ifattigt. Maj:tx nåd. grop. nr 2, om t,illågg*ntat till riksstaten för år 1918
Proposition 1918:2
ifattigt. Maj:tx nåd. grop. nr 2, om t,illågg*ntat till riksstaten för år 1918.
1
Nr
Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen med
förslag till tilläggsstat till riksstaten för dr 1918; given
Stockholms slott den 14 januari 1918.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollen rörande
åtgärder för förskottsväsendets avveckling, beräkning av inkomster och utgifter
å tilläggsstat till riksstaten för år 1918 samt de särskilda besluten
angående utgifterna å samma tilläggsstat under första till och med tionde
huvudtitlarna, oförutsedda utgifter och utgifter för kapitalökning föreslår
Kungl. Maj:t härmed riksdagen att upptaga inkomsterna och utgifterna å
berörda tilläggsstat sålunda:
Bih. till rihsd. prof. 1918. 1 samt. 2 käft. (Nr 2).
1
Kungl. Maj:ts nåd. grop. nr 2, om tilläggsstat till rikastaten för år 1918.
• ■>
Specifikation av statens inkomster.
| Ä. I anspråk tågna kapitaltillgångar. |
| Kronor |
|
|
| |
I. | Uppkomna av egentliga statsinkomster: 1. Statsverkets kassafond... 2. Särskilt avsatta medel: | • 394,483,700 |
|
| *. Avsättning för beredande av tillfällig löneförbättring åt | 4,000,000 | 398,483,700 |
| B. Lånemedel. |
|
|
I. | Fast upplåning ____________ | 40,174,200 |
|
II. | Tillfällig upplåning________ | 222,194,300 | 262,368,500 | |
|
| Summa | 660,852.200 |
Kung!. M aptit nåd. grop. nr 2, om till ägg »»tat till rilcsntuten för år 1918.
3
Första huvudtiteln,
innefattande anslag till slottsstaten.
1. Merkostnad för uppvärmning av Stockholms och Drottningholms
slott.
Kungl. Magt föreslår riksdagen
att till bestridande av den för år 1918 beräknade merkostnaden
för uppvärmning av Stockholms och Drottningholms
slott å tilläggsstat för samma år anvisa ett förslagsanslag, högst
Extra
anslag
Kronor
75,000
4
Kungl. Majtts nåd. prop. nr 2, om 1918 års tillägg »stat.
Andra huvudtiteln,
innefattande anslagen till justitiedepartementet.
A. Rättsskipningen.
1. Bidrag till domsagornas förvaltning.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, i avvaktan på proposition om anvisande av medel till bestridande
av vissa bidrag till domsagornas förvaltning, å tilläggsstat
för år 1918 såsom förslagsanslag, högst, beräkna ett belopp av
B. Fångvården.
1. Bostadshus för befattningshavare vid centrallängelset i Växjö.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att för inköp av fastigheten nr 55 C i kvarteret Eleonora i
Växjö till anordnande därstädes av bostäder åt befattningshavare
vid centralfängelset i Växjö å tilläggsstat för år 1918 bevilja ett
reservationsanslag å_________________________________________________________________________________
2. Inledande av elektrisk belysning i tjänstemannabostäder vid
vissa fångvårdsanstalter.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att för inledande av elektrisk belysning i tjänstemannabostäder
vid centralfängelserna å Långholmen och Härianda samt i Växjö,
straffängelserna i Uppsala, Jönköping, Vänersborg och Gävle samt
kronohäktena i Nyköping, Eskilstuna, Varberg och Östersund å
tilläggsstat för år 1918 bevilja ett reservationsanslag å ________________
Transport
Extra
anslag
Kronor.
24,000
96,000
59,900
179,900
Kung i. Maj: Is nåd jjrop. ur 2, om lffltl års tilUiggsutut.
Transport
c. Uppfostringsanstalter för minderåriga förbrytare.
Statens uppfostringsanstalt ä Bona.
*
1. Komplettering av köksinredningen.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till komplettering av köksinredningen vid statens uppfostringsanstalt
å Bona å tilläggsstat för år 1918 bevilja ett reservationsanslag
a ............................................................ ...............
2. Ändrings- ooh nybyggnadsarbeten.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, i avvaktan på proposition angående ändrings- -och nybyggnadsarbeten
vid statens uppfostringsanstalt å Bona, för sådant
ändamål å tilläggsstat för år 1918 såsom reservationsanslag beräkna
ett belopp av . ........................................
3. Inventarier m. m.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen,
att, i avvaktan på proposition om anvisande av medel till inköp
av vissa inventarier för statens uppfostringsanstalt å Bona
m. in., för sådant ändamål å tilläggsstat för år 1918 såsom reservationsanslag
beräkna ett belopp av ...................................
1). Diverse.
1. Extra lönetillägg.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att för beredande, i enlighet med de i statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag angivna grunder, av extra lönetillägg
för år 1918 åt vissa tjänstemän och betjänte i ämbetsverk
under justitiedepartementet å tilläggsstat för år 1918 anvisa
ett förslagsanslag av .................* ........-...............................
Transport
f>
Extra
anslå!?
Kronor
179,900
10,000
235,000
265,000
2,500
692,400
6
Kung!. May.ts nåd. prop nr 2, om Ibis urs tilläggsstat.
Extra
anslag
Kronor
Transport
2. Löneförbättring åt vissa vaktmästare m. fl.
Kung]. Maj:t föreslår riksdagen
att, i avvaktan på proposition angående löneförbättring åt
vissa vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare," till
dylik löneförbättring, så vitt angår befattningshavare under justitiedepartementet,
å tilläggsstat för år 1918 såsom förslagsanslag,
högst, beräkna ett belopp av.................................
3. Krigstidstillägg och krigstidshjälp.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, i avvaktan på proposition angående krigstidstillägg och
krigstidshjälp under år 1918 åt befattningshavare i statens tjänst,
å tilläggsstat för år 1918 under andra huvudtiteln såsom förslagsanslag
beräkna ett belopp av _________________
4. Statistik över riksdags- och landstingsmannaval.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till bestridande av kostnaderna för statistik över riksdao-soch
landstingsmannaval å tilläggsstat för år 1918 bevilja ett förslagsanslag
av .............................
*
5. Fastighetsregister för stad.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att av det för bestridande av de på staten belöpande kostnaderna
för första uppläggande av fastighetsregister för städer och
vissa andra samhällen av 1917 års riksdag beviljade reservationsanslag
å 750,000 kronor å tilläggsstat för år 1918 anvisa..........
6. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till kommittéer och utredningar genom sakkunniga å tillläggsstat
för år 1918 under andra huvudtiteln bevilja ett förslagsanslag
av ................................
Transport
692,400
13,300
1,700,000
7,000
50,000
160,000
2,622,700
Katigt. Maj:ts nåd. grop. nr 2, om 1918 års tilläggssiat.
7
Extra
anslag
Kronor
Transport 2,622,700
7. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till extra utgifter.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till förstärkning av det under andra huvudtiteln upptagna [13
ordinarie reservationsanslaget till extra utgifter å tilläggsstat för
år 1918 bevilja ett belopp av .......................................................... 4,500
8. Statskontorets förskott.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till täckande av vissa utav statskontoret anmälda, i stats- [14
rådsprotokollet över justitiedepartementsärenden förtecknade förskott
å tilläggsstat för år 1918 anvisa ett förslagsanslag, högst.... 213,800
9. Täckande av vissa ännu ej anmälda förskott.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till täckande [15
av vissa ännu ej utav statskontoret till ersättande anmälda förskott,
så vitt. angår andra huvudtiteln, å tilläggsstat för år 1918
såsom förslagsanslag, högst, beräkna ett belopp av ........................ 260,000
Summa 3,101,000
8 Kung!. Maj:ts nåd. prof. nr 2, om tilläggsstat till riksstatin 1918.
Tredje huvudtiteln,
innefattande anslagen till utrikesdepartementet.
A. Departementet.
1. Provisorisk förstärkning av utrikesdepartementets arbetskrafter
m. m.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till provisorisk förstärkning av utrikesdepartementets arbetskrafter
m. in. å tilläggsstat för 1918 bevilja ett förslagsanslag,
högst, av ................................................................................................
B. Sveriges representation i utlandet.
1. Avlöningstillägg åt ministern i Washington den 1 april—31
december 1918.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att för höjning av ministerns i Washington ortstillägg den 1
april—31 december 1918 till 45,000 kronor för år å tilläggsstat
för år 1918 uppföra ett förslagsanslag, högst, av___________________________
2. Avlöning åt en minister och en legationssekreterare i Helsingfors
den 1 mars—31 december 1918.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att å tilläggsstat för år 1918 uppföra ett förslagsanslag,
högst, av .............................................................................................
Extra
anslag
Kronor
1,000
11,250
33,584
Transport 45,834
Kungl. May.ta nåd. prop. nr 2, om til låg g s »tat till riksstaten HUS.
9
Transport
för avlöning för tiden den 1 mars—31 december 1918 dels
åt en minister i Helsingfors efter 32,400 kronor för år, därav 9,000
kronor i lön, 6000 kronor i tjänstgörilöspenningar och 17,400 kronor
i ortstillägg, dels ock åt en legationssekreterare vid beskickningen
i Helsingfors efter 7,900 kronor för år, därav 5,400 kronor
i lön och 2,500 kronor i tjänstgöringspenningar.
3. Avlöningstillägg åt ministern i Buenos Aires den 1 april—31
december 1918.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att å tilläggsstat för år 1918 uppföra ett förslagsanslag,
högst, av ..............................................................................................
för höjning från den 1 april 1918 av den i staten för beskickningar
och konsulat uppförda avlöning för en ministerresident i
Buenos Aires, 36,000 kronor, till den i staten för år 1919 för en
minister i Buenos Aires och Santiago de Chile beräknade avlöning,
45,000 kronor för år, därav 9,000 kronor i lön, 6,000 kronor i tjänstgöringspenningar
och 30,000 kronor i ortstillägg; utgörande sålunda
ökningen för 1918 å beskickningschefens lön 1,800 kronor, å
tjänstgöringspenningarna 2,250 kronor och å ortstillägget 2,700
kronor.
4. Avlöning åt en tillförordnad minister hos Schweiziska Edsförbundet.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att för avlöning under år 1918 åt en tillförordnad minister
hos Schweiziska Edsförbundet å tilläggsstat för samma år bevilja
ett förslagsansanslag, högst av............................................................
därav 9,000 kronor i lön, 6,000 kronor i tjänstgöringspenningar
och 9,000 kronor i ortstillägg.
5. Avlöning åt en andre legationssekreterare vid beskickningen
i London.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att för avlöning under år 1918 åt en andre legationssekrete Transport -
Extra
anslag
Kronor
45,834
6,750
24,000
76,584
2
Bih. till riksd. prof. 1918. 1 samt. 2 käft. (AV 2).
10 Kungl. Maj: ta nåd. ''prop. nr Åt, om tilläggsstat till riksstaten för år 1918.
Transport
rare vid beskickningen i London å tilläggsstat för samma år bevilja
ett förslagsanslag, högst, av........................................................
därav 3,600 kixmor i lön, 1,600 kronor i tjänstgöringspenningar
och 4,800 kronor i ortstillägg.
6. Avlöning åt en tillförordnad legationssekreterare vid beskickningen
1 Bern.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till avlöning under år 1918 åt en tillförordnad legationssekreterare
vid beskickningen i Bern å tilläggsstat för samma år
bevilja ett förslagsanslag, högst, av....................................................
därav 3,600 kronor skola anses utgöra lön, 1,600 kronor tjänstgöringspenningar
och 800 kronor ortstillägg.
7. Avlöning åt en tredje kanslist vid generalkonsulatet i London.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att för avlöning under år 1918 åt en tillförordnad tredje
kanslist vid generalkonsulatet i London ’å tilläggsstat för samma
år bevilja ett förslagsanslag, högst, av........................
därav 2,400 kronor skola anses utgöra lön, 600 kronor tjänstgöringspenningar
och 1,500 kronor ortstillägg.
8. Expektansarvoden till vissa diplomat- och konsulattjänstemän.
Kungl. Magt föreslår riksdagen
att å tilläggstat för år 1918 för expektansarvoden till vissa
diplomat- och konsulattjänstemän för samma år anvisa ett förslagsanslag
av ....................................;.......
9. Diplomat- och konsulsaspiranter.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att å tilläggsstat för år 1918 bevilja ett reservationsanslag
av ...........................................................................................................
till diplomat- och konsulsaspiranter.
Extra
anslag
Kronor
76,584
10,000
6,000
4,500
30.000
20.000
Transport 147,084
Kung!. Maj:ts nåd. prof. nr 2, om tilläggsstat till riksstaden för år 1218. 11
Extra
linning
Kronor
Transport 147,084
10. Arvode åt militärattachén vid beskickningen i Paris ävensom
arvoden och reseersättningar åt marinattachéerna i London samt i Paris
och Haag.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att å tillåggsstat för år 1918 bevilja ett förslagsanslag av 18,200 [11.j
dels till förböjning av militärattachéns i Paris arvode med 750
kronor i månaden, dels ock till arvode åt marinattachéerna i London
samt i Paris och Haag med 300 kronor i månaden för vardera
ävensom till reseersättningar åt sistnämnda två attachéer.
11. Personligt lönetillägg åt kanslisten vid beskickningen i Petro
grad O. D. K. Lundberg.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till personligt lönetillägg för 1918 åt kanslisten vid be
skickningen i Petrograd O. D. K. Lundberg å tilläggsstat för sam
ma år anvisa ett förslagsanslag, högst, av_______________________________________
12. Personligt lönetillägg åt andre kanslisten vid generalkonsulatet
i London O. A. Hedman.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till personligt lönetillägg för 1918 åt andre kanslisten
vid generalkonsulatet i London O. A. Hedman å tilläggsstat för
samma år anvisa ett förslagsanslag, högst, av ....... ......................
13. Kontorskostnadsersättningar åt lönade konsuler.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att^för bestridande av kontorskostnadsersättningar åt lönade
konsuler år 1918 å tilläggsstat för samma år anvisa ett förslagsanslag,
högst, av..............................................................................
14. Upprätthållande av nya konsulat i Eyssland.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att medgiva, att tillförordnade konsulerna i Omsk, Kiew och_____■ [15.]
Transport 178,034
[H.]
6,750
[13.]
3,000
[12.]
3,000
12 Kungl. Maj:ts nåd. grop. nr 2, om tillägg/stat till riksdalen för år 1918.
Transport
Samara må under 1918, även därest desamma tjänstgöra å annan
ort inom Ryssland än å konsulsstationen, uppbära fulla löneförmåner
av det å 1918 års riksstat uppförda extra anslag till upprätthållande
av vissa nya konsulat i Ryssland.
C. Internationella byråer in. ni.
1. Riksdagens interparlamentariska grupp.
Kungl. Maj:t föreslår Riksdagen
att såsom bidrag till bestridande av kostnader för riksdagens
interparlamentariska grupp å tilläggsstat för år 1918 anvisa ett
förslagsanslag, högst, av ________________
2. Svenska Röda Korsets hjfilpbyrå i Stockholm.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att lör bestridande av omkostnaderna för svenska Röda Korsets
hjälpbyrå i Stockholm å tilläggsstat för år 1918 bevilja ett
förslagsanslag, högst, av..............................
att mot redovisning ställas till överstyrelsens för Röda Korset
förfogande.
D. Diverse.
1. Krigstidstillägg och krigstidshjälp.
Kungl. ]\faj:t föreslår riksdagen
att i avvaktan på den proposition, som kan komma att avlåtas
angående krigstidstillägg och krigstidshjälp under 1918 åt
befattningshavare i statens tjänst, tillsvidare under tredje huvudtiteln
å tilläggsstat för år 1918 beräkna ett förslagsanslag av
Transport
Extra
anslag
Kronor
178,034
5,000
200,000
170,000
553,034
Kungl. Muj:ts nåd. prof. nr 2, om tillägg »stut till riksstaten för år li)18. 13
Extra
unslag
Kronor
Transport 553,034
2. Löneförbättring för vissa vaktmästare m. fl.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, i avvaktan på den proposition, som kan komma att av- [19.]
låtas angående löneförbättring för vissa vaktmästare in. fl., tillsvidare
under tredje huvudtiteln å tilläggsstat för år 1918 såsom
förslagsanslag, högst, beräkna ..... .....-............. 3,000
3. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga m. m.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen [20.]
att för bestridande av kostnader för kommittéer ech utredningar
genom sakkunniga in. m. å tilläggsstat för år 1918 bevilja
ett förslagsanslag av .................... 150,000
4. Täckande av vissa förskott.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen i''21.j
att å tilläggsstat för 1918 till täckande av vissa förskott anvisa
ett förslagsanslag, högst, av......................................... 265,061
5. Täckande av vissa för november och december 1917 beräknade
förskott.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att
å tilläggsstat för 1918 till täckande av vissa ännu icke [22.]
av statskontoret anmälda förskott för år 1917 beräkna ett förslagsanslag,
högst, av ................................ .....................—...................10,005
Summa 981,100
14 Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 2, om tilläggsstat till riksstaten för år 1,918.
Fjärde huvudtiteln,
innefattande anslagen till lantförsvarsdepartementet.
A. Departementet.
1. Övergångsstat.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att för beredande av avlöningstillägg åt en kanslisekreterare
i lantförsvarsdepartementet å tilläggsstat för år 1918 anvisa ett
förslagsanslag av högst .......................................................................
B. Generalitetet, staberna in. in.
1. Utbildning av generalstabens aspiranter.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att för bestridande av kostnader, som rikets allmänna kartverk
åsamkas för utbildning av generalstabens aspiranter, å tillläggsstat
för år 1918 bevilja ett förslagsanslag av
€. Avlöning och rekrytering (truppförbanden), arvoden
m. in.
1. Extra lönetillägg.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till beredande, i enlighet med de i statsrådsprotokollet
över finansärenden denna dag angivna grunder, av extra lönetilllägg
för innevarande år åt vissa betjänte, som åtnjuta avlöning
från fjärde huvudtitelns medel, å tilläggsnot för år 1918 anvisa
ett förslagsanslag av ................ .......
Transport
Extra
anslag
Kronor
1,200
10,00U
205
11,405
Kungl. Maj:ts nåd. grop. nr 2, om tilläggsstat till rikxstaten för år 1918. 15
Extra
anslag
Kronor
Transport 11,405
D. Intciideiitureii in. in.
1. Inventarier i nya kasernetablissemang.
Kungl. Maj:t, föreslår riksdagen
att för inköp av inventarier i nya kasernetablissemang å tillläggsstat
för år 1918 anvisa ett reservationsanslag av.................... 72,000
2. Central beklädnadsverkstad för armén.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att för anordnande av en central beklädnadsverkstad för armén
å tilläggsstat för år 1918 anvisa ett reservationsanslag av ............ 325,000
•
E. Inkvarterings-, rese- och traktamentskostnader.
1. Höjning av dagtraktamentena.
Kungl. Magt föreslår riksdagen
att för höjning av de enligt resereglementet samt reglementet
för arméns avlöning under fred utgående dagtraktamentena å tillläggsstat
för år 1918 anvisa ett förslagsanslag av ........................ 200,000
F. Artilleribehov.
1. Täckande av förskjutna engångskostnader för vissa artilleribehov.
Kungl. Majtt föreslår riksdagen
att för täckande av vissa förskjutna engångskostnader för
lantförsvarets ordnande å tilläggsstat för år 1918 anvisa ett förslagsanslag
av högst ............................................................................ 2,300,000
G. Fortifikationsbehov.
1. Vissa byggnadskostnader.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att för bestridande av kostnader för mindre byggnaders upp-____
Transport 2,908,405
16 Kungl. Maj:ts nådL grop. nr 2, om tilläggsstat till rikastaten för år 1918.
Transport
förande eller ombyggande å tilläggsstat. för år 1918 bevilja ett
reservationsanslag av ...............................................................
2. Flygtillägg.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
[9.] att för bestridande av kostnader för flygtillägg å tilläggsstat
för år 1918 bevilja ett förslagsanslag av ........................................
3. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till arméns
byggnader, mötesfält och kommendantskapsutgifter samt fortifikationens
övningar och materiel.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
[10.] att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till
arméns, byggnader, mötesfält och kommendantskapsutgifter samt
fortifikationens övningar och materiel å tilläggsstat för år 1918
anvisa ett förslagsanslag av högst ....................................................
4. Inköp av fastighet för tredje arméfördelningens stabsexpedition
m. m. i Skövde.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
[11.] att för inköp av den i statsrådsprotokollet omförmälda fastig
het
för tredje arméfördelningens stabsexpedition m. m. å tilläggsstat
för år 1918 anvisa ett reservationsanslag av............................
5. Nytt exercishus vid Dalregementet.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
[12.] - att för återuppförande av ett nedbrunnet exercishus vid
Dalregementet å tilläggsstat för år 1918 anvisa ett reservationsanslag
av................................................................................................
6. Uppförande av arbetarbostäder vid Åkers krutbruk.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
[13.] att för uppförande av arbetarbostäder vid Åkers krutbruk
å tilläggsstat för år 1918 anvisa ett reservationsanslag av............
T ransport
Extra
anslag
Kronor
2,908,405
100,000
100,000
594,600
103,000
85,000
215.000
4,106,005
Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 2, om Ullig gästat till riksstaten för År 1918. 17
Extra
anslag
Kronor
Transport 4,106,005
7. ökat förrådsutrymme för arméns reglementerade fordon.
Kung]. Maj:t föreslår riksdagen
att, under förutsättning att det under punkten 55 i det vid
årets statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över lantförsvarsärenden
för beredande av ökat förrådsutrymme för arméns
reglementerade fordon äskade anslaget av 710,000 kronor varder
av riksdagen beviljat, därav å tilläggsstat för år 1918 såsom
reservationsanslag anvisa ett belopp av ............................................ 355,000
8. Morkostnader för anordnande av värmeledning och vattenklosetter
inom generalstabens byggnad.
lvungl. Maj:t föreslår riksdagen
att för bestridande av uppkommande merkostnader för anordnande
av värmeledning och vattenklosetter inom generalstabens
byggnad å tilläggsstat för år 1918 anvisa ett reservationsanslag av 48,600
9. Vissa ändringsarbeten vid garnisonssjukhuset i Stockholm.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att för verkställande av vissa ändringsarbeten vid garnisonssjukhuset
i Stockholm å tilläggsstat för år 1918 anvisa ett reservationsanslag
av.................................................................................... 91,025
H. Sjukvård.
1. Tandvård vid vissa truppförband.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att för bestridande av kostnader för tandvård vid vissa truppförband
å tilläggsstat för år 1918 bevilja ett förslagsanslag av
högst.........................................................................................................8,500
Transport 4,609,130 *
* Beträffande punkterna 17 och 18 se Utgifter för kapitalökning. XV. Förlag till statsverket.
B. Lantförsvarsdepartementet.
Bih. till ritad. prot. 1018. 1 samt. 3 käft. (AV 3).
8
18 Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 2, om tilläggsstat till rikastaten för år 1918.
Extra
anslag
Kronor
Transport 4,609,130
2. Sanatorievård åt personal vid armén.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att för bestridande av kostnader för beredande av sanatorievård
åt personal vid armén å tilläggsstat för år 1918 bevilja ett
förslagsanslag av ................................................................................. 75,000
3. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till arméns sjukoch
veterinärvård samt hovbeslag m. m.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till
arméns sjuk- och veterinärvård samt hovbeslag m. m. å tilläggsstat
för år 1918 anvisa ett förslagsanslag av högst........................ 197,650
I. Remontering och hästlega.
1. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till remontering
m. m.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till remontering
in. m. å tilläggsstat för år 1918 anvisa ett förslagsanslag
av högst .................................................................................... 445,702
2. Kostnader enligt § 72 avlöningsreglementet för armén.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att för bestridande av kostnader enligt § 72 avlöningsrecdementet
för armén å tilläggsstat för år 1918 bevilja ett förslagsanslag
av............................................................................................... 10,000
3. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till lega av
hästar för truppförbandens övningar.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till lega
Transport 5,337,482
Kungl. May.ta nåd. grop. nr 2, om tilläggsstat till riksstaten för år 1918.
19
Extra
anslag
Kronor.
Transport 5,337,482
av hästar för truppförbandens övningar å tilläggsstat för år 1918
anvisa ett förslagsanslag av högst ....................................................
600,000
J. Kostnader för tryggande av rikets neutralitet.
1. Neutralitetskostnader under år 1918.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att för bestridande av kostnader för tryggande av rikets
neutralitet under år 1918 å tilläggsstat för samma år bevilja ett
förslagsanslag av högst ........................................................................ 18,365,000
K. Diverse.
1. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till extra utgifter.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att för förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till extra
utgifter å tilläggsstat för år 1918 bevilja ett förslagsanslag av
högst.........................................................................................................
2. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att för bestridande av kostnader för kommittéer och utredningar
genom sakkunniga å tilläggsstat för år 1918 bevilja ett
förslagsanslag av....................................................................................
3. Täckande av förskjutna kommittékostnader.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till täckande av vissa förskott å tilläggsstat för år 1918
anvisa ett förslagsanslag av högst ....................................................
117,645
4. Täckande av brister i vissa reservationsanslag.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att för täckande av å vissa ordinarie reservationsanslag för_
Transport 24,670,127-
20 Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 2, om tillägg sstat till riksstad för år 1918.
Extra
anslag
Kronor
Transport 24,670,127
år 1916 uppkomna brister å tilläggsstat för år 1918, ''anvisa, i
jämnt krontal, ett förslagsanslag av högst........................................ 1,415,193
5. Täckande av vissa förskott.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, i avvaktan på den proposition, som kan komma att avlåtas
angående täckande av vissa förskott, tillsvidare å tilläggsstat
för år 1918 beräkna ett belopp av.....................................6,171,280
6. Löneförbättring åt vissa vaktmästare och med dem jämförliga
befattningshavare.
Kungl. Magt föreslår riksdagen
att, i avvaktan på den proposition, som kan komma att avlåtas
angående löneförbättring åt vissa vaktmästare och med dem
jämförliga befattningshavare, tillsvidare under fjärde huvudtiteln
å tilläggsstat för år 1918 beräkna ett belopp av ............................ 8,000
7. Tillfällig löneförbättring för viss personal vid lantförsvaret.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, i avvaktan på den proposition, som kan komma att avlåtas
angående tillfällig löneförbättring för viss personal vid lantförsvaret,
tillsvidare under fjärde huvudtiteln å tilläggsstat för
18 beräkna ett föi sla^sanslag av................................................ 3,850,000
8. Krigstidstillägg och krigstidshjälp.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, i avvaktan på den proposition, som kan komma att avlåtas
angående krigstidstillägg och krigstidshjälp under 1918 åt
befattningshavare i statens tjänst, tillsvidare under fjärde huvudtiteln
å tilläggsstat för år 1918 beräkna ett förslagsanslag av.... 12,930,000
Summa 49,044,600
Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 2, om till äggsstat till riksstat en för år 1918.
21
Femte huvudtiteln,
innefattande anslagen till sjöförsvarsdepartementet. *
Extra
anslag
Kronor
I. Marinen.
A. Flottan.
Avlöning, ersättningar m. m.
1. Extra lönetillägg åt vissa tjänstemän och betjänte, förslagsanslag.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till beredande, i enlighet med de i statsrådsprotokollet
över finansärenden denna dag angivna grunder, av extra lönetilllflgg
för år 1918 åt en del tjänstemän och betjänte i ämbetsverk,
kårer och stater, hörande till sjöförsvarsdepartementet, på tilläggsstat
för år 1918 bevilja ett förslagsanslag av ................................. 500
Intendenturen.
3. Förstärkning av reservationsanslaget till beklädnad åt sjömansoch
skeppsgossekårerna, förslagsanslag, högst.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till beklädnad
åt sjömans- och skeppsgossekårerna å tilläggsstat för år
1918 bevilja ett förslagsanslag, högst................................................ 381,500
Transport 382,000
22 Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 2, om tilläggsstat till riksstaten för år 1918.
Transport
Nybyggnad och underhåll.
4. Omformare för kraftcentralen vid flottans varv i Karlskrona,
reservationsanslag.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till anskaffning av två omformare för kraftcentralen vid
flottans varv i Karlskrona på tilläggsstat för år 1918 bevilja ett
reservationsanslag av ............ *
• o .......................................................................
5. Elektrisk ytterbelysning vid flottans varv i Karlskrona, reservationsanslag.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till anordnande av elektrisk ytterbelysning vid flottans
varv i Karlskrona på tilläggsstat för år 1918 bevilja ett reservationsanslag
av ....................................................................................
6. Utvidgning av artilleriverkstaden vid flottans varv i Karlskrona,
reservationsanslag.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att för utvidgning av artilleriverkstaden vid flottans varv i
Karlskrona å tilläggsstat för år 1918 bevilja ett reservationsanslag
av....................................................................................................
7. Anläggning å flottans varv i Karlskrona av en laddningsstation
för undervattensbåtars aekumulatorbatterier, reservationsanslag.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, utöver det av 1917 års riksdag beviljade, för anläggning
å flottans varv i Karlskrona av en laddningsstation för undervattensbåtars
ackumulatorbatterier avsedda anslaget å 45,000 kronor,
för omförmälda ändamål på tilläggsstat för år 1918 bevilja ett
reservationsanslag av .......................................................................
8. Transportmedel för flottans varv i Karlskrona, reservationsanslag.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, utöver det av 1917 års riksdag för anskaffning av en
Extra
anslag
Kronor
382,000
48,500
102,600
40,000
12,000
Transport 585,100
Kungi. Majds nåd. prop. nr 2, om tilläggsstat till riksstaten för år 1918. 23
Extra
anslag
Kronor
Transport 585,100
kolpråm för tlottans varv i Karlskrona beviljade reservationsanslaget
av 25,000 kronor, för omförmälda ändamål på tilläggsstat för
år 1918 bevilja ett reservationsanslag av ......................................... 30,000
9. Nytt kanonskjul för artilleridepartementet vid flottans varv i
Stockholm m. m., reservationsanslag.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att för uppförande av nytt kanonskjul för artillerideparte- [9.]
mentet vid flottans varv i Stockholm m. m. på tilläggsstat för år
1918 bevilja ett reservationsanslag av................................................ 41,000
10. Arbetarkök vid flottans varv i Stockholm, reservationsanslag.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att för uppförande av ett arbetarkök vid flottans varv i Stock- [10.]
holm å tilläggsstat för år 1918 bevilja ett reservationsanslag av.... 51,500
11. Transportmedel för flottans varv i Stockholm, reservationsanslag.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, utöver det av 1917 års riksdag för anskaffning av träns- [11.]
portmedel för flottans varv i Stockholm beviljade reservationsanslaget
av 50,500 kronor, för omförmälda ändamål på tilläggsstat
för år 1918 bevilja ett reservationsanslag av.................................... 34,500
12. Örlogsdepå vid Göteborg, reservationsanslag.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att av det utav 1916 års riksdag till anordnande av en ör- [12.]
logsdepå vid Göteborg beviljade anslaget å 360,000 kronor på
tilläggsstat för år 1918 såsom reservationsanslag anvisa ett be
öö
O
lopp av.................................................................................................... 60,000
Transport 802,100
\
24 Kungl. Maj:ls nåd. prop. nr 2, om tillåggsstat till riksstaten för år 1918.
Transport
Artilleribeliov.
13. Förbättring av projektilutredningen för pansarkryssaren
Fylgia, reservationsanslag.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att av det utav 1917 års riksdag till förbättring av projektilutredningen
för pansarkryssaren Fjdgia beviljade reservationsanslaget
å 310,000 kronor på tillåggsstat för år 1918 anvisa ett
belopp av................................................................................................
Min väsen det.
14. Min materiel, reservationsanslag.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att för anskaffning av minmateriel för flottan på tillåggsstat
för år 1918 bevilja ett reservationsanslag av....................................
15. Kontraminmateriel, reservationsanslag.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att av det utav 1917 års riksdag för anskaffning av kontraminmateriel
för flottan beviljade reservationsanslaget av 456,000
kronor på tillåggsstat för år 1918 anvisa ett belopp av................
16. Förrådsskjul för minmateriel m. m. vid flottans station i
Stockholm, reservationsanslag.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att för uppförande av ett förrådsskjul för minmateriel m. m.
vid flottans station i Stockholm på tillåggsstat för år 1918 bevilja
ett reservationsanslag av........................................................................
Extra
nnslag
Kronor
802,100
100,000
350,000
152,000
30,000
Transport 1,434,100
Kung!. Maj:U nåd. grop. >ir 2, om tilläggsstat till riksstaten för år lins.
25
Extra
anslag
Kronor
B. Kustartilleriet.
Transport 1,434,100
Intendentnren.
1. Förstärkning av reservationsanslaget till beklädnad åt kustartilleriets
manskap, förslagsanslag, högst.
Kungl. Majrt föreslår riksdagen
att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till beklädnad
åt kustartilleriets manskap å tilläggsstat. för år 1918 bevilja
ett förslagsanslag, högst ....................... ...................
56,130
Nybyggnad och underhåll.
2. Förstärkning av reservationsanslaget till underhåll av kustartilleriets
byggnader och materiel, förslagsanslag, högst.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till underhåll
av kustartilleriets byggnader och materiel å tilläggsstat
för år 1918 bevilja ett förslagsanslag, högst ................-..............—-
3. Revidering och utvidgning av positionskartan över Vaxholms
fästning, reservationsanslag.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, under förutsättning att det under punkt 48 i det vid
statsverkspropositionen fogade statsrådsprotokollet angående femte
huvudtiteln för revidering och utvidgning av positionskartan över
Vaxholms fästning äskade anslaget av 60,000 kronor varder av riksdagen
beviljat, för omförmälda ändamål å tilläggsstat för år 1918
anvisa ett reservationsanslag av ........... ...............
4.
anslag.
Vissa elektriska installationer å Kungsholmsfort, reservat ions -
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, utöver det av 1912 års riksdag till utförande av en ångpannecentral
och en elektrisk kraftcentralstation in. fl. arbeten å
303,000
60,000
Transport 1,853,230
Bih. till riksd. prof. 1918. 1 samt. 2 käft. (Nr 2).
2(5 Kung!. Maj:ts nåd. prop. nr 2 om tilläggsstat till riksstaten för år 1918.
y,. ^ llCHlSpOIl
lvungsholmsfort beviljade anslaget å 243,663 kronor, för omförmälda
ändamål på tilläggsstat för år 1918 bevilja ett reservationsanslag
av.....
Extra
anslag
Kronor
1,853,230
12,000
Övningar.
5. Förstärkning av reservationsanslaget till kustartilleriets krigsberedskap
och övningar, förslagsanslag, högst.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till kustartilleriets
krigsberedskap och övningar å tilläggsstat för år 1918
bevilja ett förslagsanslag, högst________________________ 230,000
Artilleribehov.
6. Ändring av vissa kustfästningarna tillhörande kanoner till
luftkanoner, reservationsanslag.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, under förutsättning att det under punkt 55 i det vid
statsverkspropositionen fogade statsrådsprotokollet angående femte
huvudtiteln för ändring av vissa kustfästningarna tillhörande kanoner
till luftkanoner äskade reservationsanslaget av 214,900 kronor
varder av riksdagen beviljat, därav å tilläggsstat för år 1918
anvisa ett belopp av ...................
7- Provisoriska anordningar för spärr- och strandbestyckning i
Vaxholms fästning, reservationsanslag.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, under förutsättning att det under punkt 56 i det vid
statsverkspropositionen fogade statsrådsprotokollet angående femte
huvudtiteln till provisoriska anordningar. för spärr- och strandbestyckning
i \ axholms fästning äskade reservationsanslaget av
195,950 kronor varder av riksdagen beviljat, därav å tilläggsstat
för 1918 anvisa ett belopp av ................... ..... 47 975
Transport 2,203,205
Kungl. Maj ds nåd. grop. nr 2, om tilläggsstat till riksstat^ för år J918.
21
Extra
anslag
Kronor
Transport 2,203,205
Min väsendet.
8. Ändring av viss minmateriel, reservationsanslag.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att för ändring av viss minmateriel vid kustfästningarna å
tilläggsstat för år 1018 bevilja ett reservationsanslag av............... 30,000
C. Flottan och kustartilleriet.
1. Vissa byggnadsföretag vid marinen, förslagsanslag.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att för bestridande av uppkommande merkostnader för vissa
byggnadsföretag vid marinen på tilläggsstat för år 1918 bevilja
ett förslagsanslag av ..................................................... ................... 500,000
2. Viss artillerimateriel för flottan och kustartilleriet, reservationsanslag.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, under förutsättning att det under punkt 61 i det vid
statsverkspropositionen fogade statsrådsprotokollet angående femte
huvudtiteln för anskaffning av viss artillerimateriel för flottan och
kustartilleriet äskade anslaget av 23,500 kronor varder av riksdagen
beviljat, för omförmälda ändamål å tilläggsstat för år 1918 anvisa
ett reservationsanslag av___________________________________—.......-......................... 23,500
D. Kostnader för tryggande av rikets neutralitet.
1. Neutralitetskostnader under år 1918, förslagsanslag, högst.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att för bestridande av kostnader för tryggande av rikets neutralitet
under år 1918 å tilläggsstat för samma år bevilja ett förslagsanslag,
högst ................................................................... 14,350,000
därav 2,000,000 kronor torde avsättas för att användas, på sätt
framdeles må av Kungl. Maj:t och riksdagen bestämmas.________.__________
Transport 17,106,705
28 Kungl. Majtis nåd. prop. nr 2, om tilläggsstat till riksslaten för år 1918.
Extra
anslag
Kronor
Transport 17,106,705
E. Diverse.
1. Förstärkning av anslaget till extra utgifter, förslagsanslag,
högst.
[28.] Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till förstärkning av ordinarie anslaget till extra utgifter
å tilläggsstat för år 1918 bevilja ett förslagsanslag, högst............ 80,000
2. Hyresutgifter till marinens varvsarbetare, förslagsanslag, högst.
[29.] Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till bestridande av hyresutgifter till marinens varvsarbetare
å tilläggsstat för år 1918 bevilja ett förslagsanslag, högst .... 1,200
3. Kostnader för kommittéer och utredningar genom sakkunniga,
förslagsanslag.
[30.] Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att för bestridande av kostnader för kommittéer och utredningar
genom sakkunniga å tilläggsstat för år 1918 bevilja ett
förslagsanslag av..........................................................................''......... 65,000
4. Tillfällig löneförbättring för viss personal vid marinen, förslagsanslag,
[31.] Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att i avvaktan på den proposition angående beviljande av
anslag till tillfällig löneförbättring för viss personal vid marinen,
Kungl. Maj:t må komma att till riksdagen avlåta, för berörda ändamål
å tilläggsstat för år 1918 under femte huvudtiteln beräkna
ett förslagsanslag av ........... ............................................................ 1,650,000
Transport 18,852,905
Kungl. Maja» nåd. prof. ur 2, om tilläggsstat till riksstaten för år 1918.
2!)
Kxtra
anslag
Kronor
Transport 18,852,905
5. Extra biträden å flottans stationer och inom kustfästningarna,
förslagsanslag.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till bestridande av kostnader för anställande av extra biträden
å flottans stationer och inom kustfästningarna på tilläggsstat
för år 1918 bevilja ett förslagsanslag av ................
63,900
6. Ersättning för förskott, förslagsanslag.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att i avvaktan på den proposition angående beviljande av anslag
till täckande av vissa förskott under femte huvudtiteln, Kungl.
Maj:t må komma att till riksdagen avlåta, för berörda ändamål å
tilläggsstat för år 1918 beräkna ett förslagsanslag av.................... 1,300,095
II. Marinen och handeln.
1. Löneförbättring åt vissa vaktmästare och med dem jämförliga
befattningshavare, förslagsanslag, högst.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att i avvaktan på den proposition angående beviljande av
anslag till löneförbättring för år 1918 åt vissa vaktmästare och
med Gdem jämförliga befattningshavare, Kungl. Maj:t må komma
att till riksdagen avlåta, för berörda ändamål å tilläggsstat för år
1918 under femte huvudtiteln beräkna ett förslagsanslag, högst ... 9,000
2. Krigstidstillägg och krigstidshjälp, förslagsanslag.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att i avvaktan på den proposition angående beviljande av
anslag till beredande av krigstidstillägg och krigstidshjälp under
år 1918 åt befattningshavare i statens tjänst, Kungl. Majrt må
komma att till riksdagen avlåta, för berörda ändamål å tilläggsstat
för år 1918 under femte huvudtiteln beräkna ett förslagsanslag
av ...... ...................•-......................... .................................. 6,000,000
Summa 26,225,900
?50 Kungi. Maj:ts nåd. prov. nr 2, om tilläggsstat till riksslaten för år 1918.
Sjätte huvudtiteln,
innefattande anslagen till civildepartementet.
Departementet.
1. Avlömngstillägg till tre befattningshavare i eivildepartementet.
Kung], Maj:t föreslår riksdagen
att för beredande av avlöningstillägg till tre befattningshavare
i civildepartementet på tilläggsstat för år 1918 anvisa ett förslagsanslag,
högst___________________________ _________
Överståtli ållaräm betel.
2. Polisunderrättelser.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till täckande av brist, som beräknats uppkomma i det av
riksdagen till fortsatt utgivande av tidningen »Polisunderrättelser»
för år 1918 anvisade anslag, på tilläggsstat för samma år anvisa
ett förslagsanslag, högst................................
Landsstaten.
3. Avlöningstillägg åt lappfogdarna.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att för beredande av avlöningstillägg åt lappfogdarna på till1
äggsstat för år 1918 anvisa ett förslagsanslag, högst ......
Transport
Extra
anslag
Kronor
3,600
9,600
3,000
16,200
Kungl. Maj;tu nåd. prup. nr 2, om tilläggaslat till riksataten för är 1!)1S.
Transport
Väg- och vattenbyggmidsväsendet.
4. Iståndsättande av Sandvikens hamn på Öland.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att av det såsom bidrag till bestridande av kostnaden för
iståndsättandet av Sandvikens hamn i Persnäs socken på Öland
beviljade anslaget av 169,200 kronor på tilläggsstat för år 1918 såsom
reservationsanslag anvisa återstående beloppet eller ................
5. Upprensning av Oxdjupet.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att för upprensning av Oxdjupet på tilläggsstat för år 1918
anvisa ett reservationsanslag av............................................................
Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.
6. Statens farmaeeutiska laboratorium.
Kung]. Maj:t föreslår riksdagen
att för upprätthållande av driften vid statens farmaeeutiska
laboratorium på tilläggsstat för år 1918 anvisa ett förslagsanslag, högst
7. Förvärv av mark för utvidgning av Växjö hospital.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
dels medgiva, att för utvidgning av Växjö hospitals område
lägenheterna Kampen eller Heliga Lekamensgärdet, Kampalund
nr 6, Södra Gärde nr 3 och Kampagrind nr 1 må förvärvas
i enlighet med av medicinalstyrelsen framlagt förslag;
dels ock för ifrågavarande ändamål på tilläggsstat för år 1918
bevilja ett förslagsanslag av ..........................................................
8. Folksanatorierna.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till upprätthållande av verksamheten vid de genom medel
Transport
31
Extra
anslag
Kronor
16,200
69,200
200,000
3,000
133,425
421,825
3i Kungl. nåd. prof. nr 2, om tilläggsstat till riksstaten för år 1918.
Transport
ur Konung Oscar II:s jubileumsfond inrättade folksanatorierna på
tilläggsstat för 1918 anvisa ett förslagsanslag, högst........................
att användas i enlighet med av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser.
9. Anslag till svenska cancerföreningens Stockholmsavdelning.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att av det såsom bidrag till inköp av radium för svenska
cancerföreningens Stockholmsavdelnings sjukhem i Stockholm beviljade
anslaget av 200,00U kronor å tilläggsstat för år 1918 såsom
reservationsanslag anvisa återstående beloppet___________________________________
Diverse.
10. Regeringsrättens årsbok.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att för fortsatt utgivande av Regeringsrättens årsbok på tillläggsstat
för år 1918 anvisa ett förslagsanslag å .............................
11. Understöd åt J. Henriksson för odling av medicinalväxter m. m.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att som bidrag till skolföreståndaren J. Henrikssons i Rostock
verksamhet, för odling av frön för uppdragande av medicinalväxter
m. m. på tilläggsstat för år 1918 anvisa ett förslagsanslag, högst
12. Till täckande av förskott.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till täckande av vissa utav statskontoret, medicinalstyrelsen
samt Kungl. Maj:ts befallningshavande i länen förskottsvis bestridda
utgifter på tilläggsstat för år 1918 anvisa ett förslagsanslag, högst
13. Täckande av vissa ej anmälda förskott.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att i avvaktan på den proposition, soin kan komma att i
ämnet avlåtas, till täckande av vissa förskottsvis bestridda utgifter
på tilläggsstat för år 1918 beräkna att förslagsanslag, högst ........
Transport
Extra
anslag
Kronor
421,825
50,000
100,000
12,000
1,500
459,375
80,000
1,124,700
Kungl. Majita nåd. prof. nr 2, om tilläggsstat till rikastaten för år 1918. 33
Extra
analog
Kronor
Transport 1,124,700
14. Extra lönetillägg.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till beredande, i enlighet med de i statsrådsprotokollet [14.j
över finansårenden denna dag angivna grunder, av extra lönetillägg
åt en del tjänstemän och betjänte i de till civildepartementet hörande
ämbetsverk och kårer å tilläggsstat för år 1918 anvisa såsom
förslagsanslag ett belopp av............... 12,000
15. Krigstidstillägg och krigstidshjälp.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att i avvaktan å den proposition, som kan komma att avlåtas
angående krigstidstillägg och krigstidshjälp åt en del tjänstemän
och betjänte i de till civildepartementet hörande ämbetsverk och
kårer, å tilläggsstat för år 1918 såsom förslagsanslag anvisa ett
belopp av ....................................... ...........
[15.]
4,000,000
16. Krigstidshjälp åt kommunalt anställda barnmorskor.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till beredande enligt grunder, som av Kungl. Maj:t när- [16-]
mare bestämmas, av krigstidshjälp till kommunalt anställda barnmorskor
med högst 200 kronor till varje på tilläggsstat för år
1918 såsom förslagsanslag anvisa ett belopp av---------:.................. 400,000
17. Löneförbättring för vissa vaktmästare och med dem jämförliga
befattningshavare.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att i avvaktan på den proposition, som kan komma att avlåtas
angående beredande av löneförbättring för vissa vaktmästare
och med dem jämförliga befattningshavare, för ändamålet tills
vidare under sjätte huvudtiteln på tilläggsstat lör år 1918 beräkna
ett förslagsanslag, högst------------
Transport 5,570,700
5
Bih. till riktd. prot. 1918. 1 lamt. 2 käft. (Nr 2).
34 Kungl. Maj: ta nåd. prop. nr 2, om t.illäggastat till rikastaten för år 1918.
Transport
Extra
anslag
Kronor
5,570,700
18. Kostnader för kommittéer och utredningar av sakkunniga.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
[18.] att till bestridande av kostnader för kommittéer och utred
ningar
genom sakkunniga på tilläggsstat för år 1918 anvisa ett
förs lag sanslat/ om
280,000 •
19. Extra utgifter.
Kungl. Majrt föreslår riksdagen
[19.] att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till extra
utgifter å tillläggsstat för år 1918 anvisa ett förslagsanslag, högst 20,000
Summa kronor 5,870,700
Kungl. Maj:t» nåd. prof. nr 2 om tilläggsstat till rikastaten för År 1918. 35
Sjunde huvudtiteln,
innefattande anslagen till finansdepartementet.
A. De centrala ämbetsverken.
1. Anställande av ytterligare två kvinnliga biträden hos statskontoret
m. m.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, till anställande i statskontoret under viss del av år 1918
av ytterligare två kvinnliga biträden och en amanuens samt till
bestridande av ökade kostnader för renskrivning i nämnda ämbetsverk,
å tilläggsstat för år 1918 anvisa ett förslagsanslag, högst
2. Förstärkning av arbetskrafterna för utövande av den lokala
tillsynen över fartygs sjövärdighet.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till förstärkning av arbetskrafterna för utövande av den
lokala tillsynen över fartygs sjövärdighet å tilläggsstat för år'' 1918
beräkna ett förslagsanslag, högst
B. Bergsbruket.
1. Bergsskolan i Falun jämte därmed förenade yrkesskolor.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att såsom bidrag till täckande av vissa omkostnader under är
1917 vid bergsskolan i Falun jämte därmed förenade yrkesskolor
å tilläggstat för år 1918 anvisa ett förslagsanslag, högst.. .........
med rätt för Kungl. Maj:t att låta utbetala beloppet till
brukssocietetens fullmäktige i järnkontoret, sedan villkoren för lyftandet
av det utav 1916 års riksdag för år 1917 beviljade anslaget
till nämnda skolor visats behörigen fullgjorda. ____
Extra
anslag
Krouor
7,350
10,000
1,200
Transport 18,550
36 Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 2 om tillägsstat till riktstaten för år 1918.
Transport
C. Handel och sjöfart.
1. Bidrag till underhållande av handelshögskolan i Stockholm.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, under förutsättning att verksamheten vid handelshögskolan
i Stockholm fortsattes efter i huvudsak den nu följda plan,
såsom bidrag till underhållande av samma skola å tilläggstat för
år 1918 anvisa ett förslagsanslag, högst.................................
att till handelshögskoleföreningens i Stockholm styrelse utbetalas
under senare halvåret 1918, under villkor att minst tolv friplatser
för studerande vid högskolan under läsåret 1918—1919
inrättas.
2. Förhöjda understöd till Göteborgs handelsinstitut och Stockholms
handelsgymnasium.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till beredande för år 1918 på de av departementschefen
förordade villkor av förhöjda understöd åt Göteborgs handelsinstitut
och Stockholms handelsgymnasium med respektive 17,000
och 13,000 kronor utöver till dem redan anslagna belopp å tillläggsstat
för år 1918 anvisa ett förslagsanslag, högst
3. Bidrag till Sveriges allmänna exportförening.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att under villkor, att Sveriges allmänna exportförening under
år 1918 bedriver sin verksamhet i huvudsakligen den form och i
minst den omfattning, som i företedd förslagsstat för samma år
angives, samt att i granskningen av föreningens verksamhet och
räkenskaper deltager en av Kungl. Maj:t förordnad revisor, såsom
bidrag till föreningens verksamhet under innevarande år å tilläggsstat
för år 1918 utöver av Kungl. Maj:t för samma ändamål ur handels-
och sjöfarts- samt manufakturförlagslånefonderna anvisade
belopp anvisa såsom förslagsanslag ett ytterligare belopp av högst
med skyldighet för föreningen att såväl till chefen för finansdepartementet
som till kommerskollegium avgiva berättelse om
Transport
Extra
anslag
Kronor
18,550
15,000
30,000
10,000
73,550
Kungl. Maj:t» nåd. grop. nr 2 ant tillag g »stat till rik»»taten för år 1918. 37
Transport föreningens verksamhet under aret ävensom redogörelse för för-eningens ekonomiska ställning vid utgången av samma år. | Extra andag Kronor 73,550 |
4. Statsunderstöd till svenska handelskamrarna i London och i Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att såsom understöd till belopp av 10,000 kronor för år 1918 på tilläggsstat för år 1918 anvisa ett förslagsanslag, högst., | 30,000 |
1). Skatteonikostnader. 1. Förstärkning av arbetskrafterna hos generaltullstyrelsen. Kungl. Maj:t föreslår riksdagen ■ att för förstärkning av arbetskrafterna hos generaltullstyrel-sen, i enlighet med vad departementschefen utvecklat, å tilläggs-stat för år 1918 anvisa ett förslagsanslag, högst | 2,600 |
i. Förstärkning av arbetskrafterna hos kontrollstyrelsen. Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till förstärkning av arbetskrafterna hos kontrollstyrelsen, | 10,000 |
Transport 116,150
Kungl. Maj:tu nåd. prof), nr 2 om tilläggsstat till riksstaten för År 1918.
Transport
E. Kronans publika hus.
1. Förstärkning av det ordinarie reservationsanslaget till byggnader
och reparationer.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
flb.] att, till förstärkning av det ordinarie reservationsanslaget
till byggnader och reparationer, å tilläggsstat för år 1918 anvisa
ett förslagsanslag, högst______________________________________
2. Byggnad för statens provningsanstalt.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
Öl.] att av det av 1916 års riksdag till uppförande av byggnad
föi- en statens provningsanstalt samt för utrustning av nämnda
anstalt beviljade anslaget å 800,000 kronor å tilläggsstat för år
1918 anvisa ett reservationsanslag av
8. Utvidgning av länsstyrelsens i Malmöhus län ämbetslokaler.
Kungl. Majt:t föreslår riksdagen
[12.J att för utvidgande och förbättrande av länsstyrelsens i Malmö
hus
län ämbetslokaler m. in., utöver det av 1917 års riksdag beviljade
anslaget, å 135,000 kronor, å tilläggsstat för år 1918 anvisa
ett reservationsanslag av
O ..........-..................- -.............................
4. Ändringsarbeten å länsresidenset i Halmstad.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
[13.J att för verkställande av ändringsarbeten inom länsresidens
byggnaden
i Hallands län i huvudsaklig överensstämmelse med
överintendentsämbetets, av departementschefen tillstyrkta förslag å
tilläggsstat för år 1918 anvisa ett reservationsanslag av
C ''..........—
O. Utvidgning av länsstyrelsens i Skaraborgs län ämbetslokaler.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
[14.j att, i avbidan på den proposition i ämnet, som må komma
att avlåtas till riksdagen, för utvidgning av länsstyrelsens i Skara Transport -
Extra
anslag
Kronor
116,150
230,000
195,000
41,342
38,200
620,692
Kungl. Maj:ta nåd. prop. nr 2 om tilläggaatat till
Extra
anslag
Kronor
Transport 620,692
borgs län ämbetslokaler på tilläggsstat för år 1918 beräkna ett
reservationsanslag av ..... 14,500
6. Ombyggnads- och inredningsarbeten inom Västerås slott.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, i avbidan på den proposition i ämnet, som kan komma [15.]
att föreläggas riksdagen, för ombyggnads- och inredningsarbeten
inom Västerås slott å tilläggsstat för år 1918 beräkna ett reservationsanslag
av v.......................,.......................... ................. 163,000
7. Förhyrande av bostad åt landshövdingen i Västernorrlands län.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, till förhyrande av bostad åt landshövdingen i Väster- [16.]
norrlands lån, å tilläggsstat för år 1918 bevilja ett reservationsanslag
av ..............................................................................................:.. 4,500
8. Inlösande till kronan av en i nordvästra hörnet av Karl XIII:s
torg i Stockholm belägen byggnad.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till inlösen av det s. k. atelierbyggnadsaktiebolagets i [17.}
nordvästra hörnet av Karl X111:s torg i Stockholm belägna byggnad
& tilläggsstat för år 1918 anvisa ett förslagsanslag, högst .... 100,857
F. De kungliga teatrarna.
1, 2 och 3. Brandförsäkring av operabyggnaden och dramatiska
teaterns byggnad ävensom av staten tillhörig, i nämnda byggnader förvarad
lösegendom.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att å tilläggsstat för år 1918 såsom förslagsanslag anvisa [18.j
dels till gäldande av årspremier för brandförsäkring av operabyggnaden
och dramatiska teaterns byggnad ett belopp av högst 39,760
Transport 943,309
40 Kungl. Maj:t» nåd. grop. nr 2 om tilläggsstat till riksstaten för år 1918.
Extra
anslag
Kronor
Transport 943,309
dels till gäldande av årspremie för brandförsäkring av staten
tillhörig, i operabyggnaden förvarad lösegendom ett belopp av
högst........................................................................................................ 3,668
dels ock till gäldande av årspremie för brandförsäkring av
staten tillhörig, i dramatiska teaterns byggnad förvarad lösegendom
ett belopp av högst................................................................................ 1,735
eller tillhopa högst ____________ kronor 45,163
G. Diverse.
1 och 2. Ersättning för skattefrälseräntor och avlösning av frälseskatteräntor.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
[19.] att å tilläggsstat för år 1918 såsom förslagsanslag anvisa
a) till ersättning för skattefrälseräntor ett belopp av _______ 80,000
samt
b) till avlösning av frälseskatteräntor ett belopp av .............. 125,000
3. Bidrag till viss utvidgning av svenska stadsförbundets verksamhet.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
[20.] att, i avbidan på den proposition i ämnet, som kan bliva
förelagd riksdagen, såsom bidrag till bestridande av kostnaden för
viss utvidgning av svenska stadsförbundets verksamhet å tilläggs
C
o OO
stat för år 1918 beräkna ett förslagsanslag, högst .......... 8,000
4 och 5. Täckande av förskott m. m.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
dels att till gäldande av uti statsrådsprotokollet över finansärenden
den 14 januari 1918 specificerade förskott å tilläggsstat
för år 1918 anvisa ett förslagsanslag, högst ___________________________________ 944,817
[21.] dels ock att, i avbidan på den proposition rörande gäldande
av de under november och december 1917 förskottsvis bestridda .
Transport 2,106,529
Knuff l. Maj:ta nåd. prof. nr 2 om tillägg »stat till rikastaten för år 1918. 41
Kxtrn
anslag
Kronor
Transport. 2,106,529
utgifter, som kan bliva riksdagen förelagd, å tilläggsstat för år
1918 såsom förslagsanslag, högst, beräkna ett belopp av 157,471
6. Kostnader för kommittéer och utredningar genom sakkunniga.
Kungl: Maj:t föreslår riksdagen
att för bestridande av kostnader för kommittéer och utredningar
genom sakkunniga å tilläggsstat för år 1918 anvisa ett
förslagsanslag å ..... 375,000
7. Förstärkning av det ordinarie reservationsanslaget till extra
utgifter.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till förstärkning av det i riksstaten under sjunde huvudtiteln
uppförda ordinarie reservationsanslaget till extra utgifter å
tilläggsstat för år 1918 anvisa ett förslagsanslag, högst 25,000
8. Löneförbättring för vissa vaktmästare och med dem jämförliga
befattningshavare.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, i avbidan på den proposition om anvisande av medel
för ändamålet, som kan bliva förelagd riksdagen, för löneförbättring
för vissa vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare
å tilläggsstat för år 1918 under sjunde huvudtiteln såsom
förslagsanslag, högst, beräkna ett belopp av 15,100
9. Krigstidstillägg och krigstidshjälp.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, i avbidan på den proposition om anvisande av medel för
ändamålet, som kan bliva förelagd riksdagen, till beredande av
krigstidstillägg och krigstidshjälp åt tjänstemän och betjänte i de
till finansdepartementet hörande ämbetsverk och kårer, å tilläggsstat
för år 1918 såsom förslagsanslag beräkna ett belopp av....... 4,200,000
Summan av de av Kungl. Maj:t sålunda å tilläggsstaten för
[22.]
[28.]
[24.]
[25.]
år 1918 under sjunde huvudtiteln föreslagna
till
anslag
uppgår
6,879,100
Mih. till riksd. prot. 1918. 1 *aml. 2 käft. (Nr 2).
42 Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 2, om tilläggsstat till riksstaten för nr 1918.
Åttonde huvudtiteln,
innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet.
Extra
anslag
Kronor
Departementet.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
1. att för beredande av avlöningstillägg åt två kanslisekreterare
i ecklesiastikdepartementet anvisa på tillåggsstat för år 1918
ett förslagsanslag, högst 2,400
Arkiv, bibliotek och museer.
Arkiv.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
1. att för fortsatt registrering av Svea hovrätts domar under
1600-talet och av hittills outgivna delar av rådets protokoll i justitieärenden
för samma tid, i vad angår till Kungl. Maj:t fullföljda
mål av civil och kriminell natur, anvisa på tilläggsstat för
år 1918 ett förslagsanslag, högst ________________________________________ 2,400
Bibliotek.
Pedagogiska biblioteket i Stockholm.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
2. att till täckande av ökade utgifter för pedagogiska bibliotekets
lokaler på tilläggsstat för år 1918 anvisa ett förslagsanslag,
högst........................................................................................................ 600
Transport 5,400
Kung!. Maj:t> nåd. grop. nr 2, om tillägg as! åt till rikutaten för år 1918. 43 ''
Museer.
Nationalmuseet.
Kung!. Maj:t föreslår riksdagen
3. att till fullbordande av beslutade ändringsarbeten i natio
nalmuseibyggnaden
på tillåggsstat för år 1918 anvisa ett reserva•tionsanslag
av ...................... ................................................
4. att av det utav riksdagen år 1914 beviljade anslag, 150,000
kronor, till iståndsättande av nationalmuseibyggnadens fasader anvisa
på tillåggsstat för år 1918 såsom reservationsanslag återstoden.
Naturhistoriska riksmuseet.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
5. att dels till ersättande av det belopp, som statskontoret
på grund av Kungl. Maj:ts beslut den 9 november 1917 utgivit
eller- må komma att förskottsvis utgiva till arvode åt en nattvakt
vid naturhistoriska riksmuseets etnografiska avdelning för tiden
den 1 januari—den 1 maj 1918, dels ock till arvode åt en nattvakt
vid omförmälda avdelning under återstoden av sistnämnda år anvisa
på tillåggsstat för år 1918 såsom förslagsanslag, högst ......
6. att anvisa på tillåggsstat för år 1918 såsom särskilda förslagsanslag:
dels
till täckande av den brist, som under år 1917 må hava
uppkommit i det å naturhistoriska riksmuseets stat lör avdelningarna
vid Frescati upptagna anslaget till expenser, ett belopp av
högst
dels ock till förstärkande av omförmälda, i museets stat för
år 1918 för nämnda avdelningar uppförda anslag enahanda belopp,
högst
Nordiska museet.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
7. att till förstärkande av det utav riksdagen för år 1918
till nordiska museet anvisade anslag å 80,000 kronor till nämnda
museum anvisa på tillåggsstat för år 1918 ett förslagsanslag, högst
Extra
ann!»*
Kronor
Transport 5,400
57,000
100,000
1,500
29,800
29,800
20,000
Transport 243,500
■ 44 Kungl. Maja» nåd. grop. nr 2, om tilläggsstat till riksstaten för år 1918.
Transport
att på de villkor, Kungl. Maj:t föreskriver, utgå till nordiska museets
nämnd för beredande av krigstidstillägg och krigstidshjälp
för nämnda år åt museets personal.
Kulturhistoriska museet i Lund.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
8. att till kulturhistoriska museet i Lund anvisa på till äggs
stat
för år 1918 ett förslagsanslag, högst .......
att utgå till styrelsen för kulturhistoriska föreningen för södra
Sverige till stödjande av föreningens ekonomi under år 1918, under
villkor att detsamma icke användes till samlingarnas ökande
utan endast till redan befintliga samlingars underhåll och vård.
Akademier in. in.
Vetenskapsakademien.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
1. att såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för "tryckning
m. in. av vetenskapliga skrifter, utgivna av vetenskapsakademien,
anvisa på tilläggsstat för år 1918 ett reservationsanslag av
Meteorologiska centralanstalten.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
2. att på tilläggsstat för år 1918 anvisa ett reservationsanslag
å.......................................................................
till förstärkande med 850 kronor av vartdera av de å 1918 års
stat för meteorologiska centralanstalten uppförda anslagen till arvoden
åt observatörerna vid rikets meteorologiska stationer m. m.
samt till utförande och kontroll av meteorologiska observationer
för den hydrografiska undersökningen av Sveriges färskvatten.
Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
3. att till utförande av arbeten för konserverande av S:t
Karins kyrkoruin i Visby anvisa på tilläggsstat för år 1918 ett
reservationsanslag av ...............................
Transport
Extra
anslag
Kronor
243,500
5,000
15,000
1,700
7,400
272,600
Kungl. Maj:ts nåd. grop. nr 2, om tillag (justa t till rikasiaten för år 1918. 45
Transport
Extra
anslag
Kronor
272,600
Universiteten, den medicinska undervisningen in. in.
Lunds universitet.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
1. att till ändrad inredning in. in., i huvudsaklig överens- [13.]
stämmelse med av chefen för ecklesiastikdepartementet till statsrådsprototokollet
över ecklesiastikärenden den 23 april 1917
angiven plan, av förutvarande zoologiska institutionsbyggnaden
vid universitetet i Lund för inrymmande därstädes av universitetets
historiska museum samt mynt- och medalj kabinett, utöver av riks
-
dagen år 1917 för ändamålet anvisat belopp av 105,436 kronor,
anvisa på tilläggsstat för år 1918 ett reservationsanslag av............ 33,821
2. att till förstärkande av ordinarie anslagen till materiell [14.]
m. m. för de av chefen för ecklesiastikdepartementet .under motsvarande
punkt i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den
14 januari 1918 angivna institutioner och med där föreslagna belopp,
utgående såsom särskilda reservationsanslag, på tilläggsstat för
år 1918 anvisa tillhopa....................................................................... 32,635
Seratimerlasarettet.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
3. att till täckande av under år 1916 uppkommen brist i
serafimerlasarettets räkenskaper anvisa på tilläggsstat för år 1918
ett förslagsanslag, högst---------------------------------------------- ---------------------
Gemensamma universitetsändamål.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
4. att till arvoden å 100 kronor åt biträdande läkare samt
till kostnader för materiell in. in., 25 kronor, vid eu var av de i
den pediatriska undervisningen vid vartdera universitetet i Uppsala
och Lund samt vid karolinska mediko-kirurgiska institutet ingående
kurser i skyddskoppympning, som på grund av Kungl. Maj:ts beslut
den 17 augusti 1917 anordnats eller komina att anordnas
under åren 1917 och 1918, anvisa på tilläggsstat för år 1918 ett
reservationsanslag av ..........................................................................
... [IM
98,520
[16-]
1,125
Transport 438,701
46 Kungt. Maj:ts nåd. prop. nr 2. om tilläggsstat till riksstaten för år 1918.
Extra
anslag
Kronor
Transport 438,701
Farmaceutisk» institutet.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
[17.] 5. att på tilläggsstat för år 1918 anvisa:
dels till täckande av under år 1916 uppkommen brist i farmaceutisk»
institutets stat såsom förslagsanslag ett belopp av högst 1,275
dels till ersättande av ett utav statskontoret på grund av
Kungl. Maj:ts brev den 26 oktober 1917 lämnat förskott och till
täckande av det underskott, som därutöver kan hava under år 1917
vid institutet uppkommit i de tre anslagen till materialier m. m.,
till uppvärmning m. in. och till egendomens underhåll in. in., så
-
som förslagsanslag ett belopp av högst .......................................... 6,000
dels ock till förstärkande av nyssnämnda tre i institutets stat
förekommande anslagsposter för år 1918 såsom förslagsanslag ett
belopp av högst ........................................................................... 6,000
Undervisningsanstalter för barnmorskor.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
[18.] 6. att anvisa på tilläggsstat för år 1918:
dels till täckande av under år 1916 uppkommen brist i all -
männa barnbördshusets i Stockholm räkenskaper ett förslagsanslag,
högst..................................................................................................... 10,307
dels ock till ersättande av ett under punkten omförmält, av
statskontoret lämnat förskott ett förslagsanslag, högst ...... ........ 61,895
Allmänna skolväsendet.
Det högre skolväsendet.
Högre lärarinneseminariet.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
[19.] 1. att för högre lärarinneseminariet anvisa- på tilläggsstat för
år 1918:
till förhyrande av lokaler för normalskolans lägsta klasser
för tiden den 1 oktober 1918—den 31 mars 1919 kronor 1,500
» förhyrande av lokaler för undervisning i biologi
och teckning för samma tid ................... » 1,500
Transport kronor 3,000 524,178
Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 2, om tilläggsstat till rikastaten för år 1918.
47
Extra
ana lag
Kronor
Transport kronor 3,000 524,178
till förhyrande av nya lokaler för seminariet och
normalskolan för samma tid ............................ » 1,250
» upprätthållande under höstterminen 1918 av en
vid seminariets hushållsskola anordnad kurs för
utbildande av husmödrar........................................ » 700
» inredning av lokal för nämnda kurs och inven
tarier
för densamma........................ » 3,900
■» anordnande av elektrisk belysning in. in............. »___925
Summa kronor 9,775
att utgå såsom ett gemensamt förslagsanslag å högst sistnämnda
belopp. i
Statens läroverk.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
2. att till förhyrande av ämbetslokal för läroverksöversty- [20.]
relsen för tiden den 1 oktober 1918—den 31 mars 1919 anvisa
på tilläggsstat för år 1918 ett förslagsanslag, högst ______________________ 4,000
Kommunala mellanskolor.
Kungl. Magt föreslår riksdagen
3. att på tilläggsstat för år 1918 anvisa ett förslagsanslag av 7,500 [21.]
för beredande av tillfällig löneförbättring för år 1918 åt timlärare
och övningslärare vid kommunala mellanskolor, att utgå enligt
följande grunder, med rätt för Kungl. Maj:t att utfärda de
närmare föreskrifter, som för tillämpningen av dessa grunder må
befinnas erforderliga:
1) Delaktighet i den tillfälliga löneförbättringen tillkommer
den, som under år 1918 eller någon del av nämnda år är anställd
i egenskap av timlärare eller övningslärare vid kommunal mellanskola.
2) L)en tillfälliga löneförbättringen utgår till manlig eller
kvinnlig timlärare eller övningslärare med 10 kronor för veckotimme,
med högst 300 kronor för år, dock att tillfällig löneförbättring
icke må utgå till den, som samtidigt från annan tjänst
åtnjuter tillfällig lönelörbättring av statsmedel, uppgående till
minst 300 kronor, samt att den befattningshavare, som från annan
tjänst erhåller sådan löneförbättring till lägre belopp än 300 kro
Transport
545,453
48 Kungl. Häfta nåd. prop. nr 2, om tilläggsstat till rikastaten för år 1918.
Transport
nor, må för tjänstgöring vid kommunal rnellanskola uppbära tillfällig
löneförbättring allenast till så stort belopp, att den sammanlagda
löneförbättringen uppgår till högst 300 kronor för år.
Folkundervisningen.
Folkskolöverstyrelsen.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
[22.] 4. att till gäldande av hyreskostnaden för ämbetslokal åt
folkskolöverstyrelsen för de två första kvartalen av hyresåret den
1 oktober 1918—den 30 september 1919 anvisa på tilläggsstat för
år 1918 ett förslagsanslag, högst_________________________________________________________
[23.]
[24.]
[25.]
[26.]
Lärarutbildning.
Folkskoleseminarier.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
5. att på tilläggsstat för år 1918 anvisa ett förslagsanslag å högst
att efter Kungl. Maj:ts bestämmande användas till täckande av
sådan brist i de särskilda folkskoleseminariernas stater, som till
följd av stegrade kostnader för uppvärmning, belysning, renhållning
m. m. må uppkomma under år 1918;
6. att till bestridande av kostnader för inredning och mö
blering
av de nya byggnaderna för folkskoleseininariet, i Lund,
utöver vad av 1917 års riksdag för ändamålet beviljats, anvisa på
tilläggsstat för år 1918 ett reservationsanslag av ...............
7. att för uppförande av en ekonomibyggnad för folkskolesemi
nariet
i Falun, i huvudsaklig överensstämmelse med för ändamålet
av professorn E. Lallerstedt upprättade ritningar och arbetsbeskrivningar,
ävensom för flyttning av den å seminariets gamla tomt
befintliga vaktmästarbostaden till det nya seminarieområdet. anvisa
på tilläggsstat för år 1918 ett reservationsanslag av.......................
8. att till gäldande av ålderstillägg för åren 1917 och 1918
åt övningsskollärarinnan vid folkskoleseminariet i Umeå Rut Naemi
Levina Gavelin anvisa på tilläggsstat för år 1918 ett förslagsanslag,
högst „.......................................................................................
• Transport
Extra
anslag
Kronor
545,453
4,000
90,000
65,000
19,000
300
723,753
Kunyl. Maj:ts nåd. prop. nr 2, om tilläyysstat till riksstaten för år 1918. 49
Transport
Anordningar för lilrares fortbildning.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
9. att till förstärkande av de utav riksdagen på extra stat
för år 1918 beviljade särskilda reservationsanslagen å sammanlagt
64,600 kronor till fortbildningskurser för lärare vid folkskolor och
småskolor anvisa på tillilggssiat för år 1918 såsom särskilda re
servationsansl
ag: .........
till förstärkande av anslaget till fortbildningskurser i allmänhet
ett belopp av ...............................................................;................
till förstärkande av anslaget till särskilda fortbildningskurser
i gymnastik ett belopp av....................................................................
till förstärkande av anslaget till särskilda fortbildningskurser
i skolti ädgårdsskötsel ett belopp av...........................................-........
samt till förstärkande av anslaget till särskilda kurser i simning
och livräddning ett belopp av....................................................
eller sammanlagt 25,400 kronor.
Extra
anslag
Kronor
. 23,753
9,400
11,000
4,300
700
[27.]
Folk- och småskolor.
Kungl. Maj it föreslår riksdagen
10. att bevilja på tilläggsstat för år 1918 ett förslagsanslag, högst
att utgå tiil upprätthållande under läsåret 1918—1919 av
svensk undervisning åt svenska barn: i Berlin med högst 1,800
kronor, i London med högst 2,0u0 kronor och i Hamburg med
högst 1,600 kronor, samtliga belopp att utgå enligt de bestämmelser,
Kungl. Maj:t kan finna lämpligt fastställa;
11. att såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för det
sextonde allmänna svenska folkskollärarmötet, som är avsett att
hållas i Göteborg under år 1918, anvisa på tilläggsstat för år 1918
ett förslagsanslag, högst........................................................................
5,400 [28.]
[29.]
6,000
AbnormunderYisiiingen.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
1. att på tilläggsstat för år 1918 såsom särskilda förslags- [30.]
anslag anvisa:
Transport 760,553
7
Bih> till riktd. prof. 1918. 1 snml. 2 käft. (Nr 2).
50 Kungl. Maj:t* nåd. prop. nr 2, om tilläggsstat till riksstat en för år HUS.
Transport
drift högst..............................................................
till tackande av under år 1916 uppkommen brist i staten för institutet
och förskolan för blinda A Tomteboda,
deist högst.........................................................
att etter Kungl. Maj:ts bestämmande användas till täckande av
sådan brist i siaten för omförmälda anstalt, som till följd av stegrade
kostnader för mathållning, beklädnad, värme och lyshållning,
vårdare och tjänstepersonal in. m. uppkommit för år 1917,
dels ock högst............................................................
att etter Kungl. Maj:ts bestämmande användas till förstärkande av
det ordinarie anslaget till nämnda institut och förskola för år 1918;
''2. att på tilläggsstat för år 1918 såsom särskilda förslagsanslag
anvisa:
dels högst................................
till ersättande av det belopp, som statskontoret på grund av Kungl.
Maj:ts beslut den 20 oktober 1917 må hava förskottsvis utbetalt
till täckande av sådan brist i staten för förskolan för blinda i
Växjö, som till följd av stegrade kostnader för mathållning, beklädnad,
värme och lyshållning, vårdare och tjänstepersonal in. ra.
uppkommit för år 1917,
dels ock högst
> O ---.......-----........----.......---........--------....--------...
att efter Kungl. Maj:ts bestämmande användas till förstärkande av
det ordinarie anslaget till förskolan för är 1918;
3. att till täckande av den brist, som uppkommit i 1917
års stat för den med drottning Sofias stiftelse förenade vårdanstalten
för blinda dövstumma och blinda sinnesslöa in. H., ävensom
för täckande av motsedd brist i 1918 års stat för samma anstalt
anvisa på tilläggsstat för år 1918 ett förslagsanslag, högst....
Extra
anslag
Kronor
760,553
16,420
35,000
$5,000
5,000
5,000
49,500
Den tekniskt! undervisningen.
Kungl. Mnj:t föreslår riksdagen
1. att till förstärkning av det för tekniska högskolan på
extra stat för år 1918 beviljade anslaget å 40,Om) kronor till diverse
utgifter för bränsle, hushållning in. in. anvisa på tilläggsstat
för år 1918 ett förslagsanslag, högst ........................................ 100,000.
Transport 1,006,473
Kungl. Maj:ta nåd. prop. nr S, om tilläggastat till rikastaten för år 1918. 51
Extra
anslag
Kronor
Transport l,000,473
2. att till stipendier åt lärare vid tekniska högskolan för [34.]
utrikes studieresor under pågående nybyggnad för fackskolan för
kemisk teknologi anvisa på tillilggsstat för år 1918 ett. reservationsanslag
av ........................................................................................ 1,800
3. att till tackande av under år 1916 uppkommen brist i [35.]
staten för tekniska elementarskolan i Örebro anvisa på tillilggsstat
för år 1918 ett förslagsanslag, hög-t ................................................ 1,765
4. att till tackande av under aren 1917 och 1918 beriiknad [36.]
brist i de för tekniska elementarskolan i Örebro för nå inrida år
galande stater anvisa på tillilggsstat för år 1918 ett förslagsanslag,
högst......... 4,525
Understöd itt vetenskap in. in.
Kungl. Magt föreslår riksdagen
1. att dels till ökande av det såsom understöd åt docenten [37.]
Herman Lundborg till utförande av rasbiologiska undersökningar
på extra stat för ar 1918 anvisade anslaget a högst 6,000 kronor
bevilja för samma år ett belopp av 3,500 kronor, därav 1,500
kronor till avlönande av biträden åt Lundborg vid statistiska bearbetningar
in. in.;
ock för ändamålet anvisa på tillilggsstat för år 1918
ett förslagsanslag, högst ...................................................................... 3,500
2. att till förstäikandi* av det under riksstateris åttonde 38.j
huvudtitel uppförda reservationsan-laget till resestipendier samt
läroböckers, tidskrifters och lärda verks utgivande anvisa pa tilläggsstat
för år 1918 såsom förslagsanslag ett belopp av högst .......— 25,000
Diverse.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
1. att till beredande, i enlighet med de i statsrådspro-okollet [39.]
över finansäre den den 14 januari 1918 angivna grunderna, av
extra lönetillägg för år 1918 åt eu del tjänstemän och In tjänte i
vissa till ecklesiastikdepartementet hörande ämbetsverk och kårer anvisa
på tilläggsstat för år 1918 såsom förslagsanslag ett belopp av_5,000
Transport 1,048,063
52 Kungl. Maj:ts nåd. grop. nr 2, om tilläggsstat till riksstaten för år 1918.
Transport
140.] 2. att, i avbidan på proposition angående löneförbättring åt
vissa vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare, beräkna
för ändamålet under åttonde huvudtiteln på tilläggsstat för
år 1918 ett förslagsanslag, högst . . .
[41.] 3. att, i avvaktan på proposition angående krigstidstillägg
och krigstidshjälp under år 1918 åt befattningshavare i statens
tjänst, tills vidare under åttonde huvudtiteln beräkna på tilläggsstat
för år 1918 ett förslagsanslag av...............................................
[42.] 4. att för bestridande av kostnader för kommittéer och ut
redningar
genom sakkunniga anvisa på tilläggsstat för år 1918
ett förslagsanslag av ....................................................
[43.] 5. att till förstärkande av det ordinarie reservationsanslaget till
extra utgifter anvisa på tilläggsstat för år 1918 ett förslagsanslag,
högst........................................
[44.] 6. att dels till täckande av vissa under punkten angivna,
utav statskontoret till ersättande anmälda förskott anvisa på tillläggsstat
för år 1918 såsom förslagsanslag ett belopp av högst....
dels och därutöver till täckande av ytterligare förskotts utgifter
under år 1917 beräkna å 1918 års tilläggsstat såsom förslagsanslag
ett belopp av högst .....................................................................
Extra
anslag
K ren or
1,048,063
80,000
4,900,000
180,000
9,000
300,260
50,077
Summa 6,567,400
Kungl. Maj:ts nåd. grop. nr 2, om tillåggsstat till rikastaten för år 1918. 53
Nionde huvudtiteln,
innefattande anslagen till jordbruksdepartementet.
A. Lanthushållningen.
1. Diverse behov vid centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till diverse behov vid centralanstalten för försöksväsendet
på jordbruksområdet under år 1913 å tilläggsstat för samma år
anvisa ett reservationsanslag av............................................................
2. Tillskott till krigstidstillägg för lantbruksingenjörer.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
dels medgiva, att under år 1918 må till lantbruksingenjörer
och extra lantbruksingenjörer ävensom till lantbruksstipendiater,
vilka förordnas att i lantbruksingenjörs ställe utföra förrättning,
för den tid förordnandet varar, utöver krigstidstillägg på grund
av lön eller arvode, av statsmedel utgå tillskott därtill på grund
av inkomster för arbete enligt taxa, beräknade för en var befattningshavare
till 2,600 kronor för år räknat;
dels förklara, att beträdande tillskott, som nu nämnts, de
angående krigstidstillägg för innevarande år gällande bestämmelser
skola i tillämpliga delar lända till efterrättelse, med rätt för
Kungl. Maj:t att meddela de närmare föreskrifter, som kunna vara
erforderliga för tillämpning av dessa bestämmelser, med iakttagande
dels att såsom dylikt tillskott icke må utgå grundanslag å
200 kronor, dels ock att krigstidstillägg och tillskott därtill icke
må tillhopa överstiga det för krigstidstillägg medgivna högsta
belopp; ___■
Kitra
anslag
Kronor
40,000
Transport 40,000
54 Kungl Maj:ts nåd. grop. nr 2, om tilläggsstat till riksstaten för år 1918.
Transport
dels ock för nu angivna Ändamål såsom tillskott till krigstidstillägg
för lantbruksingenjörer å tilläggsstat för år 11)18 anvisa
ett förslagsanslag av ..................
3. Separation å en byggnad vid hovbeslagskolan vid Alnarp.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att för reparation å en byggnad vid hovbeslagsskolan vid Alnarp
å tilläggsstat för år 11)18 anvisa ett förslagsanslag, högst....
4. Täckande av brist å lantbruksinstitutets vid Ultuna expensanslag.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att för täckande av uppkommen brist å 1917 års expensanslag
för lantbruksinstitutet vid Ultuna å tilläggsstat för innevarande
år anvisa ett förslagsanslag, högst...................
5. Täckande av brist å lantbruks- och mejeriinstitutets vid Alnarp
expensanslag.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att för täckande av uppkommen b: ist å 1917 års expensanslag
för lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp å tilläggsstat
för år 1918 anvisa ett förslagsans lag-, hö^st
t1 o7 O ....................................
6. Trädgårdsskolan vid Adelsnäs.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att såsom ökat statsbidrag för läroåret den 1 november 1917
—den 31 oktober 1918 till''trädgårdsskolan vid Adelsnäs å tillläggsstat
för år 1918 anvisa ett förslagsanslag, hö^st
O O'' ö -------------------- 7
7. Vandringsrättare.
Kungl. Majrt föreslår riksdagen
att såsom ytterligare bidrag till anställande av vandringsrättare
å tilläggsstat för år 1918 atr av Kungl. .Maj:t i mån av behov
användas anvisa ett reservationsanslag av
Transport
Extra
anslag
. Kronor
40.000
21.000
1,400
10,000
11,600
2,000
3,000
89,000
Kungl. Majita nåd. prop. nr 2, om tilläggsstat till nksataten för år 1918. 55
Transport
8. Förstärkning av anslaget till hästavelns förbättrande m. m.
Kung], Maj:t föreslår riksdagen
att för tackande av ett av Kungl. Maj:t den 28 september
1917 anvisat förskott å 30,000 kronor för hingstinköp samt till
förstärkning med 193,000 kronor av den till stuteriöverstyrelsens
förfogande ställda delen av ordinarie reservationsanslaget till hästavelns
förbättrande anvisa å tilläggsstat för år 1918 ett förslagsanslag,
högst............................................................................................
Extra
anslag
Kronor
89,000
[8.1
223,000
9. Förstärkning av allmänna avdikningsanslaget.
Kungl. Majrt föreslår riksdagen
att till förstärkning av allmänna avdikningsanslaget anvisa
å tilläggsstat för år 1918 ett förslagsanslag, högst ..................... 200,000
10. Åtgärder för torvtillgångarnas tillgodogörande.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till åtgärder för torvtillgångarnas tillgodogörande å till- [10.]
läggsstat för år 1918, att i mån av behov användas,, anvisa ett
reservationsanslag av ............................................................................ 150,000
11. Ökade reskostnader för torvingenjörer och torvassistenter.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att för bestridande av ökade reskostnader för statens torv- [11.]
ingenjörer och torvassistent å tilläggsstat för år 1918 anvisa ett
förslagsanslag, högst ............................................................................ 6,000
12. Undersökningar av torvmarker i södra Sverige.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att för ökade kostnader för dels en förrådsstatistisk under- [12.]
sökning medelst linjeinv enterinjr av torvtillgångarna i Götaland
och Svealand utom Dalarna, dels, i samband därmed och inom
samma område, en rekognoscering av mossmarkcnwnärmast trafiklederna,
å tilläggsstat för år 1918 anvisa ett reservationsanslag av 18,000
Transport 686,000
56 Kung!. Majds nåd. prop. nr 2, om tilläggsstat till riksstaten för år 1918.
Transport
13. Utdikning av staten tillhöriga bränntorvmossar.
13. ] Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att i avbidan på den proposition angående anslag för utdikning
av staten tillhöiiga britnntorvmossar, som Kungl. Majrt må
komma att avlåta till riksdagen, för detta ändamål å tilläggsstat
för innevarande år beräkna ett reservationsanslag av.
O .......*
B. Fiskeri väsen det.
1. Undervisningskurser i navigation för bohuslänska fiskare.
14. ] Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att såsom bidrag till anordnande av undervisningskurser och
hållande av föredrag i navigation in. in. för bohuslänska fiskare,
under förutsättning att av Göteborgs och Bohus läns hushållningssällskap
eller landsting eller eljest för ändamålet tillskjutas minst
575 kronor, å tilläggsstat för år 1918 anvisa ett reservationsanslag
av................................................................. 2 3
2. Försäkring av fartyget Skagerak.
15. ] Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att för bestridande av ökade kostnader för försäkring av fartyget
Skagerak å tilläggsstat för år 1918 anvisa ett förslagsanslag,
högst.......................................................................................................
3. Fiskehamnar.
ltj.] Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till bestridande av kostnaderna för utförande av vissa av
fiskehamnskommissionen föreslagna hamnar å tilläggsstat för år
1918 anvisa ett reservationsanslag av ..........................................
att enligt de närmare föreskrifter, Kungl. Maj:t må finna gott
meddela, användas för ifrågavarande ändamål under villkor om
kostnadsfri upplåtelse ej mindre av själva området för hamnarna
än även av det område i land, som med hänsyn till den rörelse,
som är avsedd att bedrivas i hamnarna, bör avsöndras för det
gemensamma behovet.
Extra
anslag
Kronor
686,000
300,000
775
9,200
400,000
Transport 1,395,975
Kungl. Majits nåd. prop. nr 2, om tilliiggmtat till rik ».it åt en för år 1918. 57
Extra
anslag
Kronor
Transport 1,395,975
C. Skogsväsendet.
1. Diverse behov vid skogshögskolan.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att för vissa i statsrådsprotokollet amrivna behov för år 1918 [17.J
vid skogshögskolan å tillåggsstat för innevarande år anvisa ett
reservationsanslag av............................................................................ 28,500
2. Diverse behov vid statens skogsförsöksanstalt.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att för vissa i statsrådsprotokollet angivna behov för år 1918 [18.]
vid statens skogsförsöksanstalt å tilläggsstat för innevarande år
anvisa ett reservationsanslag av............................................................ 18,750
3. Specialundersökningar rörande de norrländska skogarnas föryngring.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att för specialundersökningar rörande de norrländska skogar- [19.]
nas föryngring i huvudsaklig överensstämmelse med den år 1916
för riksdagen framlagda plan å tilläggsstat för år 1918 anvisa
ett reservationsanslag av....................................................................... 4,600
4. Fortsättning sskolan vid Kloten.
Kungl. Mnj:t föreslår riksdagen
att till fortsättningsskolan vid Kloten å tilläggsstat för år [20.]
1918 anvisa ett förslagsanslag, högst ............................ .................. 2,100
5. Släckning av skogseld.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till kostnader för släckning av skogseld å tilläggsstat för [21.]
ir 1918 anvisa ett förslagsanslag av.................................................... 50.000
Transport 1,499,925
8
Bih. till ritsd. prot. 1918. 1 tomt. 2 käft. (AV 2).
58 Kungl. Maj: ta nåd. prop. nr 2, om till äggsstat till riksstaten för år 1918.
D. Lantni äter i väsendet.
Transport
1. Tillskott till krigstidstillägg m. m. för vissa lantmätare.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
dels medgiva, att under År 1018 må till distriktslantmätare
och extra lantmätare ävensom till lantmäteriauskultanter med arvode,
utöver krigsi i dst i Hägg på grund av lön eller arvode, av statsmedel
utgå tillskott därtill på grund av inkomster för arbete enligt
gällande lantmäteritaxa, beräknade för distriktslantmätare till 4,000
kronor, för extra lantmätare till 3,200 kronor och för lantmäteriauskultant
till 2,400 kronor, allt för år räknat;
ileks1 medgiva, att till 14 lantmäteriauskultanter, vilka icke åtnjuta
arvode, må efter lantmåteristyrelsens beprövande utgå tillskott
av statsmedel på grund av inkomster enligt lantmäteritaxan,
beräknade till 2,400 kronor för år räknat;
dels förklara, att beträffande tillskott, som nu nämnts, de angående
krigstidstillägg för innevarande år gällande bestämmelser
skola i tillämpliga delar lända till efterrättelse, med rätt för Kungl.
Maj .t att meddela de närmare föreskrifter, som kunna vara erforderliga
för tillämpning av dessa bestämmelser, med iakttagande
dels att såsom dylikt tillskott icke må utgå grundanslag å 200
kronor till sådan befattningshavare, vilken på grund av lön eller
arvode åtnjuter krigstidstillägg, dels ock att krigstidstillägg och
tillskott därtill icke må tillhopa överstiga det för krigstidstillägg
medgivna högsta belopp;
dels medgiva, att Kungl. Maj:t må äga att, med tillämpning
i den mån sa ske karl av de angående krigstidstillägg för år 1018
gällande grunder, för samma år medgiva tillskott av statsmedel
jämväl åt kommissionslantmätare och vice kommissionsluntmätare.
som fortfarande uiö\a praktisk vaksamhet;
<l'' ls ock för nu angivna ändamål såsom tillskott till krigstidstillägg
in. in. för vissa lantmätare å tillä,ggsstat för år 1018 anvisa
ett förslagsanslag av ....................................................................
2. Lautmäteriundervisningen.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till lantmäteriuridervisningens ordnande och bedrivande
å tilläggsstat för år 1018 anvisa ett reservationsanslag av............
Transport
Extra.
anulag;
Kronär
1,499,925
250,000
16,000
1,765,925
Kungl. Mujits nåd. prop. nr 2, om tilliiggnstat till rikxstuttn för ar 1918. 59
Extra
anxlag
Krouor
Transport 1,765,925
E. Rikets allmänna kartverk.
Diverse behov vid rikets allmänna kartverk.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att i avbidan på den proposition angående anslag för diverse [24.]
behov vid rikets allmänna kartverk, som Kungl. Mnj:t må komma
att avlåta till riksdagen, för detta ändamål å tilläggsstat för år
1918 beräkna ett reservationsanslag av ............................................ 40,000
V. Geologiska samt meteorologiska och hydrografiska
undersökningar.
1. Sveriges geologiska undersöknings fältarbeten m. m.
Kungl. Maj t föreslår riksdagen
att till Sveriges geologiska undersöknings fältarbeten å tillläggsstat
för år 1918 anvisa ett reservationsanslag av....................
2. Praktiskt-geologisk undersökning i Jämtlands och Västerbottene
län.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att för anordn mde genom Sveriges geologiska undersöknings
försorg av en praktiskt-geologisk undersökning av fjälltrakterna i
nordligaste delen av dämtlands län och i \ ästerbottens län, förnämligast
för utredning av dervarande malmförekomster, a tilll&go-sstat
för år 1918 anvisa ett reservationsanslag av ....................
Do
3. Ökade ^kostnader m. m. vid hydrografiska byrån.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att för bestridande av ökade reskostnader in. m. för befattningshavare
vid hydrografiska byrån å tilläggsstat för år 1 it 18
anvisa ett. förslagsanslag, högst.................................................-..........
[25.]
12,700
[26.]
14,000
[27.]
5,000
4. Meteorologiska observationer å Pårtetjåkko.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att. till utförande av nn teoiologiska observationer å Pårtetjåkko
& tilläggsstat för år 1918 anvisa ett reservationsanslag av____3,500
Transport 1,841,125
[28.]
60 Kungl. Maj-.ta nåd. ■grop. nr 2, om tilläggsstat till riksslaten för år 1918.
likt
anslag
Kranar
Transport 1,841,12$
O. Veterinärväsendet.
1. Diverse behov vid veterinärhögskolan.
Kungl. Magt föreslår riksdagen
[29.] att för diverse behov vid veterinärhögskolan å tilläggsstat för
4r 1918 anvisa ett reservationsanslag av............................................ 65,000
2. Diverse behov vid statens veterinärbakteriologiska anstalt.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
[30.] att för diverse behov vid statens veterinärbakteriologiska anstalt
å tilläggsstat för år 1918 anvisa ett reservationsanslag av ... 25,700
H. Diverse.
1. Inventering av odlingsjord & kronomarker i Norrland och
Dalarna.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
[31,1 att för inventering av odlingsjord å kronomarker i Norrland
och Dalarna å tilläggsstat för år 1918 anvisa ett reservationsan
®lao
av.................................................................................................... 90,000
2. Kolonisation & vissa kronoparker.
Kungl. Magt föreslår riksdagen
[82.] att i avbidan på den proposition angAende åtgärder för kolo
nisation
å vissa kronoparker, som Kungl. Maj:t inå komma att
avlåta till riksdagen, å tilläggsstat för år 1918 beräkna för detta
ändamål ett reservationsanslag av.................................................... 150,000
; i. 3. ^Åtgärder i prisreglerande syfte.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
183.] att i avbidan på den proposition angående anslag för år 1918
till åtgärder i prisreglerande syfte, som Kungl. Magt må komma
att avlåta till riksdagen, för detta ändamål å tilläggsstat för sagda
år beräkna ett förslagsanslag av ................................... 90,000,00#
Transport 92,171,82$
Kungl. Maj:ts nåd. prof. nr 2, om tilläggsstat till rikastaten för år 1918. 61
Extra
anslag
Kronor
Transport 92,171,825
4. Beredande av lindring i de mindre bemedlades levnadsvillkor.
Kungl. Maj;t föreslår riksdagen
att i avbidan på den proposition angående anslag för år 1918 [34.]
till beredande av lindring i de mindre bemedlades levnadsvillkor,
som Kungl. Magt må komma att avlåta till riksdagen, för detta
ändamål å tilläggsstat för sagda år beräkna ett förslagsanslag av 18,000,000
5. Åtgärder för höjande av jordbrukets produktion.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till åtgärder för höjande av jordbrukets produktion å till- [35.]
Iftgg83tat för år 1918 beräkna ett förslagsanslag av ........................ 5,000,000
6. Täckande av vissa förskott.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till täckande av vissa av statskontorets förskottsvis be- [36.]
stridda utgifter anvisa å tilläggsstat för år 1918 ett förslagsanslag,
högst..................................................................................................... 507,775
7. Täckande av vissa förskott under november och december månader
under år 1917.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till täckande av vissa förskott under november och december [37.]
månader år 1917 å tilläggsstat för år 1918 beräkna ett förslagsanslag,
högst............................................................................................ 90,000
8. Förstärkning av förslagsanslaget till rese- och traktamentspe
ilningar.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till förstärkning av ordinarie förslagsanslaget till rese- [38.]
och traktamentspeuningar å tilläggsstat för år 1918 anvisa ett
förslagsanslag, högst ............................................................................ 300,000
Transport 116,069,600
62 Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 2, om tilläggsstat till rikustaten för år 1918.
Extra
anslag
Kronor
Transport 116,069,600
9. Kostnader för kommittéer m. m.
Kung]. Magt föreslår riksdagen
[89.] att till kostnader för kommittéer, kommissioner och utredningar
genom sakkunniga å tilläggsstat för år 1918 anvisa ett förslagsanslag
av................................................................................................ 150,000
10. Förstärkning av reservationsanslaget till extra utgifter.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
[40.J att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till extra
utgifter å tilläggsstat för år 1918 anvisa ett förslagsanslag, högst 10,000
11. Löneförbättring åt vissa vaktmästare m. fl.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
[41.] att i avbidan på den proposition angående löneförbättring åt
vissa vaktmästare och med <lem jämförliga befattningshavare, som
Kungl. Maj:t må komma att avläta till riksdagen, för detta ändamål
å tilläggsstat för är 1918 beräkna ett förslagsanslag, hög>t.... 18,1)00
12. Extra lönetillägg.
Kungl. Magt föreslår riksdagen
[42.] att till beredande i enlighet med de i statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag angivna grunder av extra lönetillägg
för År I9lb åt eu del tjänstemän vid under jordbruksdepartementet
lydande stater å* til läggss ta t för år 1918 anvisa såsom förslagsanslag
ett belopp av ........................................... ................. 1,000
13. Krigstidstillägg och krigstidshjälp.
Kungl. Magt föreslår riksdagen
[43.] att i avbidan på den proposition angående beredande för år
; 1918 av krigstidstillägg och krigstidshjälp åt befattningshavare i
statens tjänst, som kan komma att föreläggas riksdagen, å tilläggsstat
för sagda år beräkna ett förslagsanslag av................................ 1,100,000
117,848,600
Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 2, om tillciggsstut till riksnäten för år 1918. 63
Tionde huvudtiteln,
innefattande anslagen till pensions- ocli indragningsstaterna.
Extra
anslag
A. Det civila pensionsväsendet. kronor
1. Krigstidstillägg under år 1918 åt f. d. befattningshavare i statens
tjänst.
Kungl. Maj:t föreslår riks ''agen
att, i avbidan på den proposition om anvisande av medel för
ändamålet, som kan bliva förelagd riksdagen, till beredande av
krigstidstillägg under år 1918 åt f. d. befattningshavare i statens
tjänst — avskedade båtsmän och marinsoldater samt Vadstena
krigsmanshus understödstaiiire därunder icke inbegripna — å
tillflggsstat för år It) 18 såsom förslagsanslag beräkna ett belopp av 3,600,000
2. Krigstidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn efter
befattningshavare i statens tjänst.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, i avbidan på den proposition om anvisande av medel för
ändamålet, som kan bliva förelagd riksdagen, till beredande av
krigstidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn efter befattningshavare
i statens tjänst å tilläggsstat för år 1918 såsom
förslagsanslag beräkna ett belopp av ..........................................-..... 1,600,000 3
3. Krigstidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn efter
delägare i prästerskapets änke- och pupillkassa.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att i avbidan pa proposition angående krigstidstillägg för år
1918 åt pensionsberättigade änkor och barn efter delägare t präster-_
Transport 5,200,000
64 Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 2, om tilläggs stat till riksstaten för år 1918.
Extra
anslag
kronär
Transport 5,200,000
skåpets änke- och pupillkassa beräkna för ändamålet under tionde
huvudtiteln på tilläggsstat för år 1918 såsom förslagsanslag ett
belopp av............................................................................................... 300,000
4. Krigstidstillägg åt pensionerade lärare och lärarinnor vid folkoch
småskolor m. fl.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
• att i avvaktan på proposition angående krigstidstillägg för år
1918 åt vissa f. d. lärare och lärarinnor vid folkskolor och småskolor
med flera undervisningsanstalter beräkna för ändamålet
under tionde huvudtiteln på tilläggsstat för år 1918 såsom törslagsanslag
ett belopp av .................................................................... 1,000,000
0. Krigstidstillägg åt pension sberättigade änkor och barn efter
delägare i folkskollärarnas änke- och pupillkassa.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att i avbidan på proposition angående krigstidstillägg för år
1918 åt änkor och barn efter delägare i folkskollärarnas änke- och
pupillkassa beräkna för ändamålet under tionde huvudtiteln på
tilläggsstat för år 1918 såsom förslagsanslag ett belopp av............ . 145,000
B. Det militära pensionsväsendet.;
1. Förstärkande av ordinarie anslaget för bidrag till flottans pensionskassas
gratialfond.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till förstärkande av det i 1918 års stat uppförda ordinarie
anslaget för bidrag till flottans pensionskassas gratialfond å tillläggsstat
för år 1918 anvisa ett förslagsanslag, högst.................... 2,000
Transport 6,617,000
Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 2, om tilläggsstat till riksstaten för ur 1918. 65
Extra
anslag
Kronor
Transport 6,647,000
2. Krigstidstillägg under år 1918 åt pensionerade båtsmän och
marinsoldater samt Vadstena krigsmanshuskassas understödstagare.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att, i avbidan på den proposition om anvisande av medel
för ändamålet, som kan bliva förelagd riksdagen, till beredande
av krigstidstillägg under år 1918 åt pensionerade båtsmän och
marinsoldater samt Vadstena krigsmanshuskassas understödstagare
å tilläggsstat för år 1918 såsom förslagsanslag beräkna ett belopp av 700,000
Summan av de av Kungl. Maj:t sålunda å tilläggstaten för
är 1918 under tionde huvudtiteln föreslagna anslag uppgår till.... 7,347,000
Bill. till riksd. prat. 1918. 1 saml. 2 käft. (AV 2).
9
66
Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 2, om 1018 års tillåggsstat.
Oförutsedda utgifter.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att för bestridande av oförutsedda utgifter å tilläggsstat
för år 1918 vid sidan av huvudtitlarna uppföra ett förslagsanslag
till belopp av............................................................ kronor 500,000
att stå till Kungl. Maj:ts disposition under av chefen för
finansdepartementet angivna villkor.
Kungl. Maj:t$ nåd. grop. nr 2, om tilläggsstat till riksataten för år 1918.
<>7
Utgifter för kapitalökning.
I avseende å utgifterna för kapitalökning föreslår Kungl.
bilagda statsrådsprotokoll*) riksdagen:
Statens affärsverksamhet.
A. Postverket.
att för inköp av inventarier för postverkets behov
på tilläggsstat för år 1918 anvisa ett reservationsanslag
av........................................................................................... kronor
att till täckande av brist, som uppkommit å av
riksdagen anvisade anslag till uppförande å den postverket
tillhöriga tomten nr 112 inom S:t Lars kvarter
i Linköping av ett posthus, inrymmande jämväl lokaler
för telegrafverkets behov, på tilläggsstat för år 1918 anvisa,
att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag av...- »
att för fortsättande av uppförandet å den kronan
tillhöriga tomten i kvarteret nr 29 inom Gällivare municipalsamhälle
av ett posthus, inrymmande jämväl lokaler
för telegrafverkets behov, på tilläggsstat för år 1918 anvisa,
att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag av ............ »
att för fortsättande av uppförandet å det för postverkets
räkning inköpta område om 5,583,i kvadratmeter
av tomten nr 67 A i Göteborgs stads tolfte rote av
ett centralposthus på tilläggsstat för år 1918 anvisa, att
utgå av lånemedel, ett reservationsanslag av.................... »
att för om- och tillbyggnad av posthusbyggnaden
å den postverket tillhöriga fastigheten nr 285 b och nr
286 i kvarteret Kristina i Ystad på tilläggsstat för år
1918 anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag
av.................................................................................... »
Transport kronor
*) Se Bil. till propositionen om tilläggsstat till riksstaten för år 1918
kapitalökning».
Maj:t enligt
175,000
55,000
175,000
500,000
__100,000
‘ 1,005,000
: »Utgifter för
68 Kung!. Maj ds nåd. prop. nr 2, om tilläggsstat till riksstaten för
Transport kronor
B. Telegrafverket.
att för fortsatt utveckling av statens telefon- och
telegrafväsende på tilläggsstat för år 1918 anvisa, att utgå
av lånemedel, ett reservationsanslag av.........
C. Statens järnvägar.
att för inköp av fastigheten nr 4 i kvarteret Fatbursholmen
i Stockholm på tilläggsstat för år 1918 anvisa,
att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag av............ »
att för utförande av en provisorisk utbyggnad av
Falkenbergs station på tilläggsstat för år 1918 anvisa,
att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag av ............
att för ombyggnad av bangården vid Uppåkra på
tilläggsstat för år 1918 anvisa, att utgå av lånemedel,
ett reservationsanslag av....................................................
att för fullföljande av arbetena med anläggning
av huvudrangerbangård vid Hallsberg jämte därmed sammanhängande
arbeten på tilläggsstat för år 1918 anvisa,
att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag av ............ »
att för fullföljande av arbetena med utvidgning av
Västanfors station på tilläggsstat för år 1918 anvisa,
att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag av............
att för fullföljande av arbetena med utvidgning av
Ockelbo station in. in. på tilläggsstat för år 1918 anvisa,
att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag av ............ »
. att för anordnande av nya stationer och mötesplatser
på tilläggsstat för år 1918 anvisa, att utgå av
lånemedel, ett reservationsanslag av ................................ »
att för utförande av spåranordningar i anslutning
till förefintliga spårsystem på tilläggsstat för år 1918 anvisa,
att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag av .... »
att för utförande av speciella anläggningar å bangårdar
på tilläggsstat för år 1918 anvisa, att utgå av
lånemedel, ett reservationsanslag av ................................ »
Transport kronor
år 1918.
1,005,000
15,000,000
341,500
190.000
175.000
300.000
40.000
60.000
300,000
1,000,000
39,700
18,451,200
(5!)
Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 2, om tilläggsstat till riksstaten för år 1918.
Transport kronor 18,451,200
att för fullbordande av arbetet med utläggning av
ytterligare ett järnvägsspår mellan Rönninge och Järna
jämte därmed sammanhörande anläggningar å tilläggsstat
för år 1918 beräkna, att utgå av lånemedel, ett
reservationsanslag av.......................................... .........-.....
att för fortsättande av arbetena med anläggande av
ytterligare ett järnvägsspår från Örebro över Hallsberg
till Laxå på tiliäggsstat för år 1918 anvisa, att utgå av
lånemedel, ett reservationsanslag av ..............................
att för ombyggnad av bron över Norsälven å linjen
Laxå— Charlottenberg, varför kostnaden av anslagsmedel
beräknats uppgå till 900,000 kronor, på tilläggsstat för
år 1918 anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag
av................................................................................
att för fortsättande av arbetet med uppförande av
plåtslagarverkstad med smedja vid Notviken på tilläggsstat
för år 1918 anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag
av........................................................-.......
att för fortsättande av arbetet med uppförandet av
en ny lokomotivstation vid Örebro på tilläggsstat för
år 1918 anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag
av......................................................-...............-.........
att för påbörjande av arbetet med uppförandet av
en ny lokomotivstation vid Järna på tilläggsstat för år
1918 anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag
av------------------------------------------------------------------------------------
att för nya och förändrade anläggningar för maskinavdelningens
behov vid Krylbo på tilläggsstat för
år 1918 anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag
av...................................................-............................
att för husbyggnader på tilläggsstat för år 1918
anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag av
att för anläggande av telegraf- och sektionstelefonledningar
samt för utförande av kabelarbeten på tillläggsstat
för år 1918 anvisa, att utgå av lånemedel,
ett reservationsanslag av ....................................................
att för utförande av växel- och signalsäkerhetsan -
[16.]
1,600,000
[17.]
500,000
[18.]
200,000
[19.]
88,000
[20.]
75,000
[21.]
50,000
[22.]
85,000
[23.]
2,000,000
[24.]
200,000
[25.]
Transport kronor 23,249,200
70 Kungl. Maj:ts nåd. grop. nr 2, om tilläggsstat till riksstaten för år 1918.
Transport kronor
läggningar på tilläggsstat för år 1918 anvisa, att utgå
av lånemedel, ett reservationsanslag av............................ »
[26.] att för utförande av vissa arbeten å bandelen Kris
tinehamn—Mora
för ökande av dess trafikkapacitet på
tilläggsstat för år 1918 anvisa, att utgå av lånemedel,
ett reservationsanslag av .................................................... »
[27.] att såsom dispositionsanslag för oförutsedda och
mindre arbeten på tilläggsstat för år 1918 anvisa, att
utgå av lånemedel, ett reservationsanslag av.................... »
[28.] att till täckande av brist, som uppkommit å vissa
till utförande av nya byggnader och anläggningar vid
statens trafikerade järnvägar beviljade anslag, på tillläggsstat
för år 1918 anvisa, att utgå av lånemedel,
ett reservationsanslag av .................................................... »
[29.] att till fortsättning av inlandsbanan mellan Volgsjön
och Gällivare på tilläggsstat för år 1918 anvisa, att utgå
av lånemedel, ett reservationsanslag av .................... »
[30.] att för fortsättande av arbetena å statsbanan
Forsmo—Hoting på tilläggsstat för år 1918 anvisa, att
utgå av lånemedel, ett reservationsanslag av ................ »
[31.] att för inköp av mark, som erfordras för utvidg
ning
av vissa järnvägsstationer och för blivande dubbelspåranordningar,
på tilläggsstat för år 1918 anvisa, att
utgå av lånemedel, ett reservationsanslag av.................... »
[32.] att för ökat förlag vid statens järnvägar på tilläggsstat
för år 1918 anvisa ett förslagsanslag, högst............ »
23,249,200
500.000
300.000
250.000
1,400,000
2,000,000
500.000
400.000
11,000,000
[33.]
[34.]
[35.]
D. Statens vatten falls verk.
att för anläggning av en ny farled mellan Vänersborg
och Göteborg å tilläggsstat för år 1918 bevilja, att
utgå av lånemedel, ett reservationsanslag av.................... » 700,000
att för påbörjande av första utbyggnaden av en kraftstation
vid Lilla Edet på tilläggsstat för år 1918 anvisa,
att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag av............ » 700,000
att för fortsättande av andra utbyggnaden av Por
Transport
kronor 40,999,200
Kungl. Majds nåd. prop. nr 2, om tilläggsstat till riksstaten för år 1018. 71
Transport kronor
ius kraftstation på tillåggsstat för år 1918 anvisa, att
utgå av lånemedel, ett'' reservationsanslag av.............. »
att, i avbidan på den proposition i ämnet, som kan
komma att avlåtas, till utförande av anläggningar för
ytterligare kraftuttagning i Lule älv på tillåggsstat för
år 1918 beräkna, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag
av_________________________________ ________
att för ökning av förlagskapitalet för anskaffande
av bränsle för Västerås’ ångkraftstation på tilläggsstat
för år 1918 anvisa ett reservationsanslag av.................... »
att till inköp av vattenfall och fastigheter samt
utförande av nyanläggningar, i den mån sådana åtgärder
kunna erfordras för ändamålsenlig utveckling av
statens kraftverksrörelse och icke utan synnerlig olägenhet
kunna uppskjutas i avbidan på särskilt riksdagsbeslut,
på tilläggsstat för år 1918 anvisa, att utgå av
lånemedel, ett reservationsanslag av ......-.........................
att för utförande av distributionsanläggningar och
därmed sammanhängande arbeten för statens kraftverk
på tilläggsstat för år 1918 anvisa, att utgå av lånemedel,
ett reservationsanslag av ..................................-..... »
att av det till inventarier för statens vattenfallsverk
beviljade anslaget å 700,000 kronor på tilläggsstat
för år 1918 såsom reservationsanslag anvisa återstående
beloppet ----------------------------------------------------------------------—.......
att, i avbidan på den proposition i ämnet, som kan
komma att avlåtas, för inköp för statens vattenfallsverks
räkning av tomterna nr 1, 2, 3 och 9 i kvarteret
Björnen i Stockholm ävensom för utförande å nämnda
fastigheter av vissa byggnadsarbeten på tilläggsstat för
år 1918 beräkna, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag
å ..............................................................................
40,999,200
500,000
[36.]
500.000
[37.]
250.000
[38.]
2,500,000
[39.]
2,000,000
[40.]
300,000
[41.]
1,650,000
E. Statens domäners fond.
att till anordnande av bostadslägenheter åt jägmästare
i vissa revir i Norrland i huvudsaklig överens-_
Transport kronor 48,699,200
[42.]
72 Kungl. May.ts nåd. prop. nr 2, om tillägg sstat till riksstaten för
Transport kronor
#
stämmelse med domänstyrelsens förslag den 21 september
1917 såsom kapitalökning för statens domäners fond
på tilläggsstat för år 1918 anvisa ett reservationsanslag
av............................................................................................ »
Statens utlåningsfonder.
1. Lånefonden för tjänstemannasamhället vid Mörby.
att för avsättning till lånefonden för tjänstemannasamhället
vid Mörby på tilläggsstat för år 1918 anvisa,
att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag av............ »
2. Torvindustrilånefonden.
att, i avbidan på den proposition angående anslag
till kapitalökning för år 1918 till fonden för torvindustriens
befrämjande, som Kungl. Maj:t må komma att
avlåta till riksdagen, för detta ändamål på tilläggsstat
för år 1918 beräkna ett reservationsanslag, att utgå av
lånemedel, av........................................................................ »
3. Lånefonden för landsbygdens elektrifiering.
att, i avbidan på den proposition angående inrättande
av en lånefond för landsbygdens elektrifiering,
som Kungl. Maj:t må komma att avlåta till riksdagen,
såsom kapitalökning för denna fond på tilläggsstat för
år 1918 beräkna ett reservationsanslag, att utgå av lånemedel,
av............................................................................... »
Återbetalning av tillfälliga lånemedel.
att på tilläggsstat för år 1918 till återbetalning av
tillfälliga lånemedel anvisa ett belopp av________________________ »
Transport kronor
i- 1918.
48,699,200
170,000
200,000
2,000,000
1,000,000
162,648,300
214,717,500
Kungl. Maj:ta nåd. prop. nr 2, om tilläggsstat till rikastaten för år 1918. 73
Transport kronor 214,717,500
Förlag till statsverket.
A. Hov- och slottsstaterna.
att för ersättande av nedannämnda av statskontoret
utbetalade förskott på tilläggsstat för år 1918 såsom
förslagsanslag, högst, att utgå av tillfälliga lånemedel,
anvisa följande belopp, nämligen till ersättande av förskott
a)
enligt nådigt brev den 12 april 1907 till dåvarande
kronprinsen ............................................................
b) till bestridande av kostnaderna för uppförande
av ny byggnad å egendomen nr 3 i kvarteret Europa
inom Nikolai församling i Stockholm................................
c) till bestridande av kostnaderna för inrättande
av eu ny tvättinrättning för hovhållningens räkning.....
[47.]
550.000
470.000
137.000
B. Lantförsvarsdepartementet
att för täckande av förskjuta kostnader för uppförande
av nytt kasernetablissemang för Livgardet till
häst på tilläggsstat för år 1918 anvisa, i jämnt krontal,
ett förslagsanslag, att utgå av tillfälliga lånemedel, av
högst ....................................................................................
att för täckande av förskjutna kostnader för förvärvande
av mark m. m. för Järva fältet på tilläggsstat
för år 1918 anvisa, att utgå av tillfälliga lånemedel, ett
förslagsanslag av högst.....................................;..................
att, i avvaktan på den proposition, som kan komma
att avlåtas angående täckande av vissa förskott, tillsvidare
på tilläggsstat för år 1918 beräkna, att utgå av
tillfälliga lånemedel, ett belopp av....................................
[48.]
1,586,730
[49.]
3,950,000
[50.]
39,825,670
C. Jordbruksdepartementet
att för täckande av förskjutna kostnader för nybyggnader
för veterinärhögskolan och skogshögskolan
Transport kronor 261,236,900
10
[ÖL]
Bih. till riksd. prof. 1918. 1 samt. 2 käft. (AV 2).
74 Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 2, om tilläggsstat till riksstaten för år 1918.
Transport kronor
m. m. såsom utgift för kapitalökning på tilläggsstat för
år 1918 anvisa, att utgå av tillfälliga lånemedel, ett förslagsanslag,
högst ................................................................ »
{Rörelsekapital för kristidskommissioner.
att, i avbidan på den proposition i ämnet, som kan
bliva riksdagen förelagd, för bränslekommissionens vedanskaffning
för år 1918 på samma års tilläggsstat såsom
reservationsanslag beräkna, att utgå av tillfälliga lånemedel,
ett belopp av............................................................ »
att, i avbidan på den proposition angående rörelsekapital
för folkhushållningskommissionen, som Kungl.
Maj:t må komma att avlåta till riksdagen, för detta
ändamål på tilläggsstat för år 1918 såsom utgift för kapitalökning
beräkna, att utgå av tillfälliga lånemedel,
ett reservationsanslag av .................................................... »
Summa kronor
Slutsumman av utgifterna för kapitalökning å tillläggsstaten
till riksstaten för år 1918 skulle således uppgå
till....................................................................................kronor
därav 48,869,200 kronor belöpa sig på statens
affärsverksamhet och 3,200,000 kronor på statens utlåningsfonder,
varjämte 162,648,300 kronor äro avsedda
för återbetalning av tillfälliga låiiemedel samt 47,194,300
kronor äro ämnade att utgöra förlag till statsverket och
175,000,000 kronor att användas såsom rörelsekapital
för kristidskommissioner.
De
lunda:
tilläggsstat till
riksstaten för år 1918 äskade ans!
261,236,900
674,900
100,000,000
75,000,000
436,911,800
436,911,800,
,g utgöra så -
Kung), Maj:ta nåd. prop. nr 2, om tilläggsstat till rikastaten för år 1918.
Verkliga utgifter.
I. Första huvudtiteln. Kungl. hov- och slottsstaterna.
- | Extra |
1 | anslag |
| Kronor |
Kungl. slottsstaten. | 1 |
Merkostnad för uppvärmning av Stockholms och Drottningholms slott, förslagsanslag, | 75,000 |
Kung!. Maj:ts nåd. proposition nr 2, om tillåggsstat till riksstaten för år 1918.
Verkliga utgifter.
II. Andra huvudtiteln. Justitiedepartementet.
|
| Extra | Extra |
|
| anslag | anslag |
|
| Kronor | Kronor |
| A. Kättaskipningen. |
|
|
1 | Bidrag till domsagornas förvaltning, förslagsanslag, högst |
| 24,000 |
| B. Fångvården. |
|
|
1 | Bostadshus för befattningshavare vid centralfängelset i Växjö, re- |
|
|
| servationsanslag _ | 96,000 |
|
2 | Inledande av elektrisk belysning i tjänstemannabostäder vid vissa |
|
|
| fångvårdsanstalter, reservationsanslaa | 59,900 | 155,900 |
| C. Uppfostringsanstalter för minderåriga förbrytare. |
|
|
1 | Statens uppfostringsanstalt å Bona: |
|
|
1 | Komplettering av köksinredningen, reservationsanslag | 10,000 |
|
2 | Ändrings- och nybyggnadsarbeten, reservationsanslag | 235,000 |
|
3 | Inventarier m. m., reservationsanslaa | 265,000 | * 510,000 |
| D. Diverse. |
|
|
1 | Extra lönetillägg, förslagsanslag__...... | 2,500 |
|
2 | Löneförbättring för vissa vaktmästare m. fl., förslaqsanslaq, högst | 13,300 |
|
3 | Krigstidstillägg och krigstidshjälp, förslagsanslag __ .. | 1,700,000 |
|
4 | Statistik över riksdags- och landstingsmannaval, förslagsanslag... | 7,000 |
|
5 | Fastighetsregister för städer och vissa andra samhällen, reserva- |
|
|
| tionsanslag____ | so noo |
|
G | Kostnader för kommittéer och utredningar genom sakkunniga, för- |
|
|
| slagsanslag........ | i go non |
|
7 | Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till extra utgifter, |
|
|
| förslagsanslag, högst | 4,500 |
|
8 | Täckande av vissa förskott, förslagsanslag, högst | 213^800 |
|
9 | läckande av vissa ännu ej anmälda förskott, förslagsanslag, högst | 260,000 | 2,411,100 |
| Summa | ................| | 3,101,000 |
1
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
1
2
Kungl. May.ts nåd. prof. nr 2, om tilläggsstat till riksstaten för år 1918.
77
Verkliga utgifter.
III. Tredje huvudtiteln. Utrikesdepartementet.
A. Departementet.
Provisorisk förstärkning av departementets arbetskrafter m. m., förslagsanslag,
högst_________________________________________________________
B. Sveriges representation i utlandet.
Avlöningstillägg åt ministern i Washington för tiden 1 april—31
december 1918, förslagsanslag, högst.................................
Avlöningar åt en minister och eu legationssekreterare i Hälsingfors
för tiden 1 mars—31 december 1918, förslagsanslag, högst
Avlöningstillägg åt ministern i Buenos Aires för tiden 1 april—31
december 1918, förslagsanslag, högst ...............................
Avlöning åt en t. f. minister hos schweiziska edsförbundet, förslagsanslag,
högst_________________________________________________________
Avlöning åt en andre legationssekreterare vid beskickningen i
London, förslagsanslag, högst..........................................
Avlöning åt eu t. f. legationssekreterare vid beskickningen i Bern,
förslagsanslag, högst ...................................................
Avlöning åt en tredje kanslist vid generalkonsulatet i London,
förslagsanslag, högst ...................................................
Expektansarvoden till vissa diplomat- och konsulattjänstemän, förslagsanslag
................................................................
Diplomat- och konsulsaspiranter, reservationsanslag...................
Arvode åt militärattachén vid beskickningen i Paris ävensom arvoden
och reseersättningar åt marinattachéerna i London samt
i Paris och Haag, förslagsanslag ....................................
Personligt lönetillägg åt kanslisten vid beskickningen i Petrograd
O. D. K. Lundberg, förslagsanslag, högst...........................
Personligt lönetillägg åt andre kanslisten vid generalkonsulatet i London
O. A. Hedman, förslagsanslag, högst...........................
Kontorskostnadsersättningar åt lönade konsuler, förslagsanslag,
högst ........................................................................
C. Internationella byråer m. m.
Riksdagens interparlamentariska grupp, förslagsanslag, högst......
Svenska röda korsets hjälpkommittés byrå i Stockholm, förslagsanslag,
högst...............................................................
Extra | Extra |
anslag | anslag |
Kronor | Kronor |
| 1,000 |
11,250 | |
33,584 |
|
6,750 |
|
24,000 |
|
10,000 |
|
6,000 |
|
4,500 | ! |
30.000 20.000 |
|
18,200 |
|
3,000 |
|
3,000 |
|
6,750 | 177,034 |
5,000 | |
200,000 | 205,000 |
78 Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 2, om tillåggsstat till rikastaten för är 1918.
|
| Extra | Extra |
|
| anslag | anslag |
|
| Kronor | Kronor |
| D. Diverse. |
|
|
1 | Krigstidstillägg och krigstidshjälp, förslagsanslag...... | 170,000 |
|
2 | Löneförbättring för vissa vaktmästare m. fl., förslagsanslag, högst | 3,000 |
|
3 | Kostnader för kommittéer och utredningar genom sakkunniga m. m., |
|
|
| förslagsanslag................................ | 150,000 |
|
4 | Täckande av vissa förskott, förslagsanslag, högst____ | 265,061 |
|
5 | Täckande av vissa förskott under november och december måna- |
|
|
| der 1917, förslag sanslag, högst____________________ | 10,005 | 598,066 |
| Summa | .................. | 981,100 |
Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 2, om tilläggsstat till riksstaten för år 1018. 79
Verkliga utgifter.
IV. Fjärde huvudtiteln. Lantförsvarsdepartementet.
|
| Extra | Extra |
|
| anslag | anslag |
|
| Kronor | Kronor |
| A. Departementet. |
| '' |
1 | övergångsstat, förslagsanslag, högst..................................... |
| 1,200 |
| B. Generalitet, staberna m. m. |
|
|
1 | Utbildning av generalstabens aspiranter, förslagsanslag ............ |
| 10,000 |
| C. Avlöning och rekrytering (truppförbanden), |
|
|
| arvoden m. m. |
|
|
1 | Extra lönetillägg, förslagsanslag......................................— |
| 205 : |
| D. Intendenturen m. m. |
|
|
1 | Inventarier i nya kasernetablissemang, reservationsanslag ......... | 72,000 |
|
2 | Central beklädnadsverkstad för armén, reservationsanslag ......... | 325,000 | 397,000 |
| E. Inkvarterings-, rese- och traktamentskostnader. |
|
|
1 | Höjning av dagtraktamentena, förslagsanslag ........................ |
| 200,000 |
| F. Artilleribehov. |
|
|
1 | Täckande av förskjutna engångskostnader för vissa artilleribehov, |
|
|
| förslagsanslag, högst ................................................... |
| 2,300,000 |
80 Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 2, om tillåggsstat till riksstaten för år 1918.
|
| Extra | Extra |
|
| anslag | anslag |
|
| Kronor | Kronor |
| G. Fortifikationsbehov. |
|
|
1 | Kostnader för mindre byggnaders uppförande eller ombyggande, |
|
|
| reservationsanslag................... | 100,000 |
|
2 | Flygtillägg, förslagsanslag ............................... | 100,000 |
|
3 | Förstärkning av reservationsanslaget till arméns byggnader, mötes- |
|
|
| fält och kommendantskapsutgifter samt fortifikationens övningar |
|
|
| och materiel, förslagsanslag, högst.................... | 594,600 |
|
4 | Inköp av fastighet för tredje arméfördelningens stabsexpedition |
|
|
| in. m. i Skövde, reservationsanslag __________________ | 103,000 |
|
5 | Nytt exercishus vid Dalregementet, reservationsanslag | 85,000 |
|
6 | Arbetarbostäder vid Åkers krutbruk, reservationsanslag | 215,000 |
|
7 | Ökat förrådsutrymme för arméns reglementerade fordon, reserva- |
|
|
| tionscinslaq...... | 355,000 |
|
8 | Merkostnader för anordnande av värmeledning m. m. i general- |
| |
| stabens byggnad, reservationsanslag .......... | 48,600 |
|
9 | Vissa ändringsarbeten vid garnisonssjukhuset i Stockholm, reserva- |
|
|
| tionsanslaq.............. | 91,025 | 1,692,225 |
|
| ||
| H. Sjukvård. |
|
|
1 | Tandvård vid vissa truppförband, förslagsanslag, högst | 8,500 |
|
2 | Sanatorievård åt personal vid armén, förslagsanslag... | 75,000 |
|
3 | Förstärkning av reservationsanslaget till arméns sjuk- och veteri- |
|
|
| närvård samt hovbeslag in. m., förslagsanslag, högst | 197,650 | 281,150 |
| I. Remontering och hästlega. |
|
|
1 | Förstärkning av reservationsanslaget till remontering m. m., för- |
|
|
| slagsanslag, högst..................... | 445,702 |
|
2 | Kostnader enligt § 72 avlöningsreglementet för armén, förslags- | • |
|
| anslag .................. | 10,000 |
|
3 | Förstärkning av reservationsanslaget till lega av hästar för trupp- |
| |
| förbandens övningar, förslagsanslag, högst...... | 600,000 | 1,055,702 |
| J. Kostnader för tryggande av rikets neutralitet. |
|
|
1 | Neutralitetskostnader under år 1918, förslagsanslag, högst |
| 18,365,000 |
Kungl. Majits nåd. prop. nr 2, om tilläggsstat till riksstaten för år 1918. 81
|
| Extra | Extra |
|
| anslag | anslag |
|
| Kronor | Kronor |
| K. Diverse. |
|
|
1 | Förstärkning av reservationsanslaget till extra utgifter, förslags- |
|
|
| anslag, högst_______________________________________________________________ | 50,000 |
|
2 | Kostnader för kommittéer och utredningar genom sakkunniga, för- |
|
|
| slagsanslag............................................................... | 200,000 |
|
3 | Täckande av förskjutna kommittékostnader, förslagsanslag, högst... | 117,645 |
|
4 | Täckande av brister i vissa reservationsanslag, förslagsanslag, |
|
|
| högst ........................................................................ | 1,415,193 |
|
5 | Täckande av vissa förskott, förslagsanslag, högst..................... | 6,171,280 |
|
6 | Löneförbättring för vissa vaktmästare m. fl. ___________________________ | 8,000 |
|
7 | Tillfällig löneförbättring för viss personal vid lantförsvaret, förslags- |
|
|
| anslag ..................................................................... | 3,850,000 |
|
8 | Krigstidstillägg och krigstidshjälp, förslagsanslag..................... | 12,930,000 | 24,742,118 |
| Summa |
| 49,044,600 |
Bih. till rikad. prot. 1918, 1 samt. 2 käft. (Nr 2).
11
82
Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 2, om tillägg astat till riksstaten för dr 1918.
Verkliga utgifter.
V. Femte huvudtiteln. Sjöförsvarsdepartementet.
|
|
| Extra | Extra |
|
|
| anslag | anslag |
|
|
| Kronor | Kronor |
| 1. Marinen. |
|
|
|
| A. Flottan. |
|
|
|
| Avlöning, ersättningar m. in. |
|
|
|
1 | Extra lönetillägg, förslagsanslag....... |
| 500 |
|
| Intendenturen. |
|
|
|
2 | Förstärkning av reservationsanslaget till beklädnad åt sjömans- och |
|
| |
| skeppsgossekar ernå, förslagsanslag, högst |
| 381,500 |
|
| Nybyggnad och underhåll. |
|
|
|
3 | Omformare för kraftcentralen vid flottans varv i Karlskrona, re- |
|
| |
| servationsanslag ......................... | 48,500 |
|
|
4 | Elektrisk ytterbelysning vid flottans varv i Karlskrona, |
|
|
|
| reservationsanslag......... .............. | 102,600 |
|
|
5 | Utvidgning av artilleriverkstaden vid flottans varv i Karls- |
|
|
|
| krona, reservationsanslag............... | 40,000 |
|
|
6 | Anläggning å flottans varv i Karlskrona av en laddnings- |
|
|
|
| station för undervattensbåtars ackumulatorbatterier, re- |
|
|
|
| servationsanslag ..................... | 12,000 |
|
|
7 | Transportmedel för flottans varv i Karlskrona, reserva- |
|
|
|
| tionsanslag ................................ | 30,000 |
|
|
8 | Nytt kanonskjul för artilleridepartementet vid flottans varv |
|
|
|
| i Stockholm m. m., reservationsanslaq . | 41,000 |
|
|
9 | Arbetarkök vid flottans varv i Stockholm, reservations- |
|
|
|
| anslag............................ | 51,500 |
|
|
10 | Transportmedel för flottans varv i Stockholm, reserva- |
|
|
|
| tionsanslag....................... | 34,500 |
|
|
11 | Örlogsdepå vid Göteborg, reservationsanslag...... | 60,000 | 420,100 |
|
Kungl. Maj:ts nåd. grop. nr 2, om till agga »tat till rikastaten för år 1918. 83
|
| Extra anslag | Extra anslag |
|
| Kronor | Kronor |
| Artilleribehov.'' « |
|
|
12 | Förbättring av projektilutredningen för pansarkryssaren Fylgia, re-servationsanslag .......................................................... | 100,000 | 1 |
| Minväsendet. |
|
|
i 13 14 15 | Minmateriel, reservationsanslag...... 350,000 Kontraminmateriel, reservationsanslag.......... 152,000 Förrådsskjul för minmateriel m. m. vid flottans station i Stockholm, reservationsanslag_______ 30,000 | 532,000 | 1,434,100 |
| B. Kustartilleriet. |
| |
| Intendenturen. |
|
|
1 | Förstärkning av reservationsanslaget till beklädnad åt kustartil-leriets manskap, förslagsanslag, högst............................... | 56,130 |
|
| Nybyggnad och underhåll. |
|
|
2 3 4 | Förstärkning av reservationsanslaget till underhåll av kustartilleri-ets byggnader och materiel, förslagsanslag, högst...... 303,000 Revidering och utvidgning av positionskartan över Vax-holms fästning, reservationsanslag........................ 60,000 Vissa elektriska installationer å Kungsholmsfort, reserva-tionsanslag............... 12,000 | 375,000 |
|
| Övningar. |
|
|
5 | Förstärkning av reservationsanslaget till kustartilleriets krigsbered-skap och övningar, förslagsanslag, högst ........................... | 230,000 |
|
| Artilleribehov. |
|
|
6 7 | ludring av vissa kustfästningarna tillhörande kanoner till luftkano-ner, reservationsanslag ................................... 60,000 Provisoriska anordningar för spärr- och strandbestyckning i Vaxholms fästning, reservationsanslag 47,975 | 107,975 |
|
| Minväsendet. |
| |
8 | Ändring av viss minmateriel, reservationsanslag _____________________ | 30,000 | 799,105 |
84 Kungl. Maj:ts nåd. grop. nr 2, om tilläggsstat till riksstaten för år 1918.
|
| Extra | Extra |
|
| anslag | anslag |
|
| Kronor | Kronor |
| C. Flottan och kustartilleriet. |
|
|
1 | Vissa byggnadsföretag vid marinen, förslagsanslag | 500,000 |
|
2 | Viss artillerimateriel för flottan och kustartilleriet, reservations- |
|
|
| anslag_________________ | 23 b no | 523,500 |
|
|
| |
| D. Kostnader för tryggande av rikets neutralitet. |
|
|
1 | Neutralitetskostnader under år 1918, förslagsanslag, högst |
| 14,350,000 |
| E. Diverse. |
|
|
1 | Förstärkning av anslaget till extra utgifter, förslagsanslag, högst | 30,000 |
|
2 | Ilyresutgifter för marinens varvsarbetare, förslagsanslag, högst | 1,200 |
|
3 | Kostnader för kommittéer och utredningar genom sakkunniga, för- |
|
|
| slagsanslag.......... | 65,000 |
|
4 | Tillfällig löneförbättring för viss personal vid marinen, förslags- |
| |
| anslag..... | 1,650,000 |
|
5 | Extra biträden å flottans stationer och inom kustfästningarna, för- |
| |
| slagsanslag............... | fi3 QOO |
|
6 | Täckande av vissa förskott, förslaasanslaa | 1,300,095 | 3,110,195 |
| Säger för marinen |
| 20,216,900 |
| 2. Marinen och handeln. |
|
|
1 | Löneförbättring för vissa vaktmästare m. fl., förslagsanslag, högst |
| 9,000 |
2 | Krigstidstillägg och krigstidshjälp, förslagsanslag |
| 6,000,000 |
| Säger för marinen och handeln |
| 6,009,000 |
| Summa |
| 26,225,900 |
Kungi. MajUs nåd. prop. nr 2, om tilläggsstat till riksstatcn för
8 5
Verklig» utgifter.
VI. Sjätte huvudtiteln. Civildepartementet.
|
| Extra | Extra |
|
| anslag | anslag |
|
| Kronor | Kronor |
| A. Departementet. |
|
|
1 | Avlöningstillägg till tre befattningshavare i departementet, förslags- |
|
|
| anslag, högst .................. .................................. |
| 3,600 |
|
|
|
|
| B. Överståttrållarämbetet. |
|
|
1 | Utgivande av »Polisunderrättelser», förslagsanslag, högst____________ |
| 9,600 |
| C. Landsstaten. |
| |
1 | Avlöningstillägg åt lappfogdar, förslagsanslag, högst__________________ |
| 3,000 |
| D. Väg- och vattenbyggnadsväsendet. |
|
|
1 | Sandvikens hamn på Öland, reservationsanslag........................ | 69,200 | . |
2 | Upprensning av Oxdiupet, reservationsanslag........................... | 200,000 | 269,200 |
| E. Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården. |
| |
1 | Statens farmaceutiska laboratorium, förslagsanslag, högst ......... | 3,000 |
|
2 | Förvärv av mark för utvidgning av Växjö hospital, förslagsan- |
|
|
| slag ........................................... | 133,425 |
|
3 | De genom medel ur Konung Oscar lits jubileumsfond inrättade |
| |
| folksanatorierna, förslagsanslag, högst .............................. | 50,000 |
|
4 | Inköp av radium för svenska cancerföreningens Stockholmsavdel- |
|
|
| nings sjukhem i Stockholm, reservationsanslag..................... | 100,000 | 286,425 |
Kungl. Maj:ts nåd. prof. nr 2, om tillåggsstat till rilcsstaten för år 1918.
|
| Extra | Extra |
|
| anslag | anslag j |
|
| Kronor | Kronor |
| P. Diverse. |
|
|
1 | Regeringsrättens årsbok, förslagsanslag | 12,000 |
|
2 | Bidrag till odling av frön för uppdragande av medicinalväxter m. m., |
|
|
| förslagsanslag, högst | 1,500 |
|
3 | Täckande av vissa förskott, förslagsanslag, högst | 459,375 |
|
4 | Täckande av vissa ej anmälda förskott, förslöa sanslag, högst | 80,000 |
|
5 | Extra lönetillägg, förslagsanslag | 12,000 | 1 |
6 | Krigstidstillägg och krigstidshjälp, förslaasanslaa | 4,000*000 |
|
7 | Krigstidshjälp åt kommunalt anställda barnmorskor, förslagsanslag | 400,000 |
|
8 | Löneförbättring för vissa vaktmästare m. fl., förslagsanslag, högst | 34,000 |
|
9 | Kostnader för kommittéer och utredningar genom sakkunniga, för- |
|
|
| slagsanslag ... | 280,000 |
|
10 | Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till extra utgifter, |
|
|
| förslagsanslag, högst | 20,000 | 5,298,875 ! |
| Summa |
| 5,870,700 ; |
Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 2, om tilläggsstat till riksstaten för av 1918.
87
Verkliga utgifter.
VII. Sjunde huvudtiteln. Finansdepartementet.
|
| Extra | j Extra | |
|
| anslag | anslag f |
|
| Kronor | Kronor > |
| A. De centrala ämbetsverken. |
|
|
| Statskontoret: |
| l |
1 | Anställande i statskontoret under viss del av år 1918 av ytter* |
|
|
| ligare två kvinnliga biträden m. in., förslagsanslag, högst... | 7,350 |
|
| Kommerskollegium: |
|
|
2 | Förstärkning av arbetskrafterna för den lokala kontrollen å far- |
|
|
| tygs sjövärdighet, förslagsanslaq, högst___________________________ | 10,000 | 17,350 |
| B. Bergsbruket. |
|
|
1 | Vissa omkostnader för bergsskolan i Falun jämte därmed förenade |
|
|
| yrkesskolor under år 1917, förslagsanslag, högst._________________ |
| 1,200 |
| C. Handel och sjöfart. |
|
|
1 | Handelshögskolan i Stockholm, förslagsanslag, högst__________________ | 15,000 |
|
2 | Förhöjda understöd till Göteborgs handelsinstitut och Stockholms |
|
|
| handelsgymnasium, förslagsanslag, högst ___________________________ | 30,000 |
|
3 | Sveriges allmänna exportförening, förslagsanslag, högst ............ | 10,000 |
|
4 | Svenska handelskamrarna i London och i Frankrike m. m., för- |
|
|
| slagsanslag, högst_________________________________________________________ | 30,000 | 85,000 |
| D. Skatteomkostnader. |
|
|
1 | Förstärkning av arbetskrafterna hos generaltullstyrelsen, förslags- |
|
|
| anslag, högst_______________________________________________________________ | 2,600 |
|
2 | Förstärkning av arbetskrafterna hos kontrollstyrelsen, förslags- |
|
|
| anslag, högst............................................................... | 10,000 | 12,600 |
| E. Kronans publika hus. |
|
|
i | Förstärkning av reservationsanslaget till byggnader och reparationer, |
|
|
| förslagsanslag, högst...................................................... | 230,000 |
|
2 | Byggnad för statens provningsanstalt m. m., reservationsanslag ... | 195,000 |
|
3 | Utvidgande av länsstyrelsens i Malmöhus län ämbetslokaler, re- |
|
|
| servationsanslag ......................................................... | 41,342 |
|
4 | Ändringsarbeten inom länsresidensbyggnaden i Hallands län, re- |
|
|
| servationsanslag ......................................................... | 38,200 |
|
88 Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 2, om tilläggsstat till riksstaten för år 1918.
|
| Extra | Extra |
|
| anslag | anslag |
|
| Kronor | Kronor |
5 | Utvidgning av länsstyrelsens i Skaraborgs län ämbetslokaler, re- |
|
|
| servationsanslag ... | 14,500 |
|
6 | Ombyggnads- och inredningsarbeten inom Västerås slott, reserva- |
|
|
| tionsanslag ________ | 163,000 |
|
7 | Förhyrande av bostad åt landshövdingen i Västernorrlands län, |
|
|
| reserv ationsanslaq_____ | 4,500 |
|
8 | Inlösen av det s. k. atelierbyggnadsaktiebolagets byggnad vid |
| |
| Karl Xlll:s torg i Stockholm, förslagsanslag, högst | 100,857 | 787,399 |
| F. De kungl. teatrarna. |
|
|
1 | Brandförsäkring av operabyggnaden och dramatiska teaterns bygg- |
|
|
| nåd, förslaqsanslaa. högst | 39,760 |
|
2 | Brandförsäkring av staten tillhörig, i operabyggnaden förvarad lös- |
|
|
| egendom, förslagsanslag, högst | 3,668 |
|
3 | Brandförsäkring av staten tillhörig, i dramatiska teaterns byggnad |
|
|
| förvarad lösegendom, för stag sanslag, högst | 1,735 | 45,163 |
| G. Diverse. |
|
|
1 | Ersättning för skattefrälseräntor, förslagsanslag | 80,000 |
|
2 | Avlösning av frälseskatteräntor, förslagsanslag | 125,000 |
|
3 | Bidrag till viss utvidgning av svenska stadsförbundets verksamhet, |
|
|
| förslagsanslag, högst ... | 8,000 |
|
4 | Täckande av vissa förskott, förslagsanslag, högst | 944,817 |
|
5 | Täckande av vissa förskott under november och december månader |
|
|
| 1917, förslagsanslag, högst | 157,471 |
|
6 | Kostnader för kommittéer och utredningar genom sakkunniga, |
|
|
| förslagsanslag ...... | 375,000 |
|
7 | Förstärkning av reservationsanslaget till extra utgifter, förslags- |
|
|
| anslag, högst............... | 25,000 |
|
8 | Löneförbättring för vissa vaktmästare m. fl., förslagsanslag, högst | 15,100 |
|
9 | Krigstidstillägg och krigstidshjälp, förslagsanslag..... | 4,200,000 | 5,930,388 |
| Summa | ...............| 6,879,100 |
Kungi. Maj:ta nåd. prop. nr 2, om tilläggsstat till riksstaten för år 1918. 89
Verkliga utgifter.
Vill. Åttonde huvudtiteln. Ecklesiastikdepartementet,
|
|
|
| Extra | Extra |
|
|
|
| anslag | anslag |
|
|
|
| Kronor | Kronor |
| A. Departementet. |
|
|
|
|
1 | Övergångsstat, förslagsanslag, högst ............. |
|
|
| 2,400 |
| B. Arkiv, bibliotek och museer. |
|
|
| |
| Arkiv. |
|
|
|
|
1 | Registrering av vissa rättshistoriska källor, förslagsanslag, | högst.. | 2,400 |
| |
| Bibliotek. |
|
|
|
|
2 | Ökade utgifter för uppvärmning av pedagogiska bibliotekets loka- |
|
| ||
| ler, förslagsanslag, högst.......................... |
|
| 600 |
|
| Museer. |
|
|
|
|
| Nationalmuseet: |
|
|
|
|
3 | Ändringsarbeten inom museibyggnaden, reser- |
|
|
|
|
| vationsanslag................................... | 57,000 |
|
|
|
4 | Reparation av museibyggnadens fasader, reser- |
|
|
|
|
| vationsanslag.................................... | 100,000 | 157,000 |
|
|
| Naturhistoriska riksmuseet: |
|
|
|
|
5 | Nattlig bevakning vid etnografiska avdelningen, |
|
|
|
|
| förslagsanslag, högst ...................... | 1,500 |
|
|
|
6 | Täckande av för år 1917 uppkommen brist |
|
|
|
|
| i expensanslaget för avdelningarna vid |
|
|
|
|
| Frescati, förslagsanslag, högst.............. | 29,800 |
|
|
|
7 | Förstärkande av expensanslaget för avdelnin- |
|
|
|
|
| garna vid Frescati, förslagsanslag, högst | 29,800 | 61,100 |
|
|
8 | Nordiska museet, förslagsanslag, högst___________ |
| 20,000 |
|
|
9 | Kulturhistoriska museet i Lund, förslagsanslag, | högst... | 5,000 | 243,100 | 246,100 |
Bih. till rilcsd. prof. 1918. 1 samt. 2 käft. (Nr 2). 12
90 Kungl. Maf.ts nåd. prop. nr 2, om tillåggsstat till riksstaten för år 1918.
|
|
|
| Extra | Extra |
|
|
|
| anslag | anslag |
| C. Akademier m. m. |
|
| Kronor | Kronor |
|
|
|
|
| |
| Vetenskapsakademien. |
|
|
|
|
1 | Understöd för utgivande av vetenskapliga skrifter, reservations- |
|
| ||
| anslag................................................... |
|
| 15,000 |
|
| Meteorologiska centralanstalten. |
|
|
|
|
2 1 | Inköp av nederbördsmätare och snöskärmar, reservationsanslag ... | 1,700 | ■ | ||
| Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien. |
|
|
| |
3 | Konserveringsåtgärder beträffande S:t Karins kyrkoruin | i Visby, |
|
| |
| reservationsanslag.................................... |
|
| 7,400 | 24,100 ; |
'' | D. Universiteten, den medicinska undervisningen | m. m. |
| ||
| Lunds universitet. |
|
|
|
|
1 | Tilläggsanslag till inredande av nya lokaler för historiska | m useet, |
|
| |
| reservationsanslaa |
| 33,821 |
|
|
| Förstärkning av materielanslag till vissa institutioner: |
|
| ||
! 2 | Anatomisk-histologiska institutionen, reserva- |
|
|
|
|
| | tionsanslag...................................... | 3,000 |
|
|
|
3 | Fysiologiska institutionen, reservationsanslag | 1,500 |
|
|
|
4 | Medicinsk-kemiska institutionen, reservations- |
|
|
|
|
| anslag ___________________________:............... | 3,000 |
|
|
|
5 | Patologisk-anatomiska institutionen, reserva- |
|
|
|
|
| tionsanslag _________________________________ | 3,500 |
|
|
|
6 | Astronomiska observatoriet, reservationsanslag | 1,200 |
|
|
|
7 | Botaniska institutionens systematiska avdel- |
|
|
|
|
| ning, reservationsanslag...................... | 4,400 |
|
|
|
8 | Botaniska institutionens fysiologiska avdelning, |
|
|
|
|
| reservationsanslag.............................. | 1,400 |
|
|
|
9 | Fysiska institutionen, reservationsanslag______ | 1,500 |
|
|
|
10 | Geologisk-mineralogiska institutionen, reserva- |
|
|
|
|
| tionsanslag...................................... | 1,800 |
|
|
|
11 | Kemiska institutionen, reservationsanslag ... | 2,000 |
|
|
|
12 | Zoologiska institutionen, reservationsanslag.. | 8,000 |
|
|
|
13 | Musikkapellet, reservationsanslag............. | 85 |
|
|
|
14 | Inrättningen för gymnastik och fäktkonst, re- |
|
|
|
|
| servationsanslag .............................. | 750 |
|
|
|
15 | Institutionen för ärftlighetsforskning, reserva- |
|
|
|
|
| tionsanslag ..................................... | 500 | 32,635 | 66,456 |
|
Kungl. Maj:U nåd. prop. nr 2, om tillägg »stat till rikastaten för år 1918. Öl
|
| Extra | Extra |
|
| anslag | anslag |
|
| Kronor | Kronor |
| Serafim erlasare ttet. |
|
|
16 | Täckande av för år 1916 uppkommen brist i serafimerlasarettets |
|
|
| räkenskaper, förslagsanslag, högst .........................-......... | 98,520 |
|
| Gemensamma universitetsändamål. |
|
|
17 | Kurser i skyddskoppympning, reservationsanslag ..................... | 1,125 |
|
| Farmaceutisk institutet. |
|
|
18 | Täckande av för år 1916 uppkommen brist i institutets |
|
|
| stat, förslagsanslag, högst ................................. 1,275 |
|
|
19 | Täckande av för år 1917 uppkommen brist i institutets |
|
|
| stat, förslagsanslag, högst --------------------------------- 6,000 |
|
|
20 | Förstärkning av vissa anslagsposter i institutets stat för |
|
|
| år 1918, förslagsanslag, högst --------------------------- 6,000 | 13,275 |
|
| Undervisningsanstalter för barnmorskor m. m. |
|
|
21 | Täckande av för år 1916 uppkommen brist i allmänna |
|
|
| barnbördshusets stat, förslagsanslag, högst............... 10,307 |
|
|
22 | Täckande av för år 1917 uppkommen brist i allmänna |
|
|
| barnbördshuset stat, förslagsanslag, högst--------------- 61,895 | 72,202 | 251,578 |
| E. Allmänna skolväsendet. |
|
|
| Det högre skolväsendet. |
|
|
| Högre lärarinneseminariet: |
|
|
1 | Lokalhyra, kurs för husmödrar m, m., förslagsanslag, |
|
|
| högst ......................................................... 9,775 |
|
|
| Statens läroverk: |
|
|
2 | Lokal åt läroverksöverstyrelsen, förslagsanslag, högst 4,000 |
|
|
| Kommunala mellanskolor: |
|
|
3 | Tillfällig löneförbättring åt vissa lärare vid kommunala |
|
|
| mellanskolor, förslagsanslag........................ 7,500 | 21,275 |
|
| F olkunder visning en. |
|
|
| Folkskolöverstyrelsen: |
|
|
4 | Lokal åt folkskolöverstyrelsen, förslagsanslag, högst 4,000 |
|
|
| Folkskoleseminarier: |
|
|
5 | Brist i folkskoleseminariernas stater, förslags- |
|
|
| anslag, högst.................................... 90,000 |
|
|
6 | Inredning och möblering av nybyggnaden för |
|
|
| folkskoleseminariet i Lund m. m., reserva- |
|
|
| tionsanslag....................................... 65,000 |
|
|
I Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 2, om tilläggsstat till riksstaten för år 1918.
|
| Extra | Extra |
|
| anslag | anslag |
| '' - | Kronor | Kronor |
7 | Ekonomibyggnad för undervisning i trädgårds- |
|
|
| skötsel vid folkskoleseminariet i Falun m. m., |
|
|
| reservationsanslag_____________________________ 19,000 |
|
|
8 | Alderstillägg åt en lärarinna vid folkskole- |
|
|
| seminariet i Umeå, förslagsanslag, högst 300 474,300 |
|
|
- | Fortbildningskurser för lärare vid folkskolor och småskolor: |
|
|
9 | Fortbildningskurser i allmänhet, reserva- |
|
|
| tionsanslag............................... 9,400 |
|
|
10 | Särskilda fortbildningskurser i gymnastik, re- |
|
|
| servationsanslag ................... 11,000 |
|
|
11 | Särskilda fortbildningskurser i skolträdgårds- |
|
|
| skötsel, reservationsanslag ....... 4,300 |
|
|
12 | Särskilda kurser i simning och livräddning, |
|
|
| reservationsanslag ............. 700 25 400 |
|
|
| Folk- och småskolor: |
|
|
13 | Svensk undervisning för svenska barn i ut- |
|
|
| landet, förslagsanslag, högst ________________ 5,400 |
|
|
14 | Sextonde allmänna svenska folkskollärarmötet |
|
|
| i Göteborg, förslagsanslag, högst__________ 6,000 44 400 | 215,100 | 236,375 |
| F. Abnormundervisningen. |
|
|
1 | Täckande av för år 1916 uppkommen brist i staten för institutet |
|
|
| och förskolan för blinda å Tomteboda, förslagsanslag, högst ... | 16,420 |
|
2 | Täckande av för år 1917 uppkommen brist i staten för institutet |
|
|
| och förskolan för blinda å Tomteboda, förslagsanslag, högst ... | 35,000 |
|
3 | Förstärkning av ordinarie anslaget till institutet och förskolan för |
|
|
| blinda å Tomteboda för år 1918, förslagsanslag, högst...... | 36,000 |
|
4 | Täckande av för år 1917 uppkommen brist i staten för förskolan |
|
|
| för blinda i Växjö, förslagsanslag, högst . | 5,000 |
|
5 | Förstärkning av ordinarie anslaget till förskolan för blinda i Växjö |
|
|
| för år 1918, förslagsanslag, högst.............. | 5,000 |
|
6 | Täckande av brist för åren 1917 och 1918 i staten för den med |
|
|
| drottning Sophias stiftelse förenade vårdanstalten, förslagsanslag, |
|
|
| högst ................................ | 49,500 | 145,920 |
|
| ||
| G. Den tekniska undervisningen. |
|
|
1 | Ökade medel till utgifter för bränsle, lyshållning m. m. vid tek- |
|
|
| niska högskolan, förslagsanslag, högst................. , . ... | 100,000 |
|
2 | Resestipendier för lärare vid tekniska högskolan, reservationsan- |
|
|
| slag........................................ | 1,800 |
|
Kungl. May.ts nåd. prop. nr 2, om tilläggsstat till riksstaten för år 1918. 93
|
| Extra | Extra |
|
| anslag | anslag |
|
| Kronor | Kronor |
3 | Täckande av brist i staten för tekniska elementarskolan i Örebro, |
|
|
| förslagsanslag, högst ____________________________________________________ | 1,765 |
|
4 | Täckande av brist i staten för tekniska elementarskolan i Härnö- |
|
|
| sand, förslagsanslag, högst--------------------------------------------- | 4,525 | 108,090 i |
| H. Understöd åt vetenskap, vitterhet och konst m. m. |
|
|
1 | Rasbiologiska undersökningar, förslagsanslag, högst__________________ | 3,500 |
|
2 | Förstärkande av reservationsanslaget till resestipendier samt läro- |
|
|
| . böckers, tidskrifters och lärda verks utgivande, förslagsanslag, |
|
|
| högst ........................................-.........—------------------ | 25,000 | 28,500 |
| I. Diverse. |
| |
l | Extra lönetillägg, förslagsanslag.......................................... | 5,000 |
|
2 | Löneförbättring för vissa vaktmästare m. fl., förslagsanslag, högst | 80,000 |
|
3 | Krigstidstillägg och krigstidshjälp, förslagsanslag_____________________ | 4,900,000 |
|
4 | Kostnader för kommittéer och utredningar genom sakkunniga, för- |
|
|
| slagsanslag . ..............__ ......._...... .............. | 180,000 |
|
5 | Förstärkning av reservationsanslaget till extra utgifter, förslags- |
| |
| anslag, högst........................................—------------------- | 9,000 |
|
6 | Täckande av vissa förskott, förslagsanslag, högst__________________ | 350,337 | 5,524,337 |
| Summa | ,| 6,567,400 |
94 Kung}. Maj:ts nåd. prop. nr 2, om tilläggsstat till riksstaten för år 1918.
Verkliga utgifter.
IX. Nionde huvudtiteln. Jordbruksdepartementet.
1 |
| Extra | Extra |
|
| anslag | anslag |
| '' - | Kronor | Kronor |
| A. Lanthushållningen. |
|
|
1 | Diverse behov vid centralanstalten för försöksväsendet på jordbruks- |
|
|
| området, reservationsanslag ......... | 40.000 |
|
2 | Tillskott till krigstidstillägg för lantbruksingenjörer, förslagsanslag | 21,000 |
|
3 | Reparation å en byggnad vid hovbeslagsskolan vid Alnarp, för- |
|
|
| slagsanslag, högst.................. | 1,400 |
|
4 | Täckande av brist å lantbruksinstitutets vid Ultuna expensanslag, |
|
|
| förslagsanslag, högst ................ | 10,000 |
|
5 | Täckande av brist å lantbruks- och mejeriinstitutets vid Alnarp |
|
|
| expensanslag, förslagsanslag, högst ... | 11,600 |
|
6 | Trädgårdsskolan vid Adelsnäs, förslagsanslag, högst | 2,000 |
|
7 | Vandringsrättare, reservationsanslag ..... | 3,000 |
|
8 | Förstärkning av reservationsanslaget till hästavelns förbättrande |
|
|
| m. m., förslagsanslag, högst ...... | 223,000 |
|
9 | Förstärkning av allmänna avdikniugsanslaget,/ö>sfa^san*Za<7, högst | 200,000 |
|
10 | Åtgärder för torvtillgångarnas tillgodogörande, reservationsanslag | 150,000 |
|
11 | Ökade resekostnader för torvingenjörer och torvassistent, förslags- |
|
|
| anslag, högst...... | 6,000 |
|
12 | Undersökningar av torvmarker i södra Sverige, reservationsanslag | 18,000 |
|
13 | Utdikning av staten tillhöriga bränntorvmossar, reservationsanslag | 300,000 | 986,000 |
| B. Fiskeriväsendet. |
|
|
1 | Undervisningskurser i navigation för bohuslänska fiskare, reser- |
|
|
| vationsanslag.. . | 775 |
|
2 | Försäkring av fartyget Skagerak, förslagsanslag, högst | 9,200 |
|
3 | Utförande av vissa fiskehamnar, reservationsanslag | 400,000 | 409,975 |
| C. Skogsväsendet. |
|
|
1 | Diverse behov vid skogshögskolan, reservationsanslag | 28,500 |
|
2 | Diverse behov vid statens skogsförsöksanstalt, reservationsanslag... | 18,750 |
|
Kungl. Maj:ts nåd. prof. nr 2, om tilläggsstat till riksstaten för år 1018. 95
|
| Extra | Extra |
|
| anslag | anslag |
'' |
| Kronor | Kronor |
3 | Specialundersökningar rörande de norrländska skogarnas föryngring, |
|
|
| reservationsanslag ...................................................... | 4,600 |
|
4 | Fortsättningsskolan vid Kloten, förslagsanslaq, högst _______________ | 2,100 |
|
5 | Släckning av skogseld, förslagsanslag.................................... | 50,000 | 103,950 |
| D. Lantmäteriväsendet. |
|
|
1 | Tillskott till krigstidstillägg m. m. för vissa lantmätare, förslagsanslag | 250,000 |
|
2 | Lantmäteriundervisningen, reservationsanslag___________________________ | 16,000 | 266,000 |
• | E. Rikets allmänna kartverk. |
|
|
■ 1 | Diverse behov vid rikets allmänna kartverk, reservationsanslag... |
| 40,000 |
| F. Geologiska samt meteorologiska och hydrografiska |
|
|
| undersökningar. |
|
|
1 | Sveriges geologiska undersöknings fältarbeten m. m., reservations- |
|
|
| anslag .................................................................... | 12,700 |
|
2 | Praktiskt-geologisk undersökning i Jämtlands och Västerbottens län, |
|
|
| reservationsanslaq... | 14,000 |
|
|
|
| |
3 | Ökade resekostnader m. m. vid hydrografiska byrån, förslagsanslag, |
|
|
| högst .............:__________________________________________________________ | 5,000 |
|
4 | Meteorologiska observationer å Pårtetjåkko, reservationsanslag ... | 3,500 | 35,200 |
| G. Veterinärväsendet. |
|
|
1 | Diverse behov vid veterinärhögskolan, reservationsanslag:........... | 65,000 |
|
2 | Diverse behov vid statens veterinärhakteriologiska anstalt, reserv a- |
|
|
| tionsanslag ............................................................... | 25,700 | 90,700 |
| H. Diverse. |
|
|
1 | Inventering av odlingsjord å kronomarker i Norrland och Dalarna, |
|
|
| resei''vationsanslag__________________________________________________ _______ | 90,000 |
|
2 | Kolonisation å vissa kronoparkerreservationsanslag.................. | 150,000 |
|
3 | Åtgärder i prisreglerande syfte, förslagsanslag........................ | 90,000,000 |
|
4 | Beredande av lindring i de mindre bemedlades levnadsvillkor, för- |
|
|
| slagsanslag ............................................................... | 18,000,000 |
|
96 Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 2, om tilläggsstat till nksstaten för år 1918.
|
| Extra | Extra |
|
| anslag | anslag |
|
| Kronor | Kronor |
5 | Åtgärder för höjande av jordbrukets produktion, förslagsanslag... | 5,000,000 |
|
6 | Täckande av vissa förskott, förslagsanslag, högst.. | 507,775 |
|
7 | Täckande av vissa förskott under november och december måna- |
|
|
| der 1917, förslagsanslag, högst .............. | 90,000 |
|
8 | Förstärkning av förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar, |
|
|
| förslagsanslag, högst.-______ | 300,000 |
|
9 | Kostnader för kommittéer och utredningar genom sakkunniga, för- |
|
|
| slaqsanslaq_______ | 150,000 |
|
10 | Förstärkning av reservationsanslaget till extra utgifter, förslagsan- |
| |
| slag, högst............... | 10,000 |
|
11 | Löneförbättring för vissa vaktmästare m. fl., förslagsanslag, högst | 18,000 |
|
12 | Extra lönetillägg, förslagsanslag___ | 1,000 |
|
13 | Krigstidstillägg och krigstidshjälp, förslagsanslag...... | 1,100,000 | 115,416,775 |
| Summa |
| 117,348,600 |
Kungl. Maj:ts nåd. prof. nr 2, om tillåggsstat till riksstaten för år 1918. 97
Verkliga utgifter.
t
X. Tionde huvudtiteln. Pensionsväsendet.
|
| Extra | Extra |
| . | anslag | anslag |
■ |
| Kronor | Kronor |
| * A. Civila pensionsväsendet. |
|
|
1 | Krigstidstillägg åt f. d. befattningshavare i statens tjänst, förslags- |
|
|
| anslag ______________________________________________________________________ | 3,600,000 |
|
2 | Krigstidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn efter befatt- |
|
|
| ningshavare i statens tjänst, förslagsanslag ________________________ | 1,600,000 |
|
3 | Krigstidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn efter delägare |
|
|
| i prästerskapets änke- och pupillkassa, förslagsanslag____________ | 300,000 |
|
4 | Krigstidstillägg åt pensionerade lärare och lärarinnor vid folk- och |
|
|
| småskolor m. fl., förslag sanslag *__________________________________ | 1,000,000 |
|
5 | Krigstidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn efter del- |
|
|
| ägare i folkskollärarnas änke- och pupillkassa, förslagsanslag... | 145,000 | 6,645,000 |
| B. Militära pensionsväsendet. |
|
|
1 | Förstärkande av ordinarie anslaget för bidrag till flottans pen- |
|
|
| sionskassas gratialfond, förslagsanslag, högst_______________________ | 2,000 |
|
2 | Krigstidstillägg åt pensionerade båtsmän m. fl., förslagsanslag... | 700.000 | 702,000 |
| Summa |
| 7,347,000 |
Bih. till riksd. prof. 1918. 1 samt. 2 häjt. (Nr 2).
13
98 Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 2, om tilläggsstat till riksstaten för år 1918.
)
Verkliga utgifter.
XI. Oförutsedda utgifter.
| Extra |
| anslag |
| Kronor |
Oförutsedda utgifter, förslagsanslag_____ | 500,000 |
Kungl. Maj:U nåd. prop. nr 2, om tilläggsstttt till rikastaten för år 1918.
ili)
Utgifter för kapitalökning.
XII. Statens affärsverksamhet.
| • | Att täckas av | Summa ■ | |
|
| lånemedel | andra stats-inkomster | |
|
| Kronor | Kronor | Kronor |
| A. Postverket. |
|
|
|
1 2 3 4 5 | Inventarier, reservationsanslag ............................... Nybyggnad i Linköping, reservationsanslag ............... Nybyggnad i Gällivare, reservationsanslag —............ Nybyggnad i Göteborg, reservationsanslag ............... Om- och tillbyggnad av posthnsbyggnaden i Ystad, re-sewations anslag....................-........................ | 55,000 175.000 500.000 100.000 | 175,000 | [ |
| Säger för postverket | 830,000 | 175,000 | 1,005,000 |
| B. Telegrafverket. |
|
|
|
1 | Fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende, | 15,000,000 | «r | 15,000,000 |
| C. Statens järnvägar. |
|
| |
1 | Nya byggnader och anläggningar vid statens tratikerade Bangårdar: Stockholms bangårdars ombyggnad, reservationsan-slag ____i........-........................ | 341,500 |
|
|
2 | Provisorisk utbyggnad av Falkenbergs station, re- | 190,000 |
|
|
3 | Ombyggnad av bangården vid Uppåkra, reservations-anslag ................................................... | 175,000 |
|
|
100 Kungl. May.ts nåd. prop. m* 2, om tillägg sstat till riksstaten för år 1918.
|
| Att täckas av |
| |
\ |
|
|
| Samma |
|
|
| andra stats- |
|
|
|
| inkomster |
|
|
| Kronor | Kronor | Kronor |
4 | Huvudrangerbangård vid Hallsberg, reservationsan- |
|
|
|
| slag .......... '' | 300,000 |
|
|
5 | Utvidgning av Västanfors station, reservationsanslag | 40,000 |
|
|
6 | Utvidgning av Ockelbo station in. m., reservations- |
|
|
|
| anslag ... | 60,000 |
|
|
7 | Nya stationer och mötesplatser, reservationsanslag | 300,000 |
|
|
8 | Spåranordningar i anslutning till förefintliga spår- |
|
|
|
| system, reservationsanslag | 1,000,000 |
|
|
9 | Speciella anläggningar å bangårdar, reservations- |
|
|
|
| anslag ............ | 39,700 |
|
|
| Dnbbelspårsbyggnader och linjeomläggningar: |
|
|
|
10 | Dubbelspår Rönninge—Jama m. m., reservations- |
|
|
|
| anslag ..... | 1,600,000 |
|
|
1 11 | Dubbelspår Örebro—Hallsberg—Laxå, reservations- |
|
|
|
| anslag............................ | 500,000 |
|
|
| Större broanläggningar: |
|
|
|
i 12 | Ombyggnad av bron över Norsälven å linjen Laxå |
|
|
|
| —Charlottenberg, reservationsanslag... | 200,000 |
|
|
| Anläggningar vid huvudverkstäder: |
|
|
|
13 | Plåtslagarverkstad med smedja vid Notviken, re- |
|
|
|
| servationsanslag....... | 88,000 |
|
|
i | Lokomotivstations- och driftverkstadsanläggningar: |
|
|
|
I 14 | Ny lokomotivstation vid Örebro, reservationsan- |
|
|
|
| slag ........ | 75,000 |
|
|
15 | Ny lokomotivstation vid Järna, reservationsanslag.. | 50,000 |
|
|
16 | Nya och förändrade anläggningar för maskinavdel- |
|
|
|
| ningens behov vid Krylbo, reservationsanslag ... | 85,000 |
|
|
17 | Husbyggnader, reservationsanslag.......... | 2,000,000 |
|
|
18 | Telegraf- och "sektionstelefonledningar m. m., reserva- |
|
|
|
| tionsanslag.......... | 200,000 |
|
|
19 | Växel- och signalsäkerhetsanläggningar, reservations- |
|
|
|
| anslag ................ | 500,000 |
|
|
20 | Ökande av trafikkapaciteten å bandelen Kristinehamn |
|
|
|
| —Mora, reservationsanslag____ | 300,000 |
|
|
21 | Dispositionsanslag för oförutsedda och mindre arbeten, |
|
|
|
| reservationsanslag ... | 250,000 |
|
|
22 | Täckande av brist å vissa till nya byggnader och an- |
|
|
|
| läggningar vid statens trafikerade järnvägar bevil- | t |
|
|
| jade anslag, reservationsanslag | 1,400,000 |
|
|
| Nya statsbanebyggnader: |
|
|
|
23 | Inlandsbanan mellan Volgsjön och Gällivare, reserva- |
|
|
|
| tionsanslag .. | 2,000,000 |
|
|
Kungl. May.ts nåd. prop. nr 2, om tillag g salut till rikastaten för år U)1H. 101
|
| Att täckas av |
| |
|
|
| --------- ------i | Summa i |
|
| lånemedel | andra ötats-in kom åter |
|
|
| Kronor | Kronor | Kronor |
24 | Statsbanan Forsmo—Hoting, reservationsanslag_______ | 500,000 |
| 1 |
25 | Markförvärv, reservationsanslag_____________________.._____.. | 400,000 | 11,000,000 |
|
26 | Ökat förlag, förslagsanslag, högst_________________________ |
|
| |
| Säger för statens järnvägar | 12,594,200 | 11,000.000 | 23,594,200 |
| D. Statens vattenfallsverk. |
|
|
|
| Trollhätte kanal verk: |
|
|
|
1 | Ny farled Vänersborg—Göteborg, reservationsanslag | 700,000 |
|
|
2 | Kraftstation vid Lilla Edet, reservationsanslag ...... Porjus kraftverk: | 700,000 |
|
|
3 | Andra utbyggnaden av Porjus kraftstation, reservations- |
|
|
|
| anslag ...................................................... | 500,000 |
|
|
4 | Anläggningar för ytterligare kraftuttagning i Lule älv, |
|
|
|
| reservationsanslag ________________________________________ | 500,000 |
|
|
| Älvkarleby kraftverk: |
|
|
|
5 | ökning av förlagskapitalet för anskaffande av bränsle för |
|
|
|
| Västerås ångkraftstation, reservationsanslag ......... |
| 250,000 |
|
6 | Inköp av vattenfall och fastigheter samt utförande av |
|
|
|
| nyanläggningar, reservationsanslag----------------------- | 2,500,000 |
|
|
7 | Distributionsanläggningar för statens kraftverk, reserva- |
|
|
|
| tionsanslaq ___________________________________________________ | 2,000,000 |
|
|
8 | Inventarier, reservationsanslag ....................—...... |
| 300,000 |
|
9 | Förvaltningsbyggnad för statens vattenfallsverk, reserva- |
|
|
|
| tionsanslaq .......................................-........... | 1,650,000 |
|
|
| Säger för statens vattenfallsverk | 8,550,000 | 550,000 | 9,100,000 |
| E. Statens domäner. |
|
| ; |
1 | Jägmästarbostäder i vissa revir i Norrland, reservations- |
|
|
|
| anslag ______________________________________________________ |
| 170,000 | 170,000 |
| Summa | 36,974,200 | 11,895,000 | 48,869,200 |
102 Kungl. May.ts nåd. prof. nr 2, om tilläggsstat till riksstaten för år 1918.
Utgifter för kapitalökning.
XIII. Statens utlåningsfonder.
Att täckas av | Samma Kronor | |
lånemedel Kronor | andra stats-inkomster Kronor | |
200,000 2,000,000 1,000,000 |
| 200,000! 2,000,000! | 1,000,000: |
3,200,000 |
| 3,200,000! |
1 Lånefonden för tjänstemannasamhället vid Mörby, re- j
servationsanslag................................................
2 Torvindustrilånefonden, reservationsanslag__________________
3 Lånefonden för landsbygdens elektrifiering, reservations
anslag
............................................................
Kungi. Majds nåd. prop. nr 2, om tillägg sstat till riksstaten för år 11118. 103
Utgifter för kapitalökning.
XIV. Återbetalning av tillfälliga lånemedel.
Återbetalning av i riksstaterna för åren 1917 och 1918 upp-!
förda tillfälliga lånemedel, förslagsanslag, högst-------
Att täckas av |
| |
lånemedel | andra stats-inkomster | Summa |
Kronor | Kronor | Kronor |
| 162,648,300 | 162,648,300 |
104 Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 2, om tilläggsstat till riksstaten för år 1918.
Utgifter för kapitalökning.
XV. Förlag till statsverket.
|
| Att täckas av |
| |
|
| lånemedel | andra stats-inkomster | gamma |
| A. Kungl. hov- och slottsstaterna. | Kronor | Kronor | Kronor |
|
|
|
| |
1 | Täckande av ett år 1907 till dåvarande kronprinsen ut- |
|
|
|
| givet förskott, förslagsanslag, högst | 550,000 |
|
|
2 | Täckande av förskjutna kostnader för uppförande å egen- |
|
| |
| domen nr 3 i kvarteret Europa inom Nikolai försam-ling i Stockholm av ny byggnad till hovhållningens | 470,000 |
|
|
3 | Täckande av förskjutna kostnader för en ny tvättinrätt- |
|
| |
| ning för hovhållningens räkning, förslagsanslag, högst | 137,000 |
| 1,157,000 |
| B. Lantförsvarsdepartementet. |
|
|
|
1 | Täckande av förskjutna kostnader för nytt kasernetablis- |
|
|
|
| semang för livgardet till häst, förslagsanslag, högst | 1,586,730 |
|
|
2 | Täckande av förskjutna kostnader för mark m. m. för |
|
| |
| Järvafältet, förslagsanslag, högst .. | 3,950,000 |
|
|
3 | Täckande av vissa förskott, förslagsanslag, högst | 39,825,670 |
| 45,362,400 |
| C. Jordbruksdepartementet. |
| '' | |
1 | Täckande av förskjutna kostnader för nybyggnader för |
|
|
|
| veterinärhögskolan och skogshögskolan m. m., förslags-anslag, högst_____________________ | 674,900 |
| 674,900 |
| Summa |
|
| 47,194,300 |
Kung!. Maj:ts nåd. proposition nr 2, om tilläggs,stat till riksstaten för är 1918. 105
Utgifter för kapitalökning.
XVI. Rörelsekapital för kristidskommissioner.
| Att täckas av | Summa | |
| '' lånemedel | andra stats-inkomster | |
| Kronor | Kronor | Kronor |
1 ; Rörelsekapital för bränslekommissionen, reservationsanslag 2 | Rörelsekapital för folkkushållningskommissionen, reserva- tionsanslag.................................-.............. | 100,000,000 75,000,000 |
| 100,000,000 • 75,000,000 |
Summa | 175,000,000 | (|l 75,000,000 |
Bill. till riksd. prof. 1918. 1 sand. 2 käft (Kr 2).
14
Kungl. Maj:U nåd. grop. nr 2, om tillag g sstat till riksstat eu för av 1918. 107
Totalsumman a,v de i tills,ggsstaten till riksstaten för år 1918 förekommande
utgifter uppgår till 660,852,200 kronor eller samma belopp, vartill
statsverkets tillgångar å nämnda tilläggsstat här förut beräknats; och erhåller
samma tilläggsstat följande utseende:
108 Kungl. Maj:ts nåd. grop. nr 2, om tilläggsstat till riksstaten för år 1918.
__Tilläggsstat till
j
Inkomster: Kronor
A. I anspråk tagna kapitaltillgångar:
I. Uppkomna av egentliga statsinkomster .......................................i 398,483,700^
I
| B. Lånemedel:
I. Fast upplåning .................................................. ....... 40,174,200
IT. Tillfällig upplåning .. ............................................... 222,194,300 262,368,500
Summa 660,852,200
Kungl. Maj:ta nåd. prop. nr
2
om tilläggsstat till riksstaten för av 1918. 109
riksstat^» för ar U)18.
Utgifter:
Verkliga utgifter:
Kronor
Extra anslag
I. | Första | huvudtiteln_________________'' |
| 75,000 |
|
II. | ■Andra | » |
| 3,101,000 |
|
in. | Tredje | » |
| 981,100 |
|
IV. | Fjärde | » |
| 49,044,600 |
|
v. | Femte | » |
| 26,225,900 |
|
VI. | Sjätte | » |
| 5,870,700 |
|
VII. | Sjunde | » |
| 6,879,100 |
|
vin. | Åttonde | » |
| 6,567,400 |
|
IX. | Nionde | » |
| 117,348,600 |
|
X. | Tionde | » | Säger | 7,347,000 223,440,400 |
|
XI. | Oförutsedda utgifter_______________________ |
| 500,000 | 223,940,400 |
Utgifter för kapitalökning:
| Att täckas av | Summa | |
| lånemedel | andra 1 statsinkomster | |
XII. Statens affärsverksamhet .... XIII. Statens utlåningsfonder .... XIV. Återbetalning av tillfälliga; O o lånemedel ________________________ XV. Förlag till statsverket________i XVI. Rörelsekapital för kristids-: kommissioner____________________ | 36,974,200 3,200,000 47,194,300 175,000,000 | 11,895,000 1 7 7 i 162,648,300 ! | 48,869,200 3,200,000 162,648,300 47,194,300 175,000,000 |
Säger 262,368,500! 174,543,30()| 436,911,800, 436,911,800
Summa 660,852,200
110 Kungl. Maj:ts nåd. prop. nr 2, om tilläggsstat till riksstaten för år 1018.
Samtliga de i denna proposition åberopade eller för övrigt med tillläggsstaten
till riksstaten för år 1918 sammanhang ägande handlingar skola
riksdagens vederbörande utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förbliver
riksdagen med all Kungl. nåd och ynnest städse välbevågen. ''
GUSTAF.
F. V. Thorsson.
(
Stockholm 1918. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt k S6*er.
1754*8
Bilagor
till
Kungl. Maj:ts nådiga proposition
tilläggsstat till riksstaten
för
år 1918
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.)
1
Åtgärder för förskottsväsendets avveckling.
Inkomsterna.
Utgifterna.
Propositionens justering''.
Stockholm 1918, Isftac Marcu»’ BoktxvA.-B.
Åtgärder till förskottsväsendets avveckling.
1
Tilläggsstaten för år 1918.
I. Åtgärder till förskottsväsendets avveckling.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
31 december 1917.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Eden,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,
Statsråden: Petersson,
Schotte,
Petrén,
Branting,
Nilson,
Löfgren,
friherre Palmstierna,
Rydén.
Föredragande departementschefen, statsrådet Branting anmälde
kassaförlagskommitténs den 20 mars 1917 avgivna betänkande och i
sammanhang därmed riksdagens skrivelse den 15 juni 1917 (nr 368)
angående uppförande å riksstat av vissa utgifter m. m.; och yttrade
departementschefen härvid följande:
Jämlikt § 12 mom. 4 av det för riksgäldskontoret gällande reglemente
äga fullmäktige att, för beredande av tillgång till kassaförstärkning
Bihang till riksdagens protokoll It) 18. 1 samt. 2 käft. (Nr 2.) 1
Vid 1916 dre
riksdag väckt
fråga om upphävande
eller
begränsande
av kassaförstärkning
3-rätten.
o
2 Åtgärder till förskottsväsendets avveckling.
åt statsv.erket, då sådan enligt Kungl. Maj:ts beslut påkallas, i mån av
behov upplåna erforderliga medel.
I sin till 1916 års riksdag avgivna berättelse angående granskningen
av riksgäldskontorets tillstånd och förvaltning erinrade riksdagens
revisorer om den kassaförstärkning å 50 miljoner kronor, som statskontoret
jämlikt nådigt brev den 26 mars 1915 bemyndigats att hos riksgäldskontoret
lyfta och som närmast befunnits av nöden för fyllandet
av de för tryggande av rikets neutralitet framträdande medelsbehoven,
sedan ej mindre 15,000,000 kronor, som enligt stadgande i § 63 regeringsformen
år 1914 av riksdagen anvisats för oförutsedda händelser,
än även den kredit av högst 50,000,000 kronor, som för ifrågavarande
ändamål av Kungl. Maj:t i augusti 1914 äskats och av riksdagen beviljats,
till fullo tagits i anspråk; och hade revisorerna, i anledning av
vad sålunda förekommit, ur allmänt fiskaliska och finansiella synpunkter
funnit det böra förtjäna att av riksdagen och dess vederbörande utskott
tagas i övervägande, huruvida bestämmelserna i § 12 mom. 4 i reglementet
för riksgäldskontoret borde bibehållas i sin nuvarande lydelse
eller erhålla en i något avseende förändrad avfattning.
Sedan därjämte av samma anledning vid 1916 riksdag dels i två
likalydande motioner (1: 70 och II: 172) framställts förslag, att riksdagen
måtte besluta sådan ändring i nyssnämnda stadgande i riksgäldskontorets
reglemente, att den där stadgade skyldigheten för riksgäldskontoret att
tillhandahålla kassaförstärkning åt statsverket uttryckligen begränsades
till de fall, där Kungl. Magt efter förutgången prövning av det av
statskontoret anmälda behovet funne detsamma erforderligt för bestridande
av utgifter, som antingen vore upptagna i riksstaten eller eljest
vore av riksdagen medgivna, dels ock i en inom andra kammaren väckt
motion (II: 86) yrkats, att berörda stadgande måtte ur riksgäldskontorets
reglemente helt och hållet utgå, avlät riksdagen, efter det statskontoret
och fullmäktige i riksgäldskontoret på bankoutskottets anmodan yttrat
sig över motionerna, skrivelse i ämnet till Kungl. Makt den 8 juni
1916 (nr 235).
I deuna skrivelse framhöll riksdagen, bland annat, hurusom i fråga
om det i förstnämnda två motioner väckta förslaget åtskilliga svårigheter
av finansteknisk art mötte, vilka dock genom en reformering av statens
bokföring och kassaväsende syntes kunna i viss mån bliva förminskade.
Vidare anförde riksdagen:
»Såsom redan blivit antytt, kan statskontorets begäran om kassaförstärkning
jämväl avse vissa utgifter under titeln förskott. Det förekommer
nämligen ofta utgifter, vilka icke varit förutsedda vid riksstatens
Åtgärder till förskottsväsendets avveckling. 3
uppgörande men som icke desto mindre måste täckas av statsmedel.
Enligt hävdvunnen sed bestridas sådana utgifter av under händer varande
medel, varefter de hos riksdagen anmälas till ersättande; och inträffar
det ej sällan, att dylika förskott varda ersatta först flera år efter dét
de faktiskt utbetalats. Härvid må ock erinras, att man har att räkna
jämväl med andra slag av förskott avseende ändamål, vilka blivit av
riksdagen medgivna.
Det ifrågavarande förskottssystemet användes som bekant i mycket
stor utsträckning, i viss mån även av underordnade verk och myndigheter,
och riksdagen vill i detta avseende erinra, hurusom statskontoret
i ett uti ärendet avgivet utlåtande fäst uppmärksamheten därå, att en
förutsättning för genomförande av den ifrågasatta begränsningen av
kassaförstärkningar från riksgäld skontoret vore, att samtidigt vidtoges
en omläggning av förskotts väsen det i den riktning, som statskontoret
vid ett föregående tillfälle tillstyrkt, nämligen dess väsentliga inskränkning
medelst anvisande av anslag å riksstaten.
De förskott, som icke avse av riksdagen beslutade utgifter och
vilka visat sig kunna uppgå till väsentliga belopp, måste självfallet
även inverka på kassatillgången och därigenom på behovet av kassaförstärkning.
Innan några åtgärder vidtagas i syfte att vare sig begränsa
eller upphäva den nu medgivna rätten till kassaförstärkning,
lärer det därför få anses nödvändigt, att jämväl frågan om förskotten
underkastas en närmare granskning, så mycket hellre som det kan
ifrågasättas, om detta sedan länge tillämpade förskottssystem, i den
mån det avser sådana utgifter, som icke blivit beslutade av riksdagen,
ens står i överensstämmelse med grundlagens anda och mening.»
Med avseende å det av vissa motionärer gjorda uttalandet, att
statsverkets kassabehov borde kunna tillgodoses genom en tillräckligt
stor kassafond framhölls i riksdagsskrivelsen, att måhända även andra
utvägar kunde tänkas stå till buds för att tillgodose statens oundvikliga
behov av nödigt kassaförlag.
Vid nu angivna förhållanden hade det synts vanskligt att redan
vid 1916 års riksdag ordna förevarande spörsmål, vadan riksdagen
ansett frågan böra göras till föremål för en allsidig utredning, därvid
nu angivna synpunkter, i främsta rummet frågorna om förskottsväsendets
ordnande samt om ett förbättrat bokförings- och räkenskapsväsende,
torde böra vinna beaktande.
I anledning av vad i ärendet förekommit anhöll alltså riksdagen,
det täcktes Eders Kungl. Maj:t låta utreda, vilka särskilda, anordningar
kunde erfordras i syfte att trygga statsverkets tillgång till nödigt
Kassaförlags
kommittén.
4 Åtgärder till förskottsväsendets avveckling.
•
kassaförlag, i händelse av begränsning eller upphävande av riksgäldskontorets
skyldighet att tillhandahålla kassaförstärkning åt statsverket.
Den kommitté, den s. k. kassaförlagskommittén, som fick i uppdrag
att verkställa denna utredning, och som haft till ordförande generaldirektören
greve Hans Hansson Wachtmeister och till ledamöter ordföranden
hos fullmäktige i riksgäldskontor vice häradshövdingen Emil
Kinander, folkskolläraren Emil Kristensson och friherre Bror Karl
Johan Langenskiöld, avgav den 20 mars 1917 betänkande och förslag
i ämnet.
I detta betänkande, varöver sedermera underdåniga utlåtanden
avgivits av statskontoret, fullmäktige i riksgäldskontoret, arméförvaltningen
och marinförvaltningen, har kommittén, efter en redogörelse för
uppdragets förhistoria i riksdagen samt för de om kassaförstärkning åt
statsverket meddelade föreskrifter, såväl tidigare som nu gällande, till
en början närmare angivit vad som förstås med statsverkets kassaförlag.
I sådant avseende har kommittén framhållit, att detta kassaförlag
icke innefattar statens samtliga kassatillgångar, vari ju även
ingå, bland annat, riksgäldskontorets och de affärsdrivande verkens
särskilda kassaförlag, utan allenast de tillgångar, som stå till förfogande
för bestridande av det egentliga statsverkets utgifter. Men även
av sistnämnda förlagskapital är det blott en del, som utgör statsverkets
kassaförlag i egentlig mening. Förlagskapitalet, som innefattar följande
beståndsdelar:
1) statsverkets kassafond,
2) behållningar från föregående år å reservationsanslag,
3) de särskilda huvudtitlarnas besparingsfonder,
4) »överlevereringar», uppkommande när redogörare till statskassan
leverera medel till högre belopp än vartill de varit förbundna,
5) medel för bestridande av »återstående utgifter»,
6) hos statsverket innestående fondmedel och diverse medel,
7) statskontorets från riksgäldskontoret erhållna kassaförstärkning,
samt
8) medel, som motsvara de i rikshuvudboken upptagna »övriga
skulder»,
är nämligen till en stor del placerat i icke likvida, alltså icke
såsom kassatillgång disponibla, tillgångar, bestående av
1) förskott, d. v. s. fordringar för utbetalningar, för vilka ersättning
kommer att framdeles beredas,
2) vissji hos fångvården, mynt- och justeringsverket m. fl. förefintliga
proviant-, bränsle- och materialförråd,
Åtgärder till förskottsväsendets avveckling. r»
3) mynt- och justeringsverkets behållning av metaller,
4) propriobalanser, d. v. b. fordringar hos redogörare för oredovisade
medel,
5) ej förfallen uppbörd, eller sådan uppbörd som, ehuru tillhörande
budgetåret, enligt gällande föreskrifter ej inflyter förr än påföljande år,
6) utlånta medel, och
7) övriga ej likvida fordringar.
Förlagskapitalets verkligt likvida tillgångar åter utgöras av
a) å statsverkets giroräkning i riksbanken irmestående medel,
b) statskontorets fordran för till riksgäldskontorets förvaltningöverlämnade
medel, samt
c) vissa myndigheters kontanta eller på egna giroräkningar i riksbanken
innestående medel.
Då emellertid sistnämnda post icke står till förfogande av det
ämbetsverk, som handhar den egentliga statskassan, nämligen statskontoret,
är det blott de under a) och b) upptagna tillgångar, som utgöra
statsverkets kassaförlag i egentlig mening. Vad särskilt den under
b) omförmälda posten beträffar förefinnes denna blott vid''de tillfällen,
då behållningen å statsverkets giroräkning vuxit till belopp, som överstiger
vad som erfordras för de under närmaste tid förestående utgifter,
vilket plägar inträffa i slutet av varje år. Att denna fordran hos riksgäldskontor
kan anses såsom likvid tillgång beror därpå, att medlen
pläga av riksgäldskontor återbetalas senast en vecka efter därom framställd
begäran.
Av en i kommitténs betänkande intagen tablå framgår, bland
annat, att hela förlagskapitalet And 1916 års början utgjorde 304,600,000
kronor, vari ingingo statsverkets kassafond med 57,800,000 kronor, behållningar
å reservationsanslag med 66,900,000 kronor, fondmedel och
diverse medel med 54,400,000 kronor och frän riksgäldskontor erhållen
kassaförstärkning med 115,000,000 kronor. Av förlagskapitalet voro
217,000,000 kronor placerade i icke likvida tillgångar, därav icke mindre
än 192,900,000 kronor i »förskott», varemot de likvida tillgångarne utgjorde
allenast 87,600,000 kronor. Då härav 23,100,000* kronor bestodo
i vissa myndigheters kontanta eller på egna giroräkningar i riksbanken
innestående statsmedel, uppgick alltså statsverkets egentliga kassaförlag
till 64,500,000 kronor, varav 20,000,000 kronor voro av statskontoret
till riksgäldskontorets förvaltning överlämnade medel och återstående
44,500,000 kronor innestodo å statsverkets giroräkning i riksbanken.
Vid 1916 års ingång överstego alltså de utestående förskotten, omkring
193 miljoner kronor, betydligt statskontorets skuld till riksgäldskontor
Kassaförs’ärknings•
frågan.
6 Åtgärder till förskottsväsendets avveckling.
för erhållna kassaförstärkningar, utgörande 115 miljoner kronor; och
en av kommittén gjord utredning ger vidare vid handen, att vid varje
tidpunkt, då under tiden från och med år 1909 behov av kassaförstärkning
uppkommit, statskassan legat ute med förskott, uppgående
till minst den lyftade kassaförstärkningens belopp.
I betraktande av den inverkan förskotten sålunda utövat på behovet
av kassaförstärkning och med hänsyn jämväl till riksdagens ovanberörda
uttalande om förskotten har kommittén ansett sig böra, före
behandlingen av frågan om begränsning eller upphävande av kassaförstärkningsrätten,
undersöka, huruvida eller i vad mån det kan anses
nödigt eller lämpligt, att det nuvarande förskottsväsendet inom statsförvaltningen
fortfar att äga bestånd.
Kommitténs utredning i detta avseende utmynnar i vissa förslag
till förskottsväsendets avveckling, vilka jag nu anhåller att få underställa
Eders Kungl. Maj:ts prövning, då de nämligen enligt min mening
böra vinna beaktande vid den nu förestående statsregleringen. Däremot
ämnar jag, av skäl som av det följande framgå, icke för närvarande
upptaga frågan om förutsättningarna för en begränsning eller ett upphävande
av kassaförstärkningsrätten, men med hänsyn till denna frågas
sammanhang med kommitténs förslag rörande förskottsväsendet torde
jag dock, innan jag närmare ingår på detta senare, få i korthet redogöra
för de resultat, vartill kommittén kommit i kassaförstärkningsfrågan.
Kommittén har då framhållit, hurusom syftet med de inom riksdagen
i sistberörda fråga väckta förslagen varit att för framtiden vinna
garantier mot att det tillgängliga kassaförlaget tages i anspråk för
bestridande av utgifter utanför riksstaten; och kommittén har därför
ansett sig böra först undersöka, huruvida eller i vad mån de i motionerna
ifrågasatta åtgärderna kunna anses innebära sådana garantier.
Härom yttrar kommittén:
»Vad då först beträffar förslaget om kassaförstärkningsrättens upphävande,
är detta, såsom nedan närmare utvecklas, ej möjligt att genomföra
under annan förutsättning än att kassafonden uppbringades till ett
högst ansenligt belopp. Vid sådant förhållande torde det vara klart,
att ett borttagande av kassaförstärkningsrätten icke i och för sig kan
innebära någon avsevärd garanti av förenämnt slag, då nämligen den
stora kassafond, som i sådant fall måste tillskapas, ju skulle i allmänhet
erbjuda riklig tillgång till bestridande av utgifter även av annan
art än de i riksstaten upptagna. Av samma anledning kan fastställandet
av en maximigräns för kassaförstärkningarna icke bliva något effektivt
Åtgärder till förskottsväsendets avveckling. 7
medel till förekommande av utgifter utanför riksstaten, då ju, såsom
fullmäktige i riksgälds kontoret i sitt utlåtande den 12 maj 1916 framhållit,
en dylik gräns måste göras ganska vid för undvikande av risken
att statsmaskineriet skulle avstanna i brist på rörelsemedel. Det återstår
då att ur denna synpunkt skärskåda det i två av motionerna framställda
förslaget, att kassaförstärkning finge förekomma blott då den
erfordrades för bestridande av utgifter, som antingen vore upptagna i
riksstaten eller eljest vore av riksdagen medgivna. Detta förslag skulle
ju, om det kunde genomföras, i viss mån jnnebära den önskade garantien,
nämligen så till vida, att kassaförstärkning ej kunde erhållas för bestridande
av dylika utgifter. Men i den mån statskassan vore så riklig,
att någon förstärkning ej behövdes, skulle ju icke heller detta förslag
hava den åsyftade effekten.»
Däremot har kommittén ansett syftet med förenämnda motioner
kunna på ett tillfredsställande sätt vinnas medelst den av kommittén
förordade omläggningen av förskottsväsendet i förening med ett förbättrat
bokföringssystem och alltså utan att någon ändring behövde
vidtagas i fråga om riksgäldskontorets skyldighet att tillhandahålla kassaförstärkning
åt statsverket. Men då kommittén enligt sitt erhållna
uppdrag haft att yttra sig om det ifrågasatta upphävandet eller begränsandet
av kassaförstärkningsrätten, även oberoende av de motiv,
som givit anledning till frågans uppkomst, och alltså oavsett det resultat,
vartill kommitténs nyssnämnda förslag kunde föranleda, har kommittén
verkställt undersökning i sådant hänseende, och därvid, i fråga om
möjligheten av kassaförstärkningsrättens upphävande, framhållit, att ett
sådant upphävande måste förutsätta, att kassafonden uppbringades till
eu sådan storlek, att densamma under alla förhållanden kunde beräknas
förslå för täckande av det löpande kassa behovet. Att hålla en så stor
kassa måste dock anses ytterst oekonomiskt; och då man på senaste
tiden strävat att göra vår statsförvaltning möjligast affärsmässig, borde
man, liksom i regel ägde rum i de utländska statsförvaltningarna, i
stället för att tillskapa en ansenlig kassafond slå in på den vägen att
under de tider på året, då statskassan bebövde förstärkas, utfärda skattkammarväxlar,
som sedan skulle inlösas, då statskassan finge överskott.
Då det alltså vore olämpligt att uppbringa kassafonden till ovan angiven
storlek, följde härav, att uågot upphävande av riksgäldskontorets skyldighet
att tillhandahålla kassaförstärkning åt statsverket icke borde
ifrågakomma.
Vad härefter anginge förslaget om kassaförstärkningsrättens begränsning
till de fall, där Kungl. Maj:t, efter förutgången prövning ay
8 Åtgärder till förskottsväsendets avveckling.
det av statskontoret anmälda behovet, funne kassaförstärkning erforderligför
bestridande av utgifter, som antingen vore upptagna i riksstaten
eller eljest av riksdagen medgivna, mötte enligt kommitténs mening
bestämda hinder för införandet av en dylik bestämmelse, dels enär i
statsverkets kassaförlag inginge till betydande belopp vissa statsverket
icke tillhöriga fond- och diverse medel, vadan kassaförstärkning kunde
bliva erforderlig lika väl för utgifter, snm hänförde sig till dessa andra
medel, som för utgifter beroende på anslag i riksstaten eller som eljest
av riksdagen prövats, dels ock.enär det i själva verket, även sedan den
pågående bokföringsreformen till fullo genomförts, vore omöjligt att
vid en prövning av kassabehovets orsaker på sådant sätt särskilja de
olika slagen av utgifter, att den erforderliga kassaförstärkningen skulle
kunna angivas ytterst bero på utgifter för det ena eller andra ändamålet.
Kommittén har därför ansett någon sådan begränsning av kassaförstärkningsmöjligheten,
som nu vore i fråga, icke kunna genomföras.
Beträffande slutligen förslaget om en maximigräns för de belopp,
som riksgäldskontoret hade att tillhandahålla såsom kassaförstärkning,
har kommittén framhållit, att några hinder av principiell art häremot
icke torde föreligga, under förutsättning att gränsen gjordes tillräckligt
vid. En sådan maximigräns kunde givetvis ej fastställas en gång för
alla, utan endast avse att gälla tills vidare och intill dess ändring i
beloppet kunde av förhållandena påkallas. Beloppets storlek måste bliva
beroende av de vid beslutets fattande föreliggande förhållanden, såsom
kassafondens storlek sådan denna kunde vid senaste årsskifte approximativt
beräknas, resultat et av senaste statsreglering, beloppet av riksstatens
slutsumma för det löpande''året o. s. v. För att ej vid maximigränsens
fastställande växlande synpunkter år för år skulle göra sig
gällande — vilket ju kunde framkalla en viss osäkerhet vid ordnandet
av statsverkets kassaförhållanden — har kommittén angivit den ungefärliga
metod, enligt vilken under den närmaste tiden framåt maximibeloppet
syntes kunna beräknas.
Förödet totala maximibehovet av kassatillgång har kommittén
trott sig kunna beräkna dels ett fixt belopp av 60 miljoner kronor,
dels ock därutöver ett efter budgetens storlek växlande belopp, vilket
kommittén föreslagit till 10 procent av riksstatens »verkliga utgifter».
Från det sålunda beräknade största kassabehovet skulle dragas'' kassafondens
faktiska belopp, sådant detta kunde approximativt beräknas
hava varit vid senaste årsskifte, och den härvid uppkomna resten skulle
då bliva den medgivna kassaförstärkningens maximibelopp. Vid till1
knipning härav skulle t. ex., om kassafonden beräknades vid årsskiftet
Åtgärder till färskottsväsendets avveckling. 9
hava utgjort 70 miljoner kronor och budgetens verkliga utgifter finhet
löpande året slutade å eu summa av 350 miljoner kronor, kassaförstärkningens
maximibelopp fixeras till 25 miljoner kronor.
Såsom slutresultat av sina undersökningar i föreliggande ämne
bär kommittén uttalat,
att något upphävande av riksgäldskontorets skyldighet att tillhandahålla
kassaförstärkning åt statsverket icke bör äga rum;
att någon begränsning av samma skyldighet på så sätt, att kassaförstärkning
skulle få förekomma blott för bestridande av visst slag av
utgifter, icke låter genomföra sig;
att, därest en maximigräns för kassaförstärkningarna finnes önsklig,
en sådan torde kunna av riksdagen, efter skedd utredning rörande de
vid tiden för beslutets fattande föreliggande omständigheter, i ungefärlig
överensstämmelse med ovan angivna principer fastställas för att gälla
intill dess riksdagen fattar nytt beslut i frågau;
men att emellertid syftet med de inom riksdagen väckta förslag
i fråga om upphävande eller begränsning av riksgäldskontorets skyldighet
att tillhandahålla kassaförstärkning åt statsverket vinnes genom
kommitténs ovan framställda förslag rörande förskottsväsendets omläggning,
i förening med ett förbättrat bokföringssystem.
I sitt över kommitténs betänkande avgivna yttrande hava fullmäktige
i riksgäldskontor förklarat sig i allt väsentligt ansluta sig
till kommitténs i denna fråga uttalade mening, därvid emellertid fullmäktigen
professor G. Kobb i avgiven reservation framhållit, att den
av kommittén föreslagna regeln för bestämmande av kassaförstärkningarnas
maximum syntes giva en onödigt hög maximigräns.
Däremot har statskontoret i sitt utlåtande uttalat såsom sin
mening, att de av kommittén i fråga om maximigränsens bestämmande
föreslagna principer syntes alltför snävt begränsa kassaförstärkningsrätten.
Efter denna redogörelse för resultaten av den gjorda utredningen
i kassaförstärkniDgsfrågan anhåller jag att få återkomma till kommitténs
förslag i fråga om förskottens avveckling.
Kommittén har då först framhållit, hurusom inom statsförvaltningen
förekomme en grupp av förskott, av kommittén benämnd »administrativa))
förskott, som varken borde eller ens kunde avskaffas, då de nämligen
befuunits utgöra en i bokförings- och redovisningshänseende lämpliganordning.
Hit hörde t. ex. sådana förskott, som uppkörande, då ersättning,
som skall utgå för visst arbete, leverans, resa m. in., varder
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 2 käft. (Nr 2.) 2
Kommitténs
utredning
rörande förskotten.
10 Åtgärder till förskotts väsendets avveckling.
till någon del utbetald, innan ännu arbetet, leveransen eller resan fullbordats;
då till underordnade myndigheter och tjänstemän eller andra
personer, som därom bliva bi-trodda, medel överlämnas för att därmed
utgifter av en eller annan beskaffenhet må bliva bestridda; då en central
förvaltningsmyndighet, som har att bestrida vissa utgifter, anmodar en
lokal myndighet att av tillgängliga medel bestrida utgifterna samt att
därefter hos den centrala myndigheten begära ersättning för de på grund
av sådant uppdrag utbetalda medlen; och slutligen då det beträffande
en del utgifter först efter någon tid kan utrönas, huruvida de böra
slutligt stanna på statsverket eller av annan ersättas, eller då utgiften
av en eller annan anledning icke genast- kan eller lämpligen bör avföras
å det anslag eller de andra medel, varifrån den skall bestridas.
Gemensamt för alla dessa förskott är, att de alltid representera
utgifter, för vilkas bestridande anslag å riksstat eller andra medel stå till
buds; och då de icke äga någon betydelse för statsverkets kassatillgång,
som ju icke blir mindre, om dessa utgifter bokföras såsom förskott än
om de skulle direkt avföras på vederbörande anslag eller andra för deras
bestridande avsedda medel, har kommittén saknat anledning att föreslå
någon förändring i fråga om de administrativa förskotten.
En annan art av förskott vore emellertid av vida större betydelse,
nämligen sådana utgifter, som, enär några medel för deras bestridande
ej funnes å riksstat eller eljest anvisade, enligt beslut av Kungl. Maj:t
eller av Kungl. Maj:t jämte riksdagen bestridas förskottsvis av tillgängliga
medel mot framtida ersättning. Dessa förskott betecknades i
statsrähenskaperna i allmänhet såsom »förskott mot framtida ersättning»,
vilken benämning kommittén också i sitt föreliggande betänkande använt.
Med avseende å det sätt, varpå dessa förskott ersättas, har kommittén
funnit lämpligt att uppdela dem i tre huvudgrupper, nämligen
förskott å anslag i det påföljande årets riksstat,
förskott, avsedda att ersättas med särskilda, framdeles inflytande
medel samt
förskott, som hos riksdagen anmälas till ersättande.
Efter en historik rörande förskotten, utvisande, bland annat, att de
förskottsbelopp, som vid årsskiftena balanserats såsom oersatta, utgjort *)
vid | slutet | av | år | 1890 ........ | ....... kronor 7,395,505: 0 3 |
» | » | » | » | 1900 ........ | » 21,732,624:7 1 |
» | » | » | » | 1910 ........ | » 34,890,866:15 |
» | » | » | » | 1914....... | » 104,502,700: 4 2 |
och » |
| » | » | 1915........ | » 192,853,865:16, |
0 Häri ingå, ehuru med mindre betydande belopp, även förenämnda administrativa förskott.
Åtgärder till förskottsväsendets avveckling. 11
bär kommittén framhållit do olägenheter, som vore förbundna
med ifrågavarande förskott mot framtida ersättning och i sadiint avseende
betonat, »att de stå i strid mot den principen, att riksstaten bör såväl
upptaga alla under budgetåret förekommande utgifter som ock bereda
utvägar för bestridande av alla utgifter; att dessa förskott, då alltså
några medel till deras gäldande icke blivit beräknade, materiellt inverka
störande på den löpande statsregleringen, enär de taga i anspråk medel,
som antingen direkt beräknats för denna statsreglering eller som bort
tjäna såsom reserv för säkerställande av densamma; att de därför, helst
när de stiga till mera betydande belopp, kunna förorsaka kassabrist,
vars avhjälpande kräver särskilda åtgärder; samt att de i formellt hänseende
verka skadligt därigenom, att de utgifter, för vilka de lämnas,
icke komma att redovisas i sammanhang med andra utgifter under löpande
året, vadan budgetredovisningen icke såsom den borde blir en
fullständig översikt över statshushållningen under det år den avser. 1
fråga om de förskott, som utgå enligt Kungl. Majits förordnande och
sedan anmälas hos riksdagen till ersättande, tillkommer dessutom, att
de faktiskt innebära ett överskridande av den utav riksdagen fastställda
riksstaten och alltså, även om de icke vid nyssnämnda anmälan giva
anledning till erinran från riksdagens sida, dock, såsom i ovanberörda
av herr Kristensson m. fl. väckta motion antydes, i viss mån föregripa
eller förskjuta riksdagens prövningsrätt.»
Kommittén, som ur dessa synpunkter ansett nödigt, att ifrågavarande
förskottsförfarande upphörde, bär därför verkställt en undersökning-,
på vad sätt detta kunde låta sig göra, därvid kommittén funnit
sig böra tills vidare lämna å sido de extra ordinära förskott, som under
de senaste åren föranletts av med väVldskriget sammanhängande förhållanden,
då nämligen dessa förskott lämpligen borde bliva föremål för
särskild behandling.
Vad då först angår den första huvudgruppen
1. Förskott å anslag i det påföljande årets stat
har kommittén erinrat, hurusom det ganska ofta förekommer, att
riksdagen beviljat anslag å det kommande årets stat »med rätt för
Kungl. Maj:t att förskottsvis redan under det löpande året av tillgängliga
medel utanordna» beloppet eller viss del därav. Sådana medgivanden
förekomme särskilt ofta, då det gällde anslag för kapitalökning för
Förskott å
anslag i det
påföljande
årets stat.
12
Åtgärder till förskottsväsendets avveckling.
statens affärsdrivande verk, men även i rätt stor utsträckning beträffande
vissa extra anslag under huvudtitlarna, och föranleddes då vanligen därav,
att den verksamhet, som skulle med anslaget bekostas, skulle påbörjas
redan under det löpande året.
Då de ifrågavarande förskotten avsåge utgifter, som för varje
gång till beloppet av riksdagen prövades, gällde det här endast att finna
eu form för att dessa utgifter, i den mån de ej kunde förutses i så god
tid, att de kunde i vanlig ordning å riksstaten uppföras, måtte, i stället
för att förskotteras mot ersättning av anslag å nästa års stat, direkt
såsom utgifter avföras under det löpande året, samt att redan under
samma år, i stället för först under det följande, bereda härför erforderliga
medel. Detta ändamål kunde enligt kommitténs mening vinnas
antingen genom att ifrågavarande utgifter upptoges å en tilläggsstat för
det löpande året, eller genom omläggning av budgetåret eller medelst en
kombination av dessa bägge utvägar.
Om budgetåret flyttades närmare tiden för riksstatens fastställande,
exempelvis förlädes till den 1 juli—30 juni, skulle, såsom kommittén
framhållit, härav följa, att sådana av riksdagen för tiden 1 juli—31
december av det löpande året beslutade utgifter, som för närvarande
pläga bestridas förskottsvis mot ersättning av anslag i det påföljande
årets riksstat, kunde i stället direkt upptagas i den nja riksstaten, varigenom
förskottsförfarandet undvekes. Pin sådan förflyttning av budgetåret
kunde vidare, såsom närmare utvecklats i en till kommittén av
professorn G. Cassel ingiven promemoria, vara önskvärd jämväl ur andra
synpunkter, såsom att uppgörandet av riksstatsförslag lör ett finansår,
börjande den 1 juli, kunde grundas på säkrare beräkningar än under
nuvarande förhållanden vore möjligt, varjämte vid budgetens realiserande
vunnes bland annat den fördelen, att inkomst- och förmögenhetsskatten,
som alltmer framträdde såsom statens förnämsta inkomstkälla, komme att inflyta
redan före mitten av finansåret i stället för, såsom nu, vid dess slut.
Kommittén har emellertid framhållit, att eu dylik förändring med
alla därav uppkommande konsekvenser måste kräva en ganska grundlig
undersökning, bland annat i vad mån grundlagsändringar skulle av den
sålunda ifrågasätta reformen betingas; och då cn sådan utredning knappast
kunde anses ingå i kommitténs uppdrag och i varje fall måste
betydligt försena framläggandet av kommitténs betänkande, har kommittén
ansett sig icke böra närmare inlåta sig på denna fråga, utan inskränkt
sig till det uttalandet, att frågan om budgetårets omläggning borde
snarast möjligt upptagas till närmare behandling.
I sin ovanberörda skrivelse den 15 juni 1917 har riksdagen härom
Åtgärder till förskottsväsendets avveckling. lä
yttrat, att enligt riksdagens uppfattning visserligen frågan om budgetårets
omläggning icke kunde anses vara så klarlagd, att riksdagen redan
kunde i princip uttala sig för eu reform i denna riktning. Den redan
åvägabragta utredningen i ärendet syntes emellertid klart giva vid handen,
att frågan vore av så stor betydelse, att densamma borde göras till föremål
för den grundliga undersökning, som tydligen erfordrades, innan
definitiv ståndpunkt till reformen kunde intagas. Med hänsyn till den
avsevärda tidsutdräkt som utredningen kunde förväntas medföra och då
för reformens genomförande sannolikt torde erfordras ändring i grundlag,
ville riksdagen redan nu hos Eders Kungl. Magt anhålla om eu
fullständig utredning angående frågan om omläggning av budgetåret
till tiden 1 juli—30 juni eller annan i förhållande till tiden för riksdagens
normala avslutande lämplig tidsperiod.
Den sålunda av riksdagen begärda utredningen har igångsatts genom
infordrande av utlåtande från statskontoret och fullmäktige i riksgäldskontoret,
men torde givetvis ej kunna medhinnas i så god tid, att något
förslag i ämnet kan föreläggas 1918 års riksdag.
Däremot torde enligt min mening hinder icke möta för att den
andra av de båda utvägar kommittén angivit för undvikande av förskott
å det påföljande årets stat, nämligen anlitande av tilläggsstat för
det löpande året, kommer till användning redan vid den nu förestående
statsr eg! eringen.
Enligt vad kommittén erinrat har denna utväg, som tämligen allmänt
begagnas i andra länder, redan förut vid några tillfällen kommit
till användning även hos oss, nämligen i tre särskilda fall åren 1874,
1875 och 1892, för vilka i kommittébetänkandet närmare redogöres.
Såsom i dessa fall ägt rum, borde en tilläggsstat upptaga icke blott de
utgifter, varom vore fråga, utan ock däremot svarande inkomster. Såsom
inkomstposter kunde härvid ifrågakomma
lånemedel, vilket vore det enda naturliga, då fråga vore om utgifter
för kapitalökning att täckas av lånemedel;
skattemedel, vilken utväg borde anlitas antingen där anledning
funnes att antaga en i årets riksstat redan uppförd skattetitel bliva mer
givande än som förut beräknats eller då man redan under löpande året.
önskade tillgodogöra sig någon viss ny skattetitel; samt
i anspråk tågna kapitaltillgångar, vilken inkomsttitel kunde förekomma
först och främst, då någon för annat ändamål ej behövlig kapitaltillgång,
t. ex. en verklig besparing å ett reservationsanslag, stode till
buds, varjämte det under vissa förhållanden kunde ifrågakomma att taga
statsverkets kassafond i anspråk. Om härvid denna fond tålde vid en
Frågans behandling
vid
li>17 års riksdag.
14 Åtgärder till förskottsväsendets avveckling.
definitiv minskning, knnde utgiften slutligt stanna å kassafonden; men
i annat fall bolde å nästa års riksstat under titel: »utgifter för kapitalökning»
motsvarande belopp anvisas till ersättande av vad som sålunda
frångått fonden.
Rörande den formella behandlingen av en tilläggsstat har kommittén
framhållit att, om under arbetet med uppgörande av statsverkspropositionen
befunnes, att sådant tillägg till den senast fastställda riksstaten,
som ovan omförmäles, vore erforderligt, Kunul. Maj:ts förslag till
dylik tilläggsstat torde böra framläggas i en särskild proposition genast
vid riksdagens början. Vidare torde detta förslag böra vara fullständigt
och således upptaga ej blott alla de utgifter, som då kunde beräknas
bliva under det löpande året erforderliga utöver de i samma års riksstat
redan uppförda, utan ock däremot svarande inkomstposter, så att
riksdagen kunde genast vinna överblick även över den finansplan, som
• innebures i tilläggsstaten. Skulle under pågående riksdag ytterligare
utgiftsbehov för det löpande året uppstå, borde även dessa för riksdagen
framläggas i form av tilläggsstat för samma år.
Enligt vad kommittén undersökt torde bokföringen av de poster,
som upptagas i en tilläggsstat, icke vålla några svårigheter. Vidare har
kommittén framhållit, att dess förslag om tilläggsstat vore byggt på den
förutsättningen, att samma regler rörande budgetfrågors avgörande genom
gemensam votering gällde för posterna i en tilläggsstat som beträffande
de i den vanliga riksstaten upptagna; och en av kommittén i
detta avseende gjord utredning giver också vid handen, att så måste
anses vara förhållandet.
På grund av vad sålunda anförts har kommittén uttalat, att sådana
utgifter, som hittills bestritts medelst förskott å anslag i det påföljande
årets riksstat, böra hädanefter, i den män anslag på riksstat i vanlig
ordning icke i tid kunna beredas, upptagas å en tilläggsstat för det
löpande året.
Mot detta kommitténs förslag har ingen av de i ärendet hörda
myndigheter haft något att erinra.
Frågan om vissa utgifters uppförande på tilläggsstat befinner sig i
själva verket numera icke längre på ett blott förberedande stadium, utan
har varit föremål för prövning vid innevarande års riksdag, som icke
endast i princip anslutit sig till förslaget, utan även med föranledande
av vissa därom väckta motioner redan i praktiken tillämpat detsamma
genom att å tilläggsstat för år 1917 uppföra de anslag å tillhopa 245
Åtgärder till förskottsväsendets avveckling. 15
miljoner kronor, som anvisats till rörelsekapital vid statens verksamhet
för anskaffande och tillhandahållande av livsförnödenheter in. m.
Såsom kommittén vid behandlingen av de extra ordinära, av världskriget
förorsakade förskotten erinrat, hade för nyssnämnda ändamål under
kristiden förut behövliga medel anvisats att utgå under förskottstitel.
I den mån dessa förskott nödvändiggjort kassaförstärkning åt statskontoret
hade de faktiskt blivit bestridda med av riksgäldskontoret upplånade
medel. Detta faktiska förhållande hade enligt kommitténs mening
även kunnat komma till synes i budgetbehandlingen och således medel
kunnat beredas för anslag å riksstaten genom upptagande på dess inkomstsida
av »tillfälliga lånemedel»; och i de fall, då medlen varit behövliga
redan under det löpande året, hade anslagen och däremot svarande
»tillfälliga lånemedel» kunnat upptagas å tilläggsstat för sistnämnda
år.
Denna princip har alltså redan vunnit tillämpning vid innevarande
års riksdag. I sin förutnämnda skrivelse den 15 juni 1917 har riksdagen
anfört:
»Genom den utredning, som verkställts av den s k. kassaförlagskommittén,
lärer få anses tillfyllest ådagalagt, att ingå vare sig reella
eller formella hinder möta mot att införa tilläggsstater såsom ett bestående
led i vårt budgetväsen. Genom utredningen i fråga har ock påvisats,
att stora praktiska fördelar skulle vara att vinna genom en sådan
anordning».
Under sådana förhållanden och då det synts riksdagen angeläget,
att de till stora belopp uppgående kassaförsträckningar, som statskontoret
erhållit från riksgäldskontoret, med det snaraste avvecklas, har riksdagen
ansett, att utgifterna för rörelsekapital vid statens ovanberörda
verksamhet under kristiden borde uppföras å en tilläggsstat för år 1917.
Riksdagen har emellertid icke stannat härvid utan vidare i samma
skrivelse uttalat, att förfarandet med upprättandet av en särskild tilläggsstat
givetvis borde tillämpas under nästkommande och följande år samt
anhållit, att Eders Kungl. Maj:t ville för 1918 års riksdag framlägga
förslag till tilläggsstat till riksstaten för samma år, upptagande samtliga
de anslagsbelopp, vilka komme att äskas att utgå under nämnda år.
I likhet med kassaförlagskommittén och på de av denna anförda
skäl anser jag det vara önskligt, att det förskottsförfarande, vars nackdelar
kommittén i sitt betänkande påvisat, med det snaraste må upphöra,
och att alltså åtgärder vidtagas för att å riksstaten medel må bereda3
för sådana utgifter, som hittills anvisats i form av förskott mot framtida
ersättning.
Departe
mentschefer.
»
yttrande.
16
Åtgärder till förskottsväsendets avveckling.
Vad särskilt angår nu ifrågavarande art av förskott, nämligen
sådana som innebära, att av riksdagen beviljade anslag disponeras redan
före ingången av det år, å vars riksstat de äro uppförda, torde, såsom
i förutnämnda riksdagsskrivelse framhålles, några hinder icke möta fölen
sådan anordning, att dylika utgifter uppföras å en tilläggsstat för
samma år, varunder utgifterna av riksdagen beslutas.
Jag anser därför att, i enlighet med den av riksdagen gjorda
hemställan, alla de statsutgifter, som nu kunna beräknas bliva under
år 1918 erforderliga utöver sådana, för vilka anslag redan å riksstat
förefinnas, böra upptagas å eu tilläggsstat för år 1918. Då beskaffenheten
och storleken av dessa utgifter givetvis måste bliva föremål för
övervägande vid behandlingen av anslagskraven under de särskilda
huvudtitlarna, torde jag i detta sammanhang endast hava att angiva
vissa principer, som enligt min mening böra följas vid tilläggsstatens
upprättande och framläggande för riksdagen.
Först och främst synes det mig då vara lämpligt att, såsom kommittén
föreslagit, alla de ytterligare utgifter för år 1918, som nu vid
uppgörandet av budgetförslaget för år 1919 äro kända, sammanfattas i
en särskild proposition till riksdagen, upptagande dessa utgifter under
sina behöriga huvudtitlar. I de fall, där ifrågavarande utgifter äga
sammanhang med utgifterna för år 1919, synes emellertid härvid böra
iakttagas, att motiveringen intages i det statsrådsprotokoll, varav utdrag
bifogas statsverkspropositionen för år 1919, så att det vid propositionen
om tilläggsstaten fogade statsrådsprotokoll i dessa fall endast
upptager själva anslagsäskandena och i fråga om motiveringen hänvisar till
förstnämnda protokoll. Där åter fråga är om sådana utgifter, som
endast beröra 1918 års tilläggsstat, måste de naturligtvis i vanlig ordning
motiveras i det vid tilläggsstaten fogade statsrådsprotokoll.
Vad tilläggsstatens inkomstsida beträffar, föreligga inga svårigheter
i fråga om sådana utgifter, som äro avsedda att bestridas med lånemedel,
då nämligen dessa givetvis måste motsvaras av eu inkomsttitel:
»lånemedel», vare sig fråga är om upplåning för kapitalökning eller om
tillfällig upplåning för ändra ändamål. I fråga om övriga utgifter å
tilläggsstat har kommittén framhållit, att de kunde täckas genom skattemedel
eller i anspråk tagna kapitaltillgångar, varvid särskilt statsverkets
kassafond under vissa förhållanden kunde ifrågakomma att anlitas; och
under normala förhållanden torde några svårigheter härvid icke heller
vara att motse, då nämligen de nu omliandlade »förskotten å det påfö
jande årets stat» hittills — frånsett sådana utgifter för kapitalökning,
som nyss omförmälts, ävensom vissa av världskriget föranledda extra
-
Åtgärder till ftfrskottsväscndets avveckling. 17
ordinära utgifter — icke uppgått till några mer betydande belopp. För
år 1918 kommer dock til läggsstaten på grund av särskilda förhållanden
att svälla ut till vida större belopp än som i normala fall kan beräknas
för eu tilläggsstat, och frågan om sättet för betäckande av dessa
störa utgifter torde icke kunna upptagas i detta sammanhang utan först
vid behandlingen av finansplanen för år 1919.
Såsom den andra huvudgruppen av förskott mot framtida ersättning
bär kommittén upptagit:
2. Förskott avsedda att ersättas med särskilda, framdeles inflytande medel.
Härom har kommittén vttrat:
*1 vissa fall förekommer, att riksdagen pa Kung!. .Majds framställning besluter,
att en utgift skall bestridas förskottsvis av tillgängliga medel mot ersättning
av särskilda medel, som beräknas framdeles inflyta. De vanligaste bland dessa
förskott äro sådana, av en nybyggnad betingade kostnader, som äro avsedda att
ersättas av inflytande köpeskillingar vid försäljning av någon statens fastighet,
vilken då ofta utgöres just av den. där ifrågavarande statsverksamhet förut bedrivits.
De mest betydande utgifter av denna art. som hittills förekommit, äro de.
som avsett uppförande av nya byggnader för arméns behov. Men även i fråga om
andra byggnadsföretag hava ganska ansenliga förskott av ifrågavarande beskaffenhet
förekommit, såsom för uppförande av nya byggnader för veterinärhögskolan och
skogshögskolan, för förbättrade bangårdsförhållanden i Stockholm, för vissa fängelsebyggnader
m. in.»
billigt kommitténs mening böra emellertid även nu ifrågavarande slag av förskott
för framtiden undvikas, då de nämligen medföra samma olägenheter som de övriga
förskott, vilka avse utgifter utanför riksstaten. Då ofta flera år förflyta, innan de
medel, varmed förskotten skola täckas, hinna inflyta, och, särskilt när fråga är att
på förhand taga i anspråk inflytande försäljningsmedel för större, kronan tillhöriga
tomtområden m. m., de förskotterade beloppen kunna bliva högst avsevärda, blir
härav eu följd, att nu ifrågavarande förskott i betydlig grad belasta statsverkets
rörelsekapital och förminska kassatillgången. De strida vidare mot principen om
riksstatens fullständighet. Ehuruväl dessa utgifter i sista hand täckas av särskilda
medel och sålunda icke direkt för statsverket medföra någon förlust eller utgift i
inskränkt mening, må dock erinras, att de behov, som i förevarande fall tillgodoses,
äro verkliga statsbehov i samma grad som de förut i riksstaten upptagna. Med
det nuvarande systemet uppstå i själva verket vid sidan av riksstaten och statsräkenskaperna
särskilda stater och redovisningar för speciella statsbehov; och medan
riksstaten ju blott omfattar ett år, kunna dessa redovisningar vid sidan därom avse
perioder av flera år, beroende på utgifternas olika beskaffenhet. Härigenom försvåras
naturligtvis också möjligheten till överskådlighet och reda i räkenskapsväsendet,
allra mest i sådana fall, där utgiften skall bestridas till en del av anslag i
riksstaten och till återstående del av inflytande inkomster av annat slag. För vinnande
av en fullständig överblick av statshushållningen är det därför angeläget,
Bihang Ull riksdagens protokoll 19J8. I sand. 2 höft. (Nr 2.) 8
Förskott, av
srdda att e-i
sättas med
särskilda,
framdeles in
flytande
medel.
18 Åtgärder till förskottsväsendets avveckling.
att riksstat©!! upptager såväl nu ifrågavarande utgifter som de inkomster, varmed
de skola bestridas.»
I fråga om sättet för detta önskemåls förverkligande har kommittén,
med avseende därå att statens fastigheter endast ifall de tillhöra
någon av de affärsdrivande verkens fonder bokföras såsom tillgång
i rikshuvndboken, framhållit att förfaringssättet måste bliva olika, allteftersom
det gällde en fastighet, tillhörande ett affärsdrivande verk, eller
någon annan statens fastighet; och yttrar kommittén i sådant avseende:
»Sker byggnadsföretaget för ett affärsdrivande verks räkning, bör utgiften i
riksstaten upptagas under rubriken ''utgifter för kapitalökning’; och om den till
försäljning avsedda fastigheten tillhör ett affärsdrivande verk, uppföres den inflytande
köpeskillingen å riksstatens inkomstsida såsom i ''anspråk tagen kapitaltillgång;.
År åter fråga om annat byggnadsföretag för statsverkets räkning, bör utgiften
upptagas bland verkliga utgifter under vederbörande huvudtitel. Om den till
försäljning bestämda fastigheten icke tillhör något affärsdrivande verk, synes köpeskillingen,
där frågan ej gäller något mera avsevärt belopp, knappast behöva i riksstaten
beräknas, utan, när den inflyter, böra bokföras bland statsverkets ''diverse
inkomster''. Om åter beloppet är mera betydande, bör det upptagas såsom en särskild
post å riksstatens inkomstsida eller åtminstone med något visst belopp inberäknas
i inkomstposten "diverse inkomster’. Upptages det såsom en särskild
post, kunde det möjligen även här ifrågasättas att använda rubriken i ''anspråk
tagen kapitaltillgång’. Men då detta, i betraktande därav, att fastigheten icke förut
i rikshuvudboken varit bokförd bland statsverkets tillgångar, icke synes lämpligt, bör
beloppet enligt kommitténs mening hellre uppföras bland de egentliga inkomsterna
under en rubrik, som angiver dess beskaffenhet, t. ex. ''inflytande köpeskilling för
I det föregående bar, såväl i fråga om fastighet, tillhörande affärsdrivande
verk, som beträffande annan fastighet, förutsatts, att inkomsten inflyter redan samma
år som det, då utgiften skall bestridas. Men ofta kan det inträffa, att försäljningen
äger rum först någon tid efter det år, då byggnadsanslaget är på riksstaten uppfört.
I sådant fall synes byggnadskostnaden, därest den uppgår till mera avsevärt
belopp, lämpligen böra bestridas med tillfälliga lånemedel, som återbetalas, när inkomsten
sedermera inflyter. Dessa tillfälliga lånemedel böra "alltså uppföras å inkomstsidan
i samma riksstat, som å utgiftssidan upptager byggnadsanslaget. Försäljningsmedlen
uppföras eller beräknas sedermera på ovan angivet sätt i riksstaten
för det år, då de antagas inflyta, och böra då, för den händelse byggnadskostnaden
på nyss angivet sätt bestritts av lånemedel, å utgiftssidan motsvaras axen
post å enahanda belopp bland de utgifter för kapitalökning, som avse avbetalning
å statsskulden. Skulle fastigheten helt eller delvis ej komma att bli såld det
året, eller om enligt köpeavtalet köpeskillingen skall delvis erläggas först senare,
behandlas det resterande inkomstbeloppet i bokföringshänseende såsom inkomstrest.
Skulle den inflytande inkomsten överstiga den i riksstaten beräknade, bör det överskjutande
beloppet tillgodoföras statsverkets kassafond, resp. vederbörande produktiva
fond. Om inkomsten skulle inflyta under något tidigare år än det, då den
i riksstaten beräknats, bör inkomsten, där den ej på sätt nyss är sagt kan lämp
-
Åtgärder till förskottsväsendets avveckling. 19
ligen utan vidare inga bland statsverkets diverse inkomster’, under någon lämplig
bokföringstitel reserveras, tills riksdagen på Kung! Majrts framställning beslutar om
dess disponerande.»
Såväl statskontoret som armé- och niarinförvaltningarna [lava itietärnt
i kommitténs i förevarande avseende framställda förslag.
Åven fullmäktige i riksgiildskontoret hava förklarat sig vara eniga
med kommittén däri, att ifrågavarande slag av förskott, för framtiden
höra undvikas genom beloppens uppförande å riksstat i huvudsaklig
överensstämmelse med vad kommittén föreslagit; och yttra fullmäktige
vidare:
»Bygguadskostnader, varom här är fråga, böra sålunda enligt såväl kommitténs
som fullmäktiges mening, i den mån de icke kunna bestridas med omedelbart
inflytande försäljningsmedel och under förutsättning att de uppgå till mera avsevärda
belopp, bestridas med tillfälliga lånemedel, vilka uppföras å inkomstsidan i samma
riksstat, som å utgiftssidan upptager byggnadsanslaget,
I detta sammanhang vilja fullmäktige framhålla, att det synes fullmäktige
naturligt och överensstämmande med vedertagen praxis i fråga om utbetalningar av
övriga anslag till utgifter för ‘ kapitalökning för statens produktiva fonder, att vid
en sådan anordning, som ovan angivits, riksgäldskontoret även bemyndigas att utbetala
medlen direkt till den förvaltande myndighet, som skall äga att disponera
dem; och bör riksgäldskontoret medgivas rätt att, så snart medlen återflyta till
statsverket och bliva uppförda såsom inkomst i riksstaten, å statsverkets giroräkning
draga motsvarande belopp under titel: ''Avbetalning å tillfällig upplåning, förslagsanslag''.
Sådan rätt att ä statsverkets giroräkning draga å riksstaten uppförda
anslag till riksdags- och revisionskostnader m. m. samt räntor och avbetalningar å
skulden äger riksgäldskontoret sedan år 1914.»
Då jag även för min del biträder kommitténs ovanberörda förslag
för undvikande av förskott av ifrågavarande art — vilka visat sig kunna
uppgå till ganska betydande belopp, exempelvis det förskott å 8,950,000
kronor, som år 1914 av statskontoret utgivits för kostnader för förvärvande
av mark m. m. till nytt övningsfält för armén — anser jag,
att vid nu förestående statsreglering även sådana utgifter, som äro avsedda
att bestridas medelst särskilda, framdeles inflytande medel, böra i
huvudsaklig överensstämmelse med de av kommittén angivna principer
å riksstaten uppföras.
Likaledes ansluter jag'' mig till vad fullmäktige i riksgäldskontoret
anfört i fråga om utbetalningar och återbetalningar av sådana »tillfälliga
lånemedel», som kunna för ifrågavarande ändamål förekomma.
Fullmäktig*
i riksgäldskontor
et.
Departe
mentschefens
yttrande.
Åtgärder till förskott-sväsendets avveckling.
3. Förskott, som hos riksdagen anmäla* till ersättande.
kZ"%lZLZ , Här°m erin.rar kommittén, hurusom det i stor utsträckning föreanmaias
till kominer, att utgifter enligt löreskritt av Kungl. Maj:t bestridas under
lättande, förskottstitel samt att sedermera hos riksdagen äskas anslag för deras
eisättande. Ej så sällan händer även, att riksdagen bestämmer, att vissa
utgifter skola förskotteras för att efteråt hos riksdagen anmälas till ersättande.
Vid behandlingen av dessa förskott har kommittén ansett lämpligt
att uppdela dem i två särskilda slag, nämligen dels sådana, som äro av
regelbundet återkommande natur eller eljest av beskaffenhet att kunna
pa föihand beiäknas, dels ock sadana, som hava karaktär av oförutsedda
utgifter.
yifter.
Regelbundet återkommande eller eljest på förhand bercikneliga ut -
RZrk2tet , kommitténs mening böra förskott för dylika ändamål hädan
mande
eller efter undvikas genom att anslag uppföras å riksstaten för alla sådana
tandt/äT bebov.’ SOm kunna förutses, därvid kommittén — med framhållande, att ett
neiiga ut- fullständigt förslag härtill ej torde kunna tillkomma i annan ordning än
eiftrr. att Eders Kungl. Magt efter vederbörande myndigheters hörande i stateverkspropositionen
äskade anslag för de särskilda ifrågavarande ändamålen
— emellertid erinrat om vissa förskottsutgifter, som på denna
väg torde kunna för framtiden undvikas.
Härvid har kommittén särskilt beaktat kommittékostnaderna, för
vdka enligt kommitténs mening förslagsanslag, ett för varje departement,
bolde å riksstaten uppföras under titel »till kommittéer och utredningar
genom sakkunniga», vilken anordning givetvis icke borde
medföra någon ändring beträffande de specifika redogörelser för dylika
kostnader, som plägade lämnas dels i den årliga berättelsen om vad i
rikets styrelse sig tilldragit, dels ock i statsrevisorernas berättelse; och
. har kommittén med ledning av en upprättad tablå över 1911—1915 års
kommittékostnader avgivit förslag rörande st,orle*ken av de förslagsanslag,
som för ifrågavarande ändamål borde under de särskilda huvudtitlarna
uppföras.
Vidare har kommittén erinrat om åtskilliga andra regelbundet återkommande
förskottsutgifter, vilka syntes kunna för framtiden undvikas
antingen genom att särskilda anslag å riksstaten för dem uppfördes,
vilket borde ske t, ex. i fråga om utgifter för inlösen av och ersättningför
frälseräntor, expektansarvoden till vissa diplomat- och konsulattjänste
-
Åtgärder till för,skotts väsendets avveckling. ''11
man, statistik över riksdags- oeli landstingsmannaval, kostnader för
regeringsrättens årsbok m. m., eller olik riksdagens medgivande inhämtades
till deras bestridande från vissa redan å riksstaten förefintliga anslag.
Mot vad sålunda av kommittén föreslagits hava de hörda myndigheterna
icke haft något att invända.
Statskontoret har för sin del ingått i eu närmare undersökning i
förevarande avseende och framlagt förslag dels till uppförande å riksstaten
av åtskilliga nya anslag, dels ock rörande utverkande av riksdagens
medgivande till vissa redan förefintliga anslags anlitande för en
del utgifter, som hittills bestritts under förskottstitel.
hör egen de! biträder jag kommitténs åsikt, att anslag å riksstat
böra uppföras för sådana, hittills under förskottstitel bestridda utgifter,
som äro regelbundet återkommande eller eljest på förhand beräkneliga.
Förutom de av kommittén påpekade fördelarna av förskottssystemets
undvikande vill jag framhäva ytterligare eu, nämligen den avsevärda
förenkling i förvaltningshänseende, som ifrågavarande reform skulle medföra.
1 fråga om de av statskontoret utgivna förskott av ifrågavarande
art tillgår för närvarande på följande sätt. Kung]. Maj:t anbefaller statskontoret
att bestrida utgiften förskottsvis av under händer varande medel
samt att före årets slut hos Kungl. Maj:t anmäla förskottet till ersättande.
Före den 15 december varje år inkommer statskontoret med specifik
rapport över vad som sålunda förskjutits under tiden den 1 november
föregående år till den 31 oktober det år, då anmälan sker, vilken rapport
plägar omfatta omkring 400 olika förskottstitlar. Kungl. Maj:t äskar
under vederbörande huvudtitlar å riksstaten extra anslag till täckande av
dessa förskott. Sedan riksdagen beviljat sådana anslag och härom gjort
anmälan hos Kung]. Maj:t i sina särskilda skrivelser om regleringen av
huvudtitlarnas utgifter, delgivas dessa skrivelser statskontoret, som efter
ingången av det år, å vars budget anslagen äro uppförda, vidtager erforderliga
bokföringsåtgärder till förskottens ersättande. Efter reformens
genomförande komme hela detta vidlyftiga förfarande att ersättas med
att statskontoret, efter erhållen del av Kungl. Maj:ts beslut om utgiften,
direkt avför densamma å vederbörligt anslag. Det inses lätt, vilken
besparing i arbete, som härigenom förorsakas såväl Kungl. Maj:ts kansli
och riksdagen som vederbörande ämbetsverk.
Bland de nya, anslag, som av ifrågavarande anledning skulle uppföras
å riksstaten, äro anslagen »till kommittéer och utredningar genom
sakkunniga» av den ojämförligt största betydelsen. I likhet med kommittén
anser jag lämpligast, att anslag med nämnda rubrik uppföras
under var och en av 2:a—9:e huvudtitlarna, samt erhålla förslagsanslags
Depaiienusntachefon
s
yttrmnd*.
Oförutsedda
utgifter.
22 Åtgärder till förskottsväsendets avveckling.
natur, då det nämligen såsom kommittén framhållit måste anses vara
av vikt att möjligheten att disponera medel för utredningsarbeten icke
blir mindre än den för närvarande i realiteten är. Vad angår de av
kommittén för dessa anslag föreslagna belopp, i vilka vissa jämkningar
ifrågasatts av statskontoret, torde dessa bliva föremål för övervägande
vid behandlingen av de särskilda huvudtitlarnas utgifter.
Vidare synes det önskligt, att även åtskilliga andra nya anslag
uppföras å riksstaten till undvikande av förskottsfarandet ävensom att
riksdagens medgivande inhämtas till att vissa redan å riksstat förefintliga
anslag må få användas till bestridande av en del mindre utgifter*
som hittills utgått såsom förskott. Den närmare granskningen av de
förslag statskontoret i sådant avseende framställt lärer dock ej kunna
äga rum i nu föreliggande sammanhang, utan först vid handläggningen
av anslagskraven under de särskilda huvudtitlarna.
b) Oförutsedda utgifter.
Kommittén bär framhållit, hurusom för bestridande av tillfälliga
utgifter för andra ändamål än sådana, för vilka särskilda anslag
finnas ä riksstaten uppförda, för närvarande stode till Kungl. Maj:ts
disposition dels de under riksstatens särskilda huvudtitlar uppförda reservationsanslagen
till extra utgifter, dels ock huvudtitlarnas allmäuna
besparingar. I fråga om dispositionen av de senare lämnade rikets ständer
vissa föreskrifter i skrivelse den 12 maj 1841, vilka allt fortfarande i
huvudsak gälla, varemot i fråga om anslagen till extra utgifter icke meddelats
några bestämmelser, som inskränka Kungl. Maj:ts förfoganderätt
över dessa anslag.
Kommittén har nu föreslagit, att tillgång för bestridande av sådana
oförutsedda utgifter, som var för sig ej uppgå till mera avsevärda belopp,
måtte beredas genom lämplig ökning av anslagen till extra utgifter, och
har beräknat denna ökning till sammanlagt 100,000 ä 150,000 kronor.
För tillfälliga utgifter av större betydenhet borde åter enligt
kommitténs mening å riksstaten vid sidan av huvudtitlarna eller möjligen
under sjunde huvudtiteln uppföras ett förslagsanslag »till oförutsedda
utgifter»- att stå till Kungl. Maj:ts disposition under villkor
att utgiften är av så brådskande art, att frågan ej hinner underställas
riksdagen,
att utgiften är av den storlek att varken vederbörande huvudtitels
allmänna besparingar eller samma huvudtitels anslag till extra utgifter
med hänsyn till därå förefintliga behållningar lämpligen kunna för ändamålet
anlitas, och tillika av beskaffenhet att ej kunna bestridas av andra
till Kung]. Maj:ts förfogande stående medel.
Åtgärder till förskottsväsendets avveckling. 2tt
att utgiften icke heller är av den art, som omförmäles i 63 §
rederi ngsformen.
samt att genast vid riksdagens början eu särskild, specificerad anmälan
göres till riksdagen om de utgifter Kungl. Magt under det senaste
året beslutat anvisa till utgående från anslaget.
. Med ledning av en inom kommittén uppgjord förteckning över de
under åren 1911—1916 hos riksdagen till ersättande anmälda oförutsedda
utgifter av större betydenhet har kommittén för detta förslagsanslag
ifrågasatt ett belopp av 500,000 kronor. Visserligen kunde det lätt
hända, att detta belopp något år komme att överskridas, kanske rätt
avsevärt. Men ett sådant överskridande torde dock enligt kommitténs
mening ej kunna antaga större dimensioner än som kunde inträffa i fråga
om åtskilliga andra förslagsanslag å riksstaten. 1 rikshuvudboken borde
anslagets redovisning så anordnas, att därav fram ginge, huru stora delar
av anslaget som tagits i anspråk för de särskilda departementens räkning.
Beträffande den närmare motiveringen av de villkor kommittén,
särskilt i betraktande av anslagets natur av förslagsanslag, ansett böra
uppställas för dess användande, anhåller jag att få hänvisa till kommittébetänkandet,
sid. 72—75.
I denna fråga har en skiljaktig mening uttalats av kommittéledamoten
friherre Langenskiöld, som ansett ett särskilt anslag å riksstaten
till oförutsedda utgifter icke vara önskvärt, utan förordat, att dylika utgifter
skulle i det löpande årets räkenskaper under viss huvudtitel redovisas
med anteckning »anordning utom stat», samt sedan för riksdagen
i särskild proposition anmälas till godkännande. Reservantens skäl för
denna mening återfinnas å sid. 76—78 i betänkandet, varav framgår,
bland annat, att han ansett önskemålet att redovisa de oförutsedda utgifterna
för varje depaitement nog icke bliva på ett tillfredsställande sätt tillgodosett
endast därigenom, att vid redovisningen för det gemensamma
anslaget de till detsamma hörande utgifterna ordnades inom sig efter de
olika huvudtitlarna.
Fullmäktige i riksgäldskontor, som ansett sig sakna anledning att
närmare ingå på frågan om den tredje huvudgruppen av förskott, nämligen
sådana, som hos riksdagen anmälas till ersättande, hava emellertid
funnit sig böra göra en erinran i en punkt, nämligen beträffande
friherre Langenskiölds reservationsvis framförda förslag, vilket fullmäktige
förklarat sig icke kunna biträda, då detsamma syntes fullmäktige
innebära ett bibehållande, om ock i modifierad form, av det nuvarande
förskottsförfärandet, som möjligen skulle kunna inbjuda till ett vidsträcktare
bruk i framtiden.
Fullmäktige
rik>(jäldskon
ioret.
Statskontoret.
Arméförv
ältning eu
24 Åtgärder till förskotts väsendets avveckling.
Statskontoret, som ansett kommitténs förslag om användning av
extra ntgiftsanslagen för oförutsedda utgifter av mindre storlek vara
val värf beaktande, samt avgivit närmare förslag till höjning av andra
samt sjätte till och med nionde huvudtitlarnas ifrågavarande anslag, har
i fråga om anslaget till oförutsedda utgifter anfört följande:
»Reservantens förslag att under huvudtitlarna skulle få avföras utgifter, som
icke varit uppförda i riksstaten och till vilkas gäldande således inga medel anvisats,
måste statskontoret på det kraftigaste avstyrka, då detta skulle innebära, att, tvärt
emot principerna för budgetreformen, kassafonden skulle regelbundet för varje älta
släppa till en del av sin behållning för bestridande av statsregleringsutgifter.
Att anslag höra anvisas för alla utgifter synes statskontoret självklart; och att anslagen
anvisas före utbetalningen, såsom kommittén föreslår, i stället för efteråt,
såsom för närvarande äger rum, kan icke innebära annan »förklaring» än att riksdagen
på förhand vet, att sådana utgifter äro att vänta, ehuru riksdagen är okunnigom,
av vilken art de skola bliva, och fördenskull måste uppskjuta sm provning av
desamma till efteråt.
Däremot torde reservantens åsikt, att utgifterna böra avföras pa de huvudtitlar,
till vilka de enligt sin natur höra, icke sakna fog. .1 detta syfte torde det
av kommittén föreslagna anslagsbeloppet kunna fördelas på de olika ‘huvudtitlarna.
Att därav med all sannolikhet skulle följa, att vissa av dessa anslag komine att
överskridas, medan andra kunde visa överskott, har ingen reell betydelse, då utgiften
på det hela blir densamma som enligt kommitténs förslag och fördelningen
icke har någon inverkan på statsregleringens utfall.
Statskontoret, som i förevarande avseende ej torde behöva yttra sig angående
anslagsbehovet å fjärde och femte huvudtitlarna, vill för övriga huvudtitlar ifrågasätta
följande belopp å förslagsanslagen till oförutsedda utgifter:
andra huvudtiteln ................ | ................... kronor 50,000 | |
tredje | » ................ | ................... » 50,000 |
sjätte | » ................. | ................... » 100,000 |
sjunde | » ................. | ................... » 50,000 |
åttonde | » ................. | ................... » 50,000 |
nionde | * ................. | ............... » 50,000 |
Summa kronor 350,000.»
Arméförvaltningen har anfört:
»Sedan 1914 års senare riksdag beslutat en omläggning av det a fjärd*
huvudtiteln upptagna anslaget till avlöning och rekrytering från fast anslag till
förslagsanslag, höjde 1915 års riksdag dels anslaget till extra utgifter med 520,000
kronor till 600,000 kronor, dels ordinarie byggnadsanslaget med 150,000 kronor.
Beloppen av de besparingar å ordinarie anslag, som efter denna omläggning tillgodoförts
fjärde huvudtitelns allmänna besparingar, hava varit obetydliga och utgjorde
år 1915 kronor 31,195:39 och år 1916 kronor 34,232:87. Följden har också
blivit, att denna fonds behållning för närvarande i det närmaste helt och hållet
tagits i anspråk. I likhet med kommittén anser därför arméförvaltningen att, därest
Åtgärder till förskotts väsendets inveckling. 2~>
mindre förskott för utgifter av oförutsedd natur skola upphörn, i fjärde huvudtiteln»
anslag till extra utgifter erfordras eu höjning, till dylik förhöjning hör enligt ämbetsverkets
åsikt hven göras av ordinarie hyggnadsanslaget. Med det störa antal
byggnader av skilda slag, som erfordras för lanfförsvaret, samt de olikartade
övningsgrenar, som numera förekomma vid armén, följer nämligen, att tillfälligt behov
av smärre byggnaders uppförande eller ombyggande ofta kan uppkomma av så
trängande beskaffenhet, att frågan härom ej hinner underställas riksdagens prövning.
Ordinarie hyggnadsanslaget är så knappt beräknat, att det för närvarande ej
lämnar tillgång till dylika tillfälliga utgifters bestridande. Arméförvaltningen anser
därför att, om förskott för sådant ändamål skola kunna undvikas eller väsentligen
inskränkas, en förhöjning av ordinarie hyggnadsanslaget är nödvändig. Den sålunda
erforderliga förhöjningen har inom fortifikationsdepartementet uppskattats till 100,000
kronor.
Beträffande kommitténs förslag, att för angivet ändamål ett särskilt anslag
till oförutsedda utgifter borde på vissa villkor å riksstaten uppföras, finner sig
arméförvaltningen kunna biträda detsamma.»
Marinförvaltningen liar beträffande det under femte huvudtiteln varinför
uppförda anslaget till extra utgifter till eu början anmärkt, att detta, valtninqfn
i motsats till vad förhållandet vore under de andra huvudtitlarna, icke
hade reservationsanslags natur, utan vore uppfört såsom bestämt anslag,
vadan vid årets slut förefintlig behållning å anslaget överfördes till
allmänna, besparingarna. 1 sitt tidigare avgivna förslag till beräknande
av utgifterna under femte huvudtiteln hade ämbetsverket föreslagit, att
anslaget till extra utgifter, nu 75,000 kronor, måtte för år 1919 ökas
till 155,000 kronor. Vid beräkningen av denna höjning hade inräknats
kostnaden för extra biträden å räkenskapskontoren vid flottans
stationer, uppgående till 50,000 kronor. Om sistnämnda belopp kunde
överföras till ett särskilt anslag, skulle den. erforderliga ökningen i anslaget
till extra utgifter inskränkas till 30,000 kronor. I varje fäll
borde anslaget förändras till reservationsanslag. Kommitténs förslag
om ett förslagsanslag till oförutsedda utgifter syntes marinförvaltningen
synnerligen lämpligt.
< Iförutsedda utgifter liava hittills i rätt stor utsträckning bestritts »epartementiu
lider förskotts titel och sedermera hos riksdagen anmälts till ersättande.
Visserligen kunna, såsom kommittén erinrat, anslagen till extra utgifter
samt huvudtitlarnas allmänna besparingar anlitas för bestridande av
vissa dylika utgifter. Men då de tillgångar, som därigenom stå till
, bnds, äro ganska begränsade samt, vad allmänna besparingarna beträffar,
förfoganderätten över dessa bundits vid vissa förutsättningar, har hittills
i fråga om en hel del utgiftsbehov, som uppkommit under sådana omständigheter,
att de ej kunnat hänskjutas till riksdagens prövning, annan
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt 2 höft. (Nr 2.) 4
26 Åtgärder till förskottsväsendets avveckling.
ditväg ej stått öppen än att anlita förskottsförfarandet. Då det nu, såsom
förut framhållits, framstår såsom ett eftersträvansvärt önskemål att
detta förskottsförfarande må undvikas, måste alltså på ett eller annat
sätt möjlighet beredas att inom riksstatens ram inordna även utgifter
av nu ifrågavarande art.
I likhet med kommittén anser jag, att höjning av anslagen till
extra utgifter är den åtgärd, som härvid i första hand kan ifrågakomma.
Hade dessa anslag haft rikligare tillgångar, skulle givetvis en mängd
av de för tillfälliga utgifter gjorda förskott, som under senare tid hos
riksdagen anmälts till ersättande, icke behövt förekomma. Kommittén
har föreslagit, att ifrågavarande anslagsökning skulle ske i allenast
sådan omfattning att den kunde beräknas förslå för bestridande av oförutsedda
utgifter av mindre storlek. Eu sådan begränsning torde ock
''häst överensstämma med anslagens hittillsvarande uppgift; och att gorå
.inslagsökningen så stor, att den skulle anses kunna räcka till för ada
< »förutsedda utgifter, alltså även för utgifter av mer betydande storlek,
synes mig ej kunna ifrågasättas, då det med hänsyn till omöjligheten
att på förhand beräkna utgifternas storlek lätt kunde inträffa antingen
att anslagen bleve otillräckliga eller ock att onödigt stora behållningar
därå kunde uppkomma. *
För större oförutsedda utgifter anser jag därför ett särskilt anslag
av förslagsanslags natur erforderligt. I likhet med kommitténs majoritet,
fullmäktige i riksgäldskontoret samt statskontoret finner jag alltså den
av reservanten, friherre Langenskiöld iöreslagna utvägen att anvisa
ifrågavarande utgifter såsom »anordningar utom stat» icke vara tillrådlig,
lå den formellt står i strid mot principen om riksstatens fullständighet
och reellt skulle årligen tära på kassafonden utan att denna skulle härför
beredas någon ersättning.
Liksom kommittén anser jag emellertid ifrågavarande förslagsanslag
böra bliva gemensamt för alla departementen, då därigenom
kraftigare, än om en uppdelning'' a de särskilda huvudtitlarna skulle
ske, betonas att anslaget för de med detsamma avsedda ändamål må
kunna disponeras allenast för sådana utgifter, vilka med hänsyn till sin
vikt och brådskande beskaffenhet kunna i viss mån anses vara av allmän
och gemensam natur för hela riksstaten eller åtminstone för flera
av . dess olika delar. Någon olägenhet i bokföringshänseende torde ej
heller med en sådan anordning bliva förenad. Till dess ändring i beloppet
för anslaget av vunnen erfarenhet påkallas, föreslår jag, att det
bestämmes till den av kommittén föreslagna siffran, 500,000 kronor.
Beträffande de av kommittén föreslagna villkoren för anslagens
Åtgärder till förskotts väsendets avveckling.
27
anlitande hav jag- ej funnit anledning till erinran, då de synas lämna
garantier för, å ena sidan att anslaget ej i onödan anlitas och a den
andra, att tillgångar för nödvändiga utgifter stå till Kung!. Maj:ts
disposition. Vad särskilt angår föreskriften, att utgiften skall vara av
den storlek att varken vederbörande huvudtitels allmänna bespringa!
eller samma huvudtitels anslag till extra utgifter med hänsyn till därå
förefintliga behållningar lämpligen kunna för ändamålet anlitas, törne
den handlingsfrihet att efter omständigheterna anlita den ena eller
andra utvägen, som härigenom lämnas, få anses av behovet påkallad.
Enligt det föreliggande förslaget skulle alltså under envar av vederbörande
huvudtitlar i riksstaten finnas ett anslag »till extra utgifter»
av reservationsanslags natur. Måhända framställer sig häi den
frågan, huruvida ej detta anslag kunde sammanslås till ett med anslaget
för oförutsedda utgifter. Härovan är emellertid påvisat, att det
icke låter sig göra att för oförutsedda utgifter ej hava tillgång till
annat anslag än ett reservationsanslag, som ej får överskridas. Att
åter borttaga de nuvarande reservationsanslagen till extra utgifter kali
icke ifrågakomma av det skål, att vissa av de för disponerandet av
förslagsanslaget till oförutsedda utgifter föreslagna inskränkande villkor
icke äro lämpade för sådana tillfälliga utgifter av mindre storlek, som
hittills bestritts av anslagen till extra utgifter. För ändamålet torde
därför erfordras två anslag, därav ett med begränsat belopp men
utan inskränkande villkor i fråga om användningen, och det andra till
beloppet obegränsat, men i stället förknippat med vissa villkor för dess
disponerande. . ''
Vad beträffar det belopp, varmed anslaget till extra utgifter bör
i riksstaten upptagas, torde detta bliva föremål för närmare övervägande
vid behandlingen av utgifterna under vederbörande huvudtitlar, liksom
även marinförvaltningens hemställan att det å femte huvudtiteln uppförda
anslaget till extra utgifter måtte erhålla natur av reservationsanslag.
I detta sammanhang torde jag även få upptaga eu av kommittén
vidrörd fråga rörande dispositionsrätten över huvudtitlarnas allmänna
besparingar.
Å sid. 78 i sitt betänkande anför kommittén följande
»Under senare år har Kungl. Maj:t i en hel del fall föreskrivit, att vissa
utgifter skulle bestridas under förskottstitel, samt sedermera, när mot årets slut
förskotten av vederbörande ämbetsverk hos Kungl. Maj:t anmälts till ersättande,
förordnat om deras gottgörande från vederbörande huvudtitels allmänna besparingar
•tnj.
de allmänna
besparingarnas
dispone
rande under
pågående
riksdag.
28
Åtgärder till förskottsväsendets avveckling.
till extra utgifter, vilket förfaringssätt, vad de allmänna besparingarna
beträ tiar, lärer hava berott därpå, att dessa besparingar ej ansetts vara disponibla
under tiden för riksdagens sammanträdande. Val heter det i ingressen till riksdagens
ovanberörda skrivelse den 12 maj 1841, att »riksens ständer ----insett
och erkänt nyttan och nödvändigheten av den åt Kders Kung*!. Maj:t —__upp
låt.
na rättighet att disponera de å eu eller annan huvudtitel uppkommande, till beloppet.
kända besparingar — ---för bestridande av sådana, vid den av- rikets
ständer verkställda statsreglering ej påräknade utgifter, v ilka under tiden mellan
riksdagarna kunna finnas av oundvikligt behov påkallade». Men då själva det riksdagens
beslut, som enligt samma skrivelse fastställer grunderna för besparingarnas
användande, innehåller, att »de besparingar, vilka intill nästa riksdag kunna å någon
eller nagra av huvudtitlarna uppkomma, må fortfarande av Eders Kungl. Maj:t användas
till sådana av rikets ständer ej förut prövade utgifter, vilka hädanefter
kunna finnas för rikets styrelse av oundvikligt behov påkallade», vill det synas
kommittén, i betraktande jämväl av den omständigheten, att vid tiden för denna
skrivelses tillkomst riksdagen endast sammanträdde vart femte år. som om sagda
beslut ej borde anses innefatta något hinder för, att redan uppkomna besparingar
användas även under pågående riksdag. Skulle denna kommitténs tolkning av bestämmelsens
innebörd icke godtagas, anser kommittén, att bestämmelsen bör ändras
så att den icke vidare lägger binder i vägen för besparingarnas anlitande även
under tid. då riksdagen är samlad, varigenom förskott av ifrågavarande slag kunna
för framtiden undvikas. De under ett föregående år uppkomna besparingarnas
storlek blir nämligen för Kungl. Maj:t approximativt känd redan då statskontoret
årligen i februari månad därom ingår med berättelse; och några ytterligare bespaungar
bliva ej tillgängliga torr än februari månad det påföljande året.»
Statskontoret hav instämt i detta kommitténs uttalande; och om
kommitténs tolkning av innebörden i bestämmelsen angående användning
av allmänna besparingarna icke godkändes, ansåg statskontoret
ändring i denna bestämmelse böra lins riksdagen utverkas.
Marin förvaltningen bär i sitt yttrande framhållit att, om kommitténs
ifrågavarande åsikt, vilken syntes väl grundad, bleve godkänd.
härigenom givetvis skulle undvikas eu hel del nu förekommande
förskott.
Departement schefen.
bore ar 1912 ansåg man hinder icke föreligga att under pågående
riksdag taga i anspråk de å riksstatens huvudtitlar uppkomna allmänna
bespaiingår. Men från och med nämnda ar har den meningen g jonsgällande,
att detta icke överensstämde med föreskrifterna i nyss berörda
riksdagsskrivelse, varför, såsom kommittén erinrat, under pågående riksdag
eu hel del utgifter anvisats såsom förskott, vilka sedermera vid
arets slut gottgjorts tran de allmänna besparingarna. Jag ansluter
mig lör min del till den uppfattning av innebörden i 1841 års riksdagsskrivelse,
som sålunda under senare År tillämpats. Men- då det
Åtgärder till förskotts väsendets avveckling. ’*•*
givetvis skulle vara förenat med avsevärda praktiska fördelar, om de
allmänna besparingarna linge direkt disponeras även under pågående
riksdag, anser jag att, när i sedvanlig ordning medgivande äskas hos
19.18 års riksdag rörande dispositionsrätten över allmänna besparingarna,
härvid även bör utverkas uttryckligt medgivande från riksdagens sida,
att samma besparingar må få av Eders Kuugl. Maj:t disponeras åven
under pågående riksdag.
Eu annan särskild anledning till gjorda törskottsutgifter har kommittén
berört ä sid. 80 i betänkandet, där den framhållit
»hurusom vissa av armé- och marinförvaltningarnas förskott synas vara föranledda
av den omständigheten, att dessa myndigheter ej hava tillräckliga förlag
för den tillverkning av krigsförnödenheter av varjehanda slag, som av dem bedrives.
1 den mån så är fallet, synes det böra tagas i övervägande huruvida, ej genom
anslag å riksstaten erforderliga förlag för sådant ändamål höra beredas, i vilket
fall av nyssnämnda förhållande föranledda förskottsutbetalningar icke vidare skulle
behöva förekomma. Vad sålunda framhållits torde äga tillämpning även i fråga
om vissa andra myndigheter, som, utan att tillhöra de affärsdrivande verken i egentlig
mening, dock utöva affärsverksamhet av ett eller annat slag, såsom till exempel
fångvårdsstyrelsen.»
Marin förvaltningen bär i anledning’ härav anmärkt, att till denna
kategori syntes höra. hänföras de förskott, som inom marinen förekomma
för hållande av förråd av erforderliga artiklar, samt vidare anfört:
»Förråden äro visserligen att betrakta som fonder ocli de för förrådens anskaffande
och anläggande erforderliga medlen ersättas vid utlämning trän förråden
av anslag eller andra tillgängliga medel. Denna lörrådsverksamhet kräver ett icke
obetydligt förlagskapital, som nu till viss del måste förskjutas av omhänderhavande
medel. Givetvis vore det lämpligast, att dessa förlag bereddes genom att särskilda
medel för ändamålet anvisades. Av marinförvaltningen tidigare framställt
förslag om anvisande av sådana medel för beklädnadsförråden hav Eders Kung].
Maj:t dock icke ansett böra vinna understöd. Emellertid lärer förslag om uppförande
av anslag i liksstaten för detta slags utgifter icke kunna framläggas förr
än efter eu omfattande utredning i ämnet. De nu rådande av världskriget föranledda
helt abnorma förhållandena på detta område kunna dock ej lämpligen läggas
till grund för en dylik utredning, utan synes densamma böra uppskjutas tills mera
normala förhållanden inträtt och man efter världskrigets avslutande lättare kan
överblicka, i vad omfattning särskilda medel för ifrågavarande förlag må finnas
erforderliga.»
Vnd sålunda förekommit föranleder för närvarande från min sida
icke annat yttrande än att det synes önskvärt, att även för sådana utgifter
för anskaffande av rörelsekapital för statsverksamhet av ett eller
annat slag, som hittills bestritts under förskottstitel, må, i den mån de
behov av
anstalt till
förlag »kapital
vid vin * statsverksamhet.
Departementschefens
yttrande.
30 Åtgärder till förskottsväsendets avveckling.
kunna förutses och där så lämpligen ske kan, anslag å riksstat hos
riksdagen äskas.
De utestående Slutligen har jag att i detta sammanhang upptaga frågan om dé vid.
fame°Mng. övergången till det föreslagna nya systemet utestående förskottens avveckling,
vilken fråga givetvis äger stor betydelse för den förestående
statsregleringen.
Kommittén
Kommitténs yttrande härutinnan, vilket bär torde lämpligen höra
i sin helhet återgivas, lyder sålunda:
»För kommittén torde härefter återstå att yttra sig rörande sättet för övergången
till de nya förhållanden inom statens finansväsen, som skulle inträda, därest
ovanberörda förskottsförfarande kommer att upphöra, samt beträffande avvecklingen
av de förskott, som vid tiden för denna övergång belasta statsverkets kassaförlag.
Härvid torde kommittén kunna inskränka sina undersökningar till statskontorets
förskott. Dessa innesluta ju huvudparten av de på kassaföriaget inverkande
förskotten; och de förskott av denna art, som balanseras hos andra myndigheter,
särskilt armé- och marinförvaltningarna, torde i huvudsak kunna behandlas på enahanda
sätt som statskontorets.
Kommittén har för nu ifrågavarande ändamål låtit uppgöra en förteckning
över de av statskontoret av statsmedel utbetalda förskott, vilka den 30 juni 1916
i räkenskaperna balanserades såsom oersatta. Av dessa kommer visserligen en del
att ersättas av de extra anslag å 1918 års riksstat, som Kungl. Maj :t i innevarande
års statsverksproposition under de särskilda huvudtitlarna äskat för täckande av
vissa av.statskontoret utgivna förskott; och å andra sidan hava ju, såsom ock av
det föregående framgår, efter den 30 juni 1916 nya förskott å betydande belopp
tillkommit. Men då kommitténs i det följande gjorda framställning icke avser annat
än att angiva principerna för förfaringssättet vid övergången till det nya systemet,
torde den omständigheten, att vid en blivande avveckling av de utestående förskotten
siffrorna komma att bliva helt andra än de nedanstående, ej vara av betydelse för
själva förslagets innebörd.
Statskontorets nyssnämnda, den 30 juni 1916 balanserade, oersatta förskott
uppgingo till 100,242,791 kronor 44 öre.
Härav kunna följande summor anses belöpa sig på de olika slag av »förskott
mot framtida ersättning», som i kommitténs föregående utredning omförmälas:
1. -
2.
1,029,595;
Förskott å anslag i påföljande års riksstat ................... kronor
Förskott, avsedda att ersättas med särskilda, framdeles
inflytande medel................................................................ _ » 10.438,129; 19!
3. Kostnader för kommittéer och utredningar genom sakkunniga
............................................................................ » 935,141; 10
Transport kronor 12,402,865:2 9
1 Härav har efter den 30 juni 1916 ett belopp å 1,075,000 kronor ersatts frän statens järnvägars
fond.
Åtgärder till fttrskottsväsendets avveckling.
31
4.
6.
7.
8.
9.
Transport kronor
Utgifter för andra ändamål, för vilka särskilda anslag
synas kunna i rik sstaten uppföras ............................... »
Utgifter, som synas hava kunnat direkt avföras å vederbörande
huvudtitlars allmänna besparingar eller
anslag till extra utgifter ........................................... »
Övriga oförutsedda utgifter, var för sig understigande
10,000 kronor................................................................ »
Övriga oförutsedda utgifter, var för sig överstigande
10,000 kronor ............................................................. »
Förskott, utbetalda till armé- och marinförvaltningarna »
Förskott för åtgärder till lindrande av kristidens verkningar
i ekonomiskt avseende ................................... »
Summa kronor
12,402,865: n>
384,847: in
36,424: so
102,312: 2 7
472,632: 68''
66,359,001: 9 r>
20,485,206: 7 4
100,242,791: 44.
Vad då först beträffar de vid övergången utestående förskotten å nästföljande
års stat, kräva dessa icke någon särskild åtgärd, då de ju automatiskt täckas
av för vederbörande ändamål å riksstat uppfört anslag.
Vad angår kostnader för kommittéer och utredningar genom sakkunniga,
måste ju den riksstat, varå de nya förslagsanslagen för detta ändamål komme att
uppföras, då de första gången av riksdagen komme att anvisas, även upptaga extra
ordinarie anslag till täckande av utestående förskott för dylika kostnader. Samma
förhållande kommer att föreligga beträffande utestående förskott av de slag, som i
ovanstående tabell upptagas under 4, 6 och 7. Om emellertid en sådan dubbel belastning
av nämnda riksstat, som härigenom uppstode, skulle med hänsyn till beloppet
av övriga å samma riksstat uppförda utgifter bliva alltför betungande, synes
för täckande av nyssnämnda förskott eventuellt kassafonden kunna tagas i anspråk,
och således å inkomstsidan i berörda riksstat uppföras ett de ifrågavarande förskotten
motsvarande belopp under rubrik: »i anspråk tagna kapitaltillgångar, av
statsverkets kassafond».
Då kommittén sålunda ifrågasätter kassafondens anlitande för ovanberörda
ändamål, må särskilt betonas, att enligt kommitténs mening här föreligger ett verkligt
undantagsfall, då det nämligen gäller att utjämna övergången till ett nytt system
inom finansförvaltningen. Av denna anledning synas betänkligheter ej höra
möta mot att för nu angivna ändamål taga kassafonden i anspråk, helst som beloppet
av de utestående förskotten av denna art ej torde komma att uppgå till
alltför ansenlig storlek. Visserligen torde det komma att överstiga det belopp
av omkring 1,900,000 kronor, vartill de i ovanstående tabell under 3, 4, 6
och 7 upptagna förskotten uppgå, då nämligen dessa dels ej omfatta armé- och
marinförvaltningarnas förskott av ifrågavarande slag, dels ock huvudsakligen inrymma
förskott, som utgivits under en tidrymd av endast 8 månader, eller från
den 1 november 1915 till den 30 juni 1916. Men att döma efter de förskott av
dessa slag, som under åren 1911 — 1916 av Kung!. Maj:t hos riksdagen anmälts till
ersättande, synes det antagligt, att beloppet kommer att snarare under- än överstiga
3 miljoner kronor.
1 Häri ingår, bland annat, ett förskott å 275,000 kronor, utgörande ett till förfogande av
beskiekningschefer och lönade konsuler ställt kreditiv.
Statskontoret
32 Åtgärder till förskottsväsendets avveckling.
Beträffande sådana förskott som de under 5 i förestående tabell upptagna
erfordras vid övergången icke någon särskild åtgärd, då det nämligen härovan förutsatts,
att vederbörande allmänna besparingar och anslag till extra utgifter lämna
tillgång till deras bestridande.
Vad angår de av världskriget förorsakade extra ordinära förskotten torde
dessa komma att förr eller , senare slutligen täckas medelst anslag å riksstaten, och
att avgiva något förslag i sådant avseende ingår givetvis icke i kommitténs uppgift.
Men det synes dock vara önskligt, att vid en förestående avveckling av övriga utestående
förskott sådana åtgärder vidtagas, att även ifrågavarande extra ordinära
förskott avlyftas från statsverkets ''kassaförlag. Detta skulle kunna ske genom att
i riksstaten för det år. då förenämnda avveckling skall ske, uppföra anslag till förskottens
täckande och låta dessa anslag å inkomstsidan motsvaras av tillfälliga
lånemedel till samma belopp, samt att sedermera, när utgifterna skola med skattemedel
eller annorlunda slutligen regleras, anslag anvisas till återbetalning av dessa
tillfälliga lån. Detta skulle ju överensstämma med de principer i fråga om framtida
utgifter av sådant slag, som kommittén i det föregående uppställt. Emellertid
hava, såsom förut framhållits, ifrågavarande förskott redan i realiteten bestritts av
lånemedel, i det att nämligen medel till de kassaförstärkningar åt statskontoret, som
betingats av dessa förskott, av riksgäldskontoret anskaffats genom upptagande av
lån. I betraktande härav torde, om man vill undvika ovanberörda, mera omständliga
procedur, som ju skulle medföra, att riksstaten under övergångsåret komme att
svälla ut med ett högst avsevärt belopp, kanske med inemot 50 procent, saken även
kunna ordnas så, att vid en blivande avveckling av det nuvarande förskottsväsendet
de ännu oersatta förskotten av denna art utan vidare överflyttas från statskontoret
till riksgäldskontoret. Härvid skulle då statskontorets skuld till riksgäldskontoret
för erhållen kassaförstärkning minskas med ett belopp motsvarande de överförda
förskotten, vilka i stället skulle balanseras i riksgäldskontoret såsom förskott, tills
de bleve genom anslag å riksstaten slutligen täckta.
På samma sätt böra enligt kommitténs mening en del av de under 2 här
ovan upptagna utestående förskott, som äro avsedda att ersättas med särskilda framdeles
inflytande medel, behandlas, nämligen de, som på grund av sin storlek i någon
mera avsevärd mån tynga kassaförlaget, såsom t. ex. ett förskott å 3,950,000 kronor
för kostnader för förvärvande av mark in. m. för Järvafältet, ett å 1,586,729 kronor
36 öre till uppförande av nytt kasernetablissemang för livgardet till häst in. fl.,
under det att de mindre förskotten av denna art torde kunna utan några större
olägenheter fortfarande balanseras i statskontoret såsom förskott, tills de varda med
de inflytande medlen ersatta.
På grund av vad sålunda anförts, hemställer kommittén, att vid en blivande
avveckling av det nuvarande förskottssystemet de utestående »förskotten mot framtida
ersättning» behandlas i enlighet med här ovan föreslagna principer.»
Statskontoret har framhållit att de under 1 och 5 i kommitténs
förenämnda förteckning upptagna förskott icke vid en förestående avveckling
kräva någon särskild åtgärd, då de få antagas bliva täckta
antingen av för vederbörande särskilda ändamål å riksstat uppfört an
-
Åtgärder till förskottsväsendets avveckling. M
slag eller från anslag till extra utgifter eller irån vederbörande huvudtitlars
allmänna besparingar.
Vidare fortsätter statskontoret:
»För avveckling av övriga här ifrågavarande förskott ligger närmast till
hands att tänka på utvägen att för ändamålet äska anslag på tilläggsst åt för år
1918. Härigenom skulle omläggningen av förskottsväsendet kunna i ett slag genomföras.
Kassaförlagskommittén har dock ansett, att övergångstiden bör något förlängas
för undvikande av en alltför oformlig belastning av 1918 års budget. I
detta syfte föreslår kommittén dels fördelning av de erforderliga anslagen på de
närmast) följande årens riksstater, dels överflyttning av vissa förskott från statsverket
till riksgäldsverket.
I likhet med kommittén anser statskontoret användandet av tilläggsstat för
år 1918 böra i första hand komma i fråga. Emellertid hava redan för täckande
av de förskottsutgifter, som utbetalats under år 1916 — eller rättare under tiden
november 1915-oktober 1916 och som anmälts för innevarande års riksdag till
ersättande, anslag blivit uppförda på riksstaten för år 1918. Dessutom böra, såsom
redan förut framhållits, för dylika ändamål anslag upptagas å tilläggsstat för samma
år för att motsvarande utgifter under år 1918 icke må behöva förskotteras utan
kunna direkt i statsverkets räkenskaper avföras. Skulle nu anslag även för 1917
års utgifter av detta slag uppföras å tilläggsstat för 19 8, skulle detta års budget
belastas med tre års utgifter. För undvikande härav vill statskontoi et ifrågasätta
sådan anordning, att stats regi eri ngen för år 1918 endast kommer att omfatta
dylika utgifter för två år, nämligen dels I9l6 års utgifter, som redan äro uppförda
å 1918 års riksstat, dels 1918 års egna utgifter, som enligt principerna för den nu
föreslagna reformen böra avföras å anslag å tilläggsstat för samma år. Däremot
skulle budgeten för 1919 bära, utom det årets egna utgifter, de förskottsvis bestridda
utgifter för innevarande år, som statskontoret på vanligt sätt kommer att iöre den
15 nästkommande december hos Eders Kung!. Maj:t anmäla till ersättande.
Beträttande förskotterade neutralitetskostnader — mom. 8 i kommitténs
tablå — ävensom de under 9 upptagna utgifterna vill statskontoret, i överensstämmelse
med vad kommittén å sid. 109 och Ilo därom anfört, föreslå, att vad av
dessa förskott vid innevarande års utgång återstår oersatt må, i den mån anslag
icke redan anvisats till ersättande därav, fa överlöras från statsverkets till riksgäldsverkets
förskott. För statskontorets bokföring skulle detta innebära, att en
del av de bland statsmedelstillgångarna upptagna förskotten kvittas mot samma
belopp av statsmedlens skulder till riksgäldsmedlen. För riksgäldskontorets bokföring
sker endast den förändring, att en del av vad som nu bokföres såsom fordran
av statskontoret i stället föres under rubriken förskott.
För nu föreslagna åtgärd bör naturligtvis eu förutsättning vara, att hinder
icke möter från riksgäldskontorets sida. Skulle sådant hinder förefinnas, torde
anslag å tilläggsstat få äskas även för denna grupp av förskottsutgifter.
På samma sätt som nyss nämnda slag av förskott böra enligt kommitténs
m ning en del av de under 2 här ovan upptagna utestående förskott, sum äro avsedda
att ersättas med särskilda framdeles inflytande medel, behandlas, nämligen de,
som på grund av sin storlek i någon mera avsevärd mån tynga kassaförlaget, såsom
t. ex. ett förskott å 3,950,009 kronor för kostnader för förvärvande av mark
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 2 käft. (Nr 2.) 5
Fullmäktige
i riksgäldskontor
et.
Si Åtgärder till förskottsväseudets avveckling.
m. in. för Järvafältet, ett å 1,586,729 kronor 36 öre till uppförande av nytt kasernetablissemang
för livgardet till häst m. fl., under det att de mindre förskotten av
denna art torde kunna utan några större olägenheter fortfarande balanseras i statskontoret
såsom förskott, tills de varda med de inflytande medlen ersatta.
I vad kommittén sålunda föreslagit vill statskontoret instämma. De större
belopp, som skulle ifrågakomma till behandling på angivet sätt, äro, såvitt av statskontorets
räkenskaper intill denna dag framgår, följande:
För uppförande av nytt kasemetablissemang för livgardet till häst kr. 1,586,729:36
Ett år 1907 till dåvarande kronprinsen utgivet förskott ................ » 550,000: —
Till uppförande å egendomen nr 3 i kvarteret Europa inom Nikolai
församling av ny byggnad till hovhållningens disposition............ » 470,000: —
Kostnader för veterinärinstitutets nya byggnader m. in................ » 277,857: 84
Till uppförande av en ny tvättinrättning för hovhållningens räkning » 137,000: —
Kostnader för uppförande av nybyggnad för skogshögskolan m. m. » 397,000: —
Lån för anordnande av ett konstlotteri till understödjande av behövande
konstidkare ........................................................................... » 100,000: —
Kostnader för förvärvande av mark in. in. för Järvafältet ............ » 3,950,000: —
Summa kr. 7,468,587: 20.
I nu framställda förslag angående förskottsväsendets avveckling hava de förskottsutgifter
icke omnämnts, vilka komma att utbetalas under november och december
innevarande år och enligt hittills gängse bruk skulle komma att nästa år
tillsammans med liknande utgifter för tiden januari—oktober 1918 hos Eders Kung!.
Maj:t anmälas till ersättande. Statskontoret hemställer, om icke förskottsutgifterna
för nämnda två månader må avföras å samma anslag som ovan föreslagits för 1918
års utgifter av enahanda slag; och torde i sådant fall statskontoret böra t. ex.
före den 1 augusti 1918 till Eders Kungl. Maj:t inkomma med anmälan om dessa
förskott. I sammanhang därmed torde även dylik anmälan böra ske rörande de
förskott, som dittills under år 1918 av statskontoret utgivits.
I de fall, då anslag för de vid utgången av innevarande år utestående förskottens
avveckling beviljas å tilläggsstat för år 1918, kan kassafonden anlitas för
täckande av åtminstone en del av ifrågavarande utgifter på sådant sätt, att visst
belopp upptages å tilläggsstatens inkomstsida under rubriken: T anspråk tagna
kapitaltillgångar, av statsverkets kassafond’. Genom en sådan åtgärd minskas visserligen
fondens behållning, men minskningen drabbar endast ''förskott’, således den
del av bokförda behållningen, som utgör en blott fiktiv tillgång.»
I fråga om avvecklingen av nu utestående kristidsförskott hava
fullmäktige i riksgäld skontoret anfört följande:
»De extraordinarie förskotten, förorsakade av världskriget, äro till sin karaktär
i vissa hänseenden olikartade, varför fullmäktige särskilt ur budgetteknisk synpunkt
anse det vara lämpligt att bär särskilja dem i två olika grupper, nämligen:
a) förskott till upprätthållande av rikets neutralitet och
b) förskott till lindrande av kristidens verkningar i ekonomiskt hänseende.
Åtgärder till förskottsväsendets avveckling. 35
Skillnaden mellan dessa båda grupper av förskott torde kunna angivas så, att
förskott av den första gruppen utgöra torskotterado verkliga utgifter, under det att
förskotten i den senare gruppen i regel nedi till väsentlig del avse att utgöra ett
förskotterat rörelsekapital, vilket till stor del torde komma att till statsverket i
framtiden återlevereras.
Fullmäktige vilja då till eu början något uppehålla sig vid de utbetalda förskotten
för neutralitetens upprätthållande under åren 1914—1917.
Kostnaderna för tryggande av rikets neutralitet hava enligt riksstaterna uppgått
eller beräknats uppgå till följande belopp:
För 1914 ...................................................... kronor 46,021,163
* 1915 ........................................................ » 56,047,337
» 1916-1917 .............................................»_ 127,913,812
Summa kronor 229,982,312.
Under titel ''kassaförstärkning till statskontoret’ hava från riksgäldskontoret
hittills utbetalts:
År 1914......................................................... kronor 50,000.000
1915.......................................................... » 50,000,000
» 1916......................................................... » 60,000,000
» 1917....................................... » 75,000,000
Tillsammans kronor 235,000,000
Neutralitetskostnaderna för åren 1914—1917 torde således komma att uppgå
till i det närmaste samma belopp, som de utbetalda kassaförstärkningarna.
I avseende å sättet för avlyftande av de extraordinära förskotten från statsverkets
kassaförlag ha kommitterade (sid. 109 i betänkandet) framlagt följande
alternativa förslag:
1) Uppförande av anslag för förskottens täckande i riksstaten för det år, då
avvecklingen skall ske, vilka anslag å inkomstsidan skulle motsvaras av ''tillfälliga
lånemedel’ till samma belopp; för återbetalning av dessa lånemedel skulle sedermera
anvisas anslag å senare riksstater.
2) Överflyttande utan vidare frän statskontoret till riksgäldskontoret av de
oersatta, av lånemedel bestridda förskotten, varigenom statskontorets skuld till riksgäldskontoret
skulle minskas med ett belopp, motsvarande de överförda förskotten;
och skulle riksgäldskontoret fortfara att balansera dessa såsom oersatta förskott,
till dess de bleve genom anslag å riksstaten slutligen täckta.
Yad beträffar dessa av kommitterade föreslagna olika sätt för förskottens
avveckling, synes visserligen det förstnämnda, såsom kommitterade själva framhålla,
innebära en viss omgång och därtill kunna medföra en avsevärd utsvällning av riksstaten
under övergångsåret. Det sistnämnda har ock blivit fallet beträffande riksstaten
för år 1918, där å utgiftssidan finnas uppförda neutralitetskostnaderna såväl
för 1916 som för tiden efter 1916 års utgång, sammanlagt beräknade till i runt tal
128,000,000 kronor, och å inkomstsidan Tillfällig upplåning’ till belopp något överstigande
detta eller 135,648,300 kronor.
Fullmäktige vilja i detta sammanhang framhålla, att av riksgäldskontorets
36
Åtgärder till förskottsväsendets avveckling.
kassaförstärkningar till statskontoret, såsom ovan omförmälts uppgående till 235,000,000
kronor. 229,000,000 kronor kunna anses i viss mening förment avvecklade därigenom
att i riksstaterna för åren 1916, 1917 och 1918 finnas uppförda medel till täckande
av neutralitetskostnaderna för tiden till 1917 års utgång, utgörande dels skattemedel,
dels bidrag från kassafonden, dels ock — och till största delen — så kallade tillfälliga
lånemedel.
Härav har emellertid, såsom redan förut framhållits, ännu intet influtit till
riksgäldskontoret. De inkomster å 1916 års riksstat, som svara mot där uppförda
neutralitetskostnader, å i runt tal 46,000,000 kronor, och vilka inkomster utföras
dels av skattemedel, dels ock av bidrag ur kassafonden, hava visserligen i bokslutet
för nämnda år blivit avförda, men hava ej kunnat lyftas av riksgäldskontoret, då
fullmäktige ej erhållit något riksdagens bemyndigande att å statsverkets giroräkning
draga motsvarande belopp, utan innestå de alltjämt hos statskontoret. Av inkomsterna
av skattemedel enligt riksstaten för innevarande år innestår vidare hos
statskontoret ett belopp av 29 000,000 kronor, som äro avsedda för täckande av en
del av 1915 års neutralitetskostnader. Återstoden av sistnämnda kostnader, i runt tal
27,000,000 kronor, ävensom de beräknade neutralitetskostnaderna för åren 1916 och
1917 äro i riksstaterna uppförda under titeln tillfälliga lånemedel.
Såvitt fullmäktige kunna finna, skulle ovannämnda belopp å 46,000,000
kronor och 29,000,000 kronor eller tillsammans cirka 75,000,000 kronor, kunna av
statskontoret utan svårighet inbetalas till riksgäldskontoret. Detta synes kunna ske
genom en enkel omföring på så sätt, att statskontoret, som med all sannolikhet av
de anslag, som finnas uppförda å tilläggsstaten för innevarande år, av tillgängliga
medel förskotterat minst sistnämnda belopp, uttager detta i riksgäldskontoret å tillläggsstaten
och därefter omedelbart inbetalar beloppet till riksgäldskontoret i avräkning
å statskontorets skuld för erhållen kassaförstärkning.
Den reala täckningen av återstoden av de iörskotterade kristidsutgiftema
skulle äga rum å 1919 och följande års riksstater enligt följande schema:
........ års riksstat:
Inkomster: Utgifter för kapitalökning:
Skattemedel ................ kronor 50,000,000 Till avbetalning å tillfälliga
lån........................... kronor 50,000,000
Inkomster:
års riksstat:
Skattemedel ................ kronor 40,000,000 Utgifter för kapitalökning:
Till avbetalning å tillfällig
upplåning ................ kronor 40,000,000
o. s. v. till dess hela den mot förskottsbeloppen svarande tillfälliga upplåningen
blivit genom verkliga statsinkomster å riksstaten slutligen täckt.
Givetvis bör riksgäldskontoret av riksdagen bemyndigas att å statsverkets giroräkning
draga även de anslag, som å vederbörande riksstater anvisas till avbetalning
å den tillfälliga skulden.
Riksgäldskontorets återstående fordran för kassaförstärkning eller 235 minus
229 miljoner kronor torde väl utan svårighet vid lämpligt tillfälle kunna av statskontoret
återbetalas.
37
Åtgärder till förskottsväsendets avveckling.
Det andra av kommitterade föreslagna alternativet till avveckling av förskotten
till statskontoret, nämligen deras överflyttande utan vidare till riksgäldskontoret,
synes visserligen enklare; men förskotten kvarstods lortfarande utanföi
riksstatema, ända till dess de blivit täckta genom verkliga statsinkomster. Då riksdagen,
såsom ovan nämnts, redan beslutat, att kristidsutgifter, som hittills utgått
som förskott, hädanefter skola uppföras å riksstatema eller till äggsst åter till dessa,
synes det fullmäktige, att anledning saknas att nu beträda en annan väg i fråga
om avvecklingen av förskotten till neutralitetskostnaderna. hullmäktige tå för den
skull för sin del tillstyrka det första av de av kommittén föreslagna alternativen.
Härefter övergå fullmäktige till att i korthet framhålla några synpunkter
rörande behandlingen av de av innevarande års riksdag å tilläggsstat anvisade anslagen
till rörelsekapital för av kristiden föranledd statsverksamhet.
Av riksdagens ovan omförmälda skrivelse nr 068 framgår, att vid 1917 års
riksdag i två motioner föreslagits, bland annat, att de såsom rörelsekapital för
statens kristidsverksamhet ifrågasatta kreditivmedlen borde sammanföras i en fond,
ställd omedelbart under riksytHd skontorets förvaltning. Denna fond skulle då komma
att av Kungl. Maj:t disponeras på det sätt, att därav skulle ersättas de av statskontoret
för ändamålet redan utgivna förskotten; och skulle sålunda vederbörande
kommissioner komma att stå i skuld till riksgäl dskon toret i stället för till statskontoret.
Vidare skulle, enligt motionärernas förslag, återstående anslagsbelopp tillhandahållas
för att täcka kommissionernas löpande räkningar i riksbanken. Sedermera
skulle kommissionerna, i den mån det bleve dem möjligt, genom levereringar
till riksgäldskontoret avbetala sin skuld till ovanberörda fond. Förlust av rörelsekapital
skulle sedermera ersättas fonden genom anslag å riksstaten.
Riksdagen fann dock icke tillräcklig anledning föreligga att bifalla förslaget
rörande ifrågavarande fonders förvaltande genom riksgäldskontoret utan beslutade
att överlåta denna förvaltning åt statskontoret. För riksgäldskontoret skulle det,
enligt fullmäktiges mening, hava inneburit eu fördel och en lättnad i dess låneverksamhet,
om riksgäldskontoret hade kunnat disponera de till kommissionerna anslagna
medel, i den mån dessa återlevererades av kommissionerna. Dessa medel ingå nu
i kassafonden; och statskontoret har icke någon skyldighet att till riksgäldskontoret
omedelbart återbära desamma. Till en viss grad skulle nämnda önskemål även nu
kunnat vinnas därigenom att kristidskommissionerna i allmänhet, liksom nu fallet
är med krigsförsäkringskommissionen, överlämnat för tillfället ledigt kapital till
riksgäldskontoret för förvaltning.
Genomförandet av nyssnämnda anordning skulle även från riksgäldskontorets
synpunkt inneburit en fördel så till vida som därav skulle följt en mera direkt
kontakt mellan riksgäldskontoret och kommissionerna i fråga, ägnad att för fullmäktige
i viss mån underlätta bedömandet av riksgäldskontorets lånebehov och
lämpligaste tidpunkterna för detsammas fyllande. . _
Då riksdagen emellertid beslutat, att ifrågavarande fonders medel skola förvaltas
av statskontoret, vilja fullmäktige endast påpeka, att i den män fonderna
bliva i stånd att slutgiltigt återbära kapital till statsverket, riksgäldskontoret bör
få rätt att å statsverkets giroräkning under titel: ''avbetalning å tillfällig upplåning,
förslagsanslag’, lyfta motsvarande belopp.»
Arméförvaltningen har förklara}, sig icke hava något att erinra mot
kommitténs förslag angående avvecklingen av de vid övergången till
det föreslagna nja systemet utestående forskotten.
Arme
förvaltningen.
38
Åtgärder till förskottsväsendets avveckling.
Dipartctnenfs•
chefen i yttrande.
Då jag nu går att för egen del yttra mig i denna fråga torde
jag få tills vidare lämna å sido de extra ordinära kristidsförskotten, för
att först till behandling upptaga de vanliga förskottens avveckling.
Vad då till en början beträffar de av statskontoret eller andra
myndigheter jämlikt Eders Kungl. Maj:ts bemyndigande utgivna förskott
å anslag i 1918 års riksstat, komma dessa att efter nämnda års
ingång täckas genom behöriga bokföringsåtgärder i vederbörande ämbetsverk
och kunna alltså här lämnas ur räkningen.
Av övriga utestående förskott torde en del av dem, som vid 1917
års slut av vederbörande myndigheter hos Eders Kungl. Maj:t anmälas
till ersättande, komma att enligt beslut av Eders Kungl. Maj:t gottgöras
från vederbörande huvudtitlars allmänna besparingar eller anslag
till extra utgifter; och rörande dessa erfordras alltså icke någon framställning
till riksdagen.
Vad härefter angår den stora grupp av förskott, som avse kostnader
för kommittéer och utredningar genom sakkunniga, komma de,
som omfatta tiden november 1915—oktober 1916 att efter 1918 års
ingång ersättas av de extra anslag till täckande av vissa förskott, som
redan äro uppförda på samma års riksstat, varefter till reglering återstå
kommittéutgifterna dels för tiden november 1916—oktober 1917,
vilka vid 1917 års slut hos Eders Kungl. Maj:t anmälas till ersättande,
dels för november och december 1917, dels för år 1918 och dels för
år 1919.
För att undvika en alltför hård belastning å 1918 års budget har
statskontoret nu ifrågasatt en sådau fördelning, att denna budget skulle
påföras, jämte redan beslutade anslag till gottgörande av kostnaderna
för november 1915—oktober 1916, dels 1918 års egna kornmittékostnader
genom uppförande å tilläggsstat av förslagsanslag för ändamålet,
dels ock kostnaderna för november och december 1917, varemot 1919
års budget skulle bära, jämte samma års egna utgifter för ifrågavarande
ändamål, kommittékostnaderna för tiden november 1916—oktober
1917.
Emellertid skulle det utan tvivel medföra obestridliga fördelar,
om avvecklingen av ifrågavarande förskott kunde ske på en gång i
statsregleringen. för år 1918. Såsom statskontoret framhållit torde ide
fall, då anslag för de utestående förskottens avveckling uppföras å tillläggsstat
för år 1918, för utgiftens täckande kassafonden kunna åtminstone
i viss män anlitas genom upptagande å tilläggsstatens inkomstsida
av • en rubrik: »I. anspråk tagna kapitaltillgångar, av statsverkets
kassafond». 1 själva verket skulle, såsom statskontoret framhållit, den
Åtgärder till förskottsväsendets avveckling. 39
härav förorsakade minskningen i fondens behållning endast innebära en
avskrivning av eu rent fiktiv tillgång. Med hänsyn härtill ävensom
till det numera kända förhållandet, alt 1917 års statsreglering kommer
att tillföra kassafonden ett betydande opåräknat överskott, anser jag,
att ifrågavarande avveckling kan utan olägenhet ske på en gång genom
anslag å 1918 års tilläggsstat.
På denna bör alltså först och främst under var och en av vederbörande
huvudtitlar uppföras ett förslagsanslag till de under 1918 uppkommande
kostnader för kommittéer och utredningar genom sakkunnige.
Intill dess riksdagens beslut rörande dessa anslag meddelats, torde hinder
icke möta att utgifterna bestridas på samma sätt som förut, d. v. s.
under forskottstitel, vilka förskott sedermera kunna avföras å vederbörande
anslag, där sådana å til läggsstaten beviljats. Vidare torde å
samma tilläggsstat böra upptagas anslag till täckande av de förskott,
som vid innevarande års slut av vederbörande myndigheter hos Eders
Kungl. Maj:t anmälts till ersättande, vari ingå bland annat även kommittékostnader.
Och slutligen torde å nämnda stat även böra beredas
tillgångar för täckande av de förskott, som för ifrågavarande ändamål
gjorts under november och december 1917 utan att ännu hava till ersättande
hos Eders Kungl. Magt anmälts. Rörande de sistnämnda kan
utredning ej medhinnas så tidigt, att anslag till deras täckande kan
äskas i propositionen om tilläggsstat för 1918. Två utvägar kunna då
länkas ifrågakomma vid behandlingen av sistnämnda förskott, vilka ju
approximativt kunna beräknas uppgå till en sjättedel av de på ett helt
är belöpande förskotten av ifrågavarande slag. Antingen kan hos riksdagen
äskas medgivande till att de, ehuru utgivna under år 1917, må få
avföras å förenämnda, för kommittékostnader under år 1918 avsedda
anslag, vilka i sådant fåll skulle ökas med eu sjättedel; eller ock kan i
propositionen om tilläggsstat anmälas, att framställning om anslag å
tilläggsstat för år 1918 för täckande av dessa förskott kommer att hos
riksdagen göras, så snart utredning om deras belopp föreligger. På de
under november och december av statskontoret gjorda förskott torde
omfatta även en del andra utgifter än kommittékostnader och samtliga
dessa förskott torde böra behandlas i ett sammanhang, synes mig den
senare utvägen vara att föredraga. Statskontoret har därför erhållit
befallning att så snart ske kan inkomma med rapport angående de under
november och december 1917 utgivna förskott, som äro av beskaffenhet
att böra hos Eders Kung]. Maj:t till ersättande anmälas. Penna rapport
skall emellertid även omfatta de av länsstyrelserna under böla året
1917 under titel: »Förskott att av statskontoret hos Kungl. Maj:t
4o Åtgärder till förskottsväsendets avveckling.
anmälas till ersättande» avi orda utgifter, vilka ännu icke äro kända,
enär, enligt vad jag inhämtat, uppgifter härom från länsstyrelserna^ till
statskontoret inkomma först i början av februari. Statskontorets ifrågavarande
förskottsrapport synes därför ej kunna förväntas fou än tidigast
i senare hälften av februari månad 1918, och framställningen till riks
dagen kunna avlåtas först i mars.
På liknande sätt torde höra förfaras även med Övriga förskott av
det slag, som plägar hos riksdagen till ersättande anmälas. 1 de fall, dar
för regelbundet återkommande utgifter, som hittills''bestritts på förskottsvägenf
särskilda anslag finnas böra å riksstat uppföras, höra dylika
anslag för utgifter under år 1918 upptagas redan å samma års tilläggsStat.
I de fall, där tillgång till utgifternas bestridande finnes böra
beredas genom utverkande av riksdagens medgivande, att vissa redan
å riksstat befintliga anslag må för ändamålet tagas i anspråk, bor
sådant medgivande avse redan 1918 års anslag. För beredande av tillgång
under år 1918 för en del oförutsedda utgifter av var for sig
mindre storlek böra under vederbörande huvudtitlar å tilläggsstat för
1918 upptagas anslag till förstärkning av samma huvudtitlars anslagtill
extra utgifter; och för oförutsedda utgifter av större betydenhet
bära redan å tilläggsstat för år 1918 under de särskilda huvudtitlarna
uppföras förslagsanslag att disponeras på ovan angivna villkoi, flan
vilka anslag sedermera kunna ersättas de förskott för dylika ändamål,
som kunna under år 1918 bliva nödvändiga, innan tilläggsstaten föreligger.
Vidare böra för täckande av de förskott av förenämnda slag, som
vid innevarande års slut hos Eders Kungl. Maj:t anmälts till ersättande,
under vederbörande huvudtitlar äskas anslag, betecknade såsom förslagsanslag,
högst, samt tillika anmälan göras att framställning om ersättande
av återstående under 1917 utgivna förskott kommer att ske, så snålt
utredningen om dessa föreligger. 1 propositionen om tillaggsstaten
synas för sistnämnda ändamål kunna tills vidare beräknas belopp, ungefär
motsvarande en sjättedel av de anslag, som erfordras för täckande av
de förskottsutgifter, som vid 1917 års slut av vederbörande myndigheter
hos Eders Kungl. Maj:t anmälts till ersättande. Ehuru förenamnda av
länsstyrelserna utgivna förskott omfatta hela året 1917, torde nämligen
dessa, att döma av erfarenheten från lön gående, år, vara så obetydliga,
att de ej öva inverkan vid en dylik approximativ uppskattning.
Q,nom vad sålunda föreslagits skulle hela omläggning.-» vara till
fullo genomförd redan år 1918, och 1919 års riksstat skulle alltså endast
hava ätt bära det årets kostnader av ifrågavarande art.
Åtgärder till förskottsväsendets avveckling. 41
Vad angår de för närvarande utestående förskott, som äro avsedda
att ersättas med särskilda, framdeles inflytande medel, anser jag i likhet
med kommittén och statskontoret att de bland dessa, som uppgå till
mera betydande belopp och alltså mera avsevärt belasta statsverkets
kassaförlag, böra täckas medelst anslag å 1918 års tilläggsstat, vilka
anslag böra motsvaras av tillfälliga lånemedel. De hos statskontoret utestående
större förskotten av nu ifrågavarande slag hava av statskontoret
angivits till sammanlagt 7,468,587 kronor 20 öre. Huruvida samtliga
dessa böra genast på förenämnt sätt avvecklas eller några bland dem
möjligen anses böra fortfarande såsom förskott balanseias, torde lå ankomma
på närmare prövning i sammanhang med regleringen av utgifterna
under vederbörande huvudtitlar. I förra fallet torde de böla
uppföras såsom utgifter för kapitalräkning under titel förslag till statsverket.
Till behandling återstå härefter de utestående extraordinära, av
världskriget förorsakade förskotten.
I fråga om dessa har, sedan kassaförlagskommittén avgav sitt betänkande,
situationen väsentligen förändrats därigenom att 1917 års riksdag
dels å tilläggsstat för år 1917 uppfört anslag till rörelsekapital för
av kristiden föranledd statsverksamhet, däribland ett anslag å 150
miljoner kronor för anskaffande och tillhandahållande av livsförnödenheter,
om vilket anslag Eders Kungl. Maj:t genom nådigt brev den 12
maj 1917 föreskrivit, att det skall i första hand användas till ersättande
av statskontorets till livsmedelskommissionen och fölkhushållningskommissionen
utgivna förskott, dels ock å 1918 års riksstat undei fjäide
och femte huvudtitlarna uppfört anslag till bestridande av neutralitetskostnader
efter 1916 års utgång. Då de sålunda av riksdagen anvisade
anslagen å inkomstsidan motsvaras av »tillfälliga lånemedel», har alltså
den av kassaförlagskommittén i dess ovanberörda förra alternativ
ifrågasatta åtgärden för de utestående förskottens avlyftande från statsverkets
kassaförlag i själva verket redan vidtagits. Något sådant överflyttande
av dessa förskott till riksgäldskontor, som kommittén i sitt
senare alternativ föreslagit, behöver således icke ifrågakomma. . Vad som
härefter återstår är återbetalningen av den tillfälliga upplåning, varigenom
förskotten blivit täckta. Men på denna fråga, som sammanhänger
med hela finansplanen för den förestående statsregleringen, torde
jag ej hava att nu inlåta mig. .
Slutligen torde jag få med några ord beröra fullmäktiges i riksgäldskontoret
uttalande därom, att, såvitt fullmäktige kunnat finna, ett
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 2 höft. (Nr 2.) 6
42 Åtgärder till förskottsväsendets avveckling.
belopp av 75,000,000 kronor syntes kunna av statskontoret utan svårighet
avbetalas å dess skuld till riksgäldskontoret för erhållen kassaförstärkning,
vilken avbetalning skulle ske genom att statskontoret hos riksgäldskontoret
lyfte motsvarande belopp av förenämnda å tilläggsstat för
år 1917 uppförda anslag å 150,000,000 kronor. I avseende härå vill
jag erinra, att enligt givna föreskrifter statskontoret har att återbetala
erhållen kassaförstärkning, så snart omständigheterna det medgiva.
Prövningen av frågan, när sådan återbetalning kan ske, är alltså överlämnad
åt statskontoret; och enligt vad jag från statskontoret inhämtat,
är orsaken, varför någon kvittning av nyssnämnt slag ej från statskontorets
sida ännu ifrågasatts, den, att under den tid, då penningknapphet
rått i statskassan, statskontoret ansett rådligast att ej genom
sådan kvittning beröva sig den kassareserv, som inneburits i rätten att
draga på nyssnämnda anslag.
Av vad jag i föreliggande fråga om åtgärder för förskottsväsendets
omläggning anfört framgår, att jag ej haft för avsikt att i detta sammanhang
inför Eders Kungl. Maj:t framlägga några definitiva och detaljerade
förslag i ämnet. Sådana torde komma att vid behandlingen av frågan om
den förestående statsregleringen anmälas från vederbörande departement.
Men innan detta sker, torde det dock på grund av frågans natur vara
nödvändigt att vissa principer fastställas i fråga om den omläggning
av förskottsväsendet, som här åsyftas; och min nu gjorda framställning
avser därför blott att underställa dessa principer Eders Kunnd. Makts
prövning.
Såsom en sammanfattning av vad jag i sådant avseende här ovan
förordat får jag alltså hemställa, att vid uppgörande av förslag till den
nu förestående statsregleringen måtte iakttagas,
att de utgifter, som nu kunna beräknas bliva under år 1918 erforderliga
utöver sådana, för vilka anslag redan å riksstat förefinnas,
må upptagas å en tilläggsstat för år 1918, att i en särskild proposition
föreläggas samma års riksdag;
att sådana utgifter för år 1919, som äro avsedda att ersättas av
särskilda, framdeles inflytande medel, må, på av kassaförlagskommittén
föreslaget sätt upptagas å riksstaten för sistnämnda år, samt dylika utgifter
för år 1918 å tilläggsstat för samma år;
att för kommittéer och utredningar genom sakkunniga förslagsanslag
må under de särskilda huvudtitlarna upptagas dels i riksstaten
för år 1919, dels ock å tilläggsstat för år 1918;
att, i fråga om sådana övriga utgifter, som, ehuru regelbundet
Åtgärder till förskottsväsendets avveckling. 43
återkom in ande eller eljest på förhand beräkneliga, hittills bestritts undei
förskottstitel, antingen må för dem uppföras anslag å 1919 års riksstat
och 1918 års tilläggsstat, eller ock i de fall, där sådant prövas vara
lämpligare, riksdagens medgivande inhämtas till att de få från och med
år 1918 bestridas från vissa redan å riksstat befintliga anslag;
att vederbörande huvudtitlars anslag till extra utgifter må från
och med år 1919 höjas med sådana belopp, som prövas erforderliga
för bestridande av oförutsedda utgifter av mindre storlek, och å 1918
års tilläggsstat upptagas motsvarande förstärkningar av samma anslag,
att å 1919 års riksstat samt å tilläggsstat för år 1918 må vid
sidan av Imvudtitlarna uppföras ett förslagsanslag till oförutsedda utgifter,
att stå till Eders Kungl. Maj:ts disposition under ovan angivna
villkor; samt
att i fråga om avvecklingen av nu utestående förskott hår ovan
av mig förordade grunder må följas.
Tillika får jag hemställa, att Eders Kungl. Magt måtte föreslå
riksdagen medgiva, att vid statsregleringen för år 1919 de i rikets
ständers skrivelse den 12 maj 1841 angivna grunder i avseende å dispositionen
av besparingar å huvudtitlarna fortfarande må bliva gällande,
dock med iakttagande dels att behållningar, som å anslag till nyinrättade
tjänstebefattningar uppstå, innan dessa första gången tillsättas, skola
tillföras statsverkets kassafond, dels ock att hinder ej möter att även
under pågående riksdag på nämnda sätt disponera besparingarna.
Vad föredragande departementschefen sålunda
anfört, däri statsrådets övriga ledamöter instämde,
behagade Hans Maj:t Konungen godkänna; och skulle
utdrag av detta protokoll tillställas de övriga departementen
för behörigt iakttagande vid uppgörande av
förslag till reglering av utgifterna under vederbörande
huvudtitlar i riksstaten.
Ur protokollet:
Georg Sjöcrona.
Inkomsterna: 1918 års tllläggsstat.
1
Tilläggsstaten för år 1918.
«*
II. Inkomsterna.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 14 januari
1918.
N ärvarande:
Hans excellens herr statsministern Edén,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,
Statsråden: Petersson,
Schotte,
Pétrén,
Nilson,
Löfgren,
friherre Palmstierna,
Rydén,
Undén,
Thorsson.
Departementschefen, statsrådet Thorsson anförde:
Enligt de grunder, som fastställdes genom Eders Kungl, Maj:ts
beslut den 31 december 1917, har jag upprättat förslag till en tilläggsstat
för 1918. De utgifter, som böra förekomma på denna tllläggsstat,
äro av väsentligen tre olika kategorier. Den första gruppen utgöres av
sådana utgifter, som böra täckas av skattemedel. De äro dels verkliga
utgifter dels utgifter för kapitalökning. Bland de verkliga utgifterna
ingå dels sådana verkliga utgifter, som bli nödvändiga under 1918,
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.) 1
2
Inkomsterna: 1918 års tilläggsstat.
ehuru de icke äro uppförda i 1918 års stat, och dels anslag för täckning
av sådana förskott, som nu böra täckas av skattemedel. De utgifter
för kapitalökning, som böra täckas av skattemedel, utgöras dels av vissa
anslag till statens affärsverk och dels av ersättning för tillfälliga lånemedel,
som i 1-917 och 1918 års riksstater upptagits för fyllande av
brist i riksstaten.
Summan av nu nämnda utgifter uppgår till 398,483,700 kronor.
Enligt vad jag närmare utvecklat i mitt anförande till statsrådsprotokollet
rörande inkomsterna i 1919 års riksstat böra dessa utgifter täckas genom
ett bidrag från statsverkets kassafond till ett belopp av 394,483,700
kronor, varförutom ett belopp av 4,000,000 kronor, som är avsatt för
tillfällig löneförbättring åt viss personal vid armén och marinen, finnes
disponibelt. I enlighet härmed hemställer jag nu, att i förslaget till tillläggsstat
för 1918 måtte uppföras under huvudrubriken: »I anspråk tagna
kapitaltillgångar» och underrubriken: »uppkomna av egentliga statsinkomster»
en inkomstpost: »statsverkets kassafond» med 394,483,700
kronor; samt att vidare under samma rubrik uppföres en inkomstpost:
»särskilt avsatta medel» med 4,000,000 kronor.
Den andra gruppen av utgifter, som böra upptagas på 1918 års
tilläggsstat, utgöres av utgifter för sådan varaktig kapitalökning i stadens
produktiva fonder, som regelmässigt brukar bestridas med lånemedel.
Dessa utgifter uppgå till en summa av 40,174,200 kronor. Jag hemställer
därför, att i förslaget till tilläggsstat för 1918. måtte uppföras
under huvudrubriken »Lånemedel» en inkomstpost »I. Last upplåning»
med 40,174,200 kronor.
Slutligen förekommer en tredje grupp av utgifter, nämligen för
beredande av förlags- eller rörelsekapital för vissa tillfälliga behov.
Summan av dessa utgifter är 222,194,300 kronor. Jag hemställer att
i förslaget till tilläggsstat under huvudrubriken »Lånenpedel» uppföres
en inkomstpost »II. Tillfällig upplåning» med 222,194,3QQ kronor.
Det torde böra uppmärksammas att denna tillfälliga upplåning är
av annan karaktär, än den som förekom på 1917 och 1918 års stater.
Den tillfälliga upplåningen hade där den uppgiften att täcka brist i
riksstaten. Den nu föreslagna tillfälliga upplåningen är lika väl som
den fasta en upplåning för kapitalökning, ehuru för övergående ändamål,
nämligen dels förlag till statsverket för vissa utgifter, för vilka ersättning
framdeles kommer att inflyta, dels rörelsekapital för kristidskommissionerna.
Tilläggsstaten för 1918 skulle enligt nu angivna grunder komma
att visa en inkomstsumma av 660,852,200 kronor.
3
Inkomsterna: 1918 års tllläggsstat.
De av föredragande departementschefen sålunda
i avseende å beräkningen av statsverkets tillgångar för
1918 års tilläggsstat gjorda förslag, i vilka statsrådets
övriga ledamöter instämde, behagade Hans Maj:t
Konungen gilla och bifalla.
Dr protokollet:
Teodor Franzén.
Utgifterna: 1918 års ti/läggsstat.
I
Tilläggsstaten för år 1918.
Utgifterna.
För flera huvudtitlar gemensam fråga.
(Adrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 14 januari
1918.
N ä: r vara n d e :
Hans excellens herr statsministern Edén,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,
Statsråden: PETERSSON,
SCHOTTE,
Petrén,
Nilson,
Löfgren,
friherre Palmstierna,
Rydén,
Undén,
Thorsson.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson anförde i fråga
om utgifterna till en början följande:
Krigstidstillägg och krigstidshjälp.
Med hänsyn till de alltjämt stegrade levnadskostnaderna kommer
det att visa sig nödvändigt att för innevarande år betydligt höja de åt
nuvarande och f. d. befattningshavare i statens tjänst ävensom änkor
och barn efter dylika befattningshavare såsom krigstidstillägg och krigsBihang
till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 2 höft. (Nr 2.)
2
Utgifterna: 1918 års tilläggsstat.
tidshjälp utgående belopp. Särskilda framställningar härutinnan torde
komma att för de olika huvudtitlarna avlåtas till riksdagen. Innan
definitivt beslut i ämnet fattats, torde emellertid de för ändamålet erforderliga
anslagen böra å förslaget till tilläggsstat för år 1918 allenast beräknas.
Närmare förslag härom torde vid behandlingen av de olika
huvudtitlarna få framställas av vederbörande departementschefer.
Vad föredragande departementschefen sålunda
hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämde,
behagade Hans Maj:t Konungen godkänna; och skulle
'' utdrag av protokollet i vad det avsåge sättet för upptagande
å tilläggsstaten för år 1918 av anslagen till
krigstidstillägg ocli krigstidshjälp tillställas de övriga
departementen för behörigt iakttagande vid uppgörande
av förslag till reglering av utgifterna under vederbörande
huvudtitlar å berörda tilläggsstat.
Ur protokollet:
Teodor Franzén.
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1918.
Första huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
I
Tilläggsstaten för år 1918.
Första huvudtiteln.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 14 januari
1918.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Eden,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,
Statsråden: PETERSSON,
ScHOTTE,
Petrén,
Nilson,
Löfgren,
friherre Palmstierna,
Rydén,
Undén,
Thorsson.
Efter att hava hänvisat till vad till statsrådsprotokollet den 31
december 1917 yttrats angående uppgörande av en tilläggsstat för år
1918, anförde departementschefen, statsrådet Thorsson angående första
huvudtiteln:
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 2 höft. (Nr 2.)
1
2
Första huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
[1.]
Merkostnad
för uppvärmning
av Stockholms
och
Drottningholms
slott.
Ruugl. slottsstaten.
1. Merkostnad för uppvärmning av Stockholms och Drottningholms slott.
Under första huvudtiteln äro i riksstaten för år 1918 uppförda
vissa anslag till de kungl. slotten, avsedda dels för underhåll, dels vad
Stockholms slott beträffar även för bevakning, lyse o. s. v. Kostnaderna
för uppvärmning av slotten hava däremot varit avsedda att bestridas
av det anslag till ved och kol för de kungl. hoven, som ingår
under huvudtitelns första del. Det har visat sig att sistnämnda anslag
— uppgående till 50,000 kronor — för närvarande icke är tillräckligt
för ifrågavarande ändamål. Alltsedan tiden för krigsutbrottet hava
på grund av de ständigt stigande bränsleprisen kostnaderna för slottens
uppvärmning hastigt ökats och enligt meddelanden från riksmarskalksämbetet
hava under året 1916 — det sista, för vilket fullständiga räkenskaper
för närvarande föreligga, — för bränsle utbetalts ej mindre än
133,338 kronor 19 öre, varav mer än 123,000 kronor ensamt för Stockholms
och Drottningholms slott. Det lider intet tvivel, att året 1917
kommer att visa ännu större kostnader för berörda ändamål och att ingen
minskning är att vänta för år 1918. Jag anser mig böra fästa uppmärksamheten
därpå, att särskilt vad Stockholms och Drottningholms
slott angår byggnaderna måste hållas nödtorftigt uppvärmda även när
de icke bebos av den kungliga familjen med hänsyn till inom dem inrymda
staten tillhöriga möbler och konstverk, samt att inom Stockholms
slott vissa lokaler regelmässigt äro disponerade för andra ändamål
bl. a. för högsta domstolens sammanträden. Under sådana förhållanden
finner jag mig böra hemställa, att ett särskilt anslag uppföres
å 1918 års tilläggsstat i syfte att möta den merkostnad för nämnda
byggnaders uppvärmning, som under detta år med säkerhet är att
vänta, och torde nämnda anslag med hänsyn till nyss anförda utgiftssiffror
för år 1916 lämpligen kunna sättas till 75,000 kronor. Jag tillstyrker
alltså, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen,
att till bestridande av den för år 1918 beräknade
merkostnaden för uppvärmning av Stockholms
och Drottningholms slott å tilläggsstat för samma år
anvisa ett förslagsanslag, högst............ kronor 75,000.
Första huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat -
3
Vad föredragande departementschefen sålunda,
med instämmande av statsrådets övriga ledamöter,
yttrat och hemställt behagade Hans Maj:t Konungen
gilla och bifalla.
Ur protokollet:
Teodor Franzén.
Tilläggsstaten för år 1918.
Andra huvudtiteln.
Utdrag av protokollet över justitiedepartement särenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 14 januari 1918.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern EdÉN,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena HELLNER,
Statsråden: PETERSSON,
SCHOTTE,
Petrén,
Nilson,
Löfgren,
friherre Palmstierna,
Rydén,
Undén,
Thorsson.
2:o.
Chefen för justitiedepartementet statsrådet Löfgren anförde härefter:
Under åberopande av vad den 31 december 1917 dåvarande chefen
för finansdepartementet till statsrådsprotokollet över finansärenden vid
anmälan av kassaförlagskommitténs den 20 mars 1917 avgivna betänkande
anfört rörande avvecklingen av det hittills tillämpade för skottsförfar an det,
får jag härmed underställa Kungl. Maj:ts prövning de särskilda medelsbehov,
som under andra huvudtiteln böra tillgodoses genom anslag å
tilläggsstat för år 1918.
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 2 käft. (Nr 2.)
1
o
Andra huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
[i-]
Bidrag till
domsagornas
förvaltning.
[2-1
Bostadshus
för befattningshavare
vid centralfängelset
i
Växjö.
A. Rättsskipningen.
1. Bidrag till domsagornas förvaltning.
Under åberopande av vad jag under punkten [14] i det vid årets
statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden
anfört, får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå
riksdagen
att, i avvaktan på proposition om anvisande av
medel till bestridande av vissa bidrag till domsagornas
förvaltning, å tilläggsstat för år 1918 såsom förslagsanslag,
högst, beräkna ett belopp av ., kronor 24,000.
B. Fångvården.
1. Bostadshus för befattningshavare vid centralfängelset i Växjö.
Ordinarie befattningshavare vid statens fångvårdsanstalter åtnjuta,
utom kontant avlöning, förmånen av fri bostad i fängelsebyggnaderna
eller eljest i kronans hus eller ock hyresersättning. Enahanda rätt till
fri bostad tillkommer extra bevakniugstjänsteman, vilken oavbrutet under
ett år innehall och fortfarande innehar sin befattning. Vid de flesta fångvårdsanstalterna
har det ännu ej varit möjligt att ens åt samtliga där
tjänstgörande ordinarie befattningshavare bereda bostäder i byggnader,
som av fångvården disponerats. Följden härav är den, att för närvarande
kontant hyresersättning utgår till ett stort antal tjänstemän vid
fångvårdsstaten. Under de senare åren har emellertid den på flera
orter uppkomna bostadsbristen åstadkommit svårigheter för de befattningshavare,
som icke kunnat erhålla bostad i kronans hus, att till
skäliga priser i fångvårdsanstalternas närhet förhyra lämpliga bostadslägenheter.
Särskilt i de fall, att de förhyrda lägenheterna legat långt
avlägsna från fängelset, har härigenom uppstått avsevärda olägenheter
från fångvårdssynpunkt.
På grund härav har det visat sig allt mer önskligt att i största
möjliga omfattning bereda tjänstemännen bostäder i fångvården tillhöriga
byggnader, helst belägna i fångvårdsanstalternas omedelbara närhet
Andra huvudtiteln: 1918 års tllläggsstat. 3
Geuom en dylik anordning vinnes den fördelen, att tjänstemännen kunna,
även dä de för tillfället icke äro i tjänst, vid behov utan större svårighet
och tidspillan tillkallas ävensom att de bliva satta i tillfälle att tillbringa
kortare fristunder i sina hem samt därstädes intaga alla sina måltider.
Ett steg i nu antydd riktning togs senast sistlidna år. På framställning
av Kung!. Maj:t beviljade nämligen 1917 års riksdag erforderliga
medel för inköp av en invid centralfängelset i Härnösand belägen
fastighet samt för inredande av tre å denna fastighet befintliga byggnader
till bostäder åt bevakningspersonal vid samma anstalt.
Uti underdånig skrivelse den 26 oktober 1917 har nu fångvårdsstyrelsen
väckt förslag därom, att för anskaffande av bostäder åt vissa
befattningshavare vid centralfängelset i Växjö måtte få av fångvården
inköpas den invid sagda fängelse belägna fastigheten nr 55 C i kvarteret
Eleonora i Växjö. Härom yttrar fångvårdsstyrelsen i berörda skrivelse
bland annat följande:
Vid centralfängelset i Växjö kunde bostäder i kronans hus icke beredas
direktören, assistenten, skollärarinnan, överkonstapeln, sex vaktkonstaplar och sex
vaktfruar.
Visserligen bebodde direktören ännu en lägenhet inom fängelset, men Kungl.
Maj:t hade på av styrelsen gjord framställning genom nådigt brev den 4 maj 1917
medgivit, att från och med den 1 oktober 1917 eller den senare dag, styrelsen
kunde komma .att bestämma, tillsvidare till den 1 oktober 1918 finge till direktören,
mot det att lian avträdde honom anvisad tjänstebostad inom fängelset, utbetalas
hyresersättning och vedanslag till ett sammanlagt belopp av 1,300 kronor. Då han
emellertid på grund av i Växjö rådande bostadsbrist icke kunnat för nämnda belopp
anskaffa lämplig bostad jämte erforderlig ved, hade styrelsen nödgats medgiva honom
att, såsom nyss nämnts, kvarbo i sin tjänstebostad, ehuru denna vore behövlig för
andra i styrelsens berörda framställning angivna fångvårdsändamål.
För att på lämpligaste sätt ordna för beredande av bostäder åt omförmälda
befattningshavare vid fängelset hade styrelsen inlett förberedande underhandlingar
om inköp av förutnämnda invid fängelset belägna fastighet nr 55
C i kvarteret Eleonora i Växjö. Därvid hade denna fastighets ägare förklarat sig
villig att försälja fastigheten för en köpeskilling av 96,000 kronor.
Fastigheten vore belägen omedelbart bredvid fängelsets trädgård samt vore
bebyggd med fyra så gott som nya, väl inredda och underhållna byggnader av reveterat
timmer. Den västra av dessa byggnader kunde användas till bostäder åt
direktören, assistenten, lärarinnan, överkonstapeln och eventuellt predikanten. De
båda södra byggnaderna kunde utnyttjas till bostäder åt sex vaktkonstaplar och sex
vaktkvinnor, medan den östra byggnaden liksom en överbliven lägenhet i den ena
av de båda södra byggnaderna — den sydöstra — borde reserveras för kommande
behov och tillsvidare uthyras.
Enligt vad styrelsens biträdande arkitekt efter verkställd besiktning vitsordat,
erfordrades för byggnadens användande för angivna ändamål endast ytterst obetyd
-
Fångvårds
styrelsen.
4
Andra huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
[2.] liga ändringsarbeten, nämligen upptagande av fyra stycken dörrar, igensättande av
två dörrar samt utbyte av en spis mot en kakelugn.
De hyresersättningar, som genom byggnadernas förvärvande skulle kunna inbesparas,
vore följande:
direktören, hyresersättning och vedanslag kronor 1,300: —, varav såsom hyresersättning
beräknades.................................................................................. kronor 1,000: —
assistenten, hyresersättning och vedanslag kronor 800: —, varav
såsom hyresersättning beräknades .................................................. » 600: —
lärarinnan, hyresersättning och vedanslag kronor 225: —, varav
såsom hyresersättning beräknades........................... | ........................ » | 175 | — | |
överkonstapeln, hyresersättning |
| ........................ » | 350 | — |
2 vaktkonstaplar » | å 225: - ............... | » | 450 | — |
3 » " » | > 190: - ............... | ........................ » | 570 | — |
1 vaktkonstapel, » | » 150: - ............... | ........................ » | 150 | — |
6 vaktfruar » | » 150: - ............... | ........................ » 900 kronor 4,195 |
|
Berörda hyresersättningar med undantag av direktörens vore beräknade efter
de förhållanden, som gällt före krigsutbrottet. I avbidan på blivande reglering av
hyresersättningarna utginge desamma med 15 procent krigstidstillägg. Det torde
vara föga troligt, att vid den reglering, som komme att äga rum, sedan nu rådande
kristid gått till ända, hyrorna skulle hava återgått till de belopp, som gällde före
kriget. Man torde därför böra räkna med nödvändigheten av att vid dylik reglering
höja hyresersättningarna med åtminstone de belopp, som nu utginge i form av krigstidstillägg
å desamma.
Till ovannämnda summa ....................................................................... kronor 4,195: —
torde därför kunna läggas 15 procent å hyresersättningarna med
undantag av direktörens eller ........................................................... »
Om härtill lades den hyresinkomst, som kunde erhållas av den
överblivna lägenheten i sydöstra byggnaden, eller........................ »
och av den östra byggnaden, eller....................................................... »
ävensom hyresvärdet av den lägenhet i västra byggnaden, som
eventuellt kunde upplåtas såsom bostad åt predikanten eller till
annan uthyras .................................................................................... »
allt beräknat efter nu utgående hyror, skulle fastighetens årliga
avkastning beräknas kunna uppgå till ........................................... kronor 7,004: 2 5,
vilket skulle motsvara en ränteavkastning å den ifrågasatta köpeskillingen
av 7 V4 procent.
Om till årliga underhålls- och reparationsarbeten å byggnaderna beräknades
åtgå ett belopp, som motsvarade 1 procent av köpeskillingen, skulle likväl återstå
en årlig ränteavkastning av 6 ''/< procent, vilket syntes styrelsen utgöra en tillfredsställande
förräntning å det kapital, som skulle erfordras för inköp av fastigheten.
Härtill komme även de fördelar i övrigt, som ett sådant inköp skulle medföra.
Så skulle fängelsets befattningshavare i största möjliga omfattning bliva
bosatta i fängelsets omedelbara närhet. Vidare vore att märka, att den ifrågavarande
fastigheten vore belägen på en höjd intill fängelsets trädgård med fri utsikt
479:25
280: -,
1,450: -
600: -,
Andra huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
över det i trädgården bedrivna fångarbetet, en omständighet, som för närvarande, [2.]
så länge fastigheten icke disponerades av fångvården, måste anses föga tillfredsställande.
Denna olägenhet skulle undanröjas genom fastighetens inredande till bostäder
åt befattningshavare vid fängelset.
Under åberopande av vad styrelsen sålunda anfört har styrelsen
hemställt, att Kungl. Maj:t ville föreslå riksdagen att för inköp av ifrågavarande
fastighet till anordnande därstädes av bostäder åt befattningshavare
vid centralfängelset i Växjö bevilja ett anslag av 96,000 kronor
att förskottsvis utgå under år 1918.
Vid fångvårdsstyrelsens nu förevarande skrivelse voro fogade bland
annat en skiss över ifrågavarande tomt samt planritningar till de därå
betintliga byggnaderna.
Samma skäl, som föranledde Kungl. Maj:t att föreslå sistlidna års
riksdag att bevilja medel för inköp av förutnämnda fastighet i Härnösand
till inredande av bostadslägenheter för bevakningspersonalen vid
centralfängelset därstädes, tala jämväl för ett bifall till fångvårdsstyrelsens
nu förevarande framställning. Vad dåvarande departementschefen vid
anmälan av ärendet rörande inköp av Härnösandsfastigheten yttrade därom,
att en nödvändig förutsättning, för att bevakningspersonalen vid
fångvårdsanstalterna skulle kunna på ett tillfredsställande sätt fylla sin
uppgift, vore den, att samma personal i socialt och ekonomiskt hänseende
höiles uppe vid en ej allt för låg nivå samt att härvid bostadsförhållandena
spelade den icke minst viktiga rollen, äger sin giltighet jämväl
i nu förevarande ärende. Då därjämte fastigheten i fråga innehar ett
från fångvårdssynpunkt synnerligen fördelaktigt läge samt det för densamma
begärda priset måste anses skäligt, tvekar jag ej att ansluta
mig till fångvårdsstyrelsens ståndpunkt i frågan.
Jag får alltså hemställa att, Eders Kungl. Maj: t täcktes föreslå
riksdagen.
att för inköp av fastigheten nr 55 C i kvarteret
Eleonora i Växjö till anordnande därstädes av bostäder
åt befattningshavare vid centralfängelset i Växjö å
tilläggsstat för år 1918 bevilja ett
reservationsanslag å ............................... kronor 96,000.
6
Andra huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
2. Inledande av elektrisk belysning i tjänstemannabostäder vid vissa
fångvårdsanstalter.
[3.] På av fångvårdsstyrelsen gjorda framställningar fann Kungl.
Maj:t genom beslut den 7 september 1917 gott dels bemyndiga fångbelysning
i vårdsstyrelsen att i den omfattning, som visade sig möjlig, låta intjänste-
föra elektrisk belysning för en kostnad av högst 200,000 kronor vid
bostäder vid centralfängelserna å Härianda och i Härnösand, straffängelserna i LinViSvå-dsnS"
köping, Jönköping, Kalmar, Vänersborg, Mariestad, Örebro, Falun och
anstalter. Gävle samt kronohäktena i Nyköping, Visby, Halmstad, Valberg, UddeKungi.
Majds valla, Hudiksvall, Sundsvall, Östersund, Umeå och Luleå, dock endast i
beslut den 7 sådana fall, där den nödiga elektriska energien lämpligen kunde erseptem
er fållas från kraftstation, som normalt dreves med vattenkraft, dels godkänna
ett av fångvårdsstyrelsen gjort inköp av 220 acetylénlampor, dels
medgiva, att för de fångvårdsanstalter, åt vilka ej med stöd av berörda
eller annat av Kungl. Maj:t givet bemyndigande kunde beredas elektriskt
ljus eller sådant i tillräcklig omfattning, finge av fångvårdsstyrelsen
anskaffas ej mindre genom statens industrikommissions arbetsutskotts
förmedling eller i allt fall till pris ej överstigande det, som från arbetsutskottet
kunde komma att erbjudas, efter hand, i mån av behov, utöver
av fångvårdsstyrelsen redan beställda 220 acetylénlampor, ytterligare
högst 1,280 acetylénlampor eller tillsammans högst 1,500 sådana för en
bruttokostnad ej överstigande sammanlagt 37,500 kronor än även nödiga
kvantiteter karbid, dels ock föreskriva, att kostnaderna för inköp av
acetylénlampor och karbid finge utgå av förslagsanslaget till fångars
vård och underhåll samt kostnaderna för den elektriska belysningens
införande, högst 200,000 kronor, skulle av statskontoret efter fångvårdsstyrelsens
rekvisition bestridas under förskottstitel för att sedermera
anmälas till ersättande.
Kungi. Majda Genom beslut den 31 december 1917 fann Kungl. Maj:t, lika
besiut
den 3i ledes på framställning av fångvårdsstyrelsen, gott att för införande i
ecem^er y-gg narraare angiven omfattning av elektrisk belysning vid straffängelset
i Stockholm samt kronohäktena i Karlshamn, Ystad, Ängelholm och
Haparanda, ställa till fångvårdsstyrelsens förfogande ett belopp av
22,000 kronor, att av statskontoret efter fångvårdsstyrelsens rekvisition
utbetalas av tillgängliga medel under förskottstitel för att sedermera anmälas
till ersättande.
Andra huvudtiteln: 1918 års tllläggsstat. 7
Genom nu nämnda båda beslut av den 7 september och den 31
december 1917 har Kungl. Maj:t således för införande av elektriskt
ljus i vissa fängvårdsanstalter, under forskottstitel anvisat tillhopa
222,000 kronor. Av detta belopp har statskontoret ännu ej anmält
någon del till ersättande, utan torde vad av detsamma kan komma att
utanordnas av statskontoret komma att i sinom tid täckas av det anslag
till täckande av vissa av statskontoret ännu ej till ersättande anmälda
förskott, som jag längre fram vid punkt [15] kommer att tillstyrka
Kungl. Maj:t att föreslå riksdagen beräkna på tilläggsstat för år 1918.
På sätt jag redan förut i dag omnämnt vid behandling av frågan
om äskande hos riksdagen å 1919 års stat av medel till anordnande
av elektrisk belysning vid central fängelset å Långholmen, har Kungl.
Maj:t vidare den 28 september 1917 fattat visst beslut, ägnat att underlätta
ett skyndsamt elektrifierande i viss utsträckning av centralfängelset
å Långholmen.
I underdånig skrivelse den 30 november 1917 hava en del befattningshavare
av högre och lägre grad vid centralfängelset å Långholmen,
under framhållande av vikten för dem att under nu rådande förhållanden
få frågan om belysningen i de av dem bebodda lägenheterna skyndsamt
ordnad, anhållit, att Kungl. Maj:t måtte medgiva, att elektrisk belysning
finge i samband med pågående installation av dylik belysning i fängelset
inledas i samtliga tjänstemannabostäder å Långholmen.
över denna framställning avgav fåugvårdsstyrelsen den 13 december
1917 infordrat underdånigt utlåtande. Därvid yttrade styrelsen i huvudsak
följande:
Styrelsen hade från elektriska prövningsanstalten i Stockholm införskaffat en
styrelsens utlåtande i avskrift bifogad beräkning över de ungefärliga kostnader,
som skulle förorsakas av en anläggning i överensstämmelse med framställningen i
fråga, vilken beräkning slutade å ett belopp av 47,000 kronor. Detta belopp skulle
emellertid enligt samma beräkning genom användande av fångarbetskraft kunna antagas
bliva reducerat till 32,900 kronor, vartill dock i sådant fall komme utgiften
för arbetspremier till fångarna med cirka 2,100 kronor. Kostnaderna för armatur
torde böra bestridas av bostadsinnehavarna.
En av de lägenheter, som i ovannämnda beräkning upptagits till förseende
med elektriskt ljus, den s. k. Sjötullen, ägdes av Stockholms stad och förhyrdes av
fångvården med 12 månaders uppsägningstid. I lägenheten vore bostäder upplåtna
åt 5 gifta och 2 ogifta tjänstemän av lägre grad.
I de av 1913 och 1914 års riksdagar beviljade anslagen för centralfängelsets
å Långholmen elektriska belysningsanordningar vore kostnader för införande av
Kungl. Maj.ts
beslut den 28
september
1917.
Befattningshavare
vid
central fängelset
å Långholmen
i underdånig
skrivelse
den 30
november
1917.
Fångvårdsstyrelsen
i utlåtande
den
13 december
1917.
[3-]
8 Andra huvudtiteln: 1918 års tllläggsstat
dylik belysning icke medräknade för andra tjänstemannabostäder än nya. direktörsbostaden
och den till en assistent upplåtna lägenheten i kronohäktets ekonomiflygel.
För övriga bostäders förseende med elektriskt ljus till förenämnda kostnad av
47,000 kronor eller alternativt 35,000 kronor måste således särskilt anslag beredas,
för den händelse sökandenas hemställan ansåges böra bifallas.
Vid upprepade tillfällen hade till styrelsen från vederbörande departement
ställts erinran att icke inkomma med andra underdåniga framställningar om anslag
än de oundgängligen nödvändiga. Styrelsen hade därför icke ansett sig böra hemställa
om medels beviljande för anordnande i allmänhet av elektriskt ljus i tjänstemannabostäderna,
så länge fotogén fnnnits att tillgå och så länge de under senaste tid
överdrivet stegrade kostnaderna för dylika anläggningar fortfarande vore bestående.
Vid den av styrelsen förut gjorda underdåniga framställningen om ett anslag
av 200,000 kronor för elektriskt ljus införande vid en del fångvårdsanstalter vore
emellertid kostnaderna för sådant ljus införande i de inom fångvårdsanstalterna befintliga
tjänstemannabostäderna medräknade. Den oerhörda prisförhöjningen å material
och arbetskostnader hade, såsom framgått av inkomna anbud, gjort, att
ovannämnda anslag icke såsom beräknats lämnade tillgång till tjänstebostädernas
förseende med elektriskt ljus. Styrelsen, som under numera inträdda förhållanden
funne det i hög grad önskvärt, att samtliga kronans åt befattningshavare upplåtna
lägenheter försåges med elektriskt ljus, dock först i den mån sådant ljus
hunnit och oaktat materialbristen kunnat införas i själva fängelserna, hade därför
redan före mottagande av den remiss, vari förevarande utlåtande utgjorde svar,
beslutat till Kungl. Maj:t ingå med hemställan- i sådant avseende. Styrelsen hade
också för detta ändamål uppdragit åt ovannämnda elektriska prövningsanstalt att
däröver enligt nu gällande pris uppgöra kostnadsförslag. Så snart dylikt förslag
till styrelsen inkommit, ville styrelsen hos Kungl. Maj:t göra vidare framställning
i saken.
Ur den åberopade beräkningen torde böra anföras följande:
Anläggningen inomhus tänktes utförd med kuhloledning och lampantalet inom
de olika byggnaderna framginge av nedanstående, varvid vore beräknat, att varje rum
skulle innehålla 3 lampor och varje kök en lampa, samt till korridorbelysning i
varje hus 4 lampor.
Pastorsbostad...................... 29 lampor
Befälsbostad.......................136 »
Mässbyggnad...................... 75 »
Bostad för ogift vaktbetjäning............ 42 » •
Bostadshus närmast Långholmsbron......... 54 »
» i södra längan..............120 »
Stora och lilla Knapesta............... 58 »
Bostadshus vid Sjötullen............... 56 »
Summa 570 lampor.
kronor 13,500: —
» 30,000: -
»_ 3,500: —
Summa kronor 47,000: —.
Kostnadsberäkning.
Häri ingår ej armatur.
Huvudledningar..........
Centraler och gruppledningar . .
Diverse oförutsett, kontroll m. m
Andra huvudtiteln: 1918 års tllläggsstat. 9
Den 29 december 1917 avlät fångvårdsstyrelsen den i förutnämnda
skrivelse den 13 december 1917 i utsikt ställda ytterligare framställningen
i saken. Därvid uppgav styrelsen, att styrelsen med ledning av från förutnämnda
prövningsanstalt inkommet kostnadsförslag samt eu del från
elektriska installationslirmor föreliggande anbud uppgjort en framställningen
bifogad beräkning över kostnaderna för utförande av elektrisk
belysning i en del tjänstemannabostäder vid centralfängelserna å Härlanda
och i Växjö, straffängelserna i Uppsala, Jönköping, Vänersborg
och Gävle samt kronohäktena i Nyköping, Eskilstuna, Varberg och Östersund.
Beräkningen slutade på ett belopp av 24,900 kronor, vilket belopp
styrelsen anhölle måtte ställas till styrelsens förfogande för införande
fortast möjligt av elektriskt ljus i de tjänstemannabostäder, som funnes
upptagna i beräkningen. Vid andra av styrelsen närmare angivna fångvårdsanstalter
mötte av olika anledningar hinder för att åtminstone för
närvarande söka verkställa ett liknande arbete.
Den av styrelsen gjorda beräkningen hade följande utseende:
Beräkning av kostnaderna för införande av elektrisk belysning i en del tjänstemannabostäder
vid nedanstående fångvårdsanstalter.
Vid centralfängelset å Härianda. För 5 bostadshus innehållande
vardera 4 vaktkonstapelsbostäder samt för bostadshus med
2 lägenheter för överkonstaplar.................kronor 9,000: —
» centralfängelset i Växjö. För provisoriskt införande av belys -
ning i nuvarande direktörsbostaden, vilken, när bostad utom
fängelset kan anskaffas för direktören, kommer att användas
för annat fångvårdsändamål, samt för en särskild byggnad
inrymmande en första vaktfru- och en vaktfrubostad .... » 1,000: —
» straffängelset i Uppsala. För 7 vaktkonstapelsbostäder i
Uppsala slotts södra torn........... » 2,500: —
» straffängelset i Jönköping. För en överkonstapelsbostad samt
2 vaktkonstapelsbostäder i särskilda hus........... » 1,200: —
» straffängelset i Vänersborg. För 5 vaktkonstapelsbostäder » 2,500: —
» straffängelset i Gävle. För den under inredning varande
direktörsbostaden i gamla reservhäktet............ » 2,200: —
» kronohäktet i Nyköping. För föreståndarebostaden samt
en vaktkonstapelsbostad i särskilt hus............. » 1,500: —
» kronohäktet i Eskilstuna. Då häktets indragning är ifrågasatt,
torde endast provisorisk belysning i föreståndarebostaden
böra uppsättas........................... » 500: —
» kronohäktet i Varberg. För i särskilda byggnader belägna
en föreståndarebostad, 3 vaktkonstapels- och en vaktfrubostad
..... » 2,500: —
» kronohäktet i Östersund. För i särskilda byggnader belägna
en överkonstapels- och 4 konstapelsbostäder......... » 2,000: —
Summa kronor 24,900: —
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.) 2
[3.J
FångvArdsstvrelsen
i
underdånig
skrivelse den
29 december
1917.
10
Andra huvudtiteln: 1918 års t/lläggsstat.
[3.] Sammanlagda kostnaden för införande i den utsträckning, som fång
vårdsstyrelsen
ifrågasatt, av elektrisk belysning i tjänstemannabostäder å
Långholmen samt vid nyss uppräknade fångvårdsanstalter skulle alltså,
under förutsättning att vid arbetets utförande komme till användning
fångarbetskraft i den omfattning fångvårdsstyrelsen tänkt sig, uppgå till
59,900 kronor.
Departements- Att de befattningshavare vid fångvården, som bebo lägenheter,
chefen. nnymcla i fångvården tillhöriga eller av denna förhyrda byggnader, få
elektrisk belysning inledd i sina bostäder i den utsträckning, som omständigheterna
medgiva, synes mig under dessa lysbristens tider vara
eu angelägenhet av vikt. Jag är därför beredd att tillstyrka, att det
belopp å 59,900 kronor, som enligt fångvårdsstyrelsens beräkningar skulle
erfordras för införande av elektriskt ljus i dylika bostäder i den omfattning
och på det sätt,’styrelsen ifrågasatt, äskas av riksdagen å tilläggsstat för år
1918. En förutsättning för att elektrisk belysning på statens bekostnad
införes i det av fångvårdsstyrelsen omnämnda bostadshus vid den s. k.
Sjötullen å Långholmen, som fångvården förhyr av Stockholms stad,
synes mig dock vara, att med Stockholms stad träffas överenskommelse
om skälig gottgörelse för det i sådant avseende nedlagda arbetet, för
den händelse det mellan fångvården och staden gällande hyreskontraktet
rörande ifrågavarande bostadshus av en eller annan anledning skulle
komma att upphöra. Innan elektriskt ljus på statens bekostnad införes
i denna byggnad, torde alltså fångvårdsstyrelsen böra söka träffa dylik
överenskommelse samt underställa densamma Kungl. Maj:ts godkännande.
Under åberopande av vad jag sålunda anfört får jag hemställa,
att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att för inledande av elektrisk belysning i tjänstemannabostäder
vid centralfängelserna å Långholmen
och Härianda samt i Växjö, straffängelserna i Uppsala,
Jönköping, Vänersborg och Gävle samt kronohäktena
i Nyköping, Eskilstuna, Varberg och Östersund å tillläggsstat
för år 1918 bevilja ett reservationsanslag
å ...................................... kronor 59,900.
Andra huvudtiteln: 1918 ars tilläggsstat.
11
(’. Uppfostringsanstalter för minderåriga förbrytare.
Statens uppfostringsanstalt å Bona
1. Komplettering av köksinredningen.
1 det betänkande med förslag till lag om ändring av 5 kap. 3 § [4.J
strafflagen m. fl. författningar, som fattigvårdslagstiftningskommittén r,^mapJe“tk8
avgav den 2 december 1915, framlade kommittén även förslag till den inredningen
utvidgning av statens uppfostringsanstalt å Bona, som en utsträckning uvp''pf(fsfringsav
tvångsuppfostringsinstitutets tillämpningsområde i enlighet med kom- anstalt å
mittens nyssnämnda ändringsförslag skulle gorå erforderlig. Kommittén Bonautgick
därvid från ett antagande, att lagändringen i fråga skulle nödvändiggöra,
att platsutrymmet vid anstalten ökades med omkring 90 kommittén i
elevplatser. Då anstalten efter en då planerad och numera i det närmaste J^ä”k^‘vi
genomförd utvidgning hade ett sovplatsutrymme, som var beräknat för h„. ,9W
136 elever, skulle alltså eu utvidgning av anstalten, omfattande ytterligare
omkring 90 elever, enligt kommittén innebära, att anstalten komme att
rymma 226 elever.
Kommitténs förslag gick i huvudsak ut på inrättande vid anstalten
av en ny avdelning. Beträffande de nya köksanorduingar, som utvidgningen
skulle nödvändiggöra, yttrade kommittén i sitt betänkande:
Något kök skulle ej inrättas i den nya avdelningen. Köket i den gamla
anstalten vore så stort tilltaget, att där kunde lagas mat även för det större antal
elever, som efter utvidgningen skulle komma att finnas vid anstalten. Anordningarna
i köket vore emellertid ej tillräckliga vid en sådan utvidgning. Enligt ett av ingenjören
Albin Svensson i Stockholm uppgjort förslag skulle härför erfordras ett skåp folkökning
av potatis och fisk, en större soppkokningsgryta och en ångkok apparat för
kaffe, varjämte golvet vid grytorna borde förses med golvsifon’och de befintliga
diskanordningama av gjutjärn utbytas mot kopparlådor. Kostnaderna härför, inberäknat
erforderliga ledningar, hade beräknats till 5,500 kronor.
Fattigvårdslagstiftningskommitténs förslag till ändring av 5 kap. ^nlanstaC
3 § strafflagen är som bekant numera upphöjt till lag. Emellertid bär » und.
det överlämnats åt Kungl. Maj it att bestämma tiden för ändringens skrivelse den
ikraftträdande. Något beslut därom är ännu ej fattat på den grund att "
nuvarande uppfostringsanstalter ej i sitt nuvarande skick äro i stånd
att mottaga det ökade antal elever, som lagändringens ikraftträdande
12 Andra huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
[4.] väntas komma att medföra. Emellertid bär den starka tillströmning av
elever till Bonaanstalten, som — i trots därav att nyssnämnda lagändring
ej trätt i kraft — den senare tiden haft att uppvisa, föranlett anstaltens
styrelse att redan nu påkalla en komplettering av köksanorduingarna i
huvudsakligen den riktning, som fattigvårdslagstiftningskommittén föreslagit.
I en den 24 augusti 1917 till Kungl. Magt avlåten skrivelse yttrar
styrelsen därom i huvudsak följande:
Elevantalet vid anstalten hade, trots villkorlig utskrivning av elever, under
senare tiden stigit så, att det vid tiden för skrivelsens avlåtande uppginge till 185.
Till följd därav hade de i köket uppställda ångkokapparaterna blivit otillräckliga,
då den av fattigvårdslagstiftningskommittén, på sätt förut nämnts, åberopade beräkningen
av kostnaden för köksinredningens komplettering på grund av numera
inträdd stark stegring av pris å material (särskilt koppar) samt arbete icke kunnat
av styrelsen läggas till grund för en framställning om erforderliga medel för vidtagande
av åtgärder uti ifrågavarande riktning, hade anbud infordrats från en av
de förnämsta tillverkarna av ångkokapparater, verkstadsaktiebolaget Vulcan i Göteborg.
Vid anbudets infordrande hade för kostnadens nedbringande begärts, att
ångkokapparaterna skulle hava innergryta av gjutjärn i stället för av koppar samt
att apparaterna jämväl i övrigt skulle vara enklast möjligt utförda. För att för
framtiden hava något i reserv hade rymderna beräknats för matlagning åt ett något
större antal elever än som beräknats i fattigvårdslagstiftningskommitténs betänkande.
Jämte förutvarande ångkokapparater erfordrades nu
1 st. 300 liters stjälpbar ångkokapparat med innergryta av gjutjärn
till pris av ................................................................... kronor 3,900: —
1 » 125 liters fast ångkokapparat med innergryta av gjutjärn
och med insats för kokning av kaffe till pris av............ » 2,695: —
1 » potatisskåp av gjutjärn, 240 liters rymd ........................... » 3,900: —
tillhopa kronor 10,495:—,
varifrån skulle enligt anbudet avgå 20 procent med .................... » 2,099: —,
så att återstoden bleve kronor 8,396: —.
Till ångrör m. fi. materialier, frakter samt oförutsedda omkostnader torde
böra beräknas ett belopp av 1,604 kronor, vadan i allt skulle åtgå 10,000 kronor.
På grund av vad sålunda anförts anhöll styrelsen i sin skrivelse,
att Kungl. Maj:t ville för anskaffande och inmontering av nya ångkokapparater
i anstaltens kök till styrelsens förfogande ställa ett belopp av
10,000 kronor.
^befallningtS ^ infordrat underdånigt yttrande har Kungl. Maj:ts befallnings
havande
i havande i Östergötlands län förordat bifall till framställningen.
Östergötlands
Andra huvudtiteln: 1918 års tiUäggsstnt. 13
Statskontoret, vars utlåtande även infordrats, har, onär det icke
syntes vara något att erinra ''emot framställningen, hemställt, att Kungl.
Magt måtte i proposition föreslå riksdagen att till komplettering av
köksinredningen vid anstalten å extra stat för 1919 bevilja ett reservationsanslag
till belopp av 10,000 kronor, med rätt för Kungl. Magt att
förskottsvis av tillgängliga medel utanordna vad av detta belopp kunde
finnas erfoderligt före nämnda år.
På sätt jag redan förut haft tillfälle att nämna, har elevantalet vid
Bonaanstalten numera stigit till ej .mindre än 229 och alltså överskridit det
antal, från vilket fattigvårdslagstiftningskommittén, på sätt nämnts,
utgått vid uppgörandet av sin förut omförmälda utvidgningsplan, innefattande
bland annat en komplettering av köksiuredningen i ungefär
den omfattning, som styrelsen nu ifrågasatt. Att ett behov av dylik
komplettering redan nu föreligger synes mig härigenom tillfullo ådagalagt.
Till följd av sakens brådskande beskaffenhet torde för ändamålet
erforderliga medel böra begäras på 1918 års tilläggsstat. I anledning härar
och då någon anmärkning ej torde vara att göra mot den av styrelsen
åberopade kostnadsberäkningen, får jag hemställa, att Eders Kungl.
Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att till komplettering av köksinredningen vid
statens uppfostringsanstalt å Bona å tilläggsstat för år
1918 bevilja ett reservationsanslag å... kronor 10,000.
2. Ändrings- och nybyggnadsarbeten.
I enlighet med vad jag under punkt [30] i det vid årets statsverksproposition
fogade statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden
anfört, får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att, i avvaktan på proposition angående ändringsoch
nybyggnadsarbeten vid statens uppfostringsanstalt
å Bona, för sådant ändamål å tilläggsstat för år 1918
såsom reservationsanslag beräkna ett
belopp av ................................................... kronor 235,000.
[4.]
St åt skönt orrt
Departements
chefen.
..
Ändrings- och
nybyggnadsarbeten
vid
statens uppfostrings
anstalt ö,
Bona.
14
Andra huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
[6-3
Inventarier
m. m. vid statens
uppfostringsanstalt
å
Bona.
[7.1
ftxtra lön ti''
mugg.
LÖ-]
Löneförbättring
åt vissa
vaktmästare
m. fl.
3. Inventarier m. m.
Med stöd av vad jag under nyssnämnda punkt [30] i det vid årets
statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden
tillika anfört om behovet av ett till 265,000 kmnor beräknat
belopp för inköp av jordbroksinventarier och vidtagande av vissa ändringsarbeten
m. m., får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t ville föreslå riksdagen
att, i avvaktan på proposition om anvisande av
medel till inköp av vissa inventarier för statens uppfostringsanstalt
å Bona m. m., för sådant ändamål å
tilläggsstat för år 1918 såsom reservationsanslag beräkna
ett belopp av................................ kronor 265.000.
D. Diverse.
1. Extra lönetillägg.
1 överensstämmelse med vad jag under punkten [34] i det vid
årets statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden
anfört, får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes
föreslå riksdagen
att för beredande, i enlighet med de i statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag angivna
grunder, av extra lönetillägg för år 1918 åt vissa
tjänstemän och betjänte i ämbetsverk under justitiedepartementet
å tilläggsstat för år 1918 anvisa ett
förslagsanslag av........................................ kronor 2,500.
2. Löneförbättring åt vissa vaktmästare m. fl.
Med stöd av vad jag under punkten [35] i det vid årets statsverksproposition
fogade statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden
anfört, får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen
att, i avvaktan på proposition angående löneförbättring
åt vissa vaktmästare och med dem jämförliga
Andra huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
15
befattningshavare, till dylik löneförbättring, så vitt j_8
angår befattningshavare under justitiedepartementet, å
tilläggsstat för år 1918 såsom förslagsanslag, högst. ''
beräkna ett belopp av ............................ kronor 13,300.
3. Krigstidstillägg och krigstidshjälp.
För beredande av krigstidstillägg och krigstidshjälp under är 1917 tV-J
åt befattningshavare i statens tjänst beviljade nästlidet års riksdag på Mugg och
extra stat för år 1918 under andra huvudtiteln ett förslagsanslag av krigstidshjälp
680,000 kronor. (Extraanslag)
Vid behandling av eu del utgiftsfrågor, som äro gemensamma för
flera huvudtitlar, har chefen för finansdepartementet förut i dag omnämnt,
att under instundande riksdags förlopp är att förvänta avlåtande
av särskild proposition om beredande åt befattningshavare i statens
tjänst av krigstidstillägg och krigstidshjälp jämväl under år 1918.
Med föranledande härav och då krigstidstillägget och krigstidshjälpen
för år 1918, vad andra huvudtiteln angår, beräknats kräva
ett belopp av omkring 1,700,000 kronor, får jag hemställa, att Eders
Kung!. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att, i avvaktan på proposition angående krigstidstillägg
och krigstidshjälp und*-r år 1918 åt befattningshavare
i statens tjänst, å tilläggsstat för år 1918
under andra huvudtiteln såsom förslagsanslag beräkna
ett belopp av........................................ kronor 1,700,000.
4. Statistik över riksdags- och landstingsmannaval.
För upprättande i statistiska centralbyrån av statistik över riksdags-
och landstingsmannaval hava under andra huvudtiteln under förskottstitel
utbetalts följande belopp, nämligen:
år 1911........................................ | .......... kronor | 6,126: 67 |
» 1912......................................... | .......... » | 8,576: 35 |
» 1913 ......................................... | .......... » | — — — |
»1914........................................ | ......... » | 15,400: — |
» 1915.......................................... | .......... » | 3,580: 35 |
» 1916 .......................................... | .......... » | 5,333: 3 5 |
eller i medeltal omkring 6,500 kronor | om året. |
|
[10.]
Statistik över
riksdags- och
, landstingsmannaval.
(Extra anslag.)
16
Andra huvudtiteln: 1918 års tillåggsstat.
Kassaförlagskommittén har i sitt betänkande såsom sin mening
uttalat, att för bestridande av en del regelbundet återkommande utgifter,
* som hittills fått formen av förskott, för vilka ersättning sedermera begärts
av riksdagen, anslag borde under vederbörande huvudtitel i riksstaten
uppföras; och har bland sådana utgifter kommittén omnämnt
kostnader för ovannämnda statistik att uppföras under andra huvudtiteln.
I sitt över berörda betänkande avgivna utlåtande har statskontoret
härutinnan anslutit sig till den av kommittén uttalade meningen, varjämte
statskontoret, för så vitt här förelåge ett stadigvarande behov,
ifragasatt, om icke detta lämpligast kunde tillgodoses genom anslag för
ökning av statistiska centralbyråns arbetskrafter.
kfter samråd med chefen för finansdepartementet samt överdirektören
och chefen för statistiska centralbyrån har jag emellertid funnit
det för närvarande lämpligast, att till bestridande av kostnaderna för
statistik över riksdags- och landstingsmannaval uppföres ett förslagsanslag
under andra huvudtiteln.
Enligt vad chefen för statistiska centralbyrån upplyst, skulle det
belopp, som för ändamalet erfordras under år 1918, kunna beräknas
till omkring 7,000 kronor. Ett förslagsanslag till detta belopp torde
alltså böra uppföras i 1918 års tilläggsstat. För år 1919 torde däremot
ej erfordras något anslag av nu nämnd art, enär, så vitt man nu kan
överblicka förhållandena, varken riksdags- eller landstingsmannaval komma
att äga rum under det året.
På grund härav får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes
föreslå riksdagen
att till bestridande av kostnaderna för statistik
över riksdags- och landstingsmannaval å tilläggsstat för
år 1918 bevilja ett förslagsanslag av...... kronor 7,000.
5. Fastighetsregister för stad.
[11.] Med stöd av vad jag under punkten [39] i det vid årets stats
regfst5
* * * 9eretföv vårproposition fogade statsrådsprotokollet över justitiedepartementsstad.
ärenden anfört, får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen
att av det för bestridande av de på staten belö
pande
kostnaderna för. första uppläggande av fastighets -
Andra huvudtiteln: 1918 års t/l/äggsstat.
17
register för städer och vissa andra samhällen av 1917 [11.]
års riksdag beviljade reservationsanslag å 750,000
kronor å tilläggsstat för år 1918 anvisa.
.............................................................. kronor 50,000.
6. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga.
I enlighet med vad jag under punkten [42] i det vid årets statsverksproposition
fogade statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden
anfört, får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen
[12.J
Kommittéer
och utredningar
genom
sct/ckunniga.
att till kommittéer och utredningar genom sakkunniga
å tilläggsstat för år 1918 under andra huvudtiteln
bevilja ett förslagsanslag av...... kronor 160,000.
7. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till extra utgifter.
I
Under åberopande av vad jag under punkten [43] i det vid årets [13.]
statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden
anfört, får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå u
riksdagen
att till förstärkning av det under andra huvudtiteln
upptagna ordinarie reservationsanslaget till extra
utgifter å tilläggsstat för år 1918 bevilja ett belopp
av .................................................................... kronor 4,500.
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 2 höft. (Nr 2.)
3
18
Andra huvudtiteln: 19/8 års tllläggsstat.
[14-]
Stats
kontorets
förskott.
8. Statskontorets förskott,
I en till justitiedepartementet ingiven skrivelse av den 14 december
1917 har statskontoret anmält, att, jämlikt föreskrift i särskilda
Kungl. Maj:ts skrivelser, vissa belopp för olika ändamål förskottsvis utbetalats
av statskontoret under tiden från och med den 1 november
1916 till den 1 november 1917 eller av Kungl. Majrts befallningshavande
i länen under år 1916. Statskontoret har anhållit, att Kungl.
Maj:t måtte bereda ersättning för vad sålunda förskjutits.
De flesta av nämnda utgifter torde vara av beskaffenhet att böra
hos riksdagen anmälas till ersättande under andra huvudtiteln. De
belopp jag sålunda åsyftar äro följande:
kostnader
för biträde inom justitiedepartementet vid fortsatt
behandling av frågan om revision av
skiftesstadgan och därmed sammanhängande
författningar (kungl. skrivelser den 18 juni
1915 samt den 23 februari och den 6 juli
1917)......................................................................... kronor 7,360:36
i anledning av uppdrag åt sakkunnig att biträda
inom justitiedepartementet för utredning rörande
vissa ändringar i gällande lagstiftning
angående bötes- och bötesförvandlingsstraffen
(kungl. skrivelser den 19 februari 1909, den
18 juli 1913 samt den 2 februari och den
30 mars 1917), efter avdrag av till statskontoret
inbetalt belopp...................................... » 5,853: io
i anledning av uppdrag åt sakkunniga att biträda
inom justitiedepartementet med utarbetande
av förslag till ny lagstiftning om flottning
m. m. (kungl. skrivelser den 10 november
1911 och den 29 mars 1912 samt två
kungl. skrivelser den 18 april 1914 ävensom
kungl. skrivelser den 27 oktober och den 15
december 1916) ..................................................... » 20,100: o 5
i anledning av uppdrag åt sakkunniga att biträda
inom justitiedepartementet med utred
Transport
kronor 33,313: 51
4
Andra huvudtiteln: 1918 ärs t/l/äggsstat.
19
Transport kronor
ning och avgivande av förslag ifråga om vissa
ändringar i strafflagstiftningen (borttagande av
straffpåföljden förlust av medborgerligt förtroende
m. m.) (kungl. skrivelser den 20 juni
1913, den 11 juni 1915, den 22 december
1916 samt den 2 mars och den 12 oktober
1917)........................................................................ »
i anledning av uppdrag åt sakkunniga att biträda
inom justitiedepartementet med utredning
och avgivande av förslag angående behovet
av bestämmelser i syfte att bereda delägare
i vid skifte undantagna eller därmed
jämförliga samfällda ägor eller rättigheter
tillfälle att fatta bindande beslut i frågor
rörande desamma (kungl. skrivelser den 23
maj 1914, den 11 juni 1915 och den 2
februari 1917) ...................................................... »
ersättning för biträde inom justitiedepartementet vid
behandling av väckt fråga, huruvida och under
vilka villkor undantag må kunna göras från
den i § 24 riksdagsordningen givna bestämmelsen,
att rösträtt ej må utövas av annan valberättigad
än den, som vid valtillbillet person,
ligen inställer sig (kungl. skrivelser den 22
december 1916 samt den 12 maj och den 5
oktober 1917)............................................................. »
kostnader
för kommittén för verkställande av förnyad utredning
av frågan om de kyrkliga konsistoriernas
omorganisation in. m. (kungl. skrivelser
den 13 november 1914, den 16 oktober
1915, den 29 september, den 27 oktober och
den 3, 24 och 28 november 1916 samt tre kungl.
skrivelser den 8 december 1916 ävensom kungl.
skrivelser den 2 mars, den 8, 22 och 29
juni, den 13 juli och den 3 augusti 1917) ... »
i anledning av uppdrag åt sakkunniga att biträda
inom justitiedepartementet med utred
Trausport
kronor
33,313: r, i
12,974: 3 4
600: —
3,067: 40
22,185: 43
72,140: 68
20 Andra huvudtiteln: 1918 års tillåggsstat.
Transport kronor
ning angående legaliserade revisorer och omarbetning
av förordningen om handelsböcker
och handelsräkningar (kungl. skrivelse den 4
februari 1916).......................................................... »
i anledning av uppdrag åt sakkunniga att biträda
inom justitiedepartementet vid fortsatt
behandling rörande stiftelser (kungl. skrivelse
den 12 februari 1915).......................................... »
i anledning av uppdrag åt sakkunniga att biträda
inom justitiedepartementet vid överarbetning
av vissa delar i det av särskilda
kommitterade den 17 december 1910 avgivna
förslaget till vattenlag (kungl. skrivelser
den 18 juni 1915, den 14 juli 1916 samt
den 28 mars, den 27 juli och den 21 september
1917), efter avdrag av till statskontoret
inbetalt belopp............................................... »
ersättning för biträde inom justitiedepartementet för
utredning av vissa frågor rörande departementens
avlöningsförhållanden m. m. (kungl. skrivelser
den 2 september 1916 och den 23 mars
1917) ........................................................................... »
kostnader
för kommittén för verkställande av dels en förnyad
allsidig granskning samt omarbetning
av de för riksdagen år 1910 framlagda förslagen
till ordnande av frågan om tillgodogörande
av mineralfyndigheter å kronojord
dels ock en revision av gruvestadgan (kungl.
skrivelser den 10 mars, den 28 juli, den 22
september och den 8 december 1916 samt
den 2 och den 16 februari och den 14 april
1917)......................................................................... »
i anledning av uppdrag åt sakkunniga att biträda
inom justitiedepartementet med omarbetande
av de utav särskilda kommitterade
avgivna förslag till förordning angående fastighetsregister
för stad m. m. (kungl. skrivelser
Transport kronor
72,140: 68
1,213: 4 5
*
2,392: i 4
26,017: 43
2,140: 60
11,396: 3 9
115,300: 6 9
21
Andra huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
Transport kronor
den 17 mars och den 4 augusti 1916, tre
kungl. skrivelser den 27 oktober 1916, kungl.
skrivelser den 17 november samt den 8 och
den 15 december 1916 samt den 18 oktober
1917) ...........................................................................
i anledning av uppdrag åt en strafflagskommission
att med föranledande av ett av professorn
J. C. W. Thyrén utarbetat förberedande utkast
(allmänna delen) ävensom övriga av professorn
Thyrén verkställda förarbeten till en ny strafflagstiftning
avgiva yttrande rörande huvudgrunderna
för en sådan lagstiftning (kungl.
skrivelser den 10 mars, den 6 oktober och
den 22 december 1916 samt den 26 januari
1917)...........................................................''............ »
i anledning av uppdrag åt sakkunniga för fortsatt
behandling av frågan om särskild instansordning
för mål angående avlöningsförmåner
och pensioner m. m. (kungl. skrivelser den 19
april och den 27 oktober 1916 samt den 30
mars 1917) ............................................................. »
i anledning av uppdrag åt sakkunniga att biträda
inom justitiedepartementet vid behandling
av frågan om beredande genom det allmännas
försorg av rättshjälp åt parter, som
på grund av svag ekonomisk ställning eller
oförmåga att tillvarataga sina intressen därav
kunna vara i behov (kungl. skrivelse den 30
juni 1916, två kungl. skrivelser den 3 november
1916, kungl. skrivelser den 16 februari
och den 23 april 1917 samt två kungl. skrivelser
den 19 maj 1917 ävensom kungl. skrivelse
den 7 september 1917).............................. »
för kommittén för utarbetande av förslag till
åtgärder för beredande av lättnad i riksdagens
arbete (kungl. skrivelser den 13 oktober och
den 22 december 1916 samt den 20 januari
och den 23 mars 1917) ..................................... »
Transport kronor
115,300: so
9,984: 5 6
10,544: 95
11,981: 86
6,258: 7 3
7,474: 25
161,545: 03
22
Andra huvudtiteln: 1918 års tllläggsstat.
Transport kronor 161,545: 03
ersättning''
för biträde inom justitiedepartementet vid utarbetande
av förslag till lag om ideella föreningar
(kungl. skrivelser den 15 december
1916 och den 23 februari 1917)........................ » 4,639:6 5
för biträde inom justitiedepartementet vid behandling
av frågan om inrättande i domsagorna
av statsanställda förste notarier samt därmed
sammanhängande spörsmål (kungl. skrivelser
den 9 mars och den 12 oktober 1917)............ » 1,646: 7 1
för biträde inom justitiedepartementet vid fortsatt
behandling av frågan om ny konkurslagstiftning
(kungl. skrivelser den 8 september
1916 samt den 16 mars, den 8 juni och den
12 oktober 1917)................................................. » 3,369: in
för biträde inom justitiedepartementet med upprättande
av förslag till lag om förfogande över
viss egendom vid krig, krigsfara eller andra
utomordentliga av krig föranledda förhållanden
(kungl. skrivelse den 23 mars 1917) .............. )) 500: —
för biträde inom justitiedepartementet vid fortsatt
behandling av frågor rörande lagstiftning
angående barn utom äktenskap m. m. (kungl.
skrivelser den 27 november 1915 samt den 2
februari och den 14 juni 1917)........................... » 4,100: —
kostnader
i anledning av uppdrag åt sakkunnig att biträda
inom justitiedepartementet vid utredning av
frågan om ändrade bestämmelser rörande ersättning
för rättegångskostnad (kungl. skrivelse
den 26 januari 1917) ................................. » 1,437: 25
i anledning av uppdrag åt sakkunnig att biträda
inom justitiedepartementet med upprättande
av förslag till vissa bestämmelser mot oskäliga
pris under utomordentliga av krig föranledda
förhållanden (kungl. skrivelsen den 31 augusti
1917)....................................................................... » 600: —
i anledning av uppdrag åt sakkunnig att biträda
Transport kronor 177,837: 7 4
Andra huvudtiteln: 1918 års tMåggsståt.
Transport kronor
inom justitiedepartementet med upprättande av
förslag till åtgärder för påskyndande av rättsskipningen
i häradsrätterna m. in. (kungl.
skrivelser den 13 oktober 1916 och den 21
september 1917) ..................................................... J>
ersättning till befattningshavare i krigshovrätten för
handläggning av vissa vid årsskiftet 1916 hos
krigshovrätten anhängiga mål, med vilka det
icke tillkommit krigshovrätten att i sin nuvarande
sammansättning taga befattning (kungl. skrivelse
den 8 december 1916)................................................ »
till statistiska centralbyrån utbetalt belopp för bestridande
av kostnader för statistik över stiftelser
(kungl. skrivelse den 15 december 1916)....... >:>
till statistiska centralbyrån utbetalt belopp för bestridande
av kostnader för statistik över riksdagsoch
landstingsmannaval (kungl. skrivelser den
19 maj 1916 och den 28 september 1917)......... »
ersättning för biträde inom justitiedepartementet såväl
med övervakande av det domhavande åliggande
arbete för uppläggande av jordregister som även
i övrigt vid handläggning av jordregisterärenden
(kungl. skrivelse den 22 december 1916)............ »
ersättning åt aktuarien i Svea hovrätt G. Liliequist
för indragna sportler (kungl. skrivelser den 8
april 1910 och den 26 januari 1917)................... )’
■ersättning åt sekreteraren i hovrätten över Skåne
och Blekinge L. Ljungberg för indragen expeditionslösen
(kungl. skrivelse den 8 april 1910) »
■ersättning till registratorn i nedre justitierevisionen
F. Peterzens för indragen expeditionslösen (kungl.
skrivelse den 1 mars 1912)....................................... »
arvode åt en extra föredragande i justitiedepartementet
(kungl. skrivelse den 30 december 1916) »
kostnader för renskrivning inom justitiedepartementet
ävensom för bestridande av gratifikationer till e. o.
tjänstemän därstädes (kungl. skrivelse den 22
december 1916).......''.................................................... »
gratifikationer åt e. o. befattningshavare i rikets hov -
Transport kronor
28
177,837:74 l_H.j
2,600: —
3,425: —
5,200: —
5,333: 3 5
1,500: —
4,939: 5 9
1,550: —
2,750: —
2,083: 3 3
3,260: 5 3
210,479: 5 4
14.
Ersättning
till biträde
med övervakande
av
j or dregister -arbetet.
Ersättningar
till vissa
tjänstemän i
hovrätteima
och nedre
justitierevisio -nen för
mistade sportelinkomster.
24 Andra huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
Transport kronor 210,479: 5 4
rätter (kungl. skrivelser den 8, 15 och 22 december
1916)........................................................................ » 1,750: —
kostnader för utförande av en borrbrunn vid statens
uppfostringsanstalt å Bona (kungl. skrivelse den
14 juli 1916) ...............................................................__ » 1,500: —
Summa kronor 213,729: 5 4
Som vanligt avse de av statskontoret förskjutna beloppen till största
delen kostnader för kommittéer och sakkunniga eller eljest för utredningav
frågor, som tillhöra justitiedepartementets handläggning.
Rörande förutnämnda ersättning för biträde inom justitiedepartementet
med övervakande av jordregisterarbetet m. m. torde det tillåtas
mig att hänvisa till vad därom yttrats i det vid 1915 års statsverksproposition
fogade statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden
(sid. 173).
Beträdande de sedvanliga ersättningarna till vissa tjänstemän i
hovrätterna och nedre justitierevisionen för mistade sportelinkomster är
att märka, att kassaförlagskommittén i sitt den 20 mars 1917 avgivna
betänkande ävensom statskontoret i sitt över kommitténs förslag avgivna
utlåtande framhållit, att bland de årligen återkommande utgifter, som
hittills bestritts under förskottstitel samt sedermera hos riksdagen anmälts
till ersättande, några vore av beskaffenhet, att föreskrifter borde
lämnas om deras gäldande från förut i riksstaten befintliga anslag.
Till de utgiftsgrupper, som härvid ansetts kunna komma i fråga,
hava räknats bl. a. nu ifrågavarande ersättningar till vissa tjänstemän
för förlorade sportelinkomster.
I enlighet med vad statskontoret yttrat i sitt nyssnämnda utlåtande
håller jag före, att denna utgiftsgrupp lämpligen bör överflyttas
till det under tionde huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget till
allmänna indragningsstaten. På förfrågan har chefen för finansdepartementet
förklarat sig instämma i denna min uppfattning. Den står
också i överensstämmelse med det förslag till avveckling i största möjliga
omfattning av förskottsutgifterna, som den 31 december 1917 framlades
av dåvarande chefen för finansdepartementet.
Med avseende å det belopp, varom det här årligen kan bliva
fråga, kan nämnas, att sekreteraren i hovrätten över Skåne och Blekinge
L. Ljungberg numera avgått från sin befattning, till följd varav den
till honom utgående ersättningen bortfallit. Ersättningarna i fråga
Andra huvudtiteln: 1918 års tllläggsstat.
25
komma därför hädanefter att uppgå till el t sammanlagt belopp av
allenast omkring 8,000 kronor. Dessa ersättningar torde alltså, därest
erinran häremot ej framställes av riksdagen, böra från ingången av år
1018 bestridas från förslagsanslaget till allmänna indraguingsstaten.
Någon höjning av nämnda förslagsanslag torde ej erfordras av nu nämnda
anledning.
Under år 1916 trädde lagen den 30 maj 1916 om vissa inskränkningar
i rätten att förvärva fast egendom eller gruva eller aktier i vissa
bolag i kraft. Den arbetsmängd, som denna lag tillfört departementet,
har blivit rätt avsevärd. Då den arbetsbörda, som redan åvilade expeditionschefen,
uteslöt möjligheten, att han skulle kunna ensam medhinna
nu ifrågavarande ärenden, samt de ej heller kunde iippdragas åt den i
departementet anställde extra föredraganden, vilken var strängt upptagen
av sina åligganden, fann Kungl. Maj:t nödigt att under år 1917 förordna
eu särskild extra föredragande att bereda och föredraga bl. a. dessa ärenden
mot ett årligt arvode av 2,500 kronor. De sålunda i justitiedepartementet
under år 1917 förefintliga två extra föredragandebefattningarna
äro från och med innevarande år förvandlade till kanslirådsbefattningar
på ordinarie stat.
Vidkommande kostnaderna för renskrivning m. m. inom justitiedepartementet
må nämnas, att till följd av starkt ökade renskrivningskostnader
varken det i departementets stat upptagna anslaget till amanuenser,
vikariatsersättningar, renskrivning m. m. eller det å extra stat
beviljade tilläggsanslaget för samma ändamål lämnade full tillgång till
gäldande av samtliga renskrivningskostnader under år 1916 eller till bestridande
under det året av sedvanliga gratifikationer till e. o. tjänstemän
i departementet, varför Kungl. Maj:t såg sig nödsakad att av tillgängliga
medel förskjuta det härför erforderliga beloppet.
Vad angår gratifikationerna åt e. o. befattningshavare i rikets hovrätter
torde böra omnämnas, att hovrätterna i särskilda underdåniga skrivelser
hemställt, att till följd av den inträdda exceptionella dyrtiden medel
måtte anvisas för beredande av möjlighet för hovrätterna att i någon
mån. förhöja beloppet av de till extra ordinarie befattningshavare hos
hovrätterna utgående gratifikationerna. Med anledning härav ställde
Kungl. Maj:t till Svea hovrätts förfogande 1,000 kronor, till Göta hovrätts
förfogande 500 kronor samt till hovrättens över Skåne och Blekinge
förfogande 250 kronor att användas för det angivna ändamålet.
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.) 4
I 1-4 •!
Arvode ål en
extra föredragande
i
justitiedepartementet.
Ersättning för
renskrivning
m. m. inom
justitiedepartementet.
Gratifikationer
åt e. o.
befattningshavare
i rikets
hovrätter.
[14.]
Kostnader för
utförande av
en borrbrunn
vid statens
uppfostringsanstalt
å
Bona.
Hemställan.
[15.]
Täckande av
vissa förskott.
Samman
fattning.
26 Andra huvudtiteln: /P/8 års t/Uäggsstat.
Beträffande kostnaderna för utförande av en borrbrunn vid statens
uppfostringsanstalt å Bona hänvisas till vad i det vid 1917 års statsverksproposition
fogade statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden
nämnts angående ett förskott av samma art (sid. 185).
I enlighet med det beslut, som Kung! Maj:t den 31 december 1917
på hemställan av dåvarande chefen för finansdepartementet fattat rörande
sättet för täckandet av de av statskontoret sålunda till ersättande anmälda
förskott, torde medel härför böra begäras på 1918 års tilläggsstat. Till
utjämnande av huvudtitelns slutsumma torde anslaget i fråga böra äskas
med ett till 213,800 kronor höjt belopp, och får jag därför hemställa,
att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till täckande av de i förteckningen upptagna
förskotten å tilläggsstat för år 1918 anvisa ett förslagsanslag,
högst...................................... kronor 213,800.
9. Täckande av vissa ännu ej anmälda förskott.
Under åberopande av vad den 31 december 1917 dåvarande chefen
för finansdepartementet yttrat vid behandlingen av frågan om vidtagande
av åtgärder för förskottsväsendets avveckling samt Kungl. Maj:ts
i anledning därav fattade beslut ävensom vad jag förut vid behandlingen
av punkt [3] i detta protokoll yttrat rörande täckande av vissa
där omnämnda förskott å tillhopa 222,000 kronor, får jag hemställa,
att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen,
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet,
till täckande av vissa ännu ej av statskontoret till
ersättande anmälda förskott, så vitt angår andra huvudtiteln,
å tilläggsstat för år 1918 såsom förslagsanslag,
högst, beräkna ett belopp av............... kronor 260,000.
Vid bifall till de av mig sålunda framställda förslagen skulle för
tillfredsställande av de medelsbehov, som böra tillgodoses genom anslag
å tilläggsstat för år 1918, erfordras ett belopp av
sammanlagt ......................................................................... kronor 3,101,000.
Andra huru dtiteln: 1918 års tllläggsstat.
27
Vad departementschefen uti detta ärende, med
instämmande av stal srådets övriga ledamöter, yttrat
och hemställt täcktes Hans Maj:t Konungen gilla och
bifalla; och skulle utdrag av statsrådsprotokollet, såvitt
ärendet angick, överlämnas till finansdepartementet till
ledning vid avfattande av Kungl. Maj:ts proposition
till riksdagen angående tilläggsstat för år 1918.
Ur protokollet:
Eenry Lindberg.
28
Andra huvudtiteln: 1918 års til/äggsstat.
Register.
Kronor. Sida.
A. Rättsskipningen.
1. Bidrag till domsagornas förvaltning ................................ 24,000 2
B. Fångvården.
1. Bostadshus för befattningshavare vid centralfängelset
i Växjö ..........................................................................
3. Inledande av elektrisk belysning i tjänstemannahostäder
vid vissa fångvårdsanstalter ........................................
€. Uppfostringsanstalter för minderåriga förbrytare.
Statens uppfostringsanstalt i Bona.
1. Komplettering av köksinredningen...................................
.2. Ändrings- och nybyggnadsarbeten ...................................
3. Inventarier m. m................................................................
D. Diverse.
1. | Extra lönetillägg ................................................................ | 2,500 | 14 |
2. | Löneförbättring åt vissa vaktmästare m. fl................. | 13,300 | 14 |
3. | Krigstidstillägg och krigstidshjälp ................................... | 1,700,000 | 15 |
4. | Statistik över riksdags- och landstingsmannaval........... | 7,000 | 15 |
5. | Fastighetsregister för stad ............................................... | 50,000 | 16 |
6. | Kommittéer m. m.................................................... | 160,000 | 17 |
7. | Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till extra |
|
|
| utgifter ...................................................................... | 4,500 | 17 |
8. | Statskontorets förskott..................................................... | 213,800 | 18 |
9. | Täckande av vissa ännu ej anmälda förskott................ | 260,000 | 26 |
| Summa | 3,101,000 |
|
10,000 11
235.000 13
265.000 14
96,000 2
59,900 6
STOCKHOLM, ISAAC MA KO US’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1918.
Tredje huvudtiteln: 1918 Ant tillägg»tutat.
1
Tilläggsstaten för år 1918.
Tredje huvudtiteln.
Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den i4 januari 1918. *
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Eden,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,
Statsråden: Petersson,
Schotte,
Pétrén,
Nilsson,,
Löfgren,
friherre Palmstierna,
Rydén,
Under,
Thorsson.
Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet till statsrådsprotokollet
över finansärenden den 31 nästlidne december vid anmälan
av kassaförlagskommitténs den 20 mars 1917 avgivna betänkande
anfört rörande avvecklingen av det hittills tillämpade förskottsförfaranB
ihan g till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 2 Käft. (Nr 2.) 1
2
Tredje huvudtiteln: 1918 års tillägg sstat.
[1.]
Provisorisk
förstärkning
av
utrikesdepartementets
arbetskrafter
vi. m.
[2-]
Avlöningst
iltåg g åt
ministern i
Washington
1 april—31
december
1918.
[3.]
Avlöning åt
en minister
och en legationssekreterare
i Helsingfors
den 1 mars—
31 december
1918.
det anhöll härefter hans excellens herr ministern för utrikes ärendena
att få underställa Kungl. Maj:ts prövning de särskilda medelsbehov,
som under tredje huvudtiteln borde tillgodoses genom anslag å tilläggsstat
för år 1918.
A. Departementet.
1. Provisorisk förstärkning av utrikesdepartementets arbetskrafter m. m.
Under hänvisning till vad jag under punkten 1 i det vid årets
statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden
anfört, får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå
riksdagen
att till provisorisk förstärkning av utrikesdepartementets
arbetskrafter m. m. å tilläggsstat för 1918 bevilja
ett förslagsanslag, högst, av 1,000 kronor.
%
B. Sveriges representation i utlandet.
1. Avlöningstillägg åt ministern i Washington den 1 april—31 december 1918.
Under hänvisning till vad jag under punkten 2 yttrat vid föredragning
denna dag av frågorna tillhörande regleringen av riksstatens
tredje huvudtitel för år 1919 i avseende å höjning av ministerns i Washington
avlöning, hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå
riksdagen
att för höjning av ministerns i Washington ortstillägg
den 1 april—31 december. 1918 till 45,000 kronor
för år å tilläggsstat för år 1918 uppföra ett förslagsanslag,
högst, av 11,250 kronor.
2. Avlöning åt eu minister och en legatiousskreterare i Helsingfors
. den 1 mars—31 december 1918.
Under hänvisning till vad jag under punkten 2 anfört vid underdånig
föredragning denna dag av de frågor, som tillhöra regleringen av
riksstatens tredje huvudtitel för år 1919 i avseende å upprättandet av en
ministerpost och en legationssekreterarebefattning i Helsingfors, får jag
hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
Tredje huvudtiteln: Ji)lS års ti Hägg »stat.
3
att å tilläggsstat för år 1918 uppföra ett för- [3.]
slagsanslag, högst, av 33,584 kronor för avlöning för
tiden den 1 mars—31 december 11118 dels åt en minister
i Helsingfors efter 32,400 kronor för år, därav 9,000
kronor i lön, 0,000 kronor i tjänstgöringspenningar och
17,400 kronor i ortstillägg, dels ock åt en legationssekreterare
vid beskickningen i Helsingfors efter 7,900
kronor för år, därav 5,400 kronor i lön och 2,500
kronor i tjänstgöringspenningar.
3, Avlöniugstillägg i\t ministern i Buenos A i res den 1 april—31 december 1918.
Under hänvisning till vad jag under punkten 2 yttrat vid före- [4.]
draggning denna dag av frågorna tillhörande regleringen av riksstatens Avlönings
tredje huvudtitel i avseende å upprättandet av en ministerpost i Buenos tillägg åt
Aires och Santiago de Chile, får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:tBurnosAirls
måtte föreslå riksdagen i april—31
att å tilläggsstat för år 1918 uppföra ett förslagsanslag,
högst, av 6,750 kronor för höjning från den 1
april 1918 av den i staten för beskickningar och konsulat
uppförda avlöning för en ministerresident i Buenos Aires,
36.000 kronor, till den i staten för år 1919 för en minister
i Buenos Aires och Santiago de Chile beräknade avlöning,
45,000 kronor för år, därav 9,000 kronor i lön,
6.000 kronor i tjänstgöringspenningar och 30,000 kronor
i ortstillägg; utgörande sålunda ökningen för 1918
å beskickningschefens lön 1,800 kronor, å tjänstgörings
-
penningarna 2,250 kronor och å ortstillägget 2,700 kronor.
4. Avlöning åt en tillförordnad minister hos Schweiziska Edsförbundet.
Under hänvisning till vad jag under punkten 3 anfört vid under- [5.]
dånig föredragning denna dag av de frågor, som tillhöra regleringen av Avlöning
riksstatens tredje huvudtitel för år 1919 i avseende å avlöning åt en till-mLiUer hös
förordnad minister hos Schweiziska Edsförbundet, får jag hemställa, att Schweiziska
Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen bundet
att för avlöning under år 1918 åt en tillförordnad
minister hos Schweiziska Edsförbundet å tilläggsstat
för samma år bevilja ett förslagsanslag, högst,
4
Tredje huvudtiteln: 1918 åra tiWhjgastat.
[5.]
[6.]
A doning åt
eu andre
legationssekreterare
rid beskickningen
i London.
[7-]
Avlöning åt
en t. f. legationssekreterare
vid beskickningen
i Bern.
av 24,000 kronor, därav 9,000 kronor i lön, 6,000 kronor
i tjänstgöringspenningar och 9,000 kronor i ortstillägg.
5. Avlöning åt en andre legationssekreterare vid beskickningen i London.
Under hänvisning till vad jag under punkten 2 yttrat vid föredragning
denna dag av frågorna tillhörande regleringen av riksstatens
tredje huvudtitel för år 1919 i avseende å behovet av en andre legationssekreterare
å stat vid beskickningen i London, får jag hemställa, att Eders
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att för avlöning under år 1918 åt en andre legationssekreterare
vid beskickningen i London å tilläggsstat
för samma år bevilja ett förslagsanslag, högst, av 10,000
kronor, därav 3,600 kronor i lön, 1,600 kronor i tjänstgöringspenningar
och 4,800 kronor i ortstillägg.
.; ; ■ d! . it.:
6. Avlöning åt en tillförordnad legationssekreterare vid beskickningen i Bern.
Bland de förskott för tiden till 1 november 1917, vilka statskontoret
anmält till ersättande, upptages även avlöning jämlikt nådiga brevet
den 19 maj 1917 till tillförordnade legationssekreteraren vid beskickningen
i Bern J. Lagerberg kronor 2,854:84.
Ifråga om detta förordnande får jag hänvisa till vad jag yttrat vid
föredragningen denna dag av frågorna tillhörande regleringen av riksstatens
tredje huvudtitel för år 1919 i avseende å äskade anslag till en
andre legationssekreterare å stat vid beskickningen i London samt å extra
stat till två andre legationssekreterare, vars tjänstgöringsorter del
skulle tillkomma Kungl. Maj:t att bestämma.
Det torde vara att förutse, att behov av en tillförordnad legationssekreterare
vid beskickningen i Bern även under år 1918 kommer att
göra sig gällande, varemot jag icke anser mig böra hemställa om något
anslag för samma ändamål år 1919, under förutsättning att den av Kungl»
Maj:t beslutade framställningen om anslag å extra stat för nämnda år
till två andre legationssekreterare kommer att vinna riksdagens bifall.
I enlighet med av mig förut åberopade grunder för förskottsväseördets
avveckling får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen,
att för avlöning under år 1918 åt en tillförordnad
legationssekreterare^ vid beskickningen i Bern å tilläggs
-
Tredje huvudtitelm HUS ars tilläggsstat.
5
stat för samma år bevilja ett förslagsanslag, högst, av [7.]
0,000 kronor, därav 3,600 kronor skola anses utgöra
lön, 1,600 kronor tjänstgöringspenningar och 800 kronor
ortstillägg.
7. . Avlöning åt eu tredje kanslist vid gcneralkonsulatet i London.
Under åberopande av vad jag under punkten 2 i det vid årets stats- [8.]
vårproposition fogade statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsären- Avlöning
den anfört angående avlöning åt eu tredje kanslist vid generalkonsulatetkanslilVvid
i London, får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riks- genrralkon
__
sulatet i
dagen London
att för avlöning under år 1918 åt en tillförordnad
tredje kanslist vid generalkonsulatet i London å tilläggsstat
för samma år bevilja ett förslagsanslag, högst, av
4,500 kronor, därav 2,400 kronor skola anses utgöra
lön, 600 kronor tjänstgöringspenniugar och 1,500 kronor
ortstillägg.
8. Expektansarvoden till vissa diplomat- och konsulat tjänstemän.
ii . niiliJ /''I ‘*1 •:> f $ • i if 1 ‘ ''• i''.*- : i" 1! I ■].!•» .>
Under hänvisning till vad jag vid föredragningen denna dag av frå- [9.]
gorna tillhörande regleringen av riksstatens tredje huvudtitel för år 1919 Kxpektans
å
expektansarvoden till vissa
jag hemställa, att Eders Kungl. mat-ochkon
8ulattj
anstiftan.
under punkten 5 anfört i avseende
diplomat- och konsulattjänstemän, får
Maj:t måtte föreslå riksdagen
-7010 n nm
att å tilläggsstat för år 1918 för expektansarvoden
till vissa diplomat- och konsulattjänstemän för samma
år anvisa ett förslagsanslag av 30,000 kronor.
9. Diplomat- och konsulsaSpiranter.
Under åberopande av vad jag under punkten 12 i det vid årets stats- [10.]
vårproposition fogade statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden
anfört angående ökat anslag till diplomat- och konsulsaspiranter, "aspiranter.
får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att å tilläggsstat för år 1918 bevilja ett reserva:.
tionsanslag av 20,000 kronor till diplomat- och konsuls
aspiranter.
6
Tredje huvudtiteln: 1918 cirs tilläggsstat.
10. Arvode åt militärattachén vid beskickningen i Paris ävensom arvoden
och reseersättningar åt marinattachéerna i London samt i Paris och Haag.
[IL] Vid underdånig föredragning av frågorna tillrörande regleringen av
militärntta r^sstatens tredje huvudtitel för år 1918 hemställde dåvarande ministern
elién via b"- för utrikes ärendena, i enlighet med ett av dåvarande chefen för lantiParisäven
försvarsdePartementet avgivet förslag, att det från tredje huvudtitelns
«ow''orwdir»ansiag till militär- och marinattachéer utgående arvodet till en militärVatnT6''''
attacl:ié i Paris, 1,000 kronor för år, måtte höjas till 5,600 kronor eller
% marin- samma belopp, som utginge till militärattachén i Berlin. Vidare hemfundoT
Ställde ministern, att för upprättandet av en avlönad marinattachébefattsamtTpaHs!™g
vid beskickningen i London ett arvode av 5,400 kronor för år måtte
och Haag. fastställas. I anledning härav samt av en samtidigt föreslagen mindre
höjning av marinattachéns i retrograd arvode och nedsättning av marinattachéns
i Berlin och Köpenhamn arvode föreslog Kungl. Maj:t riksdagen,
att ordinarie anslaget militär- och marinattachéer, uppgående till
28,000 kronor, måtte från och med år 1918 höjas med 10,200 kronor till
38,200 kronor. I riksdagens skrivelse den 12 juni 1917 angående regleringen
av utgifterna under tredje huvudtiteln uttalas, att riksdagen
icke ansett sig böra med utgångspunkt från rådande förhållanden och
därav måhända framkallade särskilda krav bifalla den av Kungl. Maj:t
föreslagna förändringen av arvodsstaten för ifrågavarande attachéer. Vidare
uttalas, att, i den mån en tillfällig förbättring i militär- och marinattacheérs
löneförmåner vore av omständigheterna påkallad, de ökade
kostnader, som därav bleve en följd, torde kunna bestridas av till Kungl.
Maj:ts förfogande stående medel, utan att särskilt belopp för ändamålet
å riksstaten anvisades. I enlighet härmed uppförde riksdagen ordinarie
anslaget militär- och marinattachéer i riksstaten för år 1918 med oförändrat
belopp, 28,000 kronor.
Genom särskilt nådigt brev av den 15 december 1916 på chefen»
för ^^försvarsdepartementet föredragning tillerkändes militärattachén i
Paris friherre S. Rålamb för sin tjänstgöring under år 1917 från fjärde
huvudtiteln en ersättning av femhundra kronor i månaden med anledning
av de genom kriget synnerligen stegrade levnadsomkostnaderna i
Frankrike.
I skrivelse till mig den 3 december 1917 har statsrådet och chefen
för ^^försvarsdepartementet anfört, att det syntes honom riktigare, att
erforderlig ersättning till de olika militärattachéerna i sin helhet utging*
från anslag under tredje huvudtiteln, samt att det vidare syntes honom
nödvändigt, att allt fortfarande en militärattaché funnes anställd jämväl
Tredje huvudtiteln: li)18 ära ttllflggsHtnt.
7
vid beskickningen i Paris. Då det slutligen syntes statsrådet riktigt, att [11. j
ersättning till denne attaché, särskilt med hänsyn till de numera i ännu
högre grad stegrade levnadsomkostnaderna, bestämdes till ett belopp så
pass stort, att det åtminstone i någon mån kunde motsvara de med anställningen
oskiljaktigt förenade ökade utgifterna, och att posten sålunda
kunde besättas utan att avsevärd enskild förmögenhet för densamma
måste sättas som oundgängligt villkor, hemställde statsrådet, att frågan
om ersättning till sagde militärattaché ånyo måtte upptagas till prövning
och lösning i av dåvarande chefen för lantförsvarsdepartementet i skrivelse
den 8 november 1916 angiven riktning. Denna skrivelse var det, som
låg till grund för framställningen till 1917 års riksdag om höjning av
militärattachéns i Paris arvode till 5,600 kronor.
Från lantförsvarsdepartementets sida har vidare uttalats såsom
önskvärt, att, enär icke allenast de förhållanden, som påkallade ovannämnda
extra ersättning av 500 kronor i månaden under år 1917 till militärattachén
i Paris, fortfarande vore beståndande, utan levnadskostnaderna
i Frankrike än ytterligare ökats, militärattachén måtte, utöver det från
tredje huvudtiteln nu utgående arvode av 1,000 kronor, under kriget så
länge militärattaché vore förordnad, tillsvidare dock högst intill utgången
av år 1918, erhålla en extra ersättning av 750 kronor i månaden eller
9,000 kronor för år.
Då riksdagen nästlidet år icke ansåg sig böra bifalla framställningen
om höjning av det ordinarie anslaget till militär- och marinattachéer, men
å andra sidan icke hade något att erinra mot en tillfällig förbättring i
bemälda attachéers löneförmåner, i den mån en sådan vore av omständigheterna
påkallad, anser jag, att den sålunda av lantförsvarsdepartementet
förordade särskilda ersättningen till militärattachén i Paris av
750 kronor i månaden eller 9,000 kronor under år 1918 bör uppföras å
tilläggsstat för sistnämnda år, varemot jag icke ansett mig böra föreslå
Eders Kungl. Maj:t att å 1919 års stat begära någon förhöjning av arvodet
till bemälda militärattaché.
Vid underdånig föredragning den 28 september 1917 förordnade
Kungl. Maj:t kaptenen vid flottan D. H. Tiselius att från och med.den
1 oktober samma år vara marinattaché vid beskickningen i London med
rätt för honom att i sådan egenskap uppbära ett månatligt arvode av
300 kronor ävensom ersättningar i enlighet med bestämmelserna i nådiga
förordningen angående ersättning för flyttnings- och resekostnader samt
vissa andra tjänsteförmåner åt diplomatiska och konsulära tjänstemän
m. m. den 24 januari 1914, samt anbefallde statskontoret att av tillgängliga
medel förskjuta ej mindre nämnda arvode än även Tiselius
8 Tredje huvudtiteln: 1918 års tillägg sstat.
[11.] jämlikt nyssnämnda förordning tillkommande ersättningar och sedermera
till ersättande hos Kungl. Maj:t anmäla vad sålunda förskjutits.
Vidare har Kungl. Maj:t den 12 oktober 1917 — på hemställan
av dåvarande ministern för utrikes ärendena, vilken anmälde, att svårigheterna
för upprätthållandet av Sveriges sjöförbindelser med holländska
hamnar under senare tid väsentligen ökats till följd av de betydande
hinder, som utläggandet av mineringar, indragandet av sjömärken m. m.
förorsakade sjöfarten, samt att det med anledning härav vore av synnerlig
vikt, att ministern i Haag finge tillgång till sakkunnigt biträde
för handläggning i första hand av ärenden rörande sjöfarten och därpå
inverkande marin tekniska spörsmål, ävensom att ett dylikt biträde
borde åtnjuta någon avlöning för sitt arbete ?— tillerkänt marinattachén
vid beskickningarna i Paris oeh Haag kaptenen vid flottan N. L. Åkerblom,
vilken blivit beordrad att tjänstgöra vid beskickningen i Haag,
rätt att i sin egenskap av marinattaché i Haag för den tid, han där
vistades, uppbära ett månatligt arvode av 300 kronor jämte ersättningar
i enlighet med bestämmelserna i ovan åberopade nådiga förordning angående
ersättning för flyttnings- och resekostnader m. m. den 24 januari
1914, ävensom anbefallt statskontoret att av tillgängliga medel förskjuta
ej mindre nämnda arvode än även Åkerblom jämlikt berörda förordning
tillkommande ersättningar och sedermera till ersättande hos Kungl. Maj:t
anmäla vad sålunda förskjutits.
Enligt anmälan av statskontoret har till kapten Tiselius förskjutits
1,300 kronor. Det belopp, som kan komma att utgå i reseersättning till
Tiselius och Åkerblom kan icke nu exakt beräknas, men torde kunna
uppskattas till 1,000 kronor för en var av dem.
Under erinran därom att, jämlikt de av Eders Kungl. Maj:t godkända
grunder för förskottsväsendets avveckling, för förskott av nu ifrågavarande
slag bör å tilläggsstat för år 1918 under vederbörande huvudtitlar äskas anslag,
får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att å tilläggsstat för år 1918 bevilja ett förslagsanslag
av 18,200 kronor dels till förhöjning av militärattachéns
i Paris arvode med 750 kronor i månaden,
dels ock till arvode åt marinattachéerna i London samt
i Paris och Haag med 300 kronor i månaden för vardera
ävensom till reseersättningar åt sistnämnda två
attachéer.
Tredje huvudtiteln: 1918 Ant tillägg sutat.
1
Tilläggsstaten för år 1918.
Tredje huvudtiteln.
Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 14 januari 1918.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Eden,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,
Statsråden: Petersson,
Schotte,
Petrén,
Nilsson,
Löfgren,
friherre Palmstierna,
Rydén,
Undén,
Thorsson.
Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet till statsrådsprotokollet
över finansärenden den 31 nästlidne december vid anmälan
av kassaförlagskommitténs den 20 mars 1917 avgivna betänkande
anfört rörande avvecklingen av det hittills tillämpade förskottsförfaranBihang
till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.) ,1
2
Tredje huvudtiteln: 1918 års tillägg sstat.
[1.]
Provisorisk
förstärkning
av
utrikesdepartementets
arbetskrafter
in. m.
[2-]
Avlöningstillägg
åt
ministern i
Washington
1 april—31
december
1918.
[3.]
Avlöning åt
en minister
och en legationssekreterare
i Helsingfors
den 1 mars—
31 december
1918.
det anhöll härefter hans excellens herr ministern för utrikes ärendena
att få underställa Kungl. Maj:ts prövning de särskilda medelsbehov,
som under tredje huvudtiteln borde tillgodoses genom anslag å tilläggsstat
för år 1918.
A. Departementet.
1. Provisorisk förstärkning av utrikesdepartementets arbetskrafter in. in.
Under hänvisning till vad jag under punkten 1 i det vid årets
statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsäreriden
anfört, får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå
riksdagen
att till provisorisk förstärkning av utrikesdepartementets
arbetskrafter m. m. å tilläggsstat för 1918 bevilja
ett förslagsanslag, högst, av 1,000 kronor.
B. Sveriges representation i utlandet.
1. Avlöningstillägg åt ministern i Washington den 1 april—31 december 1918.
Under hänvisning till vad jag under punkten 2 yttrat vid föredragning
denna dag av frågorna tillhörande regleringen av riksstatens
tredje huvudtitel för år 1919 i avseende å höjning av ministerns i Washington
avlöning, hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå
riksdagen
att för höjning av ministerns i Washington ortstillägg
den 1 april—31 december 1918 till 45,000 kronor
för år å tilläggsstat för år 1918 uppföra ett förslagsanslag,
högst, av 11,250 kronor.
2. Avlöning åt en minister och en legatiousskreterare i Helsingfors
den 1 mars—31 december 1918.
Under hänvisning till vad jag under punkten 2 anfört vid underdånig
föredragning denna dag av de frågor, som tillhöra regleringen av
riksstatens tredje huvudtitel för år 1919 i avseende å upprättandet av en
ministerpost och eu legationssekreterarebefattning i Helsingfors, får jag
hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
Tredje huvudtiteln: 1018 års tiWiggsstat. 3
att å tilläggsstat för år 1918 uppföra ett för- [3.]
slagsanslag, högst, av 33,584 kronor för avlöning för
tiden den 1 mars—31 december 1918 dels åt en minister
i Helsingfors efter 32,400- kronor för år, därav 9,000
kronor i lön, 0,000 kronor i tjänstgöringspenningar och
17,400 kronor i ortstillägg, dels ock åt en legationssekreterare
vid beskickningen i Helsingfors efter 7,900
kronor för år, därav 5,400 kronor i lön och 2,500
kronor i tjänstgöringspenningar.
3. Avlöniugstilliigg åt ministern i Buenos Aires den 1 april—31 december 1918.
Under hänvisning till vad jag under punkten 2 yttrat vid före- [4.]
dragning denna dag av frågorna tillhörande regleringen av riksstatens Avlöning»-tredje huvudtitel i avseende å upprättandet av en ministerpost i Buenos Aflägg åt
u t 1 YHVtM SlCVYl X
Aires och Santiago de Chile, får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj: t Buenos Aires
måtte föreslå riksdagen 1 nprii—3i
att å tilläggsstat för år 1918 uppföra ett förslags- ms.
anslag, högst, av 6,750 kronor för höjning från den 1
- - ■ april 1918 av den i staten för beskickningar och konsulat
uppförda avlöning för en ministerresident i Buenos Aires,
36,000 kronor, till den i staten för år 1919 för en minister
i Buenos Aires och Santiago de Chile beräknade avlöning,
45,000 kronor för år, därav 9,000 kronor i lön,
* 6,000 kronor i tjänstgöringspenningar och 30,000 kro
nor
i ortstillägg; utgörande sålunda ökningen för 1918
å beskickningschefens lön 1,800 kronor, å tjänstgöringspenningarna
2,250 kronor och å ortstillägget 2,700 kronor.
4. Avlöning åt en tillförordnad minister hos Schweiziska Edsförbundet.
Under hänvisning till vad jag under punkten 3 anfört vid under- [5.]
dånig föredragning denna dag av de frågor, som tillhöra regleringen av Avlöning
riksstatens tredje huvudtitel för år 1919 i avseende å avlöning åt en till-minister hot
förordnad minister hos Schweiziska Edsförbundet, får jag hemställa, att Schweizisk«
Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen bundet
att för avlöning under år 1918 åt en tillförordnad
minister hos Schweiziska Edsförbundet å tilläggsstat
för samma år bevilja ett förslagsanslag, högst,
i
Tredje* huvudtiteln: 1918 dru tillHyggntai.
[5.]
[6;] ;
.-I doning åt
en andre
legationssekreterare
rid beskickningen
i London.
i
[7-]
Avlöning åt
en t. f. legationssekreterare
vid beskickningen
i Bern.
■ t -
-rot ,?J‘* mölqqu av124,000 kronor, därav 9,000 kronor i lön, 6,000 kronor
: i tjänstgöringspenningar och 9,000 kronor i ortstillägg.
Vv vOhU Vjöitt iOSV* vV, —»vojt? i UHbsi
5, Avlöning
åt en
andre legationssekreterare vid beskickningen i London.
! '' ;‘.IO i A f UOl i ''OIIOIö
Under hänvisning till vad jag under punkten1 2 yttrat vid föredragning
denna dag av frågorna tillhörande regleringen av riksstatens
tredje huvudtitel för år 1919 i avseende å behovet av en andre legationssekreterare
å stat vid beskickningen i London, får jag hemställa, att Eders
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att för avlöning under år 1918 åt en andre
tionssekreterare vid beåkiakningeni London å tiliaggsstat
för samma år bevilja ett förslagsanslag, högst, av 10,000
kronor, därav 3,600: kronor i lön, 1,600 kronor i tjärna
göringspenningar och 4,800 kronor i ortstillägg. o air. Å
i;£ • g:: b fi >i r t S i;: o'' i ö i o i i k rf i
6. Avlöning åt en tillTöi ordnad legationssekreterare vid beskickningen i Bern.
1 invy vmuv.yå "Öl •iono'';;l ööl.ö t.\ .Lyod
Bland de förskott, för tiden till 1 november 1917, vilka statskontoret
anmält till, ersättande, upptages även avlöning jämlikt nådiga brevet
den 19 ipaj 1917 till tillförordnade legationssekreteraren vid beskickningen,
i Bern J. Lagerberg kronor 2,854: 84. ;
j Ifråga om detta förordnande får jag härnäsa till vad jag yttrat vid
föredragningen denna dag av frågorna tillhörande regleringen av riksstatens
tredje huvudtitel för år 1919 i avseende å äskade anslag till en
andre legationssekreterare å st^t, vid beskickningen i London samt å extra,
, stat till två andre legationssekreterare, vars tjänstgöringsorter det
skulle tillkomma Kungl. Maj:t att bestämma.
Det torde vara att förutse, att behov av en tillförordnad legationssekreterare
vid beskickningen i Bern även under år 1918 kominer att,
gipsig gällande, varemot jagbacke anser mig böra hemställa pip något
anslag för samma ändamål år 1919, under förutsättning att den av Kungl,
Maj.:t beslutade framställningen om anslag å extra.stat för nämnda,åt
till två andre legationssekreterare kommer att vinna riksdagens bifall,,.i0,
I enlighet med av mig förirt åberopade grunder för förskptt3väsöå":
dets avveckling får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen, V-, °Aö\ vö n y.ouoVu''. t Öl itu
-eggiilid e tån:;uåfo"\å.lätt • för ■ yévlöninp. under år 1918 åt en tillförord.
Jegöd .uokii nåd legationssekreterare vid beskickningen i Bern å tilläggs
-
Tredje huvudtitelns ti)1H dro f/1/äggnHtat.
5
sjtat för h;uilina. år bevilja ett förslagsanslag,, högst, av
0,000 kronor, därav . 3,000 kronor .skola anses utgöra
lön, 1,000 kronor tjänstgöringspenningar och 800 kronor
ortstid ägg.
(7.1
fs.]
7. Avlöning åt eu tredje kanslist vid generalkonsulatet i London.
Under åberopande av vad jag under punkten 2 i det vid årets statsverksproposition
fogade statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsären- Avlöning
den anfört angående avlöning åt eu tredje kanslist vid generalkonsulatet
i London, får jag hemställa, att Eders Kung]. Maj:t täcktes föreslå riks- genrralkön
dagen
-
;V i
att för avlöning under år 1918 ål en tillförordnad
tredje kanslist vid generalkonsulatet i London å tilläggs-’
stat-för samma år bevilja ett förslagsanslag, högst, av
4,500 kronor, därav 2,400 kronor skola anses utgöra
lön, 600 kronor tjänstgöringspenningar och 1,500 krönor
ortstillägg.
London.
nbOIlJ
aogobfiän fl;:
„) j_. jjr. | j js f''-‘f o} '' i 5) tl .P £)j~ '' | ; '' i •*. «- ^
8. Expektnnsarvoden till vissa diplomat- och konsulattjänstemän.
-17 Under hänvisning till vad jag vid föredragningen denna dag av frå- [9.]
gorna tillhörande regleringen av riksstatens tredje huvudtitel för år 1919 Expektan*-uader punkten 5 anfört i avseende ‘å expektarisarvoden till vissa
diplomat- och konsulattjänstemän, får jag hemställa, att Eders Kungl. mat-ochkon
Maj:t
måtte''; föreslå riksdagen tfn naiv ,Iob“.n sier-iäla obnsgoli-öi
^muiibio näsabdåh elnöbicur h-nnM -mim ur: 1 /un -''Ån å
-•lölo horn kTui -is iöl iWbjåx.oWläggsfttak,lön;$£. lljj.#, mx-.^ektynsckryffc
den till visso diplomat- och kon$ulattjänstemän.iöv samma,
anoiorio 7; Olfir år: anvisa ett. .förslagsanslag. av 30,000 kronor.,
i gina:- rvec-uner:cqm''-''!;; /s: c i mai rc/i
a ,1 ilc o Diplomat-Och konsHlsaspIranter.^
-bsiun horn nabnuBin i "O0O''i>! jviburuhuel va ruu o s>."0 a‘. jiioii.:i.ur/i/d r ,
i;11Under: åberopande .av, vad lag under punkten 12 i det vid arets stats- L10.J
verksproposition fogade statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärengötpfojHfU-^
4ea anföra angående ökat i anslag till diplomat- och konsulsaspiranter, °aspiranter.
far jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
; 1 !j'' att1 å tilläggsstat för år 1918 bevilja ett reservationsanslag
av 20,000 kronor till diplomat- och kön sats-''
hivumr bil smila aspiranter-'':i:''''
6 Tredje huvudtiteln: 1918 dra tilläggaatat.
10. Arvode åt militärattachén vid beskickningen i Paris ävensom arvoden
och reseersättningar åt marinattachéerna i London samt i Paris och Haag.
[11.] Vid underdånig föredragning av frågorna tillrörande regleringen av
miutärntta ^»statens tredje huvudtitel för år 1918 hemställde dåvarande ministern
Thénviube- för utrikes ärendena, i enlighet med‘ett av dåvarande chefen för lanti
Parti ä?™ ^örsvars(^ePartementet avgivet förslag, att det från tredje huvudtitelns
nom arvoden anslag till militär- och marinattachéer utgående arvodet till en militär°ch
rester- attaché i Paris, 1,000 kronor för år, måtte höjas till 5,600 kronor eller
8åt marin- samma belopp, som utginge till militärattachén i Berlin. Vidare hemfToldon1
stal^e ministern, att för upprättandet av en avlönad marinattachébefattsamt°i‘pa!tin^nS
vid beskickningen i London ett arvode av 5,400 kronor för år måtte
och Haag. fastställas. I anledning härav samt av en samtidigt föreslagen mindre
höjning av marinattachéns i retrograd arvode och nedsättning av marinattachéns
i Berlin och Köpenhamn arvode föreslog Kungl. Maj:t riksdagen,
att ordinarie anslaget militär- och marinattachéer, uppgående till
28,000 kronor, måtte från och med år 1918 höjas med 10,200 kronor till
38,200 kronor. I riksdagens skrivelse den 12 juni 1917 angående regleringen
av utgifterna under tredje huvudtiteln uttalas, att riksdagen
icke ansett sig böra med utgångspunkt från rådande förhållanden och
därav måhända framkallade särskilda krav bifalla den av Kungl. Maj:t
föreslagna förändringen av arvodsstaten för ifrågavarande attachéer. Vidare
uttalas, att, i den mån en tillfällig förbättring i militär- och marinattacheérs
löneförmåner vore av omständigheterna påkallad, de ökade
kostnader, som därav bleve en följd, torde kunna bestridas av till Kungl.
Maj:ts förfogande stående medel, utan att särskilt belopp för ändamålet
å riksstaten anvisades. I enlighet härmed uppförde riksdagen ordinarie
anslaget militär- och marinattachéer i riksstaten för år 1918 med oförändrat
belopp, 28,000 kronor.
Genom särskilt nådigt brev av den 15 december 1916 på chefens
för ^^försvarsdepartementet föredragning tillerkändes militärattachén i
Paris friherre S. Rälamb för sin tjänstgöring under år 1917 från fjärde
huvudtiteln en ersättning av femhundra kronor i månaden med anledning
av de genom kriget synnerligen stegrade levnadsomkostnaderna i
Frankrike.
I skrivelse till mig den 3 december 1917 har statsrådet och chefen
för lantförsvarsdepartementet anfört, att det syntes honom riktigare, att
erforderlig ersättning till de olika militärattachéerna i sin helhet utgings
från anslag under tredje huvudtiteln, samt att det vidare syntes honom
nödvändigt, att allt fortfarande eu militärattaché funnes anställd jämväl
Tredje huvudtiteln: 1918 dvs tilUU/fjsstat. 7
vid beskickningen i Paris. Då det slutligen syntes statsrådet riktigt, att [1,1.
ersättning till denne attaché, särskilt med hänsyn till de numera i ännu
högre grad stegrade levnadsomkostnaderna, bestämdes till ett belopp så
pass stort, att det åtminstone i någon mån kunde motsvara de med anställningen
oskiljaktigt förenade ökade utgifterna, och att posten sålunda
kunde besättas utan att avsevärd enskild förmögenhet för densamma
måste sättas som oundgängligt villkor, hemställde statsrådet, att frågan
om ersättning till sagde militärattaché ånyo måtte upptagas till prövning
och lösning i av dåvarande chefen för lantförsvarsdepartementet i skrivelse
den 8 november 1916 angiven riktning. Denna skrivelse var det, som
låg till grund för framställningen till 1917 års riksdag om höjning av
militärattachéns i Paris arvode till 5,600 kronor.
Från lantförsvarsdepartementets sida har vidare uttalats såsom
önskvärt, att, enär icke allenast de förhållanden, som påkallade ovannämnda
extra ersättning av 500 krbnor i månaden under år 1917 till militärattachén
i Paris, fortfarande vore beståndande, utan levnadskostnaderna
i Frankrike än ytterligare ökats, militärattachén måtte, utöver det från
tredje huvudtiteln nu utgående arvode av 1,000 kronor, under kriget så
länge militärattaché vore förordnad, tillsvidare dock högst intill utgången
av år 1918, erhålla en extra ersättning av 750 kronor i månaden eller
9,000 kronor för år.
Då riksdagen nästlidet år icke ansåg sig böra bifalla framställningen
om höjning av det ordinarie anslaget till militär- och marinattachéer, men
å andra sidan icke hade något att erinra mot en tillfällig förbättring i
bemälda attachéers löneförmåner, i den mån en sådan vore av omständigheterna
påkallad, anser jag, att den sålunda av lantförsvarsdepartementet
förordade särskilda ersättningen till militärattachén i Paris av
750 kronor i månaden eller 9,000 kronor under år 1918 bör uppföras å
tilläggsstat för sistnämnda år, varemot jag icke ansett mig böra föreslå
Eders Kungl. Maj:t att å 1919 års stat begära någon förhöjning av arvodet
till bemälda militärattaché.
Vid underdånig föredragning den 28 september 1917 förordnade
Kungl. Maj:t kaptenen vid flottan D. H. Tiselius att från och med den
1 oktober samma år vara marinattaché vid beskickningen i London med
rätt för honom att i sådan egenskap uppbära ett månatligt arvode av
300 kronor ävensom ersättningar i enlighet med bestämmelserna i nådiga
förordningen angående ersättning för flyttnings- och resekostnader samt
vissa andra tjänsteförmåner åt diplomatiska och konsulära tjänstemän
m. m. den 24 januari 1914, samt anbefallde statskontoret att av tillgängliga
medel förskjuta ej mindre nämnda arvode än även Tiselius
8
Tredje huvudtiteln: 1918 dm tilluggsstat.
[II.] jäm likt by ssnärna <1 a förordning tillkommande ersättningar och sedermera
till ersättande hos Kungl. Maj :t anmäla vad sålunda förskjutits.-ic;jö-rm
Vidare har Kungl. Maj:t den 12 oktober 1917 — på hemställan
av dåvarande ministern för utrikes ärendena, vilken; anmälde* att svårigheterna
; för upprätthållandet av Sveriges sjöförbindelser med holländska
hamnar under senare tid väsentligen ökats till följd av de betydande
hinder, som utläggandet av mineringar* indragandet av sjömärken in, m.
förorsakade sjöfarten, samt att det med anledning härav vore.av synnerlig
vikt, att ministern i Haag finge tillgång till sakkunnigt biträde
för handläggning i första hand av ärenden rörande sjöfarten och därpå
inverkande marintekniska spörsmål, ävensom att ett dylikt I biträde
borde åtnjuta någon avlöning för sitt arbete tv tillerkänt marinattachén
vid beskickningarna i Paris cell Haag kaptenen vid flottan N. K. Åkerblom,
vilken blivit beordrad att tjänstgöra vid beskickningen i Haag,
rätt att i sin egenskap av marinattaché i Haag för den tid, han där
vistades, uppbära ett månatligt arvode av 300 kronor jämte ersättningar
i enlighet med bestämmelserna i ovan åberopade nådiga förordning angående
ersättning för flyttnings- och resekostnader m. in, den 24< januari
1914, ävensom anbefallt statskontoret att av tillgängliga medel förskjuta
ej mindre nämnda arvode än även Åkerblom jämlikt berörda förordning
tillkommande ersättningar och sedermera till ersättande hos Kungl. Majst
anmäla vad sålunda förskjutits,
Enligt anmälan av statskontoret bär till kapten Påsela u§ förskjutits
1,300 kronor. Det belopp, som kan komma att utgå i reseersättning till
Tiselius och Åkerblom: kan icke nu exakt, beräknas, men torde kunna
uppskattas till 1,000 kronor för en var av dem. .btdlfnbio mrmjudgib
Under erinran därom att, jämlikt de av Eders Kungl. Majst godkända
grunder för; förskottsväsendets avveckling, för förskott av.nu {ifrågavarande
slag bör å tilläggsstat för år 1918‘under vederbörande huvudtitlar äskas anslag,
får jag hemställa, att Eders Kungb Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
siloe! i.ifii ]bi v; nblimm.i Ib: b:-In>v
att. å tilläggsstat för år 1918 bevilja ett förslagsanslag
av 18,200 kronor; dels till förhöjning Uv militdåattwMm
i Paris arvode med 750 kronor i månaden,
dels ock till; arvode M marinattacMerna ihondmi samt
i Paris och Haag med SOO kronor i nmnaden för war.
derå ävensom till reseersättningar åt: sistnämnda två
attachéer. :vt0'':‘ m:;bv
vbb v •: r, i- ! !: i nv; i b va, .in .tf:
Tredje huvudtiteln: 1918 nrs tillit <j g antal.
9
11. Personligt lönetillägg ät kanslisten vid beskickningen i retrograd
O. 1). K. Lundberg.
Under åberopande av vad jag under punkten 8 i det vid årets stats- [12.]
rerksproposition fogade statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsären- Personligt
den anfört, får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen ^ZnllfstL
vid beskick
att
till personligt lönetillägg för 1918 åt hans- p$!™r*d
listen vid beskickningen i retrograd O. D. K. Lund- o. Ii. K.
berg å tilläggsstat för samma år anvisa ett förslags- Lundberg.
anslag, högst, av 3,000 kronor.
12. Personligt lönetillägg åt andre kanslisten vid generalkonsulatet i London
O. A. Hedman.
Under åberopande av vad jag under punkten 9 i det vid årets [13.]
statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden
anfört, får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj;t måtte före- åt andre
slä riksdagen kanslisten
att till personligt lönetillägg för 1918 åt andre ^mswUtet
kanslisten vid generalkonsulatet i London O. A. Hedman i London^
å tilläggsstat för samma år anvisa ett förslagsanslag, ^''an e
högst, av 3,000 kronor. 13 14
13. Kontorskostnadsersättningar åt lönade konsuler.
Under hänvisning till vad jag under punkten 10 i det vid årets stats- [14.]
vårproposition fogade statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsären- Kontorskostden
anfört, får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen ZmgaTåt
lönade konatt
för bestridande av kontorskostnadsersättningar suler''
åt lönade konsuler år 1918 å tilläggsstat för samma år
anvisa ett förslagsanslag, högst, av 6,750 kronor.
14. Upprätthållande av nya konsulat i Ryssland.
På extra stat för 1918 finnes uppfört ett förslagsanslag, högst, av [15.]
45,000 kronor till upprätthållande av vissa nya konsulat i Ryssland med ^hanfea
rätt för Kungl. Maj:t att bestämma de platser, där ifrågavarande konsu- nya konsulat
skola vara förlagda, ävensom de distrikt, som skola vara dem tilldelade, lat i^Ri/ss
Bihang
till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 1 avd. 2
10 Tredje huvudtileln: 1018 dvs tillägg sstat.
[15.] Vid föredragningen denna dag av frågorna tillhörande regleringen
av riksstaten för år 1919 meddelade jag, att, sedan Kungl. Maj:t den 24
november 1916 beslutat upprättandet från den 1 januari 1917 tillsvidare
avlönade konsulat i Samara, Kiew och Omsk samt förordnat innehavare
av dessa konsulat, icke någon av de tillförordnade konsulerna under år
1917 kunnat träda i utövning av sina befattningar, samt att två av dem,
nämligen de tillförordnade konsulerna i Kiew och Samara under sistnämnda
år tjänstgjort vid beskickningen i retrograd. De hava därunder
uppburit lön, 5,400 kronor, ävensom, jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den
9 mars 1917, vardera ett belopp av 9,600 kronor, motsvarande de tjänstgöringspenningar
och det ortstillägg, desamma haft rätt att uppbära,
därest de tillträtt sina konsulsbefattningar. Dessa belopp hava av statskontoret
förskjutits samt anmälts till ersättande. Den tillförordnade konsuln
i Kiew har numera å egen begäran erhållit entledigande från sitt
förordnande, och tillförordnade konsuln i Samara har den 31 nästlidne
december av Kungl. Maj:t erhållit förordnande såsom handelsattaché vid
beskickningen.
För den händelse det, på sätt ministern i retrograd hemställt,
skulle befinnas lämpligt att ånyo förordna innehavare till ifrågavarande
poster, torde, därest de sålunda förordnade komme att tjänstgöra å annan
ort än konsulsstationen, deras avlöning böra utgå av det å innevarande
års riksstat uppförda extra anslag till upprätthållande av vissa nya konsulat
i Ryssland. Då emellertid härför torde erfordras riksdagens medgivande,
får jag i underdånighet hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes
föreslå riksdagen
att medgiva, att tillförordnade konsulerna i Omsk,
Kiew och Samara må under 1918, även därest desamma
tjänstgöra å annan ort inom Ryssland än å konsulsstationen,
uppbära fulla löneförmåner av det å 1918
års riksstat uppförda extra anslag till upprätthållande
av vissa nya konsulat i Ryssland.
C. Internationella byråer in. in.
1. Riksdagens interparlamentariska grupp.
[16.] Under åberopande av vad jag under punkten 16 i det vid årets
Riksdagens statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsinterparlam
enl avis ka
grupp.
Tredje huvudtiteln: 1918 års ti Hägg* »tat. 11
ärenden anfört, får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå [16.]
riksdagen
att såsom bidrag till bestridande av kostnader för
riksdagens interparlamentariska grupp å tilläggsstat för
år 1918 anvisa ett förslagsanslag, högst, av 5,000 kronor.
2. Svenska Röda korsets hjiilpbyrå i Stockholm.
På extra stat för år 1918 finnes uppfört ett förslagsanslag, högst, [17.]
av 100,000 kronor för bestridande av omkostnaderna för svenska Röda Svenska
korsets hjälpkommittés byrå i Stockholm, att mot redovisning ställas till
överstyrelsens för Röda''korset förfogande med rätt för Kungl. Maj:t att byra i
av ifrågavarande anslag under år 1917 av tillgängliga medel utanordna stockholm
erforderligt belopp.
Röda korsets hjälpkommitté har i skrivelse den 15 oktober 1917
till överstyrelsen för Röda korset anhållit att överstyrelsen måtte ingå
till Kungl. Maj:t med ansökan om beviljande av ett ytterligare statsanslag
för ändamålet och därvid anfört följande:
»Den verksamhet, som bedrives av svenska Röda korsets hjälpkommitté
för krigsfångar och är förardedd av de med pågående världskrig
förbundna extraordinära förhållanden och de krigförande ländernas
trängande behov av neutrala Röda korsens medverkan, har av förhållandena
ytterligare utvidgats, i det att hjälpkommitténs tjänster i alltmer
vidsträckt mån tagits i anspråk såväl av de krigförande ländernas Röda
korsföreningar som av enskilda personer. Såsom en följd härav hava
kommitténs kostnader även stegrats, och kan kommittén med ledning
av erfarenheten under den förflutna tiden nu förutse, att det statsanslag
å etthundratusen kronor, som kommittén erhållit genom överstyrelsen,
icke kommer att förslå för längre tid än högst till ungefär maj månad
år 1918.
Såsom kommittén redan framhållit i sin skrivelse till överstyrelsen
av den 3 mars 1917 angående det av riksdagen sedermera beviljade statsanslaget
å kronor 100,000, och som överstyrelsen i motiveringen för sin
framställning till Kungl. Maj:t i samma ärende ävenledes har gjort gällande,
torde det ur nationell svensk synpunkt få anses lämpligast, att
kommitténs byråkostnader icke bestridas av de resp. krigförande länderna
utan täckas genom svenskt statsanslag. Denna uppfattning synes även
riksdagen hava biträtt, då den medgivit statsanslaget. Av detsamma har
12 Tredje huvudtiteln: 1918 fira tillägg sstat.
7.] kommittén under augusti och september månader detta år sammanlagt
använt kronor 16,511: ss.
Under den närmaste framtiden kunna byråkostnaderna nu approximativt
beräknas till
inventarier...........c:a 2,000 kr. pr månad
löner..............» 8,000 » »
hyror och allmänna omkostnader . » 2,000 » »_»
eller sammanlagt kr. 12,000, allt pr månad.
Kommittén har även för avsikt att i Tyskland och Österrike-Ungem
placera särskilt representativa personer för att vid förefallande behov
kunna tillvarataga kommitténs viktigaste intressen, i likhet med vad flertalet
av de neutrala Röda korsen genomfört i fråga om sin representation
i Tyskland och Österrike-Ungern. Då dessa personers uppgifter till
sin karaktär komma att bliva ytterst viktiga och måste anses såsom en
huvudsakligen nationell svensk Röda korsangelägenhet, kunna avlöningskostnaderna
för dessa representanter svårligen bestridas av de medel,
som de krigförande länderna ställa till kommitténs förfogande, utan torde
skäl finnas för att, i likhet med vad fallet är beträffande danska Röda
korset, bestrida dessa kostnader av statsmedel.
Detta kommer således att ytterligare förstora kommitténs kostnader,
och får kommittén härmed vördsamt anhålla, att överstyrelsen måtte ingå
till Kungl. Maj:t med ansökan om beviljande av ett ytterligare statsanslag
å kronor 200,000:—,''att utgå under 1918.»
Denna hjälpkommitténs ansökan har med underdånig skrivelse den
22 oktober 1917 överlämnats till Kungl. Maj:t av överstyrelsen för Röda
korset, vilken därvid på de skäl, som i nämnda skrivelse funnes anförda,
hemställt, att Kungl. Maj:t måtte hos instundande riksdag göra framställning
om beviljande av ett nytt statsanslag å 200,000 kronor att för i
skrivelsen omförmälda ändamål mot redovisningsskyldighet redan under
år 1918 ställas till överstyrelsens förfogande; varande av överstyrelsen
vidare anfört, att det betydligt ökade anspråk på statsunderstöd för vår
internationella verksamhet, som denna underdåniga anhållan innebure,
syntes överstyrelsen väl grundat i förhållandena och uppginge likvisst icke
absolut och än mindre proportionsvis till de summor, som exempelvis i
Danmark och Schweiz för samma ändamål beviljats av statsmedel; och
tilläte sig överstyrelsen särskilt fästa uppmärksamheten vid betydelsen åt
att ekonomisk möjlighet bereddes svenska Röda korset att, i likhet med
vad som vore fallet beträffande särskilt Danmark, utsända och avlöna
Tredje huvudtiteln: 1918 av» til lät/(/»utåt. 13
speciella representanter inom de krigförande länder, där svenska Röda [17.
korsets viktiga och alltmera omfattande hjälpverksamhet i törsta hand
vore förlagd.
På grund av vad sålunda blivit anfört, anser jag, att även i år
understöd av statsmedel bör lämnas till svenska Röda korsets hjälpkommittés
betydelsefulla verksamhet. Till följd av de stora utgifter för kommittén,
som förestå, särskilt för utsändande till utlandet av representativa
personer för att vid förefallande behov kunna tillvarataga kommitténs
intressen, torde det begärda beloppet, 200,000 kronor, icke anses för högt.
Jag får alltså hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att
för bestridande av omkostnaderna för svenska
Röda korsets hjälpbyrå i Stockholm å tilläggsstat för år
1918 bevilja ett förslagsanslag, högst, av 200,000 kronor,
att mot redovisning ställas till överstyrelsens för
Röda korset förfogande.
I). Diverse.
1. Krigstidstillägir och kris*tidshjälp.
Liö.J
För beredande av krigstidstillägg och krigstidshjälp under år 1917 Krigstidsåt
befattningshavare i statens tjänst beviljade nästlidet års riksdag på
extra stat för år 1918 under tredje huvudtiteln ett förslagsanslag av hjälp.
70,000 kronor.
Under åberopande av vad statsrådet och chefen för finansdepartementet
förut denna dag anfört i fråga om beredande av krigstidstillägg
och krigstidshjälp under innevarande år åt befattningshavare i statens
tjänst, får jag hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen
att, i avvaktan på den proposition, som kan
komma att avlåtas angående krigstidstillägg och krigstidshjälp
under 1918 åt befattningshavare i statens tjänst,
tillsvidare under tredje huvudtiteln å tilläggsstat för
år 1918 såsom förslagsanslag beräkna 170,000 kronor.
2. Löneförbättring för vissa vaktmästare in. fl.
Under åberopande av vad statsrådet och chefen för finansdeparte- [19.]
mentet förut denna dag anfört i fråga om beredande av löneförbättring för bi^°^orjör
vissa vaktmästare
m. ,fl.
14
Tredje huvudtiteln: 1918 års tillägg sstat.
[19.] år 1918 för vissa vaktmästare m. fl., får jag hemställa, att Eders Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen
att, i avvaktan på den proposition, som kan
komma att avlåtas angående löneförbättring för vissa
vaktmästare m. fl., tillsvidare under tredje huvudtiteln
å tilläggsstat för år 1918 såsom förslagsanslag, högst,
beräkna 3,000 kronor.
3. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga in. m.
C20-] i överensstämmelse med vad jag under punkten 23 i det vid årets
Kommittéer statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över utrikesdepartements
ningarge-
ärenden anfört, får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå
nom so k- riksdagen
a för bestridande av kostnader för kommittéer
och utredningar genom sakkunniga m. m. å tilläggsstat
för år 1918 bevilja ett förslagsanslag av 150,000
kronor.
4. Täckande av vissa förskott.
[21.] Hos Kungl. Maj:t har statskontoret i underdånighet till ersättande
Tvissa*för * a n m ä 11 följande av statskontoret förskjutna medel:
*k0ti l:o) Jämlikt nådiga breven den 28 september
1906, den 11 december 1908, den 12 augusti och den
10 december 1915 samt den 8 december 1916 expektansarvoden
m. m. till vissa diplomat- och konsulattjänstemän
fr. o. m. den 1 november 1916.....Kr. 25,400: —
2:o) jämlikt nådiga breven den 13 juni, den 11
juli och den 14 november 1913, den 27 juni 1914, den
30 juni och den 3 december 1915, den 27 oktober 1916
samt den 25 maj, den 24 juli, den 13 och 24 augusti
och den 22 september 1917 kostnader för delegerade
för förhandlingar med Norge om flyttlapparnas rätt till
renbete m. m................... »
3:o) jämlikt nådiga brevet den 12 augusti 1915
avlöning åt t. f. ministern hos schweiziska Edsförbundet
greve A. Ehrensvärd fr. o. m. den 1 november 1916 » 18,000: —
52,224: 99
transport Kr. 95,624: 99
Tredje huvudtiteln: li)18 års tilläggsntat. 15
transport Kr.
4:o) jämlikt nådiga breven den 1 oktober 1915
och den 24 november 1916 arvoden till extra biträden
å utrikesdepartementets handelsavdelning fr. o. in. den
1 november 1916................. »
5) jämlikt nådiga brevet den 20 januari 1917 till
bestridande av extra vakthållning i utrikesdepartementet
under år 1916................ »
■6:o) jämlikt nådiga brevet den 18 oktober 1916
arbetsgottgörelse till vicekonsulerna i en del brittiska
hamnstäder fr. o. m. den 1 november 1916..... »
7:o) jämlikt nådiga brevet den 30 december 1916
ersättning till t. f. legationssekreteraren i Bern C. O.
von Dardel för förhyrande av möblerad våning under
år 1917........ *
8:o) jämlikt nådiga brevet den 30 december 1916
ersättning till t. f. legationssekreteraren i Bern C. Olvon
Dardel för mistade tjänstgöringspenningar och orts
tillägg
såsom vicekonsul i Narvik.......... >;
9:o) jämlikt nådiga brevet den 9 februari 1917 omkostnaderna
för Röda Kors-sammanträdet i Stockholm
i december 1916................. »
10;o) jämlikt nådiga brevet den 23 februari 1917
arvode åt konsulsaspiranten N. L. Jaensson för tjänstgöring
vid generalkonsulatet i Hälsingfors...... »
ll:o) jämlikt nådiga brevet den 2 mars 1917
skadeersättning till finske medborgaren J. E. Tryges
föräldrar.................... »
12:o) jämlikt nådiga brevet den 9 mars 1917 ersättning
till t. f. konsulerna C. G. Hj. de Laval och E.
Hagberg för tjänstgöring vid beskickningen i retrograd »
13:o) jämlikt nådiga brevet den 19 maj 1917
arvode åt t. f. legationssekreteraren vid beskickningen
i Bern J. Lagerberg............... »
14:o) jämlikt nådiga brevet den 1 juni 1917 ersättning
till landshövdingen herr E. Trolle och kanslirådet
C. G. Westman för tjänsteresa till Berlin ... »
15:o) jämlikt nådiga breven den 2 maj, den 13
augusti, den 9 november och den 7 december 1917 till
95,624: 99
3,666: 68
712: 39
11,250: —
1,789: 05
1,916: 13
590: 60
4,178: 57
9,300: —
13,496: 76
2,854: 84
1,781: 96
[21-J
transport Kr. 147,161: 97
16
Tredje huvudtiteln: 1918 års tillägg sstat.
transport Kr.
bestridande av kostnaderna för förhandlingar med amerikanska
regeringen rörande handelsförhållandena mellan
Sverige och Amerikas Förenta stater...... »
16:o) jämlikt nådiga brevet den 14 juni 1917
ersättning till dåvarande statsrådet H. H. Ericson för
tjänsteresa till Berlin under mars samma år..... »
17:o) jämlikt nådiga brevet den 29 juni 1917 ersättning
åt andre sekreteraren E. Liljevalch för tjänstgöring
vid beskickningen i London......... »
18:o) jämlikt nådiga brevet den 28 september 1917
ersättning till kaptenen D. H. Tiselius såsom marinattaché
vid beskickningen i London........ »
19:o) jämlikt nådiga breven den 1 juni och den
2 november 1917 kostnaderna för underhandlingar i
London 1916—1917 rörande de svensk-brittiska handelsförbindelserna
............
Summa Kr.
147,161: 97
60,588: —
500: —
2,966: 67
1,300: —
^52,543: 91
265,060: 55
I enlighet med de av Kungl. Maj:t vid underdånig föredragningav
finansärenden den 31 nästlidne december godkända grunder för förskottsväsendets
avveckling böra för täckande av de förskott av det slag,
som varje år plägar hos riksdagen till ersättande anmälas, och som vid
slutet av 1917 anmälts till ersättande hos Kungl. Maj:t, å 1918 års tillläggsstat
under vederbörande huvudtitlar äskas anslag, betecknade såsom
förslagsanslag, högst, samt tillika anmälan göras, att framställning om
ersättande av under november och december 1917 utgivna, ännu ej av
statskontoret anmälda förskott, för vilka anslag tillsvidare endast borde i
staten beräknas, kommer att ske, så snart utredning om dessa föreligger.
Med iakttagande av grundsatsen om anslags bestämmande till
jämnt tal av kronor får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen
att å tilläggsstat för 1918 till täckande av vissa
förskott anvisa ett förslagsanslag, högst, av 265,061
kronor.
Tredje huvudtiteln: HUS dvs tiUäugsHtat.
17
•''* Tackande av vissa för november och december 1.9 i 7 beräknade förskola.
Under hänvisning till vad under föregående punkt anförts angående
beräknande av det belopp, som erfordras för täckande av ännu icke av
statskontoret anmälda förskott för november och december 1917, får jag
meddela, att, då sådana oanmälda förskott endast synas kunna ifrågakomma
ä de under punkterna 1, 2, 3, 10, 12, 13, 17 och 18 här ovan
av statskontoret anmälda förskott, ett belopp av 10,000 kronor lärer vara
för ändamålet fullt tillräckligt.
För utjämning av tilläggsstatens slutsumma torde lämpligen beloppet
av detta anslag kunna höjas med 5 kronor.
Jag får därför hemställa, att Eders Kung]. Maj:t måtte föreslå
riksdagen
att å tilläggsstat för 1918 till täckande av vissa
ännu icke av statskontoret anmälda förskott för år 1917
beräkna ett förslagsanslag, högst, av 10,005 kronor.
Summan av de utav mig å tilläggsstaten för år 1918 under tredje
huvudtiteln tillstyrkta anslag uppgår till 981,100 kronor.
Statsrådets övriga ledamöter biträdde vad herr ministern för utrikes
ärendena sålunda hemställt;
Och behagade Hans Maj:t Konungen härtill i
, nåder lämna bifall samt befalla, att avskrift av detta
protokoll skulle till finansdepartementet överlämnas för
att tjäna till ledning vid avfattandet av Kungl. Maj:ts
nådiga proposition till Riksdagen angående tilläggsstat
för år 1918.
Ur protokollet:
Carl Hamilton.
Täckande in
visna för ru
vember och
december
VJ17 beräknade
förskott.
Bihang till riksdagens protokoll 1018. 1 samt. 2 höft. (AV 2.)
3
18
INNEHÅLLSFÖRTECKNING.
Tilläggsstat för år 1018.
Tredje huvudtiteln..
1. | Extra anslag krunor A. Departementet. Provisorisk förstärkning av utrikesdepartementets arbetskrafter m. m. 1,000 | Sid. 2. |
1. | B. Sveriges representation i utlandet. Avlöningstillägg åt ministern i Washington den 1 april—31 decem-ber 1918 ..................................................... ................... 11,250 | Tf |
2. | Avlöning åt en minister och en legationssekreterare i Helsingfors den 1 mars—31 december 1918 ...................................... 33,584 |
|
3. | Avlöningstillägg åt ministern i Buenos Aires den 1 april—31 de-cember 1918.......... ..............— —.............----- -------- 6,750 | 3. |
4. | Avlöning åt en tillförordnad minister hos Schweiziska Edsförbundet 24,000 | » |
5. | Avlöning åt en andre legationssekreterare vid beskickningen i London 10,000 | 4. |
6. | Avlöning åt en tillförordnad legationssekreterare vid beskickningen i Bern ................................................................... 6,000 | » |
7. | Avlöning åt en tredje kanslist vid generalkonsulatet i London______ 4,500 | 5. |
8. | Expektansarvoden till vissa diplomat- och konsulattjänstemän_________ 30,000 |
|
9. | Diplomat- och konsulsaspiranter_____________________________________________ 20,000 |
|
10. | Arvode åt militärattachén vid beskickningen i Paris ävensom ar-voden och reseersättningar åt marinattachéerna i London samt i Paris och Haag--------------------------------------------------------- — 18,200 | 6. |
11. | Personligt lönetillägg åt kanslisten vid beskickningen i retrograd O. D. K. Lundberg_________________________________________________________ 3,000 | 9. |
12. | Personligt lönetillägg åt andre kanslisten vid generalkonsulatet i London O. A. Hedman ________________________________________________ 3,000 | » |
13. | Kontorskostnadsersättningar åt lönade konsuler_________________ __________ 6,750 | ) |
14. | Upprätthållande av nya konsulat i Ryssland— ________________ — | $= |
^ w
19
1.
2.
1.
2.
| Extra anslag | Sid. |
kronor C. Internationella byråer m. m. |
| |
Riksdagens interparlamentariska grupp..... | 5,000 | 10. |
Svenska Röda korsets hjälpbyrå i Stockholm . | 200,000 | 11. |
D. Diverse. |
|
|
Krigstidstillägg och krigstidshjälp _____ | 170,000 | 13. |
Löneförbättringar åt vissa vaktmästare m. fl. .. | ............ . ________ 3,000 | » |
Kommittéer och utredningar genom sakkunniga | m. m. ________________ 150,000 | 14. |
Täckande av vissa förskott........................... | ..... ......... 265,061 | 1 |
Täckande av vissa för november och december | 1917 beräknade för- |
|
skott ______________________________________________ | ......... 10,000 | 17. |
Stockholm 1918. Kung!. Boktryckeriet, P. Å. Norstedt & Söner.
175300.
Fjärde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
1
Fjärde huvudtiteln.
Utdrag av protokollet över lånt]or sv ar sär en den, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 14 januari 1918.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Eden,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,
Statsråden Petersson,
Schotte,
Petrén,
Nilson,
Löfgren,
friherre Palmstierna,
Rydén,
Undén,
Thorsson.
Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet till statsrådsprotokollet
över finansärenden den 31 december 1917 vid anmälan
av kassaförlagskommitténs den 20 mars 1917 avgivna betänkande anfört
rörande avvecklingen av det hittills tillämpade förskottsförfarandet, anhöll
härefter departementschefen, statsrådet Nilson, att få underställa
Kungl. Maj:ts prövning de särskilda medelsbehov, som under fjärde
huvudtiteln borde tillgodoses genom anslag å tilläggsstat för år 1918,
och att i sammanhang därmed få föredraga följande till Kungl. Maj:t
inkomna skrivelser, nämligen:
arméförvaltningens underdåniga skrivelse den 31 augusti 1917 angående
lantförsvarets medelsbehov för år 1919, i vad samma skrivelse
avsåge anslag för beredande av extra lönetillägg år 1918, för inköp av
inventarier i nya kasernetablissemang, för inköp av byggnad för tredje
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 saml. 2 käft. (Nr 2.) 1
2
Fjärde huvudtiteln: 1918 års tillägg sstat.
arméfördelningens stabsexpedition m. m. i Skövde, för uppförande av
nytt exercishus vid Dalregementet, för uppförande av arbetarbostäder
vid Åkers krutbruk, för täckande av förskjutna kommittékostnader samt
för täckande av brister å vissa reservationsanslag;
arméförvaltningens intendentsdepartements underdåniga skrivelse
den 27 februari 1917 angående inköp av en fastighet i kvarteret Dykärret
mindre i Stockholm för anordnande av en centralverkstad för
tillverkning av uniformspersedlar för armén, ävensom däröver avgivna
utlåtanden;
arméförvaltningens intendentsdepartements underdåniga skrivelse
den 28 september 1917 med förslag till upprättande av en central uniformsverkstad
för armén;
fångvårdsstyrelsens underdåniga skrivelse den 19 oktober 1917 angående
tillverkning vid rikets fångvårdsanstalter av beklädnadspersedlar
för arméns och flottans behov, ävensom arméförvaltningens intendentsdepartements
däröver avgivna utlåtande;
arméförvaltningens artilleridepartements särskilda skrivelse till statsrådet
och chefen för lantförsvarsdepartementet den 31 oktober 1917
angående behovet av arbetarbostäder vid Åkers krutbruk;
chefens för generalstaben underdåniga skrivelse den 11 september
1917 angående anvisande av ytterligare medel för anordnande av värmeledning
och vattenklosetter inom generalstabens byggnad, ävensom
överintendentsämbetets däröver avgivna yttrande;
chefläkarens vid garnisonssjukhuset i Stockholm underdåniga skrivelse
den 27 juli 1917 angående anvisande av medel för inredning av
sjukhusets s. k. stenpaviljong och träpaviljong;
chefläkarens vid garnisonssjukhuset i Stockholm underdåniga skrivelse
den 27 juli 1917 angående inläggning av nya rör i sjukhusets
tvättinrättning;
arméförvaltningens sjukvårdsstyrelses underdåniga skrivelse den 7
december 1917 angående anvisande av medel till vissa förändringsarbeten
vid garnisonssjukhuset i Stockholm;
arméförvaltningens intendentsdepartements och sjukvårdsstyrelses
underdåniga skrivelse den 30 mars 1917 angående täckande av brister
å vissa reservationsanslag, ävensom arméförvaltningens civila departements
däröver avgivna yttrande;
arméförvaltningens intendentsdepartements underdåniga skrivelse
den 6 november 1917 angående äskande av anslag för ersättande av
medel, som förskjutits för täckande av brist i 1916 års anslag till arméns
kasernutredning m. m.;
3
Fjärde huvudtiteln: 1018 års tilläggsstat.
kassaförlagskommitténs den 20 mars 1917 avgivna betänkande ävensom
statskontorets och arméförvaltningens däröver avgivna utlåtanden;
arméförvaltningens särskilda skrivelse den 17 december 1917 angående
beräknande av kostnaderna för rikets neutralitet år 1918.
Departementschefen yttrade härefter följande:
A. Departementet.
1. Övergångsstat.
Under åberopande av vad jag under punkten 1 i det vid årets
statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över lant-försvarsärenden
anfört, får jag hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen
att
för beredande av avlöning stillägg åt en kanslisekreterare
i lantförsvarsdepartementetå tilläggsstat för
år 1918 anvisa ett förslagsanslag av högst 1,200 kronor.
B. Generalitet, staberna m. m.
1. Utbildning av generalstabens aspiranter.
I enlighet med vad jag under punkten 5 i det vid årets statsverksproposition
fogade statsrådsprotokollet över lantförsvarsärenden
anfört, får jag hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen
att för bestridande av kostnader, som rikets allmänna
kartverk åsamkas för utbildning av generalstabens
aspiranter, å tilläggsstat för år 1918 bevilja ett förslagsanslag
av 10,000 kronor.
C. Avlöning och rekrytering (truppförbanden),
arvoden m. m.
1. Extra lönetillägg.
För utbetalande av extra lönetillägg för år 1918 har arméförvaltningen
beräknat, att för lantförsvarets del erfordras anvisande av samma
belopp som närmast föregående år eller 205 kronor.
4
[3.]
Departements
chefen.
[4-]
Armé
förvaltningens
framställning.
Fjärde huvudtiteln: 1918 års tillag g sstat.
Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet till statsrådsprotokollet
över finansärenden denna dag anfört i fråga om beredande
åt en del av statens tjänstemän och betjänte av extra lönetillägg
för år 1918, får jag hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå
riksdagen
att till beredande, i enlighet med de i statsrådsprotokollet
över finansärenden denna dag angivna
grunder, av extra lönetillägg för innevarande år åt
vissa betjänte, som åtnjuta avlöning från fjärde huvudtitelns
medel, å tilläggsstat för år 1918 anvisa ett
förslagsanslag av 205 kronor.
D. Intendenturen m. m.
1. Inventarier i nya kasernetablissemang.
För anskaffning av inventarier i nja kasernetablissemang hava de
senare årens riksdagar anvisat särskilda extra anslag, som till eu början
beräknades efter 50,000 kronor men år 1917 på grund av höjda materialpris
och arbetskostnader ökades till 60,000 kronor för varje etablissemang.
Uti sin underdåniga framställning angående lantförsvarets medelsbehov
för år 1918 hemställde arméförvaltningen, att för inköp av inventarier
i de nya kasernetablissemangen för Första och Andra livgrenadjärregementena
invid Linköping samt Södermanlands regemente vid Strängnäs
och Kalmar regemente vid Eksjö måtte anvisas tillhopa 240,000 kronor.
Vid föredragning av ärendet inför Kungl. Maj:t den 13 januari
1917 hemställde emellertid föredragande departementschefen, att enär
de båda livgrenadjärregementenas kasernetablissemang icke kunde antagas
bliva färdiga förr än efter 1918 års utgång, medel måtte äskas
för inventarier allenast till Södermanlands och Kalmar regementens nya
etablissemang. Kungl. Maj:ts framställning till riksdagen avfattades i
enlighet härmed, och anvisade riksdagen för ändamålet 120,000 kronor
å extra stat för år 1918.
Arméförvaltningen har nu anmält, att, enligt vad arméns kasernbyggnadsnämnd
meddelat, på grund av åtskilliga omständigheter, bland
andra inträffade arbetsinställelser och blockader, färdigställandet av kasernetablissemangen
blivit avsevärt fördröjt. Sålunda syntes det icke
längre vara möjligt, att något av nyssberörda kasernetablissemang kunde
bliva färdigt under år 1918, om icke möjligen etablissemanget för Kalmar
regemente, där arbetet hittills fortgått utan nämnvärda arbets
-
Fjärdt> linvudtiteln: HUS års tiUäggsstat.
5
tvister. Vid utgången av år 1919 borde, därest icke kristiden och svå- [4.J
righeterna att erhålla behövliga materialier omöjliggjorde allt byggnadsarbete,
etablissemangen för Södermanlands och Kronobergs regementen
bliva färdiga för inflyttning. Samtliga återstående kasernetablissemang,
nämligen de för Första och Andra livgrenadjärregementena samt Norra
och Södra skånska infanteriregementena, förväntades icke kunna färdigställas
förrän inom utgången av år 19,20.
Då riksdagen redan anvisat 60,000 kronor för anskaffande av inventarier
för Södermanlands regementes kasernetablissemang, erfordrades
icke någon vidare framställning i detta avseende. Till inventarier i
Kronobergs regementes etablissemang hade däremot av 1916 års riksdag
anvisats allenast 50,000 kronor, vilket belopp redan tagits i anspråk
för nämnda ändamål men under nu rådande förhållanden visat sig
vara otillräckligt. Framställning syntes därför böra göras hos riksdagen
om höjande av denna anslagssumma med 10,000 kronor.
Slutligen erfordrades medel till inköp av inventarier för det i Boden
uppförda kasernetablissemanget för de till Norrbottens regemente förlagda
skidlöparavdelningarna. Detta etablissemang hade uppförts av
armé förvaltningens fortifikationsdepartement för särskilda medel, som
anvisats av 1914 års senare riksdag. Framställning hade hittills icke
gjorts om anvisande av medel till inventarier för detta etablissemang,
enär det ansetts lämpligt att först avvakta, till vilket belopp dessa kostnader
komme att uppgå. Det hade nu visat sig, att desamma, som
förskotterats av kaserutredningsanslaget, belöpt sig till 62,000 kronor.
Nämnda belopp borde alltså redan under år 1918 ersättas kasernutredningsanslaget.
På grund av vad sålunda anförts, hemställde arméförvaltningen, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att för inköp av inventarier i nya
kasernetablissemang å extra stat för år 1919 anvisa ett anslag av 72,000
kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att redan under år 1918 förskottsvis
utanordna nämnda belopp.
Med hänsyn till vad arméförvaltningen anfört, finner jag mig böra Departementstillstyrka,
att för ifrågavarande ändamål anvisas ett belopp av 72,000 chefen,
kronor. Då beloppet erfordras redan under innevarande år, torde detsamma
böra upptagas å tilläggsstat för år 1918.
Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå
riksdagen
att för inköp av inventarier i nya kasernetablissemang
å tilläggsstat för år 1918 anvisa ett reservationsanslag
av 72,000 kronor.
6
Fjärde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
[5.] 2 Central beklädnadsverkstad för armén.
Sedan äldre tider har det varit brukligt inom armén, att de uniforms-
och andra beklädnadspersedlar, som kronan tillhandahåller manskapet,
tillverkats vid truppförbandens verkstäder eller genom entreprenad
av enskilda hantverkare. Därvid har så tillgått, att truppförbanden
från arméförvaltningen rekvirerat och erhållit behövlig myckenhet
av kläde och andra tygsorter, som sedermera tillskurits inom regementsverkstäderna
efter vissa till efterrättelse fastställda måttabeller, varefter
plaggen färdigsytts och upplagts i truppförbandens förråd.
framställ ^ underdånig skrivelse den 29 maj 1915 anmälde civilkommissionen,
ningar i tillskärningen av klädespersedlar vid armén och kontrollen över
ämnet, utlämningen av därför avsett kläde länge varit föremål för kommisHonmTri
sionens uppmärksamhet. Kommissionen hade redan för flera år sedan
velse den 29 hos Kungl. Maj:t framhållit såsom ett önskemål, att denna tillskärning
maj 1915. måtte centraliseras.
De iakttagelser, kommissionen senare hade varit i tillfälle att göra,
hade varit ägnade att ytterligare stärka kommissionens övertygelse om
nyttan av en dylik centralisering. På grund därav hade kommissionen
uppdragit åt en sakkunnig person, föreståndaren för eu av konfektionsaktiebolaget
Unions skrädderiavdelningar G. B. Lundell, att biträda
kommissionen med förberedande utredning och förslag till centralisering
av tillskärningen och eventuellt hela tillverkningen av uniformspersedlar
vid armén.
I ett till kommissionen avgivet yttrande hade Lundell anfört, bland
annat, att han under sin militära tjänstgöring såsom biträdande föreståndare
vid Vaxholms grenadjärregementes intendenturverkstäder kommit
till den bestämda övertygelsen, att de enligt då gällande måttabeller
tillverkade uniformspersedlarna icke kunde passa manskapet, vilken omsorg
än nedlades på utväljandet av persedlar för den enskilde mannen.
Icke blott de vid tillskärning av uniformspersedlarna använda måtttabellerna
borde rättas, utan åt formen måste även vid uniformstillverkningen
ägnas en oavlåtlig omsorg. Så vore exempelvis i avseende å
vapenrocken ärmhålets rätta inpassning av synnerlig vikt. Felaktigt
fastsätta ärmar hindrade soldatens fria rörelser på ett sätt, som kändes
mycket besvärande. Välpassningen, som också vore av stor betydelse
för uniformens hållbarhet, berodde i första rummet på tillskärningen.
7
Fjiirde huvudtiteln: 1.918 Ars tilläggsstat.
Dot sätt, varpå denna utfördes, inverkade dessutom i mycket hög grad
på tygåtgången. Av en tillskära^ fordrades följaktligen mycket. Han
skulle äga erforderlig kännedom om den statistik i fråga om storlekar
och form, som strängt bevarades såsom eu yrkeshemlighet, förmåga att
ytterligare utveckla och bearbeta denna statistik samt tillgodogöra sig
dess resultat ävensom sinne för exakta ytmåttsberäkningar och övriga
praktiska anordningar, som möjliggjorde sådan inpassning i tygstycket
av de särskilda persedelämnena i lämpliga serier, att tygåtgången bleve
så liten som möjligt. Det folie av sig själft, att dylika fordringar icke
kunde ställas på tillskära^ med den avlöning, som kunde beredas vid
truppförbanden. Icke heller kunde det påräknas, att intendenturpersonalen
skulle äga erforderlig yrkesutbildning för att utfylla vad som
bruste hos tillskärarna.
Endast genom centralisering av tillskärningen kunde statsverket
för detta arbete tillförsäkra sig en föreståndare, som besutte erforderlig
skicklighet i alla angivna hänseenden. Med en sådan anordning kunde
därjämte vinnas betydliga besparingar, under förutsättning att den centraliserade
tillskärningen utfördes enligt fullt moderna metoder med
tillhjälp av sådana elektriska skärmaskiner, som allmänt användes inom
konfektionsaffärerna. Med en sådan maskin, som kunde skära ända
till tjugudubbelt. tyg och således lika många plagg samtidigt, kunde
skärningen av det mångdubbla tyget ske lika fort, som en arbetare
med sax tillklippte ett enkelt tyg.
Men icke blott i avseende å tillskärningen utan även för tillverkningen
i övrigt hade den moderna tekniken att uppvisa åtskilliga arbetsbesparande
maskinella anordningar utöver de allmänt brukade symaskinerna.
Med elektriskt driven knapphålsmaskin, som utförde kålslagning
och syning av knapphål, kunde sålunda på en timme åstadkommas
100 färdiga knapphål, under det att med äldre arbetsmetod
samma tid krävdes för utförande av 6 knapphål. Andra elektriskt
drivna specialmaskiner, såsom stofferings-, knappfastsynings-, ärmsynings-
och tränsmaskiner, medförde motsvarande arbetsbesparing som
knapphålsmaskinen och möjliggjorde alltså för en person att med maskinens
tillhjälp utföra lika mycket arbete som för femton personer utan
dylik maskin.
Ehuru nu omförmälda maskiner ställde sig dyrare i anskaffning
än skärmaskinerna, hade erfarenheten visat, att arbetsbesparingen
gjorde anskaffningen mycket lönande. Men att anskaffa dylika specialmaskiner
för de särskilda verkstäderna vid truppförbanden kunde
givetvis icke vara ekonomiskt. Användandet av dessa arbetsbesparande
[5.]
Arméförvaltingens
intendentsdepartementf*
yttrande
den 31
december
1915.
Kung!. Majits
beslut den 25
februari 1916.
8 Fjärde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstaf.
hjälpmedel vore nödvändigtvis beroende av centralisering av hela beklädnadstillverkningen
för armén.
Vad i detta den sakkunniges yttrande anförts funne civilkommissionen
värt beaktande. Särskilt funne kommissionen det framställda
förslaget om centralisering av tillskärningen så enkelt att förverkliga,
att även om därmed icke skulle i praktiken vinnas alla de fördelar,
som i yttrandet framhållits, förslaget dock borde läggas till grund för
anordnandet av tillskärningen. Jämväl för förslaget att centralisera
hela uniformstillverkningen hade anförts så goda skäl, att även detta
förslag syntes böra tagas under allvarlig omprövning. Kommissionen
hemställde därför, att Kungl. Majrt måtte taga under övervägande,
huruvida central tillskärning för arméns uniformspersedlar kunde anordnas
samt huruvida uppdrag lämpligen borde lämnas arméförvaltningens
intendentsdepartement att närmare utreda frågan om centralisering
jämväl av den övriga tillverkningen av uniformspersedlar.
över civilkommissionens framställning avgav arméförvaltningens
intendentsdepartement den 31 december 1915 infordrat utlåtande samt
anförde därvid, att frågan om en centralisering av uniformstillverkningen
vore värd det största beaktande. Visserligen skapade centraliseringen
icke i och för sig större möjligheter att på ett effektfullt sätt tillgodose
arméns behov av beklädnadspersedlar, och en viss försiktighet måste
alltid iakttagas vid centralisering av militära förvaltningsgrenar, men i
det föreliggande fallet syntes vissa fördelar stå att vinna genom en
dylik åtgärd. Att härvid den föreslagna övergången till maskinell
drift spelade den största rollen, vore självklart. Tillfälle att vinna erfarenheter
rörande ifrågavarande system erbjödes emellertid genom den
tillverkning med maskinell drift av ett större antal kappor för landstormens
behov, som på enskild väg ifrågasatts.
Intendentsdepartementet hemställde därför, att civilkommissionens
ifrågavarande framställning tillsvidare icke måtte föranleda någon annan
Kungl. Majits åtgärd, än att intendentsdepartementet bemyndigades att
fortsätta den igångsatta utredningen av frågan samt att med ledning
därav och av de erfarenheter, som kunde vinnas genom den pågående
tillverkningen av kappor för landstormen, utarbeta och underställa
Kungl. Majits prövning nytt förslag i ärendet.
Enligt beslut den 25 februari 191G fann Kungl. Majit gott låta
bero vid vad intendentsdepartementet sålunda anfört.
Fjärd»'' huvudtiteln: W1H års till äggsstat.
!)
Den på enskild väg igångsatta tillverkningen av ett större antal [5.]
kappor för landstormens behov, varpå intendentsdepartementet i sitt Riktlinjer för
förut omförmälda utlåtande syftat, hade organiserats av Drottningens centråikoin-8
centralkommitté, som fått sig anförtrott att ombesörja anskaffningen mittés verkav
ifrågavarande kappor för att därigenom bereda arbetstillfälle åt
arbetslösa kvinnor. Då det för den nu föreliggande frågans allsidiga
bedömande är av vikt, att uppmärksamhet ägnas jämväl åt den betydelse,
en centralisering av arméns beklädnadstillverkning haft och
fortfarande kan komma att äga med avseende å möjligheterna att bereda
s. k. nödhjälpsarbeten, tillåter jag mig här i korthet redogöra för de
synpunkter, som gjorde sig gällande inom kommittén vid ordnandet
av dessa arbeten.
I en år 1915 utarbetad promemoria, som legat till grund för de
sedermera vidtagna åtgärderna, anfördes, bland annat, följande:
Eu centralisering av tillverkningen av vissa slag av armépersedlar
vore under utredning, och denna fråga syntes ur många synpunkter
vara av stort intresse. Det skulle under sådana förhållanden vara av
ej ringa betydelse för frågans lösning, om man kunde i mindre skala
praktiskt pröva densamma, helst om en dylik åtgärd samtidigt kunde
tjäna annat statsnyttigt ändamål. En sådan möjlighet förefunnes i det
förhållandet, att staten under den då instundande vintern bleve nödsakad
att på ett eller annat sätt understödja arbetslösa arbeterskor. *
Detta understöd borde så vitt möjligt få karaktären av arbetsförtjänst,
varför det gällde att finna någon form av arbete, som på jämförelsevis
kort tid kunde inläras och som ej verkade nedpressande på den allmänna
arbetsmarknaden eller konkurrerade med redan befintliga näringsgrenar.
Dessutom borde det helst vara av den karaktären, att
arbeterskan kunde för framtiden hava någon nytta därav för sitt yrke
eller för sitt privata liv.
Genom försök, gjorda under år 1914, hade det visat sig, att kvinnor,
som ej förut sysselsatts i sömnadsyrket, kunde under sakkunnigledning
och efter en utbildningskurs på 3—5 veckor lära sig att tillverka
enklare armépersedlar såväl inom linnesömnads- som inom skrädderibranschen.
Sålunda hade på detta sätt sytts skjortor, kalsonger,
sjömansblusar m. m. samt rockar, byxor och även kappor.
Förutsatt att tillgång till dylikt arbete funnes, helst utöver den
normala anskaffningen, och att en sådan tillverkning skulle utfylla ett
behov, som i dessa tider borde tillgodoses, så hade man här ett utmärkt
tillfälle icke blott att i statens tjänst utnyttja en arbetskraft,
som annars skulle gå för det allmänna förlorad, utan även en möjlighet
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 2 käft. (Nr 2.) 2
10
Fjärde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
att genom upprättande av tillfälliga verkstäder för arbetets utförande
få praktiskt pröva en centralisering av visst slag av tillverkning av
armépersedlar.
Ett dybkt försök skulle under sådana förhållanden ej heller ådraga
fjärde huvudtiteln några extra kostnader, utöver vad sjäiva leveransen
under normala förhållanden skulle betinga, emedan dessa kostnader
skulle ingå uti de utgifter, som staten under alla förhållanden i en
eller annan form måste vidkännas för dessa arbetslösa kvinnor.
Vad organiserandet av ett sådant arbete beträffade, så kunde man
tänka sig två möjligheter: antingen att armén utvidgade sina befintliga
verkstäder eller upprättade nya sådana och mottoge å dessa de arbeterskor,
varom här vore fråga, sedan dessa genomgått en kort av stat
eller kommun anordnad utbildningskurs i sömnad, eller ock att hela
tillverkningen lades i den enskilda organisationens händer, som med
understöd av stat och kommun åtoge sig att anordna dylika verkstäder
för de arbetslösa kvinnorna. Den senare utvägen skulle på grund av
sakens tilltälliga karaktär kanske visa sig som den lämpligaste.
Vid dessa verkstäder skulle givetvis vinnas en hel del erfarenheter,
som sedermera kunde vid en blivande centralisering utnyttjas. Och för
krigsberedskapen skulle det utan tvivel även vara av betydelse, att man
åtminstone för de närmaste åren hade att räkna med en viss stam
’ yrkeskunnigt folk, som i händelse av behov kunde inkallas. De maskiner
av olika slag, som för ändamålet måste inköpas eller förhyras,
borde sedermera med fördel kunna inlösas av staten för krigsberedskapens
behov eller ock komma till användning vid arméns egna
verkstäder.
Genom den förut nämnda tillskärningscentralen vunnes också en
för krigsberedskapen i hemorten god erfarenhet uti att från en centralpunkt
utlämna och leda nödhjälpsarbeten ävensom att för militärt ändamål
utnyttja sådant arbete.
I underdånig skrivelse den 27 februari 1917 gjorde arméförvaltningens
intendentsdepartement framställning om anordnande av en permanent
centralverkstad för tillverkning av uniformspersedlar för armén
samt anförde därvid, bland aDnat, följande:
I överensstämmelse med de förut angivna riktlinjerna hade på vintern
1915 genom Drottningens centralkommittés försorg anordnats en
skrädderiverkstad för armépersedlar inom den förut av Schartaus handelsinstitut
disponerade fastigheten vid Fjällgatan i Stockholm. I denna
lokal hade beretts arbete för omkring 175 arbeterskor. För att hålla
Arméförvaltningens
intendentsdepartements
skrivelse
den 27
februari 1917.
Fjärde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat. 11
denna verkstad med arbete hade anställts en fackutbildad tillskära^,
som skötte en anskaffad elektrisk skärmaskin. Verksamheten hade redan
från början visat goda ekonomiska resultat, och departementet
hade snart funnit tiden vara inne att använda den anordnade verkstaden
i större skala. Med anledning därav hade departementet avslutat
kontrakt med Drottningens centralkommitté om tillverkning av
ett större antal vapenrockar, byxor och kappor för armén samt samtidigt
utfärdat föreskrifter till truppförbanden, att nytillverkning av
uniformspersedlar tillsvidare icke skulle äga rum å intendenturverkstäderna
utan försiggå vid centralverkstaden i Stockholm. I sammanhang
härmed hade departementet fastställt nya tillverkningsplaner för
beklädnadsanskaffningen vid armén, grundade på erfarenheterna inom
konfektionsaffärerna, varigenom de förut framställda anmärkningarna
mot måttabellerna förfallit.
Med anledning av denna utvidgning av tillverkningen hade större
lokaler för densamma måst anskaffas, och med Kungl. Maj:ts medgivande
hade av överintendentsämbetet upplåtits ett 60-tal rum i vetenskapsakademiens
förra lokal i kvarteret Grönlandet norra vid Drottninggatan
åt Drottningens centralkommitté för ifrågavarande ändamål.
Dessutom hade en del av tillverkningen förlagts till förhyrda lokaler i
det Stockholms stad tillhöriga s. k. stadshuset vid Götgatan.
Uniformstillverkningen i denna centralanstalt hade nu så utvidgats,
att därmed sysselsattes närmare 600 personer, eller 102 manliga och
487 kvinnliga arbetare. Tillverkningen leddes av en föreståndare samt
verkstadschefer och verkmästare, varjämte yrkeskunniga personer vore
anställda såsom tillskärare och avsynare. Det ekonomiska resultatet
av verksamheten hade hittills visat sig synnerligen fördelaktigt, vilket
framginge av följande jämförelse mellan tillverkningskostnaderna vid
centralanstalten och samma kostnader i medeltal vid truppförbanden.
Dessa ställde sig sålunda:
1 Klädesplagg. | Vid central- anstalten. Kronor. | Vid trupp- förbanden. Kronor. | ||
För vapenrock........................ | 3 | 06,5 | 5 | 75 |
» klädesbyxor, långa............ | 1 | 15,5 | 1 | 90 |
» » , rid- ............... | 1 | 32 | 2 | 10 |
» kappor .......................... | 3 | 88 | 5 | — |
12
Fjärde huvudtiteln: 1918 års tillägg sstat.
Anledningen till att kostnaderna på detta sätt kunnat nedbringas,
hade huvudsakligen varit den, att arbetet kunnat bättre systematiseras,
än vad vid truppförbandens intendenturverkstäder med deras jämförelsevis
fåtaliga personal varit möjligt. En fullständigare arbetsfördelning
hade genomförts, och genom användandet av särskilt billig arbetskraft
(»springflickor))) för persedlarnas transporterande från den ena arbeterskan
till den andra hade dessas arbetstid kunnat bättre utnyttjas. Givetvis
hade också användandet av modärna maskiner med elektrisk drivkraft
i hög grad underlättat och ekonomiserat arbetet. I allmänhet
kunde sägas, att tillverkningen ordnats så affärsmässigt som möjligt.
Såsom ett led i denna organisation inginge bland annat en effektiv
kontroll av, att all materiel på bästa sätt tillvaratoges.
Ehuru sålunda det tillämpade systemet medfört avsevärda fördelar,
vore det dock otvivelaktigt, att än bättre resultat skulle hava ernåtts,
om de lokaler, som stått till förfogande, varit bättre lämpade för ändamålet.
Såsom förhållandena nu ställt sig, hade ganska mycken eljest
onödig omgång med persedlarna måst äga rum. Och i detta avseende
hade det varit till särskild olägenhet, att icke hela tillverkningen kunnat
koncentreras inom en lokal utan att sändningar oupphörligen måst
äga ruin mellan de båda avdelningarna vid Drottninggatan och Götgatan.
En förändring i de nuvarande anordningarna för tillverkningen påkallades
emellertid därav, att lokalerna i kvarteret Grönlandet norra
vid Drottninggatan icke stode till förfogande längre än till den 1 juli
1917, och att Drottningens centralkommitté förklarat sig icke kunna
förnya det till den 1 oktober samma år gällande kontraktet med arméförvaltningen,
enär verksamheten så utökats, att den ej lämpligen
kunde av kommittén längre handhavas. Dessa omständigheter hade
till följd, att det måste tagas under övervägande, om centralverkstaden
skulle indragas, eller om densamma borde anordnas såsom en fast
organisation under intendentsdepartementets omedelbara ledning. Departementet
ansåge sig böra för sin del obetingat förorda det senare
alternativet.
För att detta skulle kunna genomföras, fordrades emellertid i första
rummet, att lokalfrågan löstes. Det kunde därvid till en början
ifrågasättas, om centralverkstaden fortfarande borde vara förlagd i
Stockholm eller å annan ort. Enligt departementets mening borde
Stockholm därvid företrädesvis ifrågakomma, dels med hänsyn till möjligheterna
att erhålla tillräckligt många arbetare och dels på grund
därav, att då verksamheten alltjämt borde vara förbunden med anord
-
Fjärde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat. 13
nandet av nödhjälpsarbeten för arbetslösa, behovet av sådana arbeten
vore störst i huvudstaden.
Det hade sedermera varit föremål för undersökningar, varest inom
Stockholm lämplig lokal kunde beredas. Att fortfarande såsom hittills
anlita hyrd eller i kronans hus tillfälligtvis upplåten lokal syntes ej
böra ifrågakomma, om anstalten skulle anordnas för stadigvarande verksamhet
och med tillämpande av tullgoda metoder lör arbetsfördelning
in. m. Enda möjligheten att lösa frågan vore, att centralverkstaden
erhölle egen byggnad. Svårigheterna att anskaffa sådan inom rimliga
gränser för kostnaderna hade emellertid varit störa. Den tanken hade
framförts, att ett större skrädderietablissemang för armén borde uppföras
å Järvafältet i närheten av de blivande kasernerna därstädes,
men hade detta förslag befunnits olämpligt bland annat och framför
allt på grund av svårigheten att erhålla tillräcklig arbetspersonal, då
avståndet till Stockholms centralare delar bleve allt för långt.
Emellertid hade aktiebolaget Stockholms bryggerier erbjudit sig
att till statsverket försälja en för ändamålet välbelägen byggnad med
tillhörande tomt inom bolagets fastighetskomplex n:r 12 i kvarteret
Dykärret i hörnet mellan Svedenborgsgatan och Fatburgsgatan å Södermalm
för en köpeskilling av 800,000 kronor, av vilken summa 370,000
å 396,000 kronor beräknades belöpa å själva tomten. Efter verkställandet
av nödiga ändrings- och reparationsarbeten, som beräknades
draga en kostnad av 197,741 kronor, skulle denna byggnad lämpa sig
synnerligen väl för nu ifrågavarande ändamål.
På grund av vad sålunda anförts och efter att hava ingående redogjort
för förslagets detaljer hemställde intendentsdepartementet, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att för ifrågavarande ändamål å
extra stat för år 1918 anvisa tillhopa 997,741 kronor, med rätt för
Kungl. Maj:t att redan under år 1917 av omhänderhavande medel förskjuta
nämnda belopp.
Uti häröver den 1 april 1917 avgivet utlåtande anförde arméns
upphandlingssakkunniga i huvudsak följande:
På grund av den erfarenhet de sakkunniga vunnit vid ett flertal
besök vid truppförbandens intendenturverkstäder, dit tillskärningen och
en del av tillverkningen tidigare varit förlagd, skulle det för de sakkunniga
framstå såsom synnerligen beklagligt, om detta äldre system
genom upphörande av den av Drottningens centralkommitté igångsatta
tillverkningen åter skulle behöva tillgripas. Nämnda intendenturverkstäder
vore visserligen erforderliga för utförande av nödiga repara
-
[5-1
Yttrande
av arméns
upphandlingssakkunniga.
14
Fjärde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
tioner vid truppförbanden, men enligt de sakkunnigas mening borde av
många skäl arbetet å desamma inskränkas härtill. I regel vore verkstäderna
inrymda i avsides liggande lokaler, varigenom kontrollen över
arbetet försvårades. Förekomsten av en mångfald olikartade arbeten
försvårade införandet av rationell arbetsfördelning och en ändamålsenlig
organisation. Av samma skäl kunde i många fall ej heller ackordslöner
vinna tillämpning, vilket givetvis menligt inverkade på arbetsintensiteten.
Den föga omfattande verksamheten å intendenturverkstäderna
förhindrade likaledes i avsevärd mån övergången till användande
av arbetsbesparande maskiner, enär dessa för att bliva räntabla
nödvändigtvis måste hållas i kontinuerlig drift. Dessutom kunde verkstäderna
ofta ur hygienisk synpunkt betecknas såsom mindre tillfredsställande,
vilket merendels sammanhängde med bristen på utrymme i
kasernetablissemangen.
För bibehållande av nytillverkningen vid intendenturverkstäderna
syntes ej heller alltför stor vikt böra fästas vid det skälet, att därigenom
vid truppförbanden tillgång till en skolad kår av yrkesarbetare
förefunnes, med vilkas hjälp vid mobilisering tillverkning för ett ökat
behov av uniformspersedlar kunde organiseras. De senare årens erfarenhet
hade nämligen lärt, att lösandet av frågan om arméns och flottans
utrustning och underhåll vid mobilisering och krig krävde ianspråktagande
av snart sagt landets alla resurser under en enhetlig ledning,
och att denna fråga sålunda ej kunde bliva enbart en den militära förvaltningens
angelägenhet. Någon mera väsentlig betydelse för organiserandet
och genomförandet av arméns utrustning med uniformer torde
därför ej kunna tillmätas den omständigheten, att vid de olika truppförbanden
tillgång funnes till en tillskärare och ett begränsat antal
skrädderiarbetare.
Måste sålunda å ena sidan enligt de sakkunnigas mening det äldre
systemet för anskaffandet av arméns uniformspersedlar helt och hållet
utdömas, syntes å andra sidan en centralisering av tillverkningen under
statlig regie otvivelaktigt erbjuda en god utväg för en planmässig och
enhetlig lösning av denna utrustningsfråga, varför de sakkunniga i
denna del fullt kunde ansluta sig till arméförvaltningens uttalanden.
För att vinna en tillförlitlig uppfattning angående den centraliserade
tillverkningens ekonomiska företräden hade de sakkunniga tagit
del av räkenskaperna rörande den av Drottningens centralkommitté nu
bedrivna verksamheten, varvid de sakkunniga i synnerhet sökt erhålla
klarhet såväl över den vinst, som rörelsen lämnat, som ock över marginalen
mellan anstaltens självkostnader å tillverkade persedlar och sam
-
Fjärde huvudtiteln: HUS års til t äggsstat. 15
tidigt gällande upphandlingspris. På grund av denna granskning ausåge
sig de sakkunniga till fullo kunna bekräfta den av ämbetsverket uttalade
åsikten, att en centralisering av tillverkningen med säkerhet
komme att för statsverket medföra eu icke obetydlig vinst i form av
billigare anskaffningskostnader för här ifrågavarande persedlar.
Det ekonomiska resultatet av en central tillverkning syntes komma
att ytterligare förhöjas därav, att med densamma givetvis måste följa
en vidgad central upphandling av ett flertal materialier, såsom tyg till
foder, tråd, knappar, hakar och hyskor m. m., vilka för närvarande
anskaffades i små partier vid de olika truppförbanden.
Samtidigt med att de sakkunniga sålunda ville på det livligaste
förorda en centralisering av tillverkningen av uniformspersedlar, ansåge
de sakkunniga sig böra framhålla, att det här givna uppslaget borde
utsträckas till att omfatta icke blott tillverkning av uniformspersedlar
för arméns behov utan jämväl av liknande persedlar för andra statens
verk och inrättningar, i första hand marinens, statens järnvägars samt
post- och telegrafverkens persedelanskaffning. Därjämte syntes lämpligen
till denna centraltillverkning kunna fogas en central tillskärning
av s. k. småpersedlar av linne och bomull.
De sakkunniga kunde däremot icke biträda intendentsdepartementets
förslag om upprättande av en dylik fabrik å den ifrågasatta tomten.
Kostnaderna för fabrikens anläggning bleve för stora, särskilt
med hänsyn till att priset ensamt för tomten komme att uppgå till
370,000—396,000 kronor, under det att i landsorten en för ändamålet
fullgod tomt kunde erhållas för en bråkdel av detta belopp, eller måhända
till och med utan kostnad för statsverket. Genom verkstadens
förläggning till landsorten skulle därjämte billigare driftkostnader kunna
ernås. De sakkunniga beräknade den årliga besparingen i arbetslöner
till omkring 40,000 kronor. Fastigheten i kvarteret Dykärret erbjöde
dessutom knappast utrymme ens för av intendentsdepartementet beräknade
omkring 420 arbetare, och under alla omständigheter medgåve
densamma icke inrymmande av tillverkning i den omfattning, som de
sakkunniga ansåge lämplig. Dessutom vore förläggningen av det föreslagna
etablissemanget till Stockholm av militära skäl olämplig till
följd av huvudstadens för fientliga angrepp utsatta läge.
Såsom skäl för att till Stockholm förlägga verkstaden ifråga hade
intendentsdepartementet bland annat framhållit, att verksamheten alltjämt
borde förenas med beredande av nödhjälpsarbeten åt eljest arbetslösa
kvinnor och män och att behovet därav vore störst i Stockholm.
Häremot ville emellertid de sakkunniga framhålla, att om en central
16
Fjärde huvudtiteln: 1918 års till äggsstat.
persedeltillverkning i framtiden skulle ingå såsom en fast del av den
militära förvaltningen, densamma måste grundas i första hand på ekonomiska
principer. Dit hörde bland annat, att allenast yrkeskunniga
arbetare skulle anlitas.
Intendentsdepartementet hade vidare såsom en fördel av fabrikens
förläggning till Stockholm framhållit, att densamma därigenom kunde
ställas under departementets eller Stockholms intendenturförråds omedelbara
ledning, varigenom administreringen bleve billigare. Häremot
anmärkte de sakkunniga, att verksamheten bleve så maktpåliggande
och krävande, att densamma ovillkorligen fordrade egen administration
och chef. Ledningen borde bliva fullt affärsmässig, men givetvis stå
under intendentsdepartementets överinseende.
Vad slutligen beträffade det av intendentsdepartementet framhållna
stödet för fabrikens förläggning till Stockholm, nämligen att därstädes
funnes god tillgång på arbetskraft, framhölle de sakkunniga, att inga
större svårigheter i detta avseende vore att befara, även om fabriken
förlädes till annan lämplig ort, exempelvis Västergötland, där redan
nu sömnadsarbete i större utsträckning bedreves såsom hemarbete.
I sin skrivelse hade arméförvaltningen framhållit, att då Drottningens
centralkommitté ej längre än intill den 1 oktober 1917 ansett sig
kunna förestå den i centralverkstaden bedrivna verksamheten, denna
rörelse borde övertagas av arméförvaltningen och förläggas under dess
intendentsdepartements omedelbara ledning. Med de inskränkningar,
som kunde vara betingade av att denna verksamhet i framtiden erbölle
sin egen administration och sin egen chef, både de sakkunniga för sin del
intet att häremot erinra. På särskild förfrågan hos Drottningens centralkommittés
beställningskommission, huruvida densamma vore villig att,
så länge nu rådande kristid fortfore, fortsätta sin verksamhet, hade kommittén,
ävenledes under åberopande av förut antydda skäl, förklarat
lämpligt, att verksamheten övertoges av arméförvaltningens intendentsdepartement.
Då å ena sidan den till vetenskapsakademiens f. d. fastighet förlagda
rörelsen ej längre än till den 1 juli 1917 där finge inrymmas
men å andra sidan den nu förefintliga centraliserade tillverkningen av
uniforms- och småpersedlar för armén medförde otvivelaktiga fördelar
för statsverket och enligt de sakkunnigas mening därför alltjämt borde
upprätthållas, uppstode med nödvändighet frågan, huru lokaler för
denna verksamhet skulle kunna erhållas, sedan den till vetenskapsakademiens
f. d. fastighet förlagda rörelsen ej längre än till den 1 juli
1917 där kunde inrymmas. Sedan de sakkunniga övertygat sig om,
Fjärde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
17
att för detta ändamål inga lämpliga lokaler genom förhyrning för närvarande
funnes att erhålla i Stockholm, återstode såsom den enda lösningen
av lokalfrågan det alternativet, att de nuvarande lokalerna vid
Drottninggatan fortfarande finge av arméförvaltningen disponeras till
hösten 1918.
På grund av vad sålunda blivit anfört, hemställde de sakkunniga,
att Kungl. Maj:t måtte, med förklaring att arméförvaltningens framställning
om inköp av fastigheten nr 12 i kvarteret Dykärret i Stockholm
ej föranledde någon åtgärd,
dels uppdraga åt de sakkunniga att i vad det avsåge marinen och,
i den mån det kunde befinnas lämpligt, även beträffande andra större
statens verk och inrättningar utreda, huru centralisering av uniformsoch
småpersedeltillverkning kunde på för statsverket ändamålsenligaste
sätt förverkligas, samt däröver inkomma med yttrande och förslag,
dels ock föranstalta därom, att vetenskapsakademiens f. d. lokaler
vid Drottninggatan i erforderlig utsträckning finge jämväl efter den 1
juli 1917 tillhandahållas arméförvaltningen för bedrivande av den nu
till dessa lokaler förlagda tillverkningen av uniformspersedlar, intill dess
andra lokaler för denna rörelse kunde beredas.
Härefter anbefalldes arméförvaltningens intendentsdepartement genom
nådig remiss den 17 april 1917 att skyndsamt inkomma med
underdånigt yttrande över vad arméns uppliandlingssakkunniga anfört
rörande den av Drottningens centralkommitté ledda centralverkstadens
ställande under departementets omedelbara ledning ävensom angående
centralverkstadens fortsatta inrymmande uti vetenskapsakademiens f. d.
fastighet; och borde yttrandet i sistnämnda fråga avgivas efter samråd
med överintendentsämbetet.
Till åtlydnad härav inkom arméförvaltningens intendentsdepartement
den 8 maj 1917 med underdånig skrivelse i ämnet samt förklarade
sig därvid visserligen alltjämt hålla före, att anordnandet av en
centralverkstad på den föreslagna platsen i Stockholm, stående direkt
under statsmyndighets ledning, skulle innebära en god lösning av denna
vikliga fråga, men då de av arméns upphandlingssakkunniga uttalade
betänkligheterna i alla händelser borde tagas under noggrannt övervägande
och ärendet alltså icke kunde bliva föremål för prövning vid
1917 års riksdag, ansåge departementet i likhet med de sakkunniga,
att det vore en angelägenhet av stor vikt, att den av Drottningens
centralkommitté med så gynnsamt resultat ordnade persedeltillverkningen
alltjämt uppehölles. Nu hade ett nytt uppslag till denna frågas
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.) 3
Arméförvaltningens
intendentedepartements
yttrande den
8 maj 1917.
18
Fjärde huvudtiteln: 1918 års tillägg sstat.
[5.] ordnande givits därigenom, att en av intendentsdepartementet jämte
Drottningens centralkommitté och Kronprinsessans beklädnadsförening
gemensamt tillsatt beställningskommission för nödhjälpsarbeten förklarat
sig villig att genom en särskild kommitté omhändertaga ledningen av
denna verkstad. Då departementet livligt förordade det av beställningskommissionen
föreslagna sättet för tillverkningens handhavande,
återstode vid bifall härtill endast att ordna lokalfrågan. Intendentsdepartementet
hade i sådant avseende samrått med överintendentsämbetet
och inhämtat, att inga hinder från nämnda ämbetes sida numera
mötte för fortsatt disponerande åtminstone till hösten 1918 av hittills
använda lokaler i vetenskapsakademiens f. d. fastighet, när det i alla
händelser måste till denna tid anstå med fastighetens upplåtande för
annat tilltänkt ändamål.
Kuugl. Maj-.te Genom beslut den 8 juni 1917 medgav Kung!. Maj:t, att erfor^un^m''-8
derliga lokaler inom omförmälda fastighet fortfarande och tillsvidare
intill den 1 oktober 1918 kostnadsfritt finge användas till verkstad för
tillverkning av uniformspersedlar med anlitande av nödhjälpsarbete och
för detta ändamål stå till disposition av en utav beställningskommissionen
för nödhjälpsarbeten tillsatt kommitté, vilken skulle övertaga
ledningen av ifrågavarande tillverkning.
Arméför- Sedan härefter arméförvaltningens intendentsdepartement anbefallts
intendentsS at*’ under beaktande av vad arméns upphandlingssakkunniga i ärendet
departe- anfört, inkomma med förnyat förslag i ämnet, avsett att föreläggas
skrivelse 1918 års riksdag, har nu intendentsdepartementet i underdånig skrivelse
den 28 sep- den 28 september 1917 anfört följande,
lomber 1917.
Allmänna Tillverkningen av arméns uniformer hade, såsom förut nämnts, in
synpunkter.
slutet av år 1916 utförts genom truppförbandens försorg och under
vanliga förhållanden så gott som uteslutande vid deras verkstäder av
vid dem anställd civil arbetspersonal under ledning av skrädderiföreståndare,
som i regeln samtidigt varit tillskärare. Vid de regementen,
där duglig föreståndare och arbetspersonal kunnat anskaffas, hade arbetet
blivit tillfredsställande utfört, men där man fått nöja sig med
mindre goda förmågor, hade resultatet ej blivit det önskade. Olägenheterna
av att arméns uniformstillverkning på detta sätt blivit fördelad
på ett sextiotal verkstäder hade huvudsakligast varit av ekonomisk
art. Det vore ju tydligt, att kostnaderna för arbetsledning samt för
verkstadslokalernas underhåll, uppvärmning och belysning skulle bliva
Fjärde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat. 19
mindre vid en gemensam centralverkstad än vid de nuvarande regementsverkstäderna
tillsammantagna, varjämte all erfarenhet givit, vid
handen, hurusom även arbetsresultaten bleve bättre och billigare vid
stordrift än vid små verkstäder. Visserligen hade föreståndarna vid
truppförbanden även att tillse reparations- och förändringsarbeten, vilka
alltjämt måste utföras å regementsverkstäder, men enbart därtill erfordrades
ej så högt kvalificerad personal som för tillskärning och ledning
av nytillverkningen. Dessutom toge ledningen och kontrollen över
verkstäderna en stor del av intendenturpersonalens tid i anspråk. De
vävnader m. m., som av truppförbanden själva anskaffades, uppginge
ej till den mängd, som möjliggjorde en ekonomisk upphandling därav,
och de olika fordringar, som ställdes på kvalitén, försvårade i hög grad
industriens strävan att åstadkomma i stor skala en i förhållande till
varans beskaffenhet billig produkt.
Det nu tillämpade systemets brister framträdde emellertid även
därutinnan, att de vid mobilisering uppkommande fordringarna på
hastig tillverkning av en stor mängd beklädnadspersedlar på en gång
icke ens tillnärmelsevis kunde fyllas av regementsverkstäderna. Ett
tydligt bevis härpå hade resultatet av den år 1914 vid truppförbanden
företagna stora nytillverkningen lämnat. För att fullgöra denna hade
regementena i stor utsträckning nödgats tillgripa entreprenadsystemet,
då de egna verkstädernas tillverkningsförmåga ej ens med tillfällig utökning
av arbetskrafterna räckt till. Det oaktat hade den igångsatta
n}Tanskaffningen i allmänhet tagit allt för lång tid i anspråk, innan den
blivit slutförd, även om man bortsåge från de hinder, som vållats av
svårigheterna att erhålla materialier för tillverkningen. Föga sannolikt
vore, att även efter genomförandet av utvidgningar av verkstäderna
tillverkningen kunnat utföras på ett mer tillfredsställande sätt än som
dittills skett.
På grund av dessa erfarenheter hade det alltmer blivit klart, att
tillvägagångssättet för uniformstillverkningen måste omläggas så, att
denna hädanefter kornme att i fredstid utföras uteslutande vid en
för hela armén gemensam verkstad, ordnad efter moderna verkstadsprinciper.
Genom centralisering av ifrågavarande tillverkning vunnes många
fördelar icke minst på det ekonomiska området. Åt det fåtal fackmän
i ledande ställning, som erfordrades, kunde man erbjuda god avlöning
och därigenom tillförsäkra sig de bästa ledare, som stode att få.
Med användning av tids- och arbetsbesparande maskiner kunde totalbehovet
av arbetare och arbeterskor hållas lågt med möjlighet att i
20
Fjärde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
[5.] stället erbjuda de anställda goda arbetsförtjänster. Övriga för administrationen
erforderliga omkostnader bleve betydligt mindre än vid en
mängd mindre verkstäder. Genom arbetets uppdelande erhölles större
arbetsskicklighet, och de brister i avseende å snitt och utförande,
som hittills ofta vidlåda arméns manskapsuniformer, kunde undvikas.
Vid mobilisering kunde i en central verkstad med goda utrymmen
och högproducerande maskiner, där arbetet uppdelats i lätt inlärda
moment och sömnadskunnig personal erhållits för dess utförande,
resultatet utan svårighet nära nog tredubblas. En given fördel av
ett dylikt system bestode hven däri, att detta kunde användas som
förebild för driften vid de civila konfektionsfabrikerna, då dessa vid
mobilisering hastigt skulle omdanas för uniformstillverkning.
Uniformstiu- Innan departementet överginge till att redogöra för den plan,
V fångvårds^ vilken en central uniform sverkstad syntes böra anordnas, måste
anstalterna, departementet emellertid fästa uppmärksamheten på en för ett annat statens
förvaltningsområde viktig angelägenhet, som nära berördes av det
föreliggande förslaget.
Sedan lång tid tillbaka hade en del av uniform stillverkningen vid
armén utförts vid fångvårdsanstalterna. Omfattningen av denna tillverkning
hade under åren 1912—1916 utgjort i medeltal för år: 9,095
kappor, 3,232 vapenrockar, 7,223 par långbyxor, 2,044 par ridbyxor.
Därest en central uniformsverkstad komme till stånd, bleve det
icke längre möjligt att förse fångvården med arbete av omförmälda
slag, enär till grund för denna anstalts upprättande just läge den ur
mångahanda synpunkter stora fördel, som vunnes genom att på ett håll
sammanföra all nytillverkning av beklädnadspersedlar för armén. Ett
frånskiljande från den centrala verkstaden av 10—35 procent av den
för armén behövliga årstillverkningen av olika plagg skulle verka förryckande
å hela planläggningen av anstalten och föranleda, att denna
finge arbeta under för ett gott resultat mindre gynnsamma förutsättningar
än eljest.
Fångvårdsstyrelsen hade i skrivelse till arméförvaltningen framhållit
de synpunkter, styrelsen ansåge böra anläggas å nu förevarande
fråga. Huru angeläget det än vore, att fångvårdsanstalterna kunde
beredas lämpliga arbetstillfällen, kunde departementet dock icke medverka
till, att nytillverkning av uniformspersedlar för armén hädanefter
överlämnades till dessa anstalter. Vad däremot beträffade reparationsarbeten
och nytillverkning av lägerkläder m. in., kunde dylika alltjämt
tillsvidare utlämnas till fångvården.
Fjärde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat. 21
När medel av 1915 års riksdag beviljats för anskaffning av ett [5.]
större antal uniformer till landstormen, både man haft att välja på att verksamheten
antingen överlåta tillverkningen åt konfektionsindustrieu eller taga hand Drottningens
om dess utförande vid arméns egna verkstäder. Då samtidigt inom centraikomindustrien
rått stor arbetslöshet på grund av gjorda inskränkningar n“deunifTrm’svid
ett flertal verkstäder, hade intendentsdepartementet på därom gjord fabriken,
hemställan beslutat överlämna tillverkningen, som till en början utgjorts
endast av kappor, till Drottningens centralkommitté. Sedan det visat
sig, att härigenom vunnits ett tillfredsställande resultat, hade åt samma
kommitté uppdragits att jämväl för arméns räkning tillverka ett större
antal kappor, vapenrockar och klädesbyxor. Samtidigt hade departementet
sökt få denna tillverkning så organiserad, att därvid vunnen
erfarenhet kunde tillgodogöras vid ordnandet av eu blivande central
uniformsverkstad för armén. För att förverkliga nämnda avsikt och
sålunda från början tillämpa sådana arbetsmetoder, som krävdes vid
stordrift, hade departementet anskaffat elektriska tillskärnings- och
symaskiner samt ställt dem till kommitténs förfogande.
Under första halvåret hade verkstadsledningen haft stora svårigheter
att övervinna, därigenom att de flesta av personalen varit fullkomligt
ovana vid syarbete och till följd därav icke kunnat ernå ett''
för dem själva tillfredsställande ekonomiskt resultat med ackordspriser,
som kunnat betalas. Härav hade ock följt, att de under sådana förhållanden
tillverkade persedlarna lämnat mycket övrigt att önska i avseende
å utförandet. Men så småningom hade tillverkningen gått
framåt, så att de under senare delen av år 1916 förfärdigade persedlarna
väl uppfyllt fordringarna på en manskapsuniform. I början av år
1917 hade verksamheten utvecklat sig därhän, att de tillverkade persedlarna
motsvarat även höga anspråk på snitt och införande, varjämte
systemet hunnit i det närmaste fullt utexperimenteras.
Största svårigheten i organisationen av arbetet hade visat sig bestå
i att ordna ledningen av detsamma, så att kontrollen över de olika
arbetsmomenten bleve effektiv utan att därför verka hindrande på den
arbetandes möjlighet att nå högt tillverkningsresultat och således även
god arbetsförtjänst. Arbetet med de olika plaggen vore uppdelat i en
mångfald detaljer, för vilka det lyckats erhålla väl avvägda ackordspriser.
Genom vid de olika kontrollplatserna förda anteckningar över
antalet större eller mindre fel, som blivit begångna i arbetets utförande,
hade det lyckats att åstadkomma förbättrade resultat. Genom detta
tillvägagångssätt hade ledningen varit mången arbetare behjälplig
i att med gott utförande nå högt arbetsresultat.
22
Ejärde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
[5.] Från och med den 1 september 1917 hade ledningen av ifråga
varande
uniformstillverkning överlagits av en särskild kommitté, vars
medlemmar utsetts av den utav intendentsdepartementet, Drottningens
centralkommitté och Kronprinsessans beklädnadsförening gemensamt
bildade beställningskommissionen för nödhjälpsarbeten. Nämnda kommitté
hade av ekonomiska skäl och till följd jämväl av rådande osäkerhet
i fråga om möjligheterna att anskaffa materialier ansett nödigt att
från och med den 1 oktober 1917 inskränka verksamheten vid uniforinsfabriken
till att omfatta en årlig tillverkning av
60.000 par klädesbyxor, lång- och rid-,
40.000 stycken vapenrockar och
25.000 » kappor,
motsvarande truppförbandens årliga persedelbehov jämte en mindre
reserv. Efter denna inskränkning komme verksamheten att få samma
omfattning som vid den ifrågasatta statsanstalten, och avsikten vore,
att, om nu föreliggande förslag vunne Kung]. Majrts och riksdagens
bifall, den nuvarande unifonnsverkstaden helt och hållet skulle övertagas
av statsverket.
Ekonomisk Att fullt exakt angiva den kostnadsminskning, som tillämpning av
kalkyl för nu omförmälda systemet komme att medföra i jämförelse med den
iiniformstill- r J J .
verkningen, iorutvarande dritten vid regemeats verkstäderna, läte sig svårligen göra,
enär så många faktorer härvid samverkade, att de knappast kunde på
förhand överskådas. En ledning för bedömande härav gåves emellertid
därutinnan, att enligt verkställda beräkningar, grundade på ett stort
arbetsmaterial, tillverkningskostnaderna för ovan omförmälda årstillverkning
av 60,000 par byxor, 40,()00 stycken vapenrockar och 25,000
stycken kappor ställde sig på följande sätt vid truppförbanden och vid
den centrala verkstaden:
| Vid truppförbanden | Vid den centrala | |||||
| ä kr. | kronor. |
| å kr. | kronor. | ||
48,000 par långbyxor.......................................... | 3 | 56 | 122,880 | _ | i | 44 | 1 ! 69,120 — |
12,000 par ridbyxor ...................................... | 278 | 33,360 | — | i | 74 | 20,880 — | |
40,000 stycken vapenrockar.......................... | 6i56 | 262,400 | — | 3 | 36 | 134,400—1 | |
25,000 stycken kappor .................................. | 7|30 | 182,500 |
| 3 | 61 | 90,250! -I | |
Summa kronor | _ | •_ | O Tji rH^ T—1 O CD | - | - | — | 314,650—| |
23
Fjärd c huvudtiteln: 1!H 8 års tilläggsstat.
Skillnaden utgjorde i runt tal 285,000 kronor. Räknade man vid [5.]
den centrala verkstaden med de dyrtidstillägg, som nu beviljats arbetarna,
bleve i alla fall skillnaden, detta system till fördel, omkring 250,000
kronor.
I det förslag till anordnandet av en central uniformsverkstad, som Yiietröjstmår
1916 framlagts för Kungl. Maj: t, hade allenast ingått, att tillverk- verkmns''
ningen av själva uniformspersedlarna, d. v. s. byxor, vapenrockar och
kappor, skulle på detta sätt centraliseras. Intendentsdepartementet
föresloge emellertid nu, att om en statsanstalt för uniformstillverkning
komme till stånd, dit förlädes jämväl förfärdigandet av ylletröjor och
strumpor för arméns behov. Dessa beklädnadsartiklar hade förut anskaffats
genom leveranser från civila fabriker, men på senare tiden
hade försök verkställts med att tillverka desamma vid den av Drottningens
centralkommitté uppsatta uniformsverkstaden, och dessa försök
hade lämnat mycket gott resultat.
Intendentsdepartementet hade av den organisation inom . centralkommittén,
som omhänderhaft denna tillverkningsgren, beställt ett antal
av 100,000 ylletröjor, under villkor att departementet anskaffade större
delen av de erforderliga stickningsmaskinerna samt ersatte tillverkningskostnaderna
med ett i motsvarande mån nedsatt pris under vad som
erlades till civila leverantörer. Tillverkningen bedreves för närvarande
med 56 maskiner och uppginge till 2,700 plagg i veckan. Med de pris,
som av intendentsdepartementet genom denna beställning betalades,
ville det synas, som om verkstaden skulle komma att medföra en förtjänst
av omkring 18,000 kronor för år räknat, sedan alla administrationskostnader
blivit bestridda. Skulle betalningen erlagts enligt gängse
fabrikationspris i den civila marknaden efter verkställd upphandling
av färdiga tröjor, så kunde vinsten beräknas till omkring 45,000
kronor om året, efter det att kostnaderna för maskinanskaflfningen
amorterats.
Truppförbanden beräknades hava ett behov av 70,000 ylletröjor
om året, och enligt denna grund hade förslag upprättats till anordnande
av en avdelning för tröjtillverkning i den planerade uniformsverkstaden.
Besparingen å munderingsanslaget genom en dylik anordning
kunde anslås till omkring 30,000 kronor om året. Härtill komme
de tillfällen till kostnadsminskning, som erbjödes genom direkt garnupphandling
för hela arméns behov.
[5.]
Strumptill
verkning.
Sammanfattning
av kostnadsbesparingen.
Anstaltens
organisation.
24 Fjärde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
I början av år 1917 både intendentsdepartementet inköpt maskiner
jämväl för tillverkning av strumpor och överenskommit med Drottningens
centralkommittés vederbörande underorganisation om anordnande
av maskinell strumpstickning för armén i samband med ylletröjstillverkningen.
Denna gren av verksamheten både emellertid ännu icke
kommit fullt igång, och några på erfarenheter grundade uttalanden om
det ekonomiska resultatet kunde därför icke göras. Goda utsikter förefunnes
emellertid till att, om dylik tillverkning för hela arméns behov,
omfattande 150,000 par om året, komme till stånd och bleve inarbetad,
en besparing av minst 25,000 kronor om året härigenom skulle ernås.
Enligt förut anförda beräkningar kunde man förvänta, att en central
verkstad för tillverkning av uniformspersedlar, ylletröjor och strumpor
för armén skulle medföra en kostnadsminskning å munderingsanslaget
av minst (250,000 + 30,000 + 25,000 =) 305,000 kronor om året i
jämförelse med de kostnader, som enligt hittills tillämpat system skulle
krävas.
Vad organisationen anginge, syntes den centrala anstalten för beklädnadstillverkningen
vid armén tillsvidare böra omfatta:
eu verkstad för tillverkning av uniformer,
» » » )) )) tröjor och ullstrumpor samt förråd
för beklädnadsmateriel och vid verkstaden förfärdigade persedlar.
Vid beräkning av företagets omfattning hade lagts till grund en
tillverkning för år av följande persedlar, motsvarande truppförbandens
årliga persedelbehov, nämligen:
60.000 par klädesbyxor,
40.000 stycken vapenrockar,
25.000 kappor,
70.000 » ylletröjor och
150,000 par ullstrumpor.
Att en anstalt av denna omfattning samt för arméns utrustning
synnerligen stora betydelse borde stå under militärt befäl, ansåge intendentsdepartementet
vara oeftergivligt. Den fackmannamässiga sakkunskapen
på tillverkningens område borde representeras av yrkeskunniga
föreståndare och verkmästare, men överledningen måste bestå av militärt
utbildad personal och hava ingående kännedom om förhållandena vid
armén samt de faktorer, som inverkade på tillverkningens planerande
och säkerställande såväl för freds- som mobiliseringsbehov.
Fjärde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstai.
25
I underdånig skrivelse den 1 september 1917 angående intendenturkårens
stat för år 1919 hade cdiefen för nämnda kår föreslagit, att å
kårens stat måtte för nu ifrågavarande ändamål uppföras två nya kaptensbeställningar,
eu av 1. och en av 2. klass, av vilkas innehavare den
ene skulle vara anstaltens chef och den andre vara intendent och redogörare
därstädes samt vid förfall för chefen inträda i dennes ställe.
Därjämte skulle å stat anställas en förvaltare för skötseln av materieloch
persedelförråd m. m.
För närvarande enligt stat utgående avlöning till ifrågavarande
befattningshavare, under förutsättning att de placerades i Stockholm,
utgjorde: för kapten av första klassen lön 3,400 kronor, dagavlöning
1,460 kronor och inkvarteringsersättning 500 kronor, summa 5,360
kronor, för kapten av andra klassen, lön 2,400 kronor, dagavlöning
1,460 kronor och inkvarteringsersättning 500 kronor, summa 4,360
kronor, samt för förvaltare lön 1,200 kronor, dagavlöning 912 kronor
50 öre, inkvarteringsersättning 300 kronor och ålderstillägg efter 5 års
tjänstgöring 300 kronor, summa 2,712 kronor 50 öre.
Enär den avlöning, som sålunda skulle tillkomma den blivande
chefen, ej stode i rimligt förhållande till det ansvar, som ålades honom,
borde till honom därjämte — i likhet med vad förhållandet vore vid
artilleriets fabriker — anslås ett arvode, vilket lämpligen borde bestämmas
till 1,500 kronor för år, motsvarande skillnaden mellan kaptens av 1.
klass och majors avlöningsförmåner i Stockholm. Detta tillvägagångssätt
syntes vara lämpligare än att å stat uppföra majorsavlöning för
verkstadschefen. Det vore nämligen icke alltid visst, att bland intendenturkårens
majorer eller till majorsbefordran i tur stående kaptener
lämplig chef för anstalten i fråga funnes att tillgå. Utsikterna härför
ökades givetvis i hög grad, om urvalet kunde göras inom en större
personalgrupp.
Det föreslagna arvodet syntes böra utbetalas av de medel, varifrån
övriga omkostnader för verkstäderna bestredes. Därest regementsofficer
på stat uppehölle chefsbefattningen, torde arvodesbeloppet enligt
Kung]. Maj:ts bestämmande i varje särskilt fall få disponeras till beredande
av lönefyllnad åt den kapten vid intendenturkåren, som bleve
förordnad att bestrida den befattning, vars upprätthållande eljest skulle
ålegat verkstadschefen.
övrig vid anstalten erforderlig personal borde antagas av intendentsdepartementet
huvudsakligen enligt samma grunder, som nu gällde
för anställning av personalen vid den till arméns intendenturförråd i
Stockholm hörande sadelmakeriverkstaden.
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 2 käft. (Nr 2.)
4
26
Fjärde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
Arbetspersonalen syntes i överensstämmelse med de erfarenheter,
som vunnits vid de nuvarande verkstäderna, böra bestå av följande befattningshavare
och arbetare, nämligen:
Inom uniformstillverkningen:
1 verkstadsföreståndare,
1 föreståndare för tillskärning och rikt,
1 » » besiktning,
5 verkmästare,
5 kvinnliga biträden till verkmästarna,
4 avsynare,
2 tillskärare,
3 föreståndare för avsyningskontrollen,
1 uppritare,
6 uppläggare och buntare,
c:a 25 arbetare,
200 arbeterskor,
3 sortererskor av tygavfall,
4 drängar,
7 springflickor.
Vid ylletröje- och strumpverkstäderna:
1 verkstadsföreståndarinna,
2 kvinnliga verkmästare,
70 arbeterskor,
1 dräng,
4 springflickor.
I expeditionen:
1 föreståndare för verkstads- och förrådskontroll samt statistik,
1 kassörska,
4 kvinnliga skrivbiträden,
1 springpojke.
I förrådet:
1 vaktmästare,
1 chaufför, tillika reparatör,
4 drängar.
Fjärde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
27
I ekonomiavdelningen:
1 portvakt och gårdskarl,
1 montör för maskinerna, tillika eldare,
1 kokerska,
4 städerskor.
Det sammanlagda antalet sålunda anställda komme att uppgå till
17 manliga i ledande ställning,
50 arbetare,
9 kvinnliga i ledande ställning,
279 arbeterskor,
12 minderåriga, eller tillsammans
367 personer.
Utav de erfarenheter, som gjorts vid den hittills bedrivna verk- verkstadssamheten,
hade den erforderliga golvytan i verkstadslokalen med den lokalerföreslagna
tillverkningens storlek visat sig böra beräknas till
i uniformstillverkningen:
för tillskärning och rikt.....
» klädesbyxor ....................
» vapenrockar ....................
)) kappor................................
» avpress .............................
» avsyning ........................
i ylletröjstillverkningen ..............
» strumptillverkningen ................
d garnspolningen............................
till förråd för materialier ..........
» » y> färdiga persedlar
matsal och kök................................
garderob och toilette....................
expeditioner m. m.......................
.............................. 240 | kvadratmeter |
.............................. 250 | » |
.............................. 380 | » |
.............................. 240 | » |
.............................. 100 |
|
............................. 100 | » |
............................... 180 |
|
.............................. 180 | » |
............................. 60 | » |
.............................. 300 |
|
........................... 550 | » |
.............................. 150 | » |
.............................. 50 | )) |
.............................. 120 | » |
Summa 2,900 kvadratmeter.
De av arméns upphandlingssakkunniga framställda anmärkningarna Lokal för den
mot intendentsdepartementets förslag: att förlänga den centrala skräd- ®e"‘r/,a.
i o cd cd skrädderi
deriverkstaden
till Stockholm hade föranlett noggranna undersökningar verkstaden.
av möjligheterna att finna annan lämplig plats för densamma. Särskilt
hade därvid tagits i betraktande, huruvida i enlighet med de sakkun
-
28 Fjärde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
nigas anvisning tomt för fabriken skulle för billigt pris eller kostnadsfritt
kunna erhållas inom någon ort i Västergötland, varest sedan gammalt
såsom hemindustri bedreves sömnads- och textilarbeten. Under
hand hade framställningar i detta avseende gjorts hos personer i ledande
ställning inom de samhällen, som kunnat ifrågakomma, men svaren å
desamma hade icke visat, att något större intresse för saken därstädes
vore för handen. Utsikter funnes i varje fall antagligen ej att inom
dessa samhällen erhålla tomt till lägre än gängse pris, vartill komme
snart sagt omöjligheten att bereda erforderliga bostäder för den vid
verkstaden anställda personalen. Av detta senare skäl hade exempelvis
en sådan plats som Huskvarna, som eljest utan tvivel haft rätt stora
betingelser för att mottaga verkstaden, måst avstå från varje tanke
härpå.
Undersökningar hade ock verkställts rörande en eventuell förläggning
av verkstaden till Göteborg, varvid man tänkt sig, att det s. k.
Kronohuset, som för närvarande användes till tygverkstäder för Göta
artilleriregemente, möjligen bort kunna för ändamålet upplåtas. Av en
dylik förläggning skulle emellertid följa, att nya lokaler måste beredas
för tygverkstäderna, en fråga, som emellertid ännu ej upptagits till
prövning och knappast torde bliva löst inom de närmaste åren.
Frågan om beredande av plats i Stockholm för denna anstalt hade
därför ånyo upptagits till behandling. Att många fördelar skulle vinnas,
om utväg gåves att för rimliga kostnader härstädes anskaffa lokaler för
verkstaden, vore otvivelaktigt. Först och främst skulle det vara av stor
betydelse, att denna för arméns beklädnad och för krigsberedskapen
viktiga anstalt stode i så nära förbindelse med intendentsdepartementet
som möjligt, bland annat på det sätt, att ledningen för verkstaden
kunde deltaga i beredning och överläggningar inom departementet
rörande beklädnads- och anskaffningsfrågor och därigenom småningom
utbildas till sakkunniga rådgivare åt departementet i tekniska och
administrativa frågor av denna art.
De betänkligheter, arméns uppliandlingssakkunniga uttalat mot
verkstadens förläggande till Stockholm, syntes vid närmare granskning
icke behöva tillmätas alltför stor betydelse. Visserligen vore det möjligt,
att i händelse av krig huvudstaden komme att bliva mera än andra
orter i landet utsatt för fientliga angrepp, och att det därför skulle
bliva en nödvändighet att vid krigsutbrott flytta verkstaden till annan
ort. Dock kunde man antaga, att tvingande skäl härtill icke komme
att föreligga redan under den första tiden av kriget. Kunde arbetet
i verkstaden ostört pågå under mobiliseringstiden och den tid därutöver,
Fjär de huvudtiteln: 1.9.18 års tiUäggsstat. 29
som erfordrades för att få landets civila konfektionsanstalter ombildade
till verkstäder för uniformstillverkning, vore ett tillfredsställande resultat
vunnet. Därefter kunde flyttningen av verkstaden till det inre av landet,
om den vore väl förberedd, äga rum på kort tid.
Det hade vidare anmärkts, att arbetslönerna i Stockholm vore högre
än på de flesta andra orter inom vårt land, och att det ekonomiska
resultatet av verksamheten alltså komme att ställa sig mindre gynnsamt
här än annorstädes. Häremot borde framhållas, att om också
arbetspriserna här vore något högre, så funnes dock god tillgång å
arbetskraft, under det att på andra håll en arbetarstam måste sammanföras
från i bästa fall kringliggande landsbygd men sannolikt även från
skilda delar av landet, varav följde, att man i sådant fall måste räkna
med kostnaderna för uppförande av arbetarbostäder.
De sakkunnigas anmärkning, att den till inköp föreslagna fastigheten
i kvarteret Dykärret i Maria församling i Stockholm vore för
ändamålet alltför dyr, hade måst tillmätas den största betydelse, och
utredning hade därför verkställts rörande möjligheten att erhålla billigare
arbetslokaler. Intendentsdepartementet ansåge sig hava på ett
lyckligt sätt löst denna fråga genom att till inköp föreslå och träffa
förberedande köpeavtal rörande fastigheten n:r 15 i kvarteret Knoppen
inom Kungsholms församling med adressnummer 77 vid Fleminggatan
i Stockholm. Läget vore i och för sig lika fördelaktigt som den förut
ifrågasatta tomten, i det att kringliggande delar av staden beboddes
huvudsakligen av arbetarbefolkning, och att alltså de vid verkstaden
anställda arbetarna och arbeterskorna torde kunna bereda sig bostäder
ej långt från arbetsplatsen.
Tomtarealen vore 2,272 kvadratmeter eller 25,000 kvadratfot.
Taxeringsvärdet vore 363,000 kronor och brandförsäkringsvärdet å byggnaderna
340,000 kronor. Det av nuvarande ägaren, aktiebolaget Stockholms
filthattfabrik, erbjudna priset, 480,000 kronor, vore synnerligen
billigt, och departementet ville i detta avseende åberopa en skrivelsen
bifogad, av arméförvaltningens arkitekt Ernst Josephson uppgjord promemoria
rörande fastighetsköpet.
Rörande byggnadens användning, sedan den upplåtits till anstalten,
hade uppgjorts följande plan:
Bottenvåningen:
1) rum för varuhiss,
2) rum för ytterkläder samt toiletter,
3) en större och en mindre matsal,
30
Fjärde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
4) kök med skafferi,
5) pannrum för centraluppvärmning, samt
6) förrådsrum för färdiga persedlar.
Våningen 1 trappa upp:
1) rum för spolning av garn,
2) ylletröjsverkstad,
3) strumpstickningsverkstad,
4) verkstad skontor, samt
5) besiktnings- och förrådsrum.
Våningen 2 trappor upp:
1) verkstad för byxsömnad,
2) verkstad för avpressning,
3) besiktningsrum, samt
4) verkstadskontor.
Våningen 3 trappor upp:
1) verkstad för vapenrockstillverkning, samt
2) huvudkontor och expedition.
Våningen 4 trappor upp:
1) verkstad för tillskärning och rikt,
2) verkstad för kapptillverkningen.
Inom gårdslokalerna skulle beredas utrymme för
1) förråd av färdiga persedlar,
2) » » materialier,
3) expedition för förrådsförvaltaren, samt
4) garage för en lastautomobil.
Vid porten till Fleminggatan skulle uppföras en mindre byggnad
om ett rum för portvakt.
Av skrivelsen bifogade planer framginge närmare, huru arbetet
inom de olika lokalerna borde ordnas, och man kunde där följa persedlarnas
gång från tillskärningen och rikten till den slutliga avsyningen.
För att sätta byggnaderna i det skick, att de med fördel kunde
användas till sitt föreslagna ändamål, erfordrades åtskilliga ändringsoch
reparationsarbeten. Dessa avsåge huvudsakligen omändring av
värmeledningssystemet samt de elektriska belysnings- och kraftanordningarna
ävensom förändrad inredning av botten- och vindsvåningarna,
Fjilnle huvudtiteln: 1.918 ars tilläggsstat.
31
inredning av expeditionslokaler och garage, överbyggnad av rummet [5.]
mellan gårdshusen samt uppförandet av ovannämnda portvaktsstuga.
Kostnaderna för ändrings- och reparationsarbetena beräknades till
150,000 kronor, sålunda fördelade:
Förändrings- och reparationsarbeten, inberäknat
vatten- och avloppsledningar, ............................... kronor 110,000: —
Värmeledningens omläggning till varmvattenssystem » 20,000: —
Elektrisk belysnings- och kraftinstallation för ernående
av förbindelse med stadens elektricitetsnät,
med avdrag för värdet av befintlig materiel
och realiserbar dynamo m. m., ............................. » 5,000: —
Oförutsedda utgifter .............. » 10,000: —
Kontroll och ritningar......................................................... » 5,000: —
Summa kronor 150,000: -—
Med tillägg av köpeskillingen för fastigheten, 480,000 kronor, bleve
hela kostnaden för verkstadslokalens anskaffande 630,000 kronor, eller
alltså 367,741 kronor mindre, än förvärvet av den förut föreslagna
fastigheten inom kvarteret Dykärret jämte dess iordningställande till
verkstad skulle hava kostat.
Med beslut i denna fråga borde icke uppskjutas längre än till 1918 neparteårs
riksdag. Den nu pågående centrala uniformstillverkningen för men8tteiit1®!l^em
armén, som försigginge i statsverket tillhöriga fastigheten n:r 96 vid
Drottninggatan, torde icke kunna fullföljas längre än till den 1 oktober
1918, då de disponerade lokalerna behövdes för annat ändamål. Synnerligen
önskvärt vore såväl ur synpunkten av verksamhetens betydelse
för armén som med hänsyn till de många därmed sysselsatta arbetarnas
behov av arbetsförtjänst, om staten omedelbart kunde övertaga tillverkningen,
då densamma av anförda skäl måste den 1 oktober 1918
i sin nuvarande form upphöra.
På grund av vad sålunda anförts, hemställde intendentsdepartementet,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå 1918 års riksdag
dels medgiva, att för kronans räkning finge från aktiebolaget Stockholms
filthattfabrik inköpas fastigheten nr 15 i kvarteret Knoppen inom
Kungsholms församling i Stockholm med adressnummer 77 vid Fleminggatan
för en köpeskilling av 480,000 kronor, samt att för ändringsoch
reparationsarbeten å de till fastigheten hörande byggnaderna finge
användas ett belopp av högst 150,000 kronor,
32
Fjärde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
[5.] dels ock för dessa ändamål å extra stat under riksstatens fjärde
huvudtitel för år 1919 anvisa tillhopa 630,000 kronor med rätt för
Kungl. Maj:t att redan under år 1918 av omhänderhavande medel förskjuta
detta belopp för att sedermera ersättas av omförmälda extra
anslag.
Framställ- Med anledning av intendentsdepartementets förenämnda förslag har
fångvårds- fångvårdsstyrelsen uti underdånig skrivelse den 19 oktober 1917 gjort
styrelsen, framställning angående fortsatt tillverkning vid rikets fångvårdsanstalter
av beklädnadspersedlar för arméns och flottans behov samt därvid anfört
följande:
Av intendentsdepartementets förslag framginge, att meningen vore,
att vid den centrala beklädnadsverkstaden skulle tillverkas samtliga
truppförbands årliga behov av vissa beklädnadspersedlar, och skulle i
följd därav den genom kungl. brevet den 14 oktober 1904 anbefallda
tillverkningen vid rikets fångvårdsanstalter av för armén erforderliga
persedlar, vilka vore av beskaffenhet att lämpligen kunna förfärdigas
av fångar, helt och hållet, såvitt klädespersedlar anginge, komma att
upphöra.
Uti förslaget hade truppförbandens årsbehov jämte en mindre reserv
av följande persedlar uppgivits till 60,000 par klädesbyxor, långoch
rid-, 40,000 vapenrockar och 25,000 kappor.
Enligt från fångvårdsstyrelsens arbetskontor lämnad uppgift hade
under den senaste femårsperioden av dessa persedelslag vid fångvårdsanstalterna
för arméns räkning tillverkats i medeltal för år 9,257 par
klädesbyxor, 3,382 vapenrockar och 8,867 kappor. På grund av under
de senaste åren gjord utvidgning av skrädderidriften hade emellertid
beräknats, att, om arbetet finge fortgå utan störande inflytelser, årligen
skulle kunna tillverkas 15,000 par klädesbyxor, 5,000 vapenrockar och
10,0i)0 kappor, utgörande respektive 25, 1272 och 40 procent av det
av intendentsdepartementet uppgivna årliga behovet av ifrågavarande
persedlar.
Vad tillverkningskostnaderna beträffade, hade desamma av intendentsdepartementet
vid den ifrågasatta centrala verkstaden beräknats
bliva:
för långbyxor per par.......................................................... kronor 1:44
» ridbyxor :» » .................................................................. ». 1: 74
» vapenrockar per styck .......................................................... » 3: 36
» kappor » » » 3: 61
*>•>
t It )
Fjärde huvudtiteln: HUS urs (illäyysstat.
Dessa siffror syntes emellertid avse endast sömnadslönen och icke
inbegripa några som helst utgifter för materialier, såsom tråd, gas för
prässning m. m.
Fångvårdens debiteringspris för tillverkning, innefattande jämväl
kostnader för ovannämnda slag av materialier jämte transportkostnader,
hade hittills varit:
för långbyxor per par ............................. kronor 0: 80
» ridbyxor » x> ............................... » 0: 85
» vapenrockar per styck ....................... » 1: 75
» kappor » » » 2: —
På grund av dyrare material- och fraktkostnader syntes det dock
bliva nödvändigt att något höja dessa priser.
Skulle fångvården mista armen såsom arbetsgivare, skulle knappast
någon annan utväg finnas än att i stor utsträckning återgå till
det med rätta utdömda systemet att använda fångar för privatpersoner,
enär från ingen annan statsinstitution sömnadsarbete ens tillnärmelsevis
svarande mot behovet kunde erhållas. Fångvårdens arbetsdrift
skulle genom den ifrågasatta indragningen av sömnadsarbetet för armén
drabbas så mycket hårdare, som en fara för dess lugna fortgång hotade
även från annat håll, i det att genom anläggning av den centrala beklädnadsverkstaden
för marinen, vartill 1917 års riksdag beviljat nödiga
medel, den betydande sömnads- och skotillverkning, fångvården hittills
bedrivit för flottan och kustartilleriet, möjligen komme att upphöra.
Någon minskning i arbetstillgången från marinen hade emellertid ännu
icke förmärkts.
Genom den minskade tillgången på sömnadsarbete för arméns räkning
vore styrelsen ställd inför utsikten att, sedan inom den närmaste
tiden de nu pågående arbetena blivit färdiga, stå utan arbete för det
störa antal fångar, som varit sysselsatta för armén.
Med anledning av vad sålunda anförts hemställde fångvårdsstyrelsen,
dels att Kungl. Maj:t måtte vidtaga åtgärder för att arbetstillfälle
med sömnad för arméns och flottans räkning måtte framdeles beredas
fångarna i minst samma utsträckning som hittills,
dels ock att arméförvaltningen måtte anbefallas att i enlighet med
kungl. brevet den 14 oktober 1904 i främsta rummet och omedelbart
till fångvården utlämna sömnadsarbeten, bestående av nytillverkning av
samtliga de persedelslag, som före den under innevarande år vidtagna
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 2 höft. (Nr 2.)
o
34
Fjärde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
Intendentsdepartementeta
yttrande
den 30 oktober
1917.
förändringen tillverkats vid fängelserna, nämligen såväl kappor och
vapenrockar som byxor.
Uti häröver den 30 oktober 1917 avgivet yttrande har arméförvaltningens
intendentsdepartement anfört, att därest frågan om tillgodoseende
av arméns behov av egentliga beklädnadspersedlar — kappor,
vapenrockar och byxor — finge ses enbart ur fred ssynpunkt, fångvårdsstyrelsens
förslag om fortsatt användning av fångarbetet i och för
nämnda behovs fyllande möjligen kunde utan större olägenhet genomföras,
särskilt om fängelsernas skrädderiverkstäder kunde än vidare
något utökas. Emellertid måste frågan ses även och främst ur krigsberedskapssynpunkt.
Arméns intresse krävde, att varken kostnadsfrågan
eller möjligheten av att bereda arbete för fångarna finge bliva av avgörande
betydelse — om ock afl hänsyn särskilt till kostnadsfrågan
måste tagas — utan att kravet på tillgodoseende av arméns behov i krig
bleve den utslagsgivande faktorn. Och under sådana förhållanden vore
det icke möjligt att ens i mindre omfattning grunda tillverkningen på
fångarbete.
Det av fångvårdsstyrelsen åberopade kung], brevet den 14 oktober
1904 angående tillverkning vid rikets fångvårdsanstalter av för armén
erforderliga persedlar hade tillkommit under en tid, då helt andra synpunkter
än för närvarande gjort sig gällande med avseende å sättet
för ersättande av avgången å beklädnadspersedlar i krig. Man hade då,
med den erfarenhet man haft beträffande omfattningen av nämnda avgång
och med de principer om materialersättning från depåerna, som
varit gällande, ansett, att nytillverkningarna borde äga rum vid truppförbandens
verkstäder, vilka genom vid mobilisering skeende utvidgningar
ansåges kunna fylla behoven. Under sådana förhållanden spelade
även fångarbetet en viss roll såsom tillskott i nytillverkningsförmågan,
och ingen anledning hade funnits för armémyndigheterna att
icke genom beställningar och andra åtgärder bidraga till utveckling av
fångarnas sömnadsarbeten för armén.
Det pågående kriget hade emellertid på ifrågavarande område såsom
i så många andra avseenden framkallat en betydande åsiktsförskjutning.
Man hade bland annat fått erfara, hurusom avgången å materiel med
de nya stridsmetoder, som nu användes, vore av mycket större omfattning,
än erfarenheten förut givit vid handen. Man hade också insett,
att vi måste vara beredda att ställa betydligt större härmassor i-fält,
än vad som förr ansetts nödvändigt. Dessa förhållanden betydde emellertid
med avseende å föreliggande fråga nytillverkningar av en om
-
Fjärde huvudtiteln: 1018 års till äggsstat. 35
fattning, i jämförelse varmed Fängelsernas produktionsförmåga vore så
obetydlig, att den icke vore att räkna med. Det enda rationella sättet
för frågans lösning under sådana förhållanden vore att inrätta en centralverkstad,
så avvägd, att den i fred gåve ett så gynnsamt ekonomiskt
resultat som möjligt och vid mobilisering ägde utvecklingsbetingelser,
svarande mot behovet. Det av intendentsdepartementet avgivna
förslaget angående inrättande av en dylik verkstad vore just uppgjort
med hänsyn till sådana förutsättningar, och den årstillverkning, varmed
däri räknats, vore den minsta, som erfordrades för att uppnå ett ekonomiskt
gott resultat. Skulle fångvårdsstyrelsens förslag vinna bifall
och sålunda årstillverkningen vid arméns centrala uuiformsverkstad minskas
med icke mindre än 25, 12V och 40 procent av respektive byxor,
vapenrockar och kappor, bleve icke det ekonomiska utbytet för arméns
munderingsanslag det gynnsamma, som av intendentsdepartementet beräknats.
Den nödvändiga betingelsen för att kunna ordna arbetet ekonomiskt
vore, att persedeltillverkningen bleve av den storlek, att driften
kunde i minsta detalj ordnas fabriksmässigt och att tillgången på arbete
inom varje sådan detalj bleve betryggande, så att den arbetande
personalen kunde finna med sin fördel förenligt att uppdriva sin skicklighet
inom detaljen till den högsta möjliga. En given följd av minskningen
i produktionen bleve även en relativ ökning av driftkostnaderna.
Man kunde med största säkerhet påstå, att den besparing, som erhölles
å den av fångvården med dess billigare arbetspris utförda delen av
tillverkningen, ej bleve tillräcklig att täcka den minskade vinst, som
uppstode genom ökning i driftkostnaderna, till följd av att arbetet ej
kunnat ordnas på ett ändamålsenligt sätt.
Fångvårdsstyrelsens förslag vållade vidare en del svårigheter med
hänsyn till kontrollen. Under tillverkningens gång borde arbetet kontrolleras
synnerligen omsorgsfullt efter vissa utförda arbetsmoment, och
innan persedlarna godkändes för inläggning i förråd, måste de underkastas
en mycket noggrann och kritisk granskning, för att full trygghet
skulle kunna ernås, att bästa möjliga arbetsresultat erhölles. Då
de genom fångvårdsstyrelsens försorg tillverkade persedlarna även från
departementets sida måste noggrant besiktigas, bleve det nödvändigt
att antingen sända persedlarna från de olika fängelserna till det centrala
arméförrådet, där uppbörden skulle ske, eller också ordna så, att
persedlarna granskades vid fängelserna av representanter för departementet.
I bägge fallen, särskilt det förstnämnda, uppstode onödiga
kostnader; i senare fallet bortfölle dessutom huvudprincipen för den
centrala tillverkningen, i det att den noggranna centrala kontrollen
36 Fjärde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstai.
[5.] över utförandet av arbetet måste överlämnas till utförande på ett flertal
händer.
Om sålunda departementet av ovan anförda skäl icke kunde tillstyrka,
att någon del av nytillverkningen av kappor, vapenrockar och
byxor för armén överlämnades till fångvårdsstyrelsen, därest en central
verkstad för armén bleve inrättad, ansåge departementet likväl, att en
hel del andra sömnadsarbeten kunde överlämnas till fångvården för utförande.
Sådana sömnadsarbeten vore tillverkning av arméns lägerkläder
— vilka skulle centralt tillskäras och sedan utlämnas för sömnad
till de olika fängelserna — samt tillverkning av madrassvar, putvar,
filtöverdrag, lakan, handdukar och dylikt. Likaså kunde truppförbandens
större persedelreparationer lämpligen utföras vid å respektive
förläggningsorter eller i närheten därav belägna fängelser. Det torde
emellertid lämpligen böra överlämnas åt intendentsdepartementet att
allt efter förhållandena närmare bestämma och träffa överenskommelse
med fångvårdsstyrelsen om dylika arbeten.
På grund av vad sålunda anförts, hemställde intendentsdepartementet,
att fångvårdsstyrelsens ifrågavarande framställning icke måtte
till någon Kungl. Maj:ts åtgärd föranleda.
Departe- Genom den i ärendet förebragta utredningen synes mig till fullo
vhefen. ådagalagt, att en centralisering av arméns uniformstillverkning i ekonomiskt
hänseende ställer sig synnerligen förmånligt, på samma gång
som därigenom vinnas åtskilliga betydande fördelar jämväl i andra hänseenden.
Bland sådana fördelar må nämnas större trygghet för att
persedlarna bliva i behörig tid färdigställda; större möjlighet att vid
behov forcera driften; en fastare och mera enhetlig organisation av
hela den ifrågavarande tillverkningen; samt ökade utsikter att förvärva
fullt kompetent arbetsledning och yrkesskickliga arbetare med därav
följande förbättringar i avseende å de tillverkade persedlarnas snitt och
utförande.
Gentemot centraliseringstanken såsom sådan har icke heller framställts
någon erinran med undantag därav, att fångvårdsstyrelsen framhållit
betydelsen av, att skrädderiarbete för arméns räkning för framtiden
tillhandahålles fängelserna i samma utsträckning som hittills. Emellertid
torde denna angelägenhet, om än i och för sig av stor vikt, icke
få stå hindrande i vägen för genomförandet av en så betydelsefull reform
som den förevarande. Den tillverkning, som för närvarande äger
rum inom fängelserna, utgör, såsom av den lämnade redogörelsen framgår,
en jämförelsevis ringa del av arméns årliga fredsbehov, och ur
Fjärde huvudtiteln: 1918 Ars tilläggsstat.
37
krigsberedskapssynpunkt är fängelsernas produktionsförmåga så obetydlig,
alt densamma kan helt lämnas ur räkningen. Genom att till fängelserna
överlämna tillverkning av uniformspersedlar i samma utsträckning
som hittills skulle jämväl ändamålet med den föreslagna centrala
beklädnadsverkstaden i väsentlig mån förfelas. För beredande av arbete
åt fängelserna torde däremot, såsom intendentsdepartementet framhållit,
till dessa böra överlämnas nytillverkning av lägerkläder och sängutrodningspersedlar
ävensom diverse reparationsarbeten. Enligt vad från
intendentsdepartementet meddelats beräknas sålunda årligen kunna genom
fångvårdens försorg nytillverkas 50,000 lägerrockar, 30,000 par lägerbyxor,
20,000 handdukar, 10,000 par lakan, 15,000 madrassvar och
15,000 putvar.
Arméns upphandlingssakkunniga hava, såsom av den lämnade redogörelsen
framgår, livligt tillstyrkt centraliserandet av arméns beklädnadstillverkning
och i sammanhang därmed uttalat sig för anläggandet
av en verkstad med större omfattning, än som skulle erfordras enbart
med hänsyn till arméns behov. Då emellertid enligt beslut av 1917
års riksdag en särskild central beklädnadsverkstad för marinen kommer
att anordnas, torde därmed det viktigaste skälet för en ytterligare utvidgning
av den nu ifrågasatta verkstadens omfattning hava bortfallit.
Vad därefter angår frågan om platsen för det föreslagna etablissemanget,
hava omförmälda sakkunniga förordat verkstadens förläggande
till landsorten i stället för, såsom intendentsdepartementet föreslagit,
till Stockholm. Särskilt hava de sakkunniga i detta hänseende dels
erinrat om huvudstadens för fientliga angrepp utsatta läge, dels ock
framhållit, att billigare såväl anskaffnings- som driftkostnader skulle
genom en förläggning till landsorten kunna ernås. Det förstnämnda
skälet förtjänar obestridligen att beaktas vid frågans bedömande men
synes mig, med hänsyn till vad intendentsdepartementet därom anfört,
icke vara av den avgörande betydelse, att en förläggning till Stockholm
på den grund skulle anses utesluten. Att såväl tomtpriser som arbetslöner
ställa sig något billigare i landsorten än i huvudstaden, måste ock
medgivas, men å andra sidan bör därvid tagas i betraktande dels de
svårigheter och avsevärt ökade kostnader, som skulle bliva en följd av,
att etablissemanget förlädes å ort, där tillgång icke finnes på bostäder
för den vid verkstaden anställda personalen, dels ock de med verkstadens
förläggande till huvudstaden förenade betydande fördelarna, i
synnerhet den omedelbara förbindelsen med arméförvaltningens intendentsdepartement,
tillgången till lämplig arbetskraft och möjligheten att
i den utsträckning, som kan befinnas lämplig, direkt anknyta den nya
38 Fjärde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
anstaltens organisation till den av Drottningens centralkommitté igångsatta
verksamheten på detta område.
Med hänsyn till vad sålunda anförts och då det av intendentsdepartementet
träffade förberedande avtal angående inköp av förenämnda
fastighet nr 15 i kvarteret Knoppen å Kungsholmen i Stockholm torde
vara ur statens synpunkt förmånligt, finner jag mig böra tillstyrka, att
av riksdagen äskas medel till ifrågavarande egendomsförvärv samt till
verkställande av de för fastighetens användande till avsett ändamål
erforderliga ändrings- och reparationsarbeten. Gentemot beräkningen
av kostnaderna för dessa arbetens utförande har jag icke något att
erinra.
Vad av intendentsdepartementet föreslagits rörande anstaltens ledning
och organisation ävensom angående verksamhetens utsträckande
till att omfatta, förutom uniformspersedlar, jämväl ylletröjor och strumpor,
giver mig icke heller anledning till någon erinran av principiell innebörd.
I likhet med intendentsdepartementet håller jag före, att anstalten
bör ställas under militärt befäl. Angående den av ifrågavarande
förslag föranledda ökning i antalet beställningar å intendenturkårens
stat har jag i annat sammanhang haft tillfälle att uttala mig. På grund
av det ansvar, som kommer att påvila anstaltens chef, anser jag mig
böra tillstyrka intendentsdepartementets förslag, att till honom skall,
utöver ordinarie avlöningsförmåner, utgå ett arvode av 1,500 kronor,
att gäldas av de medel, varifrån övriga kostnader för beklädnadsverkstaden
bestridas.
Enligt vad den förebragta utredningen giver vid handen, skulle
genom anordnande av ifrågavarande centrala beklädnadsverkstad en
årlig besparing av minst 305,000 kronor kunna göras i de nuvarande
kostnaderna för uniformstillverkningen vid armén. Då denna besparing
skulle komma ordinarie munderingsanslaget till godo, har jag ansett
det böra tagas i övervägande, huruvida icke detta anslag lämpligen
skulle kunna tagas i anspråk för gäldande av en del utav de med beklädnadsverkstadens
anordnande förenade kostnaderna.
Uti med anledning härav infordrat yttrande har intendentsdepartementet
anfört, att med de numera inträdda betydliga prisstegringarna på
varor och höjningar i arbetslöner det vore av stor vikt icke minst under
de närmaste åren, att största möjliga del av den beräknade besparingen
verkligen också komme munderingsanslaget tillgodo för att i sin mån
bidraga ej blott till munderingsutrustningens vidmakthållande utan även
och ej minst till dess utökande. Det vore därför synnerligen önskvärt, att
kostnaderna för beklädnadsverkstaden bestredes av för ändamålet av
Fjärde huvudtiteln: 1.018 årn tilläggsstat. 39
riksdagen anvisade medel. Skulle emellertid av statsfinansiella skäl
extra anslag till hela den beräknade utgiften icke kunna beredas, hemställde
departementet, att den del, som i sådant fall borde utgå av
munderingsanslaget, begränsades till 30.5,000 kronor, motsvarande ett års
beräknad besparing.
På grund av vad intendentsdepartementet sålunda anfört och med
hänsyn till angelägenheten av att i erforderlig utsträckning kunna tillgodose
jämväl andra viktiga anslagsäskanden finner jag mig böra tillstyrka,
att av ordinarie munderingsanslaget ett belopp av 305,000 kronor
tages i anspråk såsom bidrag för bestridande av kostnaderna för
beklädnadsverkstadens anordnande.
Då dessa kostnader beräknats uppgå till 630,000 kronor, skulle
således för ändamålet behöva av riksdagen äskas endast ett belopp av
325,000 kronor.
Med hänsyn till den likvid, som enligt det ingångna köpeavtalet
skall äga rum å tillträdesdagen den 1 juni 1918, och då de planerade
ändrings- och reparationsarbetena äro avsedda att. vara slutförda före
den 1 oktober 1918, torde det för ändamålet erforderliga beloppet böra
anvisas å tilläggsstat för år 1918.
Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå
riksdagen
att för anordnande av en central beklädnadsverkstad
för armén å tilläggsstat för år 1918 anvisa ett reservationsanslag
av 325,000 kronor.
E. Inkvarterings-, rese- och traktamentskostnader.
1. Höjning av dagtraktamentena.
Under åberopande av vad jag under punkten 42 uti det vid årets
statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet anfört, får jag hemställa,
det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen
att för höjning av de enligt resereglementet samt
reglementet för arméns avlöning under fred utgående
dagtraktamentena å tillägsstat för år 1918 anvisa ett
förslagsanslag av 200,000 kronor.
40
Fjärde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat
F. Artilleribehov.
1. Täckande av förskjutna engångskostnader för vissa artilleribehov.
Såsom jag uti mitt till statsrådsprotokollet över lantförsvarsärenden
31 december 1917 vid anmälan av frågan om anvisande av medel
för bestridande av vissa engångskostnader för lantförsvarets ordnande
avgivna yttrande närmare omförmält, har Kungl. Maj:t på grund av
rådande förhållanden för tillgodoseende av vissa artilleribehov, som
skola bestridas av beräknade, men ännu icke av riksdagen anvisade engångskostnader,
å förskottstitel anvisat
enligt kungl. brev den
» » » »
» » » »
5 december 1914 ............. kronor 1,418,800: —
12 februari 1915 ............... » 659,000: —
14 maj 1915 ............... » 300,000: —
eller tillhopa kronor 2,377,800: —
Enligt vad av berörda yttrande framgår, skulle av de 100,000 kronor,
som av värnskattemedel för år 1919 äskas för anskaffande av artillerimateriel,
77,800 kronor användas såsom bidrag till täckande av
omförmälda förskottsvis utanordnade belopp. Det skulle alltså återstå
att täcka 2,300,000 kronor. Då ett motsvarande belopp ursprungligen
varit beräknat ått under åren 1916—1922 bliva tillgängligt under riksstatens
fjärde huvudtitel, har arméförvaltningen hemställt, att nämnda
belopp måtte anvisas å extra stat för år 1919.
1 överensstämmelse med vad chefen för finansdepartementet till
statsrådsprotokollet över finansärenden den 31 december 1917 anfört
rörande avvecklingen av det hittills tillämpade förskottsförfarandet,
torde emellertid det för ifrågavarande förskotts täckande ytterligare
erforderliga beloppet, 2,300,000 kronor, böra anvisas å tillläggsstat för
år 1918.
Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå
risksdagen
att för täckande av vissa förskjutna engångskostnader
för lantförsvarets ordnande å tilläggsstat för år
1918 anvisa ett förslagsanslag av högst 2,300,000
kronor.
Mjärde huvudtiteln: 1!H8 fint tiihiggsstat.
41
<i Fortifikationsbehov.
1. Vissa byggnadskostnader. [8.]
Under åberopande av vad jag under punkten 48 i det vid årets
statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över lantförsvarsärenden
anfört, får jag hemställa, det täcktes Eders Kung]. Maj:t föreslå riksdagen
att för bestridande av kostnader för mindre byggnaders
uppförande eller ombyggande å tilläggsstat för
år 1918 bevilja ett reservationsanslag av 100,000
kronor.
2. Flygtillägg. [9.]
I anslutning till vad jag under punkten 48 i det vid årets statsverksproposition
fogade statsrådsprotokollet över lantförsvarsärenden anfört,
tår jag hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen
att för bestridande av kostnader för flygtillägg
å tilläggsstat för år 1918 bevilja ett förslagsanslag
av 100,000 kronor.
3. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till arméns byggnader, [io.
mötesfält och kommendantskapsutgifter samt fortifikationens
övningar och materiel.
Under åberopande av vad jag under punkten 49 i det vid årets
statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över lantförsvarsärenden
anfört, får jag hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen
att
till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget
till arméns byggnader, mötesfält och kommendantskapsutgifter
samt fortifikationens övningar och materiel
å tilläggsstat för år 1918 anvisa ett förslagsanslag av
högst 594,000 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 2 litift. (Nr 2.)
6
42
Fjärde huvudtiteln: 7.92,9 års tfltiiggssfat.
11.]
Framställning
av chefen
för tredje arméfördelningen.
4. Inköp av fastighet för tredje arméfördelningens statsexpedition m. m.
i Skövde.
Uti underdånig skrivelse den 3 maj 1916 framhöll cliefen för tredje
arméfördelningen, att sedan frågan om truppförbandens inom nämnda
arméfördelning kasernering numera i det närmaste blivit löst, frågan
om arméfördelningens stabsexpeditions inkvartering borde upptagas
till prövning för vinnande av en för staten möjligast fördelaktig lösning.
Intill år 1901 syntes staten i regel hava påräknat utrymme för arméfördelningarnas
stabsexpeditioner i respektive arméfördelningschefers
egna bostadsvåningar. Så hade inom tredje arméfördelningen varit
förhållandet intill den 1 juli 1902. Först efter denna tidpunkt syntes
stabsexpeditionen hava uppträtt som självständig hyresgäst, förhyrande
sina lokaler direkt av vederbörande husägare. Därvid hade expeditionen
haft förmånen att kunna på ett förhållandevis fördelaktigt sätt
tillgodose sitt utrymmesbehov, nämligen hela tiden i ett och samma
hus, fastigheten nr 98 i Skövde, samt av en och samma hyresvärd,
översten R. 0:son Gyllenram. För tiden intill den 1 oktober 1917 förfogade
expeditionen över, bland annat, sammanlagt 13 rum (varav ett
f. d. kök), 1 mörkrum, 1 kök och 2 tamburer, fördelade på bottenvåning
och våning en trappa upp och direkt förenade med varandra förmedels
en inre spiraltrappa, för vars uppförande Kung!. Maj:t genom
brev den 25 februari 1916 anvisat medel. För dessa lokaler erlades
en årlig hyra av 1,800 kronor.
Oaktat inkvarteringsförhållandena för stabsexpeditionen alltså vore
ganska gynnsamma, innebure emellertid det sätt, varpå frågan dittills
lösts, en ej ringa grad av osäkerhet för expeditionen beträffande såväl
fortbeståndet av den nuvarande inkvarteringen som möjligheten att
hålla nere kostnaderna för densamma. Tillgången på större våningar
inom Skövde stad vore nämligen mycket begränsad, vadan en uppsägning
från hyresvärdens sida av de den 1 oktober 1917 utlöpande
kontrakten skulle kunna bringa expeditionen i ett ganska brydsamt
läge. Skulle expeditionen tvingas att avflytta från sin nuvarande lokal,
torde det bliva nödvändigt att fördela densamma på två eller tre olika
platser inom staden, ett förhållande som skulle bliva mycket hindrande
samt fördyrande av tjänsten vid densamma. Härtill komme det förhållandet,
att fastigheten nr 98 utbjudits till salu, vadan osäkerhetstill
-
Fjärd o huvudtiteln: HUS års tilhujgsstat.
tf
ståndet ytterligare ökats. I övrigt syntes det vara grundsatsenligt mindre
lämpligt, att staten av enskild eller enskilda personer förhyrde lägenheter
för sina ämbetsverk, allrahelst för så pass vittomfattande och
viktiga sådana som en arméfördelnings stabsexpedition.
På grund härav hemställde arméfördelningschefen, att Kungl. Maj:t
måtte taga i övervägande frågan angående beredande av inkvartering
åt arméfördelningens stabsexpedition i ett statens eget hus. För framtiden
bäst syntes detta ske därigenom, att kronan läte uppföra ett för
ändamålet särskilt inrättat hus. Härvid borde måhända tagas i övervägande,
huruvida icke i eu dylik byggnad även kunde beredas utrymme
åt andra i Skövde varande statsinrättningar, såsom post-, telegraf- och
telefonstationerna, vilka likaledes vore hänvisade till hyressystemet för
tillgodoseende av*sitt lokalbehov. För den militära tjänsten syntes
det, särskilt under krig, vara av''ett visst värde, att arméfördelningen
ägde post- och telegrafcentralerna under samma tak som dess stabseller
ställföreträdande arméfördelningsexpedition. Jämväl kunde i ett
statens hus utrymme beredas för de i Skövde stad förlagda rullföringsoch
landstormsförrådsexpeditionerna.
Skulle emellertid uppförandet av ett kronans eget hus finnas icke
böra ske i en nära framtid, syntes icke desto mindre arméfördelningens
stabsexpeditions inkvarteringsfråga kunna vinna en tillfredsställande
och betryggande lösning därigenom, att kronan inköpte det hus, vari
expeditionen vore förlagd. Ett sådant förvärv skulle därjämte kunna
bliva för kronan ekonomiskt fördelaktigt i jämförelse med det nuvarande
hyressystemet. Fastighetens centrala och representativa belägenhet
lämpade sig dessutom synnerligen väl för beredande av lokal
för arméfördelningsexpeditionen, samtidigt* som någon svårighet att få
till gott pris uthyrda de i fastigheten varande bostadslägenheterna icke
behövde befaras. Fastigheten befunne sig i ett ganska gott stånd. I
fastigheten intecknade två lån vore amorteringsfria. Inteckningarna
kunde, enligt inhämtade upplysningar, lösgöras.
Jämlikt ett av arméfördelningschefen med fastighetsägaren under
hand träffat avtal hade den eventuella köpesumman kunnat nedbringas
till ett belopp av 1)8,000 kronor samt köpet givits på hand, intill dess
beslut hunnit fattas i ärendet, dock senast intill tidpunkten för 1917 års
riksdags avslutning. Av förefintliga handlingar syntes framgå, att
kronan — vid en köpesumma av 98,000 kronor, av vilka 70,000 kronor
kunde erläggas kontant och 28,000 kronor genom övertagande av inteckningar,
samt efter viss förhöjning av hyresbeloppen — kunde tillförsäkras
en nettoinkomst av omkring 7 procent eller, om kronan nöjde
44
Fjärde huvudtiteln: 1918 Ars tiUäggsstut.
[11.] sig med eu förräntning efter 4 procent, en årlig besparing för fjärde
huvudtitelns räkning av hela det hyresbelopp, som för närvarande utginge
eller i en framtid kunde beräknas utgå för beredande av erforderligt
lokalutrymme för arméfördelningens stabsexpedition.
Då det sålunda kunde antagas, att ett inköp till ovannämnda pris
för kronans räkning av den ifrågavarande fastigheten ej mindre vore
ägnat att giva en för framtiden fullt betryggande lösning åt stabsexpeditionens
inkvarteringsfråga, än även kunde bliva ekonomiskt fördelaktigt
för staten, anhölle arméfördelningschefen, att Kungl. Maj:t måtte
gå i författning om dylikt köps åvägabringande, om möjligt före den
1 april 1917. I fastigheten syntes lokaler kunna beredas jämväl för
telegrafverkets och postverkets expeditioner i Skövde.
Arméförvalt- Med överlämnande av omförmälda skrivelse jämte ritningar, ränta”fufationsde-1
bilitetsberäkningar m. m. anförde arméförvaltningens fortifikationsdeparpartements
tement i underdånigt yttrande den 10 mars 1917 följande:
Om kronan skulle uppföra eget hus för stabsexpeditionen, skulle
byggnadsplats antingen beredas å något av de områden, som disponerades
av de i Skövde förlagda truppförbanden, Skaraborgs regemente,
Livregementets husarer och Göta trängkår, eller ock inköpas. Skulle
byggnaden uppföras å berörda kronan tillhöriga mark, erhölle den
emellertid ett sådant läge i förhållande till stadens centrala delar, som
icke kunde anses tillfredsställande för post- eller telegrafverket, vadan
i sådant fall dessas förläggning till samma byggnad kunde anses utesluten.
Skulle åter särskild byggnadsplats inköpas, komme kostnaderna
att väsentligt ökas. I varje fall hölle fortifikationsdepartementet före,
att själva byggnadskostnaderna skulle, isynnerhet med nu gällande pris
å byggnadsmaterialier, uppgå till ett belopp, som icke eller i ringa mån
komme att understiga det belopp, för vilket fastigheten nr 98 i kvarteret
nr 43 salubjudits.
Som det vore nödvändigt att anskaffa lokaler för arméfördelningsexpeditionen
och för ändamålet lämpliga sådana svårligen, särskilt
under den bostadsbrist, som gjorde sig gällande i Skövde, funnes
att hyra, ansåge fortifikationsdepartementet goda skäl finnas för att
pröva det föreliggande anbudet. Enligt den utredning, som angående
inkomster och utgifter för den ifrågavarande fastigheten verkställts,
uppginge inkomsterna till 6,837 kronor och utgifterna till 2,687
kronor 72 öre, vadan behållningen utgjorde 4,149 kronor 28 öre. Som
bland utgifterna beräknats ränta å 4 1 -■ procent för inteckningslån å
20,000 kronor och å 5 procent för sådant lån å 8,000 kronor, måste
Fjerde huvudtiteln: HUS års tiUä<i<isstat.
45
behållningen anses motsvara ränta å den föreslagna köpeskillingen
efter avdrag av berörda intecknade kapital eller å 70,000 kronor. Denna
ränta bleve 5,93 procent. Om inteckningsskulden inlöstes, bleve behållningen
5,451 kronor 28 öre, motsvarande ränta å hela köpeskillingen
av 5,56 procent. Såväl inkomster som utgifter syntes fullständigt beräknade
efter 1916 års förhållanden. En granskning av inkomstposterna
gåve vid handen, att dessa, såsom ock arméfördelningschefen
framhållit, kunde ökas med skäligen förhöjda hyror. I huset, som
vore väl inrett och försett med nutida bekvämligheter, vore befintliga
lägenheter uthyrda mot eu avgift ej överstigande men vanligen
understigande 150 kronor för varje rum utan någon särskilt för badrum
beräknad avgift. Efter en genomförd höjning till 150 kronor för vanligt
rum och tillägg av 50 kronor för badrum skulle inkomsterna ökas
till 7,637 kronor samt i sådant fall räntan å köpeskillingen utgöra B,33
procent eller, om inteckningslånen bibehölles, 7 procent. Angivna
höjning av hyresavgifterna måste under nu rådande starka efterfrågan
å bostadslägenheter anses ytterst billig och kunna utan någon gensaga
av spekulanter ytterligare höjas.
Från ren affärssynpunkt kunde det ifrågasatta köpet till erbjudet
pris sålunda anses fördelaktigt, vilket också bestyrktes därav, att ägaren
enligt uppgift redan erhållit högre köpeanbud. Vid sådant förhållande
och då arméfördelningens behov av expeditionslokaler måste tillgodoses
och detta ej syntes kunna ske på annat för staten billigare och i
allt fall ej för expeditionen ändamålsenligare och säkrare sätt än genom
köp av berörda fastighet, kunde fortifikationsdepartementet ej annat
än tillstyrka det föreliggande försäljningsanbudets antagande.
I anledning av ifrågasatt upplåtelse av lokaler inom fastigheten
för telegraf- och generalpoststyrelserna hade nämnda styrelser, på
förfrågan av fortifikationsdepartementet, meddelat, telegrafstyrelsen, att
densamma till den 1 oktober 1926 förhyrt lokaler i Skövde med lika gott
läge som ifrågavarande fastighet, samt generalpoststyrelsen, att denna
visserligen för 2,000 kronor årligen till den 1 oktober 1925 förhyrt
lokal för postkontoret men att styrelsen, som funne förslaget om förlorande
av postkontorslokal inom den ifrågavarande fastigheten tilltalande,
vore villig underhandla om förhyrning därstädes av postkontorslokal,
under förutsättning att, därest tillträde skulle ske före
den 1 oktober 1925, överenskommelse med vederbörande husägare
kunde träffas om hävandet av det nu gällande och för styrelsen
bindande hyresavtalet. Därest det föreslagna köpet komme till stånd,
46
Fjärde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
[H-]
Arméförvaltuingens
civila
departements
yttrande deri
20 mars 1917.
Kuugl. Maj:ts
beslut den 14
april 1917.
Arméförvaltningens
förevarande
f ramställning.
torde underhandlingar om hyresavtal med sistnämnda styrelse åter
upptagas.
Vidkommande medel för köpeskillingens gäldande ansåge departementet,
att riksbudgeten icke behövde härför särskilt belastas utan att
medel kunde anvisas från fjärde huvudtitelns arrende-, jordskylds- och
tomtöresmedel, som därtill lämnade tillgång och som så småningom
återfinge desamma genom inflytande hyresavgifter. Sådan anvisning
syntes fortifikationsdepartementet även väl överensstämma med uttalande
av riksdagens år 1916 församlade revisorer i deras den 30
november samma år avgivna berättelse.
På grund av vad sålunda anförts, tillstyrkte fortifikationsdepartementet
bifall till chefens för tredje arméfördelningen framställning samt
hemställde, att Kungl. Maj:t måtte bemyndiga departementet att för
kronans räkning för ett pris av 98,000 kronor inköpa ifrågavarande
fastighet samt föreskriva, att härför erforderliga medel, högst 98,000
kronor, finge utbetalas från fjärde huvudtitelns arrende-, jordskylds- och
tomtöresmedel.
Uti häröver den 20 mars 1917 avgivet utlåtande förklarade arméförvaltningens
civila departement, att departementet, med hänsyn till
vad i ärendet anförts rörande utnyttjandet av de lokaler i den till inköp
föreslagna fastigheten, vilka ej erfordrades för tredje arméfördelningens
statsexpedition, ansåge hinder ej förefinnas för köpeskillingens
gäldande från arrende-, jordskylds- och tomtöresmcdlen.
Enligt beslut den 14 april 1917 fann emellertid Kungl. Maj:t
chefens för tredje arméfördelningen framställning icke kunna bifallas.
Uti sin framställning angående lantförsvarets medelsbehov för år
1919 har nu arméförvaltningen meddelat, att den årliga hyresavgiften
för de av tredje arméfördelningens stabsexpedition disponerade lokalerna
numera höjts från 1,800 Kronor till 2,050 kronor, samt framhållit, att
om fastigheten av nuvarande ägaren försåldes till enskild person eller
bolag, det vore att befara, att stabsexpeditionen måste flyttas, eller ock
att hyresavgiften oskäligt höjdes. För att säkerställa expeditionens inkvarteringsfråga
hade arméfördelningschefen förut ansett bäst, att kronan
läte uppföra ett för ändamålet särskilt inrett hus, varvid borde tagas i
övervägande, huruvida icke även åt andra i Skövde varande statsinrättningar,
såsom post-, telegraf- och telefonstationerna, borde beredas plats
inom eu dylik byggnad. Fortifikationsdepartementet hade för sin del icke
kunnat biträda denna åsikt, då nybyggnad skulle, i synnerhet med nu
IT
Fjiinle huvudtiteln: 7.0/.<=? urR lillitfiqRRtnl.
gällande arbetslöner och [»ris å byggnadsmaterialier, bliva ekonomiskt
vida o fördelaktigare än inköp av don ifrågavarande fastigheten, varigenom
frågan om stabsexpeditionens inkvartering bleve på ett fullt och
lika tillfredsställande sätt löst. På grund härav och för att icke utsätta
expeditionen för eu, särskilt med hänsyn till den i Skövde rådande bostadsnöden,
möjlig fara att bliva husvill, hade fortifikationsdepartementet
ansett angeläget att låta återupptaga underhandlingarna om köp av förutnämnda
fastighet. Ägaren hade därvid skriftligen meddelat, att han
fortfarande vore villig överlåta fastigheten till staten, att hyrorna numera
blivit något, ehuru icke ännu fullt till skäligt ansett belopp höjda,
så att fastighetens årliga avkastning från och med den 1 oktober 1917
beräknades till 7,312 kronor, att priset för fastigheten, vari inteckningar
vore pantsatta för hypotekslån å 20,000 kronor och kreditivskuld å 5,000
kronor, nu utgjorde 103,000 kronor, varjämte han numera lämnat »köpet
på hand» till den 1 april 1918.
Arméförvaltningen ansåge det begärda priset, varå det beräknade
avkastningsbeloppet utgjorde fullt 7 procent, vara antagligt.
På grund av vad sålunda anförts och under åberopande i övrigt av
vad förut i ärendet anförts, hemställde arméförvaltningen - som ansåge,
att anskaffandet av lokaler för tredje arméfördelningens stabsexpedition
icke nu kunde på ett för staten fördelaktigare eller mera betryggande
sätt åstadkommas än genom inköp av ifrågavarande fastighet nr 98 i
kvarteret nr 43 inom Skövde stad — att Kung]. Maj:t måtte föreslå
riksdagen att för sådant ändamål å extra stat bevilja ett anslag å
103,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att under år 1918 förskjuta
beloppet av tillgängliga medel för att under påföljande år genom anslaget
ersättas.
Av den i ärendet förebragta utredningen torde framgå, att åtgärder
snarast böra vidtagas för att på ett mera betryggande sätt ordna tredje
arméfördelningens stabsexpeditions inkvarteringsfråga. I likhet med
arméförvaltningen anser även jag, att denna skulle genom förvärvandet
av ifrågavarande fastighet få en fullt tillfredsställande lösning. Vid
personligt besök å platsen har jag övertygat mig om att fastigheten är
välbelägen och för ändamålet lämplig. Att döma av de uppgjorda räntabilitetsberäkningarna,
mot vilka jag icke funnit anledning till någon
erinran, torde det föreliggande anbudet jämväl vara för staten ur ekonomisk
synpunkt fördelaktigt. Vid sådant förhållande tvekar jag icke
att tillstyrka, att det föreslagna köpet kommer till stånd samt att framställning
göres till riksdagen om anvisande av de! härför erforderliga
beloppet eller 103,000 kronor.
Departements
chefen.
[ilo
48 Fjärde huvudtiteln: 1-918 års fMaggsstat.
Då köpeanbudet icke är bindande längre än till den 1 april 1918,
torde ifrågavarande belopp böra anvisas å tilläggsstat för år 1918.
Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen
att
för inköp av förenänmda fastighet för tredje
arméfördelningens stab sexpedition ra. rn. å tilläggsstat
för år 1918 anvisa ett reservationsanslag av 103,000
kronor.
[12.] 5. Nytt exercishus vid Dalregementet.
Vid Dalregementets kasernetablissemang i Falun fanns intill år 1915
endast ett exercishus.
Enligt 1914 års härordningsbeslut skola de till södra delarna av
landet förlagda truppförbanden under viss del av vintern förläggas till
landets norra delar i och för erhållande av särskild vinterutbildning.
I och för ordnandet av dylik vinterförläggning av vissa truppförband
vid Dalregementet uppfördes därstädes år 1915 ytterligare ett
exercishus.
Den 23 april 1917 nedbrann regementets gamla exercislms.
Arméförvau- Arméförvaltningen har nu anmält, att därest kontingenter från
ningens fram- främmande truppförband skulle kunna vintertid förläggas till Dalregementets
kasernetabhssemang, det vore nödvändigt att ateruppiora det
nedbrunna exercishuset. Enligt vad som meddelats, kunde den gamla
grunden användas. Byggnadskostnaderna kunde därför enligt verkställd
beräkning begränsas till 85,000 kronor.
Arméförvaltningen hemställde därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen att till återuppförande av det brunna exercishuset vid
Dalregementet å extra stat för år 1919 anvisa 85,000 kronor, att redan
under år 1918 av tillgängliga medel förskottsvis utgå.
Departement*- Då, enligt vad arméförvaltningen meddelat, ett återuppförande av
ehefen. nedbränna exercishuset är nödvändigt, för att truppkontingenter från
andra truppförband fortfarande skola i och för erhållande av vinterutbildning
kunna förläggas till ifrågavarande regemente, torde medel
härför böra av riksdagen äskas.
Det för ändamålet erforderliga beloppet, mot vilket jag icke har
något att erinra, torde böra anvisas å tilläggsstat för år 1918.
Fjerde huvudtiteln: IM ti års tilläygsstat. 49
-Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kung]. Maj:t föreslå [12
riksdagen
att för åter upp I a rande av ett nedbrunnet exercishus
vid Dalregementet å tilläggsstat för år 1918 anvisa eif.
reservationsanslag av 85,000 kronor.
6. Uppförande av arbetarbostäder vid Åkers krutbruk. [13
Med anledning av en utav arméförvaltuingens artilleridepartement
uti särskild skrivelse den 11 september 1915 därom gjord framställning
anvisade Kung]. Maj:t. genom brev den 23 i samma månad 475,000
kronor för utvidgning av verksamheten vid Åkers krutbruk. I detta
belopp ingingo även medel för uppförande av nya arbetarbostäder
vid krutbruket för en kostnad av 175,000 kronor, i enlighet med en
artilleridepartementets skrivelse bifogad kostnadsberäkning. Enär byggnadsplatsen
då icke var bestämd, ej heller lämplig sådan å krutbrukets
mark disponerades, kunde i denna beräkning kostnaden för arbetarbostäderna
endast approximativt angivas med stöd av kostnader för tidigare
uppförda liknande bostäder och med tillägg för vid dåvarande
tidpunkt rådande dyrtid. Enligt den uppgjorda planen skulle 7 nya
arbetarbostäder uppföras i huvudsaklig överensstämmelse med de vid
krutbruket redan befintliga. Varje bostad beräknades för 6 familjer
med 1 rum och kök jämte källare och vindskontor för varje familj.
Sedermera verkställd undersökning angående lämpligaste platsen
för bostäderna gav vid handen, att den enda plats, som kunde förordas,
utgjordes av ett område om 3 hektar 83 ar av det under
domänstyrelsens förvaltning då stående förra kronofogdebostället 5/s mantal
Kvarnberga n:r 1 i Åkers socken.
Sedan artilleridepartementet med anledning härav i särskilda skrivelser
den 23 mars och den 28 augusti 1916 gjort framställning om
att ifrågavarande '' område måtte till lantförsvaret överlämnas, föreslog
Kungl. Maj:t uti en till nästlidet års riksdag avlåten proposition (nr 10)
riksdagen medgiva, att berörda område finge, mot den ersättning Kungl.
Maj:t kunde bestämma eller efter motsvarande nedskrivning av statens
domäners fond, den 14 mars 1917 överlåtas till lantförsvaret för att
användas såsom plats för uppförande av nya arbetarbostäder vid Åkers
krutbruk.
Denna framställning blev av riksdagen bifallen.
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.)
7
Fjärde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
[13.]; Uti underdånig skrivelse den 19 april 1917 anmälde artilleridepar
Arméforvait-
tementet, att av det för utvidgning av krutbruket i dess helhet anvisade
Dlerideparto-''" kpl°PPet) 475,000 kronor, återstode, sedan utvidgningsarbetet i övrigt
menta fram- vid själva fabrikerna slutförts, ett belopp av 195,600 kronor, vilket
i8fl apri^im" ^el°PP sålunda kunde tagas i anspråk för arbetarbostädernas uppförande.
Emellertid hade då lVs år förflutit, sedan departementet beräknat
kostnaden för uppförande av ifrågavarande bostäder, vadan byggnadskostnaden
på grund av de abnormt stegrade materialpriserna m. m.
måste bliva avsevärt mycket större än den först beräknade. Enligt
under hand erhållna offerter skulle den sammanlagda kostnaden för de
7 arbetarbostäderna med uthus uppgå till 439,820 kronor, vartill komme
kostnaden för kloak- och vattenledning, planering, två brunnar och
ersättning till arrendatorn av förutnämnda till lantförsvaret överlämnade
område samt oförutsedda utgifter eller tillhopa 43,125 kronor. Sammanlagt
skulle alltså erfordras 482,445 kronor. I avsikt att hålla
kostnaden inom måttliga gränser hade emellertid, i avvaktan på beslutet
om byggnadsplatsen, åtskilliga förberedelser blivit gjorda för anskaffning
av viss materiel, såsom virke, tegel och spik, varigenom kostnaden
skulle kunna nedbringas till 390,000 kronor.
Berörda kostnadsberäkning hade utan erinran granskats av arméförvaltningens
fortifikationsdepartement, som dock beträffande inredningen
av arbetarbostäderna gjort vissa ändringsförslag, varigenom de
föreslagna bostäderna utan ökning av kostnaden bättre än de äldre arbetarbostäderna
skulle motsvara nutidens krav på god inredning. På
grund härav hade ändringsförslagen blivit av artilleridepartementet godkända.
Då det belopp, 195,600 kronor, som, enligt vad förut nämnts, stode
till artilleridepartementets förfogande, sålunda endast skulle räcka till
uppförande av ungefär halva antalet erforderliga arbetarbostäder, varigenom
arbetarnas bostadsfråga ingalunda skulle bliva löst, utan härtill
erfordrades ett ytterligare belopp av (390,000—195,600=) 194,400 kronor
eller i runt tal 195,000 kronor, och då byggnadsarbetet med bibehållande
av krutbrukets nuvarande kapacitet av flera skäl ej heller utan
våda kunde uppskjutas till en senare tidpunkt, då gynnsammare byggnadskonjunkturer
eventuellt inträtt, hemställde artilleridepartementet, att
Kungl. Majrt måtte utöver de 175,000 kronor, som enligt brevet den
23 september 1915 beräknats för arbetarbostäder vid Åkers krutbruk,
anvisa för ändamålet ett ytterligare belopp av 195,000 kronor.
Fjärde huvudtiteln: WJ8 åra tilläggsstat. T»1
Genom brev den 29 april 1917 fann emellertid Kung!. Maj:t den
gjorda framställningen om anvisande av ytterligare medel för uppförande
av arbetarbostäderna icke kunna bifallas.
Arméförvaltningen har nu anmält, att med anledning av Kungl.
Maj:ts förenämnda beslut nybyggnad av endast tre arbetarbostäder med
uthus, erforderliga vatten- och kloakledningar jämte planering och en
brunn kunnat igångsättas, dragande en kostnad beträffande själva byggnadsarbetet
exklusive målning av 131,800 kronor. Murtegel, virke —
dock ej för snickeriarbeten — och spik skulle härvid tillsläppas av
krutbruket, som, enligt vad förut nämnts, anskaffat erforderliga dylika
materialier för 7 arbetarbostäder med uthus.
Från det belopp, 195,600 kronor, som stått till förfogande för arbetarbostädernas
uppförande, måste sålunda frånräknas den redan utlagda
anskaffningskostnaden för nyssnämnda materialier, uppgående för
samtliga 7 arbetarbostäder till 68,100 kronor, och återstode följaktligen
för byggnadsarbetet, som skulle utföras å entreprenad, endast
195,600—68,100=) 127,500 kronor. Då detta belopp understege entreprenadkostnaden,
131,800 kronor, skulle en brist av 4,300 kronor
uppstå, vartill komme oförutsedda utgifter, 5,700 kronor, eller sammanlagt
10,000 kronor. Däremot funnes fortfarande dylika materialier reserverade
för ytterligare 4 arbetarbostäder till ett värde av i jämnt tal
/4
yy X 68,100=) 38,900 kronor. För bristens täckande skulle således i mån
av behov försäljning kunna äga rum av de redan inköpta materialierna
för ytterligare bostäder.
Emellertid hade arbetarnas bostadsfråga härmed ingalunda blivit
löst. En stor del av arbetarna måste alltjämt inkvarteras i ett till barack
provisoriskt inrett förråd. Till följd härav hade till stor utsträckning
lösa arbetare måst anställas, som icke lämpade sig för det mycket
ansvarsfulla arbetet vid krutbruket, och ombyte av arbetare hade oupphörligen
måst äga rum. Då tillgången till arbete i trakten i övrigt
varit synnerligen god, hade systemet även verkat en höjning av arbetslönerna,
så att dessa lösa arbetare måst tilldelas högre avlöning än varje
normalt inkvarterad arbetare. Kruttillverkningen hade därigenom till
statens nackdel fördyrats, och kunde man förvänta en ytterligare stegring
av arbetslönerna, därest icke bostadsfrågan bleve slutgiltigt löst
inom den närmaste tiden.
De bostäder in. m., som enligt den ursprungliga planen återstode
att uppföra, utgjordes av fyra arbetarbostäder med uthus, erforderliga
A rméförvaltningena
förevarande
framställning.
52
Fjärde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
[13.] vatten- och kloakledningar jämte planering och en brunn, vartill komme
målning av samtliga 7 bostäder, som dock syntes kunna uppskjutas,
tills normalare förhållanden åter inträtt. Kostnaden för uppförandet av
dessa fyra arbetarbostäder m. m. kunde med stöd av det senast antagna
entreprenadanbudet samt med tillägg för oförutsedda utgifter beräknas
uppgå till 190,000 kronor för själva byggnadsarbetet. Härvid skulle
dock krutbruket fortfarande tillsläppa förutnämnda materialier, som redan
anskaffats och härför tillsvidare reserverats, vadan ytterligare
10.000 kronor bleve erforderliga såsom fyllnad i anslaget till de under
uppförande varande tre arbetarbostäderna. Härtill komme målning för
samtliga 7 arbetarbostäder, som under normala förhållanden beräknades
draga en kostnad av 15,000 kronor.
De ytterligare medel, som erfordrades för uppförande av samtliga
arbetarbostäder vid Åkers krutbruk, uppginge alltså till (190,000 + 10,000
+ 15,000 =) 215,000 kronor. Detta belopp borde i sin helhet utgå redan
under 1918.
Med hänvisning till vad sålunda blivit anfört hemställde arméförvaltningen,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att för år 1919 anvisa
för uppförande av arbetarbostäder vid Åkers krutbruk 215,000
kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att redan under 1918 disponera
nämnda belopp.
Departements- Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, skulle enligt den
ctietei). uppgjorda och av Kungl. Maj:t godkända planen för krutbrukets utvidgning
uppföras 7 nya arbetarbostäder för en beräknad kostnad av
175.000 kronor. På grund av den efter kostnadsberäkningarnas uppgörande
inträffade avsevärda stegringen av såväl arbets- som materialpriser
har emellertid nämnda belopp visat sig otillräckligt, vadan hittills
endast tre arbetarbostäder kunnat uppföras. Enligt vad arméförvaltningens
framställning giver vid handen, skulle för den uppgjorda
planens fullföljande erfordras ett ytterligare belopp av 215,000 kronor.
Då, med hänsyn till vad arméförvaltnmgen anfört rörande de nuvarande
inkvarteringsförhållandena för arbetarna vid krutbruket, det
givetvis är av vikt att snarast möjligt vidtaga erforderliga åtgärder för
åstadkommande av tillfredsställande anordningar härutinnan, men man
å andra sidan måste tillse, att permanenta arbetarbostäder icke uppföras
för större arbetsstyrka, än som erfordras för krutbrukets drift under
fredstid, anmodade jag arméförvaltningens artilleridepartement att inkomma
med yttrande, huruvida den arbetsstyrka, för vilken bostäder
föreslagits till uppförande, erfordrades med hänsyn till krutbrukets till
-
53
Fjärde huvudtiteln: 1U18 års tilläggsstat.
verkningskapacitet inom ramen för 1914 års härordning. Med anledning
härav liar artilleridepartementet uti särskild skrivelse den 31 oktober
1917 meddelat, att de föreslagna arbetarbostäderna erfordrades
för att möjliggöra arbetet vid krutbruket i dubbla skift, vilket vore
nödvändigt icke blott ur mobiliseringssynpunkt utan jämväl för att
kunna tillgodose det årliga fredsbehovet av krut inom ramen för 1914
års härordning.
På grund av vad artilleridepartementet sålunda anfört och vad
övrigt i ärendet förekommit, finner jag mig böra tillstyrka, att samtliga
de i den ursprungliga planen upptagna arbetarbostäderna komma till
utförande.
Mot de uppgjorda kostnadsberäkningarna bär jag icke någon erinran
att framställa. Då det är av vikt, att de återstående bostäderna med
det snaraste varda uppförda, torde det för ändamålet erforderliga beloppet
eller 215,000 kronor böra anvisas å tilläggsstat för innevarande år.
Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kung]. Maj:t föreslå
riksdagen _ 0
att för uppförande av arbetarbostäder vid Åkers
krutbruk å tilläggsstat för år 1918 anvisa ett reservationsanslag
av 215,000 kronor.
7. Ökat förrådsutrymme för arméns reglementerade fordon.
I enlighet med vad jag under punkten 55 i det vid årets statsverksproposition
fogade statsrådsprotokollet över lantförsvarsärenden
anfört, får jag hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen
att,
under förutsättning att det under nämnda
punkt för beredande av ökat förrådsutrymme för arméns
reglementerade fordon äskade anslaget av 710,000
kronor varder av riksdagen beviljat, därav å tilläggsstat
för år 1918 såsom reservationsanslag anvisa ett
belopp av 355,000 kronor.
[15.]
Framställning
av chefen
för generalstaben.
Överinten
dentsämbetete
yttrande.
Departements
chefen.
54
Fjärde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
8. Merkostnader för anordnande av värmeledning och vattenklosetter inom
generalstabens byggnad.
Efter därom av Kung!. Maj:t gjord framställning medgav 1914 års
senare riksdag, att för anordnande av värmeledning och vattenklosetter
inom generalstabens byggnad m. m. för en beräknad kostnad av 33,405
kronor finge tagas i anspråk dels 16,200 kronor av det för vidtagande
av eldsäkerhetsanordningar i krigsarkivets lokaler inom samma byggnad
a extra stat för ar 1913 anvisade anslaget, dels ock 17,205 kronor av
fjärde huvudtitelns allmänna besparingar.
Genom brev den 22 augusti 1914 anbefalldes därefter överintendentsämbetet
att gå i författning om utförande av de sålunda beslutade arbetena.
Uti underdånig skrivelse den 11 september 1917 anmälde chefen
för generalstaben, att på grund av rådande förhållanden endast en del
av de anbefallda arbetena kunnat komma till utförande. Kostnaderna
härför hade uppgått till 9,974 kronor 27 öre, vadan av de anvisade
medlen återstode ett belopp av 23,430 kronor 73 öre.
Detta belopp vore emellertid på grund av de sedan år 1914 i hög
grad ökade arbets- och materialpriserna numera, då förhållandena tilläte
arbetets utförande, icke tillräckligt, utan erfordrades enligt en av överintendentsämbetet
utförd beräkning ett ytterligare belopp av 48,600
kronor. Chefen för generalstaben hemställde därför om anvisande av
sistnämnda belopp.
Uti den 25 september 1917 avgivet yttrande har öveiintendentsämbetet,
med vitsordande av de utav chefen för generalstaben lämnade
uppgifterna, hemställt, att Kungl. Maj:t måtte till riksdagen göra
framställning om beviljande av det begärda tilläggsanslaget å 48,600
kronor för ifrågavarande arbetens utförande.
Såsom förut nämnts, har för ifrågavarande arbeten anvisats ett
belopp av 33,405 kronor.
Enligt vad jag inhämtat, hava de i samband med byggnadens tillbyggande
mot norr redan utförda arbetena betingat följande kostnader,
nämligen
Fjärde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
:>:>
Värmeledningen.................................... kronor 6,951: 78
AV. C. och toaletter......................
Byggnadsarbeten ...................
vadan alltså å anslaget återstå
» 1,525: 97
» 1,496: 52 » 9,974: 07
........................... kronor 23,430: 73
[15.]
Enligt av ingenjören Ii. Theorell den 15 augusti 1917 uppgjorda
approximativa kostnadsberäkningar skulle kostnaderna för återstående
arbeten uppgå till följande belopp, nämligen
för värmeledningen ........................... kronor 45,000: —
» W. C. och toaletter ..................... » 16,000: —
Återstående byggnadsarbeten jämte oförutsedda
utgifter bava inom överintendentsämbetet beräknats
till .............................................................................................
61,000: —
11,030: 73
vadan återstående arbeten draga en kostnad av......... kronor 72,030:73
De för arbetenas utförande uppkommande merkostnaderna belöpa
sig alltså till det av chefen för generalstaben angivna beloppet eller
(72,030: 73 — 23,430: 73=) 48,600 kronor.
I betraktande av de synnerligen höga kostnader arbetenas slutförande
för närvarande betinga skulle det visserligen vara önskvärt, om
därmed kunde anstå i avvaktan på en återgång till mera normala förhållanden.
Då emellertid behovet av de beslutade anordningarnas snara
vidtagande gör sig starkt gällande och det för närvarande icke låter
sig bedöma, när och i vad mån en sådan återgång kommer att äga
rum, finner jag mig böra tillstyrka, att det för ändamålet ytterligare
erforderliga beloppet nu äskas av riksdagen.
Då återstående arbeten äro avsedda att utföras under innevarande
år, torde anslaget böra anvisas å tilläggsstat för år 1918.
Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå
riksdagen
att för bestridande av uppkommande merkostnader
för anordnande av värmeledning och vattenklosetter inom
generalstabens byggnad å tilläggsstat för år 1918 anvisa
ett reservationsanslag av 48,600 kronor.
Fjärde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
[16.]
Framställning
av chefläkarei;
angående inredning
av
sjukhusets s.k.
sten- och träpaviljonger.
56
9. Vissa ändringsarbeten vid garnisonssjukhuset i Stockholm.
Uti underdånig skrivelse den 27 juli 1917 har ''chefläkaren vid
garnisonssjukhuset i Stockholm anmält, att vid sjukhuset saknades
lämpliga lokaler för förläggning och utspisning av dit kommenderat
manskap, såsom sjukvårdsele ver och handräckningsmanskap med flera.
Detta manskap vore för närvarande förlagt på flera olika platser inom
sjukhuset. Dels disponerades härför ett logement, som borde kunna
tagas i anspråk som sjuksal, och dels vore av sjukvårdseleverna i allmänhet
en förlagd på varje sjuksal. Denna anordning vore synnerligen
olämplig ur disciplinär synpunkt, och dessutom borde även de av
friskt manskap i sjuksalarna sålunda upptagna sängarna kunna beläggas
med sjuka. Ur trevnadssynpunkt lämnade även denna anordning med
förläggningen mycket övrigt att önska.
För att få denna förläggningsfråga ordnad på det för sjukhuset
för närvarande mest lämpliga sättet hade chefläkaren låtit uppgöra
förslag till inredning av den sjukhuset tillhöriga s. k. stenpaviljongen,
varest, med användande delvis av översängar, plats kunde beredas för
50 man. Inredningen därstädes av tvättrum och snyggningsrum samt
pissoir och 2 vattenbi osetter hade beräknats draga en kostnad av 7,700
kronor, vartill eventuellt komme kostnader för sprängningsarbeten för
ledningarnas framdragande.
I samband härmed borde den i stenpaviljongens närhet befintliga
s. k. träpaviljongen förses med diskanordning och avloppsledning för
att möjliggöra ditförläggande av manskapets utspisning. Det friska
manskapet utspisades för närvarande i en sal i stora sjukhuset, som
dessutom användes som uppbackningsrum för patienternas mat och såsom
diskrum, en ur flera synpunkter i hög grad opraktisk, otrevlig och olämplig
anordning. Ett rätt skötande av förplägnadstjänsten vid sjukhuset
kunde ej komma till stånd, förr än ny köksinrättning med matsalar
uppfördes. Men för att tillsvidare i någon mån avhjälpa de största
bristerna borde det friska manskapets utspisning åtminstone under den
varma årstiden kunna förläggas till träpaviljongen, som utom andra fördelar
även hade den att ligga i närheten av manskapsköket. Kostnaden
för utförande av erforderliga diskanordningar och avloppsledningar
belöpte sig till 880 kronor, vartill komme för inläggande av asfaltgolv
i diskrummet 500 kronor.
För förplägnadstjänstens bättre skötande erfordrades dessutom förbättrad
diskanordning för diskning av patienternas servis i stora sjuk
-
Fjärde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
57
huset. Såsom det nu vore ställt, kunde varmvatten icke i tillräcklig
mängd erhållas, och tillräckligt stora diskhoar saknades. För att diskningen
skulle nöjaktigt kunna utföras, erfordrades nya diskhoar, dragande
en kostnad av 630 kronor.
På grund av vad sålunda anförts, hemställde chefläkaren, att Kungl.
Maj:t måtte anvisa för erforderliga arbeten i
stenpaviljongen..................................
träpaviljongen...................................
)> .........................................
stora sjukhuset för diskanordning
kronor | 7,700: — |
..................................... » | 880: — |
................................. » | 500: — |
..................................... » | 630: — |
eller tillhopa kronor | 9,710: — |
Vidare har chefläkaren uti underdånig skrivelse den 27 juli 1917
anmält, att i sjukhusets tvättinrättning vore i torkrummet inlagda raka
oveckade rör för uppvärmning förmedelst ånga från den i undre våningen
belägna ångpanneanläggningen. Det hade emellertid visat sig,
att detta system vore opraktiskt, enär tillräcklig värme därigenom icke
kunde erhållas. Dessutom vore bränsletillgången allt för stor och syntes
kunna avsevärt inskränkas, därest de nuvarande föråldrade rören
utbyttes mot smidda kaminrör.
Med anledning härav anhölle chefläkaren om medgivande att för en
kostnad av högst 3,485 kronor låta verkställa den erforderliga förändringen.
Slutligen har chefläkaren uti skrivelse till arméförvaltningens civila
departement och sjukvårdsstyrelse den 27 juli 1917 gjort framställning
om anvisande av medel för uppvärmnings-, ventilations-, belysnings- och
sanitära anordningar vid sjukhuset samt därvid anfört följande:
Inom sjukhuset funnes för närvarande fyra olika belysningssystem,
nämligen l:o) fotogenbelysning, 2:o) gasbelysning, 3:o) elektrisk belysning
från eget elektricitetsverk, drivet med kraft från Stockholms stads
elektricitetsverk, samt 4:o) elektrisk belysning, direkt levererad från
Stockholms stads elektricitetsverk. Dessa olika system hade införts
tid efter annan i samband med belysningssystemens utveckling och
utökandet av sjukhusets verksamhet. Tillkomna under tider, då såväl
bränsle som arbetskraft varit billiga, vore de numera både oekonomiska
och framför allt otillräckliga för sjukhusets behov. För att kunna utnyttja
möjligheterna till noggranna kliniska undersökningar och vidtaga
erforderliga ingrepp varje tid på dygnet, bereda intagna sjuka behövlig
trevnad under den mörka årstiden och från ordnings- och allmänhygienisk
synpunkt jämväl erhålla tillfredsställande förhållanden, vore
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 2 käft. (Nr 2.) 8
[16-]
Framställning
av chefläkaren
angående inläggning
av
nya rör i sjukhusets
tvättinrättning.
Framställning
av chefläkaren
angående uppvärmnings-,
ventilations-,
belysningsoch
sanitära
anordningar
vid sjukhuset.
58
Fjärde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
[16.] förbättrad belysning ett krav, som för närvarande hörde till de för
sjukhuset mest trängande. Kostnaderna för fullständig eleklrisk belysningsanläggning
inom stora sjukhusbyggnaden uppginge till 20,500 kronor.
Uppvärmning och ventilering skedde på största delen av sjukhuset
medelst kakelugnar. De stora sjuksalarna kunde emellertid därigenom
icke fullt uppvärmas. Också hade kakelugnarna måst till det yttersta
utDyttjas med den påföljd, att kostnaderna för kakelugnsreparationer
vid sjukhuset dragit väsentliga kostnader. Det hade också varit en
ständig klagan bland sjukhusets klienter och även dess personal, att
icke blott sjuksalar, utan framför allt korridorer, trappor och förstugor
varit så otillfredsställande uppvärmda, ■ att fråga vore, huruvida icke
sjukhusets bristande uppvärmning orsakat eller åtminstone kunnat
gynna uppkomsten av sjukdomskomplikationer. Gentemot dylika faror spelade
det måhända mindre roll, att sjukhusutrymmet med ändrat uppvärmningssystem
bleve bättre tillvarataget och att sjukvårds- och handräckningspersonals
tid bättre kunde utnyttjas. Chefläkaren hemställde
därför om anvisande av 67,000 kronor för värmelednings- och ventilationsanordningar
vid sjukhuset.
Klosetterna inom stora sjukhusbyggnaden behövde omläggas till
W.C.-system. Det nuvarande tunnsystemet hade aldrig fungerat oklanderligt,
men ofta varit förenat med högst betydande olägenheter från
både vanlig snygghets- och hygienisk synpunkt. För ändamålet erfordrades
ett belopp av 34,500 kronor.
För anordnande av ringledningar mellan sjukhusets olika avdelningar
krävdes anvisande av 850 kronor.
Sammanlagda kostnaderna för inredande av uppvärmnings-, ventilations-,
belysnings- och sanitära anordningar samt ringledningar skulle
alltså uppgå till 122,850 kronor. Detta belopp kunde förefalla avsevärt,
särskilt under nuvarande förhållanden. Bristerna vore dock av den
art^ att de hade bort avhjälpas för länge sedan. Att icke garnisonssjukhusets
klientel skulle vara moget att vårdas under tidsenliga sjukhusformer,
vore en obehövlig fruktan, snarare skulle framtiden utvisa,
att omgivningen och ramen för all uppfostran — dylik meddelades
även på sjukhus — här som över allt spelade en betydande roll och
att ansvarskänslan växte i samband därmed.
Framställning
av arméförvaltningens
sjukvårdsstyrelse.
Med underdånig skrivelse den 7 december 1917 bär arméförvaltningens
sjukvårdsstyrelse, efter att hava i ärendet samrått med överintendentsämbetet,
överlämnat chefläkarens förenämnda framställningar
samt därvid anfört huvudsakligen följande:
Fjerde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
59
Sjukvårdsstyrelsen hade genom undersökning på platsen förvissat
sig om att de gjorda framställningarna vore val befogade och
att de av chefläkaren föreslagna anordningarna vore oundgängligen
erforderliga, därest det vore avgjort, att garnisonssjukhuset skulle alltjämt
användas för sitt nuvarande ändamål. Då det emellertid numera
tinge antagas, att garnisonssjukhuset i en ej alltför långt avlägsen
framtid komme att sammanslås med Serafimerlasarettet eller åtminstone
flyttas från sin nuvarande plats, ansåge sig sjukvårdsstyrelsen icke
kunna förorda omändringsarbeten inom sjukhuset i större omfattning,
än som oundgängligen vore av behovet påkallad.
Garnisonssjukhuset uppfyllde i sitt nuvarande skick långt ifrån de
anspråk, man ställde på ett tidsenligt sjukhus, och de brister, chefläkaren
framhållit, hade utan tvivel för länge sedan bort vara avhjälpta.
Oaktat chefiäkarens framställningar icke avsåge mera än att bereda
sjukhusets klienter sjukvård under någorlunda tidsenliga sjukhusformer,
hade sjukvårdsstyrelsen dock av nyss anförda skäl ansett, att chefläkarens
anslagskrav borde i någon mån reduceras.
De förändringsarbeten, som enligt sjukvårdsstyrelsens mening för
närvarande vore de mest oundgängliga och för vilka anslag erfordrades
redan under innevarande år, vore följande:
I. Anordnande av poliklinik genom flyttning och tillbyggnad av träpaviljongen.
Den veneriska polikliniken och polikliniken för öron- och
ögonsjukdomar vore nu förlagda till den stora sjukhusbyggnaden. Som
väntrum för de besökande begagnades en mörk och trång korridor i
sjukhusbyggnaden, som under den tid mottagningen påginge i regel
vore fullpackad med besökande. Utom det olämpliga uti att på detta
sätt upptaga en av sjukhusets korridorer vore det överhuvud alldeles
oriktigt att alls hava poliklinikens patienter inne i sjukhusets lokaler.
Polikliniken borde under alla förhållanden vara helt skild från sjukhuset,
och poliklinikens besökare borde icke ens hava tillfälle att komma inom
sjukhusets område.
Lämpligast och för statsverket billigaste sättet att vinna här angivet
önskemål vore enligt sjukvårdsstyrelsens mening att begagna den
inom sjukhusområdet uppförda s. k. träpaviljongen, som för närvarande
icke användes, samt flytta och tillbygga densamma på det sätt, som
närmare framginge av en skrivelsen bifogad inom överintendentsämbetet
uppgjord ritning. Enligt denna skulle byggnaden läggas invid Pilgatan
med direkt ingång från denna. Kostnaden för träpaviljongens flyttning
och tillbyggnad hade beräknats till 25,000 kronor.
II. Tillbyggnad av stenpaviljongen. Chefläkaren hade föreslagit,
att den s. k. stenpaviljongen måtte inredas för förläggning av omkring 50
[16-]
60
Fjärde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
man och förses med snyggningsrum m. m. Efter överläggning med
sjukvårdsstyrelsen hade emellertid chefläkaren ändrat sitt förslag därhän,
att stenpaviljongen anordnades till logement för manskap, kommenderat
till sjukhuset, att å norra gaveln tillbyggdes förrum, rum för befäl och
persedlar samt tvättrum, att å södra gaveln och i vinkel mot huset
tillbyggdes matsal, kök, diskrum, förråd och dagrum m. m. samt bostad
och expedition för köksföreståndaren. Kostnaden för dessa förändringsarbeten,
däri inberäknat vatten- och avloppsledningar m. m., hade beräknats
till 52,000 kronor.
Sjukvårdsstyrelsen ansåge sig icke böra tillstyrka denna ombyggnad
i hela den omfattning, som chefläkaren föreslagit. Om det också kunde
vara önskvärt, att bostad inom sjukhuset bereddes köksföreståndaren,
hölle styrelsen dock före, att detta icke vore absolut nödvändigt, utan
att härmed kunde anstå. Styrelsen ansåge därför, att den med litt. C
å vidfogade ritning betecknade tillbyggnaden borde utgå ur byggnadsförslaget,
varigenom kostnaden kunde minskas med 19,000 kronor till
33,000 kronor.
III. Anordnande av chefläkarens och sjukhusläkarens höstäder till
sköterskebostäder och matsal. I princip vore sjukvårdsstyrelsen av den
mening, att avdelningssköterskorna borde hava bostad envar inom sin
avdelning. För att inom garnisonssjukhuset åstadkomma detta vore
det emellertid oundgängligen nödvändigt att begagna en del nu som
sjuksalar använda rum, avdela dessa med väggar, så att rummen icke
bleve alltför stora, förändra eldstadsanordningarna samt upptaga en del
nya dörrar, allt arbete av den omfattning, att sjukvårdsstyrelsen icke
ansåge sig böra för närvarande föreslå detsamma. Dessutom vore det
icke ändamålsenligt att minska på utrymmet för patienterna. Under
alla förhållanden måste dock sköterskorna beredas bostad inom sjukhusets
område. Därest sköterskepersonalen komme att ökas till för
sjukhusets behov erforderligt antal, funnes enligt sjukvårdsstyrelsens
mening ingen annan utväg att bereda sköterskorna lämpliga bostäder
än att för detta ändamål begagna de till chefläkaren och sjukhusläkaren
för närvarande upplåtna bostadslägenheterna, huru föga överensstämmande
detta än vore med sjukvårdsstyrelsens uppfattning om att det
vore av stor betydelse för såväl den egentliga sjukvården som ock för
sjukhusets rationella ekonomiska drift, att i synnerhet chefläkaren, helst
samtliga avdelningsläkare hade sina bostäder å sjukhuset. Häröver
hade arméförvaltningens intendents- och civila departement samt sjukvårdsstyrelse
även närmare yttrat sig uti sitt till Kungl. Maj:t avgivna
förslag till stat för år 1919 för garnisonssjukhuset i Stockholm. De
(51
Fjärde huvudtiteln: 1018 års tilläggsstat.
mindre reparationer, som komme att i anledning härav erfordras, skulle
enligt chefläkarens förslag kräva en kostnad av 2,000 kronor.
IV. Anordnande av sköterskornas matsal till bostad åt väbeln. 1
förslaget till stat för år 1919 för garnisonssjukhuset i Stockholm hade
arméförvaltningens intendents- och civila departement samt sjukvårdsstyrelse
föreslagit, att i sjukhusväbelns avlöningsförmåner måtte ingå
fri bostad med bränsle och lyse. Under förutsättning att bostäder och
matsal bereddes sjuksköterskorna uti de nu åt chefläkaren och sjukhusläkaren
upplåtna bostäderna, kunde den lägenhet, som för närvarande
användes till matsal och kök för sköterskorna, disponeras till bostad åt
sjukhusväbeln. Härav föranledda, erforderliga reparationer hade beräknats
betinga en kostnad av 300 kronor.
V. Omläggning av den elektriska belysningen. Såsom chefläkaren
omförmält, funnes för närvarande inom sjukhuset fyra olika belysningssystem.
Från sjukhusets eget elektricitetsverk levererades belysning till
sjuksalar och korridorer. Detta elektricitetsverk vore i gång endast
en viss tid av dygnet; endast under denna tid kunde elektriskt ljus
tändas uti sjuksalar och korridorer. Denna anordning vore uppenbarligen
mycket olämplig, i synnerhet som belysningsverket icke vore i
gång ens hela natten, varför i sjuksalarna måste användas fotogenbelysning
nattetid, om ljus behövde tändas. Belysningsnätet saknade
också strömbrytare, varför belysningen tändes samtidigt i hela sjukhuset,
när belysningsverket sattes i gång, och släcktes samtidigt överallt.
Sjukvårdsstyrelsen funne det oundgängligen erforderligt, att den
elektriska belysningen i sjuksalar och korridorer anordnades så, att den
kunde tändas vilken tid på dygnet som helst, då ljus erfordrades. Därför
måste sjukhusets belysningsverk hållas i gång hela den mörka
delen av dygnet, och belysningsnätet förses med strömbrytare, så att
ljuset kunde tändas och släckas efter behag.
Det vore också nödvändigt att införa elektrisk belysning uti stenpaviljongen
och träpaviljongen, därest dessa byggnader bleve ombyggda
enligt sjukvårdsstyrelsens förslag. Kostnaden för anordnandet av strömbrytare
uti sjukhusbyggnaden samt inledning av elektrisk belysning uti
sten paviljongen och träpaviljongen hade beräknats belöpa sig till 5,050
kronor.
VI. Anordnande av W. C. i stora sjukhuset. Klosetterna inom stora
sjukhusbyggnaden behövde omläggas till W. C.-system. Det enda rätta
vore att anordna W. C.-system i alla lokaler inom sjukhuset. Av skäl,
som styrelsen förut anfört i samband med övriga föreslagna förändringsarbeten,
ansåge sig styrelsen även beträffande anordnandet av W. C.-system böra inskränka sig till att föreslå anordnandet av W. C.-system
[16.]
62 Fjärde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
[16.] uti stora sjukhusbyggnaden, där sådan anordning måste anses oundgängligen
nödvändig. Kostnaden härför hade beräknats till 17,400 kronor.
Sammanlagda kostnaden för de förändringsarbeten, som sjukvårdsstyrelsen
nu föreslagit, skulle således uppgå till 82,750 kronor. Kostnaden
vore approximativt beräknad. Med den ständiga prisstegringen
på alla varor torde det vara mycket oavgjort, om dessa kostnadsberäkningar
kunde antagas vara tillförlitliga vid den tidpunkt, då arbetena
i bästa fall kunde antagas bliva påbörjade. Sjukvårdsstyrelsen hölle
därför före, att den beräknade kostnaden borde ökas med 10 procent till
91,025 kronor.
På grund av vad sålunda anförts, hemställde sjukvårdsstyrelsen,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att till ovan angivna förändringsarbeten
inom garnisonssjukhuset i Stockholm anvisa ett belopp på
extra stat för år 1919 av 91,025 kronor, ävensom medgiva, att berörda
belopp finge disponeras för arbetenas utförande under år 1918.
Såsom jag uti mitt till statsrådsprotokollet förut denna dag avgivna
yttrande rörande beräknandet för år 1919 av anslaget till garnisonssjukhusen
anfört, bör man, med hänsyn till det läge, vari garnisonssjukhusets
byggnadsfråga för närvarande befinner sig, undvika att nedlägga
några större kostnader på den nuvarande sjukhusbyggnaden. Å
andra sidan vore det dock tydligt, att sådana åtgärder, som för sjukvårdens
behöriga handhavande funnes vara av behovet oundgängligen påkallade,
icke kundei avvaktan på byggnadsfrågans lösninghelt undanskjutas.
Vid granskningen av de utav sjukvårdsstyrelsen framställda anslagskraven
har jag funnit dessa samtliga vara av beskaffenhet att snarast möjligt
böra tillgodoses. De lokala förhållandena å garnisonssjukhuset äro,
enligt vad jag förvissat mig om, för närvarande sådana, att de föreslagna
åtgärderna måste anses nödvändiga, för att sjukvården skall
kunna åtminstone nödtorftigt ombesörjas. Jag finner mig därför böra
tillstyrka, att liärför erforderliga medel nu äskas av riksdagen.
Mot de uppgjorda, inom överintendentsämbetet granskade kostnadsberäkningarna
har jag icke något att erinra. Då det är av vikt,
att de föreslagna anordningarna kunna komma till utförande redan
under innevarande år, torde det för ändamålet erforderliga beloppet
eller 91,025 kronor böra anvisas å tilläggsstat för år 1918.
Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå
riksdagen
att för verkställande av vissa ändringsarbeten vid
garnisonssjakhuset i Stockholm å tilläggsstat för år
1918 anvisa ett reservationsanslag av 91,025 kronor.
Fjärde huvudtiteln: 1D1S urs tilläggsstat.
G3
10. Täckande av förskjutna kostnader för uppförande av nytt kasernetablissemang
för Livgardet till häst.
Med anledning av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning medgav
1892 års riksdag,
att vissa närmare angivna, kronan tillhöriga områden inom Stockholms
stad finge, i den ordning Kungl. Maj:t kunde pröva lämpligt,
för kronans räkning föryttras;
att av de medel, som inflöte vid försäljning av nyssnämnda områden,
finge till beredande åt Livgardet till häst av nytt kasernetablissemang
användas ett belopp av 1,886,000 kronor; samt
att medel till såväl nyssnämnda byggnadsföretag som ock de gaturegleringsarbeten,
vilka till följd av den ifrågasatta försäljningen av
ifrågavarande områden erfordrades, finge efter Kung]. Maj:ts beprövande
av statsverkets tillgångar förskjutas.
Med anledning av riksdagens förenämnda beslut bemyndigade
Kungl. Maj:t genom brev den 27 maj 1892 statskontoret att, mot ersättning
framdeles i den ordning riksdagen stadgat, av omhänderhavande
medel förskjuta och till vederbörande på rekvisition utbetala dels
intill ett belopp av 1,886,000 kronor nödiga medel för uppförandet av
det nya kasernetablissemanget för Livgardet till häst och dels vad som
kunde erfordras för de i sammanhang med den beslutade försäljningen
erford erliga gaturegleringsarbeten.
Uti sitt den 25 oktober 1917 över kassaförlagskommitténs betänkande
avgivna utlåtande har nu statskontoret anmält, att ämbetsverket
för uppförande av nytt kasernetablissemang för Livgardet till häst förskjutit
ett belopp av 1,586,729 kronor 36 öre.
För täckande av ifrågavarande förskott torde anslag böra äskas å
tilläggsstat för år 1918. I avvaktan på tomtförsäljningsmedlens inflytande
torde erforderliga medel tillsvidare böra beredas genom tillfällig
upplåning.
Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå
riksdagen
att för täckande av förskjutna kostnader för uppförande
av nytt kasernetablissemang för Livgardet till
häst å tilläggsstat för år 1918 anvisa, i jämnt krontal,
ett förslagsanslag av högst 1,586,730 kronor.
[17.]
64
Fjärde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
11. Täckande av förskjutna kostnader för förvärvande av mark m. m.
för Järvafältet.
Efter därom av Kungl. Maj:t gjord framställning medgav 1905
års riksdag,
att vissa kronan tillhöriga egendomar i Spånga socken av Stockholms
län finge till lantförsvaret upplåtas för att användas till övningsfält
för armén tillhörande trupper;
att två närmare angivna områden av Norra Djurgården, belägna
det ena söder om Valhallavägens förlängning åt öster och det andra
norr om Djurgårdsbrunnsviken, finge, med undantag av omkring 3,000
kvadratmeter utav skogsinstitutets nuvarande tomt, på det sätt kronan
avhändas, att därav till Stockholms stad kostnadsfritt med äganderätt
upplätes de delar, som enligt en blivande stadsplan för dessa områden
erfordrades till gator, torg och allmänna platser, ävensom angränsande
vattenområde, samt att de återstående delarna försåldes i den ordning,
Kungl. Maj:t bestämde;
att av de genom försäljningen inflytande medel finge användas
högst 4,000,000 kronor till förvärvande av den mark, som jämte förenämnda,
kronan tillhöriga egendomar av Kungl. Maj:t ansåges böra
ingå i övningsfältet, till ersättningar åt boställshavare, arrendatorer och
andra personer för mistad besittningsrätt till jord, som för detta ändamål
avstodes m. m., samt till anläggande av skjutbanor, fältets dränering
och ordnande i övrigt, i den mån medel härtill kunde av nämnda
summa erhållas;
att av försäljningsmedlen finge gäldas ersättningar, enligt Kungl.
Maj:ts bestämmande, dels åt Djurgårdsförvaltningen för bostället Djursborg
och för mistad inkomst av arrenden för de lägenheter, som vore
till andra upplåtna, dels ock åt enskilda personer m. fl. för intrång i
nyttjanderätt till vissa delar av ifrågavarande områden av Norra Djurgården
ävensom kostnaderna för ordnandet av gator och allmänna
platser enligt den överenskommelse, som härom kunde med Stockholms
stad träffas;
att därefter återstående medel, förutom det belopp, som därav
kunde framdeles beviljas av riksdagen till nya byggnader för skogsinstitutet,
finge tilläggas lantförsvarets fond för byggnader och andra försvarsändamål;
samt
Mjärde linvikIIiloln: HUS urs lilluiifisslat.
Ii;")
att, i man av behov, do medel, som i första hand erfordrades för
inköp av mark till övningsfältet m. m., till ersättningar åt enskilda och
till bestridande av kostnader för ordnandet av gator och allmänna
platser, finge efter Kung!. Majtts beprövande av tillgängliga medel
förskjutas.
Med anledning av detta riksdagens beslut hava åtskilliga markområden
inköpts och tillagts det av förenämnda kronoegendomar bildade
för Stockholms garnison avsedda övningsfältet vid .lärva. Därjämte
hava åtskilliga ersättningsbelopp utbetalts åt enskilda ävensom åt Stockholms
stad för iordningställande av gator och allmänna platser å de
till försäljning upplåtna områdena å Norra Djurgården.
Ifrågavarande utgifter hava, i avvaktan på att inflytande tomtförsäljningsmedel
bleve för ändamålet tillgängliga, bestritts å förskottstitel.
Uti sitt den 25 oktober 1917 över kassaförlagskommitténs betänkande
avgivna utlåtande har nu statskontoret anmält, att de av ämbetsverket
förskjutna kostnaderna för förvärvande av mark m. m. för
Järvafältet belöpte sig till sammanlagt 3,950,000 kronor.
För täckande av ifrågavarande förskott torde anslag böra äskas
å tilläggsstat för år 1918. Jämväl för detta anslag torde i avvaktan
på tomtförsäljningsmedlens inflytande erforderliga medel tillsvidare böra
beredas genom tillfällig upplåning.
Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå
riksdagen
att för täckande av förskjutna kostnader för förvärvande
av mark in. in. för Järvafältet å tilläggsstat
för år 1918 anvisa ett förslagsanslag av högst 3,950,000
kronor.
H. Sjukvård.
1. Tandvård vid vissa truppförband.
1 anslutning till vad jag under punkten 09 i det vid årets statsverksproposition
fogade statsrådsprotokollet över lantförsvarsärenden anfört,
får jag hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen
att för bestridande av kostnader för tandvård vid
vissa truppförband å tilläggsstat .för år 1918 bevilja
ett förslagsanslag av högst 8,500 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 191S. 1 samt. 2 käft. (Nr 2.)
9
Fjärde huvudtiteln: 1.018 års tilltiggsstnt.
fifi
2. Sanatorievård åt personal vid armén.
Under åberopande av vad jag under punkten 69 i det vid årets statsverksproposition
fogade statsrådsprotokollet över lantförsvarsärenden anfört,
får jag hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen
att för bestridande av kostnader för beredande
av sanatorievård åt personal vid armén å tilläggsstat
för år 1918 bevilja ett förslagsanslag av 75,000 kronor.
3. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till arméns sjuk- och
veterinärvård samt hovbeslag m. m.
Under åberopande av vad jag under punkten 70 i det vid årets
statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över lantförsvarsärenden
anfört, får jag hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj: t föreslå riksdagen
att till förstärkning av ordinarie reservations anslå q et
till arméns sjuk- och veterinärvård samt hovbeslag m. m.
å tilläggsstat för år 1918 anvisa ett förslagsanslagav
högst 197,650 kronor.
I. Remontering och hästlega.
1. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till remontering m. m.
I anslutning till vad jag under punkten 75 i det vid årets statsverksproposition
fogade statsrådsprotokollet över lantförsvarsärenden
anfört, får jag hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen
att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget
till remontering in. m. å tilläggsstat för år 1918 anvisa
ett förslagsanslag av högst 445,702 kronor.
2. Kostnader enligt § 72 avlöningsreglementet för armén.
I enlighet med vad jag under punkten 77 i det vid årets statsverksproposition
fogade statsrådsprotokollet över lantförsvarsärenden anfört,
får jag hemställa, det täcktes Eders Kung]. Maj:t föreslå riksdagen
, att för bestridande av kostnader enligt § 12 avlöningsreglementet
för armén å tilläggsstat för år 1918
bevilja ett förslagsanslag av 10,000 kronor.
Fjärde huvudtiteln: HUS års tilläggsstat.
67
3, Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till lega av hästar för [24.j
truppförbandens övningar.
I anslutning till vad jag under punkten 77 i dot vid årets statsverksproposition
fogade statsrådsprotokollet över lantförsvarsärenden
anfört, får jag hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen
att
till förstärkning nr ordinarie reservationsanslaget
till lega av hästar för truppförbandens övningar å tillläggsstat
för år i.918 anvisa ett förslagsanslag av
högst 600,000 kronor.
■J. Kostnader för tryggande av rikets neutralitet.
1. Neutralitetskostnader under år 1918. [25 ]
För bestridande av neutralitetskostnader efter 1916 års utgång
anvisade uästlidet års riksdag i enlighet med Kung]. Maj:ts därom
framställda förslag å innevarande års riksstat under fjärde huvudtiteln
tillhopa 48,500,000 kronor, därav 24,975,000 kronor för egentliga neutralitetskostnader
och 23,525,000 kronor för täckande av kostnaderna
för materielanskaffniugar, för vilka medel under förskottstitel redan
blivit av Kungl. Maj:t anvisade.
Det för egentliga neutralitetskostnader beräknade beloppet var av
Kungl. Maj:t avsett endast för år 1917. - Riksdagen ansåg emellertid,
att med de av Kungl. Maj:t verkställda beräkningarna medlen skulle
räcka även någon tid in på år 1918, för den händelse världskriget
ännu vid denna tidpunkt skulle göra särskild neutralitetsvakt nödvändig.
Efter det inom lantförsvarsdepartementet vissa uppgifter utarbetats
rörande neutralitetsvaktens omfattning under innevarande år, anmodades
arméförvaltningen den 17 november 1917 att med ledning av nämnda
uppgifter till Kungl. Maj:t inkomma med förslag till beräkning av de
medel, som under år 1918 kunde komma att erfordras för tuggande
av rikets neutralitet.
Med anledning härav har armé förvaltningen med särskild skrivelse
den 17 december 1917 överlämnat specificerade beräkningar rörande
de medel, som erfordras för bestridande av de på lantförsvaret under
år 1918 belöpande neutralitetskostnaderna.
68
Fjärde huvudtiteln: 1.018 års till äggsstat.
A id granskning av nämnda beräkningar, vid vilkas uppgörande
tillämpats enahanda grunder som vid beräknandet av neutralitetskostnaderna
för år 1917, bär jag kommit till det resultatet, att det för år
1918 erforderliga beloppet bör upptagas till 18,365,000 kronor.
Jag anser mig böra särskilt framhålla, att nyssnämnda belopp
endast utgör eu beräknad kostnad. Vid lantförsvaret hava, liksom vid
marinen, åtskilliga icke oväsentliga inskränkningar i neutralitetsvakten
blivit under den sista tiden vidtagna. Såväl med hänsyn till nödvändigheten
att i största möjliga mån begränsa och lindra de personliga uppoffringar,
som neutralitetsvakten förorsakar dem, vilka inkallas till tjänstgöring,
som ock ur kostnadssynpunkt är det givetvis av synnerlig vikt,
att neutralitetsvakten icke utsträckes utöver vad som måste anses vara
av förhållandena oavvisligen påkallat. Jag kommer följaktligen även
för framtiden att hava min uppmärksamhet oavlåtligen riktad på möjligheten
att åstadkomma ytterligare begränsningar i de dispositioner, som
för tryggande av neutraliteten inom lantförsvaret vidtagits.
Det synes mig icke lämpligt att till statsrådsprotokollet närmare
redogöra för detta ärende; riksdagens vederbörande utskott torde därom
erhålla närmare upplysningar genom de handlingar, som tillhandahållas
utskottet.
Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kung]. Maj:t föreslå
riksdagen
att lör bestridande av kostnader för tryggande ar
rikets neutralitet under år 1918 å tilläggsstat för samma
år bevilja ett förslagsanslag av högst 18,365,000
kronor.
K. Diverse.
1. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till extra utgifter.
Under åberopande av vad jag under punkten 80 i det vid årets
statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över lantförsvarsärenden
anfört, får jag hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå
riksdagen
att för förstärkning ar ordinarie reservationsanslaget
till extra utgifter å tilläggsstat för år 1918 bevilja ett
förslagsanslag av högst 50,000 kronor.
Fjärde huvudtiteln: HUS års tiUäggsstat.
til t
2. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga.
I överensstämmelse med vad jag under punkten 82 i det vid
årets statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över lantförsvarsärenden
anfört, får jag hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå
riksdagen
att för bestridande av kostnader för kommittéer och
utredningar genom sakkunniga å tilläggsstat för år 1918
bevilja ett förslagsanslag av 200,000 kronor.
3. Täckande av förskjutna kommittékostnader.
Arméförvaltningen bar till ersättande anmält följande förskottsvis
utbetalda belopp, nämligen:
Till riksförsäkringsanstalten för utanordnande av
ersättning i anledning av kroppskada, ådragén
under militärtjänstgöring, samt gottgörelse för
• handläggning av ärenden rörande dylik ersättning
enligt kungl. brev den 12 februari och
den 23 september 1915 samt den 28 juli 1916 kronor
» sakkunniga för utarbetande av förslag till omorganisation
av arméns musik enligt kungl.
brev den 17 september 1914, den 5 februari
och den 3 september 1915................................. »
)) sakkunniga för verkställande av utredning och
utarbetande av förslag angående vissa värnpliktigas
tjänstgöring enligt kungl. brev den 17
september 1914, den 22 januari och den 11
juni 1916 ................................................................... )>
» sakkunniga för utredning rörande landstormens
utrustning m. m. enligt kungl. brev den 22 januari,
den 12 februari, den 28 mai, den 11 juni och
den 17 december 1915 samt den 9 juni 1916 »
» ersättning åt översten C. G. V. Hammarskjöld
enligt kungl. brev den 12 februari 1915........... »
Transport kronor
8,184: 85
2,035: 83
4,241: 30
2,074: 25
700: —
17,236: 23
70
Fjärde huvudtiteln: 1918 års tillagt/sstat.
[28.]
Transport kronor
Till sakkunniga för utarbetande av förslag i fråga
om hästhållningen för officerare vid armén m. m.
enligt kungl. brev den 18 juni, den 17 och 31
december 1915 samt den 14 april 1916 ............ »
» kostnader för verkställande av viss utredning
enligt kungl. brev den 26 juni 1915, den 11
och 18 februari, den 3 mars, den 5 maj och
den 22 september 1916........................................... »
» kommissionen för organiserande av samarbete
mellan militära förvaltningsmyndigheter och industrier
enligt kungl. brev den 26 juli och den
16 oktober 1915, den 8 januari, den 14 april,
den 19 maj, den 4 augusti, den 10 oktober
och den 3 november 1916 .................................... »
)> ersättning åt överintendenten C. O. Möller för
visst uppdrag enligt kungl. brev den 31 december
1915......................................................................... )>
» ersättning åt generallöjtnanten J. G. Björlin för
visst uppdrag enligt kungl. brev den 5 maj
1916.........................;..................................................»
)» sakkunniga för granskning av förslag till förändrad
teknik vid arbetet inom rullföringsexpeditionerna
m. in. enligt kungl. brev den 12
maj, den 14 juni och den 28 juli 1916.............. »
» ersättning åt generalmajoren H. E. Hult för särskilt
uppdrag enligt kungl. brev den 31 december
1914 och den 30 maj 1916 ...................... »
» ersättning åt e. o. hovpredikanten P. G. J. Malmberg
för visst uppdrag enligt kungl. brev den
2 juni 1916................................................................. »
» sakkunniga för verkställande av förnyade utredningar
rörande vissa lantförsvarsbehov enligt
kungl. brev den 14 juni och den 13 oktober 1916 »
» sakkunniga för verkställande av utredning i fråga
om ökad möjlighet till ammunitionstillverkning
enligt kungl. brev den 14 juni, den 22 juli och
den 1 december 1916 ............................................... »
» sakkunniga för granskning av förslag till lag
17,236: 23
2,356: 43
7,543: 74
49,704: 74
200: —
1,000: —
6,759: 92
5,252: 14
392:80
4,856: 90
(i,486: 47
Transport kronor 101,789: 37
Fjltnlo IiuvikII hell! 1.018 års liltöfif/sstnf.
TI
Transport | krono | r 101,789:37 |
angående upplåtande av mark för militära öv-ningar in. m. enligt kungl. brev den 14 juni, | )) | 3,669: 55 |
ill sakkunniga för verkställande av utredning och 4 och 18 augusti, den 10 november och den | )> | 5,274: 84 |
» sakkunniga för utarbetande av förslag till änd-ringar i inskrivningsförordningen enligt kungl. | » | 612: 80 |
» ersättning åt översten J. A. F. Carleson och | )) | 342: 50 |
» sakkunniga för verkställande av utredning rö-rande åtgärder för befrämjande av den ädla | >i | 861: 40 |
» sakkunniga för verkställande av utredning rö-rande manskapsrekryteringen vid armén enligt | )> | 899: 20 |
» viss personal hos arméförvaltningen för utar-betande av förslag till ändrad uppställning av | » | 4,194: 30 |
eller tillsammans kronor 117,643: 96
För täckande av ifrågavarande förskott torde böra äskas ett för nepartamenta
tilläggsstatens avjämnande till 117,645 kronor upptaget belopp. Jag l>helen''
får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen
att till täckande av ifrågavarande förskott å tilläggsstat
för år 1918 anvisa ett förslagsanslag av högst
117,645 kronor.
72
Fjärde huvudtiteln: 1018 örs tilliigfissUit
[29 ] 4. Täckande av brister i vissa reservationsanslag.
Uti 1916 års riksstat voro nedan angivna ordinarie reservationsanslag
upptagna med följande belopp, nämligen
anslaget till arméns munderingsutrustning............... kronor 4,924,922: —
» » arméns diverse intendenturbehov......... )) 853,388: —
» » arméns kasernutredning samt ved,
ljus och vatten................................... » 2,097,461: —
» » arméns sjuk- och veterinärvård samt
hovbeslag m. m................................ » 416,342: —
Ifrågavarande anslag voro samtliga beräknade efter dittills följda
grunder, nämligen
munderingsanslaget efter 33 öre om dagen för varje man samt 10
öre om dagen för var och en av kavalleriets och trängens hästar,
intendenturanslaget efter 6 öre för man och tjänstgöringsdag,
kasernutredningsanslaget efter 12 öre om dagen för varje man och
3 öre om dagen för varje häst vid truppförbanden, varförutom under
anslaget beräknades ersättning för ved och lyse till underofficerare och
vederlikar med 130 kronor till fanjunkare och likställd samt med 100
kronor till sergeant och likställd, samt
sjukvårdsanslaget efter 2 öre om dagen för varje man och 3.3 öre
om dagen för såväl varje häst vid truppförbanden som varje remont
vid remontdepåerna.
Antalet manskapstjänstgöringsdagar för år 1916 beräknades till
14,223,141.
Brister på grund av för lågt beräknat antal tjänstgöring sdag ar.
Arméförvait- Uti sin underdåniga skrivelse den 31 augusti 1917 angående lantförsvarets
medelsbehov för år 1919 har nu arméförvaltningen anmält,
nin° att det antal manskapstjänstgöringsdagar, varefter förenämnda fyra anslag
blivit beräknade, visat sig allt för lågt. Det verkliga antalet hade
nämligen uppgått till 15,747,670 eller 1,524,529 dagar mera, än som
vid anslagens bestämmande förutsetts. Följden härav hade blivit, att
anslagen visat sig för sina ändamål otillräckliga och på grund därav
överskridits.
Vad munderingsanslaget anginge, hade intendentsdepartementet
varit skyldigt att från detta anslag tillhandahålla vederbörande trupp
-
7:-i
Fjärde huvudtiteln: 1918 urs till äggsstat.
förband ett, årsanslag av 33 öre för man och dag för anskaffning och
vidmakthållande av manskapets munderingspersedlar i enlighet med
mobiliseringsplaner och fältutrustningslistor. På grund av förenämnda
stora ökning av tjänstgöringsdagarnas antal under år 1916 hade departementet
måst till truppförbanden utbetala (1,524,529 x 0.33 =) 503,094
kronor 57 öre mera än för ändamålet funnits å anslaget tillgängligt.
Ett liknande förhållande hade ägt rum i fråga om intendenturanslaget
samt sjukvårdsanslaget. Till följd av tjänstgöringsdagarnas ökning
hade det förra behövt höjas med (1,524,529 x 0,06 =) 91,471 kronor
74 öre och det senare med (1,524,529 x 0.02 =) 30,490 kronor 58 öre.
Slutligen både jämväl å kasernutredningsanslaget uppstått betydande
brister, dels på grund av tjänstgöringsdagarnas allt för lågt upptagna
antal och dels till följd av väsentligt höjda pris å eldnings- och
helysningsämnen. Den uppkomna bristen på grund av tjänstgöringsdagarnas
ökade antal utgjorde (1,524,529 x 0.12=) 182,943 kronor 48 öre.
De på grund av tjänstgöringsdagarnas för låga beräknande uppkomna
bristerna utgjorde alltså:
å munderingsanslaget .......................
» intendenturanslaget.........................
» kasernutredningsanslaget .............
» sjukvårdsanslaget.............................
........................ kronor 503,094: 57
........................ » 91,471: 74
................... » 182,943:48
......................... » 30,490: 58
eller tillhopa kronor 808,000: 37
[29.]
På grund av vad sålunda anförts, hemställde arméförvaltningen, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att å extra stat för år 1919 anvisa
ett anslag av i jämnt tal 808,000 kronor för täckande av brister
i ovannämnda reservationsanslag, med rätt för Kungl. Maj:t att redan
under år 1918 disponera detta belopp.
För år 1916 beräknades antalet tjänstgöringsdagar för fast anställt Departementsmanskap,
däri inbegripet musikmanskap och indelt manskap, till 5,010,687 chefeu
och för värnpliktiga, till 9,212,454, således sammanlagt 14,223,141 tjänstgöringsdagar.
Enligt vad arméförvaltningen meddelat, har emellertid antalet
tjänstgöringsdagar under år 1916 i verkligheten uppgått till 15,747,670,
därav 4,110,230 för fast anställda och 11,637,440 för värnpliktiga.
Att antalet tjänstgöringsdagar för fast anställt manskap så väsentligt
understigit det beräknade, har givetvis sin grund uti det synnerligen
stora antalet vakanser, som under året förefunnits i de olika manskapsgraderna.
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 2 käft. (Nr 2.) 10
[29.]
Arméförvaltningens
intendentsdepartementa
fi anställning
deu 27 december
1916.
74 Fjärde huvudtiteln: 1918 års tiUäggsstat.
Den avsevärda ökningen av antalet tjänstgöringsdagar för värnpliktiga
torde, såsom redan uti förra årets statsverksproposition för
riksdagen anmäldes, hava sin grund uti de under senare åren rådande
utrikespolitiska förhållanden, vilka övat inverkan jämväl på det antal
värnpliktiga, som efter världskrigets utbrott inskrivits. Värnpliktsstatistiken
giver nämligen vid handen, att antalet vapenföra värnpliktiga,
vilka under åren 1915 och 1916 vid inskrivningsförrättningarna tilldelats
hären, avsevärt överstigit det beräknade. Antalet uppgick nämligen
år 1915 till omkring 33,000 man och år 1916 till omkring 35,000
man eller till 6,000 man respektive 8,000 man mera än som beräknats.
Att denna oväntade ökning av värnpliktskontingenten i allt väsentligt
berott på det pågående världskriget, vilket såväl minskat utflyttningen
ur riket som föranlett ökad återinflyttning till detsamma, framgår bland
annat därav, att antalet inskrivna överåriga, vilka förut så gott som
regelbundet utgjort 2,000 man årligen, under vart och ett av ifrågavarande
båda år överstigit 5,000 man.
Den sålunda inträdda ökningen av värnpliktskontingenten, vilken
vid uppgörande på hösten år 1914 av förslag till riksstat för år 1915
givetvis icke kuunat förutses, har föranlett, att det verkliga antalet
tjänstgöringsdagar avsevärt överstigit det beräknade. Följden härav
har åter blivit, att de anslag, vilka beräknats efter antalet tjänstgöringsdagar,
blivit för sitt ändamål otillräckliga. Å förenämnde fyra ordinarie
reservationsanslag har sålunda uppstått en brist av sammanlagt 808,000
kronor 37 öre. Då arméförvaltningen varit skyldig att enligt fastställda
grunder tillhandahålla vederbörande truppförband medel för bestridande
av de med anslagen avsedda utgifterna, hava de uppkomna
bristerna icke kunnat undvikas. För täckande av ifrågavarande brist
torde anslag böra äskas å tilläggsstat för år 1918.
Ytterligare brist å kasernutredning sanslag et.
Redan uti underdånig skrivelse den 27 december 1916 anmälde
arméförvaltningens iutendentsdepartement, att å anslaget till arméns
kasernutredning samt ved, ljus och vatten vid utgången av år 1916
komme att förefiunas eu brist, vars storlek, då räkenskaperna för år
1916 givetvis ännu icke kunnat avslutas, ej kunde till siffran exakt
angivas, men vilken med säkerhet kunde antagas icke komma att överskrida
900,000 kronor.
Anledningarna till denna brist hade varit, dels att det verkliga
antalet tjänstgöringsdagar under år 1916 betydligt överskridit det vid
Fjärde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
75
avgivande av framställning rörande medelsbehovet för samma år beräknade
antalet, dels att kostnaderna för underhäll av kaserninventarier,
i synnerhet sängutredningspersedlar (lakan, filtar, putvar, handdukar
och järnsängar), betydligt ökats, dels slutligen och framför allt, att utgifterna
för inköp av eldnings- och belysningsämnen i mycket väsentlig
grad stegrats på grund därav, att prisen å de flesta av dessa artiklar
sedan år 1914, då anslaget beräknats, stigit med avsevärt mera än
100 procent.
Då fråga nu förelåge, huru den uppkomna bristen å ifrågavarande
anslag skulle kunna ersättas av andra medel, ville intendentsdepartementet
till en början framhålla, att eu del av de ökade kostnaderna
föranletts därav, att intendentsdepartementet enligt Kungl. Maj:ts beslut
den 9 september 1915 låtit, för lindrande av nöden bland arbetslösa
kvinnor i riket, tillverka sängutredningspersedlar i större omfattning,
än som eljest med hänsyn till rådande höga pris å härför erforderliga
materialier skulle hava ifrågakomma. Denna tillverkning hade omfattat
50.000 par lakan, 50,000 putvar, 50,000 madrassvar och 100,000 handdukar,
och hade kostnaderna härför uppgått till 960,000 kronor. Åtminstone
25 procent av denna tillverkning skulle under andra förhållanden
hava kunnat tillsvidare undanskjutas i avvaktan på gynnsammare
inköpspris för bomullsvävnader och andra tillbehör. Med anledning
härav borde också motsvarande del av kostnaderna eller omkring
240.000 kronor, på sätt förut i jämförliga fall ägt rum, täckas av medel,
som stode till förfogande på grund av § 63 regeringsformen.
Vidare hade intendentsdepartementet från kasernutredningsanslaget
bekostat anskaffning för omkring 120,000 kronor av inventarier för de
särskilda vinterskolor, som varit förlagda till Rommehed samt Frösö
och Vännäs läger. Utgifterna härför hade enligt 1914 års härordning
varit avsedda att bestridas av ifrågavarande anslag, men då detta visat
sig därtill sakna tillgång, hade arméförvaltningen i sammanhang med
avgivande av yttrande rörande medelsbehovet för år 1918 hemställt,
att dessa kostnader skulle få gäldas av ett särskilt extra anslag. I
avvaktan på Kungl. Maj:ts och riksdagens beslut rörande denna fråga
syntes nu omförmälda utgifter böra tillsvidare av civila departementet
förskjutas och det utgivna beloppet till kasernutredningsanslaget återföras.
Beträffande den återstående delen av den beräknade bristen eller
540.000 kronor erfordrades för densammas ersättande antingen anvisande
av ett särskilt extra anslag eller ock medgivande, att beloppet
finge utgå av de medel, som funnes tillgängliga för bestridande
av kostnader för tryggande av rikets neutralitet.
76 Fjärde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
[29.] På grund av vad sålunda anförts, hemställde intendentsdepartemen
tet,
att Kungl. Maj:t måtte medgiva,
att ett belopp av 240,000 kronor, utgörande 25 procent av de
kostnader, som uppkommit genom anskaffande medelst så kallade nödhjälpsarbeten
av sängutredningspersedlar för armén, finge tillgodoföras
anslaget till arméns kasernutredning m. m. från de medel, som stode
till Kungl. Maj:ts förfogande på grund av § 63 regeringsformen,
att samma anslag måtte med 120,000 kronor beredas ersättning
för de å anslaget avförda kostnader för anskaffning av kaserninventarier
till ovannämnda vinterskolor, och att denna ersättning Ange, intill
dess Kungl. Maj:t och riksdagen fattat beslut rörande arméförvaltningens
i annat sammanhang gjorda framställning om anvisande av medel till
dessa kostnaders bestridande, av civila departementet förskjutas för att
framdeles hos Kungl. Maj:t anmälas till ersättande, samt
att återstående delen av bristen å kasernutredningsanslaget finge
av sistnämnda departement av omhänderhavande medel täckas och
utgiften härför sedermera anmälas till ersättande.
Arméförvait- Uti häröver den 19 mars 1917 avgivet underdåningt utlåtande
"departement^ iförde arméförvaltningens civila departement, att enligt intendentsyttrande
departementets räkenskaper för år 1916, vilka dåmera vore så nära sin
den i9i”arS avslutning, att i det närmaste definitiva siffror kunde angivas, de
större utgiftsgrupperna under anslaget uppginge till följande belopp,
nämligen:
ersättning för bränsle och lyse åt underofficerare kronor 261,066: —
truppförbandens kaserninventarier, sängutredningspersedlar,
gymnastik- och undervisningsmate
rialier
............................................ » 724,165: —
bränsle, lyse, vatten och renhållning m. m. vid
truppförbanden................................................. » 2,943,439: —
nyanskaffning av lakan, putvar, madrassvar och
handdukar . ................. kronor 501,269: —
filtar och järnsängar ................. » 793,342: —
avlöning till maskinister m. fl.,
anskaffning av kaserninventarier
m. fl. utgifter vid
truppförbanden.................... » 362,181: —
övriga utgifter............................. » 123,406: — , 1,780,198:
eller tillhopa .................................................................. kronor 5,708,868: —
Fjärde huvudtiteln: HUS års tilläggstat.
77
Som tillgångarna under anslaget, vilka utgjordes
av:
reservation från år 1915 ... kronor 1,020,600: —•
anslag för år 1916 ................ » 2,097,461: —
influten uppbörd (huvudsakligen
slitningsersättning
in. m. för skydds- och
mobiliserade trupper) )> 1,675,685:
sålunda endast uppginge till........................................ kronor 4.793,746: —
hade å anslaget uppstått en brist å ...................... kronor 915,122: —
Anslagets överskridande vore i huvudsak beroende å ena sidan
därav, att det beräknade antalet tjänstgöringsdagar, som legat till grund
för bestämmandet av anslagets storlek, understege det verkliga antalet
tjänstgöringsdagar, å andra sidan därav, att på grund av rådande prislägen
anskaffningskostnaderna för samtliga materialgrupper högst väsentligt
stegrats sedan år 1911, då den grund, eller 12 öre för tjänstgöringsdag,
varefter anslaget fortfarande utginge, bestämts. Särskilt
både kostnaderna för eldniugs- och belysningsämnen, som utgjorde anslagets
största utgiftspost och under normala förhållanden uppginge till
31 procent av samtliga utgifter under anslaget, enligt den av socialstyrelsen
utgivna publikationen »Sociala meddelanden» stegrats med över
101 procent. Härtill komme, att eldningsämnen på grund av den
stränga och ihållande kylan under vintermånaderna år 1916 måst anskaffas
i avsevärt större mängder än under normala förhållanden. Likaledes
hade kostnaderna för sängutrednings- och andra persedlar, som
anskaffats i avsevärd omfattning, högst väsentligt ökats.
Rörande sättet för bristens täckande anförde civila departementet
följande:
Beträffande den i bristen ingående posten för inventarier vid de
till Rommehed, Frösö läger och Vännäs läger förlagda vinterrekrytskolorna,
torde densamma, då medel för utgifternas bestridande syntes bliva
tillgängliga å 1918 års riksstat, kunna täckas genom överföring till
försträckningskontot för att under år 1918 gottskrivas sagda konto av
ovanberörda medel, varefter bristen i denna del icke torde erfordra
någon Kungl. Maj:ts vidare åtgärd.
Efter avdrag av detta belopp syntes bristen icke komma att överstiga
i runt tal 795,125 kronor. Enligt intendentsdepartementets för
-
[29.]
78
[29.]
Kungl. Maj.ta
beslut den 16
april 1917.
Fjärde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
slag skulle ifrågavarande brist minskas med ytterligare ett visst belopp,
utgörande prisstegring för nyanskaffning av 50,000 par lakan, 50,000
putvar, 50,000 madrassvar och 100,000 handdukar, samt detta belopp
inräknas bland 1916 års neutralitetskostnader. Då emellertid denna
nyanskaffning närmast syntes vara att hänföra till det vanliga fredsbehovet,
även om anskaffningens storlek delvis berott på rådande förhållanden,
borde denna prisstegring enligt dittills följd praxis icke inräknas
bland neutralitetskostnaderna. Vid sådant förhållande syntes det arméförvaltningens
civila departement lämpligast och med förut i liknande
fall tillämpat tillvägagångssätt överensstämmande, att framställning
gjordes hos riksdagen om anvisande av medel för bristens täckande.
Väl skulle, om större anskaffning av persedlar skett, än som motiverade
slitningen eller förbrukningen under året, minskade utgifter kunna beräknas
under år 1917, men då kostnaderna för bränsle m. m. allt fortfarande
vore synnerligen höga, torde det för år 1917 beviljade anslaget
även komma att visa sig otillräckligt.
Arméförvaltningens civila departement hemställde därför,
att till täckande av ifrågavarande brist, som enligt det ovan anförda
kunde beräknas uppgå till 915,125 kronor, ett däremot svarande
belopp måtte få tillgodoföras anslaget till arméns kasernutredning samt
ved, ljus och vatten för år 1916 från civila departementets förskottskonto,
att till täckande av detta förskott måtte få användas det belopp
å 120,000 kronor, som vid 1917 års riksdag äskats för anskaffning av
inventarier för vinterskolor å Rommehed, Frösö läger och Vännäs läger,
samt
att till täckande av återstående 795,125 kronor framställning måtte
göras hos riksdagen om anvisande av denna summa å extra stat.
Genom brev den 16 april 1917 medgav Kungl. Maj:t, att till täckande
av ifrågavarande brist ett belopp av 915,125 kronor finge tillgodoföras
1916 års anslag till arméns kasernutredning samt ved, ljus och vatten
från civila departementets försträckningskonto; och skulle det åligga
samma departement att framdeles, efter det riksdagens beslut i anledning
av Kungl. Maj:ts uti 1917 års statsverksproposition gjorda framställning
om anvisande av medel till bestridande av kostnaderna för
anskaffning av inventarier för vinterskolorna å Rommehed, Frösö läger
och Vännäs läger blivit meddelat, hos Kungl. Maj:t till ersättande anmäla
det sålunda förskjutna beloppet.
7!)
Fjlirde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
Uti underdånig- skrivelse den 5 oktober 1917 anmälde arméförvaltningens
intendents- och civila departement, att sedan hela det genom
förenämnda brev den 16 april 1917 anvisade beloppet ävensom vissa
oförutsedda smärre poster tillgodoförts 1916 års anslag till arméns kasernutredning
m. m., detsamma enligt arméförvaltningens bokslut i verkligheten
visat en behållning av 4,989 kronor 72 öre; och hemställde
departementen, att till ersättande av det på grund av nyssnämnda brev
förskjutna beloppet, 915,125 kronor, måtte i första hand få användas
dels berörda till 4,989 kronor 72 öre uppgående behållning å anslaget
dels ock det av riksdagen å extra stat för år 1918 beviljade reservationsanslaget
å 120,000 kronor till bestridande av kostnaderna för anskaffning
av inventarier för vinterskolorna å Rommehed, Frösö läger
och Vännäs läger.
Genom brev den 26 oktober 1917 biföll Kungl. Maj:t vad intendents-
och civila departementen sålunda hemställt.
Armeförvaltningens intendentsdepartement har nu uti underdånig
skrivelse den 6 november 1917 gjort framställning om täckande av
återstoden av förenämnda genom brevet den 16 april 1917 för täckande
av den å kasernutredningsanslaget uppkomna bristen förskjutna 915,125
kronor samt därvid anfört följande:
Av förenämnda belopp hade genom Kungl. Maj:ts den 26 oktober
1917 fattade beslut 124,989 kronor 72 öre blivit täckta. Det till täckning
återstående beloppet utgjorde alltså (915,125 — 124,989:72 =)
790,135 kronor 28 öre.
Uti sin underdåniga skrivelse den 31 augusti 1917 angående lantförsvarets
medelsbehov för år 1919 hade emellertid arméförvaltningen,
under framhållande att brister i åtskilliga reservationsanslag för år
1916 uppstått därigenom, att antalet tjänstgöringsdagar varit för lågt
beräknat, hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att å extra
stat för år 1919 till täckande av de härav föranledda bristerna bevilja
ett anslag av 808,000 kronor, därav 182,943 kronor 48 öre för täckande
av brist i kaserutredningsanslaget, med rätt för Kungl. Maj:t att redan
under år 1918 disponera nämnda belopp. Under förutsättning att denna
hemställan vunne bifall, kunde förenämnda belopp, 790,135 kronor 28
öre, minskas med nyssnämnda 182,943 kronor 48 öre till 607,191 kronor
80 öre.
På grund av vad sålunda anförts, hemställde intendentsdepartementet,
att Kungl. Maj:t måtte till riksdagen avlåta proposition om anvisande
å extra stat för år 1919 av ett anslag av 607,191 kronor 80 öre.
[29.]
Arraéftirvaltningens
intendents-
och
civila departe
menta framställning
den
6 oktober
1917 och
Kungl. Maj:ta
beslut den 26
oktober 1917.
Arméförvaltningens
intendentsdepartements
framställning
den
6 november
1917.
[29.]
Departements
chefen.
80 Fjärde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
Under åberopande av vad i ärendet sålunda förekommit och under
hänvisning till vad jag nyss anfört rörande täckande av den å kasernutredningsanslaget
till följd av tjänstgöringsdagarnas för låga.beräknande
uppkomna bristen å 182,943 kronor 48 öre, finner jag mig höra
tillstyrka .bifall till intendentsdepartementets förevarande framställning.
I detta sammanhang anhåller jag att få erinra därom, att Kungl.
Maj:t, med hänsyn till angelägenheten av att överskridande av reservationsanslag
icke äger rum, genom brev den 7 september 1917 föreskrivit,
att beträffande de reservationsanslag, som kunna befaras bliva
för sitt ändamål otillräckliga, skall iakttagas,
att nyanskaffning av materiel inskränkes till oundgängligen erforderlig
förbrukningsmateriel,
att nybyggnads- och förändriugsarbeten, vilka icke äro .oundgängligen
nödvändiga för personalens hälsa eller andra lika viktiga förhållanden,
uppskjutas,
att reparations- och andra underhållsarbeten inskränkas till sådana,
vilka äro oundgängligen nödvändiga för att icke äventyra krigsberedskapen
eller materielens, byggnaders m. m. framtida bestånd,.
att, i fråga om övningar, åtgärder vidtagas eller förslag till åtgärder
framställas, varigenom vederbörliga anslags överskridande förhindras,
samt
att i övrigt föreskrifter utfärdas eller förslag till föreskrifter framställas,
varigenom kostnaderna för erforderlig förbrukningsmateriel i
möjligaste mån nedbringas, utan äventyrande av krigsberedskapen, personalens
hälsa eller andra lika viktiga förhållanden.
Sammanfattning.
Enligt vad sålunda anförts, skulle alltså för täckande av de under
år 1916 uppkomna bristerna å munderingsanslaget, intendenturanslaget,
kasernutredningsanslaget och sjukvårdsanslaget erfordras ett belopp
av tillhopa (808,000:37 + 607,191:80=) 1,415,19.2 kronor 17 öre.
Ifrågavarande belopp torde höra anvisas å tilläggsstat för år 1918.
Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå
riksdagen
att för täckande av de å ovannämnda ordinarie
reservationsanslag för år 1916 uppkomna brister å tillläggsstat
för år 1918 anvisa, i jämnt krontal, ett förslagsanslag
av högst 1,415,193 kronor.
Pjftrde huvudtiteln: lölft åra tilläggsstat.
Bl
5. Täckande av vissa förskott.
Med anledning av kassaförlagskommitténs uti dess den 30
mars 1917 avgivna betänkande framställda förslag angående avvecklingav
det hittills tillämpade förskottsförfarandet anmodades arméförvaltningen
den 17 november 1917 att skyndsamt inkomma med uppgift
angående samtliga hittills meddelade förskottsanordningar under fjärde
huvudtiteln ävensom med förslag till förskottens täckande.
Med underdånig skrivelse den 17 december 1917 har arméförvaltningen
inkommit med utredning i ärendet, men är jag ännu icke i
tillfälle att underställa densamma Kungl. Maj:ts prövning. Av utredningen
framgår emellertid, att å tilläggsstat för år 1918 skulle behöva
täckas i runt tal 45,996,950 kronor, därav 39,825,670 kronor av tillfälliga
lånemedel och 6,171,280 kronor av andra statsinkomster.
Jag får därför hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå
riksdagen
att, i avvaktan på den proposition, som kan
komma att avlåtas angående täckande av vissa förskott,
tillsvidare å tilläggsstat för år 1918 beräkna ett belopp
av 45,996,950 kronor.
6. Löneförbättring åt vissa vaktmästare och med dem jämförliga
befattningshavare.
Under åberopande av vad statsrådet och chefen för finansdepartementet
förut denna dag anfört i fråga om löneförbättring åt vissa
vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare, får jag hemställa,
det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen
att, i avvaktan på den proposition, som kan
komma att avlåtas angående löneförbättring åt vissa
vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare,
tillsvidare under fjärde huvudtiteln å tilläggsstat för
år 1918 beräkna ett belopp av 8,000 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 2 Käft. (Nr 2.)
11
82
Fjärde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstät.
7. Tillfällig löneförbättring för viss personal vid lantförsvaret.
I enlighet med vad jag under punkten 85 i det vid årets statsverksproposition
fogade statsrådsprotokollet över lantförsvarsärenden
anfört, får jag hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen
att, i avvaktan på den proposition, som kan komma
att avlåtas angående tillfällig löneförbättring för viss
personal vid lantförsvaret, tillsvidare under fjärde huvudtiteln
å tilläggsstät för år 1918 beräkna ett förslagsanslag
av 3,850,000 kronor.
8. Krigstidstillägg och krigstidshjälp.
För beredande av krigstidstillägg och krigstidshjälp under år 1917
åt befattningshavare i statens tjänst beviljade nästlidet års riksdag på
extra stat för år 1918 under fjärde huvudtiteln ett förslagsanslag'' av
5,000,000 kronor.
Under åberopande av vad statsrådet och chefen för finansdepartementet
förut denna dag anfört i fråga om beredande av krigstidstillägg
och krigstidshjälp under innevarande år åt befattningshavare i statens
tjänst, får jag hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen
att, i avvaktan på den proposition, som kan
komma att avlåtas angående krigstidstillägg och krigstidshjälp
under 1918 åt befattningshavare i statens tjänst,
tillsvidare under fjärde huvudtiteln å tilläggsstät för
år 1918 beräkna ett förslagsanslag av 12,930,000
kronor.
Sammanfattning av anslagen å tilläggsstaten.
I enlighet med vad jag sålunda anfört, har jag låtit uppgöra en
sammanställning (se bil.) över samtliga de lantförsvarets medelsbehov,
som skulle tillgodoses genom anslag å tillägsstat för år 1918. Enligt
denna skulle erfordras ett belopp av sammanlagt 94,407,000 kronor.
Härav skulle emellertid enligt vad jag förut anfört följande under
Fjärde huvudtiteln: 7.9in års tilläyysstat. 83
punkterna 1.7, 18 och 30 upptagna belopp tillsvidare bestridas av tillfälliga
lånemedel, nämligen
täckande avförskjutna kostnader för uppförande av |
|
|
nytt kasernetablissemang för Livgardet |
|
|
till häst....................................................... | kronor | 1,586,730: — |
» » förskjutna kostnader för förvärvande |
|
|
av mark från Järvafältet ................... | » | 3,950,000: - |
» » vissa förskott ........................................... | » | 39,825,670: — |
eller tillhopa | kronor | 45,362,400: — |
Då ifrågavarande utgifter närmast äro att hänföra till utgifter för
kapitalökning, torde desamma icke böra upptagas under fjärde huvudtiteln,
utan i stället uppföras under en bland utgifter för kapitalökning
inlagd titel »Förlag till statsverket».
Anslagen under fjärde huvudtiteln å til läggsstat för år 1918 skulle
alltså uppgå till (94,407,000 — 45,362,400 =) 49,044,600 kronor.
Vad departementschefen sålunda yttrat, tillstyrkt
oc h hemställt, täcktes, på tillstyrkan av statsrådets
övriga ledamöter, Hans Maj:t Konungen gilla och
bifalla; och skulle utdrag av detta protokoll tillställas
finansdepartementet till ledning vid avfattandet
av Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående
tilläggsstat för år 1918.
Ur protokollet:
E. H. Odencrants.
84
Fjärde huvudtiteln: 1018 års tilläggsstat.
Bil.
Sammanställning
av anslagen å tilläggsstat för år 1918.
Lantförsvarsdepartementet.
1 | A. Departementet. Övergångsstat, förslagsanslag, högst ...................................................... | Kronor. 1200 |
|
1 | B. Generalitetet, staberna m. m. Utbildning av generalstabens aspiranter, förslagsanslag........................... | 10 000 | _ |
1 | C. Avlöning och rekrytering (truppförbanden), arvoden in. in. Extra lönetillägg, förslagsanslag........................................................... | 205 |
|
1 | D. Intendenturen ni. in. Inventarier i nya kasernetablissemang, reservationsanslag | 72 000 |
|
2 | Central beklädnadsverkstad för armén, reservationsanslag | 325 000 | — |
1 | E. Inkvarterings*, rese* och traktamentskostnader. Höjning av dagtraktamentena, förslagsanslag......................................... • • • | • 200 000 | ■ |
1 | F. Artilleribehov. Täckande av förskjutna engångskostnader för vissa artilleribehov, för-slagsanslag, högst......................................................................... | 2 300 000 |
|
1 | G. Fortiflkationsbehov. Kostnader för mindre byggnaders uppförande eller ombyggande, reserva-tionsanslag .................................................................................... | 100 000 |
|
2 | Flygtillägg, förslagsanslag ............................................. | 100 000 | — |
3 | Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till arméns byggnader, | 594 600 |
|
4 | Inköp av fastighet för tredje arméfördelningens stabsexpedition m. m. i | 103 000 | _ |
| Transport | 3 806 005 | — |
Fjerde huvudtiteln: 1918 Ars tiUägqsstat.
85
|
| .... Kronor. | |
| Transport | 3 806 005 | _ |
5 | Nytt exercishus vid Dalregementet, reservationsanslag.............................. | 85 000 | — |
6 | Uppförande av arbetarbostäder vid Åkers krutbruk, reservationsanslag ..... | 215 000 | — |
7 | Ökat förrådsutrymme för arméns reglementerade fordon, reservation san si a g | 355 000 | — |
8 | Merkostnader för anordnande av värmeledning och vattenklosetter i gene-ralstabens byggnad, reservationsanslag ............................................. | 48 600 | — |
9 | Vissa ändringsarbeten vid garnisonssjukhuset i Stockholm, reservations-anslag ................................................................................. | •'' 91025 | - |
10 | Täckande av förskjutna kostnader för uppförande av nytt kasernetablisse-mang för Livgardet till häst, förslagsanslag, högst .......................... | 1 586 730 | _ |
11 | Täckande av förskjutna kostnader för förvärvande av mark m. in.- för | 3 950 000 | — |
| H. Sjukvård. |
|
|
1 | Tandvård vid vissa truppförband, förslagsanslag, högst........................... | 8 500 | — |
2 | Sanatorievård åt personal vid armén, förslagsanslag .............................. | 75 000 | — |
3 | Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till arméns sjuk- och | 197 650 | —: |
| I. Remontering och hästlega. |
|
|
i | Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till remontering in. m., | 445 702 | ; |
2 | Kostnader enligt § 72 avlöningsreglementet för armén, förslagsanslag ...... | 10 000 | — |
3 | Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till lega av hästar för | 600 000 | — |
| J. Kostnader för tryggande av rikets neutralitet. |
|
|
1 | Neutralitetskostnader under år 1918, förslagsanslag, högst ..................... | 18 365 000 | — ! |
| K. Diverse. |
|
|
1 | Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till extra utgifter, förslags-anslag, högst ......... ..................................................................... | 50 000 | — , |
2 | Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, förslagsanslag............... | 200 000 | — i |
3 | Täckande av förskjutna kommittékostnader, förslagsanslag, högst ............ | 117 645 | — |
4 | Täckande av brister i vissa reservationsanslag, förslag sanslag, högst ...... | 1 415 193 | —1 |
5 | Täckande av vissa förskott.................................................................. | 45 996 950 | — |
6 | Löneförbättring åt vissa vaktmästare m. fl.......................................... | 8 000 | — |
7 | Tillfällig löneförbättring för viss personal vid lantförsvaret, förslagsanslag | 3 850 000 | | |
8 | Krigstidstillägg och krigstidshjälp, förslagsanslag.................................... | 12 930 000 | —■ |
| Summa | 94 407 000 | — |
| Härav utgifter för kapitalökning, att bestridas genom tillfällig upplåning | 45 362 400 |
|
| Återstår | 49 044 600 | — |
86 Fjärde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING.
A. Departementet. Sid
[1] Övergängsstat................................... 3
B. General itetet, staberna in. ni.
[2} Utbildning av generalstabens aspiranter...................... 3
C. Avlöning och rekrytering (truppförbanden), arvoden in. ni.
[3] Extra lönetillägg................................. 3
D. Intendentliren in. m.
[4] Inventarier i nya kasernetablissemang....................... 4
[5] Central beklftdnadsverkstad för armén....................... 6
E. Inkvarterings-, rese- och traktnuientskostnader.
[6] Höjning av dagtraktamentena................. 39
F. Artilleribehov.
[7] Täckande av förskjutna kostnader för vissa artilleribehov............. 40
G. Fortiflkationsbehov.
[8] Vissa byggnadskostnader............................. 41
[9] Flygtillägg.................................... 41
[10] Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till arméns byggnader mötesfält och
kommendantsskapsutgifter samt fortifikationens övningar och materiel..... 41
[11] Inköp av fastighet för tredje arméfördelningens stabsexpedition m. m. i Skövde ... 42
[12] Nytt exercishus vid Dalregementet ........................ 48
[13] Uppförande av arbetarbostäder vid Åkers krutbruk...........49
[14] Ökat förrådsutrymme för arméns reglementerade fordon.............. 53
[15] Merkostnader för anordnande av värmledning och vattenklosetter i generalstabens
byggnad................................ 54
[16] Vissa ändringsarbeten vid gamisonssjukhuset i Stockholm....... 56
[17] Täckande av förskjutna kostnader för uppförande av nytt kasernetablissemang för
Livgardet till häst.............................. 63
[18] Täckande av förskjutna kostnader för förvärvande av mark m. m. för Järvafältet . . 64
Mjärde huvudtiteln: 1.9J8 års tilläggsstat. 8?
H. Sjukvård. sid.
[191 Tandvård vid vissa truppförband........................ 05
[20J Sanatorievård åt personal vid armén........................ 00
[21] Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till arméns sjuk- och veterinärvård samt
hovbeslag m. m................... 00
I. Remontering och hiistlega.
[22] Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till remontering m. m......... 00
[23] Kostnader enligt § 72 avlöningsreglementet för armén............... 00
[24] Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till lega av hästar för truppförbandens
övningar................................... 07
J. Kostnader för tryggande av rikets neutralitet.
[25] Neutralitetskostnader under år 1918........................ 07
K. Diverse.
[26] Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till extra utgifter.......... 08
[27] Kommittéer och utredningar genom sakkunniga.................. 09
[28] Täckande av förskjutna kommittékostnader..................... 09
[29] Täckande av brister i vissa reservationsanslag................... 72
[30] Täckande av vissa förskott............................ 81
[31] Löneförbättring åt vissa vaktmästare m. fl..................... 81
[32] Tillfällig löneförbättring för viss personal vid lantförsvaret............. 82
[33] Krigstidstillägg och krigstidshj älp......................... 82
Sammanfattning av anslagen å tilläggsstaten.................... 82
Bilaga.
Sammanställning av anslagen å tilläggsstat för år 1918............... 84
Femte huvudtiteln:
1918 års tilläggsstat.
Utdrag av protokollet över sjöfursvarsärenden, hållet inför
Hans May.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 14 januari 1918.
N ä r v a r a n d e:
Hans excellens herr statsministern Eden,
''Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Heelner,
Statsråden: Petersson,
ScHOTTK,
Petrén,
Nilson,
Löfgren,
friherre Palmstierna,
Rydén,
Undén,
Tiiorsson.
Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet till statsrådsprotokollet
över finansärenden vid anmälan den 31 december 1917
av kassaförlagskommitténs den 20 mars samma år avgivna betänkande
anfört rörande avvecklingen av det hittills tillämpade förskottsförfarandet,
anhöll härefter departementschefen, statsrådet friherre Palmstierna, att
få underställa Kungl. Maj:ts prövning de särskilda medelsbehov, som
under femte huvudtiteln borde tillgodoses genom anslag å tilläggsstat
för år 1918 samt yttrade härvid följande.
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 2 höft. (Nr 2.)
1
[!•]
Extra lönetillägg
åt
visaa tjänste
män och
betjänte.
[2.]
Krigstjänstpremier
till
visst manskap
och
vissa värnpliktiga
vid
flottan.
Femte huvudtiteln: 1018 år* tilläggsstat.
I. MARINEN.
A. Flottan.
Avlöning, ersättningar m. m.
1. Extra lönetillägg åt vissa tjänstemän och betjänte.
Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet till statsrådsprotokollet
över finansärenden denna dag anfört i fråga om extra
lönetillägg för år 1918 åt vissa tjänstemän och betjänte, får jag —
med erinran att dylikt lönetillägg numera utgår endast till ett fåtal
befattningshavare under sjöförsvarsdepartementet — hemställa, att
Eders Kung!. Maj: t täcktes föreslå riksdagen
•
att till beredande, i enlighet med de i statsrådsprotokollet
över finansärenden denna dag angivna
grunder, av extra lönetillägg för år 1918 åt eu del
tjänstemän och betjänte i ämbetsverk, kårer och stater,
hörande till sjöförsvarsdepartementet, på t.illäggsstat
för år 1918 bevilja ett förslagsanslag av 500
kronor.
2. Krigstjänstpremier till visst manskap och vissa värnpliktiga
vid flottan.
I proposition den 27 april 1917 (nr 300) har Kungl. Maj:t, under
åberopande av propositionen bifogat utdrag av statsrådsprotokollet över
sjöförsvarsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att för utbetalande
av krigstjänstpremier, i enlighet med i statsrådsprotokollet angivna
grunder, till visst manskap och vissa värnpliktiga vid flottan på
extra stat för år 1918 bevilja ett förslagsanslag av 200,000 kronor, med
rätt för Kungl. Maj:t att disponera nämnda belopp redan under år 1917.
Omförmälda förslag avsåg att bereda särskild ersättning i form av
krigstjänstpremier åt viss personal vid flottan, som med gott vitsord
Femte huvudtiteln: 1918 års tUUiggsstat.
3
fullgjort eu längre tids krigstjänstgöring. Krigstjänstpremierna lindo [2.]
ansetts böra utgå med ett belopp, motsvarande 20 kronor i månaden,
samt i allmänhet böra tilldelas personalen i en summa vid tjänstgöringstidens
slut för att bereda densamma ekonomiskt stöd uuder den närmaste
tiden därefter. Berörda belopp av 200,000 kronor hade beräknats vara
erforderligt för bestridande av krigstjänstpremier till och med 1917 års
utgång.
I skrivelse den 16 juni 1917 (nr 5) anmälde riksdagen, att riksdagen
funnit sig böra bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag; och
utfärdades av Kungl. Maj:t den 24 augusti samma år bestämmelser för
utbetalande av krigstjänstpremier.
Då dylika premier syntes böra utdelas jämväl för tid efter 1917
års utgång, men framställning om beredande av medel till ändamålet
för sådan tid icke från marinförvaltningens sida avlåtits, anmodades
ämbetsverket genom skrivelse den 21 december 1917 att inkomma med
yttrande och förslag i ämnet.
Med anledning härav har marinförvaltningen i skrivelse av samma
dag meddelat, att av det anslag å 200,000 kronor, som för ändamålet
för år 1918 beviljats med dispositionsrätt för Kungl. Maj:t även under
år 1917, enligt till ämbetsverket inkomna räkenskaper endast omkring
60,000 kronor förbrukats. Med avseende härå och då i sammanhang
med de skedda indragningarna i neutralitetsvakten mera betydande
hemförlovningar av sådana värnpliktiga, som åtnjutit krigstjänstpremier,
ägt rum, syntes det ämbetsverket, såvitt nu kunde beräknas och under
förutsättning att anslaget finge avses jämväl för utbetalning av krigstjänstpremier
under år 1918, att några ytterligare medel för detta ändamål
icke behövde beredas förrän efter verkställd utredning blivit utrönt,
att ytterligare medelsbehov för ändamålet förelåge; och torde enligt
marinförvaltningens mening framdeles till riksdagen böra avlåtas den
framställning, som av omständigheterna kunde påkallas.
I likhet med marinförvaltningen finner jag, att ytterligare medel, Departements -
utöver det av omförmälda anslag i slutet av år 1917 återstående beloppet,
omkring 140,000 kronor, icke torde bliva erforderliga för utbetalande
av krigstjänstpremier under innevarande år. Nytt anslag för
ändamålet synes sålunda icke nu behöva äskas. Då emellertid anslagets
summa, 200,000 kronor, beräknats allenast för bestridande till och med
1917 års utgång av krigstjänstpremier, har jag ansett mig böra bringa
till Kungl. Maj:ts och riksdagens kännedom vad i detta ärende sålunda
förekommit.
chefens
yttrande.
4
Femte huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
[30
Förstärkning
av reservationsanslaget
till beklädnad
åt sjömansoch
skeppsgo8sekårerna.
[4-]
Omformare för
kraftcentralen
vid flottans
varv i Karlskrona.
Intendenturen.
3. Förstärkning av reservationsanslaget till beklädnad åt
sjömans- och skeppsgossekårerna.
Under åberopande av vad jag under punkten 8 i det vid årets
stats verksproposi tion fogade statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden
anfört, får jag hemställa, att Eders Kung]. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att
till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget
till beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna
å tilläggsstat för år 1918 bevilja ett förslagsanslag,
högst 381,500 kronor.
Nybyggnad och underhåll.
4. Omformare för kraftcentralen vid flottans varv
i Karlskrona.
Varvschefen vid flottans varv i Karlskrona har i sitt den 17
augusti 1917 avgivna förslag till beräknande av utgifterna vid nämnda
varv för år 1919 gjort framställning om anskaffning av två omformare
för kraftcentralen vid varvet; och har varvschefen därvid anfört följande.
Sedan varvets kraftcentral varit i drift under närmare tre år efter
det anslutning skedde till Karlskrona stads trefasnät, hade åtskilliga
erfarenheter från denna drift vunnits. Bland annat hade det visat sig,
att varvet till följd av ökade pris å stenkol och brännolja vore för
erhållande av något så när billig elektrisk drift för närvarande och
sannolikt för längre tid framåt hänvisat till att uttaga avsevärda mängder
elektrisk energi från stadens elektricitetsverk enligt ett mellan marinförvaltningen
och staden upprättat kontrakt. Då den största energimängden
åtginge till varvets omformare, vore det sålunda av största
vikt, att denna drift med säkerhet upprätthölles. För omformaren funnes
ingen reserv, utan hade densamma varit i så gott som dagligt bruk
sedan oktober 1914, Det syntes därför vara nödvändigt såväl för
Femte huvudtiteln: HUS års tilläggsstat.
n
driftens säkerställande som för att möjliggöra ökning av effekten, att
en ny omformare snarast möjligt anskaffades. Anbud hade infordrats
ä en sådan av samma storlek som den nuvarande. Lägsta anbudet
upptoge ett pris av 29,380 kronor, vartill komme kostnaden för instrumentering,
grund, kablar och montering med omkring 5,000 kronor,
varigenom totalkostnaden torde uppgå till omkring 34,300 kronor.
Denna kostnad vore visserligen avsevärd, men kunde dock med hänsyn
till fördelen att kunna säkerställa eu billig drift icke anses alltför hög.
Skulle t. ex. ett fel uppstå å den nuvarande omformaren, varigenom
densamma under tre månader sattes ur verksamhet, skulle det för
framställande av den energimängd, som omformaren tillgodosett, kosta
kronan med ångdrift ensamt omkring 18,200 kronor och med kombinerad
ång- och dieselmotordrift omkring 12,000 kronor. Då kronan
enligt gällande kontrakt måste betala staden för den garanterade årseffekten,
även om densamma ej fullt utnyttjades, avginge från dessa
summor endast omkring 2,200 kronor för minskad energikonsumtion,
varför driften i nu angivna fall skulle bliva omkring 16,000, resp. 9,800
kronor dyrare än om omformare kunnat användas.
Vidare hade anbud infordrats å en trefas-likströmsomformare å
33 kw. för 70 volt eller 110 volt likström. Denna omformare vore avsedd
att lämna ström till vid varvets ingenjördepartement förlagda
fartyg. För detta ändamål funnes nu eu likströmsomformare av ungefär
samma storlek, men reserv för densamma saknades. Därtill komme,
att omformning med denna måste ske två gånger (trefas till likström
220 volt och likström 220 volt till 70 volt-), vilket vore synnerligen
oekonomiskt. Med endast en omformare kunde ej heller ström samtidigt
lämnas till fartyg med 70 volt och 110 volt spänning, vilket ofta
torde ifrågakomma.
Kostnaden för sistnämnda omformare utgjorde enligt lägsta anbudet
10,705 kronor, vartill komme för instrumentering in. m. omkring
3,500 kronor eller tillhopa omkring 14,200 kronor.
Med stöd härav och under framhållande av det alltjämt stegrade
behovet av elektrisk energi för varvsdriften har varvschefen hemställt,
att för anskaffning av nu omförmälda båda omformare måtte anvisas
ett sammanlagt belopp av 48,500 kronor.
1 skrivelse den 1 oktober 1917 angående regleringen av utgifterna
under riksstatens femte huvudtitel för år 1919 har marinförvaltningen
uttalat, att ämbetsverket funne de av varvschefen anförda skälen till
fullo ådagalägga behovet och ändamålsenligheten av ifrågavarande båda
omformares anskaffande, samt hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
[4.]
Departements
chefens
yttrande.
[5.]
Elektrisk
vtterbelysning
vid
flottans varv
i Karlskrona.
6 Femte huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
riksdagen att för ändamålet på extra stat för år 1919 bevilja ett anslag
av 48,500 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att disponera beloppet
redan under år 1918.
Ifrågavarande båda omformare för kraftcentralen vid flottans varv
i Karlskrona äro, såsom av det förut sagda framgår, i främsta rummet
avsedda att utgöra reserv för de nu befintliga omformarna av elektrisk
kraft för drivande av varvets verkstäder och för överföring av ström
till fartyg, som för reparation eller översyn äro förlagda vid varvets
ingenjördepartement. Därjämte skulle dessa omformare vid behov kunna
tagas i bruk samtidigt med de redan befintliga omformarna för att öka
den elektriska energimängd, som genom de senare kan uttagas. Tillgodoseendet
av båda dessa syftemål är, såsom myndigheterna framhållit,
av stor betydelse såväl för att trygga den alltmera utvecklade
varvsdriften som icke minst ur ekonomisk synpunkt. Jag anser mig
följaktligen böra biträda förslaget om ifrågavarande omformares anskaffning
och har icke heller något att erinra mot den därför beräknade
kostnaden, 48,500 kronor.
Marinförvaltningen har hemställt, att berörda belopp måtte ställas
till Kung!. Maj:ts disposition redan under innevarande år. Då även jagär
av den uppfattningen, att anskaffningen, med hänsyn jämväl till
angelägeuheten att undvika en eventuell prisstegring, bör äga rum
snarast möjligt, lärer beloppet böra uppföras på tilläggsstat för år 1918.
Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att
till anskaffning av två omformare för kraftcentralen
vid flottans varv i Karlskrona på tilläggsstat
för år 1918 bevilja ett reservationsanslag av 48,500
kronor.
5. Elektrisk ytterbelysning vid flottans varv i Karlskrona.
I sitt förslag till beräknande av utgifterna vid flottans varv i Karlskrona
för år 1919 har varvschefen därstädes gjort framställning om anordnande
av elektrisk ytterbelysning å varvet.
Till stöd härför har bemälde varvschef anfört huvudsakligen följande.
Den yttre belysningen av varvsområdet hade hittills ägt rum förmedelst
dels gaslyktor, dels luxlampor och dels vanliga fotogenlampor,
placerade i lyktor. Detta sätt för åstadkommande av ytterbelysning
Femte lin vildt i teln: HUS års HUHijgss-hit. 7
finge numera anses otidsenligt (joll hade särskilt vid det myckna över- [5.|
tidsarbete, som törekommit och iÖrekomme under pågående mobilisering,
visat sig vara otillfredsställande. Härtill komme, att rådande knapphet
å fotogen och materialier för gasberedning numera så gott som omöjliggjorde
belysning å varvet medelst gas och fotogen.
förslag jämte kostnadsberäkning till anordnande av elektrisk ytterbelysning
å varvet, hade därför uppgjorts, vilket förslag slutade å ett
belopp av 102,600 kronor. Av förslaget framginge, att ytterbelysningen
för närvarande utgjordes av 42 ljuspunkter om sammanlagt 11,315
normalljus, medförande eu årlig kostnad av 10,296 kronor 10 öre. 1 dess
ställe föresloges anordnande av elektrisk belysning förmedelst 112
lampor om sammanlagt 18,700 normalljus med eu årlig kostnad av
2,705 kronor 25 öre efter nuvarande medelpris på elektrisk energi av
4 öre pr kilowattimme, inberäknat kostnaden för tändning, släckning
och översyn av lamporna samt för ersättning av förbrukade lampor.
Den besparing, som skulle uppkomma, utgjorde sålunda omkring 7,600
kronor årligen.
På grund av de fördelar och den besparing, som sålunda skulle
vinnas genom elektrisk ytterbelysning å varvet, har varvschefen hemställt,
att för sådan belysnings anordnande måtte anvisas ett belopp av
102,600 kronor.
Marinförvaltningen har i förberörda skrivelse den 1 oktober 1917
yttrat, att ämbetsverket funne det ur alla synpunkter, ej minst ekonomiskt
sett, synnerligen fördelaktigt att trots rådande höga anläggningskostnader
snarast möjligt utbyta den nuvarande ytterbelysningen å varvet
mot elektrisk belysning, samt hemställt, att Kung!. Maj:t måtte föreslå
riksdagen att för ändamålet på extra stat för år 1919 bevilja ett anslagav
102,600 kronor, med rätt för Kung!. Maj:t att disponera beloppet
redan under år 1918.
För utförande av den ifrågavarande anläggningen för elektrisk nepartementsytterbelysning
vid Karlskrona varv talar i främsta rummet den om- chefen9
ständigheten, att härigenom skulle vinnas eu väsentlig besparing, upp- yt *''
gående till omkring 7,600 kronor för år, i jämförelse med kostnaderna
för den nuvarande, av luxlampor samt gas- och fotogenlyktor bestående
belysningen. Enligt vad jag inhämtat, är denna kostnadsjämförelse
uppgjord på grundvalen av ett pris av 20—25 öre per liter fotogen
och 15 öre per kubikmeter gas, vadan en jämförelse, uppställd i förhållande
till de nu gällande högre prisen därå, skulle utfalla ännu gynn
-
K Femte huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
[5.] Hammare för den elektriska belysningen. För denna belysning har,
såsom förut nämnts, beräknats ett pris av 4 öre per kilowattimme,
vilket utgör varvets självkostnadspris för framställandet av elektriskt
ljus. Härtill komma emellertid även andra påtagliga fördelar av elektrisk
belysnings anordnande. Enligt förslaget skulle de nuvarande 42
ljuspunkterna med en ljusstyrka av tillhopa 11,315 normalljus utbytas
mot 112 lampor om sammanlagt 18,700 normalljus. Härigenom vinnes
en väsentligt starkare belysning av varvsområdet, vilket under den
mörka delen av dygnet, då arbetet å varvet pågår, underlättar förbindelsen
mellan de olika verkstäderna och förråden samt övriga lokaler
å varvet och således i sin mån bidrager till möjliggörandet av en rationellt
ordnad varvsverksamhet. Åven bevakningen av varvsområdet
kan med den föreslagna elektriska belysningen utövas på ett vida mera
effektivt sätt än för närvarande är fallet.
Den nu rådande knappa tillgången på fotogen och materialier för
gasberedning påvisar ock nödvändigheten av att bereda trygghet mot de
betydande olägenheter, som bibehållandet av den nuvarande otidsenliga
belysningen för sådan händelse kan förorsaka. Ehuru kostnaderna för
ifrågavarande anläggning på grund av gällande pris å hithörande materialier
för närvarande ställa sig avsevärt höga, tvekar jag därför
ej att ansluta mig till det framställda förslaget om införande av elektrisk
ytterbelysning å varvet; och då jag, i likhet med marinförvaltningen,
anser, att anläggningen bör komma till utförande redan under
innevarande år, hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå
riksdagen
att till anordnande av elektrisk ytterbelysning
vid flottans varv i Karlskrona på tilläggsstat för år
1918 bevilja ett reservationsanslag av 102,600 kronor.
6. Utvidgning av artilleriverkstaden vid flottans varv
i Karlskrona.
j-g j I förenämnda skrivelse den 1 oktober 1917 har marinförvaltningen
utvidgning av anfört, bland annat, följande.
artiiieriverk- Marinens lätta kanoner ävensom tubkanonerna till de svåra och
flonan" valv medelsvåra artilleripjäserna vore utsatta för avsevärd förslitning på
i Kariakmna. grund av det störa antal skott, som under övningar skötes med desamma.
Detta nödvändiggjorde, att ombyte av kärnrör eller s. k. omtubering
tid efter annan måste företagas. Det begränsade antalet ka
-
Femte lmvmltiteln: 1918 års tilläi/f/sslal. ''.I
noner och tubkanoner i reserv krävde, att sagda omtubering måste [(>.]
verkställas på kort lid. Erfarenheten under de senaste åren hade
emellertid visat, att do omtuberingsarbeten, som hittills varit anförtrodda
åt enskild leverantör, kraft synnerligen lång leveranstid samt därjämte
betingat avsevärda kostnader.
För att utröna, i vad mån en ändring härutinnan kunde vinnas,
hade marinförvaltningen verkställt utredning angående möjligheten av
och kostnaderna för eu utvidgning av artilleriverkstaden vid flottans
varv i Karlskrona i syfte att dit förlägga förekommande omtubering av
lätta kanoner inom marinen; och hade såsom resultat av denna utredning
framgått att, därest viss komplettering av artilleriverkstadens
uppsättning av maskiner in. in. bleve vidtagen, omtuberingsarbeten
skulle kunna därstädes verkställas med avsevärd vinst i såväl tid som
kostnad.
För att utöka artilleriverkstadens arbetskapacitet jämväl till omtuberingar
skulle sålunda enligt nämnda utredning erfordras en borrmaskin,
en reffelmaskin, båda med erforderliga verktyg, varjämte behövde
anskaffas en mantlingsugn, lyftanordningar och en del mindre
maskinella utrustningar.
Av nu nämnd materiel hade marinförvaltningen redan gått i författning
om anskaffning av en borrmaskin och en reffelmaskin, och hade
kostnaderna härför bestritts av tillgängliga medel. Kostnaderna för
verkställandet av anskaffningen av återstående för ifrågavarande ändamål
erforderlig materiel beräknades uppgå till 39,445 kronor eller i avrundat
tal 40,000 kronor.
Då genom de sålunda föreslagna anordningarna skulle vinnas högst
avsevärda besparingar, har marinförvaltningen hemställt, att hos riksdagen
måtte för ändamålet äskas ett anslag på extra stat för år 1919
av 40,000 kronor, vilket belopp Kungl. Maj:t borde äga disponera redan
under innevarande år.
Genom de anordningar i artilleriverkstaden i Karlskrona, som i Departementsförevarande
framställning åsyftas, skulle, på sätt av marinförvaltningen ylande
framhållits, omtubering av lätta kanoner och tubkanoner kunna verkställas
på avsevärt kortare tid än som nu sker vid arbetets utförande
genom enskild leverantör samt vinnas avsevärda kostnadsbesparingar.
I sistnämnda hänseende har jag inhämtat, att den årliga besparing, som
genom
de föreslagna åtgärdernas vidtagande skulle erhållas, kan be -
räknas till 25,000 å 30,000 kronor. Det synes mig under nu angivna
förhållanden vara särdeles lämpligt, att de föreslagna anordningarna
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 2 käft. (Nr 2.) 2
10 Femte till vild titeln: 1f)1S års titläggsstat.
[6.] komma till stånd. Någon erinran mot det uppgjorda kostnadsförslaget
har jag icke att framställa.
Jag anser mig i detta sammanhang böra nämna, att kostnaderna
för av marinförvaltningen för ifrågavarande ändamål redan anskaffade
maskiner, nämligen en borrmaskin och en reffelmaskin, bestritts av
medel, som influtit vid försäljning av kasserade, från materialförrådet
såsom mässingsskrot avförda patronhylsor av olika slag. Medel av
ifrågavarande slag uppföras i marinförvaltningens huvudbok under
konto: »materialförrådet, försåld artillerimateriel».
Då jag anser, att ifrågavarande utvidgning av artilleriverkstaden
vid flottans varv i Karlskrona med hänsyn icke minst till den ekonomiska
fördel, som därav kan förväntas, bör komma till utförande redan
under innevarande år, lärer anslagsbeloppet, 40,000 kronor, böra upptagas
å tilläggsstat för år 1918.
Jag hemställer alltså, att Eders Kung]. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att
för utvidgning av artilleri verkstaden vid
flottans varv i Karlskrona å tilläggsstat för år 1918
bevilja ett reservationsanslag av 40,000 kronor.
7. Anläggning å flottans varv i Karlskrona av en
laddningsstation för undervattensbåtars
ackumulatorbatterier.
[7.] För anläggning å flottans varv i Karlskrona av en laddningsstation
Anläggning & för undervattensbåtars ackumulatorbatterier jämte vissa andra anordfl0Kaariskroi”
1 r^nS’ar nämnda varv beviljade 1917 års riksdag, efter framställning
av en lada. av Kungl. Maj:t, på extra stat för år 1918 ett reservationsanslag av
"fö®under-11 112,500 kronor. Av nämnda anslag avsågs ett belopp av 45,000 kronor
vattensbåtars för berörda laddningsstation. Maskineriet till laddningsstationen skulle
""batterier01 ’nrymmas i den vid varvets mobiliseringskaj belägna omformarestationen
för elektrisk kraft till varvet.
I skrivelse den 17 september 1917 anmälde marinförvaltningen att,
enligt vad varvschefen i Karlskrona telegrafiskt meddelat, inkomna
anbud, som endast vore gällande några dagar, å omformare till laddningsstationen
utvisade, att stationen komme att bliva 10,000 å 12,000
kronor dyrare än som beräknats. Med anledning härav hemställde
marinförvaltningen, som ansåg, att kostnadsökningen icke borde beräknas
Femte huvudtiteln: HUS års tilläggsstat.
11
lägre äu till 12,000 kronor, om medgivande att för ifrågavarande an- [7.]
läggning använda, utöver redan anvisade medel, ett belopp av högst
12,000 kronor. Till stöd för denna hemställan anförde ämbetsverket
följande.
Genom anläggningens utförande skulle bland annat en avsevärd
besparing av oljor vinnas. Med hänsyn till den rådande bristen härå
funne ämbetsverket det jämväl ur denna synpunkt synnerligen angeläget,
att laddningsstationen komme till utförande snarast möjligt. Ett uppskov
därmed syntes med all säkerhet dessutom medföra ökade kostnader,
enär prisen å i anläggningen ingående materialier vore i ständigt
stigande. Genom att avtal finge omedelbart träffas rörande leverans av
materialier in. in., dock att likvideras först efter 1918 års ingång, torde
man skyndsammast och efter nuvarande förhållanden billigast kunna
utföra anläggningen.
Jämlikt nådigt brev den 18 september 1917 medgav Kungl. Maj:t,
att för anläggning av omförmälda laddningsstation finge, utöver redan
anvisade medel, användas ett belopp av högst 12,000 kronor, att av
marinförvaltningen med omhänderhavande medel förskjutas och anmälas
till ersättande i samband med avgivandet av förslag till beräknande av
utgifterna under riksstatens femte huvudtitel för år 1919.
I förenämnda skrivelse den 1 oktober 1917 har nu marinförvaltningen
hemställt om utverkande hos riksdagen av ett extra anslag å
12,000 kronor till ersättande av det genom berörda nådiga brev anvisade
beloppet.
Med anvisandet av förenämnda tilläggsanslag å 12,000 kronor för Departements -
anläggning å flottans varv i Karlskrona av ifrågavarande laddnings- che/aenndeytt''
station avsågs, såsom av det förut sagda framgår, i främsta rummet
att genom skyndsam beställning av materialier in. m. till stationen
undvika ytterligare kostnadsökning.
Marinförvaltningens förslag, att nämnda belopp nu måtte av riksdagen
äskas, anser jag mig böra biträda; och lärer beloppet böra upptagas å
tilläggsstat för år 1918.
På grund härav hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes
föreslå riksdagen
att, utöver det av 1917 års riksdag beviljade,
för anläggning å flottans varv i Karlskrona av en
laddningsstation för undervattensbåtars ackumulatorbatterier
avsedda anslaget å 45,000 kronor, för omförmälda
ändamål på tilläggsstat för år 1918 bevilja
ett reservationsanslag av 12,000 kronor.
n
12
Femte huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
[8.]
Transport*
medel för
flottans val"
i Karlskrona.
Departements
chefens
yttrande.
8. Transportmedel för flottans varv i Karlskrona.
för anskaffning av en 150 tons kolpråm av järn för flottans varv
i Karlskrona bär 1917 års riksdag på extra stat för år 1918 beviljat
ett reservationsanslag av 25,000 kronor.
I sitt förslag till beräknande av utgifterna för år 1919 har varvscliefen
vid flottans station i Karlskrona, med förmälan att stationens
fartygsmateriel under år 1919 förväntades bliva ökad med pansarbåtarna
Gustaf V och Drottning Victoria, framhållit, att ytterligare förstärkningerfordrades
av stationens transportmedel för kol med två pråmar, vardera
rymmande 150 ton. Då emellertid med nu gällande höga materialpris
och arbetslöner kostnaden för byggandet av en 150 tons kolpråm
beräknades uppgå till 55,000 kronor, har bemälde varvschef hemställt,
att medel nu måtte anvisas till endast en dylik pråm.
Då av varvschefens förevarande kostnadsberäkning framginge, att
för anskaffning av den kolpråm, vartill 1917 års riksdag beviljat ett
extra anslag av 25,000 _ kronor, erfordrades ett ytterligare belopp av
30,000. kronor, har marinförvaltningen, enligt vad ämbetsverket meddelat
i sin förutnämnda skrivelse den 1 oktober 1917, icke ansett sig
höra föreslå anskaffning av någon ny pråm, utan hemställt, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen att, utöver det av 1917 års riksdag för
anskaffning av en kolpråm beviljade anslaget å 25,000 kronor, för omförmälda
ändamål på extra stat för år 1919 bevilja ett anslag av
30,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj: t att utanordna nämnda belopii
redan under år 1918.
\ id 1916 och 1917 års riksdagar har beslutats en utökning av
Karlskrona varvs transportmedel genom anskaffning av en motorbåt
och två 150 tons kolpråmar, i vilken anskaffning ingår nu ifrågavarande
kolpram. Jag anser mig vid sådant förhållande så mycket hellre
kunna ansluta mig till marinförvaltningens uppfattning, att framställning
nu icke bör göras om anskaffning av ytterligare en kolpråm, som,
enligt vad varvschefen i Karlskrona meddelat, kostnaden för en dylik
pråm nu beräknas uppgå till 55,000 kronor i stället för den tidigare
upptagna kostnaden av 25,000 kronor. Den sålunda i detta fall väsentligt
ökade kostnaden torde icke minst vara att tillskriva den omständigheten,
att pråmar av här ifrågavarande slag, som utföras av järn
och äro av enkel konstruktion, draga en relativt stor materialkostnad
13
Femte huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
i förhållande till arbetskostnaden, samt att prisen på materialier, sär- [8.]
skilt järn, stigit proportionsvis väsentligt mera än arbetslönerna.
I likhet med marinförvaltningen finner jag erforderligt, att det
ytterligare belopp av 30,000 kronor, som enligt den nu verkställda
beräkningen ansetts behövligt för färdigställande av den pråm, vartill
1917 års riksdag beviljat medel, nu äskas av riksdagen; och torde
beloppet, för att ifrågavarande pråm må kunna snarast möjligt färdigställas,
böra uppföras å tilläggsstat för år 1918.
Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att,
utöver det av 1917 års riksdag för anskaIlning
av en kolpråm för flottans varv i Karlskrona
beviljade reservationsanslaget av 25,000 kronor, för
omförmälda ändamål på tilläggsstat för år 1918 bevilja
ett reservationsanslag av 30,000 kronor.
9. Nytt kanonskjul för artilleridepartementet
vid flottans varv i Stockholm m. m.
1 skrivelse den 25 november 1915 framlade marinförvaltningen ett [9.J
förslag till utförande av tillbyggnader till vissa verkstäder vid flottans Nytt kanon,
varv i Stockholm och till verkställande av åtskilliga andra arbeten därstädes,
varmed åsyftades att höja varvsverkstädernas kapacitet och åväga- departementet
bringa ändamålsenliga anordningar i övrigt å varvet. Därvid framhölls, T''a‘rdv f[°sta0nc8k.
att varvet i sitt dåvarande skick ingalunda tillfredsställde de fordringar, hoim m. m.
som med hänsyn till varvsverksamhetens rationella bedrivande och särskilt;
i mobiliseringshänseende borde ställas på ett modernt örlogsetablissement.
Kostnaderna för utförande av de i berörda förslag ingående arbetena
beräknades till sammanlagt 182,400 kronor; och hemställde marinförvaltningen
i omförmälda skrivelse, att Kung], Maj:t måtte föreslå riksdagen
att för förslagets genomförande bevilja på extra stat för år 1917
ett anslag å detta belopp.
Enligt vad som framgår av statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden
för den 14 januari 1916, bilagt samma års statsverksproposition,
uttalade föredragande departementschefen vid nämnda tillfälle, att man,
med hänsyn därtill att frågan om platsen för anläggande av den nya docka
(för att bereda dockningsmöjlighet för de nya pansarbåtarna av Sverigetypen)
vid flottans station i Stockholm, vartill riksdagen avsatt medel,
och det därmed sammanhängande spörsmålet om förflyttning av Stock
-
14
Femte huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
[9.] holme station och varv dåmera vore föremål för utredning av inom
sjöförsvarsdepartementet tillkallade sakkunniga, borde strängt fasthålla
vid den principen, att endast sådana byggnadsanordningar vid stationen
och varvet, som ur krigsberedskapens synpunkt vore oundgängligen
nödvändiga, borde ifrågakomma till utförande. Ur nu nämnda synpunkt
fann departementschefen den föreliggande framställningen äga synnerligen
goda skäl för sig. I betraktande dels av det läge, vari frågan
om förflyttning av Stockholms varv och station dåmera befann sig, och
dels av nödvändigheten att i största möjliga mån begränsa kostnaderna
så, att även andra angelägna anslagsbehov under femte huvudtiteln
kunde tillgodoses, ansåg sig emellertid departementschefen böra föreslå
uteslutande ur förslaget av följande arbeten, för vilka beräknats nedannämnda
kostnadsbelopp, nämligen:
tillbyggnad av plåtslagarverkstäderna.............................. kronor 70,000: —
uppförande av nytt kanonskjul för artilleridoparte
mentet.
............................................................................... » 9,500: —
inredning av artilleridepartementets nuvarande kanonskjul
till järnförråd för ingenjördepartementet ... » 5,000:
anordnande och inredning av ny lokal för förrådet
av gjutmodeller.............................................................. » 12,000: —
Summa kronor 96,500: —
I anslutning härtill hemställde Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen
till 1916 års riksdag, att riksdagen måtte för tillbyggnader till
vissa verkstäder vid flottans varv i Stockholm in. in. bevilja på extra
stat för år 1917 ett anslag av (182,400 — 96,500) 85,900 kronor, varjämte
begärdes rätt för Kungl. Maj:t att disponera detta belopp
redan under år 191 (k Denna framställning blev av riksdagen bifallen.
Varvschefen vid flottans station i Stockholm har därefter i sitt
förslag till beräknande av utgifterna för stationen för år 1918 i de
delar, vilkas förvaltning tillhörde honom, ånyo anmält behovet därav,
att ovan angivna arbeten, vartill medel sålunda ännu icke beviljats,
måtte komma till utförande.
I sitt berörda förslag har varvschefen beträffande tillbyggnaden av
/jldtslagarverkstäderna — vilken skulle åstadkommas genom överbyggande
av den öppna plats, som vore belägen mellan de båda av de nuvarande
plåtslagarverkstäderna upptagna verkstadslängorna (se kartskissen
å sid. 16) anfört, att lösningen av flottstationsfrågan vore uppskjuten
till obestämd tid samt att erfarenheten under de senare åren ytterligare
Femte huvudtiteln: 1018 urs tilläggsstat. tf»
bckrältat clf^t störa bohovot av plåtslagar ver k städernas omodelbara ut- [O.j
vidgning för att möta fordringarna å fartygs- och ångpanneplåtslagararbetens
utförande såväl under pågående mobilisering som vid tiden
närmast efter flottans demobilisering för verkställande av då säkerligen
omfattande arbeten för fartygens översyn efter de långvariga och särdeles
slitande sjöexpeditionerna. Kostnaderna för ifrågavarande tillbyggnad
hava av varvschefen beräknats till 80,000 kronor i stället för
det tidigare upptagna beloppet, 70,000 kronor.
I fråga om uppförande ar nytt kanonskjul för artilleridepartementet
samt inredning av artilleridepartementets nuvarande kanonskjul till järnförråd
för ingenjördepartementet (se kartskissen å sid. 16) har varvschefen
erinrat, att ingenjördepartementets större s. k. järnförråd vore
inrymt i ett av de söder om dockan liggande galärskjuien, dit till följd
av bristande utrymme järnvägsspår i förbindelse med varvets övriga
spårnät icke kunde framdragas. Vidare har varvschefen framhållit,
dels att järnförrådets avlägsna belägenhet vållade avsevärda kostnader
för framtransporterande icke blott av tyngre materiel utan även av
lättare, varför det vore i högsta grad önskvärt, att ingenjördepartementet
finge disponera det i dess omedelbara närhet liggande kanonskjulet
för inrymmande däri av järnförrådet samt att i anslutning därtill
ett nytt kanonskjul för artilleridepartementet uppfördes och förlädes
närmare artilleridepartementets verkstäder, dels ock att även materialförrådet
härigenom skulle vinna den fördelen, att dess till galärvarvet
förlagda, under samma uppbördsman lydande båda förrådslokaler komme
att ligga i omedelbar närhet av varandra.
För det nya kanonskjulet hade kostnaderna, såsom förut nämnts,
tidigare beräknats till 9,500 kronor och för den ändrade inredningen
av det nuvarande kanonskjulet till 5,000 kronor. Dessa kostnadsberäkningar
hava av varvschefen höjts till resp. 11,000 och 6,000
kronor.
Med avseende å anordnande och inredning av ny lokal för förrådet
av gjutmodeller (se kartskissen å sid. 16) har varvschefen anfört, att
det dyrbara och synnerligen skrymmande förrådet av gjutmodeller
vore inrymt å vinden till det närmast söder om dockan belägna
galärskjulet nr 25 eller på ett avstånd av omkring 300 meter från
snickarverkstaden, dit modellerna före varje användande måste hämtas
för översyn, justering m. m., vilket förorsakade mycken tidsspillan
för verkstadens personal såväl vid modellernas framletande som vid
deras transport. Olämpligheten av en sådan placering syntes vara
ovedersäglig, liksom även de stora fördelar, som kunde vinnas genom
16 Femte huvudtiteln: 1918 are titläggsstat.
[9.] att hava modellförrådet i snickarverkstadens omedelbara närhet, varför
avsetts att, ovanpå nuvarande utslagsplan i den intill nyssnämnda verk
-
Fcvesla, /. modelIfomacJ ■
G9
Q tiruÅrcisie iMjqyrtcu/e*-
stad liggande verkstadslängan och med direkt, ingång från denna,
inreda en vind med fack för modellerna, varuti dessa skulle kunna
överskådligt och systematiskt ordnas.
Femte huvudtiteln: 1918 års tilläjif/sstat.
IT
Kostnaden för denna tillbyggnad jämte inredning m. m. beräknades
ursprungligen till 12,000 kronor, men bär denna beräkning av varvscbefen
ökats till 13,800 kronor.
Sammanlagda beloppet av de nu beräknade kostnaderna för ifrågavarande
arbeten uppgick alltså till 110,800 kronor.
Med anledning av den stora utsträckning, i vilken med förefintliga
arbetsmöjligheter å varvet de privata verkstäderna måste anlitas,
och de synnerligen höga kostnader, som därav bleve en följd på
grund av verkstädernas oerhört stegrade pris, har marinförvaltningen
i skrivelse den 29 september 1916 förklarat sig anse, att ytterligare
skäl förelåge att vidhålla vad ämbetsverket i sin berörda skrivelse den
25 november 1915 föreslagit beträffande nu ifrågavarande arbeten; och
har marinförvaltningen fördenskull hemställt, att Kungl. Maj:t ville
föreslå riksdagen att för ovan omförmälda arbeten å flottans varv i
Stockholm bevilja på extra stat för år 1918 ett belopp av 110,800
kronor, med rätt för Kungl. Magt att disponera detta belopp redan
år 1917.
Vid föredragning den 13 januari 1917 av marinförvaltningens nyssnämnda
skrivelse anförde departementschefen, på sätt framgår av statsrådsprotokollet
över sjöförsvar särenden för samma dag, bilagt statsverkspropositionen
till nämnda års riksdag, att frågan om förläggningen av
flottans station i Stockholm, vilken fråga då vore föremål för behandling
av en den 14 juni 1916 tillsatt kommitté, sålunda ännu icke befunne
sig i det skick, att densamma kunde underställas Kungl. Maj:ts
prövning. Departementschefen ansåg emellertid denna omständighet icke
böra utgöra hinder för, att medel av riksdagen äskades för utförande
av här ifrågavarande byggnadsanordningar, vilka, såsom förut nämnts,
avsåge dels tillbyggnad av ingen]ördepartementets plåtslagarverkstäder,
dels uppförande av nytt kanonskjul för artilleridepartementet samt inredning
av artilleridepartementets nuvarande kanonskjul till järnförråd
för ingen]ördepartementet samt dels anordnande och inredning av en
ny lokal för förrådet av gjutmodeller. Dessa byggnadsarbeten inginge
såsom ett led i det år 1915 av myndigheterna framlagda förslaget till
utförande av tillbyggnader till vissa verkstäder vid flottans härvarande
varv m. m., men hade vid förslagets framläggande i statsverkspropositionen
till 1916 års riksdag av förut angivna orsaker blivit ur förslaget
uteslutna. Då departementschefen fann sig böra upptaga förslaget även
i dessa delar, både för honom de bestämmande skälen varit å ena sidan
det med växande styrka framträdande behovet av dessa anordningars
vidtagande för att höja varvsverkstädernas kapacitet och därmed
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 2 käft. (Nr 2.) 3
18 Femte huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
bereda ökad möjlighet att hålla flottans flytande materiel i god krigsberedskap
och å andra sidan angelägenheten att i största möjliga omfattning
kunna utföra förekommande varvsarbeten å flottans varv, varigenom
de på sista tiden synnerligen starkt stegrade kostnaderna för
sådana arbetens verkställande å enskilda verkstäder och varv skulle i
görligaste mån kunna undvikas. Såväl ur krigsberedskapens som ur ekonomisk
synpunkt syntes alltså utförandet av de föreslagna arbetena,
vilka endast innebure en av förhållandena oundgängligen betingad provisorisk
utvidgning och omändring av byggnadsanordningarna vid ingenjördepartementet,
icke längre böra undanskjutas; och då det vore
av vikt, att de ifrågasatta arbetena, för vilka de upptagna kostnaderna,
utgörande sammanlagt 110,800 kronor, med hänsyn till prisförhållandena
icke torde vara för högt beräknade, snarast möjligt
komme till utförande, hemställde departementschefen, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen att för omförmälda arbeten bevilja på extra stat
för år 1918 ett anslag av 110,800 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t
att disponera detta belopp redan under år 1917; och avlät Kungl. Maj:t
i enlighet härmed framställning i statsverkspropositionen till 1917 års
riksdag.
Sedermera framlade Kungl. Maj:t i en den 27 april 1917 dagtecknad
proposition (nr 296) förslag till riksdagen angående utvidgning
av flottans station i Stockholm m. m., men fann riksdagen, enligt vad
riksdagen anmälde i skrivelse (nr 366) den 15 juni samma år, denna
proposition icke för det dåvarande böra till någon riksdagens åtgärd
föranleda.
I skrivelse (nr 5) den 16 juni 1917 har riksdagen beträffande nu
förevarande framställning om anvisande av medel för ifrågavarande arbeten
hänvisat därtill, att riksdagen icke ansett sig böra fatta ståndpunkt i
frågan angående flottstationen i Stockholm, samt anmält, att riksdagen
funnit berörda framställning, vilken hade nära samband med nyssnämnda
fråga, icke för det dåvarande böra av riksdagen bifallas.
Varvschefen vid flottans station i Stockholm har nu i sitt den 14
augusti 1917 avgivna förslag till beräknande av utgifterna vid varvet
för år 1919 ånyo upptagit kravet på medels anvisande för ovan angivna
ändamål.
Kostnaderna hava numera av varvschefen beräknats till följande
belopp, nämligen:
19
Femte huvudtiteln: 1918 drs tilläggsstat.
tillbyggnad av plåtslagarverkstäderna.......................... kronor 110,000: —
uppförande av nytt kanonskjul för artilleridepartementet
.......................................................................... j> 16,000: —
inredning av artilleridepartementets nuvarande kanonskjul
till järnförråd för ingenjördeparte
mentet
............................................................................ x> 9,000: —
anordnande och inredning av ny lokal för förrådet
av gjutmodeller ............................................. » 16,000: —
Summa kronor 151,000: —
Beträffande tillbyggnaden av plåtslagarverkstäderna har varvschefen
framhållit, att den ifrågavarande anläggningen vore av nöden för
driftens behöriga gång, vare sig stationen kvarbleve på sin nuvarande
plats eller framdeles bleve förflyttad, samt att han, enär lösningen av
flottstationsfrågan fortfarande vore uppskjuten till obestämd tid och erfarenheten
under senare år ytterligare bekräftat det stora behovet av
plåtslagarverkstädernas omedelbara utvidgning för att möta fordringarna
å fartygs- och ångpanneplåtslagararbetenas utförande såväl under pågående
mobilisering som vid tiden närmast efter flottans demobilisering
för verkställande av då säkerligen omfattande arbeten för fartygens
översyn efter de långvariga och särdeles slitande sjöexpeditionerna, ansett
sig böra ånyo upptaga frågan om sagda tillbyggnad av plåtslagarverkstäderna.
I fråga om uppförande av nytt kanonskjul för artilleridepartementet
samt inredning av artilleridepartementets nuvarande kanonskjul till järnförråd
för ingenjördepartementet har varvschefen åberopat vad han i
dessa hänseenden tidigare yttrat samt beträffande anordnande och inredning
av en ny lokal för förrådet av gjutmodeller huvudsakligen framhållit,
att de skäl, som han förut anfört för sitt äskande av medel för detta
ändamål, fortfarande ägde giltighet och att den ökade erfarenheten
givit ytterligare stöd för behovet av dessa arbetens utförande.
I anledning av vad varvschefen sålunda andragit och under åberopande
av de skäl, som tidigare anförts till stöd därför att ifrågavarande
arbeten snarast borde komma till utförande, vilka skäl fortfarande
vore gällande, har marinförvaltningen i förberörda skrivelse den 1 oktober
1917 hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att för
tillbyggnad av plåtslagarverkstäderna m. m. vid flottans varv i Stockholm
bevilja på extra stat för år 1919 ett anslag av 151,000 kronor,
med rätt för Kungl. Maj:t att disponera beloppet redan under år 1918.
Departements
chefens
yttrande.
20 Femte huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
De skäl, som tidigare framförts för ifrågavarande arbetens utförande
och som huvudsakligen hänföra sig till angelägenheten dels att
höja varvsverkstädernas kapacitet och därmed bereda ökad möjlighet att
hålla flottans flytande materiel i god försvarsberedskap och dels att i
största möjliga mån undvika de dryga kostnader, som förorsakas av arbetens
utförande å enskilda verkstäder och varv, äro onekligen i och
för sig av väsentlig betydelse. Enligt min mening bör man emellertid
vid nu förevarande frågas bedömande anlägga en annan synpunkt än
som förut skett, och anhåller jag att i sådant avseende få anföra följande.
Vid 1914 års senare riksdag avsattes, på framställning av Kungl.
Maj:t, för anläggande av ny docka jämte en mindre verkstad vid flottans
station i Stockholm, vilken anläggning beräknats kosta 1,400,000 kronor,
för år 1915 av värnskattemedel ett belopp av 300,000 kronor.
Med denna anläggning avsågs att bereda dockningsmöjlighet i Stockholms
skärgård för pansarbåtar av Sverigetypen. Därvid uttalade riksdagen,
att riksdagen förutsatte att i sinom tid få tillfälle att träffa avgörande
i fråga om platsen för den nya dockan. Till dockanläggningen
avsattes av 1915 och 1916 års riksdagar av värnskattemedel
ytterligare 750,000, resp. 350,000 kronor, varigenom sålunda hela det
för dockanläggningen beräknade kostnadsbeloppet numera blivit av riksdagen
för ändamålet avsatt.
Ursprungligen hade förutsatts, att den nya dockanläggning, som
av riksdagen sålunda beslutats, skulle kunna igångsättas i god tid
under år 1915, varefter dockanläggningens utförande beräknats kräva
en tid av omkring två år.
Anläggandet av omförmälda docka har emellertid ännu icke blivit
igångsatt. Den närmaste anledningen härtill har varit, att frågan om
dockans förläggning från början sammanknutits med spörsmålet om förflyttning
eller utvidgning av flottans station i Stockholm. Den proposition
angående utvidgning av nämnda station, som avläts till 1917 års
riksdag, föranledde emellertid, såsom förut nämnts, icke någon riksdagens
åtgärd.
Sedermera har 1917 års flottstationskommitté den 30 november
samma år avgivit betänkande i ämnet, vilket blivit utställt till utlåtande
av vederbörande myndigheter. I berörda betänkande har
kommittén, som utarbetat särskilda alternativ till flottstationsanläggning
å olika platser — Stockholm, Skuggan, Kaknäs, Elfvik, Södergarn och
Torsbyfjärd — föreslagit, att en flottstationsanläggning måtte komma
till utförande vid Skuggan (å fastlandet vid Lilla Värtan). Kostnaderna
jämte markvärden för denna stationsanläggning hava av kommittén
upptagits till 54,662,200 kronor, och har anslagsbehovet för en första
Femte huvudtiteln: HUS åra tilläggsstat. 2J
byggnadsperiod av omkring 7 år beräknats till 17,547,700 kronor. Kommittén
bär därvid utgått bland annat från, att ett belopp av 9,000,000 kronor
skulle frigöras genom försäljning av ett område vid Kaknäs samt
av Kastellholmen och en del av Skeppsholmen ävensom att detta belopp
skulle, utöver nyssnämnda anslagssumma, 17,547,700 kronor, tagas i
anspråk för utförande av arbetena under första byggnadsperioden. Mot
kommitténs berörda förslag hava två ledamöter av kommittén anmält
reservation och därvid såsom sin åsikt uttalat, att flottans station i Stockholm
borde bibehållas å dess nuvarande plats samt att stationen borde
utvidgas och moderniseras i huvudsaklig överensstämmelse med ett av
kommittén i sådant hänseende uppgjort förslag.
Jag har emellertid icke ansett mig böra tillstyrka, att förslag framlägges
till innevarande års riksdag vare sig på grundvalen av 1917 års
kommittébetänkande eller i anslutning till den år 1917 avlåtna propositionen
i flottstationsfrågan; och anhåller jag nu att i korthet få redogöra
för skälen härtill.
En åtgärd av för vårt försvar så grundläggande betydelse som
skapandet av en ny flottans huvudstation — vilket samtliga föreliggande
förslag i realiteten komme att medföra — måste enligt min uppfattningavgöras
efter strategiska och militärpolitiska grunder, för vilkas bedömande
fasta utgångspunkter saknas mitt under ett pågående världskrig,
vars utgång och följder för vårt land omöjligen nu kunna överskådas.
Först sedan mer stabila förhållanden hunnit inträda, föreligger
möjlighet därtill. Det kan även komma att visa sig, att själva idén
med en huvudstation icke är den för flottans utnyttjande mest tjänliga,
utan att man hellre, såsom för närvarande sker, bör bereda flottans
fartyg tillgång till ett par i vissa avseenden likvärdiga stationer jämte
militära depåer på olika delar av vår långsträckta, åt skilda fronter
riktade kust. De hittills vunna krigserfarenheterna synas därjämte hava
givit vid handen, att så avsevärda förändringar i fråga om fartygstyper
och sammansättning av sjöstridskrafterna kunna bliva påkallade, att de
fordringar, som hittills gjorts gällande med avseende å en flottstation,
icke längre böra tillmätas samma vikt som tillförne.
Inför de betydande ekonomiska uppoffringar, flottstationsbyggandet
skulle åsamka statsverket för en avsevärd följd av år, uppställer sig
även den frågan, huruvida det kan vara lämpligt, att statsverket nu
binder sig vid dylika uppoffringar, innan visshet vunnits i fråga om
den situation, vilken kan inträda i samband med det blivande fredsslutet.
Man bör kunna hysa den förhoppningen, att i samband med
detta fredsslut nationerna komma att inrikta sin strävan på att finna
en möjlighet att på annan väg än krigets slita uppkommande mellan
-
22 Femte huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
[9.] folkliga förvecklingar och tvister samt att söka åstadkomma en begränsning
av de tyngande rustningsbördorna.
Finner jag sålunda, att förslag i flottstationsfrågan för närvarande
icke bör för riksdagen framläggas, anser jag å andra sidan, att 1914
års riksdags beslut angående anläggande av en ny docka vid flottans
station i Stockholm för större fartyg till gagn såväl för flottan som
handelssjöfarten nu bör fullföljas samt att i samband därmed bör vidtagas
en modernisering av det till nämnda station börande varvet och
beredas möjlighet till sådan utvidgning av detsamma för åstadkommande
av en rationell varvsdrift, som kan utan större ekonomiska uppoffringar
från statsverkets sida åvägabringas; och är det min avsikt att
om möjligt inför Kungl. Maj:t anmäla denna fråga i så god tid, att framställning
i ämnet kan avlåtas till innevarande års riksdag. I detta syfte
har jag bos Kungl. Maj:t hemställt om bemyndigande att utse två
delegerade för att, i enlighet med de direktiv, som av mig lämnas, förhandla
med vederbörande representanter för Stockholms stad i fråga
om upplåtelse för omförmälda ändamål av behövlig mark m. m. samt
därefter inkomma med det förslag till överenskommelse, som av förhandlingarna
må föranledas. Denna min hemställan har av Kungl.
Maj:t bifallits; och har jag till delegerade utsett marindirektören av l:a
graden I. J. Falkman och ledamoten av riksdagens första kammare,
förlikningsmannen S. H. Kvarnzelius.
Med hänsyn till nu anförda omständigheter och under erinran, att
de av riksdagen till omförmälda docka avsatta medel jämväl äro avsedda
för utförande av en mindre verkstadsanläggning, anser jag att,
innan det visat sig, huruvida dockfrågans lösning står att vinna i den
av mig nu angivna riktningen, särskilt anslag icke bör av riksdagen
äskas för den ifrågasatta tillbj^ggnaden av plåtslagarverkstäderna å Galärvarvet.
Däremot finner jag, att frågan om vidtagandet av de övriga
föreslagna anordningarna — uppförande av nytt kanonskjul för artilleridepartementet,
inredning av artilleridepartementets nuvarande kanonskjul
till järnförråd för ingenjördepartementet samt anordnande och inredning
av en ny lokal för förrådet av gjutmodeller — är fristående
från spörsmålet om berörda dockas förläggning, samt att dessa anordningar
i övrigt äga den betydelse för varvsdriftens obehindrade fortgång,
att de nu böra komma till utförande. Kostnaderna för sistnämnda
arbeten äro numera beräknade till sammanlagt 41,000 kronor,
vilket belopp icke torde vara för högt tilltaget.
Då, på sätt marinförvaltningen uttalat, dessa medel synas böra
finnas tillgängliga redan under innevarande år, lärer beloppet böra upptagas
å tilläggsstat för år 1918.
Femte huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat. 23
Jag får alltså hemställa, att Eders Kungl. Magt täcktes föreslå
riksdagen
att för uppförande av nytt kanonskjul för artilleridepartementet
vid flottans varv i Stockholm m. in.
på tilläggsstat för år 1918 bevilja ett reservationsanslag
av 41,000 kronor.
10. Arbetarkök vid flottans varv i Stockholm.
I arbetsplan för flottans varv i Stockholm för år 1917 upptog varvschefen
därstädes ett belopp av 30,000 kronor för uppförande och inredande
i enlighet med upprättat förslag av två mindre byggnader till
arbetarkök inom varvets område, varav den ena skulle förläggas å Galärvarvet
och den andra å Skeppsholmen. Enligt förslaget avsågos dessa
arbetarkök icke blott för varvets arbetarpersonal, utan även för å varvet
tjänstgörande, utom stationen boende underofficerare, verkmästare och
mästare samt ritar- och kontorspersonal.
Enligt vad marinförvaltningen meddelade i skrivelse den 27 november
1916 angående förslag till stater och arbetsplan för flottan år 1917,
fann ämbetsverket visserligen de ifrågasatta arbetarköken vara synnerligen
av behovet påkallade, men ansåg, att kostnaden för desamma ej
kunde bestridas av de ordinarie underhållsmedlen.
Sedermera överlämnade varvschefen med skrivelse den 6 december 1916
förnyat förslag i ämnet, vari varvschefen vidtagit vissa jämkningar i det
ursprungligen uppgjorda förslaget. Därvid anförde varvschefen, bland
annat, följande.
Vad man med anordnande av arbetarkök för varvets arbetare velat
vinna hade varit att bereda personalen tillgång till sund, närande föda
för billigt pris, att i synnerhet vid övertidsarbete och andra brådskande
tillfällen kunna ordna måltidernas intagande på varvet för undvikande
av långa avbrott och oläglig tidsförlust, att i möjligaste mån minska
frestelsen för arbetarna att tillbringa vilotiden på i varvets närhet belägna
utskänkningsställen samt att komma ifrån det ohygieniska bruket
att uppvärma arbetarnas medförda middagsmat i verkstäderna på ångpannor,
värmeelement, limpannhärdar etc.
Enligt det föreliggande förnyade förslaget hade anordnats ett antal
gaskök, å vilka arbetarna själva kunde uppvärma de matportioner, de
eventuellt medförde från hemmen. Dessa gaskök hade icke upptagits i
det ursprungligen uppgjorda förslaget. Då sålunda detta skäl för persona
-
L9.]
[10.]
Arbetarkök
vid flottans
varv i
Stockholm.
24
Femte huvudtiteln: 1!)18 års tilläggsstat.
[10.] lens kvarblivande i verkstäderna under vilotiden blivit avlägsnat, hade
önskemålet att under denna tid kunna fullständigt utrymma dessa lokaler
synts mindre oupphinneligt, och hade varvschefen därför till det
förut avgivna förslaget till arbetarkök fogat ett större dagrum, i vilket
personal, som ej för tillfället intoge måltid, men som dock ej lämnade
varvet, kunde uppehålla sig under middagsrasten. Verkstäderna skulle
då under tiden mellan de båda arbetsperioderna hållas stängda, vädras
och luftas. Kostnaden hade genom denna tillbyggnad samt genom anordnande
av gaskök med tillhörande ledningar samt vattenledning ökats
med 4,600 kronor för vartdera arbetarköket, men hade varvschefen
ansett, att den fördel, som från ordnings- och säkerhets- samt icke minst
från hygienisk synpunkt härigenom skulle vinnas, väl motsvarade denna
kostnad.
En mindre källare hade även anordnats under vartdera arbetarköket.
Det syntes nämligen omöjligt att vid uttagning från förråden eller
vid uppköp av proviant så noga avpassa mängden, att densamma varje
dag förtärdes, och det komme därför sannolikt att bliva nödvändigt att
kunna till en följande dag bevara vad som bleve över. Den ökning i
kostnaden, som härav bleve en följd, uppginge till 1,500 kronor.
Sammanlagda kostnadsökningen uppginge för vardera byggnaden
till 6,100 kronor; och har varvschefen med stöd av vad sålunda anförts
hemställt, att marinförvaltningen ville utverka de för uppförande av
dessa byggnader erforderliga medlen, utgörande sammanlagt 42,200
kronor.
Med överlämnande av det sålunda jämkade förslaget till arbetarkök
har marinförvaltningen i skrivelse den 11 december 1916 erinrat,
att i den av varvschefen sålunda senaste beräknade totalkostnaden,
42,200 kronor, för två arbetarkök icke inginge något belopp för köksinventarier,
servis o. d. Då anskaffningen av dessa inventarier beräk- *
nades medföra en utgift av minst 3,900 kronor för varje kök, borde
kostnaden för vartdera arbetarköket med inventarier beräknas belöpa sig
till omkring 25,000 kronor.
Beträffande driftkostnaden förutsatte ämbetsverket, att denna, såvitt
anginge avlöning av köksföreståndare och övrig kökspersonal, finge Titgå
av anslaget till flottans nybyggnad och underhåll samt i fråga om uppvärmning,
belysning och renhållning av anslaget till uppvärmning, belysning
och renhållning m. m.
Med hänsyn till dels de stora kostnader, som uppförandet och anordnandet
av två arbetarkök skulle betinga, och dels önskvärdheten av
koncentration i anläggningen hölle ämbetsverket före, att tillsvidare endast
Femte huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
25
ett dylikt kök borde komma till utförande; och syntes detta i sådant
iåll böra förläggas till Galärvarvet.
På grund av vad sålunda anförts och då det vore önskligt, att det
ifrågasatta arbetarköket snarast möjligt komme till stånd, har marinförvaltningen
hemställt, att Kungl. Maj:t matte föreslå 1917 ars riksdag
att för uppförande å Galärvarvet av en byggnad till arbetarkök åt varvsarbetarna
m. m. på extra stat för år 1918 bevilja ett anslag av 25,000
kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att redan år 1.917 disponera beloppet.
Någon framställning i ämnet blev emellertid icke avlåten till 1917
års riksdag.
Marinförvaltningen har nu i sin förberörda skrivelse den 1 oktober
1917 återupptagit frågan om anordnande av arbetarkök å flottans varv
i Stockholm samt därvid meddelat att, enligt vad varvschefen anmält,
kostnaden för vardera byggnaden nu måste beräknas till 29,000 kronor
eller för båda byggnaderna tillsammans 58,000 kronor. Härtill måste
emellertid enligt marinförvaltningens mening läggas utgifterna för anskaffning
av köksinventarier, servis o. d., vilka icke ingått i varvschefens
kostnadsberäkning. Då utgifterna härför icke kunde beräknas lägre
än till 4,000 kronor för varje kök, skulle kostnaden för varje byggnad
med inventarier och serviseffekter således uppgå till 33,000 kronor eller
för båda byggnaderna till 66,000 kronor. Vidare har marinförvaltningen
framhållit, att det särskilt med hänsyn till under nuvarande förhållanden
rådande knapphet å sådana livsförnödenheter, som till väsentlig grad
måste ingå i till arbetsplatsen medförd torrskaffning, måste vara arbetsgivarens,
d. v. s. i detta fall statens, skyldighet att träda emellan föi
beredande av möjlighet för de arbetare, som tvingades att intaga måltider
å arbetsplatsen, att därstädes erhålla lagad mat. Åtgärder i sådan riktning
hade även på grund härav allmänt blivit vidtagna inom den enskilda
industrien. För de kostnader, som för ändamålet skulle krävas, torde
valuta erhållas genom arbetarnas välbefinnande och därav följande större
förmåga och intresse för det åtagna arbetet.
Då alltså behovet av arbetarkök nu framträdde med ökad styrka,
funne sig marinförvaltningen böra förorda, att båda de av varvschefen
föreslagna byggnaderna för dylika kök snarast möjligt måtte komma
till utförande.
Marinförvaltningen har på grand härav hemställt, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen att för uppförande vid flottans varv i Stockholm
av arbetarkök bevilja på extra stat för år 1919 ett belopp av 66,000
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 2 käft. (Nr 2). 4
[10.]
[10.]
Departements
chefens
yttrande.
26 Femte huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
kronor, med rätt för Knngl. Maj:t att därav disponera erforderligt belopp
redan under år 1918.
Den föreliggande frågan om inrättande av arbetarkök vid flottans
varv i Stockholm synes mig vara förtjänt av den största uppmärksamhet.
Ifrågavarande arbetarkök äro, såsom förut nämnts, avsedda icke
blott för varvets arbetarpersonal, utan även för å varvet tjänstgörande,
utom stationen boende underofficerare, verkmästare och mästare samt
ritar- och kontorspersonal. Enligt det av marinförvaltningen i berörda
skiivelse den 1 oktober 1917 förordade förslaget skulle å ifrågavarande
arbetarkök dels tillhandahållas varm, lagad inåt och dels tillfälle beredas
att få medhavd inåt uppvärmd.
Arbetstiden för arbetsdag å varvet är för närvarande 9 Vs timmar
med avbrott under 11 /2 timme för middagsrast. För intagande under
denna rast av middagsmåltid ävensom för behövlig frukostmåltid äro
de varvsarbetare, som äro bosatta på längre avstånd från varvet, för
närvarande hänvisade att antingen å varvet närbelägna matserveringsställen
förskaffa sig varm mat eller ock å arbetsplatserna förtära medhavd
torrskaffning eller eljest kall mat, vilken eventuellt kan å dessa
platser nödtorftigt uppvärmas. Att båda dessa sätt för beredande åt
varvsarbetarna av. erforderliga måltider under arbetet medföra stora
olägenheter av olika slag, ligger i öppen dag. Genom besök å i närheten
av ^ varvet belägna matserveringsställen försättes tid och uppstår
lätt frestelse till förtäring i samband med måltidens intagande av spirituösa
drycker; den därstädes serverade maten är därtill ofta relativt dvr
och ej alltid av god beskaffenhet. Förtärande å arbetsplatserna av medförd
mat kan naturligen ingalunda motsvara behovet av ordnad mathållning
och måste i längden verka nedsättande på arbetskraften. Det
synes mig därför vara statens ovillkorliga plikt i egenskap av arbetsgivare
att vederbörligen tillgodose sina arbetstagares intresse uti ifrågavarande
avseende, liksom å andra sidan staten härav hämtar en direkt
fördel genom den ökade arbetsprestation, som av den ifrågasatta anordningen
kau förväntas bliva en följd. Härtill kommer, att arbetslokalerna,
genom att arbetarna under måltidsrasterna utrymma desamma, kunna
vederbörligen ventileras samt att arbetet, då måltiderna intagas inom
varvets område, icke blir avbrutet under längre tid än som är oundgängligen
nödvändigt, en omständighet, som är av särskild betydelse
med hänsyn till de ofta brådskande arbeten, som pågå å varvet.
Det synes mig emellertid, att man uti förevarande avseende bör till en
början gå försöksvis till väga. Då det dessutom måste stå arbetarna fritt,
Femte huvudtiteln: W18 urs tilluggsstat.
27
om de vilja begagna sig av den möjlighet till erhållande av ordnade
måltider, som å varvet erbjudes, torde det vara lämpligt att nu
anordna endast ett av de föreslagna arbetarköken. Härvid är ock att
taga i betraktande de avsevärda kostnader, som krävas för ifrågavarande
ändamål. Av de båda ifrågasatta arbetarköken lärer arbetarköket
å Galärvarvet, där flertalet varvsarbetare äro sysselsatta, böra i främsta
rummet ifrågakomma till uppförande.
Det möter naturligen härvid svårighet att rätt avväga den lämpliga
storleken av detta arbetarkök. Jag har i sådant avseende inhämtat, att
det matrum i byggnaden, som avses för arbetarpersonalen, rymmer 60
personer och det för underofficerare m. fl. avsedda matrummet 30 personer.
Utspisningen av varvsarbetare är beräknad att under middagsrasten
kunna ske i tre lag, varigenom under denna rast sålunda skulle
kunna bespisas 180 personer.
Då alltså ett icke obetydligt antal personer kan beredas tillfälle
att här intaga sina måltider och, enligt vad jag förvissat mig om, byggnadsplatsen
är så vald och byggnadssättet anordnat på sådant sätt,
att behövliga utvidgningar av byggnaden lätteligen kunna verkställas,
anser jag mig icke kunna göra någon invändning i fråga om den föreslagna
byggnadens storlek eller belägenhet.
Då jag funnit vara av stor vikt, att arbetarköket blir i alla avseenden
så ändamålsenligt inrättat som möjligt, har jag låtit förslaget
undergå granskning av en på skolköksområdet sakkunnig person.
Vid denna granskning hava vissa detaljanmärkningar mot förslaget
framställts, avseende huvudsakligen utökning av själva köket och dess
förseende med glastak, ändrad plats för de tillämnade gasköken m. m.
Dessa ändringar synas mig i allt huvudsakligt vara av beskaffenhet att
böra beaktas vid byggnadens utförande. Kostnaderna för anordnande
av ett arbetarkök å Galärvarvet hava med nu angivna ändringar och
under iakttagande, att utgifterna för köksinventarier och servis m. m.
på grund av de nu ytterligare ökade priserna upptagas med ett till 6,000
kronor förhöjt belopp, beräknats till 51,500 kronor.
Jag torde i detta sammanhang få erinra att, under förutsättning av
bifall till min här nedan gjorda hemställan, vid bestämmandet av det
ordinarie anslaget till flottans nybyggnad och underhåll tagits i beräkning
ett belopp av 10,000 kronor, vartill arbetarkökets årliga driftkostnader,
såvitt angår avlöning till köksföreståndare och övrig kökspersonal,
uppskattats.
Förslag till erforderliga ekonomiska bestämmelser m. m. rörande
driften vid ifrågavarande arbetarkök anhåller jag att framdeles få
[10.]
[10.]
[11.]
Transportmedel
för
flottans varv
i Stockholm.
Departements
chefens
yttrande.
28 Femte huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
underställa Kungl. Majrts prövning. Det lärer därvid vara givet, att
arbetarkökets pris icke böra sättas högre än att de motsvara självkostnaderna.
Då det icke minst med hänsyn till nu rådande dyrtid synes mig
vara av betydelse, att ifrågavarande arbetarkök kommer till utförande
redan under innevarande år, torde beloppet böra upptagas å tilläggsstat
för år 1918.
På grund härav hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes
föreslå riksdagen
• att för uppförande av ett arbetarkök vid flottans
varv i Stockholm å tilläggsstat för år 1918 bevilja ett
reservationsanslag av 51,500 kronor.
11. Transportmedel för flottans varv i Stockholm.
För anskaffning av transportmedel för flottans varv i Stockholm
beviljade 1917 års riksdag, på framställning av Kungl. Maj:t, på extra
stat för år 1918 ett reservationsanslag av 50,500 kronor.
För detta anslag avsågs att anskaffa en mindre bogserbåt samt en
motorbåt med bogseringsanordning, varigenom kostnaderna för bogseringar
vid varvet skulle kunna nedbringas. Kostnaderna hade beräknats
till 40,000 kronor för bogserbåten och till 10,500 kronor för motorbåten.
Varvschefen vid flottans station i Stockholm har i skrivelse till
marinförvaltningen den 3 december 1917 anmält, att kostnaderna för
byggandet vid varvet av ifrågavarande bogserbåt på grund av stegrade
pris å material och arbetskraft nu beräknades uppgå till 75,000 kronor,
under förutsättning att order om byggandet inginge under början av
innevarande år; och har marinförvaltningen i skrivelse den 4 i samma
månad meddelat, att anstalter träffats för anskaffande av omförmälda
motorbåt för en kostnad av 10,000 kronor, samt anhållit att, då behovet
av bogserbåten vore trängande och densamma därför borde snarast möjligt
anskaffas, Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att för bestridande av
kostnadsökningen för anskaffning av denna båt bevilja på extra stat
för år 1919 ett reservationsanslag av 34,500 kronor, med rätt för Kungl.
Maj:t att disponera beloppet redan under år 1918.
Då jag, i likhet med marinförvaltningen, anser av behovet påkallat,
att omförmälda bogserbåt snarast möjligt blir färdigställd och någon
erinran mot det av ämbetsverket såsom erforderligt angivna tilläggs
-
Femte huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
29
beloppet, 34,500 kronor, icke från min sida förefinnes, torde nämnda
belopp böra äskas å tilläggsstat för år 1918.
dag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att,
utöver det av 1917 års riksdag för anskaffning
av transportmedel för flottans varv i Stockholm
beviljade reservationsanslaget av 50,500 kronor, för
omförmälda ändamål på tilläggsstat för år 1918 bevilja
ett reservationsanslag av 34,500 kronor.
12. Örlogsdepå vid Göteborg.
I anslutning till vad jag under punkten 22 i det vid årets statsverksproposition
fogade statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden anfört,
får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att av det utav 1916 års riksdag till anordnande
av en örlogsdepå vid Göteborg beviljade anslaget å
360,000 kronor på tilläggsstat för år 1918 såsom
reservationsanslag anvisa ett belopp av 60,000 kronor.
Artilleribehov.
13. Förbättring av projektilutredningen för pansarkryssaren
Fylgia.
Under åberopande av vad jag under punkten 30 i det vid årets
statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden
anfört, får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att
av det utav 1917 års riksdag till förbättring
av projektilutredningen för pansarkryssaren Fylgia beviljade
reservationsanslaget å 310,000 kronor på tillläggsstat
för år 1918 anvisa ett belopp av 100,000
kronor.
[12.]
Örlogsdepå
vid Göteborg,
[13.]
Förbättring
av projektilutredningen
för pansarkryssaren
Fylgia.
30
Femte huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
[14.]
Minmateriel.
Minväsendet.
14. Minmateriel.
I hemlig skrivelse den 30 september 1913 angående medelsbehov
för minväsendet har marinförvaltningen beräknat det för anskaffningen
av minmateriel för flottan erforderliga anslaget till 876,400 kronor.
Enligt marinförvaltningens förslag skulle denna anskaffning genomföras
under åren 1915—1917 och anslaget, 876,400 kronor, fördelas på sådant
sätt, att under nämnda treårsperiod 576,400 kronor beviljades
såsom extra anslag och 300,000 kronor utginge av värnskattemedel.
Den sålunda framlagda planen har av Kungl. Maj:t och riksdagen gillats,
varefter anslaget blivit i föreslagen ordning beviljat och anskaffningen
verkställts.
På grund av den ökade betydelse, som minvapnet under det pågående
kriget visat sig äga, beräknade marinförvaltningen och chefen
för marinstaben i skrivelse den 7 december 1915, att ett ytterligare
behov av minor förelåge för flottan till en kostnad av 3,270,000 kronor.
Samma kostuadsbelopp för minanskaffning upptogs i en av marinförvaltningen,
chefen för marinstaben och inspektören av flottans övningar
till sjöss den 24 mars 1916 gemensamt avlåten skrivelse. Den minanskaffning,
som i första hand ansågs erforderlig, beräknades av benåda
myndigheter i sistnämnda skrivelse till 810,000 kronor, däri inbegripna
vissa kostnader för minförrådslokaler.
I proposition till 1916 års riksdag (nr 219) föreslog Kungl. Maj:t
riksdagen att till anskaffning av minor och anordnande av erforderliga
minförrådslokaler för flottan bevilja ett anslag å nyssnämnda belopp,
810,000 kronor. Denna framställning blev av riksdagen bifallen, därvid
riksdagen tillika medgav, att beloppet fick av Kungl. Maj:t redan
under år 1916 förskjutas av tillgängliga medel; och hava de med omförmälda
anslag åsyftade minanskaffning och anordnande av minförrådslokaler
numera blivit utförda.
Sedan inom sjöförsvarsdepartementet tillkallade sakkunniga för
verkställande av förnyade tekniska utredningar rörande de marina försvarsbehov,
som enligt vad krigets erfarenheter givit vid handen i
främsta rummet borde tillgodoses, i sitt den 15 augusti 1916 avgivna
betänkande hemställt, bland annat, att återstående anskaffningar av
minor måtte åvägabringas, på det att minförråden skulle kunna uppnå
den storlek, som av de sjömilitära myndigheterna angivits såsom be
-
Femte huvudtiteln: lins års tilläggsstat. 31
hövlig, har marin förvaltningen i den (5 november 1916 avgivet utlåtande
över de sakkunnigas betänkande uti här ifrågavarande avseende yttrat,
att kostnaden för anskaffning av minor dåmera måste till följd av
dels ökade materialkostnader och dels planlagda nytillkomna mineringar
sättas högre än vad förut beräknats. 1 särskild utredning av samma
dag hava marin förvaltningen och chefen för marinstaben uppgjort en
detaljerad beräkning över såväl flottans då betintliga tillgång av minor
som det behov av minor för flottan, som ytterligare behövde fyllas.
Kostnaderna för erforderlig nyanskaffning av minor beräknades därvid
av myndigheterna uppgå till sammanlagt 4,370,000 kronor, däri inberäknat
ett belopp av 20,000 kronor för anskaffning av reservdelar för
äldre minor. Anskaffningen har föreslagits att uppdelas på tre omgångar
(år) med resp. 1,470,000 kronor — vari ingår nyssnämnda belopp,
20,000 kronor, för reservdelar — 1,450,000 kronor och 1,450,000
kronor. Vid beräknandet av det ytterligare behov av minor, för vars
tillgodoseende av myndigheterna upptagits nyssnämnda belopp, 4,370,000
kronor, hava myndigheterna utgått från, att såväl den summa av
876,400 kronor, som upptagits i den av marinförvaltningen år 1913
uppgjorda anskaffningsplanen, som ock det av 1916 års riksdag beviljade
beloppet av 810,000 kronor blivit för ändamålet utnyttjade.
På grundvalen av den sålunda verkställda utredningen hemställde
Kungl. Maj:t i proposition (nr 73) till 1917 års riksdag om beviljande
av ett anslag för år 1918 av 1,470,000 kronor till anskaffning av minor
för flottan. Föredragande departementschefen anförde därvid, att han
icke hade något att erinra mot den av marinförvaltningen och chefen
för marinstaben uppgjorda planen för minförsvarets anordnande och
följaktligen ansåge sig böra tillstyrka anskaffning av minor till den
utsträckning, myndigheterna enligt samma plan angivit såsom erforderlig.
Andra trängande behov- medgåve dock icke enligt departementschefens
mening, att hela den angivna kostnaden, 4,370,000 kronor,
för anskaffning av minor inrymdes inom den summa, som äskades för
tillgodoseende av vissa marina försvarsbehov, och nödgades departementschefen
därigenom indränka sitt förslag allenast till den anskaffning,
som av myndigheterna föreslagits i första omgången, eller till
ett beräknat belopp av 1,470,000 kronor, därav 20,000 kronor avsåges
för anskaffning av reservdelar.
Kungl. Maj:ts sålunda till 1917 års riksdag gjorda framställning
blev emellertid av riksdagen avslagen.
[14.]
I hemlig skrivelse den 1 oktober 1917 har nu marinförvaltningen
anfört att, då det av myndigheterna i förenämnda utredning den 6
32
Femte huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
[14.] november 1916 angivna behovet av minor alltjämt kvarstode och då
erfarenheterna från det pågående världskriget tydligt utvisade det stora
värde minan såsom försvarsvapen besutte, ämbetsverket ansåge, att
ifrågavarande anskaffning ej längre kunde uppskjutas utan risk att
flottans försvarskraft i detta avseende betydligt nedsattes. På grund
av den inträdda prisstegringen måste emellertid den åsyftade minanskaffningen
numera beräknas betinga en kostnad av sammanlagt
5.064.000 kronor, därav för reservdelar avsåges ett belopp av 24,000
kronor. Därest denna kostnad fördelades på tre år med lika belopp
för varje år och om i sådant fall kostnaden för anskaffning av reservdelar
utginge under första året, skulle för" ändamålet sammanlagt
1.704.000 kronor erfordras under första året och 1,680,000 kronor
under vartdera av de två närmast följande åren.
I mån som minmaterielen ökades, krävdes jämväl — yttrar marinförvaltningen
vidare — större förrådsutrymme för nämnda materiels
förvaring. Med hänsyn till andra viktiga medelsbehov ansåge emellertid
ämbetsverket, att med äskande av medel för uppförande av ifrågavarande
minförrådslokaler kunde utan olägenhet anstå till ett kommande
år.
På grund härav har marinförvaltningen hemställt, att Kungl. Maj.:t
måtte hos riksdagen för anskaffning av minmateriel för flottan på extra
stat för år 1919 äska ett anslag av 1,704,000 kronor, med rätt för
Kungl. Maj:t att av sistnämnda belopp disponera 864,000 kronor redan
under år 1918.
Departements- I den plan för sjöförsvarets ordnande, som godkändes vid 1914
yttrande ars senare riksdag, ingick icke anskaffning av minor i vidare mån än
att den av marinförvaltningen i förberörda skrivelse den 30 september
1913 gjorda framställning om beviljande för ändamålet av ett anslag
av 876,400 kronor lades till grund för minanskaffning under åren
1915—1917. Emellertid ansåg sig Kungl. Maj:t, med hänsyn till den
väsentligt vidgade användning, som minvapnet erhållit i det pågående
kriget, böra redan till 1916 års riksdag framställa förslag om beviljande
av ett ytterligare anslag av 810,000 kronor till anskaffning av
minor och anordnande av minförrådslokaler för flottan; och blev detta
förslag, såsom förut nämnts, av riksdagen bifallet. Hos 1917 års
riksdag äskade Kungl. Maj:t vidare ett anslag av 1,470,000 kronor för
minanskaffning, vilket äskande emellertid av riksdagen avslogs.
Om ock all varsamhet bör iakttagas vid bedömandet av de lärdomar,
som äro att hämta från det pågående kriget, lärer det dock
Femte huvudtiteln: 7918 års tilliiggsstat.
33
kunna anses fastslaget, att minvapnet måste tillmätas en väsentligt [14.]
större betydelse än man tidigare antagit. Att vårt land med den långa
utsträckningen av dess sjögräns och dess betydande skärgårdsområden
är hänvisat till att i jämförelsevis stor omfattning betjäna sig av minvapnet,
synes mig även vara uppenbart. Minvapnet torde alltså med hänsyn
härtill och i betraktande jämväl av dess relativa prisbillighet beträffande
materiel och personal få anses intaga en speciell plats i vårt försvarsväsen.
Ehuru jag ej kan biträda det betydande anslagskrav, som marin förvaltningen
i förevarande hänseende framställt, anser jag mig på grund
av vad nu framhållits böra tillstyrka, att ett begränsat anslag för anskaffning
av minmateriel äskas. För mig har därvid jämväl den omständigheten
varit av betydelse, att enligt inhämtad upplysning den
materiel, om'' vars anskaffning jag alltså anser mig böra göra framställning,
kan inom den närmaste tiden färdigställas. Vid bestämmandet av
det sålunda ifrågasatta anslagets storlek bär jag av skäl, som närmare
angivits i en inom departementet uppgjord hemlig promemoria, vilken
torde få tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott, funnit mig
böra stanna vid ett belopp av 350,000 kronor. Detta belopp synes mig,
med hänsyn därtill att den nu pågående mintillverkningen, vilken eljest
måste avbrytas, må kunna obehindrat fortsättas under innevarande år,
böra anvisas på tilläggsstat för år 1918. Därefter lärer vid 1919 års
riksdag böra prövas, huruvida skäl då kunna anses föreligga för en
fortsatt minanskaffning. Därest så är fallet, torde eventuellt ytterligare
erforderligt belopp få begäras på tilläggsstat för sistnämnda år.
Jag hemställer nu alltså, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå
riksdagen
att för anskaffning av minmateriel för flottan på
tilläggsstat för år 1918 bevilja ett reservationsanslag
av 350,000 kronor.
15. Kontraminmateriel.
Under åberopande av vad jag under punkten 37 i det vid årets [15.]
statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden Kontraminanfört,
hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen matene1''
att av det utav 1917 års riksdag för anskaffning
av kontraminmateriel för flottan beviljade reservationsanslaget
av 456,000 kronor på tilläggsstat för år 1918
anvisa ett belopp av 152,000 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 saml. 2 käft. (Nr 2.)
5
34
Femte huvudtiteln: 1918 års tillägg sstat.
16. Förrådsskjul för minmateriel m. m. vid flottans
station i Stockholm.
[16.] 1 skrivelse den 8 oktober 1915 anhöll marinförvaltningen om an
Förrådsskjui
visande av ett anslag av 20,000 kronor för uppförande av ett minförmaterioTm.
m. rådsskjul å flottans varv i Stockholm. Ämbetsverket anförde därvid,
vid flottan» att ifrågavarande minförrådsskjul erfordrades för förvaring av minvapstockhoim.
nets tyngre och mera skrymmande materiel, såsom båtar m. m., samt
att minmaterielens tillväxt gjorde det än mera nödvändigt, att ifrågavarande
behov snarast bleve tillgodosett.
Denna framställning föranledde icke någon åtgärd »från Kungl.
Maj:ts sida.
Varvschefen vid flottans station i Stockholm har därefter i skrivelse
den 14 augusti 1917 inkommit till marinförvaltningen med framställning
om uppförande av ett båtskjul för mindepartementets båtar
samt därvid meddelat, att utrymme även saknades för de minsvep, som
redan vore färdiga eller under tillverkning och vilkas tunga och skrymmande
delar fordrade avsevärt stor förvaringsplats; och har bemälde
varvschef, som ansåge, att ärendet ej längre kunde uppskjutas, hemställt
om ett extra anslag å 30,000 kronor för ifrågavarande ändamål.
I berörda hemliga skrivelse den 1 oktober 1917 har marinförvaltningen
uttalat, att ämbetsverket ej minst med hänsyn till pågående anskaffning
av den kontraminmateriel, vartill 1917 års riksdag anvisat medel,
funne, att uppförandet av omförmälda minförrådsskjul icke utan allvarlig
olägenhet kunde ytterligare uppskjutas, samt hemställt, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen att för ifrågavarande ändamål på extra stat för
år 1919 bevilja ett anslag av 30,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t
att disponera nämnda belopp redan under år 1918.
Departement». I likhet med marinförvaltningen finner jag av behovet påkallat, att
yttrande, ifrågavarande förrådsskjul, som är avsett att förläggas å Gfalärvarvet,
kommer till utförande. Enligt vad jag inhämtat vid besök å Stockholms
station under hösten 1917, kan annan lokal icke inom stationen
beredas för mindepartementets båtar och för den kontraminmateriel,
varav anskaffning nu pågår med anlitande av medel, som beviljats av
1917 års riksdag och avsetts att utgå under åren 1917—1919. Jagvill
i detta hänseende särskilt framhålla, att vissa delar av denna
kontraminmateriel äro av synnerligen ömtålig beskaffenhet och med nödvändighet
måste, för att undgå förstörelse, förvaras under tak. Mot
den beräknade kostnaden, 30,000 kronor, för ifrågavarande förrådsskjul
Femte huvudtiteln: 1918 urs tilläggsstat.
35
har jag icke något att erinra. Då skjulet lärer böra uppföras redan
under innevarande år, torde omförmälda belopp böra upptagas å tillläggsstat
för samma år.
På grund härav hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes
föreslå riksdagen
att för uppförande av ett förrådsskjul för minmateriel
m. m. vid flottans station i Stockholm på
tilläggsstat för år 1918 bevilja ett reservationsanslag
av 30,000 kronor.
B. Kustartilleriet.
Intendenturen.
1. Förstärkning av reservationsanslaget till beklädnad åt
kustartilleriets manskap.
Under åberopande av vad jag under punkten 40 i det vid årets statsverksproposition
fogade statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden anfört,
får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att \ÅW förstärkning av ordinarie reservationsanslaget
till beklädnad åt kustartilleriets manskap å tilläggsstat
för år 1918 bevilja ett förslagsanslag, högst 56,130
kronor.
[17.]
Företal kning
av reservationsanslaget
till beklädnad
åt kustartilleriets
manskap.
Nybyggnad och underhåll.
2. Förstärkning av reservationsanslaget till underhåll av
kustartilleriets byggnader och materiel.
I enlighet med vad jag under punkten 44 i det vid årets statsverksproposition
fogade statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden anfört,
hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget
till underhåll av kustartilleriets byggnader och materiel
å tilläggsstat för år 1918 bevilja ett förslagsanslag,
högst 303,000 kronor.
[18.]
Förstärkning
av reservationsanslaget
till underhåll
av kustartilleriets
byggnader
och
materiel.
[19.]
Revidering
och utvidgning
av
positionskartan
över
Vaxholms
fästning.
[20.]
Vissa elektriska
installationer
å
. Kungaholmsfort.
36
Femte huvudtiteln: 1918 års tilläggsstcit.
3. Revidering och utvidgning av positionskartan över
Vaxholms fästning.
1 anslutning till vad jag under punkten 48 i det vid årets statsverksproposition
fogade statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden anfört,
hemställer jag, att Eders Kungl. Magt täcktes föreslå riksdagen
att, under förutsättning ''att det under nämnda
punkt för revidering och utvidgning av positionskartan
över Vaxholms fästning äskade anslaget av 60,000
kronor varder av riksdagen beviljat, för omförmälda
ändamål å tilläggsstat för år 1918 anvisa ett reservationsanslag
av 60,000 kronor.
4. Vissa elektriska installationer å Kungsholmsfort.
Av 1912 års riksdag beviljades ett anslag av 243,663 kronor till
utförande av en ångpannecentral och en elektrisk kraftcentralstation
m. fl. arbeten å Kungsholmsfort. Anslaget fördelades på åren 1913,
1914 och 1915 med resp. 55,400, 123,938 och 64,325 kronor.
Med anledning av en utav befälkavande amiralen i Karlskrona hos
marin förvaltningen gjord framställning hemställde ämbetsverket i skrivelse
den 23 augusti 1917, att ett ytterligare belopp av 12,000 kronor
måtte ställas till ämbetsverkets förfogande för slutförande av vissa i
förenämnda arbeten ingående elektriska installationer å fortet; och medgav
Kungl. Magt genom nådigt brev den 4 september samma år, att
för ifrågavarande ändamål finge användas, utöver av riksdagen beviljade
medel, ett belopp av högst 12,000 kronor, att av marinförvaltningen
med omhänderhavande medel förskjutas och sedermera anmälas till ersättande
i samband med övriga framställningar, avsedda att föreläggas
1918 års riksdag.
Nu har marinförvaltningen i förberörda hemliga skrivelse den 1
oktober 1917 hemställt, att Kungl. Magt måtte föreslå riksdagen att till
ersättande av det genom omförmälda nådiga brev den 4 september samma
Femte huvudtiteln: 1.918 Ars tilläggsstat.
37
år anvisade beloppet av 12,000 kronor på extra stat för år 1919 bevilja
ett anslag å samma belopp.
Anvisandet av förenämnda tilläggsanslag å 12,000 kronor för slutförande
av vissa elektriska installationer å Kungsliolmsfort var föranlett
dels av den inträdda bristen å fotogen och andra belysningsämnen och
dels av angelägenheten att genom arbetenas skyndsamma utförande undvika
ytterligare kostnadsökning.
Marinförvaltningens förslag, att nämnda belopp nu måtte av riksdagen
äskas, anser jag mig höra biträda; och lärer beloppet böra upptagas
å tilläggsstat för år 1918.
På grund härav hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå
riksdagen
att, utöver det av 1912 års riksdag till utförande
av en ångpannecentral och en elektrisk kraftcentralstation
m. fl. arbeten å Kungsholmsfort beviljade anslaget
å 243,663 kronor, för omförmälda ändamål på
tilläggsstat för år 1918 bevilja ett reservationsanslag
av 12,000 kronor.
Övningar.
5. Förstärkning av reservationsanslaget till kustartilleriets
krigsberedskap och övningar.
Under åberopande av vad jag under punkten 49 i det vid årets
statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden
anfört, får jag hemställa, att Eders Kungl. Magt täcktes föreslå riksdagen
att
till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget
till kustartilleriets krigsberedskap och övningar
å tilläggsstat för år 1918 bevilja ett förslagsanslag,
högst 230,000 kronor.
[20.]
Departements
chefens
yttrande.
[21.]
Förstärkning
av reservationsanslaget
till kustartilleriets
krigsberedskap
och
övningar.
38
Femte huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
. [22°
Ändring av
vissa kustfästningarna
tillhörande
kanoner till
luftkanoner.
[23.]
Provisoriska
anordningar
för spärroch
strandbestyckningj
i Vaxholms
fästning.
[24.]
Ändring av
viss minmateriel.
Artiileribehov.
6. Ändring av vissa kustfästningarna tillhörande kanoner
till luftkanoner.
I enlighet med vad jag under punkten 55 i det vid årets statsverksproposition
fogade statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden anfört,
hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att, under förutsättning att det under nämnda
punkt för ändring av vissa kustfästningarna tillhörande
kanoner till luftkanoner äskade reservationsanslaget av
214,900 kronor varder av riksdagen beviljat, därav å
tilläggsstat för år 1918 anvisa ett belopp av 60,000
kronor.
7. Provisoriska anordningar för spärr- och strandbestyckning
i Vaxholms fästning.
I anslutning till vad jag under punkten 56 i det vid årets statsverksproposition
fogade statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden anfört,
hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att, under förutsättning att det under nämnda
punkt till provisoriska anordningar för spärr- och strandbestyckning
i Vaxholms fästning äskade reservationsanslaget
av 195,950 kronor varder av riksdagen beviljat,
därav å tilläggsstat för år 1918 anvisa ett belopp
av 47,975 kronor.
Minväsendet.
8. Ändring av viss minmateriel.
I förberörda hemliga skrivelse den 1 oktober 1917 har marinförvaltningen
hemställt, att Kungl. Maj:t måtte för ändring av viss minmateriel
vid kustfästningarna hos riksdagen äska ett extra anslag för år 1919
Femte huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
39
av 30,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att disponera nämnda [24.]
belopp redan under år 1918.
Ifrågavarande anslag avser vidtagande av vissa åtgärder för övergång
till ett mera ändamålsenligt mineringssätt vid kustfästningarna.
De ifrågasatta åtgärderna finner jag vara ägnade'' att öka kustfäst- Departementsningarnas
försvarsberedskap, och anser jag mig följaktligen böra förorda y“[1reaf"1"
föreliggande framställning. Då det synes vara av vikt, att åtgärderna
snarast möjligt komma till utförande, torde anslaget, 30,000 kronor,
böra upptagas å tilläggsstat för år 1918.
Med hänsyn till detta ärendes hemliga natur torde någon närmare
redogörelse i avseende å behovet av ifrågavarande anslag icke lämpligen
nu böra lämnas, utan torde de ärendet tillhörande handlingarna
få tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott.
Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att
för ändring av viss minmateriel vid kustfästningarna
å tilläggsstat för år 1918 bevilja ett reservationsanslag
av 30,000 kronor.
C. Flottan och kustartilleriet.
1. Vissa byggnadsföretag vid marinen.
I proposition (nr 233) till 1917 års riksdag föreslog Kungl. Maj:t
riksdagen att för bestridande av uppkommande merkostnader för vissa
i samband med 1914 års härordning beslutade byggnadsföretag vid armén
bevilja ett förslagsanslag av 1,000,000 kronor. Denna Kungl. Maj:ts
framställning blev av riksdagen bifallen.
Genom nådigt brev den 9 oktober 1917 anbefalldes marin förvaltningen
att verkställa utredning, huruvida, på sätt i anledning av berörda
proposition nr 233 för arméns vidkommande ägt rum vid 1917 års riksdag,
för bestridande av uppkommande merkostnader för beslutade byggnadsföretag
vid marinen lämpligen borde ifrågakomma att av 1918 års
riksdag äska särskilt anslag och, därest så ansåges böra ske, inkomma
med förslag i sådant hänseende.
I skrivelse den 10 december 1917 har nu marinförvaltningen meddelat,
att den till åtlydnad härav inom ämbetsverket verkställda utred
-
[25.]
Vissa byggnadsföretag
vid marinen.
40
Femte huvudtiteln: 1018 års tilläggsstat.
[25.] ningen givit vid handen, att merkostnader uppkommit i och för fullbordandet
av nedan angivna nybyggnader och anläggningar.
1. Till uppförande av en torpedförrådsbyggnad vid flottans station i
Stockholm hade av 1917 års riksdag beviljats 81,900 kronor.
I uppgjort kostnadsförslag hade kostnaderna beräknats på följande
sätt:
för själva byggnaden..........................
j> förbindelseanordning med kajen
» inventarier m. m...........................
.................. kronor | 60,000: — |
.................. » | 10,000: — |
................ » | 11,900: — |
Summa kronor | 81,900: - |
Sedan marinförvaltningen i skrivelse den 27 september 1917 anmält,
att för färdigställandet av ifrågavarande arbeten erfordrades ett ytterligare
belopp av 27,000 kronor, medgav Kungl. Maj it genom nådigt
brev den 9 oktober samma år, att det beviljade anslaget, 81,900 kronor,
finge i sin helhet användas för själva byggnadens uppförande.
2. Till anordnande av en örlog sdepå vid Göteborg hade 1916 års
riksdag beviljat 360,000 kronor. Vidare både av 1916 års riksdag till
anordnande av minberedskap vid nämnda örlogsdepå beviljats 352,700
kronor. Arbetena hade så bedriyits, att de igångsatts och slutförts vart
för sig, och både så många i den uppgjorda planen ingående arbeten
redan verkställts, som tillgängliga medel tillåtit. För utförande av återstående
i planen ingående arbeten, vartill medel icke syntes bliva disponibla,
erfordrades ett sammanlagt belopp av 223,700 kronor.
3. Till uppförande av två ammunitionsförrådshus hade 1916 års
riksdag beviljat 75,000 kronor. Det ena, beläget å Björnholmen, vore
i det närmaste färdigt och beräknades betinga en kostnad av 42,000
kronor. För färdigställandet av det andra ammunitionsförrådshuset, som
uppfördes å Nya Varvet vid Göteborg, erfordrades utöver härför avsedda
medel, 33,000 kronor, ytterligare 25,000 kronor.
4. Till förlängning av arbetsskjulet nr 1 samt tillbyggnad av kopparslagarverkstaden
för ingenjördepartementet vid flottans varv i Karlskrona
hade 1917 års riksdag beviljat 53,200 kronor. För dessa arbetens fullbordande
beräknades en kostnadsökning av 23,900 kronor.
5. Till anordnande av en central beklädnadsverkstad för marinen
m. m. hade 1917 års riksdag beviljat 542,000 kronor. Av Kungl. Maj:t
hade den 29 juni 1917 fastställts byggnadsritningar för denna verkstad.
Utöver nämnda belopp, 542,000 kronor, erfordrades enligt av marinförvaltningen
nu verkställd beräkning ett belopp av 200,000 kronor.
Femte huvudtiteln: in 18 års tilläggsstat.
n
(5 och 7. Till utförande av tillbyggnader till vissa verkstäder vid. [j25.],
flottans varv i Stockholm in. in. hade 1916 års riksdag- beviljat 85,900
kronor. Vidare hade av samma års riksdag till anordnande av ett förvaring
sskjul för jlygbåtar in. in. vid nämnda varv beviljats 120,100 kronor,
varefter 1917 års riksdag för enahanda ändamål beviljat ytterligare 20,000
kronor. Marinförvaltningen ansåge nu särskilda tilläggsanslag av resp.
20,000 och 14,100 kronor erforderliga för ifrågavarande båda ändamål.
8. Till uppförande av en förplägnad sanstalt i Vaxholms fästning beviljades
av 1915 års riksdag 333,514 kronor och av 1916 års riksdagytterligare
125,156 kronor. Det sammanlagda belopp, som av riksdagen
för omförmälda ändamål beviljats, utgjorde sålunda 458,670 kronor. De
byggnader, som inginge i planen för förplägnadsanstalten, vore dels en
förrådsbyggnad och dels en bageribyggnad. Huvudritningar för anstalten
hade fastställts genom nådigt brev den 10 november 1916. Då anläggningskostnaderna
för förplägnadsanstalten i dess helhet nu av marinförvaltningen
beräknades till 804,707 kronor, uppstode följaktligen
för ifrågavarande anstalt en merkostnad av 346,037 kronor, vilket belopp
syntes böra avrundas till 346,000 kronor.
Enligt vad sålunda anförts skulle uppkommande merkostnader för
beslutade byggnadsföretag uppgå till följande belopp:
till uppförande av en torped förrådsbyggnad vid flottans
station i Stockholm ................................................
)> anordnande av en örlogsdepå vid Göteborg och
av minberedskap vid nämnda örlogsdepå.........
j) uppförande av ett ammunitionsförrådshus å Nya
Varvet vid Göteborg................................................
)) förlängning av arbetsskjulet nr 1 samt tillbyggnad
av kopparslagarverkstaden för ingenjördepartementet
vid flottans varv i Karlskrona ...
» anordnande av en central beklädnadsverkstad för
marinen in. m..........................................................
» utförande av tillbyggnader till vissa verkstäder
vid flottans varv i Stockholm m. m. ...............
d anordnande av ett förvaringsskjul för flygbåtar
m. m. vid nämnda varv .......................................
)) uppförande av en förplägnadsanstalt i Vaxholms
fästning................................................--------
kronor 27,000: —
» 223,700:—''
» 25,000: —
» 23,900: —
» 200,000: —
» 20,000: -7
» . 14,100:—.
d 346,000: —
Summa kronor 879,700: —
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 2 höjt. (Nr 2.) 6
42 Femte huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
Då emellertid nämnda kostnader till följd av rådande förhållanden icke
kunde exakt beräknas, vadan det ingalunda vore uteslutet, att ytterligare
merkostnader för ifrågavarande arbeten uppstode, har marinförvaltningen
hemställt, att Kungl. Maj:t måtte för nu angivna ändamål hos riksdagen
äska ett förslagsanslag av 900,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t
att förfoga över beloppet redan under år 1918.
Marinförvaltningen har vidare erinrat, att bland de planerade anläggningarna
för anordnande av förutnämnda örlogsdepå vid Göteborg
även inginge uppförandet av ett minförrådshus för en beräknad kostnad
&v 7,000 kronor. Denna byggnad ansåges nu betinga en kostnad av
minst 8,750 kronor. Emellertid hade Kungl. Maj:t genom nådigt brev
(ten 8 juni 1917 anbefallt marinförvaltningen att i samband med anordnande
av minförråd vid örlogsdepån verkställa utredning rörande
frågan om förflyttning från Ålvsborgsön av därstädes befintliga förråd
samt avgiva förslag i fråga om sistnämnda förråds förläggning till annan
mera skyddad plats. Med anledning härav hade på marinförvajtningens
föranstaltande verkställts utredning i ämnet, enligt vilken utredning
minförrådslokalerna borde anordnas så, att de bleve i möjligaste mån
skyddade för luftanfall. Kostnaderna hade av marinförvaltningen beräknats
till 275,000 kronor. Därest medel beviljades för den sålunda ifrågasatta
anläggningen, erfordrades emellertid icke det belopp, som avsetts för
minförrådshus enligt planen för depån, utan borde detta belopp i så fall
tagas i anspråk lör täckande av kostnader för nyssnämnda anläggning.
Då för minförrådshus avsetts 8,750 kronor av anslaget till örlogsdepån
enligt de kalkyler, som legat till grund för beräkningen av kostnadsökningen
för örlogsdepån och minberedskapen vid Göteborg, torde
den angivna anläggningskostnaden, 275,000 kronor, kunna minskas med
8,750 kronor till 266,250 kronor.
Marinförvaltningen ansåge behövligt, att skyddade minförråd anordnades
vid örlogsdepån i Göteborg; och har ämbetsverket fördenskull
hemställt, att Kungl. Maj:t måtte till anordnande av minförråd vid örlogsdepån
i Göteborg hos riksdagen äska ett extra anslag för år 1919 av
266,250 kronor.
Slutligen har marinförvaltningen anmält, att det anslag av 110,000
kronor, som av 1917 års riksdag beviljats till uppförande av en mässbyggnad
för underofficerare och manskap vid Oscar-Fredriks borg samt
till inredning av den nuvarande underofficersmässbyggnaden därstädes
till bostäder åt underofficerare, icke torde för ändamålet bliva tillfyllest;
och hade ämbetsverket för avsikt att i samband med överlämnande av
Femte huvudtiteln: UU8 års tilläggsstat.
åa
ritningstorslag till omförmälda mässbyggnad inkomma med beräkning
å de ökade kostnaderna uti ifrågavarande avseende.
Med hänsyn till de för närvarande rådande höga byggnadskostnaderna
anser jag, att igångssättandet eller färdigställandet av de utav
nu omförmälda byggnadsarbeten, vilka icke äro av brådskande natur,
bör tillsvidare uppskjutas. Jag finner mig alltså icke kunna tillstjn-ka,
att medel nu äskas för bestridande av samtliga för ifrågavarande byggnadsföretags
fullbordande uppkommande merkostnader. För att emellertid
medel må stå till förfogande för utförande av sådana byggnadsarbeten,
som vid företagen prövning finnas vara av natur att icke kunna utan
avsevärda olägenheter uppskjutas, torde, i överensstämmelse med vad
1917 års riksdag för arméns vidkommande i motsvarande hänseende
beslutat, visst belopp, förslagsvis 500,000 kronor, böra för ändamålet
ställas till Kungl. Maj:ts förfogande. Detta belopp lärer böra finnas
tillgängligt redan under år 1918 och följaktligen äskas å tilläggsstat
för samma år.
Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att för bestridande av uppkommande merkostnader
för vissa byggnadsföretag vid marinen på tillläggsstat
för år 1918 bevilja ett förslagsanslag av
''500,000 kronor.
2. Viss artillerimateriel för flottan och kustartilleriet.
Under åberopande av vad jag under punkten 61 i det vid årets statsverksproposition
fogade statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden anfört,
får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att, under förutsättning att det under nämnda
punkt för anskaffning av viss artillerimateriel för flottan
och kustartilleriet äskade anslaget av 23,500 kronor
varder av riksdagen beviljat, för omförmälda ändamål
å tilläggsstat för år 1918 anvisa ett reservationsanslagav
23,500 kronor.
[25.]
Departementschefens
yttrande.
[26.]
Viss artillerimateriel
för
flottan och
kustartilleriet.
44
Femte huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
D. Kostnader för tryggande av rikets neutralitet*
1. Neutralitetskostnader under år 1918.
[27.] För bestridande av neutralitetskostnader efter 1916 års utgång be
Neutraiitetä-
viljade 1917 års riksdag, i enlighet med Knngl. Maj:ts därom framställda
mder&r 1918 förslag, å 1918 års riksstat under femte huvudtiteln tillhopa 14,500,000
kronor, därav 11,600,000 kronor till egentliga neutralitetskostnader,
900.000 kronor till förstärkning av visst förråd och 2,000,000 kronor
till täckande av sådana materielanskaffningar, för vilka medel under förskottstitel
redan blivit av Kungl. Maj:t anvisade.
Genom ämbetsskrivelse den 5 november 1917 anmodades marinförvaltningen
att inkomma med uppgift, rörande storleken av de utgifter
för skyddandet av rikets neutralitet, som beräknades komma att göras
under år 1918 samt vore av beskaffenhet att icke böra avföras å anslag
av värnskattemedel eller andra i riksstaten upptagna anslag.
Med anledning härav har marinförvaltningen med skrivelse den 17
december 1917 överlämnat sådan uppgift, vilken upptager ett belopp av
16.250.000 kronor. Marinförvaltningen har därvid meddelat, att ämbetsverket
vid upprättandet av denna uppgift utgått från den förutsättningen,
att neutralitetsvakten skulle under år 1918 bliva av ungefär samma omfattning
som under år 1917.
Vidare har marinförvaltningen erinrat, hurusom ämbetsverket i skrivelse
den 9 november 1917 hemställt om avlåtande till riksdagen av
framställning därom, att riksdagen måtte till påbörjandet av nybyggnad
av 4 jagare såsom ersättning för under neutralitetsvakten försliten fartygsmateriel
i samband med övriga anslag till neutralitetens upprätthållande
bevilja ett anslag av 11,000,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att
härav under år 1918 disponera erforderligt belopp. För nämnda belopp
avsågs att bygga 4 jagare, därvid kostnaderna för vart och ett av dessa
fartyg beräknades till 2,750,000 kronor. Nämnda jagare skulle utgöra
ersättning för 12 torpedbåtar, vilka såsom förslitna skulle överföras till
vedettbåtar och läggas i materielreserv. Under förutsättning av bifall till
deuna marinförvaltningens hemställan hade ämbetsverket i sin förutnämnda
uppgift såsom kostnader för upprätthållandet av neutraliteten
under år 1918 upptagit ytterligare 11,000,000 kronor, varigenom sammanlagda
beloppet av dessa kostnader komme att uppgå till (16,250,000 +
11,000,000) 27,250,000 kronor.
Femte huvudtiteln: 1U1H år.i tilläggsstat. 45
I anledning av marinförvaltningens nu omförmälda framställning om
byggande av 4 jagare såsom ersättning för under neutralitetsvakten
försliten fartygsmateriel anhåller jag få anföra följande.
I proposition (nr 73) till 1917 års riksdag hemställde Kungl. Maj:t,
bland annat, att riksdagen måtte till anskaffning av 4 jagare och av
undervattensbåtmateriel bevilja ett anslag av 15,200,000 kronor. Av
detta anslag avsågs ett belopp av 11,000,000 kronor till byggande av
nämnda antal jagare och återstoden, eller 4,200,000 kronor, till anskaffning
av undervattensbåtmateriel. Jagarna skulle även enligt berörda proposition
fylla uppgiften att ersätta försliten fartygsmateriel, under det att av
det för undervattensbåtmaterielen beräknade beloppet en del avsågs för
tillgodoseende av behov, som skulle kunna anses kvarstå på 1914 års
nybyggnadsprogram, och den återstående delen för en utökning av detta
program med hänsyn till krigserfarenheterna.
I utlåtande (nr 186) anförde riksdagens statsutskott — som utgick
från, att de äskade medlen avsåge dels anskaffande av sjöstridsmateriel
som ersättning för den ökade förslitning, som materielen fått vidkännas
på grund av tjänstgöringen för skyddande av rikets neutralitet, och dels
utökning av sjöstridsmaterielen utöver 1914 års program — att utskottet
ej ansåge sig kunna biträda förslaget, i vad det det avsåge utvidgning
av sjöförsvaret utöver nämnda program. Vad anginge förslaget, i vad
det avsåge ersättning för ökad materielförslitning, uttalade utskottet,
att utskottet efter omsorgsfull prövning visserligen funnit, att medel
härför borde beredas, men dock icke i den omfattning, förslaget innebure;
och ansåge utskottet, att ersättningen kunde begränsas till att omfatta,
förutom viss summa till materiel m. m. för marinens flygväsende,
anskaffning av undervattensbåtmateriel för ett belopp av 4,200,000 kronor.
I skrivelse (nr 341) den 13 juni 1917 anmälde riksdagen, bland
annat, att riksdagen till anskaffning av undervattensbåtmateriel på extra
stat för år 1918 beviljat ett reservationsanslag av 4,200,000 kronor,
med rätt för Kungl. Maj:t att redan under år 1917 förskottsvis utanordna
erforderligt belopp.
Innan jag går vidare, torde jag få nämna, att åtskilliga icke oväsentliga
inskränkningar i neutralitetsvakten blivit, vad marinen beträffar,
under den sista tiden vidtagna. Med anledning härav anmodades marinförvaltningen
genom ämbetsskrivelse den 19 december samma år att
inkomma med förnyad uppgift å storleken av beräknade neutralitetskostnader
under år 1918, därvid ämbetsverket skulle hava att utgå från,
att neutralitetsvakten under sistnämnda år bleve av ungefär samma omfattning,
som den vid tiden för avlåtandet av berörda ämbetsskrivelse ägde.
127.]
4(3
Femte huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
[27.] Härefter har marinförvaltningen med skrivelse den 22 december 1917
överlämnat sådan uppgift; och har ämbetsverket därvid beräknat neutralitetskostnaderna
under år 1918 till 12,350,000 kronor samt, under enahanda
förutsättning, som angivits vid den tidigare lämnade uppgiften,
därtill lagt det belopp av 11,000,000 kronor, som av ämbetsverket äskats
för anskaffning av 4 jagare såsom ersättning för under neutralitetsvakten
försliten materiel. Totalbeloppet av ifrågavarande kostnader skulle alltså
enligt nu ifrågavarande uppgift utgöra (12,350,000 + 11,000,000)
23,350,000 kronor. Ämbetsverket har vidare framhållit, att många för
närvarande ovissa faktorer kunde komma att inverka på ifrågavarande
utgifter, vadan väsentliga rubbningar kunde uppstå i beräkningarna,
vilka endast vore approximativt uppgjorda.
Depcahefen8ntS '' samband med beviljandet vid 1917 års riksdag av medel för de
yttrande, egentliga neutralitetskostnaderna efter 1916 års utgång anförde riksdagen
(i skrivelse nr 196), att riksdagen icke ansåge sig kunna underlåta att
framhålla angelägenheten därav, att det noga tillsåges, att de kostnader och
personliga bördor, som landets neutralitetsvakt måste kräva, begränsades
till det oundgängligen nödvändiga; och uttalade riksdagen sin förväntan,
att neutralitetsvakten icke gåves större omfattning än som för det dåvarande
vore fallet, därest icke på grund av särskilda omständigheter
sådant skulle krävas för rikets säkerhet.
Såsom nyss nämnts, hava, vad marinen beträffar, åtskilliga icke
oväsentliga inskränkningar i neutralitetsvakten blivit under den sista
tiden vidtagna. Såväl med hänsyn till nödvändigheten att i största
möjliga mån begränsa och lindra de personliga uppoffringar, som neutralitetsvakten
förorsakar dem, vilka inkallas att tjänstgöra vid denna
vakt, som ock ur kostnadssynpunkt samt i anledning av förefintligt behov
att strängt hushålla med vissa betydelsefulla förbrukningsartiklar har det
för mig framstått såsom en synnerligen viktig uppgift att tillse, att neutralitetsvakten
icke utsträckes utöver vad som måste anses vara av förhållandena
oavvisligen påkallat. Jag kommer följaktligen även för framtiden
att hava min uppmärksamhet oavlåtligen riktad på möjligheten att
åstadkomma ytterligare begränsningar i de dispositioner, som för tryggande
av neutraliteten inom marinen vidtagits.
1 berörda skrivelse (nr 196) uttalade riksdagen vidare, att med de
beräkningar, som av Kungl. Maj:t verkställts rörande de egentliga neutralitetskostnaderna
för år 1917, medlen torde enligt riksdagens meningräcka
även någon tid in på år 1918, för den händelse världskriget ännu
vid denna tidpunkt skulle göra särskild neutralitetsvakt nödvändig. Denna
riksdagens tanke synes emellertid, vad marinen angår, icke hava realise
-
Femte huvudtiteln: 1.018 års titläggsstat.
47
rats. Under de sista månaderna verkställda inskränkningar av neutralitets- ( 27.]
vakten liava icke kunnat i erforderlig grad motväga de alltjämt stegrade
kostnaderna, särskilt beträffande kol. Något överskott å det för tiden efter
1916 års utgång anvisade anslaget kan sålunda icke, såvitt nu låter sig
bedöma, beräknas hava uppkommit vid 1917 års slut. I stället lärer
kunna befaras, att någon mindre brist i anslaget under år 1917 uppstått.
Mot det av marinförvaltningen enligt uppgiften av den 22 december
1917 såsom erforderligt beräknade beloppet, 12,350,000 kronor, för neutralitetsvaktens
upprätthållande under innevarande år anser jag mig icke
böra framställa någon erinran. Jag vill därvid nämna, att i omförmälda
belopp, 12,350,000 kronor, ingår eu summa av icke mindre än
2,240,000 kronor för ökade kostnader för kol i förhållande till de
under år 1917 tillämpade kolprisen. Det torde visserligen vara möjligt,
att beloppet icke kommer att under året i sin helhet tagas i anspråk,
men å andra sidan lärer med hänsyn till de många ovissa faktorer, som
härvid inverka, försiktigheten bjuda att icke räkna med ett lägre belopp
än som av marinförvaltningen upptagits.
Vad därefter beträffar det av marinförvaltningen angivna beloppet
av 11,000,000 kronor till byggande av 4 jagare såsom ersättning för
under neutralitetsvakten försliten fartygs materiel, framgår av det förut
sagda, att 1917 års riksdag ansett denna ersättning, såvitt den flytande
materielen angår, då böra begränsas till anskaffning av undervattensbåtmateriel
för ett belopp av 4,200,000 kronor. Då emellertid en utöver
det normala ökad förslitning av fartygs in åter i ele n under den pågående
neutralitetsvakten givetvis alltjämt fortgått, synes kravet på ytterligare
ersättning i här ifrågavarande avseende icke böra avvisas; och delar jag
marinförvaltningens uppfattning, att medel härtill böra beräknas vid bestämmandet
av anslaget till bestridande av kostnaderna för tryggandet
av rikets neutralitet. Emellertid synes det mig vara mest ändamålsenligt
att icke vid nuvarande tidpunkt besluta, huru dessa medel lämpligen
böra disponeras, emedan ett avgörande därom bäst sker, sedan
erforderliga rön från det pågående kriget inhämtats och den allmänna
militärpolitiska situationen stadgat sig. Det torde fördenskull vara lämpligast
att nu endast avsätta ett belopp för ifrågavarande ändamål, åt1
användas på sätt framdeles må av Kungl. Maj:t och riksdagen bestämmas,
och synes mig beloppet böra begränsas till 2,000,000 kronor.
Jag finner mig så mycket hellre kunna inskränka mig till att förorda
detta belopp, som hinder på grund av de nu föreliggande förhållandena
mött för byggande såväl av den undervattensbåtmateriel, vartill 1917
års riksdag, enligt vad förut nämnts, beviljat medel, som av 2 utav de 4
jagare, som ingått i 1914 års nybyggnadsprogram.
Femte huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
48 .
[27.] På grund av detta ärendes hemliga natur torde någon ytterligare
redogörelse för ärendet icke här böra lämnas, utan torde de ämnet rörande
handlingarna få tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott. 1 övrigt
anhåller jag att få beträffande detta ärende hänvisa till förberörda, inom
departementet uppgjorda hemliga promemoria.
Jag hemställer alltså, att Eders'' Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att
för bestridande av kostnader för tryggande
av rikets neutralitet under år 1918 å tilläggsstat för
samma år bevilja ett förslagsanslag, högst 14,350,000
kronor, därav 2,000,000 kronor torde avsättas för att
användas, på sätt framdeles må av Kungl. Maj:t och
riksdagen bestämmas.
E. Diverse.
l. Förstärkning av anslaget till extra utgifter.
[28.] Under åberopande av vad jag under punkten 73 i det vid årets
Förstärkning statsverks proposition fogade statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden
av anslaget anfört, får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
till extra
utgifter.
att till förstärkning av ordinarie anslaget till extra
utgifter å tilläggsstat för år 1918 bevilja ett förslagsanslag,
högst 30,000 kronor.
2. Hyresutgifter till marinens varvsarbetare.
F29.] I enlighet med vad jag under punkten 74 i det vid årets stats
Hyre»ntgif
t er vcrksproposition fogade statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden antal
marinens fort, får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
varvsarbetare.
att till bestridande av hyresutgifter till marinens
varvsarbetare å tilläggsstat för år 1918 bevilja ett förslagsanslag,
högst 1,200 kronor.
Femte huvudtiteln? lots års till flygtistab.
49
3. Kostnader för kommittéer och utredningar genom
sakkunniga.
Under åberopande av vad jag under punkten 75 i det vid årets
statsverkspropositiou fogade statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden
anfört, får jag hemställa, att Eders Kung]. Maja täcktes föreslå riksdagen
att för bestridande av kostnader för kommittéer
och utredningar genom sakkunniga å tilläggsstat för
år 1918 bevilja ett förslagsanslag av 65,000 kronor.
4. Tillfällig löneförbättring för viss personal vid marinen.
I enlighet med vad jag under punkten 76 i det vid årets statsverksproposition
fogade statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden anfört,
får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att i avvaktan på den proposition angående beviljande
av anslag till tillfällig löneförbättring för viss
personal vid marinen, Kungl. Maj:t må komma att till
riksdagen avlåta, för berörda ändamål å tilläggsstat
för år 1918 under femte huvudtiteln beräkna ett förslagsanslag
av 1,650,000 kronor.
5. Extra biträden å flottans stationer och inom
kustfästningarna.
I anslutning till vad jag under punkten 77 i det vid årets statsverksproposition
fogade statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden anfört,
får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att till bestridande av kostnader för anställande
av extra biträden å flottans stationer och inom kustfästningarna
på tilläggsstat för år 1918 bevilja ett
förslagsanslag av 63,900 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 saml. 2 käft. (Nr 2).
[30.]
Kostnader
för kommittéer
och utredningar
genom sakkunniga.
[31-3
Tillfälliglöneförbättring
för viss
personal vid
marinen.
[32.]
Extrabiträden
å flottans
stationer och
inom kustfästningarna.
7
• 50
Femte huvudtiteln: 191 ft års tilläggs stat.
6. Ersättning för förskott.
[33.] Med anledning av det utav kassaförlagskommittén i dess den 30
Krattning mars 1917 avgivna betänkande framställda förslag angående avveckling
för förskott. av det hittills tillämpade förskottsförfarandet har marinförvaltningen
genom ämbetsskrivelse den 19 november 1917 anmodats att inkomma
med uppgift angående samtliga dittills under femte huvudtiteln meddelade
anordningar å förskott, för vilka ersättning ännu ej blivit beredd,
ävensom med förslag till täckande av nämnda förskott.
Med anledning härav har marinförvaltningen med skrivelse den 21
december 1917 överlämnat utredning i ärendet, men är jag ännu icke
i tillfälle att underställa densamma Kungl. Maj:ts prövning. Av utredningen
framgår emellertid, att å tilläggsstat för år 1918 skulle behöva
täckas ett belopp, som i runt tal lärer böra upptagas till sammanlagt
1,300,000 kronor. Detta belopp torde, för utjämnande av huvudtitelns
slutsumma, böra ökas med 95 kronor.
I samband härmed torde jag få i korthet beröra spörsmålet om
uppförande å riksstaten av anslag för beredande av förlag.
I berörda betänkande framhöll kassaförlagskommittén, bland annat,
hurusom vissa av marinförvaltningens förskott syntes vara föranledda
av den omständigheten, att ämbetsverket ej hade tillräckliga förlag för
den tillverkning av krigs förnödenheter av varjehanda slag, som av
ämbetsverket bedreves, samt att det, i den mån så vore fallet, syntes
böra tagas i övervägande, huruvida ej genom anslag å riksstaten erforderliga
förlag för sådant ändamål borde beredas, i vilket fall av nyssnämnda
förhållande föranledda förskottsutbetalningar icke vidare skulle
behöva förekomma.
över nämnda betänkande har marinförvaltningen den 30 oktober
1917 avgivit utlåtande och därvid i förevarande avseende anfört, att förslagom
uppförande av anslag i riksstaten för utgifter av ifrågavarande art
icke kunde framläggas förrän efter en omfattande utredning i ämnet
samt att de nu rådande, av världskriget föranledda abnorma förhållandena
på detta område ej lämpligen kunde läggas till grund för en
dylik utredning, utan syntes densamma böra uppskjutas, till dess mera
normala förhållanden inträtt.
Emellertid anmodades marinförvaltningen genom ämbetsskrivelse den
19 november 1917 att verkställa utredning i syfte att marinens behov
Femte huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat. 51
av förlagskapital för uppehållande av förrådsdriften skulle kunna till- [33
godoses genom uppförande å riksstaten av ett förslagsanslag.
Till åtlydnad härav har marin förvaltningen den 15 december 1917
avgivit yttrande i ämnet och därvid förklarat sig desto hellre vidhålla
sitt omlormälda, i berörda utlåtande den 30 oktober samma år gjorda
uttalande, som världskriget redan givit vid handen, alt betydligt större
förråd torde böra hållas än som tillförne ansetts vara tillfyllest; och ville
ämbetsverket därjämte tillägga, att vad som i fråga om förråden före
1914 års försvarsbeslut kunde anses vara normala förhållanden måste
bliva olika de normala förhållandena, sådana de skolat oberoende av
världskriget och neutralitetsvakten gestalta sig i följd av nämnda försvarsbeslut.
En tillförlitlig utredning, som till fullo klargjorde det behov
av kapital, som för vidmakthållande av erforderliga förråd under normala
förhållanden förefunnes, kunde till följd av dessa omständigheter enligt
marinförvaltningens mening icke nu åstadkommas.
Skulle man emellertid — yttrar marinförvaltningen vidare — det
oaktat redan nu söka åvägabringa en något så när approximativ beräkning
av storleken av behoven i förevarande avseende, torde den enda
möjligheten vara att söka för bedömandet erhålla ledning av de resultat,
som förrådens verksamhet givit under en längre följd av år; och hade
marinförvaltningen därför låtit för ändamålet uppgöra en tablå, utvisande
de olika förrådskontonas ställning dels vid slutet av åren 1907—1916
och dels vid utgången av oktober månad år 1917.
Ehuru det synts mig synnerligen önskvärt, om i samband med förskottsförfarandets
avveckling frågan om ordnandet av marinens förlagsväsende
hade kunnat vinna sin lösning, anser jag, med hänsyn till vad
marinförvaltningen härutinnan anfört, att med avgörandet av denna fråga
bör anstå, till dess mera stabila förhållanden på det ekonomiska området
inträtt.
Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att
i avvaktan på den proposition angående beviljande
av anslag till täckande av vissa förskott under
femte huvudtiteln, Kungl. Maj:t må komma att till
riksdagen avlåta, för berörda ändamål å tilläggsstat
för år 1918 beräkna ett förslagsanslag av 1,300,095
kronor.
52
Femte huvudtitelns 1918 års tilläggsstat
[34.]
Löneförbättring
åt vissa
vaktmästare
och med dem
jämförliga
befattningshavare.
[35.]
Krigstidstillägg
och
krigstidshjälp.
11. MARINEN OCH HANDELN.
1. Löneförbättring åt vissa vaktmästare och med dem
jämförliga befattningshavare.
Linder åberopande av vad chefen för finansdepartementet förut denna
dag anfört i fråga om löneförbättring för år 1918 åt vissa vaktmästare
och med dem jämförliga befattningshavare, får jag hemställa, att Eders
Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att i avvaktan på den proposition angående beviljande
av anslag till löneförbättring för år 1918 åt
vissa vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare,
Kungl. Maj:t må komma att till riksdagen avlåta,
för berörda ändamål å tilläggsstat för år 1918
under femte huvudtiteln beräkna ett förslagsanslag,
högst 9,000 kronor.
2. Krigstidstillägg och krigstidshjälp.
För beredande av krigstidstillägg och krigstidshjälp under år 1917
åt befattningshavare i statens tjänst beviljade nämnda års riksdag på
extra stat för år 1918 under femte huvudtiteln ett förslagsanslag av
2,300,000 kronor.
Under åberopande av vad statsrådet och chefen för finansdepartementet
förut denna dag anfört i fråga om beredande av krigstidstillägg
och krigstidshjälp under innevarande år åt befattningshavare i statens
tjänst, får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att i avvaktan på den proposition angående beviljande
av anslag till beredande av krigstidstillägg
och krigstidshjälp under år 1918 åt befattningshavare i
statens tjänst, Kungl. Maj:t må komma att till riksdagen
avlåta, för berörda ändamål å tilläggsstat för
år 1918 under femte huvudtiteln beräkna ett förslagsanslag
av 6,000,000 kronor.
Femte huvudtiteln: 1U18 Ars till äggsstat.
53
Vad departementschefen sålunda i ovan omförmälda
hänseenden hemställt behagade Hans Maj:t Konungen,
på tillstyrkan jämväl av statsrådets övriga
ledamöter, gilla och bifalla, med befallning att utdrag
av detta protokoll skulle till finansdepartementet överlämnas
för att tjäna till ledning vid avfattandet av
Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående
tilläggsstat för år 1918.
Ur protokollet:
Jochum Beck-Friis.
54
Femte huvudtiteln; 1918 års tilläggsstat -
INNEHÅLLSFÖRTECKNING.
I. Marinen. Extra
anslag. Sld.
A. Flottan. Kronor.
Avlöning, ersättningar m. m.
1. Extra lönetillägg åt vissa tjänstemän boll betjänte ................................ 500: — 2
2. Krigstjänstpremier till visst manskap och vissa värnpliktiga vid flottan ... — 2
Intendenturen.
3. Förstärkning av reservationsanslaget till beklädnad åt sjömans- och skepps
gossekårerna
................................................................................. 381,500: — 4
Nybyggnad och underhåll.
4. Omformare för kraftcentralen vid flottans varv i Karlskrona..................... 48,500: — 4
5. Elektrisk ytterbelysniug vid flottans varv i Karlskrona ........................... 102,600: — 6
6. Utvidgning av artilleriverkstaden vid flottans varv i Karlskrona............... 40,000: — 8
7. Anläggning å flottans varv i Karlskrona av en laddningsstation för under
vattensbåtars
ackumulatorbatterier ................................................ 12,000: — 10
8 Transportmedel för flottans varv i Karlskrona.......................................... 30,000: — 12
9. Nytt kanonskjul för artilleridepartementet vid flottans varv i Stockholm m. m. 41,000: — 13
10. Arbetarkök vid flottans varv i Stockholm................................................ 51,500:— 23
11. Transportmedel för flottans varv i Stockholm.......................................... 34,500: — 28
12. Örlogsdepå vid Göteborg.................. 60,000: — 29
Artilleribehov.
13. Förbättring av projektilutreduingen för pansarkryssaren Fylgia ............... 100,000: — 29
Minväsendet.
14. Minmat eriol ......................................................................................... 350,000: —■ 30
15. Kontraminmateriel................................................................................. 152,000:— 33
16. Förrådsskjul för minmateriel m. m. vid flottans station i Stockholm......... 30,000; — 34
Femte huvudtiteln: V>IS års filläggsstat.
Extra
anslag. sid
Kronor.
B. Kustartilleriet.
Intendenturen.
Förstärkning av reservationsanslaget till beklädnad åt kustartilleriets
manskap ...................................................................................
56,130: — 35
Nybyggnad och underhåll.
2. Förstärkning av reservationsanslaget till underhåll av kustartilleriets byggnader
och materiel .......................................................................
303,000: — 35
60,000: — 36
12,000: — 36
3. Revidering och utvidgning av positionskartan över Vaxholms fästning
4. Vissa elektriska installationer å Kungsholmsfort.................................
Övningar.
5. Förstärkning av reservationsanslaget till kustartilleriets krigsberedskap och
övningar..................................................................................... 230,000: — 37
Artilleribehov.
6. Ändring av vissa kustfästningarna tillhörande kanoner till luftkanoner..... 60,000: — 38
7. Provisoriska anordningar för spärr- och strandbestyckning i Vaxholms
fästning ...................................................................................... 47,975:- 38
Minväsendet.
8. Ändring av viss minmateriel ......................................... ....................... 30,000: — 38
C. Flottan och kustartilleriet.
1. Vissa byggnadsföretag vid marinen...........................
2. Viss artillerimateriel för flottan och kustartilleriet ..
500,000: - 39
23,500:— 43
D. Kostnader för tryggande av rikets neutralitet.
1. Neutralitetskostnader under år 1918 ...................................................
14,350.000: — 44
E. Diverse.
1. Förstärkning av anslaget till extra utgifter..........................
2. Hyresutgifter till marinens varvsarbetare ..............................
3. Kostnader för kommittéer och utredningar genom sakkunniga
30,000:— 48
1,200:— 48
65,000:— 49
56 Femte huvudtiteln: 191# års tillägg sstat.
..... Extra
anslag. std.
Kronor.
4. Tillfällig löneförbättring för viss personal vid marinen ........................... 1,650,000: — 40
5. Extra biträden å, flottans stationer och inom kustfästningarna .................. 63,900: —- 49
6. Ersättning för förskott........................................................................... 1.300.095: — 50
II. Marinen och handeln.
1. Löneförbättring åt vissa vaktmästare och med dem jämförliga befattnings
havare
......... 9,000: — 52
2. Krigstidstillägg och krigstidshjälp ......................................................... 6,000,000: — 52
Stockholm. K. L. Beckmans Boktr., 1918.
Sjätte huvudtiteln.
1918 års tilläggsstat.
Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans
Ma,j:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
14 januari 1918.
N ärva rande:
Hans excellens herr statsministern Eden,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,
Statsråden: Petersson,
Schotte,
Petrén,
Nilson,
Löfgren,
friherre Palmstierna,
Rydén,
Undén,
Thorsson.
Departementschefen, statsrådet Schotte anmälde härefter frågan om
de anslag under sjätte huvudtiteln, som vore av beskaffenhet att böra
anvisas å tilläggsstat för år 1918, samt yttrade därvid följande:
A. Departementet.
1. Avlöningstilliigg till tre befattningshavare i civildepartementet.
Under åberopande av vad jag under punkten 1 anfört till statsrådsprotokollet
denna dag ifråga om anslagsäskandena beträffande sjätte
huvudtiteln för år 1919 får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen
att för beredande av avlöningstillägg till tre befattningshavare
i civildepartementet på tilläggsstat för år
1918 anvisa ett förslagsanslag, högst 3,600 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 2 käft. . 1
[1-3
Avlöningstillägg
till
tre befattningshavare
civildepartementet.
2
Sjätte huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
B. Overstatliiillariiinbetet.
2. Pollsunderrättelser.
[2.] Under åberopande av vad av mig anförts under punkten 6 av
Polisunder- nämnda statsrådsprotokoll hemställer iag vidare, att Kun ad. Makt måtte
rättelser■ föreslå riksdagen
att till täckande av brist, som beräknats uppkomma
i det av riksdagen till fortsatt utgivande av
tidningen »Polisunderrättelsen för år 1918 anvisade
anslag, på tilläggsstat för samma år anvisa ett förslagsanslag,
högst 9,600 kronor.
C. Landsstaten.
3. Avlöniugstillägg åt lappfogdarna.
[3.] Med hänvisning till vad jag i samma statsrådsprotokoll anfört under
tilläggåt Plinktea 10 hem ställes vidare, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
ippfogdama. att för beredande av avlöning stillägg åt lappfog
darna
på tilläggsstat för år 1918 anvisa ett förslagsanslag,
högst 3,000 kronor.
D. Väg- oeli vattenbyggnadsväsendet.
4. Iståndsättande av Sandvikens hamn på Öland.
[4.] I skrivelse den 15 juni 1916 angående regleringen av utgifterna
istånd- under riksstatens sjätte huvudtitel anmälde riksdagen, att riksdagen,
*sandviicen8 * anledning av en inom riksdagen väckt motion, såsom bidrag till behamn
på stridande av kostnaden för iståndsättandet av Sandvikens hamn i Persöicmd.
näs socken på Öland i överensstämmelse med den av väg- och vatten
byggnadsstyrelsen
därför upprättade, i Kungl. Maj:ts till 1915 års riksdag
i ämnet avlåtna proposition åberopade arbetsplan med de ändringar
i densamma, som föranleddes av ifrågavarande motion, beviljat ett anslag
av 169,200 kronor samt därav på extra stat för år 1917 anvisat
ett belopp av 50,000 kronor med rätt för Kungl. Maj:t att av tillgängliga
medel förskottsvis redan under år 1916 utanordna sistnämnda belopp,
dock under villkor
3
Sjätte huvudtiteln: 7.9/8 års tilläggsstat.
dels att Persnäs kommun med en tiondedel deltoge i den beräknade [4.]
kostnaden, 188,000 kronor,
dels att kommunen ansvarade för den framtida underhållskostnaden
av hamnanläggningen,
dels ock att av inflytande hamnavgifter årligen en tredjedel avsattes
till eu fond, vilken skulle stå under kontroll av den offentliga
myndighet, som Kung!. Magt bestämde, och vilken efter väg- och
vattenbyggnadsstyrelsens prövning i varje särskilt fall finge användas
till bestridande av kostnaderna för större reparations- och underhållsarbeten.
Till följd av nådig befallning överlämnade därefter Kung!. Maj:ts
befallningshavande i Kalmar län den 26 oktober 1916 en av Persnäs
kommun i enlighet med kommunens den 31 juli 1916 fattade beslut
den 30 september samma år utfärdad förbindelse att bidraga med 18,800
kronor till förbättring och förstärkning av ifrågavarande hamn, att ansvara
för hamnens framtida underhåll samt att årligen av influtna hamnavgifter
avsätta en tredjedel till en fond på sätt i riksdagens skrivelse
bestämts.
Sedermera har Kungl. Maj:t den 24 november 1916 fastställt plan
för hamnens iståndsättande. Därvid har tillika förordnats, att av inflytande
hamnavgifter årligen en tredjedel skall avsättas till en fond, vilken
skall stå under kontroll av Kungl.’ Maj:ts befallningshavande i Kalmar
län och vilken fond efter väg- och vattenbyggnadsstyrelsens prövning i
varje särskilt fall må användas till bestridande av kostnaderna för större
reparations- och underhållsarbeten å hamnen. I samband därmed har
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anbefallts dels att övervaka, att hamnen
behörigen underhålles, dels ock att, därest överenskommelse därom
träffas mellan styrelsen och kommunen, ombesörja större reparationsoch
underhållsarbeten å hamnen med anlitande av omförmälda fond och
i övrigt på kommunens bekostnad.
Därefter har riksdagen för ifrågavarande ändamål av det beviljade
anslaget å 169,200 kronor på extra stat för år 1918 såsom reservationsanslag
anvisat ett belopp av 50,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t
att av tillgängliga medel förskottsvis redan under år 1917 utanordna
beloppet.
1 skrivelse den 28 augusti 1917 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
meddelat, att arbetet med ifrågavarande hamnanläggning påginge
och lämpligen borde bedrivas utan avbrott samt att till fullbordande av
detsamma erfordrades, att det återstående beloppet av anslaget eller
4
Sjätte huvudtiteln: 1018 års tilläggsstat.
[4.] 69,200 kronor anvisades för år 1919, med rätt för Kungl. Maj:t att av
tillgängliga medel förskottsvis redan under år 1918 utanordna beloppet-.
Departements- Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att
c e en'' Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att av det såsom bidrag till bestridande av kostnaden
för iståndsättandet av Sandvikens hamn i Persnäs
socken på Oland beviljade anslaget av 169,200
kronor på tilläggsstat för år 1918 såsom reservationsanslag
anvisa återstående beloppet eller 69,200 kronor.
5. Upprensning av Oxdjupet.
[5]* _ Med skrivelse den 29 maj 1917 bär kanalkommissionen avgivit
Upprensning förslag till upprensning av Oxdjupet samt utredning angående uv farled
0xdjupeL mellan Stockholm och södra skärgården.
Kommissionen har därvid till en början lämnat eu redogörelse beträffande
de _ nuvarande farlederna mellan Stockholm och yttre skärgården,
ur vilken redogörelse må återgivas följande.
Kf“T"“de Stockholm står för närvarande i sjöfartsförbindelse med yttre skärgården
mellan Stock- geu°m *renne, huvudvägar, en nordlig genom Högarnsfjärden. Trälliavet, Furuhoim
och sundsgattet och sundet vid Arholma _ längst i norr eller förbi Söderarm i nordost,
yttre skär- en ostlig, som ntgar från den förra vid Trälliavet och leder genom (fri udafj är den,
gården. Kanholmsfj''ärden och Sandhamnssundet eller söder om Sandön med eu gren
söderut från Kanholmsfjärden genom Närn do- och Jungfrufjärdarna och därifrån
till havs antingen i sydlig riktning förbi Huvudskär eller i sydvästlig riktning
förbi Dalarö, genom Mysingsfjärden och ut förbi Landsort samt en sydlig genom
Skurusundet, Lännerstasunden och Baggensstäket samt Baggensfjärden, Ingaröfjärden
och Jungfrufjärden och vidare till havs samma vägar, som nyss angivits.
Utfartsvägen från Högarnsfjärden till Trälhavet leder antingen genom Vaxliolm
sfj äi darna och Ko djupet, d. v. s. sundet mellan Resarön ocli Hästholmen,
eller genom Solöfjärden och sundet vid Oscar Fredriksborgs fästning, det s. k
Oxdjupet.
■Ren fÖna leden medger På grund av Kodjupets ringa vattendjup genomfart
för fartyg av endast 3,3 meter djupgående vid lågvatten. Den senare ledens genomfartsmöjlighet
bestämmes av vattendjupet i Oxdjupet. Av naturen är detta mycket
stort, men för att hindra fientliga fartyg att tränga in till Stockholm har detta
sund blivit uppgrundat genom försänkningar, bestående av utfylld sprängsten och
vrakspillror. Vid mitten av försänkningen har upptagits en seglationsränna, som
enligt nådigt brev den 31 januari 1876 skall hava en total bredd av 320 fot’(95,o
meter), därav 76 fot (22,6 meter) med ett djup vid medelvatten av 26 fot (7,7 meter)
och den övriga delen med ett djup av 16 fot (4,8 meter). I själva verket hålles
emellertid djuprännan numera c:a 8,5 meter djup vid medelvatten på en bredd av c:a
22 meter och 8,1 meter djup på en bredd av c:a 28 meter. Icke desto mindre liava
Sjätte huvudtiteln: 1918 års tilläygsstat.
sedan lång tid tillbaka Oxdjupsrännans dimensioner befunnits otillräckliga för
den stora trafiken. Större fartyg bara icke utan stora svårigheter kunnat passera
sundet eller till och med helt och hållet hindrats gå in till Stockholm och därför
nödgats med stora kostnader lossa en del av innehavande last i pråmar vid Trälliavet.
Svårigheten att passera Oxdjupet ökas även därav, att försänkningen
verkar dämmande vid de ständigt pågående strömningarna genom sundet, så att
vattnets hastighet i segelrännan ofta är mycket stor, enligt uppgift stundom ända
till 3 ä 4 knop, varjämte de vid sidorna ända upp i lågvattenytan liggande krönen
av försänkningen hindra en jämn strömning genom sundet och därför framkalla
mycket besvärande virvelrörelser och sidoströmningar. Vid isgång händer även,
särskilt vid lågt vatten, att isen packar sig på försänkningens sidobankar och
därigenom vållar svåra hinder för sjöfarten.
Farleden från Trälhavet och upp förbi Arliolma är överallt tillräckligt djup
för de största transoceana fartyg. Farleden förbi Söderarm däremot har ett mera
begränsat djup och medgiver blott passage för fartyg av högst 7,8 meter djupgående.
Utf artslederna över Kanliolmsfjärden öster- och söderut äro alla tillräckligt
djupa för de största transoceana fartyg.
Den södra huvudvägen genom Skurusundet, Baggensstäket och Baggensfjärden
m. fl. har sitt minsta djup i Baggensstäket, vilket vid lågvatten genomsläpper
fartyg av endast 2,2 meter djupgående.
Utom ovannämnda huvudvägar, som leda direkt från Stockholm ut till
havet, är skärgården genomdragen av vissa mindre leder, som förbinda de nämnda
huvudvägarna. Bland dessa märkes särskilt farleden från Baggensfjärden genom
Kolström, Strömma kanal, Breviks sund och ut till Kanliolmsfjärden vid Djurö
med eu avgrening i sydostlig riktning genom Örsundet till Nämdöfjärd och eu
dylik i nordlig riktning från Breviks sund genom Elgö fjärd upp till Sandö och
Grinda fjärdar. Genom sistnämnda sund och fjärdar leder den kortaste förbindelsen
mellan Baggensfjärden och Trälhavet. Genom de konstgjorda kanalerna
vid Kolström och Strömma kunna framföras fartyg av högst 1,2 meter djupgående.
Genom farleden från Nämdöfjärd förbi Djurö och genom Elgö fjärd kunna vid
lågvatten framgå fartyg av endast 3,9 meter djupgående.
Det största djupgåendet för de fartyg, som kunna ingå till Stockholm, bestämmes
således av vattendjupet i Oxdjupet, vilket utgör 8,5 meter vid medelvatten,
8,o meter vid vanligt lågvatten och 7,7 meter vid except. lågvatten, och som sålunda
vid dessa vattenstånd medger genomfart för fartyg av mellan 7,7 och 7 meter djupgående.
Denna led utgör därjämte, då den södra farleden genom Skurusundet
och Baggensfjärden vid lågvatten endast kan trafikeras av fartyg med 2,2 meter
djupgående, den enda farled, som står till förfogande för den större sjöfarten på
Stockholm.
Krav på en utvidgning och fördjupning av segelrännan i Oxdjupet
hava sedan lång tid tillbaka gjort sig gällande. Kommissionen
meddelar härom följande.
Med anledning av de olägenheter, Oxdjupsrännans ringa dimensioner vållade
sjöfarten på Stockholm, anmodade statsrådet och chefen för sjöförsvarsdepartementet
genom skrivelse den 24 juni 1902 marinförvaltningen, fortifikationen och
lotsstyrelsen att inkomma med gemensamt underdånigt yttrande, huruvida från
försvarssynpunkt hinder kunde möta för berörda segelrännas utvidgning och för
-
[5-]
Tidigare åtgöranden
beträffande
Oxdjupets
upprensning.
Ii
Sjätte huvudtitel it: HUS års tillägyftstat.
djupning, samt att, därest sådant hinder icke ansåges möta, avgiva förslag rörande
nämnda segelrännas upprensning till lämplig bredd och djuplek.
Uti med anledning härav den 22 augusti 1902 avgivet underdånigt utlåtande
framhöllo ämbetsverken, att från försvarssynpunkt något avgjort hinder icke
syntes möta för eu sådan ökning av segelrännans i Oxdjupet bredd och djup, att
handelsfartyg av då brukliga största dimensioner kunde trafikera densamma, samt
att de härför erforderliga måtten i den djupaste rännan syntes kunna bestämmas till
10 meter djup vid medelvattenstånd och 50 meter bottenbredd. Därjämte framhöllo
ämbetsverken önskvärdheten av, att i sammanhang med den ifrågasatta utvidgningen
av segelrännan erforderliga medel ansloges för anläggande vid Oscar
Fredriksborg av ett fast undervattenstorpedbatteri. I gemensamt avgivet yttrande
den 27 oktober 1902 uttalade cheferna för generalstaben och flottans stab sin
anslutning till de av nyssnämnda ämbetsverk framlagda åsikter. I anslutning
härtill avlät Kungl. Maj:t proposition i ärendet till 1903 års riksdag med
framställning om ett anslag å 348,000 kronor för anläggande av ett fast undervattenstorpedbatteri
vid Oscar Fredriksborg. Denna framställning blev dock ej
av riksdagen bifallen.
Sedan frågan påföljande år upptagits genom enskild motion, beviljade riksdagen
för anläggande av nämnda undervattenstorpedbatteri ett anslag av 348,000 kronor.
I underdånig skrivelse den 12 mars 1907 anhöll lotsstyrelsen, med hänvisning
till att det tidigare föreslagna undervattenstorpedbatteriet vid Oscar Fredriksborgs
fästning dåmera blivit anlagt samt att handelsfartygens storlek alltmera
ökades och behovet av djupare segelränna genom Oxdjupet i än högre grad än
förut förelåge, att sådana åtgärder måtte vidtagas med försänkningarna i Oxdjupet,
att segelrännan därstädes erhölle ett djup av 10 meter vid medelvattenstånd å
minst 50 meters bottenbredd.
I häröver infordrat utlåtande yttrade marinförvaltningen i underdånig skrivelse
den 17 maj 1907, att ämbetsverket efter samråd med chefen för fortifikationen
funne sig höra tillstyrka bifall till den gjorda framställningen, och omförmälde
marinförvaltningen i sammanhang härmed, att kostnaden för utförande av
den ifrågasatta utvidgningen av segelrännan vid Oxdjupet kunde beräknas till
sammanlagt 116,000 kronor.
I den 11 oktober 1907 avgivet utlåtande i ärendet anförde chefen för flottans
stab, att behovet av eu upprensning av Oxdjupet under de senare åren framträtt
än skarpare än förut, och påvisade vidare, att under dåvarande förhållanden en
ökning av den djupaste rännans bottenbredd till 50 meter vore erforderlig, men
att ett djup av 8,5 meter i denna ränna icke blott då utan också under den
närmaste framtiden tillfullo motsvarade handels»]öfartons krav. Om rännan åter
skulle givas så stort djup som 10 meter, förefunnes icke någon möjlighet att med
bibehållande av rännans användbarhet för svenska flottans samtliga fartyg skyndsamt
och säkert göra densamma ofarbar för utländska örlogsfartyg, vilkas djupgående
i allmänhet uppginge till 8 ä 8,6 meter. Att vid behov minska rännans
djup med 2,5—3 meter skulle nämligen erbjuda stora svårigheter och erfordra
mycket omfattande åtgärder samt i varje fall taga avsevärd tid i anspråk.
Frågan blev därefter överlämnad till den av Kungl. Maj:t den 28 september
1907 tillsatta kommittén för granskning av uppgjorda förslag till samfäld
plan för rikets försvar in. m. I sitt den 5 december 1910 avgivna hemliga
betänkande förklarade kommittén sig anse, att den ifrågavarande upprensningen
borde begränsas till de dimensioner, som av chefen för flottans stab förordats.
Sjätte IiiivikIIiteln: HUS ars fi/läi/f/s.ctal. T
I underdånig skrivelse den 11 mars 1912 framhöll sedermera Stockholms 15 i
stads hamnstyrelse, att sjöfarten på Stockholm årligen ökades, ej endast i av- ^
seende på fartygens antal, utan även i avseende på deras storlek. Tio år tidigare
voro sålunda fartyg om över 2,000 registerton ganska sällsynta i Stockholm.
År 1901 inkommo 16 sådana ångare mot 46 år 1910, av vilka några voro över
4,000 registerton. Sjöförbindelsen med avlägsna orter utvidgades också alltmera.
Nutidens rederirörelse fordrade allt större lastdryghet, och särskilt krävde den
transoceana sjöfarten, som syntes befinna sig i en glädjande utveckling, de största
möjliga fartyg, för vilka tillräcklig last kunde anskaffas, om den skulle kunna
bedrivas på det mest ekonomiska sätt.
Efter framhållande av att enda hindret för att så stora fartyg, som, om
hänsyn tages endast till rörelsens behov, rimligen kunde förväntas besöka Stockholms
hamn, skulle hit inkomma, utgjordes av sundet vid Oscar Fredriksborg,
anhöll hamnstyrelsen, att Kungl. Maj:t täcktes föranstalta, att segelrännan i
Oxdjupet snarast måtte upprensas till för sjöfarten erforderligt djup och bredd.
Över denna framställning avgåvo marinförvaltningen, lotsstyrelsen och chefen
för marinstaben den 25 april 1913 gemensamt underdånigt utlåtande. Häri uttalade
marinförvaltningen och chefen för marinstaben, till vilka även anslöt sig
chefen för kustartilleriet, att det nyligen anlagda torpedbatteriet vid Oscar
Fredriksborg icke utgjorde ett sådant skydd, att det kunde motivera en utvidgning
av rännan till ett djup av 10 meter. Ämbetsverken ansågo sig däremot
dela den uppfattning, som gjort sig gällande i chefens för flottans stab utlåtande
den 11 oktober 1907, att eu upprensning av segelrännan till ett djup av 8,5 meter
motsvarade både liandelssjöfartens och försvarets krav. Beträffande segelrännans
bredd syntes emellertid en ökning till 60 meter vara vid motiverad för att underlätta
navigeringen genom rännan.
I ett samma utlåtande bifogat särskilt yttrande av generallotsdirektören
Linder, vari byråchefen Sjöberg instämt, framhölls, under erinran om att redan
år 1902 cheferna för generalstaben, fortifikationen och flottans stab ävensom
marinförvaltningen, lotsstyrelsen samt dåvarande chefen för sjöförsvarsdepartementet
voro ense om att föreslå en upprensning av Oxdjupet till 10 meters djup
på 50 meters bottenbredd, att sedan denna tid tontalet hos de Sverige trafikerande
större handelsfartygen alltjämt ökats samt att vår egen handelsflottas
oceana ångbåtslinjer varit stadda i eu snabb utveckling. Då alltså handelssjöfartens
intressen numera gjorde en upprensning av farleden i Oxdjupet till större
djup än det av chefen för marinstaben nu föreslagna och av marinförvaltningen
biträdda nödvändig] och då uttalanden av chefen för marinförvaltningens fortifikationsavdelning
styrkt den åsikten, att fullt betryggande fortifikatonska anordningar
för eu hastig fyllning av djupet skulle kunna åstadkommas utan några
avskräckande kostnader, ansåg sig generallotsdirektören Linder böra vidhålla
lotsstyrelsens förut gjorda hemställan, att farleden vid Oscar Fredriksborg måtte
utvidgas till 10 meters djup på 50 meters bottenbredd samt att betryggande
fortifikatoriska anordningar för hålets snabba spärrande vid behov samtidigt
måtte vidtagas. Mot den ifrågasatta ökningen av bottenbredden till 60 meter
förklarade sig generallotsdirektören ej hava något att erinra.
I infordrat yttrande den 17 september 1913 över Stockholms stads hamnstyrelses
ovannämnda framställning hemställde kommerskollegium efter att hava
lämnat Stockholms handelskammare tillfälle att yttra sig i ärendet och jämväl
hava emottagit en skrift i ärendet från Stockholms rederiförening, att Kung!,
[5.]
Utred ning
av kan alkoramisBionen
rörande upprensning
av
Oxdjupet.
Andra farleders
dimensioner.
tf Sjätte huvudtiteln: ''UilS års tUUiggsshit.
Maj:t täcktes vidtaga åtgärder, så att djupet uti ifrågavarande farled bleve 10 meter
och bredden 60 meter.
Väg- och vattenbyggadsstyrelsen, som därefter anbefallts att yttra sig i ärendet,
avgav underdånigt utlåtande i frågan den 4 november 1915. Styrelsen sade
sig hava funnit, att samtliga representanter för sjöfarten önskat, att Oxdjupet
måtte upptagas till 10 meters djup och att detta tidigare under vissa villkor biträtts
även av sjöförsvarets representanter. Då emellertid detta från sjöförsvarssynpunkt
ej längre syntes lämpligt och då någon teknisk möjlighet att för rimlig
kostnad hastigt och effektivt avstänga farleden till det största från försvarssynpunkt
tillåtliga djup näppeligen förefunnes, men ändock sjöförsvarsintressets
krav torde böra om möjligt tillfredsställas, vore man för åstadkommande av ett
inlopp till Stockholms hamn av härför erforderligt djup enligt styrelsens mening
hänvisad till att upptaga ett nytt inlopp på sådan plats, att för sjöförsvarets
betryggande erforderliga avstängningsanordningar där kunde träffas. Sedan styrelsen
erinrat om de infartsleder, som härutinnan föreslagits, nämligen Moraneds-,
Sågsjö- och Alstäksledema, och framhållit, att genom eu ny farleds upptagande
även sjöförsvaret skulle vinna den utomordentligt stora fördelen att disponera
tvenne helt skilda utlopp genom Stockholms skärgård, anförde styrelsen, att det
syntes styrelsen erforderligt att för sakens förande vidare framåt verkställa en
jämförande utredning rörande anläggningskostnad och avstängningsanordningar
för de nya inlopp till Stockhoms hamn, som kunde komma ifråga. Som det ej
torde böra ifrågasättas att upprensa Oxdjupet till det större föreslagna djupet,
ansåg sig styrelsen böra föreslå, att hamnstyrelsens framställning icke måtte till
någon Kungl. Maj:ts vidare åtgärd föranleda.
Sedan kanalkommissionen därefter anbefallts att i samband med den väckta
frågan om upptagandet av en ny farled mellan Lilla Värtan eller Torsbyfjärd och
Stockholms södra skärgård avgiva yttrande jämväl rörande den föreslagna upprensningen
av Oxdjupet och i skrivelse den 4 augusti 1916 hemställt, att Kungl.
Maj:t täcktes uppdraga åt kommissionen att verkställa utredning av bl. a. frågan
om Oxdjupets upprensning, har Kungl. Maj:t den 25 augusti 1916 uppdragit åt
kommissionen att verkställa sådan utredning.
Sedermera har Stockholms stads hamnstyrelse i skrivelse den 2 november
1916 ytterligare framhäft vikten av, att Oxdjupet snarast upprensas till det djup
och den bredd, som motsvarar sjöfartens behov.
Beträffande frågan om upprensning av Oxdjupet anför kanalkommissionen
för egen del följande:
Tidigare har ifrågasatts att upprensa segelrännan i Oxdjupet till 8,6 ä 10 meter
vattendjup och 50 ä 60 meter bottenbredd.
För bedömande av frågan till vilket djup och bredd Oxdjupsrännan nu bör
upptagas torde det till en början vara av intresse erfara, vilka dimensioner givits
åt andra för liknande ändamål avsedda seglationsrännor och hamnar. För den
skull hava uppgifter häröver sammanställts i nedanstående tablåer, av vilka tablå
1 avser farleder och hamnar i Östersjön och närgränsande vatten och tablå 2
andra för världstrafiken upplåtna farleder.
9
Sjätte huvudtiteln: 1918 urs tilläggsstat.
Tablå 1. Vattendjup i hamnar och farleder i Östersjön och angränsande
vatten.
| Vattendjup | i meter vid |
| medelvatten | lågvatten |
Göteborg: Infartsrännan till frihamnen................................. | 8,5 | 8,0 |
» » » framdeles .................. | 9,0 | 8,5 |
Malmö: Infartsrännan till hamnen.................................... | 9,35 | 8,75 |
Köpenhamn: Nuvarande infartsrännan till frihamnen ......... | 9,0 | 8,5 |
Den nya frihamnsbassängen.......................... | 9,5 | 9,0 |
Stettin: Frihamnsbassängen ............................................. | 7,o | 6,5 |
Liibeck: Infartsrännan till hamnen.................................... | 8,5 | 8,0 |
P otrograd: » » » ................................... | 8,5 | 8,0 |
Köni g sb er g: » » » .................................... | 6,5 | 6,o |
Flintrännan och Drogden: (östra delen)................................ | 7,2 | 6,9 |
Störa Bålt ........................................................................ | 24,0 |
|
Tablå 2. Vattendjup och bottenbredd i större för världstrafiken upplåtna
farleder.
| Vattendjup | Bottenbredd |
Panamakanalen i Culebraskärningen.................................... | 13,7 | 91,4 |
Kejsar Wilhelmskanalen, förut .............................................. | 9,0 | 22,0 |
» » » numera........................................ | 11,0 | 44,o |
Suezkanalen, ursprungligen ............................................... | 8,o | 22,o |
» enl. senare fördjupning.................................... | 11,0 | 45,o |
Korintkanalen .................................................................. | 8,75 | 24,o |
Manchester-kanalen, ursprungligen....................................... | 7,93 | 36, g |
» » enl. senare fördjupning............ ........... | 8,5 | 36,5 |
Nordsjökanalen (till Amsterdam)........................ ................. | 9,8 | 50,o |
Kanalen Gent-Terneuzen...................................................... | 8,75 | 24 å 50 |
» Heyst-Brilgge, ursprungligen ................................. | 8,0 | 22,o |
” » » enl. senare fördjupning.................... | 8,5 | — |
Infarten till Botterdam (Nieuwe Vaterweg) ........................... | 8,5 | — |
(vid flod).......................................... | 9,1 | — |
Inf artsleden till Antwerpen................................................... | 8,0 | 150,o |
(vid flod)......................................... | 10,7 | — |
Infartsleden till Hamburg ................................................... | 10,0 | — |
(till Cuxhaven vid flod)..................... | 11,5 | — |
Infartsleden till Bremerhaven..................... ........... | 10,56 | — |
Infartsleden till Emden ..................................................... | 10,2 | 200, o |
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 2 höft. (Nr 2.)
2
10
[5.]
Dimensionerna
för en infartsränna
till
Stockholm.
Fartygs
diraensioner.
Sjätte huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
Såsom av tablå 1 framgår Lava anläggningarna i Östersjön och angränsande
vatten ännu icke givits större vattendjup än 8,5 ä 9 meter vid lågvatten. I farlederna
för den stora världstrafiken återigen har i flera fall ett vattendjup av 10
meter redan överskridits.
Emellertid torde dimensionerna å en infartsränna till Stockholm närmast
böra bestämmas med hänsyn till de fartyg, som kunna väntas komma att besöka
stadens hamn. Dessa bliva givetvis såväl utländska som svenska. Sveriges transoceana
handelsflotta har under de sista 10 ä 15 åren undergått en så kraftig utveckling,
att den nu väsentligen lyckats förvärva väldet över vår egen utrikessjöfart.
Under det sålunda vårt land år 1898 endast ägde 5 fartyg om 2,000
nettoton och däröver, var motsvarande antal vid mitten av år 1915 uppe i 132 st.
Beträffande dimensionerna å Sveriges handelsfartyg ger en granskning av i
senaste skeppslista upptagna fartyg vid handen, att djupgåendet för dessa på ett
undantag när (Sir Ernest Cassel) ej överstiger 8 meter. Ej heller torde detta mått
under de allra närmaste åren komma att överskridas. De större svenska fartyg,
som för närvarande äro under byggnad, få nämligen enligt uppgift ett djupgående
av i allmänhet upp emot 8 meter. Detta mått utgör alltså den gräns, vartill
man för närvarande kommit i avseende på de svenska fartygens djupgående.
Det finnes emellertid inga skäl att antaga, att maximigränsen för de svenska
fartygens djupgående nu skulle vara uppnådd. Sveriges deltagande i den
stora sjöfarten hänför sig ju till den allra senaste tiden, dess storsjöflotta har
anskaffats inom en tidrymd av blott 10 ä 12 år, och ökningen av våra fartygs
djupgående har fortgått in på allra sista tiden.
Det finnes återigen allt skäl att antaga, att utvecklingen av vår handelsflottas
storlek skall komma att fortgå och detta så mycket mer, som landets
transoceana handelsomsättning varit i ständig tillväxt. Härtill kommer att flertalet
av landets sjöstäder, såsom Stockholm, Göteborg, Malmö, Hälsingborg,
Landskrona, Karlskrona, Kalmar, Norrköping, Gävle m. fl. förbereda eller hava
redan gått i författning om utförandet av betydande hamnanläggningar för
djuptrafik.
Med hänsyn till dessa omständigheter är det sålunda att antaga, att en
fortsatt stegring även i det svenska tonnagets storlek skall under den närmaste
tiden göra sig gällande. Härtill torde den omständigheten komma att bidraga,
att efter krigets slut en nedgång i fraktsatserna måste inträda, som i kompensation
kommer att kräva anskaffandet av större tonnage. Sålunda anser man
inom ledande redarekretsar, att anskaffandet i större utsträckning av svenska
handelsfartyg med en dräktighet av upp mot 6,000 reg.-ton icke skall låta länge
vänta på sig.
Om därjämte frihamnsanläggningar komma till stånd i Stockholm, Göteborg
och Malmö, torde detta medföra, att även utländskt tonnage av stora dimensioner
i betydligt större omfattning än hittills kommer att söka sig hit.
Om sålunda å ena sidan en fortsatt stegring i storleken av det tonnage,
som under de närmaste åren kommer att besöka Sveriges kuster, med all sannolikhet
kan väntas göra sig gällande, så kan det å andra sidan med bestämdhet
förutsägas, att denna stegring varken kan antagas komma gå i alltför raskt tempo
eller kan komma att nå alltför höga värden. Häremot strider nämligen den omständigheten,
att världsflottans fraktfartygstonnage med ett djupgående av över
Sjätte huvudtiteln: 191H års tilläggsstat. II
8 meter ännu är relativt litet, och att detta tonnage ännu trafikerar blott de [5.]
stora världshaven.
Att med säkerhet slå fast, för vilket djup en för den stora sjöfarten användbar
infartsränna till Stockholm bör upptagas, låter sig sålunda icke göra. Med
säkerhet kan ännu endast sägas, att det nuvarande vattendjupet i Oxdjupet, 7,7 ä
8,5 meter vid lågvatten, är otillräckligt, då den svenska handelsflottans transoceana
tonnage redan i vidsträckt omfattning nått ett djupgående av upp emot 8 meter
och då det är bekant, att även utländskt tonnage av detta eller större djupgående
skulle söka sig hit, om förhållandena det medgåve.
Beträffande en övre gräns för den stora sjöfartens djupgående torde man
med hänvisning till vad ovan anförts med tillräcklig säkerhet kunna antaga, att
under de närmaste åren fartyg med en dräktighet av över 6,000 reg.-ton knappast
kunna väntas komma att söka sig till Stockholm. I varje fall giva de nuvarande
handelsförhållandena vid handen, att öppnandet av Stockholms hamn för 6,000
tons fartyg skulle möjliggöra en utveckling av dess transoceana trafik till den
omfattning, som kan motsvara stadens hamnmöjligheter.
Fartyg av ovannämnda storlek kunna beräknas hava ett djupgående av omkring
8,b" meter. Det synes alltså, som om en infartsränna till Stockholm, vilken
medgiver framförandet av fartyg av detta djupgående, borde för eu avsevärd
tid framåt kunna vara för den stora handelssjöfarten tillfredsställande.
Utföres en sådan ränna enligt brukliga normer för farleder i Öppet vatten med infartsrännans
ett vattendjup motsvarande fartygets djupgående plus 20 % därav, så skulle vatten- d]up''
djupet i rännan bliva 8,5 + 0,20 x 8,6 = 10,2, eller i runt tal =10 meter. Med
detta vattendjup kan ett fartyg av 8,5 meter djupgående med full fart passera
seglationsrännan, även om stark storm råder. Med något minskad fart kunna
fartyg med ett djupgående av 9 meter ävenledes obehindrat passera rännan.
För att infartsrännan vid alla förekommande vattenstånd skall kunna trafikeras
av de största fartyg, bör det beräknade vattendjupet i rännan utmätas i
förhållande till Saltsjöns lågvattenyta, som ligger 3,5 meter över Stockholms slusströskel,
.och rännans botten alltså förläggas på höjden ■— 6,5 meter enligt samma
höjdsystem.
Det vattendjup, som sålunda beräknats, står i god överensstämmelse med
vad som tidigare från flera håll påyrkats i och för Oxdjupets upprensning samt
även med det föreslagna djupet 1 den projekterade djuphamnen vid Lindarängen,
vilket antagits till högst 10 meter vid medelvattenstånd.
Upptagandet av en infartsränna till Stockholm till nu föreslaget djup behöver
icke betyda, att tillfartsmöjligheterna till Stockholms hamn härigenom begränsas
för någon längre tid framåt, ty om framdeles en ytterligare ökning av
detta djup skulle befinnas nödvändigt, så kan detta utan några större svårigheter
eller väsentliga kostnader låta sig göra genom en ytterligare upprensning av den
i Oxdjupet befintliga stenförsänkningen.
Bottenbredden i rännan vid Oxdjupet har tidigare föreslagits till 50 ä 60 infartsrännans
meter. Något motiv för det ena eller det andra måttet har emellertid ej anförts, bottenbredd.
Vid bestämmandet av rännans bredd bör beaktas, att densamma icke får karaktären
av en kanal med begränsade och väl synliga sidoslänter, utan av en i ett
brett, öppet vatten utan synligt samband med stränderna befintlig bottenrensning.
En sådan ränna måste därför givas större bottenbredd än en synligt begränsad
12
Sjätte huvudtiteln: 1918 års till äggsstat.
kanalränna. Vid ombyggnaden av Trollhätte kanal hava exempelvis de uppmuddrade
rännorna i älven och i Vänern erhållit en bottenbredd av 40 m,
under det de konstgjorda lederna givits en bottenbredd av 24, högst 29 meter.
Såsom norm för bottenbredden i en ränna i ett öppet vatten har man brukat
antaga, att när tvenne fartyg passera rännan, spelrummet mellan bottenlinjen och
fartygets yttersida skall vara ungefär lika med fartygets halva bredd och avståndet
mellan de båda fartygen lika med summan av fartygens halva bredd mått,
För upprensningen av rännan genom Oxdjupet, vilken utgör huvudinfarten till
Stockholms hamn och har en längd av endast några tiotal meter, synes denna
norm utan varje tvekan böra tillämpas, varvid rännan bör göras dubbelspårig
för de största fartyg, som kunna väntas söka sig in till hamnen. Förutsättas
dessa i enlighet med ovan verkställda utredning få ett djupgående av 8,5 meter,
så kan deras största bredd beräknas uppgå till c:a 2,5 x 8,5= c:a 21,5 meter.
Med dessa breddmått skulle rännan i Oxdjupet behöva givas en bottenbredd av
i runt tal 85 meter.
Såsom ovan anförts utgör emellertid den i Oxdjupet befintliga sprängstensförsänkningen
ej endast ett direkt hinder för de stora fartygens framförande utan
verkar även dämmande på vattenföringen genom sundet, så att för sjöfarten ytterst
besvärande virvelströmmar och isanhopningar uppstå. Det vore därför önskvärt
att utsträcka upprensningen av stenförsänkningen till 10 meter djup å sundets hela
bredd, så att därigenom erhölles en stor tvärsektion, varigenom vattnet obehindrat
och utan virvelströmmar kunde strömma fram.
Det kan dock även tänkas, att, om de militära myndigheterna skulle motsätta
sig en så radikal upprensning, denna för närvarande kunde begränsas till
upptagandet av själva seglationsrännan till 10 meters djup samt utföra en avskärning
av sidobankarna ned till ungefär halva djupet, och att erfarenheten
sedermera finge giva vid handen, om en ytterligare upprensning kunde befinnas
erforderlig.
Arbetet torde lämpligast böra utföras så, att stenfyllningen upptages med
tillhjälp av eu gripskopa eller sax, varefter de upptagna stenmassorna utan transport
tippas i vattnet omedelbart utanför stenförsänkningen. Djupet på ömse sidor
om stenbänken uppgår nämligen till ett tjugutal meter, varför en dylik uttippning
av sten utan olägenhet för sjöfarten kan verkställas.
Kostnaderna för sundets upprensning i enlighet med ovannämnda tre alternativ
kunna beräknas sålunda:
Alt. I. Upprensning av endast själva seglationsrännan till 10 meter djup under
lågvatten och med 85 meter bottenbredd 9,600 m3 ä 8:—... 76,800 kr.
Alt. II. Upprensning av sundets hela bredd till 10 meter djup under
lågvatten, 21,000 m3 a 8: —......................................................... 168,000 »
Alt. III. Upprensning av seglationsrännan till 10 meter djup samt sidobankarna
till 5 meter djup under vattenytan, 12,500 m3 ä 8: — 100,000 »
Upptagandet av en för den stora sjöfarten användbar seglationsränna
genom Oxdjupet är sålunda, vilket alternativ som än väljes, ett relativt billigt
företag.
Sjätte huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat. 13
Såsom av ovanstående redogörelse för tidigare åtgöranden beträffande Oxdjupets
upprensning framgår, bär kravet på nämnda sunds upptagande till så
stort djup som 10 meter icke rönt andra gensagor än sådana, som grundats på rent
militära betänkligheter. Vid ett den 18 april 1917 hållet sammanträde med
cheferna för civil- och sjöförsvarsdepartementen, representanter för Stockholms
flottstation, fiottstationskommittén, marinförvaltningen, marinstaben, generalstaben,
lotsstyrelsen och kanalkommissionen, har emellertid bl. a. frågan om Oxdjupets
upprensning till ett djup av 10 meter under lågvatten varit föremål för behandling
och har därvid från de militära representanternas sida framhävts, att ur försvarssynpunkt
hinder numera icke borde möta för en sådan upprensning av Oxdjupet,
särskilt enär en anfallande fiende icke gärna kunde med hänsyn till under senaste
tid vunnen erfarenhet tänkas genom överrumpling söka framgå så långt som
till Oxdjupet med stora fartyg. Med hänsyn härtill synes alltså numera inga
hinder föreligga för Oxdjupets upprensning till för den transoceana sjöfarten erforderliga
dimensioner.
Vid sidan om kravet på Oxdjupets upprensning har emellertid framförts
tanken på att i en mera direkt sydlig sträckning upptaga en även för den stora
sjöfarten användbar segelled mellan Stockholm och Saltsjön. Tanken härpå framfördes
till en början under den motiveringen, att, då någon teknisk möjlighet
att för rimlig kostnad hastigt och effektivt avstänga en 10 meter djup farled i Oxdjupet
till det största från försvarssynpunkt tillåtliga djup näppeligen förefunnes,
man vore för åstadkommandet av ett inlopp till Stockholms hamn av erforderligt
djup hänvisad till att upptaga ett nytt inlopp på sådan plats, att för sjöförsvaret
betryggande erforderliga avstängningsanordningar där kunde träffas..
Enligt vid ovannämnda sammanträde den 18 april 1917 gjorda uttalanden
torde emellertid numera ur försvarssynpunkt icke hinder möta för en upprensning
av Oxdjupet till erforderliga dimensioner. Nyss anförda skäl mot Öxdjupets
upprensning och för upptagandet av en ny farled söderut synes sålunda
nu hava förfallit.
Däremot har på senare tiden kravet på upptagandet av en jämväl för stora
fartyg användbar farled direkt mellan Stockholm och södra skärgården framförts
med den motiveringen, att för trafiken mellan Stockholm och söder därom belägna
orter härigenom skulle ernås en väsentligt kortare väg än farleden genom
Oxdjupet och sålunda vinnas förutom tidsbesparing även minskade driftkostnader
och lotsavgifter. Dessa yrkanden hava även tagit sig uttryck i en motion, som
i frågan framlades vid 1916 års riksdag, samt i riksdagens med anledning
härav till Kungl. Maj:t a-vlåtna skrivelse den 6 juni 1916, vari anhölls, att Kung!.
Maj:t ville låta verkställa en utredning, huruvida och på vad sätt en för stora
fartyg användbar farled borde upptagas mellan Lilla Yärtan eller Torsbyfjärd samt
Stockholms södra skärgård.
Det torde därför vara nödvändigt undersöka, dels huruvida i stället för
Oxdjupets upprensning en för den stora sjöfarten användbar farled bör upptagas
direkt söderut och dels huruvida jämte Oxdjupets upprensning en dylik farled
bör anordnas.
Den nuvarande huvudleden mellan Stockholm och södra skärgården går
delvis i nordlig, delvis i östlig och delvis i sydlig riktning och utgör därför en
rätt betydande omväg för den södergående trafiken. En direkt farled söderut
genom Baggensfjärden skulle medföra en vägförkortning av i runt tal 40 km,
[5.]
Oxdjupets
upprensning
ur militär
synpunkt.
Direkt farled
söderut för
den stora
sjöfarten.
14 Sjätte huvudtiteln: 1918 års till äggs st åt.''
[5.] motsvarande med normala farhastigheter en minskad gångtid av i runt tal 2,5
timmar.
Bränsle- Denna reducering av gångtiden skulle medföra en minskning i driftkostna
besparing
derna, härrörande av en minskning i bränsleåtgången. Antages kolåtgången för
ett större handelsfartyg vid normal gång till 0,8 kg. per indikerad hkr. och
timma, så skulle ett dylikt fartyg med en maskinstyrka av exempelvis 2,500 ind.
hkr. under 2,5 timmar göra en kolbesparing av 0,8 x 2,500 X 2,5=5,000 kg.,
vilket med ett pris på stenkol av 30 kr. per ton motsvarar en summa av 5 X 30
= 150 kr. Ett handelsfartyg av nämnda storlek kan på en resa mellan SydAmerika
och Norden, vilken tager ungefär tre veckor i anspråk, förbruka c:a 1,000
ton kol motsvarande en kostnad i normala fall av c:a 30,000 kronor. En inbesparing
av 150 kronor eller c:a 0,5 % på denna post är tydligen av så ringa betydelse
för fartygets ekonomi, att den icke kan motvägas av någon väsentlig förlust i
säkerhet, ökade lotsavgifter eller försvårade isförhållanden o. d. Det är självfallet
endast vid kortare resor, som en minskad gångtid av c:a 2,5 timmar medför
en sådan kolbesparing, att därmed någon väsenlig vinst i avseende på driftkostnaderna
kan uppstå. Den mera allmänna vinst, som ligger i själva tidsbesparingen,
kan för den stora sjöfarten ej heller tillmätas någon betydelse, då det
givetvis för ett fartyg, som företager veckolånga resor, och som även under vanliga
förhållanden kan göra stora tidsförluster på grund av svår väderlek eller
andra, hinder, är fullkomligt betydelselöst, om resan varar ett par timmar mer
eller mindre.
En förkortad farled söderut måste därför, om den för den stora trafikens
vidkommande skall kunna ersätta den nuvarande vägen genom Oxdjupet, kunna
erbjuda denna trafik i stort sett samma trygghet som denna led samt ej förorsaka
trafiken väsentligt högre lotsavgifter än för närvarande. Då härjämte de
störa fartyg, som skulle komma att trafikera eu dylik led, åtminstone till eu
början koinme att i relativt ringa omfattning utgöras av inhemska fartyg, bleve
den nationalekonomiska vinsten av en sådan leds upptagande tämligen obetydlig,
varför staten med hänsyn till den större händelsejöfartens bekvämlighet ej för närvarande
torde kunna offra något väsentligt belopp på en dylik farled.
Eu undersökning av de leder, som ifrågasatts för en förkortad väg mellan
Stockholm och södra skärgården, nämligen Moraneds-, Sågsjö- och Ålstäkslederna,
ger vid handen, att dessa på ojämförligt största sträckan gå fram över stora och
djupa fjärdar, såsom Mysings-, Jungfru-, Nämdö-, Ingarö- och Baggensfjärdarna,
vilka icke erbjuda svårare skärgård än den nuvarande leden över Kanholmsfjärden,
samt att de kanalsträckor, som behöva med konst genomgrävas, bliva av
mycket långa utsträckning, längst 1,4 km, och icke behöva erbjuda större navigationssvårigheter
än dylika farleder i allmänhet. Under vanliga förhållanden
kunna alltså dessa leder icke sägas erbjuda sjöfarten mindre trygghet än den
nuvarande leden genom Oxdjupet.
Lotsavgifter. Aven om sålunda en farled söderifrån i vanliga fall kan anses för sjöfarten
fullt betryggande, så ligger det i öppen dag, att densamma icke bör utan lots
trafikeras av fartyg, som mera sällan anlöpa Stockholm. Så sker ju ej heller nu,
då vägen tages förbi Landsort och Dalarö, utan anlitas lots ända från förstnämnda
plats och in till Stockholm.
15
Sjette huvudtiteln: 1.018 års tilläggsstat.
Eu jämförelse mellan de lotsavgifter, som ett fartyg skulle ha att erlägga
i ena fallet vid gång i eu ny farled till södra skärgården och i andra fallet
vid gång i den nuvarande leden via Sandhamn, skulle då ställa sig på följande
sätt:
För vägen Landsort—Baggensfjärden—Stockholm, som har eu längd av 102
km eller 56 lat. minuter, skulle enligt gällande taxa lotsavgifterna för fartyg
om 1,000—1,500 ton uppgå till 126 kronor och för fartyg om 3,000—3,500 ton
till 166 kronor.
För vägen Sandhamn—Stockholm, som har en längd av 74 km eller 40 lat.
minuter, uppgå motsvarande lotsavgifter till resp. 91 och 121 kronor.
Lotsavgifterna för vägen Landsort—Baggensfjärden—Stockholm bliva sålunda
något högre än för vägen Sandhamn — Stockholm och minska sålunda i någon
mån den vinst i avseende på bränslet, som kan ernås vid gång genom den förra
leden. Dock är skillnaden i lotsavgifter för den ena eller andra vägen så ringa,
att densamma lika litet som bränslebesparingen för ett stort fartyg kan bliva
avgörande för ett val av den ena eller andra vägen.
Då sålunda den vinst, som en ny direkt farled mellan Stockholm och södra
skärgården skulle kunna erbjuda de stora havsgående fartygen, är synnerligen
obetydlig, synes det för dessa stora fartygs vidkommande icke vara särskilt
önskvärt, att en dylik led upptages såsom ersättning för eu upprensning av Oxdjupet,
lika litet som det för närvarande synes av behovet påkallat, att jämte
Oxdjupets upprensning en dylik farled anordnas. Och detta så mycket hellre
som det är högst tvivelaktigt, att en sådan led skulle komma att i någon väsentlig
grad trafikeras av de stora fartygen, då dessa föredraga att hålla sig i öppen sjö
så länge som möjligt och därför, om båda lederna funnes, sannolikt allt framgent
skulle komma att välja vägen över Sandhamn, som erbjuder den kortaste vägen
inom skärgården.
Då därtill kostnaderna för en farled med 10 meter vattendjup skulle bliva
högst betydande — approximativt räknat för Moranedskanalen 6,000,000 kronor,
för Sågsjöleden 9,500,000 kronor och för Ålstäksleden 2,500,000 kronor, räknade
såsom enkelleder — så torde från statens sida ej anledning föreligga att för
den stora havsgående trafiken upptaga en ny farled mellan Stockholm och södra
skärgården.
Däremot synes det redan med hänsyn till den nuvarande trafiken på Stockholm
och än mer för att möjliggöra den utveckling av den transoceana trafiken,
som kan väntas bliva eu följd av den projekterade frihamnens fullbordande, så
mycket angelägnare, att farledsrännan i Oxdjupet snarast möjligt upprensas till
för den stora sjöfarten erforderliga dimensioner.
Kanalkommissionen har slutligen framhållit, att oavsett planer på andra
infartsleder till Stockholm, Oxdjupet snarast möjligt borde upprensas till 10
meters djup, ty den härigenom åstadkomna möjligheten för stora, moderna fartyg
att anlöpa Stockholms hamn måste anses vara av den största betydelse och nytta
såväl för huvudstaden som för hela landets handel och sjöfart. Såsom framgår
av protokoll, fört vid ovannämnda sammanträde den 18 april 1917 med cheferna
för civil- och sjöförsvarsdepartementen med flera i och för överläggning i fråga om
ordnande av infartslederna till Stockholm, synas sjöförsvarets målsmän under nu
rådande förhållanden ej heller hava något att erinra mot den av handelns och
sjöfartens representanter länge åtrådda upprensningen. Då Oxdjupet spärrats
genom kronans åtgöranden, borde enligt kommissionens mening dess upprensning
[5.]
Endast
Oxdjupet bör
upprensas för
den stora
sjöfarten.
Slutligt
förordande
av Oxdjupets
upprensning.
16
Sjätte huvudtiteln: 1918 års till äggsstat.
jämväl bekostas av kronan. Av de beräknade alternativförslagen har kommissionen
för sin del förordat, att alternativ III, som medför en kostnad av cirka
100,000 kronor, tillsvidare väljes. Skulle en ytterligare utvidgning sedermera befinnas
lämplig, låter denna sig utan svårighet verkställas.
På grund av vad sålunda anförts har kommissionen hemställt, att
Kungl. Maj:t täcktes föranstalta därom, att Oxdjupet snarast möjligt blir
upprensat till 10 meters djup i enlighet med det med alternativ III i
kommissionens skrivelse betecknade förslag.
Vidare har kommissionen förebragt en ingående utredning beträffande
frågan om en direkt farled mellan Stockholm och södra skärgården
för mindre fartyg, på vilken utredning det emellertid ej torde vara nödvändigt
att närmare ingå i nu förevarande sammanhang.
Över det av kanalkommissionen avgivna förslaget rörande Oxdjupets
upprensning hava yttranden infordrats från vederbörande myndigheter.
Sålunda har kommer skollegium avgivit utlåtande och däruti anfört:
Kollegium har redan förut den 17 september 1913 till Kungl. Maj:t i sjöförsvarsdepartementet
avgivit underdånigt utlåtande angående frågan om upprensning
av Oxdjupet och tillstyrkte kollegium därvid åtgärders vidtagande, så att
djupet uti ifrågavarande farled bleve 10 meter och bredden 60 meter.
Sedermera har emellertid handelssjöfarten på Stockholm undergått väsentliga
förändringar, och anledning förefinnes för antagandet, att så ännu mer skall
bliva förhållandet under den närmaste framtiden. Kollegium vill i sådant hänseende
särskilt erinra om den djupliamnanläggning, som för närvarande utföres
i fortsättningen av Värtahamnen och vilken är avsedd att främst betjäna den
transoceana trafiken på Stockholm. Nu nämnda anläggning torde icke kunna till
fullo utnyttjas, såvida icke Oxdjupet erhåller för den väntade trafiken på Stockholm
erforderlig bredd och tillräckligt djup. Med utgångspunkt härifrån finner
kollegium, av de i kanalkommissionens förslag framlagda alternativen, alternativ
II givetvis vara att föredraga.
Skulle emellertid detta förslag av militära skäl icke kunna godtagas, får
kollegium hemställa om upprensnings företagande till nämnda djup i enlighet
med det med alternativ III betecknade förslaget. Kollegium anser angeläget, att
den ifrågasatta upprensningen snarast möjligt kommer till stånd.
Då de i farleden i fråga vidtagna försänkningarna utförts av militära skäl,
synes det kollegium skäligt, att kostnaderna för farledens upprensning uteslutande
bestridas av statsmedel.
Lotsstyrelsen har anfört:
Djuprännan i Oxdjupet håller numera cirka 8,5 meter djup vid medelvatten
på en bredd av cirka 22 meter och 8, i meter djup på en bredd av cirka 28 meter.
Av djuprännans största bredd, cirka 28 meter, finnes således cirka 8,5 meters
djup på en bredd av cirka 22 meter.
På grund av fartygens tilltagande storlek och djupgående har sedan länge
segelrännans genom Oxdjupet dimensioner visat sig otillräckliga. Vederbörande
lotsar anse sig icke under alla förhållanden kunna genom Oxdjupet framföra
SjRtte huvudtiteln: 1 flis års- filläi/f/Mtat.
fartyg med större djupgående iiu 7,''-’ meter. Framställningar från skilda håll
och vid olika tillfällen hava gjorts om större djup och bredd i nämnda ränna.
Att densamma med senare tiders fartygsdimensioner varit både för smal och
för grund synes också allmänt hava erkänts, och torde uppskovet med upprensning
av sagda ränna vara föranlett av hänsyn till försvarets intressen.
Då något hinder ur försvarssynpunkt för upprensningen numera icke lärer
föreligga, synes också upprensningen böra ske till sådan utsträckning, att
hinder och svårigheter för sjöfarten genom Oxdjupet i möjligaste mån undanröjas.
Med hänsyn härtill kan lotsstyrelsen icke biträda kanalkommissionens
förslag, att upprensningen skulle ske enligt alternativ III, ty härigenom skulle,
ehuru en avsevärd förbättring i nuvarande förhållanden skulle inträda, dock flera
av de olägenheter, som försänkningarna åstadkomma, fortfarande vara till finnandes.
Till följd av den ström, som även efter genomförande av alternativ III
kommer att finnas i Oxdjupet, skulle olägenheten vid möte mellan två stora
fartyg vid passerande av försänkningarna komma att kvarstå. Härtill kommer
att, vare sig alternativ I eller alternativ III komme till utförande, den för närvarande
så svårlösta frågan om fyrbelysningen i Oxdjupet måste lösas medelst
fyrbelysning å eller vid själva försänkningarna. Den nuvarande fyrbelysningen,
som består av två vid försänkningarna förankrade lysbojar, har befunnits mindre
tillfredsställande, då vid isgång bojarna dels kommit under vattenytan, varigenom
fyrlågan släckts, dels ock drivit från sina platser. Eu betryggande fyrbelysning
för passerande av försänkningarna och farvattnet närmast dessa kan på grund av
farledens riktning i förhållande till de omgivande landen enligt styrelsens åsikt
icke erhållas annat än genom anordnande av fyrar å eller vid själva försänkningarna.
Frågan om anordnande i land av överensfyrar till ledning vid passerandet
av försänkningarna och farvattnet närmast dessa har redan för ett par år
sedan varit under prövning i lotsstyrelsen men måst förkastas, då anordnande av
dylika fyrar icke ansetts kunna lämna betryggande ledning genom Oxdjupet.
Då kostnaden för utförande av alternativ II beräknats till 168,000 kronor
samt för alternativ III till 100,000 kronor och då kostnaderna för anordnande av
de efter genomförande av alternativ III i stället för nuvarande två lysbojar erforderliga
två fyrar å försänkningarna, en vid vardera sidan av segelrännan, till
följd av att dessa fyrar, som måste kunna motstå isdrift, skulle byggas å 5 meters
vattendjup och å grund, vars lämplighet såsom grund för dessa fyrar torde vara
oviss, skulle belöpa sig till minst 64,000 kronor under det att efter genomförande
av alternativ II betryggande fyrbelysning genom Oxdjupet skulle dels genom
ändring av Brödstyckets agafyr dels genom anordnande av en ny agafyr å Sandö
vid Mytinge kunna erhållas för en kostnad av 9,000 kronor, komme genomförandet
av alternativ III med därav föranledd fyrbelysning att enligt ovannämnda kostnadsberäkningar
belöpa sig till 164,000 kronor, under det att motsvarande kostnader
för genomförande av det för sjöfarten mycket fördelaktigare alternativ II
skulle belöpa sig till 177,000 kronor eller 13,000 kronor mera än för alternativ III.
Enär försänkningarna i Oxdjupet vidtagits av staten, synes även staten böra
bekosta dess borttagande.
Med anledning av vad sålunda anförts har lotsstyrelsen hemställt, att Kung!
Maj:t måtte vidtaga åtgärder för Oxdjupets upprensande snarast möjligt på statens:
bekostnad till 10 meters djup i enlighet med kanalkommissionens såsom alternativ
II betecknade förslag ävensom för beredande av medel för anordnande av
genom upprensningen betingad ny fyrbelysning.
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.)
[60
18
Sjette huvudtiteln: 101R års till äggsstat.
[5.] Över ståt hällar ämbetet har överlämnat yttrande av Stockholms stads
h&nJrämbetet
som förklarat sig tillstyrka kanalkommissionens förslag till
maniietet. upprensning av Oxdjupet, under framhållande av nödvändigheten att
upprensningen genomföres så snart, att den under loppet av 1918 års
sommar färdiga provisoriska frihamnsanläggningen för Stockholms stad
då kan angöras av de transoceana fartyg, för vilka denna anläggningar
avsedd.
För egen de! har överståthållarämbetet hemställt, att den ifrågasatta
upprensningen av Oxdjupet till tio meters djup måtte på kronans bekostnad
snarast möjligt vidtagas.
Kungi. Harts Kung!. Maj:ts befallning skavande i Stockholms län anser, att av den
bhlvälTeg;'' lämnade, utredningen otvivelaktigt framgår, att det icke längre kan austockhoims
stå med upprensningen av Oxdjnpet till 10 meters djup åtminstone i
enlighet med det med alternativ II1 i kanalkommissionens skrivelse betecknade
förslaget.
Chefen för Chefen för generalstaben har förklarat sig icke hava något att erinra
generalstaben. mot Oxdjupets upprensning intill 10 meters djup, under förutsättning
att försvarsanstalterna hållas i fulldugligt skick.-
chefen för Chefen för marinstaben har erinrat, att han redan vid sammanträdet
mar.nstaben, den 18 aporil 1917 anslutit sig till den åsikten, att ur försvarssynpunkt
hinder icke bör möta för upprensning av Oxdjupet till för den transoceana
sjöfarten erforderligt djup, alltså till 10 meter. Av de i kanalkommissionens
betänkande framlagda trenne olika alternativen för sundets
upprensning anser chefen för marinstaben alternativ III vara att föredraga,
enär därigenom möjlighet beredes att vid behov inom en tämligen
begränsad tidrymd åter kunna göra passagen praktiskt taget ofarbar
för större fartyg. Förberedelser för en dylik åtgärd böra så långt
sig lämpligen göra låter redan i fredstid vara vidtagna.
^v^-ouans" Inspektören av flottans övningar till sjöss och högste befälhavaren över
övningarTui kustflottan anföra uti lika lydande utlåtanden:
sjöss och
högste befäl- . . Enär under senaste tid vunnen erfarenhet enligt min uppfattning tydligt
kuaHiottim61 ^''dt vid handen, att en anfallande fiende icke gärna kan tänkas genom överrumpling
söka framgå så långt som till Oxdjupet med stora fartyg, får jag som
min bestämda åsikt anföra, att något hinder ur militär synpunkt icke föreligger fölen
upprensning av Oxdjupet till ett djup av It) meter under lågvatten eller till
för den transoceana sjöfarten erforderliga dimensioner.
Sjätte Iiuviidtitelii: 1918 års tilläggsstat.
19
Chefen för kustartilleriet yttrar:
Mot eu upprensning av Oxdjupet bär jag intet att erinra, men synes det
inig, som om kanalkommissionens utredning angående fartygsdimensioner borde
lia resulterat i ett förslag om ett något mindre djup än som sedermera föreslås
(10 meter). Det framhållen nämligen, att den stegring i storleken av det tonnage,
som under de närmaste åren kommer att besöka Sveriges kuster, varken
kan antagas komma gå i alltför raskt tempo eller kan komma att nå alltför höga
värden. Till bevis liärför anföres den omständigheten, att världsflottans fraktfartygstonnage
med ett djupgående av över 8 meter ännu är relativt litet och att
detta tonnage ännu trafikerar blott de stora världshaven. Vidare säges svenska
handelsflottans transoceana tonnage hava nått ett djupgående av uppemot 8 meter.
Med anledning härav anser jag, att ett djup av 9 meter är tillfyllest. Härför
talar dessutom den omständigheten, att med ett dylikt djup kan inom rimligtid
inloppet fullt effektivt försänkas till nuvarande vattendjup, vilket näppeligen
låter sig göra, därest djupet uppgår till 10 meter.
Marinförvaltningen liar förklarat sig biträda den av chefen för
marinstabeu uttalade åsikten, att ur försvarssynpunkt hinder icke bör
möta för upprensning av Oxdjupet till 10 meters djup. I likhet med
chefen för marinstabeu anser ämbetsverket jämväl, att av de i kanalkommissionens
betänkande framlagda tre alternativen för sundets upprensning
det med alternativ III betecknade är att föredraga.
Kommendanten i Vaxholms fästning har på anförda skäl avstyrkt,
att Oxdjupet för närvarande upprensas till större djup än 9,3 meter
eller till större bottenbredd än 50 meter. 1 sammanhang med beslut
om Oxdjupets upprensning anser kommendanten medel böra beviljas till
utökning av vissa försvarsanordningar. Kostnaderna för dessa anordningar
ävensom för upptagande av vissa mineringar, medan upprensningsarbetet
pågår, hava av kommendanten beräknats vid rännans upprensning
till 10 meters djup uppgå till sammanlagt högst 22,600 kronor.
Chefen för fortifikationen har förklarat sig instämma i det av kommendanten
i Vaxholms fästning avgivna yttrandet.
Vattenfallsstyrelsen har förklarat, att styrelsen icke finner anledning
till någon erinran mot det avgivna förslaget.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anför:
De bestämda invändningar, som med hänsyn till svårigheten att hastigt och
effektivt avstänga farleden från militärt håll vid upprepade tillfällen framställts
mot förslaget till Oxdjupets upprensning och vilka därför av väg- och vattenbygg
-
[5.]
Chefen för
kustartilleriet.
Marin
förvaltningell.
Kommendanten
i
Vaxholms
fästning.
Chefen
för fortifikationen.
Vattenfalls
styrelsen.
Väg och
vattenbyggnadsstyrelsen.
20
Sjätte huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
[5.] nadsstyrelsen ansetts vara av avgörande betydelse för frågans bedömande, måste
numera på grund av de militära representanternas uttalanden anses hava förfallit.
Då vidare naturligt nog, såsom även av kanalkommissionen framhålles,
upptagandet av en ny farled från Stockholm till södra skärgården för stora havsgående
fartyg i syfte att minska driftkostnaderna in. m. för trafiken ej kan med
skäl förordas vare sig som ersättning för eller jämte Oxdjupets upprensning på
grund av de avsevärda kostnader, som därmed äro förenade, torde vara tydligt,
att numera den stora sjöfarten enklast och bäst tillgodoses genom Oxdjupets
upprensande.
I avseende på upprensningens omfattning är klart, att alternativ II, det vill
saga med upprensning av sundet till hela dess bredd, bör från sjöfartssynpunkt
föredragas framför de båda andra alternativen, men då det ej synes uteslutet, att
invändningar häremot skulle kunna framställas från militär sida, och då sjöfarten
även fullt tillfredsställande betjänas med en något mindre omfattande rensning,
synes nu närmast alternativ III böra komma till utförande. Slutligen finner vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen i likhet med kanalkommissionen, att företaget bör
helt bekostas av staten.
Då det tillkommer väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att övervaka utförandet
och underhållet av med statsmedel understödda farleder, synes det vara i sin
ordning, att utförandet av nu ifrågavarande upprensning på samma sätt som i
förutvarande fall uppdrages åt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, som då skulle
äga att med biträde av vederbörande distriktstjänsteman verkställa densamma
antingen under egen regi eller på entreprenad.
I avseende på kostnaderna torde böra framhållas, att desamma synas vara
beräknade till alldeles för lågt belopp. Visserligen torde det av kanalkommissionen
beräknade enhetspriset för upprensningen 8 kronor pr in3 på samma sätt
som för de tre i samma utlåtande av kanalkommissionen behandlade utfartslederna
från Stockholm genom södra skärgården avse prisläget omedelbart före
världskrigets utbrott, men redan för dåvarande förhållanden torde man vara nödsakad
att räkna med betydligt högre kostnader. Under förutsättning dels att
den del av försänkningen, som skulle upprensas, på sätt som av kanalkommissionens
överingenjör på begäran under hand meddelats, består av sprängsten
med 20 ä 50 om. kanter, men ej av vrakspillror (vilka ej skulle förekomma förr
än på större djup, än dit upprensningen skulle sträcka sig), och dels att i enhetspriset
liksom i det av kanalkommissionen beräknade ingår det tillägg, som
erfordras för arbetsledning, oförutsedda utgifter och diverse, ett beräkningssätt,
som icke lämpligen användes i annat fall än att, såsom i avseende på ifrågavarande
upprensning just är fallet, arbetet till hela sin omfattning är av en och
samma art, torde man under de förhållanden, som för närvarande råda, böra
beräkna ett enhetspris av c:a 28 kronor pr in3. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
som till yttermera visso i saken inhämtat upplysningar från skilda ''håll,
finner därför nödigt, att arbetskostnaden för de tre olika alternativen nu upptages
till minst respektive 270,000, 590,000 och 350,000 kronor. Härtill kommer,
att man på grund av de rådande hastiga och till stor de! oberäkneliga prisväxlingarna
bör vara beredd på möjligheten av ytterligare kostnadsstegringar, innan
arbetet hinner till sitt utförande.
På grund av vad sålunda anförts bär väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
hemställt, det Kungl. Maj:t täcktes dels av riksdagen äska ett
21
»Sjätte huvudtiteln: HUS års tilläggsstat.
anslag- av förslagsvis 350,000 kronor till upprensande av Oxdjupet i enlighet
med alternativ III i kanalkommissionens förslag, dels ock uppdraga
åt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att verkställa samma arbete.
Med anledning av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens utlåtande har
överingenjören i kanalkommissionen S. Vinberg inkommit med eu promemoria
av följande innehåll:
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen liar i sitt yttrande framhållit, att kostnaderna
för nämnda arbete av kanalkommissionen beräknats till alldeles för lågt
belopp. Under det kommissionen beräknat rensningen kunna utföras för ett
pris av 8 kronor per kubikmeter före kriget, anser styrelsen att priset nu bör
sättas till 28 kronor per kubikmeter.
Enligt vad jag erfarit, har sistnämnda pris tillkommit efter konferens med
en härvarande entreprenadfirma. Vid denna kostnadsberäkning har förutsatts,
att den utfyllda stenen skulle upptagas med tillhjälp av ett enskopigt mudderverk,
vars för ändamålet erforderliga ombyggnad och transportering till Stockholm
skulle medföra en kostnad av cirka 35,000 kronor. Den upptagna stenen,
vilken till kvantiteten beräknats ökad med 10 %, skulle läggas i pråm och därifrån
tippas i sjön. Med samma verk och samma arbetsmetod beräknar entreprenören,
att arbetet före kriget skulle kunnat utföras för cirka 14 kronor 50 öre
per kubikmeter.
Emellertid har kanalkommissionen förutsatt, att arbetet delvis skulle kunna
utföras på annat sätt. På grund därav, att banken till större delen har stor
höjd och branta sidor, samt enär vattnet omedelbart intill bankens sidor har ett
så ansenligt djup som över 20 meter, är det högst sannolikt, att banken till stor
del skulle kunna avskäras genom sprängning med dynamit eller genom avskrapning
medelst ett enskopigt mudderverk, så att stenmassorna direkt rutschade ut
på det stora djupet.
Det är uppenbart, att dessa arbeten skulle kunna utföras för mycket ringa
pris, sannolikt ej över en eller annan krona per kubikmeter. Då borttagandet
av de efter sprängningen eller skrapningen kvarvarande massorna kunde före kriget
beräknas draga en kostnad av cirka 15 kronor per kubikmeter, hade det synts
kommissionen sannolikt, att medelpriset för arbetet kunde beräknas till 8 kronor
per kubikmeter.
För närvarande måste emellertid kostnaderna beräknas uppgå till åtminstone
100 % högre belopp än före kriget. Då det emellertid är mycket svårt
att bedöma, huru stor del av bankens massor, som kunna borttagas genom
sprängning eller skrapning, är det givetvis även svårt att förutsäga, viiket medelpris,
som bör antagas för arbetets utförande. Med sannolikhet torde dock arbetet
nu kunna utföras för cirka 20 kronor per kubikmeter.
Med antagande av ett sådant ä-pris skulle kostnaderna för de olika alternativen
nu uppgå till
192.000 kronor
420.000 »
250.000 »
för alternativ I
» » II
» » III
[5-]
Kanalkom -missionen.
22
[5.J
Departements
chefen.
Sjätte huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
Kanalkommissionens förevarande betänkande innefattar dels förslag
till sådan upprensning av Oxdjupet, att det skall kunna befaras av störa
havsgående fartyg, dels ock utredning angående ny farled mellan Stockholm
och dess södra skärgård. Sistnämnda utredning är närmast föranledd
av riksdagens skrivelse den 6 juni 1916 (nr 194), däri riksdagen
anhållit, att Kungl. Maj:t ville låta verkställa en allsidig utredning,
huruvida och på vad sätt en för stora fartyg användbar farled borde
upptagas mellan Lilla Värtan eller Torsbyfjärd samt Stockholms södra
skärgård, ävensom för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen
kunde föranleda.
Av kommissionens betänkande framgår, att tre alternativ kunna
tänkas för eu ny förbindelseled med Stockholms södra skärgård. För
det första kan en sådan farled åstadkommas genom att förbinda Lännerstasunden
med Baggensfjärden medels en kanal genom Moranedet,
den så kallade Moranedsleden. För det andra kan Baggensfjärden sammanbindas
med Lilla \ ärtan medels en kanal genom Sågsjön, den så
kallade Sågsjöleden, och för det tredje kan en direkt farled mellan
Stockholm och södra skärgården upptagas genom Ålstäket, som sammanbinder
Ormingelandet och Värmdön, den så kallade Ålstäksleden.
De olika ledernas sträckning framgår närmare av eu utav kanalkommissionen
upprättad karta, som torde få såsom bilaga åtfölja detta protokoll.
Därest eu blivande farled skall kunna medgiva trafik av stora havsgående
fartyg, bör densamma enligt kommissionens åsikt erhålla ett
vattendjup av 10 meter. Kostnaden för en farled med sådana dimensioner
har av kommissionen beräknats uppgå för Moranedsleden till
6,000,000 kronor, för Sågsjöleden till 9,500,000 kronor och för Ålstäksleden
till 2,500,000 kronor.
Vad åter beträffar upprensningen av Oxdjupet har denna för 10
meters djup av kanalkommissionen ursprungligen beräknats betinga en
kostnad av 76,800 kronor, 100,000 kronor eller 168,000 kronor, beroende
på vilket alternativ som väljes. Därest upprensningen skall utföras under
nuvarande period av högt uppdrivna pris, har kostnaden för de olika
alternativen av kommissionen beräknats uppgå till 192,000 kronor, 250,000
kronor eller 420,000 kronor.
De sålunda meddelade kostnadssiffrorna synas tala för att beträffande
de störa havsgående fartygen en farled till Stockholm bör åstadkommas
genom upprensning av Oxdjupet, och detta oberoende av huruvida en
direkt farled mellan Stockholm och södra skärgården kommer till stånd.
Sjätte huvudtiteln: tolf! fira tilliifigfmtnl. 25
Upprensningen av Oxdjnpet, som säkerligen skulle vara av stor betydelse
och nytta såväl för huvudstaden som för hela landets handel och sjöfart,
kräver ett skyndsamt utförande, enär den av Stockholms stad påbörjade
provisoriska frihamnsauläggningen vid Uindaräugen, vilken skall kunna
angöras av stora havsgående fartyg, väntas bliva färdig under senare
delen av år 1918.
Om en direkt farled mellan Stockholm och södra skärgården i allt
fall anses böra, jämte upprensningen av Oxdjupet, komma till stånd,
lärer det bliva föremål för särskilt övervägande, till vilket djup en sådan
farled bör anordnas. Kanalkommissionen har emellertid ansett, att förutsättningen
för upptagande av eu dylik direkt farled är, att Stockholms
stad ikläder sig en avsevärd del av kostnaden härför. Vid sådant förhållande
och då från Stockholms stad infordrat yttrande uti ifrågavarande
hänseende ännu icke inkommit, lär frågan om upptagande av en direkt
farled mellan Stockholm och södra skärgården icke böra nu framläggas
för riksdagen.
Beträffande de olika alternativen för upprensningen av Oxdjupet, hava
de flesta av de hörda myndigheterna tillstyrkt det av kanalkommissionen
förordade alternativet III. Enligt detta alternativ skulle Oxdjupet upprensas
till 10 meters djup under lågvatten och med 85 meters bottenbredd.
Dessutom skulle till förminskande av de i sundet nu förekommande
virvelströmmarna och isanhopningarna sidobankarna upptagas
till 5 meters djup under vattenytan. Kostnaden för sundets upprensning
enligt berörda alternativ har med tillämpning av nu gällande pris
av kommissionen beräknats uppgå till 250,000 kronor.
Vad till en början djupet angår, torde detsamma, då avgörande militära
skäl ej synas tala däremot, icke böra göras mindre än djupet i Stockholms
stads snart färdiga provisoriska frihamn, vilket till stor del blir 10 meter.
Däremot kan ifrågasättas att icke giva rännan sådan bredd, att två större
fartyg kunna mötas i densamma, utan att till en början blott göra den
»enkelspårig». V isserligen hava de myndigheter, som närmast representera
flottan, förklarat sig icke hava något att erinra mot att rännan gives
den av kanalkommissionen föreslagna bredden av 85 meter, vilken jämväl
de i ärendet hörda civila myndigheterna anse vara önskvärd. Men då —
förutom det att vissa betänkligheter ur försvarssynpunkt i allt fall framkommit
mot att rännan erhåller sådan bredd, att två större fartygkunna
samtidigt framgå i densamma — en sådan bredd icke lär vara
av någon avgörande betydelse för sjöfarten, enär rännan blott har en
längd av omkring 30 meter, synes rännan åtminstone för närvarande
blott böra göras enkelspårig. Bredden bör dock bestämmas till 60
24
Sjätte huvudtiteln: WtR års tflläggsstai.
meter, enär, clå det är fråga icke om en kanal med tydligt utmärkta
sidor utan om en ränna i ett Öppet sund, en dylik större bx-edd
kräves för navigeringen. Enligt av kanalkommissionen lämnad uppgift
skulle upprensning av Oxdjupet till ett djup av 10 meter och eu
bottenbredd av 60 meter ävensom en samtidig avskärning av sidobankarna
till ett djup av 5 meter under vattenytan med tillämpning av
nu gällande pris betinga en kostnad av omkring 175,000 kronor. Därest
rännans upprensning till den av kanalkommissionen föreslagna bredden
av 85 meter framdeles prövas önskvärd och lämplig, kan en sådan ytterligare
upprensning ske, utan att kostnaden blir väsentligt högre än om
den större bredden från början åstadkommes.
Lotsstyrelsen har framhållit, att därest sundet upprensas enligt det
av kanalkommissionen förordade alternativet II eller till hela dess bredd,
kostnaden för fyrbelysning skulle kunna minskas. 1 sådant fall skulle
nämligen betryggande fyrbelysning kunna anordnas för en kostnad av
9,000 kronor. Väljes åter alternativet III, anser lotsstyrelsen, att å de
kvarvarande försänkningarna böra uppföras två nya fyrar, betingande en
utgift av minst 64,000 kronor. Den nuvarande fyrbelysningen består
av två vid försänkningarna förankrade lysbojar. Lotsstyrelsen meddelar,
att denna belysning befunnits mindre tillfredsställande, enär vid isgång
bojarna dels kommit under vattenytan, varigenom fyrlågan släckts, dels
ock drivit från sina platser. Då emellertid passagen genom sundet efter
upprensningen blir lättare än för närvarande, lära de nuvarande lysbojarna
kunna åtminstone tills vidare vara tillfyllest. Särskilt anslag till
förbättrad fyrbelvsning i själva Oxdjupsleden torde för den skull icke
nu höra ifrågasättas. Däremot kräves sådant anslag beträffande de av
upprensningen föranledda ganska obetydliga kostnaderna för försvarsändamål,
vilka kostnader, såvitt utred ningen giver vid handen, skulle
uppgå till högst 22,600 kronor. Tillhopa skulle alltså kostnaderna för
upprensningen bliva 197,600 kronor.
Såsom kanalkommissionen erinrat, bär den försänkning i Oxdjupet,
som nu skulle borttagas, tidigare nedlagts av staten i försvarsändamål.
Det torde vid sådant förhållande få anses riktigt, att staten själv bekostar
upprensningen i dess helhet. Densamma är av förut angivna
skäl avsedd att utföras under år 1918; och torde det erforderliga anslaget,
vars belopp torde böra avrundas till 200,000 kronor, för den skull
böra anvisas å tilläggsstat för detta år.
Vad angår verkställandet av upprensningen, har väg- och vatten--byggnadsstyrelsen hemställt, att densamma måtte uppdragas åt styrel -
S.jsitte huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
25
sen. Då i kanalkommissionens uppdrag- ej ingår att utföra några byggnadsarbeten
samt det är fråga om eu farled, som icke står under vattenfallsstyrelsens
överinseende, lär det ligga närmast till bands, att arbotet
utföres av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. Därest anslag av riksdagen
beviljas, torde emellertid frågan om sättet för arbetets utförande
framdeles få anmälas inför Kungl. Maj:t.
På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen
att för upprensning av Oxdjupet på tilläggsstat för
år 1918 anvisa ett reservationsanslag av 200,000
kronor.
E. Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.
6. Statens farmaceutiska laboratorium.
Hänvisande till vad jag anfört under punkten 19 i statsrådsprotokollet
denna dag angående anslagsäskandena för år 1919 under sjätte
huvudtiteln får jag vidare hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen
att för upprätthållande av driften vid statens farmaceutiska
laboratorium på tilläggsstat för år 1918 anvisa
ett förslagsanslag, högst 3,000 kronor.
7. Förvärv av mark för utvidgning av Växjö hospital.
Växjö hospital har för närvarande 350 sjukplatser, däri icke inberäknat
40 platser å Kronobergs och Blekinge läns till nämnda hospital
förlagda upptagningsanstalt för sinnessjuka. Frågan om utvidgning av
hospitalet har emellertid under en längre tid varit under utredning, och
medicinalstyrelsen har nu i skrivelse den 29 september 1917 framlagt
förslag om sådan utvidgning och om förvärv av mark för detta ändamål.
Med anledning av särskilda vid 1912 års riksdag väckta motioner
anhöll riksdagen i skrivelse den 30 maj 1912, n:r 6, att Kungl. Maj:t
täcktes snarast möjligt föranstalta om utredning ifråga om erforderliga
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 2 Käft. (Nr 2.) 4
[5.]
[6.]
Statens
farmaceutisk a
laboratorium.
[7-]
Förvärv
av mark för
utvidgning av
Västjo hospital.
Riksdagens
skrivelse den
30 maj 1912.
Sjätte huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
2(5
[7.] åtgärder för tillgodoseende av behovet av ökad sinnessjukvård i riket,
därvid även borde tagas i övervägande, huruvida ändamålet kunde vinnas
genom utvidgning av vissa befintliga vårdanstalter för sinnessjuka.
Bland de vårdanstalter, som kunde antagas vara lämpade för en sådan
utvidgning, upptogs i riksdagens skrivelse hospitalet i Växjö.
Medicinal^- Sedan Kungl. Maj:t i anledning härav den 29 juni 1912 anbefallt
^raars medicinalstyrelsen att inkomma med utredning i berörda hänseende, överlämnade
medicinalstyrelsen med skrivelse den 26 mars 1913 utredning
och förslag i ämnet. Härvid anförde medicinalstyrelsen bland annat,
att möjlighet till utvidgning huvudsakligen förelåge beträffande Växjö
hospital samt Piteå hospital och asyl, varjämte en mindre tillökning av
Lunds hospital och asyl kunde ifrågasättas.
Beträffande Växjö hospital anförde styrelsen särskilt, att denna anstalt
såsom varande belägen i en relativt folkrik trakt och invid en större
stad med goda kommunikationer särdeles väl ägnade sig för en utvidgning.
Det å hospitalet befintliga antalet sjukplatser vore icke heller
större än att anstalten utan några olägenheter kunde utvidgas. För
det dåvarande vore Växjö hospital, frånsett avdelningarna för första
klass och kriminalavdelningen om tillhopa. 110 vårdplatser, anvisat för
sjuka huvudsakligen från Kronobergs län. Sjuka från Blekinge län
hade, sedan hospitalet i Västervik blivit färdigt, hänvisats till detta senare,
enär Växjö hospital på grund av det ringa antalet platser för
sjuka av allmän klass (240) icke kunnat tillgodose behovet uti ifrågavarande
hänseende för såväl Kronobergs som Blekinge län. Emellertid
vore samfärdseln från Blekinge län mycket lättare till Växjö än till
Västervik, och från Blekinge län hade klagomål försports däröver, att
sjuka från nämnda län hänvisats till det längre bort belägna och i kommunikationshänseende
olämpligare hospitalet i Västervik. En utvidgning
av Växjö hospital skulle undanröja sådana klagomål, i det att
hospitalet efter en sådan utvidgning skulle kunna bereda plats, utom
för patienter från Kronobergs län, även för sjuka från åtminstone de
närmast belägna delarna av Blekinge län. Angående riktlinjerna för
den ifrågasatta utvidgningen anförde styrelsen, att en mera betydande
utvidgning av Växjö hospital icke kunde förverkligas utan förvärv av
ytterligare mark intill dess västra gräns; att utvidgningen lämpligast
borde ske genom att de nuvarande statspaviljongerna för sjuka av
första och allmän klass, som hade ett platsantai av 250, apterades för
ettdera könet och en eller två nya paviljonger med samma antal platser
uppfördes för det andra könet; att de nuvarande ekonomilokalerna
Sjette huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
27
för kök och tvättinrättning lämpligen kunde sammanslås till eu lokal [7.]
för ettdera ändamålet och en ny byggnad uppföras för det andra;
att i sammanhang med utvidgningsärendet andra hospitalets byggnadsbehov
borde tagas i övervägande, därvid särskilt saknaden av samlingslokal
för patienter och betjäning borde beaktas; samt att i utredningen
jämväl borde ingå beredande av bostäder för ett av utvidgningen
betingat ökat antal tjänstemän, särskilt läkare.
Emellertid hade Blekinge läns landsting i skrivelse till Kungl Maj:t Blekinge läns
den 30 september 1912 inkommit med en framställning, som nära berörde SO september
m .. . ■ *1 An T •• T 1 * T 1 "II ''J I . I /\ v\ ^1 v, AdAT 1912
här föreliggande fråga. I nämnda skrivelse anhöll nämligen landstinget,
att som stora svårigheter och dryga kostnader föranleddes därav, att
sinnessjuka från Blekinge län först fördes till den i Växjö belägna upptagningsanstalten
och därefter till Västerviks hospital, Kungl. Maj it måtte
förordna, att sinnessjuka från Blekinge län skulle, i likhet med vad tidigare
skett, intagas å Växjö hospital, över denna landstingets framställning
avgav medicinalstyrelsen den 26 maj 1913 infordrat utlåtande,
däri styrelsen bland annat anförde följande. Vid rikets samtliga anstalter
för sinnessjuka uppginge antalet platser för sjuka av allmän klass
till 8,293, avdelningen för kriminalpatienter vid Växjö hospital ej medräknad.
Med ett invånareantal för hela riket av i jämnt tal till 5,562,000
utgjorde detta en hospitalsplats å 670 invånare. Enligt denna beräkningsgrund
borde Blekinge län, som hade ett invånareantal av omkring 150,000,
för sin del åtnjuta 223 hospitalsplatser samt Kronobergs län, som hade .
omkring 157,600 invånare, ett antal av 235 hospitalsplatser. Båda länen
tillsammans krävde alltså 458 hospitalsplatser. Då Växjö hospital endast
disponerade 240 platser av allmän klass, oberäknat kriminalavdelningen, som
vore avsedd för hela landet, kunde hospitalet allenast tillfredsställa det beräknade
behovet av platser från Kronobergs län. I övrigt hänvisade medicinalstyrelsen
till sin i det föregående berörda skrivelse den 26 mars 1913,
däri styrelsen som skäl för en utvidgning av Växjö hospital åberopat
bland annat önskvärdheten av att kunna å nämnda anstalt bereda vård
åt sinnessjuka från Blekinge län.
Med föranledande av vad sålunda förekommit anbefallde Kungl. k™*1-Maj:t den 19 september 1913 medicinalstyrelsen att tillsätta kommissio- b september
ner för utarbetande av förslag med tillhörande ritningar och kostnads- i9i8^ om tiuberäkningar
till ny- och ombyggnader vid Växjö hospital samt vid ksa“anie8eioaner
Piteå och Lunds hospital och asyler för det antal sinnessjuka, som kunde för utvidgning
av förhållandena betingas, med rätt för kommissionen för utvidgning av hospitai.
Växjö hospital att med ägare av mark invid nämnda hospital träda i
28
Sjätte huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
[7.] förhandling om förvärv av mark för utvidgning av hospitalets område.
I sammanhang härmed förordnade Kung]. Maj:t, att ifrågavarande kommissioner
skulle bestå av f. d. generaldirektören Klas Linroth såsom ordförande
samt såsom ledamöter i varje särskild kommission överläkaren
vid den anstalt för sinnessjuka, vars utvidgning vore föremål för utredning
inom kommissionen, arkitekten hos medicinalstyrelsen samt två
andra sakkunniga. På grund härav utsåg medicinalstyrelsen till ledamöter
av ifrågavarande kommissioner, utom de av Kungl. Maj:t förordnade,
byråchefen i medicinalstyrelsen, medicinalrådet Richard Stenbeck
samt överläkaren vid Vänersborgs hospital och asyl Einar Lauritzen.
Kommissionen Den för utvidgning av Växjö hospital tillsatta kommissionen avgav
av Väfjs"5 ^en_ januari 1915 ett förberedande utlåtande och förslag i ämnet.
hospital den Häri förordade kommissionen, att Växjö hospital skulle utvidgas med
i9i5.an ytterligare 300—350 sjukplatser. Emellertid konstaterade kommissionen,
att inom hospitalets nuvarande område icke lunnes någon tjänlig
f*y§I?nadsplats för en sådan utvidgning, då de platser, som härför kunde
ifrågasättas, saväl pa grund av terrängförhallandena som till följd av stort
avstånd från de äldre sjukhusbyggnaderna vore för ändamålet synnerligen
olämpliga. Kommissionen ansåge sig dock med full säkerhet
kunna fastställa, att någon större svårighet för utvidgningen icke skulle
uppkomma, under förutsättning att lämplig tillökning av hospitalsområdet
kunde ernås. 1 fråga om sättet för vinnande av en sådan tillökning
av hospitalsområdet anförde kommissionen följande.
»Intill norra delen av hospitalområdets västgräns, där de viktigaste sjukvårdsbyggnaderna
ligga, stöter en lägenhet, benämnd Kampen eller Heliga Lekamensgärdet,
vars förvärvande länge framstatt såsom en naturlig och synnerligen
ändamålsenlig åtgärd både för utvidgning av hospitalets knappa område och för
beredande av en bättre avgränsning av detta område. Utsikt har nu yppat sig
till lägenhetens förvärvande.
.. Lägenheten Kampen, i det omfång kommissionen ansett densamma böra
förvärvas, omfattar 27 hektar. Den bildar ett vid pass 300 meter brett näs
mellan Växsjösjön i väster och sjön Trummen i öster ocb har sålunda en god
naturlig begränsning. På en sträcka av vid pass 600 meter sammanstöta Kampens
ägor med hospitalets. Det är utefter denna gräns, som nya byggnadsplatser
skulle erhållas. Terrängen är här för ändamålet synnerligen tjänlig, då den utgöres
av ett större, mot öster och mot de nuvarande hospitalsbyggnaderna sakta
sluttande gärde. Kampens mark lutar mot båda de nämnda sjöarna och på näsets
krön loper en allmän väg, vilken, om hospitalet blir ägare till Kampen, bör
nyttas närmare Växjösjön nedanför krönet, där den icke såsom på sin nuvarande
plats bleve till olägenhet för sjukvården.
Alldenstund nådiga brevet den 19 september 1913 särskilt bemyndigat kommissionen
för utvidgning av Yäxjö hospital att — helt visst med avseende på
29
Sjätte huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
Kampen — med ägare av mark invid nämnda hospital träda i förhandlingar, så
hava sådana ägt rum, och då de övertygat kommissionen därom, att snar åtgärd
är av nöden, har kommissionen icke kunnat vänta, tills de påbörjade byggnadsritningarna
med liera utredningar hunnit fullbordas, utan har ansett sig redan
nu böra framlägga förslag till åtgärder för Kampens förvärvande för Yäxjö
hospital.
Äganderättsförhållandena till Kampen äro ganska anmärkningsvärda, och
får kommissionen, efter vidtagen undersökning, därom meddela följande data.
Sedan enligt'' kungl. brev av den 25 mars 1623 lägenheten för evärdlig tid
upplåtits till Yäxjö domkyrka under frälsefriliet, har domkapitlet i Yäxjö, med
bifall från kungl. kammarkollegium, enligt kontrakt den 3 april 1723 upplåtit
lägenheten till landskamreraren Gabriel Granting att mot erläggande efter åtnjutna
frihetsår av viss årlig ränta för sig, hustru, barn och efterkommande
därav njuta ’en oqvald och rolig possession’, dock med skyldighet för Branting,
att därest han ville lägenheten till någon annan bortarrendera eller försälja giva
det konsistorium till känna ''på det, om Domkyrkan vore i det stånd att kunna
därom handla, hon må vara närmast, eller någon af Betjenterne, dock i hvars
händer desse lägenheter komma under arrende eller handell, skall arrendator
eller Possessor vara plicktig detta contract efterlefva och den uthsatta ränta,
sedan frijhetsåren lupit till ända, åhrligen och ricktigt i rättan tidh bethala, det
Herr Camereraren äfven vid något contracts afslutande bör iackifcaga och inflyta
låta’.
Efter landskamreraren Brantings död hade hans svärson Hans Fredrik
Bergman genom avhandling den 4 februari 1760 transporterat kontraktet med
Branting på fabrikörerna Hans Apiarie och Carl Apiarie, vilka den 6 i samma
månad läto uppvisa avhandlingen för domkapitlet, vilket dock icke föranledde
annan åtgärd från domkapitlets sida än en framställning till landshövdingen
i länet om förhöjning av den årliga avgälden, men blev denna framställning
avslagen.
Lägenheten har sedermera övergått till auditören Gustaf Lund, utan att
dock avhandlingen härom kunnat återfinnas, varefter Lund genom avhandling
den 4 mars 1779 till lagmannen Johan Högberg försålt och transporterat det
emellan konsistorium och Branting upprättade kontrakt av den 3 april 1723.
Denna överlåtelse hembjöds konsistorium, som förklarade sig icke hava något
att erinra vid det emellan Lund och Högberg avslutade köp, varefter Högberg
därpå erhöll uppbud tre gånger.
Den 30 oktober 1822 skänkte Högberg, dåmera adlad under namnet Bergencreutz,
egendomen till sin son hovrättsrådet G. F. Bergencreutz, vilken erhöll
uppbud å lägenheten, varefter densamma ytterligare försålts: av hovrättsrådet
Bergencreutz den 28 september 1830 till häradshövdingen And. Elvling,
som undfått fasta den 2 november 1831; av honom den 13 mars 1855 till t. f.
rådmannen C. G. Gedda, för vilken uppbud första gången beviljats den 16
augusti 1855; samt av Gedda den 14 april 1856 till Nils Peter Pettersson och
hans hustru Eva Andersdotter, vilka undfått fastebrev den 8 juni 1857.
Sedan härefter lagfart meddelats dels den 28 november 1894 för Nils Peter
Pettersson samt hans tre barn Gustaf, Johanna Lovisa och Carl å tillsammans
hela lägenheten, på grund av arvsskifte efter Eva Andersdotter, dels samma dag
för Nils Peter Pettersson jämte sonen Gustaf och dottern Johanna Lovisa å Ve
av lägenheten, som ärvts efter då avlidne Carl Pettersson, dels den 31 december
30 Sjätte huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
1898 för bemäld© Gustaf Pettersson och systern Johanna Liovisa å vad de ärvt
efter fadern, dels ock samma dag för Gustaf Pettersson å */2 av lägenheten, som
han köpt från systern Johanna Lovisa, har lägenheten i dess helhet den 2 april
1906 av Gustaf Pettersson försålts till de nuvarande innehavarna Knut Johansson
och August Johansson, vilka erhållit lagfart den 11 april 1906, varefter dessa
försålt flera avsöndrade lägenheter, av vilka en del blivit lagfarna.
Sedan lagmannen Högberg hembjudit konsistorium sitt fång av lägenheten
enligt avhandling den 3 april 1723, synas hembud av senare skedda förvärv av
lägenheten icke hava blivit gjorda, förrän Knut Johansson och August Johansson uti
en den 28 mars 1914 till domkapitlet ingiven skrivelse anhållit att mot belopp
av 7,500 kronor få förvärva äganderätten till lägenheten, för den händelse domkapitlet
ej ville mot gottgörelse för förbättringar tillösa sig nyttjanderätten,
men har domkapitlet förklarat sig icke vilja begagna sig av sin lösningsrätt.
Oaktat de sålunda tid efter annan meddelade lagfarter å lägenheten och
därifrån gjorda avsöndringar har emellertid på därom av advokatfiskalen i kungl.
kammarkollegium väckt talan Kungl. Maj:t genom dom den 20 februari 1913,
enär lägenheten blivit donerad till Yäxjö domkyrka samt icke blivit med äganderätt
.överlåten till Branting, i likhet med underdomstolarna förklarat den för
Knut Johansson och August Johansson meddelade lagfart å lägenheten vara
utan verkan.
Då vid sådant förhållande Knut Johanssons och August Johanssons förvärv
av lägenheten innefattar endast besittningsrätt jämlikt ursprungliga upplåtelsen
av den 3 april 1723, fann kommissionen sin första åtgärd för Kampens
förvärvande böra vara att söka träffa överenskommelse dels med Knut Johansson
och August Johansson om övertagande av besittningsrätten till deras behållna
del av lägenheten, dels ock med innehavare av sådana därifrån avsöndrade lägenheter,
vilka kunna anses behövliga för utvidgning av Yäxjö hospitalsområde.»
Sedan härefter kommissionen under hänvisning till en vid kommissionens
skrivelse fogad karta meddelat, att de områden av lägenheten
Kampen, som efter gjorda avsöndringar fortfarande innehades av Knut
Johansson och August Johansson, hade en areal av sammanlagt 26
hektar 61 ar, anförde kommissionen ytterligare följande.
»Kampen inköptes av dess nuvarande innehavare den 2 april 1906 för
70.000 kronor, men uppgiva de, att efter inköpet nedlagts avsevärda kostnader
för jordens och särskilt åbyggnadernas förbättrande. Den är taxerad såsom jordbruksfastighet
till 43,500 kronor och såsom annan fastighet för byggnader till
9.000 kronor eller tillsammans 52,500 kronor. Åbyggnaderna äro brandförsäkrade
för 45,800 kronor, sålunda fördelat:
corps de logis........
boningshus ..........
magasinsbyggnad...
vedbod .................
stall- och logbyggnad
arrendatorsbostad.......
brygghusbyggnad.......
........... kronor 22,300: —
............. » 8,000: —
............ » 1,500: —
............. » 1,000: —
........... » 10,000: —
............. » 2,000: —
....... » 1,000: -
Summa kronor 45,800: —
31
Sjätte huvudtiteln: 1918 års UUäggsstat.
Sedan underhandlingar ägt rum med herrarna Johansson rörande avstående
till hospitalet av besittningsrätten till den behållna dolen av lägenheten Kampen
och ett först begärt alltför högt pris blivit av kommissionen avböjt, hava de
förklarat sig villiga att på vissa villkor avstå sin besittningsrätt mot en summa
av 92,500 kronor, under det att domänintendenten H. Wieslander, biträdd av
nämndemannen G. M. Johansson i Ingelstad, vilka på kommissionens anmodan
värderat Kampen, enligt värderingsinstrument av den 25 november 1914 uppskattat
dess värde till 94,694 kronor. På grund härav har med August Johansson
och Knut Johansson upprättats kontrakt, som dock till alla delar förfaller,
därest det icke före den 1 augusti 1915 blivit av Konungen godkänt.
I kontraktet har intagits en bestämmelse om skyldighet för köparen att ansvara
för en eventuell inbetalning av 7,500 kronor för inlösen av äganderätten.
Denna bestämmelse hava säljarna särskilt hållit strängt på, för att förebygga risken
att stånda hemul gentemot köpare av avsöndrade lägenheter, därest därå meddelade
lagfarter skulle förklaras ogiltiga. Även för staten såsom köpare bör det
vara av vikt att få lägenheten med äganderätt, därest försäljning av någon för
hospitalets utvidgning ej behövlig mark skulle ifrågakomma eller, såsom åtminstone
i ett fall torde bliva önskligt, utbyte av mark skall kunna åstadkommas.
Efter den beräknade arealen av 266,100 m2 belöper sig den överenskomna
köpeskillingen för lägenheten med åbyggnader till omkring 34,7 öre per m2 och,
om avdrag göras för byggnadernas brandförsäkringsvärden, till omkring 20 öre
per m2.
Emellertid är hospitalets behov icke nöjaktigt fyllt genom förvärvande av
allenast herrarna Johanssons behållna del av Kampen. Från huvudgården hava
nämligen ett flertal mindre stycken avsöndrats och blivit bebyggda och åtminstone
tre av dessa hava sådant läge, att de måste av hospitalet förvärvas, om det
skall kunna tillgodogöra sig utvidgningen i övrigt.
Såsom inhämtas av till ärendet hörande karta med därå angivna tomtindelning
äro från Kampen avsöndrade:
1) de tomter, som betecknats med nr 5—13, nr 35 samt nr 64 och 65;
2) en längst i söder belägen tomt, försåld till trädgårdsmästaren N, M.
Björklund, som därå undfått lagfart;
3) norr därom på ett avstånd av omkring 70 meter en tomt, försåld till
häradshövding M. Hasselrot, vilken dock icke erhållit lagfart å densamma.
Då tomterna- nr 5—13 såsom belägna längst i norr av Kampens område
synas kunna undvaras för hospitalets utvidgning, hava underhandlingar. med
dessas ägare om inlösen av deras tomter icke ägt rum. Detsamma har varit förhållandet
med Hasselrots och Björklunds tomter.
Däremot anser kommissionen tomterna n:ris 35, 64 och 65 behöva förvärvas
för hospitalet.
Tomten nr 35 eller Kampagrind nr 1 ligger så, att den skulle förhindra utnyttjandet
av den enda plats, som med fördel kunde användas för den tilltänkta
nya entré- och administrationsbyggnaden vid hospitalet. Den har en areal av
1,315 kvadratmeter och inköptes år 1906 av Gustaf Pettersson för en köpeskilling
av 7,250 kronor (motsvarande ett pris av kronor 5: 51 per kv.-meter), vari
ingick värdet av ett större boningshus med 11 rum och 2 kök samt ett uthus
innehållande vedbodar. Fastigheten äges för närvarande av bemälde Petterssons
stärbhusdelägare änkan Hanna Pettersson jämte 3 myndiga och 3 omyndiga
32
Sjätte huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
barn. Lägenheten är taxerad till 9,000 kronor och byggnaderna brandförsäkrade
för 15,000 kronor enligt uppgifter av änkan Pettersson.
Vid underhandlingar med ägarna hava dessa för sin lägenhets avstående
fordrat belopp, som synts kommissionen alldeles för höga, i synnerhet som
värdet måste minskas därav, att det ena av lägenhetens hus med ett av sina
hörn är beläget 3,7 5 meter inpå en angränsande tomt. Kommissionen har låtit
genom stadsingenjören i Växjö A. Runhammar och byggmästaren J. M. Jansson
värdera hela lägenheten, och hava värderingsmännen kommit till en summa av
lo,900 kronor, varvid de dock erinra om den värdeminskning, som måste betingas
av förenämnda förhållande med läget av en utav åbyggnaderna, ehuru de
icke kunnat bedöma dess storlek och därför icke med anledning härav minskat
värderingssumman. Enligt kommissionens mening bör, om Kampen i övrigt förvärvas,
tomten nr 35 eller Kampagrind nr 1 för hospitalets räkning exproprieras,
och har kostnaden härför av kommissionen beräknats till 15,000 kronor.
Tomten nr 64 eller Södra gärde nr 3 med en areal av 1,010 kv.-meter äges
av f. skötaren vid Växjö hospital Jonas Jonasson, vilken inköpt densamma år
1906 för 4,000 kr. (motsvarande ett pris av kronor 3: 96 per kv.-meter), vari ingick
värdet av ett boningshus, innehållande 6 rum och kök. Efter inköpet har
Jonasson uppfört 1 brygghus och 3 bodar, reveterat gamla byggnaden, pålagt
plåttak och insatt 3 nya kakelugnar, planterat fruktträd och ordnat planteringsland
samt uppfört stängsel kring lägenheten. Densamma är taxeringsvärderad
till 5,000 kronor eller samma belopp som vid inköpet, och äro byggnaderna
brandförsäkrade för 6,500 kronor. Jonasson, som är mycket fästad vid sitt ställe
och hoppats få bo där till döddagar, begär för egendomen 8.000 kronor. Stället
skulle emellertid komma att ligga inkilat mellan hospitalets byggnader på ett
sätt, vilket omöjligen kunde tolereras ens för en kortare tid, varför det är för
utvidgningen oundgängligen nödvändigt.
Då det av Jonasson fordrade priset synts kommissionen skäligt, har hon
med honom uppgjort kontrakt rörande lägenhetens avstående till hospitalet, i
allt väsentligt av samma innehåll som det förut omnämnda, med herrarna Johansson
ingångna kontraktet.
Slutligen återstår tomten nr 65 eller Kampalund nr 6, vars läge är fullt lika
omöjligt som föregående lägenhets, intill vilken tomten nr 65 gränsar. Denna
tomt bär en areal av 1,639 kv.-meter och inköptes år 1906 för 2,500 kronor, (motsvarande
ett pris av kronor 1: 52 per kv.-meter), av Gustava Johansson ni. fl.,
sedan tomten förut innehafts på arrende i 49 år och därunder uppförts 1 boningshus,
innehållande 8 rum och 2 kök, samt trädgårdsland med fruktträd anordnats.
För denna lägenhet hava, efter underhandlingar, nuvarande ägarna,
C. F. Magnis sterbhus och Gustava Johansson, begärt 9,000 kronor, vilket anbud
synts kommissionen antagligt, varför på grundvalen härav kontrakt om förvärv
uppgjorts även med ägarna till denna lägenhet.
Sammanlagda utgöra således kostnaderna för den av kommissionen föreslagna
utvidgningen av Yäxjö hospital:
1. För Knut och August Johanssons besittningsrätt till
huvuddelen av Kampen eller Heliga Lekamensgärdet............... kronor
2. För Jonas Johanssons (Johnson) lägenhet nr 64 eller
Södra gärde nr 3 ........................................................................ »
3. För C. F. Magnis sterbhus och Gustava Johanssons
lägenhet tomten nr 65 eller Kampalund nr 6 ......................... »
92,500: —
8,000: —
9,000: —
S jätte huvudtiteln: HUS års tillag g sstat. 38
4. Beräknad expropriationskostnad för lägenheten tomten
nr 35 eller Kampagrind nr 1..................................... ............ kronor 15,000: —
5. Eventuell köpeskilling för äganderätten till Kampen »_7,500: -
Summa kronor 132,000: —
I detta sammanhang har kommissionen velat erinra därom, att till Växjö
hospital höra ett flertal på kartan inlagda ägofigurer, belägna utefter landsvägen
från hospitalet till Växjö stad på sådant sätt, att de icke kunna för hospitalets
verksamhet begagnas. Dessa ägofigurer kunde således utan olägenhet för Växjö
hospital avyttras. För att erhålla ett verkligt begrepp om deras värde har kommissionen
föranstaltat, att de blivit saluvärderade, vilket utförts av samma personer,
domänintendenten H. Wieslander och nämndemannen G. M. Johansson,
vilka, såsom ovan meddelats, saluvärderat lägenheten Kampen. Enligt värderingsinstrument
av den 25 november 1914 uppgå de nämnda ägofigurernas sammanlagda
värde till 51,110 kronor. Om detta belopp finge användas att täcka
kostnaderna för Kampens förvärvande, skulle den direkta statsutgiften nedgå till
80,890 kronor. .....
Slutligen anser sig kommissionen böra meddela, att Växjö domkapitel numera
i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställt, att Kungl. Maj:t efter verkställd utredning
särskilt rörande beloppet av den köpeskilling, som i händelse av lägenhetens
försäljning syntes höra betingas för densamma, täcktes, därest denna
köpeskilling icke väsentligt överstege det erbjudna beloppet 7,500 kronor, till
riksdag och kyrkomöte avlåta nådig proposition om lägenhetens försäljning.
Efter remiss härå till Konungens befallningshavande i Kronobergs län har därifrån
yttranden i ärendet infordrats från Växjö stads- och landsförsamlingar, vilkas
gemensamma kyrkoråd vid sammanträde den 26 oktober 1914 beslutat tillstyrka
försäljningen mot den föreslagna köpeskillingen 7,500 kronor.
I sammanhang härmed kan kommissionen icke underlåta uttala såsom sin
mening, att då lägenheten Kampen eller delar därav under alla förhållanden
synas böra förvärvas för hospitalets utvidgning, det vore synnerligen oklokt, om
icke det tillfälle begagnades, som nu erbjudits att förvärva lägenheten, så länge
den ännu innehaves endast med besittningsrätt. Det är nämligen alldeles uppenbart,
att om nuvarande innehavarnas framställning om vinnande av full äganderätt
till lägenheten varder slutligen bifallen, deras uppskattning av egendomens
värde givetvis kommer att högst väsentligt stegras, då de därigenom vinna möjlighet
att avyttra tomter under full äganderätt.»
På grund av vad sålunda anförts hemställde kommissionen, att medicinalstyrelsen
ville göra framställning om nödiga åtgärders vidtagande, på
det att för Växjö hospitals utvidgning måtte, på sätt kommissionen föreslagit,
kunna förvärvas de i kommissionens skrivelse uppräknade delarna
av lägenheten Kampen eller Heliga Lekamensgärdet, samt att de i skrivelsen
angivna, till Växjö hospital hörande men för hospitalets verksamhet
obehövliga ägofigurerna måtte för statens räkning försäljas.
Med skrivelse den 15 december 1915 överlämnade medicinalstyrelsen
till Kungl. Maj:t det av kommissionen sålunda framlagda förslaget.
Medicinalstyrelsen anförde härvid, att styrelsen efter prövning
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 saml. 2 häl t. (Nr 2.) 5
34
Sjätte huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
[7.] av i ärendet föreliggande omständigheter, för sin del kommit till den
slutsats, att kommissionens förevarande hemställan vore väl grundad.
Någon möjlighet att utan förvärv av den ifrågavarande fastigheten
genomföra den utav riksdagen; ifrågasatta utvidgningen av Växjö hospital
förefunnes icke, och det kunde enligt styrelsens mening förutses, att
därest icke det föreliggande tillfället till fastighetens förvärvande begagnades,
kostnaden för ett eventuellt inköp av densamma skulle bliva
ojämförligt högre. Med hänsyn härtill syntes det medicinalstyrelsen
vara att förorda, att kronan utan avbidan av den definitiva planen för
anstaltens utvidgning och därav betingade nybyggnader försäkrade sig
om rätten till förevarande fastighet. Tillika meddelade medicinalstyrelsen,
att den genom nya förhandlingar lyckats få de av kommissionen
ingångna köpekontrakten, vilka, såsom i kommissionens skrivelse omnämnts,
gällde allenast intill den 1 augusti 1915, förlängda till den 1
september 1916, därvid emellertid innehavarne av stamlägenheten betingat
sig sex procents ränta å den avtalade köpeskillingen under tiden
från den 1 september 1915 till den 1 september 1916, varigenom kostnaderna
för det föreslagna markförvärvet ökats med 5,550 kronor eller
från det av kommissionen med innehavarne avtalade beloppet 132,000
kronor till 137,550 kronor. Medicinalstyrelsen framhöll emellertid, att
genom den av kommissionen föreslagna försäljningen av en del till
Växjö hospital hörande, för anstalten icke erforderliga ägoområden, vilka
värderats till 51,110 kronor, den verkliga statsutgiften för förvärv av
lägenheten Kampen skulle stanna vid 86,440 kronor. Styrelsen tilläde
dock, att då det dåvarande allmänna ekonomiska läget icke syntes lämpligt
för försäljning av ifrågavarande jordlotter samt ytterligare utredning
rörande det lämpligaste sättet för deras salubjudande vore erforderligt,
det icke syntes påkallat att i då förevarande sammanhang upptaga frågan
om försäljning av sagda ägoområden till avgörande, utan hade medicinalstyrelsen
ansett nämnda fråga kunna anstå till dess frågan om det
av kommissionen föreslagna fastighetsförvärvet varit föremål för Kungl.
Maj:ts prövning. På grund härav hemställde medicinalstyrelsen, att
Kung]. Maj:t måtte godkänna de tre av kommissionen upprättade köpekontrakten
med däri av medicinalstyrelsen avtalade tillägg samt förordna
om expropriation av den i kommissionens skrivelse omförmälda
lägenheten Kampagrind nr 1, ävensom för markförvärvet i fråga ställa
till förfogande 137,550 kronor.
belgt‘d“nMS Vid anmälan inför Kungl. Maj:t den 14 januari 1916 av ärendet
januari 1916. yttrade föredragande departementschefen, att det av medicinalstyrelsen
35
Njiitte huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
föreslagna inköpet, som vore avsett för en utvidgning av Växjö hospital [7.]
med ett till minst 300 beräknat antal nya platser, skulle vara förenat
med betydande kostnader — 137,550 kronor endast för markförvärv,
alltså omkring 450 kronor för beräknad ny £lats —, varför departementschefen
ansåge sig icke böra förorda detta förslag. Genom beslut nämnda
dag fann Klingl. Maj:t i enlighet med departementschefens hemställan
medicinalstyrelsens då föreliggande framställning icke föranleda vidare
Frågan om det förevarande markförvärvet upptogs emellertid vid Riksdagens
1916 års riksdag: i en inom första kammaren väckt motion. Med an- s^ri7elsB den
ii- n Ö • fi -it -l-ii . 15 juni 191 G.
ledning av denna motion anförde riksdagen i skrivelse den 15 juni 1916,
nr 6, att riksdagen ansåge, att tanken på en utvidgning av Växjö hospital
ej borde uppgivas. Emellertid funne riksdagen kostnaden för inköp av
de för utvidgningen avsedda lägenheterna anmärkningsvärt höga, även
om de därstädes befintliga byggnaderna skulle kunna användas för
hospitalets räkning och även om en del av marken skulle kunna försäljas
till byggnadstomter, samt ansåge därför, att ytterligare utredning
i denna fråga borde ske, varvid riksdagen förutsatte att, intill dess
denna utredning slutförts, den på Kungl. Maj:ts prövning beroende frågan
om skatteköp av en av berörda lägenheter icke bleve av Kungl. Maj:t
avgjord. På grund härav anhölle riksdagen, att Kungl. Maj: t täcktes
taga frågan om Växjö hospitals utvidgning under förnyat övervägande
och därefter för riksdagen framlägga det förslag, som därav kunde föranledas.
I anslutning till riksdagens sålunda gjorda hemställan uppdrog Återremiss
Kungl. Makt genom nådigt brev den 30 inni 1916 åt medicinalstyrelsen tlU “edlcinal
att verkställa ytterligare utredning i det av riksdagen angivna sytte
samt därefter till Kungl. Maj:t inkomma med den sålunda verkställda
utredningen samt det yttrande och förslag i ämnet, som därav kunde
föranledas. Då härjämte kommissionen för utvidgning av Växjö hospital
i sin i det föregående återgivna skrivelse i ämnet den 10 januari
1915 framställt förslag om försäljning av eu del till Växjö hospital
hörande ägoområden, vilka vore belägna utefter landsvägen från hospitalet
till Växjö stad och enligt kommissionens mening icke kunde
för hospitalets verksamhet begagnas, uppdrog Kungl. Maj:t den 23
september 1916 åt medicinalstyrelsen att undersöka, huruvida de av
kommissionen avsedda områdena, som å en av kommissionslantmätaren
H. B:son Gierup år 1902 upprättad karta över ägorna till indragna
[7-]
Kommissionen
för utvidgning
av Växjö
hospital den
2 mars 1917.
36 Sjätte huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
hospitalshemmanet 3U mantal Växjö hospitalsgård betecknats såsom
ägofigurerna nr 17, 17 a, 19, 19 a, 20, 30, 32—36, 37—42 samt 43,
kunde anses för hospitalets behov umbärliga samt, därest så skulle befinnas
vara fallet, införskaffa anbud å köp av ifrågavarande områden
eller de delar av desamma, som befunnos lämpliga.
Den sålunda anbefallda utredningen har nu av medicinalstyrelsen
framlagts. Medicinalstyrelsen har härvid meddelat, att styrelsen, efter
det ärendet blivit till styrelsen återremitterat, den 27 september 1916
uppdragit åt kommissionen för utvidgning av Växjö hospital att verkställa
förnyad utredning, För denna utredning hade styrelsen givit
kommissionen det direktiv, att kommissionen i första hand borde uppgöra
fullständigt förslag med tillhörande ritningar och kostnadsberäkningar
till ny- och ombyggnader för hospitalets utvidgning med hela
det av kommissionen i skrivelsen den 10 januari 1915 till inköp föreslagna
området av lägenheten Kampen. Härvid borde kommissionen
särskilt utreda, huruvida inköpspriset för ifrågavarande område möjligen
kunde nedbringas samt huruvida och i vad mån de å lägenheten befintliga
byggnaderna kunde apteras för något hospitalets ändamål. Härjämte
hade styrelsen emellertid uppdragit åt kommissionen att upprätta
ett alternativt förslag till utvidgning av hospitalet, innefattande förvärv
av allenast en del av lägenheten Kampen, nämligen den del av sagda
lägenhet, som vore belägen öster om den över lägenheten ledande allmänna
vägen (Telestadsvägen). Beträffande detta alternativa förslag
hade styrelsen anmodat kommissionen att undersöka, huruvida möjlighet
funnes för förvärvande av endast sistberörda del av lägenheten samt
huruvida eu sådan utvidgning av hospitalet vore för ändamålet lämplig
och huru stort antal platser, som genom en dylik mindre utvidgning
kunde vinnas.
Slutligen hade styrelsen anmodat direktionen för Växjö hospital att
undersöka, huruvida de i det föregående omförmälda, till försäljning
ifrågasatta delarna av hospitalets område vore för hospitalets verksamhet
umbärliga samt, därest så vore fallet, införskaffa anbud å köp av
ifrågavarande områden.
Beträffande frågan om inköp av mark för hospitalets utvidgning
yttrar kommissionen för utvidgning av Växjö hospital i skrivelse den
2 mars 1917 följande:
»De förut till förvärvande föreslagna områdena av lägenheten Kampen omfatta
tillsammans 27 har, under det att den del därav, som avses i medicinalstyrelsens
andra alternativ, eller området öster om Telestadsvägen och närmast hospitalet,
innefattar knappa 11 har. Sedan den betydligt mindre arealen, blott något mer
37
Sjätte huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
•in tredjedelen av den förut tänkta, innebär eu högst avsevärd försämring. Ser
man på det mindre områdets naturliga beskaffenhet, ställer sig saken ända ogynnsammare.
Detsamma utgöres av en jordremsa av i medeltal ungefär 130 meters
bredd med Telestadsviigen i väster och sjön Trummen, respektive eu dalsänkning
mellan liospitalsjorden och Kampen, i öster. Närmare sjön, respektive dalsänkningen,
är marken så lågt belägen, att den är oanvändbar till byggnadsgrund för
sjukhusbyggnader. Till bebyggande kunde därför påräknas endast en vid pass
60 meter bred sträcka utmed vägen. Men denna sträckas användbarhet för sjukhusbyggnader
för sinnessjuka förringas, ja omöjliggöres av närheten till vägen.
Kommissionen kan nämligen ingalunda tillstyrka, att för sjuka av detta slag avsedda
hus liiggas så, att trafikanterna på en allmän väg skulle få direkt inblick
i byggnaderna, promenadgårdar och arbetsplatser för patienterna och få tillfälle
att genom tilltal eller åthävor kommunicera med och störa de stackars sjuka,
som den stora allmänheten icke lärt och kanske aldrig lär att bemöta med tillbörlig
hänsyn. Yäxjö hospital har redan förut nödgats omlägga en genom dess
område löpande väg, emedan den var för sjukvården mycket besvärande; och
dock gick den vägen på vida längre avstånd från sjukhusbyggnader, än som
skulle bliva fallet med Telestadsvägen, om den lämnades på sin nuvarande plats
och sjukhus anlades utmed densamma. Man måste också räkna med, att de delar
av detta så nära Yäxjö stad belägna område, vilka icke förvärvats för hospitalet,
snart bliva bebyggda med privatbostäder. Man finge då på ena sidan om vägen
bospitalsbyggnåder, på den andra, utefter en sträcka av vid pass 800 meter,
kanske en oavbruten rad av enskilda hus. Icke ens vägens flyttning till Yäxjösjöns
strand — såsom i det andra alternativet avses -— skulle i nämnvärd man
avhjälpa olägenheten, ty hus och gårdar skulle då komma att stöta direkt intill
hospitalets gräns, och från dem kunde samma ofog drivas som från en väg utmed
samma gränslinje.
Hospitalets utvidgning efter den mindre måttstocken skulle därför visserligen
så till vida vara till nytta, som därigenom förvärvades åkerjord för lugnare
sjukas sysselsättande och byggnadsplatser för bostadshus m. in. Men av sjukhusbyggnader
skulle endast sådana av mycket små dimensioner där kunna uppföras,
och patientantalets ökning skulle komma att stanna vid mindre än tredjedelen
av vad som hittills föreslagits, en utgång av frågan så mycket beklagligare,
som behovet av ökat antal vårdplatser för sinnessjuka i riket ännu, såsom allmänt
bekant, är mycket stort och mycket trängande.
Enligt det av kommissionen förut framlagda utvidgningsförslaget med 27
har av Kampens jord skulle de nya sjukhusbyggnaderna för högst 350 patienter
läggas å den högre belägna delen av egendomen, där Telestadsvägen nu löper
fram, och denna skulle i sin ordning flyttas till stranden av Yäxjösjön, där den
stolle komma tillräckligt långt ifrån och nedanför patientbyggnaderna. För såsådan
flyttning finnes, enligt vad kommissionen utrönt, intet hinder. Utvidgning
av liospitalsområdet i denna utsträckning skulle också giva detsamma en avrundning
och naturlig begränsning, som under alla förhållanden, således även oberoende
av patientantalets ökning, synes kommissionen synnerligen önskvärd.
En blick på kartan torde för eu var bekräfta detta omdöme.
Till nu avhandlade huvudskäl, varför kommissionen måste fasthålla vid sitt
förra förslag och avråda det mindre omfattande alternativet, komma ännu andra.
Medicinalstyrelsen har även begärt kommissionens yttrande, huruvida och i vad
mån de å lagenheten Kampen nu befintliga byggnaderna kunna apteras för något
38
Sjiitte huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
[7.] hospitalets ändamål. Samtliga de det egentliga Kampen tillhörande byggnaderna
ligga väster om Telestadsvägen. De hava av kommissionen vid dess sammanträde
i ”Växjö besökts och nu ytterligare noggrannt undersökts av överläkaren
Lindell och den arkitekt, som av kommissionen anlitas för byggnadsritningarnas
utarbetande. Byggnaderna äro: egendomens corps de logis, en flygelbyggnad
därtill, en mindre arrendatorsbyggnad, eu stall- och logbyggnad, ett brygghus,
en magasinsbyggnad samt en vedbod.
Av dessa byggnader hava endast de tvenne förstnämnda befunnits hava det
läge och vara i det skick, att de efter behövliga förbättringar kunna för hospitalet
med större fördel tillgodogöras. Kommissionen har därför över dem låtit
utföra s. k. uppmätningsritningar till ledning för ominredning och har beslutit
föreslå, att corps de logis-byggnaden apteras dels till överläkarbostad i stället
för den hittillsvarande (som genom sitt centrala läge inom den utvidgade anstalten
och i samma hus som kyrksalen samt sitt byggnadssätt synnerligen väl
lämpar sig och kommer att föreslås till hittills vid detta hospital felande samlings-
^ och festsal för patienterna), dels även till rum för inspektor och andra,
som å tjänstens vägnar hava att besöka hospitalet, samt till pastorsexpedition
och förvaring av hospitalets boksamling — allt behov, för vilka rum eljest skulle
beredas i administrationsbyggnaden, som nu i motsvarande grad minskats. Det
mindre huset, flygelbyggnaden, föreslås till bostad för eu gift underordnad läkare,
även denna enligt ett tidigare utkast inrymd i administrationshuset. Ehuru dessa
läkarbostäder icke kunna bliva jämngoda med nyuppförda stenhus såsom vid
nyanlagda hospital, synas de kommissionen dock bliva fullt tillfredsställande,
i synnerhet som de hava ett naturskönt läge och äro omgivna av en redan färdig
trädvegetation.
Kostnadsförslag för de båda boningshusens förändring till sina nya uppgifter
är ännu icke färdigt, men det lärer få anses uppenbart, att utgiften härför
måste bliva liten i jämförelse med det anslag till motsvarande nybyggnader, som
kunna inbesparas. Det pris, som inköpet av hela Kampen betingar utöver kostnaden
för den alternativt ifrågasatta mindre delen därav kommer således att i
avsevärd grad, om icke fullständigt, motvägas av lägre byggnadskostnader, förutsatt
att utvidgningen i båda fallen skulle omfatta lika stort antal sinnessjuka.
De användbara husens läge på västra delen av Kampen talar således även
i sin mån för inköp av hela egendomen, icke allenast en del därav.
Beträffande åbyggnaderna på de mindre, likaledes till inköp föreslagna, från
Kampen tidigare avsöndrade lägenheterna öster om Telestadsvägen, vill kommissionen
i detta sammanhang endast erinra, att de ingå i båda alternativen samt
att. vissa bland dem måste rivas för att lämna rum för nybyggnader och att de
Övriga orubbade till eu början kunde användas till betjäningsbostäder, men sannolikt
snart måste förflyttas till annan plats, eftersom de, såsom situationsplanen
visar, komma att ligga inne uti sjukhuskomplexet. Flyttade skulle husen dock
få bestående värde.»
På grund av vad kommissionen sålunda anfört har kommissionen
utan meningsskiljaktighet på det bestämdaste avstyrkt det alternativa
förslaget om förvärv av allenast en mindre del av lägenheten Kampen,
och har kommissionen likaledes utan meningsskiljaktighet tillstyrkt förslaget
om mera omfattande markförvärv i enlighet med kommissionens
Sjätte huvudtiteln: 1018 års tilläggsstat. 39
första förslag i ämnet den 10 januari 1915. Emellertid har kommissionen
träffat alternativa avtal med innehavarne av besittningsrätten till
stamlägenheten Kampen, August Johansson och Knut Johansson, om
upplåtelse av dem tillhörig rätt till lägenheten. Enligt det mera omfattande
av dessa avtal hava August Johansson och Knut Johansson
till kronan upplåtit besittningsrätten till hela den av dem innehavda
lägenheten om 26 hektar 61 ar för en köpeskilling, som nedsatts från
det förut avtalade beloppet 98,050 kronor till 88,500 kronor. Härvid
hava emellertid från köpet undantagits tre för hospitalets behov icke
erforderliga byggnader, nämligen stall- och logbyggnaden, arrendatorsbostaden
och brygghuset, vilka säljarna förpliktat sig att efter någon
frist på sin bekostnad nedriva och från platsen bortföra. Enligt det
mindre omfattande avtalet hava August Johansson och Knut Johansson
till kronan upplåtit allenast den del av lägenheten Kampen, som är
belägen öster om den över lägenheten ledande allmänna vägen (Telestadsvägen).
För detta område, som i areal innehåller 10 hektar 41 ar
55 kvadratmeter, hava säljarna fordrat en köpeskilling av 34,500 kronor,
varjämte säljarna betingat sig, att kronan därutöver skulle betala hela
den i det av kommissionen först uppgjorda kontraktet om förvärv av
lägenheten omnämnda löseskillingen 7,500 kronor för inlösen av äganderätten
till sagda lägenhet. Kommissionen medgiver, att den vunna nedsättningen
i köpeskillingen icke är betydande och påpekar att den ernåtts
endast mot uteslutande från köpet av trenne byggnader. Kommissionen
framhåller emellertid, att då dessa byggnader icke äro för hospitalet
användbara, utan vid ett förvärv av området för hospitalets räkning
måste nedrivas, den gjorda förändringen i det ursprungliga kontraktet
måste anses innebära en fördel för staten.
Förutom det med August Johansson och Knut Johansson ingångna
avtalet har kommissionen avtalat om förlängning av de vid kommissionens
skrivelse i ärendet den 10 januari 1915 fogade kontrakten med
dels Jonas Johansson om förvärv av lägenheten Södra gärde nr 3 dels
ock C. F. Magnis stärbhus och Gustava Johansson angående förvärv av
lägenheten Kampalund nr 6. Härvid hade dock Jonas Johansson uppsatt
såsom villkor, att köpeskillingen för hans lägenhet höjdes från 8,000
kronor till 9,000 kronor, vilket Johansson motiverat med att kostnaderna
för uppförande av en annan lägenhet eller förhyrande av motsvarande
lämplig bostad numera väsentligen ökats. Vidkommande den tredje till
förvärv föreslagna lägenheten, Kampagrind nr 1, har kommissionen under
åberopande av vad i ärendet anförts fortfarande hemställt, att densamma
måtte förvärvas genom expropriation. Kostnaden härför har av kommissionen
såsom tillförene beräknats till 15,000 kronor.
40
Sjätte huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
De sammanlagda kostnaderna för det av kommissionen i den föreliggande
skrivelsen den 2 mars 1917 föreslagna markförvärvet utgöra
således:
1) för August Johanssons och Knut Johanssons besittnings
rätt
till huvuddelen av Kampen ...................................... 88,500 kr.
2) för Jonas Johanssons lägenhet nr 64 eller Södra gärde nr 3 9,000 »
3) för C. F. Magnis sterbhus och Gustava Johansson till
höriga
tomten nr 65 eller Kampalund nr 6 .................. 9,000 »
4) beräknad expropriationskostnad för tomten nr 35 eller
Kampagrind nr 1.................................................................... 15,000 »
5) eventuell löseskilling för äganderätten till lägenheten
K ampen..................................................................................... 7,500 »
Summa kronor 129,000 kr.
Då ifrågavarande kostnad i det av medicinalstyrelsen med skrivelse
den 15 december 1915 framlagda förslaget uppgick till 137,550 kronor,
har således en nedsättning av 8,550 kronor vunnits.
Kommissionen har vidare påpekat, att en ytterligare minskning av
statsverkets kostnader för ifrågavarande markförvärv skulle kunna
åvägabringas.
I detta hänseende erinrar kommissionen till en början om det i det
föregående berörda förslaget om försäljning av de hospitalet tillhöriga
ägoområden, som äro belägna utmed landsvägen från hospitalet till Växjö
stad och som värderats till 51,110 kronor. Kommissionen påpekar, att
därest dessa ägoområden försåldes och inkomsten av desamma användes
till täckande av kostnaderna för förvärvet av lägenheten Kampen, kostnaden
för ifrågavarande förvärv skulle nedbringas till 77,890 kronor.
Kommissionen framhåller vidare, att å den sydligaste delen av Kampen
vore belägna två från stamfastigheten avsöndrade lägenheter, vilka
under besittningsrätt innehades, den ena av häradshövdingen M. Hasselrot
och den andra av trädgårdsmästaren N. M. Björklund. Ett förvärv
av dessa lägenheter för hospitalets räkning skulle ställa sig dyrbart och
vore enligt kommissionens mening icke av behovet påkallat. Mellan
nämnda lägenheter befunne sig ett litet jordområde om 71 ar 50 kvadratmeter,
vilket visserligen inginge i det av kommissionen med August
Johansson och Knut Johansson avtalade köpet, men som utan större
olägenhet kunde av hospitalet avvaras. För besittningsrätten till detta
jordområde hade trädgårdsmästaren Björklund i ett vid kommissionens
skrivelse fogat skriftligt anbud bjudit 4,000 kronor, och jämväl härads
-
41
Sjätte huvudtiteln: 1.9 IN ars tilläggsstut.
hövdingen Hasselrot hade i en till kommissionen ingiven skrivelse med- [ 7.]
delat, att han önskade förvärva området i fråga. Eu försäljning av
rätten till nämnda jordområde för det av trädgårdsmästaren Björklund
bjudna beloppet skulle ytterligare minska statsverkets kostnad för förvärv
av lägenheten Kampen till 73,890 kronor. Med hänsyn till platsens
belägenhet i närheten av Växjö stad och dess lämplighet och begärlighet
för uppförande av privatbostäder ansåge kommissionen, att det
föreslagna inköpet vore relativt billigt och för staten mycket fördelaktigt.
Enligt kommissionens mening skulle det vara till oersättlig skada
för Växjö hospital, om det föreliggande tillfället att förvärva ett område,
som så länge ansetts för hospitalet eftersträvansvärt, nu finge gå
obegagnat förbi. På grund härav hemställde kommissionen om åtgärder
för förvärv av större delen utav lägenheten Kampen i enlighet med
det av kommissionen i dess skrivelse i ärendet den 10 januari 1915
framställda förslaget.
Den av direktionen för Växjö hospital verkställda undersökningen Direktionen
angående möjligheten av att i samband med ifrågavarande markförvärv hf°srp;^x]a°.
försälja en del av det till hospitalet börande området har av direktionen g&ende förframlagts
i särskilda skrivelser den 29 november 1916 samt den 16 mars tm
och
den 24 september 1917. Direktionen har i detta hänseende anfört hörig mark.
i huvudsak följande:
De delar av hospitalets nuvarande område, vilka i första hand kunde ifrågakomma
till försäljning, vore de av kommissionen för utvidgning av Växjö hospital
till avyttring föreslagna ägoområden, som på den till ärendet hörande, av
kommissionslantmätaren H. B:son Gierup år 1902 upprättade kartan betecknats
såsom ägofigurerna nris 17, 17 a, 19, 19 a, 20, 30, 32—36, 37—42 samt 43. Dessa
ägoområden vore belägna utmed den från hospitalet till Växjö stad ledande
landsvägen och utgjorde eu areal av sammanlagt 4 hektar 1 ar 30 kvadratmeter
samt hade vid en den 25 november 1914 av domänintendenten H. Wieslander
och nämndemannen G. M. Johansson verkställd värdering åsatts ett saluvärde
av 51,110 kronor. För hospitalets verksamhet vore nu ifrågavarande ägoområden
umbärliga, och särskilt under förutsättning att en försäljning av sagda områden
skulle kunna främja det för hospitalet synnerligen eftersträvansvärda förvärvet
av lägenheten Kampen, borde enligt direktionens mening meromnämnda ägoområden
av hospitalet avyttras. Härjämte kunde under enahanda förutsättning
ifrågasättas det å östligaste delen av hospitalsområdet belägna torpet Clemenstorp
med därtill hörande skogsmark, vilket område å den förenämnda år 1902
upprättade kartan vore betecknat såsom ägofigurerna 196—222. Ifrågavarande
område vore beläget på fem kilometers avstånd från Växjö stad och vore ur avkastningssynpunkt
mindervärdigt samt för hospitalets verksamhet obehövligt.
Området både en areal av 2 hektar 90 ar 40 kvadratmeter åker, 2 hektar 95 ar
70 kvadratmeter äng och 27 hektar 37 ar betesmark eller tillsammans 33 hektar
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 2 käft. (Nr 2.) 6
42
Sjätte huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
[7.J 22 ar och 70 kvadratmeter. Enligt en av domänintendenten H. Wieslander och
nämndemannen G. M. Johansson den 10 februari 1917 verkställd värdering hade
områdets åker, äng, betesmark och åbyggnader saluvärderats till 7,108 kronor
50 öre. Den å området befintliga skogen hade i januari 1917 av länsjägmästaren
Eugen Hemberg enligt till ärendet hörande värderingsinstrument och kubiceringslista
värderats till 40,194 kronor. Områdets sammanlagda värde utgjorde sålunda
47,302 kronor 50 öre. Vid en eventuell försäljning av området kunde den
del av detsamma, där åbyggnadema vore belägna, utbjudas för sig, och den del,
där den värdefullaste skogen funnes, avyttras för sig.
Direktionen hade genom en fastighetsagentur sökt förskaffa köpare till de
ifrågavarande, till försäljning ifrågasatta områdena. Härvid hade åtskilliga köpare
anmält sig, men ingen av dem hade velat ingiva ett fast anbud. Anledningen härtill
hade huvudsakligen varit den, att direktionen nödgats fordra att ingivna anbud
i avbidan på en lösning av frågan om hospitalets förvärv av lägenheten Kampen
skulle vara för anbudsgivarne förbindande intill den 1 oktober 1918. Vederbörande
spekulanter hade, särskilt med hänsyn till de ovissa tiderna, icke varit hågade att
binda sig för så ‘lång tid. På grund härav och då tiden jämväl i övrigt varit
olämplig för de ifrågavarande områdenas utbjudande till salu, hade direktionen
icke kunnat åvägabringa någon försäljning av desamma. Direktionen vore emellertid
övertygad, att närhelst en omedelbar försäljning kunde komma till stånd,
köpare till fastigheterna icke skulle saknas.
Kommissionen I skrivelse den 20 juni 1917 har kommissionen för utvidgning av
f0''avtVväxjöDg Växjö hospital framlagt slutligt förslag jämte ritningar och kostnadsbehospitai
räkningar till ny- och ombyggnader för utvidgning av hospitalet. Det
deUi9iVUni av kommissionen framlagda förslaget är grundat på den förutsättningen,
att det nuvarande hospitalsområdet tillökas genom inköp av lägenheten
Kampen i enlighet med det mera omfattande alternativ, som av kommissionen
förordats. Den föreslagna utvidgningen innebär i korthet, att
de nuvarande sjukhusbyggnaderna anordnas för manliga patienter av
allmän klass samt att två nya paviljonger uppföras för kvinnliga patienter
av samma klass. För att de nuvarande byggnaderna skola kunna
helt användas för allmänna klassens patienter måste den i nämnda byggnader
befintliga avdelningen för patienter av första klass utrymmas. Då
kommissionen emellertid ansett, att en första klass avdelning fortfarande
bör finnas vid hospitalet, föreslår kommissionen nybyggnad av en paviljong
för denna klass, avsedd för såväl manliga som kvinnliga patienter. Härjämte
skulle enligt kommissionens förslag verkställas nybyggnad av en
ekonomilokal för kök och tvätt, ett ångpannehus, ett administrationshus
och en portvaktsstuga. Överläkarens nuvarande bostad skulle inredas
till samlings- och festsal och den å lägenheten Kampen belägna huvudbyggnaden
omändras till överläkarbostad, varjämte den å sagda lägenhet
befintliga flygelbyggnaden skulle inredas till bostad för en hospitalsläkare.
43
Sjätte huvudtiteln: 1018 års tilläggsstat.
Efter fullbordande av sålunda föreslagna ny- och ombyggnaderna
skulle sjukplatsernas antal och fördelning ställa sig på följande sätt:
Mansavdelningen.
De båda nuvarande sjukhusbyggnaderna jämte
den nuvarande paviljongen å Brända udde,
minst ................................................................ 250 platser.
Länspaviljongen ....................................................... 40 »
I den nybyggda paviljongen för första klass
patienter ............................................................... I8 308 platser.
Kvinno av delning en.
Två nybygggda paviljonger för allmän klass
(reservplatser oberäknade) .............................. 290 platser.
I den nybyggda paviljongen för första klass
patienter .............................................................. 18 » 308 platser.
Kriminalavdelningen
oförändrad ..................................................................................... 100 platser.
716 platser.
Då hospitalets platsantal, länspaviljongen inberäknad, för närvarande
utgör 390, skulle således genom den föreslagna utvidgningen plats beredas
för ytterligare minst 326 patienter.
Kostnaden för den föreslagna utvidgningen, oberäknat kostnaderna
för markförvärv, hava av kommissionen beräknats sålunda.
Byggnadskostnader:
Paviljong A..........................................
» B............................................
)> för första klass................
Administrationsbyggnad ....................
Ekonomibvggnad för kök och tvätt
jämte ångpannehus .....................
Portvaktsstuga .......................................
Ombyggnad av corps-de-logis-bygg
naden
å Kampen..........................
Ombyggnad av flygelbyggnaden å
Kampen .........................................
kronor
y>
»
»
»
540,000: —
530,000: —
414,000: —
205,000: —
497,000: —
17,800: —
27,000: —
10,800: —
44
[7-]
Direktionen
för Växjö
hospital.
Medicinalstyrelsen
den 29
september
1917.
Sjätte huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat
Ombyggnad av gamla överläkarbostaden
till samlingssal ............... kronor
Kulvert mellan byggnaderna............ »
Promenadgårdar och soltält.............. »
26,300: —
56,100: —
43,615: —
2,367,615: —
Övriga kostnader:
Värmeledning..................................................................................
Köks-, tvätt- och desinfektionsanläggning..............................
Vatten- och avloppsledningar.................................................
Elektrisk belysnings- och kraftanläggning .......................
Stängsel, planering och väganläggning ................................
Arkitektarvode, kontroll och besiktning .................................
Summa kronor
432,000: —
165,000: —
270,000: —
105,000: —
50,000: —
94,250: —
3,483,865: —
I anslutning till denna beräkning har kommissionen emellertid framhållit,
att beräkningen utförts på grundval av nu rådande enormt stegrade
och osäkra priser, och att beräkningen därför måste hava ett mycket
begränsat värde.
Slutligen har kommissionen anfört, att kommissionen icke funnit
en längre gående utvidgning än den nu föreslagna tillrådlig, detta särskilt
med hänsyn till det arbete och ansvar, som den till Växjö hospital
hörande familjevårdskolonien i Korsberga medför för anstaltens överläkare
och förvaltning och som icke har någon motsvarighet vid de för
800 platser och därutöver avsedda hospitalen.
De av kommissionen framlagda förslagen till markförvärv samt nyoch
ombyggnader för hospitalets utvidgning hava av direktionen för
Växjö hospital tillstyrkts.
Med skrivelse den 29 september 1917 har medicinalstyrelsen överlämnat
kommissionens ifrågavarande förslag jämte direktionens nämnda
yttranden. Härvid har styrelsen i huvudsak anfört följande.
Såsom styrelsen flera gånger förut inför Kungl. Maj:t framhållit,
vore behovet av anstaltsplatser för sinnessjuka uti riket i dess helhet
mycket trängande, och ur denna synpunkt vore det synnerligen önskvärt,
att den föreslagna utvidgningen komme till stånd. Utvidgningen
skulle emellertid även för Växjö hospital medföra avsevärda fördelar, i
det att därigenom skulle tillgodoses behovet av moderna övervakningsavdelningar,
av samlingssal för patienter och betjäning samt av en ny
Sjätte huvudtiteln: 1918 års till äggsstat. 45
överläkarbostad i stället för den nuvarande, som vore mycket otidsenlig. [<
Härtill komme, att hospitalet genom utvidgningen skulle erhålla ett
administrationshus, som det för närvarande saknade. Hospitalets läkareexpedition
och sysslomanskontor vore för närvarande inrymda uti lokaler
i anstaltens kriminalavdelning. Dessa lokaler vore emellertid väl
behövliga för andra sjukvårdsändamål, särskilt för inrättande av arbetslokaler
för kriminalavdelningen. Genom överflyttning av läkareexpeditionen
och sysslomanskontoret till den föreslagna nya administrationshyggnaden
skrdle behovet av arbetslokaler för kriminalavdelningen kunna
tillgodoses. De vid hospitalet befintliga första klassavdelningarna vore
i högsta grad otidsenliga. I likhet med kommissionen hölle medicinalstyrelsen
före, att det vore nödvändigt att dessa avdelningar övergåves
såsom sådana och apterades för andra sjukvårdens behov. Då behovet av
första klass platser emellertid vore synnerligen stort och nagra moderna
första klassavdelningar icke funnes annat än vid Göteborgs hospital,
vore styrelsen i likhet med kommissionen av den uppfattningen, att de
befintliga första klassavdelningarna borde ersättas med nya sådana.
I fråga om planen för den föreslagna utvidgningen hade styrelsen
icke något att erinra mot kommissionens förslag, utan ansåge styrelsen
det synnerligen lyckligt, om den av kommissionen föreslagna utvidgningen
komme till stånd. Beträffande tiden för utvidgningens genomförande
ville styrelsen dock framhålla, att sedan det för södra Sverige
planerade hospitalet blivit förlagt till Hälsingborg och denna anstalt,
som ursprungligen avsetts för 800 sinnessjuka, sedermera beräknats för
1,200 sinnessjuka och 200 sinnesslöa, de sydliga delarna av landet blivit
bättre försedda med platser för anstaltsvård åt hithörande sjuka än
andra delar. I anledning härav vore det enligt styrelsens förmenande
icke något hinder att med hänsyn till nu radande dyrtider låta med utförandet
av arbetena för utvidgningen tillsvidare anstå. Härvid vore
dock att märka, att det vore av yttersta _ vikt, att frågan om förvärvandet
av den för utvidgningen erforderliga lägenheten Kampen nu
löstes, och detta vare sig en utvidgning nu omedelbart komme till stånd
eller icke.
Beträffande frågan om markförvärvet anslöte sig medicinalstyrelsen
helt till det av kommissionen förordade alternativet. De av kommissionen
med markinuehavarna ingångna köpekontrakten hade emellertid
varit avtalade att gälla allenast intill den 1 september 1917. Efter förhandlingar
med säljarna hade medicinalstyrelsen lyckats utverka, att
ifrågavarande kontrakt förlängts till den 1 juli 1918. Härvid hade dock
innehavarna av huvuddelen utav lägenheten Kampen, August Johansson
46
[7-]
Departements
chefen.
Sjätte huTudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
och Knut Johansson, betingat sig sex procent ränta å den med dem
avtalade köpeskillingen under tiden från den 1 september 1917, då
köpeskillingen enligt det av kommissionen ingångna avtalet skolat erläggas,
. till dagen för köpeskillingslikviden. Under förutsättning att
köpeskillingslikvid kunde ske den 1 juli 1918, skulle ifrågavarande räntebelopp
utgöra 4,425 kronor, med vilken summa kostnaden för lägenhetens
förvärv finge ökas. Den sammanlagda kostnaden för markförvärvet,
däri inberäknat kostnad för expropriation av lägenheten Kampagrind
nr. 1 och löseskilling för äganderätten till stamfastigheten Kampen,
utgjorde således 133,425 kronor. Någon nedsättning i nämnda
summa eller någon ytterligare förlängning av tiden för avtalets giltighet
kunde enligt medicinalstyrelsens uppfattning icke åstadkommas.
Nedan den utverkade förlängningen av avtalet hade varit synnerligen
svår att åvägabringa.
Med hänsyn till vikten av att genom förvärv av lägenheten Kampen
säkerställa möjligheten till Växjö hospitals utvidgning funne medicinalstyrelsen
nödvändigt att försäkra sig om nämnda lägenhet utan
afbidan å försäljning av de till hospitalet hörande ägoområden, vilka
blivit till avyttring föreslagna. Någon svårighet att sedermera få ifrågavarande
områden försålda förelåge enligt styrelsens mening icke.
På grund av vad sålunda anförts har medicinalstyrelsen hemställt, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen dels medgiva, att ny- och ombyggnad
av Växjö hospital för ökning av anstaltens sjukplatser till ett antal av
716 måtte i huvudsaklig överensstämmelse med det av kommissionen
ör utvidgning av Växjö hospital den 20 juni 1917 avgivna förslag
utföras för en beräknad kostnad av i runt tal 3,484,000 kronor, dels för
påbörjande av sagda arbeten på extra stat för år 1919 anvisa ett
anslag av 500,000 kronor, dels ock för förvärv av delar utav lägenheten
Kampen i enlighet med kommissionens förslag den 2 mars 1917
på tilläggsstat för år 1918 anvisa ett förslagsanslag av 133,425 kronor.
Tillika har styrelsen hemställt, att Kungl. Maj:t måtte förordna om
avstående för Växjö hospitals behov av lägenheten Kampagrind nr 1.
Den i ärendet förebragta utredningen synes giva vid handen
att en utvidgning av Växjö hospital i huvudsaklig överensstämmelse
med det av kommissionen utarbetade och yiv medicinalstyrelsen förordade
förslaget är av behovet påkallad. Åven om, såsom medicinalstyrelsen
framhållit, större tillgång på hospitalsplatser för det sydliga
Sveriges del kommer att beredas genom anläggningen av hospitalet i
47
Sjätte huvudtiteln HUS års tilläggsstat.
Hälsingborg, särskilt som denna anstalt beslutats till större dimensioner
än de ursprungligen avsedda, torde de .av kommissionen och
medicinalstyrelsen åberopade förhållandena vid Växjö hospital i och för
sig motivera eu utvidgning av sistnämnda anstalt. Härtill kommer, att
den i hela riket rådande bristen på vårdplatser för sinnessjuka, som
icke kan förväntas bliva avhjälpt genom anläggningen av hospitalet i
Hälsingborg, påkallar, att föreiintliga möjligheter till utvidgning av
redan befintliga hospital i så stor utsträckning som möjligt begagnas;
och Växjö hospital är en av de sinnessjukanstalter, som bäst lämpa sig
för eu utvidgning.
Ehuru således den föreslagna utvidgningen av Växjö hospital bör
vidtagas, torde dock densamma med hänsyn till de nuvarande dryga
byggnadskostnaderna och de stora kraven på statsutgifter för andra ändamål
icke lämpligen kunna förordas till omedelbart utförande.
Eu ändamålsenlig utvidgning av Växjö hospital kan emellertid icke
åstadkommas utan att hospitalets nuvarande område tillökas med de av
kommissionen föreslagna delarna av lägenheten Kampen. De avtal, som
av kommissionen slutits angående förvärv av ifrågavarande områden,
hava endast giltighet intill den 1 juli 1918, och någon förlängning av
desamma utöver nämnda tidpunkt lärer enligt medicinalstyrelsens mening
icke vara möjlig att åstadkomma. På grund härav torde det vara nödvändigt,
att ett avgörande i fråga om markförvärvet nu träffas.
Då frågan om förvärv av mark för nu ifrågavarande ändamål senast
var föremål för riksdagens prövning, hade kostnaden för samma förvärv
beräknats till 137,550 kronor. Enligt det nu föreliggande förslaget
beräknas kostnaden till 133,425 kronor. Denna nedsättning är visserligen
icke betydande, men av vad vid underhandlingarna med respektive
markinnehavare förekommit synes man icke kunna räkna med någon
ytterligare prisnedsättning. För en av de till inköp föreslagna lägenheterna
har tvärtom priset blivit något höjt sedan det föregående avtalet.
Att genom ett uppskov med markförvärvet åstadkomma en ytterligare
prissänkning lärer således vara uteslutet.
Den verkställda utredningen angående möjligheten att i samband
med det ifrågasatta markförvärvet avyttra en del av anstaltens nuvarande
område har visserligen såtillvida givit negativt resultat, som något fast
köpeanbud å de till försäljning föreslagna markområdena icke erhållits.
Goda utsikter finnas emellertid att under den närmare framtiden kunna
avyttra dessa områden, vilka vid verkställda värderingar uppskattats till
ett saluvärde av sammanlagt 98,412 kronor 50 öre. En mindre del av
48
Sjätte huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
det till förvärv föreslagna området torde vidare kunna försäljas för ettpris
av minst 4,000 kronor. Det lärer sålunda kunna förutsättas, att en
ganska väsentlig del av kostnaden för det nu föreslagna markförvärvet
framdeles skall kunna betäckas genom försäljning av för hospitalet obehövlig
jord.
Därest det nu föreliggande tillfället till förvärv av det föreslagna
området icke skulle begagnas, är det att befara, att möjligheten till eu
framtida utvidgning av Växjö hospital blir stängd. Härjämte kan det
motses, att det nu åt staten hembjudna området komme att upplåtas
till byggnadsplatser åt enskilda och att således invid det nuvarande
hospitalsområdets gräns kan komma att uppstå en förstad, vilket kan
vålla hospitalet vissa olägenheter. Vid sådana förhållanden anser jag,
att staten redan nu bör försäkra sig om ifrågavarande område
genom fullföljande av de utav kommissionen och medicinalstyrelsen ingångna
köpeavtalen angående detsamma.
Då beträffande en av de till förvärv ifrågasatta lägenheterna, Kampagrind
nr 1, expropriation skulle äga rum och kostnaderna därför endast
förslagsvis beräknats, lärer det för markförvärvet erforderliga anslaget
böra givas karaktären av förslagsanslag.
Beträffande äganderättsförhållandena till lägenheten Kampen må,
utöver vad kommissionen härom anfört, slutligen erinras, att av lägenhetens
innehavare August Johansson och Knut Johansson gjord ansökan
att få äganderätten till lägenheten på sig överlåten fortfarande
är beroende på Kungl. Maj:ts prövning. Genom skrivelse den 11 november
1915, nr 26, har kyrkomötet förklarat sig för sin del medgiva,
att lägenheten ifråga må till August Johansson och Knut Johansson
försäljas för en köpeskilling av 7,500 kronor samt under villkor i övrigt
att köparna ensamma vidkännas alla kostnader för fångets lagfarande.
Det slutliga avgörandet av ifrågavarande ärende lärer höra anstå,
intill dess den nu föreliggande frågan om förvärv av lägenheten för
Växjö hospitals räkning blivit definitivt avgjord.
På grund av vad sålunda anförts, hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen
dels medgiva, att för utvidgning av Växjö hospitals
område lägenheterna Kampen eller Heliga Lekamensgärdet,
Kampalund nr 6, Södra Gärde nr 3 och Kampagrind
nr 1 må förvärvas i enlighet med av medicinalstyrelsen
framlagt förslag,
Sjätte huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat. 49
dels ock för ifrågavarande ändamål på tilläggsstat
för år 1918 bevilja ett förslagsanslag av 133,425 kronor.
8. Folksanatorierna.
Under åberopande av vad av mig anförts under punkten 43 i
statsrådsprotokollet denna dag angående anslagsäskandena för år 1919
under sjätte huvudtiteln hemställer jag vidare, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att till upprätthållande av verksamheten vid de
genom medel ur Konung Oscar II:s jubileumsfond
inrättade folksanatorierna på tilläggsstat för år 1918
anvisa ett förslagsanslag, högst 50,000 kronor, att
användas i enlighet med av Kungl. Maj:t meddelade
bestämmelser.
9. Anslag till svenska cancerföreningens Stockholmsavdelning.
Med anledning av Kungl. Majrts i ämnet gjorda framställning har
nästlidet års riksdag beviljat ett anslag av 200,000 kronor såsom bidrag
till inköp av radium för svenska cancerföreningens Stockholmsavdelnings
sjukhem i Stockholm samt därav på extra stat för år 1918 anvisat såsom
reservationsanslag ett belopp av 100,000 kronor, med rätt för Kungl.
Maj:t att av tillgängliga medel förskottsvis redan under år 1917 utanordna
beloppet.
Genom nådigt brev den 9 november 1917 har Kungl. Maj:t stadgat
vissa villkor och bestämmelser för åtnjutande av bidrag från ifrågavarande
anslag.
Vid anslagets beviljande förutsattes, att detsamma skulle fördelas
på två år, och lärer återstoden av anslaget eller 100,000 kronor böra
anvisas å tilläggsstat för år 1918.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att av det såsom bidrag till inköp av radium för
svenska cancerföreningens Stockholmsavdelnings sjukhem
i Stockholm beviljade anslaget av 200,000 kronor å
tilläggsstat för år 1918 såsom reservationsanslag anvisa
återstående beloppet, 100,000 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 2 käft. (Nr 2.) 7
[8.]
Folksanato
rierna.
[9.]
Anslag till
svenska
cancerföreningens
Stockholmsavdelning.
50
Sjätte huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
F. Diverse.
10. Regeringsrättens årsbok.
[10.] Under åberopande av vad av mig anförts under punkten 86 till
Regerings- statsrådsprotokollet denna dag i fråga om anslagsäskandena för år 1919
frsboL under sJätte huvudtiteln får jag vidare hemställa, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att för fortsatt utgivande av Regeringsrättens årsbok
på tilläggsstat för år 1918 anvisa ett förslagsanslag å
12,000 kronor.
11. Understöd åt J. Henriksson för odling av medicinalväxter in. m.
[11.] _ Hänvisande till punkten 87 i nämnda statsrådsprotokoll hemställer
Understöd åt jag vidare, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
J. Henriksson.
att som bidrag till skolföreståndaren J. Henrikssons
i Rostock verksamhet för odling av frön för uppdragande
av medicinalväxter in. in. på tilläggsstat för
år 1918 anvisa ett förslagsanslag, högst 1,500 kronor.
12. Till täckande av förskott.
[12.] Enligt vad statskontoret och medicinalstyrelsen anmält, hava av
Till täckande nämnda ämbetsverk eller Kanel. Majrts befallningshavande i länen förav
förskott, skottsvis bestritts följande utgifter, vilka torde böra anmälas till ersättande
av riksdagen under sjätte huvudtiteln, nämligen:
till kostnader för apotekskommittén................................ | kronor | 25,178: 66 |
» kostnader för järnvägstaxekommittén....................... » kostnader för sakkunniga biträden inom civil-departementet vid beredning av frågan om |
| 7,581: 76 |
fögderiförvaltningens omorganisation ................. » kostnader för sakkunniga inom socialstyrelsen för | » | 20,635: 85 |
betsområden ................................................................ |
| 1,000: — |
51
Sjätte huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
till kostnader för utmärkande av viss del av sjögränsen
mellan Sverige och Norge m. m..........
» kostnader för sakkunniga för utredning rörande
de mindre bemedlade klassernas bostadsförhållanden.
...........................................................................
» kostnader för sakkunniga för utredning i fråga
om åtgärder mot kronisk arsenikförgiftning......
5 kostnader för sakkunniga för utredning i fråga
om med sjukvård sysselsatta kvinnors arbetsförhållanden
m. in................................................
i) kostnader för utredning inom socialstyrelsen rörande
skogsarbetarnas ställning och levnadsförhållanden
i Norrland in. m. ............................
d kostnader för sakkunniga för verkställande av utredning
i fråga om vård av skolungdomens
tänder...........................................................................
» kostnader för kommittén för kommunala nybildningar.
.............................................................................
x> kostnader för sakkunniga för revision av stadgan
angående sinnessjuka m. m...................................
j> kostnader för utredning i fråga om personalens
å rakstugor m. fl. ställen arbetsförhållanden m. m.
j> kostnader för 1914 års kommitté angående löneförhållandena
vid statens järnvägar.....................
» kostnader för statens arbetslöshetskommission......
)> kostnader för utförande av vissa anläggningar vid
statens järnvägar för militära ändamål ...............
» kostnader för utgivande av Regeringsrättens årsbok
» kostnader för 1915 års bangårdskommission.........
i) kostnader för 1915 års kommission för gemensamma
avlöningsbestämmelser vid kommunika
tionsverken
jämte tullverket m. m......................
» kostnader för socialförsäkringskommittén ...............
» kostnader för apoteksnämnden...................................
» kostnader för sakkunniga inom medicinalstyrelsen
för utredning rörande vård åt barnsängs
kvinnor.
........................................................................
d kostnader för sakkunniga för utredning rörande
brandskyddsföreskrifter för offentliga samlingslokaler
in. in..............................................................
kronor | 223: 75 |
» | 03,164: 88 |
» | 14,060: — |
D | 11,503: 63 |
» | 8,969: 55 |
» | 4,959: 30 |
• |
|
» | 2,705: 04 |
T> | 2,170: — |
J> | 3,696: 13 |
3) | 2,163; 68 |
y> | 4,500: — |
7> | 24,000: — |
» | 13,082: 50 |
» | 10,000: — |
| 40,285: 94 |
» | 81,557: 40 |
» | 231: 40 |
)) | 134: — |
)> | '' ,r 4,646: — |
52
[12.]
Sjätte huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
till kostnader för provinsialläkardistriktskommittén ... kronor
» kostnader för livsmedelslagstiftningskommittén ... »
» kostnader för sakkunniga för utredning av frågan
om tillgodoseende i städer under landsrätt av
magistrat eljest åliggande uppgifter..................... »
» kostnader för anordnande av upplagsplats för
malm å Svartön ....................................................... » *
» kostnader för sakkunnigt biträde inom riksförsäk
ringsanstalten
vid vissa organisationsarbeten ... »
» kostnader för utarbetande av enhetliga bestämmelser
för järnkonstruktioner till bro-, hus- och
vattenbyggnader ......................................................... x>
» kostnader för ersättning för arbeten beträffande
ordnande av statens vårdanstalt för alkoholister
vid Venngarn....................''...................................... »
» kostnader för statistiska undersökningar inom socialstyrelsen
rörande de mindre bemedlade
klassernas bostadsförhållanden................................. »
» kostnader för sakkunniga för utarbetande av förslag
till lufttrafikförordning för Sverige m. m. »
» kostnader för sakkunniga inom medicinalstyrelsen
för revision av bestämmelser vid undersökning
av färgblindhet.......................................................... »
)» .kostnader för betongbroman riden .............................. »
» kostnader för verkställande av en undersökning
rörande vissa förändringar beträffande livsme
delsförbrukningen
..................................................... »
» kostnader för sakkunniga för utredning rörande
vanförevården............................................................ >>
i) kostnader för tillfälliga understöd åt änkor och
barn efter vissa befattningshavare vid yrkesinspektionen
.....................................................
» kostnader för ersättning för mark från länsmans -
bostället Valsberga nr 2...................................... y>
)> kostnader för ersättning för mark från länsmans
bostället
Blackstad nr 3 .......................................... »
» kostnader för ersättning för mark från länsmans
bostället
Fråstad nr 5 Arvidsgården..................... j>
» kostnader för ränta å expropriationsmedel från
länsmansbostället Vara Stommen........................... »
16,619: 98
17,589: 98
2,407: 08
25,000: —
3,733: 33
5,000: —
8,627: 25
7,500: —
700: —
3,000: —
3,000: —
4,700: —
362: 60
900: —
34: 91
52: 85
10: —
7: —
Sjätte huvudtiteln: 1918 drs tilläggsstat.
till kostnader för ränta å expropriationsmedel från
länsmansbostället Baltack Backegården .... kronor
» kostnader för ränta å expropriationsmedel från
länsmansbostället Hassle Västergården ............... »
» kostnader för lönefyllnad till länsmän.....................
» kostnader för från utlandet hemvändande medellösa
svenska undersåtars resor till hemorten
» kostnader för vidtagande av vissa åtgärder vid
krig eller krigsfara .....................................•............
i) kostnader för bevakning och förande ur riket av
utländska undersåtar.........................................:.........
» kostnader för öppenhållande av telegrafstationen
i Karungi utöver expeditionstid »
» kostnader för transport av häktade österrikiska
undersåten Marie Julie Kos
» kostnader för passvisering i Haparanda..................
» kostnader för ersättning för fullgörande av uppdrag
i fråga om undandragande vid krig eller
krigsfara av vissa förnödenheter..........................
» kostnader för ränta å köpeskillingen för å länsmansbostället
Kumla nr 4 belöpande andel i
grustag..................................................................•;.......
» kostnader för undervisning i den s. k. förste
provinsialläkarkursen .............................................
D ersättning åt vikarien för kontrollanten av hospitalens
ekonomiska förvaltning m. m................... »
5: 60
220:68
1,748: 42
175: —
339: 05
1,115: 02
880:80
40: 60
736: —
60: —
64: 40
6,500: —
1,782: 82
Summa kronor 459,362: 84
För jämnande av sjätte huvudtitelns slutsumma å tilläggsstaten för
år 1918 hemställer jag, att Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att till täckande av omförmälda förskottsvis bestridda
utgifter på tilläggsstat för år 1918 anvisa ett
förslagsanslag, högst 459,375 kronor.
Bland de årligen återkommande utgifter, som hittills bestritts under
förskottstitel samt sedermera hos riksdagen anmälts. till ersättande, hava
några av kassaförlagskommittén och statskontoret i dess över kommit
-
54
[12.]
Sjätte huTudtiteln: 1918 års tillägg sstat.
téns betänkande avgivna utlåtande ansetts vara av beskaffenhet, att föreanslag"
amnaS 0m deras ffäldande från förut å riksstaten befintliga
.jla^d de ntgiftsgrupper, som för civildepartementets vidkommande
härvid ifrågakomma, markas ersättningar åt vissa boställshavare för vederbörande
boställe genom expropriation frångången mark, lönefyllnad till länsman.
samt kostnader för utmärkande av viss del av sjögränsen mellan
sverige och Norge.
Beträffande nyssberörda ersättningar åt vissa boställshavare, synas
ersät nmgarna vilka under åren 1914-1916 utbetalats med respektive
281 kronor 50 ore, 138 kronor 46 öre och 331 kronor 4 öre, eller med
i ärligt medeltal ungefär 250 kronor, kunna, på sätt statskontoret iämväl
föreslagit, överföras till det under tionde huvudtiteln uppförda ordinarie
förslagsanslaget till allmänna indragningsstaten. Vart och ett av ersättningsbeloppen
kommer nämligen enligt givna föreskrifter att upphöra att
utgå vid viss bestämd eventualitet och hela utgiftsgruppen, då alla bostallen
indraga till statsverket, vilket allenast torde vara eu kort tidsfråga.
I fråga om lönefyllnad till länsmän framhåller statskontoret, att
sådan till belopp, vartill i gällande stat länsmansboställes avkastning
uppskattas, hittills^ bestritts förskottsvis dels under av företrädaren tilL
godonjutet fardagsår och dels då bostället indragits, intill dess fyllnadsbeloppet
blivit i avlöningsstaten uppfört.
Dessa förskott hava uppgått till:
år 1911 .........
» 1912 ..........
» 1913 ........
» 1914.............
» 1915 ............
» 1916 .......................
eller i årligt medeltal ungefär
............................. kronor 3,391: 36
............................. » 2,502: 22
............................. » 3,298: 20
............................ » 4,358: 05
............................ » 550: 98
............................ » 1,748:42
2,640 kronor.
Lika med statskontoret anser jag, att jämväl denna utgiftsgrupp bör
överflyttas till det under tionde huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget
till allmänna indragningsstaten.
Beträffande slutligen kostnader för utmärkande av viss del av sjöd^sen
meUan Sverige och Norge hava dessa kostnader under åren
* .*r3,9,17 medeltal uPPgått till 492 kronor. Enär kostnaderna
utgått till underhall av bojar genom lotsstyrelsens försorg, har statskon -
55
Sjätte huvudtiteln: 1918 urs tilläggsstat.
toret hemställt, huruvida icke desamma kunde, efter lotsstyrelsens hörande, [12.]
anvisas att för framtiden bestridas från omkostnadsstaten under femte
huvudtitelns förslagsanslag till lots- och fyr inrättningen med livräddningsanstalterna.
Vid förfrågan hava cheferna för finans- och sjöförsvarsdepartementen
förklarat sig instämma i min sålunda uttalade uppfattning. Då
densamma står i överensstämmelse med det av förstnämnde departementschef
framlagda förslaget till avveckling i största möjliga omfattning
av förskottsutgifterna, torde alltså, därest erinran häremot ej framställes
av riksdagen, utgifterna i fråga från ingången av år 1918 böra bestridas
i enlighet med vad sålunda angivits. Någon höjning av berörda förslagsanslag
lärer av nu nämnda anledning ej behöva ifrågasättas.
13. Täckande av vissa ej anmälda förskott.
Av skäl, chefen för finansdepartementet till statsrådsprotokollet den [13.]
31 december 1917 närmare utvecklat, bör framställning under riks- Täckande
dagens lopp ske om ersättande av de under år 1917 utgivna förskott, fva^fda
som ännu ej hos Kungl. Maj:t anmälts till ersättande; och torde vid- förskott.
kommande sjätte huvudtiteln för ändamålet böra beräknas ett anslag
om 80,000 kronor.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att i avvaktan på den proposition, som kan komma
att i ämnet avlåtas, till täckande av vissa förskottsvis
bestridda utgifter på tilläggsstat för år 1918 beräkna
ett förslagsanslag, högst 80,000 kronor.
14. Extra lönetillägg.
Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet till stats- [14.]
rådsprotokollet över finansärenden denna dag anfört i fråga om bere- Extra
dande åt vissa statens tjänstemän och betjänte av extra lönetillägg för lönetillägg.
år 1918, att uppföras på tilläggsstat för samma år, hemställer jag, att
Kungl. Maj:t behagade föreslå riksdagen
att till beredande, i enlighet med de i nyssnämnda
statsrådsprotokoll angivna grunder, av extra lönetillägg''
[14.]
[15.]
Krigstidstillägg
och
krigstidshjälp.
[16.]
Krig stids -hjälp åt
kommunalt
anställda
barnmorskor.
56 Sjätte huvudtiteln: 1918 års tillägg sstat.
åt en del tjänstemän och betjänte i de till civildepartementet
hörande ämbetsverk och kårer å tilläggsstat
för år 1918 anvisa såsom förslagsanslag ett belopp av
12,000 kronor.
15. Krigstidstillägg och krigstidslijälp.
Hänvisande till vad chefen för finansdepartementet till statsrådsprotokollet
över finansärenden denna dag anfört i fråga om beredande
åt vissa statens tjänstemän och betjänte av krigstidstillägg och krigstidshjälp
för år 1918 hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att
i avvaktan på den proposition, som kan
komma att avlåtas angående krigstidstillägg och krigstidshjälp
åt en del tjänstemän och betjänte i de till
civildepartementet hörande ämbetsverk och kårer, å
tilläggsstat för år 1918 såsom förslagsanslag beräkna
ett belopp av 4,000,000 kronor.
16. Krigstidshjälp åt kommunalt anställda barnmorskor.
I lagen den 13 juni 1908 angående kommuns skyldighet i fråga
om anställande av barnmorska återfinnas bestämmelser i fråga om de
kommunalt anställda barnmorskornas avlöningsförmåner. I 3 § av
nämnda lag, sådan denna paragraf ursprungligen lydde, stadgades bland
annat, att barnmorska, som vore i kommuns tjänst fast anställd, skulle
i årlig lön åtnjuta minst 300 kronor samt därjämte förses med tjänlig
bostad och nödigt bränsle eller ock erhålla ersättning därför med minst
100 kronor. Därest särskilda omständigheter sådant påkallade, ägde
dock Kungl. Maj:ts befallningshavande, på ansökan av kommun och
efter förste provinsialläkares hörande, medgiva, att avlöningen finge
utgå med skäligt lägre belopp.
År 1914 gjorde svenska allmänna barnmorskeförbundet genom sin
styrelse hos Kungl. Maj:t framställning om förbättring av de kommunalt
anställda barnmorskornas löner m. m., och anbefalldes medicinalstyrelsen
S,jätte huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat. 57
genom remiss den 20 oktober samma år att häröver avgiva utlåtande.
Innan den på grund härav igångsatta utredning blivit slutförd, beslöt
emellertid 1017 års riksdag, i anledning av en i ämnet väckt motion, för
sin del sådan ändring av 3 § i förenämnda lag, att den kontanta lönen
till de kommunalt anställda barnmorskorna från och med år 1918 skulle
utgå med minst 400 kronor, där ej Kungl. Maj:ts befallningshavando i
särskilda fall lämnade sådant medgivande, varom nyss är sagt. I enlighet
med riksdagens beslut utfärdade Kungl. Maj:t den 9 november
1917 lag i ämnet.
Vidare har riksdagen i anledning av särskilda inom riksdagen
väckta motioner på extra stat för år 1918 beviljat ett förslagsanslag
å 100,000 kronor till beredande för år 1917 enligt grunder, som av
Kungl. Maj:t kunde komma att närmare bestämmas, av krigstidshjälp
till kommunalt anställda barnmorskor med högst 100 kronor till varje,
under förutsättning att av vederbörande kommun lämnades bidrag till
belopp av minst hälften av statsbidraget, med rätt för Kungl. Maj:t att
redan under år 1917 disponera nämnda anslag.
Genom kungörelse den 7 september 1917 (sv. förf.-saml. nr 606)
har Kungl. Maj:t fastställt villkor för erhållande av krigstidshjälp från
berörda anslag.
Den av 1917 års riksdag beslutade höjningen av barnmorskornas
löner avsåg icke att utgöra en definitiv lönereglering. 1 sitt i ämnet
avgivna utlåtande nr 31 framhöll lagutskottet bland annat, att betänkligheter
mötte mot att allenast i anledning av väckt motion inlåta sig
på förslag till en dylik lönereglering. Frågan om höjning av barnmorskornas
minimilön hade redan år 1914 väckts hos Kungl. Maj:t och
den i anledning därav igångsatta utredningen kunde antagas vara inom
en ej alltför lång tid färdig Därefter komme Kungl. Maj:t säkerligen
att förelägga riksdagen förslag i ämnet. Däremot syntes alla skäl tala
för att under väntetiden bereda barnmorskorna någon krigstidshjälp motsvarande
vad ungefär beretts många andra befattningshavare.
I skrivelse den 4 maj 1917, vari riksdagen tillkännagivit sitt beslut
om förenämnda lagändring, har riksdagen ''tillika, med godkännande
av lagutskottets berörda utlåtande och med bifall till av utskottet gjord
hemställan, anhållit, att Kungl. Maj:t måtte för innevarande års riksdag
framlägga det förslag till lönereglering för barnmorskor, vartill den i
frågan igångsatta och pågående utredningen kunde föranleda.
Genom beslut den 19 maj 1917 anbefallde Kungl. Maj:t därefter
medicinalstyrelsen att före den 1 augusti 1917 inkomma med det genom
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.) 8
[16.]
58
Sjätte huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
[16.] remissen den 20 oktober 1914 infordrade utlåtandet ävensom med förslag
till bestämmelser i föreliggande ämne. Den 23 november 1917
överlämnades till civildepartementet medicinalstyrelsens utlåtande i ärendet,
dagtecknat den 6 oktober samma år. I anledning av detta dröjsmål
har medicinalstyrelsen anfört, att vissa av styrelsen genom cirkulärskrivelser
från vederbörande förste provinsialläkare infordrade förslag inkommit
först under sommaren 1917 och att utredningen i många avseenden
icke hunnit slutföras förr än under hösten samma år, varför det
blivit styrelsen omöjligt att inkomma med sitt utlåtande till den av
Kungl. Maj:t utsatta tiden. Medicinalstyrelsens förslag till lönereglering
för barnmorskekåren, till vilket jag nedan återkommer, avser en
fördelning av kostnaderna för barnmorskornas avlönande mellan staten,
landstingen och barnmorskedistrikten. Det lärer med hänsyn härtill
bliva nödvändigt att lämna landstingen tillfälle att yttra sig i ämnet.
Som emellertid medicinalstyrelsens ifrågavarande utlåtande inkommit först
efter det landstingen under år 1917 sammanträtt, kan föreliggande
fråga således icke framläggas för 1918 års riksdag.
Med hänsyn till nu nämnda förhållande anmodade jag i skrivelse
den 28 november 1917 medicinalstyrelsen att till Kungl. Maj:t inkomma
med förslag till beredande av krigstidshjälp för år 1918 till kommunalt
anställda barnmorskor. I skrivelse den 7 december 1917 har medicinalstyrelsen
inkommit med det sålunda infordrade förslaget.
Medicinal- I medicinalstyrelsens skrivelse den 6 oktober 1917 har till en
atyreiaen ^ den }j5r jail en utförlig utredning lämnats rörande barnmorskornas inkomster
och utgifter. Av denna utredning framgår otvetydigt, under vilka stora
ekonomiska svårigheter barnmorskorna för närvarande arbeta. Det torde
kunna anses uppenbart och är även av hörda myndigheter i det hela
erkänt — säger styrelsen — att en stor del av de kommunalt anställda
barnmorskorna befinner sig i ett ekonomiskt nödläge. Med tagen hänsyn
till barnmorskornas utgifter och levnadsbehov föreslår styrelsen, att de
tillförsäkras en grundavlöning å minst 800 kronor jämte två ålderstilllägg,
vartdera å 100 kronor efter fem respektive tio års väl vitsordad
tjänstgöring, allt dock under förutsättning att de hava sin verksamhet
inom distrikt, som med hänsyn till de lokala förhållandena kunna sägas
giva barnmorska tillräcklig sysselsättning. Enligt förslaget bör barnmorska
därjämte såsom hittills förses med tjänlig bostad och nödigt
bränsle eller ock erhålla ersättning därför med minst 250 kronor. Med
tjänlig bostad avses därvid av styrelsen en familjebostad å två rum och
Sjätte huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat. 5<l
kök jämte uthus och planteringsland. Barnmorska borde vidare kost- [16.]
nadsfritt tillhandahållas alla för förlossningsbiträde erforderliga förbrukningsartiklar
samt, där så lämpligen kunde ske, även telefon.
V id en jämförelse mellan den sålunda föreslagna och den nuvarande
minimilönen är att märka, att den nu gällande barnmorskedistriktsindelningen
enligt styrelsens förslag bör undergå en väsentlig omreglering,
varigenom en utvidgning av distriktsområdena i åtskilliga fall skulle
komma att äga rum. Styrelsen utgår emellertid från det antagandet, att
nuvarande 2,103 distrikt endast skulle behöva reduceras till 2,000 distrikt.
Enligt förslaget skulle av kostnaden för barnmorskornas avlönande
å staten falla 200 kronor av lönen samt hälften av vartdera ålderstilllägget.
Landstingets bidrag skulle bliva lika stort samt därjämte pensionsavgift
å minst 10 kronor (förslagsvis 25 kronor). Återstoden av
avlöningsförmånerna skulle erläggas av barnmorskedistriktet. Samtliga
kommunalt anställda barnmorskor skulle lyda under för varje län för sig
tillsatta barnmorskestyrelser.
Enligt förslaget skulle kostnaderna för landstingen uppgå till 850,000
kronor och kostnaderna för staten till 550,000 kronor, allt årligen.
I skrivelsen den 7 december 1917 har medicinalstyrelsen till en Medicinaibörjan
beträffande barnmorskornas nuvarande avlöningsförhållanden åbe- styre]sen _deB
ropat följande inom riksförsäkringsanstalten uppgjorda tablå:
60
Sjätte huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
[16.]
Kommunalt anställda barnmorskors avlönings -
c
e
ä
&s?
3 3
M. 3
to X
ÖB
I »
tS g.
O
C£> Bo
B
Kf E
a o;
o ^
Cd B
o O
Öl B
p“ 3
& Si
B B
r 3
05 X
ÖB
I g
gS
CO P«
Q ^
ro p
^ o?
2 i
w
o o
o ö
q ^
ro p
^ o?
_ *■»
2 3
po
a ö
P ce
g W
§§
S5
CD po
w0*
ro p
^ o?
S i
Po
3 g
Antal Antal Antal Antal Antal
barnmorskor. barnmorskor. barnmorskor. barnmorskor. barnmorskor.
Stockholms stad...... |
|
|
|
|
|
|
| _ | _ | _ | — | • | |
| 1 | 1 | — |
» | län .. | — | — | — | 3 | 3 | — | 27 | 26 |
| 33 | 25 |
| 23 | 14 | 1 |
Uppsala | » | ............... — | — | — | — | — |
| 19 | 17 | 1 | 20 | 20 | — | 12 | 9 | 1 |
Södermanlands | » ... | ............... — | — |
| 1 | 1 | — | 7 | 7 |
| 22 | 19 |
| 28 | 24 | 3 |
Östergötlands | » | ............... — | — | — | 5 |
| 1 | 19 | 18 | — | 36 | 32 |
| 15 | 7 |
|
Jönköpings | » | 1 | 1 |
| 8 | 3 |
| 20 | 20 | 1 | 33 | 17 |
| 12 | 2 | — |
Kronobergs | » | 1 | 1 |
| 8 | 5 | 1 | 12 | 10 |
| 27 | 11 |
| 10 | — | — |
Kalmar | » | .............. — | — | — | 5 | 2 | — | 18 | 14 | 1 | 34 | 17 |
| 15 | 7 | — |
Gottlands | ») | ............... — | — | — | 2 |
| — | 9 | 9 |
| 20 | 18 |
| 5 | 5 | — |
Blekinge | » | ............... — | — |
| 1 | — | — | 6 | 4 | — | 16 | 9 | — | 8 | 2 |
|
Kristianstads | ») | ............... 3 | 2 |
| 5 | 2 | — | 44 | 36 |
| 71 | 18 |
| 20 | 6 | 1 |
Malmöhus | » | ............... 10 | 2 | 1 | 11 |
| 1 | 66 | 45 | 11 | 78 | 23 |
| 32 | 4 |
|
Hallands | )) | .............. 1 | — | - | 1 | — |
| 13 | 11 |
| 31 | 11 |
| 11 | 2 |
|
Göteborgs och Bohus | » | ............... 1 | — | — | — | 1 |
| 29 | 23 |
| 34 | 6 |
| 11 | 1 | — |
Älvsborgs | » | ............... 1 | — |
| 5 | — |
| 33 | 26 | 1 | 47 | 7 |
| 18 | 3 | 1 |
Skaraborgs | » | ............... 2 | — |
| 1 | — |
| 20 | 12 | 1 | 49 | 12 | 1 | 20 | 7 |
|
Värmlands | » .. | ............... — | — | — | 2 | — |
| 21 | 15 |
| 46 | 30 |
| 16 | 4 | 1 |
Örebro | »» | ............... 2 | — | — | 2 | 1 | — | 9 | 7 |
| 23 | 19 |
| 22 | 17 | 1 |
Västmanlands | » | 1 | — |
| 2 | 1 | 1 | 18 | 18 |
| 28 | 26 |
| 7 | 2 | — |
Kopparbergs | » | ............... — | — | — | 2 | 2 | — | 8 | 8 |
| 20 | 15 | L | 36 | 22 | 11 |
Gävleborgs | » .. | ............... — | — | — | 1 | — |
| 16 | 16 |
| 29 | 23 |
| 17 | 11 |
|
Västemorrlands | )) | ............... — | — | — | 2 | 2 |
| 25 | 23 | — | 49 | 29 |
| 9 | — | — |
Jämtlands | ») | ............... 1 | — | — | — | — | — | 14 | 14 | 1 | 35 | 25 |
| 10 | 3 | 1 |
Västerbottens | » | ................ — | — | — | 2 | — | — | 25 | 22 |
| 54 | 10 |
| 20 | 2 | 1 |
Norrbottens | )) |
|
|
|
|
|
| 3 | 3 | 1 | 24 | 13 |
| 25 | 7 | 1 |
|
| Summa 21 | 6 | l| | 69 | 29 | 7 | 481 | 404 | ! 38|| | 859 | 435 | 1 57 | 403 | 162 | 36 |
Anm. Slutsumman för antalet barnmorskor torde vara approximativ, enär uppgifter för år 1916 ännu ej ink
Sjätte huvudtiteln: 1918 drs tilläggsstat
61
[16.]
förhållanden enligt 1916 års uppgifter.
Kontant årslön av t 600—699 kronor, j | Naturaförmåner. (Bostad m. m.) | ö H pl co_ p: crq | Kontant årslön av 1 700 — 799 kronor. | N aturaformåner. (Bostad m. m.) | Dyrtidstillägg. | | Kontant årslön av j 800—899 kronor. ; | Naturaförmåner. (Bostad m. in.) | t? ji B DO Sk og | I Kontant årslön av 1 900—999 kronor. | Naturaförmåner. (Bostad m. m.) | Dyrtidstillägg. | Kontant årslön av 1.000—1,099 kronor. | | Naturaförmåner. (Bostad m. m.) | Dyrtidstillägg. | 1 Kontant årslön av ! 1,100—1,199 kronor. | Naturaförmåner. (Bostad m. m.) | O 3. cn Sä: jq | 1 Kontant årslön av | Naturaförmåner. | t) f El B so: crq CKi | Antal barnmorskor. |
Antal barnmorskor. | Antal barnmorskor. | Antal barnmorskor. | Antal barnmorskor. | Antal barnmorskor. | Antal barnmorskor. | Antal barnmorskor. | Summa. | ||||||||||||||
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 2 |
|
| 5 |
6 | 6 | — | i | — | — | i | — | — | — | — | — | 2 | — | — | — | — | — | 1 | — | — | 97 |
2 | — | — |
|
|
|
|
|
| i |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 54 |
9 | 4 | 2 | i |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| i | i | — | — | — | — | 69 |
13 | 5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 88 |
5 | 1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 3 |
|
|
|
|
| 82 |
6 | 1 |
|
|
|
| 2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 66 |
7 | 2 | — | 2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 81 |
1 | 1 | — | 2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 39 |
7 | — | 1 | 3 | — | — | 2 | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | 43 |
4 | — | — | 1 | — | — | 1 | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | 149 |
15 | 2 | 2 | 3 | i | — | 2 | — | — | — | — | — | 1 | i | — | — | — | — | — | — | — | 218 |
5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 62 |
3 | — | — | 2 | — | — | 1 | i | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | 81 |
14 | — | i | 2 | i | — | 1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 121 |
6 | — | — | — | — | — | 2 | i |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 100 |
8 | 2 | — | 4 |
|
|
|
|
|
| — |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 97 |
5 | 3 | i | 6 | 4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 69 |
6 | 1 | 2 | 1 | — | — | 2 | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | - | 65 |
19 | 3 | 3 | — | — | — | — | — | — | i | — | i | — | — | — | — | — | — | — | ■ — | — | 86 |
11 | 5 | — | 1 | — | — | — | — | — | i | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | 76 |
14 | 1 | 1 | 5 | — | i | —r | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | 104 |
5 | 1 |
|
|
|
| 1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 66 |
11 | 2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 112 |
13 | 2 | — | 3 | 1 | — | 5 | i | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | — | 73 |
197 | 42 | 13 | 37 | 7 | i | 20 | 3 | — | 3 |
| i | 3 | i | _ | 4 | i | _ | 3 | - |
| 2,103 |
från en del kommuner.
62
Sjätte huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
[16.] Härefter har styrelsen i föreliggande ämne vidare anfört:
»Enligt motiven till riksdagens beslut angående krigstidshjälp till kommunalt
anställda barnmorskor för år 1917 borde barnmorska, som enligt under år 1917
verkställd taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt åtnjutit inkomst till högre
belopp än 700 kronor, icke komma i åtnjutande av krigstidshjälp. I det förslag
till grunder för nämnda krigstidshjälps utbetalande, som statskontoret och medicinalstyrelsen
i gemensam skrivelse den 10 augusti 1917 avgivit, framhölls uttryckligen,
att nämnda summa, 700 kronor, vore för låg. Ämbetsverkens anförande
var följande: Mot det tydliga uttalande riksdagen i förevarande avse
ende
gjort hava ämbetsverken icke ansett sig kunna föreslå någon höjning av
berörda inkomstgräns, vilket varit önskligt med hänsyn till behovet av avlöningsförbättring
jämväl för den inkomstgrupp, som ligger närmast över 700 kronor.
Ämbetsverken vilja i detta avseende erinra därom, att enligt kungörelsen den
19 juni 1917 angående krigstidshjälp för år 1917 åt pensionsberättigade änkor
och barn efter befattningshavare i statens tjänst behov av krigstidshjälp skall
anses föreligga för pensionsberättigad änka utan pensionsberättigade minderåriga
barn, därest änkans sammanlagda inkomst under år 1916 icke överstigit 800
kronor. Taxeringen till inkomst- och förmögenhetsskatt kan emellertid icke
Hggas till grund för inkomstberäkningen, enär det endast undantagsvis förekommer,
att dylik taxering verkställes för inkomst understigande 800 kronor — en
omständighet som i och för sig skulle kunna anses tala för en höjning av maximiinkomsten
till 800 kronor’.
Såsom villkor för erhållande av ifrågavarande krigstidshjälp av statsmedel
stadgas i kungörelsen av den 7 september 1917, att vederbörande kommun tillskjuter
ett till minst hälften av statsbidraget uppgående belopp. Erån åtnjutande
av krigstidshjälp undantages barnmorska, som under år 1916 haft inkomst av
700 kronor eller däröver, samt barnmorska, som före den dag, då kungörelsen
trädde i kraft, lämnade kommunal anställning utan att omedelbart tillträda annan
sådan befattning. Krigstidshjälp av statsmedel utgår med dubbla beloppet avvad
vederbörande kommun lämnat såsom bidrag, dock högst med två tredjedelar
av det belopp, varmed den inkomst, som barnmorska under år 1916
åtnjutit, understiger 700 kronor, samt i intet fall med högre belopp än 100
kronor.
Enligt medicinalstyrelsens mening är med hänsyn till bestämmelsen om
700 kronors gränsen att förutse, att endast ett mindretal av de kommunalt anställda
barnmorskorna kunna komma i åtnjutande av någon krigstidshjälp. Deras
inkomstsumma torde nog i regel överstiga sagda belopp, om man skall inberäkna
såväl lön sqm naturaförmåner och inkomst av praktik och icke får göra avdragens
för yrkesutgifterna.
I det utlåtande, som medicinalstyrelsen den 24 april 1917 i anledning av
framställning från riksdagens statsutskott avgav över de motioner, som lågo till
grund för riksdagens omförmälda beslut rörande krigstidsunderstöd åt barnmorskor,
anfcrdes och åberopades en statistik över barnmorskornas totala inkomster,
hopsamlad av legitimerade läkaren E. Berglund.
Enligt denna statistik uppgår medelsiffran för en kommunalt anställd barnmorskas
totala inkomst till 738 kronor. Härvid bör dock beaktas, att de repeterande
barnmorskorna, vilka lämnat de till grund för sammanställningen liggande
uppgifterna, antagligen höra till de bättre situerade inom kåren. En in
-
Sjätte huvudtiteln: 1918 års till äggsstat.
03
kionoi utesluter emellertid helt och hållet från krigstids -
komstsiffra å 738
hjälpen.
Eiksförsäkringsanstaltens redogörelse över kommunalt anställda barnmorskors
avlöningsförhållanden visar även tydligt, att krigstidslijälpen för år 1917 endast
an komma ett fatal barnmorskor till godo. 70 barnmorskor hava en lön av 700
™n°L,°C1 därutöver och äro således alldeles ur räkningen. 197 hava lön å
b i .-i .onor och av dem hava 42 naturaförmåner. Även om inkomsten av
praktiken ej ens uppgår till mer än 100 kronor, bortfaller även denna grupp helt
oc hållet. 40.j barnmorskor hava lön å 500—599 kronor och av dessa hava icke
mindre an^ i62 dessutom naturaförmåner. Beräknas lönen till 500 kronor och
naturaformanerna fall 150 kronor, behöver inkomsten av praktiken endast uppgå
! , .9, kronor, för att de 162 av denna grupp skola bliva uteslutna från krigstidslijalp
De återstående 241 i gruppen hava sannolikt eu lön något övernfrni
500 krT)r’ e,ft®rso,m de sakna naturaförmåner. Uppskattar man lönen
utesluten1101 ^ 1>raktlklnkomsten såsom vanligt till 150 kronor, är hela gruppen
Lön å 400—499 kronor uppbäres av icke mindre än 859 barnmorskor Av
dessa hava 43o naturaförmåner. Aro för de sistnämnda lönen 400 kronor naturaformanerna
värda 150 kronor och praktikinkomsten 150 kronor, är man uppe i
en totalinkomst a 700 kronor och krigstidshjälp utesluten. De 424 i denna grupp
som icke hava naturaförmåner, skulle med samma beräkningssätt komma upp till
tidshjälperf ^ miDSt 6°° kr0nor och sålunda vara berättigade till en del av krigs
Av
gruppen med lön å 300—399 kronor åtnjuta 404 naturaförmåner och
med ovan angivet ^ beräkningssätt skulle deras inkomst stiga till omkring 600
ronor De aro sålunda berättigade till eu del av hjälpen. Övriga i gruppen,
77 stycken, bliva berättigade till full krigstidshjälp. e b fp ,
Återstående i redogörelsen upptagna barnmorskor, uppgående till allenast
tidshjälp med l0n Under 300 kr°n0r synas aven bliva berättigade till full krigs
0
loa Sammanfattmngen av den verkställda undersökningen blir alltså den, att av
U1., ko“nmAlalt anstallda barnmorskor 170 äro berättigade till full krigstidshja''15.
828 till ungefär halv sådan hjälp och 1,105 med stor sannolikhet ej alls
berättigade till någon krigstidshjälp. J
Tiden för ingivande av ansökning om krigstidshjälp för år 1917 utgår först
e°n * ??arf, ^ ^,an ^an eJ ännu få några upplysningar om i huru
manga tall sådan hjalp kommer att utgå. Sannolikt torde dock vara, att de vid
omförmäla undersökning erhållna siffrorna å till krigstidshjälp helt eller delvis
berättigade torde komma att visa sig snarare för höga än för låga
, • /P,et synes medicinalstyrelsen därför ofrånkomligt, att, vid bestämmande av
kngstidshjaip för ar 1918, inkomstgränsen måste väsentligt höjas, om ej hjälpen
skäll bliva alldeles illusorisk. Medicinalstyrelsen föreslår därför, att gränsen
för kngstidshjalps erhållande för år 1918 sättes vid en totalinkomst ej över?Man(*e
kronor. I detta belopp synes icke böra inräknas den krigstids
hjalp
av statsmedel, som eventuellt utgått enligt förberörda kungörelse den 7
september 1917.
1 den av årets riksdag beslutade ändringen av lagen om kommuns
i m Gvi- , K anstaUa barnmorska torde kommun från och med den 1 januari
1918 bliva skyldig att avlöna barnmorska med minst 400 kronor förutom Datura
-
[16-]
64
Sjätte huvudtiteln: 1918 års till äggsstat.
ng i förmåner. Denna kommuns skyldighet skulle enligt medicinalstyrelsens löneL
’J regleringsförslag överflyttas å det reglerade barnmorskedistriktet. Såsom styrelsen
i detta förslag närmare angiver, vore det icke lämpligt eller ens möjligt
att belasta kommunerna med än ökade utgifter till barnmorskornas avlöning.
Samma skäl tala även för, att ej begära bidrag från kommunernas sida till krigstidshjalpens
erhållande, utan bör denna hjälp, i avvaktan på den slutliga löneregleringens
genomförande, helt och hållet påvila staten.
Skall krigstidshjälpen bliva av verklig betydelse för barnmorskorna, måste
även maximibeloppet för densamma höjas från 100 kronor till 200 kronor. Den
nu rådande dyrtiden utgör ett fullt tillräckligt skäl för en sådan höjning. Beloppet
kommer då även att bliva detsamma som det, som av styrelsen föreslagits
för det direkta avlöningsbidrag, som enligt löneregleringsförslaget skulle utgå av
stelt sm ©del
Krigstidshjälp för år 1918 bör utgå med det belopp, varmed den inkomst,
som barnmorska under år 1917 åtnjutit, understiger 1,000 kronor, krigstidslijälp
av statsmedel ej inberäknad, samt i intet fall med högre belopp än 200
kronor. o
Enligt grunderna för de bestämmelser, som gälla för 1917 års kngstidshjälp,
bör från åtnjutande av sådan hjälp för år 1918 undantagas barnmorska,
som under år 1917 haft inkomst av 1,000 kronor eller därutöver, krigstidshjälp
av statsmedel ej inberäknad, samt barnmorska, som före den dag, då kungörelse
i ämnet träder i kraft, lämnar kommunal anställning utan att omedelbart tillträda
annan sådan befattning.
Genom en krigstidshjälp för år 1918 av nu föreslagen omfattning kommer
statsverket att åsamkas en kostnad, väsentligt överstigande det belopp å 100,000
kronor, som av riksdagen anvisades för enahanda ändamål för ar 1917.
För det erforderliga statsanslagets bestämmande torde en undersökning
liknande den, som ovan företagits rörande 1917 års krigstidshjälp, kunna tjäna
till ledning. Av 2,103 barnmorskor skulle endast 40 ej bliva berättigade till
någon hjälp, 72 bliva berättigade till ungefär halv hjälp och återstående 1,991
med sannolikhet erhålla rätt till full krigstidshjälp.
Ett anslag å omkring 400,000 kronor skulle enligt denna beräkning bliva
erforderligt.»
Under åberopande av vad sålunda anförts bär medicinalstyrelsen
hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att på extra stat för
år 1919 anvisa ett förslagsanslag å högst 400,000 kronor att förskottsvis
utgå under år 1918 som krigstidshjälp till kommunalt anställda barnmorskor
med högst 200 kronor till varje enligt de grunder, som av
Kungl. Maj:t komme att bestämmas.
Departements- Med hänsyn till vikten av att barnmorskorna snarast möjligt beredas
chefen. en någorlunda tryggad ekonomisk ställning hade det varit synnerligen
önskvärt, att frågan om en lönereglering för dem kunnat i enlighet med
av riksdagen uttalad önskan framläggas för innevarande års riksdag.
Det är därför att beklaga, att detta på grund av förut omnämnda skäl
Sjätte huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
65
icke låter sig göra, utan måste frågan, sedan vederbörande landsting
blivit hörda, anstå till nästkommande års riksdag.
Av den föreliggande utredningen torde emellertid framgå, vilket
jämväl lärer vara allmänt känt, att det stora flertalet kommunalt anställda
barnmorskor på grund av kristiden befinner sig i en särdeles
tryckt ekonomisk ställning. Det synes mig därför vara en plikt för
statsmakterna att, i likhet med vad som skedde under år 1917, jämväl
för år 1918 träda hjälpande emellan och bereda denna kår någon krigstidshjälp.
Att märka är, att barnmorskorna, oaktat den år 1917 beslutade
provisoriska löneförhöjningen, säkerligen i ett flertal fall komma
i en sämre ställning under år 1918 än under år 1917, därest icke
krigstidshjälp kan beredas dem jämväl för år 1918. Nämnda löneförhöjning
uppgår nämligen allenast till 100 kronor, under det krigstidsbidraget
av statsmedel för år 1917 jämte det såsom villkor för nämnda
bidrags utbetalande stadgade kommunala dyrtidstillägget kan uppgå till
sammanlagt 150 kronor.
I likhet med medicinalstyrelsen finner jag en höjning av statsbidragets
maximibelopp från 100 kronor till 200 kronor fullt motiverad
av den rådande dyrtiden, som för barnmorskorna gör sig gällande icke
blott i fråga om levnadsomkostnaderna utan även beträffande de instrument
och materialier, som erfordras för utövandet av deras yrke. Förslaget
står härutinnan i god överensstämmelse med styrelsens förslag
till lönereglering för barnmorskorna.
Ett villkor om bi dragsskyldighet från kommunernas sida torde icke
böra uppställas för tillgodonjutande av den krigstidshjälp av statsmedel,
som kan komma att beviljas under år 1918. Att ålägga kommunerna
att för sistnämnda år utgiva ytterligare bidrag utöver den från nämnda
år höjda avlöningen synes nämligen allt för betungande för många kommuner.
Den beslutade löneförhöjningen, som av riksdagen uttryckligen
betecknats såsom en provisorisk krigstidshjälp, uppgår till hälften av
det nu ifrågasatta högsta krigstidsbidraget av statsmedel för år 1918
och står således i samma proportion härtill som det kommunala dyrtidsbidraget
för år 1917 till krigstidshjälpen av statsmedel för samma år.
Enligt medicinalstyrelsens förenämnda löneregleringsförslag skulle ej
heller av den kontanta minimilönen mera än 400 kronor, eller lika mycket
som det nu stadgade avlöningsbeloppet, gäldas av barnmorskedistrikten.
I fråga om den inkomstgräns, vid vars överskridande krigstidshjälp
av statsmedel icke må utgå, har medicinalstyrelsen föreslagit, att barnmorska,
som under år 1917 haft inkomst av 1,000 kronor eller därutBihang
till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 2 höft. 9
[16.]
66
Sjätte huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
[16.] över, krigstidshjälp av statsmedel ej inberäknad, bör undantagas från
sådan hjälp. Högsta understödet eller 200 kronor skulle tillkomma
barnmorska med inkomst ej överstigande 800 kronor. Om inkomsten
överskridit detta belopp, skulle understödet begränsas så, att inkomsten
jämte understödet utgör högst 1,000 kronor. Att en höjning av den
för åtnjutande av 1917 års krigstidshjälp bestämda inkomstgränsen i
förevarande fall bör ske, finner också jag vara av omständigheterna
oundgängligen påkallat. Därest nämnda inkomstgräns bestämmes på
sätt styrelsen föreslagit, skulle enligt den föreliggande utredningen av
2,103 barnmorskor endast 40 bliva utan dylik krigstidshjälp, 72 berättigade
till ungefärligen halv hjälp och återstående 1,991 med sannolikhet
till full krigstidshjälp.
Enligt medicinalstyrelsens beräkning erfordras vid bifall till vad
sålunda föreslagits för ifrågavarande ändamål för år 1918 ett belopp
av 400,000 kronor. Då denna beräkning icke givit mig anledning till
erinran, får jag alltså hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till beredande enligt grunder, som av Kungl.
Maj:t närmare bestämmas, av krigstidshjälp till kommunalt
anställda barnmorskor med högst 200 kronor
till varje på tilläggsstat för år 1918 såsom förslagsanslag
anvisa ett belopp av 400,000 kronor.
17. Löneförbättring för vissa vaktmästare och med dem jämförliga
befattningshavare.
[17.] Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet till stats
Loneförbätt-
rådsprotokollet över finansärenden denna dag anfört i fråga om bere"Vaktmästare
dancle av löneförbättring för vissa vaktmästare och med dem jämförliga
och med dem befattningshavare, hemställer jag, att Kungl. Maj:t behagade föreslå
jämförliga riksdagen
b efältning a- ° .
havare. att i avvaktan på den proposition, som kan komma
att avlåtas angående beredande av löneförbättring för
vissa vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare^
för ändamålet tillsvidare under sjätte huvudtiteln
på tilläggsstat för år 1918 beräkna ett förslagsanslag,
högst 34,000 kronor.
Sjätte huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
67
18. Kostnader för kommittéer och utredningar av sakkunniga.
Hänvisande till vad jag under punkten 93 anfört till statsråds- ng i
protokollet denna dag i fråga om anslagsäskandena beträffande sjätte Kostnader för
huvudtiteln för ar 1919 far jag vidare hemställa, att Kuugl. Maj:t måtte kommuner
föreslå riksdagen '' m m
att till bestridande av kostnader för kommittéer och
utredningar genom sakkunniga på tilläggsstat för år
1918 anvisa ett förslagsanslag om 280,000 kronor.
19. Extra utgifter.
Med hänvisning till vad jag anfört under punkten 94 av samma [19.]
statsrådsprotokoll hemställer jag slutligen, att Kungl. Maj:t måtte före- Extra
slå riksdagen utgifter.
att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget
till extra utgifter å tilläggsstat för år 1918
anvisa ett förslagsanslag, högst 20,000 kronor.
I vad föredragande departementschefen hemställt
och föreslagit beträffande anslagen under sjätte huvudtiteln
å tilläggsstat för år 1918 instämde statsrådets
övriga ledamöter; och behagade Hans Maj:t Konungen
bifalla, vad sålunda blivit av statsrådet tillstyrkt, samt
förordnade tillika, enligt statsrådets hemställan, att
utdrag av detta protokoll skulle överlämnas till finansdepartementet
till ledning för författande av Kungl.
Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående tillläggsstat
för år 1918.
Ur protokollet:
Fredric Hawerman.
68
Sjätte huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
Sammandrag och register
till
tilläggsstaten för sjätte huvudtiteln för år 1918.
|
|
|
| Extra |
|
►ti p | w | tzä |
| anslag. |
|
ÖL |
| ►i |
|
|
|
|
|
|
| Kronor | Ö. |
|
|
| A. Departementet. |
|
|
1 | 1 | i | Avlöningstillägg till tre befattningshavare i departementet, förslags- | q ann |
|
|
|
| anslag, högst .......................................................................... |
|
|
|
|
| B. Överståthållarämbetet. |
|
|
2 | 2 | 2 | Utgivande av »Polisunderrättelser», förslagsanslag, högst .................. | y,6uu |
|
|
|
| C.'' Landsstaten. |
|
|
3 | 2 | 3 | Avlöningstillägg åt lappfogdar, förslagsanslag, liögst ........................ | 3,000 | — |
|
|
| D. Väg- och vattenbyggnadsväsendet. |
|
|
4 | 2 | 4 | Sandvikens hamn på Öland, reservationsanslag ................................. | 69,200 | — |
5 | 4 | 5 | Upprensning av Oxdjupet, reservationsanslag .................................... | 200,000 | — |
|
|
| E. Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården. |
|
|
6 | 25 | 6 | Statens farmaceutiska laboratorium, förslagsanslag, högst.................. | 3,000 |
|
7 | 25 | 7 | Förvärv av mark för utvidgning av Växjö hospital, förslagsanslag...... | 133,425 | — |
8 | 49 | 8 | De genom medel ur Konung Oscar II:s jubileumsfond inrättade folk- |
|
|
|
|
| sanatorierna, förslagsanslag, högst ........................................... | 0U,UUU |
|
9 | 49 | 9 | Inköp av radium för svenska cancerföreningens Stockholmsavdelnings |
|
|
|
|
| sjukhem i Stockholm, reservationsanslag .................................... | 100,000 |
|
|
|
| F. Diverse. |
|
|
10 | 50 | 10 | ”Regeringsrättens årsbok, förslagsanslag............................................ | 12,000 | — |
11 | 50 | 11 | Bidrag för odling ag frön för uppdragande av medicinalväxter m. m., | 1,500 |
|
|
|
| förslagsanslag, högst.................................................................. |
| |
12 | 50 | 12 | Täckande av vissa förskott, förslagsanslag, högst.............................. | 459,375 | — |
13 | 55 | 13 | Täckande av vissa ej anmälda förskott, förslagsanslag, högst ............ | 80,000 | — |
14 | 55 | 14 | Extra lönetillägg, förslagsanslag ...................................................... | 12,000 | — |
15 | 56 | 15 | Krigstids till ägg och krigstidshjälp, förslagsanslag .............................. | 4,000,000 | — |
16 | 56 | 16 | Krigstidshjälp åt kommunalt anställda barnmorskor, förslagsanslag ... | 400,000 | — |
17 | 66 | 17 | Löneförbättring för vissa vaktmästare m. fl., förslagsanslag, högst...... | 34,000 | — |
18 | 66 | 18 | Kostnader för kommittéer och utredningar genom sakkunniga, förslags- |
|
|
|
|
| anslag ................................................................................• | 280,000 | — |
19 | 67 | 19 | Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till extra utgifter, för- |
|
|
|
|
| slagsanslag, högst..................................................................••• | 20,000 | — |
|
|
| Summa kronor | 5,870,700 | - |
Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1918.
ww
V.v\o Ty.waey /T/-
OA\",v
PL. I.
FOR5LRG TILL UPPREH5/1 Hl G RV
OX DJUPET SRMT TILL FARLED
MELLAN 5TOCKHOLM OCH DESS
SÖDER SKRFtGRRD.
Ö VEFSUXTSKCRTa.
öjholmen
äng ho l/n
ft^/nnholmgii
\ume/tetmora>ä /
mnaiu
Kdp/wtineii
NvvSVy
Äxim ''vyiyvOvow
it i ty^Onuiimh
...grälhafs grund** w Skratta
Q. V : 1 v A.%pftolmen ■
\ f ,^>3 I
$£ohnfmeh [■ ‘v“
^istropfk^yn
S vinningeudd
kKA» f - fe ■
Strån Ra m*
Säot f^äsöverx.
iStorsartd
Éfilr HpyuÄ*?
struteken.
P 7v%#NeA;
tctSÖ
rifwlmen
ScUtvi
längiUftfn
x^Kogrholnftyt
4a va?
j</AS
inTiomtRriTr
O^NVVVrv ^
lina:
/Barifkholm
tyvno/ ring
JT.Stafsu
ni/ioimÅf w
9-
,‘>te o,*uuxV<’i
•^fästr vggon
JSaeären
Tprsfängert,
örnen
^ v .fe
,*A jg
skurpå
WkcasL
Räfsrii
Vésterkolijien^\
Snäckan.
^Ködergt
trrkyrt/.,.
''av; .v *J / Lindholmen
uAo l/n fn f.
\ 3 ^ V-O V ''.V \S Ä Y V -A TV
Ekerön
mm söPb,
ylk-S&at
VjY\^£\A*A 1\?3?
^i/ckho t in
f- UJU( #
fflTrftobnen
dlhdhnarrie h
fUnrdJtknr *V
Vester ört
Skroggen
(Tranftx)b
voYvfite
pLigiphotnn
&WM
S-C
uma/i
^4 nkarftolmen
gä ngshobnen
(men A
(obrie/i
\0wnsm\Mr
, ^/Gp - ?:-''■— f..w
yörnliab
&as\Aö iy
Ifho/ineh^
sholmem
!.oVö V\?o
''Kkhobnetx
ÄCJ
IkVXi- > V. ef
i lya. y X
£>u''o ^V Höthabneit''-’ -
exx
Tjondholm en
t ken# ku
pfl vt0:-2}rän8äji
(PSfä/ifholmen
ÄÉ,
VifW0
M-U.ini/r
firat mes k/fJQj
>tmeft>
. ■ : f/A
jftra/ihM
Ennddt
fonftanda ’
l»liru
\vo V va
Tdgrörhatmrn
Stif/ig.vkrb''
.EjfirnMolmeid
vOT/.V ivifiaruii
v/mAalyjl
P fi>\0 «3>
IPRarnwj
laga
■kuggqi>
''W¥^~W>
Cfcld ''. iuai V ? -=. -^TSn/.-v
f.äjfpö/igejt
i.^ilKalföl
\EldAn
U/äng ertd
y/å/sfirtsi
;).<A|-Ä,
Kargrtuiderv
^■ykrFÉy
1 \ Y v\
limen
WS&g&Pr yy!
rasthohru
fn g boskap
Pawi
Vrång halm en
himla rkshofmen
vJforrhi>lm*n
Lo t edil**)
iikÄysAli
■lirum n
''ttrhammarskithht
~!r,mrn.emit\
''Ti *:d. Val-''VlLjtimÖ Ci
•Ko lvu
dkvbben
ängholmen
Zfushare/^
o?
\>\\VV Y\ »V
ffiSvartskär
m.*
(ffagfäiltn
,v j^Uröksk/ir **
, . Eäxudden.
fi u/ho Irnen^cv ,, *
\J.gndgb.''
sudderi,
Rista kska na ten
Ur/>
Eu;''flin ''
eixv.^
ssöiBI
tSMM.
famn,
^J>tJiepgsk,fj -
or SO
fm e/v
Otc a %Vax
ti o rem ec/ska na/en
(fräs kär
lind.
''iCaffiikär
''''ran/xrö
''''\w^arv\i>\
^1''^ änxrruinsskärrn;
Vyl\ v v\
\derskdr
''SäCtsJ
S''t/> rom
-lÉfistSkären
oärrtsh/i /rri en
) d\- v\
''.Fu/ksknr
dskären.
Mttetkdm
''éheingskär
-Labb#!
Hanspn
Boiudmeto
Stängs kär
elho/menf -
r/hagen
yRissfll
renöra
■Franska stenar
Q Svarfkttlib
**g£.
.Hu än dskäF
•''■ äfirandskdr
E Ig kub hn.
Uigä^i
Mel/brnftoskär ‘
'' .....:eö
Wo|8
JMvrqBS3S$£:,
teokskär
land
MunköiL
iullskär
''Sandskär
Ste
pjMfirryrunj/
Srmskm
Längholmei
la/ibojkti
i\ÄY^
,x%ulteri
''Vuruskär
!Z iodal
Högh. oht&iiii
rshofmett
A&m*
tönnsÅu/r
M".
&Irt/erkubb
Rönnskär
Ironuufden
Fg/uhoina
Keekskär\
Hrajiälwlrrtn
ilmarne.>
Yvv y
St Korp mani
dC
tllanSkär
irmhätn
Nämdöliöte
tredsk/*
Krokhofmei
lyarrn
K Tnflhoirét1''-
a?ve\Y
(''.//•. //
Tegeflh
.Bullel
ftJ''rätsh.ohnm
x*JÉt/(/''knäset
ijoråd ön<
iöksk/ir
öfnik*
M''ellädskären
ka/iso
Hästholmen, i
AyCw&XXV
ffässkär
M , .Wf.-to tPMm
* f ffmköttskär
Moru^s^får.^jg ■,
y^<d{,ä,igsk/ir
•va ;'';s . ,.'':".v-*. '';
Ö5to c A /-> o /jet7 c/en /S
(rrä/uftL/ing)
gtsshäi
VaVvCtv
v\ e \\
ivV///}o%>7/wi^ÄK
Hög holme/
-osfaragA’
Sk/igssk/i
ll/fåröé
att -
yKaiiboll nen
/9/7
snar
Vwlawo
-As mans skären -
KLfå$£.jK0/yaLhoMM/s$/o/yE/y
yörk^Ear^
rf d-J L
(»y ,#5j [
ginge/t
WWt\
(Stinn unk/töt/ugn
Jfönnskär}$('' \
ÖvVc«v^«xv
''1‘ydv ÄlC-w
Brunsko
Eklint in
Sunnan
@L. Stendöi
''ttSrxmliolmem IA)
| Cekgfltoijt
Jc% :
Urnetyio/men
Hamn.
fM SE$Bri$k<
''/Utskär &
Skeppsi
\64 Yk/äkm
|ÉHgholmeri
Sm/jy.
lörgrurub
it
Stenskor
tyder/yt J
Mogskepp ^
åkäran
Höghplm,
wrsfudi/ien
fnken■
^Xl/Aacff*
Åt ° 5 dAspskgr
Hästholmen
Uirtklubb
Urtterg
•»''.*»*3* K? ''■ I
mfi
*¥3&
frimm
iSäkrgplet
Sx\\ Vy
wwsr
(frönskäE
ftholmeo
lafreskär
hngeiiui^sskäre!
Wånöi
törtöBimsö
(anskär
mdemdr t&ér
^ "baiinrö
gällt olt(teiw
MåpMädten
^(rrti/naksh/4jlftet<x^
tyijbugn -
Lökholnu
Jutskär
r (®Rökobh
fxKymendäB*
)ru/ul
Mickel.^
'' C-&4
Oxhrlnu,oQ
i ....-•''ö\y ■ j.
mm
i^gfeVél''
Biskopsöi
Änsk/irmå.
Vrs terh obrh
yg/kskär ,
Skalan 1:100000
JDaf/irö s/yfun
(1''JTorrhoi
tillbe -
^j(''t^i,gaf>rtdtr‘i
wså
T. ^
Cvyvv -
5000
10000 Mt.
T.''j^rrJl <Ud^*..LS.
Tf//! //uiec/ds/cor''
Till Landsort
*''771/ G tf/fn ge
(Irans för fästnings skyddsområde " / färgens från lastningen vända- käril angel'' denna gräns)
mm
förr.
WEiäsuaniti
Gen. Stab.Lit. anst. stookhoem 1917
Sjunde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
1
Tilläggsstaten för år 1918.
Sjunde huvudtiteln.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 14 januari
1918.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern EdéN,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,
Statsråden: Petersson,
Schotte,
Petrén,
Nilson,
Löfgren,
friherre Palmstierna,
Rydén,
Undén,
Thorsson.
Efter att hava hänvisat till vad till statsrådsprotokollet den 31
december 1917 yttrats angående uppgörande av en tilläggsstat för år
1918, redogjorde departementschefen, statsrådet Thorsson, för de frågor,
som rörde regleringen av utgifterna under sjunde huvudtiteln å berörda
tilläggsstat, samt anförde därvid:
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.)
1
2
Sjunde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
[1-]
Anställande
av ytterligare
två kvinnliga
biträden hos
statskontoret
m. m.
[2-]
Förstärkning
av arbetskrafterna
för
utövande av
den lokala
tillsynen över
fartygs sjövärdighet.
A. I>e centrala ämbetsverken.
1. Anställande av ytterligare två kvinnliga biträden hos statskontoret in. ni.
Under åberopande av vad jag iörut denna dag, vid anmälan av
frågorna rörande regleringen för år 1919 av utgifterna under riksstatens
sjunde huvudtitel, under punkt 5 anfört, hemställer jag, att Eders Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen
att, till anställande i statskontoret under viss
del av år 1918 av ytterligare två kvinnliga biträden
och en amanuens samt till bestridande av ökade kostnader
för renskrivning i nämnda ämbetsverk, å tilläggsstat
för år 1918 anvisa ett förslagsanslag,
högst ............................................................... kronor 7,350.
2. Förstärkning av arbetskrafterna för utövande av den lokala tillsynen över
fartygs sjövärdighet.
På sätt jag förut denna dag, vid anmälan av frågorna rörande
regleringen för år 1919 av utgifterna under riksstatens sjunde huvudtitel
under punkt 8 anfört, har jag för avsikt att samtidigt med förslag
till omorganisation av kommerskollegium jämväl framlägga förslag till
förändrad organisation av förhandskontrollen å fartygs sjövärdighet, och
har Eders Kungl. Maj:t på därom av mig gjord framställning beslutat
föreslå riksdagen att, i avbidan på proposition i ämnet, bland de ordinarie
anslagen för år 1919 beräkna visst belopp för ändamalet. För ar 1918
torde emellertid liksom för år 1917 behov komma att föreligga av sakkunnig
extra arbetshjälp åt fartygsinspektörerna. Till denna fråga torde
jag få tillfälle att återkomma vid anmälan av förberörda omorganisationsförslag;
och torde nu i förslaget till tilläggsstat erforderligt belopp —
förslagsvis 10,000 kronor — allenast fa beräknas.
Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att
till förstärkning av arbetskrafterna för utövande
av den lokala tillsynen över fartygs sjövärdighet
å tilläggsstat för år 1918 beräkna ett förslagsanslag,
högst............................................................... kronor 10,000.
Sjunde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
3
!. Bergsbruket.
1. Bergsskolan i Falun jämte därmed förenade yrkesskolor.
Under åberopande av vad jag förut denna dag, vid anmälan av .
frågorna, om regleringen lör år 1919 av utgifterna under liksstatens Falun jämte
sjunde huvudtitel, under punkt 18 anfört, hemställer jag, att Eders **
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen yrkesskolor.
att såsom bidrag till täckande av vissa omkostnader
under år 1917 vid bergsskolan i Falun jämte
därmed förenade yrkesskolor å tilläggsstat för år 1918
anvisa ett förslagsanslag, högst............... kronor 1,200
med rätt för Kungl. Maj:t att låta utbetala beloppet
till brukssocietetens fullmäktige i järnkontoret,
sedan villkoren för lyftandet av det utav 1916 års
riksdag för år 1917 beviljade anslaget till nämnda
skolor visats behörigen fullgjorda.
C. Handel och sföiart.
1. Bidrag till underhållande av handelshögskolan i Stockholm.
Under åberopande av vad jag förut denna dag, vid anmälan av O-j
frågorna rörande regleringen för år 1919 av utgifterna under riksstatens handelskögsjunde
huvudtitel, under punkt 19 anfört, hemställer jag, att Eders skoianiStockKungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen
att, under förutsättning att verksamheten vid
handelshögskolan i Stockholm fortsättes efter i huvudsak
den nu följda plan, såsom bidrag till underhållande
av samma skola å tilläggsstat för år 1918 anvisa ett
förslagsanslag, högst.............................. kronor 15,000
att till handelshögskoleföreningens i Stockholm styrelse
utbetalas under senare halvåret 1918, under villkor
att minst tolv friplatser för studerande vid högskolan
under läsåret 1918—1919 inrättas.
4
Sjunde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
2. Förhöjda understöd till Göteborgs handelsinstitut och Stockholms
han delsgymnasi nm.
[5.] Under åberopande av vad jag förut denna dag, vid anmälan av
understaden föågorna rörande regleringen för år 1919 av utgifterna under riksstatens
Göteborgs sjunde huvudtitel, under punkt 20 anfört, hemställer jag, att Eders
“Set KunSL Mai:t måtte föreslå riksdagen
att till beredande för år 1918 på de av mig förordade
villkor av förhöjda understöd åt Göteborgs
handelsinstitut och Stockholms handelsgymnasium med
respektive 17,0i>0 och 13,000 kronor utöver till dem
redan anslagna belopp å tilläggsstat för år 1918 anvisa
ett förslagsanslag, högst.......................... kronor 30,000.
3. Bidrag till Sveriges allmänna exportförening.
[föj Sveriges allmänna exportförening, som alltsedan sin tillkomst år
SvertgValu ^87 åtnjutit statsunderstöd, har i sådant avseende för vart och ett av
manna export-å ren 1910, 1911, 1912 och 1913 tilldelats ett sammanlagt belopp av
,bnnmg. 35^100 kronor för föreningens verksamhet ävensom tillerkänts rätt till
ersättning för föreningens postavgifter med det belopp, vartill desamma
enligt postbok och kvitterade räkningar visades hava under året uppgått,
dock att nämnda ersättning icke fått överstiga för ett vart av åren
1910 och 1911 4,300 kronor samt för vartdera av åren 1912 och 1913
5,500 kronor.
Statsunderstödet har under nämnda fyra år årligen utgått med
5,000 kronor ur handels- och sjöfartsfonden, med 13,300 kronor ur
manufakturförlagslånefonden och med 16,800 kronor såsom anslag b
liksstaten, varjämte ersättningen för postavgifter guldits ur sistnämnda
fond.
Härefter har statsunderstödet till föreningen för åren 1914 och
1915 utgått med vissa reducerade belopp. Sålunda sänktes understödet,
Irånsett ersättningen lör postavgifterua, vilken fortfarande utgick med
5,500 kronor, för år 1914 till 30,900 kronor och för år 1915 till 24,850
kronor. Denna anslagsminskning kom manufakturförlagslånefonden till
godo, och riksstatsanslaget ävensom bidraget ur handels- och sjöfartsfonden
bibehöllos vid oförändrade belopp av respektive 16,800 kronor
holms handelsgymnasium.
Sjunde huvudtiteln: 1918 års tUläggsstat. 5
och 5,000 kronor. Manufakturförlagslånefonden, ur vilken fortfarande
gäldad es ersättningen för postavgifterna, koin alltså att därutöver för
nu ifrågavarande ändamål bidraga med 9,100 kronor för år 1914 och
3,050 kronor för år 1915.
För år 191(1 utgick statsunderstödet med 30,050 kronor jämte ersättning
för föreningens postavgifter till belopp av högst 6,000 kronor.
Utgifterna för statsunderstödet fördelades mellan fonder och riksstat
sålunda, att från handels- och sjöfartsfonden utbetalades 9,400 kronor
och från manufakturförlagslånefonden 3,050 kronor jämte ersättningen
för postavgifterna, medan återstoden, 17,600 kronor, av riksdagen anvisades
såsom anslag på riksstaten.
För år 1917 gjorde föreningens styrelse framställning om beviljande
av statsbidrag till belopp av 18,500 kronor, varjämte styrelsen hemställde
om ersättning för postavgifterna med 8,500 kronor.
I sitt över berörda framställning den 28 november 1916 avgivna
utlåtande yttrade kommerskollegium bland annat, att kollegium denna
gång icke ansett behövligt att ingå på någon sådan granskning i detalj
av det av föreningen uppgjorda förslaget till inkomst- och utgiftsstat, som
under en följd av år verkställts, samt anförde till förklaring härav följande:
»Under i stort sett enahanda förhållanden som i förevarande fall lämnas av
statsmedel bidrag till åtskilliga enskilda institutioner, vilkas verksamhet synts vara
av den allmännyttiga art, att staten skäligen bör bära åtminstone en del av kostnaderna
för verksamheten, och vilka överhuvudtaget befunnits vara i behov av statsunderstöd.
Beloppet av statsunderstödet, som lämnas antingen för något särskilt
av vederbörande institutions syften eller till förmån för hela dess verksamhet, avväges
väl närmast efter institutionens nytta för det allmänna. Till gengäld för
understödet får vederbörande ofta underkasta sig viss kontroll från statens sida av
verksamheten i fråga. Denna kontroll avser i regeln endast att vinna säkerhet för
att verksamheten eller den speciella grenen därav bedrives på det sätt och i minst
den omfattning i övrigt, som föranlett statsunderstödet, medan en detaljerad granskning
av institutionens utgifts- och inkomststat eller ett fastställande från statens
sida av dennas olika poster icke i allmänhet lärer ifrågakomma. Den vederbörliga
kontrollen utövas ofta genom en av Eders Kungl. Maj:t eller särskild statsmyndighet
förordnad inspektor eller revisor. I kanske de flesta fallen övertygar sig vederbörande
statsmyndighet om att förhållandena äro tillfredsställande genom en överblickande
granskning med ledning jämväl av den berättelse över verksamheten, som
institutionen i fråga må hava sig ålagt att förete. I övrigt bestämmer institutionen
själv den närmare anordningen av sin verksamhet och användningen av såväl statsanslaget
som egna medel, blott den icke går utom ramen av det eller de givna
syftena. Förutom att en längre gående kontroll i regeln torde vara obehövlig vinnes
ock på detta sätt åt vederbörande företag den frihet att utveckla och anpassa sig
efter förhållandena, som torde i allmänhet utgöra den bästa förutsätl ningen för att
statsanslaget skall bliva till verkligt gagn och som i övrigt är bäst förenlig med en
enskild institutions karaktär.
6
Sjunde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
Att göra nu ifrågavarande företag till föremål för någon undantagsbehandling
i sist berörda avseenden synes ej vara av nu föreliggande förhållanden påkallat.
Företaget synes nu vara statt i en rask utveckling i rätt riktning. Dess ekonomiska
ställning har i avsevärd grad betryggats genom det årliga bidrag å 32,000 kronor,
som, enligt vad handlingarna giva vid handen, tillförsäkrats detsamma under tio år
framåt från och med år 1917, liksom genom den ökning av övriga inkomster, vilken
av allt att döma är att påräkna i allt högre grad år från år. Dessa omständigheter
hava medfört, att föreningen finner sig hava goda utsikter att i allt vidare
mån kunna själv betala kostnaderna för sin verksamhet. För år 1917 har den
sålunda, såsom synes, oaktat ökade utgifter kunnat begära ett väsentligt lägre statsanslag
än det för innevarande år beviljade att användas för vissa angivna ändamål.
Minskningen utgör, såsom ovan nämnts, icke mindre än 9,050 kronor, ersättningen
till postavgifter inberäknad. För följande år hyser föreningen förhoppning att kunna
inskränka sig till att begära bidrag till lokalhyra. Enligt vad kollegium underhand
inhämtat beräknas denna komma att utgöra i runt tal 20,000 kronor.»
Kollegium förklarade sig under sådana omständigheter anse, att
den granskning i detalj, som hittills ägt rum beträffande föreningens
ekonomiska förhållanden, lämpligen borde eftergivas, under förutsättningdock
att statsbidraget kunde begränsas till ett bestämt belopp, avpassat
efter statsnyttan jämte givetvis i sin mån behovet, samt föreslog med
hänsyn till det anförda, att föreningen för år 1917 bevdjades ett statsbidrag
av, i ett för allt, 25,000 kronor, därav 12,500 kronor såsom riksstatsanslag
och återstoden från handels- och sjöfarts- samt manufakturförlagslånefonden
med lika fördelning fonderna emellan. Tillika avgav
kollegium förslag i fråga om den kontroll över föreningens verksamhet,
som vid beviljande av statsbidrag till föreningen borde ifrågakomma
från det allmännas sida.
På framställning av dåvarande departementschefen, vilken helt anslöt
sig till kommerskollegii förslag, beslöt därefter Kungl. Maj:t, på
sätt av det vid statsverkspropositionen till 1917 års riksdag fogade utdraget
av statsrådsprotokollet över finansärenden den 13 januari 1917
framgår, dels att under villkor att föreningen under år 1917 bedreve
sin verksamhet i huvudsakligen den form och i minst den omfattning,
som i den företedda förslagsstaten för samma år angåves, samt att i
granskningen av föreningens verksamhet deltoge eu av Kungl. Maj:t
förordnad revisor, såsom bidrag till föreningens verksamhet under år
1917 tilldela föreningen ett statsunderstöd av 12,500 kronor att utgå
med 6,250 kronor ur handels- och sjöfartsfonden och 6,250 kronor ur
manufakturförlagslånefonden, dels ock att föreslå riksdagen att under
enahanda villkor och med samma skyldighet för föreningen, som nyss
angivits, såsom bidrag till föreningens verksamhet under år 1917 å extra
stat för år 1918 anvisa såsom förslagsanslag ett ytterligare belopp av
Sjunde huvudtiteln: 1918 ärs tilläggsstat. <
högst 12,500 kronor med rätt för Kungl. Maj:t att redan under är 1917
disponera detsamma.
Denna Kungl. Mapts framställning blev av riksdagen bifallen; och
hava enligt särskilda av Kungl. Maj:t meddelade beslut såväl bidraget av
fondmedel som riksstatsanslaget under år 1917 blivit till föreningen utanordnade.
1 en till Kungl. Maj:t ställd, av kommerskollegium med eget yttrande
den 28 augusti 1917 överlämnad skrift bär nu föreningens styrelse,
med bifogande av förslag till inkomst- och utgiftsstat för ar 1918,
gjort framställning om beviljande av statsbidrag till föreningen för sagda
år till belopp av 20,000 kronor.
Efter att hava framhållit att statsbidraget vore avsett dels till bestridande
av omkostnaderna för föreningens lokaler och därmed sammanhängande
förhållanden dels ock till ersättning för föreningens postavgifter
anför styrelsen till stöd för framställningen följande:
»Som vid jämförelse med det beviljade anslaget för är 1917 framgår, hax
föreningen oaktat utvidgningar och därmed följande betydligt ökade utgifter kunnat
nedpressa det begärda beloppet för nästa år med 5,000 kronor, vilket blivit möjligt
genom att föreningen fortfarande kunnat glädja sig åt genom eget arbete höjda inkomster.
*1 sin underdåniga ansökan av den 8 november 1916 om anslag tor innevarande
år framhöll föreningen, att dess mening vore att från och med åi 1918, då
föreningen ämnade inflytta i större välbehövliga lokaler, hos Kungl. Maj:t endast
anhålla om anslag till lokalerna och därmed sammanhängande utgifter, under det
att alla övriga omkostnader, således även de för ryska avdelningen, från och med
nämnda år skulle bestridas av föreningen själv. .
Som av förevarande ansökan för år 1918 framgår, har också föreningen pa
sig lagt omkostnaderna för ryska avdelningen, men förutom anslag till lokaler även
anhållit om bidrag till porto. Orsaken härtill är följande. På sätt nästlidne år
under hand meddelades kommerskollegium, beräknades utgifterna för föreningens nya
lokaler till omkring 20,000 kronor för år. Då emellertid lokalerna ännu ej iordningställts
av ägaren, kan föreningen ej till nästa år inflytta i desamma utan kommer
att stanna kvar i sin förutvarande lägenhet, vilken utökats med ett större ruin, dit
kassa och soliditetsavdelning förlagts. Hyran och övriga lokalkostnader hava härigenom
beräknats för år 1918 stiga till ungefär 10,000 kronor.
Som emellertid även föreningens övriga utgifter starkt ökats, särskilt på grund
av rådande dyrtid, nödgas föreningen anhålla att för år 1918 begära ett anslag å
20,000 kronor, vilket skulle avses att betäcka förutom utgifterna för lokalen jämväl
portokostnaderna, som för år 1918 beräknas stiga från 8,500 kronor till minst Ib,0 0
kronor. Eventuella kostnader för lokaler och porto utöver statsanslaget å 20,000
kronor är föreningen beredd att taga av egna medel.
Såsom redan i fjolårets skrivelse framhölls, hoppas föreningen genom ett
dylikt, staten föga betungande anslag kunna på ett fritt och affärsmässigt'' sätt full
-
KxpoHftir ■
m ingens styrelse
-
Komma skollegium.
8 Sjunde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
följa sitt allmänna, störa, nu och framdeles mer än tillförene nödvändiga arbete till
fromma för svenskt näringsliv, samtidigt som föreningen genom nämnda begränsade
understöd från staten bibehåller sin vis å vis utlandet så välbehövliga halvofficiella
ställning.
Utan att närmare ingå på de olika posterna i föreningens här bifogade inkomst-
och utgiftsstat för år 1918, vill föreningen endast omnämna, att de däri
.gjorda _ förändringarna, jämförda med staten för innevarande år, uteslutande ha sin
grund i föreningens utveckling och därunder gjorda erfarenheter, liksom ock i deri
rådande dyrtiden och därmed sammanhängande ökade omkostnader.
Föreningen vill till slut till Eders Kungl. Maj:ts kännedom bringa, att den
från och med innevarande år i det svenska exportarbetets intresse startat en månatlig
tidskrift på engelska språket »Swedish Export», utgående i en upplaga av 10,000
exemplar.
Inkomsterna och utgifterna för detta företag, bland vilka senare märkas arvode
till föreningens verkställande direktör med 3,000 kronor såsom huvudredaktör samt
till en redaktionssekreterare med 4,500 kronor, beräknas täcka varandra och kunna
för övrigt ej nu detaljeras. Då företaget tills vidare har karaktären av ett försök,
bokföres detsamma fristående från föreningens andra räkenskaper och är ej upptaget
i bifogade stat.»
Eu jämförelse av statförslaget för år 1918 med den av föreningen
på sin till uppgjorda stat, som låg till grund för bestämmandet av statsanslaget
för år 1917, visar en bet}''dande ökning av såväl inkomster som
utgifter för år 1918. Sålunda upptagas — oavsett inkomster och utgifter
för den av föreningen startade tidskriften »Swedish Export» —
utgifterna till 168,600 kronor (förut 128,100 kronor) och inkomsterna,
frånsett det begärda statsbidraget, till 148,600 kronor (förut 101,100
kspnor). De största inkomstökningarna uppvisa posterna »Årsavgifter
och bidrag», som beräknats till *>5,000 kronor (förut 30,000 kronor) och
»Annonser i tidskriften Svensk Export», som upptagits till 45,000 kronor
(förut 36,000 kronor). Å utgiftssidan hava tillkommit avlöningar till
några nya befattningshavare, varjämte en stor del av de utgiftsposter,
som även återfunuos i 1917 års förslagsstat, nu äro föremål för väsentliga
liöj ningar.
1 sitt förberörda yttrande den 28 augusti 1917 tillkännagiver kommerskollegium
till en början, att kollegium vid behandlmgen av förevarande
ärende intagit den ståndpunkt, som kollegium utvecklat i dess
här ovan återgivna utlåtande den 28 november 1916 i fråga om statsunderstöd
åt föreningen för år 1917 — en ståndpunkt, som syntes
kollegium numera vara av Kungl. Rlaj:t och riksdagen godtagen.
I själva saken anför kollegium endast, att kollegium funne det av
föreningen begärda beloppet, med hänsyn till statsnyttan och föreningens
9
Sjunde huvudtiteln: 1918 års tMäggsstat.
ådagalagda behov, böra tilldelas föreningen, därvid enahanda villkor
borde föreskrivas, soin vore bestämda lör tillgodonjutande av 1917 års
anslag till föreningen.
I avseende å sättet för beredande av de för statsbidraget erforderliga
medlen uttalar kollegium slutligen den meningen, att i likhet
med vad som skedde beträffande anslaget för år 1917 riksdagens medverkan
borde tagas i anspråk beträffande halva anslaget eller 10,000
kronor och återstoden utgå med hälften eller 5,000 kronor från vardera
av manufakturförlagslånefonden och handels- och sjöfartsfonden.
Med kommerskollegium är jag fullt ense härutinnan, att någon
granskning i detalj av föreningens förslag till inkomst- och utgiftsstat
lika litet nu bör företagas som då det gällde att bereda föreningen
understöd från det allmänna för uppehållande av verksamheten under år
1917. De för åtnjutande av 1917 års statsbidrag uppställda villkor och
bestämmelser, vilka givetvis böra bliva gällande jämväl i avseende å
ett eventuellt statsbidrag för innevarande år, synas mig nämligen erbjuda
tillräcklig kontroll över att det med statsbidraget avsedda ändamålet
icke förfelas. Med hänsyn härtill och då det torde vara allmänt erkänt,
att föreningens verksamhet varit för landets näringsliv i hög grad
gagnelig, anser jag mig böra tillstyrka, att föreningen även för innevarande
år tilldelas det statsbidrag, varav föreningen anmält sig vara i
behov, detta så mycket mer, som det begärda bidraget icke oväsentligt
understiger de förut beviljade.
Jämväl i fråga om sättet för beredande av de för statsbidraget
erforderliga medlen biträder jag kommerskollegii förslag. Härtill anser
jag mig endast böra lägga, att då det belopp, för vars anskaffande hänvändelse
till riksdagen kan komma att ske, är avsett att disponeras
redan under innevarande år, detsamma, i överensstämmelse med den
föreslagna ändrade ordningen beträffande anslag, avsedda att disponeras
redan under löpande år, torde böra äskas å tilläggsstat för år 1918.
På grund av vad jag sålunda anfört, hemställer jag, det täcktes
Eders Kungl. Maj:t
dels, under villkor att Sveriges allmänna exportförening
under år 1918 bedriver sin verksamhet i
huvudsakligen den form och i minst den omfattning,
som i företedd förslagsstat för samma år angives, samt
att i granskningen av föreningens verksamhet och
räkenskaper deltager en av Eders Kungl. Maj:t förordnad
revisor, såsom bidrag till föreningens verkBihany
Ull riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.) 2
Departements»
chefen.
10
[7-]
Statsunderstöd
till
svenska handelskamrarna
i London och i
Frankrike
samt till
svenska föreningens
i
Petrograd
handelskommitté.
Sjunde huvudtiteln: 1918 års tllläggsstat.
samhet under innevarande år tilldela föreningen ett
statsunderstöd av .................................... kronor 10,000
med skyldighet för föreningen att såväl till chefen
för finansdepartementet som till kommerskollegium avgiva
berättelse om föreningens verksamhet under året
ävensom redogörelse för föreningens ekonomiska ställning
vid utgången av samma ålders
anbefalla statskontoret att till föreningens
styrelse utbetala omförmälda statsbidrag kronor 10,000
med............................................................... » 5,000
ur handels- och sjöfartsfonden och » 5,000
ur manufakturförlagslånefonden,
dels ock föreslå riksdagen att under enahanda
villkor och med samma skyldighet för föreningen, som
nyss av mig angivits, såsom bidrag till föreningens
verksamhet under innevarande år å tllläggsstat för år
1918 utöver förut omförmälda belopp anvisa såsom
förslagsanslag ett ytterligare belopp av
högst ........................................................... kronor 10,000.
4. Statsunderstöd till svenska handelskamrarna i London och i Frankrike
samt till svenska föreningens i Petrograd handelskommitté.
Under åberopande av vad jag förut denna dag, vid anmälan av
frågorna rörande regleringen för år 1919 av utgifterna under riksstatens
sjunde huvudtitel, under punkt 23 anfört, hemställer jag, att Eders
Kung! Maj:t måtte föreslå riksdagen
att såsom understöd till belopp av 10,000 kronor
för år 1918 till en var av svenska handelskamrarna
i London och i Frankrike samt svenska föreningens
i Petrograd handelskommitté eller den svenska handelskammare,
som kan komma att träda i handelskommitténs
ställe, i vilket senare fall understödet dock
icke må lyftas, förrän kammarens stadgar av Kungl.
Maj:t godkänts,
på tllläggsstat för år 1918 anvisa ett förslagsanslag,
högst............................................... kronor 30,000,
med skyldighet för handelskamrarna och handels -
Sjunde huvudtiteln: 1918 års tUläggsstat. 11
kommittén att såväl till chefen för finansdepartementet
som till kommerskollegium avgiva berättelser om institutionernas
verksamhet under ifrågavarande år ävensom
redogörelser för institutionernas ekonomiska ställning
vid utgången av samma år.
I). Skatteomkostnader.
1. Förstärkning av arbetskrafterna hos generaltullstyrelsen.
Under åberopande av vad jag förut denna dag, vid anmälan av
frågorna om regleringen för år 1919 av utgifterna under riksstatens
sjunde huvudtitel, under punkt 35 anfört, hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att för förstärkning av arbetskrafterna hos generaltullstyrelsen,
i enlighet med vad jag i mitt berörda
yttrande utvecklat, å tUläggsstat för år 1918 anvisa ett
förslagsauslag, högst.................................... kronor 2,600.
2. Förstärkning av arbetskrafterna hos kontrollstyrelsen.
Under åberopande av vad jag förut denna dag, vid anmälan av
frågorna rörande regleringen för år 1919 av utgifterna under riksstatens
sjunde huvudtitel, under punkt 41 anfört, hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till förstärkning av arbetskrafterna hos kontrollstyrelsen,
i avbidan på den proposition om anvisande
av medel för ändamålet, som kan bliva riksdagen
förelagd, å tUläggsstat för år 1918 såsom förslagsanslag,
högst, beräkna ett belopp av kronor 10,000.
[8.]
Förstärkning
av arbetskrafterna
hos
generaltullstyrelsen
.
[9.]
Förstärkning
av arbetskrafterna
hos
kontrollstyrelsen.
12
Sjunde huvudtiteln: 1918 års til/äggsstat.
E. Kronans publika hus.
1. Förstärkning av det ordinarie reservationsanslaget till byggnader oeli
reparationer.
[JO.] Sedan Kungl. Maj:t, i anledning av överiutendeutsämbetets därom
Förstärkning gjorda hemställan, föreslagit 1899 års riksdag att böja det under riksordinarie
statens sjunde huvudtitel uppförda reservationsanslaget till byggnader
reservations- och reparationer med 100,000 kronor eller från 200,000 kronor till
i^gnaderoch 300,000 kronor, biföll riksdagen på det sätt detta förslag, att riksdagen
reparationer, dels höjde nyssberörda reservationsanslag med 50,000 kronor eller till
250.000 kronor, dels ock till underhåll och reparationer av publika
byggnader anvisade för år 1900 på extra stat 50,000 kronor. Efter
det extra anslag för ändamålet utgått med enahanda belopp under
åren 1900—1909, beslöt .sistnämnda års riksdag, med bifall till Kungl.
Maj:ts i ämnet gjorda framställning, att höja förenämnde reservationsanslag
från 250,000 kronor till 300,000 kronor.
I underdånig skrivelse den 16 december 1913 hemställde överintendentsämbetet
på anförda skäl, att framställning måtte göras till
1914 års riksdag om höjning av ifrågavarande reservationsanslag till
400.000 kronor. Med anledning härav och efter det dåvarande chefen
för finansdepartementet föranstaltat om ytterligare utredning i ämnet,
föreslog Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen till 1914 års senare riksdag
under sjunde huvudtiteln, att riksdagen måtte höja anslaget med
70.000 kronor till 370,000 kronor. Detta förslag blev, enligt vad
riksdagen i skrivelse den 26 augusti 1914 angående regleringen av
utgifterna under riksstatens sjunde huvudtitel, punkt 16, tillkännagav,
av riksdagen bifallet.
Nu har överintendentsämbetet i underdånig skrivelse den 11 september
1917 på anförda skäl hemställt, att hos 1918 års riksdag framställning
måtte göras därom att, utöver det ordinarie anslaget till byggnader
och reparationer, till underhåll och reparationer av de publika
byggnader, som komma att stå under byggnadsstyrelsens inseende, måtte
på extra stat för år 1919 anvisas 460,000 kronor, med rätt för Kungl.
Maj:t att redan under år 1918 använda halva beloppet eller 230,000
kronor.
Sjunde huvudtiteln: 1918 års tUIäggsstat. 18
Till stöd för denna hemställan har överintendentsämbetet till eu
början erinrat, hurusom ämbetet icke sällan haft tillfälle att inför Kungl.
Maj:t framhålla, att de för underhåll och reparationer av kronans efter
hand till allt större antal under ämbetets inseende ställda byggnader
tillgängliga medlen vore särdeles begränsade för tillgodoseende även av
sådana krav, som måste anses förtjänta att fyllas. Såsom bevis härför
har ämbetet åberopat, att vid upprättandet av de årliga general förslagen
ett icke obetydligt antal underhållsarbeten, som det vore önskvärt att
få utförda, måste, till följd av bristande medeltillgång, tillsammans med
dem, som kunde anstå, intagas i förslag- ns tredje klass och förty
icke komme att bringas till verkställighet. Ofta komme dessa arbeten
att stanna i tredje klassen, enär genom uppkomsten av nya än mera
avsevärda fordringar någon förflyttning till andra klassen icke kunde
ske, och slutligen avfördes de ur förslagen, då det icke syntes tjäna till
något att år efter år tynga dessa med arbeten, vilkas verkställande
hindrades av medelbrist. Ämbetet har därjämte framhållit, att ett icke
ringa antal arbeten, särskilt berörande yttre reparationer och underhåll, icke
bleve upptagna i generalförslagen; de vore väl kända och tydliga nog,
men, då deras intagande i förslagen erfordrade kostnadsberäkningar
som skiftade år efter år, finge de i det längsta vänta på ett dylikt upptagande
och alltså jämväl på utförande. Härav bleve emellertid eu
följd, att behovet av ökad medeltillgång vore vida större än som framginge
av de arbeten och kostnaden därför, som stode upptagna i de
olika general förslagens tredje klass.
Nämnda förhållanden gällde redan för normala tider och påkallade
enligt ämbetets mening redan i och för sig en förhöjning i tillgängliga
medel för underhållsändamål. Då numera dyrtid inträtt med våldsamt
stegrade priser, hade behovet av en sådan höjning blivit än mer oavvisligt.
Till bestyrkande av sistnämnda omständigheter har överintendentsämbetet
åberopat vid ämbetets skrivelse fogade 32 bilagor.
Ur bilaga 1 her jag här få lämna följande
14
Sjunde huvudtiteln: 1918 års tiUäggsstat.
Översikt av de till underhåll och reparationer av kronans hus i Stockholm och landsorten
| anslagna belopp nnder åren 1867—1917. |
|
| |
|
|
| Summa | |
Aren |
|
| kronor | |
|
|
| per år |
|
1867 — 1868 | ordinarie anslag ...................................................... | 118,000 | — | |
1669 — 1876 | » | » ...................................................... | 120,900 | — |
1877 — 1884 | » | » ..................................................... | 155,480 | — |
1885—1899 | » | )> ......................... | 200,000 |
|
1900—1909 | » | » .............................. 250,000: — |
|
|
| extra | anslag ............................. 50,000: — | 300,000 | — |
1910—1914 | ordinarie | anslag ...................................................... | 300,000 | — |
1915—1917 | » | » ..................................................... | 370,000 | — |
Bilagorna 3—26 innehålla uppgifter, som utvisa stegringen i pris
å åtskilliga slag av byggnadsmaterialier ävensom å arbetslöner och körningar
sedan år 1914.
I bilagan 27 meddelas en översikt av de genomsnittliga prisökningarna
i procent för nyssnämnda tre kostnadsgrupper i Stockholms
stad och de olika länen.
Föredragande departementschefen meddelade härefter utdrag dels
ur bilagan 3, dels ur bilagan 27, vilka bägge bilagor skulle här införas
som följer:
Sjunde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
15
Prisuppgifter a inaterialicr och arbete under aren 1914 K 1917 för kronans hus i Stockholm.
| i | 1914 | 1 juni | 1917 |
| 15 augusti 1917 | |||||
| enhet |
|
|
|
| ökning |
|
| ökning | ||
|
| a-pris | a-pris | i % | a-pns | i % '' | |||||
Byyym ästararbeten |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Murtegel .................................... | per 1000 | 50 | — | ioo | — | 100 | O/ /o | no | — | 120 % | |
Murbruk .................................... | » hl. | 1 04 | 2 | 2 0 | 112 |
| 3 | 50 | 236 | » | |
Cement ...................................... | » i fal. | 8.25 | 15 | — | 82 | » | 17 | — | 106 | » | |
, Räls .......................................... | * ; kg- | 0 | 13 | 0 | 50 | 285 | » | 0 | 60 | 360 | » |
•tärnbalkar (intill 18 cm. höga) ....... |
| 0 | 19 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Golvbräder, 38 x 112 mm. helrent trä | perj in. | 0 | 2 9 | 0 |
| 83 | » | 0 | 58 | 100 | » |
Utskottsbräder, 25 x 100 mm....... | » » | 0 | 07 | 0 | 15 | 114 | » | 0 | 18 | 157 | » |
Murare ..................................... | » ; tim. | 0 | 7 2 | 0 | SO | 11 | » | 1 | — | 39 | » |
1 Timmerman ................................ | » '' » | 0 | 62 | 0 | 73 | 18 | » | 0 | 93 | 50 |
|
Hantlangare .............................. | » • » | 0 | 53 | 0 | 60 | 13 | » | 0 | 80 | 51 |
|
Häst och karl.............................. | » i » | 1 | 10 | 1 | 70 | 54 | » | 2 | — | 82 |
|
Cloisonväggar.............................. | > m2 | 6 | — | 11 | — | 83 | » | 14 | — | 133 |
|
Inläggning av golv av 38 mm. trä | » ! m2 | 4 | — | « | — | 50 | » | 7 | 50 | 87 | 5> |
4" klippt spik.............................. | » 100 st. | 0 | 28 | 1 | 10 | 293 | » | 1 | 37 | 390 |
|
Yattrivning och avfärgning............ | » m2 | 1 | 30 | 1 | 60 | 23 |
| 2 | — | 54 |
|
Snickeri arbeten |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Nya bågar intill 2.20x1.20 ro....... | » luft | 5 | 75 | 8 |
| 39 | » | 9 | — | 56 | » |
Enkeldörrar 2.iox0.oo m............. | st. | 13 | — | $2 |
| 70 |
| 25 | — | 92 | > |
Plank 0.06x0.10 m. helrent trä...... | » m. | 0 | 43 | 0 | 7 5 | 74 | » | 0 | 83 | 93 |
|
Bräder 0.025x0.10 m. » » | » . » | 0 | 18 | 0 | 36 | 100 | » | 0 | 40 | 122 |
|
Pris per timma ............................ |
| 0 | 70 | 0 | 82 | 17 | • | 1 | 02 | 46 | » |
Glasmästar arbeten |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Enkeltjockt fönsterglas O.55XO.50 m. | per ruta | 0 | 60 | 1 | 30 | 117 |
| 1 | 95 | 220 |
|
Dubbeitjoekt glas i jamb. tryckt i |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
mönjekitt ................................. | » i m" | 8 | - | 14 | — | 75 | » | 21 | — | 162 | » |
Pris per timma ............................ |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Måleriarbeten |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Strykning med limfärg.................. | per m2 | 0 | 25 | 0 | 25 |
|
| 0 | 2 7 | 8 | » |
Uppsättning av tapet .................. | » | » | 0 | 20 | 0 | 22 | 10 | » | 0 | 23 | 15 | •» |
Tvättning för oljemålning ............ | » i | 0 | 10 | 0 | 09 |
|
| 0 | 10 |
|
|
2 ggr. strykning jämte bredspackling |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
å gammal mur ........................ | » m2 | 0 | 90 | 1 | 25 | 40 | » | 1 | 35 | 50 |
|
Pris per timma ............................ |
| 0 | 80 | 0 | SO |
|
| 1 | — | 25 | » |
Plåtslageriarbeten | i |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Omtäckning av gamla tak med ny svart; |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
plåt (48 plåtar per klove) ......... | peri m2 | 2 | 25 | 8 | — | 255 | » | 10 | — | 344 | » |
Intagningar 60 x 90 cm. av samma plåt | » st. | I | 50 | 4 | 75 | 216 | » | 6 | 25 | 317 | » |
Skrapning och målning av plåt...... | »•! m2 | 0 | 14 | 0 | 55 | 295 | » | 0 | 90 | 540 |
|
Stuprör nedtagna o. målade in- och |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
; utvändigt ................................. | » m | 0 | 55 | 0 | 80 | 45 | » | 0 | 90 | 63 | » |
Snöskottning .............................. | » 1 tim. | 0 | 80 | 0 | 95 | 19 | » | 1 | 23 | 54 |
|
Pris per timma ............................ |
| 0 | 70 | 0 | 82 | 17 | » | 1 | 07 | 53 | » |
16
Sjunde huvudtiteln: 1918 års tllläggsstat.
1 |
| 1914 | 1 juni | 1917 | 15 augusti 1917 | ||||
• | enbet | å-pris | å-pris | ökning i % | å-pris | ökning i % | |||
Kakelugnsmaker iarbeten |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
med 5 kakel i skiftet ............... per | st. | 32 | — | 38 | _ | 18 X | 48 | _ | 50 % |
Omsättning av flat kakelugn 8 skift 5 ''/» kakel bred och 2 1 s kakel djup » |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
» | 42 | — | 52 | — | 24 » | 67 | — | 60 » | |
Ram med järn och mässingsluckor...... |
| 9 | _ | 19 | — | in » | 25 | — | 180 » |
Pris per timma ................................. |
| 0 | 75 | 1 |
| 33 » | 1 | 30 | 73 » |
P. Jf. utvisande prisökning i % & materialier och arbete åren 1914—1917 för kronans hus i
Stockholm och landsorten.
! Materia- | Arbets- | Köi |
| ||
lier | löner | ningar | |||
| 105 | °/ /O | 35 | o/ /O | 82 | % |
| Sak | n a | s |
| |
114 | » | 26 | % | 87 | % |
133 | » | 32 | » | 166 | » |
142 | » | 49 | » | 46 | » |
119 | » | 29 |
| 100 | » |
in | » | 43 | » | 100 | J> |
147 | > | 22 | » | 43 | » |
90 | » | 20 | » | 100 | » |
95 | » | 35 | » | 100 | » |
117 | » | 26 | » | 100 |
|
158 |
| 40 | 5> | 22 | > |
112 | » | 22 | » | 100 | » |
136 | » | 38 | » | 114 | » |
139 | » | 38 | » | 81 | > |
140 | » | 30 | » | 60 | y> |
146 | » | 24 | » | 80 | » |
146 | » | 50 | » | in |
|
127 | » | 38 | » | 114 |
|
167 | » | 30 | » | 100 | » |
113 | » | 35 | » | 100 | » |
237 | » | 67 | » | 87 | » |
157 |
| - 58 | » | 87 | » |
92 | » | 43 | » | 80 | x> |
99 | » | 45 | » | 50 | » |
131 | o/ /O | 36 | o/ /O | 88 | o/ /G |
Stockholms stad
Stockholms
Uppsala
Södermanlands
Östergötlands
Jönköpings
Kronobergs
Kalmar
Gotllands
Blekinge
Kristianstads
Malmöhus
Hallands
Göteborgs och Bohus
Alvsborgs
Skal aborgs
Värmlands
Örebro
Västmanlands
Kopparbergs
Gävleborgs
Väslernorrlands
Jämtlands
Västerbottens
Norrbottens
län
I genomsnitt cirka
Härefter fortsatte departementschefen:
Bilagorna 28—32 innehålla av ämbetet införskaffade uppgifter å
inträdda prisstegringar för elektriska belysnings- och kraftanläggningar
samt för anläggningar av värmeledning och av gas-, vatten- och avloppsledningar
jämte sanitetsgods.
I fråga om nyanläggningar för elektrisk belysning och kraftöverföring
har sålunda elektriska prövningsanstalten i en den 25 juli 1917
17
Sjunde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
dagtecknad skrift uppgivit, att prisstegringen sedan tiden närmast före
kriget utgjorde, om anläggningen utfördes medels vulkaniserade ledningar
förlagda i isolerrör, omkring 220 procent och, om densamma utfördes
med den ersättning för s. k. kuldoledningar, som funnes i marknaden
och i vilken isoleringen åvägabragtes genom papper i stället för vulkaniserad
gummi, omkring 175 procent.
Beträffande värmelednings anläggningar samt gas-, vatten- och avloppsanläggningar
jämte sanitetsgods har överintendentsämbetets expert
i fråga om dylika anläggningar civilingenjören Hugo Theorell i Stockholm
meddelat sammanställningar, som utvisa vid olika tidpunkter från
juni 1914 till maj eller juni 1917 inträdda prisstegringar dels för de
huvudsakliga materialierna dels för hel anläggning, därvid som grundpris
tagits priserna i juni 1914, vilka betecknats med 100.
Härefter meddelade departementschefen innehållet av sistnämnda
bägge sammanställningar, vilka skulle här intagas.
Värmeledningsanläggningar.
Tidpunkt för stegringen | Rör | Radia- torer | Armatur | Totala steg- ringen |
■j Juni 1914 ............................................................... | 100 | 100 | 100 | 100 |
December 1914 ...................................................... | no | 100 | no | 107 |
Juni 1915 ............................................................... | 115 | 120 | 125 | 115 |
December 1915 ...................................................... | 150 | 125 | 135 | 128 |
•Januari 1916 ......................................................... | 150 | 135 | 155 | 131 |
Mars 1916............................................................... | 175 | 180 | 155 | 155 |
i Juni 1916 ............................................................... | 175 | 245 | 180 | 175 |
i November 1916 ...................................................... | 260 | 290 | 180 | 208 |
Januari 1917............................................................ | 300 | 360 | 230 | 256 |
Maj 1917 ............................................................... | 400 | 495 | 230 | 321 |
Gas-, vatten- och avloppsanläggningar jämte sanitetsgods.
Tidpunkt för stegringen | Gjutna rör | Smidda rör | Emalj-gods | Porslins- gods | Armatur | Totala steg- ringen |
Juni 1914 .................................. | ........ 100 | 100 | 100 | 100 | 100 | 100 |
Januari 1915 ............................... | ........ 105 | no | 107 | 100 | 115 | 108 |
Juni 1915 .............................. | ........ 130 | 120 | 115 | 100 | 125 | 120 |
Januari 1916............................... | ........ 135 | 135 | 135 | 100 | 140 | 131 |
Mars 1916 .................................. | ........ 135 | 180 | 135 | 100 | 140 | 140 |
April 1916................................. | ........ 135 | 180 | 145 | 100 | 160 | 148 |
Juni 1916 ................................. | ........ 135 | 245 | 160 | 115 | 160 | 156 |
Oktober 1916.............................. | ........ 135 | 245 | 195 | 115 | 160 | 162 |
November 1916........................... | ........ 135 | 290 | 195 | 115 | 160 | 170 |
December 1816........................... | ........ 185 | 290 | 195 | 115 | 160 | 176 |
Januari 1917 .............................. | ........ 185 | 360 | 215 | 125 | 170 | 196 |
Juni 1917 ................................. | ........| 295 | 495 | 300 | 135 | 180 | 260 |
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 7 | sand. | 2 käft. | (Nr 2.) | 3 |
-Departements
chefen.
18 Sjunde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
Departementschefen yttrade härefter:
Efter att hava åberopat de vid överintendentsämbetets förenämnda
skrivelse fogade bilagorna, har ämbetet vidare anfört, att av dessa bilagors
innehåll syntes framgå, att, för fyllande av ämbetets plikt att på ett tillfredsställande
sätt underhålla statsverkets i ämbetets vård lämnade egendomar,
skulle tarvas ett fördubblande av det till 370,000 kronor nu
bestämda årliga ordinarie reservationsanslaget till byggnader och reparationer,
vilket i så fall komme att utgå med 740,000 kronor om året.
Då emellertid, å ena sidan, tiden givetvis fordrade att så mycket
som möjligt inskränka ökade anslagskrav och det vidare kunde synas
olämpligt att med hänsyn till för närvarande rådande ytterst abnorma
prisförhållanden påyrka en förhöjning av ett ordinarie statsanslag, men,
å andra sidan, ämbetet vore av oavvisligt behov nödsakat att, för att kunna
fullgöra sin ämbetsplikt, beredas icke oväsentligt högre medeltillgång,
hade överintendentsämbetet funnit sig böra göra den hemställan som
jag ovan återgivit och vilken avsåg, att bos riksdagen skulle begäras
tilläggsanslag å extra stat för ifrågavarande ändamål, att för vartdera av
åren 1918 och 1919 utgå med 230,000 kronor. Härvid bar ämbetet
framhållit, att denna ämbetets framställning gjorts så litet omfattande
som möjligt samt att, om densamma bleve bifallen, ämbetet i betraktande
av gällande arbets- och materialpris i allt fall icke komme i någon bättre
ekonomisk ställning än före den nuvarande kristidens inträde.
På sätt jag ovan erinrat hade överintendentsämbetet, då det ordinarie
anslaget till byggnader och reparationer år 1914 på Kungl. Maj:ts
förslag höjdes från 300,000 kronor till det nuvarande beloppet 370,000
kronor, för sin del hemställt om en höjning till 400,000 kronor. Föredragande
departementschefen redogjorde då i sitt anförande till statsrådsprotokollet
för åtskilliga på departementschefens föranstaltande utförda
beräkningar, som voro ägnade att giva stöd åt ämbetets förslag.
Att departementschefen emellertid icke ansåg sig böra förorda hela den
av överintendentsämbetet ifrågasatta böjningen berodde på flera omständigheter,
av vilka jag här har anledning att erinra endast om den,
som torde ba utgjort det principiella och viktigaste skälet för nedsättningen
av det av ämbetet ifrågasatta beloppet. Departementschefen
anförde, att anslaget borde hållas inom så pass snävt tillmätta gränser,
att eu noggrann prövning av såväl behov som kostnadsberäkningar i
varje enskilt fall nödvändiggjordes. Då denna synpunkt anlades vid
beloppets bestämmande, torde därav framgå, att auslaget tillmättes så,
att det skulle nätt och jämt föislå till täckande av kostnader för nödvändiga
Sjunde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat. 19
och vill avvägda underhålls- och reparationsarbeten, sådana dessa kostnader
med stöd av dittills vunnen erfarenhet kunde beräknas.
Den allmänna och oerhörda prisstegring, som kriget medfört, har
emellertid väsentligen rubbat den grundval, som sålunda lagts för beräkningarna.
De av överintendentsämbetet överlämnade, Iran landets
olika delar meddelade prisuppgifterna, vilka i allmänhet synas vara avgivna
i juli eller augusti månad år 1917, utvisa, enligt den ovan intagna
sammanfattningen, en genomsnittlig prisstegring av för materialier 131
procent, för arbetslöner 36 procent och för körningar 88 procent, överintendentsämbetet
har ansett dessa siffror i och för sig giva stöd lör eu
fördubbling av det nuvarande anslaget. Om denna beräkning kan synas
något hög på grundvalen av förenämnda material, särskilt med hänsyn till
den relativt begränsade stegring arbetslönerna utvisat, så tillkommer dock
nu, enligt vad chefen för byggnadsstyrelsen meddelat, att prisstegringen
under den tid, som förflutit sedan beräkningarna uppgjordes, alltjämt
fortsatt och ännu synes pågå. Vid sådant förhållande är det icke osannolikt,
att en rent matematisk beräkning, om en sådan vore möjlig att
utföra, skulle giva till resultat, att anslaget borde fördubblas lör att
erhålla samma valör som det beräknades erhålla då dess belopp år 1914
fastställdes. En höjning av det nuvarande anslaget efter sistnämnda
måttstock — eller till 740,000 kronor — har emellertid överintendentsämbetet
icke ansett sig böra ifrågasätta. Ämbetet har framhållit å ena
sidan det ofta uttalade kravet på strängaste möjliga begränsning av alla
anslågsäskanden under nu rådande förhållanden och å andra sidan, att
det kunde synas olämpligt att öka ett ordinarie anslag med hänsyn till
prisförhållanden som måste anses abnorma. Överintendentsämbetet har
fördenskull begränsat sin framställning, dels såtillvida att densamma
endast avser extra anslag att stå till förfogande under de båda åren
1918 och 1919, dels ock därutinnan att för vartdera året begäres
allenast 230,000 kronor, varigenom det för underhåll och reparationer
av offentliga byggnader tillgängliga anslagsbeloppet skulle under vartdera
av sistnämnda båda år uppgå till 600,000 kronor.
Deri prisstegring, som föranlett överintendentsämbetets förevarande
framställning, har nu pågått i över tre år. Det ligger i öppen dag, att
under denna tid underhålls- och reparationsarbetena å kronans byggnader
icke kunnat bedrivas i den omfattning, vartill anslaget avsett att lämna
tillgång. Då någon tendens till återgång till normala priser som ovan
framhållits icke kan för närvarande skönjas, utan stegringen i stället förefaller
att alltjämt fortgå, synes det mig alldeles ofrånkomligt, att ett avsevärt
tilläggsanslag nu anvisas att utgå under år 1918.
20
Sjunde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
Då tilläggsanslaget påkallas av prisförhållanden, vilkas varaktiodiet
undandrager sig varje noggrannare beräkning, har jag däremot Icke
kunnat biträda överintendentsämbetets förslag, i vad det avser att ett
sådant anslag nu skulle begäras även för 1919 års behov. Åven om
jag i likhet med ämbetet måste finna sannolikt, att byggnadskostnaderna
även under sistnämnda år komma att vara mycket höga och även med
beaktande av önskvärdheten att så mycket som möjligt för framtiden
begränsa tilläggsstaterna, har jag icke ansett tillräckligt underlag för
närvaiande finnas för att beräkna det belopp, som utöver det ordinarie
anslaget kan komma att tarvas under år 1919. Då jag sålunda ifrågasätter
ett extra byggnadsans]ag endast på tilläggsstaten för år 1918, har
jag härigenom^ även velat uttryckligen betona vad även överintendentsämbetet
framhållit, nämligen att här är fråga om ett tillfälligt, av extraordinära
förhållanden framtvingat anslagsäskande.
När det gäller det lämpliga avvägandet av det belopp, som sålunda
skulle äskas på sistnämnda tilläggsstat, möta givetvis de största svårigheter.
Å ena sidan är det obestridligen av största betydelse, att tillräckliga
medel ställas till byggnadsstyrelsens förfogande för vårdandet
av de betydande värden, som kronans byggnader representera. Om
ett alltför knappt tillmätt anslag tvingar styrelsen att låta anstå även
med sådana arbeten, som äro nödvändiga för ett rationellt ordnat underhåll,
ligger det nämligen i sakens natur, att härav i längden föranledas
om icke ooersättliga förluster så åtminstone ökade kostnader för statsverket.
Ä andra sidan måste givetvis den för alla grenar av statsförvaltningen
gällande nödvändigheten att under kristiden iakttaga eu
väsentligt strängare utgiftsbegränsning, än under normala förhållanden
skulle anses påkallat eller tillrådligt, komma till tillämpning även på detta
område. Jag bär förut givit uttryck åt den tanken, att de nu gällande
priserna i och för sig möjligen kunna lämna stöd åt en fördubbling av det
årliga belopp, som för ifrågavarande ändamål för närvarande finnes tillgängligt.
Detta skulle som nämnt innebära, att ett tilläggsanslag av 370,000
kronor behövde anvisas, varigenom det totala beloppet för år 1918 skulle
bringas upp till 740,000 kronor. Med denna utgångspunkt anser jag mig
icke böra ifrågasätta någon reducering av det belopp, vartill överintendentsambetet
hemställt, att de tillgängliga medlen för sistnämnda år måtte höjas.
På grund av vad jag sålunda anfört får jag hemställa, att Eders
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att, till förstärkning av det ordinarie reservations -
Sjunde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
21
2. Byggnad för statens provningsanstalt.
Under åberopande av vad jag tidigare denna dag, vid föredragning [11.]
av förslag till reglering av utgifterna under sjunde huvudtiteln i riks^ byggnad
staten för år 1919, i slutet av mitt anförande under punkt 42 yttrat, provning*-hemställer jag, att Eders Kungl. Maj: t måtte föreslå riksdagen anstalt.
att av det av 1916 års riksdag till uppförande
av byggnad för eu statens provningsanstalt samt för
utrustning av nämnda anstalt beviljade anslaget å
800,000 kronor å tillägg sstat för år 1918 anvisa ett reservationsanslag
av ............................... kronor 195,000.
3. Utvidgande av länsstyrelsens i Malmöhus län ämbetslokaler.
I en den 16 april 1917 avlåten proposition (nr 231) föresloo- ngl
Kungl. , Maj:t riksdagen att för utvidgande och förbättrande av läns- Utvidgande
styrelsens i Malmöhus län ämbetslokaler m. m. i huvudsaklig över- av lä.n>st«rel:
Bestämmelse med ett av överintendentsämbetet tillstyrkt, av chefen för Tus
finansdepartementet förordat förslag å extra stat för år 1918 anvisa betslokalerett
reservationsanslag av 135,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att
redan år 1917 disponera beloppet. Riksdagen anmälde i skrivelse den
16 juni 1917 angående regleringen av utgifterna under riksstatens sjunde
huvudtitel under punkt 51, att riksdagen bifallit förenämnda proposition.
Vid föredragning den 25 juni samma år av riksdagens nämnda skrivelse
uppdrog Kungl. Maj:t åt överintendentsämbetet att för en kostnad ej
överstigande 135,000 kronor låta, i huvudsaklig överensstämmelse med
omförmälda förslag, verkställa däri upptagna ombyggnadsarbeten å länsresidenset
i Malmö, anskaffning av möbler m. m.
I underdånig skrivelse den 13 november 1917 har nu överintendentsämbetet
meddelat till en början, att ämbetet, efter att hava
erhållit nyssnämnda uppdrag, anmodat Kungl. Maj:ts befallningshavande
i Malmöhus län att infordra för omförmälda ändringsarbeten
erforderliga anbud å byggnadsarbeten, värmelednings- och sanitetsarbeten
samt elektriska arbeten. Sedermera hade Kungl. Maj:ts
befallningshavande till ämbetet inkommit med protokoll över öppnandet
av de inom föreskriven tid å förberörda arbeten ingivna anbud, vilket
22
Sjunde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
protokoll utvisat, att det lägsta anbudet å byggnadsarbetena
slutat å ................................................ kronor 100,000: —
att det lägsta anbudet å värmeled ung och sanitära
anordningar uppgått till .......... .......................... » 18,975:
samt att å elektriska arbeten avgivits endast ett
anbud, vilket lytt å ...................................................... __________8,400: —
vadan den lägsta kostnaden för de i anbuden avsedda
arbetena utgjorde .......................................... kronor 127,375: .
I den skrivelse, varmed Kungl. Maj:ts bemälde befallningshavande
till ämbetet överlämnat förenämnda protokoll, hade befallningshavanden
för sin del förordat antagandet av omförmälda tre anbud.
Överintendentsämbetet har i sin skrivelse den 13 november 1917
vidare anfört, att av omförmälda av 1917 års riksdag beviljade anslag å
135,000 kronor skulle bestridas, jämte ovannämnda .. | kronor | 127,375: — |
kostnaden för möblering...,............................................. | » | 23,230: — |
d:o för linoleummattor ....................................... |
| 8,000: — |
d:o för hyra för länsstyrelsen under byggnads- |
|
|
tiden.................................................................. | » | 5,000: — |
d:o för arvoden och oförutsedda utgifter......... | » | 12,737: — |
summa | kronor | 176,342: — |
vadan uti anslaget i fråga .......................................... |
| 135,000: — |
en brist skulle uppstå av ............................................... |
| 41,342: — |
Med förmälan att ovannämnda anbud syntes ämbetet skäliga och
att det under nu rådande tider med de ständiga prisstegringarna icke
vore antagligt att genom förnyad entreprenad erhålla lägre anbud å de
arbeten, varpå sådana infordrats, samt med erinran att anbudsgivarna
sannolikt icke länge stode vid sina anbud, har ämbetet hemställt, att Kungl.
Maj:t måtte dels bemyndiga ämbetet att antaga ifrågavarande anbud
dels ock hos riksdagen äska ett tilläggsanslag för ändamålet å ett belopp
av 41,342 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att redan under år 1918
disponera anslaget.
Departements
chefen.
Jag ber först få erinra, att överintendentsämbetets nu refererade
framställning, i vad den avsåg bemyndigande för ämbetet att antaga
förenämnda anbud å sammanlagt 127,375 kronor, den 30 november
1917 föredrogs för Kungl. Maj:t samt att Kungl. Maj:t då bemyndigade
ämbetet att antaga samma anbud ävensom att omedelbart igångsätta
arbetena.
23
Sjunde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
Tidigare i dag tiar jag påmint om ett liknande Knngl. Maj:ts
beslut. Detsamma rörde uppförandet av byggnader för statens provningsanstalt.
Jag erinrade då, att Kungl. Maj:t den 9 november 1917, sedan
överintendentsämbetet anmält, att inkomna anbud och gjorda beräkningar
i fråga om sistnämnda byggnadsföretag utvisade en totalkostnad ungefär
dubbelt så stor som det av riksdagen år 1917 för ändamålet beviljade
anslaget, på min företrädares hemställan bemyndigat ämbetet att antaga
anbud å en del av företaget, med iakttagande att sammanlagda kostnaden
för nämnda del icke komme att uppgå till högre belopp än det
av riksdagen för hela anläggningen avsedda beloppet. Jag begagnade
då tillfället att tämligen utförligt angiva de skäl, som föranlett kung!.
Maj:t att, trots de betänkligheter som ur konstitutionell synpunkt rest sig,
meddela överintendentsämbetet det nämnda bemyndigandet.
Aven i fråga om ändringsarbetena å länsresidenset i Malmö utvisade
inkomna anbud och överintendentsämbetets beräkningar en kostnad,
som betydligt översteg det av riksdagen beviljade anslaget. Aven här
avsåg ämbetets hemställan medgivande att antaga anbud, vilka omfattade
en del av företaget och vilkas sammanlagda belopp föll inom
ramen av det för ändamålet i dess helhet beviljade anslaget.
Liksom beträffande byggnaderna för provniDgsanstalten förelågo
även i fråga om ändringsarbetena å residenset i Malmö tvingande skäl
att bringa de av riksdagen beslutade åtgärderna till utförande, oaktat
detta icke kunde göras för det anslagna beloppet. Jag ber nu att i
korthet få angiva skälen för denna min uppfattning. Det av 1917 års
riksdag antagna förslaget till utvidgning och förbättring av länsstyrelsens
i Malmö tjänstelokaler avsåg i huvudsak påbyggande av en våning å
landstatsbyggnaden för landskontorets räkning, varigenom våningen en
trappa upp skulle kunna helt upplåtas åt landskansliet, vidare inredande
av brandfritt arkiv över tredje våningen samt vidtagande av åtskilliga
förändrings- och reparationsarbeten beträffande byggnaden i övrigt. Det
framgick av den för 1917 års riksdag framlagda utredningen, att ifrågavarande
länsstyrelses lokaler voro i särdeles trängande behov av att
utvidgas och förbättras. Då 1917 års riksdag meddelade sitt förut
omnämnda beslut att anslå medel för detta ändamål, omförmälde också
riksdagen, att riksdagens vederbörande utskott tagit del av de till
propositionen i ämnet hörande ritningar och kostnadsförslag och därvid
funnit behovet av utvidgning och förbättring av dessa lokaler till fullo
ådagalagt. I betraktande av det sålunda erkänt oavvisliga behovet av
förbättring av ifrågavarande lokaler och med hänsyn jämväl till vad
överintendentsämbetet anfört i fråga om osannolikheten att genom för
-
.. [13-]
Ändring sarbcten
å länsresidenset
i Halmstad.
24 Sjunde huyudtiteln: 1918 års ti/läggsstat.
nyad entreprenad erhålla lägre anbud, ansåg sig dåvarande t. f. chefen
för finansdepartementet vid ärendets föredragning ovanberörda den 30
november 1917 böra tillstyrka det beslut, som Kungl. Maj:t enligt vad
jag ovan nämnt då fattade.
Jag anhåller nu att få anmäla den andra av överintendentsämbetet
i dess ovan omförmälda skrivelse väckta frågan, nämligen om utverkande
hos riksdagen av erforderligt tilläggsanslag för ifrågavarande ombyggnadsarbeten
å residenset i Malmö.
Jag har redan uttalat, att jag funnit arbetenas utförande trots de
väsentligt ökade kostnaderna ofrånkomligt.
Likaledes har jag förut framhållit, att behovet för länsstyrelsen
av större utrymme och även i övrigt förbättrade lokaler är synnerligen
trängande. Med hänsyn härtill anser jag nödvändigt, att arbetena
bringas till fullbordan snarast möjligt och följaktligen delar jag överintendentsämbetets
uppfattning, att hela det ytterligare erforderliga beloppet
bör bliva tillgängligt under år 1918. Mot de belopp, till vilka
överintendentsämbetet upptagit de utom entreprenadanbuden fallande
kostnaderna, har jag icke någon erinran att göra.
Jag hemställer sålunda, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att
för utvidgande och förbättrande av länsstyrelsens
i Malmöhus län ämbetslokaler m. in., utöver
det av 1917 års riksdag beviljade anslaget å 135,000
kronor, å tiUäggsstat för år 1918 anvisa ett reservationsanslag
av............................................. kronor 41,342.
4. Ändringsarbeten å länsresidenset i Halmstad.
I underdånig skrivelse den 2 oktober 1917 har överintendentsämbetet,
med anledning av en hos ämbetet gjord framställning av
Kungl. Maj:ts befallningshavande i Hallands län, anhållit om bemyndigande
att i länsresidensbyggnaden i Halmstad utföra vissa anordningar,
avsedda att utvidga och förbättra länsstyrelsens lokaler.
Innan jag ingår på det förslag, ämbetet sålunda framlagt, torde
jag få lämna ett kort beskrivning av nämnda byggnad och dess användning
för närvarande. Residensbyggnaden i Halmstad utgöres av
en huvudbyggnad och tre flyglar, samtliga sammanbyggda och omslutande
en rektangulär, nästan kvadratisk gård. Huvudbyggnaden,
25
Sjunde huvudtiteln: 1918 års tllläggsstat.
som ligger åt söder, samt västra flygeln äro uppförda i två våningar,
varjämte i den förra källare är inredd. Ostra och norra flyglarnas
bottenvåningar ligga i ungefärlig jämnhöjd med huvudbyggnadens källare.
I övrigt omfattar den östra flygeln en våning en trappa upp och
en vindsvåning och den norra endast en vindsvåning. Landshövdingens
bostadsvåning utgöres av bottenvåningen och våningen en trappa upp
i såväl huvudbyggnadens västra hälft som västra flygeln. Länsstyrelsen
förfogar över bägge våningarna i huvudbyggnadens östra hälft ävensom
hela östra flygeln. I bottenvåningen i norra flygeln äro tvätt- och
bakstuga, bostad för nattvakt samt vedbod inredda. Dessutom omfattar
sistnämnda våning en trerumslägenhet, vilken tidigare använts såsom
lokal för länets lantmäterikontor, men nu står obegagnad. Lantmäterikontoret
är sedan åtskilliga år tillbaka inrymt i förhyrd lokal. Norra
flygelns vindsvåning är delvis inredd till vaktmästarbostäder delvis använd
såsom vind. Länsstyrelsens lokaler äro fördelade på följande sätt.
I östra flygelns bottenvåning är landskansliets arkiv inrymt. Bottenvåningen
i huvudbyggnadens östra del och våningen en trappa upp i
östra flygeln — sinsemellan förbundna genom en kort trappa — äro
upplåtna åt landskansliet; våningen en trappa upp i huvudbyggnaden
och vindsvåningen i sistnämnda flygel — även dessa förbundna genom en
trappa — disponeras av landskontoret.
Det åt landskansliet upplåtna utrymmet är fördelat i 10 rum, 5 i
vardera av huvudbyggnaden och östra flygeln. Hörnrummet (nr 101, areal
21.40 kvm.) i huvudbyggnaden är upplåtet åt landssekreteraren; av de
återstående fyra rummen i huvudbyggnaden disponeras ett (nr 11, 19.5 0
kvm.), vilket är beläget emellan landssekreterarens rum och trappan till
rummen i flygelbyggnadens bottenvåning, av extra länsnotarien, ett
(nr 8, 11 kvm.) av länsnotarien och två (nr 9, 34.17 kvm., och nr 7,
16.2 0 kvm.) av kansliets övriga tjänstemän och dess skrivbiträden. 1
flygelvåningen ligga, närmast intill sistnämnda trappa, landshövdingens
ämbetsrum (nr 59, 20.6 8 kvm.) samt vidare i följd landshövdingens
väntrum (nr 60, 17.4 0 kvm.), ett vaktmästarrum (nr 61, 30 kvm.),
sessionssalen (nr 62, 36.5 kvm.) samt ett litet arkivrum (nr 63).
Landskontorets lokal består av 5 tjänsterum, samtliga belägna i
huvudbyggnaden, samt ett stort arkivrum (143 kvm.), upptagande flygelbyggnadens
vindsvåning. Av tjänsterummen disponeras hörnrummet
(23.4 0 kvm.) av landskamreraren, rummet mellan sistnämnda rum och
trappan till arkivet (21.45 kvm.) av län sbokhållaren och det rum (35.7 0
9 Numren hänföra sig till en av arkitekten Wåhlin upprättad, den 18 juli 1917 dagtecknad
ritning.
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 2 käft. (Nr 2.)
4
26 Sjunde huvudtiteln: 19/8 års tilläggsstat.
kvm.), som närmast motsvarar landskansliet i våningen inunder, jämte
ett av de återstående mindre rummen (14.8 5 kvm.) av landskontorets
övriga tjänstemän. Det femte (15.7 5 kvm.) är vaktmästarrum.
I deu förut omförmälda, till överintendentsämbetet ställda framställning,
genom vilken Ivungl. Maj:ts bemälde befallningshavande väckt
den här avhandlade frågan, framhöll befallningshavanden till en början,
att de tjänstelokaler, som för närvarande vore upplåtna åt länsstyrelsen,
sedan lång tid tillbaka icke motsvarat behovet. Särskilt hade detta
varit förhållandet med det utrymme, som varit anvisat åt landskansliet.
Efter att härefter hava omnämnt de rum, som disponeras av landssekreteraren,
länsnotarien och extra länsnotarie^ anförde befallningshavanden
vidare, att för den övriga delen av landskansliets tjänstepersonal
återstode endast rummet nr 7, som, med hänsyfi bland annat
därtill att i detsamma vore belägen en spiraltrappa upp till landskontoret,
icke kunde bereda plats för mer än en tjänsteman, samt
rummet nr 9, i vilket därför måste för närvarande arbeta tre tjänstemän
och en renskriverska, varjämte i rummet funnes två skrivmaskiner.
Det kunde därför inträffa, att sex personer bleve nödsakade att arbeta
i sistnämnda rum. Åven när så icke vore förhållandet, skulle i allt
fall tjänstemän förrätta sitt arbete i samma rum, där den ena och
ibland båda skrivmaskinerna vore i användning. Att detta måste verka
i hög grad störande för arbetet, syntes uppenbart. Åven för landskontoret
hade utrymmet varit mycket knappt utmätt, och även där hade
två skrivmaskiner varit placerade i samma rum, där för närvarande fyra
tjänstemän hade att förrätta sitt arbete. Kungl. Maj:ts befallningshavande
hade därför länge varit betänkt på att ingå med begäran om
ökat utrymme för ämbetsverket. Innan förslag i sådant hänseende
hunnit utarbetas, hade emellertid beslut fattats om den nya organisation
av länsstyrelserna, som blivit en följd av indragningen utav kronofogdetjänsterna.
Enligt denna nya organisation skulle tjänstepersonalen
vid ifrågavarande länsstyrelse utökas med dels en landsfogde dels ock å
landskontorssidan två nya tjänstemän, nämligen en ordinarie och en extra
landskontorist. Förutom det ökade utrymme, som för dessa nya tjänstemän
erfordrades, måste tydligen rum beredas jämväl för de tillfälliga biträden,
vilka säkerligen till ett icke ringa antal behövdes vid varje årsskifte i och
för det nya arbete med uppbörden, restlängders upprättande m. m., som för
framtiden komme att åligga länsstyrelsen. Med hänsyn till den ökning av
länsstyrelsens tjänstelokaler, som sålunda framstode såsom nödvändig,
hade Kungl. Maj:ts befallningshavande efter samråd med överintendenten
anmodat arkitekten Wåhlin att inkomma med ett förslag i berörda av
-
Sjunde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat. 27
seende. Sådant förslag hade sedermera uppgjorts efter överläggning
med Kungl. Maj:ts befallningshavande. Do ritningar, i vilka förslaget
avfattats, jämte därvid fogade kostnadsberäkningar m. m. överlämnades av
Kungl. Maj:ts befallningshavande med förenämnda skrivelse till överintendentsämbetet.
Jag ber nu att få redogöra för det av arkitekten Wåhlin
uppgjorda förslaget med vissa av överintendentsämbetet iakttagna ändringar,
som föranletts av vad Kungl. Maj:ts befallningshavande emot förslaget
erinrat. Detsamma avser till en början, att nytt utrymme skulle åstadkommas
därigenom att den del av bottenvåningen i norra flygeln, som
förut varit upplåten åt lantmäterikontoret och vilken består av två större
och ett mindre rum jämte en tambur med ett sammanlagt ytinnehåll av
66 kvm., skulle i sin helhet inredas till sessionssal åt länsstyrelsen. I
sammanhang härmed skulle dels en söder om f. d. lantmäterikontoret belägen
portgång igenläggas och inredas till förrum (nr 50), dels sistnämnda
rum genom en trappa förbindas med det ovanför liggande, nu oanvändbara
arkivrummet (nr 63), vilket skulle sättas i stånd. Genom det
vunna nya utrymmet skulle följande ändrade användning av landskansliets
nuvarande rum möjliggöras. Sessionssalen (nr 62) skulle bliva
arbetsrum åt landshövdingen, av landshövdingens bägge rum skulle det
större (nr 59) upplåtas åt landssekreteraren och det mindre (nr 60) åt
landsfogden, hinsassessorn skulle erhålla landssekreterarens nuvarande
rum (nr 10), länsnotarien skulle disponera samma rum som nu (nr 8)
och åt den övriga kanslipersonalen skulle upplåtas, utom rummen nr 7
och 9, jämväl extra länsnotariens nuvarande rum, nr 11, där skrivmaskinerna
skulle ha sin plats. Inom landskontorets lokaler skulle
utrymme beredas åt de nya landskontoristerna genom att till tjänsterum
inreda södra delen av det stora arkivrummet i östra flygeln (något mera
än eu tredjedel av hela rummet). I arkivrummets norra ända skulle
anordnas ett toalettrum. I stället för sistnämnda minskning av arkivrummet
skulle utrymme vinnas i de båda underliggande rummen 63
och 50. I den återstående delen av det stora arkivrummet skulle utrymmet
bättre tillvaratagas genom en mer rationell uppställning av
hyllorna, varjämte en del äldre trycksaker m. m. skulle utgallras. Det
efter dessa ändringar tillgängliga arkivutrymmet anses bliva fullt tillräckligt.
De föreslagna anordningarna skulle påkalla utvidgning av den
i byggnaden befintliga värmecentralen samt vissa nya rörledningar m. m.
för uppvärmningen.
Kungl. Maj:ts bemälde befallningshavande anförde i sin förut
nämnda skrivelse i fråga om det nu refererade förslaget bland annat
Departe
mentschefen.
28 Sjunde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
följande: »För att kunna bereda utrymme åt de nya landskontoristerna
är uppenbarligen den utökning av landskontorets lokaler, som förslaget
innehåller, nödvändig. Det är att antaga, att även med denna utökningtillräckligt
utrymme icke kommer att erhållas för det extra arbete vid
årsskiftet, varom ovan förmälts, och lärer under den tid av säkerligen
mer än en månad, som detta arbete kan komma att fortgå, annan utväg
icke kunna anlitas än att för ändamålet upplåta den nya sessionssalen.
Med iakttagande av vad sålunda blivit erinrat har Konungens
befallningshavande icke något att anmärka mot det av arkitekten Wåhlin
upprättade förslaget, utan finner detsamma i stället vara synnerligen
lämpligt att komma till utförande. Något annat sätt att undanröja de
svårigheter uti förevarande avseende, som redan förefinnas, och att
möta de nya utrymmesbehov, som vid det nya årets ingång komma
att uppstå, har Konungens befallningshavande icke att föreslå.»
I förenämnda, av arkitekten Wåhlin uppgjorda förslag hade kostnaderna
för det hela upptagits till 36,000 kronor. Mot Wåhlins förslag
har överintendentsämbetet icke haft annan erinran att göra än att den
förutnämnda trappan mellan det xitanför den nya sessionssalen belägna
förrummet och det ovanför liggande arkivet vore olämplig, i anledning
varav ämbetet låtit uppgöra ny ritning till trappa mellan ifrågavarande
båda rum. Härav har föranletts eu höjning av den av arkitekten Wåhlin
gjorda kostnadsberäkningen med 2,200 kronor. Kostnaden enligt ämbetets
förslag uppgår således till 38,200 kronor.
Med överlämnande av Kungl. Maj:ts befallningshavandes till ämbetet
ställda skrivelse i ämnet jämte ritningar och kostnadsförslag har
ämbetet i sin förut av mig omförmälda underdåniga skrivelse hemställt,
att Kungl. Maj:t måtte anbefalla ämbetet att för en kostnad av 38,200
kronor gå i författning så fort ske kunde om utförande av de av Kungl.
Maj:ts befallningshavande föreslagna arbetena med däri av ämbetet ifrågasatt
ändring. Därjämte har ämbetet — under framhållande att för
ämbetet tillgängliga ordinarie medel icke för närvarande lämnade tillgång
till bestridande av ifrågavarande kostnad — anhållit, att Kungl. Magt
måtte anvisa särskilda medel för ändamålet.
I det yttrande till statsrådsprotokollet över civilärenden den 14
april 1917, som innehåller motiveringen till Kungl. Maj:ts proposition
(nr 211) sistnämnda dag angående omorganisation av fögderiförvaltningen
och lönereglering för tjänstemännen därstädes m. m., anförde
dåvarande chefen för civildepartementet vid behandlingen av frågan om
landsfiskalens (landsfogdens) inordnande i länsstyrelsen (sid. 37), att det ännu
Sjunde huvudtiteln: 1918 års t/l/äggsstat. 29
icke lmde hunnit utredas, huruvida nödig tjänstelokal allestädes kunde
inom vederbörande landstatshus beredas landsfiskalen. Att så flerstädes
kunde ske, därom ansåg departementschefen intet tvivel råda; men lika
visst erfordrades, att döma av länsstyrelsernas yttranden, i ett och annat
län förhyrande av lokal i landstatshusets närhet eller särskild kostnad
för att därinom aptera passande lokal.
Riktigheten av sistnämnda förmodan bekräftas av flera, från olika
Kungl. Maj:ts befallningshavande nyligen gjorda framställningar om vidtagande
av särskilda åtgärder för beredande av lokal åt vederbörande
landsfogde; därvid har jämväl den i övrigt på grund av omorganisationen
ökade tjänstepersonalen åberopats såsom skäl för beredande av ökat utrymme.
I anledning av sådana framställningar har Kungl. Maj:t enligt
beslut den 16, den 18 och den 26 oktober 1917 bemyndigat överintendentsämbetet
att låta verkställa vissa av ämbetet föreslagna ändringsarbeten inom
länsresidensbyggnaderna i Gävleborgs, Älvsborgs och Värmlands län.
Därvid har Kungl. Maj:t anbefallt ämbetet att förskottsvis bestrida kostnaderna
för nämnda arbeten med högst respektive 4,000, 2,265 och
3,800 kronor samt att sedermera hos Kungl. Maj:t anmäla förskotten
till ersättande. I samtliga nu angivna tre ärenden hava ändringsarbetena
varit i sin helhet betingade av det ökade utrj^mmesbehov, som
riksdagens beslut om ändrad organisation av landsstaten för vederbörande
länsstyrelser medfört; dessutom hava de varit föga omfattande och kunnat
utföras för relativt ringa kostnad.
* I nu förevarande fall däremot äro de av Kungl. Maj:ts befallningshavande
föreslagna och sedermera av överintendentsämbetet tillstyrkta
arbetena icke begränsade till vad som oundgängligen erfordras
för att bereda det utrymme, som förenämnda ändrade organisation gör
erforderligt. Såväl med hänsyn härtill som ock i betraktande av den
ganska betydande kostnad, varom här är fråga, har min företrädare i
ämbetet icke ansett sig k;mna tillstyrka Kungl. Maj:t att bemyndiga
överintendentsämbetet att förskottera de för ändringsarbetena å länsresidenset
i Halmstad erforderliga medlen utan funnit denna fråga böra
underställas riksdagens avgörande. Jag anhåller därför att nu få i
sådant syfte anmäla ärendet.
Att de tjänstelokaler, över vilka länsstyrelsen i Hallands län förfogar,
äro otillräckliga redan under nuvarande förhållanden och att desamma
med de nya tjänstemän och arbetsuppgifter, som med år 1918 tillkomma,
ännu mindre kunna tillfredsställa behovet, synes mig den i
ärendet förebragta utredningen hava till fullo ådagalagt.
[H.J
Utvidgning av
länsstyrelsens
i Skaraborgs
län ämbetslokaler.
30 Sjunde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
Det föreliggande förslaget avser, såsom av den lämnade redogörelsen
framgår, i hnvudsak att öka tjänstelokalernas areal genom att
dels inreda ett för närvarande icke begagnat utrymme i norra flygelns
bottenvåning dels omändra en del av landskontorets arkivlokal till
tjänsterum. Genom dessa bägge anordningar erliålles en ökning av det
för den dagliga tjänstgöringen i länsstyrelsen tillgängliga utrymmet med
omkring 89 kvm., vartill kommer att den nya sessionssalen blir 29.5 kvm.
större än den nuvarande. De sålunda föreslagna ändringsåtgärderna
synas mig vara ägnade att på ett praktiskt sätt tillgodogöra inom residensbyggnaden
förefintliga utrymmen. Av den av mig återgivna utredningen
i ärendet torde framgå, att med de nya lokaler, som genom förslagets
utförande vinnas, länsstyrelsens utrym mesbehov bör vara för
framtiden behörigen tillgodosett. Till bestyrkande ytterligare härav kan
jag åberopa en från länsstyrelsens sida sedermera avgiven förklaring.
På därtill från finansdepartementet given anledning har nämligen landskamreraren
i länet L. Afzelius i en den 20 december 1917 dagtecknad,
till vederbörande tjänsteman i nämnda departement ställd skrivelse förklarat
sig vara av landshövdingen C. Hederstierna bemyndigad att göra
det uttalandet, att de nu föreslagna omändringarna och utvidgningarna
av länsstyrelsens ämbetslokaler avsåge icke blott ett tillfälligt avhjälpande
av trängande utrymmesbrist utan en för framtiden tillräcklig utvidgning
av lokalerna.
Vid nu angivna förhållanden och då mot detaljerna i förslaget,
sådant detsamma föreligger i vad överintendentsämbetet hemställt, från
min sida icke är något att erinra, får jag hemställa, att Eders Kung].
Maj:t måtte föreslå riksdagen
att för verkställande av ändringsarbeten inom
länsresidensbyggnaden i Hallands län i huvudsaklig
överensstämmelse med överintendentsämbetets, av mig
tillstyrkta förslag å tilläggsstat för år 1918 anvisa ett
reservationsanslag av.............................. kronor 38,200.
5. Utvidgning av länsstyrelsens i Skaraborgs län ämbetslokaler.
Kungl. Maj:ts befallningshavande i Skaraborgs län har gjort framställning
om en mindre utvidgning av länsstyrelsens i landstatshuset i
Mariestad inrymda ämbetslokaler för tillgodoseende av det behov av
ökat utrymme, som för nämnda länsstyrelse föranledes av den med 1918
års ingång ikraftträdande omorganisationen av landsstaten. Över denna
Sjunde huvudtiteln: 1918 års tllläggsstat. 31
framställning har den 18 december 1917 tillstyrkande utlåtande inkommit
från överintendentsämbetet, som beräknat kostnaden för de erforderliga
arbetena till 14,500 kronor. Att omedelbart behov av den ifrågasatta
utvidgningen föreligger, synes mig vara ådagalagt. Den föreliggande
utredningen bar emellertid ansetts böra i visst hänseende fullständigas,
vartill behövlig tid icke återstått före statsverkspropositionens föredragning.
Jag är därför icke i tillfälle att nu underställa ärendet Eders
Kungl. Mapts avgörande, men hemställer, att Eders Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att, i avbidan på den proposition i ämnet som
må komma att avlåtas till riksdagen, för utvidgning
av länsstyrelsens i Skaraborgs län ämbetslokaler på
tillåggsstat för år 1918 beräkna ett reservationsanslag
av .................................................................. kronor 14,500.
6. Ombyggnads- och inredningsarbeten inom Yästerås slott.
Från Kungl. Maj:ts befallningshavande i Västmanlands län och
överintendentsämbetet föreligga framställningar om åtskilliga ombyggnads-
och inredningsarbeten inom Västerås slott. Den sammanlagda
kostnaden för samtliga de föreslagna arbetena uppgår enligt överintendentsämbetets
senaste beräkningar till, i avrundat tal, 163,000 kronor.
Vid den granskning, jag varit i tillfälle att ägna dessa förslag, har jag
kommit till den uppfattningen, att desamma böra komma till utförande.
Då jag vidare funnit, att en del av arbetena är påkallad av så trängande
behov, att dess verkställande redan under år 1918 framstår såsom
oavvisligt, har jag ansett mig böra föreslå, att anslag för ändamålet
äskas å tilläggsstaten för sistnämnda år. Ärendet föreligger emellertid
icke ännu i det skick, att jag kan underställa detsamma Eders Kungl.
Maj:ts slutliga avgörande. Jag får fördenskull nu inskränka mig till
den hemställan, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att, i avbidan på den proposition i ämnet som
kan komma att föreläggas riksdagen, för ombyggnadsoch
inredningsarbeten inom Västerås slott å tillaggsstat
för år 1918 beräkna ett reservationsanslag
av ......................................... kronor 163,000.
[15.]
Ombyggnadsoch
inredningsarbeten
inom Västerås
slott.
32
Sjunde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
[16.]
Förhyrande
av bostad åt
landshövdingen
i
Västernorrlands
län.
[17.]
Inlösande till
kronan av en
i nordvästra
hörnet av
Karl XIII.s
torg i Stockholm
belägen
byggnad.
7. Förhyrande av bostad åt landshövdingen i Västernorrlands län.
Under åberopande av vad jag förut i dag, vid anmälan av frågorna
rörande regleringen för år 1919 av utgifterna under riksstatens
sjunde huvudtitel, under punkt 43 anfört, hemställer jag, att Eder»
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att, till förhyrande av bostad åt landshövdingen
i Västernorrlands län, å tilläggsstat för år 1918 bevilja
ett reservationsanslag av ........................... kronor 4,500.
8. Inlösande till kronan av en i nordvästra hörnet av Karl XIII:s
torg i Stockholm belägen byggnad.
Genom nådigt beslut den 21 april 1865 medgav Kungl. Maj:t,
att i nordvästra hörnet av Karl XIII:s torg här i staden finge uppföras
en byggnad, huvudsakligen innehållande lokaler för konstexpositioner
och målaratelierer. Med stöd av bestämmelserna i nämnda brev avslöt
överintendentsämbetet den 25 september 1866 med ett för uppförandet
av nämnda byggnad bildat bolag, kallat atelierbyggnadsaktiebolaget,
kontrakt angående upplåtande av tomt för omförmälda ändamål å
anvisad plats i Karl XIII:s torg. Nämnda kontrakt var av följande
lydelse:
Kontrakt
angående upplåtande
till »Atelier-byggnads Aktiebolaget» av en tomtplats i nordvästra
hörnet av Carl XIII:s torg.
På grund av Kungl. Maj:ts nådiga brev den 21 april 1865 upplåter kungl.
överintendentsämbetet härigenom, å Kungl. Maj:ts och kronans vägnar, tillsvidare
och intill dess annorlunda kan varda i nåder förordnat till »Atelier-byggnads Aktiebolaget»
i Stockholm för uppförande av en huvudsakligen till konstexpositioner och
målaratelierer avsedd byggnad, den tomtplats i nordvästra hörnet av Carl XIII:s torg,
som finnes utmärkt å den detta kontrakt bifogade designation, på följande villkor,
nämligen:
l:o) för upplåtelsen erlägges av bolaget en årlig avgäld till kronan av trehundra
(300) riksdaler riksmynt, som förskottsvis inom oktober månads slut varje
år inbetalas till kungl. överintendentsämbetets kamrerare och kassör;
2:o) tomten tillträdes av bolaget den 1 nästkommande oktober;
3:o) den å platsen tillämnade nybyggnad bör uppföras i överensstämmelse
med de av Kungl. Maj:t under den 8 december 1865 därför fastställda ritningar;
Sjunde huvudtiteln: 1918 års t/lläggsstat. 33
4:o) att omförmälda nybyggnad bör vara fullt färdig inom tre är frän den
1 nästkommande oktober, vid vite av trehundra riksdaler riksmynt;
5:o) att bolaget under två år av donna byggnadstid äger att efter anmälan
hos arkitekten för kronans hus i huvudstaden L. Hawerman till tomten avhägna
så stort utrymme av därintill stötande del av Carl XIlI:s torg, som av bemälda
arkitekt prövas vara oundgängligen erforderlig för byggnadens uppförande;
6:o) att byggnaden skall allt framgent, så länge tomten av bolaget disponeras,
underhållas i fullgott skick;
7:o) att% de i byggnadens bottenvåning tillämnade bodlägenheter ej må uthyras
till handel med grövre födoämnen eller sådana varor, som föranleda mindre
snygghet eller medföra elak lukt;
8:o) att Stockholms konstförening skall äga företrädesrätt till förhyrande på
skäliga villkor av den expositionslokal, som kommer att i byggnaden inrättas, samt
kungl. akademien för de fria konsterna enahanda företrädesrätt till förhyrande av
de i byggnaden tillämnade ateliéer;
9:o) att, därest tomten framdeles skulle finnas vara för något statens ändamål
behövlig och således till följd av därom meddelat nådigt beslut komma att
till kronan återställas, bolaget skall äga att för därå då varande byggnad av kronan
erhålla lösen till belopp motsvarande anläggningskostnaden enligt de däröver
upprättade verificerade byggnadsräkningarna, vilka, för att vid sådan likvid tjäna
till efterrättelse, böra hos kungl. överintendentsämbetet deponeras;
10:o) att tomten, så länge densamma av bolaget disponeras, ej må användas
till annat ändamål än det, varför upplåtelsen skett, vid äventyr, i fall av överträdelse
härutinnan, att kronan äger genast återtaga tomten, utan skyldighet att inlösa
bolagets därå varande byggnad; börande vid enahanda äventyr omförmälda
byggnad, i händelse densamma eller någon del därav genom vådeld eller av annan
orsak förstöres, inom högst två år därefter vara i fullgott skick återställd. Stockholm
den 25 september 1866.
På Kungl. Överintendents-Ämbetets vägnar:
F. W. Scholander.
Aug. Ekmarck.
Ovanstående kontrakt
bolaget»
W. Wretman.
antages till alla delar av »Atelier byggnads AktieDess
Direktion:
Alb. Törnqvist. E. E. von Rothstein.
För närvarande lära lokalerna inom ifrågavarande byggnad vara
lördelade på följande sätt. Våningen en trappa upp förhyres av Sveriges
allmänna konstförening, i vilken den i kontraktet omnämnda Stockholms
konstförening uppgått, våningen två trappor upp är uthyrd till svenska
slöjdföreningen och bottenvåningen jämte två entresolvåningar äro uthyrda
till innehavaren av Blanchs kafé.
Jag tillåter mig här särskilt framhålla den bestämmelsen i det ovan
återgivna kontraktet, enligt vilken, därest tomten framdeles skulle finnas
vara för något statens ändamål behövlig och således till följd av därom
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 2 käft. (Nr 2.) 5
34 Sjunde huvudtiteln: 1918 års ti/läggsstat.
meddelat nådigt beslut komme att till kronan'' återställas, bolaget skulle
äga att för därå då varande byggnad av kronan erhålla lösen till belopp
motsvarande anläggningskostnaden enligt de däröver upprättade
verificerade byggnadsräkningarna, vilka för att vid sådan likvid tjäna
till efterrättelse borde hos överintendentsämbetet deponeras.
I underdånig skrivelse den 3 juli 1917 framställde överintendentsämbetet
förslag därom, att Kungl. Maj:t, med begagnande av den kronan
sålunda förbehållna rätt, skulle vidtaga åtgärder för tomtens återställande
till statsverket. Efter att hava meddelat, att de enligt förenämnda
kontrakt hos ämbetet förvarade byggnadsräkningarna utvisade, att den
i kontraktet omnämnda anläggningskostnaden uppgått till 100,856 kronor
98 öre, anförde ämbetet i sistnämnda skrivelse följande.
Då för närvarande allt oftare till överintendentsämbetets prövning
hänskötes ärenden angående krav att inom staten tillhöriga byggnader
bereda lokaler för offentliga ämbetsverk, beredningar och kommittéer
m. m. och då svårigheten att tillgodose sådana krav alltmer stegrades med
anledning av brist på utrymme inom statens härvarande fastigheter,
hade ämbetet för sin del ansett, att tiden nu vore inne att förklara, att
det omhandlade markområdet i Kungsträdgården numera vore behövligt
för statens egna ändamål och att förty atelierbyggnadsaktiebolagets
disposition däröver finge upphöra exempelvis den 1 oktober 1918, vid
vilken tidpunkt statsverkets skyldighet att inlösa den på samma område
varande byggnad alltså skulle inträda. Vidare hemställde ämbetet,
att, därest Kungl. Maj:t biträdde ämbetets sålunda uttalade mening, Kungl.
Maj:t måtte dels låta uppsäga atelierbyggnadsaktiebolaget till avflyttning
från mark och hus senast den 1 oktober 1918, dels hos nästsammanträdande
riksdag äska ett extra anslag till inlösen för statsverkets
räkning av ovannämnda atelier- och expositionsbyggnad å i avrundat
tal 100,857 kronor med rätt för Kung!. Maj:t att disponera anslaget
redan under år 1918, dels ock lämna ämbetet i uppdrag att upprätta
och till Kungl. Maj:t inkomma med fullständigt förslag till användning
och eventuell ändring av meranämnda, till statsverket inlösta byggnad
för statsändamål.
Vid föredragning den 3 augusti 1917 av överintendentsämbetets
nyssnämnda skrivelse förklarade Kungl. Maj:t, att det omförmälda tomtområdet
skulle till Kungl. Maj:t och kronan återställas den 1 oktober
1918, varjämte Kungl. Maj:t uppdrog åt ämbetet att ej mindre uppsäga
atelierbyggnadsaktiebolaget till avflyttning senast sistnämnda dag
än även upprätta och till Kungl. Maj:t inkomma med fullständigt förslag
i fråga om användning för statsändamål av omförmälda byggnad
Sjunde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat. 85
ävensom till de ändringsarbeten å densamma som kunde finnas påkallade.
Sedermera har överintendentsämbetet såväl verkställt den_ anbefallda
uppsägelsen som ock i en den 3 november 1917 till Kungl. Maj:t
inkommen skrivelse avgivit utlåtande rörande byggnadens användning.
I fråga härom innehöll utlåtandet alternativa förslag. Det ena avsåg
en ganska grundlig ombyggnad för en beräknad kostnad av omkring
332.000 kronor, det andra innefattade ett mer provisoriskt iordningställande
av de nuvarande lokalerna och beräknades kunna utföras för
27.000 kronor. Enligt vad jag från byggnadsstyrelsen inhämtat skulle,
i betraktande av den alltjämt pågående prisstegringen, nämnda bägge
belopp nu böra höjas till resp. 400,000 och 30,000 kronor. På given anledning
har överintendentsämbetets sistnämnda skrivelse med tillhörande
handlingar återremitterats till ämbetet för förnyat yttrande.
I det läge, vari frågan om byggnadens användning och de ombyggnads-
eller reparationsarbeten, som därav kunna påkallas, sålunda
befinner sig, är jag icke nu i tillfälle att härutinnan framlägga något
förslag. Då den hittills åvägabragta utredningen icke ens giver någon
bestämd ledning för omdömet, i vilken av de två genom överintendentsämbetets
alternativa förslag antydda riktningarna den för närvarande
lämpliga lösningen bör sökas, ser jag mig icke heller i stånd att
föreslå någon approximativ beräkning av kostnadsbeloppet.
Däremot anhåller jag att nu få hemställa, att Kungl. Maj:t hos
riksdagen begär medel för byggnadens inlösande till kronan. Till
motivering för detta anslagsäskande torde jag endast behöva åberopa
vad överintendentsämbetet i sin förut av mig refererade skrivelse den
3 juli 1917 anfört om svårigheten att tillgodose kraven på utrymme
inom statens fastigheter i huvudstaden. Att med den för närvarande
pågående ständiga stegringen av dessa krav på lokaler för såväl ämbetsverk
och andra statsinstitutioner som kommittéer och sakkunniga den
ifrågavarande tomten för statsverket representerar en tillgång, som
ju förr dess hellre bör tillgodogöras, torde icke behöva av mig närmare
påvisas.
Såsom jag förut erinrat innefattade Kungl. Maj:ts beslut den 3
augusti 1917, att tomten skulle återställas till kronan den 1 oktober
1918, vid vilken tidpunkt inlösningssumman för byggnaden följaktligen
bör vara tillgänglig till utbetalning. Anslag för sistberörda ändamål
bör sålunda, med det av överintendentsämbetet angivna beloppet 100,857
kronor, äskas å tilläggsstaten för år 1918.
Bra dförsäkring
av operabyggnaden
och dramatiska
teaterns
byggnad
m. m.
a) Byggnaderna.
36 Sjunde huvudtiteln: 1918 års til/äggsstat.
På nu anförda skäl hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
, att till inlösen av det s. k. atelierbyggnadsaktie
bolagets
i nordvästra hörnet av Karl XIII:s torg i
Stockholm belägna byggnad å tilläggsstat för år 1918
anvisa ett förslagsanslag, högst........ kronor 100,857.
F. De kungliga teatrarna.
1, 2 och 3. Brandförsäkring av operabyggnaden och dramatiska teaterns
byggnad ävensom av staten tillhörig, i nämnda byggnader
förvarad lösegendom.
För brandförsäkring av de staten tillhöriga teaterbyggnaderna i
Stockholm har, vad angår operan allt från år 1900 och vad dramatiska
teatern beträffar sedan år 1910, ett extra anslag varit av riksdagen
anvisat, vilket i riksstaten för vart och ett av åren 1911—1915 upptagits
med ett belopp av 40,175 kronor och för vart och ett av åren 1916—
1918 med 40,176 kronor.
Då överintendentsämbetet i skrivelse den 26 september 1916
gjorde framställning om utverkande av anslag för detta ändamål å 1918
års riksstat, omförmälde ämbetet, att beträffande brandförsäkring av
nämnda byggnader under försäkringsåret 1916—1917 anbud inkommit
från, bland andra, vissa ömsesidiga svenska bolag. Åmbetet hade
emellertid icke upptagit till bedömande de av sådana bolag gjorda anbud,
alldenstund ämbetet icke ansett sig äga rätt att ikläda statsverket den
risk, som kunde därigenom under vissa omständigheter uppkomma
helst då ju riksdagen varje år beviljade endast det belopp som åtginge
till premiernas betäckande. Emellertid meddelade ämbetet uppgifter
rörande den besparing i premiekostnad, som skulle kunna beredas
statsverket, om ingivna anbud från ömsesidiga bolag antoges. Denna
besparing uppskattade ämbetet till sammanlagt 1,331 kronor 57 öre.
Något förslag om försäkring hos ömsesidiga bolag framställde ämbetet
icke.
Med anledning av vad överintendentsämbetet sålunda meddelat i fråga-om
försäkring hos ömsesidiga bolag remitterades ämbetets skrivelse till försäkringsinspektionen,
som i utlåtande den 21 december 1916 anförde följande:
Sjunde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat. 37
»Med anledning av överintendentsämbetets förevarande skrivelse får försäkringsinspektionen
i underdånighet anföra, dels att risken av extra uttaxering icke
synes böra utgöra hinder för staten att försäkra sin egendom hos ömsesidiga försäkringsbolag,
dels ock att någon anmärkning icke förekommit mot de i skrivelsen
omförmälda ömsesidiga brandförsäkringsbolagen.»
Vid föredragning av förslag till 1917 års statsverksproposition
anförde dåvarande chefen för finansdepartementet i detta ämne.
»Det är icke blott en lämplighetsfråga utan även en fråga av principiell
innebörd, som igenom överintendentsämbetets skrivelse i detta ämne sålunda blivit
bragt på tal. Även om man med stöd av vad den försäkringstekniskt sakkunniga
myndigheten uttalat anser sig kunna bedöma den med försäkring i ifrågavarande
ömsesidiga bolag förenade risken så, att densamma i och för sig icke bör utgöra
hinder för statsverket att anlita dessa bolag, kvarstår, synes mig, att utreda, huruvida
det kan anses överhuvud riktigt, att statsverket ingår såsom delägare i enskilda
försäkringsbolag och därmed ikläder sig de risker, som enligt lag eller de
för bolagen gällande ordningar äro därmed förbundna. För utredning av sistnämnda
fråga har tillräcklig tid icke stått till förfogande före statsverkspropositionen®
avgivande, och den statsutgift, som är beroende av frågans lösning, har icke synts
mig vara av den betydelse, att tillräcklig anledning förelegat till avlåtande av
särskild proposition i ämnet under riksdagens lopp.» Departementschefen hade
därför ansett sig böra följa överintendentsämbetets förslag, vilket avsåg att anslagskulle
för ändamålet utverkas till samma belopp som förut beviljats.
I skrivelse den 16 juni 1917 angående regleringen av utgifterna
under riksstatens sjunde huvudtitel tillkännagav riksdagen (punkt 52),
att riksdagen bifallit vad Kungl. Maj:t sålunda föreslagit. Härvid anförde
riksdagen, efter att hava återgivit föredragande departementschefens
ovan intagna yttrande, följande: *
»Då det föreliggande förslaget sålunda icke innebär, att Eders Kungl. Maj:t
intagit slutlig ställning till frågan om lämpligheten av försäkring av statsegendom
i ömsesidiga bolag, har riksdagen ansett sig sakna anledning att nu närmare inlåta
sig på denna fråga och har fördenskull bifallit Eders Kungl. Maj:ts förslag. Riksdagen
vill emellertid betona, att riksdagen härigenom icke får anses hava givit
något godkännande åt den uppfattningen, att staten under inga omständigheter bör
vara delägare i försäkringsbolag, grundat på ömsesidighetsprincipen. Härtill har
för riksdagen så mycket mindre skäl förelegat, som försäkringsinspektionen i nu
förevarande ärende uttalat, att risken av extra uttaxering icke syntes böra utgöra
hinder för staten för ett dylikt delägareskap.»
I eu till chefen för finansdepartementet ställd skrivelse av den 21 Departements.
december 1916 har överdirektören och chefen för försäkringsinspektionen chefenP.
G. Laurin ifrågasatt, att, för utjämnande av de förluster som kunde
38 Sjunde huvudtiteln: 1918 års ti/läggsstat.
åsamkas statsverket genom brand, måtte göras årliga avsättningar efter
bestämd norm till en statens brandförsäkringsfond. Nämnda skrivelse
har remitterats till samtliga de ämbetsverk, som av frågan beröras, och
av dessa hava ännu icke alla avgivit svar.
I utredningens nuvarande läge är jag icke i tillfälle att bedöma,
huruvida överdirektören Laurins förenämnda uppslag kommer att föranleda
någon framställning till riksdagen och, i så fall, huruvida detta
kan medhinnas redan till 1918 års riksdag. Jag vill endast anmärka,
att, även om en statens brandförsäkringsfond skulle bildas i huvudsaklig
överensstämmelse med vad överdirektören Laurin ifrågasatt, den
av överintendentsämbetet väckta frågan om anlitande av ömsesidiga
svenska brand försäkringsbolag därmed icke är avförd. Åtminstone ingår
det i Laurins utkast, att återförsäkring av vissa brandförsäkringsfondens
risker skulle äga rum, och för sådan återförsäkring kunna givetvis de
ömsesidiga bolagen komma i fråga att anlitas. Emellertid har det
synts mig, att spörsmålet om brandförsäkring av statsegendom i ömsesidiga
bolag lämpligen bör tagas i övervägande i samband med den
slutliga prövningen av den av överdirektören Laurin väckta frågan.
Överintendentsämbetet har nu i skrivelse den 25 september 1917
hemställt, att, därest Kungl. Maj:t prövade lämpligt, att operabyggnaden
och dramatiska teaterbyggnaden vid Nybroplan här i staden allt fortfarande
försäkrades på sätt för närvarande äger rum, Kungl. Maj:t
måtte hos 1918 års lagtima riksdag anhålla om anvisande av ej mindre
18,314 kronor för gäldande av årspremie för brandförsäkring av operabyggnaden
under ett år räknat från klockan tolv på dagen den 15 juli
1918, än även tillhopa 21,446 kronor för bestridande av kostnaderna
för erläggande av särskild avgift till Stockholms stads brandförsäkringskontor
samt årspremie för brandförsäkrande av dramatiska teaterbyggnaden
vid Nybroplanen under ett år, räknat från klockan tolv på dagen
den 1 juli 1918.
Då jag icke finner anledning till erinran mot vad ämbetet sålunda
föreslagit, upptager jag i mitt förslag anslaget med summan av nyssnämnda
belopp eller 39,760 kronor.
b) Lösegendom
i operan.
På framställning av Kungl. Maj:t anvisade 1910 års riksdag ett
anslag å extra stat för år 1911 av 3,668 kronor till gäldande av årspremie
för brandförsäkring av staten tillhörig, i operabyggnaden förvarad
lösegendom. Jämväl därefter har på förslag av Kungl. Maj:t
enahanda anslag av riksdagen för ändamålet beviljats.
39
Sjunde huvudtiteln: 1918 års t/l/äggsstat.
1 skrivelse ilen 22 augusti 1917 har nu styrelsen för kungl. teaterns aktiebolag
hemställt, att Kungl. Maj:t måtte till styrelsens förfogande ställa behövliga
medel för förnyande av brandförsäkringen av samma lösegendom för tiden 15 juli
1918—15 juli 1919.
För brandförsäkring'' av ifrågavarande inventarier erfordras för Departementsnästkommande
försäkringsår samma belopp som för det löpande. chefen.
Till gäldande av årspremier för brandförsäkring av staten till- c) Lösegendom
liörig, i dramatiska teaterns byggnad förvarad lösegendom har riksdagen 1
enligt Kungl. Maj:ts förslag på extra stat för åren 1913—1918 anvisat
ett anslag av 1,735 kronor.
Styrelsen för .kungl. dramatiska teaterns aktiebolag har i skrivelse den 25
oktober 1917 hemställt, att Kungl. Maj:t täcktes vidtaga erforderliga åtgärder, för
att nämnda brandförsäkring fortfarande måtte få bekostas av allmänna medel.
Kostnaden härför kommer att under nästkommande försäkringsår Departements.
uppgå till oförändrat belopp. ihefen.
Samtliga här ifrågavarande brandförsäkringspremier skola erläggas
i förskott; och torde vid sådant förhållande anslagen få uppföras å
tilläggsstaten för år 1918.
Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att
å tillägg sstat för år 1918 såsom förslagsanslaganvisa
dels
till gäldande av årspremier för brandförsäkring
av operabyggnaden och dramatiska teaterns byggnad
ett belopp av högst ...................... kronor 39,760;
dels till gäldande av årspremie för brandförsäkring
av staten tillhörig, i operabyggnaden förvarad
lösegendom ett belopp av högst ............ kronor 3,668;
dels ock till gäldande av årspremie för brandförsäkring
av staten tillhörig, i dramatiska teaterns
* byggnad förvarad lösegendom ett belopp
av högst ............................................ kronor 1,735;
eller tillhopa högst ....................... kronor 45,163.
40
Sjunde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
[19.]
Ersättning för
skattefrälseräntor
och
avlösning av
frälseskattrräntor.
[20.]
Bidrag till
riss utvidgning
av
svenska stadsförbundets
verksamhet.
[21.]
Täckande av
förskott m. m.
G. Diverse.
1 och 2. Ersättning för skattefrälseräntor och avlösning av frälseskatteräntor.
Under åberopande av vad jag förut denna dag, vid anmälan av
frågorna rörande regleringen för år 1919 av utgifterna under riksstatens
sjunde huvudtitel, under punkt 46 anfört, hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att å tilläggsstat för år 1918 såsom förslagsanslag
anvisa
a) till ersättning för skattefrälseräntor ett belopp
av.................................................. kronor 80,000
samt
b) till avlösning av frälseskatteräntor ett belopp
av ..................................................... kronor 125,000.
3. Bidrag till viss utvidgning av svenska stadsförbundets verksamhet.
Under åberopande av vad jag förut denna dag, vid föredragningav
förslag till reglering av utgifterna under sjunde huvudtiteln i riksstaten
för år 1919, under punkt 49 anfört, hemställer jag nu, att Eders
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att, i avbidan på den proposition i ämnet som
kan bliva förelagd riksdagen, såsom bidrag till bestridande
av kostnaden för viss utvidgning av svenska
stadsförbundets verksamhet å tilläggsstat för år 1918
beräkna ett förslagsanslag, högst............ kronor 8,000.
4 och 5. Täckande av förskott in. ni.
De förskottsvis bestridda utgifter, som tillhöra sjunde huvudtiteln
och böra till ersättande hos riksdagen anmälas, äro enligt lämnade
uppgifter:
Sjunde huvudtiteln: 1918 års tillåggsstat. . 41
till kostnader för av Kungl. Maj:ts befallningshavande i Göteborgs och
Bohus län verkställd utredning rörande en föreslagen
krigstidsskatt .................................................. kronor 2,100: —
» kostnader för löneregleringskommittén.................. » 40,230: so
)> kostnader för patentlagstiftningskommittén ......... » 13,392: 16
» kostnader för bokföringskommissionen.................. » 38,100: —
)) kostnader för revision av skattelagstiftningen...... » 7,208: 3 4
)> kostnader för sakkunniga för avgivande av ändringsförslag
i anledning av framställda anmärkningar
mot .utarbetat förslag till värdestegringsskatt å
fastighet........................................................................... » 1,825: —
» kostnader för verkställande av viss förberedande
utredning i fråga om alkoholmissbrukets motarbetande
......................................................................... » 6,083: 2 8
» kostnader för anbringande av registreringsnummer
å svenska fartyg.......................................................... » 214: —
)) kostnader för genomförande av en central kassakontroll
........................................................................... » 4,300: —
» kostnader för kommunalskattekommitterade......... » 56,728:0 2
)) kostnader för utförande av kronans talan och
vidtagande av åtgärder för bevakande av kronans
rätt till strömfall m. m......................''....................... » 17,657: 8 6
» kostnader för utredning inom kammarkollegium
i fråga om fiskerättsförhållandena vid kusterna
av de forna danska provinserna m. m............... » 6,774: 91
» kostnader för nykterhetskommittén ....................... » 16,273: 6 4
» kostnader för verkställande av utredning rörande
väghållningsbesvärets utjämning m. m................ » 23,517: o9
» kostnader för kommissionen för fastställande av
provtyper å mjöl, varå restitution av tull är medgiven.
............................................................................... » 407:31
» kostnader för skandinaviska kommittén rörande
farliga skeppslaster m. m......................................... » 1,101:6 0
» kostnader för utredning rörande användning av
statens tomter och byggnader i Stockholm m. m. » 6,142: 5 8
» kostnader för utredning rörande utveckling av
sjöfartsförbindelserna mellan Sverige och Ryssland » 5,968: 7 5
» kostnader för utredning angående statens centrala
räkenskaps- och revisions väsende ........................... » 150: —
Transport kronor 248,175: 34
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 2 käft. (Nr 2.) 6
42 . Sjunde huvudtiteln: 1918 års til/äggsstat.
Transport kronor
till kostnader för utredning beträffande den s. k.
regalrätten till inom riket förekommande vattendrag
............................................................................. »
» kostnader för utredning rörande levnadskostnader
och arbetslöner m. m................................................ b
» kostnader för utredning rörande statens upphandlings-
och entreprenadväsende ....................... b
» kostnader för utredning av den s. k. åborätts
frågan
............................................................................ »
» kostnader för de sakkunniga i fråga om centralisering
av statsunderstödda pensionsanstalter ... b
b kostnader för malmkommissionen.......................... b
b kostnader för statistisk utredning inom kommerskollegium
om den svenska järnhanteringen ...... b
b kostnader för arvoden åt adjungerade ledamöter
hos kammarrätten m. m........................................... b
b kostnader för utredning rörande sulfitspritindu
striens
utveckling m. m........................................ b
b kostnader för behandling av frågan rörande sulfitsprittillverkningen
m. m.......Å.................................. b
b kostnader för utredning inom kommerskollegium
rörande handels- och sjöfartstraktater .................. b
b kostnader för omorganisation av tullverket ........ b
b kostnader för statens krigsberedskapskommission b
b kostnader för förstärkning av arbetskrafterna hos
kammarkollegium ...................................................... b
b kostnader för viss utredning rörande statsverkets
kassafond m. in.......................................................... b
b kostnader för utredning rörande kompletterande
bestämmelser beträffande utförselförbud ............... b
b kostnader för utarbetande av en redogörelse rörande
de svenska statsmakternas åtgärder till
näringslivets stöd under krigstider m. m............. b
b kostnader för inventering av landets förråd'' av
vissa för industrien behövliga varor m. m....... b
b kostnader för utarbetande av bestämmelser angående
fondhandelns och fondbörsverksamhetens
ordnande............................................................ »
"Transport kronor
248,175: 34
11,336: 67
162: —
.16,212:84
24,710: 99
12,430: —
30,182: 20
600: —
7,475: —
959: 58
1,312: 20
12,860: 7 8
15,378: 39
38,229: 4 2
4,715: 4»
100: —
800: —
21,614: 3 •
30,000: —
8,195: —
485,450: 21
48
Sjunde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
Transport
till kostnader för utredning av vissa handelspolitiska
frågor ..........................................................................
>) kostnader för sakkunniga rörande provisoriska
åtgärder inom kommunalbeskattningen
» kostnader för undersökningar rörande alkoholbruk
och fattigvårdsbehov m. m................................
» kostnader för sakkunnigt biträde inom finansdepartementet
vid bearbetande av inkomna yttranden
över paten tlagstiftningskommitténs förslag
till lag mot illojal konkurrens in. m..........
» kostnader för kassaförlagskommittén ................
» kostnader för biträde inom finansdepartementet
med utarbetande av vissa författnings förslag rörande
förbud mot införsel av åtskilligt export
förbjudet
gods.............................................................
» kostnader för rese- och traktamentsersättning åt
polismästaren G. ''Hårleman för deltagande i en i
finansdepartementet hållen överläggning rörande
frågan om beskattning av utlänningar
» kostnader för sakkunnigt biträde vid behandlingav
frågan om omorganisation av kommerskollegium
..............................................................................
» kostnader för utredning angående brandförsäkring
av staten tillhörig egendom ..........................
» kostnader för ersättning till vikarie för aktuarien
i kommerskollegium K. E. Norman........................
» kostnader till förstärkning av kontrollstyrelsens
arbetskrafter .......................................................—••••■
» kostnader för utredning rörande omorganisation
av rikets sjömanshus m. m.....................................
» kostnader för utarbetande av förslag till ny lagstiftning
angående försäljning av alkoholhaltiga
drycker m. m...............................................................
» kostnader för utredning inom överståthållaräm
betet
rörande eu föreslagen krigstidsskatt............
» kostnader för utredning rörande den kommunala
skattebördans fördelning inom särskilda röstetalsgrupper
............................................................y—
kronor 485,450: 2 i
>» 19,750: —
» 22,136: 74
» 10,000: —
» 2,949: 96
» 18,563: 6 2
» 1,066: 96
» 187:40
» 525: —
» 375: —
» 1,800: —
» 4,000: —
» 2,036: 3 0
» 444: 5 3
» 2,020: 5 4
» 680:62
Transport kronor 571,986: 8 7
44
Sjunde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
Transport kronor
till kostnader för utredning rörande kontroll över
viss handelsrörelse......................................................... »
» kostnader för ersättning åt kommerserådet C.
Malmén m. fl. för biträde inom finansdepartementet
m. m.................. »
» kostnader i anledning av verkställda utredningar
i fråga om förefintliga tillgången av brännvin
m. m............................................................................ »
)) kostnader för utredning rörande behovet av ändringar
i förordningen den 29 mars 1912 angående
befäl å svenska handelsfartyg m. m....... »
)) kostnader för sakkunniga inom kontrollstyrelsen
för deltagande i beredningen av ärenden om tillstånd
att förskära vin med brännvin..................... j>
y> kostnader för utredning i fråga om lagstiftning
angående tillredning och beredning av viner...... »
)> kostnader till särskild sakkunnig för behandling
av vissa beskattningsfrågor ...................................... »
» kostnader för 1917 års bankkommitté ................ »
» kostnader för ersättning för skattefrälseräntor ... »
» kostnader för inlösen av skattefrälseräntor ......... »
» kostnader för avlösning av frälseräntor ............... d
)> kostnader för hyra för tillfällig bostad åt landshövdingen
i Västernorrlands län.............................. »
» kostnader för biträde vid uppgörande av förslag
till statsreglering enligt särskilda nåd. brev den
9 och 16 mars 1917................................................... >,
» kostnader för en adjungerad ledamot i kammarkollegium
för handläggning av jordregisterärenden
........................................................................... ))
» kostnader för ersättning till statskommissarien
P. Södermark för utredning i fråga om vissa
i riksstaten uppförda anslag .................................... »
» kostnader för ersättning till förste aktuarien S.
Larsson för visst arbete inom finansdepartementet
............................................................................
» kostnader för anordnande av fri bogsering genom
Falsterboleden under tiden maj—oktober 1916 »
571,986: 87
2,500: —
2,355: 03
1,205: 50
640: —
1,500: —
803: 21
437: 50
162: —
96,500: 3 7
46,625: io
137,881: 07
3,000: —
4,250: —
2,500: —
1,000: —
1,359: 42
48,410: 42
Transport kronor 923,116: 49
Sjunde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat. 45
Transport kronor 923.116:4 0
till kostnader för kol och olja, som för fri bogsering''
genom Falsterboleden åtgått under tiden november
1916—augusti 1917........................................... » 21,700:
Summa kronor 944,816: 49.
eller, med iakttagande av grundsatsen om anlagsbestämmande i jämnt
tal av kronor, 944,817 kronor.
Bland ovan omförmälda förskott ingå emellertid ej sådana, som gjorts
under november och december 1917. Såsom min företrädare i ämbetet
till statsrådsprotokollet den 31 december 1917 framhållit vid behandling
av frågan om förskottsväsendets avveckling, torde det emellertid vara
lämpligt att redan nu bereda tillgångar för täckande av även dessa
förskott. Kostnaden härför torde approximativt kunna beräknas uppgå
till en sjättedel av de på ett helt år belöpande förskotten av ifrågavarande
slag. Då här ovan specificerade förskott, vilka avse tiden 1 november
1916—31 oktober 1917, uppgått till 944,816 kronor 49 öre, erfordras
enligt sagda beräkningsgrund för ändamålet 157,469 kronor 42 öre. 1
avvaktan på rapport från statskontoret angående de under november och
december 1917 utgivna förskott av ifrågavarande slag torde sist berörda
belopp, för jämnande av huvudtitelns slutsumma avrundat till 157,471
kronor, böra på förslaget till tilläggsstat allenast beräknas.
Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
dels att till gäldande av här ovan specificerade
förskott å tilläggsstat för år 1918 anvisa ett förslagsanslag,
högst ............................................. kronor 944,817
dels och att, i avbidan på den proposition rörande
gäldande av de under november och december 1917
förskottsvis bestridda utgifter, som kan bliva riksdagen
förelagd, å tilläggsstat för år 1918 såsom förslagsanslag,
högst, beräkna ett belopp av............. kronor 157,471.
6. Kostnader för kommittéer och utredningar genom sakkunniga.
Under åberopande av vad jag förut denna dag, vid anmälan av [22.]
frågorna rörande regleringen för år 1919 av utgifterna under riksstatens Kostnader för
sjunde huvudtitel, under punkt 52 anfört, hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen ningar genom
sakkunniga.
Förstärkning
av det ordinarie
reservationsanslaget
till extra
u t gifter.
[24.J
Löneförbättring
för
vissa vaktmästare
och
med dem jämförliga
befattningshavare.
[35;]
Krigstid sti
Hägg och
krigstid shjälp.
46 Sjunde huvudtiteln: 19/8 års ti/Iäggsstat.
att för bestridande av kostnader för kommittéer
och utredningar genom sakkunniga å tilläggsstat för
år 1918 anvisa ett förslagsanslag å... kronor 375,000.
7. Förstärkning av det ordinarie reservationsanslaget till extra utgifter.
Under åberopande av vad jag förut denna dag, vid anmälan av
frågorna rörande regleringen för år 1919 av utgifterna under riksstatens
sjunde huvudtitel, under punkt 53 anfört, hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till förstärkning av det i riksstaten under
sjunde huvudtiteln uppförda ordinarie reservationsanslaget
till extra utgifter å tilläggsstat för år 1918
anvisa ett förslagsanslag, högst.......... kronor 25,000.
8. Löneförbättring för vissa vaktmästare och med dem jämförliga
befattningshavare.
Under åberopande av vad jag till statsrådsprotokollet förut denna
dag anfört i fråga om beredande av löneförbättring för vissa vaktmästare
och med dem jämförliga befattningshavare, hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att, i avbidan på den proposition om anvisande
av medel för ändamålet, som kan bliva förelagd riksdagen,
för löneförbättring för vissa vaktmästare och
med dem jämförliga befattningshavare å tilläggsstat
för år 1918 under sjunde huvudtiteln såsom förslagsanslag,
högst, beräkna ett belopp av... kronor 15,100.
9. Krigstids till ägg och krigstidsbjälp.
Under åberopande av vad jag förut denna dag anfört i fråga om
beredande åt vissa statens tjänstemän och betjänte av krigstid stillägg
och krigstidshjälp för år 1918, hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen
Sjunde huvudtiteln: 1918 års tl/läggsstat. 47
att, i av bidan på den proposition om anvisande
av medel för ändamålet, som kan bliva förelagd riksdagen,
till beredande av krigstidstillägg och krigstidshjälp
åt tjänstemän och betjänte i de till finansdepartementet
hörande ämbetsverk och kårer, å tilllägg
sstat för år 1918 såsom förslagsanslag beräkna
ett belopp av ....................................... kronor 4,200,000.
Summan av de av mig å tilläggsstaten för år 1918 under sjunde
huvudtiteln tillstyrkta anslag uppgår till 6,879,100 kronor.
I vad föredragande departementschefen sålunda
hemställt och föreslagit instämde statsrådets övriga
ledamöter; och behagade Hans Maj:t Konungen i nåder
bifalla vad sålunda blivit tillstyrkt.
Ur protokollet:
Teodor Franzén.
48
Sjunde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
Innehållsförteckning.
Punkt
A. De centrala ämbetsverken.
[1.] Anställande av ytterligare två kvinnliga biträden hos
stadskontoret m. m....................
[2.] Förstärkning av arbetskrafterna för utövande av den
lokala tillsynen över fartygs sjövärdighet.......
B. Bergsbruket.
[3.] Bergskolan i Falun jämte därmed förenade yrkesskolor
C. Handel och sjöfart.
14.] Bidrag till underhållande av handelshögskolan i Stockholm
............................
[5.| Förhöjda understöd till Göteborgs handelsinstitut och
Stockholms handelsgymnasium.............
[6.] Bidrag till Sveriges allmänna exportförening......
[7.] Statsunderstöd till svenska handelskamrarna i London
och i Frankrike samt till svenska föreningens i retrograd
handelskommitté..................
D. Skatteomkostnader.
[8.] Förstärkning av arbetskrafterna hos generaltullstyrelsen
[9.] Förstärkning av arbetskrafterna hos kontrollstyrelsen .
Extra
anslag
Kronor
7,350
10,000
1,200
15.000 :
30.000 I
10.000 i
yl w I
30.000 j
I
2,600 !
10.000
Sjunde'' huvudtiteln: 1918 års tUläggsstat.
49
Punkt
E. Kronans publika hus.
[ 10. | • Förstärkning av reservationsanslaget till byggnader och
reparationer........................
[11.] Byggnad för statens provningsanstalt..........
[ 12. | Utvidgande av länsstyrelsens i Malmöhus län ämbets
lokaler.
..........................
[13.] Ändringsarbeten å länsresidenset i Halmstad......
[14.] Utvidgning av länsstyrelsens i Skaraborgs län ämbets
lokaler.
..........................
[15.] Ombyggnads- och inredningsarbeten inom Västerås slott
[16.] Förhyrande av bostad åt landshövdingen i Västernorr
lands
län.........................
[17.] Inlösande till kronan av ett tomtområde i nordöstra
hörnet av Karl XIII:s torg i Stockholm, m. in. . . .
Extra anslag Kronor | Sid. |
230.000 195.000 | 12- 20 21 |
41,342 38,200 | 21-24 24 30 |
14,500 163,000 | 30-31 31 |
4,500 | 32 |
100,857 | 32-36 |
[18.]
[19.]
[20.]
[21.]
[22.]
[23.]
[24.]
[25.]
F. De kungl. teatrarna.
Brandförsäkring av operabyggnaden och dramatiska
teaterns byggnad ävensom av staten tillhörig, i nämnda
byggnader förvarad lösegendom. ..........
G. Diverse.
Ersättning för skattefrälseräntor och avlösning av frälse
skatteräntor.
.......................
Bidrag till viss utvidgning av svenska stadsförbundets
verksamhet........................
Täckande av förskott m. m............• . . .
Kostnader för kommittéer och utredningar genom sakkunniga
..........................
Förstärkning av reservationsanslaget till extra utgifter
Löneförbättring för vissa vaktmästare och med dem
jämförliga befattningshavare..............
Krigstidstillägg och krigstidshjälp.............
45,163 | 36-39 |
205,000 | 40 |
8,000 | 40 |
1,102,288 | 40 — 45 |
375,000 | 45 |
25,000 | '' 46 |
15,100 | 46 |
4,200,000 | 46 |
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 satnl. 2 käft. (Sr 2.)
7
Åttonde huvudtiteln: 1918 års ttlläggsstgt.
1
Åttonde huvudtiteln.
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Alaj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
14 januari 1918.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Eden,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,
Statsråden: Petersson,
Schotte,
Petrén,
Nilson,
Löfgren,
friherre Palmstierna.
Rydén,
Undén,
Thorsson.
Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet till statsrådsprotokollet
över finansärenden den 31 december 1917 vid anmälan av
kassaförlagskommitténs den 20 mars 1917 avgivna betänkande anfört
rörande avvecklingen av det hittills tillämpade förskottsförfarandet, anhöll
departementschefen, statsrådet Rydén att få underställa Kungl. Maj:ts
prövning de särskilda medelsbehov, som under åttonde huvudtiteln borde
tillgodoses genom anslag å tilläggsstat för år 1918, och yttrade därefter
följande:
Departementet.
1. Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli. 1 anslutning
till vad jag anfört under punkten 1 i det vid årets statsverksproposition
fogade utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden,
hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att för beredande av avlöningstillägg åt två kanslisekreterare
i ecklesiastikdepartementet anvisa på tilläggsstat
för år 1918 ett förslagsanslag, högst 2,400 kronor.
[1.]
Departe
mentets avdelning
av
Käng). Maj:t«
kansli.
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 2 käft. (Nr 2.)
1
2
Åttonde huvudtiteln: 1918 firs tillägg/(stut.
[2.]
Registrering
a v viss* rättsii
isto riska
källor.
[3.]
Ök ade utgifter
för uppvärmning
av
pedagogiska
hi bliotekets
lokaler.
[4.]
Ändringsarbeten
inom
naiionalnmseibyggnaden.
Arkiv, bibliotek och museer.
Arkiv.
1- Registrering av vissa rättshistoriska källor. Under åberopande
av vad jag förut denna dag anfört till statsrådsprotokollet över
ecklesiastikärenden vid anmälan av anslagsbehov under riksstatens åttonde
huvudtitel för år 1919, punkten 8, hemställer jag, det Eders Kungl.
Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att för fortsatt registrering av Svea hovrätts domar
under 1600-talet och av hittills outgivna delar av rådets
protokoll i justitieärenden för samma tid, i vad angår
till Kungl. Maj:t fullföljda mål av civil och kriminell
natur, anvisa på til/äggsstat för År 1918 ett förslagsanslag,
högst 2,400 kronor.
Bibliotek.
Pedagogiska biblioteket.
2. Ökade utgifter för uppvärmning av pedagogiska bibliotekets
lokaler. Åberopande vad jag anfört under punkten 14 i det vid årets
statsverksproposition fogade utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
rörande behov av medel till bestridande av uppvärmningskostnader
för pedagogiska bibliotekets lokaler under år 1918, hemställer jag om förslag
till riksdagen
att till täckande av ökade utgifter för pedagogiska
bibliotekets lokaler på til!äggsstat för år 1918, anvisa ett
förslagsanslag, högst 600 kronor.
Museer.
Nationalmuseum.
3. Ändringsarbeten inom nationalmuseibyggnaden. Till utförande
av ändringsarbeten inom nationalmuseibyggnaden i huvudsaklig
enlighet med av sakkunniga framlagt förslag beviljade 1913 års riksdag
350.000 kronor och anvisade därav på extra stat för år 1914 112,000
Åttonde huvudtiteln: lUlb ur* tillä<jy**t(it. 3
kronor, varefter av det beviljade anslaget anvisades pa extra stat för år
1915 ett belopp av 164,000 kronor och för år 1916 återstoden, 74,000 kronor.
Med förmälan att av de sålunda beviljade medlen i runt tal 270,000
kronor tagits i anspråk för ändamålet, vadan för återstående arbeten funnes
tillgängliga omkring 80,000 kronor, har överintendentsämbetet i skri
o
O o r“> 7
velse den 18 september 1917 hemställt, att Kungl. Maj:t täcktes till riksdagen
avlåta proposition om beviljande för år 1919 av ett tilläggsanslag
för ifrågavarande ändamål av 57,000 kronor.
gr- Ämbetet har tillika meddelat, att av det begärda anslaget 22 000 kronor vore
avsedda att betacka ökad kostnad för hissar och värmeledning och 35,000 kronor till
betäckande av övriga förhöjda omkostnader, samt därjämte anhållit om medgivande att
redan under år 1918 få av anslaget använda så mycket, som må befinnas erforderligt
för arbetenas i fråga lämpliga och oavbrutna verkställande.
Till stöd för sin hemställan har ämbetet anfört:
Hittills hava slutförts den avsedda ändringen av de fyra äldre överljussalarna,
arbetena i den s. k. kupolsalen och i övre vestibulen, färdigställande av nya gravyrsalen
med tillhörande ändringsarbeten i angränsande salar av mellanvåningen samt
lanterninerna över två av de nya överljussalarna, varjämte de båda nya trapphusen äro
i det närmaste färdiga. Av de beslutade arbetena återstår i huvudsak att fullfölja inredningen
av de nya överljussalarna i museets södra och västra mittparti, den nya salen
i norra mittpartiet samt äudringarna i nedre vestibulen ävensom hissarna.
Till följd av de under arbetsåren oerhört stegrade arbets- och materialprisen har
det emellertid ej kunnat förekommas, att de år 1913 beräknade kostnaderna, som då
ausågos fullt tillräckliga, i vissa fall måste överskridas, om arbetet skall kunna fullföljas
efter den härför uppgjorda planeu.
Så visa infordrade anbud, att de båda hissarna för person- och varutrafik, vilka
skola installeras i de till förevarande arbeten hörande nya trapptornen och av vilka
särskilt den senare, avsedd för tunga statyer och konstverk, är av synnerlig vikt för
museets arbete och fordrar eu särdeles solid konstruktion, komme att betinga eu kost
-
nad av i runt tal ................................................................................ kronor 35,000: —
samt att ändringarna och utökningarna av värmeledningen för de
ombyggda eller tillbyggda delarna av museet komme att kosta
i runt tal ...................................................................................... > 15 000: -
eller tillsammans, likaledes i runt tal ............................................... kronor 50,000: —
I det nådigst fastställda förslaget finnas för nu nämnda arbeten upptagna
tillhopa ............................................................................. » 28.000: .—
vadan för densamma ytterligare erfordras ett belopp av .................. a> 22,000: —
Dessutom hava under år 1917 måst beviljas dyrtidstillägg till arbetspersonalen,
vilka tillägg jämte de ofantligt ökade materialprisen komma att fördyra de återstående
byggnadsarbetena med miust 50 %, vadan härför tillgängliga medel måste ökas i samma
proportion. Avräknas från de, enligt vad ovan sagts, återstående anslagsmedlen, 80,000
kronor, dels 9,000 kronor för den ännu icke beställda varuhissen, dels ock 1.000 kronor
för ändring av värmeledningen i nya norra saleu, för vilka arbeten erforderlig anslagsökning
av ämbetet ovan ifrågasatts, återstå likväl i runt tal 70,000 kronor, vilka måste
4 Åttonde huvudtiteln: 1918 drs tilläggsstat.
ökas med 50 % eller, jämväl i runt tal, 35,000 kronor för att arbetena skola kunna
slutföras.
På grund av nådiga remisser hava underdåniga utlåtanden i ämnet
avgivits dels den 20 oktober 1917 av överintendenten och chefen för nationalmuseum,
dels ock den 6 november 1917 av vitterhets-, historie- och
antikvitetsakademien, och har den gjorda framställningen därvid av de
båda hörda myndigheterna förordats.
Chefen för nationalmuseum har uttalat, att det vore av stor vikt att de nuvarande
ombyggnadsarbetena inom nationalmuseum slutfördes med största möjliga skyndsamhet
dels för att undvika ytterligare prisstegringar å material och arbetskrafter, dels
ock för att snarast möjligt frånkomma den risk (bestående av ökad brandfara samt
fara för stölder), som ombyggnaden av museets lokaler alltid innebure.
mentschefen överintendentsämbetets föreliggande framställning har föranletts av
men ce en. {3e|y(]anc)e sfegringar j arbets- och materialprisen, vilka inträtt efter
uppgörandet av de kostnadsberäkningar, som lågo till grund för riksdagens
beslut om anvisande av anslag för ifrågavarande ändringsarbeten.
Mot överintendentsämbetets beräkningar rörande det belopp, som utöver
redan beviljade anslag, kräves för arbetets färdigställande, har jag, i den
män de kunna falla under mitt bedömande, icke funnit anledning till
erinran.
Då det synts mig nödvändigt att erhålla närmare upplysning angående
det belopp, som erfordras för utförande av omhandlade ändringsarbeten inom
nationalmuseum under år 1918, har jag anmodat chefen för överintendentsämbetet
att lämna mig uppgift härom; och har han därvid meddelat, att
det tinnes grundad anledning antaga, att samtliga ifrågavarande ändringsarbeten
inom nationalmuseum skola kunna avslutas under loppet av år
1918, varför det är önskvärt, att hela det begärda anslaget, 57,000 kronor,
står till förfogande redan under innevarande år.
/Ändringsarbetena synas icke utan olägenhet kunna uppskjutas, och jag
anser därför, att medel för deras avslutande nu böra beredas. Då det är
avsett, att de skola avslutas redan under loppet av år 1918, och då det synes
vara i hög grad önskvärt, att den beslutade omgestaltningen av museet
så snart som möjligt bringas till fullbordan, torde det begärda tilläggsanslaget
böra uppföras å tilläggsstat för år 1918.
Jag hemställer därför, att Eders Kungl. Maj:t. täcktes föreslå riksdagen
att
till fullbordande av beslutade ändringsarbeten i
nationalmuseibyggnaden på tilläggsstat för år 1918 anvisa
ett reservationsanslag av 57,000 kronor.
Åttonde huvudtiteln: 1918 urs tillägg astat. <F>
4. Reparation av nationalmuseibyggnadens fasader. Under
åberopande av vad jag förut donna dag anfört till statsrådsprotokollet över
ecklesiastikärenden vid anmälan av anslagsbehov under riksstatens åttonde
huvudtitel för år 1919, punkten 20, hemställer jag, det Eders Kungl. Maj:t
täcktes föreslå riksdagen
att av det utav riksdagen år 1914 beviljade anslag,
150,000 kronor, till ^landsättande av nationalmuseibyggnadens
fasader anvisa på tillägg sstat för år 191S
såsom reservationsanslag återstoden, 100,000 kronor.
Naturhistoriska riksmuseet.
5. Nattlig bevakning vid naturhistoriska riksmuseets etnografiska
avdelning. Under åberopande av vad jag förut denna dag anfört
till statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden vid anmälan av anslagsbehov
under åttonde huvudtiteln för år 1919, punkten 25, hemställer jag,
att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att dels till ersättande av det belopp, som statskontoret
på grund av Kungl. Maj:ts beslut den 9 november 1917 utgivit
eller må komma att förskottsvis utgiva till arvode
åt en nattvakt vid naturhistoriska riksmuseets etnografiska
avdelning för tiden den 1 januari—den 1 maj 1918, dels
ock till arvode åt en nattvakt vid omförmälda avdelningunder
återstoden av sistnämnda år anvisa på tilliiggsstat
för år 1918 såsom förslagsanslag, högst 1,500 kronor.
6. Täckande av brist i expensanslaget. I den år 1914 fastställda
staten för naturhistoriska riksmuseet uppfördes för avdelningarna
vid Frescati ett anslag av 40,000 kronor till expenser. Sedan emellertid
ifrågavarande belopp visat sig otilli äckligt för det med anslaget avsedda
ändamålet och i följd härav under såväl år 1915 som år 1916 brist uppkommit
i expensanslaget, anvisade 1917 års riksdag, i enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag, på extra stat för år 1918 såsom förslagsanslag för täckande
av bristen under år 1915 ett belopp av högst 781 kronor och för täckande
av bristen under år 1916 ett belopp av högst 25,000 kronor.
Vetenskapsakademien har nu i underdånig skrivelse den 24 augusti
1917, med anledning av en utav förste intendenten vid naturhistoriska
riksmuseet, professor E. Lönnberg hos akademien gjord framställning anhållit,
att Kungl. Maj:t täcktes dels vidtaga åtgärder till täckande av den
brist i expensanslaget, som otvivelaktigt komme att uppstå vid 1917 års
slut, dels ock föreslå riksdagen, att anslaget till expensinedel måtte i staten
för naturhistoriska riksmuseet höjas med minst 22,000 kronor.
M
Reparation
av nationalmuseibyggnadens
fasader.
L6.j
Nattlig bevakning
vid
naturhi toriska
riksmuseets
etnografiska
avdelning.
[7.]
Täckande av
brist i expensanslaget.
tf Åttonde huvudtiteln: lfJlS års tillägysstut.
1 Lönnbergs omförmälda framställning, vilken fogats till akademiens
skrivelse, bär till en början lämnats eu redogörelse för orsakerna till att
brist under året uppkommit i expensanslaget, vilken redogörelse i huvudsak
överensstämmer med den framställning av Lönnberg, som intagits i
bilaga till 1917 års statsverksproposition (8 huvudtiteln punkt 29) rörande
täckande av brist i expensanslaget under åren 1915 och 1916. Sedan därefter
omlörmälts att 1916 års bokslut visat eu brist å expensanslaget av
22,893 kronor 14 öre, anför Lönnberg följande:
Ehuru detta belopp beklagligen är ganska stort, skulle det ej stannat därvid,
om ej den yttersta sparsamhet iakttagits. Sä förbrukades till exempel under uppvärmning-perioden
1916—1917, trots den kalla vintern, ej mera än 670 ton bränsle mot
756 ton och 800 ton de båda närmast föregående vintrarna. Med avseende på bränsleförbrukningen
skola för instundande vinter ytterligare besparingsåtgärder vidtagas,
men det oaktat törne, då alla omkostnader fortfarande stiga, det näppeligen kunna
väntas, att vid 1917 års slut bristen blir mindre än förra året. På grund härav hemställer
Löuuberg, att vetenskapsakademien mätte hos Kungl. Magt anmäla de av Lönnberg
anförda omständigheterna samt anhålla dels om bristens täckande, dels ock om förhöjt
anslag till expenser för år 1919, alldenstund det ingalunda synes sannolikt, att
prisen inom den närma-te framtiden om någonsin skola falla till samma nivå som de
intagit före kriget. Det är, fortsätter Lönnberg, givetvis omöjligt att noggrant beräkna,
med vilket belopp expensmedelsanslaget skall behöva höjas för att bliva tillfyllest,
alldenstund någon fasthet i prislägena ännu ej kan sägas hava iuträtt, men
med° hänsyn därtill att staten uppgjordes, innan man ännu hade någon kännedom om
törhallandeua vid det nya museet, samt till den under de senaste åren vunna erfarenheten
torde näppeligen ökningen kunna beräknas lägre än till 22,000 kronor.
På grund av kungl. remiss har statskontoret den 26 september 1917
avgivit utlåtande i ärendet och därvid anfört följande:
Dä med sannolikhet kali förväntas, att bristen i naturhistoriska riksmuseets expensmedelsanslag
vid 1917 års slut icke kommer att understiga den brist, som förefanns
vid 1916 års utgång och som blivit täckt genom ett å 1918 års riksstat uppfort
förslagsanslag, högst 25,000 kronor, får statskontoret hemställa, det täcktes Kungl.
Maj:t vidtaga erforderliga åtgärder för att å 1919 års riksstat må varda uppfort ett
extra förslagsanslag, högst 25,000 kronor, för täckande av den år 1917 otvivelaktigt
uppkommande bristen.
Vad framställningens senare del beträffar synes det måhända ännu vara för tidigt
att för framtiden fastsla en så stor höjning i anslaget som den begärda, nämligen
22,000 kronor, da det ju icke med visshet kan beräknas, att bräuslepriserna komma
att alltjämt hålla sig på siu nuvarande höjd. Att emellertid priserna såväl på bränsle
som på övriga förbrukningsartiklar år 1919 komma att befinna sig på eu avsevärt
högre nivå än vid tiden för världskrigets utbrott, torde dock vara mycket sannolikt;
och ville statskontoret fördenskull ifrågasätta framställning till 1918 års riksdag om
höjning av anslaget med exempelvis hälften av det äskade beloppet.
1 underdånig skrivelse den 5 december 1917 bär vidare akademien
såsom tillägg till sin förenämuda framställning den 24 augusti 1917 över
-
Åttonde huvudtiteln: W18 års tilläggssta!.
7
sänt ett meddelande från Lönnberg samt en av akademiens kamrerare [7.]
avlämnad uppgift, av vilken inhämtas att bristen i museets expensanslag •
nämnda den 5 december utgjorde omkring 26,500 kronor.
Lönnbergs av akademien åberopade meddelande är av följande innehåll:
Med utgång från bränsleförbrukningen under eldningsperioden 1915—1916 och
med förvandling av då åtgånget biänsle till ved enligt Sundéns bok om bränsle
skulle hela innevarande periods förbrukning uppgå till 4,398 kubikmeter. Emellertid
har genom utförda förändringar i värmeledningen samt därmed åstadkomna besparingar
behovet beräknats kunna minskas med eveutuellt en tredjedel. Det skulle sålunda
kunna räcka med omkring 3,067 kubikmeter ved. Av denna kvantitet ersättes
omkring 1,100 kubikmeter av redan innehavda och betalade 200 ton koks, och 2,000
kubikmeter ved ha tilldelats riksmuseet av biänslekommissionen. Priset på propsen
ställer sig för närvarande ungefär på följande sätt:
Bränslekommissionens maximipris ............................. 20 kronor per kbm.
Lossnings- och transportkostnader hittills............... 3 » » »
»Summa hittills 23 kronor per kbm.
Enligt detta pris och med hänsyn till den erfarenhet av vedeldning, som vunnits,
torde bränslekostnaderna från oktober till årets slut beräknas till omkring
29.800 kronor.
När det blir kallt i vinter och eldningen till följd därav behöver forceras, torde
■let visa sig nödvändigt att anställa ännu en eldare till hjälp, och härigenom är det
tyvärr antagligt, att eldningskostnaden ännu kommer att i någon mån stegras.
För täckande av den brist, som under år 1917 uppkommit i natur- Uepartehistoriska
riksmuseets expensanslag, synes det vara nödvändigt att hos ment8c1le,<'',,
riksdagen göra framställning i ämnet. Vad åter beträffar den höjning av
det ordinarie expensanslaget, som av vetenskapsakademien föreslagits, finner
jag det ännu vara för tidigt, att framställning i sådant syfte göres
hos riksdagen.
Av den i ärendet förebragta utredningen synes mig framgå, att bristen
i expensanslaget för år 1917 kan beräknas uppgå till det av Lönnberg
angivna beloppet, 29,800 kronor. Nämnda belopp bör därför enligt min
mening för ändamålet äskas av riksdagen. Då det underskott i expensanslaget,
som kan motses inträda för år 1918, med all sannolikhet icke
bliver mindre än för år 1917, torde enahanda belopp böra beredas för
tillgodoseende av behovet för år 1918. De för nämnda båda år erforderliga
anslagen böra givetvis erhålla naturen av förslagsanslag, högst det
ifrågavarande beloppet, samt uppföras å tilläggsstat för år 1918.
Vad åter angår det begärda tilläggsanslaget för år 1919 kan det
visserligen med säkerhet förväntas, att expensanslaget även för nämnda år
skall komma att visa sig otillräckligt. Jag har dock icke funnit anledning
att tillstyrka någon framställning till riksdagen om beredande av
8
Åttonde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
medel för förstärkande av expensanslaget för år 1919. För närvarande är
. det nämligen icke möjligt att med tillräcklig säkerhet bedöma de prisförhållanden,
som då komma att råda. Denna fråga torde därför nu böra
undanskjutas och erforderligt anslag begäras först av 1919 års riksdag
å tilläggsstat för nämnda år.
På grund av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Eders Kungl.
Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att anvisa på tilläggsstat för år 1918 såsom särskilda
förslagsanslag:
dels till täckande av den brist, som under år 1917
må hava uppkommit i det å naturhistoriska riksmuseets
stat för avdelningarna vid Frescati upptagna anslaget
till expenser, ett belopp av högst 29,800 kronor;
dels ock till förstärkande av om förmälda, i museets
stat för år 1918 för nämnda avdelningar uppförda anslag
enahanda belopp, högst 29,800 kronor.
Nordiska museet.
8. 7. Nordiska museet. Vid anmälan av anslagsbehov under riks
Nordiska
statens åttonde huvudtitel för år 1919 har jag under punkten 28 i statsrådsmuseet.
protokollet över ecklesiastikärenden för denna dag tillstyrkt förslag till riksdagen
att till nordiska museet anvisa på extra stat för år 1919 ett förslagsanslag,
högst 120,000 kronor, eller 40,000 kronor mera än som för
vartera av åren 1914—1918 beviljats för museets ändamål. Jag har därvid
meddelat, att statskontoret i underdånigt utlåtande den 2 november
1917 ifrågasatt, om ej, för beredande av möjlighet för museipersonalen
att under år 1918 komma i åtnjutande av krigstidstillägg och krigstidshjälp
till skäligt belopp, ett extra förslagsanslag, högst 20,000 kronor,
borde å tilläggsstat för år 1918 uppföras såsom förstärkning i museets
statsanslag för samma år, ävensom att jag anser skäl förefinnas att bereda
museet en sådan förhöjning av dess anslag.
På grund härav hemställer jag nu, att Eders Kungl. Maj:t täcktes
föreslå riksdagen
att, till förstärkande av det utav riksdagen för år
1918 till nordiska museet anvisade anslag å 80,000
kronor, till nämnda museum anvisa på tilläggsstat för
9
Åttonde huvudtiteln: 1018 års tilläggsstat.
år 1918 ett förslagsanslag, högst 20,000 kronor, att på
de villkor, Kungl. Maj:t föreskriver, utgå till nordiska
museets nämnd för beredande av krigstidstillägg och
krigstidshjälp för nämnda år åt museets personal.
Kulturhistoriska museet i Lund.
8. Kulturhistoriska museet i Lund. Under åberopande av vad [9.]
jag förut denna dag anfört till statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden Kultnrhistovid
anmälan av anslagsbehov under riksstatens åttonde huvudtitel för år "^Lund**1
1919, punken 29, hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå
riksdagen
att till kulturhistoriska museet i Lund anvisa på
tilläggsstat för år 1918 ett förslagsanslag, högst 5,000
kronor, att utgå till styrelsen för kulturhistoriska föreningen
för södra Sverige till stödjande av föreningens
ekonomi under år 1918, under villkor att detsamma icke
, användes till samlingarnas ökande utan endast till redan
befintliga samlingars underhåll och vård.
*
Bihang till riksdagens protokoll 1918.
1 samt.
2 käft. (Sr 2.)
2
10
Åttonde huvudtiteln: 1918 års (illäggsstat.
;10,
Understöd
för utgivande
av vetenskapliga
skrifter.
Akademier m. m.
Vetenskapsakademien.
1. Understöd för utgivande av vetenskapliga skrifter. I underdånig
skrivelse den 5 december 1917 har vetenskapsakademien anhållit,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att för år 1918 ställa ett belopp
av 20,000 kronor till akademiens förfogande för bekostande av dess vetenskapliga
skrifter.
Till stöd för denna hemställan har akademien anfört:
En av vetenskapsakademiens viktigaste uppgifter allt sedan hennes stiftelse har
varit att emottaga, granska, till trycket befordra samt över hela världen sprida vetenskapliga
arbeten av svenska författare. En betydande del av den inkomst, som genom
almanacksprivilegiet tillfallit akademien, har använts för detta ändamål, och akademien
har så långt det var henne möjligt tid efter annan höjt detta anslag för att kunna
tillmötesgå de krav, som den inom vårt land stadigt växande vetenskapliga verksamheten
på det matematiska och naturvetenskapliga området ställt på henne. ''
För belysande av akademiens verksamhet i detta avseende hänvisar
akademien härefter till det nyligen utkomna registret över de skrifter,
akademien sedan år 1826 befordrat till tryckning, och fortsätter:
Sedan år 1911 har anslaget utgått med 33,000 kronor om året men ändock visat
sig allt mer och mer otillräckligt. Detta beklagliga förhållande har under år 1917
blivit särskilt kännbart dels på grund av de oerhört ökade omkostnaderna, dels på
grund av den mängd värdefulla avhandlingar, som inkommit till akademien i större
antal än vanligt, enär möjligheten för svenska författare att få sina arbeten tryckta i
utlandet under nuvarande förhållanden i hög grad inskränkts eller alldeles upphört. Kostnaden
för akademiens skrifter har i följd härav under år 1917 till den 7 december uppgått
till 52,087 kronor 96 öre och således överstigit anslaget och behållningen från år 1916 med
13,403 kronor 86 öre. Då akademien ej har någon annan utväg för täckande av denna
brist än att miuska 1918 års anslag med motsvarande belopp, skulle således under år
1918 endast 19,597 kronor 14 öre stå till disposition för tryckning av akademiens skrifter.
Hur otillräckligt detta belopp är torde bäst framgå därav, att akademien redan
emottagit mellan 35 och 40 avhandlingar, som hittills ej kunnat befordras till tryckning.
Då dessa avhandlingar sannolikt taga i anspråk hela det för år 1918 disponibla
beloppet, skulle således under år 1918 ingå nya avhandlingar kunna emottagas.
Det ligger i öppen dag, att detta skulle vara ej blott högst beklagligt för vårt
lands anseende såsom kulturstat utan även hårt drabba ett stort antal unga lovande
vetenskapsmän, vilka, obemedlade som de oftast äro, skulle se sig ur stånd att få
resultaten av sina forskningar offentliggjorda och därigenom måhända gå förlustiga
sin prioritet eller sättas ur stånd att göra sina meriter fullt gällande.
Åttonde huvudtiteln: 1918 lins tilläggsstat. 11
Det bör även framhållas, att flertalet av de uppsatser, som här komma i fråga,
ej lämpa sig för att utgivas såsom särskilda arbeten, enär de då lätt bliva förbisedda
och aldrig kunna ernå den spridning i utlandet, som då do ingå i en skriftserie,
vilken såsom akademiens utan kostnad och besvär för författaren sprides till
alla vetenskapliga institutioner i utlandet. Ett bevis härför är, att författare, som
själva äro i tillfälle att bekosta sina avhandlingar, hellre betala kostnaden för deras
intagande i akademiens skrifter iin utgiva dem på eget förlag, varpå år 1917 flera
exempel förekommit.
Vid skrivelsen hav fogats utdrag ur akademiens räkenskaper år 1917
av följande innehåll:
Trycknings- och häftning skostnad
| Debet. |
|
| Kronor. |
Au kassakonto |
|
|
|
|
Almqvist & YViksell m. fl. fr. 1/1—7/14 | 1917 ............. |
| ................ | 52,087: 96 |
| Kredit. |
| Kronor. |
|
Per ingående balanskonto |
|
|
|
|
Behållning............................................ |
|
| 5,297: 77 |
|
Kassa konto |
| Kronor. |
|
|
Korrigeringsa vgifter............................... |
| ....... 283:33 |
|
|
Bibliotekarien inlevererat..................... |
| ....... 95:50 |
|
|
Almqvist & Wiksell.............................. |
| ..... 7:50 | 386:33 |
|
Anslaget................................................ |
|
| 33,000: — | 38,684:10 |
Brist den 7 december 1917 ............... |
|
|
| 13,403:86 |
Summa 52.087:96
Jag anser de av akademien anförda omständigheter innebära tillräckliga
skäl för att staten kommer akademien till hjälp och i någon mån lättar de
svårigheter, som nu förefinnas och, efter vad det vill synas, huvudsakligen
uppstått på grund av rådande säregna förhållanden. Vad beträffar det
begärda anslagets belopp synes mig dock detta något högre än som oundgängligen
kräves. Jag finner mig därför icke kunna gå akademiens framställning
längre till mötes än att jag förordar, att framställning göres hos
riksdagen om anvisande för ändamålet av ett anslag å 15,000 kronor.
Anslaget torde lämpligen böra uppföras å tilläggsstat för år 1918.
Jag hemställer, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för
tryckning in. in. av vetenskapliga skrifter, utgivna av
vetenskapsakademien, anvisa på tilläggsstat för år 1918
ett reservationsanslag av 15,000 kronor.
De partementschefen -
12
Åttonde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
[HO
Inköp av
nederbördsmätare
och
snöskärmar
för meteorologiska
centralanstaltens
räkning.
Meteorologisk a centralanstalten.
2. Inköp av nederbördsmätare och snöskärmar för meteorologiska
centralanstaltens räkning. På föredragning av statsrådet och chefen
för jordbruksdepartementet har Kung!. Maj:t förut denna dag beslutat
avlåta förslag till riksdagen i fråga om sammanförande till en institution av
meteorologiska centralanstalten och annan ämbetsmyndighet samt om anvisande
av anslag för år 1919 för uppehållande av den verksamhet, som
nu åligger nämnda anstalt. Då emellertid frågor angående anvisande av
anslag för tillgodoseende av meteorologiska centralanstaltens verksamhet
under år 1918 förut handlagts av chefen för ecklesiastikdepartementet,
torde det böra ankomma på mig att anmäla en framställning om beredande
av medel för täckande av vissa kostnader, som på grund av dyrtiden
beräknas uppkomma för inköp av instrument, vilka erfordras för anstaltens
arbeten under år 1918.
Till en början torde jag då få erinra därom, att riksdagen i skrivelse
den 13 juni 1917 angående regleringen av utgifterna under rikstatens
åttonde huvudtitel, punkten 44, anmält, att riksdagen med bifall till Kungl.
Maj:ts därom gjorda framställning på extra stat förär 1918 anvisat, bland
annat, dels till arvoden åt observatörerna vid rikets meteorologiska stationer
samt för räknebiträden, anskaffande och underhåll av instrument,
underhåll av meteorologiska centralanstaltens telegraf och materiell ävensom
för andra behov vid anstalten ett reservationsanslag av 16,400 kronor,
dels ock till utförande under meteorologiska centralanstaltens ledning och
kontroll av meteorologiska observationer för den hydrografiska undersök-''
ningen av Sveriges färskvatten ett reservationsanslag av 12,100 kronor.
I underdånig skrivelse den 5 december 1917 har nu vetenskapsakademien
med anledning av en utav föreståndaren för meteorologiska centralanstalten
professor N. Ekholm gjord anhållan hemställt om förslag till
riksdagen att å extra stat bevilja ett reservationsanslag å 1,700 kronor
för täckande av den ökade kostnad, som på grund av dyrtiden uppkomme
vid inköp av de nederbördsmätare och snöskärmar, som under år 1918 behövde
anskaffas för anstaltens räkning.
Ekholm har i sin till grund för vetenskapsakademiens framställning
liggande skrivelse anfört följande:
Av ett i avskrift bilagt brev från firman Nilsson & Janssons koppar-, bleck- &
plåtslageri, vilken firma i många år levererat alla för meteorologiska centralanstalten
behövliga nederbördsmätare (»regnmätare>) och snöskärmar, inhämtas, att priset på
dessa instrument, vilket ända till maj 1917 var för ett instrument respektive 21 kronor
25 öre och 22 kronor 50 öre samt därefter ända till slutet av november 1917 respek
-
13
Åttonde huvudtiteln: 1918 års tilläggsslat.
tive 30 kronor 50 öre och 32 kronor 50 öre, nu stigit till respektive 59 kronor
och 55 kronor 95 öre. Då denna prisstegring, såsom av brevet framgår, är föranledd
av en motsvarande stegring i fabrikations- och materialkostnader av så allmän natur,
att ingen möjlighet synes föreligga att hos denna eller annan firma utverka lägre pris
än de ovannämnda, blir härav oundvikligen följden, att de för upprätthållande av
nederbördsmätuingarna vid meteorologiska centralanstaltens stationer för år 1918 å
extra stat beviljade anslagen komma att vara för ändamålet otillräckliga. Enligt de
två sistlidna årens erfarenhet kräves nämligen för varje år en nyanskaffning av omkring
35 nederbördsmätare och omkring 10 snöskärmar, vilka enligt de till maj 1917
gällande prisen kostade 933'' kronor 75 öre men enligt ovannämnda senaste prisnotering
2,624 kronor 50 öre, varav följer en prisstegring per år av 1,690 kronor 75
öre eller i runt tal 1,700 kronor. Då denna prisstegring icke kunde förutses vid
föregående av mig till akademien framställda äskanden av anslag åt meteorologiska
centralanstalten, ser jag mig nödsakad att nu anmäla förhållandet i förhoppning,
att det skall vara akademien möjligt att genom eu underdånig skrivelse till Kung!.
Maj:t utverka nådig proposition till nästkommande riksdag om beviljande av ett reservationsanslag
å extra stat för år 1918 av 1,700 kronor till anskaffande under
nämnda år av det för meteorologiska centralanstalten behövliga antalet nederbörds
mätare och snöskärmar.
På given anledning har Ekholm sedermera till ecklesiastikdepartementet
inlämnat en promemoria av följande innehåll:
• Det anslag, som av mig begärdes i skrivelse den 1 december 1917 till veten
skapsakademien,
torde böra fördelas med hälften, 850 kronor, på vardera av de två i
Kung], Maj:ts nådiga proposition nr 224 till 1917 år.s riksdag å sidan 13 anförda anslagen
a) och d), med vilka två anslag bestrides bland annat underhållet av instrument
för de under meteorologiska centralanstaltens ledning och kontroll stående
nederbördsstationerna. Hela antalet av dessa nederbördsstationer uppgår nämligen för
närvarande till 656, vartill bör läggas 21 nyanordnade, vilka träda i verksamhet under
december 1917 eller januari 1918, alltså under år 1918 tillhopa 677 dylika nederbördsstationer.
Av dessa underhållas 337 med hjälp av anslaget a) och de övriga
340 med hjälp av anslaget d).
Då genom den förebragta utredningen behovet av ifrågasatta anslag
torde få anses ådagalagt, hemställer jag, det Eders Kungl. Maj:t täcktes
föreslå riksdagen
att på tilläggsstat för år 1918 anvisa ett reservationsanslag
å 1,700 kronor till förstärkande med 850
kronor av vartdera av de å 1918 års stat för meteorologiska
centralanstalten uppförda anslagen till arvoden
åt observatörerna vid rikets meteorologiska stationer
m. m. samt till utförande och kontroll av meteorologiska
observationer för den hydrografiska undersökningen
av Sveriges färskvatten.
14
Åttonde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
[12 i
Konserveringsåtgärder
beträffande
S:t Kf.rins
kyrkoruin i
Visby.
Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien.
3. Konserveringsåtgärder beträffande S:t Karins kyrkoruin i
Visby. I underdånig skrivelse den 4 september 1917 har vitterhets-,
historie- och antikvitetsakademien hemställt, att hos 1918 års riksdag måtte
äskas ett anslag å 6,900 kronor till konserverings- och förstärkningsarbeten
vid S:t Karins ruin i Visby; och har akademien till stöd därför anfört
följande:
Sedan lång tid tillbaka ha de västra delarna av S:t Karins ruin i Visby befunnit
sig i ett bristfälligt skick, vilket år från år alltmer förvärrats, så att för närvarande
fara hotar, att den västra gaveln när som helst kan ramla ned, varigenom dels
ett märkligt och ur skönhetssynpunkt sällsynt imponerande konstminne skulle försvinna,
dels ock på grund av dess belägenhet inom ett tätt bebyggt kvarter och vid en trafikled
oberäkneliga skador och olyckshändelser kuuua väntas uppstå.
På grund härav har akademien genom doktor Emil Ekhoff och byggnadsingenjör
Fritz Söderbergh låtit verkställa undersökning angående sättet för förstärkande och
konserverande av ruinens västra delar. Denna undersökning ligger till grund för ett
av byggmästaren N. Pettersson uppgjort kostnadsförslag för de erforderliga konserveringsarbetena,
slutande på en summa av 6,900 kronor.
Med hänsyn till den överhängande faran för ruinens instörtande har
akademien vidare ifrågasatt, att de äskade medlen skulle genom förskottering
ställas till akademiens förfogande fortast möjligt.
Vid skrivelsen hade fogats dels en av Söderbergh till akademien avlåten,
av ritningar in. m. åtföljd skrift, innefattande redogörelse för den av
akademien omnämnda undersökningen av ruinen, ävensom förslag till åtgärder
i syfte att förstärka och konservera densamma, dels ett av Pettersson
avgivet utlåtande, dels ock omförmälda kostnadsförslag.
I avseende å bristfälligheterna å ruinen och de åtgärder, som krävas
för dess konservering, innehåller Söderberghs skrift följande:
Under besiktningen iakttogs, att gavelpartiet ovanför spetsbågen är genom en
bred spricka helt och hållet skilt från norra långmuren, varjämte de sprickan angränsande
partierna av såväl gavelmuren som långmuren på innersidan rasat. Imurningen
under spetsbågen mellan långmurens hörn och pelaren i muren är ävenledes genom eu
bred spricka helt och hållet skild från långmuren intill cirka 5 meters höjd över
marken, där förband mellan imurningen och långmuren vidtager och fortsätter allt
ned till marken. Gavelpartiet företer särskilt för den norra delen betydande utbuktningar
såväl av murpartiet ovan spetsbågeu som av det imurade partiet under bågen.
Dessa utbuktningar äro emellertid av gammalt datum och 3 grova ankarjärn äro insatta
för att hindra vidare rörelser. Den södra delen av gaveln är genom den stora
tillbyggnaden utanför densamma väl stagad åtminstone till sin nedre del. Utom
utbuktningen företer gavelmuren på utsidan vertikala sprickor, för den nedre delen av
muren gående norr om och för den övre delen gående söder om pelaren i mureu.
15
Åttonde huvudtiteln: 1!)18 Ars tilläggsstat.
Dessa sprickor bara enligt iakttagelser, gjorda av Ekhoff och Pettersson, under senare | j y
tid visat benägenhet att ökas.
Över valven pa ömse sidor om mittskeppet äro närmast gaveln kontrefortartade
påm urin utfar verkställda, tydligen i avsikt att stöda den höga fristående gaveln mot
från väster verkande vindtryck. För att motverka den skjutning, som denna pämurning
otvivelaktigt måste utöva, då lasten av densamma, sådan påmurningen är utförd,
verkar som eu kil mellan valvet och muren och väl även för att i någon mån upptaga
vindtryck från ostliga vindar, är från vardera närmast gaveln stående pelare insatt
ett snett uppåt och något inåt mot mittaxeln riktat ankarjärn.
Enligt min åsikt bör för gavelpartiets bevarande
l:o) hörnet förstärkas genom på verkningsfullt sätt åstadkommet förband mellan
gavelmuren och långmuren samt
2:o) då förankringsanordningen i anslutning till påmurningarna på valven å ömse
sidor om mittskeppet synes vara otillfredsställande, betryggande förankring här anbringas.
För vinnande av dessa syften anbefallas följande åtgärder:
l:o) 1 hörnet insättas
i sprickan ovanför spetsbågen 2 över hörn lagda ankarjärn med slutar, vilka
läggas inne i murarna, samtidigt som sprickan på det omsorgsfullaste lagas och murarna,
där ras skett, utmuras med goda hörnförband till full tjocklek;
i sprickan under valvet, efter det att sprickan genom murens hela tjocklek på
bästa sätt utfyllts och imurats, på murarnas insida 2 hörnförankringar, vilka fästas
vid murarna medelst genom murverket dragna aukarbultar, på murarnas utsida dragna
genom ankarplattor, lika de förut på murarna anbragta. Sedan hörnförankringarna
uppsatts, ingjutas de i betong, som på översidan gives fall från muren för regnvattens
avledande.
Vid hörnankarjärnet b, som insattes så nära under kragstenen för spetsbågens
vederlag som möjligt., fästes ett ankarjärn, som, löpande vågrätt utefter gavelmurens
insida, till cirka 2 meters längd instickes i den inre för eu förutvarande tornbyggnad
uppförda muren, där urtagning göres för ankarjärnet med dess slut. Samtidigt
borras i yttermuren invid pelarens norra sida i ungefärligen samma höjdläge hål för
eu förankringsbult, som, på utsidan anslutande sig till en ankarplatta, dragés genom
gavelmuren och tornmuren och pa tornmurens insida förses med lodrätt ankarslut. Den
i tornmuren gjorda urtagningen igjutes med betong, varvid tillses, att betongen väl
instampas i murverkets alla håligheter och ojämnheter.
Samtliga imurningar böra göras med gott cementblandat bruk. Dock bör tillses,
att cementbruket ej når fram till murytorna, utan att fogarna närmast ytorna väl
fyllas med rent kalkbruk utan cementtillsats.
2:o) Å vardera påmurningen utlägges ett ankarjärn, som invid gaveln ansluter
sig till en genom murverket dragen ankarbult, vilken på utsidan fästes vid en ankarplatta
och som löper över de närmast gaveln liggande två valven och som ovanför vardera
av de två pelarna förses med ankarslutar samt därjämte, som skissen angiver, belägges
med ned i murverket gående bygeljärn. För att göra ankarjärnet verkningsfullt tngjutes
detsamma i betong, som anbringas ovan murarna till ankarjärnets hela längd
och väl instampas i murarnas alla ojämnheter och håligheter.
Samtliga ankarjärn, som läggas i murverk eller betong, bestrykas före inläggningen
till skydd mot rost med en välling av i separerad mjölk utrörd cement. Alla
ankarjärn, plattor och bultar, som komma att ligga utsatta för väderlekens inverkan,
skola antingen omsorgsfullt tjärbrännas eller ock noga målas med blymönjefårg och
därefter med svart oljefärg eller bestrykas med annat mot rost väl skyddande ämne.
16
Åttonde huvndtiteln: 1918 års tilläygsstat.
[12.]
Det av Pettersson uppgjorda kostnadsförslaget rörande de av Söderbergh
föreslagna åtgärderna upptager följande poster:
1,070 kilogram smidesjärn å 1: —................................
350 d:o d:o å 1: 25 ...............................
6 st. gjutna brickor å 70 kg. = 420 kg. å 0: 60........
Smidesarbete.........:..........................................................
Rivnings- och murningsarbete......................................
30 kubikmeter betonggjntning med formar å 50: —
7 st. borrhål å 40: — ..................................................
Järnankarens inläggning .............................•..................
Järnets målning..............................................................
Skyddsplank mot gatan.................................................
Ställningar.......................................................................
Slitage av tåg, block och kättingar.............................
Körning och transporter ...............................................
Olycksfallsförsäkring .....................................................
För ledning av arbetet..................................................
Oförutsedda fäll ..............................................................
kronor | 1,070 | — |
» | 437 | 50 |
» | 252 | — |
$ | 750 | — |
» | 500 | — |
■» | 1,500 | — |
» | 280 | — |
| 100 | — |
| 50 | — |
» | 150 | — |
| 400 | — |
)> | 40 | — |
» | 75 | — |
| 75 | — |
| 800 | — |
» | 420 | 50 |
krouor 6,900 | — |
Uti infordrat underdånigt utlåtande den 6 november 1917 har överintendentsämbetet
anfört, bland annat:
Efter inom ämbetet verkställd granskning av detta ärende, vilken granskning i
forsta hand utförts av tjänstgörande arkitekten hos ämbetet K. Nordenskjöld, efter på
platsen närmare vunnen kännedom om de föreslagna åtgärderna, har ämbetet funnit
de av Söderbergh i ärendet föreslagna åtgärderna för förstärkning och konservering
av ruinen synnerligen välbetänkta. Visserligen kan en på muren mellan skeppen
föreslagen betonggjutning kring ankarjärnet komma att ofördelaktigt kontrastera mot
rjrinens i övrigt ganska ojämna muravslutningar, men då denna konturverkan endast
kan uppfattas från få ställen i omgivningen och betonggjutningen får anses nödvändig
för att skydda det erforderliga ankarjärnet, har ämbetet ingen annan erinran
att göra än att vid arbetets utförande iakttages, att betongpågjutningen hålles ned så
mycket som möjligt och att vid murena kant den gamla konturen följes så noggrant
som görligt är. Beträffande kostnaden anser ämbetet, att betonggjutningen kommer
att draga en 300 kronor större kostnad än som beräknats och att en summa av 200
kronor bör läggas till posten oförutsedda utgifter, vilken bör utgöra 10 procent av
den beräknade kostnaden. Anslagssumman ökas därigenom från 6,900 kronor till
7,400 kronor.
Departe- För Visby ruiners vård och underhåll har vitterhetsakademien till
mentschefen. gjtt förf0gan<je ett å ordinarie stat uppfört årligt reservationsanslag av
1,000 kronor. Detta anslag förslår emellertid icke till bestridande av
kostnaderna för de större underhållsarbeten, som tid efter annan måste
vidtagas för bevarandet av dessa fornminnen, vilka i sin helhet måhända
utgöra landets märkligaste, utan har för dylika större arbeten vid olika
17
Åttonde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
tillfällen beviljats extra anslag. Så anvisade 1908 års riksdag ett belopp [12.]
av 16,000 kronor till utförande av konoerveringsåtgärder beträffande vissa
kyrkoruiner i Visby. Av sistnämnda anslag voro 1,375 kronor avsedda
att användas till underhåll av S:t Karins ruin. Vissa partier av denna
ruin äro emellertid, enligt vad utredningen i det föreliggande ärendet giver
vid handen, nu åter i behov av konserveringsåtgärder. De ifrågasatta
åtgärderna förefalla mig vara särskilt angelägna, såväl med hänsyn till den
av°förstöring hotade västra gavelns stora värde ur skönhets- och minnessynpunkt
som ock på grund av den risk, ett eventuellt ras innebär för
ruinens omgivningar och för gatutrafiken utmed densamma. Jag tillstyrker
därför framställning till riksdagen om anvisande av medel till ifrågavarande
ändamål.
Vidkommande beloppet av det erforderliga anslaget biträder jag överintendentsämbetets
mening, att detsamma bör bestämmas till 7,400 kronor.
Då, enligt vad av handlingarna i ärendet framgår, ruinens bristfälligheter
äro av på allvarlig beskaffenhet, att konserveringsarbetet icke torde tåla
något längre uppskov, förordar jag, att anslaget uppföres på tilläggsstat
för år 1918.
Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till utförande av arbeten fö„r konserverande åt
S:t Karins kyrkoruin i Visby anvisa på tilläggsstat för
år 1918 ett reservationsanslag av 7,400 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1918.
1 samt.
2 höft. (Nr 2.)
3
18
Åttonde huvudtiteln: 1918 års tiUäggsstat.
Universiteten, den medicinska undervisningen
m. m.
Lunds universitet.
[13.] 1- Tilläggsanslag* till inredande av nya lokaler för historiska
Tiiiiegsar- museet. I särskild proposition, nr 298, föreslog Kungl. Maj:t 1917 års
Jande^aVnya riksdag aH GU ändrad inredning m. m., i huvudsaklig överensstämmelse med
lokaler för av dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet till statsrådsprotokollet
imiorUkamu- över ecklesiastikärenden den 23 april 1917 angiven plan, av förutvarande
zoologiska institutionsbyggnaden vid universitetet i Lund för inrymmande
därstädes av universitetets historiska museum samt mynt- och medaljkabinett
anvisa på extra stat för år 1918 ett reservationsanslag av 105,436
kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att låta för ändamålet förskottsvis under
år 1917 av tillgängliga medel utanordna ett belopp av 50,000 kronor.
Enligt vad framgår av det vid sagda proposition fogade utdrag av
förenämnda statsrådsprotokoll grundade sig den av departementschefen
angivna planen på en av domkyrkoarkitekten T. Wåhlin uppgjord beräkning
av kostnaderna för ifrågavarande byggnadsföretag, vilken beräkning
upptog följande poster:
Byggnadsarbeten ...................................................................... kronor 51,500: —
Möbler, inredning och montrer............................................. » 9,361: _
Gas-, vatten- och avloppsledningar....................................... > 2,575: —
Värme- och ventilationsanordningar.................................... » 13,800: _
Elektriska ledningar ................................ > 11,200: _
Värmeteknisk och sanitär konstruktion samt kontroll... » 1,500: —
Summa kronor 89,936: —
Härjämte var i anslaget inräknat ett belopp av 15,500 kronor, som
ansetts erforderligt dels till vissa ändringar beträffande arbetets utförande,
dels ock till vidtagande av åtgärder för höjande av byggnadens säkerhet
mot eldfara, överintendentsärnbetet hade nämligen i underdånigt utlåtande
den 30 januari 1917 förklarat sig anse det nödvändigt, att bjälklagen
i förutvarande zoologiska institutionsbyggnaden, innan densamma
komme att användas såsom museum, gjordes brandfria, vilket kunde åstad
-
Åttonde huvudtiteln: 1!)18 års tilläggsstat. 19
koramas för minsta kostnad medelst anbringande av rabbitsputs på deras
undersida och förhydningsmassa på översidan och genom att brandfritt
avstänga huvudtrappan från vinden.
Det av riksdagen för byggnadsföretaget anvisade anslaget har emellertid
nu befunnits otillräckligt för sitt ändamål. I skrivelse till kanslern
för rikets universitet har drätselnämnden vid universitetet i Lund hemställt
om utverkande av erforderligt fyllnadsbelopp; och har drätselnämnden
därvid anfört:
Sedan drätselnämnden i vederbörlig ordning infordrat anbud å dels byggnadsarbetet,
dels värme- och ventilationsanordningar, dels gas-, vatten- och avloppsledningar,
dels ock elektriska ledningar, hava inkomna anbud, vilka beträffande sistnämnda
ledningar avsågo belysningsanläggning och endast till en oväsentlig del den beräknade
hissan läggningen, av drätselnämnden, efter anlitande av inom varje särskilt
område sakkunniga personer, prövats; och har drätselnämnden, på förslag av de tillkallade
sakkunniga, antagit de för universitetet förmånligaste anbuden, vilka uppgå
till följande belopp, nämligen: för byggnadsarbetet —med undantag av det i kostnadsberäkningen
till 5,000 kronor upptagna måluingsarbetet ävensom av arbeten med rabbitsuuderkläduad
av de putsade taken i andra och tredje våningarna samt med golvmassebeläggning,
vilka arbeten beräknats draga en sammanlagd kostnad av minst
11,340 kronor — till 74,415 kronor, för gas-, vatten- och avloppsledningar till 4,450
kronor, för värmeleduings- och ventilationsanordningar till 17,760 kronor ävensom för
elektriska ledningar till 3,235 kronor eller sammanlagt till 99,860 kronor. Härtill
komma kostnader för arvoden för ritningar samt kontroll å respektive arbeten, vilka
kostnader av drätselnämnden beräknas till 7,200 kronor.
De antagna anbuden överstiga icke oväsentligt de i den slutliga kostnadsberäkningen
upptagna belopp men stanna sammantagna likväl inom ramen av den summa,
som för ifrågavarande ändamål anvisats; och torde, enligt drätselnämndens förmenande,
jämväl ovannämnda kostnader för ritningar och kontroll kunna utan ökat anslag bestridas
med anlitande av upplöpande räntor å anslaget, varav drätselnämnden redan
den 9 augusti 1917 utbekommit 50 000 kronor.
Drätselnämnden har sålunda beslusat antaga i det föregående omnämnda anbud
angående de väsentligaste arbetena för den ifrågavarande byggnadens anordnande för
det nya ändamålet, utan att, såsom av ovanstående redogörelse framgår, medel återstå
för en del andra beräknade behov, nämligen: målning, möbler, inredning och montrer
samt elektrisk hiss, vilka arbeten enligt de slutliga kostnadsberäkningarna betinga respektive
5,000 kronor, 9,361 kronor och 6,700 kronor med 10 % förhöjning ä sistnämnda
belopp jämte ingenjörs- och koutrollarvode å hissanläggningen, här beräknat till 750
kronor, eller således tillsammans 22,481 kronor, vartill ytterligare skulle komma den
till minst 11,340 kronor beräknade kostnaden för ovannämnda arbeten med rabbitsunderklädnad
och golvmassebeläggning, därest icke Kung!. Maj:t skulle finna kravet
på utförande av dessa i det ursprungliga förslaget icke upptagna arbeten kunna av
sparsamhetsskäl eftergivas. Med inräknande av sistnämnda 11,340 kronor skulle alltså
kostnadssumman utöver redan beviljade medel komma att utgöra 33,821 kronor.
Anleduingeu till att drätselnämnden ingått avtal angående ovauberörda arbeten,
vilka komma att omedelbart påbörjas, har varit följande. Såsom i Kung! Maj-.ts proposition
i ärendet framhållits, är det av största vikt, att historiska museets synnerligen
20
Åttonde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
värdefulla samlingar snarast möjlipt komma att förflyttas till en lokal, där de bliva i
avsevärt mindre grad utsätta för eldfara än vad nu är föihållandet i den panda biblioteksbypgnaden.
Vidare skulle universitetet, genom en flyttning av historiska museet
från dess nuvarande lokal, vinna ett mycket välbehövligt utrymme att utnyttjas för
andra universitetsändamål, vilken omständighet under ärendets behandling jämväl framhållits.
Då det således måste anses vara för universitetet synnerligen angeläget, att
ifrågavarande arheten komma att snarast igångsättas, vilken beaktade omständighet föranlett
Kungl. Maj:t att begära och riksdagen att medgiva, att av det för ändamålet beviljade
anslaget ett belopp av 50 000 kronor finge utgå redan år 1917, samt då, enligt
vad de av drätselnämnden anlitade sakkunniga vitsordat, de antagna anbuden i betraktande
av nu rådande prisläge i fråga om materialier och arbetslöner finge anses vara för
universitetet särdeles gynnsamma, bar drätselnämnden fattat sitt ovannämnda beslut i
ärendet, och detta så mycket hellre som det, om drätselnämnden icke antagit nu avgivna
anbud, vilka sannliga helt förklarligt hade en mycket kort giltighetstid, utan
uthjudit arbetena till entreprenad för andra gången, med största sannolikhet inträffat,
att de anbud, som då kunnat komma att avgivas, blivit väsentligt högre.
Ett uppskov med byggnadsarbetenas igångsättande till deri ovissa tidpunkten lör
ett normalt prisläge i fråga om materialier och arbetslöner har drätselnämnden ansett
oförenligt med det beviljade anslagets ändamål.
Det är emellertid för uppnåendet av detta ändamål nödvändigt, att jämväl de
arheten komma till utförande, varom drätselnämnder ännu icke kontrahera^ nämligen:
målning, möbler, inredning och montrer samt elektrisk hissanläggning ävensom, eventuellt,
rabbitsunderklädnad av de putsade taken i andra och tredje våningarna samt
golvmassebeläggning.
På grund av det anförda har drätselnämnden hemställt om utverkande
hos Kungl. Maj:t av medel till de ytterligare erforderliga arbetena
med nyss angivna belopp av 22,481 kronor eller eventuellt — med inräknande
av kostnaden för omförmälda arbeten med rabbitsunderbeklädnad
och golvmassebeläggning — 33,821 kronor.
Det större akademiska konsistoriet i Lund har instämt i drätselnämndens
hemställan, och kanslern har i underdånigt utlåtande den 15 november
1917 hos Kungl. Maj:t gjort framställning i enlighet därmed.
Jämte drätselnämndens och konsistoriets skrivelser äro vid kanslerns
utlåtande fogade utdrag av drätselnämndens protokoll i ärendet samt vederbörlig
arbetsbeskrivning.
Efter eihållen nådig remiss har överintendentsämbetet den 27 november
1917 avgivit underdånigt utlåtande i ämnet och därvid anfört:
Då huvudanledningen till ifrågavarande samlingars förflyttande till ovannämnda
byggnad är den. att den byggnad, i vilken samlingarna för närvarande äro inrymda.
icke är tillfredsställande ur brandsäkerhetssynpnnht, anser sig ämbetet icke böra frångå
sin i underdånig skrivelse den 50 januari 1917 angående ifrågavarande omändringsocb
inredningsarbeten uttalade åssi b t, att bjälklagen böra göras brandfria och »It vinden
bör brandfritt avskiljas från byggnaden i övrigt. 1 nu föreliggande från ställning
omförmälda rabbitsunderklädnad och golvmassebeläggning äro brandsäkerhetsåtgärdey,
Åttonde huvudtiteln: 1918 dru tillägg,istat. 21
geni Bmhetet anser nödvändiga; och får ämbetet, som i övrigt icke har något att i [13. i
ärend.-t för sin del erinra, fördenskull tillstyrka beviljandet av ett tilläggsanslag 5,
33,821 kronor för ifrågavarande ändamål.
i dåvarande departementschefens anförande till förutnämnda statsrådsprotokoll
den 23 april 1917 omförmäles, hurusom överintendentsämbetet
erinrat om otillförlitligheten av de under nuvarande förhållanden uppgjorda
kostnadsberäkningarna rörande den tillämnade anordningen av historiska
museets samt mynt- och medaljkabinettets nya lokaler. Detta
kunde dock ej avhålla statsmyndigheterna från att bereda samlingarna de
medel, som enligt då framlagda beräkningar erfordrades för de nödiga
ändringsarbetena i dess nya lokal. Arbetet med dessa ändringar är nu
igångsatt, och avsett är, att lokalerna skola stå färdiga för samlingarnas
mottagande vid ingången av år 1919. För ändamålet visar det sig emellertid
nödvändigt att anskaffa ytterligare medel; överintendentsämbetets
antydan om otillförlitligheten av de framlagda kostnadsberäkningarna har
besannat sig. Med ögonen öppna för denna eventualitet har man satt universitetsmyndigheterna
i tillfälle att begynna arbetet. Man lärer nu ej
böra förvägra dem det tilläggsanslag, som befunnits nödigt för dess fullbordande.
Det är så mycket önskligare, att tilläggsmedlen beviljas, som ett bland
de främsta skålen till museets förflyttning och dennas snara åvägabringande
var eldfarligheten hos de nuvarande lokalerna. Denna lokalernas
beskaffenhet angavs i den ursprungliga framställningen i ämnet; den av
överintendentsämbetet utsände sakkunnige, professorn E. Lallerstedt har
ock i det av honom efter besök på ort och ställe avgivna tjänstememorialet
kraftigt betonat lokalernas ur brandsäkerhetssynpunkt ytterst otillfredsställande
tillstånd: han påpekar, hurusom i lokalerna förvaras museiföremål
av utomordentligt värde och att oersättliga förluster skulle uppstå i
händelse av eldsolycka. I betraktande härav lärer man böra göra allt, för
att museet i sitt blivande nya hem erhåller den största möjliga trygghet
mot eldfara. Jag vill därför på det bestämdaste avråda från att av sparsamhetsskäl
nedsätta tilläggsanslaget till det alternativt begärda lägre beloppet.
Skillnaden mellan de båda beloppen utgör ju just vad som erfordras
för att täcka kostnaden för av överintendentsämbetet tidigare och nu ånyo
påyrkade brandsäkerhetsåtgärder. Det högre av de båda beloppen bör
alltså enligt min mening äskas hos riksdagen.
Såsom av det föregående inhämtas, har universitetets drätselnämnd
funnit sig böra igångsätta arbetet med de nya lokalernas anordnande för
historiska museet samt mynt- och medaljkabinettet, ehuru de medel, som
[14.J
Förstärkande
nr materiellanalagen
till
rista institutioner
-
22 Åttonde huvudtiteln: 1918 års tillägg sstat,
stodo till förfogande, visat sig icke vara tillräckliga. Jag finner denna
drätselnämndens åtgärd vara förklarlig på grund av de särskilda förhållandena
i nu förevarande fall. Att åtgärden varit för universitetet fördelaktig
och besparat det allmänna avsevärda kostnader synes mig med fog
kunna påstås.
Då de ifrågavarande ändringsarbetena skola bringas till fullbordan
under år 1918, bör det erforderliga tilläggsanslaget, 33,821 kronor, uppföras
å tilläggsstat för sagda år.
Jag tillstyrker alltså, att Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att till ändrad inredning m. m., i huvudsaklig överensstämmelse
med av chefen för ecklesiastikdepartementet
till statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den
23 april 1917 angiven plan, av förutvarande zoologiska
institutionsbyggnaden vid universitetet i Lund för inrymmande
därstädes av universitetets historiska museum
samt mynt- och medaljkabinett, utöver av riksdagen år
1917 för ändamålet anvisat belopp av 105,436 kronor,
anvisa på tilläggsstat för år 1918 ett reservationsanslag
av 33,821 kronor.
2. Förstärkande av materiellanslagen till vissa institutioner.
Från universitetet i Lund föreligger begäran om ett anslag på extra stat
till belopp av 79,524 kronor för tillgodoseende av åtskilliga institutioners
materiella behov.
Nu rådande dyrtid har icke kunnat undgå att utöva ett kännbart inflytande
på de ekonomiska förhållandena vid flertalet av nämnda universitets
institutioner. Särskilt har i allmänhet stegringen i kostnaderna för
bränsle gjort sig gällande; universitetet i Lund intager ju i fråga om
möjlighet att för måttligt pris förskaffa sig bränsle en sämre ställning än
systeruniversitetet i Uppsala, som förfogar över stora skogsdomäner.
Föreståndarna för de institutioner, vilka svårast berörts av dyrtidsförhållandena,
hava i sitt trångmål funnit sig föranlåtna att söka erhålla
ökning av vederbörande materiellanslag. Några av dem hava begagnat
tillfället att påkalla även en sådan höjning av materiellanslagen, som ansetts
behövlig utan hänsyn till dyrtiden. I ett par fall har man alls ej
åberopat denna utan framhållit anslagens otillräcklighet även under normala
förhållanden.
Anslagsäskandena äro av växlande syften: än yrkas förhöjning av materiellanslagen
enbart å ordinarie stat, än begäres tillika anslag å extra
Åttonde huvudtiteln: 1918 drs tilläggsstal. 23
stat, &n har man inskränkt sig till att anhålla om extra anslag. De extra [14.
anslagskraven avse i regeln år 1918, i vissa fall även år 1919; en institutionsföreståndares
begäran gäller år 1917.
Institutionsföreståndarnas framställningar hava vid universitetet underkastats
prövning av utsedda kommitterade. Dessa hava funnit det vara
av största vikt för de olika institutionerna att snarast möjligt komma i
åtnjutande av de ökade anslag, som visat sig nödvändiga. Enligt kommitterades
mening skulle detta i icke ringa grad underlättas därigenom, att
de olika framställningarna förelädes statsmyndigheterna i så likformigt
skick som möjligt. De hava därför föreslagit det större akademiska konsistoriet,
att samtliga anslagen begärdes å extra stat och i en summa. Då
det vidare under nuvarande osäkra och växlande ekonomiska förhållanden
givetvis hade sin stora betydelse för vederbörande institutionsföreståndare
att i så god tid som möjligt kunna försäkra sig om nödiga bränslekvantiteter
eller andra för institutionernas drift behövliga materialier och detta
åter syntes väsentligt underlättas genom möjligheten att kunna på förhand
överblicka respektive institutioners ekonomiska resurser, ansågo kommitterade
lämpligt, att redan nu det anslag, som komme att äskas, begärdes
till ett belopp, motsvarande institutionernas anmälda behov för två år
framåt. Därvid skulle, om så erfordrades, det extra anslaget för år 1919
ökas med de belopp, som för sistnämnda år av institutionsföreståndarna
begärts på ordinarie stat.
De kommitterade hava efter granskning av institutionsföreståndarnas
framställningar för sin del fixerat de belopp, som borde för vartdera av
åren 1918 och 1919 krävas för tillfredsställande av de särskilda institutionernas
behov. För år 1918 skulle behövas 35,925 kronor, för år 1919
43,599 kronor, tillhopa alltså 79,524 kronor.
1 enlighet med kommitterades hemställan har det större akademiska
konsistoriet begärt kanslerns för rikets universitet medverkan för beredande
av ett anslag på extra stat å sistnämnda belopp, och kanslern har
i underdånig skrivelse den 2 oktober 1917 hemställt om avlåtande av
proposition till riksdagen om beviljande av det sålunda begärda anslaget.
79,524 kronor.
_ De från de särskilda institutionerna framkomna äskandena om ordinarie
anslags ökande hava icke till Kungl. Maj:t framburits i annan måtto
än att de, såsom redan nämnts, i vissa avseenden ligga till grund för
kommitterades av konsistoriet och kanslern biträdda yrkanden om extra
anslag för år 1919. Så till vida skola de av mig ej beaktas, enär jag
funnit mig böra inskränka mig till att framlägga förslag allenast om
24 Åttonde huvudtiteln: 1918 års tilläygsstat.
[14.] anslag på tilläggsstat för år 1918. Dock har jag därvid ansett mig ej
böra lämna de institutioner ur räkningen, vilkas föreståndare allenast begärt
ökande av institutionernas ordinarie anslag.
Att jag på nämnda sätt begränsat den framställning jag ämnar göra
under denna punkt beror på svårigheten att under nuvarande förhållanden
med ens approximativ säkerhet bedöma vederbörande universitetsinstitutioners
behov annat än för den närmaste tiden. Ovissheten i prisförhållandena
gäller icke blott bränsle. Även flerahanda andra för institutionerna erforderliga
förnödenheter kunna antagas bliva underkastade avsevärda och
hastiga "växlingar i pris. Om man nu ville söka fastställa för år 1919
lämpliga extra anslagsbelopp för ifrågavarande institutioner, komrne man
att, i händelse av kraftiga prisstegringar, nödgas anvisa medel på tilläggsstat
för sagda år. Då, såsom i några fall nu äger rum, en institution
utöver sitt ordinarie anslag plägat förfoga över ett extra anslag — detta
bör ju fortfarande begäras för år 1919 — skulle under nyssnämnda förutsättningar
institutionen för sina materiellbehov under år 1919 hava att
röra sig med ej mindre än fyra särskilda anslag. Detta synes mig ej
lämpligt.
Jag skall nu på grund av handlingarna yttra mig om de belopp, som
för de" särskilda institutionerna, enligt vad jag omförmält, under förevarande
punkt böra äskas för år 1918. Där ej annat angives, avser uppgiften
om det belopp, som av vederbörande institutionsföreståndare begärts,
sagda år.
Anat omi. sk-h istol ogiska institutionen. För denna institution har med
hänsyn till de oerhört stegrade utgifterna för bränsle äskats ett anslag av
3,000 kronor. Då framställningen härom gjordes — den 23 augusti 1917
— hade redan över 3,000 kronor utbetalts ‘för 1917 års förbrukning, och
trots all sparsamhet, avstängning av lokaler in. m., komrne beloppet att
under hösten stiga med vid pass 2,000 kronor. Bränsleförbrukningen
plägade hålla sig vid omkring 45 ton westfalisk gjutkoks.
För denna institution, vars ordinarie materiellanslag utgör 6,050
kronor, föreslår jag, i likhet med kommitterade, ett anslag å det begärda
beloppet, 3,000 kronor.
Fysiologiska institutionen. Denna institution förfogar över ett ordinarie
anslag till materiell m. m. å 4,500 kronor. Institutionsföreståndaren har,
med tillstyrkan av kommitterade, för år 1917 begärt ett extra anslag av
1,500 kronor. Därav beräknas, med ledning av eifarenheterna från den
Åttonde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat. 25
senaste bränsleterminen, en summa av 1,000 kronor vara behövlig för
mötandet av stegringen i bränslekostnaden; för täckandet av andra nödvändiga
utgifter, vartill årsanslaget ej räcker, erfordras 500 kronor. Detta
motsvarar, säger föreståndaren, ej prisstegringen på alla de utensilier, som
institutionsarbetet kräver, men räcker, om utgifterna inskränkas till de
nödvändiga löpande.
Jag tillstyrker ett extra anslag å 1,500 kronor, såsom begärts.
Medicinsk-kemiska institutionens årsanslag till materiell in. in. utgör
3,450 kronor, vartill komma laborantavgifter, beräknade till 2,000
kronor. För denna institution har dess föreståndare begärt en ökning av
nämnda ordinarie anslag med 3,000 kronor. Han förklarar, att oaktat den
största sparsamhet och reduktion av alla inköp för institutionen äro utgifterna
på grund av de stora prisstegringarna å allt, som institutionens
drift erfordrar, kol, gas, elektricitet, kemikalier och glasvaror, i ständigt
stigande. Hittills har institutionen rett sig utan extra anslag med anlitande
av en nu förbrukad mindre besparing å föregående års materiellanslag.
Redan i slutet av maj 1917 hade utgifterna för materiell uppgått
till över 4,300 kronor, och senare hälften av året plägade alltid visa större
utgifter än den förra.
I en till mig avlåten skrivelse har institutionsföreståndaren till fullständigande
av sin framställning lämnat en översikt över institutionens
räkenskaper från 1917 års början till den 20 november 1917. Det visar
sig, att institutionens utgifter under denna tid utgjort nära 12,960 kronor.
Till täckande härav har institutionen haft att tillgå: dels statsanslaget,
3,450 kronor, dels laborationsavgifter m. m., omkring 2,330 kronor, dels
en besparing från föregående år av omkring 1,680 kronor, översikten
utvisar således ett underskott av omkring 5,500 kronor.
I skrivelsen framhåller institutionsföreståndaren, att institutionens drift
skötts så sparsamt som möjligt. Förbrukningen av gas och destillerat
vatten hade inskränkts till hälften av den vanliga åtgången. Av kemikalier
hade det minsta möjliga förbrukats. Att ytterligare nedpressa
utgifterna vore ytterligt svårt.
Jag finner mig lika med kommitterade böra tillstyrka ett anslag å
det begärda beloppet, 3,000 kronor.
Patologisk-anatomiska institutionen. Aven för denna institution har av
vederbörande föreståndare äskats en förhöjning av det ordinarie anslaget,
nu 3,500 kronor. Höjningen skulle utgöra 3,500 kronor, samma belopp
som av kommitterade föreslagits.
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.)
[14.]
4
26 Åttonde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
[14.] Till grund för vederbörandes framställning om anslags förhöjningen
åberopas den ständiga prisstegringen å allt vad som erfordras »för institutionens
drift. Frånsett bränslet, vars fördyring vore allmänt bekant, hade
kemikalier, särskilt färgämnen, sprit, bomull, experimentdjur in. m., stigit
i pris, från 50 % till 400 %. Institutionens löpande utgifter hade, trots
den största sparsamhet, under år 1916 uppgått till omkring 5,920 kronor,
däri inberäknat ett belopp av något över 2,300 kronor för bränsle, vilket
belopp måst överföras till 1917 års konto. Nämnda sparsamhet kunde ej
utan men för institutionens verksamhet fortsättningsvis iakttagas. Mot
kravet på tillgång till ett materiellanslag av 7,000 kronor kunde säkerligen
ej annat invändas än att ett tillägg av omkring 1,000 kronor till ovannämnda
belopp av omkring 5,920 kronor möjligen kunde synas väl litet
för att behörigen tillgodose behovet av ökad vetenskaplig arbetsmöjlighet
samt behovet av underhåll och nyanskaffning av instrument.
Jag finner skäligt att för denna institution föreslå ett tilläggsanslag
å det av vederbörande ifrågasatta beloppet, 3,500 kronor.
Astronomiska observatoriet. Det ordinarie anslaget till materiell m. m.
för denna institution utgör 5,000 kronor. Institutionsföreståndaren har
meddelat, att observatoriets årsförbrukning av bränsle uppgår till omkring
220 hektoliter kol samt 16 kubikmeter ved. På grund av de oerhört stegrade
prisen å bränsle anhåller han om ett extra tillägg till materiellanslaget
av 1,200 kronor, att utgå från början av år 1918.
De kommitterade hava biträtt denna framställning, och jag har ej
något att erinra mot att ett anslag å nämnda belopp tilldelas institutionen.
Botaniska institutionens systematiska avdelning. För denna avdelning
är i universitetets ordinarie stat uppfört ett anslag till materiell in. m.
av 7,000 kronor. Enligt vad upplysts har avdelningen sedan några år
tillbaka en såsom tillfällig betecknad hyresinkomst av 700 kronor. Avdelningens
föreståndare har begärt ett tillfälligt anslag av 5,030 kronor,
därav för bränsle beräknats 3,354 kronor och för dagsverken i trädgården
1,676 kronor. Posten 3,354 kronor utgör det belopp, varmed utgifterna
för bränsle under läsåret 1916—1917 överstigit medeltalet av motsvarande
utgifter under läsåret 1909 — 1912. I denna post, 3,354 kronor, ingår ett belopp
av omkring 1,200 kronor, varmed bränslekostnaden från och med år 1913,
då avdelningen tog sin nya museibyggnad i bruk, behöver stadigvarande
ökas, oavsett de nuvarande, stegringarna i bränslepriset. Det ytterligare
för ökade bränslekostnader beräknade beloppet av omkring 2,250 kronor
I
Åttonde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat. 27
erfordras på grund av de under nuvarande kristid oerhörda höjningarna |14.]
i bränslepriset.
Ovannämnda post å 1,676 kronor utgör det belopp, varmed de nu
uppdrivna dagsverkslönernas summa beräknas överstiga medeltalet av motsvarande
summor för vartdera av åren 1909—1912, d. v. s. de år, för
vilka det nuvarande år 1908 beviljade årsanslaget, enligt avdelningsföreständarens
mening, finge anses närmast vara tillmätt.
Kommitterade hava tillstyrkt det av föreståndaren begärda beloppet
5,030 kronor. Vid beräkningen av detta belopp har föreståndaren, såsom
av hans framställning framgår, lämnat ur räkning ovannämnda, avdelningen
tillflytande tillfälliga hyresinkomst. Då hår är fråga om anslagsbehov för
år 1918, synes man emellertid böra taga hänsyn till denna tillgång. Jag
föreslår därför, att med avdrag för hyressumman, 700 kronor, för avdelningen
beredes ett anslag med ett till närmast högre hundratal utfyllt
belopp av 4,400 kronor.
Botaniska institutionens fysiologiska avdelning förfogar över ett ordinarie
anslag till materiell m. m. å 3,500 kronor. Vederbörande avdelningsföreståndare
och de kommitterade hava för avdelningen begärt ett
tillskott av 1,400 kronor, den förre medelst det ordinarie anslagets förhöjning.
Föreståndaren, som grundar sin anhållan på de ökade materialpriserna
under de senaste åren, uppvisar, att kostnaden för bränsle under
läsåret 1916—1917 med omkring 750 kronor överstigit motsvarande kostnad
för läsåret 1914—1915. För gas och elektricitet anser han sig
vid eu jämförelse mellan kostnaderna härför under åren 1914 — 1916 samt
vårterminen 1917 kunna påvisa en ökning av omkring 300 kronor. 1
fråga om utgifterna för kemikalier gör föreståndaren en jämförelse mellan
utgifterna under åren 1913—1915 å ena sidan samt utgifterna under år
1916 å den andra. Han finner, att ökningen kan antagas till omkring
250 kronor. Föreståndaren beräknar slutligen en ökning av omkring 100
kronor för stegringen å samtliga övriga mindre utgiftsposter. Summan av
nu angivna belopp: 750 kronor, 300 kronor, 250 kronor och 100 kronor,
utgör 1,400 kronor. Jag vill tillstyrka, att ett anslag å detta belopp beredes
ifrågavarande avdelning av botaniska institutionen.
Fysiska institutionen förfogar över ett ordinarie anslag till materiell
in. in. å 5,000 kronor.- Till bekostande av mekaniska arbeten vid institutionen
har 1917 års riksdag på extra stat för år 1918 anvisat ett reservationsanslag
av 1,500 kronor. Den tillförordnade föreståndaren för denna
institution bär såsom ett av dyrtiden påkallat tilläggsbelopp för materiell
-
28 Åttonde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
[14.] anskaffning angivit en summa av 2,610 kronor. Han har vid beräknande
av denna summa utgått från en av honom vid påkallande av det ordinarie
anslagets förhöjning uppgjord tablå över institutionens anslagsbehov under
normala förhållanden. Detta har han skattat till 8,100 kronor, därvid han
i laborantavgifter beräknat ett belopp av omkring 600 kronor, vadan
materiellanslaget skulle behöva ökas till 7,500 kronor. För värme, elektricitet,
gas och vatten har i tablån upptagits ett belopp av 3,200 kronor.
I sin nu ifrågavarande framställning upptager han för denna post en ökning
av 1,200 kronor. För förbrukningsmateriell (kemikalier, glas, elektriska
lampor, metaller av olika slag m. m.) äro motsvarande siffror 1,900
kronor och 950 kronor, innebärande en ökning av 50 %, för instrument
äro siffrorna respektive 1,900 kronor och 760 kronor, alltså en höjning av
40 %. Nämnda tre tilläggsposter utgöra tillhopa 2,910 kronor; ovannämnda
belopp av 2,610 kronor erhåller den tillförordnade institutionsföreståndaren
genom att under nu rådande förhållanden beräkna en minskning å bibliotekskostnader
med 300 kronor.
Det belopp, som av den tillförordnade institutionsföreståndaren begärts
för år 1918, är emellertid ej 2,610 kronor utan 2,160 kronor. Anledningen
härtill är den, att han beräknar de institutionen tillflytande laborantavgifterna
kunna höjas, så att de tillföra institutionen ytterligare
omkring 450 kronor årligen.
De kommitterade hava såsom nödigt tillskott för år 1918 till fysiska
institutionen upptagit det begärda beloppet, 2,160 kronor. Jag har emellertid
trott mig kunna stanna vid ett belopp av 1,500 kronor.
G eologisk-mmer alogiska institutionen. A universitetets ordinarie stat är
för . denna institution till materiell m. m. uppfört ett anslag av 2,600
kronor. Dessutom utgår för samma ändamål sedan några år ett belopp
av 1,000 kronor å extra stat. Tillförordnade föreståndaren för institutionen
har påyrkat en förhöjning å ordinarie stat av 1,800 kronor, därvid
förutsatts att institutionen fortfarande finge förfoga över ovannämnda anslagsmedel
å tillhopa 3,600 kronor. Det nu begärda beloppet utgör 50 %
av sistnämnda summa. Den tillförordnade institutionsföreståndaren har
redogjort för de knappa villkor, under vilka institutionen nu arbetar:
anslagen till materiellen räckte ej ens under tider med normala priser till
mer än täckande av de löpande utgifterna. Den föreslagna ökningen hade
beräknats under förutsättning, att institutionen dels erhölle ett större anslag
för en gång för att råda bot på efterblivenheten hos vissa av institutionens
samlingar samt upphjälpa institutionens instrumentsamling, dels
ock undfinge tillfälliga understöd ur för universitetet tillgängliga medel.
Åttonde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat. 29
Lika med kommitteradc anser jag, att ett tilläggsanslag å det av in- [14.
stitutionsföreståndaren begärda beloppet, 1,800 kronor, bör beredas.
Föreståndaren för den kemiska institutionen, vars ordinarie anslag till
materiell in. in. utgör 4,000 kronor, har påyrkat ett tilläggsanslag av
2,000 kronor. Ditrförutan skulle institutionen råka i ett svårt ekonomiskt
trångmål. Kostnaderna för förbrukningsartiklar hade stigit högst betydligt,
ofta mångdubblats. Såsom ett exempel anför institutionsföreståndaren,
att utgiften för kol och koks under vårterminen 1917 uppgått till ej mindre
än nära 2,870 kronor.
De kommitterade hava för kemiska institutionen föreslagit ett anslag
å det av föreståndaren begärda beloppet, 2,000 kronor, och jag förenar
mig häri.
Zoologiska institutioner}. Denna institution förfogar över ett materiellanslag
å ordinarie stat till belopp av 7,700 kronor. Institutionsföreståndaren
har begärt ett tilläggsanslag av 10,000 kronor, vilken begäran understötts
av de kommitterade. Institutionsföreståndaren förklarar, att — under
förutsättning av mindre sträng vinter än under läsåret 1916—1917 samt
vidtagandet av inskränkningar till det yttersta i fråga om antalet uppvärmda
lokaler — institutionens bränsleåtgång kunde nedbringas till omkring
2,000 hektoliter koks. Kostnaderna härför vore svåra att beräkna
men kunde enligt inhämtade uppgifter ej sättas lägre än 6 kronor 50 öre
för hektoliter. I vad mån eldning med ved eller torv ställde sig billigare,
kunde institutionsföreståndaren ej bedöma, enär han saknade erfarenhet beträffande
åtgången av dessa bränslen i värmepannorna. På grund av den
oerhörda prisstegringen å alla för institutionen erforderliga förbrukningsartiklar
— sprit, glas, kemikalier m. m. — kunde för närvarande ej någon
del av institutionens årsanslag användas till inköp av bränsle. Ett extra
anslag härför vore fördenskull av nöden. Detta kunde ej sättas lägre än
ovannämnda belopp, 10,000 kronor.
Institutionsföreståndarens begäran härom har understötts av de kommitterade.
Jag vill tillstyrka beredande av ett till 8,000 kronor nedsatt
belopp.
Till materiell m. m. för musikkapellet är å ordinarie stat uppfört ett
belopp av 1,000 kronor. Kapellmästaren har lämnat en detaljerad redogörelse
för bränsleåtgången för universitetets musiksal dels under 5-årsperioden
1910—1914, dels under åren 1915 och 1916. Det visar sig, att
bränslekostnaden under de båda senare åren med över 85 kronor över
-
30 Åttonde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
[14.] stigit motsvarande kostnad under 5-årsperioden, i båda fallen i medeltal
för år räknat.
Kommitterade hava hemställt, att nämnda belopp, 85 kronor, måtte
tilldelas musikkapellet. Jag biträder de kommitterades hemställan.
Inrättningen för gymnastik och fäktkonst. För denna inrättning finnes
till materiell m. in. att tillgå dels ett ordinarie anslag av 500 kronor, dels
ock ett sedan några år utgående extra anslag å samma belopp, tillhopa
alltså 1,000 kronor. Tillförordnade läraren i gymnastik och fäktkonst har
anhållit om ett tilläggsanslag. På grund av rådande dyrtidsförhållanden,
framför allt beträffande anskaffande av kol och koks, vore det omöjligt att,
trots största sparsamhet, hålla inrättningens utgifter inom ramen av ovannämnda
anslagsmedel å 1,000 kronor. Under tiden november 1916—den
16 maj 1917 hade utgifterna uppgått till 1,000 kronor, varför det minsta
belopp, som kunde täcka utgifterna för inrättningen under återstående
delen av år 1917, vore 750 kronor. En årlig ökning med detta belopp
av inrättningens materiellanslag vore av nöden, så länge dyrtiden varade.
Instämmande med kommitterade anser jag mig böra föreslå, att inrättningen
för gymnastik och fäktkonst erhåller detta tilläggsanslag, 750 kronor.
I sammanhang med ovan omförmälda äskanden har begärts ett tillläggsanslag
för eu institution, som ej är uppförd å universitetets stat
men dock är fäst vid universitetet, nämligen för institutionen för ärftlighetsforskning.
För professorn vid universitetet i Lund N. H. Nilsson-Ehle
är genom riksdagens beslut år 1917 med ingången av år 1918 vid nämnda
universitet inrättad en professur i ärftlighetslära, och till materiell m. m.
för professuren är beviljat ett årligt belopp av 1,000 kronor. Såväl professorns
avlöning som nämnda materiellanslag äro anvisade å allmänna
indragningsstaten.
1 egenskap av föreståndare för denna nybildade institution har professor
Nilsson-Ehle hemställt om ett tilläggsanslag av 500 kronor, innebärande
alltså en ökning av 50 % å det beviljade materiellanslaget. Denna
hemställan grundar sig därpå, att detta anslag från början beräknats för
normala förhållanden och utan hänsyn till nu rådande låga penningvärde.
I likhet med de kommitterade anser jag mig böra understödja berörda
anslagskrav. Det skulle kunna ifrågasättas, att beloppet borde uppföras
å allmänna indragningsstaten, därifrån det egentliga materiellanslaget utgår.
Det synes mig dock lämpligt, att tilläggsanslaget liksom de för de
övriga institutionerna avsedda beloppen och tillsammans med dessa uppföres
under åttonde huvudtiteln på tilläggsstat för år 1918.
Åttonde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
31
Jag skall nu göra en sammanfattning
tilläggsmedel för de särskilda institutionerna,
till dem utgå följande belopp:
Anatomisk-histologiska institutionen .........
Fysiologiska institutionen..........................
Medicinsk-kemiska institutionen..................
Patologisk-anatomiska institutionen..............
Astronomiska observatoriet........................
Botaniska institutionens systematiska avdel
» » fysiologiska
Fysiska institutionen..........................................
Geologisk-mineralogiska institutionen............
Kemiska institutionen .....................................
Zoologiska institutionen.................................
Musikkapellet.....................................................
Inrättningen för gymnastik och fäktkonst
Institutionen för ärftlighetsforsknino''
O f^i
av mina förslag beträffande
Enligt dessa förslag skulle
.................. kronor | 3,000 | — |
» | 1,500 |
|
................. » | 3,000 | — |
.................. » | 3,500 | — |
................ » | 1,200 | —- |
g ............ | 4,4t»0 | — |
............... » | 1,400 | — |
.................. » | 1,500 | — |
| 1,800 | — |
.................. » | 2,000 | — |
* | 8,000 | — |
| 85 | — |
» | 750 | — |
.................. » | 500 | — |
Tillhopa kronor | 32,635 | — |
Ovannämnda av mig ifrågasatta belopp skilja sig från koinmitterades
förslag endast beträffande botaniska institutionens systematiska avdelning,
fysiska institutionen och zoologiska institutionen, för vilka kommitterade
föreslagit respektive 5,030 kronor, 2,160 kronor och 10,000 kronor.
Under åberopande av vad jag anfört tillstyrker jag, att Eders Kungl.
Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att till förstärkande av ordinarie anslagen till materiell
m. m. för de av mig under denna punkt angivna
institutioner och med av mig föreslagna belopp, utgående
såsom särskilda reservationsanslag, på tilläggsstat för år
1918 anvisa tillhopa 32,635 kronor.
Serafimerlasarettet.
3. Brist i serafimerlasarettets räkenskaper. Riksdagen har för
år 1918 beviljat ett extra anslag å 9,523 kronor 11 öre till täckande av
en vid serafimerlasarettets verksamhet år 1915 uppkommen brist. Nu har
lasarettets direktion i underdånig skrivelse den 12 september 1917 hemställt,
att Kung], Maj:t måtte hos riksdagen göra framställning om anvi
-
Nytt anslag.
[15.]
Brist i serafimerlasarettets
räkenskaper.
[16.]
32 Åttonde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
sande å extra stat för år 1919 av ett belopp å 98.520 kronor till täckande
av brist, som under år 1916 uppkommit i lasarettets räkenskaper. Till
stöd för denna hemställan har direktionen anfört, bland annat, följande:
Såsom allmän och huvudsaklig motivering för den nu gjorda framställningen
torde det vara tillräckligt att åberopa vad direktionen i skrivelse den 25 oktober
1916 anfört till stöd för det dä framställda anslagskravet till täckande av uppkommen
brist under år 1915. Särskilt vore detta fallet i fråga om omöjligheten för lasarettet
att med dess nuvarande organisation söka andra vägar till budgetens utjämning än en
vädjan till statsmakternas direkta ingripande genom anslags beviljande.
Såsom av skrivelsen bilagd tryckt redogörelse för sjukvården och ekonomien vid
serafinierlasarettet under år 1916 samt en utav lasarettets kamrerare upprättad, i avskrift
närsluten promemoria framgår, ligger det i öppen dag, att den betydande förlusten
år 1916 är att i väsentlig mån tillskriva kristidens verkningar. Beträffande
fastighetens underhåll och övriga förbättringar bär liksom under föregående år på
grund av lasarettets ekonomiska svårigheter och särskilt med hänsyn till den alltmer
trängande nödvändigheten av dess fullständiga förnyelse genom uppförande av ett modernt,
den medicinska undersökningens krav bättre motsvarande sjukhus endast det
nödtorftigaste utförts. Vad återigen de egentliga sjukvårdskostnaderna angår, äro
dessa ej heller under år 1916 anmärkningsvärt stora vid serafimerlasarettet trots dess
karaktär av kliniskt sjukhus. Uet med serafimerlasarettet närmast jämförliga sjukhus
torde vara Stockholms största kommunala sjukvårdsanstalt, Sabbatsberg. De egentliga
sjukvårdskostnaderna belöpte sig där år 1916 till 4 kronor 16 öre lör sjuk och dag.
Motsvarande siffror vid serafimerlasarettet voro 4 kronor 3 öre.
Den i skrivelsen åberopade promemorian är åtföljd av en tablå, till
vars förtydligande i promemorian anförts följande:
Under år 1916 hade jämfört med år 1915 inträtt eu ökning i utgifterna beträffande
de flesta utgiftstitlar. Detta kan förklaras dels därav, att antalet underhållsdagar
för vårdade sjuka under år 1916 utgjort sammanlagt 153,143 mot 141,705 under
år 1915 och sålunda ökats med 11,438, dels därav, att ytterligare fördyring inträtt
beträffande de flesta förnödenheter, framför allt för kosthållet samt uppvärmning och
belysning ävensom för tvätt och renhållning samt läkemedel, sa att, trots iakttagande
av möjliga besparingar och inskränkningar, dagkostnaden i medeltal för varje
sjuk under år 1916 beräknas utgöra 4 kronor 3 öre mot 3 kronor 54 öre för år 1915.
1 denna dagkostnad äro av driftkostnaderna för sjukvården vid lasarettet icke inräknade
dels kostnaderna för fastighetens underhåll, vilka uppgingo till 15,866 kronor 33
öre och på grund av vissa inskränkningar i reparationsarbetena utgöra ett belopp, som
med 3,156 kronor 43 öre understiga utgifterna för år 1915, dels de utgifter å 28,401
kronor 27 öre, som i tablån upptagas under titeln ombyggnadskostnader m. m. Dessa
för år 1916 nytillkomna utgifter hava bland annat betingats av nödvändigheten att
under nämnda år dels låta uppsätta två nya ångpannor vid lasarettet i stället för
de efter besiktning av sakkunnig såsom obrukbara utdömda äldre ångpannorna, dels
anordna några oumbärliga nya rum i kirurgiska och medicinska klinikerna, dels även
verkställa mera omfattande reparations- och omändringsarbeten i den efter professor
Bergs avgång lediga direktörsbostaden, innan denna togs i anspråk av lasarettets nuvarande
direktör, som för övrigt själv bidragit till kostnaderna härför med ett belopp
Åttonde huvudtiteln: 1918 urs tilläggsstat. 33
av 5,000 kronor, varförutom slutkostnaden skulle varit 5,000 kronor högre än den i
tablån upptagna.
Den förenämuda ökningen i underhållsdagarnas antal tiar i förening med den
högre dagkostuaden medfört eu ökning jämväl i de till lasarettet inflytande sjukvårdsavgifterna
för år 1916, i det att dessa utgjort 467.254 kronor 51 öre eller 83,629
kronor 23 öre mer än för år 1915. Att ökningen i sjukvårdsavgifterna icke täcka
ökningen i sjukvårdskostnaderna beror särskilt däipa, att ökningen av underhållsdagär
träffat icke allenast de grupper av vårdade sjuka, för vilka lasarettet haft att påräkna
betalning till lasarettets självkostnad (patienter enligt ackord med Stockholms stad
och Stockholms läns landsting), utan även sjuka å friuunnner (17,812 mot 14,663 år
1915) och betalande sjuka å allmänt ruin (253,619 mot 211.413 år 1915), för vilka
lasarettet erhållit en dagavgift å 1 krona (patienter från Stockholms stad) och 1 krona
50 öre (patienter från andra orter) och för vilka lasarettets tillskott av egna medel
givetvis måst växa på samma gång som antalet underhållsdagär för sådana patienter
ökats. Räntesaldot har för år 1916. beroende av minskningen av serafimerlasarettets
räntebärande kapital, nedgått med 4,786 kronor 6 öre. Då sammanlagda beloppet av
utgifter för år 1916 överstiga dem för år 1915 med 170,928 kronor 43 öre, under det
att sammanlagda beloppet av inkomster för år 1916 överstiga dem för år 1915 med
endast 81,931 kronor 29 öre, utgör ökningen av underskottet för år 1916 88 997 kronor
19 öre, och då bristen för år 1915 utgjorde 9 523 kronor 11 öre, utgör den under
år 1916 uppkomna bristen sålunda 98,520 kronor 30 öre.
Kanslersämbetet för rikets universitet har, efter hörande av lärarkollegiet
vid karolinska mediko-kirurgiska institutet, den 17 oktober 1917
avgivit infordrat utlåtande i detta ärende och därvid tillstyrkt bifall till
den gjorda framställningen.
Vidare har kammarrätten efter att hava hört sin revisionsavdelning
den 29 november 1917 utlåtit sig och därvid åberopat revisionsavdelningens
yttrande, vilket innehåller:
Serafimeilasarettets räkenskaper för år 1916, vilkas granskning härstädes avslutades
deu 22 november 1917, utvisa bland annat följande:
Inkomsters och utgifters konto upptager en brist å 101.720 kronor 30 öre, som
påförts allmänna lasarettsfonden. Denna fond liar under året tillgodoförts 3.200 kronor,
nämligen 3.000 krouor frän O. M. Björnstjernas fond och 200 kronor från C. C. Söderströms
fond; fondens behållning, som vid årets början utgjorde 387,422 kronor 79 öre,
har således minskats med 98,520 kronor 30 öre (101,720 kronor 30 öre — 3.200
kronor) eller det belopp (örena bortfalla), lasarettsdirektiouen nu begär att få erssftt
av statsmedel.
De anmärkningar, som vid granskningen framställts och i koncept avlämnats, äro
icke av någon betydelse för den föreliggande frågan; de inskränka sig nämligen till
ett par mindre felsummeringar samt infordrande av förklaring rörande viss utgift.
Av det meddelade framgår, att, jämförd med bristen under år 1915,
den brist, som uppkommit i lasarettets räkenskaper under år 1916, betydligt
ökats, och detta trots att inkomsterna under det senare året varit
avsevärt större än under det förra. Då emellertid i utredningen eu till
Bihang
till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 2 höft. (Nr 2.) 5
[16.]
Kurser i
skri! disk oppvmpTiing.
[17.3
Kurmacen liska institutet -
34 Åttonde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
fredsställande förklaring lämnats för den under år 1916 uppkomna bristen
och då det synes ofrånkomligt, att staten träder emellan för att avhjälpa
det ekonomiska trångmål, i vilket serafimerlasarettet kommit på grund av
nu rådande exceptionella förhållanden, hemställer jag, under åberopande
av vad dåvarande departementschefen yttrat till statsrådsprotokollet över
ecklesiastikärenden den 13 januari 1917, åttonde huvudtiteln, punkten 127,
att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att till täckande av under år 1916 uppkommen
brist i serafimerlasarettets räkenskaper anvisa på tillläggsstat
för år 1916 ett förslagsanslag, högst 98,520
kronor.
Gemensamma universitetsändamål.
4. Kurser i skyddskoppympning''. Under åberopande av vad jag
anfört under punkten 129 i det vid vid årets statsverks proposition fogade
utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden hemställer jag, att
Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att till arvoden å 100 kronor åt biträdande läkare
samt till kostnader för materiell m. m., 25 kronor, vid
en var av de i den pediatriska undervisningen vid vartdera
universitetet i Uppsala och Lund samt vid karolinska
mediko-kirurgiska institutet ingående kurser i skyddskoppympning»
som på grund av Kungl. Maj:ts beslut
den 17 augusti 1917 anordnats eller komma att anordnas
under åren 1917 och 1918, anvisa på tilläggsstat
för år 1918 ett reservationsanslag av 1,125 kronor.
Parmaceutiska institutet.
5. Farmaceutiska institutet. I överensstämmelse med vad jag förut
denna dag anfört till statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden vid anmälan
av anslagsbehov under riksstatens åttonde huvudtitel för år 1919,
punkten 132, hemställer jag, det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att på tilläggsstat för år 1918 anvisa:
dels till täckande av under år 1916 uppkommen
brist i farmaceutiska institutets stat såsom förslagsanslag
ett belopp av högst 1,275 kronor;
36
Åttonde huTudtiteln: 191b års tillägg »stat.
dels till ersättande av ett utav statskontoret pa grund
av Kungl. Maj:ts brev den 26 oktober 1917 lämnat förskott
och till täckande av det underskott, som därutöver kan
hava under år 1917 vid institutet uppkommit i de tre
anslagen till materialier m. in., till uppvärmning in. in.
och till egendomens underhåll in. m., såsom förslagsanslag
ett belopp av högst 6,000 kronor;
dels ock. till förstärkande av nyssnämnda tre i institutets
stat förekommande anslagsposter för år 1918
såsom förslagsanslag ett belopp av högst 6,000 kronor.
Undervisningsanstalter för barnmorskor ni. m.
6. Täckande av brist i allmänna barnbördshusets stat. Med [18.J
hänvisning till vad jag under punkten 134 i bilagan åttonde huvudtiteln Tackande^*
till årets statsverksproposition anfört i fråga om beredande av medel å mansna\ani
tilläggsstat för år 1918 till täckande av uppkommen brist i 1916 års stat tordshuset»,
för allmänna barnbördshuset i Stockholm samt till ersättande av ett jämlikt
Kungl. Maj:ts beslut den 9 november 1917 av statskontoret utbetalat förskott
till bestridande av kostnader för uppehållande av barnbördshusets verksamhet
för år 1917, hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå
riksdagen
att anvisa på tilläggsstat för år 1918:
dels till täckande av under år 1916 uppkommen
brist i allmänna barnbördshusets i Stockholm räkenskaper
ett förslagsanslag, högst 10,307 kronor;
dels ock till ersättande av omförmälda av statskontoret
lämnade förskott ett förslagsanslag, högst 61,895
kronor.
36
Åttonde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
Allmänna skolväsendet.
Det högre skolväsendet.
Högre lärarinneseminariet.
[19.] 1. Lokalhyra, kurs för husmödrar, inredningsarbeten. Under
Lokaihvra, åberopande av vad jag anfört under punkten 137 i det vid årets slätsöm
hd rar verksproposition fogade utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikrednin^sarbe-
ärenden, hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
ten att för högre lärarinneseminariet anvisa på tilläggs
stat
för år 1918:
förhyrande av lokaler för normal-skolans lägsta klasser för tiden den | kronor | 1,500: — |
förhyrande av lokaler för under-visning i biologi och teckning för |
| 1,500: -t |
förhyrande av nya lokaler för semi-nariet och normalskolan för samma | » | 1,250: — |
upprätthållande under höstterminen |
| 700: — |
inredning av lokal för nämnda kurs | y> | 3,900: — |
anordnande »av elektrisk belysning | » | 925: - |
Summa kronor 9,775: —
att utgå såsom ett gemensamt förslagsanslag å högst
sistnämnda belopp.
Statens läroverk.
[20.] 2. Lokal åt läroverksöverstyrelsen. I anslutning till vad jag
Lokal åt lä- anfört under punkten 143 i det vid årets statsverksproposition fogade utr0.
tvraisKaaer'' drag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden, hemstälieslag om
y försteg till riksdagen °
Åttonde huvudtiteln: 1918 års till ägg sstat. 37
att till förhyrande av ämbetslokal för läroverksöverstyrelsen
för tiden den 1 oktober 1918—den 31
mars 1919 anvisa på tillägga stat för år 1918 ett förslagsanslag,
högst 4,000 kronor.
Kommunala mellanskolor.
3. Tillfällig: löneförbättring: för vissa lärare vid kommunala
mellanskolor. Vid de kommunala mellanskolorna finnas, utom ordinarie
och extra ordinarie lärare, jämväl anställda timlärare oeh övningslärare.
Bestämmelserna om dessa lärares avlöningsförmåner återfinnas i nådig kungörelse
den 8 december 1911 och omförmälas i det följande.
I proposition till 1917 års riksdag (nr 21H) framlade Kungl. Maj:t
förslag angående beredande under år 1918 av tillfällig löneförbättring till
såväl ordinarie ämneslärare som vissa extra ordinarie eller vikarierande ämneslärare
vid nämnda skolor. Kungl. Maj:ts förslag var i allt väsentligt
grundat på en av läroverksöverstyrelsen i ämnet gjord framställning.
I anledning av denna Kungl. Maj:ts proposition ävensom i ämnet inom
riksdagen väckta motioner beslöt riksdagen anvisa medel för beredande
under år 1918 av tillfällig löneförbättring åt lärare vid kommunala mellanskolor
att utgå enligt följande grunder, med rätt för Kungl. Maj:t
att utfärda de närmare föreskrifter, som för tillämpning av dessa grunder
kunde befinnas erforderliga:
1) Den tillfälliga löneförbättringen utgår
a) med ett årligt belopp av 600 kronor till den, som vid ingången
av år 1918 är i vederbörlig ordning anställd i egenskap av ordinarie lärare
vid kommunal mellanskola, under förutsättning att befattningshavaren
vid denna tidpunkt har eget äkta barn, som icke uppnått 18 års ålder,
dock att löneförbättring med detta belopp icke tillkommer gift kvinnlig
befattningshavare, vars man lever;
b) med ett årligt belopp av 400 kronor dels till varje i vederbörlig
ordning anställd ordinarie lärare vid kommunal mellanskola, som icke
äger erhålla tillfällig löneförbättring med det i punkt a) omförmälda belopp,
dels ock till extra ordinarie och vikarierande ämneslärare vid kommunal
mellanskola, under förutsättning att sådan befattningshavare har en
tjänstgöringsskyldighet av minst 24 timmar i veckan.
2) Den tillfälliga löneförbättringen utgår till befattningshavaren i
samma ordning som lönen.
Därjämte beslöt riksdagen i anledning av enskild motionärs framställning
anvisa medel för beredande av krigstidshjälp för år 1917 till ordi-r
[21.]
Tillfällig ionetto
bättring
för vissa
lära»e vid
kommunala
mellanskolor.
38 Åttonde huvudtiteln: 1918 års täläygsstat.
[21.] narie lärare vid kommunal mellanskola med 250 kronor och till extra
ordinarie eller vikarierande lärare vid dylik skola med 150 kronor, med
rätt för Kungl. Maj:t att utfärda de närmare föreskrifter för krigstidshjälpens
åtnjutande, som kunde befinnas erforderliga, samt att redan under
år 1917 låta förskottsvis av tillgängliga medel utanordna beloppet.
Riksdagens beslut, i vad det avsåg tillfällig löneförbättring för år 1918,
har följaktligen ej, likasom ej heller Kungl. Maj:ts förslag, omfattat övningslärare
eller timlärare vid de kommunala mellanskolorna, under det
riksdagsbeslutet, i vad det angick krigstidshjälp för år 1917, innefattade
jämväl dessa — liksom övriga extra ordinarie — lärare.
De av riksdagen i nu omförmälda avseenden antagna bestämmelserna
äro av Kungl. Maj:t till efterrättelse utfärdade genom kungörelse
den 23 november 1917 angående tillfällig löneförbättring under år 1918
åt vissa lärare vid kommunala mellanskolor samt kungörelse den 31
juli 1917 angående krigstidshjälp under år 1917 åt vissa lärare vid kommunala
mellanskolor.
I anledning av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning beviljade
vidare 1917 års riksdag medel till beredande under år 1918 av tillfällig löneförbättring
åt lärarpersonalen vid privatläroverken. Denna löneförbättring
skulle enligt riksdagens beslut utgå enligt, bland andra, följande grunder:
!) — — — — — —---
2) Den tillfälliga löneförbättringen utgår med följande belopp utöver
föreskriven minimiavlöning eller, där föreskrift om minimiavlöning saknas,
utöver den avlöning, som för motsvarande tjänstgöring i medeltal utgått
under åren 1913—1915:
b) — — - — - T — — — — — — — - —
c) till manlig timlärare vid enskild mellanskola, högre goss- eller
samskola samt enskilt lärarinneseminarium med 12 kronor för veckotimme,
dock beträffande lärare vid högre goss- eller samskola endast för det
antal veckotimmar, som för vederbörande läroanstalt tagits i beräkning
vid bestämmande av det särskilda understödet för anlitande i större omfattning
av manliga lärarkrafter;
d) till manlig timlärare vid högre flickskola med 10 kronor för veckotimme
;
e) till kvinnlig timlärare vid enskild mellanskola, högre flickskola,
högre goss- eller Barnskola samt enskilt lärarinneseminarium med 10 kronor
för veckotimme;
f) till övningslärare, manlig eller kvinnlig, vid enskild mellanskola,
högre flickskola, högre goss- eller samskola samt enskilt lärarinneseminarium
med 10 kronor för veckotimme;
39
Åttonde huvudtiteln: 1918 drs tilläggsstat.
(lock att för de under c)—f) om för in,''Vida grupper av lärare tillfällig
löneförbättring icke må utgå till den, som samtidigt från annan tjänst åtnjuter
tillfällig löneförbättring av statsmedel, uppgående till minst 300
kronor, samt att den befattningshavare, som från annan tjänst erhåller sådan
löneförbättring till lägre belopp ån 300 kronor, må för tjänstgöringvid
skola av här förevarande art uppbära tillfällig löneförbättring allenast
till så stort belopp, att den sammanlagda löneförbättringen uppgår till
högst 300 kronor för år.
3) - -- -- - - -- -- ----
Kungörelse i detta ämne år av Kungl. Maj:t utfärdad den 23 november
1917.
Den omständigheten att, på sätt av ovanstående framgår, den tillfälliga
löneförbättringen för år 1918 kommit övnings- och timlärare vid
privatläroverken till del, under det att övnings- och timlärarna vid kommunala
mellanskolor väl fått krigstidshjälp för år 1917 men ej, såsom
övnings- och timlärarna vid privatläroverken, tillerkänts tillfällig löneförbättring
för år 1918, har föranlett låroverksöverstyrelsen att i skrivelse
den 4 oktober 1917 göra framställning rörande åtgärders vidtagande för
beredande under år 1918 av tillfällig löneförbättring åt ifrågavarande
lärare vid de statsunderstödda kommunala mellanskolorna.
Efter erinran om riksdagens ovanberörda beslut såväl om krigstidshjälp
under år 1917 åt vissa lärare vid kommunala mellanskolor som om
tillfällig löneförbättring för år 1918 till lärarpersonalen vid privatläroverken
framhåller överstyrelsen, att det ej syntes finnas fullgiltiga skäl att
från den tillfälliga löneförbättringen under år 1918 utesluta de kommunala
mellanskolornas övnings- och timlärare, vilka otvivelaktigt i lika hög
grad som övriga lärare under rådande förhållanden behövde en förbättring
i sina lönevillkor, överstyrelsen ansåge billigheten kräva, att åtgärder
vidtoges i syfte att bereda dessa lärare delaktighet av en sådan löneförbättring.
Beträffande beräkningen av beloppet av den tillfälliga löneförbättringen
anför överstyrelsen vidare:
Enligt nådiga kungörelsen den 8 december 1911 angående avlönings- och pensionsförhållandena
för lärarpersonalen vid kommunala mellanskolor åtnjuter manlig
övnings- och timlärare ett arvode av 80 kronor och kvinnlig sådan lärare ett arvode
av 65 kronor för veckotimme. En tillfällig löneförbättring åt dessa lärare torde i anslutning
härtill böra bestämmas till ett visst belopp för veckotimme, såsom jämväl skett
i fråga om den tillfälliga löneförbättringen för motsvarande grupper av lärare vid privatläroverken.
Aven löneförbättringens belopp synes lämpligen böra bliva detsamma
för de kommunala mellamkolornas som för motsvarande enskilda läroanstalters lärare
eller 10 kronor för veckotimme, detta både för övningslärare och för timlärare. Det
40
Åttonde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
m-.]
ligger i sakens natur, att timlärarens tjänstgöring i regeln omfattar endast ett mindre
antal veckotimmar, och samma förhållande äger i allmänhet rum med övningslärarna
vid de kommunala mellatiskolorna, av vilka de allra flesta hava endast ett fatal avdelningar.
Likväl torde eu maximigräns böra sättas för det antal timmar, för vilka itrågavarande
löneförbättring må beräknas, och svnes denna gräns i likhet med motsvarande
vid privatläroverkeu höra bestämmas till 30 veckotimmar, så att löneförbättring
efter bär angiven grund ej må till någon lärare utgå med högre belopp än 300 kronor
för år. Härvid torde tillika böra bestämmas, att sådan löneföibättring ej utgår
till den, som samtidigt från annan tjänst åtnjuter tillfällig löneförbättring av statsmedel,
uppgående till minst 300 kronor, samt att den befattningshavare, som från
annan tjänst erhåller sällan löneförbättring till lägre belopp än 300 kronor, må för
tjänstgöring vid kommunal mellanskola uppbära tilltällig löneförbättring allenast till
så stort belopp, att ilen sammanlagda löneförbättringen uppgår till högst 300 kronor.
Vad angår kostnaden för den bär ifrågasatta löneförbättringen har överstyrelsen
med ledning av uppgifter om lärarpersonalens tjänstgöring vid de kommunala mellanskolorna
under innevarande hösttermin beräknat, att den skulle komma att utgå för
ungefär 735 veckotimmar och sålunda draga en kostnad av omkring 7,350 kronor.
Med hänsyn därtill, att under år 1918 antalet av statsunderstödda kommunala mellan
skolor kan något ökas, torde nämnda summa böra avrundas uppåt till 7,500 kronor.
Den ifrågavarande löneförbättringen torde, liksom den redan beslutade löneförbättringen
under är 19l8 till vissa lärare vid de kommunala mellauskolorna, böra helt utgå av
statsmedel.
På grund härav hemställer överstyrelsen, att Kungl. Maj:t täcktes till
riksdagen ingå med framställning, att riksdagen måtte för beredande under
år 1918 av tillfällig löneförbättring åt övnings- och timlärare vid statsunderstödda
kommunala mellanskolor på extra stat anvisa ett förslagsanslag
av 7,500 kronor, att utgå efter de grunder, som överstyrelsen ovan
angivit.
Departe- I det föregående har framhållits likställigheten mellan övnings- och
mentschefen. timlärare vid de kommunala mellanskolorna och övriga lärare därstädes,
ordinarie och extra ordinarie, i fråga om rätt att åtnjuta krigstidshjälp
för år 1917. Det måste i betraktande av denna likställighet väcka uppmärksamhet,
att gällande bestämmelser i fråga om tillfällig löneförbättring
under år 1918 för lärare vid kommunala mellanskolor väl medgiva sådan
förmån för de övriga lärarna men ej för övnings- och timlärarna. Detta
förhållande, vilket närmast synes hava berott på ett förbiseende, faller så
mycket mer i ögonen, som motsvarande lärare vid privatläroverken åtnjuta
förmånen av tillfällig löneförbättring under år 1918. Man kan svårligen
undgå att finna nu omförmälda förhållanden innebära en obillighet mot
övnings- och timlärarna vid de kommunala mellanskolorna. Jag vill därför
biträda överstyrelsens i ärendet framlagda förslag.
Mot förslaget, så vitt det avser timlärarna, kunde möjligen invändas,
41
Åttonde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
att timlärare vid allmänna läroverk ej komma i åtnjutande av den tillfälliga
löneförbättring, som enligt riksdagens beslut och nådig kungörelse den
23 november 1917 för år 1918 utgår till lärarpersonalen vid de allmänna
läroverken med flera läroanstalter. Denna omständighet har jag dock ej
ansett böra hindra mig från att understödja överstyrelsens förslag. Antalet
veckotimmar vid de allmänna läroverken, som äro anförtrodda åt timlärare,
är mycket obetydligt. Vid 1904 års lönereglering för lärarpersonalen vid
de allmänna läroverken blev ej heller avlöning för timlärare fastställd av
riksdagen. Så har däremot skett vid löneregleringar för lärarpersonalen
både vid de kommunala mellanskolorna och vid privatläroverken, vid vilka
båda slag av läroanstalter timlärarnas undervisning spelar en större roll.
Mot överstyrelsens förslag i fråga om löneförbättringens belopp och
dess begränsande i vissa fall har jag intet att erinra, ej heller mot den
gjorda kostnadsberäkningen. Enligt denna skulle ifrågavarande löneförbättring
kräva ett anslag för år 1919 av 7,500 kronor. Detta anslag bör
givetvis hava förslagsanslags natur och utgå på tilläggsstat för år 1918.
Kungl. Maj:t torde medgivas rätt att utfärda de närmare bestämmelser,
som kunna befinnas erforderliga för tillämpning av grunderna för den
tillfälliga löneförbättringen.
Jag får alltså hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå
riksdagen
att på tilläggsstat för år 1918 anvisa ett förslagsanslag
av 7,500 kronor för beredande av tillfällig löneförbättring
för år 1918 åt timlärare och övningslärare
vid kommunala mellanskolor, att utgå enligt följande
grunder, med rätt för Kungl. Maj:t att utfärda de närmare
föreskrifter, som för tillämpningen av dessa grunder
må befinnas erforderliga:
1) Delaktighet i den tillfälliga löneförbättringen
tillkommer den, som under år 1918 eller någon del av
nämnda år är anställd i egenskap av timlärare eller övningslärare
vid kommunal mellanskola.
2) Den tillfälliga löneförbättringen utgår till manlig
eller kvinnlig timlärare eller övningslärare med
10 kronor för veckotimme, högst 300 kronor för
år, dock att tillfällig löneförbättring icke må utgå till
den, som samtidigt från annan tjänst åtnjuter tillfällig
löneförbättring av statsmedel, uppgående till minst 300
kronor, samt att den befattningshavare, som från annan
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.) 6
122.]
Lokal åt
folkskolöverstyrelsen.
L23.j
Brist i folkskoleseminariernas
stater.
42 Åttonde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
tjänst erhåller sådan löneförbättring till lägre belopp
än 300 kronor, må för tjänstgöring vid kommunal méllanskola
uppbära tillfällig löneförbättring allenast till så
stort belopp, att den sammanlagda löneförbättringen uppgår
till högst 300 kronor för år.
Folkundervisningen.
Folkskolöverstyrelsen.
4. Lokal åt folkskolöverstyrelsen. I överensstämmelse med vad
jag förut denna dag anfört till statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
vid anmälan av anslagsbehov under riksstatens åttonde huvudtitel för år
1919, punkten 159, hemställer jag, det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå
riksdagen
att till gäldande av hyreskostnaden för ämbetslokal
åt folkskolöverstyrelsen för de två första kvartalen av
hyresåret den 1 oktober 1918—den 30 september 1919
anvisa på tilläggsstat för år 1918 ett förslagsanslag, högst
4,0U0 kronor.
Lärarutbildning.
Folkskoleseminarier.
5. Brist i folkskoleseminariernas stater. 1 enlighet med Kungl.
Maj:ts därom gjorda framställningar anvisade riksdagen på extra stat för
vartdera av åren 1917 och 1918 ett förslagsanslag å högst 30,000 kronor
att efter Kungl. Maj:ts bestämmande an.vändas, anslaget för år 1917 till
täckande av sådan brist i de särskilda folkskoleseminariernas stater, som
till följd av stegrade kostnader för uppvärmning, belysning, renhållning
m. m. hade uppkommit eller kunde uppkomma under åren 1915 och 1916,
samt anslaget för år 1918 till täckande av sådan brist i de särskilda folkskoleseminariernas
stater, som av samma anledning kunde uppkomma under
år 1917, med rätt för Kungl. Maj:t i fråga om det sistnämnda anslaget
att redan under år 1917 låta förskottsvis av tillgängliga medel utanordna
erforderlig del av detsamma.
Nu har folkskolöverstyrelsen i skrivelse den 31 augusti 1917 hemställt,
att hos 1918 års riksdag måtte utverkas ett anslag av högst 90,000
kronor till täckande av brister i seminariernas stater, som av enahanda anledning
kunde komma att uppstå under år 1918, och har överstyrelsen till
stöd för denna hemställan anfört följande:
Åttonde huvudtitel»: /.''f/6'' irra tilläi/fisstut. 43
Vid beräkningen av det anslag, som för här ifrågavarande behov skulle bliva ertoriierligt
för år 1917, utgick överstyrelsen från att ett belopp av omkring 8 000 kronor
skulle komma att kvarstå såsom brist för år 1916, vilket belopp alltså i första rummet
borde täckas medelst det för ar 1917 avsedda auslaget, samt att under sistnämnda
är skulle uppstå en brist, som överstyrelsen uppskattade till över 30,000 kronor. Överstyrelsen
ansåg därför, att det anslag, som borde äskas, icke kunde sättas lägre an till
40,000 kronor.
Mot denna överstyrelsens beräkning fann föredragande departementschefen icke
något att invända men ansåg ej nödigt, att hela beloppet äskades hos riksdagen, enär
reservationsanslaget till folkskoleseminarierna kunde beräknas lämna så pass stort överskott,
att därur skulle kunna gäldas åtminstone det belopp av omkring 8.000 kronor,
som komme att kvarstå såsom brist från år 1916. Det tios riksdagen begärda och
sedermera också av riksdagen beviljade beloppet bestämdes pa grund härav till 30,000
kronor. .
Vad först beträffar den från år 1916 kvarstående bristeu har överstyrelsen redan i
underdånig skrivelse den 15 maj 1917 anmält, att densamma, etter fördelning av det till
dess täckande anvisade anslag, komme att belöpa sig till 7,683 kronor 7 öre.
Beträffande därefter de brister, som kunna väntas uppstå under år 1917, har
överstyrelsen nu från rektorerna vid de särskilda seminarierna inhämtat närmare upplysningar.
Av dessa framgår, att sagda brister beräknas uppgå till sammanlagt omkring
°62.000 kronor, eller alltså till omkring 30.000 kronor mer än som år 1916 antagits.
Att bristernas belopp blir så väsentligt mycket högre än beräknats, beror framför
allt på den ytterligt starka stegring av bränslepriserna, som ägt rum under år 1917
och särskilt kan förväntas under dess senare del och som bär till följd, att ensamt de
sammanlagda kostnaderna för uppvärmning vid samtliga seminarier komma att under
är 1917 uppgå till omkring 25,000 kronor mer än under är 1916, då desamma likväl
varit mer än dubbelt så höga som före kristidens inträdande. Därjämte hava i flera
fall kostnaderna för belysning samt för renhållning väsentligt ökats under år 1917.
Sammanlagda beloppet av den brist, som bör täckas under år 1917, kommer alltså
att uppgå till omkring 70 000 kronor. Därest å reservationsanslaget till folkskoleseminarierna
icke skulle företiunas så stor behållning, att den lörslar till det belopp,
som kommer att överskjuta det för bristens täckande beviljade auslaget, måste den del
därav, som kvarstår, överföras till 1918 års räkenskaper och tagas i beräkning vid äskande
av anslag för sagda år. o
Vidkommande så de brister, som kunna beräknas uppkomma under ar 1918, ar
det i betraktande av erfarenheterna från år 1917 uppenbart, att desamma komma att
uppgå till betydande belopp. Att nu åstadkomma någon tillförlitlig beräkning är icke
möjligt, då ju med avseende på den betydelsefullaste posten, nämligen bränslepriserna,
säkra hållpunkter för ett bedömande fullkomligt saknas. Huru ån förhållaudeua komma
att gestalta sig under hösten 1918, står det emellertid nu utom allt tvivel, att uppvärmningskostuaderua
under förra delen av sagda ar bliva väsentligt mycket högre än
under motsvarande del av år 1917. Det synes därför överstyrelsen försiktigast att räkna
med ett avsevärt högre belopp för år 1918 än det, som nu kan förutses i fråga om
bristen för år 1917. På grund av de beräkningar, som kunnat göras, synes man kunna
antaga, att bristen kominer att uppgå till åtminstone omkring 90,000 kronor.
I fråga om seminariernas ekonomiska förvaltning anser sig överstyrelsen böra
vitsorda, att den, så vitt överstyrelsen förmår bedöma, haudhafts med all deu sparsamhet
och omsikt, som under rådande svåra förhållanden varit möjligt. För att minska
Departe
mentschefen.
44 Åttonde huvudtiteln: 1918 års tilläygsstat.
uppvärmnings- och belysningskostnaderna hava enligt av överstyrelsen lämnade anvisningar
från och med vårterminen 1917, där så varit möjligt, inskränkningar vidtagits
beträffande lokalernas användning. Inköpen av böcker och uudervisningsmateriell
hava under år 1917 i det hela ytterligare inskränkts i jämförelse med föregående år,
då jämväl minskning i fråga om dessa utgiftsposter ägde rum. Att än ytterligare inskränka
anskaffningen av böcker och materiell synes icke rådligt, därest ej undervisningsarbetets
resultat skall allt för mycket äventyras. I jämförelse med bränslekostnaderna
spela för övrigt alla andra utgiftsposter en jämförelsevis underordnad roll, och
såsom redan anmärkts härleda sig bristerna i seminariernas stater framför allt från
sagda kostnaders starka stegring.
Liksom de anslag för här ifrågavarande ändamål, som anvisats åren 1916 och
1917, torde också det nu behövliga anslaget böra utgå å extra stat såsom förslagsanslag
högst, Beslut om dess fördelning mellan seminarierna torde höra fattas av Kunsd
Maj:t. H
I sitt yttrande till det statsrådsprotokoll, som åtföljde statsverkspropositionen
till 1917 års riksdag, anförde dåvarande departementschefen,
att den år 1916 vidtagna åtgärden att på 1917 års stat anvisa ett extra
anslag till täckande av under åren 1915 och 1916 uppkommen brist å
folkskoleseminariernas stater hade visat sig vara synnerligen välbetänkt.
Erfarenheterna i förevarande avseende från år 1917 hava ytterligare ådagalagt
nödvändigheten att bereda särskilda medel till täckande av dylika
brister, vilka under nu rådande förhållanden i avseende å prisen för brän
sle m. m. icke stå att undvika utan snarare synas komma att uppgå till
allt högre belopp. Så beräknas ju, enligt vad folkskolöverstyrelsens°i det
föregående lämnade redogörelse giver vid handen, ifrågavarande brist förär
1917 komma att belöpa sig till omkring 32,01)0 kronor mer än det anslag»
30,000 kronor, som av riksdagen anvisats till täckande av samma
brist. Jag delar överstyrelsens uppfattning, att bristen för år 1918 torde
komma att bliva ännu större, och anser det därför nödvändigt, att även
hos 1918 års riksdag äskas medel för ifrågavarande ändamål.
Folkskolöverstyrelsen har framhållit, att den från år 1916 kvarstående
bristen, efter fördelning av det till dess täckande anvisade anslaget, belöpte
sig till 7,683 kronor 7 öre. 1 avseende härå tillåter jag mig erinra,
att Kungl. Maj:t, på sätt jag i det följande närmare omförmäler, den 7
december 1917 anvisat medel till dess täckande från reservationsanslaget
till folkskoleseminarierna.
Såsom jag nyss nämnde, beräknas från år 1917 komma att kvarstå
eu brist å omkring 32,000 kronor, som icke kan täckas av det på 1917
års stat för ändamålet anvisade anslaget. Då besparingarna vid 1916 års
utgång å nyssnämnda reservationsanslag uppgått till ett oväntat stort belopp,
nämligen 60,210 kronor 30 öre, och då förut under år 1917 av dessa,
besparingar endast omkring 19,000 kronor tagits i anspråk, anvisade Kung!.
Åttonde huvudtiteln: 1018 års tilläggsstat. 45
Maj:t den 7 december 1917 för att täcka den uppkomna bristen för år 1916
samt för att bestrida en del av det motsedda underskottet för år 1917
från berörda reservationsanslag ett belopp av 30,383 kronor 7 öre. På
samma gång anbefalldes statskontoret att för samma ändamål förskottsvis
av tillgängliga medel utbetala ett belopp av 30,000 kronor, och skulle
statskontoret efter ingången av år 1918 utav förenämnda av xåksdagen på
extra stat för år 1918 anvisade förslagsanslag, högst 30,000 kronor, gottgöra
sig för vad statskontoret sålunda förskjutit. Vad utöver nu nämnda
belopp å sammanlagt 60,383 kronor 7 öre kan erfordras till täckande av
den verkliga bristen för år 1917 torde likaledes kunna bestridas av reservationsanslaget
till folkskoleseminarierna. Det torde sålunda icke vara erforderligt
att i framställningen till riksdagen beräkna medel till täckande
av annan brist än den, som kan väntas uppkomma under år 1918.
Sistnämnda brist har av folkskolöverstyrelsen beräknats till omkring
90,000 kronor. I betraktande av de alltjämt fortgående prisstegringarna
å bränsle, lyse m. in., vilka prisstegringar närmast föranlett ifrågavarande
brister, synes mig intet vara att erinra mot denna beräkning. Det erforderliga
anslaget torde böra uppföras på tilläggsstat för år 1918 såsom
förslagsanslag, högst nämnda belopp, och få av Kungl. Maj:t fördelas mellan
de särskilda seminarierna i mån av behov.
På grund av vad sålunda anförts hemställer jag, att Eders Kungl.
Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att på tilläggsstat för år 1918 anvisa ett förslagsanslag,
högst 90,000 kronor att efter Kungl. Maj:ts
bestämmande användas till täckande av sådan brist i de
särskilda folkskoleseroinariernas stater, som till följd avstegrade
kostnader för uppvärmning, belysning, igenhållning
m. m. må uppkomma under år 1918.
6. Inredning och möblering av nybyggnaden för folkskoleseminariet
i Lund m, m. Till uppförande av erforderliga byggnader för
folkskoleseminariet i Lund beviljade riksdagen år 1913 657,000 kronor,
år 1916 127,000 kronor och år 1917 182,200 kronor. Dessa anslag, tillhopa
966,200 kronor, hava i skilda poster anvisats på extra stat för åren 1914
—1918. Genom beslut den 29 augusti 1916 anbefallde Kungl. Maj:t
överintendentsämbetet att gå i författning om utförande av byggmästeriarbetena
å nämnda byggnader med undantag av rektorsbostaden. Nybyggnaden,
vars uppförande nu pågår, väntas komma att tagas i bruk
senast under januari 1919.
Ökat anslag.
I24.J
Inredning
och möblering
av nybyggnaden
för
folkskoleseminariet
i
Lund m in.
46
Åttonde hnvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
Till bestridande av kostnader för inredning och möblering av de nya
byggnaderna anvisade riksdagen på extra stat för år 1918 ett reservationsanslag
av 50,000 kronor.
Nu har folkskolöverstyrelsen i skrivelse den 31 augusti 1917 gjort
framställning om förslag till riksdagen rörande ytterligare medel för sistnämnda
ändamål. Innan jag ingår på berörda framställning, torde jag
böra lämna en redogörelse för detta ärendes föregående behandling.
I skrivelse den 25 november 1914 hemställde domkapitlet i Lund,
under åberopande av utredning och förslag i ärendet, ingivna av seminariets
rektor Ch. Swanborg, om anvisande, bland annat, av ett anslag å
75,900 kronor till inredning och möblering av den nya seminariebyggnaden
samt till anskaffande av undervisningsmateriel 1 och böcker. Swanborg
hade därvid anfört bland annat:
Endast med svårighet hade Swanborg kunnat begränsa kostnadsförslaget till den
angivna summan. Vid den granskning av inredningsförslaget, som Swanborg låtit
sakkunnig person verkställa och som bifogades utredningen, hade det visat sig, att de
först åsätta prisen, på grund av under sista tiden skedda prisstegringar för vissa
poster, måst icke så obetydligt höjas. Någon användning för det nya seminariet i
större utsträckning av nu befiutlig inredning, möbler, musikinstrument m. m. kunde
tyvärr ej heller påräknas, då, såsom också framginge av utredningen, största delen av
seminariets nuvarande inventarier vore gamla och utslitna. Så långt möjligt varit, hade
Swanborg emellertid genom användning av gammal inredning, möbler, skåp m. m. sökt
minska anslagssumman, och i fråga om tilltänkt inköp av undervisuingsmateriell och
böcker hade Swanborg inskränkt sig till det nödvändigaste. Swanborg hade måst avstå
från att föreslå någon ökning av seminariets bibliotek, ehuru en sådan hade varit
synnerligen önskvärd.
Före uppgörandet av det bilagda förslaget hade tillfälle beretts Swanborg till
studiebesök vid olika läroanstalter och hos olika firmor, liksom Swanborg också tillgodogjort
sig de erfarenheter, som vunnits vid senast byggda seminarier i riket. Till
Swauborgs förfogande hade sålunda ställts den sorgfälligt utarbetade utredning rörande
behovet av inredning och materiell för det nya dubbelseminariet i Uppsala, som verkställts
av dåvarande rektorn H. Dahlgren och som varit Swanborg till säker ledning
Då förslaget dessutom undergått sakkunnig granskning, kunde detsamma i sin helhet
anses tillförlitligt.
I detta ärende avgav folkskolöverstyrelsen den 30 september 1915
infordrat utlåtande och yttrade därvid:
I den bifogade utredningen lämnades eu detaljerad förteckning med prisuppgifter
ä de möbler och övriga inredningsföremål, som behövdes för varje rum i de nya byggnaderna,
ävensom å den undervisningsmateriell och de böcker, som ansåges erforderliga.
Prisen vore beräknade med ledning av den erfarenhet, som vunnits vid de hittills
utförda inrednings- och möbleringsarbetena vid seminarierna i Växjö, Göteborg
och Falun, och öveiensstämde i stort sett med vad som för liknande ändamål beräknats
för seminariet i Uppsala. Avdrag hade gjorts för vad som kunde anses för fram
-
47
j Åttonde huvudtiteln: 1918 års tilluygsstut.
tiden användbart av seminariets nuvarande, i det hela föråldrade och till största delen
förbrukade utrustning.
Ett sammandrag av de beräknade kostnaderna gåve följande siffror:
Inredning och rnöblerinq.
Kronor.
Värmelednings- och förrådsrum i jordvåningen................................................ 123: —
2 salar för träslöjd med tillhörande rum ......................................................... 2.342: —
Sal för metallslöjd jämte materialrum............................................................ 2,037: —
Tvättstuga och mangelrum.......................................................................... 225: —
Fruktkällare.................................................................................................. 165: —
Förstugor, tamburer och korridorer i samtliga våningar.............................. 209: —
Mattor................................................................................................................. 100: —
Kollegierum och lärarinuerum........................................................................ 2 486: —
Rektorsexpedition med arkiv-, vänt- och skrivrum......................................... 1.016: —
Bibliotek och läsrum........................................................................................ 1 536: —
9 seminarieklassrum med materialrum........................................................... 5 844: —
8 lärorum för övningsskolan med materialrum.............................................. 6,062: —
Läkarrum ........................................................................................................... 85: —
Rum, tillhörande gymnastiken och badavdelningen ...................................... 1.214: —
Teckningssal med skuggning modellruin och materialrum............................ 2 894: —
Musiksalen med materialrum samt flygel och pedalharmonium ..................... 2.726: —
Fysiskt arbetsrum med mörkrum och verkstadsrum.......................................... 1,801: —
Lärosal för fysik och geografi ......................................................................... 1,824: —
4 rum, däriblaud 1 korridorutrymme för materiell och förråd (fysik, geografi,
biologi och kemi)............................................................................................. 3 890: —
Biologiskt arbetsrum och växtrum.................................................................. 1.627: —
Lärosal för kemi och biologi............................................................................ 1.258: —
Kemiskt arbetsrum .......................................................................................... 2,776: —
Samlingssal med materialrum samt läktare och orgel ................................... 4,279: —
9 överspelningsrum med instrument..................... 2.726: —
Belysningsarmatur ..................................... 6,400: —
Elektrisk signalanordning, lokaltelefon, byggnadsur, flagga ............... 890: —
Inramning av tavlor ......................................................................................... 200: —
Reparations- och justeringsarbete ..................................................................... 500: —
Ritningar och kontrollarvode.......................................................................... 1 500: —
Summa 58,735: —
Tillkomme:
Reparationskostnader å gamla inventarier enligt bifogat kostnads -
Reparationskostnader å gamjualt piano och gamla orglar enligt
bifogat kostnadsförslag.....................................-........................... 235: — 2 135: —
Summa 60,870: —
48 Åttonde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
Undervisning smat er iell och böcker. Kronor
Kristendomskunskap .......................................................................................... 206: 32
Historia .............................................................................................................. 330:_
Geografi............................................................................................................... 834:25
Människokroppen och hälsoläran........................................................ Kronor. 292: —
Biologi: zoologi................................................................................ 1,278:33
botanik .......................................... 193: —
biologiska laboratoriet och växtrummet.......................... 823:10 2 294- 43
Kemi och geologi: för lärosalen och laboratoriet............................................. 2,398:58
Matematik.......................................................................................................... 80:_
Psykologi ........................................................................................................ 304:47
Fysik och astronomi: lärosalen ....................................................... 1,587:50
laboratoriet ................................................. 1,009:30 2.596:80
Musik ................................................................................................................. 200: —
Teckning .......................................................................................................... 846: 65
Slöjd: lör träslöjdsaleu................................................................... 580:85
» övningsskolans slöjdsal .................................................. 362:20
» metallslöjdsalen ............................................................. 557:65 1.500:70
Lek och idrott ............................................................................ ‘ 198:50
För undervisningen i olika ämnen..................................................................... 645:25
» övningsskolans folkskolavdelning ............................................................... 1,532:19
» övningsskolans småskolavdelniug ............................................................... 289: 55
> övningsskolans bibliotek.............................................................................. 500: —
Summa 15,049: 69
avrundas till kronor 15,030: —
Hela anslag sbeloppet skulle alltså uppgå till:
för inredning, möbler, belysningsarmatur m. m............................................. 60,870:
» undervisningsmateriell och böcker .......................................................... 15.030: —
* Summa 75,900: —
Det. sålunda begärda anslaget uppginge, efter vad folkskolöverstyrelsen vidare
anförde, till samma belopp, som av 1914 års riksdag till motsvarande ändamål anvisats
för folkskolesemiuariet i Uppsala. Även i enskildheter överensstämde det föreliggande
förslaget i de flesta punkter nära med planerna för sistnämuda seminariums utrustning.
De olikheter, som förefunnes, berodde huvudsakligen av den något olika beskaffenheten
hos^ de båda seminariernas nuvarande utrustning, i det Uppsalaseminariets skolmöbler
i något större omtattning vore användbara i den nya byggnaden, under det Lundaseminariet
förfogade över eu i vissa hänseenden något rikhaltigare undervisningsmateriell.
Då de nya byggnaderna för båda seminarierna erhölle ungefärligen samma omfattning,
i det att båda avsage att bereda utrymme jämväl åt en avdelning för studenter, vore
tydligt, att någon nedsättning av det nu begärda anslagets belopp icke lämpligen
kunde ifrågakomma.^ Även om anslaget oavkortat beviljades, torde anledning finnas
att befara, att det på grund av prisförhöjningar, som redan inträtt eller kunde väntas,
ej skulle bliva möjligt att i den utsträckning, som man vid beräkningens uppgörande
tänkt sig, tillgodose behoven.
Åttonde huvudtiteln: 1918 års tilläygsstut. 49
Vad den föreliggande planen i övrigt anginge hade överstyrelsen låtit underkasta
densamma sakkunnig granskning och kunde på grund därav vitsorda, att densamma
vore uppgjord med omsorg och grundlighet och syntes betrygga en god och
ändamålsenlig användning av de medel, som kunde varda för ändamålet anvisade.
Överstyrelsen ansåge sig alltså böra tillstyrka, att det begärda anslaget måtte beviljas
Med avseende å den sannolika tidpunkten för inflyttningen i de nya lokalerna
syntes det överstyrelsen tillräckligt, om å 1917 års stat hälften av anslaget anvisades
och återstoden uppfördes å 1918 ars stat.
Under åttonde huvudtiteln i statsverkspropositionen till IDIG års
riksdag, punkten 145, föreslog Kungl. Maj:t riksdagen att för ändamålet
bevilja ett anslag av 75,900 kronor och därav anvisa på extra stat för år
1917 hälften eller 37,950 kronor.
Denna framställning vann emellertid icke riksdagens bifall. I skrivelse
den 15 juni 1916 angående regleringen av utgifterna under riksstatens
åttonde huvudtitel, punkten 144, anförde riksdagen därom, att riksdagen,
som ej hade något att erinra mot det föreslagna beloppet, emellertid °ansåge,
att då, enligt vad upplyst blivit, arbetet med folkskoleseminariets i
Lund nybyggnad ännu icke påbörjats eller uppgivits, när så lomme att
ske, frågan om anvisande av medel till undervisningsmateriel! kunde utan
olägenhet anstå till ett kommande år.
1 skrivelse i ämnet den 30 september 1916 uttalade folkskolöverstyrelsen
den förhoppningen, att nybyggnadsarbetet skulle kunna utföras så
pass raskt, att seminariet åtminstone under sommaren 1919 borde kunna
inflytta i de nya lokalerna, samt hemställde om ett anslag för år 1918 å
50,000 kronor till bestridande av de under sistnämnda år erforderliga
kostnaderna för inredning och möblering av ifrågavarande nya byggnader.
Till stöd för denna hemställan anförde överstyrelsen följande:
Deu till 1916 års riksdag gjorda framställningen om anslag till inredning, möblering
och undervisningsmateriell hade grundat sig på eu av domkapitlet i Lund den
25 november 1914 gjord framställning, vilken i sin ordning stött sig på utredningar
och förslag, som utarbetats av Swanborg. Till ledning vid sitt utredningsarbete
hade Swanborg framför allt begagnat sig av den utredning, som på sin tid verkställts
rörande motsvarande behov i fråga om de nya byggnaderna för seminariet
i Uppsala, och de angivna prisen hade beräknats med stöd av de erfarenheter,
som vunnits vid inrednings- och möbleringsarbetena för sistnämnda seminarium samt
för seminarierna i Växjö, Göteborg och Falun. Då ifrågavarande arbeten fullföljts
eller åtminstone till det väsentligaste planlagts samt även Swanborgs utredning beträffande
anslagsbehovet för seminariet i Lund utförts, innan de av rådande kristillstånd
föranledda prisstegringarna även på här förevarande område inträtt, vore tydligt, att de
av honom beräknade kostnaderna icke stode i överensstämmelse med nu rådande prisläge.
Därest anslaget för här ifrågavarande behov skulle begränsas till det år 1914
beräknade beloppet, vilket vore detsamma som det, som för liknande ändamål beviljats
till seminariet i Uppsala, skulle följden otvivelaktigt bliva, att väsentliga iuskränkBihang
till riksdagens protokoll 1918. 1 saml. 2 höft. (Nr 2.) 7
[24.J
50
Åttonde huvudtiteln: 1918 års iilläggsstat.
ningar måste vidtagas i det uppgjorda programmet för Lundaseminariets utrustning och
alltså detta seminarium i bero)da hänseende bliva sämre tillgodosett än de under de
senare åren utföida seminarieanläggningarna. Uppenbart vore, att detta skulle innebära
eu allvarlig olägenhet, då ju möjligheten att pa ett fullt effektivt sätt för undervisningen
utnyttja den nya byggnaden till väsentlig del bleve beroende av den inredning
och undervisningsmateriell. varmed densamma utrustades.
Enligt överstyrelsens mening borde därför en höjning av anslagssumman ske.
Att nu närmare beräkna, huru stor denna höjning borde bliva, vore emellertid
icke möjligt. Full visshet härutinnan kunde nämligen vinnas, först sedan detaljritningar
till de olika inredningsarbetena och möblerna utlörts och leveransanbud i anledning
av ritningarna infordrats. Dylika åtgärder hade dock uppenbarligen icke kunnat
vidtagas, innan det ännu varit klart, när byggnadsarbetet skulle kunna påbörjas, och
de torde för övrigt näppeligen kunna med framgång utföras, förrän byggnadernas uppförande
något framskridit. Härtill komme, att under närvarande osäkra förhållanden
prisen oavlåtligt växlade, varför det icke vore möjligt att erhålla andra kostnadsuppgifter
än sådana, som avsåge den allra närmaste tiden.
Givetvis vore det under sådana omständigheter icke heller lätt att mera gissningsvis
kunna angiva något belopp för kostnadsökningen. På grund av från olika
håll införskaffade upplysningar angående under de senaste två åren inträdda prisstegringar
å arbeten och föremål av det slag, varom bär vore fråga, funne Överstyrelsen
— likväl utan att kunna ikläda sig någon garanti — det sannolikt, att man borde
räkna med en prisförhöjning av i genomsnitt åtminstone en tredjedel, vadan anslaget
skulle behöva höjas till minst 100.000 kronor. Av sålunda angivna skäl vore det i ärendets
dåvarande läge icke modigt för överstyrelsen att bestämt fixera det erforderliga anslagsbeloppef.
Att åter till år 1918 uppskjuta framställning till riksdagen om anslags
beviljande syntes icke ändamålsenligt. Med den erfarenhet, man dåmera ägde rörande
den behövliga tiden för fullgörande av leveranser utav ifrågavarande art, kunde man
med visshet förutse, att därest inledning och möblering skulle kunna vara färdiga vid
den tid, då den nya byggnaden beräknades kunna tagas i bruk, maste därom kontrakteras
senast under sommaren 19)7. Det skulle då vid uppskov till ar 1918 med framställning
till riksdagen bliva nödigt att utarbeta ritningar och uppgöra kontrakt, innan
ärendet varit föremål för riksdagens prövning, något som uppenbarligen vore synnerligen
olämpligt. . ... 0
Nu behövde emellertid icke hela det erforderliga beloppet anvisas redan tor ar
1918, vadan i fråga om en del därav uppskov med fiamställning till riksdagen kunde
ske till nämnda år. Det syntes då överstyrelsen lämpligast, att framställningen till
1917 års riksdag komme att avse endast en del av beloppet och att återstoden äskades
först vid riksdagen sistnämnda år samt att den närmare utredningen av behovet da
förebringades, därvid större möjbgbet än nu borde förefinnas för en noggrannare beräkning
av det erforderliga anslagets storlek. Den framställning, som borde göras
till 1917 års riksdag, syntes då lämpligen kunna begränsas till att avse ungefärligen
hälften av det belopp, som, enligt vad nyss anförts, i ärendets dåvarande skick
kunde antagas bliva för ändamålet erforderligt, eller 50,000 kronor.
I statsverkspropositionen till 1917 års riksdag föreslog Kungl. Maj:t
under åttonde huvudtiteln, punkten 171, riksdagen att i förevarande avseende
anvisa nämnda belopp, 50,000 kronor. Denna framställning blev,
såsom förut angivits, av riksdagen bifallen.
51
Åttonde huvudtiteln: HUS Ars tilläggsstat.
-lag övergår nu till folkskolöverstyrelsens förberörda skrivelse den 31
augusti 1917. Efter framställning av Swanborg, har överstyrelsen anhållit
om beredande av ett anslag å 65,000 kronor till den för seminariets
nybyggnader oundgängligen behövliga utrustningen.
Överstyrelsen åberopar till en början Swanborgs i ämnet gjorda framställning,
däri Swanborg anfört huvudsakligen:
Tjuder våren och sommaren 19L7 har jag från olika firmor i Sverige och utlandet
iufordrat nya kostnadsförslag samt uppgifter över de prisstegringar, som ägt
rum, sedan jag under år 1914 upprättade och till folkskolöverstyrelseu i november
samma år insände förteckning över den inredning m. in. och materiell, som borde
inköpas för det nya seminariet. Åtskilliga inventarier och en del undervisningsmateriell,
som nämnda förteckning upptager — exempelvis viss materiell för undervisningen
i fysik — kunna enligt de uppgifter, som lämnats mig, för närvarande icke
erhållas. Körande annan inredning och materiell hava prisuppgifter inkommit. Av
dessa framgår, att i allmänhet en prisstegring under senare åren ägt rum, vilken
stegring i vissa fall belöper sig äuda till 200 %. Därtill kommer, att någon säkerhet
icke kuanat lämnas för att icke prisen under närmaste framtiden ytterligare komma
att stegras. På grund härav har ett fullständigt kostnadsförslag över samtlig i nyssnämnda
förteckning upptagen inredning m. m. samt miteriell icke kunnat uppgöras,
och i de fall, där prisuppgifter inkommit, hava desamma ej kunnat läggas till grund
för en framställning, alldenstund de icke gällt längre tid framåt. A andra sidan kan
man uppenbarligen icke länge vänta med anskaffandet av oundgängligen nödvändig
inredning m. m. samt materiell för de nya lokalerna, som äro avsedda att tagas i bruk
senast i januari 1919. Huru stort anslag utöver det av 1917 års riksdag redan beviljade,
som bliver erforderligt för ovannämnda inköp, är som nämnt omöjligt att noggrant
angiva. Genom att i största möjliga utsträckning tills vidare använda seminariets
gamla, i allmänhet otidsenliga eller utnötta möbler och inventarier ävensom genom
att uppskjuta med inköp av en del materiell torde man måhända kunna nedbringa
utgiftssumman så att ett ytterligare anslag av 75,000 kronor bliver tills vidare
tillräckligt.
Vid Swanborgs framställning voro såsom bilagor fogade dels en förteckning
över prisstegringar, angivna i procent, som ägt rum å vissa artiklar
sedan november 1914, vilken förteckning utvisar, bland annat, följande
prisstegringar: å snickeriarbeten utförda av fångvården 50 %, å övriga
snickeriarbeten 115 %, å metallarbeten 200 å elektriska apparater
150—200 %, å elektrisk armatur 60—70 %, å musikinstrument 70 %, å
biologisk undervisningsmateriell 35—40 % samt å materiell för undervisning
i fysiologi, fysik och kemi 50 dels ock följande uppgift å de inredningsarbeten
samt de inventarie- och materiellanskaffningar, som ansetts
icke kunna uppskjutas:
Inredning av samtliga slöjdsalar samt inköp av diverse verktyg och hyvelbänkar.
» » lärarrum.
> »3 övningsskolklasser (bord, stolar, katedrar in. m.).
52
Åttonde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
[24.] Inredning av 5 seminarieklasser (bord, stolar, katedrar m. m.).
* » teckningssal (de gamla ritborden kunna i nödfall iiu så länge an
vändas).
» » musiksal.
» » gymnastiksal.
> » samtliga rum för naturvetenskaplig undervisning (en del gamla skåp få
ännu i nödfall användas).
» » högtidssal (48 långbänkar m. m.).
Inköp av musikinstrument.
> » armatur för samtliga rum.
» » diverse materiell för naturvetenskaplig undervisning ävensom för övnings
skolan.
För egen del har folkskolöverstyrelsen i sin sistnämnda skrivelse anfört
följande:
Den förhoppning, överstyrelsen hyste vid avgivande av sin nyssberörda framställning
den °30 september 1916 att vid tiden för förberedande av proposition i ämnet
till 1918 års riksdag kunna närmare angiva det för här ifrågavarande ändamål erforderliga
anslagsbeloppet, har icke gått i uppfyllelse. På grund av kristidens allt mera
omfattande och förvirrande verkningar synes det i stället nu vara än svårare att kunna
med någon grad av sannolikhet beräkna kostnaderna för en utrustning av seminariet
i Lund motsvarande den, som tidigare anskaffats för seminarierna i Falun och Uppsala.
Och svårigheterna härvidlag bliva dess större därigenom, att åtskilliga föremal
för närvarande äro nära nog omöjliga att anskaffa samt att leverantörer förklara sig
icke kunna ikläda sig någon garanti för att gjorda åtaganden bliva uppfyllda, I alla
händelser har överstyrelsen vid omprövning av denna fråga kommit till den övertygelsen,
att kostnaderna för seminariets fullständiga utrustning under nuvarande förhållanden
skulle stiga till så avsevärt belopp, att det icke synes överstyrelsen rimligt
att gorå framställning om dess beviljande.
Överstyrelsen finner på grund härav ingen annan utväg möjlig för detta ärendes
fortsatte behandling än den, som antydes i rektors nyss återgivna framställning, nämligen
att i sa stor utsträckning som möjligt bibehålla gammal materiell och möblering, även
då den är försliten och numera mindre lämplig för sitt ändamål, att för närvarande
inskränka nyanskaffningen till vad som befinnes oundgängligen behövligt för de nya
lokalernas begagnande, samt att låta anstå med seminariets fullständiga utrustning,
till dess mera normala och stabila prisförhållanden inträtt.
I enlighet härmed torde av 1918 års riksdag böra äskas så stort belopp, som
jämte det av 1917 års riksdag beviljade anslaget å 50,000 kronor kan finnas behövligt
för den oundgängliga utrustningens anskaffande. Rektor har uppskattat detta belopp
till 75,000 kronor. Efter granskning av föreliggande beräkningar har överstyrelsen
kommit till den uppfattningen, att beloppet torde kunna begränsas till 65,000
kronor.
Av det nu anförda framgår, att överstyrelsen måste förutsätta, att framdeles
ytterligare anslag för här ifrågavarande ändamål kommer att bliva behövligt.
^.å ^kskoleseminariets i Lund nybyggnad väntas bliva färdig å sådan
tid, att seminariets inflyttning i densamma kan äga rum i början av
53
Åttonde huvudtiteln: 1918 ars tiUäggsstat.
år 1919, torde ytterligare medel nu böra anvisas till inredning och möblering
av . nybyggnaden. Det torde vara självfallet, att den plan beträffande
seminariets utrustning, som förelagts 1916 och 1917 årens riksdagar
och av riksdagen lämnades utan anmärkning, fortfarande bör följas.
Av den i ärendet verkställda utredningen framgår emellertid, att seminariets
fullständiga utrustning skulle under nu rådande förhållanden
medföra synnerligen höga kostnader. 1 likhet med folkskolöverstyrelsen
anser jag. det därför lämpligast att tills vidare endast anskaffa vad som
oundgängligen erfordras för seminarieverksamhetens behöriga bedrivande.
Mot det av. överstyrelsen i sådant avseende föreslagna beloppet, 65,000
kronor, har jag intet att erinra.
Frågan om slutförandet av ovannämnda plan för seminariets utrustning
torde böra anstå, till dess mera stabila prisförhållanden inträtt.
Då ifrågavarande arbeten och anskaffningar tydligen till allra största
delen måste verkställas under år 1918, är det önskvärt, att nyssnämnda
belopp redan under sagda år kan stå till förfogande. Med anledning härav
synes för ändamålet erforderligt anslag böra uppföras på tillä ^gsstat för
år 1918. r
På grund av vad sålunda anförts hemställer jag, att Eders Kung].
Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att till bestridande av kostnader för inredning och
möblering av de nya byggnaderna för folkskoleseminariet
i Lund, utöver vad av 1917 års riksdag för ändamålet
beviljats, anvisa på tilläggsstat för år 1918 ett
reservationsanslag av 65,000 kronor.
7. Ekonomibyggnad för undervisning i trädgårdsskötsel vid
folkskoleseminariet i Falun m. m. På Kungl. Maj:ts därom gjorda
framställning beviljade 1911 års riksdag till inköp av tomt för folkskoleseminariet
i Falun ett belopp av 35,000 kronor samt till uppförande å
sagda tomt av nya byggnader för nämnda seminarium ett belopp av
502,100 kronor eller tillhopa 537,100 kronor. Sedermera anvisade 1913
års riksdag för beredande av erforderliga medel till dränering och anläggning
av trädgård å berörda tomt på extra stat för år 1914 ett belopp
av 18,000 kronor.
Nu har folkskolöverstyrelsen, efter av seminariets rektor i ämnet
gjord framställning, i skrivelse den 27 augusti 1917 hemställt, att Kungl.
Maj:t täcktes dels medgiva, att för folkskoleseminariet i Falun finge uppföras
Nytt anslag.
[25.]
Ekonomibyggnad
för
undervisning
i
trädgårdsskötsel
vid
folkskoleseminariet
i
Falnn m. m.
54
Åttonde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
L25.] en ekonomibyggnad i huvudsaklig överensstämmelse med av professorn
E. Lallerstedt upprättade ritningar och arbetsbeskrivningar ävensom att för
beredande av bostad åt den vid seminariet anställde trädgårdsarbetaren
den å gamla seminarietomten förefintliga vaktmästarbostaden finge flyttas
till det nya seminarieområdet, dels ock av tillgängliga medel anvisa för
ändamålet erforderligt belopp.
Beträffande behovet av särskild ekonomibyggnad för undervisningen i
trädgårdsskötsel har seminariets rektor anfört bland annat:
O
Enligt förut uppgjord plan skulle undervisningen i trädgårdsskötsel vid seminariet
härstädes från och med läsåret 19L8—1919 förläggas helt till den nya seminarieträdgården.
Då seminariet sålunda kommer att lämna den gamla trädgården och de byggnader,
som där tagits i anspråk för dennas skötsel, inträffar en högst avsevärd inskränkning
i fråga om lokalutrymme för trädgårdsarbetet. Därstädes förvaras nämligen
alla redskapen i särskilda materialbodar, där finnas särskilda arbetsrum för trädgårdsarbeten
inomhus och källare för förvaring av trädgårdsalster under vintern.
Dessutom finnas i den förra vaktmästarbostaden numera kontor för trädgårdslärariunau
och bostad för trädgårdsknif samt avklädningsrum för eleverna. I den nya
semioariebygguaden äro visserligen rum inredda för att använd is som kontor för
trädgårdslärarinnan, som sommarbostad åt trädgårdskullor och som omklädnadsrum
för eleverna. Däremot finnas utom materialbod för kärror, vagnar och dylikt inga
rum för trädgårdsredskapen i övrigt och trädgårdsarbeten inomhus och ingen källare
för vinterförvaring.
I fråo-a om bostad åt trädgårdsarbetaren, som, enligt vad rektor meddelar,
är anställd i seminariets tjänst året om, yttrar rektor bland annnat:
Då jag nu gör framställning beträffande deuna sak, vill jag särskilt framhålla
betydelsen av att bostad beredes inom trädgårdsområdet, så att åt trädgården kan
ägnas behörig tillsyn, och därtill att bostaden göres så rymlig, att som trädgårdsbiträde
må kunna erhållas pålitlig person. Skall denne kunna hava familj, bör alltså
minst ett rum och kök finnas för ändamålet att tillgå. Det är därför ej tänkbart,
att rummet på vinden i portvaktstugan skall bliva tillräckligt, och det synes mig
dessutom icke vara mer än billigt, att andre vaktmästaren å seminariet, som hittills
med sin familj, hustru och två barn, fått nöja sig med ett rum och kök, far taga
detta rum i anspråk för sin räkning. Då sålunda anskaffandet av särskild bostad åt
trädgårdsdrängen visat sig vara nödvändigt, har jag trott, att denna angelägenhet
skulle kunna på ett mycket gott och billigt sätt ordnas, om byggnaden med den
förra vaktmästarbostaden i gamla seminarieträdgården bleve flyttad till lämplig plats
i det nya seminarieområdets trädgård.
Folkskolöverstyrelsen har till stöd för sin ovannämnda hemställan
anfört bland annat:
Sedan länge har det stått klart för överstyrelsen, att de i berörda framställningar
angivna behoven måste tillgodoses. Skall undervisningen i trädgårdsskötsel
vid seminariet kunna på behörigt sätt bedrivas och trädgården väl skötas, kunna,
55
Åttonde huvudtiteln: 1!)18 drs tilläggsstat.
såsom av rektor framhålles, förvaringsrum för redskapen och rum för trädgårdsarbeten
inomhus samt källare ej undvaras, överstyrelsen delar ock rektors uppfattning derutinnan,
att den vid seminariet anställde trädgårdsarbetaren om möjligt bör erhålla
lämplig bostad inom trädgårdsområdet.
De ifrågavarande byggnaderna hava emellertid icke varit behövliga, sfi länge
undervisningen i trädgårdsskötsel huvudsakligen varit förlagd till den gamla seminarieträdgården
och därstädes befintliga materialbodar, arbetsrum och förutvarande
vaktmästarbostad kunnat för ändamålet i fråga användas. Såsom överstyrelsen i samband
med årligen gjorda underdåniga framställningar angående seminariets anslagsbehov
framhållit, skall undervisningen i trädgårdsskötsel år 1918 helt förläggas till
det nva seminarieområdet, och bliva därför förenämnda lokalutrvmmen tör trädgårdsredskap
in. m. därstädes redan våren 1918 behövliga.
Som det därjämte icke ansetts uteslutet, att erforderliga medel till anskaffande
av de nödiga lokalutrymmena i den nya seminarieträdgården skulle kunna erhållas ur
det för nybyggnaderna beviljade anslaget, har överstyrelsen icke funnit sig böra vidtaga
några särskilda åtgärder i saken, förrän tull klarhet i detta avseende kunnat
vinnas. Slutligen har överstyrelsen ansett det vara fördelaktigt, om vid^ berörda frågas
ordnande någon kännedom erhållits beträffande de villkor, på vilka försäljning av
gamla seminarietoruten och därstädes befintliga byggnader kunde komma att ske, och
om sålunda därvid förefunnes visshet om att till statsverket komme att inflyta ett
belopp, som mer än väl motsvarade vad som inför riksdagen ställts i utsikt vid inköpet
av den nya seminarietomten. Enligt vad överstyrelsen inhämtat, är det emellertid
numera känt, att å det relativt låga byggnadsanslaget icke finnes något överskott,
som skulle kunna användas för uppförande av nämnda trädgårdsbvggnader.. Därjämte
har överstyrelsen erhållit uppgift om att underhandlingar pågå angående överlåtande
av den gamla seminarietomten och därå befintliga byggnader, i det att Störa Kopparbergs
bergslags aktiebolag gjort hemställan om att från den 1 januari 1918 eller
möjligen tidigare fä hyra nämnda egendom eller att eventuellt för en köpesumma av
83,000 kronor förvärva äganderätt till densamma, och att alltså en väsentligt större
inkomst torde kunna erhallas vid egendomens försäljning än tidigare antagits. Det
synes därför överstyrelsen vara av synnerlig vikt, att ovanberörda angelägenhet nu
blir med det snaraste ordnad.
Den ifrågasatta ekonomibyggnaden, till vilken ritningar jämte arbetsbeskrivningar
upprättats av Lallerstedt efter samråd med rektor och lärarinnan i trädgårdsskötsel
vid seminariet och med vederbörlig hänsyn till förefintliga behov, synes överstyrelsen
komma att på ett ändamålsenligt sätt fylla ovannämnda behov av lokaler för redskap
och trädgårdsarbeten inomhus. Enligt erhållna upplysningar skulle kostnaden för
densamma uppgå till omkring 14,000 kronor, och i betraktande av nuvarande höga
priser på byggnadsmaterialier har överstyrelsen icke funnit anledning till erinran mot
storleken av detta belopp.
För anskaffande av bostad åt trädgårdsarbetaren finner överstyrelsen den av
rektor föreslagna utvägen att till den nya seminarieträdgården flytta den förra vaktmästarbostaden
lämplig och, dä kostnaden härför icke skulle överstiga 4,500 kronor,
ekonomiskt fördelaktig.
Vid folkskolöverstyrelsens framställning voro fogade dels av Lallerstedt
upprättade ritningar och arbetsbeskrivningar till den ifrågasatta
ekonomibyggnaden jämte förslag till entreprenadkontrakt, dels anbud av
56 Åttonde huvudtiteln: 1918 års tillägysstat.
byggmästarna P. Sjödén och O. Nilsson i Falun att uppföra nämnda
ekonomibyggnad för ett pris av respektive 13,875 och 14,100 kronor
samt att verkställa flyttningen av den gamla vaktmästarbostaden till nya
seminarieområdet mot en gottgörelse av respektive 4,300 och 4,215 kronor.
På grund av remiss hava utlåtanden i ärendet avgivits den 18 september
1917 av överintendentsämbetet och deri 16 oktober 1917 av statskontoret.
Överintendentsämbetet har därvid anfört:
Vid granskning av remissakten har överintendentsämbetet — som icke har medel
till sin disposition att därmed bekosta här ifrågavarande arbeten — icke funnit annat
att for sin del erinra än att ämbetet, som torde få uppdraget att uppföra den avsedda
ekonom i by gg n ad en och förty lärer få härför anvisade anslag ställt till sitt förfogande,
bor sattas i tillfälle att godkänna platsen för den byggnad, som är ämnad att från
den gamla semmanetomten till den nya överflyttas, samt att det särskilda anslag, som
tor förevarande ändamål kan komma att av Kung!. Maj:t beviljas, beräknat efter det
sammanlagt lägsta anbudet till 18,175 kronor, skäligen bör höjas till 19,000 kronor
for arvoden och oförutsedda utgifter.
Statskontoret har i ämnet yttrat:
Statskontoret har visserligen i annat denna dag avgivet utlåtande tillstyrkt, att
vissa kostnader för inredande av ^ lokal för undervisning i hushållsgöromål vid folkskoleseminariet
i Lund skall utgå av reservationerna å reservationsanslaget till folkskolesennnarierna.
Detta förfarande torde emellertid icke kunna ifrågakomma i nu
förevarande fall på grund av det avsevärda belopp, vartill kostnaderna för arbetena
beraknats uppgå. Ej heller synes det vara lämpligt att anordna de erforderliga medlen
förskottsvis för att möjligen framdeles ersättas av inflytande försälj ni ugsmedel för
den gamla semiuarietomten med därå befintliga byggnader. För beredande av medel
för de ifrågasätta anläggningarnas utförande synes fördenskull riksdagens medverkan
hora anlitas. Med hänsyn till att undervisningen i trädgårdsskötsel vid seminariet är
avsedd att redan ar 1918 förläggas till det nya seminarieområdet, torde, därest Kungl.
JVlaj:t skulle finna skäl att i ämnet göra framställning till 1918 års riksdag, det anslag,
som för ändamålet äskas, böra uppföras å tilläggsstat för samma år.
Enligt gällande folkskolestadga bör, så vitt sig göra låter, vid varje
folkskola finnas ett till skolträdgård lämpligt jordland, och skall trädgården
ordnas på ett för barnens undervisning i trädgårdsskötsel och trädplantering
ändamålsenligt sätt, Emellertid har, som känt är, undervisningen
i trädgårdsskötsel vid rikets folkskolor hittills icke vunnit den
utsträckning och omvårdnad, som ur flera synpunkter vore önskvärt. Det
^å ^ mycket större vikt uppå att intresset för denna undervisning
väckes och göres levande hos seminariernas elever och att dessa vid seminarierna
erhålla en sådan undervisning i ämnet, att de bliva i stånd att
sedermera såsom lärare pa ett praktiskt sått meddela undervisning i det
-
Åttonde huvudtiteln: 1918 års tillägysstat. 57
samma. Ur denna synpunkt är det uppenbarligen nödvändigt, att seminarierna
äro utrustade med de yttre hjälpmedel, som för ändamålet äro behövliga.
Till dylika hjälpmedel höra obestridligen lokalutrymmen till förvaringsrum
för trädgårdsredskap och trädgårdsprodukter samt rum för
trädgårdsarbeten inomhus. I likhet med folkskolöverstyrelsen anser jag
således, att nämnda lokaler icke kunna undvaras för folkskoleseminariet i
Falun och att medel för uppförande av den ifrågasatta ekonomibyggnaden
böra beredas. Mot de upprättade ritningarna och arbetsbeskrivningarna
till berörda ekonomibyggnad har jag icke funnit anledning till anmärkning.
Likaledes skulle det enligt min mening vara till fördel för nämnda
seminarium, om den vid seminariet anställde trädgårdsarbetaren kunde
erhålla bostad inom seminariets område, så att ständig tillsyn kunde av
honom ägnas åt seminariets trädgård. Då detta kan vinnas för eu jämförelsevis
ringa kostnad genom flyttning av seminariets gamla vaktraästarbostad
till seminariets nya område, anser jag mig böra förorda bifall till
framställningen om sådan flyttning. Givetvis bör överintendentsämbetet
sättas i tillfälle att godkänna den plats, till vilken sagda vaktmästarbostad
skall flyttas.
Enligt de av byggmästarna Sjödén och Nilsson avgivna anbuden å
arbetets utförande skulle de sammanlagda kostnaderna för ifrågavarande
arbeten uppgå till 18,175, respektive 18,315 kronor. Överintendentsämbetet
har ansett, att något'' belopp borde finnas tillgängligt även för
arvoden och oförutsedda utgifter och fördenskull föreslagit, att totalkostnaden
skulle beräknas till 19,000 kronor. Med hänsyn särskilt till nu
rådande byggnadsförhållanden anser jag mig böra biträda övenntendentsämbetets
förslag.
Av skäl, som statskontoret anfört, synas de för ändamålet erforderliga
medlen böra äskas hos riksdagen samt uppföras på tilläggsstat för år 1918.
På grund av det anförda hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes
föreslå riksdagen
att för uppförande av en ekonomibyggnad för folkskoleseminariet
i Falun, i huvudsaklig överensstämmelse
med för ändamålet av professorn E. Lallerstedt upprättade
ritningar och arbetsbeskrivningar, ävensom för flyttning
av den å seminariets gamla tomt befintliga vaktmästarbostaden
till det nya seminarieområdet anvisa på
tillägg sstat för år 1918 ett reservationsanslag av 19,000
kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 2 käft. (Nr 2.)
[25. j
Nytt anslag
8
58 Åttonde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
126. | 8. Alderstillägg åt en lärarinna vid folkskoleseminariet i Umeå.
Aiderstiiiägg I enlighet med vad jag förut denna dag anfört till statsrådsprotokollet över
rinna Tidfoik- ecklesiastikärenden vid anmälan av anslagsbehov under riksstatens åttonde
skolesemina- huvudtitel för år 1919, punkten 165, hemställer jag, det Eders Kungl. Maj:t
net i Umei. lektes föreslå riksdagen
att till gäldande av ålderstillägg för åren 1917 och
1918 åt övningsskollärarinnan vid folkskoleseminariet i
Umeå Rut Naemi Levina Gavelin anvisa på tilläggsstat
för år 1918 ett förslagsanslag, högst 300 kronor.
Anordningar för lärares utbilning.
27. 9. Fortbildningskurser för lärare vid folkskolor och småsko
Fortbiid-
lor. I överensstämmelse med vad jag förut denna dag anfört till statsBr^&rajeTvid
^^protokollet över ecklesiastikärenden vid anmälan av anslagsbehoven unfoikskoioroch
der riksstatens åttonde huvudtitel, punkten 270, hemställer jag, att Eders
småskolor. Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att till förstärkande av de utav riksdagen på extra
stat för år 1918 beviljade särskilda reservationsanslagen
å sammanlagt 64,600 kronor till fortbildningskurser för
lärare vid folkskolor och småskolor, anvisa på tilläggsstat
för år 1918 såsom särskilda reservationsanslag:
till förstärkande av anslaget till foi’tbildningskurser
i allmänhet ett belopp av 9,400 kronor,
till förstärkande av anslaget till särskilda fortbildningskurser
i gymnastik ett belopp av 11,000 kronor,
till förstärkande av anslaget till särskilda fortbildningskurser
i skolträdgårdsskötsel ett belopp av 4,300
kronor samt
till förstärkande av anslaget till särskilda kurser i
simning och livräddning ett belopp av 700 kronor,
eller sammanlagt 25,400 kronor.
Folk- och småskolor.
[28.] 10. Svensk undervisning för svenska barn i utlandet. 1 enlig
Srensk
under- het med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställningar har riksdagen under
visning för (je senare åren beviliat anslag för upprätthållande av svensk undervisning
i utlandet, för svenska barn i utlandet. Sålunda anvisades på extra stat för vart och
50
Åttonde huvudtiteln: l''J18 års tilläygsstat.
ett av åren 1914—1918 till dylik undervisning i Berlin 1,800 kronor, i [28.]
London 2,000 kronor och i Hamburg 1,600 kronor samt för år 1915 till
liknande undervisning i Paris 1,700 kronor, samtliga belopp att utgå enligt
de bestämmelser, Kungl. Maj:t kunde finna lämpligt föreskriva. Beträffande
sistnämnda anslag har — med anledning av undervisningens inställande
under läsåren 1914—1915 och 1915—1916 — genom särskilda
beslut av 1915 och 1916 årens riksdagar medgivits, att anslaget finge för
enahanda ändamål användas under det nästföljande läsåret.
Genom beslut den 25 juni 1917 förordnade Kungl. Maj:t, att de för
år 1918 beviljade anslagen till omförmälda undervisning i Berlin, London
och Hamburg samt det för år 1915 beviljade anslaget till liknande undervisning
i Paris skulle utgå för därmed avsedda ändamål, under villkor
att belopp, motsvarande minst hälften av ifrågavarande anslag, för samma
ändamål anskaffades i Berlin genom kyrkorådets i svenska Victoriaförsamlingen
därstädes försorg, i London genom styrelsens för svenska föreläsnings-
och skolföreningen därstädes försorg, i Hamburg genom styrelsens
för svenska skol- och föreläsningsföreningen därstädes försorg och i Paris
genom styrelsens för svenska föreläsningsföreningen därstädes försorg,
att undervisningen fortginge minst 8 månader av läsåret 1917—1918 samt
att de lärarinnor, som av respektive styrelser förordnades att bestrida undervisningen,
härför erhölle en årlig ersättning av minst 2,300 kronor i
Berlin, 2,500 kronor i London, 2.000 kronor i Hamburg och 2,100 kronor
i Paris.
Med skrivelse den 25 juli 1917 har från utrikesdepartementet till Berlin,
chefen för ecklesiastikdepartementet överlämnats och med förord beledsagats
en av ky^rko- och skolrådet i svenska Victoriaförsamlingen i Berlin
gjord ansökning, det Kungl. Maj:t ville till 1918 års riksdag avlåta
proposition om statsanslag av 1,800 kronor till beredande av svensk undervisning
åt svenska barn i Berlin under tiden den 1 september 1918 —
den 1 september 1919.
Vid ansökningen fanns fogad en av vederbörande lärarinna avgiven
berättelse över skolarbetet under läsåret 1916 — 1917, av vilken framgår,
bland annat, att skolan varit i verksamhet under tiden den 25 september
—den 19 december 1916 samt den 20 januari—den 3 juli 1917 ävensom
att lärjungeantalet varit under höstterminen 41 samt under vårterminen
45.
Vidare har från utrikesdepartementet med skrivelse den 12 december London.
1917 till chefen för ecklesiastikdepartementet överlämnats en av svenske
60 Åttonde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
[28.j ministern i London översänd och förordad ansökning från svenska före
läsnings-
och skolföreningen därstädes, att proposition måtte avlåtas till
1918 års riksdag om ett anslag till dåvarande svenska skola å 3,333
kronor, motsvarande två tredjedelar av det samfälda belopp, lärarinnorna
ägde att i lön uppbära för läsåret 1918—1919. Till stöd för den begärda
höjningen av anslagsbeloppet har föreningen anfört, att den från och med
år 1915 utvidgat sin verksamhet, så att den numera omfattade en folkskole-
och en elementaravdelning. Denna utvidgning hade nödvändiggjort
anställandet av en andra lärarinna med en årslön av 2,000 kronor.
Vid ansökningen voro fogade styrelsens berättelse för år 1916 ävensom
en utav lärarinnorna avgiven redogörelse för skolans verksamhet under
läsåret 1916—1917. Den förra innehåller, bland annat, ett sammandrag
av skolans räkenskaper för år 1916. Av den senare framgår, att undervisningen
i skolan pågått under tiden den 28 september—den 21 december
1916 samt den 10 januari—den 30 juni 1917. Inom elementaravdelningen
började dock höstterminen icke förr än den 2 oktober. Sistnämnda avdelning
har avsett att förbereda elever till inträde i eu av de första klasserna
vid svenskt allmänt läroverk. Elevernas antal var i folkskolavdelningen
under höstterminen 48, under vårterminen 55 och i elementaravdelningen
under höstterminen 7, under vårterminen 8. De till folkskolavdelningen
hörande barnen hava i regel besökt skolan endast en dag i veckan.
n*mbmg. Likaledes har från utrikesdepartementet med skrivelse den 24 novem
ber
1917 överlämnats en från styrelsen för svenska skol-och föreläsningsföreningen
i Hamburg översänd ansökning, att Kungl. Maj:t täcktes hos
riksdagen göra framställning om ett statsanslag å 1,600 kronor till svenska
skolverksamheten i Hamburg för läsåret 1917—1918.
Vid ansökningen hade fogats en av vedetbörande lärarinna avgiven
redogörelse för den ifrågavarande skolans verksamhet under läsåret 1916
—1917, vari bland annat meddelats, att undervisningen pågått under tiden
den 4 september—den 22 december 1916 samt den 3 januari—den
13 juni 1917, att antalet elever under höstterminen varit 39, fördelade i
5 grupper, och under vårterminen 45, fördelade i 7 grupper, och att de
regelbundet infunnit sig till lektionerna.
över samtliga nu nämnda ansökningar har folkskolöverstyrelsen respektive
den 7 augusti samt den 4 .och den 19 december 1917 avgivit infordrade
utlåtanden, överstyrelsen har tillstyrkt bifall till framställningarna
rörande de båda förstnämnda skolorna.
Angående den svenska skolan i London erinrar överstyrelsen, att det
nu begärda statsbidraget utgjorde 1,333 kronor mer än hittills bevil
-
61
Åttonde huvudtiteln: 7.978 Ars tilläggsstat.
jats samt att den nu gjorda ansökningen innebure ett upprepande av före- [28.]
ningens åren 1915 och 1916 gjorda framställningar om anslag till en skolavdelning,
som skulle förbereda till inträde i de första klasserna vid allmänt
läroverk i Sverige. Sistnämnda framställningar hade överstyrelsen
icke ansett sig kunna tillstyrka. Då några ytterligare skäl utöver vad som
tidigare anförts till stöd för begäran om anslagsökning icke syntes hava
tillkommit, ansåge sig överstyrelsen kunna tillstyrka föreningens ansökning
endast i vad densamma avsåge anslag till den förut statsunderstödda skolverksamheten.
Från den svenska skolan i Paris har intet meddelande inkommit. p»ris.
Av de redogörelser för de svenska skolornas i Berlin och Hamburg
verksamhet under läsåret 1916—1917, som av vederbörande lärarinnor
avgivits, synes framgå, att dessa skolor, oaktat de på grund av kriget
haft att kämpa med vissa svårigheter, på ett erkännansvärt sätt sökt fylla
sin uppgift. Detta gäller särskilt skolan i Berlin, vars lärjungar under
sagda läsår lidit mycket till följd av den i staden rådande bristen på livsmedel
och bränsle samt genom nödtvunget deltagande i förvärvsarbete.
Till nämnda skolor torde böra utgå understöd för läsåret 1917 —1918 med
oförändrade belopp.
Vad den svenska skolan i London beträffar kan jag icke heller nu
förorda den ifrågasatta höjningen av statsunderstödet, utan torde detta
understöd böra för läsåret 1917—1918 utgå med samma belopp som
hittills.
Då samtliga förberörda understöd kunna komma att redan under år
1918 tagas i anspråk, torde det för ändamålet erforderliga anslaget böra
uppföras på tilläggsstat för år 1918. Det anslag, som må erfordras för
läsåret 1918—1919, torde lämpligen böra upptagas på tilläggsstat för sistnämnda
år.
På grund av det anförda hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t
täcktes föreslå riksdagen
att bevilja på tilläggsstat för år 1918 ett förslagsanslag,
högst 5,400 kronor att utgå till upprätthållande
under läsåret 1918—1919 av svensk undervisning
åt svenska barn: i Berlin med högst 1,800 kronor,
i London med högst 2,000 kronor och i Hamburg med
högst 1,600 kronor, samtliga belopp att utgå enligt de
bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna lämpligt fastställa.
29.
Sextonde
allmänna
svenska folk
skoll ä ränn f»-fet i G f> teborg.
*!2 Åttonde huvudtiteln: 191S års tilläggsstat.
11. Sextonde allmänna svenska folkskollärarmötet i Göteborg.
Såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för anordnande av allmänna
svenska folkskollärarmöten, vilka anordnas vart femte år, har Kungl. Maj:t
sedan lång tid tillbaka anvisat medel. Dessa bidrag, som tidigare i regel
utgått av allmänna besparingarna å anslagen under riksstatens åttonde
huvudtitel, utgjorde för vart och ett av de under åren 1903 och 1908
hållna mötena 3,000 kronor. På Kungl. Maj:ts därom gjordt framställning
anvisade 1913 års riksdag på extra stat för år 1914 ett belopp av 3,000
kronor till bestridande av kostnaderna för det femtonde allmänna svenska
folkskollärarmötet, som hölls i Lund år 1913.
Nu har centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärarförening i
skrivelse den 24 november 1917 hos Kungl. Maj:t anhållit om ett statsbidrag
av 6,000 kronor till bestridande av en del av de kostnader, som
bliva förenade med hållandet under år 1918 av det sextonde allmänna
svenska folkskollärarmötet och i samband därmed anordnade utställning
av undervisningsmateriell.
Till stöd för denna framställning har centralstyrelsen anfört följande:
Sedan det femtonde allmänna svenska folkskollärarmötet, som hölls i Lund år
1913, uppdragit åt centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärarförening att vidtaga
åtgärder för hållande av det sextonde allmänna svenska folkskollärarmötet under
år 1918, har centralstyrelsen beslutat, att, därest förhållandena göra det möjligt, ifrågavarande
möte skall under nästkommande år hållas i Göteborg. Mötets bestyrelse utgöres
av dels ovannämnda förenings centralstyrelse, dels en av centralstyrelsen utsedd
organisationskommitté i Göteborg.
Såsom bidrag till täckande av kostnaderna för anordnande av allmänna svenska
folkskollärarmöten, vilka hittills hållits vart femte år, har Kungl. Maj:t sedan
lång tid tillbaka anvisat medel. Så utverkade Kungl. Maj:t av riksdagen år
1913 ett anslag av 3,000 kronor till allmänna folkskollärarmötet i Lund samma är.
Även hållandet av det nu ifrågasatta mötet, i samband med vilket kommer att
anordnas en utställning av undervisningsmateriell, måste bliva beroende av det statsunderstöd,
som för ändamålet kan erhållas. Det ligger emellertid i sakens natur med
hänsyn till den rådande allmänna dyrtiden, att anordnandet av 1918 års skolmöte
måste komma att draga väsentligen större kostnader än föregående möten av detta
slag. Så torde, för att anföra blott ett exempel, tryckningskostnaderna för programhäfte,
mötesberättelse in. m. medföra en stark stegring i utgifterna. Men dessa ökade
kostnader kunna icke tänkas i någon mån täckta genom ökade medlemsavgifter av deltagarna.
En höjning av mötesavgiften, som vid 1913 års möte var bestämd till fem
kronor, skulle uppenbarligen, särskilt om hänsyn därjämte tages till de dyrare resorna
och levnadskostnaderna i övrigt under mötesdagarua, komma att motverka mötets syfte
att till överläggning i på dagordningen stående pedagogiska frågor samla så många
av lärarkårens medlemmar som möjligt. Eu väsentlig ökning i statsbidraget är därför
av nöden, om mötet skall kunna komma till stånd.
Uti infordrat, den 12 december 1917 dagtecknat utlåtande har folkskolöverstyrelsen
tillstyrkt bifall till ansökningen och som skäl härför anfört:
''Åttonde huvudtiteln: 1918 urs tilläggsstat.
Att understöd av statsmedel bör anvisas för det tilliimnade sextonde allmänna
svenska folkskollärarmötet — liksom skett i fråga om tidigare sadana moten, ävensom
möten för andra lärarkårer — synes överstyrelsen uppenbart Ännu mera au tor andra
lärarkårer tinnes det för folkskolornas lärare, som otta ha att utföra sitt ansvarsfulla
arbete isolerade och på mera ensligt belägna orter, ett starkt behov av att allt emellanåt
fä komma tillsammans och utbyta erfarenheter rörande undervisningen och uppfostrau
i övrigt. Då härtill kommer, att eu utställning av undervisningsmateriell ar
avsedd att anordnas i samband med mötet och att det stora flertalet av tolkskoloi nas
lärare ej annorlunda än vid eu utställning, som anordnas i anslutning till ett dylikt
möte, biir i tillfälle att mera ingående taga kännedom om nyare sådan matenell, ai
överstyrelsen förvissad om att det tillämnade mötet kommer att bliva till avsevart
gagn yJdska°^^eUadnes^gets 8torlek kan visserligen det av centralstyrelsen begärda beloppet
synas högt i jämförelse med det belopp, som beviljades for närmast föregående
möte Dä emellertid, enligt vad överstyrelsen inhämtat, de sammanlagda kostnaderna
för byra, utställning, lokal, föredrag samt tryckning av program berättelse och protokoll
vid det senaste allmänna svenska folkskollärarmotet, som kolls i Lund ar md,
upptill‘ro till över 9,200 kronor, ligger det med de starka prisstegringar, som sedan
dess inträffat, i sakens natur, att motsvarande kostnader för det mete, som nu ai
planerat, ej torde komma att understiga 14,000 å 15,000 kronor.
Vad folkskolöverstyrelsen anfört rörande betydelsen för skolväsendet
av sådana allmänna folkskollärarinöten som det nu ifrågasatta lärer icke
kunna jävas. Det torde sålunda ligga i statens välförstådda intresse, att
dylika möten komma till stånd. Riksdagen synes också hava vant av
denna mening, då riksdagen beviljade statsunderstöd till anordnande av
det möte, som hölls i Lund år 1913. Bidrag torde då böra lämnas även
till anordnande av det sextonde allmänna svenska folkskollärarmötet, som
är avsett att under år 1918 hållas i Göteborg, och framställning angående
sådant bidrag göras hos riksdagen. .
Centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärarförening har anhållit,
att statsunderstödet måtte bestämmas till 6,000 kronor, och folkskolöverstyrelsen
har biträtt denna anhållan. Av skäl, som centralstyrelsen
anfört, och med hänsyn till de stora omkostnader, som enligt .tolkskolöverstyrelsens
uppgift på grund av nuvarande prisförhållanden äio öienade
med anordnandet av sistnämnda möte, torde ifrågavarande statsbidrag
icke böra sättas lägre än till nvssberörda belopp. Anslag för ändainalet
torde böra äskas på tilläggsstat för år 1918.
Jag hemställer således, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att såsom bidrag till bestridande av kostnaderna
för det sextonde allmänna svenska folkskollärarmötet,
som är avsett att hållas i Göteborg under år 1918,
anvisa på tilläggsstat för år 1918 ett förslagsanslag,
högst 6,000 kronor.
64
Åttonde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
Abnorm undervisningen.
T. Kl- i oT*ckande av krist * 8taten för institutet och förskolan för
brist "It? T11 “nde av utgifterna vid institutet och
för institutet 1 , °lan b,r blinda a I ornteboda är i riksstaten uppfört ett ordinarie
t blinda? "v 7T200 krono *om tidi^e utgick med ett belopp
Tomteboda 1 > bo kionor, hai från och med ar 1915 ökats med 4,000 kronor till
ovan angivna belopp för höjande av anslagstitlarna: vårdare och tjänstepersonal
samt varme och lyshållning med respektive 1,500 och 2,500 kron°r‘
Emellertid har det såväl före som efter sagda höjning visat sio- att
utgifterna vid anstalten icke kunnat hållas inom de i staten angivna’besådd
ZiT bniSt 1 Staten /äng efter annan uPPstått- Till täckande av
sådan brist, uppkommen under åren 1907, 1908 och 1910, anvisade 1912
ars riksdag på extra stat för år 1913 ett belopp av 9,595 kronor- för
enahanda ändamål beträdande åren 1911 och 1912 beviljade 1914 års
senare riksdag på extra stat för år 1915 ett anslag av 12,225 kronor, och
1916 års nksilag anvisades för samma ändamål beträffande åren 1913
och 1914 pa extra stat för år 1917 ett belopp av 6,595 kronor. 1917
anV1Sade P? extra stat för år 1918 dels ett förslagsanslag av
högst 14,410 kronor till täckande av under år 1915 uppkommen brist uti
nif'':!fT e ,S,tat: ude S °Ck ett tbrslagsanslag av högst 15,000 kronor till
fö?mathälln dani TlSV 7"''™ ^ 1°“ tiU fölJd av stegrade kostnader
tör mathållning beklädnad, värme och lyshållning, vårdare och tiänste
personal
m. m. kunde hava uppkommit under år 1916.
Knnal n\rm-f rskildf de,n 25 juni °ch den 12 oktober 1917 ställde
till J*5 sistnä“nda. anslag a respektive 14,410 och 15,000 kronor
LSaf av\ direktionen över institutet och förskolan för blinda å
Tomteboda för med anslagen avsedda ändamål.
förellgga fran direktionen över nämnda anstalt fyra särskilda framstallmngar,
avseende beredande av anslag till täckande av brist i anstaltens
staf, som redan uppkommit eller väntas uppkomma.
1Q17 deVförs*a ®;v omförmäla framställningar, dagtecknad den 5 april
1917 anmaler direktionen, att enligt de då avslutade räkenskaperna för
år 1916 under nämnda år uppstått en brist å icke mindre än 31 420
Åttonde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat. 65
Direktionen anför härom:
Institutets inkomststat upptager ett ordinarie statsanslag å 78,200 kronor samt
ett till 46,500 kronor beräknat belopp av elevavgifter. Då detta senare belopp för år
1916 uppgått till 88,849 kronor 17 öre, utgjorde inkomsten för året sålunda 127,049
kronor 17 öre.
I utgiftsstaten för institutet och förskolan, slutande å 124,700 kronor, utgöra de
under rubriken »Övriga utgifter» uppförda titlar ett sammanlagt belopp av 88,100
kronor. Dessa »övriga utgifter» hava emellertid för år 1916 uppgått till ett sammanlagt
belopp av icke mindre än 121,869 kronor 46 öre eller 33,769 kronor 46 öre mer
än det i staten upptagna utgiftsbeloppet och med 31,420 kronor 29 öre överskridande
de till dessa utgifters bestridande tillgängliga inkomstmedlen.
Genom eu i skrivelsen meddelad översiktstablå har direktionen uppvisat
förhållandet mellan de i staten under rubriken »övriga utgifter» upptagna
utgiftstitlarnas beräknade belopp och de verkliga utgifterna, minskade
med de å respektive utgiftstitlar gottgjorda inkomstposterna. Sagda tablå
upptager följande siffror:
| I staten upp-förda utgifter. | Verkliga ut-gifter år 1916. | Besparing. Kronor! | Överskjutande utgifter. Kronor. | |
Fastighetens underhåll ...... Undervisning och arbetsmaterial Inventarier..................................... Kosthållet ................................... Beklädnad ......... Läkare och sjukvård Vårdare och tjänstepersonal...... Tvätt och renhållning Värme och lyshållning.............. Stallet........ Diverse utgifter Summa | 7.000 30.000 11.000 10.500 3.000 11.500 6,050 | — | 4,417: 05 | 2,582: 95 1,223: 88 | 142:01 9,502:43 6,339:33 160:50 2,672:48 1,276:51 17,314:91 108:58 59:54 |
88,100 | — | 121,869: 46 | 3,806: 83 37,576:29 |
_ Det framginge härav, att besparingar kunnat göras å utgifter för
fastighet och inventarier, under det att, trots iakttagande av största möjliga
sparsamhet, på grund av rådande dyra priser å särskilt livsmedel,
beklädnadspersedlar och bränsle övriga utgiftstitlar måst överskridas, delvis
med betydande belopp.
I sin andra framställning, dagtecknad den 16 augusti 1917, anför
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 saml. 2 höft. (Nr 2.) 9
[30.]
66
Åttonde huvudtiteln: 1018 års tilläggsstat.
[30.] direktionen, efter erinran om sin förenämnda skrivelse den 5 april 1917r
bland annat följande:
Då det belopp å 16,420 kronor 29 öre, varmed bristen år 1916, efter avdrag av
det av 1917 års riksdag till dess täckande beviljade anslag av 15,000 kronor, stode
obetäckt, med all säkerhet icke ens till någon del kunde amorteras under år 1917,
som med hänsyn till fortfarande rådande prisförhållanden kunde förutses även komma
att uppvisa ett större underskott, och det i övrigt icke vore möjligt att någon längre
tid balansera ifrågavarande brist, utan att därigenom bristande kassatillgång till bestridande
av löpande utgifter skulle uppstå, funne direktionen det vara nödvändigt,
att i likhet med vad tidigare skett särskilda medel anvisades och ställdes till direktionens
förfogande till bristens fulla täckande snarast möjligt.
Direktionen hemställde därför, att proposition om för ändamålet erforderligt
anslag måtte avlåtas till riksdagen.
I sin tredje framställning, likaledes av den 16 augusti 1917, redogör
direktionen för anstaltens ekonomiska ställning under år 1917. Efter
erinran om det belopp, vartill bristen under år 1916 i verkligheten uppgått,
anför direktionen, att beträffande år 1917 med hänsyn till den alltjämt
fortgående stegringen i de för driften av läroanstalten oundgängliga
utgifter torde, trots all möjlig inskränkning och besparing, en brist kunna
beräknas komma att uppstå till ett ännu högre belopp eller i runt tal
35,000 kronor.
Direktionen fortsätter därefter:
Att under nuvarande ekonomiskt mindre normala tider till prövning upptaga frågan
om reglering av staten för institutet och förskolan ansåge direktionen emellertid
alltjämt icke böra ifrågakomma, utan torde fortfarande, på sätt förut i liknande fall
ägt rum, uppkommen brist böra täckas genom extra anslag.
Det vore å andra sidan högst nödvändigt, att uppkommande brist täcktes snarast
möjligt efter bristens konstaterande, alldenstund, därest de till bestridande av löpande
utgifter för ett år tillgängliga anslagsmedlen för det året måste i avsevärd utsträckning
tagas i anspråk för täckande av ett föregående års underskott, följden givetvis
bleve, att åtminstone under senare delen av året svårigheter i avseende å kassatillgången
uppstode, som nödgade till uppskov på längre tid med likviderande av upphandlade
förnödenheter. Detta åter medförde särskilt för en statsinstitution olämpligt
och menligt beroende av leverantörer, mången gång fördyring av varor, som vid kontant
likvid kunnat tillhandlas billigare, och i enstaka fall rent av omöjlighet att erhålla
erforderliga varor, som en leverantör icke ville eller ansåge sig kunna tillhandahålla
utan mot kontant betalning.
Direktionen hemställer därför om avlåtande av proposition till riksdagen
om beviljande av ett förslagsanslag å högst 35,000 kronor till den
väntade bristens täckande.
I den fjärde av sina förutberörda framställningar, dagtecknad den 14
september 1917, har direktionen slutligen hemställt om utverkande av an
-
67
Åttonde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
slag redan under år 1918 till täckande av den brist, som med visshet
kunde beräknas uppstå i sagda års stat.
Direktionen erinrar om anstaltens ekonomiska belägenhet under de
senaste åren och de åtgärder, som vidtagits eller av direktionen föreslagits
för ställningens upphjälpande, och fortsätter därefter sålunda:
Om alltså, under förutsättning av bifall till vad direktionen föreslagit, den under
ett år uppkomna bristen till beräknat belopp täcktes under det därpå följande årets
höst, torde visserligen, därest den verkliga bristen motsvarades av eller icke allt för
mycket överstege den beräknade bristen, det vara möjligt alt med utnyttjande av de
å det senare årets inkomststat inflytande kassamedlen, intill tidpunkten för bristens
täckande, till väsentlig del bestrida löpande utgifter för året, utan att leverantörerna
skulle behöva allt för länge vänta på likvid. Men enär vid nämnda tidpunkt fram på
hösten det löpande årets anslagsmedel jämte övriga i staten beräknade inkomster till
följd av deras otillräcklighet att täcka årets utgifter i deras helhet fullt förbrukats,
inträdde, sedan med de influtna medlen till täckande av föregående årets brist resterande
skulder guldits, den belägenheten, att för likviderande av utgifterna under åtminstone
de tre sista månaderna av året saknades kassamedel, och svårigheterna härvid
skulle ytterligare ökas, om, såsom i fråga om 1916 års brist, det föregående årets
brist varit åtskilligt större än vad på förhand kunnat beräknas såsom sannolikt.
Det vore erfarenheten av det hart när omöjliga i att under månader hålla det
stora internat, som institutet och förskolan utgjorde, i gång, utan att härför erforderliga
medel stode till förfogande, som tvingade direktionen att med tanke på de under
nästkommande års höst återkommande likartade svårigheterna hos Kungl. Maj:t anmäla
det då blivande behovet av medel till omedelbart mötande av den brist i staten,
som förutsåges måste uppkomma under år 1918 och som med hänsyn till storleken av
bristen under är 1916 och de alltjämt stegrade priserna på oumbärliga förnödenheter
icke kunde beräknas lägre än till 35,000 kronor utan sannolikt koinme att överstiga
detta belopp.
Att under längre tid stå i skuld hos leverantörer för så betydliga belopp, som
det här vore fråga om, vållade ett för eu statsinstitution synnerligen olämpligt beroende
av leverantörerna och medförde stora svårigheter att till rimliga priser eller över
huvud taget alls erhålla behövliga varor, då allt flera leverantörer med åberopande av
de svåra tiderna såsom villkor för leverans uppställde fordran på snabb likvid.
Direktionen hemställer till slut, att proposition måtte avlåtas till riksdagen
om anvisande av ett förslagsanslag å högst 35,000 kronor till förstärkande
av det ordinarie anslaget till läroanstalten för år 1918.
I detta sammanhang torde slutligen böra omnämnas, att direktionen
jämväl gjort underdånig anhållan, att Kungl. Maj:t täcktes låta omedelbart
av tillgängliga medel förskottsvis utanordna ett belopp av 50,000
kronor att användas till bestridande av under år 1917 oundgängliga utgifter
för läroanstalten. Direktionen åberopar som skäl för denna sin
hemställan i huvudsak samma omständigheter, som anförts i dess förutberörda
framställningar. Därjämte framhåller direktionen, att det syntes
höra vara uteslutet, att direktionen skulle för bestridande av anstaltens
68
Åttonde huvudtiteln: 1918 års til! äggs stat.
utgifter i så stor utsträckning, som här vore i fråga, anlita under direktionens
vård och förvaltning stående donationsfonder, skänkta för helt
andra ändamål, och härför till och med nödgas realisera eller belåna dessa
fonder tillhöriga värdepapper, varigenom rånte- och möjligen även kapitalförlust
skulle åsamkas fonderna.
Med anledning av sistnämnda framställning och med hänsyn till det
störa ekonomiska trångmål, i vilket den ifrågavarande läroanstalten då befann
sig, har Kungl. Maj:t, efter folkskolöverstyrelsens och statskontorets
hörande, den 26 oktober 1917 för det i framställningen angivna ändamålet
till direktionen över institutet och förskolan förskottsvis låtit av tillgängliga
medel utanordna ett belopp av 50,000 kronor.
Över den första av de förutnämnda framställningarna eller den, som
avser medel till täckande av brist i staten för institutet och förskolan för
år 1916, hava infordrade utlåtanden avgivits den 27 april 1917 av folkskolöverstyrelsen,
den 28 juni 1917 av kammarrätten oeh den 12 september
1917 av statskontoret.
Folkskolöverstyrelsen har därvid anfört bland annat:
Det torde vara ovedersägligt, att olägenheterna för blindaustalterna a Tomteboda
bliva synnerligen störa, om direktionen nödgas stå i skuld för förra årets utgifter
och samtidigt saknar tillräckliga medel för bestridande av det löpande årets utgifter.
Visserligen har, enligt vad överstyrelsen har sig bekant, riksdagen redan beviljat
14,410 kronor till täckande av den brist, som uppstått år 1915/och 15,000 kronor
till täckande av beräknad brist för år 1916, men fortfarande kvarstå dock de olägenheter,
som sammanhänga därmed, att en brist av 16,420 kronor för år 1916 är ©betäckt,
samtidigt som årets utgifter väsentligt överstiga de medel, direktionen enligt
gällande stat har till sitt förfogande. Under sådana förhållanden och då efter det beslut,
som enligt vad överstyrelsen inhämtat, 1917 års riksdag i överensstämmelse med Kung!.
Maj:ts framställning redan fattat beträffande täckande av för år 1916 beräknad brist
i institutets och förskolans för blinda ä Tomteboda stat, förnyad framställning i samma
ärende icke torde av Kung], Maj:t göras till 1917 års riksdag, får överstyrelsen i underdånighet
hemställa, att Kungl. Maj:t täcktes under år 1917 förskottsvis av tillgängliga
medel utanordna 16,420 kronor utöver av riksdagen redan beviljade 15,000 kronor till
täckande av under år 1916 uppkommen brist i staten för institutet och förskolan för
blinda å Tomteboda.
Kammarrätten har i ärendet inhämtat yttrande från sin revisionsavdelning
och såsom eget utlåtande åberopat vad vederbörande revisor i
ämnet anfört. Sagda revisor har intygat, att institutets och förskolans
räkenskaper för år 1916, vilka företedde en under nämnda år uppkommen
brist å 31,420 kronor 29 öre, blivit av honom den 21 juni 1917
slutgranskade utan anmärkning.
Statskontoret har hemställt om förslag till riksdagen, att ett belopp
69
Åttonde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
av 16,421 kronor måtte för ändamålet uppföras på 1918 års tilläggsstat,
för så vitt utgifter av dylikt slag i allmänhet komme att å sådan stat uppföras,
men i annat fall på 1919 års riksstat, med rätt för Kungl. Maj:t
att redan under år 1918 förfoga över beloppet.
Över direktionens framställningar angående medel till täckande av
motsedd brist i förberörda stat för år 1917 samt medel till förstärkande
av det ordinarie anslaget för institutet och förskolan för år 1918
har folkskolöverstyrelsen till ecklesiastikdepartementet inkommit med utlåtande
av den 31 augusti 1917, varjämte statskontoret respektive den 6
och 20 oktober 1917 avgivit infordrade yttranden över samma framställningar.
Folkskolöverstyrelsen har tillstyrkt bifall till ifrågavarande framställningar
och därvid å nyo berört även frågan om medel till täckande av
förutnämnda brist för år 1916. Överstyrelsen yttrar bland annat:
Av vad direktionen anfört framgår, att direktionen för närvarande vid sitt haudhavande
av anstaltens ekonomi har att dragas med dels en från år 1916 kvarstående
brist å 16,420 kronor 29 öre, dels ett underskott å 1917 års budget, som vid årets
slut kan beräknas hava nått ett belopp av åtminstone 35,000 kronor, vadan 1918 års
hushållning kan förväntas börja med ett sammanlagt deficit av omkring 52,000 kronor.
Då man betänker, att det till anstalten utgående ordinarie statsanslaget uppgår
till 78,200 kronor samt att hela inkomstsumman enligt staten belöper sig till 124,700
kronor, finner man, att av 1918 års inkomster omkring två femtedelar omedelbart
måste användas till likviderande av från år 1917 kvarstående skuld.
I och för sig är det ju icke förvånande, att anstaltens inkomststat under närvarande
förhållanden visar sig otillräcklig, då den uppgjorts under helt andra prisförlanden
än de nu rådande. Av utgiftsstatens 124,700 kronor avses mer än hälften,
eller sammanlagt 66,000 kronor, för följande ändamål: kosthåll, beklädnad, vårdare
och tjänstepersonal, tvätt och renhållning, värme och lyshållning. Och då ju under
de 3 senaste åren penningens köpkraft gent emot de persedlar och tjänstbarheter,
som betecknas av nämnda rubriker, sjunkit i det hela väl under hälften och i flera
fall än lägre, är det .självfallet, att motsvarande brist måste uppstå i staten. Att bristen
för år 1917 tros kunna begränsas till omkring 35,000 kronor är, i betraktande av
penniugvärdets fall, ett vittnesbörd om att stor sparsamhet iakttagits och avsevärd begränsning
i utgifterna skett i jämförelse med förhållandena före kristiden. Någon
förhoppning om att under den närmaste tiden eu avse värdare höjning av penningvärdet
skall kunna ske torde väl numera icke heller finnas.
Med hänsyn till nu anförda omständigheter torde det vara uppenbart, något som
överstyrelsen redan tidigare framhållit, att, så snart något stabilare förhållanden inträtt,
en omreglering av anstaltens stat måste ske, så att inkomsterna bringas i riktigt
förhållande till utgifterna.
Överstyrelsen finner det emellertid också klart, att den tillfälliga reglering av
anstaltens budget, som nu är oundgänglig, icke lämpligen bör inskränkas till anvisande
av medel till täckande av den återstående bristen i 1916 års stat och den beräknade
bristen för år 1917 utan ock bör omfatta anslag till den brist, som med visshet kan,
70 Åttonde huvudtiteln: 1918 års Ulläygsstat.
r30.j förväntas uppkomma under år 1918. Direktionens framställningar giva med all tyd
lighet
vid handen, något som också omedelbarligen framgår av bristens storlek i jämförelse
med anstaltens hela inkomstsumma, att handhavan det av anstaltens ekonomi
under närvarande omständigheter är förenat med utomordentliga svårigheter och att
anstalten i eu utsträckning, som icke kan anses förenlig med sunda förvaltningsprinciper
eller en statsinstitutions värdighet, måste bliva beroende av sina leverantörers
kreditgivniug. Beviljas nu av 1918 års riksdag allenast anslag till 1916 och 1917
årens brister men intet till 1918 års brist, kan man med största visshet förutse, att
anstaltens ekonomiska belägenhet under senare delen av år 1918 skall vara nära nog
lika svår, som den är för närvarande.
överstyrelsen kan därför icke underlåta att nu, med understödjande av direktionens
framställningar, göra hemställan om anslag för täckande icke blott av 1916
och 1917 årens brister utan ock av den brist, som kan komma att uppstå under år
1918. Att överstyrelsens år 1916 gjorda hemställan i liknande syfte icke vann bifall,
synes företrädesvis hava berott av principiella budgettekniska synpunkter. Det synes
emellertid överstyrelsen, att dylika synpunkter, huru berättigade de i och för sig" må
vara, böra få vika för den verkliga belägenhetens oundgängliga krav. Det torde knappast
vara eu rimlig fordran, att direktionen skulle kunna år efter år handhava austaltens
ekonomi, utan att därför erforderliga medel ställas till dess förfogande.
Yad de erforderliga anslagens storlek vidkommer, synes av den förebragta utredningen
tydligt framgå, att man, därest eu verklig reglering av anstaltens ekonomi
skall kunna komma till stånd, icke kan stanna vid lägre belopp än de av direktionen
föreslagna, nämligen 16,420 kronor för år 1916 och 35,000 kronor för vart och ett avåren
1917 och 1918.
Statskontoret har hemställt om proposition till riksdagen angående
medel till täckande av den beräknade bristen för år 1917. Beträffande
direktionens hemställan angående medel för år 1918 till förstärkande av
det ordinarie anslaget har statskontoret yttrat följande:
Statskontoret har hittills i allmänhet icke tillstyrkt vidtagande av åtgärder för
täckande av motsedd brist i stat för år 1918. Yad särskilt blindinstitutet angår vill statskontoret
i underdånighet erinra, dels att å 1918 års riksstat äro uppförda två förslagsanslag,
högst, å tillhopa 29,410 kronor för täckande av brister för åren 1915 och 1916,
dels att statskontoret i underdåniga utlåtanden den 12 september och den 6 oktober
1917 hemställt såväl om uppförande å tilläggsstat för år 1918 av anslag å tillhopa
51,421 kronor för täckande av ytterligare brist för år 1916 samt motsedd brist för
1917, som ock om anvisande redan innevarande år åt institutet av ett förskott å
50,000 kronor. Därest emellertid Kung], Maj:t detta oaktat finner, att även eventuell
brist för år 1918 i institutets och förskolans för blinda å Tomteboda stat redan nu
bör täckas, lärer annan utväg ej förefinnas än att om anslag för sådant ändamål å
tilläggsstat för år 1918 eller å 1919 års riksstat göra framställning till riksdagen.
e^chefén Den brist i staten för institutet och förskolan, som uppstått under år
1 ’ 1916, har, såsom i det föregående omförinälts, visats hava uppgått till
31,420 kronor 29 öre. Då 1917 års riksdag till täckande av denna brist
redan anvisat ett belopp av 15,000 kronor, bör återstoden av sagda brist,
71
Åttonde huvudtiteln: 1!)I8 års tillägg&stat.
vilken med utelämnande av öretalet utgör 16,420 kronor, nu täckas
genom ett särskilt anslag å sistnämnda belopp. Detta anslag torde böra
uppföras å tillägsstat för år 1918.
På sådan tilläggsstat synes mig även av skäl, som i det föregående
anförts, ett förslagsanslag, högst 35,000 kronor, böra uppföras till
täckande av motsedd brist i förenämnda anstalts stat för år 1917. Därest
ifrågavarande två anslag till sammanlagt belopp av 51,240 kronor bliva
anvisade, bör givetvis erforderlig del därav användas för ersättande av det
belopp, som statskontoret på grund av förenämnda nådiga beslut den 26
oktober 1917 må hava förskottsvis utbetalat till direktionen för institutet
och förskolan.
Vad sedan vidkommer frågan om medel för år 1918 till förstärkande
av det ordinarie anslaget till institutet och förskolan, har det visat siar,
att det ordinarie anslaget, trots gjorda besparingar på vissa utgiftsposter,
under nuvarande förhållanden är alldeles otillräckligt för läroanstaltens
behöriga drivande. Vidare torde några större prisnedsättningar å varor,
som för sagda anstalt äro oundgängliga, icke kunna förväntas under år
1918. Slutligen kan det icke anses tillbörligt, att direktionen över anstalten
nödgas för utgifter, som äro avsedda att bestridas med ovanberörda
ordinarie anslag jämte elevavgifter, anlita anstaltens för andra ändamål
bestämda donationsfonder.
Statskontoret har visserligen, på grund av hittills i liknande fall tilllämpade
principer, satt i fråga, huruvida medel redan nu böra beredas
för täckande av den motsedda bristen för år 1918 i staten för institutet
och förskolan. Såsom kassaförlagskommittén framhållit i sitt den 20
mars 1917 avgivna betänkande böra emellertid nu åtgärder vidtagas
för att för framtiden undvika det hittills praktiserade förskottssystemet. I
anslutning till de principer, som ligga till grund för kommitténs betänkande,
har jag här ovan under olika punkter föreslagit anvisande av anslag
å tilläggsstat för år 1918 till täckande av väntat underskott i vissa
verks, institutioners och inrättningars stater för samma år. Någon anledning
att i nu förevarande fall använda ett annat förfaringssätt föreligger
uppenbarligen icke, även om därigenom anslag lör täckande av underskott
för sammanlagt icke mindre än 4 år, 1915—1918, komma att bliva
uppförda å 1918 års riksstat och tilläggsstaten för samma år. Jag anser
således, att för mötande jämväl av den motsedda bristen för år 1918 erforderliga
medel böra beredas å 1918 års tilläggsstat. På grund av den
erfarenhet rörande utgifterna för anstalten, som redan vunnits, torde detta
förstärkningsanslag icke böra sättas lägre än till 35,000 kronor. Givetvis bör
det få karaktären av förslagsanslag, högst det angivna beloppet.
[30.]
[31.]
Täckande av
brist i staten
för förskolan
för blinda i
Växjö.
72 Åttonde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
På grund av det anförda hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes
föreslå riksdagen
att på tilläggsstat för år 1918 såsom särskilda förslagsanslag
anvisa:
dels högst 16,420 kronor till täckande av under år
1916 uppkommen brist i staten för institutet och för•
skolan för blinda å Tomteboda,
dels högst 35,000 kronor, att efter Kungl. Maj:ts
bestämmande användas till täckande av sådan brist i
staten för omförmälda anstalt, som till följd av stegrade
kostnader för mathållning, beklädnad, värme och
lyshållning, vårdare och tjänstepersonal in. m. uppkommit
för år 1917,
dels ock högst 35,000 kronor, att efter Kungl. Maj:ts
bestämmande användas till förstärkande av det ordinarie
anslaget till nämnda institut och förskola för år 1918.
2. Täckande av brist i staten för förskolan för blinda i Växjö.
1 enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning har riksdagen
till täckande av under år 1916 uppkommen brist i staten för förskolan
för blinda i Växjö anvisat på extra stat för år 1918 ett förslagsanslag,
högst 1,193 kronor, att mot redovisningsskyldighet tillhandahållas
skolans styrelse, med rätt för Kungl. Maj:t att redan under år 1917 låta
förskottsvis av tillgängliga medel utanordna beloppet.
Nu har folkskolöverstyrelsen — med förmälan att styrelsen för nämnda
skola i skrivelse till överstyrelsen dels meddelat, att enligt approximativ
beräkning av skolans utgifter under år 1917 en brist i staten av cirka
5,000 kronor vore att förvänta vid årets slut, dels ock anhållit om åtgärder
för beredande av medel att täcka den sålunda beräknade bristen —
i underdånig skrivelse den 31 augusti 1917 hemställt om förslag till riksdagen
angående anvisande på extra stat för år 1919 av ett förslagsanslag,
högst 10,000 kronor, till täckande av sådan brist i staten för ovannämnda
förskola, som kunde hava uppkommit eller uppkomme under åren 1917
och 1918.
Till stöd för denna sin hemställan har överstyrelsen anfört bland
annat:
Överstyrelsen har i ärendet infordrat yttrande av inspektören för blindundervisningen,
vilken från skolans rektor införskaffat ytterligare upplysningar. Av vad
som sålunda i ärendet inhämtats framgår, att för tiden den 4 september—den 31 december
1917 skulle mot en utgiftssumma av omkring 14,000 kronor svara inkomster
73
Åttonde huvudtiteln: 1918 dra tillägg salut.
n, tillhopa 8,800 kronor, vadan en brist å cirka 5,200 kronor kan antagas uppkomma.
Härvid är emellertid att märka, att sagda utgiftssumma beräknats i enlighet med utgifterna
under motsvarande del av är 1916, utan att hänsyn tagits till de sedan dess
inträdda prisstegringarna. Bristen kan alltså i själva verket antagas komma att uppgå
till ej obetydligt högre belopp än ovan augivils.
Inspektören för blindundervisningen, som vitsordat, att enligt hans mening den
största sparsamhet iakttagits vid handhavandet av skolans ekonomi, har, under framhållande
av de stora olägenheter, som uppstå av att nödgas anlita krediten, uttalat önskvärdheten
av att medel till bristens täckande kunde utgå redan under år 1917 ävensom
påpekat nödvändigheten av att medel beredas jämväl till täckande av den brist i skolans
stat, som med visshet kan förväntas uppstå under år 1918.
I överensstämmelse med vad överstyrelsen redan under en föregående punkt
anfört rörande blindanstalten å Tomteboda, finner överstyrelsen det oundgängligt, att
erforderliga åtgärder vidtagas för ett rationellt ordnande jämväl av blindanstaftens i
Växjö ekonomi, så att densamma befrias från de ytterliga svårigheter och det beroende
av leverantörers godtycke, de nuvarande förhållandena medföra. Såsom likaledes förut
anförts i fråga om blindanstalten å Tomteboda torde detta, intill dess erforderlig höjning
^av ordinarie anslag lämpligen kan vidtagas, kunna ske blott därigenom, ått på
en gång anvisas erforderliga belopp till täckande såväl av under gången tid uppkommen
brist^ som av sådan brist, som med visshet kan beräknas uppstå under löpande
åi\ Då, såsom förut framhållits, något tvivel ej torde kunna råda därom, att prisförhållandena
även under år 1918 komma att bliva abnormt höga, vill överstyrelsen, i
likhet med vad överstyrelsen förut hemställt med avseende å blindaustalten å Tomteboda,
förorda, att i nämnda hänseende erforderligt anslag nu anvisas åt blindskolan
i Växjö.
Vad beträffar bristens belopp, har såsom nämnts skolans styrelse för år 1917
beräknat detsamma till omkring 5,000 kronor, och det svnes antagligt, att det kommer
att överstiga nämnda summa. Att bristen under år 1918 skulle bliva mindre synes
icke antagligt. Om ett anslag å 10.000 kronor anvisas för ändamålet, torde man alltså
näppeligen kunna förutsätta, att uppkommande brist därmed skulle kunna till fullo
täckas, men sagda belopp torde bliva., tillräckligt för att undanröja de svårigheter, de
närvarande förhållandena medföra. Överstyrelsen anser alltså, att anslaget lämpligen
kan begränsas till 10,000 kronor.
över denna framställning har statskontoret den 10 oktober 1917 avgivit
infordrat utlåtande och därvid yttrat följande:
I överensstämmelse med den mening, statskontoret förut i liknande fall, exempelvis
i underdånigt utlåtande den 3 oktober 1917 angående täckande av brist i farmaceutiska
institutets stat m. m., uttalat, anser sig statskontoret icke heller i detta
fäll böra för närvarande^ tillstyrka täckande av brist för längre tid framåt än den,
som kan° beräknas uppstå för innevarande år. För sådant ändamål får statskontoret
i underdånighet hemställa, det täcktes Kungl. Maj:t i nådig proposition föreslå riksdagen
medgiva, att ett belopp av 5.000 kronor må uppföras å tilläggsstat för år 1918
eller eventuellt å 1919 års riksstat, med rätt för Kungl. Maj:t att redan under år
1918 förfoga över beloppet.
Då emellertid av handlingarna framgår, att det vore för förskolan synnerligen
önskvärt, om den uppkomna bristen kunde bliva täckt redan under år 1917, vill statsBihang
till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 2 käft. (Nr 2.) 10
74
[81.]
Åttonde huvudtiteln: 1918 års~tilläggsstat.
kontoret, med åberopande av sitt den 6 oktober 1917 avgivna underdåniga utlåtande
angående förskotterande av anslag till institutets och förskolans för blinda å Tomteboda
utgifter, ifrågasätta, huruvida icke Kungl. Maj:t skulle finna skäl att anvisa ett
belopp av 5,000 kronor under förskottstitel för att sedermera täckas av det anslag på
extra stat å samma belopp, om vars äskande hos riksdagen statskontoret här ovan
gjort underdånig framställning.
Departe- Med hänsyn till de ekonomiska svårigheter, med vilka förskolan för
mentschefon. jj2jn(ja j y^xjö under år 1917 haft att kämpa, har Kungl. Maj:t genom
beslut den 26 oktober nämnda år låtit förskottsvis av tillgängliga medel
utanordna ett belopp av högst 5,000 kronor till täckande av sådan brist
i staten för sagda förskola, som till följd av stegrade kostnader för mathållning,
beklädnad, värme och lyshållning, vårdare och tjänstepersonal
m. in. kunde hava uppkommit eller uppkomme under år 1917.
Medel böra tydligen nu äskas hos riksdagen till slutligt täckande av
berörda brist. Sannolikt är, att denna brist kommer att överstiga ovannämnda
belopp, 5,000 kronor. Då emellertid förskolans räkenskaper för ifrågavarande
år, efter vad jag inhämtat, ännu icke äro avslutade, kan bristen
icke exakt till beloppet angivas. Jag finner därför lämpligast, att förslag till
riksdagen avlåtes om uppförande på tilläggsstat för år 1918 av ett förslagsanslag,
högst 5,000 kronor, för det angivna ändamålet.
Beträffande behovet av ett särskilt anslag för år 1918 till förstärkande
av det ordinarie anslaget synes mig ingen skillnad förefinnas mellan
förskolan i Växjö och institutet och förskolan å Tomteboda. Då jag
redan tillstyrkt avlåtande av framställning till riksdagen angående dylikt
anslag till sistnämnda läroanstalt, bjuder konsekvensen, att jag förordar
liknande framställning till riksdagen beträffande förskolan i Växjö. Förstärkningsanslaget
till denna skola torde böra bestämmas till det av folkskolöverstyrelsen
förordade beloppet, 5,000 kronor, och uppföras på tillläggsstat
för år 1918 såsom förslagsanslag, högst nämnda belopp.
Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att på tilläggsstat för år 1918 såsom särskilda förslagsanslag
anvisa:
dels högst 5,000 kronor till ersättande av det belopp,
som statskontoret på grund av förenämnda nådiga
beslut den 26 oktober 1917 må hava förskottsvis utbetalt
till täckande av sådan brist i staten för förskolan
för blinda i Växjö, som till följd av stegrade kostnader
för mathållning, beklädnad, värme och lyshållning, vårdare
och tjänstepersonal m. m. uppkommit för år 1917,
Åttonde huvudtiteln: Av/6'' års tilluggsstut. 75
dels ock högst 5,000 kronor, att efter Kungl. Maj:ts
bestämmande användas till förstärkande av det ordinarie
anslaget till förskolan för år 1918.
3. Täckande av brist i staten för aren 1917 och 1918 för
den med drottning Sofias stiftelse förenade vårdanstalten. På Kungl.
Maj:ts därom gjorda framställning anvisade 1917 års riksdag till täckande
av brist i 1917 års stat för den med drottning Sofias stiftelse förenade
vårdanstalten för blinda dövstumma och blinda sinnesslöa m. fl. på extra
stat för år 1918 ett förslagsanslag, högst 15,000 kronor, med rätt för
Kungl. Maj:t att redan under år 1917 låta förskottsvis av tillgängliga medel
utanordna beloppet.
^ Den 25 juni 1917 ställde Kungl. Maj:t sagda anslag till förfogande
mot redovisningsskyldighet av styrelsen för nämnda stiftelse att användas
för det med anslaget avsedda ändamålet.
Nu har sagda styrelse i skrivelse den 30 oktober 1917 hemställt, att
Kungl. Maj:t täcktes hos 1918 års riksdag göra framställning om extra
bidrag av 6,000 kronor för år 1917 och 43,500 kronor för år 1918 till
uppehållande av stiftelsens verksamhet och att dessa medel måtte under
loppet av år 1918 ställas till styrelsens förfogande.
Till stöd för denna sin hemställan har styrelsen anfört bland annat:
För att minska trycket av de ekonomiska svårigheterna hava inom stiftelsen
vissa förändringar och inskränkningar under året utförts: den 1 maj flyttades sålunda
asylisterna från den mindre asylen till den större, där utrymme för dem bereddes
därigenom, att flera av personalrummen utrymdes och samma personal inlogerades
i den mindre asylen. Vinsten härav blev, att ett hushåll kunde indragas samtidigt
som eu husmor och två tjänarinnor kunde användas för semestertjänstgöring inom
stiftelsen. — Arbetshemmet, förlagt till Grästorp, 24 km. från staden, flyttades den
20 augusti till Vänersborg, till dövstumskolans byggnader å dess ena avdelning (som
till följd av dyrtideu hade blivit utrymda), vilka frän och med den 1 augusti för stiftelsens
räkning blivit förhyrda på 3 år. — De oroliga sjuka inlogerades samtidigt i
den mindre asylens byggnad, där hushållet på nytt måste träda i verksamhet. —
Under våren och sommaren hade icke mindre än 19 av stiftelsens svagaste elever dött
och särskilt asylisternas antal hade därigenom så decimerats, att de med någon inskränkning
i utrymmet numera torde kunna få plats i den större asylen, även sedan personalen
där ånyo fått taga sina rum i besittning. — Den 1 oktober utrymdes för
andra gången den mindre asylen, då de oroliga sjuka flyttades till den s. k. sjukavdelningen
i arbetshemmets nyförhyrda lokaler och hushållet i den asylen helt och hållet
upplöstes. — Förhyrandet av dövstumskolans byggnader, som av dess styrelse välvilligt
uppläts mot en hyra av 2,000 kronor från och med den 1 augusti 1917 till 1 juli
1918 (därefter mot en hyra av 4,700 kronor per år), kommer icke att förorsaka stiftelsen
någon ökad hyreskostnad, emedan en del av de förutvarande lokalerna i Grästorp,
vilka stiftelsen förhyrt till den 1 oktober 1918, kunnat hyras ut. — Dessa flytt
-
[32.]
Täckande av
brist i staten
för åren 1917
och 1918 för
den med drottning
Sofias
stiftelse förenade
vårdanstalten.
76 Åttonde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
ningar och omflyttningar hava givetvis förorsakat både kostnader och mycket arbete
men fordelarna av att dels hava hela anstalten samlad på ett ställe, dels slippa uppvärma
och belysa den mindre asylen, dels ock kunna upplösa ett hushall och därigenom
minska personalens antal torde få anses väl uppväga både kostnader och mödor
_ Oaktat dessa inskränkningar komma ändock de till arets slut beräknade utgifterna
att överstiga inkomsterna för samma tid med 6,000 kronor, en brist, som ej kan fyllas
pa anuat satt än att staten träder hjälpande emellan. — Det krigstidstillägg, som
styrelsen ansett skäligt tillerkänna den vid stiftelsen anställda personalen, beräknat
6tter v.aV° vars.ocb fns kontanta lön samt efter 15 procent för föreståndarinnan,
som hittills icke åtnjutit några som helst naturaförmåner, uppgår till 2 817 kronor''
och åt föreståndarinnan,° som hittills haft bostad i dövstumskolan men nu''icke längre
tar åtnjuta denna förmån, har styrelsen beslutat, att ett hyresbidrag av 1,200 kronor
per ar skall utgå från och med den 1 oktober 1917. Dessa båda utgiftsposter hava
°-a V-11) man bldrag''fc utgifterna komma att överstiga inkomsterna. — Den
stiftelsen anställda tjänstepersonalens (såsom sömmerskor, sköterskor, tjänarinnor)
tillämpade lönestat har under de senaste åren visat sig alldeles för lå>'' i jämförelse
med motsvarande löner vid andra liknaude anstalter. Styrelsen har därför beslutat, att
1,an . °c“ lned nasta ar en tor denna personal nyuppgjord lönestat skall tillämpas och
att det krigstidstillägg, som samma personal får beräkna under år 1918, skall uföå med
5 procent av den kontanta lönen, under det att för de övriga det skall utgå med respektive
10 och till 15 procent — i sin helhet beräknat till 2,585 kronor.
Det förslag till inkomst- och utgiftsstat för stiftelsen för år 1918, vilket härmed
bifogas, visar en ännu mycket större brist än den, som under år 1917 på förhand beräknades
skola uppstå, men är en naturlig följd av de alltjämt stegrade levnadsomkostnaderna.
Bland de utgiftsposter, som förete de största ökningarna, kommer helt
naturligt bränsle allra först: från cirka 8.000 kronor år 1915, 15.000 år 1916, 24.000 år
1917 till beräknade 32.000 kronor år 1918; därnäst kosthållet från 45 öre per da^ och
person ar 1915, 52 öre år 1916,65 öre år 1917 till beräknade 80 öre för år 1918-°eller
i sin helhet från 45,621 kronor år 1917 till beräknade 59,276 kronor år 1918; tvätt och ren.
lncd en, stegring per person och år från 28 kronor år 1916, 38 kronor år
1917 till beräknade 50 kronor för år 1918; likaså har beräknade kostnaden för beklädnad
mast höjas till 50 kronor för elev för år 1918.
Utgifterna för ar 1918, som beräknats med hänsyn till de alltjämt pågående
prisstegringarna, uppgå till 166.500 kronor, under det att inkomsterna — däri inbestateDS
,hyresbldrag av 10 000 kronor för år 1918 — uppgå endast till
oi ° u ■ °?®r’ , au en bnst av 43,500 kronor kommer att uppstå under nästa år,
vilken brist icke kan fyllas på annat sätt än genom statens mellankomst. Då stiftelsen
ailtjamt saknar rörelsekapital, är det nödvändigt, att medel till täckande av bristen
redan under år 1918 ställas till styrelsens förfogande.
\ id framställningen voro lögade dels en tablå över anstaltens verkliga
inkomster och utgifter från och med den 1 januari till och med den
•SO september 1917 jämte beräkning av vid årets slut uppkommande brist,
dels ett förslag till inkomst- och utgiftsstat för år 1918 vid ifrågavarande
stiftelse.
På grund av remiss hava infordrade utlåtanden i ämnet avgivits den
18 november 1917 av överinspektören för sinnessjukvården, den 1 december
77
Åttonde huvudtiteln: lins års tilluygsstat.
1917 av lblkskolöverstyreisen, som hört inspektören for dövstumundervisningen,
och den 18 december 1917 av statskontoret, och tiava samtliga
dessa myndigheter tillstyrkt bifall till den av stiftelsens styrelse gjorda
framställningen.
Inspektören för dövstumundervisningen bär framhållit, att anstaltens drift blivit
ordnad på ekonomiskt sätt, den anställda personalen utnyttjats, så långt dess krafter
räcka, kostnaderna för bränsle, kosthåll, tvätt och elevernas beklädnad upptagits till
låga belopp i jämförelse med vad som beräknats för sjukvårdsinrättningar och dövstumskolor
i den del av landet, där drottning Sofias stiftelse för närvarande är förlagd,
och lönerna för föreståndarinna, lärarinnor och tjänstepersonal fastställts till
måttliga belopp, på grund varav han ansett de brister, som uppstått i staten för år
1917 och som beräknas komma att uppstå i staten för år 1918, oaktat flera landsting
på framställning av stiftelsens föreståndarinna fattat beslut om årsavgifternas höjande,
böra fyllas, på det att stiftelsen må kunna upprätthålla sin verksamhet,
Överinspektören för sinnessjukvården vitsordar ock i avgivet utlåtande fördelarna
av ylet förut alltför trångbodda arbetshemmets förflyttning till rymligare lokaler och
möjligheten av den inskränkning av asylvården, som för dyrtidens skull ägt rum, samt
noggrannheten i beräkningen av utgiftsposterna, varvid av honom framhållits, att de
avlöningsförmåner, som lärarinnorna skulle komma att åtnjuta, vore mindre än vad
som av särskilt tillkallade sakkunniga föreslagits i det i april 1914 avgivna betänkandet
angående ordnandet av vården om blinda med komplicerat lyte, och att den förhöjning
av löneförmånerna för den lägre tjänstepersonalen, som skett i den för år 1918
uPPgjor<la staten, i förhållande till vad som i nämnda betänkande upptagits, motiverades
av den minskning i penningvärdet, som inträtt under de efter detsammas avgivande
gångna åron, på grund varav och med hänsyn till den särställning, anstalten
intoge därutinnan, att riksdagen beslutat statens övertagande av densamma, så snart
de nybyggnader, vartill riksdagen beviljat anslag, blivit uppförda, överinspektören tillstyrker
den underdåniga framställningen.
Folkskolöverstyrelsen yttrar bland annat:
På framställning av Kungl. Maj:t beslutade 1914 års senare riksdag anvisa medel
för uppförande av erforderliga byggnader till beredande av anstaltsvård för blinda med
komplicerat lyte och bemyndigade Kungl. Maj:t att vid den tid, då den föreslagna
statsanstalten trädde i verksamhet, för statsverkets räkning övertaga den av drottning
Sofias stiftelse bedrivna verksamheten. Därigenom har det i princip blivit erkänt, att
vården om de blinda med komplicerat lyte är en statsangelägenhet, fastän tidpunkten
för anstaltens överlämnande åt staten framflyttats genom byggnadsarbetets uppskjutande
på grund av nu rådande ovissa förhållanden inom byggnadsyrket, Staten torde
sålunda kunna anses hava åtagit sig att tillse, att den anstalt, som för närvarande har
vården om ifrågavarande blinda sig anförtrodd, nämligen den med drottning Sofias
stiftelse förenade vårdanstalten för blinda dövstumma och blinda sinnesslöa m. fl., erhåller
tillräckliga medel för verksamhetens bedrivande, intill dess staten må kunna
övertaga densamma. Statens förpliktelser i sådant avseende gjordes gällande i Kungl.
Maj:ts framställning (proposition nr 280) den 23 april 1917 till 1917 års riksdag, och
riksdagen, som icke fann anledning till erinran mot den gjorda framställningen, beviljade
medel till täckande av brist i 1917 års stat för vårdanstalten.
78
Åttonde huvudtiteln: 1918 års tilläygsstat.
Av styrelsen för ifrågavarande stiftelse hade bristen för år 1917 beräknats till
15.000 kronor eller, om hänsyn skulle tagas till sannolika ytterligare prisstegringar, till
17.000 kronor, vartill skulle komma ett belopp av omkring 3,000 kronor, därest dyrtidstillägg
enligt vissa grunder skulle utgå till den vid anstalten anställda personalen.
Kungl. Maj:t föreslog riksdagen att för ändamålet anvisa ett belopp av 15,000 kronor, varvid
anfördes folkskolöverstyrelsens yttrande den 14 mars 1917, vari överstyrelsen förklarat
sig visserligen behjärta det behov av dyrtidstillägg, som kunde förefinnas för anstaltens
personal, som så länge arbetat med erkänt ringa avlöning, men dock anse sig
näppeligen kunna tillstyrka bifall till styrelsens ansökan i denna del, då, efter vad
som upplysts, större delen av personalen in natura åtnjöte förmånen av fri kost och bostad
och de vid anstalten verkande lärarinnorna redan fått sina löner betydligt förhöjda, och
med hänsyn till de alltjämt pågående prisstegringarna hemställt, att det erforderliga
understödet beräknades till 17,000 kronor. Riksdagen beslutade i överensstämmelse
med Kungl. Maj:ts framställning.
Överstyrelsen kan i likhet med inspektören för dövstumundervisningen och överinspektören
för sinnessjukvården icke finna annat, än att styrelsen för drottning Sofias
stiftelse ordnat anstaltens verksamhet på ett sådant sätt, som överensstämmer med
anstaltens ändamål, och vidtagit de inskränkningar och besparingar, som utan att
lägga hinder i vägen för verksamhetens ändamålsenliga bedrivande varit möjliga. Den
brist, som oaktat det av 1917 års riksdag beviljade anslaget uppstått i samma års
stat, hade väl blivit mindre, om styrelsen iakttagit det av folkskolöverstyrelsen gjorda
avstyrkandet av tilldelning av dyrtidstillägg åt anstaltens personal. Men då styrelsen
icke torde hava erhållit någon anvisning i detta avseende och då tillfällig löneförbättring
eller krigstidstillägg för år 1917 genom riksdagens beslut tillerkänts åt befattningshavare,
som med avseende på anställning och åligganden äro närmast att jämföra
med ifrågavarande personal, och då prisstegringarna under året fortgått på ett sätt,
som överstyrelsen ej kunnat förutse, torde styrelsens åtgärd i detta stycke icke
böra medföra någon nedsättning i beräkningen av den nu anmälda bristen. Tydligen
är det dyrtiden, som såväl ansetts nödvändiggöra förhöjning genom nämnda krigstidstillägg
för år 1917 och genom ny lönestat för år 1918 av de förut jämförelsevis låga
avlöningarna för föreståndarinnan, lärarinnor och tjänstepersonal, som ock framkallat
en stegring av kostnaderna för anstalten, som icke kunnat förutses. Då staten, såsom
förut framhållits, torde kunna anses hava åtagit sig att sörja för att anstaltens verksamhet
på tillbörligt sätt upprätthålles, intill dess att anstalten övertages av staten,
synes det vara oundgängligt, att staten vidkännes de ökade utgifter för anstalten, vilka
på förutnämnt sätt beräknas komma att uppstå under åren 1917 och 1918.
Överstyrelsen förutsätter, att för beredande av härför erforderliga medel framställning
måste ske till riksdagen.
I överensstämmelse med vad som skett i liknande fall, och även i fråga om brist
i staten för drottning Sofias stiftelse för år 1917, torde det anslag, som i förevarande
fall kan komma att beviljas, böra utgå redan under år 1918.
Detta är så mycket mer behövligt som bristen på rörelsekapital för anstaltens
verksamhet redan vållat avsevärda svårigheter och under år 1918 torde komma att
föranleda mycket bekymmersamma förhållanden, om icke medel för mötande av svårigheterna
kunna förväntas redan under senare delen av året.
Statskontoret hav i ärendet anfört:
Med hänsyn till vad i detta ärende förekommit, och då det synes statskontoret,
i likhet med folkskolöverstyrelsen, vara oundgängligt, att staten träder emellan för
79
Åttonde huvudtiteln: J!)J8 års tilläggsstat.
avhjälpande av de bekymmersamma förhållanden, som i annat fall skulle för anstalten
uppkomma, finner sig statskontoret böra hemställa, det täcktes Kungl. Maj:t vidtaga
åtgärder för beredande av det erforderliga beloppet, högst 49,500 kronor, och torde
detsamma böra uppföras såsom anslag å tilläggsstat för år 1918.
Under punkten 201 i det vid årets statsverksproposition fogade utdraget
av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden har jag redan erinrat därom,''
att 1914 års senare riksdag anvisat medel för uppförande av erforderliga
byggnader till beredande av anstaltsvård för blinda med komplicerat lyte
samt bemyndigat Kungl. Maj:t att vid den tid, då den föreslagna statsanstalten
trädde i verksamhet, för statsverkets räkning övertaga den av drottning
Sofias stiftelse bedrivna verksamheten. Likaledes omförraälde jag,
att nyssberörda byggnadsarbete blivit på överintendentsämbetets hemställan
tills vidare uppskjutet, varav följer, att tidpunkten för anstaltens överlämnande
åt staten ävenledes blivit framflyttad. Under sådana omständigheter
och på skäl i övrigt, som i det föregående anförts, synes det påkallat,
att staten nu bidrager med de medel, som för anstaltens verksamhet äro
behövliga och som icke på annat sätt kunna erhållas. Förslag härom torde
böra avlåtas till innevarande års riksdag.
Beträffande det av stiftelsens styrelse begärda beloppet har jag intet
att erinra. Det för ändamålet erforderliga anslaget torde böra få karaktären
av förslagsanslag, högst nämnda belopp. Då anstaltens verksamhet
under år 1918 är beroende av att detta anslag kan för styrelsen vara tillgängligt
redan sagda år, synes det böra uppföras på tilläggsstat för år 1918.
Jag hemställer således, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att till täckande av den brist, som uppkommit i
1917 års stat för den med drottning Sofias stiftelse
förenade vårdanstalten för blinda dövstumma och blinda
sinnesslöa m. fl., ävensom för täckande av motsedd brist
i 1918 års stat för samma anstalt anvisa på tilläggsstat
för år 1918 ett förslagsanslag, högst 49,500 kronor.
[32.]
Departe
mentschefen.
80
Åttonde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
Den tekniska undervisningen.
[33.] 1. Ökade medel till utgifter för bränsle, lyshållning m. m.
Ömidnt Tf er1 vid t®kniska högskolan. Jag har i mina framställningar om anslagsäskanför
bränsle, den till 1918 års riksdag haft flera tillfällen att påpeka svårigheten att
1mhmniid under nuvarancle förhållanden få sådana anslag, som avse kostnader för
"teknisk! bränsle, lyshållning m. m., att räcka till. Ej mindre svårt har det visat
högskolan, sig att beräkna den erforderliga ökningen i dessa anslag för att de skulle
fylla behovet.
Om dessa svårigheter har jag särskild anledning att erinra i sammanhang
med min framställning under förevarande punkt.
Till vartdera av åren 1917 och 1918 har riksdagen på extra stat för
tekniska högskolan anvisat ett belopp av 40,000 kronor till diverse utgifter
för bränsle, lyshållning m. m. Dessa extra anslag hava avsetts att täcka
dylika utgifter för högskolans nya byggnader.
Trots det att de nya byggnaderna, mot beräkning, ej voro tagna i
bruk vid 1917 års ingång utan först vid ingången av höstterminen 1917
började användas — vilket visserligen blott i fråga om belysningen kom
att medföra en minskad utgift — fann man redan tidigt av nöden att bereda
högskolan förstärkning av det för år 1917 anvisade beloppet av 40,000
kronor till nu omförmälda utgifter. I skrivelse den 8 februari 1917 anhöll
därför högskolestyrelsen, att Kungl. Maj:t måtte göra framställning
till riksdagen om ett tilläggsanslag för ändamålet. I en till riksdagen år
1917 avlåten proposition (nr 120) äskade Kungl. Maj:t ett sådant tilläggsanslag
till belopp av 50,000 kronor, vilket även av riksdagen beviljades.
I nämnda skrivelse hade högskolestyrelsen även anhållit om tilläggsanslag
för år 1918. På grund av föreliggande sakkunnig utredning av
civilingeniören H. Theoreli beräknade styrelsen anslagsbehovet vid nybyggnaderna
för bränsle, lyshållning in. m. under år 1918 komma att uppgå
till 118,895 kronor. Utöver det av styrelsen redan begärda — och
sedermera av riksdagen beviljade — beloppet av 40,000 kronor skulle således
krävas ett tilläggsanslag av 78,895 kronor. Framställningen härom
ledde då ej till någon Kungl. Maj:ts åtgärd.
1 rågan om ett dylikt tilläggsanslag har nu återupptagits av styrelsen,
och anslagsbeloppet är i styrelsens skrivelse härom av den 9 oktober 1917
Åttonde huvudtiteln: 1918 ärs lilläggsstat. 81
höjt, till 116,000 kronor. I skrivelsen omförmäler styrelsen, att då förhållandena
rörande bränsletillgången numera vore avsevärt svårare än vid
avlåtandet av styrelsens föregående skrivelse i ämnet, styrelsen åter hänvänt
sig till rheorell och av honom erhållit ett styrelsens skrivelse bilagt
yttrande.
Detta yttrande är av följande innehåll:
På anmodan av rektor C. J. Magnell får jag lämna följande komplettering
till min skrivelse av den 7 februari 1917 angående bränslebehov för högskolans nybyggnader.
I nämnda skrivelse är bränsleåtgången vid full uppvärmning av byggnaderna
samt nödig ventilation beräknad tdl 1.100 ton stenkol.
Att denua siffra är högre än den. som beräknades år 1914 och i min skrivelse
av den 22 september 1914 angavs till 900 ton, beror dels därpå, att de stenkol, som
numera och sannolikt eu tid framåt kunna erhållas, icke kunna beräknas av samma
effektivitet som de ursprungligen beräknade och dels därpå, att byggnadernas värmebehov
enligt erfarenheten under den gångna eldningstiden 1916—1917 synes vara något
högre än vad som beräknats.
Då det sedan en tid varit klart, att stenkol icke av något slag under närmaste
tiden kan påräknas, hava eldstäderna under sommaren så förändrats, att andra bränsleslag,
såsom ved, torv, kottar o. d., med fördel kunna användas. Koks kan även användas,
men detta bränsle blir dyrare än ved och torde för övrigt komma att reserveras
för andra slag av eldstäder, där det är mera nödvändigt.
Mot ovan angivna kvantitet stenkol svarar ungefärligen 7,000 kubikmeter barrved.
Kostnaden för sådan ved fritt banvagn Stockholm är av bränslekommissionen
beräkuad till högst 20 kronor för kubikmeter. Om kostnaden för uppkörning från
Ostra stationen beräknas till en krona för kubikmeter, skulle kostnaden för veden på
platsen sålunda uppgå till 147.000 kronor.
Veden torde i större poster kunna inläggas i befintligt förråd, varifrån den allt
efter förbrukning transporteras in till pannorna. Kostnaden för dessa transporter kan
beräknas till i medeltal 24 kronor för dag i 250 dagar eller till 6 000 kronor.
För det fall, att eldning skulle ske med koks, vilket dock icke erbjuder någon
fördel mot vedeldning, kan koksåtgången beräknas till omkring 26.000 hektoliter.
Med ett för närvarande gällande pris pa koks av 10 kronor för hektoliter skulle kostnaden
för eldning med koks sålunda uppgå till 260.000 kronor.
■ Härtill kominer kostnaden för bränsle till den i bostadshuset befintliga lilla
värmeleduingspauuan, vilken såvitt möjligt bör eldas med koks. Bränslebeho”et för
denna panna uppgår till omkring 300 hektoliter koks för år, vilket med ett pris av
10 krouor för hektoliter gör en kostnad av 3,000 kronor.
Totala kostnaden för bränsle till samtliga byggnader skulle sålunda uppgå till:
För stora värmecentralen ................................................................ kronor 153 000:
,» bostadshuset ........................................................................... » 3 000:
Summa krouor 156,009: —
Med åberopande av Theorells yttrande har styrelsen i sin ifrågavarande
skrivelse begärt, att Kungl. Maj:t måtte för bränsle, lyshållning
Bihang till, riksdagens protokoll 1918 1 saml. 2 höft. (Nr 2.) 11
I 33. !
Departe
mentschefen.
I 34.]
Resestipendier
för lärare
vid tekniska
högskolan.
82 Åttonde huvudtiteln: 1918 års tilläygsstat.
m. in. vid högskolans nybyggnader under år 1918 ställa till styrelsens
förfogande ett belopp av inalles 156,000 kronor, däruli inberäknat det
redan å extra stat för nämnda år uppförda anslaget, 40,000 kronor. Det
erforderliga tilläggsanslaget skulle alltså utgöra förutnämnda belopp av
116,000 kronor.
Styrelsens nu gjorda framställning bekräftar huru svårt det är att
under nuvarande förhållanden å bränslemarknaden ens för en närmare
framtid beräkna behov av den art, varom nu är fråga. Att ett tilläggsanslag
för omförmälda ändamål är av nöden torde vara uppenbart, och
jag vill därför hemställa om beredande av ett sådant, uppfört å tilläggsstat
för år 1918. Anslaget synes mig, i betraktande av den naturliga osäkerheten
i beräkningarna av bränsleprisen, kunna sättas till ett jämnat belopp
av 100,000 kronor.
Jag tillstyrker alltså förslag till riksdagen
att till förstärkning av det för tekniska högskolan
på extra stat för år 1918 beviljade anslaget å 40,000
kronor till diverse utgifter för bränsle, lyshållning m. m.
anvisa på tilläggsstat för år 1918 ett förslagsanslag
högst 100,000 kronor.
2. Resestipendier för lärare vid tekniska högskolan. I underdånig
skrivelse den 14 september 1917 har styrelsen för tekniska högskolan
framlagt åtskilliga äskanden om anslag för högskolan. För flertalet
av dem har jag redogjort vid anmälan av de anslagsfrågor, som tillhöra
regleringen av riksstatens åttonde huvudtitel för år 1919. Jag har därvid
hemställt om avlåtande till riksdagen av de framställningar, som synts mig
påkallade. Ytterligare ett anslagsyrkande, vilket gäller beredande av medel,
att ställas till vederbörandes förfogande redan under år 1918, torde jag
nu få omförmäla.
Det gäller återupplivandet av ett extra anslag, som under det första
skedet av byggnadsarbetena för högskolans nya lokaler vid Valhallavägen
åren 1913—1916 utgick till »stipendier åt lärare vid högskolan för utrikes
studieresor under tiden för utförande av högskolans nybyggnader». Dessa
stipendier voro avsedda för och användes till resor för studier rörande
utrustningen av de nya laboratorierna. Anslagets belopp var satt till
1,800 kronor.
Sedan numera uppförande av en laboratoriebyggnad även för kemiska
fackskolan beslutits av Kungl. Maj:t och riksdagen, påkallar lärarkollegiet
Åttonde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstut. 88
dylikt reseanslag till fromma för utrustningen av nämnda fackskolas laboratorier.
Anslaget, vars belopp skulle vara detsamma som det förutvarande
anslagets, 1,800 kronor, önskas tillgängligt redan under år 1918.
Jag har ej någon erinran att göra beträffande berörda anslagsäskande.
Ifrågavarande byggnadsarbete har ännu ej tagit starkare fart, men lärer
komma att bedrivas med all kraft under år 1918. Man har upplyst mig.
att de erfarenheter, som vederbörande stipendiater vinna under studieresorna,
kunna bliva till största nytta redan för 1918 års byggnadsarbeten
och att det således *är av vikt, att stipendierna kunna användas under
sagda år.
Jag tillstyrker alltså förslag till riksdagen
att till stipendier åt lärare vid tekniska högskolan
för utrikes studieresor under pågående nybyggnad för
fackskolan för kemisk teknologi anvisa på tilläggsstat
för år 1918 ett reservationsanslag av 1,800 kronor.
3. Täckande av brist i staten för tekniska elementarskolan i
Örebro. För tekniska elementarskolan i Örebro är å ordinarie stat uppfört
ett belopp å 900 kronor till »lyshållning, uppvärmning m. m.». Sedan
längre tid tillbaka har skolan för samma ändamål jämväl uppburit
extra statsanslag, utgående för vartdera av åren 1904—1917 med 3,300
kronor och för år 1918 med 6,850 kronor. Till nämnda statsanslag har
sedan några år kunnat läggas ett årligt belopp av 750 kronor, utgörande
ersättning för belysning, uppvärmning och vattenförbrukning från tekniska
afton- och söndagsskolan samt från tekniska elementarskolans rektor, vilken
har sin bostad i skolbyggnaden.
Till följd av de under år 1915 väsentligt ökade kostnaderna för skolans
uppvärmning uppstod i skolans stat för sagda år en brist å 2,010
kronor 20 öre, och efter skolstyrelsens i skrivelse den 17 januari 1916
gjorda hemställan föreslog Kungl. Maj:t 1917 års riksdag att till täckande
av berörda brist anvisa på extra stat för år 1918 ett förslagsanslag, högst
2,010 kronor. Denna Kungl. Maj:ts framställning blev av riksdagen bifallen.
Åven i skolans stat för år 1916 har av enahanda anledning uppstått
brist, och skolans styrelse anhåller i underdånig skrivelse den 14 juni
1917, att Kungl. Maj:t måtte vidtaga åtgärder för täckande av bristen,
som av styrelsen beräknats till 1,765 kronor. Styrelsen anför därvid:
Av styrelsens ovannämnda underdåniga skrivelse den 17 januari 1916 framgår,
att skolans tillgångar för bestridande av kostnaderna för »lyshållning, uppvärmning
Doparte lnfnt^ohpfon -
! 35. J
Täckande av
brist i staten
för tekniska
elementarskolan
i Örebro
L 35. ]
Departe
mentschefen.
84 Åttonde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
m. m.» uppgå till ett sammanlagt belopp av 4,9f>0 kronor om året, att de verkliga
kostnaderna för dessa utgiftsposter under åren 1910—1914 i medeltal uppgått till
5,649 kronor 39 öre eller i medeltal till omkring 700 kronor om året mer än därför
avsedda medel samt att under år 1915 kostnaderna för samma ändamål stego till
8,091 kronor 29 öre eller till 2,441 kronor 90 öre utöver medelkostnaderna under de
närmast föiegående åren och till 3.141 kronor 29 öre utöver de därför avsedda medlen.
Såsom framgår av två styielsens nu förevarande skrivelse bilagda tabeller bär
bränsleåtgången vid skolan under år 1916 vant något mindre än under år 1915, men
då priset på koks i stället varit väsentligt högre, 2 kronor 30 öre till 3 kronor 6 öre
för hektoliter mot 1 krona 55 öre till 2 kronor 30 öre under år 1915. hava sammanlagda
kostnaderna för de utgifter, styrelsen ansett hänförliga till lyshållning, uppvärmning
m. m., uppgått till 8,996 kronor 75 öre eller till ett belopp, som med något mer
än 900 kronor överstiger motsvarande kostnader under år 1915 och med icke mindre
än 4,046 kronor 75 öre överstiger de till bestridande av dessa kostnader avsedda medlen.
Det oaktat bär den brist i skolans stat, som uppstått under år 1916. dels till följd
av skolans ökade inkomster av inskrivnings- och terminsavgifter, dels till följd av inknappning
i andra utgiftsposter blivit något mindre än den, som uppkom under år
1915, och uppgår till 1,790 kronor 1 öre. Från denna summa hör dock rätteligen
avgå ett belopp av 25 kronor, utgörande ersättning enligt kungl. cirkuläret den 8
december 1916 för visst arbete under skjututbildningarna under sistnämnda år. vilken
ersättning dock influtit i skolans kassa törst under år 1917.
Den brist i skolans stat, som uppkommit under år 1916 och behöver täckas genom
särskilt anslag, uppgår sålunda, med bortseende från vad som överskjuter jämna kronor,
till 1,765 kronor.
På grund av nådiga remisser hava underdåniga utlåtanden i ärendet
avgivits den 11 september 1917 av statskontoret och den 25 oktober 1917
av kammarrätten efter hörande av dess revisionsavdelning.
Statskontoret har — då för täckande av den uppkomna bristen icke
torde stå annan utväg öppen än att genom frånvändande till riksdagen
söka få ett anslag anvisat för ändamålet — hemställt om vidtagande av
erforderlig åtgärd i sådant syfte.
Kammarrättens revisionsavdelning har vid sitt yttrande fogat ett av
vederbörande revisor vid granskningen av skolans räkenskaper för år 1916
gjort utdrag ur samma räkenskaper, utvisande, bland annat, att den uppkomna
bristen under året ökats från 2,010 kronor 20 öre till 3,800 kronor
21 öre eller med 1,790 kronor 1 öre. Å utdraget är av revisorn
tecknad påskrift, att vid räkenskapernas granskning någon anmärkning,
som kan inverka på den under år 1916 uppkomna bristens storlek, icke
framställts.
I likhet med vad som skett i fråga om bristen för år 1915 lärer nu
ifrågavarande brist böra täckas genom anvisande av ett särskilt anslag.
Vid beräknande av detta torde, på sätt styrelsen hemställt, från den i
räkenskaperna angivna bristen, 1,790 kronor 1 öre, avdragas ovannämnda,
Åttonde huvudtiteln: 1918 dm tillugysstat. 85
numera i skolans kassa influtna belopp av 25 kronor. Det lör ändamålet
erforderliga anslaget utgör alltså 1,765 kronor 1 öre eller i jämnat krontal
1,765 kronor, och torde detsamma böra uppföras på tilläggsstat för
år 1918.
Jag hemställer alltså, det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att till täckande av under år 1916 uppkommen brist
i staten för tekniska elementarskolan i Örebro anvisa
på till äggost åt för år 1918 ett förslagsanslag, högst
1,765 kronor.
4. Täckande av brist i staten för tekniska elementarskolan i
Härnösand. För tekniska elementarskolan i Härnösand utgår å ordinarie
stat till »lyshållning, uppvärmning in. in.» ett belopp av 900 kronor.
Därjämte har riksdagen under en följd av år för samma ändamål anvisat
ett särskilt anslag å extra stat, uppgående för vart och ett av åren 1915
—1917 till 3,400 kronor samt för år 1918 till 5,400 kronor.
I underdånig skrivelse den 23 september 1916 anhöll styreisen för
nämnda skola, bland annat, att Kungl. Maj:t täcktes bereda skolan ett
fyllnadsanslag av 1,500 kronor för täckande av en under år 1916 förväntad
brist i omförmälda anslag till lyshållning, uppvärmning in. in. Genom
beslut den 30 december 1916 förklarade Kungl. Maj:t emellertid
denna framställning icke föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd.
Sedan ifrågavarande för år 1916 beräknade brist numera blivit till
sitt verkliga belopp fastställd, har styrelsen i underdånig skrivelse den 6
augusti 1917 hemställt om beredande av vederbörligt anslag för täckande
av samma brist. Styrelsen anför i sin skrivelse härom:
Av skolans räkenskaper framgår, att utgifterna för lyshållning, uppvärmning
in. m. (omkostnaders konto) under år 1916 uppgått till 9,068 kronor 44 öre, under
det att härför disponerats 5 073 kronor, varav 900 kronor ordinarie statsanslag. 3,400
kronor extra statsanslag och 773 kronor ersättningsmedel, varjämte 54 kronor 60 öre
täckts av anslaget till bibliotek och övriga samlingar. Den övriga bristen 3,940 kronor
84 öre har förskottsvis täckts av besparade inskrivnings- och terminsavgifter (2,370
kronor 29 öre) samt behållning å aftonskolans anslag (1,570 kronor 55 öre), vilken är
avsedd till underhåll och nyanskaffning av inredningsmateriell.
Av det å extra stat för år 1917 anvisade anslaget å 3,400 kronor till lyshållning,
uppvärmning m. m. hava 2,880 kronor beräknats till koks. Då vid årets början fanns
ett kokslager av omkring 1,100 hektoliter, som betalats under år 1916, samt ytterligare
erfordras omkring 550 hektoliter, vilka, ehuru uppgörelse om leverans härav ännu ej
kunnat träffas, enligt uppgift från sakkunnigt håll dock säkerligen icke kunna erhållas
under 6 kronor för hektoliter, kommer att under år 1917 åtgå ungefär 3,300 kronor
till inköp av koks och sålunda en brist å vid pass 400 kronor att uppstå,
i. 36. i''
Täckande
av b- ist i stil
ten för tek
liiska elemen
fa^skolan i
Härnösand.
86
Åttonde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
Av det å extra stat för år 1918 till samma ändamål anvisade anslaget å 5,400
kronor äro 4,950 kronor avsedda till anskaffande av 1,050 hektoliter koks. Då till
grund för denna beräkning låg ett kokspris av 3 kronor för hektoliter, men medelpriset
under år 1918, alldenstund koksen under första och i avseende på bränsleförbrukning
ojämförligt drygaste hälften av året kommer att betinga ett pris av minst 6
kronor för hektoliter och någon avsevärd sänkning av priset under senare hälften av
året knappast torde vara att förvänta, icke torde kunna sättas under 5 kronor 50 öre
för hektoliter, kommer under år 1918 att åtgå cirka 9,075 kronor till inköp av koks
och sålunda att uppstå en brist å 4,125 kronor.
Då vid slutet av år 1916 inga besparade inskrivnings- och terminsavgifter fuutios
och de under åren 1917 och 1918 inflytande inskrivnings- och terminsavgifterna
till största delen åtgå för andra skolans oundgängliga behov, såsom renhållning, annons-
och tryckningskostnader, arvode till skolläkaren m. m., har styrelsen ingå medel
till sin disposition för täckande av ovan omförmälda beräknade brister å tillsammans
4,525 kronor, så vida ej skolan återfår de 3,940 kronor 84 öre, som för täckande
av den under år 1916 uppkomna bristen förskotterats av besparade inskrivnings- och
terminsavgifter samt behållning å aftonskolans anslag.
Styrelsen får fördenskull anhålla, att Kungl. Maj:t täcktes bereda tekniska elementarskolan
i Härnösand ett fyllnadsanslag av 3,940 kronor 84 öre till täckande avovannämnda
under år 1916 uppkomna brist samt att detta anslag måtte få av skolan
åtnjutas redan år 1918.
På grund av nådiga remisser hava underdåniga utlåtanden i ärendet
avgivits av kammarrätten, efter hörande av dess revisionsavdelning, den
4 oktober 1917 och av statskontoret den 13 december 1917.
Kammarrättens revisionsavdelning har vid sitt yttrande fogat ett utdrag
ur skolans räkenskaper för år 1916, utvisande att bland inkomsterna
å kontot för omkostnader upptagits dels ett lån från kontot för inskrivnings-
och terminsavgifter å 2,370 kronor 29 öre, dels ock ett lån från
aftonskolans anslags konto å 1,570 kronor 55 öre, eller sålunda tillhopa
förenämnda belopp å 3,940 kronor 84 öre; och har revisionsavdelningen,
under förklaring att nämnda utdrag syntes avdelningen fullt belysande
för bedömande av den utav skolstyrelsen gjorda framställningen, åberopat
detsamma såsom sitt yttrande i ärendet, Å utdraget är av vederbörande
revisor tecknad påskrift, att räkenskaperna, i vad de röra de i utdraget
upptagna konti, granskats utan anmärkning.
Kammarrätten har såsom utlåtande i ämnet åberopat det av revisionsavdelningen
avgivna yttrandet.
1 statskontorets utlåtande har anförts:
Såvitt framgår av det i kammarrätten upprättade utdraget av elementarskolans
räkenskaper för år 1916 har någon verklig brist i samma räkenskaper icke uppstått
under sagda år, ehuruväl för bestridande av utgifterna å omkostnaders konto, å vilket
utgifterna för bränsleanskaffning föras, tagits i anspråk behållningarna å inskrivningsoch
terminsavgifters konto samt aftonskolans anslags konto med sammanlagt 3,940
kronor 84 öre.
Åttonde huvudtiteln: 1918 Ars tilläggsstat■ 87
Vid 1914 års senare riksdag beviljades ett anslag av 374 kronor för täckande
av brist i Härnösands tekniska elementarskolas räkenskaper för år 1914, vilken brist
liksom i nu förevarande fall härledde sig från stegrade bränslepris. Att döma av statsverkspropositionens
framställning i ämnet togs — i motsvarighet till vad förhållandet
är i föreliggande underdåniga framställning — icke vid bedömandet av anslagsbehovet
hänsyn till möjligen förefintliga besparingar å elevavgifter och därmed jämförliga medel.
Statskontoret vill emellertid erinra om ett senare, jämförligt fall, då vid beräknande av
brist, för vars täckande anslag begärts, förfarits på motsatt sätt. I statsverkspropositionen
till 1917 års riksdag äskade Kungl. Maj:t ett anslag av 2,010 kronor för täckande
av under år 1915 uppkommen brist i staten för tekniska elementarskolan i Örebro.
Av statsverkspropositionen framställning i ämnet ävensom av de till samma framställning
hörande handlingarna inhämtas, att vid sistnämnda skola elevavgifterna såväl i
normala fall som särskilt under år 1915 fått tagas i anspråk för lyshållning, uppvärmning
m. m. vid skolan ävensom att sagda års räkenskaper för skolan på det hela
visade eu verklig brist till det belopp, för vilket anslag av Kungl. Maj:t begärdes och
sedermera av riksdagen beviljades.
Med hänsyn till sist berörda förhållande anser statskontoret, att de vid tekniska
elementarskolan i Härnösand förefintliga elevmedel ävensom andra därmed jämförliga
tillgångar böra tagas i anspråk jämväl för bränslebehovets tillgodoseende för år 1916.
Skulle det visa sig, att icke heller med tillhjälp av dessa medel skolans utgifter för
bränsle m. m. låta sig bestridas, torde framdeles fiågan om statsbidrag för täckande
av uppkommande brist i räkenskaperna få upptagas till prövning.
Det synes statskontoret föreligga så mycket mindre skäl att för närvarande av
riksdagen äska anslag för ifrågavarande ändamål, som det av skolstyrelsens framställning
framgår, att orsaken, att för utgifterna för bränsleanskaffning under år 1916 måst
anlitas även andra medel än de därför egentligen avsedda, till väsentlig del varit den,
att under året anskaffats och betalats ungefär två tredjedelar av hela koksbehovet för
år 1917.
Statskontoret kan alltså icke tillstyrka, att fyllnadsanslag för närvarande beredes
tekniska elementarskolan i Härnösand till det av skolstyrelsen ifrågasatta beloppet.
I enlighet med statskontorets mening synes mig förevarande framställning
om täckande av ifrågavarande brista 1916 års medel till »lyshållning,
uppvärmning m. m.» icke böra bifallas. Då emellertid, med hänsyn till
de sedan år 1916 ytterligare stegrade pris på för skolan erforderligt
bränsle, vilka pris med säkerhet icke torde komma att under den närmaste
framtiden i nämnvärd mån sjunka, de för åren 1917 och 1918 för här
ifrågavarande ändamål beviljade extra anslagen, enligt vad handlingarna i
ärendet utvisa, komma att visa sig otillräckliga samt ej heller andra medel
för ändamålet stå skolan till förfogande, synes med största sannolikhet
kunna beräknas, att skolans räkenskaper för sistnämnda två år komma att
utvisa en brist av sammanlagt minst det uppgivna beloppet 4,525 kronor,
varav största delen torde komma att falla på år 1918.
Oaktat styrelsen — under förhoppning att dess anhållan om ovannämnda
fyllnadsanslag bleve beviljad — icke framställt begäran om bere
-
Departe mentschefen -
88
Åttonde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
dande av medel till täckande av beräknad brist i de för ifrågavarande
ändamål för åren 1917 och 1918 anvisade anslagen, vill jag ifrågasätta,
huruvida icke, i betraktande av nödvändigheten av att erforderliga medel
icke komma att saknas för uppehållande av skolans verksamhet under
år 1918, ett särskilt anslag, motsvarande förenämnda belopp å 4,525 kronor,
bör beviljas, och torde detsamma höra uppföras på tilläggsstat för
år 1918.
Jag tillstyrker alltså, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att till täckande av under åren 1917 och 1918 beräknad
brist i de för tekniska elementarskolan i Härnösand
för nämnda år gällande stater anvisa på tilläggsstat
för år 1918 ett förslagsanslag, högst 4,525 kronor.
Åttonde huvndtitcln: 1918 drs tilläggsstat.
89
Understöd åt vetenskap m. m.
1. Basbiologiska undersökningar. Under åberopande av vad jag [37.]
förut denna dag anfört till statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden Rasb.oiogivid
anmälan av anslagsbehov under riksstatens åttonde huvudtitel för år sktt u.ndersök
1919, punkten 247, hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå
riksdagen
dels att till ökande av det såsom understöd åt docenten
Herman Lundborg till utförande av rasbiologiska
undersökningar på extra stat för år 1918 anvisade anslaget
å högst 6,000 kronor, bevilja för samma år ett
belopp av 3,500 kronor, därav 1,500 kronor till avlönande
av biträden åt Lundborg vid statistiska bearbetningar
m. m.;
dels ock att för ändamålet anvisa på tilläggstat för
år 1918 ett förslagsanslag, högst 3,500 kronor.
2. Resestipendier samt läroböckers, tidskrifters och lärda [3g.j
verks utgivande. I anslutning till vad jag förut denna dag anfört Re^stipenunder
punkten 249 av det vid årets statsverksproposition i utdrag fogade dier Bamt
statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden, hemställer jag, det Eders tfd»krifters‘
Kungl. Rlajrt täcktes föreslå riksdagen och
att till förstärkande av det under riksstatens åttonde utgivande*
huvudtitel uppförda reservationsanslaget till resestipendier
samt läroböckers, tidskrifters och lärda verks utgivande
anvisa på tilläggsstat för år 1918 såsom förslagsanslag
ett belopp av högst 25,000 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand.
12
so
Åttonde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
[39.]
Kxtra lfinetillftgg.
[40.]
Löneförbättring
åt vissa
vaktmästare
och med dem
jämförliga
befattn ngsb
av are.
[41.]
Krigstidstil
lägg och
krigs ti dshjälp.
Diverse.
1. Extra lönetillägg. Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet
anfört till statsrådsprotokollet över finansärenden denna dag
i fråga om beredande åt vissa statens tjänstemän och betjänte av ett extra
lönetillägg för år 1918 att uppföras å tilläggsstat för innevarande år, hemställer
jag, det Eders Kungi. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att till beredande, i enlighet med de i nyssnämnda
statsrådsprotokoll angivna grunderna, av extra lönetillägg
för år 1918 åt en del tjänstemän och betjänte i vissa
till ecklesiastikdepartémentet hörande ämbetsverk och
kårer anvisa på tilläggsstat för år 1918 såsom förslagsanslag
ett belopp av 5,000 kronor.
2. Löneförbättring åt vissa vaktmästare och med dem jämförliga
befattningshavare. Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet
förut denna dag anfört till statsrådsprotokollet över finansärenden
i fråga om avlåtande till riksdagen av förslag angående löneförbättring
åt vissa vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare,
får jag° hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att, i avbidan på proposition angående löneförbättring
åt vissa vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare,
beräkna för ändamålet under åttonde
huvudtiteln på tilläggsstat för år 1918 ett förslagsanslag,
högst 80,000 kronor.
3. Krigstidstillägg och krigstidshjälp. För beredande av krigstidstillägg
och krigstidshjälp under år 1917 åt befattningshavare i statens
tjänst anvisade 1917 års riksdag på extra stat för år 1918 under åttonde
huvudtiteln ett förslagsanslag av 1,860,000 kronor.
Under hänvisning till vad chefen för finansdepartementet förut denna
dag anfört i fråga om beredande av krigstillägg och krigstidshjälp under
innevarande år åt befattningshavare i statens tjänst, får jag hemställa, det
täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen
Åttonde liuradtitoln: 1918 drs tilläggsstat. 91
att, i avvaktan på proposition angående krigstidstillägg
och krigstidshjälp under år 1918 åt befattningshavare
i statens tjänst, tills vidare under åttonde huvudtiteln
beräkna på tilläggsstat för år 1918 ett förslagsanslag
av 4,900,000 kronor.
4. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. 1 anslutning
till vad jag anfört under punkten 254 i det vid årets statsverksproposition
fogade utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden, får
jag. hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att för bestridande av kostnader för kommittéer och
utredningar genom sakkunniga anvisa på tilläggsstat för
år 1918 ett förslagsanslag av 180,000 kronor.
5. Förstärkande av ordinarie reservationsanslaget till extra utgifter.
Under åberopande av vad jag anfört under punkten 253 i det vid
årets statsverksproposition fogade utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden,
hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att
till förstärkande av det ordinarie reservationsanslaget
till extra utgifter anvisa på tilläggsstat för år
1918 ett förslagsanslag, högst 9,000 kronor.
6. Ersättning för förskott. Enligt vad statskontoret i underdånig
skrivelse den 14 december 1917 anmält, hava av nämnda ämbetsverk eller
Kungl. Maj:ts befallningshavande i länen förskjutits följande belopp, vilka
torde böra under åttonde huvudtiteln anmälas till ersättande av riksdagen
på tilläggsstat för år 1918, nämligen:
1) jämlikt kungl. brev den 2 maj 1902 och den
17 september 1914 till bestridande av kostnader för
ortnamnskommitlén .................................................................. kronor 1,173: —
2) jämlikt kungl. brev den 21 november 1913, den
17 november 1916 samt den 23 mars, den 23 april och
den 8 juni 1917 till bestridande av kostnader för fornminnesoårdskommittén
............................................................ > 5,211: 64
3) jämlikt kungl. brev den 13 oktober 1916 till
bestridande av kostnader för ersättning åt extra beoakning
sb iträden vid naturhistoriska riksmuseets offentliga
förevisningar............................................................... » 830: —
[42.]
Kommittéer
och utrednin
gar genom
sakkunniga
[43.J
Förstärkande
av ordinarie
reservationsanslaget
till
extra utgifter.
L44.J
Ersättning
för förskott
92 Åttonde huvndtiteln: 1918 års tillffggsstat,
4) jämlikt kungl. brev den 17 december 1915 till
bestridande av kostnader för nattlig bevakning vid kungl.
biblioteket .................................................................................... kronor
5) jämlikt kungl. kungörelse den 14 november 1902
till bestridande av kostnader för transport av handlingar
till landsarkiv ............................................................... »
6) jämlikt kungl. brev den 22 juni 1917 till gäl
dande
av tilläggsavgift för uppvärmning av domkapitlets
i Visby expeditionslokal................................................... »
7) jämlikt kungl. brev den 3 maj 1912, den 28
mars 1913, den 21 februari 1914, den 26 februari 1915,
den 28 januari 1916 och den 27 februari 1917 till bestridande
av ersättning åt vissa församlingar till följd
av lindring i främmande trosbekännares skattskyldighet »
8) jämlikt kungl. brev den 3 december 1915, den
1 september och den 24 oktober 1916 samt den 17
augusti 1917 till bestridande av kostnader för bibelkommissionen
............................................................................. »
9) jämlikt kungl. brev den 23 december 1915 och
den 1 december 1916 till bestridande av kostnader för
psalmboksnämnden ............................ >
10) jämlikt kungl. brev den 24 november 1916 till
bestridande av ersättning åt kyrkoherden P. Nilsson
för kostnader för ett psalmboksförslag............................. »
11) jämlikt kungl. brev den 31 mars och den 23 september
1916 samt den 9 februari och den 3 augusti 1917
till bestridande av kostnader för koralbokskommittén ... »
12) jämlikt kungl. brev den 23 september 1916 till
bestridande av kostnader för inlösen av ett antal exemplar
av »Musica såöra»..................................................... »
13) jämlikt kung], brev den 18 juni 1910, den 23
december 1914, den 1 december 1916 samt den 20 januari,
den 30 mars, den 4 maj och den 24 augusti 1917
till bestridande av kostnader för sakkunniga för fortsatt
beredande av frågor angående reglering av prästerskapets
löneförmåner efter avdrag av på grund av
kungl. brev den 12 maj 1917 anvisade 2,590 kronor...... >
14) jämlikt kungl. brev den 1 oktober 1915, den 28
januari, den 2 juni, den 27 oktober, den 8, den 15 och
den 19 december 1916 samt den 30 mars och den 11
900: —
*61: 41
400: -
80,218: 81
12,077: 44
2,395: 35
400: —
15,536: 37
7,965: —
8,136: ti
Åttonde huvudtiteln : 1918 års tilläggsstat.
september 1917 till bestridande av kostnader för kyrkoJondskam
m ittén........................................................................... kronor
15) jämlikt Kung!. Maj:ts utslag den 13 november
1914 till bestridande av ersättning åt konsistorienotarien
A. Radhe för utbetalda anmärkning]smedel..................... »
16) jämlikt kungl. brev den 31 juli, den 13 och
den 20 oktober 1916 samt den 27 februari 1917 till
bestridande av kostnader för anordnande av en konstutställning
i Köpenhamn ........................................................ »
17) jämlikt kungl. brev den 22 december 1916 till
bestridande av Sveriges andel i kostnaderna för den
internationella jordmätningen................................................... »
18) jämlikt kungl. utslag den 12 november, den 10
och den 31 december 1915, den 24 mars och den 30
december 1916 samt den 2 mars 1917 till bestridande
av kostnader för ersättning till vederbörande för vissa
i anledning av kammarrättens utslag till offentliga
kassor inbetalda anmärkning smedel................................... »
19) jämlikt kungl. brev den 9 juli, den 8 oktober
och den 3 december 1915, den 19 december 1916 samt
den 20 januari, den 4 april, den 1 och den 8 juni
samt den 10 augusti 1917 till bestridande av kostnader
för kommittén för omorganisation av gymnastiska centralinstitutet
m. m................................................................... >
20) jämlikt kungl. brev den 5 juli, den 1 och den
22 november 1912, den 17 september 1914, den 13 oktober,
den 5 och den 9 november samt den 31 december
1915, den 21 januari, den 28 april och den 1 december
1916 samt den 20 april, den 14 juni och den 17
augusti 1917 till bestridande av kostnader för lärarlönenåmnden
......... »
21) jämlikt kungl. brev den 21 augusti och den 12
oktober 1917 till bestridande av kostnader för sakkunniga
för utarbetande av förslag beträffande elementarlärarnas
m. fl. ställning i disciplinärt avseende m. m. »
22) jämlikt kungl. brev den 19 december 1916 till
förstärkande av folkskolöverstyrelsens expensanslag *
23) jämlikt kungl. brev den 18 augusti 1916 till
tryckning av folkskolöverstyrelsens utlutande över jolkundervisningskommitténs
betänkande rörande fortsättningsskolan
................................................................................. »
*98
29,189: 98
1,264: 65
8,637: 32
908: -
14,487: 19
13,948: 5b
50,432: 94
901: 10
5,554: 49
1,308: 75
[44.]
94 Åttonde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
24) jämlikt kungl. brev den 3 november 1916 samt
den 16 februari och den 2 mars 1917 till bestridande
av kostnader för sakkunniga för fortsatt utredning av
frågorna om den lägre tekniska under visning en,för tsätt
ningsskolan
och den lägre handelsunder visning en ......... kronor 14,704: 25
25) jämlikt kungl. brev den 1 juni 1912, den 19 december
1913, den 27 oktober, den 1 och den 15 december
1916 samt den 20 januari, den 16 och den 23 februari,
den 9 och den 30 mars, den 22 juni och den 13 juli 1917
till bestridande av kostnader för katekesnämnden ......... » 20,766: 23
26) jämlikt kungl. brev den 27 juni 1916 och den
23 april 1917 till bestridande av kostnader för sakkunniga
för fortsatt utredning av frågan om ändrade bestämmelser
rörande klockarinstitutionen.............................. » 2.451:75
Summa kronor 300,260: 39
De av mig nu angivna förskott, för vilka statskontoret begärt ersättning,
avse tiden intill den 1 november 1917. Enligt hittills tillämpad
praxis skulle förskotts utgifter, vilka utbetalats under november och december
1917, komma att hos Kungl. Maj:t anmälas till ersättande först i december
1918 tillsammans med liknande utgifter för tiden januari—oktober 1918.
I sammanhang med avvecklandet av förskottsförfarandet bör givetvis, såsom
jämväl kassaförlagskommittén och statskontoret förutsatt, ändring härutinnan
göras. Av de utvägar, som i sådant avseende stå till buds, anser
jag, i anslutning till vad chefen för finansdepartementet förut denna dag
till statsrådsprotokollet över finansärenden anfört i ämnet, den lämpligaste vara,
att så snart utredning vunnits om dessa förskottsutgifters belopp, desamma
anmälas till täckande av 1918 års riksdag på tilläggsstat för samma år.
Erforderliga medel härför, approximativt beräknade till ungefär en sjättedel
av de i statskontorets förenämnda skrivelse angivna förskottsutgifterna
för tiden till den 1 november 1917, eller således för åttonde huvudtiteln
till ungefär 50,000 kronor, torde emellertid, i enlighet med vad chefen
för finansdepartementet därom uttalat, nu böra tagas i beräkning å 1918
års tilläggsstat. Sedan ifrågavarande förskott blivit av statskontoret hos
Kungl. Maj:t anmälda till ersättande, torde jag få återkomma till frågan
om deras täckande.
Med hänsyn till grundsatsen om anslags bestämmande till jämnt tal
av kronor torde beloppet för de nu av statskontoret anmälda förskotten
böra nedsättas till 300,260 kronor samt för utjämnande av tilläggsstatens
Åttonde huvudtiteln: 1918 drs tilläggsstat. 95
slutsumma beloppet för täckande av ytterligare förskottsutgifter under år
1917 beräknas till 50,077 kronor.
Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
dels till täckande av de utav statskontoret nu till
ersättande anmälda förskotten anvisa på tilläggsstat för
år 1918 såsom förslagsanslag ett belopp av högst 300,260
kronor;
dels och därutöver till täckande av ytterligare förskottsutgifter
under år 1917 beräkna å 1918 års tillläggsstat
såsom förslagsanslag ett belopp av högst
50,077 kronor.
Sammanfattning av anslagen å tilläggsstaten.
I enlighet med vad jag sålunda anfört, har jag låtit uppgöra en sammanställning
(se bil.) av samtliga de medelsbehov, som jag här ovan föreslagit
skola tillgodoses genom anslag å tilläggsstat för år 1918. Såsom
framgår av denna sammanställning erfordras ett belopp av sammanlagt
6,567,400 kronor, vilket i sin helhet torde böra utgå av andra statsinkomster
än lånemedel.
Vad departementschefen sålunda yttrat, tillstyrkt
och hemställt, täcktes, på tillstyrkan av statsrådets övriga
ledamöter, Hans Maj:t Konungen gilla och bifalla;
och skulle utdrag av detta protokoll tillställas finansdepartementet
till ledning vid avfattandet av Kungl.
Maj:ts proposition till riksdagen angående tillägo-sstat
för år 1918.
Ur protokollet:
Punkt
j Sida.
Sammanställning av anslagen under åttonde huvudtiteln
å tilläggsstat för år 1918.
10
12
14
10
11
12
Ecklesiastikdepartementet.
Departementet.
Övergångsstat, förslagsanslag, högst...........................................................
Arkiv, bibliotek och museer.
Arkiv.
Registrering av vissa rättshistoriska källor, förslagsanslag, högst ....................
Bibliotek.
Okade utgifter för uppvärmning av pedagogiska bibliotekets lokaler, förslagsanslag,
högst ....................................................................................................
Museer.
Nationalmuseet:
Ändringsarbeten inom nationalmuseibyggnaden, reservationsanslag ................
Reparation av nationalmuseibyggnadens fasader, reservationsanslag ...............
Naturhistoriska riksmuseet:
Nattlig bevakning vid etnograSska avdelningen, förslagsanslag, högst............
Täckande av brist i expensanslaget, förslagsanslag, högst...............................
Nordiska museet, förslagsanslag, högst.........................................................
Kulturhistoriska museet i Lund, förslagsanslag, högst.....................................
Akademier m. m.
Vetenskapsakademien.
Understöd för utgivande av vetenskapliga skrifter, reservationsanslag ................
_ Meteorologiska centralanstalten.
Inköp av nederbördsmätare och snöskärmar, reservationsanslag.........................
Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien.
Konserveringsålgärder beträffande S:t Karins kyrkoruin i Visby, reservationsanslag.
Kronor.
2,400
2,400
600
57.000
100,000
1,500
59,600
20.000
5,000
15,000
1,700
7,400
97
w ol so | 2» Ö 9T |
| Kronor. |
— |
| Universiteten, den medicinska undervisningen m. m. Lunds universitet. |
|
18 | 13 | Tilläggsanslag till inredande av nya lokaler för historiska museet, reservationsanslag | 33,821 |
22 | 14 | Förstärkande av materiellanslagen till vissa institutioner, reservationsanslag......... Serafinierlasarettet. | 32,635 |
31 | 15 | Brist i serafimerlasarettets räkenskaper, förslagsanslag, högst.............................. Gemensamma universitetsändamål. | 98,520 |
34 | 16 | Kurser i skyddskoppympning, reservationsanslag ............................................ Farmacetitiska institutet. | 1,125 j |
34 | 17 | Institutet, förslagsanslag, högst................................................................... Undervisningsanstalter för barnmorskor m. m. | 13,275 |
35 | 18 | Täckande av brist i allmänna barnbördshusets stat, förslagsanslag, högst ........... Allmänna skolväsendet. Det högre skolväsendet. | 72,202 |
— | * | Högre lärarinneseminariet: |
|
36 | 19 | Lokalbyra, kurs för husmödrar, inredningsarbeten, förslagsanslag, högst............ Statens läroverk: | 9,775 i |
36 | 20 | Lokal åt läroverksöverstyrelsen, förslagsanslag, högst .................................... Kommunala mellanskolor: | 4,000 | |
37 '' | 21 | Tillfällig löneförbättring åt vissa lärare vid kommunala mellanskolor, förslags-anslag ............................................................... ................................ Folkundervisningen. Folkskolöverstyrelsen: | 7,500 ! |
42 | 22 | Lokal åt folkskolöverstyrelsen, förslagsanslag, högst....................................... Folkskoleseminarier: | 4,000 |
42 | 23 | Brist i folkskoleseminariernas stater, förslagsanslag, högst .............................. | 90,000 |
45 | 24 | Inredning och möblering av nybyggnaden för folkskoleseminariet i Lund m. m., | 65,000 ! |
53 | 25 | Ekonomibyggnad för undervisning i trädgårdsskötsel vid folkskoleseminariet i | i 19,000 1 |
58 | 26 | Ålderstillägg åt en lärarinna vid folkskoleseminariet i Umeå, förslagsanslag, | 300 |
| Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 2 käft. (Nr 2.) | 13 |
98
'' gs | C | —------:l "--:------------- -■ |
|
B* — | 3 7? | Fortbildningskurser för lärare vid folkskolor och småskolor: | Kronor. |
|
|
| |
; 58 | 27 | Fortbildningskurser i allmänhet, reservationsanslag | 7,400 |
; 58 | 27 | Särskilda fortbildningskurser i gymnastik, reservationsanslag | 10,300 |
58 | 27 | Särskilda fortbildningskurser i skolträdgårdsskötsel, reservationsanslag | 3,700 |
58 | 27 | Särskilda kurser i simning och livräddning, reservationsanslag | 500 |
|
| Folk- och småskolor: |
|
58 | 28 | Svensk undervisning för svenska barn i utlandet, förslagsanslag, högst............... | 5,400 j |
62 | 29 | Sextonde allmänna svenska folkskollärarmötet i Göteborg, förslagsanslag, högst... | 6,000 ! |
|
| Abnopmundervisningen. |
|
64 | 30 | Täckande av brist i staten för institntet och förskolan för blinda å Tomteboda, för- |
|
|
| slaosanslaa, högst ............................... | 86,420 |
1 72 | 31 | Täckande av brist i staten för förskolan för blinda i Växjö, förslagsanslag, högst... | 10,000 i |
75 | 32 | Täckande av brist i staten för den med drottning Sofias stiftelse förenade vård- |
|
1 |
| anstalten, förslagsanslag, högst ..................... | 49,500 |
|
| Den tekniska undervisningen. |
|
j 80 | 33 | Okade medel till utgifter för bränsle, lyshållning m. m. vid tekniska högskolan, för- |
|
|
| slagsanslag, högst ........................ | 100,000 |
82 | 34 | Resestipendier för lärare vid tekniska högskolan, reservationsanslag........ | 1,800 1 |
83 | 35 | Täckande av brist i staten för tekniska elementarskolan i Örebro, förslagsanslag, högst | 1,765 |
85 | 36 | Täckande av brist i staten för tekniska elementarskolan i Härnösand, förslagsanslag, |
|
|
| högst ......................................... | 4,525 |
|
| Understöd åt vetenskap, vitterhet och konst m. m. |
|
89 | 37 | Rasbiologiska undersökningar, förslagsanslag, högst | 3,500 |
89 | 38 | Förstärkande av reservationsanslaget till resestipendier samt läroböckers, tidskrifters |
|
|
| och lärda verka utgivande, förslagsanslag, högst | 25,000 |
|
| Diverse. |
|
90 | 39 | Extra lönetillägg, förslagsanslag ......... | 5,000 |
90 | 40 | Löneförbättring åt vissa vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare, |
|
|
| förslagsanslag, högst......... | 80,000 |
90 | 41 | Krigstidstillägg och krigstidshjälp, förslagsanslag | 4,900,000 |
91 | 42 | Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, förslagsanslag | 180,000 |
91 | 43 | Förstärkande av ordinarie reservationsanslaget till extra utgifter, förslagsanslag, högst | 9,000 |
91 | 44 | Ersättning för förskott, förslagsanslag, högst | 350,337 1 |
|
| Summa | 6,567,400 1 |
Stockholm 1918, Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B.
Nionde huvudtiteln: 1918 års t/l/äggsstat.
1
Tilläggsstaten för år 1918.
Nionde huvudtiteln.
Utdrag av protokollet över jordbruksfonden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet d Stockholms slott den 14
januari 1918.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern EdéN,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,
Statsråden: Petersson,
Schotte,
Petrén,
Nilson,
Löfgren,
friherre Palmstierna,
Rydén,
Undén,
Thorsson.
Efter att hava hänvisat till vad till statsrådsprotokollet över finansärenden
den 31 december 1917 yttrats angående uppgörande av en tillläggsstat
för år 1918, redogjorde departementschefen, statsrådet Petersson,
för de frågor, som rörde regleringen av utgifterna under nionde huvudtiteln
å berörda tilläggsstat, samt anförde därvid följande.
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 saml. 2 Käft. (Nr 2.)
1
o
Nionde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
[1-1
Diverse behov
vid
centralanstalten
för försöksväsendt
på jordbruksområdet.
A. Lan t hushållningen.
1. Diverse behov vid centralanstalten för försöksväsendet på
jordbruksområdet.
i)å styrelsen för centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet
i skrivelse den 12 november 1917, som av lantbruksakademien
med tillstyrkan överlämnats till Kungl. Maj:t, framlade förslag till inkomst-
och utgiftsstat för centralanstalten för år 1918, upptog styrelsen
utgifter till belopp av 36,300 kronor, som icke kunde täckas av anstaltens
statsanslag eller övriga inkomster. Vid ärendets föredragning den 21
december 1917 fastställde Kungl. Maj:t stat för anstalten utan dessa
ökningar. Då åtminstone vissa av dessa emellertid torde vara av beskaffenhet
att de måste tillgodoses, lärer anslag därtill.böra utverkas
av riksdagen.
Beträffande sagdav ökningar inhämtas av styrelsens ovannämnda
skrivelse huvudsakligen följande.
Den stegring i prisen å arbete och allehanda varor, som gjort sig gällande
under kristiden, hade haft till följd, att det redan under år 1916 endast genom
avsevärda inskränkningar och undanskjutande av för tillfället ej nödvändiga utgifter
lyckats halla utgifterna vid centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet
inom det beviljade statsanslaget. Under år 1917 hade detta ej varit möjligt, utan
den fastställda staten syntes skola komma att överskridas i avseende på åtskilliga
utgiftsposter, och styrelsen skulle, sedan det vid årets slut visat sig, med vilket
belopp staten måst överskridas, till Kungl. Maj:t inkomma med anmälan därom.
Vid uppgörande av förslag till stat för år 1918 hade man utgått från, att
någon förbättring i prisläget å arbete och varor ej vore att påräkna, utan därför
måst i detsamma avsevärt höja åtskilliga utgiftsposter över det belopp, vartill
de varit upptagna i staten för år 1917.
Föl- att visa huru stor stegringen av priset på åtskilliga förbrukningsvaror
vid försökslaboratorierna varit, hänvisades till en bilagd skrivelse från föreståndaren
för centralanstaltens kemiska avdelning, upptagande för denna avdelning en kostnadsökning,
utom för bränsle och lyse, av 1,850 kronor.
Priset på bränsle hade mer än tredubblats. Utgiften för hithörande varor
samt lyse hade måst beräknas sammanlagt 7,375 kronor högre än i föregående
års stater.
Till följd av stegringen i prisen å järnvägsbiljetter hade i kostnaden för
reseersättningar åt föreståndare och överassistenter samt personer tillkallade till
det nämndsammanträde, då förslag till planen för följande års försöksverksamhet
skulle upprättas, måst beräknas en höjning av 5,500 kronor. Det sålunda upptagna
beloppet skulle komma att visa sig tillräckligt endast under förutsättning, att biljettprisen
å järnvägarna ej ytterligare höjdes under det år förslaget gällde. Denna
utgiftspost kunde ej heller begränsas genom inskränkning i resorna, utan att försöken
å andra platser inskränktes eller lämnades utan nödig tillsyn.
Nionde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat. ::
Utgiften för tryck hade höjts med 3,500 kronor, beroende pa den inträdda
starka stegringen i prisen å såväl sättning och tryckning soin papper.
Den största stegringen visado dock utgiftsposten för byggnaders och vägars
underhäll. Redan under Hora föregående år hade tjänstemännen vid centra hitintill ten
upprepade gånger klagat över, att deras bostäder voro så kalla, afl vistelse i dem
under vintern medförde verklig lära för hälsan. För att avhjälpa denna svära
olägenhet hade styrelsen beslutat att anlägga värmeledning i bostadsbyggnaderna,
ett arbete som under år 1916 utförts i två av dessa samt i eu institutionsbyggnad.
Sedan emellertid priset å dylika anläggningar stigit till omkring det tredubbla, hade
man måst tills vidare avstå frän att fortsätta härmed, och för att utröna vilka
åtgärder skulle vara mest verksamma för köldens utestängande både styrelsen låtit
verkställa en grundlig undersökning av de utav plank uppförda bostadsbyggnaderna.
Då brädfodringen borttagits, både befunnits, att plankorna i väggarna samt karmar
gistnat i sär och att dessutom fyllningen mellan de dubbla brädlagen, som under
snedtaken bildade en del av rumsväggarna, sammansjunkit, vilket allt förklarade,
att bostäderna blivit mycket kalla och dragiga. Det både därför blivit nödvändigt
att grundligt ombona byggnaderna genom löstagning av brädfodring, drivning kring
alla karmar och i sprickorna mellan planken m. in., varmed följde omtapetsering
och ommålning i en del av rummen. Dessa arbeten hade under sommaren
1917 slutförts i två bostadsbyggnader och delvis gjorts i ytterligare tre, men måste
.slutföras i dessa senare och även företagas i ännu tre bostadsbyggnader av plank,
för att dessa skulle bliva i det skick, som deras innehavare borde hava rätt att
fordra. För att under år 1918 kunna utföra dessa reparationer hade styrelsen i
förslaget till stat nödgats höja den förut för byggnaders underhåll m. m. upptagna
summan med 11,500 kronor.
Utöver de ökningar, som föranletts av den inträffade prisstegringen, hade
för avdelningarna för husdjursskötsel och entomologi begärts ökade belopp för utvidgning
av avdelningarnas verksamhet. För den förra avdelningen föranleddes detta
av de maktpåliggande undersökningar på fodercellulosa och diverse nödfoder, som
avdelningen måst upptaga på grund av den under kristiden uppkomna foderbristen,
under det att den betydliga ökningen i förslagsstaten för den entomologiska avdelningen
funne sin förklaring i en önskan, att avdelningen måtte bliva i tillfälle
att mer, än med hittills disponibla anslag varit möjligt, ägna sig åt självständiga
vetenskapliga arbeten.
Av dessa anledningar hade utgifterna i statförslaget måst upptagas till
sammanlagt 36,300 kronor över det av riksdagen för centralanstalten beviljade anslaget
och hemställde styrelsen, att Kungl. Maj:t ville bereda tillgång till detta för
fortgången av anstaltens verksamhet erforderliga belopp.
Det bör anmärkas, att utom de av styrelsen i dess skrivelse särskilt
angivna belopp upptagits i förslaget kostnadsökningar för jordbruksavdelningen
med 350 kronor, för avdelningen för husdjursskötsel
med 2,725 kronor, för avdelningen för lantbruksbotanik med 200 kronor,
för avdelningen för entomologi med 1,800 kronor och för avdelningen för
bakteriologi med 1,500 kronor, tillhopa 6,575 kronor. I dessa belopp
äro inräknade de i styrelseus skrivelse omförmälda men ej där till siffran
4
Monde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
[1.]
Departements
chefen.
[2.]
Tillskott till
krigstidstillägg
för
lantbruksingenjörer.
angivna höjningarna för avdelningarna för husdjursskötsel och entomologi.
Härigenom framkommer slutsumman av 36,300 kronor.
Den lämnade utredningen synes mig ådagalägga behovet av
att ökade medel beredas centralanstalten för år 1918. Då anslagsökningarna
i allmänhet bero av dyrtiden — även de för de särskilda
avdelningarna avsedda, vilka huvudsakligen orsakas av högre pris på
förbrukningsartiklar och arbetshjälp — samt behovet av byggnadernas
bättre ombonande ej torde kunna avvisas, finner jag mig böra göra
erinran allenast mot den ökning, som orsakas av utvidgning av den
entomologiska avdelningens verksamhet, vilken ökning synes kunna
anslås till 1,300 kronor. Att för innevarande år anvisa medel till sådan
utvidgning kan jag icke tillstyrka. Totalbehovet sänkes härigenom till
jämnt 35,000 kronor.
Emellertid har efter avlåtandet av styrelsens statförslag ytterligare
höjning i biljettprisen skett, varjämte Kungl. Maj:t förklarat sig ämna
föreskriva höjning i dagtraktamentenas belopp. Härigenom uppkomma
ytterligare kostnader, vilka synas kunna anslås till 5,000 kronor, så att
anslagsbehovet stegras till 40,000 kronor.
Styrelsen har icke ifrågasatt'' något anslag för mötande under år
1919 av ökade utgifter av motsvarande slag som vissa av de nu ifrågavarande.
Därest sådant behov kommer att föreligga, torde det därför
böra tillgodoses medelst tilläggsanslag nästa år.
Jag hemställer nu, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till diverse behov vid centralanstalten för
försöksväsendet på jordbruksområdet under år 1918 å
tilläggsstat för samma år anvisa ett reservationsanslag
av ............................................ .................. kronor 40,000.
2. Tillskott till krigstidstillägg för lantbruksingenjörer.
I en till Kungl. Maj:t den 5 december 1917 ingiven skrift har
styrelsen för föreningen statens lantbruksingenjörer anfört följande.
»Enligt beslut vid innevarande års riksdag åtnjuta statens lantbruksingenjörer
i likhet med övriga befattningshavare i statens tjänst under år 1917 krigstidstillägg
uppgående till 15 procent av den till nämnda tjänstemän utgående lönen. Lantbruksingenjörernas
inkomster av tjänsten utgöras emellertid endast till en del av
den från statsmedel utgående lönen, under det att huvudparten av inkomsterna
erhållas genom sådana tjänstegöromål, för vilka ersättning beräknas enligt särskilda
taxor, nämligen dels arvodestaxan av år lb65, vilken taxa år 1886 omarbetades till
Nionde huvudtiteln: 1918 års tllläggsstat. 5
överensstämmelse med det vid den tiden antagna metermåttet, dels lantmäteritaxan
av år 1909.
Enär lantbruksingenjörerna icke erhållit något krigstidstillägg å dessa enligt
taxa beräknade ersättningar, hava de uppenbarligen kommit i sämre ställning än
andra statstjänstemän med hänsyn till den lindring i dyrtidens bördor, som krigstidstillägget
varit avsett att giva. I detta sammanhang torde jämväl böra framhållas,
att innevarande års riksdag medgivit tillskott till krigstidstillägg för år 1917
med visst belopp till vissa andra tjänstemän för inkomster av arbete enligt ovannämnda
lantmäteritaxa, vilken är gällande för eu avsevärd del av lantbruksingenjörernas
tjänsteförrättningar.
I det av löneregleringskommittén den 17 november 1909 avgivna underdåniga
betänkandet rörande reglering av löneförhållandena för statens lantbruksingenjörer
finnes intagen en av kommittén uppgjord tabell utvisande dessa tjänstemäns inkomster
och utgifter på grund av förrättningar i tjänsten. Enligt denna tabell hade
nettoinkomsterna inom 19 län. varifrån uppgifter i dessa delar erhållits, beräknats
för åren 1906—1908 till i medeltal 4,000 kronor per år av förrättningar i tjänsten,
avlöningen å stat oberäknad. Genom tillkomsten av 1909 års taxa på arvode för
lantmäteriförrättningar inträffade emellertid en minskning av denna nettoinkomst,
vilken minskning har av lantbruksstyrelsen uti dess underdåniga utlåtande den 22
juni 1909 rörande väckt fråga om förbättrade löneförmåner till ovannämnda tjänstemän
beräknats till omkring 7» av dittills gällande arvodesbelopp. Några senare
uppgifter om lantbruksingenjörernas ifrågavarande nettoinkomster föreligga icke,
men kunna de i anslutning till såväl vad ovan nämnts som även och i synnerhet
på grund av de, såsom här närmare kommer att framhållas, oerhört ökade utgifterna
i tjänsten för närvarande beräknas till i medeltal endast 3,000 kronor per år.
I förenämnda av löneregleringskommittén uppgjorda tabell hava även lantbruksingenjörernas
utgifter för tekniskt biträde samt rit- och skrivbiträde, ritmaterialier,
kontorshyra och dylikt intagits och beräknats uppgå för ovanberörda 19 län
till i medeltal 3,200 kronor per år och län. Rörande dessa utgifter få vi i underdånighet
framhålla följande. Lantbruksingenjörstjänsten kan icke uppehållas av
lantbruksingenjören ensam utan erfordras därtill i regeln såväl ett eller flera tekniska
biträden, vilka icke få anställas utan att hava godkänts av lantbruksstyrelsen, som
även kontorsbiträden för rit- och skrivgöromål. Tjänsten kräver sålunda i allmänhet
tre, ofta flera, personers arbete, vilka afla äro hårt berörda av de senare årens
allt mer stegrade dyrtidssvårigheter. Medan ifrågavarande utgifter redan år 1908
beräknades till i medeltal 3,200 kronor för varje lantbruksingenjör, hava de sedan
den tiden oupphörligt stegrats, synnerligast under de senaste åren på grund av de
oerhört ökade priserna för kontorshyra, lyse och värme samt för alla skriv- och
ritmaterialier och instrument, telefon m. in., varjämte avlöningarna till tekniska
biträden samt rit- och skrivbiträdena måst avsevärt höjas för att i möjligaste mån
underlätta dessa personers existens under dyrtiden. Ifrågavarande utgifter kunna
därför numera icke beräknas lägre än till i medeltal 4,000 kronor för varje lantbruksingenjör,
och uppgå sålunda dessa tjänstemäns bruttoinkomst av förrättningar
i tjänsten^ avlöningen å stat oberäknad, för närvarande till 7,000 kronor i medeltal
per år.
Av det ovan anförda torde framgå, att lantbruksingenjörerna i avseende på
sin tjänsteutövning intaga en särställning, som icke äger full motsvarighet hos
6 Nionde huvudtiteln: 1918 års ti/läggsstat.
någon annan grupp av statstjänstemän, liksom även att lantbruksingenjörerna genom
uppbärandet av det krigstidstillägg, som beviljats dem enbart å den fasta lönen,
vilken såsom av ovanstående torde framgå belöper sig till endast omkring l/s av
bruttoinkomsterna, icke tillnärmelsevis beretts samma möjlighet som andra statstjänstemän
att uthärda dyrtidens tryck.
Med anledning av vad sålunda blivit här framhållet får styrelsen för föreningen
statens lantbruksingenjörskår härigenom i underdånighet hemställa, att Eders
Kungl. Maj:t täcktes till 1918 års riksdag framlägga särskild proposition om beredande
av löneförbättring för nämnda år till ordinarie eller tillförordnad innehavare
av lantbruksingenjörsbefattning, förutom genom dem tillkommande del av det krigstidstillägg,
som riksdagen kan komma att för år 1918 bevilja till befattningshavare
i statens tjänst, jämväl genom tillskott till detta krigstidstillägg till samma procent,
som bestämmes för krigstidstillägget, och beräknat efter en årlig inkomst av 7,000
kronor för sagda befattningshavare genom arbeten enligt gällande taxor.»
I utlåtande häröver den ti december 1917 har lantbruksstyrelsen
förklarat sig anse det billigt, att ifrågavarande befattningshavare för år
1918 bereddes tillfällig löneförbättring genom krigstidstillägg även å
inkomster på grund av arbeten enligt av Kungl. Maj:t fastställda taxor,
beräknade för varje befattningshavare till 7,000 kronor, samt hemställt
om åtgärders vidtagande i dylikt syfte.
Statskontoret har i utlåtande den 10 december 1917 anfört följande.
»Från det anslag, riksdagen å extra stat för år 1918 anvisat till tillfällig
löneförbättring åt vissa lantmätare, må, bland annat, under år 1917 såsom tillskott
till krigstidshjälp utgå till distriktslantmätare 300 kronor, till extra lantmätare
360 kronor samt till lantmäteriauskultant med arvode från medel å staten för lantmätare
i orterna 360 kronor. Ifrågavarande tillskottsbelopp hade av Eders Kungl.
Maj:t föreslagits med den utgångspunkt, att tillskottet jämte krigstidstillägget
sammanlagt för en var befattningshavare skulle uppgå till enahanda belopp, som
befattningshavaren skulle fått uppbära i krigstidstillägg, för den händelse hans tjänsteinkomst
i sin helhet utgått i form av avlöning å stat. Genom att riksdagen höjde
maximibeloppet av krigstidstillägget från av Eders Kungl. Maj:t föreslagna 600
kronor till 800 kronor, utan att motsvarande ändring vidtogs i fråga om de för
den tillfälliga löneförbättringen för lantmätarna föreslagna tillskottsbeloppen, blev
emellertid den av Eders Kungl. Maj:t föreslagna beräkningsgrunden för löneförbättringen
ej till fullo genomförd.
Den omständigheten att lantmätarna sålunda erhållit löneförbättring med hänsyn
till inkomst av förrättningar, för vilka ersättning utgår enligt taxa, utgör enligt
statskontorets uppfattning skälig anledning, att jämväl statens lantbruksingenjörer
beredes motsvarande förmån. I likhet med vad som tillämpats beträffande den tillfälliga
avlöningsförbättringen till lantmätarna torde emellertid ett eventuellt tillskott
till krigstidstillägg för lantbruksingenjörerna böra beräknas, icke såsom i den föreliggande
underdåniga framställningen föreslagits å iantbruksingenjörernas bruttoinkomst
enligt taxa, utan efter den nettoinkomst, som för sådant arbete erhålles.
I den underdåniga framställningen har bruttoinkomsten av taxeförrättningarna uppskattats
till i medeltal 7,000 kronor för år, vilken beräkning lantbruksstyrelsen
Nionde huvudtiteln: 1918 ärs titläggsstat. 7
godtagit, samt nettoinkomsten angivits uppgå till i medeltal 3,000 kronor årligen. j j}."]
Beträffande sistnämnda belopp är emellertid att märka, att då proposition om ny
avlöningsstat för statens lantbruksingenjörer framlades för 1910 års riksdag, föredragande
departementschefen utgick från att framdeles nettoinkomsten på grund av
arbete enligt taxa skulle komma att uppgå till 2,000 kronor för är. Det synes
statskontoret icke föreligga anledning att vid bestämmande av den tillfälliga löneförbättringen
för lantbruksingenjörerna utgå från högre inkomstsiffra än den av
departementschefen angivna.
I den föreliggande underdåniga framställningen omnämnes icke extra lantbruksingenjör,
möjligen emedan sådan befattningshavare avsetts att inrymmas
under uttrycket innehavare av lantbruksingenjörsbefattning’. Givet är, att ett
eventuellt tillskott till krigstidstillägg bör utgå jämväl till extra lantbruksingenjörerna,
då dessa i ungefär samma utsträckning som de ordinarie ingenjörerna lära hämta
sin inkomst från arbete enligt taxa. Under nämnda uttryck torde däremot icke
kunna inrymmas lantbruksstipendiat, som av lantbruksstyrelsen förordnas att i lantbruksingenjörs
ställe utföra vissa förrättningar. Det synes emellertid statskontoret
kunna sättas i fråga, om icke sådan stipendiat, vars arbetstid helt upptages av förrättningarna
ifråga, borde för den tid förordnandet omfattar beredas ett särskilt
arvode, svarande mot den tillfälliga löneförbättring, som kan komma att beviljas
lantbruksingenjörerna.
Vid bestämmandet av tillskottet till krigstidstillägget för lantmätarna togs
icke hänsyn till eventuellt intjänade ålderstillägg. Att detta oaktat maximibeloppet
för krigstidstillägget ej kom att överskridas, berodde på den ovan angivna omständigheten,
att tillskottet beräknades efter ett högsta belopp för krigstidstillägget av
bOO kronor. Därest för lantbruksingenjörerna tillskott till krigstidstillägg skulle
komma att beviljas, bör emellertid iakttagas, att tillskotten vederbörligen reduceras
för befattningshavare, som åtnjuta ålderstillägg.»
Enahanda motiv, som förelågo för beviljandet i fjol av tillskott Dcpartetill
krigstidstillägg åt praktiserande lantmätare och som föranleda mig menisebefen~
att senare i dag föreslå dylikt tillskott för nämnda lantmätare jämväl för
innevarande år, föreligga även beträffande lantbruksingenjörerna. Jag
tillstyrker därför, att dylikt tillskott för år 1918 beviljas lantbruksingenjörer
och extra lantbruksingenjörer ävensom lantbruksstipendiatcr,
vilka förordnas att i lantbruksingenjörs ställe utföra förrättning, för
den tid förordnandet varar.
T likhet med statskontoret anser jag tjänsteinkomsterna för arbete
enligt taxa böra beräknas för dessa tjänstemän till 2,600 kronor för
år räknat.
De bestämmelser, som må bliva fastställda angående krigstidstillägg
för innevarande år på grund av statsavlöning, böra i tillämpliga
delar gälla även för tillskottet. Ålderstillägg böra alltså tagas i beräkning.
Det för ändamålet erforderliga anslaget torde böra få förslagsanslags
natur.
8 Nionde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
Enligt gällande stat finnas 23 lantbruksingenjörer med 3,500 kronors
begynnelseavlöning och två ålderstillägg å 500 kronor, vartill för en
kommer ortstillägg å 400 kronor, samt 4 extra lantbruksingenjörer med
arvoden av 3,000 kronor. Vidare upptagas i stäten lantbruksstipendiater
med sammanlagd anställningstid av 60 månader å 150 kronor för månad,
motsvarande 5 dylika stipendiater för helt år med 1,800 kronors årsarvode.
Med hänsyn härtill och med tillämpning av de regler för krigstidstillägg
för innevarande år, som Kungl. Maj:t beslutat föreslå riksdagen,
har verkställd beräkning givit vid handen, att anslagsbeloppet
lämpligen bör bestämmas till 21,000 kronor.
På grund av vad sålunda anförts hemställer jag, att Eders Kungl.
Magt måtte föreslå riksdagen att
dels medgiva, att under år 1918 må till lantbruksingenjörer
och extra lantbruksingenjörer ävensom
till lantbruksstipendiater, vilka förordnas att i lantbruksingenjörs
ställe utföra förrättning, för den tid
förordnandet varar, utöver krigstidstillägg på grund
. av lön eller arvode, av statsmedel utgå tillskott därtill
på grund av inkomster för arbete enligt taxa, beräknade
för en var befattningshavare till 2,600 kronor
för år räknat;
dels förklara, att beträffande tillskott, som nu
nämnts, de angående krigstidstillägg för innevarande
år gällande bestämmelser skola i tillämpliga delar
lända till efterrättelse, med rätt för Kungl. Maj:t att
meddela de närmare föreskrifter, som kunna vara erforderliga
för tillämpning av dessa bestämmelser, med
iakttagande dels att såsom dylikt tillskott icke må utgå
grundanslag å 200 kronor, dels ock att krigstidstillägg
och tillskott därtill icke må tillhopa överstiga
det för krigstidstillägg medgivna högsta belopp;
dels ock för nu angivna ändamål såsom tillskott
till krigstidstillägg för lantbruksingenjörer å tilläggsstat
för år 1918 anvisa ett förslagsanslag
av................................................. kronor 21,000.
Nionde huvudtiteln: 1918 ärs tUläggsstat. It
3. Reparation å en byggnad vid hovbcslagsskolan vid Alnarp.
Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av
frågorna rörande regleringen för år 1919 av utgifterna under riksstatens
nionde huvudtitel anfört under punkten 4 hemställer jag, att Eders Kungl.
Maj: t måtte föreslå riksdagen
att för reparation å en byggnad vid hovbeslagsskolan
vid Alnarp å tUläggsstat för år 1918 anvisa ett
förslagsanslag, högst................................... kronor 1,400.
4. Täckande av brist å lantbruksinstitutets vid Ultuna expensanslag.
1 den av riksdagen godkända stat för lantbruksinstitutet vid Ultima,
som gällde före år 1918, fanns »till institutets övriga utgifter», d. v. s.
utöver avlöningar, upptagen en anslagspost å 34,760 kronor. I den
inkomst- och utgiftsstat, som Kungl. Magt för år 1917 fastställde för
institutet, blev i likhet med föregående år nämnda post uppdelad och
upptogs därvid liksom förut till bränsle och lyse ett belopp av 3,500 kronor.
I en till jordbruksdepartementet den 30 augusti 1917 inkommen
skrivelse bär styrelsen för nämnda institut anfört, att genom den alltjämt
fortgående hastiga prisstegringen å allt bränsle måste för år 1917
ett betydligt större underskott å bränsleanslaget uppstå än för aret förut.
Även om de besparingar, som kunde göras å andra utgiftsposter i staten,
användes till bränsleinköp, syntes sagda underskott icke kunna beräknas
lägre än till 12,000 kronor. Styrelsen hemställde därför om anvisande
av medel för täckande av denna brist.
Lantbruksstyrelsen har i utlåtande den 7 november 1917 erinrat,
att det av riksdagen år 1917 anvisade anslag å 3,000 kronor för täckande
av brist i institutets expensanslag för år 1916 icke räckt att täcka mer
än omkring hälften av sistnämnda års brist. Den nu begärda summan
av 12,000 kronor syntes därlör väl behövlig för år 1917.
På given anledning har därefter institutets rektor den 15 december
1917 meddelat, att årets brist syntes skola begränsas till omkring 10,000
kronor på grund av den blida hösten samt att en av institutionslokalerna
avstängts och att vedeldning i stor utsträckning användes.
Det synes mig önskligt, att ifrågavarande brist blir utan dröjsmål
ersatt och jag hemställer därför, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.) 2
[3.J
liepar a tion å
eu byggnad
vid hovbc•
slagsskolan
vid Alnarp.
[4.j
Täckande av
brist ä lantbruk
sinst itute
ta vid Ultima
expensanslag.
Departe
mentschefen.
10
Nionde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
[4.] att för täckande av uppkommen brist å 1917
års expensanslag- för lantbruksinstitutet vid Ultima å
tilläggsstat för innevarande år anvisa ett förslagsanslag,
högst.......................................................... kronor 10,000.
5. Täckande av brist å lantbruks- och mejeriinstitutets vid Alnarp
expensanslag.
[5.] Den före år 1918 gällande staten för lantbruks- och mejemnsti
Täckande
av tutet vid Alnarp upptog, utom avlöningar och ett belopp till täckande
bruka- och av eventuell förlust å mejerirörelsen, en anslagspost å 37,150 kronor
mejeriinsti- till • institutets Övriga utgifter. På grund av rådande dyrtid bär detta
\lnarp
expensanslag. För täckande av dylik brist för åren 1915 och 1916 har 1917 års riksdag
anvisat å extra stat ett förslagsanslag å högst 8,500 kronor.
Redan styrelsen för institutet redan i skrivelse den 24 november
1916 hemställt om ökning i expensmedlen för år 1917 med 10,100
kronor, vilken framställning emellertid ansågs icke böra föranleda något
förslag till 1917 års riksdag, har samma styrelse i skrivelse den 14
augusti 1917 återupptagit frågan och därvid anfört huvudsakligén följande.
Liksom andra statsinstitutioner hade institutet vid Alnarp kännbart berörts
därav, att priserna på de för institutets drift nödvändiga artiklarna, bränsle, löner,
dagsverken, byggnadsmaterialier och matvaror under krigsåren oupphörligt stegrats.
De av Kung!. Maj:t på förhand fastställda utgiftsstaterna för institutet hade av
denna anledning under åren 1915 och 1916 måst överskridas, för det förra med
omkring 3,500 kronor och för det senare med omkring 4,000 kronor. Genom Kung!
Maj:ts och riksdagens beslut hade dessa båda års brist blivit täckt. Även för år 1917
hade den fastställda utgiftsstaten, om institutets normala drift skulle uppehållas,
måst överskridas, men då institutets räkenskaper för år 1917 först under våren
år 1918 skulle avslutas, vore det givetvis omöjligt att redan i augusti år 1917
exakt beräkna bristens storlek. Kostnaderna för bränsle, den drygaste utgiftsposten,
hade redan under det gångna halvåret, trots ytterlig sparsamhet, uppgått till ungefär
samma belopp som för ett helt år under normala tider eller 6,000 kronor och under
sommaren hade en stegring av alla bränslepriser inträffat, vadan ett tillskott av
4,800 kronor för tiden oktober till och med december syntes vara behövligt. Därtill
komme ökade utgifter för renhållning med 1,000 kronor, för dagsverken och löner
. med ett beräknat belopp av 1,100 kronor, för kost för 7 frielever, som beräknats
till minst 700 kronor, samt för stegrade reparationskostnader — som uppstått dels
på grund av ett ökat antal byggnader, dels på grund av dyrtiden, dels på grund
av nödvändigheten att inlägga en elektriskt driven motor samt elektrisk belysning hos
kusk, eldare, städerska och vaktmästare — med 2,500 kronor. Tillsammans utgjorde
dessa belopp 10,100 kronor. Även med den största sparsamhet syntes alltså tillskottet
Nionde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
11
icke i runt tal kunna sättas lägre än till 10,000 kronor. Institutsstyrolsen har pä [5.]
grund härav hemställt, att Kungl. Maj:t måtte för täckande av denna brist ställa
10,000 kronor till styrelsens förfogande.
Lantbruksstyrelsen har i utlåtande deri 17 november 11)17 erinrat,
hurusom av det för täckande av 1916 års brist anvisade anslaget å 8,500
kronor erfordrats ett belopp av 7,531 kronor 31 öre. Den summa av
10,000 kronor, som Alnarpsstyrelsen nu begärde till täckande av motsvarande
brist för år 1917, ansåge lantbruksstyrelsen väl behövlig.
På given anledning har därefter institutets rektor den 17 december
1917 meddelat, att till följd av ytterligare höjda pris å koks och ved
bränsleanslaget syntes komma att överskridas med 7,000 kronor i stället
för förut beräknade 4,800 kronor, men att däremot överskridandena
syntes kunna begränsas å byggnadskontot till 2,000 kronor och för renhållning
till 800 kronor. Övriga brister syntes hava varit rätt beräknade.
Med iakttagande av dessa jämkningar befinnes bristen nu böra
uppskattas till 11,600 kronor.
Då denna brist synes böra täckas medelst anslag å innevarande Departementsårs
tilläggsstat, hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå chefenriksdagen
att
för täckande av uppkommen brist å 1917 års
expensanslag för lantbruks- och mejeriinstitutet vid
Alnarp å tilläggsstat för år 1918 anvisa ett förslagsanslag,
högst............................................... kronor 11,600.
6. Trädgårdsskolan vid Adelsnäs.
År 1909 uppförde riksdagen å riksstaten ett ordinarie anslag till [6.]
trädgårdsundervisuingen av 34,800 kronor, därav 10,000 kronor till ''J^äf9år^s{
upprätthållande av en trädgårdsskola i mellersta Sverige. För denna VÅfe»*».
skola hade uppgjorts följande kostnadsberäkning.
Inkomster.
Statsanslag..................................................... kronor 10,000
3,600 elevdagsverken å 2 kronor............... » 7,200 kronor 17,200
Utgifter.
Föreståndaren.............................
2 fasta lärare å 1,500 kronor
kronor 3,000
» 3,000
12
Nionde huvudtiteln: 1918 års ti/läggsstat.
Extra lärare.................................................... kronor 1,000
Kosthåll, bostad, tvätt och städning för
20 elever i 365 dagar k 1 krona ......... » 7,300
Diverse utgifter................................................ » 2,900 kronor 17,200.
På grund av ökade omkostnader för skolan, som är förlagd till
Adelsnäs i Östergötlands län, höjde 1914 års förra riksdag anslaget till
skolan till 12,000 kronor.
Na har styrelsen för nämnda trädgårdsskola i en till Kungl. Maj:t
ingiven skrift anfört, att under senaste åren en icke oväsentlig, förut
icke beräknad prisförhöjning å levnadsomkostnader in. m. ägt rum,
förorsakande innehavaren av skolan stora förluster. Enligt räkenskaperna
hade kosthållet vid trädgårdsskolans hushåll per man och dag
uppgått till 80 öre för år 1914, 82 öre lör år 1915, 1 krona 48 öre
för år 1916 och 1 krona 82 öre under första halvåret 1917..
I anledning härav har skolans styrelse anhållit, att årsanslaget
måtte höjas från 12,000 kronor till 15,000 kronor.
Lantbruksstyrelsen har i utlåtande häröver den 13 november 1917
anfört följande.
»Med den prisförhöjning å såväl livsmedel som å de flesta andra för skolhushållen
och skolorna nödvändiga förbrukningsartiklar, som under senaste åren
gjort sig gällande, synes det billigt, att årsanslaget till trädgårdsskolan vid Adelsnäs
liöjes. Visserligen har värdet av de av eleverna utförda dagsverkena i ganska hög
grad ökats, varigenom skolan bör kunna anses hava erhållit större inkomster än
förut, men denna ökning torde icke kunna anses motsvara de samtidigt höjda omkostnaderna.
Likaså bör det icke förbises, att innehavaren av trädgårdsskolan själv
kan producera en ganska avsevärd mängd av de för skolhushållet nödvändiga livsmedlen,
och då, därest priset å dessa stiga, orsaken härtill i främsta rummet är
att söka i de högre produktionskostnaderna, vilkas förnämsta faktor återigen är
priset å den mänskliga arbetskraften, kommer detta att på trädgårdsskolans inkomstsida
i viss mån uppväga de ökade livsmedelskostnaderna. Med hänsyn till
sagda omständigheter anser lantbruksstyrelsen en ökning av anslaget motsvarande
omkring 25 öre för elev och dag vara av omständigheterna påkallad. För de 20
elever, som vistas vid Adelsnäs trädgårdsskola, skulle efter nämnda beräkningsgrund
en ökning i anslaget med 1,825 kronor vara behövlig, vilken summa dock med
hänsyn till de extra kurser, som hållas vid skolan, synes böra utjämnas till
2,000 kronor.
På grund av vad sålunda blivit anfört och då ökningen i anslaget med avseende
å ovissheten, huru länge dyrtiden kommer att vara, synes böra beviljas
endast för ett år i sänder, får lantbruksstyrelsen i underdånighet hemställa, att
Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen att, för beredande av ökning i anslaget
till Adelsnäs trädgårdsskola för läroåret 1 november 1917—24 oktober 1918 å
Nionde huvudtiteln: 19/8 ärs t/lläggsstat.
VA
extra stat för år 1919 bevilja ett anslag av 2,000 kronor, med rätt för Eders Kung!. [6.]
Maj:t att av tillgängliga medel efter ingången av år 1918 utanordna sagda belopp.»
Statskontoret har i utlåtande den 7 december 1917 anfört, aftöa
rest en höjning i anslaget funnes böra vidtagas, densamma syntes
böra bestämmas till 2,000 kronor och till en början avse endast år
1918, samt att detta belopp borde uppföras å tilläggsstat.
Med hänsyn till de av rådande dyrtid föranledda kostnadsökningar ueparteav
olika slag anser jag en höjning av statsanslaget till denna skola ment!,c fen
vara för innevarande läroår befogad.
I avseende å beloppet har skolstyrelsen begärt 3,000 kronor,
under det att lantbruksstyrelsen och statskontoret förordat 2,000 kronor.
Lantbruksstyrelsen har grundat sitt förslag på en beräkning av 25 öres
ökning för dag och elev, varefter det härigenom erhållna beloppet avrundats
uppåt. Samma beräkningsgrund har lantbruksstyrelsen även
använt i fråga om föreslagen höjning av statsbidragen till lantbruksskolor,
för vilket ärende jag senare i dag skall redogöra. Jag vill
emellertid nämna, att jag beträffande lantbruksskolorna anställt en
beräkning ur andra utgångspunkter än lantbruksstyrelsen och grundat
densammä på erhållna uppgifter om de verkliga kostnaderna för dessa
skolor. Denna beräkning leder till, att kostnaderna för dessa skolor få
anses ökade med omkring 30 procent av statsanslaget till samma skolor.
Beträffande nu ifrågavarande trädgårdsskola har endast meddelats uppgift
å kostnaderna för elevernas kosthåll, vilka mer än fördubblats sedan
år 1914. Att utan vidare å denna skola tillämpa nyssnämnda procentsats,
30 procent, synes mig icke befogat. Dels har nämligen anslaget
till skolan så nyligen som år 1914 höjts med 2,000 kronor och dels
utgör vid denna skola statsanslaget en vida större del av inkomsterna
än vid lantbruksskolorna, vadan en lika stor kostnadsökning utgör
mindre procenttal av statsanslaget. Med hänsyn till dessa förhållanden
kan jag ansluta mig till lantbruksstyrelsens och statskontorets förslag i
fråga om beloppet, 2,000 kronor, som motsvarar 16 2/s procent av det
nuvarande statsanslaget. Anslag härtill bör utgå å tilläggsstat för
innevarande år.
På grund härav hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att såsom ökat statsbidrag för läroåret den 1
november 1917—den 31 oktober 1918 till trädgårdsskolan
vid Adelsnäs å tilläggsstat för år 1918 anvisa
ett förslagsanslag, högst ........................... kronor 2,000.
14
Nionde huvudtiteln: 1918 års ti/läggsstat.
7. Y andringsr ättare.
[7-]
Vandringarättare,
.
[8-].
Förstärkning
av reservationsanslaget
till hästavelns
förbättrande
■m. m.
Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av
frågorna rörande regleringen för år 1919 av utgifterna under riksstatens
nionde huvudtitel anfört under punkten 16 hemställer jag, att Eders
Kung], Maj:t måtte föreslå riksdagen
att såsom ytterligare bidrag till anställande av
vandringsrättare å tilläggsstat för år 1918 att av Ivungl.
Maj:t i mån av behov användas anvisa ett reservationsanslag
av......................................................... kronor 3,000.
8. Förstärkning av reservationsanslaget till hästavelns förbättrande
m. m.
Det ordinarie anslaget till hästavelns förbättrande består av ett
reservationsanslag, som i 1918 års stat upptagits till 369,400 kronor,
samt ett förslagsanslag, friheter, å 1,070 kronor. I reservationsanslaget
ingår ett särskilt anslag å 160,000 kronor till understödjande av prisbelöningar
av hästar. Denna del av anslaget höjdas vid 1917 års riksdag
med 60,000 kronor. Det återstående beloppet 209,400 kronor är
ställt till stuteriöverstyrelsens förfogande att användas enligt fastställda
avlöningsstater för styrelsen och hingstdepåerna samt till andra utgifter
för dessa depåer m. m. enligt meddelade föreskrifter. Till dessa ändamål
användas även till styrelsen och depåerna inflytande arrendemedel,
betäckningsavgifter och andra inkomster.
1 skrivelse den 27 september 1917 anmälde stuteri överstyrelsen,
att de senare årens prisstegringar å så gott som alla förnödenheter
föranlett, att även utgifterna för hingstdepåerna i hög grad ökats.
Ehuru vid 1917 års ingång hade å förenämnda till styrelsens disposition
ställda reservationsanslag å 209,400 kronor funnits en reservation av
72,609 kronor 89 öre, hade anslaget redan samma år visat sig otillräckligt.
Styrelsen funne sig därför nödsakad att göra framställning om
anvisande av ett särskilt belopp av 30,000 kronor för att användas till
inköp av hingstar för depåerna, en utgift, som eljest skolat bestridas
av ordinarie medel.
Genom beslut den 28 september 1917 biföll Kungl. Maj:t denna
framställning och anbefallde statskontoret att utanordna beloppet till
stuteriöverstyrelsen förskottsvis av under händer varande medel, mot
framtida ersättande.
15
Nionde huvudtiteln: 1918 års tUIäggsstat
Nu liar stuteriöverstyrelsen i skrivelse den 2 oktober 1917 hemställt
om erhållande av ökade medel för år 1918 och därvid anfört
huvudsakligen följande.
Därest hingstinköp komme att under år 1917 kunna verkställas för hela det
av Kungl. Maj:t den 28 september 1917 särskilt anvisade beloppet, 30,000 kronor,
komme den summa, som utöver arrendemedel m. m. behövde tagas i anspråk under
samma .år för styrelsen och depåerna, att uppgå till omkring 312,000 kronor.
Även om utgifterna för år 1918 icke komme att överstiga nämnda belopp,
skulle i alla händelser bristen under sistnämnda år utgöra något över 100,000 kronor,
enär sannolikt icke några reservationer å anslaget komme att förefinnas vid årets
början. Då det emellertid kunde befaras, att, trots alla besparingar, där sådana
kunnat göras, t. ex. genom minskning i foderrationerna, uppskov med reparationsarbeten
m. m., utgifterna vid statens hinstdepåer skulle komma att under år 1918
än ytterligare ökas, hade styrelsen från depåförvaltningarna infordrat förslag till
inkomst- och utgiftsstater för år 1918. De däri upptagna inkomsterna och medelsbehoven
vore sammanställda i en vid skrivelsen fogad tablå, vilken jämväl utvisade dels
stuteriöverstyrelsens egen budget försumma år dels ock motsvarande poster för år 1917.
Av denna tablå framginge, att överskottet år 1918 av utgifter, utöver de
till stuteriöverstyrelsen och hingstdepåerna inflytande arrendemedlen och annan
dylik uppbörd, beräknades utgöra:
för stuteriöverstyrelsen .......................................................................... kronor 18,000
» Strömsholms hingstdepå................................................................... » 139,000
» Flyinge hingstdepå ........................................................................... » 186,000
Summa kronor 343,000
Lades härtill de beräknade kostnaderna för hingstinköp................. » 60,000
utgjorde summan av de behov, som måste täckas av riksstatsanslag, kronor 403,000.
För bestridande av utgifterna år 1918 erfordrades alltså utöver
det ordinarie riksstatsanslaget...................................................... kronor 209,400
förstärkning därå med............................................................................. » 193,600
Summa kronor 403,000.
Ur förenämnda tablå må här antecknas, att för styrelsens egen
del för år 1918 i jämförelse med år 1917 ifrågasatts en ökning i behovet
av statsmedel å allenast 1,000 kronor för stegrade resekostnader.
Stora förändringar visa sig däremot beträffande depåerna, såsom framgår
av följande sammanställning.
Strömsholms hingstdepå.
Utgifter: | 1917 | 1918 |
Beklädnad till stallbetjäning............................... | ............... kronor 4,450 | 7,860 |
Löneved in. in...................................................... | .............. » 9,294 | 11,000 |
Furagekostnader ................................................. | ............... » 31,683 | 56,776 |
Lantbeskällares underhåll å stationer................. | ............... » 26,000 | 30,500 |
Avlöningar och övriga utgifter ........................ | ............... » 58,873 | 60,164 |
Kronor 130,300 166,300
16
tionde huvudtiteln 1918 års til/äggsstat.
Inkomster: | 1917 | 1918 |
Språngavgifter...................................................................... | kronor 18,600 | 22,500 |
Arrenden och jordbruket .................................................. | » 4,700 | 4,800 |
Att tillskjutas av anslagsmedel ....................................... | » 107,000 | 139,000 |
| Kronor 130,300 | 166,300 |
Flyinge hingstdepå. |
|
|
Utgifter: |
|
|
Beklädnad till stallbetjäning............................................... | kronor 2.500 | 7.000 |
Lönnved m. in..................................................................... | » 9,600 | 20,000 |
Furageinköp ...................................................................... | 50,000 | 78,000 |
Lantbeskällares underhåll å stationer................................ | > 35,000 | 40,000 |
Avlöningar och övriga utgifter ........................................ | » 65,900 | 77,600 |
| Kronor 163,000 | 222,600 |
Inkomster: |
|
|
Språngavgifter ................................................''■................. | kronor 30,000 | 30,000 |
Arrendemedel ...................................................................... | » '' 11,342 | 4,456 |
Jordbruket in. in................................................................. | » 658 | 2,144 |
Att tillskjutas av anslagsmedel ........................................ | » 121,000 | 186,000 |
| Kronor 163,000 | 222,600 |
Stuteriöverstyrelsen har i sin nu it råg: | avarande skrivelse | s vidare |
uttalat sig sålunda.
Anledningen till att nu en så betydlig förstärkning av anslaget till hästavelns
förbättrande som med 193,600 kronor måste begäras, oaktat anslaget även under de
senare åren med deras stora prisstegringar icke visat brist, berodde — utom på den i
ovannnämnda tablå närmare angivna ytterligare kostnadsökning, som måste befaras,
— jämväl därpå, att å anslaget förut funnits avsevärda reservationer, vilka emellertid
nu förbrukats. Att sådana reservationer kunnat uppkomma, hade till huvudsaklig
grund, att bingstdepåernas remontering under år 1914 och 1915 legat så gott som
fullständigt nere. För att hålla hingstdepåernas hästbesättning vid makt borde
årligen inköpas nya hingstar och hingstföl för ett värde av omkring 60,000 kronor.
Under år 1914 hade emellertid inköpen uppgått allenast till 16,268 kronor samt
är 1915 till 16,281 kronor eller tillhopa till 32,549 kronor i stället för en normal
inköpssumma av 120,000 kronor.
Det vore detta överskott, som gjort det möjligt att under åren 1915 och
1916 uppehålla hingstdepåernas verksamhet utan tillskott av extra medel.
Under år 1917 hade anslaget till hästavelns förbättrande måst tagas i anspråk
för en ny utgiftspost å omkring 6,000 kronor till ökade arvoden åt ordförande och
statens ledamöter i hästpremieringsnämnden.
Slutligen borde framhållas, att stuteriöverstyrelsens inkomster av arrendemedel
under år 1918 komme att minskas med 6,886 kronor, därigenom att de för
Flyinge hingstdepås räkning utarrenderade områdena Räfthagen och Kungsmarkerna
från och med den 14 mars 1917 blivit överflyttade till lantförsvaret, utan att ersättning
härför till stuteriöverstyelsen beviljats.
17
Monde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
Under det att sålunda svårigheterna att tillgodose de behov, vilka skulle j8. J
tyllas av anslaget till hästavelns förbättrande, alltjämt ökats genom stegrade utgifter
och minskade inkomster, hade å andra sidan betydande medel tillförts statsverket
genom andelar av försäljningssummorna för exporterade hästar. Dessa vinstmedel
hade under åren 1915 — 1917 uppgått till i runt tal .''<,200,000 kronor, varav
för budgetändamål ännu funnes disponibelt ett belopp av över 1,000,000 kronor.
Huru avsevärt det ökade medelsbehovet under anslaget till hästavelns förbättrande
än vore, hade alltså statsverket dock till godo en betydligt större tillgång av hit,
hänförliga medel.
På grund av vad sålunda anförts, såge sig stuveriöverstyrelsen nödsakad
hemställa, att Kungi. Maj:t täcktes hos riksdagen göra framställning om anvisande
å extra stat för år 1919 av ett anslag å 193,600 kronor till förstärkning av det
ordinarie reservationsanslaget till hästavelns förbättrande, med rätt för Kungl. Maj.t
att av tillgängliga medel redan år 1918 utbetala detta belopp.
I häröver den 20 oktober 1917 avgivet utlåtande tiar statskontoret
anfört:
»Den förevarande underdåniga framställningen synes statskontoret otvivelaktigt
giva vid handen, att för år 1918 ett avsevärt underskott är att påräkna å reservationsanslaget
till hästavelns förbättrande. Mot att redan nu vidtaga åtgärder för
bristens täckande kan visserligen göras den erinran, att behovet av anslagsfyllnad
icke redan nu kan med full säkerhet fastslås. Emellertid gäller det ett så avsevärt
belopp, att det icke torde vara lämpligt att uppskjuta reglerandet av bristen, till
dess att densamma kunnat räkenskapsmässigt bestämmas. Det synes statskontoret
vara så mycket större skäl att omedelbart vidtaga åtgärder i sådant syfte, som
medel finnas tillgängliga,- vilka enligt statskontorets uppfattning lämpligen kunna
för ändamålet tagas i anspråk, statskontoret syftar härmed på de under statskontorets
förvaltning stående s. k. hästförsäljningsmedel.
Stuteriöverstyrelsen har i den underdåniga skrivelsen uppgivit, att av hästförsäljningsmedlen
skulle finnas disponibelt ett belopp av över 1,000,000 kronor.
Härifrån bör emellertid dragas det anslag å 236,000 kronor, som innevarande års
riksdag för år 1918 anvisat för höjande av medelinköpspriset för remonter för år
1917 och för vars bestridande motsvarande belopp skall överföras från hästförsäljningsmedlen
till rikssatens inkomsttitel »diverse inkomster». Även med avdrag för
nu nämnda anvisning komma hästförsäljningsmedlen att uppgå till så avsevärt belopp,
att dessa medel böra kunna anlitas för den ifrågavarande bristens täckande. I anslutning
till det förfarande, som tillämpades beträffande anslaget för remontinköpsprisets
höjande, torde å tilläggsstat för år 1918 böra till förstärkning av reservationsanslaget
till hästavelns förbättrande uppföras ett förslagsanslag, högst 193,000 kronor,
varjämte å inkomstsidan enhanda belopp bör upptagas såsom förhöjd beräkningför
år 1918 å inkomsttiteln »diverse inkomster», till vilken titel i sådant fall beloppet
bör från hästförsäljningsmedlen överföras,»
Jag finner stuteriöverstyrelsen hava framlagt fullgiltiga skäl för Departementseu
förstärkning av reservationsanslaget till hästavelns förbättrande för chefen.
innevarande år. De meddelade uppgifterna utvisa, att den förnämsta
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 2 höft. (Nr 2.) 3
18 Nionde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
orsaken är höjning å prisen på furage, bränsle och beklädnad, vartill
kommer viss arrendeminskning vid Flyinge. Mot det av styrelsen beräknade
beloppet av den erforderliga förstärkningen, i avjämnat tal
193.000 kronor, har jag icke något att erinra.
Om än det synes sannolikt, att det ordinarie anslaget även för
år 1919 kommer att visa sig otillräckligt, anser jag någon ökning i
detsamma icke nu böra ske, då huvudsakliga anledningarna till den
nuvarande bristen äro att hänföra till dyrtiden och, om dessa förhållanden
fortfara, av 1919 års riksdag lämpligen torde äskas det tilläggsanslag
för samma år, som då må finnas nödvändigt. Stuteriöverstyrelsen
har ej heller nu ifrågasatt ändring i det ordinarie anslaget och jag har
förut i dag i förslaget till utgifter under nionde huvudtiteln för år 1919
bibehållit detsamma vid oförändrat belopp.
Det av statskontoret framställda förslaget att för beredande av
medel till det nu behövliga anslaget anlita hästförsäljningsmedlen biträder
jag. Enligt från statskontoret införskaffad uppgift innestodo den
15 december 1917 sådana medel till ett odisponerat belopp avi runt tal
775.000 kronor.
Emellertid torde enahanda förfaringssätt böra användas för täckande
av det av Kungl. Magt den 28 september 1917 anvisade förskottet,
30.000 kronor.
Inalles torde därför ett belopp av 223,000 kronor av förenämnda
hästförsäljningsmedel böra upptagas såsom inkomst i tilläggsstaten för år
1918, samtidigt som samma belopp anvisas såsom utgift under nionde
huvudtiteln.
I fråga om inkomstberäkningen vidtager chefen för finansdepartementet,
enligt vad han meddelat mig, härav föranledd åtgärd.
Jag hemställer nu, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att för täckande av ett av Kungl. Maj:t den 28
september 1917 anvisat förskott å 30,000 kronor för
hingstinköp samt till förstärkning med 193,000 kronor
av den till stuteriöverstyrelsens förfogande ställda delen
av ordinarie reservationsanslaget till tiästavelns förbättrande
anvisa å tilläggsstat för år 1918 ett förslagsanslag,
högst............................................................ kronor 223,000.
Nionde huvudtiteln: 1918 ärs tUläggsstat.
Ii)
9. Förstärkning av allmänna avdikningsanslaget.
Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av [9.]
frågorna rörande regleringen för år 1919 av utgifterna under riksstatens Forst/frk’Ufiu
nionde huvudtitel antört under punkten 45 hemställer jag, att hd ers avdikniugsKung!
Magt måtte föreslå riksdagen anslaget.
att till förstärkning av allmänna avdikningsanslaget
anvisa å tUläggsstat för år 1918 ett förslagsanslag,
högst........................................................... kronor 200,000.
10. Åtgärder för torvtillgångarnas tillgodogörande.
Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av [10.]
frågorna rörande regleringen för år 1919 av utgifterna under riksstatens
nionde huvudtitel anfört under punkten 46 hemställer jag, att Eders garnas tillKungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen . sofrande.
att till åtgärder för torvtillgångarnas tillgodogörande
å tUläggsstat för år 1918, att i mån av behov
användas, anvisa ett reservationsanslag
av........................................................ kronor 150,000.
11. Ökade reskostnad^- för tor vingenjörer och torvassistent.
Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av [11.]
frågorna rörande regleringen för år 1919 av utgifterna under riksstatens
nionde huvudtitel anfört under punkten 47 hemställer jag, att Eders torvingenjörcr
Kungl. Magt måtte föreslå riksdagen och
att för bestridande av ökade reskostnader för
statens torvingenjörer och torvassistent å tUläggsstat
för år 1918 anvisa ett förslagsanslag,
högst ............................................................. kronor 6,000.
20 Nionde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
12. Undersökningar av torvmarker i södra Sverige.
[12.] Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av
Undersök- frågorna rörande regleringen för år 1919 av utgifterna under riksstatens
marker i södra nionde huvudtitel anfört under punkten 50 hemställer jag, att Eders
Sverige. Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att för ökade kostnader för dels en förrådsstatistisk
undersökning medelst linjeinventering av torvtillgångarna
i Götaland och Svealand utom Dalarna,
dels, i samband därmed och inom samma område, en
rekognoscering av mossmarkerna närmast trafiklederna,
å tilläggsstat för år 1918 anvisa ett reservationsanslagav.
......................................................•............. kronor 18,000.
13. Utdikning av staten tillhöriga bränntorvmossar.
[13.] 1916 års torvkommitté har meddelat, att kommittén hade för avsikt
1''staten”till? * början av år 1918 till Kungl. Magt inkomma med förslag till vid
taga
bränn- tagande av åtgärder för anvisande för samma år av 300,000 kronor för
tnnmossar. fortsatt utdikning av staten tillhöriga bränntorvmossar.
. På grund härav hemställer jag, att Eders Kungl. Magt måtte
föreslå riksdagen
att i avbidan på den proposition angående anslag
för utdikning av staten tillhöriga bränntorvmossar, som
Kungl. Magt må komma att avlåta till riksdagen, för
detta ändamål å tilläggsstat för innevarande år beräkna
ett reservationsanslag av....................... kronor 300,000.
B. Fiskeriväseudet.
1. Undervisningskurser i navigation för bohuslänska fiskare.
l14.j Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av
Undervis- frågorna rörande regleringen för år 1919 av utgifterna under riksstatens
naMgatioii^ör nionde huvudtitel anfört under punkten 56 hemställer jag, att Eders
bohuslänska Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
fiskare.
Nionde huvudtiteln: 1918 års tillåggsstat 21
att såsom bidrag till anordnande av undervis- [14.
ningskurser och hållande av föredrag i navigation m. in.
lör bohuslänska hskare, under förutsättning att av*
Göteborgs och Bohus läns hushållningssällskap eller
landsting eller eljest för ändamålet tillskjutas minst
575 kronor, å tillåggsstat för år 1918 anvisa ett reservationsanslag
av ............................................... kronor 775.
2. Försäkring av fartyget Skagerak.
Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av qö 1
frågorna rörande regleringen för år 1919 av utgifterna under riksstatens Försäkring av
nionde huvudtitel anfört under punkten 60 hemställer i a tf, att Eders fartyget
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen '' gera
att till bestridande av ökade kostnader för försäkring
av fartyget Skagerak å tillåggsstat för år 1918
anvisa ett förslagsanslag, högst............... kronor 9,200.
3. Fiskehamnar.
Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av [16.1
frågorna rörande regleringen för år 1919 av utgifterna under riksstatens Fiskehamnar.
nionde huvudtitel anfört under punkten 63 hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till bestridande av kostnaderna för utförande
av vissa av fiskehamnskommissionen föreslagna hamnar
å tillåggsstat för år 1918 anvisa ett reservationsanslag
av.....................................................''............. kronor 400,000,
att enligt de närmare föreskrifter, Kungl. Maj:t må
finna gott meddela, användas för ifrågavarande ändamål
under villkor om kostnadsfri upplåtelse ej mindre
av själva området för hamnarna än även av det område
i land, som med hänsyn till den rörelse, som är
avsedd att bedrivas i hamnarna, bör avsöndras för det
gemensamma behovet.
22
Nionde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
[17-]
Diverse behov
vid skogshögskolan.
[18.]
Diverse behov
vid statens
sko g sförsöksanstalt.
[19.]
Specialundersökningar
rörande de
norrländska
skogarnas
föryngring.
C. Skogsväsendet.
1. Diverse behov vid skogshögskolan
Under åberopande av vad jag- förut denna dag vid anmälan avfrågorna
rörande regleringen för år 1919 av utgifterna under rikestatens
nionde huvudtitel anfört under punkten 67 hemställer jag, att Eders
Kungl. Magt måtte föreslå riksdagen
att för vissa under nämnda punkt för år 1918
angivna behov vid skogshögskolan å tilläggsstat för
innevarande år anvisa ett reservationsanslag
av..................................................... kronor 28,500.
2. Diverse behov vid statens skogsförsöksanstalt.
Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan avfrågorna
rörande regleringen för år 1919 av utgifterna under riksstatens
nionde huvudtitel anfört under punkten 68 hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att för vissa under nämnda punkt för år 1918
angivna behov vid statens skogsförsöksanstalt å tilllåg
g sstat för innevarande år anvisa ett reservationsanslag
av...................................................... kronor 18,750.
3. Specialundersökningar rörande de norrländska skogarnas föryngring.
Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan avfrågorna
rörande regleringen för år 1919 av utgifterna under riksstatens
nionde huvudtitel anfört under punkten 69 hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att för specialundersökningar rörande de norrländska
skogarnas föryngring i huvudsaklig överensstämmelse
med den år 1916 för riksdagen framlagda
plan å tilläggsstat för år 1918 anvisa ett reservationsanslag
av...................................................... kronor 4,600.
Nionde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
2::
4. Fortsättningsskolan vid Kloten.
Under åberopande av vad jag förut denna di\g vid anmälan av |2<4.
frågorna rörande regleringen för år 1919 av utgifterna under riksstatens Fortsättning,.
nionde huvudtitel anfört under punkten 72 hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till fortsättningsskolan vid Kloten å tilläggsstat
för år 1918 anvisa ett förslagsanslag,
högst ............................................................... kronor 2,100.
5. Släckning av skogseld.
Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av [21.
frågorna rörande regleringen för år 1919 av utgifterna under riksstatens Släckning av
nionde huvudtitel anfört under punkten 78 hemställer jag, att Eders ’,kogse''dKungl.
Magt måtte föreslå riksdagen
att till kostnader för släckning av skogseld å
tilläggsstat för år 1918 anvisa ett förslagsanslag
av........................................... kronor 50,000.
D. liantuiäteriväsendet.
1. Tillskott till krigstidstillägg in. m. för vissa lantmätare.
Med bifall till vad Kungl. Maj:t föreslagit i en till riksdagen den [22.]
16 april 1917 avläten pi''oposition nr 275 har riksdagen Tillskott m
dels medgivit, att under år 1917 finge såsom tillskott till krigstids- ^gg^m.
tillägg utgå av statsmedel till distriktslantmätare 300 kronor, till extra för vissa’
lantmätare 360 kronor och till lantmäteriauskultant med arvode från lantmtltarcmedel
å staten för lantmäteristaten i orterna 360 kronor;
dels förklarat, att för åtnjutande av sådant tillskott de angående
krigstidstillägg meddelade bestämmelser skulle i tillämpliga delar lända
till efterrättelse, med rätt för Kungl. Maj:t att meddela de närmare
föreskrifter, som för tillämpning av dessa bestämmelser kunde vara
erforderliga;
dels ock medgivit, att Kungl. Maj: t ägde att, i överensstämmelse
med av departementschefen tillstyrkta grunder, för år 1917 medgiva
24 Nionde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
tillskott av statsmedel jämväl åt kommissionslantmätare och vice kommissionslantmätare,
som fortfarande utövade praktisk verksamhet.
Tillika anvisade riksdagen för detta och visst annat ändamål ett
förslagsauslag å extra stat för år 1918 av högst 150,400 kronor. Beräkningen
utvisar, att härav 64,000 kronor avsågos för ifrågavarande
tillskott till krigstidstillägg m. m.
Ovannämnda av Kungl. Maj:t föreslagna och av riksdagen godkända
tillskottsbelopp grundade sig därpå, att en väsentlig del av de
praktiskt verksamma lantmätarnas tjänsteinkomster utgå efter lantmäteritaxan
på grund av verkställt arbete och att vanligt krigstidstillägg icke
finge beräknas å sådana inkomster samt att det ansågs befogat att genom
tillskott ge lantmätarna gottgörelse för det krigstidstillägg de sålunda
ginge för lustiga. Tillskottet avvägdes därför i Kungl. Maj:ts förslag i
överensstämmelse med reglerna för de av Kungl. Maj:t hos riksdagen
då föreslagna krigstidstilläggen åt statstjänstemännen, dock utan beaktande
av de tre ålderstillägg å 400 kronor varje, som kunna tillkomma distriktslantmätare.
Sagda regler innefattade i huvudsak 15 procents tillägg å
kontanta avlöningsförmåner, dock högst 600 kronor. Dåvarande departementschefen
beräknade, av i statsrådsprotokollet vid förenämnda proposition
närmare angivna grunder, att distriktslantmätare och extra lantmätare
erhölle från arbeten enligt taxa dubbelt så stor inkomst som statsavlöningeu
å respektive 2,000 och 1,600 kronor eller alltså respektive 4,000
och 3,200 kronor och att deras totalinkomst sålunda kunde anslås till
respektive 6,000 och 4,800 kronor. För bägge kategorierna skulle alltså
nvssnämnda maximum å 600 kronor för krigstidstillägget komma i
tillämpning och deras totalinkomst därefter uppgå till respektive 6,600 och
5,400 kronor. Det särskilda tillskott av statsmedel, som utöver de
dessa kategorier av tjänstemän på grund av deras statsavlöning tillkommande
krigstidstillägg å respektive 300 och 240 kronor krävdes för att
uppnå 600 kronors dylikt tillägg, vore alltså respektive 300 och 360
kronor. För de 30 auskultanter, som åtnjuta arvoden å 600 kronor
från medel å ordinarie staten för lantrnäteristaten i orterna, beräknade
samme departementschef inkomsten enligt taxa till 2,400 kronor och alltså
totalinkomsten av tjänsten till 3,000 kronor, varå 15 procent vore 450
kronor. Då härav 90 kronor erhölles såsom krigstidstillägg på grund av
arvodet, krävdes tillskottsbelopp å 360 kronor.
Antalet distriktslantmätare är 110 och antalet extra lantmätare 40.
För deras del krävdes ett tillskottsbelopp av tillhopa 47,400 kronor. För
de 30 auskultanterna med arvoden å staten krävdes 10,800 kronor.
Härtill kom visst belopp för de kommissionslantmätare eller vice kommis
-
25
Nionde huvudtiteln: 19/8 års tllläggsstat.
oionslantuiätare, som icke anställts å den nya staten men utövade praktisk [22.
lantmäteriverksamhet. Hela beloppet blev härigenom 64,000 kronor.
Riksdagen vidtog den jämkning i Kungl. Maj:ts förslag beträffande
krigst i d st i 11 ägg- till statstjänstemän, att förenämnda maximum å 600
kronor höjdes till 800 kronor. Någon ändring beträffande tillskottet
för lantmätarna vidtogs dock icke på grund härav.
För de oavlönade auskultanterna föreslog Kungl. Maj t i nämnda
proposition beviljande av ett antal nya arvoden. Riksdagen, som godkände
denna anordning, ökade antalet dylika arvoden utöver vad Kungl.
Maj:t föreslagit, så att för år 1018 utgå — jämte ovannämnda 30 arvoden
å staten — 96 arvoden å 600 kronor. Inalles finnas alltså för
innevarande år 126 auskultantarvoden.
Lantmäteristyrelsen har nu i skrivelse den 10 november 1917,
under förutsättning att krigstidstillägg av statsmedel komme att för löner
och arvoden utgå till distrikt slantmätare, extra lantmätare och auskultanter
efter samma grunder, som kunde bliva bestämda för andra befattningshavare
i statens tjänst, underställt Kungl. Maj:ts prövning frågan
om tillskott till dessa belopp på grund av samma befattningshavares
taxein kom sfer. Efter erinran om omförmälda beräkningar
och beslut år 1917 har styrelsen anfört huvudsakligen följande.
»Till grund för dessa beräkningar låg en utredning, varav inhämtas, att arvodena
för förrättningar, som utförts efter myndighets förordnande, nedgått från
1,237,780 kronor i medeltal för åren 1903 1909 till 950.386 kronor i medeltal för
åren 1910— 1914 och till 816,240 kronor för år 1915; att medeltalet för åren 1910 —
1914 så till vida vore missvisande, som i detsamma inginge arvoden för en del
förrättningar, som påbörjats före år 1910 och som därför skolat betalas efter den
äldre, högre taxan; att arvodessumman för år 1915 däremot vore tillfälligtvis låg;
att utom dessa förrättningar på grund av myndighets förordnande verkställdes även
andra förrättningar; att för tiden före år 1910 saknades statistik därom, men att
därefter årsinkomsten därav kunde anslås till 100,000 å 110,000 kronor; att inalles
lantmätarnas inkomster på grund av arbete enligt taxa således syntes kunna beräknas
till omkring 950,000 kronor, samt att statsavlöningen, som oberäknat ålderstillägg
uppginge till 302,000 kronor, alltså för kåren tagen såsom helhet utgjorde
knappt en tredjedel av dess inkomster efter taxa.
På sätt ovan meddelats uppgår det beslutade vederlaget för utebliven mot
krigstidstillägget på statsavlöningen svarande förhöjning i taxan till 47,400 -f10,
800 kronor eller 58,200 kronor. Detta belopp utgör endast 6.12 6 procent av
ovanstående till 95 0,000 kronor beräknade bruttoinkomster av taxan.
Anledningen till att resultatet på detta sätt blivit för lantmätarnas del otillfredsställande
synes bero på trenne omständigheter.
Främst torde i denna del böra erinras om att uti ovan omförmälda beräkningar
en förväxling synes hava skett mellan brutto- och nettoinkomst av taxan.
Då man å ena sidan kommit till det resultat, att statsavlöningen utgjorde för kåren,
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.) 4
26
Nionde huvudtiteln: 1918 ärs tUläggsstat.
[22.]
tagen såsom helhet, knappt en tredjedel av dess inkomster enligt taxa — vilket
givetvis innebär att statsavlöningen uppgår till 1 . och taxeinkomsterna till 7, av
totalinkomsterna — men å andra sidan antagit, att distriktslantmätare och extra
lantmätare erhölle från arbeten enligt taxa dubbelt så stor inkomst som statsavlöningen,
har man nämligen uppenbarligen rört sig i förra fallet med bruttoinkomsten
och i det senare med nettoinkomsten. Att beräkna det vederlag, varom här är
fråga, å nettoinkomsten måste givetvis leda till ett otillfredsställande för att icke
säga orättvist resultat. Det förhåller sig nämligen så, att distriktslantmätare och
extra lantmätare hava utgifter för rit- och skrivbiträden, för kontorshyra, värme,
lyse, telefon, rit- och skrivmaterialier, instrument och annan utrustning. Givet är.
att dessa utgifter, vilka samtliga skola bestridas av tjänstemännen själva, under år
1917 ökats med långt mer än 15 procent, liksom att någon ersättning härför icke
gives, om vederlaget beräknas å nettoinkomsten efter taxa.
Den andra anledningen till ovanberörda för tjänstemännens del ogynnsamma
resultat ligger däri, att man vid beräkningen utgått ifrån ett maximum för krigstidstillägg
av 600 kronor, under det riksdagen höjde detsamma till 800 kronor,
vilket icke iakttogs vid riksdagens beslut beträffande ifrågavarande del av lantmäterikåren.
Slutligen torde böra erinras om, att flertalet auskultanter, som äro sysselsatta
med praktisk lantmäteriverksamhet alla utom 30 — icke erhållit något mot
krigstidstillägg svarande vederlag. Såsom sådant kan nämligen enligt lantmäteristyrelsens
mening icke räknas de arvoden till belopp av 600 kronor för varje, som
anvisats till 96 auskultanter, utan torde dessa arvoden böra betraktas såsom en
ersättning för den taxenedsättning, som skedde vid den nya organisationens genomförande,
och de försämrade befordringsutsikter samma organisation medförde för de
yngre tjänstemännen. Ovanberörda 96 auskultanter äga att under år 1917 bekomma
krigstidstillägg med 15 procent å 300 kronor eller 45 kronor. Övriga auskultanter
erhålla under år 1917 varken krigstidstillägg eller tillskott till sådant.
Ovanberörda omkostnader för verksamhetens bedrivande böra för en distriktslantmätare
efter förhållanden, som gällde år 1914, beräknas i genomsnitt till 1,300
kronor och för en extra lantmätare till 900 kronor. Deras totalinkomster av taxa
böra antagas vara respektive 4,500 kronor och 3,600 kronor. Deras nettoinkomster
av taxa böra till följd härav beräknas till respektive 3,200 kronor och 2,700 kronor.
Vid sådant förhållande och under förutsättning att maximum av krigstidstillägg och
vederlag tillhopa — det senare i detta fall beräknat rättvisligen endast å nettoinkomsten
av taxa — bestämts till 800 kronor, hade någon tillämpning av detta
maximum icke ifrågakommit.
Med ledning av vad sålunda anförts torde vara tydligt, att ifrågavarande
vederlag eller tillskott till krigstidstillägg för att lantmätarna skulle beredas samma
förmån, som genom krigstidstillägget kommit andra befattningshavare i statens tjänst
till del, lämpligen bort beräknas på följande sätt:
för varje distriktslantmätare 15 procent å 4,500 kronor = 675 kronor,
» » extra lantmätare 15 » » 3.600 » — 540 »
» » auskultant 15 » » 2,400 » — 360 »
Detta utgör tillhopa för 110 distriktslantmätare, 40 extra lantmätare och 180
auskultanter 142,650 kronor eller 15 procent på 951,000 kronor.
Då såsom ovan meddelats till ifrågavarande tjänstemän endast anvisats
Nionde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat. 27
58,200 kronor, har ifrågavarande reglering alltså för dem medfört en förlust å
84,450 kronor. 1 själva verket har förlusten i fråga varit icke oansenligt större
till följd därav, att omkostnaderna givetvis stigit avsevärt mer än 15 procent, vartill
kommer, att bruttointäkterna av taxa under året säkerligen komma att uppgå
till minst 1,000,000 kronor.
Sedan numera uppgifter finnas angående lantmätarnas inkomster av taxa för
år 1916, har verkställd undersökning visat, att lantmätarnas inkomster av taxa i
genomsnitt för närvarande kan beräknas till sistnämnda belopp. För år 1918 bör
till sistnämnda belopp läggas 100,000 kronor till följd av den ändring i lagstiftningen
rörande förfarandet vid avsöndring av jord, som vid början av sistnämnda
år träder i kraft. För samma år kan alltså till grund för beräkningarna läggas en
totalinkomst av taxa till belopp av 1,100,000 kronor.
Detta belopp bör fördelas mellan samma antal tjänstemän, som ovan uppgivits,
dock med den ändring, att antalet auskultanter bör höjas från 130 till 150.
Fördelningen bör lämpligen ske på följande sätt:
varje distriktslantmätare 5,000 kronor eller för 110 ........................... 550,000 kronor
» extra lantmätare 4,000 » » » 40 160,000 »
» auskultant 2,600 » » » 150 390,000 »
Summa 1,100,000 kronor.
Lantmäteristyrelsen anser, att ifrågavarande vederlag för år 1918 bör beräknas
på grund av denna fördelning och utgå utan avkortning till samma procent
som krigstidstillägg för samma år kan komma att utgå för andra befattningshavare
i statens tjänst.
Som emellertid antalet auskultanter icke kan exakt uppgivas, synes det erforderligt,
att blivande anslag får naturen av förslagsanslag. Detta är även betingat
av hänsyn till de kommissionslantmätare och vice kommissionslantmätare,
vilka ännu kvarstå i tjänsten och vilka torde böra behandlas analogt med vad som
skett för år 1917. Under detta år har emellertid icke någon kommissionslantmätare
eller vice kommissionslantmätare gjort framställning om avlöningsförbättring av det
slag, varom här är fråga, och föga sannolikt torde vara, att under år 1918 så
kommer att ske av flera än 2 å 3.»
Över. denna lantmäteristyrelsens framställning har utlåtande den
14 december 1917 avgivits av 1917 års lantmäterikommission, som därvid
anfört följande.
»Kommissionen anser sig kunna utgå ifrån såväl att krigstidstillägg kommer
att jämväl under år 1918 utgå till dessa liksom övriga befattningshavare i statens
tjänst som att de bestämmelser, vilka härom varda meddelade, icke komma, att för
den med praktisk lantmäteriverksamhet sysselsatta lantmäteripersonalen omfatta den
del av densammas ersättning, som utgår på grund av gällande nådiga taxa på arvode
för lantmäteriförrättningar. Då denna del av ersättningen till ifrågavarande personal
är större än den, som utgår av statsmedel — de yngsta lantmäteriauskultantema
komma även under år 1918 att icke uppbära något arvode av statsmedel och deras
intäkter av taxan utgöra alltså deras enda inkomst av tjänsteverksamhet — anser
kommissionen, att rättvisan bjuder, att personalen ifråga även å den del av ersättningen,
som utgår efter taxa, bör få åtnjuta tillskott å krigstidstillägget och att
28 Nionde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
[22.1 detta tillskott bör beräknas till samma procenttal, som kommer att bestämmas för
krigstidstillägget.
Beträffande lantmäteristyrelsens förslag angående detta tillskott i övrigt., har
kommissionen ingen annan erinran än att auskultanternas antal torde, på sätt kommissionen
i annat denna dag avgivet utlåtande anfört, böra beräknas till 140 samt att
någon ändring icke med nödvändighet synes påkallad uti den beräkning av taxeinkomsten,
som förekom i proposition nr 275 till 1917 års riksdag eller: för distriktslantmätare
4,000 kronor, för extra lantmätare 3,200 kronor och för auskultanter
2,400 kronor.
I likhet med vad som beslutats för år 1917, torde för åtnjutande av det tillskott
till krigstidstillägg, varom här är fråga, i tillämpliga delar böra gälla de bestämmelser,
som komma att meddelas angående krigstidstillägg, med rätt för Eders
Kungl. Maj:t att meddela de närmare föreskrifter, som för tillämpning av dessa
bestämmelser kunna vara erforderliga.»
1 detta sammanhang vill jag erinra, hurusom statskontoret i utlåtande
den 10 december 1917 angående ifrågasatt tillskott till krigstidstillägg
åt statens lantbruksingenjörer på grund av inkomst enligt taxa,
vilket ärende är analogt med det nu förevarande, dels ansett nettoinkomsten
och icke bruttoinkomsten av arbete enligt taxa böra läggas
till grund för tillskottet, dels ock framhållit, att hänsyn bör tagas till
eventuella ålderstillägg, så att i förekommande fall tillskotten på grund
därav vederbörligen reduceras.
Veparte- Med anledning av vad lantmäteristyrelsen anfört beträffande 1917
mentschefe». ^rs pe8iut om tillfällig löneförbättring för lantmätare vill jag först framhålla,
att det icke synes mig lämpligt att i detta avseende betrakta
kåren som en helhet. Varje grupp av tjänstemän bör behandlas för sig.
Att statsavlöningen för hela kåren enligt lantmäteristyrelsens beräkning uppgår
blott till V4 av totalinkomsterna, under det att den för distriktsbmtmätare
och extra lantmätare av departementschefen 1917 i överensstämmelse
med principerna vid 1909 års omorganisation av lantmäteristaten beräknades
till Y35 innebär ingen motsägelse, enär skillnaden förklaras av att lantmäteri
auskultanterna, vilkas antal är stort, uppbära inkomst enligt taxan
men ingen statsavlöning utom 30 arvoden å 600 kronor. Varje procentberäkning
för kåren i dess helhet av de i fjol medgivna tillskotten blir
därför lätt vilseledande. För distriktslantmätare, extra lantmätare och
auskultanter med arvode å staten uträknades, såsom ovan är visat,
tillskotten så, att de skulle motsvara 15 procent, dock med iakttagande
av den av Kungl. Maj:t föreslagna reduktionen till 600 kronors maximum.
Vad de oavlönade auskultanterna angår, framgår av dåvarande
departementschefens yttrande, att lian icke ansåg sig höra föreslå principens
tillämpning å dem, varigenom de för beräknad taxeinkomst av
Nionde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat. 2!>
2,400 kronor skulle erhållit 360 kronor värjo, utan i stället, och särskilt
med hänsyn till auskultanternas växlande t jänstålder, föreslog 40 nya arvoden
å 600 kronor. Då riksdagen ökade detta antal till 96, hava således
dessa auskultanter fått vida mer än de skulle erhållit, om blott vederlag
för uteblivet krigstidstillägg å taxeinkomster medgivits, men förhållandena
i övrigt lämnats orubbade.
Vad lantmäteristyrelsen i övrigt anfört i sagda hänseende föranleder
intet yttrande från min sida.
Beträffande därefter förhållandena under innevarande är finner jag
det vara tydligt, att tillskott till det krigstidstillägg, som för detta år
må varda medgivet den praktiserande lautmäteripersonalen på grund av
statsavlöning, bör av enahanda skäl som i fjol beviljas denna personal
på grund av inkomst enligt taxa. Denna taxeinkomst bör nu, såsom
Iantmäterikommissionen tillstyrkt, beräknas till samma belopp som i fjol.
För tillskottet böra i tillämpliga delar gälla de regler, som varda fastställda
för själva krigstidstillägget, och jag vill särskilt framhålla, att ålderstillägg
nu böra tagas i beräkning. Vad auskultanterna angår vill jagerinra,
att arvoden för innevarande år finnas tillgängliga för 30 + 96 = 126
auskultanter. Lantmäterikommissionen har ansett antalet auskultanter
böra beräknas till 140, alltså 14 flera än som ha arvode. Jag vill erinra,
att jag förut denna dag vid behandling av utgifterna under nionde
huvudtiteln för år 1919 förordat ett förslag av lantmäterikommissionen,
att för sistnämnda år måtte anvisas arvoden till inalles 140 auskultanter.
Aven om det faktiska antalet auskultanter innevarande år skulle
överstiga 140, finner jag, med hänsyn till nyssnämnda förslag och då
det för övrigt synes mindre nödvändigt att bevilja gottgörelse för uteblivet
krigstidstillägg åt varje auskultant, även de allra yngsta, vilkas
inkomst av arbete enligt taxa torde väsentligt understiga det för samtliga
auskultanter beräknade medeltalsbeloppet av 2,400 kronor, antalet
auskultanter, som må tillerkännas dylik gottgörelse, böra begränsas till
140. Alltså skulle 126 auskultanter få såväl krigstidstillägg å sitt arvode
å 600 kronor .som tillskott å ett till 2,400 kronor beräknat belopp av
taxeinkomster, tillhopa alltså å 3,000 kronor, samt 14 auskultanter få
gottgörelse allenast på grund av taxeinkomster å 2,400 kronor. Likaväl
som tilldelandet av arvode tillkommer lantmäteristyrelsen, bör det tillkomma
denna styrelse att bestämma, vilka 14 auskultanter, som böra
erhålla nyssnämnda gottgörelse utan att åtnjuta arvode.
Liksom i fjol medgavs, bör det ankomma på Kung!. Maj:t att
kunna i särskilda fall medge tillskott av statsmedel till vissa lantmätare
å gammal stat, som ännu utöva praktisk lantmäteriverksamhet.
30
Monde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
2.] Såväl med hänsyn till ålderstilläggen som till de för krigstidstill
läggen
föreslagna bestämmelser i övrigt synes det anslag, som är behövligt,
höra få förslagsanslags natur. Verkställda beräkningar hava
givit vid handen, att anslagsbeloppet lämpligen bör bestämmas till
250,000 kronor.
På grund av vad sålunda anförts hemställer jag, att Eders Kungl.
Magt måtte föreslå riksdagen att
dels medgiva, att under år 1918 må till distriktsiantmätare
och extra lantmätare ävensom till lantmäteriauskultanter
med arvode, utöver krigstidstillägg
på grund av lön eller arvode, av statsmedel utgå tillskott
därtill på grund av inkomster för arbete enligt
, gällande lantmäteritaxa, beräknade för distriktslant
mätare
till 4,000 kronor, för extra lantmätare till 3,200
kronor och för lantmäteriauskultant till 2,400 kronor,
allt för år räknat;
dels medgiva, att till 14 lantmäteriauskultanter,
vilka icke åtnjuta arvode, må efter lantmäteristyrelsens
beprövande utgå tillskott av statsmedel på grund
av inkomster enligt lantmäteritaxan, beräknade till
2,400 kronor för år räknat;
dels förklara, att beträffande tillskott, som nu
nämnts, de angående krigstidstillägg för innevarande
år gällande bestämmelser skola i tillämpliga delar
lända till efterrättelse, med rätt för Kungl. Maj:t att
meddela de närmare föreskrifter, som kunna vara erforderliga
för tillämpning av dessa bestämmelser, med
iakttagande dels att såsom dylikt tillskott icke må
utgå grundanslag å 200 kronor till sådan befattningshavare,
vilken på grund av lön eller arvode åtnjuter
krigstidstillägg, dels ock att krigstidstillägg och tillskott
därtill icke må tillhopa överstiga det för krigstidstillägg
medgivna högsta belopp;
dels medgiva, att Kungl. Maj:t må äga att, med
tillämpning i den mån så ske kan av de angående
krigstidstillägg för år 1918 gällande grunder, för
samma år medgiva tillskott av statsmedel jämväl åt
kommissionslantmätare och vice kommissionslantmätare,
som fortfarande utöva praktisk verksamhet;
Nionde huvudtiteln: 1918 ärs tilläggsstat.
dels ock för nu angivna ändamål såsom tillskott
till krigstidstillägg m. m. för vissa lantmätare å tillläggsstat
för år 1918 anvisa ett förslagsanslag
av ................................*............ kronor 250,000.
22.
2. Lantmäteriundervisningen.
Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av
frågorna rörande regleringen för år 1919 av utgifterna under riksstatens
nionde huvudtitel anfört under punkten 82 hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till lantmäteriundervisningens ordnande och
bedrivande å tilläggsstat för år 1918 anvisa ett reservationsanslag
av ............................................. kronor 16,000.
[23.]
Lantmäteri
u nder vi* -ningen.
E. Rikets allmänna kartverk.
kartverk.
Diverse behov vid rikets allmänna kartverk.
Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av [24-]
frågorna rörande regleringen för år 1919 av utgifterna under riksstatens
nionde huvudtitel anfört under punkten 91 hemställer jag, att Eders allmänna.
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att i avbidan på den proposition angående anslag
för diverse behov vid rikets allmänna kartverk, som
Kungl. Maj:t må komma att avlåta till riksdagen, för
detta ändamål å tilläggsstat för år 1918 beräkna ett
reservationsanslag av................................. kronor 40,000.
F. Ideologiska samt meteorologiska oeh hydrografiska
Undersöknin gar.
1. Sveriges geologiska undersöknings fältarbeten m. m.
Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av
frågorna rörande regleringen för år 1919 av utgifterna under riksstatens
nionde huvudtitel anfört under punkten 94 hemställer jag,
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
[25.J
Sveriges
afl Eders geologiska
att lAierB undersökning
tältarbeten
32 Monde huvudtiteln: 1918 års ti/läggsstat.
[25.] att till Sveriges geologiska undersöknings fält
arbeten
å tilläggsstat för år 1918 anvisa ett reservationsanslag
av............................................. kronor 12,700.
%
2. Praktiskt-geologisk undersökning i Jämtlands och Västerbottens län.
[26.] Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av
under fråg01''na rörande regleringen för år 1919 av utgifterna under riksstatens
sökning i" nionde huvudtitel anfört under punkten 96 hemställer jag, att Eders
o^varter Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
bottens län. att för anordnande genom Sveriges geologiska
undersöknings försorg av en praktiskt-geologisk under:
sökning av fjälltrakterna i nordligaste delen av Jämtlands
län och i Västerbottens län, förnämligast för
utredning av därvaraude malmförekomster, å tilläggsstat
för år 1918 anvisa ett reservationsanslag
av............................................. kronor 14,000.
3. Ökade reskostnader m. in. vid hydrografiska byrån.
[27.] Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av
kostnader fråg01''Da rörande regleringen för år 1919 av utgifterna under riksstatens
m. m. vid nionde huvudtitel anfört under punkten 98 hemställer jag, att Eders
hydb°vriH,a Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att för bestridande av ökade reskostnader m. in.
för befattningshavare vid hydrografiska byrån å tillläggsstat
för år 1918 anvisa ett förslagsanslag,
högst ................................................ kronor 5,000. 4
4. Meteorologiska observationer å Pårtetjåkko.
Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av
LJo. fr.ågo rna rörande regleringen för år 1919 av utgifterna under riksstatens
loguka nionde huvudtitel anfört under punkten 101 hemställer jag, att. Eders
ubpårTetgäkZ *Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till utförande av meteorologiska observationer
å Pårtetjåkko å tilläggsstat för år 1918 anvisa ett
reservationsanslag av ................................ kronor 3,500.
Nionde huvudtiteln: 1918 års tllläggsstat.
aa
G. Veterinärväseudet.
1. Diverse behov vid veterinärhögskolan.
Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av [29.]
frågorna rörande regleringen för år 191!) av utgifterna under riksstabns Diverse behov
nionde huvudtitel anfört under punkten 104 hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att för diverse behov vid veterinärhögskolan å
tllläggsstat för år 1918 anvisa ett reservathmsanslag
av ................................................... ................ kronor 65,000.
2. Diverse behov vid statens veterinärbakteriologiska anstalt.
Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av [30.]
frågorna rörande regleringen för år 1919 av utgifterna under riksstateus Diverse behov
nionde huvudtitel anfört under punkten 107 hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att för diverse behov vid statens veterinärbakteriologiska
anstalt å tilläggsstat för år 1918 anvisa ett
reservationsanslag av................................ kronor 25,700.
vid statens
veterinär bakteriologiska
anstalt.
H. Diverse.
1. Inventering av odlingsjord å kronomarker i Norrland och Dalarna.
Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av [31.]
frågorna rörande regleringen för år 1919 av utgifterna under riksstatens inventering
nionde huvudtitel anfört under punkten 118 hemställer jag, att Eders ^kronolariler
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen » Norrland
‘ _ _ _ _ och Dalarna.
att för inventering av odlingsjord å kronomarker
i Norrland och Dalarna å tilläggsstat för år 1918 anvisa
ett reservatiousanslag av ............... kronor 90,000.
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.) 5
34
Nionde huvudtiteln: 1918 års tllläggsstat.
[32.]
Kolonisation
å vissa kronoparker.
[33. |
Åtgärder i
prisreglerande
syfte.
2. Kolonisation å vissa kronopark^-.
Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av
frågorna rörande regleringen för år 1919 av utgifterna under riksstatens
nionde huvudtitel anfört under punkten 119 hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att i avbidan på den proposition angående åtgärder
för kolonisation å vissa kronoparker, som Kungl.
Maj:t må komma att avlåta till riksdagen, å tMäggsstat
för år 1918 beräkna för detta ändamål ett reservationsanslag
av ................................................. kronor 150,000.
3. Åtgärder i prisreglerande syfte.
. Såsom jag förut i dag vid anmälan av frågorna rörande regleringen
för år 1919 av utgifterna under nionde huvudtiteln i korthet erinrat,
har riksdagen med anledning av propositionen nr 282 den 23 april 1917
å extra stat för innevarande år för vidtagande i huvudsaklig överensstämmelse
med i det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet angivna
grunder av åtgärder för nedbringande av prisen å spannmål, kraftfoder,
konstgödsel, salt fisk, ved, bränntorv och potatis samt för bestridande
av vissa kostnader för brödsädsregleringen och till oförutsedda
utgifter i prisreglerande syfte å extra stat för år 1918 anvisat ett förslagsanslag
av 22,400,000 kronor ävensom medgivit, att Kungl. Maj:t
finge därav under år 1917 låta av tillgängliga medel utanordna erforderligt
belopp. Därjämte anvisade riksdagen särskilda försbigsauslag
dels av 4 miljoner kronor för nedbringande av prisen å chili salpeter
och superfosfat under tiden intill den 1 juli 1917 och dels av 190,000
kronor för lindring under år 1917 av fraktkostnaderna vid vissa transporter
av majs.
Av det förra av sistnämnda bägge anslag har anslagsbeloppet, 4
miljoner kronor, förbrukats. Det senare anslaget har icke kunnat användas,
enär förråden av majs icke möjliggjort någon distribution därav
till Norrland. Användningstiden för bägge dessa förslagsanslag är numera
utlupen. Av det först härovan nämnda förslagsanslaget å 22,400,000
kronor hava under år 1917 av Kungl. Maj:t disponerats tillhopa 28,485,698
kronor.
Nionde huvudtiteln; 1918 års tMäggsstat
;}5
Det bör anmärkas, att när dåvarande departementschefeu den 23
april 1917 motiverade propositionen om sistnämnda anslag, den tid, för
vilken de av honom omnämnda och till grund för beräkningen lagda
prisregleringarna avsågos skola gälla, var olika för olika varor. För
importerad spannmål beräknades prisreglering allenast för då inköpt vara,
vilken delvis fanns lagrad i riket och delvis var inlastad i ångare, som
lågo i utländska hamnar. Åven för importerat kraftfoder beräknades
prisreglering endast för då inköpta varupartier. Prisregleringen å konstgödsel
gällde blott den kvantitet, som ansågs erforderlig för höstbruket
år 1917. För salt fisk beräknades ett belopp även för prisregleringunder
det konsumtionsår, som började hösten 1917. För ved beräknades
prisreglering för ett parti om 750,000 kubikmeter under nu innevarande
bränslesäsong. Även för bränntorv synes regleringen hava avsett
innevarande vinters behov. För brödsädsregleringen beräknades ej något
prisregleringsbelopp, men det framhölls, att eventuellt underskott borde
täckas genom direkt anslag av statsmedel. Till vissa kostnader för brödsädsregleringens
genomförande i orterna beräknades 1,500,000 kronor.
Detta belopp torde huvudsakligen varit avsett för konsumtionsåret 1916—
1917. För utsädespotatisen avsåg regleringen den potatis, som användes
till sättning våren 1917. Av denna redogörelse framgår således, att det
icke beräknats, att det då äskade beloppet skulle förslå till prisregleringar
för hela konsumtionsåret 1917—1918.
Redan denna omständighet gör det under nuvarande förhållanden,
då kristidens tryck icke blott fortfar utan i viktiga hänseenden blivit allt
svårare, tydligt, att ökade medel krävas för fortsatta prisregleringar under
nu. pågående konsumtionsår. Detta har blivit desto nödvändigare, som
det befunnits oundvikligt att anordna brödsädsregleringen sålunda, att
flera tiotal miljoner kronor krävas för att förbilliga mjölet av inhemsk
spannmål, vartill, som ovan nämnts, icke något belopp beräknats i det
av 1917 års riksdag anvisade anslaget. Det synes mig därjämte ur budgetssynpunkt
nödvändigt att nu beräkna prisregieringsperioden till utgången
av innevarande år och icke blott till konsumtionsårets utgångvid
början av hösten 1918. De summor, som kunna under innevarande
kalenderår bliva behövliga till prisregleringar, upp^å huvudsakligen av
nyssnämnda anledningar till så betydande belopp, att det synes mig icke
kunna ifrågakomma, att Kungl. JSIaj:t skulle anvisa dem å det i fjol beviljade
förslagsanslaget, vilket redan genom anvisningar under år 1917 överskridits,
utan bör nytt anslag därtill äskas av riksdagen.
Emellertid synes det mig ensidigt, att ännu något dröja med framläggandet
för riksdagen av definitiv framställning i detta ämne. Det. är
L34.J
Beredande
av lindring i
de mindre
bemedlades
levnadsvillkor.
36 Nionde huvudtiteln: 1918 års tllläggsstat.
tydligtvis alltid svårare att verkställa beräkningar av detta slag, ju tidigare
de göras, och detta är under nuvarande osäkra förhållanden i särskilt
hög grad fallet. Tillsvidare torde prisregleringarna kunna fortgå på
grundvalen av det redan av riksdagen beviljade anslaget, vars brist torde
höra tagas i beräkning i den blivande propositionen om nytt anslag.
På grundvalen av preliminära uppgifter från folkhushållningskommissionen
och med iakttagande, att något belopp även bör beräknas för
prisreglering å bränsle, har befunnits, att till prisregleringar för år 1918
bör beräknas ett belopp av 90 miljoner kronor. Tillsvidare torde detta
belopp böra i sin helhet upptagas under denna huvudtitel.
Jag hemställer därför, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att
i avbidan på den proposition angående anslag
för år 1918 till åtgärder i prisregPrande syfte, som
Kungl. Maj:t må komma att avlåta till riksdagen, för
detta ändamål å tilldggsstat för sagda år beräkna ett
förslagsanslag av............................... kronor 90,000,000.
4. Beredande av lindring i de mindre bemedlades levnadsvillkor.
För beredande av lindring i de mindre bemedlades levnadsvillkor
har 1917 års riksdag å extra stat för innevarande år anvisat ett förslagsanslag
av 12 miljoner kronor ävensom medgivit, att Kungl. Maj:t
ägde därav låta under år 1917 av tillgängliga medel förskottsvis utanordna
erforderligt belopp.
Enligt preliminära uppgifter från folkhushållningskommissionens
delegation för ifrågavarande anslag, vilket benämnes d}4 * * 7rtidsanslaget,
har av samma anslag för perioden 1 juli—31 december 1917 anvisats
till kommuner bidrag å i runt tal 8 miljoner kronor. Med ledning av
inkomna ansökningar och i betraktande av de större svårigheter och behov,
som kunde förväntas yppa sig under Prsta halvåret 1918, antoges
det för denna tid behövliga beloppet komma att uppgå till omkring
15 miljoner kronor. Inalles skulle sålunda för perioden 1 juli
1917—30 juni 1918 åtgå 23 miljoner kronor eller 11 miljoner kronor
mer än anslagsbeloppet.
Då framställning nu torde böra göras till riksdagen om nytt anslag
till fyllande av den sålunda påräkneliga bristen i auslaget, så vitt
angår första halvåret 1918, bör anslag även äskas för enahanda ändamål
för den senare hälften av innevarande år, så att anslagets använd
-
Nionde huvudtiteln: 1918 års tllläggsstat.
37
ningstid sammanfaller med budgetåret. I avvaktan pa erforderligt [34.
material för frågans närmare bedömande torde nu allenast visst belopp
böra beräknas oeh anser jag det ytterligare behövliga beloppet böra
för hela året 1918 nu upptagas till 18 miljoner kronor.
I enlighet härmed hemställer jag, att Eders Ivungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att i avbidan på den proposition angående anslag
för år 1918 till beredande av lindring i de mindre
bemedlades levnadsvillkor, som Kungl. Maj:t må
komma att avlåta till riksdagen, för detta ändamål
å til läggsstat för sagda år beräkna, ett förslagsanslag
av............................................. kronor 18,000,000.
5. Åtgärder för höjande av jordbrukets produktion.
Lantbruksstyrelsen bar inkommit med framställning, att ett be- [35.]
lopp av 3 miljner kronor måtte anvisas till räntefria lån åt hushåll- för
ningssällskap för utlämnande av förädlade utsäden till jordbrukare, jordbrukets
Framställningen, som är föranledd av omsorg att säkerställa och upp- produktion.
driva avkastningen av innevarande års blivande skörd, har den 10
december 1917 remitterats till folkhushållningskommissionen, som ännu
ej inkommit med utlåtande.
Från de sakkunniga, vilka jämlikt erhållet bemyndigande av mig
tillkallats för utredning angående höjande av jordbrukets produktion,
torde vissa förslag vara att inom kort förvänta. Det synes önskligt
att för genomförande av de åtgärder, som med anledning härav må
bliva beslutade, medel finnas beräknade å budgeten.
För närvarande syues anledning saknas att beräkna särskilda medel
för vartdera av njrssnämn la, med varandra i närmaste samband stående
ändamål, utan torde ett belopp höra beräknas för åtgärder i allmänhet
för höjande''av jordbrukets produktion. För beräknandet av det Inlopp,
som må befinnas erforderligt, finnes, utom beträffande nyssnämnda 3
miljoner kronor, inga hållpunkter. Jag anser, att beloppet bör tillsvidare
kunna bestämmas till inalles 5 miljoner kronor, som torde böra
betecknas såsom förslagsanslag. Chefen för finansdepartementet har
meddelat mig, att, därest med anledning av blivande förslag från bemälda
sakkunniga störie anslag skulle finnas böra föreslås, budgeten
icke torde lägga hinder i vägen därför.
38
Nionde huvudtiteln: 1918 års tl/läggsstat.
[35.] På grund, härav hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att till åtgärder för höjande av jordbrukets produktion
å tillägg sstat för år 1918 beräkna ett förslagsanslag
av .........................................,..... kronor 5,000,000.
6. Täckande av vissa förskott.
[36.] Enligt vad statskontoret anmält, har nämnda ämbetsverk förskjutit
Täcka-,de av följande belopp, vilka torde anmälas till ersättande av riksdagen under
tisan förskott. nioncje huvudtiteln, nämligen:
(extra anslag.) _ _ _
kostnader för fattigvårdslagstiftningskommittén kronor 20,016:5 9
kostnader för hemslöjdskommittén ............................ ® 5,734: 3 6
kostnader för uppskattning av arrendeavgift till
kronan för jordägarandel i åtskilliga gruvor » 230: 5 0
kostnader för skogslagstiftningskommittén ................. » 15,948: 7 5
kostnader för sakkunniga för utredning rörande förvaltning
och skötsel av kronans och andra allmänna
skogar i mellersta och södra delarna av
riket m. m........................................................................ » 98: 3 5
kostnader för sakkunniga för utredning av frågan
om upplåtelse av kronojord till egna hem ............ » 16,307: 6 3
kostnader för sakkunniga för utredning angående en
förändrad bokföring rörande statens domäner m. m. » 132,573: 57
kostnader för sakkunniga för utredning beträffande
ändringar i gällande bestämmelser angående utarrendering
av kronans jordbruksdomäner ............ » 1,058: 51
kostnader för sakkunniga för utarbetande av plan
till undersökning av statens för kolonisationsändamål
tillgängliga och tjänliga marktillgångar inom
de sex nordligaste länen ........................................... » 36,755:7 9
kostnader för norrländska kolonisationskommittén ... » 105,448: 8 3
kostnader för sakkunniga för utredning om tillgodogörandet
av kronans fisken och jakten å viss
kronomark ....................................................................... » 5,001: 4 9
kostnader för 1916 års torvkommitté.......................... )) 21,239: 50
kostnader för sakkunniga för utredning av frågorna
om inrättande av spannmålslagerhus och kylhus » 27,479: 88
Monde huvudtiteln: 1918 års tllläggsstat. Afl
kostnader för sakkunniga för utredning rörande höj- [36.
ning av maximipriset för socker m. m............ kronor 1,406: —
kostnader för lagerhusbyggnadskommissionen............ d 15,755: 7 2
kostnader för sakkunniga för utredning angående
nya fodermedel m. m.................................................... » 5,183: SO
kostnader för sakkunniga för utredning angående
främjande av trädgårdsodlingen................................ » 661: 10
kostnader för sakkunniga för utredning om ändrad
organisation av lantbruksstyrelsen in. m................ » 1.757: 4 9
kostnader för 1917 års lantmäterikommission ........... » 3,464: 7 0
kostnader för sakkunniga för utredning om elektrifiering
av landsbygden ................................................ >, 10,000: —
vägskatt för regala laxfisket i Torne älv.................... y> 379: 9 2
utskylder för staten tillhöriga tomter å fiskelägena
Hunnebostrand och Bovallsstrand.............................. » 2: 6B
kostnader för undersökning rörande olovligen tillkomna
lägenheter ovan odlingsgränsen i vissa
socknar i Norrbottens län .......................................... » 6,601:31
kostnader för utredning angående åtgärder för upplåtande
av lägenheter ovan odlingsgränsen i Västerbottens
läns lappmark.................................................. » 2,111:56
kostnader för militärkommenderingar till hämmande
av skogseldar ................................................................. » 64,694: 6 o
kostnader för täckande av brist för år 1916 i stuteriöverstyrelsens
expensanslag........................................ » 600: —
kostnader för täckande av brist för år 1916 i lantmäteristyrelsens
anslag till extra tjänstemän och
biträden m. m.......................................................... » 2,000: —
fyllnad i lantmäteristyrelsens anslag för år 1917 till
extra tjänstemän och biträden m. in............... » 4,150:_
expensmedel vid Kolleberga, Grönsinka och Bisp
gårdens
skogsskolor .................................................. j> 934.-_
reskostnader för torvtjänstemän under år 1916 m. m. » 109: 97
eller tillhopa kronor 507,706: 49.
För jämnande av tilläggsstatens slutsumma torde detta belopp böra
höjas till 507,775 kronor. På grund härav hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
[36.]
[37.]
Täckande av
vissa förskott
under november
och december
månader
är 1917.
[38.]
Förstärkning
av förslagsanslaget
till
re e- och
traktamentspenningar.
[39.]
Kostnader föt
kommittéer
m. tn.
40
Nionde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
att till täckande av ovan omförmälda av statskontoret
förskottsvis bestridda utgifter anvisa å tilläggsstat
för år 1918 ett förslagsanslag,
högst............................................................ kronor 507,775.
7. Täckande av vissa förskott under november och december
månader år 1917.
I enlighet med vad chefen för finansdepartementet utvecklat vid
den redogörelse för förskottsväsendets avveckling, som han lämnat den
31 december 1917, bör å tilläggsstat för år 1918 upptagas visst belopp
för täckande av de förskott, som kunna hava utbetalats under november
och december månader år 1917. Beloppet av dessa förskott har ansatts
böra beräknas till ungefär en sjättedel av vad som för tiden 1 november
1916-31 oktober 1917 anmälts till ersättande av riksdagen.
I enlighet härmed hemställer jag, att Eders Kungl. Maj t måtte
föreslå riksdagen
att till täckande av vissa förskott under november
och december månader år 1917 å tilläggsstat för år 1918
beräkna ett förslagsanslag, högst......... kronor 90,000.
8. Förstärkning av förslagsanslaget till rese- och traktaments
penningar.
Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av
frågorna rörande regleringen för år 1919 av utgifterna under riksstatens
nionde huvudtitel anfört under punkten 123 hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till förstärkning av ordinarie förslagsanslaget
till rese- och traktamentspenningar å tilläggsstat för år
1918 anvisa ett förslagsanslag, högst kronor 300,000. 9 * *
9. Kostnader för kommittéer m. m.
Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av
frågorna rörande regleringen för år 1919 av utgifterna under riksstatens
nionde huvudtitel anfört under punkten 124 hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
Nionde huvudtiteln: 1918 års tllläggsstat. 41
att till kostnader för kommittéer, kommissioner
och utredningar genom sakkunniga å tilläggsstnt för
år 1918 anvisa ett förslagsanslagav.
................................................................. kronor 150,000.
10. Förstärkning av reservationsanslaget till extra utgifter.
Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av
frågorna rörande regleringen för år 1919 av utgifterna under riksstatens
nionde huvudtitel anfört under punkten 125 hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget
till extra utgifter å tillägg sstat för år 1918
anvisa ett förslagsanslag, högst........... kronor 10,000.
11. Löneförbättring åt vissa vaktmästare in. fl.
Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av
frågorna rörande regleringen för år 1919 av utgifterna under riksstatens
nionde huvudtitel anfört under punkten 127 hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att i avbidan på den proposition angående löneförbättring
åt vissa vaktmästare och med dem jämförliga
befattningshavare, som Kungl. Maj:t må komma
att avlåta till riksdagen, för detta ändamål å Uttåggsstat
för år 1918 beräkna ett förslagsanslag,
högst ............................................. kronor 18,000. 12
12. Extra lönetillägg.
Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av
frågorna rörande regleringen för år 1919 av utgifterna under riksstatens
nionde huvudtitel anfört under punkten 128 hemställer jag, att Eders
Kungl. Mai:t måtte föreslå riksdagen
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.)
[39.]
[40.]
Förstärkning
av reservationsanslaget
till extra
utgifter.
[41.]
Löneförbättring
åt
vissa vaktmästare
m. fl.
[42.]
Extra löne -
6
42
Nionde huvudtiteln: 1918 års tilläggsst&t.
[42.] att till beredande i enlighet med de i statsråds
protokollet
över finansärenden för denna dag angivna
grunder av extra lönetillägg för år 1918 åt en del
tjänstemän vid under jordbruksdepartementet lydande
stater å tilläggsstat för år 1918 anvisa såsom förslagsanslag
ett belopp av................................ kronor 1,000.
18. Krigstidstillägg och krigstidshjälp.
[43.] Under åberopande av vad statsrådet och chefen för finansdeparte
Krigstidituu
mentet förut denna dag till statsrådsprotokollet över finansärenden anJc>
ig stilla- fort i fråga om beredande under år 1918 av krigstidstillägg och krigshjäip.
tidshjälp åt befattningshavare i statens tjänst hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att i avbidan på den proposition angående beredande
under år 1918 av krigstidstillägg och krigstidshjälp
åt befattningshavare i statens tjänst, som Kungl.
Maj:t må komma att avlåta till riksdagen, för detta
ändamål å tilläggsstat för sagda år beräkna ett förslagsanslag
av....................................... kronor 1,100,000.
Summan av de utav mig nu tillstyrkta anslagen å tilläggsstat för
år 1918 under nionde huvudtiteln uppgår till 117,348,600 kronor.
Statsrådets övriga ledamöter instämde i vad departementschefen
sålunda hemställt.
Hans Maj:t Konungen täcktes därtill lämna bifall;
och skulle utdrag av detta protokoll överlämnas
till finansdepartementet såsom ledning vid uppgörandet
av förslag till tilläggsstat för år 1918.
Ur protokollet:
Eric Paulson.
Nionde huvudtiteln; 1918 års tllläggsstat.
43
Innehållsförteckning.
A. Lanthushållningen. [1.] 1. Diverse behov vid centralanstalten för försöks- | Extra anslag | Sid. |
väsendet på jordbruksområdet............ | 40,000 | 2 |
[2.] 2. Tillskott till krigstidstillägg för lantbruksingenjörer [3.] 3. Reparation å en byggnad vid hovbeslagsskolan vid | 21,000 | 4 |
Alnarp......................... [4.J 4. Täckande av brist å lantbruksinstitutets vid Ultuna | O O | 9 |
expensanslag..................... [5.] 5. Täckande av brist å lantbruks- och mejeriinstitutet | 10,000 | 9 |
vid Alnarp expensanslag.............. | 11,600 | 10 |
[6.J 6. Trädgårdsskolan vid Adelsnäs............ | 2,000 | 11 |
[7.] 7. Vandringsrättare.................... [8.] 8. Förstärkning av reservationsanslaget till hästavelns | 3,000 | 14 |
förbättrande...................... | 223,000 | 14 |
[9.] 9. Förstärkning av allmänna avdikningsanslaget . . . | 200,000 | 19 |
[10.] 10. Åtgärder för torvtillgångarnas tillgodogörande . . . | 150,000 | 19 |
assistent..................... | 6,000 | 19 |
[12.] 12. Undersökningar av torvmarker i södra Sverige . . | 18,000 | 20 |
[13.] 13. Utdikning av staten tillhöriga bräntorvmossar . . . B. Fiskeriväsendet. [14.] 1. Undervisningskurser i navigation för bohuslänska | 300,000 | 20 |
fiskare ......................... | 775 | 20 |
[15.] 2. Försäkring av fartyget Skagerak.......... | 9,200 | 21 |
[16.] 3. Fiskehamnar...................... C. Skogsväsendet. | 400,000 | 21 |
[17.] 1. Diverse behov vid skogshögskolan.......... | 28,500 ( | 22 |
[18.] 2. Diverse behov vid statens skogsförsöksanstalt . . . | 18,750 | 22 |
44
Nionde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
|
|
| i Extra anslag | Sid. |
|
|
| Kronor |
|
119-] | 3. | Specialundersökningar rörande de norrländska sko- |
|
|
|
| garnas föryngring .................. | 4,600 | 22. |
L20-] | 4. | Fortsättningsskolan vid Kloten............ | 2,100 | 23 |
[21] | 5. | Släckning av skogseld................. | 50,000 | 23 |
D. Lantmäteriväsendet. |
|
| ||
[22] | 1. | Tillskott till krigstidstillägg m. m. för vissa lånt- |
|
|
|
| mätare......................... | 250,000 | 23 |
[23] | 2. | Lantmäteriundervisningen............... | 16,000 | 31 |
E. Rikets | allmänna kartverk. |
|
| |
[24] |
| Diverse behov vid rikets allmänna kartverk .... | 40,000 | 31 |
F. Geologiska samt meteorologiska och hydrografiska |
|
| ||
undersökningar. |
|
| ||
[25] | 1. | Sveriges geologiska undersöknings fältarbeten in. m. | 12,700 | 31 |
[26] | 2. | Praktisk-geologisk undersökning i Jämtlands och |
|
|
|
| Västerbottens län................... | 14,000 | 32 |
L27] | 3. | Ökade reskostnader m. in. vid hydrografiska byrån | O O © xO | 32 |
[28] | 4. | Meteorologiska observationer å Pårtetjåkko . . . . | ’ 3,500 | 32 , |
G. Veterinärväsendet. |
|
| ||
[29] | 1. | Diverse behov vid veterinärhögskolan........ | 65,000 | 33 |
[30] | 2. | Diverse behov vid statens veterinärbakteriologiska |
|
|
|
| anstalt . ........................ | 25,700 | 33 |
H. Diverse. |
|
| ||
[31] | 1. | Inventering av odlingsjord å kronomärke!'' i Norr- |
|
|
|
| land och Dalarna................... | 90,000 | 33 |
[32] | 2. | Kolonisation å vissa kronoparker.......... | 150,000 | 34 |
[33] | 3. | Åtgärder i prisreglerande syfte............ | i 90,000,000 | 34 |
[34] | 4. | Beredande av lindring i de mindre bemedlades | N |
|
|
| levnadsvillkor.................... | 18,000.000 | 36 |
[35] | 5. | Åtgärder för höjande av jordbrukets produktion . . | 5,000,000 | 37 |
[36] | 6. | Täckande av vissa förskott.............. | 507,775 | 37 |
Nionde huvudtiteln: 1918 ärs tll/åggsstat.
Extra anslag .
Kronor
[87.| 7. Täckande av vissa förskott under november och
december månader år 1917 ............. 90,000 89
[38. | 8. Förstärkning av förslagsanslaget till rese- och
traktamentspenningar................. 300,000 40
[39. | 9. Kostnader för kommittéer in. m........... 150.000 40
[40.] 10. Förstärkning av reservationsanslaget till extra utgifter
......................... 10,000 40
[41.] 11. Löneförbättring åt vissa vaktmästare m. 11..... 18,000 41
[42.] 12. Extra lönetillägg.................... 1,000 1 41
[43.] 13. Krigstidstillägg och krigstidshjälp.......... 1,100,000 41
117.348,600"
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 2 käft. (Nr 2.) 7
Tionde huvudtiteln: 1918 ärs tilläggsstat.
\
Tilläggsstaten för år 1918.
Tionde huvudtiteln.
Utdrag av protokollet över Jinansärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 14 januari
1918.
Närvarande:
Hane excellens herr statsministern EdÉN,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,
Statsråden: Petersson,
Schotte,
Petrén,
Nilson,
Löfgren,
friherre Palmstierna,
Rydén,
Undén,
Thorsson.
Efter att hava hänvisat till vad till statsrådsprotokollet den 31
december 1917 yttrats angående uppgörande av en tilläggsstat för år
1918, redogjorde departementschefen, statsrådet Thorsson, för de frågor,
som rörde regleringen å berörda tilläggsstat av
tionde huvudtiteln4
innefattande pensions- och indragniugsstaterna, och anförde därvid till
en början beträffande
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.)
1
2
Tionde huvudtiteln: 1918 års ti/läggsstat.
[1-]
Krigstidstillägg
under
år 1918 åt
f. d. befattningshavare
i
statens tjänst.
[2-]
Krigstidstillägg
åt pensionsberättigade
änkor
och barn efter
befattning sh
av are i statens
tjänst.
A. Det civila pensioiiKväsendet.
1. Krigstidstillägg under år 1918 åt f. d. befattningshavare i statens tjänst.
Under åberopande av vad jag förut denna dag anfört i fråga om
beredande av krigstidstillägg under år 1918 åt f. d. befattningshavare
i statens tjänst, hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen
att, i avbidan på den proposition om anvisande
av medel för ändamålet, som kan bliva förelagd riksdagen,
till beredande av krigstidstillägg under år 1918
åt f. d. befattningshavare i statens tjänst — avskedade
båtsmän och marinsoldater salut Vadstena krigsmanshuskassas
understödstagare därunder icke inbegripna
— å tilläggsstat för år 1918 såsom förslagsanslag beräkna
ett belopp av .......................... kronor 3,600,000.
2 Krigstidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn efter befattningshavare
i statens tjänst.
Under åberopande av vad jag förut denna dag anfört i fråga
om krigstidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn efter befattningshavare
i statens tjänst hemställer jag, att Eders Kungl. Magt måtte
föreslå riksdagen
att, i avbidan på den proposition om anvisande
av medel för ändamålet, som kan bliva förelagd riksdagen,
till beredande av krigstidstillägg åt pensionsberättigade
änkor och barn efter befattningshavare i
statens tjänst, å tilläggsstat för år 1918 såsom förslagsanslag
beräkna ett belopp av kronor 1,600,000.
Härefter erinrade departementschefen, att Kungl. Maj:t enligt
finansdepartementet tillhandakommet protokollsutdrag förut på ecklesiastikdepartementets
föredragning beslutat avlåtande till riksdagen av följande
framställningar, nämligen:
Tionde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat.
3
3. Krigstidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn efter delägare
i prästerskapets änke- och pupillkassa.
(se bil. 2 vid detta prot., sid. 8)
att riksdagen måtte i avbidan på proposition angående krigstidstillägg''
för är 1918 åt pensionsberättigade änkor och barn efter delägare
i prästerskapets änke- och pupillkassa beräkna för ändamålet
under tionde huvudtiteln på tilläggsstat för år 1918 såso m fors l a g san slag
ett belopp av ................................................•............................. kronor 300,000.
4. Krigstidstillägg åt pensionerade lärare och lärarinnor vid folk
och
småskolor m. fl.
(se bil. 2 vid detta prot., sid. 10)
att riksdagen måtte i avvaktan på proposition angående krigstidstillägg
för år 1918 åt vissa f. d. lärare och lärarinnor vid folkskolor
och småskolor med flera undervisningsanstalter beräkna för ändamålet
under tionde huvudtiteln på tilläggsstat för år 1918 såsom förslagsanslag
ett belopp av ........................................................... kronor 1,000,000.
5. Krigstidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn efter delägare
i folkskollärarnas änke- och pupillkassa.
(se bil. 2 vid detta prot., sid. 11)
att riksdagen måtte i avbidan på proposition angående krigstidstillägg
för år 1918 åt änkor och barn efter delägare i folkskollärarnas
änke- och pupillkassa beräkna för ändamålet under tionde huvudtiteln
på tilläggsstat för år 1918 såsom förslagsanslag ett belopp
av.......................................................................................... kronor 145,000.
KrigstidttiH
lägg
åt pelista
nsberättigade
änkor
och barn efter
delägare i
präst er skåpet s
änke- och
pupillkassa.
Krig stid stilllägg
åt pensionerade
lärare och
lärarinnor
vid folk- och
småskolor
m. f:
Krigstidslilllägg
åt pensionsberättigade
änkor och
barn efter delägare
i folkskollärarnas
änke- och pupillkassa.
4
Tionde huvudtiteln; 1918 års tiUäggsstat
[6.]
Förstärkande
av ordinarie
anslag et
för bidrag till
flottans pensionskassas
gratialfond.
Krigstidstillägg
under
år 1918 åt
pensionerade
båtsmän och
marinsoldater
samt Vadstena
krigsmanshuskassas
un der -kstödst agave
Beträffande
B. Det militära peiiMiousväaendet
erinrade departementschefen, att Kungi. Magt enligt finansdepartementet
tillhandakommet protokollsutdrag förut på sjö för svar sdepartementets
föredragning beslutat avlåtande till riksdagen av följande framställning,
nämligen:
1. Förstärkande av ordinarie anslaget för bidrag till flottans pensionskassas
gratialfond.
(se bil. 1 vid detta prof., sid. 6)
att riksdagen måtte till förstärkande av det i 1918 års stat uppförda
ordinarie anslaget för bidrag till flottans pensionskassas gratialfond
å tilläggsstat för år 1918 anvisa ett förslagsanslag,
högst ................................................................................................ kronor 2,000.
Slutligen anförde chefen för finansdepartementet, statsrådet
Thorsson:
2. Krigstidstiliägg under år 1918 åt pensionerade båtsmän och marinsoldater
samt Vadstena krigsmanshuskassas understödstagare.
Under åberopande vad jag förut denna dag anfört beträffande
krigstidstiliägg under år 1918 åt f. d. befattningshavare i statens tjänst
får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen,
att, i avbidan på den proposition om anvisande
av medel för ändamålet, som kan bliva förelagd riksdagen,
till beredande av krigstidstiliägg under år 1918
åt pensionerade båtsmän och marinsoldater samt Vadstena
krigsmanshuskassas understödstagare å tilläggsstat
för år 1918 såsom förslagsanslag beräkna ett
belopp av................................................... kronor 700,000;
Tionde huvudtiteln: 1918 års t/l/äggsstat. 5
Vid bifall till de av mig framställda förslag komma tionde huvudtitelns
anslag å tilläggsstat för år 1918 att uppgå
till sammanlagt....................................................................... kronor 7,347,000.
Vad departementschefen sålunda rörande reglering
å tilläggsstat för år 1918 av utgifterna under riksstatens
tionde huvudtitel hemställt biträddes av statsrådets
övriga ledamöter och blev av Hans Maj:t, Konungen
gillat och godkänt.
Ur protokollet:
Teodor Franzén.
6
Tionde huvudtiteln: 1918 års tlHäggsstat, bil 1.
Utdrag av protokollet över sjö för svar särenden, hållet inför Hans
Hans excellens herr statsministern Eden,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellnkr,
Statsråden: Petersson,
Schotte,
Petrén,
Branting,
Nilson,
Löfgren,
friherre Palmstierna,
Rydén,
Undén.
Härefter anförde departementschefen, statsrådet friherre Palmstierna:
TT 1 _ el.________.1 ___—» J ^-wiivt Ir4-/->vi A lL a V» r» i» niron o
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 21
december 1917.
Närvarande:
64:o.
Htläggsstat
för år 1918
HR förstärkande
av ordinarie
anslaget
för bidrag till
flottans pensionskassa\s
gratialfond.
får jag hemställa, äet täcktes it (ters ivungi. iviapt ioresia nxsuagen
Angående
att, till förstärkande av det i 1918 års stat uppförda
ordinarie anslaget för bidrag till flottans pensionskassas
gratialfond, å tilläggsstat för år 1918 anvisa
ett förslagsanslag, högst 2,000 kronor.
Tionde huvudtiteln: 1918 ärs tilläggsstat, bil. 1. 7
Vad departementschefen sålunda hemställt behagade
Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkan av statsrådets
Övriga ledamöter, bifalla; och skulle utdrag av
detta protokoll tillställas finansdepartementet för iakttagande
vid uppgörande av förslag till reglering av
utgifterna under riksstatens tionde huvudtitel.
Ur protokollet:
(Jarl Ridderstod.
8
Tionde huvudtiteln: 19/8 års ti/mggsstat, bil. 2.
[3.]
Krigstidstillägg
åt
pensions
-
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 31
december 1917.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Edén,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,
Statsråden: PETERSSON,
SCHOTTE,
Petrén,
Branting,
Nilson,
Löfgren,
friherre Palmstierna,
Rydén.
Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet till statsrådsprotokollet
över tinansärenden förut denna dag vid anmälan av kassaförlagskommitténs
den 20 mars 1917 avgivna betänkande anfört rörande
avvecklingen av det hittills tillämpade förskottsförfarandet, anhöll departementschefen,
statsrådet Rydén att få underställa Kungl. Maj:ts
prövning de särskilda medelsbehov, som under tionde huvudtiteln borde
för ecklesiastikdepartementets vidkommande tillgodoses genom anslag å
tilläggsstat för år 1918, och anförde däretter:
135:o.
För beredande under år 1917 av krigstidshjälp åt pensionsberättigade
änkor och barn efter delägare i prästerskapets änke- och pupillkassa
anvisade 1917 års riksdag på Kungl. Maj:ts framställning å extra
Tionde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat, bil. 2. 9
stat för år 1918 under tionde huvudtiteln såsom förslagsanslag ett belopp
av 50,000 kronor, med rätt för Kungl. Magt att av tillgängliga
medel under år 1917 låta utbetala vad för ändamålet erfordrades,
varjämte riksdagen för ifrågavarande krigstid shjälps utgående godkände
vissa allmänna grunder av enahanda innehåll, som av riksdagen fastställts
för krigstid shjälp åt pensionsberättigade änkor och barn efter
befattningshavare i statens tjänst.
Framställning har nu gjorts såväl av centralstyrelsen för allmänna
svenska prästföreningen i skrivelse den 16 november 1917 som av
biskopskonferensen i skrivelse den 27 i samma månad om utverkande
för år 1918 av ett tillfälligt dyrtid sunderstöd åt avlidna prästers obemedlad©
änkor och barn.
Jag anser det uppenbart att understöd av statsmedel även under
år 1918 bör beredas pensionsberättigade änkor och barn efter delägare
i prästerskapets änke- och pupillkassa i likhet med vad som ägt ruin
under år 1917. 1 överensstämmelse med vad chefen för finansdepartementet
förut denna dag till statsrådsprotokollet över finansärenden
anfört ifråga om krigstidstillägg för år 1918 åt pensionsberättigade
änkor och barn efter befattningshavare i statens tjänst torde emellertid
dylikt understöd höra utgå efter vissa förändrade grunder samt benämnas
krigstidstillägg. Enligt inom ecklesiastikdepartementet verkställda
beräkningar erfordras för bestridande-av kostnaderna för krigstidstillägg
efter dessa förändrade grunder åt pensionsberättigade änkor
och barn efter delägare i prästerskapets änke- och pupillkassa ett belopp
av 300,000 kronor.
Då emellertid beredningen av ifrågavarande ärende ännu icke är
slutförd, hemställer jag för närvarande, att Eders Kungl. Maj:t täcktes
föreslå riksdagen
O
att, i avbidan på proposition angående krigstidstillägg
för år 1918 åt pensionsberättigade änkor och
barn efter delägare i prästerskapets änke- och pupillkassa,
beräkna för ändamålet under tionde huvudtiteln
på tillägg sstat för år 1918 såsom förslagsanslag ett
belopp av 300,000 kronor.
berättigade
änkor och
horn efter
delägare i
prästerskapets
ttnkeneh
pupillkassa.
Departe
mentschefen,
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 2 haft. (Nr 2.)
9
10
Tionde huvudtiteln: 1918 års tilläggsstat, bil. 2.
[4-J
Krigstidstilllägg
åt pensionerade
lärare och
lärarinnor
vid folk- och
småskolor
m. fl.
136:o.
1 anledning av Kungi. Maj:ts därom gjorda framställning jämte
inom riksdagen väckta motioner anvisade 1917 års riksdag för beredande
under år 1917 av krigstidshjälp åt vissa f. d. lärare och lärarinnor vid
folkskolor och småskolor med flera undervisningsanstalter å extra stat
för år 1918 under tionde huvudtiteln ett förslagsanslag av 315,000 kronor,
varjämte riksdagen förklarade, att krigstidshjälpen skulle till varje dylik
f. d. befattningshavare utgå med ett belopp av 150 kronor, dock under
iakttagande av vissa utav riksdagen givna bestämmelser. För utgåendet
av nämnda krigstidshjälp tillämpades i enlighet med riksdagens beslut
i huvudsak samma grunder, som gällde för utgåendet av den krigstidshjälp,
vilken enligt beslut av samma års riksdag för år 1917 tillerkändes
f. d. befattningshavare i statens tjänst.
Nu har folkskolöverstyrelsen i skrivelse den 30 november 1917
anhållit om förslag till riksdagen angående beredande av krigstidshjälp
jämväl för år 1918 åt f. d. lärare och lärarinnor vid folk- och småskolor
med flera undervisningsanstalter och därvid föreslagit, att sagda
hjälp skulle utgå med något högre belopp än för år 1917.
I anslutning till vad chefen för finansdepartementet förut denna
dag till det vid årets statsverksproposition i utdrag fogade statsrådsprotokollet
över finansärenden anfört i fråga om beredande för år 1918
av krigstidstillägg med höjda belopp och enligt vissa ändrade grunder
åt f. d. befattningshavare i statens tjänst, anser jag det vara av omständigheterna
påkallat, att jämväl f. d. lärare och lärarinnor vid folk- och
småskolor in. fl. för år 1918 komma i åtnjutande av krigstidstillägg enligt
väsentligen samma grunder, som komma att tillämpas för motsvarande
tillägg åt f. d. statstjänare och under samma namn, krigstidstillägg. Med
hänsyn tagen härtill hava kostnaderna för sistberörda krigstidstillägg beräknats.
Enligt dessa beräkningar skulle ett förslagsanslag av 1,200,000
kronor vara för ändamålet erforderligt. Då emellertid 1917 års riksdag
redan för år 1918 anvisat anslag å sammanlagt 250,000 kronor för beviljande
av understöd åt äldre behövande lärare och lärarinnor vid folkskolor
och småskolor, av vilka belopp dock cirka 55,000 kronor beräknas
åtgå till understöd av sådana lärare, som icke åtnjuta pension, kan anslagsbehovet
för år 1918 beräknas till 1,000,000 kronor. Nämnda belopp
torde därför böra äskas å tilläggsstat för år 1918.
Då utredningen i detta ärende icke är avslutad, hemställer jag, att
Eders Kungl. Maj:t nu täcktes föreslå riksdagen
Tionde huvudtiteln: 1918 års tillåggsstat, bil. 2. 1 (
att, i avvaktan på proposition angående krigs
tidstillägg för år 1918 åt vissa f. d. lärare och lärarinnor
vid folkskolor och småskolor med flera undervisningsanstalter,
beräkna för ändamålet under tionde huvudtiteln
på tillåggsstat för år 1918 såsom förslagsanslagett
belopp av 1,000,000 kx-onor.
137 :o.
Med bifall till Kung! Maj:ts därom gjorda framställning medgav ,-r
1917 års riksdag, att sådana behövande folkskolläraränkor med eller utan Krigstidstuibarn,
vilka från folkskollärarnas änke- och pupillkassa åtnjöte lägre pension lans åt tenalj
300 kronor, finge tillerkännas understöd till så stort belopp, att pensionen
och understödet tillsammans uppginge till 300 kronor, vax-jämte och barn efter
riksdagen för berörda ändamål beviljade under riksstadens tionde huvud- fjklklitiirartitel
på extra stat för år 1918 ett förslagsanslag av 65,000 kronor. Den na.t änke- och
11 december 1917 utfärdade Kung], Maj:t kungörelse i ämnet. pupillkassa.
Vidare anvisade 1917 års riksdag på Kungl. Maj:ts därom gjorda
framställning för beredande under år 1917 av krigstidshjälp åt pensionsberättigade
änkor och barn efter delägare i folkskollärarnas änkeoch
pupillkassa under tionde huvudtiteln å extra stat för år 1918 ett
förslagsanslag av 72,000 kronor, varjämte riksdagen godkände vissa allmänna
grunder för krigstidshjälpens utgående.
Enligt dessa grunder skulle krigstidshjälpen utgå till pensionsberättigad
änka med 100 kronor, dock att krigstidshjälpen och pensionsförmånerna
icke finge tillhopa överstiga 600 kronor för år räknat; till
pensionsberättigad änka med pensionsberättigade minderåriga barn med
100 kronor för änkan och med 50 kronor för växt pensionsberättigat
barn, dock att krigstidshjälpen jämte pensionsföi-månerna icke Unge tillhopa
för änka och barn överstiga 900 kronor för år räknat; till pensionsberättigat
minderårigt barn utan pensionsberättigad moder med 50
kronor, dock att krigstidshjälpen och pensionsföx-månerna icke finge tillhopa
överstiga för ett barn 900 kronor, för två syskon 600 kx-onor och
för tre eller flera syskon 900 kronor, allt för år räknat; samt till annan
pensionär med 50 kronor, dock att krigstidshjälpen och pensionsförmånerna
tillhopa icke finge överstiga 300 kronor för år räknat. Ovanberörda
grunder för krigstidshjälpens utgående voro i huvudsak desamma,
som enligt beslut av samma års riksdag skulle gälla rörande av riksdagen
beviljad krigstidshjälp för år 1917 åt pensionsbei-ättigade änkor
och barn efter befattningsliavare i statens tjänst.
12 Tionde huvudtiteln: 1918 års til/äggsstat, bil. 2.
Nu bar folkskolöverstyrelsen i skrivelse den 30 november lylT
anhållit om förslag till riksdagen angående beredande av krigstidshjälp
jämväl för år 1918 åt pensionsberättigade änkor och barn efter delägare i
folkskollärarnas änke- och pupillkassa och därvid föreslagit, att densamma
måtto utgå med något högre belopp än för år 1917. Med hänsyn till
den ytterligare stegling i levnadskostnaderna, som under sistnämnda år
ägt rum, synes det mig nödvändigt, att framställning i den av överstyrelsen
angivna riktningen göres hos 1918 års riksdag.
Till stöd för denna uppfattning kan jag även åberopa det anförande,
chefen för finansdepartementet förut denna dag hållit till det vid
årets statsverksproposition i utdrag fogade statsrådsprotokollet över tinansärenden,
i vilket anförande nämnde departementschef förordat, att pensionsberättigade
änkor och barn efter f. d. befattninghavare i statens
tjänst måtte under år 1918 erhålla motsvarande tillägg till sina pensioner,
som bereddes dem genom 1917 års krigstidshjälp, dock att dessa
tillägg till pensionerna skulle under benämningen krigstidstillägg utgå
med höjda belopp och enligt vissa ändrade grunder. Jämväl pensionsberättigade
änkor och barn efter delägare i folkskollärarnas änke- och
pupillkassa synas mig böra för år 1918 komma i åtnjutande av krigstidstillägg
enligt väsentligen samma grunder, som må komma att gälla
för pensionsberättigade efterlevande efter befattningshavare i statens tjänst.
Med hänsyn tagen härtill bär jag låtit verkställa beräkningar rörande
kostnaderna för beredande av sådant krigstidstillägg åt pensionsberättigade
änkor och barn efter delägare i folkskollärarnas änke- och pupillkassa.
Enligt dessa beräkningar skulle ett belopp av 210,000 kronor
vara för ändamålet erforderligt. Då emellertid riksdagen, såsom ovan
nämnts, redan beviljat på extra stat för år 1918 ett förslagsanslag av
65,000 kronor till understöd åt vissa behövande folkskolläraränkor, uppgår
det belopp, som därutöver behöves, till 145,000 kronor. Detta belopp
torde böra äskas såsom förslagsanslag på tilläggsstat för år 1918.
På grund av vad jag sålunda anfört, hemställer jag, att Eders Kungl.
Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att, i avbidan på proposition angående krigstidstillägg
för år 1918 åt änkor och barn efter delägare i
folkskollärarnas änke- och pupillkassa, beräkna för
ändamålet under tionde huvudtiteln på tilluggsstat för
år 1918 såsom förslagsanslag ett belopp av 145,000
kronor.
18
Tionde huvudtiteln: 1918 års ti/läggsstat, bil. 2.
Vad föredragande departementschefen i de under
punkterna 135—137 här ovan upptagna ärenden hemställt
behagade Hans Magt Konungen, på tillstyrkan
av statsrådets övriga ledamöter, bifalla; och skulle utdrag
av protokollet härom tillställas finansdepartementet
för iakttagande vid uppgörande av förslag till
reglering av utgifterna under riksstatens tionde huvudtitel
på tilläggsstat för år 1918.
Ur protokollet:
Gustaf Florén.
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. käft. 2 (Nr 2.)
3
14
Tionde huvudiiteln: 1918 års t/lläggsstat.
Innehållsförteckning.
Punkt
A. Civila pensionsväsendet.
[1.] Krigstidstillägg under år 1918 åt f. d. befattningshavare
i statens tjänst....................................................................
[2.] Krigstidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn
efter befattningshavare i statens tjänst .................
[3. | Krigstidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn
efter delägare i prästerskapets änke- och pupillkassa
[4. ] Krigstidstillägg åt pensionerade lärare och lärarinnor vid
folk- och småskolor m. fl.................................................
[5.] Krigstidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn
efter delägare i folkskollärarnas änke- och pupillkassa
B. Militära pensionsväsendet,
( 6.] Förstärkande av ordinarie anslaget för bidrag till flottans
pensionskassas gratialfond...............................................
[7.] Krigstidstillägg under år 1918 åt pensionerade båtsmän
och marinsoldater samt Vadstena krigsmanshuskassas
understödstagare ................................................................
Extra
anslag
Kronor
3.600.000
1.600.000
300.000
1,000,000
145.000
2,000
700.000
STOCKHOLM, I8AAC MARCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1918.
Oförutsedda utgifter: 1918 års tllläggsstat.
\
Tilläggsstaten för år 1918.
Oförutsedda utgifter.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 14 januari
1918.
Närvarande:
Hane excellens herr statsministern Edén,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,
Statsråden: Petersson,
Schotte,
Petrén,
Nilson,
Löfgren,
friherre Palmstierna,
Rydén,
Undén,
Thorsson.
Departementschefen, statsrådet Thorsson hemställde, under åberopande
av vad han till statsrådsprotokollet den 31 december 1917 samt
förut denna dag anfört i fråga om uppförande å tilläggsstat för år 1918
av ett särskilt anslag för oförutsedda utgifter, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att för bestridande av oförutsedda utgifter å
tilläggsstat för år 1918 vid sidan av huvudtitlarna uppföra
ett förslagsanslag till belopp av kronor 500,000,
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.) 1
2
Oförutsedda utgifter: 1918 års tilläggsstai.
att stå till Kungl. Maj:ts disposition under de av
departementschefen förut angivna villkor.
Till vad departementschefen sålunda hemställt,
däri statsrådets övriga ledamöter instämde, behagade
Hans Maj:t Konungen lämna nådigt bifall.
Ur protokollet:
Teodor Franzén.
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1918.
Utgifter för kapitalökning: 1918 års ti/läggsstat.
1
Tilläggsstaten för år 1918.
Utgifter för kapitalökning.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans ''
Maj:t Konungen i statsrådet d Stockholms slott den 14
januari 1918.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Eden,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,
Statsråden Petersson,
Schotte,
Petrén,
Nilson,
Löfgren,
friherre Palmstierna,
Rydén,
Undén,
Thorsson.
Efter att hava hänvisat till vad till statsrådsprotokollet den 31 december
1917 yttrats angående uppgörande av en tilläggsstat för år 1918,
anhöll chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson, att få anmäla
de frågor, som berörde reglering å berörda tilläggsstat av statens
utgifter för kapitalökning.
Vad först angick
statens affärsverksamhet,
erinrade departementschefen, att Kung!. Maj:t på civildepartementets
(se bil. 1 vid detta protokoll) och jordbruksdepartementets (se bil. 2)
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 2 höft. (Nr 2.) 1
[1.]
Inköp av
inventarier.
[2-] .
Posthusbyggnad
i
Linköping.
(Lånemedel.)
[3.]
Posthusbyggnad
i
Gällivare.
(Lånemedel.)
[4-]
Postliusbyggnad
i
Göteborg.
(Lånemedel.)
[5.]
Om och tillbyggnad
av
posthusbyggnaden
i Ystad.
(Lånemedel.)
[6.]
Fortsatt
utveckling
av statens
telefon- och
telegrafväsende.
(Lånemedel.)
2 Utgifter för kapitalökning: 1918 års tilläggsstat.
föredragning förut denna dag beslutit avlåtande till riksdagen av följande
fram ställn ingar:
A. Postverket.
att för inköp av inventarier för postverkets behov på tilläggsstat
för år 1918 anvisa ett reservationsanslag av............ kronor 175,000: —
(bil. 1 sid. 2);
att till täckande av brist, som uppkommit å av riksdagen anvisade
anslag till uppförande å den postverket tillhöriga tomten nr 112 inom
S:t Lars kvarter i Linköping av ett posthus, inrymmande jämväl lokaler
för telegrafverkets behov, på tilläggsstat för år 1918 anvisa ett reservationsanslag
av ................................................................... kronor 55,000: —
(bil. 1 sid. 5);
v
att för fortsättande av uppförandet å den kronan tillhöriga tomten
i kvarteret nr 29 inom Gällivare municipalsamhälle av ett posthus, inrymmande
jämväl lokaler för telegrafverkets behov, på tilläggsstat för
år 1918 anvisa ett reservationsanslag av.....................kronor 175,000: —
(bil. 1 sid. 6);
att för fortsättande av uppförandet å det för postverkets räkning
inköpta område om 5,583,1 kvadratmeter av tomten nr 67 A i Göteborgs
stads tolfte rote av ett centralposthus på tilläggsstat för år 1918 anvisa
ett reservationsanslag av ..................,............................ kronor 500,000: —
(bil. 1 sid. 7);
att för om- och tillbyggnad av posthusbyggnaden å den postverket
tillhöriga fastigheten nr 285 b och nr 286 i kvarteret Kristina i Ystad
på tilläggsstat för år 1918 anvisa ett reservationsanslag
av........................................................................... kronor 100,000: —
(bil. 1 sid. 7).
B. Telegrafverket.
att för fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende
på tilläggsstat för år 1918 anvisa ett reservations
anslag
av..........................................................................kronor 15,000,000: —
(bil. 1 sid. 28);
Utgifter för kapitalökning: 1918 års tilläggsstat.
3
C. Statens järnvägar.
att för inköp av fastigheten nr 4 i kvarteret Fatbursholmen i
Stockholm på tilläggsstat för år 1918 anvisa ett
reservationsanslag av....................................................... kronor 341,500: —
(bil. 1 sid. 31);
att för utförande av en provisorisk utbyggnad av Falkenbergs station
på tilläggsstat för år 1918 anvisa ett reservationsanslag
av ................................................................... kronor 190,000: —
(bil. 1 sid. 33);
att för ombyggnad av bangården vid Uppåkra på tilläggsstat för
år 1918 anvisa ett reservationsanslag av .................. kronor 175,000: —
(bil. 1 sid. 34);
att för fullföljande av arbetena med anläggning av huvudrangerbangård
vid Hallsberg jämte därmed sammanhängande arbeten på tillläggsstat
för år 1918 anvisa ett reservationsanslag
av....................................................................................... kronor 300,000: —
(bil. 1 sid. 34);
att för fullföljande av arbetena med utvidgning av Västanfors station
på tilläggsstat för år 1918 anvisa ett reservationsanslag
av .......................................................................... kronor 40.000: —
(bil. 1 sid. 34);
att för fullföljande av arbetena med utvidgning av Ockelbo station
in. m. på tilläggsstat för år 1918 anvisa ett reservationsanslag
av................................................................ kronor 60,000: —
(bil. 1 sid. 34);
att för anordnande av nya stationer och mötesplatser på tilläggsstat
för år 1918 anvisa ett reservationsanslag av............ kronor 300,000: —
(bil. 1 sid. 34);
[7-]
Stockholms
bangårdars
ombyggnad.
(Lånemedel.)
[8.]
Provisorisk
utbyggnad
av bangården
vid
Falkenberg.
(Lånemedel.)
[9.]
Ombyggnad
av bangården
vid
Uppåkra.
(Lånemedel.)
[10.]
Anläggning
av huvudrangerbaugård
vid
Hallsberg.
(Lånemedel.)
[11.]
Utvidgning
av bangården
vid
Väsl anförs.
(Lånemedel.)
L12.]
Utvidgning
av Ockelbo
station
m. in.
(Lånemedel.)
[13.]
Anordnande
av nya
stationer
och mötesplatser.
(Lånemedel.)
[14.]
Spåranordningar
i
anslutning
till förefintliga
spårsystem.
(Lånemedel.)
[15.]
Speciella
anlägg,
ningar å
bangårdar.
(Lånemedel.)
[16.]
Utläggning
av ytterligare
ett
järnvägsspår
mellan
Rönninge
och Järna
in. m.
(Lånemedel.)
[17.]
Anläggande
av ytterligare
ett
järnvägs.
.spår från
Örebro över
Hallsberg
till Laxå.
(Lånemedel.)
[18.]
Ombyggnad
av bron
över Norsälven
å
linjen
Laxå- Charlottenberg.
(Lånemedel.)
[19.]
Uppförande
av plåtslagarverkstad
med
smedja vid
Notviken.
(Lånemedel.)
4 Utgifter för kapitalökning: 1918 års tilläggsstat.
att för utförande av spåranordningar i anslutning till förefintliga
sparsystem på tilläggsstat för år 1918 anvisa ett reservationsanslag
av........................................................................................... kronor 1,000,000: —
(bil. 1 sid. 35);
att för utförande av speciella anläggningar å bangårdar på tilläggsstat
för år 1918 anvisa ett reservationsanslag av. kronor 39,700: —
(bil. 1 sid. 35);
att för fullbordande av arbetet med utläggning av ytterligare ett
järnvägsspår mellan Rönninge och Järna jämte därmed sammanhörande
anläggningar å tilläggsstat för år 1918 beräkna ett reservationsanslag
av........................................................................................... kronor 1,600,000: —
(bil. 1 sid. 35);
att för fortsättande av arbetena med anläggande av ytterligare ett
järnvägsspår från Örebro över Hallsberg till Laxå på tilläggsstat för år
1918 anvisa ett reservationsanslag av........................ kronor 500,000: —
(bil. 1 sid. 36);
att för ombyggnad av bron över Norsälven å linjen Laxå—Charlottenberg,
varför kostnaden av anslagsmedel beräknats uppgå till
900,000 kronor, på tilläggsstat för år 1918 anvisa ett reservationsanslag
av............................................................................ kronor 200,000: —
(bil. 1 sid. 36);
att för fortsättande av arbetet med uppförande av plåtslagarverkstad
med smedja vid Notviken på tilläggsstat för år 1918 anvisa ett reserva
tionsanslag
av ................................................................... kronor 88,000: —
(bil. 1 sid. 36);
5
Utgifter för kapitalökning: 1918 års til/äggsstat.
att för fortsättande av aiföetet med uppförandet av en ny lokomo- [20.]
tivstation vid Örebro på tilläggsstat för år 1918 anvisa ett reservations- Ny lokomo
kronor
75-()0,): - vid trebro.
(bil. 1 Sid. 36); (Lånemedel.)
att för påbörjande av arbetet med
station vid Järna på tilläggsstat för
anslag av..............................................
(bil. 1 sid. 36);
uppförandet av en ny lokomotivår
1918 anvisa ett reservationskronor
50,000: —
[21.]
Ny lokomotivstation
vid Jama.
(Lånemedel.)
att för nya och förändrade anläggningar för maskinavdelningens
behov vid Krylbo på tilläggsstat för år 1918 anvisa ett reservationsanslag
av ........................................................................ kronor 85,000: —
(bil. 1 sid. 37);
[22.]
Nya och
förändrade
anläggningar
för
maskinavdelningens
behov i
Krylbo.
(Lånemedel.)
att för husbyggnader på tilläggsstat för år 1918 anvisa ett reser- [23.]
vationsanslag av................................................................ kronor 2,000,000: — Hus
(bil.
1 sid. 37); byggnader.
(Lånemedel/
att för anläggande av telegraf- och sektionstelefonledningar samt [24.]
för utförande av kabelarbeten på tilläggsstat för år 1918 anvisa ett Telegrafreservationsanslag
av......................................................... kronor 200,000: — °ch !e,k"
(bil. 1 sid. 37); fonied -
ningar samt
kabelarbeten.
(Lånemedel.)
att för utförande av växel- och signalsäkerhetsanläggningar på till- [25.]
läggsstat för år 1918 anvisa ett reservationsanslag Växel- och
av.................................................................................. kronor 500,000: — ^gnalsäker
(bil.
1 rid. 37);
(Lånemedel.)
att för utförande av vissa arbeten å bandelen Kristinehamn—Mora
för ökande av dess trafikkapacitet på tilläggsstat för år 1918 anvisa ett
reservationsanslag av....................................................... kronor 300,000: —
(bil. 1 sid. 37);
[26.]
Arbeten å
bandelen
Kristinehamn-Mora
för ökande
av dess
trafikkapacitet.
(Lånemedel.)
[27.]
Dispositionsanslag
för oförutsedda
och
mindre
arbeten.
(Lånemedel.)
[28.]
Täckande
av brist å
vissa förut
beviljade
anslag.
(Lånemedel.)
[29.]
Inlandsbanan
mellan
Yolgsjön
och
Gällivare.
(Lånemedel.)
[30.]
Statsbanan
Forsmo—
Hoting.
(Lånemedel.)
[31.]
Mark
förvärv.
(Lånemedel.)
.. C32-]
Ökat förlag
vid statens
järnvägar.
[33.]
Anläggningen
avny
farled
mellan
Vänersborg
och
Göteborg.
(Lånemedel.)
6 Utgifter för kapitalökning: 1918 års til/äggsstat.
att såsom dispositionsanslag för oförutsedda och mindre arbeten på
tilläggsstat för år 1918 anvisa ett reservationsanslag
av................................................................................. kronor 250,000: —
(bil. 1 sid 37);
att till täckande av brist, som uppkommit å vissa till utförande av
nya byggnader och anläggningar vid statens trafikerade järnvägar beviliade
anslag, på tilläggsstat för år 1918 anvisa ett reservationsanslag
av......................................................................................... kronor 1,400,000: —-
(bil. 1 sid. 38);
att till fortsättning av inlandsbanan mellan Volgsjön och Gällivare
på tilläggsstat för år 1918 anvisa ett reservationsanslag
av ........................................................................... kronor 2,000,000: —
(bil. 1 sid. 38);
att för fortsättande av arbetena å statsbanan Forsmo—Hoting på
tilläggsstat för år 1918 anvisa ett reservationsanslag
av................................................................................. kronor 500,000: —-
(bil. 1 sid. 38);
att för inköp av mark, som erfordras för utvidgning av vissa järnvägsstationer
och för blivande dubbel spåranordniu gar, på tilläggsstat för
år 1918 anvisa ett reservationsanslag av .................. kronor 400,000: —
(bil. 1 sid. 38);
att för ökat förlag vid statens järnvägar på tilläggsstat för år 1918
anvisa ett förslagsanslag, högst..................................kronor 11,000,000: —
(bil. 1 sid. 38);
D. Statens vattenfallsverk.
att för anläggning av en ny farled mellan Vänersborg och Göteborg
å tilläggsstat för år 1918 bevilja ett reservationsanslag
av ................................................................... kronor 700,000: —
(bil. 1 sid. 41);
7
Utgifter för kapitalökning: 1918 års ti/läggsstat.
att för påbörjande av första
Lilla Edet på tilläggsstat för år
av.......................................
(bil. 1 sid. 41);
utbyggnaden av en kraftstation vid [34.]
HUS anvisa ett reservationsanslag Kraftstation
kronor 700,000: — LlllaviJdet.
(Lånemedel.)
att för fortsättande av andra utbyggnaden av Porjus kraftstation
på tilläggsstat för år 1918 anvisa ett reservationsanslag
av kronor 500,000: —
(bil. 1 sid. 41);
[35.]
Andra utbyggnaden
av kraftstationen
vid Porjus.
''Lånemedel.^
att, i avbidan på den proposition i ämnet, som kan komma att avlåtas,
till utförande av anläggningar för ytterligare kraftuttagning i Lule
älv på tilläggsstat för år 1918 beräkna ett reservationsanslag
av ................................................................. kronor 500,000: —-
(bil. 1 sid. 41);
[36.]
Utförande
av anläggningar
för
ytterligare
kraftuttagning
i
Lule älv.
(Lånemedel.)
att för ökning av förlagskapitalet för anskaffande av bränsle för
Västerås’ ångkraftstation på tilläggsstat för år 1918 anvisa ett reservationsanslag
av .................................................................... kronor 250,000: —
(bil. 1 sid. 41);
[37.]
Förlagskapital
för
anskaffande
av bränsle
förTästerås’
ångkraftstation.
att till inköp av vattenfall och fastigheter samt utförande av ny- [38.]
anläggningar, i den män sådana åtgärder kunna erfordras för ändamåls- Inköp av
enlig utveckling av statens kraftverksrörelse och icke utan synnerlig oclTfastfgolägenhet
kunna uppskjutas i avbidan på särskilt riksdagsbeslut, på heter samt
tilläggsstat för år 1918 anvisa ett reservations
anslag
av ............................................................................ kronor 2,500,000: — läggningar.
(bil. 1 sid. 41); (Lånemedel.^
att för utförande av distributionsanläggningar och därmed sammanhängande
arbeten för statens kraftverk på tilläggsstat för år 1918 anvisa
ett reservationsanslag av ............................. kronor 2,000,000- —
(bil. 1 sid 42);
[39.]
Distributionsanläggningar
för
statens
kraftverk.
(Lånemedel.)
[40.]
Inventarier
för statens
vattenfallsverk.
[41.]
Förvalt
nings
byggnad
för
statens
vattenfallsverk.
(Lånemedel).
[42.]
Jägmästar
bostöder.
8 Utgifter för kapitalökning: 1918 års ii t lägg sstat.
att av det till inventarier för statens vattenfallsverk beviljade anslaget
å 700,000 kronor på tilläggsstat för år 1918 såsom reservationsanslag
anvisa återstående beloppet ............................. kronor 300,000: —
(bil. 1 sid. 44);
att, i avbidan på den proposition i ämnet, som kan komma att
avlåtas, för inköp för statens vattenfallsverks räkning av tomterna
nr 1, 2, 3 och 9 i kvarteret Björnen i Stockholm ävensom för utförande
å nämnda fastigheter av vissa byggnadsarbeten på tilläggsstat för år
1918 beräkna ett reservationsanslag å.................... kronor 1,650,000: —
(bil. 1 sid. 56);
E. Statens domäners fond.
att till anordnande av bostadslägenheter åt jägmästare i vissa revir
i Norrland i huvudsaklig överensstämmelse med domänstyrelsens förslag
den 21 september 1917 såsom kapitalökning för statens domäners fond
på tilläggsstat för år 1918 anvisa ett reservationsanslag
av........................................................................................... kronor 170,000: —
(bil. 2 sid. 2);
Beträffande de sålunda till uppförande å tilläggsstat för år 1918
ifrågasatta anslagen till täckande av brist i anslaget till uppförande av
en posthusbyggnad i Linköping, för fortsättande av uppförande av posthusbyggnader
i Gällivare och Göteborg, för om- och tillbyggnad av posthusbyggnaden
i Ystad, för fortsatt utveckling av statens telefon- och
telegrafväsende, för inköp av fastigheten nr 4 i kvarteret Fatbursholmen
i Stockholm, för utförande av en provisorisk utbyggnad av Falkenbergs
station, för ombyggnad av bangården vid Uppåkra, för fullföljande av
arbetena med anläggning av en huvudrangerbangård vid Hallsberg m. m.,
för fullföljande av arbetena med utvidgning av Västan fors station, för
fullföljande av arbetena med utvidgning av Ockelbo station m. in., för
anordnande av nya stationer och mötesplatser, för utförande av spåranordningar
i anslutning till förefintliga spårsystem, för utförande av
speciella anläggningar å bangårdar, för fullbordande av arbetet med
utläggning av ytterligare ett järnvägsspår mellan Rönninge och Järna
m. m., för fortsättande av arbetena med anläggande av ytterligare ett
järnvägsspår från Örebro över Hallsberg till Laxå, för ombyggnad av
Utgifter för kapitalökning: 1918 års til/äggsstat. 9
bron över Norsälven å linjen Laxå—Charlottenberg, för fortsättandet av
arbetet med uppförande av plåtslagai-verkstad med smedja vid Notviken,
för fortsättandet av arbetet med uppförandet av en ny lokomotivstation
vid Örebro, för påbörjande av arbetet med uppförande av en ny
lokomotivstation vid Järna, för nya och förändrade anläggningar för
maskinavdelningens behov vid Krylbo, för husbyggnader, för anläggande
av telegraf- och sektionstelefonledningar samt för utförande av kabelarbeten,
för utförande av växel- och signalsäkerhetsanläggningar, för utförande
av vissa arbeten å bandelen Kristinehamn—Mora för ökande av
dess trafikkapacitet, för oförutsedda och mindre arbeten, till täckande av
brist å vissa anslag till utförande av nya byggnader och anläggningar
vid statens trafikerade järnvägar, till fortsättning av inlandsbanan mellan
Volgsjön och Gällivare, för fortsättande av arbetena å statsbanan Forsmo
—Hoting, för inköp av mark för utvidgning av vissa järnvägsstationer
och för dubbelspåranordningar, för anläggning av en ny farled mellan
Vänersborg och Göteborg, för påbörjande av första utbyggnaden av en
kraftstation vid Lilla Edet, för fortsättande av andra utbyggnaden av
Porjus kraftstation, för utförande av anläggningar för ytterligare kraftuttagning
i Lule älv, till inköp av vattenfall och fastigheter samt utförande
av nyanläggningar, för utförande av distributionsanläggningar
och därmed sammanhängande arbeten för statens kraftverk samt för inköp
för statens vattenfallsverks räkning av tomterna nr 1, 2, 3 och 9
i kvarteret Björnen i Stockholm samt utförande därå av vissa byggnadsarbeten
hemställde föredragande departementschefen, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen medgiva,
att vart och ett av nu angivna anslag finge utgå av lånemedel.
Vid bifall härtill skulle alltså av sammanlagda
beloppet.................................................................. kronor 48,869,200: —
av samtliga erforderliga anslag till utgifter för
statens affärsverksamhet ett belopp av .................. » 36,974,200: —
bestridas av lånemedel.
Vidkommande därefter
statens utlåningsfonder
erinrade departementschefen till en början om Kungl. Maj:ts på civildepartementets
föredragning (bil. 1) förut fattade beslut att föreslå
riksdagen
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 2 käft. (Nr 2.)
[42.]
2
10
Utgifter för kapitalökning: 1918 års tilläggsstat.
[43.]
Lånefonden
för tjänstemannasamhället
vid
Mörby.
(Lånemedel).
[44.]
Torv
industri
lånefonden.
(Lånemedel.)
[45.]
Lånefonden
för landsbygdens
elektrifiering.
(Lånemedel.)
1. Lånefonden för tjänstemannasaraliället vid Mörby
att för avsättning till lånefonden för tjänstemannasamhället vid
Mörby på. tilläggsstat för år 1918 anvisa ett reservationsanslag
av........................................................... kronor 200,000: —
(bil. 1 sid. 58);
Vidare erinrade departementschefen om nedannämnda av Kungl.
Maj:t på jordbruksdepartementets (bil. 2) föredragning förut denna dag
beslutade framställningar till riksdagen, nämligen:
2. Torvindustrilånefonden
att, i avbidan på den proposition angående anslag till kapitalökning
för år 1918 till fonden för torvindustriens befrämjande, som Kungl. Maj:t
må komma att avlåta till riksdagen, för detta ändamål på tilläggsstat för
år 1918 beräkna ett reservationsanslag av............... kronor 2,000,000: —
(bil. 2 sid. 2);
3. Lånefonden för landsbygdens elektrifiering
att, i avbidan på den proposition angående inrättande av en lånefond
för landsbygdens elektrifiering, som Kungl. Maj:t må komma att
avlåta till riksdagen, såsom kapitalökning för denna fond på tilläggsstat
för år 1918 beräkna ett reservationsanslag av......... kronor 1,000,000: —
(bil. 2 sid. 2).
Beträffande ovanberörda under rubrik statens utlåningsfonder upptagna
anslag......................................................... tillhopa kronor 3,200.000: —
hemställde föredragande departementschefen, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen medgiva,
att nämnda anslag finge utgå av lånemedel.
11
Utgifter för kapitalökning: 1918 års ti/läggsstat.
Vidare anförde departementschefen:
Rörande därefter
Återbetalning av tillfälliga lånemedel
vill jag erinra, hurusom å riksstaterna för 1917 och 1918 finnas såsom
inkomstposter upptagna, å den förra riksstaten under titeln tillfälliga
lånemedel för täckande av kostnader för tryggande av rikets neutralitet
ett belopp av 27,000,000 kronor och å 1918 års riksstat under titeln tillfällig
upplåning ett belopp av 135,648,300 kronor eller tillhopa såsom
tillfälliga lånemedel 162,648,300 kronor.
I överensstämmelse med vad som utvecklats av min företrädare i
ämbetet den 31 december 1917 vid anmälan av kassaförlagskommitténs
betänkande föreslår jag nu, att, som statsverkets tillstånd det medgiver,
för återbetalning av ifrågavarande upplånade medel i deras helhet erforderligt
anslag uppföres å 1918 års tilläggsstat under utgifter för kapitalökning.
Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att på tilläggsstat för år 1918 till återbetalning av
tillfälliga lånemedel anvisa ett belopp av kronor
162,648,300.
Vad härefter angår
Förlag till statsverket
anförde departementschefen följande:
A. Hov- och slottsstaterna.
I den redogörelse, som min företrädare i ämbetet den 31 december
1917 lämnade för ifrågasatta åtgärder för förskottsväsendets avveckling
och som då vann Kungl. Maj:ts gillande, omnämndes bland av statskontoret
utbetalade förskott, avsedda att ersättas med särskilda framdeles
inflytande medel, tre poster, tillhörande utgifter under hov- och slottsstaterna,
nämligen dels ett enligt nådigt brev den 12 april 1907 till dåvarande
kronprinsen utbetalt belopp å 550,000 kronor för täckande av
[46.]
Återbetal.
uins av tillfälliga
lånemedel.
[47.]
_Ersättande
av vissa
förskott.
(Tillfälliga
lftnemedel.)
12 Utgifter för kapitalökning: 1918 års ti/läggsstat.
eu i dennes hovhållning uppkommen brist, dels ett belopp av 470,000
kronor, motsvarande kostnaden för uppförande å egendomen nr 3 i
kvarteret Europa inom Nikolai församling i Stockholm av ny byggnad
för hovhållningens räkning dels ock ett belopp av 137,000 kronor, motsvarande
kostnaden för inrättande av en ny tvättinrättning för hovhållningens
räkning. De två förstnämnda förskotten hava varit avsedda
att täckas av försäljningsmedel för den tidigare för hovhållningens räkning
disponerade tomten nr 1 i kvarteret Sjöhästen i Stockholm med å
tomten varande stall och andra byggnader. Förskottet å 137,000
kronor tänktes bliva ersatt av medel, som komme att inflyta genom försäljning
av den likaledes för hovhållningens räkning disponerade fastigheten
nr 2 i kvarteret Päronträdet här i staden.
I överensstämmelse med den av min företrädare uttalade uppfattning,
att anslag till täckande av förskott å så avsevärd storlek som de
ifrågavarande böra uppföras å 1918 års tilläggsstat och täckas med tillfälliga
lånemedel, hemställer jag nu, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen
att för ersättande av nedannämnda av statskontoret
utbetalade förskott på tilläggsstat för år 1918
såsom förslagsanslag, högst, att utgå av tillfälliga lånemedel,
anvisa följande belopp, nämligen till ersättande
av förskott
a) enligt nådigt brev den 12 april 1907 till dåvarande
kronprisen ........................... kronor 550,000: —
b) till bestridande av kostnaderna för uppförande
av ny byggnad å egendomen nr 3 i kvarteret Europa
inom Nikolai församling i Stockholm kronor 470,000: —
c) till bestridande av kostnaderna för inrättande
av en ny tvättinrättning för hovhållningens räkning
........................................................ kronor 137,000: —
I avseende å förskott, tillhörande utgifter under
B. Lantförsvarsdepartementet
erinrade departementschefen, att på hemställan av chefen för lantförsvarsdepartementet
i samband med behandlingen av anslagsfrågor å tillläggsstat
för år 1918 under fjärde huvudtiteln Kungl. Maj:t beslutat av
-
13
Utgifter för kapitalökning: 1918 års ti/läggsstat.
låtande till riksdagen av vissa framställningar om anvisande av anslag
till täckande av ntbetalade förskott, vilka anslag emellertid, på sätt sistnämnda
departementschef närmare utvecklat, (se statsrådsprotokollet till
fjärde huvudtiteln, til läggsstaten för år 1918, sid. 82) böra uppföras under
utgifter för kapitalökning. Ifrågavarande framställningar skulle här antecknas,
nämligen:
att riksdagen måtte för täckande av förskjutna kostnader för
uppförande av nytt kasernetablissemang för Livgardet till häst på tillläggsstat
för år 1918 anvisa, i jämnt krontal, ett förslagsanslag av
högst.............................................................................*........ kronor 1,586,730: —
att riksdagen måtte för täckande av förskjutna kostnader för förvärvande
av mark m. m. för Järvafältet på tilläggsstat för år 1918 anvisa
ett förslagsanslag av högst.................................... kronor 3,950,000: —
att riksdagen måtte i avvaktan på den proposition, som kan komma
att avlåtas angående täckande av vissa förskott, tillsvidare på tilläggsstat
för år 1918 beräkna ett belopp av ........................... kronor 39,825,670: —
Beträffande förskott, tillhörande utgifter under
C. Jordbruksdepartementet
erinrade departementschefen om Kungl. Maj:ts på nämnda departements
föredragning förut fattade beslut att föreslå riksdagen
[48.]
''räckande
ay förskjutna
kostnader
för uppförande
av
nytt kasernetablissemang
för
Livgardet
till häst.
(Tillfälliga
lånemedel.)
[49.]
Täckande
av förskjutna
kostnader
för förvärvande
av mark
m. m. för
Järvafältet.
(Tillfälliga
lånemedel.)
[50.]
Täckande
av vissa
förskott.
(Tillfälliga
lånemedel.)
[51.]
Förskotterade
kostnader
för
nybyggnader
för
veterinärhögskolan
och skogshögskolan
m. ni.
(Tillfälliga
lånemedel.)
[52.]
Bränslekommissionens
vedanskaffning,
(Tillfälliga
lånemedel.)
14 Utgifter för kapitalökning: 1918 års tilläggsstat.
att för täckande av förskjutna kostnader för nybyggnader för veterinärhögskolan
och skogshögskolan m. m. såsom utgift för kapitalökning på tillläggsstat
för år 1918 anvisa ett förslagsanslag, högst kronor 674,900: —
(bil. 2 sid. 3);
Beträffande samtliga sistnämnda under lantförsvarsdepartementet
och jordbruksdepartementet upptagna anslag hemställde departementschefen,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att vart och ett av dessa anslag finge utgå av
tillfälliga lånemedel.
Vid bifall härtill skulle samtliga erforderliga utgifter för förlag till
statsverket, tillhopa ......................................................... kronor 47,194,300: —
bestridas av tillfälliga lånemedel.
Härefter anförde departementschefen följande.
Beträffande
Rörelsekapital för kristidskommissioner
tillåter jag mig framhålla, hurusom 1917 års riksdag å tilläggsstat för
samma år anvisat ett reservationsanslag å 50,000,000 kronor för bränslekommissionens
vedanskaffning under samma år. Då jämväl för innevarande
år rörelsemedel för ifrågavarande ändamål bliva erforderliga,
men jag för dagen icke är beredd att angiva, på vad sätt och under
vilka organisationsformer vedanskaffningen för framtiden bör ordnas,
torde tills vidare å tilläggsstat för år 1918 härför allenast böra beräknas
ett belopp av förslagsvis 100,000,000 kronor, att utgå av tillfälliga lånemedel.
Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att,
i avbidan på den proposition i ämnet, som
kan bliva riksdagen förelagd, för bränslekommissionens
vedanskaffning för år 1918 å samma års tilläggsstat
såsom reservationsanslag beräkna ett belopp av
100,000,000 kronor, att utgå av tillfälliga lånemedel.
Slutligen erinrade departementschefen, att Kungl. Maj:t på jordbruksdepartementets
(bil. 2) föredragning förut denna dag beslutat föreslå
riksdagen
Utgifter för kapitalökning: 1918 års til/äggsstat. 15
att, i avbidan på den proposition angående rörelsekapital för folkhushållningskommissionen,
som Kungl. Maj:t må komma att avlåta till
riksdagen, för detta ändamål å tilläggsstat för år 1918 såsom utgift för kapitalökning
beräkna ett reservationsanslag av ............ kronor 75,000,000: —
(bil. 2 sid. 4);
och hemställde departementschefen tillika, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen medgiva,
att sistnämnda anslag till rörelsekapital för folkhushållningskommissionen
måtte få utgå av tillfälliga
lånemedel.
Vid bifall härtill skulle de erforderliga utgifterna till rörelsekapital
för kristidskommissioner, sammanlagt ................. kronor 175,000,000: —
bestridas av tillfälliga lånemedel.
Vad föredragande departementschefen sålunda
hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämde,
behagade Hans Maj:t Konungen gilla och bifalla.
[53.]
Rörelsekapital
för
folkhnshållniiigskomuiissionen.
(Tillfälliga
lånemedel.)
Ur protokollet:
Teodor Franzén.
16
Utgifter för kapitalökning: 1918 års ti!läggsstat.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING.
till
Utgifter för kapitalökning.
Punkt.
Att täckas av
linemecUl.
Kronor.
andra
inko
Kroi
Statens affärsverksamhet
A. Postverket.
[1.] Inköp av inventarier................. ~ 175
[2.] Posthusbyggnad i Linköping............. 55,000:
[3.] » i Gällivare............. 175,000: —
[4.] o i Göteborg............. 500,000: —
[5.] Om- och tillbyggnad av posthusbyggnaden i Ystad . . 100,000: —
B. Telegrafverket.
(6.1 Fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende
... 15,000,000;-
C. Statens järnvägar.
[7.] Stockholms bangårdars ombyggnad.......... 341,500: —
[8.] Provisorisk utbyggnad av Falkenbergs station..... 190,000: —
[9.] Ombyggnad av bangården vid Uppåkra........ 175,000: —
[10.] Anläggning av huvudrangerbangård vid Hallsberg . . . 300,000: —
[11.] Utvidgning av Västanfors station........... 40,000: —
[12.] Utvidgning av Ockelbo station m. m.......... 60,000: —
[13.] Anordnande av nya stationer och mötesplatser .... 300,000: —
[14.] Spåranordningar i anslutning till förefintliga spårsystem 1,000,000: —
[15.] Speciella anläggningar å bangårdar.......... 39,700: —
[16.] Utläggning av ytterligare ett järnvägsspår mellan Bön
ninge
och Jama m. m............... 1,600,000: —
17
Utgifter för kapitalökning: 1918 års tilläggsstat.
Punkt.
Att täckas av
lånemedel.
andra statsinkomster.
] Sid.
Kronor.
[17.] Anläggande av ytterligare ett järnvägsspår från Örebro
över Hallsberg till Laxå............. 500,000: —
[18.] Ombyggnad av bron över Norsälven å linjen Laxå—
Charlottenberg.................. 200,000: —
[19.] Uppförande av plåtslagarverkstad med smedja vid Notviken
...................... 88,000: —
[20.] Ny lokomotivstation vid Örebro ........... 75,000: —
[21.] Ny lokomotivstation vid Järna............ 50,000:—•
[22.] Nya och förändrade anläggningar för maskinavdelningens
behov i Krylbo............... 85,000: —
[23.] Husbyggnader.................... 2,000,000: —
24.] Telegraf- och sektionstelefonledningar in. m...... 200,000: —
[25.] Växel- och signalsäkerhetsanläggningar........ 500,000: —
[26.] Ökande av trafikkapaciteten å bandelen Kristinehamn—
Mora...................... 300,000: —
[27.] Dispositionsanslag för oförutsedda och mindre arbeten 250,000: —
[28.] Täckande av brist å vissa förut beviljade anslag . . . 1,400,000: —•
[29.] Inlandsbanan mellan Volgsjön och Gällivare...... 2,000,000: —
[30.] Statsbanan Forsmo — Hoting ............. 500,000: —
[31.] Markförvärv..................... 400,000: —
[32.] Ökat förlag vid Statens järnvägar........... .
Kronor.
4
4.
4.
5.
5
5.
5.
5.
i
11,000,000: —
5.
6.
6.
6.
6.
6.
6.
D. Statens vattenfallsverk.
[33] . Anläggningen av ny farled Vänersborg—Göteborg. . . 700,000: —
[34] . Kraftstation vid Lilla Edet.............. 700,000: —
[35] . Ångra utbyggnaden av Porjus kraftstation...... 500,000: —
[36] . Utförande av anläggningar för ytterligare kraftuttag
ning
i Lule älv.................. 500,000: —
[37] . Förlagskapital för anskaffande av bränsle för Västerås
ångkraftstation.................. ..
[38] . Inköp av vattenfall och fastigheter samt utförande av
nyanläggningar •................. 2,500,000: —
[39] . Distributionsanläggningar för statens kraftverk .... 2,000,000: —
[40] . Inventarier för statens vattenfallsverk........ .
[41] . Förvaltningsbyggnad för statens vattenfallsverk .... 1,650,000: —
- 6.
- 7.
■-- 7.
- 7.
250.000; — 7.
- 7.
- 7.
300,000: — 8.
- 8.
E. Statens domäners fond.
[42]. Jägmästarbostäder
170,000: —
8.
18
Utgifter för kapitalökning: 1918 års tilläggsstat.
Punkt.
Statens utlåningsfonder.
[43] . Lånefonden för tjänstemannasamhället vid Mörby . . .
[44] . Torvindustrilånefonden................
[45] . Lånefonden för landsbygdens elektrifiering......
Att täckas av
lånemedel
andra statsinkomster -
Sid.
Kronor Kronor
200,000: —
2,000,000: —
1,000,000: —
- I 10.
- I 10.
— ! io.
[46]. Återbetalning av tillfälliga lånemedel. — 162,648,300: —
Förlag till statsverket.
A. Hov- och slottsstaterna.
[47]. Ersättande av ett år 1907 till dåvarande kronprinsen utbetalat
förskott.................. 550,000: —
[47]. Ersättande av förskotterade kostnader för uppförande
av ny byggnad för hovhållningens räkning..... 470,000: —
[47], Ersättande av förskotterade kostnader för inrättande av
en ny tvättinrättning för hovhållningens räkning . . 137,000: —
11.
11.
11.
11.
B. Lantförsvarsdepartementet.
[48] . Täckande av förskjutna kostnader för uppförande av
nytt kasernetablissement för Livgardet till häst . . .
[49] , Täckande av förskjutna kostnader för förvärvande av
[50],
0.
J or dbruksdepartementet.
[51]. Ersättande av förskotterade kostnader för nybyggnader
för veterinärhögskolan och skogshögskolan m. m. . .
Rörelsekapital för kristidskommissioner.
[52] . Bränslekommissionens vedanskaffning.........
[53] . Rörelsekapital för folkhushållningskommissionen . . .
1,586,730: — | - 13. |
3,950,000: — | - 13. |
39,825,670: — | - ; 13. |
674,900: - | - : 14. |
100,000,000: — | - J 14. |
75,000,000: — | - ! 15. |
Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1918.
Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1918 års tilläggsstai
1
Bil. 1.
Utgifter för kapitalökning.
Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet d Stockholms slott den 14
januari 1918.
N ärvarande:
Hans excellens herr statsministern Eden,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,
Statsråden Petersson,
Schotte,
Petrén,
Nilson,
.Löfgren,
friherre Palmstierna,
Rydén,
Undén,
Thorsson.
Chefen för civildepartementet, statsrådet Schotte anmälde frågan
om de anslag för kapitalökning, som beträffande de till civildepartementet
hörande affärsdrivande verk ansetts böra anvisas å tilläggsstat
för år 1918, och anförde:
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 2 käft. (Nr 2.)
1
Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1918 års tilläggsstat -
é
Postverket.
1. Inköp av inventarier.
[1 -] Under åberopande av vad jag denna dag under punkten 1 anfört
inköp nr till statsrådsprotokollet i fråga om anslagsäskandena beträffande post''
verket i avdelningen Utgifter för kapitalökning å 1919 års stat, får jag
hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att för inköp av inventarier för postverkets behov
på tilläggsstat för år 1918 anvisa ett reservationsanslag
av 175,000 kronor.
2. Posthusbyggnad i Linköping.
[2.] På framställning av Kungl. Maj:t beviljade 1916 års riksdag ett
byggnad ans^aS av 240,000 kronor för uppförande å den postverket tillhöriga
i Linköping, tomten nr 112 inom S:t Lars kvarter i Linköping av ett posthus, inrymmande
jämväl lokaler för telegrafverkets behov, samt anvisade därav
för år 1917 120,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att redan under
år 1916 av tillgängliga medel utanordna beloppet.
Sedan Kungl. Maj:t därefter den 30 juni 1916 bemyndigat generalpoststyrelsen
att låta i enlighet med av Kungl. Maj:t samma dag godkända
ritningar uppföra berörda posthusbyggnad, har 1917 års riksdag,
i anledning av Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning, för år 1918
såsom särskilda reservationsanslag anvisat dels återstoden av det utav
1916 års riksdag beviljade byggnadsanslaget eller således 120,000 kronor,
dels ock för fortsättande och avslutande av ifrågavarande byggnadsarbete
ytterligare ett belopp av 90,000 kronor, med rätt för Kungl.
Maj:t att redan under år 1917 av tillgängliga medel utanordna de å
1918 års stat sålunda anvisade beloppen.
I skrivelse den 24 september 1917 har nu generalpoststyrelsen
hemställt om ytterligare anslag för fullbordande av posthusbygguaden
i Linköping.
3
Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1918 års tilläggsstat.
■ Innan jag ingår på eu närmare redogörelse för denna framställning,
må erinras om följande.
De kostnadsberäkningar, som lågo till grund för 1916 års beslut
om anslag för ifrågavarande byggnadsföretag, hade uppgjorts under år
1915 av arkitekten V. Bodin i Stockholm och slutade å samma belopp
som den beviljade anslagssumman eller 240,000 kronor. I skrivelse
den 10 oktober 1916 meddelade generalpoststyrelsen emellertid, att kostnaderna
för företaget komme att i väsentlig grad överstiga det av riksdagen
år J916 beviljade anslaget. Sålunda hade kostnaden för det
egentliga byggnadsarbetet, inberäkna! stenleverans, vilken kostnad år
1915 beräknats till 172,240 kronor, visat sig icke komma att understiga
240,160 kronor — en förhöjning således aAr omkring 40 %. Med beräkning
i avseende å övriga till byggnadsföretaget hörande arbeten av
en ökning med 25 % funne styrelsen, att för byggnadens fullbordande
erfordrades ett belopp av omkring 90,000 kronor utöver det av 1916
års riksdag beviljade anslaget.
Såsom nyss nämnts, beviljade jämväl 1917 års riksdag för ifrågavarande
ändamål ett tilläggsanslag å sistnämnda belopp.
1 skrivelse den 2 juni 1917 har generalpoststyrelsen därefter anmält,
att styrelsen, med hänsyn till svårigheterna att anskaffa järnbalkar
till ifrågavarande posthusbyggnad, som enligt den ursprungliga planen
skulle uppföras å järnkonstruktioner, sett sig nödsakad att företaga
ändring i byggnadsplanen och för sådant ändamål låtit utarbeta ritningar
för ändrad konstruktion av byggnadens tak och översta bjälklag. Enligt
den ändrade planen skulle byggnadens översta bjälklag utföras i
betong. Beträffande taklaget hade styrelsen ansett, att taklag av trä
vore fullt tillfredsställande. Då därjämte vid sådan anordning syntes
sannolikt, att kostnaderna skulle kunna hållas inom ramen för det anvisade
beloppet, hade styrelsen för sin del haft för avsikt att låta utföra
taket i trä. Som emellertid telegrafstyrelsen i avgivet yttrande förklarat,
att den ifrågasatta konstruktionen med taklag av trä, i betraktande
av den dyrbara, viktiga och svårersättliga material, som ifrågavarande
takkonstruktion vore avsedd att skydda, ur eldsäkerhetssynpunkt
vore mindre tillfredsställande, hade generalpoststyrelsen ansett
sig böra biträda av telegrafstyrelsen framställt yrkande, att byggnadens
tak skulle utföras av svenskt järn. Nu berörda ändringar i byggnadens
konstruktion hade medfört en ökning av de ursprungligen beräknade
byggnadskostnaderna med 32,965 kronor 55 öre.
Genom nådigt brev den 27 juli 1917 har Kungl. Maj:t godkänt de
av generalpoststyrelsen i förevarande hänseende vidtagna åtgärderna.
4 Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1918 års tilläggsstat.
Sedermera har generalpoststyrelsen i skrivelse den 24 juli 1-917
anmält, att arbetena för utförande av vatten- och avloppsledningar samt
anordningar för värme- och ventilation i posthuset på grund av den
oerhört starka stegringen av materialpriserna komme att betinga en
avsevärt större kostnad, än som vid uppgörande av den förnyade kostnadsberäkningen
i oktober 1916 kunnat förutses. Enligt sistnämnda
kostnadsberäkning skulle ifrågavarande anläggningar jämte gasledningar
betinga en kostnad av tillhopa 46,875 kronor. Styrelsen hade emellertid
nödgats antaga entreprenadanbud å utförande av erforderliga vattenocli
avloppsledningar samt värme- och ventilationsanordningar slutande
å sammanlagt 73,550 kronor. Härtill komme dessutom kostnad för
gasledningar.
I föreliggande skrivelse har styrelsen meddelat, att sistnämnda
kostnad enligt ett av Linköpings gasverk avgivet kostnadsförslag uppgår
till 1,065 kronor.
Vidare har styrelsen beträffande kostnaderna för ifrågavarande
byggnadsföretag anfört:
»Kostnaden för elektriska ledningar med därtill hörande materialier beräknades
i den år 1915 uppgjorda kostnadsberäkningen till 5,500 kronor. Emellertid
hava priserna å dylika ledningar, såsom känt, alltsedan dess varit i ständigt sti
tande.
För att i möjligaste mån begränsa utgifterna har styrelsen inköpt större
elen av för den elektriska anläggningen inom posthuset erforderliga ledningsmaterialen.
Och då vid andra av postverkets byggnadsföretag det visat sig ekonomiskt
fördelaktigt att överlåta åt postverkets verkstad utförandet av hithörande
arbeten, kommer även i detta fall denna anläggning att utföras genom verkstadens
försorg. Kostnaden för den elektriska anläggningen kan dock icke beräknas
till lägre belopp än 10,000 kronor.
Enligt den ursprungliga planläggningen av posthuset var det avsett, att den
i våningen en trappa upp förlagda telefonsalen icke skulle utföras i större omfattning
än som under dåvarande förhållanden ansågs av behovet påkallat.
Emellertid har telegrafstyrelsen meddelat, att på grund av telefonväsendets särskilt
på sista tiden kraftiga utveckling det visat sig erforderligt, att det för eu
framtida utvidgning av telefonsalen avsedda reservutrymme redan nu tages i anspråk.
I anledning härav har generalpoststyrelsen gått i författning om igångsättande
av därför erforderliga inrednings- m. fl. arbeten. Den av dessa arbeten
föranledda merkostnaden belöper sig dock allenast till 2,308 kronor 87 öre.
Vidare är att emotse utgifter för dränering och planering av gården till
posthuset. Dessa dräneringsarbeten hade från början icke kunnat förutses. Det
har nämligen vid byggnadens grundläggning visat sig, att tomten var mer vattensjuk
än som vid företagna borrningar kunnat iakttagas, och hava i anledning
härav rätt vittomfattande arbeten för dränering måst vidtagas. Kostnaden för
dessa arbeten torde dock icke komma att överstiga 5,000 kronor.
Ersättningen till byggnadens arkitekt samt konstruktören av värmeanordningarna,
gas-, vatten- och avloppsledningarna ävensom till kontrollanterna över
arbetena uppgå till 15,755 kronor.
Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1918 urs tilläggsstat. 5
Slutligen synes under nuvarande förhållanden för mötande av oförutsedda
utgifter böra räknas med en utgiftspost av inemot 5,000 kronor.»
Generalpoststyrelsen beräknar sålunda, att, oaktat från styrelsens
sida nedlagts all omsorg för att hålla byggnadskostnaderna vid så lågt
belopp, som under nuvarande förhållanden varit möjligt, posthuset i
fullt färdigt skick dock kommer att draga eu kostnad av omkring
385,000 kronor.
Vid sådant förhållande skulle för täckande av samtliga utgifter för
byggnadsföretaget erfordras ett belopp av 55,000 kronor utöver vad
förut anvisats; och har styrelsen jämväl hemställt om anvisande av
sistnämnda belopp för år 1919 med rätt för Kungl. Maj:t att redan
under år 1918 av tillgängliga medel utanordna beloppet.
Enligt de i oktober 1916 uppgjorda kostnadsberäkningar, som lågo
till grund för Kungl. Maj:ts framställning i föreliggande ämne till 1917
års riksdag, skulle kostnaden för ifrågavarande byggnadsföretag komma
att uppgå till 330,000 kronor, vilket belopp jämväl av riksdagen för
ändamålet anvisats. Sedermera inträffade förhållanden hava emellertid
medfört, att de av riksdagen anvisade medlen visat sig otillräckliga,
och erfordras nu, enligt styrelsens utredning, för byggnadsföretagets
fullbordande ett ytterligare anslag av 55,000 kronor. De av styrelsen
uppgjorda förnyade kostnadsberäkningarna hava icke givit mig anledning
till erinran. Då det icke heller torde kunna ifrågasättas att genom
förenklingar i bygguadsplanen söka nedbringa kostnadsbeloppet, biträder
jag styrelsens framställning om anvisande av det nu ifrågasatta
tilläggsanslaget. Arbetena med byggnadens uppförande, vilka togo sin
början i slutet av år 1916, hava av styrelsen beräknats bliva fullbordade
i juni 1918. Det torde därför vara nödvändigt, att tilläggsanslaget
kan ställas till styrelsens förfogande redan under sistnämnda år.
På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen
att till täckande av brist, som uppkommit å av
riksdagen anvisade anslag till uppförande å den postverket
tillhöriga tomten nr 112 inom S:t Lars kvarter
i Linköping av ett posthus, inrymmande jämväl lokaler
för telegrafverkets behov, å tilläggsstat för år 1918
anvisa ett reservationsanslag av 55,000 kronor.
6
Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1918 års tilläggsstat.
[3.]
Posthusbyggnad
i
Gällivare.
Departements
chefen.
3. Postliusbyggnad i Gällivare.
I anledning av Kung]. Maj:ts i ämnet gjorda framställning har
1917 års riksdag för uppförande för en beräknad kostnad av 275,000
kronor å den kronan tillhöriga tomten i kvarteret nr 29 inom Gällivare
municipalsamhälle av ett posthus, inrymmande jämväl lokaler för
telegrafverkets behov, för år 1918 anvisat ett reservationsanslag av
100,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis redan under
år 1917 av tillgängliga medel utanordna beloppet.
I sin skrivelse den 24 september 1917 har generalpoststyrelsen
föreslagit, att återstoden av den för ifrågavarande byggnadsföretag
beräknade kostnaden, 175,000 kronor, måtte anvisas för år 1919 med
rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis redan under år 1918 utanordna
beloppet.
Vid avgivande av förslag i fråga om anslag för kapitalökning för
år 1918 framhöll generalpoststyrelsen beträffande ifrågavarande byggnadsföretag,
att, för undanröjande av de allvarliga olägenheter, som för
såväl post- och telegrafverken själva som deras personal vore rådande
i Gällivare, arbetena med den planerade byggnaden måste bedrivas så,
att byggnaden kunde tagas i anspråk under år 1918, och hemställde
styrelsen därför om anvisande å 1918 års stat av hela det beräknade
anslagsbeloppet. Vid ärendets föredragning den 13 januari 1917 fann
sig dåvarande departementschefen emellertid av budgetsskäl nödsakad
föreslå en fördelning av anslaget på två år.
Då det för byggnadsföretagets planmässiga fullbordande torde vara
nödvändigt, att återstoden av det för företaget beräknade anslagsbeloppet
ställes till generalpoststyrelsens förfogande under innevarande
år, får jag alltså hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att för fortsättande av uppförandet å den kronan
tillhöriga tomten i kvarteret nr 29 inom Gällivare municipalsamhälle
av ett posthus, inrymmande jämväl lokaler
för telegrafverkets behov, å tilläggsstat för år
1918 anvisa ett reservationsanslag av 175,000 kronor.
Utgifter för kapitalökning: bil 1: 1919 års tilläggsstat.
7
4. Posthusbyggnml i (töteborg.
Med hänvisning till vad jag anfört till statsrådsprotokollet denna
dag under punkten 2 beträffande postverket i avdelningen Utgifter för
kapitalökning å 1919 års stat, får jag hemställa, att Kung], Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att för fortsättande av uppförandet å det för
postverkets räkning inköpta område om 5,583,1 kvadratmeter
av tomten nr 67 A i Göteborgs stads tolfte rote av
ett centralposthus på tilläggsstat för år 1918 anvisa
ett reservationsanslag av 500,000 kronor.
5. Om- och tillbyggnad av posthusbyggnaden i Ystad.
Hänvisande till vad jag i samma statsrådsprotokoll under punkten
3 anfört, liemställes vidare, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att för om- och tillbyggnad av posthusbyggnaden
å den postverket tillhöriga fastigheten nr 285 b och
?ir 286 i kvarteret Kristina i Ystad på tilläggsstat för
år 1918 anvisa ett reservationsanslag av 100,000
kronor.
Slutligen vill jag anmäla, att en provisorisk förhöjning av åtskilliga
porton och befordringsavgifter för postförsändelser synts mig nödig, om
icke postverkets ekonomi, som jämväl röner starkt inflytande av de
stegrade material- och arbetsprisen, skall under den närmaste framtiden
bliva alltför prekär. Chefen för finansdepartementet har i sitt anförande
till statsrådsprotokollet under titeln »Inkomsterna» räknat med
en dylik höjning, som bör inträda snarast möjligt under år 1918. jagskall
därför någon av de närmaste dagarna underställa Kungl. Maj:t
förslag i nu berörda syfte att till riksdagens beslut hänskjutas.
[4-]
Posthusbyggnad
i
Göteborg.
[5-]
Om- och
tillbyggnad
ay posthusbyggnaden
i Ystad.
8
Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1918 års Ulläggsstai.
[6.]
Fortsatt
utveckling
av statens
telefon- ocli
telegrafväsende.
Telegrafverket.
1. Fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende.
I skrivelse den 1 september 1917 med förslag'' till beräkning av
anslag för kapitalökning för år 1919 har telegrafstyrelsen gjort framställning''
om anvisande av anslag till fortsatt utveckling av statens telefonoch
telegrafväsende.
Innan jag ingår på en redogörelse för styrelsens framställning i
denna del, må erinras, att, sedan 1917 års riksdag för fortsatt utveckling
av statens telefon- och telegrafväsende för år 1918 anvisat ett
reservationsanslag av 12,500,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att
förskottsvis redan under år 1917 av tillgängliga medel utanordna beloppet,
Kungl. Maj:t den 14 juni 1917 ställt berörda medel till telegrafstyrelsens
förfogande.
I nu förevarande skrivelse har telegrafstyrelsen anmält, att de anläggningar,
som vore avsedda att utföras för omförmälda medel, i
huvudsak komme att bliva färdiga under ar 1917, med undantag dock
för ledningar av koppartråd, vilka till följd av rådande kopparbrist inom
landet icke nu kunde utföras.
Beträffande anslagsbehovet för ifrågavarande ändamål anför styrelsen
i föreliggande skrivelse till en början följande:
»Till vilka belopp de för telefon- och telegrafväsendets utveckling anvisade
medel för de senaste tio åren uppgått framgår av följande tablå:
Å r. | Anslags- och lånemedel, för | Summa. | ||
interurbana telefonledningar. | lokala telefonnät. | telegraf- ledningar. | ||
| Kronor. | Kronor. | Kronor. | Kronor. |
1 qOS ............... | 2,500,000 | 2,500,000 | 35,400 | 5,035,400 |
1909 ............ | 750,000 | 3,250,000 | 136,800 | 4,136,800 |
1910 ....... | 650,000 | 2,850,000 | 7,500 | 3,507,500 |
1911 ............... | 950,000 | 3,050,000 | 11,000 | 4,011,000 |
1912 ............. | 1,300,000 | 2,693,700 | 6.300 | 4,000,000 |
l91o | >) 1,950.000 | 2,746,700 | 53,300 | >) 4,750,000 |
1914 ............ | ‘)*j 1,975,000 | 3,100,000 | 50,000 | l f) 5,125,000 |
1915 ............... | 1,850,000 | 3,123,000 | 827,000 | 5,800.000 |
1916 .......... | 2,993,400 | 3,700,000 | 306.600 | 7,000,000 |
1917 ................................... | 4,500,000 | 7,694,000 | 306,000 | 12,500,000 |
Inklusive anslag för telefonkabel till Gottland.
2j „ >, ,, » » Tyskland.
Anm. I förestående tablå liksom bär nedan anses anslag såsom beviljat för det år, under vilket
detsamma fått förskottsvis disponeras, och icke för det år, i vars riksstat anslaget linnes upptaget.
9
Utgifter för kapitalökning: bil. 1: HUS års tilläggsstat.
Den samtalstrafik, som de intern? bana telefonledningarna äro avsedda att
förmedla, befinner sig alltjämt i ständig tillväxt. En översikt av de senaste tio
arens utveckling i fråga om antalet telefonsamtal mot särskild avgift visar följande
siffror:
Å r. | Telefonsamtal | Samtals- avgifter. | Ö i samtal | kning under året i samtalsavgifter | |
Kronor. | %■ | Kronor. | %■ | ||
1908 ................................... | 14,730,878 perioder | 4,525,004 | 14.1 | 425,590 | io.4 ! |
1909 ............................. | 16,751,450 | 5,061,764 | 13.7 | 536,760 | 11.8 |
1910 .................................... | 18,971,853 | 5,579,431 | 13.3 | 517,667 | 10.2 ] |
1911 ..................... | 20,819,076 | 6,150,864 | 9.7 | 571,433 | 10.2 i |
1912 .................... | 23,331,342 | 6,846,855 | 10.8 | 695 991 | ll.s |
1913 ..................... | 25,020,841 | 7,287,265 | 7.2 | 440,410 | 6.4 |
1914 ................................... | 27,387,032 | 8,062,610 | 9.5 | 775,345 | 10.7 |
1915 ......................... | 29,662,238 | 9,187,513 | 8.3 | 1,124,903 | 14.0 |
1916 ...................... | 36,873,543 | 10,849,304 | 24.3 | 1,661,791 | 18.1 |
1917 .................................... | 38,000,000 | 13,000,000 | 3.o | 2,150,696 | 19.8 |
Amu. Uppgifterna för år 1917 äro approximativt beräknade med ledning av förhållandena under
de sex första manaderna av aret.
Av dessa siffror framgår, att för år 1917 ökningen i antalet samtal är relativt
obetydlig, under det att inkomstökningen är snarare över än under den
normala. Detta förhållande är en följd därav, att nya ledningar, som medgiva
framförandet av ökat antal samtal, icke kunnat anläggas och att denna brist på
ledningar framtvingat större användning av de dyrare ilsamtalen. Det måste
därför nu vara för telegrafstyrelsen synnerligen angeläget att genom anläggande
av nya förbindelser bereda möjlighet att framföra den växande trafiken och tillfredsställa
de ökade anspråken på en snabb expedition.
Det för interurbannätet avsedda beloppet — vilket för år 1916 uppgick till
2,993,400 kronor och för år 1917 av telegrafstyrelsen föreslogs till 7,000,000 krofaen
av Kungl. Maj:t minskades till 4,500,000 kronor — har telegrafstyrelsen
för år 1918 ansett sig böra upptaga till 14,500,000 kronor. Av denna summa äro
2,500,000 kronor avsedda till fyllnad av det utav Kungl, Maj:t, såsom nyss nämnts,
med samma belopp minskade anslaget till utförande av de i 1917 års arbetsplan
upptagna arbetena. För dessa arbetens utförande, i den mån de på grund av materialbrist
ännu ej kommit till stånd, kräves därjämte till följd av ökade materialoch
arbetspriser ett tilläggsanslag av 1,500,000 kronor. Vidare skulle 10,375,300
kronor användas till nya ledningar i övrigt, jämte kablar, stationsanordningar och
stolplinjer för det interurbana telefonnätet samt 124,700 kronor reserveras för de
oförutsedda ledningar, som kunna visa sig oundgängligen behövliga under året.
Beträffande de lokala telefonnäten har, på samma sätt som ägt rum under
de närmast föregående åren, även under år 1917 utvecklingen av statens telefonBihang
till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 2 käft. (Nr 2.) 2
10 Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1D1S års tilläggsstat.
väsende skett genom anordnande av telefonnät å sådana orter, där dylika förut
icke funnits, genom anläggning av nya landsledningar samt genom utvidgning av
de förutvarande lokalnäten. Utvecklingens gång under de senaste tio åren framgår
av följande uppgifter:
Å r. | Antal | Under året | Ökning i antalet | Ökning under året i | ||
Kronor. | Antal. | %■ | Kronor. | %• | | ||
1908.................................. | 109,939 | 5,695,571 | 7,845 | 7.7 | 518,400 | lO.o |
1909.................................... | 118,949 | 5,980,588 | 9,010 | 8.2 | 285,017 | 5.o |
1910.................................. | 128,410 | 6,437,264 | 9,461 | 8.0 | 456,676 | 7.6 |
1911................................. | 137,799 | 7,110,920 | 9,389 | 7.3 | 673,656 | 10.5 |
1912................................... | 148,372 | 7,727,499 | 10,573 | 7.8 | 616,579 | 8.7 |
1913.................................... | 159,252 | 8,299,065 | 10,880 | 7.3 | 571,566 | 7.9 |
1914.................................... | 169,794 | 8,796,582 | 10,542 | 6.2 | 497,517 | 5.7 |
1915.................................... | 181,222 | 9,438,185 | 11,428 | 6.7 | 641,603 | 7.3 |
1916.................................... | 207,281 | 11,102,579 | 26,059 | 14.4 | 1,664,394 | 17.6 |
| omkring | omkring |
|
|
|
|
1917.................................... | 232,000 | 13,000,000 | 24,719 | 11.9 | 1,897,421 | 17.1 |
Vid uppgörande av arbetsplanen för år 1918 bar telegrafstyrelsen, oaktat
arbetena begränsats till de allra nödvändigaste, icke kunnat upptaga de för planens
genomförande beträffande de lokala telefonnäten erforderliga medel till
lägre belopp än 14,397,800 kronor. I nämnda summa ingår dock ett belopp av
2,445,000 kronor för anordnande av nya abonnentledningar under år 1917. Det
bär nämligen visat sig, att anslaget 2,(170,000 kronor för anläggning av nya abonnentledningar
under år 1917 icke är tillräckligt. Då telegrafstyrelsen i underdånig
skrivelse den 22 september 1916 gjorde framställning om detta anslag,
både styrelsen den uppfattningen, att det årets stora abonnentökning, vilken
huvudsakligen måste tillskrivas den med 1916 års ingång ikraftträdda telefontariffreformen,
var tillfällig och att tillströmningen av nya abonnenter efter 1916
års slut skulle återgå till samma proportioner som under åren före 1916. Den
gångna delen av år 1917 bar emellertid visat, att tillströmningen av nya abonnenter
icke minskats. Sålunda utgjorde antalet nya abonnerade apparater under
månaderna januari—juni år 1917 13,803 stycken mot 13,508 stycken under motsvarande
tid år 1916. Härigenom bar telegrafstyrelsen, såsom fallet var även
under år 1916, ånyo ställts inför den situationen, att antingen nödgas avvisa nyanmälda
abonnenter eller ock överskrida det för anordnande av nya abonnentledningar
anvisade anslaget. Då emellertid ingen invändning från Kung! Maj:ts och
riksdagens sida restes mot den av styrelsen i dess sistberörda skrivelse framförda synpunkten,
att styrelsen i liknande situation måste utgå från att vad som till följd
av en oförutsedd abonnenttillströmning brister i anslaget för det ena året kommer
Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1918 års tilläggsstat. 11
att täckas genom anslag för (let påföljande året, liar styrelsen även under år
1917 mottagit abonnenter i den utsträckning, som kunnat ske med hänsyn till
möjligheterna att anskaffa materiel, och kommer till följd härav det beviljade
anslaget för anordnande av nya abonnentledningar under år 1917 att överskridas
med, så vitt nu kan beräknas, omkring 2,445,000 kronor, vilket belopp därför
upptagits i (len summa, som styrelsen för ändamålet begär för år 1918.
Jämväl har, motsvarande vad som skett vid beräknande av anslagen för år
1917, för år 1918 upptagits ett belopp, avsett dels att användas för sådana arbeten,
som icke redan nu kunnat förutses, men som under år 1918 anses komma
att visa sig erforderliga och icke utan största olägenhet kunna uppskjutas till
ett efterföljande år, dels att möta oförutsedda ytterligare prisstegringar å för telegrafverkets
arbeten erforderliga materialier. Detta belopp har styrelsen ansett
sig böra föreslå till 442,850 kronor.
Telegraftrafikens utveckling under de senaste tio åren framgår av följande
uppgifter:
Å r. | Antal telegram. | Telegram- avgifter. Kronor. | Ökning (minskning —) | ||
i antal | i telegramaygifter. | ||||
%■ | Kronor. | %■ | |||
1908............................................. | 3,822,897 | 2,228,494 | i.i | — 64,371 | — 2.8 |
1909................................................ | 3,963,079 | 2,207,090 | 3.7 | — 21,404 | — 1.0 |
1910................................................ | 4,142,060 | 2,207,959 | 4.5 | 869 | 0.04 |
1911............................................... | 4,380,997 | 2,316,290 | 5.8 | 108,331 | 4.9 |
1912................................................ | 4,912,525 | 2,606,472 | 10.9 | 290,182 | 12.5 |
1913................................................ | 5,141,302 | 2,678,673 | 4.7 | 72,201 | 2.8 |
1914............................................... | 5,907,278 | 3,916,935 | 14.9 | 1,238,262 | 46.2 |
1915................................................ | 7,005,108 | 5,959,499 | 18.7 | 2,042,564 | 52.1 |
1916............................................... | 7,404,001 | 7,040,220 | 5.7 | 1,080,721 | 18.1 |
| omkring | omkring |
|
|
|
1917............................................... | 7,500,000 | 7,400,000 | 1.3 | 359,780 | 5.1 |
För telegrafnätets utveckling anslogos för år 1916 306,600 kronor och för
år 1917 306,000 kronor. För år 1918 uppgår ifrågavarande anslagsbehov till
1,102,200 kronor. Av detta belopp skulle 953,800 kronor användas till nya telegrafledningar
och återstoden, 148,400 kronor, till för telegrafnätet erforderliga nya
stolplinjer och station sanordningar.
Att styrelsen för år 1918 måst upptaga ett så stort belopp för nya telegrafledningar
beror därpå, att intill år 1916 byggandet av nya telegrafledningar hållits
nere under flera år. Utom de för åren 1916 och 1917 anslagna beloppen å
respektive 306,600 och 306,000 kronor har något större belopp för detta ändamål
ej beviljats sedan år 1909, då 136,800 kronor anvisades. För framförande av den
alltjämt stegrade telegramtrafiken hava därför telefonledningarna måst i stor utsträckning
anlitas och detta i en sådan omfattning, att det blivit till betydligt
12
Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1918 års tilläggsstat.
[6.] förfång för telefontrafiken. Det är därför ett oavvisligt behov att skaffa telegraftrafiken
egna förbättrade framkomstmöjligheter, på det att ej telegraftrafiken må
förhindra det fulla utnyttjandet av de dyrbarare telefonledningarna.»
Enligt vad sålunda anförts skulle anslagsbehovet för ifrågavarande
ändamål uppgå till:
för interurbannätet ........................................................... 14,500,000 kronor,
» lokala telefonnäten................................................... 14,397,800 » ,
» telegrafnätet................................................................ 1,102,200 » ,
eller tillhopa 30,000,000 kronor.
I anledning härav anför styrelsen i sin föreliggande skrivelse ytterligare
:
»Det anslag å 30,000,000 kronor, som, enligt vad styrelsen anfört, skulle erfordras
för fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende under år 1918,
överskrider betydligt vad som erfordrats under något föregående år. Att ökningen
denna gång är så stor beror dels på att det för år 1917 beviljade anslaget för
anordnande av nya abonnentledningar visat sig vara i högre grad än för något
föregående år otillräckligt, dels därpå att, enär abonnenttillströmningen icke visar
några tecken till minskning, anslaget för år 1918 ansetts böra beräknas så högt,
att detsamma, även om abonnenttillströmningen ej nedgår, icke skall åter behöva
i nämnvärd grad överskridas, såsom fallet varit under åren 1916 och 1917, dels
därpå att den interurbana telefontrafiken, vars krav på nya ledningar under år
1917 för övrigt icke motsvarades av det reducerade anslag, som för nämnda år
beviljades, vuxit i så hög grad, att byggandet av nya riksledningar måste beräknas
ske i avsevärt större omfattning än förut, samt dels och huvudsakligen på de
oerhört stegrade prisen på alla materialier.
De nya interurbana telefonanläggningar, utvidgningar inom lokala telefonnät
och nya telegrafanläggningar, vilka under år 1918 synas telegrafstyrelsen böra
ifrågakomma, så vitt förhållandena möjliggöra dessa arbeten och såvida icke
ändrade förhållanden göra det lämpligt att andra arbeten företagas i stället för
en eller annan av dessa, äro:
I. Interurbana telefonnätet.
Resterande anslag för 1917 års riksledningar
...........................................
Tilläggsanslag för 1917 års riksledningar
Stockholm—Göteborg.............................
» —Sollefteå—Örnsköldsvik......
» —Sundsvall ...........................
» —Malmö .................................
» —Hässleholm—Lund ............
kronor 2,500,000: — | |
kronor | 476,400: - |
| 501,100:- |
» | 307,800: — |
» | 456,200: — |
> | 375,300: — |
kronor
4,000,000: —
Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1.918 års tilläggsstat.
Stockholm—Växjö—Karlshamn ............
» —Nässjö .................................
» —Linköping ..........................
» —Norrköping...........................
» —Hedemora ...........................
» —Falun ..................................
> —Eskilstuna ...........................
* —Strängnäs ...........................
» —Gävle ...................................
» —^Karlstad ..............................
Sundsvall—Örebro....................................
Göteborg—Malmö....................................
» —Hälsingborg.........................
» —Varberg—Halmstad...............
» —Jönköping..............................
» —Örebro....................................
» —Skövde....................................
» — Varekil..................................
Malmö—Nässjö ......................................
Norrköping—Linköping—Nässjö .........
Örebro—Nässjö—Växjö...........................
Nässjö—Jönköping—Skövde ..................
* —Värnamo—Halmstad..................
Hälsingborg—Växjö...............................
Malmö—Karlshamn—Karlskrona............
Kalmar—Linköping ................................
Falun—Mora.............................................
Mora—Vansbro—Filipstad .....................
Västerås—Norberg—Ludvika.................
Gävle—Krylbo....................‘.....................
» —Sala—Eskilstuna ........................
» —Uppsala .......................................
Norrköping—Eskilstuna..........................
Sundsvall—Gävle ....................................
Mora—Bollnäs..........................................
Örebro—Falun.........................................
» —Västerås ....................................
» —Eskilstuna ................................
» —Karlstad ....................................
» —Mariestad—Skara....................
Borås—Varberg .......................................
Karlstad—Åmål .............................•......
Halmstad—Landeryd...............................
Sundsvall—Härnösand—Örnsköldsvik—
Umeå ...............................................
Skellefteå—Byske ....................................
Piteå—Luleå.............................................
Luleå—Kalix—Haparanda .....................
Sollefteå—Nyland—Härnösand...............
kronor
»
»
»
»
»
»
»
>
»
>
»
»
1
>
>
»
»
»
»
>
»
I
328,500: —
198,400: —
125,400: —
98,400: —
110,300: —
148,400: —
48,000: —
29,000: —
91,500: —
223,300: —
367,600: —
276,100: —
193,800: —
90,500: —
111,800: —
301,000: —
86,500: —
44,500: —
174.100: —
106,000: —
202,500: —
90,700: —
136,900: —
146,000: —
173,200: —
178,500: —
54,600: —
111,100: —
81,200: -57,700: —
121,200: —
85,800: —
48,000: —
160,700= —
80,600: —
122,400: —
70,400: -70,000: -88,900: —
125,000: —
61,500: —
50,100: —
36,000: —
205,200: —
17,500: —
42,200: —
96,000: —
80,000: -
13
[6.]
14
Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1918 års tilläggsstat.
Vilhelmina—Dorotea—Strömsund—
. Östersund ..................................... | .... kronor | 162,500 |
Malmö—Kristianstad .......................... | ... » | 65,700 |
Halmstad—Ljungby............................. |
| 49,000 |
Nässjö—Hultsfred............................... | » | 60,000 |
By ske—Arvids j aur................................ | » | 82,000 |
Stockholm—Västerås ......................... | ____ » | 28,200 |
» —Kolbäck .................... | ____ » | 33,600 |
» —Nyköping.......................... | ____ » | 28,400 |
Söderhamn—Bollnäs—Ljusdal........... |
| 31,900 |
Ange—Rätansbyn ............................... | . .. » | 25,000 |
Kalix—Överkalix.................................. | .... » | 23,000 |
Östersund—Svenstavik ....................... | .... » | 23,000 |
Göteborg—Vara................................ | » | 26,700 |
» —Vårgårda............................. | » | 19,700 |
Flöda—Alingsås ................................... | » | 5,200 |
Karlskrona—Bergkvara ....................... | .... » | 17,500 |
Hälsingborg—Klippan 2 st............... | . ... » | 30,900 |
Klippan—Hässleholm.......................... | » | 20,100 |
Hälsingborg—Eslöv............................. | ____ » | 17,800 |
» —Landskrona ................. | » | 8,900 |
Eslöv—Klippan—Ängelholm ............. | ____ » | 23,000 |
Lund—Eslöv......................................... | ____ » | 5,700 |
Eslöv—Teckomatorp .......................... | » | 4,100 |
Malmö—Trälleborg ........................... | » | 9,300 |
Simrishamn—Tomelilla....................... | ____ » | 9,300 |
Ystad—Kristianstad............................ | ____ » | 35,200 |
Nässjö—Eksjö...................................... | » | 6,600 |
» —Vetlanda ............................... | » | 17,000 |
Hässleholm—0 sby—Älmhult............. |
| 19,700 |
|
| 70,000 |
|
| |
Ängelholm—Ästorp............................ | » | 6,600 |
Kågeröd—Billesholms gruva........... | » | 3,000 |
Krylbo—Västerås ............................... | » | 19,300 |
Falun—Hedemora............................... | ____ » | 17,400 |
Örebro—Katrineholm.......................... | ____ » | 24,000 |
Enköping—Västerås............................ | ____ » | 10,500 |
Västerås—Arboga............................... | » | 15,100 |
Norrköping—Valdemarsvik................ |
| 28,000 |
Vadstena—Linköping........................ | » | 26,000 |
Enköping—Sala................................ | » | 15,200 |
Uppsala—Norrtälje ............................ | .... » | 22,000 |
Gävle—Ockelbo .................................. | .... » | 10,300 |
» —Tierp........................................ |
| 14,500 |
» —Hedesunda.............................. | ..... » | 11,000 |
Orsa—Furudal..................................... | ..... » | 9,300 |
Strängnäs—Mariefred......................... |
| 6,400 |
V arberg—Kungsbacka........................ | ..... » | 6,500 |
Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1.91H års tilläggsstat. 15
Lysekil—Uddevalla ...................
Vara—-Vänersborg......................
Jönköping—Falköping .............
Åtvidaberg—Falermn ................
Skövde—Hjo..............................
» —Töreboda......................
Borås—Skene ...........................
Hudiksvall—Ljusdal ................
Boden—Luleå ............................
Östersund—Oviken ..................
Selsjön—Anundsjö ..................
Täfteå—Sävar—Bygdeå.............
Östersund—Stugun ...................
Hundsjö—Niemisel ...................
Änn— Tångböle .........................
Nyböle—Arnemark .....................
Halmstad—Båstad— Ängelholm
Växjö—Målerås .........................
Göteborg—Lödöse.....................
Nyköping—Katrineholm .......................
Östersund—Gällö ....................................
Solnavägen—Järva (kabel) ....................
Dyltaån—Hagaby (ny stolplinje)............
Pålsboda— Sköllersta (ny stolplinje)o......
Björnborg— Nykvarn, Läggesta—Åker
(ny stolplinje)...................................
Enköping—Örresta (ny stolplinje).........
Uppsala—Vittinge ( » » ).........
Storvik —Torsåker ( » » ).........
Kilafors—Bergvik ( » » )........
» —Bollnäs—Simeå (ny stolplinje)
Strömtorp—Björneborg (ny stolplinje)...
Avesta—Borlänge ( » » )...
Asarne—Böja älv ( » » ) ••
Östersund—Brunflo ( » » )■■■
Ånge—Östavall ( » » )...
Lövsjö—Tystberga (upps. av reglar)......
Enköping—Orresta ( » » » I......
Fågelsång—Lövsjö ( » » » )......
Järva—Väsby—Uppsala—Vittinge (upps.
av reglar) ..........................................
Uppsala—Fålunge (upps. av reglar) ......
Uppsättning av stolpreglar inom V linjedistriktet.
...........................................
Diverse mindre arbeten..........................
Oförutsedda riksledningar.......................
... kronor 12,500: —
15,600: —
23,600: —
5,000: —
10,700: —
14,000: —
11,500: —
21,000: —
15,800: —
14,300: -23,000: —
14,000: —
14,500: —
4,300: —
1,500: —
2,500: —
21,000: —
20,000: —
11,800: —
26,000: —
13,000: —
18,500: —
34,000: —
8,000: —
10,000: —
14,700: —
28,100: —
6,700: —
13,800: —
34,200: —
13,700: —
28,200: —
12,000: —
17,900: —
33,500: —
7,500: —
3,100: —
2,600: —
19,200: —
3,300: —
147,200: —
355,600: — kronor 10,375,300:
................ » 124,700:
Summa kronor 14,500,000:
16
Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1918 års tilläggsstat.
II. Utvidgning av lokala telefonnätet.
Tilläggsanslag för nya abonnentledningar år 1917 ............... kronor 2,445,000:
Anläggning av nya växelstationer ............................................. » 500,000:
Anläggning | av landsledningar. | |
Göteborg—Hindås................................ | ... kronor | 8,300 |
» —Kungsbacka....................... | ____ » | 9,000 |
» —Norby vadda....................... | ____ » | 6,700 |
» —Lindome........................... | ____ » | 2,700 |
» —Kullavik............................ | » | 4,600 |
» —Kungälv............................. |
| 3,900 |
Nol—Älvängen ..................................... | » | 2,200 |
Partilled—Jonsered............................. | » | 1,500 |
Lerum—Flöda...................................... | » | 2,000 |
Jörlanda—Stenungsund....................... |
| 2,200 |
Fjärås—Åsa ......................................... |
| 3,300 |
Malmö—Lomma................................... |
| 3,800 |
» —Kvarnby ................................ | ... » | 900 |
» —Svedala.................................. | ... » | 4,800 |
» —Vintrie—Tygelsjö ................. | » | 2,400 |
» —Ljunghusen .......................... | » | 9,600 |
Kalmar—■''V assmolösa—Kvarnlyckan— | » | 7,000 |
Kalmar—Smedby ................................ | ... » | 3,100 |
Hälsingborg—Höganäs—Mode .......... |
| 12,500 |
Höganäs—Arild ................................... |
| 3,400 |
Bjuf—Hyllinge..................................... |
| 1,300 |
Döshult—Vikon ................................... |
| 1,300 |
Hjortsby—Hjortshög .......................... | » | 1,300 |
Allerum—Döshult................................ | ... » | 2,200 |
Mjöhult—Kattarp ............................... | » | 2,300 |
Hälsingborg—Ramlösa ....................... | » | 400 |
Jonstorp—Höganäs............................. | » | 3,400 |
Hälsingborg—Råå............................... | » | 1,600 |
Åstorp—Bjuf......................................... | » | 1,800 |
Klippan—Örkelljunga—ösljunga........ | ... » | 10,000 |
» —Ljungbyhed......................... | ... » | 4,200 |
» —Kärreberga .......................... | » | 2,500 |
Landskrona—Ekeby............................ | » | 10,700 |
» —Tågarp .......................... | ... » | 5,300 |
Dösjöbro—Dagstorp............................. |
| 1,300 |
Ystad—Skurup ................................... | » | 7,100 |
Simrishamn—Hammenhög ................. |
| 4,900 |
Kristianstad—Åhus............................. | » | 5,600 |
Sölvesborg—Näsum............................ |
| 4,400 |
Vimmerby— Södra Vi.......................... |
| 3,500 |
17
Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1918 urs tilläggsstat.
Eksjö—Ingatorp...................................
Klippan—Perstorp .............................
Skivarp—Rydsgård .............................
Gärsnäs—Gyllebo ................................
Degeberga— Olseröd.............................
Eksjö—Västra Ryd .............................
Trälleborg—Kämpinge .......................
Sala—Hedåker.....................................
» —Salbohed ..................................
Ransta—Tärna......................................
Uppsala—Earinge................................
» —Vattliolma............................
Gävle—Sandviken................................
Mjölby—Skänninge ..............................
Gnesta—Vagnhärad ............................
Mellösa—Hälleforsnäs..........................
F alun—Borlänge...................................
» —Sågmyra....................................
Gävle—Valbo .......................................
Enköping—Svinnegarn ........................
Angskär—Spillersboda ........................
Nyköping—Svärdsbro...........................
Falkenberg—Heberg ...........................
» —Slöinge ...........................
Halmstad—Simlångsdalen ..................
Veinge—Genevad .................................
Laholm—Skottorp................................
Landeryd — Smålandsstenar..................
Örebro—Sköllersta ..............................
Hackva—Kräcklinge..............................
Gislaved—Nissators..............................
Laholm —Edenberga..............................
Jönköping—Habo.................................
» —Lekeryd ...........................
Karlstad—Fagerås.................................
» —Kil ......................................
» —Ulfsby .................................
Deje—Forshaga ...................................
Värmlands Heden—Östra Fågelvik ...
Lidköping—Järpås ..........-.1..................
Lysekil—Fiskebäckskil ........................
Grundsund—Fiskebäckskil..................
Mariestad—Hova .................................
Skara—Götene.......................................
Stenstorp—Nolheden............................
Vara—Herr ljunga .................................
Vara—Vedum .....................................
Herrljunga—Ljung ..............................
Bihang till riksdagens protokoll 1918.
kronor
»
»
»
»
»
»
»
»
»
»
»
»
»
»
»
»
»
»
»
»
1 samt.
8,500: —
4,700: —
2,100: —
1,800: —
2,700: —
7.400: —
0,900: —
8,000: —
4,400: —
1,200: —
8.400: —
5,000: —
0,000: —
2,900: —
7,400: —
3,200: —
6,300: —
7,000: —
3,100: —
2,400: —
2,000: —
6,500: —
2,800: —
7,200: —
5,400: —
1,100: —
3,000: —
4,200: —
6,700: —
3,300: —
10,000: —
1,900: —
5,100: —
4,500: —
10,900: —
5,500: —
13,500: —
2,800: —
3,300: —
4,900: —
2,800: —
1,700: —
8,700: —
6,300: —
1,500: —
11,000: -3,100: —
2,700: —
2 höft. (Nr 2.)
[6.]
3
18
Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1918 års tilläggsstat.
Grimeton—Rolfstorp ............................. | kronor | 1,100: — |
Varekil—Kleva Orust............................. | » | 4,200: — |
Värnamo—Karda .................................. | » | 2,700: — |
Torpshammar —Viskan ......................... | » | 2,200: — |
Örnsköldsvik—Sidensjö......................... | » | 7,200: — |
» —Moälfven ...................... | » | 5,500: — |
Nygård—Arnäsvall ................................ | » | 1,200: — |
Bäckland—Bamvik ................................ | » | 1,400: — |
Klockestrand— Sandöverken ................. | » | 1,300: — |
Kramfors—Sprängsviken ....................... | » | 3,000: — |
Undrom—Styrnäs................................. | » | 1,400: — |
Lugn vik—Bjärtrå .................................. | » | 2,000: — |
Mörsil—Järpen ..................................... | » | 3,300: — |
Staa—Bodsjöedet .................................... | » | 2,500: — |
Orrviken—Härå ...................................... | » | 5,400: — |
Gisselforsen—Köfra .............................. | » | 2,900: — |
Älfros—Ytterhogdal................................ | » | 8,000: — |
Karungi—Risudden................................ | » | 5,400: — |
Råneå—Niemisel ................................... | » | 7,300: — |
Antnäs—Långnäs ................................... | » | 1,400: — |
Bonäset—-Kall......................................... | » | 3,300: — |
Tvärån—Älvsbyn ................................... | » | 4,100: — |
Bjursele—Frautjälen ............................ | » | 2,000: — |
Ursviken—Kallholmen .......................... | » | 1,200: — |
Renfors—Lappvattnet ........................... | » | 1,400: — |
Hökmark—Norrlands Daglösten........... | » | 3,000: — |
Umeå—Vännäs........................................ | » | 13,800: — |
Nordmaling—Norrlands Sunnansjö ..... | » | 3,500: — |
Nyåker—Agnäs .................................. | » | 2,700: — |
Brattsbacka—Norrfors .......................... | . » | 2,200: — |
Arbrå—Vallsta...................................... | » | 1,500: — |
Söderhamn—Bergvik ............................. | » | 3,100. — |
» — Norrala ............................. | » | 3,100: — |
Skellefteå—Bureå ................................. | » | 5,900: — |
» —Ursviken—Kallholmen........ |
| 4,700: — |
Stockholm—Ekerö................................. | » | 10,000: — |
» —Färentuna ......................... | » | 9,200: — |
» —Munsö ............................... | » | 10,400: — |
» —Pilhamn ............................ | » | 1,500: — |
» —Pilkrog.............................. | » | 6,100: — |
» —Resarö ............................... |
| 4,200: — |
» — Rindö 2 st. (I kabel) ....... | » | 200: — |
» —Söderby .......................... | » | 4,100: — |
» — Tynningö........................... | » | 2,800: — |
» —Märsta ................................ | » | 4,000: — |
» — Brevik 2 st....................... | » | 4,300: — |
» —Huddinge 2 st. (I kabel) . | » | 200: — |
» —Rotebro 2 » ................. | » | 5,400: — |
Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1.018 års tilläggsstat. 1!)
Stockholm—Itönningo 2 » (I kabel) ...
» —Saltsjö—Dufnäs 2 st. (I
kabel) ................................
» —Storängen 2 st. (I kabel)...
» —Stocksund 3 » (» » )...
» —Sundbyberg 4 st. (» » )...
» — Tranebergsbro 2 st. (I kabel)
....................................
» —Tureberg 2 st......................
Järva—Väsby—Uppsala—Vittinge(upps.
av reglar) .........................................
Uppsala—Far inge (upps. av reglar)......
kronor 200: —
» 200: —
» 200: —
» 300: —
» 400: —
» 200: —
» 3,200: —
» 4,000: —
»_ 2,600: — kronor 610,000: —
[6.]
Anläggning av Icabelvägar samt utvidgning av näten i:
Eslöv............... |
| ..................... kronor | 13,700 | _ |
Halmstad......... |
| ..................... » | 69,400 | _ |
Hälsingborg ... |
| .................... » | 111,000 | — |
Hässleholm..... |
| ..................... J> | 28,700 | — |
Höganäs ......... |
| .................... » | 15,200 | — |
.Kalmar........... |
| .................... » | 16,000 | — |
Karlskrona..... |
| ................... » | 10,900 | — |
Kristianstad ... |
| .................... » | 29,000 | _ |
Landskrona ... |
| ..................... » | 214,800 | _ |
Lund .............. |
|
| 72,000 | — |
Malmö ........... |
|
| 200,600 | — |
Konneby ......... |
| ................... 2> | 10,300 | — |
Trädeborg ...... |
|
| 11,900 | — |
Växjö............... |
| .................... » | 11,000 | — |
Ystad............... |
| .................... » | 20,700 | — |
Borås.............. |
|
| 18,600 | — |
Göteborg......... |
| .................... » | 1,395,225 | — |
Jönköping ...... |
| .................... » | 35,800 | — |
Skövde ........... |
| ..................... » | 49,600 | — |
Var berg.......... |
| .................... » | 43,300 | — |
Vara ............... |
| .................... » | 19,000 | — |
Vänersborg...... |
| .................... » | 18,500 | — |
Eskilstuna....... |
| .................... » | 44,000 | — |
Linköping ...... |
| .................... » | 165,800 | — |
Motala ........... |
| ................... » | 43,000 | — |
Norrköping...... |
| .................... » | 93,500 | — |
Örebro ............ |
| .................... » | 83,000 | — |
Stockholm ...... |
| .................... » | 2,999,450 | — |
Uppsala ......... |
| .................... » | 35,000 | — |
Gävle............... |
| .................... » | 22,900 | — |
Krylbo ............ |
| .V | 13,300 |
|
|
|
|
| |
Västerås ......... |
| ........ ........... » | 12,100 |
|
t
20
Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1918 års tilläggsstat.
Karlstad ..................
Kristinehamn .........
Härnösand..............
Sollefteå ..................
Sundsvall..................
Östersund ...............
Boden .....................
Kalix ........................
Luleå........................
Övriga orter i riket
kronor 19,550: —
» 11,250: —
» 11,500: —
» 13,500: —
» 50,000: —
» 38,000: —
» 29,700: —
* 11,500: —
» 31,100: —
»_156,575: — kronor 6,299,950: —
Anordnande av abonnentledningar vid förut befintliga nät.
Inom I linjedistriktet .
»II »
»III
» IV
» V »
» VI
» VII »
Oförutsedda arbeten ......
kronor
»
Tf
»
1,100,000: —
800,000: —
350,000: —
1,000.000: —
500,000: —
200,000: —
150,000: — kronor
4,100,000: —
442,850: —
Summa kronor 14,397,800: —
III. Telegrafnätet.
Stockholm—Skövde............................
» —Karlstad .........................
» —Karlskrona......................
Malmö—N orrköping.............................
» —Nässjö ..................................
» —Halmstad................................
Nässjö—Linköping ............................
Ystad—Kristianstad—Sölvesborg .....
Göteborg—Karlstad...........................
Örebro—Karlstad ...............................
Skövde—Skara...................................
Göteborg—Vänersborg—Uddevalla—
Lysekil .........................................
Jönköping—Värnamo ..........................
Luleå—Gällivare...................................
Sundsvall—Ange ...............................
Diverse mindre arbeten......................
kronor 73,400: —
» 86,900: —
» 162,900: —
» 160,500: —
» 124,000: —
» 48,700: —
» 27,000: —
» 37,200: —
» 64,500: —
» 35,500: —
» 6,000: —
» 36,000: —
» 17,200: —
» 50,000: —
» 24,000: — kronor 953,800:
................................. » 148,400:
Summa kronor 1,102,200:
Utgifter lör kapitalökning: bil. 1: 1918 års tilläggsstat.
21
Sammanfattning.
I. Interurbannätet.
Resterande anslag för 1917 års riksledningar
....... kronor 2,500,000: —
Tilläggsanslag för 1917 års riksledningar
............................................. » 1,500,000: —
Nya riksledningar ............................... » 10,375,300: —
(»förutsedda riksledningar.................... » 124,700: — kronor 14,500,000:--
II. Lokala telefonnäten.
Anläggning av nya växelstationer ......
» » » landsledningar ......
» » » kabelvägar ro. m. ...
» » » abonnentledningar
år 1918...........................................
Tilläggsanslag för nya abonnentledningar
år 1917................................
Oförutsedda arbeten..............................
III. Telegrafnätet.................................
kronor 500,000: —
» 610,000: —
» 6,299,950: —
» 4,100,000: —
» 2,445,000: —
» 442,850: — kronor 14,397,800
kronor 1,102,200: — > 1,102,200
Summa kronor 30,000,000
Beträffande storleken av ifrågavarande anslag anför styrelsen slutligen
följande:
»I den av telegrafstyrelsen lämnade utredningen angående de arbeten, som äro
oundgängligen nödvändiga för att allmänhetens berättigade krav på utvecklingen av
statens telefon- och telegrafväsende skola kunna tillgodoses, har styrelsen icke
tagit hänsyn till nu rådande svårigheter att få erforderliga arbeten utförda, utan
har styrelsen velat för Kung! Maj:t framlägga det verkliga behovet, oavsett
huruvida möjligheter finnas att under nuvarande förhållanden tillfredsställa detsamma.
Givetvis har styrelsen dock även måst undersöka möjligheterna att
under år 1918 utföra de vittomfattande arbeten, som behovet kräver. Därvid har
styrelsen funnit,-att, även om den nu rådande bristen på materialier av alla slag,
vilken för närvarande till stor del omöjliggör det av styrelsen framlagda arbetsprogrammets
genomförande, skulle kunna övervinnas, synes det dock hart när omöjligt
att erhålla tillräcklig arbetskraft för alla de erforderliga arbetenas utförande under
ett år. Telegrafverkets nuvarande arbetarstam är icke tillräcklig härför och att
för detta ändamål redan nu, innan någon som helst utsikt yppat sig att erhålla
ökad tillgång på materialier, antaga och upplära ny personal kan icke vara tillrådligt,
enär stora svårigheter, huvudsakligen beroende just på den nämnda
materialbristen, förefinnas att bereda den nuvarande arbetsstyrkan sysselsättning.
Telegrafstyrelsen — som skulle utsätta sig för befogat klander, om den
icke lade sina anslagsäskanden så, att, så vitt på styrelsen ankommer, erforderliga
penningmedel finnas disponibla, så snart möjlighet åter uppstår att inköpa
de nödvändiga materialier, som icke finnas eller kunna tillverkas inom landet —
har på grund av vad nyss anförts ansett sig höra vid beräknande av det anslag,
22
Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1918 års tilläggsstat.
[6.] som av 1918 års riksdag bör äskas, icke låta sina anslagsyrkanden begränsas av
andra hänsyn än omöjligheten att med tillgängliga arbetskrafter kunna under år
1918 medhinna arbetena. Styrelsen har således härvid icke tagit någon hänsyn
till den större eller mindre utsikten att kunna uppbringa de för 1918 års planerade
arbeten behövliga materialier. Å andra sidan är det till följd av de osäkra
förhållandena omöjligt att nu bestämt angiva, vilka arbeten med säkerhet kunna
utföras under år 1918. De överslagsberäkningar, till vilka styrelsen med hänsyn
härtill måst inskränka sig för beräknande av storleken utav det belopp, som under
nämnda år skulle kunna komma till användning för att, så vitt omständigheterna
medgiva, tillgodose utvecklingen av statens telefon- och telegrafväsende, hava
givit vid handen, att ett belopp av 25,000,000 kronor bör ställas till styrelsens
förfogande under år 1918. Huru detta anslag lämpligast bör fördelas mellan
interurbannätet, lokala telefonnäten och telegrafnätet måste till stor del komma
att bero på, i vilken utsträckning de för det ena eller andra slaget av arbeten
behövliga materialierna kunna anskaffas, och det måste därför lämnas åt styrelsen
att träffa slutligt avgörande i fråga om vilka av de uppräknade arbetena
böra uppskjutas.»
På grund av vad sålunda anförts har telegrafstyrelsen hemställt,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att för fortsatt utveckling
av statens telefon- och telegrafväsende för år 1919 anvisa ett anslagav
25,000,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis redan
under år 1918 av tillgängliga medel utanordna beloppet.
Departements- Enligt telegrafstyrelsens föreliggande utredning skulle för utförande
chefen. under år 1918 av enbart sådana arbeten, som äro oundgängligen nödvändiga
för tillgodoseende av allmänhetens berättigade krav på utvecklingen
av statens telefon- och telegrafväsende, erfordras ett anslag av
icke mindre än 30,000,000 kronor, varav beräknats för interurbana
telefonledningar 14,500,000 kronor, för de lokala telefonnäten 14,397,800
kronor samt för teiegrafnätet 1,102,200 kronor. Genom berörda utredning
har telegrafstyrelsen velat framlägga det verkliga behovet av nya
ledningar, oavsett huruvida möjligheter till deras utförande föreligga.
Vid beräknande av anslagsbehovet för ifrågavarande ändamål har styrelsen
däremot tagit hänsyn till svårigheterna att erhålla tillräcklig
arbetskraft för samtliga de planerade arbetena och på grund därav begränsat
sitt anslagskrav till 25,000,000 kronor. Å andra sidan har
styrelsen av anförda skäl icke funnit sig böra taga med i beräkningen
den rådande materialbristen. Beträffande fördelningen av det sålunda
reducerade anslagsbeloppet mellan de olika näten skulle detsamma enligt
styrelsens förslag till huvudsaklig del komma att bero på, i vilken
utsträckning de för det ena eller andra slaget av arbeten erforderliga
materialierna kunna anskaffas.
Styrelsens nu föreliggande beräkning av anslagsbehovet innebär i
förhållande till anslaget för år 1918 en ökning med ej mindre än 12,500,000
23
Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1918 års tilläggsstat.
kronor. Vid en granskning av orsakerna till denna ökning är främst
att lägga märke till den oerhörda stegring i materialprisen, som inträffat
sedan styrelsens anslagsäskanden för år 1918 framlades. Till
utredning härom ber jag få återgiva följande inom telegrafstyrelsen
utarbetade tabell:
Tabell, angivande priserna å vissa slag av materialier, som i större poster
inköpts för telegrafverkets byggnadsarbeten under åren 1914—1918.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 1918 | lj ) |
|
|
|
| 1914. | 1915. | 1916. | 1917. | senast betin- gadepris. | Pris- ökning 1914-1918 | |||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
| K |
| o n | o r. |
|
|
| i %■ | |
Isolator»............. | pr | st. .... , |
| 16 70 |
| 16 50 |
| 20 |
| 25 |
| 30 75 | 87 260 |
Kabel 1,000 tr., 0,6 m/m | m............. | 7 | 10 | 14 | 18 | 27 | |||||||
» 600 » a) | » | » | 6 | 75 | 9 | 25 | 12 |
| 15 |
| 19 | 47 | 188 |
|
|
|
|
|
| ||||||||
» 400 » a) | » | » | 4 | 75 | 6 | 50 | 8 | 50 | 11 | 50 | 13 | 84 | 191 |
» 200 » a) | » | » | 2 | 40 | 2 | 40 | 4 | 40 | 0 |
| 7 | 42 | 209 |
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||
» 100 » a) | » | » | i | 55 | i | 55 | 3 | 20 | 4 | 00 | 5 | 21 | 236 |
» 60 » a) | » | » .......... | i | — | i | — | 1 | 75 | 2 | 50 | 3 | 06 | 206 |
Krok | )) | st. ............ | — | 10 | — | 10 | — | 24 | — | 25 | — | 39 | 290 |
Stolpreglar 10 pinns » 4 » dubbla | » | » | 2 | 95 90 | 2 | 90 90 | 5 |
| 5 |
| 10 6 |
| 238 215 |
» | >» ........... | i | i | 3 | 60 | 3 | 60 | 00 | |||||
Stållina 6 tons | )) | m........... |
| 16 |
| 18 |
| 40 |
| 43 |
| 62 | 287 |
|
|
|
|
|
|
|
| ||||||
» 3 » | )) | » | — | 10 | — | 10 | — | 22 | — | 24 | — | 41 | 310 |
Telefonapparater | » | st. ............ | 45 | — | 51 | 75 | 51 | 75 | 55 | — | 94 | 40 | no |
Tenn | » | kg............. | 3 | 20 | 3 | 50 | 3 | 50 | 3 | 85 | 31 | 75 | 892 |
Torrelement | )) | st............. | 1 | 45 | 1 | 45 | 2 | 35 | 2 | 50 | 5 | _ | 244 |
Tråd, bly-, 2 tr. | „ | m............. |
| 12 |
| 12 |
| 20 |
| 24 |
| 30 | 150 |
|
|
|
|
|
|
| |||||||
» brons- | » | kg............. | 1 | 56 | 1 | 70 | 2 | 15 | 3 | 25 | 8 | 50 | 444 |
» järn- | )) | » | _ | 25 | _ | 27 |
| 50 |
| 78 | 1 | 50 25 | 500 506 |
» koppar- | » | >) | 1 | 36 | 1 | 70 | 2 |
| 3 | 8 | |||
» fjär-, 0,7 m/m | » | m............. | — | 05 | — | 05 | — | 12 | — | 15 | — | 15 | 200 |
Zinkplåt | » | kg............. | — | 45 | — | 45 | 1 | 35 | 1 i 35 | 2 | _ | 344 |
j) Anbud å materialier för arbeten under ett år infordras redan hösten föregående år. Priserna för år
1918 äro beräknade dels med hänsyn till redan erhållna anbud, dels med hänsyn till nuvarande prisläget i
allmänna marknaden.
2) Dessa kablar äro för 1918 gjorda av 0,5 m/m ledare, i motsats mot föregående år, då 0,7 m/m ledåre
anyänts.
s) Detta är senast betalda pris från L. M. Ericsson & C:o. Verkstadens pris för 1918 kan ärtnu icke bestämmas
24 Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1918 års tilläggsstat.
Vid anmälan av motsvarande anslagsfråga i statsverkspropositionen
till 1917 års riksdag framlade dåvarande departementschefen utredning
angående prisförhöjningen under tidsperioden 1914—1917 å samma
materialier, som upptagits i den nu återgivna tabellen. Därav framgick,
att prisförhöjningen under sistnämnda period i allmänhet ej understigit
100 procent och i vissa fall uppgått till 200 procent eller därutöver,
dock högst till 212 procent. I medeltal utgjorde höjningen omkring
122 procent. För perioden 1914—1918 är prisstegringen i medeltal
omkring 290 procent och uppgår beträffande tenn ända till 892 procent.
Ehuru vid beviljande av anslag för ifrågavarande ändamål hänsyn
uppenbarligen måste tagas till denna oerhörda stegring av materialprisen,
torde densamma dock icke böra föranleda ett undanskjutande av sådana
arbeten, som äro oundgängligen nödvändiga för tillgodoseende av allmänhetens
och näringslivets berättigade krav på förbindelselinjernas
utvidgning.
Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag i ämnet beviljade 1917 års
riksdag för det interurbana telefonnätet ett belopp av 4,500,000 kronor.
Detta innebar emellertid en minskning med 2,500,000 kronor av det
utav telegrafstyrelsen för ändamålet begärda beloppet. De i telegrafstyrelsens
arbetsplan för år 1917 upptagna arbeten, som till följd härav
icke kunnat komma till stånd, hava nu upptagits i planen för år 1918.
Beträffande framställningen i förevarande del tillåter jag mig åberopa
följande inom telegrafstyrelsen upprättade tabell:
Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1918 års tilluggsstat. 25
Tabell, utvisande % av Usamtal samt vUntetider å vissa liuvudsträekor av rikstelefonnätet år 1917.
Ledningssträcka. | Antal ilsamtal i % | Väntotider. Antal samtal i % av hela samtals-antalet, som kunnat expedieras. | |||
15 min. | Inom 30 min. | 60 min. | Efter 60 min. | ||
Stockholm—Göteborg....................................... | 1 7n„ f | 30 | 42 | 63 | 37 |
Göteborg—Stockholm........... | f 70’4 1 | 17 | 27 | 39 | 61 |
Stockholm—Örnsköldsvik ............... | l <7 1 | 17 | 28 | Öl | 49 |
Örnsköldsvik—Stockholm | f " { | 35 | 56 | 80 | 20 |
Sundsvall—Stockholm....................................... | — | 24 | 41 | 68 | 32 |
Stockholm—Lund............................................. | \ 71 I | 44 | 65 | 86 | 14 |
Lund—Stockholm............................................. | ! 71 { | 40 | 56 | 69 | 31 |
Stockholm—Malmö .......................................... |
| 30 | 44 | 65 | 35 j |
Stockholm—Karlshamn .................................... | i ni i | 36 | 53 | 85 | 15 |
Karlshamn—Stockholm ................................. | i61 { | 23 | 34 | 63 | 37 |
Stockholm—Nässjö .......................................... | i *<? i | 31 | 50 | 75 | 25 |
Nässjö—Stockholm.......................................... | i531 | 28 | 45 | 59 | 41 |
Hedemora—Stockholm ..................................... | 32 | 32 | 63 | 77 | 23 |
Falun—Stockholm........................................... | 51 | 52 | 68 | 79 | 21 |
Stockholm—Karlstad ....................................... | 1 81 I | 26 | 40 | 62 | 38 |
Karlstad—Stockholm ....................................... | ( 81 i | 21 | 30 | 44 | 56 ! |
Sundsvall—Örebro........................................... | 1 0.1 1 | 35 | 52 | 68 | 32 ; |
Örebro—Sundsvall........................................... | 24 i | 44 | 66 | 88 | 12 |
Göteborg—Malmö .......................................... | 52 | 38 | 60 | 78 | 22 |
Malmö—Göteborg ........................................... | 73 | 32 | 57 | 79 | 21 |
Göteborg—Hälsingborg .................................... | 25 | 57 | 71 | 83 | 17 |
Hälsingborg—Göteborg .................................... | 24 | 61 | 80 | 94 | 6 |
Göteborg—-Örebro .......................................... | ) 9d J | 18 | 34 | 56 | 44 |
Örebro—Göteborg ........................................... | 24 i | 35 | 54 | 75 | 25 ! |
Malmö—Nässjö............................................... | 28 | 27 | 52 | 79 | 21 1 |
Anm. ^ Väntetiderna angiva, huru stor procent av de expedierade samtalen, som kunnat framföras inom
.15, 30 och 60 minuter efter beställningen, ävensom huru stor procent av samtal santalet, som varit underkastad
längre väntetid än 60 minuter. Vid uträknandet av väntetiderna har någon åtskillnad mellan vanliga samtal
och ilsamtal ej gjorts, utan äro båda slagen av samtal medräknade. Härigenom samt även genom att statistiken
omfattar hela dagen bliva resultaten så till vida missvisande, att de långa väntetiderna under affärstiden icke
komma till synes i vederbörlig proportion.
Då statistik tagits i båda riktningarna för en och samma ledningssträcka, hava båda de erhållna resultaten
angivits. Att resultaten i allmänhet äro olika för en och samma ledningssträcka beror därpå, att
statistiken i de olika riktningarna tagits på olika tider av året.
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 saml. 2 Käft. (Nr 2.)
4
26 Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1918 års tilläggsstat.
De av telegrafstyrelsen sålunda lämnade uppgifterna, som utvisa
överbelastningen å några av de viktigaste interurbana förbindelselinjerna,
tala för nödvändigheten av eu förbättring av framkomstmöjligheterna
inom interurbannätet. I detta sammanhang ber jägta
erinra, att Kungl. Magt genom nådig kungörelse den 31 juli
1917 höjt avgiften för inrikes ilsamtal från den dubbla till den tredubbla
avgiften för vanligt samtal. Den sålunda beslutade höjningen,
vilken förutsattes vid beräknandet av telegrafverkets inkomster för år
1918, ansågs möjligen kunna medföra en minskning i antalet ilsamtal,
vilket i sin tur skulle medföra en lättnad i den rådande överbelastningen
av telefonlinjerna. Huruvida avgiftsförhöjningen verkat i nu nämnd
riktning torde emellertid icke ännu med säkerhet kunna avgöras.
Såsom var fallet under år 1916 hava jämväl under år 1917 de rådande
trafiksvårigheterna föranlett framställningar från allmänhetens
sida. Sålunda hemställde handelskammaren i Göteborg i skrivelse den
19 februari 1917 om åtgärder i syfte att de interurbana telefonförbindelserna
mellan Göteborg och Stockholm måtte skyndsamt förbättras
genom anläggandet av telefonledningar mellan dessa städer utöver det
antal, som upptagits i 1917 års statsverksproposition. Handelskammaren
anförde till stöd för sin framställning bland annat, att telefonens
utveckling, vad beträffar de interurbana förbindelserna, i vårt land icke
fortgått så snabbt, som omständigheterna krävt, och att förhållandena
gestaltat sig sålunda, att en allvarlig fara för vårt näringsliv förelåge,
därest icke omedelbart kraftiga åtgärder vidtoges för att sätta nämnda
telefonförbindelser i stånd att motsvara de anspråk, som rättvisligen
från näringslivets sida kunde och borde ställas på dem. Särskilt funne
handelskammaren förbindelserna mellan rikets båda största affärscentra,
Stockholm och Göteborg, ytterst otillfredsställande; och lämnades ett
flertal uppgifter till ådagaläggande av att telefonledningarna mellan
nu nämnda städer icke förmådde tillfredsställande betjäna den växande
trafiken. Telegrafstyrelsen framhöll med anledning av handelskammarens
framställning i skrivelse den 3 mars 1917, att behovet av
utvidgade telefonförbindelser mellan Stockholm och Göteborg särskilt
beaktats i styrelsens den 22 september 1916 avgivna förslag till nya
ledningar under år 1917, i det nämnda förslag upptoge två nya ledningar
mellan dessa städer, medan däremot i intet annat fall mer än en
ledning mellan samma orter föreslagits. På grund av den nedsättning,
som skett uti det av styrelsen för interurbanledningarna äskade anslagsbeloppet,
funne styrelsen det dock sannolikt, att den ena av de ifrågasatta
ledningarna måste anstå. Därest Kungl. Maj:t funne skäl föreligga
att tillgodose det i och för sig fullt befogade kravet på ytterli
-
27
Utgifter för kapitalökning: bil. 1: i tils års tilläggsstat.
gare nya ledningar mellan Stockholm och Göteborg utöver den ledning,
som med säkerhet kunde påräknas, funnes därför, enligt styrelsens mening,
ingen annan utväg än att hos riksdagen för ändamålet äska särskilt
anslag. Med hänsyn till vad dåvarande departementschefen i föreliggande
ämne anfört i sitt yttrande till statsrådsprotokollet vid anmälan
av 1917 års statsverksproposition, fann Kungl. Maj:t den 4 maj 1917
handelskammarens ansökning icke till någon Kung]. Maj:ts vidare åtgärd
föranleda. I förslaget till nya ledningar för år i918 har upptagits
den av de för år 1917 ursprungligen avsedda nya ledningarna, som
på grund av nyssberörda anledning icke kunnat komma till utförande.
Av det nu anförda samt av telegrafstyrelsens föreliggande utredning
lärer framgå, att telegrafverkets riksledningar för närvarande äro
så gott som undantagslöst hårt belastade. Till någon del torde detta
visserligen sammanhänga med de abnorma tider, som nu råda, men
jämväl efter återgången till mera normala förhållanden kommer med
all säkerhet telefontrafiken att bibehålla en omfattning, som gör en
betydande utvidgning av det interurbana telefonnätet behövlig. Såvitt
jag kunnat bedöma, synes det av styrelsen framlagda förslaget till
nya interurbanledningar under år 1918 icke omfatta flera arbeten än
som kunna anses fullt motiverade av det föreliggande behovet.
Beträffande de lokala telefonnäten hava verkningarna av den med
1916 års ingång ikraftträdda telefontaxereformen gjort sig gällande
jämväl under år 1917. Vid avgivande av förslag till anslag för år
1918 beräknade telegrafstyrelsen, att den stora abonnentökning, som
på grund av nämnda reform visat sig under år 1916, skulle vara tillfällig
och att tillströmningen av nya abonnenter efter 1916 års slut
skulle minskas. Denna beräkning har emellertid icke visat sig riktig.
Enligt vad styrelsen meddelar, utgjorde nämligen antalet nya abonnerade
apparater under månaderna januari—juni 1917 13,803, under det antalet
nya sådana apparater under motsvarande tid år 1916 uppgick till 13,508.
Härigenom har det av 1917 års riksdag i enlighet med styrelsens förslag
beviljade anslaget till nya abonnentledningar kommit att bliva
otillräckligt för mottagande av samtliga de nya abonnenter, som anmält
sig. För att icke behöva avvisa sådana abonnenter bär telegrafstyrelsen
därför sett sig nödsakad att överskrida anslaget med ett belopp, som,
såvitt nu kan beräknas, uppgår till omkring 2,445,000 kronor. Av
liknande orsak skedde ett överskridande av det utav 1916 års riksdag
beviljade anslaget, ett förhållande, som jämväl anmäldes i 1917 års
statsverksproposition och av riksdagen lämnades utan anmärkning. I
likhet med styrelsen anser jag anslaget nu böra beräknas till så stort
28 Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1918 års tilläggsstat.
[6.] belopp, att om möjligt ett överskridande av detsamma av nyss berörda
orsaker kan undvikas. Vad beträffar de särskilda arbeten, som föreslagits
till utförande under år 1918, hava desamma icke givit mig anledning
till erinran.
Anläggandet av nya telegrafledningar har under de senaste åren
skett i jämförelsevis liten omfattning. På grund av den alltjämt fortgående
stegringen av trafiken torde emellertid en betydande utvidgning
av nätet icke längre kunna undanskjutas. Att fortfarande såsom hittills
i stor utsträckning skett använda rikstelefonlinjerna för framförande av
telegramtrafiken synes nämligen icke lämpligt. Jag erinrar i detta sammanhang,
att Kungl. Maj:t genom nådig kungörelse den 31 juli 1917
höjt taxan för inrikes telegram — en höjning, som jämväl förutsattes
redan vid beräknande av telegrafverkets inkomster för år 1918.
Av föregående redogörelse torde framgå, att ett högst betydande
anslag erfordras till utveckling av statens telefon- och telegrafväsende.
Av statsfinansiella skäl finner jag mig emellertid nödsakad föreslå en
nedsättning av det av telegrafstyrelsen begärda beloppet med 10,000,000
kronor, vadan således för ändamålet skulle äskas en summa avl5,000,000
kronor. Ett stöd för en sådan nedsättning har jag jämväl funnit i det
förhållandet, att det torde vara synnerligen ovisst, huruvida material
kan anskaffas för utförande av samtliga de arbeten, som äro avsedda
att utföras för det av styrelsen begärda anslagsbeloppet. På sätt telegrafstyrelsen
föreslagit, torde det bliva nödvändigt att låta fördelningen
av anslaget till huvudsaklig del bero på möjligheterna att utföra de
olika slagen av arbeten, och synes avgörandet av denna fråga lämpligen
böra överlämnas till telegrafstyrelsen.
På grund av vad jag nu anfört, hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen
att för fortsatt utveckling av statens telefon- och
telegrafväsende å tilläggsstat för år 1918 anvisa ett
reservationsanslag av 15,000,000 kronor.
För mötande av de ökade utgifter för telegrafverket, som den ofantliga
stegringen i material- och arbetspris medfört, synas vissa provisoriska
förhöjningar av telegraf- och telefonavgifter böra komma till stånd
att tillämpas snarast möjligt efter fastställandet. Då jag anser riksdagens
yttrande böra inhämtas över dessa förhöjningar, som enligt vad chefen
för finansdepartementet denna dag anfört till statsrådsprotokollet under
titeln »Inkomsterna» beräknats jämväl för år 1918, skall jag under de
närmaste dagarna framlägga förslag i detta ämne för Kungl Maj:t.
Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1.918 års tilläggsstat.
29
Statens järnvägar.
A. Nya byggnader och anläggningar vid statens trafikerade
järnvägar.
I. Bangårdar.
1. Stockholms bangårdars ombyggnad.
I skrivelse den 29 september 1917 framhåller järnvägsstyrelsen,
att beträffande Stockholms bangårdsfråga avvikelse måst äga rum i den
av styrelsen upprättade planen för erforderliga arbeten under 10-årsperioden
1918—1927. Styrelsen yttrar härom följande:
Vid upprättandet av 10-årsplanen hade styrelsen utgått ifrån att den för
bedömande av Stockholms bangårdsfråga tillsatta 1915 års bangårdskommission
skulle bliva färdig med sitt arbete i så god tid, att bangårdsfrågan i större eller
mindre omfattning skulle kunna föreläggas 1918 års riksdag. Att så skulle kunna
ske syntes särskilt angeläget för att Västra stambanans ingångslinje —- i enlighet
med statens utfästelse till Stockholms stad — skulle kunna vara omlagd till år
1921, då Hammarbyleden beräknats bliva färdig. Kommissionen har emellertid
ännu icke avgivit sitt utlåtande, och bangårdsfrågan kan sålunda tidigast år 1919
föreläggas riksdagen. Med hänsyn till Hammarbyleden synes detta uppskov ej
bliva till olägenhet, då — efter vad styrelsen under hand erfarit — kanalarbetena
på grund av kristidens inverkan icke förväntas bliva färdiga förrän ett år
efter den ursprungliga planen.
På grund av särskilda omständigheter har styrelsen emellertid
ansett sig böra hemställa om anslag till förvärv av viss mark, erforderlig
för bangårdsombyggnaden i fråga.
Styrelsen anför härom.
I enlighet med testamentariskt förordnande av framlidne med. fil. kand. K.
F. Björn har till järnvägsstyrelsen hembjudits ett Björns stärbhus tillhörigt
tomtområde, nämligen den delvis å fri och egen samt delvis å ofri eller stadens
grund belägna fastigheten n:r 4 i kvarteret Fatbursholmen å Södermalm i Stockholm,
till ett pris ej understigande 4 kronor för kvfot. Fastighetens areal utgör
7,070 kvm. Efter det förenämnda priset skulle köpeskillingen bliva 320,810 kronor.
Området ifråga erfordras redan vid en första utvidgning av Södra station
enligt av styrelsen härför upprättat förslag, och 1915 års bangårdskommission för
Stockholm har på förfrågan meddelat, att området, såvitt kan bedömas, torde
komma till användning, vilken av de tänkbara utvägarna för bangårdsförslagets
lösning än väljes. Av styrelsen för bedömande av det erbjudna priset anlitade
sakkunniga värderingsmän hava för sin del tillstyrkt ett antagande av det gjorda
erbjudandet.
[7-]
Stockholms
bangårdars
ombyggnad.
30
Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1918 års tilläggsstat.
Med hänsyn till det svävande läge, vari Stockholms bangårdsfråga under en
avsevärd tid framåt torde komma att befinna sig, har styrelsen icke kunnat antaga,
att staden skulle befinnas villig att inlösa fastigheten. Då från stärbhusets
sida emellertid begärdes snart besked, om järnvägsstyrelsen ämnade förvärva
tomten, enär stärbliuset eljest hade för avsikt att avyttra densamma till annan
köpare, och då priset i så fall med all sannolikhet skulle komma att ställa sig
avsevärt högre, har styrelsen .för sin del ansett önskvärt, att fastigheten redan
nu förvärvas för statens räkning. Styrelsen har därför antagit stärbhusets erbjudande
och den 8 mars 1917 träffat avtal om förvärv av fastigheten, med stadgande
dock, att därest 1918 års riksdag efter därom gjord framställning icke
senast före utgången av mars månad 1918 anvisar nödiga medel till gäldande
av köpeskillingen och övriga med köpet förenade kostnader, kontraktet skall hava
till alla delar förfallit.
Köpeskillingen utgör förenämnda belopp 320,810 kronor och skall gäldas
den 1 maj 1918 tillika med ränta efter 5 1/2 % om året från dagen för kontraktets
undertecknande, till dess likvid sker. Käntan till den 1 maj 1918 uppgår
till 20,193 kronor 21 öre. Summan av köpeskillingen och detta räntebelopp utgör
341,003 kronor 21 öre. Härtill komma lagfartskostnader m. m., varigenom sammanlagda
kostnaden för fastighetens förvärvande beräknas uppgå till 341,500 kronor.
Därest köpet kommer till stånd, skulle staten, enligt särskilda författningar,
för den å ofri grund belägna delen av fastigheten till staden utgiva dels s. k. trettiondepenning,
d. v. s. V30 av vad som av köpeskillingen belöper på berörda del
av fastigheten, dels ock den s. k. »de fattigas andel» med v/2 % av samma del
av köpeskillingen. Styrelsen förutsätter emellertid, att staden skall vara villig
avstå från dessa avgifter, och har för avsikt att till staden avlåta en framställning
i sådant hänseende.
Emellertid vill styrelsen i detta sammanhang framhålla, att det icke genom
ifrågavarande inköp kan anses fastslaget, att kostnaden för inköpet slutligen kommer
att drabba statsverket, utan att vid den framtida uppgörelsen mellan statens
järnvägar och Stockholms stad rörande ordnandet av Stockholms bangårdsförhållanden
kommer att avgöras, huruvida icke möjligen denna kostnad skall bestridas
av staden.
Under åberopande av vad nu anförts hemställer järnvägsstyrelsen,
det Kungl. Maj:t täcktes, med godkännande av det upprättade köpekontraktet,
föreslå riksdagen att för år 1919 för inköp av ifrågavarande
område anvisa ett belopp av 341,500 kronor, att i sin helhet utgå såsom
förskott under år 1918.
Såsom framgår av det föregående, är det område, varom bär är
fråga, under alla förhållanden erforderligt för en utvidgning av Stockholms
södra station. Detta behov gäller, enligt vad jag inhämtat, såväl
person- som godsbangården. Redan vid den provisoriska ombyggnad av
godsbangården, som länge varit erforderlig och som om möjligt torde böra
vidtagas så snart Stockholms bangårdsfråga är i princip löst, behöver området
tagas i anspråk. Under sådana förhållanden gäller frågan endast,
om man nu skall förvärva området eller om man skall vänta därmed,
till dess medel begäres för ombyggnaden av stationen. Aven om
31
Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1918 års tilläggsstat.
det nu fordrade priset icke är att betrakta såsom särskilt billigt, hava
dock de sakkunniga värderingsinännen ansett detsamma vara skäligt.
På grund härav och då man enligt min uppfattning icke bör taga
risken att vid ett framtida förvärv få vidkännas en måhända väsentligt
ökad kostnad, tillstyrker jag ett godkännande av det preliminärt föreliggande
köpet samt äskande hos riksdagen av erforderligt anslag för
köpeskillingens gäldande. Såsom förut nämnts, utgör själva köpeskillingsbeloppet
320,810 kronor, vartill kommer räntan å samma belopp till den
1 maj 1918, uppgående till 20,193 kronor 21 öre. Ytterligare tillkomma
lagfartskostnader m. m., varigenom den sammanlagda kostnaden för
fastighetens förvärvande skulle uppgå till 341,500 kronor. Sistnämnda
belopp kan dock, såsom framgår av järnvägsstyrelsens skrivelse, komma
att ökas med s. k. trettiondepenning'' och de fattigas andel för den å
ofri grund liggande delen av fastigheten, för den händelse den av järnvägsstyrelsen
till staden numera avlåtna framställningen om efterskänkande
av dessa avgifter icke skulle bifallas. Någon anledning att antaga,
att Stockholms stadsfullmäktige skulle ställa sig avvisande mot
en dylik framställning torde dock ej förefinnas, då ett sådant medgivande
givetvis bör räknas staden till godo vid den slutliga uppgörelsen
i bangårdsfrågan och då det ligger i stadens intresse att berörda godsstationsutvidgning
snarast möjligt kommer till stånd. Eventuella avgifter
av antydd art kunna, enligt vad styrelsen meddelat mig, beräknas
uppgå till sammanlagt 11,437 kronor 20 öre, vartill kommer årlig tomtöresavgift
för den ofria delen av tomten, för närvarande uppgående
till 12 kronor 27 öre.
För försäljningen av egendomen har säljaren uppställt det villkoret,
att riksdagen senast före utgången av mars månad 1918 anvisar nödiga
medel till köpeskillingens gäldande; i annat fall förfaller köpet.
På grund av det anförda får jag hemställa, det täcktes Kungl. Maj:t
föreslå riksdagen
att för inköp av fastigheten nr 4 i kvarteret Fatbur
sholmen i Stoc/cholm på tilläggsstat för år 1918 anvisa
ett reservationsanslag av 341,500 kronor.
2. Provisorisk utbyggnad av bangården vid Falkenberg.
I sin skrivelse den 29 september 1917 har järnvägsstyrelsen begärt [8.]
anslag för utförande av en provisorisk utbyggnad av Falkenbergs ban- Provisorisk
gård. Styrelsen anför härom följande.
gården vid
• Falkenberg.
32
Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1918 års tilläggsstat.
Det otillfredsställande spårutrymmet å Falkenbergs station bereder för närvarande
stora svårigheter för trafiken. Den största hinderfria mötesspårlängden
är blott 260 meter. Då godstågen i regel hava vida större längd, måste tidtabellen
därför såvitt möjligt läggas så, att möte med eller förbigång av godståg undvikes.
En sådan inskränkning vållar givetvis stora olägenheter för trafikens ordnande.
Att alldeles undvika godstågsmöten eller förbigång i Falkenberg låter sig
ej göra. Då tågmöten förekomma, måste godstågen isärkopplas och vagnar insättas
på de i och för sig redan otillräckliga växlings-och lastspåren. Härigenom
uppkomma tidsförluster och allvarsamma olägenheter. Ombyggnad av stationen
är därför av nöden, så mycket mer som även lastspårslängden är otillräcklig.
Förslag till en större ombyggnad av bangården föreligger, vilket bland annat
innebär uträtning av infartslinjen från söder, som för närvarande är synnerligen
krokig och därför besvärlig jämväl för växlingsarbetet. Den stora planens genomförande
skulle också enligt 10-årsplanen nu taga sin början. Med nu rådande
höga materialpris måste dock en utbyggnad enligt förslaget för närvarande bliva
anmärkningsvärt hög, beroende bland annat därpå, att i densamma ingår ny bro
över Ätran för infartslinjen söderifrån. Styrelsen har fördenskull sökt finna en
utväg till en början med ett provisorium, varigenom ett framskjutande av den
stora ombyggnaden kan möjliggöras. Förslaget till provisorisk utbyggnad innebär
eu förlängning av tågspåren mot norr, så att 600 meter långa tåg kunna intagas
å desamma. Vidare anordnas utdragsspår och ökas lastspårslängden, varjämte
statens järnvägars godsmagasin flyttas intill den smalspåriga Falkenbergs
järnvägs magasin, varmed vinnes avsevärda lättnader i arbetet å stationen och möjliggöres
ett bättre utnyttjande av personalen.
Frånsett spårmateriellen, som ingår såsom en väsentlig del i anläggningskostnaderna,
kunna de i det nu föreliggande provisoriet föreslagna anordningarna
beräknas endast delvis komma till godo vid stationens definitiva ombyggnad.
Provisoriets vidtagande måste likväl anses ekonomiskt motiverat, med hänsyn
därtill att den definitiva ombyggnaden kan uppskjutas några år.
Kostnaden för provisoriet uppgår till 240,000 kronor, varav 50,000 kronor
böra bestridas med medel ur förnyelsefonden.
I anslutning härtill hemställer styrelsen om ett anslag för ändamålet
för år 1919 av 190,000 kronor att i sin helhet utgå i förskott
under innevarande år.
Såsom av det nyss anförda framgår, skulle egentligen den större ombyggnad
av Falkenbergs bangård, vilken avsetts i tio-års planen, nu taga
sin början. Med hänsyn till rådande arbets- och materialpris, särskilt
vad angår bromaterial, har emellertid järnvägsstyrelsen ansett sig böra
stanna vid att föreslå en provisorisk utbyggnad. Enligt vad jag
övertygat mig om, äro förhållandena vid stationen, framför allt
genom det knappa spårutrymmet, för närvarande sådana, att allvarliga
svårigheter för trafiken allt för ofta uppstå. Snara åtgärder äro
därför av nöden för stationens ombyggnad och modernisering. De av
järnvägsstyrelsen nu föreslagna provisoriska anordningarna torde åt
-
Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1.918 Ars tilläggsstat. 33
minstone för den närmaste framtiden komma att bereda avsevärda [8.]
lättnader i stationsarbetet. De beräknade kostnaderna synas mig med
hänsyn till rådande prisförhållanden icke alltför höga. Att vissa i det
ifrågasatta provisoriet ingående anordningar icke kunna komma till
godo vid den definitiva ombyggnaden är att beklaga. Ett sådant förhållande
inträder dock icke, såsom styrelsen antytt, bland annat i
fråga om spårmateriellen, vilka med omkring 40,000 kronor ingå i hela
den för den provisoriska utbyggnaden beräknade kostnaden.
På grund av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att för utförande av en provisorisk utbyggnad av
Falkenbergs station på tilläggsstat för år 1918 anvisa
ett reservationsanslag av 190,000 kronor.
3. Ombyggnad av bangården vid Uppåkra.
1 sin år 1916 ingivna framställning om vissa anslag vid statens [9.]
trafikerade järnvägar upptog järnvägsstyrelsen även utvidgning av Ombyggnad
Uppåkra station, vilket arbete beräknades draga en kostnad av 150,000 gå“''de^a"’id
kronor, varav 130,000 kronor av anslagsmedel. Med hänsyn till de Uppåkra.
avsevärda kostnader, anläggningen sålunda skulle betinga, ansåg emellertid
Kungl. Maj:t på hemställan av föredragande departementschefen,
att med detta arbete borde anstå till ett kommande år, och att endast anslag
för Stångby — där ett liknande arbete samtidigt av styrelsen föreslogs
— borde äskas. Frågan blev således ej föremål för riksdagens
prövning.
1 sin förevarande skrivelse den 29 september 1917 har nu järnvägsstyrelsen
förnyat sin framställning om anslag till utförande av ifrågavarande
arbete vid Uppåkra. Styrelsen åberopar härvid sin vid föregående
tillfälle avgivna motivering. Styrelsen framhöll då nödvändigheten
av att på grund av den alltjämt växande tågrörelsen å södra stambanan
anordna förbigångsspår å sträckan Malmö—Lund, och vore enligt styrelsens
uppfattning Uppåkra lämpligaste platsen för ett dylikt spår. Det upprättade
förslaget till ombyggnad av stationen därstädes upptog förutom
berörda förbigångsspår dels smärre förbättringar i avseende å personplattformen
mellan huvudspåren och å anordningarna för lokaltrafiken,
särskilt godslastningen, dels ock utläggande av ett spår för intagande av
lokalgodståg samt av ett utdragsspår. Medan kostnaden för utförande av
Bihang till riksdagms protokoll 1918. 1 saml. 2 höft. (Nr 2.) 5
[9.]
Departe
mentschefen.
[10.]
[ii.]
[12.]
[13.]
34 Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1918 års till äggsstat.
ifrågavarande arbeten, såsom nyss anförts, då beräknades uppgå till
150,000 kronor, varav 20,000 kronor att bestridas av medel ur förnyelsefonden,
anser järnvägsstyrelsen nu, att man måste räkna med en total
kostnad av 195,000 kronor, varav likaledes 20,000 kronor borde
utgå av medel ur nyssnämda fond. Styrelsen hemställer därför, att
ett anslag av 175,000 kronor måtte för ändamålet beviljas för år 1919
men göras tillgängligt redan innevarande år.
Då de av styrelsen sålunda ifrågasatta arbetena, vilka utan tvivel
skulle i avsevärd grad såväl öka linjens kapacitet som främja trafiksäkerheten,
äro med hänsyn till den livliga trafiken å sträckan Malmö
—Lund av behovet påkallade, anser jag mig icke kunna tillråda ett
ytterligare uppskov, utan hemställer jag, att Kungl. Maj:t täcktes föreslå
riksdagen
att för ombyggnad av bangården vid Uppäkra på
tilläggsstat för år 1918 anvisa ett reservationsanslag
av 175,000 kronor.
Under åberopande av vad jag denna dag anfört till statsrådsprotokollet
ifråga om an slagsäskandena för statens järnvägars räkning
under punkterna 17, 18, 19, 22, 23 och 27 i avdelningen Utgifter
för kapitalökning å 1919 års stat får jag härefter hemställa, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen
att för fullföljande av arbetena med anläggning
av huvudr ang erbangård vid Hallsberg jämte därmed sammanhängande
arbeten på tilläggsstat för år 1918 anvisa
ett reservationsanslag av 300,000 kronor;
att för fullföljande av arbetena med utvidgning av
Västanfors station på tilläggsstat för år 1918 anvisa
ett reservationsanslag av 40,000 kronor;
att för fullföljande av arbetena med utvidgning
av Ockelbo station m. m. på tilläggsstat för år 1918
anvisa ett reservationsanslag av 60,000 kronor;
att för anordnande av nya stationer och mötesplatser
på tilläggsstat för år 1918 anvisa ett reservationsanslag
av 300,000 kronor;
Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 191H ars tilläggsstat. 35
att för utförande av spår anordning ar i anslutning
till förefintliga sparsystem på tilläggsstat för år 1918
anvisa ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor; samt
att för utförande av speciella anläggningar å bangårdar
på tilläggsstat för år 1918 anvisa ett reservationsanslag
av 39,700 kronor.
II Dubbelspårsbyggnader och linjeomläggningar.
1. Utläggning av ytterligare ett järnvägsspår mellan Rönninge och Järna
jämte därmed sammanhörande anläggningar.
Byggnadskommissionen för dubbelspåret Rönninge—Ström bar. -i anslutning till vad kommissionen i särskilda skrivelser den 26 juli
samt den 10 och den 28 augusti 1917 bebådat — hos mig anmält sin
avsikt att inom kort till Kungl. Maj:t inkomma med framställning om
avlåtande av proposition till årets riksdag om anvisande av ytterligare
medel för bedrivande av arbetena vid berörda dubbelspår. Det belopp,
som kommer att äskas, kan ännu icke till beloppet bestämt angivas,
men anhåller kommissionen, att i statsverkspropositionen måtte för
ifrågavarande ändamål på tilläggsstat för år 1918 beräknas ett anslag
av 1,600,000 kronor.
Ehuru jag icke i frågans nuvarande läge kan intaga någon bestämd
ståndpunkt beträffande det sålunda framförda anslagskravet, torde
emellertid det av kommissionen för ändamålet äskade beloppet böra
tillsvidare beräknas.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att för fullbordande av arbetet med utläggning av
ytterligare ett järnvägsspår mellan Rönninge och Järna
jämte därmed sammanhörande anläggningar å tilläggsstat
för år 1918 beräkna ett reservationsanslag av
1,600,000 kronor.
[14.]
[15.]
[16.]
Utläggning
av ytterligare
ett
järnvägsspår
mellan
Rönninge
och Järna
m. m.
Departements
chefen.
36 Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1918 års tilläggsstat.
[17.] Under hänvisning till vad av mig anförts till statsrådsprotokollet
denna dag beträffande statens järnvägar i avdelningen Utgifter för kapitalökning
å 1919 års stat under punkten 29 hemställer jag, att Kungl.
Maj: t måtte föreslå riksdagen
att för fortsättande av arbetena med anläggande
av ytterligare ett järnvägsspår från Örebro över Hallsberg
till Laxå på tilläggsstat för år 1918 anvisa ett
reservationsanslag av 500,000 kronor.
Under åberopande av vad jag till sistnämnda statsrådsprotokoll anfört
under punkterna 35, 38, 41, 42, 45, 48, 51, 53, 55, 57, 58, 61, 62,
67 och 69 får jag vidare hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen
III. Större broanläggningar.
[18.] att för ombyggnad av bron över Horsälven å linjen
Laxå—Charlottenberg, varför kostnaden av anslagsmedel
beräknats uppgå till 900,000 kronor, på tillläggsstat
för år 1918 anvisa ett reservationsanslag av
200.000 kronor;
IV. Anläggningar vid huvudverkstäder.
[19.] att för fortsättande av arbetet med uppförande
av plåtslag arverkstad med smedja vid Notviken på tillläggsstat
för år 1918 anvisa ett reservationsanslag av
88.000 kronor;
Y. Lokomotivstations- och driftverkstadsanläggningar.
[20.] att för fortsättande av arbetet med uppförandet
av en ny lokomotivstation vid Örebro på tilläggsstat för
år 1918 anvisa ett reservationsanslag av 75,000
kronor;
[21-] att för påbörjande av arbetet med uppförandet
av en ny lokomotivstation vid Järna på tilläggsstat för
år 1918 anvisa ett reservationsanslag av 50,000
kronor;
:57
Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1918 års tilläggsstat.
att för nya och förändrade anläggningar för maskinavdelningens
behov vid Krylbo på tilläggsstat för
år 1918 anvisa ett reservationsanslag av 85,000
kronor;
VI. Husbyggnader.
att för husbyggnader på tilläggsstat för år 1918
anvisa ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor;
[22.]
[23.]
AII. Telegraf- och sektionstelefonledningar
samt kabelarbeten.
att för anläggande av telegraf- och sektionstelefon- [24.]
ledningar samt för utförande av kabelarbeten på tillläggsstat
för år 1918 anvisa ett reservationsanslag av
200,000 kronor;
Vill. Växel- och signalsäkerhetsanläggningar.
att för utförande av växel- och signalsäkerhets- [25.]
anläggningar på tilläggsstat för år 1918 anvisa ett
reservationsanslag av 500,000 kronor;
IX. ökande av trafikkapaciteten å bandelen
Kristinehamn—Mora.
att för utförande av vissa arbeten å bandelen Kri- [26.]
stinehamn—Mora för ökande av dess trafikkapacitet på
tilläggsstat för år 1918 anvisa ett reservationsanslag
av 300,000 kronor;
X. Dispositionsanslag för oförutsedda och
mindre arbeten.
att såsom dispositionsanslag för oförutsedda och [27.]
mindre arbeten på tilläggsstat för år 1918 anvisa ett
reservationsanslag av 250,000 kronor;
XI. Täckande av brist å vissa till nya byggnader
och anläggningar vid statens trafikerade
järnvägar beviljade anslag.
att till täckande av brist, som uppkommit d vissa [28.]
till utförande av nya byggnader och anläggningar vid
38
Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1918 års tittäggsstat.
statens trafikerade järnvägar beviljade anslag, på tillläggsstat
för år 1918 anvisa ett reservationsanslag av
1,400,000 kronor;
[29.]
[30.]
B. Nya statsbanebyggnader,
att till fortsättning av inlandsbanan mellan Volgsjön
och Gällivare på tilläggsstat för år 1918 anvisa
ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor;
att för fortsättande av arbetena å statsbanan
Forsmo—Hoting på tilläggsstat för år 1918 anvisa ett
reservationsanslag av 500,000 kronor; samt
C. Markförvärv.
att för inköp av mark, som erfordras för utvidgning
av vissa järnvägsstationer och för blivande dubbelsp
åranordning ar, på tilläggsstat för år 1918 anvisa ett
reservationsanslag av 400,000 kronor.
D. Ökat förlag.
att för ökat förlag vid statens järnvägar på tillläggsstat
för år 1918 anvisa ett förslagsanslag, högst
11,000,000 kronor.
[32.]
Utgifter för kapitalökning: bil. 1: IfilH års till äggost åt.
31)
Statens vattenfallsverk.
I Trollliätte kanalverk.
1. Anläggningen av ny farled Vänersborg—Göteborg.
Med anledning av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning bär [33.]
riksdagen år 1909 för anläggning av en ny farled mellan Vänersborg Anlägg.
och Göteborg beviljat ett belopp av 22,800,000 kronor, vilket belopp »''ngen av
efter hand anvisats och ställts till vattenfallsstyrelsens förfogande för "Lenan*1
arbetenas utförande. Vänersborg
Vidare har riksdagen, med anledning av särskilda framställningar Göteborg.
av Kung]. Maj:t, åren 1913 och 1915 medgivit, att av de belopp, som
redan anvisats på anslaget för farleden, finge användas dels för Stallbackakanalens
utvidgning till 5 meters seglationsdjup ett belopp av intill
95,000 kronor, dels ock såsom bidrag till ombyggnad av Hisingsbron
över Göta älv med fria genomfartsöppningar av 17,5 meters bredd ett
belopp av 20,000 kronor. Sedan dessa arbeten, vilka icke voro inbegripna
i den ursprungliga planen för kanalanläggningen, blivit fullbordade,
har riksdagen, efter framställning av Kungl. Maj:t, för täckande
av kostnaderna för samma arbetens utförande för år 1918 anvisat ett
förslagsanslag, högst, av 115,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att
förskottsvis redan under år 1917 av tillgängliga medel utanordna
beloppet.
I skrivelse den 11 november 1916 med framställning om anslag
för sistnämnda ändamål meddelade vattenfallsstyrelsen, att styrelsen,
till följd av att en del arbeten å farledsanläggningen ännu då påginge,
icke kunde bestämt uppgiva totalkostnaden för utförandet av anläggningen,
men att styrelsen likväl kunde förutse, att nämnda kostnad
icke skulle kunna hållas inom ramen av det av riksdagen för anläggningen
anslagna beloppet 22,800,000 kronor, och framhöll styrelsen
tillika, att detta närmast vore beroende dels på vissa svårigheter med
pågående arbeten å regleringsdammen m. m. vid Lilla Edet dels på de
under de sista åren mycket starkt stegrade arbets- och materialprisen.
Styrelsen höll emellertid för sannolikt, att överskridandet skulle kunna
begränsas till 2 å 3 % av anslagssumman.
I skrivelse den 30 augusti 1917 meddelar nu vattenfallsstyrelsen
till en början, att, oaktat den nya farleden öppnats för trafik redan den
40 Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1918 års tilläggsstat.
[33.1 25 oktober 1916, eu del arbeten för densammas fullbordande fortfarande
pågå, i det att regleringsdammen vid Lilla Edet ännu ej är fullt färdig,
varjämte en del muddringsarbeten vid Åkersström och Lilla Edet ävensom
vissa smärre kompletteringsarbeten återstå. Under sådana omständigheter,
anför styrelsen vidare, är påtagligen ej för närvarande möjligt att beräkna,
vilken totalkostnad farledsanordningen kommer att kräva, så mycket
mera som material- och arbetspris ännu alltjämt stegras, vartill kommer,
att slutuppgörelse ännu ej träffats med vissa entreprenörer, vilka inkommit
med anspråk på extraersättningar utöver respektive kontrakterade
belopp, samt att vissa skadeståndsfrågor, för vilkas prövning
torde bliva nödvändigt anlita skiljenämnd eller domstol, hittills ej kunnat
avgöras. Vidare framhåller styrelsen, att, efter det styrelsens underdåniga
skrivelse i ämnet den 11 november 1916 avlåtits, ytterligare mycket
stora prisstegringar förekommit, varför det enligt styrelsens mening
är att befara, att det belopp, varmed slutkostnaderna komma att överstiga
de vid första anslagets beviljande beräknade, vilka voro grundade
på under år 1908 upprättade kostnadsförslag, blir något högre än vad
styrelsen i november 1916 ansåg sig kunna förmoda. Särskilt på grund
av ovissheten rörande följderna av förut omnämnda skadeståndsanspråk
ser sig styrelsen förhindrad att för närvarande uttala sig om den
sannolika slutkostuaden. Då emellertid arbetena måste snarast slutföras
och återstående mellanhavanden med entreprenörer, jordägare och
arrendatorer avvecklas, finner styrelsen nödvändigt, att redan under år
1918 kunna disponera ytterligare ett belopp av 700,000 kronor utöver
vad förut för ändamålet anvisats.
I enlighet med vad sålunda anförts har vattenfallsstyrelsen hemställt,
att Kungl. Maj:t måtte av riksdagen äska ett ytterligare anslag av
700,000 kronor för anläggningen av ny farled mellan Vänersborg och
Göteborg, att förskottsvis utanordnas redan under år 1918.
ipartements- Av skål, som vattenfallsstyrelsen framhållit, torde det för narvachefen.
rande icke finnas möjlighet att bestämma storleken av det belopp,
varmed totalkostnaden för ifrågavarande farledsanläggning kommer att
överskjuta den av riksdagen beviljade anslagssumman. En närmare utredning
i fråga om kostnadsökningen samt framställning om anslag
för dess slutliga täckande lärer därför böra anstå, till dess anläggningen
fullbordats samt vissa uppkomna skadeståndsfrågor blivit avgjorda.
Emellertid torde det vara nödvändigt, att styrelsen redan under år
1918, utöver förut anvisade medel, till sitt förfogande erhåller ytterligare
ett belopp av 700,000 kronor, vilket belopp, enligt vad styrelsen med
-
41
Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1918 urs tilläggsstat.
delar, erfordras för anläggningens snara fullbordande samt för avveck- [33.
lande av återstående mellanhavanden med vederbörande entreprenörer,
jordägare och arrendatorer.
Jag får alltså hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att för anläggning av en ny farled mellan Vänersborg
och Göteborg å till äggsstat för år 1918 bevilja
ett reservationsanslag av 700,000 kronor.
Under åberopande av vad jag denna dag anfört till statsrådsprotokollet
i fråga om anslagsäskandena för statens vattenfall sverks räkning
under punkterna 72, 73, 74, 70, 78 och 80 i avdelningen Utgifter för
kapitalökning å 1919 års stat får jag härefter hemställa, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen
II. Trollhare kraftverk.
att för påbörjande av första utbyggnaden av en
kraftstation vid Lilla Edet på tilläggsstat för år 1918
anvisa ett reservationsanslag av 700,000 kronor;
III. Porjus kraftverk.
att för fortsättande av andra utbyggnaden av [35.]
Porjus kraftstation på tilläggsstat för år 1918 anvisa
ett reservationsanslag av 500,000 kronor;
att i avbidan på den proposition i ämnet, som [36.]
kan komma att avlåtas, till utförande av anläggningar
för ytterligare kraftuttagning i Lule älv på tilläggsstat
för år 1918 beräkna ett reservationsanslag av 500,000
kronor;
IY. Älvkarleby kraftverk.
att för ökning av förlag skapitalet för anskaffande [37.]
av bränsle för Västerås’ ångkraftstation på tilläggsstat
för år 1918 anvisa ett reservationsanslag av 250,000
kronor;
Y. Inköp av vattenfall och fastigheter samt
utförande av nyanläggningar.
att till inköp av vattenfall och fastigheter samt ut- [38.]
förande av nyanläggningar, i den män sådana åtgärder
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.) 6
t)
42
[38.]
[39.]
Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1918 års tilläggsstat.
kunna erfordras för ändamålsenlig, utveckling av statens
kraftverksrörelse och icke utan synnerlig olägenhet
kunna uppskjutas i avbidan på särskilt riksdagsbeslut,
på tilläggsstat för år 1918 anvisa ett reservationsanslag
av 2,500,000 kronor; samt
YL Distributionsanläggningar för statens
kraftverk.
att för utförande av distributionsanläggningar och
därmed sammanhängande arbeten för statens kraftverk
på tilläggsstat för år 1918 anvisa ett reservationsanslag
av 2,000,000 kronor.
VII. Inventarier för statens vattenfallsverk.
[40.] I skrivelse den 11 november 1916 hemställde vattenfallsstyrelsen,
inventarier bland annat, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att dels för år
för statens 1918 anvisa ett anslag av 700,000 kronor till inventarier för statens
Vatrerk1.118" vattenfallsverk, med rätt för Kungl. Maj:t att redan under år 1917 av
tillgängliga medel förskottsvis utanordna beloppet, dels ock medgiva,
att det av 1913 års riksdag anvisade anslaget av 150,000 kronor till
inköp av inventarier för Trollhätte kraftverk finge användas såsom gemensamt
anslag till anskaffande av inventarier för statens vattenfallsverk.
Syftet med vattenfallsstyrelsens ifrågavarande förslag var huvudsakligen
att kunna förverkliga en av styrelsen redan år 1913 framlagd
plan rörande inrättande av ett centralförråd för statens vattenfallsverk,
varjämte en del av det äskade anslagsbeloppet skulle användas till nyanskaffning
av inventarier vid vattenfallsverkets särskilda avdelningar.
Vid ärendets föredragning inför Kungl. Maj:t den 13 januari 1917
framhöll föredragande departementschefen, att anordnandet av ett dylikt
centralförråd enligt hans mening skulle medföra väsentliga fördelar för
staten. Mot det av styrelsen äskade anslaget å 700,000 kronor gjorde
departementschefen icke någon erinran. Däremot ansåg departementschefen,
enär icke någon del av nyssberörda, utav 1913 års riksdag
beviljade anslag å 150,000 kronor dittills behövt tagas i anspråk och
med hänsyn även till nödvändigheten att begränsa statens utgifter, att
av nämnda anslag å 700,000 kronor endast 400,000 kronor borde an.
visas för år 1918.
4:5
Utgifter för kapitalökning: bil. 1: IMS års tillägysstat.
I enlighet med den av departementschefen sålunda uttalade upp- [40.]
fattningen i ämnet föreslog Kungl. Maj:t i avlåten proposition 1917 års
riksdag att dels till inventarier för statens vattenfallsverk bevilja ett
anslag av 700,000 kronor samt därav för år 1918 anvisa ett belopp av
400,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis redan under
år 1917 av tillgängliga medel utanordna beloppet, dels ock lämna nyss
berörda medgivande beträffande det av 1913 års riksdag anvisade anslaget
å 150,000 kronor till inköp av inventarier för Trollhätte kraftverk.
Vad Kungl. Magt sålunda föreslagit blev av riksdagen bifallet.
Genom beslut den 29 juni 1917 har Kungl. Maj:t därefter förordnat,
att i rikshuvudboken skall uppläggas ett särskilt konto för statens
vattenfallsverks centralförråd, ävensom bemyndigat vattenfallsstyrelsen
att mellan nämnda centralförråd och statens vattenfallsverks övriga avdelningar
fördela sistberörda två belopp å tillhopa 550,000 kronor till
anskaffande av inventarier för statens vattenfallsverk.
I skrivelse den 30 augusti 1917 har nu vattenfallsstyrelsen gjort
framställning om anvisande av återstående 300,000 kronor utav det av
1917 års riksdag till inventarier för statens vattenfallsverk beviljade anslaget
å 700,000 kronor. Styrelsen framhåller härvid, att det redan nu
kan förutses, att det sammanlagda anslagsbelopp, som därmed kommer
att vara ställt till förfogande för ifrågavarande ändamål, blir otillräckligt
för täckande av kostnaderna för statens vattenfallsverks inventarieförråd
under år 1919, men anser styrelsen likväl, att äskandet av ytterligare
anslag för ändamålet kan anstå till 1919 års riksdag.
Då vattenfallsstyrelsen ursprungligen gjort sig räkning på att få
disponera hela det för ändamålet beviljade anslaget å 700,000 kronor
redan under år 1917, finner styrelsen vidare, att det nu begärda beloppet
av 300,000 kronor bör göras tillgängligt redan under år 1918.
Vattenfallsstyrelsen hemställer därför, det täcktes Kungl. Maj:t.
föreslå riksdagen att utav det av 1917 års riksdag till inventarier för
statens vattenfallsverk beviljade anslaget å 700,000 kronor för år 1919
anvisa återstående beloppet, 300,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att
förskottsvis redan under år 1918 av tillgängliga medel utanordna beloppet.
Vattenfallsstyrelsens hemställan, att av det utav 1917 års riksdag Departement»-för ifrågavarande ändamål beviljade anslaget å 700,000 kronor åter- rhefeustående
beloppet, 300,000 kronor, måtte nu anvisas, finner jag mig
böra tillstyrka. Jämväl anser jag mig böra förorda styrelsens förslag,
att hela sistnämnda belopp göres tillgängligt redan under år
1918. Av nyssberörda anslag å 700,000 kronor voro nämligen enligt
en av vattenfallsstyrelsen i slutet av år 1916 uppgjord fördelnings
-
44
Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1918 års tiUäggsstat.
[40.] plan 100,000 kronor avsedda till anskaffande av inventarier för Älvkarleby
kraftverk, som varit i huvudsak driftfärdigt sedan mitten av
år 1915, och 600,000 kronor avsedda till att påbörja avvecklandet av
befintliga inventarieförråd vid i huvudsak avslutade byggnadsföretag
genom motsvarande inventariers överförande till ett centralförråd respektive
— i fråga om en jämförelsevis mindre del — till Trollhätte kanalverk.
De sammanlagda belopp, som motsvara ifrågavarande anslag å
700,000 kronor, äro således redan av tillgängliga medel förskjutna av
vattenfallsstyrelsen.
På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att av det till inventarier för statens vattenfallsverk
beviljade anslaget å 700,000 kronor å tilläggsstat
för år 1918 såsom reservationsanslag anvisa återstående
beloppet, 300,000 kronor.
Till. Förvaltningsbyggnaci för statens vattenfallsverk.
I skrivelse den 30 augusti 1917 har vattenfallsstyrelsen gjort
Förvalt- framställning om anskaffande av en central förvaltningsbyggnad för
ninad"för 8tatens vattenfallsverk och för sådant ändamål föreslagit inköp av tomstetens
terna nr 1, 3 och 9 i kvarteret Björnen i Stockholm ävensom utförandet
å nämnda fastigheter av vissa om- och tillbyggnadsarbeten.
Sedan överintendentsämbetet den 25 september 1917 avgivit infordrat
utlåtande i ärendet, har vattenfallsstyrelsen i skrivelse den 30
november 1917 hemställt om anslag för inköp av jämväl tomten nr 2
i nämnda kvarter.
Utredningen angående vattenfallsstyrelsens föreliggande framställningar
har ännu icke blivit slutförd. Som emellertid försäljningsanbuden
å ifrågavarande fastigheter äro för säljarna bindande allenast under
förutsättning, att desamma bliva av Kungl. Maj:t godkända före den
15 mars 1918, har jag för avsikt att under den närmaste tiden underställa
frågan Kungl. Maj:ts prövning. För närvarande hemställer jag,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att i avbidan på den proposition i ämnet, som
kan komma att avlåtas, för inköp för statens vattenfallsverks
räkning av tomterna nr 1, 2, 3 och 9 i
kvarteret Björnen i Stockholm ävensom för utförande å
nämnda fastigheter av vissa byggnadsarbeten på tillläggsstat
för år 1918 beräkna ett reservationsanslag
å 1,650,000 kronor.
Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1.918 års tilläggsstat.
45
Statens utlåningsfonder.
1. Lånefonden för tjänsteniannasamhället vid Mörby.
För avsättning till lånefonden för tjänstemannasamhället vid Mörby
har riksdagen anvisat för år 1912 ett anslag av 930,000 kronor, för år
1913 ett anslag av 200,000 kronor och för år 1918 ett anslag av likaledes
200,000 kronor. Beträffande sistnämnda belopp tillerkändes
Kungl. Maj:t rätt att redan under år 1917 av tillgängliga medel utanordna
detsamma. Av de anvisade beloppen hava 330,000 kronor avsetts
för anläggande av vägar m. m. å den till tjänstemannasamhället
upplåtna delen av Mörby kronoegendom, medan återstoden, 1,000,000
kronor, avsetts till lån för bebyggande av området i fråga.
I en till Kungl. Maj:t ingiven skrift har nu tjänstemannasamhällets
vid Mörby egnahemsförening meddelat, att ej blott förutvarande
behållning i lånefonden utan även i det närmaste samtliga för år 1918
för byggnadslån anvisade medel komme att under den närmaste tiden
bliva för nämnda ändamål disponerade. Med anledning härav har
föreningen anhållit, att för fullföljande av byggnadsverksamheten inom
samhället av Kungl. Maj:t måtte hos innevarande års riksdag utverkas
ett anslag av minst 200,000 kronor för avsättning till lånefonden.
Till följd av remiss har statskontoret den 16 november 1917 avgivit
utlåtande i ärendet. Statskontoret har därvid meddelat, att för
det dåvarande å lånefonden förefunnes en kassabehållning av omkring
14,000 kronor förutom de av 1917 års riksdag beviljade 200,000 kronor,
som ännu icke tagits i anspråk. De sålunda disponibla tillgångarna
komme emellertid att till större delen åtgå för utlämnande redan under
år 1917 av lån till sammanlagt belopp av i runt tal 150,000 kronor
samt för överförande från fonden till statsmedlen av ungefär 45,000
kronor, vartill den för år 1917 belöpande räntan å lånen från fonden
torde komma att uppgå. I statsrådsprotokollet över civilärenden för
den 24 februari 1911, vilket fanns bifogat Kungl. Maj:ts proposition
den 10 mars 1911, angående anordnande av ifrågavarande egnahemssamhälle,
beräknades erinrar statskontoret, att anslag erfordrades av statsmedel
till lämnande av lån för samhällets bebyggande med förslagsvis
högst 1,400,000 kronor. I betraktande härav och då det nu ifrågasatta
[42.]
Lånefonden
för tjänstemannasamhiillet
vid
Mörbj
Framställning
av egnahem sföreningen.
Statskontoret.
46
Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1918 års tilläggsstat.
[42.]
Departements
chefen.
ytterligare anslagsbeloppet av 200,000 kronor hölle sig inom den i beräkningen
rörande erforderliga byggnadslån angivna ramen, har statskontoret
förklarat sig för sin del icke hava någon erinran mot ifrågavarande
framställning.
Av det belopp om högst 1,400,000 kronor, som enligt den av riksdagen
godkända planen rörande anordnande av ett egnahemssamhälle å
kronoegendomen Slörby beräknades bliva erforderligt till lån för områdets
bebyggande, har riksdagen hittills anvisat 1,000,000 kronor. Emellertid
torde vid det förhållande, att vad sålunda anvisats blivit i det närmaste
disponerat, av riksdagen böra äskas ytterligare medel för att tillföras
lånefonden för tjänstemannasamhället. Då det begärda beloppet, 200,000
kronor, såsom statskontoret framhållit, ligger inom ramen för beräkningen
av erforderliga byggnadslån, har jag icke funnit något att erinra
mot storleken av detsamma, och torde anslaget böra anvisas å
tilläggsstat för år 1918.
På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen
att för avsättning till lånefonden för tjänstemannasamhället
vid Mörhy på tilläggsstat för år 1918 anvisa
ett reservationsanslag av 200,000 kronor.
Vad föredragande departementschefen sålunda
tillstyrkt och hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter
instämde, behagade Hans Maj:t Konungen gilla
och bifalla samt förordnade, att avtryck av detta protokoll
skulle överlämnas till finansdepartementet för
att tjäna till ledning vid författande av Kungl. Maj:ts
nådiga proposition till riksdagen angående tilläggsstat
för år 1918.
Ur protokollet:
Fredric Hawerman.
Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1918 års tiUäggsstat.
47
Sammandrag och register
till
utgifter för kapitalökning å tilläggsstat för år 1918
för
de till civildepartementet hörande aftärsdrivande verk
och utlåningsfonder.
|
|
| Att täckas av |
|
| i | ||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
i Punkt | Sid. |
| lånemedel | andra stats-inkomster | summa | |||
_ |
| Postverket. | Kronor | Ö. | Kronor | le. | Kronor | ö.1 |
|
|
|
|
|
|
|
| |
1 | 2 | Inventarier, reservationsanslag..................... | - | — | 175,000 | — |
|
|
2 | 2 | Nybyggnad i Linköping, reservationsanslag .. | 55,000 | — | — | — |
|
|
3 | 6 | Nybyggnad i Gällivare, reservationsanslag.... | 175,000 | — | — | — |
| 1 |
4 | 7 | Nybyggnad i Göteborg, reservationsanslag ... | 500,000 | — | — | — |
|
|
5 | 7 | Om- och tillbyggnad av posthnsbyggnaden | 100,000 | _ | _ | _ |
|
|
|
| Säger för postverket | 830,000 | — | 175,000 | — | 1,005,000 | — |
|
| Telegrafverket. |
|
|
|
|
|
|
! 6 | 8 | Fortsatt utveckling av statens telefon- och | 15,000,000 | _ | _ | _ |
|
|
|
| Säger för telegrafverket | 15,000,000 | _ |
| — | 15,000,000 | — |
|
| Statens järnvägar. |
|
|
|
|
|
|
|
| A. Nya byggnader och anläggningar vid |
|
|
|
|
|
|
|
| I. Bangårdar: |
|
|
|
|
|
|
7 | 29 | Stockholms bangårdars ombyggnad, re-servationsanslag ................ | 341,500 190,000 |
|
|
|
|
|
8 | 31 | Provisorisk utbyggnad av Falkenbergs |
|
|
|
|
| |
|
| Transport | 531,500 | — | — | — | 16,005,000 | — |
48
Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1918 års tilläggsstat.
_ ------r |
|
| Att täckas av |
|
| |||
|
|
|
|
|
|
| Summa | |
Punkt | Sid. |
|
|
|
|
| ||
|
|
| lånemedel | inkomster |
| |||
|
|
| Kronor | ö. | Kronor | ö. | Kronor | ö. | |
|
| Transport | 531,500 |
| — 1 |
| 16,005,000 | — |
i 9 '' | 33 | Ombyggnad av bangården vid Uppåkra, |
|
|
|
|
|
|
|
| reservationsanslag ........................... | 175,000 | — | — |
|
|
|
10 | 34 | Huvudrangerbangård vid Hallsberg, re- |
|
|
|
|
|
|
|
| servationsanslag .. ........................... | 300,000 | — | — | — |
|
|
11 | 34 | Utvidgning av Västanfors station, re- |
|
|
|
|
|
|
|
| servations anslag .............................. | 40,000 | — | —; | — |
|
|
12 | 34 | Utvidgning av Ockelbo station m. m., |
|
|
|
|
|
|
|
| reservationsanslag ........................... | 60,000 | — |
| — |
|
|
13 | 34 | Nya stationer och mötesplatser, reserva- |
|
|
|
|
|
|
|
| länsanslag .................................... | 300,000 |
|
|
|
|
|
14 | 35 | Spåranordningar i anslutning till före- |
|
|
|
|
|
|
|
| fintliga spårsystem, reservationsanslag | 1,000,000 |
| — | — |
|
|
15 | 35 | Speciella anläggningar å bangårdar, |
|
|
|
|
|
|
|
| reservationsanslag ........................... | 39,700 |
| ~ |
|
|
|
|
| II. Dubbelspårsbyggnader och linjeom- |
|
|
|
|
|
|
|
| läggningar: |
|
|
|
|
|
|
16 | 35 | Dubbelspår Eönninge—Jama m. m., |
|
|
|
|
|
|
|
| reservationsanslag ........................... | 1,600,000 | — | — | — |
|
|
17 | 36 | Dubbelspår Örebro—Hallsberg—Laxå, |
|
|
|
|
|
|
|
| reservationsanslag ........................... | 500,000 |
|
|
|
|
|
|
| III. Större broanläggningar: |
|
|
|
|
|
|
18 | 36 | Ombyggnad av bron över Norsälven å |
|
|
|
|
|
|
|
| linjen Laxå—Charlottenberg, reserva- |
|
|
|
|
|
|
|
| länsanslag .................................... | 200,000 | — |
|
|
|
|
|
| IV. Anläggningar vid huvudverkstäder: |
|
|
|
|
|
|
19 | 36 | Plåtslagarverkstad med smedja vid Not- |
|
|
|
|
|
|
|
| viken, reservationsanslag.................. | 88,000 | — | — | — |
|
|
|
| V. Lokomotivstations- och driftverkstads- |
|
|
|
|
|
|
|
| anläggningar: |
|
|
|
|
|
|
20 | 36 | Ny lokomotivstation vid Örebro, reserva- |
|
|
|
|
|
|
|
| tionsanslag .................................... | 75,000 | — | — |
|
|
|
21 | 36 | Ny lokomotivstation vid Jama, reserv a- |
|
|
|
|
|
|
|
| tionsanslag .................................... | 50,000 | _ | — | — |
|
|
|
| Transport | 1 4,959,200 | j — | I | I- | |l6,005,000|— |
Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1918 års tilläggsstat.
49
|
|
| Att täckas av |
|
| ||
Punk | Sid. |
| lånemedel | andra stat | Dumma B- | ||
|
|
| inkomster |
|
| ||
|
|
| Kronor | ! u | | Kronor | | ö. Kronor | l«. |
|
| Transport | 4,959,20( | >- |
| - 16,005,001 | ) — |
22 | 37 | Nya och förändrade anläggningar för | 85,00( | >— |
|
|
|
23 | 37 | VI. Husbyggnader, reservationsanslag........ | 2,000,001 | i — | — |
|
|
24 | 37 | VII. Telegraf- och sektionstelefonledningar | 200,00C | — |
|
|
|
25 | 37 | Vill. Växel-och signalsäkerhetsanläggningar, | 500,000 | — |
|
|
|
26 | 37 | IX. Okande av trafikkapaciteten å bandelen | 300,000 | — |
|
|
|
27 | 37 | X. Dispositionsanslag för oförutsedda och | 250,000 |
|
|
|
|
28 | 37 | XI. Täckande av brist å vissa till nya bygg-nader och anläggningar vid statens | 1,400,000 |
|
|
|
|
|
| B. Nya statsbanebyggnader. |
|
|
|
|
|
29 | 38 | Inlandsbanan mellan Volgsjön och Gällivare, | 2,000,000 | _ |
|
|
|
30 | 38 | Statsb anan F OTsm.o-TLotiwg.reservationsanslag | 500,000 | — | — - |
|
|
31 | 38 | C. Markförvärv, reservationsanslag ... | 400,000 | — | — - |
|
|
32 | 38 | D. Okat förlag, förslagsanslag, högst ... | — |
| 11,000,000 - |
|
|
|
| Säger för statens järnvägar | 12,594.200 |
| 11,000,000 - | 23,594,200 | _ |
|
| Statens vattenfallsverk. |
|
|
|
|
|
|
| I. Trollhätte kanalverk: |
|
|
|
|
|
33 | 39 | Ny farled Vänersborg—Göteborg, reser-vationsanslag ................................ | 700,000 |
| — — |
|
|
|
| II. Trollhätte kraftverk: |
|
|
|
|
|
34 | 41 | Kraftstation vid Lilla Edet, reservations-anslag .................... | 700,000| |
|
|
|
|
| 1 | Transport | | 8 8 O | -| | -1- | 39,599,200|- |
|
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 2 käft. (Nr 2.) 7
50 Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1918 års tilläggsstat.
|
|
| Att | täckas av |
|
|
| |
|
|
|
|
|
|
| Summa |
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
Punkt | Sid. |
| lånemedel | andra stats-inkomster |
|
| ||
|
|
| Kronor | ö. | Kronor | | ö.| | Kronor | | Ö. |
|
| Transport | 1,400,000 | — | — | — I | 39,599,200 | — |
|
| III. Porjus kraftverk: |
|
|
|
|
|
|
35 | 41 | Andra utbyggnaden av Porjus kraftsta-tion, reservationsanslag................— | 500,000 | — | — | — |
|
|
36 | 41 | Anläggningar för ytterligare kraftut-tagning i Lule älv, reservationsanslag | 500,000 | — | — | - |
|
|
|
| IY. Älvkarleby kraftverk: |
|
|
|
|
|
|
37 | 41 | Ökning av förlagskapitalet för anskaf-fande av bränsle för Västerås’ äng-kraftstation, reservationsanslag ......... | _ | _ | 250,000 | _ |
|
|
38 | 41 | Y. Inköp av vattenfall och. fastigheter | 2,500,000 | _ | — | — |
|
|
39 | 42 | VI. Distributionsanläggningar för statens | 2,000,000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
40 | 42 | VII. Inventarier, reservationsanslag ............ | — | — | 300,000 | — |
|
|
41 | 44 | Vill. Förvaltningsbyggnad för statens vatten-fallsverk, reservationsanslag ............ | 1,650,000 | _ |
| — |
|
|
|
| Säger för statens vattenfallsverk | 8,550,000 | — | 550,000 | — | 9,100,000 | — |
|
| Statens ntlåningsfonder. |
|
|
|
|
|
|
42 | 45 | Lånefonden för tjänstemannasamhället vid | 200,000 |
|
|
|
|
|
|
| Säger för statens utlåningsfonder | 200,000 | — | — |
| 200,000 | — |
|
| Summa | 37,174,200 | — | 11,725,000 | — | (48,899,200 | 1- |
Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1918.
Tilläggsstaten för år 1918.
Utgifter för kapitalökning.
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 14
januari 1918.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Edén,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,
Statsråden: Petersson,
SCHOTTE,
Petrén,
Nilson,
Löfgren,
friherre Palmstierna,
Rydén,
Undén,
Thorsson.
Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Petersson, anmälde
de till jordbruksdepartementet hörande ärenden angående utgifter för
kapitalökning, vilka sjmtes böra föranleda äskande av anslag av riksdagen
å tilläggsstat för år 1918, och yttrade därvid följande.
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 2 höft. ("Nr 2.)
1
2
Utgifter för kapitalökning: 1918 års tilläggsstat.
Statens affärsverksamhet.
Statens domäners fond.
[!•] Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av
1 bostäder." ^e till jordbruksdepartementet hörande ärenden angående utgifter för
kapitalökning för år 1919 anfört uti punkten 1 hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till anordnande av bostadslägenheter åt
jägmästare i vissa revir i Norrland i huvudsaklig
överensstämmelse med domänstyrelsens förslag den 21
september 1917 såsom kapitalökning för statens domäners
fond å tilläggsstat för år 1918 anvisa ett
reservationsanslag av.............................. kronor 170,000.
Statens utlåningsfonder.
[2.] Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan
lånefonden'' aV ären(^ena angående utgifter för kapitalökning för år 1919 anfört i
neon en. plini?ten 3 hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att i avbidan på den proposition angående anslag
till kapitalökning för år 1918 till fonden för torvindustriens
befrämjande, som Kungl. Maj:t må komma
att avlåta till riksdagen, för detta ändamål å tilläggsstat
för år 1918 beräkna ett reservationsanslag
av ...................................... kronor 2,000,000.
[3.] Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av
landsbygden^ arendena angående utgifter för kapitalökning för år 1919 anfört i
elektrifiering, punkten 9 hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att i avbidan på den proposition angående inrättande
av en lånefond för landsbygdens elektrifiering,
som Kungl. Maj:t må komma att avlåta till riksdagen,
såsom kapitalökning för denna fond å tilläggsstat för
år 1918 beräkna ett reservationsanslag
av
kronor 1,000,000.
Utgifter för kapitalökning: 1918 års tilläggsstat.
3
Förlag till statsverket.
I den redogörelse, som chefen för finansdepartementet den 31
december 1917 lämnade för ifrågasatta åtgärder för förskottsväsendets
avveckling och som då vann Kungl. Majits gillande, omnämnde bemälde
departementschef bland förskott, avsedda att ersättas med särskilda,
framdeles inflytande medel, två poster, som tillhöra jordbruksdepartementets
handläggning, nämligen kostnader för veterinärinstitutets nya
byggnader in. m. till belopp av 277,857 kronor 84 öre samt kostnader
för uppförande av nybyggnad för skogshögskolan in. m. å 397,000
kronor, tillhopa 674,857 kronor 84 öre. Dessa kostnader hava varit
avsedda att täckas av försäljningsmedel för tomter å förra veterinärinstitutets
och skogsinstitutets områden i Stockholm.
I överensstämmelse med den av bemälde departementschef uttalade
uppfattning, att anslag till täckande av förskott å så avsevärd storlek
som '' de ifrågavarande borde uppföras å 1918 års tilläggsstat, och med
iakttagande av nödig avjämning å beloppet, hemställer jag nu, att
Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att för täckande av förskjutna kostnader för nybyggnader
för veterinärhögskolan och skogshögskolan
m. m. såsom utgift för kapitalökning å tilläggsstat för
år 1918 anvisa ett förslagsanslag,
högst........................................................... kronor 674,900.
Rörelsekapital för kristidskommissioner.
Såsom rörelsekapital vid statens verksamhet för anskaffande och
tillhandahållande av livsförnödenheter har 1917 års riksdag å tilläggsstat
för samma år anvisat ett reservationsanslag av 150 miljoner kronor.
Med den omfattning denna verksamhet numera tagit har en betydlig
ökning av detta rörelsekapital befunnits nödig. Enligt från folkhushållningskommissionen
erhållna uppgifter skulle ökningen belöpa sig till
förslagsvis 75 miljoner kronor. Dessa uppgifter äro emellertid endast
preliminära och ytterligare utredning i frågan är därför behövlig.
I avvaktan härpå finner jag mig böra hemställa, att Eders Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen
[4-J
Förskotterade
kostnader
för nybyggnader
för
veterinärhögskolan
och
skogshögskolan
m m.
[5.]
Rörelsekapital
för folkhushållningskommissionen.
4
Utgifter för kapitalökning: 19/8 års tilläggsstat.
att i avbidan på den proposition angående rörelsekapital
för folkhushållningskommissionen, som Kungl.
Magt må komma att avlåta till riksdagen, för detta
ändamål å tilläggsstat för år 1918 såsom utgift för
kapitalökning beräkna ett reservationsanslag
av .................................... kronor 75,000,000.
Statsrådets övriga ledamöter instämde i vad departementschefen
sålunda hemställt.
Hans Maj:t Konungen täcktes därtill lämna bifall
samt förordnade, att utdrag av detta protokoll skulle
överlämnas till finansdepartementet för iakttagande
vid uppgörandet av förslag till tilläggsstat för år 1918.
Ur protokollet:
Eric Paulson.
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1018.
Tilläggsstaten för år 1918.
Propositionens justering-.
T)f dr a r/ av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj: t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den U januari
1918.
Närvarande:
tians excellens herr statsministern EDEN,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena
Matsråden: Petersson,
Schotte.
Petrén.
Nilson,
Löfgren,
friherre Palmstierna,
Kydén.
Undén,
Thorsson.
Hellner,
Departementschefen, statsrådet Thorsson föredrog- för justerino- ett
i överensstämmelse med Kungl. Majrts förutfattade, av statsrådet enhälligt
til styrkta beslut uppsatt förslag till Kungl. Maj:ts nådiga proposition
till riksdagen om tilläggsstat till riksstaten för år 1918.
Hans Maj:t Konungen täcktes, enligt statsrådets
underdåniga tillstyrkande, i nåder gilla berörda förslag,
sådant det finnes detta protokoll bilagt; och skulle i
enlighet därmed omförmälda nådiga proposition till
riksdagen avlåtas.
Ur protokollet :
Teodor Franzén.
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand.. 2 höft. (Nr 2.)