Gränsöverskridande distribution av fonder (Proposition 2021/22:102)

Gränsöverskridande distribution av fonder

Regeringens proposition 2021/22:102

Gränsöverskridande distribution av fonder	Prop.
	2021/22:102

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 27 januari 2022

Magdalena Andersson

Max Elger

(Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

Propositionen innehåller förslag till lagändringar med anledning av att det har gjorts ändringar i de EU-direktiv som reglerar fondbolag och förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIF-förvaltare) och att det har införts en EU-förordning om gränsöverskridande distribution av fonder. Förslagen innebär i huvudsak följande.

•Fondföretag och förvaltningsbolag och AIF-förvaltare som marknads- för en alternativ investeringsfond till icke-professionella investerare i Sverige ska här i landet tillhandahålla funktioner för att bl.a. behandla order om att teckna och lösa in andelar och göra utbetalningar till andelsägarna i fondföretaget eller den alternativa investeringsfonden.

•Fondbolag och AIF-förvaltare ska lämna viss ytterligare information när de bedriver gränsöverskridande verksamhet inom EES.

•När fondföretag och utländska EES-baserade AIF-förvaltare upphör att marknadsföra andelar i företaget eller i en alternativ investeringsfond i Sverige ska de bl.a. lämna ett allmänt erbjudande om inlösen utan avgift av andelar i fonden som innehas av investerare här i landet.

•Det införs en reglering om s.k. sonderande marknadsföring. AIF-för- valtare som har tillstånd som avses i AIFM-direktivet ges möjlighet att pröva intresset hos potentiella professionella investerare med hemvist eller säte inom EES för en alternativ investeringsfond som ännu inte är etablerad i ett land inom EES eller som är etablerad i ett land inom EES men ännu inte är anmäld för marknadsföring i det land där de poten- tiella investerarna har sin hemvist eller sitt säte.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 april 2022 respektive den dag som regeringen bestämmer.

Prop. 2021/22:102 Innehållsförteckning

1	Förslag till riksdagsbeslut .................................................................			6
2	Lagtext	..............................................................................................		7
	2.1	Förslag till lag om ändring i lagen (2004:46) om
		värdepappersfonder ............................................................		7
	2.2	Förslag till lag om ändring i lagen (2013:561) om
		förvaltare av alternativa investeringsfonder .....................		23
	2.3	Förslag till lag om ändring i lagen (2013:561) om
		förvaltare av alternativa investeringsfonder .....................		43
	2.4	Förslag till lag om ändring i lagen (2014:797) om
		ändring i lagen (2013:561) om förvaltare av
		alternativa investeringsfonder ..........................................		50
	2.5	Förslag till lag om ändring i lagen (2014:798) om
		ändring i lagen (2013:561) om förvaltare av
		alternativa investeringsfonder ..........................................		54
	2.6	Förslag till lag om ändring i lagen (2021:109) om
		ändring i lagen (2019:542) om ändring i lagen
		(2018:1798) om ändring i lagen (2018:545) om
		ändring i lagen (2017:1148) om ändring i lagen
		(2014:797) om ändring i lagen (2013:561) om
		förvaltare av alternativa investeringsfonder .....................		55
	2.7	Förslag till lag om ändring i lagen (2021:110) om
		ändring i lagen (2019:543) om ändring i lagen
		(2018:1799) om ändring i lagen (2018:546) om
		ändring i lagen (2017:1149) om ändring i lagen
		(2014:798) om ändring i lagen (2013:561) om
		förvaltare av alternativa investeringsfonder .....................		58
3	Ärendet och dess beredning ............................................................			61
4	Berörda regelverk, terminologi och hänvisningsteknik ..................			62
	4.1	UCITS-direktivet..............................................................		62
	4.2	AIFM-direktivet ...............................................................		63
	4.3	Lagen om värdepappersfonder .........................................		64
	4.4	Lagen om förvaltare av alternativa
		investeringsfonder ............................................................		65
	4.5	EU:s förordning om gränsöverskridande distribution
		av fonder och ändringsdirektivet ......................................		66
	4.6	Terminologi......................................................................		72
	4.7	Hänvisningsteknik............................................................		72
5	EU:s förordning om gränsöverskridande distribution av
	fonder ..............................................................................................			73
6	Gränsöverskridande distribution av värdepappersfonder och
	andra fondföretag ............................................................................			77
	6.1	Tillhandahållande av vissa lokala funktioner i
		värdlandet	.........................................................................	77
		6.1.1	Ändringsdirektivet...........................................	77
		6.1.2	Tillhandahållande av vissa lokala
2			funktioner vid verksamhet i Sverige................	77
2

6.2	Underrättelse om gränsöverskridande verksamhet ..........		81
	6.2.1	Ändringsdirektivet ..........................................	81
	6.2.2	Ytterligare information i underrättelse om
		gränsöverskridande marknadsföring och
		förvaltning och inrättande av filial i ett
		annat land inom EES ......................................	81
	6.2.3	Ändringar i underrättelser om
		gränsöverskridande marknadsföring...............	83
	6.2.4	Ändringar i underrättelser om inrättande
		av filial............................................................	87

6.3Att upphöra med gränsöverskridande

marknadsföring................................................................		88
6.3.1	Ändringsdirektivet ..........................................	88

6.3.2Anmälan om att gränsöverskridande

marknadsföring upphör...................................

6.3.3Informationskrav när gränsöverskridande

marknadsföring har upphört ...........................

6.3.4Ändringar av uppgifter efter det att gränsöverskridande marknadsföring har

upphört............................................................

6.3.5Finansinspektionens tillsyn över fondföretag som har upphört med

marknadsföring i Sverige................................

6.4Marknadsföringskommunikation och nationella

		marknadsföringskrav .....................................................		100
		6.4.1	Marknadsföringskommunikation..................	100
		6.4.2	Offentliggörande av nationella
			bestämmelser avseende
			marknadsföringskrav ....................................	101
7	Gränsöverskridande distribution av alternativa
	investeringsfonder		........................................................................	102
	7.1	Sonderande marknadsföring ..........................................		102
		7.1.1	Ändringsdirektivet ........................................	102
		7.1.2	En definition av sonderande
			marknadsföring.............................................	102
		7.1.3	Förutsättningar för sonderande
			marknadsföring.............................................	105
		7.1.4	Förbud mot att teckna andelar eller aktier
			vid sonderande marknadsföring och
			dokumentation av den sonderande
			marknadsföringen .........................................	111
		7.1.5	Underrättelse om sonderande
			marknadsföring.............................................	112
		7.1.6	Sonderande marknadsföring får bedrivas
			även av en tredje part....................................	114
		7.1.7	Sonderande marknadsföring av icke EES-
			baserade alternativa investeringsfonder
			eller som bedrivs av icke EES-baserade
			AIF-förvaltare när regelverket för
			marknadsföring ändras .................................	116

Prop. 2021/22:102

Prop. 2021/22:102	7.2	Tillhandahållande av vissa lokala funktioner i
		värdlandet	.......................................................................	117
		7.2.1	Ändringsdirektivet.........................................	117
		7.2.2	Vissa lokala funktioner ska tillhandahållas
			vid verksamhet i Sverige ...............................	118
	7.3	Underrättelser om gränsöverskridande verksamhet........		122
		7.3.1	Ändringsdirektivet.........................................	122
		7.3.2	Ytterligare information i underrättelser
			om gränsöverskridande marknadsföring .......	122
		7.3.3	Ändringar i underrättelser om
			gränsöverskridande marknadsföring..............	123
		7.3.4	Ändringar i underrättelser om
			gränsöverskridande förvaltning .....................	125
	7.4	När gränsöverskridande marknadsföring upphör ...........		126
		7.4.1	Ändringsdirektivet.........................................	126
		7.4.2	Anmälan om att gränsöverskridande
			marknadsföring upphör .................................	127
		7.4.3	Informationskrav när gränsöverskridande
			marknadsföring har upphört ..........................	131
		7.4.4	Ändringar av uppgifter efter det att
			gränsöverskridande marknadsföring av en
			EES-baserad alternativ investeringsfond
			har upphört ....................................................	134
		7.4.5	Finansinspektionens tillsyn över
			utländska EES-baserade AIF-förvaltare
			som har upphört med gränsöverskridande
			marknadsföring av en EES-baserad
			alternativ investeringsfond i Sverige .............	136
	7.5	Marknadsföringskommunikation och nationella
		marknadsföringskrav ......................................................		137
	7.6	Icke EES-baserade AIF-förvaltare och alternativa
		investeringsfonder ..........................................................		138
		7.6.1	Allmänt om reglerna i AIFM-direktivet ........	138
		7.6.2	Ändringar i gällande rätt................................	139
		7.6.3	Ändringar när det har införts
			marknadsföringspass för icke EES-
			baserade alternativa investeringsfonder
			och AIF-förvaltare .........................................	142
		7.6.4	Ändringar när de nationella ordningarna
			för marknadsföring för icke EES-baserade
			AIF-förvaltare och alternativa
			investeringsfonder har upphört......................	144
8	Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser.................................			145
9	Förslagens konsekvenser ..............................................................			146
10	Författningskommentar.................................................................			157
	10.1	Förslaget till lag om ändring i lagen (2004:46) om
		värdepappersfonder ........................................................		157
	10.2	Förslaget till lag om ändring i lagen (2013:561) om
4		förvaltare av alternativa investeringsfonder ...................		170
4

10.3Förslaget till lag om ändring i lagen (2013:561) om

förvaltare av alternativa investeringsfonder ..................

192

10.4Förslaget till lag om ändring i lagen (2014:797) om ändring i lagen (2013:561) om förvaltare av

alternativa investeringsfonder .......................................

198

10.5Förslaget till lag om ändring i lagen (2014:798) om ändring i lagen (2013:561) om förvaltare av

alternativa investeringsfonder .......................................

201

10.6Förslaget till lag om ändring i lagen (2021:109) om ändring i lagen (2019:542) om ändring i lagen

(2018:1798) om ändring i lagen (2018:545) om
ändring i lagen (2017:1148) om ändring i lagen
(2014:797) om ändring i lagen (2013:561) om
förvaltare av alternativa investeringsfonder ..................	202

10.7Förslaget till lag om ändring i lagen (2021:110) om ändring i lagen (2019:543) om ändring i lagen

	(2018:1799) om ändring i lagen (2018:546) om
	ändring i lagen (2017:1149) om ändring i lagen
	(2014:798) om ändring i lagen (2013:561) om
	förvaltare av alternativa investeringsfonder ..................	203
Bilaga 1	Europaparlamentets och rådets direktiv (EU)
	2019/1160 av den 20 juni 2019 om ändring av
	direktiven 2009/65/EG och 2011/61/EU vad gäller
	gränsöverskridande distribution av företag för
	kollektiva investeringar .................................................	206
Bilaga 2	Europaparlamentets och rådets förordning (EU)
	2019/1156 av den 20 juni 2019 om underlättande av
	gränsöverskridande distribution av företag för
	kollektiva investeringar och om ändring av
	förordningarna (EU) nr 345/2013, (EU) nr 346/2013
	och (EU) nr 1286/2014..................................................	216
Bilaga 3	Sammanfattning av promemorian .................................	228
Bilaga 4	Promemorians lagförslag...............................................	229
Bilaga 5	Förteckning över remissinstanserna ..............................	287
Bilaga 6	Lagrådsremissens lagförslag .........................................	288
Bilaga 7	Lagrådets yttrande .........................................................	341
Bilaga 8	Parallelluppställning över genomförandet i svensk
	rätt av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU)
	2019/1160......................................................................	342

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 27 januari 2022... 346

Prop. 2021/22:102

Prop. 2021/22:102 1

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringens förslag:

1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2004:46) om värdepappersfonder.

2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder.

3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder.

4.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2014:797) om ändring i lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder.

5.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2014:798) om ändring i lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder.

6.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2021:109) om ändring i lagen (2019:542) om ändring i lagen (2018:1798) om ändring i lagen (2018:545) om ändring i lagen

(2017:1148) om ändring i lagen (2014:797) om ändring i lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder.

7.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2021:110) om ändring i lagen (2019:543) om ändring i lagen (2018:1799) om ändring i lagen (2018:546) om ändring i lagen

(2017:1149) om ändring i lagen (2014:798) om ändring i lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder.

2	Lagtext	Prop. 2021/22:102

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1Förslag till lag om ändring i lagen (2004:46) om värdepappersfonder

Härigenom föreskrivs1 i fråga om lagen (2004:46) om värdepappers- fonder2

dels att 1 kap. 6 c–7 §§, 2 kap. 12, 14, 15 och 15 c §§, 4 kap. 20 §, 10 kap. 11 §, 12 kap. 1 a och 10 §§ och 13 kap. 1 § ska ha följande lydelse, dels att det ska införas sex nya paragrafer, 1 kap. 8–9 a §§ och 2 kap.

15 d–15 f §§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1kap.

6 c §3

Ett förvaltningsbolag som för-				Ett förvaltningsbolag som för-
valtar en	värdepappersfond		efter	valtar en	värdepappersfond		efter
tillstånd enligt		6 b § ska	vidta	tillstånd enligt 6 b § ska här i landet
nödvändiga åtgärder för att här i				tillhandahålla funktioner för att
landet kunna				utföra följande uppgifter:
– göra utbetalningar till andels-				1. behandla order om att teckna
ägarna,				och lösa in andelar och göra
				utbetalningar till andelsägarna,
– lösa in andelar,
– lämna	den	information	som	2. tillhandahålla		investerare
bolaget är skyldigt att tillhanda-				information om hur order kan
hålla, och				göras och hur inlösen betalas,
– hantera klagomål.				3. hantera klagomål,
				4. tillhandahålla den information
				som förvaltningsbolaget är skyldigt
				att tillhandahålla,
				5. tillhandahålla		investerare
				relevant	information	om	de
				uppgifter	som funktionerna		utför
				enligt 1–4, och
				6. fungera som kontaktpunkt för
				kommunikation med Finansinspek-
				tionen.

1Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG av den 13 juli 2009 om samord- ning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i över- låtbara värdepapper (fondföretag), i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1160.

2Senaste lydelse av lagens rubrik 2013:563.

3 Senaste lydelse 2011:882.

Ett fondföretag som hör hemma inom EES och i sitt hemland har sådant tillstånd som avses i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2034, får marknadsföra andelar i företaget i Sverige utan tillstånd enligt denna lag. Verksamheten får inledas den dag behörig myndighet i företagets hemland har meddelat företaget att en underrättelse om marknads- föringen lämnats över till Finans- inspektionen.

Prop. 2021/22:102

Uppgifterna ska utföras av förvaltningsbolaget eller en tredje part som omfattas av regler och tillsyn för de uppgifter som ska utföras, eller av båda. Om en tredje part utför någon av uppgifterna ska

1. detta dokumenteras genom ett skriftligt avtal där det anges vilka av uppgifterna som inte utförs av förvaltningsbolaget, och

2. förvaltningsbolaget tillhanda- hålla den tredje parten alla rele- vanta uppgifter och handlingar.

				6 d §4
För den förvaltning av en värde-					För den förvaltning av en värde-
pappersfond som ett förvaltnings-					pappersfond som ett förvaltnings-
bolag utför efter att ha fått tillstånd					bolag utför efter att ha fått tillstånd
enligt	6 b § gäller		2 kap. 15 c §,		enligt	6 b §	gäller	2 kap.
3 kap.,	4 kap.	1–3	och	8–28 §§,	15 c–15 f §§, 3 kap., 4 kap. 1–3 och
5 kap.	1 och	3–26 §§,		5 a kap.,	8–28 §§,	5 kap.	1 och	3–26 §§,
8 kap. och 9 kap. Det som anges					5 a kap., 8 kap. och 9 kap. Det som
där om fondbolag ska i stället gälla					anges där om fondbolag ska i stället
förvaltningsbolaget.					gälla förvaltningsbolaget.

Vid sådan förvaltning som avses i första stycket ska det som anges i

9 kap. 1 § första stycket 1 i stället avse fall när förvaltningsbolagets till- stånd återkallats av behörig myndighet i bolagets hemland eller Finans- inspektionen enligt 12 kap. 15 § tredje stycket beslutat att bolaget inte längre får förvalta en värdepappersfond.

7 §5

Ett fondföretag som hör hemma inom EES och i sitt hemland har sådant tillstånd som avses i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG får marknads- föra andelar i företaget här i landet utan tillstånd enligt denna lag. Verksamheten får inledas den dag behörig myndighet i företagets hemland har meddelat företaget att en underrättelse om marknads- föringen lämnats över till Finans- inspektionen.

4Senaste lydelse 2019:1218.

5Senaste lydelse 2011:882.

Ett fondföretag som driver verk- samheten enligt första stycket ska vidta nödvändiga åtgärder för att här i landet kunna

–göra utbetalningar till andels- ägarna,

–lösa in andelar och

–lämna den information som företaget enligt reglerna i hem- landet är skyldigt att tillhanda- hålla.

Om fondföretaget avser att ändra något som angetts i underrättelsen om marknadsföring efter det att verksamheten inletts, ska företaget skriftligen underrätta Finans- inspektionen innan ändringen genomförs. Fondföretaget ska även underrätta Finansinspektionen om ändringar i handlingar som lämnats tillsammans med underrättelsen.

6Tidigare 8 § upphävd genom 2013:563.

Prop. 2021/22:102

Om fondföretaget avser att ändra något som angetts i underrättelsen om marknadsföring efter det att verksamheten inletts, ska företaget minst en månad innan ändringen genomförs skriftligen underrätta Finansinspektionen. Fondföretaget ska även underrätta Finansinspek- tionen om ändringar i handlingar som lämnats tillsammans med underrättelsen.

Om fondföretaget har lämnat in en anmälan till behörig myndighet i hemlandet om att företaget upp- hör att marknadsföra andelar i Sverige, ska företaget upphöra med alla erbjudanden om eller placeringar av sådana andelar här i landet från och med den dag då anmälan lämnades in.

8 §6

Ett fondföretag som i Sverige marknadsför andelar enligt 7 § ska här i landet tillhandahålla funk- tioner för att utföra följande upp- gifter:

1.behandla order om att teckna och lösa in andelar och göra utbetalningar till andelsägarna,

2.tillhandahålla investerare information om hur order kan göras och hur inlösen betalas,

3.hantera klagomål,

4.tillhandahålla den information som fondföretaget enligt reglerna i

Prop. 2021/22:102	hemlandet är skyldigt att tillhanda-
	hålla,
	5. tillhandahålla		investerare
	relevant	information om		de
	uppgifter	som funktionerna		utför
	enligt 1–4, och
	6. fungera som kontaktpunkt för
	kommunikation med Finansinspek-
	tionen.
	Uppgifterna ska utföras av fond-
	företaget eller en tredje part som
	omfattas av regler och tillsyn för de
	uppgifter som ska utföras, eller av
	båda. Om en tredje part utför
	någon av uppgifterna ska
	1. detta dokumenteras genom ett
	skriftligt avtal där det anges vilka
	av uppgifterna som inte utförs av
	fondföretaget, och
	2. fondföretaget		tillhandahålla
	den tredje parten alla relevanta
	uppgifter och handlingar.

9 §7

Ett fondföretag som i Sverige marknadsför andelar enligt 7 § får upphöra med marknadsföringen bara om fondföretaget

1. lämnar ett allmänt erbjudande om inlösen utan avgift av andelar i

företaget som innehas av investerare här i landet, offentlig- gör erbjudandet under minst 30 arbetsdagar och riktar det individuellt till alla kända andels- ägare,

2. offentliggör avsikten att upp- höra med marknadsföringen här i landet, och

3. avslutar eller ändrar avtal med finansiella mellanhänder eller ombud med verkan från och med den dag då fondföretaget anmäler till behörig myndighet i hemlandet att marknadsföringen upphör.

Informationen enligt första stycket 1 och 2 ska tydligt beskriva konsekvenserna för andelsägarna

10	7 Tidigare 9 § upphävd genom 2013:563.

om de inte godtar erbjudandet om Prop. 2021/22:102 inlösen av andelar.

9 a §

Ett fondföretag som har upphört att i Sverige marknadsföra andelar i företaget enligt 7 § ska tillhanda- hålla kvarvarande andelsägare här i landet den information som före- taget enligt reglerna i hemlandet är skyldigt att tillhandahålla.

Bestämmelserna i 10 kap. 1, 2 och 3 §§ och 12 kap. 17 och 17 a §§ gäller även för ett sådant fondföretag.

2kap. 12 §8

Avser ett fondbolag som förvaltar värdepappersfonder att inrätta en filial i ett annat land inom EES, ska bolaget underrätta Finansinspektionen innan verksamheten påbörjas. Underrättelsen ska innehålla

1.en plan för den avsedda verksamheten med uppgift om filialens organisation och vilka tjänster som ska erbjudas, och

2.uppgift om i vilket land filialen ska inrättas samt om filialens adress och ansvariga ledning.

Om de tjänster som ska erbjudas			Om de tjänster som ska erbjudas
innefattar förvaltning av ett fond-			innefattar förvaltning av ett fond-
företag som avses i Europaparla-			företag som avses i Europaparla-
mentets	och	rådets direktiv	mentets och rådets		direktiv
2009/65/EG i det land där filialen			2009/65/EG, i lydelsen enligt
ska inrättas, ska planen också			Europaparlamentets	och	rådets
innehålla uppgift om			direktiv (EU) 2019/2034, i det land
			där filialen ska inrättas, ska planen
			också innehålla uppgift om
1. fondbolagets system för riskhantering, och
2. åtgärder som fondbolaget vid-			2. åtgärder som fondbolaget vid-
tagit för att i fondföretagets hem-			tagit för att i fondföretagets hem-
land kunna			land kunna tillhandahålla funk-
			tioner för att utföra följande upp-
			gifter:
– göra utbetalningar till andels-			a) behandla order om att teckna
ägarna,			och lösa in andelar och göra
			utbetalningar till andelsägarna,
– lösa in andelar,
– lämna	den	information som	b) tillhandahålla	investerare
bolaget är skyldigt att tillhanda-			information om hur order kan
hålla, samt			göras och hur inlösen betalas,
– hantera klagomål.			c) hantera klagomål,
8 Senaste lydelse 2011:882.					11

Prop. 2021/22:102

d) tillhandahålla den informa- tion som fondföretaget enligt reglerna i hemlandet är skyldigt att tillhandahålla,

e) tillhandahålla investerare relevant information om de uppgifter som funktionerna utför enligt a–d, och

f) fungera som kontaktpunkt för kommunikation med den behöriga myndigheten i fondföretagets hem- land.

Uppgifterna enligt andra stycket 2 ska utföras av fondbolaget eller en tredje part som omfattas av regler och tillsyn för de uppgifter som ska utföras, eller av båda. Om en tredje part utför någon av uppgifterna ska

1. detta dokumenteras genom ett skriftligt avtal där det anges vilka av uppgifterna som inte utförs av fondbolaget, och

2. fondbolaget tillhandahålla den tredje parten alla relevanta upp- gifter och handlingar.

14 §9

Om ett fondbolag som avses i 12 § ska ändra något som angetts i fond- bolagets underrättelse till Finansinspektionen efter det att filialen inrättats, ska fondbolaget skriftligen underrätta inspektionen minst en månad innan

ändringen genomförs.
Om Finansinspektionen finner att	Om Finansinspektionen finner att
ändringen inte får göras, ska	ändringen inte får göras, ska
inspektionen meddela beslut om	inspektionen	meddela beslut	och
det inom en månad från det att	underrätta	fondbolaget om	det
underrättelsen kom in till inspek-	inom 15 arbetsdagar efter det att
tionen. Behörig myndighet i det	underrättelsen kom in till inspek-
andra landet ska omedelbart under-	tionen. Behörig myndighet i det
rättas om beslutet.	andra landet ska omedelbart under-
	rättas om beslutet.

Vid ändring av investerarskydd som avses i 13 § första stycket ska Finansinspektionen underrätta behörig myndighet i det land där filialen finns om ändringen. Detsamma gäller vid ändring av de uppgifter som lämnats i det intyg som avses i 13 § andra stycket.

Om Finansinspektionen ingriper mot ett fondbolag enligt 12 kap. med anledning av att bolaget har

9Senaste lydelse 2011:882.

genomfört en ändring som inte får göras, ska inspektionen utan

onödigt dröjsmål underrätta behörig myndighet i det land där filialen finns om de åtgärder som inspektionen vidtagit.

15§10

Avser ett fondbolag som förvaltar värdepappersfonder att erbjuda och tillhandahålla tjänster i ett annat land inom EES utan att inrätta filial där, ska bolaget underrätta Finansinspektionen innan verksamheten påbörjas. Underrättelsen ska innehålla

1.en plan för den avsedda verksamheten med uppgift om vilka tjänster som ska erbjudas, och

2.uppgift om i vilket land verksamheten ska drivas.

Om de tjänster som ska erbjudas					Om de tjänster som ska erbjudas
innefattar förvaltning av ett fond-					innefattar förvaltning av ett fond-
företag som avses i Europaparla-					företag som avses i Europaparla-
mentets	och	rådets		direktiv	mentets	och	rådets		direktiv
2009/65/EG		i	det	land	2009/65/EG, i lydelsen enligt
där verksamheten ska drivas, ska					Europaparlamentets			och		rådets
planen också innehålla uppgift om					direktiv (EU) 2019/2034, i det land
					där verksamheten ska drivas, ska
					planen också innehålla uppgift om
1. fondbolagets system för riskhantering, och
2. åtgärder som fondbolaget vid-					2. åtgärder som fondbolaget vid-
tagit för att i fondföretagets hem-					tagit för att i fondföretagets hem-
land kunna					land kunna tillhandahålla funk-
					tioner för att utföra följande upp-
					gifter:
– göra utbetalningar till andels-					a) behandla order om att teckna
ägarna,					och lösa in andelar och göra
					utbetalningar till andelsägarna,
– lösa in andelar,
– lämna	den	information som			b) tillhandahålla			investerare
bolaget är skyldigt att tillhanda-					information om hur order kan
hålla, och					göras och hur inlösen betalas,
– hantera klagomål.					c) hantera klagomål,
					d) tillhandahålla			den	informa-
					tion som	fondföretaget				enligt
					reglerna i hemlandet är skyldigt att
					tillhandahålla,
					e) tillhandahålla			investerare
					relevant	information			om de
					uppgifter	som	funktionerna			utför
					enligt a–d, och
					f) fungera som kontaktpunkt för
					kommunikation med den behöriga

10Senaste lydelse 2011:882.

Prop. 2021/22:102

myndigheten i fondföretagets hem- land.

1. detta dokumenteras genom ett skriftligt avtal där det anges vilka av uppgifterna som inte utförs av fondbolaget, och

2. fondbolaget tillhandahålla den tredje parten alla relevanta upp- gifter och handlingar.

15 c §11

Avser ett fondbolag som förvaltar värdepappersfonder att marknadsföra andelar i en sådan fond i ett annat land inom EES, ska bolaget underrätta Finansinspektionen innan verksamheten påbörjas. Bestämmelser om vilka uppgifter och handlingar som underrättelsen ska innehålla finns i kommissionens förordning (EU) nr 584/2010 av den 1 juli 2010 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG vad gäller den skriftliga anmälans och fondföretagsintygets form och innehåll, elektronisk kommunikation mellan behöriga myndigheter i samband med anmälan, förfaranden för kontroller på plats och utredningar samt

informationsutbyte mellan behöriga myndigheter.
				Underrättelsen ska även inne-
				hålla
				1. den information som är nöd-
				vändig,	inbegripet			fondbolagets
				adress, för att behörig myndighet i
				det land där verksamheten ska
				drivas ska kunna fakturera eller
				meddela bolaget eventuella av-
				gifter som myndigheten tar ut, och
				2. uppgift om de funktioner som
				behövs för att utföra de uppgifter
				som avses i artikel 92.1 i Europa-
				parlamentets		och	rådets		direktiv
				2009/65/EG,		i	lydelsen		enligt
				Europaparlamentets				och	rådets
				direktiv (EU) 2019/2034.
Finansinspektionen		ska	inom	Finansinspektionen				ska	inom
tio arbetsdagar från det att en full-				tio arbetsdagar från det att en full-
ständig	underrättelse	togs emot		ständig	underrättelse			togs emot
lämna	över den	till	behörig	lämna	över	den		till	behörig

11Senaste lydelse 2011:882.

myndighet i det land där verk-				myndighet i det land där			verk- Prop. 2021/22:102
samheten ska drivas. Tillsammans				samheten ska drivas. Tillsammans
med underrättelsen ska inspek-				med underrättelsen ska inspek-
tionen även lämna ett intyg om att				tionen även lämna ett intyg om att
värdepappersfonden			uppfyller	värdepappersfonden		uppfyller
kraven	i Europaparlamentets och			kraven i Europaparlamentets och
rådets	direktiv		2009/65/EG.	rådets direktiv 2009/65/EG, i
Finansinspektionen			ska meddela	lydelsen			enligt
fondbolaget		när	inspektionen	Europaparlamentets		och	rådets
lämnar över underrättelsen.				direktiv	(EU)	2019/2034.
				Finansinspektionen		ska meddela
				fondbolaget	när	inspektionen
				lämnar över underrättelsen.

Fondbolaget ska offentliggöra de handlingar som lämnats tillsammans med underrättelsen.

15 d §

Ett fondbolag som avser att ändra något som har angetts i en underrättelse enligt 15 c § efter det att verksamheten inletts, ska skrift- ligen anmäla detta till Finans-

inspektionen och behörig myndighet i det land där verk- samheten drivs minst en månad innan ändringen genomförs.

Om en planerad ändring skulle innebära att fondbolaget inte längre uppfyller kraven i denna lag eller andra författningar som reglerar verksamheten, ska Finans- inspektionen senast 15 arbetsdagar efter det att en anmälan togs emot besluta att ändringen inte får genomföras och underrätta fond- bolaget om det. Inspektionen ska utan onödigt dröjsmål underrätta behörig myndighet i det andra landet om beslutet.

Om Finansinspektionen ingriper mot ett fondbolag enligt 12 kap. med anledning av att bolaget har genomfört en ändring som inte får göras, ska inspektionen utan

onödigt dröjsmål underrätta behörig myndighet i det land där verksamheten drivs om de åtgärder som inspektionen vidtagit.

Prop. 2021/22:102

15 e §

Ett fondbolag som avser att upphöra med sin marknadsföring enligt 15 c § i ett annat land inom EES, ska anmäla detta till Finans- inspektionen.

Anmälan ska innehålla de

uppgifter om fondbolagets erbjudande, offentliggörande och avslutade eller ändrade avtal som avses i artikel 93a.1 första stycket i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2034.

Finansinspektionen ska senast 15 arbetsdagar efter det att en fullständig anmälan togs emot lämna över den till behörig myndighet i det land där verksam- heten drivs och till Europeiska värdepappers- och marknads- myndigheten.

Finansinspektionen ska utan dröjsmål underrätta fondbolaget när anmälan har överlämnats.

15 f §

Om ett fondbolag har upphört att marknadsföra andelar i en värdepappersfond i ett annat land

inom EES, ska Finans- inspektionen underrätta behörig myndighet i det landet om ändringar i de handlingar som har lämnats tillsammans med underrättelsen om marknads- föring enligt 15 c §.

4kap. 20 §12

Informationsbroschyren, faktabladet, den senaste årsberättelsen och, i förekommande fall, den halvårsredogörelse som publicerats därefter ska på begäran kostnadsfritt tillhandahållas den som avser att köpa andelar i en värdepappersfond. Denne ska, med undantag för de fall som avses i 9 kap. 18 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, även utan begäran tillhandahållas faktabladet i god tid innan avtal ingås.

12Senaste lydelse 2019:540.

Om fondbolaget genom mark-

Bestämmelser

tillgång

till Prop. 2021/22:102

nadsföring

erbjuder

allmänheten

information vid marknadsföring av

att köpa andelar i en värdepappers-

andelar i

värdepappersfond

fond, ska det av erbjudandet fram-

finns

även

Europaparlamentets

gå att det finns ett faktablad och en

och

rådets

förordning

(EU)

informationsbroschyr

och

var

2019/1156 av den 20 juni 2019 om

dessa finns att tillgå.

underlättande

gränsöver-

skridande

distribution

företag

för kollektiva investeringar och om

ändring av förordningarna (EU) nr

345/2013, (EU) nr 346/2013 och

(EU) nr 1286/2014.

Om information som anges i 16,

16 a och 28 §§, 5 a kap. 24 § samt

andra stycket denna paragraf inte

artikel 4.2

Europaparlamentets

lämnas,

ska

även

och

rådets

förordning

(EU)

marknadsföringslagen (2008:486)

2019/1156 inte lämnas, ska även

tillämpas,

med undantag

marknadsföringslagen

(2008:486)

bestämmelserna i 29–36 §§ om

tillämpas,

med

undantag

marknadsstörningsavgift.

Sådan

bestämmelserna i 29–36 §§ om

information

ska

anses

vara

marknadsstörningsavgift.

Sådan

väsentlig enligt 10 § tredje stycket

information

ska

anses

vara

den lagen.

väsentlig enligt 10 § tredje stycket

den lagen.

10kap. 11 §13

Fondbolag samt förvaltningsbolag och fondföretag som anges i 1 § första stycket ska betala en årlig avgift för

1.Finansinspektionens verksamhet enligt a) denna lag,

b) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1131,

c)Europaparlamentets och

		rådets förordning (EU) 2019/1156,
c) Europaparlamentets	och	d) Europaparlamentets	och
rådets förordning (EU) 2019/2088,		rådets förordning (EU) 2019/2088,
och		och
d) Europaparlamentets	och	e) Europaparlamentets	och
rådets förordning (EU) 2020/852,		rådets förordning (EU) 2020/852,
samt		samt

2.Statistiska centralbyråns verksamhet enligt lagen (2014:484) om en databas för övervakning av och tillsyn över finansmarknaderna.

Finansinspektionen får ta ut avgifter för prövning av ansökningar, anmälningar och underrättelser enligt denna lag och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1131.

13 Senaste lydelse 2021:1217.

Prop. 2021/22:102

12kap. 1 a §14

Finansinspektionen ska ingripa mot någon som ingår i ett fondbolags styrelse eller är dess verkställande direktör, eller ersättare för någon av dem, om fondbolaget

1.har fått tillstånd att driva fondverksamhet genom att lämna falska upp- gifter eller på annat otillbörligt sätt,

2.tillhandahåller diskretionär portföljförvaltning i strid med 1 kap. 4 §,

3.påbörjar marknadsföring av en av bolaget förvaltad värdepappersfond

iett annat land inom EES innan en underrättelse om detta gjorts hos Finansinspektionen i enlighet med 2 kap. 15 c §,

4. inte uppfyller grundläggande					4. inte uppfyller grundläggande
krav på organisation och drift av					krav på organisation och drift av
verksamheten enligt 2 kap. 17 eller					verksamheten enligt 2 kap. 17 eller
17 f § eller	föreskrifter			som har	17 f § eller	föreskrifter	som har
meddelats	med	stöd	av	13 kap.	meddelats	med stöd av	13 kap.
1 § 6 avseende		dessa	bestämmel-		1 § 11 avseende dessa bestämmel-
ser,					ser,

5.åsidosätter sina skyldigheter eller på annat sätt överträder det som anges om uppdragsavtal i 4 kap. 4–6 §§ och 7 § första stycket,

6.påbörjar förvaltning och marknadsföring av en värdepappersfond utan att fondbestämmelserna godkänts enligt 4 kap. 9 §,

7.vid upprepade tillfällen låter bli att upprätta eller tillhandahålla informationsbroschyr, faktablad, årsberättelse och halvårsberättelse i enlighet med 4 kap. 15–21 §§,

8. vid upprepade tillfällen place-	8. vid upprepade tillfällen place-
rar medel i en värdepappersfond i	rar medel i en värdepappersfond i
strid med det som anges i 5 kap. 1,	strid med det som anges i 5 kap. 1,
3–22, 24 eller 25 § eller föreskrifter	3–22, 24 eller 25 § eller föreskrifter
som har meddelats med stöd av	som har meddelats med stöd av
13 kap. 1 § 15, 16, 18 och 19 av-	13 kap. 1 § 20, 21, 23 och 24 av-
seende dessa bestämmelser,	seende dessa bestämmelser,
9. inte uppfyller kraven på hante-	9. inte uppfyller kraven på hante-
ring av risker i 5 kap. 2 § första eller	ring av risker i 5 kap. 2 § första eller
andra stycket eller i föreskrifter	andra stycket eller i föreskrifter
som har meddelats med stöd av	som har meddelats med stöd av
13 kap. 1 § 17 avseende dessa	13 kap. 1 § 22 avseende dessa
bestämmelser,	bestämmelser,

10.i strid med 11 kap. 5 § första stycket låter bli att till Finansinspek- tionen anmäla sådana förvärv och avyttringar som avses där,

11.i strid med 11 kap. 5 § tredje stycket låter bli att till Finansinspek- tionen anmäla namnen på de ägare som har ett kvalificerat innehav av aktier i bolaget samt storleken på innehavet, eller

12.har befunnits ansvarigt för en allvarlig, upprepad eller systematisk överträdelse av lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finan- siering av terrorism eller föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen.

14Senaste lydelse 2021:105.

Om en sådan person som anges i första stycket omfattas av tillstånds- Prop. 2021/22:102 eller underrättelseskyldighet enligt 11 kap. 1 eller 4 § för förvärv eller

avyttring av aktier i bolaget, ska första stycket 10 och 11 inte gälla för den personen i fråga om dessa aktier.

Ett ingripande enligt första stycket får ske endast om bolagets över- trädelse är allvarlig och personen i fråga uppsåtligen eller av grov oakt- samhet har orsakat överträdelsen.

Ingripande sker genom

1.beslut att personen i fråga under en viss tid, lägst tre och högst tio år, eller, för upprepade allvarliga överträdelser, permanent inte får vara styrelseledamot eller verkställande direktör i ett fondbolag, eller ersättare för någon av dem, eller

2.beslut om sanktionsavgift.

10§15

Om ett fondbolag inte i tid	Om ett fondbolag inte i tid
lämnar de upplysningar som det är	lämnar de upplysningar som det är
skyldigt att göra enligt föreskrifter	skyldigt att göra enligt föreskrifter
som har meddelats med stöd av	som har meddelats med stöd av
13 kap. 1 § 26, får Finansinspek-	13 kap. 1 § 31, får Finansinspek-
tionen besluta att bolaget ska betala	tionen besluta att bolaget ska betala
en förseningsavgift på högst	en förseningsavgift på högst
100 000 kronor.	100 000 kronor.
Avgiften tillfaller staten.

13 kap.

1§16

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1.vilka åtgärder ett fondbolag ska vidta om det tar emot medel med redovisningsskyldighet enligt 1 kap. 4 § eller 7 kap. 1 §,

2.hur ett förvaltningsbolag eller fondföretag ska tillhandahålla information om de uppgifter som avses i 1 kap. 6 c § första stycket och 8 § första stycket,

3.på vilket språk ett förvalt- ningsbolag eller fondföretag ska tillhandahålla funktionerna i 1 kap. 6 c § första stycket och 8 § första stycket,

4.på vilket språk ett fondföretag ska tillhandahålla information enligt 1 kap. 9 § första stycket 1 och 2 och 9 a § första stycket,

5.hur ett fondföretag ska offentliggöra avsikten att upphöra

15	Senaste lydelse 2021:105.	19
16	Senaste lydelse 2021:105.	19

Prop. 2021/22:102

2. vilka poster som får räknas in i startkapitalet enligt 2 kap. 4 §,

3. vilka poster som får räknas in i egna medel enligt 2 kap. 8–10 §§,

4.på vilket språk underrättelsen enligt 2 kap. 15 c § första stycket ska skrivas,

5.hur fondbolaget ska offent- liggöra handlingarna enligt 2 kap. 15 c § tredje stycket,

6.vad ett fondbolag ska iaktta

	för att	uppfylla		skyldigheterna i
	2 kap. 17, 17 c och 17 f §§,
	7. vilka åtgärder ett fondbolag
	ska vidta för att uppfylla de krav
	som följer av 2 kap. 17 g §,
	8. hur uppgifter enligt 2					kap.
	20 § första stycket ska lämnas,
	9. vilken information som ska
	lämnas i underrättelsen till andels-
	ägare enligt 4 kap. 9 a § och på
	vilket	sätt	underrättelsen			ska
	lämnas,
	10. villkor som en andelsklass får
	vara förenad med enligt 4 kap. 10 §
	andra stycket 2 och under vilka
	förutsättningar en				andelsklass får
	vara förenad med ett visst villkor,
	11. tillhandahållande av informa-
	tionsbroschyr och faktablad enligt
	4 kap. 20 §,
	12. på vilket språk informationen
	enligt 4 kap. 20 § ska tillhanda-
	hållas,
	13. hur volatiliteten i skillnaden
	mellan	fondens		avkastning		och
	jämförelseindexets				avkastning
	enligt 4 kap. 26 § ska beräknas,
	14. hur		informationen			enligt
20	4 kap. 28 § ska presenteras,

med marknadsföringen av andelar i företaget enligt 1 kap. 9 § första stycket 2,

6. hur medel för distans- kommunikation får användas när ett fondföretag som har upphört med marknadsföring i Sverige av andelar i företaget ska tillhanda- hålla kvarvarande andelsägare här i landet information enligt 1 kap. 9 a § första stycket,

7. vilka poster som får räknas in i startkapitalet enligt 2 kap. 4 §,

8. vilka poster som får räknas in i egna medel enligt 2 kap. 8–10 §§,

9. på vilket språk underrättelsen enligt 2 kap. 15 c § första stycket ska skrivas,

10. hur fondbolaget ska offent- liggöra handlingarna enligt 2 kap. 15 c § fjärde stycket,

11. vad ett fondbolag ska iaktta för att uppfylla skyldigheterna i 2 kap. 17, 17 c och 17 f §§,

12. vilka åtgärder ett fondbolag ska vidta för att uppfylla de krav som följer av 2 kap. 17 g §,

13. hur uppgifter enligt 2 kap.

20 § första stycket ska lämnas,

14. vilken information som ska lämnas i underrättelsen till andels- ägare enligt 4 kap. 9 a § och på vilket sätt underrättelsen ska lämnas,

15. villkor som en andelsklass får vara förenad med enligt 4 kap. 10 § andra stycket 2 och under vilka förutsättningar en andelsklass får vara förenad med ett visst villkor,

16. tillhandahållande av informa- tionsbroschyr och faktablad enligt 4 kap. 20 §,

17. på vilket språk informationen enligt 4 kap. 20 § ska tillhanda- hållas,

18. hur volatiliteten i skillnaden


mellan fondens avkastning			och
jämförelseindexets		avkastning
enligt 4 kap. 26 § ska beräknas,
19. hur	informationen		enligt
4 kap. 28	§ ska presenteras,

15. kriterier för de finansiella

20. kriterier

för

de finansiella Prop. 2021/22:102

tillgångar som medel i en värde-

pappersfond

får

placeras

enligt

pappersfond

får

placeras

enligt

5 kap.

1 §

andra

stycket

första

5 kap.

1 §

andra

stycket

första

meningen,

16. vilka tekniker och instrument

21. vilka tekniker och instrument

ett fondbolag får

använda

enligt

ett fondbolag

får

använda

enligt

5 kap. 1 § tredje stycket samt vill-

kor och gränser för sådan använd-

ning,

17. det system för riskhantering

22. det system för riskhantering

ett fondbolag ska ha enligt 5 kap.

2 § första och andra styckena,

18. kriterier för indexfonder

23. kriterier för indexfonder

enligt 5 kap. 7 §,

19. beräkning av exponeringar

24. beräkning av exponeringar

enligt 5 kap. 13 och 14 §§,

20. på vilket sätt underrättelsen

25. på vilket sätt underrättelsen

till andelsägarna enligt 5 a kap. 7 §

ska lämnas,

21. vilka fel och försummelser

26. vilka fel och försummelser

som ska rapporteras enligt 5 a kap.

18 §,

22. förutsättningar för överföring

27. förutsättningar för överföring

av finansiella instrument och för-

valtning enligt

5 a kap.

37 och

valtning enligt

5 a kap.

37 och

46 §§,

23. vilka åtgärder ett fondbolag

28. vilka åtgärder ett fondbolag

ska vidta för att uppfylla de krav

som följer

bestämmelserna i

som följer

bestämmelserna i

7 kap. 3 §,

24. vad

informationen

enligt

29. vad

informationen

enligt

8 kap. 8 § ska innehålla, hur den

ska utformas, på vilket sätt den ska

tillhandahållas och vad som ska

bifogas informationen,

25. på vilket språk de handlingar

30. på vilket språk de handlingar

som ska lämnas tillsammans med

ansökan enligt 8 kap. 19 § ska upp-

rättas,

26. vilka upplysningar fond-

31. vilka upplysningar fond-

bolag,

förvaltningsbolag,

fond-

bolag,

förvaltningsbolag,

fond-

företag samt förvaringsinstitut ska

lämna

till

Finansinspektionen

lämna

till

Finansinspektionen

enligt 10 kap. 2 § första stycket och

när upplysningarna ska lämnas, och

27. sådana avgifter som avses i

32. sådana avgifter som avses i

10 kap. 11 §.

Prop. 2021/22:102

Denna lag träder i kraft den 1 april 2022.

2.2	Förslag till lag om ändring i lagen (2013:561)	Prop. 2021/22:102
	om förvaltare av alternativa investeringsfonder

Härigenom föreskrivs1 i fråga om lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder

dels att 1 kap. 11 §, 4 kap. 2 §, 5 kap. 2, 6 och 11 §§, 6 kap. 3 och 6 §§, 10 kap. 3 §, 13 kap. 15 § och 15 kap. 2 § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas 15 nya paragrafer, 4 kap. 5 a–5 d §§, 5 kap. 2 a,

2 b och 7 a–7 c §§, 6 kap. 2 a–2 d, 5 a och 5 b §§, och närmast före 4 kap. 5 a §, 5 kap. 2 b och 7a §§ och 6 kap. 2 a § nya rubriker av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1kap. 11 §2

I denna lag betyder

1.arbetstagarrepresentanter: detsamma som i artikel 2 e i Europa- parlamentets och rådets direktiv 2002/14/EG av den 11 mars 2002 om inrättande av en allmän ram för information till och samråd med arbets- tagare i Europeiska gemenskapen, i den ursprungliga lydelsen,

2. direktivet om förvaltare av				2. direktivet om förvaltare av
alternativa	investeringsfonder:			alternativa	investeringsfonder:

Europaparlamentets		och	rådets	Europaparlamentets		och	rådets
direktiv 2011/61/EU av den 8 juni				direktiv 2011/61/EU av den 8 juni
2011 om förvaltare av alternativa				2011 om förvaltare av alternativa
investeringsfonder		samt	om	investeringsfonder		samt	om
ändring av	direktiv	2003/41/EG		ändring av	direktiv	2003/41/EG
och 2009/65/EG och förordning-				och 2009/65/EG och förordning-
arna (EG) nr 1060/2009 och (EU)				arna (EG) nr 1060/2009 och (EU)
nr 1095/2010, i lydelsen enligt				nr 1095/2010, i lydelsen enligt
Europaparlamentets		och	rådets	Europaparlamentets		och	rådets
direktiv 2014/65/EU,				direktiv (EU) 2019/2034,

3.EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,

4.emittent: ett företag som har sitt stadgeenliga säte i ett land inom EES och vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad,

5.etablerad:

a)för en alternativ investeringsfond: där fonden har tillstånd eller är registrerad eller, om fonden varken har tillstånd eller är registrerad, där dess stadgeenliga säte eller huvudkontor finns, eller, om fonden inte har något stadgeenligt säte eller huvudkontor, det land till vilket fonden har starkast anknytning,

b)för en AIF-förvaltare: där dess stadgeenliga säte finns,

c)för ett förvaringsinstitut: där dess stadgeenliga säte eller en filial finns,

1Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU av den 8 juni 2011 om förvaltare av alternativa investeringsfonder samt om ändring av direktiv 2003/41/EG och 2009/65/EG och förordningarna (EG) nr 1060/2009 och (EU) nr 1095/2010, i lydelsen enligt Europa- parlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1160.

2 Senaste lydelse 2017:701.

Prop. 2021/22:102 6. filial: avdelningskontor med självständig förvaltning, varvid även en AIF-förvaltares etablering av flera driftställen i ett annat land inom EES än hemlandet eller i ett land utanför EES ska anses som en enda filial,

7.finansiell hävstång: en metod genom vilken en AIF-förvaltare ökar exponeringen för en förvaltad alternativ investeringsfond genom lån av kontanter eller värdepapper, eller med användning av derivatinstrument eller på något annat sätt,

8.finansiella instrument: detsamma som i 1 kap. 4 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,

9.fondföretag: detsamma som i 1 kap. 1 § första stycket 9 lagen (2004:46) om värdepappersfonder,

10.holdingbolag: ett företag med aktieinnehav i ett eller flera andra företag, vars affärsidé är att fullfölja en eller flera affärsstrategier genom sina dotterföretag, närstående företag eller ägarintressen för att bidra till deras värde på lång sikt, och som är ett företag som antingen

a) handlar för egen räkning och vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad, eller

b) har etablerats inte huvudsakligen för att generera avkastning åt sina investerare genom avyttring av sina dotterföretag eller närstående företag,

vilket framgår av företagets årsredovisning eller andra offentliga hand- lingar,

	11. kapitalbas: detsamma som i					11. kapitalbas: detsamma som i
	artikel 72 i Europaparlamentets och					artikel 72 i Europaparlamentets och
	rådets förordning (EU) nr 575/2013					rådets förordning (EU) nr 575/2013
	av den 26 juni 2013 om tillsynskrav					av den 26 juni 2013 om tillsynskrav
	för kreditinstitut och värdepappers-					för kreditinstitut och värdepappers-
	företag och om ändring av förord-					företag och om ändring av förord-
	ning (EU) nr 648/2012, i den					ning (EU) nr 648/2012,
	ursprungliga lydelsen,
	12. kommissionens			delegerade		12. kommissionens			delegerade
	förordning: kommissionens dele-					förordning: kommissionens dele-
	gerade förordning			(EU)	nr	gerade förordning			(EU)	nr
	231/2013 av den 19 december 2012					231/2013 av den 19 december 2012
	om komplettering av Europa-					om komplettering av Europa-
	parlamentets	och	rådets direktiv			parlamentets	och	rådets direktiv
	2011/61/EU	vad	gäller	undantag,		2011/61/EU	vad	gäller	undantag,
	allmänna	verksamhetsvillkor,				allmänna	verksamhetsvillkor,
	förvaringsinstitut,		finansiell		häv-	förvaringsinstitut,		finansiell		häv-
	stång, öppenhet och tillsyn, i den					stång, öppenhet och tillsyn,
	ursprungliga lydelsen,
	13. kvalificerat innehav: ett direkt eller indirekt ägande i en AIF-för-
	valtare, om innehavet beräknat på det sätt som anges i 1 kap. 1 a § lagen
	om värdepappersfonder representerar tio procent eller mer av kapitalet
	eller av samtliga röster eller annars möjliggör ett väsentligt inflytande över
	ledningen av förvaltaren,
	14. marknadsföring: direkt eller indirekt erbjudande eller placering, på
	AIF-förvaltarens initiativ eller för AIF-förvaltarens räkning, av andelar
	eller aktier i en alternativ investeringsfond som denne förvaltar och som
	riktar sig till investerare med hemvist eller stadgeenligt säte inom EES,
	15. matarfond till en alternativ investeringsfond: en alternativ investe-
24	ringsfond som

a)placerar minst 85 procent av sina tillgångar i andelar eller aktier i en annan alternativ investeringsfond (mottagarfond till en alternativ investe- ringsfond), eller

b)placerar minst 85 procent av sina tillgångar i fler än en mottagarfond till en alternativ investeringsfond förutsatt att dessa fonder har identiska investeringsstrategier, eller

c)på annat sätt har en exponering på minst 85 procent av sina tillgångar mot en sådan mottagarfond till en alternativ investeringsfond,

16. moderföretag och dotterföretag: detsamma som i 1 kap. 4 § årsredo- visningslagen (1995:1554),

17. mottagarfond till en alternativ investeringsfond: en alternativ investeringsfond i vilken en annan alternativ investeringsfond investerar eller mot vilken denna fond har en exponering i enlighet med 15,

18. nära förbindelser: detsamma som i 1 kap. 2 § lagen om värdepap- persfonder, med den skillnaden att det som anges om fondbolag i stället ska tillämpas på AIF-förvaltare,

19. onoterat företag: ett företag som har sitt stadgeenliga säte i ett land inom EES och vars aktier inte är upptagna till handel på en reglerad mark- nad,

20. primärmäklare: kreditinstitut, värdepappersbolag, värdepappers- företag eller annan lagreglerad enhet som står under fortlöpande tillsyn, vilka erbjuder professionella investerare tjänster för att främst finansiera eller som motpart utföra transaktioner med finansiella instrument, och som även kan tillhandahålla andra tjänster, såsom clearing, avveckling, depå- tjänster, värdepapperslån, skräddarsydda tekniska lösningar och stöd- tjänster,

21. professionell investerare: en investerare som avses i 9 kap. 4 eller

5 § lagen om värdepappersmarknaden,

22. reglerad marknad: detsamma som i 1 kap. 4 b § lagen om värde- pappersmarknaden,

23.sonderande marknadsföring: direkt eller indirekt tillhanda- hållande av information eller kommunikation om investerings- strategier eller investeringsidéer från en svensk eller utländsk EES- baserad AIF-förvaltare, eller på förvaltarens vägnar, till potentiella professionella investerare med hemvist eller säte inom EES, i syfte att pröva deras intresse för en EES- baserad alternativ investeringsfond som ännu inte är etablerad eller som är etablerad men ännu inte anmälts för marknadsföring i det land inom EES där de potentiella investerarna har sin hemvist eller sitt säte på det sätt som avses i direktivet om förvaltare av alterna- tiva investeringsfonder,

Prop. 2021/22:102

Prop. 2021/22:102	23. specialfond:		en	alternativ	24. specialfond: en alternativ
	investeringsfond	som		förvaltas	investeringsfond	som förvaltas
	enligt denna lag och uppfyller de				enligt denna lag och uppfyller de
	särskilda villkoren i 12 kap.,				särskilda villkoren i 12 kap.,
	24. specialföretag för värde-				25. specialföretag för värde-
	papperisering: ett företag vars enda				papperisering: ett företag vars enda
	syfte är att genomföra en eller flera				syfte är att genomföra en eller flera
	värdepapperiseringstransaktioner i				värdepapperiseringstransaktioner i
	den mening som avses i artikel 1.2				den mening som avses i artikel 1.2
	i Europeiska centralbankens för-				i Europeiska centralbankens för-
	ordning (EG) nr 24/2009 av den				ordning (EU) 1075/2013 av den
	19 december 2008 om statistik över				18 oktober 2013 om statistik över
	tillgångar och skulder hos finan-				tillgångar och skulder hos finan-
	siella företag som deltar i				siella bolag som ägnar sig åt
	värdepapperiseringstransaktioner,				värdepapperiseringstransaktioner,
	i den ursprungliga lydelsen, och				och annan lämplig verksamhet för
	annan lämplig verksamhet för att				att uppnå detta mål,
	uppnå detta mål,
	25. startkapital: detsamma som i				26. startkapital: detsamma som i
	1 kap. 5 § 18 lagen (2004:297) om				1 kap. 5 § 18 lagen (2004:297) om
	bank- och finansieringsrörelse,				bank- och finansieringsrörelse,
	26. särskild vinstandel: en andel				27. särskild vinstandel: en andel
	av en alternativ	investeringsfonds			av en alternativ	investeringsfonds
	vinst som tillfaller AIF-förvaltaren				vinst som tillfaller AIF-förvaltaren
	som ersättning	för	förvaltningen,		som ersättning	för förvaltningen,
	exklusive eventuell andel av fond-				exklusive eventuell andel av fond-
	ens vinst som tillfaller förvaltaren				ens vinst som tillfaller förvaltaren
	som avkastning på en investering				som avkastning på en investering
	som gjorts i fonden av förvaltaren,				som gjorts i fonden av förvaltaren,
	och				och
	27. värdepappersfond: detsam-				28. värdepappersfond: detsam-
	ma som 1 kap. 1 § första stycket 25				ma som 1 kap. 1 § första stycket 25
	lagen om värdepappersfonder.				lagen om värdepappersfonder.

4 kap.

2 §

En AIF-förvaltare med tillstånd enligt 3 kap. 1 § får, efter tillstånd av Finansinspektionen, marknadsföra andelar eller aktier i en av förvaltaren förvaltad utländsk EES-baserad alternativ investeringsfond till icke- professionella investerare i Sverige. Tillstånd får ges bara om

1.fondens enda syfte är att göra kollektiva investeringar i sådana till- gångar som avses i 12 kap. 13 § med kapital från allmänheten eller från en särskilt angiven och avgränsad krets investerare,

2.fonden tillämpar principen om riskspridning,

3.fondens andelar eller aktier på begäran av andels- eller aktieägarna återköps eller inlöses med medel ur fondens tillgångar,

	4. AIF-förvaltaren vidtar nöd-	4. AIF-förvaltaren här i	landet
	vändiga åtgärder för att här i landet	tillhandahåller funktioner	för att
	kunna	utföra följande uppgifter:
	– göra utbetalningar till andels-	a) behandla order om att teckna,
26	eller aktieägarna,	återköpa eller lösa in andelar eller

	aktier och göra	utbetalningar		till Prop. 2021/22:102
	andels- eller aktieägarna,
– lösa in andelar eller aktier, och	b) tillhandahålla		investerare
	information om hur order kan
	göras och om betalning för återköp
	eller inlösen av andelar eller
	aktier,
	c) underlätta	hanteringen		av
	information om	hur investerarna
	kan utöva de rättigheter som följer
	av deras investeringar i den
	alternativa investeringsfonden,
– lämna den information som	d) tillhandahålla		den informa-
förvaltaren är skyldig att tillhanda-	tion som förvaltaren är skyldig att
hålla, och	tillhandahålla, och
	e) tillhandahålla		investerare
	relevant information om de upp-
	gifter som funktionerna utför, och

5.det finns ett faktablad för fonden som uppfyller kraven i 10 kap. 2 §.

Uppgifterna enligt första

stycket 4 ska utföras av AIF- förvaltaren eller en tredje part som omfattas av regler och tillsyn för de uppgifter som ska utföras, eller av båda. Om en tredje part utför någon av uppgifterna ska

1.detta dokumenteras genom ett skriftligt avtal där det anges vilka av uppgifterna som inte utförs av AIF-förvaltaren, och

2.AIF-förvaltaren tillhandahålla den tredje parten alla relevanta uppgifter och handlingar.

Om marknadsföringen avser andelar eller aktier i en matarfond till en alternativ investeringsfond vars mottagarfond, eller dess förvaltare, inte är EES-baserad, gäller dessutom 3 § första stycket 1, 3 och 4 samt andra stycket.

Sonderande marknadsföring till professionella investerare av EES-baserade alternativa investeringsfonder

5 a §

En AIF-förvaltare med tillstånd enligt 3 kap. 1 § får i Sverige be- driva sonderande marknadsföring av en EES-baserad alternativ

investeringsfond. Sonderande marknadsföring får bedrivas bara

Prop. 2021/22:102	om den information					som		presen-
	teras för potentiella professionella
	investerare
	1. inte är tillräcklig för att tillåta
	investerarna att förbinda sig att
	förvärva andelar eller aktier i en
	viss alternativ investeringsfond,
	2. inte utgör teckningsblanketter
	eller liknande handlingar, oavsett
	om de har formen av utkast eller
	slutversion, och
	3. inte utgör			fondbestämmelser,
	bolagsordning			eller		motsvarande
	handlingar i slutversion för en
	ännu	inte	etablerad				alternativ
	investeringsfond.
	Om utkast till fondbestämmelser,
	bolagsordning			eller		motsvarande
	handlingar eller erbjudandehand-
	lingar	tillhandahålls,					får	sådana
	dokument inte innehålla all den
	relevanta information som behövs
	för att investerarna ska kunna fatta
	ett investeringsbeslut.
	I utkast		till	fondbestämmelser,
	bolagsordning			eller		motsvarande
	handlingar eller i erbjudandehand-
	lingar ska det tydligt anges att de
	inte utgör ett erbjudande eller en
	uppmaning att teckna andelar eller
	aktier i en alternativ investerings-
	fond, och att den information som
	presenteras inte ska ses som till-
	förlitlig eftersom den är ofull-
	ständig och kan komma att ändras.
	5 b §
	En AIF-förvaltare som bedriver
	sonderande marknadsföring enligt
	5 a § ska säkerställa att
	1. investerare			inte			förvärvar
	andelar eller aktier i en alternativ
	investeringsfond				genom			den
	sonderande marknadsföringen,
	2. investerare			som			kontaktas
	bara får förvärva andelar eller
	aktier i den alternativa investe-
	ringsfonden		genom				marknads-
	föring som är tillåten i Sverige, och

3.den sonderande marknads- föringen dokumenteras på ett tillfredsställande sätt.

Om en professionell investerare, inom 18 månader efter det att AIF- förvaltaren har inlett sonderande marknadsföring, tecknar andelar eller aktier i en alternativ investe- ringsfond som avses i den informa- tion som tillhandahållits inom ramen för den marknadsföringen, eller som etablerats som resultat av marknadsföringen, ska teckningen anses vara ett resultat av den

sonderande marknadsföringen. AIF-förvaltaren får tillåta sådan teckning av andelar eller aktier i en alternativ investeringsfond bara om fonden får marknadsföras i Sverige.

5 c §

En AIF-förvaltare ska inom två veckor efter det att förvaltaren har inlett sonderande marknads- föring enligt 5 a § skriftligen

underrätta Finansinspektionen. Underrättelsen ska innehålla

1.uppgift om under vilken tids- period den sonderande marknads- föringen bedrivs eller har bedrivits,

2.en kort beskrivning av den

sonderande marknadsföringen inklusive information om presen- terade investeringsstrategier, och

3.en förteckning över de alterna- tiva investeringsfonder som är eller har varit föremål för den sonde- rande marknadsföringen.

5 d §

En AIF-förvaltare får uppdra åt någon annan att bedriva sonderan- de marknadsföring enligt 5 a §. Ett sådant uppdrag får bara ges till

1.ett värdepappersföretag med tillstånd som avses i Europa- parlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2034,

Prop. 2021/22:102

Prop. 2021/22:102	2. ett kreditinstitut med tillstånd
som avses i Europaparlamentets
och rådets direktiv 2013/36/EU, i
lydelsen		enligt	Europaparla-
mentets och rådets direktiv (EU)
2019/2034,
	3. ett fondbolag eller ett förvalt-
ningsbolag med tillstånd som avses
i	Europaparlamentets			och rådets
direktiv		2009/65/EG,		i lydelsen
enligt		Europaparlamentets			och
rådets direktiv (EU) 2019/2034,
	4. en	AIF-förvaltare		med	till-

stånd enligt 3 kap. 1 § denna lag eller en utländsk EES-baserad AIF- förvaltare som i sitt hemland har tillstånd som avses i direktivet om förvaltare av alternativa investe- ringsfonder, eller

5. ett anknutet ombud som avses i lagen (2007:528) om värde- pappersmarknaden.

Bestämmelserna i 5 b och 5 c §§ gäller även när AIF-förvaltaren har uppdragit åt någon annan att bedriva den sonderande marknads- föringen.

5 kap.

2 §

Tillstånd ges i form av godkännande av specialfondens fondbestäm- melser. Tillstånd får ges bara om

1.Finansinspektionen från behörig myndighet i förvaltarens hemland har tagit emot en underrättelse om den planerade verksamheten samt ett intyg om att förvaltaren har tillstånd som avses i direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder,

2.förvaltarens verksamhetstillstånd omfattar förvaltning av en alternativ investeringsfond av motsvarande slag som den specialfond som ska förvaltas här i landet,

3.förvaltaren har en rättslig struktur som motsvarar ett aktiebolag, och

4. AIF-förvaltaren vidtar nöd-	4. förvaltaren	här i	landet
vändiga åtgärder för att här i landet	tillhandahåller	funktioner	för att
kunna	utföra följande uppgifter:
– göra utbetalningar till andels-	a) behandla order om att teckna
ägarna,	och lösa in andelar och göra
	utbetalningar till andelsägarna,

– lösa in andelar, och	b) tillhandahålla		investerare
	information om hur order kan
	göras och hur inlösen betalas,
	c) underlätta	hanteringen av
	information om	hur investerarna
	kan utöva de rättigheter som följer
	av deras investering i special-
	fonden i Sverige,
– lämna den information som	d) i övrigt tillhandahålla investe-
förvaltaren är skyldig att tillhanda-	rare den information som förval-
hålla.	taren är skyldig att tillhandahålla,
	e) tillhandahålla		investerare
	relevant information om de upp-
	gifter som funktionerna utför, och
	f) fungera som kontaktpunkt för
	kommunikation	med	Finans-
	inspektionen.

Vid prövningen enligt andra stycket ska 4 kap. 9 § lagen (2004:46) om värdepappersfonder tillämpas. Det som anges där om fondbolag ska i stället avse AIF-förvaltare.

En utländsk EES-baserad AIF-förvaltare med tillstånd enligt andra stycket får marknadsföra andelar i specialfonden till professionella och icke-professionella investerare i Sverige.

2 a §

Uppgifterna enligt 2 § andra stycket 4 ska utföras av AIF- förvaltaren eller en tredje part som omfattas av regler och tillsyn för de uppgifter som ska utföras, eller av båda. Om en tredje part utför någon av uppgifterna ska

1. detta dokumenteras genom ett skriftligt avtal där det anges vilka av uppgifterna som inte utförs av AIF-förvaltaren, och

2. AIF-förvaltaren tillhandahålla den tredje parten alla relevanta uppgifter och handlingar.

Sonderande marknadsföring till professionella investerare av EES-baserade alternativa investeringsfonder

2 b §

En utländsk EES-baserad AIF- förvaltare som i sitt hemland har tillstånd som avses i direktivet om förvaltare av alternativa investe- ringsfonder får, utan tillstånd

Prop. 2021/22:102

Prop. 2021/22:102	enligt denna lag, bedriva sonde-
	rande marknadsföring i Sverige av
	en EES-baserad alternativ investe-
	ringsfond under de förutsättningar
	som anges i det direktivet.
	6 §
	En utländsk EES-baserad AIF-förvaltare som i sitt hemland har tillstånd

som avses i direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder får, efter tillstånd av Finansinspektionen, marknadsföra andelar eller aktier i en av förvaltaren förvaltad alternativ investeringsfond till icke-professio- nella investerare i Sverige. Tillstånd får ges bara om

1. fonden uppfyller kraven i	1. AIF-förvaltaren och fonden
4 kap. 2 § första stycket, eller	uppfyller kraven i 4 kap. 2 § första
	stycket och AIF-förvaltaren här i
	landet tillhandahåller funktioner
	för att fungera som kontaktpunkt
	för kommunikation med Finans-
	inspektionen, eller

2.andelarna eller aktierna i fonden är upptagna till handel på en reglerad marknad eller motsvarande marknad utanför EES och det finns ett fakta- blad för fonden som uppfyller kraven i 10 kap. 2 §.

För	AIF-förvaltaren	gäller
4 kap.	2 § andra stycket,	även

i fråga om tillhandahållande enligt första stycket 1.

Om marknadsföringen avser andelar eller aktier i en icke EES-baserad alternativ investeringsfond eller en matarfond till en alternativ investe- ringsfond vars mottagarfond, eller dess förvaltare inte är EES-baserad, gäller dessutom 5 § andra och tredje styckena.

Upphörande av marknadsföring av en EES-baserad alternativ investeringsfond

	7 a §
	En utländsk EES-baserad AIF-
	förvaltare som i Sverige marknads-
	för andelar eller aktier i en alter-
	nativ investeringsfond enligt 3 § får
	upphöra med marknadsföringen
	bara om förvaltaren
	1. lämnar ett allmänt erbjudande
	om att utan avgift återköpa eller
	lösa in andelar eller aktier i den
	alternativa investeringsfonden som
	innehas av investerare här i landet,
	offentliggör erbjudandet under
	minst 30 arbetsdagar och riktar det
	individuellt till alla kända andels-
32	eller aktieägare,

2. offentliggör avsikten att upp- Prop. 2021/22:102 höra med marknadsföringen här i

landet, och

3.avslutar eller ändrar avtal med finansiella mellanhänder eller ombud med verkan från och med den dag då AIF-förvaltaren anmäler till behörig myndighet i hemlandet att marknadsföringen upphör.

Första stycket 1 gäller inte för slutna alternativa investerings- fonder och fonder som regleras i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/760.

7 b §

En AIF-förvaltare som har lämnat in en anmälan till behörig myndighet i hemlandet enligt 7 a § får från och med den dagen inte längre i Sverige erbjuda eller placera andelar eller aktier i den alternativa investeringsfond som avses i anmälan.

Under en period på 36 månader från dagen för anmälan enligt 7 a § får AIF-förvaltaren inte bedriva sonderande marknadsföring i Sverige av andelar eller aktier i den alternativa investeringsfond som avses i anmälan, eller av liknande

investeringsstrategier eller investeringsidéer.

7 c §

En AIF-förvaltare som har upp- hört att i Sverige marknadsföra en alternativ investeringsfond enligt 3 § ska tillhandahålla kvarvarande andels- eller aktieägare i fonden här i landet den information som förvaltaren enligt reglerna i hem- landet är skyldig att tillhandahålla.

Bestämmelserna i 13 kap. 6 § och 14 kap. 19 § gäller även för en sådan AIF-förvaltare.

Prop. 2021/22:102	11 §
	En icke EES-baserad AIF-förvaltare får, efter tillstånd av Finansinspek-

tionen, marknadsföra andelar eller aktier i en av förvaltaren förvaltad alternativ investeringsfond till icke-professionella investerare i Sverige.

För tillstånd krävs, utöver det som anges i 10 §, att
1. fonden	uppfyller		kraven i		1. AIF-förvaltaren och			fonden
4 kap. 2 § första stycket och AIF-					uppfyller kraven i 4 kap. 2 § första
förvaltaren	driver	motsvarande			stycket och förvaltaren
verksamhet	och	står		under	a) här i landet		tillhandahåller
betryggande	tillsyn		av	en	funktioner för att fungera som
tillsynsmyndighet i det land där					kontaktpunkt	för	kommunikation
förvaltaren är etablerad, eller					med Finansinspektionen, och
					b) driver		motsvarande
					verksamhet	och	står		under
					betryggande	tillsyn		av	en
					tillsynsmyndighet i det land där
					förvaltaren är etablerad, eller

2.andelarna eller aktier i fonden är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför EES och det finns ett faktablad för fonden som uppfyller kraven i 10 kap. 2 §.

För	AIF-förvaltaren	gäller
4 kap.	2 § andra stycket,	även

i fråga om tillhandahållande enligt första stycket 1.

	6 kap.
	Sonderande marknadsföring av
	en EES-baserad alternativ
	investeringsfond i ett annat land
	inom EES
	2 a §
	En AIF-förvaltare med tillstånd
	enligt 3 kap. 1 § får bedriva sonde-
	rande marknadsföring av en EES-
	baserad alternativ investeringsfond
	till professionella investerare i ett
	annat land inom EES. Sonderande
	marknadsföring får bedrivas bara
	om den information som presen-
	teras för potentiella professionella
	investerare uppfyller	villkoren i
	4 kap. 5 a §.
	2 b §
	En AIF-förvaltare som bedriver
	sonderande marknadsföring enligt
	2 a § ska säkerställa att
	1. investerare inte	förvärvar
34	andelar eller aktier i en alternativ

investeringsfond genom den sonderande marknadsföringen,

2.investerare som kontaktas bara får förvärva andelar eller aktier i den alternativa investe- ringsfonden genom marknads- föring som är tillåten i det landet, och

3.den sonderande marknads- föringen dokumenteras på ett tillfredsställande sätt.

Om en professionell investerare, inom 18 månader efter det att AIF- förvaltaren har inlett sonderande marknadsföring, tecknar andelar eller aktier i en alternativ investe- ringsfond som avses i den infor- mation som tillhandahållits inom ramen för den marknadsföringen, eller som etablerats som resultat av marknadsföringen, ska teckningen anses vara ett resultat av den

sonderande marknadsföringen. AIF-förvaltaren får tillåta sådan teckning av andelar eller aktier i en alternativ investeringsfond bara om fonden får marknadsföras i det landet.

2 c §

En AIF-förvaltare ska inom två veckor efter det att förvaltaren har inlett sonderande marknads- föring enligt 2 a § skriftligen

underrätta Finansinspektionen. Underrättelsen ska innehålla

1.de uppgifter som anges i 4 kap. 5 c §, och

2.uppgift om i vilka länder inom EES den sonderande marknads- föringen bedrivs eller har bedrivits.

Finansinspektionen ska utan dröjsmål underrätta behörig myndighet i de länder där AIF-för- valtaren har inlett den sonderande marknadsföringen. Finansinspek- tionen ska på begäran lämna ytter- ligare information om den sonde-

rande marknadsföringen till behörig myndighet i de länderna.

Prop. 2021/22:102

Prop. 2021/22:102	2 d §
	En AIF-förvaltare får uppdra åt
	någon annan att bedriva sonderan-
	de marknadsföring enligt 2 a §. Ett
	sådant uppdrag får bara ges till
	den som hör till någon av de
	kategorier som anges i 4 kap. 5 d §
	första stycket.
	Bestämmelserna i 2 b och 2 c §§
	gäller även när AIF-förvaltaren
	har uppdragit åt någon annan att
	bedriva den sonderande marknads-
	föringen.

3 §

En AIF-förvaltare med tillstånd enligt 3 kap. 1 § som avser att mark- nadsföra andelar eller aktier i en av förvaltaren förvaltad alternativ investe- ringsfond till professionella investerare i ett annat land inom EES, ska underrätta Finansinspektionen innan verksamheten inleds. Underrättelsen ska innehålla

1.en verksamhetsplan med uppgifter om vilken fond som ska marknads- föras, var den är etablerad och i vilka länder marknadsföringen ska ske,

2.fondens fondbestämmelser, bolagsordning eller motsvarande hand- lingar,

3.uppgift om fondens förvaringsinstitut,

4.uppgift om var mottagarfonden är etablerad, om den marknadsförda fonden är en matarfond till en alternativ investeringsfond,

5. en informationsbroschyr enligt	5. en informationsbroschyr enligt
10 kap. 1 §, och	10 kap. 1 §,
6. information om de arrange-	6. information		om de arrange-
mang som har fastställts för mark-	mang som har fastställts för mark-
nadsföringen och, i tillämpliga fall,	nadsföringen och, i tillämpliga fall,
vilka åtgärder som har fastställts för	vilka åtgärder som har fastställts för
att förhindra att marknadsföring	att förhindra	att	marknadsföring
sker till icke-professionella investe-	sker till icke-professionella investe-
rare.	rare, och
	7. den information som är nöd-
	vändig, inbegripet AIF-förval-
	tarens adress, för att behörig
	myndighet i det land där verk-
	samheten ska bedrivas ska kunna
	fakturera eller meddela förvaltaren
	eventuella avgifter som myndig-
	heten tar ut.
	Om AIF-förvaltaren avser att
	marknadsföra	andelarna eller
	aktierna i den alternativa investe-
	ringsfonden till icke-professionella
	investerare,	ska	underrättelsen
	även innehålla uppgift om de funk-
36	tioner som behövs för att utföra de

uppgifter som avses i artikel 43a i Prop. 2021/22:102 direktivet om förvaltare av alterna-

tiva investeringsfonder.

5 a §

En AIF-förvaltare som mark- nadsför andelar eller aktier i en alternativ investeringsfond i ett annat land inom EES enligt 3 §, ska anmäla sin avsikt att upphöra med marknadsföringen i det landet till Finansinspektionen.

Anmälan ska innehålla de uppgifter om AIF-förvaltarens erbjudande, offentliggörande och avslutade eller ändrade avtal som avses i artikel 32a.1 första stycket i direktivet om förvaltare av alterna- tiva investeringsfonder, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2034.

Finansinspektionen ska senast 15 arbetsdagar efter det att en fullständig anmälan togs emot lämna över den till behörig myndighet i det land där verk-

samheten bedrivs och till Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten.

Finansinspektionen ska utan dröjsmål underrätta AIF-förvalta- ren när anmälan har överlämnats.

5 b §

Om en AIF-förvaltare har upp- hört med marknadsföring i ett annat land inom EES efter en anmälan enligt 5 a §, ska Finans- inspektionen underrätta behörig myndighet i det landet om ändring- ar i de handlingar som har lämnats tillsammans med underrättelsen om marknadsföring enligt 3 §.

6 §
En AIF-förvaltare som avser att göra en väsentlig ändring av något som
har angetts i en underrättelse enligt 1 eller 3 § efter det att verksamheten
har inletts, ska skriftligen anmäla detta till Finansinspektionen senast en
månad innan ändringen genomförs. Om det är fråga om en redan
genomförd, oplanerad ändring, ska dock en anmälan göras omedelbart
efter en sådan ändring.	37

Prop. 2021/22:102 Om Finansinspektionen finner att en ändring är godtagbar, ska

inspektionen utan dröjsmål informera behörig myndighet i AIF-förvaltarens värdland om ändringen.

Om Finansinspektionen finner att ändringen inte får göras, ska inspektionen utan dröjsmål under- rätta förvaltaren om detta.

I 14 kap. finns bestämmelser om ingripanden mot en AIF-förvaltare som har genomfört en väsentlig ändring i strid med denna paragraf.

Om Finansinspektionen finner att en ändring är godtagbar, ska inspektionen informera behörig myndighet i AIF-förvaltarens värd- land om ändringen. Informationen ska lämnas utan onödigt dröjsmål när det gäller en ändring i en underrättelse enligt 1 §, och senast inom en månad när det gäller en ändring i en underrättelse enligt 3 §.

Om Finansinspektionen finner att ändringen inte får göras, ska inspektionen inom 15 arbetsdagar efter det att anmälan kom in till inspektionen underrätta förvaltaren om detta. Om det gäller en ändring i en underrättelse enligt 3 §, ska Finansinspektionen även under- rätta behörig myndighet i AIF- förvaltarens värdland om att ändringen inte får göras.

Om Finansinspektionen ingriper enligt 14 kap. mot en AIF-förval- tare som har genomfört en väsentlig ändring, ska inspektionen utan

onödigt dröjsmål underrätta behörig myndighet i AIF-förvalta- rens värdland om de åtgärder som inspektionen vidtagit.

	10 kap.
	3 §3
	Informationsbroschyren och faktabladet ska på begäran kostnadsfritt
	tillhandahållas den som avser att köpa andelar eller aktier i en alternativ
	investeringsfond som marknadsförs till icke-professionella investerare i
	Sverige. Köparen ska, med undantag för de fall som avses i 9 kap. 18 §
	lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, även utan begäran till-
	handahållas faktabladet i god tid innan avtal ingås.
	Om AIF-förvaltaren genom	Bestämmelser	om	tillgång till
	marknadsföring erbjuder allmän-	information vid marknadsföring av
	heten att köpa andelar eller aktier i	andelar i en alternativ investe-
	en alternativ investeringsfond som	ringsfond finns även i Europa-
	avses i första stycket, ska det av	parlamentets och rådets förordning
	erbjudandet framgå att det finns ett	(EU) 2019/1156	av	den 20 juni
	faktablad och en informations-	2019 om underlättande av gräns-
	broschyr och var dessa finns att	överskridande distribution av före-
	tillgå.	tag för kollektiva investeringar och
38	3 Senaste lydelse 2019:541.

Om information inte tillhanda- hålls i enlighet med 2 och 16 §§ samt första och andra styckena denna paragraf, ska marknads- föringslagen (2008:486) tillämpas, med undantag av bestämmelserna i 29–36 §§ om marknadsstörnings- avgift. Sådan information ska anses vara väsentlig enligt 10 § tredje stycket den lagen.

om ändring av förordningarna Prop. 2021/22:102 (EU) nr 345/2013, (EU) nr

346/2013 och (EU) nr 1286/2014. Om information inte tillhanda-

hålls i enlighet med 2 och 16 §§, första stycket denna paragraf och artikel 4.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1156, ska även marknads- föringslagen (2008:486) tillämpas, med undantag av bestämmelserna i 29–36 §§ om marknadsstörnings- avgift. Sådan information ska anses vara väsentlig enligt 10 § tredje stycket den lagen.

13kap.

15 §4

Finansinspektionen får ta ut avgifter för prövning av ansökningar, anmälningar och underrättelser enligt

1.denna lag,

2.Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 345/2013,

3.Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 346/2013,

4.Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/760, och

5.Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1131. AIF-förvaltare som anges i 1 § ska betala en årlig avgift för

1.Finansinspektionens verksamhet enligt a) denna lag,

b) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 345/2013, c) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 346/2013, d) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/760, e) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1131,

f)Europaparlamentets och

		rådets förordning (EU) 2019/1156,
f) Europaparlamentets	och	g) Europaparlamentets	och
rådets förordning (EU) 2019/2088,		rådets förordning (EU) 2019/2088,
och		och
g) Europaparlamentets	och	h) Europaparlamentets	och
rådets förordning (EU) 2020/852,		rådets förordning (EU) 2020/852,
samt		samt

2.Statistiska centralbyråns verksamhet enligt lagen (2014:484) om en databas för övervakning av och tillsyn över finansmarknaderna.

Skyldigheten att betala en årlig avgift gäller även utländska AIF-förval- tare som förvaltar sådana alternativa investeringsfonder som Finans- inspektionen har tillsyn över enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/760 och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1131.

4 Senaste lydelse 2021:1219.

Prop. 2021/22:102	15 kap.
	2 §5
	Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela
	föreskrifter om
	1. vilka åtgärder en AIF-förvaltare ska vidta för att uppfylla de krav som

följer av 3 kap. 2 § tredje stycket,

2. vilka åtgärder en AIF-förvaltare ska vidta om förvaltaren tar emot medel med redovisningsskyldighet enligt 3 kap. 2 a §,

3. vad	en AIF-förvaltare ska iaktta för att uppfylla skyldigheterna i
4 kap. 2	§ första stycket 4 och 3 § andra stycket och 5 kap. 5 § tredje
stycket,

4. vilka poster som får räknas in i startkapitalet och kapitalbasen enligt 7 kap. 1–4 §§,

4.hur en AIF-förvaltare ska lämna uppgifter enligt 4 kap. 5 c § och 6 kap. 2 c § första stycket och hur den sonderande marknads- föringen ska dokumenteras enligt 4 kap. 5 b § första stycket 3 och 6 kap. 2 b § första stycket,

5.tillhandahållande av informa- tion om de uppgifter som utförs genom sådana funktioner som avses i 5 kap. 2 § andra stycket 4, 6 § första stycket och 11 § första stycket 1,

6.på vilket språk en AIF- förvaltare ska tillhandahålla funktionerna i 5 kap. 2 § andra stycket 4, 6 § första stycket och 11 § första stycket 1,

7.hur en AIF-förvaltare ska offentliggöra avsikten att upphöra med marknadsföring enligt 5 kap. 7 a § första stycket 2,

8.hur medel för distans- kommunikation får användas när en AIF-förvaltare som efter en anmälan enligt 5 kap. 7 a § har upphört med marknadsföring i Sverige av andelar eller aktier i en alternativ investeringsfond ska tillhandahålla kvarvarande andels- eller aktieägare i fonden här i

landet information	enligt 5 kap.
7 c § första stycket,
9. vilka poster som får räknas in i
startkapitalet och	kapitalbasen
enligt 7 kap. 1–4 §§,

40	5 Senaste lydelse 2021:107.

5. vilka åtgärder en AIF-förval- tare ska vidta för att uppfylla de krav som följer av 8 kap. 1 a §,

6. vilka uppgifter som ska ingå i en underrättelse enligt 8 kap. 14 § och i en ansökan om godkännande enligt 8 kap. 16 §, samt vilken information och vilka handlingar som samtidigt ska lämnas till Finansinspektionen,

7. en AIF-förvaltares ersätt- ningssystem och vad förvaltaren ska iaktta för att uppfylla villkoren enligt 8 kap. 22 §,

8. hur uppgifter enligt 8 kap. 25 § första stycket ska lämnas,

9. vilka uppgifter som ska ingå i en informationsbroschyr enligt 10 kap. 1 § och 12 kap. 7 §,

10. vilka uppgifter som ska ingå i ett faktablad enligt 10 kap. 2 § och 12 kap. 8 §,

11. tillhandahållande av informa- tionsbroschyr och faktablad enligt 10 kap. 3 §,

12. hur volatiliteten i skillnaden mellan fondens avkastning och

jämförelseindexets avkastning enligt 10 kap. 14 § ska beräknas,

13. hur informationen enligt

10 kap. 16 § ska presenteras,

14. vilka uppgifter som ska ingå i underrättelser enligt 11 kap. 4, 5 och 7 §§ samt vilken information och vilka handlingar som samtidigt ska lämnas till Finansinspektionen,

15. vad AIF-förvaltaren ska iakt- ta för att uppfylla bestämmelserna i 12 kap. 3 §,

16. innehåll i årsberättelser och halvårsredogörelser enligt 12 kap. 10 §,

17. kriterier för de finansiella tillgångar som medel i en special- fond får placeras i, vilka tekniker och instrument en AIF-förvaltare får använda samt villkor och gränser för sådan användning, det system för riskhantering som en AIF-förvaltare som förvaltar

10. vilka åtgärder en AIF-förval- tare ska vidta för att uppfylla de krav som följer av 8 kap. 1 a §,

11. vilka uppgifter som ska ingå i en underrättelse enligt 8 kap. 14 § och i en ansökan om godkännande enligt 8 kap. 16 §, samt vilken information och vilka handlingar som samtidigt ska lämnas till Finansinspektionen,

12. en AIF-förvaltares ersätt- ningssystem och vad förvaltaren ska iaktta för att uppfylla villkoren enligt 8 kap. 22 §,

13. hur uppgifter enligt 8 kap.

25 § första stycket ska lämnas,

14. vilka uppgifter som ska ingå i en informationsbroschyr enligt 10 kap. 1 § och 12 kap. 7 §,

15. vilka uppgifter som ska ingå i ett faktablad enligt 10 kap. 2 § och 12 kap. 8 §,

16. tillhandahållande av informa- tionsbroschyr och faktablad enligt 10 kap. 3 §,

17. hur volatiliteten i skillnaden mellan fondens avkastning och

jämförelseindexets avkastning enligt 10 kap. 14 § ska beräknas,

18. hur informationen enligt

10 kap. 16 § ska presenteras,

19. vilka uppgifter som ska ingå i underrättelser enligt 11 kap. 4, 5 och 7 §§ samt vilken information och vilka handlingar som samtidigt ska lämnas till Finansinspektionen,

20. vad AIF-förvaltaren ska iakt- ta för att uppfylla bestämmelserna i 12 kap. 3 §,

21. innehåll i årsberättelser och halvårsredogörelser enligt 12 kap. 10 §,

22. kriterier för de finansiella tillgångar som medel i en special- fond får placeras i, vilka tekniker och instrument en AIF-förvaltare får använda samt villkor och gränser för sådan användning, det system för riskhantering som en AIF-förvaltare som förvaltar

Prop. 2021/22:102

Denna lag träder i kraft den 1 april 2022.

2.3	Förslag till lag om ändring i lagen (2013:561)	Prop. 2021/22:102
	om förvaltare av alternativa investeringsfonder

Härigenom föreskrivs1 i fråga om lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder

dels att 1 kap. 11 §, 5 kap. 2 b § och rubriken närmast före 5 kap. 2 b § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas fem nya paragrafer, 4 kap. 7 a § och 5 kap.

9 a–9 d §§, och närmast före 4 kap. 7 a § och 5 kap. 9 a § nya rubriker av följande lydelse.

Lydelse enligt förslaget i avsnitt 2.2 Föreslagen lydelse

1kap. 11 §

I denna lag betyder

2.direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder: Europa- parlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU av den 8 juni 2011 om förvaltare av alternativa investeringsfonder samt om ändring av direktiv 2003/41/EG och 2009/65/EG och förordningarna (EG) nr 1060/2009 och (EU) nr 1095/2010, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2034,

3.EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,

4.emittent: ett företag som har sitt stadgeenliga säte i ett land inom EES och vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad,

5.etablerad:

b)för en AIF-förvaltare: där dess stadgeenliga säte finns,

c)för ett förvaringsinstitut: där dess stadgeenliga säte eller en filial finns,

6. filial: avdelningskontor med självständig förvaltning, varvid även en

AIF-förvaltares etablering av flera driftställen i ett annat land inom EES än hemlandet eller i ett land utanför EES ska anses som en enda filial,

parlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1160.

Prop. 2021/22:102 8. finansiella instrument: detsamma som i 1 kap. 4 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,

9.fondföretag: detsamma som i 1 kap. 1 § första stycket 9 lagen (2004:46) om värdepappersfonder,

a) handlar för egen räkning och vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad, eller

b) har etablerats inte huvudsakligen för att generera avkastning åt sina investerare genom avyttring av sina dotterföretag eller närstående företag, vilket framgår av företagets årsredovisning eller andra offentliga hand- lingar,

11.kapitalbas: detsamma som i artikel 72 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012,

12.kommissionens delegerade förordning: kommissionens delegerade förordning (EU) nr 231/2013 av den 19 december 2012 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU vad gäller undan- tag, allmänna verksamhetsvillkor, förvaringsinstitut, finansiell hävstång, öppenhet och tillsyn,

13.kvalificerat innehav: ett direkt eller indirekt ägande i en AIF-för- valtare, om innehavet beräknat på det sätt som anges i 1 kap. 1 a § lagen om värdepappersfonder representerar tio procent eller mer av kapitalet eller av samtliga röster eller annars möjliggör ett väsentligt inflytande över ledningen av förvaltaren,

14.marknadsföring: direkt eller indirekt erbjudande eller placering, på AIF-förvaltarens initiativ eller för AIF-förvaltarens räkning, av andelar eller aktier i en alternativ investeringsfond som denne förvaltar och som riktar sig till investerare med hemvist eller stadgeenligt säte inom EES,

15.matarfond till en alternativ investeringsfond: en alternativ investe- ringsfond som

a) placerar minst 85 procent av sina tillgångar i andelar eller aktier i en annan alternativ investeringsfond (mottagarfond till en alternativ investe- ringsfond), eller

b) placerar minst 85 procent av sina tillgångar i fler än en mottagarfond till en alternativ investeringsfond förutsatt att dessa fonder har identiska investeringsstrategier, eller

c) på annat sätt har en exponering på minst 85 procent av sina tillgångar mot en sådan mottagarfond till en alternativ investeringsfond,

16.moderföretag och dotterföretag: detsamma som i 1 kap. 4 § årsredo- visningslagen (1995:1554),

17.mottagarfond till en alternativ investeringsfond: en alternativ investeringsfond i vilken en annan alternativ investeringsfond investerar eller mot vilken denna fond har en exponering i enlighet med 15,

18.nära förbindelser: detsamma som i 1 kap. 2 § lagen om värdepap- persfonder, med den skillnaden att det som anges om fondbolag i stället ska tillämpas på AIF-förvaltare,

19.onoterat företag: ett företag som har sitt stadgeenliga säte i ett land inom EES och vars aktier inte är upptagna till handel på en reglerad mark- nad,

20.primärmäklare: kreditinstitut, värdepappersbolag, värdepappers- företag eller annan lagreglerad enhet som står under fortlöpande tillsyn, vilka erbjuder professionella investerare tjänster för att främst finansiera eller som motpart utföra transaktioner med finansiella instrument, och som även kan tillhandahålla andra tjänster, såsom clearing, avveckling, depå- tjänster, värdepapperslån, skräddarsydda tekniska lösningar och stöd- tjänster,

21.professionell investerare: en investerare som avses i 9 kap. 4 eller 5 § lagen om värdepappersmarknaden,

22.reglerad marknad: detsamma som i 1 kap. 4 b § lagen om värde-

pappersmarknaden,
23. sonderande marknadsföring:				23. sonderande marknadsföring:
direkt eller indirekt tillhanda-				direkt eller indirekt tillhanda-
hållande	av	information	eller	hållande	av	information		eller
kommunikation		om investerings-		kommunikation		om	investerings-
strategier	eller	investeringsidéer		strategier	eller	investeringsidéer
från en svensk eller utländsk EES-				från en AIF-förvaltare, eller på
baserad AIF-förvaltare, eller på				förvaltarens vägnar, till potentiella
förvaltarens vägnar, till potentiella				professionella		investerare		med
professionella		investerare	med	hemvist eller säte inom EES, i syfte
hemvist eller säte inom EES, i syfte				att pröva deras intresse för en
att pröva deras intresse för en EES-				alternativ	investeringsfond			som
baserad alternativ investeringsfond				ännu inte är etablerad eller som är
som ännu inte är etablerad eller				etablerad men ännu inte anmälts för
som är etablerad men ännu inte				marknadsföring i det land inom
anmälts för marknadsföring i det				EES där de potentiella investerarna
land inom EES där de potentiella				har sin hemvist eller sitt säte på det
investerarna har sin hemvist eller				sätt som avses i direktivet om
sitt säte på det sätt som avses i				förvaltare		av	alternativa
direktivet om förvaltare av alterna-				investeringsfonder,
tiva investeringsfonder,

24.specialfond: en alternativ investeringsfond som förvaltas enligt denna lag och uppfyller de särskilda villkoren i 12 kap.,

25.specialföretag för värdepapperisering: ett företag vars enda syfte är att genomföra en eller flera värdepapperiseringstransaktioner i den mening som avses i artikel 1.2 i Europeiska centralbankens förordning (EU) 1075/2013 av den 18 oktober 2013 om statistik över tillgångar och skulder hos finansiella bolag som ägnar sig åt värdepapperiseringstransaktioner, och annan lämplig verksamhet för att uppnå detta mål,

26.startkapital: detsamma som i 1 kap. 5 § 18 lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,

27.särskild vinstandel: en andel av en alternativ investeringsfonds vinst som tillfaller AIF-förvaltaren som ersättning för förvaltningen, exklusive eventuell andel av fondens vinst som tillfaller förvaltaren som avkastning på en investering som gjorts i fonden av förvaltaren, och

28.värdepappersfond: detsamma som 1 kap. 1 § första stycket 25 lagen om värdepappersfonder.

Prop. 2021/22:102

Prop. 2021/22:102 Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
4 kap.
	Sonderande marknadsföring av
	icke EES-baserade alternativa
	investeringsfonder samt vissa
	matarfonder
	7 a §
	En AIF-förvaltare med tillstånd
	enligt 3 kap. 1 § får i Sverige be-
	driva sonderande marknadsföring
	av en icke EES-baserad alternativ
	investeringsfond under de förut-
	sättningar som anges i 5 a §.
	För den sonderande marknads-
	föringen ska 5 b–5 d §§ tillämpas.
Lydelse enligt förslaget i avsnitt 2.2	Föreslagen lydelse
5 kap.
Sonderande marknadsföring till	Sonderande marknadsföring till
professionella investerare av	professionella investerare
EES-baserade alternativa
investeringsfonder
2 b §
En utländsk EES-baserad AIF-	En utländsk EES-baserad AIF-
förvaltare som i sitt hemland har	förvaltare som i sitt hemland har
tillstånd som avses i direktivet om	tillstånd som avses i direktivet om
förvaltare av alternativa investe-	förvaltare av alternativa investe-
ringsfonder får, utan tillstånd enligt	ringsfonder får, utan tillstånd enligt
denna lag, bedriva sonderande	denna	lag,	bedriva sonderande
marknadsföring i Sverige av en	marknadsföring i Sverige av en
EES-baserad alternativ investe-	alternativ investeringsfond under
ringsfond under de förutsättningar	de förutsättningar som anges i det
som anges i det direktivet.	direktivet.
Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	Sonderande marknadsföring till
	professionella investerare
	9 a §
	En icke EES-baserad AIF-förval-
	tare som i sitt referensland har till-
	stånd som avses i direktivet om för-
	valtare av alternativa investerings-
46	fonder	får,	utan tillstånd enligt

denna lag, bedriva sonderande Prop. 2021/22:102 marknadsföring i Sverige av en

alternativ investeringsfond under de förutsättningar som anges i det direktivet.

Om Sverige är AIF-förvaltarens referensland, ska förvaltaren

1.inom två veckor efter det att förvaltaren har inlett den sonde- rande marknadsföringen skriftligen

underrätta Finansinspektionen, och

2. tillämpa bestämmelserna i

9 b–9 d §§.

Underrättelsen ska innehålla

1.uppgift om under vilken tids- period den sonderande marknads- föringen bedrivs eller har bedrivits,

2.en kort beskrivning av den

sonderande marknadsföringen inklusive information om presen- terade investeringsstrategier, och

3.en förteckning över de alter- nativa investeringsfonder som är eller har varit föremål för den sonderande marknadsföringen.

9 b §

Sonderande marknadsföring enligt 9 a § får, när Sverige är AIF- förvaltarens referensland, bedrivas bara om den information som

presenteras för potentiella professionella investerare

1.inte är tillräcklig för att tillåta investerarna att förbinda sig att förvärva andelar eller aktier i en viss alternativ investeringsfond,

2.inte utgör teckningsblanketter eller liknande handlingar, oavsett om de har formen av utkast eller slutversion, och

3.inte utgör fondbestämmelser, bolagsordning eller motsvarande handlingar i slutversion för en ännu inte etablerad alternativ investeringsfond.

Om utkast till fondbestämmelser, bolagsordning eller motsvarande handlingar eller erbjudandehand-

lingar tillhandahålls, får sådana

Prop. 2021/22:102	dokument	inte		innehålla all			den
	relevanta information som behövs
	för att investerarna ska kunna fatta
	ett investeringsbeslut.
	I utkast		till	fondbestämmelser,
	bolagsordning			eller motsvarande
	handlingar eller i erbjudandehand-
	lingar ska det tydligt anges att de
	inte utgör ett erbjudande eller en
	uppmaning att teckna andelar eller
	aktier i en alternativ investerings-
	fond, och att den information som
	presenteras inte ska ses som till-
	förlitlig eftersom den är ofull-
	ständig och kan komma att ändras.
	9 c §
	En icke EES-baserad AIF-för-
	valtare som har Sverige som
	referensland och bedriver sonde-
	rande marknadsföring enligt 9 a §
	ska säkerställa att
	1. investerare				inte	förvärvar
	andelar eller aktier i en alternativ
	investeringsfond				genom		den
	sonderande marknadsföringen, och
	2. investerare				som	kontaktas
	bara får förvärva andelar eller
	aktier i den alternativa investe-
	ringsfonden		genom			marknads-
	föring som är tillåten i Sverige.
	Om en professionell investerare,
	inom 18 månader efter det att AIF-
	förvaltaren		har		inlett	sonderande
	marknadsföring,				tecknar andelar
	eller aktier i en alternativ investe-
	ringsfond som avses i den infor-
	mation som tillhandahållits						inom
	ramen för den marknadsföringen,
	eller som etablerats som resultat av
	marknadsföringen, ska teckningen
	anses vara ett resultat av den
	sonderande			marknadsföringen.
	AIF-förvaltaren får tillåta sådan
	teckning av andelar eller aktier i en
	alternativ	investeringsfond					bara
	om fonden		får		marknadsföras i

Sverige.

9 d §

En icke EES-baserad AIF-för- valtare som har Sverige som referensland får uppdra åt någon annan att bedriva sonderande marknadsföring enligt 9 a §. Ett sådant uppdrag får bara ges till den som hör till någon av de kategorier som anges i 4 kap. 5 d § första stycket.

Bestämmelserna i 9 b och 9 c §§ gäller även när AIF-förvaltaren har uppdragit åt någon annan att bedriva den sonderande marknads- föringen.

Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer.

Prop. 2021/22:102

Prop. 2021/22:102 2.4	Förslag till lag om ändring i lagen (2014:797)
	om ändring i lagen (2013:561) om förvaltare av
	alternativa investeringsfonder

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 2 § och 5 kap. 6, 11 och 18 §§ lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder i stället för lydelsen enligt lagen (2014:797) om ändring i den lagen ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt SFS 2014:797

Föreslagen lydelse

4 kap.

2 §

2.fonden tillämpar principen om riskspridning,

3.fondens andelar eller aktier på begäran av andels- eller aktieägarna återköps eller inlöses med medel ur fondens tillgångar,

4. AIF-förvaltaren vidtar	nöd-	4. AIF-förvaltaren		här	i	landet
vändiga åtgärder för att här i landet		tillhandahåller	funktioner för				att
kunna		utföra följande uppgifter:
– göra utbetalningar till andels-		a) behandla order om att teckna,
eller aktieägarna,		återköpa eller lösa in andelar eller
		aktier och göra utbetalningar till
		andels- eller aktieägarna,
– lösa in andelar eller aktier, och		b) tillhandahålla		investerare
		information om hur order kan
		göras och om betalning för återköp
		eller inlösen av andelar eller
		aktier,
		c) underlätta	hanteringen				av
		information om	hur investerarna
		kan utöva de rättigheter som följer
		av deras investeringar i den
		alternativa investeringsfonden,
– lämna den information	som	d) tillhandahålla		den	informa-
förvaltaren är skyldig att tillhanda-		tion som förvaltaren är skyldig att
hålla, och		tillhandahålla, och
		e) tillhandahålla		investerare
		relevant information om de upp-
		gifter som funktionerna utför, och
5. det finns ett faktablad för fonden som uppfyller kraven i 10 kap. 2 §.
		Uppgifterna	enligt			första
		stycket 4 ska	utföras		av	AIF-
50		förvaltaren eller en tredje part som

1. AIF-förvaltaren och fonden uppfyller kraven i 4 kap. 2 § första stycket och förvaltaren här i landet

omfattas av regler och tillsyn för de uppgifter som ska utföras, eller av båda. Om en tredje part utför någon av uppgifterna ska

1. detta dokumenteras genom ett skriftligt avtal där det anges vilka av uppgifterna som inte utförs av AIF-förvaltaren, och

2. AIF-förvaltaren tillhandahålla den tredje parten alla relevanta uppgifter och handlingar.

Om marknadsföringen avser andelar eller aktier i en matarfond till en alternativ investeringsfond vars mottagarfond, eller dess förvaltare, inte är EES-baserad, krävs dessutom att kraven för marknadsföring till professionella investerare i Sverige är uppfyllda.

5 kap.

6 §

En utländsk EES-baserad AIF-förvaltare som i sitt hemland har tillstånd som avses i direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder får, efter tillstånd av Finansinspektionen, marknadsföra andelar eller aktier i en av förvaltaren förvaltad alternativ investeringsfond till icke-professio- nella investerare i Sverige. Tillstånd får ges bara om

1. fonden uppfyller kraven i	1. AIF-förvaltaren och fonden
4 kap. 2 § första stycket, eller	uppfyller kraven i 4 kap. 2 § första
	stycket och AIF-förvaltaren här i
	landet tillhandahåller funktioner
	för att fungera som kontaktpunkt
	för kommunikation med Finans-
	inspektionen, eller

För	AIF-förvaltaren	gäller
4 kap.	2 § andra stycket,	även

i fråga om tillhandahållande enligt första stycket 1.

Om marknadsföringen avser andelar eller aktier i en icke EES-baserad alternativ investeringsfond eller en matarfond till en alternativ investe- ringsfond vars mottagarfond, eller dess förvaltare, inte är EES-baserad, krävs dessutom att kraven för marknadsföring till professionella investe- rare i Sverige är uppfyllda.

11 §

En icke EES-baserad AIF-förvaltare får, efter tillstånd av Finans- inspektionen, marknadsföra andelar eller aktier i en av förvaltaren förvaltad alternativ investeringsfond till icke-professionella investerare i Sverige. För tillstånd krävs att

1. fonden uppfyller kraven i

4 kap. 2 § första stycket, eller

Prop. 2021/22:102

Prop. 2021/22:102	tillhandahåller	funktioner för	att
	fungera som	kontaktpunkt	för
	kommunikation med Finansinspek-
	tionen, eller

2.andelarna eller aktierna i fonden är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför EES och det finns ett faktablad för fonden som uppfyller kraven i 10 kap. 2 §, och

3.förvaltaren

a)uppfyller kraven som anges i 10 § och driver motsvarande verksamhet och står under betryggande tillsyn av en tillsynsmyndighet i det land där förvaltaren är etablerad, eller

b)får marknadsföra andelar eller aktier i fonden till professionella investerare enligt 10 g, 10 h, 10 i eller 10 j §.

För	AIF-förvaltaren	gäller
4 kap.	2 § andra stycket,	även

i fråga om tillhandahållande enligt första stycket 1.

18 §

En underrättelse om marknadsföring enligt 16 eller 17 § ska innehålla

1.en verksamhetsplan med uppgifter om vilken fond som ska marknads- föras, var den är etablerad och i vilka länder marknadsföringen ska ske,

2.fondens fondbestämmelser, bolagsordning eller motsvarande hand- lingar,

3.uppgift om fondens förvaringsinstitut,

4.uppgift om var mottagarfonden är etablerad, om marknadsföringen avser en matarfond till en alternativ investeringsfond,

5. en informationsbroschyr enligt	5. en informationsbroschyr enligt
10 kap. 1 §, och	10 kap. 1 §,
6. information om de arrange-	6. information		om de arrange-
mang som har fastställts för mark-	mang som har fastställts för mark-
nadsföringen och, i tillämpliga fall,	nadsföringen och, i tillämpliga fall,
vilka åtgärder som har fastställts för	vilka åtgärder som har fastställts för
att förhindra att marknadsföring	att förhindra	att	marknadsföring
sker till icke-professionella investe-	sker till icke-professionella investe-
rare.	rare, och
	7. den information som är nöd-
	vändig, inbegripet AIF-förval-
	tarens adress, för att behörig
	myndighet i det land där verksam-
	heten ska bedrivas ska kunna
	fakturera eller meddela förvaltaren
	eventuella avgifter som myndig-
	heten tar ut.
	Om AIF-förvaltaren avser att
	marknadsföra	andelarna eller
	aktierna i den alternativa investe-
	ringsfonden till icke-professionella
	investerare,	ska	underrättelsen
	även innehålla uppgift om de funk-
52	tioner som behövs för att utföra de

uppgifter som avses i artikel 43a i Prop. 2021/22:102 direktivet om förvaltare av alterna-

tiva investeringsfonder.

För underrättelseförfarandet, väsentliga ändringar av något som har angetts i en underrättelse och Finansinspektionens handläggning tillämpas 6 kap. 5 och 6 §§. Finansinspektionen ska, utöver det som anges i 6 kap. 5 § tredje stycket, lämna information till Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten om att förvaltaren får börja marknadsföra den alternativa investeringsfonden i värdlandet samt informera myndigheten och berörda behöriga myndigheter om inspektionen finner att en ändring som avses i 6 kap. 6 § är godtagbar och medför antingen att vissa alternativa investeringsfonder inte längre marknadsförs eller att ytterligare alternativa investeringsfonder kommer att marknadsföras.

Prop. 2021/22:102 2.5	Förslag till lag om ändring i lagen (2014:798)
	om ändring i lagen (2013:561) om förvaltare av
	alternativa investeringsfonder

Härigenom föreskrivs att 5 kap. 11 § lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder i stället för lydelsen enligt lagen (2014:798) om ändring i den lagen ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt SFS 2014:798 Föreslagen lydelse

5 kap.

11 §

En icke EES-baserad AIF-förvaltare får, efter tillstånd av Finansinspek- tionen, marknadsföra andelar eller aktier i en av förvaltaren förvaltad alternativ investeringsfond till icke-professionella investerare i Sverige.

För tillstånd krävs att
1. fonden uppfyller kraven i	1. AIF-förvaltaren och		fonden
4 kap. 2 § första stycket, eller	uppfyller kraven i 4 kap. 2 § första
	stycket och förvaltaren här i landet
	tillhandahåller	funktioner	för	att
	fungera som	kontaktpunkt		för
	kommunikation med Finansinspek-
	tionen, eller

3.förvaltaren får marknadsföra andelar eller aktier i fonden till professionella investerare enligt denna lag.

För	AIF-förvaltaren	gäller
4 kap.	2 § andra stycket,	även

i fråga om tillhandahållande enligt första stycket 1.

2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (2021:109) Prop. 2021/22:102 om ändring i lagen (2019:542) om ändring i

lagen (2018:1798) om ändring i lagen (2018:545) om ändring i lagen (2017:1148) om ändring i lagen (2014:797) om ändring i lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder

Härigenom föreskrivs att 15 kap. 2 § lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder i stället för lydelsen enligt lagen (2021:109) om ändring i lagen (2019:542) om ändring i lagen (2018:1798) om ändring i lagen (2018:545) om ändring i lagen (2017:1148) om ändring i lagen (2014:797) om ändring i lagen om förvaltare av alternativa investerings- fonder ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt SFS 2021:109

Föreslagen lydelse

15kap. 2 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1.vilka åtgärder en AIF-förvaltare ska vidta för att uppfylla de krav som följer av 3 kap. 2 § tredje stycket,

2.vilka åtgärder en AIF-förvaltare ska vidta om förvaltaren tar emot medel med redovisningsskyldighet enligt 3 kap. 2 a §,

3.vad en AIF-förvaltare ska iaktta för att uppfylla skyldigheterna i 4 kap. 2 § första stycket 4 och 8 § tredje stycket och 5 kap. 5 § tredje stycket,

5.tillhandahållande av informa- tion om de uppgifter som utförs genom sådana funktioner som avses i 5 kap. 2 § andra stycket 4, 6 § första stycket och 11 § första stycket 1,

6.på vilket språk en AIF- förvaltare ska tillhandahålla funktionerna i 5 kap. 2 § andra stycket 4, 6 § första stycket och 11 § första stycket 1,

7.hur en AIF-förvaltare ska offentliggöra avsikten att upphöra

Prop. 2021/22:102

4. vilka poster som får räknas in i startkapitalet och kapitalbasen enligt 7 kap. 1–4 §§,

5. vilka åtgärder en AIF- förvaltare ska vidta för att uppfylla de krav som följer av 8 kap. 1 a §,

7. en AIF-förvaltares ersätt- ningssystem och vad förvaltaren ska iaktta för att uppfylla villkoren enligt 8 kap. 22 §,

8. hur uppgifter enligt 8 kap.

25 § första stycket ska lämnas,

9. vilka uppgifter som ska ingå i en informationsbroschyr enligt 10 kap. 1 § och 12 kap. 7 §,

10. vilka uppgifter som ska ingå i ett faktablad enligt 10 kap. 2 § och 12 kap. 8 §,

11. tillhandahållande av informa- tionsbroschyr och faktablad enligt 10 kap. 3 §,

12. hur volatiliteten i skillnaden mellan fondens avkastning och

jämförelseindexets avkastning enligt 10 kap. 14 § ska beräknas,

13. hur informationen enligt

10 kap. 16 § ska presenteras,

14. vilka uppgifter som ska ingå i underrättelser enligt 11 kap. 4, 5 och 7 §§ samt vilken information

med marknadsföring enligt 5 kap. 7 a § första stycket 2,

8. hur medel för distans- kommunikation får användas när en AIF-förvaltare som efter en anmälan enligt 5 kap. 7 a § har upphört med marknadsföring i Sverige av andelar eller aktier i en alternativ investeringsfond ska tillhandahålla kvarvarande andels- eller aktieägare i fonden här i landet information enligt 5 kap. 7 c § första stycket,

9. vilka poster som får räknas in i startkapitalet och kapitalbasen enligt 7 kap. 1–4 §§,

10. vilka åtgärder en AIF- förvaltare ska vidta för att uppfylla de krav som följer av 8 kap. 1 a §,

12. en AIF-förvaltares ersätt- ningssystem och vad förvaltaren ska iaktta för att uppfylla villkoren enligt 8 kap. 22 §,

13. hur uppgifter enligt 8 kap.

25 § första stycket ska lämnas,

14. vilka uppgifter som ska ingå i en informationsbroschyr enligt 10 kap. 1 § och 12 kap. 7 §,

15. vilka uppgifter som ska ingå i ett faktablad enligt 10 kap. 2 § och 12 kap. 8 §,

16. tillhandahållande av informa- tionsbroschyr och faktablad enligt 10 kap. 3 §,

17. hur volatiliteten i skillnaden mellan fondens avkastning och

jämförelseindexets avkastning enligt 10 kap. 14 § ska beräknas,

18. hur informationen enligt

10 kap. 16 § ska presenteras,

19. vilka uppgifter som ska ingå i underrättelser enligt 11 kap. 4, 5 och 7 §§ samt vilken information

och vilka handlingar som samtidigt				och vilka handlingar som samtidigt Prop. 2021/22:102
ska lämnas till Finansinspektionen,				ska lämnas till Finansinspektionen,
15. vad AIF-förvaltaren ska iakt-				20. vad AIF-förvaltaren ska iakt-
ta för att uppfylla bestämmelserna i				ta för att uppfylla bestämmelserna i
12 kap. 3 §,				12 kap. 3 §,
16. innehåll i årsberättelser och				21. innehåll i årsberättelser och
halvårsredogörelser enligt			12 kap.	halvårsredogörelser enligt			12 kap.
10 §,				10 §,
17. kriterier för de finansiella				22. kriterier för de finansiella
tillgångar som medel i en special-				tillgångar som medel i en special-
fond får placeras i, vilka tekniker				fond får placeras i, vilka tekniker
och instrument en AIF-förvaltare				och instrument en AIF-förvaltare
får använda samt villkor och grän-				får använda samt villkor och grän-
ser för sådan användning, det				ser för sådan användning, det
system för riskhantering som en				system för riskhantering som en
AIF-förvaltare		som	förvaltar	AIF-förvaltare		som	förvaltar
specialfonder ska ha och beräkning				specialfonder ska ha och beräkning
av exponeringar enligt 12 kap. 13 §,				av exponeringar enligt 12 kap. 13 §,
18. på vilket sätt underrättelse				23. på vilket sätt underrättelse
ska lämnas, vilka fel och försum-				ska lämnas, vilka fel och försum-
melser som ska rapporteras till				melser som ska rapporteras till
Finansinspektionen samt förutsätt-				Finansinspektionen samt förutsätt-
ningar för överföring av finansiella				ningar för överföring av finansiella
instrument	och	förvaltning enligt		instrument	och	förvaltning enligt
12 kap. 14 §,				12 kap. 14 §,
19. hur beräkning och redovis-				24. hur beräkning och redovis-
ning av en specialfonds risknivå				ning av en specialfonds risknivå
ska utföras enligt 12 kap. 15 §,				ska utföras enligt 12 kap. 15 §,
20. vilken information som ska				25. vilken information som ska
lämnas till andelsägare, hur den ska				lämnas till andelsägare, hur den ska
utformas, på vilket sätt den ska				utformas, på vilket sätt den ska
tillhandahållas och vad som ska				tillhandahållas och vad som ska
bifogas	informationen		enligt	bifogas	informationen		enligt
12 kap. 16 §,				12 kap. 16 §,
21. vad som vid förvaltning av				26. vad som vid förvaltning av
specialfonder ska iakttas för att				specialfonder ska iakttas för att
uppfylla skyldigheterna i 12 kap.				uppfylla skyldigheterna i 12 kap.
19 §,				19 §,
22. vilka upplysningar AIF-				27. vilka upplysningar AIF-
förvaltare ska lämna till Finans-				förvaltare ska lämna till Finans-
inspektionen enligt 13 kap. 6 §,				inspektionen enligt 13 kap. 6 §,
23. avgifter enligt 13 kap. 15 §,				28. avgifter enligt 13 kap. 15 §,
samt				samt
24. på vilket språk handlingar				29. på vilket språk handlingar
som avses i denna lag ska upprättas.				som avses i denna lag ska upprättas.

Prop. 2021/22:102 2.7	Förslag till lag om ändring i lagen (2021:110)
	om ändring i lagen (2019:543) om ändring i
	lagen (2018:1799) om ändring i lagen
	(2018:546) om ändring i lagen (2017:1149) om
	ändring i lagen (2014:798) om ändring i lagen
	(2013:561) om förvaltare av alternativa
	investeringsfonder

Härigenom föreskrivs att 15 kap. 2 § lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder i stället för lydelsen enligt lagen (2021:110) om ändring i lagen (2019:543) om ändring i lagen (2018:1799) om ändring i lagen (2018:546) om ändring i lagen (2017:1149) om ändring i lagen (2014:798) om ändring i lagen om förvaltare av alternativa investerings- fonder ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt SFS 2021:110

Föreslagen lydelse

15 kap.

2 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1.vilka åtgärder en AIF-förvaltare ska vidta för att uppfylla de krav som följer av 3 kap. 2 § tredje stycket,

2.vilka åtgärder en AIF-förvaltare ska vidta om förvaltaren tar emot medel med redovisningsskyldighet enligt 3 kap. 2 a §,

3.vad en AIF-förvaltare ska iaktta för att uppfylla skyldigheterna i 4 kap. 2 § första stycket 4,

5.tillhandahållande av informa- tion om de uppgifter som utförs genom sådana funktioner som avses i 5 kap. 2 § andra stycket 4, 6 § första stycket och 11 § första stycket 1,

6.på vilket språk en AIF- förvaltare ska tillhandahålla funktionerna i 5 kap. 2 § andra stycket 4, 6 § första stycket och 11 § första stycket 1,

7.hur en AIF-förvaltare ska offentliggöra avsikten att upphöra med marknadsföring enligt 5 kap.

58	7 a § första stycket 2,

8. hur

medel

för

distans- Prop. 2021/22:102

kommunikation

får

användas

när

en AIF-förvaltare som efter en

anmälan

enligt

5 kap. 7 a §

har

upphört

med

marknadsföring i

Sverige av andelar eller aktier i en

alternativ

investeringsfond

ska

tillhandahålla kvarvarande andels-

eller aktieägare i fonden här i

landet

information

enligt

5 kap.

7 c § första stycket,

4. vilka poster som får räknas in i

9. vilka poster som får räknas in i

startkapitalet

och

kapitalbasen

startkapitalet

och

kapitalbasen

enligt 7 kap. 1–4 §§,

5. vilka åtgärder en AIF-förval-

10. vilka åtgärder en AIF-förval-

tare ska vidta för att uppfylla de

krav som följer av 8 kap. 1 a §,

6. vilka uppgifter som ska ingå i

11. vilka uppgifter som ska ingå i

en underrättelse enligt 8 kap. 14 §

och i en ansökan om godkännande

enligt 8 kap. 16 §, samt vilken

information

och

vilka handlingar

information och

vilka handlingar

som samtidigt ska lämnas till

Finansinspektionen,

7. en AIF-förvaltares ersätt-

12. en AIF-förvaltares ersätt-

ningssystem

och

vad

förvaltaren

ningssystem och

vad förvaltaren

ska iaktta för att uppfylla villkoren

enligt 8 kap. 22 §,

8. hur uppgifter enligt 8

kap.

13. hur uppgifter enligt 8 kap.

25 § första stycket ska lämnas,

9. vilka uppgifter som ska ingå i

14. vilka uppgifter som ska ingå i

en informationsbroschyr

enligt

en informationsbroschyr

enligt

10 kap. 1 § och 12 kap. 7 §,

10. vilka uppgifter som ska ingå i

15. vilka uppgifter som ska ingå i

ett faktablad enligt 10 kap. 2 § och

12 kap. 8 §,

11. tillhandahållande av informa-

16. tillhandahållande av informa-

tionsbroschyr och faktablad enligt

10 kap. 3 §,

12. hur volatiliteten i skillnaden

17. hur volatiliteten i skillnaden

mellan fondens

avkastning

och

mellan

fondens

avkastning

och

jämförelseindexets avkastning

en-

jämförelseindexets

avkastning

en-

ligt 10 kap. 14 § ska beräknas,

13. hur informationen

enligt

18. hur

informationen

enligt

10 kap. 16 § ska presenteras,

14. vilka uppgifter som ska ingå i

19. vilka uppgifter som ska ingå i

underrättelser enligt 11 kap. 4, 5

och 7 §§ samt vilken information

och vilka handlingar som samtidigt

ska lämnas till Finansinspektionen,

Prop. 2021/22:102	15. vad	AIF-förvaltaren			ska
	iaktta för att uppfylla bestämmel-
	serna i 12 kap. 3 §,
	16. innehåll i årsberättelser och
	halvårsredogörelser enligt 12 kap.
	10 §,
	17. kriterier för de finansiella
	tillgångar som medel i en special-
	fond får placeras i, vilka tekniker
	och instrument en AIF-förvaltare
	får använda samt villkor och
	gränser för sådan användning, det
	system för riskhantering som en
	AIF-förvaltare		som	förvaltar
	specialfonder ska ha och beräkning
	av exponeringar enligt 12 kap. 13 §,
	18. på vilket sätt underrättelse
	ska lämnas, vilka fel och försum-
	melser som ska rapporteras till
	Finansinspektionen samt förutsätt-
	ningar för överföring av finansiella
	instrument	och	förvaltning		enligt
	12 kap. 14 §,
	19. hur beräkning och redovis-
	ning av en specialfonds risknivå
	ska utföras enligt 12 kap. 15 §,
	20. vilken information som ska
	lämnas till andelsägare, hur den ska
	utformas, på vilket sätt den ska
	tillhandahållas och vad som ska
	bifogas	informationen			enligt
	12 kap. 16 §,
	21. vad	som	vid förvaltning av

specialfonder ska iakttas för att uppfylla skyldigheterna i 12 kap. 19 §,

22. vilka upplysningar AIF-för- valtare ska lämna till Finansinspek- tionen enligt 13 kap. 6 §,

23. avgifter enligt 13 kap. 15 §, samt

24. på vilket språk handlingar som avses i denna lag ska upprättas.

20. vad AIF-förvaltaren ska iaktta för att uppfylla bestämmel- serna i 12 kap. 3 §,

21. innehåll i årsberättelser och halvårsredogörelser enligt 12 kap. 10 §,

23. på vilket sätt underrättelse ska lämnas, vilka fel och försum- melser som ska rapporteras till Finansinspektionen samt förutsätt- ningar för överföring av finansiella instrument och förvaltning enligt 12 kap. 14 §,

24. hur beräkning och redovis- ning av en specialfonds risknivå ska utföras enligt 12 kap. 15 §,

25. vilken information som ska lämnas till andelsägare, hur den ska utformas, på vilket sätt den ska tillhandahållas och vad som ska

bifogas informationen enligt 12 kap. 16 §,

26. vad som vid förvaltning av specialfonder ska iakttas för att uppfylla skyldigheterna i 12 kap. 19 §,

27. vilka upplysningar AIF-för- valtare ska lämna till Finansinspek- tionen enligt 13 kap. 6 §,

28. avgifter enligt 13 kap. 15 §, samt

29. på vilket språk handlingar som avses i denna lag ska upprättas.

3	Ärendet och dess beredning	Prop. 2021/22:102

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1160 av den 20 juni 2019 om ändring av direktiven 2009/65/EG och 2011/61/EU vad gäller gränsöverskridande distribution av företag för kollektiva investeringar, kallat ändringsdirektivet, är ett resultat av kommissionens initiativ inom ramen för den s.k. kapitalmarknadsunionen som syftar till att stärka EU:s inre marknad. Medlemsstaterna ska genomföra direktivet senast den 2 augusti 2021 och tillämpa de nationella bestämmelserna fr.o.m. det datumet. Ändringsdirektivet finns i bilaga 1. Ändringsdirektivet komp- letterar Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1156 av den 20 juni 2019 om underlättande av gränsöverskridande distribution av före- tag för kollektiva investeringar och om ändring av förordningarna (EU) nr 345/2013, (EU) nr 346/2013 och (EU) nr 1286/2014, kallad EU:s förord- ning om gränsöverskridande distribution av fonder. Förordningen ska tillämpas fr.o.m. den 1 augusti 2019. De bestämmelser som riktar sig till fondförvaltare ska dock tillämpas fr.o.m. den 2 augusti 2021. EU:s förord- ning om gränsöverskridande distribution av fonder finns i bilaga 2.

Under förhandlingarna om de båda EU-rättsakterna har en fakta- promemoria upprättats och överlämnats till riksdagen (2017/18:FPM62).

I ändringsdirektivet har det gjorts ändringar i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG av den 13 juli 2009 om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag), kallat UCITS-direktivet, och i Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU av den 8 juni 2011 om förvaltare av alternativa investeringsfonder samt om ändring av direktiv 2003/41/EG och 2009/65/EG och förordningarna (EG) nr 1060/2009 och (EU) nr 1095/2010, kallat AIFM-direktivet.

I promemorian Gränsöverskridande distribution av fonder, som har tagits fram inom Finansdepartementet, finns förslag till de lagstiftnings- åtgärder som bör vidtas med anledning av ändringsdirektivet och EU:s för- ordning om gränsöverskridande distribution av fonder. I huvudsak föreslås att ändringsdirektivet ska genomföras i svensk rätt genom ändringar i lagen (2004:46) om värdepappersfonder och lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder.

En sammanfattning av promemorian Gränsöverskridande distribution av fonder finns i bilaga 3. Promemorians lagförslag finns i bilaga 4. Prome- morian har remissbehandlats.

En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 5. Remissvaren finns tillgängliga på regeringens webbplats (www.regeringen.se) och i Finansdepartementet (Fi2021/02505). I bilaga 8 finns en uppställning som visar vilka bestämmelser som i svensk rätt genomför ändringsdirektivet.

I propositionen behandlas promemorians förslag.

Lagrådet

Regeringen beslutade den 25 november 2021 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 6. Lagrådets yttrande finns i bilaga 7. Lagrådet har lämnat förslagen utan erinran. I förhållande till lagrådsremissen görs vissa språkliga och redaktionella ändringar.

Prop. 2021/22:102 4	Berörda regelverk, terminologi och
	hänvisningsteknik

4.1UCITS-direktivet

Termen UCITS är en förkortning av den engelska benämningen Undertakings for Collective Investment in Transferable Securities. Termen infördes genom rådets direktiv 85/611/EEG av den 20 december 1985 om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag). Direktivet avsåg att harmonisera reglerna för öppna fondföretag som gör kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper med kapital från allmänheten och tillämpar principen om riskspridning.

1985 års UCITS-direktiv ersattes senare av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG av den 13 juli 2009 om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag). Det direktivet brukar ibland benämnas UCITS IV-direktivet och stämmer i många delar helt överens med 1985 års direktiv. Vissa ändringar gjordes i UCITS IV-direktivet genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/91/EU av den 23 juli 2014 om ändring av direktiv 2009/65/EG om samordning av lagar och andra författningar som avser fondföretag när det gäller förvarings- institutsfunktioner, ersättningspolicy och sanktioner. Direktivet från 2014 benämns ibland UCITS V-direktivet. UCITS-direktivet innehåller grund- läggande regler för fondföretag och förvaltningsbolag som agerar på fond- företagets vägnar. I UCITS-direktivet ställs bl.a. krav på tillstånd för fond- företaget och förvaltningsbolaget, krav på information till andelsägarna och vissa krav som rör placeringarna av fondmedel. Vidare ställs krav på att fondföretagets tillgångar förvaras hos ett särskilt förvaringsinstitut som ska utöva viss kontroll över förvaltningsbolags och fondföretags agerande.

I UCITS-direktivet gäller principen om hemmedlemsstatstillsyn, vilket innebär att tillsynen över ett fondföretag i huvudsak är något som den behöriga myndigheten i fondföretagets hemmedlemsstat ansvarar för. Det gäller även när ett fondföretag tillhandahåller tjänster i en annan medlems- stat. Ett fondföretag som bedriver verksamhet genom en filial i en värd- medlemsstat ska följa värdmedlemsstatens bestämmelser när det gäller uppförande och hemmedlemsstatens reglering när det gäller bl.a. bildande och drift. För tillsynen över uppförandet i värdmedlemsstaten ansvarar behörig myndighet i värdmedlemsstaten.

UCITS-regelverket syftar till ett gott konsumentskydd för andelsägare i fondföretag. De fondföretag som uppfyller kraven i direktivet får fritt marknadsföras och distribuera andelarna inom EU och i de länder som omfattas av EES-avtalet. Genom ändringsdirektivet har det gjorts vissa ändringar i UCITS-direktivet när det gäller regler för marknadsföring och distribution av andelar i fondföretag (se avsnitt 4.5). Vidare har vissa regler om marknadsföringskommunikation som tidigare funnits i UCITS- direktivet ersatts av bestämmelser i EU:s förordning om gränsöver- skridande distribution av fonder.

4.2AIFM-direktivet

AIFM-direktivet antogs 2011 och reglerar juridiska personer vars normala verksamhet består i förvaltning av en eller flera alternativa investerings- fonder. I direktivet benämns sådana förvaltare AIF-förvaltare. Genom AIFM-direktivet infördes en harmoniserad EU-rättslig reglering av AIF- förvaltare. Alternativa investeringsfonder definieras i direktivet som ett företag för kollektiva investeringar, inbegripet dess delfonder, som tar emot kapital från ett antal investerare för att investera det i enlighet med en fastställd investeringspolicy till förmån för dessa investerare, och som inte omfattas av UCITS-direktivet.

AIFM-direktivet är tillämpligt på alla AIF-förvaltare oavsett de förval- tade alternativa investeringsfondernas struktur och rättsliga form. Direk- tivet reglerar förvaltarna och bara i begränsad utsträckning fonderna, som kan vara bildade på kontraktsrättslig eller associationsrättslig grund, genom trustlagstiftning eller på annat sätt. Av de företag för kollektiva investeringar som förekommer på den svenska marknaden träffas vissa nationellt reglerade fonder (specialfonder) av definitionen av alternativa investeringsfonder. Andra fonder som förekommer i Sverige och som omfattas av direktivets definition är dock inte föremål för någon särskild reglering på fondnivå. Det rör sig främst om olika typer av slutna fonder, såsom riskkapitalfonder, fastighetsfonder och infrastrukturfonder. Innan AIFM-direktivet genomfördes i svensk rätt fanns det inte något svenskt regelverk som omfattade alla de former av förvaltare som regleras i det direktivet.

Motivet bakom AIFM-direktivet kan sammanfattas som ett behov av ett harmoniserat regelverk för att förbättra förutsättningarna för övervakning av fondförvaltare vars verksamhet på olika sätt befaras kunna orsaka risker i det finansiella systemet. Direktivet innehåller därför regler som ska göra det möjligt för medlemsstaternas tillsynsmyndigheter att identifiera, över- vaka och vid behov bemöta systemrisker samt till andra behöriga myndigheter, Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten, Esma, och Europeiska systemrisknämnden (European Systemic Risk Board, ESRB) vidarebefordra information om användandet av finansiell hävstång. Vidare fanns ett behov av att öka den offentliga insynen i och inflytande över fonder som agerar på marknaden för företagskontroll, s.k. riskkapitalfonder. Därtill fanns en vilja att skapa en inre marknad för AIF- förvaltare. AIF-förvaltare får genom AIFM-direktivet motsvarande möj- lighet att marknadsföra EU-baserade alternativa investeringsfonder inom EU som förvaltningsbolag får marknadsföra fondföretag (UCITS-fonder). AIFM-direktivet innebär dock att denna möjlighet gäller i fråga om EU- baserade AIF-förvaltares marknadsföring av EU-baserade alternativa investeringsfonder till professionella investerare. Respektive medlemsstat reglerar vad som gäller för marknadsföring till icke-professionella investe- rare inom den egna medlemsstatens territorium. Direktivet anger dock vissa minimiregler som ska gälla om medlemsstaten tillåter sådan marknadsföring.

AIFM-direktivet innebär som ett första steg en harmonisering av regel- verket för EU-baserade AIF-förvaltare och marknadsföring av EU-base- rade alternativa investeringsfonder till professionella investerare. För icke EU-baserade AIF-förvaltare och marknadsföring av icke EU-baserade

Prop. 2021/22:102

Prop. 2021/22:102 alternativa investeringsfonder gäller inte reglerna om marknadsförings- pass utan minimiregler som medlemsstaterna måste ställa upp i det nationella regelverket för sådana förvaltare och fonder. I direktivet finns emellertid även harmoniserade regler och marknadsföringspass för icke EU-baserade AIF-förvaltare och marknadsföring av icke EU-baserade alternativa investeringsfonder, men de reglerna ska börja tillämpas först när kommissionen har antagit en delegerad akt om det.

Ändringsdirektivet innehåller nya och ändrade regler i AIFM-direktivet om gränsöverskridande distribution av alternativa investeringsfonder (se avsnitt 4.5). Vidare har regler om marknadsföringskommunikation i AIFM-direktivet ersatts av bestämmelser i EU:s förordning om gränsöver- skridande distribution av fonder.

4.3Lagen om värdepappersfonder

Sedan början på 1990-talet är den svenska lagstiftningen på fondområdet harmoniserad med UCITS-direktivet. I samband med att Sverige ingick EES-avtalet anpassades den svenska lagstiftningen om värdepappers- fonder till UCITS-direktivet genom lagen (1990:1114) om värdepappers- fonder. Den lagen ersattes i april 2004 av lagen (2004:46) om investerings- fonder som har ändrats vid flera tillfällen, främst i samband med ändringar på EU-nivå (se t.ex. prop. 2002/03:150, prop. 2010/11:135 och prop. 2015/16:170). Omfattande ändringar i lagen gjordes även i samband med att AIFM-direktivet genomfördes i svensk rätt (se prop. 2012/13:155). Vid det tillfället ändrades lagens rubrik till lagen om värdepappersfonder med anledning av att nationella bestämmelser om specialfonder, för att an- passas till AIFM-direktivet, fördes över till lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder. Förutom bestämmelser som genomför UCITS-direktivet innehåller lagen om värdepappersfonder också vissa nationella bestämmelser som gäller bara i fråga om svenska fonder och fondbolag.

I lagen om värdepappersfonder används termen värdepappersfond för det som i UCITS-direktivet kallas fondföretag. I lagen används termen fondföretag bara för utländska motsvarigheter till svenska värdepappers- fonder. Termen värdepappersfond används alltså bara för svenska fonder. På motsvarande sätt betecknar termen fondbolag ett svenskt aktiebolag som har fått tillstånd av Finansinspektionen att driva fondverksamhet, medan ett förvaltningsbolag är ett utländskt bolag som har fått mot- svarande tillstånd i sin hemmedlemsstat.

De svenska värdepappersfonderna är inte självständiga rättssubjekt utan bildade på kontraktsrättslig grund. Värdepappersfonden kan inte förvärva rättigheter eller ta på sig skyldigheter. Ett fondbolag som uteslutande ska handla i andelsägarnas gemensamma intresse ansvarar för förvaltningen och företräder andelsägarna i alla frågor som rör värdepappersfonden. Bara fondbolag, och förvaltningsbolag som är etablerade inom EES och i sitt hemland har det tillstånd som avses i UCITS-direktivet, får förvalta värdepappersfonder.

Värdepappersfonder vänder sig till allmänheten och hushållens sparande i värdepappersfonder är stort. Att värdepappersfonder är en sparande-

produkt för konsumenter med stort skyddsbehov är en av utgångs- Prop. 2021/22:102 punkterna för bestämmelserna i lagen om värdepappersfonder. Bestäm-

melserna är dock utformade för att skydda samtliga andelsägare, oavsett om de är konsumenter eller näringsidkare. Krav om hur ett fondbolag ska vara organiserat och hur medel i en värdepappersfond får placeras är exempel på skyddsregler. Att tillgångarna i fonden ska hållas åtskilda och förvaras av ett förvaringsinstitut är ett annat exempel. Vidare finns det långtgående krav på information till andelsägare. Finansinspektionen har tillsyn över svenska fondbolag och förvaringsinstitut samt över utländska fondföretag som marknadsförs i Sverige. Lagen om värdepappersfonder innehåller även bestämmelser om fondbolags gränsöverskridande verk- samhet inom EES och fondföretags verksamhet i Sverige. Det är i dessa delar som det i denna proposition föreslås ändringar.

4.4Lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder

Lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder trädde i kraft den 22 juli 2013 och genomför AIFM-direktivet i svensk rätt (prop. 2012/13:155). Av lagen följer att en AIF-förvaltare är en juridisk person, vars normala verksamhet består i förvaltning av en eller flera alternativa investeringsfonder. Med förvaltning av en alternativ investeringsfond avses att, i förhållande till fonden, utföra åtminstone portföljförvaltning eller riskhantering. Portföljförvaltning innebär att fatta och genomföra investeringsbeslut för fondens räkning och riskhantering innebär att hantera de risker som uppstår i förvaltningen. En alternativ investerings- fond ska ha en AIF-förvaltare som ansvarar för att kraven i lagen och andra författningar som reglerar verksamheten uppfylls. Det är möjligt för en juridisk person att vara både alternativ investeringsfond och AIF- förvaltare (en intern AIF-förvaltare är en internt förvaltad alternativ investeringsfond).

En alternativ investeringsfond är ett företag som har bildats för kollektiva investeringar och som tar emot kapital från ett antal investerare för att investera i enlighet med en fastställd investeringspolicy till förmån för dessa investerare, och som inte kräver auktorisation enligt UCITS- direktivet. Begreppet företag har här en vidare innebörd än i andra sammanhang. Eftersom en alternativ investeringsfond kan vara bildad på kontraktsrättslig grund krävs inte att det rör sig om en juridisk person. Definitionen av alternativ investeringsfond omfattar – utöver special- fonder – fonder som inte omfattas av lagen om värdepappersfonder, exempelvis riskkapitalfonder, fastighetsfonder eller råvarufonder.

Lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder innehåller krav om hur en AIF-förvaltare ska vara organiserad såsom verksamhets- och kapitalkrav. Även om alternativa investeringsfonder främst riktar sig till professionella investerare innehåller lagen vissa investerarskyddsregler såsom krav på information till investerare och att tillgångarna i fonden ska hållas åtskilda av ett förvaringsinstitut. För specialfonder och andra alternativa investeringsfonder som får marknadsföras till icke-professio-

Prop. 2021/22:102 nella investerare är konsumentskyddsreglerna mer långtgående än för övriga alternativa investeringsfonder.

En EES-baserad AIF-förvaltare får med stöd av sitt tillstånd i hemlandet enligt AIFM-direktivet förvalta EES-baserade alternativa investerings- fonder och marknadsföra andelar i sådana fonder till professionella investerare även i andra länder inom EES. Lagen om förvaltare av alterna- tiva investeringsfonder innehåller även bestämmelser om svenska AIF- förvaltares verksamhet i andra länder inom EES och utländska AIF- förvaltares verksamhet i Sverige. Lagen innehåller också bestämmelser om marknadsföring av icke EES-baserade alternativa investeringsfonder i Sverige och icke EES-baserade AIF-förvaltares verksamhet här i landet som träder i kraft först den dag som regeringen bestämmer. Det är i huvud- sak i ovan angivna delar som det i denna proposition föreslås ändringar och nya bestämmelser.

4.5EU:s förordning om gränsöverskridande distribution av fonder och ändringsdirektivet

EU:s förordning om gränsöverskridande distribution av fonder

EU:s förordning om gränsöverskridande distribution av fonder och ändringsdirektivet, se nedan, antogs den 20 juni 2019. Förordningen syftar till att fastställa enhetliga regler om offentliggörandet av nationella bestämmelser om marknadsföringskrav för företag för kollektiva investe- ringar och om marknadsföringskommunikation riktad till investerare, liksom gemensamma principer för avgifter som tas ut av förvaltare av före- tag för kollektiva investeringar i samband med deras gränsöverskridande verksamhet (artikel 1). Den innehåller också bestämmelser om att det ska inrättas en central databas för gränsöverskridande marknadsföring av före- tag för kollektiva investeringar.

Förordningen ska tillämpas på AIF-förvaltare som är auktoriserade enligt AIFM-direktivet, förvaltningsbolag för fondföretag (benämns fond- bolag i svensk rätt när det är svenska bolag), förvaltare av godkända risk- kapitalfonder enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 345/2013 den 17 april 2013 om europeiska riskkapitalfonder (EuVECA- förvaltare) och förvaltare av godkända fonder för socialt företagande enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 346/2013 av den 17 april 2013 om europeiska fonder för socialt företagande (EuSEF- förvaltare) (artiklarna 2 och 3 i förordningen).

I förordningen finns bestämmelser om krav för marknadsförings- kommunikation. De fondförvaltare som omfattas av förordningen ska bl.a. säkerställa att all marknadsföringskommunikation som riktas till investerare är identifierbar som sådan och innehåller en beskrivning av riskerna och avkastningen vid köp av andelar eller aktier i en alternativ investeringsfond eller andelar i ett fondföretag på ett lika klart och tydligt sätt och att all information som ingår i marknadsföringskommunikationen är rättvisande, tydlig och inte vilseledande (artikel 4.1). Esma har utfärdat riktlinjer om tillämpningen av kraven på marknadsföringskommunikation (se artikel 4.6 i förordningen och www.esma.europa.eu, Final Report

Guidelines on marketing communications under the Regulation on cross- border distribution of funds, 27 May 2021, ESMA34-45-1244).

Bestämmelserna i förordningen är kopplade till de regler om information som finns i AIFM-direktivet och UCITS-direktivet. De fondförvaltare som omfattas av förordningen ska t.ex. säkerställa att marknadsförings- kommunikation som innehåller specifik information om en alternativ investeringsfond eller ett fondföretag inte motsäger eller förminskar betydelsen av den information som ska lämnas till eller göras tillgänglig för investerare enligt AIFM-direktivet eller UCITS-direktivet (arti- kel 4.2–4.5). Vissa av de krav som enligt förordningen gäller för förvalt- ningsbolag för fondföretag ska även tillämpas på alternativa investerings- fonder som offentliggör prospekt i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1129 av den 14 juni 2017 om prospekt som ska offentliggöras när värdepapper erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel på en reglerad marknad, och om upphävande av direktiv 2003/71/EG, kallad EU:s prospektförordning, eller i enlighet med nationell rätt, eller som tillämpar regler på formatet och innehållet i den basfakta för investerare som avses i UCITS-direktivet (benämns faktablad i lagen om värdepappersfonder) (artikel 4.3 i förordningen).

Enligt förordningen ska behöriga myndigheter på sina webbplatser offentliggöra fullständig information om tillämpliga nationella lagar och andra författningar som reglerar marknadsföringskraven för alternativa investeringsfonder och fondföretag, som ett minimum på ett språk som är brukligt i internationella finanskretsar (artikel 5.1). De ska även till Esma överlämna uppgifter om länkar till de webbplatser där den informationen offentliggörs (artikel 5.2). Kommissionen ska, efter förslag från Esma, anta tekniska genomförandestandarder för att fastställa standardformulär, mallar och förfaranden för offentliggörandet och överlämnandet av upp- gifterna (artikel 5.3). Sådana bestämmelser finns i kommissionens genom- förandeförordning (EU) 2021/955 av den 27 maj 2021 om fastställande av tekniska genomförandestandarder för tillämpningen av Europaparla- mentets och rådets förordning (EU) 2019/1156 vad gäller formulär, mallar, förfaranden och tekniska arrangemang för offentliggörandet och över- lämnandet av uppgifter avseende regler och avgifter för marknadsföring samt fastställande av de uppgifter som ska lämnas för inrättande och underhåll av den centrala databasen för gränsöverskridande marknads- föring av AIF-fonder och fondföretag, och av formulären, mallarna och förfarandena för att lämna sådana uppgifter. Senast den 2 februari 2022 ska Esma på sin webbplats offentliggöra en central databas över samman- fattningarna samt länkar till de behöriga myndigheternas webbplatser (artikel 6).

I förordningen finns även bestämmelser om förhandskontroll av marknadsföringskommunikation (artikel 7). De behöriga myndigheterna får begära att i förväg bli underrättade om den marknadsförings- kommunikation som förvaltningsbolag för fondföretag avser att direkt eller indirekt använda gentemot investerarna, om syftet bara är att kontrollera överensstämmelsen med förordningen och med nationella bestämmelser avseende marknadsföringskrav (artikel 7.1). Ett krav på underrättelse i förväg ska dock inte utgöra ett förhandsvillkor för marknadsföring av andelar i fondföretag och ska inte ingå i det anmäl- ningsförfarande som avses i UCITS-direktivet. När en behörig myndighet

Prop. 2021/22:102

Prop. 2021/22:102 begär underrättelser i förväg om marknadsföringskommunikation, ska den

	inom tio arbetsdagar efter det att marknadsföringskommunikationen tagits
	emot, informera förvaltningsbolaget om eventuella begäranden om
	ändringar av marknadsföringskommunikationen. Underrättelser i förväg
	som kan krävas systematiskt eller i enlighet med andra kontrollmetoder
	ska inte påverka tillsynsbefogenheter för att kontrollera marknadsförings-
	kommunikation i efterhand. Behöriga myndigheter som begär att bli
	underrättade i förväg om marknadsföringskommunikation ska införa och
	tillämpa, och på sina webbplatser offentliggöra, förfaranden för sådana
	underrättelser i förväg (artikel 7.2). De interna reglerna och förfarandena
	ska säkerställa transparent och icke-diskriminerande behandling av alla
	fondföretag, oavsett i vilken medlemsstat de är auktoriserade. Om AIF-
	förvaltare, EuVECA-förvaltare eller EuSEF-förvaltare marknadsför
	andelar eller aktier i alternativa investeringsfonder till icke-professionella
	investerare, ska dessa bestämmelser i förordningen även tillämpas på dem
	(artikel 7.3).
	Senast den 31 mars 2021 och därefter vartannat år ska behöriga
	myndigheter lämna information till Esma bl.a. om antalet ansökningar om
	ändringar av marknadsföringskommunikation som gjorts på grundval av
	en förhandskontroll och en beskrivning av de vanligaste överträdelserna
	av de krav på marknadsföringskommunikation som gäller enligt förord-
	ningen (artikel 8.1). Senast den 30 juni 2021 och därefter vartannat år ska
	Esma lämna en rapport till Europaparlamentet, rådet och kommissionen
	med en översikt över de marknadsföringskrav som gäller i alla medlems-
	stater och en analys av effekterna av nationella lagar och andra författ-
	ningar som reglerar marknadsföringskommunikation (artikel 8.2).
	Om avgifter tas ut av behöriga myndigheter när de utför sina uppgifter
	avseende gränsöverskridande verksamhet som bedrivs av AIF-förvaltare,
	EuVECA-förvaltare, EuSEF-förvaltare och förvaltningsbolag för fond-
	företag, ska sådana avgifter vara förenliga med de totala kostnader som
	hänför sig till den behöriga myndighetens utövande av sina uppgifter
	(artikel 9.1). De behöriga myndigheterna ska skicka en faktura, en
	individuell betalningsbegäran eller en betalningsinstruktion, samt tydligt
	fastställer betalningsmedel och förfallodag, till den adress som fond-
	förvaltaren har angett (artikel 9.2). Senast den 2 februari 2020 ska de
	behöriga myndigheterna på sina webbplatser offentliggöra och hålla upp-
	daterad information som anger avgifterna, eller i tillämpliga fall de
	beräkningsmetoder som används för avgifterna, som ett minimum på ett
	språk som är brukligt i internationella finanskretsar (artikel 10.1). De
	behöriga myndigheterna ska meddela Esma länkar till webbplatserna där
	informationen offentliggörs (artikel 10.2). Kommissionen ska, efter för-
	slag från Esma, anta tekniska genomförandestandarder för att fastställa
	standardformulär, mallar och förfaranden för offentliggörandet och över-
	lämnandet av uppgifterna enligt denna artikel (artikel 10.3). Se ovan om
	kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/955. Senast den
	2 februari 2022 ska Esma på sin webbplats offentliggöra länkar till de
	behöriga myndigheternas webbplatser (artikel 11.1). Esma ska även
	utforma och på sin webbplats tillgängliggöra ett interaktivt verktyg som
	ska vara allmänt åtkomligt som ett minimum på minst ett språk som är
	brukligt inom internationella finanskretsar, med en vägledande beräkning
68	av avgifterna (artikel 11.2).

Senast den 2 februari 2022 ska Esma på sin webbplats offentliggöra en central databas för gränsöverskridande marknadsföring av alternativa investeringsfonder och fondföretag som är allmänt tillgänglig på ett språk som är brukligt i internationella finanskretsar (artikel 12.1). En gång i kvartalet ska de behöriga myndigheterna i hemmedlemsstaten meddela Esma den information som är nödvändig för att upprätta och underhålla databasen (artikel 13.1). Esma ska inrätta en anmälningsportal där varje behörig myndighet ska ladda upp alla handlingar (artikel 13.2). Kommis- sionen ska, efter förslag från Esma, anta tekniska genomförandestandarder för att fastställa vilka uppgifter som ska lämnas samt formulär, mallar och förfaranden för kommunikation av de uppgifter från de behöriga myndigheternas sida och de tekniska arrangemang som krävs för att anmälningsportalen ska fungera (artikel 13.3).

Behöriga myndigheter ska ha de tillsyns- och utredningsbefogenheter som krävs för att utföra sina uppgifter enligt förordningen (artikel 14.1). De behöriga myndigheternas befogenheter enligt UCITS-direktivet och AIFM-direktivet samt Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 345/2013 och (EU) nr 346/2013 och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/760 av den 29 april 2015 om europeiska långsiktiga investeringsfonder, inbegripet de befogenheter som avser sanktioner eller andra åtgärder, ska också utövas med avseende på de förvaltare som avses i förordningen (artikel 14).

I förordningen (artikel 15) görs även ändringar i Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 345/2013 och (EU) nr 346/2013 som innebär att det också i de förordningarna införs bestämmelser om sonderande marknadsföring, som motsvarar de regler som genom ändringsdirektivet har införts i AIFM-direktivet (artiklarna 4.1 aea och 30a i AIFM-direk- tivet, som har införts genom artikel 2.1 och 2.2 i ändringsdirektivet).

I förordningen görs också ändringar i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1286/2014 av den 26 november 2014 om faktablad för paketerade och försäkringsbaserade investeringsprodukter för icke- professionella investerare (Priip-produkter) när det gäller vissa datum som anges i den förordningen, bl.a. om när bestämmelser i den förordningen ska tillämpas på (artikel 16).

Senast den 2 augusti 2024 ska kommissionen på grundval av ett offent- ligt samråd, och mot bakgrund av diskussioner med Esma och behöriga myndigheter, genomföra en utvärdering av tillämpningen av förordningen (artikel 18 första stycket).

Senast den 2 augusti 2021 ska kommissionen, på grundval av samråd med behöriga myndigheter, Esma och andra berörda intressenter, över- lämna en rapport till Europaparlamentet och rådet bl.a. om kundinitierade kontakter (eng. reverse solicitation) och efterfrågan på investerarens eget initiativ, med angivande av omfattningen av denna form av teckning av fonder, dess geografiska spridning, inbegripet i tredjeländer, och dess inverkan på passordningen (artikel 18 andra stycket).

Förordningen ska tillämpas fr.o.m. den 1 augusti 2019 (artikel 19). Flera bestämmelser (artiklarna 4.1–4.5, 5.1 och 5.2, 15 och 16) ska dock tillämpas fr.o.m. den 2 augusti 2021.

Prop. 2021/22:102

Ändringsdirektivet

Ändringsdirektivet kompletterar EU:s förordning om gränsöverskridande distribution av fonder och tillsammans ska förordningen och direktivet leda till ytterligare samordning av villkoren för fondförvaltare som är verksamma på den inre marknaden och till underlättad för gränsöver- skridande distribution av de fonder som de förvaltar (skäl 2 i direktivet). Genom ändringsdirektivet har det gjorts ändringar i både UCITS- direktivet och AIFM-direktivet.

UCITS-direktivet

I UCITS-direktivet har reglerna om marknadskommunikation tagits bort och följdändringar gjorts med anledning av det (artiklarna 77, 91.3 och

95.1i UCITS-direktivet, artikel 1.2, 1.3 och 1.7 i ändringsdirektivet). För marknadskommunikation gäller i stället bestämmelserna i EU:s förordning om gränsöverskridande distribution av fonder (se ovan).

Det har även gjorts några mindre ändringar i reglerna om bl.a. under- rättelser mellan behöriga myndigheter i olika medlemsstater och den an- mälan som ska lämnas till den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten om ett fondföretag avser att marknadsföra sina andelar i en annan med- lemsstat än hemmedlemsstaten (artiklarna 17.8 och 93 i UCITS-direktivet, artikel 1.1 och 1.5 i ändringsdirektivet).

Reglerna om de funktioner som ett fondföretag ska ha i varje medlems- stat där det har för avsikt att marknadsföra sina andelar har ändrats så att de krav som ska gälla anges mer utförligt och detaljerat (artikel 92 i UCITS-direktivet, artikel 1.4 i ändringsdirektivet).

I direktivet har det även införts helt nya regler om åtgärder som ett fondföretag ska vidta om det avser att upphöra med att marknadsföra sina andelar i en annan medlemsstat än hemmedlemsstaten (artikel 93a i UCITS-direktivet, som har införts genom artikel 1.6 i ändringsdirektivet). De innebär bl.a. att ett allmänt erbjudande ska lämnas om att utan avgifter eller avdrag återköpa eller inlösa alla sådana andelar i fondföretaget som innehas av investerare i den medlemsstaten, vilket ska offentliggöras under minst 30 arbetsdagar och riktas, direkt eller via finansiella intermediärer (mellanhänder), individuellt till alla investerare i den medlemsstaten vilkas identitet är känd.

AIFM-direktivet

IAIFM-direktivet har det införts regler om s.k. sonderande marknads- föring (artiklarna 4.1 aea och 30a i AIFM-direktivet, artikel 2.1 och 2.2 i ändringsdirektivet). Det som avses är när en AIF-förvaltare prövar potentiella investerares intresse för investeringsstrategier eller investe- ringsidéer, i syfte att pröva deras intresse för en alternativ investeringsfond som ännu inte är etablerad eller, om den är etablerad, ännu inte får marknadsföras i den medlemsstat där de potentiella investerarna har sin hemvist eller sitt säte. I direktivet ställs det upp krav bl.a. på den information och de handlingar som en AIF-förvaltare tillhandahåller vid sonderande marknadsföring och på att förvaltaren, när den har inlett sonderande marknadsföring, ska informera den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten.

Det har gjorts några mindre ändringar i regler om åtgärder som den behöriga myndigheten i en AIF-förvaltares hemmedlemsstat ska vidta om en av en AIF-förvaltare planerad ändring innebär att förvaltarens förvalt- ning av en alternativ investeringsfond inte längre skulle vara förenlig med AIFM-direktivet, eller att förvaltaren i övrigt inte längre skulle följa direktivet (artiklarna 32.7 och 33.6 i AIFM-direktivet, artikel 2.1 och 2.5 i ändringsdirektivet).

I direktivet har det även införts helt nya regler om åtgärder som en AIF- förvaltare ska vidta om den avser att upphöra med marknadsföring av en alternativ investeringsfond i en annan medlemsstat än förvaltarens hem- medlemsstat (artikel 32a i AIFM-direktivet, artikel 2.4 i ändrings- direktivet). De innebär bl.a. att ett allmänt erbjudande ska lämnas om att utan avgifter eller avdrag återköpa eller inlösa alla sådana andelar i den alternativa investeringsfonden som innehas av investerare i den medlems- staten, vilket ska offentliggöras under minst 30 arbetsdagar och riktas, direkt eller via finansiella intermediärer (mellanhänder), individuellt till alla investerare i den medlemsstaten vilkas identitet är känd.

Det har också införts helt nya regler om funktioner som en AIF-för- valtare ska ha i varje medlemsstat där förvaltaren har för avsikt att marknadsföra andelar eller aktier i en alternativ investeringsfond till icke- professionella investerare (artikel 43a i AIFM-direktivet, som har införts genom artikel 2.6 i ändringsdirektivet).

I reglerna om den information som en AIF-förvaltare ska tillhandahålla om den avser att marknadsföra en alternativ investeringsfond i en annan medlemsstat än förvaltarens hemmedlemsstat har det gjorts några tillägg, bl.a. om att uppgift även ska lämnas om de funktioner som krävs om en alternativ investeringsfond marknadsförs till icke-professionella investe- rare (bilaga IV till AIFM-direktivet, artikel 1.8 i ändringsdirektivet).

I direktivet har det även införts nya regler om utvärdering av pass- förfarandet i direktivet (artikel 69a i AIFM-direktivet, som har införts genom artikel 2.7 i ändringsdirektivet). De innebär att innan de delegerade akter som kommissionen ska anta (artikel 67.6) träder i kraft, om att regler- na om marknadsföringspass för EU-baserade AIF-förvaltares marknads- föring av icke EU-baserade alternativa investeringsfonder och icke EU- baserade AIF-förvaltares marknadsföring av alternativa investerings- fonder (artiklarna 35 och 37–41) ska börja tillämpas, ska kommissionen överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet, med beaktande av resultatet av en utvärdering av det passförfarande som fastställs i direk- tivet, inbegripet en utvidgning av detta system till icke EU-baserade AIF- förvaltare. Rapporten ska vid behov åtföljas av ett lagstiftningsförslag.

Ändringsdirektivet i övrigt

Medlemsstaterna ska enligt ändringsdirektivet senast den 2 augusti 2021 anta och offentliggöra de nationella lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa direktivet och de ska tillämpa dessa bestämmelser fr.o.m. den 2 augusti 2021 (artikel 3).

Prop. 2021/22:102

Prop. 2021/22:102 (artikel 4). Senast den 2 augusti 2025 ska kommissionen lägga fram en rapport om det.

Senast den 2 augusti 2023 ska kommissionen lägga fram en rapport med en bedömning av bl.a. fördelarna med en harmonisering av de bestäm- melser som är tillämpliga på sådana förvaltningsbolag för fondföretag som prövar investerares intresse för en viss investeringsidé eller investerings- strategi, och huruvida ändringar av UCITS-direktivet är nödvändiga för det ändamålet (artikel 5).

4.6Terminologi

I svensk rätt används termen värdepappersfond för det som i UCITS- direktivet kallas fondföretag när det är fråga om en svensk fond (se avsnitt 4.3). Termen fondföretag används bara för utländska motsvarigheter till svenska värdepappersfonder. På motsvarande sätt betecknar termen fond- bolag ett svenskt aktiebolag som har fått tillstånd av Finansinspektionen att driva fondverksamhet, medan ett förvaltningsbolag är ett utländskt bolag som har fått motsvarande tillstånd i sitt hemland. I propositionen används termerna fondföretag och förvaltningsbolag när det redogörs för innehållet i EU-rättsakter och den terminologi som beskrivs ovan när det är fråga om svensk rätt.

Iden svenska språkversionen av AIFM-direktivet används termen AIF- fond (se artikel 4.1 a), som är en förkortning av uttrycket ”alternativ investeringsfond”. I propositionen används genomgående uttrycket alternativ investeringsfond.

En närliggande fråga är användningen av termerna EU och EES. AIFM- direktivet är enligt EES-avtalet tillämpligt även i de länder inom EES som inte är medlemmar i EU. Rätten att driva verksamhet över gränserna m.m. gäller således även AIF-förvaltare i länder inom EES som inte är medlems- stater i EU. Det är dock EU som är utgångspunkten i EU-rättsakter. Detta får till följd att benämningar och definitioner i direktivet innehåller termen EU i stället för EES. En AIF-förvaltare med hemvist i en medlemsstat kallas t.ex. EU-baserad AIF-förvaltare, inte EES-baserad. I propositionen används därför termer såsom EU, EU-baserad och medlemsstat när det redogörs för innehållet i EU-rättsakter och termer såsom EES, EES- baserad och land inom EES när det är fråga om svensk rätt.

4.7Hänvisningsteknik

Regeringens förslag: Hänvisningar till EU-förordningar i de bestäm- melser som föreslås ska vara dynamiska, dvs. avse förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen. Hänvisningar till EU-direktiv i de bestämmelser som föreslås ska vara statiska, dvs. avse direktivet i en viss angiven lydelse, om de ger lagtexten ett materiellt innehåll och i övrigt vara dynamiska.

Befintliga statiska hänvisningar till EU-förordningar i lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder ska göras dynamiska.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag.	Prop. 2021/22:102
Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot
det.
Skälen för regeringens förslag: Hänvisningar till EU-rättsakter kan
göras antingen statiska eller dynamiska. En statisk hänvisning innebär att
hänvisningen avser EU-rättsakten i en viss angiven lydelse. En dynamisk
hänvisning innebär att hänvisningen avser EU-rättsakten i den vid varje
tidpunkt gällande lydelsen.
EU:s förordning om gränsöverskridande distribution av fonder är direkt
tillämplig i medlemsstaterna. De ändringar i lagen om värdepappersfonder
och lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder som föreslås i
denna proposition innefattar hänvisningar till bestämmelser i förord-
ningen. För att eventuella ändringar i förordningen ska få omedelbart
genomslag i lagarna är det lämpligt att hänvisningar till förordningen görs
dynamiska. Det är också den hänvisningsteknik som regeringen ofta har
använt i senare propositioner (se t.ex. prop. 2016/17:22 s. 95–97, prop.
2018/19:83 s. 54 f. och prop. 2020/21:173 s. 130 f.). Motsvarande bör
även gälla för hänvisningar till andra EU-förordningar i de bestämmelser
som föreslås i propositionen. I lagen om förvaltare av alternativa
investeringsfonder finns det sedan tidigare vissa statiska hänvisningar till
EU-förordningar (1 kap. 11 §). Av de skäl som anges ovan bör även dessa
hänvisningar göras dynamiska.
När det gäller hänvisningar till EU-direktiv används däremot alltid en
statisk hänvisningsteknik förutom i sådana fall då hänvisningen inte ger
den svenska författningstexten materiellt innehåll, såsom rena upplys-
ningsbestämmelser där hänvisningarna normalt är dynamiska. Det saknas
anledning att frångå denna praxis. Hänvisningar till UCITS-direktivet,
AIFM-direktivet och andra EU-direktiv i de bestämmelser som föreslås i
denna proposition bör därför som huvudregel vara statiska.

5EU:s förordning om gränsöverskridande distribution av fonder

Regeringens förslag: Fondbolag samt förvaltningsbolag och fond- företag som står under Finansinspektionens tillsyn enligt lagen om värdepappersfonder ska betala årliga avgifter för att bekosta Finans- inspektionens verksamhet enligt EU:s förordning om gränsöver- skridande distribution av fonder. Detsamma ska gälla för AIF-förvaltare som står under tillsyn enligt lagen om förvaltare av alternativa investe- ringsfonder.

Regeringens bedömning: EU:s förordning om gränsöverskridande distribution av fonder kräver i övrigt inte någon lagstiftningsåtgärd.

Promemorians förslag och bedömning överensstämmer med regeringens förslag och bedömning.

Remissinstanserna tillstyrker förslaget och bedömningen eller har inget att invända mot dem.

Prop. 2021/22:102

Skälen för regeringens förslag och bedömning

EU:s förordning om gränsöverskridande distribution av fonder

En EU-förordning är direkt tillämplig i varje medlemsstat. En sådan rätts- akt ska inte inkorporeras i eller transformeras till nationell rätt. Det är bara när svensk rätt kan anses strida mot förordningen eller när det i förord- ningen föreskrivs en skyldighet eller möjlighet att vidta lagstiftnings- åtgärder på det nationella planet eller när det behövs andra nationella åtgärder till stöd för förordningens syfte som ändringar i svensk rätt aktualiseras.

Som redovisas i avsnitt 4.5 innehåller EU:s förordning om gränsöver- skridande distribution av fonder enhetliga bestämmelser för hur medlems- staterna ska offentliggöra marknadsföringskrav för företag för kollektiva investeringar och marknadsföringskommunikation som riktar sig till investerare. Syftet är att förbättra effektiviteten på marknaden. I förord- ningen finns också gemensamma principer för avgifter för fondförvaltares verksamhet över gränserna och ett förslag om en central databas för gräns- överskridande marknadsföring av investeringsfonder (se avsnitt 4.5).

Enligt EU:s förordning om gränsöverskridande distribution av fonder ska behöriga myndigheter ha de tillsyns- och utredningsbefogenheter som krävs för att utföra sina uppgifter enligt förordningen (artikel 14.1). Behörig myndighet enligt EU-förordningen följer av definitionerna i UCITS-direktivet (artikel 2.1 h) och AIFM-direktivet (artikel 4.1 f och h) (artikel 3 e i EU:s förordning om gränsöverskridande distribution av fonder).

Tillsyn enligt EU-förordningen

Enligt lagen om värdepappersfonder utövar Finansinspektionen tillsyn över fondbolag, förvaltningsbolag, fondföretag samt förvaringsinstitut (10 kap. 1 § första stycket). För fondbolag och svenska förvaringsinstitut omfattar tillsynen att verksamheten drivs enligt den lagen, andra författ- ningar som reglerar företagets verksamhet, fondbestämmelserna, före- tagets bolagsordning, stadgar eller reglemente och interna instruktioner som har sin grund i en författning som reglerar företagets verksamhet (10 kap. 1 § andra stycket). Även tillsynen för förvaltningsbolag och fond- företag (dvs. utländska motsvarigheter till fondbolag och värdepappers- fonder som hör hemma i andra länder inom EES) samt förvaringsinstitut som driver verksamhet från Sverige omfattar att företaget följer de lagar och andra författningar som gäller för företagets verksamhet i Sverige (10 kap. 1 § tredje stycket). Finansinspektionens tillsyn omfattar således enligt gällande rätt att verksamheten drivs inte bara enligt lagen om värdepappersfonder, utan också enligt andra författningar som reglerar de berörda företagens verksamhet. Detta inbegriper EU-förordningar såsom EU:s förordning om gränsöverskridande distribution av fonder (jfr prop. 2012/13:155 s. 383). Enligt samma lag har Finansinspektionen en rad tillsyns- och utredningsbefogenheter (se 10–12 kap.).

Enligt lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder utövar Finansinspektionen tillsyn över AIF-förvaltare som har tillstånd eller är registrerade enligt den lagen och över förvaringsinstitut (13 kap. 1 §). För svenska AIF-förvaltare och svenska förvaringsinstitut omfattar tillsynen att verksamheten drivs enligt lagen om förvaltare av alternativa

investeringsfonder, andra författningar som reglerar företagets verk- samhet, fondbestämmelserna, bolagsordningen eller motsvarande regel- verk för en alternativ investeringsfond, företagets bolagsordning, stadgar eller reglemente och interna instruktioner som har sin grund i en författ- ning som reglerar företagets verksamhet (13 kap. 1 § andra stycket samma lag). För AIF-förvaltare och förvaringsinstitut som driver verksamhet från filial i Sverige eller marknadsför eller förvaltar alternativa investerings- fonder i Sverige omfattar tillsynen att företaget följer de lagar och andra författningar som gäller för företagets verksamhet i Sverige samt, när en specialfond förvaltas, även det som anges i fondbestämmelserna (13 kap. 1 § tredje stycket lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder). Finansinspektionens tillsyn omfattar således enligt gällande rätt att verksamheten drivs inte bara enligt lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder utan också enligt andra författningar som reglerar det berörda företagets verksamhet. Som konstateras ovan inbegriper det EU- förordningar. Finansinspektionens tillsyn över de aktörer som omfattas av lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder omfattar således även att EU:s förordning om gränsöverskridande distribution av fonder följs. Enligt samma lag har Finansinspektionen en rad tillsyns- och utredningsbefogenheter (se 13 och 14 kap.).

Av redogörelsen ovan framgår att Finansinspektionens möjlighet att övervaka att de aktörer som omfattas av lagen om värdepappersfonder och lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder uppfyller kraven i EU:s förordning om gränsöverskridande distribution av fonder. Finans- inspektionen har även de tillsyns- och utredningsbefogenheter som krävs. EU:s förordning om gränsöverskridande distribution av fonder kräver därmed inte någon lagstiftningsåtgärd i denna del.

Avgifter för Finansinspektionens verksamhet enligt EU-förordningen

Enligt lagen om värdepappersfonder ska fondbolag samt förvaltningsbolag och fondföretag betala en årlig avgift för Finansinspektionens verksamhet enligt den lagen, Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1131 av den 14 juni 2017 om penningmarknadsfonder (EU:s förord- ning om penningmarknadsfonder) och Europaparlamentets och rådets för- ordning (EU) 2019/2088 av den 27 november 2019 om hållbarhets- relaterade upplysningar som ska lämnas inom den finansiella tjänste- sektorn samt för Statistiska centralbyråns verksamhet enligt lagen (2014:484) om en databas för övervakning av och tillsyn över finans- marknaderna (10 kap. 11 § första stycket).

Finansinspektionen får även ta ut avgifter för prövning av ansökningar, anmälningar och underrättelser enligt lagen om värdepappersfonder och EU:s förordning om penningmarknadsfonder (10 kap. 11 § andra stycket).

Även enligt lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder får Finansinspektionen ta ut avgifter för prövning av ansökningar, anmäl- ningar och underrättelser enligt den lagen, EU:s förordning om riskkapital- fonder, EU:s förordning om fonder för socialt företagande, EU:s förord- ning om långsiktiga investeringsfonder och EU:s förordning om penning- marknadsfonder (13 kap. 15 § första stycket). AIF-förvaltare ska även betala en årlig avgift för Finansinspektionens verksamhet enligt lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder och nyss nämnda EU-förord-

Prop. 2021/22:102

Prop. 2021/22:102 ningar, samt Statistiska centralbyråns verksamhet enligt lagen om en databas för övervakning av och tillsyn över finansmarknaderna (13 kap. 15 § andra stycket). Skyldigheten att betala en årlig avgift gäller även utländska AIF-förvaltare som förvaltar sådana alternativa investerings- fonder som Finansinspektionen har tillsyn över enligt EU:s förordning om långsiktiga investeringsfonder och EU:s förordning om penningmarknads- fonder (13 kap. 15 § tredje stycket).

Finansinspektionen har tillsyn över att EU:s förordning om gräns- överskridande distribution av fonder följs (se ovan). Den grundläggande principen när det gäller finansiering av Finansinspektionens verksamhet är att det är de som står under tillsyn som bekostar verksamheten. EU:s för- ordning om gränsöverskridande distribution av fonder bör därför läggas till i den uppräkning av EU-rättsakter som i dag finns i lagen om värde- pappersfonder och lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder när det gäller årlig avgift till Finansinspektionen. När det gäller utländska AIF-förvaltare är de AIF-förvaltare som har tillstånd enligt lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder skyldiga att betala en årlig avgift (13 kap. 15 § tredje stycket jämförd med 1 §). Det behöver därför inte anges särskilt att skyldigheten att betala årlig avgift för Finansinspek- tionens verksamhet enligt EU:s förordning om gränsöverskridande distribution av fonder även gäller för vissa utländska AIF-förvaltare.

EU:s förordning om gränsöverskridande distribution av fonder inne- håller inte några bestämmelser som medför att Finansinspektionen kommer att behöva pröva ansökningar, anmälningar eller underrättelser enligt den förordningen. Det behöver därför inte göras några tillägg i lagen om värdepappersfonder och lagen om förvaltare av alternativa investe- ringsfonder när det gäller avgifter för prövning av ärenden.

I lagen om värdepappersfonder och lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder finns det bemyndiganden för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om avgifter (13 kap. 1 § 27 lagen om värdepappersfonder och 15 kap. 2 § 23 lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder). Dessa bemyndiganden om- fattar även de avgifter som föreslås när det gäller Finansinspektionens verksamhet enligt EU:s förordning om gränsöverskridande distribution av fonder.

Övrigt om EU-förordningen

Frågan om marknadsföringskommunikation behandlas i avsnitten 6.4 och

7.5.EU:s förordning om gränsöverskridande distribution av fonder kräver i övrigt inte någon lagstiftningsåtgärd.

6	Gränsöverskridande distribution av	Prop. 2021/22:102

värdepappersfonder och andra fondföretag

6.1Tillhandahållande av vissa lokala funktioner i värdlandet

6.1.1Ändringsdirektivet

Genom ändringsdirektivet har det gjorts ändringar i reglerna i UCITS- direktivet om tillhandahållande av lokala funktioner till investerare vid marknadsföring av andelar i fondföretag i andra medlemsstater än där företagen är etablerade (artikel 1.4 i ändringsdirektivet, artikel 92 i UCITS-direktivet). Enligt skälen i ändringsdirektivet har de tidigare reglerna i UCITS-direktivet visat sig vara betungande och de har inte tillämpats på det sätt som avsetts. Det har bedömts nödvändigt att ta bort kravet på lokal fysisk närvaro för tillhandahållande av lokala funktioner och närmare ange vilka krav som gäller för att tillhandahålla dessa funktioner till icke-professionella investerare (skäl 5).

6.1.2Tillhandahållande av vissa lokala funktioner vid verksamhet i Sverige

Regeringens förslag: Ett fondföretag som i Sverige marknadsför andelar i företaget, ska här i landet tillhandahålla funktioner för att utföra följande uppgifter:

1.behandla order om att teckna och lösa in andelar och göra utbetal- ningar till andelsägarna,

2.tillhandahålla investerare information om hur order kan göras och hur inlösen betalas,

3.hantera klagomål,

4.tillhandahålla den information som fondföretaget enligt reglerna i hemlandet är skyldigt att tillhandahålla,

5.tillhandahålla investerare relevant information om de uppgifter som funktionerna utför, och

6.fungera som kontaktpunkt för kommunikation med Finansinspek- tionen.

Uppgifterna ska utföras av fondföretaget själv eller en tredje part som omfattas av regler och tillsyn för de uppgifter som ska utföras, eller av båda. Om en tredje part utför någon av uppgifterna ska

1.detta dokumenteras genom ett skriftligt avtal där det anges vilka av uppgifterna som inte utförs av fondföretaget, och

2.fondföretaget tillhandahålla den tredje parten alla relevanta upp- gifter och handlingar.

Motsvarande krav ska gälla förvaltningsbolag som efter tillstånd från Finansinspektionen förvaltar en värdepappersfond.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om

Prop. 2021/22:102

1.hur fondföretaget eller förvaltningsbolaget ska tillhandahålla information om de uppgifter som utförs genom funktionerna, och

2.på vilket språk fondföretaget eller förvaltningsbolaget ska tillhandahålla dessa funktioner.

Promemorians förslag överensstämmer i sak med regeringens förslag. I promemorians förslag anges att de funktioner som ett förvaltningsbolag ska tillhandahålla här i landet för att utföra uppgifter ska lämna informa- tion som bolaget är skyldigt att lämna enligt reglerna i hemlandet.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det. Finansinspektionen anser att det bör förtyd- ligas om uppdragsavtal med en tredje part om att utföra vissa uppgifter anses vara en sådan tjänst som innebär en skyldighet för fondbolaget att anmäla avtalet till inspektionen. Fondbolagens förening anser att passusen ”enligt reglerna i hemlandet” bör utgå när det gäller den information som fondföretaget är skyldigt att tillhandahålla när det rör sig om en svensk fond. Sveriges advokatsamfund efterfrågar ytterligare förtydliganden och konkretisering när det gäller vad kraven på att tillhandahålla funktioner här i landet innebär för fondföretag som avser att marknadsföra andelar i Sverige.

Skälen för regeringens förslag: Enligt de hittillsvarande reglerna i UCITS-direktivet ska fondföretag, i enlighet med de lagar och andra författningar som gäller i den medlemsstat där deras andelar marknadsförs, vidta erforderliga åtgärder för att i den medlemsstaten kunna göra utbetal- ningar till andelsägarna, verkställa återköp och inlösen samt lämna ut den information som fondföretagen är skyldiga att tillhandahålla (artikel 92). Motsvarande skyldighet gäller även för förvaltningsbolag (artikel 15).

Ändringsdirektivet syftar till att modernisera regelverket i denna del och förtydliga de krav som gäller för att tillhandahålla lokala funktioner till investerare (skäl 5). Enligt de ändringar som har gjorts genom ändrings- direktivet gäller numera att fondföretag, i varje medlemsstat där de har för avsikt att marknadsföra sina andelar, ska tillhandahålla funktioner för att utföra följande uppgifter (artikel 92 i UCITS-direktivet, i lydelsen enligt artikel 1.4 i ändringsdirektivet):

–behandla tecknings-, återköps- och inlösenorder och göra vissa andra utbetalningar (artikel 92.1 a),

–tillhandahålla investerare information om hur dessa order kan göras och hur återköp och inlösen betalas (artikel 92.1 b),

–hantera klagomål (artikel 92.1 c),

–tillhandahålla basfakta, prospekt, årsberättelse och halvårsredogörelse för att investerare ska kunna konsultera dem och ta kopior (artikel 92.1 d),

–tillhandahålla relevant information om de uppgifter som funktionerna utför via ett varaktigt medium (artikel 92.1 e), och

–fungera som kontaktpunkt för kommunikation med de behöriga myndigheterna (artikel 92.1 f).

Medlemsstaterna får inte kräva att ett fondföretag finns på plats fysiskt i värdmedlemsstaten eller att det utser en tredje part för att utföra upp- gifterna (artikel 92.2 i UCITS-direktivet). Funktionerna för att utföra uppgifterna ska tillhandahållas på det officiella språket eller ett av de

officiella språken i den medlemsstat där fondföretaget marknadsförs eller på ett språk som godkänts av de behöriga myndigheterna i den medlems- staten (artikel 92.3 första stycket a). Funktionerna ska tillhandahållas av fondföretaget självt, en tredje part som omfattas av regler och tillsyn för de uppgifter som ska utföras, eller av båda. Om uppgifterna utförs av en tredje part, ska utnämnandet av denna tredje part dokumenteras genom ett skriftligt avtal som anger vilka av uppgifterna som inte utförs av fond- företaget och att den tredje parten ska erhålla alla relevanta uppgifter och handlingar från fondföretaget (artikel 92.3 första stycket b och andra stycket).

De hittillsvarande reglerna om lokala funktioner i UCITS-direktivet har i svensk rätt genomförts i bestämmelser i lagen om värdepappersfonder. Enligt lagen om värdepappersfonder ska fondföretag som omfattas av UCITS-direktivet och avser att marknadsföra andelar i företaget i Sverige, vidta nödvändiga åtgärder för att här i landet kunna göra utbetalningar till andelsägarna, lösa in andelar, och lämna den information som företaget enligt reglerna i hemlandet är skyldigt att tillhandahålla (1 kap. 7 § andra stycket). Av förordningen (2013:588) om värdepappersfonder följer att Finansinspektionen får meddela föreskrifter om vilka åtgärder ett sådant fondföretag ska vidta (18 § 4). Ett förvaltningsbolag som förvaltar en värdepappersfond ska också vidta nödvändiga åtgärder för att här i landet kunna göra utbetalningar till andelsägarna, lösa in andelar och lämna den information som bolaget är skyldigt att tillhandahålla (1 kap. 6 c § lagen om värdepappersfonder).

Ändringarna i reglerna om lokala funktioner i UCITS-direktivet bör genomföras i svensk rätt genom ändringar i lagen om värdepappersfonder och gälla för fondföretag som avser att gränsöverskrida från ett annat land inom EES och marknadsföra sina andelar i Sverige och för förvaltnings- bolag som förvaltar värdepappersfonder. När det gäller marknadsföring av andelar i värdepappersfonder i ett annat land inom EES regleras lokala funktioner i föreskrifter i det landet.

Sveriges advokatsamfund efterfrågar förtydliganden om de funktioner som ett fondföretag ska tillhandahålla för att utföra olika uppgifter i ett värdland. Regeringen konstaterar att efter de ändringar som har gjorts genom ändringsdirektivet, ställer UCITS-direktivet upp ett förbud för medlemsstaterna att kräva att ett fondföretag finns på plats fysiskt i ett värdland. Enligt direktivet krävs dock att vissa uppgifter ska kunna utföras i värdlandet, vilket kan underlätta för både investerare och behörig myndighet i det landet. Vilka uppgifter som ska utföras och av vem de ska utföras regleras i direktivet. I direktivet regleras det dock inte närmare hur uppgifterna ska utföras, utan det är något som enligt regeringens uppfatt- ning bör överlämnas till rättstillämpningen (se motsvarande bedömning i fråga om AIF-förvaltare i avsnitt 7.2.2). När det gäller språk följer det dock av direktivet att de, oavsett om de tillhandahålls elektroniskt eller på annat sätt, ska tillhandahålls på det officiella språket eller ett av de officiella språken i värdlandet eller på ett språk som godkänts av behörig myndighet i det landet.

Finansinspektionen anser att det bör förtydligas om huruvida ett uppdragsavtal med en tredje part om att utföra uppgifter som ett fond- företag genom lokala funktioner ska tillhandahålla i en värdmedlemsstat enligt de nya regler som har införts i UCITS-direktivet ska anses vara en

Prop. 2021/22:102

Prop. 2021/22:102 sådan tjänst som innebär en skyldighet för ett fondbolag att anmäla ett

	sådant avtal till inspektionen. Dessa nya regler i direktivet riktar sig till
	fondföretaget, dvs. till värdepappersfonden när det är fråga om en svensk
	fond, och ställer inte upp något krav på att fondföretaget särskilt ska under-
	rätta behörig myndighet i hemmedlemsstaten om ett sådant uppdrag. Infor-
	mation om de funktioner som fondföretaget ska tillhandahålla i en värd-
	medlemsstat ska dock ingå i den underrättelse som ska lämnas till behörig
	myndighet i hemmedlemsstaten inför det att andelarna får börja marknads-
	föras i värdmedlemsstaten (artikel 93.1 tredje stycket, se artikel 1.5 i
	ändringsdirektivet). I UCITS-direktivet finns det regler om när förvalt-
	ningsbolag, dvs. ett fondbolag när det är fråga om ett svenskt bolag,
	delegerar uppgifter till en tredje part (artikel 13). Dessa regler har
	emellertid inte ändrats genom ändringsdirektivet. Reglerna i UCITS-
	direktivet har i detta avseende genomförts i svensk rätt bl.a. i motsvarande
	bestämmelser om uppdragsavtal i lagen om värdepappersfonder (4 kap.
	4–7 §§). Av dessa bestämmelser följer att ett fondbolag som avser uppdra
	åt någon annan att för bolagets räkning förvalta en värdepappersfond eller
	ett fondföretag eller sköta därmed sammanhängande administration ska
	anmäla detta till Finansinspektionen. Regeringen har tidigare gjort bedöm-
	ningen att det inte finns anledning att kräva att uppdragsavtal som gäller
	distribution av fondandelar ska ges in till Finansinspektionen (se prop.
	2010/11:135 s. 263 f.). Det finns inte skäl för att göra någon annan bedöm-
	ning än den som gjorts tidigare. De lokala funktioner som det nu är fråga
	om bör när det gäller ett fondbolag kunna anses som ett led i distributionen
	av fondandelarna. Det bör därmed inte finnas någon skyldighet för ett
	fondbolag att underrätta Finansinspektionen när en tredje part har fått i
	uppdrag att tillhandahålla sådana lokala funktioner.
	Fondbolagens förening anser att i promemorians lagförslag bör
	passusen ”enligt reglerna i hemlandet” utgå när det gäller den information
	som ett förvaltningsbolag är skyldigt att tillhandahålla genom lokala funk-
	tioner i Sverige när det är fråga om förvaltning av en värdepappersfond.
	Den information som avses gäller bl.a. värdepappersfonden. För en sådan
	fond gäller svenska bestämmelser om information. När det i promemorians
	förslag formuleras som att förvaltningsbolaget ska tillhandahålla den
	information som bolaget enligt reglerna i hemlandet är skyldigt att
	tillhandahålla kan det därmed skapa oklarhet om vad som gäller i fråga om
	informationen om fonden. Regeringen instämmer därför med Fond-
	bolagens förening att passusen ”enligt reglerna i hemlandet” bör utgå. När
	det gäller ett fondföretag ska motsvarande information lämnas i enlighet
	med reglerna i fondföretagets hemland.
	Som nämns ovan ska fondföretag tillhandahålla investerare relevant
	information om de uppgifter som funktionerna utför genom ett varaktigt
	medium. Med varaktigt medium avses enligt UCITS-direktivet varje
	medel som gör det möjligt för en investerare att bevara information, som
	riktas till denne personligen, på ett sätt som är tillgängligt för användning
	i framtiden under en tid som är lämplig med hänsyn till vad som är avsikten
	med informationen och som tillåter oförändrad återgivning av den
	bevarade informationen (artikel 2.1 m). Definitionen i direktivet har
	genomförts i svensk rätt genom en motsvarande definition i Finans-
	inspektionens föreskrifter (1 kap. 9 § 33 Finansinspektionens föreskrifter
80	[FFFS 2013:9] om värdepappersfonder). Det är lämpligt att kravet på

tillhandahållande av den aktuella informationen genom ett varaktigt Prop. 2021/22:102 medium införs i föreskrifter på lägre nivå än lag. Det är även lämpligt att

det språk på vilka dessa uppgifter ska tillhandahållas regleras genom föreskrifter på lägre nivå än lag. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör därför få meddela sådana föreskrifter.

6.2Underrättelse om gränsöverskridande verksamhet

6.2.1Ändringsdirektivet

Enligt UCITS-direktivet ska en fondförvaltare som vill driva verksamhet över gränserna underrätta den behöriga myndigheten i sin hemmedlems- stat, vilken i sin tur ska överlämna underrättelsen till den behöriga myndigheten i den medlemsstat där verksamheten ska drivas (värdmedlemsstat). Genom ändringsdirektivet har det gjorts ändringar i reglerna i UCITS-direktivet om anmälan vid gränsöverskridande verk- samhet. Det har gjorts dels tillägg beträffande vilken information som ska lämnas till den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten innan marknadsföring får ske i en annan medlemsstat, dels justeringar i reglerna om ändring av någon uppgift som har angetts i en anmälan om gräns- överskridande marknadsföring och förvaltning.

6.2.2Ytterligare information i underrättelse om gränsöverskridande marknadsföring och förvaltning och inrättande av filial i ett annat land inom EES

Regeringens förslag: Om ett fondbolag avser att marknadsföra andelar i en värdepappersfond i ett annat land inom EES, ska bolagets under- rättelse till Finansinspektionen innehålla

1.den information som är nödvändig, inbegripet bolagets adress, för att behörig myndighet i det land där verksamheten ska drivas ska kunna fakturera eller meddela bolaget eventuella avgifter som myndigheten tar ut, och

2.uppgift om de funktioner som bolaget ska tillhandahålla för att driva verksamheten i det landet.

Motsvarande krav ska gälla för förvaltningsbolag som förvaltar en värdepappersfond.

Om ett fondbolag avser att inrätta en filial i ett annat land inom EES och där erbjuda tjänster som innefattar förvaltning av ett fondföretag i det landet, ska fondbolagets underrättelse till Finansinspektionen inne- hålla en plan för den avsedda verksamheten med uppgift om åtgärder som fondbolaget vidtagit för att i fondföretagets hemland kunna tillhandahålla de funktioner som bolaget ska tillhandahålla för driva verksamheten i det landet.

Motsvarande krav ska gälla för ett fondbolag som avser att förvalta ett fondföretag i ett annat land inom EES utan att inrätta filial där.

Prop. 2021/22:102 Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot

det.

Skälen för regeringens förslag

Underrättelse om gränsöverskridande marknadsföring

Enligt de ändringar i UCITS-direktivet som har gjorts genom ändrings- direktivet ska ytterligare information lämnas till den behöriga myndig- heten i ett fondföretags hemmedlemsstat innan marknadsföring av andelar i företaget får ske i en annan medlemsstat (artikel 93.1 tredje stycket i UCITS-direktivet, som har införts genom artikel 1.5 a i ändrings- direktivet). Den skriftliga underrättelsen ska, utöver det som följer av gällande rätt, även innehålla den information som är nödvändig, inbegripet adressen, för att fakturera eller för att meddela om eventuella föreskrivna avgifter som de behöriga myndigheterna i värdmedlemsstaten kan tillämpa, samt uppgift om de funktioner som behövs för att utföra de upp- gifter som avses i artikel 92.1 i UCITS-direktivet. De funktioner som avses behandlas i avsnitt 6.1.

Enligt hittillsvarande regler i UCITS-direktivet ska underrättelsen inne- hålla information om de åtgärder som har vidtagits för marknadsföringen av fondandelarna i värdlandet och i förekommande fall, uppgift om vilka andelsklasser som ska marknadsföras (se artikel 93.1 andra stycket). Till underrättelsen ska fondföretagets fondbestämmelser eller bolagsordning, prospekt och om det är lämpligt även års- eller halvårsrapport bifogas. Vidare ska basfakta för investerare bifogas (artikel 93.2 i UCITS- direktivet).

De nu aktuella reglerna i UCITS-direktivet har i svensk rätt genomförts i bestämmelser i lagen om värdepappersfonder (1 kap. 6 d § och 2 kap. 15 c §) och Finansinspektionens föreskrifter om värdepappersfonder (3 kap. 4 och 5 §§). Det som i UCITS-direktivet benämns prospekt och basfakta för investerare benämns i svensk rätt informationsbroschyr och faktablad (se 4 kap. 15 och 16 a §§ lagen om värdepappersfonder). Enligt svenskt rätt är det fondbolaget eller förvaltningsbolaget som förvaltar värdepappersfonden och inte fonden som är den som är skyldig att under- rätta Finansinspektionen om andelarna i fonden avses bli marknadsförda i ett annat land inom EES. Skälet för det är att en värdepappersfond inte kan förvärva rättigheter eller ta på sig skyldigheter (se 4 kap. 1 § lagen om värdepappersfonder). Detta beror på att värdepappersfonder är kontrakts- rättsliga fonder och därmed inte är självständiga rättssubjekt.

Motsvarande ändringar som har gjorts i UCITS-direktivet genom ändringsdirektivet bör göras i lagen om värdepappersfonder. Ändringarna i lagen bör avse vilken information som ska ingå i underrättelsen till Finansinspektionen när ett fondbolag eller förvaltningsbolag avser att marknadsföra andelar i en värdepappersfond i ett annat land inom EES. I fråga om fondföretag som avser att marknadsföra andelar i Sverige regleras innehållet i underrättelsen till den behöriga myndigheten i före- tagets hemland (jfr 1 kap. 7 §).

Underrättelse om inrättande av filial i ett annat land inom EES

Enligt UCITS-direktivet ska varje förvaltningsbolag som har för avsikt att etablera en filial inom en annan medlemsstats territorium för att bedriva den verksamhet som det har auktoriserats för anmäla detta till de behöriga myndigheterna i sin hemmedlemsstat (artikel 17.1). Anmälan ska inne- hålla en verksamhetsplan som, för det fall förvaltningsbolaget avser att förvalta ett fondföretag i det land där filialen ska inrättas, beskriver de förfaranden och arrangemang som gjorts för att säkerställa att förvalt- ningsbolaget kan utföra de åtgärder som avses i artikel 92 (artikel 17.2 b och artikel 15 första stycket). Artikel 92 behandlas i avsnitt 6.1.2.

Reglerna i UCITS-direktivet har i svensk rätt genomförts genom bestämmelser i lagen om värdepappersfonder (2 kap. 12 §). Dessa bestäm- melser bör ändras så att de motsvarar de nya reglerna om lokala funktioner

iUCITS-direktivet som har införts genom ändringsdirektivet (se av- snitt 6.1).

Underrättelse om förvaltning av ett fondföretag i ett annat land inom EES

Enligt UCITS-direktivet ska även ett förvaltningsbolag som för första gången önskar bedriva verksamhet inom en annan medlemsstats territo- rium enligt friheten att tillhandahålla tjänster lämna vissa uppgifter till de behöriga myndigheterna i sin hemmedlemsstat (artikel 18.1). Förvalt- ningsbolaget ska bl.a. lämna in en verksamhetsplan som beskriver de för- faranden och arrangemang som gjorts för att säkerställa att förvaltnings- bolaget kan utföra de åtgärder som avses i artikel 92 (artikel 18.1 b och artikel 15 första stycket). Reglerna motsvarar alltså de som gäller för ett förvaltningsbolag som avser förvalta ett fondföretag i ett annat land inom EES genom att etablera en filial i det landet.

Reglerna i UCITS-direktivet har även i detta avseende genomförts i svensk rätt genom bestämmelser i lagen om värdepappersfonder (2 kap. 15 §). Dessa bestämmelser bör ändras så att de motsvarar de nya reglerna om lokala funktioner i UCITS-direktivet som har införts genom ändrings- direktivet.

6.2.3Ändringar i underrättelser om gränsöverskridande marknadsföring

Regeringens förslag: Om ett fondföretag avser att ändra något som angetts i underrättelsen om marknadsföring i Sverige efter det att verksamheten inletts, ska företaget minst en månad innan ändringen genomförs skriftligen underrätta Finansinspektionen.

Ett fondbolag eller förvaltningsbolag som avser att ändra något som har angetts i en underrättelse om marknadsföring av en värdepappers- fond i ett annat land inom EES efter det att verksamheten inletts, ska skriftligen anmäla detta till Finansinspektionen och behörig myndighet i det land där verksamheten drivs minst en månad innan ändringen genomförs.

Om en planerad ändring skulle innebära att fondbolaget eller förvalt- ningsbolaget inte längre uppfyller kraven i lagen om värdepappers-

Prop. 2021/22:102

Prop. 2021/22:102 fonder eller andra författningar som reglerar verksamheten, ska Finans- inspektionen senast 15 arbetsdagar efter det att en anmälan togs emot besluta att ändringen inte får genomföras och underrätta fondbolaget eller förvaltningsbolaget om det. Inspektionen ska även utan onödigt dröjsmål underrätta behörig myndighet i det andra landet om beslutet.

Om Finansinspektionen ingriper mot ett fondbolag eller förvaltnings- bolag med anledning av att bolaget har genomfört en ändring som inte får göras, ska inspektionen utan onödigt dröjsmål underrätta behörig myndighet i det land där verksamheten drivs om de åtgärder som inspektionen vidtagit.

Regeringens bedömning: De nya regler i UCITS-direktivet som innebär att Finansinspektionen ska vidta nödvändiga åtgärder, inklusive förbjuda marknadsföring, om ett fondbolag eller förvaltningsbolag har genomfört en ändring som innebär att bolaget inte längre uppfyller kraven som reglerar verksamheten, tillgodoses genom gällande rätt och kräver inte någon lagstiftningsåtgärd.

Promemorians förslag och bedömning överensstämmer i allt väsent- ligt med regeringens förslag och bedömning.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget och bedömningen eller har inget att invända mot dem. Sveriges advokat- samfund anser att det bör förtydligas om huruvida fondbolag och fond- företag ska underrätta Finansinspektionen om varje ändring av de upp- gifter som angetts i en underrättelse och om detta inbegriper ändringar i bilagorna till underrättelsen.

Skälen för regeringens förslag och bedömning: Enligt de ändringar i UCITS-direktivet som har gjorts genom ändringsdirektivet ska en ändring av något som angetts i en underrättelse om marknadsföring av ett fond- företag efter det att verksamheten inletts, skriftligen anmälas till de behöriga myndigheterna i både fondföretagets hemmedlemsstat och värdmedlemsstat minst en månad innan ändringen verkställs (artikel 93.8 första stycket i UCITS-direktivet, i lydelsen enligt artikel 1.5 b i ändrings- direktivet).

Om en sådan ändring skulle leda till att fondföretaget inte längre följer UCITS-direktivet, ska de behöriga myndigheterna i fondföretagets hem- medlemsstat senast 15 arbetsdagar efter mottagandet av informationen underrätta fondföretaget om att ändringen inte får genomföras. I så fall ska de behöriga myndigheterna i fondföretagets hemmedlemsstat underrätta de behöriga myndigheterna i fondföretagets värdmedlemsstat om detta (artikel 93.8 andra stycket i UCITS-direktivet, som har införts genom artikel 1.5 b i ändringsdirektivet). Om ändringen genomförs efter det att de behöriga myndigheterna underrättats, och om ändringen leder till att fondföretaget inte längre följer UCITS-direktivet, ska de behöriga myndigheterna i fondföretagets hemmedlemsstat vidta alla vederbörliga åtgärder i enlighet med artikel 98 i UCITS-direktivet, inklusive att vid behov förbjuda marknadsföring av fondföretaget. De behöriga myndig- heterna i fondföretagets hemmedlemsstat ska utan onödigt dröjsmål under- rätta de behöriga myndigheterna i fondföretagets värdmedlemsstat om de åtgärder som vidtagits (artikel 93.8 tredje stycket i UCITS-direktivet, som har införts genom artikel 1.5 b i ändringsdirektivet).

Enligt den tidigare lydelsen av UCITS-direktivet är fondföretags skyl- dighet att meddela om ändringar i underrättelsen om marknadsföring begränsad till den behöriga myndigheten i värdmedlemsstaten och det anges inte någon tidsfrist inom vilken det ska ske (artikel 93.8). Det finns inte heller någon motsvarighet i den tidigare lydelsen av UCITS-direktivet till förfarandet vid ändring i underrättelsen som medför att fondföretaget inte längre följer direktivet.

Reglerna i den tidigare lydelsen av artikel 93 i UCITS-direktivet har i svensk rätt genomförts genom bestämmelser i lagen om värdepappers- fonder (1 kap. 7 § tredje stycket och 2 kap. 15 c §) och Finansinspek- tionens föreskrifter om värdepappersfonder (3 kap. 4 och 5 §§).

De ovan redovisade nya reglerna som har införts i UCITS-direktivet bör genomföras i svensk rätt genom att det görs motsvarande tillägg i lagen om värdepappersfonder.

De nya bestämmelserna om ändring i en underrättelse bör avse dels fondföretag som avser att marknadsföra andelar i Sverige, dels fondbolag eller förvaltningsbolag som avser att marknadsföra andelar i en värde- pappersfond ett annat land inom EES.

Sveriges advokatsamfund efterfrågar förtydliganden när det gäller vad som ska anses innebära en ändring av något som angetts i en underrättelse och om detta inbegriper varje ändring och ändringar i bilagorna till under- rättelsen. Ett fondföretag är enligt gällande rätt skyldigt att skriftligen underrätta Finansinspektionen innan ändringen genomförs, om företaget avser att ändra något som angetts i underrättelsen om marknadsföring i Sverige efter det att verksamheten inletts (1 kap. 7 § tredje stycket första meningen lagen om värdepappersfonder). Fondföretaget ska även under- rätta Finansinspektionen om ändringar i handlingar som lämnats till- sammans med underrättelsen (1 kap. 7 § tredje stycket andra meningen). Genom de nya krav som har införts i UCITS-direktivet tillkommer, utöver en tidsfrist på minst en månad för en underrättelse innan en sådan ändring i underrättelsen som nämns ovan genomförs, krav på att även behörig myndighet i fondföretagets hemmedlemsstat ska underrättas (artikel 93.8 första stycket). Ovan föreslås att de kraven ska införas i svensk rätt även när det gäller fondbolag som avser marknadsföra andelar i en värde- pappersfond i ett annat land inom EES, dvs. när det är Sverige som är hemland. Något krav på fondbolag att, på motsvarande sätt som anges ovan för fondföretag, ska underrätta Finansinspektionen om ändringar i handlingar som lämnats tillsammans med underrättelsen finns inte i gällande svensk rätt. Sådana underrättelser ska enligt UCITS-direktivet nämligen göras till behörig myndighet i värdmedlemsstaten (se arti- kel 93.7 tredje meningen). Vad underrättelsen i sig ska innehålla följer enligt gällande rätt av lag, kommissionens förordning (EU) nr 584/2010 av den 1 juli 2010 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG vad gäller den skriftliga anmälans och fondföretags- intygets form och innehåll, elektronisk kommunikation mellan behöriga myndigheter i samband med anmälan, förfaranden för kontroller på plats och utredningar samt informationsutbyte mellan behöriga myndigheter och Finansinspektionens föreskrifter om värdepappersfonder (se 2 kap. 15 c § lagen om värdepappersfonder och 3 kap. 3–5 §§ Finansinspek- tionens föreskrifter om värdepappersfonder). Enligt UCITS-direktivet är ett fondföretag, efter de ändringar som har gjorts genom ändrings-

Prop. 2021/22:102

Prop. 2021/22:102 direktivet, skyldigt att skriftligen underrätta behörig myndighet både i

	hemmedlemsstat och i värdmedlemsstat om ändringar görs av informa-
	tionen i den underrättelse om marknadsföring som företaget lämnat
	(artikel 93.8 första stycket i UCITS-direktivet). Enligt direktivet ska ett
	fondföretag anmäla varje ändring av de handlingar som lämnats som
	bilaga till underrättelsen om marknadsföring till de behöriga myndig-
	heterna i fondföretagets värdmedlemsstat (se artikel 93.2 och 93.7 tredje
	meningen). Den underrättelseskyldighet som ska gälla enligt direktivet är
	alltså inte begränsad till vissa slags ändringar. Ordalydelsen skiljer sig
	dock åt när det gäller reglerna om underrättelseskyldighet i fråga om
	ändringar i underrättelsen om marknadsföring och ändringar i bilagor till
	den underrättelsen. Kravet på att varje ändring ska anmälas ställs upp bara
	i det senare fallet. Det bör enligt regeringens uppfattning förstås som att
	när det gäller ändringar som avser information som lämnats i under-
	rättelsen om marknadsföring, bör det finnas ett visst utrymme för att göra
	en bedömning av om huruvida en planerad ändring som rör sådan
	information är av den arten eller omfattningen att den medför skyldighet
	att skriftligen underrätta behörig myndighet både i hemlandet och i värd-
	landet innan ändringen genomförs.
	När det gäller ingripande av behöriga myndigheter anges, som nämns
	ovan, i UCITS-direktivet efter de ändringar som har gjorts genom
	ändringsdirektivet att de behöriga myndigheterna i fondföretagets
	hemmedlemsstat ska vidta alla nödvändiga åtgärder om en ändring leder
	till att reglerna i UCITS-direktivet inte följs. Åtgärderna ska vidtas i
	enlighet med de tillsynsbefogenheter som de behöriga myndigheterna ska
	ha enligt UCITS-direktivet, och vid behov ska den behöriga myndigheten
	även besluta om ett uttryckligt förbud mot marknadsföring av fond-
	företaget (artikel 93.8 tredje stycket i UCITS-direktivet). Något mot-
	svarande krav har inte funnits tidigare i UCITS-direktivet (jfr artikel 32.7
	tredje stycket i AIFM-direktivet).
	I lagen om värdepappersfonder anges vilka befogenheter Finansinspek-
	tionen har att ingripa mot fondbolag (12 kap. 1 §). Där anges att Finans-
	inspektionen ska ingripa om ett fondbolag har åsidosatt sina skyldigheter
	enligt bl.a. den lagen eller andra författningar som reglerar fondbolagets
	verksamhet. Finansinspektionen ska då utfärda ett föreläggande att inom
	viss tid begränsa eller minska riskerna i verksamheten i något avseende
	eller vidta någon annan åtgärd för att komma till rätta med situationen,
	meddela ett förbud att verkställa beslut eller genom att göra en anmärk-
	ning. Om ett fondbolags överträdelse är allvarlig ska bolagets tillstånd
	återkallas eller, om det är tillräckligt, en varning meddelas. Vissa beslut
	kan förenas med sanktionsavgift. Därutöver finns i samma lag ytterligare
	ingripandeåtgärder som får vidtas i vissa fall (12 kap.).
	Lagen om värdepappersfonder ger således Finansinspektionen möjlighet
	att ingripa mot den som gör sig skyldig till en överträdelse enligt lagen.
	De nuvarande bestämmelserna om ingripande får anses tillgodose de nya
	regler i UCITS-direktivet som har införts genom ändringsdirektivet om att
	behöriga myndigheter ska vidta nödvändiga åtgärder, inklusive förbjuda
	marknadsföring, om en ändring genomförts som innebär att fondföretaget
	inte längre uppfyller kraven som reglerar verksamheten. Det krävs därför
	inte några lagstiftningsåtgärder när det gäller Finansinspektionens
86	ingripandemöjligheter i denna del.

6.2.4

Ändringar i underrättelser om inrättande av filial Prop. 2021/22:102

Regeringens förslag: Om ett fondbolag som har inrättat en filial i ett annat land inom EES avser att ändra något som angetts i en under- rättelse om gränsöverskridande förvaltning och Finansinspektionen finner att ändringen inte får göras, ska inspektionen meddela beslut och underrätta fondbolaget om det inom 15 arbetsdagar efter det att under- rättelsen kom in till inspektionen. Behörig myndighet i det andra landet ska omedelbart underrättas om beslutet.

Om Finansinspektionen ingriper mot ett sådant fondbolag med anledning av att bolaget har genomfört en ändring som inte får göras, ska inspektionen utan onödigt dröjsmål underrätta behörig myndighet i det land där filialen finns om de åtgärder som inspektionen vidtagit.

Regeringens bedömning: De nya regler i UCITS-direktivet som innebär att Finansinspektionen ska vidta nödvändiga åtgärder, om ett fondbolag har genomfört en ändring som innebär att bolaget inte längre uppfyller kraven som reglerar verksamheten, tillgodoses genom gällande rätt och kräver inte någon lagstiftningsåtgärd.

Promemorians förslag och bedömning överensstämmer med regeringens förslag och bedömning.

Remissinstanserna tillstyrker förslaget och bedömningen eller har inget att invända mot dem.

Skälen för regeringens förslag och bedömning: Genom ändrings- direktivet har det införts nya regler i UCITS-direktivet om ändring i ett förvaltningsbolags anmälan om etablerande av filial i en annan medlems- stat än hemmedlemsstaten (artikel 17.8 andra och tredje styckena i UCITS-direktivet, som har införts genom artikel 1.1 i ändringsdirektivet). Om en ändring av en sådan anmälan skulle leda till att förvaltningsbolaget inte längre följer UCITS-direktivet, ska de behöriga myndigheterna i förvaltningsbolagets hemmedlemsstat senast 15 arbetsdagar efter mot- tagandet av informationen underrätta förvaltningsbolaget om att ändringen inte får genomföras. I så fall ska de behöriga myndigheterna i förvaltnings- bolagets hemmedlemsstat underrätta de behöriga myndigheterna i förvalt- ningsbolagets värdmedlemsstat om detta. Om en ändring leder till att reglerna i UCITS-direktivet inte följs ska de behöriga myndigheterna i förvaltningsbolagets hemmedlemsstat vidta de åtgärder som krävs, och utan onödigt dröjsmål underrätta de behöriga myndigheterna i förvalt- ningsbolagets värdmedlemsstat om detta. Dessa regler överensstämmer i allt väsentlig med de motsvarande reglerna för fondföretag som ändrat något som angetts i en anmälan om gränsöverskridande marknadsföring (se avsnitt 6.2.3).

I de hittillsvarande reglerna i UCITS-direktivet om ändring i under- rättelse inbegrips inte vilka åtgärder som ska vidtas av de behöriga myndigheterna om en ändring medför att reglerna i direktivet inte följs (se artikel 17.8). Reglerna har i svensk rätt genomförts i bestämmelser i lagen om värdepappersfonder när det gäller utländska förvaltningsbolags verk- samhet i Sverige och fondbolag som avser att inrätta en filial i ett annat land inom EES (1 kap. 6 a § respektive 2 kap. 14 §). Eftersom det tillägg i reglerna som har gjorts genom ändringsdirektivet bara gäller skyldigheten

Prop. 2021/22:102 för den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten att vidta vissa åtgärder, bör ett motsvarande tillägg göras i bestämmelserna om fondbolag.

På motsvarande sätt som när det gäller ändring i underrättelse om mark- nadsföring får de nuvarande bestämmelserna om ingripande anses till- godose de nya regler i UCITS-direktivet som har införts genom ändrings- direktivet när det gäller ändring i underrättelse om inrättande av filial. Det krävs därför inte några lagstiftningsåtgärder när det gäller Finansinspek- tionens ingripandemöjligheter i denna del (se vidare avsnitt 6.2.3).

6.3Att upphöra med gränsöverskridande marknadsföring

6.3.1Ändringsdirektivet

Genom ändringsdirektivet har det införts regler i UCITS-direktivet om vad som ska gälla vid upphörande av marknadsföring av andelar i ett fond- företag i en värdmedlemsstat (artikel 93a i UCITS-direktivet). Eftersom det tidigare inte har funnits några tydliga och enhetliga villkor för upp- hörande av gränsöverskridande marknadsföring, har det enligt skälen i ändringsdirektivet uppstått ekonomisk och rättslig osäkerhet för fond- förvaltare (skäl 7). Reglerna om upphörande av gränsöverskridande marknadsföring handlar om bl.a. vilka förfaranden som ska tillämpas, kommunikation om upphörandet till investerare och behöriga myndig- heter, information till kvarvarade investerare och behöriga myndigheter efter det att marknadsföringen har upphört samt tillsynsbefogenheter för behörig myndighet i den medlemsstat där marknadsföringen har upphört.

6.3.2Anmälan om att gränsöverskridande marknadsföring upphör

Regeringens förslag: Ett fondföretag ska få upphöra med marknads- föring av andelar i företaget i Sverige bara om fondföretaget

1.lämnar ett allmänt erbjudande om inlösen utan avgift av andelar i företaget som innehas av investerare här i landet, offentliggör erbjudandet under minst 30 arbetsdagar och riktar det individuellt till alla kända andelsägare,

2.offentliggör avsikten att upphöra med marknadsföringen här i landet, och

3.avslutar eller ändrar avtal med finansiella mellanhänder eller om- bud med verkan från och med den dag då fondföretaget anmäler till behörig myndighet i hemlandet att marknadsföringen upphör.

Informationen i erbjudandet och offentliggörandet ska tydligt be- skriva konsekvenserna för andelsägarna om de inte godtar erbjudandet om inlösen av andelar. Om ett fondföretag har lämnat in en anmälan till behörig myndighet i hemlandet om att företaget upphör att marknads- föra andelar i Sverige, ska företaget upphöra med alla erbjudanden om eller placeringar av sådana andelar här i landet från och med den dag då anmälan lämnades in.

Ett fondbolag som avser att upphöra med sin marknadsföring i ett annat land inom EES, ska anmäla detta till Finansinspektionen.

Anmälan ska innehålla uppgifter om fondbolagets erbjudande, offentliggörande och avslutade eller ändrade avtal.

Motsvarande krav ska gälla för förvaltningsbolag som förvaltar en värdepappersfond.

Finansinspektionen ska senast 15 arbetsdagar efter det att en full- ständig anmälan togs emot lämna över den till behörig myndighet i det land där verksamheten drivs och till Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten.

Finansinspektionen ska utan dröjsmål underrätta fondbolaget respektive förvaltningsbolaget när anmälan har överlämnats.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om

1.på vilket språk ett fondföretag ska tillhandahålla informationen till andelsägarna i Sverige om avsikten att upphöra med marknadsföringen här i landet och inlösen av andelar i fondföretaget, och

2.hur ett fondföretag ska offentliggöra avsikten att upphöra med marknadsföringen av andelar i företaget i Sverige.

Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag. I promemorians förslag riktar sig bestämmelserna om förutsätt- ningar för att få upphöra med marknadsföring till ett fondbolag som avser att upphöra med marknadsföring av andelar i en värdepappersfond i ett annat land inom EES medan bestämmelserna i regeringens förslag i stället riktar sig till ett fondföretag som avser att upphöra med marknadsföring av andelar i företaget i Sverige.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det. Finansinspektionen konstaterar, när det gäller förslaget om ett bemyndigande att meddela föreskrifter om offentliggörandet av avsikten att upphöra med marknadsföringen av en värdepappersfond, att liknande frågor tidigare har reglerats i lag och före- språkar därför att den nu aktuella frågan regleras på samma sätt. Fondbolagens förening anser att det bör framgå uttryckligen av lagtexten att ett allmänt erbjudande om inlösen inför upphörande av marknadsföring av andelar behöver riktas bara till kända andelsägare. Detta eftersom fondbolaget sällan har information om samtliga andelsägares identitet, utan det bara är den distributör som är noterad i andelsägarregistret som har kännedom om andelsägarnas identitet. Fondbolaget får i dessa fall rikta erbjudandet till distributören. Föreningen anser vidare att det bör över- vägas om UCITS-direktivets nya förutsättningar för fondföretags upp- hörande av marknadsföring i Sverige bör införas i svensk rätt. Det bör också övervägas om Finansinspektionen ska ges bemyndigande att bestämma på vilka språk informationen ska få lämnas till andelsägare i Sverige. När det gäller upphörande av marknadsföring av en svensk fond i ett annat land inom EES anser föreningen att det är tveksamt om det i svensk rätt bör anges vilka krav som får ställas i värdlandet för att marknadsföringen ska få upphöra där. Det bör i stället övervägas om det av svensk rätt bör framgå att uppgifter om hur kraven för upphörande av marknadsföring uppfylls ska anges i anmälan till Finansinspektionen. Föreningen anser vidare att det är tveksamt om frågan om vid vilken

Prop. 2021/22:102

Prop. 2021/22:102 tidpunkt marknadsföringen bör upphöra i värdlandet bör regleras i svensk rätt eller om detta är en fråga för värdlandet. Detsamma gäller prome- morians förslag på bemyndigande till Finansinspektionen att bestämma hur viss information ska offentliggöras i värdlandet och på vilket språk detta ska ske. Föreningen anser även att beskrivningen i promemorian av på vilket språk informationen till andelsägarna i värdlandet ska lämnas innan marknadsföringen upphör inte överensstämmer med ordalydelsen i direktivet. Näringslivets Regelnämnd anser att förslagen bör förtydligas eller justeras när det gäller vad som bör regleras i svensk rätt respektive i ett annat land inom EES.

Skälen för regeringens förslag: I UCITS-direktivet har det, genom ändringsdirektivet, införts regler om de villkor som ska vara uppfyllda för att ett fondföretag ska få avanmäla de arrangemang som företaget fastställt för att marknadsföra andelar i en annan medlemsstat än hemmedlems- staten (artikel 93a i UCITS-direktivet, som har införts genom artikel 1.6 i ändringsdirektivet). Fondbolagens förening anser att beskrivningen i promemorian av på vilket språk viss information ska lämnas i ett värdland inte överensstämmer med ordalydelsen i direktivet.

Det framstår som att det i den svenska språkversionen av ändrings- direktivet i två fall felaktigt hänvisas till den medlemsstat där fond- företaget har gjort en anmälan om marknadsföring (artikel 93a.1 första och tredje styckena i UCITS-direktivet). En sådan anmälan ska nämligen ges in i fondföretagets hemmedlemsstat (artikel 93.1) och inte i den medlems- stat där fondföretaget ska fastställa arrangemang för att få marknadsföra andelar, dvs. värdmedlemsstaten. Det som avses i de ovannämnda två fallen är därför rimligen värdmedlemsstaten eftersom det som regleras i direktivet är upphörande av marknadsföring i en värdmedlemsstat. Detta framgår även av den engelska språkversionen (artikel 93a.1 första stycket: ”Member States shall ensure that a UCITS may de-notify arrangements made for marketing as regards units, including, where relevant, in respect of share classes, in a Member State in respect of which it has made a notification in accordance with Article 93 …”; artikel 93a.1 tredje stycket första meningen: ”The information … shall be provided in the official language or one of the official languages of the Member State in respect of which the UCITS has made a notification in accordance with Article 93 or in a language approved by the competent authorities of that Member State”). Redogörelsen nedan görs därför utifrån den innebörd som de nu aktuella reglerna har i den engelska språkversionen av direktivet.

Ett fondföretag ska alltså få avanmäla de arrangemang som det fastställt för att marknadsföra andelar i en medlemsstat för vilken företaget har gjort en anmälan i enlighet med UCITS-direktivets regler om underrättelse om gränsöverskridande marknadsföring, om följande villkor är uppfyllda (artikel 93a.1 i UCITS-direktivet).

–Ett allmänt erbjudande ska lämnas till investerare, vilkas identitet är känd, att återköpa eller lösa in andelar i fondföretaget utan avgift eller avdrag (artikel 93a. 1 första stycket a).

–Avsikten att upphöra med marknadsföringen ska offentliggöras (artikel 93a.1 första stycket b).

–Eventuella avtal med finansiella intermediärer eller ombud ska ändras eller avslutas i syfte att förhindra nya eller ytterligare erbjudanden om

eller placeringar av andelar i fondföretaget (artikel 93a.1 första stycket c).

Erbjudandet till investerare om återköp eller inlösen ska tydligt beskriva konsekvenserna för investerarna om de inte godtar erbjudandet (artikel 93a.1 andra stycket). Informationen ska lämnas på det officiella språket eller ett av de officiella språken i den medlemsstat för vilken fondföretaget har gjort en anmälan om gränsöverskridande marknadsföring eller på ett språk som har godkänts av de behöriga myndigheterna i den medlems- staten (artikel 93a.1 tredje stycket första meningen, se ovan). Från och med dagen för avanmälan ska fondföretaget upphöra med alla nya eller ytter- ligare erbjudanden om eller placeringar av sina andelar som var föremål för avanmälan i den medlemsstaten (artikel 93a.1 tredje stycket andra meningen). Fondföretaget ska lämna in en anmälan till de behöriga myndigheterna i sin hemmedlemsstat, vilken ska innehålla uppgifter om de åtgärder fondföretaget har vidtagit för att uppfylla villkoren för upp- hörandet med marknadsföringen (artikel 93a.2). De behöriga myndig- heterna i fondföretagets hemmedlemsstat ska kontrollera om anmälan om upphörande av marknadsföring som fondföretaget överlämnat är full- ständig (artikel 93a.3 första stycket). De behöriga myndigheterna i fondföretagets hemmedlemsstat ska sedan, senast 15 arbetsdagar efter mottagandet av den fullständiga anmälan, vidarebefordra den till de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där marknadsföringen har upphört och till Esma. Efter det att anmälan har vidarebefordrats ska de behöriga myndigheterna i fondföretagets hemmedlemsstat omgående underrätta fondföretaget om att så har skett (artikel 93a.3 andra stycket).

I UCITS-direktivet har det tidigare inte funnits några regler om för- farandet vid upphörande av gränsöverskridande marknadsföring av andelar i fondföretag. I gällande svensk rätt finns det inte heller några regler som ställer krav på ett fondföretag som avser att upphöra med marknadsföring i Sverige, eller ett fondbolag som avser att upphöra med marknadsföring i ett annat land inom EES, att vidta vissa åtgärder. I promemorian föreslås att den senare situationen regleras i svensk rätt i nya bestämmelser i lagen om värdepappersfonder. Fondbolagens förening anser att det bör övervägas om det är förfarandet för ett fondföretag som avser att avanmäla marknadsföring i Sverige som bör regleras i svensk rätt. Regeringen instämmer med föreningen. De nu aktuella nya reglerna i UCITS-direktivet (artikel 93a.1 första stycket a–c) bör alltså i stället för enligt promemorians förslag genomföras i nya bestämmelser i lagen om värdepappersfonder som gäller för fondföretag som avser att upphöra med marknadsföringen i Sverige. Det bör på motsvarande sätt lämnas till värd- landet att reglera det som bör gälla för ett fondbolag som avser att upphöra med marknadsföringen av andelar i en värdepappersfond i det landet.

Fondbolagens förening anser att det bör framgå av lagtexten att erbjudandet om återköp eller inlösen behöver riktas bara till kända investerare för att det inte ska framstå som att alla andelsägare, såväl kända som okända, måste kontaktas. Regeringen instämmer med föreningen att det i lagtexten bör förtydligas att erbjudandet, i enlighet med det som anges i UCITS-direktivet, behöver riktas bara till kända andelsägare.

När det gäller ett fondbolag som marknadsför andelar i en värdepappers- fond i ett annat land inom EES och avser att upphöra med marknads-

Prop. 2021/22:102

Prop. 2021/22:102 föringen i det landet ska Finansinspektionen kontrollera att anmälan är

	fullständig (jfr artikel 93a.3 första stycket första meningen). Det finns dock
	inte något behov av att införa en uttrycklig bestämmelse om att Finans-
	inspektionen ska kontrollera att anmälan är fullständig. En skyldighet att
	kontrollera om en anmälan är fullständig ingår i kravet på att Finans-
	inspektionen ska vidarebefordra en fullständig anmälan senast 15 arbets-
	dagar efter mottagandet.
	Enligt de nya reglerna som har införts i UCITS-direktivet ska, som
	nämns ovan, avsikten att upphöra med marknadsföringen offentliggöras.
	Det ska ske på ett sätt som är allmänt tillgängligt, även med elektroniska
	medel, och som är brukligt för marknadsföring av fondföretag och
	passande för en typisk fondföretagsinvesterare (artikel 93a.1 första
	stycket b). Informationen till investerare om återköp eller inlösen och
	avsikten att upphöra med marknadsföringen ska lämnas på det officiella
	språket eller ett av de officiella språken i den medlemsstat för vilken fond-
	företaget har gjort en underrättelse om gränsöverskridande marknads-
	föring, eller på ett språk som godkänts av de behöriga myndigheterna i den
	medlemsstaten (artikel 93a.1 tredje stycket). Det bör noteras att det är ett
	officiellt språk i värdmedlemsstaten eller ett språk som godkänts i den
	medlemsstaten som avses (jfr den engelska språkversionen av arti-
	kel 93a.1 tredje stycket första meningen, se ovan).
	Finansinspektionen påpekar att frågor liknande offentliggörandet av
	avsikten att upphöra med marknadsföringen tidigare har reglerats i lag (jfr
	9 kap. 4 § lagen om värdepappersfonder). Finansinspektionen förespråkar
	därför att den nu aktuella frågan regleras på samma sätt. Regeringen
	konstaterar att det enligt gällande rätt finns ett bemyndigande att meddela
	föreskrifter om hur ett fondbolag ska offentliggöra vissa handlingar som
	lämnats tillsammans med en underrättelse om gränsöverskridande
	marknadsföring (se 2 kap. 15 c § tredje stycket och 13 kap. 1 § 5 lagen om
	värdepappersfonder). Regeringen anser, till skillnad från Finansinspek-
	tionen, att även närmare reglering av det sätt på vilket offentliggörandet
	av avsikten att upphöra med marknadsföringen ska ske är något som
	lämpar sig väl för föreskrifter på lägre nivå än lag. När det gäller på vilket
	språk viss information ska lämnas finns redan i dag bemyndiganden
	(13 kap. 1 § lagen om värdepappersfonder och 18 § förordningen om
	värdepappersfonder). Regeringen eller den myndighet som regeringen
	bestämmer bör alltså få meddela föreskrifter om hur offentliggörandet av
	avsikten att upphöra med marknadsföringen ska göras, och på vilket språk
	informationen om inlösen samt avsikten att upphöra med marknads-
	föringen ska lämnas. I promemorian föreslås att detta ska gälla den situa-
	tionen då ett fondbolag avser att upphöra med marknadsföringen av en
	värdepappersfond i ett annat land inom EES. Regeringen instämmer med
	Fondbolagens förening och Näringslivets Regelnämnd att det i stället bör
	gälla för fondföretag som avser att upphöra med marknadsföringen av
	andelar i Sverige och att det på motsvarande sätt bör lämnas till värdlandet
	att reglera vad som bör gälla för fondbolag som avser att upphöra med
	marknadsföringen av andelar i en värdepappersfond i ett annat land inom
	EES.
	Av lagen om värdepappersfonder följer att ett fondföretag som hör
	hemma inom EES och i sitt hemland har sådant tillstånd som avses i
92	UCITS-direktivet får marknadsföra andelar i företaget här i landet utan

tillstånd enligt den lagen (1 kap. 7 §). Vidare framgår att verksamheten får Prop. 2021/22:102 inledas den dag behörig myndighet i fondföretagets hemland har meddelat

företaget att en underrättelse om marknadsföring lämnats över till Finans- inspektionen. Mot denna bakgrund är det lämpligt att i svensk rätt införa en bestämmelse om att ett fondföretag som har lämnat in en anmälan om upphörande av marknadsföring av andelar i företaget i Sverige till behörig myndighet i hemlandet, ska upphöra med alla nya erbjudanden om eller placeringar av sådana andelar här i landet från och med den dag då anmälan lämnades in. Regeringen instämmer med Fondbolagens förening att det inte bör införas någon sådan bestämmelse som föreslås i prome- morian om vid vilken tidpunkt ett fondbolag ska upphöra med marknads- föringen av andelar i en värdepappersfond i ett annat land inom EES när bolaget har anmält upphörandet till Finansinspektionen. I enlighet med de bedömningar som görs ovan är det något som bör regleras i fondbolagets värdland.

6.3.3	Informationskrav när gränsöverskridande
	marknadsföring har upphört

Regeringens förslag: Ett fondföretag som har upphört att marknads-
föra andelar i Sverige ska tillhandahålla kvarvarande andelsägare här i
landet den information som företaget enligt reglerna i hemlandet är
skyldigt att tillhandahålla.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få
meddela föreskrifter om
1. på vilket språk ett fondföretag ska tillhandahålla information som
företaget ska tillhandahålla kvarvarande andelsägare i Sverige när det
har upphört med marknadsföring av andelar i företaget här i landet, och
2. hur medel för distanskommunikation får användas när ett fond-
företag som har upphört med marknadsföring i Sverige av andelar i
företaget ska tillhandahålla kvarvarande andelsägare här i landet
information.
Regeringens bedömning: De nya reglerna i UCITS-direktivet om att
ett fondföretag som har upphört med gränsöverskridande marknads-
föring ska förse kvarvarande andelsägare i företaget och den behöriga
myndigheten med den information för investerare som följer av det
direktivet tillgodoses i övrigt genom gällande rätt och kräver inte någon
lagstiftningsåtgärd i fråga om fondbolag och förvaltningsbolag som
förvaltar en värdepappersfond.

Promemorians förslag och bedömning överensstämmer i huvudsak
med regeringens förslag och bedömning. I promemorians förslag avser
bemyndigandet i fråga om medel för distanskommunikation när ett fond-
bolag eller ett förvaltningsbolag har upphört med marknadsföring av
andelar i en värdepappersfond i ett annat land inom EES medan i
regeringens förslag avser det i stället när ett fondföretag har upphört med
marknadsföring av andelar i företaget i Sverige.
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget och
bedömningen eller har inget att invända mot dem. Fondbolagens förening
anser att bedömningen om vilken information som måste tillhandahållas		93

Prop. 2021/22:102 kvarvarande andelsägare efter det att marknadsföringen av en värde- pappersfond upphört bör utvecklas. Föreningen anser att även sättet för att tillhandahålla information till kvarvarande andelsägare i ett land där marknadsföringen av en värdepappersfond upphört torde vara en fråga för värdlandet, och inte för Finansinspektionen. Även Näringslivets Regel- nämnd anser att förslagen bör förtydligas eller justeras när det gäller vad

som bör regleras i svensk rätt respektive i ett annat land inom EES.
Skälen för regeringens förslag och bedömning
Information till kvarvarande andelsägare i ett annat land inom EES när
ett fondbolag eller förvaltningsbolag har upphört med marknadsföring
av andelar i en värdepappersfond i det landet
Ett fondföretag ska förse de investerare som fortfarande innehar andelar i
fondföretaget med de uppgifter som krävs enligt reglerna om information
som ska lämnas investerarna i ett fondföretag enligt UCITS-direktivet
(artikel 93a.4 i UCITS-direktivet, som har införts genom artikel 1.6 i
ändringsdirektivet). Reglerna om sådan information finns	i artik-
larna 68–82 och 94 i UCITS-direktivet och omfattar krav på att tillhanda-
hålla basfakta, prospekt, årsberättelse och halvårsredogörelse.
Reglerna i UCITS-direktivet om information till investerare har i svensk
rätt genomförts i bestämmelser om faktablad (i direktivet benämnt bas-
fakta), informationsbroschyr (i direktivet benämnt prospekt), årsberättelse
och halvårsredogörelse i lagen om värdepappersfonder (4 kap. 18 och
20 §§) och Finansinspektionens föreskrifter om värdepappersfonder
(30 kap.). Enligt dessa bestämmelser ska årsberättelser och halvårs-
redogörelser på begäran skickas till andelsägarna och finnas att tillgå hos
fondbolaget och förvaringsinstitutet (4 kap. 18 § lagen om värdepappers-
fonder). Informationsbroschyren, faktabladet, den senaste årsberättelsen
och, i förekommande fall, den halvårsredogörelse som publicerats därefter
ska på begäran kostnadsfritt tillhandahållas den som avser att köpa andelar
i en värdepappersfond (4 kap. 20 § samma lag). Regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer får även meddela föreskrifter om
tillhandahållande av informationsbroschyr och faktablad (13 kap. 1 § 11
lagen om värdepappersfonder och 18 § 19 förordningen om värdepappers-
fonder). I Finansinspektionens föreskrifter om värdepappersfonder anges
att ett fondbolag får tillhandahålla ett faktablad eller en informations-
broschyr för en värdepappersfond på ett varaktigt medium eller på bolagets
webbplats (30 kap. 1 §). En papperskopia av faktabladet och informations-
broschyren ska på begäran kostnadsfritt tillhandahållas en investerare och
faktabladet ska alltid finnas tillgängligt på fondbolagets webbplats.
Enligt Finansinspektionens föreskrifter ska fondbolag tillhandahålla
faktablad, informationsbroschyr och årsberättelse på svenska	(30 kap.
2 och 9 §§). När det gäller fondbolags eller förvaltningsbolags marknads-

	föring av värdepappersfonder i annat land inom EES följer språkkrav även
	av föreskrifter i det landet.
	Det finns alltså redan bestämmelser i svensk rätt som innebär att ett
	fondbolag på begäran ska förse varje andelsägare i en värdepappersfond
	med årsberättelser och halvårsredogörelser. Dessa krav gäller oavsett om
	marknadsföringen av fonden upphör. Faktablad och informationsbroschyr
94	ska enligt gällande svensk rätt tillhandahållas den som avser att köpa
94

andelar i en värdepappersfond. De nya reglerna i UCITS-direktivet bör dock inte anses ställa upp något krav på att befintliga investerare i en fond ska tillhandahållas denna information när marknadsföringen av fonden har upphört i det landet. Fondbolagens förening anser att denna del bör utvecklas och påpekar att enligt UCITS-direktivet synes fondföretag vara skyldiga att förse de investerare som, efter det att marknadsföringen i landet har upphört, fortfarande har andelar i fondföretaget med de upp- gifter som krävs och att detta förefaller inkludera faktablad och informa- tionsbroschyr (se artikel 93a.4). En sådan tolkning av direktivet framstår emellertid som långtgående då den skulle kräva att informationsmaterial framtaget för marknadsföring ska tillhandahållas löpande även efter det marknadsföringen har upphört, trots att det inte finns någon skyldighet att tillhandahålla befintliga fondandelsägare sådant material under den tid fonden marknadsförs. Föreningens synpunkt leder därför inte till någon annan bedömning i denna del.

Det nya kravet i UCITS-direktivet på att fondföretag även efter det att marknadsföringen av fondföretaget har upphört ska förse investerare med de uppgifter som krävs enligt reglerna om information som ska lämnas till investerarna medför därför inte något behov av lagstiftningsåtgärder när det gäller fondbolag som upphör med marknadsföring av en värdepappers- fond i ett annat land inom EES. Detsamma gäller när det är ett förvalt- ningsbolag som förvaltar värdepappersfonden.

Information till kvarvarande andelsägare i Sverige när ett fondföretag har upphört med marknadsföring av andelar i företaget här i landet

Bestämmelser om information till kvarvarande investerare i Sverige i ett fondföretag som har upphört med marknadsföring av andelar här i landet är i huvudsak en fråga för fondföretagets hemmedlemsstat. När det gäller reglerna i UCITS-direktivet om vilket språk som ska användas för informationen är dock Sverige i egenskap av värdmedlemsstat behörigt att kontrollera att språkkraven efterlevs och vid bristande efterlevnad vidta åtgärder mot fondföretaget (artiklarna 94.1 b och c, 97.3 och 108.1 andra stycket). För att utöva denna tillsyn krävs svenska bestämmelser. Det bör därför införas en bestämmelse i lagen om värdepappersfonder om att ett fondföretag som har upphört att marknadsföra andelar i Sverige ska till- handahålla kvarvarande andelsägare i företaget här i landet den informa- tion som företaget enligt reglerna i hemlandet är skyldigt att tillhandahålla.

I lagen om värdepappersfonder finns ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om på vilket språk fondbolag ska tillhandahålla informationsbroschyr, faktablad, årsberättelse och halvårsredogörelse (13 kap. 1 § 12 och 4 kap. 20 §). Bemyndigandet omfattar även föreskrifter om språkkrav för fond- företag som marknadsför andelar i Sverige (1 kap. 10 § andra stycket). Sådana föreskrifter finns i Finansinspektionens föreskrifter om värde- pappersfonder (32 kap. 6 §). Det är lämpligt att motsvarande bestämmel- ser för fondföretag som har upphört att marknadsföra andelar i företaget här i landet också införs i föreskrifter på lägre nivå än lag. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör därför få meddela före- skrifter om vilket språk som ska användas i den information som ett fond-

Prop. 2021/22:102

företag ska tillhandahålla kvarvarande andelsägare i Sverige när det har upphört med marknadsföring av andelar i företaget här i landet.

Information till Finansinspektionen

Ett fondföretag ska även förse de behöriga myndigheterna i fondföretagets hemmedlemsstat med de uppgifter som krävs enligt reglerna om informa- tion som ska lämnas investerarna i ett fondföretag enligt UCITS-direktivet (artikel 93a.4).

Hittillsvarande regler i UCITS-direktivet om information till behöriga myndigheter har i svensk rätt genomförts genom bestämmelser om informationsbroschyrer, faktablad, årsberättelser och halvårsredogörelser i lagen om värdepappersfonder. Dessa handlingar ska ges in till Finans- inspektionen så snart de färdigställts (4 kap. 21 §). Enligt Finansinspek- tionens föreskrifter ska dessa handlingar tillhandahållas på svenska (30 kap. 2 och 9 §§ Finansinspektionens föreskrifter om värdepappers- fonder). Kraven gäller oavsett om marknadsföringen av fonden har upp- hört. Det nya kravet i UCITS-direktivet på att fondföretaget även efter det att marknadsföringen av fondföretaget har upphört ska förse de behöriga myndigheterna i hemmedlemsstaten med de uppgifter som krävs enligt reglerna om information som ska lämnas investerarna i ett fondföretag enligt det direktivet medför därför inte något behov av lagstiftnings- åtgärder när det gäller fondbolag respektive förvaltningsbolag som upphör med marknadsföring av en värdepappersfond i ett annat land inom EES. Motsvarande bestämmelser för fondföretag som upphör med marknads- föring i Sverige är en fråga för företagets hemland.

Fondföretags medel för distanskommunikation med kvarvarande andelsägare när gränsöverskridande marknadsföring upphört

Enligt de ändringar i UCITS-direktivet som har gjorts genom ändrings- direktivet ska medlemsstaterna göra det möjligt att använda alla typer av elektronisk kommunikation eller annan teknik för distanskommunikation för att förse investerare med information, förutsatt att investerarna får tillgång till informationen och kommunikationstekniken på det officiella språket eller ett av de officiella språken i den medlemsstat där de är etablerade, eller på ett språk som godkänts av de behöriga myndigheterna i den medlemsstaten (artikel 93a.7 i UCITS-direktivet).

Regeringen instämmer med Fondbolagens förening och Näringslivets Regelnämnd att sättet att tillhandahålla information till kvarvarande fond- andelsägare i det land där marknadsföringen har upphört bör vara en fråga som bör regleras i det landet, dvs. fondföretagets värdland. Ett fondföretag som har upphört med att marknadsföra andelar i Sverige bör alltså under vissa förutsättningar kunna använda alla typer av elektronisk kommuni- kation eller annan teknik för distanskommunikation när det tillhandahåller andelsägare här i landet den information som företaget enligt reglerna i hemlandet är skyldigt att tillhandahålla. Kommunikationen ska då ske på ett officiellt språk i värdlandet eller på ett språk som behörig myndighet i det landet har godkänt.

För att genomföra ändringen i UCITS-direktivet bör regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer få meddela föreskrifter om hur medel för distanskommunikation får användas när ett fondföretag som har

upphört med marknadsföring i Sverige av andelar i företaget tillhanda- Prop. 2021/22:102 håller information som företaget enligt reglerna i hemlandet är skyldigt att

tillhandahålla andelsägare här i landet. Motsvarande bestämmelser för fondbolag och förvaltningsbolag som har upphört med marknadsföring av andelar i en värdepappersfond i ett annat land inom EES är en fråga för det landet.

6.3.4Ändringar av uppgifter efter det att gränsöverskridande marknadsföring har upphört

Regeringens förslag: Om ett fondbolag eller ett förvaltningsbolag har upphört med marknadsföring i ett annat land inom EES, ska Finans- inspektionen underrätta behörig myndighet i det landet om ändringar i de handlingar som har lämnats tillsammans med underrättelsen om marknadsföring.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller

har inget att invända mot det. Finansinspektionen efterfrågar ett förtyd- ligande av vilka ändringar i handlingar som lämnats tillsammans med underrättelse om marknadsföring som omfattas av kravet på underrättelse om ändring sedan ett fondbolag upphört med marknadsföring i ett annat land inom EES. Finansinspektionen påpekar att myndigheten, mot bak- grund av att det i skäl 8 i ändringsdirektivet anges att möjligheten att upp- höra med marknadsföring inte bör försämra investerarnas möjligheter till korrekt information om fondernas fortsatta verksamhet, tolkar regleringen som att den innebär en skyldighet för myndigheten att fortsatt underrätta utländska myndigheter om ändringar i notifieringshandlingarna när verk- samheten har upphört. Finansinspektionen efterfrågar även ett förtyd- ligande av om det finns någon tidsbegränsning i myndighetens skyldighet att underrätta behöriga myndigheter i annat land om dessa ändringar.

Skälen för regeringens förslag

Ändringar efter det att marknadsföring av andelar i en värdepappersfond i ett annat land inom EES har upphört

Enligt UCITS-direktivet ska ett fondföretag anmäla varje ändring av de handlingar som bifogats en anmälan om marknadsföring i en annan medlemsstat än hemmedlemsstaten (artikel 93.7). De handlingar som avses är fondföretagets fondbestämmelser eller bolagsordning, prospekt och, om det är lämpligt, sin senaste årsrapport och eventuell följande halvårsrapport. Även basfakta för investerare ska bifogas (artikel 93.2).

Genom ändringsdirektivet har det tillkommit krav som gäller när marknadsföringen har upphört och innebär att de behöriga myndigheterna i fondföretagets hemmedlemsstat till de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där fondföretaget upphört med sin marknadsföring ska över- sända information om eventuella ändringar i de nyss nämnda handlingarna (artikel 1.6 i ändringsdirektivet, artikel 93a.5 i UCITS-direktivet).

I lagen om värdepappersfonder (2 kap. 15 c § första stycket) finns det en

upplysning om att det i kommissionens förordning (EU) nr 584/2010 finns

Prop. 2021/22:102 bestämmelser om vilka handlingar som en underrättelse om marknads- föring ska innehålla. Närmare bestämmelser om hur informationen ska lämnas finns även i Finansinspektionens föreskrifter (3 kap. 3–5 §§ Finansinspektionens föreskrifter om värdepappersfonder).

För att genomföra de nya reglerna i UCITS-direktivet bör det införas en bestämmelse i lagen om värdepappersfonder om att Finansinspektionen ska underrätta behörig myndighet i det land där ett fondbolags eller ett förvaltningsbolags marknadsföring av en värdepappersfond har upphört om det sker någon ändring i fråga om uppgifter som har lämnats i de hand- lingar som lämnades tillsammans med underrättelsen om marknadsföring.

Finansinspektionen efterfrågar ett förtydligande av vilka ändringar i handlingar som lämnats tillsammans med en underrättelse om marknads- föring som omfattas av kravet på underrättelse om ändring sedan ett fond- bolag upphört med marknadsföring i ett annat land inom EES. Finans- inspektionen efterfrågar även ett förtydligande av om det finns någon tidsbegränsning i inspektionens skyldighet att underrätta behöriga myndigheter i ett annat land om dessa ändringar. Som redovisas ovan ska skyldigheten enligt UCITS-direktivet gälla eventuella ändringar i hand- lingarna (artikel 93a.5). I UCITS-direktivet (artikel 93.2 och 93.7) finns det, i reglerna om skyldighet att underrätta om ändringar som gäller när den gränsöverskridande verksamheten pågår, inte någon sådan inskränk- ning till att det ska vara fråga om en väsentlig ändring som det finns i mot- svarande regler i AIFM-direktivet (artikel 32a.5 jämförd med artikel 32.7, se avsnitt 7.4.4). Det finns alltså inte någon angiven begränsning av under- rättelseskyldigheten som medför att vissa ändringar inte ska omfattas. På motsvarande sätt som när det gäller ändringar i en underrättelse om pågående gränsöverskridande marknadsföring bör det dock finnas visst utrymme för att i det enskilda fallet bedöma om en ändring är av den arten eller omfattningen att den bör anses omfattas av kravet på underrättelse (se avsnitt 6.2.3). De nya regler som har införts i UCITS-direktivet genom ändringsdirektivet innehåller inte någon tidsbegränsning. Underrättelse- skyldigheten bör därför enligt regeringens uppfattning gälla utan någon tidsbegränsning.

Ändringar efter det att marknadsföring av andelar i ett fondföretag i Sverige har upphört

Krav på att behörig myndighet i ett fondföretags hemmedlemsstat ska informera Finansinspektionen om ändringar i handlingar som har lämnats tillsammans med en ansökan om marknadsföring i Sverige, efter det att marknadsföringen här i landet har upphört, är något som bör regleras i det andra landet.

6.3.5Finansinspektionens tillsyn över fondföretag som har upphört med marknadsföring i Sverige

Regeringens förslag: Bestämmelserna om Finansinspektionens tillsyn över och möjligheter att ingripa mot ett fondföretag som marknadsför andelar i företaget i Sverige, och om skyldighet att lämna upplysningar

till inspektionen, ska gälla även när företaget har upphört med marknadsföringen av andelarna här i landet.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot

det.

Skälen för regeringens förslag: Enligt de ändringar i UCITS-direktivet som har gjorts genom ändringsdirektivet ska de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där ett fondföretag har upphört med sin marknadsföring ha samma rättigheter och skyldigheter som de behöriga myndigheterna i fondföretagets värdmedlemsstat enligt de allmänna reglerna i UCITS- direktivet om tillsyn och ingripanden vid gränsöverskridande verksamhet (artikel 93a.6 första meningen, som har införts genom artikel 1.6 i ändringsdirektivet). Utan att det påverkar andra tillsynsverksamheter och tillsynsbefogenheter, ska de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där fondföretaget upphört med sin marknadsföring fr.o.m. dagen för att de behöriga myndigheterna i hemmedlemsstaten översänt information om eventuella ändringar i de handlingar som lämnats tillsammans med anmälan om att fondföretaget avsåg att marknadsföra sina andelar i den medlemsstaten inte kräva att det berörda fondföretaget visar att det följer nationella lagar och andra författningar som reglerar de marknadsförings- krav som avses i artikel 5 i EU:s förordning om gränsöverskridande distri- bution av fonder (artikel 93a.6 andra meningen i UCITS-direktivet).

Av UCITS-direktivet följer att det är den behöriga myndigheten i fond- företagets hemmedlemsstat som ska utöva tillsyn över och vidta åtgärder mot företaget (artiklarna 97.3 första meningen och 108.1 första stycket). Den behöriga myndigheten i värdmedlemsstaten får dock kontrollera att krav följs och vidta åtgärder mot ett fondföretag när det gäller tillhanda- hållande av funktioner i värdmedlemsstaten och tillhandahållande av viss information till investerare där (artiklarna 97.3 andra meningen och 108.1 andra stycket). När det gäller förvaltningsbolag som driver verksamhet genom filial i en värdmedlemsstat eller genom friheten att tillhandahålla tjänster får värdmedlemsstaten ställa krav på att bolaget tillhandahåller de uppgifter som behövs för att kontrollera att bolaget följer reglerna som gäller i den staten (artikel 21.2).

De nu aktuella reglerna i UCITS-direktivet om tillsyn och ingripande vid gränsöverskridande verksamhet har i svensk rätt genomförts i bestäm- melser i lagen om värdepappersfonder (i huvudsak i 10 och 12 kap.).

Finansinspektionen har tillsyn över fondbolag respektive förvaltnings- bolag som förvaltar en värdepappersfond och fondföretag som marknads- för andelar här i landet (10 kap. 1 § lagen om värdepappersfonder). För förvaltningsbolag och fondföretag omfattar tillsynen enligt lagen om värdepappersfonder att företaget följer de lagar och andra författningar som gäller för företagets verksamhet i Sverige (10 kap. 1 § tredje stycket). Förvaltningsbolag och fondföretag som marknadsför andelar i företaget i Sverige ska lämna Finansinspektionen upplysningar om sin verksamhet enligt de föreskrifter som meddelats i enlighet med lagen om värde- pappersfonder och dessutom lämna de upplysningar som inspektionen begär (10 kap. 2 §). Finansinspektionen har möjlighet att ingripa mot fond- företag som marknadsför andelar i företaget i Sverige bl.a. genom att före-

Prop. 2021/22:102

Prop. 2021/22:102 lägga företaget att göra rättelse och förbjuda företaget att påbörja nya transaktioner i Sverige (12 kap. 17 och 17 a §§).

För att genomföra de ovan nämnda nya reglerna i UCITS-direktivet bör bestämmelserna i lagen om värdepappersfonder om Finansinspektionens tillsynsansvar och möjligheter att ingripa mot fondföretag som marknads- för andelar i företaget i Sverige gälla även när företaget har upphört med marknadsföringen av andelarna här i landet. Bestämmelserna om att fond- företag som marknadsför andelar i företaget i Sverige ska lämna upplys- ningar till Finansinspektionen bör också gälla i ett sådant fall. När marknadsföringen i Sverige har upphört är det dock inte längre aktuellt för Finansinspektionen att utöva tillsyn över sådan marknadsföring (se artikel 93a.6 i UCITS-direktivet). I övrigt bör Finansinspektionen fortsatt ha sådan tillsyn över fondföretaget och de tillsynsbefogenheter som inspek- tionen har haft när företaget marknadsförde andelar i Sverige.

	6.4	Marknadsföringskommunikation och nationella
		marknadsföringskrav
	6.4.1	Marknadsföringskommunikation

	Regeringens förslag: Bestämmelsen i lagen om värdepappersfonder
	om att det av ett fondbolags erbjudande till allmänheten att köpa andelar
	i en värdepappersfond ska framgå att det finns ett faktablad och en
	informationsbroschyr och var dessa finns att tillgå, ska ersättas med en
	upplysning om att bestämmelser om tillgång till information vid mark-
	nadsföring av andelar i en värdepappersfond även finns i EU:s förord-
	ning om gränsöverskridande distribution av fonder.

	Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag.
	Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot
	det.
	Skälen för regeringens förslag: Genom ändringsdirektivet har regler i
	UCITS-direktivet om identifiering av marknadsföringskommunikation
	tagits bort (artikel 1.2 i ändringsdirektivet, artikel 77 i UCITS-direktivet).
	Enligt dessa regler ska all marknadsföringskommunikation som riktas
	till investerare lätt kunna identifieras som sådan. Den ska vara rättvisande,
	tydlig och inte vilseledande. Särskilt marknadsföringskommunikation med
	erbjudande att köpa andelar i fondföretag och som innehåller specifik
	information om ett fondföretag, får inte innehålla påståenden som mot-
	säger eller minskar betydelsen av informationen i prospektet och i de
	basfakta för investerare som avses i direktivet. Uppgift ska ges om att
	prospekt och basfakta finns att tillgå, och det ska närmare anges var och
	på vilket språk investerare och potentiella investerare kan erhålla eller få
	tillgång till dessa uppgifter eller handlingar.
	Bestämmelser med motsvarande krav på marknadsföringskommunika-
	tion har nu i stället införts i EU:s förordning om gränsöverskridande
	distribution av fonder (artikel 4).
	De regler som har tagits bort från UCITS-direktivet har i svensk rätt
	genomförts delvis i bestämmelser i lagen om värdepappersfonder (4 kap.
100	20 §). I övrigt motsvaras reglerna i direktivet av bestämmelser i marknads-

föringslagen (2008:486) (8–10 §§, se prop. 2010/11:135 bilaga 15). Prop. 2021/22:102 Bestämmelserna i lagen om värdepappersfonder innebär att om ett fond-

bolag genom marknadsföring erbjuder allmänheten att köpa andelar i en värdepappersfond, ska det framgå av erbjudandet att det finns ett faktablad och en informationsbroschyr och var dessa finns att tillgå (4 kap. 20 § andra stycket). Bestämmelserna i marknadsföringslagen innehåller förbud mot vilseledande marknadsföring och krav på identifiering av reklam. Bestämmelserna i marknadsföringslagen gäller all marknadsföring som faller inom lagens tillämpningsområde och är inte en följd av UCITS- direktivet. Dessa bestämmelser bör därför vara kvar. Eftersom det inte är tillåtet att i nationell rätt ha bestämmelser som motsvarar bestämmelser i en direktverkande EU-förordning, bör dock den ovan nämnda bestämmel- sen i lagen om värdepappersfonder ersättas med en hänvisning till förord- ningen.

6.4.2Offentliggörande av nationella bestämmelser avseende marknadsföringskrav

Regeringens bedömning: Borttagandet av reglerna i UCITS-direktivet om att det ska vara lätt att på distans och på elektronisk väg få tillgång till fullständig information om relevanta bestämmelser för marknads- föring av andelar i fondföretag kräver inte någon lagstiftningsåtgärd.

Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens bedöm- ning.

Remissinstanserna tillstyrker bedömningen eller har inget att invända mot den.

Skälen för regeringens bedömning: Genom ändringsdirektivet har regler i UCITS-direktivet om hur viss information om marknadsföring ska tillhandahållas tagits bort (artikel 1.3 i ändringsdirektivet, artikel 91.3 i UCITS-direktivet). Enligt de regler i UCITS-direktivet som har tagits bort ska medlemsstaterna se till att det är lätt att på distans och på elektronisk väg få tillgång till fullständig information om relevanta bestämmelser för marknadsföring av andelar i fondföretag. Informationen ska vara klar, otvetydig och aktuell och ska tillhandahållas på ett språk som är brukligt inom den internationella finanssektorn.

Det har i stället införts krav på offentliggörande av nationella bestäm- melser avseende marknadsföringskrav i EU:s förordning om gränsöver- skridande distribution av fonder.

När de nu aktuella reglerna i UCITS-direktivet genomfördes i svensk rätt gjordes bedömningen att det är lämpligt att Finansinspektionen tillhandahåller sådan information och att en bestämmelse om detta i stället borde införas i föreskrifter på förordningsnivå, varför något lagförslag inte lämnades (prop. 2010/11:135 s. 130). Den omständigheten att reglerna tagits bort från UCITS-direktivet kräver därför inte någon lagstiftnings- åtgärd.

101

Prop. 2021/22:102 7	Gränsöverskridande distribution av
	alternativa investeringsfonder

7.1Sonderande marknadsföring

7.1.1Ändringsdirektivet

Genom ändringsdirektivet har det införts regler i AIFM-direktivet om AIF-förvaltares rätt att under vissa förutsättningar bedriva s.k. sonderande marknadsföring. I skälen i ändringsdirektivet anges att definitionerna och villkoren för att tillåta sonderande marknadsföring varierar avsevärt mellan de medlemsstater där det är tillåtet, medan konceptet sonderande marknadsföring över huvud taget inte finns i andra medlemsstater. För att åtgärda dessa skillnader har en harmoniserad definition av sonderande definition införts, och även villkor enligt vilka en EU-baserad AIF-förval- tare får bedriva sonderande marknadsföring (skäl 9). Reglerna om sonde- rande marknadsföring gäller bara i förhållande till AIF-förvaltare, men kommissionen ska senast i augusti 2023 ha genomfört en bedömning av fördelarna med en harmonisering av motsvarande regler för förvaltnings- bolag och om det är nödvändigt med ändringar i UCITS-direktivet (artikel 5 i ändringsdirektivet).

7.1.2En definition av sonderande marknadsföring

Regeringens förslag: Det ska införas en definition av sonderande marknadsföring i lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder. Med sonderande marknadsföring ska avses direkt eller indirekt till- handahållande av information eller kommunikation om investerings- strategier eller investeringsidéer från en svensk eller utländsk EES- baserad AIF-förvaltare, eller på förvaltarens vägnar, till potentiella professionella investerare med hemvist eller säte inom EES, i syfte att pröva deras intresse för en EES-baserad alternativ investeringsfond som ännu inte är etablerad eller som är etablerad men ännu inte anmälts för marknadsföring på det sätt som avses i direktivet om förvaltare om alternativa investeringsfonder i det land inom EES där de potentiella investerarna har sin hemvist eller sitt säte.

Definitionen ska anpassas till det som ska gälla när det blir möjligt för EES-baserade AIF-förvaltare att även marknadsföra icke EES- baserade alternativa investeringsfonder och för icke EES-baserade AIF- förvaltare att marknadsföra alternativa investeringsfonder genom ett anmälningsförfarande enligt direktivet om förvaltare om alternativa investeringsfonder.

Promemorians förslag överensstämmer delvis med regeringens för- slag. Enligt promemorians förslag ska definitionen av sonderande mark- nadsföring även omfatta en utländsk EES-baserad AIF-förvaltare som bedriver sonderande marknadsföring i Sverige av en icke EES-baserad alternativ investeringsfond och en icke EES-baserad AIF-förvaltare som

102

bedriver sonderande marknadsföring i Sverige av en alternativ investe-	Prop. 2021/22:102
ringsfond.
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller
har inget att invända mot det. Sjätte AP-fonden, Swedish Private Equity &
Venture Capital Association (SVCA) och Sveriges advokatsamfund
ifrågasätter om bestämmelserna enligt AIFM-direktivet bör gälla även för
en utländsk EES-baserad AIF-förvaltare som i Sverige bedriver sonde-
rande marknadsföring av en icke EES-baserad alternativ investeringsfond
och för en icke EES-baserad AIF-förvaltare som i Sverige bedriver
sonderande marknadsföring av en alternativ investeringsfond. Finans-
inspektionen konstaterar att de föreslagna bestämmelserna om sonderande
marknadsföring enbart avser AIF-förvaltare som har tillstånd som avses i
AIFM-direktivet och framför oro inför ett förbud för registrerade AIF-
förvaltare att bedriva verksamhet som motsvarar sonderande marknads-
föring. Fondbolagens förening anser att det behöver klargöras att reglerna
om sonderande marknadsföring inte är tillämpliga för svenska special-
fonder där marknadsföring i Sverige är tillåten genom att fonden godkänts
av Finansinspektionen och det således inte krävs någon underrättelse
enligt lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder. Föreningen
konstaterar vidare att det av definitionen av sonderande marknadsföring
framgår att den avser såväl en etablerad som ännu inte etablerad alternativ
investeringsfond och anser att det därför bör övervägas om orden ”av en
EES-baserad alternativ investeringsfond” bör tas bort ur den nya bestäm-
melsen i 4 kap. 5 a § lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder
som föreslås i promemorian.
Skälen för regeringens förslag: Genom ändringsdirektivet har det
införts en definition av sonderande marknadsföring i AIFM-direktivet
(artikel 2.1 i ändringsdirektivet, artikel 4.1 aea i AIFM-direktivet). Enligt
definitionen avses sonderande marknadsföring som direkt eller indirekt
tillhandahållande av information eller kommunikation om investerings-
strategier eller investeringsidéer från en EU-baserad AIF-förvaltare, eller
på förvaltarens vägnar, till potentiella professionella investerare med
hemvist eller säte inom EU, i syfte att pröva deras intresse för en alternativ
investeringsfond som ännu inte är etablerad, eller en delfond som är
etablerad men ännu inte har anmälts för marknadsföring i enlighet med
reglerna i AIFM-direktivet (artikel 31 eller 32), i den medlemsstat där de
potentiella investerarna har sin hemvist eller sitt säte. Sonderande mark-
nadsföring ska inte förstås som ett erbjudande till den potentiella investe-
raren att investera i andelar eller aktier i den alternativa investeringsfonden
eller delfonden.
En AIF-förvaltare som är auktoriserad enligt AIFM-direktivet får, efter
anmälan till den behöriga myndigheten, i sin hemmedlemsstat marknads-
föra en EU-baserad alternativ investeringsfond till professionella investe-
rare i den medlemsstaten (artikel 31). Det behövs alltså inte något särskilt
tillstånd för marknadsföring av en sådan alternativ investeringsfond, utan
det är ett anmälningsförfarande som gäller (i lagen om förvaltare av
alternativa investeringsfonder används termen underrättelse, se t.ex. 4 kap.
6 §).
Marknaden för gränsöverskridande distribution av alternativa investe-
ringsfonder är delvis harmoniserad inom EU och EU-baserade AIF-
förvaltare har i dag möjlighet att marknadsföra EU-baserade alternativa	103

Prop. 2021/22:102 investeringsfonder till professionella investerare inom hela EU efter tillstånd i sin hemmedlemsstat (det finns alltså s.k. marknadsföringspass för sådana fonder, se artikel 32 i AIFM-direktivet). Det nya regelverk om sonderande marknadsföring som genom ändringsdirektivet har införts i AIFM-direktivet är därför utformat mot den bakgrunden. Det innebär att EU-baserade AIF-förvaltare som förvaltar EU-baserade alternativa investeringsfonder bara omfattas av krav på tillstånd i sina hemmedlems- stater och ett anmälningsförfarande gäller för deras verksamhet i övriga medlemsstater. Hemmedlemsstaten ansvarar i de fallen även för tillsynen över att AIF-förvaltarna följer de regelverk som finns inom området, t.ex. de nya reglerna avseende sonderande marknadsföring.

Näringslivets Regelnämnd, Sjätte AP-fonden, SVCA och Sveriges advokatsamfund ifrågasätter den definition av sonderande marknadsföring som föreslås i promemorian som innebär att regelverket om sonderande marknadsföring i lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder skulle omfatta även icke EES-baserade AIF-förvaltare och icke EES- baserade alternativa investeringsfonder. I promemorian motiveras denna utvidgning i förhållande till AIFM-direktivet med att det i ett skäl i ändringsdirektivet uttalas att efterlevnaden av de harmoniserade reglerna om sonderande marknadsföring inte på något sätt får vara till nackdel för en EU-baserad AIF-förvaltare i förhållande till en icke EU-baserad AIF- förvaltare (skäl 12). Det följer alltså inte av reglerna i AIFM-direktivet att medlemsstaterna måste genomföra direktivet så att de nationella bestämmelserna ska gälla även för icke EES-baserade AIF-förvaltare och icke EES-baserade alternativa investeringsfonder på det sätt som föreslås i promemorian. Regeringen anser med hänsyn till remissinstansernas synpunkter att det inte heller finns tillräckliga skäl för att föreslå att regelverket ska utvidgas på det sättet. Till skillnad från det som föreslås i promemorian bör regelverket om sonderande marknadsföring i lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder därför, i likhet med regelverket

iAIFM-direktivet, bara omfatta svenska och utländska EES-baserade AIF- förvaltare och EES-baserade alternativa investeringsfonder (se även avsnitten 7.1.3–7.1.7 och 7.6). När regelverket om sonderande marknads- föring i AIFM-direktivet genomförs i svensk rätt, bör det emellertid även omfatta de situationer där de harmoniserade reglerna i AIFM-direktivet har börjat tillämpas och anmälningsförfarande gäller även för icke EU- baserade AIF-förvaltare och fonder (se avsnitt 7.1.7, se även prop. 2013/14:113 och SFS 2014:797 och 2014:798). Finansinspektionens syn- punkter när det gäller möjligheten för registrerade AIF-förvaltare att bedriva verksamhet som motsvarar sonderande marknadsföring behandlas

iavsnitt 7.1.3.

Definitionen av sonderande marknadsföring i AIFM-direktivet omfattar även delfonder. Vid genomförandet i svensk rätt av AIFM-direktivet ansågs att eventuella delfonder bör inbegripas i definitionen av alternativ investeringsfond i lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder utan att det behöver anges uttryckligt som i definitionen i direktivet (se prop. 2012/13:155 s. 192). Det finns inte några skäl för att göra en annan bedömning i detta lagstiftningsärende. I definitionen av sonderande mark- nadsföring i lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder bör del- fonder därför på motsvarande sätt inbegripas i alternativa investerings-

104fonder.

I enlighet med det som anförs ovan bör definitionen i lagen om förvaltare Prop. 2021/22:102 av alternativa investeringsfonder omfatta såväl svenska som utländska

EES-baserade AIF-förvaltare och EES-baserade alternativa investerings- fonder. Vad som ska gälla för sonderande marknadsföring i de olika fallen bör regleras i bestämmelserna om marknadsföring i lagen (4–6 kap.). Definitionen bör därmed omfatta den situation när en AIF-förvaltare med stöd av tillstånd som avses i AIFM-direktivet i sitt hemland, får marknads- föra en alternativ investeringsfond i det landet eller ett annat land inom EES genom det anmälningsförfarande som gäller enligt AIFM-direktivet. Definitionen bör anpassas till det som ska gälla när det blir möjligt för EES-baserade AIF-förvaltare att även marknadsföra icke EES-baserade alternativa investeringsfonder och för icke EES-baserade AIF-förvaltare att marknadsföra alternativa investeringsfonder genom ett anmälnings- förfarande enligt direktivet (se avsnitt 7.1.7).

Fondbolagens förening önskar att det klargörs att reglerna om sonde- rande marknadsföring inte är tillämpliga för svenska specialfonder efter- som marknadsföring i Sverige av en specialfond är tillåten genom att fonden godkänns av Finansinspektionen. I de regler om sonderande mark- nadsföring som har införts i AIFM-direktivet genom ändringsdirektivet finns det inte några undantag eller särskilda regler för vissa typer av EES- baserade alternativa investeringsfonder. Det förhållande att marknads- föring i Sverige av en specialfond får påbörjas när Finansinspektionen har godkänt fondbestämmelserna bör därmed inte innebära att regelverket om sonderande marknadsföring inte är tillämpligt i fråga om specialfonder. Föreningen anser även att det bör övervägas om passusen ”av en EES- baserad alternativ investeringsfond” bör utgå ur den bestämmelse om förutsättningarna för en svensk AIF-förvaltare att bedriva sonderande marknadsföring här i landet som föreslås i promemorian med hänsyn till hur definitionen av sonderande marknadsföring är utformad. Regeringen anser att det i och för sig kan finnas skäl för en sådan justering som Fondbolagens förening föreslår men att det av tydlighetsskäl är lämpligt att det av bestämmelsen framgår vilka fonder som omfattas. Bestämmelsen bör förstås som att sonderande marknadsföring som avser en ännu inte etablerad alternativ investeringsfond, avser en sådan fond som, om den etableras, kommer att etableras inom EES.

7.1.3Förutsättningar för sonderande marknadsföring

Regeringens förslag: Sonderande marknadsföring ska få bedrivas av en svensk AIF-förvaltare som har tillstånd enligt lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder. Sonderande marknadsföring ska få bedrivas bara om den information som presenteras för potentiella professionella investerare

1.inte är tillräcklig för att tillåta investerarna att förbinda sig att förvärva andelar eller aktier i en viss alternativ investeringsfond,

2.inte utgör teckningsblanketter eller liknande handlingar, oavsett om de har formen av utkast eller slutversion, och

3.inte utgör fondbestämmelser, bolagsordning eller motsvarande handlingar i slutversion för en ännu inte etablerad alternativ investe-

ringsfond.	105

Prop. 2021/22:102

106

Om utkast till fondbestämmelser, bolagsordning, motsvarande hand- lingar eller erbjudandehandlingar tillhandahålls, ska sådana dokument inte få innehålla all den relevanta information som behövs för att investerarna ska kunna fatta ett investeringsbeslut.

I utkast till fondbestämmelser, bolagsordning, motsvarande hand- lingar eller i erbjudandehandlingar ska det tydligt anges att de inte utgör ett erbjudande eller en uppmaning att teckna andelar eller aktier i en alternativ investeringsfond, och att den information som presenteras inte ska ses som tillförlitlig, eftersom den är ofullständig och kan komma att ändras.

En utländsk EES-baserad AIF-förvaltare som i sitt hemland har till- stånd som avses i direktivet om förvaltare av alternativa investerings- fonder ska, utan tillstånd enligt lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder, få bedriva sonderande marknadsföring i Sverige av en EES-baserad alternativ investeringsfond under de förutsättningar som anges i det direktivet.

Promemorians förslag överensstämmer delvis med regeringens för- slag. Enligt promemorians förslag ska bestämmelserna om sonderande marknadsföring gälla även för en utländsk EES-baserad AIF-förvaltare som bedriver sonderande marknadsföring i Sverige av en icke EES- baserad alternativ investeringsfond och för en icke EES-baserad AIF- förvaltare som bedriver sonderande marknadsföring i Sverige av en alternativ investeringsfond.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det.

Konsumentverket anser att det inte framgår av förslaget hur den sonderande marknadsföringen ska gå till och hur det ska säkerställas att den enbart når professionella investerare. Konsumentverket påpekar att det, för att räknas som marknadsföring gentemot konsument, inte behöver leda till att konsumenten bestämmer sig för att köpa den aktuella produkten, dvs. fattar ett ”investeringsbeslut”. Begreppet ”affärsbeslut” är enligt Konsumentverket vidare än begreppet ”investeringsbeslut” då det omfattar samtliga beslut som har direkt koppling till beslutet om att förvärva eller att inte förvärva en produkt som konsumenten fattar fram till själva köpbeslutet. Enligt Konsumentverket är det inte tillräckligt att enbart se till att den sonderande marknadsföringen inte leder till något investeringsbeslut.

Finansinspektionen konstaterar att de föreslagna bestämmelserna om sonderande marknadsföring enbart avser AIF-förvaltare som har tillstånd som avses i AIFM-direktivet och bara omfattar marknadsföring till professionella investerare. Inspektionen understryker vikten av att frågan om huruvida sonderande marknadsföring är tillåten innan en alternativ investeringsfond uppfyller AIFM-direktivets definition av alternativ investeringsfond utreds ordentligt. Finansinspektionen önskar även ett för- tydligande vad förslaget innebär för AIF-förvaltare som bedriver mot- svarande sonderande marknadsföring till icke-professionella investerare.

Finansinspektionen, Sjätte AP-fonden, Swedish Private Equity & Venture Capital Association (SVCA) och Sveriges advokatsamfund anser, med hänvisning till tidigare förarbetsuttalanden vid genomförandet av AIFM-direktivet (prop. 2012/13:155), att registrerade AIF-förvaltare inte

bör vara förhindrade från att bedriva sonderande marknadsföring av en alternativ investeringsfond. Näringslivets Regelnämnd anser att förslaget riskerar att leda till att registrerade AIF-förvaltare får svårare att starta upp eller utöka marknaden för sina investeringsfonder. Nämnden anser att behovet av att reglera sonderande marknadsföring inte är övertygande beskrivet i förslaget och framhåller att Finansinspektionen i de fall marknadsföringen utfaller positivt skulle få chansen att granska en ordinarie marknadsföring inför försäljningsstart i Sverige. Näringslivets Regelnämnd anser, liksom SVCA och Sjätte AP-fonden, att ett krav på tidigare tillstånd för marknadsföring för icke EES-baserade AIF-förvaltare för att få bedriva sonderande marknadsföring i Sverige, innebär att flera aktörer, t.ex. nyetablerade förvaltare, etablerade förvaltare som inte tidigare marknadsfört i Sverige samt aktörer som av organisatoriska skäl väljer att etablera separata AIF-förvaltare för varje ny alternativ investe- ringsfond utesluts från möjligheten att bedriva sonderande marknads- föring. SVCA och Sjätte AP-fonden anser att detta är alltför begränsande och att det riskerar att få en negativ påverkan på tillgången till intressanta investeringsmöjligheter och på längre sikt därmed på avkastnings- möjligheter och riskspridning. SVCA och Sjätte AP-fonden anser vidare att en begränsning inte är motiverad av de skäl som framförs i förslaget, t.ex. säkerställandet av lämpliga samarbetsarrangemang, eftersom detta säkerställande ändå kommer att ske genom Finansinspektionens prövning av förvaltarens ansökan om tillstånd för marknadsföring av en alternativ investeringsfond i Sverige eftersom det krävs ett sådant tillstånd från innan förvaltaren får börja marknadsföra fonden här i landet. Sjätte AP-fonden anser att eftersom det i nuläget inte ställs upp något dylikt krav på icke EES-baserade AIF-förvaltare, innebär förslaget i den delen en ny väsentlig begränsning som inte har någon grund i AIFM-direktivet. Sjätte AP- fonden anser vidare att en sådan begränsning inte heller kan motiveras med att nationella lagar inte på något sätt ska vara till nackdel för en EU- baserad AIF-förvaltare i förhållanden till en icke EU-baserad AIF- förvaltare, detta då det enligt fonden ligger i sakens natur att icke EU- baserade AIF-förvaltare, vid de tillfällen då de överväger sonderande marknadsföring, ofta inte innehar de tillstånd som krävs för EU-baserade AIF-förvaltare enligt AIFM-direktivet. Sjätte AP-fonden anser samman- fattningsvis att det föreslagna kravet på att en icke EES-baserad AIF- förvaltare ska ha tillstånd för marknadsföring i Sverige för att förvaltaren ska få bedriva sonderande marknadsföring här i landet bör slopas och SVCA avstyrker detsamma.

Sveriges advokatsamfund anser att det finns bristande tydlighet i reglerna om förutsättningar för sonderande marknadsföring. Advokat- samfundet hänvisar till att teckningsblanketter eller liknande handlingar (subscription agreements) inte sällan innehåller en stor mängd villkor, garantier och åtaganden som avser annat än det direkta åtagandet som innebär att en investerare förbinder sig att teckna andelar i fonden (t.ex. garantier om att investeraren är professionell investerare, dess ställning under FATCA-regelverket och investerarens status under olika utländska regelverk), varför det bör förtydligas var gränsen går för att informationen i en handling till övervägande del ska anses utgöra en teckningsblankett eller liknande handling och därmed omfattas av bestämmelsen i lagen. Advokatsamfundet föreslår att det som inte avser det direkta åtagandet att

Prop. 2021/22:102

107

Prop. 2021/22:102 teckna andelar inte ska omfattas av förbudet att tillhandahålla utkast.

	Vidare efterlyser man ett förtydligande av vad som utgör fondbestäm-
	melser, bolagsordning eller motsvarande handlingar i slutversion, dvs. hur
	en sådan handling inte utgör en sådan version, t.ex. till följd av att AIF-
	förvaltaren tydligt angett att handlingen är ett utkast, eller till följd av att
	AIF-förvaltaren utlämnat viss information i handlingen, och, om så är
	fallet, vilken information som normalt ska vara utelämnad. Slutligen anser
	Advokatsamfundet att det i möjligaste mån bör förtydligas vad som avses
	med all relevant information i bestämmelsen om att utkast till fond-
	bestämmelser, bolagsordning, motsvarande handlingar eller erbjudande-
	handlingar inte får innehålla all den relevanta information som behövs för
	att investerarna ska kunna fatta ett investeringsbeslut.
	Skälen för regeringens förslag: Enligt nya regler som har införts i
	AIFM-direktivet genom ändringsdirektivet ska medlemsstaterna säker-
	ställa att en auktoriserad EU-baserad AIF-förvaltares sonderande mark-
	nadsföring inom unionen bedrivs under vissa närmare angivna förutsätt-
	ningar (artikel 2.2 i ändringsdirektivet, artikel 30a.1 första stycket i AIFM-
	direktivet). För att marknadsföringen ska betraktas som sonderande ska
	den rikta sig till professionella investerare. Den information som presen-
	teras får inte vara tillräcklig för att investerarna ska kunna förbinda sig att
	förvärva andelar eller aktier i en viss alternativ investeringsfond. Informa-
	tionen får inte heller utgöra teckningsblanketter eller liknande handlingar,
	oavsett om de har formen av utkast eller slutversion. Slutligen får informa-
	tionen inte utgöra bolagsordning, prospekt eller erbjudandehandlingar i
	slutversion för en ännu inte etablerad alternativ investeringsfond.
	Finansinspektionen efterfrågar ett förtydligande av vad förslaget innebär
	för AIF-förvaltare som bedriver motsvarande sonderande marknadsföring
	till icke-professionella investerare. För att det ska vara fråga om sådan
	sonderande marknadsföring som avses i AIFM-direktivet ska det vara
	åtgärder som riktar sig till professionella investerare (se avsnitt 7.1.2).
	Förslagen i denna proposition bör därmed inte påverka rättsläget när det
	gäller möjligheterna att vidta åtgärder i förhållande till icke-professionella
	investerare (se prop. 2012/13:155 s. 205 f. och 230–232).
	Konsumentverket anser att det inte framgår hur den sonderande
	marknadsföringen ska gå till och hur det ska säkerställas att den bara når
	professionella investerare. Som redovisas ovan regleras förutsättningarna
	för att bedriva sonderande marknadsföring i AIFM-direktivet. I direktivet
	regleras på motsvarande sätt förutsättningarna för marknadsföring av
	andelar eller aktier i alternativa investeringsfonder (artiklarna 31 och 32).
	Det är inte i något av fallen en reglering som i detalj anger hur det ska gå
	till när en AIF-förvaltare bedriver sonderande marknadsföring eller mark-
	nadsför en alternativ investeringsfond. Det bör därför vara upp till varje
	AIF-förvaltare att ta ställning till om huruvida den avser att bedriva
	sonderande marknadsföring och, i så fall, hur den sonderande marknads-
	föringen ska gå till i enlighet med de villkor som gäller för sådan verk-
	samhet. När en AIF-förvaltare bedriver sonderande marknadsföring, ska
	förvaltaren säkerställa att den uppfyller de krav som gäller för sådan verk-
	samhet. Det gäller på motsvarande sätt som när en AIF-förvaltare mark-
	nadsför andelar eller aktier i en alternativ investeringsfond till
	professionella investerare och fonden inte får marknadsföras även till icke-
108	professionella investerare (se samma prop. s. 233 f.). Finansinspektionen

har tillsyn över att AIF-förvaltaren driver verksamheten bl.a. enligt lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder och andra författningar som reglerar företagets verksamhet (13 kap. 1 § lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder).

Om AIF-förvaltaren i sin sonderande marknadsföring tillhandahåller utkast till prospekt eller erbjudandehandlingar, får dessa dokument inte innehålla all den relevanta information som behövs för att investerarna ska kunna fatta ett investeringsbeslut (artikel 30a.1 andra stycket i AIFM- direktivet). I utkast till prospekt eller erbjudandehandlingar ska det tydligt stå att de inte utgör ett erbjudande eller en uppmaning att teckna andelar eller aktier i en alternativ investeringsfond, och att den information som presenteras inte ska ses som tillförlitlig, eftersom den är ofullständig och kan komma att ändras.

De förtydliganden som Sveriges advokatsamfund efterfrågar bör enligt regeringens uppfattning inte komma till uttryck i lagtexten. Lagtexten bör utformas så direktivnära som möjligt för att undvika att de svenska bestämmelserna riskerar att få en annan innebörd än den som avses i direktivet. När det gäller de klargöranden som Advokatsamfundet efter- frågar är det enligt regeringens uppfattning något som bör lämnas till rätts- tillämpningen.

Konsumentverket anser att eftersom begreppet ”affärsbeslut” är vidare än begreppet ”investeringsbeslut” som används i AIFM-direktivet, kan det inte anses tillräckligt att enbart säkerställa att marknadsföringen inte leder till ett investeringsbeslut. Enligt AIFM-direktivet (artikel 30a.2 första stycket) är avsikten med kravet att säkerställa att investerare inte förvärvar andelar eller aktier i en alternativ investeringsfond genom den sonderande marknadsföringen, dvs. att de inte fattar investeringsbeslut. Direktivet ställer alltså inte upp något hinder mot att en investerare ska kunna vidta andra åtgärder som i och för sig skulle anses som ”affärsbeslut”, såsom att ta kontakter med AIF-förvaltaren eller någon annan för att på så sätt söka mer information om t.ex. risker, avkastning eller annat som är relevant när det gäller en alternativ investeringsfond av det aktuella slaget. Regeringen anser därför att termen investeringsbeslut bör användas även när direktivet genomförs i svensk rätt.

Lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder innehåller bestämmelser om marknadsföring av alternativa investeringsfonder (se

4kap. 1–8 §§, 5 kap. 1–7 och 10–12 §§ och 6 kap. 3–5 §§). Det finns dock inte några bestämmelser i gällande rätt om att AIF-förvaltare, i syfte att sondera intresset från investerarhåll, får presentera investeringsidéer eller investeringsstrategier som avser andelar i alternativa investeringsfonder som ännu inte är etablerade eller är etablerade men ännu inte har anmälts för marknadsföring. De regler om sonderande marknadsföring som har införts i AIFM-direktivet bör genomföras i motsvarande bestämmelser i lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder. I AIFM-direktivet används termerna ”bolagsordning”, ”prospekt” och ”erbjudandehand- lingar” vid uppräkning av den information som kan komma att lämnas till potentiella professionella investerare vid sonderande marknadsföring (artikel 30a.1 första och andra styckena). I lagen om förvaltare av alter- nativa investeringsfonder används inte termen ”prospekt” i de bestäm- melser som reglerar marknadsföringen, utan där hänvisas till fondbestäm- melser, bolagsordning och motsvarande handlingar (se t.ex. 4 kap. 9 §).

Prop. 2021/22:102

109

Prop. 2021/22:102 Motsvarande terminologi bör användas i de nya bestämmelser som införs i lagen.

Enligt AIFM-direktivet ska en auktoriserad EU-baserad AIF-förvaltare få bedriva sonderande marknadsföring inom unionen. För en svensk AIF- förvaltare innebär det att förvaltaren måste ha tillstånd av Finans- inspektionen enligt lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder (3 kap. 1 §). För en utländsk EES-baserad AIF-förvaltare innebär det att förvaltaren måste ha tillstånd som avses i AIFM-direktivet i sitt hemland. Möjligheten att bedriva sonderande marknadsföring gäller däremot inte sådana svenska AIF-förvaltare som är registrerade (2 kap. lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder) eller för utländska EES- baserade AIF-förvaltare som är registrerade i sitt hemland.

Finansinspektionen, Näringslivets Regelnämnd, Sjätte AP-fonden, SVCA och Sveriges advokatsamfund framför flera synpunkter i fråga om det som bör gälla för registrerade AIF-förvaltare.

Sonderande marknadsföring är alltså en ny form av harmoniserad möjlighet till marknadsföringsåtgärd som har införts i AIFM-direktivet för EES-baserade AIF-förvaltare som har tillstånd som avses i det direktivet och som gäller i förhållande till professionella investerare. Som några remissinstanser påpekar är registrerade AIF-förvaltare i huvudsak undan- tagna från AIFM-direktivets tillämpningsområde och de har därmed varken de rättigheter eller skyldigheter som AIF-förvaltare som har tillstånd (se artikel 3 i AIFM-direktivet och 2 kap. 1 § lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder). Som konstateras ovan innebär det bl.a. att registrerade AIF-förvaltare inte har möjlighet att bedriva sonderande marknadsföring enligt de nya regler som har införts i AIFM-direktivet. Enligt regeringens uppfattning bör rättsläget därmed vara oförändrat för registrerade AIF-förvaltare och i förhållande till icke-professionella investerare. De bedömningar som tidigare har gjorts bör fortfarande gälla för verksamhet i Sverige som inte består i att bedriva sådan sonderande marknadsföring som AIF-förvaltare som har tillstånd som avses i AIFM- direktivet får bedriva i förhållande till professionella investerare (se t.ex. prop. 2012/13:155 s. 205 f. och 230–232). Detta bör gälla också i fråga om åtgärder som icke EES-baserade AIF-förvaltare vidtar i förhållande till investerare i Sverige. I avsnitt 7.1.2 föreslås nämligen, till skillnad från i promemorian, att det med sonderande marknadsföring i lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder ska avses detsamma som i AIFM-direktivet. Det innebär att även åtgärder som utländska EES- baserade AIF-förvaltare vidtar i Sverige när det gäller en icke EES-baserad alternativ investeringsfond eller åtgärder som icke EES-baserade AIF- förvaltare vidtar här i landet inte bör omfattas av de nya bestämmelser om sonderande marknadsföring som föreslås.

110

7.1.4Förbud mot att teckna andelar eller aktier vid sonderande marknadsföring och dokumentation av den sonderande marknadsföringen

Regeringens förslag: En AIF-förvaltare som bedriver sonderande marknadsföring ska säkerställa att

1.investerare inte förvärvar andelar eller aktier i en alternativ investe- ringsfond genom den sonderande marknadsföringen,

2.investerare som kontaktas som en del av den sonderande mark- nadsföringen bara får förvärva andelar eller aktier i den alternativa investeringsfonden genom marknadsföring som är tillåten enligt lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder, och

3.att den sonderande marknadsföringen dokumenteras på ett tillfredsställande sätt.

En teckning av andelar eller aktier i en sådan alternativ investerings- fond som avses i den information som tillhandahållits inom ramen för sonderande marknadsföring, eller i en alternativ investeringsfond som etablerats som ett resultat av den sonderande marknadsföringen, som sker inom 18 månader efter det att den sonderande marknadsföringen inletts, ska anses vara ett resultat av den sonderande marknadsföringen. AIF-förvaltaren ska få tillåta sådan teckning av andelar eller aktier i en alternativ investeringsfond bara om fonden får marknadsföras i Sverige.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om hur den sonderande marknadsföringen ska dokumenteras.

Promemorians förslag överensstämmer delvis med regeringens för- slag. Enligt promemorians förslag ska bestämmelserna gälla även för en utländsk EES-baserad AIF-förvaltare som bedriver sonderande mark- nadsföring i Sverige av en icke EES-baserad alternativ investeringsfond och för en icke EES-baserad AIF-förvaltare som bedriver sonderande marknadsföring i Sverige av en alternativ investeringsfond.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det. Sjätte AP-fonden, Swedish Private Equity & Venture Capital Association (SVCA) och Sveriges advokatsamfund framför motsvarande synpunkter som i fråga om förslagen i avsnitten 7.1.2 och 7.1.3.

Skälen för regeringens förslag: Som framgår av avsnitt 7.1.2 bör marknadsföring, för att betraktas som sonderande marknadsföring, rikta sig till professionella investerare och avse en investeringsidé eller investe- ringsstrategi i syfte att pröva deras intresse för en alternativ investerings- fond som ännu inte är etablerad, eller som är etablerad men ännu inte har anmälts för marknadsföring i enlighet med AIFM-direktivet. Enligt de nya regler som har införts i AIFM-direktivet ska en AIF-förvaltare säkerställa att det inte är möjligt för investerare att teckna andelar eller aktier i en alternativ investeringsfond under den sonderande marknadsföringen, och att investerare som kontaktas som en del av den sonderande marknads- föringen bara får förvärva andelar eller aktier i den alternativa investe- ringsfonden genom marknadsföring som är tillåten enligt direktivet (artikel 30a.2 första stycket i AIFM-direktivet, som har införts genom artikel 2.2 i ändringsdirektivet). Vidare ska varje teckning av andelar eller

Prop. 2021/22:102

111

Prop. 2021/22:102 aktier i en sådan alternativ investeringsfond som avses i information som tillhandahållits inom ramen för den sonderande marknadsföringen, eller i en alternativ investeringsfond som etablerats som ett resultat av den sonde- rande marknadsföringen, som professionella investerare gör inom 18 månader efter det att AIF-förvaltaren inlett den sonderande marknads- föringen, anses ha varit ett resultat av marknadsföringen och ska omfattas av de tillämpliga anmälningsförfaranden som avses i AIFM-direktivet (artikel 30a.2 andra stycket i AIFM-direktivet).

De nu aktuella nya reglerna i AIFM-direktivet bör genomföras i svensk rätt genom att motsvarande bestämmelser tas in i lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder. Till skillnad från promemorians förslag bör bestämmelserna inte dessutom gälla för utländska EES-baserade AIF- förvaltare som i Sverige bedriver sonderande marknadsföring av en icke EES-baserad alternativ investeringsfond och för icke EES-baserade AIF- förvaltare som i Sverige bedriver sonderande marknadsföring av en alternativ investeringsfond (se avsnitten 7.1.2 och 7.1.3).

En AIF-förvaltare ska säkerställa att dess sonderande marknadsföring dokumenteras på ett tillfredsställande sätt (artikel 30a.4 i AIFM-direk- tivet). Ett sådant krav bör därför införas i lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder på så sätt att en AIF-förvaltare ska dokumentera sin sonderande marknadsföring på ett tillfredsställande sätt, oavsett om marknadsföringen bedrivs i Sverige eller i annat land inom EES. Vad det närmare innebär att dokumentera informationen på ett tillfredsställande sätt bör regleras i myndighetsföreskrifter. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör därför få meddela föreskrifter om hur den sonderande marknadsföringen ska dokumenteras.

7.1.5Underrättelse om sonderande marknadsföring

Regeringens förslag: En AIF-förvaltare ska inom två veckor efter det att förvaltaren har inlett sonderande marknadsföring skriftligen under- rätta Finansinspektionen. Underrättelsen ska innehålla

1.uppgift om under vilken tidsperiod den sonderande marknads- föringen bedrivs eller har bedrivits,

2.en kort beskrivning av den sonderande marknadsföringen inklusive information om presenterade investeringsstrategier, och

3.en förteckning över de alternativa investeringsfonder som är eller har varit föremål för den sonderande marknadsföringen.

Om den sonderande marknadsföringen bedrivs eller har bedrivits i andra länder inom EES, ska underrättelsen även innehålla uppgift om i vilka länder och under vilken tidsperiod den bedrivs eller har bedrivits.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om formerna för en underrättelse om sonderande marknadsföring.

Om en svensk AIF-förvaltare inleder sonderande marknadsföring i ett annat land inom EES, ska Finansinspektionen utan dröjsmål underrätta behörig myndighet i det landet. Finansinspektionen ska på begäran lämna ytterligare information om den sonderande marknadsföringen till den myndigheten.

112

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det. Sjätte AP-fonden, Swedish Private Equity & Venture Capital Association (SVCA) och Sveriges advokatsamfund fram- för motsvarande synpunkter som i fråga om förslagen i avsnitten 7.1.2 och

7.1.3.Finansinspektionen efterfrågar ett förtydligande i fråga om enligt vilken bestämmelse som en svensk AIF-förvaltares sonderande marknads- föring av en alternativ investeringsfond som ännu inte är etablerad ska anmälas till inspektionen. Advokatsamfundet önskar ett förtydligande av innebörden av formen för underrättelse till Finansinspektionen, om ”informellt brev” innebär att det krävs ett fysiskt brev eller om ett e-post- meddelande kan anses tillräckligt.

Skälen för regeringens förslag: Genom ändringsdirektivet har det införts regler i AIFM-direktivet om AIF-förvaltares skyldigheter att under- rätta de behöriga myndigheterna i sin hemmedlemsstat om sonderande marknadsföring (artikel 2.2 i ändringsdirektivet, artikel 30a.2 tredje stycket i AIFM-direktivet). Syftet med dessa regler är att säkerställa att behöriga myndigheter kan utöva kontroll över sonderande marknadsföring i sina medlemsstater (skäl 10 i ändringsdirektivet). Reglerna innebär att medlemsstaterna ska säkerställa att en AIF-förvaltare, inom två veckor efter att den sonderande marknadsföringen har inletts, sänder ett informellt brev, i pappersformat eller elektroniskt format, till de behöriga myndig- heterna i sin hemmedlemsstat. Brevet ska närmare ange i vilka medlems- stater och under vilka tidsperioder den sonderande marknadsföringen äger eller har ägt rum, ge en beskrivning av marknadsföringen inklusive information om presenterade investeringsstrategier, samt innehålla en förteckning över de alternativa investeringsfonder eller delfonder som är eller har varit föremål för den sonderande marknadsföringen. De behöriga myndigheterna i AIF-förvaltarens hemmedlemsstat ska omgående infor- mera de behöriga myndigheterna i de medlemsstater där den EU-baserade AIF-förvaltaren bedriver eller har bedrivit sonderande marknadsföring. De behöriga myndigheterna i den medlemsstat där den sonderande marknads- föringen äger eller har ägt rum får begära att de behöriga myndigheterna i AIF-förvaltarens hemmedlemsstat lämnar ytterligare information om den sonderande marknadsföringen.

Medlemsstaterna ska säkerställa att en AIF-förvaltare inte är skyldig att till de behöriga myndigheterna anmäla innehållet eller adressaterna av- seende den sonderande marknadsföringen, eller uppfylla andra villkor eller krav än dem som fastställs i artikeln innan den börjar bedriva sonde- rande marknadsföring (artikel 30a.1 tredje stycket i AIFM-direktivet). I denna proposition föreslås inte heller att det ska införas några sådana skyldigheter eller krav i svensk rätt.

Reglerna i AIFM-direktivet om underrättelser om sonderande mark- nadsföring till behörig myndighet bör genomföras i svensk rätt genom att motsvarande bestämmelser tas in i lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder. Med anledning av Finansinspektionens synpunkt finns

Prop. 2021/22:102

113

Prop. 2021/22:102 det anledning att notera att det är det land där den alternativa investe- ringsfonden avses bli etablerad som är relevant för bedömningen av enligt vilka bestämmelser i lagen som ska tillämpas när det gäller sonderande marknadsföring av en sådan fond som ännu inte är etablerad. Sveriges advokatsamfund efterfrågar ett förtydligande av innebörden av formen för underrättelse till Finansinspektionen, om huruvida ”informellt brev” inne- bär att det krävs ett fysiskt brev eller om ett e-postmeddelande kan anses tillräckligt. Av AIFM-direktivet följer att underrättelsen ska vara i pappersformat eller elektroniskt format (artikel 30a.2 tredje stycket första meningen). Regeringen anser att i vilken form underrättelsen ska lämnas är något som bör regleras närmare i myndighetsföreskrifter. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör därför få meddela föreskrifter om formerna för en underrättelse om sonderande marknads- föring. Bestämmelserna bör, till skillnad från i promemorians förslag, inte gälla för en utländsk EES-baserad AIF-förvaltare som i Sverige bedriver sonderande marknadsföring av en icke EES-baserad alternativ investe- ringsfond eller för en icke EES-baserad AIF-förvaltare som i Sverige bedriver sonderande marknadsföring av en alternativ investeringsfond (se avsnitt 7.1.2).

7.1.6Sonderande marknadsföring får bedrivas även av en tredje part

Regeringens förslag: En AIF-förvaltare ska få uppdra åt någon annan att bedriva sonderande marknadsföring, om uppdragstagaren är

1.ett värdepappersbolag eller ett utländskt värdepappersföretag,

2.ett kreditinstitut,

3.ett fondbolag eller ett förvaltningsbolag,

4.en EES-baserad AIF-förvaltare, eller

5.ett anknutet ombud enligt lagen om värdepappersmarknaden.

De krav som ska gälla för att en AIF-förvaltare ska få bedriva sonderande marknadsföring ska gälla även om förvaltaren uppdrar åt någon annan att bedriva sonderande marknadsföring.

	Promemorians förslag överensstämmer delvis med regeringens för-
	slag. I promemorian föreslås att bestämmelserna även ska gälla för en
	utländsk EES-baserad AIF-förvaltare som bedriver sonderande mark-
	nadsföring av en icke EES-baserad alternativ investeringsfond och för en
	icke EES-baserad AIF-förvaltare som bedriver sonderande marknads-
	föring i Sverige av en alternativ investeringsfond.
	Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller
	har inget att invända mot det. Sjätte AP-fonden, Swedish Private Equity &
	Venture Capital Association (SVCA) och Sveriges advokatsamfund fram-
	för motsvarande synpunkter som i fråga om förslagen i avsnitten 7.1.2 och
	7.1.3. Finansinspektionen efterfrågar ett förtydligande om huruvida ett
	uppdrag till tredje part att bedriva sonderande marknadsföring ska anses
	vara en sådan tjänst som innebär en skyldighet för AIF-förvaltaren att
	anmäla uppdragsavtalet till inspektionen.
	Skälen för regeringens förslag: Genom ändringsdirektivet har det
114	införts regler i AIFM-direktivet om förutsättningarna för tredje part att på
114

uppdrag av en AIF-förvaltare bedriva sonderande marknadsföring (arti- kel 2.2 i ändringsdirektivet, artikel 30a.3 i AIFM-direktivet). Det är bara om den tredje parten enligt tillämpliga EU-direktiv har auktoriserats som ett värdepappersföretag, ett kreditinstitut, ett förvaltningsbolag för fond- företag, en AIF-förvaltare eller ett anknutet ombud, som denna får bedriva sonderande marknadsföring. En sådan tredje part ska omfattas av villkoren enligt reglerna om sonderande marknadsföring i AIFM-direktivet.

De tredje parter som en AIF-förvaltare enligt AIFM-direktivet får anlita för att bedriva sonderande marknadsföring är, när det är svenska, värde- pappersbolag enligt lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, kredit- institut enligt lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, fond- bolag enligt lagen om värdepappersfonder, AIF-förvaltare med tillstånd enligt lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder och anknutna ombud enligt lagen om värdepappersmarknaden.

Reglerna i AIFM-direktivet om förutsättningarna för att en tredje part på uppdrag av en AIF-förvaltare ska få bedriva sonderande marknadsföring bör genomföras i motsvarande bestämmelser i lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder. Finansinspektionen efterfrågar ett förtyd- ligande om huruvida ett uppdrag från en AIF-förvaltare till en tredje part att bedriva sonderande marknadsföring innebär att AIF-förvaltaren har ingått ett sådant uppdragsavtal som förvaltaren ska underrätta Finans- inspektionen om (8 kap. 14 § lagen om förvaltare av alternativa investe- ringsfonder). I AIFM-direktivet finns det regler om AIF-förvaltares delegering av uppgifter till en tredje part (artikel 20). De reglerna har i svensk rätt genomförts i motsvarande bestämmelser om uppdragsavtal i lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder (8 kap. 14 §). Där regleras bl.a. förutsättningarna för att en AIF-förvaltare ska få lämna ett sådant uppdrag, till vem det får lämnas, vad avtalet som reglerar uppdraget ska innehålla och att AIF-förvaltaren ska underrätta Finansinspektionen. Det är emellertid inte all delegering eller alla uppdragsavtal som omfattas av reglerna i AIFM-direktivet, och därmed inte heller av motsvarande bestämmelser i lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder. I kommissionens delegerade förordning (EU) nr 231/2013 av den 19 december 2012 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU vad gäller undantag, allmänna verksamhetsvillkor, förvaringsinstitut, finansiell hävstång, öppenhet och tillsyn, klargörs att det är delegering av de förvaltningsfunktioner som anges i bilaga I till AIFM-direktivet som omfattas av direktivets krav (skäl 82 i den dele- gerade förordningen). När det genom ändringsdirektivet har införts regler om sonderande marknadsföring i AIFM-direktivet har det inte gjorts någon ändring i bilaga I till AIFM-direktivet. Om en AIF-förvaltare uppdrar till en tredje part att bedriva sonderande marknadsföring bör det alltså inte vara ett sådant uppdragsavtal som omfattas av skyldigheten i AIFM-direktivet att underrätta den behöriga myndigheten. AIF-förval- taren bör därmed inte heller vara skyldig att underrätta Finansinspektionen enligt bestämmelserna om uppdragsavtal i lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder.

Till skillnad från det som föreslås i promemorian bör bestämmelserna om uppdrag åt någon annan att bedriva sonderande marknadsföring inte gälla för utländska EES-baserade AIF-förvaltare som i Sverige bedriver sonderande marknadsföring av en icke EES-baserad alternativ investe-

Prop. 2021/22:102

115

Prop. 2021/22:102 ringsfond eller för icke EES-baserade AIF-förvaltare som i Sverige be- driver sonderande marknadsföring av en alternativ investeringsfond (se avsnitten 7.1.2 och 7.1.3).

	7.1.7	Sonderande marknadsföring av icke EES-
		baserade alternativa investeringsfonder eller som
		bedrivs av icke EES-baserade AIF-förvaltare när
		regelverket för marknadsföring ändras

	Regeringens förslag: En svensk AIF-förvaltare som har tillstånd enligt
	lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder ska få bedriva
	sonderande marknadsföring i Sverige av en icke EES-baserad alternativ
	investeringsfond under samma förutsättningar som gäller för att bedriva
	sonderande marknadsföring här i landet av en EES-baserad alternativ
	investeringsfond när det även för sådana fonder ska gälla ett anmäl-
	ningsförfarande som enligt direktivet om förvaltare av alternativa
	investeringsfonder ska börja tillämpas vid en tidpunkt som ännu inte är
	fastställd.
	En utländsk EES-baserad AIF-förvaltare ska i Sverige få bedriva
	sonderande marknadsföring av en icke EES-baserad alternativ investe-
	ringsfond genom det anmälningsförfarande som enligt direktivet om
	förvaltare av alternativa investeringsfonder ska börja tillämpas vid en
	tidpunkt som ännu inte är fastställd.
	En icke EES-baserad AIF-förvaltare ska i Sverige få bedriva sonde-
	rande marknadsföring av en alternativ investeringsfond när Sverige är
	förvaltarens referensland eller, om ett annat land inom EES är referens-
	land, genom det anmälningsförfarande som enligt direktivet om för-
	valtare av alternativa investeringsfonder ska börja tillämpas vid en tid-
	punkt som ännu inte är fastställd.

	Promemorians förslag överensstämmer delvis med regeringens för-
	slag. I promemorian föreslås även att de nationella bestämmelser som
	föreslås i promemorian om sonderande marknadsföring för en utländsk
	EES-baserad AIF-förvaltare som bedriver sonderande marknadsföring av
	en icke EES-baserad alternativ investeringsfond och för en icke EES-
	baserad AIF-förvaltare som bedriver sonderande marknadsföring i Sverige
	av en alternativ investeringsfond ska tas bort när det enligt AIFM-
	direktivet ska gälla marknadsföringspass även för sådana alternativa
	investeringsfonder.
	Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot
	det.
	Skälen för regeringens förslag: Som framgår av avsnitt 7.1.2 är
	marknaden för gränsöverskridande distribution av alternativa investe-
	ringsfonder fonder i dag bara delvis harmoniserad inom EU. EU-baserade
	AIF-förvaltare har i dag möjlighet att marknadsföra EU-baserade alterna-
	tiva investeringsfonder till professionella investerare inom hela EU efter
	tillstånd i sin hemmedlemsstat (det finns alltså s.k. marknadsföringspass
	för sådana fonder, se artikel 32 i AIFM-direktivet). Det nya regelverk om
	sonderande marknadsföring som genom ändringsdirektivet har införts i
116	AIFM-direktivet är utformat i enlighet med det. Det innebär att en EU-

baserad AIF-förvaltare som förvaltar en EU-baserad alternativ investe- Prop. 2021/22:102 ringsfond bara omfattas av krav på tillstånd i AIF-förvaltarens hem-

medlemsstat och ett anmälningsförfarande gäller för förvaltarens verk- samhet i övriga medlemsstater (värdmedlemsstater). Hemmedlemsstaten ansvarar i de fallen även för tillsynen över att AIF-förvaltaren följer de regelverk som finns inom området, t.ex. de nya reglerna avseende sonderande marknadsföring som har införts genom ändringsdirektivet. Enligt ändringsdirektivet ska reglerna om sonderande marknadsföring inte på något sätt får vara till nackdel för en EU-baserad AIF-förvaltare i för- hållande till en icke EU-baserad AIF-förvaltare (skäl 12). I avsnitten 7.1.2 och 7.1.3 görs, till skillnad från i promemorian, emellertid bedömningen att när det införs bestämmelser i svensk rätt, bör regelverket inte utvidgas till att även omfatta icke EES-baserade AIF-förvaltare, som i den nu- varande situationen inte har passrättigheter. I en situation där reglerna i AIFM-direktivet om passförfaranden blir tillämpliga också för icke EES- baserade AIF-förvaltare och icke EES-baserade alternativa investerings- fonder, bör dock motsvarande bestämmelser gälla för sådana förvaltare och fonder som för EES-baserade AIF-förvaltare och icke EES-baserade alternativa investeringsfonder. Det innebär alltså att när regelverket om sonderande marknadsföring i AIFM-direktivet genomförs i svensk rätt, bör det inledningsvis varken omfatta icke EES-baserade AIF-förvaltare och EES-baserade och icke EES-baserade alternativa investeringsfonder som förvaltas av sådana AIF-förvaltare eller icke EES-baserade alternativa investeringsfonder som förvaltas av svenska eller utländska EES-baserade AIF-förvaltare, dvs. även de situationer där det i dag inte gäller något pass- förfarande enligt AIFM-direktivet (se avsnitten 7.1.2–7.1.6). Det bör däremot omfatta de situationer där de harmoniserade reglerna i AIFM- direktivet har börjat tillämpas och det gäller ett anmälningsförfarande även för icke EES-baserade AIF-förvaltare och för icke EES-baserade alternativa investeringsfonder (artiklarna 35, 37–41 och 67, se prop. 2013/14:113 och SFS 2014:797).

Fråga om behov av lagändringar i övrigt när anmälningsförfarande ska börja gälla även för icke EES-baserade AIF-förvaltare och för icke EES- baserade alternativa investeringsfonder behandlas i avsnitten 7.6.3 och 7.6.4.

7.2Tillhandahållande av vissa lokala funktioner i värdlandet

7.2.1Ändringsdirektivet

Ett fondföretag ska tillhandahålla vissa funktioner i en värdmedlemsstat (artikel 92 i UCITS-direktivet). Dessa krav har visat sig vara betungande och de har inte tillämpats på det sätt som avsetts (se avsnitt 6.1). Reglerna har därför ändrats på så sätt att lokal fysisk närvaro inte längre krävs sam- tidigt som det närmare anges vilka krav som gäller för att tillhandahålla lokala funktioner till icke-professionella investerare (skäl 5 i ändrings- direktivet och artikel 92 i UCITS-direktivet, i lydelsen enligt artikel 1.4 i ändringsdirektivet). För att säkerställa att icke-professionella investerare

117

Prop. 2021/22:102 ges likvärdig behandling har det ansetts nödvändigt att kraven på lokala funktioner även tillämpas på AIF-förvaltare som marknadsför andelar eller aktier i alternativa investeringsfonder till icke-professionella investerare (skäl 6 i ändringsdirektivet). I AIFM-direktivet har det därför införts ett krav om att AIF-förvaltare ska tillhandahålla funktioner i en värdmedlems- stat som utför vissa uppgifter vid marknadsföring till icke-professionella investerare (artikel 43a i AIFM-direktivet, som har införts genom arti- kel 2.6 i ändringsdirektivet).

	7.2.2	Vissa lokala funktioner ska tillhandahållas vid
		verksamhet i Sverige

	Regeringens förslag: En utländsk EES-baserad AIF-förvaltare som i
	sitt hemland har tillstånd som avses i direktivet om förvaltare av
	alternativa investeringsfonder, och som avser att förvalta en specialfond
	eller i Sverige marknadsföra andelar eller aktier i en alternativ
	investeringsfond som inte är en specialfond till icke-professionella
	investerare, ska här i landet tillhandahålla funktioner för att utföra
	följande uppgifter:
	1. behandla order om att teckna och lösa in andelar eller aktier och
	göra utbetalningar till andels- eller aktieägarna,
	2. tillhandahålla investerare information om hur order kan göras och
	hur inlösen betalas,
	3. underlätta hanteringen av information om hur investerarna kan
	utöva de rättigheter som följer av deras investering i den alternativa
	investeringsfonden i Sverige,
	4. tillhandahålla den information som AIF-förvaltaren är skyldig att
	tillhandahålla,
	5. tillhandahålla investerare relevant information om de uppgifter
	som funktionerna utför, och
	6. fungera som kontaktpunkt för kommunikation med Finansinspek-
	tionen.
	Uppgifterna ska utföras av AIF-förvaltaren eller en tredje part som
	omfattas av regler och tillsyn för de uppgifter som ska utföras, eller av
	båda. Om en tredje part utför någon av uppgifterna ska
	1. detta dokumenteras genom ett skriftligt avtal där det anges vilka av
	uppgifterna som inte utförs av AIF-förvaltaren, och
	2. AIF-förvaltaren tillhandahålla den tredje parten alla relevanta upp-
	gifter och handlingar.
	Motsvarande krav ska gälla även för en svensk AIF-förvaltare som
	avser att marknadsföra en utländsk EES-baserad alternativ investe-
	ringsfond i Sverige, som motsvarar en specialfond, till icke-
	professionella investerare, med undantag av tillhandahållande av
	funktioner för att fungera som kontakt för kommunikation med
	Finansinspektionen.
	Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få
	meddela föreskrifter om
	1. hur utländska EES-baserade AIF-förvaltare ska tillhandahålla
	information om de uppgifter som utförs genom funktionerna, och
	2. på	vilket språk utländska EES-baserade AIF-förvaltare ska
118	tillhandahålla dessa funktioner.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller

har inget att invända mot det. Finansinspektionen anser att det bör förtydligas om uppdragsavtal med en tredje part om att utföra vissa uppgifter anses vara en sådan tjänst som innebär en skyldighet för AIF- förvaltaren att anmäla avtalet till inspektionen. Sveriges advokatsamfund efterfrågar ytterligare förtydliganden och konkretisering när det gäller vad kraven på att tillhandahålla funktioner här i landet innebär för AIF- förvaltare som avser att marknadsföra andelar i Sverige.

Skälen för regeringens förslag

Utländska EES-baserade AIF-förvaltare som avser att förvalta en specialfond eller marknadsföra andelar i en annan typ av alternativ investeringsfond i Sverige

Enligt en ändring i AIFM-direktivet som har gjorts genom ändrings- direktivet ska medlemsstaterna säkerställa att AIF-förvaltare, i varje medlemsstat där de har för avsikt att marknadsföra andelar eller aktier i en alternativ investeringsfond till icke-professionella investerare, tillhanda- håller funktioner för att utföra vissa uppgifter (artikel 43a i AIFM-direk- tivet, som har införts genom artikel 2.6 i ändringsdirektivet). Motsvarande regler i UCITS-direktivet för fondföretag behandlas i avsnitt 6.1.2. De funktioner som AIF-förvaltare ska tillhandahålla ska utföra samma upp- gifter som föreskrivs för fondföretag, dvs. funktionerna ska utföra följande uppgifter:

–behandla tecknings-, återköps- och inlösenorder och göra vissa andra utbetalningar (artikel 43a.1 a),

–tillhandahålla investerare information om hur dessa order kan göras och hur återköp och inlösen betalas (artikel 43a.1 b),

–underlätta hanteringen av information om hur investerarna kan utöva de rättigheter som följer av deras investering i den alternativa investe- ringsfonden i den medlemsstat där fonden marknadsförs (arti- kel 43a.1 c),

–tillhandahålla vissa uppgifter och handlingar för att investerare ska kunna konsultera dem och ta kopior (artikel 43a.1 d),

–tillhandahålla relevant information om de uppgifter som funktionerna utför via ett varaktigt medium (artikel 43a.1 e), och

–fungera som kontaktpunkt för kommunikation med de behöriga myndigheterna (artikel 43a.1 f).

Medlemsstaterna får inte kräva att en AIF-förvaltare finns på plats fysiskt i värdmedlemsstaten eller att den utser en tredje part för att utföra upp- gifterna (artikel 43a.2 i AIFM-direktivet). Här bör noteras att det i den svenska språkversionen anges ”hemmedlemsstaten”. Av andra språk- versioner framgår dock att det är ”värdmedlemsstaten” som avses (eng. ”host Member State”, fr. ”l'État membre d'accueil” och ty. ”Aufnahmemitgliedstaat”). Funktionerna för att utföra uppgifterna ska tillhandahållas på det officiella språket eller ett av de officiella språken i den medlemsstat där den alternativa investeringsfonden marknadsförs eller på ett språk som godkänts av de behöriga myndigheterna i den medlemsstaten (artikel 43a.3 första stycket a i AIFM-direktivet). Funk-

Prop. 2021/22:102

119

Prop. 2021/22:102 tionerna ska tillhandahållas av AIF-förvaltaren själv, en tredje part som

	omfattas av regler och tillsyn för de uppgifter som ska utföras, eller av
	båda (artikel 43a.3 första stycket b). Om uppgifterna utförs av en tredje
	part, ska utnämnandet av denna tredje part dokumenteras genom ett
	skriftligt avtal som anger vilka av uppgifterna som inte utförs av AIF-
	förvaltaren och att den tredje parten ska erhålla alla relevanta uppgifter och
	handlingar från förvaltaren (artikel 43a.3 andra stycket).
	Finansinspektionen anser att det bör förtydligas om huruvida ett
	uppdragsavtal med en tredje part innebär att AIF-förvaltaren har ingått ett
	sådant uppdragsavtal som förvaltaren ska underrätta Finansinspektionen
	om (8 kap. 14 § lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder).
	Regeringen har tidigare gjort bedömningen att distributionsavtal inte om-
	fattas av reglerna om delegering i AIFM-direktivet och att det inte heller
	har funnits någon anledning att kräva att Finansinspektionen ska under-
	rättas om ett distributionsavtal enligt reglerna för uppdragsavtal (se prop.
	2012/13:155 s. 283 f.). Det finns ingen anledning för regeringen att göra
	någon annan bedömning än den som gjorts tidigare. De lokala funktioner
	som det nu är fråga om bör kunna anses som ett led i distributionen av
	andelarna eller aktierna i den alternativa investeringsfonden. Det bör
	därmed inte finnas någon skyldighet för AIF-förvaltaren att underrätta
	Finansinspektionen när en tredje part har fått till uppgift att tillhandahålla
	sådana lokala funktioner (jfr även avsnitt 6.1.2).
	Kraven på AIF-förvaltare att tillhandahålla funktioner i en värd-
	medlemsstat där den avser att marknadsföra andelar eller aktier i alterna-
	tiva investeringsfonder till icke-professionella investerare har ingen
	motsvarighet i den tidigare lydelsen av AIFM-direktivet. Medlemsstaterna
	får dock tillåta sådan marknadsföring och får i så fall införa nationella
	bestämmelser för marknadsföringen så länge bestämmelserna för mark-
	nadsföring av alternativa investeringsfonder baserade i en annan medlems-
	stat inte är strängare eller mer omfattande än motsvarande bestämmelser
	för marknadsföring av alternativa investeringsfonder som bara sker inom
	medlemsstaten (artikel 43.1 i AIFM-direktivet). Sverige har infört bestäm-
	melser i lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder som tillåter
	EES-baserade AIF-förvaltare att marknadsföra alternativa investerings-
	fonder som inte är specialfonder till icke-professionella investerare (5 kap.
	6 §). Bestämmelserna innebär bl.a. att AIF-förvaltaren ska vidta nödvän-
	diga åtgärder för att här i landet kunna göra utbetalningar till andelsägarna,
	lösa in andelar, och lämna den information som förvaltaren är skyldig att
	tillhandahålla (5 kap. 6 § första stycket 1 och 4 kap. 2 § första stycket 4).
	AIFM-direktivets nya regler om lokala funktioner bör genomföras i
	svensk rätt genom ändringar i lagen om förvaltare av alternativa investe-
	ringsfonder. Bestämmelser om åtgärder som ska vidtas i det land där mark-
	nadsföringen bedrivs finns även i svensk rätt när det gäller förutsättningar
	för en utländsk EES-baserad AIF-förvaltare att få tillstånd från Finans-
	inspektionen för förvaltning av specialfonder (5 kap. 2 § lagen om förval-
	tare av alternativa investeringsfonder). Tillstånd får ges bara om AIF-för-
	valtaren vidtar de åtgärder som beskrivs ovan. Även dessa bestämmelser
	bör ändras så att de motsvarar de nya kraven i AIFM-direktivet som har
	införts genom ändringsdirektivet.
	Sveriges advokatsamfund efterfrågar förtydliganden om de funktioner
120	som en AIF-förvaltare ska tillhandahålla för att utföra olika uppgifter i ett

värdland. Regeringen konstaterar att efter de ändringar som har gjorts genom ändringsdirektivet, ställer AIFM-direktivet upp ett förbud för medlemsstaterna att kräva att en AIF-förvaltare finns på plats fysiskt i ett värdland. Enligt direktivet krävs dock att vissa uppgifter ska kunna utföras i värdlandet, vilket kan underlätta för både investerare och behörig myndighet i det landet. Vilka uppgifter som ska utföras och av vem de ska utföras regleras i direktivet. I direktivet regleras det dock inte närmare hur uppgifterna ska utföras, utan det är något som enligt regeringens uppfatt- ning bör överlämnas till rättstillämpningen (se motsvarande bedömning i fråga om fondföretag i avsnitt 6.1.2). När det gäller språk följer det dock av direktivet att de, oavsett om de tillhandahålls elektroniskt eller på annat sätt, ska tillhandahålls på det officiella språket eller ett av de officiella språken i värdlandet eller på ett språk som godkänts av behörig myndighet i det landet.

Som anges ovan ska AIF-förvaltaren enligt de nya reglerna i AIFM- direktivet, i varje land inom EES där den har för avsikt att marknadsföra andelar eller aktier i en alternativ investeringsfond till icke-professionella investerare, tillhandahålla investerare relevant information om de upp- gifter som funktionerna utför genom ett varaktigt medium. I AIFM- direktivet finns det inte någon definition av varaktigt medium. En sådan definition finns dock i UCITS-direktivet (artikel 2.1 m). Den definitionen bör vara lämplig som utgångspunkt när det gäller vad som bör avses med varaktigt medium när reglerna i AIFM-direktivet genomförs i svensk rätt. Med varaktigt medium avses enligt UCITS-direktivet varje medel som gör det möjligt för en investerare att bevara information, som riktas till denne personligen, på ett sätt som är tillgängligt för användning i framtiden under en tid som är lämplig med hänsyn till vad som är avsikten med informa- tionen och som tillåter oförändrad återgivning av den bevarade informa- tionen. Definitionen har genomförts i svensk rätt genom en motsvarande definition i Finansinspektionens föreskrifter (1 kap. 9 § 33 Finansinspek- tionens föreskrifter om värdepappersfonder). Det är lämpligt att kravet på tillhandahållande av information – genom ett varaktigt medium – när det gäller de uppgifter som funktionerna utför införs i föreskrifter på lägre nivå än lag. Det är även lämpligt att det språk på vilka dessa uppgifter ska tillhandahållas regleras genom föreskrifter på lägre nivå än lag. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör därför, på motsvarande sätt som för fondföretag (se avsnitt 6.1.2), få meddela sådana föreskrifter för AIF-förvaltare.

Svenska AIF-förvaltare som avser att marknadsföra andelar i en utländsk EES-baserad alternativ investeringsfond i Sverige

Reglerna i AIFM-direktivet i fråga om åtgärder som ska vidtas i det land där marknadsföringen bedrivs omfattar bara gränsöverskridande mark- nadsföring. I Sverige har det dock ansetts lämpligt att införa motsvarande bestämmelser även för svenska AIF-förvaltare som avser att marknadsföra andelar eller aktier i en utländsk EES-baserad alternativ investeringsfond till icke-professionella investerare i Sverige (4 kap. 2 § lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder, se prop. 2012/13:155 s. 359). Detta bör gälla även fortsättningsvis och bestämmelserna i lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder bör därför ändras så att det också i dessa fall

Prop. 2021/22:102

121

Prop. 2021/22:102 gäller krav på tillhandahållande av lokala funktioner som motsvarar de som anges AIFM-direktivet. Eftersom det i detta fall är fråga om svenska AIF-förvaltare och inte rör sig om gränsöverskridande marknadsföring, finns det dock inte skäl att ställa upp ett krav på att AIF-förvaltaren ska tillhandahålla funktioner för att fungera som kontaktpunkt för kommuni- kation med Finansinspektionen.

7.3Underrättelser om gränsöverskridande verksamhet

7.3.1Ändringsdirektivet

IUCITS-direktivet och AIFM-direktivet är principen om anmälan vid gränsöverskridande verksamhet i huvudsak densamma (jfr avsnitt 6.2.1). Den fondförvaltare som vill driva verksamhet över gränserna ska under- rätta den behöriga myndigheten i sin hemmedlemsstat, vilken i sin tur ska överlämna underrättelsen till den behöriga myndigheten i den medlemsstat där verksamheten ska drivas (värdmedlemsstaten). Genom ändrings- direktivet har det gjorts ändringar i reglerna i AIFM-direktivet om anmälan vid gränsöverskridande verksamhet (artikel 2.3, 2.5 och 2.8 i ändrings- direktivet, artiklarna 32.7 och 33.6 i och bilaga IV till AIFM-direktivet). Det har dels gjorts tillägg beträffande vilken information som ska lämnas till den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten innan marknadsföring får ske i en annan medlemsstat, dels gjorts justeringar i reglerna om ändring av någon uppgift som har angetts i en anmälan om gränsöver- skridande marknadsföring och förvaltning.

	7.3.2	Ytterligare information i underrättelser om
		gränsöverskridande marknadsföring

	Regeringens förslag: Om en AIF-förvaltare avser att marknadsföra
	andelar eller aktier i en alternativ investeringsfond i ett annat land inom
	EES, ska förvaltarens underrättelse till Finansinspektionen innehålla
	den information som är nödvändig, inbegripet adressen, för att fakturera
	eller meddela förvaltaren eventuella föreskrivna avgifter som behörig
	myndighet i det land där verksamheten ska drivas kan tillämpa.
	Vid marknadsföring till icke-professionella investerare ska under-
	rättelsen även innehålla uppgifter om de funktioner som behövs för att
	utföra de uppgifter i värdlandet som avses i direktivet om förvaltare av
	alternativa investeringsfonder vid marknadsföring i det landet.

	Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag.
	Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot
	det.
	Skälen för regeringens förslag: Enligt hittillsvarande regler i AIFM-
	direktivet ska en underrättelse om gränsöverskridande marknadsföring
	innehålla information om bl.a. den alternativa investeringsfondens namn,
	i vilket land den är etablerad, vilket som är dess förvaringsinstitut samt
122	fondbestämmelserna eller bolagsordningen. Underrättelsen ska också

innehålla information om vilka åtgärder AIF-förvaltaren har vidtagit för Prop. 2021/22:102 att förhindra att marknadsföring sker till icke-professionella investerare,

när detta inte är tillåtet, och hur sådan marknadsföring förhindras i fall då AIF-förvaltaren förlitar sig på fristående företag som tillhandahåller investeringstjänster avseende alternativa investeringsfonder, t.ex. värde- pappersföretag (artikel 32.2 i AIFM-direktivet och bilaga IV till samma direktiv). De nu aktuella reglerna i AIFM-direktivet har i svensk rätt genomförts i bestämmelser i lagen om förvaltare av alternativa investe- ringsfonder (6 kap. 3 §).

De ändringar i AIFM-direktivet som har gjorts genom ändrings- direktivet innebär att ytterligare information ska lämnas till den behöriga myndigheten i hemlandet innan marknadsföring av en alternativ investe- ringsfond får ske i ett annat land inom EES än förvaltarens hemland. Den skriftliga underrättelsen ska, utöver det som följer av gällande rätt, även innehålla den information som är nödvändig, inbegripet adressen, för att fakturera eller för att meddela om eventuella föreskrivna avgifter som de behöriga myndigheterna i värdlandet kan tillämpa, samt uppgift om de funktioner som behövs för att utföra de uppgifter som avses i artikel 43a (leden i och j i bilaga IV till AIFM-direktivet, som har införts genom artikel 2.8 i ändringsdirektivet). De funktioner som avses behandlas i avsnitt 7.2.2.

Motsvarande ändringar som har gjorts i AIFM-direktivet bör göras i bestämmelserna i lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder. Dessa bör avse vad en underrättelse till Finansinspektionen ska innehålla när en svensk AIF-förvaltare avser att marknadsföra en alternativ investe- ringsfond till investerare i ett annat land inom EES.

7.3.3	Ändringar i underrättelser om
	gränsöverskridande marknadsföring

Regeringens förslag: Om en svensk AIF-förvaltare avser att göra en
väsentlig ändring av något som har angetts i en underrättelse om
gränsöverskridande marknadsföring, och Finansinspektionen finner att
ändringen är godtagbar, ska inspektionen inom en månad informera den
behöriga myndigheten i AIF-förvaltarens värdland om ändringen.
Om Finansinspektionen finner att ändringen inte får göras, ska
inspektionen inom 15 arbetsdagar efter det att anmälan om ändringen
kom in till inspektionen underrätta förvaltaren om detta. Finansinspek-
tionen ska även underrätta behörig myndighet i AIF-förvaltarens värd-
land om att ändringen inte får göras.
Vid ingripande mot en svensk AIF-förvaltare med anledning av att
förvaltaren genomfört en ändring som leder till att den inte längre
uppfyller kraven i lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder
eller andra författningar som reglerar AIF-förvaltarens verksamhet, ska
Finansinspektionen utan onödigt dröjsmål underrätta den behöriga
myndigheten i AIF-förvaltarens värdland om de åtgärder som inspek-
tionen vidtagit.
Regeringens bedömning: De nya regler i direktivet om förvaltare av
alternativa investeringsfonder som innebär att Finansinspektionen ska
vidta nödvändiga åtgärder, inklusive förbjuda marknadsföring, om en		123

Prop. 2021/22:102

124

ändring har genomförts som innebär att AIF-förvaltaren inte längre uppfyller kraven som reglerar verksamheten, tillgodoses genom gällande rätt och kräver inte någon lagstiftningsåtgärd.

Promemorians förslag och bedömning överensstämmer med regeringens förslag och bedömning.

Remissinstanserna tillstyrker förslaget och bedömningen eller har inget att invända mot dem.

Skälen för regeringens förslag och bedömning: Genom ändrings- direktivet har det gjorts ändringar i reglerna i AIFM-direktivet om under- rättelse om marknadsföring av andelar eller aktier i EU-baserade alterna- tiva investeringsfonder i andra medlemsstater än i AIF-förvaltarens hem- medlemsstat (artikel 32.7 andra–fjärde styckena i AIFM-direktivet, i lydelsen enligt artikel 2.3 i ändringsdirektivet). Ändringarna avser när en planerad ändring av någon uppgift som har lämnats i en sådan under- rättelse skulle innebära att verksamheten inte längre är förenlig med AIFM-direktivet. I ett sådant fall ska de behöriga myndigheterna i AIF- förvaltarens hemmedlemsstat underrätta AIF-förvaltaren om att ändringen inte får genomföras inom 15 arbetsdagar. Vidare ska de behöriga myndigheterna i AIF-förvaltarens hemmedlemsstat underrätta de behöriga myndigheterna i AIF-förvaltarens värdmedlemsstat om detta. Om en planerad ändring genomförs trots det som anges ovan eller om en oplanerad ändring leder till att reglerna i AIFM-direktivet inte följs, ska de behöriga myndigheterna i AIF-förvaltarens hemmedlemsstat vidta de åtgärder som krävs, inklusive att besluta om ett förbud mot marknads- föring av den alternativa investeringsfonden, och ska utan onödigt dröjs- mål underrätta de behöriga myndigheterna i AIF-förvaltarens värd- medlemsstat om detta. Om ändringen inte påverkar förenligheten med AIFM-direktivet, ska de behöriga myndigheterna inom en månad infor- mera de behöriga myndigheterna i värdmedlemsstaten om ändringen.

De nya reglerna överensstämmer i huvudsak med det som gäller enligt den tidigare lydelsen av AIFM-direktivet (artikel 32.7 andra–fjärde styckena). Det som har ändrats genom ändringsdirektivet är att tids- fristerna för information preciserats och att det införts ett krav på att behöriga myndigheter i AIF-förvaltarens värdmedlemsstat utan onödigt dröjsmål ska underrättas om en AIF-förvaltares anmälan om ändrade förhållanden. De hittillsvarande reglerna i AIFM-direktivet har i svensk rätt genomförts i bestämmelser i lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder (6 kap. 6 §). För att genomföra de ändringar som har gjorts i AIFM-direktivet bör motsvarande ändringar göras i lagen.

När det gäller ingripande av behöriga myndigheter anges, som nämns ovan, i de nya regler som har införts i AIFM-direktivet att de behöriga myndigheterna i AIF-förvaltarens hemmedlemsstat ska vidta alla nödvän- diga åtgärder om en ändring av en uppgift som har lämnats i underrättelsen om gränsöverskridande marknadsföring leder till att reglerna i AIFM- direktivet inte längre följs. Åtgärderna ska vidtas i enlighet med de tillsynsbefogenheter som de behöriga myndigheterna ska ha enligt AIFM- direktivet, och vid behov ska den behöriga myndigheten även besluta om ett uttryckligt förbud mot marknadsföring av den alternativa investerings- fonden (artikel i 32.7 tredje stycket i AIFM-direktivet). Kravet att den behöriga myndigheten ska vidta alla nödvändiga åtgärder, och vid behov

även besluta om ett uttryckligt förbud mot marknadsföring, finns redan i Prop. 2021/22:102 AIFM-direktivet (artikel 32.7 tredje stycket).

I lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder anges vilka befogenheter Finansinspektionen har att ingripa mot AIF-förvaltare (14 kap. 1 §). Där anges att Finansinspektionen ska ingripa om en AIF- förvaltare har åsidosatt sina skyldigheter enligt bl.a. den lagen eller andra författningar som reglerar företagets verksamhet. Finansinspektionen ska då utfärda ett föreläggande att inom viss tid begränsa eller minska riskerna i verksamheten i något avseende eller vidta någon annan åtgärd för att komma tillrätta med situationen, meddela ett förbud att verkställa beslut eller genom att göra en anmärkning. Om en AIF-förvaltares överträdelse är allvarlig ska förvaltarens tillstånd återkallas eller, om det är tillräckligt, en varning meddelas. Vissa beslut kan förenas med sanktionsavgift. Där- utöver finns i samma lag ytterligare ingripandeåtgärder som får vidtas i vissa fall (se 14 kap.).

Lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder ger således Finansinspektionen möjlighet att ingripa mot den som gör sig skyldig till en överträdelse enligt lagen. De nuvarande bestämmelserna om ingripande får anses tillgodose de nya reglerna i AIFM-direktivet som har införts genom ändringsdirektivet om Finansinspektionens nödvändiga åtgärder, inklusive förbud av marknadsföring, om en ändring har genomförts som innebär att AIF-förvaltaren inte längre uppfyller kraven som reglerar verksamheten. I denna del krävs det därför inte några lagstiftningsåtgärder.

7.3.4	Ändringar i underrättelser om
	gränsöverskridande förvaltning

Regeringens förslag: Om en svensk AIF-förvaltare avser att göra en
väsentlig ändring av något som har angetts i en underrättelse om gräns-
överskridande förvaltning, och Finansinspektionen finner att ändringen
inte får göras, ska inspektionen inom 15 arbetsdagar efter det att anmä-
lan om ändringen kom in till inspektionen underrätta förvaltaren om det.
Vid ingripande mot en svensk AIF-förvaltare med anledning av att
förvaltaren genomfört en ändring som leder till att den inte längre upp-
fyller kraven i lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder
eller andra författningar som reglerar AIF-förvaltarens verksamhet, ska
Finansinspektionen utan onödigt dröjsmål underrätta den behöriga
myndigheten i AIF-förvaltarens värdland om de åtgärder som inspek-
tionen vidtagit.
Regeringens bedömning: De nya regler i direktivet om förvaltare av
alternativa investeringsfonder som innebär att Finansinspektionen ska
vidta nödvändiga åtgärder, inklusive förbjuda marknadsföring, om en
ändring har genomförts som innebär att AIF-förvaltaren inte längre
uppfyller kraven som reglerar verksamheten, tillgodoses genom
gällande rätt och kräver inte någon lagstiftningsåtgärd.

Promemorians förslag och bedömning överensstämmer med
regeringens förslag och bedömning.
Remissinstanserna tillstyrker förslaget och bedömningen eller har
inget att invända mot dem.		125

Prop. 2021/22:102 Skälen för regeringens förslag och bedömning: Genom ändrings- direktivet har det införts nya regler i AIFM-direktivet för AIF-förvaltare som planerar en ändring av någon uppgift som har lämnats i underrättelsen om gränsöverskridande förvaltning av en EU-baserad alternativ investe- ringsfond. Om ändringen skulle innebära att verksamheten inte längre är förenlig med AIFM-direktivet, ska de behöriga myndigheterna i AIF-för- valtarens hemmedlemsstat inom 15 arbetsdagar underrätta AIF-förval- taren om att ändringen inte får genomföras (artikel 33.6 andra stycket i AIFM-direktivet, i lydelsen enligt artikel 2.5 i ändringsdirektivet). Om en ändring leder till att reglerna i AIFM-direktivet inte följs, ska de behöriga myndigheterna i AIF-förvaltarens hemmedlemsstat vidta alla nödvändiga åtgärder och utan onödigt dröjsmål underrätta de behöriga myndigheterna i AIF-förvaltarens värdmedlemsstat om detta (artikel 33.6 tredje stycket i AIFM-direktivet).

I huvudsak motsvarande regler finns även i den tidigare lydelsen av AIFM-direktivet (artikel 33.6 andra och tredje styckena). Det som har ändrats i reglerna är skyldigheten för de behöriga myndigheterna i AIF- förvaltarens hemmedlemsstat att lämna information. Ändringarna innebär en precisering av tidsfristen för den behöriga myndigheten att informera AIF-förvaltaren att ändringen inte får genomföras. Dessutom har det införts ett krav för den behöriga myndigheten att underrätta behörig myndighet i värdmedlemsstaten om vidtagna åtgärder.

De hittillsvarande reglerna i AIFM-direktivet har i svensk rätt genom- förts i bestämmelser i lagen om förvaltare av alternativa investerings- fonder (6 kap. 6 §). För att genomföra de ändringar som har gjorts i AIFM- direktivet bör motsvarande ändringar göras i lagen.

Som anges ovan ska de behöriga myndigheterna i AIF-förvaltarens hemmedlemsstat vidta de åtgärder som krävs, om en ändring leder till att reglerna i AIFM-direktivet inte följs (artikel 33.6 tredje stycket i AIFM- direktivet). Det liknar det som ska gälla enligt de nya reglerna om ändring i underrättelse om gränsöverskridande marknadsföring, men utan en passus om förbud mot marknadsföring (artikel i 32.7 tredje stycket i AIFM-direktivet, i lydelsen enligt artikel 2.3 i ändringsdirektivet). På mot- svarande sätt som när det gäller ändring i underrättelse om marknadsföring får de nuvarande bestämmelserna i lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder om ingripande anses tillgodose de nya reglerna AIFM- direktivet när det gäller ingripande vid ändring i underrättelse om förvalt- ning. Det krävs därför inte några lagstiftningsåtgärder när det gäller Finansinspektionens ingripandemöjligheter i denna del (se vidare avsnitt 7.3.3).

7.4När gränsöverskridande marknadsföring upphör

7.4.1Ändringsdirektivet

Genom ändringsdirektivet har det införts regler i AIFM-direktivet om vad som ska gälla när en AIF-förvaltare upphör att marknadsföra andelar eller aktier i en alternativ investeringsfond i en värdmedlemsstat (artikel 32a i

126

AIFM-direktivet, som har införts genom artikel 2.4 i ändringsdirektivet). Prop. 2021/22:102 Eftersom det tidigare saknats tydliga och enhetliga villkor för upphörande

av gränsöverskridande marknadsföring har det enligt skälen i ändrings- direktivet uppstått ekonomisk och rättslig osäkerhet för fondförvaltare (skäl 7). Reglerna om upphörande av gränsöverskridande marknadsföring handlar om bl.a. vilka förfaranden som ska tillämpas, kommunikation om upphörandet till investerare och behöriga myndigheter samt tillsyns- befogenheter för behörig myndighet i den medlemsstat där marknads- föringen har upphört.

7.4.2	Anmälan om att gränsöverskridande
	marknadsföring upphör

Regeringens förslag: En utländsk EES-baserad AIF-förvaltare som
efter en underrättelse marknadsför andelar eller aktier i en EES-baserad
alternativ investeringsfond i Sverige ska få upphöra med marknads-
föringen bara om förvaltaren
1. lämnar ett allmänt erbjudande om att utan avgift återköpa eller lösa
in andelar eller aktier i den alternativa investeringsfonden som innehas
av investerare här i landet, offentliggör erbjudandet under minst
30 arbetsdagar och riktar det individuellt till alla kända andels- eller
aktieägare,
2. offentliggör avsikten att upphöra med marknadsföringen här i
landet, och
3. avslutar eller ändrar avtal med finansiella mellanhänder eller om-
bud med verkan från och med den dag då AIF-förvaltaren anmäler till
behörig myndighet i hemlandet att marknadsföringen ska upphöra.
Kravet att lämna ett allmänt erbjudande om återköp eller inlösen ska
inte gälla för slutna alternativa investeringsfonder och fonder som
regleras i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/760 om
europeiska långsiktiga investeringsfonder.
En svensk AIF-förvaltare ska anmäla sin avsikt att upphöra med
marknadsföringen av andelar eller aktier i en alternativ investerings-
fond i ett annat land inom EES till Finansinspektionen. Anmälan ska
innehålla uppgift om AIF-förvaltarens erbjudande, offentliggörande
och	avslutade eller ändrade avtal. Finansinspektionen ska senast
15 arbetsdagar efter det att en fullständig anmälan togs emot lämna över
den till behörig myndighet i det land där verksamheten drivs och till
Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten. Finansinspek-
tionen ska utan dröjsmål underrätta AIF-förvaltaren när anmälan har
överlämnats.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få
meddela föreskrifter om hur en utländsk EES-baserad AIF-förvaltare
ska offentliggöra avsikten att upphöra med marknadsföring av andelar
eller aktier i en EES-baserad alternativ investeringsfond i Sverige.
När en utländsk EES-baserad AIF-förvaltare har lämnat in en an-
mälan till behörig myndighet i hemlandet om att förvaltaren upphör att
marknadsföra andelar eller aktier i en EES-baserad alternativ investe-
ringsfond i Sverige, ska förvaltaren från och med den dagen här i landet
inte längre få erbjuda eller placera andelar eller aktier i den alternativa		127

Prop. 2021/22:102

128

investeringsfond som omfattas av anmälan. Under en period på 36 månader från dagen för anmälan till behörig myndighet i hemlandet ska AIF-förvaltaren inte få bedriva sonderande marknadsföring i Sverige av andelar eller aktier i den alternativa investeringsfond som avses i anmälan, eller av liknande investeringsstrategier eller investeringsidéer.

Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag. I promemorians förslag riktar sig bestämmelserna om förutsätt- ningarna för att få upphöra med marknadsföring till en svensk AIF-förval- tare som avser att upphöra med marknadsföring av andelar eller aktier i en alternativ investeringsfond i ett annat land inom EES medan bestämmel- serna i regeringens förslag i stället riktar sig till en utländsk EES-baserad AIF-förvaltare som avser att upphöra med marknadsföring av en alternativ investeringsfond i Sverige.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det. Finansinspektionen konstaterar att det före- slagna avanmälningsförfarandet för gränsöverskridande marknadsföring av en alternativ investeringsfond i ett annat land inom EES innebär ett visst ökat investerarskydd. Inspektionen anser därför att motsvarande avanmäl- ningsförfarande bör införas även för icke EES-baserade AIF-förvaltare och för AIF-förvaltare som marknadsför fonder till icke-professionella investerare. Finansinspektionen konstaterar vidare, när det gäller förslaget om ett bemyndigande för inspektionen att meddela föreskrifter om offent- liggörandet av avsikten att upphöra med marknadsföringen av andelar och aktier i en EES-baserad alternativ investeringsfond i ett annat land inom EES, att liknande frågor tidigare har reglerats i lag och förespråkar därför att den nu aktuella frågan regleras på samma sätt. Fondbolagens förening framför motsvarande synpunkter som när det gäller förslagen i fråga om värdepappersfonder och fondbolag (se avsnitt 6.3.2). Sveriges advokat- samfund anser att begreppet ”liknande investeringsstrategi” måste förstås som att detta inte avser sådan strategi som en AIF-förvaltare måste ansöka om tillstånd för enligt bilaga IV till kommissionens delegerade förordning (EU) nr 231/2013. Enligt Advokatsamfundet bör det även finnas utrymme för att en AIF-förvaltare som har upphört med gränsöverskridande mark- nadsföring av en viss alternativ investeringsfond vars investeringsstrategi tillhör en av huvudtyperna enligt den delegerade förordningen, ska få bedriva sonderande marknadsföring av annan investeringsstrategi som till- hör denna huvudtyp, utöver den investeringsstrategi som AIF-förvaltaren upphört att marknadsföra.

Skälen för regeringens förslag: Enligt de nya reglerna i AIFM- direktivet ska en EU-baserad AIF-förvaltare få avanmäla de arrangemang som förvaltaren fastställt för att marknadsföra andelar eller aktier i vissa av eller alla EU-baserade alternativa investeringsfonder i en medlemsstat där en anmälan gjorts om gränsöverskridande marknadsföring, om följande villkor är uppfyllda (artikel 32a.1 i AIFM-direktivet, som har införts genom artikel 2.4 i ändringsdirektivet).

–Ett allmänt erbjudande ska lämnas till investerare, vilkas identitet är känd, att återköpa eller lösa in andelar eller aktier i den alternativa investeringsfonden utan avgift eller avdrag, med undantag för slutna alternativa investeringsfonder och fonder som regleras i Europa-

parlamentets och rådets förordning (EU) 2015/760 om europeiska långsiktiga investeringsfonder (artikel 32a.1 första stycket a).

–Avsikten att upphöra med marknadsföringen ska offentliggöras (arti- kel 32a.1 första stycket b).

–Eventuella avtal med finansiella intermediärer eller ombud ska ändras eller avslutas i syfte att förhindra nya eller ytterligare erbjudanden om eller placeringar av andelar eller aktier i den alternativa investerings- fonden (artikel 32a.1 första stycket c).

Från och med dagen för avanmälan ska AIF-förvaltaren upphöra med alla nya eller ytterligare erbjudanden om eller placeringar av sina andelar eller aktier som var föremål för avanmälan i den medlemsstaten (artikel 32a.1 andra stycket). Här bör det noteras att det i den svenska språkversionen av AIFM-direktivet anges att AIF förvaltaren ska upphöra med nya eller ytterligare erbjudanden ”… i den medlemsstat där en anmälan lämnats in i enlighet med punkt 2”, dvs. i hemmedlemsstaten (se nedan). Rimligen är den svenska språkversionen fel i detta avseende eftersom det som regleras i direktivet är upphörande av marknadsföring i en värdmedlemsstat. Detta framgår även av andra språkversioner, bl.a. den engelska (”the AIFM shall cease any new or further … offering or placement of units or shares of the AIF … in the Member State in respect of which it has submitted a notification in accordance with paragraph 2”).

AIF-förvaltaren ska lämna in en anmälan till de behöriga myndigheterna i sin hemmedlemsstat, vilken ska innehålla uppgifter om de åtgärder för- valtaren har vidtagit för att uppfylla villkoren för att få avanmäla de arrangemang som den fastställt för att marknadsföra andelar eller aktier i en alternativ investeringsfond (artikel 32a.2 i AIFM-direktivet). De behöriga myndigheterna i AIF-förvaltarens hemmedlemsstat ska senast 15 arbetsdagar efter mottagandet av den fullständiga anmälan vidare- befordra den till de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där marknadsföringen har upphört och till Esma (artikel 32a.3 första stycket i AIFM-direktivet). Efter det att anmälan har vidarebefordrats ska de behöriga myndigheterna i AIF-förvaltarens hemmedlemsstat omgående underrätta AIF-förvaltaren om att så har skett (artikel 32a.3 andra stycket).

Under en period på 36 månader från dagen för anmälan till den behöriga myndigheten får AIF-förvaltaren inte bedriva sonderande marknadsföring av andelar eller aktier i de EU-baserade alternativa investeringsfonder som avses i anmälan, eller av liknande investeringsstrategier eller investerings- idéer, i den medlemsstat där marknadsföringen har upphört (artikel 32a.3 tredje stycket).

Det har tidigare inte funnits några regler i AIFM-direktivet om förfaran- det vid upphörande av gränsöverskridande marknadsföring av alternativa investeringsfonder. De regler som genom ändringsdirektivet har införts i AIFM-direktivet motsvarar i huvudsak de som har införts i UCITS- direktivet (se avsnitt 6.3.2). En skillnad jämfört med UCITS-direktivet är dock att AIFM-direktivet inte innehåller något uttryckligt krav på att förvaltaren tydligt ska informera investerarna om konsekvenserna av att avböja ett erbjudande om inlösen eller återköp av andelar vid upphörande av marknadsföring. En annan skillnad är att AIFM-direktivet inte inne- håller några regler om på vilket språk informationen om återköp eller inlösen av andelar och avsikten att upphöra med marknadsföringen ska

Prop. 2021/22:102

129

Prop. 2021/22:102	lämnas. Vidare innehåller AIFM-direktivet, till skillnad från UCITS-
	direktivet som inte innehåller regler om sonderande marknadsföring, ett
	förbud mot att under en viss period bedriva sonderande marknadsföring av
	den alternativa investeringsfonden som avses i anmälan om upphörande
	av marknadsföring, i den medlemsstat där marknadsföringen har upphört
	(jfr avsnitt 7.1).
	För att genomföra de nya reglerna i AIFM-direktivet i denna del bör
	motsvarande bestämmelser införas i lagen om förvaltare av alternativa
	investeringsfonder. Det finns dock inte något behov av att införa en
	uttrycklig bestämmelse om att Finansinspektionen ska kontrollera att en
	anmälan är fullständig (jfr artikel 32a.3 första stycket första meningen och
	se artikel 32a.3 första stycket andra meningen samt avsnitt 6.3.2 när det
	gäller motsvarande regler i UCITS-direktivet). En sådan skyldighet ingår
	i kravet på att Finansinspektionen, inom 15 arbetsdagar från det att en full-
	ständig anmälan togs emot, ska lämna över anmälan till behörig myndighet
	i värdlandet och Esma.
	Regeringen instämmer med Fondbolagens förening att det i lagtexten
	bör förtydligas att erbjudandet, i enlighet med det som anges i AIFM-
	direktivet, behöver riktas bara till andelsägare vilkas identitet är känd av
	AIF-förvaltaren (jfr avsnitt 6.3.2).
	I enlighet med Fondbolagens förenings synpunkter och de bedömningar
	som görs i avsnitt 6.3.2 när det gäller motsvarande nya regler i UCITS-
	direktivet anser regeringen att det som bör regleras i svensk rätt är förut-
	sättningarna för att en utländsk EES-baserad AIF-förvaltare ska få upphöra
	med marknadsföringen av andelar eller aktier i en alternativ investerings-
	fond i Sverige och inte, som i promemorians förslag, förutsättningarna för
	att en svensk AIF-förvaltare ska få upphöra med marknadsföringen i ett
	annat land inom EES. I fråga om svenska AIF-förvaltare bör det på mot-
	svarande sätt lämnas till värdlandet att reglera vad som bör gälla för att
	förvaltaren ska få upphöra med marknadsföringen i det landet.
	Avsikten att upphöra med marknadsföringen ska offentliggöras på ett
	sätt som är allmänt tillgängligt, även med elektroniska medel, och som är
	brukligt för marknadsföring av alternativa investeringsfonder och passan-
	de för en typisk investerare i alternativa investeringsfonder (artikel 32a.1
	första stycket b i AIFM-direktivet). Bestämmelser om hur ett krav som
	följer av lag ska uppfyllas införs lämpligen i föreskrifter på lägre nivå än
	lag. Detta särskilt när bestämmelserna ska utformas i enlighet med vad
	som är brukligt för marknadsföring och därmed kan komma att behöva
	ändras med viss regelbundenhet. Regeringen anser därför, till skillnad från
	Finansinspektionen, att regeringen eller den myndighet som regeringen
	bestämmer bör få meddela föreskrifter om hur en AIF-förvaltare ska
	offentliggöra avsikten att upphöra med marknadsföringen av andelar eller
	aktier i en EES-baserad alternativ investeringsfond (jfr avsnitt 6.3.2).
	I promemorian föreslås att detta ska gälla den situationen då en svensk
	AIF-förvaltare avser att upphöra med marknadsföringen av en alternativ
	investeringsfond i ett annat land inom EES. Regeringen instämmer ovan
	med Fondbolagens förening att det i stället bör gälla för en utländsk EES-
	baserad AIF-förvaltare som avser att upphöra med marknadsföringen i
	Sverige och att det på motsvarande sätt bör lämnas till värdlandet att
	reglera vad som bör gälla för svenska AIF-förvaltare som avser att upphöra
130	med marknadsföringen i ett annat land inom EES. Bemyndigandet bör i

enlighet med det avse föreskrifter om utländska EES-baserade AIF- Prop. 2021/22:102 förvaltares verksamhet i Sverige.

Sveriges advokatsamfund efterfrågar ett förtydligande av vad som bör avses med liknande investeringsstrategier (se ovan om artikel 32a.3 tredje stycket i AIFM-direktivet). Det är något som inte regleras närmare i AIFM-direktivet och regeringen anser därför att det inte heller bör göras någon precisering i den motsvarande bestämmelse som föreslås. Frågan bör enligt regeringens uppfattning överlämnas till rättstillämpningen.

Finansinspektionen anser att det bör införas ett motsvarande förfarande för anmälan om upphörande av gränsöverskridande marknadsföring även för icke EES-baserade AIF-förvaltare och för AIF-förvaltare vid mark- nadsföring av alternativa investeringsfonder till icke-professionella investerare. Det som Finansinspektionen efterfrågar skulle kräva ytter- ligare överväganden som det inte finns utrymme för inom ramen för detta lagstiftningsärende.

7.4.3	Informationskrav när gränsöverskridande
	marknadsföring har upphört

Regeringens förslag: En utländsk EES-baserad AIF-förvaltare som har
upphört att marknadsföra en alternativ investeringsfond i Sverige ska
tillhandahålla kvarvarande andels- eller aktieägare här i landet den
information som AIF-förvaltaren enligt reglerna i hemlandet är skyldig
att tillhandahålla.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få
meddela föreskrifter om hur en utländsk EES-baserad AIF-förvaltare
som har upphört med gränsöverskridande marknadsföring i Sverige ska
kunna använda medel för distanskommunikation när AIF-förvaltaren
tillhandahåller kvarvarande andels- eller aktieägare i den alternativa
investeringsfonden här i landet information.
Regeringens bedömning: De nya reglerna i direktivet om förvaltare
av alternativa investeringsfonder om att AIF-förvaltare, när gränsöver-
skridande marknadsföring har upphört, ska förse kvarvarande investe-
rare i en värdmedlemsstat och den behöriga myndigheten i hem-
medlemsstaten med den information som krävs enligt direktivet
tillgodoses genom gällande rätt och kräver inte någon lagstiftnings-
åtgärd i fråga om svenska AIF-förvaltare.

Promemorians förslag och bedömning överensstämmer delvis med
regeringens förslag och bedömning. I promemorians förslag riktar sig
bestämmelserna till AIF-förvaltare som har upphört med marknadsföring
av andelar eller aktier i en alternativ investeringsfond i ett annat land inom
EES medan bestämmelserna i regeringens förslag i stället riktar sig till
utländska EES-baserade AIF-förvaltare som har upphört med marknads-
föring av en alternativ investeringsfond i Sverige.
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget och
bedömningen eller har inget att invända mot dem. Fondbolagens förening
framför motsvarande synpunkter som när det gäller förslagen i fråga om
informationskrav när gränsöverskridande marknadsföring av en värde-
pappersfond upphör (se avsnitt 6.3.3). Näringslivets Regelnämnd anser att		131

Prop. 2021/22:102 förslagen bör förtydligas eller justeras när det gäller vad som bör regleras i svensk rätt respektive i ett annat land inom EES.

Skälen för regeringens förslag och bedömning

Information till kvarvarande andels- eller aktieägare i ett annat land inom EES när en svensk AIF-förvaltare har upphört med marknadsföring av en alternativ investeringsfond i det landet

En AIF-förvaltare ska förse de investerare som fortfarande innehar andelar eller aktier i den EU-baserade alternativa investeringsfonden med de upp- gifter som krävs enligt reglerna om information som ska lämnas investe- rarna i en alternativ investeringsfond (artikel 32a.4, som har införts genom artikel 2.4 i ändringsdirektivet). Den information som avses är årsredovis- ning och information som ska tillgängliggöras innan en investerare investerar i en alternativ investeringsfond (artiklarna 22 och 23.1–23.3). Därutöver är det fråga om viss information som ska lämnas regelbundet om likviditet och riskhanteringssystem samt om information som ska lämnas om AIF-förvaltaren använder finansiell hävstång vid förvaltningen av fonden (artikel 23.4 och 23.5).

De nu aktuella reglerna i AIFM-direktivet om information till investe- rare har i svensk rätt genomförts genom bestämmelser om årsredovisning och om information om risk och likviditetshantering samt finansiell hävstång (10 kap. 4, 9 och 10 §§ lagen om förvaltare av alternativa investe- ringsfonder och 13, 15 och 16 kap. Finansinspektionens föreskrifter [FFFS 2013:10] om förvaltare av alternativa investeringsfonder). Kravet i svensk rätt på att viss information till investerare som avser att köpa andelar eller aktier i en alternativ investeringsfond ska tillhandahållas samlat, i en informationsbroschyr, har dock ingen motsvarighet i AIFM- direktivet (se prop. 2012/13:155 s. 322).

Fondbolagens förening anser att frågan om vilken information som en AIF-förvaltare måste tillhandahålla kvarvarande andels- eller aktieägare efter det att marknadsföringen av en alternativ investeringsfond har upp- hört bör utvecklas. Som redovisas ovan finns det redan bestämmelser i svensk rätt som innebär att en svensk AIF-förvaltare ska förse investerare som innehar andelar eller aktier i en EES-baserad alternativ investe- ringsfond som förvaltaren förvaltar med årsberättelse samt information om risk och likviditetshantering och finansiell hävstång. Dessa krav gäller oavsett om marknadsföringen av en fond upphör i ett land inom EES. De nya reglerna i AIFM-direktivet om information till kvarvarande investerare i en alternativ investeringsfond kräver därför inte några lagstiftningsåtgärder i denna del. Den information som enligt hittills- varande regler i AIFM-direktivet ska lämnas till potentiella investerare innan de investerar i en alternativ investeringsfond är ett verktyg för att investerare ska kunna fatta ett välgrundat investeringsbeslut. Enligt de nya regler i AIFM-direktivet som har införts genom ändringsdirektivet ska AIF-förvaltare förse kvarvarande investerare i en alternativ investerings- fond i ett land med de uppgifter som krävs även efter det att marknads- föringen av fonden har upphört i det landet. Detta bör dock inte medföra att information som ska lämnas till potentiella investerare behöver lämnas även till andels- eller aktieägarna i fonden när marknadsföringen i landet

132

har upphört (artikel 23.1–23.3 och artikel 32a.4 i AIFM-direktivet, i lydel- Prop. 2021/22:102 sen enligt ändringsdirektivet, och skäl 8 i ändringsdirektivet).

Information till Finansinspektionen

En AIF-förvaltare som har upphört att marknadsföra en alternativ investe- ringsfond i ett annat land än AIF-förvaltarens hemmedlemsstat ska även förse de behöriga myndigheterna i hemmedlemsstaten med de uppgifter som krävs enligt reglerna om information som ska lämnas investerarna i en alternativ investeringsfond (artikel 32a.4 i AIFM-direktivet). Enligt dessa regler ska årsredovisning och informationen till investerare ”göras tillgänglig” (artiklarna 22 och 23). Det som krävs får därmed anses vara att en AIF-förvaltare gör informationen tillgänglig för behörig myndighet

iförvaltarens hemmedlemsstat för varje EU-baserad alternativ investe- ringsfond som förvaltaren förvaltar. Enligt de nya regler som har införts i AIFM-direktivet gäller det kravet även efter det att marknadsföringen av en sådan fond i en annan medlemsstat har upphört.

De nu aktuella reglerna i AIFM-direktivet om information till behörig myndighet har i svensk rätt genomförts genom krav på att en AIF- förvaltare ska göra årsberättelsen för varje EES-baserad alternativ investe- ringsfond som förvaltaren förvaltar tillgänglig för Finansinspektionen (10 kap. 4 § lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder) och regelbundet informera, lämna eller på begäran lämna viss annan informa- tion till inspektionen (10 och 13 kap.). De nya reglerna i AIFM-direktivet om information till behörig myndighet i AIF-förvaltarens hemmedlemsstat sedan marknadsföringen av en EU-baserad alternativ investeringsfond i en

annan	medlemsstat har upphört kräver inte någon lagstiftningsåtgärd
i fråga	om svenska AIF-förvaltare. Motsvarande bestämmelser för

utländska EES-baserade AIF-förvaltare som har upphört med marknads- föring i Sverige är en fråga för förvaltarens hemland.

Information till kvarvarande andels- eller aktieägare i Sverige när en EES-baserad AIF-förvaltare har upphört med marknadsföring av en alternativ investeringsfond här i landet

Vilken information en utländsk EES-baserad AIF-förvaltare ska tillhanda- hålla kvarvarande andels- eller aktieägare i Sverige när förvaltaren har upphört med marknadsföring av en alternativ investeringsfond här i landet är en fråga för förvaltarens hemland (se ovan i fråga om svenska AIF-för- valtare). På motsvarande sätt som föreslås i avsnitt 6.3.3 i fråga om fond- företag som har upphört att marknadsföra andelar i företaget i Sverige bör det i lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder tas in en bestämmelse om att en utländsk EES-baserad AIF-förvaltare som har upp- hört att marknadsföra en alternativ investeringsfond i Sverige ska tillhandahålla kvarvarande andels- eller aktieägare här i landet den information som AIF-förvaltaren enligt reglerna i hemlandet är skyldig att tillhandahålla.

133

Prop. 2021/22:102 AIF-förvaltares användning av medel för distanskommunikation med kvarvarande andels- eller aktieägare när gränsöverskridande marknadsföring upphört

Enligt de nya regler i AIFM-direktivet som har införts genom ändrings- direktivet ska medlemsstaterna göra det möjligt för AIF-förvaltare att använda alla typer av elektronisk kommunikation eller annan teknik för distanskommunikation för att förse de investerare som fortfarande har andelar eller aktier i en alternativ investeringsfond som har upphört att marknadsföras i den medlemsstat där investerarna har sin hemvist eller sitt säte (artikel 32a.8 i AIFM-direktivet, som har införts genom artikel 2.4 i ändringsdirektivet). En svensk AIF-förvaltare som har upphört med att marknadsföra en alternativ investeringsfond i ett annat land inom EES ska alltså kunna använda elektronisk kommunikation eller annan teknik för distanskommunikation när den tillhandahåller kvarvarande andels- eller aktieägare i det landet information. Regeringen instämmer med Fond- bolagens förening och Näringslivets Regelnämnd att sättet att tillhanda- hålla information till kvarvarande andels- eller aktieägare i det land där marknadsföringen har upphört bör vara något som bör regleras i det landet, dvs. AIF-förvaltarens värdland. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör därför få meddela föreskrifter om hur en utländsk EES-baserad AIF-förvaltare som har upphört med gränsöver- skridande marknadsföring i Sverige ska kunna använda medel för distans- kommunikation när AIF-förvaltaren tillhandahåller kvarvarande andels- eller aktieägare i den alternativa investeringsfonden här i landet informa- tion. Hur en svensk AIF-förvaltare ska tillhandahålla kvarvarande andels- eller aktieägare i ett annat land inom EES när förvaltaren har upphört med marknadsföring av en alternativ investeringsfond i det landet bör på mot- svarande sätt vara en fråga för det landet, dvs. AIF-förvaltarens värdland.

	7.4.4	Ändringar av uppgifter efter det att
		gränsöverskridande marknadsföring av en
		EES-baserad alternativ investeringsfond har
		upphört

	Regeringens förslag: Om en svensk AIF-förvaltare har upphört med
	marknadsföring i ett annat land inom EES, ska Finansinspektionen
	underrätta behörig myndighet i det landet om ändringar i de handlingar
	som har lämnats tillsammans med underrättelsen om marknadsföring.

	Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag.
	Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller
	har inget att invända mot det. Finansinspektionen påpekar att inspek-
	tionen, mot bakgrund av att det i skäl 8 i ändringsdirektivet anges att
	möjligheten att upphöra med marknadsföring inte bör försämra investe-
	rarnas möjligheter till korrekt information om fondernas fortsatta verk-
	samhet, tolkar regleringen som att den innebär en skyldighet för myndig-
	heten att fortsatt underrätta utländska myndigheter om ändringar i
	notifieringshandlingarna när verksamheten har upphört. Finansinspek-
	tionen efterfrågar vidare ett förtydligande av om de ändringar som om-
134	fattas av Finansinspektionens underrättelseskyldighet ska vara begränsade

till väsentliga ändringar. Inspektionen konstaterar att andra ändringar än	Prop. 2021/22:102
sådana som kan betecknas som väsentliga som huvudregel inte anmäls till
myndigheten. Finansinspektionen efterfrågar ett förtydligande av om det
finns någon tidsbegränsning i inspektionens skyldighet att underrätta
behöriga myndigheter i samtliga länder där en alternativ investeringsfond
tidigare har marknadsförts eller om underrättelseskyldigheten kvarstår så
länge fonden existerar och därmed står under Finansinspektionens tillsyn.
Inspektionen förespråkar att myndighetens skyldighet att underrätta
utländska myndigheter om ändringar i aktuella handlingar begränsas i den
utsträckning det är möjligt, både i fråga om vilka ändringar som omfattas
av underrättelseskyldigheten och om hur länge underrättelseskyldigheten
kvarstår.
Skälen för regeringens förslag
Ändringar efter det att en svensk AIF-förvaltare har upphört med
marknadsföring i ett annat land inom EES
Enligt nya regler i AIFM-direktivet som har införts genom ändrings-
direktivet ska de behöriga myndigheterna i AIF-förvaltarens hem-
medlemsstat till de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där AIF-
förvaltaren har upphört med sin marknadsföring av en alternativ investe-
ringsfond, översända information om eventuella ändringar i de handlingar
och uppgifter som lämnats i underrättelsen om marknadsföringen av den
alternativa investeringsfonden (artikel 32a.5 i AIFM-direktivet, som har
införts genom artikel 2.4 i ändringsdirektivet).
En underrättelse om marknadsföring ska enligt AIFM-direktivet inne-
hålla information om bl.a. den alternativa investeringsfondens namn, var
den är etablerad, vilket som är dess förvaringsinstitut samt fondbestäm-
melserna eller bolagsordningen (artikel 32.2 andra stycket). Under-
rättelsen ska också innehålla information om vilka åtgärder AIF-förval-
taren har vidtagit för att förhindra att marknadsföring sker till icke-
professionella investerare, när detta inte är tillåtet, och hur sådan mark-
nadsföring förhindras i fall då AIF-förvaltaren förlitar sig på fristående
företag som tillhandahåller investeringstjänster avseende alternativa
investeringsfonder, t.ex. värdepappersföretag eller kreditinstitut.
Reglerna i AIFM-direktivet om innehållet i en underrättelse om mark-
nadsföring av en alternativ investeringsfond i en annan medlemsstat än
AIF-förvaltarens hemmedlemsstat har i svensk rätt genomförts i bestäm-
melser i lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder (6 kap. 3 §).
För att genomföra de nya reglerna i direktivet bör det införas en bestäm-
melse i lagen om att Finansinspektionen ska underrätta behörig myndighet
i det land där marknadsföringen upphört om det sker någon ändring i de
handlingar som har lämnats tillsammans med en sådan underrättelse.
Finansinspektionen efterfrågar ett förtydligande av om även andra
ändringar än sådana som är väsentliga omfattas av kravet på underrättelse
om ändring sedan en AIF-förvaltare upphört med marknadsföring av en
alternativ investeringsfond i ett annat land inom EES. Inspektionen efter-
frågar även ett förtydligande när det gäller om det finns någon tids-
begränsning i myndighetens underrättelseskyldighet. Som redovisas ovan
ska skyldigheten enligt AIFM-direktivet gälla eventuella ändringar i
handlingarna (artikel 32a.5). I AIFM-direktivet (artikel 32.2 och 32.7)	135

Prop. 2021/22:102 finns det dock i de regler om skyldighet att underrätta om ändringar som gäller när den gränsöverskriade verksamheten pågår en inskränkning till att det ska vara fråga om en väsentlig ändring. De ändringar i de reglerna som har gjorts genom ändringsdirektivet innebär inte någon ändring i det avseendet (se artikel 2.3 i ändringsdirektivet). Mot bakgrund av det anförda är det enligt regeringens bedömning rimligt att tolka de nu aktuella nya reglerna i AIFM-direktivet på så sätt att det även när det gäller dem bör vara fråga om en väsentlig ändring för att den ska omfattas av kravet på underrättelse. De nya regler som har införts i AIFM-direktivet genom ändringsdirektivet inte innehåller inte någon tidsbegränsning. Under- rättelseskyldigheten bör därför enligt regeringens uppfattning gälla utan någon tidsbegränsning.

Ändringar efter det att en utländsk EES-baserad AIF-förvaltare baserad i ett annat land inom EES upphört med marknadsföring i Sverige

Krav på att behörig myndighet i en AIF-förvaltares hemmedlemsstat ska översända information om ändringar i de handlingar och uppgifter som lämnats i underrättelsen om marknadsföring av den alternativa investe- ringsfonden till Finansinspektionen, efter det att marknadsföringen här i landet har upphört, är något som bör regleras i det andra landet.

7.4.5Finansinspektionens tillsyn över utländska EES- baserade AIF-förvaltare som har upphört med gränsöverskridande marknadsföring av en EES- baserad alternativ investeringsfond i Sverige

Regeringens förslag: Bestämmelserna om Finansinspektionens tillsyn över och möjligheter att ingripa mot en utländsk EES-baserad AIF-för- valtare som marknadsför andelar eller aktier i en av förvaltaren för- valtad EES-baserad alternativ investeringsfond i Sverige, och om skyl- dighet att lämna upplysningar till inspektionen, ska gälla även när för- valtaren har upphört med marknadsföringen här i landet.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Promemorians förslag har dock en annan lagteknisk utformning.

Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det.

Skälen för regeringens förslag: Enligt de ändringar i AIFM-direktivet som har gjorts genom ändringsdirektivet ska de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där en AIF-förvaltare har upphört med marknadsföringen av alternativa investeringsfonder ha samma rättigheter och skyldigheter som de behöriga myndigheterna i AIF-förvaltarens värdmedlemsstat har enligt reglerna i AIFM-direktivet om de behöriga myndigheternas ansvars- områden i medlemsstaterna (artikel 32a.6 i AIFM-direktivet, som har införts genom artikel 2.4 i ändringsdirektivet). I detta sammanhang kan även noteras att de behöriga myndigheterna är skyldiga att på sina webb- platser tillhandahålla information om de krav som gäller för marknads- föring av alternativa investeringsfonder (artikel 5 i EU:s förordning om gränsöverskridande distribution av fonder, se avsnitt 4.5).

136

Av AIFM-direktivet följer att det är den behöriga myndigheten i AIF- Prop. 2021/22:102 förvaltarens hemmedlemsstat som ska ansvara för tillsynen över AIF-

förvaltaren oavsett om förvaltaren förvaltar eller marknadsför alternativa investeringsfonder i en annan medlemsstat (artikel 45). Den behöriga myndigheten i värdmedlemsstaten får dock kontrollera att vissa krav följs och även kräva att AIF-förvaltaren lämnar den information som behövs för tillsynen. Den myndigheten får även under vissa förutsättningar vidta lämpliga åtgärder om en AIF-förvaltare överträder regelverk eller inte tillhandahåller information.

Reglerna i AIFM-direktivet om tillsyn över och ingripanden mot AIF- förvaltare har i svensk rätt genomförts i bestämmelser i lagen om förval- tare av alternativa investeringsfonder (13 och 14 kap.). För AIF-förvaltare som driver verksamhet från filial eller marknadsför eller förvaltar alterna- tiva investeringsfonder i Sverige omfattar Finansinspektionens tillsyn att AIF-förvaltaren följer de lagar och andra författningar som gäller för företagets verksamhet här i landet (13 kap. 1 § tredje stycket lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder). Sådana AIF-förvaltare ska lämna Finansinspektionen information som behövs för tillsynen (13 kap.

6 §). Finansinspektionen har möjlighet att ingripa mot utländska EES- baserade AIF-förvaltare som driver verksamhet i Sverige bl.a. genom att förelägga AIF-förvaltaren att göra rättelse och förbjuda förvaltaren att påbörja nya transaktioner i Sverige (14 kap. 19 §).

För att genomföra de nya reglerna i AIFM-direktivet bör bestämmel- serna i lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder om Finans- inspektionens tillsynsansvar och möjligheter att ingripa mot utländska EES-baserade AIF-förvaltare som marknadsför andelar eller aktier i alternativa investeringsfonder i Sverige gälla även när förvaltaren har upphört med marknadsföringen av andelarna eller aktierna här i landet. Även bestämmelserna om skyldigheten för EES-baserade AIF-förvaltare som marknadsför andelar eller aktier i alternativa investeringsfonder i Sverige att lämna upplysningar till Finansinspektionen bör gälla när för- valtaren har upphört med marknadsföringen här i landet.

När AIF-förvaltaren har upphört med marknadsföringen i Sverige är det inte längre aktuellt för Finansinspektionen att utöva tillsyn över marknads- föringen som sådan (artikel 32a.7 i AIFM-direktivet). I övrigt bör Finans- inspektionen fortsatt ha sådan tillsyn över AIF-förvaltaren och de tillsyns- befogenheter som inspektionen har haft när förvaltaren marknadsförde andelarna eller aktierna i Sverige.

7.5Marknadsföringskommunikation och nationella marknadsföringskrav

Regeringens förslag: Bestämmelsen i lagen om förvaltare av
alternativa investeringsfonder om att det av en AIF-förvaltares
erbjudande till allmänheten att köpa andelar i en alternativ investerings-
fond som marknadsförs till icke-professionella investerare ska framgå
att det finns ett faktablad och en informationsbroschyr och var dessa
finns att tillgå ska ersättas med en upplysning om att bestämmelser om
tillgång till information vid marknadsföring av andelar i en alternativ	137
	137

Prop. 2021/22:102	investeringsfond finns i EU:s förordning om gränsöverskridande
	distribution av fonder.

	Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag.
	Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot
	det.
	Skälen för regeringens förslag: I lagen om förvaltare av alternativa
	investeringsfonder finns det bestämmelser om tillhandahållande av
	information om alternativa investeringsfonder som marknadsförs till icke-
	professionella investerare i Sverige som till stor del motsvarar bestäm-
	melser i lagen om värdepappersfonder (10 kap. 3 § lagen om förvaltare av
	alternativa investeringsfonder, jfr avsnitt 6.4.1). Bestämmelserna i lagen
	om förvaltare av alternativa investeringsfonder har inte någon mot-
	svarighet i AIFM-direktivet (prop. 2012/13:155 s. 488 f.). Om en AIF-
	förvaltare genom marknadsföring erbjuder allmänheten att köpa andelar
	eller aktier i en alternativ investeringsfond som marknadsförs till icke-
	professionella investerare, ska det av erbjudandet framgå att det finns ett
	faktablad och en informationsbroschyr och var dessa finns att tillgå
	(10 kap. 3 § andra stycket). En bestämmelse med motsvarande krav har
	införts i EU:s förordning om gränsöverskridande distribution av fonder
	(artikel 4.2). Eftersom det inte är tillåtet att i nationell rätt ha bestämmelser
	som motsvarar bestämmelser i en direktverkande EU-förordning, bör
	bestämmelsen i lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder
	ersättas med en hänvisning till förordningen.

7.6Icke EES-baserade AIF-förvaltare och alternativa investeringsfonder

7.6.1Allmänt om reglerna i AIFM-direktivet

I kapitel VII i AIFM-direktivet finns det regler om situationer när antingen AIF-förvaltaren eller den alternativa investeringsfonden, eller båda, hör hemma utanför EU. Vissa av reglerna i det kapitlet innehåller minimikrav som ska vara uppfyllda om en medlemsstat väljer att i sin nationella lag- stiftning tillåta att EU-baserade AIF-förvaltare marknadsför icke EU- baserade alternativa investeringsfonder eller icke EU-baserade AIF- förvaltare marknadsför alternativa investeringsfonder på medlemsstatens territorium (artiklarna 36 och 42). Minimikraven har genomförts i svensk rätt genom bestämmelser i lagen om förvaltare av alternativa investerings- fonder (4, 5 och 13 kap., se prop. 2012/13:155 s. 1035). Direktivet inne- håller emellertid även harmoniserade regler avseende icke EU-baserade AIF-förvaltare och icke EU-baserade alternativa investeringsfonder (artiklarna 35 och 37–41). Dessa regler innebär en ordning med marknads- föringspass även för sådana förvaltare och fonder och bygger på samma principer för gränsöverskridande verksamhet som gäller då både förvaltare och fond är etablerade inom EU, dvs. principen om hemlandstillsyn och anmälningsförfarande. Reglerna om marknadsföringspass avseende icke EES-baserade AIF-förvaltare och alternativa investeringsfonder har också genomförts i svensk rätt i huvudsak genom bestämmelser i lagen om

138

förvaltare av alternativa investeringsfonder (4–6, 13 och 15 kap., se prop. Prop. 2021/22:102 2013/14:113 s. 335–337 och SFS 2014:797).

Med hänsyn till de praktiska svårigheter som harmoniserade regler för AIF-förvaltare och alternativa investeringsfonder som inte är EU-baserade kan medföra är emellertid tillämpningen av reglerna i AIFM-direktivet om marknadsföringspass för dessa villkorade och senarelagda (artiklarna 66.3 och 67). Efter ett positivt råd och yttrande från Esma ska kommissionen anta en delegerad akt för att ange när reglerna ska bli tillämpliga i alla medlemsstater (artikel 67.6 i AIFM-direktivet). En sådan akt har dock inte antagits av kommissionen ännu, vilket innebär att de svenska bestäm- melser som genomför direktivet i denna del ännu inte har trätt i kraft. Tre år efter ikraftträdandet av den delegerade akten ska kommissionen också, efter positivt råd och yttrande från Esma, anta ytterligare en delegerad akt för att ange när de nationella ordningarna ska vara avslutade och marknadsföringspasset ska bli den enda och obligatoriska ordning som är tillämplig i alla medlemsstater (artikel 68.1 och 68.7). Även för den situationen finns det redan bestämmelser i lagen om förvaltare av alterna- tiva investeringsfonder, som inte heller de har trätt i kraft (SFS 2014:798).

7.6.2Ändringar i gällande rätt

Regeringens förslag: En icke EES-baserad AIF-förvaltare som avser att marknadsföra andelar eller aktier i en alternativ investeringsfond till icke-professionella investerare i Sverige ska här i landet tillhandahålla samma funktioner för att utföra uppgifter som en utländsk EES-baserad AIF-förvaltare ska tillhandahålla.

För utförandet av uppgifterna ska samma krav gälla som för en utländsk EES-baserad AIF-förvaltare.

Kraven ska också gälla för en svensk AIF-förvaltare som avser att marknadsföra andelar eller aktier i en icke EES-baserad alternativ investeringsfond till icke-professionella investerare i Sverige.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om

1.hur icke EES-baserade AIF-förvaltare ska tillhandahålla informa- tion om de uppgifter som utförs genom funktionerna, och

2.på vilket språk sådana AIF-förvaltare ska tillhandahålla dessa funktioner.

Regeringens bedömning: Det bör inte införas några bestämmelser i svensk rätt för icke EES-baserade AIF-förvaltare som motsvarar de bestämmelser om upphörande av gränsöverskridande marknadsföring som föreslås för EES-baserade AIF-förvaltare.

Promemorians förslag och bedömning överensstämmer med regeringens förslag och bedömning.

Remissinstanserna tillstyrker förslaget och bedömningen eller har inget att invända mot dem.

139

Prop. 2021/22:102

140

Skälen för regeringens förslag och bedömning

Tillhandahållande av vissa lokala funktioner i värdlandet

Som anges i avsnitt 7.2.2 har det införts nya regler i AIFM-direktivet om att AIF-förvaltare, i varje medlemsstat där de har för avsikt att marknads- föra andelar eller aktier i en alternativ investeringsfond, ska tillhandahålla funktioner för att utföra vissa uppgifter (artikel 43a i AIFM-direktivet, som har införts genom artikel 2.6 i ändringsdirektivet). I avsnitt 7.2.2 föreslås att det ska införas motsvarande krav i lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder och att kraven ska gälla för

–utländska EES-baserade AIF-förvaltare som avser förvalta en special- fond eller här i landet marknadsföra andelar eller aktier i en alternativ investeringsfond som inte är en specialfond till icke-professionella investerare, och

–svenska AIF-förvaltare som här i landet avser att marknadsföra en EES-baserad alternativ investeringsfond till icke-professionella investerare.

Krav på att tillhandahålla funktioner för att fungera som kontaktpunkt för kommunikation med Finansinspektionen ska dock inte gälla för svenska AIF-förvaltare som här i landet avser att marknadsföra en EES-baserad alternativ investeringsfond (se avsnitt 7.2.2). Det föreslås även att det ska införas bestämmelser om det som gäller om AIF-förvaltaren anlitar en tredje part för att utföra någon av uppgifterna.

Reglerna om lokala funktioner i AIFM-direktivet gäller även för icke EES-baserade AIF-förvaltare som avser att marknadsföra aktier eller andelar i en alternativ investeringsfond till icke-professionella investerare inom EES (se artiklarna 2.1 c och 43a samt definitionen av AIF-förvaltare i artikel 4.1 b). Enligt lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder får en icke EES-baserad AIF-förvaltare, efter tillstånd av Finansinspek- tionen, marknadsföra andelar eller aktier i en alternativ investeringsfond till icke-professionella investerare i Sverige (5 kap. 11 §). Bestämmelsen har inte någon motsvarighet i AIFM-direktivet, men är förenlig med direktivet (prop. 2012/13:155 s. 456). För tillstånd krävs det att AIF- förvaltaren uppfyller de krav som enligt samma lag gäller för svenska AIF- förvaltare som avser att marknadsföra andelar eller aktier i en utländsk EES-baserad alternativ investeringsfond till icke-professionella investerare i Sverige (se 5 kap. 11 § första stycket 1 och hänvisningen till 4 kap. 2 § första stycket). Eftersom det i den bestämmelse som gäller för icke EES-baserade AIF-förvaltare finns en hänvisning till det som gäller för svenska AIF-förvaltare, kommer de ändringar som föreslås i avsnitt

7.2.2i fråga om krav på lokala funktioner för svenska AIF-förvaltare även att gälla för icke EES-baserade AIF-förvaltare som avser att marknadsföra andelar eller aktier i en alternativ investeringsfond till icke-professionella investerare i Sverige. I fråga om svenska AIF-förvaltare bedöms det inte nödvändigt att införa ett krav som motsvarar regeln i AIFM-direktivet om att förvaltaren ska tillhandahålla funktioner för att fungera som kontakt- punkt för kommunikation med de behöriga myndigheterna (artikel 43a.1 f, se avsnitt 7.2.2). Ett sådant krav bör dock införas för icke EES-baserade AIF-förvaltare som avser att marknadsföra andelar eller aktier i en alterna- tiv investeringsfond till icke-professionella investerare i Sverige (jfr det

som föreslås i avsnitt 7.2.2 avseende utländska EES-baserade AIF-förval- tare som avser driva gränsöverskridande verksamhet i Sverige). Reglerna

iAIFM-direktivet om hur AIF-förvaltare ska tillhandahålla information om de uppgifter som utförs genom funktionerna (artikel 43a.1 e) och på vilket språk funktionerna ska tillhandahållas (artikel 43a.3 första stycket a) kräver också lagstiftningsåtgärder. Det är lämpligt att detta regleras genom föreskrifter på lägre nivå än lag (jfr avsnitt 7.2.2). Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör därför få meddela sådana före- skrifter för icke EES-baserade AIF-förvaltare som avser att marknadsföra alternativa investeringsfonder till icke-professionella investerare i Sverige.

Reglerna om lokala funktioner i AIFM-direktivet omfattar bara gräns- överskridande marknadsföring. Det framstår dock som lämpligt att införa motsvarande krav även för svenska AIF-förvaltare som avser att mark- nadsföra andelar eller aktier i en icke EES-baserad alternativ investerings- fond till icke-professionella investerare i Sverige (jfr avsnitt 7.2.2). En svensk AIF-förvaltare får, efter tillstånd av Finansinspektionen, marknads- föra andelar eller aktier i en sådan fond till icke-professionella investerare

iSverige (4 kap. 3 §). Även i detta fall krävs det för tillstånd att AIF- förvaltaren uppfyller de krav som gäller för marknadsföring av en utländsk EES-baserad alternativ investeringsfond till icke-professionella investe- rare i Sverige (4 kap. 3 § första stycket 2). Det finns därför inget behov av ytterligare lagstiftningsåtgärder i detta avseende.

Upphörande av gränsöverskridande marknadsföring

Enligt de nya reglerna i kapitel VI i AIFM-direktivet ska en EU-baserad AIF-förvaltare som vill avanmäla de arrangemang som förvaltaren fast- ställt för att marknadsföra andelar eller aktier i EU-baserade alternativa investeringsfonder i en annan medlemsstat än förvaltarens hemmedlems- stat uppfylla vissa villkor (artikel 32a.1 i AIFM-direktivet, som har införts genom artikel 2.4 i ändringsdirektivet). Det ställs upp krav på att en sådan AIF-förvaltare bl.a. ska lämna ett allmänt erbjudande till investerare att återköpa eller lösa in andelar eller aktier i den alternativa investerings- fonden utan avgift eller avdrag (artikel 32a.1 första stycket a, se avsnitt 7.4.2). Reglerna omfattar alltså bara EU-baserade AIF-förvaltare (artikel 32a.1 första stycket). Det har inte införts några motsvarande regler för icke EU-baserade AIF-förvaltare i kapitel VII i direktivet och inte heller någon hänvisning till de nya reglerna i kapitel IV. Det bör innebära att det i detta avseende ställs upp mindre betungande krav för icke EU-baserade AIF- förvaltare i förhållande till EU-baserade AIF-förvaltare, i vart fall om det inte införs nationella bestämmelser för icke EU-baserade AIF-förvaltare som motsvarar de regler som enligt direktivet ska gälla för EU-baserade AIF-förvaltare. I skälen i ändringsdirektivet anges å andra sidan att de nationella lagar och andra författningar som är nödvändiga för efter- levnaden av AIFM-direktivet inte på något sätt får vara till nackdel för en EU-baserad AIF-förvaltare i förhållande till en icke EU-baserad AIF- förvaltare (skäl 12). Skälen i direktivet skulle därmed kunna tala för att medlemsstaterna, trots att det inte krävs enligt reglerna i kapitel VII i AIFM-direktivet, bör införa nationella bestämmelser för icke EU-baserade AIF-förvaltare som motsvarar de regler om upphörande av gränsöver- skridande marknadsföring som enligt direktivet ska gälla för EU-baserade

Prop. 2021/22:102

141

Prop. 2021/22:102 AIF-förvaltare. Om syftet hade varit att införa ett så långtgående krav, framstår det som att det rimligen även borde ha gjorts ändringar i de regler

iAIFM-direktivet som ska gälla för icke EU-baserade AIF-förvaltare. Motsvarande krav som gäller för EU-baserade AIF-förvaltare har införts för icke EU-baserade AIF-förvaltare t.ex. när gäller den dokumentation och information som en anmälan om gränsöverskridande marknadsföring med marknadsföringspass ska innehålla (se nedan). Dessa krav framgår uttryckligen av reglerna i kapitel VII i direktivet. Det hade inte varit nödvändigt att införa dessa regler i kapitlet om det redan av skälen i direktivet skulle följa en skyldighet för medlemsstaterna att i samtliga avseenden införa samma krav för icke EU-baserade AIF-förvaltare som enligt direktivet ska gälla för EU-baserade AIF-förvaltare. Det talar för att skälen i ändringsdirektivet inte bör ges en så vidsträckt tolkning att de även kan anses inrymma ett krav på att reglerna om upphörande av gräns- överskridande marknadsföring i AIFM-direktivet ska tillämpas även för icke EES-baserade AIF-förvaltare. Det finns mot den bakgrunden inte tillräckliga skäl för att i denna proposition föreslå att det i svensk rätt ska införas bestämmelser om upphörande av gränsöverskridande marknads- föring för icke EES-baserade AIF-förvaltare som motsvarar de bestäm- melser som föreslås för EES-baserade AIF-förvaltare i avsnitt 7.4.

7.6.3Ändringar när det har införts marknadsföringspass för icke EES-baserade alternativa investeringsfonder och AIF-förvaltare

Regeringens förslag: Avser en icke EES-baserad AIF-förvaltare som har Sverige som referensland att marknadsföra andelar eller aktier i en alternativ investeringsfond i ett annat land inom EES, ska förvaltarens underrättelse till Finansinspektionen innehålla den information som är nödvändig, inbegripet adressen, för att fakturera eller för att meddela om eventuella föreskrivna avgifter som behörig myndighet i det land där verksamheten ska drivas kan tillämpa.

Vid marknadsföring till icke-professionella investerare ska under- rättelsen även innehålla uppgifter om de funktioner som behövs för att utföra de uppgifter i värdlandet som avses i direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder vid marknadsföring i det landet.

Kraven ska också gälla för en svensk AIF-förvaltare som avser att marknadsföra andelar eller aktier i en icke EES-baserad alternativ investeringsfond i ett annat land inom EES.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot

det.

142

Skälen för regeringens förslag

Icke EES-baserade AIF-förvaltares underrättelse om marknadsföring av en alternativ investeringsfond i ett annat land inom EES när Sverige är referensland

I AIFM-direktivet anges vissa villkor för marknadsföring inom EU med marknadsföringspass av alternativa investeringsfonder som förvaltas av icke EU-baserade AIF-förvaltare (artiklarna 39 och 40). Reglerna utgår från att en referensmedlemsstat ska fastställas för AIF-förvaltaren enligt vissa kriterier (artikel 37.4). Om AIF-förvaltaren avser att marknadsföra andelar eller aktier i alternativa investeringsfonder i en annan medlemsstat än referensmedlemsstaten, ska AIF-förvaltaren lämna in en anmälan till de behöriga myndigheterna referensmedlemsstaten (artiklarna 39.4 första stycket och 40.5 första stycket). Anmälan ska innehålla den dokumen- tation och information som anges i bilaga IV till AIFM-direktivet (artik- larna 39.4 andra stycket och 40.5 andra stycket).

De ändringar i AIFM-direktivet som har gjorts genom ändringsdirek- tivet innebär att ytterligare information ska ingå anmälan till den behöriga myndigheten i referensmedlemsstaten. Anmälan ska även innehålla den information som är nödvändig, inbegripet adressen, för att fakturera eller för att meddela om eventuella föreskrivna avgifter som de behöriga myndigheterna i värdmedlemsstaten kan tillämpa, samt uppgift om de funktioner som behövs för att utföra de uppgifter som avses i artikel 43a (leden i och j i bilaga IV till AIFM-direktivet, som har införts genom artikel 2.8 i ändringsdirektivet). De funktioner som avses behandlas i avsnitt 7.2.2.

Reglerna om vilken dokumentation och information som en anmälan om marknadsföring i en annan medlemsstat än referensmedlemsstaten ska innehålla har i svensk rätt genomförts i bestämmelser i lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder (5 kap. 18 §, se prop. 2013/14:113 s. 336 f. och SFS 2014:797). Dessa bestämmelser bör anpassas till de ändringar som har gjorts i AIFM-direktivet genom ändringsdirektivet.

Svenska AIF-förvaltares underrättelse om marknadsföring av en icke EES-baserad alternativ investeringsfond i ett annat land inom EES

I AIFM-direktivet finns det även regler om marknadsföring inom EU med marknadsföringspass av icke EU-baserade alternativa investeringsfonder som förvaltas av EU-baserade AIF-förvaltare (artikel 35). Reglerna mot- svarar i huvudsak de som gäller för marknadsföring med marknadsförings- pass av alternativa investeringsfonder som förvaltas av icke EU-baserade AIF-förvaltare. Eftersom det i detta fall är fråga om EU-baserade AIF- förvaltare utgår reglerna dock inte från att en referensmedlemsstat ska fast- ställas. Om AIF-förvaltaren avser att marknadsföra andelar eller aktier i icke EU-baserade alternativa investeringsfonder i andra medlemsstater än i sin hemmedlemsstat, ska förvaltaren lämna in en anmälan om detta till de behöriga myndigheterna i hemmedlemsstaten (artikel 35.5 första stycket). Anmälan ska innehålla den dokumentation och information som anges i bilaga IV till AIFM-direktivet (artikel 35.5 andra stycket).

De ändringar som har gjorts i AIFM-direktivet genom ändrings- direktivet innebär alltså att ytterligare information ska ingå även i en anmälan av detta slag. I likhet med det som gäller enligt reglerna om

Prop. 2021/22:102

143

Prop. 2021/22:102 marknadsföringspass för icke EES-baserade AIF-förvaltare ska anmälan, utöver det som följer av gällande rätt, även innehålla den information som är nödvändig, inbegripet adressen, för att fakturera eller för att meddela om eventuella föreskrivna avgifter som de behöriga myndigheterna i värd- landet kan tillämpa, samt uppgift om de funktioner som behövs för att utföra de uppgifter som avses i artikel 43a (leden i och j i bilaga IV till AIFM-direktivet).

Reglerna om vilken dokumentation och information som en anmälan om marknadsföring i en annan medlemsstat än hemmedlemsstaten ska innehålla i detta fall har i svensk rätt genomförts i bestämmelser i lagen om förvaltarare av alternativa investeringsfonder (6 kap. 3 och 4 b §§, se prop. 2013/14:113 s. 134 och 335 och SFS 2014:797). Bestämmelserna omfattar underrättelser om gränsöverskridande marknadsföring avseende såväl EES-baserade som icke EES-baserade alternativa investerings- fonder. Det är därmed inte nödvändigt att vidta ytterligare lagstiftnings- åtgärder än de som föreslås i avsnitt 7.3.2 avseende underrättelser om gränsöverskridande marknadsföring av EES-baserade alternativa investe- ringsfonder för att genomföra ändringarna i AIFM-direktivet avseende underrättelser om gränsöverskridande marknadsföring av icke EES- baserade alternativa investeringsfonder.

7.6.4Ändringar när de nationella ordningarna för marknadsföring för icke EES-baserade AIF-förvaltare och alternativa investeringsfonder har upphört

Regeringens förslag: Det ska göras följdändringar i bestämmelser i lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder som ska gälla när de nationella ordningarna för marknadsföring för icke EES-baserade AIF-förvaltare och alternativa investeringsfonder har upphört.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot

det.

Skälen för regeringens förslag: Som anges i avsnitt 7.6.1 ska de nationella ordningarna för icke EES-baserade AIF-förvaltare och alternativa investeringsfonder avslutas vid en tidpunkt som ännu inte har fastställts av kommissionen. Det finns bestämmelser i lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder för denna situation, som ännu inte har trätt i kraft (SFS 2014:798). De är bl.a. anpassade bestämmelser med bemyndiganden för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter och bestämmelser om tillstånd för icke EES-baserade AIF-förvaltare att marknadsföra andelar eller aktier i en alternativ investeringsfond till icke-professionella investerare i Sverige. I de bestämmelserna bör det göras motsvarande ändringar som föreslås i avsnitten 7.1.4, 7.1.5, 7.2.2, 7.4.2, 7.4.3 och 7.6.2 i bestämmelserna om bemyndiganden och i avsnitt 7.6.2 i bestämmelserna om att en icke EES- baserad AIF-förvaltare som avser att marknadsföra aktier eller andelar i en alternativ investeringsfond till icke-professionella investerare i Sverige

144

ska här i landet tillhandahålla samma funktioner för att utföra uppgifter Prop. 2021/22:102 som en utländsk EES-baserad AIF-förvaltare ska tillhandahålla.

8Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Regeringens förslag: De ändringar i lagen om värdepappersfonder och lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder som behövs för att genomföra ändringsdirektivet ska träda i kraft den 1 april 2022. För de lagändringar som innebär ändringar i lagar som ännu inte har trätt i kraft ska det inte införas några särskilda ikraftträdandebestämmelser. Övriga lagändringar ska träda i kraft den dag som regeringen bestämmer.

Regeringens bedömning: Det krävs inte några övergångs- bestämmelser.

Promemorians förslag och bedömning överensstämmer delvis med regeringens förslag och bedömning. Enligt promemorians förslag ska de ändringar i lagen om värdepappersfonder och lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder som behövs för att genomföra ändrings- direktivet träda i kraft den 1 mars 2022.

Remissinstanserna tillstyrker förslaget och bedömningen eller har inget att invända mot dem.

Skälen för regeringens förslag och bedömning: Medlemsstaterna ska senast den 2 augusti 2021 anta och offentliggöra de nationella lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa ändringsdirektivet (artikel 3.1 i ändringsdirektivet). De ska tillämpa dessa bestämmelser från och med den 2 augusti 2021. De lagändringar som föreslås i avsnitten 2.1 och 2.2 bör därför träda i kraft så snart som möjligt, vilket bedöms vara den 1 april 2022.

Lagförslagen i avsnitt 2.3 bör träda i kraft den dag som regeringen bestämmer. Skälet för det är att de lagändringarna avser den situation när de harmoniserade reglerna i AIFM-direktivet om förvaltningspass och marknadsföringspass även för EU-baserade AIF-förvaltare och icke EU- baserade alternativa investeringsfonder och för icke EU-baserade AIF- förvaltare ska börja tillämpas (artiklarna 35, 37–41 och 67). Det är alltså de situationer som behandlades i propositionen Gränsöverskridande förvaltning och marknadsföring av alternativa investeringsfonder (prop. 2013/14:113). Med anledning av förslagen i den propositionen har det beslutats om ändringar i lagen om förvaltare av alternativa investerings- fonder, som ska träda i kraft den dag som regeringen bestämmer (se SFS 2014:797). Det innebär att även lagförslagen i avsnitt 2.3 bör träda i kraft den dag som regeringen bestämmer.

Lagförslagen i avsnitten 2.4–2.7 innebär att det görs ändringar i lagar om ändring i lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder som ännu inte har trätt i kraft. För de lagförslagen behövs det därför inte några särskilda ikraftträdandebestämmelser.

145

Prop. 2021/22:102 EU:s förordning om gränsöverskridande distribution av fonder är direkt tillämplig och kräver inte några ikraftträdande- eller övergångsbestäm- melser utöver dem som finns i förordningen (se artikel 19).

9Förslagens konsekvenser

Regeringens bedömning: Genom förslagen genomförs ändrings- direktivet i svensk rätt, som även anpassas till EU:s förordning om gränsöverskridande distribution av fonder. Förslagen har positiva effekter för företagen och investerare. Eventuella ökade kostnader för Finansinspektionen med anledning förslagen bedöms vara begränsade och ryms inom myndighetens befintliga ekonomiska ramar.

Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens bedöm- ning.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker bedömningen eller har inget att invända mot den. Förvaltningsrätten i Stockholm noterar att det inte redovisas något närmare resonemang om att förslagen inte kan förväntas leda till någon ökning av antalet beslut som överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Förvaltningsrätten i Stockholm betonar även vikten av att det följs upp att domstolarna vid eventuell ökad måltillström- ning tilldelas resurser i motsvarande mån. Näringslivets Regelnämnd anser att konsekvenserna av regleringen av sonderande marknadsföring behöver tas upp mer ingående. Regelrådet saknar en redovisning av om det finns något behov av speciella informationsinsatser. Regelrådet påpekar att konsekvensbeskrivningen inte anger hur många företag som berörs av förslagen eller storleken på dessa. Regelrådet efterlyser även en mer utförlig redovisning av administrativa kostnader för berörda företag. Slutligen anser Regelrådet inte att det framgår huruvida särskilda hänsyn behöver tas till små företag vid reglernas utformning.

Skälen för regeringens bedömning

Inledning

Det finns redan i dag regler om hur fondbolag och förvaltningsbolag genom gränsöverskridande marknadsföring inom EES får distribuera andelar i värdepappersfonder eller fondföretag som de förvaltar. Det finns även regler om hur EES-baserade och icke EES-baserade AIF-förvaltare får marknadsföra andelar eller aktier i alternativa investeringsfonder som de förvaltar inom EES eller i ett land utanför EES. I propositionen föreslås ändringar av reglerna om gränsöverskridande distribution av värde- pappersfonder, fondföretag och alternativa investeringsfonder, vilket är en begränsad del av de rörelseregler som i dag gäller för fondbolag, förvalt- ningsbolag och AIF-förvaltare. Därtill föreslås att det ska införas bestäm- melser om sonderande marknadsföring av EES-baserade alternativa investeringsfonder som förvaltas av en svensk AIF-förvaltare med till- stånd som avses i AIFM-direktivet.

146

Kommissionens bedömning är att förutsättningarna för distribution av Prop. 2021/22:102 fonder inom EU ska förbättras och investerarskyddet stärkas genom att

vissa hinder i regleringen tas bort och andra krav förstärks. På kort sikt förväntas de föreslagna ändringarna och nya bestämmelserna ge upphov till begränsade konsekvenser för fondbolag, förvaltningsbolag och AIF- förvaltare. På längre sikt kan förändringarna leda till att de berörda före- tagen utsätts för en ökad konkurrens samtidigt som de får bättre tillgång till den större marknaden för kapital inom EU.

Förslagens syfte

I dag kan fondbolag, efter en underrättelse till Finansinspektionen, mark- nadsföra andelar i värdepappersfonder till professionella och icke- professionella investerare inom hela EES. Efter en motsvarande under- rättelse kan en svensk AIF-förvaltare marknadsföra andelar i EES- baserade alternativa investeringsfonder till professionella investerare inom hela EES. Förvaltningsbolag och AIF-förvaltare som hör hemma i andra länder inom EES har motsvarande möjlighet att i Sverige marknadsföra andelar eller aktier i fonder. Trots att denna möjlighet till gränsöver- skridande distribution av fonder finns framgår det av kommissionens konsekvensanalys att den europeiska fondmarknadens integration fort- farande begränsas av nationsgränser (Commission Staff Working Document: Impact assessment accompanying the document Proposal for a Regulation of the European Parliament and of the Council on facilitating cross-border distribution of collective investment funds and amending Regulations (EU) No 345/2013 and (EU) No 346/2013. Proposal for a Directive of the European Parliament and of the Council amending Directive 2009/65/EC of the European Parliament and of the Council and Directive 2011/61/EU of the European Parliament and of the Council with regard to cross-border distribution of collective investment funds). Det hindrar fondförvaltare från att dra nytta av skalfördelar och erbjuda konkurrenskraftiga förvaltningsavgifter till investerare. Kommissionens analys visar även att regulatoriska faktorer utgör betydande hinder för att den gränsöverskridande fonddistributionen ska kunna öka. Genom att ta bort onödigt betungande regler ska kostnader för gränsöverskridande distribution minska och fondmarknadens funktionssätt förbättras. Det har också identifierats behov av att stärka skyddet för investerare i fonder vars andelar distribueras gränsöverskridande. Investerare ska inte bara ges fler utan även tryggare investeringsmöjligheter. Sammantaget syftar ändrings- direktivet till att stärka EU:s inre marknad genom att effektivisera allokeringen av kapital och investeringsmöjligheter. Förslagen i proposi- tionen syftar till att genomföra ändringsdirektivet och på så sätt bidra till att förutsättningarna för gränsöverskridande distribution av fonder inom EU förbättras. Propositionen innehåller också ett förslag till ändring av det som krävs för att en icke EES-baserad AIF-förvaltare ska få tillstånd att marknadsföra andelar eller aktier i en alternativ investeringsfond till icke- professionella investerare i Sverige. Syftet med ändringen är att uppnå mer enhetliga regler för fondförvaltare.

147

Prop. 2021/22:102

148

Alternativa lösningar

I denna proposition finns förslag till lagändringar som är nödvändiga för att i svensk rätt genomföra de ändringar i UCITS-direktivet och AIFM- direktivet som har gjorts genom ändringsdirektivet. Genom förslagen tillgodoses direktivets krav på genomförande i nationell rätt. Eftersom det följer av unionsrätten hur nationell reglering behöver ändras, är valmöjlig- heterna för medlemsstaterna begränsade. Propositionen innehåller även förslag till att det för tillstånd för en icke EES-baserad AIF-förvaltare att marknadsföra andelar eller aktier i en alternativ investeringsfond till icke- professionella investerare i Sverige ska krävas att AIF-förvaltaren här i landet tillhandahåller funktioner som fungerar som kontaktpunkt för kommunikation med Finansinspektionen. Den ändringen genomför inte några nya regler i AIFM-direktivet utan motiveras av att kraven ska bli mer lika för olika fondförvaltare.

Lagen om värdepappersfonder

Det finns redan i dag bestämmelser i lagen om värdepappersfonder om fondbolags marknadsföring av andelar inom EES och om förvaltnings- bolags verksamhet i Sverige. I propositionen föreslås ändringar i dessa bestämmelser. När det gäller lagen om värdepappersfonder innehåller propositionen förslag till ändringar enligt följande.

Det föreslås att den underrättelse som fondbolag och förvaltningsbolag som förvaltar en värdepappersfond redan i dag ska lämna in till Finans- inspektionen, när de avser att marknadsföra fonden i annat land inom EES, även ska innehålla uppgift om faktureringsadress och uppgift om de åtgärder som kommer att vidtas för att tillhandahålla administrativa funktioner i det landet. Det föreslås bestämmelser om vad som ska gälla när ett fondbolag eller ett förvaltningsbolag som förvaltar en värde- pappersfond upphör att marknadsföra en fond i ett annat land inom EES. Här följer bl.a. att upphörandet ska anmälas till Finansinspektionen samt att ett erbjudande om inlösen ska lämnas till investerarna i det landet. Vidare föreslås att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om hur och på vilket språk avsikten ska offentliggöras till andelsägare i en värdepappersfond i ett annat land. Det föreslås även att Finansinspektionen ska underrätta behörig myndighet i det land där marknadsföringen har upphört om ändringar i handlingar som lämnades till den myndigheten i samband med underrättelse om marknadsföring. Med anledning av att fondföretag som har upphört att marknadsföra andelar i företaget i Sverige även i fortsättningen ska tillhandahålla kvarvarande andelsägare här i landet information, föreslås det att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om hur och på vilket språk detta ska ske.

När det gäller fondföretags och förvaltningsbolags tillhandahållande av vissa lokala funktioner för sin verksamhet i Sverige föreslås att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela före- skrifter om hur fondföretag och förvaltningsbolag ska tillhandahålla information om de uppgifter som funktionerna utför samt om på vilket språk funktionerna ska tillhandahållas. När det gäller marknadsföring i Sverige föreslås att förvaltningsbolag och fondföretag fr.o.m. den dag de lämnat in en anmälan om upphörande av marknadsföring i Sverige inte får

lämna nya investeringserbjudanden här i landet. Det föreslås också att Finansinspektionens tillsynsmöjligheter och möjligheter att ingripa ska gälla även när fondföretag eller förvaltningsbolag har upphört med marknadsföring i Sverige.

Utöver det som redovisas ovan föreslås att den årliga avgift som fond- bolag och förvaltningsbolag betalar till Finansinspektionen även ska be- kosta inspektionens verksamhet enligt EU:s förordning om gränsöver- skridande distribution av fonder.

Slutligen föreslås att kravet på att det av ett fondbolags erbjudande till allmänheten att köpa andelar i en värdepappersfond ska finnas information om var faktablad och informationsbroschyr finns att tillgå ska bort med anledning av att det kravet i stället gäller enligt EU:s förordning om gräns- överskridande distribution av fonder.

Lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder

I lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder finns bestämmelser om svenska AIF-förvaltares marknadsföring av andelar eller aktier i alternativa investeringsfonder inom EES och om utländska EES-baserade AIF-förvaltares och utländska icke EES-baserade AIF-förvaltares verk- samhet i Sverige. Utöver ändringar i befintliga bestämmelser i lagen föreslås att det ska införas bestämmelser om sonderande marknadsföring av EES-baserade alternativa investeringsfonder som förvaltas av en svensk AIF-förvaltare med tillstånd som avses i AIFM-direktivet. Det föreslås en definition av sonderande marknadsföring samt ett förbud mot att andelar eller aktier tecknas vid denna typ av marknadsföring. Vidare regleras att svenska AIF-förvaltare ska underrätta Finansinspektionen om den sonderande marknadsföringen. Det regleras även att den sonderande marknadsföringen ska dokumenteras och att den under vissa förut- sättningar kan utföras av en tredje part. När det gäller lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder innehåller propositionen förslag till ändringar enligt följande.

Det föreslås att EES-baserade AIF-förvaltare som marknadsför alterna- tiva investeringsfonder till icke-professionella investerare i Sverige, utländska EES-baserad AIF-förvaltare som förvaltar en specialfond eller marknadsför en alternativ investeringsfond till icke-professionella investe- rare i Sverige själv eller genom uppdragstagare ska tillhandahålla vissa lokala funktioner här i landet. I princip motsvarande krav föreslås gälla för svenska AIF-förvaltare som marknadsför en EES-baserad alternativ investeringsfond till icke-professionella investerare i Sverige. Därtill före- slås att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om hur AIF-förvaltaren ska tillhandahålla informa- tion om de uppgifter som den lokala funktionen utför samt om på vilket språk funktionerna ska tillhandahållas. När det gäller marknadsföring i Sverige föreslås att en utländsk EES-baserad AIF-förvaltare fr.o.m. den dag förvaltaren lämnat in en anmälan om upphörande av marknadsföring i Sverige inte får lämna nya erbjudanden här i landet. AIF-förvaltaren ska inte heller under en period på 36 månader från den dagen få bedriva sonde- rande marknadsföring här i landet av den alternativa investeringsfond som anmälan avser eller av liknande investeringsstrategier eller investerings- idéer. Det föreslås även att Finansinspektionens tillsyns- och ingripande-

Prop. 2021/22:102

149

Prop. 2021/22:102 möjligheter ska gälla även efter det att den EES-baserade AIF-förvaltaren har upphört med marknadsföring i Sverige.

Det föreslås att den underrättelse som en svensk AIF-förvaltare redan i dag ska lämna in till Finansinspektionen, när förvaltaren avser att mark- nadsföra en alternativ investeringsfond i annat land inom EES, ska inne- hålla fler uppgifter. Om underrättelsen avser marknadsföring till icke- professionella investerare, ska den även innehålla information om de lokala funktioner som behövs för att utföra uppgifter i värdlandet. Vidare föreslås bestämmelser om vad som ska gälla när en svensk AIF-förvaltare upphör att marknadsföra en alternativ investeringsfond i ett annat land inom EES. Här följer bl.a. att Finansinspektionen ska informera behörig myndighet i värdlandet och Esma. Därtill föreslås att Finansinspektionen ska underrätta behörig myndighet i det land där en svensk AIF-förvaltare har upphört med marknadsföringen av en alternativ investeringsfond om ändringar i handlingar som inspektionen lämnade till den myndigheten i samband med underrättelsen om marknadsföring.

Utöver det som redovisas ovan föreslås att den årliga avgift som AIF- förvaltare betalar till Finansinspektionen även ska bekosta inspektionens verksamhet enligt EU:s förordning om gränsöverskridande distribution av fonder.

Företag och aktörer berörda av förslagen till ändringar i lagen om värdepappersfonder

I propositionen föreslås ett antal ändringar som berör fondbolag och förvaltningsbolag som förvaltar en värdepappersfond och som marknads- för, avser att marknadsföra eller avser upphöra med marknadsföring av fonden i ett annat land inom EES. Flera av dessa förslag berör även andelsägare i värdepappersfonder med hemvist i ett annat land inom EES i vilket ett fondbolag eller ett förvaltningsbolag upphör att marknadsföra fonden. Vidare berörs Finansinspektionen genom att inspektionen ska underrätta behörig myndighet i det land där marknadsföring upphör om vissa ändringar. Finansinspektionen berörs även eftersom regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer föreslås få meddela föreskrifter som ytterligare reglerar de fondföretag som upphör med marknadsföring i Sverige.

Flera förslag i propositionen berör fondföretag och förvaltningsbolag som driver verksamhet i Sverige. Även Finansinspektionen berörs av dessa förslag genom att myndighetens tillsyns- och ingripandemöjligheter utsträckts till att omfatta fondföretag eller förvaltningsbolag vars mark- nadsföring i Sverige har upphört. Finansinspektionen berörs även eftersom regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer föreslås få meddela föreskrifter som reglerar fondföretags och förvaltningsbolags tillhandahållande av vissa lokala funktioner i Sverige.

Utöver det som redovisas ovan berörs fondbolag, förvaltningsbolag och Finansinspektionen av förslaget att Finansinspektionens verksamhet med anledning av EU:s förordning om gränsöverskridande distribution av fonder ska bekostas av fondbolag och förvaltningsbolag.

Det är ett stort antal svenska och utländska EES-baserade fondförvaltare som kan beröras av förslagen i denna proposition. Dessa varierar i storlek

när det gäller såväl antal anställda som omsättning. I Europa finns enligt

150

branschorganisationen European Fund and Asset Management Associa- tion (EFAMA) ca 4 500 fondförvaltare. Det är inte möjligt att, som Regel- rådet efterfrågar, inom ramen för detta lagstiftningsärende närmare redo- visa antalet eller storleken för de aktörer som direkt omfattas av förslagen.

Företag och aktörer berörda av förslagen till ändringar i lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder

I propositionen föreslås flera ändringar som berör utländska EES-baserade AIF-förvaltares verksamhet i Sverige och svenska AIF-förvaltares verk- samhet i ett annat land inom EES. Även icke EES-baserade AIF-förvaltare som avser att marknadsföra alternativa investeringsfonder till icke- professionella investerare i Sverige berörs. Förslagen avseende sonde- rande marknadsföring berör svenska AIF-förvaltare som har tillstånd enligt lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder som förvaltar EES-baserade alternativa investeringsfonder. Vidare berör flera förslag potentiella professionella investerare som tar del av sonderande marknads- föring. Förslagen berör även Finansinspektionen.

Förslagen om att lokala funktioner ska tillhandahållas berör EES- baserade AIF-förvaltare som marknadsför alternativa investeringsfonder till icke-professionella investerare i Sverige, utländska EES-baserade AIF- förvaltare som förvaltar en specialfond eller marknadsför en alternativ investeringsfond till icke-professionella investerare i Sverige och svenska AIF-förvaltare som marknadsför en EES-baserad alternativ investerings- fond till icke-professionella investerare i Sverige. Vidare berörs Finans- inspektionen eftersom regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer föreslås få meddela föreskrifter som reglerar dessa aktörers tillhandahållande av vissa lokala funktioner i Sverige. Finansinspektionen berörs även av förslaget att myndighetens tillsynsbefogenhet utökas till att även omfatta utländska EES-baserade AIF-förvaltare vars marknadsföring i Sverige har upphört.

Flera av förslagen i propositionen berör potentiella professionella investerare som tar del av sonderande marknadsföring och innehavare av andelar eller aktier i alternativa investeringsfonder. Finansinspektionen berörs även eftersom regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer föreslås få meddela föreskrifter som ytterligare reglerar utländska EES-baserade AIF-förvaltare som upphör med marknadsföring i Sverige.

Utöver det som redovisas ovan berörs svenska och EES-baserade AIF- förvaltare samt Finansinspektionen av att förslaget att Finansinspektionens verksamhet med anledning av EU:s förordning om gränsöverskridande distribution av fonder ska bekostas av AIF-förvaltare.

Som framgår ovan är det inte möjligt att, som Regelrådet efterfrågar, inom ramen för detta lagstiftningsärende närmare redovisa antalet eller storleken för de aktörer som direkt omfattas av förslagen.

Konsekvenser för företag och enskilda av förslaget till ändringar i lagen om värdepappersfonder

Förslagen i propositionen innebär ändringar i den näringsrättsliga lag- stiftningen som reglerar verksamhet inom EES som bedrivs av fondbolag och förvaltningsbolag som förvaltar värdepappersfonder samt verksamhet

Prop. 2021/22:102

151

Prop. 2021/22:102	i Sverige som bedrivs av förvaltningsbolag. Sammantaget bedöms
	konsekvenserna av förslagen för företag och enskilda som begränsade.
	Förslaget om att den underrättelse om marknadsföring i ett annat land
	inom EES som lämnas in till Finansinspektionen ska innehålla ytterligare
	information bedöms få ytterst begränsade administrativa konsekvenser för
	fondbolag och förvaltningsbolag. Detsamma gäller för anmälan om upp-
	hörande av marknadsföring som ska lämnas in till Finansinspektionen och
	kravet på fondföretag att lämna ett erbjudande om inlösen till innehavarna
	av andelar i företaget i Sverige. En anmälan om upphörande av marknads-
	föring kan komma att vara förenad med en avgift som enligt Finansinspek-
	tionens bedömning bör uppgå till ca 4 000 kronor. Att erbjudande om
	inlösen ska lämnas bedöms dock stärka skyddet för investerare med
	hemvist i Sverige som innehar andelar i ett fondföretag. Att regeringen
	eller den myndighet som regeringen bestämmer föreslås få meddela före-
	skrifter om upphörandet av marknadsföring kan leda till att dessa företag
	får ytterligare reglering i föreskrifter på lägre nivå än lag att förhålla sig
	till. En anmälan till Finansinspektionen om ändringar i handlingar efter det
	att marknadsföring i annat land inom EES upphört kan komma att vara
	förenad med en avgift som enligt Finansinspektionens bedömning bör
	uppgå till ca 4 000 kronor.
	Att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer föreslås
	få meddela föreskrifter om fondföretags eller förvaltningsbolags tillhanda-
	hållande av vissa lokala funktioner i Sverige kan leda till att dessa företag
	får ytterligare reglering i föreskrifter på lägre nivå än lag att förhålla sig
	till. Förslaget att marknadsföring inte får bedrivas i Sverige efter det att
	anmälan om upphörande lämnats till behörig myndighet i hemlandet
	bedöms som ett förtydligande utan nämnvärda konsekvenser för fond-
	företag och förvaltningsbolag. Att Finansinspektionens tillsyns- och
	ingripandemöjligheter föreslås utökas till att omfatta fondföretag och
	förvaltningsbolag som har upphört med marknadsföring i Sverige bedöms
	leda till att dessa företag även efter det att marknadsföringen här i landet
	upphört får förhålla sig till tillsyn av Finansinspektionen, vilket kan ge
	upphov till administrativa och ekonomiska konsekvenser för dessa företag.
	Finansinspektionen kommer att kunna ta ut årliga avgifter från fond-
	bolag och förvaltningsbolag för myndighetens verksamhet enligt EU:s för-
	ordning om gränsöverskridande distribution av fonder. I enlighet med vad
	Regelrådet efterfrågar har en kontakt tagits med Finansinspektionen för att
	uppskatta nivån av de årliga avgifter som Finansinspektionen enligt för-
	slaget i propositionen ska få möjlighet att ta ut. Finansinspektionen
	kommer att lämna förslag till sådana avgifter i den rapport som inspek-
	tionen ska lämna senast den 15 april 2022 (se 3 § första stycket 3 förord-
	ningen [2009:93] med instruktion för Finansinspektionen). Det finns i
	dagsläget inte någon uppskattning av avgiftens storlek. Det är därför inte
	möjligt att, som Regelrådet efterfrågar, inom ramen för detta lagstiftnings-
	ärende närmare uppskatta nivån av de årliga avgifterna.
	Att kravet om att det i ett fondbolags erbjudande till allmänheten om köp
	av fondandelar ska finnas information om var faktablad och informations-
	broschyr finns att tillgå tas bort ur lagen om värdepappersfonder får inga
	konsekvenser eftersom kravet i stället följer av EU-förordningen.
	I förhållande till den stora mängd regler som fondförvaltare har att följa
152	föreslås i propositionen ändringar i en begränsad del av rörelsereglerna.

Fondförvaltare kan initialt få mycket begränsade administrativa kostnader för omställning med anledning av förslagen. De bedöms på sikt kompen- seras av minskande administrativa kostnader när gränsöverskridande distribution av fonder underlättas. Det är inte möjligt att, som Regelrådet efterfrågar, inom ramen för detta lagstiftningsärende närmare redovisa storleken på företagens administrativa kostnader.

Konsekvenser för företag och enskilda av förslagen till ändringar i lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder

Förslagen i propositionen innebär ändringar i den näringsrättsliga lag- stiftningen som reglerar svenska AIF-förvaltares verksamhet i Sverige och övriga EES samt utländska EES-baserade AIF-förvaltares och utländska icke EES-baserade AIF-förvaltares verksamhet i Sverige. Sammantaget bedöms konsekvenserna av förslagen för företag och enskilda som begränsade.

När det gäller förslagen om bestämmelser om sonderande marknads- föring får det administrativa konsekvenser för svenska AIF-förvaltare som har tillstånd enligt lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder. Dessa företag ska dokumentera sonderande marknadsföring samt under- rätta Finansinspektionen om den. En anmälan om sonderande marknads- föring kan komma att vara förenad med en avgift som enligt Finansinspek- tionens bedömning bör uppgå till ca 4 000 kronor. Vidare måste dessa företag förhålla sig till under vilka förutsättningar den sonderande marknadsföringen kan utföras av tredje part. Utöver detta stärks skyddet för de potentiella investerare som tar del av sonderande marknadsföring genom att formerna för sonderande marknadsföring regleras. Samtidigt som ett starkare investerarskydd kan öka efterfrågan av att investera i alternativa investeringsfonder kan, som Näringslivets Regelnämnd på- pekar, förslagen om bestämmelser om sonderande marknadsföring verka hämmande för framväxten av fler investeringsalternativ för potentiella investerare. I förhållande till de bestämmelser om sonderande marknads- föring som föreslås i promemorian omfattar förslagen i propositionen inte utländska icke EES-baserade AIF-förvaltare i den nuvarande situationen när det inte finns något s.k. marknadsföringspass för sådana AIF-förvaltare eller för icke EES-baserade alternativa investeringsfonder. De samman- tagna konsekvenserna av förslagen om bestämmelser om sonderande marknadsföring är svårbedömda och det är inte möjliga att, som Närings- livets Regelnämnd efterfrågar, redovisa dem närmare inom ramen för detta lagstiftningsärende.

När det gäller förslaget om tillhandahållande av lokala funktioner får det administrativa och begränsade ekonomiska konsekvens för utländska EES-baserade AIF-förvaltare som förvaltar en specialfond eller marknads- för alternativa investeringsfonder till icke-professionella investerare i Sverige och svenska AIF-förvaltare som marknadsför en utländsk EES- baserad alternativ investeringsfond till icke-professionella investerare i Sverige då de själva eller genom tredje part ska tillhandahålla lokala funktioner i Sverige. Att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer föreslås få meddela föreskrifter om tillhandahållande av lokala funktioner för verksamhet i Sverige kan leda till att dessa företag får ytterligare reglering i sådana föreskrifter att förhålla sig till.

Prop. 2021/22:102

153

Prop. 2021/22:102

154

Förslaget om att den underrättelse om marknadsföring i annat land inom EES som lämnas in till Finansinspektionen ska innehålla ytterligare information bedöms få ytterst begränsade administrativa konsekvenser för svenska AIF-förvaltare. Detsamma gäller för den anmälan om upphörande av marknadsföring som ska lämnas in till Finansinspektionen. En anmälan om upphörande av marknadsföring kan komma att vara förenad med en avgift som enligt Finansinspektionens bedömning bör uppgå till ca 4 000 kronor. Att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer föreslås få meddela föreskrifter om utländska EES-baserade AIF-förvaltares upphörande av marknadsföring av en alternativ investe- ringsfond i Sverige kan leda till att dessa företag får ytterligare reglering i sådana föreskrifter att förhålla sig till. En anmälan till Finansinspektionen om ändringar i handlingar efter det att marknadsföring i annat land inom EES upphört kan komma att vara förenad med en avgift som enligt Finansinspektionens bedömning bör uppgå till ca 4 000 kronor. Samman- taget bedöms förslagen till regleringen avseende sonderande marknads- föring och förslaget att utländska EES-baserade AIF-förvaltare inte får marknadsföra en alternativ investeringsfond i Sverige efter det att AIF- förvaltaren har lämnat in en anmälan om upphörande av marknadsföringen av fonden här i landet till behörig myndighet i hemlandet stärka skyddet för potentiella investerare i Sverige.

Att Finansinspektionens tillsyns- och ingripandemöjligheter föreslås utökas till att omfatta utländska EES-baserade AIF-förvaltare som har upphört med marknadsföring i Sverige bedöms leda till att dessa företag även efter det att marknadsföringen i Sverige har upphört får förhålla sig till tillsyn av Finansinspektionen, vilket kan leda till administrativa och ekonomiska konsekvenser. Finansinspektionen kommer att kunna ta ut årliga avgifter av AIF-förvaltare för myndighetens verksamhet enligt EU:s förordning om gränsöverskridande distribution av fonder. Som fram- går ovan är det är inte möjligt att, som Regelrådet efterfrågar, inom ramen för detta lagstiftningsärende närmare uppskatta nivån av de årliga avgifterna som Finansinspektionen enligt förslaget i propositionen ska få möjlighet att ta ut.

I enlighet med det som framgår ovan föreslås i propositionen ändringar i en begränsad del av den stora mängd regler som en fondförvaltare har att följa. Det är inte möjligt att, som Regelrådet efterfrågar, inom ramen för detta lagstiftningsärende närmare redovisa storleken på administrativa kostnader, men de bedöms begränsade och bör kunna kompenseras av att gränsöverskridande distribution av fonder underlättas.

Konsekvenser för Finansinspektionen, domstolarna och det allmänna

Förslagen i propositionen avser fondbolag och förvaltningsbolag som för- valtar värdepappersfonder som marknadsförs inom EES samt fondföretags och förvaltningsbolags verksamhet i Sverige. Förslagen avser även svenska AIF-förvaltares marknadsföring inom EES och sonderande mark- nadsföring samt EES-baserade och icke EES-baserade AIF-förvaltares verksamhet i Sverige. I propositionen föreslås ändringar i en begränsad del av de rörelseregler som i dag gäller för dessa fondförvaltare. Mot den bak- grunden bedöms förslagen inte få några konsekvenser för det allmänna och begränsade konsekvenser för Finansinspektionen som beskrivs nedan.

Förslaget om att den underrättelse som fondbolag, förvaltningsbolag som förvaltar värdepappersfond och svenska AIF-förvaltare redan i dag ska lämna in till Finansinspektionen, när de avser att marknadsföra fonden i annat land inom EES, ska innehålla ytterligare uppgifter bedöms medföra att Finansinspektionen behöver göra mindre justeringar av sina rutiner för att hantera dessa.

Det föreslås att Finansinspektionen ska underrätta behörig myndighet i det land där fondbolag, förvaltningsbolag som förvaltar en värdepappers- fond och svenska AIF-förvaltare har upphört med marknadsföring om ändringar i handlingar som lämnades till den myndigheten i samband med bolagets underrättelse om marknadsföring. Detta förslag bedöms leda till en ökning av antalet underrättelser som Finansinspektionen ska lämna till behöriga myndigheter i andra länder inom EES. Finansinspektionens handläggning av ärenden om ändrade förhållanden när det gäller fond- bolags, förvaltningsbolags och AIF-förvaltares verksamhet finansieras genom de avgifter för prövning av ärenden som de berörda bolagen betalar till Finansinspektionen.

När det gäller marknadsföring i Sverige föreslås att förvaltningsbolag, fondföretag och utländska EES-baserade AIF-förvaltare fr.o.m. den dag de lämnat in en anmälan om upphörande av marknadsföring i Sverige inte får lämna nya erbjudanden här i landet. Vidare föreslås att Finansinspek- tionens tillsyns- och ingripandemöjligheter ska gälla även när fondföretag, förvaltningsbolag eller utländska EES-baserade AIF-förvaltare upphört med marknadsföring i Sverige. Det föreslås även att EES-baserade AIF- förvaltare som marknadsför alternativa investeringsfonder till icke- professionella investerare i Sverige, utländska EES-baserad AIF-förval- tare som förvaltar en specialfond eller marknadsför en alternativ investe- ringsfond till icke-professionella investerare i Sverige själv eller genom en tredje part ska tillhandahålla lokala funktioner i Sverige. I princip mot- svarande krav föreslås också gälla för svenska AIF-förvaltare som mark- nadsför en EES-baserad alternativ investeringsfond till icke-professionella investerare i Sverige. Därtill föreslås en reglering av den sonderande marknadsföring av EES-baserade alternativa investeringsfonder som ut- förs av svenska AIF-förvaltare som har tillstånd enligt lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder. Förslagen bedöms sammantaget effekti- visera myndighetens tillsyn över dessa företags verksamhet i Sverige samt främja företagens uppförande här i landet. Förslagen i propositionen bedöms främja Finansinspektionens arbete med att säkerställa ett gott investerarskydd och upprätthålla marknadens integritet.

Finansinspektionens verksamhet enligt EU:s förordning om gränsöver- skridande distribution av fonder ska finansieras med årliga avgifter från fondbolag, förvaltningsbolag och AIF-förvaltare. Fondbolag och svenska AIF-förvaltare som ger in en underrättelse om att få marknadsföra en fond i ett annat land inom EES betalar en avgift till Finansinspektionen. När fondföretag eller utländska EES-baserade alternativa investeringsfonder efter underrättelse till den behöriga myndigheten i hemlandet marknads- förs i Sverige betalas ingen avgift för prövning av ärendet till Finans- inspektionen. Svenska AIF-förvaltare som ger in en ansökan om att få marknadsföra en utländsk EES-baserad fond i Sverige betalar avgift. Vissa utländska EES-baserade och icke EES-baserade AIF-förvaltare som vill marknadsföra en utländsk alternativ investeringsfond till icke-

Prop. 2021/22:102

155

Prop. 2021/22:102 professionella investerare i Sverige får betala en avgift prövning av ärendet och därefter årliga avgifter till Finansinspektionen. Det finns inga säkra uppgifter om antalet företag som berörs av förslagen i denna proposition. Med utgångspunkt från Finansinspektionens företagsregister har följande uppskattningar gjorts. Det bedöms i dag finnas ungefär 970 utländska UCITS-fonder (fondföretag) som marknadsförs i Sverige genom 105 förvaltningsbolag. Åtminstone två värdepappersfonder förvaltas av förvaltningsbolag. Ungefär 250 värdepappersfonder marknadsförs i ett annat land inom EES. Uppskattningsvis finns det ungefär 1 750 utländska EES-baserade alternativa investeringsfonder som marknadsförs i Sverige och 900 utländska EES-baserade AIF-förvaltare som driver verksamhet i Sverige. Vidare uppskattas antalet utländska icke EES-baserade alterna- tiva investeringsfonder som marknadsförs i Sverige till ungefär 930 och antalet utländska icke EES-baserade AIF-förvaltare som bedriver verk- samhet i Sverige till 450. Ungefär 70 svenska alternativa investerings- fonder marknadsförs i annat land inom EES och ca 35 svenska AIF-förval- tare driver verksamhet i annat land inom EES. I dag finns det ingen doku- menterad information om antalet svenska AIF-förvaltare som bedriver sonderande marknadsföring i ett annat land inom EES. Det föreslås i propositionen reglering av den sonderande marknadsföring som utförs av svenska AIF-förvaltare i ett annat land inom EES. Det finns ungefär 90 svenska AIF-förvaltare med tillstånd enligt lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder som kommer att omfattas av förslagen om reglering av sonderande marknadsföring. Finansinspektionen kommer att kunna ta ut avgifter för underrättelser om sonderande marknadsföring från svenska AIF-förvaltare. Sammantaget bedöms en eventuell ökning av antalet underrättelser och ansökningar i huvudsak täckas av de avgifter som företagen betalar till Finansinspektionen. I övrigt kommer det som föreslås i propositionen att hanteras inom Finansinspektionens befintliga ekonomiska ramar.

156

Finansinspektionens beslut kan överklagas till allmän förvaltningsdom- stol. Som nämns ovan förekommer dock gränsöverskridande verksamhet redan i dag och inget annat än en mycket begränsad ökning av överklagade beslut kan förväntas. Förvaltningsrätten i Stockholm noterar att det i pro- memorian inte redovisas något närmare resonemang om att förslagen inte kan förväntas leda till någon ökning av antalet beslut som överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Förvaltningsrätten betonar även vikten av att det följs upp att domstolarna vid eventuell ökad måltillströmning tilldelas resurser i motsvarande mån. Regeringens bedömning är att förslagen i propositionen kan leda till en liten ökning av antalet överklagade beslut, vilken bedöms så begränsad att den ryms inom befintliga ekonomiska ramar.

När det gäller Regelrådets fråga om behov av speciella informations- insatser bedöms förslagen i denna proposition inte medföra behov av några särskilda informationsinsatser från samhällets sida utöver den sedvanliga informationen om nya regelverk som Finansinspektionen tillhandahåller.

Övriga konsekvenser

Förslagen i propositionen bedöms inte ha några konsekvenser för den kommunala självstyrelsen, brottsligheten och det brottsförebyggande

arbetet, för sysselsättning och offentlig service i olika delar av landet, för Prop. 2021/22:102 små företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i

övrigt i förhållande till större företag, för jämställdheten mellan kvinnor och män eller för möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen. När det gäller Regelrådets fråga om behovet av att ta särskild hänsyn till små företag konstaterar regeringen att ändringar i de nu aktuella EU-direktiven som reglerar fondbolag, fondföretag och AIF-förvaltare inte ger något utrymme för att införa mildare krav för små företag. Det är därför inte möjligt att ta särskilda hänsyn till små företag vid utformningen av förslagen i denna proposition.

10Författningskommentar

10.1Förslaget till lag om ändring i lagen (2004:46) om värdepappersfonder

1 kap.

6 c § Ett förvaltningsbolag som förvaltar en värdepappersfond efter tillstånd enligt

6 b § ska här i landet tillhandahålla funktioner för att utföra följande uppgifter:

1.behandla order om att teckna och lösa in andelar och göra utbetalningar till andelsägarna,

2.tillhandahålla investerare information om hur order kan göras och hur inlösen betalas,

3.hantera klagomål,

4.tillhandahålla den information som förvaltningsbolaget är skyldigt att tillhandahålla,

5.tillhandahålla investerare relevant information om de uppgifter som funktionerna utför enligt 1–4, och

6.fungera som kontaktpunkt för kommunikation med Finansinspektionen. Uppgifterna ska utföras av förvaltningsbolaget eller en tredje part som omfattas

av regler och tillsyn för de uppgifter som ska utföras, eller av båda. Om en tredje part utför någon av uppgifterna ska

1.detta dokumenteras genom ett skriftligt avtal där det anges vilka av upp- gifterna som inte utförs av förvaltningsbolaget, och

2.förvaltningsbolaget tillhandahålla den tredje parten alla relevanta uppgifter och handlingar.

Paragrafen innehåller bestämmelser om de funktioner som ett förvalt- ningsbolag som förvaltar en värdepappersfond ska tillhandahålla i Sverige för att utföra vissa uppgifter. Paragrafen genomför artikel 15 i UCITS- direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.2.

I artikel 15 finns en hänvisning till artikel 92. Reglerna i direktivet innebär att ett förvaltningsbolag som marknadsför andelar eller aktier i ett fondföretag i en annan medlemsstat än hemmedlemsstaten ska vidta åtgärder i enlighet med artikel 92. Ändringarna i paragrafen är en konsekvens av att reglerna i artikel 92 om lokala funktioner har ändrats genom ändringsdirektivet. Artikel 92 genomförs i 8 §, se författnings- kommentaren till den paragrafen.

157

Prop. 2021/22:102 I första stycket anges vilka funktioner som ett förvaltningsbolag som förvaltar en värdepappersfond ska tillhandahålla här i landet.

158

I andra stycket, som är nytt, anges vilka aktörer som får utföra dessa uppgifter i Sverige och, om de ska utföras av en tredje part, på vilket sätt detta ska dokumenteras samt vilken information förvaltningsbolaget ska tillhandahålla den tredje parten. Ett förvaltningsbolag behöver inte utse en sådan tredje part, utan det är en möjlighet som bolaget har (artikel 92.2 i UCITS-direktivet).

Ett förvaltningsbolag eller en tredje part behöver inte vara fysiskt när- varande i Sverige för att utföra uppgifterna enligt första stycket (arti- kel 92.2 i UCITS-direktivet).

6 d § För den förvaltning av en värdepappersfond som ett förvaltningsbolag utför efter att ha fått tillstånd enligt 6 b § gäller 2 kap. 15 c–15 f §§, 3 kap., 4 kap. 1–3 och 8–28 §§, 5 kap. 1 och 3–26 §§, 5 a kap., 8 kap. och 9 kap. Det som anges där om fondbolag ska i stället gälla förvaltningsbolaget.

Vid sådan förvaltning som avses i första stycket ska det som anges i 9 kap. 1 § första stycket 1 i stället avse fall när förvaltningsbolagets tillstånd återkallats av behörig myndighet i bolagets hemland eller Finansinspektionen enligt 12 kap. 15 § tredje stycket beslutat att bolaget inte längre får förvalta en värdepappersfond.

Paragrafen innehåller bestämmelser om förvaltningsbolags förvaltning av en värdepappersfond. Paragrafen genomför delvis artikel 19 i UCITS- direktivet. Övervägandena finns i avsnitten 6.2.2, 6.2.3, 6.3.2 och 6.3.4.

Reglerna i UCITS-direktivet innebär att ett förvaltningsbolag som bedriver gränsöverskridande verksamhet ska följa bestämmelserna i fond- företagets hemmedlemsstat bl.a. när det gäller arrangemang för marknads- föring (artikel 19.3 i). Ur ett svenskt perspektiv innebär det att förvalt- ningsbolag som förvaltar en värdepappersfond ska följa svenska bestäm- melser i fråga om marknadsföring av fonden. Ändringarna i paragrafen är en konsekvens av de ändringar som har gjorts genom ändringsdirektivet i reglerna om gränsöverskridande marknadsföring i UCITS-direktivet (artiklarna 93.1 tredje stycket, 93.8 och 93a, i lydelsen enligt artikel 1.5 och 1.6 i ändringsdirektivet).

Genom hänvisningen i första stycket till 2 kap. 15 c § gäller ändringarna i den paragrafen i fråga om krav på information i en underrättelse om gränsöverskridande marknadsföring även för förvaltningsbolag som förvaltar en värdepappersfond. Det införs hänvisningar även till 2 kap. 15 d–15 f §§ som innebär att de nya bestämmelserna om ändringar i en underrättelse eller tillhörande handlingar och om upphörande av gräns- överskridande marknadsföring även omfattar förvaltningsbolag som marknadsför andelar i en värdepappersfond.

7 § Ett fondföretag som hör hemma inom EES och i sitt hemland har sådant till- stånd som avses i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2034, får marknadsföra andelar i företaget i Sverige utan tillstånd enligt denna lag. Verksamheten får inledas den dag behörig myndighet i företagets hemland har meddelat företaget att en underrättelse om marknadsföringen lämnats över till Finansinspektionen.

Om fondföretaget avser att ändra något som angetts i underrättelsen om mark- nadsföring efter det att verksamheten inletts, ska företaget minst en månad innan ändringen genomförs skriftligen underrätta Finansinspektionen. Fondföretaget ska

även underrätta Finansinspektionen om ändringar i handlingar som lämnats till- Prop. 2021/22:102 sammans med underrättelsen.

Om fondföretaget har lämnat in en anmälan till behörig myndighet i hemlandet om att företaget upphör att marknadsföra andelar i Sverige, ska företaget upphöra med alla erbjudanden om eller placeringar av sådana andelar här i landet från och med den dag då anmälan lämnades in.

Paragrafen innehåller bestämmelser om fondföretags marknadsföring av andelar i Sverige och den underrättelse om marknadsföring som företaget ska lämna. Ändringarna genomför delvis artiklarna 93.8 första stycket och 93a.1 tredje stycket i UCITS-direktivet, som har införts genom arti- kel 1.5 b och 1.6 i ändringsdirektivet. Övervägandena finns i av- snitten 6.2.3 och 6.3.2.

I första stycket görs en språklig justering och hänvisningen till UCITS- direktivet görs statisk.

Bestämmelsen i nuvarande andra stycket förs över till den nya 8 §. I andra stycket görs ett tillägg som innebär att en ändring av något som har angetts i en underrättelse om marknadsföring skriftligen ska anmälas till Finansinspektionen minst en månad innan ändringen genomförs.

Av tredje stycket, som är nytt, följer att ett fondföretag ska upphöra med sin marknadsföring här i landet från och med den dag då anmälan om upphörande av marknadsföring har lämnats in till behörig myndighet i fondföretagets hemland. Förbudet att fortsätta marknadsföringen av andelar i företaget efter denna tidpunkt omfattar alla nya eller ytterligare, direkta eller indirekta, erbjudanden om eller placeringar av andelar som var föremål för anmälan om upphörande.

8 § Ett fondföretag som i Sverige marknadsför andelar enligt 7 § ska här i landet tillhandahålla funktioner för att utföra följande uppgifter:

1.behandla order om att teckna och lösa in andelar och göra utbetalningar till andelsägarna,

2.tillhandahålla investerare information om hur order kan göras och hur inlösen betalas,

3.hantera klagomål,

4.tillhandahålla den information som fondföretaget enligt reglerna i hemlandet är skyldigt att tillhandahålla,

5.tillhandahålla investerare relevant information om de uppgifter som funktionerna utför enligt 1–4, och

6.fungera som kontaktpunkt för kommunikation med Finansinspektionen. Uppgifterna ska utföras av fondföretaget eller en tredje part som omfattas av

regler och tillsyn för de uppgifter som ska utföras, eller av båda. Om en tredje part utför någon av uppgifterna ska

1.detta dokumenteras genom ett skriftligt avtal där det anges vilka av upp- gifterna som inte utförs av fondföretaget, och

2.fondföretaget tillhandahålla den tredje parten alla relevanta uppgifter och handlingar.

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om de funktioner som ett fondföretag som marknadsför andelar i företaget i Sverige ska tillhanda- hålla här i landet för att kunna utföra vissa uppgifter. Paragrafen motsvarar delvis 7 § andra stycket i nuvarande lydelse och genomför artikel 92 i UCITS-direktivet, i lydelsen enligt artikel 1.4 i ändringsdirektivet. Över-

vägandena finns i avsnitt 6.1.2.

159

Prop. 2021/22:102 I första stycket anges vilka funktioner som ett fondföretag som marknadsför andelar i företaget i Sverige ska tillhandahålla här i landet.

I andra stycket anges vilka aktörer som får utföra dessa uppgifter i Sverige och, om de ska utföras av en tredje part, på vilket sätt detta ska dokumenteras samt vilken information fondföretaget ska tillhandahålla den tredje parten. Ett fondföretag behöver inte utse en sådan tredje part, utan det är en möjlighet som företaget har (artikel 92.2 i UCITS- direktivet).

Ett fondföretag eller en tredje part behöver inte vara fysiskt närvarande i Sverige för att utföra uppgifterna enligt första stycket (artikel 92.2 i UCITS-direktivet).

9 § Ett fondföretag som i Sverige marknadsför andelar enligt 7 § får upphöra med marknadsföringen bara om fondföretaget

2.offentliggör avsikten att upphöra med marknadsföringen här i landet, och

3.avslutar eller ändrar avtal med finansiella mellanhänder eller ombud med verkan från och med den dag då fondföretaget anmäler till behörig myndighet i hemlandet att marknadsföringen upphör.

Informationen enligt första stycket 1 och 2 ska tydligt beskriva konsekvenserna för andelsägarna om de inte godtar erbjudandet om inlösen av andelar.

Paragrafen, som är ny, reglerar vilka åtgärder ett fondföretag ska vidta om det avser att upphöra med marknadsföringen av andelar i företaget i Sverige. Paragrafen genomför delvis artikel 93a.1 första och andra styckena i UCITS-direktivet, som har införts genom artikel 1.6 i ändrings- direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 6.3.2.

I första stycket anges de åtgärder som ett fondföretag ska vidta för att få upphöra med marknadsföringen i Sverige. Fondföretaget får alltså inte avanmäla de arrangemang som företaget fastställt för att marknadsföra andelar i Sverige innan det har vidtagit dessa åtgärder (artikel 93a.1 första stycket i UCITS-direktivet). Punkt 1 anger förutsättningar för det all- männa erbjudande som ska riktas till andelsägarna i Sverige. Erbjudandet behöver bara riktas till kända andelsägare. Fondföretaget har nämligen sällan information om samtliga andelsägares identitet, utan det är t.ex. den distributör som är noterad i andelsägarregistret som har kännedom om andelsägarnas identitet. Fondföretaget får i dessa fall rikta erbjudandet till distributören. Närmare bestämmelser om på vilket språk informationen enligt punkterna 1 och 2 ska tillhandahållas samt offentliggörande enligt punkt 2 kan införas i föreskrifter som meddelas med stöd av bemyndigan- dena i 13 kap. 1 § 4 och 5. Offentliggörandet ska enligt UCITS-direktivet ske på ett sätt som är allmänt tillgängligt, även med elektroniska medel, och som är brukligt för marknadsföring av fondföretag och passande för en typisk fondföretagsinvesterare (artikel 93a.1 första stycket b). Punkt 3 innebär att eventuella avtalsarrangemang ska avslutas. Detta syftar till att förhindra nya erbjudanden om eller placering av andelar i ett fondföretag här i landet när marknadsföringen av företaget ska upphöra. Av 7 § tredje stycket följer att ett fondföretag ska upphöra med alla nya erbjudanden om eller placeringar av de andelar som varit föremål för marknadsföring i

160

Sverige från och med dagen då anmälan lämnades in till behörig Prop. 2021/22:102 myndighet i hemlandet.

Andra stycket innehåller ett krav på att viss information ska presenteras tydligt för andelsägarna inför det att marknadsföringen i Sverige ska upphöra.

9 a § Ett fondföretag som har upphört att i Sverige marknadsföra andelar i före- taget enligt 7 § ska tillhandahålla kvarvarande andelsägare här i landet den infor- mation som företaget enligt reglerna i hemlandet är skyldigt att tillhandahålla.

Bestämmelserna i 10 kap. 1, 2 och 3 §§ och 12 kap. 17 och 17 a §§ gäller även för ett sådant fondföretag.

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om ett fondföretags skyldigheter och Finansinspektionens befogenheter när fondföretagets marknadsföring av andelar i Sverige har upphört. Paragrafen genomför delvis artikel 93a.4 och artikel 93a.6 i UCITS-direktivet, som har införts genom artikel 1.6 i ändringsdirektivet. Övervägandena finns i av- snitten 6.3.3 och 6.3.5.

Av 7 § tredje stycket följer att ett fondföretag ska upphöra med alla erbjudanden om eller placeringar av de andelar i företaget som varit före- mål för marknadsföring i Sverige när företaget har lämnat in en anmälan om upphörande av marknadsföring till behörig myndighet i hemlandet.

Första stycket innebär att ett fondföretag som har lämnat in en sådan anmälan även fortsättningsvis ska tillhandahålla den information som företaget enligt reglerna i hemlandet är skyldigt att tillhandahålla till kvarvarande andelsägare här i landet. Av UCITS-direktivet följer att den information som avses är bl.a. årsberättelse (artikel 93a.4). Närmare bestämmelser om på vilket språk informationen enligt första stycket ska tillhandahållas kan införas i föreskrifter som meddelas med stöd av bemyndigandet i 13 kap. 1 § 4. Föreskrifter får även meddelas i fråga om hur medel för distanskommunikation får användas när fondföretaget ska tillhandahålla kvarvarande andelsägare informationen efter det att marknadsföringen upphört (13 kap. 1 § 6).

Hänvisningen i andra stycket till bestämmelser i 10 och 12 kap. om till- syn och ingripande innebär att de bestämmelserna ska gälla för ett fond- företag även när marknadsföringen av andelarna i företaget i Sverige har upphört. När marknadsföringen har upphört är det dock inte längre aktuellt med tillsyn eller ingripanden som gäller marknadsföring (artikel 93a.6 i UCITS-direktivet).

2 kap.

12 § Avser ett fondbolag som förvaltar värdepappersfonder att inrätta en filial i ett annat land inom EES, ska bolaget underrätta Finansinspektionen innan verksam- heten påbörjas. Underrättelsen ska innehålla

1.en plan för den avsedda verksamheten med uppgift om filialens organisation och vilka tjänster som ska erbjudas, och

2.uppgift om i vilket land filialen ska inrättas samt om filialens adress och ansvariga ledning.

Om de tjänster som ska erbjudas innefattar förvaltning av ett fondföretag som avses i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2034, i det land där filialen ska

inrättas, ska planen också innehålla uppgift om

161

Prop. 2021/22:102 1. fondbolagets system för riskhantering, och

2.åtgärder som fondbolaget vidtagit för att i fondföretagets hemland kunna tillhandahålla funktioner för att utföra följande uppgifter:

a) behandla order om att teckna och lösa in andelar och göra utbetalningar till andelsägarna,

b) tillhandahålla investerare information om hur order kan göras och hur inlösen betalas,

c) hantera klagomål,

d) tillhandahålla den information som fondföretaget enligt reglerna i hemlandet är skyldigt att tillhandahålla,

e) tillhandahålla investerare relevant information om de uppgifter som funktionerna utför enligt a–d, och

f) fungera som kontaktpunkt för kommunikation med den behöriga myndigheten

ifondföretagets hemland.

1.detta dokumenteras genom ett skriftligt avtal där det anges vilka av upp- gifterna som inte utförs av fondbolaget, och

2.fondbolaget tillhandahålla den tredje parten alla relevanta uppgifter och handlingar.

Paragrafen innehåller bestämmelser om underrättelse till Finansinspek- tionen för fondbolag som avser att inrätta en filial i ett annat land inom EES. Ändringarna genomför artikel 17.1 och 17.2 b i UCITS-direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 6.2.2.

I artikel 17.2 b i UCITS-direktivet finns en hänvisning till artikel 15 som i sin tur hänvisar till artikel 92. Reglerna i direktivet innebär att ett förvalt- ningsbolags underrättelse om inrättande av filial i ett annat land inom EES ska, om bolaget avser att förvalta ett fondföretag i det landet, innehålla uppgifter om de åtgärder som bolaget vidtagit i enlighet med artikel 92.

Ändringarna i andra stycket är en konsekvens av att reglerna i artikel 92 om lokala funktioner har ändrats genom ändringsdirektivet. Vidare görs hänvisningen till UCITS-direktivet statisk.

I tredje stycket, som är nytt, anges vilka aktörer som får utföra dessa uppgifter och, om de ska utföras av en tredje part, på vilket sätt detta ska dokumenteras samt vilken information fondbolaget ska tillhandahålla den tredje parten. Ett fondbolag behöver inte utse en sådan tredje part, utan det är en möjlighet som bolaget har (artikel 92.2 i UCITS-direktivet).

14 § Om ett fondbolag som avses i 12 § ska ändra något som angetts i fondbolagets underrättelse till Finansinspektionen efter det att filialen inrättats, ska fondbolaget skriftligen underrätta inspektionen minst en månad innan ändringen genomförs.

Om Finansinspektionen finner att ändringen inte får göras, ska inspektionen meddela beslut och underrätta fondbolaget om det inom 15 arbetsdagar efter det att underrättelsen kom in till inspektionen. Behörig myndighet i det andra landet ska omedelbart underrättas om beslutet.

Vid ändring av investerarskydd som avses i 13 § första stycket ska Finans- inspektionen underrätta behörig myndighet i det land där filialen finns om ändringen. Detsamma gäller vid ändring av de uppgifter som lämnats i det intyg som avses i 13 § andra stycket.

Om Finansinspektionen ingriper mot ett fondbolag enligt 12 kap. med anledning av att bolaget har genomfört en ändring som inte får göras, ska inspektionen utan

162

onödigt dröjsmål underrätta behörig myndighet i det land där filialen finns om de Prop. 2021/22:102 åtgärder som inspektionen vidtagit.

Paragrafen innehåller bestämmelser om ändring av uppgifter i ett fond- bolags underrättelse till Finansinspektionen om inrättande av filial i ett annat land inom EES. Ändringarna genomför artikel 17.8 andra och tredje styckena i UCITS-direktivet, som har införts genom artikel 1.1 i ändrings- direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 6.2.4.

Ändringen i andra stycket innebär att tidsfristen förkortas till 15 arbets- dagar för Finansinspektionen att informera fondbolaget och behörig myndighet i det andra landet om att en ändring av något som angetts i en underrättelse enligt 12 § inte får göras.

Fjärde stycket, som är nytt, innebär att Finansinspektionen ska under- rätta behörig myndighet i det land där filialen finns om en åtgärd som inspektionen vidtagit mot ett fondbolag som har gjort en otillåten ändring av något som angetts i underrättelsen om inrättande av filialen enligt 12 §.

15 § Avser ett fondbolag som förvaltar värdepappersfonder att erbjuda och tillhandahålla tjänster i ett annat land inom EES utan att inrätta filial där, ska bolaget underrätta Finansinspektionen innan verksamheten påbörjas. Under- rättelsen ska innehålla

1.en plan för den avsedda verksamheten med uppgift om vilka tjänster som ska erbjudas, och

2.uppgift om i vilket land verksamheten ska drivas.

1.fondbolagets system för riskhantering, och

2.åtgärder som fondbolaget vidtagit för att i fondföretagets hemland kunna tillhandahålla funktioner för att utföra följande uppgifter:

a) behandla order om att teckna och lösa in andelar och göra utbetalningar till andelsägarna,

b) tillhandahålla investerare information om hur order kan göras och hur inlösen betalas,

c) hantera klagomål,

d) tillhandahålla den information som fondföretaget enligt reglerna i hemlandet är skyldigt att tillhandahålla,

e) tillhandahålla investerare relevant information om de uppgifter som funk- tionerna utför enligt a–d, och

f) fungera som kontaktpunkt för kommunikation med den behöriga myndigheten

ifondföretagets hemland.

1.detta dokumenteras genom ett skriftligt avtal där det anges vilka av upp- gifterna som inte utförs av fondbolaget, och

2.fondbolaget tillhandahålla den tredje parten alla relevanta uppgifter och handlingar.

Paragrafen innehåller bestämmelser om underrättelse till Finansinspek-
tionen för fondbolag som avser att erbjuda och tillhandahålla tjänster i ett
annat land inom EES utan att inrätta filial där. Paragrafen genomför delvis
artikel 18.1 i UCITS-direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 6.2.2.	163
	163

Prop. 2021/22:102 Enligt artikel 18.1 i UCITS-direktivet ska ett förvaltningsbolag som för första gången önskar driva verksamhet inom en annan medlemsstats territorium enligt friheten att tillhandahålla tjänster lämna vissa uppgifter till de behöriga myndigheterna i sin hemmedlemsstat. Förvaltningsbolaget ska bl.a. lämna in en verksamhetsplan som beskriver de förfaranden och arrangemang som gjorts för att säkerställa att förvaltningsbolaget kan utföra de åtgärder som avses i artikel 92 (artikel 18.1 b och artikel 15 första stycket).

Ändringarna i andra stycket är en konsekvens av att reglerna i artikel 92 om lokala funktioner har ändrats genom ändringsdirektivet. Vidare görs hänvisningen till UCITS-direktivet statisk.

I det tredje stycket, som är nytt, anges vilka aktörer som får utföra dessa uppgifter och, om de ska utföras av en tredje part, på vilket sätt uppdraget ska dokumenteras samt vilken information fondbolaget ska tillhandahålla den tredje parten. Ett fondbolag behöver inte utse en sådan tredje part, utan det är en möjlighet som bolaget har (artikel 92.2 i UCITS-direktivet). Även dessa bestämmelser införs med anledning av de nya reglerna i artikel 92.

15 c § Avser ett fondbolag som förvaltar värdepappersfonder att marknadsföra andelar i en sådan fond i ett annat land inom EES, ska bolaget underrätta Finans- inspektionen innan verksamheten påbörjas. Bestämmelser om vilka uppgifter och handlingar som underrättelsen ska innehålla finns i kommissionens förordning (EU) nr 584/2010 av den 1 juli 2010 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG vad gäller den skriftliga anmälans och fondföretags- intygets form och innehåll, elektronisk kommunikation mellan behöriga myndig- heter i samband med anmälan, förfaranden för kontroller på plats och utredningar samt informationsutbyte mellan behöriga myndigheter.

Underrättelsen ska även innehålla

1.den information som är nödvändig, inbegripet fondbolagets adress, för att behörig myndighet i det land där verksamheten ska drivas ska kunna fakturera eller meddela bolaget eventuella avgifter som myndigheten tar ut, och

2.uppgift om de funktioner som behövs för att utföra de uppgifter som avses i artikel 92.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2034.

Finansinspektionen ska inom tio arbetsdagar från det att en fullständig under- rättelse togs emot lämna över den till behörig myndighet i det land där verksam- heten ska drivas. Tillsammans med underrättelsen ska inspektionen även lämna ett intyg om att värdepappersfonden uppfyller kraven i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2034. Finansinspektionen ska meddela fondbolaget när inspektionen lämnar över underrättelsen.

Fondbolaget ska offentliggöra de handlingar som lämnats tillsammans med underrättelsen.

	Paragrafen innehåller bestämmelser om skyldighet för fondbolag att
	underrätta Finansinspektionen om bolaget avser att marknadsföra andelar
	i en värdepappersfond i ett annat land inom EES. Ändringarna genomför
	delvis artikel 93.1 i UCITS-direktivet, i lydelsen enligt artikel 1.5 a i
	ändringsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 6.2.2.
	I andra stycket, som är nytt, anges vilken ytterligare information utöver
	den som avses i första stycket som en underrättelse om marknadsföring
	ska innehålla. Enligt punkt 1 ska fondbolagets underrättelse innehålla
164	information som är nödvändig för att behörig myndighet i värdlandet ska
164

kunna fakturera eller meddela bolaget om eventuella avgifter. Enligt Prop. 2021/22:102 punkt 2 ska underrättelsen även innehålla uppgifter om de funktioner som

avses i artikel 92.1 i UCITS-direktivet. Det är sådana funktioner som ett fondföretag som i Sverige marknadsför andelar enligt 1 kap. 7 § ska tillhandahålla enligt 1 kap. 8 §.

I tredje stycket görs hänvisningen till UCITS-direktivet statisk.

15 d § Ett fondbolag som avser att ändra något som har angetts i en underrättelse enligt 15 c § efter det att verksamheten inletts, ska skriftligen anmäla detta till Finansinspektionen och behörig myndighet i det land där verksamheten drivs minst en månad innan ändringen genomförs.

Om en planerad ändring skulle innebära att fondbolaget inte längre uppfyller kraven i denna lag eller andra författningar som reglerar verksamheten, ska Finansinspektionen senast 15 arbetsdagar efter det att en anmälan togs emot besluta att ändringen inte får genomföras och underrätta fondbolaget om det. Inspektionen ska utan onödigt dröjsmål underrätta behörig myndighet i det andra landet om beslutet.

Om Finansinspektionen ingriper mot ett fondbolag enligt 12 kap. med anledning av att bolaget har genomfört en ändring som inte får göras, ska inspektionen utan onödigt dröjsmål underrätta behörig myndighet i det land där verksamheten drivs om de åtgärder som inspektionen vidtagit.

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om ändring av uppgifter i ett fondbolags underrättelse om gränsöverskridande marknadsföring av andelar i en värdepappersfond. Paragrafen genomför delvis artikel 93.8 i UCITS-direktivet, som har införts genom artikel 1.5 i ändringsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 6.2.3.

Första stycket innebär att ett fondbolag som avser att ändra något som angetts i underrättelsen om marknadsföring enligt 15 § är skyldigt att an- mäla det till Finansinspektionen och berörd behörig myndighet. I stycket anges även formkrav för anmälan och inom vilken tid den ska göras.

I andra stycket anges den tidsfrist inom vilken Finansinspektionen ska pröva fondbolagets anmälan och meddela bolaget om det inte får göra ändringen. Finansinspektionen ska även underrätta behörig myndighet i värdlandet.

Finansinspektionen är enligt tredje stycket skyldig att underrätta behörig myndighet i värdlandet om inspektionen ingriper mot fondbolaget med anledning av att det genomfört en otillåten ändring av något som angetts i underrättelsen om gränsöverskridande marknadsföring. Av 12 kap. följer att Finansinspektionen ska ingripa bl.a. vid överträdelser av denna lag, vilket kan ske genom förbud mot fortsatt marknadsföring om detta bedöms nödvändigt (jfr prop. 2012/13:155 s. 461).

15 e § Ett fondbolag som avser att upphöra med sin marknadsföring enligt 15 c § i ett annat land inom EES, ska anmäla detta till Finansinspektionen.

Anmälan ska innehålla de uppgifter om fondbolagets erbjudande, offentlig- görande och avslutade eller ändrade avtal som avses i artikel 93a.1 första stycket i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG, i lydelsen enligt Europa- parlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2034.

Finansinspektionen ska senast 15 arbetsdagar efter det att en fullständig an- mälan togs emot lämna över den till behörig myndighet i det land där verksam- heten drivs och till Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten.

165

Prop. 2021/22:102

166

Finansinspektionen ska utan dröjsmål underrätta fondbolaget när anmälan har överlämnats.

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om anmälningsförfarandet för ett fondbolag som avser att upphöra med sin marknadsföring av en värdepappersfond i ett annat land inom EES, inbegripet vilka uppgifter som anmälan om upphörande till Finansinspektionen ska innehålla. Para- grafen genomför artikel 93a.2 och 93a.3 i UCITS-direktivet, som har införts genom artikel 1.6 i ändringsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 6.3.2.

Enligt första stycket ska ett fondbolag som avser att upphöra med marknadsföring av en värdepappersfond i ett annat land inom EES lämna in en anmälan om detta till Finansinspektionen. Det innebär att fond- bolaget ska anmäla varje värdepappersfond som bolaget inte längre avser att marknadsföra i det andra landet.

I andra stycket anges det vad anmälan ska innehålla. Det är fråga om uppgifter om fondbolagets erbjudande om att lösa in andelar i värde- pappersfonden som innehas av investerare i det landet (artikel 93a.1 första stycket a i UCITS-direktivet), offentliggörande av avsikten att upphöra med marknadsföringen i det landet (artikel 93a.1 första stycket b) och avslutade eller ändrade avtal med finansiella mellanhänder eller ombud (artikel 93a.1 första stycket c). Det motsvarar den information som ska lämnas enligt 1 kap. 9 § om ett fondföretag avser att upphöra med marknadsföring av andelar i företaget i Sverige.

I tredje stycket anges att Finansinspektionen, senast 15 arbetsdagar efter det att en fullständig anmälan togs emot, ska vidarebefordra anmälan till behörig myndighet i värdlandet och till Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma).

Enligt fjärde stycket ska Finansinspektionen utan dröjsmål underrätta fondbolaget när anmälan om upphörande av marknadsföringen har över- lämnats enligt tredje stycket.

15 f § Om ett fondbolag har upphört att marknadsföra andelar i en värdepappers- fond i ett annat land inom EES, ska Finansinspektionen underrätta behörig myndighet i det landet om ändringar i de handlingar som har lämnats tillsammans med underrättelsen om marknadsföring enligt 15 c §.

Paragrafen, som är ny, innehåller en bestämmelse om att Finans- inspektionen, när ett fondbolag har upphört att marknadsföra andelar i en värdepappersfond i ett annat land inom EES, är skyldig att underrätta behörig myndighet i det andra landet om eventuella ändringar i de hand- lingar som lämnades tillsammans med underrättelsen om marknadsföring av fonden i det landet. Paragrafen genomför artikel 93a.5 i UCITS- direktivet, som har införts genom artikel 1.6 i ändringsdirektivet. Över- vägandena finns i avsnitt 6.3.4.

De handlingar som avses är de som lämnades tillsammans med under- rättelsen om marknadsföringen, se författningskommentaren till 15 c §.

4 kap.

20 § Informationsbroschyren, faktabladet, den senaste årsberättelsen och, i före- kommande fall, den halvårsredogörelse som publicerats därefter ska på begäran

kostnadsfritt tillhandahållas den som avser att köpa andelar i en värdepappersfond. Prop. 2021/22:102 Denne ska, med undantag för de fall som avses i 9 kap. 18 § lagen (2007:528) om

värdepappersmarknaden, även utan begäran tillhandahållas faktabladet i god tid innan avtal ingås.

Bestämmelser om tillgång till information vid marknadsföring av andelar i en värdepappersfond finns även i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1156 av den 20 juni 2019 om underlättande av gränsöverskridande distribu- tion av företag för kollektiva investeringar och om ändring av förordningarna (EU) nr 345/2013, (EU) nr 346/2013 och (EU) nr 1286/2014.

Om information som anges i 16, 16 a och 28 §§, 5 a kap. 24 § samt artikel 4.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1156 inte lämnas, ska även marknadsföringslagen (2008:486) tillämpas, med undantag av bestämmelserna i 29–36 §§ om marknadsstörningsavgift. Sådan information ska anses vara väsentlig enligt 10 § tredje stycket den lagen.

Paragrafen innehåller bestämmelser om tillgång till information om värde- pappersfonder. Paragrafen i sin nuvarande lydelse genomför delvis artikel 77 i UCITS-direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 6.4.

Genom ändringsdirektivet har artikel 77 utgått ur UCITS-direktivet (artikel 1.2 i ändringsdirektivet). I artikel 77 i UCITS-direktivet angavs det att all marknadsföringskommunikation som riktas till investerare lätt ska kunna identifieras som sådan. Den ska vara rättvisande, tydlig och inte vilseledande. Uppgift ska ges om att prospekt och basfakta (i svensk rätt benämnt faktablad respektive informationsbroschyr) finns att tillgå, och det ska närmare anges var och på vilket språk investerare och potentiella investerare kan erhålla eller få tillgång till dessa uppgifter eller handlingar. Bestämmelser med motsvarande krav på marknadsföringskommunikation har i stället införts i EU:s förordning om gränsöverskridande distribution av fonder (artikel 4).

Nuvarande bestämmelser i andra stycket om informationskrav för fondbolag som erbjuder allmänheten att köpa andelar i en värdepappers- fond tas därför bort och ersätts med en hänvisning till bestämmelserna i EU-förordningen.

I tredje stycket görs en följdändring, som innebär att hänvisningen till andra stycket tas bort och ersätts med en hänvisning till motsvarande bestämmelse i EU-förordningen.

10kap.

11§ Fondbolag samt förvaltningsbolag och fondföretag som anges i 1 § första

stycket ska betala en årlig avgift för

1.Finansinspektionens verksamhet enligt a) denna lag,

b) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1131, c) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1156,

d) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2088, och e) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852, samt

2.Statistiska centralbyråns verksamhet enligt lagen (2014:484) om en databas för övervakning av och tillsyn över finansmarknaderna.

Finansinspektionen får ta ut avgifter för prövning av ansökningar, anmälningar och underrättelser enligt denna lag och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1131.

167

Prop. 2021/22:102 Paragrafen innehåller bestämmelser om de årliga avgifter som fondbolag samt förvaltningsbolag och vissa fondföretag ska betala och om de avgifter som Finansinspektionen får ta ut för prövning av ansökningar, anmäl- ningar och underrättelser. Övervägandena finns i avsnitt 5.

I första stycket 1 införs ett nytt led c, som innebär att årlig avgift ska betalas även för Finansinspektionens verksamhet enligt EU:s förordning om gränsöverskridande distribution av fonder.

Regeringen får meddela föreskrifter om sådana avgifter som avses i paragrafen (13 kap. 1 § 32).

12 kap.

1 a § Finansinspektionen ska ingripa mot någon som ingår i ett fondbolags styrelse eller är dess verkställande direktör, eller ersättare för någon av dem, om fond- bolaget

1.har fått tillstånd att driva fondverksamhet genom att lämna falska uppgifter eller på annat otillbörligt sätt,

2.tillhandahåller diskretionär portföljförvaltning i strid med 1 kap. 4 §,

3.påbörjar marknadsföring av en av bolaget förvaltad värdepappersfond i ett annat land inom EES innan en underrättelse om detta gjorts hos Finansinspek- tionen i enlighet med 2 kap. 15 c §,

4.inte uppfyller grundläggande krav på organisation och drift av verksamheten enligt 2 kap. 17 eller 17 f § eller föreskrifter som har meddelats med stöd av 13 kap. 1 § 11 avseende dessa bestämmelser,

5.åsidosätter sina skyldigheter eller på annat sätt överträder det som anges om uppdragsavtal i 4 kap. 4–6 §§ och 7 § första stycket,

6.påbörjar förvaltning och marknadsföring av en värdepappersfond utan att fondbestämmelserna godkänts enligt 4 kap. 9 §,

7.vid upprepade tillfällen låter bli att upprätta eller tillhandahålla informations- broschyr, faktablad, årsberättelse och halvårsberättelse i enlighet med 4 kap. 15–21 §§,

8.vid upprepade tillfällen placerar medel i en värdepappersfond i strid med det som anges i 5 kap. 1, 3–22, 24 eller 25 § eller föreskrifter som har meddelats med stöd av 13 kap. 1 § 20, 21, 23 och 24 avseende dessa bestämmelser,

9.inte uppfyller kraven på hantering av risker i 5 kap. 2 § första eller andra stycket eller i föreskrifter som har meddelats med stöd av 13 kap. 1 § 22 avseende dessa bestämmelser,

10.i strid med 11 kap. 5 § första stycket låter bli att till Finansinspektionen anmäla sådana förvärv och avyttringar som avses där,

11.i strid med 11 kap. 5 § tredje stycket låter bli att till Finansinspektionen anmäla namnen på de ägare som har ett kvalificerat innehav av aktier i bolaget samt storleken på innehavet, eller

12.har befunnits ansvarigt för en allvarlig, upprepad eller systematisk över- trädelse av lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen.

Om en sådan person som anges i första stycket omfattas av tillstånds- eller underrättelseskyldighet enligt 11 kap. 1 eller 4 § för förvärv eller avyttring av aktier i bolaget, ska första stycket 10 och 11 inte gälla för den personen i fråga om dessa aktier.

Ett ingripande enligt första stycket får ske endast om bolagets överträdelse är allvarlig och personen i fråga uppsåtligen eller av grov oaktsamhet har orsakat överträdelsen.

Ingripande sker genom

168

1. beslut att personen i fråga under en viss tid, lägst tre och högst tio år, eller, för Prop. 2021/22:102 upprepade allvarliga överträdelser, permanent inte får vara styrelseledamot eller

verkställande direktör i ett fondbolag, eller ersättare för någon av dem, eller 2. beslut om sanktionsavgift.

Paragrafen innehåller bestämmelser om när Finansinspektionen ska ingripa mot någon som ingår i ett fondbolags styrelse eller är dess verk- ställande direktör, eller ersättare för någon av dem, om fondbolaget har gjort sig skyldigt till en överträdelse.

I första stycket 4, 8 och 9 görs följdändringar i hänvisningarna till 13 kap. 1 § med anledning av att punkterna i den paragrafen får ny num- rering.

10 § Om ett fondbolag inte i tid lämnar de upplysningar som det är skyldigt att göra enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 13 kap. 1 § 31, får Finansinspektionen besluta att bolaget ska betala en förseningsavgift på högst 100 000 kronor.

Avgiften tillfaller staten.

Paragrafen innehåller bestämmelser om förseningsavgift som Finans- inspektionen får besluta att ett fondbolag ska betala om bolaget inte i tid lämnar de upplysningar som det är skyldigt att göra.

I första stycket görs en följdändring i hänvisningen till 13 kap. 1 § med anledning av att punkten i den paragrafen får ny numrering.

13 kap.

1 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela före- skrifter om

1.vilka åtgärder ett fondbolag ska vidta om det tar emot medel med redovisningsskyldighet enligt 1 kap. 4 § eller 7 kap. 1 §,

2.hur ett förvaltningsbolag eller fondföretag ska tillhandahålla information om de uppgifter som avses i 1 kap. 6 c § första stycket och 8 § första stycket,

3.på vilket språk ett förvaltningsbolag eller fondföretag ska tillhandahålla funktionerna i 1 kap. 6 c § första stycket och 8 § första stycket,

4.på vilket språk ett fondföretag ska tillhandahålla information enligt 1 kap. 9 § första stycket 1 och 2 och 9 a § första stycket,

5.hur ett fondföretag ska offentliggöra avsikten att upphöra med marknads- föringen av andelar i företaget enligt 1 kap. 9 § första stycket 2,

6.hur medel för distanskommunikation får användas när ett fondföretag som har upphört med marknadsföring i Sverige av andelar i företaget ska tillhanda- hålla kvarvarande andelsägare här i landet information enligt 1 kap. 9 a § första stycket,

7.vilka poster som får räknas in i startkapitalet enligt 2 kap. 4 §,

8.vilka poster som får räknas in i egna medel enligt 2 kap. 8–10 §§,

9.på vilket språk underrättelsen enligt 2 kap. 15 c § första stycket ska skrivas,

10.hur fondbolaget ska offentliggöra handlingarna enligt 2 kap. 15 c § fjärde stycket,

11.vad ett fondbolag ska iaktta för att uppfylla skyldigheterna i 2 kap. 17, 17 c och 17 f §§,

12.vilka åtgärder ett fondbolag ska vidta för att uppfylla de krav som följer av 2 kap. 17 g §,

13.hur uppgifter enligt 2 kap. 20 § första stycket ska lämnas,

14.vilken information som ska lämnas i underrättelsen till andelsägare enligt

4 kap. 9 a § och på vilket sätt underrättelsen ska lämnas,

169

Prop. 2021/22:102 15. villkor som en andelsklass får vara förenad med enligt 4 kap. 10 § andra stycket 2 och under vilka förutsättningar en andelsklass får vara förenad med ett visst villkor,

16. tillhandahållande av informationsbroschyr och faktablad enligt 4 kap. 20 §,

17. på vilket språk informationen enligt 4 kap. 20 § ska tillhandahållas,

18. hur volatiliteten i skillnaden mellan fondens avkastning och jämförelse- indexets avkastning enligt 4 kap. 26 § ska beräknas,

19. hur informationen enligt 4 kap. 28 § ska presenteras,

20. kriterier för de finansiella tillgångar som medel i en värdepappersfond får placeras i enligt 5 kap. 1 § andra stycket första meningen,

21. vilka tekniker och instrument ett fondbolag får använda enligt 5 kap. 1 § tredje stycket samt villkor och gränser för sådan användning,

22. det system för riskhantering ett fondbolag ska ha enligt 5 kap. 2 § första och andra styckena,

23. kriterier för indexfonder enligt 5 kap. 7 §,

24. beräkning av exponeringar enligt 5 kap. 13 och 14 §§,

25. på vilket sätt underrättelsen till andelsägarna enligt 5 a kap. 7 § ska lämnas,

26. vilka fel och försummelser som ska rapporteras enligt 5 a kap. 18 §,

27. förutsättningar för överföring av finansiella instrument och förvaltning enligt 5 a kap. 37 och 46 §§,

28. vilka åtgärder ett fondbolag ska vidta för att uppfylla de krav som följer av bestämmelserna i 7 kap. 3 §,

29. vad informationen enligt 8 kap. 8 § ska innehålla, hur den ska utformas, på vilket sätt den ska tillhandahållas och vad som ska bifogas informationen,

30. på vilket språk de handlingar som ska lämnas tillsammans med ansökan enligt 8 kap. 19 § ska upprättas,

31. vilka upplysningar fondbolag, förvaltningsbolag, fondföretag samt förva- ringsinstitut ska lämna till Finansinspektionen enligt 10 kap. 2 § första stycket och när upplysningarna ska lämnas, och

32. sådana avgifter som avses i 10 kap. 11 §.

Paragrafen innehåller bemyndiganden för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter. Punkterna 2–6 är nya och avser bemyndiganden inom de områden som regleras i 1 kap. 6 c, 8, 9 och 9 a §§. Med stöd av de nya bemyndigandena kan det meddelas föreskrifter som delvis genomför artiklarna 92.1, 92.3, 93a.1 och 93a.4 och genomför artikel 93a.7 i UCITS-direktivet. Övervägandena finns i avsnitten 6.1.2, 6.3.2 och 6.3.3.

Med anledning av de tillkommande punkterna ändras numreringen av nuvarande punkterna 2–27.

	10.2	Förslaget till lag om ändring i lagen (2013:561)
		om förvaltare av alternativa investeringsfonder
	1 kap.
	11 § I denna lag betyder
	1. arbetstagarrepresentanter: detsamma som i artikel 2 e i Europaparlamentets
	och rådets direktiv 2002/14/EG av den 11 mars 2002 om inrättande av en allmän
	ram för information till och samråd med arbetstagare i Europeiska gemenskapen, i
	den ursprungliga lydelsen,
	2. direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder: Europaparla-
	mentets och rådets direktiv 2011/61/EU av den 8 juni 2011 om förvaltare av
170	alternativa	investeringsfonder samt om ändring av direktiv 2003/41/EG och

2009/65/EG och förordningarna (EG) nr 1060/2009 och (EU) nr 1095/2010, i Prop. 2021/22:102 lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2034,

3.EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,

4.emittent: ett företag som har sitt stadgeenliga säte i ett land inom EES och vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad,

5.etablerad:

b)för en AIF-förvaltare: där dess stadgeenliga säte finns,

c)för ett förvaringsinstitut: där dess stadgeenliga säte eller en filial finns,

6.filial: avdelningskontor med självständig förvaltning, varvid även en AIF-för- valtares etablering av flera driftställen i ett annat land inom EES än hemlandet eller

iett land utanför EES ska anses som en enda filial,

7.finansiell hävstång: en metod genom vilken en AIF-förvaltare ökar expone- ringen för en förvaltad alternativ investeringsfond genom lån av kontanter eller värdepapper, eller med användning av derivatinstrument eller på något annat sätt,

8.finansiella instrument: detsamma som i 1 kap. 4 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,

9.fondföretag: detsamma som i 1 kap. 1 § första stycket 9 lagen (2004:46) om värdepappersfonder,

a) handlar för egen räkning och vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad, eller

b) har etablerats inte huvudsakligen för att generera avkastning åt sina investe- rare genom avyttring av sina dotterföretag eller närstående företag, vilket framgår av företagets årsredovisning eller andra offentliga handlingar,

12.kommissionens delegerade förordning: kommissionens delegerade förord- ning (EU) nr 231/2013 av den 19 december 2012 om komplettering av Europa- parlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU vad gäller undantag, allmänna verk- samhetsvillkor, förvaringsinstitut, finansiell hävstång, öppenhet och tillsyn,

13.kvalificerat innehav: ett direkt eller indirekt ägande i en AIF-förvaltare, om innehavet beräknat på det sätt som anges i 1 kap. 1 a § lagen om värdepappers- fonder representerar tio procent eller mer av kapitalet eller av samtliga röster eller annars möjliggör ett väsentligt inflytande över ledningen av förvaltaren,

14.marknadsföring: direkt eller indirekt erbjudande eller placering, på AIF- förvaltarens initiativ eller för AIF-förvaltarens räkning, av andelar eller aktier i en alternativ investeringsfond som denne förvaltar och som riktar sig till investerare med hemvist eller stadgeenligt säte inom EES,

15.matarfond till en alternativ investeringsfond: en alternativ investeringsfond

som

a) placerar minst 85 procent av sina tillgångar i andelar eller aktier i en annan alternativ investeringsfond (mottagarfond till en alternativ investeringsfond), eller b) placerar minst 85 procent av sina tillgångar i fler än en mottagarfond till en alternativ investeringsfond förutsatt att dessa fonder har identiska investerings-

strategier, eller

c) på annat sätt har en exponering på minst 85 procent av sina tillgångar mot en sådan mottagarfond till en alternativ investeringsfond,

171

Prop. 2021/22:102 16. moderföretag och dotterföretag: detsamma som i 1 kap. 4 § årsredovisnings- lagen (1995:1554),

17.mottagarfond till en alternativ investeringsfond: en alternativ investerings- fond i vilken en annan alternativ investeringsfond investerar eller mot vilken denna fond har en exponering i enlighet med 15,

18.nära förbindelser: detsamma som i 1 kap. 2 § lagen om värdepappersfonder, med den skillnaden att det som anges om fondbolag i stället ska tillämpas på AIF- förvaltare,

19.onoterat företag: ett företag som har sitt stadgeenliga säte i ett land inom EES och vars aktier inte är upptagna till handel på en reglerad marknad,

20.primärmäklare: kreditinstitut, värdepappersbolag, värdepappersföretag eller annan lagreglerad enhet som står under fortlöpande tillsyn, vilka erbjuder pro- fessionella investerare tjänster för att främst finansiera eller som motpart utföra transaktioner med finansiella instrument, och som även kan tillhandahålla andra tjänster, såsom clearing, avveckling, depåtjänster, värdepapperslån, skräddarsydda tekniska lösningar och stödtjänster,

21.professionell investerare: en investerare som avses i 9 kap. 4 eller 5 § lagen om värdepappersmarknaden,

22.reglerad marknad: detsamma som i 1 kap. 4 b § lagen om värdepappers- marknaden,

23.sonderande marknadsföring: direkt eller indirekt tillhandahållande av information eller kommunikation om investeringsstrategier eller investeringsidéer från en svensk eller utländsk EES-baserad AIF-förvaltare, eller på förvaltarens vägnar, till potentiella professionella investerare med hemvist eller säte inom EES,

isyfte att pröva deras intresse för en EES-baserad alternativ investeringsfond som ännu inte är etablerad eller som är etablerad men ännu inte anmälts för marknadsföring i det land inom EES där de potentiella investerarna har sin hemvist eller sitt säte på det sätt som avses i direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder,

24.specialfond: en alternativ investeringsfond som förvaltas enligt denna lag och uppfyller de särskilda villkoren i 12 kap.,

25.specialföretag för värdepapperisering: ett företag vars enda syfte är att genomföra en eller flera värdepapperiseringstransaktioner i den mening som avses

iartikel 1.2 i Europeiska centralbankens förordning (EU) 1075/2013 av den 18 oktober 2013 om statistik över tillgångar och skulder hos finansiella bolag som ägnar sig åt värdepapperiseringstransaktioner, och annan lämplig verksamhet för att uppnå detta mål,

26.startkapital: detsamma som i 1 kap. 5 § 18 lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,

28.värdepappersfond: detsamma som 1 kap. 1 § första stycket 25 lagen om värdepappersfonder.

Paragrafen innehåller definitioner av termer och uttryck som används i lagen. Ändringarna genomför artikel 4.1 aea i AIFM-direktivet, som har införts genom artikel 2.1 i ändringsdirektivet. Vidare ändras hänvis- ningarna till vissa EU-förordningar och EU-direktiv. Övervägandena finns i avsnitten 4.7 och 7.1.2.

I punkt 2 ändras den statiska hänvisningen så att definitionen avser AIFM-direktivet i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2034 av den 27 november 2019 om tillsyn av värdepappers-

172

företag och om ändring av direktiven 2002/87/EG, 2009/65/EG, 2011/61/EU, 2013/36/EU, 2014/59/EU och 2014/65/EU.

I punkterna 11 och 12 ändras hänvisningstekniken från statisk till dynamisk.

I punkt 23, som är ny, införs en definition av sonderande marknads- föring. Punkten genomför artikel 4.1 aea i AIFM-direktivet.

Sonderande marknadsföring innebär en möjlighet för AIF-förvaltare att pröva intresset bland professionella investerare för en alternativ investe- ringsfond som förvaltaren förvaltar eller avser förvalta. Sonderande mark- nadsföring ska inte förstås som ett erbjudande till den potentiella investe- raren att investera i andelar eller aktier i en alternativ investeringsfond. I alternativa investeringsfonder inbegrips även delfonder till alternativa investeringsfonder. Det anges dock inte i lagen, till skillnad från i defini- tionen i AIFM-direktivet.

Av definitionen följer att sonderande marknadsföring enligt lagen får riktas bara till professionella investerare. Vidare följer att sonderande marknadsföring kan bedrivas såväl i Sverige som i andra länder inom EES av både svenska och utländska EES-baserade AIF-förvaltare. Sonderande marknadsföring kan avse en alternativ investeringsfond som ännu inte är etablerad i ett land inom EES eller en alternativ investeringsfond som ännu inte anmälts för marknadsföring i det land inom EES där de potentiella investerarna har sin hemvist eller sitt säte. Bestämmelserna om sonderande marknadsföring gäller för svenska AIF-förvaltare som har tillstånd enligt 3 kap. 1 § och för utländska EES-baserade AIF-förvaltare som i sitt hem- land har tillstånd som avses i AIFM-direktivet. Bestämmelser om sonderande marknadsföring finns i 4 kap. 5 a–5 d §§, 5 kap. 2 b § och 6 kap. 2 a–2 d §§.

I definitionen av specialföretag för värdepapperisering i punkt 25, nuvarande punkt 24, ändras hänvisningen så att den avser den nu gällande EU-rättsakten.

4 kap.

2 § En AIF-förvaltare med tillstånd enligt 3 kap. 1 § får, efter tillstånd av Finans- inspektionen, marknadsföra andelar eller aktier i en av förvaltaren förvaltad utländsk EES-baserad alternativ investeringsfond till icke-professionella investerare i Sverige. Tillstånd får ges bara om

1.fondens enda syfte är att göra kollektiva investeringar i sådana tillgångar som avses i 12 kap. 13 § med kapital från allmänheten eller från en särskilt angiven och avgränsad krets investerare,

2.fonden tillämpar principen om riskspridning,

3.fondens andelar eller aktier på begäran av andels- eller aktieägarna återköps eller inlöses med medel ur fondens tillgångar,

4.AIF-förvaltaren här i landet tillhandahåller funktioner för att utföra följande uppgifter:

a) behandla order om att teckna, återköpa eller lösa in andelar eller aktier och göra utbetalningar till andels- eller aktieägarna,

b) tillhandahålla investerare information om hur order kan göras och om betalning för återköp eller inlösen av andelar eller aktier,

c) underlätta hanteringen av information om hur investerarna kan utöva de rättigheter som följer av deras investeringar i den alternativa investeringsfonden, d) tillhandahålla den information som förvaltaren är skyldig att tillhandahålla,

och

Prop. 2021/22:102

173

Prop. 2021/22:102 e) tillhandahålla investerare relevant information om de uppgifter som funktionerna utför, och

5.det finns ett faktablad för fonden som uppfyller kraven i 10 kap. 2 §. Uppgifterna enligt första stycket 4 ska utföras av AIF-förvaltaren eller en tredje

part som omfattas av regler och tillsyn för de uppgifter som ska utföras, eller av båda. Om en tredje part utför någon av uppgifterna ska

1.detta dokumenteras genom ett skriftligt avtal där det anges vilka av upp- gifterna som inte utförs av AIF-förvaltaren, och

2.AIF-förvaltaren tillhandahålla den tredje parten alla relevanta uppgifter och handlingar.

	Paragrafen innehåller bestämmelser om förutsättningar för en svensk AIF-
	förvaltare att marknadsföra andelar eller aktier i en utländsk EES-baserad
	alternativ investeringsfond till icke-professionella investerare i Sverige.
	Paragrafen har inte någon motsvarighet i AIFM-direktivet. Övervägan-
	dena finns i avsnitt 7.2.2.
	Genom ändringen i första stycket ställs i huvudsak samma krav på
	funktioner i Sverige för en svensk AIF-förvaltare som ansöker om tillstånd
	att marknadsföra en utländsk EES-baserad alternativ investeringsfond till
	icke-professionella investerare här i landet som för en utländsk EES-
	baserad AIF-förvaltare (jfr 5 kap. 6 §). Första stycket 4 a–d motsvarar
	artikel 43a.1 a–d i AIFM-direktivet. Första stycket 4 e motsvarar delvis
	artikel 43a.1 e. Det finns dock ingen motsvarighet till regeln i arti-
	kel 43a.1 e om att information om de uppgifter som utförs genom funk-
	tionerna ska tillhandahållas via ett varaktig medium. Föreskrifter om vad
	en AIF-förvaltare ska iaktta för att uppfylla skyldigheterna enligt första
	stycket 4 får dock meddelas av regeringen eller den myndighet som
	regeringen bestämmer (15 kap. 2 § 3). Eftersom paragrafen behandlar
	svenska AIF-förvaltare som marknadsför andelar eller aktier i alternativa
	investeringsfonder till investerare i Sverige, finns det inte någon mot-
	svarighet i paragrafen till kravet i artikel 43a.1 f på att det ska finnas en
	funktion som fungerar som kontaktpunkt för kommunikation med den
	behöriga myndigheten (jfr 5 kap. 2, 6 och 11 §§).
	I andra stycket, som är nytt, anges vilka aktörer som får utföra dessa
	uppgifter och, om de ska utföras av en tredje part, på vilket sätt det ska
	dokumenteras samt vilken information AIF-förvaltaren ska tillhandahålla
	den tredje parten. En AIF-förvaltare behöver inte utse en sådan tredje part,
	utan det är en möjlighet som förvaltaren har. Bestämmelserna motsvarar
	artikel 43a.3 första stycket b och andra stycket i AIFM-direktivet. Kravet
	i artikel 43a.3 första stycket a på att funktionerna ska tillhandahållas på det
	officiella språket eller ett av de officiella språken i den medlemsstat där
	den alternativa investeringsfonden marknadsförs eller på ett språk som
	godkänts av de behöriga myndigheterna i den medlemsstaten, har ingen
	motsvarighet i lagen. Sådana föreskrifter kan dock meddelas med stöd av
	det bemyndigande som avses ovan.
	Tredje stycket, nuvarande andra stycket, innehåller ytterligare krav som
	gäller om marknadsföringen avser andelar eller aktier i en matarfond till
	en alternativ investeringsfond vars mottagarfond eller dess förvaltare inte
174	är EES-baserad.
174

5 a § En AIF-förvaltare med tillstånd enligt 3 kap. 1 § får i Sverige bedriva sonde- Prop. 2021/22:102 rande marknadsföring av en EES-baserad alternativ investeringsfond. Sonderande

marknadsföring får bedrivas bara om den information som presenteras för potentiella professionella investerare

1.inte är tillräcklig för att tillåta investerarna att förbinda sig att förvärva andelar eller aktier i en viss alternativ investeringsfond,

2.inte utgör teckningsblanketter eller liknande handlingar, oavsett om de har formen av utkast eller slutversion, och

3.inte utgör fondbestämmelser, bolagsordning eller motsvarande handlingar i slutversion för en ännu inte etablerad alternativ investeringsfond.

Om utkast till fondbestämmelser, bolagsordning eller motsvarande handlingar eller erbjudandehandlingar tillhandahålls, får sådana dokument inte innehålla all den relevanta information som behövs för att investerarna ska kunna fatta ett investeringsbeslut.

I utkast till fondbestämmelser, bolagsordning eller motsvarande handlingar eller i erbjudandehandlingar ska det tydligt anges att de inte utgör ett erbjudande eller en uppmaning att teckna andelar eller aktier i en alternativ investeringsfond, och att den information som presenteras inte ska ses som tillförlitlig eftersom den är ofullständig och kan komma att ändras.

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om förutsättningarna för svenska AIF-förvaltare att i Sverige bedriva sonderande marknadsföring av EES-baserade alternativa investeringsfonder. Paragrafen genomför delvis artikel 30a.1 i AIFM-direktivet, som har införts genom artikel 2.2 i ändringsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 7.1.3.

Paragrafen gäller bara för AIF-förvaltare med tillstånd från Finans- inspektionen att förvalta alternativa investeringsfonder. En AIF-förvaltare som är registrerad enligt 2 kap. får alltså inte bedriva sonderande mark- nadsföring enligt de nya bestämmelserna. Av definitionen i 1 kap. 1 § 23 följer att sonderande marknadsföring får riktas bara till professionella investerare. Vad som avses med professionella investerare framgår av 1 kap. 11 § 21.

I paragrafen anges dels information och handlingar som inte får tillhandahållas vid sonderande marknadsföring, dels uppgifter som ska lämnas vid sonderande marknadsföring. Bestämmelserna klargör därmed gränsdragningen mellan sonderande marknadsföring och sådan marknads- föring av alternativa investeringsfonder i Sverige som regleras i kapitlet.

5 b § En AIF-förvaltare som bedriver sonderande marknadsföring enligt 5 a § ska säkerställa att

1.investerare inte förvärvar andelar eller aktier i en alternativ investeringsfond genom den sonderande marknadsföringen,

2.investerare som kontaktas bara får förvärva andelar eller aktier i den alter- nativa investeringsfonden genom marknadsföring som är tillåten i Sverige, och

3.den sonderande marknadsföringen dokumenteras på ett tillfredsställande

sätt.

Om en professionell investerare, inom 18 månader efter det att AIF-förvaltaren har inlett sonderande marknadsföring, tecknar andelar eller aktier i en alternativ investeringsfond som avses i den information som tillhandahållits inom ramen för den marknadsföringen, eller som etablerats som resultat av marknadsföringen, ska teckningen anses vara ett resultat av den sonderande marknadsföringen. AIF- förvaltaren får tillåta sådan teckning av andelar eller aktier i en alternativ investeringsfond bara om fonden får marknadsföras i Sverige.

175

Prop. 2021/22:102 Paragrafen, som är ny, innehåller krav som en svensk AIF-förvaltare som här i landet bedriver sonderande marknadsföring av EES-baserade alter- nativa investeringsfonder ska uppfylla för att en investerare ska få förvärva andelar eller aktier i en sådan fond. Paragrafen genomför artikel 30a.2 första och andra styckena och 30a.4 i AIFM-direktivet, som har införts genom artikel 2.2 i ändringsdirektivet. Övervägandena finns i av- snitt 7.1.4.

Paragrafen innebär att AIF-förvaltaren ska säkerställa att den sonde- rande marknadsföringen inte i själva verket utgör marknadsföring av en alternativ investeringsfond. Om det är fråga om marknadsföring av en alternativ investeringsfond, gäller i stället bestämmelserna i kapitlet om marknadsföring av alternativa investeringsfonder i Sverige.

AIF-förvaltaren ska enligt första stycket se till att de potentiella investerare som får del av den sonderande marknadsföringen inte för- värvar andelar eller aktier i en alternativ investeringsfond till följd av den marknadsföringen. De investerare som kontaktas inom ramen för den sonderande marknadsföringen får bara förvärva andelar eller aktier i en alternativ investeringsfond som AIF-förvaltaren har rätt att marknadsföra

iSverige enligt bestämmelserna om marknadsföring i lagen. AIF-förval- taren ska även dokumentera den sonderande marknadsföringen på ett tillfredsställande sätt. Föreskrifter med bestämmelser om dokumentation kan meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen be- stämmer med stöd av bemyndigandet i 15 kap. 2 § 4.

Andra stycket innehåller en begränsning i förhållande till teckning av andelar eller aktier i en alternativ investeringsfond inom en tidsperiod på 18 månader efter det att den sonderande marknadsföringen har inletts. Begränsningen innebär att varje teckning av andelar eller aktier i en alternativ investeringsfond som har varit föremål för sonderande mark- nadsföring och som sker under denna tidsperiod, är tillåten bara om fonden får marknadsföras i Sverige.

5 c § En AIF-förvaltare ska inom två veckor efter det att förvaltaren har inlett sonderande marknadsföring enligt 5 a § skriftligen underrätta Finansinspektionen. Underrättelsen ska innehålla

1.uppgift om under vilken tidsperiod den sonderande marknadsföringen bedrivs eller har bedrivits,

2.en kort beskrivning av den sonderande marknadsföringen inklusive informa- tion om presenterade investeringsstrategier, och

3.en förteckning över de alternativa investeringsfonder som är eller har varit föremål för den sonderande marknadsföringen.

	Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om skyldighet för svenska
	AIF-förvaltare som här i landet bedriver sonderande marknadsföring av
	EES-baserade alternativa investeringsfonder att underrätta Finansinspek-
	tionen. Paragrafen genomför delvis artikel 30a.2 tredje stycket i AIFM-
	direktivet, som har införts genom artikel 2.2 i ändringsdirektivet. Över-
	vägandena finns i avsnitt 7.1.5.
	Paragrafen innebär att en AIF-förvaltare får påbörja sonderande mark-
	nadsföring utan att först underrätta Finansinspektionen eller uppfylla
	andra villkor eller krav än de som anges i detta kapitel. I punktuppställ-
	ningen anges vad som ska ingå i den underrättelse som AIF-förvaltaren
176	ska lämna till Finansinspektionen och på vilket sätt och inom vilken tids-

frist den ska lämnas (punkt 1). Föreskrifter med närmare bestämmelser om formen för underrättelsen kan meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer med stöd av bemyndigandet i 15 kap. 2 § 4. De investeringsstrategier som avses i punkt 2 omfattar både sådana som presenteras innan en alternativ investeringsfond bildas och sådana som gäller för en redan etablerad fond. Den redovisning av alternativa investe- ringsfonder som ska göras enligt punkt 3 ska, i förekommande fall, även omfatta delfonder (se avsnitt 7.1.2).

5 d § En AIF-förvaltare får uppdra åt någon annan att bedriva sonderande marknadsföring enligt 5 a §. Ett sådant uppdrag får bara ges till

1.ett värdepappersföretag med tillstånd som avses i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2034,

2.ett kreditinstitut med tillstånd som avses i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2034,

3.ett fondbolag eller ett förvaltningsbolag med tillstånd som avses i Europa- parlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG, i lydelsen enligt Europaparla- mentets och rådets direktiv (EU) 2019/2034,

4.en AIF-förvaltare med tillstånd enligt 3 kap. 1 § denna lag eller en utländsk EES-baserad AIF-förvaltare som i sitt hemland har tillstånd som avses i direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder, eller

5.ett anknutet ombud som avses i lagen (2007:528) om värdepappers- marknaden.

Bestämmelserna i 5 b och 5 c §§ gäller även när AIF-förvaltaren har uppdragit åt någon annan att bedriva den sonderande marknadsföringen.

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om att en svensk AIF- förvaltare får uppdra åt någon annan att här i landet bedriva sonderande marknadsföring av EES-baserade alternativa investeringsfonder för för- valtarens räkning. Paragrafen genomför artikel 30a.3 i AIFM-direktivet, som har införts genom artikel 2.2 i ändringsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 7.1.6.

Första stycket innebär att en AIF-förvaltare har möjlighet att anlita någon som hör till de kategorier som anges för att utföra sonderande marknadsföring i Sverige av EES-baserade alternativa investeringsfonder för förvaltarens räkning. AIF-förvaltaren är även i ett sådant fall, enligt andra stycket, ansvarig för att kraven i 5 b och 5 c §§ är uppfyllda.

5 kap.

2 § En utländsk EES-baserad AIF-förvaltare som i sitt hemland har tillstånd som avses i direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder får, efter tillstånd av Finansinspektionen, förvalta en specialfond.

Tillstånd ges i form av godkännande av specialfondens fondbestämmelser. Till- stånd får ges bara om

1.Finansinspektionen från behörig myndighet i förvaltarens hemland har tagit emot en underrättelse om den planerade verksamheten samt ett intyg om att förval- taren har tillstånd som avses i direktivet om förvaltare av alternativa investerings- fonder,

2.förvaltarens verksamhetstillstånd omfattar förvaltning av en alternativ investeringsfond av motsvarande slag som den specialfond som ska förvaltas här i landet,

Prop. 2021/22:102

177

Prop. 2021/22:102 3. förvaltaren har en rättslig struktur som motsvarar ett aktiebolag, och

4.förvaltaren här i landet tillhandahåller funktioner för att utföra följande upp- gifter:

a) behandla order om att teckna och lösa in andelar och göra utbetalningar till andelsägarna,

b) tillhandahålla investerare information om hur order kan göras och hur inlösen betalas,

c) underlätta hanteringen av information om hur investerarna kan utöva de rättigheter som följer av deras investering i specialfonden i Sverige,

d) i övrigt tillhandahålla investerare den information som förvaltaren är skyldig att tillhandahålla,

e) tillhandahålla investerare relevant information om de uppgifter som funk- tionerna utför, och

f) fungera som kontaktpunkt för kommunikation med Finansinspektionen.

Vid prövningen enligt andra stycket ska 4 kap. 9 § lagen (2004:46) om värde- pappersfonder tillämpas. Det som anges där om fondbolag ska i stället avse AIF- förvaltare.

En utländsk EES-baserad AIF-förvaltare med tillstånd enligt andra stycket får marknadsföra andelar i specialfonden till professionella och icke-professionella investerare i Sverige.

Paragrafen innehåller bestämmelser om förutsättningar för en utländsk EES-baserad AIF-förvaltare att få tillstånd att förvalta en specialfond. Ett sådant tillstånd innebär att förvaltaren får marknadsföra andelar i fonden till professionella och icke-professionella investerare i Sverige. Paragrafen i sin nuvarande lydelse har inte någon motsvarighet i AIFM-direktivet. Ändringarna i paragrafen genomför delvis artikel 43a.1 i AIFM-direktivet, som har införts genom artikel 2.6 i ändringsdirektivet. Den artikeln innebär att det i AIFM-direktivet numera ställs upp krav på att en AIF-förvaltare ska tillhandahålla funktioner för utförande av olika uppgifter i ett land där förvaltaren marknadsför en alternativ investeringsfond till icke- professionella investerare. Övervägandena finns i avsnitt 7.2.2.

Genom ändringen i andra stycket ställs samma krav på funktioner i Sverige för en utländsk EES-baserad AIF-förvaltare som ansöker om tillstånd att förvalta en specialfond som för en utländsk EES-baserad AIF- förvaltare som avser marknadsföra andelar eller aktier i en utländsk EES- baserad alternativ investeringsfond här i landet (jfr 6 §). Andra stycket 4 a–f motsvarar artikel 43a.1 a–f i AIFM-direktivet. Andra stycket 4 e motsvarar dock bara delvis artikel 43a.1 e. Kravet i direktivet på att informationen om de uppgifter som funktionerna utför ska tillhanda- hållas via ett varaktigt medium regleras inte i bestämmelsen. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om hur utländska EES-baserade AIF-förvaltare ska tillhandahålla infor- mation om de uppgifter som utförs genom funktionerna (15 kap. 2 § 5).

2 a § Uppgifterna enligt 2 § andra stycket 4 ska utföras av AIF-förvaltaren eller en tredje part som omfattas av regler och tillsyn för de uppgifter som ska utföras, eller av båda. Om en tredje part utför någon av uppgifterna ska

1.detta dokumenteras genom ett skriftligt avtal där det anges vilka av upp- gifterna som inte utförs av AIF-förvaltaren, och

2.AIF-förvaltaren tillhandahålla den tredje parten alla relevanta uppgifter och handlingar.

178

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om vilka aktörer som får Prop. 2021/22:102 utföra de uppgifter i Sverige som krävs enligt 2 § andra stycket 4 och, om

de ska utföras av en tredje part, på vilket sätt det ska dokumenteras samt vilken information AIF-förvaltaren ska tillhandahålla den tredje parten. Paragrafen genomför delvis artikel 43a.3 i AIFM-direktivet, som har införts genom artikel 2.6 i ändringsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 7.2.2.

Bestämmelserna genomför artikel 43a.3 första stycket b och andra stycket i AIFM-direktivet. I paragrafen regleras inte kravet i artikel 43a.3 första stycket a på att funktionerna ska tillhandahållas på det officiella språket, eller ett av de officiella språken i den medlemsstat där den alterna- tiva investeringsfonden marknadsförs, eller på ett språk som godkänts av de behöriga myndigheterna i den medlemsstaten. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om på vilket språk utländska EES-baserade AIF-förvaltare ska tillhandahålla dessa funktioner (15 kap. 2 § 6). En AIF-förvaltare behöver inte utse en tredje part för att utföra uppgifterna enligt 2 §, utan det är en möjlighet som förvaltaren har. En AIF-förvaltare eller en tredje part behöver inte vara fysiskt närvarande i Sverige för att utföra uppgifterna (artikel 43a.2).

2b § En utländsk EES-baserad AIF-förvaltare som i sitt hemland har tillstånd som avses i direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder får, utan tillstånd enligt denna lag, bedriva sonderande marknadsföring i Sverige av en EES-baserad alternativ investeringsfond under de förutsättningar som anges i det direktivet.

Paragrafen, som är ny, innehåller en bestämmelse om utländska EES- baserade AIF-förvaltares rätt att i Sverige bedriva sonderande marknads- föring av EES-baserade alternativa investeringsfonder. Paragrafen genom- för delvis artikel 30a i AIFM-direktivet, som har införts genom artikel 2.2 i ändringsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 7.1.3.

Paragrafen gäller möjligheten för utländska EES-baserade AIF-förval- tare att bedriva sonderande marknadsföring i Sverige när behörig myndighet i AIF-förvaltarens hemland utövar tillsyn över att de förut- sättningar och krav som gäller för att bedriva sonderande marknadsföring enligt AIFM-direktivet är uppfyllda. Det är en följd av att regelverket för sonderande marknadsföring är harmoniserat inom EES när det gäller EES- baserade AIF-förvaltare och EES-baserade alternativa investeringsfonder.

6 § En utländsk EES-baserad AIF-förvaltare som i sitt hemland har tillstånd som avses i direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder får, efter tillstånd av Finansinspektionen, marknadsföra andelar eller aktier i en av förvaltaren för- valtad alternativ investeringsfond till icke-professionella investerare i Sverige. Tillstånd får ges bara om

1.AIF-förvaltaren och fonden uppfyller kraven i 4 kap. 2 § första stycket och AIF-förvaltaren här i landet tillhandahåller funktioner för att fungera som kontakt- punkt för kommunikation med Finansinspektionen, eller

2.andelarna eller aktierna i fonden är upptagna till handel på en reglerad mark- nad eller motsvarande marknad utanför EES och det finns ett faktablad för fonden som uppfyller kraven i 10 kap. 2 §.

För AIF-förvaltaren gäller 4 kap. 2 § andra stycket, även i fråga om tillhanda- hållande enligt första stycket 1.

179

Prop. 2021/22:102 Om marknadsföringen avser andelar eller aktier i en icke EES-baserad alternativ investeringsfond eller en matarfond till en alternativ investeringsfond vars mot- tagarfond, eller dess förvaltare inte är EES-baserad, gäller dessutom 5 § andra och tredje styckena.

Paragrafen innehåller bestämmelser om tillstånd för utländska EES-base- rade AIF-förvaltare att marknadsföra andelar eller aktier i en alternativ investeringsfond till icke-professionella investerare i Sverige. Paragrafen i sin nuvarande lydelse har inte någon motsvarighet i AIFM-direktivet men är förenlig med artikel 43. Ändringarna i paragrafen genomför delvis artikel 43a.1 och 43a.3 i AIFM-direktivet, som har införts genom arti- kel 2.6 i ändringsdirektivet. Den artikeln innebär att det i AIFM-direktivet numera ställs upp krav på att en AIF-förvaltare ska tillhandahålla funk- tioner för utförande av olika uppgifter i ett land där förvaltaren marknads- för en alternativ investeringsfond till icke-professionella investerare. Övervägandena finns i avsnitt 7.2.2.

Genom hänvisningen i första stycket till 4 kap. 2 § första stycket gäller ändringarna i den bestämmelsen om krav på lokala funktioner för en svensk AIF-förvaltare även för att en utländsk EES-baserad AIF-förvaltare ska få tillstånd att marknadsföra en alternativ investeringsfond till icke- professionella investerare i Sverige. Ändringen innebär att en utländsk EES-baserad AIF-förvaltare dessutom ska tillhandahålla funktioner här i landet för att fungera som kontaktpunkt för kommunikation med Finans- inspektionen. Bestämmelsen motsvarar artikel 43a.1 f i AIFM-direktivet. I övrigt motsvarar 4 kap. 2 § första stycket 4 a–e artikel 43a.1 a–e. I den paragrafen motsvarar första stycket 4 e dock bara delvis artikel 43a.1 e. Kravet i direktivet på att informationen om de uppgifter som funktionerna utför ska tillhandahållas via ett varaktigt medium är inte reglerat i bestäm- melsen. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om hur utländska EES-baserade AIF-förvaltare ska tillhandahålla information om de uppgifter som utförs genom funktionerna (15 kap. 2 § 5).

Av andra stycket, som är nytt, följer genom hänvisningen till 4 kap. 2 § andra stycket vilka aktörer som får utföra de uppgifter i Sverige som krävs enligt första stycket och, om de ska utföras av en tredje part, på vilket sätt det ska dokumenteras samt vilken information AIF-förvaltaren ska tillhandahålla den tredje parten. Bestämmelserna genomför artikel 43a.3 första stycket b och andra stycket i AIFM-direktivet. I paragrafen regleras inte kravet i artikel 43a.3 första stycket a på att funktionerna ska tillhanda- hållas på det officiella språket, eller ett av de officiella språken i den medlemsstat där den alternativa investeringsfonden marknadsförs, eller på ett språk som godkänts av de behöriga myndigheterna i den medlems- staten. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om på vilket språk utländska EES-baserade AIF- förvaltare ska tillhandahålla dessa funktioner (15 kap. 2 § 6). En AIF-för- valtare behöver inte utse en tredje part för att utföra uppgifterna, utan det är en möjlighet som förvaltaren har. En AIF-förvaltare eller en tredje part behöver inte vara fysiskt närvarande i Sverige för att utföra uppgifterna (artikel 43a.2).

180

Tredje stycket, nuvarande andra stycket, innehåller ytterligare krav som Prop. 2021/22:102 gäller om marknadsföringen avser en icke EES-baserad alternativ investe-

ringsfond eller vissa matarfonder.

7a § En utländsk EES-baserad AIF-förvaltare som i Sverige marknadsför andelar eller aktier i en alternativ investeringsfond enligt 3 § får upphöra med marknads- föringen bara om förvaltaren

1.lämnar ett allmänt erbjudande om att utan avgift återköpa eller lösa in andelar eller aktier i den alternativa investeringsfonden som innehas av investerare här i landet, offentliggör erbjudandet under minst 30 arbetsdagar och riktar det individuellt till alla kända andels- eller aktieägare,

2.offentliggör avsikten att upphöra med marknadsföringen här i landet, och

Första stycket 1 gäller inte för slutna alternativa investeringsfonder och fonder som regleras i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/760.

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om vilka åtgärder en utländsk EES-baserad AIF-förvaltare ska vidta om den avser att upphöra med marknadsföringen av en alternativ investeringsfond i Sverige. Paragrafen genomför delvis artikel 32a.1 i AIFM-direktivet, som har införts genom artikel 2.4 i ändringsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 7.4.2.

I första stycket anges de åtgärder som en AIF-förvaltare ska vidta för att få upphöra med marknadsföringen i Sverige. AIF-förvaltaren får alltså inte avanmäla de arrangemang som förvaltaren fastställt för att marknadsföra andelar eller aktier i fonden i Sverige innan den har vidtagit dessa åtgärder (artikel 32a.1 första stycket i AIFM-direktivet). Punkt 1 anger förutsätt- ningar för det allmänna erbjudande som ska riktas till andels- eller aktie- ägarna i Sverige. Erbjudandet behöver bara riktas till kända andels- eller aktieägare. AIF-förvaltaren har nämligen sällan information om samtliga andels- eller aktieägares identitet, utan det är t.ex. den distributör som är noterad i andelsägarregistret eller aktieboken som har kännedom om ägarnas identitet. AIF-förvaltaren får i dessa fall rikta erbjudandet till distributören. Närmare bestämmelser om offentliggörande enligt punkt 2 kan införas i föreskrifter som meddelas med stöd av bemyndigandena i 15 kap. 2 § 7 och 8. Punkt 3 innebär att eventuella avtalsarrangemang ska avslutas. Detta syftar till att förhindra nya erbjudanden om eller placering av andelar eller aktier här i landet när marknadsföringen ska upphöra. Av 7 b § första stycket följer att en AIF-förvaltare ska upphöra med alla nya erbjudanden om eller placeringar av de andelar eller aktier som varit föremål för marknadsföring i Sverige från och med dagen då anmälan lämnades in till behörig myndighet i AIF-förvaltarens hemland.

I andra stycket finns ett undantag från kravet på återköp eller inlösen för vissa fonder. Med slutna alternativa investeringsfonder avses fonder som inte är öppna för in- och utträde löpande under fondens existens utan bara under vissa villkor som anges i fondbestämmelserna. De fonder som regleras genom den angivna EU-förordningen är europeiska långsiktiga investeringsfonder, s.k. Eltif-fonder (se prop. 2016/17:3).

181

Prop. 2021/22:102 7 b § En AIF-förvaltare som har lämnat in en anmälan till behörig myndighet i hemlandet enligt 7 a § får från och med den dagen inte längre i Sverige erbjuda eller placera andelar eller aktier i den alternativa investeringsfond som avses i anmälan.

Under en period på 36 månader från dagen för anmälan enligt 7 a § får AIF- förvaltaren inte bedriva sonderande marknadsföring i Sverige av andelar eller aktier i den alternativa investeringsfond som avses i anmälan, eller av liknande investeringsstrategier eller investeringsidéer.

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om förbud mot marknads- föring av en alternativ investeringsfond i Sverige när en utländsk EES- baserad AIF-förvaltare har lämnat in en anmälan om upphörande av marknadsföringen till behörig myndighet i sitt hemland. Paragrafen genomför artikel 32a.1 andra stycket och 32a.3 tredje stycket i AIFM- direktivet, som har införts genom artikel 2.4 i ändringsdirektivet. Över- vägandena finns i avsnitt 7.4.2.

Första stycket innebär ett förbud för en AIF-förvaltare att fortsätta att marknadsföra den alternativa investeringsfonden i Sverige efter det att förvaltaren har lämnat in en anmälan till behörig myndighet i förvaltarens hemland om att förvaltaren upphör att marknadsföra fonden här i landet. Förbudet omfattar bara marknadsföring och inte den situationen att en investerare i Sverige därefter på eget initiativ tar kontakt med AIF-för- valtaren, eller någon som för förvaltarens räkning marknadsför fonden i ett annat land än Sverige, för att förvärva andelar eller aktier i den alternativa investeringsfonden (jfr skäl 70 i AIFM-direktivet). En AIF- förvaltare har fortsatt vissa skyldigheter i förhållande till andels- eller aktieägare i Sverige även efter det att marknadsföringen av en alternativ investeringsfond här i landet har upphört. En sådan AIF-förvaltare står också under Finansinspektionens tillsyn även efter det att marknads- föringen av fonden här i landet har upphört och inspektionen ska ingripa om AIF-förvaltaren åsidosätter sina skyldigheter (se 7 c § andra stycket och författningskommentaren till den bestämmelsen).

Av andra stycket följer att även sonderande marknadsföring av andelar eller aktier i den alternativa investeringsfonden, eller av liknande investe- ringsidéer eller investeringsstrategier, inte är tillåtet i Sverige. Detta gäller dock bara viss tid efter det att AIF-förvaltaren anmält till behörig myndighet att förvaltaren upphör att marknadsföra fonden här i landet.

7 c § En AIF-förvaltare som har upphört att i Sverige marknadsföra en alternativ investeringsfond enligt 3 § ska tillhandahålla kvarvarande andels- eller aktieägare i fonden här i landet den information som förvaltaren enligt reglerna i hemlandet är skyldig att tillhandahålla.

Bestämmelserna i 13 kap. 6 § och 14 kap. 19 § gäller även för en sådan AIF- förvaltare.

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om en utländsk EES- baserad AIF-förvaltares skyldigheter och Finansinspektionens befogen- heter när förvaltarens marknadsföring av andelar eller aktier i en alternativ investeringsfond i Sverige har upphört. Paragrafen genomför delvis arti- kel 32a.4, 32a.6 och 32a.7 i AIFM-direktivet, som har införts genom artikel 2.4 i ändringsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitten 7.4.3 och

1827.4.5.

Av 7 b § följer att en utländsk EES-baserad AIF-förvaltare ska upphöra Prop. 2021/22:102 med alla nya erbjudanden om eller placeringar av de andelar eller aktier i

en alternativ investeringsfond som varit föremål för marknadsföring i Sverige när förvaltaren har lämnat in en anmälan om upphörande av marknadsföring till behörig myndighet i hemlandet.

Första stycket innebär att en AIF-förvaltare som har lämnat in en sådan anmälan även fortsättningsvis ska tillhandahålla den information som förvaltaren enligt reglerna i hemlandet är skyldig att tillhandahålla till kvarvarande andels- eller aktieägare i den alternativa investeringsfonden här i landet. Föreskrifter får meddelas i fråga om hur medel för distans- kommunikation får användas när AIF-förvaltaren ska tillhandahålla kvarvarande andels- eller aktieägare i den alternativa investeringsfonden informationen efter det att marknadsföringen upphört (15 kap. 2 § 8).

Hänvisningen i andra stycket till bestämmelser i 13 och 14 kap. om till- syn och ingripanden innebär att de bestämmelserna ska gälla för en AIF- förvaltare även när marknadsföringen av andelarna eller aktierna i den alternativa investeringsfonden har upphört i Sverige. När marknads- föringen har upphört är det dock inte längre aktuellt med tillsyn eller ingripanden som gäller marknadsföring (artikel 32a.7 i AIFM-direktivet). Om AIF-förvaltaren trots det i Sverige skulle driva sådan verksamhet som omfattas av denna lag utan att vara berättigad till det, gäller bestämmel- serna om ingripande i 14 kap. 23 §.

11 § En icke EES-baserad AIF-förvaltare får, efter tillstånd av Finansinspektionen, marknadsföra andelar eller aktier i en av förvaltaren förvaltad alternativ investe- ringsfond till icke-professionella investerare i Sverige. För tillstånd krävs, utöver det som anges i 10 §, att

1.AIF-förvaltaren och fonden uppfyller kraven i 4 kap. 2 § första stycket och förvaltaren

a) här i landet tillhandahåller funktioner för att fungera som kontaktpunkt för kommunikation med Finansinspektionen, och

b) driver motsvarande verksamhet och står under betryggande tillsyn av en tillsynsmyndighet i det land där förvaltaren är etablerad, eller

För AIF-förvaltaren gäller 4 kap. 2 § andra stycket, även i fråga om tillhanda- hållande enligt första stycket 1.

Paragrafen innehåller bestämmelser om tillstånd för icke EES-baserade
AIF-förvaltare att marknadsföra andelar eller aktier i en alternativ investe-
ringsfond till icke-professionella investerare i Sverige. Paragrafen i sin nu-
varande lydelse har inte någon motsvarighet i AIFM-direktivet men är
förenlig med artikel 43. Ändringarna i paragrafen genomför delvis arti-
kel 43a.1 och 43a.3 i AIFM-direktivet, som har införts genom artikel 2.6 i
ändringsdirektivet. Den artikeln innebär att det i AIFM-direktivet numera
ställs upp krav på att en AIF-förvaltare ska tillhandahålla funktioner för
utförande av olika uppgifter i ett land där förvaltaren marknadsför en
alternativ investeringsfond till icke-professionella investerare. Övervägan-
dena finns i avsnitt 7.6.2.
I första stycket innebär hänvisningen till 4 kap. 2 § första stycket att för
att en icke EES-baserad AIF-förvaltare ska få tillstånd att marknadsföra en	183
	183

Prop. 2021/22:102 alternativ investeringsfond till icke-professionella investerare i Sverige, ska förvaltaren tillhandahålla samma funktioner som en svensk AIF-för- valtare måste göra för att få marknadsföra en utländsk EES-baserad alternativ investeringsfond till icke-professionella investerare här i landet. Ändringen i första stycket innebär att en utländsk icke EES-baserad AIF- förvaltare ska tillhandahålla funktioner här i landet för att fungera som kontaktpunkt för kommunikation med Finansinspektionen. Bestämmelsen motsvarar artikel 43a.1 f i AIFM-direktivet. Motsvarande krav gäller även för att utländska EES-baserade AIF-förvaltare ska få tillstånd att mark- nadsföra en alternativ investeringsfond till icke-professionella investerare här i landet (jfr 6 §). I övrigt motsvarar 4 kap. 2 § första stycket 4 a–e artikel 43a.1 a–e. Första stycket 4 e motsvarar dock bara delvis arti- kel 43a.1 e. Kravet i direktivet på att informationen om de uppgifter som funktionerna utför ska tillhandahållas via ett varaktigt medium är inte reglerat i bestämmelsen. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om hur icke EES-baserade AIF- förvaltare ska tillhandahålla information om de uppgifter som utförs genom funktionerna (15 kap. 2 § 5).

Av andra stycket, som är nytt, följer genom hänvisningen till 4 kap. 2 § andra stycket vilka aktörer som får utföra de uppgifter i Sverige som krävs enligt första stycket och, om de ska utföras av en tredje part, på vilket sätt det ska dokumenteras samt vilken information AIF-förvaltaren ska tillhandahålla den tredje parten. Bestämmelserna genomför delvis arti- kel 43a.3 första stycket b och andra stycket i AIFM-direktivet. I den para- grafen regleras inte kravet i artikel 43a.3 första stycket a på att funk- tionerna ska tillhandahållas på det officiella språket eller ett av de officiella språken i den medlemsstat där den alternativa investeringsfonden mark- nadsförs, eller på ett språk som godkänts av de behöriga myndigheterna i den medlemsstaten. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om på vilket språk icke EES-baserade AIF-förvaltare ska tillhandahålla dessa funktioner (15 kap. 2 § 6). En AIF- förvaltare behöver inte utse en tredje part för att utföra uppgifterna, utan det är en möjlighet som förvaltaren har. En AIF-förvaltare eller en tredje part behöver inte vara fysiskt närvarande i Sverige för att utföra upp- gifterna (artikel 43a.2).

6 kap.

2 a § En AIF-förvaltare med tillstånd enligt 3 kap. 1 § får bedriva sonderande marknadsföring av en EES-baserad alternativ investeringsfond till professionella investerare i ett annat land inom EES. Sonderande marknadsföring får bedrivas bara om den information som presenteras för potentiella professionella investerare uppfyller villkoren i 4 kap. 5 a §.

Paragrafen, som är ny, reglerar förutsättningarna för en svensk AIF-för- valtare med tillstånd från Finansinspektionen att bedriva sonderande marknadsföring av en EES-baserad alternativ investeringsfond i ett annat land inom EES. Paragrafen genomför delvis artikel 30a.1 i AIFM-direk- tivet, som har införts genom artikel 2.2 i ändringsdirektivet. Övervägan- dena finns i avsnitt 7.1.3.

184

Paragrafen innebär att de krav som ställs upp för att få bedriva Prop. 2021/22:102 sonderande marknadsföring i Sverige även gäller för att en AIF-förvaltare

ska få bedriva sonderande marknadsföring i ett annat land inom EES, se författningskommentaren till 4 kap. 5 a §.

2 b § En AIF-förvaltare som bedriver sonderande marknadsföring enligt 2 a § ska säkerställa att

1.investerare inte förvärvar andelar eller aktier i en alternativ investeringsfond genom den sonderande marknadsföringen,

2.investerare som kontaktas bara får förvärva andelar eller aktier i den alter- nativa investeringsfonden genom marknadsföring som är tillåten i det landet, och

3.den sonderande marknadsföringen dokumenteras på ett tillfredsställande

sätt.

Paragrafen, som är ny, innehåller krav som gäller när en svensk AIF-för- valtare bedriver sonderande marknadsföring av alternativa investerings- fonder i ett annat land inom EES. Paragrafen genomför artikel 30a.2 första och andra styckena i AIFM-direktivet, som har införts genom artikel 2.2 i ändringsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 7.1.4.

Paragrafen innebär att AIF-förvaltaren ska säkerställa att den sonde- rande marknadsföringen i själva verket inte utgör marknadsföring enligt AIFM-direktivet, vilket i så fall innebär att det regelverk som gäller för marknadsföring av alternativa investeringsfonder blir tillämpligt.

Enligt första stycket ska AIF-förvaltaren se till att de potentiella investerare som får del av den sonderande marknadsföringen inte för- värvar andelar eller aktier till följd av den marknadsföringen (punkt 1). De investerare som kontaktas inom ramen för den sonderande marknads- föringen får bara förvärva andelar eller aktier i en alternativ investerings- fond som förvaltaren har rätt att marknadsföra enligt de bestämmelser som gäller för marknadsföring i det land där investerarna har sin hemvist (punkt 2). AIF-förvaltaren ska även se till att den sonderande marknads- föringen dokumenteras på ett tillfredsställande sätt (punkt 3). Föreskrifter med bestämmelser om dokumentation kan meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer med stöd av bemyndigandet i 15 kap. 2 § 4.

Andra stycket innehåller en begränsning i förhållande till teckning av andelar eller aktier inom en tidsperiod på 18 månader efter det att den sonderande marknadsföringen har inletts. Det innebär att teckning av andelar eller aktier i en alternativ investeringsfond som har varit föremål för sonderande marknadsföring som sker under denna tidsperiod bara är tillåten om kraven i det regelverk som gäller för marknadsföring av alternativa investeringsfonder i det aktuella landet är uppfyllda.

185

Prop. 2021/22:102 2 c § En AIF-förvaltare ska inom två veckor efter det att förvaltaren har inlett sonderande marknadsföring enligt 2 a § skriftligen underrätta Finansinspektionen. Underrättelsen ska innehålla

1.de uppgifter som anges i 4 kap. 5 c §, och

2.uppgift om i vilka länder inom EES den sonderande marknadsföringen bedrivs eller har bedrivits.

Finansinspektionen ska utan dröjsmål underrätta behörig myndighet i de länder där AIF-förvaltaren har inlett den sonderande marknadsföringen. Finansinspek- tionen ska på begäran lämna ytterligare information om den sonderande marknadsföringen till behörig myndighet i de länderna.

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om skyldighet för en svensk AIF-förvaltare att underrätta Finansinspektionen efter det att för- valtaren har inlett sonderande marknadsföring i ett annat land inom EES och för Finansinspektionen att underrätta behörig myndighet i det landet. Paragrafen genomför delvis artikel 30a.2 tredje stycket i AIFM-direktivet, som har införts genom artikel 2.2 i ändringsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 7.1.5.

I första stycket första meningen anges den tid inom vilken en AIF-för- valtare som bedriver sonderande marknadsföring ska underrätta Finans- inspektionen. Kravet på att underrättelsen ska vara skriftlig innebär att den ska vara i pappersformat eller elektroniskt format. Av andra meningen framgår vad underrättelsen ska innehålla, se författningskommentaren till 4 kap. 5 c §.

När AIF-förvaltaren har lämnat in underrättelsen ska Finansinspek- tionen, enligt andra stycket, utan dröjsmål underrätta behörig myndighet i det land eller de länder inom EES där AIF-förvaltaren har inlett den sonderande marknadsföringen. Om behörig myndighet i det landet eller något av de länderna begär det, ska Finansinspektionen lämna ytterligare information till den myndigheten om den sonderande marknadsföringen.

2 d § En AIF-förvaltare får uppdra åt någon annan att bedriva sonderande marknadsföring enligt 2 a §. Ett sådant uppdrag får bara ges till den som hör till någon av de kategorier som anges i 4 kap. 5 d § första stycket.

Bestämmelserna i 2 b och 2 c §§ gäller även när AIF-förvaltaren har uppdragit åt någon annan att bedriva den sonderande marknadsföringen.

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om möjlighet för en svensk AIF-förvaltare att uppdra åt någon annan att bedriva sonderande marknadsföring i ett annat land inom EES. Paragrafen genomför arti- kel 30a.3 i AIFM-direktivet, som har införts genom artikel 2.2 i ändrings- direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 7.1.6.

Första stycket innebär att en AIF-förvaltare har möjlighet att anlita någon som hör till de kategorier som anges i 4 kap. 5 d § att utföra den sonderande marknadsföringen, se författningskommentaren till den para- grafen. AIF-förvaltaren är även i ett sådant fall, enligt andra stycket, ansvarig för att kraven i 2 b och 2 c §§ är uppfyllda.

3 § En AIF-förvaltare med tillstånd enligt 3 kap. 1 § som avser att marknadsföra andelar eller aktier i en av förvaltaren förvaltad alternativ investeringsfond till professionella investerare i ett annat land inom EES, ska underrätta Finans- inspektionen innan verksamheten inleds. Underrättelsen ska innehålla

186

1. en verksamhetsplan med uppgifter om vilken fond som ska marknadsföras, Prop. 2021/22:102 var den är etablerad och i vilka länder marknadsföringen ska ske,

2.fondens fondbestämmelser, bolagsordning eller motsvarande handlingar,

3.uppgift om fondens förvaringsinstitut,

4.uppgift om var mottagarfonden är etablerad, om den marknadsförda fonden är en matarfond till en alternativ investeringsfond,

5.en informationsbroschyr enligt 10 kap. 1 §,

6.information om de arrangemang som har fastställts för marknadsföringen och,

itillämpliga fall, vilka åtgärder som har fastställts för att förhindra att marknads- föring sker till icke-professionella investerare, och

7.den information som är nödvändig, inbegripet AIF-förvaltarens adress, för att behörig myndighet i det land där verksamheten ska bedrivas ska kunna fakturera eller meddela förvaltaren eventuella avgifter som myndigheten tar ut.

Om AIF-förvaltaren avser att marknadsföra andelarna eller aktierna i den alternativa investeringsfonden till icke-professionella investerare, ska under- rättelsen även innehålla uppgift om de funktioner som behövs för att utföra de uppgifter som avses i artikel 43a i direktivet om förvaltare av alternativa investe- ringsfonder.

Paragrafen innehåller bestämmelser om vilken information en svensk AIF- förvaltare som avser att marknadsföra andelar eller aktier i en alternativ investeringsfond i ett annat land inom EES ska lämna till Finansinspek- tionen. Paragrafen genomför artikel 32.2 i och bilaga IV till AIFM-direk- tivet, i lydelsen enligt artikel 2.8 i ändringsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 7.3.2.

I första stycket 7, som är ny, anges att underrättelsen även ska innehålla den information som är nödvändig för att behörig myndighet i värdlandet ska kunna fakturera eller meddela AIF-förvaltaren om eventuella avgifter.

Andra stycket, som är nytt, gäller bara om AIF-förvaltaren avser att marknadsföra andelar eller aktier till icke-professionella investerare. Underrättelsen ska i sådant fall även innehålla uppgift om de lokala funktioner som AIF-förvaltaren ska tillhandahålla i värdlandet för att få bedriva verksamhet där (jfr 5 kap. 6 §).

5 a § En AIF-förvaltaren som marknadsför andelar eller aktier i en alternativ investeringsfond i ett annat land inom EES enligt 3 §, ska anmäla sin avsikt att upphöra med marknadsföringen i det landet till Finansinspektionen.

Anmälan ska innehålla de uppgifter om AIF-förvaltarens erbjudande, offentlig- görande och avslutade eller ändrade avtal som avses i artikel 32a.1 första stycket i direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2034.

Finansinspektionen ska senast 15 arbetsdagar efter det att en fullständig an- mälan togs emot lämna över den till behörig myndighet i det land där verksam- heten bedrivs och till Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten.

Finansinspektionen ska utan dröjsmål underrätta AIF-förvaltaren när anmälan har överlämnats.

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om anmälningsförfarandet för en svensk AIF-förvaltare som avser upphöra med marknadsföringen av en alternativ investeringsfond i ett annat land inom EES. Paragrafen genomför artikel 32a.2 och 32a.3 första och andra styckena i AIFM- direktivet, som har införts genom artikel 2.4 i ändringsdirektivet. Över- vägandena finns i avsnitt 7.4.2.

187

Prop. 2021/22:102	Första stycket innebär att en AIF-förvaltare som avser att upphöra med
	att marknadsföra andelar eller aktier i en alternativ investeringsfond i ett
	annat land inom EES är skyldig att anmäla detta till Finansinspektionen.
	I andra stycket anges de uppgifter som en anmälan ska innehålla för att
	AIF-förvaltaren ska få upphöra med marknadsföringen.
	I tredje stycket anges den tidsfrist inom vilken Finansinspektionen ska
	lämna över anmälan till behörig myndighet i det andra landet och till
	Esma. Tidsfristen börjar löpa när en anmälan är fullständig. I detta ligger
	att Finansinspektionen ska granska att anmälan är fullständig innan den
	lämnas över till behörig myndighet i det andra landet (artikel 32a.3 första
	stycket första meningen i AIFM-direktivet).
	Enligt fjärde stycket ska Finansinspektionen underrätta AIF-förvaltaren
	när anmälan har överlämnats till behörig myndighet i det andra landet och
	till Esma.
	5 b § Om en AIF-förvaltare har upphört med marknadsföring i ett annat land inom
	EES efter en anmälan enligt 5 a §, ska Finansinspektionen underrätta behörig
	myndighet i det landet om ändringar i de handlingar som har lämnats tillsammans
	med underrättelsen om marknadsföring enligt 3 §.
	Paragrafen, som är ny, innehåller en bestämmelse om att Finansinspek-
	tionen ska underrätta behörig myndighet i det land inom EES där en svensk
	AIF-förvaltare har upphört att marknadsföra en alternativ investeringsfond
	om det sker någon ändring i de handlingar som lämnats tillsammans med
	underrättelsen om marknadsföring. Paragrafen genomför artikel 32a.5 i
	AIFM-direktivet, som har införts genom artikel 2.4 i ändringsdirektivet.
	Övervägandena finns i avsnitt 7.4.4.
	De handlingar som avses är de som lämnades tillsammans med anmälan
	om marknadsföringen, se författningskommentaren till 3 §.
	6 § En AIF-förvaltare som avser att göra en väsentlig ändring av något som har
	angetts i en underrättelse enligt 1 eller 3 § efter det att verksamheten har inletts,
	ska skriftligen anmäla detta till Finansinspektionen senast en månad innan
	ändringen genomförs. Om det är fråga om en redan genomförd, oplanerad ändring,
	ska dock en anmälan göras omedelbart efter en sådan ändring.
	Om Finansinspektionen finner att en ändring är godtagbar, ska inspektionen
	informera behörig myndighet i AIF-förvaltarens värdland om ändringen.
	Informationen ska lämnas utan onödigt dröjsmål när det gäller en ändring i en
	underrättelse enligt 1 §, och senast inom en månad när det gäller en ändring i en
	underrättelse enligt 3 §.
	Om Finansinspektionen finner att ändringen inte får göras, ska inspektionen
	inom 15 arbetsdagar efter det att anmälan kom in till inspektionen underrätta
	förvaltaren om detta. Om det gäller en ändring i en underrättelse enligt 3 §, ska
	Finansinspektionen även underrätta behörig myndighet i AIF-förvaltarens värd-
	land om att ändringen inte får göras.
	Om Finansinspektionen ingriper enligt 14 kap. mot en AIF-förvaltare som har
	genomfört en väsentlig ändring, ska inspektionen utan onödigt dröjsmål under-
	rätta behörig myndighet i AIF-förvaltarens värdland om de åtgärder som inspek-
	tionen vidtagit.
	Paragrafen innehåller bestämmelser om ändring av uppgifter i en AIF-
	förvaltares underrättelse till Finansinspektionen om gränsöverskridande
188	förvaltning eller marknadsföring av en alternativ investeringsfond. Para-

grafen genomför artiklarna 32.7 och 33.6 i AIFM-direktivet, i lydelsen Prop. 2021/22:102 enligt artikel 2.3 respektive 2.5 i ändringsdirektivet. Övervägandena finns

i avsnitten 7.3.3 och 7.3.4.

Ändringen i andra stycket innebär att det preciseras när Finansinspek- tionen ska informera behörig myndighet i AIF-förvaltarens värdland om en ändring av något som har angetts i en underrättelse om gränsöver- skridande marknadsföring är godtagbar. När det är fråga om en under- rättelse om gränsöverskridande förvaltning (1 §), ska informationen lämnas utan onödigt dröjsmål efter det att AIF-förvaltarens anmälan kom in till Finansinspektionen (artikel 33.6 fjärde stycket i AIFM-direktivet). När det är fråga om en underrättelse om gränsöverskridande marknads- föring (3 §), ska informationen lämnas inom en månad (artikel 32.7 fjärde stycket).

Ändringen i tredje stycket innebär att det preciseras när Finansinspek- tionen ska informera AIF-förvaltaren om att en ändring i en underrättelse inte får göras. Tidsfristen på 15 arbetsdagar gäller både ändringar i en underrättelse om gränsöverskridande förvaltning och ändringar i en under- rättelse om gränsöverskridande marknadsföring. När det gäller otillåtna ändringar i en underrättelse om gränsöverskridande marknadsföring ska Finansinspektionen även underrätta behörig myndighet i AIF-förvaltarens värdland om att ändringen inte får göras.

Enligt fjärde stycket ska Finansinspektionen utan onödigt dröjsmål informera behörig myndighet i AIF-förvaltarens värdland om ingripande- åtgärder som inspektionen vidtagit med anledning av att AIF-förvaltaren genomfört en ändring som leder till att den inte längre uppfyller kraven som reglerar AIF-förvaltarens verksamhet. Bestämmelser om ingripanden mot en AIF-förvaltare som har genomfört en väsentlig ändring i strid med denna paragraf finns i 14 kap.

10 kap.

3§ Informationsbroschyren och faktabladet ska på begäran kostnadsfritt tillhanda- hållas den som avser att köpa andelar eller aktier i en alternativ investeringsfond som marknadsförs till icke-professionella investerare i Sverige. Köparen ska, med undantag för de fall som avses i 9 kap. 18 § lagen (2007:528) om värdepappers- marknaden, även utan begäran tillhandahållas faktabladet i god tid innan avtal ingås.

Bestämmelser om tillgång till information vid marknadsföring av andelar i en alternativ investeringsfond finns även i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1156 av den 20 juni 2019 om underlättande av gränsöverskridande distribution av företag för kollektiva investeringar och om ändring av förordningarna (EU) nr 345/2013, (EU) nr 346/2013 och (EU) nr 1286/2014.

Om information inte tillhandahålls i enlighet med 2 och 16 §§, första stycket denna paragraf och artikel 4.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1156, ska även marknadsföringslagen (2008:486) tillämpas, med undantag av bestämmelserna i 29–36 §§ om marknadsstörningsavgift. Sådan information ska anses vara väsentlig enligt 10 § tredje stycket den lagen.

Paragrafen innehåller bestämmelser om tillhandahållande av information om alternativa investeringsfonder som marknadsförs till icke- professionella investerare i Sverige. Paragrafen har ingen motsvarighet i AIFM-direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 7.5.

189

Prop. 2021/22:102 I det nuvarande andra stycket anges att om en AIF-förvaltare erbjuder allmänheten att köpa andelar eller aktier i en alternativ investeringsfond, ska det av erbjudandet framgå att det finns ett faktablad och en informa- tionsbroschyr och var dessa finns att tillgå. Eftersom en motsvarande bestämmelse har införts i EU:s förordning om gränsöverskridande distribution av fonder (artikel 4.2, jfr artikel 4.5) ersätts bestämmelsen i andra stycket med en hänvisning till den förordningen.

I tredje stycket ersätts hänvisningen till andra stycket med en hänvisning till bestämmelserna i EU-förordningen. I stycket görs även ett förtyd- ligande.

13 kap.

15 § Finansinspektionen får ta ut avgifter för prövning av ansökningar, anmäl- ningar och underrättelser enligt

1.denna lag,

2.Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 345/2013,

3.Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 346/2013,

4.Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/760, och

5.Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1131. AIF-förvaltare som anges i 1 § ska betala en årlig avgift för

1.Finansinspektionens verksamhet enligt a) denna lag,

g) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2088, och h) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852, samt

2.Statistiska centralbyråns verksamhet enligt lagen (2014:484) om en databas för övervakning av och tillsyn över finansmarknaderna.

Skyldigheten att betala en årlig avgift gäller även utländska AIF-förvaltare som förvaltar sådana alternativa investeringsfonder som Finansinspektionen har tillsyn över enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/760 och Europa- parlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1131.

Paragrafen innehåller bestämmelser om de avgifter som Finansinspek- tionen får ta ut för prövning av ansökningar, anmälningar och underrättel- ser och om de årliga avgifter som AIF-förvaltare ska betala. Övervägan- dena finns i avsnitt 5.

I andra stycket 1 införs ett nytt led f, som innebär att årlig avgift ska betalas även för Finansinspektionens verksamhet enligt EU:s förordning om gränsöverskridande distribution av fonder.

Regeringen får meddela föreskrifter om sådana avgifter som avses i paragrafen (15 kap. 2 § 28).

Övriga ändringar är redaktionella.

15 kap.

	2 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela före-
	skrifter om
	1. vilka åtgärder en AIF-förvaltare ska vidta för att uppfylla de krav som följer
190	av 3 kap. 2 § tredje stycket,
190

2.vilka åtgärder en AIF-förvaltare ska vidta om förvaltaren tar emot medel med redovisningsskyldighet enligt 3 kap. 2 a §,

3.vad en AIF-förvaltare ska iaktta för att uppfylla skyldigheterna i 4 kap. 2 § första stycket 4 och 3 § andra stycket och 5 kap. 5 § tredje stycket,

4.hur en AIF-förvaltare ska lämna uppgifter enligt 4 kap. 5 c § och 6 kap. 2 c § första stycket och hur den sonderande marknadsföringen ska dokumenteras enligt 4 kap. 5 b § första stycket 3 och 6 kap. 2 b § första stycket,

5.tillhandahållande av information om de uppgifter som utförs genom sådana funktioner som avses i 5 kap. 2 § andra stycket 4, 6 § första stycket och 11 § första stycket 1,

6.på vilket språk en AIF-förvaltare ska tillhandahålla funktionerna i 5 kap. 2 § andra stycket 4, 6 § första stycket och 11 § första stycket 1,

7.hur en AIF-förvaltare ska offentliggöra avsikten att upphöra med marknads- föring enligt 5 kap. 7 a § första stycket 2,

8.hur medel för distanskommunikation får användas när en AIF-förvaltare som efter en anmälan enligt 5 kap. 7 a § har upphört med marknadsföring i Sverige av andelar eller aktier i en alternativ investeringsfond ska tillhandahålla kvarvarande andels- eller aktieägare i fonden här i landet information enligt 5 kap. 7 c § första stycket,

9.vilka poster som får räknas in i startkapitalet och kapitalbasen enligt 7 kap. 1–4 §§,

10.vilka åtgärder en AIF-förvaltare ska vidta för att uppfylla de krav som följer av 8 kap. 1 a §,

11.vilka uppgifter som ska ingå i en underrättelse enligt 8 kap. 14 § och i en ansökan om godkännande enligt 8 kap. 16 §, samt vilken information och vilka handlingar som samtidigt ska lämnas till Finansinspektionen,

12.en AIF-förvaltares ersättningssystem och vad förvaltaren ska iaktta för att uppfylla villkoren enligt 8 kap. 22 §,

13.hur uppgifter enligt 8 kap. 25 § första stycket ska lämnas,

14.vilka uppgifter som ska ingå i en informationsbroschyr enligt 10 kap. 1 § och 12 kap. 7 §,

15.vilka uppgifter som ska ingå i ett faktablad enligt 10 kap. 2 § och 12 kap.

8 §,

16.tillhandahållande av informationsbroschyr och faktablad enligt 10 kap. 3 §,

17.hur volatiliteten i skillnaden mellan fondens avkastning och jämförelse- indexets avkastning enligt 10 kap. 14 § ska beräknas,

18.hur informationen enligt 10 kap. 16 § ska presenteras,

19.vilka uppgifter som ska ingå i underrättelser enligt 11 kap. 4, 5 och 7 §§ samt vilken information och vilka handlingar som samtidigt ska lämnas till Finans- inspektionen,

20.vad AIF-förvaltaren ska iaktta för att uppfylla bestämmelserna i 12 kap. 3 §,

21.innehåll i årsberättelser och halvårsredogörelser enligt 12 kap. 10 §,

22.kriterier för de finansiella tillgångar som medel i en specialfond får placeras i, vilka tekniker och instrument en AIF-förvaltare får använda samt villkor och gränser för sådan användning, det system för riskhantering som en AIF-förvaltare som förvaltar specialfonder ska ha och beräkning av exponeringar enligt 12 kap. 13 §,

23.på vilket sätt underrättelse ska lämnas, vilka fel och försummelser som ska rapporteras till Finansinspektionen samt förutsättningar för överföring av finansiella instrument och förvaltning enligt 12 kap. 14 §,

24.hur beräkning och redovisning av en specialfonds risknivå ska utföras enligt 12 kap. 15 §,

25.vilken information som ska lämnas till andelsägare, hur den ska utformas, på vilket sätt den ska tillhandahållas och vad som ska bifogas informationen enligt 12 kap. 16 §,

Prop. 2021/22:102

191

Prop. 2021/22:102 26. vad som vid förvaltning av specialfonder ska iakttas för att uppfylla skyldigheterna i 12 kap. 19 §,

27. vilka upplysningar AIF-förvaltare ska lämna till Finansinspektionen enligt 13 kap. 6 §,

28. avgifter enligt 13 kap. 15 §, samt

29. på vilket språk handlingar som avses i denna lag ska upprättas.

Paragrafen innehåller bemyndiganden för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter. Punkterna 4–8 är nya och avser bemyndiganden inom de områden som regleras i 4 kap. 5 b och 5 c §§, 5 kap. 2, 6, 7 a, 7 c och 11 §§ och 6 kap. 2 b och 2 c §§. Med stöd av de nya bemyndigandena kan det meddelas föreskrifter som delvis genomför artiklarna 30a, 32a och 43a i AIFM-direktivet. Övervägandena finns i avsnitten 7.1.4, 7.1.5, 7.2.2, 7.4.2, 7.4.3 och 7.6.2.

Med anledning av de tillkommande punkterna ändras numreringen av nuvarande punkterna 4–24.

	10.3	Förslaget till lag om ändring i lagen (2013:561)
		om förvaltare av alternativa investeringsfonder
	1 kap.
	11 § I denna lag betyder
	1. arbetstagarrepresentanter: detsamma som i artikel 2 e i Europaparlamentets
	och rådets direktiv 2002/14/EG av den 11 mars 2002 om inrättande av en allmän
	ram för information till och samråd med arbetstagare i Europeiska gemenskapen, i
	den ursprungliga lydelsen,
	2. direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder: Europa-
	parlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU av den 8 juni 2011 om förvaltare av
	alternativa investeringsfonder samt om ändring av direktiv 2003/41/EG och
	2009/65/EG och förordningarna (EG) nr 1060/2009 och (EU) nr 1095/2010, i
	lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2034,
	3. EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,
	4. emittent: ett företag som har sitt stadgeenliga säte i ett land inom EES och
	vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad,
	5. etablerad:
	a) för en alternativ investeringsfond: där fonden har tillstånd eller är registrerad
	eller, om fonden varken har tillstånd eller är registrerad, där dess stadgeenliga säte
	eller huvudkontor finns, eller, om fonden inte har något stadgeenligt säte eller
	huvudkontor, det land till vilket fonden har starkast anknytning,
	b) för en AIF-förvaltare: där dess stadgeenliga säte finns,
	c) för ett förvaringsinstitut: där dess stadgeenliga säte eller en filial finns,
	6. filial: avdelningskontor med självständig förvaltning, varvid även en AIF-
	förvaltares etablering av flera driftställen i ett annat land inom EES än hemlandet
	eller i ett land utanför EES ska anses som en enda filial,
	7. finansiell hävstång: en metod genom vilken en AIF-förvaltare ökar expone-
	ringen för en förvaltad alternativ investeringsfond genom lån av kontanter eller
	värdepapper, eller med användning av derivatinstrument eller på något annat sätt,
	8. finansiella instrument: detsamma som i 1 kap. 4 § lagen (2007:528) om värde-
	pappersmarknaden,
	9. fondföretag: detsamma som i 1 kap. 1 § första stycket 9 lagen (2004:46) om
	värdepappersfonder,
	10. holdingbolag: ett företag med aktieinnehav i ett eller flera andra företag, vars
192	affärsidé är att fullfölja en eller flera affärsstrategier genom sina dotterföretag,

närstående företag eller ägarintressen för att bidra till deras värde på lång sikt, och som är ett företag som antingen

a)handlar för egen räkning och vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad, eller

b)har etablerats inte huvudsakligen för att generera avkastning åt sina investerare genom avyttring av sina dotterföretag eller närstående företag, vilket framgår av företagets årsredovisning eller andra offentliga handlingar,

11. kapitalbas: detsamma som i artikel 72 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012,

12. kommissionens delegerade förordning: kommissionens delegerade förord- ning (EU) nr 231/2013 av den 19 december 2012 om komplettering av Europa- parlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU vad gäller undantag, allmänna verksamhetsvillkor, förvaringsinstitut, finansiell hävstång, öppenhet och tillsyn,

13. kvalificerat innehav: ett direkt eller indirekt ägande i en AIF-förvaltare, om innehavet beräknat på det sätt som anges i 1 kap. 1 a § lagen om värdepappers- fonder representerar tio procent eller mer av kapitalet eller av samtliga röster eller annars möjliggör ett väsentligt inflytande över ledningen av förvaltaren,

14. marknadsföring: direkt eller indirekt erbjudande eller placering, på AIF- förvaltarens initiativ eller för AIF-förvaltarens räkning, av andelar eller aktier i en alternativ investeringsfond som denne förvaltar och som riktar sig till investerare med hemvist eller stadgeenligt säte inom EES,

15. matarfond till en alternativ investeringsfond: en alternativ investeringsfond som

a)placerar minst 85 procent av sina tillgångar i andelar eller aktier i en annan alternativ investeringsfond (mottagarfond till en alternativ investeringsfond), eller

b)placerar minst 85 procent av sina tillgångar i fler än en mottagarfond till en alternativ investeringsfond förutsatt att dessa fonder har identiska investerings- strategier, eller

c)på annat sätt har en exponering på minst 85 procent av sina tillgångar mot en sådan mottagarfond till en alternativ investeringsfond,

16. moderföretag och dotterföretag: detsamma som i 1 kap. 4 § årsredovisnings- lagen (1995:1554),

17. mottagarfond till en alternativ investeringsfond: en alternativ investerings- fond i vilken en annan alternativ investeringsfond investerar eller mot vilken denna fond har en exponering i enlighet med 15,

18. nära förbindelser: detsamma som i 1 kap. 2 § lagen om värdepappersfonder, med den skillnaden att det som anges om fondbolag i stället ska tillämpas på AIF- förvaltare,

19. onoterat företag: ett företag som har sitt stadgeenliga säte i ett land inom EES och vars aktier inte är upptagna till handel på en reglerad marknad,

20. primärmäklare: kreditinstitut, värdepappersbolag, värdepappersföretag eller annan lagreglerad enhet som står under fortlöpande tillsyn, vilka erbjuder professionella investerare tjänster för att främst finansiera eller som motpart utföra transaktioner med finansiella instrument, och som även kan tillhandahålla andra tjänster, såsom clearing, avveckling, depåtjänster, värdepapperslån, skräddarsydda tekniska lösningar och stödtjänster,

21. professionell investerare: en investerare som avses i 9 kap. 4 eller 5 § lagen om värdepappersmarknaden,

22. reglerad marknad: detsamma som i 1 kap. 4 b § lagen om värdepappers- marknaden,

23. sonderande marknadsföring: direkt eller indirekt tillhandahållande av information eller kommunikation om investeringsstrategier eller investeringsidéer från en AIF-förvaltare, eller på förvaltarens vägnar, till potentiella professionella investerare med hemvist eller säte inom EES, i syfte att pröva deras intresse för en alternativ investeringsfond som ännu inte är etablerad eller som är etablerad men

Prop. 2021/22:102

193

Prop. 2021/22:102 ännu inte anmälts för marknadsföring i det land inom EES där de potentiella investerarna har sin hemvist eller sitt säte på det sätt som avses i direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder,

24.specialfond: en alternativ investeringsfond som förvaltas enligt denna lag och uppfyller de särskilda villkoren i 12 kap.,

25.specialföretag för värdepapperisering: ett företag vars enda syfte är att genomföra en eller flera värdepapperiseringstransaktioner i den mening som avses

26.startkapital: detsamma som i 1 kap. 5 § 18 lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,

28.värdepappersfond: detsamma som 1 kap. 1 § första stycket 25 lagen om värdepappersfonder.

Paragrafen innehåller definitioner av termer och uttryck som används i lagen. Övervägandena finns i avsnitt 7.1.7.

Ändringen innebär att definitionen av sonderande marknadsföring i punkt 23, som genomför artikel 4.1 aea i AIFM-direktivet, som har införts genom artikel 2.1 i ändringsdirektivet, anpassas till att marknadsföring av alternativa investeringsfonder till professionella investerare harmoniseras fullt ut inom EU. Genom s.k. marknadsföringspass gäller det ett anmäl- ningsförfarande för AIF-förvaltare för alternativa investeringsfonder oavsett om de är EES-baserade eller icke EES-baserade. Det ställs alltså inte längre upp något krav på tillstånd för att en EES-baserad AIF-förval- tare ska få marknadsföra en icke EES-baserad alternativ investeringsfond i ett annat land än förvaltarens hemland eller för att en icke EES-baserad AIF-förvaltare ska få marknadsföra en alternativ investeringsfond i ett land inom EES. Bestämmelserna om sonderande marknadsföring gäller för svenska AIF-förvaltare som har tillstånd enligt 3 kap. 1 §, för utländska EES-baserade AIF-förvaltare som i sitt hemland har tillstånd som avses i AIFM-direktivet och för utländska icke EES-baserade AIF-förvaltare som

isitt referensland har tillstånd som avses i AIFM-direktivet. Bestämmelser om sonderande marknadsföring finns i 4 kap. 5 a–5 d och 7 a §§, 5 kap. 2 b och 9 a–9 d §§ och 6 kap. 2 a–2 d §§.

4 kap.

7 a § En AIF-förvaltare med tillstånd enligt 3 kap. 1 § får i Sverige bedriva sonderande marknadsföring av en icke EES-baserad alternativ investeringsfond under de förutsättningar som anges i 5 a §.

För den sonderande marknadsföringen ska 5 b–5 d §§ tillämpas.

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om att en svensk AIF- förvaltare får bedriva sonderande marknadsföring här i landet av icke EES- baserade alternativa investeringsfonder. Paragrafen införs med anledning av artikel 30a.1–30a.3 i AIFM-direktivet, som har införts genom arti-

194

kel 2.2 i ändringsdirektivet, jämförd med skäl 12 i ändringsdirektivet. Prop. 2021/22:102 Övervägandena finns i avsnitt 7.1.7.

Paragrafen innebär att en svensk AIF-förvaltare som har tillstånd från Finansinspektionen att förvalta alternativa investeringsfonder får bedriva sonderande marknadsföring i Sverige av icke EES-baserade alternativa investeringsfonder under samma förutsättningar som gäller för att bedriva sonderande marknadsföring här i landet av EES-baserade alternativa investeringsfonder, se författningskommentarerna till 5 a–5 d §§ i av- snitt 10.2.

5 kap.

2 b § En utländsk EES-baserad AIF-förvaltare som i sitt hemland har tillstånd som avses i direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder får, utan tillstånd enligt denna lag, bedriva sonderande marknadsföring i Sverige av en alternativ investeringsfond under de förutsättningar som anges i det direktivet.

Paragrafen innehåller en bestämmelse om möjligheten för utländska EES- baserade AIF-förvaltare att i Sverige bedriva sonderande marknadsföring av alternativa investeringsfonder. Paragrafen genomför delvis artikel 30a i AIFM-direktivet, som har införts genom artikel 2.2 i ändringsdirektivet, jämförd med skäl 12 i ändringsdirektivet. Övervägandena finns i av- snitt 7.1.7.

Ändringen innebär att tillämpningsområdet för bestämmelsen utvidgas till att omfatta även icke EES-baserade alternativa investeringsfonder. Sonderande marknadsföring får bedrivas bara i förhållande till professio- nella investerare (se definitionerna i 1 kap. 11 § 21 och 23).

Paragrafen börjar tillämpas när reglerna i AIFM-direktivet om mark- nadsföringspass även för icke EU-baserade alternativa investeringsfonder blir tillämpliga (artiklarna 35 och 67).

9a § En icke EES-baserad AIF-förvaltare som i sitt referensland har tillstånd som avses i direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder får, utan tillstånd enligt denna lag, bedriva sonderande marknadsföring i Sverige av en alternativ investeringsfond under de förutsättningar som anges i det direktivet.

Om Sverige är AIF-förvaltarens referensland, ska förvaltaren

1.inom två veckor efter det att förvaltaren har inlett den sonderande marknads- föringen skriftligen underrätta Finansinspektionen, och

2.tillämpa bestämmelserna i 9 b–9 d §§.

Underrättelsen ska innehålla

1.uppgift om under vilken tidsperiod den sonderande marknadsföringen bedrivs eller har bedrivits,

2.en kort beskrivning av den sonderande marknadsföringen inklusive informa- tion om presenterade investeringsstrategier, och

3.en förteckning över de alternativa investeringsfonder som är eller har varit föremål för den sonderande marknadsföringen.

Paragrafen, som är ny, innebär en möjlighet för icke EES-baserade AIF-
förvaltare att i Sverige bedriva sonderande marknadsföring av alternativa
investeringsfonder. Paragrafen genomför delvis artikel 30a.1 och 30a.2
tredje stycket i AIFM-direktivet, som har införts genom artikel 2.2 i
ändringsdirektivet, jämförd med skäl 12 i ändringsdirektivet. Övervägan-
dena finns i avsnitt 7.1.7.	195
	195

Prop. 2021/22:102 Paragrafen innebär att icke EES-baserade AIF-förvaltare kan få bedriva sonderande marknadsföring i Sverige utan tillstånd för marknadsföring av alternativa investeringsfonder till professionella investerare enligt 10 §. För att det ska vara möjligt krävs att AIF-förvaltaren har tillstånd i Sverige eller ett annat land inom EES (AIF-förvaltarens referensland, se 5 a kap.) för marknadsföring av alternativa investeringsfonder. AIF-förvaltaren får då bedriva sonderande marknadsföring av alternativa investeringsfonder i Sverige med stöd av tillståndet i referenslandet. Bestämmelserna om referensland blir tillämpliga när reglerna i AIFM-direktivet om marknads- föringspass även för icke EU-baserade AIF-förvaltare blir tillämpliga (artiklarna 37–41 och 67). Sonderande marknadsföring får bedrivas bara i förhållande till professionella investerare (se definitionerna i 1 kap. 11 § 21 och 23).

I andra och tredje styckena anges det som gäller när det är Sverige som är AIF-förvaltarens referensland. Regelverket överensstämmer med det som gäller för svenska AIF-förvaltare som bedriver sonderande marknads- föring i Sverige enligt 4 kap. 5 a och 5 c §§, se författningskommentarerna till de paragraferna i avsnitt 10.2. Om det är ett annat land inom EES som är AIF-förvaltarens referensland, gäller bestämmelserna i det landet även för förvaltarens sonderande marknadsföring i Sverige. Bestämmelserna i

9b–9 d §§ gäller alltså bara när AIF-förvaltaren har tillstånd i Sverige. Det är motsvarande ordning som i fråga om EES-baserade AIF-förvaltare där det är bestämmelserna i förvaltarens hemland som reglerar sonderande marknadsföring även i andra länder inom EES.

9b § Sonderande marknadsföring enligt 9 a § får, när Sverige är AIF-förvaltarens referensland, bedrivas bara om den information som presenteras för potentiella professionella investerare

1.inte är tillräcklig för att tillåta investerarna att förbinda sig att förvärva andelar eller aktier i en viss alternativ investeringsfond,

2.inte utgör teckningsblanketter eller liknande handlingar, oavsett om de har formen av utkast eller slutversion, och

3.inte utgör fondbestämmelser, bolagsordning eller motsvarande handlingar i slutversion för en ännu inte etablerad alternativ investeringsfond.

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om förutsättningarna för icke EES-baserade AIF-förvaltare att i Sverige bedriva sonderande mark- nadsföring av EES-baserade alternativa investeringsfonder. Paragrafen införs med anledning av artikel 30a.1 i AIFM-direktivet, som har införts genom artikel 2.2 i ändringsdirektivet, jämförd med skäl 12 i ändrings- direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 7.1.7.

I paragrafen ställs det upp motsvarande krav för att utländska icke EES-

baserade AIF-förvaltare ska få bedriva sonderande marknadsföring i

196

Sverige som de krav som ställs upp för svenska AIF-förvaltare i 4 kap. Prop. 2021/22:102 5 a § andra meningen, se författningskommentaren till den paragrafen i

avsnitt 10.2. Sonderande marknadsföring får bedrivas bara i förhållande till professionella investerare (se definitionerna i 1 kap. 11 § 21 och 23).

9 c § En icke EES-baserad AIF-förvaltare som har Sverige som referensland och bedriver sonderande marknadsföring enligt 9 a § ska säkerställa att

1.investerare inte förvärvar andelar eller aktier i en alternativ investeringsfond genom den sonderande marknadsföringen, och

2.investerare som kontaktas bara får förvärva andelar eller aktier i den alternativa investeringsfonden genom marknadsföring som är tillåten i Sverige.

Om en professionell investerare, inom 18 månader efter det att AIF-förvaltaren har inlett sonderande marknadsföring, tecknar andelar eller aktier i en alternativ investeringsfond som avses i den information som tillhandahållits inom ramen för den marknadsföringen, eller som etablerats som resultat av marknadsföringen, ska teckningen anses vara ett resultat av den sonderande marknadsföringen. AIF-för- valtaren får tillåta sådan teckning av andelar eller aktier i en alternativ investe- ringsfond bara om fonden får marknadsföras i Sverige.

Paragrafen, som är ny, innehåller krav som en utländsk icke EES-baserad AIF-förvaltare som i Sverige bedriver sonderande marknadsföring av en alternativ investeringsfond ska uppfylla för att en investerare ska få förvärva andelar eller aktier i en sådan fond. Paragrafen införs med anledning av artikel 30a.2 i AIFM-direktivet, som har införts genom artikel 2.2 i ändringsdirektivet, jämförd med skäl 12 i ändringsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 7.1.7.

I paragrafen ställs det upp motsvarande krav på utländska icke EES- baserade AIF-förvaltare som får bedriva sonderande marknadsföring i Sverige som på svenska AIF-förvaltare i 4 kap. 5 b §, se författnings- kommentaren till den paragrafen i avsnitt 10.2.

9 d § En icke EES-baserad AIF-förvaltare som har Sverige som referensland får uppdra åt någon annan att bedriva sonderande marknadsföring enligt 9 a §. Ett sådant uppdrag får bara ges till den som hör till någon av de kategorier som anges i 4 kap. 5 d § första stycket.

Bestämmelserna i 9 b och 9 c §§ gäller även när AIF-förvaltaren har uppdragit åt någon annan att bedriva den sonderande marknadsföringen.

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om att en utländsk icke EES-baserad AIF-förvaltare får uppdra åt någon annan att bedriva sonde- rande marknadsföring i Sverige av alternativa investeringsfonder för förvaltarens räkning. Paragrafen införs med anledning av artikel 30a.3 i AIFM-direktivet, som har införts genom artikel 2.2 i ändringsdirektivet, jämförd med skäl 12 i ändringsdirektivet. Övervägandena finns i av- snitt 7.1.7.

Första stycket innebär att utländska icke EES-baserade AIF-förvaltare som i Sverige får bedriva sonderande marknadsföring har motsvarande möjlighet att anlita någon annan för att utföra den sonderande marknads- föringen som svenska AIF-förvaltare har enligt 4 kap. 5 d §, se författ- ningskommentaren till den paragrafen i avsnitt 10.2.

197

Prop. 2021/22:102 Om en AIF-förvaltare anlitar någon annan är det, enligt andra stycket, fortfarande AIF-förvaltaren som ansvarar för att kraven i 9 b och 9 c §§ är uppfyllda.

Ikraftträdandebestämmelse

Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer.

I bestämmelsen anges när lagen träder i kraft. Övervägandena finns i av- snitt 8.

Lagen ska träda i kraft i enlighet med det som gäller enligt den dele- gerade akt som kommissionen ska anta enligt artikel 67 i AIFM-direktivet om när reglerna om marknadsföringspass även för EU-baserade AIF- förvaltare för icke EU-baserade alternativa investeringsfonder och för icke EU-baserade AIF-förvaltare ska börja tillämpas (artiklarna 35 och 37–41 i AIFM-direktivet).

10.4Förslaget till lag om ändring i lagen (2014:797) om ändring i lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder

4 kap.

2.fonden tillämpar principen om riskspridning,

3.fondens andelar eller aktier på begäran av andels- eller aktieägarna återköps eller inlöses med medel ur fondens tillgångar,

4.AIF-förvaltaren här i landet tillhandahåller funktioner för att utföra följande uppgifter:

a) behandla order om att teckna, återköpa eller lösa in andelar eller aktier och göra utbetalningar till andels- eller aktieägarna,

b) tillhandahålla investerare information om hur order kan göras och om betalning för återköp eller inlösen av andelar eller aktier,

och

e) tillhandahålla investerare relevant information om de uppgifter som funktionerna utför, och

5.det finns ett faktablad för fonden som uppfyller kraven i 10 kap. 2 §. Uppgifterna enligt första stycket 4 ska utföras av AIF-förvaltaren eller en tredje

part som omfattas av regler och tillsyn för de uppgifter som ska utföras, eller av båda. Om en tredje part utför någon av uppgifterna ska

1.detta dokumenteras genom ett skriftligt avtal där det anges vilka av upp- gifterna som inte utförs av AIF-förvaltaren, och

2.AIF-förvaltaren tillhandahålla den tredje parten alla relevanta uppgifter och

198handlingar.

Om marknadsföringen avser andelar eller aktier i en matarfond till en alternativ Prop. 2021/22:102 investeringsfond vars mottagarfond, eller dess förvaltare, inte är EES-baserad,

krävs dessutom att kraven för marknadsföring till professionella investerare i Sverige är uppfyllda.

Paragrafen innehåller bestämmelser om förutsättningar för en svensk AIF- förvaltare att marknadsföra andelar eller aktier i en utländsk EES-baserad alternativ investeringsfond till icke-professionella investerare i Sverige. Paragrafen har inte någon motsvarighet i AIFM-direktivet. Övervägan- dena finns i avsnitt 7.2.2.

I paragrafen görs motsvarande ändringar som i avsnitt 2.2, se författ- ningskommentaren till paragrafen i avsnitt 10.2.

5kap.

6§ En utländsk EES-baserad AIF-förvaltare som i sitt hemland har tillstånd som avses i direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder får, efter tillstånd av Finansinspektionen, marknadsföra andelar eller aktier i en av förvaltaren för- valtad alternativ investeringsfond till icke-professionella investerare i Sverige. Tillstånd får ges bara om

För AIF-förvaltaren gäller 4 kap. 2 § andra stycket, även i fråga om tillhanda- hållande enligt första stycket 1.

Om marknadsföringen avser andelar eller aktier i en icke EES-baserad alternativ investeringsfond eller en matarfond till en alternativ investeringsfond vars mot- tagarfond, eller dess förvaltare, inte är EES-baserad, krävs dessutom att kraven för marknadsföring till professionella investerare i Sverige är uppfyllda.

I paragrafen görs motsvarande ändringar som i avsnitt 2.2, se författ- ningskommentaren till paragrafen i avsnitt 10.2.

1.AIF-förvaltaren och fonden uppfyller kraven i 4 kap. 2 § första stycket och förvaltaren här i landet tillhandahåller funktioner för att fungera som kontakt- punkt för kommunikation med Finansinspektionen, eller

199

Prop. 2021/22:102 2. andelarna eller aktierna i fonden är upptagna till handel på en reglerad mark- nad eller en motsvarande marknad utanför EES och det finns ett faktablad för fonden som uppfyller kraven i 10 kap. 2 §, och

3. förvaltaren

a)uppfyller kraven som anges i 10 § och driver motsvarande verksamhet och står under betryggande tillsyn av en tillsynsmyndighet i det land där förvaltaren är etablerad, eller

b)får marknadsföra andelar eller aktier i fonden till professionella investerare enligt 10 g, 10 h, 10 i eller 10 j §.

För AIF-förvaltaren gäller 4 kap. 2 § andra stycket, även i fråga om tillhanda- hållande enligt första stycket 1.

Paragrafen innehåller bestämmelser om tillstånd för icke EES-baserade AIF-förvaltare att marknadsföra andelar eller aktier i en alternativ investe- ringsfond till icke-professionella investerare i Sverige. Paragrafen i sin nu- varande lydelse har inte någon motsvarighet i AIFM-direktivet men är förenlig med artikel 43. Ändringarna i paragrafen genomför delvis arti- kel 43a.1 och 43a.3 i AIFM-direktivet, som har införts genom artikel 2.6 i ändringsdirektivet. Den artikeln innebär att det i AIFM-direktivet numera ställs upp krav på att en AIF-förvaltare ska tillhandahålla funktioner för utförande av olika uppgifter i ett land där förvaltaren marknadsför en alternativ investeringsfond till icke-professionella investerare. Övervägan- dena finns i avsnitt 7.6.2.

I paragrafen görs motsvarande ändringar som i avsnitt 2.2, se författ- ningskommentaren till paragrafen i avsnitt 10.2.

18 § En underrättelse om marknadsföring enligt 16 eller 17 § ska innehålla

1.en verksamhetsplan med uppgifter om vilken fond som ska marknadsföras, var den är etablerad och i vilka länder marknadsföringen ska ske,

2.fondens fondbestämmelser, bolagsordning eller motsvarande handlingar,

3.uppgift om fondens förvaringsinstitut,

4.uppgift om var mottagarfonden är etablerad, om marknadsföringen avser en matarfond till en alternativ investeringsfond,

5.en informationsbroschyr enligt 10 kap. 1 §,

6.information om de arrangemang som har fastställts för marknadsföringen och,

itillämpliga fall, vilka åtgärder som har fastställts för att förhindra att marknads- föring sker till icke-professionella investerare, och

200

Paragrafen innehåller bestämmelser om vad en underrättelse om mark- Prop. 2021/22:102 nadsföring ska innehålla, underrättelseförfarandet, väsentliga ändringar av

något som har angetts i en underrättelse och Finansinspektionens hand- läggning. Paragrafen genomför artiklarna 39.4 andra stycket, 39.5, 39.6, 39.9, 40.5 andra stycket, 40.6, 40.7 och 40.10 i AIFM-direktivet. Över- vägandena finns i avsnitt 7.6.3.

I första stycket införs en ny punkt, punkt 7, som innebär att underrättel- sen även ska innehålla den information som är nödvändig för att behörig myndighet i värdlandet ska kunna fakturera eller meddela AIF-förvaltaren om eventuella avgifter.

I det nya andra stycket införs ett krav som gäller bara om AIF-förval- taren avser att marknadsföra andelar eller aktier till icke-professionella investerare. Underrättelsen ska i sådana fall även innehålla uppgift om de lokala funktioner som AIF-förvaltaren ska tillhandahålla i värdlandet för att få driva verksamhet där.

Ändringarna innebär att innehållet i underrättelsen motsvarar det i en underrättelse som en svensk AIF-förvaltare ska lämna innan den får inleda marknadsföring av en alternativ investeringsfond i ett annat land inom EES, se 6 kap. 3 § första stycket 7 och andra stycket i avsnitt 2.2 och författningskommentaren till den paragrafen i avsnitt 10.2.

10.5Förslaget till lag om ändring i lagen (2014:798) om ändring i lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder

5 kap.

2.andelarna eller aktierna i fonden är upptagna till handel på en reglerad mark- nad eller en motsvarande marknad utanför EES och det finns ett faktablad för fonden som uppfyller kraven i 10 kap. 2 §, och

3.förvaltaren får marknadsföra andelar eller aktier i fonden till professionella investerare enligt denna lag.

För AIF-förvaltaren gäller 4 kap. 2 § andra stycket, även i fråga om tillhanda- hållande enligt första stycket 1.

43a.1 och 43a.3 i AIFM-direktivet, som har införts genom artikel 2.6 i ändringsdirektivet. Den artikeln innebär att det i AIFM-direktivet numera ställs upp krav på att en AIF-förvaltare ska tillhandahålla funktioner för utförande av olika uppgifter i ett land där förvaltaren marknadsför en

201

Prop. 2021/22:102 alternativ investeringsfond till icke-professionella investerare. Övervägan- dena finns i avsnitt 7.6.4.

I paragrafen görs motsvarande ändringar som i avsnitt 2.2, se författ- ningskommentaren till paragrafen i avsnitt 10.2.

10.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (2021:109) om ändring i lagen (2019:542) om ändring i lagen (2018:1798) om ändring i lagen (2018:545) om ändring i lagen (2017:1148) om ändring i lagen (2014:797) om ändring i lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder

15 kap.

	2 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela före-
	skrifter om
	1. vilka åtgärder en AIF-förvaltare ska vidta för att uppfylla de krav som följer
	av 3 kap. 2 § tredje stycket,
	2. vilka åtgärder en AIF-förvaltare ska vidta om förvaltaren tar emot medel med
	redovisningsskyldighet enligt 3 kap. 2 a §,
	3. vad en AIF-förvaltare ska iaktta för att uppfylla skyldigheterna i 4 kap. 2 §
	första stycket 4 och 8 § tredje stycket och 5 kap. 5 § tredje stycket,
	4. hur en AIF-förvaltare ska lämna uppgifter enligt 4 kap. 5 c § och 6 kap. 2 c §
	första stycket och hur den sonderande marknadsföringen ska dokumenteras enligt
	4 kap. 5 b § första stycket 3 och 6 kap. 2 b § första stycket,
	5. tillhandahållande av information om de uppgifter som utförs genom sådana
	funktioner som avses i 5 kap. 2 § andra stycket 4, 6 § första stycket och 11 § första
	stycket 1,
	6. på vilket språk en AIF-förvaltare ska tillhandahålla funktionerna i 5 kap. 2 §
	andra stycket 4, 6 § första stycket och 11 § första stycket 1,
	7. hur en AIF-förvaltare ska offentliggöra avsikten att upphöra med marknads-
	föring enligt 5 kap. 7 a § första stycket 2,
	8. hur medel för distanskommunikation får användas när en AIF-förvaltare som
	efter en anmälan enligt 5 kap. 7 a § har upphört med marknadsföring i Sverige av
	andelar eller aktier i en alternativ investeringsfond ska tillhandahålla kvarvarande
	andels- eller aktieägare i fonden här i landet information enligt 5 kap. 7 c § första
	stycket,
	9. vilka poster som får räknas in i startkapitalet och kapitalbasen enligt 7 kap.
	1–4 §§,
	10. vilka åtgärder en AIF-förvaltare ska vidta för att uppfylla de krav som följer
	av 8 kap. 1 a §,
	11. vilka uppgifter som ska ingå i en underrättelse enligt 8 kap. 14 § och i en
	ansökan om godkännande enligt 8 kap. 16 §, samt vilken information och vilka
	handlingar som samtidigt ska lämnas till Finansinspektionen,
	12. en AIF-förvaltares ersättningssystem och vad förvaltaren ska iaktta för att
	uppfylla villkoren enligt 8 kap. 22 §,
	13. hur uppgifter enligt 8 kap. 25 § första stycket ska lämnas,
	14. vilka uppgifter som ska ingå i en informationsbroschyr enligt 10 kap. 1 § och
	12 kap. 7 §,
	15. vilka uppgifter som ska ingå i ett faktablad enligt 10 kap. 2 § och 12 kap.
202	8 §,
202

16. tillhandahållande av informationsbroschyr och faktablad enligt 10 kap. 3 §, Prop. 2021/22:102

17. hur volatiliteten i skillnaden mellan fondens avkastning och jämförelse- indexets avkastning enligt 10 kap. 14 § ska beräknas,

18. hur informationen enligt 10 kap. 16 § ska presenteras,

19. vilka uppgifter som ska ingå i underrättelser enligt 11 kap. 4, 5 och 7 §§ samt vilken information och vilka handlingar som samtidigt ska lämnas till Finans- inspektionen,

20. vad AIF-förvaltaren ska iaktta för att uppfylla bestämmelserna i 12 kap. 3 §,

21. innehåll i årsberättelser och halvårsredogörelser enligt 12 kap. 10 §,

22. kriterier för de finansiella tillgångar som medel i en specialfond får placeras i, vilka tekniker och instrument en AIF-förvaltare får använda samt villkor och gränser för sådan användning, det system för riskhantering som en AIF-förvaltare som förvaltar specialfonder ska ha och beräkning av exponeringar enligt 12 kap. 13 §,

23. på vilket sätt underrättelse ska lämnas, vilka fel och försummelser som ska rapporteras till Finansinspektionen samt förutsättningar för överföring av finan- siella instrument och förvaltning enligt 12 kap. 14 §,

24. hur beräkning och redovisning av en specialfonds risknivå ska utföras enligt 12 kap. 15 §,

25. vilken information som ska lämnas till andelsägare, hur den ska utformas, på vilket sätt den ska tillhandahållas och vad som ska bifogas informationen enligt 12 kap. 16 §,

26. vad som vid förvaltning av specialfonder ska iakttas för att uppfylla skyldigheterna i 12 kap. 19 §,

27. vilka upplysningar AIF-förvaltare ska lämna till Finansinspektionen enligt 13 kap. 6 §,

28. avgifter enligt 13 kap. 15 §, samt

29. på vilket språk handlingar som avses i denna lag ska upprättas.

Paragrafen innehåller bemyndiganden för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter. Övervägandena finns i avsnitten 7.1.4, 7.1.5, 7.2.2, 7.4.2, 7.4.3 och 7.6.2.

I paragrafen görs följdändringar med anledning av de nya punkter- na 4–8 som införs genom förslaget i avsnitt 2.2, se författningskommen- taren till paragrafen i avsnitt 10.2.

10.7Förslaget till lag om ändring i lagen (2021:110) om ändring i lagen (2019:543) om ändring i lagen (2018:1799) om ändring i lagen (2018:546) om ändring i lagen (2017:1149) om ändring i lagen (2014:798) om ändring i lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder

15 kap.

2 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela före- skrifter om

1.vilka åtgärder en AIF-förvaltare ska vidta för att uppfylla de krav som följer av 3 kap. 2 § tredje stycket,

2.vilka åtgärder en AIF-förvaltare ska vidta om förvaltaren tar emot medel med

redovisningsskyldighet enligt 3 kap. 2 a §,

203

Prop. 2021/22:102 3. vad en AIF-förvaltare ska iaktta för att uppfylla skyldigheterna i 4 kap. 2 § första stycket 4,