Extra ändringsbudget för 2026 – Stöd till Ukraina samt stöd till hushåll och andra åtgärder med anledning av kriget i Mellanöstern (Proposition 2025/26:275)

Regeringens proposition 2025/26:275

Extra ändringsbudget för 2026 – Stöd till	Prop.
Ukraina samt stöd till hushåll och andra	2025/26:275
åtgärder med anledning av kriget i Mellanöstern

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 28 maj 2026

Elisabeth Svantesson

Niklas Wykman (Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I denna proposition lämnar regeringen förslag till ändringar i statens budget för 2026. Förslagen är en följd av det allvarliga säkerhetspolitiska läget i Sveriges närhet med anledning av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Förslagen är även en följd av kriget i Mellanöstern, vilket bl.a. påverkar drivmedels- och flygbränslepriser.

Med anledning av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina lämnas förslag om bemyndiganden för regeringen att skänka marin ledningsmateriel och upp till 16 stycken JAS 39 Gripen C/D inklusive kvalificerad ammunition, samt att ingå avtal med Ukraina om försäljning av Gripen E/F med tillhörande luftförsvarssystem. Propositionen innehåller även förslag om ökade anslag för bl.a. anskaffning och utveckling av materiel och utrustning för att skänka till Ukraina, samt för underhåll, utbildning och tekniskt stöd i samband med detta. Det lämnas även förslag om ökade bemyndiganden för att kunna ersätta och anskaffa materiel.

I propositionen lämnas också förslag om att tillfälligt sänka koldioxidskatten på bensin och omärkt diesel under perioden 1 juli–

30 november 2026 med 2 kronor och 40 öre per liter. Dessutom lämnas förslag om följdändringar för nedsättningen av skatt på jordbruksdiesel.

I propositionen lämnas även förslag om att tillföra medel för ett stöd för sänkta priser i kollektivtrafik och åtgärder för att stötta flyg- och jordbrukssektorn. Vidare lämnas förslag om att tillföra medel för det tillfälliga el- och gasprisstödet och för att kunna införa ett högkostnadsskydd mot höga el- och gaspriser.

Prop. 2025/26:275 Innehållsförteckning

1	Förslag till riksdagsbeslut .................................................................		4
2	Lagtext	..............................................................................................	7
	2.1	Förslag till lag om ändring i lagen (2026:372) om
		ändring i lagen (2025:1358) om ändring i lagen
		(1994:1776) om skatt på energi..........................................	7
	2.2	Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om
		skatt på energi ..................................................................	12
	2.3	Förslag till lag om ändring i lagen (2026:373) om
		ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi ...............	13
	2.4	Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om
		skatt på energi ..................................................................	17
3	Ärendet och dess beredning ............................................................		22
	3.1	Skäl för ändringar i statens budget ...................................	22
	3.2	Ytterligare tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel.......	23
4	Ytterligare tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel .....................		23
	4.1	Gällande rätt .....................................................................	23
	4.2	Ytterligare tillfälligt sänkt drivmedelsskatt ......................	24
	4.3	Följdändringar för jordbruksdieselnedsättningen .............	28
	4.4	Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser ....................	31
5	Konsekvensanalys...........................................................................		32
	5.1	Offentligfinansiella effekter .............................................	33
	5.2	Effekter för enskilda, fördelningseffekter och
		effekter för den ekonomiska jämställdheten.....................	34
	5.3	Effekter för företagen .......................................................	36
	5.4	Effekter för miljön............................................................	39
	5.5	Effekt för drivmedelsförsörjningen ..................................	40
	5.6	Effekter för myndigheter och domstolar ..........................	40
	5.7	Övriga effekter .................................................................	40
6	Författningskommentar...................................................................		41
	6.1	Förslaget till lag om ändring i lagen (2026:372) om
		ändring i lagen (2025:1358) om ändring i lagen
		(1994:1776) om skatt på energi........................................	41
	6.2	Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1776) om
		skatt på energi ..................................................................	41
	6.3	Förslaget till lag om ändring i lagen (2026:373) om
		ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi ...............	42
	6.4	Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1776) om
		skatt på energi ..................................................................	42
7	Ändringar i statens budget för 2026................................................		42
	7.1	Ändringar av statens utgifter ............................................	42
	7.2	Ändringar av statens inkomster ........................................	54
	7.3	Konsekvenser för statens budget ......................................	55
Bilaga 1		Sammanfattning av promemorian Ytterligare
		tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel.........................	56

Bilaga 2	Förteckning över remissinstanserna ................................	57	Prop. 2025/26:275
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 28 maj 2026 ..........		58

Prop. 2025/26:275 1

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringens förslag:

1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2026:372) om ändring i lagen (2025:1358) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi (avsnitt 2.1 och 4).

2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi (avsnitt 2.2 och 4.).

3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2026:373) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi (avsnitt 2.3 och 4).

4.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi (avsnitt 2.4 och 4).

5.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2026 och 2027 för anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap besluta att skänka försvarsmateriel till Ukraina i form av marin ledningsmateriel samt, som ett led i försäljningen av Gripen E/F, upp till 16 stycken JAS 39 Gripen C/D inklusive kvalificerad ammunition som kan avvaras av Försvarsmakten under en begränsad tid, till ett värde om högst 19 571 000 000 kronor (avsnitt 7.1).

6.Riksdagen bemyndigar regeringen att ingå avtal med Ukraina om försäljning av upp till 20 stycken Gripen E/F med tillhörande luftförsvarssystem (avsnitt 7.1).

7.Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:12 Transportstyrelsen inom utgiftsområde 22 Kommunikationer (avsnitt 7.1).

8.Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel (avsnitt 7.1).

9.Riksdagen godkänner ändrade ramar för utgiftsområden och anvisar ändrade och nya anslag enligt tabell 1.1.

10.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2026 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som anges i tabell 1.2.

11.Riksdagen godkänner ändrad beräkning av inkomster i statens budget för 2026 (avsnitt 7.2 och tabell 7.1).

Tabell 1.1		Specifikation av ändrade ramar för utgiftsområden och				Prop. 2025/26:275
		ändrade och nya anslag 2026
Tusental kronor

			Beslutad	Förändring
Utg.			ram/anvisat	av ram/	Ny ram/ny
omr. Anslag			anslag	anslag anslagsnivå
6	Försvar och samhällets
	krisberedskap		219 669 528	-22 614 200 197 055 328

1:1	Förbandsverksamhet och beredskap		77 944 036	225 000	78 169 036

1:2	Försvarsmaktens insatser
	internationellt		20 228 741	208 800	20 437 541

1:3	Anskaffning av materiel och
	anläggningar		71 191 794	203 000	71 394 794

1:11	Försvarets materielverk		4 248 967	15 000	4 263 967

1:14	Stöd till Ukraina		28 350 260	-23 286 000	5 064 260

2:4	Krisberedskap		4 178 608	20 000	4 198 608

9	Hälsovård, sjukvård och social
	omsorg		127 707 301	20 000	127 727 301

1:14	Civilt försvar inom
	hälso- och sjukvård		2 949 500	20 000	2 969 500

20	Klimat, miljö och natur		19 625 341	6 500 000	26 125 341

1:23	Stöd för sänkta priser i
	kollektivtrafik		0	6 500 000	6 500 000

21	Energi		10 354 815	1 000 000	11 354 815

1:12	Energistöd		3 552 000	1 000 000	4 552 000

22	Kommunikationer		106 704 772	500 000	107 204 772

1:7	Trafikavtal		1 055 000	100 000	1 155 000

1:12	Transportstyrelsen		2 704 834	400 000	3 104 834
23	Areella näringar, landsbygd och
	livsmedel		22 566 654	1 644 000	24 210 654
1:17	Åtgärder för
	landsbygdens miljö
	och struktur		531 000	1 644 000	2 175 000

	Summa anslagsförändring på
	ändringsbudget			-12 950 200

Prop. 2025/26:275 Tabell 1.2			Ändrade beställningsbemyndiganden 2026
	Tusental kronor

			Beslutat	Förändring
			beställ-	av beställ-	Nytt beställ-
			nings-	nings-	nings-
	Utg.	Ans	bemyndi-	bemyndi-	bemyndi-
	omr.	lag	gande	gande	gande Tidsperiod

61:1 Förbandsverksamhet och

beredskap

42 000 000 2 072 000

44 072 000 2027–2035

61:2 Försvarsmaktens insatser

internationellt

11 121 170 1 164 200

12 285 370 2027–2030

61:3 Anskaffning av materiel och

	anläggningar	289 454 640	19 368 000	308 822 640	2027–2037
6	2:4 Krisberedskap	3 262 100	10 000	3 272 100	2027–2032
	Summa
	förändring av
	beställnings-
	bemyndigande
	på
	ändringsbudget		22 614 200

Anm.: De ekonomiska åtagandena medger utgifter fr.o.m. 2027 t.o.m. angivet slutår.

2	Lagtext	Prop. 2025/26:275

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1Förslag till lag om ändring i lagen (2026:372) om ändring i lagen (2025:1358) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 1 § lagen (1994:1776) om skatt på energi i stället för lydelsen enligt lagen (2026:372) om ändring i lagen (2025:1358) om ändring i lagen om skatt på energi ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt SFS 2026:372

2 kap.

1 §

Energiskatt och koldioxidskatt ska, om inte annat följer av andra stycket eller 1 b §, betalas för följande bränslen med angivna belopp:

KN-nr	Slag av bränsle	Skattebelopp

		Energiskatt Koldioxid-	Summa skatt
		skatt

1.2710 11 41, Bensin som uppfyller

	2710 11 45	krav för
	eller
	2710 11 49
		a) miljöklass 1
		– motorbensin	70 öre	3 kr 27 öre	3 kr 97 öre
			per liter	per liter	per liter
		– alkylatbensin	70 öre	3 kr 27 öre	3 kr 97 öre
			per liter	per liter	per liter
		b) miljöklass 2	74 öre	3 kr 27 öre	4 kr 01 öre
			per liter	per liter	per liter
2.	2710 11 31,	Annan bensin än som	1 kr 81 öre	3 kr 27 öre	5 kr 08 öre
	2710 11 51	avses under 1 eller 7	per liter	per liter	per liter
	eller
	2710 11 59
3.	2710 19 21,	Eldningsolja,
	2710 19 25,	dieselbrännolja,
	2710 19 41–	fotogen, m.m. som
	2710 19 49
	eller
	2710 19 61–
	2710 19 69
		a) har försetts med	318 kr	3 642 kr	3 960 kr
		märk- och färgämnen	per m3	per m3	per m3
		eller ger mindre än
		85 volymprocent
		destillat vid 350 °C,

Prop. 2025/26:275	KN-nr	Slag av bränsle	Skattebelopp
			Energiskatt	Koldioxid-	Summa skatt
				skatt

		b) inte har försetts
		med märk- och
		färgämnen och ger
		minst 85
		volymprocent
		destillat vid 350 °C,
		tillhörig
		miljöklass 1	831 kr	2 811 kr	3 642 kr
			per m3	per m3	per m3
		miljöklass 2	1 253 kr	2 811 kr	4 064 kr
			per m3	per m3	per m3
		miljöklass 3 eller inte	1 472 kr	2 811 kr	4 283 kr
		tillhör någon	per m3	per m3	per m3
		miljöklass

4.2711 12 11– Gasol m.m. som

	2711 19 00	används för
		a) drift av	0 öre	31,0 öre	31,0 öre
		motordrivet fordon,	per kWh	per kWh	per kWh
		fartyg eller luftfartyg
		b) annat ändamål än	12,1 öre	31,0 öre	43,1 öre
		som avses under a	per kWh	per kWh	per kWh
5.	2711 11 00,	Naturgas som
	2711 21 00	används för
		a) drift av	0 öre	31,0 öre	31,0 öre
		motordrivet fordon,	per kWh	per kWh	per kWh
		fartyg eller luftfartyg
		b) annat ändamål än	12,1 öre	31,0 öre	43,1 öre
		som avses under a	per kWh	per kWh	per kWh
6.	2701, 2702	Kol och koks	874 kr	3 784 kr	4 658 kr
	eller 2704		per 1 000 kg	per 1 000 kg	per 1 000 kg
7.	2710 11 31	Flygbensin med en	74 öre	3 kr 27 öre	4 kr 01 öre
		blyhalt om högst	per liter	per liter	per liter
		0,005 gram per liter

I fall som avses i 5 kap. 16 § 3 och 4 samt 6 kap. 10 § 3 tas skatt ut med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränslets olika användningssätt.

I fall som avses i 5 kap. 16 § 6 a och b och 6 kap. 10 § 4 tas skatt ut med ett belopp som motsvarar

1.skatten som gäller för bränsle enligt första stycket 3 b, om bränsle enligt första stycket 3 a har förvärvats utan skatt,

2.skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränsle enligt första stycket 3 a respektive bränsle enligt första stycket 3 b, om bränsle enligt första stycket 3 a har förvärvats med skatt,

3.skatten som gäller för annat bränsle enligt första stycket, om sådant bränsle i annat fall än som avses i 1 har förvärvats utan skatt,

4. skatten som gäller för det bränsle enligt första stycket som det Prop. 2025/26:275 använda bränslet anses likvärdigt med enligt 3 eller 4 §, om bränsle enligt

3 eller 4 § har förvärvats utan skatt, och

5.skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränsle enligt första stycket 3 a respektive bränsle enligt första stycket 3 b, om bränsle enligt 3 eller 4 § har förvärvats med skatt som motsvarar skatten som gäller för bränsle enligt första stycket 3 a.

I fall som avses i 5 kap. 16 § 6 c tillämpas tredje stycket 1–3 avseende flygfotogen (KN-nr 2710 19 21).

Föreslagen lydelse

2kap. 1 §

Energiskatt och koldioxidskatt ska, om inte annat följer av andra stycket eller 1 b §, betalas för följande bränslen med angivna belopp:

KN-nr	Slag av bränsle	Skattebelopp
		Energiskatt Koldioxid-	Summa skatt
		skatt

1.2710 11 41, Bensin som uppfyller

	2710 11 45	krav för
	eller
	2710 11 49
		a) miljöklass 1
		– motorbensin	70 öre	87 öre	1 kr 57 öre
			per liter	per liter	per liter
		– alkylatbensin	70 öre	87 öre	1 kr 57 öre
			per liter	per liter	per liter
		b) miljöklass 2	74 öre	87 öre	1 kr 61 öre
			per liter	per liter	per liter
2.	2710 11 31,	Annan bensin än som	1 kr 81 öre	87 öre	2 kr 68 öre
	2710 11 51	avses under 1 eller 7	per liter	per liter	per liter
	eller
	2710 11 59
3.	2710 19 21,	Eldningsolja,
	2710 19 25,	dieselbrännolja,
	2710 19 41–	fotogen, m.m. som
	2710 19 49
	eller
	2710 19 61–
	2710 19 69
		a) har försetts med	318 kr	3 642 kr	3 960 kr
		märk- och färgämnen	per m3	per m3	per m3
		eller ger mindre än
		85 volymprocent
		destillat vid 350 °C,

Prop. 2025/26:275	KN-nr	Slag av bränsle	Skattebelopp
			Energiskatt	Koldioxid-	Summa skatt
				skatt

		b) inte har försetts
		med märk- och
		färgämnen och ger
		minst 85
		volymprocent
		destillat vid 350 °C,
		tillhörig
		miljöklass 1	831 kr	411 kr	1 242 kr
			per m3	per m3	per m3
		miljöklass 2	1 253 kr	411 kr	1 664 kr
			per m3	per m3	per m3
		miljöklass 3 eller inte	1 472 kr	411 kr	1 883 kr
		tillhör någon	per m3	per m3	per m3
		miljöklass

4.2711 12 11– Gasol m.m. som

	2711 19 00	används för
		a) drift av	0 öre	31,0 öre	31,0 öre
		motordrivet fordon,	per kWh	per kWh	per kWh
		fartyg eller luftfartyg
		b) annat ändamål än	12,1 öre	31,0 öre	43,1 öre
		som avses under a	per kWh	per kWh	per kWh
5.	2711 11 00,	Naturgas som
	2711 21 00	används för
		a) drift av	0 öre	31,0 öre	31,0 öre
		motordrivet fordon,	per kWh	per kWh	per kWh
		fartyg eller luftfartyg
		b) annat ändamål än	12,1 öre	31,0 öre	43,1 öre
		som avses under a	per kWh	per kWh	per kWh
6.	2701, 2702	Kol och koks	874 kr	3 784 kr	4 658 kr
	eller 2704		per 1 000 kg	per 1 000 kg	per 1 000 kg
7.	2710 11 31	Flygbensin med en	74 öre	87 öre	1 kr 61 öre
		blyhalt om högst	per liter	per liter	per liter
		0,005 gram per liter

I fall som avses i 5 kap. 16 § 3 och 4 samt 6 kap. 10 § 3 tas skatt ut med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränslets olika användningssätt.

I fall som avses i 5 kap. 16 § 6 a och b och 6 kap. 10 § 4 tas skatt ut med ett belopp som motsvarar

1.skatten som gäller för bränsle enligt första stycket 3 b, om bränsle enligt första stycket 3 a har förvärvats utan skatt,

3.skatten som gäller för annat bränsle enligt första stycket, om sådant bränsle i annat fall än som avses i 1 har förvärvats utan skatt,

4. skatten som gäller för det bränsle enligt första stycket som det Prop. 2025/26:275 använda bränslet anses likvärdigt med enligt 3 eller 4 §, om bränsle enligt

3 eller 4 § har förvärvats utan skatt, och

I fall som avses i 5 kap. 16 § 6 c tillämpas tredje stycket 1–3 avseende flygfotogen (KN-nr 2710 19 21).

Prop. 2025/26:275 2.2	Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776)
	om skatt på energi
Härigenom föreskrivs att 6 a kap. 2 a § lagen (1994:1776) om skatt på
energi ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse				Föreslagen lydelse
			6 a kap.
			2 a §1
För drift av skepp och båtar utan				För drift av skepp och båtar utan
medgivande enligt 2 kap. 9 § samt				medgivande enligt 2 kap. 9 § samt
andra	motordrivna	fordon än		andra motordrivna		fordon än
personbilar, lastbilar		och	bussar	personbilar,	lastbilar	och	bussar
medges	befrielse		från	medges	befrielse		från
koldioxidskatt med 2 553			kronor	koldioxidskatt med 411 kronor per
per kubikmeter bränsle som avses i				kubikmeter	bränsle	som	avses i
2 kap. 1 § första stycket 3 b, om det				2 kap. 1 § första stycket 3 b, om det
förbrukas i yrkesmässig				förbrukas i yrkesmässig

1.jordbruks- eller skogsbruksverksamhet, eller

2.vattenbruksverksamhet.

För sådan förbrukning som avses	För sådan förbrukning som avses
i första stycket ska även befrielse	i första stycket ska även befrielse
från energiskatt medges med 831	från energiskatt medges med 573
kronor per kubikmeter.	kronor per kubikmeter.

När det gäller skepp och båtar för vilka fiskelicens som inte är begränsad till fiske enbart i enskilt vatten meddelats enligt fiskelagen (1993:787) medges skattebefrielse enligt första stycket också för bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 a.

1.Denna lag träder i kraft den 1 juli 2026.

2.Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förbrukning som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

12	1 Senaste lydelse 2026:371.

2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (2026:373) Prop. 2025/26:275 om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på

energi

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 1 § lagen (1994:1776) om skatt på energi i stället för lydelsen enligt lagen (2026:373) om ändring i den lagen ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt SFS 2026:373

2kap. 1 §

Energiskatt och koldioxidskatt ska, om inte annat följer av andra stycket eller 1 b §, betalas för följande bränslen med angivna belopp:

KN-nr	Slag av bränsle	Skattebelopp

		Energiskatt Koldioxid-	Summa skatt
		skatt

1.2710 11 41, Bensin som uppfyller

	2710 11 45	krav för
	eller
	2710 11 49
		a) miljöklass 1
		– motorbensin	1 kr 52 öre	3 kr 27 öre	4 kr 79 öre
			per liter	per liter	per liter
		– alkylatbensin	1 kr 04 öre	3 kr 27 öre	4 kr 31 öre
			per liter	per liter	per liter
		b) miljöklass 2	1 kr 56 öre	3 kr 27 öre	4 kr 83 öre
			per liter	per liter	per liter
2.	2710 11 31,	Annan bensin än som	2 kr 63 öre	3 kr 27 öre	5 kr 90 öre
	2710 11 51	avses under 1 eller 7	per liter	per liter	per liter
	eller
	2710 11 59
3.	2710 19 21,	Eldningsolja,
	2710 19 25,	dieselbrännolja,
	2710 19 41–	fotogen, m.m. som
	2710 19 49
	eller
	2710 19 61–
	2710 19 69
		a) har försetts med	318 kr	3 642 kr	3 960 kr
		märk- och färgämnen	per m3	per m3	per m3
		eller ger mindre än
		85 volymprocent
		destillat vid 350 °C,

b) inte har försetts med märk- och färgämnen och ger minst 85 volymprocent destillat vid 350 °C, tillhörig

Prop. 2025/26:275	KN-nr	Slag av bränsle	Skattebelopp
			Energiskatt	Koldioxid-	Summa skatt
				skatt

		miljöklass 1	1 150 kr	2 811 kr	3 961 kr
			per m3	per m3	per m3
		miljöklass 2	1 572 kr	2 811 kr	4 383 kr
			per m3	per m3	per m3
		miljöklass 3 eller inte	1 791 kr	2 811 kr	4 602 kr
		tillhör någon	per m3	per m3	per m3
		miljöklass
4.	2711 12 11–	Gasol m.m. som
	2711 19 00	används för
		a) drift av	0 öre	31,0 öre	31,0 öre
		motordrivet fordon,	per kWh	per kWh	per kWh
		fartyg eller luftfartyg
		b) annat ändamål än	12,1 öre	31,0 öre	43,1 öre
		som avses under a	per kWh	per kWh	per kWh
5.	2711 11 00,	Naturgas som
	2711 21 00	används för
		a) drift av	0 öre	31,0 öre	31,0 öre
		motordrivet fordon,	per kWh	per kWh	per kWh
		fartyg eller luftfartyg
		b) annat ändamål än	12,1 öre	31,0 öre	43,1 öre
		som avses under a	per kWh	per kWh	per kWh
6.	2701, 2702	Kol och koks	874 kr	3 784 kr	4 658 kr
	eller 2704		per 1 000 kg	per 1 000 kg	per 1 000 kg
7.	2710 11 31	Flygbensin med en	1 kr 56 öre	3 kr 27 öre	4 kr 83 öre
		blyhalt om högst	per liter	per liter	per liter
		0,005 gram per liter

	I fall som avses i 5 kap. 16 § 3 och 4 samt 6 kap. 10 § 3 tas skatt ut med
	ett belopp som motsvarar skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för
	bränslets olika användningssätt.
	I fall som avses i 5 kap. 16 § 6 a och b och 6 kap. 10 § 4 tas skatt ut med
	ett belopp som motsvarar
	1. skatten som gäller för bränsle enligt första stycket 3 b, om bränsle
	enligt första stycket 3 a har förvärvats utan skatt,
	2. skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränsle enligt första
	stycket 3 a respektive bränsle enligt första stycket 3 b, om bränsle enligt
	första stycket 3 a har förvärvats med skatt,
	3. skatten som gäller för annat bränsle enligt första stycket, om sådant
	bränsle i annat fall än som avses i 1 har förvärvats utan skatt,
	4. skatten som gäller för det bränsle enligt första stycket som det
	använda bränslet anses likvärdigt med enligt 3 eller 4 §, om bränsle enligt
	3 eller 4 § har förvärvats utan skatt, och
	5. skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränsle enligt första
	stycket 3 a respektive bränsle enligt första stycket 3 b, om bränsle enligt 3
	eller 4 § har förvärvats med skatt som motsvarar skatten som gäller för
14	bränsle enligt första stycket 3 a.
14

I fall som avses i 5 kap. 16 § 6 c tillämpas tredje stycket 1–3 avseende Prop. 2025/26:275 flygfotogen (KN-nr 2710 19 21).

Föreslagen lydelse

2kap. 1 §

Energiskatt och koldioxidskatt ska, om inte annat följer av andra stycket eller 1 b §, betalas för följande bränslen med angivna belopp:

KN-nr	Slag av bränsle	Skattebelopp
		Energiskatt Koldioxid-	Summa skatt
		skatt

1.2710 11 41, Bensin som uppfyller

	2710 11 45	krav för
	eller
	2710 11 49
		a) miljöklass 1
		– motorbensin	1 kr 52 öre	87 öre	2 kr 39 öre
			per liter	per liter	per liter
		– alkylatbensin	1 kr 04 öre	87 öre	1 kr 91 öre
			per liter	per liter	per liter
		b) miljöklass 2	1 kr 56 öre	87 öre	2 kr 43 öre
			per liter	per liter	per liter
2.	2710 11 31,	Annan bensin än som	2 kr 63 öre	87 öre	3 kr 50 öre
	2710 11 51	avses under 1 eller 7	per liter	per liter	per liter
	eller
	2710 11 59
3.	2710 19 21,	Eldningsolja,
	2710 19 25,	dieselbrännolja,
	2710 19 41–	fotogen, m.m. som
	2710 19 49
	eller
	2710 19 61–
	2710 19 69
		a) har försetts med	318 kr	3 642 kr	3 960 kr
		märk- och färgämnen	per m3	per m3	per m3
		eller ger mindre än
		85 volymprocent
		destillat vid 350 °C,
		b) inte har försetts
		med märk- och
		färgämnen och ger
		minst 85
		volymprocent
		destillat vid 350 °C,
		tillhörig
		miljöklass 1	1 150 kr	411 kr	1 561 kr
			per m3	per m3	per m3
		miljöklass 2	1 572 kr	411 kr	1 983 kr
			per m3	per m3	per m3

Prop. 2025/26:275	KN-nr	Slag av bränsle	Skattebelopp
			Energiskatt	Koldioxid-	Summa skatt
				skatt

		miljöklass 3 eller inte	1 791 kr	411 kr	2 202 kr
		tillhör någon	per m3	per m3	per m3
		miljöklass

4.2711 12 11– Gasol m.m. som

	2711 19 00	används för
		a) drift av	0 öre	31,0 öre	31,0 öre
		motordrivet fordon,	per kWh	per kWh	per kWh
		fartyg eller luftfartyg
		b) annat ändamål än	12,1 öre	31,0 öre	43,1 öre
		som avses under a	per kWh	per kWh	per kWh
5.	2711 11 00,	Naturgas som
	2711 21 00	används för
		a) drift av	0 öre	31,0 öre	31,0 öre
		motordrivet fordon,	per kWh	per kWh	per kWh
		fartyg eller luftfartyg
		b) annat ändamål än	12,1 öre	31,0 öre	43,1 öre
		som avses under a	per kWh	per kWh	per kWh
6.	2701, 2702	Kol och koks	874 kr	3 784 kr	4 658 kr
	eller 2704		per 1 000 kg	per 1 000 kg	per 1 000 kg
7.	2710 11 31	Flygbensin med en	1 kr 56 öre	87 öre	2 kr 43 öre
		blyhalt om högst	per liter	per liter	per liter
		0,005 gram per liter

I fall som avses i 5 kap. 16 § 3 och 4 samt 6 kap. 10 § 3 tas skatt ut med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränslets olika användningssätt.

I fall som avses i 5 kap. 16 § 6 a och b och 6 kap. 10 § 4 tas skatt ut med ett belopp som motsvarar

1.skatten som gäller för bränsle enligt första stycket 3 b, om bränsle enligt första stycket 3 a har förvärvats utan skatt,

3.skatten som gäller för annat bränsle enligt första stycket, om sådant bränsle i annat fall än som avses i 1 har förvärvats utan skatt,

4.skatten som gäller för det bränsle enligt första stycket som det använda bränslet anses likvärdigt med enligt 3 eller 4 §, om bränsle enligt 3 eller 4 § har förvärvats utan skatt, och

I fall som avses i 5 kap. 16 § 6 c tillämpas tredje stycket 1–3 avseende flygfotogen (KN-nr 2710 19 21).

2.4	Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) Prop. 2025/26:275
	om skatt på energi

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 1 § lagen (1994:1776) om skatt på energi ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt förslaget i avsnitt 2.3

2kap. 1 §

Energiskatt och koldioxidskatt ska, om inte annat följer av andra stycket eller 1 b §, betalas för följande bränslen med angivna belopp:

KN-nr	Slag av bränsle	Skattebelopp

		Energiskatt Koldioxid-	Summa skatt
		skatt

1.2710 11 41, Bensin som uppfyller

	2710 11 45	krav för
	eller
	2710 11 49
		a) miljöklass 1
		– motorbensin	1 kr 52 öre	87 öre	2 kr 39 öre
			per liter	per liter	per liter
		– alkylatbensin	1 kr 04 öre	87 öre	1 kr 91 öre
			per liter	per liter	per liter
		b) miljöklass 2	1 kr 56 öre	87 öre	2 kr 43 öre
			per liter	per liter	per liter
2.	2710 11 31,	Annan bensin än som	2 kr 63 öre	87 öre	3 kr 50 öre
	2710 11 51	avses under 1 eller 7	per liter	per liter	per liter
	eller
	2710 11 59
3.	2710 19 21,	Eldningsolja,
	2710 19 25,	dieselbrännolja,
	2710 19 41–	fotogen, m.m. som
	2710 19 49
	eller
	2710 19 61–
	2710 19 69
		a) har försetts med	318 kr	3 642 kr	3 960 kr
		märk- och färgämnen	per m3	per m3	per m3
		eller ger mindre än
		85 volymprocent
		destillat vid 350 °C,
		b) inte har försetts
		med märk- och
		färgämnen och ger
		minst 85
		volymprocent
		destillat vid 350 °C,
		tillhörig
		miljöklass 1	1 150 kr	411 kr	1 561 kr
			per m3	per m3	per m3

Prop. 2025/26:275	KN-nr	Slag av bränsle	Skattebelopp
			Energiskatt	Koldioxid-	Summa skatt
				skatt

		miljöklass 2	1 572 kr	411 kr	1 983 kr
			per m3	per m3	per m3
		miljöklass 3 eller inte	1 791 kr	411 kr	2 202 kr
		tillhör någon	per m3	per m3	per m3
		miljöklass
4.	2711 12 11–	Gasol m.m. som
	2711 19 00	används för
		a) drift av	0 öre	31,0 öre	31,0 öre
		motordrivet fordon,	per kWh	per kWh	per kWh
		fartyg eller luftfartyg
		b) annat ändamål än	12,1 öre	31,0 öre	43,1 öre
		som avses under a	per kWh	per kWh	per kWh
5.	2711 11 00,	Naturgas som
	2711 21 00	används för
		a) drift av	0 öre	31,0 öre	31,0 öre
		motordrivet fordon,	per kWh	per kWh	per kWh
		fartyg eller luftfartyg
		b) annat ändamål än	12,1 öre	31,0 öre	43,1 öre
		som avses under a	per kWh	per kWh	per kWh
6.	2701, 2702	Kol och koks	874 kr	3 784 kr	4 658 kr
	eller 2704		per 1 000 kg	per 1 000 kg	per 1 000 kg
7.	2710 11 31	Flygbensin med en	1 kr 56 öre	87 öre	2 kr 43 öre
		blyhalt om högst	per liter	per liter	per liter
		0,005 gram per liter

	I fall som avses i 5 kap. 16 § 3 och 4 samt 6 kap. 10 § 3 tas skatt ut med
	ett belopp som motsvarar skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för
	bränslets olika användningssätt.
	I fall som avses i 5 kap. 16 § 6 a och b och 6 kap. 10 § 4 tas skatt ut med
	ett belopp som motsvarar
	1. skatten som gäller för bränsle enligt första stycket 3 b, om bränsle
	enligt första stycket 3 a har förvärvats utan skatt,
	2. skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränsle enligt första
	stycket 3 a respektive bränsle enligt första stycket 3 b, om bränsle enligt
	första stycket 3 a har förvärvats med skatt,
	3. skatten som gäller för annat bränsle enligt första stycket, om sådant
	bränsle i annat fall än som avses i 1 har förvärvats utan skatt,
	4. skatten som gäller för det bränsle enligt första stycket som det
	använda bränslet anses likvärdigt med enligt 3 eller 4 §, om bränsle enligt
	3 eller 4 § har förvärvats utan skatt, och
	5. skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränsle enligt första
	stycket 3 a respektive bränsle enligt första stycket 3 b, om bränsle enligt 3
	eller 4 § har förvärvats med skatt som motsvarar skatten som gäller för
	bränsle enligt första stycket 3 a.
	I fall som avses i 5 kap. 16 § 6 c tillämpas tredje stycket 1–3 avseende
18	flygfotogen (KN-nr 2710 19 21).

Föreslagen lydelse

Prop. 2025/26:275

2kap. 1 §1

Energiskatt och koldioxidskatt ska, om inte annat följer av andra stycket eller 1 b §, betalas för följande bränslen med angivna belopp:

KN-nr	Slag av bränsle	Skattebelopp
		Energiskatt Koldioxid-	Summa skatt
		skatt

1.2710 11 41, Bensin som uppfyller

	2710 11 45	krav för
	eller
	2710 11 49
		a) miljöklass 1
		– motorbensin	1 kr 52 öre	3 kr 27 öre	4 kr 79 öre
			per liter	per liter	per liter
		– alkylatbensin	1 kr 04 öre	3 kr 27 öre	4 kr 31 öre
			per liter	per liter	per liter
		b) miljöklass 2	1 kr 56 öre	3 kr 27 öre	4 kr 83 öre
			per liter	per liter	per liter
2.	2710 11 31,	Annan bensin än som	2 kr 63 öre	3 kr 27 öre	5 kr 90 öre
	2710 11 51	avses under 1 eller 7	per liter	per liter	per liter
	eller
	2710 11 59
3.	2710 19 21,	Eldningsolja,
	2710 19 25,	dieselbrännolja,
	2710 19 41–	fotogen, m.m. som
	2710 19 49
	eller
	2710 19 61–
	2710 19 69
		a) har försetts med	318 kr	3 642 kr	3 960 kr
		märk- och färgämnen	per m3	per m3	per m3
		eller ger mindre än
		85 volymprocent
		destillat vid 350 °C,
		b) inte har försetts
		med märk- och
		färgämnen och ger
		minst 85
		volymprocent
		destillat vid 350 °C,
		tillhörig
		miljöklass 1	1 150 kr	2 811 kr	3 961 kr
			per m3	per m3	per m3
		miljöklass 2	1 572 kr	2 811 kr	4 383 kr
			per m3	per m3	per m3

1 Senaste lydelse 2026:000.

Prop. 2025/26:275	KN-nr	Slag av bränsle	Skattebelopp
			Energiskatt	Koldioxid-	Summa skatt
				skatt

		miljöklass 3 eller inte	1 791 kr	2 811 kr	4 602 kr
		tillhör någon	per m3	per m3	per m3
		miljöklass

4.2711 12 11– Gasol m.m. som

	2711 19 00	används för
		a) drift av	0 öre	31,0 öre	31,0 öre
		motordrivet fordon,	per kWh	per kWh	per kWh
		fartyg eller luftfartyg
		b) annat ändamål än	12,1 öre	31,0 öre	43,1 öre
		som avses under a	per kWh	per kWh	per kWh
5.	2711 11 00,	Naturgas som
	2711 21 00	används för
		a) drift av	0 öre	31,0 öre	31,0 öre
		motordrivet fordon,	per kWh	per kWh	per kWh
		fartyg eller luftfartyg
		b) annat ändamål än	12,1 öre	31,0 öre	43,1 öre
		som avses under a	per kWh	per kWh	per kWh
6.	2701, 2702	Kol och koks	874 kr	3 784 kr	4 658 kr
	eller 2704		per 1 000 kg	per 1 000 kg	per 1 000 kg
7.	2710 11 31	Flygbensin med en	1 kr 56 öre	3 kr 27 öre	4 kr 83 öre
		blyhalt om högst	per liter	per liter	per liter
		0,005 gram per liter

I fall som avses i 5 kap. 16 § 3 och 4 samt 6 kap. 10 § 3 tas skatt ut med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränslets olika användningssätt.

I fall som avses i 5 kap. 16 § 6 a och b och 6 kap. 10 § 4 tas skatt ut med ett belopp som motsvarar

1.skatten som gäller för bränsle enligt första stycket 3 b, om bränsle enligt första stycket 3 a har förvärvats utan skatt,

3.skatten som gäller för annat bränsle enligt första stycket, om sådant bränsle i annat fall än som avses i 1 har förvärvats utan skatt,

4.skatten som gäller för det bränsle enligt första stycket som det använda bränslet anses likvärdigt med enligt 3 eller 4 §, om bränsle enligt 3 eller 4 § har förvärvats utan skatt, och

I fall som avses i 5 kap. 16 § 6 c tillämpas tredje stycket 1–3 avseende flygfotogen (KN-nr 2710 19 21).

1.Denna lag träder i kraft den 1 december 2026.

2.Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

Prop. 2025/26:275

Prop. 2025/26:275 3

Ärendet och dess beredning

3.1Skäl för ändringar i statens budget

Enligt riksdagsordningen får regeringen vid högst två tillfällen lämna en proposition med förslag till ändringar i statens budget för det löpande budgetåret (9 kap. 6 § första stycket). En sådan proposition lämnas i anslutning till budgetpropositionen eller den ekonomiska vårpropositionen (tilläggsbestämmelse 9.6.1). Förslag till ändringar i budgeten får dock även lämnas vid andra tillfällen om regeringen anser att det finns särskilda skäl (9 kap. 6 § andra stycket).

Regeringen har lämnat två extra propositioner med förslag till ändringar i statens budget för 2026. Propositionerna har avsett stöd till Ukraina och

vaccinberedskap (prop. 2025/26:143, bet. 2025/26:FiU46,

	rskr. 2025/26:179–181) och sänkt skatt på drivmedel samt el- och gas-
	prisstöd (prop. 2025/26:236, bet. 2025/26:FiU48, rskr. 2025/26:217 och
	218). Regeringen har även beslutat propositionen Vårändringsbudget för
	2026 (prop. 2025/26:99).
	Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina inleddes har Sverige
	lämnat ett omfattande stöd till Ukraina. Landet har efterfrågat ytterligare
	stöd och har bl.a. uttryckt ett brådskande behov av att stärka sitt luft-
	försvar. Sverige har ett utrikes- och säkerhetspolitiskt intresse av att
	skyndsamt bistå Ukraina med det efterfrågade stödet. Sverige bör där-
	utöver bistå Ukraina med annan materiel och utrustning samt med under-
	håll, utbildning och tekniskt stöd i samband med detta.
	Regeringspartierna och Sverigedemokraterna har kommit överens om
	att införa en ram för det militära stödet till Ukraina för 2024–2027. Ramen
	uppgår till 146,5 miljarder kronor, fördelat på 25 miljarder kronor för
	2024, 41,5 miljarder kronor för 2025 och 40 miljarder kronor per år för
	2026 och 2027. Det stöd till Ukraina som föreslås i denna proposition är
	en del av den ramen.
	Kriget i Mellanöstern har inneburit en störning på de globala energi-
	marknaderna och medfört snabba prisökningar på bl.a. olja och andra
	råvaror, vilket riskerar att hämma den ekonomiska utvecklingen globalt
	och i Sverige. Högre energi- och drivmedelspriser kan medföra att hus-
	hållen förlorar köpkraft och att företagen kan få högre kostnader.
	För att motverka ökade drivmedelspriser och mildra konsekvenserna för
	hushåll och företag som är beroende av transporter, finns det skäl att under
	perioden 1 juli–30 november 2026 sänka skatten på bensin och diesel
	ytterligare. Under den perioden föreslås att koldioxidskatten sänks med
	2 kronor och 40 öre per liter. På grund av riskerna förknippade med
	stigande drivmedelspriser är det viktigt att de föreslagna skattesänkning-
	arna kan genomföras skyndsamt.
	För att mildra konsekvenserna för hushållen ytterligare finns det skäl att
	införa ett stöd för sänkta priser i kollektivtrafiken samt att öka medlen för
	det tillfälliga el- och gasprisstödet och för att kunna införa ett högkostnads-
	skydd mot höga el- och gaspriser.
	Vidare behöver medel tillföras för ett tillfälligt stöd riktat till jordbruks-
	sektorn, för att täcka flygplatshavarnas kostnader för säkerhetskontroller
22	och för att säkerställa regionernas luftburna sjukvårdstransporter. Det
22

behöver även finnas beredskap för att vid behov kunna införa temporär Prop. 2025/26:275 allmän trafikplikt på vissa prioriterade inrikes flyglinjer. Åtgärderna bör

kunna genomföras så snart som möjligt.

Regeringen anser mot denna bakgrund att det finns särskilda skäl för att lämna förslag till ändringar i statens budget för 2026.

3.2Ytterligare tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel

Inom Finansdepartementet har promemorian Ytterligare tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel tagits fram. I promemorian föreslås bl.a. att koldioxidskatten på bensin och omärkt diesel tillfälligt sänks med 2 kronor och 40 öre per liter under perioden 1 juli–30 november 2026. Dessutom föreslås följdändringar för nedsättningen av skatt på jordbruksdiesel för perioden 1 juli–31 december 2026.

En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 1. Promemorians lagförslag är likalydande med lagförslagen i denna proposition. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 2. Remissyttrandena finns tillgängliga i Finansdepartementet (Fi2026/01131). I denna proposition behandlas promemorians förslag.

Lagrådet

Förslagen i propositionen är författningstekniskt och även i övrigt av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Regeringen har därför inte inhämtat Lagrådets yttrande.

4Ytterligare tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel

4.1	Gällande rätt
Skatterna på bensin och diesel är harmoniserade enligt rådets direktiv
2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av
gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet, det
s.k. energiskattedirektivet. Energiskattedirektivet är ett ramverk för hur
medlemsstaterna ska utforma sin nationella beskattning av bl.a. bränslen.
På nationell nivå regleras skatter på bränslen i lagen (1994:1776) om skatt
på energi, förkortad LSE. Grundregeln i såväl energiskattedirektivet som
LSE är att bränslen ska beskattas. De bränslen som omfattas av
energiskattedirektivet beskattas bl.a. vid användning som motorbränslen.
Direktivet innehåller även minimiskattenivåer som medlemsstaterna
måste beakta vid utformningen av den nationella beskattningen. Enligt
direktivet kan emellertid viss användning av bränslen helt eller delvis
undantas från beskattning, antingen genom tvingande reglering eller
genom att medlemsstaterna ges en möjlighet till detta.		23

Prop. 2025/26:275 Efter förslag från regeringen har skatten på bensin och diesel tillfälligt sänkts till EU:s minimiskattenivåer under perioden 1 maj–30 september 2026 (prop. 2025/26:236, bet. 2025/26:FiU48, rskr. 2025/26:217).

Det finns inte något utpekat stöd i energiskattedirektivet för en ytterligare skattesatssänkning för bensin och diesel som medför att minimiskattenivåerna understigs. Det krävs därför att Europeiska unionens råd, på förslag från Europeiska kommissionen, meddelar ett undantag i enlighet med artikel 19 i direktivet för att en sådan skattenedsättning ska kunna genomföras. Enligt den bestämmelsen får rådet enhälligt, på förslag från kommissionen, ge varje medlemsstat tillstånd att av särskilda politiska hänsyn införa ytterligare skattebefrielser eller skattenedsättningar utöver de uttryckliga möjligheterna som finns i direktivet.

Regeringen lämnade den 26 mars 2026 en ansökan till kommissionen om tillstånd att sänka skatten enligt artikel 19 i energiskattedirektivet för att ha möjlighet att vid behov kunna sänka skatten ytterligare, även under direktivets minimiskattenivåer (Fi2026/00802).

Kommissionen har den 4 maj 2026 lagt fram ett förslag (COM(2026) 169 final) om att rådet ska ge tillstånd i linje med detta. Enligt kommissionens förslag ska Sverige ges möjlighet att under fem månader under 2026 sänka skatten på bensin och diesel ytterligare. Under den perioden föreslås att skatten får understiga minimiskattenivåerna i energiskattedirektivet med 2 kronor och 40 öre per liter.

4.2Ytterligare tillfälligt sänkt drivmedelsskatt

Regeringens förslag

Koldioxidskatten på bensin och omärkt diesel sänks tillfälligt under perioden 1 juli–30 november 2026.

Skattesatserna på bensin sänks med 2 kronor och 40 öre per liter. Skattesatsen på diesel sänks med 2 400 kronor per kubikmeter.

Promemorians förslag

Promemorians förslag stämmer överens med regeringens förslag.

	Remissinstanserna
	B.U.S.	Shared	Mobility Sweden, Energimarknadsinspektionen,
	Förvaltningsrätten i Falun, Lantbrukarnas Riksförbund, Maskin-
	entreprenörerna, Riksförbundet M Sverige, Skatteverket, Skogs-
	industrierna, Statens jordbruksverk, Svenska Taxiförbundet, Sveriges
	Åkeriföretag, Tillväxtverket, Transportföretagen och Transportstyrelsen
	tillstyrker förslaget eller har inte några invändningar emot att det
	genomförs. Riksförbundet M Sverige delar bedömningen i promemorian
	om att de kraftigt stigande energipriserna och störningarna på de globala
	energimarknaderna riskerar att få betydande negativa konsekvenser för
	hushåll,	företag	och svensk ekonomi i stort. Den tillfälliga
24	skattesänkningen		är därför motiverad som en kortsiktig åtgärd för att

mildra effekterna av exceptionellt höga drivmedelspriser. Sveriges Åkeriföretag tar upp att åkerinäringens bränslekostnader utgör i genomsnitt 20 procent av företagens totala kostnader samtidigt som marginalerna är låga. Transportföretagen framhåller att högre energipriser medför att hushållen förlorar köpkraft samtidigt som transporter blir dyrare och hela näringslivet får högre kostnader. Flera av de instanser som välkomnar förslaget understryker att skattesänkningen är en väl avvägd tillfällig åtgärd men att det framöver behövs långsiktiga och förutsebara spelregler som främjar elektrifiering och omställningen från fossila bränslen.

Företagarna, Konkurrensverket, Mobility Sweden, Näringslivets Skattedelegation, och Svenskt Näringsliv har invändningar emot förslaget även om de uttrycker förståelse för behovet av åtgärder.

2030-sekretariatet, Drivkraft Sverige, Energiföretagen Sverige, Energigas Sverige, Konjunkturinstitutet, Naturvårdsverket, Power Circle, Statens energimyndighet (Energimyndigheten), Statskontoret, Svensk Bioenergi, Svensk Kollektivtrafik, Trafikanalys, Trafikverket och Tågföretagen avstyrker förslaget eller har invändningar emot att det genomförs.

Många instanser, bl.a. 2030-sekretariatet, Energiföretagen Sverige, Energimyndigheten och Naturvårdsverket, betonar att förslaget motverkar utfasningen av fossila bränslen i transportsektorn och gör det svårare för Sverige att nå klimatmålen. Svensk kollektivtrafik betonar att förslaget kommer att stärka biltrafikens konkurrenskraft gentemot kollektivtrafiken och öka klimatutsläppen ytterligare. Energigas Sverige och Svensk Bioenergi understryker att förslaget försämrar konkurrenskraften för exempelvis biogas och rena eller höginblandade biodrivmedel. Flera instanser, däribland Mobility Sweden, Transportföretagen och Tågföretagen, understryker att förslaget motverkar elektrifieringen.

En vanlig invändning mot förslaget är att det bör finnas alternativa åtgärder med bättre träffsäkerhet. Drivkraft Sverige påtalar att en utgångspunkt för åtgärder som vidtas bör vara att de hyfsat träffsäkert temporärt ska kunna förbättra hushållsekonomin för grupper som politiskt definierats som särskilt ekonomiskt utsatta eller stödberättigade. Samtidigt bör åtgärderna behålla incitamenten för alla hushåll och företag att över tid fortsätta göra val som ökar resurseffektiviteten och minskar utsläppen. Konjunkturinstitutet anser att stöd bör riktas till särskilt utsatta grupper som exempelvis företag i branscher som har svårt att övervältra de ökade kostnaderna och därför riskerar att minska sin aktivitet på grund av de tillfälligt ökade drivmedelspriserna. Även Regelrådet och Statskontoret saknar resonemang om hur den föreslagna åtgärden motiveras i förhållande till andra mer ändamålsenliga lösningar.

Några remissinstanser, t.ex. Energiföretagen Sverige, Energimyndigheten, Trafikverket och Trafikanalys berör frågan om hur förslaget förhåller sig till Sveriges beredskap med tanke på att det finns en risk för framtida bränslebrist. Energimyndigheten påpekar att en sänkning av priset på bensin och diesel riskerar att motverka det som eventuella framtida förbrukningsdämpande åtgärder avser att ge. I en situation med ett minskande utbud kan en ökande användning leda till att drivmedelsanvändningen måste begränsas med icke-marknadsbaserade mekanismer såsom tvingande förbrukningsdämpande åtgärder, prioritering och

Prop. 2025/26:275

Prop. 2025/26:275	ransonering.	Energiföretagen	Sverige,	Drivkraft	Sverige,
	Konjunkturinstitutet m.fl. för fram att om Sverige sänker bränsleskatterna
	under energiskattedirektivets minimiskattenivåer så kan det skapa
	incitament för andra medlemsstater att göra samma sak vilket ökar
	efterfrågan i EU, skapar konkurrens om tillgängliga bränslemängder och
	driver upp priserna. Drivkraft Sverige påpekar att Sverige i dag inte har
	högre drivmedelspriser än våra grannländers.
	Flera instanser, exempelvis Företagarna, Svenskt Näringsliv och
	Konkurrensverket uttrycker att de återkommande förslagen om sänkta
	skatter på drivmedel riskerar att skapa en orimlig förväntan om att även
	framtida prisökningar ska kompenseras genom ytterligare åtgärder
	Drivkraft Sverige, Konjunkturinstitutet, Konkurrensverket och
	Trafikanalys påpekar att förslaget försvagar marknadens prissignal om att
	det finns en begränsning i det globala utbudet av bränslen till följd av att
	Hormuzsundet är stängt.
	Drivkraft Sverige och Energiföretagen konstaterar att förslaget innebär
	mycket stora skillnader i skattenivåer mellan märkta uppvärmnings-
	bränslen och omärkt drivmedel, vilket inte är önskvärt.
	Skatteverket påtalar att förslagen innebär att skattesatserna kommer att
	ändras vid flera tillfällen under 2026. Drivkraft Sverige understryker att
	förändrade skattesatser innebär uppdateringar i flera it-system hos de
	företag som köper eller säljer drivmedel och som behöver hålla reda på
	punktskatterna, vilket ökar de administrativa kostnaderna.
	Skälen för regeringens förslag
	Tillfälligt sänkt drivmedelsskatt för att motverka ökade drivmedelspriser
	Kriget i Mellanöstern och stängningen av Hormuzsundet har inneburit en
	kraftig störning på de globala energimarknaderna och medfört snabba
	prisökningar på bl.a. olja, vilket har försämrat tillväxtutsikterna globalt
	och i Sverige. Högre energipriser medför att hushållen förlorar köpkraft
	samtidigt som företagen får högre kostnader.
	Regeringen anser, i likhet med Riksförbundet M Sverige, Sveriges
	Åkeriföretag och Transportföretagen, att en tillfälligt sänkt skatt på bensin
	och diesel kan motverka de ökade drivmedelspriserna vilket kan stötta de
	som är beroende av drivmedel. Prisökningarna för hushåll och företag bör
	hanteras på kort sikt. Vid ett mer utdraget krig i Mellanöstern och där
	tillgången inte kan säkras på andra sätt kan marknaden behöva ta höjd för
	ett nytt prisläge vad gäller energi och drivmedel.
	Flera remissinstanser har anfört att sänkt skatt på bensin och diesel inte
	är tillräckligt träffsäkert och att andra åtgärder skulle vara bättre i denna
	utsatta situation. Regeringen instämmer i att även andra åtgärder kan vara
	lämpliga för att stötta hushåll och företag. För att snabbt motverka ökade
	drivmedelspriser bedöms dock en sänkning av skattebeloppen vara den
	mest träffsäkra åtgärden som snabbast går att få på plats.
	Regeringen anser, till skillnad från Företagarna, Svenskt Näringsliv och
	Konkurrensverket, att det viktigaste i nuläget är att motverka ökade
	drivmedelspriser, även om en tillfällig skattesänkning eventuellt kan skapa
	förväntningar på återkommande kompensation vid framtida prisökningar.
	Många remissinstanser, t.ex. Naturvårdsverket och Drivkraft Sverige,
26	betonar att sänkt skatt på bensin och diesel motverkar utfasningen av

fossila bränslen i transportsektorn och gör det svårare för Sverige att nå klimatmålen. Det framförs att en sådan skattesänkning försämrar konkurrenskraften för exempelvis biogas och rena eller höginblandade biodrivmedel. Flera instanser efterfrågar åtgärder som främjar elektrifieringen. Regeringen anser att det är angeläget att omställningen till elektrifiering och fossilfria drivmedel fortgår. Under våren har regeringen exempelvis tagit fram en elbilspremie som riktar sig till hushåll med lägre inkomster i landsbygdskommuner och andra områden med dålig tillgång till kollektivtrafik. För att stärka den svenska gasförsörjningstryggheten har regeringen den 19 maj 2026 gett Statens energimyndighet i uppdrag att ta fram förslag på hur befintliga styrmedel för biogas kan utvecklas och kompletteras (KN2026/01020). Svensk kollektivtrafik anser att skattesänkningen kommer att stärka biltrafikens konkurrenskraft gentemot kollektivtrafiken. För att underlätta resande med kollektivtrafik föreslår regeringen i avsnitt 7 ett nytt anslag för stöd för sänkta priser i kollektivtrafik.

Ett antal remissinstanser, däribland Energiföretagen Sverige, Energimyndigheten, Trafikverket och Trafikanalys tar upp frågor om beredskap och risken för framtida bränslebrist. Regeringen följer utvecklingen av Sveriges beredskap avseende drivmedelsförsörjningen noggrant. Regeringen framhåller att Sverige har en stark egen produktion av bensin och diesel där den största delen av råoljan i produktionen kommer från Nordsjön. Regeringen bedömer att tillgången till bensin och diesel i Sverige är stabil både i nuläget och på längre sikt. Dessutom anser regeringen att det är angeläget att motverka de ökade drivmedelspriserna, och att det överväger vad Konjunkturinstitutet, Konkurrensverket och Trafikanalys uttrycker i fråga om att förslaget försvagar marknadens prissignal.

För att motverka ökade drivmedelspriser föreslår regeringen att skatten på bensin och diesel sänks tillfälligt med 2 kronor och 40 öre per liter bensin och diesel.

I enlighet med regeringens ansökan om undantag från energiskattedirektivet föreslås att den lägre koldioxidskatten på bensin och diesel begränsas till en period om fem månader. En sänkning från och med den 1 juli till och med den 30 november 2026 bedöms vara en väl avvägd tidsperiod. Detta innebär att den sammanlagda energi- och koldioxidskatten kommer vara som lägst under perioden från och med 1 juli till och med 30 september, varefter den tidigare tillfälligt sänkta energiskatten återgår till tidigare nivå den 1 oktober 2026. Detta innebär, vilket Skatteverket och Drivkraft Sverige påtalar, att skattesatserna kommer att ändras flera gånger under året vilket ökar den administrativa bördan för både myndigheten som för företag.

För att säkerställa att all bensin och omärkt diesel som används som motorbränsle omfattas och för att förändringarna av beskattningen inte ska medföra något element som är att anse som statligt stöd föreslår regeringen att koldioxidskattesatserna sänks med 2 kronor och 40 öre per liter (eller 2 400 kronor per kubikmeter) för samtliga drivmedel som omfattas av 2 kap. 1 § första stycket 1, 2, 3 b och 7 LSE.

Regeringen föreslår att koldioxidskatten på s.k. märkt diesel lämnas oförändrad, trots vad Energiföretagen Sverige och Drivkraft Sverige för fram om skillnaden som uppstår mellan olika bränslen för olika ändamål.

Prop. 2025/26:275

Prop. 2025/26:275 Regeringen bedömer att sänkt skatt även på märkt diesel skulle innebära att den offentligfinansiella effekten ökar utan att bidra till förslagets syfte att motverka ökade drivmedelspriser. När den tillfälliga sänkningen avslutas är den märkta dieseln återigen lägst beskattad.

Utvärdering

Den tillfälliga skattesänkningen kan utvärderas på olika sätt. Exempelvis följs effekter på skatteintäkter löpande upp av såväl Regeringskansliet som berörda myndigheter. Effekter av ändringar av drivmedelsskatten har tidigare utvärderats av exempelvis Konjunkturinstitutet. En utvärdering bedöms kunna göras efter att den temporära nedsättningen har löpt ut och när relevant statistik vad gäller t.ex. utfall kring skatteintäkter finns tillgänglig.

Lagförslag

Förslaget innebär ändringar i 2 kap. 1 § LSE.

	4.3	Följdändringar för jordbruksdiesel-
		nedsättningen

	Regeringens förslag
	Nedsättningen av skatterna på diesel som används i arbetsmaskiner,
	skepp och vissa båtar i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- och
	vattenbruksverksamhet minskas för diesel som används under perioden
	1 juli–31 december 2026.
	Nedsättningen av energiskatten sänks till 573 kronor per kubikmeter
	och nedsättningen av koldioxidskatten sänks till 411 kronor per kubik-
	meter.

	Promemorians förslag
	Promemorians förslag stämmer överens med regeringens förslag.
	Remissinstanserna
	Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) välkomnar att organisationen har
	hörsammats vad gäller vikten av att hålla nettobeskattningen på EU:s
	miniminivå oavsett när under året dieseln köps in och oavsett när under
	året dieseln förbrukas. LRF efterfrågar därför att Finansdepartementet
	återkommer med ett förslag om detta så snart som möjligt så att branschen
	kan anpassa sig. Skogsindustrierna bedömer att den extra koldioxidskatten
	för skogsbruksmaskiner inte utgör ett stort problem för skogsägare då
	avverkningsmaskiner inte brukar lagra mer bränsle än en veckas
	konsumtion. Kostnaden för avverkningsmaskinerna anges bäras av
	skogsägaren och inte av industrin.
	LRF för fram att beskattningen kan komma att variera kraftigt under
	året, vilket kommer att innebära ökad administration och kräva större
28	planering	avseende inköp och förbrukning för landets skogs- och

lantbrukare. LRF har dock förståelse för regeringens argument om att Prop. 2025/26:275 snabbt ge lägre drivmedelskostnader för övriga branscher och

privatpersoner. Skogsindustrierna efterfrågar att skogsentreprenörer informeras om förutsättningarna och ges möjlighet att planera sin tankning.

Skälen för regeringens förslag

Skatten är nedsatt för jordbruksdieselanvändning

Diesel och andra bränslen som används i arbetsmaskiner och i skepp och vissa båtar i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamhet kallas ofta förenklat för jordbruksdiesel. I 6 a kap. 2 a § LSE finns bestämmelser om skattenedsättning för sådan bränsleanvändning. Nedsättningen av koldioxidskatt och energiskatt på jordbruksdiesel har de senaste åren tillfälligt utökats och är för närvarande bestämd så att nettoskatten på jordbruksdiesel sänkts ned mot den minimiskattenivå som gäller för bränsle som används i bl.a. jordbruket. För sådan användning är minimiskattenivån lägre än den som gäller för motorbränslen generellt.

En följdändring av nedsättningsbeloppen är nödvändig för att uppfylla minimiskattenivåerna

Förslaget ovan om tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel innebär att skattesatserna för diesel varierar ytterligare under 2026 jämfört med tidigare beslutade nivåer. När skattesatserna på diesel sänks måste även en följdändring av nedsättningsbeloppet för jordbruksdieseln göras för att skattenivån för jordbruksdiesel efter nedsättningen inte ska understiga den relevanta minimiskattenivån som gäller för dessa sektorer. Regeringen föreslår därför att nedsättningen av koldioxidskatt på diesel som förbrukas under perioden 1 juli–30 september 2026 ska uppgå till 411 kronor per kubikmeter och nedsättningen av energiskatt ska uppgå till 573 kronor per kubikmeter. Det totala nedsättningsbeloppet för koldioxid- och energiskatt uppgår då till 984 kronor per kubikmeter. Förslaget om skattesänkningar ovan innebär att summan av energi- och koldioxidskatterna uppgår till 1 242 kronor per kubikmeter under perioden 1 juli–30 september 2026 och till 1 561 kronor under perioden 1 oktober–30 november 2026. Förslagen innebär att för jordbruksdiesel där både skattskyldighetens inträde för

bränslet och bränsleförbrukningen sker under perioden 1 juli–30 september blir den slutliga skattebelastningen 258 kronor per kubikmeter.

Nedsättningsbeloppen begränsas för att bränsle köps in och förbrukas under olika månader

Rätten till jordbruksdieselnedsättningen uppstår efter att bränslet har förbrukats för ett visst ändamål. Även om en stor del av jordbruksdieseln förbrukas samma kvartal som skattskyldigheten inträtt, kan det förekomma att skattskyldigheten inträtt för bränslet under en annan månad eller annat kvartal än den månad respektive kvartal som det förbrukats.

Ändringar av skattesatserna för diesel medför att olika skattesatser kan gälla vid tidpunkten när skattskyldigheten inträder för bränslet och

tidpunkten när förbrukning av bränslet sker. Detta behöver beaktas vid

Prop. 2025/26:275	utformningen	av	nedsättningsbeloppen		så	att	det	säkerställs		att
	minimiskattenivån uppfylls även om lägre beskattat bränsle förbrukas
	efter att skatten har återgått till en högre nivå. Denna situation bedöms
	framför allt kunna uppstå under det sista kvartalet 2026 eftersom
	energiskatten återgår till tidigare nivå den 1 oktober 2026 och
	koldioxidskatten föreslås återgå den 1 december 2026. Av det skälet
	bedöms det vara lämpligt att även under hela sista kvartalet 2026 anpassa
	nedsättningsnivåerna efter de lägsta skattesatserna som gäller för diesel i
	miljöklass 1	under	perioden 1 juli–30 september 2026.						Regeringen
	föreslår därför, även i fråga om diesel som förbrukas under perioden
	1 oktober–31 december, att nedsättningen av koldioxidskatt ska uppgå till
	411 kronor per kubikmeter och nedsättningen av energiskatt ska uppgå till
	573 kronor per kubikmeter.
	En följd av en sådan nödvändig eftersläpning är att någon som köpt
	bränsle med en högre skattesats än den som är tillämplig vid
	förbrukningstillfället kommer att få en förhållandevis låg nedsättning vid
	förbrukning i jordbruk, skogsbruk och vattenbruk. Detta innebär att
	nettokostnaden för skatten i en sådan situation ökar, jämfört med om
	förslagen inte genomförs. Om exempelvis bränsle köps under maj eller
	juni (då den sammanlagda energi- och koldioxidskatten är 3 642 kronor
	per kubikmeter) och bränslet förbrukas mellan den 1 juli och 31 december
	(när nedsättningsbeloppet föreslås vara 984 kronor per kubikmeter) så
	kommer nettoskatten bli 2 658 kronor per kubikmeter. Detta ska jämföras
	med en nettoskatt om 258 kronor per kubikmeter enligt nu gällande regler.
	Om bränslet däremot köps in i exempelvis juli och förbrukas senare under
	året så kommer nettoskatten efter jordbruksdieselnedsättningen att vara
	258 kronor per kubikmeter. Om både skattskyldighetens								inträde	för
	bränslet och	bränsleförbrukningen		sker	under		perioden		1 oktober–
	30 november blir den slutliga skattebelastningen 577 kronor. Om både
	skattskyldighetens inträde för bränslet och bränsleförbrukningen sker
	under december 2026 blir den slutliga skattebelastningen 2 977 kronor. Av
	synpunkterna från Skogsindustrierna och LRF framgår att effekten kan
	minimeras genom planering och framförhållning hos de aktuella
	aktörerna.
	Att skattekostnaden inom de areella näringarna kan komma att öka i
	vissa situationer är en följdeffekt som inte kan lösas inom ramen för detta
	lagstiftningsärende. Att utforma regelverket på ett annat sätt bedöms kräva
	längre beredningstid. En sådan åtgärd finns det inte utrymme för om
	riksdagen ska kunna fatta beslut om den föreslagna sänkningen av
	skattesatserna med ikraftträdande den 1 juli 2026.
	Finansdepartementet har den 27 maj 2026 remitterat ett förslag om att
	retroaktivt hantera den högre skattekostnaden som kan uppstå i vissa
	situationer till följd av regeringens förslag (Fi2026/01208). Det
	remitterade förslaget är i linje med vad som efterfrågas av LRF, och syftar
	till att nettobeskattningen för diesel, som förbrukas i jordbrukssektorerna
	under perioden 1 juli–31 december			2026,		ska	bli	258 kronor		per
	kubikmeter, oavsett vilken skattesats som gällde vid inköpet. Under
	sådana förutsättningar blir den ovan beskrivna problematiken en fråga om
	likviditet för berörda aktörer i sektorerna, dvs. de kommer att behöva vänta
	längre på den kompletta skattenedsättningen i de aktuella situationerna. Å
30	andra sidan kommer likviditeten på motsvarande sätt att påverkas positivt

i fråga om bränsle som köps in efter den 1 juli eftersom skatten vid inköpet Prop. 2025/26:275 då föreslås vara lägre än i dag.

Lagförslag

Förslaget innebär ändringar i 6 a kap. 2 a § LSE.

4.4	Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Regeringens förslag
Lagändringarna träder i kraft den 1 juli 2026, den 1 oktober 2026 och
den 1 december 2026.
Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför
sig till tiden före ikraftträdandet.

Promemorians förslag
Promemorians förslag stämmer överens med regeringens förslag.
Remissinstanserna
Skatteverket för fram att då skattesatserna föreslås ändras mitt i ett
kalenderkvartal (den 1 december) så innebär det en ökad administrativ
börda och högre kostnader för såväl företag som ansöker om återbetalning
som för Skatteverket jämfört med om ikraftträdandet hade skett i början
av ett kalenderkvartal. Förslaget medför att företagen i sin ansökan om
återbetalning behöver dela upp sin förbrukning av bränsle för att
återbetalningsbeloppet ska kunna beräknas korrekt för tiden före
respektive efter ändringen. Behovet av uppdelning av den åter-
betalningsberättigade förbrukningen av bränsle i en och samma ansökan
utgör enligt Skatteverket dessutom en risk för omedvetna fel.
Skälen för regeringens förslag
Det är angeläget att skattesänkningen kan träda i kraft så tidigt som
möjligt. En förutsättning för att förslagen i promemorian ska kunna
genomföras på ett sätt som är förenligt med EU-rätten är dock att Sverige
efter förslag från Europeiska kommissionen beviljats ett tillstånd från
Europeiska unionens råd att sänka skatten på de berörda bränslena under
minimiskattenivåerna i energiskattedirektivet. Kommissionen har den
4 maj 2026 lagt fram ett förslag till rådet om att besluta om ett undantag i
enlighet med den ansökan som regeringen lämnade in den 26 mars 2026.
Lagändringarna bedöms inte kunna träda i kraft tidigare än den 1 juli
2026. För att sänkta koldioxidskattesatser på bensin och diesel ska få
genomslag från den tidpunkten föreslår regeringen därför att ändringarna
träder i kraft den 1 juli 2026 och gäller t.o.m. den 30 november 2026.
Skattesatserna föreslås därefter återgå till nu gällande nivåer genom en
lagändring med ikraftträdande den 1 december 2026. Regeringen anser att
den tillkommande administrativa börda till följd av skatteändringar under
innevarande kvartal som Skatteverket lyfter är oundviklig med tanke på att		31

Prop. 2025/26:275 förslaget från Kommissionen om att rådet ska tillåta Sverige att tillämpa lägre skattesatser gäller under fem månader.

För att jordbruksdieselnedsättningen ska följa de sänkta skattesatserna på diesel föreslår regeringen att följdändringar i aktuell bestämmelse träder i kraft den 1 juli 2026 och gäller t.o.m. den 31 december 2026, då den får en ny lydelse genom tidigare beslutade lagändringar med ikraftträdande den 1 januari 2027.

Enligt tidigare riksdagsbeslut upphör den tillfälliga sänkningen av energiskattesatserna på bensin och diesel den 1 oktober 2026. För att den lagändringen inte ska medföra att den nu föreslagna tillfälliga sänkningen av koldioxidskattesatserna på samma bränslen upphör i förtid, föreslås ändringar i lagen (2026:373) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi före den lagen träder i kraft den 1 oktober 2026.

Äldre bestämmelser föreslås gälla för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet. Det innebär exempelvis att när skattskyldigheten inträder före ikraftträdandet ska skatt redovisas med de belopp som gällde vid tiden för skattskyldighetens inträde. Det innebär också att förbrukningen av bränsle ska ha skett innan ikraftträdandet för att äldre bestämmelser om återbetalning av skatt på jordbruksdiesel ska vara tillämpliga.

5	Konsekvensanalys
I detta avsnitt redogörs för förslagets effekter i den omfattning som
bedöms stå i proportion till det aktuella lagstiftningsärendet och med
utgångspunkt i relevanta delar av 7 § förordningen (2024:183) om
konsekvensutredningar. Redogörelser enligt		kraven i	6 § samma
förordning återfinns i avsnitt 4.2 samt 4.3 i den omfattning som bedöms
lämpligt.
	Regelrådet bedömer att konsekvensutredningen inte uppfyller kraven i
förordningen om konsekvensutredningar.		Regeringen	anser att

	konsekvensutredningen står i proportion till förslagets omfattning och
	effekter enligt 5 § förordningen om konsekvensutredningar efter att vissa
	remissynpunkter beaktats i denna proposition.
	De offentligfinansiella effekterna till följd av ändrade skatte- och
	avgiftsregler beräknas i enlighet med Finansdepartementets beräknings-
	konventioner. Beräkningarna görs i ikraftträdandeårets priser och volymer
	och utgår vanligtvis från att beteendet hos individer och företag inte ändras
	till följd av ändringarna i skattereglerna. Antagandet om oförändrat
	beteende ger en god uppskattning av åtgärdernas effekt på kort sikt. På
	längre sikt, och för att analysera andra konsekvenser än de
	offentligfinansiella effekterna, kan ett mer dynamiskt synsätt behöva
	användas, där skattebaser tillåts påverkas av regeländringen.
	Kriget i Mellanöstern och stängningen av Hormuzsundet har medfört
	snabba prisökningar på bl.a. olja, vilket resulterat i ökade drivmedels-
	priser. De högre drivmedelspriserna har i sin tur ökat företags och
	enskildas kostnader samt haft andra effekter såsom en dämpande effekt på
32	tillväxten och utsläppen. Det aktuella skatteförslaget innebär en ytterligare
32

sänkning av skatten på drivmedel utöver den redan beslutade tillfälliga Prop. 2025/26:275

sänkningen	till EU:s	minimiskattenivåer under	perioden 1 maj–
30 september	2026	(prop. 2025/26:236,	bet. 2025/26:FiU48,
rskr. 2025/26:217).

Konsekvensanalysen beskriver föreliggande förslags effekter isolerat.

5.1Offentligfinansiella effekter

Beräkningen av de offentligfinansiella effekterna görs i huvudsak utifrån prognostiserade drivmedelsvolymer för 2026 från Energimyndighetens kortsiktsprognos vinter 2026. Dessutom utgår beräkningarna från de skattesatser som riksdagen har fastslagit för bensin och diesel som gäller under 2026 samt de nedsättningsbelopp för jordbruksdiesel som gäller under 2026.

De offentligfinansiella effekterna av förslaget om tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel sammanfattas i tabell 5.1. Förslaget beräknas sammantaget minska skatteintäkterna med 7,67 miljarder kronor under 2026.

Tabell 5.1 Förslag om tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel, samt följdjusteringar för jordbruksdiesel

Miljarder kronor

	Bruttoeffekt	Nettoeffekt	Nettoeffekt	Nettoeffekt	Varaktig
	2026	2026	2027	2028	effekt

Offentligfinansiell	-7,63	-7,67			-0,14
effekt
Varav sänkt skatt	-8,14	-8,07			-0,15
på bensin och
diesel
Varav justeringar	0,51	0,40			0,01
för jordbruks-
diesel

Källa: Egna beräkningar.

Beräkningarna av den offentligfinansiella effekten till följd av justeringarna för jordbruksdieseln utgår från antagandet att skatten som belastar inköpt jordbruksdiesel alltid är den skattesats som gäller när jordbruksdieseln förbrukas och att förbrukningen är jämnt fördelad över året. Det skulle dock kunna finnas fall då antagandet inte gäller. Inhandlas jordbruksdieseln exempelvis i slutet av kvartal två men förbrukas under kvartal tre, uppstår en högre skattebelastning för användare av jordbruksdiesel som den ovan beräknade offentligfinansiella effekten inte fångar. Ett sådant förfarande skulle betyda att den i tabell 5.1 redovisade sammanlagda offentligfinansiella effekten av förslaget är något överskattad, men förfarandet bedöms dock vara av mindre omfattning eftersom det medför en högre skattebelastning för användaren. Antagande om skattskyldighetens inträde och förbrukningen av jordbruksdieseln

Prop. 2025/26:275 diskuteras närmare under avsnitt 5.2.3, för att belysa den merkostnad som skulle kunna uppstå för användare av jordbruksdiesel i vissa fall.

Förslaget innebär att skatteutgiften för koldioxidskatt på fossila drivmedel ökar för 2026.

5.2Effekter för enskilda, fördelningseffekter och effekter för den ekonomiska jämställdheten

Tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel

Det är osäkert hur skatteändringar får genomslag på priset i praktiken. Konsekvensanalysen utgår från att skatten övervältras fullt på priset. Hur mycket lägre den totala skatten beräknas bli till följd av förslaget för bensin, diesel och flygbensin, jämfört med om förslaget inte genomförs, redovisas i tabell 5.2. Skatten på s.k. märkt diesel lämnas oförändrad. Effekten redovisas både exklusive och inklusive mervärdesskatt. Mervärdesskatteeffekt tillkommer om köparen är en privatperson och beräknas utifrån antagandet att priset justeras i motsvarande mån som skatten.

Tabell 5.2	Ändrad koldioxidskatt till följd av förslaget om tillfälligt
	sänkt skatt på bensin och diesel
	Kronor per liter

	1 juli–30 nov 2026	1 juli–30 nov 2026
	exkl. mervärdesskatt	inkl. mervärdesskatt
Bensin	-2,40	-3,00
Diesel	-2,40	-3,00
Flygbensin	-2,40	-3,00

Källa: Egna beräkningar.

Den tillfälliga skattesänkningen på bensin och diesel som föreslås ske under perioden 1 juli–30 november 2026 innebär att för en ägare till en dieselbil som körs 1 400 mil om året och har en förbrukning på 0,5 liter per mil minskar kostnaderna för drivmedel med 875 kronor för perioden (fem månader) jämfört med om förslaget inte genomförs. För en bensinbilsägare som kör 900 mil om året, med en förbrukning på 0,6 liter per mil beräknas motsvarande besparing uppgå till 675 kronor för denna period.

Förslaget påverkar även skatten på flygbensin. Kostnadsminskningen jämfört med om förslaget inte genomförs beräknas uppgå till 90 kronor per flygtimme under perioden 1 juli–30 november 2026 med en beräknad åtgång på 30 liter flygbensin per flygtimme.

Effekten av förslaget på hushållens köpkraft beräknas med hjälp av Statistiska centralbyråns mikrosimuleringsmodell Fasit. Analysen görs för hela befolkningen men det är enbart personer i hushåll där någon i hushållet har ett registrerat fordon drivet av bensin eller diesel som berörs av förslaget i analysen. Det innebär t.ex. att förmånsbilar inte omfattas av analysen.

I genomsnitt ökar köpkraften i befolkningen med 0,13 procent av den Prop. 2025/26:275 ekonomiska standarden som följd av förslaget. Den procentuella

förändringen i köpkraft är störst för personer med lägst ekonomisk standard där den ökar med 0,22 procent av den ekonomiska standarden (se figur 5.1). I den högsta inkomstgruppen motsvarar den ökade köpkraften 0,06 procent av den ekonomiska standarden. Andelen som berörs av förslagen är lägre i de lägre inkomstgrupperna. I den lägsta inkomstgruppen berörs ca 40 procent av personerna av förslaget. I inkomstgrupperna i den övre halvan av inkomstfördelning berörs ca 80 procent av personerna av förslaget. Även om effekten av förslaget relativt den ekonomiska standarden är störst för personer med låga inkomster lägger personer i höga inkomstgrupper i genomsnitt mer pengar på drivmedel i kronor räknat. Kostnadsminskningen räknat i kronor är därmed som störst i de högre inkomstgrupperna.

Figur 5.1		Effekt på hushållens köpkraft och andel berörda i olika
		inkomstgrupper till följd av förslaget om tillfälligt sänkt skatt
		på bensin och diesel
		Procent

0,25											100
0,25											100
0,20											80


0,15											60



0,10											40


0,05											20


0,00											0
0,00											0
1		2	3	4	5	6	7	8	9	10
					Inkomstgrupp
	Effekt på hushållens köpkraft (vänster axel)						Andel berörda (höger axel)

Anm.: Effekten på köpkraften redovisas genom att förändringen av hushållets drivmedelsskatter sätts i relation till hushållets disponibla inkomst. För att kunna jämföra olika typer av hushåll med varandra justeras både drivmedelsskatterna och den disponibla inkomsten för hushållets sammansättning med hjälp av s.k. ekvivalensskala. Syftet med ekvivalensskalen är att justera för att olika typer av hushåll har olika försörjningsbörda samt stordriftsfördelar. Hushållets ekvivalerade disponibla inkomst benämns e konomisk standard. Effekten redovisas på individnivå men är samma för individerna inom samma hushåll. Effekten kan tolkas som förslagets påverkan på individens köpkraft som andel av individens ekonomiska standard.

Källor: Fasit v1 2024 och egna beräkningar.

Förslaget har störst effekt på köpkraften för boende i mycket avlägsna
landsbygdsregioner. Där beräknas köpkraften öka motsvarande
0,24 procent av den ekonomiska standarden (se figur 5.2). Lägst effekt har
förslaget på köpkraften för boende i Stockholm där den ökade köpkraften
i genomsnitt motsvara 0,08 procent. Andelen berörda är lägst i Stockholm
där den uppgår till ca 60 procent. Andelen berörda är högst i täta regioner
som är avlägset belägna samt i landsbygdsregionerna där ca 85 procent av
befolkningen berörs av förslaget.	35
	35

Prop. 2025/26:275 Figur 5.2	Effekter på hushållens köpkraft och andel berörda i olika
	typer av regioner till följd av förslaget om tillfälligt sänkt
	skatt på bensin och diesel
	Procent

0,30

0,25

0,20

0,15

0,10

0,05

0,00

Stockholm	Malmö-Lund	Göteborg	region nära en större	stad	Tät region avlägset belägen
			Tät

Effekt på hushållens köpkraft (vänster axel)

100

Landsbygdsregion nära

större stad

Landsbygdsregion

avlägset belägen

Landsbygdsregion mycket

avlägset belägen

Andel berörda (höger axel)

Anm.: Se not till figur 5.1.

Källor: Fasit v1 2024 och egna beräkningar.

Det finns inga stora skillnader i hur förslaget påverkar olika typer av hushåll.

Kvinnor står som ägare för drygt en tredjedel av bilarna som ägs av fysiska personer i Sverige. Bilar registrerade på kvinnor har också en marginellt kortare genomsnittlig körsträcka per år jämfört med bilar registrerade på män. Förslaget bedöms sålunda gynna män något mer än kvinnor.

	5.3	Effekter för företagen
	Tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel
	Förslaget påverkar företagen främst genom att priset på bensin och diesel
	blir lägre än vad fallet hade varit om förslaget inte genomförs. Beräknade
	priseffekter anges i tabell 5.2 i avsnittet ovan. För företag som har rätt att
	dra av ingående mervärdesskatt tillkommer inte någon mervärdes-
	skatteeffekt. Företag antas använda knappt tre fjärdedelar av den totala
	volymen diesel och en fjärdedel av den totala volymen bensin. Det är dessa
	andelar av den offentligfinansiella bruttoeffekten från bensin och diesel,
	som kommer företagen till godo.
	Merparten av volymerna av bensin och diesel förbrukas inom
	transportsektorn, men även vissa användare av arbetsmaskiner kommer att
	gynnas av den tillfälliga skattesänkningen. Det gäller dock inte användare
	av jordbruksdiesel, se avsnittet om följdändringar för jordbruksdiesel-
36	nedsättningen nedan. Skatten på s.k. märkt diesel lämnas oförändrad.

Huvudsakligen påverkas åkerinäringen av den tillfälliga sänkningen. Prop. 2025/26:275 Enligt Transportstyrelsen fanns i slutet av 2023 ca 16 200 företag med

tillstånd att bedriva yrkesmässig godstrafik på väg. Åkerinäringen består i stor utsträckning av små företag. Av åkeriföretagen drivs 49 procent som enmansföretag och 32 procent har 1 till 4 anställda medan enbart 0,4 procent av åkeriföretagen har fler än 100 anställda.

I andra led påverkas de näringar som har en förhållandevis hög andel kostnader för drivmedel och vägtransporter i förhållande till näringens produktionsvärde. Exempel på sådana näringar är skogsbranschen, jordbruket och bygg- och anläggningssektorn. De företag som är beroende av berörda bränslen kan få en konkurrensfördel av den tillfälliga sänkningen. Regeringen instämmer med vad flera remissinstanser anfört om att förslaget kan innebära en konkurrensnackdel för de företag som ställt om eller är på väg att ställa om till fossilfrihet genom användning av höginblandade biodrivmedel eller eldrift. Ett antal remissinstanser, däribland Drivkraft Sverige och Energiföretagen framför att ett lägre pris på fossil energi försämrar för investeringar i fossilfri produktion eller fossilfria fordon och att detta kan få långsiktiga effekter. Regeringen bedömer att de att långsiktiga effekterna blir begränsade då åtgärden är tillfällig.

Tabell 5.3 redovisar ett antal exempel på hur drivmedelskostnaderna förändras för olika typer av dieseldrivna fordon till följd av skattesänkningarna under perioden 1 juli–30 november 2026.

Tabell 5.3 Besparing av förslaget om tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel, för olika typfordon som använder diesel

Besparing i kronor 1 juli–30 november 2026

	Körsträcka (mil/år)	Förbrukning (l/mil)	Besparing
			1 juli–30 nov 2026
			(kr)

Fjärrbilsekipage*	12 500	3,5	39 400
Lätt lastbil	1 500	0,6	900
Buss	5 000	4	20 000
Taxi	5 000	0,4	2 000

Källa: Egna beräkningar.

*Beräkningen utgår ifrån ett antagande om att 90 procent av dieseln som ett fjärrbilsekipage använder tankas i Sverige.

Förslaget kan innebära en skattemässig besparing även för små företag och det bedöms inte nödvändigt att ta speciella hänsyn till små företag. Som Drivkraft Sverige och Skatteverket noterar kan det faktum att skattesatserna ändras flera gånger under året leda till ökade administrativa kostnader och ökad risk för omedvetna fel, särskilt i fallet med företag som söker om återbetalning. Se vidare avsnittet följdändringar för jordbruksdieselnedsättningen nedan. Regeringen bedömer dock att påverkan på företagens administrativa kostnader i de flesta fall blir liten.

Följdändringar för jordbruksdieselnedsättningen
Förslaget om tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel ger upphov till
följdjusteringar för nedsättningen av skatten på jordbruksdiesel. Ned-	37
	37

Prop. 2025/26:275 sättningen omfattar uppskattningsvis ca 24 000 företag inom jordbruks-, skogsbruks-, och vattenbruksnäringarna. Främst mindre företag bedöms omfattas av nedsättningen.

Förslaget om tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel innebär att skattesatserna på diesel kommer att variera under perioden 1 juli– 31 december 2026. För att säkerställa att minimiskattenivån för jordbruksdiesel uppfylls justeras nedsättningsbeloppet ned med 2 400 kronor per kubikmeter diesel under denna period.

Tabell 5.4 exemplifierar genom några typexempel hur förslaget, genom följdjusteringen av nedsättningsbeloppen för jordbruksdiesel, påverkar skattenivån för jordbruksdiesel beroende på skattskyldighetens inträde och när bränslet förbrukas.

Tabell 5.4 Typexempel på skattenivåer för jordbruksdiesel efter justeringar av nedsättningsbeloppen

Skattskyldig-	Förbrukning	Skattenivå	Skattenivå	Skillnad i
hetens inträde		efter	efter	skattenivå till
		nedsättning till	nedsättning	följd av
		följd av	enl. beslutade	förslaget
		förslaget,	regler, (kr/m3)	(kr/m3)
		(kr /m3)
1 jan–30 april	1 jan–30 april	258	258	0
1 jan–30 april	1 maj–30 juni	577	577	0
1 maj–30 juni	1 maj–30 juni	258	258	0
1 maj–30 juni	1 juli–30 sep	2 658	258	2 400
1 juli–30 sep	1 juli–30 sep	258	258	0
1 juli–30 sep	1 okt–30 nov	258	258	0
1 okt–30 nov	1 okt–30 nov	577	577	0
1 okt–30 nov	1 dec–31 dec	577	577	0
1 dec–31 dec	1 dec–31 dec	2 977	577	2 400

Källa: Egna beräkningar.

Som illustreras i tabell 5.4 beror den skattenivå som efter nedsättning belastar jordbrukare m.fl. både på skattskyldighetens inträde och på när bränslet förbrukas. Jämfört med nu gällande skattenivåer innebär förslaget att skattebelastningen ökar i två av de typfall som presenteras i tabell 5.4.

Detta sker om dieseln inhandlas under perioden 1 maj–30 juni, då skattenivån för diesel är högre, men förbrukas under perioden 1 juli– 30 september. Förslaget innebär då på grund av följdändringarna av nedsättningsbeloppet att jordbrukare kommer att betala 2 400 kronor mer per kubikmeter diesel. På samma sätt innebär förslaget att användare av jordbruksdiesel kommer att belastas med en högre skatt om 2 400 kronor per kubikmeter om dieseln inhandlas med den skattesats som gäller under december och förbrukas under december månad.

Hur stor den samlade merkostnaden blir i praktiken för berörda verksamheter är osäkert och beror dels på skattskyldighetens inträde, dels på när dieseln förbrukas. Utifrån det antagande som görs i beräkningen av den offentligfinansiella effekten, där bränslet antas förbrukas i samma

kvartal som skattskyldigheten inträder, skulle förslaget innebära en

merkostnad för användare av jordbruksdiesel på 85 miljoner kronor under Prop. 2025/26:275 2026.

Beroende på vilka antagande som görs kring skattskyldighetens inträde och när i tiden bränslet förbrukas så bedöms förslaget kunna ge en merkostnad för användare av jordbruksdiesel på uppskattningsvis mellan

85–200 miljoner kronor under 2026. Återbetalning av skatt på jordbruksdiesel lämnas till den som förbrukat bränslet i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet och medges när den sammanlagda ersättningen uppgår till minst 400 kronor per kalenderkvartal. Vid den nedsättning av skatten som gäller den 1 juli så motsvarar det en förbrukning om ca 118 liter diesel per kvartal. Eftersom förslaget innebär att nedsättningen av skatten på jordbruksdiesel under perioden 1 juli– 31 december justeras ned så kommer den förbrukning som krävs för att komma upp till beloppsgränsen öka, från 118 liter diesel till motsvarande 407 liter, under årets sista två kvartal. Denna förändring bedöms leda till att omkring 600 färre användare kommer upp till beloppsgränsen och kan ta del av återbetalningen av skatten på jordbruksdiesel.

Förslaget kan komma att innebära en kostnadsökning för jordbruksdiesel och också komma att innebära att färre företag får rätt till återbetalning av skatt på jordbruksdiesel. Regelrådet påtalar att rådet därför velat se att förslagets effekter utretts och redovisats på ett tydligare sätt. Regeringen menar att effekterna finns redovisade i detta avsnitt och står i proportion till förslagets omfattning.

Följdjusteringen av nedsättningsbeloppet betyder även att förbrukare av jordbruksdiesel behöver förhålla sig till fler skattenivåer vilket kan öka deras administrativa kostnader. Det bedöms inte nödvändigt att ta speciella hänsyn till små företag.

5.4Effekter för miljön

Förslaget som innebär att skatten på bensin och diesel tillfälligt sänks med 2,40 kronor per liter motverkar ökade drivmedelspriser. Detta bedöms, allt annat lika, öka koldioxidutsläppen.

Utsläppsökningen är svårbedömd och baseras på flera osäkra antaganden kring bl.a. hur konsumenter reagerar på temporärt lägre drivmedelspriser på mycket kort sikt och hur den tillfälliga skattesänkningen övervältras på priset. Sett isolerat, bedöms förslaget öka utsläppen med 0,3 miljoner ton koldioxid 2026.

Sänkt koldioxidskatt på bensin och diesel gör också höginblandade och rena biodrivmedel relativt sett dyrare under perioden med tillfälligt sänkta skattesatser på bensin och diesel. Effekten på utsläppen kan således under denna tid bli större om konkurrenssituationen för dessa biodrivmedel försämras och det medför att större volymer fossila drivmedel används.

Regeringen bedömer i likhet med Energimyndigheten och Energiföretagen m.fl. att lägre drivmedelspriser kan göra det mindre fördelaktigt att övergå till eldrift och incitamenten att övergå till andra transportslag minskar, vilket på sikt kan medföra högre utsläpp. Regeringen bedömer dock till skillnad från bl.a. Energiföretagen att

Prop. 2025/26:275 förslaget har en liten påverkan på elektrifieringstakten eftersom åtgärden är temporär.

Följdjusteringarna av jordbruksdieselnedsättningen bedöms ha marginell påverkan på utsläppen.

5.5Effekt för drivmedelsförsörjningen

Energimyndigheten, Energiföretagen och Trafikverket anser att den ökade efterfrågan på drivmedel som uppstår till följd av regeringens förslag riskerar att påverka drivmedelsförsörjningen negativt.

Regeringen framhåller att Sverige har en stark egen produktion av bensin och diesel där den största delen av råoljan i produktionen kommer från Nordsjön. Regeringen bedömer att tillgång till bensin och diesel i Sverige är stabil både i nuläget och på längre sikt. Den föreslagna skattesänkningen ökar efterfrågan på drivmedel temporärt men regeringen bedömer, till skillnad från Energimyndigheten, Energiföretagarna och Trafikverket, att den ökade efterfrågan som förslaget orsakar inte påverkar tillgången till drivmedel på nationell nivå på vare sig kort eller lång sikt.

Lokalt kan förslaget öka risken för försörjningsstörningar i viss utsträckning. Detta gäller framför allt i gränsområden vid s.k. grannlandstankning som ökar om priset på drivmedel i Sverige skiljer sig markant från våra grannländer. Förslaget kan därför innebära en viss ökad risk för tillfällig brist och köbildning vid enskilda mackar.

5.6Effekter för myndigheter och domstolar

Skatteverket kommer att behöva ändra informationsmaterial, anpassa itsystem och deklarationer till följd av förslaget. För de kvartalsvisa återbetalningarna behöver ansökningarna delas upp för att hantera regeländringar under pågående kvartal. Skatteverket framför att regeländringar under pågående kvartal ökar risken för omedvetna fel vilket kan leda till ökade kostnader och administration för Skatteverket. Skatteverket kommer att behöva ändra intern och extern kommunikation och att vissa riktade informationsinsatser kan behövas. Därtill kan skatteupplysningen behöva svara på frågor om regelförändringarna. Tillkommande kostnader beräknas till 500 000 kronor och ska hanteras inom befintliga ekonomiska ramar.

Förslaget bedöms inte medföra någon ökning av antalet mål i de allmänna förvaltningsdomstolarna. Eventuella kostnadsökningar ska därmed hanteras inom Sveriges Domstolars befintliga ekonomiska ramar.

5.7Övriga effekter

Förslaget bedöms inte medföra några särskilda konsekvenser för kommuner och regioner, sysselsättning, arbetslöshet och löner.

En tillfällig drivmedelsskattesänkning kan skapa volatilitet i den

uppmätta inflationen genom att priset på drivmedel, och därför den

uppmätta inflationen mätt i konsumentprisindex, sjunker när åtgärden Prop. 2025/26:275 införs och går upp när åtgärden löper ut. Åtgärden kan även påverka

inflationen genom att tillfälligt höja den aggregerade efterfrågan i ekonomin samt genom att tillfälligt sänka kostnaden för företag som använder drivmedel som insatsvara.

6Författningskommentar

6.1Förslaget till lag om ändring i lagen (2026:372) om ändring i lagen (2025:1358) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi

2 kap.

1 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om energi- och koldioxidskattebelopp för vissa bränslen, däribland bensin och diesel.

Ändringen i första stycket innebär förändrade skattebelopp som gäller för dessa bränslen när skattskyldighet inträder.

Övervägandena finns i avsnitt 4.2.

6.2Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi

6 a kap.

2 a §

Paragrafen innehåller bestämmelser om befrielse från koldioxidskatt och energiskatt på bl.a. omärkt diesel som förbrukas i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamhet.

Ändringen i första stycket innebär att befrielsen från koldioxidskatt begränsas till 411 kronor per kubikmeter.

Ändringen i andra stycket innebär att befrielsen från energiskatt begränsas till 573 kronor per kubikmeter.

Övervägandena finns i avsnitt 4.3.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Av den första punkten i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna framgår att ändringarna träder i kraft den 1 juli 2026.

Av den andra punkten framgår att äldre bestämmelser ska fortsätta att gälla för förbrukning som hänför sig till tiden före ikraftträdandet. Detta innebär att tidigare beslutade nedsättningsbelopp gäller för bränsle som förbrukats före ikraftträdandet.

Prop. 2025/26:275 6.3	Förslaget till lag om ändring i lagen (2026:373)
	om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på
	energi

2 kap.

1 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om energi- och koldioxidskattebelopp för vissa bränslen, däribland bensin och diesel.

Ändringen i första stycket innebär förändrade skattebelopp som gäller för dessa bränslen när skattskyldighet inträder.

Övervägandena finns i avsnitt 4.2.

6.4Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi

2 kap.

1 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om energi- och koldioxidskattebelopp för vissa bränslen, däribland bensin och diesel.

Ändringen i första stycket innebär förändrade skattebelopp som gäller för dessa bränslen när skattskyldighet inträder.

Övervägandena finns i avsnitt 4.2.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Av den första punkten i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna framgår att ändringarna träder i kraft den 1 december 2026.

Av den andra punkten framgår att äldre bestämmelser ska fortsätta att gälla för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet. Detta innebär att tidigare skattesatser är tillämpliga när skattskyldigheten har inträtt före ikraftträdandet.

7Ändringar i statens budget för 2026

7.1Ändringar av statens utgifter

Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

1:1 Förbandsverksamhet och beredskap

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 77 944 036 000 kronor.

Vidare har regeringen ett bemyndigande att under innevarande år besluta om beställningar av materiel och anläggningar som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 42 000 000 000 kronor 2027–2035.

Regeringens förslag

Anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap ökas med 225 000 000 kronor.

Regeringen bemyndigas att under 2026 för anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap besluta om beställningar av materiel och anläggningar som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 44 072 000 000 kronor 2027–2035.

Skälen för regeringens förslag

Anslaget används bl.a. för att finansiera utbildnings- och övningsverksamhet för utvecklingen av försvarsmaktsorganisationen, planering, nationella operationer och insatser och operationer och insatser under Natos ledning inom Natos eget territorium, under ledning av bilaterala och multilaterala samarbeten samt försvarsunderrättelseverksamhet. Anslaget används även till att finansiera åtgärder med avsikt att bibehålla materielens eller anläggningens tekniska förmåga eller prestanda.

Efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2026 – Stöd till Ukraina och vaccinberedskap ökades anslaget med 877 208 000 kronor för kostnader för transporter med tillhörande säkerhetsoperationer och för iordningställande och stöd till underhåll av försvarsmateriel till Ukraina (prop. 2025/26:143, bet. 2025/26:FiU46, rskr. 2025/26:179–181). Anslaget ökades också för att Försvarsmakten ska kunna genomföra utbildningsinsatser för att utveckla Ukrainas försvarsförmåga, inklusive insatser riktade till ukrainska medborgare.

Regeringen har även i propositionen Vårändringsbudget för 2026 föreslagit att bemyndigandet ökas med 6 000 000 000 kronor för att beslut om beställningar av materiel och anläggningar ska kunna fattas (prop. 2025/26:99).

I denna proposition föreslås att regeringen bemyndigas att skänka försvarsmateriel till Ukraina (se anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar). Överföringen av materielen till Ukraina medför bl.a. kostnader för att utbilda ukrainska piloter och tekniker samt iordningställande, vidmakthållande och underhåll av materielen. Ukraina har vidare efterfrågat tekniskt stöd samt stöd för utveckling av långräckviddig förmåga. Sverige har möjlighet att bistå Ukraina med det efterfrågade stödet. Sverige har ett utrikes- och säkerhetspolitiskt intresse av att stödja Ukraina på detta område. Anslaget bör därför ökas med 225 000 000 kronor.

För att kunna iordningsställa, vidmakthålla och underhålla den materiel som föreslås skänkas behöver även beställningar göras som medför ekonomiska åtaganden kommande år. Bemyndigandet bör därför ökas med 2 072 000 000 kronor. Ökningen av bemyndigandet medför behov av framtida anslag och anslaget beräknas öka med 102 000 000 kronor 2027, 312 000 000 kronor 2028, 319 000 000 kronor 2029, 325 000 000 kronor 2030, 331 000 000 kronor 2031, 338 000 000 kronor 2032 och 345 000 000 kronor 2033.

Ökningen av anslaget 2026 och de beräknade ökningarna 2027–2033 finansieras genom att anslaget 1:14 Stöd till Ukraina minskas med 2 297 000 000 kronor.

Prop. 2025/26:275

1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 20 228 741 000 kronor.

Vidare har regeringen ett bemyndigande att under innevarande år besluta om beställningar och utveckling av materiel och utrustning som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 11 121 170 000 kronor 2027–2030.

Regeringens förslag

Anslaget 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt ökas med 208 800 000 kronor.

Regeringen bemyndigas att under 2026 för anslaget 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt besluta om beställningar och utveckling av materiel och utrustning som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 12 285 370 000 kronor 2027–2030.

Skälen för regeringens förslag

Anslaget används bl.a. till att anskaffa och utveckla materiel och utrustning i syfte att skänka till Ukraina.

Efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2026 – Stöd till Ukraina och vaccinberedskap ökades anslaget med 4 922 405 000 kronor för att anskaffa och utveckla materiel och utrustning i syfte att skänka denna till Ukraina, samt ge stöd till underhåll av materielen och utrustningen. Vidare bemyndigades regeringen att under 2026 besluta om beställningar och utveckling av materiel och utrustning som inklusive

tidigare åtaganden	medför	behov av framtida	anslag på högst
11 121 170 000	kronor	2027–2030	(prop. 2025/26:143,
bet. 2025/26:FiU46, rskr. 2025/26:179–181).

Ukraina har efterfrågat ytterligare materiel och utrustning för att stärka sin operativa försvarsförmåga, t.ex. när det gäller luftförsvar, långräckviddig bekämpning, infanteriutrustning, ledningsstöd, ammunition, flygledning och obemannade system. Vidare efterfrågar Ukraina fortsatta åtgärder för att utveckla och anpassa materiel till landets behov. Försvarets materielverk och Försvarsmakten har på uppdrag av regeringen lämnat förslag avseende materiel och utrustning som kan upphandlas och skänkas till Ukraina (Fö2025/00474 och Fö2026/00319). Det handlar framför allt om materiel och utrustning som finns tillgänglig på marknaden, men det kan även vara fråga om materiel och utrustning som kräver viss utveckling och anpassning för att kunna tillgodose Ukrainas behov. Sverige och Ukraina har under 2025 ingått avsiktsförklaringar om samarbete rörande försvarsinnovation och gemensam produktion. Sverige har ett utrikes- och säkerhetspolitiskt intresse av att bistå Ukraina med den efterfrågade materielen och utrustningen. Sverige bör därför anskaffa och utveckla sådan materiel och utrustning för att skänka den till Ukraina. Anslaget bör därför ökas med 208 800 000 kronor.

För att kunna skänka den efterfrågade materielen och utrustningen till Ukraina behövs ett ökat bemyndigande som medför ekonomiska åtaganden kommande år. Bemyndigandet bör därför ökas med

1 164 200 000 kronor. Ökningen av bemyndigandet medför behov av Prop. 2025/26:275 framtida anslag och anslaget beräknas öka med 864 000 000 kronor 2027

och 300 200 000 kronor 2028.

Ökningen av anslaget 2026 och de beräknade ökningarna 2027 och 2028 finansieras genom att anslaget 1:14 Stöd till Ukraina minskas med 1 373 000 000 kronor.

Utförsel av försvarsmateriel som utgör krigsmateriel enligt lagen (1992:1300) om krigsmateriel kräver tillstånd enligt samma lag.

1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 71 191 794 000 kronor.

Vidare har regeringen ett bemyndigande att under innevarande år besluta om beställningar och avveckling av materiel och anläggningar som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 289 454 640 000 kronor 2027–2037.

Regeringens förslag

Regeringen bemyndigas att under 2026 och 2027 för anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap besluta att skänka försvarsmateriel till Ukraina i form av marin ledningsmateriel samt, som ett led i försäljningen av Gripen E/F, upp till 16 stycken JAS 39 Gripen C/D inklusive kvalificerad ammunition som kan avvaras av Försvarsmakten under en begränsad tid, till ett värde om högst 19 571 000 000 kronor.

Anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar ökas med 203 000 000 kronor.

Regeringen bemyndigas att under 2026 för anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar besluta om beställningar och avveckling av materiel och anläggningar som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 308 822 640 000 kronor 2027–2037.

Skälen för regeringens förslag

Anslaget används bl.a. för att finansiera utveckling, anskaffning, återanskaffning och avveckling av anslagsfinansierad materiel och anläggningar.

Efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2026 – Stöd till Ukraina och vaccinberedskap ökades bemyndigandet att under 2026 besluta om beställningar och avveckling av materiel och anläggningar med 600 640 000 kronor under 2027 (prop. 2025/26:143, bet. 2025/26:FiU46, rskr. 2025/26:179–181).

Regeringen har även i propositionen Vårändringsbudget för 2026 föreslagit att anslaget minskas med 170 000 000 kronor för att finansiera utgiftsökningar inom andra utgiftsområden och att bemyndigandet ökas med 66 045 360 000 kronor för att beslut om beställningar och avveckling av materiel och anläggningar ska kunna fattas (prop. 2025/26:99).

I syfte att ytterligare förstärka Ukrainas försvar mot de ryska luftanfallen har Ukraina uttryckt ett brådskande behov av att få donationer av JAS 39

Prop. 2025/26:275

Gripen C/D, inklusive kvalificerad ammunition, från Sveriges befintliga stridsflygsflotta. På uppdrag av regeringen har Försvarsmakten lämnat förslag på hur ett sådant stöd skulle kunna utformas (Fö2025/01623). Ukraina har vidare behov av marin ledningsmateriel. Försvarsmakten har på uppdrag av regeringen lämnat förslag på hur ett fortsatt stöd till Ukraina inom detta område kan utformas (Fö2026/00319).

Sverige har ett utrikes- och säkerhetspolitiskt intresse av att tillhandahålla den efterfrågade materielen till Ukraina. Sverige bör därför bistå Ukraina med den materiel som Försvarsmakten bedöms kunna avvara.

Enligt 8 kap. 6 § budgetlagen (2011:203) får regeringen besluta om överlåtelse av lös egendom om egendomen inte längre behövs för statens verksamhet eller blivit obrukbar eller om den inte anskaffats med statens medel. Den aktuella försvarsmaterielen behövs för statens verksamhet, men bedöms tillfälligt kunna avvaras som stöd till Ukraina. För att regeringen ska kunna skänka materielen krävs därför riksdagens bemyndigande.

Regeringen bör mot denna bakgrund bemyndigas att under 2026 och 2027 besluta att skänka försvarsmateriel till Ukraina i form av marin ledningsmateriel samt, som ett led i försäljningen av Gripen E/F, upp till 16 stycken JAS 39 Gripen C/D inklusive kvalificerad ammunition som kan avvaras av Försvarsmakten under en begränsad tid, till ett värde om högst 19 571 000 000 kronor. Bemyndigandet att skänka upp till 16 stycken JAS 39 Gripen C/D inklusive kvalificerad ammunition avses endast utnyttjas under förutsättning att ett avtal mellan Sverige och Ukraina om köp av minst 10 Gripen E/F har trätt i kraft.

Med hänsyn till Försvarsmaktens behov och det säkerhetspolitiska läget är det av stor betydelse att delar av den materiel som föreslås skänkas till Ukraina skyndsamt kan ersättas med motsvarande materiel. Anslaget bör därför ökas med 203 000 000 kronor.

För att kunna ersätta den materiel som nu föreslås skänkas till Ukraina med motsvarande materiel behöver även beställningar göras som medför ekonomiska åtaganden kommande år. Bemyndigandet bör därför ökas med 19 368 000 000 kronor. Ökningen av bemyndigandet medför behov av framtida anslag och anslaget beräknas öka med 820 000 000 kronor

2027, 3 126 000 000	kronor	2028, 2 554 000 000 kronor	2029,
2 604 000 000 kronor	2030,	2 823 000 000 kronor	2031,
3 387 000 000 kronor	2032,	2 879 000 000 kronor 2033	och

1 175 000 000 kronor 2034. Beställningar om att ersätta de JAS 39 Gripen C/D inklusive kvalificerad ammunition som skänks till Ukraina kommer att genomföras först när avtalet mellan Sverige och Ukraina har trätt i kraft.

Ökningen av anslaget 2026 och de beräknade ökningarna 2027–2034 finansieras genom att anslaget 1:14 Stöd till Ukraina minskas med 19 571 000 000 kronor.

Utförsel av försvarsmateriel som utgör krigsmateriel enligt lagen om krigsmateriel kräver tillstånd enligt samma lag.

1:11 Försvarets materielverk

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 4 248 967 000 kronor.

Regeringens förslag	Prop. 2025/26:275
Anslaget 1:11 Försvarets materielverk ökas med 15 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag

Anslaget används bl.a. för Försvarets materielverks förvaltningsutgifter. I denna proposition föreslås att regeringen bemyndigas att skänka

försvarsmateriel till Ukraina (se anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar). Överföringen och återanskaffningen av den materiel som skänks till Ukraina medför kostnader för Försvarets materielverk för bl.a. projektledning, upphandling, konfiguration, provverksamhet och support. Anslaget bör därför ökas med 15 000 000 kronor.

Ökningen av anslaget finansieras genom att anslaget 1:14 Stöd till Ukraina minskas med 15 000 000 kronor.

1:14 Stöd till Ukraina

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 28 350 260 000 kronor.

Regeringens förslag

Anslaget 1:14 Stöd till Ukraina minskas med 23 286 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag

Anslaget används för utgifter för direkt stöd till Ukraina i form av ekonomiska bidrag för att stödja Ukrainas försvarsförmåga. Anslaget används även för utgifter för infrianden av exportkreditgarantier för försvarsexport till den ukrainska staten.

Efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2026 – Stöd till

Ukraina	och	vaccinberedskap			minskades	anslaget	med
11 374 740 000 kronor för			att	finansiera ökningar		av de anslag	som
föreslogs	och	beräknades	i	den	propositionen	(prop. 2025/26:143,

bet. 2025/26:FiU46, rskr. 2025/26:179–181).

Regeringen har även i propositionen Vårändringsbudget för 2026 föreslagit att anslaget minskas med 148 400 000 kronor för att finansiera en ökning av anslaget 1:8 Försvarets radioanstalt (prop. 2025/26:99).

Ramen för det militära stödet till Ukraina hanteras inom anslaget 1:14 Stöd till Ukraina. Medel från anslaget omfördelas till andra berörda anslag i syfte att genomföra föreslagna stödåtgärder.

För att finansiera ökningarna av de anslag som föreslås och beräknas i denna proposition i syfte att vidta stödåtgärder till Ukraina minskas anslaget med 23 286 000 000 kronor.

Prop. 2025/26:275 Bemyndigande att ingå avtal om Gripen E/F

Regeringens förslag

Regeringen bemyndigas att ingå avtal med Ukraina om försäljning av upp till 20 stycken Gripen E/F med tillhörande luftförsvarssystem.

Skälen för regeringens förslag

Ukraina har uttryckt önskemål om att anskaffa stridsflyget Gripen E/F för uppbyggnad av Ukrainas nuvarande och framtida flygvapen. För att tillgodose Ukrainas önskemål avseende en mellanstatlig affär föreslås att riksdagen bemyndigar regeringen att ingå avtal med Ukraina om försäljning av minst 10 och upp till 20 stycken Gripen E/F med tillhörande luftförsvarssystem. Det innebär att den svenska staten åtar sig att beställa och leverera stridsflygplanen och övrig offererad utrustning till Ukraina i den takt stridsflygplanen kan levereras. Intäkterna från försäljningen ska täcka statens kostnader. Finansieringen ska vara säkrad genom att köpeskillingen ska vara erlagd när avtalet träder ikraft.

Försäljningen är en förutsättning för den donation av JAS 39 Gripen C/D inklusive kvalificerad ammunition som riksdagen föreslås bemyndiga regeringen att genomföra (se anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar).

Utförsel av försvarsmateriel som utgör krigsmateriel enligt lagen om krigsmateriel kräver tillstånd enligt samma lag.

2:4 Krisberedskap

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 4 178 608 000 kronor.

Vidare har regeringen ett bemyndigande att under innevarande år ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 3 262 100 000 kronor 2027–2032.

Regeringens förslag

Anslaget 2:4 Krisberedskap ökas med 20 000 000 kronor.

Regeringen bemyndigas att under 2026 för anslaget 2:4 Krisberedskap ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 3 272 100 000 kronor 2027–2032.

Skälen för regeringens förslag

Anslaget används bl.a. för att finansiera åtgärder som stärker samhällets samlade beredskap och förmåga att hantera allvarliga kriser och deras konsekvenser. Anslaget används också i viss utsträckning för att finansiera åtgärder för att kunna ge stöd till andra länder vid en allvarlig kris.

Efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2026 – Stöd till Ukraina och vaccinberedskap ökades anslaget med 138 100 000 kronor för

att lämna stöd till Ukraina med materiel, utbildning och expertis inom bl.a.

minhantering, sjukvård och			rehabilitering samt för att skydda		kritisk Prop. 2025/26:275
infrastruktur	och		civilbefolkningen	(prop. 2025/26:143,
bet. 2025/26:FiU46,		rskr.	2025/26:179–181).	Vidare	ökades
bemyndigandet	med	116 100 000 kronor för att		under 2026	kunna

upphandla den materiel som föreslogs skänkas till Ukraina.

Regeringen har även i propositionen Vårändringsbudget för 2026 föreslagit att minska anslaget med 84 000 000 kronor för att bl.a. omfördela medel till anslaget 1:26 Åtgärder för beredskap inom livsmedels- och dricksvattenområdet inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel (prop. 2025/26:99).

Ukraina har efterfrågat stöd i form av utbildning och materielstöd till ukrainska frivilligorganisationer aktiva inom sjukvårdsutbildning. Myndigheten för civilt försvar har lämnat förslag på stöd som kan lämnas till Ukraina inom dessa områden (Fö2026/00700). Sverige har ett utrikes- och säkerhetspolitiskt intresse av att bistå Ukraina med stödet. Anslaget bör därför ökas med 20 000 000 kronor.

För att kunna upphandla den materiel som föreslås skänkas till Ukraina behöver beställningar göras som medför ekonomiska åtaganden kommande år. Bemyndigandet bör därför ökas med 10 000 000 kronor. Ökningen av bemyndigandet medför behov av framtida anslag och anslaget beräknas öka med 10 000 000 kronor 2027.

Ökningen av anslaget 2026 och den beräknade ökningen av anslaget 2027 finansieras genom att anslaget 1:14 Stöd till Ukraina minskas med 30 000 000 kronor.

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

1:14 Civilt försvar inom hälso- och sjukvård

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 2 949 500 000 kronor.

Regeringens förslag

Anslaget 1:14 Civilt försvar inom hälso- och sjukvård ökas med 20 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag

Anslaget används bl.a. för bidrag och statsbidrag för att vidareutveckla och stärka hälso- och sjukvårdens beredskap och motståndskraft, inklusive försörjningsberedskap.

Regionerna kan i vissa fall använda specialutrustade flygplan och helikoptrar för att transportera sjuka eller skadade patienter. Dessa resurser kan även användas för transport av organ för transplantation, hälso- och sjukvårdspersonal samt i vissa fall blod och medicinska prover. Sådana luftburna sjuktransporter är en förutsättning för en fungerande hälso- och sjukvårdskedja.

Till följd av kriget i Mellanöstern och stängningen av Hormuzsundet har

priset på flygbränsle ökat kraftigt. Det är nödvändigt att säkerställa att

Prop. 2025/26:275 regionerna fortsatt har möjlighet att bedriva den samhällsviktiga verksamhet som luftburna sjuktransporter utgör. Regeringen avser därför att införa ett riktat statsbidrag till regionerna för ökade kostnader för luftburna sjuktransporter till följd av höga flygbränslepriser. Bidrag avses lämnas efter ansökan. Anslaget bör därför ökas med 20 000 000 kronor.

Utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur

1:23 Stöd för sänkta priser i kollektivtrafik

Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört på statens budget för innevarande år.

Regeringens förslag

Ett nytt anslag 1:23 Stöd för sänkta priser i kollektivtrafik förs upp på statens budget med 6 500 000 000 kronor. Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till kollektivtrafik som organiseras av regionala kollektivtrafikmyndigheter.

Skälen för regeringens förslag

Kriget i Mellanöstern och stängningen av Hormuzsundet har drivit upp de globala energipriserna, vilket har lett till ökade kostnader för drivmedel för fordon. För att i ökad utsträckning möjliggöra alternativa färdsätt med en mer effektiv energianvändning är det angeläget att underlätta resande med kollektivtrafik. Ett nytt anslag 1:23 Stöd för sänkta priser i kollektivtrafik bör därför föras upp på statens budget med 6 500 000 000 kronor.

Anslaget bör få användas för utgifter för statsbidrag till kollektivtrafik som organiseras av regionala kollektivtrafikmyndigheter.

Stödet avses att, efter ansökan, lämnas till regionala kollektivtrafikmyndigheter som har sänkt priset på månadsbiljetter eller motsvarande för obegränsat resande med 50 procent tidigast fr.o.m. den 1 juli t.o.m. den 31 december 2026. Närmare villkor för stödet avses regleras i förordning.

Utgiftsområde 21 Energi

1:12 Energistöd

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 3 552 000 000 kronor.

Regeringens förslag

Anslaget 1:12 Energistöd ökas med 1 000 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag	Prop. 2025/26:275
Anslaget används bl.a. för högkostnadsskydd till hushåll vid höga el- och
gaspriser, för att lämna stöd till hushåll vid höga el- och gaspriser samt för
myndigheternas administration för utbetalning av sådana stöd.
Efter förslag i budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1
utg.omr. 21, bet. 2025/26:NU3, rskr. 2025/26:117 och 118) tillfördes
anslaget 1 137 000 000 kronor bl.a. för att kunna införa ett högkostnads-
skydd för hushållen i händelse av en längre period av höga el- och gas-
priser. Regeringen aviserade samtidigt att ett högkostnadsskydd skulle
införas om månadsmedelvärdet för spotpriset på el översteg 1,5 kronor per
kilowattimme inom ett elprisområde i Sverige. Vidare uttalade regeringen
att motsvarande utformning av stöd även skulle ges till hushåll som
använder gas för uppvärmning.
Anslaget ökades med 2 415 000 000 kronor efter förslag i propositionen
Extra ändringsbudget för 2026 – Sänkt skatt på drivmedel samt el- och
gasprisstöd (prop. 2025/26:236, bet. 2025/26:FiU48, rskr. 2025/26:217
och 218) för att införa ett nytt tillfälligt el- och gasprisstöd till hushållen
avseende januari och februari 2026. Totalt beräknades kostnaden för stödet
uppgå till ca 3 400 000 000 kronor, varav sedan tidigare anvisade medel
för högkostnadsskydd för hushållen om 1 000 000 000 kronor användes
för att finansiera stödet.
Det spända omvärldsläget medför fortsatt stora osäkerheter för utveck-
lingen av energipriserna. Om det blir aktuellt att under året införa det
högkostnadsskydd som aviserades i budgetpropositionen för 2026, och för
att regeringen i så fall ska kunna agera skyndsamt, behöver anslaget
tillföras ytterligare medel. Det är även angeläget att utbetalningar för det
tillfälliga el- och gasprisstödet till hushållen för januari och februari 2026
kan ske skyndsamt. Medel behöver därför även tillföras för att säkerställa
att anslagna medel täcker utbetalningarna av stödet. Anslaget bör därför
ökas med 1 000 000 000 kronor. Om högkostnadsskyddet införs	kan
ytterligare medel behöva tillföras.

Utgiftsområde 22 Kommunikationer

1:7 Trafikavtal

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 1 055 000 000 kronor.

Regeringens förslag

Anslaget 1:7 Trafikavtal ökas med 100 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag
Anslaget används för utgifter för statens trafikavtal när det gäller transport-
politiskt motiverad interregional kollektivtrafik, samt statligt tonnage för
färjetrafiken till och från Gotland.
Till följd av kriget i Mellanöstern och stängningen av Hormuzsundet har
priset på flygbränsle ökat kraftigt och många flygföretag på den svenska	51
	51

Prop. 2025/26:275 inrikesflygmarknaden är ekonomiskt pressade. Det finns en risk för att högre biljettpriser kommer att minska flygresandet och därmed försvåra flygföretagens ekonomiska situation ytterligare. Konsekvensen kan i värsta fall bli att flygtrafiken på viktiga inrikes flyglinjer minskar kraftigt eller avvecklas. Detta kan ge stora negativa effekter för tillgängligheten i delar av landet. Regeringen anser att det behöver finnas beredskap för att vid behov kunna införa temporär allmän trafikplikt på vissa prioriterade inrikes flyglinjer och säkerställa att upphandling av flygtrafiken sker på dessa linjer. Anslaget bör därför ökas med 100 000 000 kronor.

1:12 Transportstyrelsen

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 2 704 834 000 kronor.

Regeringens förslag

Anslaget 1:12 Transportstyrelsen ökas med 400 000 000 kronor. Anslaget 1:12 Transportstyrelsen får även användas för utgifter för

att täcka flygplatshavarnas kostnader för säkerhetskontroll av passagerare och deras bagage som hanteras i det gemensamma avgiftsutjämningssystemet.

Skälen för regeringens förslag

Anslaget används bl.a. för Transportstyrelsens förvaltningsutgifter.

Till följd av kriget i Mellanöstern och stängningen av Hormuzsundet har priset på flygbränsle ökat kraftigt och många flygföretag på den svenska inrikesflygmarknaden är ekonomiskt pressade. Det finns en risk för att högre bränslepriser medför högre biljettpriser och ett minskat flygresande samtidigt som den svenska marknaden för inrikesflyg kännetecknas av bristande lönsamhet.

Enligt lagen (2004:1100) om luftfartsskydd ska flygplatshavarnas kostnader för säkerhetskontroll av passagerare och deras bagage täckas av en avgift som tas ut av flygföretagen i ett avgiftsutjämningssystem. Transportstyrelsen förvaltar det gemensamma avgiftsutjämningssystemet och tar även ut avgiften. I lagen finns ett bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om avgiftens storlek. Regeringen avser att använda det bemyndigandet för att sätta ned avgiften helt under perioden juli–december 2026. För att tillfälligt täcka flygplatshavarnas kostnader för säkerhetskontroll av passagerare och deras bagage och för att undvika att det uppstår ytterligare underskott i det gemensamma avgiftsutjämningssystemet under denna period behöver Transportstyrelsen tillföras medel. Anslaget bör därför ökas med 400 000 000 kronor.

Vidare bör anslagets ändamål utvidgas till att även få användas för utgifter för att täcka flygplatshavarnas kostnader för säkerhetskontroll av passagerare och deras bagage som hanteras i det gemensamma avgiftsutjämningssystemet.

Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och	Prop. 2025/26:275
livsmedel
1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett
anslag på 531 000 000 kronor.

Regeringens förslag
Anslaget 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur ökas med
1 644 000 000 kronor.
Anslaget 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur får även
användas för utgifter för ekonomiskt stöd till lantbrukare, yrkesfisket
och vattenbruket som har fått ökade kostnader till följd av höjda priser
på insatsvaror under 2026.

Skälen för regeringens förslag
Anslaget används bl.a. för utgifter för det nationella stödet till jordbruket
i norra Sverige.
Under 2026 har lantbrukare, yrkesfisket och vattenbruket drabbats av
ökade kostnader till följd av höjda priser på insatsvaror med anledning av
den geopolitiska utvecklingen och kriget i Mellanöstern. Sverige har länge
varit beroende av importerat gödselmedel, vilket gör lantbruket i Sverige
sårbart för störningar internationellt. Priserna på naturgas, gödselmedel
och drivmedel har stigit kraftigt, särskilt till följd av störningar i globala
handelsflöden och ökade risker kring viktiga transportleder som Hormuz-
sundet. Mot denna bakgrund har Europeiska kommissionen den 29 april
2026 beslutat om en tillfällig ram för statligt stöd med anledning av krisen
i Mellanöstern (C/2026/2593) som gör det möjligt för medlemsländerna
att kompensera särskilt drabbade sektorer för de kostnadsökningar som har
uppstått under 2026.
Priserna för gödselmedel och drivmedel förväntas fortsätta att öka under
2026. För att kompensera för ökade kostnader till följd av detta avser
regeringen att införa ett tillfälligt stöd riktat till lantbrukare som bedriver
verksamhet med växtodling samt till yrkesfisket och vattenbruket. Stödet
avses utformas i enlighet med kommissionens beslut om en tillfällig ram
för statligt stöd med anledning av krisen i Mellanöstern. Anslaget bör
därför ökas med 1 644 000 000 kronor, varav 1 615 000 000 kronor för
stöd till lantbrukare och 29 000 000 kronor för stöd till yrkesfisket och
vattenbruket.
Vidare bör anslagets ändamål utvidgas till att även få användas för
utgifter för ekonomiskt stöd till lantbrukare, yrkesfisket och vattenbruket
som har fått ökade kostnader till följd av höjda priser på insatsvaror under
2026.

Prop. 2025/26:275 7.2

Ändringar av statens inkomster

Regeringens förslag

Den ändrade beräkningen av inkomster i statens budget för 2026 som redovisas i tabell 7.1 godkänns.

Skälen för regeringens förslag

I detta avsnitt lämnas förslag till en ny inkomstberäkning för de inkomsttitlar som påverkas av de förslag som lämnas i denna proposition. Den ändrade inkomstberäkningen redovisas i tabell 7.1. Av tabellen framgår bruttoeffekten av förslagen på respektive inkomsttitel.

Tabell 7.1	Specifikation av ändrad beräkning av inkomster i statens
	budget för 2026
Tusentals kronor

						Bruttoeffekt av
			Godkänd			åtgärd på
Inkomsttitel			beräkning	Ny beräkning		inkomstsidan
1433	Energiskatt
	oljeprodukter		4 653 387	4 703 387		50 000
1441	Koldioxidskatt
	bensin		8 880 853	6 130 853		-2 750 000
1442	Koldioxidskatt
	oljeprodukter		15 199 199	10 269 199		-4 930 000
Källa: Egna beräkningar.
Förslaget om införandet av ytterligare tillfälligt sänkt skatt på bensin och
diesel påverkar inkomsttitel 1433 Energiskatt oljeprodukter inom
inkomsthuvudgrupp 1430 Energiskatt. Enligt den av riksdagen godkända
inkomstberäkningen för 2026 uppgår inkomsttitel 1433 Energiskatt
oljeprodukter till		4 653	miljoner	kronor	(prop. 2025/26:236,
bet. 2025/26:FiU48, rskr. 2025/26:217). Prognosen har						reviderats upp
med 50 miljoner kronor till följd av förslaget om ytterligare tillfälligt sänkt
skatt på bensin och diesel.
Förslaget om införandet av en tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel
påverkar även inkomsttitel 1441 Koldioxidskatt bensin inom inkomst-
huvudgrupp 1440 Koldioxidskatt. Enligt den av riksdagen godkända
inkomstberäkningen för 2026 uppgår inkomsttitel 1441 Koldioxidskatt
bensin till 8 881 miljoner kronor (prop. 2025/26:1, bet. 2025/26:FiU1,
rskr. 2025/26:64). Prognosen har reviderats med -2 750 miljoner kronor
till följd av förslaget.
Även inkomsttitel 1442 Koldioxidskatt oljeprodukter inom inkomst-
huvudgrupp 1440 Koldioxidskatt påverkas. Enligt den av riksdagen
godkända	inkomstberäkningen för 2026 uppgår inkomsttitel 1442
Koldioxidskatt oljeprodukter till 15 199 miljoner kronor (prop. 2025/26:1,
bet. 2025/26:FiU1,		rskr. 2025/26:64). Prognosen			har	reviderats med
-4 930 miljoner kronor till följd av förslaget om ytterligare tillfälligt sänkt

54	skatt på bensin och diesel.

Mot denna bakgrund föreslår regeringen att den ändrade beräkningen av Prop. 2025/26:275 inkomster i statens budget för 2026 som redovisas i tabell 7.1Fel! Hittar

inte referenskälla. godkänns.

7.3Konsekvenser för statens budget

De förslag som lämnas i denna proposition innebär att totalt anvisade medel minskar med 13,0 miljarder kronor 2026.

De förslag som lämnas i denna proposition avseende stöd till Ukraina innebär att anvisade medel minskar med 22,6 miljarder kronor 2026. Övriga förslag om ändrade och nya anslag som lämnas i denna proposition innebär att anvisade medel ökar med 9,7 miljarder kronor. Ökningen hänförs främst till sänkta priser i kollektivtrafiken (6,5 miljarder kronor), stöd till jordbrukssektorn (1,6 miljarder kronor) och tillskott till det tillfälliga el- och gasprisstödet och för att kunna införa ett högkostnadsskydd mot höga el- och gaspriser (1 miljard kronor).

På inkomstsidan av statens budget lämnas förslag om att sänka skatten på bensin och diesel. Förslaget beräknas minska statens inkomster med 7,7 miljarder kronor 2026.

Sammantaget beräknas den offentliga förvaltningens finansiella sparande och statens budgetsaldo förbättras med 5,3 miljarder kronor 2026.

De föreslagna förändringarna av beställningsbemyndigandena för anslagen 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap, 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt, 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar och 2:4 Krisberedskap medför ökade utgifter. Anslagen beräknas behöva öka med totalt 22,6 miljarder kronor för 2027–2034. De ökade utgifterna beräknas försämra den offentliga förvaltningens finansiella sparande och statens budgetsaldo med 1,8 miljarder kronor 2027, 3,7 miljarder kronor 2028, 2,9 miljarder kronor per år 2029 och 2030, 3,2 miljarder kronor 2031, 3,7 miljarder kronor 2032, 3,2 miljarder kronor 2033 och 1,2 miljarder kronor 2034. De anslagsökningar som föreslås och beräknas i denna proposition avseende stöd till Ukraina finansieras genom att anslaget 1:14 Stöd till Ukraina minskas med motsvarande belopp 2026.

Prop. 2025/26:275 Bilaga 1

Sammanfattning av promemorian Ytterligare tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel

Skatten på bensin och diesel har sänkts till EU:s minimiskattenivå under perioden 1 maj–30 september 2026.

I promemorian föreslås att koldioxidskatten på bensin och diesel sänks med 2 kronor och 40 öre per liter under perioden 1 juli–30 november 2026. Detta görs för att motverka ökade drivmedelspriser till följd av det pågående kriget i Iran. Dessutom föreslås följdändringar för nedsättningen av skatt på s.k. jordbruksdiesel som förbrukas under perioden 1 juli–31 december 2026.

En förutsättning för genomförande av förslagen är att Sverige erhåller ett tillstånd från Europeiska unionens råd enligt rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet, det s.k. energiskattedirektivet.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026, den 1 oktober 2026 och den 1 december 2026.

Förteckning över remissinstanserna

Prop. 2025/26:275 Bilaga 2

Efter remiss har yttrande över promemorian Ytterligare tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel kommit in från 2030-sekretariatet, B.U.S. Shared Mobility Sweden, Drivkraft Sverige, Energiföretagen Sverige,

Energigas Sverige, Energimarknadsinspektionen, Företagarna, Förvaltningsrätten i Falun, Konjunkturinstitutet, Konkurrensverket, Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), Maskinentreprenörerna, Mobility Sweden, Naturvårdsverket, Näringslivets skattedelegation, Regelrådet, Riksförbundet M Sverige, Skatteverket, Skogsindustrierna, Statens energimyndighet, Statens jordbruksverk, Statskontoret, Svensk Bioenergi, Svensk Kollektivtrafik, Svenska Taxiförbundet, Svenskt Näringsliv, Sveriges Åkeriföretag, Tillväxtverket, Trafikanalys, Trafikverket, Transportföretagen, Transportstyrelsen och Tågföretagen.

Därutöver har yttrande kommit in från Power Circle.

Följande remissinstanser har inte svarat eller har angett att de avstår från att lämna några synpunkter; Fossilfritt Sverige, Kommerskollegium, Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys), Naturskyddsföreningen, SKGS, Skogsentreprenörerna samt Sveriges kommuner och regioner (SKR).

Prop. 2025/26:275

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 28 maj 2026

Närvarande: statsrådet Svantesson, ordförande, och statsråden Waltersson Grönvall, Forssmed, Tenje, Forssell, Slottner, Wykman, Kullgren, Liljestrand, Bohlin, Rosencrantz, Dousa, Larsson, Britz, Lann

Föredragande: statsråden Svantesson, Kullgren, Bohlin, Britz, Lann

Regeringen beslutar proposition Extra ändringsbudget för 2026 – Stöd till Ukraina samt stöd till hushåll och andra åtgärder med anledning av kriget i Mellanöstern