EU:s bankpaket (Proposition 2025/26:253)

EU:s bankpaket

Regeringens proposition 2025/26:253

EU:s bankpaket	Prop.
	2025/26:253

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 23 april 2026

Ulf Kristersson

Niklas Wykman (Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I EU:s kapitaltäckningsdirektiv ställs krav på den verksamhet som bedrivs av banker och kreditmarknadsföretag (kreditinstitut), mycket stora värde- pappersbolag och vissa holdingföretag.

I propositionen lämnas förslag till de lagändringar som krävs för att genomföra de ändringar i kapitaltäckningsdirektivet som har gjorts inom ramen för det så kallade bankpaketet. Förslagen innebär bl.a. följande:

•Det införs en tillståndsplikt för företag från länder utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet som vill tillhandahålla centrala bank- relaterade tjänster från en filial i Sverige.

•De lämplighetskrav som gäller för ledningen i kreditinstitut ska gälla mycket stora värdepappersbolag och vissa holdingföretag.

•Det införs en skyldighet för vissa företag att i förväg anmäla uppgifter om nya ledningspersoner.

•Det införs en skyldighet för företagen att lämplighetspröva vissa per- soner med ledande befattningar.

•Det införs ansökningsförfaranden för vissa transaktioner.

•Det införs karens för vissa arbets- och uppdragstagare i Finans- inspektionen.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026 förutom ändringarna om en särskild tillståndsplikt och särskilda tillsynsbestämmelser för företag från länder utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet som vill tillhandahålla centrala bankrelaterade tjänster från en filial i Sverige, som ska träda i kraft den 11 januari 2027.

Prop. 2025/26:253

Innehållsförteckning

1	Förslag till riksdagsbeslut .................................................................		8
2	Lagtext	............................................................................................	10
	2.1	Förslag till lag om karens för vissa befattningshavare
		i Finansinspektionen vid övergång till annan
		verksamhet .......................................................................	10
	2.2	Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken.......	13

2.3Förslag till lag om ändring i kreditupplysningslagen

(1973:1173) ......................................................................

2.4Förslag till lag om ändring i sparbankslagen

(1987:619) ........................................................................

2.5Förslag till lag om ändring i lagen (1991:980) om

handel med finansiella instrument....................................

2.6Förslag till lag om ändring i lagen (1992:160) om

utländska filialer m.m.......................................................

2.7Förslag till lag om ändring i pantbankslagen

(1995:1000) ......................................................................

2.8Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1571) om

insättningsgaranti .............................................................

2.9Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1006) om

viss finansiell verksamhet ................................................

2.10Förslag till lag om ändring i lagen (2000:35) om

byte av redovisningsvaluta i finansiella företag ...............

2.11Förslag till lag om ändring i lagen (2004:297) om

bank- och finansieringsrörelse..........................................

2.12Förslag till lag om ändring i lagen (2004:297) om

bank- och finansieringsrörelse..........................................

2.13Förslag till lag om ändring i lagen (2007:528) om

värdepappersmarknaden...................................................

2.14Förslag till lag om ändring i offentlighets- och

sekretesslagen (2009:400) ................................................

2.15Förslag till lag om ändring i lagen (2010:751) om

betaltjänster ......................................................................

2.16Förslag till lag om ändring i lagen (2011:755) om

elektroniska pengar ..........................................................

2.17Förslag till lag om ändring i lagen (2013:561) om

förvaltare av alternativa investeringsfonder .....................

2.18Förslag till lag om ändring i lagen (2014:966) om

kapitalbuffertar .................................................................

2.19Förslag till lag om ändring i lagen (2014:968) om

särskild tillsyn över kreditinstitut och
värdepappersbolag............................................................	77

2.20Förslag till lag om ändring i lagen (2015:1016) om

resolution........................................................................

109

2.21Förslag till lag om ändring i lagen (2016:1306) med

kompletterande bestämmelser till
EU:s marknadsmissbruksförordning ..............................	117

2.22	Förslag till lag om ändring i lagen (2017:630) om	Prop. 2025/26:253
	åtgärder mot penningtvätt och finansiering av
	terrorism ........................................................................	118

2.23Förslag till lag om ändring i lagen (2018:677) med

	instruktion för Nämnden för prövning av statsråds
	och vissa andra befattningshavares
	övergångsrestriktioner ...................................................	119
2.24	Förslag till lag om ändring i spellagen (2018:1138)......	120

2.25Förslag till lag om ändring i lagen (2022:1568) om

Sveriges riksbank ..........................................................

121

2.26Förslag till lag om ändring i lagen (2025:587) om

statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft ..................

122

2.27Förslag till lag om ändring i lagen (2026:000) om ändring i lagen (2004:297) om bank- och

finansieringsrörelse........................................................

123

2.28Förslag till lag om ändring i lagen (2026:000) om ändring i lagen (2014:968) om särskild tillsyn över

	kreditinstitut och värdepappersbolag.............................		125
3 Ärendet och dess beredning .........................................................			128
4 EU:s kapitaltäckningsregelverk för kreditinstitut.........................			129
5 Allmänna bestämmelser om rörelsen ...........................................			130
5.1	Riskhantering.................................................................		130
5.2	Ersättningar ...................................................................		134
5.3	Rapportering och kvalitetsbedömning av metoder ........		135
5.4	Översyns- och utvärderingsprocess ...............................		136
5.5	Tillsyn över vissa holdingföretag ..................................		138
5.6	Tillsyn över vissa värdepappersbolag............................		140
6 Nya lämplighetskrav på personer med ledande befattningar........			142
6.1	Nya krav på styrelse och verkställande direktör............		142
	6.1.1	Allmänna lämplighetskrav............................	142
	6.1.2	Särskilt anmälningsförfarande för stora
		företag...........................................................	150
	6.1.3	Finansinspektionens bedömning...................	154
	6.1.4	Krav på att vidta åtgärder .............................	156
6.2	Nya krav på personer som innehar nyckelfunktioner ....		160
	6.2.1	Allmänna lämplighetskrav............................	160
	6.2.2	Finansinspektionens bedömning...................	162
	6.2.3	Krav på att vidta åtgärder .............................	164
6.3	Samarbete och utbyte av information ............................		166
6.4	Krav på kartläggning av arbetsuppgifter .......................		167
7 Nya krav på tillstånd för vissa transaktioner ................................			169
7.1	Krav på tillstånd för kvalificerat innehav ......................		169
7.2	Krav på tillstånd för väsentligt förvärv..........................		170
	7.2.1	Krav på tillstånd ...........................................	170
	7.2.2	Bedömningsperioden och handläggningen
		av ärenden.....................................................	173
	7.2.3	Kriterierna för bedömningen ........................	176
	7.2.4	Samarbete och utbyte av information ...........	179

Prop. 2025/26:253

	7.2.5	Särskilda befogenheter för
		Finansinspektionen........................................	182
7.3	Krav på tillstånd för väsentliga överföringar..................		184
7.4	Krav på tillstånd för fusioner och delning ......................		188
	7.4.1	Krav på tillstånd ............................................	188
	7.4.2	Bedömningsperioden och handläggningen
		av ärenden .....................................................	192
	7.4.3	Kriterierna för bedömningen .........................	195
	7.4.4	Samarbete och utbyte av information ............	197
	7.4.5	Särskilda befogenheter för
		Finansinspektionen........................................	199
8 Nya krav på tredjelandsfilialer ......................................................			200
8.1	Behovet av nya regler.....................................................		200
8.2	Ändrad tillståndsplikt .....................................................		201
8.3	Undantag från tillståndsplikten ......................................		203
8.4	Förutsättningar för tillstånd ............................................		205
8.5	Återkallelse av tillstånd ..................................................		208
8.6	Olika slag av tredjelandsfilialer......................................		210
8.7	Kapital- och likviditetskrav ............................................		213

8.8Krav på riskhantering, dokumentation och intern

	styrning och kontroll ......................................................		217
8.9	Tillsyn	............................................................................	220
	8.9.1	Tillsynens omfattning....................................	220
	8.9.2	Översyn och utvärdering ...............................	221
	8.9.3	Informationsskyldighet..................................	222
8.10	Tillsynsbefogenheter ......................................................		223
	8.10.1	Systemviktiga tredjelandsfilialer ...................	223
	8.10.2	Krav på att tredjelandsföretaget etablerar
		ett dotterföretag .............................................	225
	8.10.3	Ingripanden....................................................	228
8.11	Samarbete och utbyte av information.............................		231
9 Allmänna bestämmelser om tillsynsbefogenheter.........................			232
9.1	Föreläggande ..................................................................		232

9.2Särskilt kapitalbaskrav och underrättelse om

		skillnaden mellan de lämpliga kapitalbasnivåerna
		och kapitalbaskraven ......................................................	234
10	Kapitalbuffertar.............................................................................		235
	10.1	Kapitalbuffertar för systemviktiga institut .....................	235
	10.2	Systemriskbufferten .......................................................	237
11	Ingripanden ...................................................................................		239
	11.1	Rättslig reglering ............................................................	239
	11.2	Personkrets .....................................................................	240
	11.3	Överträdelser som ska medföra ingripande ....................	242

11.4Återkallelse av tillstånd för kreditinstitut vid

resolution........................................................................

249

11.5Tillsynsbefogenheter i fråga om informations- och

	kommunikationstjänster .................................................		251
11.6	Administrativa sanktioner ..............................................		252
	11.6.1	Vite ................................................................	252

11.6.2Tillfälligt förbud mot utövande av yrkesverksamhet vid åsidosättande av

	krav på tillstånd ............................................	255
11.6.3	Offentligt utlåtande.......................................	257
11.6.4	Beräkning av årlig nettoomsättning..............	258

11.7Dubbelprövningsförbudet och samarbete mellan

		myndigheter...................................................................		259
12	Offentliggörande ..........................................................................			261
13	Sekretess och uppgiftslämnande till Skatteverket ........................			262
14	Finansinspektionen.......................................................................			264
	14.1	Oberoende .....................................................................		264
	14.2	Styrelsen ........................................................................		266
	14.3	Karens............................................................................		268
		14.3.1	De nya reglerna i
			kapitaltäckningsdirektivet.............................	268
		14.3.2	Befattningshavare som i dag omfattas av
			övergångsrestriktioner ..................................	269
		14.3.3	Tidigare utredning ........................................	270
		14.3.4	Finansinspektionens interna rutiner och
			kollektivavtal ................................................	270
		14.3.5	En ny lag om karens .....................................	271
		14.3.6	Övergång till ny anställning eller nytt
			uppdrag som bör omfattas av karens ............	274
		14.3.7	Karenstid ......................................................	276
		14.3.8	Aktsamhet.....................................................	279
		14.3.9	Ersättning och förmåner ...............................	280
		14.3.10	Anmälningsskyldighet ..................................	283
		14.3.11	Beslut, ändring av beslut och
			överklagande.................................................	285
		14.3.12	Sekretess vid prövning av karens och
			ersättning ......................................................	288
		14.3.13	Sjukpenninggrundande inkomst ska vara
			skyddad under karens ...................................	290
	14.4	Finansiella instrument ...................................................		291
15	Bemyndiganden som avser uppgifter om betalkonton .................			293
16	Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser................................			295
17	Konsekvensanalys........................................................................			297
18	Författningskommentar ................................................................			303

18.1Förslaget till lag om karens för vissa

	befattningshavare i Finansinspektionen vid övergång
	till annan verksamhet.....................................................	303
18.2	Förslaget till lag om ändring i
	socialförsäkringsbalken .................................................	310
18.3	Förslaget till lag om ändring i
	kreditupplysningslagen (1973:1173) .............................	311

18.4Förslaget till lag om ändring i sparbankslagen

(1987:619) .....................................................................

313

Prop. 2025/26:253

Prop. 2025/26:253	18.5	Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:980) om
		handel med finansiella instrument..................................	314
	18.6	Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:160) om
		utländska filialer m.m.....................................................	315
	18.7	Förslaget till lag om ändring i pantbankslagen
		(1995:1000) ....................................................................	317
	18.8	Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1571) om
		insättningsgaranti ...........................................................	317
	18.9	Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:1006) om
		viss finansiell verksamhet ..............................................	318
	18.10	Förslaget till lag om ändring i lagen (2000:35) om
		byte av redovisningsvaluta i finansiella företag .............	318
	18.11	Förslaget till lag om ändring i lagen (2004:297) om
		bank- och finansieringsrörelse........................................	319
	18.12	Förslaget till lag om ändring i lagen (2004:297) om
		bank- och finansieringsrörelse........................................	339
	18.13	Förslaget till lag om ändring i lagen (2007:528) om
		värdepappersmarknaden.................................................	341
	18.14	Förslaget till lag om ändring i offentlighets- och
		sekretesslagen (2009:400) ..............................................	349
	18.15	Förslaget till lag om ändring i lagen (2010:751) om
		betaltjänster ....................................................................	349
	18.16	Förslaget till lag om ändring i lagen (2011:755) om
		elektroniska pengar ........................................................	352
	18.17	Förslaget till lag om ändring i lagen (2013:561) om
		förvaltare av alternativa investeringsfonder ...................	353
	18.18	Förslaget till lag om ändring i lagen (2014:966) om
		kapitalbuffertar ...............................................................	357
	18.19	Förslaget till lag om ändring i lagen (2014:968) om
		särskild tillsyn över kreditinstitut och
		värdepappersbolag..........................................................	359
	18.20	Förslaget till lag om ändring i lagen (2015:1016) om
		resolution........................................................................	414
	18.21	Förslaget till lag om ändring i lagen (2016:1306)
		med kompletterande bestämmelser till EU:s
		marknadsmissbruksförordning .......................................	420
	18.22	Förslaget till lag om ändring i lagen (2017:630) om
		åtgärder mot penningtvätt och finansiering av
		terrorism .........................................................................	421
	18.23	Förslaget till lag om ändring i lagen (2018:677) med
		instruktion för Nämnden för prövning av statsråds
		och vissa andra befattningshavares
		övergångsrestriktioner ....................................................	421
	18.24	Förslaget till lag om ändring i spellagen (2018:1138)....	422
	18.25	Förslaget till lag om ändring i lagen (2022:1568) om
		Sveriges riksbank ...........................................................	423
	18.26	Förslaget till lag om ändring i lagen (2025:587) om
		statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft ...................	423
	18.27	Förslaget till lag om ändring i lagen (2026:000) om
		ändring i lagen (2004:297) om bank- och
6		finansieringsrörelse ........................................................	424

18.28Förslaget till lag om ändring i lagen (2026:000) om ändring i lagen (2014:968) om särskild tillsyn över

	kreditinstitut och värdepappersbolag.............................	425
Bilaga 1	Europaparlamentets och rådets direktiv (EU)
	2024/1619 av den 31 maj 2024 om ändring av
	direktiv 2013/36/EU vad gäller tillsynsbefogenheter,
	sanktioner, filialer från tredjeland och miljö,
	samhällsansvar och bolagsstyrningsrisker .....................	427
Bilaga 2	Sammanfattning av promemorian EU:s bankpaket .......	495
Bilaga 3	Promemorians lagförslag...............................................	496
Bilaga 4	Förteckning över remissinstanserna ..............................	602
Bilaga 5	Lagrådsremissens lagförslag..........................................	603
Bilaga 6	Lagrådets yttrande .........................................................	722
Bilaga 7	Parallelluppställning över genomförandet i svensk
	rätt av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU)
	2024/1619......................................................................	742
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 april 2026.......		759

Prop. 2025/26:253

Prop. 2025/26:253 1

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringens förslag:

1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om karens för vissa befattningshavare i Finansinspektionen vid övergång till annan verksamhet.

2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken.

3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i kreditupplysningslagen (1973:1173).

4.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i sparbankslagen (1987:619).

5.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument.

6.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1992:160) om utländska filialer m.m.

7.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i pantbankslagen (1995:1000).

8.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1995:1571) om insättningsgaranti.

9.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1996:1006) om viss finansiell verksamhet.

10.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2000:35) om byte av redovisningsvaluta i finansiella företag.

11.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse.

12.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse.

13.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden.

14.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

15.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2010:751) om betaltjänster.

16.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2011:755) om elektroniska pengar.

17.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder.

18.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2014:966) om kapitalbuffertar.

19.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappers- bolag.

20.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2015:1016) om resolution.

21.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(2016:1306)	med	kompletterande	bestämmelser	till
EU:s marknadsmissbruksförordning.

22. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen Prop. 2025/26:253 (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av

terrorism.

23.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2018:677) med instruktion för Nämnden för prövning av statsråds och vissa andra befattningshavares övergångsrestriktioner.

24.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i spellagen (2018:1138).

25.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2022:1568) om Sveriges riksbank.

26.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2025:587) om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft.

27.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2026:000) om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse.

28.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2026:000) om ändring i lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag.

Prop. 2025/26:253 2

Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1Förslag till lag om karens för vissa befattningshavare i Finansinspektionen vid övergång till annan verksamhet

Härigenom föreskrivs1 följande.

Vad och vilka som lagen gäller

1 § Denna lag gäller karens för arbets- och uppdragstagare i Finansinspektionen.

Med karens avses att en person under en viss tid inte får påbörja en ny anställning eller ett nytt uppdrag i vissa företag eller organisationer.

Med arbets- och uppdragstagare avses

1.generaldirektören och andra styrelseledamöter, och

2.övriga arbets- och uppdragstagare som deltar i tillsynsverksamheten.

Anmälningsskyldighet

2 § Den som avser att påbörja en ny anställning eller ett nytt uppdrag i ett företag eller en organisation som anges i 4 § första stycket ska anmäla det innan anställningen eller uppdraget påbörjas.

Generaldirektören och andra styrelseledamöter ska göra anmälan till Nämnden för prövning av statsråds och vissa andra befattningshavares övergångsrestriktioner. Anmälningsskyldigheten gäller en ny anställning eller ett nytt uppdrag som ska påbörjas inom tolv månader från det att anställningen eller uppdraget i Finansinspektionen avslutades.

Övriga arbets- och uppdragstagare ska göra anmälan till Finansin- spektionen. Anmälningsskyldigheten gäller en ny anställning eller ett nytt uppdrag som ska påbörjas inom sex månader från det att anställningen eller uppdraget i Finansinspektionen avslutades.

3 § En anmälan ska göras på det sätt och innehålla de uppgifter som respektive myndighet bestämmer.

Karens

4 § Arbets- och uppdragstagare som avses i 1 § tredje stycket ska om- fattas av karens vid övergång till en ny anställning eller ett nytt uppdrag i

1.ett företag som står under tillsyn av Finansinspektionen,

2.ett utländskt företag som

a) bedriver verksamhet i Sverige, och

	1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1619 av den 31 maj 2024 om
10	ändring av direktiv 2013/36/EU vad gäller tillsynsbefogenheter, sanktioner, filialer från
10	tredjeland och miljö, samhällsansvar och bolagsstyrningsrisker, i den ursprungliga lydelsen.

b)i hemlandet står under motsvarande tillsyn av en myndighet eller ett annat behörigt organ som ett sådant företag som avses i 1,

3. ett finansiellt holdingföretag, ett blandat finansiellt holdingföretag eller ett värdepappersinriktat holdingföretag,

4. ett företag som, till ett företag som avses i 1 eller 2, tillhandahåller tjänster som är av betydelse för det företagets finansiella verksamhet, eller

5. en intresseorganisation på finansmarknadsområdet.

En arbets- och uppdragstagare som avses i 1 § tredje stycket 2 ska bara omfattas av karens om personen inom ramen för sin anställning eller sitt uppdrag har förvärvat sådan information eller kunskap som gör att det, om personen påbörjar den nya anställningen eller det nya uppdraget, finns en risk för

– ekonomisk skada för Finansinspektionen,

– otillbörlig fördel för någon enskild, eller

– att allmänhetens förtroende för Finansinspektionen skadas.

5 § Karenstiden för generaldirektören och andra styrelseledamöter ska vara

1.tolv månader vid övergång till ett företag som avses i 4 § första stycket 1–4, och

2.tre månader vid övergång till en organisation som avses i 4 § första stycket 5.

Karenstiden för övriga arbets- och uppdragstagare ska vara lägst tre och högst sex månader vid övergång till ett företag eller en organisation som avses i 4 § första stycket.

Karenstiden ska börja löpa

1.i fråga om generaldirektören och andra styrelseledamöter, när styrelseledamoten avslutar anställningen eller uppdraget, och

2.i fråga om övriga arbets- och uppdragstagare, när arbets- eller uppdragstagaren inte längre deltar i tillsynsverksamheten.

6 § Den som omfattas av karens ska under karenstiden sträva efter att agera på ett sådant sätt att det inte uppstår någon risk för

1.ekonomisk skada för Finansinspektionen,

2.otillbörlig fördel för någon enskild, eller

3.att allmänhetens förtroende för Finansinspektionen skadas.

Ersättning

7 § Den som omfattas av ett beslut om karens har under karenstiden rätt till ersättning som motsvarar lönen eller arvodet vid den tidpunkt som karenstiden börjar löpa.

Ersättningen ska minskas med andra inkomster från anställning eller uppdrag under karenstiden som arbets- eller uppdragstagaren inte skulle ha haft om anställningen eller uppdraget hade fortsatt.

Prop. 2025/26:253

Beslut

8 § Ett beslut om karens och ersättning ska fattas av

1.Nämnden för prövning av statsråds och vissa andra befattnings- havares övergångsrestriktioner i fråga om generaldirektören och andra styrelseledamöter, och

2.Finansinspektionen i fråga om övriga arbets- och uppdragstagare. Ett beslut ska fattas inom tre veckor från det att en fullständig anmälan

har kommit in.

Den nya anställningen eller det nya uppdraget får inte påbörjas innan de tre veckorna har löpt ut eller ett beslut har meddelats om att karens inte ska gälla för övergången.

Anmälan av ändrade förhållanden

9 § Ändringar av förhållanden som angetts i en anmälan enligt 2 § ska anmälas till respektive myndighet.

Om det under karenstiden sker en betydande förändring av innehållet i anställningen eller uppdraget ska en ny anmälan göras.

Ändring av beslut

10 § Ett beslut om karens och ersättning ska ändras om ändrade förhållanden ger anledning till det.

Ett beslut ska fattas inom tre veckor från det att en fullständig begäran om ändring har kommit in.

Överklagande

11 § Beslut enligt 8 eller 10 § får inte överklagas.

Tillämpning av annan lagstiftning

12 § Mål mellan arbetstagare och arbetsgivare om tillämpningen av denna lag ska handläggas enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister.

Bestämmelserna i 11–13 §§ lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet ska inte tillämpas när det gäller ett beslut enligt 8 eller 10 §.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2026.

2.2	Förslag till lag om ändring i	Prop. 2025/26:253
	socialförsäkringsbalken

Härigenom föreskrivs i fråga om socialförsäkringsbalken dels att 26 kap. 1 och 9 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas en ny paragraf, 26 kap. 18 b §, och närmast före 26 kap. 18 b § en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

26kap. 1 §

I detta kapitel finns bestämmelser om

–när sjukpenninggrundande inkomst bestäms i 2 och 3 §§,

–ändring av den sjukpenninggrundande inkomsten i 4–8 §§,

– sjukpenninggrundande inkomst	– sjukpenninggrundande inkomst
vid förvärvsavbrott (SGI-skyddad	vid förvärvsavbrott (SGI-skyddad
tid) i 9–18 §§,	tid) i 9–18 b §§,

–sjukpenninggrundande inkomst och årsarbetstid i vissa situationer i 19–27 §§, och

–årlig omräkning av sjukpenninggrundande inkomst vid förvärvs- avbrott i vissa fall (SGI-skyddad tid) i 28–31 §§.

Det som föreskrivs i denna paragraf gäller dock inte när 7 § 1, 3 eller 4 är tillämplig.

Karens i Finansinspektionen

18 b §

SGI-skydd gäller under den tid då den försäkrade omfattas av karens enligt lagen (2026:000) om karens för vissa befattningshavare

1 Senaste lydelse 2013:949.

Prop. 2025/26:253	i Finansinspektionen vid övergång
	till annan verksamhet.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2026.

2.3	Förslag till lag om ändring i		Prop. 2025/26:253
	kreditupplysningslagen (1973:1173)
Härigenom	föreskrivs att 3	och 5 a §§	kreditupplysningslagen
(1973:1173)1 ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse

3 §2 Kreditupplysningsverksamhet får bedrivas endast efter tillstånd av

Integritetsskyddsmyndigheten.

Integritetsskyddsmyndighetens tillstånd behövs dock inte för följande företag, om deras grundläggande tillstånd omfattar kreditupplysnings- verksamhet:

1.ett svenskt kreditinstitut,

2.ett utländskt kreditinstitut som driver verksamhet i Sverige enligt 4 kap. 1 eller 2 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, eller

3. ett utländskt kreditinstitut som	3. ett utländskt kreditinstitut som
har tillstånd att driva verksamhet i	har tillstånd att driva verksamhet i
Sverige enligt 4 kap. 4 § lagen om	Sverige enligt 1 a kap. 56 § 1 lagen
bank- och finansieringsrörelse.	(2014:968) om särskild tillsyn över
	kreditinstitut och värdepappers-
	bolag.

Ett företag som avses i andra stycket 1 eller 3 får börja bedriva kreditupplysningsverksamhet två månader efter det att Integritetsskydds- myndigheten har tagit emot en anmälan från företaget om att det avser att bedriva sådan verksamhet.

Tillstånd behövs inte för kreditupplysningsverksamhet, i den mån den bedrivs genom offentliggörande av kreditupplysning på ett sådant sätt som avses i tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen.

Lydelse enligt prop. 2025/26:223

Föreslagen lydelse

5 a §3

Vad som gäller om tystnadsplikt i verksamheten hos svenska kredit- institut, betalningsinstitut, institut för elektroniska pengar, värdepappers- bolag och företag som med tillstånd driver verksamhet enligt lagen (2016:1024) om verksamhet med bostadskrediter och vissa andra kon- sumentkrediter, hindrar inte att uppgifter om lämnade krediter, betalnings- försummelser och kreditmissbruk utväxlas för kreditupplysningsändamål inom en krets som utgörs av dessa företag samt sådana företag som har tillstånd av Integritetsskyddsmyndigheten enligt 3 § första stycket.

I den krets som anges i första stycket ingår även utländska kredit- institut som avses i 4 kap. 1, 2, 4 och 6 §§ lagen (2004:297) om

I den krets som anges i första stycket ingår även

1	Lagen omtryckt 1981:737.
2	Senaste lydelse 2020:1109.	15
3	Senaste lydelse 2026:000.	15

Prop. 2025/26:253 bank- och finansieringsrörelse, ut- ländska företag som avses i 3 kap.

26 och 27 §§ lagen (2010:751) om betaltjänster, utländska företag som avses i 3 kap. 26–28 §§ lagen (2011:755) om elektroniska pengar, utländska företag som avses i 4 kap. 1 och 4 §§ lagen (2007:528) om värdepappersmark- naden och utländska företag som avses i 1 kap. 3 § lagen om verk- samhet med bostadskrediter och vissa andra konsumentkrediter.

1. utländska kreditinstitut som avses i 4 kap. 1 och 2 §§ lagen (2004:297) om bank- och finansi- eringsrörelse och 1 a kap. 56 § 1

lagen (2014:968) om särskild till- syn över kreditinstitut och värde- pappersbolag,

2. utländska företag som avses i

3 kap. 26 och 27 §§ lagen (2010:751) om betaltjänster,

3. utländska företag som avses i

3 kap. 26–28 §§ lagen (2011:755) om elektroniska pengar,

4. utländska företag som avses i

4 kap. 1 och 4 §§ lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, och

5. utländska företag som avses i

1 kap. 3 § lagen om verksamhet med bostadskrediter och vissa andra konsumentkrediter.

Bestämmelser om användningen av uppgifter om betalnings- försummelser och kreditmissbruk finns även i 7 §.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2027.

2.4	Förslag till lag om ändring i sparbankslagen		Prop. 2025/26:253
	(1987:619)
Härigenom föreskrivs1 i fråga om sparbankslagen (1987:619)2
dels att 7 kap. 5 § ska ha följande lydelse,
dels att det ska införas en ny paragraf, 7 kap. 5 a §, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse

7kap. 5 §3

Senast två månader efter det att						Senast inom en månad efter det
avtalet om fusion har registrerats						att avtalet om fusion har registrerats
ska såväl överlåtande som över-						ska såväl den överlåtande som den
tagande sparbank ansöka om till-						övertagande	sparbanken ansöka
stånd att verkställa avtalet. Frågor						om tillstånd att verkställa avtalet.
om sådant tillstånd prövas av						Frågor om sådant tillstånd prövas
Finansinspektionen.			Vid	fusion		av Finansinspektionen. Vid fusion
enligt 2 § ska sparbankerna dess-						enligt 2 § ska sparbankerna dess-
utom ansöka om tillstånd att driva						utom ansöka om tillstånd att driva
bankrörelse	och	godkännande			av	bankrörelse	och	godkännande av
reglementet	för	den	övertagande			reglementet	för	den	övertagande
sparbanken	enligt 3 kap.			lagen		sparbanken	enligt		3 kap.	lagen
(2004:297) om bank- och finansi-						(2004:297) om bank- och finansi-
eringsrörelse.						eringsrörelse.
Vid behandlingen av en ansökan						Finansinspektionen ska så snart
om tillstånd att verkställa avtalet						som möjligt, dock			senast	inom
om fusion prövas om fusionen kan						tio arbetsdagar,		skriftligen		be-
anses förenlig med deras intressen,						kräfta att ansökan har tagits emot.
som är insättare i eller i övrigt har
fordringar på de av fusionen be-
rörda sparbankerna,			samt		om

fusionen framstår som ändamåls- enlig från allmän synpunkt.

Finansinspektionen ska underrätta registreringsmyndigheten om ansök- ningar enligt första stycket och om lagakraftvunna beslut som meddelats med anledning av sådana ansökningar.

	5 a §
	Finansinspektionen ska vid be-
	handlingen av en ansökan om till-
	stånd att verkställa avtalet om
	fusion pröva om
	1. sparbanken efter fusionen har
	en tillfredsställande kontroll	över
1	Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1619 av den 31 maj 2024 om
ändring av direktiv 2013/36/EU vad gäller tillsynsbefogenheter, sanktioner, filialer från
tredjeland och miljö, samhällsansvar och bolagsstyrningsrisker, i den ursprungliga lydelsen.
2	Lagen omtryckt 1996:1005.	17
3	Senaste lydelse 2013:451.	17

Prop. 2025/26:253	sin verksamhet, särskilt				när det
	gäller de risker som den är eller
	kan bli exponerad för,
	2. fusionen		kan	anses	förenlig
	med intresset hos de som är in-
	sättare i eller i övrigt har
	fordringar på de sparbanker som
	berörs av fusionen, samt om
	fusionen framstår som ändamåls-
	enlig från allmän synpunkt,
	3. det finns skäl att anta att spar-
	bankens verksamhet efter fusionen
	bedrivs på ett sätt som är förenligt
	med denna lag och andra författ-
	ningar som reglerar verksamheten,
	och
	4. det	finns	skäl att		anta att
	fusionen har samband med eller
	kan öka risken för
	a) penningtvätt enligt 1 kap. 6 §
	lagen (2017:630) om åtgärder mot
	penningtvätt och			finansiering av
	terrorism, eller
	b) finansiering			av	terrorism
	enligt	6 §	terroristbrottslagen
	(2022:666) eller försök till sådant
	brott, avseende terroristbrott enligt
	4 § samma lag.
	Vid bedömningen enligt första
	stycket	1 ska	Finansinspektionen
	särskilt beakta

1. sparbankernas anseende, och

2. om sparbankernas verksamhet bedrivs på ett sätt som är sunt.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2026.


2.5	Förslag till lag om ändring i lagen (1991:980)		Prop. 2025/26:253
	om handel med finansiella instrument
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 1 § lagen (1991:980) om handel med
finansiella instrument1 ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse

3kap. 1 §2

Om ett företag som står under tillsyn av Finansinspektionen vill ingå avtal med ägaren till ett finansiellt instrument om att företaget ska ha rätt att förfoga över det finansiella instrumentet för egen räkning, ska avtalet slutas skriftligen i en för ändamålet särskilt upprättad handling som i någon läsbar och varaktig form är tillgänglig för parterna. Detsamma gäller om företaget medverkar till ett sådant avtal mellan andra parter. Det förfogande som avses ska anges noggrant.

Första stycket gäller inte om företagets motpart eller parterna i ett avtal som företaget medverkar till är

1.ett annat företag som står under tillsyn av Finansinspektionen eller ett utländskt företag inom EES som i sitt hemland får driva jämförbar verk- samhet och som står under betryggande tillsyn av myndighet eller annat behörigt organ,

2.Riksgäldskontoret eller ett utländskt offentligt organ inom EES som är ansvarigt för eller deltar i förvaltningen av statsskulden eller är behörigt att föra konton för kunders räkning,

3.Riksbanken eller en utländsk centralbank inom EES, inklusive Europeiska centralbanken,

4.en multilateral utvecklingsbank, Banken för internationell betalnings- utjämning, Internationella valutafonden eller Europeiska investerings- banken, eller

5. ett	sådant	kreditinstitut som			5. ett	sådant	kreditinstitut som
anges i förteckningen i artikel 2.5 i					anges i förteckningen i artikel 2.5 i
Europaparlamentets			och	rådets	Europaparlamentets			och	rådets
direktiv 2013/36/EU av den 26 juni					direktiv 2013/36/EU av den 26 juni
2013 om behörighet att utöva					2013 om behörighet att utöva
verksamhet i kreditinstitut och om					verksamhet i kreditinstitut och om
tillsyn av kreditinstitut, om ändring					tillsyn av kreditinstitut, om ändring
av direktiv 2002/87/EG och om					av direktiv 2002/87/EG och om
upphävande		av	direktiven		upphävande		av	direktiven
2006/48/EG och 2006/49/EG, i					2006/48/EG och 2006/49/EG, i
lydelsen enligt Europaparlamentets					lydelsen enligt Europaparlamentets
och	rådets	direktiv		(EU)	och	rådets	direktiv		(EU)
2019/2034.					2024/1619.
Första stycket gäller inte heller om företaget är en sådan central motpart
som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012
1 Lagen omtryckt 1992:558.									19
2 Senaste lydelse 2021:487.

Prop. 2025/26:253 av den 4 juli 2012 om OTC-derivat, centrala motparter och transaktions- register.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2026.

2.6	Förslag till lag om ändring i lagen (1992:160)					Prop. 2025/26:253
	om utländska filialer m.m.
Härigenom föreskrivs att 3 och 12 §§ lagen (1992:160) om utländska
filialer m.m. ska ha följande lydelse.
Lydelse enligt prop. 2025/26:223		Föreslagen lydelse
	3 §1
Om rätt för vissa utländska företag att driva verksamhet i Sverige finns
särskilda bestämmelser, nämligen
1. för	kreditinstitut 4 kap. 1, 2	1. för kreditinstitut 4 kap. 1 och
och 4–6 §§ lagen (2004:297) om		2 §§ lagen (2004:297) om bank-
bank- och finansieringsrörelse,		och	finansieringsrörelse		och
		1 a kap. 56–59 §§, 5 b kap., 6 kap.
		1 §	och 8 kap.	1 a §	lagen
		(2014:968) om särskild tillsyn över
		kreditinstitut och		värdepappers-
		bolag,

2.för värdepappersföretag 4 kap. 1 och 4 §§ lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,

3.för finansiella institut 4 kap. 3 § lagen om bank- och finansierings- rörelse,

4.för utländska försäkringsgivare lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige,

5.för börser 12 kap. 9 § lagen om värdepappersmarknaden,

6.för förvaltningsbolag och fondföretag 1 kap. 6–7, 10 och 11 §§ lagen (2004:46) om värdepappersfonder,

7.för utgivare av elektroniska pengar 3 kap. 26–28 §§ lagen (2011:755) om elektroniska pengar,

8.för utländska försäkringsförmedlare 3 kap. lagen (2018:1219) om försäkringsdistribution,

9.för företag som tillhandahåller betaltjänster 3 kap. 26 och 27 §§ lagen (2010:751) om betaltjänster,

10.för utländska AIF-förvaltare 5 kap. lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder,

11.för företag som bedriver verksamhet med konsumentkrediter 2 kap. 7 §, 3 kap. 6 och 7 §§ och 3 a kap. 5 § lagen (2016:1024) om verksamhet med bostadskrediter och vissa andra konsumentkrediter,

12.för kreditförvaltare 5 kap. 5 och 6 §§ lagen (2023:714) om förvärv och förvaltning av nödlidande kreditavtal, och

13.för clearingbolag, 1 kap. 2 § lagen (2024:114) om clearing och av- veckling av betalningar.

1 Senaste lydelse 2026:000.

Prop. 2025/26:253 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

12 §2

Den verkställande direktörens förvaltning och filialens räkenskaper ska granskas av minst en auktoriserad revisor eller godkänd revisor, om verksamheten i Sverige uppfyller mer än ett av de villkor som anges i 2 § andra stycket revisionslagen (1999:1079).

Förvaltningen och räkenskaperna ska, även om villkoren i första stycket inte är uppfyllda, granskas av minst en revisor, om verksamheten omfattas av

–lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares och tjänste- pensionsinstituts verksamhet i Sverige,

–lagen (2004:46) om värdepappersfonder,

–lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,

–lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,

–lagen (2010:751) om betaltjänster,

–lagen (2011:755) om elektroniska pengar,

– lagen (2013:561) om förvaltare	– lagen (2013:561) om förvaltare
av alternativa investeringsfonder,	av alternativa investeringsfonder,
eller

– lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag, eller

– lagen (2024:114) om clearing och avveckling av betalningar.

I fall som avses i andra stycket ska revisorn ha den kompetens som enligt lag gäller för revisorn i ett svenskt företag av motsvarande slag som driver angiven verksamhet.

Till revisor får även utses ett registrerat revisionsbolag. Dessutom får en eller flera revisorssuppleanter utses.

Verkställande direktören ska se till att en revisor utses och att denne inom tre månader efter räkenskapsårets slut för granskning får redovis- ningshandlingarna i original eller bestyrkt kopia.

Denna lag träder i kraft den 11 januari 2027.

22	2 Senaste lydelse 2024:116.

2.7	Förslag till lag om ändring i pantbankslagen		Prop. 2025/26:253
	(1995:1000)
Härigenom föreskrivs att 23 § pantbankslagen (1995:1000) ska ha följande
lydelse.
Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse

23 §1

Ett direkt eller indirekt förvärv av aktier i en pantbank som medför att innehavet utgör ett kvalificerat innehav får ske bara efter tillstånd av länsstyrelsen.

Tillstånd ska lämnas, om det inte kan antas att förvärvet kommer att motverka en sund utveckling av företagets verksamhet.

Med ett kvalificerat innehav av- ses i denna lag detsamma som i 1 kap. 5 § 15 lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse.

Med ett kvalificerat innehav av- ses i denna lag detsamma som i 1 kap. 5 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2026.

1 Senaste lydelse 2017:636.

Prop. 2025/26:253

2.8

Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1571)

om insättningsgaranti

Härigenom

föreskrivs

att

14 a

och 21 §§

lagen

(1995:1571)

insättningsgaranti ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

14 a §1

Garantimyndigheten får ta ut av-

gifter för prövningen av en ansökan

enligt 3 a §.

enligt 3 b §.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

föreskrifter om avgifterna.

21 §2

Om insättningar hos ett institut

Garantimyndigheten

får

före-

omfattas av garantin till följd av ett

lägga ett institut att vidta rättelse,

beslut enligt 3 § andra stycket men

insättningar hos

institutet

detta inte utgör en förutsättning för

omfattas av garantin till följd av ett

tillstånd

enligt 4 kap.

4 §

första

beslut enligt 3 § andra stycket men

stycket 3

lagen

(2004:297) om

detta inte utgör en förutsättning för

bank-

och

finansieringsrörelse

tillstånd

enligt

4 kap.

6 § andra

eller 4 kap. 6 § andra stycket lagen

stycket

lagen

(2007:528)

värdepappers-

värdepappersmarknaden

eller

marknaden,

och

institutet

inte

1 a kap. 58 § lagen (2014:968) om

fullgör

sina skyldigheter

enligt

särskild

tillsyn

över kreditinstitut

denna lag, får garantimyndigheten

och

värdepappersbolag,

och

förelägga

institutet

att

vidta

institutet

inte

fullgör

sina

rättelse.

skyldigheter enligt denna lag.

Om institutet inte har vidtagit

rättelse inom ett år från före-

läggandet, får garantimyndigheten

besluta att garantin inte längre ska

gälla beträffande

insättningarna.

gälla för insättningarna. Ett sådant

Ett sådant beslut får, när det är fråga

beslut får, när det är fråga om ett

om ett utländskt institut från ett

utländskt institut från ett EES-land,

EES-land, meddelas endast om den

meddelas endast om den behöriga

behöriga myndigheten i institutets

myndigheten i institutets hemland

hemland har samtyckt till beslutet.

har samtyckt till beslutet. Är det

Är det fråga om ett institut från ett

fråga om ett institut från ett land

land utanför EES, får beslut om att

utanför EES, får beslut om att

garantin inte längre ska gälla med-

delas endast om tillsynsmyndig-

heten i institutets hemland har

underrättats i förväg om beslutet.

1 Senaste lydelse 2011:829.

2 Senaste lydelse 2007:1433.

Har garantimyndigheten beslutat att garantin inte längre ska gälla beträffande insättningar hos en filial i ett land utanför EES till ett svenskt institut, ska myndigheten underrätta tillsynsmyndigheten i det land där filialen finns om be- slutet.

Har garantimyndigheten beslutat Prop. 2025/26:253 att garantin inte längre ska gälla för

insättningar hos en filial i ett land utanför EES till ett svenskt institut, ska myndigheten underrätta till- synsmyndigheten i det land där filialen finns om beslutet.

Denna lag träder i kraft den 11 januari 2027.


Prop. 2025/26:253 2.9	Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1006)
	om viss finansiell verksamhet
Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1996:1006) om viss finansiell
verksamhet1 ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse

1 §2

I denna lag avses med

1.finansiell verksamhet: yrkesmässig verksamhet som består i att utföra en eller flera av de verksamheter som anges i 7 kap. 1 § andra stycket 2, 3 och 5–12 lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,

2.finansiellt institut: fysisk eller juridisk person som bedriver finansiell verksamhet, och

3.kvalificerat innehav: detsam- ma som i 1 kap. 5 § 15 lagen om bank- och finansieringsrörelse.

3.kvalificerat innehav: detsam- ma som i 1 kap. 5 § lagen om bank- och finansieringsrörelse.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2026.

	1	Lagen omtryckt 2004:319.
26	Senaste lydelse av lagens rubrik 2025:251.
26	2	Senaste lydelse 2025:251.

2.10 Förslag till lag om ändring i lagen (2000:35) Prop. 2025/26:253 om byte av redovisningsvaluta i finansiella

företag

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (2000:35) om byte av redovisnings- valuta i finansiella företag ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 §1

I denna lag avses med

1.försäkringsföretag:

a)försäkringsaktiebolag, ömsesidigt försäkringsbolag och försäkrings- förening som omfattas av försäkringsrörelselagen (2010:2043), och

b)tjänstepensionsaktiebolag, ömsesidigt tjänstepensionsbolag och tjänstepensionsförening som omfattas av lagen (2019:742) om tjänstepen-

sionsföretag,

2. kreditinstitut: bankaktiebolag,		2. kreditinstitut: bankaktiebolag,
sparbank och medlemsbank	samt	sparbank och medlemsbank	samt
kreditmarknadsföretag	enligt	kreditmarknadsföretag	enligt
1 kap. 5 § 14 lagen (2004:297) om		1 kap. 5 § lagen (2004:297) om
bank- och finansieringsrörelse,		bank- och finansieringsrörelse,
3. finansiellt företag: de företag som anges i 1 och 2 samt

a)värdepappersbolag enligt 1 kap. 4 b § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,

b)fondbolag enligt 1 kap. 1 § första stycket 8 lagen (2004:46) om värdepappersfonder,

c)börs enligt 1 kap. 4 b § lagen om värdepappersmarknaden,

d)svensk central motpart enligt 1 kap. 4 b § lagen om värdepappers- marknaden,

e)värdepapperscentral enligt 1 kap. 3 § lagen (1998:1479) om värde- papperscentraler och kontoföring av finansiella instrument,

f)AIF-förvaltare som har tillstånd enligt 3 kap. 1 § lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder, och

g)svenskt clearingbolag enligt 1 kap. 1 § lagen (2024:114) om clearing och avveckling av betalningar,

4. koncern: detsamma som i 1 kap. 11 och 12 §§ aktiebolagslagen (2005:551), varvid vad som sägs om moderbolag tillämpas även på andra juridiska personer än aktiebolag.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2026.

1 Senaste lydelse 2024:120.

Prop. 2025/26:253 2.11	Förslag till lag om ändring i lagen (2004:297)
	om bank- och finansieringsrörelse

Härigenom föreskrivs1 i fråga om lagen (2004:297) om bank- och finansi- eringsrörelse2

dels att 7 kap. 12 §, 10 kap. 18–30 f §§ och 12 kap. 13–17 och 19 §§ ska upphöra att gälla,

dels att rubrikerna närmast före 7 kap. 12 §, 10 kap. 18, 26 och 30 a §§ och 12 kap. 13 § och rubriken närmast efter 7 kap. 8 § ska utgå,

dels att 1 kap. 5 och 5 a §§, 3 kap. 2 §, 6 kap. 5 §, 10 kap. 1 och 8 b §§, 10 a kap. 1 §, 11 kap. 1 §, 12 kap. 1, 21 och 22 §§, 13 kap. 2 och 6 a §§, 14 kap. 1, 2, 2 a, 2 c och 6 §§, 15 kap. 1 a, 8 och 18 §§ och 16 kap. 1 § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas tre nya paragrafer, 3 kap. 4 a och 4 b §§ och 15 kap. 2 a §, och närmast före 3 kap. 4 a § en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse			Föreslagen lydelse
		1 kap.
I denna lag betyder		5 §3

1. anknutet företag: ett svenskt			anknutet företag: ett svenskt eller
eller utländskt företag vars huvud-			utländskt företag vars huvudsakliga
sakliga verksamhet består i att äga			verksamhet består i att äga eller
eller förvalta fast egendom, till-			förvalta fast egendom, tillhanda-
handahålla datatjänster eller driva			hålla datatjänster eller driva annan
annan	liknande verksamhet	som	liknande	verksamhet som	har
har samband med den huvudsakliga			samband	med den huvudsakliga
verksamheten i ett eller flera kredit-			verksamheten i ett eller flera kredit-
institut,	värdepappersbolag	eller	institut,	värdepappersbolag	eller
motsvarande utländska företag,			motsvarande utländska företag,

1Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1619 av den 31 maj 2024 om ändring av direktiv 2013/36/EU vad gäller tillsynsbefogenheter, sanktioner, filialer från tredjeland och miljö, samhällsansvar och bolagsstyrningsrisker, i den ursprungliga lydelsen. 2 Senaste lydelse av

	10 kap. 18 § 2009:711	10 kap. 30 b § 2022:1649
	10 kap. 19 § 2022:1649	10 kap. 30 c § 2022:1649
	10 kap. 20 § 2022:1649	10 kap. 30 d § 2022:1649
	10 kap. 21 § 2005:932	10 kap. 30 e § 2022:1649
	10 kap. 22 § 2022:1649	10 kap. 30 f § 2022:1649
	10 kap. 23 § 2013:455	12 kap. 13 § 2022:1649
	10 kap. 24 § 2005:932	12 kap. 14 § 2022:1649
	10 kap. 25 § 2022:1649	12 kap. 15	§ 2009:711
	10 kap. 25 a § 2022:1649	12 kap. 16	§ 2022:1649
	10 kap. 26 § 2022:1649	12 kap. 17	§ 2018:725
	10 kap. 27 § 2005:932	12 kap. 19	§ 2009:711
	10 kap. 28 § 2005:932	rubriken närmast före 10 kap. 18 § 2005:932
	10 kap. 29 § 2005:932	rubriken närmast före 10 kap. 26 § 2005:932
	10 kap. 30 § 2005:932	rubriken närmast före 10 kap. 30 a § 2022:1649.
28	10 kap. 30 a § 2022:1649
28	3 Senaste lydelse 2021:492.

2.bank: bankaktiebolag, sparbank och medlemsbank,

3.bankaktiebolag: ett aktiebolag som har fått tillstånd att driva bank- rörelse,

4.behörig myndighet: en utländsk myndighet som har behörighet att utöva tillsyn över utländska kreditinstitut,

5.EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,

6.filial: ett avdelningskontor med självständig förvaltning, var- vid även ett utländskt kreditinstituts etablering av flera driftställen ska anses som en enda filial,

7. finansiellt		institut: ett

finansiellt institut		enligt artikel

4.1.26 i tillsynsförordningen,

8.hemland: det land där ett företag har fått tillstånd till rörelse som avses i denna lag,

9.kapitalbas: detsamma som i artikel 72 i tillsynsförordningen,

10.kreditinstitut: bank och kreditmarknadsföretag,

11.kapitaltäckningsdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2012 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om

upphävande av direktiven 2006/48/EG och 2006/49/EG, i

lydelsen enligt Europa-

bank: bankaktiebolag, sparbank Prop. 2025/26:253 och medlemsbank,

bankaktiebolag: ett aktiebolag som har fått tillstånd att driva bank- rörelse,

behörig myndighet: en utländsk myndighet som har behörighet att utöva tillsyn över utländska kredit- institut,

betydande filial: en filial som är betydande enligt artikel 51.1 i kapitaltäckningsdirektivet,

blandat finansiellt holding- företag: ett holdingföretag enligt artikel 4.1.21 i tillsynsför- ordningen,

blandat finansiellt moder- holdingföretag inom EES: ett inom EES etablerat blandat finansiellt holdingföretag som inte självt är ett dotterföretag till ett

a)kreditinstitut, värdepappers- bolag eller EES-institut, eller

b)annat blandat finansiellt holdingföretag eller ett finansiellt holdingföretag som är etablerat i något land inom EES,

EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,

EES-institut: ett utländskt kredit- institut eller värdepappersföretag som är hemmahörande i något annat land inom EES än Sverige,

filial: ett avdelningskontor med självständig förvaltning, varvid även ett utländskt kreditinstituts etablering av flera driftställen ska anses som en enda filial,

finansiellt holdingföretag: ett holdingföretag enligt artikel 4.1.20 i tillsynsförordningen,

Prop. 2025/26:253 parlamentets

och

rådets direktiv

(EU) 2019/2034,

12. kreditmarknadsbolag: ett

finansiellt

institut: ett

finansiellt

aktiebolag som har fått tillstånd att

institut enligt artikel 4.1.26 i

driva finansieringsrörelse,

tillsynsförordningen,

13. kreditmarknadsförening: en

finansiellt

moderholdingföretag

ekonomisk förening som har fått

inom EES: ett inom EES etablerat

tillstånd att driva finansierings-

finansiellt holdingföretag som inte

rörelse,

självt är ett dotterföretag till ett

a) kreditinstitut,

värdepappers-

bolag eller EES-institut, eller

b) annat

finansiellt

holding-

företag eller ett blandat finansiellt

holdingföretag som är etablerat i

något land inom EES,

14. kreditmarknadsföretag:

hemland: det land där ett företag

kreditmarknadsbolag

och kredit-

har fått tillstånd till rörelse som

marknadsförening,

avses i denna lag,

15. kvalificerat

innehav: ett

holdingföretag

med

blandad

direkt

eller indirekt ägande i

ett

verksamhet: holdingföretag

enligt

företag, om innehavet beräknat på

artikel

4.1.22

tillsyns-

det sätt som anges i

5 a §

förordningen,

representerar 10 procent eller mer

av kapitalet eller av samtliga röster

eller

annars

möjliggör

ett

väsentligt

inflytande

över

ledningen av företaget,

16. medlemsbank: en ekonomisk

kapitalbas: detsamma som i

förening som har fått tillstånd att

artikel 72 i tillsynsförordningen,

driva bankrörelse,

17. sparbank: ett

företag

som

kapitaltäckningsdirektivet:

avses i sparbankslagen (1987:619),

Europaparlamentets och

rådets

direktiv 2013/36/EU av den 26 juni

2013 om behörighet att utöva

verksamhet i kreditinstitut och om

tillsyn av kreditinstitut, om ändring

av direktiv 2002/87/EG och om

upphävande

direktiven

2006/48/EG

och

2006/49/EG, i

lydelsen

enligt

Europaparla-

mentets och rådets direktiv (EU)

2024/1619,

18. startkapital: det

kapital

som

koncern:

för kreditinstitut avses i artikel 4.51

i tillsynsförordningen,

a) i 6 a, 6 b och 15 b kap., det-

samma

som

2 kap.

1 §

lagen

(2015:1016) om resolution,

b) i övriga

kapitel,

detsamma

som i 1 kap. 11 och 12 §§ aktie-

bolagslagen (2005:551), varvid det

19. utländskt bankföretag: ett utländskt företag som i hemlandet har tillstånd att driva bankrörelse,

20.utländskt kreditföretag: ett utländskt företag som i hemlandet

har tillstånd att driva finansieringsrörelse,

21.utländskt kreditinstitut: ett utländskt bankföretag och ett ut- ländskt kreditföretag,

22.betydande filial: en filial som är betydande enligt artikel 51.1 i kapitaltäckningsdirektivet,

23.blandat finansiellt holding- företag: ett holdingföretag enligt artikel 4.1.21 i tillsyns- förordningen,

24.blandat finansiellt moder- holdingföretag inom EES: ett inom EES etablerat blandat finansiellt holdingföretag som inte självt är ett dotterföretag till ett

a) kreditinstitut, värdepappers- bolag eller EES-institut, eller

b)annat blandat finansiellt holdingföretag eller ett finansiellt holdingföretag som är etablerat i något land inom EES,

25.EES-institut: ett utländskt kreditinstitut eller ett utländskt värdepappersföretag som är

som sägs om moderbolag tillämpas Prop. 2025/26:253 även på andra juridiska personer

än aktiebolag,

koncernåterhämtningsplan: en plan som upprättas av ett moder- företag inom EES i syfte att identifiera åtgärder som de företag i en koncern som omfattas av gruppbaserad tillsyn avser att vidta för att bevara eller återställa koncernens eller ett i koncernen ingående kreditinstituts eller utländskt kreditinstituts finansiella ställning och livskraft efter en betydande försämring av den finansiella situationen,

kreditinstitut: bank och kredit- marknadsföretag,

kreditmarknadsbolag: ett aktie- bolag som har fått tillstånd att driva finansieringsrörelse,

kreditmarknadsförening: en ekonomisk förening som har fått tillstånd att driva finansierings- rörelse,

kreditmarknadsföretag: kredit- marknadsbolag och kredit- marknadsförening,

krishanteringsdirektivet:
Europaparlamentets		och	rådets
direktiv 2014/59/EU av den 15 maj
2014 om inrättande av en ram för
återhämtning	och	resolution av
kreditinstitut	och	värdepappers-
företag och om ändring av rådets
direktiv 82/891/EEG och Europa-
parlamentets	och rådets		direktiv
2001/24/EG,		2002/47/EG,
2004/25/EG,		2005/56/EG,
2007/36/EG,		2011/35/EU,
2012/30/EU och 2013/36/EU samt
Europaparlamentets		och	rådets
förordningar	(EU)	nr 1093/2010
och (EU) nr 648/2012, i den
ursprungliga lydelsen,
kvalificerat innehav: ett direkt
eller indirekt ägande i ett företag,
om innehavet beräknat på det sätt				31

Prop. 2025/26:253 hemmahörande i något annat land	som anges	i 5 a §	representerar
inom EES än Sverige,	10 procent eller mer av kapitalet
	eller av samtliga röster eller
	annars möjliggör		ett väsentligt
	inflytande	över	ledningen av
	företaget,
26. finansiellt holdingföretag: ett	medlemsbank: en		ekonomisk
holdingföretag enligt artikel 4.1.20	förening som har fått tillstånd att
i tillsynsförordningen,	driva bankrörelse,

27.finansiellt moderholding- moderföretag inom EES: ett företag inom EES: ett inom EES moderinstitut inom EES, ett

etablerat finansiellt holdingföretag	finansiellt	moderholdingföretag
som inte självt är ett dotterföretag	inom EES eller ett blandat
till ett	finansiellt	moderholdingföretag
	inom EES,

a)kreditinstitut, värdepappers- bolag eller EES-institut, eller

b)annat finansiellt holding- företag eller ett blandat finansiellt holdingföretag som är etablerat i något land inom EES,

	28. holdingföretag med blandad							moderinstitut inom EES: ett
	verksamhet: holdingföretag					enligt	kreditinstitut, värdepappersbolag
	artikel	4.1.22		i	tillsyns-		eller EES-institut som är ett
	förordningen,						moderföretag och som inte självt är
							ett dotterföretag till ett
								a) annat	kreditinstitut,		värde-
							pappersbolag eller EES-institut,
							eller
								b) finansiellt holdingföretag eller
							ett blandat finansiellt holding-
							företag som är etablerat i något
	29. koncern:						land inom EES,
	29. koncern:							nyckelperson: den som utan att
	a) i 6 a, 6 b och 15 b kap., det-						vara styrelseledamot eller verk-
	samma	som i	2 kap.		1 §	lagen	ställande direktör i ett kreditinstitut
	(2015:1016) om resolution,						utövar ett		betydande	inflytande
	b) i övriga		kapitel,		detsamma		över verksamheten,
	som i 1 kap. 11 och 12 §§ aktie-
	bolagslagen (2005:551), varvid det
	som sägs om moderbolag tillämpas
	även på andra juridiska personer
	än aktiebolag,
	30. koncernåterhämtningsplan:							samordnande		tillsyns-
	en plan som upprättas av ett							myndighet: en behörig myndighet
	moderföretag inom EES i syfte att						som ansvarar för att utöva
	identifiera åtgärder som de företag						gruppbaserad tillsyn över moder-
	i en koncern som omfattas av						institut inom EES och över institut
	gruppbaserad tillsyn avser att vidta						som kontrolleras av			finansiella
	för att bevara eller återställa kon-						moderholdingföretag			inom	EES
32	cernens	eller	ett	i	koncernen

ingående kreditinstituts eller utländskt kreditinstituts finansiella ställning och livskraft efter en betydande försämring av den finansiella situationen,

31.krishanteringsdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU av den 15 maj 2014 om inrättande av en ram för återhämtning och resolution av kreditinstitut och värdepappers- företag och om ändring av rådets direktiv 82/891/EEG och Europa- parlamentets och rådets direktiv

2001/24/EG, 2002/47/EG,

2004/25/EG, 2005/56/EG,

2007/36/EG, 2011/35/EU, 2012/30/EU och 2013/36/EU samt Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 648/2012, i den ursprungliga lydelsen,

32.moderföretag inom EES: ett moderinstitut inom EES, ett finansi- ellt moderholdingföretag inom EES eller ett blandat finansiellt moder- holdingföretag inom EES,

33.moderinstitut inom EES: ett kreditinstitut, värdepappersbolag eller EES-institut som är ett moder- företag och som inte självt är ett dotterföretag till ett

a)annat kreditinstitut, värde- pappersbolag eller EES-institut, eller

b)finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holding- företag som är etablerat i något land inom EES,

34. samordnande tillsynsmyndig- het: en behörig myndighet som ansvarar för att utöva grupp- baserad tillsyn av moderinstitut inom EES och av institut som kontrolleras av finansiella moder- holdingföretag inom EES eller blandade finansiella moder- holdingföretag inom EES,

35. tillsynsförordningen: Europaparlamentets och rådets

eller blandade finansiella moder- Prop. 2025/26:253 holdingföretag inom EES,

sparbank: ett företag som avses i sparbankslagen (1987:619),

startkapital: det kapital som för kreditinstitut avses i artikel 4.51 i tillsynsförordningen,

tillsynsförordningen: Europa- parlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012,

utländskt bankföretag: ett ut- ländskt företag som i hemlandet har tillstånd att driva bankrörelse,

utländskt kreditföretag: ett ut-
ländskt företag som i hemlandet	33

Prop. 2025/26:253 förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012,

36.utländskt värdepappers- företag: ett utländskt företag som i hemlandet har tillstånd att driva värdepappersrörelse, och

37.återhämtningsplan: en plan som upprättas av ett kreditinstitut i syfte att identifiera åtgärder som institutet avser att vidta för att bevara eller återställa sin finansiella ställning och livskraft efter en betydande försämring av den finansiella situationen.

har tillstånd att driva finansi- eringsrörelse,

utländskt kreditinstitut: ett ut- ländskt bankföretag och ett utländskt kreditföretag,

utländskt värdepappers- företag: ett utländskt företag som i hemlandet har tillstånd att driva värdepappersrörelse, och

återhämtningsplan: en plan som upprättas av ett kreditinstitut i syfte att identifiera åtgärder som institutet avser att vidta för att bevara eller återställa sin finansi- ella ställning och livskraft efter en betydande försämring av dess finansiella situation.

5 a §4

Vid bedömningen av om ett inne-	Vid bedömningen av om ett inne-
hav utgör ett kvalificerat innehav	hav utgör ett kvalificerat innehav
enligt 5 § 15 ska följande bestäm-	enligt 5 § ska följande bestäm-
melser i 4 kap. lagen (1991:980)	melser i 4 kap. lagen (1991:980)
om handel med finansiella instru-	om handel med finansiella instru-
ment tillämpas:	ment tillämpas:

–2 § första stycket 1 om depåbevis,

–4 § om beräkning av innehavet,

–5 § andra stycket om beräkning av antalet aktier eller röstetal,

–12 § 1 och 2 om undantag för aktier som innehas för clearing och avveckling eller förvaltas för någon annans räkning,

–13 § om aktier som ingår i handelslager,

–14 § om aktier som innehas av marknadsgaranter, samt

–16 och 17 §§ om undantag för vissa moderföretag.

	Vid	bedömningen	ska	också		Vid bedömningen	ska	också
	tillämpas föreskrifter					följande föreskrifter tillämpas:
	– om	aktier som	innehas		av	– föreskrifter om	aktier	som
	marknadsgaranter,		som		har	innehas av marknadsgaranter, som
	meddelats med stöd av 7 kap. 1				§ 3	har meddelats med stöd av 7 kap.
	lagen om handel med finansiella					1 § 3 lagen om handel med finansi-
	instrument eller 23 kap.			15	§ 1	ella instrument eller 23 kap. 15 § 1
34	4 Senaste lydelse 2017:1186.

lagen (2007:528) om värdepappers-	lagen (2007:528) om värdepappers-
marknaden, och	marknaden, och
– om undantag för vissa	– föreskrifter om undantag för
moderföretag, som har meddelats	vissa moderföretag, som har med-
med stöd av 7 kap. 1 § 4 lagen om	delats med stöd av 7 kap. 1 § 4
handel med finansiella instrument.	lagen om handel med finansiella
	instrument.

Det som föreskrivs om aktier i de bestämmelser som ska tillämpas enligt första och andra styckena ska också tillämpas för andra andelar i företag.

Aktier eller andelar som ett värdepappersinstitut eller ett kreditinstitut som driver finansieringsrörelse innehar till följd av verksamhet enligt 2 kap. 1 § 6 lagen om värdepappersmarknaden ska dock inte beaktas vid bedömningen, under förutsättning att

1.rösträtten inte utnyttjas eller används på annat sätt för att ingripa i emittentens förvaltning, samt

2.aktierna eller andelarna avyttras inom ett år från förvärvet.

Det som föreskrivs i fjärde stycket ska gälla också för aktier eller andelar som innehas under motsvarande förutsättningar av ett utländskt värde- pappersföretag eller av ett utländskt kreditinstitut som driver finansi- eringsrörelse.

3kap. 2 §5

Ett svenskt företag ska ges tillstånd att driva bankrörelse eller finansi- eringsrörelse, om

1. bolagsordningen,	stadgarna	1. bolagsordningen,	stadgarna
eller reglementet stämmer överens		eller reglementet stämmer överens
med denna lag och andra författ-		med denna lag och andra författ-
ningar och i övrigt innehåller de		ningar och i övrigt innehåller de
särskilda bestämmelser som be-		särskilda bestämmelser som behövs
hövs med hänsyn till omfattningen		med hänsyn till den planerade
och arten av den planerade verk-		verksamhetens omfattning och art,
samheten,

2.det finns skäl att anta att den planerade rörelsen kommer att drivas enligt bestämmelserna i denna lag och andra författningar som reglerar företagets verksamhet,

3.den som har eller kan förväntas komma att få ett kvalificerat innehav i företaget bedöms lämplig att utöva ett väsentligt inflytande över led- ningen av ett kreditinstitut,

Prop. 2025/26:253

4.den som ska ingå i styrelsen för företaget eller vara verkstäl- lande direktör i det, eller vara er- sättare för någon av dem, har till- räcklig insikt och erfarenhet för att delta i ledningen av ett kredit- institut och även i övrigt är lämplig för en sådan uppgift, och

4. den som ska vara

a)styrelseledamot, verkställande direktör eller ersättare för någon av dem är lämplig för en sådan uppgift genom att ha tillräckligt gott anseende och tillräcklig insikt, kunskap och erfarenhet för att delta i ledningen och även i övrigt agera

5Senaste lydelse 2022:674.

Prop. 2025/26:253	med ärlighet, integritet och
	självständigt tänkande,
	b) nyckelperson är lämplig för en
	sådan uppgift genom att ha
	tillräckligt gott anseende och till-
	räcklig insikt, kunskap och er-
	farenhet för att utöva betydande
	inflytande över verksamheten och
	även i övrigt agerar med ärlighet
	och integritet, och

5.styrelsen i sin helhet har tillräckliga kunskaper och erfarenheter för att leda företaget.

Vid bedömningen enligt första stycket 3 av om en innehavare är lämplig ska dennes anseende och kapitalstyrka beaktas. Det ska också beaktas om det finns skäl att anta att

1.innehavaren kommer att motverka att kreditinstitutets verksamhet drivs på ett sätt som är förenligt med kraven i denna lag och andra författ- ningar som reglerar företagets verksamhet, eller

2.innehavet har samband med eller kan öka risken för

a) penningtvätt enligt 1 kap. 6 § lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, eller

b) finansiering av terrorism enligt 6 § terroristbrottslagen (2022:666) eller försök till sådant brott, avseende terroristbrott enligt 4 § samma lag.

Om den som kommer att ha ett						Om den som kommer att ha ett
kvalificerat innehav i företaget är						kvalificerat innehav i företaget är
ett finansiellt holdingföretag					eller	ett finansiellt holdingföretag eller
ett blandat finansiellt holding-						ett blandat finansiellt holding-
företag, ska det vid bedömningen						företag, ska det vid bedömningen
av innehavarens anseende särskilt						av innehavarens anseende särskilt
beaktas om dess ledning uppfyller						beaktas om dess ledning uppfyller
de krav som ställs på ledningen i ett						de krav som ställs på ledningen i ett
sådant	företag	enligt		3 kap.	5 §	sådant företag enligt 1 a kap. 2 §
lagen	(2014:968)		om särskild			och 3 kap. 5 § lagen (2014:968) om
tillsyn	över	kreditinstitut			och	särskild	tillsyn	över kreditinstitut
värdepappersbolag				respektive		och värdepappersbolag			respektive
5 kap. 16 § lagen			(2006:531)		om	5 kap. 16 § lagen (2006:531) om
särskild	tillsyn	över		finansiella		särskild	tillsyn	över	finansiella
konglomerat.						konglomerat.

Om företaget har eller kan förväntas komma att få nära förbindelser med någon annan, får tillstånd ges bara om förbindelserna inte hindrar en effektiv tillsyn av företaget.

Lämplighetsbedömning

4 a §

Om kraven i 2 § första stycket 4 eller 5 inte är uppfyllda, ska kredit- institutet

1. se till att en tilltänkt person inte påbörjar ett uppdrag eller

anställning som styrelseledamot, Prop. 2025/26:253 verkställande direktör eller

ersättare för någon av dem eller nyckelperson, eller

2.besluta att en styrelseledamot, en verkställande direktör eller en ersättare för någon av dem eller en nyckelperson inte längre får vara det.

Om institutet vidtar åtgärder för att kraven i 2 § första stycket 4 eller 5 ska vara uppfyllda, får personen

varastyrelseledamot, verkställande direktör eller ersättare för någon av dem eller nyckelperson.

4 b §

Ett kreditinstitut som är ett stort institut eller ett stort dotterföretag enligt artikel 4.1.146 eller 4.1.147 i tillsynsförordningen ska göra en anmälan till Finansinspektionen, om institutet

1.avser att utse en styrelse- ledamot eller verkställande direk- tör, eller

2.utser en nyckelperson som an- svarar för

a) förvaltningen av finansiella resurser, den finansiella plane- ringen och den finansiella rap- porteringen,

b) riskhanteringsfunktionen,

c) funktionen för regelefter- levnad, eller

d) internrevisionsfunktionen.

En anmälan enligt första stycket 1 ska göras senast 30 ar- betsdagar före det att uppdraget eller anställningen ska påbörjas.

6kap. 5 §6

Styrelsen i ett kreditinstitut skall se till att det finns skriftliga interna riktlinjer och instruktioner i den omfattning som behövs för att upp-

Styrelsen i ett kreditinstitut ska se till att det finns skriftliga interna riktlinjer och instruktioner i den omfattning som behövs för att upp-

6 Senaste lydelse 2006:1387.

Prop. 2025/26:253 fylla kraven i 1–3 och 4 a §§ och för att i övrigt styra rörelsen. Dessa riktlinjer och instruktioner skall utvärderas och ses över regel- bundet.

fylla kraven i 1–3 och 4 a §§ och för att i övrigt styra rörelsen. Dessa riktlinjer och instruktioner ska ut- värderas och ses över minst vartan- nat år.

10kap. 1 §7

För bankaktiebolag gäller föreskrifterna för aktiebolag i allmänhet, om inte något annat följer av denna lag eller är särskilt föreskrivet. Hänvis- ningar i aktiebolagslagen (2005:551) till bestämmelser i samma lag ska i de fall de förekommer avse de bestämmelser i denna lag som gäller i stället för eller utöver bestämmelserna i aktiebolagslagen.

I fråga om bankaktiebolag ska det som anges om Bolagsverket i följande bestämmelser avse Finansinspektionen:

1.	8 kap. 9 och 30 §§ samt 37 §	1. 8 kap. 9 och 30 §§ samt 37 §
andra stycket aktiebolagslagen,		andra stycket aktiebolagslagen, och
2.	23 kap. 45 b § aktiebolags-
lagen,

3.24 kap. 47 § aktiebolagslagen,

och

4. 24 a kap. 24 § aktiebolags-	2. 24 a kap.	24 §	aktiebolags-
lagen.	lagen.
8 b §8
Vid tillämpningen av 8 a § andra stycket ska
1. uppdrag inom samma koncern	1. uppdrag	inom	samma grupp
eller i företag där bankaktiebolaget	eller i företag där bankaktiebolaget
har ett kvalificerat innehav räknas	har ett kvalificerat innehav räknas
som ett enda uppdrag, och	som ett enda uppdrag, och

2.uppdrag i verksamheter och organisationer som inte huvudsakligen har ett kommersiellt syfte inte beaktas.

Om styrelseledamoten representerar svenska staten gäller inte 8 a § andra stycket.

En styrelseledamot eller verkställande direktör i ett bankaktiebolag som är betydande får, efter tillstånd av Finansinspektionen, ha ytterligare ett uppdrag som styrelseledamot utöver de som anges i 8 a § andra stycket 1 eller 2.

10 a kap.

1 §9

Det som enligt 12 kap. 1–4 och 6–20 a §§ gäller för kreditmark- nadsföreningar ska även gälla för medlemsbanker.

Det som enligt 12 kap. 1–4, 6–12 b, 20 och 20 a §§ gäller för kreditmarknadsföreningar ska även gälla för medlemsbanker.

	7	Senaste lydelse 2024:1284.
38	8	Senaste lydelse 2014:982.
38	9	Senaste lydelse 2024:356.

Det som föreskrivs om Bolagsverket i 7 kap. 8, 30 och 38 §§ lagen Prop. 2025/26:253 (2018:672) om ekonomiska föreningar ska, i fråga om medlemsbanker,

i stället gälla Finansinspektionen.

När den lagen tillämpas på medlemsbanker ska hänvisningar till föreningsregistret i stället avse bankregistret.

11kap.

1 §10

Det som enligt 10 kap. gäller för	Det som enligt 10 kap. gäller för
bankaktiebolag ska även gälla för	bankaktiebolag ska även gälla för
kreditmarknadsbolag utom bestäm-	kreditmarknadsbolag utom bestäm-
melserna om fusion i 18 §, om lik-	melserna om likvidation i 31–34 §§
vidation i 31–34 §§ och om före-	och om företagsnamn i 35 och
tagsnamn i 35 och 36 §§.	36 §§.
Bestämmelserna om fusion i	Ärenden som avser tillstånd
10 kap. 19–25 b §§ gäller bara vid	enligt 10 kap. 30 h eller 40 § prövas
fusion mellan ett kreditmarknads-	av Finansinspektionen.
bolag och ett annat bolag och bara
om en bank inte är övertagande
bolag. Ärenden som avser tillstånd
enligt 20, 25, 30 b, 30 h eller 40 §
prövas av Finansinspektionen.

12kap.

1 §11

För kreditmarknadsföreningar gäller föreskrifterna för ekonomiska föreningar i allmänhet, om inte något annat följer av denna lag eller är särskilt föreskrivet. Hänvisningar i lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar till bestämmelser i samma lag ska i de fall de förekommer avse de bestämmelser i denna lag som gäller i stället för eller utöver bestäm- melserna i lagen om ekonomiska föreningar.

Det som anges om Bolagsverket i 16 kap. 41 b § lagen om eko- nomiska föreningar ska i fråga om kreditmarknadsföreningar avse Finansinspektionen.

21§12

I fråga om skyddet för borgenärer till en kreditmarknadsförening, som deltar i bildandet av ett europakooperativ genom fusion, ska bestämmelserna i 14–16 §§ om tillstånd att verkställa en fusions- plan tillämpas.

I fråga om skyddet för borgenärer till en kreditmarknadsförening, som deltar i bildandet av ett europakooperativ genom fusion, ska följande bestämmelser om tillstånd att verkställa en fusions- plan tillämpas: 1 a kap. 27 och 28 §§, 29 § andra stycket, 30 §

10	Senaste lydelse 2022:1649.
11	Senaste lydelse 2022:1649. Ändringen innebär att andra stycket tas bort.	39
12	Senaste lydelse 2009:711.	39

Prop. 2025/26:253		första stycket 2		och	33 § första
		stycket 1, 2, 4 och 6–9 och andra
		stycket	lagen	(2014:968)		om
		särskild	tillsyn	över	kreditinstitut
		och värdepappersbolag.
	22 §13
Bolagsverket ska utfärda	ett	Bolagsverket		ska	utfärda	ett
sådant intyg som avses i artikel		sådant intyg som avses i artikel
29.2 i rådets förordning (EG) nr		29.2 i rådets förordning (EG) nr
1435/2003 av den 22 juli 2003 om		1435/2003 av den 22 juli 2003 om
stadga för europeiska kooperativa		stadga för europeiska kooperativa
föreningar (SCE-föreningar) (SCE-		föreningar (SCE-föreningar), här
förordningen), när ett beslut har		kallad SCE-förordningen, när ett
meddelats enligt 14–16 §§	och	beslut har meddelats enligt 1 a kap.
beslutet har vunnit laga kraft.		27 och 28 §§, 29 § andra stycket,
		30 § första stycket 2 och 33 § första
		stycket 1, 2, 4 och 6–9 och andra
		stycket	lagen	(2014:968)		om
		särskild	tillsyn	över	kreditinstitut
		och	värdepappersbolag			och
		beslutet har fått laga kraft.

13 kap.

2 §14

Finansinspektionen har tillsyn över kreditinstitut och utländska kredit- institut som inrättat filial enligt 4 kap. 4 §.

För ett kreditinstitut omfattar tillsynen att rörelsen drivs enligt

1.denna lag,

2.andra författningar som reglerar institutets verksamhet,

3.institutets bolagsordning, stadgar eller reglemente, och

4.interna instruktioner som har sin grund i författningar som reglerar institutets verksamhet.

Finansinspektionen har dessutom	Finansinspektionen har dessutom
tillsyn över att kreditinstitutets	tillsyn över att kreditinstitutets
ägare och ledning uppfyller lämp-	ägare, ledning och nyckelperson-
lighetskraven i denna lag. Om	erna som avses i 3 kap. 4 b § första
Finansinspektionen vid inspektion	stycket 2 uppfyller lämplighets-
eller på annat sätt har upptäckt en	kraven i denna lag. Om Finansin-
omständighet som kan antas ha	spektionen vid inspektion eller på
samband med eller utgöra penning-	annat sätt har upptäckt en om-
tvätt eller finansiering av terrorism,	ständighet som kan antas ha
ska inspektionen särskilt kontrol-	samband med eller utgöra penning-
lera att ägare och ledning uppfyller	tvätt eller finansiering av terrorism,
lämplighetskraven.	ska inspektionen särskilt kontrol-
	lera att ägare, ledning och sådana

40	13	Senaste lydelse 2009:711.
40	14	Senaste lydelse 2020:1209.

nyckelpersoner uppfyller lämplig- Prop. 2025/26:253 hetskraven.

För en filial till ett utländskt kreditinstitut som avses i 4 kap. 4 § ska inspektionen se till att institutet följer de lagar och andra författningar som gäller för institutets verksamhet här i landet.

6 a §15

Finansinspektionen ska, i den utsträckning som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, i sin tillsynsverksamhet samarbeta och utbyta information med

–andra behöriga myndigheter,

–Europeiska bankmyndigheten,

–Europeiska systemrisknämnden,

–Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten,

– Europeiska centralbanken, och

– Europeiska centralbanken,

–Myndigheten för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism, och

–offentliga organ inom EES som avses i artikel 56 första stycket h i kapitaltäckningsdirektivet.

Finansinspektionen får, i den utsträckning som följer av artikel 58a i kapitaltäckningsdirektivet, i sin tillsynsverksamhet samarbeta och utbyta information med

–Internationella valutafonden,

–Världsbanken,

–Banken för internationell betalningsutjämning, och

–Rådet för finansiell stabilitet.

14kap.

1 §16

Ett direkt eller indirekt förvärv av aktier eller andelar i ett kreditinstitut, som medför att förvärvarens sammanlagda innehav utgör ett kvalificerat innehav, får ske bara efter tillstånd av Finansinspektionen. Detsamma gäller förvärv som innebär att ett kvalificerat innehav ökas

1.så att det uppgår till eller överstiger 20, 30 eller 50 procent av kapitalet eller röstetalet för samtliga aktier eller andelar, eller

2.så att institutet blir dotterföretag.

Tillstånd enligt första stycket ska inhämtas före förvärvet. Ansökan om tillstånd ska göras skriftligen. Om förvärvet har gjorts genom bodelning, arv, testamente, bolagsskifte eller på annat liknande sätt, krävs i stället tillstånd för att förvärvaren ska få behålla aktierna eller andelarna. Förvärvaren ska då ansöka om tillstånd inom sex månader efter förvärvet.

	Finansinspektionen	ska	inom	Finansinspektionen ska så snart
två arbetsdagar från		det	att en	som möjligt,	dock	senast	inom
fullständig ansökan kommit in till				tio arbetsdagar	från	det	att en
inspektionen skicka en bekräftelse				fullständig ansökan kommit in till
				inspektionen, skicka en bekräftelse
15	Senaste lydelse 2020:1209.						41
16	Senaste lydelse 2009:361.						41

Prop. 2025/26:253 till förvärvaren om att ansökan har tagits emot.

till förvärvaren om att ansökan har tagits emot.

2 §17

Tillstånd ska ges till förvärv som avses i 1 §, om förvärvaren bedöms lämplig att utöva ett väsentligt inflytande över ledningen av ett kredit- institut och det kan antas att det tilltänkta förvärvet är ekonomiskt sunt. Hänsyn ska tas till förvärvarens sannolika påverkan på verksamheten i kreditinstitutet.

Vid bedömningen enligt första stycket ska förvärvarens anseende och kapitalstyrka beaktas. Det ska också beaktas

1.om den som till följd av förvärvet kommer att ingå i styrelsen för kreditinstitutet eller vara verkställande direktör i det, eller vara ersättare för någon av dem, har tillräcklig insikt och erfarenhet för att delta i ledningen av ett kreditinstitut och även i övrigt är lämplig för en sådan uppgift samt om styrelsen i sin helhet har tillräckliga kunskaper och erfarenheter för att leda institutet,

2.om det finns skäl att anta att förvärvaren kommer att motverka att kreditinstitutets rörelse drivs på ett sätt som är förenligt med denna lag och andra författningar som reglerar institutets verksamhet, och

3.om det finns skäl att anta att förvärvet har samband med eller kan öka risken för

a) penningtvätt enligt 1 kap. 6 § lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, eller

b) finansiering av terrorism enligt 6 § terroristbrottslagen (2022:666) eller försök till sådant brott, avseende terroristbrott enligt 4 § samma lag.

Om förvärvaren är ett finansiellt					Om förvärvaren är ett finansiellt
holdingföretag		eller	ett	blandat	holdingföretag	eller ett	blandat
finansiellt	holdingföretag			ska det	finansiellt holdingföretag		ska det
vid bedömningen av förvärvarens					vid bedömningen av förvärvarens
anseende särskilt beaktas om dess					anseende särskilt beaktas om dess
ledning uppfyller de krav som ställs					ledning uppfyller de krav som ställs
på ledningen i ett sådant företag					på ledningen i ett sådant företag
enligt 3 kap. 5 § lagen (2014:968)					enligt 1 a kap. 2 § eller 3 kap. 5 §
om särskild tillsyn över kredit-					lagen (2014:968) om särskild till-
institut och		värdepappersbolag			syn över kreditinstitut och värde-
respektive	5 kap.		16 §	lagen	pappersbolag	respektive	5 kap.
(2006:531) om särskild tillsyn över					16 § lagen (2006:531) om särskild
finansiella konglomerat.					tillsyn över finansiella konglo-
					merat.

Om förvärvet skulle leda till nära förbindelser mellan kreditinstitutet och någon annan, får tillstånd ges bara om förbindelserna inte hindrar en effektiv tillsyn av institutet.

2 a §18

Frågan om tillstånd enligt 2 § får avgöras först efter samråd med behörig myndighet i ett annat land inom EES om förvärvaren är

42	17	Senaste lydelse 2022:674.
42	18	Senaste lydelse 2011:883.

1.ett i det landet auktoriserat utländskt kreditinstitut, företag för Prop. 2025/26:253 elektroniska pengar, försäkringsföretag eller värdepappersföretag, eller ett

i det landet hemmahörande förvaltningsbolag som där har tillstånd att

driva verksamhet enligt bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG av den 13 juli 2009 om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåt- bara värdepapper (fondföretag),

2.ett moderföretag till ett sådant företag som avses i 1, eller

3.en fysisk eller juridisk person som kontrollerar ett sådant företag som avses i 1.

Inför bedömningen enligt 2 § andra stycket 3 ska berörda ut- ländska tillsynsmyndigheter få till- fälle att inom 30 arbetsdagar lämna synpunkter. Finans- inspektionen ska särskilt beakta om förvärvaren är etablerad i ett land utanför EES som av Europeiska kommissionen har identifierats som ett högrisktredjeland eller omfattas av internationella sanktioner och inspektionen gör bedömningen att det påverkar förvärvarens förmåga att uppfylla kraven i lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.

2 c §19

Bedömningsperioden enligt 2 b § ska förlängas om det samtidigt med en prövning av om ett kredit- instituts ägare uppfyller lämplig- hetskraven enligt detta kapitel pågår en prövning av en ansökan om godkännande av ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag enligt 1 kap. 7, 8 och 10–13 §§ lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappers- bolag. Bedömningsperioden för- längs då med 20 arbetsdagar efter det att ett beslut i ärendet om god- kännande har meddelats.

Bedömningsperioden enligt 2 b § ska förlängas om det samtidigt med en prövning av om ett kredit- instituts ägare uppfyller lämplig- hetskraven enligt detta kapitel pågår en prövning av en ansökan om godkännande av eller undantag från kravet på godkännande för ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag enligt 1 a kap. 2–7 §§ lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappers- bolag. Bedömningsperioden löper då till dess att ett beslut i ärendet om godkännande eller undantag från kravet på godkännande har meddelats.

19 Senaste lydelse 2020:1209.

Prop. 2025/26:253

6§20

Finansinspektionen får besluta att den som har ett kvalificerat innehav av aktier eller andelar i ett kreditinstitut vid stämman inte får företräda fler aktier eller andelar än som motsvarar ett innehav som inte är kvalificerat

1.om innehavaren motverkar eller kan antas komma att motverka att kreditinstitutets verksamhet drivs på ett sätt som är förenligt med kraven i denna lag och andra författningar som reglerar institutets verksamhet,

2.om innehavaren i väsentlig utsträckning har åsidosatt sina skyldig- heter i näringsverksamhet eller i andra ekonomiska angelägenheter eller gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet,

3. om innehavaren är ett finansi-		3. om innehavaren är ett finansi-
ellt holdingföretag eller ett blandat		ellt holdingföretag eller ett blandat
finansiellt holdingföretag och dess		finansiellt holdingföretag och dess
ledning inte uppfyller de krav som		ledning inte uppfyller de krav som
ställs på ledningen i ett sådant		ställs på ledningen i ett sådant
företag enligt	3 kap. 5 § lagen	företag	enligt	1 a kap.	2 §	eller
(2014:968) om särskild tillsyn över		3 kap. 5 § lagen (2014:968)				om
kreditinstitut	och värdepappers-	särskild	tillsyn	över kreditinstitut
bolag respektive 5 kap. 16 § lagen		och värdepappersbolag			respektive
(2006:531) om särskild tillsyn över		5 kap. 16 § lagen (2006:531) om
finansiella konglomerat, eller		särskild	tillsyn	över	finansiella
		konglomerat, eller

4.om det finns skäl att anta att innehavet har samband med eller kan öka risken för

a) penningtvätt enligt 1 kap. 6 § lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, eller

b) finansiering av terrorism enligt 6 § terroristbrottslagen (2022:666) eller försök till sådant brott, avseende terroristbrott enligt 4 § samma lag.

Om den som har ett kvalificerat innehav av aktier eller andelar inte har ansökt om tillstånd till ett förvärv som avses i 1 §, får Finansinspektionen besluta att innehavaren vid stämman inte får företräda aktierna eller an- delarna till den del de omfattas av ett krav på tillstånd.

Om någon i strid med ett beslut av Finansinspektionen har ett kvali- ficerat innehav av aktier eller andelar, får innehavaren inte företräda aktierna eller andelarna vid stämman till den del innehavet står i strid med beslutet.

15kap. 1 a §21

Finansinspektionen ska ingripa mot någon som ingår i ett kreditinstituts styrelse eller är dess verkställande direktör, eller ersättare för någon av dem, om kreditinstitutet

1.har fått tillstånd att driva bank- eller finansieringsrörelse genom att lämna falska uppgifter eller på annat otillbörligt sätt,

2.i strid med 14 kap. 4 § första stycket låter bli att till Finansin- spektionen anmäla sådana förvärv och avyttringar som avses där,

20Senaste lydelse 2022:674.

21Senaste lydelse 2026:227.

3.i strid med 14 kap. 4 § tredje stycket låter bli att till Finansinspek- tionen anmäla namnen på de ägare som har ett kvalificerat innehav av aktier eller andelar i institutet samt storleken på innehaven,

4.inte uppfyller kraven i 6 kap. 1, 2, 2 b–3 b, 4, 4 a, 4 c eller 5 § eller i föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 1 § 5, eller kraven som ställs upp i lagen (2026:226) om begränsning av bostadskrediter,

Prop. 2025/26:253

5. låter bli att lämna information till Finansinspektionen eller lämnar ofullständig eller felaktig information om efterlevnaden av skyldigheten att uppfylla kapital- baskraven enligt artikel 92 i tillsynsförordningen, i strid med artikel 430.1 i den förordningen,

6. låter bli att rapportera eller lämnar ofullständig eller felaktig information till Finansinspektionen när det gäller data som avses i artikel 430a i tillsynsförordningen,

7. låter bli att lämna information till Finansinspektionen eller lämnar ofullständig eller felaktig information om en stor exponering i strid med artikel 394.1 i tillsyns- förordningen,

8. låter bli att lämna information till Finansinspektionen eller lämnar ofullständig eller felaktig information om likviditet i strid med artikel 415.1 och 415.2 i tillsynsförordningen,

9.låter bli att lämna uppgifter till Finansinspektionen eller lämnar ofullständig eller felaktig in- formation om sin bruttosoliditet i strid med artikel 430.1 och 430.2 i tillsynsförordningen,

10.vid upprepade tillfällen eller systematiskt låter bli att hålla likvida tillgångar i strid med artikel 412 i tillsynsförordningen,

5. vidtar en åtgärd som kräver tillstånd av Finansinspektionen enligt denna lag eller tillsyns- förordningen

a)utan att ha ett sådant tillstånd,

b)med stöd av ett tillstånd som kreditinstitutet har fått genom att lämna falska uppgifter, eller

c)där åtgärden inte uppfyller kraven för tillståndet,

6. inte uppfyller kraven på

a) sammansättning, villkor, justeringar och avdrag för kapital- bas enligt del två i tillsyns- förordningen, eller

b)kapitalbas enligt artikel 92.1 i tillsynsförordningen,

7. inte uppfyller kraven för data- insamling och styrning i del tre, avdelning III, kapitel 2 i tillsyns- förordningen,

8. inte uppfyller kraven för risk- vägda exponeringsbelopp, kapital- baskrav och styrformer i del tre, avdelningarna II–VI i tillsynsför- ordningen,

9.låter bli att lämna uppgifter till Finansinspektionen eller lämnar ofullständig eller felaktig informa- tion i strid med någon av artiklarna 430.1–430.3 och 430a i tillsynsförordningen,

10.i strid med

a)artikel 412 i tillsyns- förordningen vid upprepade tillfällen eller systematiskt låter bli att hålla likvida tillgångar, eller

b)artikel 413 eller 428b i till- synsförordningen låter bli att hålla en stabil nettofinansieringskvot,

Prop. 2025/26:253	11. utsätter sig för en exponering	11. inte	uppfyller	kraven	för
som överskrider gränserna enligt		stora exponeringar mot en kund
artikel 395 i tillsynsförordningen,		eller en grupp av kunder med
		inbördes anknytning enligt bestäm-
		melserna i del fyra i tillsyns-
		förordningen,
	12. är exponerat för kreditrisken	12. inte	uppfyller	kraven	för
i	en värdepapperiseringsposition	beräkning	av likviditetstäcknings-
utan att uppfylla villkoren i artikel		kvoten och den stabila netto-
405 i tillsynsförordningen,		finansieringskvoten		i del	sex,
		avdelningarna I och IV i tillsyns-

förordningen och delegerade akter som antagits med stöd av artikel 460.1 i den förordningen,

13.låter bli att lämna information eller lämnar ofullständig eller felaktig information i strid med någon av artiklarna 431.1–431.3 och 451.1 i tillsynsförordningen,

14.gör betalningar till innehavare av instrument som ingår i institutets kapitalbas i strid med 8 kap. 3 och 4 §§ lagen (2014:966) om kapital- buffertar eller artikel 28, 51 eller 63 i tillsynsförordningen, när dessa artiklar förbjuder sådana betalningar till innehavare av instrument som ingår i kapitalbasen,

15.har befunnits ansvarigt för en allvarlig, upprepad eller systematisk överträdelse av lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen,

16.har befunnits ansvarigt för en allvarlig, upprepad eller systematisk

överträdelse av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1113 av den 31 maj 2023 om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel och vissa kryptotillgångar och om ändring av direktiv (EU) 2015/849,

17. har tillåtit en styrelseledamot,

verkställande

direktören

eller

verkställande direktören

eller en

ersättare för någon av dem att åta

sig ett sådant uppdrag i institutet

eller kvarstå i institutet trots att

kraven i 3 kap. 2 § första stycket 4

kraven

3 kap.

2 §

första

eller

10 kap.

8 a–8 c §§

eller

stycket 4 a

eller

10 kap.

12 kap.

6 a–6 c §§ eller

före-

8 a–8 c §§ eller 12 kap. 6 a–6 c §§

skrifter som har meddelats med

eller i föreskrifter som har

stöd

16 kap.

1 § 3

inte

är

meddelats

med stöd

16 kap.

uppfyllda,

1 § 3 inte är uppfyllda,

18. i strid med 6 a kap. 1 eller 2 § låter bli att upprätta eller lämna in en

återhämtningsplan eller en koncernåterhämtningsplan,

19. i strid

med

6 b kap.

11 §

låter

bli att

anmäla att koncerninternt

finansiellt stöd ska lämnas,

20. i strid med 13 kap. 4 a och 5 a §§ låter bli att underrätta Finans-

inspektionen om institutet fallerar eller sannolikt kommer att fallera,

21. inte uppfyller kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder enligt

4 kap. lagen (2015:1016) om resolution eller i strid med 28 kap. 1 § samma

lag låter bli att lämna begärda upplysningar till Riksgäldskontoret,

22.är ett moderföretag enligt artikel 4.1.15 i tillsynsförordningen och inte uppfyller kraven i del tre, fyra, sex eller sju i den förordningen eller 2 kap. 1 eller 2 § lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag på grupp- eller undergruppsnivå,

23.omfattas av tillståndsplikt enligt lagen (2003:1223) om utgivning av säkerställda obligationer och

a) har fått tillstånd att ge ut säkerställda obligationer genom att lämna falska uppgifter eller på något annat otillbörligt sätt,

b) driver verksamhet med säkerställda obligationer utan tillstånd,

c) ger ut säkerställda obligationer som inte uppfyller 3 kap. 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 10, 11 eller 15 § eller 16 § andra stycket lagen om utgivning av säkerställda obligationer,

d) låter bli att lämna information eller lämnar ofullständig eller felaktig information i strid med 3 kap. 16 § första stycket lagen om utgivning av säkerställda obligationer, eller

e) vid upprepade tillfällen eller systematiskt låter bli att hålla likvida tillgångar i en sådan likviditetsbuffert som avses i 3 kap. 9 a § lagen om utgivning av säkerställda obligationer,

Prop. 2025/26:253

24.låter bli att lämna uppgifter om sin verksamhet med säker- ställda obligationer till Finans- inspektionen eller lämnar ofull- ständiga eller felaktiga uppgifter i strid med 13 kap. 3 §, eller

25.har åsidosatt sina skyldig- heter enligt någon av artiklarna 5–10, 11.1–11.10, 12–14, 16.1, 16.2, 17, 18.1, 18.2, 19.1, 19.3, 19.4, 23–25, 26.1–26.8, 27, 28.1–28.8, 29, 30.1–30.4, 31.12 eller 45 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/2554.

24.låter bli att lämna uppgifter om sin verksamhet med säker- ställda obligationer till Finansin- spektionen eller lämnar ofull- ständiga eller felaktiga uppgifter i strid med 13 kap. 3 §,

25.har åsidosatt sina skyldig- heter enligt någon av artiklarna 5–10,11.1–11.10, 12–14, 16.1, 16.2, 17, 18.1, 18.2, 19.1, 19.3, 19.4, 23–25, 26.1–26.8, 27, 28.1–28.8, 29, 30.1–30.4, 31.12 eller 45 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/2554,

26.inte uppfyller kraven för beräkning av bruttosoliditets- graden i del sju i tillsyns- förordningen, eller

27.låter bli att ansöka om tillstånd för eller att underrätta om något av följande enligt 1 a kap. 8, 20, 21, 27, 36, 38 eller 47 § lagen om särskild tillsyn över kredit- institut och värdepappersbolag:

a) tillstånd för förvärv av väsentligt innehav eller under- rättelse om avyttring av väsentligt innehav,

b) tillstånd för väsentlig över- föring av tillgångar eller skulder,

c) tillstånd för verkställande av fusions- eller delningsplan.

Prop. 2025/26:253

Om en sådan person som anges i första stycket omfattas av tillstånds- eller underrättelseskyldighet enligt 14 kap. 1 eller 3 § för förvärv eller avyttring av aktier eller andelar i institutet, ska första stycket 2 och 3 inte gälla för den personen i fråga om dessa aktier eller andelar.

Ett ingripande enligt första stycket får ske bara om institutets över- trädelse är allvarlig och den fysiska personen i fråga uppsåtligen eller av grov oaktsamhet orsakat överträdelsen.

Ingripande får ske genom en eller båda av följande sanktioner:

1.beslut att personen i fråga under en viss tid, lägst tre och högst tio år, inte får vara styrelseledamot eller verkställande direktör i ett kreditinstitut, eller ersättare för någon av dem, eller

2.beslut om sanktionsavgift.

2 a §

Om kraven i 3 kap. 2 § första stycket 4 eller 5 inte är uppfyllda för de personer som avses i 3 kap. 4 b § får Finansinspektionen, ut- över det som anges i 1 § andra stycket om rättelse och i 2 § tredje stycket, besluta att

1. en styrelseledamot eller den verkställande direktören inte får påbörja uppdraget eller anställ- ningen, eller

2. en nyckelperson inte längre får vara det.

8§22

Sanktionsavgiften för ett kreditinstitut ska fastställas till högst det högsta av

1. tio procent av kreditinstitutets	1. tio procent av kreditinstitutets
omsättning eller, i förekommande	omsättning	närmast	föregående
fall, motsvarande omsättning på	räkenskapsår	beräknad enligt
koncernnivå närmast föregående	artikel 66.3 eller 67.3 i kapital-
räkenskapsår,	täckningsdirektivet eller, i före-
	kommande	fall,	motsvarande
	omsättning på koncernnivå,

2.två gånger den vinst som institutet gjort till följd av regelöver- trädelsen, om beloppet går att fastställa, eller

3.ett belopp motsvarande fem miljoner euro.

Sanktionsavgiften får inte bestämmas till ett lägre belopp än

5 000 kronor. Om överträdelsen har skett under institutets första verksam- hetsår eller om uppgifter om omsättningen annars saknas eller är brist- fälliga, får omsättningen uppskattas.

Avgiften får inte vara så stor att institutet därefter inte uppfyller kraven enligt 6 kap. 1 §.

22Senaste lydelse 2017:691.

18§23

Om någon driver sådan rörelse som omfattas av denna lag utan att vara berättigad till det, ska Finansinspektionen förelägga denne att upphöra med rörelsen. Inspektionen får besluta hur avvecklingen av rörelsen ska ske. I ett föreläggande som ställs till ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening ska Finansinspektionen upplysa om att rätten efter ansökan av inspektionen kan komma att besluta att bolaget eller för- eningen ska gå i likvidation om föreläggandet inte följs.

Prop. 2025/26:253

Finansinspektionen får även in- gripa mot den som driver rörelsen, genom beslut om sanktionsavgift enligt bestämmelserna i detta kapitel.

Finansinspektionen får även in- gripa mot den som driver rörelsen, genom en eller båda av följande sanktioner:

1.beslut om att en fysisk person under en viss tid, lägst tre och högst tio år, inte får vara styrelseledamot eller verkställande direktör i ett kreditinstitut, eller ersättare för någon av dem,

2. beslut om sanktionsavgift.

Om det är osäkert om lagen är tillämplig på viss rörelse, får inspektionen förelägga den som driver rörelsen att lämna de upplysningar om rörelsen som inspektionen behöver för att bedöma om så är fallet. Vidare är den som är revisor i ett företag skyldig att på begäran av Finansinspektionen lämna sådana upplysningar om företagets rörelse som revisorn fått känne- dom om vid fullgörandet av sitt uppdrag.

I fråga om utländska företag får ett föreläggande enligt denna paragraf riktas mot såväl företaget som den som här i landet är verksam för företagets räkning.

16kap.

1 §24

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1.vilken information ett kreditinstitut ska lämna till sina kunder eller till dem som institutet erbjuder sina tjänster,

2.hur uppgifter enligt 1 kap. 10 b § första stycket och 11 § ska lämnas,

3. de krav som ska gälla för			3. de krav som ska gälla för del-
deltagande i ledningen av ett kredit-			tagande	i ledningen av ett kredit-
institut enligt	3 kap.	2 § första	institut	enligt	3 kap.	2 §	första
stycket 4 och	5 och	14 kap. 2 §	stycket 4 a och 5 och 14 kap. 2 §
andra stycket 1,			andra stycket 1 och de krav som ska
			gälla för att få utöva betydande
			inflytande över verksamheten i ett
			kreditinstitut		enligt	3 kap.	2 §
			första stycket 4 b,

4. vilka poster som får räknas in i startkapitalet enligt 3 kap. 5–7 §§,

23Senaste lydelse 2015:184.

24Senaste lydelse 2026:227.

Prop. 2025/26:253 5. vilka åtgärder ett kreditinstitut ska vidta för att uppfylla de krav på soliditet och likviditet, riskhantering, genomlysning, system för hantering av uppgifter om insättare och deras insättningar, sundhet, att vid kreditgivning till icke-finansiella företag inte bidra till finansiella obalanser på kreditmarknaden samt riktlinjer och instruktioner som avses i 6 kap. 1, 2 och 2 b–5 §§,

6.innehållet i en återhämtningsplan enligt 6 a kap. 1 § och en koncern- återhämtningsplan enligt 6 a kap. 2 §, när planerna ska upprättas och hur ofta de ska uppdateras,

7.innehållet i en ansökan om godkännande av avtal gällande koncern- internt finansiellt stöd enligt 6 b kap. 3 § första stycket,

8.vad det beslut som styrelsen i det stödgivande företaget fattar enligt 6 b kap. 8 § ska innehålla,

9.innehållet i en anmälan om givande av koncerninternt finansiellt stöd enligt 6 b kap. 11 §,

10.offentliggörandet av information enligt 6 b kap. 16 §,

11.vilka åtgärder ett kreditinstitut ska vidta för att uppfylla de krav på kreditprövning, dokumentation och beslutsunderlag som avses i 8 kap. 1–4 §§ i fråga om

– krediter till andra än konsumenter, och

– sådana krediter till konsumenter som är bostadskrediter,

12.tillhandahållande av tjänster till en jävskrets som avses i 8 kap. 5 och

6 §§,

13.kreditinstituts mångfaldspolicy vid tillsättandet av styrelse samt resurser för introduktion och utbildning av styrelseledamöter,

14.vilka begränsningar som gäller när ett bankaktiebolag eller ett kreditmarknadsbolag tar emot egna aktier eller aktier i sitt moderbolag som pant enligt 10 kap. 12 §,

15. vilka upplysningar ett kredit-	15. vilka upplysningar ett kredit-
institut och sådana utländska	institut och sådana utländska
kreditinstitut som inrättat filial i	kreditinstitut som inrättat filial i
Sverige ska lämna till Finans-	Sverige ska lämna till Finans-
inspektionen för dess tillsynsverk-	inspektionen,
samhet,

16.vilka kreditinstitut som ska upprätta register som avses i 13 kap. 8 a §, vad registren ska innehålla och inom vilken tid kreditinstitutet ska ge in registren för olika typer av avtal, och

17.sådana avgifter för tillsyn, ansökningar, anmälningar och under- rättelser som avses i 13 kap. 16 §.

1.Denna lag träder i kraft den 1 juli 2026.

2.Den upphävda 7 kap. 12 § gäller dock fortfarande för ansökningar som har getts in före ikraftträdandet.

3.Äldre bestämmelser gäller för överträdelser som ägt rum före ikraft- trädandet.

2.12	Förslag till lag om ändring i lagen (2004:297)	Prop. 2025/26:253
	om bank- och finansieringsrörelse

Härigenom föreskrivs1 i fråga om lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse2

dels att 4 kap. 4–6 §§ och 15 kap. 17 § ska upphöra att gälla, dels att rubriken närmast före 4 kap. 4 § ska utgå,

dels att 1 kap. 2 §, 2 kap. 3 §, 4 kap. 7 § och 13 kap. 2 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1kap. 2 §

För utländska företags verksamhet i Sverige gäller bestämmelserna i denna lag i tillämpliga delar. För filialer till utländska företag gäller i övrigt lagen (1992:160) om utländska filialer m.m.

För verksamhet som ett utländskt kreditinstitut som är etablerat inom EES driver i Sverige gäller bestämmelserna i denna lag i tillämpliga delar.

För verksamhet som ett utländskt kreditinstitut som är etablerat utanför EES driver i Sverige gäller bestämmelserna i lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kredit- institut och värdepappersbolag.

För filialer till utländska kreditinstitut gäller i övrigt lagen (1992:160) om utländska filialer m.m.

2kap. 3 §3

Tillstånd enligt denna lag behövs inte för finansieringsrörelse som drivs av

1. en bank,

2. ett utländskt bankföretag som har tillstånd att driva bankrörelse i Sverige enligt 4 kap. 4 §,

2.ett utländskt kreditinstitut som har tillstånd att driva verksamhet i Sverige enligt 1 a kap. 56 § lagen (2014:968) om särskild tillsyn över

1	Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1619 av den 31 maj 2024 om
ändring av direktiv 2013/36/EU vad gäller tillsynsbefogenheter, sanktioner, filialer från
tredjeland och miljö, samhällsansvar och bolagsstyrningsrisker, i den ursprungliga lydelsen.
2	Senaste lydelse av
4 kap. 4 § 2016:626
4 kap. 5 § 2013:455
15 kap. 17 § 2013:455.		51
3	Senaste lydelse 2020:1025.

Prop. 2025/26:253	kreditinstitut och värdepappers-
	bolag,

3.ett försäkringsföretag, ett tjänstepensionsföretag, ett värdepappers- företag, Svenska skeppshypotekskassan eller en pantbank enligt pantbankslagen (1995:1000), i den utsträckning det är tillåtet enligt den för dem tillämpliga lagstiftningen,

4.ett företag som tillhandahåller finansiering i samband med avsättning av tjänster som erbjuds eller varor som framställs eller säljs av

a) företaget, eller

b) ett annat företag i samma koncern eller motsvarande utländska företagsgrupp, förutsatt att

– koncernen eller företagsgruppen inte har som huvudsakligt ändamål att driva finansiell verksamhet, och

– företaget som tillhandahåller finansieringen lånar upp medel från allmänheten bara genom att ge ut sådana överlåtbara värdepapper som avses i punkt 2 i definitionen i 1 kap. 4 § lagen (2007:528) om värde- pappersmarknaden med en löptid på minst ett år,

5.ett aktiebolag eller en ekonomisk förening om

a)verksamheten består i att vid enstaka tillfällen förvärva fordringar,

och

b)medel för verksamheten inte löpande anskaffas från allmänheten,

6.ett företag som bara finansierar andra företag i samma koncern eller motsvarande utländska företagsgrupp, förutsatt att koncernen eller före- tagsgruppen inte har som huvudsakligt ändamål att driva finansiell verksamhet.

Undantagen enligt första stycket 5 för rörelse som drivs av aktiebolag eller ekonomisk förening gäller även för sådan rörelse som drivs av motsvarande utländska företag.

Tillstånd att driva finansieringsrörelse behövs inte heller för tillhanda- hållande av betaltjänster enligt lagen (2010:751) om betaltjänster.

	4 kap.
	7 §4
	Ett utländskt kreditinstitut som	Ett utländskt kreditinstitut som
	driver rörelse med stöd av 1, 2 eller	driver rörelse med stöd av 1 eller
	4 § får här driva bara sådan verk-	2 § får här driva bara sådan verk-
	samhet som omfattas av institutets	samhet som omfattas av institutets
	verksamhetstillstånd i hemlandet.	verksamhetstillstånd i hemlandet.
	Ett utländskt företag som avses i 3 § får här driva bara sådan verksamhet
	som är tillåten enligt företagets bolagsordning eller stadgar och bara i den
	utsträckning det eller de utländska kreditinstitut som äger företaget eller
	dess moderföretag skulle ha rätt enligt första stycket att driva sådan
	verksamhet.
	I 4 kap. 2 § 2 och 3 lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden finns
	bestämmelser om att verksamhet som avses i 2 kap. 1 § samma lag under
	vissa förutsättningar får drivas av utländska kreditinstitut som driver
	verksamhet med stöd av 1 och 2 §§ och av finansiella institut och dotter-
	företag som driver verksamhet med stöd av 3 §.
52	4 Senaste lydelse 2007:563.

Lydelse enligt förslaget i	Föreslagen lydelse
avsnitt 2.11

13kap. 2 §5

Finansinspektionen har		tillsyn	Finansinspektionen har tillsyn
över kreditinstitut	och utländska		över kreditinstitut.
kreditinstitut som	inrättat	filial
enligt 4 kap. 4 §.

För ett kreditinstitut omfattar tillsynen att rörelsen drivs enligt

1.denna lag,

2.andra författningar som reglerar institutets verksamhet,

3.institutets bolagsordning, stadgar eller reglemente, och

4.interna instruktioner som har sin grund i författningar som reglerar institutets verksamhet.

Finansinspektionen har dessutom tillsyn över att kreditinstitutets ägare, ledning och nyckelpersonerna som avses i 3 kap. 4 b § första stycket 2 uppfyller lämplighetskraven i denna lag. Om Finansinspektionen vid inspektion eller på annat sätt har upptäckt en omständighet som kan antas ha samband med eller utgöra penningtvätt eller finansiering av terrorism, ska inspektionen särskilt kontrollera att ägare, ledning och sådana nyckelpersoner uppfyller lämplighetskraven.

För en filial till ett utländskt kreditinstitut som avses i 4 kap. 4 § ska inspektionen se till att institutet följer de lagar och andra författ- ningar som gäller för institutets verksamhet här i landet.

Denna lag träder i kraft den 11 januari 2027.

5Senaste lydelse 2026:000. Ändringen innebär bl.a. att fjärde stycket tas bort.

Prop. 2025/26:253

Prop. 2025/26:253 2.13	Förslag till lag om ändring i lagen (2007:528)
	om värdepappersmarknaden

Härigenom föreskrivs1 i fråga om lagen (2007:528) om värdepappers- marknaden

dels att 1 kap. 4 a och 4 b §§, 3 kap. 1 §, 8 kap. 1 c §, 23 kap. 5 § och 24 kap. 3 och 7 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas en ny paragraf, 8 kap. 1 d §, av följande lydelse.

Lydelse enligt SFS 2026:232

Föreslagen lydelse

1 kap.

4 a §2

I denna lag betyder

direktivet om marknader för finansiella instrument: Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument och om ändring av direktiv 2002/92/EG och av direktiv 2011/61/EU, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/2811,

	kapitaltäckningsdirektivet: Euro-	kapitaltäckningsdirektivet: Euro-
	paparlamentets och rådets direktiv	paparlamentets och rådets direktiv
	2013/36/EU av den 26 juni 2013	2013/36/EU av den 26 juni 2013
	om behörighet att utöva verksam-	om behörighet att utöva verksam-
	het i kreditinstitut och om tillsyn av	het i kreditinstitut och om tillsyn av
	kreditinstitut, om ändring av direk-	kreditinstitut, om ändring av direk-
	tiv 2002/87/EG och om upp-	tiv 2002/87/EG och om upp-
	hävande av direktiven 2006/48/EG	hävande av direktiven 2006/48/EG
	och 2006/49/EG, i lydelsen enligt	och 2006/49/EG, i lydelsen enligt
	Europaparlamentets och rådets	Europaparlamentets	och	rådets
	direktiv (EU) 2021/338,	direktiv (EU) 2024/1619,
	krishanteringsdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv
	2014/59/EU av den 15 maj 2014 om inrättande av en ram för återhämtning
	och resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring
	av rådets direktiv 82/891/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv
	2001/24/EG, 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/36/EG,
	2011/35/EU, 2012/30/EU och 2013/36/EU samt Europaparlamentets och
	rådets förordningar (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 648/2012, i lydelsen
	enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2034,
	marknadsmissbruksförordningen: Europaparlamentets		och	rådets
	förordning (EU) nr 596/2014 av den 16 april 2014 om marknadsmissbruk
	(marknadsmissbruksförordning) och om upphävande av Europaparla-
	mentets och rådets direktiv 2003/6/EG och kommissionens direktiv
	2003/124/EG, 2003/125/EG och 2004/72/EG,
	prospektförordningen: Europaparlamentets och rådets förordning (EU)
	2017/1129 av den 14 juli 2017 om prospekt som ska offentliggöras när
	1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1619 av den 31 maj 2024 om
	ändring av direktiv 2013/36/EU vad gäller tillsynsbefogenheter, sanktioner, filialer från
54	tredjeland och miljö, samhällsansvar och bolagsstyrningsrisker, i den ursprungliga lydelsen.
	2 Senaste lydelse 2026:232.

värdepapper erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel på en reglerad Prop. 2025/26:253 marknad, och om upphävande av direktiv 2003/71/EG,

tillsynsförordningen: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012,

värdepappersbolagsdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2034 av den 27 november 2019 om tillsyn av värdepappers- företag och om ändring av direktiven 2002/87/EG, 2009/65/EG, 2011/61/EU, 2013/36/EU, 2014/59/EU och 2014/65/EU, i den ursprung- liga lydelsen,

värdepappersbolagsförordningen: Europaparlamentets och rådets för- ordning (EU) 2019/2033 av den 27 november 2019 om tillsynskrav för värdepappersföretag och om ändring av förordningarna (EU) nr 1093/2010, (EU) nr 575/2013, (EU) nr 600/2014 och (EU) nr 806/2014, öppenhetsdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG av den 15 december 2004 om harmonisering av insyns- kraven angående upplysningar om emittenter vars värdepapper är upp- tagna till handel på en reglerad marknad och om ändring av direktiv 2001/34/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv

2013/50/EU.

4 b §3

I denna lag betyder

anknutet ombud: en fysisk eller juridisk person som har träffat avtal med ett svenskt värdepappersinstitut eller ett utländskt värdepappersföretag som hör hemma inom EES om att för bara detta instituts eller företags räkning

1.marknadsföra investerings- eller sidotjänster,

2.ta emot eller vidarebefordra instruktioner eller order avseende in- vesteringstjänster eller finansiella instrument,

3.placera finansiella instrument, eller

4.tillhandahålla investeringsrådgivning avseende dessa instrument eller tjänster,

behörig myndighet: i Sverige Finansinspektionen och i särskilt angivna fall Bolagsverket och i övrigt en utländsk myndighet som har behörighet att utöva tillsyn över utländska värdepappersföretag och företag som driver en reglerad marknad eller annan motsvarande marknad eller som har behörighet att utöva tillsyn över emittenter vars överlåtbara värde- papper är upptagna till handel på en reglerad marknad,

börs: ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening som har fått tillstånd enligt denna lag att driva en eller flera reglerade marknader, central motpart: detsamma som i artikel 2.1 i Europaparlamentets och

rådets förordning (EU) nr 648/2012,

emittent: i fråga om aktier aktiebolaget och i fråga om annat finansiellt instrument utgivaren eller utfärdaren av instrumentet,

handelsplats: en reglerad marknad, en multilateral handelsplattform (MTF-plattform) eller en organiserad handelsplattform (OTF-plattform),

handelsplattform: en MTF-plattform eller en OTF-plattform,

3 Senaste lydelse 2026:232.

Prop. 2025/26:253	huvudsakligen kommersiell koncern: en koncern vars huvudsakliga
	verksamhet inte är
	1. tillhandahållande av investeringstjänster eller sådana tjänster som
	avses i 7 kap. 1 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,
	eller
	2. verksamhet som marknadsgarant för råvaruderivat,
	kreditinstitut: en bank, ett kreditmarknadsföretag eller ett utländskt
	bank- eller kreditföretag som driver bank- eller finansieringsrörelse från
	filial i Sverige,
	leverantör av datarapporteringstjänster: detsamma som i artikel
	2.1.36a i förordningen om marknader för finansiella instrument,
	litet och icke-sammanlänkat värdepappersbolag: ett värdepappersbolag
	som anses vara ett litet och icke-sammanlänkat värdepappersföretag enligt
	artikel 12.1 i värdepappersbolagsförordningen,
	marknadsgarant: en person som på fortlöpande basis åtagit sig att på
	finansiella marknader handla för egen räkning genom att köpa och sälja
	finansiella instrument med utnyttjande av egna tillgångar till priser som
	fastställts av denne,
	marknadsoperatör: en börs eller en eller flera juridiska personer i ett
	annat land inom EES som driver en eller flera reglerade marknader,
	MTF-plattform: ett multilateralt system inom EES som sammanför flera
	tredjeparters köp- och säljintressen i finansiella instrument – inom
	systemet och i enlighet med icke skönsmässiga regler – så att det leder till
	ett kontrakt,
	OTF-plattform: ett multilateralt system inom EES som inte är en
	reglerad marknad eller en MTF-plattform, och inom vilket flera tredje-
	parters köp- och säljintressen i obligationer, strukturerade finansiella
	produkter, utsläppsrätter eller derivat kan interagera inom systemet så att
	det leder till ett kontrakt,
	professionell kund: en sådan kund som avses i 9 kap. 4 eller 5 §,
	reglerad marknad: ett multilateralt system inom EES som sammanför
	eller möjliggör sammanförande av ett flertal köp- och säljintressen i
	finansiella instrument från tredjepart – regelmässigt, inom systemet och i
	enlighet med icke skönsmässiga regler – så att det leder till ett kontrakt,
	statlig emittent: någon av följande som emitterar skuldinstrument:
	1. Europeiska unionen,
	2. en stat inom EES, inbegripet förvaltningar, organ eller en särskild
	funktion i staten,
	3. när det gäller en federal stat inom EES, en delstat i federationen,
	4. en särskild funktion för flera stater inom EES,
	5. en internationell finansinstitution som etablerats av minst två stater
	inom EES och vars mål är att ordna finansiering och tillhandahålla
	finansiellt bistånd till de stater som har eller riskerar att få allvarliga
	finansieringsproblem, och
	6. Europeiska investeringsbanken,
	systematisk internhandlare: ett värdepappersinstitut som
	1. på ett organiserat, frekvent och systematiskt sätt handlar för egen
	räkning i aktier, depåbevis, börshandlade fonder, certifikat och andra
	liknande finansiella instrument genom att utföra kundorder utanför en
	reglerad marknad eller en handelsplattform utan att driva ett multilateralt
56	system, eller

2. väljer att vara systematisk internhandlare,	Prop. 2025/26:253
tillväxtmarknad för små och medelstora företag: en MTF-plattform,

eller ett segment av en MTF-plattform, som är registrerad som en tillväxt- marknad för små och medelstora företag hos Finansinspektionen enligt 11 kap. 13–15 §§ eller hos en behörig myndighet i ett annat land inom EES,

utländskt kreditinstitut: ett kre-				utländskt kreditinstitut: ett kre-
ditinstitut	enligt	1 kap.	5 § första	ditinstitut enligt 1 kap. 5 § lagen
stycket 21	lagen	om	bank- och	om bank- och finansieringsrörelse,

finansieringsrörelse,

utländskt värdepappersföretag: ett utländskt företag som i hemlandet har tillstånd att driva värdepappersrörelse,

värdepappersbolag: ett svenskt aktiebolag som har fått tillstånd enligt denna lag att driva värdepappersrörelse och som inte är ett bankaktiebolag eller ett kreditmarknadsbolag enligt lagen om bank- och finansierings- rörelse,

värdepapperscentral: en värdepapperscentral enligt definitionen i artikel 2.1.1 i förordningen om värdepapperscentraler,

värdepappersinriktat holdingföretag: ett värdepappersinriktat holding- företag enligt definitionen i artikel 4.1.23 i värdepappersbolags- förordningen, och

värdepappersinstitut: ett värdepappersbolag, ett svenskt kreditinstitut som har fått tillstånd enligt denna lag att driva värdepappersrörelse eller ett utländskt företag som driver värdepappersrörelse från filial i Sverige eller genom att använda anknutna ombud etablerade i Sverige.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 kap.

1 §4

Tillstånd att driva värdepappersrörelse ska ges ett svenskt aktiebolag, om

1.bolaget har sitt huvudkontor i Sverige,

2.bolagsordningen inte strider mot denna lag eller någon annan författning,

3.det finns skäl att anta att den planerade verksamheten kommer att drivas enligt bestämmelserna i denna lag och andra författningar som reglerar bolagets verksamhet,

4.den som har eller kan förväntas komma att få ett kvalificerat innehav i bolaget bedöms lämplig att utöva ett väsentligt inflytande över ledningen av ett värdepappersbolag,

5. den som ska ingå i styrelsen	5. den som ska ingå i styrelsen
för bolaget eller vara verkställande	för bolaget eller vara verkställande
direktör i det, eller vara ersättare för	direktör i det, eller vara ersättare för
någon av dem, har tillräcklig insikt	någon av dem är lämplig för en
och erfarenhet för att delta i	sådan uppgift genom att ha
ledningen av ett värdepappersbolag	tillräckligt	gott	anseende	och
	tillräcklig	insikt,	kunskap	och
4 Senaste lydelse 2014:985.				57

Prop. 2025/26:253 och även i övrigt är lämplig för en	erfarenhet för att delta i ledningen
sådan uppgift,	av ett värdepappersbolag och även
	i övrigt agerar med ärlighet,
	integritet	och	självständigt
	tänkande,

6.styrelsen i sin helhet har tillräcklig kunskap och erfarenhet för att leda bolaget, och

7.bolaget uppfyller de villkor i övrigt som anges i denna lag.

Tillstånd att driva sidoverksamhet enligt 2 kap. 3 § första stycket ska ges ett värdepappersbolag, om det finns särskilda skäl och verksamheten kan komma att underlätta rörelsen.

8 kap.

1 c §5

De värdepappersbolag som avses

i 1 kap. 2 §

första

stycket 7 c–g

i 1 kap. 2 §

första

stycket 7 c–g

lagen

(2014:968)

särskild

lagen

(2014:968)

särskild

tillsyn

över

kreditinstitut

och

tillsyn

över

kreditinstitut

och

värdepappersbolag

ska

tillämpa

värdepappersbolag

ska

tillämpa

6 kap.

1–3

och

4–7 §§

lagen

6 kap.

1–3

och

4–7 §§

lagen

(2004:297)

bank-

och

(2004:297)

bank-

och

finansieringsrörelse,

i stället för

finansieringsrörelse,

stället

för

8 kap. 3–8 §§ denna lag. Det som i

8 kap. 3–8 §§ denna lag. För den

lagen om bank- och finansierings-

som ingår i styrelsen i ett sådant

rörelse sägs om kreditinstitut ska då

värdepappersbolag

eller

är

dess

avse värdepappersbolag.

verkställande

direktör,

eller

är

ersättare för någon av dem, ska

15 kap.

1 a–1 c

och

8 a–9 d §§

lagen om bank- och finansierings-

rörelse tillämpas. Det som i lagen

om bank- och finansieringsrörelse

sägs om kreditinstitut ska avse

värdepappersbolag.

För den som ingår i ett sådant

De bolag som avses i 1 kap. 2 §

värdepappersbolags

styrelse

eller

första stycket 7 g lagen om särskild

är dess verkställande direktör, eller

tillsyn

över

kreditinstitut

och

är ersättare för någon av dem, ska

värdepappersbolag

ska

utöver

även

15 kap.

1 a–1 c

och

bestämmelserna

första

stycket

8 a–9 d §§ lagen

om bank- och

tillämpa 3 kap. 2 § första stycket 4

finansieringsrörelse tillämpas. De

och 5, 4 a och 4 b §§, 10 kap. 6 och

värdepappersbolag

som

avses i

8 a–8 c §§, 13 kap. 3 § och 15 kap.

1 kap. 2 § första stycket 7 g lagen

8 § lagen om bank- och finansi-

om särskild tillsyn över kredit-

eringsrörelse

i stället

för

3 kap.

institut och värdepappersbolag ska

1 § 5 och 6 och 5 § andra stycket,

även

tillämpa

15 kap. 1 §

tredje

8 kap. 8 b–8 d §§, 23 kap. 2 § och

stycket lagen om bank- och

25 kap. 9 § denna lag. För den som

finansieringsrörelse.

ingår i styrelsen i ett sådant

värdepappersbolag

eller

är

dess

5 Senaste lydelse 2022:192.

verkställande direktör, eller är Prop. 2025/26:253 ersättare för någon av dem, ska

15 kap. 1 § tredje stycket och 2 a § lagen om bank- och finansierings- rörelse tillämpas. Det som i lagen om bank- och finansieringsrörelse sägs om kreditinstitut ska avse värdepappersbolag.

Bolag som avses i 1 kap. 2 § första stycket 7 c och g lagen om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag ska tillämpa tillsyns- förordningen i stället för värdepappersbolagsförordningen. Det som i tillsynsförordningen sägs om kreditinstitut ska då avse värdepappersbolag.

1 d §

Ett värdepappersbolag som avses i 1 kap. 2 § första stycket 7 g lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag får ansöka hos Finansinspektionen om att undan- tas från kraven i 1 c §. Vid bedöm- ningen ska inspektionen tillämpa artikel 8a.3a andra stycket i kapitaltäckningsdirektivet.

Innan Finansinspektionen fattar ett beslut om undantag ska Euro- peiska bankmyndigheten få tillfälle att inom en månad lämna syn- punkter. Ett beslut enligt första stycket ska omprövas vart tredje år.

23kap. 5 §6

Finansinspektionen ska, i den utsträckning som följer av Sveriges med- lemskap i Europeiska unionen, i sin tillsynsverksamhet samarbeta och utbyta information med

1.andra behöriga myndigheter,

2.Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten,

3.Europeiska systemrisknämnden,

4.Europeiska centralbanken,

5.Myndigheten för bekämpning av penningtvätt och finansiering av

	terrorism,
5. byrån för samarbete mellan	6. byrån för samarbete mellan
energitillsynsmyndigheter (Acer),	energitillsynsmyndigheter (Acer),
6. offentliga organ som har be-	7. offentliga organ som har be-
hörighet för tillsyn över spot-	hörighet för tillsyn över spot-
marknader och auktionsmarknader,	marknader och auktionsmarknader,
6 Senaste lydelse 2020:1210.	59

Prop. 2025/26:253

7. behöriga		myndigheter,			8. behöriga			myndigheter,
registerförvaltare		och		andra	registerförvaltare			och		andra
offentliga organ som har uppdrag					offentliga organ som har uppdrag
att utöva tillsyn enligt Europa-					att utöva tillsyn enligt Europa-
parlamentets	och	rådets		direktiv	parlamentets	och		rådets		direktiv
2003/87/EG,	i	lydelsen		enligt	2003/87/EG,	i	lydelsen			enligt
Europaparlamentets			och	rådets	Europaparlamentets				och	rådets
förordning (EU) nr 421/2014,					förordning (EU) nr 421/2014,
8. offentliga organ som är					9. offentliga organ som är
ansvariga för tillsyn,			förvaltning		ansvariga för tillsyn,				förvaltning
och reglering av fysiska jordbruks-					och reglering av fysiska jordbruks-
marknader	enligt Europaparla-				marknader	enligt		Europaparla-
mentets och rådets förordning (EU)					mentets och rådets förordning (EU)
nr 1308/2013 av den 17 december					nr 1308/2013 av den 17 december
2013 om upprättande av en samlad					2013 om upprättande av en samlad
marknadsordning		för	jordbruks-		marknadsordning			för	jordbruks-
produkter och om upphävande av					produkter och om upphävande av
rådets förordningar			(EEG) nr		rådets förordningar				(EEG) nr
922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr					922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr
1037/2001 och (EG) nr 1234/2007,					1037/2001 och (EG) nr 1234/2007,
och					och
9. offentliga organ inom EES					10. offentliga organ inom EES
som avses i artikel 56 första					som avses i artikel 56 första
stycket h	i	kapitaltäcknings-			stycket h	i	kapitaltäcknings-
direktivet.					direktivet.

Finansinspektionen får, i den utsträckning som följer av artikel 58a i kapitaltäckningsdirektivet, i sin tillsynsverksamhet samarbeta och utbyta information med

1.Internationella valutafonden,

2.Världsbanken,

3.Banken för internationell betalningsutjämning, och

4.Rådet för finansiell stabilitet.

24kap. 3 §7

Tillstånd ska ges till förvärv som avses i 1 §, om förvärvaren bedöms lämplig att utöva ett väsentligt inflytande över ledningen av ett värdepap- persbolag eller en börs och det kan antas att det tilltänkta förvärvet är ekonomiskt sunt. Hänsyn ska tas till förvärvarens sannolika påverkan på verksamheten i värdepappersbolaget eller börsen.

Vid bedömningen enligt första stycket ska förvärvarens anseende och kapitalstyrka beaktas. Det ska också beaktas

1.om den som till följd av förvärvet kommer att ingå i styrelsen för värdepappersbolaget eller börsen eller vara verkställande direktör i detta företag, eller vara ersättare för någon av dem, har tillräcklig insikt och erfarenhet för att delta i ledningen av ett värdepappersbolag eller en börs och även i övrigt är lämplig för en sådan uppgift samt om styrelsen i sin helhet har tillräckliga kunskaper och erfarenheter för att leda företaget,

7Senaste lydelse 2024:115.

2. om det finns skäl att anta att förvärvaren kommer att motverka att Prop. 2025/26:253 värdepappersbolagets eller börsens rörelse drivs på ett sätt som är förenligt

med denna lag och andra författningar som reglerar företagets verksamhet, och

3.om det finns skäl att anta att förvärvet har samband med eller kan öka risken för

a) penningtvätt enligt 1 kap. 6 § lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, eller

b) finansiering av terrorism enligt 6 § terroristbrottslagen (2022:666) eller försök till sådant brott, avseende terroristbrott enligt 4 § samma lag.

Om det är fråga om ett värde-				Om det är fråga om ett värde-
pappersbolag och förvärvaren är ett				pappersbolag och förvärvaren är ett
finansiellt holdingföretag eller ett				finansiellt holdingföretag eller ett
blandat	finansiellt		holdingföretag	blandat	finansiellt holdingföretag
ska det vid bedömningen av för-				ska det vid bedömningen av för-
värvarens anseende särskilt beaktas				värvarens anseende särskilt beaktas
om dess ledning uppfyller de krav				om dess ledning uppfyller de krav
som ställs på ledningen i ett sådant				som ställs på ledningen i ett sådant
företag	enligt	3 kap. 5 § lagen		företag	enligt	1 a kap.	2 §	eller
(2014:968) om särskild tillsyn över				3 kap. 5 § lagen (2014:968)				om
kreditinstitut		och	värdepappers-	särskild	tillsyn	över kreditinstitut
bolag respektive 5 kap. 16 § lagen				och värdepappersbolag			respektive
(2006:531) om särskild tillsyn över				5 kap. 16 § lagen (2006:531) om
finansiella konglomerat.				särskild	tillsyn	över	finansiella
				konglomerat.

Om förvärvet av aktier i ett värdepappersbolag skulle leda till nära förbindelser mellan bolaget och någon annan, ska tillstånd ges bara om förbindelserna inte hindrar en effektiv tillsyn av bolaget.

7 §8

Finansinspektionen får besluta att ägaren till ett kvalificerat innehav av aktier eller andelar vid stämman inte får företräda fler aktier eller andelar än som motsvarar ett innehav som inte är kvalificerat

1.om ägaren motverkar eller kan antas komma att motverka att värdepappersbolagets eller börsens verksamhet drivs på ett sätt som är förenligt med kraven i denna lag och andra författningar som reglerar företagets verksamhet,

2.om ägaren i väsentlig utsträckning har åsidosatt sina skyldigheter i näringsverksamhet eller i andra ekonomiska angelägenheter eller gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet,


3. om ägaren, när det är fråga om				3. om ägaren, när det är fråga om
ett värdepappersbolag,		är	ett	ett	värdepappersbolag,		är	ett
finansiellt holdingföretag		eller	ett	finansiellt holdingföretag			eller	ett
blandat	finansiellt holdingföretag			blandat finansiellt holdingföretag
och dess ledning inte uppfyller de				och dess ledning inte uppfyller de
krav som ställs på ledningen i ett				krav som ställs på ledningen i ett
sådant	företag enligt 3 kap.		5 §	sådant företag enligt		1 a kap.		2 §
lagen (2014:968) om särskild till-				eller	3 kap. 5 § lagen	(2014:968)
8 Senaste lydelse 2024:115.								61


Prop. 2025/26:253 syn	över	kreditinstitut		och	om särskild tillsyn över	kredit-
värdepappersbolag			respektive		institut och värdepappersbolag
5 kap.	16 §	lagen (2006:531)		om	respektive 5 kap. 16 §	lagen
särskild tillsyn över			finansiella		(2006:531) om särskild tillsyn över
konglomerat, eller					finansiella konglomerat, eller

4.om det finns skäl att anta att innehavet har samband med eller kan öka risken för

a) penningtvätt enligt 1 kap. 6 § lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, eller

b) finansiering av terrorism enligt 6 § terroristbrottslagen (2022:666) eller försök till sådant brott, avseende terroristbrott enligt 4 § samma lag.

Om den som har ett kvalificerat innehav av aktier eller andelar inte har ansökt om tillstånd till ett förvärv som avses i 1 §, får Finansinspektionen besluta att innehavaren vid stämman inte får företräda aktierna eller andelarna till den del de omfattas av ett krav på tillstånd.

Om någon i strid med ett beslut av Finansinspektionen har ett kvalificerat innehav av aktier eller andelar, får innehavaren inte företräda aktierna eller andelarna vid stämman till den del innehavet står i strid med beslutet.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2026.

Sekretess gäller i ärende om prövning enligt lagen (2018:676) om restriktioner vid statsråds och statssekreterares övergång till annan än statlig verksamhet för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada eller men.

2.14	Förslag till lag om ändring i offentlighets- och		Prop. 2025/26:253
	sekretesslagen (2009:400)
Härigenom föreskrivs att 32 kap. 6 b § och rubriken närmast före 32 kap.
6 b § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse
		32 kap.
Statsråds och statssekreterares		Övergång till annan verksamhet1
övergång till annan än statlig
verksamhet

6 b §2

Sekretess gäller i ärende om prövning enligt lagen (2018:676) om restriktioner vid statsråds och statssekreterares övergång till annan än statlig verksamhet och

lagen (2026:000) om karens för vissa befattningshavare i Finans-

inspektionen vid övergång till annan verksamhet för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada eller men.

Sekretessen upphör att gälla när ett slutligt beslut meddelas i ärendet.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2026.

1	Senaste lydelse 2018:682.	63
2	Senaste lydelse 2018:682.	63

Prop. 2025/26:253 2.15	Förslag till lag om ändring i lagen (2010:751)
	om betaltjänster
Härigenom föreskrivs att 1 kap. 4 § och 4 a kap. 10 § lagen (2010:751) om
betaltjänster ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse

1 kap.

4 §1

I denna lag betyder

autentisering: ett förfarande där en betaltjänstanvändares personliga behörighetsfunktioner används och genom vilket en betaltjänstleverantör kan kontrollera betaltjänstanvändarens identitet eller ett betalnings- instruments giltighet,

autogiro: en betaltjänst för debitering av en betalares betalkonto, där initiativet till en betalningstransaktion tas av betalningsmottagaren på grundval av betalarens samtycke till mottagaren, mottagarens betaltjänst- leverantör eller betalarens egen betaltjänstleverantör,

bankdag: en dag på vilken en betaltjänstleverantör har öppet för verksamhet i den utsträckning som krävs för genomförande av en betalningstransaktion,

betalare: en fysisk eller juridisk person som är antingen betalkonto- innehavare och som godkänner en betalningsorder från detta betalkonto, eller en fysisk eller juridisk person som lämnar en betalningsorder,

betalkonto: ett konto som innehas i en eller flera betaltjänstanvändares namn och som är avsett för genomförandet av betalningstransaktioner,

betalkontodirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/92/EU av den 23 juli 2014 om jämförbarhet för avgifter som avser betalkonto, byte av betalkonto och tillgång till betalkonto med grund- läggande funktioner, i den ursprungliga lydelsen,

betalningsinstitut: ett aktiebolag eller en ekonomisk förening som har fått tillstånd att tillhandahålla betaltjänster enligt 2 kap.,

betalningsinitieringstjänst: en tjänst för att på begäran av betaltjänst- användaren initiera en betalningsorder från ett betalkonto hos en annan betaltjänstleverantör,

betalningsinstrument: ett kontokort eller något annat personligt instrument eller en personlig rutin som enligt avtal används för att initiera en betalningsorder,

betalningsmottagare: en fysisk eller juridisk person som är den avsedda mottagaren av medel vid en betalningstransaktion,

betalningsorder: varje instruktion som en betalare eller betalnings- mottagare ger sin betaltjänstleverantör om att en betalningstransaktion ska genomföras,

betalningssystem: ett generellt betalsystem enligt 1 kap. 3 § andra stycket lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,

64	1 Senaste lydelse 2022:499.

betalningstransaktion: insättning, uttag eller överföring av medel som Prop. 2025/26:253 initieras av betalaren eller betalningsmottagaren, oberoende av eventuella

underliggande förpliktelser mellan betalaren och betalningsmottagaren, betaltjänstanvändare: en fysisk eller juridisk person som utnyttjar en

betaltjänst,

betaltjänstdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/2366 av den 25 november 2015 om betaltjänster på den inre marknaden, om ändring av direktiven 2002/65/EG, 2009/110/EG och 2013/36/EU samt förordning (EU) nr 1093/2010 och om upphävande av direktiv 2007/64/EG, i den ursprungliga lydelsen,

debitera: att medel dras från ett konto,

elektroniskt kommunikationsnät: detsamma som i 1 kap. 7 § lagen

(2022:482) om elektronisk kommunikation,

elektronisk kommunikationstjänst: detsamma som i 1 kap. 7 § lagen om

elektronisk kommunikation,

filial: ett avdelningskontor med självständig förvaltning, varvid även ett utländskt betalningsinstituts etablering av flera driftställen ska anses som en enda filial,

grupp: en grupp av företag som är knutna till varandra genom ett sådant förhållande som avses i 1 kap. 4, 5 eller 5 a § årsredovisningslagen (1995:1554) eller en grupp av företag som avses i artiklarna 4–7 i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 241/2014 av den 7 januari 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 med avseende på tekniska tillsynsstandarder för kapitalbas- krav på institut och som är knutna till varandra genom ett sådant förhållande som avses i artikel 10.1 eller artikel 113.6 eller 113.7 i tillsyns- förordningen,

hemland: det land där ett företag har fått tillstånd att driva sådan verksamhet som avses i denna lag,

inlösen av transaktionsbelopp: en betaltjänst där en betaltjänstleverantör accepterar och behandlar betalningsmottagarens betalningstransaktioner

för att sedan överföra medel till betalningsmottagaren,
kapitalbas: detsamma som i	kapitalbas: detsamma	som	i
1 kap. 5 § 9 lagen om bank- och	1 kap. 5 § lagen om	bank-	och
finansieringsrörelse,	finansieringsrörelse,

kontobaserad betalning: en betaltjänst för kreditering av en betalnings- mottagares betalkonto med en betalningstransaktion från en betalares betalkonto, som utförs av en betaltjänstleverantör som har tillgång till betalarens betalkonto, på grundval av en instruktion som lämnats av betalaren,

kontoförvaltande betaltjänstleverantör: en betaltjänstleverantör som tillhandahåller och förvaltar ett betalkonto,

kontoinformationstjänst: en onlinetjänst för att tillhandahålla samman-
ställd information om ett eller flera betalkonton som betaltjänstanvändaren
har hos en eller flera andra betaltjänstleverantörer,
konsument: en fysisk person som handlar huvudsakligen för ändamål
som faller utanför näringsverksamhet,
kreditera: att medel tillförs ett konto,
kreditinstitut: detsamma som i	kreditinstitut: detsamma som	i
1 kap. 5 § 10 lagen om bank- och	1 kap. 5 § lagen om bank- och
finansieringsrörelse,	finansieringsrörelse,	65

Prop. 2025/26:253	kvalificerat innehav: detsamma		kvalificerat innehav: detsamma
	som i 1 kap. 5 § 15 lagen om bank-		som i 1 kap. 5 § lagen om bank- och
	och finansieringsrörelse,		finansieringsrörelse,
	känslig betalningsuppgift: en personlig behörighetsfunktion eller annan
	uppgift som kan användas för svikliga förfaranden, dock inte konto-
	innehavarens namn och kontonummer i sådan verksamhet som drivs av en
	leverantör av betalningsinitieringstjänster eller en leverantör av konto-
	informationstjänster,
	lagligen bosatt inom EES: en fysisk person som har rätt att bosätta sig
	inom EES i enlighet med unionsrätten eller nationell rätt, inbegripet
	personer utan fast adress och personer som söker asyl inom ramen för
	Genèvekonventionen av den 28 juli 1951 angående flyktingars rättsliga
	ställning, protokollet till denna av den 31 januari 1967 och andra relevanta
	internationella fördrag,
	medel: sedlar och mynt, kontotillgodohavanden samt elektroniska
	pengar enligt lagen (2011:755) om elektroniska pengar,
	obehörig transaktion: en transaktion som genomförs utan samtycke från
	kontohavaren eller någon annan som enligt kontoavtalet är behörig att
	använda kontot,
	penningöverföring: en betaltjänst där medel tas emot från en betalare,
	utan att något betalkonto öppnas i betalarens eller betalningsmottagarens
	namn, uteslutande i syfte att överföra motsvarande belopp till en mottagare
	eller en annan betaltjänstleverantör som agerar på mottagarens vägnar,
	eller där dessa medel tas emot på mottagarens vägnar och ställs till
	mottagarens förfogande,
	personlig behörighetsfunktion: en personligt anpassad funktion som
	betaltjänstleverantören	tillhandahåller		betaltjänstanvändaren	för
	autentiseringsändamål,
	ramavtal: ett avtal om betaltjänster som reglerar genomförandet av
	kommande enskilda och successiva betalningstransaktioner och som kan
	innehålla skyldigheter och villkor för att öppna ett betalkonto,
	referensväxelkurs: den växelkurs som ligger till grund för beräkningen
	av eventuell valutaväxling och görs tillgänglig av betaltjänstleverantören
	eller härrör från en offentligt tillgänglig källa,
	referensräntesats: den räntesats som ligger till grund för beräkningen av
	eventuell tillämplig ränta och som härrör från en offentligt tillgänglig källa
	som kan kontrolleras av båda parterna i ett avtal om betaltjänster,
	registrerad betaltjänstleverantör: en betaltjänstleverantör som undan-
	tagits från krav på tillstånd enligt 2 kap. 3 §,
	stark kundautentisering: en autentisering som grundas på användning av
	två eller flera komponenter, kategoriserade som kunskap (något som bara
	användaren vet), innehav (något som bara användaren har) och unik
	egenskap (något som användaren är), som är fristående från varandra så
	att det förhållandet att någon har kommit över en av komponenterna inte
	äventyrar de andra komponenternas tillförlitlighet, och som är utformad
	för att skydda autentiseringsuppgifterna mot obehörig åtkomst,
	startkapital: detsamma	som i	startkapital: detsamma som i
	1 kap. 5 § 18 lagen om bank- och		1 kap.	5 § lagen om bank-	och
	finansieringsrörelse,		finansieringsrörelse,
66

säker kommunikation: sådan kommunikation som uppfyller kraven i de Prop. 2025/26:253 tekniska standarder som antagits av Europeiska kommissionen i enlighet

med artikel 98 i betaltjänstdirektivet,

tillsynsförordningen: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012,

unik identifikationskod: en kombination av bokstäver, siffror eller symboler som tillhandahållits av en betaltjänstleverantör, och som en betaltjänstanvändare ska uppge för att otvetydigt identifiera en annan betaltjänstanvändare eller dennes betalkonto,

utgivning av betalningsinstrument: en betaltjänst hos en betaltjänst- leverantör om att tillhandahålla betalaren ett betalningsinstrument för att initiera och behandla betalarens betalningstransaktioner,


	utländskt	kreditinstitut: det-			utländskt	kreditinstitut: det-
			lagen				om
samma som i 1 kap. 5 § 21				samma som i 1 kap. 5 § lagen
om bank- och finansieringsrörelse,				bank- och finansieringsrörelse,

valuteringsdag: den referenstidpunkt som används av en betaltjänst- leverantör för att beräkna räntan på de medel som debiterats eller krediterats ett betalkonto.

4 a kap.

10 §2

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

föreskrifter om
1. den information och redovis-	1. den information och redovis-
ning som en betaltjänstleverantör	ning som en betaltjänstleverantör
ska lämna eller hålla tillgänglig	ska lämna eller hålla tillgänglig
enligt 5 §,	enligt 5 §, och
2. rutiner för byte av betalkonto	2. rutiner för byte av betalkonto
enligt 6 §, och	enligt 6 §.
3. vilka uppgifter om betalkonton
med grundläggande funktioner som
en betaltjänstleverantör ska lämna
till Finansinspektionen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2026.

2 Senaste lydelse 2017:342.

Prop. 2025/26:253 2.16	Förslag till lag om ändring i lagen (2011:755)
	om elektroniska pengar
Härigenom föreskrivs att 1 kap. 2 § lagen (2011:755) om elektroniska
pengar ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse
		1 kap.
I denna lag betyder		2 §1

1.betalningsinstrument: ett kontokort eller något annat personligt instrument eller en personlig rutin som används för att initiera en betalningsorder,

2.elektroniska pengar: ett elektroniskt förvarat penningvärde som

a)representerar en fordran på utgivaren,

b)ges ut i utbyte mot medel i syfte att genomföra betalnings- transaktioner enligt lagen (2010:751) om betaltjänster, och

c)godtas som betalningsmedel av andra än utgivaren,

3.EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,

4.filial: ett avdelningskontor med självständig förvaltning, varvid även ett utländskt institut för elektroniska pengars etablering av flera driftställen ska anses som en enda filial,

5.grupp: detsamma som i 1 kap. 7 § lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat,

6.hemland: det land där ett företag har fått tillstånd att driva sådan verksamhet som avses i denna lag,

7.institut för elektroniska pengar: ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening som har fått tillstånd att ge ut elektroniska pengar enligt denna lag,

8.konsument: en fysisk person som handlar huvudsakligen för ändamål som faller utanför näringsverksamhet,


9. kvalificerat	innehav: det-		9. kvalificerat	innehav: det-
		lagen			lagen
samma som i 1 kap. 5 § 14			samma som i 1 kap. 5 §
(2004:297) om bank- och finansi-			(2004:297) om bank- och finansi-
eringsrörelse,			eringsrörelse,
10. startkapital: detsamma som i			10. startkapital: detsamma som i
1 kap. 5 § 17 lagen om bank- och			1 kap. 5 § lagen	om bank- och
finansieringsrörelse, och			finansieringsrörelse, och

11.utgivare av elektroniska pengar: institut för elektroniska pengar, den som ger ut elektroniska pengar och är undantagen från tillståndsplikt enligt 2 kap. 2 § och företag som enligt 3 kap. 28 § fått tillstånd att ge ut elektroniska pengar.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2026.

68	1 Senaste lydelse 2025:254.

2.17	Förslag till lag om ändring i lagen (2013:561)		Prop. 2025/26:253
	om förvaltare av alternativa investeringsfonder
Härigenom föreskrivs att 1 kap. 10 och 11 §§ och 4 kap. 5 d § lagen
(2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder ska ha följande
lydelse.
Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse

1kap. 10 §1

Med ett förvaringsinstituts behöriga myndigheter avses följande. Om förvaringsinstitutet

1. är	ett	kreditinstitut			med	1. är	ett	kreditinstitut			med
tillstånd som avses enligt Europa-						tillstånd som avses enligt Europa-
parlamentets		och	rådets direktiv			parlamentets		och	rådets direktiv
2013/36/EU av den 26 juni 2013						2013/36/EU av den 26 juni 2013
om behörighet att utöva verksam-						om behörighet att utöva verksam-
het i kreditinstitut och om tillsyn av						het i kreditinstitut och om tillsyn av
kreditinstitut,		om	ändring		av	kreditinstitut,		om	ändring		av
direktiv	2002/87/EG			och	om	direktiv	2002/87/EG			och	om
upphävande		av		direktiven		upphävande		av		direktiven
2006/48/EG		och	2006/49/EG, i			2006/48/EG		och	2006/49/EG, i
lydelsen enligt Europaparlamentets						lydelsen enligt Europaparlamentets
och	rådets	direktiv			(EU)	och	rådets	direktiv			(EU)
2019/2034: den myndighet som						2024/1619: den myndighet som
anges i 1 kap. 4 § lagen (2014:968)						anges i 1 kap. 4 § lagen (2014:968)
om särskild tillsyn över kredit-						om särskild tillsyn över kredit-
institut och värdepappersbolag eller						institut och värdepappersbolag eller
en annan myndighet i ett annat land						en annan myndighet i ett annat land
inom EES som utövar tillsyn över						inom EES som utövar tillsyn över
institut,	institut för			elektroniska		institut,	institut för			elektroniska
pengar eller motsvarande utländska						pengar eller motsvarande utländska
företag,						företag,

2.är ett värdepappersföretag med tillstånd som avses enligt Europa- parlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument och om ändring av direktiv 2002/92/EG och av direktiv 2011/61/EU, i lydelsen enligt Europaparla- mentets och rådets direktiv (EU) 2019/2034: de myndigheter som anges i 1 kap. 4 b § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,

3.är ett sådant institut som avses i 9 kap. 4 § första stycket 3: de myndigheter i institutets hemland som enligt nationell lag eller annan författning har behörighet att utöva tillsyn över sådana institut,

4.är någon som avses i 9 kap. 7 §: de myndigheter i det land inom EES där denne är etablerad och vilka, enligt nationell lag eller annan författning, har behörighet att utöva tillsyn över denne, alternativt det officiella organ som har behörighet att registrera eller utöva tillsyn över denne i enlighet med yrkesetiska regler, eller

1 Senaste lydelse 2021:496.

Prop. 2025/26:253 5. är utsett som förvaringsinstitut för en icke EES-baserad alternativ investeringsfond enligt 9 kap. 5 § och inte omfattas av 1–4: de berörda nationella myndigheterna i det land där förvaringsinstitutet har sitt stadgeenliga säte.

Lydelse enligt prop. 2025/26:186

Föreslagen lydelse

1 kap.

11 §2

I denna lag betyder

1.aktieägarlån: ett lån som ges till ett företag i vilket den alternativa investeringsfonden direkt eller indirekt innehar minst 5 procent av kapitalet eller rösterna, om lånet inte kan säljas till en tredje part fristående från de egetkapitalinstrument som fonden har i samma företag,

2.arbetstagarrepresentanter: detsamma som i artikel 2 e i Europa- parlamentets och rådets direktiv 2002/14/EG av den 11 mars 2002 om inrättande av en allmän ram för information till och samråd med arbetstagare i Europeiska gemenskapen, i den ursprungliga lydelsen,

3.den alternativa investeringsfondens kapital: de sammanlagda kapital- tillskott och outnyttjade kapitalutfästelser som anslagits till en alternativ investeringsfond, beräknat på grundval av investerbara belopp efter avdrag för alla avgifter och kostnader som investerare direkt eller indirekt står för,

4.direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder: Europa- parlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU av den 8 juni 2011 om förvaltare av alternativa investeringsfonder samt om ändring av direktiv 2003/41/EG och 2009/65/EG och förordningarna (EG) nr 1060/2009 och (EU) nr 1095/2010, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/927,

5.EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,

6.emittent: ett företag som har sitt stadgeenliga säte i ett land inom EES och vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad,

7.etablerad:

a)för en alternativ investeringsfond: där fonden har tillstånd eller är registrerad eller, om fonden varken har tillstånd eller är registrerad, där dess stadgeenliga säte eller huvudkontor finns, eller, om fonden inte har något stadgeenligt säte eller huvudkontor, det land till vilket fonden har starkast anknytning,

b)för en AIF-förvaltare: där dess stadgeenliga säte finns,

c)för ett förvaringsinstitut: där dess stadgeenliga säte eller en filial finns,

8. filial: avdelningskontor med självständig förvaltning, varvid även en

AIF-förvaltares etablering av flera driftställen i ett annat land inom EES än hemlandet eller i ett land utanför EES ska anses som en enda filial,

9.finansiell hävstång: en metod genom vilken en AIF-förvaltare ökar exponeringen för en förvaltad alternativ investeringsfond genom lån av kontanter eller värdepapper, eller med användning av derivatinstrument eller på något annat sätt,

10.finansiella instrument: detsamma som i 1 kap. 4 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,

70	2 Senaste lydelse 2026:000.

11.fondföretag: detsamma som i 1 kap. 1 § första stycket 9 lagen (2004:46) om värdepappersfonder,

12.holdingbolag: ett företag med aktieinnehav i ett eller flera andra företag, vars affärsidé är att fullfölja en eller flera affärsstrategier genom sina dotterföretag, närstående företag eller ägarintressen för att bidra till deras värde på lång sikt, och som är ett företag som antingen

a) handlar för egen räkning och vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad, eller

b) har etablerats inte huvudsakligen för att generera avkastning åt sina investerare genom avyttring av sina dotterföretag eller närstående företag, vilket framgår av företagets årsredovisning eller andra offentliga hand- lingar,

13.indirekt lån: ett lån som någon annan än den alternativa investerings- fonden beviljar för den alternativa investeringsfonden eller för den alternativa investeringsfondens räkning, eller för en AIF-förvaltare eller för AIF-förvaltarens räkning med avseende på den alternativa investeringsfonden, om AIF-förvaltaren eller den alternativa investerings- fonden innan exponering mot lånet uppstår medverkar till att

– strukturera lånet, eller

– fastställa eller på förhand komma överens om lånets egenskaper,

14.kapitalbas: detsamma som i artikel 72 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012,

15.kommissionens delegerade förordning: kommissionens delegerade förordning (EU) nr 231/2013 av den 19 december 2012 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU vad gäller undantag, allmänna verksamhetsvillkor, förvaringsinstitut, finansiell hävstång, öppen- het och tillsyn,

16.kvalificerat innehav: ett direkt eller indirekt ägande i en AIF-förval- tare, om innehavet beräknat på det sätt som anges i 1 kap. 1 a § lagen om värdepappersfonder representerar 10 procent eller mer av kapitalet eller av samtliga röster eller annars möjliggör ett väsentligt inflytande över led- ningen av förvaltaren,

17.långivande alternativ investeringsfond: en alternativ investerings- fond vars investeringsstrategi huvudsakligen är att ge ut direkta eller indirekta lån, eller vars utgivna lån har ett nominellt värde som utgör minst 50 procent av dess nettotillgångsvärde (NAV),

18.marknadsföring: direkt eller indirekt erbjudande eller placering, på AIF-förvaltarens initiativ eller för AIF-förvaltarens räkning, av andelar eller aktier i en alternativ investeringsfond som denne förvaltar och som riktar sig till investerare med hemvist eller stadgeenligt säte inom EES,

19.matarfond till en alternativ investeringsfond: en alternativ investeringsfond som

a) placerar minst 85 procent av sina tillgångar i andelar eller aktier i en annan alternativ investeringsfond (mottagarfond till en alternativ investeringsfond),

b) placerar minst 85 procent av sina tillgångar i fler än en mottagarfond till en alternativ investeringsfond förutsatt att dessa fonder har identiska investeringsstrategier, eller

Prop. 2025/26:253

Prop. 2025/26:253 c) på annat sätt har en exponering på minst 85 procent av sina tillgångar mot en sådan mottagarfond till en alternativ investeringsfond,

20.moderföretag och dotterföretag: detsamma som i 1 kap. 4 § årsredovisningslagen (1995:1554),

21.mottagarfond till en alternativ investeringsfond: en alternativ investeringsfond i vilken en annan alternativ investeringsfond investerar eller mot vilken denna fond har en exponering i enlighet med 19,

22.nära förbindelser: detsamma som i 1 kap. 2 § lagen om värde- pappersfonder, med den skillnaden att det som anges om fondbolag i stället ska tillämpas på AIF-förvaltare,

23.onoterat företag: ett företag som har sitt stadgeenliga säte i ett land inom EES och vars aktier inte är upptagna till handel på en reglerad marknad,

24.primärmäklare: kreditinstitut, värdepappersbolag, värdepappersföretag eller annan lagreglerad enhet som står under fortlöpande tillsyn, vilka erbjuder professionella investerare tjänster för att främst finansiera eller som motpart utföra transaktioner med finansiella instrument, och som även kan tillhandahålla andra tjänster, såsom clearing, avveckling, depå- tjänster, värdepapperslån, skräddarsydda tekniska lösningar och stöd- tjänster,

25.professionell investerare: en investerare som avses i 9 kap. 4 eller 5 § lagen om värdepappersmarknaden,

26. reglerad marknad och MTF-plattform: detsamma som i 1 kap.

4 b § lagen om värdepappersmarknaden,

27.sonderande marknadsföring: direkt eller indirekt tillhandahållande av information eller kommunikation om investeringsstrategier eller investeringsidéer från en svensk eller utländsk EES-baserad AIF-förvaltare, eller på förvaltarens vägnar, till potentiella professionella investerare med hemvist eller säte inom EES, i syfte att pröva deras intresse för en EES- baserad alternativ investeringsfond som ännu inte är etablerad eller som är etablerad men ännu inte anmälts för marknadsföring i det land inom EES där de potentiella investerarna har sin hemvist eller sitt säte på det sätt som avses i direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder,

28.specialfond: en alternativ investeringsfond som förvaltas enligt denna lag och uppfyller de särskilda villkoren i 12 kap.,

29.specialföretag för värdepapperisering: ett företag vars enda syfte är att genomföra en eller flera värdepapperiseringstransaktioner i den mening som avses i artikel 1.2 i Europeiska centralbankens förordning (EU) 1075/2013 av den 18 oktober 2013 om statistik över tillgångar och skulder hos finansiella bolag som ägnar sig åt värdepapperiseringstransaktioner, och annan lämplig verksamhet för att uppnå detta mål,

30. startkapital: detsamma som i	30. startkapital: detsamma som i
1 kap. 5 § 18 lagen (2004:297) om	1 kap. 5 § lagen (2004:297) om
bank- och finansieringsrörelse,	bank- och finansieringsrörelse,

31.särskild vinstandel: en andel av en alternativ investeringsfonds vinst som tillfaller AIF-förvaltaren som ersättning för förvaltningen, exklusive eventuell andel av fondens vinst som tillfaller förvaltaren som avkastning på en investering som gjorts i fonden av förvaltaren, och

32.värdepappersfond: detsamma som i 1 kap. 1 § första stycket 25 lagen om värdepappersfonder.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 2025/26:253

4kap.

5 d §3

En AIF-förvaltare får uppdra åt någon annan att bedriva sonderande marknadsföring enligt 5 a §. Ett sådant uppdrag får bara ges till

1.ett värdepappersföretag med tillstånd som avses i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2034,

2. ett kreditinstitut med tillstånd				2. ett kreditinstitut med tillstånd
som	avses i	Europaparlamentets		som	avses i	Europaparlamentets
och rådets direktiv 2013/36/EU, i				och rådets direktiv 2013/36/EU, i
lydelsen enligt Europaparlamentets				lydelsen enligt Europaparlamentets
och	rådets	direktiv	(EU)	och	rådets	direktiv	(EU)
2019/2034,				2024/1619,

3.ett fondbolag eller ett förvaltningsbolag med tillstånd som avses i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2034,

4.en AIF-förvaltare med tillstånd enligt 3 kap. 1 § denna lag eller en utländsk EES-baserad AIF-förvaltare som i sitt hemland har tillstånd som avses i direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder, eller

5.ett anknutet ombud som avses i lagen (2007:528) om värdepappers- marknaden.

Bestämmelserna i 5 b och 5 c §§ gäller även när AIF-förvaltaren har uppdragit åt någon annan att bedriva den sonderande marknadsföringen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2026.

3 Senaste lydelse 2022:196.

Prop. 2025/26:253 2.18	Förslag till lag om ändring i lagen (2014:966)
	om kapitalbuffertar

Härigenom föreskrivs1 att 1 kap. 2 §, 4 kap. 1 och 3 §§ och 5 kap. 7 § lagen (2014:966) om kapitalbuffertar ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 kap.

2 §2

I denna lag betyder

1.blandade finansiella moderholdingföretag inom EES: företag som avses i artikel 4.1.33 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (tillsynsförordningen),

2.dotterföretag: sådant företag som avses i artikel 4.1.16 i tillsyns- förordningen,

3.EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,

4.ESRB: Europeiska systemrisknämnden enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1092/2010 av den 24 november 2010 om makrotillsyn av det finansiella systemet på EU-nivå och om inrättande av en europeisk systemrisknämnd,

5.finansiella moderholdingföretag inom EES: företag som avses i artikel 4.1.31 i tillsynsförordningen,

6.institut: kreditinstitut enligt lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag,

7. kapitaltäckningsdirektivet:					7. kapitaltäckningsdirektivet:
Europaparlamentets			och	rådets	Europaparlamentets			och	rådets
direktiv 2013/36/EU av den 26 juni					direktiv 2013/36/EU av den 26 juni
2013 om behörighet att utöva					2013 om behörighet att utöva
verksamhet i kreditinstitut och om					verksamhet i kreditinstitut och om
tillsyn av kreditinstitut, om ändring					tillsyn av kreditinstitut, om ändring
av direktiv 2002/87/EG och om					av direktiv 2002/87/EG och om
upphävande		av	direktiven		upphävande		av	direktiven
2006/48/EG		och 2006/49/EG, i			2006/48/EG		och 2006/49/EG, i
lydelsen enligt Europaparlamentets					lydelsen enligt Europaparlamentets
och	rådets	direktiv		(EU)	och	rådets	direktiv		(EU)
2019/2034,					2024/1619,

8.kärnprimärkapital: kapital som avses i artikel 50 i tillsyns- förordningen,

9.moderinstitut inom EES: företag som avses i artikel 4.1.29 i tillsyns- förordningen,

10.primärkapital: primärkapital som avses i artikel 4.1.101 i tillsyns- förordningen,

	1	Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1619 av den 31 maj 2024 om
	ändring av direktiv 2013/36/EU vad gäller tillsynsbefogenheter, sanktioner, filialer från
74	tredjeland och miljö, samhällsansvar och bolagsstyrningsrisker, i den ursprungliga lydelsen.
	2	Senaste lydelse 2021:482.

11.på grupp- eller undergruppsnivå: det sätt som institut i enlighet med bestämmelser om tillsyn på gruppnivå i artiklarna 6–24 i tillsyns- förordningen ska uppfylla ställda krav,

12.systemrisk: risk för en störning i det finansiella systemet som kan få allvarliga negativa konsekvenser för det finansiella systemet och samhälls- ekonomin,

13.systemviktigt institut: ett institut vars fallissemang eller bristande funktion kan leda till systemrisk,

14.tillsynsförordningen: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012,

15.totalt riskvägt exponeringsbelopp: det belopp som avses i artikel 92 i tillsynsförordningen, och

16.värdeöverföringar kopplade till kärnprimärkapitalet:

a)utbetalning i form av en kontant utdelning,

b)fondemission eller partiell fondemission eller överföring eller utdelning av helt eller delvis betalda fondaktier eller andra kapital- instrument som anges i artikel 26.1 a i tillsynsförordningen,

c)inlösen eller uppköp av egna aktier eller andelar eller andra kapital- instrument som anges i artikel 26.1 a i tillsynsförordningen,

d)återbetalning av belopp som utbetalas med anknytning till kapital- instrument som anges i artikel 26.1 a i tillsynsförordningen,

e)en överföring eller utdelning av poster som avses i artikel 26.1 b–e i tillsynsförordningen.

4kap. 1 §3

Finansinspektionen får, i syfte att motverka en systemrisk som kan medföra allvarliga konsekvenser för stabiliteten i det finansiella systemet och den reala ekonomin i Sverige, besluta att institut för alla eller vissa av sina exponeringar på individuell nivå, undergruppsnivå och gruppnivå ska ha en systemriskbuffert.

Prop. 2025/26:253

Systemriskbufferten får inte an- vändas för att täcka makrotillsyns- eller systemrisker som täcks av

1. ett kapitalbaskrav enligt

tillsynsförordningen, eller

2.en kapitalbuffert enligt 5 eller 6 kap. denna lag.

Systemriskbufferten får inte an- vändas för att täcka

1.risker som täcks av ett kapital- baskrav beräknat enligt artikel 92.3 i tillsynsförordningen, eller

2.makrotillsyns- eller system- risker som täcks av

a) ett kapitalbaskrav enligt

tillsynsförordningen, eller

b)en kapitalbuffert enligt 5 eller 6 kap. denna lag.

3Senaste lydelse 2020:1212.

Prop. 2025/26:253	3 §4
	Finansinspektionen får efter det att ESRB har underrättats enligt artikel

133.9i kapitaltäckningsdirektivet fastställa ett systemriskbuffertvärde som för en exponering

1. inte överstiger 3 procent, om förutsättningarna enligt artikel 133.10 i samma direktiv är uppfyllda,

2. överstiger 3 procent men inte 5 procent, om förutsättningarna enligt artikel 133.11 i samma direktiv är uppfyllda, eller

3. överstiger 5 procent, om förutsättningarna enligt artikel 133.12 i samma direktiv är uppfyllda.

I systemriskbuffertvärdet enligt	I systemriskbuffertvärdet enligt
första stycket 1 ska ett buffertvärde	första stycket ska ett buffertvärde
som har erkänts enligt 7 § inte	som har erkänts enligt 7 § inte
räknas med.	räknas med.

5 kap.

7 §5

Om ett institut omfattas av en systemriskbuffert enligt 4 kap. gäller systemriskbufferten utöver tillämplig kapitalbuffert för systemviktiga institut.

Summan av systemriskbuffertvärdet enligt 4 kap. 2 § och tillämplig kapitalbuffert för systemviktiga institut för ett institut får överstiga 5 pro- cent, om Finansinspektionen har underrättat ESRB enligt artikel 131.7 i kapitaltäckningsdirektivet och förutsättningarna enligt artikel 131.5a i samma direktiv är uppfyllda.

Om systemriskbuffertvärdet enligt 4 kap. 3 § eller buffertvärdet för systemviktiga institut enligt 5 § 1 inte överstiger något av de senast fastställda buffertvärdena, behöver förutsättningarna enligt artikel 131.5a i kapitaltäcknings- direktivet inte vara uppfyllda.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2026.

76	4	Senaste lydelse 2020:1212.
76	5	Senaste lydelse 2020:1212.

2.19 Förslag till lag om ändring i lagen (2014:968) Prop. 2025/26:253 om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag

Härigenom föreskrivs1 i fråga om lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag2

dels att 1 kap. 7–13 §§ ska upphöra att gälla,

dels att rubrikerna närmast före 1 kap. 7–11 §§ ska utgå,

dels att 1 kap. 1 och 2 §§, 3 kap. 1 och 5 §§, 4 kap. 11 §, 6 kap. 1 och

3 §§, 8 kap. 2 a–2 c §§, 10 kap. 2 och 3 §§ och rubriken närmast före 3 kap. 5 § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas två nya kapitel, 1 a och 5 b kap., och åtta nya paragrafer, 3 kap. 6–11 §§ och 8 kap. 1 a och 2 d §§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1kap. 1 §3

I denna lag finns bestämmelser som kompletterar

–Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (tillsynsförordningen), och

–Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2033 av den 27 november 2019 om tillsynskrav för värdepappersföretag och om ändring av förordningarna (EU) nr 1093/2010, (EU) nr 575/2013, (EU) nr 600/2014 och (EU) nr 806/2014 (värdepappersbolagsförordningen).

Bestämmelserna i denna lag genomför delvis

upphävande av direktiven 2006/48/EG och 2006/49/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2034 (kapitaltäckningsdirektivet), och

upphävande av direktiven 2006/48/EG och 2006/49/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1691 (kapitaltäckningsdirektivet), och

1 kap. 7	§ 2020:1213	1 kap. 13 § 2020:1213
1 kap. 8	§ 2022:193	rubrikerna närmast före 1 kap. 7 § 2020:1213
1 kap. 9	§ 2021:481	rubriken närmast före 1 kap. 8 § 2020:1213
1 kap. 10 § 2020:1213		rubriken närmast före 1 kap. 9 § 2020:1213
1 kap. 11 § 2020:1213		rubriken närmast före 1 kap. 10 § 2020:1213
1 kap. 12 § 2020:1213		rubriken närmast före 1 kap. 11 § 2020:1213.
3 Senaste lydelse 2021:481.		77

Prop. 2025/26:253

–Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2034 av den 27 november 2019 om tillsyn av värdepappersföretag och om ändring av direktiven 2002/87/EG, 2009/65/EG, 2011/61/EU, 2013/36/EU, 2014/59/EU och 2014/65/EU, i den ursprungliga lydelsen (värdepappersbolagsdirektivet).

Bestämmelser som kompletterar	Bestämmelser som kompletterar
tillsynsförordningen och genomför	tillsynsförordningen och genomför
kapitaltäckningsdirektivet finns i	kapitaltäckningsdirektivet finns i
2, 3, 4, 5 och 7 kap.	1 a, 2, 3, 4, 5, 5 b och 7 kap.

Bestämmelser som kompletterar värdepappersbolagsförordningen och genomför värdepappersbolagsdirektivet finns i 2 a, 3 a, 4 a, 5 a och 7 a kap.

I övriga kapitel finns bestämmelser som kompletterar såväl tillsyns- förordningen som värdepappersbolagsförordningen och som genomför såväl kapitaltäckningsdirektivet som värdepappersbolagsdirektivet.

2 §4

I denna lag betyder

1.blandat finansiellt moderholdingföretag inom EES:

a)i 4 a kap., ett företag som avses i artikel 4.1.58 i värdepappersbolags- förordningen,

b)i övrigt, ett företag som avses i artikel 4.1.33 i tillsynsförordningen,

2. dotterföretag:

a)i 3 a och 4 a kap., ett företag som avses i artikel 4.1.51 i värdepappers- bolagsförordningen,

b)i 6 kap. 1 §, i fråga om värdepappersföretagskoncerner som avses i artikel 7 eller 8 i värdepappersbolagsförordningen, ett företag som avses i a,

c)i övrigt, ett företag som avses i artikel 4.1.16 i tillsynsförordningen,

3. EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,

4. holdingföretag med blandad verksamhet:

a)i 6 kap. 1 och 8 §§ och 8 kap. 2 och 4 §§, i fråga om värdepappers- företagskoncerner som avses i artikel 53 i värdepappersbolagsdirektivet, ett företag som avses i artikel 4.1.26 i samma direktiv,

b)i övrigt, ett företag som avses i artikel 4.1.22 i tillsynsförordningen,

5.institut: ett sådant företag som avses i artikel 4.1.3 i tillsyns- förordningen och ett sådant bolag som avses i 7 g,

6.konsoliderad situation: detsamma som i artikel 4.1.47 i tillsyns- förordningen,

7.kreditinstitut:

a)ett kreditinstitut enligt lagen (2004:297) om bank- och finansierings- rörelse,

b)Svenska skeppshypotekskassan,

c)ett värdepappersbolag med tillstånd att som sidotjänst ta emot kunders medel på konto för att underlätta värdepappersrörelsen enligt 2 kap. 2 § första stycket 8 lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,

d)ett svenskt aktiebolag som är ett sådant värdepappersföretag som avses i artikel 1.2 a eller b i värdepappersbolagsförordningen,

4Senaste lydelse 2022:193.

e)ett värdepappersbolag för vilket ett beslut av Finansinspektionen enligt 3 a § gäller,

f)ett svenskt aktiebolag som är ett sådant värdepappersföretag som avses i artikel 1.5 i värdepappersbolagsförordningen, och

g) ett svenskt aktiebolag som är	g) ett svenskt aktiebolag som är
ett sådant värdepappersföretag som	ett sådant värdepappersföretag som
avses i artikel 4.1.1 b i tillsyns-	avses i artikel 4.1.1 b i tillsyns-
förordningen,	förordningen och för vilket det inte
	finns ett beslut av Finans-
	inspektionen enligt 8 kap. 1 d §
	lagen om värdepappersmarknaden,

8.litet och icke-sammanlänkat värdepappersbolag: ett värdepappers- bolag som anses vara ett litet och icke-sammanlänkat värdepappersföretag enligt artikel 12.1 i värdepappersbolagsförordningen,

9.moderföretag:

a)i 3 a och 4 a kap., 6 kap. 2 § andra stycket och 7 a kap. 1 §, ett företag som avses i 4.1.42 i värdepappersbolagsförordningen,

b) i 10 kap.	2 § 3, i fråga om	b) i 10 kap.	2 § 10, i fråga om
moderföretag	som avses i 6 kap.	moderföretag	som avses i 6 kap.
2 § andra stycket, ett företag som		2 § andra stycket, ett företag som
avses i a,		avses i a,

c) i övrigt, ett företag som avses i artikel 4.1.15 i tillsynsförordningen,

Prop. 2025/26:253

10. på gruppnivå: detsamma som

iartikel 4.1.48 i tillsyns- förordningen,

11. på undergruppsnivå: det- samma som i artikel 4.1.49 i tillsynsförordningen,

12. systemrisk: detsamma som i

1 kap. 2 § 12 lagen (2014:966) om kapitalbuffertar,

13. värdepappersbolag: ett

värdepappersbolag		som	avses i
1 kap.	4 b §	lagen		om
värdepappersmarknaden,				utom
sådana	värdepappersbolag			som
avses i 7 c–g,

14. värdepappersföretags- koncern: detsamma som i artikel

4.1.25i värdepappersbolags- förordningen,

15. värdepappersinriktat holdingföretag: ett företag som

10. nyckelperson: den som utan att vara styrelseledamot eller verkställande direktör i ett finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag utövar ett betydande inflytande över verksamheten,

11. på gruppnivå: detsamma som

iartikel 4.1.48 i tillsyns- förordningen,

12. på undergruppsnivå: det- samma som i artikel 4.1.49 i tillsynsförordningen,

13. systemrisk: detsamma som i

1 kap. 2 § 12 lagen (2014:966) om kapitalbuffertar,

14. värdepappersbolag: ett

värdepappersbolag		som	avses i
1 kap.	4 b §	lagen		om
värdepappersmarknaden,				utom
sådana	värdepappersbolag			som
avses i 7 c–g,

15. värdepappersföretags- koncern: detsamma som i artikel

4.1.25i värdepappersbolags- förordningen,

16. värdepappersinriktat holdingföretag: ett företag som


Prop. 2025/26:253 avses	i	artikel		4.1.23	i	avses	i	artikel		4.1.23	i
värdepappersbolagsförordningen,						värdepappersbolagsförordningen,
16. värdepappersinriktat moder-						17. värdepappersinriktat moder-
holdingföretag			inom	EES: ett		holdingföretag			inom	EES: ett
företag som avses i artikel 4.1.57 i						företag som avses i artikel 4.1.57 i
värdepappersbolagsförordningen.						värdepappersbolagsförordningen.

Termer och uttryck i övrigt i denna lag har samma betydelse som i tillsynsförordningen.

1 a kap. Särskilda krav på godkännande och tillstånd

Godkännande av finansiella holdingföretag och blandade finansiella holdingföretag

Företag som omfattas

1 § Följande företag ska hos Finansinspektionen ansöka om god- kännande eller undantag från kravet på godkännande:

1.ett finansiellt moderholdingföretag eller ett blandat finansiellt moder- holdingföretag,

2.ett annat finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holding- företag än som avses i 1 som ska uppfylla kraven i tillsynsförordningen, denna lag och lagen (2014:966) om kapitalbuffertar på grupp- eller under- gruppsnivå,

3.ett utländskt finansiellt moderholdingföretag eller blandat finansiellt moderholdingföretag som är etablerat i ett annat land inom EES, om Finansinspektionen är samordnande tillsynsmyndighet, och

4.ett annat utländskt finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag än som avses i 3 som är etablerat i ett annat land inom EES och som ska uppfylla kraven i tillsynsförordningen och nationell lagstift- ning som i hemlandet genomför kapitaltäckningsdirektivet på grupp- eller undergruppsnivå, om Finansinspektionen är samordnande tillsyns- myndighet.

Krav på godkännande

2 § Finansinspektionen ska bevilja godkännande, om

1.arbetsfördelningen inom gruppen är sådan att kraven i tillsyns- förordningen, denna lag och lagen (2014:966) om kapitalbuffertar kan uppfyllas på grupp- eller undergruppsnivå,

2.organisationsstrukturen inte hindrar en effektiv tillsyn över att instituten inom gruppen uppfyller de krav som avses i 1 på individuell nivå och grupp- och undergruppsnivå,

3.den som ska vara

b)nyckelperson är lämplig för en sådan uppgift genom att ha tillräckligt gott anseende och tillräcklig insikt, kunskap och erfarenhet för att utöva ett betydande inflytande över verksamheten och även i övrigt agera med ärlighet och integritet,

4.styrelsen i sin helhet har tillräckliga kunskaper och erfarenheter för att leda företaget, och

5.holdingföretaget har ett eller flera kreditinstitut som avses i 1 kap. 2 § första stycket 7 a eller g eller motsvarande utländska företag inom EES som dotterföretag, samt

a) information lämnas om större ägare i institutet,

b) den som har eller kan förväntas komma att få ett kvalificerat innehav i institutet bedöms lämplig att utöva ett väsentligt inflytande över ledningen av institutet, och

c) institutets nära förbindelser med andra företag inte hindrar en effektiv tillsyn över institutet.

Undantag från kravet på godkännande

3 § Finansinspektionen ska medge undantag från kravet på god- kännande, om

1. den huvudsakliga verksamheten är att

a)förvärva eller inneha aktier eller andelar i dotterföretag, när det gäller ett finansiellt holdingföretag, eller

b)förvärva eller inneha aktier eller andelar i dotterföretag som är institut eller finansiella institut, när det gäller ett blandat finansiellt holding- företag,

2. holdingföretaget inte har utsetts till resolutionsenhet i någon av gruppens resolutionsgrupper,

3. ett dotterföretag som är ett kreditinstitut eller ett finansiellt holding- företag eller blandat finansiellt holdingföretag som har godkänts enligt 2 § eller ett motsvarande utländskt företag inom EES ansvarar för att säker- ställa att kraven i 3 kap. 2 § uppfylls,

4. holdingföretaget inte medverkar till att påverka driften av gruppen eller dotterföretag som är institut eller finansiella institut, och

5. det inte finns något som hindrar en effektiv tillsyn på gruppnivå. Finansinspektionen får undanta ett holdingföretag som omfattas av

första stycket från konsolideringen enligt artikel 18 i tillsynsförordningen, om

1. det inte hindrar en effektiv tillsyn över gruppen eller ett dotterföretag som är ett kreditinstitut,

2. holdingföretaget inte innehar andelar i något annat företag än ett dotterföretag som är ett kreditinstitut eller ett intermediärt finansiellt moderholdingföretag eller blandat finansiellt moderholdingföretag som kontrollerar dotterföretaget,

3. holdingföretaget inte har finansiella skulder i väsentlig utsträckning, och

4. holdingföretaget inte har övriga skulder till andra företag än de som avses i 2.

Tidsfrist för att fatta beslut

4 § Finansinspektionen ska i ärenden om godkännande enligt 2 § och om undantag från kravet på godkännande enligt 3 § fatta beslut

1.inom fyra månader från det att en ansökan har tagits emot, om beslutet innebär att ansökan avslås, eller

Prop. 2025/26:253

Prop. 2025/26:253 2. inom sex månader från det att ansökan har tagits emot, om beslutet innebär att godkännande eller undantag från kravet på godkännande beviljas.

Om en ansökan är ofullständig gäller för ett beslut enligt första stycket 1 i stället att beslutet ska fattas inom fyra månader från det att en fullständig ansökan tagits emot, dock senast inom sex månader från det att ansökan tagits emot.

Gränsöverskridande grupper

5 § Om Finansinspektionen är samordnande tillsynsmyndighet och en ansökan avser ett holdingföretag som är etablerat i ett annat land inom EES, ska inspektionen och den behöriga myndigheten i holdingföretagets hemland fatta ett gemensamt beslut om godkännande, undantag från kravet på godkännande eller undantag från konsolidering. Finansinspektionen ska då lämna en bedömning av ansökan till den behöriga myndigheten och meddela det gemensamma beslutet.

Om Finansinspektionen inte är samordnande tillsynsmyndighet och en ansökan avser ett holdingföretag som är etablerat i Sverige, ska inspektionen och den samordnande tillsynsmyndigheten fatta ett gemen- samt beslut om godkännande, undantag från kravet på godkännande eller undantag från konsolidering.

Om en ansökan avser ett blandat finansiellt holdingföretag ska det gemensamma beslutet föregås av samtycke från den myndighet som avses i artikel 10 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/87/EG av den 16 december 2002 om extra tillsyn över kreditinstitut, försäkringsföretag och värdepappersföretag i ett finansiellt konglomerat och om ändring av rådets direktiv 73/239/EEG, 79/267/EEG, 92/49/EEG, 92/96/EEG, 93/6/EEG och 93/22/EEG samt Europaparlamentets och rådets direktiv 98/78/EG och 2000/12/EG, i den ursprungliga lydelsen.

6 § Det gemensamma beslutet enligt 5 § ska fattas inom två månader från det att

–den behöriga myndigheten i holdingföretagets hemland har tagit emot Finansinspektionens bedömning av ansökan, eller

–Finansinspektionen har tagit emot den samordnande tillsyns- myndighetens bedömning av ansökan.

7 § Om ett gemensamt beslut inte kan fattas enligt 5 § ska ärendet hänskjutas till

1.Europeiska bankmyndigheten, när det gäller ett finansiellt holding- företag, eller

2.Europeiska bankmyndigheten eller Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten, när det gäller ett blandat finansiellt holding- företag.

Om Finansinspektionen är samordnande tillsynsmyndighet ska inspektionen därefter fatta ett beslut i överensstämmelse med Europeiska bankmyndighetens eller Europeiska försäkrings- och tjänstepensions- myndighetens beslut.

Ärendet får inte hänskjutas till Europeiska bankmyndigheten eller Prop. 2025/26:253 Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten efter det att tiden

enligt 6 § har löpt ut eller ett gemensamt beslut har fattats.

Väsentligt innehav

Ansökan om tillstånd för förvärv av ett väsentligt innehav

8 § Följande företag ska hos Finansinspektionen skriftligen ansöka om tillstånd för att, direkt eller indirekt, förvärva aktier eller andelar som medför att förvärvarens sammanlagda innehav utgör 15 procent eller mer av det godtagbara kapitalet enligt artikel 4.1.71 a i tillsynsförordningen (väsentligt förvärv):

1.ett kreditinstitut som avses i 1 kap. 2 § första stycket 7 a eller g, eller ett motsvarande utländskt kreditinstitut inom EES, om Finansinspektionen är samordnande tillsynsmyndighet,

2.ett finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag som ska ansöka om godkännande enligt 1 § 1 eller 2, eller ett motsvarande utländskt holdingföretag inom EES, om Finansinspektionen är sam- ordnande tillsynsmyndighet.

9 § Om förvärvaren är ett kreditinstitut som avses i 1 kap. 2 § första stycket 7 a eller g, eller ett motsvarande utländskt institut inom EES, ska det förvärv som avses i 8 § beräknas på individuell nivå och på gruppnivå.

Om förvärvaren är ett finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag som ska ansöka om godkännande enligt 1 § 1 eller 2 eller ett motsvarande utländskt holdingföretag inom EES ska det väsentliga förvärvet beräknas utifrån den konsoliderade situationen.

10 § Finansinspektionen får avstå från att pröva en ansökan om tillstånd till ett väsentligt förvärv om förvärvet omfattar företag som ingår i samma institutionella skyddssystem som avses i artikel 113.6 eller 113.7 i tillsynsförordningen.

Förutsättningar för tillstånd

11 § Finansinspektionen ska ge förvärvaren tillstånd till ett väsentligt förvärv om förvärvaren efter förvärvet kommer att ha en tillfredsställande kontroll över sin verksamhet, särskilt när det gäller de risker som förvärvaren är eller kan komma att bli exponerad för.

Vid bedömningen ska det beaktas

1.om det finns skäl att anta att förvärvarens verksamhet bedrivs på ett sätt som är förenligt med denna lag och andra författningar som reglerar dess verksamhet, och

2.om det finns skäl att anta att förvärvet har samband med eller kan öka risken för

a) penningtvätt enligt 1 kap. 6 § lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, eller

b) finansiering av terrorism enligt 6 § terroristbrottslagen (2022:666) eller försök till sådant brott, avseende terroristbrott enligt 4 § samma lag.

Prop. 2025/26:253

Inför bedömningen enligt andra stycket 2 ska berörda svenska och utländska tillsynsmyndigheter få tillfälle att inom 30 arbetsdagar lämna synpunkter.

12 § Beslut om tillstånd för ett väsentligt förvärv får meddelas först efter det att utländska behöriga myndigheter inom EES har fått tillfälle att lämna synpunkter, om förvärvet avser

1. ett utländskt

a)försäkringsföretag,

b)förvaltningsbolag,

c)institut för elektroniska pengar,

d)kreditinstitut, eller

e)värdepappersföretag,

2.ett moderföretag till ett sådant företag som avses i 1, eller

3.en juridisk person som kontrollerar ett sådant företag som avses i 1.

Tidsfrister

13 § Finansinspektionen ska så snart som möjligt, dock senast inom tio arbetsdagar efter det att ansökan om tillstånd för ett väsentligt förvärv har kommit in, skriftligen bekräfta att ansökan har tagits emot.

14 § Finansinspektionen ska meddela beslut om tillstånd för ett väsentligt förvärv inom 60 arbetsdagar efter det att ansökan bekräftades (bedömningsperioden). Om Finansinspektionen begär kompletterande uppgifter, får bedömningsperioden förlängas.

Finansinspektionen ska anses ha beviljat tillstånd för förvärvet, om inspektionen inte inom bedömningsperioden har meddelat beslut i fråga om ansökan.

Om Finansinspektionen beviljar tillstånd för ett väsentligt förvärv, får inspektionen besluta inom vilken tid förvärvet ska genomföras.

15 § Om det samtidigt med en prövning av en ansökan om tillstånd för ett väsentligt förvärv pågår en prövning av en ansökan om tillstånd för ett kvalificerat innehav enligt 14 kap. lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse ska den bedömningsperiod som upphör senast gälla för båda prövningarna.

Om det samtidigt med en prövning av en ansökan om tillstånd för ett väsentligt förvärv pågår en prövning av en ansökan av ett finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag enligt 2 eller 3 § ska bedömningsperioden enligt 14 § löpa till dess att ett beslut i ärendet om godkännande eller undantag från kravet på godkännande har meddelats.

Särskilda tillsynsbefogenheter

16 § Om någon i strid med ett beslut av Finansinspektionen har gjort ett väsentligt förvärv, får inspektionen besluta att rösträtten inte får utövas till den del innehavet står i strid med beslutet.

Gränsöverskridande grupper

17 § Om Finansinspektionen är samordnande tillsynsmyndighet och en ansökan avser ett väsentligt förvärv på individuell nivå och på gruppnivå,

ska inspektionen tillsammans med den behöriga myndigheten för Prop. 2025/26:253 förvärvaren fatta ett gemensamt beslut om ansökan. Finansinspektionen

ska då lämna en bedömning av ansökan till den behöriga myndigheten och meddela det gemensamma beslutet.

Om Finansinspektionen är behörig myndighet men inte samordnande tillsynsmyndighet och en ansökan avser ett väsentligt förvärv på individuell nivå och på gruppnivå, ska inspektionen och den samordnande tillsynsmyndigheten fatta ett gemensamt beslut om ansökan.

18 § Det gemensamma beslutet enligt 17 § ska fattas inom två månader från det att

1.den behöriga myndigheten i kreditinstitutets eller holdingföretagets hemland har tagit emot Finansinspektionens bedömning av ansökan, eller

2.Finansinspektionen har tagit emot den samordnande myndighetens bedömning av ansökan.

19 § Om ett gemensamt beslut inte kan fattas enligt 17 § ska ärendet hänskjutas till Europeiska bankmyndigheten.

Om Finansinspektionen är samordnande tillsynsmyndighet eller behörig myndighet för ett kreditinstitut som avses i 1 kap. 2 § första stycket 7 a eller g eller ett finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holding- företag som ska ansöka om godkännande enligt 1 § och ansökan avser ett förvärv på gruppnivå, ska inspektionen därefter fatta ett beslut i överens- stämmelse med Europeiska bankmyndighetens beslut.

Ärendet får inte hänskjutas till Europeiska bankmyndigheten efter det att tiden enligt 18 § har löpt ut eller ett gemensamt beslut har fattats.

Avyttring av ett väsentligt innehav

20 § Följande företag ska skriftligen underrätta Finansinspektionen om det avser att avyttra ett väsentligt innehav:

1.ett kreditinstitut som avses i 1 kap. 2 § första stycket 7 a eller g,

2.ett finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag som ska ansöka om godkännande enligt 1 § 1 eller 2.

Väsentlig överföring av tillgångar eller skulder

21 § Följande företag ska i förväg hos Finansinspektionen skriftligen ansöka om tillstånd för att genomföra överföringar motsvarande tio pro- cent eller mer av de sammanlagda tillgångarna eller skulderna genom en försäljning eller annan transaktion (väsentlig överföring):

1.ett kreditinstitut som avses i 1 kap. 2 § första stycket 7 a eller g,

2.ett finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag som ska ansöka om godkännande enligt 1 § 1 eller 2.

22 § Om överföringen görs av ett finansiellt moderholdingföretag eller blandat finansiellt moderholdingföretag som ska ansöka om godkännande enligt 1 § 1 eller 2, ska den väsentliga överföringen beräknas utifrån den konsoliderade situationen.

Prop. 2025/26:253

23 § Om överföringen görs mellan företag som ingår i samma grupp är överföringen väsentlig om den motsvarar 15 procent eller mer av de sammanlagda tillgångarna eller skulderna.

24 § Finansinspektionen ska så snart som möjligt, dock senast inom tio arbetsdagar, bekräfta att en ansökan har tagits emot eller kompletterats.

Fusion

25 § Ett kreditinstitut som avses i 1 kap. 2 § första stycket 7 a eller g får vara överlåtande företag vid en fusion bara om det övertagande företaget är ett sådant kreditinstitut eller om det övertagande företaget är en motsvarande utländsk juridisk person inom EES. Detsamma gäller för ett finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag som ska ansöka om godkännande enligt 1 § 1 eller 2.

26 § Bestämmelserna i 27–37 §§ ska tillämpas vid en fusion mellan

1.bankaktiebolag,

2.medlemsbanker,

3.kreditmarknadsföretag,

4.sådana värdepappersbolag som avses i 1 kap. 2 § första stycket 7 g,

5.finansiella holdingföretag eller blandade finansiella holdingföretag som ska ansöka om godkännande enligt 1 § 1 eller 2.

Vid tillämpningen av 23 kap. 45 b § aktiebolagslagen (2005:551) och 16 kap. 41 b § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar ska det som anges om Bolagsverket i stället avse Finansinspektionen.

Vid en fusion mellan en medlemsbank eller en kreditmarknadsförening och ett helägt dotterbolag gäller 27 och 28 §§, 29 § andra stycket, 30 § första stycket 2, 32 och 33 §§ i tillämpliga delar. Det som där anges om överlåtande företag ska då i stället avse dotterbolaget.

27 § När fusionsplanen har börjat gälla i samtliga företag, ska såväl det eller de överlåtande företagen som det övertagande företaget ansöka hos Finansinspektionen om tillstånd att verkställa planen. Vid en gräns- överskridande fusion ska ansökan göras av det eller de svenska företag som deltar i fusionen.

Vid fusion genom kombination ska företagen dessutom ansöka om följande tillstånd eller godkännande för det övertagande företaget, om det företaget ska ha sin hemvist i Sverige:

1.tillstånd enligt 3 kap. 2 § och godkännande av bolagsordningen eller stadgarna enligt 3 kap. 3 § lagen (2004:297) om bank- och finansierings- rörelse, eller

2.godkännande enligt 2 § denna lag.

28 § En ansökan enligt 27 § ska ges in inom en månad efter det att fusionsplanen har börjat gälla i samtliga företag. Om planen har registrerats enligt 23 kap. 14 § första stycket aktiebolagslagen (2005:551) eller 16 kap. 12 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar, gäller dessutom att ansökan ska ges in senast två år efter det att en uppgift om att planen registrerats har kungjorts enligt 27 kap. 3 § aktiebolagslagen eller 19 kap. 5 § lagen om ekonomiska föreningar.

29 § Finansinspektionen ska så snart som möjligt, dock senast inom tio arbetsdagar, skriftligen bekräfta att en ansökan har tagits emot.

Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om en mottagen ansökan och om det beslut som har meddelats med anledning av denna.

Om Finansinspektionen beviljar tillstånd att verkställa fusionsplanen får inspektionen besluta inom vilken tid fusionen ska genomföras.

30 § Vid behandlingen av en ansökan om tillstånd att verkställa en fusionsplan ska Finansinspektionen pröva

1.om företaget efter fusionen kommer att ha en tillfredsställande kontroll över sin verksamhet, särskilt när det gäller de risker som det är eller kan bli exponerat för,

2.att företagens borgenärer tillförsäkras betryggande säkerhet, om sådant skydd behövs med hänsyn till de fusionerande företagens ekonomiska förhållanden och borgenärerna inte redan har en sådan säkerhet,

3.om det finns skäl att anta att företagets verksamhet efter fusionen bedrivs på ett sätt som är förenligt med denna lag och andra författningar som reglerar verksamheten, och

4.om det finns skäl att anta att fusionen har samband med eller kan öka risken för

a) penningtvätt enligt 1 kap. 6 § lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, eller

b) finansiering av terrorism enligt 6 § terroristbrottslagen (2022:666) eller försök till sådant brott, avseende terroristbrott enligt 4 § samma lag.

Vid bedömningen enligt första stycket 1 ska Finansinspektionen särskilt beakta

1.företagens anseende, och

2.om företagens verksamhet bedrivs på ett sätt som är sunt.

Inför bedömningen enligt första stycket 4 ska berörda utländska tillsyns- myndigheter få tillfälle att inom 30 arbetsdagar lämna synpunkter.

31 § Beslut om tillstånd att verkställa en fusionsplan får meddelas först efter det att utländska behöriga myndigheter inom EES har fått tillfälle att lämna synpunkter, om något av de företag som deltar i fusionen är

1. ett utländskt

a)försäkringsföretag,

b)förvaltningsbolag,

c)institut för elektroniska pengar,

d)kreditinstitut, eller

e)värdepappersföretag,

2.ett moderföretag till ett sådant företag som avses i 1, eller

3.en juridisk person som kontrollerar ett sådant företag som avses i 1.

32 § Vid prövning av en ansökan om tillstånd att verkställa en fusions- plan mellan företag som ingår i samma grupp får Finansinspektionen begränsa prövningen till de omständigheter som avses i 30 § första stycket 2.

Finansinspektionens beslut om tillstånd att verkställa en fusionsplan när företagen ingår i samma grupp ska meddelas inom 60 arbetsdagar efter det

Prop. 2025/26:253

Prop. 2025/26:253 att mottagandet av ansökan bekräftades (bedömningsperioden). Om Finansinspektionen begär kompletterande uppgifter, får bedömnings- perioden förlängas.

Finansinspektionen ska anses ha beviljat tillstånd till fusionen om inspektionen inte inom bedömningsperioden har meddelat beslut i fråga om ansökan.

33 § Finansinspektionen ska avslå en ansökan om tillstånd att verkställa en fusionsplan, om

1.fusionsplanen inte har godkänts i behörig ordning eller till sitt innehåll strider mot lag eller annan författning eller mot bolagsordningen eller stadgarna,

2.fusionen har förbjudits enligt konkurrenslagen (2008:579) eller enligt rådets förordning (EG) nr 139/2004 av den 20 januari 2004 om kontroll av företagskoncentrationer eller om prövning av fusionen pågår enligt lagen eller förordningen,

3.revisorsyttrandena enligt 23 kap. 11 § aktiebolagslagen (2005:551) vid kombination inte utvisar att de överlåtande bolagens sammanlagda verkliga värde för det övertagande bolaget uppgår till minst aktiekapitalet i detta,

4.företagens borgenärer inte har tillförsäkrats sådan betryggande säkerhet som avses i 30 § första stycket 2 eller de fusionerande företagens ekonomiska förhållanden i övrigt är sådana att fusionen inte kan anses förenlig med insättares eller andra fordringsägares intressen,

5.förutsättningarna enligt 30 § första stycket 1, 3 eller 4 inte är uppfyllda,

6.det är motiverat av hänsyn till allmänintresset,

7.det enligt 23 kap. 36 c § aktiebolagslagen eller 16 kap. 30 b § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar finns hinder mot att ett eller flera av de svenska företagen deltar i en gränsöverskridande fusion,

8.fusionen genomförs för ändamål som är brottsliga eller medför eller syftar till ett otillbörligt kringgående av unionsrätten eller nationell rätt, eller

9.fusionen förutsätter ett förfarande enligt lagen (2008:9) om arbets- tagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar men något sådant förfarande inte har inletts.

Om ansökan inte kan bifallas på grund av att prövning pågår enligt konkurrenslagen eller rådets förordning (EG) nr 139/2004 och prövningen kan antas bli avslutad inom kort tid, får tillståndsfrågan förklaras vilande under högst sex månader.

	34 § I stället för det som föreskrivs i 23 kap. 25 § andra stycket aktie-
	bolagslagen (2005:551) eller 16 kap. 24 § andra stycket lagen (2018:672)
	om ekonomiska föreningar om tidpunkten för anmälan av fusionen för
	registrering, ska anmälan göras senast två månader från det att Finans-
	inspektionens tillstånd att verkställa fusionsplanen har fått laga kraft.
	35 § Fusion genom absorption av ett helägt dotterbolag eller fusion
	mellan en kreditmarknadsförening och ett helägt dotteraktiebolag får ske
	även om det i dotterbolaget finns egendom som kreditinstitutet inte får
88	förvärva enligt lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse. Sådan

egendom ska då avyttras senast ett år från registreringen. Om det finns särskilda skäl, får Finansinspektionen förlänga denna frist.

36 § Vid absorption av ett helägt dotterbolag tillämpas inte 23 kap. 32 och 33 §§ aktiebolagslagen (2005:551). I stället ska moder- och dotter- bolaget ansöka om tillstånd att verkställa fusionsplanen hos Finans- inspektionen. Ansökan ska ges in inom en månad efter det att fusions- planen har börjat gälla hos moderbolaget. Om fusionsplanen har registrerats enligt 23 kap. 30 § aktiebolagslagen, ska ansökan dessutom ges in senast två år efter det att en uppgift om att planen registrerats har kungjorts enligt 27 kap. 3 § samma lag.

I ett ärende som avser absorption av ett helägt dotterbolag gäller 30, 32 och 33 §§ i tillämpliga delar. Det som anges om överlåtande bolag ska avse dotterbolag och det som anges om övertagande bolag ska avse moder- bolag.

Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om en ansökan enligt första stycket och om ett beslut som har meddelats med anledning av denna. Bolagsverket ska, efter en sådan underrättelse, registrera tillståndet enligt 23 kap. 34 § aktiebolagslagen.

37 § Det som anges i 23 kap. 56 § tredje stycket aktiebolagslagen (2005:551) om att väcka talan tillämpas inte. I stället gäller, utöver det som anges i 7 kap. 51 § första stycket och 23 kap. 56 § första stycket aktie- bolagslagen, att talan inte får väckas efter det att Finansinspektionen eller en domstol genom ett beslut som har fått laga kraft har lämnat tillstånd att verkställa fusionsplanen.

Delning

Inhemsk delning

38 § Bestämmelserna i 39–45 §§ ska tillämpas när ett bankaktiebolag, ett kreditmarknadsbolag, ett svenskt aktiebolag som är ett sådant värde- pappersbolag som avses i 1 kap. 2 § första stycket 7 g eller ett finansiellt holdingbolag eller blandat finansiellt holdingbolag som ska ansöka om godkännande enligt 1 § 1 eller 2 deltar i en inhemsk delning.

De bolag som avses i första stycket får inte genom inhemsk delning överlåta verksamhet som bara får bedrivas efter tillstånd eller godkännande till ett bolag som inte har tillstånd eller godkännande för sådan verksamhet.

Det överlåtande bolaget ska underrätta Finansinspektionen när delnings- planen har börjat gälla i samtliga bolag.

39 § Finansinspektionen ska så snart som möjligt, dock senast inom tio arbetsdagar, skriftligen bekräfta att en underrättelse enligt 38 § har tagits emot.

40 § Bolagsverket ska vid behandlingen av en ansökan om tillstånd att verkställa en delningsplan inhämta ett yttrande från Finansinspektionen.

Av yttrandet ska det framgå om

Prop. 2025/26:253

Prop. 2025/26:253 1. bolagen efter delningen kommer att ha en tillfredsställande kontroll över sin verksamhet, särskilt när det gäller de risker som de är eller kan bli exponerade för,

2.det överlåtande bolagets borgenärer tillförsäkrats betryggande säkerhet, om sådant skydd behövs med hänsyn till de deltagande bolagens ekonomiska förhållanden och borgenärerna inte redan har en sådan säkerhet,

3.de deltagande bolagens ekonomiska förhållanden i övrigt är sådana att delningen kan anses förenlig med insättares eller andra fordringsägares intressen,

4.det finns skäl att anta att bolagens verksamhet bedrivs på ett sätt som är förenligt med denna lag och andra författningar som reglerar verksamheten, och

5.det finns skäl att anta att delningen har samband med eller kan öka risken för

a) penningtvätt enligt 1 kap. 6 § lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, eller

b) finansiering av terrorism enligt 6 § terroristbrottslagen (2022:666) eller försök till sådant brott, avseende terroristbrott enligt 4 § samma lag.

Vid bedömningen enligt andra stycket 1 ska Finansinspektionen särskilt beakta

1.bolagens anseende, och

2.om bolagens verksamhet bedrivs på ett sätt som är sunt.

41 § Vid en delning mellan bolag som ingår i samma grupp ska Finans- inspektionen yttra sig enligt 40 § inom 60 arbetsdagar efter det att mottagandet av underrättelsen bekräftades (bedömningsperioden). Om Finansinspektionen begär kompletterande uppgifter, får bedömnings- perioden förlängas.

Om Finansinspektionen inte har några synpunkter på delningen, får inspektionen ange en viss tid inom vilken delningen ska genomföras.

42 § Finansinspektionens yttrande enligt 40 § ska vara skriftligt. Finans- inspektionen ska underrätta de bolag som deltar i delningen inom två arbetsdagar från det att bedömningsperioden gått ut.

43 § När Finansinspektionen har gett in sitt yttrande och den tid som borgenärerna kan motsätta sig ansökan enligt 24 kap. 25 § aktiebolags- lagen (2005:551) har gått ut, ska Bolagsverket överlämna ärendet till tingsrätten i den ort där styrelsen i det överlåtande bolaget har sitt säte.

44 § Allmän domstol ska avslå en ansökan om tillstånd att verkställa delningsplanen om

1. det inte av Finansinspektionens yttrande framgår att

	a) det överlåtande	bolagets borgenärer har	tillförsäkrats	sådan
	betryggande säkerhet som avses i 40 § andra stycket 2,
	b) de deltagande bolagens ekonomiska förhållanden i övrigt är sådana
	att delningen kan anses förenlig med insättares eller andra fordringsägares
	intressen, eller
	c) förutsättningarna	enligt 40 § andra stycket	1, 4 eller 5	inte är
90	uppfyllda, och

2.det inte visas att de borgenärer som har motsatt sig ansökan har fått full betalning eller har betryggande säkerhet för sina fordringar.

Att någon av det överlåtande bolagets borgenärer motsätter sig ansökan hindrar inte att ansökan bifalls, om Finansinspektionens yttrande ger grund för att ge tillstånd.

Om domstolen anser det nödvändigt får den begära att Finans- inspektionen kompletterar sitt yttrande.

45 § Vid tillämpningen av 24 kap. 47 § aktiebolagslagen (2005:551) ska det som anges om Bolagsverket i stället avse Finansinspektionen.

Gränsöverskridande delning

46 § Bestämmelserna i 47–55 §§ ska tillämpas när ett bankaktiebolag, ett kreditmarknadsbolag, ett sådant värdepappersbolag som avses i 1 kap. 2 § första stycket 7 g eller ett finansiellt holdingbolag eller blandat finansiellt holdingbolag som ska ansöka om godkännande enligt 1 § 1 eller 2 genomför en gränsöverskridande delning.

47 § När ett bolag som avses i 46 § genomför en gränsöverskridande delning ska bolaget, efter att delningsplanen börjat gälla i bolaget, ansöka hos Finansinspektionen om tillstånd att verkställa planen.

Ansökan ska ges in inom en månad efter det att delningsplanen har börjat gälla i bolaget. Om delningsplanen har registrerats enligt 24 kap. 16 § första stycket aktiebolagslagen (2005:551), gäller dessutom att ansökan ska ges in senast två år efter det att en uppgift om att planen registrerats har kungjorts enligt 27 kap. 3 § samma lag.

48 § Finansinspektionen ska så snart som möjligt, dock senast inom tio arbetsdagar, skriftligen bekräfta att en ansökan enligt 47 § har tagits emot.

Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om en ansökan enligt första stycket och om ett beslut som har meddelats med anledning av denna.

49 § Vid behandlingen av en ansökan om tillstånd att verkställa en delningsplan ska Finansinspektionen pröva

1.om bolagen efter delningen kommer att ha en tillfredsställande kontroll över sin verksamhet, särskilt när det gäller de risker som de är eller kan bli exponerade för,

2.att bolagets borgenärer tillförsäkras betryggande säkerhet, om sådant skydd behövs med hänsyn till det delade bolagets förhållanden och borgenärerna inte redan har en sådan säkerhet,

3.om det finns skäl att anta att bolagens verksamhet efter delningen bedrivs på ett sätt som är förenligt med denna lag och andra författningar som reglerar verksamheten, och

4.om det finns skäl att anta att delningen har samband med eller kan öka risken för

a) penningtvätt enligt 1 kap. 6 § lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, eller

Prop. 2025/26:253

Prop. 2025/26:253 b) finansiering av terrorism enligt 6 § terroristbrottslagen (2022:666) eller försök till sådant brott, avseende terroristbrott enligt 4 § samma lag.

Vid bedömningen enligt första stycket 1 ska Finansinspektionen särskilt beakta

1.bolagens anseende, och

2.om bolagens verksamhet bedrivs på ett sätt som är sunt.

Inför bedömningen enligt första stycket 4 ska berörda utländska tillsyns- myndigheter få tillfälle att inom 30 arbetsdagar lämna synpunkter.

50 § Beslut om tillstånd att verkställa en delningsplan får meddelas först efter det att utländska behöriga myndigheter inom EES har fått tillfälle att lämna synpunkter, om något av de bolag som deltar i delningen är

1. ett utländskt

a)försäkringsföretag,

b)förvaltningsbolag,

c)institut för elektroniska pengar,

d)kreditinstitut, eller

e)värdepappersföretag,

2.ett moderföretag till ett sådant företag som avses i 1, eller

3.en juridisk person som kontrollerar ett sådant företag som avses i 1.

51 § Finansinspektionen ska avslå en ansökan om tillstånd att verkställa en delningsplan, om

1.delningsplanen inte har godkänts i behörig ordning eller till sitt inne- håll strider mot lag eller annan författning eller mot bolagsordningen,

2.delningen har förbjudits enligt konkurrenslagen (2008:579) eller rådets förordning (EG) nr 139/2004 eller om prövning av delningen pågår enligt lagen eller förordningen,

3.revisorsyttrandena enligt 24 kap. 13 § aktiebolagslagen (2005:551) inte visar att den del av det överlåtande bolaget som ska övertas av det nybildade bolaget har ett verkligt värde för detta bolag som uppgår till minst dess aktiekapital,

4.revisorsyttrandena enligt 24 kap. 13 § aktiebolagslagen vid partiell delning eller delning genom separation inte visar att det överlåtande bolaget har full täckning för det bundna egna kapitalet,

5.bolagets borgenärer inte har tillförsäkrats en sådan betryggande säkerhet som avses i 49 § första stycket 2 eller bolagets ekonomiska förhållanden i övrigt är sådana att delningen inte kan anses förenlig med insättares eller andra fordringsägares intressen,

6.förutsättningarna enligt någon av 49 § första stycket 1, 3 och 4 inte är uppfyllda,

7.det är motiverat av hänsyn till allmänintresset,

8.det enligt 24 kap. 32 § aktiebolagslagen finns hinder mot att det över- låtande bolaget deltar i en gränsöverskridande delning,

9.delningen genomförs för ändamål som är brottsliga eller medför eller syftar till ett otillbörligt kringgående av unionsrätten eller nationell rätt, eller

10.delningen förutsätter ett förfarande enligt lagen (2008:9) om arbets- tagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar men något sådant förfarande inte har inletts.

Om ansökan inte kan bifallas på grund av att prövning pågår enligt konkurrenslagen eller enligt rådets förordning (EG) nr 139/2004 och prövningen kan antas bli avslutad inom kort tid, får tillståndsfrågan förklaras vilande under högst sex månader.

52 § Finansinspektionens beslut om tillstånd till att verkställa en delningsplan där bolagen ingår i samma grupp ska meddelas inom 60 arbetsdagar efter det att mottagandet av ansökan bekräftades (bedömningsperioden). Om Finansinspektionen begär kompletterande uppgifter, får bedömningsperioden förlängas.

Finansinspektionen ska anses ha beviljat tillstånd till delningen om inspektionen inte meddelat beslut i fråga om ansökan inom bedömnings- perioden.

Om Finansinspektionen beviljar tillstånd till delningen, får inspektionen besluta inom vilken tid delningen ska genomföras.

53 § Vid tillämpningen av 24 kap. 47 § aktiebolagslagen (2005:551) ska det som anges om Bolagsverket i stället avse Finansinspektionen.

54 § Om ett övertagande bolag som ska ha sin hemvist i Sverige ska bedriva bank- eller finansieringsrörelse enligt lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, bedriva värdepappersrörelse enligt lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden eller är ett finansiellt holding- bolag eller blandat finansiellt holdingbolag som ska ansöka om godkännande enligt 1 § 1 eller 2 gäller utöver det som anges i 24 kap. 53 § aktiebolagslagen (2005:551) att Bolagsverket får registrera det över- tagande bolaget bara om Finansinspektionen eller en domstol genom ett beslut som har fått laga kraft har gett bolaget tillstånd att bedriva sådan rörelse eller har beviljat holdingbolaget godkännande enligt 2 §.

55 § Det som anges i 24 kap. 61 § tredje stycket aktiebolagslagen (2005:551) om att väcka talan tillämpas inte. I stället gäller, utöver det som anges i 7 kap. 51 § första stycket och 24 kap. 61 § första stycket aktie- bolagslagen, att talan inte får väckas efter det att Finansinspektionen eller en domstol genom ett beslut som har fått laga kraft har gett tillstånd till att verkställa delningsplanen.

Utländska företag hemmahörande utanför EES

Tillståndsplikt

56 § Ett företag som är etablerat utanför EES (tredjelandsföretag) får bedriva verksamhet från filial i Sverige (tredjelandsfilial) efter tillstånd från Finansinspektionen om

1.företaget avser att tillhandahålla någon av tjänsterna som avses i punkterna 2 och 6 i bilaga 1 till kapitaltäckningsdirektivet och företaget skulle vara ett kreditinstitut som avses i 1 kap. 2 § första stycket 7 a eller g om det hade varit etablerat inom EES, eller

2.företaget avser att ta emot återbetalningspliktiga medel från allmänheten.

Prop. 2025/26:253

Undantag från tillståndsplikt

57 § Tillstånd behövs inte för att bedriva verksamhet enligt 56 § när tjänsterna tillhandahålls

1.till följd av kontakter initierade av kunden,

2.till ett kreditinstitut som avses i 1 kap. 2 § första stycket 7 a eller g eller ett motsvarande utländskt företag,

3.till ett företag i samma grupp som tredjelandsföretaget, eller

4.i samband med att tredjelandsföretaget erbjuder den verksamhet och de tjänster som anges i bilaga I, avsnitt A till Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument och om ändring av direktiv 2002/92/EG och av direktiv 2011/61/EU, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/790, och eventuella kompletterande sidotjänster enligt bilaga I, avsnitt B till samma direktiv.

Förutsättningar för tillstånd

58 § Finansinspektionen ska bevilja tillstånd, om

1.tredjelandsfilialen förfogar över tillräckligt med kapital och likviditet enligt 5 b kap. 4–7 §§,

2.tredjelandsfilialen uppfyller kraven på riskhantering och dokumenta- tion och har en tillfredsställande intern kontroll enligt 5 b kap. 8 och 9 §§,

3.tredjelandsfilialens verksamhet utanför Sverige men inom EES är begränsad till finansiering av filialer i samma grupp som tredjelands- företaget,

4.tredjelandsföretaget har tillstånd i hemlandet för att tillhandahålla de tjänster och bedriva den verksamhet som ansökan avser,

5.tredjelandsföretaget står under betryggande tillsyn av en tillsyns- myndighet i hemlandet och den myndigheten har informerats om att företaget etablerar sig i Sverige,

6.Finansinspektionen bedömer att den kan utöva effektiv tillsyn över tredjelandsfilialen,

7.det inte finns skäl att anta att verksamheten har samband med eller kan öka risken för

a) penningtvätt enligt 1 kap. 6 § lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, eller

b) finansiering av terrorism enligt 6 § terroristbrottslagen (2022:666) eller försök till sådant brott, avseende terroristbrott enligt 4 § samma lag, och

8.insättningar hos en tredjelandsfilial som avses i 56 § 1 omfattas av garanti enligt lagen (1995:1571) om insättningsgaranti eller av en utländsk garanti som

a) omfattar insättningar som anges i 2 § lagen om insättningsgaranti, och b) motsvarar åtminstone garantin enligt 4 och 4 c §§ lagen om

insättningsgaranti.

59 § Finansinspektionen ska återkalla tillståndet om tredjelandsföretaget

1.inte längre uppfyller förutsättningarna för tillstånd enligt 58 §,

2.har fått tillståndet genom att lämna falska uppgifter eller på något annat otillbörligt sätt,

3.har förklarat sig avstå från tillståndet,

4. inte inom ett år från det att tillstånd beviljades har börjat bedriva sådan Prop. 2025/26:253 rörelse som tillståndet avser, eller

5.under en sammanhängande tid av sex månader inte har bedrivit sådan rörelse som tillståndet avser.

Finansinspektionen ska även återkalla tillståndet i enlighet med första stycket 1 om det är sannolikt att företaget inom tolv månader inte längre kommer att uppfylla sina skyldigheter enligt denna lag eller andra författningar som reglerar företagets verksamhet.

Tredjelandsfilialen ska underrätta Finansinspektionen om den inte uppfyller förutsättningarna enligt första stycket 1 eller andra stycket.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 kap.

1 §5

För varje konsoliderad situation ska det finnas ett ansvarigt företag. Ett ansvarigt företag ska vara

1. ett moderinstitut inom EES,

2. ett	finansiellt	holdingföretag	2. ett	finansiellt	holdingföretag
eller blandat finansiellt holding-			eller blandat finansiellt holding-
företag	som har	godkänts enligt	företag	som har	godkänts enligt
1 kap. 8 §,			1 a kap. 2 §,

3.ett kreditinstitut eller ett motsvarande utländskt företag inom EES

som

a) är

ett

dotterföretag

till

ett

a) är

ett

dotterföretag

till

ett

finansiellt

moderholdingföretag

finansiellt

moderholdingföretag

inom EES eller ett blandat

finansiellt

moderholdingföretag

finansiellt

moderholdingföretag

inom EES och som har medgetts

undantag från kravet på god-

kännande enligt 1 kap. 9 §, och

kännande enligt 1 a kap. 3 §, och

b) avses

1 kap. 9 §

första

b) avses i

1 a kap.

3 §

första

stycket 3, eller

4. ett

kreditinstitut

eller

ett

4. ett

kreditinstitut

eller

ett

motsvarande

utländskt

företag

motsvarande

utländskt

företag

inom

EES,

ett

finansiellt

inom EES eller ett finansiellt

holdingföretag

eller

blandat

holdingföretag

eller

blandat

finansiellt holdingföretag som av-

ses i 8 kap. 2 a § första stycket 2 c.

ses i 8 kap. 2 a § första stycket 2 d.

Ledningen för ett finansiellt

Personer med ledande

holdingföretag

befattningar i ett finansiellt

holdingföretag eller blandat

finansiellt holdingföretag

5 §

Den som ingår i ledningen för ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag ska ha tillräcklig insikt och erfarenhet

5 Senaste lydelse 2021:481.

Prop. 2025/26:253 för att delta i ledningen av företaget och även i övrigt vara lämplig för en sådan uppgift.

Företagets verkställande direktör får inte vara ordförande i styrelsen.

6 §

Finansinspektionen har tillsyn över att lämplighetskraven i denna

lag är uppfyllda för
1. styrelseledamöter,	verk-
ställande direktörer och	ersättare

för någon av dem i finansiella


holdingföretag		eller		blandade
finansiella holdingföretag,
2. nyckelpersoner			i	sådana
finansiella	holdingföretag				eller
blandade	finansiella			holding-
företag som	har	godkänts			enligt

1 a kap. 2 §, och

3. de personer som avses i 11 § första stycket 2 i sådana finansiella

moderholdingföretag eller blandade finansiella moder- holdingföretag som inte har medgetts undantag från kravet på godkännande enligt 1 a kap. 3 §.

Företagen ska lämna Finans- inspektionen de uppgifter som inspektionen begär.

Om Finansinspektionen vid inspektion eller på något annat sätt har upptäckt en omständighet som kan antas ha samband med eller utgöra penningtvätt eller finansie- ring av terrorism, ska inspektionen särskilt kontrollera att personerna som avses i första stycket uppfyller lämplighetskraven.

7 §

Den som är ledamot i styrelsen för ett finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holding- företag som har godkänts enligt 1 a kap. 2 § eller är dess verk- ställande direktör får ha andra uppdrag som styrelseledamot eller verkställande direktör om det bedöms lämpligt.

Om	företaget	är betydande		Prop. 2025/26:253
i fråga	om	storlek,	intern

organisation samt verksamhetens art, omfattning och komplexitet, får en styrelseledamot eller verk- ställande direktör bara inneha en av följande kombinationer av uppdrag:

1.ett uppdrag som verkställande direktör och två uppdrag som styrelseledamot, eller

2.fyra uppdrag som styrelse- ledamot.

Om en styrelseledamot represen- terar staten gäller inte andra stycket.

8 §

Vid tillämpningen av 7 § andra stycket ska

1.uppdrag inom samma grupp eller i företag där holdingföretaget har ett kvalificerat innehav räknas som ett enda uppdrag, och

2.uppdrag i verksamheter och organisationer som inte huvud- sakligen har ett kommersiellt syfte inte beaktas.

En styrelseledamot eller verk- ställande direktör får, efter tillstånd av Finansinspektionen, ha ytterligare ett uppdrag som styrelseledamot utöver de uppdrag som avses i 7 § andra stycket 1 eller 2.

9§

Den som är styrelseledamot eller

verkställande direktör i ett finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag som har godkänts enligt 1 a kap. 2 § ska avsätta tillräckligt med tid för att kunna utföra sitt uppdrag.

10 §
Om kraven i 1 a kap. 2 § 3 eller 4
inte är uppfyllda ska det finansiella
holdingföretaget eller blandade
finansiella holdingföretaget som
har godkänts enligt 1 a kap. 2 §	97

Prop. 2025/26:253	1. se	till		att	en	tilltänkt			person
	inte påbörjar ett uppdrag eller en
	anställning			som		styrelseledamot,
	verkställande				direktör					eller
	ersättare för någon av dem eller
	nyckelperson, eller
	2. besluta att en styrelseledamot,
	en verkställande direktör eller en
	ersättare för någon av dem eller en
	nyckelperson inte längre får vara
	det.
	Om	holdingföretaget							vidtar
	åtgärder för att kraven i 1 a kap.
	2 § 3 eller 4 ska vara uppfyllda, får
	personen			vara		styrelseledamot,
	verkställande				direktör					eller
	ersättare för någon av dem eller
	nyckelperson.
	11 §
	Ett	finansiellt				moderholding-
	företag	eller			blandat			finansiellt
	moderholdingföretag som inte har
	medgetts undantag från kravet på
	godkännande enligt						1 a kap.			3 §
	och i vars grupp det ingår ett eller
	flera stora institut ska göra en
	anmälan		till		Finansinspektionen
	om företaget
	1. avser			att	utse		en styrelse-
	ledamot		eller		en		verkställande
	direktör, eller
	2. utser			en	nyckelperson					som
	ansvarar för
	a) förvaltningen					av		finansiella
	resurser, den finansiella plane-
	ringen		och		den			finansiella
	rapporteringen,
	b) riskhanteringsfunktionen,
	c) funktionen					för			regel-
	efterlevnad, eller
	d) internrevisionsfunktionen.
	En	anmälan				enligt			första
	stycket 1			ska		göras			senast
	30 arbetsdagar före det att upp-
	draget	eller			anställningen					ska
	påbörjas.
98

		4 kap.			Prop. 2025/26:253
		11 §6
När	Finansinspektionen	är	När	Finansinspektionen	är
samordnande tillsynsmyndighet,			samordnande tillsynsmyndighet,
ska inspektionen utöva tillsyn över			ska inspektionen utöva tillsyn över
att ett	finansiellt holdingföretag		att ett	finansiellt holdingföretag
eller ett blandat finansiellt holding-			eller ett blandat finansiellt holding-
företag uppfyller sina skyldigheter			företag uppfyller sina skyldigheter
enligt 1 kap. 7–9 §§.			enligt 1 a kap. 1–3 §§.

5 b kap. Tillsyn över tredjelandsfilialer

Tillsynen och dess omfattning

1 § Finansinspektionen har tillsyn över tredjelandsfilialer. Tillsynen omfattar att verksamheten bedrivs enligt

1.denna lag,

2.andra författningar som reglerar filialens verksamhet, och

3.interna instruktioner som har sin grund i författningar som reglerar filialens verksamhet.

Finansinspektionen har dessutom tillsyn över att filialens verkställande direktörer uppfyller lämplighetskraven i denna lag.

Klass 1- och klass 2-filialer

2 § En tredjelandsfilial är en klass 1-filial,

1.om det totala värdet av tillgångarna hänförliga till filialverksamheten uppgår till åtminstone ett belopp som motsvarar 5 miljarder euro,

2.om det i verksamheten ingår att ta emot återbetalningspliktiga medel från allmänheten som

a) uppgår till minst 5 procent av värdet på skulderna hänförliga till filial- verksamheten, eller

b) överstiger ett belopp som motsvarar 50 miljoner euro, eller

3.om den inte är en kvalificerad tredjelandsfilial enligt artikel 48b i kapitaltäckningsdirektivet.

Övriga tredjelandsfilialer är klass 2-filialer.

3 § En filial som inte längre uppfyller kraven i 2 § första stycket är en klass 2-filial. En klass 2-filial som uppfyller något av kraven i 2 § första stycket blir en klass 1-filial först fyra månader därefter.

Kapitalbaskrav

4 § Kapitalbaskravet för en klass 1-filial ska uppgå till det högsta av 1. 2,5 procent

a)av filialens skulder vid tidpunkten för beslut om tillstånd, eller

b)av filialens genomsnittliga skulder enligt de tre föregående räken- skapsåren, eller

2. ett belopp som motsvarar 10 miljarder euro.

6 Senaste lydelse 2020:1213.

Prop. 2025/26:253 Första stycket 1 a gäller bara under de tre första räkenskapsåren.

5 § Kapitalbaskravet för en klass 2-filial ska uppgå till det högsta av 1. 0,5 procent

a)av filialens skulder vid tidpunkten för beslut om tillstånd, eller

b)av filialens genomsnittliga skulder enligt de tre föregående räken- skapsåren, eller

2. ett belopp som motsvarar 5 miljarder euro.

Första stycket 1 a gäller bara under de tre första räkenskapsåren.

Likviditetskrav

6 § En tredjelandsfilial ska inneha ointecknade och likvida tillgångar som täcker ett likviditetsutflöde under en period av 30 dagar.

En klass 1-filial ska vid tillämpningen av första stycket uppfylla kraven på likviditet i avdelning I, del 6 i tillsynsförordningen.

Krav på att medel ska deponeras på konto

7 § De medel som avses i 4–6 §§ ska deponeras på ett konto hos ett kreditinstitut som avses i 1 kap. 2 § första stycket 7 a eller g och som inte ingår i samma grupp som tredjelandsföretaget.

Medlen ska användas om tredjelandsföretaget går i likvidation eller om filialens verksamhet upphör enligt 8 kap. 12 § lagen (2015:1016) om resolution.

Krav på riskhantering, dokumentation och intern styrning och kontroll

8 § En tredjelandsfilial ska identifiera, mäta, styra, internt rapportera och ha kontroll över de risker som dess rörelse är förknippad med. Filialen ska dokumentera sina tillgångar och skulder och ha en tillfredsställande intern styrning och kontroll.

Verksamheten ska bedrivas på ett sådant sätt att filialens förbindelser med andra företag kan överblickas.

Verkställande direktörer

9 § Det ska finnas minst två verkställande direktörer bosatta i Sverige, med ansvar för verksamheten här.

De verkställande direktörerna ska ha tillräcklig insikt och erfarenhet och även i övrigt vara lämpliga för en sådan uppgift. De ska även avsätta tillräckligt med tid för att kunna utföra uppdraget.

Tillsynsbefogenheter

10 § Om det totala värdet på tillgångarna för de filialer inom EES som ingår i samma grupp som tredjelandsföretaget uppgår till ett belopp som motsvarar minst 40 miljarder euro, ska Finansinspektionen bedöma om tredjelandsfilialen är systemviktig och om dess verksamhet kan medföra allvarliga konsekvenser för stabiliteten i det finansiella systemet och den reala ekonomin i Sverige eller inom EES.

100

Beloppet ska beräknas utifrån ett genomsnitt av tillgångarna för de tre närmast föregående räkenskapsåren eller i absoluta tal för minst tre av de fem närmast föregående räkenskapsåren. Vid bedömningen ska Finans- inspektionen tillämpa artiklarna 48i.2 och 131.3 i kapitaltäcknings- direktivet.

11 § Finansinspektionen ska lämna sin bedömning enligt 10 § till övriga berörda behöriga myndigheter och Europeiska bankmyndigheten.

Om någon av de berörda behöriga myndigheterna invänder mot bedömningen, ska Finansinspektionen, inom tre månader och i samverkan med Europeiska bankmyndigheten, försöka komma överens med myndigheterna.

12 § Finansinspektionen får härefter om inspektionen gör bedömningen att tredjelandsfilialens verksamhet medför allvarliga konsekvenser för stabiliteten i det finansiella systemet och den reala ekonomin i Sverige eller inom EES, begära att filialen

1.omstrukturerar eller begränsar sin verksamhet, eller

2.lämnar upplysningar enligt 6 kap. 1 § eller vidtar sådana åtgärder som avses i 8 kap. 1 a §.

Om en överenskommelse enligt 11 § andra stycket inte kan nås inom den angivna tidsfristen ska Finansinspektionen ensam fatta beslut enligt första stycket.

Finansinspektionen ska underrätta övriga berörda behöriga myndigheter och Europeiska bankmyndigheten, om inspektionen bedömer att en filial uppfyller förutsättningarna i 10 § första stycket men inspektionen inte vidtar åtgärder enligt första stycket.

13 § Om Finansinspektionen har invändningar mot en bedömning som en annan behörig myndighet har gjort när det gäller om en filial i det landet är systemviktig, ska inspektionen invända inom tio arbetsdagar från det att bedömningen har tagits emot.

14 § Om åtgärder enligt 12 § första stycket och 8 kap. 1 a § inte är eller bedöms vara tillräckliga, får Finansinspektionen, efter att Europeiska bankmyndigheten och berörda behöriga myndigheter har fått tillfälle att lämna synpunkter, kräva att tredjelandsföretaget, om det avser att fortsätta att bedriva verksamheten i Sverige, ska bedriva verksamheten genom ett dotterföretag som har tillstånd för bank-, finansierings- eller värdepappers- rörelse, om

1.filialen inte längre uppfyller förutsättningarna för tillstånd enligt 1 a kap. 58 § 3,

2.det totala värdet på filialens tillgångar i Sverige uppgår till ett belopp som motsvarar minst 10 miljarder euro,

3.det totala värdet på tillgångarna för de filialer inom EES som ingår i samma grupp som tredjelandsföretaget uppgår till ett belopp som mot- svarar minst 40 miljarder euro,

4.filialens verksamhet uppfyller de krav på systemviktighet som avses i artikel 48i.2 eller 131.3 i kapitaltäckningsdirektivet och verksamheten kan få allvarliga konsekvenser för stabiliteten i det finansiella systemet och den reala ekonomin i Sverige eller inom EES, eller

Prop. 2025/26:253

101

Prop. 2025/26:253 5. filialens verksamhet bedöms uppfylla förutsättningarna enligt 10 § första stycket.

Vid tillämpning av första stycket 2 och 3 gäller artikel 48i.2 andra stycket i kapitaltäckningsdirektivet.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

6 kap.

1 §7

Följande företag ska till Finansinspektionen lämna de upplysningar om sin verksamhet och därmed sammanhängande omständigheter som inspektionen begär för tillsynen:

1. företag som

a)står under tillsyn utifrån sin konsoliderade situation enligt denna lag eller enligt en utländsk offentlig reglering som bygger på kapitaltäcknings- direktivet,

b)står under tillsyn enligt artikel 7 i värdepappersbolagsförordningen,

eller

c)ingår i en värdepappersföretagskoncern som omfattas av ett beslut enligt artikel 8 i värdepappersbolagsförordningen,

2. andra dotterföretag till ett kreditinstitut, ett värdepappersbolag, ett finansiellt holdingföretag, ett blandat finansiellt holdingföretag eller ett värdepappersinriktat holdingföretag än de som avses i 1,

			3. tredjelandsfilialer,
3. holdingföretag med blandad			4. holdingföretag med blandad
verksamhet	och dotterföretag till		verksamhet	och dotterföretag till
holdingföretag med blandad verk-			holdingföretag med blandad verk-
samhet,			samhet,
4. blandade finansiella holding-			5. blandade finansiella holding-
företag, och			företag, och
5. företag som fått i uppdrag av			6. företag som fått i uppdrag av
ett kreditinstitut, ett värdepappers-			ett kreditinstitut, ett värdepappers-
bolag, ett finansiellt holding-			bolag, ett finansiellt holding-
företag,	holdingföretag	med	företag,	holdingföretag	med
blandad	verksamhet,	blandat	blandad	verksamhet,	blandat
finansiellt	holdingföretag eller		finansiellt	holdingföretag eller
värdepappersinriktat		holding-	värdepappersinriktat		holding-
företag att utföra ett visst arbete			företag att utföra ett visst arbete
eller vissa funktioner.			eller vissa funktioner.

Om företaget inte lämnar upplysningarna till Finansinspektionen, får inspektionen förelägga företaget att göra det.

3 §8

Finansinspektionen ska, i den utsträckning som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, i sin tillsynsverksamhet samarbeta och utbyta information med

1. andra behöriga myndigheter,

102	7	Senaste lydelse 2021:481.
102	8	Senaste lydelse 2020:1213.

2.Europeiska bankmyndigheten,

3.Europeiska systemrisknämnden,

4.Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten,

5.Myndigheten för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism,

5. myndigheter		inom	EES som	6. myndigheter inom EES som
har tillsyn över försäkringsföretag,				har tillsyn över försäkringsföretag,
6. offentliga organ inom EES				7. offentliga organ inom EES
som avses i artikel 56 första				som avses i artikel 56 första
stycket h	i	kapitaltäcknings-		stycket h	i	kapitaltäcknings-
direktivet, och				direktivet, och
7. andra berörda myndigheter,				8. andra berörda myndigheter,
om det uppstår en kritisk situation i				om det uppstår en kritisk situation i
Sverige	som	kan	äventyra	Sverige	som	kan äventyra
likviditeten	på	finansmarknaden		likviditeten	på	finansmarknaden
eller stabiliteten i det finansiella				eller stabiliteten i det finansiella
systemet i något land inom EES.				systemet i något land inom EES.

Finansinspektionen får, i den utsträckning som följer av artikel 58a i kapitaltäckningsdirektivet, i sin tillsynsverksamhet samarbeta och utbyta information med

1.Internationella valutafonden,

2.Världsbanken,

3.Banken för internationell betalningsutjämning, och

4.Rådet för finansiell stabilitet.

8 kap.

1 a §

Om en tredjelandsfilial inte upp- fyller kraven i denna lag, före- skrifter som meddelats med stöd av lagen eller andra författningar som reglerar filialens verksamhet, ska

Finansinspektionen förelägga filialen att inom en viss tid be- gränsa rörelsen i något avseende, minska riskerna i den eller vidta någon annan åtgärd för att komma till rätta med situationen.

Finansinspektionen får dessutom ingripa genom att besluta att

1. en filial utöver de kapital- och likviditetskrav som gäller enligt 5 b kap. 4, 5 eller 6 § ska uppfylla ett särskilt kapital- eller likviditets- krav, eller

2. filialen eller någon av dess verkställande direktörer ska betala en sanktionsavgift, om det finns skäl att anta att filialens verk-

Prop. 2025/26:253

103

Prop. 2025/26:253		samhet har samband med eller kan
		öka risken för penningtvätt eller
		finansiering av		terrorism		enligt
		1 a kap.	58 § 7	eller filialen			inte
		uppfyller	sina skyldigheter			enligt
		5 b kap. 8 §.
		Vid ingripande			enligt	andra
		stycket 2 gäller 15 kap. 1 b, 1 c och
		8–9 d §§	lagen	(2004:297)			om
		bank- och finansieringsrörelse i
		tillämpliga delar.
	2 a §9
Finansinspektionen ska	ingripa	Finansinspektionen ska ingripa
mot ett finansiellt holdingföretag		mot ett	finansiellt		holdingföretag
eller blandat finansiellt holding-		eller blandat finansiellt holding-
företag som inte uppfyller sina		företag som inte uppfyller sina
skyldigheter enligt 1 kap.	7 eller	skyldigheter enligt 1 a kap. 2 eller
8 § genom att		3 § genom att

1.besluta att företaget vid stämman inte får företräda sina aktier eller andelar i dotterföretag som är institut, eller

2.förelägga företaget att

a)inom en viss tid begränsa riskerna i något avseende,

b)avyttra eller minska sitt innehav i institut eller andra dotterföretag i gruppen,

c)till sina aktieägare överföra ägarintressena i dotterföretag som är institut,

d)utse ett företag som tillfälligt ansvarar för att säkerställa att kraven i 3 kap. 2 § uppfylls,

e)begränsa eller helt avstå från utdelning eller räntebetalningar, eller

f) lämna in en plan som visar hur	f) lämna in en plan som visar hur
företaget utan dröjsmål ska upp-	företaget snarast möjligt ska upp-
fylla kravet.	fylla kravet.
Vid ingripande gäller 1 kap.	Vid ingripande gäller 1 a kap.
11–13 §§ i tillämpliga delar, om	5–7 §§ i tillämpliga delar, om

1.Finansinspektionen är samordnande tillsynsmyndighet och företaget är etablerat i ett annat land inom EES, eller

2.Finansinspektionen inte är samordnande tillsynsmyndighet och företaget är etablerat i Sverige.

				2 b §10
Om någon som ingår i ledningen					Om någon som ingår i ledningen
i ett finansiellt holdingföretag eller					i ett finansiellt holdingföretag eller
ett blandat finansiellt holding-					ett blandat finansiellt holding-
företag inte uppfyller de krav som					företag inte uppfyller de krav som
anges	i	3 kap.	5 §,	får	anges i 1 a kap. 2 § 3 a eller 3 kap.
Finansinspektionen			besluta	att	5 §, får Finansinspektionen besluta

104	9 Senaste lydelse 2020:1213.
	10 Senaste lydelse 2020:1213.

personen eller personerna inte längre får vara styrelseledamot eller verkställande direktör.

Finansinspektionen får då utse en ersättare. Ersättarens uppdrag gäller till dess företaget utsett en ny styrelseledamot eller verkställande direktör.

att personen eller personerna inte Prop. 2025/26:253 längre får vara styrelseledamot

eller verkställande direktör. Första stycket gäller också om

styrelsen i sin helhet inte uppfyller de krav som anges i 1 a kap. 2 § 4.

Finansinspektionen får utse en ersättare. Ersättarens uppdrag gäller till dess företaget utsett en ny styrelseledamot eller verkställande direktör.

2 c §11

Finansinspektionen får ingripa genom att besluta att ett företag som avses i 1 kap. 7 § eller någon som ingår i ledningen i ett sådant företag ska betala en sanktions- avgift, om

1.företaget inte uppfyller sina skyldigheter enligt någon av 1 kap. 7–9 §§, eller

Finansinspektionen får ingripa genom att besluta att ett företag som avses i 1 a kap. 1 § eller någon som ingår i ledningen i ett sådant företag ska betala en sanktions- avgift, om

1.företaget inte uppfyller sina skyldigheter enligt 1 a kap. 1, 2 eller 3 §,

2.företaget inte uppfyller sina skyldigheter enligt 1 a kap. 8, 20, 21, 27, 36, 38 eller 47 §, eller

2. företaget är ett finansiellt			3. företaget är ett finansiellt
moderholdingföretag	eller	ett	moderholdingföretag	eller	ett
blandat finansiellt moderholding-			blandat finansiellt moderholding-
företag och inte uppfyller kraven i			företag och inte uppfyller kraven i
del tre, fyra, sex eller sju i tillsyns-			del tre, fyra, sex eller sju i tillsyns-
förordningen eller 2 kap. 1 eller 2 §			förordningen eller 2 kap. 1 eller 2 §
på grupp- eller undergruppsnivå.			på grupp- eller undergruppsnivå.

Vid ingripande gäller 15 kap. 1 b, 1 c och 8–9 d §§ lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse i tillämpliga delar.

Vid en överträdelse enligt första stycket 1 får Finansinspektionen också besluta att den eller de ägare av aktier eller andelar som medverkat till överträdelsen inte får företräda aktierna eller andelarna vid stämman. Vid en överträdelse enligt första stycket 2 får inspektionen också besluta att någon som ingår i ledningen i ett sådant företag under en viss tid, lägst tre år och högst tio år, inte får vara styrelseledamot eller verk-

Vid en överträdelse enligt första stycket 1 får Finansinspektionen också besluta att den eller de ägare av aktier eller andelar som medverkat till överträdelsen inte får företräda aktierna eller andelarna vid stämman. Vid en överträdelse enligt första stycket 2 eller 3 får inspektionen också besluta att någon som ingår i ledningen i ett sådant företag under en viss tid, lägst tre och högst tio år, inte får vara styrelseledamot eller verk-

11 Senaste lydelse 2020:1213.

105

Prop. 2025/26:253 ställande direktör i ett kreditinstitut, eller ersättare för någon av dem.

ställande direktör i ett kreditinstitut, eller ersättare för någon av dem.

2 d §

Om kraven i 1 a kap. 2 § 3 eller 4 inte är uppfyllda för de personer som avses i 3 kap. 11 § får Finans- inspektionen, utöver det som anges i 1 § om rättelse och i 2 b § första stycket, besluta att

1.en styrelseledamot eller den verkställande direktören inte får påbörja uppdraget eller anställ- ningen, eller

2.en nyckelperson som avses i 3 kap. 11 § inte längre får vara det.

10 kap.

2 §12

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1. vilka krav som ska ställas på den som ska ingå i ledningen i

a) ett finansiellt holdingföretag	a) ett finansiellt holdingföretag
eller ett blandat finansiellt holding-	eller ett blandat finansiellt holding-
företag enligt 3 kap. 5 §, eller	företag enligt 1 a kap. 2 § 3 och 4
	och 3 kap. 5 §, eller

b)ett värdepappersinriktat holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag enligt 3 a kap. 2 §,

2.vilka krav som ska ställas på den som avses i 1 a kap. 2 § 3 b,

3.vilka tillgångar och skulder som ska räknas med vid beräk- ningen av vad som utgör en väsent- lig överföring enligt 1 a kap. 21 §,

2. vid vilken tidpunkt, på vilken	4. vid vilken tidpunkt, på vilken
plats och med vilka intervall	plats och med vilka intervall

a) kreditinstitut ska offentliggöra sådan information som anges i artiklarna 431–455 i tillsynsförordningen, och

b)värdepappersbolag ska offentliggöra sådan information som anges i artikel 46 i värdepappersbolagsförordningen,

5.vilka upplysningar ett finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag ska lämna till Finansinspektionen,

6.mångfaldspolicy vid tillsättan- det av styrelse samt resurser för introduktion och utbildning av styrelseledamöter för sådana

106	12 Senaste lydelse 2025:186.

3. vilken information moder- företag ska offentliggöra enligt 6 kap. 2 §,

4. när kapitalbaskraven i

tillsynsförordningen eller Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2402 av den 12 december 2017 om ett allmänt ramverk för värdepapperisering och om inrättande av ett särskilt ramverk för enkel, transparent och standardiserad värdepapperisering samt om ändring av direktiven 2009/65/EG, 2009/138/EG och 2011/61/EU och förordningarna (EG) nr 1060/2009 och (EU) nr 648/2012 inte ska anses täcka en risk och hur nivån på ett särskilt kapitalbaskrav enligt 2 kap. för att täcka en sådan risk ska fastställas,

5. de omständigheter som ska beaktas, dels vid prövningen enligt 2 kap. 2 § av om ett kreditinstitut eller ett värdepappersbolag ska uppfylla ett särskilt likviditetskrav, dels vid fastställandet av en lämplig nivå för ett sådant särskilt likviditetskrav i samband med en översyn och utvärdering av företaget, och

6. hur uppgifter enligt 6 kap.

10 a § första stycket och 11 § ska lämnas.

finansiella holdingföretag eller blandade finansiella holding- företag som avses i 1 a kap. 2 §,

7.vilka poster som får räknas in i kapitalbaskraven enligt 5 b kap. 4 och 5 §§,

8.kraven på ett sådant konto som kapitalet ska deponeras på enligt 5 b kap. 7 §,

9.vilka åtgärder en tredjelands- filial ska vidta för att uppfylla de krav på riskhantering, dokumenta- tion och intern styrning och kontroll och lämplighet som avses i 5 b kap. 8 och 9 §§,

10.vilka upplysningar tredje- landsfilialer ska lämna till Finans- inspektionen,

11. vilken information moder- företag ska offentliggöra enligt 6 kap. 2 §,

12. när kapitalbaskraven i

13. de omständigheter som ska beaktas, dels vid prövningen enligt 2 kap. 2 § av om ett kreditinstitut eller ett värdepappersbolag ska uppfylla ett särskilt likviditetskrav, dels vid fastställandet av en lämplig nivå för ett sådant särskilt likviditetskrav i samband med en översyn och utvärdering av företaget, och

14. hur uppgifter enligt 6 kap.

10 a § första stycket och 11 § ska lämnas.

Prop. 2025/26:253

107

Prop. 2025/26:253

				3 §
Regeringen	får	meddela		Regeringen	får	meddela
föreskrifter	om avgifter		enligt	föreskrifter om handläggningen av
9 kap. 1 §	första	och	andra	ärenden enligt 1 a kap. 8, 21, 27,
styckena.				36, 38 och 47 §§ och om avgifter
				enligt 9 kap. 1 § första och andra
				styckena.

1.Denna lag träder i kraft den 11 januari 2027 i fråga om 1 a kap. 56–59 §§, 5 b kap., 6 kap. 1 § och 8 kap. 1 a § och i övrigt den 1 juli 2026.

2.De nya bestämmelserna i 1 a kap. 56–59 §§ ska dock tillämpas på ansökningar om tillstånd enligt 1 a kap. 56 § som lämnas in till Finans- inspektionen från och med den 1 juli 2026 och som avser tid från och med den 11 januari 2027.

3.Bestämmelserna i 1 a kap. 56–59 §§ om tillståndsplikt omfattar avtal som har ingåtts efter den 10 juli 2026 och som avser nya förpliktelser.

4.Äldre bestämmelser gäller för överträdelser som ägt rum före ikraft- trädandet.

108

2.20	Förslag till lag om ändring i lagen (2015:1016) Prop. 2025/26:253
	om resolution
Härigenom föreskrivs1 att 2 kap. 1 §, 8 kap. 12 §, 12 kap. 4 §, 17 kap. 17 §,
18 kap.	15 §, 19 kap. 14 § och	21 kap. 25 § lagen (2015:1016) om
resolution ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse

2kap. 1 §2

I denna lag avses med

anmält avvecklingssystem: ett anmält avvecklingssystem enligt 2 § lagen (1999:1309) om system för avveckling av förpliktelser på finans- marknaden,

avvecklingsenhet: ett företag som inte är en resolutionsenhet och som

a)enligt en resolutions- eller koncernresolutionsplan ska avvecklas genom konkurs eller likvidation, eller

b)enligt en koncernresolutionsplan inte ska omfattas av nedskrivning eller konvertering enligt 6 eller 21 kap.,

bankdag: en dag som inte är en lördag, en söndag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton eller en allmän helgdag,

behörig myndighet: i Sverige Finansinspektionen och i fråga om övriga länder inom EES en behörig myndighet enligt definitionen i artikel 4.1.40 i tillsynsförordningen, inbegripet Europeiska centralbanken när det gäller de särskilda uppgifter som den tilldelas genom rådets förordning (EU) nr 1024/2013 av den 15 oktober 2013 om tilldelning av särskilda uppgifter till Europeiska centralbanken i fråga om politiken för tillsyn över kreditinstitut, i den ursprungliga lydelsen,

berörd myndighet: i Sverige Finansinspektionen och i fråga om övriga länder inom EES, den myndighet som länderna identifierat enligt artikel 61.2 i krishanteringsdirektivet,

betydande filial: en filial som är betydande enligt artikel 51.1 i kapital- täckningsdirektivet,

blandat finansiellt holdingföretag: ett holdingföretag enligt artikel 4.1.21 i tillsynsförordningen,

blandat finansiellt moderholdingföretag inom EES: ett inom EES etablerat blandat finansiellt holdingföretag som inte självt är ett dotter- företag till ett

a)institut eller ett EES-institut som auktoriserats i något land inom EES,

eller

b)annat blandat finansiellt holdingföretag eller ett finansiellt holding- företag som är etablerat i något land inom EES,

central motpart: en central motpart enligt artikel 2.1 i Europaparla- mentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 av den 4 juli 2012 om

1	Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1619 av den 31 maj 2024 om
ändring av direktiv 2013/36/EU vad gäller tillsynsbefogenheter, sanktioner, filialer från
tredjeland och miljö, samhällsansvar och bolagsstyrningsrisker, i den ursprungliga lydelsen.		109
2	Senaste lydelse 2025:890.

Prop. 2025/26:253 OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister som har auktori- serats enligt artikel 14 eller godkänts enligt artikel 25 i samma förordning, det kombinerade buffertkravet: det kombinerade buffertkravet enligt

2 kap. 2 § lagen (2014:966) om kapitalbuffertar,

dotterföretag: ett dotterföretag enligt artikel 4.1.16 i tillsyns- förordningen,

EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,

EES-filial: en filial till ett tredjelandsinstitut som är etablerad i ett land inom EES,

EES-institut: ett institut enligt artikel 4.1.3 i tillsynsförordningen som är hemmahörande i ett annat land inom EES än Sverige,

europeiskt systemviktig resolutionsenhet: en resolutionsenhet som inte omfattas av artikel 92a i tillsynsförordningen och som har tillgångar som överstiger 100 miljarder euro eller ingår i en resolutionsgrupp som har tillgångar som överstiger 100 miljarder euro,

filial: en filial enligt artikel 4.1.17 i tillsynsförordningen,

finansiellt holdingföretag: ett holdingföretag enligt artikel 4.1.20 i tillsynsförordningen,

finansiellt institut: ett företag enligt artikel 4.1.26 i tillsynsförordningen,

finansieringsplan: en plan enligt artikel 107 i krishanteringsdirektivet,

finansiellt moderholdingföretag inom EES: ett inom EES etablerat finansiellt holdingföretag som inte självt är ett dotterföretag till ett

a)institut eller ett EES-institut som auktoriserats i något land inom EES,

eller

b)annat finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holding- företag som är etablerat i något land inom EES,

finansieringsarrangemang: ett arrangemang för finansiering av kostnader för resolution som upprättats av ett land inom EES enligt

artikel 100 i krishanteringsdirektivet,

förordningen om resolutions-		förordningen om		resolutions-
avgifter: kommissionens	dele-	avgifter: kommissionens			dele-
gerade förordning (EU)	2015/63	gerade förordning (EU) 2015/63 av
om komplettering av Europa-		den 21 oktober 2014 om komplette-
parlamentets och rådets	direktiv	ring av	Europaparlamentets		och
2014/59/EU av den 21 oktober		rådets	direktiv	2014/59/EU
2014 avseende förhandsbidrag till		avseende	förhandsbidrag		till
finansieringsarrangemang	för	finansieringsarrangemang			för
resolution,		resolution,

garanterad insättning: en insättning som omfattas av insättnings- garantin enligt 4 och 4 c §§ lagen (1995:1571) om insättningsgaranti,

globalt systemviktigt institut: ett globalt systemviktigt institut enligt artikel 4.1.133 i tillsynsförordningen,

globalt systemviktigt institut hemmahörande utanför EES: ett globalt systemviktigt institut hemmahörande utanför EES enligt artikel 4.1.134 i tillsynsförordningen,

globalt systemviktig resolutionsenhet: en resolutionsenhet som är ett globalt systemviktigt institut eller del av ett sådant,

gruppbaserad: som är gjord på grundval av den konsoliderade situationen enligt artikel 4.1.47 i tillsynsförordningen eller artikel 4.1.11 i värdepappersbolagsförordningen,

110

gränsöverskridande koncern: en koncern med moder- och dotterföretag i flera länder inom EES,

holdingföretag med blandad verksamhet: ett holdingföretag enligt artikel 4.1.22 i tillsynsförordningen,

institut: kreditinstitut och värdepappersbolag, kapitalbas:

1. för kreditinstitut, detsamma	1. för kreditinstitut, detsamma
som avses i artikel 72 i tillsyns-	som avses i artikel 72 i tillsyns-
förordningen och	förordningen, och

2.för värdepappersbolag, detsamma som avses i artikel 9 i värdepappersbolagsförordningen,

kapitaltäckningsdirektivet: kapitaltäckningsdirektivet: Europaparlamentets och rådets Europaparlamentets och rådets

direktiv 2013/36/EU av den 26 juni					direktiv 2013/36/EU av den 26 juni
2013 om behörighet att utöva					2013 om behörighet att utöva
verksamhet i kreditinstitut och om					verksamhet i kreditinstitut och om
tillsyn av kreditinstitut, om ändring					tillsyn av kreditinstitut, om ändring
av direktiv 2002/87/EG och om					av direktiv 2002/87/EG och om
upphävande		av	direktiven		upphävande		av	direktiven
2006/48/EG		och	2006/49/EG, i		2006/48/EG		och	2006/49/EG, i
lydelsen enligt Europaparlamentets					lydelsen enligt Europaparlamentets
och	rådets	direktiv		(EU)	och	rådets	direktiv		(EU)
2019/2034,					2024/1619,

koncern: ett moderföretag och dess dotterföretag,

koncernresolutionsordning: en plan enligt artikel 91.6 i krishanterings- direktivet,

kreditinstitut: ett kreditinstitut enligt lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse och ett sådant värdepappersbolag som avses i 1 kap. 2 § första stycket 7 c–g lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag,

krisavvärjande åtgärd:

a)en åtgärd för att undanröja väsentliga brister eller väsentliga hinder för återhämtning enligt 6 a kap. 6 och 7 §§ lagen om bank- och finansieringsrörelse och 8 a kap. 7 och 8 §§ lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,

b)en åtgärd för att undanröja eller minska väsentliga hinder för rekonstruktion eller avveckling enligt 3 kap. 3–5 och 12–24 §§,

c)en åtgärd som enligt beslut av Finansinspektionen är en kris- avvärjande åtgärd enligt 15 kap. 2 c § lagen om bank- och finansierings- rörelse eller 25 kap. 2 c § lagen om värdepappersmarknaden,

d)ett beslut av Finansinspektionen om att tillsätta en tillfällig förvaltare enligt 15 a kap. lagen om bank- och finansieringsrörelse eller 25 a kap. lagen om värdepappersmarknaden, eller

e)nedskrivning eller konvertering av relevanta kapitalinstrument enligt 6 kap.,

krishanteringsdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU av den 15 maj 2014 om inrättande av en ram för återhämtning och resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av rådets direktiv 82/891/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/24/EG, 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/36/EG, 2011/35/EU, 2012/30/EU och 2013/36/EU samt Europaparlamentets och

Prop. 2025/26:253

111

Prop. 2025/26:253 rådets förordningar (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 648/2012, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1174,

kritisk verksamhet: en tjänst eller en transaktion som, om den upphörde, sannolikt skulle leda till en allvarlig störning i det finansiella systemet,

kvalificerad insättning: en insättning enligt lagen om insättningsgaranti som inte är undantagen enligt 4 b eller 5 § den lagen,

kärnprimärkapital: kapital som avses i artikel 50 i tillsynsförordningen,

kärnprimärkapitalinstrument: kapitalinstrument som uppfyller villkoren i artikel 28.1–28.4, 29.1–29.5 eller 31.1 i tillsynsförordningen,

moderföretag: ett moderföretag enligt artikel 4.1.15 a i tillsyns- förordningen,

moderföretag inom EES: ett moderinstitut inom EES, ett finansiellt moderholdingföretag inom EES eller ett blandat finansiellt moder- holdingföretag inom EES,

moderföretag i tredjeland: ett moderinstitut, ett finansiellt moder- holdingföretag eller ett blandat finansiellt moderholdingföretag som är hemmahörande i ett land utanför EES,

moderinstitut inom EES: ett institut eller ett EES-institut som är ett moderföretag och som inte självt är ett dotterföretag till ett

a)annat institut eller ett EES-institut, eller

b)finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag som är etablerat i något land inom EES,

nationellt systemviktig resolutionsenhet: en resolutionsenhet som inte är en globalt systemviktig resolutionsenhet eller en europeiskt systemviktig resolutionsenhet men som Riksgäldskontoret bedömer vara en sannolik systemrisk i händelse av fallissemang,

relevanta kapitalinstrument: övriga primärkapitalinstrument och supplementärkapitalinstrument,

resolutionsenhet: en juridisk person inom EES som enligt en resolutions- eller koncernresolutionsplan ska vara föremål för resolutions- åtgärder,

resolutionsförfarande i tredjeland: en åtgärd som enligt rätten i ett land utanför EES syftar till att hantera en kris i ett tredjelandsinstitut eller i ett moderföretag i tredjeland, om åtgärden är jämförbar med sådana resolutionsåtgärder som får vidtas enligt denna lag i fråga om ändamål och förväntat resultat,

resolutionsgrupp: en resolutionsenhet och dess dotterföretag som inte är

a)en resolutionsenhet,

b)ett dotterföretag till en annan resolutionsenhet, eller

c)ett dotterföretag i ett tredjeland som enligt resolutions- eller koncern- resolutionsplanen inte ingår i resolutionsgruppen och dess dotterföretag,

resolutionskollegium: ett resolutionskollegium enligt artikel 88 i krishanteringsdirektivet,

resolutionsåtgärd: någon av de åtgärder som anges i 12 kap. 1 §,

samordnande berörd myndighet: den berörda myndigheten i samma land inom EES som den samordnande tillsynsmyndigheten,

samordnande resolutionsmyndighet: resolutionsmyndigheten i samma land inom EES som den samordnande tillsynsmyndigheten,

samordnande tillsynsmyndighet: en behörig myndighet som ansvarar för att utöva gruppbaserad tillsyn av moderinstitut inom EES och av institut

112

som kontrolleras av finansiella moderholdingföretag inom EES eller Prop. 2025/26:253 blandade finansiella moderholdingföretag inom EES,

större dotterföretag: ett större dotterföretag enligt artikel 4.1.135 i tillsynsförordningen,

supplementärkapitalinstrument: kapitalinstrument och efterställda lån som uppfyller villkoren i artikel 63 i tillsynsförordningen,

tillsynsförordningen: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012,

tillsynskollegium: ett tillsynskollegium enligt artikel 116 i kapital- täckningsdirektivet eller artikel 48 i värdepappersbolagsdirektivet,

tredjelandsinstitut: ett företag som har sitt huvudkontor i ett land utanför EES och som skulle vara ett institut om det var hemmahörande inom EES, värdepappersbolag: ett svenskt aktiebolag som har tillstånd att driva värdepappersrörelse enligt lagen om värdepappersmarknaden, om det har tillstånd för någon av de tjänster som anges i 2 kap. 1 § 3 eller 6 den lagen, utom sådana värdepappersbolag som avses i 1 kap. 2 § första stycket 7 c–g lagen om särskild tillsyn över kreditinstitut och värde-

pappersbolag,

värdepappersbolagsförordningen: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2033 av den 27 november 2019 om tillsynskrav för värdepappersföretag och om ändring av förordningarna (EU) nr 1093/2010, (EU) nr 575/2013, (EU) nr 600/2014 och (EU) nr 806/2014, och

övriga primärkapitalinstrument: kapitalinstrument som uppfyller villkoren i artikel 52.1 i tillsynsförordningen.

8kap. 12 §3

Om en EES-filial i Sverige inte						Om en EES-filial i Sverige inte
omfattas av ett resolutions-						omfattas av ett resolutions-
förfarande i tredjeland eller om						förfarande i tredjeland eller om
Riksgäldskontoret			inte	har	erkänt	Riksgäldskontoret inte				har	erkänt
resolutionsförfarandet					enligt	resolutionsförfarandet					enligt
26 kap.	2–4 §§,		får	Riksgälds-		26 kap.		2–4 §§,	får	Riksgälds-
kontoret	vidta		åtgärder		enligt	kontoret		vidta	åtgärder		enligt
15 kap.	1 §,	3 §	första stycket 6			1 a kap. 59 § och 8 kap. 1 a § första
samt 4 och 17 §§ lagen (2004:297)						stycket		lagen	(2014:968) om
om bank- och finansieringsrörelse						särskild		tillsyn över kreditinstitut
eller 25 kap. 1 och 6 §§ och 15 §						och	värdepappersbolag				eller
första stycket första meningen samt						25 kap. 1 och 6 §§ och 15 § första
tredje och fjärde styckena lagen						stycket första meningen samt tredje
(2007:528)		om	värdepappers-			och	fjärde		styckena		lagen
3 Senaste lydelse 2017:706.											113

Prop. 2025/26:253 marknaden mot filialen, dock inte	(2007:528) om värdepappers-
besluta om sanktionsavgift, om det	marknaden mot filialen, dock inte
är nödvändigt med hänsyn till det	besluta om sanktionsavgift, om det
allmänna intresset enligt 5 § andra	är nödvändigt med hänsyn till det
stycket och	allmänna intresset enligt 5 § andra
	stycket och

1.filialen inte uppfyller eller sannolikt inte kommer att uppfylla villkoren för filialtillståndet och det inte finns alternativa åtgärder som inom rimlig tid skulle återställa filialens efterlevnad av villkoren eller förhindra att den fallerar,

2.tredjelandsinstitutet saknar vilja eller förmåga, eller sannolikt kommer att sakna förmåga, att på förfallodagen fullgöra sina förpliktelser mot borgenärer inom EES, och det är utrett att resolutions- eller annat insolvensförfarande mot tredjelandsinstitutet inte har inletts eller kommer att inledas inom rimlig tid i det land där det har sitt huvudkontor, eller

3.relevant myndighet i det land där tredjelandsinstitutet har sitt huvud- kontor har inlett ett resolutionsförfarande mot tredjelandsinstitutet eller underrättat Riksgäldskontoret att den avser att inleda ett sådant förfarande.

Riksgäldskontoret ska underrätta den relevanta myndigheten i det land där tredjelandsinstitutet har sitt huvudkontor om åtgärder som vidtagits med stöd av denna paragraf.

12 kap.

4 §4

När resolutionsåtgärder vidtas	När	resolutionsåtgärder		vidtas
ska aktiebolagslagen (2005:551)	ska aktiebolagslagen (2005:551),
och lagen (2006:451) om offentliga	lagen	(2006:451) om	offentliga
uppköpserbjudanden inte tillämpas	uppköpserbjudanden		på	aktie-
i de delar som motsvarar	marknaden och lagen (2014:968)
	om särskild tillsyn över kredit-
	institut och värdepappersbolag inte
	tillämpas i de delar som motsvarar

–artikel 5.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/25/EG av den 21 april 2004 om uppköpserbjudanden, i lydelsen enligt Europa- parlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU,

–avdelning II, kapitel -I, II och IV i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1132 av den 14 juni 2017 om vissa aspekter av bolagsrätt, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2121,

–Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/36/EG av den 11 juli 2007 om utnyttjande av vissa av aktieägares rättigheter i börsnoterade företag, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU,

	– Europaparlamentets och rådets	– Europaparlamentets och rådets
	direktiv 2011/35/EU av den 5 april	direktiv 2011/35/EU av den 5 april
	2011 om fusioner av aktiebolag, i	2011 om fusioner av aktiebolag, i
	lydelsen enligt Europaparlamentets	lydelsen enligt Europaparlamentets
		och rådets direktiv 2014/59/EU,
114	4 Senaste lydelse 2022:1656.

och rådets direktiv 2014/59/EU, och

– artiklarna 10, 19.1, 29.1–29.3,

31.2första stycket, 33–36 och 40–42 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/30/EU av den 25 oktober 2012 om samordning av de skyddsåtgärder som krävs i medlemsstaterna av de i artikel 54 andra stycket i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt avsedda bolagen i bolagsmännens och tredje mans intressen när det gäller att bilda ett aktiebolag samt att bevara och ändra dettas kapital, i syfte att göra skyddsåtgärderna likvärdiga, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU.

Prop. 2025/26:253

– artiklarna 10, 19.1, 29.1–29.3,

– artiklarna 27h–27l i kapital- täckningsdirektivet om fusioner och delningar.

17kap. 17 §

Om en överföring kräver tillstånd för bank-, finansierings- eller värde- pappersrörelse, ska Finansinspektionen handlägga ett sådant ärende skyndsamt.

Detsamma gäller om en över-		Detsamma gäller om en över-
föring kräver tillstånd enligt 7 kap.		föring	kräver		tillstånd		enligt
12 § lagen (2004:297) om bank-		1 a kap.	8	eller		21 §	lagen
och finansieringsrörelse	eller	(2014:968) om särskild tillsyn över
7 kap. 13 § lagen (2007:528)	om	kreditinstitut		och	värdepappers-
värdepappersmarknaden.		bolag	eller	7 kap.		13 §	lagen
		(2007:528)		om		värdepappers-
		marknaden.

18kap. 15 §

Om en överföring kräver tillstånd enligt 7 kap. 12 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse eller 7 kap. 13 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, ska Finansinspektionen handlägga ett sådant tillståndsärende skyndsamt.

Om en överföring kräver tillstånd enligt 1 a kap. 8 eller 21 § lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappers- bolag eller 7 kap. 13 § lagen (2007:528) om värdepappers- marknaden, ska Finansinspek- tionen handlägga ett sådant tillståndsärende skyndsamt.

115

Prop. 2025/26:253	19 kap.
	14 §
Om en överföring kräver tillstånd		Om en överföring kräver tillstånd
enligt 7 kap. 12 § lagen (2004:297)		enligt	1 a kap. 8 eller 21 § lagen
om bank- och finansieringsrörelse		(2014:968) om särskild tillsyn över
eller 7 kap. 13 § lagen (2007:528)		kreditinstitut		och värdepappers-
om värdepappersmarknaden,	ska	bolag	eller	7 kap.	13 §	lagen
Finansinspektionen handlägga	ett	(2007:528)		om	värdepappers-
sådant tillståndsärende skyndsamt.		marknaden,		ska	Finansinspek-
		tionen	handlägga		ett	sådant
		tillståndsärende skyndsamt.

21 kap.

25 §5

Om en konvertering av skulder					Om en konvertering av skulder
leder till ett förvärv som kräver					leder till ett förvärv som kräver
tillstånd för bank-, finansierings-					tillstånd för bank-, finansierings-
eller	värdepappersrörelse,			ska	eller	värdepappersrörelse,			ska
Finansinspektionen			handlägga		Finansinspektionen			handlägga
tillståndsärendet skyndsamt.				Det-	tillståndsärendet skyndsamt.				Det-
samma gäller om en konvertering					samma gäller om en konvertering
innebär	att	tillstånd	krävs	enligt	innebär	att	tillstånd	krävs	enligt
7 kap. 12 § lagen (2004:297) om					1 a kap. 8		eller	21 §	lagen
bank-	och	finansieringsrörelse			(2014:968) om särskild tillsyn över
eller 7 kap. 13 § lagen (2007:528)					kreditinstitut		och värdepappers-
om värdepappersmarknaden.					bolag	eller	7 kap.	13 §	lagen
					(2007:528)		om	värdepappers-
					marknaden.

Denna lag träder i kraft den 11 januari 2027 i fråga om 8 kap. 12 § och i övrigt den 1 juli 2026.

116	5 Senaste lydelse 2017:1310.

2.21	Förslag till lag om ändring i lagen (2016:1306) Prop. 2025/26:253
	med kompletterande bestämmelser till
	EU:s marknadsmissbruksförordning
Härigenom	föreskrivs	att 2 kap. 9 § lagen (2016:1306) med
kompletterande bestämmelser till EU:s marknadsmissbruksförordning ska
ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse

2kap. 9 §1

Med finansiellt företag avses i 7 och 8 §§ 1. ett svenskt företag som är

a)AIF-förvaltare som har tillstånd enligt 3 kap. 1 § lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder,

b)börs enligt 1 kap. 4 b § lagen (2007:528) om värdepappers- marknaden,

c)central motpart enligt 1 kap. 4 b § lagen om värdepappersmarknaden,

d)fondbolag enligt 1 kap. 1 § första stycket 8 lagen (2004:46) om värdepappersfonder,

e)försäkringsföretag som omfattas av försäkringsrörelselagen (2010:2043) eller tjänstepensionsföretag som omfattas av lagen

(2019:742) om tjänstepensionsföretag,

f) kreditinstitut enligt 1 kap.	f) kreditinstitut enligt 1 kap. 5 §
5 § 10 lagen (2004:297) om bank-	lagen (2004:297) om bank- och
och finansieringsrörelse,	finansieringsrörelse,

g)värdepappersbolag enligt 1 kap. 4 b § lagen om värdepappers- marknaden, eller

h)värdepapperscentral enligt 1 kap. 3 § lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument, och

2. ett utländskt företag som hör hemma utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och som, efter tillstånd från Finansinspektionen, från filial i Sverige driver motsvarande verksamhet som ett företag som avses i 1.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2026.

1 Senaste lydelse 2024:124.

117

Prop. 2025/26:253 2.22	Förslag till lag om ändring i lagen (2017:630)
	om åtgärder mot penningtvätt och finansiering
	av terrorism

Härigenom föreskrivs att 7 a kap. 3 § lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

7 a kap.

3 §1

Den som i väsentlig utsträckning har åsidosatt skyldigheter i närings- verksamhet eller som har gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet får inte ha ett kvalificerat innehav av andelar i ett advokatbolag eller ingå i dess ledning.

Med kvalificerat innehav avses detsamma som i 1 kap. 5 § 15 lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse.

Med kvalificerat innehav avses detsamma som i 1 kap. 5 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2026.

118	1 Senaste lydelse 2019:608.

2.23

Förslag till lag om ändring i lagen (2018:677)

Prop. 2025/26:253

med instruktion för Nämnden för prövning av

statsråds och vissa andra befattningshavares

övergångsrestriktioner

Härigenom föreskrivs att 1 och 15 §§ lagen (2018:677) med instruktion

för Nämnden för prövning av statsråds och vissa andra befattningshavares

övergångsrestriktioner1 ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 §2

Bestämmelser om uppgifter för

Bestämmelser om

uppgifter för

Nämnden för prövning av statsråds

och vissa andra befattningshavares

övergångsrestriktioner

finns

övergångsrestriktioner

finns

lagen (2018:676)

restriktioner

lagen (2018:676)

restriktioner

vid

statsråds

och

statssekreterares

vid statsråds

och

statssekreterares

övergång till annan än statlig

verksamhet.

verksamhet och lagen (2026:000)

om karens för vissa befattnings-

havare i

Finansinspektionen

vid

övergång till annan verksamhet.

Bestämmelser om uppgifter för nämnden finns även i lagen

(2020:537) om restriktioner vid en riksrevisors och en riksrevisions-

direktörs övergång till annan verksamhet.

Nämnden är en myndighet under riksdagen.

15 §

12 §

lagen

(2018:676)

Bestämmelser om överklagande

restriktioner

vid

statsråds

och

av nämndens beslut om övergångs-

statssekreterares

övergång

till

restriktioner

finns i

12 §

lagen

annan än statlig verksamhet finns

(2018:676)

om restriktioner

vid

bestämmelser om överklagande av

statsråds

och

statssekreterares

nämndens beslut om övergångs-

övergång till annan än statlig

restriktioner.

verksamhet

och

11 §

lagen

(2026:000) om karens för vissa

befattningshavare

Finans-

inspektionen

vid

övergång

till

annan verksamhet.

Bestämmelser om överklagande av beslut som rör utlämnande av hand-

lingar och uppgifter finns i lagen (1989:186) om överklagande av adminis-

trativa beslut av Riksdagsförvaltningen och riksdagens myndigheter.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2026.

1	Senaste lydelse av lagens rubrik 2020:776.	119
2	Senaste lydelse 2020:776.	119

Prop. 2025/26:253 2.24	Förslag till lag om ändring i spellagen
	(2018:1138)

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 3 § spellagen (2018:1138) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4 kap.

3 §

För en juridisk person gäller kraven i 1 § 3 och 2 § 1 även den som har ett kvalificerat innehav av andelar i den juridiska personen eller ingår i dess styrelse eller ledning.

För en juridisk person gäller kraven i 2 § 2–5 den som har ett kvalificerat innehav av andelar i den juridiska personen eller ingår i dess styrelse eller ledning.

Med ett kvalificerat innehav avses detsamma som i 1 kap. 5 § 15 lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse.

Med ett kvalificerat innehav avses detsamma som i 1 kap. 5 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2026.

120


2.25	Förslag till lag om ändring i lagen (2022:1568) Prop. 2025/26:253
	om Sveriges riksbank
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 12 § lagen (2022:1568) om Sveriges
riksbank ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse

3kap. 12 §

Riksbanken ska

1.informera det statsråd som regeringen utser innan Riksbanken beslutar om en kredit enligt 7 §,

2.underrätta regeringen, Finansinspektionen, Riksgäldskontoret och stödmyndigheterna enligt lagen (2015:1017) om förebyggande statligt stöd till kreditinstitut och om stabilitetsfonden och lagen (2022:739) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om återhämtning och resolution av centrala motparter om genomförda likviditetsstödjande åtgärder och lämna de uppgifter som behövs, och

3.underrätta myndigheter med ansvar för gruppbaserad tillsyn inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet om en sådan kritisk situation som avses i 6 kap.

3 § första stycket 7 lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappers- bolag.

3.underrätta myndigheter med ansvar för gruppbaserad tillsyn inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet om en sådan kritisk situation som avses i 6 kap.

3 § första stycket 8 lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappers- bolag.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2026.

121

Prop. 2025/26:253 2.26	Förslag till lag om ändring i lagen (2025:587)
	om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft


Härigenom föreskrivs att 10 § lagen (2025:587)		om statligt stöd för
investeringar i ny kärnkraft ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse

10 §

Stöd får endast lämnas till ett företag om

1.den som har ett kvalificerat innehav av andelar i företaget är lämplig att utöva ett väsentligt inflytande över ledningen av företaget, och

2.den som ingår i företagets ledning är lämplig för en sådan uppgift.

Med kvalificerat innehav avses detsamma som i 1 kap. 5 § 15 lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse.

Med kvalificerat innehav avses detsamma som i 1 kap. 5 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2026.

122

2.27	Förslag till lag om ändring i lagen (2026:000)		Prop. 2025/26:253
	om ändring i lagen (2004:297) om bank- och
	finansieringsrörelse
Härigenom föreskrivs att 16 kap. 1 § lagen (2004:297) om bank- och
finansieringsrörelse i stället för lydelsen enligt lagen (2026:000) om
ändring i den lagen ska ha följande lydelse.
Lydelse enligt prop. 2025/26:124		Föreslagen lydelse

16kap. 1 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1.vilken information ett kreditinstitut ska lämna till sina kunder eller till dem som institutet erbjuder sina tjänster,

2.hur uppgifter enligt 1 kap. 10 b § första stycket och 11 § ska lämnas,

3. de krav som ska gälla för			3. de	krav	som ska gälla		för
deltagande i ledningen av ett kredit-			deltagande i ledningen av ett kredit-
institut enligt	3 kap.	2 § första	institut	enligt	3 kap.	2 § första
stycket 4 och	5 och	14 kap. 2 §	stycket 4 a och 5 och 14 kap. 2 §
andra stycket 1,			andra stycket 1 och de krav som ska
			gälla för att få utöva betydande
			inflytande över verksamheten i ett
			kreditinstitut		enligt	3 kap.	2 §
			första stycket 4 b,

4.vilka poster som får räknas in i startkapitalet enligt 3 kap. 5–7 §§,

5.vilka åtgärder ett kreditinstitut ska vidta för att uppfylla de krav på soliditet och likviditet, riskhantering, genomlysning, system för hantering av uppgifter om insättare och deras insättningar, sundhet, att vid kreditgivning till icke-finansiella företag inte bidra till finansiella obalanser på kreditmarknaden samt riktlinjer och instruktioner som avses i 6 kap. 1, 2 och 2 b–5 §§,

6.innehållet i en återhämtningsplan enligt 6 a kap. 1 § och en koncern- återhämtningsplan enligt 6 a kap. 2 §, när planerna ska upprättas och hur ofta de ska uppdateras,

7.innehållet i en ansökan om godkännande av avtal gällande koncern- internt finansiellt stöd enligt 6 b kap. 3 § första stycket,

8.vad det beslut som styrelsen i det stödgivande företaget fattar enligt 6 b kap. 8 § ska innehålla,

9.innehållet i en anmälan om givande av koncerninternt finansiellt stöd enligt 6 b kap. 11 §,

10.offentliggörandet och lämnandet av information enligt 6 b kap. 16 §,

11.vilka åtgärder ett kreditinstitut ska vidta för att uppfylla de krav på kreditprövning, dokumentation och beslutsunderlag som avses i 8 kap. 1–4 §§ i fråga om

– krediter till andra än konsumenter, och

– sådana krediter till konsumenter som är bostadskrediter,

12.tillhandahållande av tjänster till en jävskrets som avses i 8 kap. 5 och

6 §§,	123

Prop. 2025/26:253 13. kreditinstituts mångfaldspolicy vid tillsättandet av styrelse samt resurser för introduktion och utbildning av styrelseledamöter,

14.vilka begränsningar som gäller när ett bankaktiebolag eller ett kreditmarknadsbolag tar emot egna aktier eller aktier i sitt moderbolag som pant enligt 10 kap. 12 §,

15. vilka upplysningar ett kredit-	16. vilka upplysningar ett kredit-
institut och sådana utländska	institut och sådana utländska
kreditinstitut som inrättat filial i	kreditinstitut som inrättat filial i
Sverige ska lämna till Finans-	Sverige ska lämna till Finans-
inspektionen för dess tillsynsverk-	inspektionen,
samhet,

16.vilka kreditinstitut som ska upprätta register som avses i 13 kap. 8 a §, vad registren ska innehålla och inom vilken tid kreditinstitutet ska ge in registren för olika typer av avtal, och

17.sådana avgifter för tillsyn, ansökningar, anmälningar och under- rättelser som avses i 13 kap. 16 §.

124

2.28 Förslag till lag om ändring i lagen (2026:000) Prop. 2025/26:253 om ändring i lagen (2014:968) om särskild

tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1 § och 10 kap. 2 § lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag i stället för lydelsen enligt lagen (2026:000) om ändring i den lagen ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt prop. 2025/26:124

Föreslagen lydelse

1kap. 1 §

I denna lag finns bestämmelser som kompletterar

–Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (tillsynsförordningen), och

Bestämmelserna i denna lag genomför delvis

– Europaparlamentets och rådets			– Europaparlamentets och rådets
direktiv 2013/36/EU av den 26 juni			direktiv 2013/36/EU av den 26 juni
2013 om behörighet att utöva			2013 om behörighet att utöva
verksamhet i kreditinstitut och om			verksamhet i kreditinstitut och om
tillsyn av kreditinstitut, om ändring			tillsyn av kreditinstitut, om ändring
av direktiv 2002/87/EG och om			av direktiv 2002/87/EG och om
upphävande	av	direktiven	upphävande	av	direktiven
2006/48/EG	och	2006/49/EG, i	2006/48/EG	och	2006/49/EG, i
lydelsen enligt Europaparlamentets			lydelsen enligt Europaparlamentets
och rådets direktiv (EU) 2023/2864			och rådets direktiv (EU) 2024/1691
(kapitaltäckningsdirektivet), och			(kapitaltäckningsdirektivet), och

–Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2034 av den 27 november 2019 om tillsyn av värdepappersföretag och om ändring av direktiven 2002/87/EG, 2009/65/EG, 2011/61/EU, 2013/36/EU, 2014/59/EU och 2014/65/EU, i lydelsen enligt Europaparlamentet och rådets direktiv (EU) 2023/2864 (värdepappersbolagsdirektivet).

Bestämmelser som kompletterar	Bestämmelser som kompletterar
tillsynsförordningen och genomför	tillsynsförordningen och genomför
kapitaltäckningsdirektivet finns i	kapitaltäckningsdirektivet finns i
2, 3, 4, 5 och 7 kap.	1 a, 2, 3, 4, 5, 5 b och 7 kap.

Bestämmelser som kompletterar värdepappersbolagsförordningen och genomför värdepappersbolagsdirektivet finns i 2 a, 3 a, 4 a, 5 a och 7 a kap.

125

Prop. 2025/26:253	10 kap.
	2 §
	Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela
	föreskrifter om
	1. vilka krav som ska ställas på den som ska ingå i ledningen i

a) ett finansiellt holdingföretag	a) ett finansiellt holdingföretag
eller ett blandat finansiellt holding-	eller ett blandat finansiellt holding-
företag enligt 3 kap. 5 §, eller	företag enligt 1 a kap. 2 § 3 och 4
	och 3 kap. 5 §, eller

b)ett värdepappersinriktat holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag enligt 3 a kap. 2 §,

2.vilka krav som ska ställas på den som avses i 1 a kap. 2 § 3 b,

3.vilka tillgångar och skulder som ska räknas med vid beräkningen av vad som utgör en väsentlig överföring enligt 1 a kap.

	21 §,
2. vid vilken tidpunkt, på vilken	4. vid vilken tidpunkt, på vilken
plats och med vilka intervall	plats och med vilka intervall

a) kreditinstitut ska offentliggöra sådan information som anges i artiklarna 431–455 i tillsynsförordningen, och

b)värdepappersbolag ska offentliggöra sådan information som anges i artikel 46 i värdepappersbolagsförordningen,

5.vilka upplysningar ett finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag ska lämna till Finansinspektionen,

6.mångfaldspolicy vid tillsättan- det av styrelse samt resurser för introduktion och utbildning av styrelseledamöter för sådana finansiella holdingföretag eller blandade finansiella holding- företag som avses i 1 a kap. 2 §,

7.vilka poster som får räknas in i kapitalbaskraven enligt 5 b kap. 4 och 5 §§,

8.kraven på ett sådant konto som kapitalet ska deponeras på enligt 5 b kap. 7 §,

9.vilka åtgärder en filial ska vidta för att uppfylla de krav på riskhantering, dokumentation och intern styrning och kontroll och lämplighet som avses i 5 b kap. 8 och 9 §§,

10.vilka upplysningar tredje- landsfilialer ska lämna till Finans- inspektionen,

126

3. information som moderföretag ska offentliggöra och lämna till Finansinspektionen enligt 6 kap. 2 §,

4. när kapitalbaskraven i

6. hur uppgifter enligt 6 kap.

10 a § första stycket och 11 § ska lämnas.

11. information som moder- företag ska offentliggöra och lämna till Finansinspektionen enligt 6 kap. 2 §,

12. när kapitalbaskraven i

14. hur uppgifter enligt 6 kap.

10 a § första stycket och 11 § ska lämnas.

Prop. 2025/26:253

127

Prop. 2025/26:253 3

Ärendet och dess beredning

I EU:s regelverk om kapitaltäckning ställs krav på kapital och organisation för kreditinstitut, dvs. företag som bedriver bank- och finansieringsrörelse. Regelverket finns i dels Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (tillsynsförordningen), dels Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG (kapitaltäckningsdirektivet).

Under våren 2024 antog Europaparlamentet och rådet ändringar i dels tillsynsförordningen genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1623 av den 31 maj 2024 om ändring av förordning (EU) nr 575/2013 vad gäller krav avseende kreditrisk, kreditvärdighetsjusterings- risk, operativ risk, marknadsrisk och golvet för riskvägda tillgångar, dels kapitaltäckningsdirektivet genom Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1619 av den 31 maj 2024 om ändring av direktiv 2013/36/EU vad gäller tillsynsbefogenheter, sanktioner, filialer från tredjeland och miljö, samhällsansvar och bolagsstyrningsrisker, se bilaga 1.

Under förhandlingarna om Europeiska kommissionens förslag till ändringar i tillsynsförordningen och kapitaltäckningsdirektivet har en faktapromemoria upprättats inom Regeringskansliet och överlämnats till riksdagen (2021/22:FPM18).

Mot denna bakgrund har promemorian EU:s bankpaket tagits fram inom Finansdepartementet. I den föreslås de lagändringar som krävs för att anpassa svensk rätt till ändringarna i regelverket. En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 2. Promemorians lagförslag finns i bilaga 3. Promemorian har remissbehandlats och en förteckning över remiss- instanserna finns i bilaga 4. Remissvaren finns tillgängliga på regeringens webbplats (regeringen.se) och i Finansdepartementet (Fi2025/01199).

I propositionen behandlas promemorians förslag.

Lagrådet

Regeringen beslutade den 26 februari 2026 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 5. Lagrådets yttrande finns i bilaga 6.

Regeringen följer delvis Lagrådets förslag och synpunkter, som behandlas i avsnitt 7.2.2, 7.2.5, 7.4.2, 14.3.5 och 14.3.7–14.3.11 samt i författningskommentaren.

I förhållande till lagrådsremissens lagförslag görs dessutom vissa språkliga och redaktionella ändringar.

128

4	EU:s kapitaltäckningsregelverk för	Prop. 2025/26:253
	kreditinstitut

Behovet av en översyn

Den globala finanskrisen under 2008–2009 visade att det fanns brister i regelverket om kapitaltäckning för kreditinstitut, dvs. företag som driver bank- eller finansieringsrörelse. Förutom att instituten hade för lite kapital av tillräckligt god kvalitet hade många av dem otillräckliga likviditets- buffertar. Dessutom fanns det hos enskilda institut tydliga obalanser mellan skulders och tillgångars löptider, där kortfristiga skulder i alltför stor utsträckning finansierade långsiktiga och illikvida tillgångar. Det resulterade i att även välkapitaliserade institut fick likviditetsproblem när viktiga finansieringskällor föll bort. Framväxten av stora gräns- överskridande koncerner och affärsförbindelserna mellan institut innebar också att krisen fick stora spridningseffekter globalt.

Under 2008 påbörjades ett arbete på global nivå med att se över det internationella ramverket om kapitaltäckning och i december 2010 kom den s.k. Baselkommittén med ett förslag till ett nytt ramverk om kapital- täckning, den s.k. Basel 3-överenskommelsen. Det övergripande syftet med överenskommelsen var att stärka institutens förmåga att stå emot förluster och att minska sannolikheten för nya finansiella kriser. Det nya ramverket innebar både en höjning av kapitalbaskraven och skärpta krav på vilken sorts kapital som får räknas in i institutens kapitalbas.

På EU-nivå har de internationella standarderna genomförts i tillsyns- förordningen och kapitaltäckningsregelverket, som – förutom kredit- institut – omfattar mycket stora värdepappersbolag, dvs. företag som be- driver värdepappersrörelse men som ska behandlas som kreditinstitut, och vissa holdingföretag.

De ändringar av EU:s regelverk om kapitaltäckning som gjordes efter finanskrisen ledde till att institut inom EU överlag är bättre kapitaliserade än före krisen. Samtidigt har dessa åtgärder inte ansetts tillräckliga för att hantera alla de risker som identifierades under krisen. Baselkommittén har därför tagit fram ett antal kompletterande standarder. Men även om den totala kapitalnivån hos kreditinstituten nu generellt bedöms som tillfreds- ställande har vissa av de problem som identifierades i samband med den globala finanskrisen ännu inte lösts. Det har därför varit viktigt att anta de kvarstående delarna av Basel 3-överenskommelsen.

Genom 2024 års ändringar av EU:s regelverk om kapitaltäckning genomförs på EU-nivå bl.a. de kvarstående delarna av Basel 3-överens- kommelsen. Ett annat syfte med ändringarna är att integrera hållbarhet i tillsynen, ytterligare harmonisera regelverket och göra regelverket mer proportionerligt genom att anpassa kraven för mindre kreditinstitut avseende offentliggörande av information.

129

Prop. 2025/26:253 Den rättsliga regleringen

Tillsynsförordningen innehåller krav på kapitaltäckning för vissa risker (s.k. pelare 1-krav), stora exponeringar, offentliggörande av information, bruttosoliditet och likviditet för kreditinstitut (i Sverige banker och kredit- marknadsföretag).

Tillsynsförordningen är direkt tillämplig i svensk rätt och kompletteras av lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värde- pappersbolag (tillsynslagen).

Kapitaltäckningsdirektivet innehåller bl.a. regler om auktorisation, gränsöverskridande verksamhet, krav på kapital och organisation, tillsyn och ingripanden för kreditinstitut och finansiella holdingföretag och blandade finansiella holdingföretag.

Den allmänna näringsrättsliga regleringen – den s.k. rörelselag- stiftningen – för kreditinstitut finns i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse (LBF). I den lagen finns bestämmelser som i svensk rätt genomför bl.a. kapitaltäckningsdirektivets regler om auktorisation, gränsöverskridande verksamhet, organisation, tillsyn och ingripanden för kreditinstitut.

I tillsynslagen finns bestämmelser som i svensk rätt genomför kapital- täckningsdirektivets regler om särskilda kapitalbaskrav utöver pelare 1- kraven (s.k. pelare 2-krav). I lagen (2014:966) om kapitalbuffertar (buffertlagen) finns bestämmelser som i svensk rätt genomför direktivets regler om olika kapitalbuffertar utöver pelare 1-kraven och pelare 2- kraven.

Finansinspektionen har ansvaret för tillstånd, tillsyn och regelgivning på finansmarknadsområdet. Det innebär att inspektionen är behörig myndighet vid tillämpning av tillsynsförordningen och kapitaltäcknings- direktivet.

Utgångspunkter för genomförandet

I propositionens lagförslag hänvisas till EU:s rättsakter på området. Hänvisningarna till aktuella EU-direktiv – t.ex. kapitaltäckningsdirektivet i propositionens lagförslag – bör vara statiska, dvs. avse en viss angiven lydelse medan hänvisningarna till aktuella EU-förordningar bör vara dynamiska, dvs. avse den vid varje tidpunkt gällande lydelsen.

5Allmänna bestämmelser om rörelsen

5.1Riskhantering

	Regeringens förslag
	Frekvensen för hur ofta styrelsen i ett kreditinstitut ska utvärdera och
	se över interna riktlinjer och instruktioner för att hantera de krav som
130	ställs på institutet och i övrigt styra rörelsen ska vara minst vartannat år.

Regeringens bedömning

Prop. 2025/26:253

Kapitaltäckningsdirektivets nya regler om institutens hantering av s.k. ESG-risker (miljömässiga, sociala och styrningsmässiga risker) och den behöriga myndighetens samarbete med myndigheter som har tillsyn över klimatförändringar och miljö tillgodoses genom gällande rätt.

De nya reglerna om institutens interna kontrollfunktioner och övergångsplaner för ESG-risker liksom de behöriga myndigheternas uppgift att säkerställa institutens hantering av ESG-risker bör genomföras i föreskrifter på lägre nivå än lag.

Promemorians förslag och bedömning

Förslaget och bedömningen i promemorian stämmer överens med regeringens förslag och bedömning.

Remissinstanserna

Remissinstanserna tillstyrker förslaget och bedömningen eller har inget att invända mot dem.

Skälen för regeringens förslag och bedömning
Rättslig reglering
I kapitaltäckningsdirektivet finns regler om styrformer, processer och
rutiner i institut, t.ex. i fråga om ett instituts hantering av risker av olika
slag (artiklarna 73–96). Ett institut ska bl.a. ha robusta system för styrning
och kontroll över de risker som institutets verksamhet är förknippad med.
I det ingår att ha effektiva processer för att hantera, övervaka och
rapportera risker som institutet är eller kan bli exponerat för och hålla
kapital för att täcka arten och nivån på risken (artiklarna 73 och 74.1).
Vidare ska ledningsorganet godkänna och regelbundet utvärdera
riskhanteringen i institutet. Ledningsorganet ska då se över strategier och
riktlinjer för att ta på sig, hantera, övervaka och reducera risker som
institutet är eller kan bli exponerat för, bl.a. risker till följd av det
makroekonomiska klimatet i förhållande till konjunkturcykeln (artikel
76.1). Det ska finnas en oberoende riskhanteringsfunktion (artikel 76.5).
Bestämmelser om riskhantering finns i svensk rätt i rörelse-
lagstiftningen. Enligt gällande rätt ska ett institut identifiera, mäta, styra,
internt rapportera och ha kontroll över de risker som dess rörelse är
förknippad med. Ett institut ska även se till att ha en tillfredsställande
intern kontroll. Vidare ska ett institut särskilt se till att dess kreditrisker,
marknadsrisker, operativa risker och andra risker sammantagna inte
medför att dess förmåga att fullgöra sina förpliktelser äventyras. För att
uppfylla detta ska institutet ha metoder som gör det möjligt att fortlöpande
värdera och upprätthålla ett kapital som till belopp, slag och fördelning är
tillräckligt för att täcka arten och nivån på de risker som det är eller kan
komma att bli exponerat för. Metoderna ska utvärderas för att säkerställa
att de är heltäckande. Bestämmelserna ska tillämpas i proportion till arten
och omfattningen av ett instituts verksamheter och komplexitetsgrad.
Styrelsen i ett institut ska se till att det finns skriftliga interna riktlinjer och
instruktioner i den omfattning som behövs för att uppfylla kraven och för	131

Prop. 2025/26:253 att i övrigt styra rörelsen. Dessa riktlinjer och instruktioner ska utvärderas och ses över regelbundet (6 kap. 2, 4 a och 5 §§ LBF).

Finansinspektionen får meddela föreskrifter på området (16 kap.

1 § 5 LBF och 5 kap. 2 § förordningen [2004:329] om bank- och finansie- ringsrörelse, FBF). Sådana föreskrifter finns i Finansinspektionens före- skrifter och allmänna råd (FFFS 2014:1) om styrning, riskhantering och kontroll i kreditinstitut och i Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2014:4) om hantering av operativa risker.

ESG-risker

I kapitaltäckningsdirektivet görs vissa ändringar i reglerna om de risker som instituten ska hantera, övervaka och rapportera. Ändringarna innebär att miljömässiga, sociala och styrningsmässiga risker, s.k. ESG-risker (ESG – environmental, social och governance), på kort, medellång eller lång sikt läggs till som ett exempel på risk som instituten ska beakta (artiklarna 73.1, 74.1 första stycket b och 76.1). Institut ska även fastställa specifika planer för att hantera de finansiella risker som på kort, medellång och lång sikt uppstår från ESG-faktorer samt, där det är relevant för internationellt aktiva institut, tredjelands rättsliga och regulatoriska mål. För små och icke-komplexa institut ska detta tillämpas proportionerligt och undantag eller ett förenklat förfarande ska få medges (artikel 76.2 andra–fjärde styckena). Europeiska bankmyndigheten (Eba) ska utfärda riktlinjer för att bl.a. specificera minimistandarder och referensmetoder för identifiering, mätning, hantering och övervakning av ESG-risker liksom innehållet i de övergångsplaner som ska tas fram enligt i artikel 76.2 (artikel 87a.5).

Vidare ställs nya krav på att den behöriga myndigheten ska se till att instituten har robusta strategier, riktlinjer för identifiering, mätning, hantering och övervakning av ESG-risker (artikel 87a.1–87a.4). Den behöriga myndigheten ska övervaka utvecklingen av institutens risk- hantering avseende ESG-risker och få samarbeta med myndigheter eller offentliga organ som ansvarar för tillsyn avseende klimatförändringar och miljö.

Reglerna i kapitaltäckningsdirektivet om riskhantering omfattar de risker ett institut är eller kan bli exponerat för. Ändringen, att ESG-risker läggs till som ett exempel på en risk som ska beaktas, innebär därför inte att det införs nya krav. Ändringen förtydligar något som redan gäller och tillgodoses därmed genom gällande rätt.

De nya kraven i artiklarna 76.2 och 87a.1–87a.4 i kapitaltäcknings- direktivet om övergångsplaner och hantering av ESG-risker bör genom- föras genom föreskrifter inom ramen för befintliga bemyndiganden (16 kap. 1 § 5 LBF och 5 kap. 2 § FBF). Kraven ska tillämpas i proportion till arten och omfattningen av institutens verksamheter och komplexitets- grad (6 kap. 4 a § LBF).

En myndighet ska inom sitt verksamhetsområde samverka med andra myndigheter (8 § förvaltningslagen [2017:900]). Kravet i kapital- täckningsdirektivet att den behöriga myndigheter ska få samarbeta med myndigheter som ansvarar för tillsyn över klimatförändringar och miljö tillgodoses därför genom gällande rätt.

132

Frekvens för översyn av riktlinjer och instruktioner

Enligt nya regler i kapitaltäckningsdirektivet ändras frekvensen för när ett ledningsorgan ska se över strategier och riktlinjer för att ta på sig, hantera, övervaka och reducera risk. Kravet för hur ofta det ska ske ändras från att det ska ske regelbundet till att det ska ske åtminstone vartannat år. Ledningsorganen för små och icke-komplexa institut får göra denna översyn vartannat år (artikel 76.1).

För att genomföra ändringen i direktivet bör motsvarande ändring göras i bestämmelserna i svensk rätt. Frekvensen för små och icke-komplexa institut omfattas emellertid av frekvensen för övriga institut och bestämmelsen om proportionalitet i svensk rätt och det krävs därför inte någon åtgärd (6 kap. 4 a och 5 §§ LBF).

Interna kontrollfunktioner

Enligt nya regler i kapitaltäckningsdirektivet om interna kontroll- funktioner införs bl.a. krav på internrevisionsfunktionen (artikel 76.5 och 76.6). Dessa krav bör genomföras genom föreskrifter på lägre nivå än lag, som kan meddelas med stöd av befintliga bemyndiganden (16 kap. 1 § 5 LBF och 5 kap. 2 § FBF).

Kryptotillgångar

Enligt nya regler i kapitaltäckningsdirektivet om kreditrisk och motpartsrisk ska de behöriga myndigheterna säkerställa att instituten utför förhandsbedömningar av exponeringar mot kryptotillgångar de avser att ingå och lämpligheten i processer för att hantera motpartsrisker och marknadsrisker. Instituten ska rapportera sina bedömningar till myndigheten (artiklarna 79 e och 83.4).

Vidare utvecklas reglerna om att de behöriga myndigheterna ska säkerställa att koncentrationsrisker kontrolleras och åtgärdas. För krypto- tillgångar utan en emittent, ska koncentrationsrisken beaktas utifrån exponeringen mot kryptotillgångar med liknande egenskaper (artikel 81).

Även regeln om att de behöriga myndigheterna ska säkerställa att instituten hanterar operativ risk ändras på så sätt att modellrisk tas bort som exempel på risk som ska beaktas och att direkta och indirekta exponeringar mot kryptotillgångar och leverantörer av kryptotillgångs- tjänster läggs till (artikel 85.1).

De nya kraven i kapitaltäckningsdirektivet om förhandsbedömningar avseende kryptotillgångar inom ramen för kreditrisk och motpartsrisk liksom kraven på hur kryptotillgångar utan emittent ska beaktas inom ramen för koncentrationsrisk bör genomföras genom föreskrifter på lägre nivå än lag, som kan meddelas med stöd av befintliga bemyndiganden (16 kap. 1 § 5 LBF och 5 kap. 2 § FBF).

Ändringen av de exempel som ges på operativ risk som de behöriga myndigheterna ska säkerställa att instituten hanterar, innebär inte att det införs nya krav och tillgodoses därmed genom gällande rätt.

Prop. 2025/26:253

133

Prop. 2025/26:253 5.2		Ersättningar

	Regeringens bedömning
	Kapitaltäckningsdirektivets nya regler om att ett institut ska beakta och
	hantera s.k. ESG-risker (miljömässiga, sociala och styrningsmässiga
	risker) i fråga om företagsstyrning och ersättningar tillgodoses genom
	gällande rätt.

	Promemorians bedömning
	Bedömningen i promemorian stämmer överens med regeringens bedöm-
	ning.
	Remissinstanserna
	Remissinstanserna tillstyrker bedömningen eller har inget att invända mot
	den.
	Skälen för regeringens bedömning
	I kapitaltäckningsdirektivet finns regler om styrformer, processer och
	rutiner i	institut, t.ex. i fråga om ett instituts ersättningar (artik-
	larna 74–96).
	Reglerna om ersättningar i kapitaltäckningsdirektivet har i svensk rätt i
	huvudsak genomförts i föreskrifter på lägre nivå än lag, eftersom reglerna
	kan behöva anpassas till olika rättsliga och faktiska förhållanden (16 kap.
	1 § LBF	och 5 kap. 2 § FBF). Sådana föreskrifter finns i Finans-

	inspektionens föreskrifter (FFFS 2011:1) om ersättningssystem i kredit-
	institut. Det är bara frågor av mer principiell natur som regleras på lagnivå
	(6 kap. 2, 4 a, 4 c och 5 §§ LBF).
	I nya regler i direktivet görs i huvudsak tillägg om att de befintliga
	kraven på att ett instituts ersättningspolicy och ersättningspraxis ska vara
	förenliga med och främja sund och effektiv riskhantering innefattar att
	beakta institutets riskbenägenhet när det gäller ESG-risker. Reglerna om
	ersättningar knyts även till de nya begreppen om interna kontroll-
	funktioner och cheferna för dessa funktioner (artiklarna 74.1 första
	stycket e, 76.4 andra stycket, 92.2, 92.3 och 94.1 a).
	Tilläggen i kapitaltäckningsdirektivet om att ESG-risker ingår i de risker
	som ett institut ska beakta är bara ett förtydligande av det som redan gäller
	och är inte i sig ett nytt krav. De nya reglerna om att ett institut ska beakta
	och hantera ESG-risker i fråga om företagsstyrning och ersättningar
	tillgodoses därmed genom gällande rätt.
	Det har också införts nya regler i direktivet att den behöriga
	myndigheten ska kunna ingripa mot ett institut som inte har inrättat en
	könsneutral ersättningspolicy eller inte uppfyller ersättningskraven i
	artiklarna 92, 94 och 95 i direktivet (artiklarna 67.1 d och t och 74.1).
	I svensk rätt finns det redan krav på att ersättningspolicyn ska omfatta
	alla och vara könsneutral. Om ett institut inte följder detta ska Finans-
	inspektionen ingripa mot såväl ett institut som dess verkställande direktör,
134	styrelsen och ersättare för dessa om någon av dessa är ansvarig för över-
134

trädelsen (15 kap. 1 § och 1 a § första stycket 4 LBF och 2 kap. 2 § Finans- Prop. 2025/26:253 inspektionens föreskrifter om ersättningssystem i kreditinstitut). De nya

reglerna i direktivet tillgodoses därför genom gällande rätt.

5.3Rapportering och kvalitetsbedömning av metoder

Regeringens bedömning

Kapitaltäckningsdirektivets nya regler om rapportering av metoder bör genomföras i föreskrifter på lägre nivå än lag med stöd av befintliga bemyndiganden. Förtydligandena i direktivet om vad den behöriga myndigheten ska uppmuntra instituten om i fråga om dels att bygga upp intern kapacitet för bedömning av marknadsrisk, dels att öka användningen av interna modeller som används för beräkningen av kapitalbaskrav samt kraven på myndighetens översyn och kvalitets- bedömning av metoder ryms inom Finansinspektionens tillsyn och kräver ingen lagstiftningsåtgärd.

Promemorians bedömning

Bedömningen i promemorian stämmer överens med regeringens bedöm- ning.

Remissinstanserna

Remissinstanserna tillstyrker bedömningen eller har inget att invända mot den.

Skälen för regeringens bedömning
I kapitaltäckningsdirektivet finns regler om den behöriga myndighetens
tillsyn och riktmärkning av interna metoder (artiklarna 77 och 78).
Enligt nya regler i direktivet utvecklas dessa krav. Ändringarna innebär
i huvudsak att den behöriga myndigheten ska uppmuntra de relevanta
instituten att bygga upp intern kapacitet för bedömning av marknadsrisk.
Vidare förtydligas vari myndighetens skyldighet att uppmuntra ökad
användning av interna modeller består (artikel 77.3).
De behöriga myndigheternas översyn och kvalitetsbedömning ska
omfatta inte bara interna metoder utan även schablonmetoder. Det
förtydligas också under vilka förutsättningar institut ska rapportera in viss
information till den behöriga myndigheten (artikel 78).
Enligt gällande rätt omfattar Finansinspektionens tillsynsansvar att ett
kreditinstituts rörelse drivs enligt de författningar som reglerar institutets
verksamhet och instituten ska lämna inspektionen de upplysningar om sin
verksamhet och därmed sammanhängande omständigheter som
inspektionen begär (13 kap. 2 och 3 §§ LBF). Detsamma gäller för
värdepappersbolag (23 kap. 1 och 2 §§	lagen [2007:528] om
värdepappersmarknaden [LVM]). Regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer har även möjlighet att	meddela föreskrifter om	135

Prop. 2025/26:253 vilka upplysningar som ett kreditinstitut och ett värdepappersbolag ska lämna till Finansinspektionen (16 kap. 1 § 16 LBF och 23 kap. 15 § 1 LVM). Finansinspektionen är även ansvarig för tillsynen, regelgivningen, tillståndsprövningen och registreringen som rör finansiella marknader och finansiella företag och myndigheten ska följa och analysera utvecklingen inom sitt ansvarsområde (1 och 2 §§ förordningen [2023:910] med instruktion för Finansinspektionen).

De nya rapporteringskrav som ställs på instituten enligt artikel 78 i direktivet bör därför genomföras genom föreskrifter på lägre nivå än lag, med stöd av befintliga bemyndiganden. Förtydligandena om vad den behöriga myndigheten ska uppmuntra instituten om i fråga om dels att bygga upp intern kapacitet för bedömningen av marknadsrisk dels användningen av interna modeller som används för beräkningen av kapitalkrav samt kraven på myndighetens översyn och kvalitetsbedömning av metoder får emellertid anses rymmas inom Finansinspektionens uppdrag att utöva tillsyn och kräver ingen ytterligare lagstiftningsåtgärd (jfr prop. 2013/14:228 s. 187).

	5.4	Översyns- och utvärderingsprocess

	Regeringens bedömning
	Kapitaltäckningsdirektivets nya regler om vad Finansinspektionen ska
	beakta vid översyns- och utvärderingsprocessen samt att inspektionen
	ska ha nödvändiga informationsinsamlings- och utrednings-
	befogenheter tillgodoses genom gällande rätt.
	Promemorians bedömning
	Bedömningen i promemorian stämmer överens med regeringens bedöm-
	ning.
	Remissinstanserna
	Majoriteten av remissinstanserna tillstyrker bedömningen eller har inget
	att invända mot den.
	Finansinspektionen saknar ett resonemang i promemorian om behovet
	av att genomföra skrivningen i direktivet om att institut och tredje parter
	som agerar i egenskap av rådgivare till instituten i samband med
	stresstester ska avstå från verksamheter som kan äventyra ett stresstest.
	Skälen för regeringens bedömning
	I kapitaltäckningsdirektivet finns regler om den behöriga myndighetens
	översyns- och utvärderingsprocess för institut (artiklarna 97–101).
	Enligt nya regler i direktivet får vissa av dessa regler en annan
	utformning.
	Ändringarna innebär i huvudsak att det införs vissa faktorer som den
	behöriga myndigheten särskilt får beakta inom ramen för
136	proportionalitetsprincipen (artikel 97.4).

Kommuninvest i Sverige AB har framfört att regeringen i samband med genomförandet i svensk rätt av kapitaltäckningsdirektivet bör möjliggöra att särskilda proportionalitetsåtgärder ska kunna vidtas för offentliga utvecklingsinstitut (Fi2024/01518).

Kriterierna för översyns- och utvärderingsprocessen ska omfatta ESG- risker och risker till följd av exponeringar mot kryptotillgångar (artikel

98.1k, 98.9 och 98.10). De behöriga myndigheterna ska även inom ramen för översynen bedöma övergångsplanernas stabilitet. Eba, Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten (Eiopa) och Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) har fått i uppdrag att gemensamt ta fram riktlinjer för att säkerställa att enhetlighet, långsiktiga överväganden och gemensamma standarder för bedömningsmetoder integreras i stresstester av ESG-risker. De ska även undersöka hur risker avseende samhällsansvar och bolagsstyrning kan integreras i stresstesterna (artiklarna 87a.4 och 100.4).

Institut och tredje parter som agerar i egenskap av rådgivare till instituten i samband med stresstestning ska avstå från verksamheter som kan äventyra ett stresstest. De behöriga myndigheterna ska ha de informationsinsamlings- och utredningsbefogenheter som de behöver för att upptäcka sådan verksamhet (artikel 100.3).

Finansinspektionen får enligt gällande rätt begära in den information som myndigheten behöver för sin tillsyn (13 kap. 2 och 3 §§ LBF). Finansinspektionen får också meddela föreskrifter om vilka upplysningar ett kreditinstitut ska lämna till inspektionen för dess tillsynsverksamhet (16 kap. 1 § 1 LBF). Det nya kravet i direktivet på att Finansinspektionen ska ha erforderliga informationsinsamlings- och utredningsbefogenheter får därmed anses följa redan av gällande rätt.

Därutöver har Finansinspektionen i sin tillsyn bl.a. att följa de bestämmelser om översyns- och utvärderingsprocess som finns i artiklarna 97–101 i kapitaltäckningsdirektivet (9 § förordningen [2014:993] om särskild tillsyn och kapitalbuffertar).

Att Finansinspektionen i sin tillsyn över ett instituts soliditet, likviditet och riskhantering ska beakta proportionalitet, i förhållande till samtliga institut, följer redan av gällande rätt (6 kap. 4 a § LBF). Det är därför inte nödvändigt att, som Kommuninvest föreslår, i lagen föra in en exemplifiering av vilka kreditinstitut och affärsmodeller som bör vara föremål för proportionalitetsbeaktanden.

Finansinspektionen saknar ett resonemang i promemorian om behovet av att genomföra skrivningen i direktivet om att institut och tredje parter som agerar i egenskap av rådgivare till instituten i samband med stresstester ska avstå från verksamheter som kan äventyra ett stresstest. Regeringen konstaterar att kommissionen har under hand gett uttryck för det är de stresstester som den behöriga myndigheten utför inom ramen för sin tillsyn som avses. Det är de i kapitaltäckningsdirektivet utpekade finansiella företagen och de behöriga myndigheterna som har skyldigheter enligt direktivet. För de fall företaget tar råd som innebär att det åsidosätter sina skyldigheter får Finansinspektionen ingripa mot företaget.

Prop. 2025/26:253

137

Prop. 2025/26:253 5.5		Tillsyn över vissa holdingföretag

	Regeringens förslag
	Ett finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag
	som ska uppfylla kraven i tillsynsförordningen, tillsynslagen och
	buffertlagen på gruppnivå ska omfattas av kravet att ansöka hos
	Finansinspektionen om godkännande eller undantag från kravet på
	godkännande.
	Finansinspektionen ska få medge undantag från kravet på god-
	kännande om holdingföretaget har ett dotterföretag som är ett finansiellt
	holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag som har god-
	känts och som ansvarar för att säkerställa att kraven på gruppnivå är
	uppfyllda.
	Finansinspektionen ska få undanta ett holdingföretag som har med-
	getts undantag från kravet på godkännande från konsolideringen enligt
	tillsynsförordningen, om
	1. det inte hindrar en effektiv tillsyn över gruppen eller ett dotter-
		företag som är ett kreditinstitut,
	2.	holdingföretaget inte innehar andelar i något annat företag än ett
		dotterföretag som är ett kreditinstitut eller ett intermediärt finansiellt
		holdingföretag eller blandat finansiellt moderholdingföretag som
		kontrollerar dotterföretaget,
	3. holdingföretaget inte har finansiella skulder i väsentlig utsträckning,
		och
	4. holdingföretaget inte har övriga skulder till andra företag än de som
		avses i 2.
	De särskilda tidsfristerna för att fatta ett beslut ska gälla för beslut om
	undantag från kravet på godkännande.
	Det särskilda förfarandet som gäller för gränsöverskridande grupper
	ska även gälla för beslut om undantag från konsolideringen.
	Regeringens bedömning
	Kapitaltäckningsdirektivets nya regler om Finansinspektionens översyn
	och vad inspektionen ska offentliggöra på sin webbplats bör genom-
	föras i föreskrifter på lägre nivå än lag.
	Direktivets nya regler om att Finansinspektionen inom ramen för
	översynen ska samarbeta med utländska behöriga myndigheter
	tillgodoses genom gällande rätt.
	Promemorians förslag och bedömning
	Förslaget och bedömningen i promemorian stämmer överens med
	regeringens förslag och bedömning.
	Remissinstanserna
	Remissinstanserna tillstyrker förslaget och bedömningen eller har inget att
138	invända mot dem.

Skälen för regeringens förslag och bedömning

Enligt kapitaltäckningsdirektivet finns ett särskilt förfarande för god- kännande och undantag från kravet på godkännande för vissa finansiella holdingföretag och blandade finansiella holdingföretag (artikel 21a).

Enligt nya regler i kapitaltäckningsdirektivet ses detta förfarande över. Ändringarna innebär i huvudsak att kravet på godkännande även ska gälla sådana finansiella holdingföretag eller blandade finansiella holding- företag som ansvarar för att kapitalkraven uppfylls på gruppnivå (artikel 21a.1 första stycket). De behöriga myndigheterna ska tillsammans med berörda behöriga myndigheter i andra medlemsstater regelbundet och under alla förhållanden åtminstone årligen göra en översyn för att se om det företag som är ansvarigt för att kraven på gruppnivå är uppfyllda har identifierat relevanta holdingföretag i gruppen. De behöriga myndigheterna ska också på sin webbplats årligen publicera en förteckning över de holdingföretag som har godkänts (artikel 21a.1 andra och tredje styckena). Myndigheterna ska även samarbeta om det samtidigt som en prövning av godkännande eller undantag från kravet på godkännande pågår en tillståndsprövning för kreditinstitut eller en prövning av ett kvalificerat förvärv eller ett väsentligt innehav. Tidsfristerna för de senare två prövningarna ska upphävas till dess att prövningen om godkännande eller undantag från kravet på godkännande

är avslutad (artikel 21a.2 andra stycket).

De behöriga myndigheterna ska under vissa förutsättningar ha möjlighet att medge undantag från kravet på att finansiella holdingföretag och blandade finansiella holdingföretag omfattas av konsolideringen enligt tillsynsförordningen (artikel 21a.4a).

Den särskilda beslutsprocessen och dess tidsfrister uppdateras för att även omfatta beslutet om undantag från godkännande och den nya möjligheten att undanta holdingföretag från konsolideringen (artikel 21a.8 och 21a.10). Det läggs även till att om ett gemensamt beslut fattas och den samordnande tillsynsmyndigheten är en annan än den behöriga myndigheten i den medlemsstat där det finansiella holdingföretaget eller blandade finansiella holdingföretaget är etablerat, ska det gemensamma beslutet genomföras eller, om den nationella rätten så tillåter, tillämpas direkt i den medlemsstat där holdingföretaget är etablerat (artikel 21a.8).

I tillsynslagen anges under vilka förutsättningar godkännande och undantag från kravet på godkännande ska medges samt hur den särskilda beslutsprocessen ska gå till (1 kap. 8–13 §§). Vidare ska Finans- inspektionen, i den utsträckning som följer av Sveriges medlemskap i EU, samarbeta och utbyta information med andra behöriga myndigheter (6 kap. 3 § tillsynslagen).

För att genomföra de nya reglerna i kapitaltäckningsdirektivet bör motsvarande bestämmelser föras in i svensk rätt. Kravet på Finans- inspektionens samarbetsskyldighet med andra behöriga myndigheter och att det gemensamma beslutet blir bindande i Sverige får emellertid anses följa redan av gällande rätt. De mer detaljerade reglerna om vad Finans- inspektionens översyn ska omfatta och vad inspektionen ska offentliggöra på sin webbplats bör genomföras i föreskrifter på lägre nivå än lag.

Prop. 2025/26:253

139

Prop. 2025/26:253 5.6

Tillsyn över vissa värdepappersbolag

Regeringens förslag

De värdepappersbolag som ska tillämpa tillsynsförordningen och rörelselagstiftningen som gäller för banker och kreditmarknadsföretag ska även omfattas av bestämmelserna om lämplighetsbedömningen av nyckelpersoner och om den särskilda anmälningsplikten för stora institut i lagen om bank- och finansieringsrörelse i stället för de bestämmelserna i lagen om värdepappersmarknaden.

Ett sådant värdepappersbolag ska få ansöka hos Finansinspektionen om att undantas från kravet på att tillämpa och omfattas av bestämmelserna i tillsynsförordningen och vissa bestämmelser i lagen om bank- och finansieringsrörelse. Vid bedömningen ska inspektionen tillämpa artikel 8a.3a andra stycket i kapitaltäckningsdirektivet.

Innan Finansinspektionen fattar ett sådant beslut ska Europeiska bankmyndigheten (Eba) få tillfälle att inom en månad lämna synpunkter.

Beslutet ska omprövas vart tredje år.

Regeringens bedömning

Kapitaltäckningsdirektivets nya regler om att Finansinspektionen inom ramen för prövningen av ansökan ska utbyta information med Eba och att beslutet ska motiveras tillgodoses genom gällande rätt.

Promemorians förslag och bedömning

Förslaget och bedömningen i promemorian stämmer överens med regeringens förslag och bedömning.

Remissinstanserna

Majoriteten av remissinstanserna tillstyrker förslaget och bedömningen eller har inget att invända mot dem.

Finansinspektionen anser att inspektionens underrättelseskyldighet i förhållande till Eba bör framgå av den nya bestämmelsen i lagen om värdepappersmarknaden.

Skälen för regeringens förslag och bedömning

I kapitaltäckningsdirektivet finns regler om att ett företag enligt definitionen i artikel 4.1.1 b i tillsynsförordningen som redan är auktori- serat enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument och om ändring av direktiv 2002/92/EG och av direktiv 2011/61/EU (MiFID II) ska ansöka om tillstånd som kreditinstitut när dess tillgångar i genomsnitt uppgår till eller överstiger ett visst tröskelvärde (artikel 8a).

Enligt nya regler i direktivet ska beräkningen av tröskelvärdet omfatta tillgångar från filialer och dotterbolag etablerade i tredjeland (artikel 8a.1

140

ikapitaltäckningsdirektivet). Motsvarande ändring görs i tillsyns- förordningen (artikel 4.1.1 b).

Det införs även en möjlighet för dessa företag, mycket stora värde- pappersbolag, att ansöka om undantag från kravet på att söka tillstånd som kreditinstitut (artikel 8a.3a). Ansökan ska ges in till den behöriga myndigheten, som inte får fatta beslut innan Eba har fått möjlighet att, inom en månad, lämna synpunkter. De mycket stora värdepappersbolag som ansöker om undantag ska inte omfattas av reglerna om ingripanden (artikel 66.1 b).

Den behöriga myndigheten ska vid sin bedömning beakta vissa angivna förutsättningar och Ebas yttrande. Om den behöriga myndighetens beslut avviker från Ebas yttrande ska den behöriga myndigheten ange skälen för detta. Myndigheten ska också underrätta det berörda värdepappersbolaget och Eba samt ompröva sitt beslut vart tredje år.

Eba ska offentliggöra beslutet på sin webbplats tillsammans med sitt yttrande. Eba ges även mandat att ta fram tekniska standarder för att närmare specificera vad den behöriga myndigheten ska beakta vid beslut om att bevilja undantag.

Vidare förtydligas att kapitaltäckningsdirektivets regler om grupp- baserad tillsyn (artiklarna 111–127) ska gälla för värdepappersföretags- koncerner om ett av företagen i koncernen är ett värdepappersföretag som ska tillämpa tillsynsförordningen enligt artikel 1.2 eller 1.5 i Europa- parlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2033 av den 27 november 2019 om tillsynskrav för värdepappersföretag och om ändring av förordningarna (EU) nr 1093/2010, (EU) nr 575/2013, (EU) nr 600/2014 och (EU) nr 806/2014, värdepappersbolagsförordningen (artikel 110a). Att bl.a. reglerna om gruppbaserad tillsyn i kapitaltäckningsdirektivet gäller för de nu aktuella värdepappersföretagskoncernerna följer redan i dag av värdepappersbolagsförordningen (artikel 1.2 andra stycket och 1.5 tredje stycket, jfr 1 kap. 2 § första stycket 7 d och f och 3 kap. tillsynslagen och buffertlagen).

Kapitaltäckningsdirektivets krav på att de mycket stora värdepappers- bolagen ska ansöka om tillstånd som kreditinstitut har genomförts i svensk rätt genom att bolagen ska tillämpa ett flertal bestämmelser i rörelse- lagstiftningen för banker och kreditmarknadsföretag (8 kap. 1 c § LVM) (se prop. 2021/22:88). I dagsläget finns inga sådana mycket stora värdepappersbolag i Sverige.

För att genomföra de nya reglerna i kapitaltäckningsdirektivet om undantagsmöjligheten bör motsvarande bestämmelser föras in i svensk rätt. En förvaltningsmyndighet ska redan enligt svensk rätt som huvudregel motivera sina beslut och en sådan motivering ska innehålla uppgifter om bl.a. vilka omständigheter som har varit avgörande för

myndighetens ställningstagande (32 § förvaltningslagen). Att värdepappersbolag som utgångspunkt ska underrättas om beslutet gäller också redan enligt svensk rätt (33 § förvaltningslagen). I dessa delar är reglerna i direktivet således tillgodosedda genom gällande svensk rätt, t.ex. hur eventuella synpunkter från Eba bör tas om hand.

Finansinspektionen anser att inspektionens underrättelseskyldighet i förhållande till Eba bör framgå av den nya bestämmelsen i lagen om värdepappersmarknaden. Regeringen anser, till skillnad från Finans- inspektionen, att inspektionens underrättelseskyldighet redan följer av den

Prop. 2025/26:253

141

Prop. 2025/26:253 allmänna skyldigheten för inspektion att samarbeta och utbyta information med andra behöriga myndigheter (6 kap. 3 § tillsynslagen).

Att även tillgångar i filialer och dotterbolag etablerade i tredjeland ska beaktas vid beräkningen av tröskelvärdet för de mycket stora värde- pappersbolagen följer även av tillsynsförordningen (artikel 4.1.1 b i tillsynförordningen). Vilka bestämmelser om tillsyn som ska gälla för värdepappersföretagskoncerner där ett av värdepappersbolagen tillämpar tillsynsförordningen enligt artikel 1.2 eller 1.5 i värdepappersbolags- förordningen följer även av värdepappersbolagsförordningen (artikel 1.2 och 1.5 i värdepappersbolagsförordningen, se även 3 och 4 kap. och 6 kap. 3 § tillsynslagen samt 8 kap. 1 c § LVM). Svensk rätt uppfyller därmed kapitaltäckningsdirektivets krav även i denna del.

6Nya lämplighetskrav på personer med ledande befattningar

6.1Nya krav på styrelse och verkställande direktör

6.1.1Allmänna lämplighetskrav

Regeringens förslag

Den som ska företräda ett företag ska för att vara lämplig för en sådan uppgift ha tillräckligt gott anseende och tillräcklig insikt, kunskap och erfarenhet för att delta i ledningen och även i övrigt agera med ärlighet, integritet och självständigt tänkande. Detta ska gälla den som ska vara styrelseledamot, verkställande direktör eller ersättare för någon av dem i ett kreditinstitut, finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag som har godkänts enligt tillsynslagen eller ett värde- pappersbolag som ska tillämpa tillsynsförordningen och rörelse- lagstiftningen som gäller för banker och kreditmarknadsföretag.

Övriga lämplighetskrav som i dag ställs på kreditinstitut enligt lagen om bank- och finansieringsrörelse, på styrelseledamöter, den verk- ställande direktören och ersättare för någon av dem, ska också gälla för finansiella holdingföretag och blandade finansiella holdingföretag som har godkänts enligt tillsynslagen och värdepappersbolag som ska tillämpa tillsynsförordningen och rörelselagstiftningen som gäller för banker och kreditmarknadsföretag.

Vid beräkningen av antalet uppdrag en styrelseledamot eller en verkställande direktör får ha i andra företag ska uppdrag inom samma grupp räknas som ett enda uppdrag.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om

1.kraven på styrelsens samlade kompetens i finansiella holdingföretag och blandade finansiella holdingföretag som har godkänts enligt tillsynslagen,

142

2. att sådana holdingföretag har tillräckligt med resurser för att	Prop. 2025/26:253
introducera och utbilda den som är styrelseledamot eller
verkställande direktör, och
3. den mångfaldspolicy som sådana holdingföretag ska ha.
Regeringens bedömning
Kapitaltäckningsdirektivets definitioner av ledningsorgan med
ledningsfunktion och verkställande ledning omfattas av gällande rätt.

Promemorians förslag och bedömning
Förslaget och bedömningen i promemorian stämmer delvis överens med
regeringens förslag och bedömning. Enligt promemorians förslag ska den
verkställande direktören i kreditinstitut, mycket stora värdepappersbolag
och finansiella holdingföretag eller blandade finansiella holdingföretag
som har godkänts enligt tillsynslagen inte få ingå i företagets styrelse.
Remissinstanserna
Majoriteten av remissinstanserna tillstyrker förslaget och bedömningen
eller har inget att invända mot dem.
Finansbolagens Förening, Näringslivets Regelnämnd, Sparbankernas
Riksförbund och Svenska Bankföreningen motsätter sig förslaget att den
verkställande direktören inte ska få ingå i styrelsen. Sparbankernas
Riksförbund anser också att det är otydligt hur artikel 91.13 och 91.14 i
kapitaltäckningsdirektivet har genomförts i svensk rätt samt att ordet
färdigheter bör användas i stället för ordet insikt.
Finansinspektionen anser att de nya reglerna bör få genomslag också för
andra värdepappersbolag än mycket stora värdepappersbolag.
Skälen för regeringens förslag och bedömning
Lämplighetsprövning
I kapitaltäckningsdirektivet finns regler om att ledningsorganets
lämplighet ska bedömas utifrån vissa kriterier (artikel 91). Varje ledamot
i ledningsorganet ska bl.a. agera med ärlighet, integritet och självständigt
tänkande för att vid behov effektivt kunna bedöma och ifrågasätta den
verkställande ledningens beslut och effektivt kontrollera och övervaka
ledningens beslutsfattande. Ledningsorganets samlade kompetens och
förståelse för institutets risker ska bedömas och ledningspersonen ska
avsätta tillräckligt med tid för uppdraget. Det finns också begränsningar
för hur många uppdrag i andra företag som ledningspersonen i ett institut
får ha.
Tillämpningsområdet
Enligt nya regler i kapitaltäckningsdirektivet ska instituten, de finansiella
holdingföretag eller de blandade finansiella holdingföretag som har
godkänts enligt artikel 21a i direktivet ha huvudansvaret för att säkerställa
att ledamöter i ledningsorganet alltid uppfyller lämplighetskraven (artikel
91.1). Kommissionen har under hand gett uttryck för att de företag som	143
	143

Prop. 2025/26:253 ska anses omfattas av den nya utformningen av artikel 91 och den nya artikel 91a är institut enligt definitionen i tillsynsförordningen (artikel 4.1.3) och finansiella holdingföretag och blandade finansiella holdingföretag som har godkänts enligt kapitaltäckningsdirektivet, vilket inbegriper de holdingföretag som har utsetts till ansvariga för att säkerställa gruppens efterlevnad av tillsynskraven på gruppnivå (artiklarna

144

3.3a och b och 21a). Däremot omfattas inte sådana holdingföretag som inte uppfyller kraven på godkännande eller inte längre uppfyller dessa krav (artikel 3.3 c). De och övriga finansiella holdingföretags och blandade finansiella holdingföretags ansvar för ledningsorganets lämplighet regleras i stället inte lika detaljerat (artikel 121). Vissa av lämplighets- kraven gäller i dag bara för institut, t.ex. kravet på ledningsorganets samlade kompetens, mångfaldspolicy och begränsningen av antalet uppdrag som ledningspersonen får ha i andra företag. Det ändras nu så att dessa krav även ska uppfyllas av de finansiella holdingföretag och blandade finansiella holdingföretag som har godkänts (artikel 91.2–91.8).

Enligt gällande svensk rätt ställs det krav på att den som ingår i ledningen för ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag ska ha tillräcklig insikt och erfarenhet för att delta i ledningen av företaget och även i övrigt vara lämplig för en sådan uppgift (1 kap. 8 § 3 och 3 kap. 5 § tillsynslagen).

För att genomföra de nya reglerna i kapitaltäckningsdirektivet om att även finansiella holdingföretag och blandade finansiella holdingföretag som har godkänts ska omfattas av samma lämplighetskrav som kredit- institut bör motsvarande justeringar göras in i svensk rätt.

Ledningsorganet

Enligt nya regler i kapitaltäckningsdirektivet ska uttrycket ”verkställande ledning” avse de fysiska personer som utövar verkställande funktioner och som är direkt ansvariga inför ledningsorganet men som inte är ledamöter av ledningsorganet (artikel 3.1.9). Med ledningsorgan avses liksom i dag ett instituts organ som utses enligt den nationella lagstiftningen och som har befogenhet att fastställa institutets strategi, mål och allmänna inriktning och som kontrollerar och övervakar ledningens beslutsfattande, och de personer som i praktiken leder institutets verksamhet (artikel 3.1.7).

Vidare tas möjligheten bort för ordföranden i ”ledningsorganet i sin tillsynsfunktion” att också vara verkställande direktör i samma institut om institutet kan motivera det och en sådan ordning har godkänts av de behöriga myndigheterna (artikel 88.1). Med ”ledningsorganet i sin tillsynsfunktion” avses liksom i dag ledningsorganet i dess roll att kontrollera och övervaka ledningens beslutsfattande (artikel 3.1.8). Definitionerna av ledningsorgan och ledningsorgan med tillsynsfunktion kompletteras med en definition av vad som avses med ”ledningsorgan med ledningsfunktion”. Med den nya definitionen avses ledningsorganet i dess roll att leda institutet, inbegripet de personer som i praktiken leder ett institutets verksamhet (artikel 3.1.8a).

Vidare gäller fortfarande att när det i direktivet hänvisas till lednings- organ och ledningsorgans lednings- och tillsynsfunktioner, enligt nationell rätt, handhas av olika organ eller olika medlemmar inom ett organ, ska medlemsstaten identifiera de ansvariga organen eller de ansvariga

medlemmarna i ledningsorganet såvida inte något annat anges i direktivet (artikel 3.2).

Enligt gällande svensk rätt får den verkställande direktören i ett bank- aktiebolag, en medlemsbank, en sparbank eller ett kreditmarknadsföretag inte vara ordförande i styrelsen (10 kap. 6 § och 12 kap. 4 § LBF och 3 kap. 10 § sparbankslagen [1987:619]). Däremot ska den verkställande direktören ingå i styrelsen i en sparbank om den verkställande direktören som utses är någon annan än en styrelseledamot (3 kap. 4 § sparbanks- lagen).

Enligt svensk rätt ansvarar styrelsen för företagets organisation och förvaltningen av företagets angelägenheter. Styrelsen ska också bl.a. fortlöpande bedöma företagets ekonomiska situation, se till att företagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och företagets ekonomiska förhållanden i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt samt att om vissa uppgifter delegeras till en eller flera av styrelsens ledamöter eller till andra, ska styrelsen handla med omsorg och fortlöpande kontrollera om delegationen kan upprätthållas. Styrelsen är beslutför, om mer än hälften av hela antalet styrelseledamöter eller det högre antal som föreskrivs i bolagsordningen är närvarande. Beslut får inte fattas i ett ärende, om inte såvitt möjligt samtliga styrelseledamöter har fått tillfälle att delta i ärendets behandling, och fått ett tillfredsställande underlag för att avgöra ärendet. Det är även styrelsen som utser den verkställande direktören som i sin tur ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar (8 kap. 4, 21, 27 och 29 §§ aktiebolagslagen [2005:551] [ABL] och 7 kap. 4, 21, 27 och 29 §§ lagen [2018:672] om ekonomiska föreningar [FL]). Den verkställande direktören är med andra ord underställd styrelsen och med ledningsorganet avses primärt styrelsen. Till skillnad från i kapitaltäckningsdirektivet, finns alltså i svensk rätt inte olika former av ledningsorgan (se prop. 2013/14:228 angående uttrycken ”ledningsorgan” och ”ledningsorgan med tillsynsfunktion”). Direktivet är i emellertid utformat för att tillämpas inom EU där medlemsstaterna har mycket skiftande associationsrättsliga traditioner, vilket innebär att reglerna om ledningsorgan i vissa fall i svensk rätt får anses ta sikte på såväl styrelsen som den verkställande direktören. I enlighet med svensk lagstiftningstradition har det därför i varje särskilt fall angetts om det är styrelsen eller styrelsen och verk- ställande direktören som omfattas av respektive bestämmelse. Likaså avses med styrelsen respektive verkställande direktör inte ersättare för dessa såvida inte det särskilt anges. Kapitaltäckningsdirektivet lämplighetskrav har därmed när det gäller enskilda ledamöter i lednings- organet ansetts i svensk rätt omfatta styrelsen och den verkställande direktören samt ersättare för dessa, medan kravet på den samlade kompetensen enbart gäller styrelsen (samma prop. s. 167, jfr 3 kap. 2 § första stycket 4 och 5 LBF).

Införandet av en definition av ledningsorgan med ledningsfunktion i kapitaltäckningsdirektivet medför därmed inget behov av ändring när det gäller vilka personer som omfattas av lämplighetskraven i svensk rätt.

Den nya definitionen av verkställande ledning skapar emellertid en viss gränsdragningsproblematik. I förhållande till den svenska terminologin ligger det nära till hands att definiera den verkställande ledningen i ett kreditinstitut som dess verkställande direktör. Definitionerna och beskriv-

Prop. 2025/26:253

145

Prop. 2025/26:253 ningarna av ledningsorganet i direktivet innebär emellertid att ledamöterna i ledningsorganet anses ha antingen uppdrag med verkställande funktioner eller uppdrag utan verkställande funktioner, jfr artikel 91.3. I svensk rätt har det som i direktivet anges om uppdrag med verkställande funktioner i ledningsorganet genomförts som uppdrag som verkställande direktör, se 10 kap. 8 a § LBF.

146

Regeringen instämmer därför i Finansbolagens Förenings, Närings- livets Regelnämnds, Sparbankernas Riksförbunds och Svenska Bank- föreningens bedömning att den nya definitionen av verkställande ledning inte bör uppfattas som ett förbud mot att den verkställande direktören är del av ledningsorganet. En person som har verkställande funktioner och är direkt ansvarig inför ledningsorganet, men inte själv ingår där, bör anses ingå i företagets ”verkställande ledning” vid tillämpningen av direktivet, medan en person med verkställande funktioner som samtidigt ingår i ledningsorganet i stället bör anses ingå i ledningsorganet och inte i den ”verkställande ledningen”.

Den nya definitionen av verkställande ledning bör därför inte heller medföra någon ändring i svensk rätt.

Tidpunkten för ledningsprövningen och förhållandet till befattningar i vissa företag

Enligt nya regler i kapitaltäckningsdirektivet förtydligas när lednings- prövningen ska genomföras. Det förklaras även hur kravet förhåller sig till särskilda förvaltare och nationella bestämmelser om utnämning av leda- möter i ledningsorganet med tillsynsfunktion av regionala eller lokala folkvalda organ, eller om utnämningar när ledningsorganet inte har behörighet att välja ut och utnämna sina ledamöter (artikel 91.1, 91.1a, 91.2a och 91.14).

Det tydliggörs att företagen ska se till att ledamöterna i ledningsorganet alltid uppfyller lämplighetskraven och att de ska bedöma ledamöternas lämplighet innan de tillträder sina befattningar och därefter regelbundet i enlighet med tillämpliga lagar, författningar, riktlinjer och den interna policyn för lämplighet (artikel 91.1a första stycket). Om majoriteten av ledamöterna i ledningsorganet ska bytas ut mot nyutsedda ledamöter samtidigt, så att lämplighetsbedömningen skulle göras av de avgående ledamöterna, får medlemsstaterna tillåta att bedömningen sker efter att de nya ledamöterna tillträder sina anställningar (artikel 91.1a andra stycket).

Kravet på ledningsprövning ska inte gälla tillfälliga och särskilda förvaltare som har utsetts enligt Europaparlamentets och rådets av direktiv 2014/59/EU av den 15 maj 2014 om inrättande av en ram för återhämtning och resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av rådets direktiv 82/891/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/24/EG, 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/36/EG, 2011/35/EU, 2012/30/EU och 2013/36/EU samt Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 648/2012 (krishanteringsdirektivet) (artikel 91.1).

Kravet på lämplighetsprövningen ska inte heller påverka tillämpningen av medlemsstaternas bestämmelser om utnämning av ledamöter i ledningsorganet med tillsynsfunktion av regionala eller lokala folkvalda organ, eller utnämningar när ledningsorganet inte har behörighet att välja

ut och utnämna sina ledamöter. I dessa fall ska lämpliga skyddsåtgärder vidtas för att säkerställa lämpligheten hos dessa ledamöter i lednings- organet (artikel 91.14). Någon skillnad mot i dag görs inte i direktivet när det gäller tillämpningen av nationella bestämmelser om arbetstagar- representation i ledningsorganet (artikel 91.13), se prop. 2013/14:228 s. 176.

Medlemskap i ledningsorganet i ett kreditinstitut som är permanent underställt ett centralt organ ska inte i sig utgöra ett hinder för att agera med självständigt tänkande (artikel 91.2a).

Enligt gällande svensk rätt anges vad ett kreditinstitut måste uppfylla för att få tillstånd att driva bank- eller finansieringsrörelse. Ett av dessa krav gäller lämpligheten för företagets styrelse och dess verkställande direktör (3 kap. 2 § första stycket 4 och 5 LBF). Motsvarande krav gäller för värde- pappersbolag (3 kap. 1 § första stycket 5 och 6 LVM). En liknande skyldighet finns även för holdingföretag (1 kap. 8 § 3 och 3 kap. 5 § tillsynslagen).

Gällande rätt uppfyller därmed de nya kravet i direktivet på att företagen ska bedöma styrelsens och verkställande direktörens lämplighet innan de tillsätts. Den nya undantagsmöjligheten i direktivet att företagens bedömning och därmed även tillsynsmyndighetens prövning får ske efter att styrelseledamöterna och den verkställande direktören har tillträtt sina positioner, om majoriteten av dessa ska ersättas och en prövning innan tillträdet skulle innebära att prövningen ska göras av de avgående ledamöterna, tar främst sikte på det system som finns i vissa andra länder t.ex. Italien. Där byts stora delar av styrelsen ut vid samma tidpunkt enligt ett s.k. slate voting system. Det är emellertid inte fallet i Sverige, varför en sådan undantagsmöjlighet inte bör införas.

Det ställs inte upp något krav i svensk rätt på att företagen ska se till att en tillfällig förvaltare eller en särskild förvaltare uppfyller lämplighets- kraven (15 a kap. LBF, 25 a kap. LVM och 15 kap. lagen [2015:1016] om resolution). Svensk rätt uppfyller därmed redan kapitaltäcknings- direktivets krav i denna del.

I Sverige finns inga kreditinstitut eller finansiella holdingföretag eller blandade finansiella holdingföretag som är permanent underställda ett centralt organ. Centrala organ är inte en unionsrättslig associationsform. Mot den bakgrunden finns det inte något behov av att i svensk rätt genomföra förtydligandet att medlemskap i närstående företag som är dotterföretag till ett centralt organ inte i sig utgör ett hinder för att personen ska anses agera med självständigt tänkande.

Sparbankernas Riksförbund anser att det är otydligt hur vissa av reglerna i kapitaltäckningsdirektivet genomförs i svensk rätt. Mer specifikt gäller det reglerna om att ledningsprövningar inte ska påverka tillämpningen av dels medlemsstaternas bestämmelser om arbetstagarrepresentation i ledningsorganet, dels medlemsstaternas bestämmelser om utnämning av ledamöter i ledningsorganet med tillsynsfunktion av regionala eller lokala folkvalda organ (artikel 91.13 och 91.14).

Regeringen konstaterar att det inte görs några ändringar i direktivet som påverkar arbetstagarorganisationers rätt att utse arbetstagarrepresentanter i styrelsen (se artikel 91.13; jfr lagen [1987:1245] om styrelse- representation för de privatanställda).

Prop. 2025/26:253

147

Prop. 2025/26:253 Det som anges i direktivet om lämplighetsprövningens förhållande till medlemsstaternas bestämmelser om utnämning av ledamöter i lednings- organet med tillsynsfunktion av regionala eller lokala folkvalda organ, eller om utnämningar när ledningsorganet inte har behörighet att välja ut och utnämna sina ledamöter, tillkom mot bakgrund av att det bl.a. i Tyskland finns kreditinstitut vars styrelseledamöter utnämns av regionala eller folkvalda organ (artikel 91.14). I Sverige väljs styrelsen i stället av bolagstämman, föreningsstämman eller sparbanksstämman (8 kap. 8 § ABL, 7 kap. 6 § FL och 3 kap. 1 § sparbankslagen). I sammanhanget bör det slutligen framhållas att det enligt Svensk kod för bolagsstyrning, som ska tillämpas av alla bolag vars aktier eller depåbevis handlas på en reglerad marknad i Sverige, får styrelseledamöter ingå i valberedningen, som bl.a. ska lämna förslag till ordförande och övriga ledamöter i styrelsen.

148

Regeringen gör därför bedömningen att lämplighetskravet bör kunna tillämpas av samtliga relevanta svenska företag.

Ledningsprövningen i gällande rätt utvidgas

Enligt nya regler i kapitaltäckningsdirektivet justeras vad som avses med vissa av lämplighetskraven (artikel 91.1, 91.2b, 91.4, 91.7 och 91.8).

Frånvaron av en fällande dom i brottmål eller av pågående åtal för brott ska inte i sig vara tillräcklig grund för att en ledningsperson ska anses uppfylla lämplighetskraven (artikel 91.1).

Kraven på den samlade kompetensen och att företaget avsätter tillräckligt med resurser för att introducera och utbilda den som är styrelseledamot eller verkställande direktör ska även omfatta bl.a. ESG- risker och det tydliggörs att ledningsorganets övergripande samman- sättning ska uppvisa tillräcklig mångfald (artikel 91.2b och 91.7). Beräkningen av antalet uppdrag en ledningsperson får ha i andra företag knyts till den grupp företaget ingår i, i stället för som i dag då det kopplas till koncernen (artikel 91.4 andra stycket). Företagen och deras respektive nomineringskommittéer ska vid utnämningen av ledningspersoner anta riktlinjer som inte bara främjar mångfald utan även en jämn köns- fördelning (artikel 91.8).

Enligt gällande svensk rätt anges vad ett kreditinstitut måste uppfylla för att få tillstånd att driva bank- eller finansieringsrörelse. Ett av dessa krav är att den som ska ingå i företagets styrelse eller vara dess verkställande direktör har tillräcklig insikt och erfarenhet för att delta i ledningen i ett kreditinstitut och även i övrigt är lämplig för en sådan uppgift. Styrelsen ska också i sin helhet ha tillräckliga kunskaper och erfarenheter för att leda företaget (3 kap. 2 § första stycket 4 och 5 LBF). Motsvarande krav gäller för värdepappersbolag (3 kap. 1 § första stycket 5 och 6 LVM). En liknande skyldighet på de enskilda styrelseledamöterna och den verk- ställande direktören finns för holdingföretag (1 kap. 8 § 3 och 3 kap. 5 § tillsynslagen). Finansinspektionen har även möjlighet att meddela före- skrifter om de krav som ska gälla för deltagande i ledningen (16 kap. 1 § 3 och 14 LBF, 3 kap. 12 § 2 och 8 kap. 35 § 2 LVM och 10 kap. 2 § tillsyns- lagen). Sådana föreskrifter finns i Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2023:13) om ägar-, ägarlednings- och ledningsprövning i kreditinstitut och Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om styrning, risk-

hantering och kontroll i kreditinstitut. Enligt 2 kap. 12 och 13 §§ i de sistnämnda föreskrifterna ska ett företag bl.a. avsätta tillräcklig med resurser för att utbilda styrelseledamöterna och företaget ska när det tillsätter styrelseledamöterna beakta en bred uppsättning egenskaper och kunskaper och för detta ändamål ha en policy för att främja mångfald i styrelsen.

Finansinspektionens tillsyn över banker, kreditmarknadsföretag och värdepappersbolag omfattar att se till att företagen driver sin verksamhet i enlighet med gällande författningar, bolagsordning, stadgar eller reglementen samt interna instruktioner (13 kap. 2 § LBF och 23 kap. 1 § LVM). Inspektionen har även tillsyn över finansiella holdingföretag och blandade finansiella holdingföretag (1 kap. 4 § tillsynslagen).

Rörelselagstiftningen innehåller även bestämmelser om beräkningen av hur många uppdrag en ledningsperson får ha i andra företag. Ett uppdrag inom samma koncern ska bl.a. räknas som ett enda uppdrag (10 kap. 8 b § LBF och 8 kap. 8 b § LVM).

Det har konstaterats att lämplighetskraven i svensk rätt uppfyller motsvarande krav i kapitaltäckningsdirektivet på att ledningsorganet ska ha tillräckligt gott anseende, tillräckliga kunskaper, färdigheter och erfarenheter för att utöva sitt uppdrag och effektivt kunna övervaka ledningens beslutsfattande, samt kraven på styrelsens sammantagna kompetens (artikel 91.1, 91.2a och 91.2b) (prop. 2013/14:228 s. 167, 176 och 275 och prop. 2020/21:36 s. 99 och 100). Kommissionen har emellertid ifrågasatt om vissa av kraven på lämplighet framgår av svensk rätt (Fi2024/00055). För att förtydliga att samtliga lämplighetskrav i direktivet gäller för de finansiella företag som omfattas av EU:s kapitaltäckningsregelverk, bör kraven uttryckligen införas i svensk rätt. Sparbankernas Riksförbund anser att ordet färdigheter bör användas i stället för ordet insikt. Till skillnad från Sparbankernas Riksförbund anser regeringen att beskrivningen av den närmare innebörden av kraven, däribland vad som bör avses med ordet insikt, med fördel kan framgå av författningskommentaren.

Finansinspektionen anser att de nya reglerna i kapitaltäckningsdirektivet bör få genomslag också för andra värdepappersbolag än mycket stora värdepappersbolag.

Mycket stora värdepappersbolag behandlas som kreditinstitut vid tillämpning av tillsynsförordningen och kapitaltäckningsdirektivet. Övriga värdepappersbolag omfattas i stället av värdepappersbolagsförordningen och Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2034 av den 27 november 2019 om tillsyn av värdepappersföretag och ändring av direktiven 2002/87/EG, 2009/65/EG, 2011/61/EU, 2013/36/EU, 2014/59/EU och 2014/65/EU (värdepappersbolagsdirektivet). Grund- läggande rörelsereglering för värdepappersbolag finns i Europaparla- mentets och rådets förordning (EU) nr 600/2014 av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (MiFIR) och i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument och om ändring av direktiv 2002/92/EG och av direktiv 2011/61/EU (MiFID II). Motsvarande reglering i svensk rätt finns i tillsynslagen och lagen om värdepappersmarknaden.

Prop. 2025/26:253

149

Prop. 2025/26:253 Regelverket om kapitaltäckning för kreditinstitut får i viss utsträckning genomslag för andra värdepappersbolag än mycket stora värdepappers- bolag. Det kommer till uttryck genom att det i vissa artiklar i regelverken på värdepappersmarknadsområdet görs (dynamiska) hänvisningar till artiklar i regelverket om kapitaltäckning för kreditinstitut (artikel 1.2 och 1.5 i värdepappersbolagsförordningen och artikel 9 i MiFID II).

Frågan om hur regelverken på värdepappersmarknadsområdet förhåller sig till regelverket om kapitaltäckning för kreditinstitut och ifall ändringar i det senare regelverket bör få genomslag genom ändringar i nationell lagstiftning som genomför det förra regelverket ryms inte inom ramen för detta lagstiftningsärende.

Att företagen ska beakta ett flertal omständigheter vid bedömningen av en ledningspersons lämplighet, får anses innebära att frånvaron av en fällande dom i brottmål eller av pågående åtal för brott inte i sig är tillräcklig grund för att en ledningsperson ska anses uppfylla lämplighets- kraven.

Den detaljerade kraven på den samlade kompetensen och att institutet avsätter tillräckligt med resurser för att introducera och utbilda den som är styrelseledamot eller verkställande direktör samt mångfaldspolicyn har genomförts i föreskrifter på lägre nivå än lag. Kapitaltäckningsdirektivets justerade regler i detta avseende bör därför genomföras i svensk rätt på motsvarande sätt. Då dessa krav emellertid även ska gälla för finansiella holdingföretag och blandade finansiella holdingföretag som har godkänts bör motsvarande bemyndiganden föras in för dessa företag i tillsynslagen.

För att genomföra de nya reglerna i direktivet om antalet uppdrag i andra företag som en ledningsperson får ha bör motsvarande ändring göras i svensk rätt.

6.1.2Särskilt anmälningsförfarande för stora företag

Regeringens förslag

Ett stort institut, ett stort dotterföretag och ett finansiellt moderholding- företag eller blandat finansiellt moderholdingföretag som inte har medgetts undantag från kravet på godkännande enligt tillsynslagen och i vars grupp det ingår ett eller flera stora institut ska göra en anmälan till Finansinspektionen om företaget avser att utse en styrelseledamot eller verkställande direktör. En sådan anmälan ska göras senast 30 arbetsdagar före det att uppdraget eller anställningen ska påbörjas.

Regeringens bedömning

Kapitaltäckningsdirektivets nya regler om när Finansinspektionen ska initiera en fördjupad dialog med företagen samt fastställa en tidsgräns för bedömningsperioden och vilken information företagen ska lämna in tillsammans med anmälan bör genomföras i föreskrifter på lägre nivå än lag.

150

Promemorians förslag och bedömning	Prop. 2025/26:253
Förslaget och bedömningen i promemorian stämmer överens med
regeringens förslag och bedömning.

Remissinstanserna

Majoriteten av remissinstanserna tillstyrker förslaget och bedömningen eller har inget att invända mot dem.

Finansbolagens Förening, Näringslivets Regelnämnd, Sparbankernas Riksförbund och Svenska Bankföreningen anser att det särskilda anmälningsförfarandet enbart bör omfatta tillsättning av styrelse- ordförande och verkställande direktör. Finansbolagens Förening, Svenska Bankföreningen och Sveriges advokatsamfund anser att det behöver förtydligas hur anmälningsförfarandet förhåller sig till den associations- rättsliga regleringen. Finansbolagens Förening och Svenska Bankföreningen anser också att det behöver klargöras hur förfarandet ska gå till när en verkställande direktör eller styrelseordförande avgår med kort varsel.

Skälen för regeringens förslag och bedömning

Enligt nya regler i kapitaltäckningsdirektivet ska vissa större företag ge in en lämplighetsansökan till den behöriga myndigheten så snart de har en tydlig avsikt att utse en ledamot till ledningsorganet med ledningsfunktion eller en ordförande för ledningsorganet i dess tillsynsfunktion, och under alla omständigheter senast 30 arbetsdagar innan de blivande ledamöterna tillträder sina befattningar (artikel 91.1d). Kommissionen har under hand gett uttryck för att med detta avses att ansökan ska ges in utan onödigt dröjsmål efter att avsikten att utnämna en ledamot till ledningsorganet blivit tydlig. När i tiden detta är beror på det nationella regelverket och förutsättningarna i det enskilda fallet, t.ex. när en kandidat står med i dagordningen för bolagsstämman eller i ett internt beslut.

Den särskilda ansökningsskyldigheten ska åtminstone omfatta:

–moderinstitut inom EU som definieras som stora institut,

–moderinstitut i en medlemsstat som definieras som stora institut, utom när de är underställda ett centralt organ,

–centrala organ som definieras som stora institut eller som utövar tillsyn över stora institut som är dem underställda,

–fristående institut inom EU som definieras som stora institut,

–stora dotterföretag enligt definitionen i artikel 4.1.147 i tillsyns- förordningen,

151

Prop. 2025/26:253	institut inom sin koncern, utom de som omfattas av artikel 21a.4 i
	kapitaltäckningsdirektivet.
	Den nya anmälningsskyldigheten kodifierar den tillsynspraxis som redan
	i dag gäller för stora banker inom bankunionen (avsnitt 7 i ECB’s guide to
	fit and proper assessments, december 2021).
	Den särskilda ansökan ska innehålla viss information och ges in till den
	behöriga myndigheten på det sätt som myndigheten anvisar (artikel 91.1e
	första och andra styckena). Medlemsstaterna ska även se till att lämpliga
	standarder utarbetas för övriga företag (artikel 91.10 andra stycket).
	För det fall den behöriga myndigheten inte har tillräcklig information
	för att genomföra lämplighetsbedömningen får myndigheten kräva att den
	blivande ledningspersonen inte tillträder sin befattning innan den begärda
	informationen har lämnats, såvida inte den behöriga myndigheten är
	övertygad om att det inte är möjligt att lämna sådan information (artikel
	91.1e tredje stycket).
	Den behöriga myndigheten ska inleda en fördjupad dialog med företaget
	om myndigheten hyser farhågor om den blivande ledamoten uppfyller
	lämplighetskraven. Detta för att säkerställa att den blivande lednings-
	personen är eller blir lämplig innan han eller hon tillträder sin befattning
	(artikel 91.1e fjärde stycket). Myndigheten ska också överväga att fast-
	ställa en tidsperiod inom vilken lämplighetsbedömningen ska vara slutförd
	(artikel 91.1j).
	Eba ges mandat att ta fram dels riktlinjer om den intensifierade
	myndighetsdialogen, dels tekniska standarder om vilken information som
	en ansökan ska innehålla (artikel 91.1e femte stycket och 91.10). Eba ska
	även i samarbete med ECB ta fram en rapport om bl.a. tillämpningen av
	den nya ansökningsskyldigheten och dess ändamålsenlighet (artikel
	91.12).
	Enligt gällande svensk rätt får Finansinspektionen meddela föreskrifter
	om vilka upplysningar ett kreditinstitut, ett sådant utländskt kreditinstitut
	som har inrättat filial i Sverige eller ett värdepappersbolag ska lämna till
	inspektionen för dess tillsynsverksamhet (16 kap. 1 § 16 LBF och 23 kap.
	15 § 1 LVM). Finansinspektionen får också meddela föreskrifter om vilka
	uppgifter en ansökan, anmälan eller underrättelse enligt lagen om bank-
	och finansieringsrörelse ska innehålla samt vilka handlingar som samtidigt
	ska ges in (5 kap. 2 § 20 FBF). En liknande föreskriftsrätt finns för
	finansiella holdingföretag eller blandade finansiella holdingföretag, men
	den är begränsad till ansökningar (19 § 1 förordningen om särskild tillsyn
	och kapitalbuffertar).
	För att genomföra den nya särskilda anmälningsskyldigheten i kapital-
	täckningsdirektivet bör motsvarande bestämmelser föras in i svensk rätt.
	Anmälningsskyldigheten gäller enligt de nya reglera i direktivet ledamöter
	i ledningsorganet med ledningsfunktion och ordförande i ledningsorganet
	i dess tillsynsfunktion.
	Finansbolagens Förening, Näringslivets Regelnämnd, Sparbankernas
	Riksförbund och Svenska Bankföreningen anser att det särskilda
	anmälningsförfarandet enbart bör omfatta tillsättning av styrelse-
	ordförande och verkställande direktör.
	I svensk rätt görs i dag ingen uttrycklig uppdelning på ledningsorgan i
152	sin tillsyns- respektive ledningsfunktion, som är fallet i t.ex. Tyskland,

utan med ledningsorganet avses i svensk rätt primärt styrelsen (prop. 2013/14:228 s. 167). Däremot görs, som framgår av avsnitt 6.1.1, en uppdelning av de uppdrag som ledamöterna i ledningsorganet kan ha, dvs. uppdrag med verkställande funktioner eller uppdrag utan verkställande funktioner, jfr artikel 91.3. I svensk rätt har uppdrag med verkställande funktioner i ledningsorganet genomförts som ett uppdrag som verkställande direktör medan uppdrag utan verkställande funktioner har genomförts som uppdrag som styrelseledamot, se 10 kap. 8 a § LBF.

Styrelsen är emellertid ytterst ansvarig för att leda företagets verksamhet, fatta strategiska beslut och övervaka den dagliga driften, även om det är den verkställande direktören som sköter den löpande förvaltningen och därmed har ett verkställande uppdrag. Styrelsen är beslutför, om mer än hälften av hela antalet styrelseledamöter eller det högre antal som föreskrivs i bolagsordningen är närvarande. Beslut får inte fattas i ett ärende, om inte såvitt möjligt samtliga styrelseledamöter har fått tillfälle att delta i ärendets behandling, och fått ett tillfredsställande underlag för att avgöra ärendet (se t.ex. 8 kap. 4, 21, 27 och 29 §§ ABL, 7 kap. 4, 5 och 29 §§ FL och resonemanget i avsnitt 6.1.1). Regeringen anser därmed att styrelsens roll inte kan begränsas till det som anges i definitionen av ledningsorgan med tillsynsfunktion, dvs. en roll att enbart kontrollera och övervaka ledningens beslutsfattande utan att styrelsens arbete även inbegrips i det som anges i definitionen av ledningsorgan med ledningsfunktion, dvs. rollen att leda företaget.

Vidare kan definitionen av ledningsorgan med ledningsfunktion inte begränsas till att enbart avse den verkställande direktören eftersom det i så fall skulle innebära ett krav på att den verkställande direktören måste ingå i styrelsen, vilket inte är fallet.

Till skillnad från Finansbolagens Förening, Näringslivets Regelnämnd, Sparbankernas Riksförbund och Svenska Bankföreningen anser regeringen därför inte att anmälningsskyldigheten bör begränsas enbart till styrelsens ordförande och den verkställande direktören, utan att också samtliga styrelseledamöter bör omfattas av förfarandet. Eventuella ersättare för någon av dem bör däremot inte behöva omfattas av det särskilda anmälningsförfarandet. Finansbolagens Förening, Svenska Bankföreningen och Sveriges advokatsamfund anser att det behöver förtydligas hur anmälningsförfarandets tidsfrist förhåller sig till den associationsrättsliga regleringen.

Regeringen konstaterar att kommissionen under hand har gett uttryck för att med tidsfristen avses att ansökan ska ges in utan onödigt dröjsmål efter att avsikten att utnämna en ledamot till ledningsorganet blivit tydlig. När i tiden detta är beror på det nationella regelverket och förutsättningarna i det enskilda fallet, t.ex. när namnet på en kandidat anges i dagordningen för bolagsstämman eller i ett internt beslut. Regeringen bedömer därför att anmälningsförfarandet är förenligt med gällande associationsrättslig reglering.

Finansbolagens Förening och Svenska Bankföreningen anser att det behöver klargöras hur anmälningsförfarandet ska gå till när en styrelse- ordförande eller en verkställande direktör avgår med kort varsel. Enligt Svenska Bankföreningen bör det förslagsvis göras genom att en ny prövning inte ska behöva göras när en ersättare träder in i stället för styrelseordföranden eller den verkställande direktören.

Prop. 2025/26:253

153

Prop. 2025/26:253 Regeringen konstaterar att kommissionen under hand har gett uttryck för att undantaget från den behöriga myndighetens skyldighet att göra en ny lämplighetsbedömning om inte den relevanta information som de behöriga myndigheterna har kännedom om har ändrats och den ändringen skulle kunna påverka ledamotens lämplighet (artikel 91.1h fjärde stycket i kapitaltäckningsdirektivet) ska tolkas snävt. Enligt kommissionen gäller det enbart förnyelse av befintligt mandat som ordinarie medlem av ledningsorganet. Undantagsmöjligheten omfattar därmed inte när en suppleant blir ordinarie medlem för att ersätta en medlem som inte längre kan utföra sitt uppdrag på grund av oförutsedda händelser. Regeringen bedömer därför att en undantagsmöjlighet som innebär att en ny prövning inte ska behöva göras när en ersättare träder in i stället för styrelse- ordföranden eller den verkställande direktören, inte skulle vara förenlig med de nya reglerna i direktivet.

Gällande rätt får anses tillgodose även det nya kravet i direktivet på att Finansinspektionen ska se till att lämpliga standarder utarbetas. Vidare bör anvisningen till Finansinspektionen om när den ska intensifiera sin tillsynsdialog och att den ska överväga att fastställa en tidsgräns genom- föras i föreskrifter på lägre nivå än lag (jfr 9 § förordningen om särskild tillsyn och kapitalbuffertar). Även kapitaltäckningsdirektivets nya krav på vilken information som ska ges in och på vilket sätt den ska ges in bör med hänsyn till regleras detaljeringsgrad genomföras genom föreskrifter på lägre nivå än lag, med stöd av befintliga bemyndiganden.

Direktivet ställer också krav på att Finansinspektionen ska ha möjlighet att kräva att en person inte tillträder positionen innan nödvändig information ges in. För det fall Finansinspektionen inte har tillräcklig information för att kunna göra lämplighetsbedömningen kan emellertid personen inte anses uppfylla lämplighetskraven och inspektionen har därmed möjlighet att vidta de åtgärder som står till buds, se avsnitt 6.1.4.

6.1.3Finansinspektionens bedömning

Regeringens förslag

De krav på tillsyn av styrelsen och den verkställande direktörens lämplighet som i dag gäller för kreditinstitut enligt lagen om bank- och finansieringsrörelse ska också gälla för finansiella holdingföretag och blandade finansiella holdingföretag som godkänts enligt tillsynslagen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om vilka uppgifter de finansiella holdingföretagen och blandade finansiella holdingföretagen ska lämna till Finans- inspektionen.

Regeringens bedömning

Kapitaltäckningsdirektivets nya regler om Finansinspektionens bedöm- ning av om styrelsen och den verkställande direktören i kreditinstitut uppfyller lämplighetskraven tillgodoses genom gällande rätt.

154

Direktivets nya regler om när Finansinspektionen på nytt ska bedöma Prop. 2025/26:253 om en person i ledningsorganet uppfyller lämplighetskraven bör

genomföras i föreskrifter på lägre nivå än lag.

Promemorians förslag och bedömning

Förslaget och bedömningen i promemorian stämmer överens med regeringens förslag och bedömning.

Remissinstanserna

Remissinstanserna tillstyrker förslaget och bedömningen eller har inget att invända mot dem.

Skälen för regeringens förslag och bedömning

Enligt nya regler i kapitaltäckningsdirektivet förtydligas att de behöriga myndigheterna ska bedöma om ledningspersonerna uppfyller lämplighets- kraven. Företagen ska lämna en lämplighetsansökan till den behöriga myndigheten tillsammans med annan nödvändig information som den behöriga myndigheten behöver för att bedöma lämpligheten. Den behöriga myndigheten får begära ytterligare information, inklusive intervjuer eller utfrågningar (artikel 91.1f).

De behöriga myndigheterna ska i synnerhet kontrollera om lämplighets- kraven fortfarande är uppfyllda om det finns rimliga skäl att misstänka att företaget har en koppling till pågående eller genomförd penningtvätt eller finansiering av terrorism eller försök till detta eller om det finns en ökad risk för detta (artikel 91.1g).

Företagen ska se till att informationen om lämpligheten av lednings- personerna hålls uppdaterad och ska på begäran av den behöriga myndigheten lämna den informationen till myndigheten på det sätt som myndigheten fastställt (artikel 91.1c).

När nya omständigheter eller andra förhållanden som kan påverka lämpligheten hos ledningspersonerna blir kända för företagen, ska de ompröva deras lämplighet och utan onödigt dröjsmål informera den behöriga myndigheten (artikel 91.1h andra stycket). De behöriga myndigheterna ska då göra en omprövning av lämpligheten (artikel 91.1h tredje stycket). Behöriga myndigheter ska emellertid inte per automatik vara skyldiga att på nytt bedöma en ledningsperson när dennes mandat förnyas om den information som myndigheten har kännedom om inte har ändrats eller att ändringen inte skulle kunna påverka personens lämplighet (artikel 91.1h fjärde stycket). Kommissionen har under hand gett uttryck för att undantaget ska tolkas snävt och enbart gäller förnyelse av befintligt mandat som ordinarie medlem av ledningsorganet och att det därmed inte omfattar när en suppleant blir ordinarie medlem för att ersätta en medlem som inte längre kan utföra sitt uppdrag på grund av oförutsedda händelser.

Enligt gällande svensk rätt har Finansinspektionen tillsyn över att bankernas, kreditmarknadsföretagens och värdepappersinstitutens rörelse bedrivs enligt gällande rörelselagstiftning. Tillsynen omfattar att se till att verksamheten drivs i enlighet med gällande författningar, bolagsordning, stadgar eller reglementen samt interna instruktioner (13 kap. 2 § LBF och

155

Prop. 2025/26:253 23 kap. 1 § LVM). Inspektionen har även tillsyn över att kraven enligt tillsynslagen följs (1 kap. 4 § tillsynslagen). Vidare ska bankerna, kreditmarknadsföretagen och värdepappersinstituten till Finans- inspektionen lämna de uppgifter som inspektionen begär (13 kap. 3 § LBF och 23 kap. 2 § LVM). Finansinspektionen har också möjlighet att meddela föreskrifter om vilka upplysningar ett sådant företag ska lämna till inspektionen för dess tillsynsverksamhet (16 kap. 1 § 16 LBF och 23 kap. 15 § 1 LVM). För svensk del innebär detta att Finansinspektionen bl.a. begär in information i samband med att ledningspersonerna utses (9 § Finansinspektionens föreskrifter [FFFS 2023:13] om ägar-, ägarlednings- och ledningsprövning i kreditinstitut).

Om Finansinspektionen vid inspektion eller på annat sätt har upptäckt en omständighet som kan antas ha samband med eller utgöra penningtvätt eller finansiering av terrorism, ska inspektionen särskilt kontrollera att ägare och ledning i en bank, ett kreditmarknadsföretag eller ett värdepappersbolag uppfyller lämplighetskraven (13 kap. 2 § LBF och 23 kap. 1 a § LVM).

Gällande rätt tillgodoser därmed de nya kraven i direktivet för kredit- institut. Eftersom dessa krav emellertid även ska gälla för finansiella holdingföretag och blandade finansiella holdingföretag som har godkänts, bör motsvarande bestämmelser föras in i tillsynslagen.

Den nya anvisningen om när den behöriga myndigheten på nytt ska bedöma om en person i ledningsorganet uppfyller lämplighetskraven bör emellertid genomföras i föreskrifter på lägre nivå än lag (jfr 9 § förordningen om särskild tillsyn och kapitalbuffertar).

	6.1.4		Krav på att vidta åtgärder

		Regeringens förslag
		Om lämplighetskraven för styrelse och ledning i en bank, ett kredit-
		marknadsföretag, ett värdepappersbolag som ska tillämpa tillsyns-
		förordningen och rörelselagstiftningen som gäller för banker och kredit-
		marknadsföretag och ett finansiellt holdingföretag eller blandat
		finansiellt holdingföretag som har godkänts enligt tillsynslagen inte är
		uppfyllda, ska företaget
		1. se till att en tilltänkt person inte påbörjar ett uppdrag eller en
		anställning som styrelseledamot eller verkställande direktör, eller
		ersättare för någon av dem, eller
		2. besluta att en styrelseledamot, en verkställande direktör eller en
		ersättare för någon av dem inte längre får vara det.
		Om företaget vidtar åtgärder för att lämplighetskraven ska vara
		uppfyllda, ska personen få vara styrelseledamot eller verkställande
		direktör.
		Om lämplighetskraven för styrelse och ledning inte är uppfyllda ska
		Finansinspektionen, utöver ett föreläggande om att komma till rätta
		med situationen och ett beslut om att anmärka på en styrelseledamot
		eller en verkställande direktör, få besluta att styrelseledamoten eller den
156		verkställande direktören inte får påbörja uppdraget eller anställningen.
156

Detta ska gälla styrelse och ledning i ett stort institut, ett stort dotter-	Prop. 2025/26:253
företag eller i ett finansiellt moderholdingföretag eller blandat
finansiellt moderholdingföretag som inte har medgetts undantag från
kravet på godkännande enligt tillsynslagen och i vars grupp det ingår
ett eller flera stora institut.
Regeringens bedömning
Kapitaltäckningsdirektivets nya regler om Finansinspektionens
befogenheter att vidta åtgärder om en styrelseledamot eller en verk-
ställande direktör inte uppfyller lämplighetskraven, i övriga företag än
de som avses i fjärde stycket ovan, tillgodoses genom gällande rätt.

Promemorians förslag och bedömning
Förslaget och bedömningen i promemorian stämmer överens med
regeringens förslag och bedömning.
Remissinstanserna
Majoriteten av remissinstanserna tillstyrker förslaget och bedömningen
eller har inget att invända mot dem.
Kammarrätten i Stockholm anser att det saknas överväganden i prome-
morian om överklagandemöjligheterna för den enskilde som berörs av
Finansinspektionens beslut om att en styrelseledamot eller den verk-
ställande direktören inte får påbörja uppdraget eller anställningen. Även
om besluten i fråga riktas mot institutet så är det enligt kammarrättens
uppfattning inte uteslutet att den enskilda personen kan ha rätt att över-
klaga besluten med stöd av 42 § förvaltningslagen. Finansbolagens
Förening, Svenska Bankföreningen och Sveriges advokatsamfund anser att
det bör utvecklas hur det nya kravet i fråga om styrelseledamöter förhåller
sig till gällande associationsrättslig reglering.
Skälen för regeringens förslag och bedömning
Företagens skyldighet att vidta åtgärder

Enligt nya regler i kapitaltäckningsdirektivet ska instituten och de finansiella holdingföretagen och blandade finansiella holdingföretagen som har godkänts enligt artikel 21a i direktivet vidta åtgärder när en tilltänkt ledningsperson eller befintlig ledningsperson inte längre uppfyller lämplighetskraven (artikel 91.1b). Företagen ska

–säkerställa att den blivande ledningspersonen inte tillträder den aktuella befattningen om den interna lämplighetsbedömningen slutförs innan den blivande ledningspersonen tillträder befattningen i fråga,

–i god tid avsätta en sådan ledningsperson, eller

–i god tid vidta de ytterligare åtgärder som krävs för att säkerställa att en sådan ledningsperson är eller blir lämplig för den berörda befattningen.

Enligt gällande svensk rätt är ett företag skyldigt att se till att dess ledningspersoner är lämpliga (3 kap. 2 § första stycket 4 och 5 LBF, 3 kap.

157

Prop. 2025/26:253 1 § första stycket 5 och 6 LVM och 1 kap. 8 § 3 och 3 kap. 5 § tillsyns- lagen).

158

Enligt gällande associationsrättsliga bestämmelser kan en styrelse- ledamots uppdrag upphöra i förtid och beslut kan fattas om den verk- ställande direktörens avgång (8 kap. 14 och 33 §§ aktiebolagslagen [2005:551] och 7 kap. 14 och 33 §§ lagen [2018:672] om ekonomiska föreningar). För att genomföra de nya reglerna i kapitaltäckningsdirektivet om vilka åtgärder företagen ska vidta när lämplighetskraven inte är uppfyllda, bör motsvarande bestämmelser föras in i svensk rätt.

Finansbolagens Förening, Svenska Bankföreningen och Sveriges advokatsamfund anser att det bör utvecklas hur det nya kravet i fråga om styrelseledamöter förhåller sig till gällande associationsrättslig reglering. Advokatsamfundet anser att kravet bör uttryckas som att företagen ska verka för att ledamoten avsätts eller inte påbörjar uppdraget.

Regeringen konstaterar att ändringarna i direktivet innebär att reglerna om lämplighetsbedömningen av bl.a. styrelseledamöterna ändras, inte den associationsrättsliga regleringen. Företagens hantering av en styrelse- ledamots förtida avgång följer även i fortsättningen av den associations- rättsliga regleringen.

Finansinspektionens befogenhet att vidta åtgärder

Enligt nya regler i kapitaltäckningsdirektivet görs tillägg till den behöriga myndighetens befogenhet att avsätta en ledningsperson om lämplighets- kraven inte är uppfyllda (artikel 91.1h första stycket). Den behöriga myndigheten ska

–vid en förhandsbedömning förhindra att personen ingår i, eller avsätta sådana ledningspersoner från, ledningsorganet,

–vid en efterhandsbedömning, avsätta sådana ledningspersoner från ledningsorganet, eller

–kräva att företaget vidtar ytterligare åtgärder som krävs för att säkerställa att ledningspersonerna är eller blir lämpliga för de berörda befattningarna.

Enligt gällande svensk rätt har Finansinspektionen möjlighet att ingripa mot ett företag genom ett föreläggande att vidta rättelse (15 kap. 1 § LBF, 25 kap. 1 § LVM och 8 kap. 1 § tillsynslagen). Finansinspektionen har också möjlighet att anmärka på en ledningsperson som inte är lämplig (15 kap. 2 § LBF, 25 kap. 4 § LVM och 8 kap. 2 § tillsynslagen).

Därutöver har inspektionen möjlighet att ingripa mot ledamoten eller den verkställande direktören om lämplighetskraven inte är uppfyllda (15 kap. 1 a § LBF, 25 kap. 1 a § LVM och 8 kap. 2 b § tillsynslagen).

När inspektionen anmärker på en ledningsperson är det fråga om att kraven på ledningsfunktionen i företaget inte uppfylls. En sådan anmärkning riktas mot företaget och inte mot den enskilde personen, varför det följaktligen är företaget som kan bli föremål för den sanktionen. För den fysiska personen innebär beslutet inte annat än att denne (eller styrelsen som helhet) inte har ansetts uppfylla kraven för det specifika företagets behov. Ett ingripande mot en fysisk persons överträdelser (t.ex. 15 kap. 1 a § LBF) tar däremot sikte på dennes agerande i egenskap av ledningsperson. För att ansvar ska kunna åläggas krävs att förutsätt-

ningarna för det är uppfyllda och följaktligen är det den enskilda personen som blir föremål för sanktion (prop. 2014/15:57 s. 48). Bestämmelserna kan ha ett överlappande tillämpningsområde på så sätt att om det finns förutsättningar för att ålägga en fysisk person en sanktion för ett företags överträdelse, skulle även ett ingripande mot företaget enligt t.ex. 15 kap. 2 § LBF kunna ske. Däremot kan det finnas förutsättningar för en anmärkning (15 kap. 2 § LBF) utan att en sanktion kan riktas mot en fysisk person (15 kap. 1 a § LBF), vilket beror på att kraven för det senare ingripandet är högre ställda. Det har därför bedömts ankomma på Finansinspektionen att i det enskilda fallet avgöra med stöd av vilka bestämmelser det är lämpligt att ingripa mot ett visst agerande (samma prop.).

De nya reglerna i kapitaltäckningsdirektivet om att Finansinspektionen ska ha möjlighet att kräva att företaget vidtar ytterligare åtgärder för att se till att personen i fråga är eller blir lämplig för att inneha den aktuella befattningen omfattas av inspektionens möjlighet att förelägga företaget att vidta rättelse.

I Sverige begär Finansinspektionen in information i samband med att ledningspersonerna utses (9 § Finansinspektionens föreskrifter [FFFS 2023:13] om ägar-, ägarlednings- och ledningsprövning i kreditinstitut). Det innebär att Finansinspektionen slutför sin prövning av lednings- personerna efter att personerna tillträtt. Det blir som utgångspunkt därför inte för svenskt vidkommande fråga om att pröva en ledningsperson innan personen har tillträtt. Direktivets nya regler om att den behöriga myndigheten ska ha befogenhet att vid en efterhandsbedömning avsätta dessa personer eller kräva att företaget avsätter dem omfattas därmed av Finansinspektionens möjlighet att inom ramen för att anmärka på en ledningsperson besluta att en styrelseledamot eller verkställande direktör inte längre får vara det (15 kap. 2 § LBF).

Det nya särskilda anmälningsförfarandet (se avsnitt 6.1.2) innebär emellertid i teorin att Finansinspektionen skulle kunna påbörja sin prövning innan tillsättningen och eventuellt kunna avsluta sin bedömning innan personen tillträder sin position. Om Finansinspektionen i sådana fall bedömer att personen inte uppfyller lämplighetenskraven ska inspek- tionen, enligt kapitaltäckningsdirektivet, ha möjlighet att besluta att personen inte får tillträda sin position. En motsvarande möjlighet bör därför införas i svensk rätt. Regeringen instämmer med Kammarrätten i Stockholm att det inte är uteslutet att en enskild som berörs av ett sådant beslut kan ha rätt att överklaga beslutet med stöd av 42 § förvaltnings- lagen. Frågan får emellertid avgöras i rättstillämpningen.

Prop. 2025/26:253

159

Prop. 2025/26:253

160

6.2Nya krav på personer som innehar nyckelfunktioner

6.2.1Allmänna lämplighetskrav

Regeringens förslag

En nyckelperson ska vara en person som utövar ett betydande inflytande över verksamheten utan att vara styrelseledamot eller verk- ställande direktör i

–en bank,

–ett kreditmarknadsföretag,

–ett värdepappersbolag som ska tillämpa tillsynsförordningen och rörelselagstiftningen som gäller för banker och kreditmarknads- företag, och

–ett finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag om har godkänts enligt tillsynslagen.

En nyckelperson ska för att vara lämplig för en sådan uppgift ha tillräckligt gott anseende och tillräcklig insikt, kunskap och erfarenhet för att utöva betydande inflytande över verksamheten och även i övrigt agera med ärlighet och integritet.

Ett stort institut, ett stort dotterföretag och ett finansiellt moder- holdingföretag eller blandat finansiellt moderholdingföretag som inte har medgetts undantag från kravet på godkännande enligt tillsynslagen och i vars grupp det ingår ett eller flera stora institut ska anmäla till Finansinspektionen om företaget avser att utse en nyckelperson som ansvarar för förvaltningen av finansiella resurser, den finansiella planeringen eller den finansiella rapporteringen, riskhanterings- funktionen, regelefterlevnadsfunktionen eller internrevisions- funktionen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om vilka lämplighetskrav som ska ställas på nyckelpersoner.

Promemorians förslag

Förslaget i promemorian stämmer överens med regeringens förslag.

Remissinstanserna

Majoriteten av remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det.

Finansinspektionen anser att den nya definitionen av nyckelpersoner bör utformas som i kapitaltäckningsdirektivet och att det bör förtydligas hur kravet förhåller sig till de fall då företag utkontrakterar de interna kontrollfunktionerna på en tredje part. Sveriges advokatsamfund anser att det behöver förtydligas vad som avses med betydande inflytande. Advokatsamfundet anser även att förslaget bör omformuleras så att bedömningen ska görs utifrån ifall nyckelpersoner har tillräckliga kunskaper, färdigheter och erfarenheter för att kunna utföra sina

arbetsuppgifter. Sparbankernas Riksförbund anser att uttrycken finanschef, ekonomichef eller Chief Financial Officer (CFO) bör användas i stället för termen finansdirektör.

Skälen för regeringens förslag

Enligt nya regler i kapitaltäckningsdirektivet ska institut och finansiella holdingföretag och blandade finansiella holdingföretag som har godkänts enligt artikel 21a i direktivet även ha en skyldighet att lämplighetspröva personer som innehar nyckelfunktioner i företaget (artikel 91a).

Med en person som innehar en nyckelfunktion avses en person som har ett betydande inflytande över företagets ledning, men som inte är ledamot i ledningsorganet, inbegripet cheferna för de interna kontrollfunktionerna och finansdirektören (artikel 3.1.9a). Med intern kontrollfunktion avses ett företags riskhanterings-, regelefterlevnads- och internrevisionsfunktioner. Med finansdirektör avses den person som är ansvarig för institutets förvaltning av finansiella resurser, den finansiella planeringen och den finansiella rapporteringen. Chefer för interna kontrollfunktioner definieras som de personer på högsta nivå inom företaget som är ansvariga för den dagliga ledningen av dess interna kontrollfunktioner (artikel 3.1.9b, 3.1.9c och 3.1.9d).

Liksom kravet på lämplighetsprövning av styrelse och verkställande direktör ska kravet på lämplighetsprövning av nyckelpersoner inte påverka tillämpningen av nationell rätt om arbetstagarrepresentation i lednings- organet eller utnämning av ledamöter i ledningsorganet med tillsyns- funktion av regionala eller lokala folkvalda organ, eller om utnämningar när ledningsorganet inte har behörig att välja ut och utnämna sina ledamöter (artikel 91.13 och 91.14).

Prövningen motsvarar i flera avseenden den prövning som ska göras av styrelse och verkställande direktör. Varje person som innehar en nyckel- funktion ska bl.a. agera med ärlighet och integritet och inneha tillräckliga kunskaper för att utföra sitt uppdrag (artikel 91a.1). Företagen ska bedöma deras lämplighet innan de tillträder och därefter regelbundet, i enlighet med tillämpliga lagar och andra författningar, riktlinjer och interna riktlinjer för lämplighet (artikel 91a.2).

Liksom för ledningsprövningen av styrelse och verkställande direktör ska avsaknaden av fällande dom i brottmål eller av pågående åtal för brott inte i sig vara tillräckligt för att uppfylla kravet på gott anseende och på agerande med ärlighet och integritet (artikel 91a.1).

Företagen ska säkerställa att informationen om lämpligheten för nyckel- personerna hålls uppdaterad och ska på begäran lämna denna information till den behöriga myndigheten på det sätt som myndigheten fastställt (artikel 91a.4).

Det särskilda anmälningsförfarandet som gäller när vissa större institut ska utse styrelseledamöter eller verkställande direktör gäller även för vissa nyckelpersoner (artikel 91.1d) (jfr avsnitt 6.1.2).

Eba ges mandat att ta fram riktlinjer om lämplighetskraven (artikel 91a.8).

För att genomföra den nya definitionen av nyckelpersoner i kapital- täckningsdirektivet bör motsvarande bestämmelser föras in i svensk rätt. Till skillnad från Finansinspektionen och Sparbankernas Riksförbund

Prop. 2025/26:253

161

Prop. 2025/26:253 bedömer regeringen att den närmare innebörden av termerna nyckel- personer och finansdirektör med fördel kan framgå av författnings- kommentaren.

Till skillnad från Sveriges advokatsamfund anser regeringen vidare att lämplighetskraven bör utformas på liknande sätt som lämplighetskraven för styrelse och verkställande direktör och att även den närmare innebörden av kraven med fördel kan framgå av författningskommentaren.

Advokatsamfundet anser även att det bör förtydligas vad som avses med betydande inflytande.

Regeringen konstaterar att den närmare innebörden av uttrycket betydande inflytande inte framgår av kapitaltäckningsdirektivet. Kommissionen har emellertid under hand gett uttryck för att nyckel- personer är en undergrupp till företagsledningen bestående av personer som har ett betydande inflytande över styrningen av institutet men utan att vara ledamöter i ledningsorganet. Beroende på omständigheterna i det enskilda fallet kan det finnas undantag, t.ex. om personen är ansvarig för någon av regelefterlevnads- eller riskhanteringsfunktionerna. En sådan person är att betrakta som en nyckelperson förutsatt att han eller hon inte är en ledamot i ledningsorganet. I det fall personen är ledamot i lednings- organet är denne inte en nyckelperson, men personen behöver emellertid inte vara del av ledningsorganet.

Finansinspektionen anser att det bör förtydligas hur kravet förhåller sig till de fall då företag utkontrakterar de interna kontrollfunktionerna till en tredje part. Regeringen konstaterar att det inte av ändringarna i kapital- täckningsdirektivet eller den hittillsvarande lydelsen av direktivet framgår vad som gäller för utkontraktering av de interna kontrollfunktionerna. Ledning ges emellertid av Ebas riktlinjer på området, se Riktlinjer för utkontraktering EBA/GL/2019/02 av den 25 februari 2019.

6.2.2Finansinspektionens bedömning

Regeringens förslag

Finansinspektionen ska ha tillsyn över att lämplighetskraven är uppfyllda för nyckelpersoner som ansvarar för förvaltningen av finansiella resurser, den finansiella planeringen och den finansiella rapporteringen, riskhanteringsfunktionen, regelefterlevnadsfunktionen och internrevisionsfunktionen i ett stort institut, ett stort dotterföretag och i ett finansiellt moderholdingföretag eller blandat finansiellt moderholdingföretag som inte har medgetts undantag från kravet på godkännande enligt tillsynslagen och i vars grupp det ingår ett eller flera stora institut. Om Finansinspektionen vid inspektion eller på annat sätt har upptäckt en omständighet som kan antas ha samband med eller utgöra penningtvätt eller finansiering av terrorism, ska inspektionen särskilt kontrollera att dessa personer uppfyller lämplighetskraven.

Finansiella holdingföretag och blandade finansiella holdingföretag som har godkänts enligt tillsynslagen ska lämna Finansinspektionen de uppgifter om sin lämplighetsbedömning som inspektionen begär. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få

162

meddela föreskrifter om sådana uppgifter och om hur uppgifterna ska	Prop. 2025/26:253
lämnas.
Regeringens bedömning
Kapitaltäckningsdirektivets nya regler om när Finansinspektionen på
nytt ska bedöma om en nyckelperson uppfyller lämplighetskraven och
att inspektionen ska överväga att fastställa en tidsgräns för lämplighets-
bedömningen bör införas i föreskrifter på lägre nivå än lag.

Promemorians förslag och bedömning
Förslaget och bedömningen i promemorian stämmer överens med
regeringens förslag och bedömning.
Remissinstanserna
Remissinstanserna tillstyrker förslaget och bedömningen eller har inget att
invända mot dem.
Skälen för regeringens förslag och bedömning
Enligt nya regler i kapitaltäckningsdirektivet ska de behöriga myndig-
heterna lämplighetspröva cheferna för de interna kontrollfunktionerna och
finansdirektörer i åtminstone följande företag (artikel 91a.5):

–moderinstitut inom EU som definieras som stora institut,

–moderinstitut i en medlemsstat som definieras som stora institut, utom när de är underställda ett centralt organ,

–centrala organ som definieras som stora institut eller som utöver tillsyn över stora institut som är dem underställda,

–fristående institut inom EU som definieras som stora institut,

–stora dotterföretag enligt definitionen i artikel 4.1.147 i tillsyns- förordningen,

–finansiella moderholdingföretag eller blandade finansiella moder- holdingföretag i en medlemsstat och finansiella moderholdingföretag eller blandade finansiella moderholdingföretag inom EU som har stora institut inom sin koncern, utom de som omfattas av artikel 21a.4 i kapitaltäckningsdirektivet.

Företagen har en skyldighet att ompröva lämpligheten av de relevanta personerna så fort de får uppgifter om förhållanden som skulle kunna påverka lämpligheten. Företagen ska då även informera den behöriga myndigheten om detta och myndigheten och företagen ska i sådana fall göra en omprövning (artikel 91a.6 andra och tredje styckena). De behöriga myndigheterna är emellertid inte skyldiga att göra en omprövning bara på den grunden att en person har fått ett förnyat förtroende, om informationen när det gäller dennes lämplighet inte har ändrats eller att ändringen inte skulle påverka dennes lämplighet (artikel 91a.6 fjärde stycket).

De behöriga myndigheterna ska överväga att åtminstone i fråga om de stora företagen sätta en tidsgräns för när lämplighetsbedömningen ska vara avslutad (artikel 91a.6 femte stycket).

163

Prop. 2025/26:253 Enligt gällande svensk rätt omfattar Finansinspektionens tillsyn över banker, kreditmarknadsföretag och värdepappersbolag att se till att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande författningar, bolags- ordning, stadgar eller reglementen samt interna instruktioner. Finans- inspektionen har dessutom tillsyn över att företagens ägare och ledning uppfyller lämplighetskraven. Om Finansinspektionen vid inspektion eller på annat sätt har upptäckt en omständighet som kan antas ha samband med eller utgöra penningtvätt eller finansiering av terrorism, ska inspektionen särskilt kontrollera att ägare och ledning uppfyller lämplighetskraven (13 kap. 2 § LBF och 23 kap. 1 § LVM). Inspektionen har även tillsyn över att lämplighetskraven på ledningen i finansiella holdingföretag och blandade finansiella holdingföretag är uppfyllda (1 kap. 4 § tillsynslagen).

Vidare ska banker, kreditmarknadsföretag och värdepappersbolag till Finansinspektionen lämna de uppgifter som inspektionen begär (13 kap. 3 § LBF och 23 kap. 3 § LVM). Finansinspektionen har också möjlighet att meddela föreskrifter om vilka upplysningar dessa företag ska lämna till inspektionen för dess tillsynsverksamhet (16 kap. 1 § 16 LBF och 23 kap. 15 § 1 LVM). För svensk del innebär detta att Finansinspektionen bl.a. begär in information i samband med lämplighetsbedömningen av styrelse och verkställande direktör (9 § Finansinspektionens föreskrifter [FFFS 2023:13] om ägar-, ägarlednings- och ledningsprövning i kreditinstitut).

För att genomföra de nya reglerna i kapitaltäckningsdirektivet bör bestämmelserna i gällande rätt utvidgas så att Finansinspektionens tillsyn även omfattar att säkerställa att cheferna för kontrollfunktionerna och finansdirektören i stora institut, stora dotterbolag och finansiella moder- holdingföretag och blandade finansiella moderholdingföretag som inte har medgetts undantag från kravet på godkännande enligt tillsynslagen och i vars grupp det ingår ett eller flera stora institut uppfyller lämplighets- kraven.

	6.2.3		Krav på att vidta åtgärder

		Regeringens förslag
		Om lämplighetskraven för en nyckelperson i en bank, ett kredit-
		marknadsföretag, ett värdepappersbolag som ska tillämpa tillsyns-
		förordningen och rörelselagstiftningen som gäller för banker och
		kreditmarknadsföretag och ett finansiellt holdingföretag eller blandat
		finansiellt holdingföretag som har godkänts enligt tillsynslagen inte är
		uppfyllda, ska företaget
		1. se till att en tilltänkt nyckelperson inte påbörjar en anställning, eller
		2. besluta att en nyckelperson inte längre får vara det.
		Om företaget vidtar åtgärder för att lämplighetskraven ska vara
		uppfyllda, ska personen få vara nyckelperson.
		Finansinspektionen ska, utöver ett föreläggande att komma till rätta
		med situationen, få besluta att en nyckelperson som inte uppfyller
		lämplighetskraven inte längre får vara det om nyckelpersonen ansvarar
		för förvaltningen av finansiella resurser, den finansiella planeringen och
164		den	finansiella rapporteringen, riskhanteringsfunktionen, regel-
164		den

efterlevnadsfunktionen eller internrevisionsfunktionen i ett stort	Prop. 2025/26:253
institut, ett stort dotterföretag eller i ett finansiellt moderholdingföretag
eller blandat finansiellt moderholdingföretag som inte har medgetts
undantag från kravet på godkännande enligt tillsynslagen och i vars
grupp det ingår stora institut.

Promemorians förslag
Förslaget i promemorian stämmer överens med regeringens förslag.
Remissinstanserna
Majoriteten av remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att
invända mot det.
Kammarrätten i Stockholm påpekar att det saknas överväganden i
promemorian om överklagandemöjligheterna för en enskild som berörs av
Finansinspektionens beslut om att nyckelpersonen inte får påbörja anställ-
ningen.
Skälen för regeringens förslag
Enligt nya regler i kapitaltäckningsdirektivet ska institut och finansiella
holdingföretag och blandande finansiella holdingföretag som har godkänts
enligt artikel 21a i direktivet vidta åtgärder när en person som innehar en
nyckelfunktion inte längre uppfyller lämplighetskraven (artikel 91a.3
första stycket). Företagen ska

–inte utse en nyckelperson om den interna lämplighetsprövningen slutförs innan personen tillträder befattningen,

–i god tid avsätta personen som har nyckelfunktionen, eller

–i god tid vidta ytterligare åtgärder som krävs för att säkerställa att personen är eller blir lämplig för den berörda befattningen.

Företagen ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att befattningen som nyckelpersonen innehar utövas på ett lämpligt sätt, bl.a. genom att ersätta personen om den inte längre uppfyller kraven (artikel 91a.3 andra stycket).

För det fall någon av cheferna för de interna kontrollfunktionerna eller finansdirektören i ett stort institut, ett stort dotterföretag eller i ett finansiellt moderholdingföretag eller ett blandat finansiellt moderholding- företag som har ett stort institut inom sin grupp inte uppfyller lämplighets- kraven, ska de behöriga myndigheterna ha möjlighet att vidta följande åtgärder:

–vid en förhandsbedömning, förhindra att dessa chefer eller direktörer tillträder befattningen eller avsätta dem från befattningen,

–vid en efterhandsbedömning, avsätta dessa chefer eller direktörer, eller kräva att enheten avsätter dem från befattningen, eller

–kräva att de berörda enheterna vidtar lämpliga åtgärder för att säkerställa att dessa chefer eller direktörer blir lämplig för den berörda befattningen (artikel 91a.6 första stycket).

Eba ges även mandat att ta fram riktlinjer på området (artikel 91.10).

165

Prop. 2025/26:253 De nya reglerna i direktivet är utformade på liknande sätt som de regler som gäller för ledningspersoner, med undantag för att det inte finns någon tidsfrist inom vilken de större företagen ska lämna in en ansökan. Det innebär för svensk räkning att Finansinspektionen kommer att i efterhand pröva lämpligheten hos cheferna för de interna kontrollfunktionerna och finansdirektörerna i de större företagen.

För att genomföra de nya reglerna i kapitaltäckningsdirektivet bör motsvarande bestämmelser införas i svensk rätt. Bestämmelserna bör utformas på liknande sätt som bestämmelserna som gäller för styrelse- ledamöter och verkställande direktör.

Kammarrätten i Stockholm påpekar att det saknas överväganden i promemorian om överklagandemöjligheterna för en enskild som berörs av Finansinspektionens beslut om att nyckelpersonen inte får påbörja anställningen.

Regeringen gör i det avseendet samma bedömning som i avsnitt 6.1.4.

6.3Samarbete och utbyte av information

Regeringens förslag

Finansinspektionen ska, i den utsträckning som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, i sin tillsynsverksamhet samarbeta och utbyta information med Myndigheten för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism.

Regeringens bedömning

Kapitaltäckningsdirektivets nya regler om krav på samarbete och utbyte av information mellan behöriga myndigheter och myndigheter som ansvarar för tillsynen enligt penningtvättsdirektivet tillgodoses genom gällande rätt.

Promemorians förslag och bedömning

Förslaget och bedömningen i promemorian stämmer överens med regeringens förslag och bedömning.

Remissinstanserna

Remissinstanserna tillstyrker förslaget och bedömningen eller har inget att invända mot dem.

Skälen för regeringens förslag och bedömning

Enligt nya regler i kapitaltäckningsdirektivet ska de behöriga myndigheterna samarbeta och utbyta information med de myndigheter som ansvarar för tillsynen enligt penningtvättsdirektivet inom ramen för lämplighetsbedömningen av ledningspersonerna, cheferna för de interna kontrollfunktionerna och finansdirektören. De behöriga myndigheterna får också begära behörighet till den centrala AML/CFT-databasen.

166

Myndigheten för bekämpning av penningtvätt och finansiering av Prop. 2025/26:253 terrorism ska besluta huruvida sådan tillgång ska beviljas (artiklarna 91.1i

och 91a.7).

Finansinspektionen utövar tillsyn över att kreditinstitut och värde- pappersbolag följer de författningar som reglerar verksamheten, inbegripet lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (penningtvättslagen) (7 kap. 1 § penningtvättslagen, 13 kap. 2 § LBF och 23 kap. 1 § LVM). Det finns ingen sekretessgräns mellan de olika tillsynsverksamheterna inom Finansinspektionen (8 kap. 2 § och 30 kap.

4 § offentlighets- och sekretesslagen [2009:400], OSL). Enligt offentlighets- och sekretesslagen gäller sekretess i Finansinspektionens verksamhet för bl.a. uppgifter om en enskilds affärs- eller drift- förhållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs, samt för uppgift om andra ekonomiska eller personliga förhållanden än för den som har trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som är föremål för myndighetens verksamhet (30 kap. 4 §). Finans- inspektionen ska vidare, i den utsträckning som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, samarbeta och utbyta information med andra behöriga myndigheter, t.ex. utländska behöriga myndigheter vid tillämpning av EU:s regelverk om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (13 kap. 6 a § LBF, 23 kap. 5 § LVM och 6 kap.

3 § tillsynslagen, se prop. 2018/19:150 avsnitt 11.2). Finansinspektionen får lämna en sekretessbelagd uppgift till en sådan utländsk behörig myndighet (8 kap. 3 § 1 OSL). Uppgifter som Finansinspektionen mottar från en utländsk behörig myndighet kan omfattas av sekretess (30 kap.

4 § OSL). Det finns därför inte skäl att införa nya sekretessbestämmelser. För att genomföra det nya kravet i kapitaltäckningsdirektivet att Finans- inspektionen ska få begära information av Myndigheten för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism, bör det föras in en motsvarande bestämmelse i svensk rätt. I övrigt uppfyller svensk rätt redan kapitaltäckningsdirektivets krav på samarbete och utbyte av information mellan behöriga myndigheter och myndigheter ansvariga för tillsynen

enligt penningtvättsdirektivet.

6.4Krav på kartläggning av arbetsuppgifter

Regeringens bedömning

Kapitaltäckningsdirektivets nya regler om kartläggningen av arbets- uppgifter bör genomföras i föreskrifter på lägre nivå än lag.

Promemorians bedömning

Bedömningen i promemorian stämmer med regeringens bedömning.

Remissinstanserna

Majoriteten av remissinstanserna tillstyrker bedömningen eller har inget att invända mot den.

167

Prop. 2025/26:253

168

Näringslivets Regelnämnd, Sparbankernas Riksförbund och Svenska Bankföreningen anser att det bör förtydligas att enbart den verkställande direktören ska omfattas av kartläggningen. Bankföreningen anser också att det bör klargöras hur uttrycket i god tid ska tolkas.

Skälen för regeringens bedömning

Enligt nya regler i kapitaltäckningsdirektivet ska medlemsstaterna säker- ställa att instituten utarbetar, upprätthåller och uppdaterar individuella redogörelser som anger roller och åligganden för samtliga ledamöter i ledningsorganet i dess ledningsfunktion, den verkställande ledningen och personer som innehar nyckelfunktioner tillsammans med en kartläggning av åliggandena, inklusive uppgifter om rapporteringsvägar, ansvarsfördel- ning och om de personer som deltar i de styrformer som avses i artikel

74.1i direktivet och deras åligganden. Redogörelserna för åligganden och kartläggningen av åligganden ska alltid finns tillgängliga och meddelas de behöriga myndigheterna i god tid och på begäran (artikel 88.3).

Enligt svensk rätt ska verksamheten i ett kreditinstitut och ett mycket stort värdepappersbolag organiseras och drivas på ett sådant sätt att bl.a. institutets struktur kan överblickas. Det är vidare styrelsens ansvar att kraven på bl.a. soliditet, likviditet, riskhantering och genomlysning är uppfyllda (6 kap. 3 och 4 b §§ LBF och 8 kap. 1 c § LVM). Finans- inspektionen får meddela föreskrifter på området och ange vilka upplysningar ett kreditinstitut ska lämna till inspektionen för dess tillsyns- verksamhet (16 kap. 1 § 5 och 16 LBF och 5 kap. 2 § 5 och 17 FBF). Sådana föreskrifter finns i Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2014:1) om styrning, riskhantering och kontroll i kreditinstitut. Regeringen gör bedömningen att de nya reglerna i kapitaltäcknings- direktivet som gäller hur ett institut är organiserat därför bör genomföras i föreskrifter på lägre nivå än lag, med stöd av befintligt bemyndigande.

Till skillnad från Näringslivets Regelnämnd, Sparbankernas Riks- förbund och Svenska Bankföreningen anser regeringen att alla styrelse- ledamöter och den verkställande direktören ska omfattas av kartlägg- ningen och inte bara den verkställande direktören. Styrelsen är ytterst ansvarig för att leda företagets verksamhet, fatta strategiska beslut och övervaka den dagliga driften, även om det är den verkställande direktören som sköter den löpande förvaltningen och därmed har verkställande funk- tioner (se t.ex. 8 kap. 4, 5, 27 och 29 §§ ABL, 7 kap. 4, 5 och 29 §§ FL och bedömningen i avsnitt 6.1.1). Regeringen anser därför att styrelsens roll inte är begränsad till att motsvara uttrycket ledningsorgan med tillsynsfunktion, dvs. att kontrollera och övervaka ledningens besluts- fattande utan att styrelsens roll också motsvarar uttrycket ledningsorgan med ledningsfunktion, dvs. att leda institutet. Vidare kan uttrycket ledningsorgan med ledningsfunktion inte begränsas till att enbart utgöras av den verkställande direktören eftersom det i praktiken skulle innebära att det ställs krav på att den verkställande direktören måste ingå i styrelsen, vilket inte är fallet.

Svenska Bankföreningen anser att det bör klargöras hur uttrycket i god tid ska tolkas. Av kapitaltäckningsdirektivet framgår inte närmare vad som avses med uttrycket. Hur föreskrifterna bör utformas är emellertid enligt regeringens uppfattning i första hand en fråga för Finansinspektionen.

7	Nya krav på tillstånd för vissa	Prop. 2025/26:253
	transaktioner

7.1Krav på tillstånd för kvalificerat innehav

Regeringens förslag

Finansinspektionen ska så snart som möjligt, dock senast inom tio arbetsdagar, från det att en fullständig ansökan om att förvärva ett kvalificerat innehav har kommit in till inspektionen, skicka en bekräftelse till förvärvaren om att ansökan har tagits emot.

Inför bedömningen av om det finns skäl att anta att förvärv av ett kvalificerat innehav har samband med eller kan öka risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism ska berörda utländska tillsynsmyndigheter få tillfälle att inom 30 arbetsdagar lämna synpunkter.

Finansinspektionen ska särskilt beakta om förvärvaren är etablerad i ett land utanför EES som av Europeiska kommissionen har identifierats som ett högrisktredjeland eller om landet omfattas av internationella sanktioner och inspektionen gör bedömningen att det påverkar förvärvarens förmåga att uppfylla kraven i penningtvättslagen.

Promemorians förslag

Förslaget i promemorian stämmer i allt väsentligt överens med regeringens förslag.

Remissinstanserna

Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det.

Skälen för regeringens förslag
Enligt kapitaltäckningsdirektivet finns det en särskild process för om en
juridisk eller fysisk person vill förvärva ett kvalificerat innehav i ett
kreditinstitut (artiklarna 22–24). Förfarandet innebär att förvärvaren ska
underrätta den behöriga myndigheten och myndigheten ska därefter
bedöma underrättelsen utifrån vissa specifika bedömningskriterier. Om
myndigheten inte invänder ska förvärvet anses godkänt.
Enligt nya regler i kapitaltäckningsdirektivet ska den behöriga
myndigheten skicka den skriftliga bekräftelsen på att underrättelsen har
tagits emot omedelbart och senast inom tio arbetsdagar, i stället för som
i dag inom två arbetsdagar. En skriftlig bekräftelse ska därtill även, inom
samma tidsram, skickas efter mottagandet av eventuell kompletterande
information (artikel 22.2).
Ett av de kriterier som den behöriga myndigheten ska bedöma är om det
finns skäl att anta att förvärvet har samband med eller kan öka risken för
penningtvätt eller finansiering av terrorism (artikel 23). Enligt nya regler i
kapitaltäckningsdirektivet ska den behöriga myndigheten inom ramen för
bedömningen av det kriteriet rådgöra med de myndigheter som är	169
	169

Prop. 2025/26:253 ansvariga för tillsynen enligt penningtvättsdirektivet. Den behöriga myndigheten får invända mot förvärvet om förvärvaren är etablerad i ett tredjeland som omfattas av artikel 9 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG och kommissionens direktiv 2006/70/EG (penningtvättsdirektivet) eller om det tredjelandet omfattas av unions- rättsliga restriktiva åtgärder och den behöriga myndigheten bedömer att det påverkar den tilltänkta förvärvarens möjligheter att ha på plats erforderliga processer för att uppfylla regelverket om penningtvätt eller finansiering av terrorism.

Om myndigheten som ansvarar för tillsynen enligt penningtvätts- direktivet inkommer med ett negativt yttrande när det gäller förvärvet inom 30 arbetsdagar ska det kunna anses vara ett sådant rimligt skäl som föranleder den behöriga myndigheten att i sin tur invända mot det kvalificerade förvärvet (artikel 23.2).

Eba ges mandat att ta fram tekniska standarder om vilken information som den tilltänkta förvärvaren ska ge in till den behöriga myndigheten (artikel 23.6).

Enligt gällande svensk rätt ska förvärvare av ett kvalificerat innehav i ett kreditinstitut ansöka om tillstånd hos Finansinspektionen (14 kap. LBF). Finansinspektionens handläggning av en ansökan regleras i föreskrifter på lägre nivå än lag (2 kap. 8–12 §§ FBF).

För att genomföra de nya reglerna i kapitaltäckningsdirektivet bör mot- svarande bestämmelser föras in i svensk rätt. Tidsfristen för den skriftliga bekräftelsen av att kompletterande uppgifter har lämnats in bör liksom motsvarande tidsfrister i dag genomföras i föreskrifter på lägre nivå än lag.

7.2Krav på tillstånd för väsentligt förvärv

7.2.1Krav på tillstånd

Regeringens förslag

Följande företag ska hos Finansinspektionen skriftligen ansöka om tillstånd för att, direkt eller indirekt, förvärva aktier eller andelar som medför att förvärvarens sammanlagda innehav utgör 15 procent eller mer av det godtagbara kapitalet enligt definitionen i tillsyns- förordningen (väsentligt förvärv):

1.en bank, ett kreditmarknadsföretag eller ett värdepappersbolag som ska tillämpa tillsynsförordningen och rörelselagstiftningen som gäller för banker och kreditmarknadsföretag,

2.ett motsvarande utländskt kreditinstitut inom EES, om Finans- inspektionen är samordnande tillsynsmyndighet,

3.ett finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag som omfattas av skyldigheten att ansöka om godkännande enligt tillsynslagen,

170

4. ett motsvarande utländskt holdingföretag inom EES, om Finans-	Prop. 2025/26:253
inspektionen är samordnande tillsynsmyndighet.

Om förvärvaren är ett företag enligt första stycket 1 eller 2, ska förvärvet beräknas på individuell nivå och på gruppnivå.

Om förvärvaren är ett företag enligt första stycket 3 eller 4, ska det väsentliga förvärvet beräknas utifrån den konsoliderade situationen.

Finansinspektionen ska få avstå från att pröva en ansökan, om förvärvet omfattar företag som ingår i samma institutionella skydds- system som avses i artikel 113.6 eller 113.7 i tillsynsförordningen.

Följande företag ska skriftligen underrätta Finansinspektionen om de avser att avyttra ett väsentligt innehav:

1.en bank, ett kreditmarknadsföretag eller ett värdepappersbolag som ska tillämpa tillsynsförordningen och rörelselagstiftningen som gäller för banker och kreditmarknadsföretag,

2.ett finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag som omfattas av skyldigheten att ansöka om godkännande enligt tillsynslagen.

Regeringens bedömning

Kapitaltäckningsdirektivets nya regler om vilka uppgifter som ska ingå i en ansökan och att en förteckning över vilka uppgifter som ska bifogas ansökan ska göras allmänt tillgänglig bör genomföras i föreskrifter på lägre nivå än lag.

Promemorians förslag och bedömning

Förslaget och bedömningen i promemorian stämmer överens med regeringens förslag och bedömning.

Remissinstanserna

Majoriteten av remissinstanserna tillstyrker förslaget och bedömningen eller har inget att invända mot dem.

Sveriges riksbank anser att tröskelvärdet för den nya ansökan om tillstånd för väsentligt förvärv är alltför högt.

Skälen för regeringens förslag och bedömning

Enligt nya regler i kapitaltäckningsdirektivet ställs krav på att alla kreditinstitut och finansiella holdingföretag och blandade finansiella holdingföretag som omfattas av skyldigheten att ansöka om godkännande enligt artikel 21a i direktivet ska underrätta den behöriga myndigheten innan de genomför ett direkt eller indirekt väsentligt förvärv (artikel 27a). Med ett väsentligt förvärv avses ett förvärv i ett finansiellt eller icke- finansiellt företag som representerar 15 procent eller mer av förvärvarens godtagbara kapital (artikel 27a.2). Kommissionen har under hand gett uttryck för att med godtagbart kapital avses vad som anges i led a i definitionen i tillsynsförordningen (artikel 4.1.71 a). Tröskelvärdet på 15 procent ska beräknas på konsoliderad nivå om förvärvaren är ett

171

Prop. 2025/26:253	holdingföretag och både på individuell nivå och på gruppnivå om
	förvärvaren är ett kreditinstitut (artikel 27a.3 och 27a.4).
	Om förvärvaren är ett kreditinstitut och om tröskelvärdet på 15 procent
	är uppnått på individuell nivå ska underrättelsen lämnas in till den
	behöriga myndigheten för institutet som också ska ansvara för
	bedömningen av underrättelsen. Om tröskelvärdet även är uppnått på
	konsoliderad nivå ska underrättelsen lämnas till både den behöriga
	myndigheten och den samordnande tillsynsmyndigheten (artikel 27a.3).
	Om förvärvaren är ett finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt
	holdingföretag ska tröskelvärdet beräknas utifrån den konsoliderade
	situationen och underrättelsen ges in till den samordnande tillsyns-
	myndigheten (artikel 27a.4).
	Den behöriga myndigheten får göra undantag från kravet på bedömning
	om förvärvet avser företag som omfattas av samma institutionella skydds-
	system som avses i artikel 113.6 eller 113.7 i tillsynsförordningen (artikel
	27a.7). Kommissionen har under hand gett uttryck för att direktivet i detta
	avseende innebär att den behöriga myndigheten ska informeras även om
	sådana förvärv men att det inte krävs något tillstånd från myndigheten för
	att genomföra förvärvet.
	Underrättelsen ska ges in innan förvärvet genomförs och innehålla viss
	angiven information. Direktivet ställer även krav på att en förteckning över
	vilka uppgifter som ska bifogas underrättelsen ska göras allmänt
	tillgänglig (artiklarna 27a.1 och 27b.5). Eba ges mandat att ta fram förslag
	till tekniska standarder om förteckningens innehåll (artikel 27b.7).
	En annan nyhet är kravet att företagen ska underrätta den behöriga
	myndigheten om de avser att avyttra ett väsentligt innehav (artikel 27d).
	Enligt gällande rätt får ett kreditinstitut bara efter tillstånd av Finans-
	inspektionen förvärva egendom om institutets motprestation motsvarar
	mer än 25 procent av dess kapitalbas. Tillstånd ska inhämtas före
	förvärvet. Tillstånd ska ges om det inte kan antas att förvärvet leder till
	överträdelse av lagen om bank- och finansieringsrörelse eller andra
	författningar (7 kap. 12 § LBF). Vidare finns ett tillståndsförfarande för
	indirekta och direkta kvalificerade förvärv i kreditinstitut samt ett
	underrättelsekrav om det i stället är fråga om en avyttring (14 kap. LBF).
	Bestämmelserna genomför artiklarna 22–27 i kapitaltäckningsdirektivet.
	Ansökningsförfarandet för kvalificerade förvärv i kapitaltäcknings-
	direktivet är utformat på samma sätt som de nya reglerna om väsentligt
	förvärv, dvs. att det är utformat som ett krav på att företagen ska underrätta
	den behöriga myndigheten och att den behöriga myndigheten ska bedöma
	underrättelsen och därefter, om myndigheten inte invänder, ska förvärvet
	anses godkänt. Vid genomförandet av reglerna om förvärv av ett
	kvalificerat innehav konstaterades att den svenska ordningen med ett
	ansökningsförfarande även fortsättningsvis borde användas (prop.
	2008/09:155 s. 77 och 78).
	Kraven på underrättelse om avyttring av ett kvalificerat innehav enligt
	kapitaltäckningsdirektivet (artikel 26) innehåller till skillnad mot ett
	förvärv av kvalificerat innehav inte något krav på en bedömning av den
	behöriga myndigheten och är därför mer att likna vid ett underrättelse-
	förfarande. Bestämmelsen om avyttring av ett kvalificerat innehav i den
	svenska rörelselagstiftningen är på motsvarande sätt utformad som ett krav
172	på underrättelse (14 kap. 3 § LBF).

För att genomföra de nya reglerna i kapitaltäckningsdirektivet om Prop. 2025/26:253 väsentligt förvärv bör motsvarande bestämmelser föras in i svensk rätt, och

de bör utformas på samma sätt som bestämmelserna om kvalificerat innehav. Sveriges riksbank anser att tröskelvärdet för den nya ansökan är alltför högt och framhåller att den nuvarande regleringen om tillstånd för större förvärv är ett viktigt tillsynsverktyg. Förvärv som uppgår till mer än 25 procent av institutets kapitalbas påverkar riskerna i institutet och kan riskera och äventyra institutets soliditet.

Regeringen konstaterar att den nuvarande regleringen om tillstånd för större förvärv omfattar alla former av egendom, dvs. även aktier och andelar (7 kap. 12 § LBF). Den nuvarande regleringen överlappar därför såväl de nya reglerna i direktivet om tillstånd för väsentligt förvärv som underrättelseskyldigheten när det gäller väsentlig överföring av tillgångar och skulder (artiklarna 27a–27g).

Kommissionen har under hand gett uttryck för att givet att reglerna i kapitaltäckningsdirektivet är en minimireglering, så har medlemsstaterna rätt att ställa högre krav i förhållande till de nya reglerna om väsentliga förvärv, väsentliga överföringar och fusion och delning. Kommissionen har emellertid också under hand gett uttryck för att nationella bestämmelser som begränsar ett kreditinstituts möjlighet att inneha en viss andel av aktierna i ett annat företag inte är förenliga med direktivets nya lydelse i fråga om bedömningskriterierna för tillstånd för ett väsentligt förvärv (artikel 27b.4).

Regeringen gör därför bedömningen att den nuvarande regleringen med ett lägre tröskelvärde för tillstånd för större förvärv i fråga om aktier och andelar inte är förenlig med de nya reglerna.

Eftersom det nya tillståndskravet avser både kreditinstitut och holding- företag bör bestämmelserna föras in i tillsynslagen.

En precisering av vilka uppgifter som ska ingå i en ansökan kommer att framgå av tekniska standarder. Finansinspektionen bör därför på sin webbplats tillhandahålla den informationen (3 § förordningen om särskild tillsyn och kapitalbuffertar).

Kapitaltäckningsdirektivets krav på att en förteckning över vilka uppgifter som ska bifogas ansökan ska göras allmänt tillgänglig bör tillgodoses genom det tillhandahållande som nämns ovan.

7.2.2Bedömningsperioden och handläggningen av ärenden

Regeringens förslag

Finansinspektionen ska så snart som möjligt, dock senast inom tio arbetsdagar efter det att ansökan har kommit in, skriftligen bekräfta att ansökan har tagits emot.

Finansinspektionen ska meddela beslut om tillstånd inom 60 arbets- dagar efter det att ansökan bekräftades (bedömningsperioden). Om Finansinspektionen begär kompletterande uppgifter, ska bedömnings- perioden få förlängas.

173

Prop. 2025/26:253	Finansinspektionen ska anses ha beviljat tillstånd till förvärvet, om
	inspektionen inte inom bedömningsperioden har meddelat beslut i fråga
	om ansökan.
	Om Finansinspektionen beviljar tillstånd till ett förvärv, ska inspek-
	tionen få besluta en viss tid inom vilken förvärvet ska genomföras.
	Om det samtidigt med en prövning av en ansökan om tillstånd för ett
	väsentligt förvärv pågår en prövning av en ansökan om tillstånd att
	förvärva ett kvalificerat innehav ska den bedömningsperiod som upphör
	senast gälla för båda prövningarna.
	Om det samtidigt med en prövning av en ansökan om tillstånd för ett
	väsentligt förvärv pågår en prövning av om ett finansiellt holding-
	företag eller blandat finansiellt holdingföretag ska godkännas eller
	undantas från kravet på godkännande, ska bedömningsperioden löpa till
	dess att ett beslut i ärendet om godkännande eller undantag från kravet
	på godkännande har meddelats.
	Regeringen ska få meddela föreskrifter om handläggningen av en
	ansökan.
	Regeringens bedömning
	Kapitaltäckningsdirektivets nya regler om att beslutet ska motiveras
	och att den behöriga myndigheten i sin verksamhet ska beakta allas
	likhet inför lagen och iaktta saklighet och opartiskhet tillgodoses genom
	gällande rätt.

	Promemorians förslag och bedömning
	Förslaget och bedömningen i promemorian stämmer delvis överens med
	regeringens förslag och bedömning. Enligt promemorians förslag ska
	regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer få meddela
	föreskrifter om hur Finansinspektionen ska handlägga en ansökan.
	Remissinstanserna
	Remissinstanserna tillstyrker förslaget och bedömningen eller har inget att
	invända mot dem.
	Skälen för regeringens förslag och bedömning
	Enligt nya regler i kapitaltäckningsdirektivet ställs krav på hur de behöriga
	myndigheterna ska hantera en ansökan om tillstånd till förvärv (artikel
	27a.5, 27a.6 och 27a.8–27a.15).
	Av dessa artiklar följer i huvudsak följande. Myndigheten ska utan
	dröjsmål och senast tio arbetsdagar efter mottagandet av underrättelsen
	samt efter mottagandet av eventuell kompletterande information, skicka
	ett skriftligt mottagningsbevis till den tilltänkta förvärvaren. Bedömningen
	av ansökan ska göras inom 60 dagar från det att mottagningsbeviset
	skickades (bedömningsperioden). I mottagningsbeviset ska det anges när
	bedömningsperioden löper ut. Av direktivet följer vidare att de behöriga
	myndigheterna vid behov, men inte senare än den femtionde arbetsdagen
	av bedömningsperioden, får begära de ytterligare uppgifter som behövs för
174	att slutföra bedömningen. Begäran ska vara skriftlig och tydligt ange vilka

uppgifter som efterfrågas. Bedömningsperioden ska avbrytas mellan den dag då myndigheten begär in kompletterande uppgifter och den dag då uppgifterna kommer in till myndigheten. Ett sådant avbrott får som huvudregel inte överstiga 20 arbetsdagar. Tiden för avbrottet får dock förlängas till 30 arbetsdagar om den tilltänkta förvärvaren antingen är etablerad eller står under tillsyn i ett land utanför unionen eller om ett utbyte av information med myndigheter ansvariga för tillsynen enligt penningtvättsdirektivet behöver konsulteras. Det framgår även hur bedömningsperioden ska förhålla sig till andra tillståndsprocesser i direktivet.

Enligt artiklarna i direktivet ska den behöriga myndigheten även skriftligen underrätta den tilltänkta förvärvaren om förvärvet inte godkänns. Underrättelsen ska innehålla uppgift om beslutet och motiven för detta, och skickas inom två dagar från det att beslutet fattats och inom bedömningsperioden. Om myndigheten inte skriftligen motsätter sig förvärvet inom bedömningsperioden, ska förvärvet anses godkänt.

I direktivet anges också att den behöriga myndigheten får fastställa en maximiperiod inom vilken det tilltänkta förvärvet ska vara genomfört och förlänga perioden när det är lämpligt.

Förutom i den nya artikeln 27a finns även andra artiklar som rör den behöriga myndighetens beslut och hanteringen av tillståndsärenden. Myndighetens beslut ska innehålla eventuella synpunkter och reserva- tioner som den myndighet som ansvarar för den tilltänkta förvärvaren har framfört till den beslutande myndigheten (artikel 27c.4). En behörig myndighet som har fått underrättelser om två eller flera tilltänkta förvärv eller ökningar av kvalificerade innehav i ett och samma kreditinstitut ska behandla de tilltänkta förvärvarna på ett icke diskriminerande sätt (artikel 27b.6).

För att genomföra de nya reglerna i kapitaltäckningsdirektivet om bedömningsperioden för tillstånd för väsentligt förvärv bör motsvarande bestämmelser föras in i svensk rätt. Den nya tillståndsprocessen för väsentliga förvärv har många likheter med tillståndsprocessen för kvalificerat innehav (14 kap. LBF). De nya bestämmelserna bör utformas på motsvarande sätt. De detaljerade bestämmelserna om när bedömnings- perioden kan avbrytas och förfarandet vid hanteringen av en ansökan bör därför, i likhet med tillståndsprocessen för kvalificerat innehav, genom- föras i föreskrifter på lägre nivå än lag (jfr 16 kap. 2 § 2 LBF). Regeringen bör därmed få meddela föreskrifter om handläggning av tillståndsärendet. Som exempel på en fråga som kan regleras i förordning kan nämnas att det i den bekräftelse av att en ansökan har tagits emot som inspektionen ska skicka till sökanden ska det anges när bedömningsperioden löper ut. Ett annat exempel är bestämmelser om att inspektionens beslut ska innehålla sådana synpunkter från en annan behörig myndighet som avses i artikel 27c.2 i kapitaltäckningsdirektivet.

Det kan även anmärkas att vissa av kraven inte behöver uttryckas särskilt, eftersom de redan följer av andra bestämmelser. Exempel på detta är att det i förvaltningslagen finns krav på att en förvaltningsmyndighets beslut som huvudregel ska vara motiverade (32 §), och att det i regerings- formen anges att förvaltningsmyndigheter i sin verksamhet ska beakta allas likhet inför lagen och iaktta saklighet och opartiskhet (1 kap. 9 §, jfr 5 § förvaltningslagen).

Prop. 2025/26:253

175

Prop. 2025/26:253 Enligt de nya reglerna i kapitaltäckningsdirektivet ska den tilltänkta förvärvaren underrättas endast om den behöriga myndighetens beslut om förvärvet inte godkänns. Enligt svensk rätt ska emellertid en enskild underrättas om innehållet i ett beslut om det inte är uppenbart obehövligt (33 § förvaltningslagen). I linje med detta bör det, liksom i bestämmel- serna om kvalificerat innehav, i lag anges att Finansinspektionen inom de tidsfrister som anges i direktivet ska meddela beslut om det väsentliga förvärvet har godkänts eller inte.

Lagrådet anser att det bör framgå att Finansinspektionen ska meddela beslut i fråga om ansökan om tillstånd för väsentligt förvärv. Enligt regeringens mening ligger emellertid i uttrycket ”meddela beslut om tillstånd” att beslutet om tillstånd kan vara positivt eller negativt.

Lagrådet anser också att det bör förklaras hur ett fiktivt beslut ska dokumenteras och meddelas externt samt hur ett sådant beslut ska överklagas.

Regeringen konstaterar att det inte hör till det normala i svensk rätt att passivitet från Finansinspektionens sida leder till ett fiktivt beslut. Utgångspunkten är i stället att ett ärende avgörs först när myndigheten fattat ett reellt beslut. Genomförandet av kapitaltäckningsdirektivet kräver emellertid att en sådan bestämmelse införs (jfr 14 kap. 2 § LBF och 2 kap. 9 § lagen [2010:751] om betaltjänster). Detta hindrar inte att utgångs- punkten är att Finansinspektionen ska hantera ett tillståndsärende skyndsamt och meddela ett beslut i frågan inom bedömningsperioden (jfr prop. 2008/09:155 s. 80–83). Oavsett hur det förhåller sig med detta, är handläggningen av ett ärende om en ansökan om tillstånd för väsentligt förvärv vid Finansinspektionen som utgångspunkt skriftlig. I det ligger att ett positivt fiktivt beslut – om det mot förmodan skulle aktualiseras – kommer att dokumenteras för att ärendet ska kunna avslutas.

Enligt regeringens mening är det tveksamt om det kan finnas fall där ett positivt fiktivt beslut kan anses angå någon annan och gå denne emot (jfr samma prop.). Frågan om vem som får överklaga ett sådant positivt fiktivt beslut är emellertid en fråga för rättstillämpningen. Om ett sådant beslut skulle aktualiseras, bör ledning i frågan om hur ett sådant beslut ska överklagas kunna hämtas från befintliga regler.

7.2.3Kriterierna för bedömningen

Regeringens förslag

Finansinspektionen ska ge förvärvaren tillstånd till ett väsentligt förvärv om förvärvaren efter förvärvet har en tillfredsställande kontroll över sin verksamhet särskilt när det gäller de risker som förvärvaren är eller kan komma att bli exponerad för.

Vid bedömningen ska det beaktas

1.om det finns skäl att anta att förvärvarens verksamhet bedrivs på ett sätt som är förenligt med tillsynslagen och andra författningar som reglerar dess verksamhet,

2.om det finns skäl att anta att förvärvet har samband med eller han öka risken för penningtvätt, finansiering av terrorism eller försök till

176

finansieringsbrott när	finansieringen eller	finansieringsförsöket	Prop. 2025/26:253
gäller terroristbrott.
Inför bedömningen enligt andra stycket 2 ska berörda svenska och
utländska tillsynsmyndigheter få tillfälle att inom 30 arbetsdagar lämna
synpunkter.
Regeringens bedömning
Kapitaltäckningsdirektivets nya regler om att Finansinspektionen ska
kunna avslå en förvärvsansökan, om de uppgifter som lämnats av
förvärvaren är ofullständiga, tillgodoses genom gällande rätt.

Promemorians förslag och bedömning
Förslaget och bedömningen i promemorian stämmer överens med
regeringens förslag och bedömning.
Remissinstanserna
Remissinstanserna tillstyrker förslaget och bedömningen eller har inget att
invända mot dem.
Skälen för regeringens förslag och bedömning
Enligt nya regler i kapitaltäckningsdirektivet ska tillstånd ges till ett
väsentligt förvärv om förvärvaren efter förvärvet har en tillfredsställande
kontroll över sin verksamhet särskilt när det gäller de risker som
förvärvaren är eller kan komma att bli exponerad för. Den behöriga
myndigheten ska i detta avseende beakta om det finns skäl att anta att
förvärvarens verksamhet bedrivs på ett sätt som är förenligt tillsyns-
förordningen och, i tillämpliga fall, andra unionsrättsakter samt om det
finns skäl att anta att förvärvet har samband med eller kan öka risken för
penningtvätt, finansiering av terrorism, eller försök till finansieringsbrott
när finansieringen eller	finansieringsförsöket	gäller terroristbrott
(artikel 27b.1).

Medlemsstaterna får varken införa förhandsvillkor i fråga om storleken på det tilltänkta förvärvet eller tillåta den behöriga myndigheten att bedöma det tilltänkta förvärvet utifrån marknadens ekonomiska behov (artikel 27b.4). Kommissionen har under hand gett uttryck för detta innebär att nationella bestämmelser som begränsar ett kreditinstituts möjlighet att inneha en viss procentsats av aktier i ett annat företag inte är förenliga med direktivets nya lydelse i detta avseende.

Den behöriga myndigheten ska kunna invända mot ett förvärv eller avslå en förvärvsansökan, om det finns rimliga skäl till att förutsättningarna för tillstånd inte är uppfyllda eller om de uppgifter som den tilltänkte förvärvaren har lämnat är ofullständiga, trots att en begäran om komplettering har skickats. Det anges även att myndigheten som ansvarar för tillsynen enligt penningtvättsdirektivet ska konsulteras och att om den myndigheten kommer med ett negativ yttrande när det gäller förvärvet inom 30 arbetsdagar, ska det kunna anses vara ett sådant rimligt skäl som

177

Prop. 2025/26:253 medför att den behöriga myndigheten att i sin tur invända mot förvärvet (artikel 27b.2 och 27b.3).

Eba ges även mandat att ta fram tekniska standarder om bl.a. en gemensam metod för bedömningen av kriterierna (artikel 27b.7).

Enligt gällande rätt får en bank eller ett kreditmarknadsföretag bara efter tillstånd av Finansinspektionen förvärva egendom om institutets motprestation motsvarar mer än 25 procent av dess kapitalbas. Tillstånd ska inhämtas före förvärvet. Tillstånd ska ges om det inte kan antas att förvärvet leder till överträdelse av lagen om bank- och finansieringsrörelse eller andra författningar (7 kap. 12 § LBF).

De nya kriterierna för bedömningen av ett väsentligt förvärv stämmer i stor utsträckning överens med kriterierna för ett kvalificerat förvärv. För att genomföra de nya reglerna i kapitaltäckningsdirektivet bör mot- svarande bestämmelser föras in i svensk rätt. Bestämmelserna bör utformas på samma sätt som motsvarande bestämmelser om kvalificerade innehav.

Direktivets krav på att myndigheten ska kunna invända om det finns rimliga skäl till det får anses följa av bestämmelsen om under vilka förutsättningar tillstånd ska meddelas. Detsamma får anses gälla direktivets krav på att den behöriga myndigheten i sin bedömning inte får väga in marknadsmässiga hänsyn. För att genomföra de nya reglerna om väsentligt förvärv och det nya kravet på underrättelse om väsentlig överföring (se avsnitt 7.3) i kombination med vad kommissionen gett uttryck för bör det befintliga tillståndskravet för förvärv av egendom som motsvarar 25 procent av kapitalbasen tas bort.

Kravet att myndigheten endast får vägra tillstånd om det finns rimlig anledning att göra det mot bakgrund av kriterierna bör tas om hand genom att lagtexten utformas så att det anges vilka kriterier som Finans- inspektionen ska beakta i sin prövning, och att inspektionen därefter får väga dem emot varandra och komma fram till en samlad bedömning (jfr prop. 2008/09:155 s. 92). Inspektionen får därmed således en frihet att i det enskilda fallet göra en bedömning av om tillstånd bör ges. Trots det torde det dock vara så att vissa faktorer i praktiken kommer att vara diskvalificerande i sig. Om det t.ex. finns anledning att misstänka att förvärvet är ett led i penningtvätt kan detta inte uppvägas av att förvärvaren i andra avseenden är lämplig.

Svensk rätt ger redan i dag en sådan möjlighet som direktivet anvisar i fråga om att den behöriga myndigheten ska kunna avslå en ansökan om de uppgifter som har lämnats av sökanden är ofullständiga trots att myndigheten skickat en begäran om komplettering. Ett förvaltnings- rättsligt avslags- eller avvisningsbeslut kan föregås av ett föreläggande eller påpekande till sökanden om att inkomma med kompletterande uppgifter vid äventyr om att ansökan inte annars kan tas upp till prövning, alternativt att ärendet kan komma att prövas i befintligt skick (se t.ex. 20 och 23 §§ förvaltningslagen). Någon lagstiftningsåtgärd krävs således inte i detta avseende.

178

7.2.4Samarbete och utbyte av information

Regeringens förslag

Beslut om tillstånd för ett väsentligt förvärv ska få meddelas först efter det att utländska behöriga myndigheter inom EES har fått tillfälle att lämna synpunkter, om förvärvet avser

1. ett utländskt

–försäkringsföretag,

–förvaltningsbolag,

–institut för elektroniska pengar,

–kreditinstitut, eller

–värdepappersföretag,

2.ett moderföretag till ett sådant företag som avses i 1, eller

3.en juridisk person som kontrollerar ett sådant företag som avses i 1.

Om Finansinspektionen är samordnande tillsynsmyndighet och en ansökan avser ett väsentligt förvärv på individuell nivå och på grupp- nivå, ska inspektionen tillsammans med den behöriga myndigheten för förvärvaren fatta ett gemensamt beslut om ansökan. Finansinspektionen ska då lämna en bedömning av ansökan till den behöriga myndigheten och meddela det gemensamma beslutet.

Om Finansinspektionen är behörig myndighet men inte samordnande tillsynsmyndighet och en ansökan avser ett väsentligt förvärv på individuell nivå och på gruppnivå, ska inspektionen och den sam- ordnande tillsynsmyndigheten fatta ett gemensamt beslut om ansökan.

Det gemensamma beslutet ska fattas inom två månader från det att

1.den behöriga myndigheten i kreditinstitutets eller holdingföretagets hemland har tagit emot Finansinspektionens bedömning av ansökan, eller

2.Finansinspektionen har tagit emot den samordnande myndighetens bedömning av ansökan.

Om ett gemensamt beslut inte kan fattas ska ärendet hänskjutas till Europeiska bankmyndigheten.

Finansinspektionen ska därefter fatta ett beslut i överensstämmelse med Europeiska bankmyndighetens beslut, om

–Finansinspektionen är samordnande tillsynsmyndighet eller behörig myndighet för en bank, ett kreditmarknadsföretag, ett värdepappers- bolag som ska tillämpa tillsynsförordningen och rörelselagstift- ningen som gäller för banker och kreditmarknadsföretag eller ett finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag som omfattas av skyldigheten att ansöka om godkännande enligt tillsynslagen, och

–ansökan avser ett förvärv på gruppnivå.

Ärendet ska inte få hänskjutas till Europeiska bankmyndigheten efter det att bedömningsperioden har löpt ut eller ett gemensamt beslut har fattats.

Prop. 2025/26:253

179

Prop. 2025/26:253 Regeringens bedömning

Kapitaltäckningsdirektivets nya regler om utbyte av information mellan behöriga myndigheter och kravet på att det gemensamma beslutet ska motiveras och dokumenteras tillgodoses genom gällande rätt.

Promemorians förslag och bedömning

Förslaget och bedömningen i promemorian stämmer överens med regeringens förslag och bedömning.

Remissinstanserna

Remissinstanserna tillstyrker förslaget och bedömningen eller har inget att invända mot dem.

Skälen för regeringens förslag och bedömning

Enligt nya regler i kapitaltäckningsdirektivet ska den behöriga myndigheten inom ramen för sin bedömning av ett väsentligt förvärv samråda med de berörda behöriga myndigheterna vid bedömningen av om tillstånd ska ges, om den tilltänkta förvärvaren är

–ett kreditinstitut, försäkringsföretag, återförsäkringsföretag, värde- pappersföretag eller kapitalförvaltningsbolag auktoriserat i en annan medlemsstat eller inom en annan sektor än den tilltänkta förvärvaren,

–ett moderföretag till ett kreditinstitut, försäkringsföretag, åter- försäkringsföretag, värdepappersföretag eller kapitalförvaltningsbolag auktoriserat i en annan medlemsstat eller en annan sektor än den tilltänkta förvärvaren, eller

–en juridisk person som kontrollerar ett kreditinstitut, försäkrings- företag, återförsäkringsföretag, värdepappersföretag eller kapital- förvaltningsbolag auktoriserat i en annan medlemsstat eller inom en annan sektor än den som förvärvet gäller (artikel 27c.1).

	De behöriga myndigheterna ska utan dröjsmål förse varandra med alla
	väsentliga uppgifter eller andra uppgifter som är relevanta för
	bedömningen. Myndigheterna ska därmed på begäran eller på eget initiativ
	underrätta varandra om alla uppgifter som är relevanta för bedömningen
	(artikel 27c.4).
	Mot bakgrund av att tröskelvärdet kan komma att beräknas både på den
	konsoliderade situationen och på individuell nivå införs det även en
	särskild process för utbyte av information och krav på ett samarbets-
	förfarande i gränsöverskridande situationer (artikel 27c.2 och 27c.3). För
	det fall förvärvaren är ett institut och tröskelvärdet enbart har överskridits
	på individuell nivå ska den behöriga myndigheten underrätta den sam-
	ordnande tillsynsmyndigheten om förvärvet inom tio arbetsdagar från det
	att myndigheten tog emot ansökan, om förvärvaren ingår i en grupp och
	om den behöriga myndigheten är en annan än den samordnande tillsyns-
	myndigheten. Den behöriga myndigheten ska i dessa fall även underrätta
	den samordnande myndigheten om sin bedömning (artikel 27c.2 första
	stycket). Om förvärvaren i stället är ett finansiellt holdingföretag eller
180	blandat finansiellt holdingföretag som omfattas av skyldigheten att ansöka
180

om godkännande enligt artikel 21a i direktivet ska den	samordnande	Prop. 2025/26:253
tillsynsmyndigheten bedöma ansökan och underrätta	den behöriga

myndigheten i den medlemsstat där förvärvaren är etablerad inom tio dagar från det att den samordnande tillsynsmyndigheten tog emot ansökan, för det fall den behöriga myndigheten inte är densamma som den samordnande tillsynsmyndigheten. Den samordnande tillsyns- myndigheten ska i dessa fall även underrätta den behöriga myndigheten om sin bedömning (artikel 27c.2 andra stycket).

I de fall den samordnande tillsynsmyndigheten ska bedöma ansökan och det är en annan myndighet än den behöriga myndigheten ska den samordnande tillsynsmyndigheten utarbeta en bedömning och överlämna den till den behöriga myndigheten i den medlemsstat där förvärvaren är etablerad. De två myndigheterna ska göra allt som står i deras makt för att nå fram till ett beslut inom två månader från mottagandet av den bedöm- ningen. Det gemensamma beslutet ska vara motiverat och dokumenterat. Den samordnande tillsynsmyndigheten ska meddela förvärvaren det gemensamma beslutet. Vid oenighet ska myndigheterna avstå från att fatta ett beslut och hänskjuta ärendet till Eba. Eba ska fatta sitt beslut inom en månad från mottagandet av hänskjutandet till Eba. De berörda behöriga myndigheterna ska sedan anta ett beslut i överensstämmelse med Ebas beslut. Ärendet får inte hänskjutas till Eba efter det att tvåmånaders- perioden har löpt ut eller efter det att ett beslut har fattats (artikel 27c.3).

Eba ges även mandat att ta fram tekniska standarder om samarbetet mellan de behöriga myndigheterna (artikel 27c.5).

Enligt gällande svensk rätt ska Finansinspektionens, i den utsträckning som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, i sin tillsyns- verksamhet samarbeta och utbyta information med bl.a. andra behöriga myndigheter, Eba och myndigheter inom EES som har tillsyn över försäkringsföretag (6 kap. 3 § tillsynslagen). Uppgifter hos Finans- inspektionen inklusive uppgifter som inspektionen eventuellt får från en utländsk behörig myndighet kan omfattas av sekretess (30 kap. 4 § OSL). Finansinspektionen får lämna en sekretessbelagd uppgift till en sådan utländsk behörig myndighet (8 kap. 3 § 1 OSL). Det finns därför inte skäl att införa nya sekretessbestämmelser. Vidare ska förvaltningsrättsliga beslut som huvudregel innehålla en klargörande motivering (32 § förvaltningslagen).

De nya reglerna i kapitaltäckningsdirektivet om utbyte av information mellan behöriga myndigheter får anses tillgodoses genom gällande rätt. Någon ytterligare lagstiftningsåtgärd är därför inte nödvändig i den delen.

De nya reglerna om samarbete med behöriga tillsynsmyndigheter för vissa särskilda finansiella företag är utformade på samma sätt som den samarbetsskyldighet som i dag gäller för förvärv av ett kvalificerat innehav (artikel 24.1). Den samarbetsskyldigheten har förts in i den svenska rörelselagstiftningen (14 kap. 2 a § LBF). Den nya motsvarande samarbetsskyldigheten för väsentligt förvärv bör därför utformas på samma sätt och föras in i tillsynslagen.

För att genomföra de nya reglerna om den nya processen för att hantera samarbetet i gränsöverskridande situationer bör motsvarande bestämmelser föras in i svensk rätt.

181

Prop. 2025/26:253 De formkrav som ska gälla enligt kapitaltäckningsdirektivet i fråga om beslut följer däremot redan av svensk rätt. I denna del är reglerna i direktivet således tillgodosedda genom gällande svensk rätt.

7.2.5Särskilda befogenheter för Finansinspektionen

Regeringens förslag

Om någon i strid med ett beslut av Finansinspektionen har gjort ett väsentligt förvärv, ska inspektionen få besluta att rösträtten inte får utövas till den del innehavet står i strid med beslutet.

Finansinspektionen ska även få ingripa med beslut om sanktions- avgift mot någon som ingår i ledningen för något av de företag som ska ansöka om tillstånd för ett väsentligt förvärv, om företaget inte ansöker om tillstånd för förvärvet eller underrättar om avyttring av ett väsentligt innehav. Finansinspektionen ska bara få besluta om sanktionsavgift om företagets överträdelse är allvarlig och personen i fråga uppsåtligen eller av grov oaktsamhet har orsakat överträdelsen. Vid ingripande ska rörelselagstiftningen gälla i tillämpliga delar. Finansinspektionen ska också få ingripa genom beslut om att personen i fråga under en viss tid, lägst tre och högst tio år, inte får vara styrelseledamot eller verk- ställande direktör, eller ersättare för någon av dem, i ett av de företag som ska ansöka om tillstånd för väsentligt förvärv.

Regeringens bedömning

Kapitaltäckningsdirektivets nya regler om att Finansinspektionen ska kunna ingripa mot något av de företag som ska ansöka om tillstånd för ett väsentligt förvärv om företaget inte uppfyller kraven på tillstånd för förvärvet eller kravet på underrättelse om avyttring av ett väsentligt innehav tillgodoses genom gällande rätt.

Promemorians förslag och bedömning

Förslaget och bedömningen i promemorian stämmer i huvudsak överens med regeringens förslag och bedömning. I promemorian lämnas dessutom ett förslag om att aktier eller andelar som omfattas av ett förbud inte ska räknas med när det krävs samtycke av ägare till en viss del av aktierna eller andelarna för att ett beslut ska bli giltigt och att Finansinspektionen får förordna en särskild förvaltare att företräda sådana aktier eller andelar.

Remissinstanserna

Majoriteten av remissinstanserna tillstyrker förslaget och bedömningen eller har inget att invända mot dem.

Finansinspektionen anser att bestämmelserna om ingripande i lagen om värdepappersmarknaden bör vara tillämpliga för mycket stora värdepappersbolag i stället för motsvarande bestämmelser i lagen om bank- och finansieringsrörelse och tillsynslagen.

182

Skälen för regeringens förslag och bedömning

Enligt nya regler i kapitaltäckningsdirektivet ska de behöriga myndigheterna ingripa om kreditinstituten eller de finansiella holding- företagen eller blandade finansiella holdingföretagen som omfattas av skyldigheten att ansöka om godkännande enligt artikel 21a i direktivet inte underrättar myndigheten om ett väsentligt förvärv eller genomför ett väsentligt förvärv trots att myndighetens invändningar (artiklarna 27e och

66.1g). Om ett väsentligt förvärv genomförs trots den behöriga myndighetens invändning ska myndigheten, utan att det påverkar tillämpningen av möjliga ingripandeåtgärder, ha möjlighet att föreskriva att rösträtterna för sådana innehav inte får utövas eller att avgivna röster ska förklaras ogiltiga (artikel 27e). Det har också införts regler om att de behöriga myndigheterna ska kunna ingripa när någon av de enheter som avses i artikel 27d underlåter att underrätta den behöriga myndigheten om en avyttring av ett väsentligt innehav (artikel 66.1 h).

De behöriga myndigheterna ska också kunna ingripa mot lednings- personer i dessa företag (artikel 66.1 g och h).

Enligt gällande svensk rätt ska Finansinspektionen ingripa om ett kredit- institut eller ett finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holding- företag inte uppfyller de krav som ställs på dem enligt de lagar och författningar som reglerar dess verksamhet (15 kap. 1 § LBF och 8 kap. 1 § tillsynslagen). Finansinspektionen får även i vissa fall ingripa mot någon som ingår i ett kreditinstituts eller holdingföretags styrelse eller är dess verkställande direktör. Ett sådant ingripande får ske genom att inspektionen beslutar att personen i fråga under en viss tid, lägst tre och högst tio år, inte får vara styrelseledamot eller verkställande direktör, eller ersättare för någon av dem, eller genom beslut om sanktionsavgift (15 kap. 1 a § LBF och 8 kap. 2 c § tillsynslangen).

Gällande rätt uppfyller därmed kravet på att Finansinspektionen ska kunna ingripa om ett företag under dess tillsyn inte ansöker om tillstånd för ett väsentligt förvärv eller underrättar om avyttring av ett väsentligt innehav. För att genomföra den nya särskilda tillsynsbefogenheten i kapitaltäckningsdirektivet, att rösträtterna för sådana innehav inte får utövas eller att avgivna röster ska förklaras ogiltiga när ett företag förvärvat ett väsentligt innehav i strid med inspektionens beslut, bör motsvarande bestämmelser föras in i svensk rätt.

Det finns en liknande ingripandemöjlighet för Finansinspektionen i fråga om kvalificerat innehav (14 kap. 6–9 §§ LBF, jfr artikel 26.2 i kapitaltäckningsdirektivet). Den nya ingripandemöjligheten för väsentligt förvärv bör utformas på liknande sätt.

Lagrådet anser att bestämmelserna i lagrådsremissens lagförslag som syftar till att säkerställa syftet med förvärvsförbudet, att aktier eller andelar som omfattas av ett förbud inte ska räknas med när det krävs samtycke av ägare till en viss del av aktierna eller andelarna för att ett beslut ska bli giltigt och att Finansinspektionen får förordna en särskild förvaltare att företräda sådana aktier eller andelar (1 a kap. 17 och 18 §§ tillsynslagen), inte krävs för att genomföra kapitaltäckningsdirektivet. Regeringen instämmer med Lagrådet att de bestämmelserna bör utgå.

Finansinspektionen anser att bestämmelserna om ingripande i lagen om värdepappersmarknaden bör vara tillämpliga för mycket stora

Prop. 2025/26:253

183

Prop. 2025/26:253 värdepappersbolag i stället för motsvarande bestämmelser i lagen om bank- och finansieringsrörelse och tillsynslagen. Regeringen konstaterar att kapitaltäckningsdirektivet genomförs i lagen om bank- och finansieringsrörelse, tillsynslagen och buffertlagen. Lagen om bank- och finansieringsrörelse motsvarar i huvudsak lagen om värdepappers- marknaden men avvikande bestämmelser finns framför allt i 3, 6 och 15 kap. LBF. Med hänsyn härtill, och till att mycket stora värdepappers- bolag ska behandlas som kreditinstitut vid tillämpning av EU:s regelverk om kapitaltäckning för kreditinstitut, tillämpar mycket stora värdepappers- bolag vissa bestämmelser i lagen om bank- och finansieringsrörelse i stället för lagen om värdepappersmarknaden (8 kap. 1 c § LVM och prop. 2021/22:88 s. 23 och 24). Regeringen bedömer mot denna bakgrund att den föreslagna hänvisningen till bestämmelserna om ingripande i lagen om bank- och finansieringsrörelse och tillsynslagen ligger i linje med den valda systematiken. För att Finansinspektionen ska kunna ingripa mot en fysisk person som är ansvarig för att ett kreditinstitut eller ett holding- företag inte underrättar myndigheten om ett väsentligt förvärv eller avyttring, bör det uttryckligen anges i lag. Finansinspektionen bör därför få ingripa mot någon som ingår i ett kreditinstituts eller ett holdingföretags styrelse eller är dess verkställande direktör, eller ersättare för någon av dem, om kreditinstitutet eller holdingföretaget underlåter att underrätta inspektionen om ett väsentligt förvärv eller en avyttring. Inspektionen bör då få ingripa genom beslut om att personen i fråga under en viss tid, lägst tre och högst tio år, inte får vara styrelseledamot eller verkställande direktör, eller ersättare för någon av dem, eller genom beslut om sanktionsavgift.

7.3Krav på tillstånd för väsentliga överföringar

184

Regeringens förslag

Följande företag ska i förväg hos Finansinspektionen skriftligen ansöka om tillstånd att genomföra en överföring som motsvarar tio procent eller mer av de sammanlagda tillgångarna eller skulderna genom en försäljning eller annan transaktion (väsentlig överföring):

–en bank, ett kreditmarknadsföretag eller ett värdepappersbolag som ska tillämpa tillsynsförordningen och rörelselagstiftningen som gäller för banker och kreditmarknadsföretag,

–ett finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag som omfattas av skyldigheten att ansöka om godkännande enligt tillsynslagen.

Om överföringen görs av ett finansiellt moderholdingföretag eller ett blandat finansiellt moderholdingföretag som omfattas av skyldigheten att ansöka om godkännande enligt tillsynslagen, ska den väsentliga överföringen beräknas utifrån den konsoliderade situationen.

Om överföringen görs mellan företag i samma grupp, ska den vara väsentlig om den motsvarar 15 procent eller mer av de sammanlagda tillgångarna eller skulderna.

Finansinspektionen ska så snart som möjligt, dock senast inom	Prop. 2025/26:253
tio arbetsdagar, bekräfta att en ansökan har tagits emot eller
kompletterats.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få
meddela föreskrifter om vilka tillgångar och skulder som ska beaktas
vid beräkningen av vad som utgör en väsentlig överföring.
Finansinspektionen ska även få ingripa med beslut om sanktions-
avgift mot någon som ingår i ledningen för ett företag som ska ansöka
om tillstånd att genomföra en väsentlig överföring, om företaget låter
bli att ge in en sådan ansökan. Finansinspektionen ska bara få besluta
om sanktionsavgift om företagets överträdelse är allvarlig och personen
i fråga uppsåtligen eller av grov oaktsamhet orsakat överträdelsen. Vid
ingripande ska rörelselagstiftningen gälla i tillämpliga delar.
Finansinspektionen ska också få ingripa genom beslut om att personen
i fråga under en viss tid, lägst tre och högst tio år, inte får vara
styrelseledamot eller verkställande direktör, eller ersättare för någon av
dem, i ett företag som ska ansöka om tillstånd att genomföra en
väsentlig överföring.
Regeringens bedömning
Kapitaltäckningsdirektivets nya regler om att Finansinspektionen ska
kunna ingripa mot de relevanta företagen om de låter bli att ansöka om
tillstånd för en väsentlig överföring tillgodoses genom gällande rätt.

Promemorians förslag och bedömning
Förslaget och bedömningen i promemorian stämmer delvis överens med
regeringens förslag och bedömning. Enligt promemorians förslag ska
företagen underrätta Finansinspektionen när de avser att genomföra en
väsentlig överföring.
Remissinstanserna
Majoriteten av remissinstanserna tillstyrker förslaget och bedömningen
eller har inget att invända mot dem.
Finansinspektionen och Sveriges riksbank anser att den nuvarande
regleringen om tillstånd för större förvärv av egendom bör fortsätta att
gälla. Finansinspektionen anser även att bestämmelserna om ingripande i
lagen om värdepappersmarknaden bör vara tillämpliga för mycket stora
värdepappersbolag i stället för motsvarande bestämmelser i lagen om
bank- och finansieringsrörelse och tillsynslagen. Sveriges advokatsamfund
anser att det bör förtydligas vilka företag som omfattas av underrättelse-
skyldigheten och vilken tidsfrist som gäller vid kompletteringar av
underrättelsen. Enligt Advokatsamfundet bör det också förtydligas att
uppgifterna om väsentlig överföring omfattas av sekretess hos Finans-
inspektionen.
Skälen för regeringens förslag och bedömning
Enligt nya regler i kapitaltäckningsdirektivet ställs krav på att alla
kreditinstitut och finansiella holdingföretag och blandade finansiella	185

Prop. 2025/26:253 holdingföretag som omfattas av skyldigheten att ansöka om godkännande enligt artikel 21a i kapitaltäckningsdirektivet ska underrätta den behöriga

	myndigheten innan de genomför en väsentlig överföring av tillgångar eller
	skulder (artikel 27f). Med en väsentlig överföring avses en försäljning eller
	en annan transaktion som innebär att 10 procent eller mer av företags
	tillgångar och skulder överförs (artikel 27f.1). Kommissionen har under
	hand gett uttryck för att kravet på underrättelse gäller både det företag som
	utför överföringen och det företag som tar emot överföringen, jfr skäl 9.
	Om överföringen avser ett finansiellt holdingföretag eller blandat
	finansiellt holdingföretag ska tröskelvärdet på 10 procent beräknas på
	konsoliderad nivå (artikel 27f.2 andra stycket). Om överföringen utförs
	mellan företag i samma grupp ska den anses vara väsentlig om den i stället
	motsvarar eller överstiger ett tröskelvärde på 15 procent av företagets
	tillgångar eller skulder (artikel 27f.2 första stycket).
	Vid beräkningen av tröskelvärdet undantas vissa tillgångar och skulder
	(artikel 27f.2 tredje stycket).
	De behöriga myndigheterna ska omgående bekräfta mottagandet av
	underrättelsen och eventuella ytterligare uppgifter som myndigheten har
	bett företaget att komplettera och i vart fall senast 10 dagar från mot-
	tagandet (artiklarna 27f.3).
	Om företagen underlåter att underrätta de behöriga myndigheterna ska
	medlemsstaterna kräva att myndigheterna vidtar åtgärder mot företaget
	(artikel 27g).
	Det införs också nya regler om att den behöriga myndigheten ska kunna
	ingripa om företaget genomför en väsentlig överföring utan att underrätta
	myndigheten (artikel 66.1 i).
	Enligt gällande svensk rätt får ett kreditinstitut bara efter tillstånd av
	Finansinspektionen förvärva egendom om institutets motprestation mot-
	svarar mer än 25 procent av dess kapitalbas. Tillstånd ska inhämtas före
	förvärvet. Tillstånd ska ges om det inte kan antas att förvärvet leder till
	överträdelse av lagen om bank- och finansieringsrörelse eller andra
	författningar (7 kap. 12 § LBF). Vidare ska Finansinspektionen ingripa om
	ett kreditinstitut eller ett finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt
	holdingföretag åsidosätter sina skyldigheter enligt lagar eller andra
	författningar som gäller för verksamheten	(15 kap. LBF och 8 kap.
	tillsynslagen). Finansinspektionen får även i vissa fall ingripa mot någon
	som ingår i ett kreditinstituts eller holdingföretags styrelse eller är dess
	verkställande direktör. Ett sådant ingripande får ske genom att
	inspektionen beslutar att personen i fråga under en viss tid, lägst tre och
	högst tio år, inte får vara styrelseledamot eller verkställande direktör, eller
	ersättare för någon av dem, i ett företag som ska underrätta inspektionen
	om en väsentlig överföring, eller genom	beslut	om sanktionsavgift
	(15 kap. 1 a § LBF och 8 kap. 2 c § tillsynslangen).
	Finansinspektionen anser att bestämmelserna om ingripande i lagen om
	värdepappersmarknaden bör vara tillämpliga för mycket stora
	värdepappersbolag i stället för motsvarande bestämmelser i lagen om
	bank- och finansieringsrörelse och tillsynslagen. Regeringen gör i det
	avseendet samma bedömning som i avsnitt 7.2.5.
	Finansinspektionen och Sveriges riksbank anser att den nuvarande
	regleringen om tillstånd för större förvärv av egendom är ett viktigt
186	tillsynsverktyg och framhåller att förvärv	som	motsvarar mer än

25 procent av institutets kapitalbas påverkar riskerna i institutet och kan riskera och äventyra institutets soliditet. Myndigheterna anser därför att det är angeläget att Finansinspektionens möjligheter att bedöma riskerna förknippade med väsentliga förvärv även fortsättningsvis tillgodoses i möjligaste mån. Även de rekommendationer som Internationella valutafonden (IMF) framfört till Sverige i sin rapport från 2011 pekar på behovet av att tillsynen också omfattar förvärv med ett lägre tröskelvärde.

Regeringen konstaterar i likhet med i avsnitt 7.2.1 att den nuvarande regleringen (7 kap. 12 § LBF) överlappar såväl de nya reglerna i direktivet om tillstånd för väsentligt förvärv som underrättelseskyldigheten när det gäller väsentlig överföring (artiklarna 27a–27g).

I fråga om att sätta ett lägre tröskelvärde för aktier och andelar gör regeringen samma bedömning som i avsnitt 7.2.1.

Kommissionen har emellertid under hand också gett uttryck för att givet att reglerna i kapitaltäckningsdirektivet är en minimireglering, så har medlemsstaterna rätt att ställa högre krav i förhållande till de nya reglerna om väsentliga förvärv, väsentliga överföringar och fusion och delning.

Det bedöms därför inte stå i strid med direktivet att föreskriva ett tillståndsförfarande i stället för ett underrättelseförfarande för överföring av tillgångar eller skulder.

Regeringen instämmer i Finansinspektionens och Sveriges riksbanks bedömning att vikten av en ändamålsenlig tillsyn som omfattar de risker som kan äventyra företagens soliditet. Regeringen anser därför i likhet med de båda myndigheterna att det bör krävas tillstånd för väsentliga överföringar.

Till skillnad från Sveriges advokatsamfund anser regeringen att det av den föreslagna regleringen framgår vilka finansiella företag – kredit- institut, mycket stora värdepappersbolag och vissa holdingföretag – som omfattas av underrättelseskyldigheten och att det är Finansinspektionen som – så snart som möjligt, dock senast inom 10 arbetsdagar – ska bekräfta dels att en underrättelse har tagits emot, dels när inspektionen har fått in en eventuell komplettering av ansökan. Vidare anser regeringen, till skillnad från Advokatsamfundet, att det inte behöver förtydligas att offentlighets- och sekretesslagen gäller.

Kravet på att Finansinspektionen ska kunna ingripa om ett företag utan tillstånd genomför en väsentlig överföring tillgodoses genom gällande rätt.

För att Finansinspektionen ska kunna ingripa mot en fysisk person som är ansvarig för att ett institut eller ett holdingföretag inte ansöker om tillstånd för att genomföra en väsentlig överföring, bör det uttryckligen anges i lag. Finansinspektionen bör därför få ingripa mot någon som ingår i ett instituts eller ett holdingföretags styrelse eller är dess verkställande direktör, eller ersättare för någon av dem, om institutet eller holding- företaget underlåter att ansöka om tillstånd för att genomföra en sådan överföring. Inspektionen bör då få ingripa genom beslut om att personen i fråga under en viss tid, lägst tre och högst tio år, inte får vara styrelse- ledamot eller verkställande direktör, eller ersättare för någon av dem, eller genom beslut om sanktionsavgift.

Prop. 2025/26:253

187

Prop. 2025/26:253 7.4	Krav på tillstånd för fusioner och delning
7.4.1	Krav på tillstånd

188

Regeringens förslag

Bestämmelserna om ansökningsförfarandet för tillstånd att verkställa en fusions- eller delningsplan i lagen om bank- och finansieringsrörelse ska föras över till tillsynslagen. De särskilda bestämmelser om fusioner som i dag gäller för banker och kreditmarknadsföretag ska även gälla för finansiella holdingföretag och blandade finansiella holdingföretag som omfattas av skyldigheten att ansöka om godkännande enligt tillsynslagen och sådana värdepappersbolag som ska tillämpa tillsyns- förordningen och rörelselagstiftningen som gäller för banker och kreditmarknadsföretag.

De särskilda bestämmelser om delningar som i dag gäller för bank- aktiebolag och kreditmarknadsbolag ska även gälla för finansiella holdingbolag och blandade finansiella holdingbolag som omfattas av skyldigheten att ansöka om godkännande enligt tillsynslagen och sådana värdepappersbolag som ska tillämpa tillsynsförordningen och rörelselagstiftningen som gäller för banker och kreditmarknadsföretag.

Det överlåtande bolaget ska underrätta Finansinspektionen när en delningsplan, som avser en inhemsk delning, har börjat gälla i samtliga bolag.

När resolutionsåtgärder vidtas ska tillsynslagen inte tillämpas i de delar som motsvarar kapitaltäckningsdirektivets regler om fusion och delning.

Regeringens bedömning

Kapitaltäckningsdirektivet nya regler om företagens skyldighet att underrätta Finansinspektionen inför verkställandet av en fusionsplan eller en gränsöverskridande delningsplan och den behöriga myndighetens skyldighet att bedöma en sådan underrättelse tillgodoses genom gällande rätt.

Direktivets nya regler om vilka uppgifter som ska ingå i en ansökan och att en förteckning över vilka uppgifter som ska bifogas ansökan ska göras allmänt tillgänglig bör genomföras i föreskrifter på lägre nivå än lag.

Promemorians förslag och bedömning

Förslaget och bedömningen i promemorian stämmer överens med regeringens förslag och bedömning.

Remissinstanserna

Majoriteten av remissinstanserna tillstyrker förslaget och bedömningen eller har inget att invända mot dem.

Sveriges advokatsamfund ifrågasätter om den nuvarande uppdelningen av kreditinstitut i två kategorier, banker och kreditmarknadsföretag, bör

kvarstå. Sparbankernas riksförbund anser att det bör förtydligas att det Prop. 2025/26:253 efter en fusion mellan två sparbanker enbart återstår en sparbank.

Skälen för regeringens förslag och bedömning

Tillståndsplikt

Enligt nya regler i kapitaltäckningsdirektivet ska kreditinstitut och finansiella holdingföretag och blandade finansiella holdingföretag som omfattas av skyldigheten att ansöka om godkännande enligt artikel 21a i direktivet underrätta den behöriga myndigheten när de avser genomföra en fusion eller en delning (artiklarna 27h och 27i). Definitionerna av vad som avses med fusion och delning motsvarar i allt väsentlig de som finns i artikel 119.2 och 160 b i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1132 av den 14 juni 2017 om vissa aspekter av bolagsrätt (kodifiering) (det kodifierade bolagsrättsliga direktivet) (artikel 27h).

Underrättelsen till den behöriga myndigheten ska ges in efter antagandet av fusions- eller delningsplanen och innan planen verkställs. Behörig myndighet för prövningen av en fusion är den tillsynsmyndighet som ansvarar för tillsynen över de företag som den föreslagna samman- slagningen involverar. Behörig myndighet för prövningen av en delning är den myndighet som ansvarar för tillsynen över det företag som delningen avser (artikel 27i.1). Undantag görs för fusioner och delningar som resulterar i att det krävs tillstånd för kreditinstitut som avses i artikel 8 i kapitaltäckningsdirektivet eller godkännande enligt artikel 21a i samma direktiv (artikel 27i.3).

Direktivet ställer även krav på att en förteckning, över vilka uppgifter som ska bifogas underrättelsen, ska göras allmänt tillgänglig (artikel 27j.5).

Enligt gällande svensk rätt finns bestämmelser om fusioner i den associationsrättsliga regleringen (23 kap. aktiebolagslagen [2005:551], ABL, och 16 kap. lagen [2018:672] om ekonomiska föreningar, FL). Bestämmelserna gäller även för bankaktiebolag och kreditmarknads- företag, men dessa kompletteras med viss associationsrättslig särreglering i rörelselagstiftningen (10–12 kap. LBF). Bestämmelserna genomför det kodifierade bolagsrättsliga direktivet (prop. 2021/22:286). Särregleringen innebär bl.a. att ansökan om fusion ska ges in till Finansinspektionen i stället för till Bolagsverket, att inspektionen ska bedöma om kredit- institutens borgenärer har tillförsäkrats en betryggande säkerhet och om fusionen kan anses vara förenlig med insättares eller andra fordringsägare intressen, i stället för att det är företagen som kallar på borgenärerna och Bolagsverket som gör bedömningen (10 kap. 20 och 21 §§ och 12 kap. 14 och 15 §§ LBF).

Därutöver finns vissa särbestämmelser för fusioner mellan svenska sparbanker (7 kap. sparbankslagen). Regler för gränsöverskridande fusioner enligt det kodifierade bolagsrättsliga direktivet har inte införts avseende sparbanker. Detta för att sparbankerna inte har bedömts vara företag av det slag som omfattas av det direktivet. Om en sparbank ändå önskar delta i en gränsöverskridande fusion kan detta möjliggöras genom att sparbanken först ombildas till ett bankaktiebolag enligt 8 kap. sparbankslagen (prop. 2008/09:180 s. 59 och 60).

189

Prop. 2025/26:253 Även bestämmelser om delningar finns i svensk rätt i den aktiebolags- rättsliga regleringen (24 kap. ABL). Bestämmelserna om såväl inhemsk som gränsöverskridande delning gäller för bankaktiebolag och kredit- marknadsbolag och har även här kompletteras med viss särreglering i rörelselagstiftningen (10–12 kap. LBF). Särregleringen innebär bl.a. i fråga om inhemsk delning att bankaktiebolaget eller kreditmarknads- bolaget inte ska underrätta sina borgenärer och Bolagsverket inte heller ska kalla på borgenärerna. Bolagsverket ska i stället inhämta ett yttrande från Finansinspektionen (10 kap. 27 och 28 §§ LBF). Hanteringen av gränsöverskridande delningar påminner mer om det som gäller enligt de särskilda associationsrättsliga bestämmelserna för fusioner. I dessa fall är det liksom för fusioner Finansinspektion som bedömer ansökan (10 kap. 30 b och 30 c §§ LBF).

Kapitaltäckningsdirektivets nya krav på att bankaktiebolag, sparbanker, medlemsbanker, kreditmarknadsföretag och kreditmarknadsbolag ska underrätta den behöriga myndigheten om verkställandet av en fusions- eller delningsplan och att myndigheten därefter ska bedöma den under- rättelsen får anses omfattas av tillståndsförfarandet i gällande svensk rätt för verkställandet av fusionsplaner och gränsöverskridande delnings- planer. Bestämmelser som motsvarar direktivets underrättelsekrav bör emellertid införas i fråga om verkställande av en inhemsk delningsplan.

Den nya tillståndsplikten för fusioner och delningar ställer liksom det nya kravet på tillstånd för väsentligt innehav samma krav på kredit- instituten som på finansiella holdingföretag och blandade finansiella holdingföretag som omfattas av skyldigheten att ansöka om godkännande enligt tillsynslagen.

Orsakerna till att banker och kreditmarknadsföretag omfattats av en annan associationsrättslig reglering är deras betydelse för det finansiella systemet. De skyddsintressen som då brukar nämnas är systemets stabilitet och effektivitet samt konsumentskyddsintresset. Stabilitetsargumentet är kopplat till vikten av ett väl fungerande betalsystem, dvs. intresset av att skydda betalningsförmedlingen och kreditförsörjningen. Konsument- skyddsintresset har tagit sikte på att konsumenterna är beroende av att de företag som förvaltar deras sparmedel kan uppvisa en god soliditet (prop. 2002/03:139 s. 354 och 360).

De nu aktuella holdingföretagen kan emellertid också vara ansvariga för att de särskilda kapitalkrav som ställs på banker och kreditmarknads- företag är uppfyllda på grupp- eller undergruppsnivå (3 kap. 1 § tillsyns- lagen). De får därmed anses ha ett sådant ansvar för regelefterlevnaden av den skyddsvärda verksamhet som banker och kreditmarknadsföretag bedriver att de bör omfattas av samma associationsrättsliga särreglering för fusioner och delningar. Den särreglering som i dag gäller för banker och kreditmarknadsföretag bör därför även gälla för finansiella holding- företag och blandade finansiella holdingföretag som omfattas av skyldigheten att ansöka om godkännande enligt tillsynslagen.

I tillsynslagen finns bestämmelser som genomför kapitaltäcknings- direktivet när det gäller kreditinstitut och finansiella holdingföretag och blandade finansiella holdingföretag. Bestämmelser som motsvarar direktivets krav på att företagen ska ansöka om tillstånd för att verkställa en fusions- eller delningsplan bör därför föras in i tillsynslagen.

190

Vidare bör de nya reglerna införas i sparbankslagen i den utsträckning Prop. 2025/26:253 de gäller fusion mellan svenska sparbanker. De nya reglernas tillämpning

på gränsöverskridande fusioner får anses genomförda i fråga om spar- banker, genom att om en sparbank önskar delta i en gränsöverskridande fusion kan detta möjliggöras genom att sparbanken först ombildas till ett bankaktiebolag (prop. 2008/09:180 s. 59 och 60).

Regeringen instämmer i det Sparbankernas Riksförbund påpekar om att det bör förtydligas att efter en fusion mellan två kreditinstitut enbart återstår ett kreditinstitut.

Den nya kraven på processen för att verkställa fusions- och delnings- planer har många likheter med processen för förvärv av ett kvalificerat innehav och ett väsentligt förvärv (jfr avsnitt 7.1 och 7.2). De avvägningar som har gjorts tidigare när det gäller dessa processer, bl.a. att bestämmelserna i svensk rätt har utformats som ett ansökningsförfarande och att precisering av vilka uppgifter som ska ingå i en ansökan och offentliggörandet av förteckningen av dessa uppgifter, bör därför även vara vägledande vid genomförandet av de nya kraven på hantering av fusioner och gränsöverskridande delningar.

Sveriges advokatsamfund ifrågasätter om den nuvarande uppdelningen av kreditinstitut i två kategorier, banker och kreditmarknadsföretag, bör kvarstå.

En bank är ett företag som har tillstånd att bedriva bankrörelse medan ett kreditmarknadsföretag är ett företag som har tillstånd att bedriva finansieringsrörelse. En bank får bedriva finansieringsrörelse men ett kreditmarknadsföretag får inte bedriva bankrörelse. Redan av det skälet saknas enligt regeringens mening skäl att ta initiativ till att slopa uppdel- ningen av kreditinstitut i två kategorier, banker och kreditmarknads- företag.

Förhållandet till krishanteringsregelverket och det bolagsrättsliga direktivet

Enligt nya regler i kapitaltäckningsdirektivet ska den nya tillståndsplikten inte gälla fusioner och delningar som är ett resultat av åtgärder enligt krishanteringsregelverket.

Vidare ska de nya reglerna i kapitaltäckningsdirektivet inte påverka tillämpningen av det kodifierade bolagsrättsliga direktivet (artikel 27h.1).

Enligt gällande svensk rätt har reglerna om fusion och delning i det kodifierade bolagsrättsliga direktivet genomförts genom bestämmelserna i den associationsrättsliga regleringen och i särlagstiftningen för finansiella företag (prop. 2021/22:286).

Enligt gällande svensk rätt görs undantag från tillämpningen av vissa aktiebolagsrättsliga bestämmelser när det gäller resolutionsåtgärder (12 kap. 4 § lagen [2015:1016] om resolution).

För att genomföra de nya reglerna i kapitaltäckningsdirektivet bör de befintliga särbestämmelserna i rörelselagstiftning föras in i tillsynslagen. För att tillgodose direktivets krav på att fusions- och delningsplaner som verkställs med anledning av resolutionsregelverket inte ska omfattas av den nya tillståndsprocessen, bör lagen om resolution kompletteras.

191

Prop. 2025/26:253 7.4.2	Bedömningsperioden och handläggningen av
	ärenden

Regeringens förslag

Finansinspektionen ska så snart som möjligt, dock senast inom tio arbetsdagar, skriftligen bekräfta att en underrättelse om verk- ställandet av en inhemsk delningsplan, en ansökan om verkställandet av en fusionsplan eller en ansökan om verkställandet av en gräns- överskridande delningsplan har tagits emot.

Vid en inhemsk delning mellan bolag i samma grupp ska Finans- inspektionen yttra sig inom 60 arbetsdagar efter det att mottagandet av ansökan bekräftades (bedömningsperioden). Finansinspektionens beslut om tillstånd till att verkställa en fusionsplan eller en gräns- överskridande delningsplan där företagen ingår i samma grupp ska meddelas inom bedömningsperioden. Om Finansinspektionen begär kompletterande uppgifter, ska bedömningsperioden få förlängas.

Finansinspektionen ska, om företagen ingår i samma grupp, anses ha beviljat tillstånd till verkställandet av fusionsplanen och den gräns- överskridande delningen om inspektionen inte inom bedömnings- perioden meddelat beslut i fråga om ansökan.

Om Finansinspektionen inte har några synpunkter på den inhemska delningen eller beviljar tillstånd till fusionen eller den gränsöver- skridande delningen, ska inspektionen få besluta inom vilken tid fusionen och delningen ska genomföras.

Finansinspektionens yttrande i fråga om en ansökan om att verkställa en inhemsk delningsplan ska vara skriftligt. Finansinspektionen ska underrätta de bolag som deltar i delningen inom två arbetsdagar från det att bedömningsperioden gått ut.

Regeringen ska få meddela föreskrifter om handläggningen av en ansökan.

Promemorians förslag

Förslaget i promemorian stämmer delvis överens med regeringens förslag. Enligt promemorians förslag ska Finansinspektionen inte anses ha några synpunkter på en inhemsk delning om inspektionen inte yttrar sig inom bedömningsperioden och inspektionens yttrande i fråga om en inhemsk delning ges in till Bolagsverket. I promemorian lämnas dessutom ett förslag om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om hur Finansinspektionen ska handlägga en ansökan.

Remissinstanserna

Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det.

192

Skälen för regeringens förslag

Enligt nya regler i kapitaltäckningsdirektivet ställs krav på hur de behöriga myndigheterna ska hantera en underrättelse om att verkställa en fusions- eller delningsplan (artikel 27i.4–27i.10).

Reglerna har många likheter med det som gäller för bedömnings- perioden för tillstånd för väsentliga förvärv (jfr avsnitt 7.2.2). Reglerna innebär i huvudsak följande. De behöriga myndigheterna ska för samtliga fusioner och delningar utan dröjsmål och senast inom tio arbetsdagar efter mottagandet av underrättelsen skicka ett skriftligt mottagningsbevis till den tilltänkta förvärvaren (artikel 27i.4 första stycket). De behöriga myndigheterna får även vid behov begära de ytterligare uppgifter som behövs för att slutföra bedömningen och de ska även bekräfta mottagandet av denna information (artikel 27i.4 och 27i.5).

Om det eller de övertagande företagen och det överlåtande företaget tillhör samma grupp ska bedömningen av ansökan slutföras inom 60 dagar från det att mottagningsbeviset skickades (i det följande kallad bedömningsperioden). I mottagningsbeviset ska anges när bedömnings- perioden löper ut (artikel 27i.4 andra stycket). Enligt direktivet gäller vidare att de behöriga myndigheterna vid behov, men inte senare än den femtionde arbetsdagen av bedömningsperioden, får begära de ytterligare uppgifter som behövs för att slutföra bedömningen. Begäran ska vara skriftlig och tydligt ange vilka uppgifter som efterfrågas. Bedömnings- perioden ska avbrytas mellan den dag då den behöriga myndigheten begär in kompletterande uppgifter och den dag då uppgifterna kommer in till myndigheten. Ett sådant avbrott får som huvudregel inte överstiga 20 arbetsdagar. Tiden för avbrottet får dock förlängas till 30 arbetsdagar om en av de finansiella aktörerna är belägen i eller omfattas av regelverk i tredjeland, eller ett utbyte av information med de myndigheter som är ansvariga för tillsynen enligt penningtvättsdirektivet är nödvändigt för att utföra den bedömning som föreskrivs i artikel 27j.1 (artikel 27i.5 andra stycket och 27i.6).

Fusionen eller delningen får inte verkställas innan den behöriga myndigheten att meddelat ett positivt yttrande (artikel 27i.7). Den behöriga myndigheten ska upprätta och skicka ett motiverat positivt eller negativ yttrande inom två dagar från att den har fattat sitt beslut (artikel 27i.8).

Om den behöriga myndigheten inte skriftligen, inom bedömnings- perioden, motsätter sig en delning mellan företag i samma grupp ska transaktionen anses godkänd (artikel 27i.2, 27i.4 andra stycket och 27i.9). Om den behöriga myndighetens yttrande är positivt, får myndigheten fast- ställa en maximiperiod inom vilken den tilltänkta fusionen eller delningen ska vara genomfört (artikel 27i.10).

Förutom regeln i nya artikel 27i finns det även andra regler som rör den behöriga myndighetens beslut och hanteringen av tillståndsärenden. Myndighetens beslut ska innehålla eventuella synpunkter och reserva- tioner som den myndighet som ansvarar för det eller de överlåtande företagen eller det övertagande företaget har framfört till den beslutande myndigheten (artikel 27k.2).

Eba ges mandat att ta fram tekniska standarder om bl.a. bedömnings- processen (artikel 27k.3).

Prop. 2025/26:253

193

Prop. 2025/26:253 Den nya tillståndsprocessen för fusioner och delningar har många likheter med tillståndsprocessen för kvalificerat innehav och väsentligt förvärv (jfr avsnitt 7.1 och 7.2). De nya reglerna bör därför genomföras i svensk rätt på motsvarande sätt. De detaljerade bestämmelserna om när bedömningsperioden kan avbrytas och förfarandet vid hanteringen av ansökan bör genomföras i föreskrifter på lägre nivå än lag (jfr 16 kap. 2 § 2 LBF). Regeringen bör därför få meddela föreskrifter om handläggning av tillståndsärenden.

Som framgår ovan kräver de nya reglerna i kapitaltäckningsdirektivet att i fråga om de fusioner och delningar som omfattas av den behöriga myndighetens bedömning, ska de företag som deltar i fusionen eller delningen underrättas om den behöriga myndighetens motiverade yttrande. Om den behöriga myndigheten inte har några synpunkter på delning som omfattar företag från samma grupp, ska yttrandet anses vara positivt. Enligt svensk rätt gäller att en enskild ska underrättas om innehållet i ett beslut som en myndighet fattar om det inte är uppenbart obehövligt. Vidare ska förvaltningsrättsliga beslut som huvudregel innehålla en klargörande motivering (32 och 33 §§ förvaltningslagen). I linje med detta bör det, liksom i bestämmelserna om kvalificerat innehav och väsentligt förvärv, i lag anges att Finansinspektionen inom de tidsfrister som anges i kapitaltäckningsdirektivet ska meddela beslut om fusionen och den gränsöverskridande delningen har godkänts eller inte. I fråga om verkställandet av inhemska delningsplaner bör det i lag anges att Finansinspektionen ska underrätta de bolag som deltar i delningen om sitt yttrande inom de tidsfrister som anges i direktivet.

Vidare får direktivets nya krav på att fusionen eller delningen inte får slutföras förrän den behöriga myndigheten har utfärdad ett positivt yttrande anses följa av att tillstånd krävs för att få verkställa en fusions- eller delningsplan.

Lagrådet anser att det bör framgå att Finansinspektionen ska meddela beslut i fråga om ansökan om tillstånd att verkställa en fusions- eller delningsplan och att det bör förklaras hur ett fiktivt beslut bör dokumenteras hos Finansinspektionen och meddelas externt samt hur ett sådant beslut överklagas. Lagrådet anser även att bestämmelsen i lagråds- remissens lagförslag om att Finansinspektionens yttrande i fråga om en ansökan om att verkställa en inhemsk delningsplan ska vara skriftligt och att det ska ges in till Bolagsverket och de bolag som deltar i delningen, bör utgå.

I fråga om vad Finansinspektionen ska meddela beslut om samt hur ett fiktivt beslut meddelas och överklagas gör regeringen samma bedömning som i avsnitt 7.2.2.

När det gäller bestämmelsen om att Finansinspektionens yttrande ska vara skriftligt och att det ska ges in till Bolagsverket och de bolag som deltar i delningen gör regeringen bedömningen att bestämmelsen bör kvar- stå förutom det som anges om Bolagsverket för att kapitaltäcknings- direktivet ska anses genomfört. I förhållande till lagrådsremissens lag- förslag bör bestämmelsen alltså formuleras om och hänvisningen till Bolagsverket utgå och det anges att Finansinspektionen ska underrätta de berörda bolagen.

194

7.4.3Kriterierna för bedömningen

Regeringens förslag

Vid behandlingen av en ansökan om tillstånd att verkställa en gräns- överskridande delningsplan eller en fusionsplan, ska det utöver det som gäller i dag prövas om

1.företaget efter fusionen har en tillfredsställande kontroll över sin verksamhet särskilt när det gäller de risker som det är eller kan bli exponerat för,

2.det finns skäl att anta att företagets verksamhet efter fusionen bedrivs på ett sätt som är förenligt med tillsynslagen och andra författningar som reglerar verksamheten, och

3.det finns skäl att anta att fusionen har samband med eller kan öka risken för penningtvätt, finansiering av terrorism eller försök till finansieringsbrott när finansieringen eller finansieringsförsöket gäller terroristbrott.

Vid bedömningen av om företaget efter fusionen har en tillfreds- ställande kontroll över sin verksamhet särskilt när det gäller de risker som det är eller kan bli exponerat för, ska Finansinspektionen särskilt beakta företagens anseende och om företagens verksamhet bedrivs på ett sätt som är sunt.

Inför bedömningen av om det finns skäl att anta att fusionen har samband med eller kan öka risken för penningtvätt, finansiering av terrorism eller försök till finansieringsbrott när finansieringen eller finansieringsförsöket gäller terroristbrott, ska berörda utländska tillsynsmyndigheter få tillfälle att inom 30 arbetsdagar lämna synpunkter.

Vid prövning av fusioner mellan företag i samma grupp ska Finans- inspektionen få begränsa prövningen till de omständigheter som avser om företagens borgenärer tillförsäkras betryggande säkerhet, om sådant skydd behövs med hänsyn till de fusionerande företagens ekonomiska förhållanden och borgenärerna inte redan har sådan säkerhet.

I fråga om en ansökan att verkställa en inhemsk delningsplan ska det av det yttrande som Bolagsverket ska inhämta från Finansinspektionen, utöver det som gäller i dag, framgå om någon av förutsättningarna enligt första stycket 1–3 är uppfyllda.

Utöver om någon av de grunder för avslag som gäller i dag är tillämpliga ska Finansinspektionen avslå en ansökan som avses i första stycket, om någon av förutsättningarna enligt första stycket 1–3 inte är uppfyllda.

Utöver om någon av de grunder för avslag som gäller i dag är tillämpliga, ska allmän domstol avslå en ansökan om att verkställa en inhemsk delningsplan, om någon av förutsättningarna enligt första stycket 1–3 inte är uppfyllda.

Regeringens bedömning

Kapitaltäckningsdirektivets nya regler om att Finansinspektionen ska kunna avslå en ansökan om att verkställa en fusions- eller en delnings-

Prop. 2025/26:253

195

Prop. 2025/26:253 plan om de uppgifter som lämnats av förvärvaren är ofullständiga tillgodoses genom gällande rätt.

196

Promemorians förslag och bedömning

Förslaget och bedömningen i promemorian stämmer överens med regeringens förslag och bedömning.

Remissinstanserna

Majoriteten av remissinstanserna tillstyrker förslaget och bedömningen eller har inget att invända mot dem.

Sparbankernas Riksförbund anser att den föreslagna ändringen i sparbankslagen som reglerar prövningen av fusion mellan sparbanker som ingår i samma grupp inte är nödvändig.

Skälen för regeringens förslag och bedömning

Enligt nya regler i kapitaltäckningsdirektivet ska tillstånd ges till verkställandet av en fusions- eller delningsplan om de deltagande företagen efter fusionen eller delningen har en tillfredsställande kontroll över sin verksamhet särskilt när det gäller de risker som företagen är eller kan komma att bli exponerade för.

Den behöriga myndigheten ska i detta avseende beakta

–företagens anseende,

–den finansiella sundheten hos företagen, i synnerhet när det gäller den typ av verksamhet som bedrivs och planeras att bedrivas,

–om den enhet som följer av det föreslagna förfarandet kommer att kunna uppfylla och fortsätta att uppfylla tillämpliga tillsynskrav,

–om genomförandeplanen för förfarandet är realistisk och sund ur ett tillsynsperspektiv,

–om det finns rimliga skäl att misstänka att det föreslagna förfarandet har koppling till pågående eller genomförd penningtvätt, finansiering av terrorism, eller försök till finanseringsbrott när finansieringen eller finansieringsförsöket gäller terroristbrott eller att det föreslagna förfarandet skulle kunna öka riskerna för detta (artikel 27j.1).

De behöriga myndigheterna får i enskilda fall göra undantag från prövningen när det gäller fusioner där de finansiella aktörerna som deltar i fusionen ingår i samma grupp, inbegripet grupper av kreditinstitut som är permanent underställda ett centralt organ och som står under tillsyn som en grupp (artikel 27i.2).

Eventuella marknadsmässiga hänsyn kopplade till fusionen eller delningen ska inte vägas in (artikel 27j.4).

Den behöriga myndigheten ska endast kunna utfärda ett negativt yttrande avseende det föreslagna förfarandet om det har fastställts att kriterierna ovan inte är uppfyllda eller om de uppgifter som den finansiella aktören har lämnat är ofullständiga trots att kompletterande information har begärts. Myndigheten som ansvarar för tillsynen enligt penningtvätts- direktivet ska konsulteras och om den myndigheten inkommer med ett negativ yttrande när det gäller det föreslagna förfarandet inom 30 arbets-

dagar ska det kunna anses vara ett sådant rimligt skäl som medför att den Prop. 2025/26:253 behöriga myndigheten i sin tur invänder mot fusionen eller delningen

(artikel 27j.2 och 27j.3).

Eba ges även mandat att ta fram tekniska standarder om bl.a. bedömningskriterierna (artikel 27k.3).

För att genomföra de nya reglerna i kapitaltäckningsdirektivet bör motsvarande bestämmelser föras in i svensk rätt.

Regeringen instämmer i det Sparbankernas Riksförbund påpekar om att sparbanker inte kan ingå i en sådan grupp som avses i definitionen i tillsynsförordningen och att det därför inte behöver införas några bestämmelser i sparbankslagen om prövningen av fusion mellan sparbanker som ingår i samma grupp.

Direktivets krav på att den behöriga myndigheten i sin bedömning inte får väga in marknadsmässiga hänsyn och att myndigheten ska kunna invända om det finns rimliga skäl till det får anses följa av bestämmelsen om under vilka förutsättningar tillstånd ska meddelas. Lagtexten bör utformas så att det anges vilka kriterier som Finansinspektionen ska beakta i sin prövning, och att inspektionen därefter får väga dem emot varandra och komma fram till en samlad bedömning. Inspektionen ges således liksom vid prövningarna av kvalificerade och väsentliga innehav, en möjlighet att i det enskilda fallet göra en bedömning av om tillstånd bör ges. Trots detta torde det vara så att vissa faktorer i praktiken kommer att vara diskvalificerande i sig. Om det t.ex. finns anledning att misstänka att fusionen eller delningen är ett led i penningtvätt kan detta inte vägas upp av att förvärvaren i andra avseenden är lämplig (jfr avsnitt 7.2.3 och prop. 2008/09:155 s. 92).

Svensk rätt ger redan i dag en sådan möjlighet som direktivet anvisar i fråga om att den behöriga myndigheten ska kunna avslå en ansökan om de uppgifter som har lämnats av sökanden är ofullständiga trots att myndigheten skickat en begäran om komplettering. Ett avslags- eller avvisningsbeslut kan föregås av ett föreläggande eller påpekande till sökanden om att inkomma med kompletterande uppgifter vid äventyr om att ansökan inte annars kan tas upp till prövning, alternativt att ärendet kan komma att prövas i befintligt skick (se t.ex. 20 och 23 §§ förvaltnings- lagen). Någon lagstiftningsåtgärd krävs således inte i detta avseende.

Någon lagstiftningsåtgärd krävs således inte i detta avseende.

7.4.4Samarbete och utbyte av information

Regeringens förslag

Beslut om tillstånd att verkställa en gränsöverskridande fusions- eller delningsplan ska få meddelas först efter det att utländska behöriga myndigheter inom EES har fått tillfälle att lämna synpunkter, om något av de företag som deltar i fusionen eller delningen är

1. ett utländskt

–försäkringsföretag,

–förvaltningsbolag,

–institut för elektroniska pengar,

– kreditinstitut, eller

197

Prop. 2025/26:253	–	värdepappersföretag,
	2.	ett moderföretag till ett sådant företag som avses i 1, eller
	3.	en juridisk person som kontrollerar ett sådant företag som avses i 1.

Regeringens bedömning

Kapitaltäckningsdirektivets nya regler om utbyte av information mellan behöriga myndigheter tillgodoses genom gällande rätt.

Promemorians förslag och bedömning

Förslaget och bedömningen i promemorian stämmer överens med regeringens förslag och bedömning.

Remissinstanserna

Remissinstanserna tillstyrker förslaget och bedömningen eller har inget att invända mot dem.

Skälen för regeringens förslag och bedömning

Enligt nya regler i kapitaltäckningsdirektivet ska den behöriga myndigheten inom ramen för sin bedömning av en fusion eller delning samråda med de berörda behöriga myndigheterna vid bedömningen av om tillstånd ska ges, om det föreslagna förfarandet inbegriper enheter som tillhör någon av följande kategorier av företag:

	De behöriga myndigheterna ska utan dröjsmål förse varandra med alla
	uppgifter som är relevanta för bedömningen. De ska sträva efter att
	samordna sina bedömningar och säkerställa att deras yttranden är
	konsekventa (artikel 27k.1 och 27k.2).
	Eba ges även mandat att ta fram tekniska standarder om bl.a. samarbetet
	mellan de olika behöriga myndigheter som kan vara delaktiga (artikel
	27k.3).
	Enligt gällande svensk rätt ska Finansinspektionens, i den utsträckning
	som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, i sin tillsyns-
	verksamhet samarbeta och utbyta information med bl.a. andra behöriga
	myndigheter, Eba och myndigheter inom EES som har tillsyn över
	försäkringsföretag (6 kap. 3 § tillsynslagen). Uppgifter hos Finans-
198	inspektionen inklusive uppgifter som inspektionen eventuellt får från en

utländsk behörig myndighet kan omfattas av sekretess (30 kap. 4 § OSL). Prop. 2025/26:253 Finansinspektionen får lämna en sekretessbelagd uppgift till en sådan

utländsk behörig myndighet (8 kap. 3 § 1 OSL). Det finns därför inte skäl att införa nya sekretessbestämmelser.

De nya reglerna i kapitaltäckningsdirektivet om utbyte av information mellan behöriga myndigheter tillgodoses genom gällande rätt. Någon ytterligare lagstiftningsåtgärd är därför inte nödvändig i den delen.

De nya reglerna om samarbete med behöriga tillsynsmyndigheter för vissa särskilda finansiella företag är utformade på samma sätt som den samarbetsskyldighet som gäller för förvärv av ett kvalificerat innehav (jfr artikel 24.1). Den samarbetsskyldigheten har förts in i rörelselagstift- ningen (14 kap. 2 a § LBF). Den nya motsvarande samarbetsskyldigheten för fusioner och delningar bör därför utformas på samma sätt och föras in i tillsynslagen.

7.4.5	Särskilda befogenheter för Finansinspektionen

Regeringens förslag
Finansinspektionen ska få ingripa med beslut om sanktionsavgift mot
någon som ingår i ledningen för något av de företag som ska ansöka om
tillstånd för verkställande av en fusionsplan eller det företag som ska
ansöka om verkställande av en delningsplan om företaget inte uppfyller
kraven på tillstånd för att verkställa en fusions- eller delningsplan.
Finansinspektionen ska bara få besluta om sanktionsavgift om
företagets överträdelse är allvarlig och personen i fråga uppsåtligen
eller av grov oaktsamhet orsakat överträdelsen. Vid ingripande ska
rörelselagstiftningen gälla i tillämpliga delar. Finansinspektionen ska
också få ingripa genom beslut om att personen i fråga under en viss tid,
lägst tre och högst tio år, inte får vara styrelseledamot eller
verkställande direktör, eller ersättare för någon av dem, i ett företag som
ska ansöka om verkställande av en fusions- eller delningsplan.
Regeringens bedömning
Kapitaltäckningsdirektivets nya regler om att Finansinspektionen ska
vidta åtgärder mot ett företag om det inte ansöker om verkställighet av
en fusions- eller delningsplan eller i strid med ett beslut av Finans-
inspektionen verkställer en sådan plan, tillgodoses genom gällande rätt.

Promemorians förslag och bedömning
Förslaget och bedömningen i promemorian stämmer överens med
regeringens förslag och bedömning.
Remissinstanserna
Majoriteten av remissinstanserna tillstyrker förslaget och bedömningen
eller har inget att invända mot dem.
Finansinspektionen anser att bestämmelserna om ingripande i lagen om
värdepappersmarknaden bör vara tillämpliga för de mycket stora		199

Prop. 2025/26:253 värdepappersbolagen i stället för motsvarande bestämmelser i lagen om bank- och finansieringsrörelse och tillsynslagen.

200

Skälen för regeringens förslag och bedömning

Enligt nya regler i kapitaltäckningsdirektivet ska medlemsstaterna kräva att de behöriga myndigheterna vidtar åtgärder om företagen underlåter att underrätta de behöriga myndigheterna när de avser att verkställa en fusions- eller delningsplan (artikel 27l).

Det har också införts regler om att den behöriga myndigheten ska kunna ingripa genom beslut om sanktionsavgift i förhållande till lednings- personer i företaget och beslut om att en ledningsperson under en viss tid, inte får vara styrelseledamot eller verkställande direktör om företaget verkställer en fusion eller delning i strid med artikel 27l (artikel 66.1 j).

Enligt gällande svensk rätt ska Finansinspektionen ingripa om ett kredit- institut eller ett finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holding- företag åsidosätter sina skyldigheter enligt de lagar och andra författningar som reglerar verksamheten (15 kap. LBF och 8 kap. tillsynslagen). Finans- inspektionen får även i vissa fall ingripa mot någon som ingår i ett kreditinstituts eller holdingbolags styrelse eller är dess verkställande direktör. Ett sådant ingripande får ske genom att inspektionen beslutar att personen i fråga under en viss tid, lägst tre och högst tio år, inte får vara styrelseledamot eller verkställande direktör, eller ersättare för någon av dem, i ett kreditinstitut, ett värdepappersbolag som ska tillämpa tillsyns- förordningen och rörelselagstiftningen som gäller för banker och kreditmarknadsföretag eller ett finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag som ska ansökan om godkännande enligt tillsynslagen, eller genom beslut om sanktionsavgift (15 kap. 1 a § LBF och 8 kap. 2 c § tillsynslangen).

De nya reglerna i kapitaltäckningsdirektivet om Finansinspektionens skyldighet att vidta åtgärder mot ett företag om det underlåter att underrätta om en fusion eller delning tillgodoses genom gällande rätt. Någon ytterligare lagstiftningsåtgärd är därför inte nödvändig i den delen. För att genomföra de nya reglerna i kapitaltäckningsdirektivet om möjligheten att ingripa mot ledningspersoner i företaget bör motsvarande bestämmelser föras in i tillsynslagen.

Finansinspektionen anser att bestämmelserna om ingripande i lagen om värdepappersmarknaden bör vara tillämpliga för de mycket stora värdepappersbolagen i stället för motsvarande bestämmelser i lagen om bank- och finansieringsrörelse och tillsynslagen. Regeringen gör i det avseendet samma bedömning som i avsnitt 7.2.5.

8Nya krav på tredjelandsfilialer

8.1Behovet av nya regler

Det finns många företag från tredjeland som är verksamma på bank- marknaden inom EES genom filialer (tredjelandsfilial). I vissa fall är det

fråga om en betydande närvaro, i det avseende att vissa filialers enskilda Prop. 2025/26:253 tillgångar överstiger det tröskelvärde som gäller för att de skulle betraktas

som systemviktiga institut om verksamheten hade drivits av företag etablerade inom EES och därmed stå under direkt tillsyn av Europeiska centralbanken (ECB) om företaget hade varit etablerat i ett land som har euron som valuta.

Tredjelandsfilialer omfattas inte av den gemensamma tillsyns- mekanismen eller de tillsynskrav som fastställs i kapitaltäcknings- direktivet. I stället omfattas företag från tredjeland som vill etablera sig och tillhandahålla banktjänster i EU av nationell lagstiftning. Något som har resulterat i att det ställs olika krav i olika medlemsstater.

För att komma till rätta med detta har det i kapitaltäckningsdirektivet införts ett harmoniserat regelverk för tredjelandsfilialers bankverksamhet inom EES. Det nya regelverket består av en tillståndsplikt och särskilda tillsynsregler. Det nya reglerna är i stor utsträckning utformade som minimikrav (artikel 47.1).

Enligt gällande svensk rätt krävs att utländska banker, kreditmarknads- företag och värdepappersföretag som är etablerade utanför EES ska ha tillstånd från Finansinspektionen för att få driva bankrörelse, finansieringsrörelse eller värdepappersrörelse från filial i Sverige (4 kap. 4–7 §§ LBF och 4 kap. 4–9 §§ LVM). För att få ett sådant filialtillstånd krävs det att vissa förutsättningar är uppfyllda. Det finns även en möjlighet för utländska banker och kreditmarknadsföretag etablerade utanför EES att, efter anmälan till Finansinspektionen, driva verksamhet som huvud- sakligen avser representation och förmedling av bank- och finansierings- tjänster från kontor eller annat fast driftställe (representationskontor) i Sverige (4 kap. 6 § LBF).

Det finns i dag ett antal banker som hör hemma utanför EES som bedriver verksamhet i Sverige. Majoriteten av dem bedriver filial- verksamheten i Sverige med stöd av den harmoniserade möjligheten att inom EU bedriva gränsöverskridande verksamhet från ett kreditinstitut i en medlemsstat till andra medlemsstater inom unionen. Enbart ett fåtal banker etablerade utanför EES har tillstånd från Finansinspektionen att bedriva filialverksamhet i Sverige.

8.2Ändrad tillståndsplikt

Regeringens förslag

Bestämmelser om tillståndsplikt för tredjelandsfilialer ska införas i tillsynslagen. Ett företag som är etablerat utanför EES (tredjelandsföretag) ska få ges tillstånd att bedriva verksamhet från filial i Sverige (tredjelandsfilial) efter tillstånd från Finansinspektionen om 1. företaget

–avser att tillhandahålla någon av tjänsterna som avses i punkterna 2 och 6 i bilaga 1 till kapitaltäckningsdirektivet, och

–skulle vara en bank, ett kreditmarknadsföretag eller ett värde- pappersbolag som ska tillämpa tillsynsförordningen och rörelse-

201

Prop. 2025/26:253	lagstiftningen som gäller för banker och kreditmarknadsföretag, om
	företaget hade varit etablerat inom EES, eller
	2. företaget avser ta emot återbetalningspliktiga medel från allmän-
	heten.
	Regeringens bedömning
	Kapitaltäckningsdirektivets nya regler om förbud mot att hantera
	tredjelandsfilialer mer fördelaktigt än kreditinstitut tillgodoses genom
	gällande rätt.
	Promemorians förslag och bedömning
	Förslaget och bedömningen i promemorian stämmer överens med
	regeringens förslag och bedömning.
	Remissinstanserna
	Majoriteten av remissinstanserna tillstyrker förslaget och bedömningen
	eller har inget att invända mot dem.
	Finansinspektionen anser att det, i fråga om mycket stora värde-
	pappersbolag, i lagen om värdepappersmarknaden inte bör göras en
	hänvisning till bestämmelserna om tredjelandsföretag i tillsynslagen.
	Sveriges advokatsamfund anser att det bör förtydligas att filialetablering
	och tillstånd är förutsättningar för tredjelandsföretags verksamhet i
	Sverige samt att den nya tillståndsplikten bör omformuleras så att
	skyldigheten att ansöka om tillstånd ska gälla för in- och utlånings-
	verksamhet i kombination. Advokatsamfundet anser att det i alla händelser
	bör övervägas att införa ett krav på yrkesmässighet.
	Skälen för regeringens förslag och bedömning
	Enligt nya regler i kapitaltäckningsdirektivet ska vissa företag som är
	etablerade utanför EES och som avser att tillhandahålla vissa banktjänster
	inom EES ansöka om filialtillstånd (artikel 21c.1).
	Tillståndsplikten gäller för företag etablerade utanför EES som skulle ha
	varit kreditinstitut eller sådana värdepappersföretag som avses i artikel
	4.1.1 b i tillsynsförordningen om de varit etablerade inom EES och avser
	att tillhandahålla någon av de tjänster som avses i punkterna 2 och 6 i
	bilaga 1 till kapitaltäckningsdirektivet (dvs. utlåning, omfattande bl.a.
	konsumentkrediter, kreditavtal som rör fast egendom, factoring, med eller
	utan regress och finansiering av handelskrediter [i direktivet anges
	”inklusive ’forfeiting’”] samt borgensförbindelser och garantier) samt för
	företag etablerade utanför EES som avser att ta emot återbetalningspliktiga
	medel från allmänheten, s.k. tredjelandsfilialer (artikel 47.1).
	De nya reglerna i kapitaltäckningsdirektivet innehåller också ett förbud
	mot diskriminering. Medlemsstaterna får inte behandla tredjelandsfilialer
	mer fördelaktigt än kreditinstitut inom EES (artikel 48).
	Gällande svensk rätt innehåller bestämmelser om att utländska banker,
	kreditmarknadsföretag och värdepappersföretag som är etablerade utanför
	EES får ges tillstånd att driva bankrörelse, finansieringsrörelse eller
202	värdepappersrörelse från filial i Sverige om vissa förutsättningar är

uppfyllda (4 kap. 4–7 §§ LBF och 4 kap. 4–9 §§ LVM). Det finns även en Prop. 2025/26:253 möjlighet för utländska banker och kreditmarknadsföretag etablerade

utanför EES att efter anmälan till Finansinspektionen driva verksamhet som huvudsakligen avser representation och förmedling av bank- och finansieringstjänster från kontor eller annat fast driftställe (representationskontor) i Sverige (4 kap. 6 § LBF).

Gällande svensk rätt innehåller också att den grundläggande principen om allas likhet inför lagen (1 kap. 9 § regeringsformen).

Det finns emellertid inte något krav på filialetablering eller någon tillståndsplikt i fråga om enskilda banktjänster som tillhandahålls av utländska kreditinstitut eller inlåningsverksamhet som tillhandahålls av andra utländska företag än kreditinstitut. Till skillnad från Sveriges advokatsamfund anser regeringen att det därför bör införas en sådan skyldighet i svensk rätt och att bestämmelserna om tillståndsplikt för utländska kreditinstitut som hör hemma utanför EES i lagen om bank- och finansieringsrörelse bör tas bort. Advokatsamfundet anser även att det i det avseendet bör övervägas att införa ett krav på yrkesmässighet. Regeringen konstaterar att ett tredjelandsföretags verksamhet i Sverige till sin karaktär får antas vara sådan att den bedrivs under yrkesmässiga former.

Vidare anser regeringen, till skillnad från Advokatsamfundet, att det av den föreslagna regleringen följer att filialetablering och tillstånd är förutsättningar för att tredjelandsföretag ska få bedriva verksamhet i Sverige. I tillsynslagen finns bestämmelser som genomför kapital- täckningsdirektivet när det gäller kreditinstitut, både de som bedriver bank- och finansieringsrörelse samt de aktiebolag som är sådana värde- pappersföretag som avses i artikel 4.1.1 b i tillsynsförordningen, dvs. mycket stora värdepappersbolag, se avsnitt 5.4 och prop. 2021/22:88. Bestämmelser som motsvarar direktivets krav på att tredjelandsföretag ska ansöka om filialtillstånd för att få bedriva viss verksamhet inom EES bör därför införas i tillsynslagen. När det gäller kapitaltäckningsdirektivets förbud mot diskriminering uppfyller svensk rätt, genom regeringsformen, redan kapitaltäckningsdirektivets krav i dessa delar.

Regeringen instämmer med Finansinspektionen att det inte bör införas bestämmelser i lagen om värdepappersmarknaden om att mycket stora värdepappersbolag ska tillämpa bestämmelserna om tillståndsplikt för tredjelandsfilialer i tillsynslagen. Det följer redan av tillsynslagen att mycket stora värdepappersföretag från tredjeland ska följa bestämmelserna i den lagen.

8.3Undantag från tillståndsplikten

Regeringens förslag

Kravet på tillståndsplikt för tredjelandsfilialer ska inte gälla när tjänsterna tillhandahålls

1. till följd av kontakter initierade av kunden,

2. till ett kreditinstitut eller ett värdepappersbolag som ska tillämpa tillsynsförordningen och rörelselagstiftningen som gäller för banker

203

Prop. 2025/26:253 och kreditmarknadsföretag eller motsvarande utländska företag inom EES,

3.till företag i samma grupp som tredjelandsföretaget, eller,

4.i samband med att moderföretaget som är etablerat utanför EES erbjuder den verksamhet och de tjänster som förtecknas i bilaga I, avsnitt A till Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU och eventuella kompletterande sidotjänster enligt bilaga I, avsnitt B till samma direktiv.

Promemorians förslag

Förslaget i promemorian stämmer överens med regeringens förslag.

Remissinstanserna

Majoriteten av remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det.

Sveriges advokatsamfund anser att det bör förtydligas vad som avses med grupp och att undantagsmöjligheten för tjänster som tillhandahålls till följd av kontakter initierade av kunden inte medför någon materiell ändring av gällande svensk rätt.

Skälen för regeringens förslag

Enligt nya regler i kapitaltäckningsdirektivet gäller tillståndsplikten för tredjelandsfilialer inte när tjänsterna tillhandahålls

–en icke-professionell kund, en godtagbar motpart eller en professionell kund i den mening som avses i bilaga II, avsnitten I och II till MiFID II som är etablerad eller belägen i unionen, om en sådan kund eller motpart uteslutande på eget initiativ anlitar tredjelandsföretaget för tillhandahållandet av någon av de relevanta tjänsterna (artikel 21c.2 första stycket a),

–ett kreditinstitut (artikel 21c.2 första stycket b),

–företag i samma grupp som tredjelandsföretaget (artikel 21c.2 första stycket c), eller

–i samband med att tredjelandsföretaget erbjuder de tjänster som förtecknas i bilaga I, avsnitt A till MiFID II (artiklarna 21c.4 och 47.2).

Utan att det påverkar tillämpningen av den tredje strecksatsen ovan ska det inte anses som att tredjelandsföretaget tillhandahåller tjänster till följd av att kontakter initierats av en kund eller en godtagbar motpart om tjänsterna tillhandahålls på uppdrag av en tredje part som har nära anknytning till företaget (artikel 21c.2 andra stycket).

Undantaget för kundinitierade tjänster innebär inte att tredjelands- företaget får erbjuda andra tjänster eller produkter till en kund eller godtagbar motpart än de tjänster eller produkter som kunden själv efter- frågat om (artikel 21c.3).

Eba ska efter att ha konsulterat Eiopa och Esma se över vilka andra eventuella finansiella företag utöver kreditinstitut som bör undantas från tillståndsplikten (artikel 21c.6).

204

Förutsättningarna för att ett tredjelandsföretag ska undantas från Prop. 2025/26:253 tillståndsplikten för att få tillhandahålla vissa banktjänster inom EES bör

regleras i lag, se avsnitt 8.2. Det får emellertid anses ligga i sakens natur att tillståndsplikten innebär att företaget inte, utan tillstånd, får erbjuda andra tjänster eller produkter än de som kunden eller den jämbördiga motparten efterfrågat (i svensk rätt används benämningen jämbördig motpart för det som i EU-rätten benämns godtagbar motpart, se t.ex. 9 kap.

3 § lagen om värdepappersmarknaden och prop. 2016/17:162 s. 410). Någon särskild lagreglering i den delen behövs därför inte.

Till skillnad från Sveriges advokatsamfund anser regeringen att det inte finns utrymme för att i svensk rätt förtydliga innebörden av den unions- rättsliga termen grupp (se artikel 4.1.138 i tillsynsförordningen, som är direkt tillämplig i Sverige).

Vidare anser Advokatsamfundet att det bör förtydligas att undantags- möjligheten för tjänster som tillhandahålls till följd av kontakter initierade av kunden inte medför någon materiell ändring av gällande svensk rätt. Regeringen konstaterar emellertid att det befintliga kravet på filialtillstånd för tredjelandsföretag i lagen om bank- och finansieringsrörelse har en annan utformning.

8.4Förutsättningar för tillstånd

Regeringens förslag

Finansinspektionen ska bevilja tredjelandsfilialen tillstånd, om

1.tredjelandsfilialen förfogar över tillräckligt med kapital och likviditet,

2.tredjelandsfilialen uppfyller kraven på riskhantering, dokumentation och har en tillfredsställande intern kontroll,

3.tredjelandsfilialens verksamhet utanför Sverige men inom EES är begränsad till finansiering av filialer i samma grupp som tredje- landsföretaget,

4.tredjelandsföretaget har tillstånd i hemlandet för att tillhandahålla de tjänster och driva den verksamhet som ansökan avser,

5.tredjelandsföretaget står under betryggande tillsyn av en tillsyns- myndighet i hemlandet och den myndigheten har informerats om att företaget etablerar sig i Sverige,

6.Finansinspektionen bedömer att den kan utöva effektiv tillsyn över tredjelandsfilialen,

7.det inte finns skäl att anta att verksamheten har samband med eller kan öka risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism eller försök till finanseringsbrott när finansieringen eller finansierings- försöket gäller terroristbrott, och

8.insättningar hos tredjelandsfilialer till tredjelandsföretag som skulle ha varit kreditinstitut om de hade varit etablerade inom EES

omfattas av garanti enligt lagen om insättningsgaranti eller av en utländsk garanti som

– omfattar sådana insättningar som anges i lagen om insättnings- garanti, och

205

Prop. 2025/26:253	– motsvarar åtminstone ersättningsgarantin enligt lagen om
	insättningsgaranti.
	Regeringens bedömning
	Möjligheten i kapitaltäckningsdirektivet, att låta filialtillstånd som har
	meddelats före ikraftträdandet av de nya reglerna fortsätta att gälla om
	minimikraven enligt direktivet är uppfyllda, bör inte utnyttjas.

	Promemorians förslag och bedömning
	Förslaget och bedömningen i promemorian stämmer överens med
	regeringens förslag och bedömning.
	Remissinstanserna
	Remissinstanserna tillstyrker förslaget och bedömningen eller har inget att
	invända mot dem.
	Skälen för regeringens förslag och bedömning
	Enligt nya regler i kapitaltäckningsdirektivet ska åtminstone sex förutsätt-
	ningar vara uppfyllda för att en tredjelandsfilial ska beviljas tillstånd
	(artikel 48c.4).
	Ett tillstånd förutsätter för det första att tredjelandsfilialen uppfyller
	tillsynskraven enligt artiklarna 48e–48h i kapitaltäckningsdirektivet. Med
	detta avses i synnerhet kraven på kapital, likviditet, deponering, risk-
	hantering, bokningskrav och intern styrning och kontroll (artikel 48c.4 a).
	Den andra förutsättningen för tillstånd är att tredjelandsföretaget har
	tillstånd i hemlandet för att tillhandahålla tjänsterna och bedriva den
	verksamhet som ansökan avser samt att företaget omfattas av tillsyn i det
	landet (artikel 48c.4 b).
	För det tredje ska den behöriga myndigheten i hemlandet ha informerats
	om att tredjelandsföretaget etablerar sig i Sverige och ansökan innehålla
	uppgifter om verksamheten som ska bedrivas (artikel 48c.3 och 48c.4 c).
	En ytterligare förutsättning är att tillståndet innebär att tredjelands-
	filialen inte får bedriva någon annan verksamhet inom EES än den som
	tillståndet avser, med undantag för gruppinterna finansieringstransaktioner
	som ingås med andra filialer från tredjeland inom samma huvudföretag
	och för transaktioner som genomförs på basis av kundinitierade kontakter
	(artikel 48c.4 d).
	Det krävs även att den behöriga myndigheten har tillgång till all
	nödvändig information när det gäller tredjelandsföretaget och att
	myndigheten effektivt kan koordinera sina tillsynsaktiviteter med tillsyns-
	myndigheten i hemlandet särskilt under kriser eller finansiella nödlägen
	som påverkar företaget, dess grupp eller det finansiella systemet i
	tredjelandet (artikel 48c.4 e). Detta bör förstås som att Finansinspektionen
	bedömer att den kan utöva effektiv tillsyn över tredjelandsfilialen.
	Avslutningsvis förutsätts att det inte finns skäl att anta att tredjelands-
	filialen kommer att användas för att utöva eller underlätta penningtvätt
	eller finansiering av terrorism (artikel 48c.4 f). Detta bör förstås som att
206	det inte finns skäl att anta att verksamheten har samband med eller kan öka

risken för penningtvätt enligt 1 kap. 6 § penningtvättslagen eller finansiering av terrorism enligt 6 § terroristbrottslagen (2022:666) eller försök till finansieringsbrott, när finansieringen eller finansieringsförsöket gäller terroristbrott.

Behöriga myndigheter får besluta att auktorisationer för tredjelands- filialer som har beviljats senast den 10 januari 2027 ska fortsätta att vara giltiga, förutsatt att de tredjelandsfilialerna uppfyller minimikraven i artiklarna 47–48r (artikel 48c.6).

Eba ska övervaka transaktioner mellan ett tredjelandsföretags filialer som är auktoriserade i olika medlemsstater och överlämna en rapport till kommissionen om sina slutsatser. Eba ges även mandat att ta fram riktlinjer om bl.a. vilken information som ska ges in till den behöriga myndigheten vid ansökan om tillstånd (artikel 48c.7 och 48c.8).

Gällande svensk rätt innehåller bestämmelser om att kreditinstitut och värdepappersföretag som är etablerade utanför EES får ges tillstånd att driva bankrörelse, finansieringsrörelse eller värdepappersrörelse från filial i Sverige om vissa förutsättningar är uppfyllda (4 kap. 4–7 §§ LBF och 4 kap. 4–9 §§ LVM). Förutsättningarna för att ett sådant kreditinstitut ska få driva bank- eller finansieringsrörelse från filial i Sverige är att:

–institutet står under betryggande tillsyn av en behörig myndighet i hemlandet och den myndigheten har medgett att företaget etablerar sig i Sverige,

–det finns skäl att anta att den planerade verksamheten kommer att drivas på ett sätt som är förenligt med 3 kap. 2–7 §§ LBF, och

–insättningar hos filialen omfattas av garanti enligt lagen (1995:1571) om insättningsgaranti eller av en utländsk garanti som omfattar insättningar som anges i 2 § lagen om insättningsgaranti och åtminstone motsvarar garantin enligt 4 och 4 c §§ lagen om insättningsgaranti (4 kap. 4 § LBF).

Ett utländskt kreditinstitut får vidare bara driva verksamhet som omfattas av institutets verksamhetstillstånd i hemlandet (4 kap. 7 § LBF).

För att genomföra de nya reglerna om förutsättningar för tillstånd i kapitaltäckningsdirektivet bör de, i likhet med kraven för att få tillstånd att driva bankrörelse, finansieringsrörelse eller värdepappersrörelse, anges i lag. Kravet på att tredjelandsfilialens insättningar ska omfattas av insättningsgarantin räknas inte uttryckligen upp i direktivet, men det är emellertid en skyldighet enligt artikel 15 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/49/EU av den 16 april 2014 om insättningsgarantisystem (prop. 2015/16:106 s. 38). Ett motsvarande villkor om insättningsgarantin som ställs enligt gällande rätt bör därför vara en av förutsättningarna för att beviljas filialtillstånd enligt tillsynslagen.

Det finns i dag bara ett fåtal tredjelandsfilialer i Sverige och det har inte framkommit att det finns ett konkret behov att de befintliga filialtillstånden ska vara fortsatt giltiga för sådana verksamheter som också uppfyller direktivets minimikrav. Det bör därför inte vara påkallat att utnyttja möjligheten i kapitaltäckningsdirektivet att införa en möjlighet för Finansinspektionen att besluta om att tillstånd för tredjelandsfilialer som beviljats senast den 10 januari 2027 fortsatt ska vara giltiga, om de nya minimikraven i direktivet är uppfyllda.

Prop. 2025/26:253

207

Prop. 2025/26:253 Reglerna i kapitaltäckningsdirektivet om vilka uppgifter tredjelands- företag ska lämna till Finansinspektionen i samband med en ansökan om tillstånd bör genomföras genom verkställighetsföreskrifter i enlighet med befintligt bemyndigande (19 § 1 förordningen om särskild tillsyn och kapitalbuffertar).

8.5Återkallelse av tillstånd

Regeringens förslag

Finansinspektionen ska återkalla tillståndet om ett tredjelandsföretag

1.inte längre uppfyller förutsättningarna för tillstånd,

2.har fått tillståndet genom att lämna falska uppgifter eller på något annat otillbörligt sätt,

3.har förklarat sig avstå från tillståndet,

4.inte inom ett år från det att tillstånd beviljades har börjat driva sådan rörelse som tillståndet avser, eller

5.under en sammanhängande tid av sex månader inte har bedrivit sådan rörelse som tillståndet avser.

Finansinspektionen ska även återkalla tillståndet på den grund att tredjelandsföretaget inte uppfyller förutsättningarna för tillstånd, om det är sannolikt att företaget inom tolv månader inte längre kommer att uppfylla sina skyldigheter enligt tillsynslagen eller andra författningar som reglerar företagets verksamhet.

Tredjelandsfilialen ska underrätta Finansinspektionen om förutsätt- ningarna för återkallelse enligt första stycket 1 eller andra stycket är uppfyllda.

Promemorians förslag

Förslaget i promemorian stämmer överens med regeringens förslag.

Remissinstanserna

Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det.

Skälen för regeringens förslag

Enligt nya regler i kapitaltäckningsdirektivet ska en tredjelandsfilial ansökan om tillstånd avslås eller tillståndet återkallas åtminstone om

–tredjelandsföretaget inte uppfyller tillståndskraven enligt artikel 48c i direktivet eller de krav som ställs upp i nationell rätt (artikel 48d.1 a),

–tredjelandsföretaget inte på enskild nivå eller gruppnivå uppfyller de tillsynskrav som ställs av tillsynsmyndigheten i hemlandet eller om det finns rimliga skäl att misstänka att företaget inte kommer att uppfylla dessa krav eller bryta mot dem inom 12 månader (artikel 48d.1 b).

	Tredjelandsfilialen ska i de fall som avses i punkt b omedelbart informera
208	den behöriga myndigheten (48d.1 andra stycket).
208

Den behöriga myndigheten får också återkalla tillståndet om någon av följande förutsättningar är uppfyllda:

–tredjelandsfilialen inte inom 12 månader från att tillståndet meddelades driver den verksamhet som tillståndet avser eller om filialen har upphört att driva verksamheten under mer än sex månader, om inte medlemsstaten har antagit bestämmelser som anger att tillståndet förfaller efter den tiden (artikel 48d.2 a),

–tredjelandsfilialen har fått tillståndet genom att lämna falska uppgifter eller på något annat otillbörligt sätt (artikel 48d.2 b),

–tredjelandsfilialen inte längre uppfyller några av de eventuella ytterligare nationella tillståndskraven (artikel 48d.2 c),

–tredjelandsfilialen inte förväntas fullgöra sina skyldigheter gentemot sina borgenärer, och särskilt inte längre tillhandahåller säkerhet för kontoinnehavarnas anförtrodda medel (artikel 48d.2 d),

–tredjelandsfilialen omfattas av något annat fall där nationell rätt föreskriver att auktorisationen ska återkallas (artikel 48d.2 e),

–tredjelandsfilialen begår någon av överträdelserna i artikel 67.1 i kapitaltäckningsdirektivet (artikel 48d.2 f),

–det finns rimliga skäl att misstänka att verksamheten används eller försöks användas till penningtvätt, eller finansiering av terrorism, eller om det finns en utökad risk för att sådana överträdelser begås av filialen, tredjelandsföretaget eller gruppen (artikel 48d.2 g).

Medlemsstaterna ska även ta fram klara och tydliga processer för förutsättningarna för avslag och återkallelse (artikel 48d.4).

Enligt gällande svensk rätt ska Finansinspektionen ingripa om ett tredjelandsföretag som driver bank- eller finansieringsrörelse i Sverige genom en tredjelandsfilial har åsidosatt sina skyldigheter (15 kap. 17 § första stycket LBF). Finansinspektionen får i så fall ingripa genom att utfärda ett föreläggande att inom en viss tid begränsa eller minska riskerna i rörelsen i något avseende, begränsa eller helt avstå från utdelning eller räntebetalningar eller vidta någon annan åtgärd för att komma till rätta med situationen, meddela ett förbud att verkställa beslut, eller göra en anmärkning. Om överträdelsen är allvarlig ska filialens tillstånd återkallas eller, om det är tillräckligt, varning meddelas. Finansinspektionen ska även ingripa genom att utfärda ett föreläggande, om det är sannolikt att filialen inom tolv månader inte längre kommer att uppfylla sina skyldigheter enligt lagen om bank- och finansieringsrörelse eller andra författningar som reglerar filialens verksamhet. Finansinspektionens möjlighet att förelägga tredjelandsföretaget att göra rättelse anges även specifikt om insättningar hos filialen omfattas av garanti till följd av ett beslut enligt 3 § andra stycket lagen (1995:1571) om insättningsgaranti och tillstånd till filial- etablering inte skulle ha meddelats utan ett sådant beslut.

Om tredjelandsföretaget inte har gjort rättelse inom ett år från före- läggandet, får filialtillståndet återkallas (15 kap. 17 § tredje stycket LBF). Filialens tillstånd ska även återkallas om det utländska kreditinstitutet försatts i konkurs eller om beslut fattats om att företaget ska träda i tvångs- likvidation. Om tillståndet återkallas får Finansinspektionen bestämma hur avvecklingen av rörelsen ska ske (15 kap. 17 § fjärde stycket LBF). Liknande bestämmelser gäller för utländska värdepappersföretag (25 kap. 15 § LVM). Därutöver har Finansinspektionen möjlighet att ingripna mot

Prop. 2025/26:253

209

Prop. 2025/26:253 ledningspersoner i utländska värdepappersföretag etablerade utanför EES som driver filialverksamhet i Sverige (25 kap. 15 a och 15 b §§ LVM).

De nya reglerna i kapitaltäckningsdirektivet om när tillståndet för en tredjelandsfilial ska återkallas bör, liksom gällande bestämmelser, anges i lag.

Kapitaltäckningsdirektivet nya regel om att en tillståndsansökan ska avslås om förutsättningarna för tillstånd inte är uppfyllda (artikel 48d.1) får emellertid anses följa av bestämmelsen som reglerar kraven för tillståndsplikten. Om förutsättningarna för tillstånd inte är uppfyllda ska följaktligen tillstånd inte meddelas utan ansökan ska avslås.

Kapitaltäckningsdirektivet gör skillnad på under vilka förutsättningar som ett tillstånd ska respektive får återkallas. Trots att det i direktivet är fråga om två olika uppräkningar innebär de båda att den behöriga myndigheten ska ha möjlighet att återkalla tillståndet om någon av de angivna förutsättningarna är uppfyllda. Det bör därför anges att Finans- inspektionen ska återkalla tillståndet om någon av förutsättningarna är uppfyllda.

Kapitaltäckningsdirektivet anger uttryckligen att tillståndet ska åter- kallas om tredjelandsfilialen inte förväntas fullgöra sina skyldigheter gent- emot sina borgenärer, och särskilt inte längre tillhandahåller säkerhet för kontoinnehavarnas anförtrodda medel (artikel 48d.2 d). Det kan emellertid inte i uppräkningen av grunder för återkallelse ställas upp en skyldighet för tredjelandsfilialen som inte också gäller som en förutsättning för tillstånd. Det får därför anses ligga inom ramen för förutsättningarna för tillstånd, och särskilt kravet på riskhantering, att tredjelandsfilialen är skyldig att uppfylla sina åtaganden gentemot sina borgenärer och tillhandahålla säkerhet för kontoinnehavarnas anförtrodda medel. Finans- inspektionen ska därmed återkalla tillståndet på grund av att kravet på riskhantering inte är uppfyllt om tredjelandsfilialen t.ex. inte längre tillhandahåller säkerhet för kontoinnehavarnas anförtrodda medel.

Kapitaltäckningsdirektivet ställer även krav på att tillståndet ska åter- kallas om tredjelandsfilialen gör sig skyldig till någon av de överträdelser som anges i artikel 67.1 i kapitaltäckningsdirektivet (artikel 48d.2 f). Artikel 67.1 omfattar emellertid vissa överträdelser av skyldigheter som bara åligger institut och inte tredjelandsfilialer (t.ex. artikel 67.1 b, c, g–j, m, n och r). Kommissionen har därför under hand gett uttryck för att tredjelandsfilialens tillstånd kan återkallas med hänvisning till artikel 67, i tillämpliga fall. De tillämpliga fallen bör anges i lag.

Att det ska finnas klara och tydliga processer för förutsättningarna för avslag och återkallelse följer av den föreslagna lagtexten och förvaltnings- lagen.

8.6Olika slag av tredjelandsfilialer

Regeringens förslag

En tredjelandsfilial ska anses vara en klass 1-filial,

210

1.om det totala värdet av tillgångarna hänförliga till Prop. 2025/26:253 filialverksamheten uppgår till åtminstone ett belopp som motsvarar

5 miljarder euro,

2.om det i verksamheten ingår att ta emot återbetalningspliktiga medel

från allmänheten som

–uppgår till minst 5 procent av värdet på skulderna hänförliga till filialverksamheten, eller

–överstiger ett belopp som motsvarar 50 miljoner euro, eller

3.om den inte är en kvalificerad tredjelandsfilial enligt artikel 48c i kapitaltäckningsdirektivet.

Övriga tredjelandsfilialer ska vara klass 2-filialer.

En filial som inte längre uppfyller kraven på att vara en klass 1-filial är en klass 2-filial. En klass 2-filial som uppfyller kraven för att vara en klass 1-filial blir en klass 1-filial först fyra månader därefter.

Regeringens bedömning

Möjligheten i kapitaltäckningsdirektivet att på tredjelandsfilialer tillämpa samma regler som gäller för kreditinstitut bör inte utnyttjas.

Promemorians förslag och bedömning

Förslaget och bedömningen i promemorian stämmer överens med regeringens förslag och bedömning.

Remissinstanserna

Remissinstanserna tillstyrker förslaget och bedömningen eller har inget att invända mot dem.

Skälen för regeringens förslag och bedömning

Enligt nya regler i kapitaltäckningsdirektivet ska tredjelandsfilialer delas in i två klasser beroende på om de uppfyller vissa förutsättningar (artikel 48a).

En tredjelandsfilial är en klass 1-filial om filialen uppfyller någon av följande förutsättningar:

–Det totala värdet av tillgångarna som har bokförts av eller har sitt ursprung hos tredjelandsfilialen är lika med eller större än 5 miljarder euro, enligt redovisningen för den närmast föregående årliga rapporteringsperioden i enlighet med avsnitt II underavsnitt 4.

–Det i verksamheten ingår att ta emot återbetalningspliktiga medel från allmänheten som uppgår till minst 5 procent av värdet på skulderna hänförliga till filialverksamheten, eller som överstiger ett belopp som motsvarar 50 miljoner euro.

–Filialen inte är en kvalificerad tredjelandsfilial (artikel 48a.1).

En filial som inte uppfyller förutsättningarna för att vara en klass 1-filial
är en klass 2-filial (artikel 48a.2).
De behöriga myndigheterna ska uppdatera klassificeringen av tredje-
landsfilialerna i enlighet med följande:	211

Prop. 2025/26:253 – När en klass 1-filial upphör att uppfylla förutsättningarna för att vara en klass 1-filial ska den genast anses tillhöra klass 2.

–Om en klass 2-filial börjar uppfylla någon av förutsättningarna för att vara en klass 1-filial ska filialen anses tillhöra klass 1 fyra månader från den dag då den började uppfylla förutsättningarna (artikel 48a.3).

Reglerna om tredjelandsfilialer är minimikrav. Medlemsstater har därför möjlighet att tillämpa samma regler som ställs på kreditinstitut även på tredjelandsfilialer eller vissa kategorier av dessa, dvs. i stället för att tillämpa artiklarna 47–48q. Om en medlemsstat väljer att samma krav som gäller för kreditinstitut bara ska gälla vissa kategorier av tredjelands- filialer, ska den ange relevanta kriterier för de olika klasserna. Kriterierna för klass 1- och klass 2-filialer ska tillämpas på de återstående kategorierna förutom när det gäller reglerna om samarbete mellan behöriga myndigheter inom ramen kollegiearbetet enligt artikel 48p (artikel 48a.4).

En tredjelandsfilial kan därutöver anses vara en kvalificerad tredjelands- filial om vissa förutsättningar är uppfyllda (artikel 48b). För denna klassificering krävs att följande villkor är uppfyllda:

–tredjelandsföretaget är etablerat i ett land som tillämpar ett tillsyns- regelverk som åtminstone motsvarar tillsynsförordningen och kapital- täckningsdirektivet,

–den behöriga myndigheten i hemlandet tillämpar sekretessregler som åtminstone är likvärdiga med kraven i avdelning VII, kapitel 1, avsnitt II i kapitaltäckningsdirektivet, och

–tredjelandsföretaget är inte etablerat i ett land som är att betrakta som högrisktredjeland med strategiska brister i sitt system för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism, enligt regelverket om penningtvätt och finansiering av terrorism (artikel 48b.1).

Kommissionen kan genom genomförandeakter anta beslut om huruvida de två första villkoren är uppfyllda (artikel 48b.2). Kommissionen får konsultera Eba inför det att man antar en sådan akt (artikel 48b.3). Eba ska föra ett register över vissa av de kvalificerade tredjelandsfilialerna (artikel 48b.4). När den behöriga myndigheten tar emot en ansökan om tillstånd ska den bedöma om villkoren för klass 1- och 2-filialer samt kvalificerade tredjelandsfilialer är uppfyllda. Om det berörda tredjelandet inte finns upptaget i Ebas offentliga register, ska den behöriga myndigheten be kommissionen att bedöma om tredjelandets bankregelverk och sekretess- krav uppfyller de uppställda kraven. En behörig myndighet ska klassificera en tredjelandsfilial som en klass 1-filial till dess att kommissionen antar ett beslut (artikel 48b.5).

För att genomföra de nya reglerna i kapitaltäckningsdirektivet om klass 1- och klass 2-filialar bör motsvarande bestämmelser införas i lag. Att den behöriga myndigheten ska klassificera en tredjelandsfilial som en klass 1-filial till dess att kommissionen antar en genomförandeakt får

212

emellertid anses följa av villkoret att för att få vara en klass 1-filial, får Prop. 2025/26:253 tredjelandsfilialen inte vara en kvalificerad tredjelandsfilial.

Den tillståndsplikt som i dag gäller för de utländska kreditinstitut etablerade utanför EES som avser att i Sverige ta emot återbetalnings- pliktiga medel från allmänheten och bedriva kreditgivning, i kombination, är inte lika omfattande som den tillståndsplikt som gäller för kreditinstitut.

Det har inte framkommit att det finns ett konkret behov utifrån de nationella förhållandena eller tillräckliga skäl för att frångå den nuvarande regleringen och utnyttja möjligheten i kapitaltäckningsdirektivet att kräva att tredjelandsfilialer ska tillämpa samma regler som kreditinstitut om de avser att ta emot återbetalningspliktiga medel från allmänheten, bedriva kreditgivning eller ställa ut borgensförbindelser eller garantier.

8.7Kapital- och likviditetskrav

Regeringens förslag

Kapitalbaskravet för en klass 1-filial ska uppgå till det högsta av 1. 2,5 procent av

–filialens skulder vid tidpunkten för beslut om tillstånd, eller

–filialens genomsnittliga skulder enligt de tre föregående räkenskaps- åren, eller

2. ett belopp som motsvarar 10 miljarder euro.

Kravet om 2,5 procent av filialens skulder vid tidpunkten för beslut om tillstånd ska gälla bara under de tre första räkenskapsåren.

Kapitalbaskravet för en klass 2-filial ska uppgå till det högsta av 1. 0,5 procent av

–filialens skulder vid tidpunkten för beslut om tillstånd, eller

–filialens genomsnittliga skulder enligt de tre föregående räkenskaps-

åren, eller

2. ett belopp som motsvarar 5 miljarder euro.

Kravet om 0,5 procent av filialens skulder vid tidpunkten för beslut om tillstånd ska gälla bara under de tre första räkenskapsåren.

En tredjelandsfilial ska inneha ointecknade och likvida tillgångar som täcker ett likviditetsutflöde under en period av 30 dagar. En klass 1- filial ska i detta avseende uppfylla vissa krav på likviditet i tillsyns- förordningen.

De medel som avses i första–femte styckena ska deponeras på ett konto hos ett kreditinstitut som inte ingår i samma grupp som tredjelandsföretaget. Medlen ska användas om tredjelandsföretaget träder i likvidation eller om filialens verksamhet upphör.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om vilka instrument som tredjelandsfilialen får uppfylla kapitalbaskraven med och kraven på ett konto på vilket kapitalet ska deponeras.

213

Prop. 2025/26:253 Regeringens bedömning

Möjligheten i kapitaltäckningsdirektivet att undanta kvalificerade tredjelandsfilialer från likviditetskravet bör inte utnyttjas.

Promemorians förslag och bedömning

Förslaget och bedömningen i promemorian stämmer överens med regeringens förslag och bedömning.

Remissinstanserna

Majoriteten av remissinstanserna tillstyrker förslaget och bedömningen eller har inget att invända mot dem.

Finansinspektionen anser att kapital- och likviditetskraven ska ställas på tredjelandsföretaget i stället för på tredjelandsfilialen. Sveriges advokat- samfund anser att det bör förtydligas vad syftet är med kravet på deponering.

Skälen för regeringens förslag och bedömning

Särskilda krav på soliditet och likviditet för tredjelandsfilialer

Enligt nya regler i kapitaltäckningsdirektivet ska tredjelandsfilialerna uppfylla särskilda krav på tillskjutet kapital (kapitalbaskrav) och likviditetskrav (artiklarna 48e och 48f).

Kapitalbaskrav

En klass 1-filial ska enligt kapitaltäckningsdirektivet åtminstone upprätt- hålla ett kapitalbaskrav som motsvarar 2,5 procent av filialens genom- snittliga skulder enligt de tre föregående årliga rapportperioderna, eller för nyligen auktoriserade filialer, filialens skulder vid tidpunkten för beslut om tillstånd, enligt vad som rapporterats enligt underavsnitt 4, men åtminstone 10 miljarder euro (artikel 48e.1 a).

En klass 2-filial ska åtminstone upprätthålla ett kapitalbaskrav som mot- svarar 0,5 procent av filialens genomsnittliga skulder enligt de tre före- gående årliga rapporteringsperioderna, eller för nyligen auktoriserade filialer, filialens skulder vid tidpunkten för beslut om tillstånd, enligt vad som rapporterats enligt underavsnitt 4, men åtminstone 5 miljarder euro (artikel 48e.1 b).

Kapitalbaskraven ska uppfyllas med antingen kontanter eller kontant- liknande instrument enligt artikel 4.1.60 i tillsynsförordningen, skuld- instrument som har getts ut av staten eller centralbanker inom EES, eller andra instrument som är omedelbart tillgängliga, utan begränsningar, för tredjelandsfilialen för att kunna användas för att täcka risker eller förluster så fort de uppstår (artikel 48e.2). Eba ges mandat att ta fram riktlinjer som specificerar kravet när det gäller de andra instrument som ska vara omedelbart tillgängliga, utan begränsningar, för tredjelandsfilialen för att kunna användas för att täcka risker eller förluster så fort de uppstår (artikel 48e.4).

Kapitalbaskravsinstrumenten ska sättas in på ett särskilt konto hos ett kreditinstitut som inte ingår i samma grupp som tredjelandsföretaget eller,

214

för det fall det är tillåtet enligt nationell rätt, hos centralbanken. Instrumenten ska vara tillgängliga för att användas för de syften som anges i artikel 96 i krishanteringsdirektivet och för likvidation av tredjelands- filialen i enlighet med nationell rätt (artikel 48e.3).

Gällande svensk rätt innehåller bestämmelser om att utländska banker, kreditmarknadsföretag och värdepappersföretag som är etablerade utanför EES får ges tillstånd att driva bankrörelse, finansieringsrörelse eller värdepappersrörelse från filial i Sverige om vissa förutsättningar är uppfyllda (4 kap. 4–6 §§ LBF och 4 kap. 4–9 §§ LVM). En av dessa förut- sättningar är att det finns skäl att anta att den planerade rörelsen kommer att drivas enligt bestämmelserna om startkapital i lagen om bank- och finansieringsrörelse respektive lagen värdepappersmarknaden. En bank eller ett kreditmarknadsföretag ska när rörelsen påbörjas ha ett startkapital som vid tidpunkten för beslut om tillstånd motsvarar minst fem miljoner euro (3 kap. 5 och 7 §§ LBF). Detsamma gäller för de värdepappersbolag som är av intresse i detta avseende, dvs. ett sådant kreditinstitut som avses i 1 kap. 2 § första stycket 7 g tillsynslagen (3 kap. 6 § LVM).

För att genomföra de nya reglerna i kapitaltäckningsdirektivet bör motsvarande bestämmelser införas i lag. De detaljerade regler som specificerar vilka instrument kapitalbaskraven får uppfyllas med samt vilken typ av konto som kapitalet ska deponeras på bör genomföras i föreskrifter på lägre nivå än lag.

Finansinspektionen anser att kapitalbaskraven ska ställas på tredjelands- företaget i stället för på tredjelandsfilialen, eftersom filialen inte är en egen juridisk person. Regeringen konstaterar att utländska företag enligt lagen (1992:160) om utländska filialer m.m. (filiallagen) ska anses som svenska rättssubjekt vid bedömning av om de i ett rättsförhållande, som gäller av dem i Sverige bedriven näringsverksamhet, lyder under svensk lag och av om de i ett sådant rättsförhållande är skyldiga att svara inför svensk domstol eller underkasta sig svensk myndighets avgörande (4 §).

Det är tredjelandsföretaget som är skyldigt att ansöka om tillstånd att bedriva filialverksamhet i Sverige och se till att kraven för det tillståndet är uppfyllda, däribland kravet på kapital. Men det är tredjelandsfilialen som, i enlighet med kapitaltäckningsdirektivet, är skyldig att upprätthålla kapitalbaskravet. Regeringen bedömer därför att den föreslagna regleringen bör ges en lagteknisk utformning som innebär att kraven ställs på tredjelandsfilialen i stället för på tredjelandsföretaget, trots att filialen inte utgör en egen juridisk person. I praktiken innebär emellertid den föreslagna ordningen att kraven ställs på den utländska juridiska person som tredjelandsföretaget och tredjelandsfilialen utgör.

Sveriges advokatsamfund anser att det bör förtydligas vad syftet är med kravet på deponering och hur kravet är tänkt att skydda svenska sparare. Regeringen konstaterar att enligt skälen i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1619 gör avsaknaden av ett gemensamt tillsyns- regelverk att filialer från tredjeland omfattas av olika nationella krav med varierade nivåer av tillsyn och räckvidd och att ett sådant fragmenterad regelverk skapar risker för den finansiella stabiliteten och marknads- integriteten i unionen. I kapitaltäckningsdirektivet införs det därför gemensamma minimikrav på auktorisation, tillsynsstandarder, intern styrning, tillsyn och rapportering (se skäl 17 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1619).

Prop. 2025/26:253

215

Prop. 2025/26:253

216

Krav på likviditet

En tredjelandsfilial ska enligt kapitaltäckningsdirektivet åtminstone, utan att det påverkar tillämpningen av nationella likviditetskrav, inneha ointecknade och likvida tillgångar som täcker ett likviditetsutflöde under en period av 30 dagar (artikel 48f.1). Klass 1-filialer ska emellertid tillämpa de bestämmelser om likviditet som följer av del 6, avdelning I i tillsynsförordningen och kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/61 av den 10 oktober 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 när det gäller likviditetstäcknings- kravet för kreditinstitut (artikel 48f.2). Även för likviditetskraven ställs det krav på att medlen ska sättas in på ett särskilt konto hos ett kreditinstitut som inte ingår i samma grupp som tredjelandsföretaget eller, där det är tillåtet enligt nationell rätt, hos centralbanken. Medlen ska efter att de har använts för att täcka likviditetsutflödet vara tillgängliga för att användas för de syften som anges i artikel 96 i krishanteringsdirektivet och för likvidation av tredjelandsfilialen i enlighet med nationell rätt (artikel 48f.3).

Medlemsstaterna får undanta kvalificerade tredjelandsfilialer från kraven på likviditet (artikel 48f.4).

För att genomföra de nya reglerna i kapitaltäckningsdirektivet bör motsvarande bestämmelser införas i lag.

Finansinspektionen anser att likviditetskraven bör ställas på tredjelands- företaget i stället för på tredjelandsfilialen, eftersom filialen inte är en egen juridisk person. Regeringen gör i det avseendet samma bedömning som ovan under rubriken ”Krav på kapital”.

Sveriges advokatsamfund anser att det bör förtydligas vad syftet är med kravet på deponering och hur kravet är tänkt att skydda svenska sparare. Regeringen gör i det avseendet samma bedömning som ovan under rubriken ”Krav på kapital”.

Möjligheten att undanta kvalificerade tredjelandsfilialer från likviditets- kravet bör inte utnyttjas. Regelverket bör skapa så likartade förutsättningar som möjligt för dem som ska tillämpa det. För undantag som endast gäller vissa företag bör det finnas ett konkret behov utifrån de nationella förhållandena, som motiverar en särreglering för vissa aktörer. Det har inte framkommit att det finns ett sådant behov eller tillräckliga skäl för att frångå huvudregeln i kapitaltäckningsdirektivet att samtliga tredjelands- filialer bör omfattas av kraven på likviditet.

8.8	Krav på riskhantering, dokumentation och	Prop. 2025/26:253
	intern styrning och kontroll

Regeringens förslag

En tredjelandsfilial ska identifiera, mäta, styra, internt rapportera och ha kontroll över de risker som dess rörelse är förknippad med. Filialen ska dokumentera sina tillgångar och skulder och ha en tillfredsställande intern styrning och kontroll.

Verksamheten ska drivas på ett sådant sätt att förbindelser med andra företag kan överblickas.

Det ska finnas minst två i Sverige bosatta verkställande direktörer med ansvar för den verksamhet som drivs här.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om kraven på riskhantering, dokumentation och intern styrning och kontroll.

Promemorians förslag

Förslaget i promemorian stämmer överens med regeringens förslag.

Remissinstanserna

Majoriteten av remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det.

Finansinspektionen anser att kraven på riskhantering, dokumentation och intern styrning och kontroll bör ställas på tredjelandsföretaget i stället för på tredjelandsfilialen. Sveriges advokatsamfund anser att det bör förtydligas hur kravet på två verkställande direktörer förhåller sig till dagens krav på att ha en verkställande direktör.

Skälen för regeringens förslag

Övergripande bestämmelser om tredjelandsfilialers rörelse

Enligt nya regler i kapitaltäckningsdirektivet ställs krav på tredjelands- filialernas riskhantering, interna styrning och kontroll samt hur de bokar vissa tillgångar och skulder (artiklarna 48g och 48h).

Krav på riskhantering och intern styrning och kontroll

Enligt de nya reglerna i kapitaltäckningsdirektivet ska tredjelandsfilialer ha åtminstone två personer i den berörda medlemsstaten som i praktiken leder verksamheten. Dessa personer ska förhandsgodkännas av den behöriga myndigheten och ha ett gott anseende samt tillräckliga kunskaper, färdigheter och erfarenheter, och de ska avsätta tillräcklig tid för att kunna fullgöra sina åligganden (artikel 48g.1).

Klass 1-filialer ska uppfylla direktivets krav på riskhantering, planer för intern styrning samt ersättningar (artiklarna 74, 75, 76.5, 76.6, 92, 94 och

217

Prop. 2025/26:253 95). De behöriga myndigheterna ska också ha möjlighet att kräva att tredjelandsfilialerna etablerar en lokal förvaltningskommitté för att

	säkerställa att filialen styrs på lämpligt sätt (artikel 48g.2).
	Klass 2-filialer ska uppfylla direktivets krav på riskhantering och ersätt-
	ningar (artiklarna 74, 75, 92, 94 och 95) och ha interna kontrollfunktioner
	(artikel 76.5 och 76.6 första, andra och fjärde styckena). Beroende på
	filialen storlek, interna organisationen samt verksamhetens art, omfattning
	och komplexitet får de behöriga myndigheterna kräva att en klass 2-filial
	utser chefer för interna kontrollfunktioner (artikel 48g.3).
	Eba ges även mandat att ta fram riktlinjer när det gäller tillämpningen
	av några av dessa processer och rutiner (artikel 48g.9).
	Tredjelandsfilialer ska vara skyldiga att upprätta rapporteringsvägar till
	tredjelandsföretagets ledningsorgan som täcker alla väsentliga risker och
	strategier för riskhantering samt ändringar av dessa. Filialerna ska också
	införa lämpliga system för informations- och kommunikationsteknik
	(IKT) och kontroller för att säkerställa att strategierna tillämpas på
	vederbörligt sätt (artikel 48g.4).
	Tredjelandsfilialer ska också övervaka och förvalta sina uppdragsavtal.
	Om kritiska eller viktiga funktioner hos tredjelandsfilialen utförs av
	tredjelandsföretaget ska de funktionerna utföras i enlighet med interna
	arrangemang eller gruppinterna överenskommelser och de behöriga
	myndigheterna ska ha full tillgång till all den information de behöver för
	sin tillsyn (artikel 48g.5 och 48g.7).
	Därutöver ska tredjelandsfilialer som gör	s.k. back-to-back-
	transaktioner eller gruppinterna transaktioner ha tillräckliga resurser för att
	identifiera och hantera sin motpartskreditrisk när väsentliga risker
	kopplade till tillgångar som bokförs av filialen överförs till motparten
	(artikel 48g.6).
	När kritiska eller viktiga funktioner i filialverksamheten utförs av
	tredjelandsföretaget ska de följa de interna rutinerna och de avtal som har
	ingåtts inom gruppen (artikel 48g.7).
	Tredjelandsfilialer ska se till att en oberoende tredje part regelbundet
	bedömer filialens genomförande och fortlöpande efterlevnad av dessa
	krav. Filialen ska överlämna en rapport till de behöriga myndigheterna
	med den oberoende tredje partens resultat och slutsatser (artikel 48g.8).
	Gällande svensk rätt innehåller bestämmelser om att det för närings-
	verksamhet som bedrivs i Sverige av utländska företag och utomlands
	bosatta svenska eller utländska medborgare ska finnas en i Sverige bosatt
	föreståndare med ansvar för den här drivna verksamheten (2 § filiallagen).
	För filialverksamhet anges även att filialen ska stå under ledning av en
	verkställande direktör som är ansvarig för filialens verksamhet och som är
	bosatt inom EES (8 och 9 §§ filiallagen).
	Gällande rätt innehåller också bestämmelser om att utländska banker,
	kreditmarknadsföretag och värdepappersföretag som är etablerade utanför
	EES får ges tillstånd att driva bankrörelse, finansieringsrörelse eller
	värdepappersrörelse från filial i Sverige om vissa förutsättningar är
	uppfyllda (4 kap. 4–6 §§ LBF och 4 kap. 4–9 §§ LVM). En av dessa
	förutsättningar är att det finns skäl att anta att den planerade rörelsen
	kommer att drivas på ett sätt som är förenligt med vissa bestämmelser som
	gäller för verksamheten, t.ex. att ledningen, i	filialernas fall de
218	verkställande direktörerna, uppfyller kraven på lämplighet.

För att genomföra de nya, mer detaljerade reglerna i kapitaltäcknings- direktivet om kraven på ledningen av tredjelandsfilialers verksamhet bör motsvarande bestämmelser införas i svensk rätt.

Sveriges advokatsamfund anser att det bör förtydligas hur kravet på två verkställande direktörer förhåller sig till dagens krav på att ha en verkställande direktör. Regeringen konstaterar att den föreslagna regleringen i och för sig avviker från den nuvarande regleringen. Det kan emellertid noteras att det enligt filiallagen redan i dag är möjligt att utse flera vice verkställande direktörer.

De regler om intern styrning och kontroll, riskhantering och ersättningar som enligt de nya reglerna i kapitaltäckningsdirektivet ska gälla för tredjelandsfilialer, gäller redan i dag för kreditinstitut.

Reglerna i kapitaltäckningsdirektivet om planer för intern styrning och riskhantering (artiklarna 74 och 76) har genomförts i rörelselagstiftningen, med tillhörande föreskriftsrätt för Finansinspektionen (6 kap. 2 § och 16 kap. 1 § 5 LBF och 8 kap. 1 c och 35 §§ LVM). Även när det gäller reglerna om ersättning (artiklarna 75, 92, 94 och 95 och delvis artikel 74) har bara frågor av mer principiell natur reglerats på lagnivå i svensk rätt. I huvudsak har reglerna i stället genomförts i föreskrifter på lägre nivå än lag, eftersom reglerna kan behöva anpassas till olika rättsliga och faktiska förhållanden (16 kap. 1 § 5 LBF och 8 kap. 35 § LVM).

För att genomföra de nya reglerna i kapitaltäckningsdirektivet om riskhantering och intern styrning och kontroll för tredjelandsfilialer bör de införas i svensk rätt på motsvarande sätt som liknande bestämmelser som i dag gäller för kreditinstitut.

Krav på dokumentation

Enligt nya regler i kapitaltäckningsdirektivet ska tredjelandsfilialer föra ett bokföringsregister så att de kan spåra och registrera heltäckande och exakt information om samtliga tillgångar och skulder som bokförs av eller som har sitt ursprung hos filialen samt självständigt förvalta de tillgångar och skulder i filialen som kommer från tredjeland. Bokföringsregistret ska innehålla all nödvändig och tillräcklig information om de risker som tredjelandsfilialen genererat samt om hur de förvaltas (artikel 48h.1).

Tredjelandsfilialer ska utarbeta, regelbundet se över och uppdatera en strategi för bokföringsarrangemang för förvaltningen av det bokförings- registret. Strategin ska dokumenteras och godkännas av det berörda styrande organet för tredjelandsföretaget. Strategin ska innehålla en tydlig motivering av bokföringsarrangemangen och en beskrivning av hur de arrangemangen stämmer överens med filialens affärsstrategi (artikel 48h.2).

Tredjelandsfilialer ska säkerställa ett skriftligt och motiverat yttrande om filialens genomförande och fortlöpande efterlevnad av bokförings- kraven. Filialen ska överlämna den oberoende tredje partens resultat och slutsatser till den behöriga myndigheten (artikel 48h.3).

Prop. 2025/26:253

219

Prop. 2025/26:253 Eba ges mandat att ta fram tekniska standarder som ska specificera de bokföringsarrangemang som ska tillämpas (artikel 48h.4).

220

Gällande svensk rätt innehåller en bokföringsskyldighet för filialer (1 kap. 2 § bokföringslagen [1999:1078]).

De nya reglerna i kapitaltäckningsdirektivet innebär emellertid att även tillgångar som härrör från tredjelandsfilialen ska registreras samt att bokföringsregistret ska innehålla information om inte bara affärshändelser utan även om de risker filialen genererar och hur de hanteras.

För att genomföra de nya reglerna i kapitaltäckningsdirektivet bör motsvarande bestämmelser införas i svensk rätt. De detaljerade reglerna som specificerar dokumentationsskyldigheten bör genomföras i före- skrifter på lägre nivå än lag. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör därför få meddela sådana föreskrifter.

Finansinspektionen anser att kraven på tredjelandsfilialens dokumentation bör riktas mot tredjelandsföretaget i och med att filialen inte är en egen juridisk person. Regeringen gör i det avseendet samma bedömning som i avsnitt 8.7.

8.9Tillsyn

8.9.1Tillsynens omfattning

Regeringens förslag

Finansinspektionen ska ha tillsyn över tredjelandsfilialer. Tillsynen ska omfatta att verksamheten bedrivs enligt

1.tillsynslagen,

2.andra författningar som reglerar filialens verksamhet, och

3.interna instruktioner som har sin grund i författningar som reglerar filialens verksamhet.

Finansinspektionen ska dessutom ha tillsyn över att filialens verk- ställande direktörer uppfyller lämplighetskraven i tillsynslagen.

Promemorians förslag

Förslaget i promemorian stämmer överens med regeringens förslag.

Remissinstanserna

Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det.

Skälen för regeringens förslag

Enligt nya regler i kapitaltäckningsdirektivet ska den behöriga myndigheten se till att tredjelandsfilialerna uppfyller kraven i artiklarna 48m–48q och, i tillämpliga delar, avdelning VII vid tillsynen över filialer från tredjeland (artikel 48m.1). Kommissionen har under hand gett uttryck för att med tillämpliga delar i avdelning VII avses artiklarna om principer för tillsyn, dvs. artiklarna 49–72 i direktivet.

Gällande svensk rätt innehåller bestämmelser om att utländska banker, Prop. 2025/26:253 kreditmarknadsföretag och värdepappersföretag som är etablerade utanför

EES och som har tillstånd att driva bankrörelse, finansieringsrörelse eller värdepappersrörelse från filial i Sverige står under Finansinspektionens tillsyn (13 kap. 2 § LBF och 23 kap. 1 § LVM). Tillsynen över filialen omfattar att inspektionen ska se till att det utländska företaget följer de lagar och andra författningar som gäller för företagets verksamhet här i landet.

För att genomföra de nya reglerna i kapitaltäckningsdirektivet bör motsvarande bestämmelser föras in i tillsynslagen.

8.9.2	Översyn och utvärdering

Regeringens bedömning
Kapitaltäckningsdirektivets nya regler om vilka omständigheter som
Finansinspektionen ska beakta vid översyns- och utvärderings-
processen för tredjelandsfilialer bör genomföras i föreskrifter på lägre
nivå än lag.
Promemorians bedömning
Bedömningen i promemorian stämmer överens med regeringens bedöm-
ning.
Remissinstanserna
Remissinstanserna tillstyrker bedömningen eller har inget att invända mot
den.
Skälen för regeringens bedömning
Enligt nya regler i kapitaltäckningsdirektivet ska den behöriga
myndigheten inkludera filialer från tredjeland i det program för
tillsynsgranskning som avses i artikel 99 i direktivet (artikel 48m.2). Den
behöriga myndigheten ska även se över de strategier och processer som
tredjelandsfilialerna upprättar för att se till att de uppfyller kraven enligt
direktivet och eventuella ytterligare nationella krav (artikel 48n.1 och
48n.2). Översynen och utvärderingen ska genomföras i enlighet med bl.a.
proportionalitetsprincipen (artikel 48n.3). Eba ges mandat att ta fram
riktlinjer på området (artikel 48n.6).
I svensk rätt gäller att Finansinspektionen ska följa de regler om
översyns- och utvärderingsprocessen som finns i artiklarna 97–101 i
kapitaltäckningsdirektivet och inspektionen ska vid utarbetandet av ett
sådant program för tillsynsgranskning som avses i artikel 99 beakta den
information som lämnats av behöriga myndigheter i ett värdland om vad
som framkommit vid kontroll och inspektion av ett kreditinstituts filial i
det landet (9 och 12 §§ förordningen om särskild tillsyn och kapital-
buffertar).
För att genomföra de nya reglerna om översyn och utvärdering av
tredjelandsfilialers verksamhet bör regeringen få meddela föreskrifter om		221

Prop. 2025/26:253 vad Finansinspektionen ska beakta vid översyns- och utvärderings- processen i kapitaltäckningsdirektivet.

8.9.3Informationsskyldighet

Regeringens förslag

Tredjelandsfilialer ska till Finansinspektionen lämna de upplysningar om sin verksamhet och därmed sammanhängande omständigheter som inspektionen begär för tillsynen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om vilka uppgifter som ska rapporteras in.

Promemorians förslag

Förslaget i promemorian stämmer överens med regeringens förslag.

Remissinstanserna

Majoriteten av remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det.

Finansinspektionen ifrågasätter behovet av det föreslagna bemyndigandet att meddela föreskrifter i tillsynslagen. I alla händelser anser inspektionen att det bör förtydligas vilka uppgifter som företagen ska rapportera.

Skälen för regeringens förslag

Enligt nya regler i kapitaltäckningsdirektivet ska de behöriga myndigheterna ha rätt att kräva att tredjelandsfilialer lämnar in den information som myndigheten behöver för att kunna utöva tillsyn över tredjelandsfilialernas verksamhet (artikel 21c.2 andra stycket).

Tredjelandsfilialer ska regelbundet rapportera in viss information om sin verksamhet och tredjelandsföretaget till den behöriga myndigheten (artiklarna 48k.1, 48k.2 och 48l.2). Rapporteringsskyldigheten ska inte påverka den behöriga myndighetens möjlighet att kräva in ytterligare information om den behöriga myndigheten anser det vara nödvändigt för att få en fullständig bild av tredjelandsfilialens eller tredjelandsföretagets verksamhet eller finansiella situation samt för att säkerställa att filialen och företaget uppfyller de krav som gäller enligt tillämplig reglering (artikel 48k.3). Rapporteringskraven ska stå i proportion till klassificeringen av tredjelandsfilialer som antingen klass 1 eller klass 2 (artikel 48l.1). Medlemsstaterna får även undanta kvalificerade tredjelandsfilialer från denna ytterligare informationsskyldighet om den behöriga myndigheten kan få information från den behöriga myndigheten i det land där tredje- landsföretaget är etablerat.

Eba ges mandat att ta fram tekniska standarder som specificerar i vilket format och med vilken frekvens informationen ska lämnas in (artikel 48l).

För att genomföra de nya reglerna i kapitaltäckningsdirektivet bör motsvarande bestämmelser föras in i svensk rätt.

222

De detaljerade reglerna som specificerar uppgifterna och när de ska Prop. 2025/26:253 rapporteras in bör genomföras i föreskrifter på lägre nivå än lag.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör därför få meddela sådana föreskrifter.

Finansinspektionen ifrågasätter behovet av att i tillsynslagen införa ett bemyndigande att meddela föreskrifter mot bakgrund av att det redan finns ett bemyndigande i lagen om bank- och finansieringsrörelse.

Regeringen konstaterar att bemyndigandet i lagen om bank- och finansieringsrörelse – som är begränsat till kreditinstitut och utländska kreditinstitut inom EES – inte omfattar tredjelandsfilialer. Det behöver därför föras in ett bemyndigande i tillsynslagen för att föreskrifter ska kunna meddelas även för tredjelandsfilialer. Men i likhet med Finans- inspektionen anser regeringen att det av Finansinspektionens föreskrifter bör framgå vilka uppgifter som tredjelandsfilialerna ska rapportera. Att Finansinspektionen i sina rapporteringskrav ska beakta proportionalitets- principen följer av bl.a. 5 § förvaltningslagen.

8.10Tillsynsbefogenheter

8.10.1Systemviktiga tredjelandsfilialer

Regeringens förslag

Om det totala värdet på tillgångarna för de filialer inom EES som ingår i samma grupp som tredjelandsföretaget uppgår till ett belopp som motsvarar minst 40 miljarder euro, ska Finansinspektionen bedöma om tredjelandsfilialen är systemviktig och om dess verksamhet kan medföra allvarliga konsekvenser för stabiliteten i det finansiella systemet och den reala ekonomin i Sverige eller inom EES.

Beloppet ska beräknas utifrån ett genomsnitt av tillgångarna för de tre närmast föregående räkenskapsåren eller i absoluta tal för minst tre av de fem närmast föregående räkenskapsåren. Vid bedömningen ska inspektionen tillämpa artiklarna 48i.2 och 131.3 i kapitaltäcknings- direktivet.

Finansinspektionen ska lämna sin bedömning till övriga berörda behöriga myndigheter och Europeiska bankmyndigheten. Om någon av de berörda behöriga myndigheterna invänder mot bedömningen, ska inspektionen, inom tre månader och i samverkan med Europeiska bank- myndigheten, försöka komma överens med myndigheterna om bedöm- ningen.

Finansinspektionen får härefter, om inspektionen gör bedömningen att tredjelandsfilialens verksamhet medför allvarliga konsekvenser för stabiliteten i det finansiella systemet och den reala ekonomin i Sverige eller inom EES,

–begära att filialen omstrukturerar eller begränsar sin verksamhet,

–begära att filialen lämnar in ytterligare information, eller

–förelägga filialen att minska sina risker eller vidta någon annan åtgärd för att komma till rätta med situationen.

223

Prop. 2025/26:253 Om en överenskommelse inte kan nås inom den angivna tidsfristen enligt tredje stycket ska Finansinspektionen ensam fatta beslut enligt fjärde stycket. Finansinspektionen ska underrätta övriga berörda behöriga myndigheter och Europeiska bankmyndigheten om inspektionen bedömer att en filial är systemviktig och att dess verksamhet kan medföra allvarliga konsekvenser för stabiliteten i det finansiella systemet och den reala ekonomin i Sverige eller inom EES men inte fattar ett beslut om att filialen ska vidta åtgärder.

224

Om Finansinspektionen har invändningar mot en bedömning som en annan behörig myndighet har gjort, ska inspektionen invända inom tio arbetsdagar från det att bedömningen har tagits emot.

Promemorians förslag

Förslaget i promemorian stämmer i allt väsentligt överens med regeringens förslag.

Remissinstanserna

Majoriteten av remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det.

Finansinspektionen anser att kraven på systemviktiga filialer bör ställas på tredjelandsföretaget i stället för på tredjelandsfilialen.

Skälen för regeringens förslag

Enligt nya regler i kapitaltäckningsdirektivet ställs krav på att de behöriga myndigheterna ska bedöma tredjelandsfilialens systemviktighet (artikel 48j).

En systemriskbedömning ska göras för en tredjelandsfilial som tillsammans med andra filialer inom EES tillhör samma grupp från tredjeland och där filialernas sammanlagda tillgångar inom unionen uppgår till eller överstiger 40 miljarder euro. Beloppet av tillgångarna ska beräknas antingen som ett genomsnitt av de tre föregående årliga rapportperioderna eller i absoluta tal för minst tre av de fem närmaste föregående årliga rapportperioderna (artikel 48j.1 första stycket). Tillgångar kopplade till centralbankers marknadstransaktioner med ECBS-centralbanker ska emellertid undantas (artikel 48j.1 andra stycket).

De behöriga myndigheterna ska bedöma om tredjelandsfilialen är systemviktig och utgör betydande risker för den finansiella stabiliteten i unionen eller i den medlemsstat där den är etablerad. Myndigheterna ska i detta avseende beakta de systemriskindikatorer som anges i artiklarna 48i.2 och 131.3 i kapitaltäckningsdirektivet (artikel 48j.2).

Om tredjelandsfilialen bedöms vara systemviktigt och om det bedöms lämpligt, ska den behöriga myndigheten ha möjlighet att kräva att filialen vidtar vissa åtgärder. Åtgärderna består i att myndigheten kan kräva att tredjelandsfilialen omstrukturerar sina tillgångar eller verksamheter så att den inte längre klassificeras som systemviktig eller att den upphör att utgöra en otillbörlig risk för den finansiella stabiliteten i unionen eller de medlemsstater där den är etablerad. Den behöriga myndigheten har också möjlighet att ställa ytterligare tillsynskrav på filialen (artikel 48j.4).

Bedömningen är förenad med ett samrådsförfarande med övriga berörda Prop. 2025/26:253 behöriga myndigheter. Den behöriga myndigheten, eller i förekommande

fall den utsedda myndigheten, ska inom ramen för sin bedömning av de risker mot den finansiella stabiliteten i medlemsstaten eller inom union som tredjelandsfilialens verksamhet kan medföra, konsultera Eba och berörda behöriga myndigheterna, dvs. behöriga myndigheter i andra medlemsstater där tredjelandsföretaget har andra filialer eller dotterbolag. Den behöriga myndigheten eller i förekommande fall den utsedda myndigheten, ska förse Eba och de berörda behöriga myndigheterna med sin motiverade bedömning av tredjelandsfilalens systemviktighet (artikel 48j.3 första och andra styckena).

Om någon av de andra behöriga myndigheterna motsätter sig myndighetens bedömning, ska de meddela den myndigheten inom 10 dagar. De behöriga myndigheterna ska därefter, med bistånd av Eba, efter bästa förmåga nå konsensus om bedömningen och eventuella åtgärder som ska vidtas med anledning av den, inom tre månader. Efter periodens utgång ska den behöriga myndigheten för tredjelandsfilialen fatta sitt beslut i fråga om systemviktighetsbedömningen och eventuella åtgärder som bör vidtas med anledning av bedömningen (artikel 48j.3 tredje stycket). Om den behöriga myndigheten bedömer att tredjelands- filialen är systemviktig men att det inte krävs att filialen vidtar någon av de uppräknade åtgärderna eller ställer krav på att filialen ansöker om tillstånd som kreditinstitut, ska myndigheten förse Eba och de berörda behöriga myndigheterna med sin motiverade bedömning (artikel 48j.4 andra stycket). Eba ges även mandat att i detta avseende ta fram en rapport om bl.a. samrådsprocessen (artikel 48j.5).

För att genomföra de nya reglerna i kapitaltäckningsregelverket bör motsvarande bestämmelser införas i svensk rätt. Finansinspektionens skyldighet att motivera sina beslut och att en sådan motivering ska innehålla uppgifter om bl.a. vilka omständigheter som har varit avgörande för myndighetens ställningstagande, vilket bör inbegripa eventuella synpunkter från övriga berörda behöriga myndigheter och Eba, följer av

32 och 33 §§ förvaltningslagen. I dessa delar är reglerna i direktivet således tillgodosedda genom gällande svensk rätt.

Finansinspektionen anser att kraven på systemviktiga tredjelandsfilialer bör ställas på tredjelandsföretaget i stället för på tredjelandsfilialen. Regeringen gör i det avseendet samma bedömning som i avsnitt 8.7.

8.10.2Krav på att tredjelandsföretaget etablerar ett dotterföretag

Regeringens förslag

Om de åtgärder som får vidtas med anledning av en tredjelandsfilials systemviktighet och övriga ingripandeåtgärder inte är eller bedöms vara tillräckliga, ska Finansinspektionen, efter att Europeiska bank- myndigheten och berörda behöriga myndigheter har fått tillfälle att lämna synpunkter, få kräva att tredjelandsföretaget, om det avser att fortsätta att driva verksamheten i Sverige, ska driva verksamheten

225

Prop. 2025/26:253 genom ett dotterföretag som har tillstånd för bankrörelse, finansierings- rörelse eller värdepappersrörelse, om

1.filialen driver tillståndspliktig filialverksamhet i ett annat land inom EES,

2.det totala värdet på filialens tillgångar i Sverige uppgår till ett belopp som motsvarar minst 10 miljarder euro,

3.det totala värdet på tillgångarna för de filialer inom EES som ingår i samma grupp som tredjelandsföretaget uppgår till ett belopp som motsvarar minst 40 miljarder euro,

4.filialens verksamhet uppfyller kraven på systemviktighet eller uppfyller de indikatorer för systemviktighet som avses i artikel 131.3 i kapitaltäckningsdirektivet och filialens verksamhet kan få allvarliga konsekvenser för stabiliteten i det finansiella systemet och den reala ekonomin i Sverige eller inom EES, eller

5.det totala värdet på tillgångarna för de filialer inom EES som ingår i samma grupp som tredjelandsföretaget uppgår till ett belopp som motsvarar minst 40 miljarder euro och det bedöms dels att tredjelandsfilialen är systemviktig, dels att dess verksamhet kan medföra allvarliga konsekvenser för stabiliteten i det finansiella systemet och den reala ekonomin i Sverige eller inom EES.

Om det totala värdet på filialens tillgångar i Sverige uppgår till ett belopp som motsvarar minst 10 miljarder euro och om det totala värdet på tillgångarna för de filialer inom EES som ingår i samma grupp som tredjelandsföretaget uppgår till ett belopp som motsvarar minst 40 miljarder euro, ska vissa särskilda indikatorer på systemviktighet som anges i kapitaltäckningsdirektivet beaktas.

Promemorians förslag

Förslaget i promemorian stämmer överens med regeringens förslag.

Remissinstanserna

Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det.

Skälen för regeringens förslag

Enligt nya regler i kapitaltäckningsdirektivet ska de behöriga myndigheterna ha möjlighet att kräva att ett tredjelandsföretag ombildar verksamheten vid en tredjelandsfilial till ett dotterföretag och att dotterföretaget ansöker om tillstånd som kreditinstitut (artikel 48i). Denna möjlighet ska gälla åtminstone under följande omständigheter:

– tredjelandsfilialen har drivit eller driver tillståndspliktig filial- verksamhet enligt artikel 47 direktivet i andra medlemsstater, utan att det påverkar tillämpningen av tillämpliga undantag enligt artikel 48c.4 d, med kunder eller motparter i andra medlemsstater (artikel 48i.1 a),

– tredjelandsfilialen uppfyller indikationerna på systemviktighet i artikel 131.3 i direktivet eller bedöms vara systemviktigt enligt artikel 48j.3

226

samt att filialen utgör betydande risker för den finansiella stabiliteten i

unionen eller den medlemsstat där den är etablerad (artikel 48i.1 b), eller

–det totala värdet på tillgångarna för alla filialer inom EU som tillhör samma grupp som tredjelandsföretaget uppgår till eller överstiger 40 miljarder euro eller om beloppet av de bokförda tillgångarna för tredjelandsfilialen, i det land där den är etablerat, uppgår till eller överstiger 10 miljarder euro (artikel 48i.1 c).

Åtgärden får vidtas först efter att Eba och andra behöriga myndigheter där tredjelandsföretaget har etablerat filialer eller dotterföretag har konsulterats (artikel 48i.2 första stycket).

Vid bedömningen enligt leden b och c ovan ska den behöriga myndigheten beakta vissa kriterier för systemviktighet (artikel 48i.2 andra stycket).

Åtgärden får vidtas efter att åtgärderna kopplade till systemviktighets- bedömningen (artikel 48j) och ingripandeåtgärderna (artikel 48o) har vidtagits, beroende på vad som är lämpligt, eller om den behöriga myndigheten, på andra grunder än de som anges ovan, kan motivera att dessa åtgärder skulle vara otillräckliga för att hantera de väsentliga tillsynsmässiga betänkligheterna (artikel 48i.1 andra stycket).

För att genomföra de nya reglerna i kapitaltäckningsregelverket bör motsvarande bestämmelser införas i svensk rätt.

Möjligheten att kräva att ett tredjelandsföretag ombildar en tredjelands- filial till ett dotterföretag som ansöker om tillstånd som kreditinstitut ska enligt direktivet få användas först efter de åtgärder som får vidtas med anledning av systemriskbedömningen. De olika åtgärderna innehåller emellertid olika tröskelvärden, varför det behöver utvecklas hur dessa åtgärder förhåller sig till varandra. Möjligheten att kräva en ansökan om tillstånd som kreditinstitut för att filialen har drivit otillåten gränsöver- skridande verksamhet eller för att beloppsgränsen på 10 miljarder euro har överskridits (artikel 48i.1 första stycket a och c) är inte förutsättningar som ställs upp i fråga om systemviktighetsbedömningen och de åtgärder som kan vidtas med anledning av den (artikel 48j). Möjligheten att kräva en ansökan om tillstånd som kreditinstitut på dessa grunder kommer därmed inte bara i fråga efter de åtgärder som kan vidtas med anledning av system- viktighetsbedömning.

De åtgärder som får vidtas med anledning av systemviktighets- bedömningen ställer krav på att tredjelandsfilialernas omsättning uppgår till minst 40 miljarder euro (artikel 48j.1), vilket också är en av grunderna för att få kräva att en filial ansöker om tillstånd som kreditinstitut (artikel 48i.1 första stycket c). För att den behöriga myndigheten ska kunna vidta åtgärder med anledning av filialens systemviktighet krävs emellertid även att filialens verksamhet kan medföra allvarliga konsekvenser för stabiliteten i det finansiella systemet och den reala ekonomin i Sverige eller inom EES. Det är inte en förutsättning för att få kräva att filialen ansöker om tillstånd som kreditinstitut. Möjligheten att kräva det på grund av att beloppsgränsen om 40 miljarder euro är uppnådd kommer därmed inte heller bara i fråga efter de åtgärder som får vidtas med anledning av systemviktighetsbedömningen.

De faktorer som ska beaktas vid systemviktighetsbedömningen anges i två av grunderna för när den behöriga myndigheten får kräva en ansökan

Prop. 2025/26:253

227

Prop. 2025/26:253 om tillstånd som kreditinstitut (artikel 48i.1 första stycket b och c genom hänvisningen i artikel 48i.2 andra stycket). Direktivet skiljer emellertid på systemviktighetsfaktorerna i artikel 131.3 och när dessa tillsammans med systemviktighetsfaktorerna i artikel 48i.2 andra stycket ska vara uppfyllda. Om en tredjelandsfilial uppfyller förutsättningarna i artikel 131.3 och dess verksamhet kan medföra allvarliga konsekvenser för den finansiella stabiliteten i Sverige eller inom EES är därmed en egen grund för att få kräva en ansökan om tillstånd som kreditinstitut.

Sammanfattningsvis får det förstås som att möjligheten att kräva att ett tredjelandsföretag ombildar verksamheten vid en tredjelandsfilial till ett dotterföretag kommer i fråga efter de ingripandeåtgärder som avses i artikel 48o samt att Finansinspektionen får kräva att verksamheten i en filial som uppfyller systemviktighetsbedömningen blir ett dotterföretag om inspektionen kan motivera att de åtgärder som är kopplade till systemriskbedömningen är otillräckliga för att hantera de väsentliga tillsynsmässiga betänkligheter som inspektionen har.

8.10.3Ingripanden

Regeringens förslag

Det ska införas bestämmelser i tillsynslagen om ingripande mot tredjelandsfilialer.

Om en tredjelandsfilial inte uppfyller kraven i tillsynslagen, före- skrifter som har meddelats med stöd av lagen eller andra författningar som reglerar filialens verksamhet, ska Finansinspektionen förelägga filialen att inom viss tid begränsa rörelsen i något avseende, minska riskerna i den eller vidta någon annan åtgärd för att komma till rätta med situationen.

Finansinspektionen ska dessutom få ingripa genom att besluta att

1.filialen utöver kapital- och likviditetskraven ska uppfylla ett särskilt kapital- eller likviditetskrav, eller

2.filialen eller någon av dess verkställande direktörer ska betala en sanktionsavgift, om filialen inte uppfyller sina skyldigheter enligt penningtvättsregelverket eller skyldigheterna när det gäller intern styrning och kontroll.

Vid ingripande enligt tredje stycket 2 ska rörelselagstiftningen gälla i tillämpliga delar.

Promemorians förslag

Förslaget i promemorian stämmer delvis överens med regeringens förslag. Enligt promemorians förslag ska Finansinspektion få ingripa genom att besluta att filialen eller någon av dess verkställande direktörer ska betala en sanktionsavgift även om filialen har fått tillståndet genom att lämna falska uppgifter eller på något annat otillbörligt sätt.

228

Remissinstanserna

Majoriteten av remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det.

Finansinspektionen anser att ett ingripande ska göras mot tredjelands- företaget i stället för tredjelandsfilialen. Finansinspektionen anser även att det bör förtydligas hur inspektionens skyldighet att återkalla ett filial- tillstånd och inspektionens möjlighet att besluta om en sanktionsavgift förhåller sig till varandra.

Skälen för regeringens förslag

Enligt nya regler i kapitaltäckningsdirektivet ska den behöriga myndigheten i ett tidigt stadium vidta åtgärder mot en tredjelandsfilial för att säkerställa att den uppfyller kraven i direktivet och nationella bestämmelser som reglerar dess verksamhet. Kravet på att vidta åtgärder gäller även för att säkerställa att de väsentliga risker som filialen är exponerad för täcks och hanteras på ett sådant sätt och i tillräcklig utsträckning så att den bibehåller sin ekonomiska bärkraft (artikel 48o.1).

Den behöriga myndigheten ska i dessa fall åtminstone ha befogenheten att kräva att tredjelandsfilialen:

1.håller ytterligare kapital utöver kapitalbaskravet enligt artikel 48e i kapitaltäckningsdirektivet,

2.håller ytterligare likviditet utöver likviditetskravet enligt artikel 48f i kapitaltäckningsdirektivet,

3.stärker sina styrformer, riskhanteringsåtgärder och bokförings- arrangemang,

4.begränsar omfattningen av sin affärsverksamhet eller de verksamheter den driver, såväl som motparterna i verksamheten,

5.minskar den inneboende risken i sina verksamheter, produkter och system inbegripet, utkontrakterad verksamhet, och upphör att driva sådan verksamhet eller erbjuda sådana produkter,

6.uppfyller ytterligare rapporteringskrav enligt artikel 48k.3 i kapital- täckningsdirektivet eller ökar frekvensen för den regelbundna rapporteringen,

7.offentliggör information (artikel 48o.2 i kapitaltäckningsdirektivet).

Kapitaltäckningsdirektivet ställer även krav på att tillståndet ska återkallas om tredjelandsfilialen gör sig skyldig till någon av de överträdelser som anges i artikel 67.1 (artikel 48d.2 f). Kommissionen har under hand gett uttryck för att det även innebär att den behöriga myndigheten ska kunna ingripa mot en filial eller ledningen av filialen genom bl.a. beslut om sanktionsavgift om filialen inte uppfyller tillämpliga skyldigheter i artikel 67.1.

Enligt gällande svensk rätt ska Finansinspektionen ingripa om en filial som driver bank- eller finansieringsrörelse i Sverige har åsidosatt sina skyldigheter (15 kap. 17 § första stycket LBF). Finansinspektionens ingripandemöjligheter består i att utfärda ett föreläggande att inom en viss tid begränsa eller minska riskerna i rörelsen i något avseende, begränsa eller helt avstå från utdelning eller räntebetalningar eller vidta någon annan åtgärd för att komma till rätta med situationen, meddela ett förbud att verkställa beslut, eller göra en anmärkning. Om överträdelsen är allvarlig

Prop. 2025/26:253

229

Prop. 2025/26:253 ska filialens tillstånd återkallas eller, om det är tillräckligt, varning meddelas. Detsamma gäller för en filial som driver värdepappersrörelse

	(25 kap. 15 § LVM). Därutöver får Finansinspektionen ingripa mot den
	eller de personer som har ansvaret för ledningen av en filial som driver
	värdepappersrörelse i Sverige (25 kap. 15 a–15 c §§ LVM).
	Flertalet av de åtgärder som räknas upp i kapitaltäckningsdirektivet
	motsvarar de åtgärder som Finansinspektionen i dag får vidta mot banker
	och kreditmarknadsföretag om de inte uppfyller sina skyldigheter enligt
	tillsynsförordningen och direktivet (jfr artikel 104.1 b, e, f, j och l).
	Vid genomförandet i svensk rätt av artikel 104 i kapitaltäcknings-
	direktivet, i den ursprungliga lydelsen ansågs att det i artikeln uppställda
	kravet att de behöriga myndigheterna ska ha möjlighet att kräva att ett
	kreditinstitut vidtar de där angivna åtgärderna, avses att myndigheterna ska
	kunna förelägga instituten att vidta dem (prop. 2013/14:228 s. 222). Vidare
	konstaterades att den möjlighet Finansinspektionen har att förelägga ett
	institut som bryter mot en författning att vidta åtgärder inom viss tid, ger
	inspektionen utrymme att ålägga ett institut att vidta de åtgärder som avses
	i artikel 104.1 b, e, f, j och l. Det är samma åtgärder som Finans-
	inspektionen nu ska kunna vidta också i fråga om tredjelandsfilialer, dvs.
	att förstärka styrformer och strategier, införa restriktioner eller begräns-
	ningar för institutets verksamhet, reducera den inneboende risken i
	institutets verksamhet, kräva extra eller mer frekvent rapportering och
	kräva ytterligare offentliggörande.
	För att genomföra de nya reglerna i kapitaltäckningsdirektivet (artikel
	48o.2 c–g) bör därför motsvarande bestämmelse som i dag gäller för
	banker och kreditmarknadsföretag införas för tredjelandsfilialer och
	bestämmelserna i lagen om bank- och finansieringsrörelse om att Finans-
	inspektionen får ingripa mot ett utländskt kreditinstitut som hör hemma
	utanför EES som driver verksamhet från en filial i Sverige tas bort.
	Enligt de nya reglerna i direktivet ska den behöriga myndigheten även
	kunna kräva att tredjelandsfilialen uppfyller ett särskilt kapital- eller
	likviditetskrav (artikel 48o.2 a och b). En sådan möjlighet finns i dag för
	banker och kreditmarknadsföretag (2 kap. 1 och 2 §§ tillsynslagen). För
	att genomföra den nya ingripandeåtgärden i kapitaltäckningsdirektivet bör
	en motsvarande möjlighet införas i förhållande till tredjelandsfilialer.
	När det gäller i vilka fall den behöriga myndigheten ska ha möjlighet att
	ingripa genom bl.a. beslut om sanktionsavgift omfattar artikel 67.1 i
	kapitaltäckningsdirektivet överträdelser av skyldigheter som bara åligger
	kreditinstitut och inte tredjelandsfilialer (t.ex. artikel 67.1 b, c, g–j, m, n
	och r). Kommissionen har därför under hand gett uttryck för att hänvis-
	ningen till ingripandemöjligheterna i artikel 67 ska gälla i tillämpliga fall.
	De tillämpliga fallen bör anges i lag (artikel 67.1 a, d och o).
	Finansinspektionen anser att det bör förtydligas hur inspektionens
	skyldighet att återkalla ett filialtillstånd och inspektionens möjlighet att
	besluta om en sanktionsavgift förhåller sig till varandra.
	Regeringen anser att ovan angivna fall inte bör omfatta den situationen
	att filialen har fått tillståndet genom att lämna falska uppgifter eller på
	annat otillbörligt sätt, eftersom inspektionen i så fall har en skyldighet att
	återkalla filialtillståndet. Finansinspektionen bör därmed ha möjlighet att
	besluta att filialen eller någon av dess verkställande direktörer ska betala
230	en sanktionsavgift om det finns skäl att anta att filialens verksamhet har

samband med eller kan öka risken för penningtvätt eller finansiering av Prop. 2025/26:253 terrorism och om filialen inte uppfyller kraven på riskhantering,

dokumentation och intern styrning och kontroll.

Finansinspektionen anser att ett ingripande bör göras mot tredjelands- företaget i stället för mot tredjelandsfilialen. Regeringen gör i det avseendet samma bedömning som i avsnitt 8.7.

8.11Samarbete och utbyte av information

Regeringens bedömning

Kapitaltäckningsdirektivets nya regler om att Finansinspektionen inom ramen för tillståndsprövningen och tillsynen över tredjelandsfilialer ska samarbeta och utbyta information med andra behöriga myndigheter, Europeiska bankmyndigheten och kommissionen tillgodoses genom gällande rätt.

Kapitaltäckningsdirektivets nya regler om att Finansinspektionen ska få ingå internationella avtal med tredjeland innan en tredjelandsfilial etableras i Sverige och att inspektionen inom sitt ansvarsområde ska delta i tillsynskollegier och samarbeten för finansiell tillsyn bör genom- föras i föreskrifter på lägre nivå än lag.

Promemorians bedömning

Bedömningen i promemorian stämmer överens med regeringens bedöm- ning.

Remissinstanserna

Remissinstanserna tillstyrker bedömningen eller har inget att invända mot den.

Skälen för regeringens bedömning

Enligt nya regler i kapitaltäckningsdirektivet ska de behöriga myndigheterna i tillståndsprövningen för tredjelandsfilialer samarbeta med de behöriga myndigheterna som ansvarar för tillsynen enligt penning- tvättsdirektivet (artiklarna 48c.5, 48d.3, 48n.4 och 48n.5).

De behöriga myndigheterna ska när de får in en ansökan om filial- tillstånd begära att kommissionen bedömer tillsynsregelverket och de sekretessregler som gäller i tredjelandsföretagets hemland om landet inte redan är med på Ebas lista över kvalificerade tredjelandsfilialer (artikel 48b.5).

Den behöriga myndigheten ska sträva efter att ingå avtal med tredjeland innan en tredjelandsfilial påbörjar sin verksamhet (artikel 48c.2). Europeiska unionen ska också kunna ingå avtal med tredjeland om tillsynen över tredjelandsfilialer (artikel 48r).

Behöriga myndigheter för tredjelandsfilialer och dotterföretag till samma tredjelandsföretag ska samarbeta och utbyta information i form av

231

Prop. 2025/26:253 kollegier. Eba ges mandat att ta fram tekniska standarder för att specificera samarbetet inom kollegierna (artikel 48p).

De behöriga myndigheterna är även skyldiga att lämna Eba viss information när det gäller tredjelandsfilialernas verksamhet (artikel 48q).

Vidare ges Eba mandat att ta fram riktlinjer som närmare specificerar bl.a. de gemensamma förfarandena och mekanismerna för samarbete och utbyte av information (artikel 48n.6).

Finansinspektionen utövar tillsyn över att kreditinstitut och värde- pappersbolag följer de författningar som reglerar verksamheten, inbegripet penningtvättslagen (7 kap. 1 § penningtvättslagen, 13 kap. 2 § LBF och

23kap. 2 § LVM). Det finns ingen sekretessgräns mellan de olika tillsyns- verksamheterna inom Finansinspektionen (8 kap. 2 § och 30 kap. 4 § OSL).

Enligt svensk rätt gäller att Finansinspektionen, i den utsträckning som följer av Sveriges medlemskap i EU, ska samarbeta och utbyta information med andra behöriga myndigheter (13 kap. 6 a § LBF, 23 kap. 5 § LVM och 6 kap. 3 § tillsynslagen). Uppgifter hos Finansinspektionen inklusive uppgifter som inspektionen eventuellt mottar från en utländsk behörig myndighet kan omfattas av sekretess (30 kap. 4 § OSL). Finans- inspektionen får lämna en sekretessbelagd uppgift till en sådan utländsk behörig myndighet (8 kap. 3 § 1 OSL). Det finns därför inte skäl att införa nya sekretessbestämmelser. Inspektionen ska även underrätta bl.a. kommissionen i den utsträckning som följer av kapitaltäckningsdirektivet (7 § förordningen om särskild tillsyn och kapitalbuffertar). Svensk rätt uppfyller därmed redan kapitaltäckningsdirektivets krav i dessa delar.

Det regleras i dag i förordning i vilka fall Finansinspektionen får ingå

internationella avtal	i enlighet med	kapitaltäckningsdirektivet
(10 § förordningen om	särskild tillsyn och	kapitalbuffertar). För att

genomföra direktivets nya krav på att Finansinspektionen ska ha den möjligheten också inför att en tredjelandsfilial påbörjar sin verksamhet bör förordningen om särskild tillsyn och kapitalbuffertar kompletteras med en hänvisning till de nu aktuella internationella avtalen. Det bör även i förordning anges att Finansinspektionen inom sitt ansvarsområde ska delta i tillsynskollegier och samarbeten för tillsyn över tredjelandsfilialer.

9Allmänna bestämmelser om tillsynsbefogenheter

9.1Föreläggande

Regeringens bedömning

Kapitaltäckningsdirektivets nya regler i fråga om vissa tillsyns- befogenheter tillgodoses genom gällande rätt.

232

Promemorians bedömning

Prop. 2025/26:253

Bedömningen i promemorian stämmer överens med regeringens bedöm- ning.

Remissinstanserna

Majoriteten av remissinstanserna tillstyrker bedömningen eller har inget att invända mot den.

Skälen för regeringens bedömning

I kapitaltäckningsdirektivet finns regler om den behöriga myndighetens tillsynsbefogenheter (artikel 104).

Enligt nya regler i direktivet får tillsynsbefogenheterna en ny utformning i vissa avseenden. Möjligheten att begränsa ett kreditinstituts verksamhet ska även innefatta möjligheten att begränsa mottagandet av insättningar (artikel 104.1 e).

Vidare ska de behöriga myndigheterna ha befogenhet att ingripa och kräva att ett kreditinstitut vidtar åtgärder i fråga om ESG-risker och exponeringar mot kryptotillgångar. Myndigheterna ska bl.a. få kräva att instituten minskar de risker på kort, medellång och lång sikt som följer av ESG-faktorer, inbegripet risker som uppstår till följd av anpassnings- processen och till följd av omställningstrender i samband med de relevanta rättsliga målen och regleringsmålen på unions-, medlemsstats- eller tredje- landsnivå, genom att de anpassar sina affärsstrategier, sin bolagsstyrning och sin riskhantering (artikel 104.1 m). Det införs även en möjlighet att kräva att instituten genomför stresstester för att bedöma risker som uppstår till följd av exponeringar mot kryptotillgångar och tillhandahållande av kryptotillgångstjänster (artikel 104.1 n).

Eba ges mandat att ta fram riktlinjer som specificerar hur de behöriga myndigheterna kan fastställa huruvida institutens kreditvärdighets- justeringsrisker innebär överdrivna risker för institutens sundhet (artikel 104.4).

Enligt gällande svensk rätt får Finansinspektionen ingripa mot ett kredit- institut genom olika slag av förelägganden i syfte att institutet ska uppfylla de krav som gäller för verksamheten (15 kap. 1 § LBF, 25 kap. 1 § LVM och 8 kap. 1–3 §§ tillsynslagen). Svensk rätt uppfyller därmed kapital- täckningsdirektivets krav i dessa delar.

233

Prop. 2025/26:253 9.2	Särskilt kapitalbaskrav och underrättelse om
	skillnaden mellan de lämpliga
	kapitalbasnivåerna och kapitalbaskraven

Regeringens bedömning

Kapitaltäckningsdirektivets nya regler om hur det särskilda kapitalbas- kravet om risken för alltför låg bruttosoliditet ska beräknas tillgodoses genom gällande rätt.

Direktivets nya regler om vad Finansinspektionen ska beakta vid beslut om ett särskilt kapitalbaskrav eller underrättelse om skillnaden mellan de lämpliga kapitalbasnivåerna och kapitalbaskraven bör genomföras i föreskrifter på lägre nivå än lag.

Promemorians bedömning

Bedömningen i promemorian stämmer överens med regeringens bedöm- ning.

Remissinstanserna

Remissinstanserna tillstyrker bedömningen eller har inget att invända mot den.

Skälen för regeringens bedömning

I kapitaltäckningsdirektivet finns regler om det särskilda kapitalbaskrav som den behöriga myndigheten, om vissa förutsättningar är uppfyllda, ska ha befogenhet att besluta om (artikel 104a).

Enligt nya regler i direktivet förtydligas hur det särskilda kapitalbas- kravet för risken för alltför låg bruttosoliditet ska beräknas (artikel 104a.3).

Det införs även nya regler om vad den behöriga myndigheten ska beakta vid beslut om ett särskilda kapitalbaskrav i förhållande till det nya kapital- kravsgolvet i artikel 92.3 i tillsynsförordningen (artikel 104a.6 och 104a.8).

Om ett kreditinstitut blir bundet av det nya kapitalkravsgolvet ska det nominella beloppet för ett särskilt kapitalbaskrav för andra risker inte öka till följd av att institutet blir bundet av golvet. Den behöriga myndigheten får inte besluta om ett särskilt kapitalbaskrav som skulle leda till dubbel- räkning av de risker som omfattas av kapitalkravsgolvet. Myndigheten ska, utan dröjsmål och i alla händelser senast vid slutdagen för nästa översyns- och utvärderingsprocess, se över det särskilda kapitalbaskravet och avlägsna alla delar av detta som skulle leda till dubbelräkning. I och med slutförandet av översynen ska det nya särskilda kapitalbaskravet som beaktar kapitalkravsgolvet tillämpas.

Vid beslut om ett särskilt kapitalbaskrav ska den behöriga myndigheten också beakta att ett kreditinstitut ska anses vara bundet av kapitalkravs- golvet, om institutets totala riskvägda exponeringsbelopp beräknat i enlighet med artikel 92.3 i tillsynsförordningen överstiger dess totala

234

riskvägda exponeringsbelopp som inte omfattas av kapitalbasgolvet Prop. 2025/26:253 beräknat i enlighet med artikel 92.4 i samma förordning.

Eba ges mandat att ta fram riktlinjer som specificerar hur dessa krav ska genomföras (artikel 104a.7).

Den behöriga myndigheten får även, om ett institut blir bundet av kapitalkravsgolvet, se över en underrättelse om skillnaden mellan de lämpliga kapitalbasnivåerna och kapitalbaskraven för att säkerställa att kalibrering fortfarande är lämplig (artikel 104b.4a).

Enligt gällande svensk rätt ska Finansinspektionen besluta att ett kredit- institut, utöver den kapitalbas som krävs enligt tillsynsförordningen, ska uppfylla ett särskilt kapitalbaskrav för risken för alltför låg bruttosoliditet och ett särskilt kapitalbaskrav för andra risker (2 kap. 1 § tillsynslagen). Inspektionen får också i samband med en översyn och utvärdering av ett kreditinstitut bestämma lämpliga kapitalbasnivåer för institutet och under- rätta institutet om detta (2 kap. 1 c § tillsynslagen). Vidare har regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer möjlighet att meddela föreskrifter om när kapitalbaskraven i tillsynsförordningen inte ska anses täcka en risk och hur nivån på ett särskilt kapitalbaskrav för att täcka en sådan risk ska fastställas (10 kap. 2 § 4 tillsynslagen). Om Finans- inspektionen beslutar om särskilda kapitalbaskrav, gäller förutsättningarna enligt artikel 104a.2 och 104a.3 i kapitaltäckningsdirektivet (9 § andra stycket förordningen om särskild tillsyn och kapitalbuffertar). Svensk rätt uppfyller därmed kapitaltäckningsdirektivets krav även efter de förtydliganden som har gjorts i direktivet när det gäller beräkningen av det särskilda kapitalbaskravet för alltför låg bruttosoliditet.

De nya reglerna i direktivet om vad Finansinspektionen ska beakta vid beslut om ett särskilt kapitalbaskrav och en underrättelse om skillnaden mellan kapitalbasnivåerna och kapitalbaskraven bör genomföras i före- skrifter på lägre nivå än lag med stöd av det befintliga bemyndigandet.

10	Kapitalbuffertar
10.1	Kapitalbuffertar för systemviktiga institut

Regeringens förslag
Om fastställandet av ett systemriskbuffertvärde eller ett buffertvärde för
systemviktiga institut inte överstiger något av de senast fastställda
buffertvärdena, ska förutsättningarna enligt det särskilda förfarandet i
kapitaltäckningsdirektivet, som gäller när bufferten för systemviktiga
institut överstiger 3 procent av det totala riskvägda exponerings-
beloppet, inte behöva vara uppfyllda.
Regeringens bedömning
Kapitaltäckningsdirektivets nya regler om vad Finansinspektionen ska
beakta vid beslut om en kapitalbuffert för systemviktiga institut bör
genomföras i föreskrifter på lägre nivå än lag.		235

Prop. 2025/26:253

236

Promemorians förslag och bedömning

Förslaget och bedömningen i promemorian stämmer överens med regeringens förslag och bedömning.

Remissinstanserna

Remissinstanserna tillstyrker förslaget och bedömningen eller har inget att invända mot dem.

Skälen för regeringens förslag och bedömning

I kapitaltäckningsdirektivet finns regler om kapitalbuffertar för globalt och övrigt systemviktiga institut (artikel 131).

Av nya regler i kapitaltäckningsdirektivet följer vad den behöriga myndigheten ska beakta vid beslut om en kapitalbuffert för globalt och övrigt systemviktiga institut i förhållande till det nya kapitalkravsgolvet i artikel 92.3 i tillsynsförordningen (artiklarna 104a.6 och 131.6).

Vid beslut om en kapitalbuffert för globalt och övrigt systemviktiga institut ska den behöriga myndigheten beakta att ett institut ska anses vara bundet av kapitalkravsgolvet enligt tillsynsförordningen om institutets totala riskvägda exponeringsbelopp beräknat i enlighet med artikel 92.3 i tillsynsförordningen överstiger dess totala riskvägda exponeringsbelopp som inte omfattas av kapitalkravsgolvet beräknat i enlighet med artikel 92.4 i samma förordning (artikel 104a.6).

Om ett övrigt systemviktigt institut blir bundet av kapitalkravsgolvet i tillsynsförordningen ska den behöriga myndigheten senast vid tidpunkten för den årliga översynen av bufferten se över buffertkravet i syfte att säkerställa att kalibreringen av buffertvärdet fortfarande är lämplig (artikel 131.6).

Det införs även nya regler om att en ändring av ett buffertvärde för globalt eller övrigt systemviktiga institut som leder till en minskning eller ingen förändring jämfört med de tidigare fastställda värdena inte ska omfattas av det särskilda förfarandet som innebär att den behöriga myndigheten ska underrätta vissa EU-insitutioner och att kommissionen ska anta en akt som ger myndigheten befogenhet att anta den föreslagna åtgärden (artikel 131.15).

Enligt gällande svensk rätt får Finansinspektionen besluta om en kapital- buffert för globalt systemviktiga institut och en kapitalbuffert för övriga systemviktiga institut (5 kap. 1 och 3 §§ buffertlagen).

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer har även möjlighet att meddela föreskrifter om bedömningsgrunder för när ett institut ska utses till globalt systemviktigt eller ska flyttas till en högre kategori av globalt systemviktiga institut samt hur övriga systemviktiga institut ska identifieras och hur bedömning av tillhörande kapitalbuffert- krav ska ske (10 kap. 1 § 4 och 5 buffertlagen). Det finns inga globalt systemviktiga institut i Sverige. Finansinspektionen ska också minst en gång varje år göra en översyn av kapitalbufferten för övriga systemviktiga institut (13 § förordningen om särskild tillsyn och kapitalbuffertar).

Vidare ska Finansinspektionen beakta ett särskild förfarande vid fast- ställandet av en kapitalbuffert för systemviktiga institut. Förfarandet innebär i huvudsak att inspektionen ska underrätta vissa EU-institutioner,

som därefter ska yttra sig. Förfarandet aktualiseras om summan av ett Prop. 2025/26:253 systemriskbuffertvärde och tillämplig kapitalbuffert för systemviktiga

institut för ett institut överstiger 5 procent. Finansinspektionen får då bara besluta om en sådan kapitalbuffert om inspektionen har underrättat Europeiska systemrisknämnden (ESRB) och vissa förutsättningar är upp- fyllda (5 kap. 7 § buffertlagen).

För att genomföra de nya reglerna i kapitaltäckningsdirektivet om att det särskilda förfarandet inte ska gälla när ett buffertvärde minskas eller inte ändras bör motsvarande bestämmelser föras in i svensk rätt.

De nya reglerna i direktivet om vad Finansinspektionen ska beakta vid beslut om kapitalbuffertar för systemviktiga institut bör, liksom de nuvarande reglerna, genomföras i föreskrifter på lägre nivå än lag med stöd av befintligt bemyndigande.

10.2Systemriskbufferten

Regeringens förslag

Systemriskbufferten ska inte få användas för att täcka risker som täcks av kapitalkravsgolvet i tillsynsförordningen.

Ett buffertvärde som Finansinspektionen har erkänt ska inte räknas med vid beräkningen av om ett systemriskbuffertvärde överstiger 3 eller 5 procent.

Regeringens bedömning

Kapitaltäckningsdirektivets nya regler om att systemriskbufferten ska kunna omfatta makrotillsyns- och systemrisker som härrör från klimat- förändringar tillgodoses genom gällande rätt.

Direktivets nya regler om hur systemriskbufferten ska tillämpas i förhållande till kapitalkravsgolvet i tillsynsförordningen bör genom- föras i föreskrifter på lägre nivå än lag.

Promemorians förslag och bedömning

Förslaget och bedömningen i promemorian stämmer överens med regeringens förslag och bedömning.

Remissinstanserna

Remissinstanserna tillstyrker förslaget och bedömningen eller har inget att invända mot dem.

Skälen för regeringens förslag och bedömning

I kapitaltäckningsdirektivet finns regler om att en systemriskbuffert ska kunna fastställas för att förhindra eller minska makrotillsynsrisker eller systemrisker (artikel 133).

237

Prop. 2025/26:253	Enligt nya regler i kapitaltäckningsdirektivet ska systemriskbufferten
	även kunna fastställas för att förhindra och minska makrotillsynsrisker
	eller systemrisker som härrör från klimatförändringar (artikel 133.1).
	Det införs även nya regler om hur kravet på en systemriskbuffert ska
	förhålla sig till det nya kapitalkravsgolvet i artikel 92.3 i tillsyns-
	förordningen och vad den behöriga myndigheten ska beakta vid beslut om
	en systemriskbuffert i förhållande till det kapitalkravsgolvet (artiklarna
	104a.6 och 133.8).
	Systemriskbufferten får inte användas för att hantera risker som till fullo
	omfattas av kapitalkravsgolvet i artikel 92.3 i tillsynsförordningen. Om en
	systemriskbuffert gäller ett instituts totala riskvägda exponeringsbelopp
	och institutet blir bundet av kapitalgolvet, ska den behöriga myndigheten
	när så är tillämpligt och senast vid datumet för den tvååriga översynen av
	bufferten, granska institutets systemriskbuffertkrav för att säkerställa att
	dess kalibrering fortfarande är lämplig (artikel 133.8). Vid beslut om
	systemriskbuffert ska den behöriga myndigheten beakta att ett institut ska
	anses vara bundet av kapitalkravsgolvet enligt tillsynsförordningen om
	institutets totala riskvägda exponeringsbelopp beräknat i enlighet med
	artikel 92.3 i tillsynsförordningen överstiger dess totala riskvägda
	exponeringsbelopp som inte omfattas av golvet beräknat i enlighet med
	artikel 92.4 i samma förordning (artikel 104a.6).
	Vidare justeras det särskilda förfarande som gäller för fastställandet av
	vissa nivåer av en systemriskbuffert. Förfarandet innebär att den behöriga
	myndigheten ska underrätta vissa EU-institutioner, som därefter antingen
	ska yttra sig eller anta en delegerad akt (artikel 133.11 och 133.12).
	I huvudsak innebär ändringarna att ESRB:s roll förtydligas och att vid
	fastställandet av ett systemriskbuffertvärde som uppgår till mellan 3 och
	5 procent eller som överstiger 5 procent, ska buffertvärdet som har erkänts
	av en annan medlemsstat inte räknas med.
	Enligt gällande svensk rätt får Finansinspektionen, i syfte att motverka
	en systemrisk som kan medföra allvarliga konsekvenser för stabiliteten i
	det finansiella systemet och den reala ekonomin i Sverige, besluta att
	institut för alla eller vissa av sina exponeringar på individuell nivå, under-
	gruppsnivå och gruppnivå ska ha en systemriskbuffert. Systemrisk-
	bufferten får inte användas för att täcka makrotillsyns- eller systemrisker
	som täcks av ett kapitalbaskrav enligt tillsynsförordningen, en kapital-
	buffert för globalt eller övrigt systemviktiga institut eller den kontra-
	cykliska kapitalbufferten (4 kap. 1 § buffertlagen).
	Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer har även
	möjlighet att meddela föreskrifter om bl.a. hur systemriskbufferten ska
	beräknas och vilka exponeringar bufferten får gälla (10 kap. 1 § 1–3
	buffertlagen). I föreskrifter som har meddelats med stöd av bemyndigandet
	regleras vad Finansinspektionen ska beakta vid beslut om en systemrisk-
	buffert. Finansinspektionen ska också minst en gång vartannat år göra en
	översyn av systemriskbufferten (14 § förordningen om särskild tillsyn och
	kapitalbuffertar). Därtill har Finansinspektionen meddelat föreskrifter om
	hur kreditinstitut ska beräkna sin systemriskbuffert (9 kap. Finans-
	inspektionens föreskrifter och allmänna råd [FFFS 2014:12] om tillsyns-
	krav och kapitalbuffertar).
	Finansinspektionen ska beakta de särskilda samrådsförfarandena vid
238	fastställandet av ett systemriskbuffertvärde. Vid beräkningen av ett

systemriskbuffertvärde som inte överstiger 3 procent ska ett buffertvärde Prop. 2025/26:253 som har erkänts av en annan medlemsstat inte räknas med (4 kap. 3 §

buffertlagen).

För att genomföra de nya reglerna i kapitaltäckningsdirektivet om hur systemriskbufferten ska förhålla sig till kapitalkravsgolvet i tillsyns- förordningen och att erkännandet av ett systemriskbuffertvärde som har fastställts av en annan medlemsstat inte ska räknas med vid fastställandet av ett systemriskbuffertvärde som uppgår till mellan 3 och 5 procent eller som överstiger 5 procent, bör motsvarande bestämmelser föras in i svensk rätt.

Finansinspektionens möjlighet att fastställa en systemriskbuffert omfattar alla systemrisker som kan medföra allvarliga konsekvenser för stabiliteten i det finansiella systemet och den reala ekonomin. Gällande rätt tillgodoser därmed direktivets nya regler om att bufferten ska kunna hantera makrotillsynsrisker eller systemrisker som härrör från klimat- förändringar.

De nya reglerna i direktivet om hur systemriskbufferten ska tillämpas bör, liksom de nuvarande reglerna, genomföras i föreskrifter på lägre nivå än lag med stöd av befintligt bemyndigande.

11 Ingripanden

11.1 Rättslig reglering

I kapitaltäckningsdirektivet finns regler om tillsynsbefogenheter och
befogenheter att utdöma sanktioner (artiklarna 64–70). Det finns regler
bl.a. om undersökningsbefogenheter för de behöriga myndigheterna
(artikel 65.3), vilka överträdelser som ska kunna medföra sanktioner
(artiklarna 66.1 och 67.1), vilka sanktioner som ska kunna tillämpas
(artiklarna 66.2 och 67.2), vilka fysiska personer som ska kunna åläggas
sanktioner (artikel 65.2), offentliggörande av sanktioner (artikel 68) och
bedömningsgrunder för fastställande av sanktion (artikel 70).
Regler om överträdelser och sanktioner är uppdelade i två artiklar i
direktivet. Överträdelser av auktorisationskrav och krav för förvärv av
kvalificerade innehav finns i artikel 66.1. Överträdelser av institut och
vissa holdingföretags skyldigheteter enligt bl.a. direktivet och tillsyns-
förordningen finns i artikel 67.1. I respektive artikel anges vilka sanktioner
som ska kunna följa på de överträdelser som anges i artikeln.
Sanktioner ska kunna åläggas en juridisk person, men också en fysisk
person som enligt nationell rätt är ansvarig för överträdelsen. När ett
institut, finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag
har överträtt nationella bestämmelser som genomför direktivet eller
bestämmelser i tillsynsförordningen ska sanktioner även kunna tillämpas
på ledamöter i ledningsorganet och andra fysiska person som enligt
nationell rätt är ansvariga för överträdelsen. I uppräkningen i kapital-
täckningsdirektivet av möjliga sanktioner ingår att den behöriga
myndigheten i vissa fall ska kunna återkalla ett instituts tillstånd men
också kunna vidta olika former av administrativa sanktioner i form av bl.a.	239
	239

Prop. 2025/26:253 föreläggande, sanktionsavgift, förbud att utöva rösträtt och tillfälligt

förbud att vara ledamot i ett instituts ledningsorgan.

Reglerna i kapitaltäckningsdirektivet om ingripanden och sanktioner har i svensk rätt genomförts framför allt i 15 kap. LBF och i 8 kap. tillsyns- lagen. Direktivet är en minimireglering. Det är alltså tillåtet att i svensk rätt ha strängare regler än vad som följer av direktivet.

Finansinspektionen ska ingripa mot ett företag om det har åsidosatt sina skyldigheter enligt bl.a. lagen om bank- och finansieringsrörelse, tillsyns- lagen, andra författningar som reglerar företagets verksamhet, bolags- ordning, stadgar eller reglemente eller interna instruktioner som har sin grund i författningar som reglerar företagets verksamhet (15 kap. 1 § LBF och 8 kap. 1–2 c §§ tillsynslagen). Med författningar avses även EU- förordningar (jfr prop. 2006/07:115 s. 628).

Finansinspektionen ska också ingripa mot vissa fysiska personer som ansvarar för den juridiska personens överträdelser. Direktivet har genom- förts på så sätt att de sanktioner som anges i artikel 67.2 ska kunna beslutas mot personer som ingår i ett kreditinstituts, ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretags styrelse eller är dess verk- ställande direktör, eller ersättare för någon av dem (15 kap. 1 a § LBF och 8 kap. 2 c § tillsynslagen). Sanktionerna som anges i artikel 66 kan däremot beslutas mot var och en som tillhandahåller tillståndspliktiga tjänster utan tillstånd eller anskaffar eller avyttrar ett kvalificerat ägande i ett institut utan att underrätta Finansinspektionen (14 kap. 7 a § och 15 kap. 8 a och 18 §§ LBF) (prop. 2014/15:57).

Finansinspektionen har tillgång till samtliga sanktioner och möjlighet att i varje enskilt fall välja vilka sanktioner som ska gälla vid en överträdelse av reglerna som gäller för företaget i fråga.

Genom nya regler i kapitaltäckningsdirektivet utökas bl.a. den krets av fysiska personer som ska kunna åläggas sanktioner för ett företags över- trädelser om de är ansvariga för överträdelsen enligt nationell rätt, listan över överträdelser som ska kunna medföra sanktioner utökas och nya sanktioner införs.

11.2Personkrets

Regeringens bedömning

Kapitaltäckningsdirektivets nya krav på att den behöriga myndigheten ska kunna ingripa mot den verkställande ledningen i ett kreditinstitut, ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag tillgodoses genom gällande rätt.

Direktivets nya krav på att den behöriga myndigheten ska kunna ingripa mot personer som innehar nyckelfunktioner och annan personal vars yrkesutövning har en väsentlig inverkan på ett kreditinstituts, ett finansiellt holdingföretags eller ett blandat finansiellt holdingföretags riskprofil enligt artikel 92.3 kräver ingen lagstiftningsåtgärd eftersom sådana personer inte är ansvariga för ett sådant företags överträdelse enligt svensk rätt.

240

Promemorians bedömning

Prop. 2025/26:253

Bedömningen i promemorian stämmer överens med regeringens bedöm- ning.

Remissinstanserna

Majoriteten av remissinstanserna tillstyrker bedömningen eller har inget att invända mot den. Finansinspektionen anser att bestämmelserna om ingripande i lagen om värdepappersmarknaden bör vara tillämpliga för de mycket stora värdepappersbolagen i stället för motsvarande bestämmelser i lagen om bank- och finansieringsrörelse och tillsynslagen.

Skälen för regeringens bedömning

Enligt kapitaltäckningsdirektivet ska den behöriga myndigheten, förutom att kunna ingripa mot ett kreditinstitut, ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag, även kunna ingripa mot ledamöter i dessa företags ledningsorgan och andra fysiska personer som enligt nationell rätt är ansvariga för företagets överträdelse, om inte annat följer av de villkor som föreskrivs i nationell rätt (artiklarna 65.2, 66.2 och 67.2).

När dessa regler genomfördes i svensk rätt angavs att utgångspunkten är att rörelsereglerna riktas mot företaget (ett kreditinstitut, finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag) och att sanktioner i första hand bör riktas mot företaget och att de personer som ska kunna hållas ansvariga för ett sådant företags överträdelser av tillsyns- förordningen och svenska bestämmelser som genomför kapitaltäcknings- direktivet är styrelsen, den verkställande direktören och ersättare för dessa (prop. 2014/15:57 s. 36–40). Finansinspektionen får därför ingripa mot någon som ingår i ett kreditinstituts, ett finansiellt holdingföretags eller ett blandat finansiellt holdingföretags styrelse eller är dess verkställande direktör, eller ersättare för någon av dem om företaget har överträtt vissa angivna bestämmelser (15 kap. 1 a § LBF och 8 kap. 2 b och 2 c §§ tillsynslagen).

Enligt nya regler i kapitaltäckningsdirektivet utökas den personkrets som ska kunna åläggas sanktioner genom att den verkställande ledningen, personer som innehar nyckelfunktioner och annan personal vars yrkes- utövning har en väsentlig inverkan på ett kreditinstituts, ett finansiellt holdingföretags eller ett blandat finansiellt holdingföretags riskprofil enligt artikel 92.3 i direktivet läggs till i listan av fysiska personer som ska kunna träffas av sanktioner, förutsatt att de ansvarar för överträdelsen enligt nationell rätt. Det förtydligas i definitionen av verkställande ledning att fysiska personer i den verkställande ledningen inte är ledamöter i ledningsorganet. Med personer som har nyckelfunktioner avses enligt en ny regel i kapitaltäckningsdirektivet personer som har ett betydande inflytande över företagets ledning men som inte är ledamöter i ledningsorganet, inbegripet cheferna för interna kontrollfunktioner och finansdirektören om dessa chefer eller direktör inte är ledamöter i ledningsorganet (artiklarna 3.1.9, 3.1.9a och 65.2).

Endast personer som ingår i ett kreditinstituts, ett finansiellt holding- företags eller ett blandat finansiellt holdingföretags styrelse eller är dess

241

Prop. 2025/26:253 verkställande direktör, eller ersättare för någon av dem, kan enligt svensk rätt ansvara för företagets överträdelse.

Tilläggen i artikel 65.2 om ansvar för personer som har nyckelfunktioner och viss annan personal vars yrkesutövning har en väsentlig inverkan på institutets riskprofil kräver därför ingen lagstiftningsåtgärd, eftersom dessa personer inte ansvarar för ett sådant företags överträdelser.

Direktivets nya krav på att den behöriga myndigheten ska kunna ingripa mot den verkställande ledningen i ett kreditinstitut, ett finansiellt holding- företag eller ett blandat finansiellt holdingföretag tillgodoses genom gällande rätt.

11.3Överträdelser som ska medföra ingripande

Regeringens bedömning

Finansinspektionen ska ingripa mot någon som ingår i ett kreditinstituts styrelse eller är dess verkställande direktör, eller ersättare för någon av dem, om kreditinstitutet

1.vidtar en åtgärd som kräver tillstånd av Finansinspektionen enligt lagen om bank- och finansieringsrörelse eller tillsynsförordningen utan att kreditinstitutet har ett sådant tillstånd, med stöd av ett tillstånd som institutet har fått genom falska uppgifter, eller om institutet inte uppfyller kraven för tillståndet,

2.inte uppfyller kraven på sammansättning, villkor, justeringar och avdrag för kapitalbas enligt del två i tillsynsförordningen och kapitalbas enligt artikel 92.1 i den förordningen,

3.inte uppfyller kraven för datainsamling och styrning i del tre, avdelning III, kapitel 2 i tillsynsförordningen,

4.inte uppfyller kraven för riskvägda exponeringsbelopp, kapital- baskrav och styrformer i del tre, avdelningarna II–VI i tillsyns- förordningen,

5.låter bli att lämna uppgifter till Finansinspektionen eller lämnar ofullständig eller felaktig information i strid med någon av artiklarna 430.1–430.3 och 430a i tillsynsförordningen,

6.i strid med artikel 412 i tillsynsförordningen vid upprepade tillfällen eller systematiskt låter bli att hålla likvida tillgångar, eller i strid med artiklarna 413 eller 428b i den förordningen låter bli att hålla en stabil nettofinansieringskvot,

7.inte uppfyller kraven för stora exponeringar mot en kund eller en grupp av kunder med inbördes anknytning enligt bestämmelserna i del fyra i tillsynsförordningen,

8.inte uppfyller kraven för beräkning av likviditetstäckningskvoten och den stabila nettofinansieringskvoten i del sex, avdelning I och

242

IV i tillsynsförordningen och delegerade akter som avses i artikel

Prop. 2025/26:253

460.1 i den förordningen,

9.inte uppfyller kraven för beräkning av bruttosoliditetsgraden i del sju i tillsynsförordningen, eller

10.låter bli att ansöka om tillstånd för eller underrätta om förvärv och avyttring av väsentligt innehav, tillstånd för väsentlig överföring av tillgångar eller skulder eller fusion och delning i 1 a kap. 8, 20, 21, 27, 36, 38 eller 47 § tillsynslagen.

Vid överträdelser som avses i första stycket 1–10 ska Finans- inspektionen få ingripa enligt 15 kap. 1 a § tredje och fjärde styckena lagen om bank- och finansieringsrörelse.

Regeringens bedömning

Kapitaltäckningsdirektivets nya regler om att den behöriga myndigheten ska kunna ingripa mot kreditinstitut som överträder reglerna som anges i propositionens förslag tillgodoses genom gällande rätt.

Direktivets nya regler om ingripandemöjlighet vid överträdelser av Finansinspektionens beslut tillgodoses genom gällande rätt.

Promemorians förslag och bedömning

Förslaget och bedömningen i promemorian stämmer överens med regeringens förslag och bedömning.

Remissinstanserna

Majoriteten av remissinstanserna tillstyrker förslaget och bedömningen eller har inget att invända mot dem.

Skälen för regeringens förslag och bedömning

Rättslig reglering

Enligt nya regler i kapitaltäckningsdirektivet upphävs vissa regler och nya överträdelser läggs till i katalogerna för när de behöriga myndigheterna ska kunna ingripa. Vidare ska det vara möjligt för de behöriga myndigheterna att besluta om tillfälligt förbud för ledningspersoner i ett kreditinstitut, ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag som överträder regler om auktorisationskrav och krav vid förvärv eller avyttring av väsentliga innehav, väsentliga överföringar av tillgångar och skulder, fusion eller delning (artiklarna 18, 66.1 g–j och 67.1 d–f, i–l och r–ab).

Finansinspektionen ska enligt gällande svensk rätt ingripa mot ett kredit- institut som har åsidosatt sina skyldigheter enligt lag eller andra författ- ningar som reglerar institutets verksamhet, institutets bolagsordning,

243

Prop. 2025/26:253 stadgar eller reglemente eller interna instruktioner som har sin grund i författningar som reglerar institutets verksamhet. Inspektionen ska också ingripa om ett företag inte uppfyller kraven i tillsynslagen, tillsyns- förordningen eller värdepappersbolagsförordningen (15 kap. 1 § LBF och 8 kap. 1 § tillsynslagen).

De nya reglerna om att den behöriga myndigheten ska kunna ingripa mot ett institut eller företag som överträder vissa ytterligare krav i kapital- täckningsdirektivet tillgodoses därför redan genom gällande svensk rätt. För att Finansinspektionen ska kunna ingripa mot en fysisk person som är ansvarig för ett instituts eller företags överträdelser bör det dock uttryckligen anges i lag (prop. 2014/15:57 s. 36–39). Det bör därför införas bestämmelser i 15 kap. 1 a § första stycket LBF och 8 kap. 2 c § första stycket tillsynslagen som motsvarar reglerna i direktivet.

Bristande rapportering

I tillsynsförordningen finns krav på att ett kreditinstitut ska lämna viss finansiell information till de behöriga myndigheterna och rapportera om bl.a. kapitalbaskrav (inbegripet bruttosoliditet), stora exponeringar, likviditetskrav och exponering mot nationell fastighetsmarknad. I kapital- täckningsdirektivet finns ingripandemöjligheter mot ett institut som inte lämnar viss sådan information till den behöriga myndigheten eller lämnar ofullständig eller felaktig sådan information (artikel 430.1 första stycket a–e i tillsynsförordningen och artikel 67.1 e och g–i i kapital- täckningsdirektivet).

Reglerna i direktivet har genomförts i svensk rätt. Finansinspektionen ska ingripa mot någon som ingår i ett kreditinstituts styrelse eller är dess verkställande direktör, eller ersättare för någon av dem, när kreditinstitutet låter bli att lämna uppgifter eller lämnar ofullständig eller felaktig information som enligt tillsynsförordningen ska lämnas om kapitalbas- krav, exponering mot nationell fastighetsmarknad, en stor exponering, likviditet och bruttosoliditet (15 kap. 1 a § första stycket 5–9 LBF).

Genom en ny regel i kapitaltäckningsdirektivet och upphävande av två tidigare regler utvidgas möjligheten att ingripa mot ett institut som brister i sin rapportering avseende alla krav i artiklarna 430.1–430.3 och 430a i tillsynsförordningen, vilket då även innefattar bl.a. rapportering om nivån på tillgångsinteckning (artikel 67.1 y i kapitaltäckningsdirektivet, och artikel 67.1 e och i i direktivet utgår).

Det bör därför införas en bestämmelse om att Finansinspektionen ska få ingripa mot någon som ingår i ett kreditinstituts styrelse eller är dess verk- ställande direktör, eller ersättare för någon av dem, om institutet låter bli att lämna uppgifter till Finansinspektionen eller lämnar ofullständig eller felaktig information i strid med någon av artiklarna 430.1–430.3 och 430a i tillsynsförordningen.

244

Brister i att ha stabil finansiering och stabil nettofinansieringskvot

I kapitaltäckningsdirektivet finns en regel om att den behöriga myndigheten ska kunna ingripa om ett kreditinstitut vid upprepade tillfällen eller systematiskt låter bli att hålla likvida tillgångar i strid med artikel 412 i tillsynsförordningen (artikel 67.1 j).

Regeln har genomförts i svensk rätt. Finansinspektionen har möjlighet att ingripa mot ledningspersoner som är ansvariga för kreditinstitutets överträdelse av bestämmelsen i tillsynsförordningen (15 kap. 1 a § första stycket 10 LBF).

Genom ett tillägg i artikel 67.1 j i direktivet utvidgas sanktions- möjligheten till att även omfatta situationer när ett institut låter bli att ha en stabil nettofinansieringskvot i strid med artiklarna 413 och 428b i tillsynsförordningen. Motsvarande ändring bör göras i svensk rätt. Finans- inspektionen bör därför få möjlighet att ingripa mot någon som ingår i ett kreditinstituts styrelse eller är dess verkställande direktör, eller ersättare för någon av dem, om institutet låter bli att hålla en stabil netto- finansieringskvot i strid med artikel 413 eller 428b i tillsynsförordningen.

Brister i att uppfylla krav för stora exponeringar

I del fyra i tillsynsförordningen finns bestämmelser om hur kreditinstituten ska övervaka och kontrollera sina stora exponeringar mot en kund eller en grupp kunder (artiklarna 387–403).

Det finns en regel i kapitaltäckningsdirektivet om ingripande mot ett institut som utsätter sig för en exponering som överskrider gränserna i artikel 395 i tillsynsförordningen (artikel 67.1 k).

Regeln i direktivet har genomförts i svensk rätt. Finansinspektionen ska ingripa när ett kreditinstitut utsätter sig för en exponering som överskrider gränserna i artikel 395 i tillsynsförordningen (15 kap. 1 a § första stycket 11 LBF).

Genom en ny regel i direktivet utgår regeln i artikel 67.1 k och ersätts av en ny regel. Den nya regeln utvidgar ingripandemöjligheten till att även omfatta situationer när ett institut inte uppfyller kraven på stora expone- ringar mot en kund eller en grupp av kunder med inbördes anknytning enligt kraven i del fyra i tillsynsförordningen, dvs. artiklarna 387–403 (artikel 67.1 w i kapitaltäckningsdirektivet). Motsvarande utvidgning bör även göras i svensk rätt. Finansinspektionen bör därför få ingripa mot någon som ingår i ett kreditinstituts styrelse eller är dess verkställande direktör, eller ersättare för någon av dem, om institutet inte uppfyller kraven på stora exponeringar mot en kund eller en grupp av kunder med inbördes anknytning enligt kraven i del fyra i tillsynsförordningen.

Brister vid exponering mot kreditrisk i en värdepapperiseringsposition

Det finns en regel i kapitaltäckningsdirektivet om ingripandemöjlighet mot ett kreditinstitut som är exponerat för en kreditrisk i en värdepapperi- seringsposition utan att uppfylla kraven i artikel 405 i tillsynsförordningen (artikel 67.1 l). Kraven i artikel 405 i tillsynsförordningen innebär att ett institut som inte agerar som originator, medverkande institut eller ursprunglig långivare endast ska vara exponerat för kreditrisken i en värdepapperiseringsposition i eller utanför sitt handelslager, om

Prop. 2025/26:253

245

Prop. 2025/26:253

246

originatorn, det medverkande institutet eller den ursprungliga utgivaren kommer att ha kvar ett väsentligt ekonomiskt intresse, minst 5 procent.

Regeln i artikel 67.1 l har genomförts i svensk rätt (15 kap. 1 § och 1 a § första stycket 12 LBF).

Artikel 405 i tillsynsförordningen har utgått (artikel 1.11 i Europa- parlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2401 av den 12 december 2017 om ändring av förordning (EU) nr 575/2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag).

Genom en ny regel i kapitaltäckningsdirektivet utgår regeln i artikel

67.1l. Bestämmelsen i 15 kap. 1 a § första stycket 12 LBF bör därför också tas bort.

Brister i att uppfylla kapitalbaskrav

I tillsynsförordningen finns bestämmelser om bl.a. kapitalbasens samman- sättning och storlek (del två och artikel 92.1).

Genom nya regler i kapitaltäckningsdirektivet ska den behöriga myndig- heten kunna ingripa mot ett kreditinstitut som inte uppfyller kraven på sammansättning, villkor, justeringar, avdrag och storlek för kapitalbas enligt del två eller artikel 92.1 i tillsynsförordningen (artikel 67.1 r och v i kapitaltäckningsdirektivet).

Det bör införas en motsvarande möjlighet att ingripa i svensk rätt. Finansinspektionen bör därför få ingripa mot någon som ingår i ett kredit- instituts styrelse eller är dess verkställande direktör, eller ersättare för någon av dem, om institutet inte uppfyller kraven på sammansättning, villkor, justeringar och avdrag för kapitalbas enligt del två i tillsyns- förordningen eller kapitalbaskraven i artikel 92.1 i den förordningen.

Bristande bruttosoliditetsgrad

I del sju i tillsynsförordningen finns det bestämmelser om bruttosoliditet (artiklarna 429–429g).

Genom en ny regel i kapitaltäckningsdirektivet ska den behöriga myndigheten kunna ingripa mot ett kreditinstitut som inte uppfyller kraven på hur bruttosoliditetsgraden ska beräknas enligt del sju i tillsyns- förordningen (artikel 67.1 x i kapitaltäckningsdirektivet).

Det bör införas en motsvarande möjlighet att ingripa i svensk rätt. Finansinspektionen bör därför få ingripa mot någon som ingår i ett kredit- instituts styrelse eller är dess verkställande direktör, eller ersättare för någon av dem, om institutet inte uppfyller kraven för beräkning av brutto- soliditetsgraden i del sju i tillsynsförordningen.

Bristande datainsamling och styrning

I tillsynsförordningen finns det bestämmelser om datainsamling och styrning vid beräkning av kapitalbaskrav för operativa risker. Genom en ny regel i kapitaltäckningsdirektivet ska den behöriga myndigheten kunna ingripa mot ett kreditinstitut som inte uppfyller dessa krav (del tre, avdelning III, kapitel 2 i tillsynsförordningen och artikel 67.1 z i kapital- täckningsdirektivet).

för någon av dem, om institutet inte uppfyller kraven för datainsamling och styrning i del tre, avdelning III, kapitel 2 i tillsynsförordningen.

Krav på riskvägda exponeringsbelopp, kapitalbaskrav och styrformer uppfylls inte

I tillsynsförordningen finns bestämmelser om riskvägda exponerings- belopp, kapitalbaskrav och styrformer vid beräkning av kapitalbaskrav för kreditrisker, operativa risker, marknadsrisk, avvecklingsrisk och kredit- värdighetsjusteringsrisk. (del tre, avdelning II–VI).

Genom en ny regel i kapitaltäckningsdirektivet ska den behöriga myndigheten kunna ingripa mot ett kreditinstitut som inte uppfyller dessa krav (artikel 67.1 aa).

Det bör införas en motsvarande möjlighet att ingripa i svensk rätt. Finansinspektionen bör därför få ingripa mot någon som ingår i ett kreditinstituts styrelse eller är dess verkställande direktör, eller ersättare för någon av dem, om institutet inte uppfyller kraven för riskvägda exponeringsbelopp, kapitalbaskrav och styrformer i del tre, avdelning II–VI i tillsynsförordningen.

Brister i beräkning av likviditetstäckningskvoten eller den stabila nettofinansieringskvoten

Det finns bestämmelser i tillsynsförordningen och i kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/61 för kreditinstitut om beräkning av likviditetstäckningskvoten och den stabila nettofinansieringskvoten. Den delegerade förordningen är meddelad med stöd av artikel 460.1 i tillsyns- förordningen (del sex, avdelning I och IV).

Genom en ny regel i kapitaltäckningsdirektivet ska den behöriga myndigheten kunna ingripa när ett kreditinstitut som inte uppfyller dessa krav (artikel 67.1 ab).

Det bör införas en motsvarande möjlighet att ingripa i svensk rätt. Finansinspektionen bör därför få ingripa mot någon som ingår i ett kreditinstituts styrelse eller är dess verkställande direktör, eller ersättare för någon av dem, om institutet inte uppfyller kraven för beräkning av likviditetstäckningskvoten och den stabila nettofinansieringskvoten i del sex, avdelning I och IV i tillsynsförordningen och delegerade akter som avses i artikel 460.1 i den förordningen.

Förhandsprövningar

Enligt tillsynsförordningen och kapitaltäckningsdirektivet ska ett kredit- institut begära förhandsprövning i vissa situationer. Det krävs tillstånd för att få utöva verksamhet i kreditinstitut men även för vissa förfaranden under pågående verksamhet, bl.a. för att få reducera kapitalbasen och inför förvärv av aktier i ett kreditinstitut (artikel 77 i tillsynsförordningen och artiklarna 4 och 22–27 i kapitaltäckningsdirektivet). Det finns också regler om ingripande mot kreditinstitut som vidtar en åtgärd som kräver tillstånd utan att ha ett sådant tillstånd (se bl.a. artikel 66.1 a och g–j i direktivet). De regler i direktivet som innebär krav på tillstånd och möjlighet för den behöriga myndigheten att ingripa är genomförda i svensk rätt. Finans- inspektionen kan ingripa mot den som bedriver rörelse som kräver tillstånd

Prop. 2025/26:253

247

Prop. 2025/26:253 utan att vara berättigad till det (se bl.a. 2 kap. 1 §, 14 kap. och 15 kap. 18 § LBF).

248

Genom nya regler i kapitaltäckningsdirektivet ska den behöriga myndigheten kunna ingripa mot ett kreditinstitut som agerar utan förhandstillstånd trots att det krävs enligt nationella bestämmelser som genomför direktivet eller enligt tillsynsförordningen. Ingripande ska även vara möjligt om institutet har fått förhandstillståndet på grund av felaktiga uppgifter eller inte uppfyller de villkor som tillståndet beviljats för (artikel

67.1u i kapitaltäckningsdirektivet). Hur denna regel förhåller sig till kraven på att ingripa när erforderliga tillstånd saknas i de situationer som anges i artikel 66.1 i kapitaltäckningsdirektivet framgår dock inte av direktivet.

Finansinspektionen har i dag möjlighet att ingripa mot ledningspersoner i kreditinstitut i vissa angivna situationer, t.ex. när institutet har fått tillstånd att driva bank- eller finansieringsrörelse genom att lämna falska uppgifter eller på annat otillbörligt sätt (15 kap. 1 a § första stycket 1 LBF). För att Finansinspektionen ska kunna ingripa när ett institut agerar utan erforderligt tillstånd eller har fått sitt tillstånd på otillbörligt sätt, bör inspektionen därför få ingripa mot ledningspersoner även när ett institut agerar utan tillstånd från Finansinspektionen eller om institutet har fått tillståndet på grund av oriktiga uppgifter eller om institutet inte uppfyller villkoren för vilka tillståndet beviljades.

Överträdelser av den behöriga myndighetens beslut

I kapitaltäckningsdirektivet finns regler om tillsynsbefogenheter och befogenhet att påföra sanktioner vid överträder av vissa regler i direktivet eller bestämmelser i tillsynsförordningen (artiklarna 64–67 i direktivet).

Enligt nya regler i kapitaltäckningsdirektivet ska den behöriga myndigheten också kunna ingripa mot ett kreditinstitut, ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag som inte följer ett beslut som myndigheten har fattat på grund av nationella bestämmelser som genomför direktivet eller bestämmelser i tillsynsförordningen (artiklarna 65.1, 65.2 och 67.1 s i direktivet). Kommissionen har under hand gett uttryck för att detta är ett förtydligande av det som redan gäller enligt direktivet.

Bestämmelser om ingripanden mot kreditinstitut och andra finansiella företag liksom mot någon som ingår i ett sådant företags styrelse eller är dess verkställande direktör, eller ersättare för någon av dem, finns i rörelselagstiftningen. Finansinspektionen ska ingripa när ett företag inte uppfyller krav som anges i rörelselagstiftningen eller i tillsynsförord- ningen. De situationer då inspektionen ska ingripa mot en företrädare för företaget anges särskilt (15 kap. LBF, 25 kap. LVM och 8 kap. tillsynslagen).

I 2 kap. 3 § tillsynslagen tydliggörs att Finansinspektionen har möjlighet att direkt kunna ingripa mot ett institut som inte har följt ett s.k. pelare 2- beslut (prop. 2016/17:162 s. 605). Emellertid får Finansinspektionens beslut, liksom föreskrifter som meddelas med stöd av lagen, aldrig gå utöver lagens krav. Ett beslut måste ha stöd i lag och innehållet i beslutet är därmed ett utflöde av lagen. Kravet i kapitaltäckningsdirektivet att den behöriga myndigheten ska kunna ingripa mot ett företag eller dess före-

trädare när företaget inte följer ett beslut som myndigheten har fattat på Prop. 2025/26:253 grund av att företaget inte har fullgjort sina skyldigheter enligt bestämmel-

ser som genomför kapitaltäckningsdirektivet eller bestämmelser i tillsyns- förordningen tillgodoses därför genom gällande rätt.

Överträdelser av krav på att ansöka om tillstånd för förvärv eller avyttring av väsentliga innehav, väsentliga överföringar samt fusion eller delning

Genom nya regler i kapitaltäckningsdirektivet har det införts krav på kreditinstitut, finansiella holdingföretag och blandade finansiella holding- företag att ansöka om tillstånd för och underrätta om förvärv eller avyttring av väsentliga innehav, väsentliga överföringar av tillgångar och skulder samt fusion eller delning (se avsnitt 7). Det har också införts regler om att den behöriga myndigheten ska kunna ingripa vid överträdelser av dessa krav (artikel 66.1 g–j). Det framgår inte av direktivet hur dessa regler förhåller sig till den allmänna regeln om ingripande mot den som inte har ett giltigt tillstånd artikel 67.1 u i kapitaltäckningsdirektivet.

Förslag på ingripandemöjlighet för Finansinspektionen lämnas i avsnitt 7.2.5, 7.3 och 7.4.5.

11.4Återkallelse av tillstånd för kreditinstitut vid resolution

Regeringens bedömning

Kapitaltäckningsdirektivets nya regel om möjlighet för den behöriga myndigheten att återkalla tillståndet för ett kreditinstitut om institutet uppfyller vissa av förutsättningarna för resolution, tillgodoses genom gällande rätt. Den nya regeln avser möjligheten för den behöriga myndigheten att återkalla tillståndet, om

–det har fastställts att kreditinstitutet fallerar eller sannolikt kommer att fallera,

–resolutionsmyndigheten anser att det inte finns alternativa åtgärder som inom rimlig tid skulle avhjälpa eller förhindra fallissemanget, och

–resolutionsmyndigheten anser att resolution inte är nödvändigt med hänsyn till det allmännas intresse.

Promemorians bedömning

Bedömningen i promemorian stämmer överens med regeringens bedöm- ning.

Remissinstanserna

Remissinstanserna tillstyrker bedömningen eller har inget att invända mot den.

249

Prop. 2025/26:253

250

Skälen för regeringens bedömning

I kapitaltäckningsdirektivet finns regler om återkallelse av auktorisation (artikel 18 a–f).

Enligt en ny regel i direktivet ska den behöriga myndigheten också kunna återkalla auktorisationen om det har fastställts att kreditinstitutet fallerar eller sannolikt kommer att fallera, när resolutionsmyndigheten anser att det inte finns alternativa åtgärder som inom rimlig tid skulle avhjälpa eller förhindra fallissemanget och när resolutionsmyndigheten anser att resolution inte är nödvändigt med hänsyn till det allmännas intresse, dvs. i fall där två av de tre förutsättningar för resolution i artikel

32.1a–c i krishanteringsdirektivet är uppfyllda (artikel 18 g i kapital- täckningsdirektivet).

Reglerna i krishanteringsdirektivet genomförs i svensk rätt i lagen (2015:1016) om resolution (LOR). Finansinspektionen ska pröva om ett institut fallerar eller sannolikt fallerar. Ett institut ska anses fallera, om Finansinspektionen på objektiva grunder finner att

– institutet åsidosätter sina skyldigheter på ett sätt som medför att dess tillstånd ska återkallas,

– värdet på institutets tillgångar understiger värdet på dess skulder,

– institutet inte kan betala sina skulder i takt med att de förfaller till betalning, eller

– institutet behöver statligt stöd utom i vissa fall (8 kap. 2 § LOR).

Efter att Finansinspektionen har fastställt att ett institut är fallerande ska Riksgäldskontoret ta ställning till om de övriga förutsättningarna för reso- lution är uppfyllda. Om Riksgäldskontoret då bedömer att resolution inte är nödvändigt med hänsyn till det allmännas intresse ska institutet inte försättas i resolution. Först efter ett sådant beslut aktualiseras ett beslut om återkallelse.

Finansinspektionen ska återkalla ett tillstånd att driva bank- eller finansieringsrörelse vid allvarliga överträdelser av bl.a. författningar som reglerar institutets verksamhet, om det inte är tillräckligt med en varning (15 kap. 1 § LBF). Enligt dessa bestämmelser kan alltså ett tillstånd åter- kallas även om ett kapitalkrav såsom bruttosoliditetskravet inte är uppfyllt. Finansinspektionen kan därmed redan i dag återkalla ett instituts tillstånd om det fallerar eller anses fallera på någon av de objektiva grunderna i 8 kap. 2 § LOR och efter det att Riksgäldskontoret har fastställt att allmänintresse saknas och därmed beslutat att institutet inte ska försättas i resolution.

Den nya regeln i kapitaltäckningsdirektivet om att den behöriga myndigheten ska kunna återkalla tillståndet för ett kreditinstitut tillgodoses därför genom gällande rätt.

11.5	Tillsynsbefogenheter i fråga om informations-	Prop. 2025/26:253
	och kommunikationstjänster

Regeringens bedömning

Kapitaltäckningsdirektivets nya regel att den behöriga myndigheten ska få begära in uppgifter från tredjeparter som levererar informations- och kommunikationstjänster (IKT-tjänster) tillgodoses genom gällande rätt.

Promemorians bedömning

Bedömningen i promemorian stämmer överens med regeringens bedöm- ning.

Remissinstanserna

Remissinstanserna tillstyrker bedömningen eller har inget att invända mot den.

Skälen för regeringens bedömning

I kapitaltäckningsdirektivet finns det regler om de befogenheter som de behöriga myndigheterna ska ha när det gäller insamling av information och att utföra undersökningar. Befogenheterna omfattar att en myndighet ska kunna kräva att vissa fysiska och juridiska personer liksom tredjeparter som dessa anlitat för att driva någon del av rörelsen lämnar information som myndigheten behöver för sin tillsyn (artikel 65.3 a vi).

Enligt en ny regel i direktivet får denna regel en delvis ny utformning på så sätt att det läggs till ett exempel på tredjeparter som den behöriga myndigheten ska kunna ålägga att lämna information. Det anges att de tredjeparter som avses inbegriper de tredjepartsleverantörer av IKT- tjänster (informations- och kommunikationstekniktjänster) som avses i kapitel V i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/2554 av den 14 december 2022 om digital operativ motståndskraft för finanssek- torn och om ändring av förordningarna (EG) nr 1060/2009, (EU) nr 648/2012, (EU) nr 600/2014, (EU) nr 909/2014 och (EU) 2016/1011 (artikel 65.4 a vi i kapitaltäckningsdirektivet).

Enligt gällande svensk rätt får Finansinspektionen, när ett företag har fått i uppdrag av ett kreditinstitut att driva någon del av institutets rörelse, genomföra undersökningar hos företaget, om det behövs för tillsynen över institutet. Ett sådant företag ska också lämna Finansinspektionen de upplysningar om sin verksamhet och därmed sammanhängande om- ständigheter som inspektionen behöver för sin tillsyn (13 kap. 6 § LBF, 23 kap. 6 § LVM och 6 kap. 1 § 5 och 8 § 2 tillsynslagen).

Tillägget i kapitaltäckningsdirektivet om att möjligheten för den behöriga myndigheten att begära in uppgifter från tredjeparter inbegriper leverantörer av IKT-tjänster tillgodoses därför genom gällande rätt.

251

Prop. 2025/26:253 11.6	Administrativa sanktioner
11.6.1	Vite

252

Regeringens bedömning

Det nya kravet i kapitaltäckningsdirektivet på att de behöriga myndigheterna ska kunna förelägga fysiska och juridiska personer vid vite utan hinder av att myndigheten även fattar beslut om sanktioner eller andra administrativa åtgärder och hur det ska ske tillgodoses genom gällande rätt.

Promemorians bedömning

Bedömningen i promemorian stämmer överens med regeringens bedöm- ning.

Remissinstanserna

Remissinstanserna tillstyrker bedömningen eller har inget att invända mot den.

Skälen för regeringens bedömning

Enligt nya regler i kapitaltäckningsdirektivet ska de behöriga myndig- heterna kunna ålägga fysiska och juridiska personer vite vid överträdelser av nationell rätt som genomför direktivet, överträdelser av tillsyns- förordningen och vid överträdelser av beslut som har fattats av en behörig myndighet med stöd av nationella bestämmelser som genomför direktivet eller bestämmelser i förordningen. Syftet med vitet ska vara att få den juridiska personen eller den ansvariga personen att upphöra med över- trädelsen. Vite ska utgå per dag, veckovis eller månadsvis i upp till sex månader. Viten får föreläggas ett visst datum att börja tillämpas ett senare datum. För juridiska personer får vitesbeloppet per dag vara upp till ett belopp om fem procent av den genomsnittliga dagliga nettoomsättningen. Den genomsnittliga dagliga nettoomsättningen ska vara den totala årliga nettoomsättning som används för att fastställa storleken på en sank- tionsavgift delat med 365. För fysiska personer får vitet vara upp till ett belopp om 50 000 euro eller, för de länder som inte har euro som valuta, motsvarande värde i nationell valuta på dagen för direktivets ikraft- trädande. Även högre vitesbelopp får tillämpas. De behöriga myndig- heterna ska kunna förelägga vite och besluta om administrativa sanktioner eller andra administrativa åtgärder för samma överträdelse. När den behöriga myndigheten beslutar om sanktioner mot samma fysiska eller juridiska person som är ansvarig för samma handling eller underlåtenhet ska det vara proportionellt (artiklarna 3.1.68, 65, 66.2 första stycket b och c, 66.4, 67.2 första stycket b och c, 67.4 och 70.4).

Enligt gällande svensk rätt får Finansinspektionens förelägganden och förbud förenas med vite. Inspektionen kan besluta om föreläggande mot juridiska och fysiska personer (15 kap. 1 och 20 §§ LBF, 25 kap. 1 och 29 §§ LVM och 8 kap. 1 och 3 §§ tillsynslagen).

När vite föreläggs, ska det fastställas till ett belopp som med hänsyn till vad som är känt om adressatens ekonomiska förhållanden och till omständigheterna i övrigt kan antas förmå denne att följa föreläggandet. Vitet kan bestämmas till ett bestämt belopp eller som ett löpande vite. Vid löpande vite bestäms vitet då till ett visst belopp för varje tidsperiod av viss längd under vilken föreläggandet inte följts eller, om föreläggandet avser en återkommande förpliktelse, för varje gång adressaten underlåter att fullgöra denna. Om vitesföreläggandet innehåller ett förbud eller någon liknande föreskrift eller det annars är lämpligt, kan vitet i stället bestäm- mas så att det ska betalas för varje gång föreskriften överträds. Löpande vite får inte tillämpas, om det av föreskrift följer att vitet inte får överstiga ett visst högsta belopp (3 och 4 §§ lagen [1985:206] om viten).

Det finns inte någon tidsbegränsning i lagen om viten för hur lång vitesperioden får vara eller på motsvarande sätt som det i kapitaltäcknings- direktivet föreskrivs att vitesperioden får vara upp till sex månader. Direktivet är ett minimidirektiv och det finns därför inget hinder mot att ha regler som kan vara striktare.

Det nya kravet på att den behöriga myndigheten ska kunna förelägga fysiska och juridiska personer vite tillgodoses därmed genom gällande svensk rätt.

Vid ingripande mot den som driver rörelse utan att vara berättigad till det kan Finansinspektionen ingripa med både vite och sanktionsavgift (15 kap. 18 § LBF). Regeringen har i en rad lagstiftningsärenden på andra områden gjort bedömningen att både sanktionsavgift och vite är att anse som ett straff i den mening som avses i Europakonventionen (se t.ex. prop. 2018/19:4 s. 44 och 45 och prop. 2022/23:124 när det gäller sanktionsavgift och prop. 2007/08:107 s. 25, prop. 2012/13:143 s. 69 och 70, prop. 2016/17:22 s. 228, prop. 2020/21:51 s. 110 och 111 och prop. 2021/22:174 s. 120 när det gäller vite).

Det förhållandet att både sanktionsavgift och vite kan anses utgöra straff innebär att det finns ett förbud mot att besluta om båda åtgärderna grundat på omständigheter som är identiska eller i huvudsak desamma.

Förbudet mot dubbel lagföring och straff (det s.k. dubbelprövnings- förbudet) finns i artikel 4 i det sjunde tilläggsprotokollet till Europa- konventionen och i artikel 50 i EU:s rättighetsstadga. Europakonventionen med tilläggsprotokoll gäller som lag i Sverige enligt lagen (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättig- heterna och de grundläggande friheterna. EU:s rättighetsstadga, som blev rättsligt bindande genom Lissabonfördragets ikraftträdande den 1 dec- ember 2009, har samma rättsliga värde som fördragen och ingår således i EU:s primära regelverk. Detta innebär att dubbelprövningsförbudet är tillämpligt i svensk rätt och att rättstillämpande myndigheter är skyldiga att ta hänsyn till förbudet.

Mer specifikt innebär dubbelprövningsförbudet ett förbud mot åtal och rättegång för ett andra ”brott”, om åtalet eller rättegången grundas på identiska fakta eller fakta som är i huvudsak desamma som i det tidigare förfarandet (Sergey Zolotukhin mot Ryssland den 10 februari 2009).

IEuropadomstolens praxis finns exempel på att även sanktionsförfaranden mot företag under tillsyn behandlats som straffrättsliga förfaranden (se Dubus S.A. mot Frankrike den 11 september 2009).

Prop. 2025/26:253

253

Prop. 2025/26:253	Dubbelprövningsförbudet gäller lagföringar eller straff. Förbudet ute-
	sluter däremot inte att den som dömts för brott blir föremål för ett
	disciplinärt förfarande på grund av samma gärning. Europadomstolen har
	vid gränsdragningen mellan lagföring eller straff å ena sidan och
	disciplinär åtgärd å andra sidan, tillämpat de så kallade Engelkriterierna.
	De tre kriterier som domstolen då bedömde var hur gärningen klassificeras
	enligt nationell rätt, gärningens art, och den möjliga påföljdens art och
	stränghet (Engel m.fl. mot Nederländerna den 8 juni 1976).
	Dessa kriterier har även EU-domstolen använt sig av vid sin bedömning
	enligt EU-stadgan (se EU-domstolens avgöranden den 5 juni 2012 i mål
	C-489/10, Bonda och den 26 februari 2013 i mål C-617/10, Åkerberg
	Fransson). I fråga om den möjliga påföljdens art och stränghet har
	Europadomstolen uttalat att detta ska bestämmas utifrån den högsta
	påföljd som föreskrivs i nationell rätt, även om den påföljd som faktiskt
	påförs också är av relevans (se Ezeh och Connors mot Förenade kungariket
	den 9 oktober 2003). Om sanktionsavgiften som döms ut är hög kan det
	innebära att gärningen bedöms utgöra ett brott (se Grande Stevens m.fl.
	mot Italien den 4 mars 2014). För en närmare redogörelse över Engel-
	kriterierna och Europadomstolens praxis, se prop. 2018/19:4 s. 43.
	Att bedriva verksamhet utan att vara berättigad till det eller att inte lämna
	begärda upplysningar innebär inte att det finns en anklagelse om brott och
	inget av agerandena klassificeras som brott i svensk rätt. Gärningarna är
	inte heller av sådan art att de kan begås av vem som helst. I stället handlar
	det om gärningar som endast kan begås av en särskild, avgränsad grupp
	som är underkastad vissa skyldigheter, i detta fall finansiella företag. När
	det gäller påföljdens art och stränghet kan sanktionsavgiften sättas till
	betydande belopp (15 kap. 7–9 §§ LBF). Sammantaget talar övervägande
	skäl för att sanktionsavgifterna även i nu aktuellt fall är att anse som straff
	i Europakonventionens och EU-stadgans mening.
	De nya reglerna i kapitaltäckningsdirektivet innebär att om t.ex. ett
	kreditinstitut underlåter att lämna viss information som institutet ska
	lämna till Finansinspektionen enligt tillsynförordningen, ska inspektionen
	kunna besluta om både sanktionsavgift för denna underlåtenhet och ett
	föreläggande om att institutet ska lämna informationen. Ett sådant
	föreläggande får förenas med vite. Förvaltningsrätten kan sedan döma ut
	vite om föreläggandet inte följs. Det betyder att om det finansiella före-
	taget inte rättar sig efter föreläggandet, kan både vite och sanktionsavgift
	aktualiseras för fakta som i grunden är i huvudsak desamma – att en be-
	gäran om att lämna information om verksamheten inte har följts.
	Regeringen har i andra lagstiftningsärenden uppmärksammat den
	situationen att vite används för att få en person att upphöra med ett
	agerande samtidigt som agerandet i sig kan resultera i en sanktionsavgift.
	Regeringen har då gjort bedömningen att ett beslut om slutlig sanktion inte
	bör hindra att det också beslutas om ett vitesföreläggande för att sätta stopp
	för agerandet, förutsatt att den gärning som omfattas av sanktionsavgiften
	ägde rum före föreläggandet (prop. 2012/13:143 s. 69 och 70 och
	prop. 2016/17:22 s. 228). I de fall det går att göra en tidsmässig åtskillnad
	mellan agerandena som kan leda till sanktionsavgift respektive vite rör det
	sig alltså om olika gärningar – dvs. de fakta som ligger till grund för åt-
	gärderna är inte identiska eller i huvudsak desamma. Det nya kravet i
254	kapitaltäckningsdirektivet på att de behöriga myndigheterna ska kunna

förelägga fysiska och juridiska personer vite utan hinder av att myndig- Prop. 2025/26:253 heten även fattar beslut om sanktioner eller andra administrativa åtgärder

och hur det ska ske tillgodoses genom gällande rätt.

I de situationer då både vite och sanktionsavgift kan aktualiseras för fakta som är identiska eller i huvudsak desamma bör Finansinspektionen vid sin rättstillämpning dock särskilt beakta om det finns risk för att dubbelprövningsförbudet överträds (prop. 2014/15:57 s. 51 och 52).

11.6.2Tillfälligt förbud mot utövande av yrkesverksamhet vid åsidosättande av krav på tillstånd

Regeringens förslag

Finansinspektionen ska få ingripa mot den som driver rörelse som omfattas av lagen om bank- och finansieringsrörelse utan att vara berättigad till det, genom en eller båda av följande sanktioner:

–beslut om att en fysisk person under en viss tid, lägst tre och högst tio år, inte får vara styrelseledamot eller verkställande direktör i ett kreditinstitut, eller ersättare för någon av dem, eller

–beslut om sanktionsavgift.

Regeringens bedömning

Den nya regeln i kapitaltäckningsdirektivet om att den behöriga myndigheten ska kunna besluta om ett tillfälligt förbud för en lednings- person att vara det i ett kreditinstitut om institutet inte uppfyller kraven vid förvärv och avyttring av kvalificerade innehav, eller ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag om företaget inte ansöker om godkännande, tillgodoses genom gällande rätt.

Promemorians förslag och bedömning

Förslaget och bedömningen i promemorian stämmer överens med regeringens förslag och bedömning.

Remissinstanserna

Majoriteten av remissinstanserna tillstyrker förslaget och bedömningen eller har inget att invända mot dem.

Finansinspektionen anser att bestämmelserna om ingripande i lagen om värdepappersmarknaden bör vara tillämpliga för de mycket stora värde- pappersbolagen i stället för motsvarande bestämmelser i lagen om bank- och finansieringsrörelse och tillsynslagen.

Skälen för regeringens förslag och bedömning

Enligt kapitaltäckningsdirektivet ska de behöriga myndigheterna när ett kreditinstitut överträder vissa bestämmelser i bl.a. tillsynsförordningen kunna meddela ett tillfälligt förbud för den fysiska person i institutet som

255

Prop. 2025/26:253 är ansvarig för överträdelsen att utöva uppdrag i institut (artikel 67.2 första stycket d).

Regeln har genomförts i svensk rätt. Finansinspektionen får ingripa mot någon som ingår i ett kreditinstituts styrelse eller är dess verkställande direktör, eller ersättare för någon av dem, om institutet har överträtt vissa bestämmelser. Inspektionen får besluta att personen i fråga under en viss tid, lägst tre och högst tio år, inte får vara styrelseledamot eller verk- ställande direktör i ett kreditinstitut, eller ersättare för någon av dem. Ett sådant ingripande får ske bara om institutets överträdelse är allvarlig och personen i fråga uppsåtligen eller av grov oaktsamhet orsakat över- trädelsen. Finansinspektionen får också besluta om ett sådant tillfälligt förbud för ledningspersoner i vissa holdingföretag när företaget har underlåtit att ansöka om godkännande (15 kap. 1 a § LBF och 8 kap. 2 c § tillsynslagen).

Genom en ny regel i direktivet ska de behöriga myndigheterna kunna ingripa genom ett beslut om tillfälligt förbud för en fysisk person som är ansvarig för att ett företag inte uppfyller kraven i artikel 66.1, dvs. vid överträdelser av krav som gäller auktorisation, kvalificerade innehav, godkännande av vissa holdingföretag, förvärv eller avyttring av väsentliga innehav, väsentliga överföringar av tillgångar och skulder, fusioner eller delningar (artikel 66.2 första stycket c iv).

Finansinspektionen får enligt gällande rätt ingripa genom ett beslut om tillfälligt förbud för någon som ingår i ett kreditinstituts styrelse eller är dess verkställande direktör, eller ersättare för någon av dem, om kreditinstitutet låter bli att till Finansinspektionen anmäla kvalificerade förvärv och avyttringar. Kravet på att kunna besluta om ett tillfälligt förbud vid överträdelser av artikel 66.1 d och e, i den nya lydelsen, tillgodoses därmed genom gällande rätt (14 kap. 4 § första stycket och 15 kap. 1 a § första stycket 2 LBF).

Finansinspektionen får också besluta om ett tillfälligt förbud för någon som ingår i ledningen för ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag som underlåter att ansöka om godkännande. Kravet på ett tillfälligt förbud vid en överträdelse av artikel 66.1 f, i den nya lydelsen, tillgodoses därmed genom gällande rätt (1 kap. 7 § och 8 kap. 1 och 2 c §§ tillsynslagen).

Mot den som driver en rörelse som kräver tillstånd enligt lagen om bank- och finansieringsrörelse utan att vara berättigad till det får Finans- inspektionen ingripa genom att förelägga denna att upphöra med rörelsen och genom beslut om sanktionsavgift (15 kap. 18 § LBF). För att genom- föra kapitaltäckningsdirektivet när det gäller att den behöriga myndigheten ska kunna fatta beslut om ett tillfälligt förbud vid en sådan överträdelse som avses i artikel 66.1 a–c, i den nya lydelsen, bör det införas en bestämmelse om att Finansinspektionen får ingripa mot den som driver sådan rörelse som omfattas av lagen om bank- och finansieringsrörelse utan att vara berättigad till det, genom beslut om att den som ingår i ett aktiebolags eller ekonomisk förenings styrelse eller är dess verkställande direktör, eller ersättare för någon av dem, under en viss tid, lägst tre och högst tio år, inte får vara styrelseledamot eller verkställande direktör i ett kreditinstitut, eller ersättare för någon av dem, eller beslut om sanktions- avgift.

256

Finansinspektionen anser att bestämmelserna om ingripande i lagen om Prop. 2025/26:253 värdepappersmarknaden bör vara tillämpliga för de mycket stora värde- pappersbolagen i stället för motsvarande bestämmelser i lagen om bank-

och finansieringsrörelse och tillsynslagen. Regeringen gör i det avseendet samma bedömning som i avsnitt 7.2.5.

Möjlighet för Finansinspektionen att besluta om ett tillfälligt förbud för någon som ingår i ledningen för ett kreditinstitut, ett finansiellt holding- företag eller ett blandat finansiellt holdingföretag om företaget inte upp- fyller sina skyldigheter vid förvärv och avyttring av väsentliga innehav, väsentlig överföring av tillgångar eller skulder och fusion eller delning enligt artikel 66.1 g–j i direktivet behandlas i avsnitt 7.2.5, 7.3 och 7.4.5.

11.6.3	Offentligt utlåtande

Regeringens bedömning
Kapitaltäckningsdirektivets nya krav på offentliggörande av vilken
fysisk person eller vilket intermediärt moderföretag inom EU som bär
ansvaret för en överträdelse och om överträdelsens karaktär tillgodoses
genom gällande rätt.

Promemorians bedömning
Bedömningen i promemorian stämmer överens med regeringens bedöm-
ning.
Remissinstanserna
Remissinstanserna tillstyrker bedömningen eller har inget att invända mot
den.
Skälen för regeringens bedömning
I kapitaltäckningsdirektivet anges att en av de sanktioner som ska vara
tillgänglig för de behöriga myndigheterna är ett offentligt utlåtande med
uppgift om vilken fysisk person eller vilket kreditinstitut, finansiellt
holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag som bär ansvaret
och om överträdelsens karaktär (artiklarna 66.2 första stycket a, 67.2 första
stycket a och 68).
Krav på offentliggörande av administrativa sanktioner regleras i svensk
rätt i föreskrifter på lägre nivå än lag. Där anges att Finansinspektionen på
sin webbplats ska tillhandahålla den information som ska offentliggöras
enligt bl.a. artikel 68 i kapitaltäckningsdirektivet (3 § 6 förordningen om
särskild tillsyn och kapitalbuffertar, se prop. 2014/15:57 s. 49 och 50).
Enligt en ny regel i direktivet läggs intermediärt moderföretag inom EU
till i listan över aktörer som ska omfattas av kravet på offentligt utlåtande.
Reglerna får också ny placering i direktivet (artikel 66.2 första stycket c i
och artikel 67.2 första stycket c i).
Befintliga bestämmelser ger Finansinspektionen möjlighet att vidta
åtgärder även mot ett intermediärt moderföretag. Tillägget i direktivet till-
godoses därmed genom gällande rätt.		257

Prop. 2025/26:253 11.6.4 Beräkning av årlig nettoomsättning

258

Regeringens förslag

Vid fastställande av sanktionsavgift ska beräkningen av den årliga nettoomsättningen vara summan av följande poster, fastställt i enlighet med bilagorna III och IV till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/451:

–ränteintäkter

–räntekostnader

–kostnader för aktiekapital som återbetalas på begäran

–utdelningsintäkter

–arvodes- och provisionsintäkter

–avgifts- och provisionskostnader

–vinster eller förluster på finansiella tillgångar och skulder som innehas för handel, netto

–vinster eller förluster på finansiella tillgångar och skulder som identifieras som värderade till verkligt värde via resultatet, netto

–vinster eller förluster från säkringsredovisning, netto

–valutakursdifferenser (vinst eller förlust), netto

–övriga rörelseintäkter

–övriga rörelsekostnader.

Beräkningen ska bygga på den senaste årliga finansiella tillsyns- information som har en indikator över noll. Om den juridiska personen inte omfattas av genomförandeförordning (EU) 2021/451, ska den relevanta totala årliga nettoomsättningen vara den totala årliga nettoomsättningen eller motsvarande typ av intäkter i enlighet med tillämpliga redovisningsramar. Om det berörda företaget ingår i en grupp ska den relevanta totala årliga nettoomsättningen vara den totala årliga nettoomsättning som följer av de konsoliderade räkenskaperna för det yttersta moderföretaget.

Promemorians förslag

Förslaget i promemorian stämmer överens med regeringens förslag.

Remissinstanserna

Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det.

Skälen för regeringens förslag

I kapitaltäckningsdirektivet finns regler om sanktionsavgifter. För juridiska personer ska avgiften bl.a. kunna bestämmas utifrån företagets totala årsnettoomsättning under det föregående räkenskapsåret i enlighet med artikel 316 i tillsynsförordningen (artikel 66.2 första stycket c och artikel 67.2 första stycket e i kapitaltäckningsdirektivet).

Dessa regler har genomförts i svensk rätt. Sanktionsavgiften ska fast- ställas till högst det högsta av tio procent av, företagets omsättning eller, i förekommande fall, motsvarande omsättning på koncernnivå närmast

föregående räkenskapsår, två gånger den vinst som kreditinstitutet har Prop. 2025/26:253 gjort till följd av regelöverträdelsen, om beloppet går att fastställa, eller ett

belopp som motsvarar fem miljoner euro. Sanktionsavgiften får inte bestämmas till ett lägre belopp än 5 000 kronor. Om överträdelsen har skett under institutets första verksamhetsår eller om uppgifter om omsätt- ningen annars saknas eller är bristfälliga, får omsättningen uppskattas (15 kap. 8 § LBF och 8 kap. 2 c § tillsynslagen).

Enligt nya regler i kapitaltäckningsdirektivet får de tidigare reglerna om sanktionsavgifter ny placering och det införs en regel om hur den årliga nettoomsättningen ska beräknas. Den totala årliga nettoomsättningen för beräkning av sanktionsavgifter ska vara summan av vissa poster, fast- ställda i enlighet med bilagorna III och IV till kommissionens genom- förandeförordning (EU) 2021/451 av den 17 december 2020 om tekniska genomförandestandarder för tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 vad gäller instituts tillsynsrap- portering och om upphävande av genomförandeförordning (EU) nr 680/2014 (artiklarna 66.3 och 67.3 i kapitaltäckningsdirektivet). För att genomföra denna regel bör det införas en bestämmelse om att den totala årliga nettoomsättningen ska beräknas enligt artikel 66.3 eller 67.3 i direktivet.

11.7Dubbelprövningsförbudet och samarbete mellan myndigheter

Regeringens bedömning

Kapitaltäckningsdirektivets nya regler, som innebär att Finans- inspektionen ska kunna besluta om administrativa åtgärder och sanktioner mot en fysisk eller juridisk person för samma överträdelse som denne har ålagts straffrättsliga sanktioner för, tillgodoses genom gällande rätt.

Direktivets nya regler som innebär att Finansinspektionen inom ramen för ingripanden ska samarbeta och utbyta information med andra behöriga myndigheter tillgodoses genom gällande rätt.

Direktivets nya regel om att rättsliga myndigheter och behöriga myndigheter ska informeras om förfaranden mot samma fysiska eller juridiska person avseende samma handling för att undvika risk för dubbelprövning tillgodoses genom gällande rätt.

Promemorians bedömning

Bedömningen i promemorian stämmer överens med regeringens bedöm- ning.

Remissinstanserna

Remissinstanserna tillstyrker bedömningen eller har inget att invända mot den.

259

Prop. 2025/26:253

260

Skälen för regeringens bedömning

I kapitaltäckningsdirektivet finns regler om tillämpning av sanktioner. Vid beslut om ingripande eller sanktion ska behöriga myndigheter beakta alla relevanta omständigheter, bl.a. överträdelsens svårighetsgrad och varak- tighet, omfattning av vinster till följd av överträdelser och tidigare över- trädelser (artikel 70).

Enligt nya regler i kapitaltäckningsdirektivet ska behöriga myndigheter under vissa förutsättningar få besluta om ingripanden och sanktioner för en överträdelse även om överträdelsen redan har lett till straffrättsliga påföljder för den ansvarige fysiska eller juridiska personen (artikel 70.3). Vid beslut om ingripande och sanktion ska den behöriga myndigheten enligt en ny regel även beakta om överträdelsen redan har lett till straff- rättsliga påföljder för en ansvarig fysisk eller juridisk person (artikel

70.1i). Behöriga myndigheter och straffrättsliga myndigheter ska infor- mera varandra om förfaranden som inleds för att undvika risk för dub- belprövning (artikel 70.4). Vidare ska behöriga myndigheter samarbeta

med varandra så att ingripanden och sanktioner får avsett resultat.

Igränsöverskridande ärenden ska de samordna sina åtgärder för att minska risken för dubbelprövning (artikel 70.2). Eba ska senast den 18 juli 2029 lägga fram en rapport över tillämpning av ingripanden och sanktioner och om samarbete och utbyte av information mellan behöriga myndigheter i gränsöverskridande situationer och om ingripanden och sanktioner (artikel 70.5).

Som redogörs för i avsnitt 11.6.1 finns ett förbud mot dubbelprövning i Europakonventionens sjunde tilläggsprotokoll, vilket gäller som lag i Sverige, och EU:s rättighetsstadga. Hur de nya reglerna i kapitaltäcknings- direktivet förhåller sig till dubbelprövningsförbudet framgår inte uttryckligen av direktivet.

Av artikel 6 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt följer bl.a. att EU ska erkänna de rättigheter, friheter och principer som fastställts i EU:s rättighetsstadga och som ska ha samma värde som fördragen. Det anges vidare att de grundläggande rättigheterna, såsom de garanteras i Europakonventionen, och såsom de följer av medlemsstaternas gemen- samma konstitutionella traditioner ska ingå i unionsrätten som allmänna principer. I artikel 52.3 i stadgan anges att i den mån som stadgan omfattar rättigheter som motsvarar sådana som garanteras av Europakonventionen ska de ha samma innebörd som i konventionen.

Frågan om hur sanktioner enligt kapitaltäckningsdirektivet förhåller sig till svenska straffrättsliga bestämmelser och förbudet mot dubbel lagföring och straff behandlades vid genomförandet av kapitaltäckningsdirektivets regler om sanktioner mot fysiska personer (se prop. 2014/15:57). Det lyftes då fram att det kan finnas situationer där en fysisk person påförs en administrativ sanktion till följd av att denne åsidosatt vissa bestämmelser i 15 kap. 1 a § LBF också skulle kunna lagföras för brott. Det ansågs inte finnas behov av att införa några särskilda regler för handläggningen.

Istället måste de befintliga reglerna om förbudet beaktas vid handlägg- ningen av varje enskilt ärende med utgångspunkt i ärendets särskilda omständigheter (samma prop. s. 51 och 52).

I Sverige finns det inte några parallella förfaranden för prövning av de överträdelser som ska kunna leda till ingripande av Finansinspektionen

och straffrättsliga förfaranden. De nya reglerna i kapitaltäckningsdirek- Prop. 2025/26:253 tivet som innebär att Finansinspektionen ska kunna påföra en fysisk eller

juridisk person administrativa åtgärder och sanktioner för samma överträdelse som denne har ålagts straffrättsliga sanktioner gäller redan med den begränsning som följer av dubbelprövningsförbudet.

De nya kraven i direktivet om att det ska finnas mekanismer för att behöriga myndigheter och rättsliga myndigheter ska få information om förfaranden som har inletts mot en fysisk eller juridisk person för att undvika risk för dubbelprövning bör anses motsvara kravet på samverkan mellan myndigheter i förvaltningslagen. Kraven tillgodoses därmed genom gällande rätt (8 § förvaltningslagen). Finansinspektionen ska även, i den utsträckning som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, i sin tillsynsverksamhet samarbeta och utbyta information med bl.a. andra behöriga myndigheter (13 kap. 6 a § LBF, 23 kap. 5 § LVM och 6 kap. 3 § tillsynslagen). Kraven i direktivet v på informationsutbyte och samarbete mellan behöriga myndigheter i gränsöverskridande situationer, tillgodoses därmed genom gällande rätt.

I artiklarna 6 och 117 i direktivet finns generella regler om krav på samarbete mellan behöriga myndigheter. Det framgår inte hur det nya kravet på samarbete mellan behöriga myndigheter för att förhindra dubbel- prövning i artikel 70.2 förhåller sig till de generella kraven. Den nya regeln får därför ses som ett exempel på det samarbetskrav som redan gäller. Reglerna om samarbete har genomförts i svensk rätt och Finansinspek- tionen ska, i den utsträckning som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, i sin tillsynsverksamhet samarbeta och utbyta in- formation med andra behöriga myndigheter, Eba, ECB m.fl. (13 kap. 6 a § LBF och 6 kap. 3 § tillsynslagen som genomför artiklarna 6 och 117 i direktivet). Det nya kravet i artikel 70.2 på samarbete i fråga om ingripanden och sanktioner tillgodoses därmed genom gällande rätt.

12 Offentliggörande

Regeringens bedömning

Kapitaltäckningsdirektivets nya regler om offentliggörande tillgodoses genom gällande rätt.

Promemorians bedömning

Bedömningen i promemorian stämmer överens med regeringens bedöm- ning.

Remissinstanserna

Remissinstanserna tillstyrker bedömningen eller har inget att invända mot den.

261

Prop. 2025/26:253 Skälen för regeringens bedömning

Kraven på offentliggörande av information enligt kapitaltäcknings- regelverket anges i del åtta i tillsynsförordningen. I kapitaltäcknings- direktivet finns därutöver vissa särskilda krav på offentliggörande (artikel 106).

Enligt nya bestämmelser i tillsynsförordningen görs bl.a. Eba till en hubb för offentliggörande av viss information. I kapitaltäckningsdirektivet införs nya regler som huvudsakligen anpassar de särskilda kraven på offentliggörande i direktivet till den nya ordningen (artikel 106.1).

Enligt gällande svensk rätt får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela föreskrifter som kompletterar tillsyns- förordningens bestämmelser om offentliggörande av information och till- synsrapportering (10 kap. 1 § 1 tillsynslagen). Svensk rätt uppfyller där- med de nya kraven i kapitaltäckningsdirektivet om offentliggörande.

	13	Sekretess och uppgiftslämnande till
		Skatteverket

	Regeringens bedömning
	Kapitaltäckningsdirektivets nya regler om att tystnadsplikten hos den
	behöriga myndigheten inte ska hindra myndigheten från att lämna
	förtrolig information som omfattas av skatterättslig lagstiftning till
	Skatteverket tillgodoses genom gällande rätt.
	Promemorians bedömning
	Bedömningen i promemorian stämmer överens med regeringens bedöm-
	ning.
	Remissinstanserna
	Majoriteten av remissinstanserna tillstyrker bedömningen eller har inget
	att invända mot den.
	Finansinspektionen efterfrågar ett förtydligande av att ett medgivande
	från en behörig myndighet i en annan medlemsstat inte är avgörande för
	en sekretessbedömning enligt nationell rätt, utan endast ett förhållande
	som ska beaktas särskilt vid en sådan prövning.
	Skälen för regeringens bedömning
	I kapitaltäckningsdirektivet finns regler om utbyte av information och om
	tystnadsplikt och användning av förtrolig information (artiklarna 53–61).
	Enligt nya regler i kapitaltäckningsdirektivet utvidgas undantaget från
	tystnadsplikt för den behöriga myndigheten att lämna förtrolig informa-
	tion. Ändringen innebär att tystnadsplikten inte ska hindra den behöriga
	myndigheten från att lämna förtroliga uppgifter som omfattas av
262	skatterättslig lagstiftning till skattemyndigheten i samma medlemsstat.

Om den behöriga myndigheten har fått uppgifterna från en behörig myndighet i en annan medlemsstat ska uppgifterna få lämnas till skatte- myndigheten bara om den utländska behöriga myndigheten har lämnat sitt medgivande (artiklarna 53.1 andra stycket och 56 fjärde stycket).

Enligt svensk rätt gäller sekretess hos Finansinspektionen i tillsyns- verksamheten för – såvitt nu är av intresse – uppgift om affärs- eller driftförhållanden hos den som tillsynsverksamheten avser, om det kan antas att denne lider skada om uppgiften röjs, och för uppgift om ekonomiska eller personliga förhållanden för annan som har trätt i affärs- förbindelse eller liknande förbindelse med den som myndighetens verk- samhet avser (30 kap. 4 § OSL).

Hos Skatteverket gäller sekretess i verksamhet som bl.a. avser bestämmande av skatt eller fastställande av underlag för bestämmande av skatt för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden (27 kap. 1 § OSL).

Enligt svensk rätt gäller sekretessen också mellan myndigheterna (8 kap.

1 § OSL). Samtidigt kan det finnas behov av att utbyta sekretessbelagda uppgifter mellan myndigheter. I offentlighets- och sekretesslagen finns därför sekretessbrytande bestämmelser av olika slag. Enligt general- klausulen i 10 kap. 27 § OSL får sekretessbelagda uppgifter lämnas till en myndighet, om det är uppenbart att intresset av att uppgiften lämnas har företräde framför det intresse som sekretessen ska skydda.

Sekretess gäller också för uppgift som rör Sveriges förbindelser med en annan stat eller myndighet om det kan skada landet om uppgiften röjs, s.k. utrikessekretess, och för uppgift som en myndighet har fått från ett utländskt organ på grund av bl.a. en bindande EU-rättsakt om det kan antas att Sveriges möjlighet att delta i det internationella samarbetet försämras om uppgiften röjs, s.k. sekretess i det internationella arbetet (15 kap. 1 och 1 a §§ OSL).

Den svenska myndigheten ska i det enskilda fallet göra en självständig bedömning av om skaderekvisitet är uppfyllt eller om ett utlämnande kan ske. Om det i ett avtal finns en sekretessbestämmelse som föreskriver vetorätt för ursprungsinnehavaren och denna inte samtycker till att en viss uppgift lämnas ut kan det, vid en prövning av om sekretess gäller för en uppgift, typiskt sett antas att ett röjande av uppgiften skulle försämra möjligheterna att delta i samarbetet (jfr prop. 2012/13:192 s. 37 och 44 och prop. 1994/95:112 s. 29). I likhet med Finansinspektionen anser regering- en att vetorätten i den nya artikel 56 i kapitaltäckningsdirektivet kan ha betydelse för sekretessfrågan. Det finns inte något som hindrar att Finansinspektionen i en sådan situation skyndsamt tar kontakt med det utlämnande organet för att utreda förhållandena i dessa avseenden i det enskilda fallet (jfr prop. 2012/13:192 s. 44).

Vid en bedömning av om en uppgift omfattas av sekretess i det internationella samarbetet i förhållande till en annan svensk myndighet måste det i normalfallet beaktas om uppgiften även hos den mottagande myndigheten omgärdas av ett sekretesskydd. Om det i det enskilda fallet inte kan antas att ett utlämnande till exempelvis de rättsvårdande myndigheterna skulle försämra det framtida samarbetet, är skaderekvisitet inte uppfyllt. I en sådan situation gäller inte sekretess i förhållande till den andra myndigheten och bestämmelsen i 15 kap. 1 a § tredje stycket OSL aktualiseras därmed inte (jfr samma prop. s. 37 och 44).

Prop. 2025/26:253

263

Prop. 2025/26:253 Om det gäller sekretess enligt 15 kap. 1 a § första stycket, får den sekretessbrytande bestämmelsen i 10 kap. 27 § inte tillämpas. Det är oklart vilka uppgifter i Finansinspektionens tillsynsverksamhet som ”omfattas av skatterättslig lagstiftning” i svensk rätt eller vilket behov av utbyte av dessa uppgifter som finns mellan myndigheterna. Oavsett hur det förhåller sig med det, kan Finansinspektionen lämna sekretessbelagda uppgifter till Skatteverket i de fall där en sekretessbrytande bestämmelse är tillämplig.

14 Finansinspektionen

14.1Oberoende

Regeringens bedömning

Kraven på att Finansinspektionen, inbegripet myndighetens styrelse och arbets- eller uppdragstagare vid myndigheten, ska vara oberoende från andra offentliga eller privata organ och att myndigheten ska finansieras på ett sådant sätt att det inte påverkar dess oberoende tillgodoses genom gällande rätt. Detsamma gäller kraven om offentlig- görande av myndighetens mål.

Promemorians bedömning

Bedömningen i promemorian stämmer överens med regeringens bedöm- ning.

Remissinstanserna

Remissinstanserna tillstyrker bedömningen eller har inget att invända mot den.

Skälen för regeringens bedömning

I kapitaltäckningsdirektivet finns krav på att behöriga myndigheter ska ha den sakkunskap, de resurser, den operativa kapacitet, de befogenheter och det oberoende som krävs för att utföra de av direktivet och tillsyns- förordningen föreskrivna tillsyns-, gransknings- och sanktionsfunktioner- na (artikel 4.4).

Enligt nya regler i kapitaltäckningsdirektivet ställs krav på att behöriga myndigheter, inbegripet ledamöter i myndighetens styrande organ och dess anställda, ska utöva sina tillsynsbefogenheter oberoende och objektivt utan att söka eller ta emot instruktioner från övervakade företag, från regeringen eller ett unionsorgan eller från något annat offentligt eller privat organ. Vidare ska de behöriga myndigheternas styrande organ vara funktionellt oberoende av andra offentliga och privata organ. Målen för de behöriga myndigheternas verksamhet ska offentliggöras och myndig- heterna ska ansvara för att de fullgör sina uppgifter i förhållande till dessa mål. Myndigheten ska finansieras på ett sådant sätt att det inte påverkar

264

dess oberoende. De nya reglerna ska inte hindra möjligheten att utkräva offentligt och demokratiskt ansvar av myndigheten och heller inte påverka myndighetens delaktighet i internationella och europeiska system för finansiell tillsyn (artikel 4a.1–4a.3).

Finansinspektionen är en myndighet under regeringen. Regeringen kan styra Finansinspektionens verksamhet bara genom förordning, reglerings- brev eller särskilda uppdrag (jfr myndighetsförordningen [2007:515], förordningen med instruktion för Finansinspektionen och regleringsbrevet för budgetåret 2026). Finansinspektionen finansieras genom anslag som riksdagen beslutar i statens budget (se prop. 2013/14:228 s. 193 och 194).

Bestämmelser om förvaltningens oberoende och självständighet finns i regeringsformen. En förvaltningsmyndighet ska i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet (1 kap. 9 §).

Ingen myndighet, inte heller riksdagen eller en kommuns beslutande organ, får heller bestämma hur en förvaltningsmyndighet i ett särskilt fall ska besluta i ett ärende som rör myndighetsutövning mot en enskild eller mot en kommun eller som rör tillämpningen av lag (12 kap. 2 §).

Att en myndighet endast får vidta åtgärder som har stöd i rättsordningen och i sin verksamhet ska vara saklig och opartisk framgår också av 5 § förvaltningslagen.

Det finns också bestämmelser om oberoende och självständighet för arbets- och uppdragstagare i en förvaltningsmyndighet, bl.a. bestämmel- serna om förbud mot bisysslor för arbets- och uppdragstagare i Finans- inspektionen (se avsnitt 14.4).

Finansinspektionens verksamhet regleras i ett stort antal författningar, inbegripet förordningen med instruktion för Finansinspektionen där målen för myndighetens verksamhet anges. I det regleringsbrev för myndigheten som regeringen beslutar för varje budgetår anges vilka uppdrag som Finansinspektionen ska utföra under det kommande året (jfr t.ex. regleringsbrevet för budgetåret 2026).

Myndighetens ledning ansvarar inför regeringen för verksamheten och ska se till att den bedrivs effektivt och enligt gällande rätt och de förpliktelser som följer av Sveriges medlemskap i EU och att myndigheten redovisar sin verksamhet på ett tillförlitligt och rättvisande sätt. En myn- dighetsledning ska också säkerställa att den med rimlig säkerhet fullgör sina uppgifter och uppnår verksamhetens mål (3 § myndighetsförord- ningen och förordningen [2007:603] om intern styrning och kontroll).

Finansinspektionen redovisar sin ekonomi samt hur myndigheten arbetat för att nå sina mål en gång per år i årsredovisningen. Myndighetens uppdrag redovisas genom särskilda rapporter till regeringen.

De nya reglerna i kapitaltäckningsdirektivet får uppfattas som ett förtydligande. Kraven i direktivet tillgodoses genom gällande svensk rätt.

Prop. 2025/26:253

265

Prop. 2025/26:253	14.2	Styrelsen

	Regeringens bedömning
	Kapitaltäckningsdirektivets krav på att en styrelseledamot i en behörig
	myndighet ska få vara det som längst i 14 år bör regleras i föreskrifter
	på lägre nivå än lag.
	Direktivets krav på vilka som ska anses vara ledamöter i den behöriga
	myndighetens styrande organ vid tillämpning av bestämmelserna om
	myndighetens oberoende motsvarar Finansinspektionens styrelse.
	Direktivets krav på ett förfarande som säkerställer att förordnande av
	generaldirektör och övriga styrelseledamöter sker enligt objektiva,
	öppna och publicerade kriterier omfattas redan av gällande rätt. Det
	finns redan möjlighet att befria en styrelseledamot som inte uppfyller
	kriterierna för utnämning eller som har dömts för ett allvarligt brott från
	sitt uppdrag.
	Direktivets krav på att skäl för entledigande av en styrelseledamot ska
	kunna bli föremål för granskning omfattas redan av gällande rätt.

	Promemorians bedömning
	Bedömningen i promemorian stämmer överens med regeringens bedöm-
	ning.
	Remissinstanserna
	Flertalet remissinstanser tillstyrker bedömningen eller har inget att
	invända mot den.
	Finansinspektionen ifrågasätter om kapitaltäckningsdirektivets krav på
	objektiva, öppna och publicerade kriterier är tillgodosett i gällande rätt för
	att utse övriga styrelseledamöter än generaldirektören.
	Skälen för regeringens bedömning
	De nya reglerna
	Enligt nya regler i kapitaltäckningsdirektivet ska ledamöter i behöriga
	myndigheters styrande organ utses på grundval av objektiva, öppna och
	publicerade kriterier och kunna avsättas om de inte längre uppfyller
	kriterierna för utnämning eller om de döms för allvarlig brottslighet.
	Skälen för ett avsättande ska offentliggöras om inte personen som avsätts
	motsätter sig ett offentliggörande.
	Ledamöterna får tjänstgöra i det styrande organet som längst i 14 år.
	Med ledamöter i det styrande organet avses personer som ingår i
	myndighetens gemensamma beslutsfattande organ på högsta nivå och som
	har befogenhet att utöva verkställande funktioner i den dagliga ledingen
	avseende tillsyn (artikel 4a.1 och 4a.2).
	Finansinspektionens styrelse motsvarar det styrande organet
	Finansinspektionen leds av en styrelse med ansvar för myndighetens
	verksamhet. Styrelsen beslutar i principiella frågor och i frågor som i
266	övrigt är av större vikt, exempelvis nya regler, sanktioner och planering av

inspektionens verksamhet. Generaldirektören är myndighetschef och ansvarar för och leder den löpande verksamheten enligt styrelsens direktiv och riktlinjer. Generaldirektören ingår i styrelsen (3, 4, 10 och 13 §§ myndighetsförordningen och 8, 12 och 13 §§ förordningen med instruk- tion för Finansinspektionen).

Finansinspektionens styrelse, inbegripet generaldirektören, motsvarar därmed den behöriga myndighetens styrande organ vid tillämpning av artikel 4a i kapitaltäckningsdirektivet.

Tillsättning och entledigande av styrelseledamöter

Finansinspektionen ifrågasätter om kapitaltäckningsdirektivets krav på objektiva, öppna och publicerade kriterier är tillgodosett i gällande rätt för att utse övriga styrelseledamöter än generaldirektören.

Finansinspektionen är en myndighet under regeringen och det är regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, som anställer arbetstagare (generaldirektörer) och utser uppdragstagare (övriga styrelse- ledamöter) vid förvaltningsmyndigheter som lyder under regeringen (utnämningsmakten) (12 kap. 1 och 5 §§ regeringsformen). Finans- departementet bereder därför frågor om förordnande och entledigande av generaldirektör och övriga styrelseledamöter. Det sker enligt interna processer och riktlinjer som innebär att bl.a. en kravprofil ska tas fram inför en rekrytering av generaldirektör och övriga styrelseledamöter.

I Sverige gäller ett allmänt krav på att den som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter i sin verksamhet ska beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet (1 kap. 9 § regeringsformen).

När det gäller beslut om statliga anställningar – t.ex. generaldirektör i Finansinspektionen – gäller därutöver att avseende bara ska fästas vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet (12 kap. 5 § regerings- formen och 4 § lagen [1994:260] om offentlig anställning). Vid rekrytering av generaldirektör tas även en annons fram som publiceras på bl.a. regeringens webbplats. Vilken kompetens som behövs bestäms utifrån styrelses samlade kompetensprofil och en bedömning av framtida behov och kan därför variera över tid. Annonsen för ny generaldirektör diarieförs liksom ansökningar i ärendet som kommer in till departementet. Dessa är allmänna handlingar som var och en kan begära att ta del av (prop. 2009/10:56). Sekretess gäller dock i vissa fall i ärenden om anställ- ning av myndighetschef vid en förvaltningsmyndighet under regeringen om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider men (39 kap. 5 b § OSL). Särregleringen för generaldirektören får ses i ljuset av att han eller hon – till skillnad från övriga styrelseledamöter – är anställd i Finansinspektionen.

Regeringen anser mot den bakgrunden att svensk rätt får anses uppfylla direktivets krav på ett förfarande som säkerställer att förordnande av generaldirektör och övriga styrelseledamöter sker enligt objektiva, öppna och publicerade kriterier.

När det gäller entledigande av styrelseledamöter innebär regeringens utnämningsmakt att regeringen har rätt att entlediga en styrelseledamot, även om den tid för vilken ledamoten är förordnad inte har gått ut. Om en ledamot själv vill bli entledigad innan tiden för förordnandet har gått ut ska detta anmälas till Finansdepartement, som bereder frågan. Regeringen

Prop. 2025/26:253

267

Prop. 2025/26:253 fattar därefter ett beslut om entledigande. Det finns således redan möjlig- het att entlediga en styrelseledamot som inte uppfyller kriterierna för utnämning eller som har dömts för ett allvarligt brott.

Regeringens beslut att entlediga en ledamot i Finansinspektionens styrelse offentliggörs. När en ledamot har begärt att bli entledigad anges det men beslutet innehåller i övrigt inga skäl för entledigandet. Att offent- liggöra skäl för entledigande kan stå i konflikt med bestämmelser om förtal (5 kap. 1 och 2 §§ brottsbalken). Riksdagen kontrollerar dock regeringens arbete bl.a. genom konstitutionsutskottet. Utskottet ska granska stats- rådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning. Utskottet har rätt att för granskningen få ut protokollen över beslut i regerings- ärenden, handlingar som hör till dessa ärenden samt regeringens övriga handlingar som utskottet finner nödvändiga för sin granskning. Utskottets granskning kan ytterst leda till en misstroendeförklaring mot statsrådet eller beslut om att väcka åtal om statsrådet grovt åsidosatt sin tjänsteplikt (13 kap. 1, 3 och 4 §§ regeringsformen). Kapitaltäckningsdirektivets krav på att skäl för entledigande ska offentliggöras syftar till öka insynen och möjlighet till granskning vid entledigande för att stärka den behöriga myndighetens oberoende. Regeringen anser att riksdagens granskning av regeringens arbete innebär en sådan möjlighet till insyn och kontroll som avses i direktivet.

Kapitaltäckningsdirektivets krav på att skäl för entledigande av en styrelseledamot ska kunna bli föremål för granskning tillgodoses därmed genom gällande rätt.

Tidsbegränsning av uppdrag som styrelseledamot

Regeringen utser Finansinspektionens generaldirektör och övriga leda- möter i myndighetens styrelse för en bestämd tid. Tidens längd, möjlig- heten till omförordnande eller längsta tid för anställningen eller uppdraget är dock inte reglerad. En generaldirektör förordnas ofta på sex år, med möjlighet till förlängning vid två tillfällen om vardera tre år (22 § myndig- hetsförordningen).

För att genomföra den nya regeln i kapitaltäckningsdirektivet om tids- begränsning för styrelseuppdrag bör det införas en bestämmelse om att en ledamot i Finansinspektionens styrelse inte får vara det längre tid än högst 14 år. Bestämmelsen bör tas in i föreskrifter på lägre nivå än lag.

Kommissionen har under hand gett uttryck för att tidsbegränsningen om maximalt 14 år ska tillämpas på utnämningar som sker efter ikraft- trädandet. En ledamot i Finansinspektionens styrelse som har utsetts före ikraftträdandet bör därför få kvarstå som ledamot under den tid som han eller hon har utsetts för och få utses på nytt som längst i 14 år.

14.3Karens

14.3.1De nya reglerna i kapitaltäckningsdirektivet

268

uppdrag eller anställning i ett kreditinstitut som de utövat tillsyn över eller Prop. 2025/26:253 deltagit i beslutsfattande för, inbegripet institutets direkta eller indirekta

moderföretag, dotterföretag eller anknutna företag, liksom för under- leverantörer till sådana företag och företag som bedriver lobbyverksamhet eller påverkansarbete inom frågor som ledamoten eller den anställde ansvarade för under sitt uppdrag eller anställning. Karens får även tillämpas vid övergång till ett företag som är konkurrent till ett institut som styrelseledamoten eller den anställde har utövat tillsyn över eller deltagit i beslutsfattande för, inbegripet institutets direkta eller indirekta moder- företag, dotterföretag eller anknutna företag (artikel 4a.3 och 4a.4).

För en person i den behöriga myndighetens styrande organ ska karens- tiden vara minst 12 månader vid övergång till ett företag som personen utövat tillsyn över eller deltagit i beslutsfattande för, inbegripet institutets direkta eller indirekta moderföretag, dotterföretag eller anknutna företag, liksom för underleverantörer till sådana företag. För anställda ska minimi- tiden för karens vara sex månader för att gå till dessa företag. Om det med hänsyn till storleken på arbetsmarknaden i en medlemsstat eller nationella bestämmelser om grundläggande rättigheter och arbetsrätt finns skäl att ha en kortare karens för anställda, får minimitiden vara tre månader. Vid övergång till ett företag som bedriver påverkansarbete inom myndig- hetetens område ska karensen vara minst tre månader både för personer i det styrande organet och för anställda. Vid övergång till ett företag som är konkurrent till ett institut som personen utövat tillsyn över eller deltagit i beslutsfattande för, inbegripet institutets direkta eller indirekta moder- företag, dotterföretag eller anknutna företag, ska karenstiden vara sex månader för personer i myndighetens styrande organ och tre månader för anställda (artikel 4a.4 och 4a.5).

Karenstiden ska börja löpa när en person inte längre deltar i tillsyn och beslutsfattande avseende företag som omfattas av bestämmelserna om karens. Under karenstiden ska personen inte ha tillgång till konfidentiell eller känslig information. De som omfattas av karens ska ha rätt till lämplig ersättning för den begränsning karensen innebär (artikel 4a.4 och 4a.6).

14.3.2 Befattningshavare som i dag omfattas av övergångsrestriktioner

För bl.a. statsråd och statssekreterare, riksrevisorn och riksrevisions- direktören samt Riksbankens direktionsledamöter finns bestämmelser om övergångsrestriktioner vid övergång till vissa andra verksamheter (lagen [2018:676] om restriktioner vid statsråds och statssekreterares övergång till annan än statlig verksamhet (kallad restriktionslagen), lagen [2020:537] om restriktioner vid en riksrevisors och en riksrevisions- direktörs övergång till annan verksamhet och 7 kap. 13 § lagen [2022:1568] om Sveriges riksbank).

För statsråd, statssekreterare, riksrevisor och riksrevisionsdirektören
gäller anmälningsplikt vid övergång till vissa andra verksamheter.
Nämnden för statsråds och vissa andra befattningshavares övergångs-
restriktioner (karensnämnden) prövar om restriktioner ska meddelas och
fattar beslut om ersättning.	269
	269

Prop. 2025/26:253 14.3.3

Tidigare utredning

270

I juni 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att lämna förslag om restriktioner vid övergång från offentlig till annan verksamhet. Ut- redningen redovisade sitt uppdrag i augusti 2023 i betänkandet Över- gångsrestriktioner – ökat förtroende för offentlig verksamhet

(SOU 2023:45). I betänkandet lämnas bl.a. ett förslag till lag om över- gångsrestriktioner vid vissa befattningshavares övergång till annan än offentlig verksamhet. Lagen föreslås omfatta statsråd, statssekreterare, myndighetschefer och anställda vid förvaltningsmyndighet (1 och 2 §§) och innehåller bestämmelser om bl.a. anmälningsskyldighet vid övergång till annan än offentlig verksamhet (5–9 §§), övergångsrestriktioner (10–15 §§), rätt till ersättning (16–18 §§) och möjlighet till omprövning och överklagande (21–23 §§). Syftet med bestämmelserna är att stärka förtroendet för det allmänna genom att förebygga att intressekonflikter uppstår. Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut i februari 2024. Frågan bereds inom Regeringskansliet.

14.3.4Finansinspektionens interna rutiner och kollektivavtal

Finansinspektionen har interna rutiner för att motverka intressekonflikter när en arbetstagare vid myndigheten avslutar sin anställning. Enligt dessa rutiner kan Finansinspektionen besluta om karens och behörighetsnivå om arbetstagaren efter uppsägningstiden ska påbörja en ny anställning i ett företag som står under myndighetens tillsyn eller om det av någon annan anledning behövs för att upprätthålla förtroendet för inspektionen och minska risken för jäv. I bedömningen tas hänsyn till vilket ansvar, mandat och inflytande arbetstagaren har hos Finansinspektionen och vad arbets- tagaren kommer att få för arbetsuppgifter på den nya arbetsplatsen. Hänsyn tas också till eventuell förtroendeskada som arbetstagaren kan orsaka Finansinspektionen om personen behåller sina ordinarie arbets- uppgifter under uppsägningstiden. Beslut om karens för verksamhets- områdeschef eller stabschef fattas av generaldirektören. Beslut om karens för övriga arbetstagare fattas av verksamhetsområdeschefen eller stabs- chefen, i samråd med den anställdes närmaste chef (se Finansinspektionen [2022], Rutin för karantän vid uppsägning, dnr 22-30458, SOU 2023:45

s.185 och 186).

Finansinspektionen har yttrat sig över betänkandet Övergångs-

restriktioner – ökat förtroende för offentlig verksamhet och framför i sitt remissvar att inspektionen tillstyrker förslaget om att en myndighetschef med ordinarie anställning under regeringen ska omfattas av regler om övergångsrestriktioner men avstyrker en generell sådan reglering för arbetstagare i offentlig verksamhet. Inspektionen har framfört att myndig- hetens interna rutiner fungerar mycket väl. För att ytterligare minska risken för intressekonflikter tillämpar inspektionen förlängd uppsägnings- tid. För arbetstagare är uppsägningstiden tre månader och för chefer i inspektionens ledningsgrupp är uppsägningstiden sex månader. Genom den förlängda uppsägningstiden kan karensen vara längre än vad som annars skulle vara möjligt. Enligt inspektionen räcker dessa uppsägnings-

tider till för att uppnå syftet med de av utredningen föreslagna bestäm- Prop. 2025/26:253 melserna men att utredningens förslag har fördelen att det ger inspektionen

möjlighet att besluta om övergångsrestriktioner vid en provanställning eller ett avskedande, vilket inte är möjligt i dag (se Fi2023/02375).

Uppsägningstid för anställda i Finansinspektionen regleras i kol- lektivavtal. En anställd som säger upp sig har en månads uppsägningstid om anställningen varat kortare än ett år och två månader om anställningen varat längre än ett år. Vid uppsägning från arbetsgivarens sida är upp- sägningstiden en månad om anställningen varat högst ett år och tre månader om anställningen varat mer än ett år. För anställda chefer med personalansvar är uppsägningstiden tre månader om chefen arbetat längre än sex månader och säger upp sig. Vid uppsägning från arbetsgivarens sida är uppsägningstiden en månad om anställningen varat högst ett år och tre månader om anställningen varat mer än ett år. För anställda chefer med anställning tills vidare (chefer som ingår i Finansinspektionens lednings- grupp) gäller en ömsesidig uppsägningstid av fyra månader om inte annat gäller enligt 9 § lagen [1982:80] om anställningsskydd. (Villkorsavtal mellan Arbetsgivarverket och OFR/S,P,O, Villkorsavtal-T mellan Arbets- givarverket och Saco-S, Lokalt kollektivavtal om uppsägningstider för vissa chefer, FI dnr 21-8540 och Chefsavtalet).

14.3.5En ny lag om karens

Regeringens förslag

Det ska införas en ny lag om karens för arbets- och uppdragstagare i Finansinspektionen.

Karens ska avse att en person under viss tid inte ska få påbörja en ny anställning eller ett nytt uppdrag i vissa företag eller organisationer.

Med arbets- och uppdragstagare ska avses

1.generaldirektören och andra styrelseledamöter, och

2.övriga arbets- och uppdragstagare som deltar i tillsynsverksam- heten.

Promemorians förslag

Förslaget i promemorian stämmer överens med regeringens förslag.

Remissinstanserna

Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det.

Finansinspektionen väcker frågan om hur myndigheten ska hantera att villkor om karens bör framgå av anställningsavtalet i förhållande till befintliga arbetstagare och hur förslaget förhåller sig till gällande kol- lektivavtal.

271

Prop. 2025/26:253

272

Skälen för regeringens förslag

Rättslig reglering

Enligt nya regler i kapitaltäckningsdirektivet ska personer i behöriga myndigheters styrande organ och vissa anställda omfattas av karens under en viss tid. Med karens avses att dessa personer under viss tid inte får påbörja ett nytt uppdrag eller anställning i vissa företag, bl.a. sådana där de har medverkat direkt i tillsynen respektive beslutsfattande (artikel 4a.3 första stycket b).

Det finns inga svenska bestämmelser om karens för Finansinspektionens styrelseledamöter och arbets- eller uppdragstagare. För att genomföra ändringarna i kapitaltäckningsdirektivet i detta avseende bör motsvarande bestämmelser därför införas i en ny lag.

Lagrådet lämnar flera förslag i fråga om den nya lagen och presenterar förslagen i ett sammanhållet lagförslag. Lagrådets synpunkter bygger dock delvis på andra utgångspunkter än de som ligger till grund för lagråds- remissens förslag, vilket får relevans vid regeringens behandling av Lagrådets förslag i det följande.

Ledamöter i det styrande organet som omfattas

I en ny regel i kapitaltäckningsdirektivet anges att vid tillämpning av reglerna om behöriga myndigheters oberoende, ska medlemmar i myndighetens ledningsorgan avse fysiska personer som ingår i myndig- hetens högsta kollektiva beslutsfattande organ och som har befogenhet att utöva verkställande funktioner avseende den dagliga ledningen av myndighetens tillsynsfunktion, exklusive guvernörer för nationella centralbanker (artikel 4a.1).

Finansinspektionen leds av en styrelse med ansvar för myndighetens verksamhet. Styrelsen beslutar i principiella frågor och i frågor som i övrigt är av större vikt, exempelvis nya regler, sanktioner och planering av inspektionens verksamhet. Generaldirektören är myndighetschef och ansvarar för och leder den löpande verksamheten enligt styrelsens direktiv och riktlinjer. Generaldirektören ingår i styrelsen (3, 4, 10 och 13 §§ myndighetsförordningen och 8, 12 och 13 §§ förordningen med instruk- tion för Finansinspektionen).

Eftersom det är Finansinspektionens styrelse som fattar beslut i viktigare frågor om tillsynsverksamheten, motsvarar den behöriga myndighetens styrande organ vid tillämpning av artikel 4a i direktivet därmed Finans- inspektionens generaldirektör och andra styrelseledamöter.

Som Lagrådet är inne på utgör styrelseledamöter uppdragstagare vid tillämpningen av den nya lagen.

Övriga arbets- och uppdragstagare som omfattas

Finansinspektionen har organiserat sin tillsynsverksamhet i flera verksam- hetsområden, bl.a. bank, betalningar och marknad, samt i staber med stödfunktioner inom bl.a. juridik. Arbets- eller uppdragstagare i flera verksamhetsområden eller i en stab kan därför vara involverade i tillsynsverksamheten. Dessa personer bör därför omfattas av karens.

När Finansinspektionen anställer en arbetstagare fattas ett förvaltnings- beslut om anställning. Myndigheten ingår också ett civilrättsligt anställ-

ningsavtal där villkoren för anställningen framgår. En arbetsgivare ska lämna skriftlig information till en arbetstagare om alla villkor som är av väsentlig betydelse för anställningsförhållandet. Det gäller bl.a. informa- tion om arbetsuppgifter och vilka bestämmelser som arbetsgivaren och arbetstagaren ska följa när någon av dem vill avsluta anställnings- förhållandet (6 c § lagen om anställningsskydd).

Att en arbetstagare kan omfattas av bestämmelser om karens efter avslutad anställning innebär en begränsning för arbetstagarens möjlighet att påbörja en ny anställning eller ett nytt uppdrag och får därför anses vara av sådan väsentlig betydelse för ett anställningsförhållande att Finans- inspektionen ska lämna skriftlig information om det. Vid anställning av en arbetstagare som kan komma att delta i tillsynsverksamheten bör villkor om eventuell karens också anses vara av sådan betydelse att de bör framgå redan av anställningsavtalet.

Även uppdragstagare vid inspektionen kan delta i tillsynsarbetet och bör därför också omfattas av bestämmelser om karens. Det bör framgå av uppdragsavtalet. Finansinspektionen väcker frågan om vad som ska gälla för redan ingångna anställnings- och uppdragsavtal och hur förslaget förhåller sig till gällande kollektivavtal. Direktivet medger ingen övergångsreglering. Den nya lagen tillämpas därför första gången på generaldirektören och andra styrelseledamöter, och övriga arbets- och uppdragstagare som deltar i tillsynsverksamheten när lagen träder i kraft.

Bestämmelserna om karens syftar inte till att tillgodose ett offentligt arbetsgivarintresse utan, på samma sätt som förbud mot vissa bisysslor, till att skydda förtroendet för det allmänna. Det lagstadgade kravet kan inte avtalas bort. Finansinspektionen bör därför informera arbets- och uppdragstagare som kan komma att omfattas av karens om de nya bestäm- melserna.

En myndighetschef ska ha en ställföreträdare som tjänstgör i chefens ställe när han eller hon inte är i tjänst t.ex. vid semester eller sjukdom (24 § myndighetsförordningen). Om den ordinarie chefen slutat och rekryteringen av efterträdare inte har slutförts vid avgångstillfället beslutar regeringen om en vikarierande myndighetschef tills vidare, dock längst till dess att en ordinarie chef har rekryterats. Även den som har agerat generaldirektör för Finansinspektionen som ställföreträdande eller vikarierande generaldirektör för Finansinspektionen bör omfattas av karens. I Finansinspektionen är den ställföreträdande generaldirektören ofta någon av de chefer som ingår i myndighetens ledningsgrupp. Till vikarierande myndighetschef väljs oftast någon bland den befintliga personalen på myndigheten i fråga. Dessa bör därför omfattas av karens.

Karens som en del av anställnings- och uppdragsförhållandet

Lagrådet föreslår att arbets- och uppdragstagare, anställning och uppdrag samt karensnämnden och Finansinspektionen ska benämnas förtroende- personer (särskilda och övriga förtroendepersoner), engagemang respek- tive prövningsmyndigheten, beroende på vad som är tillämpligt. Regeringen anser emellertid att arbets- och uppdragstagare, anställning och uppdrag respektive karensnämnden och Finansinspektionen lämpligen bör användas i den nya lagen.

Prop. 2025/26:253

273

Prop. 2025/26:253 Enligt Lagrådet är det en grundläggande brist att det inte av den nya lagen framgår att karensvillkoren är en del av anställnings- eller uppdrags- avtalet.

–som Lagrådet är inne på – inte kunna avtalas bort. Frågan om karens blir sålunda en del av anställnings- eller uppdragsförhållandet, oavsett om parterna faktiskt avtalat om karens eller inte. Finansinspektionen bör under alla förhållanden informera arbets- och uppdragstagare som kan komma att omfattas av karens om de nya bestämmelserna.

Lagrådet anser att definitionen av karens bör kopplas till att anställ- ningen eller uppdraget (särskild insynsställning) upphör. Regeringen konstaterar emellertid att karenstiden kan börja löpa före det att anställningen eller uppdraget har avslutats (t.ex. under uppsägningstiden).

14.3.6Övergång till ny anställning eller nytt uppdrag som bör omfattas av karens

Regeringens förslag

Generaldirektören och andra styrelseledamöter, och övriga arbets- och uppdragstagare som deltar i tillsynsverksamheten, ska omfattas av karens vid övergång till en ny anställning eller ett nytt uppdrag i

1.ett företag som står under tillsyn av Finansinspektionen,

2.ett utländskt företag som

–bedriver verksamhet i Sverige, och

–i hemlandet står under motsvarande tillsyn av en myndighet eller ett

annat behörigt organ som ett sådant företag som avses i 1,

3.ett finansiellt holdingföretag, ett blandat finansiellt holdingföretag eller ett värdepappersinriktat holdingföretag,

4.ett företag som till ett företag som avses i 1 eller 2 tillhandahåller tjänster som är av betydelse för det företagets finansiella verksamhet, eller

5.en intresseorganisation på finansmarknadsområdet.

När det gäller sådana övriga arbets- och uppdragstagare som deltar i tillsynsverksamheten ska det förutsättas för karens att arbets- eller uppdragstagaren inom ramen för sin anställning eller sitt uppdrag har förvärvat sådan information eller kunskap som gör att det, om personen påbörjar den nya anställningen eller det nya uppdraget, finns en risk för

–ekonomisk skada för Finansinspektionen,

–otillbörlig fördel för någon enskild, eller

–att allmänhetens förtroende för Finansinspektionen skadas.

Promemorians förslag

Förslaget i promemorian stämmer överens med regeringens förslag.

274

Remissinstanserna

Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det.

Skälen för regeringens förslag

De nya reglerna i kapitaltäckningsdirektivet

Enligt nya regler i kapitaltäckningsdirektivet ska övergång till följande företag omfattas av karens: ett kreditinstitut som ledamoten i det styrande organet eller den anställde utövat tillsyn över eller deltagit i beslutsfattande för, inbegripet institutets direkta eller indirekta moderföretag, dotter- företag eller anknutna företag, liksom underleverantörer till sådana företag och företag som bedriver lobbyverksamhet eller påverkansarbete inom frågor som ledamoten eller den anställde ansvarade för under sitt uppdrag eller anställning. Karens får även tillämpas vid övergång till ett företag som är konkurrent till ett institut som styrelseledamoten eller den anställde har utövat tillsyn över eller deltagit i beslutsfattande, inbegripet institutets direkta eller indirekta moderföretag, dotterföretag eller anknutna företag (artikel 4a.3 och 4a.4).

Företag och organisationer som ska omfattas

Finansinspektionens interna rutiner om karens omfattar övergång till alla företag som står under myndighetens tillsyn. De företag som står under tillsyn är bl.a. banker, betaltjänstföretag, företag som verkar inom börs och clearing, fondbolag, försäkringsföretag, försäkringsförmedlare, hypoteks- institut, konsumentkreditinstitut, kreditmarknadsföretag, utgivare av elektroniska pengar och värdepappersbolag. I betänkandet Övergångs- restriktioner – ökat förtroende för offentlig verksamhet föreslås att alla övergångar från en förvaltningsmyndighet till privat verksamhet ska kunna bli föremål för övergångsrestriktioner, bl.a. karens.

Syftet med reglerna i kapitaltäckningsdirektivet är att minska risken för intressekonflikter och stärka de behöriga myndigheternas oberoende. Det är också viktigt att upprätthålla allmänhetens förtroende för dessa myndigheter. Om karens skulle gälla bara för övergångar till de företag som direktivet ställer krav på skulle en övergång till t.ex. ett försäkrings- företag omfattas av karens om företaget ingår i samma koncern som en bank som en arbets- eller uppdragstagare har utövat tillsyn över. Däremot skulle en övergång till ett försäkringsföretag som en arbets- eller uppdrags- tagare har deltagit i tillsynen över inte omfattas av karens om försäkrings- företaget inte ingår i samma koncern som en bank. I likhet med det som redan gäller enligt Finansinspektionens interna rutiner, bör kravet på karens därför omfatta övergångar till alla företag som står under Finans- inspektionens tillsyn men också utländska företag som har tillstånd för sådan verksamhet i sitt hemland och bedriver verksamhet i Sverige. Karens bör också gälla vid övergång till företag som tillhandahåller tjänster som är av betydelse för den finansiella verksamheten hos dessa företag.

För att genomföra direktivets krav på karens vid övergång till övriga företag och aktörer bör karens också gälla vid övergång till ett finansiellt holdingföretag, ett blandat finansiellt holdingföretag och ett värdepappers- inriktat holdingföretag. Slutligen bör karens även omfatta en övergång till

Prop. 2025/26:253

275

Prop. 2025/26:253 en intresseorganisation på finansmarknadsområdet. Med intresseorganisa- tioner avses ett sådant företag eller organisation som bedriver påverkans- arbete inom Finansinspektionens tillsynsområde, t.ex. en bransch- organisation.

Övergångar som ska omfattas

Enligt de nya reglera i kapitaltäckningsdirektivet ska karens komma i fråga för åtminstone personer i de behöriga myndigheternas styrande organ och anställda som har varit direkt involverade i tillsynsarbetet. Karensen ska vara proportionell i förhållande till vilken roll och vilket ansvar personen har.

Finansinspektionens styrelse fattar beslut i viktigare frågor om tillsyns- verksamheten. Generaldirektören och andra styrelseledamöter bör därför alltid omfattas av karens vid övergång till ett sådant företag eller organisation som omfattas av karens.

Arbets- och uppdragstagare som arbetar inom Finansinspektionens tillsynsverksamhet har varierande uppgifter och ansvar. Det är dock inte alla övergångar till de företag som omfattas som innebär en risk för intressekonflikt eller att allmänhetens förtroende för myndigheten skulle kunna skadas. Karens bör därför inte gälla vid alla övergångar. Det bör i stället göras en bedömning i det enskilda fallet om en övergång till ett sådant företag eller en sådan organisation som omfattas ska medföra karens. När det gäller arbets- eller uppdragstagare som deltar i tillsyns- verksamheten bör karens därför förutsätta att arbets- eller uppdragstagaren inom ramen för sin anställning eller sitt uppdrag har förvärvat sådan information eller kunskap som innebär att det, om personen påbörjar den nya anställningen eller det nya uppdraget, finns en risk för ekonomisk skada för Finansinspektionen, otillbörlig fördel för någon enskild, eller att allmänhetens förtroende för Finansinspektionen skadas.

14.3.7Karenstid

Regeringens förslag

Karenstiden för generaldirektören och andra styrelseledamöter ska vara

1.tolv månader vid övergång till ett företag som omfattas av karens, och

2.tre månader vid övergång till en intresseorganisation som omfattas av karens.

För övriga arbets- och uppdragstagare ska karenstiden vara lägst tre och högst sex månader vid övergång till ett företag eller en organisation som omfattas av karens.

Karenstiden ska börja löpa

1.i fråga om generaldirektören och andra styrelseledamöter, när styrelseledamoten avslutar anställningen eller uppdraget, och

2.i fråga om övriga arbets- och uppdragstagare, när arbets- eller uppdragstagaren inte längre deltar i tillsynsverksamheten.

276

Promemorians förslag

Prop. 2025/26:253

Förslaget i promemorian stämmer överens med regeringens förslag.

Remissinstanserna

Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det.

Finansinspektionen och Riksbanken anser att karenstiden för general- direktören och andra styrelseledamöter ska uppgå till 6–12 månader.

Finansinspektionen efterfrågar vägledning om vad som ska gälla för en arbets- eller uppdragstagare som säger upp sig utan att ha en ny tjänst eller ett nytt uppdrag men som efter uppsägningstiden får en sådan tjänst eller ett sådant uppdrag som träffas av karensreglerna eller först får en tjänst som inte omfattas av karens men därefter påbörjar en ny anställning som kan omfattas av karens och där den längsta tiden för karens inte har löpt ut.

Skälen för regeringens förslag

De nya reglerna i kapitaltäckningsdirektivet

Enligt nya regler i kapitaltäckningsdirektivet ska karens för en person i den behöriga myndighetens styrande organ vara minst 12 månader vid över- gång till ett företag som personen har utövat tillsyn över eller deltagit i beslutsfattande för, inbegripet institutets direkta eller indirekta moder- företag, dotterföretag eller anknutna företag, liksom för underleverantörer till sådana företag. För anställda ska minimikarenstiden vid en övergång till dessa företag vara sex månader. För medlemsstater där det med hänsyn till storleken på arbetsmarknaden i landet eller nationella bestämmelser om grundläggande rättigheter och arbetsrätt finns skäl att ha en kortare karenstid, får minimitiden vara tre månader.

Vid övergång till ett företag som är konkurrent till ett institut som personen har utövat tillsyn över eller deltagit i beslutsfattande för, inbegripet institutets direkta eller indirekta moderföretag, dotterföretag eller anknutna företag, ska karenstiden vara sex månader för personer i myndighetens styrande organ och tre månader för anställda.

Vid övergång till ett företag som bedriver påverkansarbete inom myndighetetens område ska karenstiden vara minst tre månader både för ledamöter i det styrande organet och för anställda.

Karenstiden ska börja löpa när en person inte längre deltar i tillsyn och beslutsfattande avseende företag som omfattas av bestämmelserna om karens. Under karenstiden får personen inte ha tillgång till konfidentiell eller känslig information (artikel 4a.4 och 4a.5).

Karenstid för generaldirektören och andra styrelseledamöter

För statsråd och statssekreterare får en övergångsrestriktion gälla upp till tolv månader efter det att statsrådet eller statssekreteraren har avslutat sitt uppdrag respektive sin anställning (6 § restriktionslagen).

Det finns inte skäl att införa längre karenstid för Finansinspektionens generaldirektör eller andra styrelseledamöter än den som gäller för statsråd och statssekreterare. Finansinspektionens styrelse ansvarar för myndig-

277

Prop. 2025/26:253 hetens verksamhet. Styrelsen beslutar i principiella frågor och i frågor som i övrigt är av större vikt, exempelvis nya regler, sanktioner och planeringen av myndighetens verksamhet. Generaldirektören och andra styrelse- ledamöter får därför anses delta i tillsyn och beslutsfattande över alla före- tag som står under myndighetens tillsyn.

Finansinspektionen och Riksbanken anser att karenstiden ska vara 6–12 månader medan Lagrådet föreslår att karenstiden vid en övergång till en intresseorganisation på finansmarknadsområdet ska vara tolv månader.

Regeringen anser emellertid att karenstiden som utgångspunkt bör vara tolv månader. Vid övergång till en intresseorganisation på finans- marknadsområdet bör det dock vara tillräckligt att karenstiden är tre månader.

Karenstid för övriga arbets- och uppdragstagare

Sverige har en liten befolkning och arbetsmarknaden för personer som arbetar inom den finansiella sektorn är begränsad. Finansinspektionen har i sitt remissvar avseende betänkandet Övergångsrestriktioner – ökat förtroende för offentlig verksamhet framfört att det är nödvändigt med rörlighet för arbetstagare mellan myndigheten och privat verksamhet och att det inte är något som i sig bör motverkas. Inspektionen har framfört att bestämmelser om karens kan uppfattas som hindrande i karriären genom den inlåsningseffekt karensen medför. Det är möjligt att vissa personer därmed väljer en annan karriärväg och avstår från att söka en tjänst hos inspektionen. Alltför strikta övergångsrestriktioner riskerar därmed att myndigheten framstår som en oattraktiv arbetsgivare och försämrar Finansinspektionens möjligheter att attrahera och rekrytera medarbetare. Vidare har Finansinspektionen framfört att inspektionen tillämpar för- längda uppsägningstider i vissa fall och att det inte finns ett behov av övergångsrestriktioner som sträcker sig längre än dessa uppsägningstider för att uppnå syftet med de föreslagna bestämmelserna (Fi2023/02375).

En minsta karenstid om sex månader för alla arbets- och uppdragstagare i Finansinspektionen skulle innebära en inskränkning i rörlighet för dessa och riskerar att inverka menligt på Finansinspektionens möjlighet att rekrytera personal. Det skulle i sin tur kunna leda till att myndigheten inte kan bedriva en effektiv tillsyn. Lagrådet föreslår att karenstiden ska vara sex månader eller den kortare tid som Finansinspektion beslutar, dock inte kortare än tre månader. Regeringen anser emellertid att karenstiden för arbets- och uppdragstagare, med hänsyn till den begränsade arbets- marknad som finns inom den finansiella sektorn i Sverige, därför inte bör vara längre än tre månader. För chefer i Finansinspektionens lednings- grupp bör karenstiden motsvara uppsägningstiden och vara fyra till sex månader. För ställföreträdande generaldirektör och den som anställs som vikarierande generaldirektör i Finansinspektionen bör karenstiden motsvara det som gäller för chefer i myndighetens ledningsgrupp, dvs. fyra till sex månader. Karenstiden för övriga arbets- eller uppdragstagare bör därför anges som ett intervall om lägst tre och högst sex månader vid övergång till ett företag eller en organisation som omfattas av karens.

278

När karenstiden ska börja löpa	Prop. 2025/26:253
Finansinspektionens styrelse ansvarar kollektivt för myndighetens verk-
samhet. Generaldirektören leder den löpande verksamheten och företräder
myndigheten i olika externa sammanhang. Regeringen anser därför att
karenstiden för generaldirektören och andra styrelseledamöter bör börja
löpa vid avslutad anställning eller uppdrag.
För övriga arbets- eller uppdragstagare finns möjlighet för Finans-
inspektionen att, på så sätt som myndigheten redan gör, under uppsäg-
ningstiden ändra arbetsuppgifter och behörighetsnivå. Om arbets- eller
uppdragstagaren på så sätt inte längre deltar i tillsynsverksamheten, anser
regeringen att karenstiden bör kunna börja löpa redan under uppsäg-
ningstiden. I vissa fall kan karenstiden endast delvis eller inte alls börja
löpa under uppsägningstiden. Det kan bero på att arbets- eller uppdrags-
tagaren fått den nya anställningen eller uppdraget som ska medföra karens
först under uppsägningstiden och fortsatt med sina ordinarie arbets-
uppgifter under uppsägningstiden. Ett annat exempel är att arbets- eller
uppdragstagaren fått den nya anställningen eller uppdraget efter det att
uppsägningstiden har gått ut men under den tid som anmälningsskyldighet
gäller (se avsnitt 14.3.10) och fortsatt med sina ordinarie arbetsuppgifter
under uppsägningstiden. I dessa situationer anser regeringen, som Finans-
inspektionen är inne på, att arbets- eller uppdragstagaren ska anmäla den
nya anställningen eller uppdraget till Finansinspektionen och karensen bör
börja löpa från det att arbets- eller uppdragstagaren inte längre deltar i
tillsynsverksamheten om uppsägningstiden fortfarande löper och från när
anställningen eller uppdraget avslutades om uppsägningstiden löpt ut.
I ett beslut om karens bör det framgå när karenstiden börjar löpa och när
den slutar.

14.3.8Aktsamhet

Regeringens förslag

Under karenstiden ska arbets- eller uppdragstagaren sträva efter att agera på ett sådant sätt att det inte uppstår någon risk för ekonomisk skada för Finansinspektionen eller otillbörlig fördel för någon enskild eller för att allmänhetens förtroende för Finansinspektionen skadas.

Promemorians förslag

Förslaget i promemorian stämmer överens med regeringens förslag.

Remissinstanserna

Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det.

Skälen för regeringens förslag

Det finns inga bestämmelser om sanktioner för ett statsråd eller en statssekreterare som inte följer restriktionslagen. I stället gäller en akt- samhetsbestämmelse som innebär att de, i samband med en övergång till

279

Prop. 2025/26:253 och vid utövandet av ett nytt uppdrag eller en ny anställning, eller i samband med en etablering av näringsverksamhet, alltid ska sträva efter att agera på ett sådant sätt att det inte uppstår någon risk för ekonomisk skada för staten eller otillbörlig fördel för någon enskild eller för att allmänhetens förtroende ska skadas (2 § restriktionslagen).

I betänkandet Övergångsrestriktioner – ökat förtroende för offentlig verksamhet föreslås att motsvarande ordning ska gälla för myndighets- chefer och anställda med villkor om karens (SOU 2023:45 s. 162 och 163).

De nya reglerna om karens i kapitaltäckningsdirektivet innehåller inte några krav på sanktioner för de fall reglerna inte följs. Samma ordning som gäller för statsråd och statssekreterare bör därför gälla även för Finans- inspektionens generaldirektör och andra styrelseledamöter liksom för arbets- och uppdragstagare i myndigheten som omfattas av karens. Arbets- eller uppdragstagaren bör därför under karenstiden sträva efter att agera på ett sådant sätt att det inte uppstår någon risk för att förutsättningarna för Finansinspektionens tillsynsverksamhet påverkas.

Lagrådet föreslår att bestämmelsen om aktsamhet ska vara dispositiv. Regeringen anser emellertid att kravet på aktsamhet bör vara ett minimikrav.

14.3.9Ersättning och förmåner

Regeringens förslag

Den som omfattas av ett beslut om karens ska under karenstiden ha rätt till ersättning.

Ersättningen ska motsvara lönen eller arvodet vid den tidpunkt som karenstiden börjar löpa.

Ersättningen ska minskas med andra inkomster från anställning eller uppdrag under karenstiden som arbets- eller uppdragstagaren inte skulle ha haft om anställningen eller uppdraget hade fortsatt.

Promemorians förslag

Förslaget i promemorian stämmer överens med regeringens förslag.

Remissinstanserna

Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det.

Finansinspektionen och Statens tjänstepensionsverk instämmer i be- dömningen att tjänstepension och grupplivförsäkring bör bestå under karenstiden och anser att frågorna om utformningen av grundskyddet och finansieringen av det bör utredas vidare.

Karensnämnden avstyrker förslaget att generaldirektören och andra styrelseledamöter ska ha rätt till ersättning. Nämnden anser att om dessa, trots ett förbud, söker eller erbjuds ett sådant uppdrag bör de inte ha rätt till ersättning. Om det ändå ska finnas möjlighet till ersättning bör de ersättningsfrågor som aktualiseras prövas av Finansinspektionen.

280

Skälen för regeringens förslag

Prop. 2025/26:253

De nya reglerna i kapitaltäckningsdirektivet

Enligt nya regler i kapitaltäckningsdirektivet ska anställda och ledamöter i den behöriga myndighetens styrande organ som omfattas av karens ha rätt till lämplig ersättning för det förbudet (artikel 4a.6).

Finansinspektionens generaldirektör

Statsråd och statssekreterare som inte har rätt till avgångsersättning respektive avgångsvederlag har rätt till ersättning under den tid som en övergångsrestriktion gäller, om personen till följd av restriktionen inte kan tillträda det nya uppdraget eller den nya anställningen eller etablera näringsverksamhet under denna tid (10 § restriktionslagen). Ersättningen ska motsvara arvodet eller lönen vid avgången med avdrag i enlighet med det som gäller för statsråds avgångsersättning respektive statssekreterares avgångsvederlag (prop. 2017/18:162 s. 34 och 35).

En myndighetschef har också i vissa fall rätt till avgångsförmåner i form av avgångsvederlag eller inkomstgaranti (förordningen [2016:411] om tjänstepension, inkomstgaranti eller avgångsvederlag till myndighets- chefer). Bestämmelserna om inkomstgaranti och avgångsvederlag har syftena att skapa ekonomisk trygghet i den omställningssituation som kan uppstå efter att en anställning har avslutats och för den arbetstagare som befinner sig nära pensionsåldern och som vid anställningstidens utgång står utan en ny anställning. Utredningen om övergångsrestriktioner i offentlig verksamhet föreslår att samma ordning som gäller för statsråd som omfattas av en övergångsrestriktion också ska gälla för myndig- hetschefer med det tillägget att en myndighetschef som uppbär inkomst- garanti också ska ha rätt till viss karensersättning för att regleringen inte ska bli missgynnande (SOU 2023:45 s. 153 och 154).

Enligt nya bestämmelser i kapitaltäckningsdirektivet ska den som omfattas av karens ha rätt till lämplig ersättning för den begränsning som karensen innebär (artikel 4a.6). Ersättningen bör vara lämplig som kompensation för att personen under en viss period inte kan ta anställning och den bör stå i proportion till karensperiodens längd (se skäl 3 i direktivet). Generaldirektören och övriga styrelseledamöter bör därför, till skillnad från vad Karensnämnden anser, ha rätt till ersättning under karenstid.

Ersättningen kan bestämmas utifrån olika grunder. Den kan t.ex. baseras på den inkomst som personen har vid den tidpunkt när anställningen eller uppdraget upphör eller på den inkomst eller det arvode som personen skulle ha fått om den nya anställningen eller det nya uppdraget hade kunnat påbörjas utan karens. Det kan vara svårt att i förväg veta vad den nya inkomsten eller det nya arvodet kommer att bli. Ersättning till Finans- inspektionens generaldirektör bör därför motsvara lönen eller arvodet vid den tidpunkt som karenstiden börjar löpa. Ersättningen bör dock minskas med andra inkomster från anställning eller uppdrag som generaldirektören får under karenstiden.

281

Prop. 2025/26:253

282

Övriga styrelseledamöter

Enligt nya bestämmelser i kapitaltäckningsdirektivet ska den som omfattas av karens ha rätt till lämplig ersättning för den begränsning som karensen innebär (artikel 4a.6). Ersättningen bör vara lämplig som kompensation för att personen under en viss period inte kan ta anställning och den bör stå i proportion till karensperiodens längd (se skäl 3 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1619). Till skillnad från vad Karens- nämnden framför bör därför övriga styrelseledamöter ha rätt till ersättning.

Regeringen beslutar särskilt om ersättning till ordförande och vice ordförande i statliga myndigheters styrelser som tillsätts av regeringen. Ersättning till övriga ledamöter och ersättare betalas per sammanträdesdag med ett på förhand bestämt belopp (1–4 §§ förordningen [1992:1299] om ersättning för uppdrag i statliga styrelser, nämnder och råd m.m.).

En styrelseledamot för vilken det fattas ett beslut om karens bör ha rätt till ersättning under karenstiden. Ersättningens storlek bör motsvara det belopp som arvodet eller ersättningen för uppdraget uppgår till vid den tidpunkt när ledamoten entledigas. Ersättningen bör minskas med andra inkomster från uppdrag som ledamoten får i stället under den tid karensen gäller. Inkomster från uppdrag som styrelseledamoten redan hade när karenstiden börjar löpa bör därför inte räknas av.

Lagrådet anser att det bör övervägas om Finansinspektionen bör fatta beslut om ersättning också avseende generaldirektören och andra styrelseledamöter. Regeringen anser emellertid att det bör vara samma myndighet som prövar frågan om karens som också prövar frågan om ersättning.

Arbets- och uppdragstagare

Utredningen om övergångsrestriktioner i offentlig verksamhet föreslår att en arbetstagare som meddelas beslut om karens ska ha rätt till ersättning under karenstiden. Ersättningens storlek ska motsvara det belopp som arbetstagaren fick i lön eller ersättning vid avgången. Ersättningen ska minskas med andra inkomster från förvärvsarbete som arbetstagaren får under karenstiden (SOU 2023:45 s. 244–247).

Arbets- och uppdragstagare bör därför ha rätt till ersättning som motsvarar lönen eller arvodet när karenstiden börjar löpa. Ersättningen bör minskas med andra inkomster från anställning eller uppdrag under karenstiden som arbets- eller uppdragstagaren inte skulle ha haft om anställningen eller uppdraget hade fortsatt.

Lagrådet föreslår att bestämmelserna om ersättning ska vara dispositiva. Regeringen konstaterar att en sådan ordning inte är i överensstämmelse med kapitaltäckningsdirektivet.

Förmåner

De nya bestämmelserna i kapitaltäckningsdirektivet om ersättning vid karens behandlar inte frågan om rätt till förmåner under karenstiden.

Utredningen om övergångrestriktioner i offentlig verksamhet gör bedömningen att den som till följd av restriktioner inte kan övergå till annan verksamhet bör ges rätt till försäkringsskydd motsvarande bestäm- melserna i avtal om statens tjänstegrupplivförsäkring (TGL-S). Utred- ningen lämnar dock inte några förslag på hur det ska ske, utan anser att

frågor om utformningen av skyddet och finansieringen av detta behöver Prop. 2025/26:253 utredas närmare (SOU 2023:45 s. 250–252).

I likhet med Finansinspektionen och Statens tjänstepensionsverk anser regeringen att förmåner motsvarande bestämmelser i kollektivavtal såsom tjänstepension och grupplivförsäkring bör bestå under karenstiden. Frågor om utformningen av skyddet och finansieringen av det kräver dock överväganden som inte ryms inom detta lagstiftningsärende.

På liknande sätt som ett avgångsvederlag bör ersättningen vara pensionsgrundande för den allmänna pensionen. Det torde inte krävas någon särskild reglering för det.

14.3.10 Anmälningsskyldighet

Regeringens förslag

Den som avser att påbörja en ny anställning eller ett nytt uppdrag i ett företag eller en organisation som omfattas av karens ska anmäla det innan anställningen eller uppdraget påbörjas.

Generaldirektören och andra styrelseledamöter ska göra anmälan till Nämnden för prövning av statsråds och vissa andra befattningshavares övergångsrestriktioner. Anmälningsskyldigheten ska gälla en ny anställning eller ett nytt uppdrag som ska påbörjas inom tolv månader från det att anställningen eller uppdraget i Finansinspektionen upphörde.

Övriga arbets- eller uppdragstagare ska göra anmälan till Finans- inspektionen. Anmälningsskyldigheten ska gälla en ny anställning eller ett nytt uppdrag som ska påbörjas inom sex månader från det att anställningen eller uppdraget i Finansinspektionen upphörde.

Ändringar av förhållanden som angetts i en anmälan ska anmälas till respektive myndighet. Om det, under karenstiden, sker en betydande förändring av innehållet i anställningen eller uppdraget ska en ny anmälan göras.

En anmälan ska göras på det sätt och innehålla de uppgifter som respektive myndighet bestämmer.

Promemorians förslag

Förslaget i promemorian stämmer överens med regeringens förslag.

Remissinstanserna

Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det.

Finansinspektionen anser att andra arbets- och uppdragstagare än generaldirektören och övriga styrelseledamöter ska göra anmälan i sam- band med att de ingår anställningsavtal med en annan arbetsgivare eller liknande.

Riksbanken anser att en anmälan om möjligt bör ske senast i samband med uppsägningen för att Finansinspektionen ska ha möjlighet att förlägga karenstiden under arbets- eller uppdragstagarens uppsägningstid.

283

Prop. 2025/26:253

284

Karensnämnden avstyrker förslaget att generaldirektören och andra styrelseledamöter ska göra en anmälan till Nämnden och föreslår att anmälan ska ersättas med ett förbud för dessa att inom en viss karenstid övergå till sådana anställningar eller uppdrag som omfattas av direktivets förbud. De anställningar och uppdrag som ska anmälas är sådana som generaldirektören och andra styrelseledamöter enligt förslaget är för- bjudna att påbörja inom karenstiden och det finns inte några riskrekvisit mot vilka en anmälan ska prövas.

Skälen för regeringens förslag

Det finns inga regler i kapitaltäckningsdirektivet om förfarandet för hur ett beslut om karens ska fattas eller hur en anmälan om ny tjänst bör göras.

Ett statsråd eller en statssekreterare som ska börja ett nytt uppdrag eller en ny anställning i annan än statlig verksamhet, eller etablera närings- verksamhet, ska anmäla det till Nämnden för prövning av statsråds och vissa andra befattningshavares övergångsrestriktioner (Nämnden) som sedan fattar beslut. Nämnden får ställa krav på hur anmälan ska göras och även inhämta uppgifter från annan än anmälaren. Nämnden ska pröva om det finns skäl att meddela en övergångsrestriktion inom tre veckor från det att en fullständig anmälan getts in (3, 7 och 8 §§ restriktionslagen).

Utredningen om övergångsrestriktioner i offentlig verksamhet föreslår att myndighetschefer ska omfattas av samma reglering som statsråd och statssekreterare och att anställda vid myndigheten ska göra en mot- svarande anmälan till sin arbetsgivare, som sedan prövar om det finns skäl att meddela en övergångsrestriktion (se SOU 2023:45 s. 192, 193 och 241).

När det gäller nu aktuella situationer hos Finansinspektionen är det inte alla övergångar till ny arbets- eller uppdragsgivare som ska medföra karens. Fråga kan därför uppstå om en övergång ska omfattas av karens. Det kan t.ex. bli aktuellt vid övergång till en intresseorganisation att bedöma om organisationen är en sådan organisation inom finans- marknadsområdet som omfattas (se avsnitt 14.3.6). Det finns därför, till skillnad från vad Karensnämnden framför, behov av en instans som kan pröva om en övergången omfattas av karens. Den som prövar frågan om karens bör även ta ställning till frågan om ersättning under karensen. Den ordning som gäller för statsråd och statssekreterare bör därför gälla även för Finansinspektionens generaldirektör och andra styrelseledamöter. Den ordning som föreslås av Utredningen om övergångsrestriktioner i offentlig verksamhet för övriga arbets- och uppdragstagare vid myndigheter bör gälla vid Finansinspektionen. Generaldirektören och andra styrelse- ledamöter som avser att börja ett nytt uppdrag eller en ny anställning som kan omfattas av karens bör anmäla det till Nämnden. Övriga arbets- och uppdragstagare bör anmäla en sådan övergång till Finansinspektionen.

Anmälningsskyldigheten bör gälla under den period som det gäller karens. Generaldirektören och andra styrelseledamöter bör därför anmäla anställningar eller uppdrag som kan omfattas av karens som de avser att påbörja inom tolv månader från att anställningen eller uppdraget i Finansinspektionen avslutades. Övriga arbets- och uppdragstagare bör anmäla en övergång till Finansinspektionen om den nya anställningen eller det nya uppdraget ska påbörjas inom sex månader från det att anställningen eller uppdraget vid inspektionen upphörde. En anmälan bör göras så snart

det kan ske. Det kan, som Finansinspektionen och Riksbanken framför, Prop. 2025/26:253 vara i samband med att arbets- eller uppdragstagaren ingår ett nytt

anställnings- eller uppdragsavtal eller vid uppsägningen så att karenstiden kan löpa under uppsägningstiden.

Regleringen om övergångsrestriktioner för statsråd och statssekreterare innehåller inte några bestämmelser om återbetalningsskyldighet eller sanktioner. Det gäller däremot en skyldighet att göra en ny anmälan om det under den tid när en övergångsrestriktion gäller sker en betydande förändring av innehållet i uppdraget eller anställningen (3 § restriktions- lagen). Motsvarande ordning bör gälla även vid Finansinspektionen för samtliga som omfattas av karens. Även ändringar av förhållanden som angetts i en anmälan bör anmälas till respektive myndighet.

Lagrådet föreslår att vissa åtgärder ska vidtas dels om arbets- eller uppdragstagaren underlåter att anmäla en övergång, dels om arbets- eller uppdragstagaren påbörjar anställningen eller uppdraget före det att prövningen avslutats. Regeringen anser emellertid att det inte finns tillräckliga skäl för att införa en sådan reglering.

Lagrådet föreslår att anmälningsskyldigheten för andra arbets- och upp- dragstagare än generaldirektören och styrelseledamöterna ska vara beroende av att de omständigheter som enligt lagrådsremissens förslag utlöser karensen är för handen (se avsnitt 14.3.6). Regeringen anser emellertid att alla övergångar till aktuella företag och organisationer bör anmälas, eftersom det är karensnämnden och Finansinspektionen som prövar om dessa omständigheter föreligger.

I fråga om anmälan av ändrade förhållanden föreslår Lagrådet att också den situationen ska regleras, att en påbörjad anställning eller ett påbörjat uppdrag som inte har anmälts förändras så att tjänsten blir anmälnings- pliktig. Regeringen anser emellertid att det inte finns tillräckliga skäl för att införa en sådan reglering.

En anmälan bör göras på det sätt Nämnden eller Finansinspektionen bestämmer och anmälaren ska lämna de uppgifter som nämnden eller inspektionen behöver för sin prövning. Den som har rätt till ersättning under karenstiden bör utan särskild begäran lämna uppgifter om bl.a. inkomstförhållanden som kan antas påverka ersättningens storlek.

14.3.11 Beslut, ändring av beslut och överklagande

Regeringens förslag
Ett beslut om karens och ersättning ska fattas av
1. Nämnden för prövning av statsråds och vissa andra befattnings-
havares övergångsrestriktioner i fråga om generaldirektören och
andra styrelseledamöter, och
2. Finansinspektionen i fråga om övriga arbets- och uppdragstagare.
Beslut ska fattas inom tre veckor från det att en fullständig anmälan har
kommit in.
Den nya anställningen eller det nya uppdraget ska inte få påbörjas
innan de tre veckorna har löpt ut eller ett beslut har meddelats att karens
inte ska gälla för övergången.	285

Prop. 2025/26:253 Ett beslut om karens och ersättning ska ändras om ändrade förhållanden ger anledning till det. Ett beslut ska fattas inom tre veckor från det att en fullständig begäran om ändring har kommit in.

286

Ett beslut om karens och ersättning ska inte få överklagas. Bestämmelserna om förhandlingsrätt i lagen om medbestämmande i

arbetslivet ska inte tillämpas när det gäller ett beslut om karens.

Mål mellan arbetstagare och arbetsgivare om tillämpningen av den nya lagen ska handläggas enligt lagen om rättegången i arbetstvister.

Promemorians förslag och bedömning

Förslaget och bedömningen i promemorian stämmer överens med regeringens förslag.

Remissinstanserna

Remissinstanserna tillstyrker förslaget och bedömningen eller har inget att invända mot dem.

Skälen för regeringens förslag

Kapitaltäckningsdirektivet innehåller inga regler om hur beslut ska fattas. Ett beslut om karens och ersättning avseende statsråd och statssekreterare ska fattas av Nämnden för prövning av statsråds och vissa andra befatt- ningshavares övergångsrestriktioner (Nämnden) och det ska ske inom en viss tid. Nämnden ska, på begäran av den beslutet avser, ompröva sitt beslut efter en anmälan. Nämndens beslut får inte överklagas (11 och 12 §§ restriktionslagen).

Utredningen om övergångsrestriktioner i offentlig verksamhet föreslår att samma ordning och rätt till omprövning och överklagande som gäller för statsråd och statssekreterare ska gälla för en myndighetschef. För arbetstagare vid en myndighet föreslås att arbetsgivaren ska fatta beslut om karens och att en arbetstagare, efter en anmälan, ska få beslutet omprövat av arbetsgivaren. Vid en tvist om ett beslut om restriktion ska talan väckas vid domstol och handläggas enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister. Det ska inte finnas någon rätt till överprövning av beslutet i förvaltningsdomstol (se SOU 2023:45 s. 256).

Den ordning som utredningen föreslår bör gälla vid beslut om karens i Finansinspektionen. Nämnden bör därför fatta beslut i fråga om general- direktören och andra styrelseledamöter och Finansinspektionen i fråga om övriga arbets- och uppdragstagare hos inspektionen. Ett beslut bör fattas inom tre veckor från det att en fullständig anmälan har getts in.

I förvaltningslagen finns allmänna bestämmelser om när en myndighet får ändra ett beslut. En myndighet får ändra ett beslut som den har meddelat som första instans om den anser att beslutet är felaktigt på grund av att det har tillkommit nya omständigheter eller av någon annan anledning. Ett för den enskilde gynnande beslut får ändras till nackdel för den enskilde endast i vissa fall, bl.a. om det framgår av beslutet eller de föreskrifter som det har grundats på (37 § förvaltningslagen). Det kan vara svårt för den som beviljas ersättning för karens att på förhand veta vilka inkomster som han eller hon kommer att få under karenstiden. Den som

beviljats ersättning för karens bör därför återkomma med ny inkomst- uppgift om de faktiska inkomsterna under den tid karensen gäller under- eller överstiger de förväntade. Ett beslut om karens och ersättning bör kunna ändras när ändrade förhållanden föranleder det och en bestämmelse om detta bör därför införas. Det innefattar, som Lagrådet är inne på, även att en arbets- eller uppdragstagare ska kunna få begära ändring av ett beslut hos den myndighet som har fattat beslutet. En begäran om att beslut ska ändras bör prövas inom tre veckor. I likhet med Lagrådet anser regeringen att tvister mellan arbetstagare och arbetsgivare samt uppdragstagare och uppdragsgivare bör handläggas enligt lagen om rättegången i arbetstvister respektive rättegångsbalkens bestämmelser om dispositiva tvistemål eller skiljeförfarande. Lagrådet föreslår att sådana tvister ska begränsas till frågor om ersättning. Regeringen anser emellertid att såväl frågan om karens som frågan om ersättning bör kunna bli föremål för prövning.

I likhet med Lagrådet anser regeringen att ett beslut om karens och ersättning inte bör få överklagas. I fråga om arbetstagare följer överklagandeförbudet både direkt av den nya lagen och av att mål mellan arbetstagare och arbetsgivare ska handläggas enligt lagen om rättegången i arbetstvister och av lagen (1987:439) om inskränkning i rätten att överklaga.

Utredningen om övergångsrestriktioner i offentlig verksamhet föreslår att bestämmelserna om förhandlingsrätt för arbetstagarorganisationer i 11–14 §§ lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet inte ska tillämpas vid ett beslut om att meddela en övergångsrestriktion (se SOU 2023:45 s. 235).

Arbetstagare har genom sina arbetstagarorganisationer rätt till med- inflytande i vissa frågor som arbetsgivaren beslutar om. Innan arbetsgivaren beslutar om viktigare förändring av sin verksamhet ska arbetsgivaren på eget initiativ förhandla med den arbetstagarorganisation till vilken arbetsgivaren är bunden av kollektivavtal. Detsamma gäller innan en arbetsgivare beslutar om viktigare förändring av arbets- eller anställningsförhållandena för arbetstagare som tillhör organisationen. Arbetsgivare har också i vissa andra fall en förhandlingsskyldighet i förhållande till arbetstagarorganisationer som arbetsgivaren inte är bunden av kollektivavtal med. Även arbetsgivare som inte är bundna av kollektivavtal har en förhandlingsskyldighet i vissa fall. Arbetsgivares beslut om bisysslor, disciplinansvar, åtalsanmälan och skiljande från arbetsuppgifter omfattas dock inte av reglerna om förhandlingsskyldighet. Dessa beslut är av sådan art att det inte ansetts vara lämpligt att förhandlingsrätten ska gälla dem (11–14 §§ lagen om medbestämmande i arbetslivet och 42 § andra stycket lagen om offentlig anställning).

Finansinspektionens beslut om att meddela en arbets- eller uppdrags- tagare karens är inte heller en sådan typ av fråga där arbetstagar- organisationerna bör ha ett inflytande. Finansinspektionen bör fatta beslutet utifrån en bedömning av om lagfästa kriterier för när karens ska meddelas är uppfyllda. Det finns därmed inget utrymme för förhandling. Bestämmelserna i 11–13 §§ lagen om medbestämmande i arbetslivet bör därför inte tillämpas när det gäller Finansinspektionens beslut om karens enligt den föreslagna nya lagen.

Prop. 2025/26:253

287

Prop. 2025/26:253 14.3.12 Sekretess vid prövning av karens och ersättning

288

Regeringens förslag

Sekretess ska gälla i ärende om prövning av karens i Finans- inspektionen för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada eller men. Sekretessen ska upphöra att gälla när ett slutligt beslut meddelas i ärendet.

Promemorians förslag

Förslaget i promemorian stämmer överens med regeringens förslag.

Remissinstanserna

Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det.

Skälen för regeringens förslag

Sekretess gäller i ärende om prövning enligt restriktionslagen för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada eller men. Sekretessen upphör att gälla när ett slutligt beslut meddelas i ärendet (32 kap. 6 b § OSL). Utredningen om övergångsrestriktioner i offentlig verksamhet föreslår att motsvarande ordning ska gälla i ärende om pröv- ning om övergångsrestriktioner för en myndighetschef och anställda vid myndigheten.

Varje enskilt ärende om karens som Nämnden för prövning av statsråds och statssekreterares övergångsrestriktioner och Finansinspektionen kom- mer att pröva kommer att medföra att Nämnden respektive inspektionen får ta del av uppgifter från anmälaren och andra som av olika skäl kan vara känsliga. Det kan exempelvis vara fråga om uppgifter om bl.a. att personen avser att påbörja en viss anställning eller ett uppdrag eller lön som vid ett röjande skulle kunna skada relationen mellan anmälaren och den tilltänkta arbets- eller uppdragsgivaren. Redan i dag kan gällande sekretessbe- stämmelser komma att vara tillämpliga på en del av dessa uppgifter. Det finns sekretessbestämmelser till skydd för det allmänna och för enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden. De flesta av dessa bestäm- melser har dock en begränsad räckvidd, då de t.ex. endast gäller för en viss typ av ärenden, i en viss verksamhet eller hos en viss myndighet. Endast ett fåtal bestämmelser gäller utan att räckvidden är begränsad, som t.ex. sekretess avseende hälsa eller förföljda personers adress och telefon- nummer (21 kap. 1 och 3 §§ OSL). Om sådana uppgifter förekommer i Nämndens eller Finansinspektionens verksamhet kan de därför omfattas av sekretess.

Regeringen gör bedömningen att befintliga sekretessbestämmelser inte kommer att ge ett tillräckligt sekretesskydd för uppgifter i ärenden hos Nämnden eller Finansinspektionen i de fall då det kan finnas ett befogat intresse av sådant skydd för Finansinspektionens generaldirektör, andra styrelseledamöter samt övriga arbets- och uppdragstagare som deltar i

tillsynsverksamheten. Rätten att ta del av allmänna handlingar får dock begränsas endast om det är påkallat med hänsyn till vissa särskilt angivna skyddsintressen som räknas upp i 2 kap. 2 § första stycket 6 tryckfrihets- förordningen. Av dessa intressen är det skyddet för enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden som är relevant i det aktuella samman- hanget (2 kap. 2 § första stycket 6).

När en ny sekretessbestämmelse övervägs måste intresset av insyn och öppenhet i den aktuella verksamheten vägas mot sekretessintresset och mot de särskilda skyddsintressen som finns.

Det viktigt med insyn i Nämndens respektive Finansinspektionens arbete för att stärka systemets legitimitet. En sådan insyn kan i vissa fall vara den enda möjligheten till kontroll av de uppgifter som Finans- inspektionens generaldirektör och andra styrelseledamöter, och övriga arbets- och uppdragstagare som deltar i tillsynsverksamheten, lämnar i sin anmälan. Allmänintresset är särskilt stort när det är fråga om personer med uppdrag och anställningar som generaldirektör och andra styrelseleda- möter i Finansinspektionen. Sådana personer måste, när det gäller upp- gifter som är kopplade till deras uppdrag eller anställning, i högre grad än andra acceptera ett liv i offentlighetens ljus. Regeringen anser samtidigt att det finns ett intresse såväl hos Finansinspektionens generaldirektör och andra styrelseledamöter, och övriga arbets- och uppdragstagare som deltar i tillsynsverksamheten som hos den tilltänkte arbets- eller uppdragsgivaren av att uppgifter om deras planerade övergångar till de aktörer som omfattas av karens inte kommer till allmänhetens kännedom i ett alltför tidigt skede. Särskilt viktigt kan detta vara i en situation då övergångsfrågan aktualiseras under tiden som den enskilde fortfarande har en anställning eller ett uppdrag i Finansinspektionen. De samtal som kan pågå mellan Finansinspektionens generaldirektör, andra styrelseledamöter eller övriga arbets- och uppdragstagare som deltar i tillsynsverksamheten och den tilltänkte arbets- eller uppdragsgivaren kan under Nämndens eller Finansinspektionens tidsfrist för prövningen många gånger vara i ett känsligt skede. En publicering av uppgifter från t.ex. anmälan skulle kunna skada relationen och påverka diskussionerna dem emellan och leda till att uppdrags- eller arbetsgivaren avstår från att välja en sådan kandidat. Arbets- och uppdragsgivare kan ha ett befogat intresse av att deras framtida planer inte röjs. Så kan vara det vara rörande t.ex. planer att rekrytera en viss arbets- eller uppdragstagare, men också uppgifter om vad han eller hon mer i detalj ska arbeta med hos uppdragsgivaren. Det kan vidare vara integritetskränkande att t.ex. detaljerade uppgifter om planer för en annan försörjning offentliggörs.

Regeringen anser därför att såväl Finansinspektionens generaldirektör och andra styrelseledamöter, och övriga arbets- och uppdragstagare som deltar i tillsynsverksamheten, som de tilltänkta arbets- och uppdrags- givarnas intresse av att inte behöva offentliggöra en planerad övergång väger tyngre än allmänhetens insynsintresse innan det är klart att ett visst uppdrag eller liknande ska påbörjas. Tiden från det att den enskilda arbets- eller uppdragstagaren har gjort en anmälan om en övergång fram till det att Nämnden eller Finansinspektionen har meddelat slutligt beslut kan ses som en förlängning av de samtal som arbets- eller uppdragstagaren redan har med sin tilltänkta arbets- eller uppdragsgivare, och som inte är öppna för allmänheten. Resultatet av Nämndens eller Finansinspektionens

Prop. 2025/26:253

289

Prop. 2025/26:253 prövning under denna förlängning kan avgöra om ett uppdrag lämnas eller ett avtal om anställning ingås. En rimlig tid för sekretess för uppgifterna i anmälan bör således vara den tid som Nämnden eller Finansinspektionen har på sig för att meddela slutligt beslut i ärendet efter en prövning i sak, som längst tre veckor från det att anmälan kan anses vara komplett. Den tid som nu föreslås får anses så kort att den skada av allmänhetens behov av insyn på sin höjd blir högst begränsad. Efter att den föreslagna sekretessen upphört att gälla kan andra sekretessbestämmelser fortfarande vara tillämpliga på uppgifter i ärendet, t.ex. skyddet av uppgifter som rör den enskildes hälsa i 21 kap. 1 § OSL.

De uppgifter som under handläggningstiden behöver skyddas avser enskildas personliga och ekonomiska förhållanden. Uppgifterna i fråga förekommer i ärenden enligt den föreslagna lagen om karens för vissa be- fattningshavare i Finansinspektionen vid övergång till annan verksamhet. Det är därför lämpligt att avgränsa räckvidden av sekretesskyddet genom en hänvisning till denna ärendetyp.

På grund av det starka intresset av sekretess under nämndens eller Finansinspektionens handläggningstid som beskrivits ovan bör bestäm- melsen utformas så att sekretess ska gälla, om det inte står klart att upp- giften kan röjas utan att den enskilde lider skada eller men, dvs. enligt ett s.k. omvänt skaderekvisit som innebär att det råder presumtion för sekre- tess. Trots den starka sekretessen får insynsintresset anses tillgodosett genom att uppgifterna blir offentliga efter en kort tid.

Den föreslagna regleringen bör även vara tillämplig i ärenden om ändring av tidigare meddelade beslut. I sådana fall bör det endast vara de nya uppgifterna som kommit in till Nämnden eller Finansinspektionen i ändringsärendet som omfattas av sekretesskyddet. Ett ärende som gäller väsentligt ändrade arbetsuppgifter är ett nytt ärende i Nämnden eller Finansinspektionen, varför sekretess ska gälla för uppgifterna i det ärendet.

Sekretessen upphör att gälla när ett slutligt beslut meddelas i ärendet. Den föreslagna regleringen motsvarar därmed den sekretess som gäller

i ärende om prövning enligt restriktionslagen.

14.3.13Sjukpenninggrundande inkomst ska vara skyddad under karens

Regeringens förslag

Skydd för den sjukpenninggrundande inkomsten ska gälla under den tid som den försäkrade omfattas av karens.

Promemorians förslag

Förslaget i promemorian stämmer överens med regeringens förslag.

Remissinstanserna

Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det.

290

Skälen för regeringens förslag

Prop. 2025/26:253

I socialförsäkringsbalken finns ett försäkringsskydd för den som förlorar inkomst om han eller hon måste avstå från förvärvsarbete t.ex. på grund av sjukdom. Den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) är den inkomst som bl.a. sjukpenning och föräldrapenning beräknas utifrån. Som huvud- regel bestäms SGI på grundval av den årsinkomst som en försäkrad kan antas komma att få tills vidare från anställning eller annat förvärvsarbete (25 kap. 2 §). Inkomst i form av avgångsvederlag som avser tid efter att en anställning har avslutats är därmed inte SGI-grundande (se RÅ 2004 ref. 145). Det innebär att en person som har avslutat sin anställning eller sitt uppdrag och som inte kan tillträda en ny anställning eller ett nytt uppdrag på grund av meddelad karens förlorar sin SGI efter den generella efterskyddstiden på tre månader (26 kap. 18 §).

Utredningen om övergångsrestriktioner i offentlig verksamhet föreslår att det ska gälla skydd för SGI under tid då den försäkrade är meddelad övergångsrestriktion (SOU 2023:45 s. 249).

En person som är förhindrad att påbörja ett nytt förvärvsarbete på grund av karens enligt den nya lagen om karens för vissa befattningshavare i Finansinspektionen vid övergång till annan verksamhet bör inte förlora sin SGI. SGI:n bör vara skyddad under den tid som karensen gäller. Det bör därför gälla skydd för den sjukpenninggrundande inkomsten under tid då den försäkrade är meddelad karens.

14.4	Finansiella instrument

Regeringens bedömning
Kapitaltäckningsdirektivets regler om anmälan och innehav av
finansiella instrument tillgodoses genom gällande rätt.
Promemorians bedömning
Bedömningen i promemorian stämmer överens med regeringens bedöm-
ning.
Remissinstanserna
Flertalet remissinstanser tillstyrker bedömningen eller har inget att
invända mot den.
Finansinspektionen väcker frågan om de arbetsrättsliga åtgärder som
myndigheten kan vidta för att förmå en arbets- eller uppdragstagare att
avyttra ett otillåtet innehav är tillräckliga.
Skälen för regeringens bedömning
Enligt nya regler i kapitaltäckningsdirektivet får styrelseledamöter och
anställda i den behöriga myndigheten inte handla med finansiella
instrument som har emitterats av kreditinstitut som står under tillsyn eller
företag som ingår i samma koncern som ett sådant institut. Från förbudet
undantas vissa finansiella instrument (artikel 4a.3 första stycket a). Sådana		291

Prop. 2025/26:253 personer ska anmäla innehav av finansiella instrument. Anmälan ska inne- hålla information om innehav av finansiella instrument som kan ge upphov till intressekonflikter. Anmälan ska göras innan ett uppdrag eller en anställning påbörjas och därefter årligen. Om en styrelseledamot eller anställd äger finansiella instrument som kan ge upphov till intresse- konflikt, ska den behöriga myndigheten från fall till fall kunna kräva eller tillåta att ett sådant instrument avyttras inom rimlig tid (artikel 4a.7 och 4a.8).

Enligt lagen (2018:1625) om skyldighet för vissa offentliga funktionärer att anmäla innehav av finansiella instrument och förordningen (2018:2014) om skyldighet för vissa offentliga funktionärer att anmäla innehav av finansiella instrument är arbets- och uppdragstagare i Finans- inspektionen skyldiga att anmäla sina innehav av finansiella instrument och förändringar av innehaven.

I 7 § lagen (1994:260) om offentlig anställning finns ett förbud mot bisysslor. Det innebär att en arbetstagare inte får ha någon anställning eller något uppdrag eller utöva någon verksamhet som kan rubba förtroendet för hans eller någon annan arbetstagares opartiskhet i arbetet eller som kan skada myndighetens anseende. För ledamöterna i styrelsen och anställda hos Finansinspektionen gäller även ytterligare förbud. De får inte för egen eller någon annans räkning bedriva eller ha del i ett företag som driver verksamhet som är tillstånds-, registrerings- eller anmälningspliktig hos myndigheten eller motsvarande myndighet i ett annat land. Ledamöterna och de arbetstagare som styrelsen bestämmer får inte heller utan tillstånd ha lån hos företag som står under tillsyn av myndigheten (26 § för- ordningen med instruktion för Finansinspektionen). Därutöver finns allmänna bestämmelser om jäv i 16–18 §§ förvaltningslagen samt bestäm- melser om förbud mot insiderhandel i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 av den 16 april 2014 om marknadsmissbruk (marknadsmissbruksförordning) och om upphävande av Europaparla- mentets och rådets direktiv 2003/6/EG och kommissionens direktiv 2003/124/EG, 2003/125/EG och 2004/72/EG. Kapitaltäckningsdirektivets regler om anmälan och innehav av finansiella instrument tillgodoses där- med genom gällande rätt. Genom anmälningsskyldigheten får myndig- heten överblick över de finansiella innehaven och har, såsom Finans- inspektionen är inne på, möjlighet att vidta arbetsrättsliga åtgärder mot en arbets- eller uppdragstagare som har finansiella instrument i strid mot förbudet. Det finns därför inte skäl för att införa någon ytterligare bestämmelse om att myndigheten ska kunna besluta om att en arbets- eller uppdragstagare ska tillåtas ha kvar finansiella instrument i strid mot förbudet eller att kräva att innehavet avyttras.

292

Prop. 2025/26:253

15Bemyndiganden som avser uppgifter om betalkonton

Regeringens förslag

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om vilka upplysningar ett kreditinstitut och sådana utländska kreditinstitut som inrättat filial i Sverige ska lämna till Finansinspektionen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska inte längre få meddela föreskrifter enligt lagen om betaltjänster om vilka uppgifter om betalkonton med grundläggande funktioner som betal- tjänstleverantörer ska lämna till Finansinspektionen.

Promemorians förslag

Förslaget i promemorian stämmer överens med regeringens förslag.

Remissinstanserna

Majoriteten av remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det.

Finansbolagens Förening och Sparbankernas Riksförbund avstyrker förslaget på den grunden att det enligt deras uppfattning innebär en omotiverad utvidgning av Finansinspektionens föreskriftsrätt. Finans- inspektionen framhåller att bemyndigandet i 8 kap. 27 § första stycket lagen om betaltjänster om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilka upplysningar ett företag ska lämna till Finansinspektionen och när upplysningarna ska lämnas inte gäller för institut för elektroniska pengar.

Skälen för regeringens förslag

Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/92/EU av den 23 juli 2014 om jämförbarhet för avgifter som avser betalkonto, byte av betalkonto och tillgång till betalkonto med grundläggande funktioner (betalkontodirek- tivet) genomförs i svensk rätt i 4 a kap. lagen (2010:751) om betaltjänster.

Enligt betalkontodirektivet ska medlemsstaterna ge Europeiska kom- missionen viss information vartannat år (artikel 27.1). Det gäller information om tjänster och avgifter (led a), antal byten av betalkonto som har genomförts och andelen ansökningar om byte som har fått avslag (led c) och antal kreditinstitut som erbjuder betalkonton med grundläg- gande funktioner, antal sådana konton som har öppnats och andelen an- sökningar om betalkonton med grundläggande funktioner som har fått avslag (led d).

På grundval av uppgifterna ska kommissionen vartannat år utvärdera tillämpningen av betalkontodirektivet och genomföra en översyn (artiklarna 27.2 och 28).

293

Prop. 2025/26:253	De ovan nämnda reglerna i betalkontodirektivet genomförs i svensk rätt
	i 10 § förordningen (2010:1008) om betaltjänster. Enligt den paragrafen
	ska Finansinspektionen underrätta Europeiska kommissionen i den ut-
	sträckning som följer av artikel 27 i betalkontodirektivet. För att kunna
	uppfylla den underrättelseskyldigheten behöver Finansinspektionen upp-
	gifter från betaltjänstleverantörer om betalkonton och betalkonton med
	grundläggande funktioner.
	Fråga har uppkommit om Finansinspektionen får meddela föreskrifter
	på området.
	Bestämmelserna i 4 a kap. lagen om betaltjänster gäller betaltjänst-
	leverantörer, dvs. betalningsinstitut och registrerade betaltjänstleveran-
	törer, kreditinstitut och institut för elektroniska pengar (1 kap. 3 § samma
	lag). Lagen om betaltjänster innehåller också bestämmelser om tillsyn över
	och ingripanden mot betalningsinstitut och registrerade betaltjänst-
	leverantörer (8 kap.). När det gäller tillsyn över och ingripanden mot
	kreditinstitut och institut för elektroniska pengar gäller i stället – som
	Finansinspektionen är inne på – motsvarande bestämmelser i lagen om
	bank- och finansieringsrörelse respektive lagen (2011:755) om elek-
	troniska pengar, se 8 kap. 1 § andra stycket lagen om betaltjänster.
	Finansinspektionen får enligt gällande rätt meddela föreskrifter om att
	betaltjänstleverantörer ska lämna de upplysningar som Finansinspektionen
	begär, se 8 kap. 27 § lagen om betaltjänster och 5 § förordningen om betal-
	tjänster i fråga om betalningsinstitut och registrerade betaltjänstleveran-
	törer, 16 kap. 1 § LBF och 5 kap. 2 § FBF i fråga om kreditinstitut och
	5 kap. 27 § lagen om elektroniska pengar och 6 § förordningen (2011:776)
	om elektroniska pengar i fråga om utgivare av elektroniska pengar.
	Föreskriftsrätten omfattar uppgifter om betalkonton och betalkonton med
	grundläggande funktioner, och de uppgifter som ska lämnas till kommis-
	sionen tas in inom ramen för Finansinspektionens skyldigheter i egenskap
	av tillsynsmyndighet på finansmarknadsområdet.
	Finansinspektionen får därutöver meddela föreskrifter om vilka upp-
	gifter om betalkonton med grundläggande funktioner – men inte betal-
	konton – som en betaltjänstleverantör ska lämna till Finansinspektionen
	(4 a kap. 10 § lagen om betaltjänster och 5 § förordningen om betal-
	tjänster). Dessa bemyndiganden infördes i samband med genomförandet
	av betalkontodirektivet men behovet av dem – eller att föreskriftsrätten
	omfattar bara betalkonton med grundläggande funktioner – motiveras inte
	i förarbetena (prop. 2016/17:129). Finansinspektionen har inte meddelat
	några föreskrifter om att en betaltjänstleverantör ska lämna de uppgifter
	som behövs för att Finansinspektionen ska kunna fullgöra sin
	rapporteringsskyldighet i 10 § betaltjänstförordningen.
	I propositionen Rätt till betalkonto i fler banker (prop. 2022/23:10)
	anges att det är viktigt att bestämmelserna i 4 a kap. lagen om betaltjänster
	kan utvärderas liksom att Finansinspektionen har uppmärksammat att
	kreditinstituten inte har en samlad bild över antalet avslag på ansökningar
	om betalkonto med grundläggande funktioner, vilket försvårar för en
	utvärdering av tillämpningen av bestämmelserna. I propositionen anges
	också att Finansinspektionen med stöd av bemyndigandet i 4 a kap. 10 §
	lagen om betaltjänster och 5 § förordningen om betaltjänster kan meddela
	föreskrifter om att betaltjänstleverantörer ska lämna de uppgifter som
294	avses i artikel 27 i betalkontodirektivet (s. 11 och 12). Bemyndigandet

gäller föreskrifter om betalkonton med grundläggande funktioner och Prop. 2025/26:253 omfattar därmed inte föreskrifter om betalkonton. Bemyndigandena i

8 kap. 27 § lagen om betaltjänster, 16 kap. 1 § LBF och 5 kap. 27 § lagen om elektroniska pengar gör emellertid det möjligt för Finansinspektionen att meddela föreskrifter om att betaltjänstleverantörerna ska lämna de upp- gifter som avses i artikel 27 i betalkontodirektivet. Den ofullständiga dubbla regleringen i form av bemyndigandet i 4 a kap. 10 § lagen om betaltjänster bör därför tas bort. Bemyndigandet i 16 kap. 1 § LBF bör utformas på motsvarande sätt som bemyndigandena i 8 kap. 27 § betal- tjänstlagen och 5 kap. 27 § lagen om elektroniska pengar genom att uttrycket ”för dess tillsynsverksamhet” tas bort.

Finansbolagens Förening och Sparbankernas Riksförbund avstyrker förslaget och anser att det innebär en omotiverad utvidgning av Finans- inspektionens föreskriftsrätt.

Förslaget utgör emellertid ingen utvidgning av Finansinspektionens föreskriftsrätt. Bemyndigandet i 16 kap. 1 § LBF, och det föreslagna be- myndigandet i fråga om tredjelandsfilialer (se avsnitt 8.9.3), gör enligt regeringens uppfattning det möjligt för Finansinspektionen att enligt gällande rätt meddela föreskrifter om vilka upplysningar som ett kredit- institut eller en filial till ett utländskt kreditinstitut ska lämna till inspek- tionen inom ramen för myndighetens verksamhet, dvs. för myndighetens tillsynsverksamhet (jfr 13 kap. 3 § LBF).

16	Ikraftträdande- och
	övergångsbestämmelser

Regeringens förslag
Lagändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2026 förutom ändringarna
om tillståndsplikt för och tillsyn över tredjelandsfilialer som ska träda
i kraft den 11 januari 2027.
De nya bestämmelserna om tillståndsplikt för tredjelandsfilialer ska
dock tillämpas på ansökningar om filialtillstånd som lämnas in till
Finansinspektionen från och med den 1 juli 2026 och som avser tid från
och med den 11 januari 2027.
Bestämmelserna om tillståndsplikt för tredjelandsfilialer ska
tillämpas på avtal som har ingåtts efter den 10 juli 2026 och som avser
nya förpliktelser.
Den upphävda bestämmelsen om att ett kreditinstitut behöver till-
stånd av Finansinspektionen för att förvärva egendom i vissa fall ska
fortfarande gälla för ansökningar som har getts in före ikraftträdandet.
Äldre föreskrifter ska gälla för överträdelser som ägt rum före ikraft-
trädandet.

Promemorians förslag
Förslaget i promemorian stämmer delvis överens med regeringens förslag.
Enligt	promemorians förslag ska lagändringarna träda i kraft den	295

Prop. 2025/26:253 11 januari 2026 förutom ändringarna om tillståndsplikt för och tillsyn över tredjelandsfilialer som ska träda i kraft den 11 januari 2027. Förslaget i promemorian innehåller inte någon övergångsbestämmelse för ansök- ningar av kreditinstitut om tillstånd av Finansinspektionen för att förvärva egendom i vissa fall.

Remissinstanserna

Majoriteten av remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det.

Sveriges advokatsamfund anser att det bör förtydligas vad som avses med övergångsbestämmelsen om att bestämmelserna om tillståndsplikt för tredjelandsfilialer ska tillämpas på avtal som har ingåtts efter den 10 juli 2026 och som avser nya förpliktelser. Advokatsamfundet anser även att det bör införas övergångsbestämmelser avseende ansökningar om tillstånd för kreditinstitut att göra större förvärv av egendom samt förtydligas hur Finansinspektionens prövning av nyckelpersoner ska tillämpas på per- soner som innehar de relevanta positionerna vid ikraftträdandet.

Skälen för regeringens förslag

De nya reglerna i kapitaltäckningsdirektivet ska tillämpas från och med den 11 januari 2026.

De nya reglerna om tillståndsplikt för och tillsyn över tredjelandsfilialer ska, med undantag för reglerna om filialernas skyldighet att ge in viss information till den behöriga myndigheten, börja tillämpas den 11 januari 2027. Vidare ska tillståndsplikten för filialerna inte påverka tillämpningen av befintliga avtal som ingåtts före den 11 juli 2026.

Två regler ska emellertid tillämpas från och med den 29 juli 2024. Det gäller de nya reglerna om att fastställandet av ett systemriskbuffertvärde eller ett buffertvärde för systemviktiga institut inte överstiger det senast fastställda buffertvärdet så ska det särskilda förfarandet att vissa EU- insitutioner ska underrättas och att kommissionen ska anta en akt som ger den behöriga myndigheten befogenhet att anta den föreslagna åtgärden inte tillämpas. Det gäller även regeln om att ett buffertvärde som den behöriga myndigheten har erkänt inte ska räknas med vid beräkningen av om ett systemriskbuffertvärde överstiger 3 eller 5 procent. Kommissionen har under hand gett uttryck för att dessa regler är av processuell karaktär som främst riktar sig till kommissionen och andra EU-institutioner. Kommissionen anser därför att tillämpningen inte är beroende av med- lemsstaternas genomföranden och att de kan tillämpas före genomförande- tiden på 18 månader har löpt ut.

För att genomföra direktivet bör motsvarande bestämmelser föras in i svensk rätt. Lagändringarna bör alltså träda i kraft så snart som möjligt, vilket bedöms vara den 1 juli 2026. Mot bakgrund av vad kommissionen under hand har gett uttryck för när det gäller tillämpningen av de nya reglerna om fastställandet av ett systemriskbuffertvärde eller ett buffert- värde för systemviktiga institut som inte överstiger det senast fastställda buffertvärdet, bör även de bestämmelserna träda i kraft samtidigt som övriga bestämmelser.

296

De nya bestämmelserna om tillståndsplikt för och tillsyn över tredje- Prop. 2025/26:253 landsfilialer bör träda i kraft den 11 januari 2027. De nya bestämmelserna

om tillståndsplikt för tredjelandsfilialer bör tillämpas på ansökningar om filialtillstånd som lämnas in till Finansinspektionen från och med den 1 juli 2026 och som avser tid från och med den 11 januari 2027. Bestämmelserna om tillståndsplikt för tredjelandsfilialer bör tillämpas på avtal som har ingåtts efter den 10 juli 2026 och som avser nya förpliktelser.

Sveriges advokatsamfund anser att det bör förtydligas vad som avses med att bestämmelserna om tillståndsplikt för tredjelandsfilialer ska tillämpas på avtal som har ingåtts efter den 10 juli 2026 och som avser nya förpliktelser. Kommissionen har under hand gett uttryck för att övergångs- reglerna om vad som ska gälla för befintliga avtal som har ingåtts före den 11 juli 2026 bör tolkas snävt. Övergångsbestämmelsen syftar till att bevara en kunds förvärvade rättigheter i enlighet med ett befintligt avtal. Novation omfattas inte.

Regeringen anser i likhet med Advokatsamfundet att det bör införas en övergångsbestämmelse för ansökningar av kreditinstitut om tillstånd av Finansinspektionen för att få förvärva egendom i vissa fall. De nuvarande bestämmelserna i 7 kap. 12 § LBF som enligt förslag i denna proposition ska upphävas bör därför gälla för ansökningar som har getts in före ikraftträdandet (se avsnitt 7.3).

Advokatsamfundet anser även att det bör förtydligas hur Finans- inspektionens prövning av nyckelpersoner ska tillämpas på personer som innehar de relevanta positionerna vid ikraftträdandet. Regeringen konstaterar att kravet på att Finansinspektionen ska göra en prövning av att nyckelpersoner i vissa större företag är lämpliga aktualiseras när det finns en avsikt att tillsätta en sådan person. De som vid ikraftträdandet är nyckelpersoner som omfattas av de nya kraven behöver enligt regeringens uppfattning lämplighetsprövas av de berörda företagen som på begäran av Finansinspektionen ska lämna information till inspektionen (jfr artikel 91a.2 i kapitaltäckningsdirektivet), se avsnitt 6.2.1. Om Finansinspek- tionen bedömer att lämplighetskraven inte är uppfyllda kan inspektionen vidta åtgärder (jfr artikel 91a.6), se avsnitt 6.2.3.

Äldre bestämmelser bör gälla för överträdelser som ägt rum före ikraft- trädandet.

17 Konsekvensanalys

Regeringens bedömning

Förslagen bedöms medföra ökad motståndskraft inom det finansiella systemet och ha samhällsekonomiskt positiva effekter.

Förslagen kan innebära viss utökad administrativ börda för företagen men denna står i proportion till den samhällsekonomiska nyttan av förslagen.

Eventuella merkostnader som förslagen medför för Finans- inspektionen, Nämnden för prövning av statsråds och vissa andra

297

Prop. 2025/26:253	befattningshavares övergångsrestriktioner, domstolar eller andra
	myndigheter kan hanteras inom befintliga ekonomiska ramar.

	Promemorians bedömning
	Bedömningen i promemorian stämmer överens med regeringens bedöm-
	ning.
	Remissinstanserna
	Majoriteten av remissinstanserna tillstyrker bedömningen eller har inget
	att invända mot den.
	Förvaltningsrätten i Stockholm och Kammarrätten i Stockholm bedömer
	att de nya bestämmelserna kan leda till en ökad måltillströmning för de
	allmänna förvaltningsdomstolarna. Finansinspektionen bedömer att för-
	slagen om karens kommer att medföra kostnadsökningar för ökad
	administration att handlägga frågor om karens och för lön eller karens-
	ersättning när arbets- eller uppdragstagare inte kan arbeta operativt i
	myndigheten. Vidare ser myndigheten risk för att förslagen leder till att
	det blir svårare att behålla och att rekrytera personal, vilket kan leda till att
	myndighetens förmåga att utöva kvalificerad tillsyn försämras. Regelrådet
	anser att konsekvensbeskrivningen i promemorian brister i vissa avse-
	enden, bl.a. saknas en redovisning av alternativa lösningar, en redovisning
	av förslagets effekter för företagens intäkter, en redovisning av särskilda
	hänsyn till små företag vid reglernas utformning, och en redovisning av
	åtgärder för att begränsa föreslagets kostnader och andra effekter. Sveriges
	advokatsamfund anser att den utökade tillståndsplikten för tredjelands-
	filialer kommer påverka tredjelandsföretags möjlighet att bedriva viss
	verksamhet i Sverige.
	Skälen för regeringens bedömning
	Offentligfinansiella och samhällsekonomiska effekter
	Förslagen har inga offentligfinansiella effekter.
	Förslagen om förstärkningen av Finansinspektionens tillsyn och till-
	synsbefogenheter i form av t.ex. de utökade kraven på lämplighetsbe-
	dömningen av personer med ledande befattningar, tillståndskraven för
	vissa transaktioner och tredjelandsfilialer innebär en ökad harmonisering
	av tillämpningen av reglerna. Det medför en ökad tydlighet för Finans-
	inspektionen att kunna bedöma kreditinstitutens risker och riskhantering
	och hur olika verktyg ska tillämpas vilket i sin tur har positiva effekter för
	samhällsekonomin.
	Den ytterligare förstärkningen av kapitaltäckningskraven syftar till att
	öka kreditinstitutens motståndskraft, vilket stärker den finansiella
	stabiliteten och minskar risken för en finansiell kris.
	Sammantaget bedöms därför förslagen ha positiva samhällsekonomiska
	effekter.
	Effekter för företagen
	Regelrådet saknar en redovisning i promemorian av särskilda hänsyn till
298	små företag vid reglernas utformning. Regeringen bedömer att de företag

som berörs av förslagen är drygt ett 160-tal kreditinstitut, dvs. banker och kreditmarknadsföretag. Dessutom omfattas vissa finansiella holding- företag av delar av förslagen. Flertalet av instituten på den svenska bankmarknaden är små och drygt ett dussin institut kan klassificeras som stora. Marknadsandelen av utlåningen på den svenska marknaden kan tjäna som exempel för att visa relativ storlek. Av utlåningen står t.ex. storbankerna för ca 53 procent, sparbankerna för ca 6 procent, institut som huvudsakligen erbjuder konsumtionskrediter för ca 2 procent och bolånebanker för ca 15 procent. Filialer och dotterföretag till utländska institut står för ca 20 procent av utlåningen.

Regelrådet saknar en redovisning i promemorian av förslagets effekter på företagens intäkter. Regeringen bedömer att instituten kommer i olika utsträckning att beröras av ändringarna i kapitaltäckningskraven. In- stitutens storlek och vilka metoder de använder för beräkningen av kraven kommer i vissa avseende att spela en roll, men effekterna kommer också att bero på i vilken utsträckning Finansinspektionen kommer att använda de verktyg som regelverket tillhandahåller. Den underliggande grund- synen är dock fortfarande att kapitalkraven ska syfta till att institut ska hålla tillräckligt med kapital för att kunna bära förluster som kan uppstå i deras verksamhet.

Kapitalkravsgolvet i tillsynsförordningen kommer att medföra ändringar när det gäller det särskilda kapitalbaskravet, bufferten för övrigt system- viktiga institut och systemriskbufferten. Det tydliggörs att det särskilda kapitalbaskravet inte ska öka till följd av att ett institut blir bundet av kapitalkravsgolvet, samt att detta krav och de två ovan nämnda buffert- kraven ska ses över senast i samband med den kommande översynen av respektive krav. Syftet är att undvika en situation där kraven ökar som en följd av kapitalkravsgolvet även om övriga omständigheter är oförändrade och det inte har förekommit någon ökning av de risker som är förenade med instituten i fråga.

För institut som omfattas av kapitalkravsgolvet och därmed får ett ökat minimikrav enligt tillsynsförordningen, och i fallet då övriga risker är oförändrade, bör konsekvensen bli att det särskilda kapitalbaskravet, bufferten för övrigt systemviktiga institut eller systemriskbufferten minskar i storlek.

Instituten omfattas, till skillnad mot de finansiella holdingföretagen och blandade finansiella holdingföretagen, redan i dag av en skyldighet att ansöka om tillstånd för fusion och delning. Det kan tillkomma kostnader avseende den nya utökade tillståndsplikten och en utökad arbetsbörda främst för de holdingföretag som i dag inte omfattas av liknande krav. Såväl instituten som vissa finansiella holdingföretag och blandade finansiella holdingföretag kommer att behöva ansöka om tillstånd för att förvärva ett väsentligt innehav och en väsentlig överföring av tillgångar eller skulder, samt anmäla avyttring av väsentligt innehav.

Att sammanställa uppgifter till de olika anmälningarna och ansök- ningarna uppskattas ta ungefär 32 arbetstimmar, vilket skulle innebära en kostnad på ungefär 13 300 kronor (32 timmar [66 500 kronor/160]) per företag och ansökan. Beräkningen är baserad på SCB:s yrkeskategori ”affärs- och företagsjurister” med en genomsnittlig månadslön på 66 500 kronor. Dessutom tillkommer en avgift för Finansinspektionens prövning. I dag uppgår avgiften för ansökan om tillstånd att verkställa en

Prop. 2025/26:253

299

Prop. 2025/26:253	fusionsplan till	135 000 kronor och en	anmälan av	vissa förvärv		till
	11 500 kronor.
	Såväl instituten som de finansiella holdingföretagen och blandade
	finansiella holdingföretagen omfattas redan i dag av en skyldighet att
	bedöma lämpligheten av ledningen. Förslagen kan innebära en utökad
	arbetsbörda för företagen när det gäller deras lämplighetsprövning av
	nyckelpersoner och för de handfull större institut och de finansiella
	moderholdingföretag och blandade finansiella moderholdingföretag som
	omfattas av kravet på den särskilda anmälningsplikten för styrelse och
	verkställande direktör och vissa nyckelpersoner. Förslagen kan även
	innebära en utökad arbetsbörda för de holdingföretag som ska bedöma
	antalet uppdrag ledningspersonerna får ha i andra företag. Det kan
	tillkomma kostnader avseende den nya anmälningsplikten. Att samman-
	ställa uppgifter till en anmälan uppskattas ta ungefär 24 arbetstimmar,
	vilket skulle innebära en kostnad på ungefär 9 975 kronor (24 timmar
	[66 500 kronor/160]) per företag och anmälan. Dessutom tillkommer en
	avgift för Finansinspektionens prövning. I dag uppgår avgiften för
	anmälan om ledningsprövning till 33 000 kronor.
	De utländska företag utanför EES som vill bedriva bank- eller
	finansieringsrörelse från en filial i Sverige omfattas redan i dag av en
	skyldighet att ansöka om tillstånd. Förslagen kan innebära en utökad
	arbetsbörda för de fåtal utländska företag som i dag bedriver sådan
	verksamhet genom filial eftersom de kommer att behöva ansöka på nytt
	om de vill fortsätta att bedriva verksamheten.
	Som Sveriges advokatsamfund framhåller påverkar den utökade
	tillståndsplikten för tredjelandsfilialer förutsättningarna för dessa företag
	att bedriva verksamhet i Sverige. En sådan förändring är emellertid avsedd
	och de tredjelandsföretag som avser att i Sverige bedriva sådan verksamhet
	kommer till skillnad mot i dag att behöva ansöka om tillstånd.
	Det kan tillkomma kostnader avseende den nya tillståndsplikten. Att
	sammanställa uppgifter till en ansökan uppskattas ta ungefär 60 arbets-
	timmar, vilket	skulle innebära en kostnad på ungefär			24 940 kronor
	(60 timmar [66 500 kronor/160]) per företag. Dessutom tillkommer en
	avgift för Finansinspektionens prövning av ansökan. I dag uppgår avgiften
	för ansökan om tillstånd för kreditinstitut hemmahörande utanför EES att
	driva bank-	eller finansieringsrörelse	från filial	i	Sverige	till
	1 500 000 kronor. De utländska tredjelandsföretag som vill bedriva bank-
	eller finansieringsrörelse från filial i Sverige kommer också att behöva
	rapportera in viss ytterligare information till Finansinspektionen, utöver
	vad de rapporterar in i dag.
	Förslagen om karens för arbets- och uppdragstagare i Finansin-
	spektionen kommer endast i begränsad utsträckning att påverka företagens
	möjlighet till rekrytering av personal från Finansinspektionen eftersom
	myndigheten idag tillämpar förlängda uppsägningstider.
	Det kan uppstå kostnader för utbildning avseende ändringarna i regel-
	verket. Eftersom instituten och de finansiella holdingföretagen och
	blandade finansiella holdingföretagen redan i dag omfattas av regelverket
	i stort bedöms kostnaderna för utbildning bli begränsade. Uppskattnings-
	vis skulle personal på ett institut och ett finansiellt holdingföretag och
	blandat finansiellt holdingföretag som ansvarar för att kraven på gruppnivå
300	är uppfyllda behöva lägga tid på att sätta sig in i de nya bestämmelserna

och eventuellt vidareutbilda kollegor. Det skulle kunna innebära att institutet eller det finansiella holdingföretaget eller blandade finansiella holdingföretaget behöver finansiera ungefärligen 160 arbetstimmar för utbildning. Kostnaden skulle då uppgå till ca 66 500 kronor per institut och holdingföretag.

Det bedöms inte uppstå några behov och därmed inga kostnader för implementering av nya it-system, men vissa kostnader kan uppstå för anpassning av befintliga system.

Konkurrensen mellan företagen

Harmoniseringen av regelverket utjämnar konkurrensförhållanden för svenska institut inom EU och globalt. För Sverige som ett litet land med en stor finanssektor bedöms det som positivt med internationellt överens- komna standarder och regelverk, vilket bidrar till en jämnare spelplan, där likartade regler gäller för svenska och utländska aktörer.

Förslagen om karens för arbets- och uppdragstagare i Finansinspek- tionen påverkar inte konkurrensen mellan företagen eftersom Finansin- spektionen redan tillämpar förlängda uppsägningstider som till stor del motsvarar de karenstider som föreslås för övergångar till företag som står under tillsyn av myndigheten.

Effekter för myndigheter och domstolar

Finansinspektionen utövar redan i dag tillsyn över kreditinstitut och andra finansiella företag. Tillsynen sker enligt rörelselagstiftningen och inter- nationella standarder. I det ingår bl.a. att pröva olika slags ansökningar, ta fram föreskrifter i den utsträckning det behövs och bedriva löpande tillsyn. Finansinspektionens verksamhet avseende bl.a. regelgivning och tillsyn finansieras via anslag i statens budget. Kostnaderna täcks med dels årliga avgifter (förordningen [2007:1135] om årliga avgifter för finansiering av Finansinspektionens verksamhet), dels ansökningsavgifter (förordningen [2001:911] om avgifter för prövning av ärenden hos Finansinspektionen).

Förändringarna av regelverket innebär bl.a. att inspektionen ska ta fram föreskrifter och handlägga ett begränsat antal ärenden om godkännande av vissa transaktioner. Det handlar om sedvanliga uppgifter inom ramen för Finansinspektionens verksamhet vid tillämpning av regelverket om kapitaltäckning. De tillkommande arbetsuppgifterna bedöms inte medföra några väsentliga merkostnader i förhållande till i dag och eventuella mer- kostnader ska hanteras inom befintliga ekonomiska ramar. De nya kraven på godkännande av vissa transaktioner kommer innebära att några nya ärendeslag tillkommer.

Förslagen om karens för Finansinspektionens arbets- och uppdrags- tagare motsvarar till stor del den interna rutin som Finansinspektionen redan tillämpar när någon slutar vid inspektionen för att påbörja en ny anställning i ett företag som står under inspektionens tillsyn och de uppsägningstider som gäller enligt kollektivavtal och chefsavtal. I de flesta fallen kan hela eller två tredjedelar av karenstiden löpa under uppsägnings- tiden. För arbetstagare med chefsposition är uppsägningstiden lika lång som karenstiden. För arbets- och uppdragstagare som inte har en chefs- position torde det främst bli aktuellt med karens om anställningen eller uppdraget varat längre än ett år. För dessa är karenstiden lika lång som

Prop. 2025/26:253

301

Prop. 2025/26:253	uppsägningstiden när Finansinspektionen säger upp anställningen. När
	arbets- eller uppdragstagaren säger upp sig är uppsägningstiden en månad
	kortare än karenstiden. Om en arbets- eller uppdragstagare säger upp sig
	utan att ha en ny anställning men sedan får en anställning i ett företag som
	omfattas av karens sista dagen på sin uppsägningstid kan det bli aktuellt
	med karens under tre till sex månader efter det att anställningstiden löpt
	ut. Det torde dock endast ske i undantagsfall och det vanligast före-
	kommande torde vara att uppsägning sker först efter att arbets- eller upp-
	dragstagaren har fått en ny anställning och att anmälan sker i samband med
	uppsägning. Den föreslagna karenstiden för arbets- och uppdragstagare
	ryms därmed till största delen inom gällande uppsägningstider och torde,
	till skillnad från vad Finansinspektionen framför därför inte medföra inte
	några påtagliga kostnadsökningar i förhållande till den rutin som
	myndigheten redan tillämpar enligt sin interna rutin vare sig det gäller
	handläggning av ärenden, karensersättning eller indirekta kostnader.
	Finansinspektionens styrelse ska bestå av högst tio ledamöter. Endast
	generaldirektören arbetar heltid i myndigheten. För övriga ledamöter är
	styrelseuppdraget ett särskilt uppdrag vid sidan av deras ordinarie anställ-
	ningar, för närvarande som bl.a. justitieråd, professor i nationalekonomi
	vid Stockholms universitet och generaldirektör vid en annan myndighet.
	Mot denna bakgrund torde fråga om karens för styrelseledamöter ytterst
	sällan aktualiseras. För Finansinspektionens generaldirektör kan det bli
	aktuellt med karens men sannolikt ytterst sällan. Det handlar då om en
	enda person som sannolikt stannar många år på sin position som myndig-
	hetschef och sedan ofta går till en tjänst som inte skulle medföra ett beslut
	om karens. Frågan om karens för generaldirektören torde därmed
	aktualiseras ytterst sällan. Som ställföreträdande myndighetschef eller
	vikarierande generaldirektör torde ofta någon i Finansinspektionens led-
	ningsgrupp väljas. Sannolikt går en sådan person tillbaka till sin chefs-
	tjänst efter avslutat vikariat eller ställföreträdarskap. För det fall en sådan
	vikarierande generaldirektör eller ställföreträdande myndighetschef säger
	upp sig och övergången till den nya anställningen blir föremål för beslut
	om karens gäller fyra till sex månaders uppsägningstid. Karenstiden är då
	lika lång som uppsägningstiden och därför inte leda till någon kostnad. För
	det fall att en extern person har anställts som vikarierande generaldirektör
	och personen väljer att börja en ny anställning eller ett nytt uppdrag i ett
	företag där övergången omfattas av karens kan det bli fråga om
	karensersättning beroende på hur lång uppsägningstid som gäller för
	anställningen. Inte heller för en sådan person bör karenstiden vara längre
	än sex månader. Även dessa situationer torde vara sällan förekommande.
	Det bör därför inte heller leda till någon ökad arbetsbelastning för
	Nämnden för prövning av statsråds och vissa andra befattningshavares
	övergångsrestriktioner eller att kostnaderna för Nämnden eller för
	ersättning för karens ökar i påtaglig utsträckning. Eventuella kostnader för
	karens bör därför kunna hanteras inom befintliga ekonomiska ramar.
	Eftersom ett beslut om karens och ersättning inte ska få överklagas ger
	förslagen inte upphov till några nya måltyper eller ökad måltillströmning
	vid de allmänna förvaltningsdomstolarna. Däremot kan ordningen med att
	en tvist mellan arbetstagare och arbetsgivare om karens och ersättning ska
	handläggas enligt lagen om rättegången i arbetstvister leda till en något
302	ökad måltillströmning vid allmän domstol (tingsrätt) och Arbetsdom-

stolen. Eftersom det finns en utökad möjlighet till ändring av beslut om Prop. 2025/26:253 karens borde det bli fråga om ett ytterst begränsat antal mål. Även här bör

därför eventuella kostnader kunna hanteras inom befintliga ekonomiska ramar.

Finansinspektionens olika beslut i frågor om tillstånd för tredjelands- filialser, fusion och delning och vissa transaktioner liksom beslut om ingripande kan överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Till skillnad från Förvaltningsrätten i Stockholm och Kammarrätten i Stockholm anser regeringen emellertid att förslagen får antas påverka måltillströmningen till de allmänna förvaltningsdomstolarna i försumbar utsträckning. Even- tuella merkostnader bedöms därför kunna hanteras inom befintliga eko- nomiska ramar.

Informationsinsatser

Förslagen genomför ett EU-direktiv och Finansinspektionen behöver informera företagen om de nya ordningarna.

Effekter för jämställdheten mellan kvinnor och män och för klimatet

Förslagen bedöms inte medföra några konsekvenser för jämställdheten mellan kvinnor och män eller för klimatet.

Alternativa lösningar

Regelrådet saknar en beskrivning i promemorian av alternativa lösningar och åtgärder för att begränsa förslagens kostnader och andra effekter. Regeringen konstaterar emellertid att förslagen genomför ett EU-direktiv som inte ger utrymme för några alternativa lösningar. För ett litet land som Sverige med en stor finansiell sektor med omfattande gränsöverskridande verksamhet är det också betydelsefullt att lyfta fram vikten av internationella standarder på de finansiella marknaderna.

Överensstämmelse med unionsrätten

Förslagen står i överensstämmelse med unionsrätten.

18 Författningskommentar

18.1 Förslaget till lag om karens för vissa befattningshavare i Finansinspektionen vid övergång till annan verksamhet

Finansinspektionen är tillsynsmyndighet på finansmarknadsområdet. Det
innebär bl.a. att myndigheten prövar ansökningar om tillstånd eller
registrering att få bedriva finansiell verksamhet, löpande prövar om
styrelseledamöter och verkställande direktörer är lämpliga för uppgiften,
gör skrivbords- eller platsundersökningar av finansiella verksamheter och
ingriper mot företag som inte uppfyller sina skyldigheter. Myndigheten är
organiserad i verksamhetsområden – Bank, Betalningar, Försäkringar, It,	303
	303

Prop. 2025/26:253 Marknader samt Styrning och verksamhetsstöd – och har två stabs- funktioner, Ekonomisk analys och Juridik.

Finansinspektionen är en styrelsemyndighet och styrelsen deltar i till- synsverksamheten bl.a. genom att den fattar beslut om vissa ingripanden mot finansiella företag, t.ex. sanktionsavgifter, varning och återkallelse av tillstånd.

Den nya lagen innehåller bestämmelser om karens i Finansinspektionen, dvs. att en arbets- eller uppdragstagare inte får påbörja en ny anställning eller ett nytt uppdrag under viss tid vid övergång till en ny anställning eller ett nytt uppdrag i vissa företag eller organisationer (1 § och 4 § första stycket).

Karens gäller dels generaldirektören och de andra styrelseledamöterna (1 § tredje stycket 1), dels övriga arbets- eller uppdragstagare som deltar i tillsynsverksamheten (1 § tredje stycket 2).

För den senare kategorin av arbets- eller uppdragstagare, dvs. övriga arbets- eller uppdragstagare som deltar i tillsynsverksamheten, förutsätter karens att Finansinspektionen bedömer att rekvisiten i 4 § andra stycket är uppfyllda. För den aktuella kategorin är villkor om karens en del av anställnings- eller uppdragsförhållandet.

För att karens ska börja löpa för en enskild individ, oavsett kategori av arbets- eller uppdragstagare, förutsätts att det fattas ett beslut om karens, antingen av Nämnden för prövning av statsråds och vissa andra befatt- ningshavares övergångsrestriktioner eller Finansinspektionen, beroende på kategori av arbets- eller uppdragstagare (8 §).

Under karenstiden har arbets- eller uppdragstagaren rätt till ersättning (7 §).

Bestämmelserna i den nya lagen motsvarar i viss utsträckning lagen (2018:676) om restriktioner vid statsråds och statssekreterares övergång till annan än statlig verksamhet.

Vad och vilka som lagen gäller

1 § Denna lag gäller karens för arbets- och uppdragstagare i Finansinspektionen. Med karens avses att en person under viss tid inte får påbörja en ny anställning

eller ett nytt uppdrag i vissa företag eller organisationer. Med arbets- och uppdragstagare avses r

1. generaldirektören och andra styrelseledamöter, och

2. övriga arbets- och uppdragstagare som deltar i tillsynsverksamheten.

	Paragrafen, som delvis utformas efter Lagrådets förslag, innehåller
	bestämmelser om vad och vilka som lagen gäller. Paragrafen genomför
	artikel 4a.1 i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt
	14.3.5.
	Enligt första stycket gäller karens för arbets- och uppdragstagare i
	Finansinspektionen.
	I andra stycket finns en definition av karens.
	Enligt tredje stycket 1 gäller karens för generaldirektören och andra
	styrelseledamöter.
	Enligt tredje stycket 2 gäller karens också för övriga arbets- och
	uppdragstagare som deltar i tillsynsverksamheten. Med tillsynsverksamhet
	avses här samma sak som direktivets uttryck ”tillsyn respektive besluts-
304	fattande” (artikel 4a.3), dvs. tillsyn, regelgivning, tillståndsprövning och

registrering på finansmarknadsområdet (jfr 1 § förordningen [2023:910] Prop. 2025/26:253 med instruktion för Finansinspektionen). Det är Finansinspektionen som i

det enskilda fallet avgör om en arbets- eller uppdragstagare deltar i tillsynsverksamheten. Det görs mot bakgrund av de rekvisit som uppställs i 4 § andra stycket.

Anmälningsskyldighet

Generaldirektören och andra styrelseledamöter ska göra anmälan till Nämnden för prövning av statsråds och vissa andra befattningshavares övergångs- restriktioner. Anmälningsskyldigheten gäller en ny anställning eller ett nytt uppdrag som ska påbörjas inom tolv månader från det att anställningen eller uppdraget i Finansinspektionen avslutades.

Övriga arbets- och uppdragstagare ska göra anmälan till Finansinspektionen. Anmälningsskyldigheten gäller en ny anställning eller ett nytt uppdrag som ska påbörjas inom sex månader från det att anställningen eller uppdraget i Finansinspektionen avslutades.

Paragrafen innehåller bestämmelser om anmälningsskyldighet. Över- vägandena finns i avsnitt 14.3.10.

I första stycket regleras en skyldighet att anmäla övergång till företag och organisationer. Med att en anställning eller ett uppdrag påbörjas menas att tjänsten tillträds.

I andra stycket anges till vilken myndighet generaldirektör och andra styrelseledamöter ska anmäla och när det senast ska ske. Det finns ytterligare bestämmelser om nämnden i riksdagsordningen och i lagen (2018:677) med instruktion för Nämnden för prövning av statsråds och vissa andra befattningshavares övergångsrestriktioner.

I tredje stycket finns motsvarande bestämmelse för övriga arbets- och uppdragstagare som deltar i tillsynsverksamheten. De tidsfrister som anges motsvarar den längsta tid under vilken karens kan gälla.

3 § En anmälan ska göras på det sätt och innehålla de uppgifter som respektive myndighet bestämmer.

Paragrafen, som delvis utformas enligt Lagrådets förslag, innehåller bestämmelser om hur en anmälan ska göras. Övervägandena finns i avsnitt 14.3.10.

I paragrafen regleras att nämnden respektive Finansinspektionen bestämmer formerna för hur en anmälan ska göras. Anmälaren ska lämna de uppgifter som respektive myndighet bestämmer Det kan bl.a. vara uppgifter om befintliga arbetsuppgifter, en ny arbetsgivare och nya arbetsuppgifter, inkomstuppgifter och kontaktuppgifter.

Karens

4 § Arbets- och uppdragstagare som avses i 1 § tredje stycket ska omfattas av karens vid övergång till en ny anställning eller ett nytt uppdrag i

1. ett företag som står under tillsyn av Finansinspektionen,

2. ett utländskt företag som

305

Prop. 2025/26:253 a) bedriver verksamhet i Sverige, och

b)i hemlandet står under motsvarande tillsyn av en myndighet eller ett annat behörigt organ som ett sådant företag som avses i 1,

3. ett finansiellt holdingföretag, ett blandat finansiellt holdingföretag eller ett värdepappersinriktat holdingföretag,

4. ett företag som till ett företag som avses i 1 eller 2 tillhandahåller tjänster som är av betydelse för det företagets finansiella verksamhet, eller

5. en intresseorganisation på finansmarknadsområdet.

– ekonomisk skada för Finansinspektionen,

– otillbörlig fördel för någon enskild, eller

– att allmänhetens förtroende för Finansinspektionen skadas.

	Paragrafen reglerar vilka övergångar till företag och organisationer som
	ska medföra karens för en arbets- eller uppdragstagare. Paragrafen genom-
	för artikel 4a.3 första stycket b i kapitaltäckningsdirektivet. Över-
	vägandena finns i avsnitt 14.3.6.
	I första stycket anges de företag och organisationer som omfattas.
	Första stycket 1 avser svenska finansiella företag, dvs. företag som har
	tillstånd från eller som är registrerade hos Finansinspektionen.
	Första stycket 2 avser utländska finansiella företag, t.ex. ett utländskt
	kreditinstitut som bedriver verksamhet från filial i Sverige.
	Första stycket 3 gäller vissa holdingföretag (se 1 kap. 5 § lagen
	[2004:297] om bank- och finansieringsrörelse och 1 kap. 2 § första
	stycket 16 lagen [2014:968] om särskild tillsyn över kreditinstitut och
	värdepappersbolag), t.ex. ett moderföretag, dotterföretag eller anknutet
	företag till ett sådant företag som anges i punkt 1.
	Första stycket 4 avser den som utför finansiell verksamhet i egenskap
	av underleverantör till ett finansiellt företag, se t.ex. 6 kap. 7 § lagen om
	bank- och finansieringsrörelse och 3 kap. 6 § lagen (2024:114) om
	clearing och avveckling av betalningar.
	Första stycket 5 avser organisationer som företräder de finansiella
	företagens intressen, t.ex. Svenska Bankföreningen.
	I andra stycket regleras när karens för övriga arbets- och uppdragstagare
	som deltar i tillsynsverksamheten ska komma i fråga. Endast övergångar
	till företag och organisationer där det finns risk för ekonomisk skada för
	Finansinspektionen, otillbörlig fördel för någon enskild eller att allmän-
	hetens förtroende för Finansinspektionen skadas ska medföra karens.
	Denna ordning ansluter till det som gäller enligt 5 § lagen (2018:676) om
	restriktioner vid statsråds och statssekreterares övergång till annan än
	statlig verksamhet. Ett exempel på risk för skada för staten är att en arbets-
	eller uppdragstagare i Finansinspektionen i en avtalsförhandling mellan en
	tänkt ny arbets- eller uppdragsgivare och myndigheten kan använda sig av
	information och kunskap som han eller hon fått med anledning av sin
	anställning eller sitt uppdrag i myndigheten och som andra inte har tillgång
	till och som om den avslöjas skulle medföra extra kostnader för myndig-
	heten. Ett annat exempel på sådan risk är att en arbets- eller uppdragstagare
	i Finansinspektionen kan använda information om hur myndigheten
306	bedriver tillsyn som medför att myndigheten måste omorganisera sitt
306

arbete om denna information avslöjas. Dessa båda risker skulle också kunna utgöra en risk för otillbörlig fördel för någon enskild. Ytterligare ett exempel på en risk för otillbörlig fördel för en enskild kan vara att en arbets- eller uppdragstagare i Finansinspektionen varit involverad i dis- kussioner om nya regler på ett visst område, men där detaljerna om dessa regler ännu inte är allmänt kända. Om arbets- eller uppdragstagaren då börjar arbeta för en arbets- eller uppdragsgivare inom området i fråga, kan den nya arbets- eller uppdragsgivaren få otillbörliga fördelar. Dessa behöver inte nödvändigtvis vara av ekonomisk natur. En risk för att all- mänhetens förtroende för Finansinspektionen skadas kan uppkomma i en mängd situationer. Även i de exempel som redovisas ovan kan det finnas en risk för förtroendeskada för Finansinspektionen (jfr prop. 2017/18:162 s. 47 och 48).

Sådan kunskap och erfarenhet hos en arbets- eller uppdragstagare som avses bör vara av viss kvalifikation.

5 § Karenstiden för generaldirektören och andra styrelseledamöter ska vara

1.tolv månader vid övergång till ett företag som avses i 4 § första stycket 1–4,

och

2.tre månader vid övergång till en organisation som avses i 4 § första stycket 5. För övriga arbets- och uppdragstagare ska karenstiden vara lägst tre och högst

sex månader vid övergång till ett företag eller en organisation som avses i 4 § första stycket.

Karenstiden ska börja löpa

1.i fråga om generaldirektören och andra styrelseledamöter, när styrelse- ledamoten avslutar anställningen eller uppdraget, och

2.i fråga om övriga arbets- och uppdragstagare, när arbets- eller uppdrags- tagaren inte längre deltar i tillsynsverksamheten.

Paragrafen reglerar hur lång karenstiden ska vara och när den ska börja löpa. Paragrafen genomför delvis artikel 4a.4 och 4a.5 i kapitaltäcknings- direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 14.3.7.

I första stycket regleras karenstiden för generaldirektören och de andra styrelseledamöterna.

I andra stycket regleras karenstiden för övriga arbets- och uppdrags- tagare som deltar i tillsynsverksamheten.

I tredje stycket regleras vid vilken tidpunkt karenstiden ska börja. För generaldirektören och de andra styrelseledamöterna ska det vara när anställningen eller uppdraget slutar. För övriga arbets- och uppdragstagare ska det vara när de inte längre deltar i tillsynsverksamheten. Det innebär att karenstiden kan börja löpa medan anställningen eller uppdraget fort- farande pågår, under förutsättning att arbets- eller uppdragstagaren får ändrade arbetsuppgifter och inte längre deltar i tillsynsverksamheten. I det ligger att karenstiden kan börja löpa under uppsägningstiden.

Under karenstiden får arbets- eller uppdragstagare inte ha tillgång till konfidentiella eller känsliga uppgifter.

6 § Den som omfattas av karens ska under karenstiden sträva efter att agera på ett sådant sätt att det inte uppstår någon risk för

1.ekonomisk skada för Finansinspektionen,

2.otillbörlig fördel för någon enskild, eller

3.att allmänhetens förtroende för Finansinspektionen skadas.

Prop. 2025/26:253

307

Prop. 2025/26:253

Paragrafen innehåller en aktsamhetsbestämmelse. Paragrafen genomför delvis artikel 4a.4 i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 14.3.8.

Den som omfattas av ett beslut om karens ska iaktta försiktighet vid kontakter med den nya arbets- eller uppdragsgivaren så att det inte uppstår någon risk för ekonomisk skada för Finansinspektionen, otillbörlig fördel för någon enskild, eller att allmänhetens förtroende för Finansinspektionen skadas. Detta har samma innebörd som i 4 §. En arbets- eller uppdrags- tagare bör därför begränsa sina kontakter med en ny arbets- eller uppdrags- givare till frågor av praktisk natur kring den nya anställningen eller det nya uppdraget. Risken avtar ju längre tid som går efter att karensen har börjat löpa.

Ersättning

7 § Den som omfattas av ett beslut om karens har under karenstiden rätt till ersättning som motsvarar lönen eller arvodet vid den tidpunkt som karenstiden börjar löpa.

Ersättningen ska minskas med andra inkomster från anställning eller uppdrag under karenstiden som arbets- eller uppdragstagaren inte skulle ha haft om anställningen eller uppdraget hade fortsatt.

Paragrafen, som delvis utformas enligt Lagrådets förslag, innehåller bestämmelser om rätt till ersättning under karenstiden. Paragrafen genomför artikel 4a.6 i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 14.3.9.

Enligt första stycket har en arbets- eller uppdragstagare rätt till ersättning under karenstiden. Ersättningen ska motsvara lönen eller arvodet när karenstiden börjar.

Enligt andra stycket ska ersättningen minskas med andra inkomster från anställning eller uppdrag under karenstiden, inbegripet avgångsvederlag, inkomstgaranti och andra inkomster, som arbets- eller uppdragstagaren inte skulle ha haft om anställningen eller uppdraget hade fortsatt (jfr förordningen [2016:411] om tjänstepension, inkomstgaranti och avgångsvederlag till myndighetschefer).

Beslut

8 § Ett beslut om karens och ersättning ska fattas av

1.Nämnden för prövning av statsråds och vissa andra befattningshavares övergångsrestriktioner i fråga om generaldirektören och andra styrelseledamöter, och

2.Finansinspektionen i fråga om övriga arbets- och uppdragstagare.

Ett beslut ska fattas inom tre veckor från det att en fullständig anmälan har kommit in.

Den nya anställningen eller det nya uppdraget får inte påbörjas innan de tre veckorna har löpt ut eller ett beslut har meddelats om att karens inte ska gälla för övergången.

I paragrafen regleras vem som fattar beslut om karens och ersättning och när det senast ska ske. Övervägandena finns i avsnitt 14.3.11.

308

I första stycket anges att nämnden fattar beslut i fråga om general- Prop. 2025/26:253 direktören och de andra styrelseledamöterna medan Finansinspektionen

fattar beslut i fråga om övriga arbets- och uppdragstagare som deltar i tillsynsverksamheten.

I andra stycket regleras inom vilken tid ett beslut om karens och ersätt- ning ska meddelas.

I tredje stycket regleras när en ny anställning eller ett nytt uppdrag tidigast får påbörjas. Har inget beslut meddelats inom treveckorsfristen får anställningen eller uppdraget påbörjas.

Anmälan av ändrade förhållanden

9 § Ändringar av förhållanden som angetts i en anmälan enligt 2 § ska anmälas till respektive myndighet.

Om det under karenstiden sker en betydande förändring av innehållet i anställningen eller uppdraget ska en ny anmälan göras.

Paragrafen innehåller anmälningsskyldighet vid ändrade förhållanden. Övervägandena finns i avsnitt 14.3.10.

Om det före det att ett beslut om karens har meddelats sker ändringar av förhållanden som angetts i en anmälan enligt 2 §, ska ändringarna enligt första stycket anmälas till respektive myndighet, dvs. nämnden eller inspektionen. Det kan bl.a. gälla ändrade inkomst- eller kontaktuppgifter eller betydande förändring i anställningen eller uppdraget.

Om det efter det att ett beslut om karens har meddelats sker en betydande förändring av innehållet i den nya anställningen eller det nya uppdraget, ska enligt andra stycket en ny anmälan göras.

Ändring av beslut

10 § Ett beslut om karens och ersättning ska ändras om ändrade förhållanden ger anledning till det.

Ett beslut ska fattas inom tre veckor från det att en fullständig begäran om ändring har kommit in.

I paragrafen finns bestämmelser om ändring av beslut. Övervägandena finns i avsnitt 14.3.11.

Grundläggande bestämmelser om ändring av beslut finns i förvalt- ningslagen (2017:900). Första stycket innehåller en bestämmelse om när ett beslut om karens och ersättning ska ändras. Ändring av ett sådant beslut kan ske både på begäran av den som beslutet avser och den som fattat beslutet.

Ändrade förhållanden som kan medföra en ändring av ett beslut om karens och ersättning kan bl.a. vara byte av ny arbetsgivare, ändrade arbetsuppgifter eller ändrade inkomstuppgifter.

Av andra stycket framgår att beslut om ändring av beslut, i likhet med vad som gäller för den första prövningen, ska göras inom tre veckor från det att en fullständig begäran om ändring har kommit in.

Överklagande

11 § Beslut enligt 8 eller 10 § får inte överklagas.

309

Prop. 2025/26:253 I paragrafen finns en bestämmelse om beslut som inte får överklagas. Övervägandena finns i avsnitt 14.3.11.

Paragrafen innehåller ett förbud mot att överklaga nämndens eller Finansinspektionens beslut om karens och ersättning eller ändring av ett sådant beslut. I fråga om Finansinspektionens beslut avseende arbetstagare följer överklagandeförbudet av 12 §, som anger att mål mellan arbetstagare och arbetsgivare om tillämpningen av denna lag ska handläggas enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister, och av lagen (1987:439) om inskränkning i rätten att överklaga.

Tillämpning av annan lagstiftning

12 § Mål mellan arbetstagare och arbetsgivare om tillämpningen av denna lag ska handläggas enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister.

Bestämmelserna i 11–13 §§ lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet ska inte tillämpas när det gäller ett beslut enligt 8 eller 10 §.

I paragrafen, som delvis utformas efter Lagrådets förslag, behandlas vissa arbetsrättsliga frågor. Övervägandena finns i avsnitt 14.3.11.

Enligt första stycket ska en tvist mellan arbetstagare och arbetsgivare om tillämpningen av denna lag handläggas enligt lagen om rättegången i arbetstvister. För övriga tvister gäller rättegångsbalkens bestämmelser om dispositiva tvistemål eller skiljeförfarande.

Av andra stycket framgår att bestämmelserna om förhandlingsrätt i 11–13 §§ lagen om medbestämmande i arbetslivet inte ska tillämpas vid beslut om karens. En arbetstagarorganisation har därmed inte inflytande på ett beslut om karens.

18.2Förslaget till lag om ändring i socialförsäkringsbalken

26 kap. Bestämmande och behållande av sjukpenninggrundande inkomst samt beräkning av årsarbetstiden i vissa situationer

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

–när sjukpenninggrundande inkomst bestäms i 2 och 3 §§,

–ändring av den sjukpenninggrundande inkomsten i 4–8 §§,

–sjukpenninggrundande inkomst vid förvärvsavbrott (SGI-skyddad tid) i 9–18 b §§,

–sjukpenninggrundande inkomst och årsarbetstid i vissa situationer i 19–27 §§,

och

–årlig omräkning av sjukpenninggrundande inkomst vid förvärvsavbrott i vissa fall (SGI-skyddad tid) i 28–31 §§.

Paragrafen innehåller en upplysning om i vilka paragrafer i detta kapitel det finns bestämmelser om sjukpenninggrundande inkomst (SGI). Över- vägandena finns i avsnitt 14.3.13.

Ändringen i tredje strecksatsen är en följd av att det i nya 18 b § införs ett SGI-skydd, dvs. att den som inte arbetar i vissa fall kan få behålla sin SGI, för en försäkrad under den tid han eller hon omfattas av karens enligt

310

lagen om karens för vissa befattningshavare i Finansinspektionen vid Prop. 2025/26:253 övergång till annan verksamhet.

Sjukpenninggrundande inkomst vid avbrott eller inskränkning av förvärvsarbete (SGI-skyddad tid)

Allmänna bestämmelser

9 § SGI-skydd innebär att den sjukpenninggrundande inkomsten för tid då den försäkrade avbryter eller inskränker sitt förvärvsarbete av något skäl som anges i 11–18 b §§ (SGI-skyddad tid) beräknas med utgångspunkt i förhållandena närmast före avbrottet eller inskränkningen, om den sjukpenninggrundande inkomsten därigenom blir högre än om den hade beräknats med beaktande av förhållandena under avbrottet eller inskränkningen.

Det som föreskrivs i denna paragraf gäller dock inte när 7 § 1, 3 eller 4 är tillämplig.

Paragrafen innehåller bestämmelser om SGI-skydd. Övervägandena finns i avsnitt 14.3.13.

Ändringen i första stycket är en följd av att det i nya 18 b § införs ett SGI-skydd, dvs. att den som inte arbetar i vissa fall kan få behålla sin SGI, för en försäkrad under den tid han eller hon omfattas av karens enligt lagen om karens för vissa befattningshavare i Finansinspektionen vid övergång till annan verksamhet.

Karens i Finansinspektionen

18 b § SGI-skydd gäller under den tid karens gäller enligt lagen (2026:000) om karens för vissa befattningshavare i Finansinspektionen vid övergång till annan verksamhet.

Paragrafen, som är ny, innehåller en bestämmelse om SGI-skydd. Över- vägandena finns i avsnitt 14.3.13.

Paragrafen innebär att SGI-skydd, dvs. att den som inte arbetar i vissa fall kan få behålla sin SGI, gäller för en försäkrad under den tid han eller hon omfattas av karens enligt lagen om karens för vissa befattningshavare i Finansinspektionen vid övergång till annan verksamhet.

18.3Förslaget till lag om ändring i kreditupplysningslagen (1973:1173)

Tillstånd m.m.

3 § Kreditupplysningsverksamhet får bedrivas endast efter tillstånd av Integritets- skyddsmyndigheten.

Integritetsskyddsmyndighetens tillstånd behövs dock inte för följande företag, om deras grundläggande tillstånd omfattar kreditupplysningsverksamhet:

1.ett svenskt kreditinstitut,

2.ett utländskt kreditinstitut som driver verksamhet i Sverige enligt 4 kap. 1 eller 2 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, eller

3.ett utländskt kreditinstitut som har tillstånd att driva verksamhet i Sverige enligt 1 a kap. 56 § 1 lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag.

311

Prop. 2025/26:253 Ett företag som avses i andra stycket 1 eller 3 får börja bedriva kredit- upplysningsverksamhet två månader efter det att Integritetsskyddsmyndigheten

har tagit emot en anmälan från företaget om att det avser att bedriva sådan verksamhet.

Tillstånd behövs inte för kreditupplysningsverksamhet, i den mån den bedrivs genom offentliggörande av kreditupplysning på ett sådant sätt som avses i

tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen.

Paragrafen innehåller bestämmelser om krav på tillstånd för kredit- upplysningsverksamhet och undantag från kravet på tillstånd. Över- vägandena finns i avsnitt 8.

Ändringen i andra stycket 3 är en följd av att bestämmelserna om till- stånd i nuvarande 4 kap. 4 § lagen om bank- och finansieringsrörelse ska upphöra att gälla och det i lagen om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag införs nya bestämmelser om tredjelandsfilialer som tillhandahåller centrala banktjänster.

Informationsutbyte

5 a § Vad som gäller om tystnadsplikt i verksamheten hos svenska kreditinstitut, betalningsinstitut, institut för elektroniska pengar, värdepappersbolag och företag som med tillstånd driver verksamhet enligt lagen (2016:1024) om verksamhet med bostadskrediter och vissa andra konsumentkrediter, hindrar inte att uppgifter om lämnade krediter, betalningsförsummelser och kreditmissbruk utväxlas för kreditupplysningsändamål inom en krets som utgörs av dessa företag samt sådana företag som har tillstånd av Integritetsskyddsmyndigheten enligt 3 § första stycket.

I den krets som anges i första stycket ingår även

1.utländska kreditinstitut som avses i 4 kap. 1 och 2 §§ lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse och 1 a kap. 56 § 1 lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag,

2.utländska företag som avses i 3 kap. 26 och 27 §§ lagen (2010:751) om betaltjänster,

3.utländska företag som avses i 3 kap. 26–28 §§ lagen (2011:755) om elektroniska pengar,

4.utländska företag som avses i 4 kap. 1 och 4 §§ lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, och

5.utländska företag som avses i 1 kap. 3 § lagen om verksamhet med bostads- krediter och vissa andra konsumentkrediter.

Bestämmelser om användningen av uppgifter om betalningsförsummelser och kreditmissbruk finns även i 7 §.

Paragrafen innehåller bestämmelser om att tystnadsplikt i verksamheten hos vissa finansiella företag inte hindrar att uppgifter kan utväxlas för kreditupplysningsändamål. Övervägandena finns i avsnitt 8.

Ändringen i andra stycket är en följd av att bestämmelserna i nuvarande

4 kap. 4 och 6 §§ lagen om bank- och finansieringsrörelse ska upphöra att gälla och det i lagen om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag införs nya bestämmelser om tredjelandsfilialer som tillhandahåller centrala banktjänster.

312

18.4	Förslaget till lag om ändring i sparbankslagen	Prop. 2025/26:253
	(1987:619)

7 kap. Fusion och inlösen av aktier i dotterbolag

5 § Senast inom en månad efter det att avtalet om fusion har registrerats ska såväl den överlåtande som den övertagande sparbanken ansöka om tillstånd att verkställa avtalet. Frågor om sådant tillstånd prövas av Finansinspektionen. Vid fusion enligt 2 § ska sparbankerna dessutom ansöka om tillstånd att driva bankrörelse och godkännande av reglementet för den övertagande sparbanken enligt 3 kap. lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse.

Finansinspektionen ska så snart som möjligt, dock senast inom tio arbetsdagar, skriftligen bekräfta att ansökan har tagits emot.

Finansinspektionen ska underrätta registreringsmyndigheten om ansökningar enligt första stycket och om lagakraftvunna beslut som meddelats med anledning av sådana ansökningar.

Paragrafen innehåller bestämmelser om ansökan om tillstånd att verkställa ett fusionsavtal. Ändringarna genomför delvis artikel 27i.4 första stycket i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 7.4.2.

I första stycket ändras den tid inom vilken en ansökan om tillstånd att verkställa ett fusionsavtal ska ges in till Finansinspektionen från nuvarande två månader till inom en månad efter det att avtalet har registrerats.

I andra stycket ersätts den nuvarande bestämmelsen om behandlingen av en ansökan om tillstånd att verkställa ett fusionsavtal med en ny bestämmelse om att Finansinspektionen skriftligen ska bekräfta mot- tagandet av en ansökan om att verkställa ett fusionsavtal så snart som möjligt, dock senast inom tio arbetsdagar. Bestämmelser om behandlingen av en ansökan om tillstånd att verkställa ett fusionsavtal införs i stället i nya 5 a §.

5 a § Finansinspektionen ska vid behandlingen av en ansökan om tillstånd att verkställa avtalet om fusion pröva om

1.sparbanken efter fusionen har en tillfredsställande kontroll över sin verksamhet, särskilt när det gäller de risker som den är eller kan bli exponerad för,

2.fusionen kan anses förenlig med intresset hos de som är insättare i eller i övrigt har fordringar på de sparbanker som berörs av fusionen, samt om fusionen framstår som ändamålsenlig från allmän synpunkt,

3.det finns skäl att anta att sparbankens verksamhet efter fusionen bedrivs på ett sätt som är förenligt med denna lag och andra författningar som reglerar verksamheten, och

4.det finns skäl att anta att fusionen har samband med eller kan öka risken för a) penningtvätt enligt 1 kap. 6 § lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt

och finansiering av terrorism, eller

b)finansiering av terrorism enligt 6 § terroristbrottslagen (2022:666) eller försök till sådant brott, avseende terroristbrott enligt 4 § samma lag.

Vid bedömningen enligt första stycket 1 ska Finansinspektionen särskilt beakta 1. sparbankernas anseende, och

2. om sparbankernas verksamhet bedrivs på ett sätt som är sunt.

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om förutsättningarna för
tillstånd att verkställa ett fusionsavtal. Paragrafen genomför delvis artikel	313
	313

Prop. 2025/26:253 27j.1, 27j.2 och 27j.4 i kapitaltäckningsdirektivet. Den är utformad efter förebild av 10 kap. 21 § och 12 kap. 15 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse. Övervägandena finns i avsnitt 7.4.3.

314

I paragrafen anges det som Finansinspektionen ska pröva vid en ansökan om att verkställa ett avtal om fusion. Bestämmelsen ersätter nuvarande 5 § andra stycket.

Första stycket 1 innebär att inspektionen ska säkerställa att sparbanken efter fusionen har tillfredsställande kontroll över de risker som den är eller kan bli exponerad för i samband med fusionen. Bestämmelsen motsvarar inledningen i artikel 27j.1 i kapitaltäckningsdirektivet.

Enligt första stycket 2 ska inspektionen säkerställa att fusionen kan anses förenlig med intresset hos de som är insättare i eller i övrigt har fordringar på de sparbanker som berörs av fusionen, samt om fusionen framstår som ändamålsenlig från allmän synpunkt. Kravet motsvarar det som gäller för sparbanker enligt nuvarande 7 kap. 5 §.

Enligt första stycket 3 ska Finansinspektionen pröva om sparbankens verksamhet efter fusionen bedrivs på ett sätt som är förenligt med denna lag och andra författningar som reglerar sparbankens verksamhet. Bestäm- melsen motsvarar artikel 27j.1 första stycket c i kapitaltäckningsdirektivet.

Av första stycket 4 följer att Finansinspektionen ska pröva om det finns skäl att anta att fusionen har samband med eller kan öka risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism. Bestämmelsen motsvarar artikel 27j.1 första stycket e i kapitaltäckningsdirektivet. Bestämmelsen är utformad på samma sätt som motsvarande krav som gäller för prövningen av en ansökan om tillstånd för ett kvalificerat innehav (14 kap. 2 § andra stycket 3 lagen om bank- och finansieringsrörelse). Det som avses är att Finansinspektionen ska pröva om det finns skäl att anta att fusionen har samband med eller kan öka risken för penningtvätt, finansiering av terrorism eller försök till finansieringsbrott när finansieringen eller finansieringsförsöket gäller terroristbrott.

Andra stycket innebär att Finansinspektionen vid bedömningen av om sparbanken efter fusionen har en tillfredsställande kontroll över riskerna ska beakta sparbankernas anseende och om sparbankernas verksamhet bedrivs på ett sunt sätt. Det senare omfattar bl.a. att bedöma om fusions- planen är realistisk och ändamålsenlig samt den finansiella sundheten hos de finansiella aktörer som är delaktiga i fusionen, i synnerhet när det gäller den typ av verksamhet som bedrivs och planeras för den enhet som följer av fusionen. Det får anses ligga inom ramen för Finansinspektionens tillsynsverksamhet att se till att dessa förutsättningar är uppfyllda fram till slutförandet av fusionen. Bestämmelsen motsvarar artikel 27j.1 första stycket a, b och d och andra stycket i kapitaltäckningsdirektivet.

18.5Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument

3 kap. Förfoganden över finansiella instrument som tillhör någon annan

1 § Om ett företag som står under tillsyn av Finansinspektionen vill ingå avtal med ägaren till ett finansiellt instrument om att företaget ska ha rätt att förfoga över det

finansiella instrumentet för egen räkning, ska avtalet slutas skriftligen i en för	Prop. 2025/26:253
ändamålet särskilt upprättad handling som i någon läsbar och varaktig form är
tillgänglig för parterna. Detsamma gäller om företaget medverkar till ett sådant
avtal mellan andra parter. Det förfogande som avses ska anges noggrant.
Första stycket gäller inte om företagets motpart eller parterna i ett avtal som
företaget medverkar till är

1.ett annat företag som står under tillsyn av Finansinspektionen eller ett utländskt företag inom EES som i sitt hemland får driva jämförbar verksamhet och som står under betryggande tillsyn av myndighet eller annat behörigt organ,

2.Riksgäldskontoret eller ett utländskt offentligt organ inom EES som är ansvarigt för eller deltar i förvaltningen av statsskulden eller är behörigt att föra konton för kunders räkning,

3.Riksbanken eller en utländsk centralbank inom EES, inklusive Europeiska centralbanken,

4.en multilateral utvecklingsbank, Banken för internationell betalnings- utjämning, Internationella valutafonden eller Europeiska investeringsbanken, eller

5.ett sådant kreditinstitut som anges i förteckningen i artikel 2.5 i Europa- parlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiven 2006/48/EG och 2006/49/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1619.

Första stycket gäller inte heller om företaget är en sådan central motpart som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 av den 4 juli 2012 om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister.

Paragrafen innehåller bestämmelser om förfoganden över finansiella instrument som tillhör någon annan.

I andra stycket 5 ändras den statiska hänvisningen till kapitaltäcknings- direktivet till att avse lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1619 av den 31 maj 2024 om ändring av direktiv 2013/36/EU vad gäller tillsynsbefogenheter, sanktioner, filialer från tredjeland och miljö, samhällsansvar och bolagsstyrningsrisker.

18.6Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:160) om utländska filialer m.m.

3 § Om rätt för vissa utländska företag att driva verksamhet i Sverige finns särskilda bestämmelser, nämligen

1.för kreditinstitut 4 kap. 1 och 2 §§ lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse och 1 a kap. 56–59 §§, 5 b kap., 6 kap. 1 § och 8 kap. 1 a § lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag,

2.för värdepappersföretag 4 kap. 1 och 4 §§ lagen (2007:528) om värdepappers- marknaden,

3.för finansiella institut 4 kap. 3 § lagen om bank- och finansieringsrörelse,

4.för utländska försäkringsgivare lagen (1998:293) om utländska försäkrings- givares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige,

5.för börser 12 kap. 9 § lagen om värdepappersmarknaden,

6.för förvaltningsbolag och fondföretag 1 kap. 6–7, 10 och 11 §§ lagen (2004:46) om värdepappersfonder,

7.för utgivare av elektroniska pengar 3 kap. 26–28 §§ lagen (2011:755) om elektroniska pengar,

315

Prop. 2025/26:253 8. för utländska försäkringsförmedlare 3 kap. lagen (2018:1219) om försäkringsdistribution,

9.för företag som tillhandahåller betaltjänster 3 kap. 26 och 27 §§ lagen (2010:751) om betaltjänster,

10.för utländska AIF-förvaltare 5 kap. lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder,

11. för företag som bedriver verksamhet med konsumentkrediter 2 kap. 7 §,

3 kap. 6 och 7 §§ och 3 a kap. 5 § lagen (2016:1024) om verksamhet med bostads- krediter och vissa andra konsumentkrediter,

12.för kreditförvaltare 5 kap. 5 och 6 §§ lagen (2023:714) om förvärv och förvaltning av nödlidande kreditavtal, och

13.för clearingbolag, 1 kap. 2 § lagen (2024:114) om clearing och avveckling av betalningar.

Paragrafen innehåller upplysning om att det finns särskilda bestämmelser för filialverksamhet som bedrivs av vissa utländska företag.

Ändringen i punkt 1 är en följd av att bestämmelserna om utländska kreditinstitut i nuvarande 4 kap. 4–6 §§ lagen om bank- och finansierings- rörelse ska upphöra att gälla och det i lagen om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag införs nya bestämmelser om tredje- landsfilialer som tillhandahåller centrala banktjänster.

12 § Den verkställande direktörens förvaltning och filialens räkenskaper ska granskas av minst en auktoriserad revisor eller godkänd revisor, om verksamheten i Sverige uppfyller mer än ett av de villkor som anges i 2 § andra stycket revisions- lagen (1999:1079).

Förvaltningen och räkenskaperna ska, även om villkoren i första stycket inte är uppfyllda, granskas av minst en revisor, om verksamheten omfattas av

–lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige,

–lagen (2004:46) om värdepappersfonder,

–lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,

–lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,

–lagen (2010:751) om betaltjänster,

–lagen (2011:755) om elektroniska pengar,

–lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder,

–lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappers- bolag, eller

–lagen (2024:114) om clearing och avveckling av betalningar.

I fall som avses i andra stycket ska revisorn ha den kompetens som enligt lag gäller för revisorn i ett svenskt företag av motsvarande slag som driver angiven verksamhet.

Till revisor får även utses ett registrerat revisionsbolag. Dessutom får en eller flera revisorssuppleanter utses.

Verkställande direktören ska se till att en revisor utses och att denne inom tre månader efter räkenskapsårets slut för granskning får redovisningshandlingarna i original eller bestyrkt kopia.

Paragrafen innehåller bestämmelser om bokföring och revision för filial- verksamhet som bedrivs av bl.a. vissa utländska företag.

I andra stycket införs en hänvisning till lagen om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag som en följd av att bestämmelserna om utländska kreditinstitut i nuvarande 4 kap. 4–6 §§ lagen om bank- och finansieringsrörelse ska upphöra att gälla och det i lagen om särskild

316

tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag införs nya bestämmelser Prop. 2025/26:253 om tredjelandsfilialer som tillhandahåller centrala banktjänster.

18.7Förslaget till lag om ändring i pantbankslagen (1995:1000)

Ägarprövning

23 § Ett direkt eller indirekt förvärv av aktier i en pantbank som medför att innehavet utgör ett kvalificerat innehav får ske bara efter tillstånd av länsstyrelsen.

Tillstånd ska lämnas, om det inte kan antas att förvärvet kommer att motverka en sund utveckling av företagets verksamhet.

Med ett kvalificerat innehav avses i denna lag detsamma som i 1 kap. 5 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse.

Paragrafen innehåller bestämmelser om tillstånd för förvärv av aktier i en pantbank som medför att innehavet utgör ett kvalificerat innehav.

I tredje stycket ändras hänvisningen till definitionen av kvalificerat innehav i 1 kap. 5 § lagen om bank- och finansieringsrörelse eftersom numreringen av punkterna i den paragrafen tas bort.

18.8Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1571) om insättningsgaranti

14 a § Garantimyndigheten får ta ut avgifter för prövningen av en ansökan enligt

3 b §.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela före- skrifter om avgifterna.

Paragrafen innehåller bestämmelser om avgifter.

Ändringen i första stycket är av rättelsekaraktär och innebär att det görs en hänvisning till 3 b § i stället för 3 a § (prop. 2015/16:5 avsnitt 2.11).

21 § Garantimyndigheten får förelägga ett institut att vidta rättelse, om insätt- ningar hos institutet omfattas av garantin till följd av ett beslut enligt 3 § andra stycket men detta inte utgör en förutsättning för tillstånd enligt 4 kap. 6 § andra stycket lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden eller 1 a kap. 58 § lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag, och institutet inte fullgör sina skyldigheter enligt denna lag.

Om institutet inte har vidtagit rättelse inom ett år från föreläggandet, får garant- imyndigheten besluta att garantin inte längre ska gälla för insättningarna. Ett sådant beslut får, när det är fråga om ett utländskt institut från ett EES-land, meddelas endast om den behöriga myndigheten i institutets hemland har samtyckt till beslutet. Är det fråga om ett institut från ett land utanför EES, får beslut om att garantin inte längre ska gälla meddelas endast om tillsynsmyndigheten i institutets hemland har underrättats i förväg om beslutet.

Har garantimyndigheten beslutat att garantin inte längre ska gälla för insätt- ningar hos en filial i ett land utanför EES till ett svenskt institut, ska myndigheten underrätta tillsynsmyndigheten i det land där filialen finns om beslutet.

Paragrafen innehåller bestämmelser om ingripanden.

317

Prop. 2025/26:253 Ändringen i första stycket är en följd av att bestämmelsen om tillstånd för utländska kreditinstitut i nuvarande 4 kap. 4 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse ska upphöra att gälla och det i lagen om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag införs nya bestämmelser om tredjelandsfilialer som tillhandahåller centrala bank- tjänster. Stycket ändras även redaktionellt.

Övriga ändringar i paragrafen är språkliga.

18.9Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:1006) om viss finansiell verksamhet

Definitioner

1 § I denna lag avses med

2.finansiellt institut: fysisk eller juridisk person som bedriver finansiell verksamhet, och

3.kvalificerat innehav: detsamma som i 1 kap. 5 § lagen om bank- och finansieringsrörelse.

Paragrafen innehåller definitioner.

I definitionen av kvalificerat innehav i punkt 3 ändras hänvisningen till

1 kap. 5 § lagen om bank- och finansieringsrörelse eftersom numreringen av punkterna i den paragrafen tas bort.

18.10Förslaget till lag om ändring i lagen (2000:35) om byte av redovisningsvaluta i finansiella företag

Definitioner

2 § I denna lag avses med

1.försäkringsföretag:

a)försäkringsaktiebolag, ömsesidigt försäkringsbolag och försäkringsförening som omfattas av försäkringsrörelselagen (2010:2043), och

b)tjänstepensionsaktiebolag, ömsesidigt tjänstepensionsbolag och tjänste- pensionsförening som omfattas av lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag,

2. kreditinstitut: bankaktiebolag, sparbank och medlemsbank samt kredit- marknadsföretag enligt 1 kap. 5 § lagen (2004:297) om bank- och finansierings- rörelse,

3. finansiellt företag: de företag som anges i 1 och 2 samt

a)värdepappersbolag enligt 1 kap. 4 b § lagen (2007:528) om värdepappers- marknaden,

b)fondbolag enligt 1 kap. 1 § första stycket 8 lagen (2004:46) om värdepappers- fonder,

c)börs enligt 1 kap. 4 b § lagen om värdepappersmarknaden,

d)svensk central motpart enligt 1 kap. 4 b § lagen om värdepappersmarknaden,

e)värdepapperscentral enligt 1 kap. 3 § lagen (1998:1479) om värdepappers- centraler och kontoföring av finansiella instrument,

318

f) AIF-förvaltare som har tillstånd enligt 3 kap. 1 § lagen (2013:561) om	Prop. 2025/26:253
förvaltare av alternativa investeringsfonder, och

g)svenskt clearingbolag enligt 1 kap. 1 § lagen (2024:114) om clearing och avveckling av betalningar,

4. koncern: detsamma som i 1 kap. 11 och 12 §§ aktiebolagslagen (2005:551), varvid vad som sägs om moderbolag tillämpas även på andra juridiska personer än aktiebolag.

Paragrafen innehåller definitioner.

I definitionen av kreditinstitut i punkt 2 ändras hänvisningen till 1 kap.

5 § lagen om bank- och finansieringsrörelse eftersom numreringen av punkterna i den paragrafen tas bort.

18.11Förslaget till lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse

1 kap. Inledande bestämmelser Övriga definitioner

5 § I denna lag betyder

anknutet företag: ett svenskt eller utländskt företag vars huvudsakliga verk- samhet består i att äga eller förvalta fast egendom, tillhandahålla datatjänster eller driva annan liknande verksamhet som har samband med den huvudsakliga verksamheten i ett eller flera kreditinstitut, värdepappersbolag eller motsvarande utländska företag,

bank: bankaktiebolag, sparbank och medlemsbank,

bankaktiebolag: ett aktiebolag som har fått tillstånd att driva bankrörelse,

behörig myndighet: en utländsk myndighet som har behörighet att utöva tillsyn över utländska kreditinstitut,

betydande filial: en filial som är betydande enligt artikel 51.1 i kapitaltäcknings- direktivet,

blandat finansiellt holdingföretag: ett holdingföretag enligt artikel 4.1.21 i tillsynsförordningen,

blandat finansiellt moderholdingföretag inom EES: ett inom EES etablerat blandat finansiellt holdingföretag som inte självt är ett dotterföretag till ett

a)kreditinstitut, värdepappersbolag eller EES-institut, eller

b)annat blandat finansiellt holdingföretag eller ett finansiellt holdingföretag som är etablerat i något land inom EES,

EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,

EES-institut: ett utländskt kreditinstitut eller värdepappersföretag som är hemmahörande i något annat land inom EES än Sverige,

filial: ett avdelningskontor med självständig förvaltning, varvid även ett utländskt kreditinstituts etablering av flera driftställen ska anses som en enda filial, finansiellt holdingföretag: ett holdingföretag enligt artikel 4.1.20 i tillsyns-

förordningen,

finansiellt institut: ett finansiellt institut enligt artikel 4.1.26 i tillsyns- förordningen,

finansiellt moderholdingföretag inom EES: ett inom EES etablerat finansiellt holdingföretag som inte självt är ett dotterföretag till ett

a)kreditinstitut, värdepappersbolag eller EES-institut, eller

b)annat finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag som är etablerat i något land inom EES,

hemland: det land där ett företag har fått tillstånd till rörelse som avses i denna

lag,

319

Prop. 2025/26:253 holdingföretag med blandad verksamhet: holdingföretag enligt artikel 4.1.22 i tillsynsförordningen,

kapitalbas: detsamma som i artikel 72 i tillsynsförordningen,

kapitaltäckningsdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kredit- institut och om tillsyn av kreditinstitut, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiven 2006/48/EG och 2006/49/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1619,

koncern:

a)i 6 a, 6 b och 15 b kap., detsamma som i 2 kap. 1 § lagen (2015:1016) om resolution,

b)i övriga kapitel, detsamma som i 1 kap. 11 och 12 §§ aktiebolagslagen (2005:551), varvid det som sägs om moderbolag tillämpas även på andra juridiska personer än aktiebolag,

koncernåterhämtningsplan: en plan som upprättas av ett moderföretag inom EES i syfte att identifiera åtgärder som de företag i en koncern som omfattas av gruppbaserad tillsyn avser att vidta för att bevara eller återställa koncernens eller ett i koncernen ingående kreditinstituts eller utländskt kreditinstituts finansiella ställning och livskraft efter en betydande försämring av den finansiella situationen,

kreditinstitut: bank och kreditmarknadsföretag,

kreditmarknadsbolag: ett aktiebolag som har fått tillstånd att driva finansieringsrörelse,

kreditmarknadsförening: en ekonomisk förening som har fått tillstånd att driva finansieringsrörelse,

kreditmarknadsföretag: kreditmarknadsbolag och kreditmarknadsförening,

kvalificerat innehav: ett direkt eller indirekt ägande i ett företag, om innehavet beräknat på det sätt som anges i 5 a § representerar 10 procent eller mer av kapitalet eller av samtliga röster eller annars möjliggör ett väsentligt inflytande över ledningen av företaget,

medlemsbank: en ekonomisk förening som har fått tillstånd att driva bank- rörelse,

moderföretag inom EES: ett moderinstitut inom EES, ett finansiellt moder- holdingföretag inom EES eller ett blandat finansiellt moderholdingföretag inom EES,

moderinstitut inom EES: ett kreditinstitut, värdepappersbolag eller EES-institut som är ett moderföretag och som inte självt är ett dotterföretag till ett

a)annat kreditinstitut, värdepappersbolag eller EES-institut, eller

b)finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag som är etablerat i något land inom EES,

nyckelperson: den som utan att vara styrelseledamot eller verkställande direktör i ett kreditinstitut utövar ett betydande inflytande över verksamheten,

samordnande tillsynsmyndighet: en behörig myndighet som ansvarar för att

utöva gruppbaserad tillsyn över moderinstitut inom EES och över institut som kontrolleras av finansiella moderholdingföretag inom EES eller blandade finansiella moderholdingföretag inom EES,

sparbank: ett företag som avses i sparbankslagen (1987:619),

startkapital: det kapital som för kreditinstitut avses i artikel 4.51 i tillsyns- förordningen,

320

tillsynsförordningen: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr Prop. 2025/26:253 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och om ändring av

förordning (EU) nr 648/2012,

utländskt bankföretag: ett utländskt företag som i hemlandet har tillstånd att driva bankrörelse,

utländskt kreditföretag: ett utländskt företag som i hemlandet har tillstånd att driva finansieringsrörelse,

utländskt kreditinstitut: ett utländskt bankföretag och ett utländskt kreditföretag,

utländskt värdepappersföretag: ett utländskt företag som i hemlandet har tillstånd att driva värdepappersrörelse, och

återhämtningsplan: en plan som upprättas av ett kreditinstitut i syfte att identifiera åtgärder som institutet avser att vidta för att bevara eller återställa sin finansiella ställning och livskraft efter en betydande försämring av dess finansiella situation.

Paragrafen innehåller definitioner. Ändringarna genomför delvis artikel 3.1.9a–3.1.9d i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 6.2.

I definitionen av kapitaltäckningsdirektivet ändras den statiska hänvis- ningen till att avse lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1619.

Definitionen av nyckelperson är ny. En nyckelperson är en person som utan att vara styrelseledamot eller verkställande direktör i ett kreditinstitut utövar ett betydande inflytande över verksamheten, dvs. omfattar en person som innehar en nyckelfunktion i institutet, t.ex. chefer för interna kontrollfunktioner samt den som ansvarar för förvaltningen av finansiella resurser, den finansiella planeringen och den finansiella rapporteringen, ofta benämnd finansdirektör (eng. Chief Financial Officer, CFO).

Paragrafen ändras även redaktionellt så att definitionerna anges i bokstavsordning och numreringen tas bort.

Övriga ändringar i paragrafen är språkliga.

5 a § Vid bedömningen av om ett innehav utgör ett kvalificerat innehav enligt 5 § ska följande bestämmelser i 4 kap. lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument tillämpas:

–2 § första stycket 1 om depåbevis,

–4 § om beräkning av innehavet,

–5 § andra stycket om beräkning av antalet aktier eller röstetal,

–12 § 1 och 2 om undantag för aktier som innehas för clearing och avveckling eller förvaltas för någon annans räkning,

–13 § om aktier som ingår i handelslager,

–14 § om aktier som innehas av marknadsgaranter, samt

–16 och 17 §§ om undantag för vissa moderföretag.

Vid bedömningen ska också följande föreskrifter tillämpas:

–föreskrifter om aktier som innehas av marknadsgaranter, som har meddelats med stöd av 7 kap. 1 § 3 lagen om handel med finansiella instrument eller 23 kap. 15 § 1 lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, och

–föreskrifter om undantag för vissa moderföretag, som har meddelats med stöd av 7 kap. 1 § 4 lagen om handel med finansiella instrument.

Det som föreskrivs om aktier i de bestämmelser som ska tillämpas enligt första och andra styckena ska också tillämpas för andra andelar i företag.

Aktier eller andelar som ett värdepappersinstitut eller ett kreditinstitut som driver finansieringsrörelse innehar till följd av verksamhet enligt 2 kap. 1 § 6 lagen

321

Prop. 2025/26:253 om värdepappersmarknaden ska dock inte beaktas vid bedömningen, under förut- sättning att

1.rösträtten inte utnyttjas eller används på annat sätt för att ingripa i emittentens förvaltning, samt

2.aktierna eller andelarna avyttras inom ett år från förvärvet.

Det som föreskrivs i fjärde stycket ska gälla också för aktier eller andelar som innehas under motsvarande förutsättningar av ett utländskt värdepappersföretag eller av ett utländskt kreditinstitut som driver finansieringsrörelse.

Paragrafen innehåller bestämmelser om när ett innehav av aktier i ett kreditinstitut ska anses utgöra ett kvalificerat innehav.

I första stycket ändras hänvisningen till 5 § eftersom numreringen av punkterna i den paragrafen tas bort.

Övriga ändringar i paragrafen är språkliga.

3 kap. Tillstånd för svenska företag

2 § Ett svenskt företag ska ges tillstånd att driva bankrörelse eller finansierings- rörelse, om

1.bolagsordningen, stadgarna eller reglementet stämmer överens med denna lag och andra författningar och i övrigt innehåller de särskilda bestämmelser som behövs med hänsyn till den planerade verksamhetens omfattning och art,

2.det finns skäl att anta att den planerade rörelsen kommer att drivas enligt bestämmelserna i denna lag och andra författningar som reglerar företagets verksamhet,

3.den som har eller kan förväntas komma att få ett kvalificerat innehav i företaget bedöms lämplig att utöva ett väsentligt inflytande över ledningen av ett kreditinstitut,

4.den som ska vara

b)nyckelperson är lämplig för en sådan uppgift genom att ha tillräckligt gott anseende och tillräcklig insikt, kunskap och erfarenhet för att utöva betydande inflytande över verksamheten och även i övrigt agerar med ärlighet och integritet, och

5. styrelsen i sin helhet har tillräckliga kunskaper och erfarenheter för att leda företaget.

Vid bedömningen enligt första stycket 3 av om en innehavare är lämplig ska dennes anseende och kapitalstyrka beaktas. Det ska också beaktas om det finns skäl att anta att

1. innehavaren kommer att motverka att kreditinstitutets verksamhet drivs på ett sätt som är förenligt med kraven i denna lag och andra författningar som reglerar företagets verksamhet, eller

2. innehavet har samband med eller kan öka risken för

a)penningtvätt enligt 1 kap. 6 § lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, eller

b)finansiering av terrorism enligt 6 § terroristbrottslagen (2022:666) eller försök till sådant brott, avseende terroristbrott enligt 4 § samma lag.

Om den som kommer att ha ett kvalificerat innehav i företaget är ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag, ska det vid bedömningen av innehavarens anseende särskilt beaktas om dess ledning uppfyller de krav som ställs på ledningen i ett sådant företag enligt 1 a kap. 2 § och 3 kap. 5 § lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag

322

respektive 5 kap. 16 § lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella	Prop. 2025/26:253
konglomerat.
Om företaget har eller kan förväntas komma att få nära förbindelser med någon
annan, får tillstånd ges bara om förbindelserna inte hindrar en effektiv tillsyn av
företaget.

Paragrafen innehåller bestämmelser om förutsättningarna för tillstånd att driva bank- eller finansieringsrörelse. Ändringarna genomför delvis artiklarna 91.1, 91.1a, 91.1c, 91.1h, 91.2a, 91a.1, 91a.2 och 91a.4 i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 6.2.1 och 6.2.2.

Ändringarna i första stycket 4 a, som motsvarar nuvarande punkt 4, innebär att ett kreditinstituts ledning ska uppfylla vissa lämplighetskrav för att institutet ska få tillstånd att driva bank- eller finansieringsrörelse. Kreditinstitutet är därmed skyldigt att se till att dess styrelse, verkställande direktör och eventuella ersättare för dem alltid uppfyller lämplighets- kraven på att ha tillräckligt gott anseende, att de agerar med ärlighet, integritet och självständigt tänkande och att de har tillräckliga kunskaper, färdigheter och erfarenheter för att fullgöra sina åligganden (jfr prop. 2013/14:228 s. 167–169). Kravet på självständigt tänkande innebär bl.a. att en styrelseledamot vid behov effektivt ska kunna bedöma och ifråga- sätta förslag till beslut från andra ledamöter (artikel 91.2a i kapital- täckningsdirektivet, jfr även punkt 81 i Europeiska bankmyndighetens [Eba] och Europeiska värdepappers- och marknadsmyndighetens [Esma] riktlinjer för lämplighetsbedömningar av ledamöter i ledningsorgan och ledande befattningshavare [EBA/GL/2021/06]). Punkten motsvarar lämplighetskraven i artikel 91.1 och 91.2a i kapitaltäckningsdirektivet.

Första stycket 4 b, som är ny, innebär att ett kreditinstituts nyckel- personer ska uppfylla vissa lämplighetskrav för att institutet ska få tillstånd att driva bank- eller finansieringsrörelse. I 1 kap. 5 § anges vad som avses med nyckelperson. Ett kreditinstitut är skyldigt att se till att nyckel- personer alltid uppfyller lämplighetskraven på att ha tillräckligt gott anseende, agera med ärlighet och integritet samt besitta tillräckliga kunskaper, färdigheter och erfarenheter för att kunna utföra sina arbetsuppgifter (jfr prop. 2013/14:228 s. 167–169). Punkten motsvarar lämplighetskraven i artikel 91a.1 i kapitaltäckningsdirektivet.

Ändringen i tredje stycket är en följd av att det införs ett nytt kapitel om tillstånd i lagen om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappers- bolag.

Övriga ändringar i paragrafen är språkliga.

Lämplighetsbedömning

4 a § Om kraven i 2 § första stycket 4 eller 5 inte är uppfyllda, ska kreditinstitutet

1.se till att en tilltänkt person inte påbörjar ett uppdrag eller en anställning som styrelseledamot, verkställande direktör eller ersättare för någon av dem eller nyckelperson, eller

2.besluta att en styrelseledamot, en verkställande direktör eller en ersättare för någon av dem eller en nyckelperson inte längre får vara det.

Om institutet vidtar åtgärder för att kraven i 2 § första stycket 4 eller 5 ska vara uppfyllda, får personen vara styrelseledamot, verkställande direktör eller ersättare för någon av dem eller nyckelperson.

323

Prop. 2025/26:253 Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om de åtgärder ett kredit- institut ska vidta om en ledningsperson eller nyckelperson eller styrelsen i sin helhet inte uppfyller lämplighetskraven. Paragrafen genomför delvis artiklarna 91.1b och 91a.3 i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.4.

Paragrafen innebär en skyldighet för kreditinstitut att vidta åtgärder om en styrelseledamot, verkställande direktör eller ersättare för någon av dem eller styrelsen i sin helhet inte uppfyller lämplighetskraven (se 2 § första stycket 4 a och 5, se även artikel 91.1, 91.2a och 91.2b i kapitaltäcknings- direktivet).

Paragrafen innebär även en skyldighet att vidta åtgärder om en nyckel- person (se definitionen i 1 kap. 5 §) inte uppfyller lämplighetskraven (se 2 § första stycket 4 b, se även artikel 91.1a i kapitaltäckningsdirektivet).

De åtgärder institutet ska vidta om lämplighetskraven inte är uppfyllda är att se till att den tilltänkta personen inte tillträder den aktuella befattningen (första stycket 1) eller att personen inte längre får inneha befattningen (första stycket 2). Institutet får dock i stället vidta åtgärder för att säkerställa att en sådan person blir lämplig för den berörda befattningen (andra stycket). Den åtgärden kan vidtas både när det är en enskild person som inte uppfyller kraven och när det är styrelsen i sin helhet som inte gör det.

Att besluta att en person inte längre får vara ledamot, verkställande direktör, ersättare för någon av dem eller nyckelperson och möjligheten att vidta åtgärder för att en person ska vara lämplig för uppgiften är åtgärder som bör vidtas i god tid. Möjligheten att vidta sådana åtgärder bör vara särskilt aktuell om det är styrelsen i sin helhet som inte uppfyller kraven (2 § första stycket 5).

4 b § Ett kreditinstitut som är ett stort institut eller ett stort dotterföretag enligt artikel 4.1.146 eller 4.1.147 i tillsynsförordningen ska göra en anmälan till Finansinspektionen, om institutet

1.avser att utse styrelseledamot eller verkställande direktör, eller

2.utser en nyckelperson som ansvarar för

a)förvaltningen av finansiella resurser, den finansiella planeringen och den finansiella rapporteringen,

b)riskhanteringsfunktionen,

c)funktionen för regelefterlevnad, eller

d)internrevisionsfunktionen.

En anmälan enligt första stycket 1 ska göras senast 30 arbetsdagar före det att uppdraget eller anställningen ska påbörjas.

	Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om anmälningsskyldighet
	när stora kreditinstitut och stora dotterföretag avser att utse personer för
	vissa befattningar. Paragrafen genomför delvis artiklarna 3.1.9a–3.1.9d,
	3.1.29a, 91.1d och 91a.5 i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena
	finns i avsnitt 6.2.1, 6.2.2 och 6.2.3.
	Paragrafen innebär en skyldighet för kreditinstitut som klassificeras som
	stora institut och stora dotterföretag enligt Europaparlamentets och rådets
	förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för
	kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU)
	nr 648/2012 (tillsynsförordningen) att till Finansinspektionen anmäla när
324	de har för avsikt att utse en styrelseledamot och en verkställande direktör

(första stycket 1). Med detta avses att ansökan ska ges in utan dröjsmål Prop. 2025/26:253 efter att avsikten att utnämna en styrelseledamot eller verkställande

direktör är tydlig. När i tiden detta är beror på tillämplig associations- rättslig lagstiftning och förutsättningarna i det enskilda fallet, t.ex. när en kandidat anges i dagordningen för bolagsstämman eller i ett internt beslut. Hänvisningen till tillsynsförordningen är dynamisk och avser alltså förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen. En sådan anmälan ska göras senast 30 arbetsdagar före det att uppdraget eller anställningen påbörjas (andra stycket).

Ett stort institut och ett stort dotterföretag ska även till Finansinspek- tionen anmäla när det utser vissa nyckelpersoner (första stycket 2).

Med stort institut avses stora institut enligt tillsynsförordningen och fristående institut som definieras som stora institut.

6 kap. Övergripande bestämmelser om ett kreditinstituts rörelse Riktlinjer och instruktioner

5 § Styrelsen i ett kreditinstitut ska se till att det finns skriftliga interna riktlinjer och instruktioner i den omfattning som behövs för att uppfylla kraven i 1–3 och 4 a §§ och för att i övrigt styra rörelsen. Dessa riktlinjer och instruktioner ska utvärderas och ses över minst vartannat år.

Paragrafen innehåller bestämmelser om krav på att styrelsen ska se till att det finns skriftliga interna riktlinjer och instruktioner för ett kreditinstituts rörelse. Ändringen genomför artikel 76.1 i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 4.1.

Ändringen i paragrafen innebär att kravet på att styrelsen ska göra en utvärdering och översyn ändras från att det ska göras regelbundet till att det ska göras minst vartannat år.

Övriga ändringar i paragrafen är språkliga.

10 kap. Särskilda associationsrättsliga bestämmelser för bankaktiebolag

1 § För bankaktiebolag gäller föreskrifterna för aktiebolag i allmänhet, om inte något annat följer av denna lag eller är särskilt föreskrivet. Hänvisningar i aktie- bolagslagen (2005:551) till bestämmelser i samma lag ska i de fall de förekommer avse de bestämmelser i denna lag som gäller i stället för eller utöver bestämmel- serna i aktiebolagslagen.

I fråga om bankaktiebolag ska det som anges om Bolagsverket i följande bestämmelser avse Finansinspektionen:

1.8 kap. 9 och 30 §§ samt 37 § andra stycket aktiebolagslagen, och

2.24 a kap. 24 § aktiebolagslagen.

Paragrafen innehåller bestämmelser om hur vissa särskilda associations- rättsliga bestämmelser som gäller för bankaktiebolag förhåller sig till bestämmelserna i aktiebolagslagen. Övervägandena finns i avsnitt 7.4.

I andra stycket tas nuvarande punkterna 2 och 3 bort till följd av att bestämmelserna om fusion och delning förs över till lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag. Nuvarande punkt 4 blir därför punkt 2.

8 b § Vid tillämpningen av 8 a § andra stycket ska

325

Prop. 2025/26:253 1. uppdrag inom samma grupp eller i företag där bankaktiebolaget har ett kvalificerat innehav räknas som ett enda uppdrag, och

326

2.uppdrag i verksamheter och organisationer som inte huvudsakligen har ett kommersiellt syfte inte beaktas.

Om styrelseledamoten representerar svenska staten gäller inte 8 a § andra stycket.

Paragrafen innehåller bestämmelser om antalet uppdrag styrelseledamöter och verkställande direktör i ett bankaktiebolag får ha i andra företag. Ändringen genomför delvis artikel 91.4–91.6 i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.1.

I första stycket 1 ersätts ordet koncern med grupp. Med grupp avses en sådan grupp av företag som är knutna till varandra på det sätt som beskrivs i artikel 22 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU av den 26 juni 2013 om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag och en grupp av företag som är dotterföretag till samma finansiella holdingföretag eller blandade finansiella holdingföretag.

10 a kap. Särskilda associationsrättsliga bestämmelser för medlemsbanker

Tillämpning av allmänna bestämmelser för ekonomiska föreningar

1 § Det som enligt 12 kap. 1–4, 6–12 b, 20 och 20 a §§ gäller för kreditmarknads- föreningar ska även gälla för medlemsbanker.

Det som föreskrivs om Bolagsverket i 7 kap. 8, 30 och 38 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar ska, i fråga om medlemsbanker, i stället gälla Finans- inspektionen.

När den lagen tillämpas på medlemsbanker ska hänvisningar till förenings- registret i stället avse bankregistret.

Paragrafen innehåller bestämmelser om hur vissa särskilda associations- rättsliga bestämmelser för medlemsbanker förhåller sig till bestämmel- serna i lagen om ekonomiska föreningar. Övervägandena finns i avsnitt 7.4.

Ändringarna i första stycket är en följd av att bestämmelserna om fusion i nuvarande 12 kap. 13–19 §§ förs över till lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag.

11 kap. Särskilda associationsrättsliga bestämmelser för kreditmarknadsbolag

1 § Det som enligt 10 kap. gäller för bankaktiebolag ska även gälla för kredit- marknadsbolag utom bestämmelserna om likvidation i 31–34 §§ och om företags- namn i 35 och 36 §§.

Ärenden som avser tillstånd enligt 10 kap. 30 h eller 40 § prövas av Finans- inspektionen.

Paragrafen innehåller bestämmelser om vissa särskilda associations- rättsliga bestämmelser för bankaktiebolag som även gäller för kredit- marknadsbolag. Övervägandena finns i avsnitt 7.4.

Ändringen i första stycket – som innebär att hänvisningen till 10 kap. Prop. 2025/26:253 18 § tas bort – är en följd av att bestämmelserna om fusion förs över till

lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag.

Ändringarna i andra stycket – att nuvarande första meningen och hänvisningarna i nuvarande andra meningen till 10 kap. 20, 25 och 30 b §§ tas bort – är en följd av att bestämmelserna om fusion i nuvarande 10 kap. 19–25 b §§ och om delning i nuvarande 10 kap. 30 b § förs över till lagen om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag.

12 kap. Särskilda associationsrättsliga bestämmelser för kreditmarknadsföreningar

1 § För kreditmarknadsföreningar gäller föreskrifterna för ekonomiska föreningar i allmänhet, om inte något annat följer av denna lag eller är särskilt föreskrivet. Hänvisningar i lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar till bestämmelser i samma lag ska i de fall de förekommer avse de bestämmelser i denna lag som gäller i stället för eller utöver bestämmelserna i lagen om ekonomiska föreningar.

Paragrafen innehåller bestämmelser om hur vissa särskilda associations- rättsliga bestämmelser för kreditmarknadsföreningar förhåller sig till bestämmelserna i lagen om ekonomiska föreningar.

Nuvarande andra stycket tas bort till följd av att bestämmelserna om fusion i nuvarande 13–17 §§ förs över till lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag.

Särskilda bestämmelser för europakooperativ

21 § I fråga om skyddet för borgenärer till en kreditmarknadsförening, som deltar i bildandet av ett europakooperativ genom fusion, ska följande bestämmelser om tillstånd att verkställa en fusionsplan tillämpas: 1 a kap. 27 och 28 §§, 29 § andra stycket, 30 § första stycket 2 och 33 § första stycket 1, 2, 4 och 6–9 och andra stycket lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappers- bolag.

Paragrafen innehåller bestämmelser om europakooperativ.

Ändringarna i paragrafen är en följd av att bestämmelserna om fusion i nuvarande 14–16 §§ förs över till lagen om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag.

22 § I Bolagsverket ska utfärda ett sådant intyg som avses i artikel 29.2 i rådets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska kooperativa föreningar (SCE-föreningar), här kallad SCE-förordningen, när ett beslut har meddelats enligt 1 a kap. 27 och 28 §§, 29 § andra stycket, 30 § första stycket 2 och 33 § första stycket 1, 2, 4 och 6–9 och andra stycket lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag och beslutet har fått laga kraft.

Paragrafen innehåller bestämmelser om europakooperativ.

Ändringarna i paragrafen är en följd av att bestämmelserna om fusion i nuvarande 14–16 §§ förs över till lagen om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag.

Övriga ändringar i paragrafen är språkliga.

327

Prop. 2025/26:253 13 kap. Tillsyn

Tillsynen och dess omfattning

2 § Finansinspektionen har tillsyn över kreditinstitut och utländska kreditinstitut som inrättat filial enligt 4 kap. 4 §.

För ett kreditinstitut omfattar tillsynen att rörelsen drivs enligt

1.denna lag,

2.andra författningar som reglerar institutets verksamhet,

3.institutets bolagsordning, stadgar eller reglemente, och

4.interna instruktioner som har sin grund i författningar som reglerar institutets verksamhet.

För en filial till ett utländskt kreditinstitut som avses i 4 kap. 4 § ska inspektionen se till att institutet följer de dagar och andra författningar som gäller för institutets verksamhet här i landet.

Paragrafen innehåller bestämmelser om Finansinspektionens tillsyn. Ändringarna genomför delvis artiklarna 91.1f–91.1i, 91.7, 91.8, 91.10, 91a.5 och 91a.7 i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.1, 6.1.3, 6.2.2 och 6.3.

Ändringarna i tredje stycket är en följd av att det införs lämplighetskrav även på nyckelpersoner i kreditinstitut. Finansinspektionens tillsyn omfattar därför även att de kraven uppfylls.

Samarbete och utbyte av information

6 a § Finansinspektionen ska, i den utsträckning som följer av Sveriges medlem- skap i Europeiska unionen, i sin tillsynsverksamhet samarbeta och utbyta information med

–andra behöriga myndigheter,

–Europeiska bankmyndigheten,

–Europeiska systemrisknämnden,

–Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten,

–Europeiska centralbanken,

–Myndigheten för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism,

och

–offentliga organ inom EES som avses i artikel 56 första stycket h i kapital- täckningsdirektivet.

Finansinspektionen får, i den utsträckning som följer av artikel 58a i kapital- täckningsdirektivet, i sin tillsynsverksamhet samarbeta och utbyta information med

–Internationella valutafonden,

–Världsbanken,

–Banken för internationell betalningsutjämning, och

–Rådet för finansiell stabilitet.

	Paragrafen innehåller bestämmelser om Finansinspektionens samarbete
	och utbyte av information med utländska myndigheter. Ändringarna
	genomför delvis artiklarna 91.1i och 91a.7 i kapitaltäckningsdirektivet.
328	Övervägandena finns i avsnitt 6.3.
328

Ändringen i första stycket innebär att Finansinspektionen ska samarbeta Prop. 2025/26:253 och utbyta information också med Myndigheten för bekämpning av

penningtvätt och finansiering av terrorism, som regleras i Europa- parlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1620 av den 31 maj 2024 om inrättande av myndigheten för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism och om ändring av förordningarna (EU) nr 1093/2010, (EU) nr 1094/2010 och (EU) nr 1095/2010.

14 kap. Särskilt om prövningen av ägares lämplighet

1 § Ett direkt eller indirekt förvärv av aktier eller andelar i ett kreditinstitut, som medför att förvärvarens sammanlagda innehav utgör ett kvalificerat innehav, får ske bara efter tillstånd av Finansinspektionen. Detsamma gäller förvärv som innebär att ett kvalificerat innehav ökas

1.så att det uppgår till eller överstiger 20, 30 eller 50 procent av kapitalet eller röstetalet för samtliga aktier eller andelar, eller

2.så att institutet blir dotterföretag.

Finansinspektionen ska så snart som möjligt, dock senast inom tio arbetsdagar från det att en fullständig ansökan kommit in till inspektionen, skicka en bekräftelse till förvärvaren om att ansökan har tagits emot.

Paragrafen innehåller bestämmelser om prövningen av en ansökan om att förvärva ett kvalificerat innehav i ett kreditinstitut. Ändringen genomför delvis artikel 22.2 i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 7.1.

Ändringen i tredje stycket innebär att det införs en tidsfrist på tio arbets- dagar med ett skyndsamhetskrav. Enligt 2 § lagen (1930:173) om beräkning av lagstadgad tid gäller följande. Infaller den tid, då enligt lag eller särskild författning en åtgärd senast ska vidtas, på en söndag, annan allmän helgdag, lördag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton, får åtgärden vidtas nästa vardag.

2 § Tillstånd ska ges till förvärv som avses i 1 §, om förvärvaren bedöms lämplig att utöva ett väsentligt inflytande över ledningen av ett kreditinstitut och det kan antas att det tilltänkta förvärvet är ekonomiskt sunt. Hänsyn ska tas till förvärvarens sannolika påverkan på verksamheten i kreditinstitutet.

Vid bedömningen enligt första stycket ska förvärvarens anseende och kapital- styrka beaktas. Det ska också beaktas

1.om den som till följd av förvärvet kommer att ingå i styrelsen för kredit- institutet eller vara verkställande direktör i det, eller vara ersättare för någon av dem, har tillräcklig insikt och erfarenhet för att delta i ledningen av ett kreditinstitut och även i övrigt är lämplig för en sådan uppgift samt om styrelsen i sin helhet har tillräckliga kunskaper och erfarenheter för att leda institutet,

2.om det finns skäl att anta att förvärvaren kommer att motverka att kredit- institutets rörelse drivs på ett sätt som är förenligt med denna lag och andra författ- ningar som reglerar institutets verksamhet, och

3.om det finns skäl att anta att förvärvet har samband med eller kan öka risken

för

329

Prop. 2025/26:253 a) penningtvätt enligt 1 kap. 6 § lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, eller

b)finansiering av terrorism enligt 6 § terroristbrottslagen (2022:666) eller försök till sådant brott, avseende terroristbrott enligt 4 § samma lag.

Om förvärvaren är ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag ska det vid bedömningen av förvärvarens anseende särskilt beaktas om dess ledning uppfyller de krav som ställs på ledningen i ett sådant företag enligt 1 a kap. 2 § eller 3 kap. 5 § lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag respektive 5 kap. 16 § lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat.

Om förvärvet skulle leda till nära förbindelser mellan kreditinstitutet och någon annan, får tillstånd ges bara om förbindelserna inte hindrar en effektiv tillsyn av institutet.

Paragrafen innehåller bestämmelser om prövningen av om en förvärvare av ett kvalificerat innehav i ett kreditinstitut är lämplig. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.1.

Ändringen i tredje stycket är en följd av att det införs nya bestämmelser om lämplighetsprövningen av styrelse och ledning i vissa finansiella holdingföretag och blandade finansiella holdingföretag i lagen om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag.

2 a § Frågan om tillstånd enligt 2 § får avgöras först efter samråd med behörig myndighet i ett annat land inom EES om förvärvaren är

1.ett i det landet auktoriserat utländskt kreditinstitut, företag för elektroniska pengar, försäkringsföretag eller värdepappersföretag, eller ett i det landet hemma- hörande förvaltningsbolag som där har tillstånd att driva verksamhet enligt bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG av den 13 juli 2009 om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag),

2.ett moderföretag till ett sådant företag som avses i 1, eller

3.en fysisk eller juridisk person som kontrollerar ett sådant företag som avses

i 1.

Inför bedömningen enligt 2 § andra stycket 3 ska berörda utländska tillsyns- myndigheter få tillfälle att inom 30 arbetsdagar lämna synpunkter. Finans- inspektionen ska särskilt beakta om förvärvaren är etablerad i ett land utanför EES som av Europeiska kommissionen har identifierats som ett högrisktredjeland eller omfattas av internationella sanktioner och inspektionen gör bedömningen att det påverkar förvärvarens förmåga att uppfylla kraven i lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.

	Paragrafen innehåller bestämmelser om Finansinspektionens skyldighet
	att ge behöriga myndigheter i andra länder inom EES möjlighet att lämna
	synpunkter inför beslut om tillstånd till förvärv av ett kvalificerat innehav
	i ett kreditinstitut. Ändringarna genomför delvis artikel 23 i kapital-
	täckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 7.1.
	Andra stycket, som är nytt, innebär att Finansinspektionen inför sin
	bedömning av en ansökan om tillstånd att förvärva ett kvalificerat innehav
	i ett kreditinstitut ska ge berörda utländska tillsynsmyndigheter som
	ansvarar för tillsynen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU)
	2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att förhindra att det
	finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av
	terrorism, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU)
330	nr 648/2012 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets

direktiv 2005/60/EG och kommissionens direktiv 2006/70/EG (penning- tvättsdirektivet) tillfälle att inom 30 arbetsdagar lämna synpunkter. Vidare ska Finansinspektionen i detta avseende särskilt beakta om förvärvaren är etablerad i ett land utanför EES som av Europeiska kommissionen har identifierats som ett högrisktredjeland eller omfattas av internationella sanktioner. Med högrisktredjeland avses de länder som räknas upp i bilagan till kommissionens delegerade förordning (EU) 2016/1675 av den 14 juli 2016 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 genom identifiering av högrisktredjeländer med strategiska brister.

2 c § Bedömningsperioden enligt 2 b § ska förlängas om det samtidigt med en prövning av om ett kreditinstituts ägare uppfyller lämplighetskraven enligt detta kapitel pågår en prövning av en ansökan om godkännande av eller undantag från kravet på godkännande för ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag enligt 1 a kap. 2–7 §§ lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag. Bedömningsperioden löper då till dess att ett beslut i ärendet om godkännande eller undantag från kravet på godkännande har meddelats.

Paragrafen innehåller bestämmelser om förlängning av bedömnings- perioden för prövning av om en förvärvare av ett kvalificerat innehav i ett kreditinstitut är lämplig om det samtidigt pågår en prövning av en ansökan om godkännande av ett finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag. Ändringarna genomför delvis artikel 21a.2 i kapital- täckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 5.3.

Ändringarna innebär att bedömningsperioden för ägarprövningen i 2 b § förlängs till dess att prövningen av ärendet om godkännande av eller undantag från kravet på godkännande för holdingföretaget enligt lagen om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag är avslutad.

Övriga ändringar i paragrafen är språkliga.

6 § Finansinspektionen får besluta att den som har ett kvalificerat innehav av aktier eller andelar i ett kreditinstitut vid stämman inte får företräda fler aktier eller andelar än som motsvarar ett innehav som inte är kvalificerat

1.om innehavaren motverkar eller kan antas komma att motverka att kredit- institutets verksamhet drivs på ett sätt som är förenligt med kraven i denna lag och andra författningar som reglerar institutets verksamhet,

2.om innehavaren i väsentlig utsträckning har åsidosatt sina skyldigheter i näringsverksamhet eller i andra ekonomiska angelägenheter eller gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet,

3.om innehavaren är ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag och dess ledning inte uppfyller de krav som ställs på ledningen i ett sådant företag enligt 1 a kap. 2 § eller 3 kap. 5 § lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag respektive 5 kap. 16 § lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat, eller

4.om det finns skäl att anta att innehavet har samband med eller kan öka risken

för

a) penningtvätt enligt 1 kap. 6 § lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, eller

b) finansiering av terrorism enligt 6 § terroristbrottslagen (2022:666) eller försök till sådant brott, avseende terroristbrott enligt 4 § samma lag.

Om den som har ett kvalificerat innehav av aktier eller andelar inte har ansökt om tillstånd till ett förvärv som avses i 1 §, får Finansinspektionen besluta att inne-

Prop. 2025/26:253

331

Prop. 2025/26:253 havaren vid stämman inte får företräda aktierna eller andelarna till den del de omfattas av ett krav på tillstånd.

Om någon i strid med ett beslut av Finansinspektionen har ett kvalificerat inne- hav av aktier eller andelar, får innehavaren inte företräda aktierna eller andelarna vid stämman till den del innehavet står i strid med beslutet.

Paragrafen innehåller bestämmelser om situationer när Finans- inspektionen får ingripa mot någon som har ett kvalificerat innehav av aktier eller andelar i ett kreditinstitut.

Ändringen i första stycket 3 är en följd av att det införs nya bestämmelser om lämplighetsprövningen av styrelse och ledning i vissa finansiella holdingföretag och blandade finansiella holdingföretag i lagen om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag.

15 kap. Ingripanden

1 a § Finansinspektionen ska ingripa mot någon som ingår i ett kreditinstituts styrelse eller är dess verkställande direktör, eller ersättare för någon av dem, om kreditinstitutet

1.har fått tillstånd att driva bank- eller finansieringsrörelse genom att lämna falska uppgifter eller på annat otillbörligt sätt,

2.i strid med 14 kap. 4 § första stycket låter bli att till Finansinspektionen anmäla sådana förvärv och avyttringar som avses där,

3.i strid med 14 kap. 4 § tredje stycket låter bli att till Finansinspektionen anmäla namnen på de ägare som har ett kvalificerat innehav av aktier eller andelar i institutet samt storleken på innehaven,

5.vidtar en åtgärd som kräver tillstånd av Finansinspektionen enligt denna lag eller tillsynsförordningen

a) utan att ha ett sådant tillstånd,

b) med stöd av ett tillstånd som kreditinstitutet har fått genom att lämna falska uppgifter, eller

c) där åtgärden inte uppfyller kraven för tillståndet,

6.inte uppfyller kraven på

a) sammansättning, villkor, justeringar och avdrag för kapitalbas enligt del två i tillsynsförordningen, eller

b) kapitalbas enligt artikel 92.1 i tillsynsförordningen,

7. inte uppfyller kraven för datainsamling och styrning i del tre, avdelning III, kapitel 2 i tillsynsförordningen,

8.inte uppfyller kraven för riskvägda exponeringsbelopp, kapitalbaskrav och styrformer i del tre, avdelningarna II–VI i tillsynsförordningen,

9.låter bli att lämna uppgifter till Finansinspektionen eller lämnar ofullständig eller felaktig information i strid med någon av artiklarna 430.1–430.3 och 430a i tillsynsförordningen,

10.i strid med

a)artikel 412 i tillsynsförordningen vid upprepade tillfällen eller systematiskt låter bli att hålla likvida tillgångar, eller

b)artikel 413 eller 428b i tillsynsförordningen låter bli att hålla en stabil nettofinansieringskvot,

11. inte uppfyller kraven för stora exponeringar mot en kund eller en grupp av kunder med inbördes anknytning enligt bestämmelserna i del fyra i tillsyns- förordningen,

332

12.inte uppfyller kraven för beräkning av likviditetstäckningskvoten och den stabila nettofinansieringskvoten i del sex, avdelningarna I och IV i tillsyns- förordningen och delegerade akter som antagits med stöd av artikel 460.1 i den förordningen,

13.låter bli att lämna information eller lämnar ofullständig eller felaktig information i strid med någon av artiklarna 431.1–431.3 och 451.1 i tillsyns- förordningen,

14.gör betalningar till innehavare av instrument som ingår i institutets kapitalbas i strid med 8 kap. 3 och 4 §§ lagen (2014:966) om kapitalbuffertar eller artikel 28, 51 eller 63 i tillsynsförordningen, när dessa artiklar förbjuder sådana betalningar till innehavare av instrument som ingår i kapitalbasen,

16.har befunnits ansvarigt för en allvarlig, upprepad eller systematisk överträdelse av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1113 av den 31 maj 2023 om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel och vissa kryptotillgångar och ändring av direktiv (EU) 2015/849,

17.har tillåtit en styrelseledamot, verkställande direktören eller en ersättare för någon av dem att åta sig ett sådant uppdrag i institutet eller kvarstå i institutet trots att kraven i 3 kap. 2 § första stycket 4 a eller 5, 10 kap. 8 a–8 c §§ eller 12 kap. 6 a–6 c §§ eller i föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 1 § 3 inte är uppfyllda,

18.i strid med 6 a kap. 1 eller 2 § låter bli att upprätta eller lämna in en åter- hämtningsplan eller en koncernåterhämtningsplan,

19.i strid med 6 b kap. 11 § låter bli att anmäla att koncerninternt finansiellt stöd ska lämnas,

20.i strid med 13 kap. 4 a och 5 a §§ låter bli att underrätta Finansinspektionen om institutet fallerar eller sannolikt kommer att fallera,

21.inte uppfyller kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder enligt 4 kap. lagen (2015:1016) om resolution eller i strid med 28 kap. 1 § samma lag låter bli att lämna begärda upplysningar till Riksgäldskontoret,

23.omfattas av tillståndsplikt enligt lagen (2003:1223) om utgivning av säker- ställda obligationer och

a) har fått tillstånd att ge ut säkerställda obligationer genom att lämna falska uppgifter eller på något annat otillbörligt sätt,

b) driver verksamhet med säkerställda obligationer utan tillstånd,

c) ger ut säkerställda obligationer som inte uppfyller 3 kap. 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 10, 11 eller 15 § eller 16 § andra stycket lagen om utgivning av säkerställda obligationer,

d) låter bli att lämna information eller lämnar ofullständig eller felaktig information i strid med 3 kap. 16 § första stycket lagen om utgivning av säker- ställda obligationer, eller

e) vid upprepade tillfällen eller systematiskt låter bli att hålla likvida tillgångar i en sådan likviditetsbuffert som avses i 3 kap. 9 a § lagen om utgivning av säker- ställda obligationer,

24.låter bli att lämna uppgifter om sin verksamhet med säkerställda obligationer till Finansinspektionen eller lämnar ofullständiga eller felaktiga uppgifter i strid med 13 kap. 3 §,

25.har åsidosatt sina skyldigheter enligt någon av artiklarna 5–10, 11.1–11.10, 12–14, 16.1, 16.2, 17, 18.1, 18.2, 19.1, 19.3, 19.4, 23–25, 26.1–26.8, 27,

Prop. 2025/26:253

333

Prop. 2025/26:253 28.1–28.8, 29, 30.1–30.4, 31.12 eller 45 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/2554,

26.inte uppfyller kraven för beräkning av bruttosoliditetsgraden i del sju i tillsynsförordningen, eller

27.låter bli att ansöka om tillstånd för eller att underrätta om något av följande enligt 1 a kap. 8, 20, 21, 27, 36, 38 eller 47 § lagen om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag:

a) tillstånd för förvärv av väsentligt innehav eller underrättelse om avyttring av väsentligt innehav,

b) tillstånd för väsentlig överföring av tillgångar eller skulder, c) tillstånd för verkställande av fusions- eller delningsplan.

Ett ingripande enligt första stycket får ske bara om institutets överträdelse är allvarlig och den fysiska personen i fråga uppsåtligen eller av grov oaktsamhet orsakat överträdelsen.

Ingripande får ske genom en eller båda av följande sanktioner:

2.beslut om sanktionsavgift.

Paragrafen innehåller bestämmelser om vid vilka av ett kreditinstituts överträdelser som Finansinspektionens ska ingripa mot någon som ingår i institutets styrelse eller är dess verkställande direktör, eller ersättare för någon av dem. Paragrafen genomför delvis artiklarna 66.1 g–j och 67.1 j,

roch u–ab. Hänvisningar till EU-förordningar är dynamiska och avser alltså förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen. Över- vägandena finns i avsnitt 10.2.

I första stycket anges de överträdelser av ett kreditinstitut som innebär att Finansinspektionen ska ingripa mot någon som ingår i institutets ledning.

Enligt nya punkt 5 ska Finansinspektionen ingripa om ett kreditinstitut har vidtagit en åtgärd som kräver tillstånd, dvs. olika slags förhands- prövningar som krävs enligt denna lag och tillsynsförordningen, såsom förvärv som förutsätter Finansinspektionens tillstånd enligt 14 kap. 1 §. Ändringen genomför delvis artikel 67.1 u i kapitaltäckningsdirektivet. För möjligheten i nuvarande punkt 5 att ingripa om ett institut låter bli att lämna information till Finansinspektionen eller lämnar ofullständig eller felaktig information om efterlevnaden av skyldigheten att uppfylla kapital- baskraven enligt artikel 92 i tillsynsförordningen, i strid med artikel 430.1 i tillsynsförordningen, gäller i stället punkt 9.

Enligt nya punkt 6 ska Finansinspektionen ingripa om ett kreditinstitut inte uppfyller kraven på sammansättning, villkor, justeringar och avdrag för kapitalbas enligt del två i tillsynsförordningen eller kapitalbaskraven i artikel 92.1 i samma förordning. Ändringen genomför delvis artikel 67.1 r och v i kapitaltäckningsdirektivet. För möjligheten i nuvarande punkt 6 att ingripa om ett institut låter bli att rapportera eller lämnar ofullständig eller felaktig information till Finansinspektionen när det gäller data som avses i artikel 430a i tillsynsförordningen gäller i stället punkt 9.

334

Enligt nya punkt 7 ska Finansinspektionen ingripa om ett kreditinstitut inte uppfyller kraven på datainsamling och styrning i del tre, avdelning III, kapitel 2 i tillsynsförordningen. Ändringen genomför delvis artikel 67.1 z i kapitaltäckningsdirektivet. För möjligheten i nuvarande punkt 7 att in- gripa om ett institut låter bli att lämna information till Finansinspektionen eller lämnar ofullständig eller felaktig information om en stor exponering i strid med artikel 394.1 i tillsynsförordningen gäller i stället punkt 9.

Enligt nya punkt 8 ska Finansinspektionen ingripa om ett kreditinstitut inte uppfyller kraven på riskvägda exponeringsbelopp, kapitalbaskrav och styrformer i del tre, avdelning II–VI i tillsynsförordningen. Ändringen genomför delvis artikel 67.1 aa i kapitaltäckningsdirektivet. För möjligheten i nuvarande punkt 8 att ingripa om ett institut låter bli att lämna information till Finansinspektionen eller lämnar ofullständig eller felaktig information om likviditet i strid med artikel 415.1 och 415.2 i tillsynsförordningen gäller i stället punkt 9.

Ändringen i punkt 9 innebär att Finansinspektionen får utökade befogenheter att ingripa mot ledningspersoner när ett kreditinstitut brister i sin rapportering, utöver det som gäller enligt nuvarande punkterna 5–8 (se ovan). Inspektionen får ingripa också vid bristande rapportering avseende bl.a. nivån på tillgångsinteckning. Ändringen genomför delvis artikel 67.1 y i kapitaltäckningsdirektivet (artikel 67.1 e och i tas bort och ersätts av artikel 67.1 y).

Ändringen i punkt 10 innebär att Finansinspektionen ska ingripa även om ett kreditinstitut låter bli att hålla en stabil nettofinansieringskvot i strid med artikel 413 eller 428b i tillsynsförordningen. Ändringen genomför delvis artikel 67.1 j i kapitaltäckningsdirektivet.

Ändringen i punkt 11 innebär att Finansinspektionen ska ingripa om ett kreditinstitut inte uppfyller kraven för stora exponeringar mot en kund eller en grupp av kunder med inbördes anknytning enligt bestämmelserna i del fyra i tillsynsförordningen. Det innebär en utvidgning i förhållande till den nuvarande lydelsen av punkten, enligt vilken inspektionen bara får ingripa om institutet överträder artikel 395 (som ingår i del fyra i tillsyns- förordningen). Ändringen genomför delvis artikel 67.1 w i direktivet (artikel 67.1 k tas bort och ersätts av artikel 67.1 w).

Nuvarande punkt 12 ändras så att bestämmelsen om att Finans- inspektionen ska ingripa om ett kreditinstitut är exponerat för en kreditrisk i en värdepapperiseringsposition utan att uppfylla kraven i artikel 405 i tillsynsförordningen tas bort eftersom artikel 405 i tillsynsförordningen har upphävts genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2402. Det införs en skyldighet för Finansinspektionen att ingripa om ett kreditinstitut inte uppfyller kraven för beräkning av likviditets- täckningskvoten eller den stabila nettofinansieringskvoten enligt del sex, avdelningarna I och IV i tillsynsförordningen och delegerade akter som avses i artikel 460.1 i den förordningen. Ändringen genomför delvis artikel 67.1 ab i kapitaltäckningsdirektivet.

Ändringen i punkt 17 är en följdändring med anledning av att det införs två led – a och b – i 3 kap. 2 § första stycket 4, se författningskommentaren till den bestämmelsen.

Ändringarna i punkterna 24 och 25 är redaktionella.

Punkt 26, som är ny, innebär att Finansinspektionen får ingripa om ett kreditinstitut inte uppfyller kraven för beräkning av bruttosoliditetsgraden

Prop. 2025/26:253

335

Prop. 2025/26:253 i del sju i tillsynsförordningen. Punkten genomför delvis artikel 67.1 x i kapitaltäckningsdirektivet.

Punkt 27, som är ny, innebär att Finansinspektionen får ingripa om ett kreditinstitut låter bli att ansöka om tillstånd för eller att underrätta om förvärv och avyttring av väsentliga innehav, väsentlig överföring av tillgångar eller skulder och fusion eller delning i 1 a kap. 8, 20, 21, 27, 36, 38 eller 47 § lagen om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappers- bolag. Punkten genomför delvis artikel 66.1 g–j i kapitaltäcknings- direktivet. För ingripande mot holdingföretag som överträder dessa bestämmelser gäller 8 kap. 2 c § lagen om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag. För ingripanden när giltigt tillstånd saknas gäller även 1 § första stycket 5.

2 a § Om kraven i 3 kap. 2 § första stycket 4 eller 5 inte är uppfyllda för de personer som avses i 3 kap. 4 b § får Finansinspektionen, utöver det som anges i 1 § andra stycket om rättelse och i 2 § tredje stycket, besluta att

1.en styrelseledamot eller den verkställande direktören inte får påbörja uppdraget eller anställningen, eller

2.en nyckelperson inte längre får vara det.

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om Finansinspektionens ingripandemöjligheter mot ledningen eller nyckelpersoner i ett stort kreditinstitut när lämplighetskraven inte är uppfyllda. Paragrafen genom- för delvis artiklarna 3.1.9a, 91.1h och 91a.6 i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.4 och 6.2.3.

Paragrafen innebär att i fråga om ett kreditinstitut som är ett stort institut eller ett stort dotterföretag får Finansinspektionen ingripa om en styrelse- ledamot, den verkställande direktören eller en nyckelperson som ansvarar för förvaltningen av finansiella resurser, den finansiella planeringen och den finansiella rapporteringen, riskhanteringsfunktionen, regelefter- levnadsfunktionen eller internrevisionsfunktionen i institutet inte upp- fyller lämplighetskraven. Med stort institut avses stora institut enligt tillsynsförordningen och fristående institut som definieras som stora institut.

Finansinspektionen får, utöver att förelägga institutet att vidta rättelse och att anmärka mot en styrelseledamot eller verkställande direktör, även besluta att styrelseledamoten eller den verkställande direktören inte får påbörja uppdraget eller anställningen (punkt 1). Ett sådant beslut riktar sig mot institutet, liksom ett beslut om att vidta rättelse (1 § andra stycket) och ett beslut om att anmärka mot en ledamot eller verkställande direktör (2 § tredje stycket). För den berörda fysiska personen innebär beslutet att han eller hon inte får påbörja uppdraget som styrelseledamot eller anställ- ningen som verkställande direktör, eftersom han eller hon (eller styrelsen som helhet) inte ansetts uppfylla kraven för det specifika institutets behov (prop. 2014/15:57 s. 48).

När det gäller nyckelpersoner får Finansinspektionen, utöver att besluta att institutet ska vidta rättelse (1 § andra stycket), besluta att personen inte längre får ha en sådan befattning (punkt 2).

336

8 § Sanktionsavgiften för ett kreditinstitut ska fastställas till högst det högsta av	Prop. 2025/26:253
1. tio procent av kreditinstitutets omsättning närmast föregående räkenskapsår
beräknad enligt artikel 66.3 eller 67.3 i kapitaltäckningsdirektivet eller, i före-
kommande fall, motsvarande omsättning på koncernnivå,
2. två gånger den vinst som institutet gjort till följd av regelöverträdelsen, om
beloppet går att fastställa, eller
3. ett belopp motsvarande fem miljoner euro.
Sanktionsavgiften får inte bestämmas till ett lägre belopp än 5 000 kronor. Om
överträdelsen har skett under institutets första verksamhetsår eller om uppgifter om
omsättningen annars saknas eller är bristfälliga, får omsättningen uppskattas.
Avgiften får inte vara så stor att institutet därefter inte uppfyller kraven enligt
6 kap. 1 §.

Paragrafen innehåller bestämmelser om storleken på sanktionsavgiften för ett kreditinstitut. Ändringen genomför delvis artiklarna 66.3 och 67.3 i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 11.4.

Ändringen i första stycket 1 innebär att omsättning ska beräknas i enlighet med artikel 66.3 eller 67.3 i kapitaltäckningsdirektivet. Hänvis- ningen till kapitaltäckningsdirektivet är utformad så att den avser direktivet i en viss angiven lydelse, s.k. statisk hänvisning.

Ingripande mot den som saknar tillstånd

18 § Om någon driver sådan rörelse som omfattas av denna lag utan att vara berättigad till det, ska Finansinspektionen förelägga denne att upphöra med rörelsen. Inspektionen får besluta hur avvecklingen av rörelsen ska ske. I ett före- läggande som ställs till ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening ska Finansinspektionen upplysa om att rätten efter ansökan av inspektionen kan komma att besluta att bolaget eller föreningen ska gå i likvidation om före- läggandet inte följs.

Finansinspektionen får även ingripa mot den som driver rörelsen, genom en eller båda av följande sanktioner:

2.beslut om sanktionsavgift.

Om det är osäkert om lagen är tillämplig på viss rörelse, får inspektionen förelägga den som driver rörelsen att lämna de upplysningar om rörelsen som inspektionen behöver för att bedöma om så är fallet. Vidare är den som är revisor i ett företag skyldig att på begäran av Finansinspektionen lämna sådana upplys- ningar om företagets rörelse som revisorn fått kännedom om vid fullgörandet av sitt uppdrag.

I fråga om utländska företag får ett föreläggande enligt denna paragraf riktas mot såväl företaget som den som här i landet är verksam för företagets räkning.

Paragrafen innehåller bestämmelser om ingripande mot den som driver rörelse som omfattas av lagen utan att vara berättigad till det. Ändringarna genomför delvis artikel 66.2 c första stycket vi i kapitaltäcknings- direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 11.4.

I andra stycket införs en punktuppställning. Punkt 1 innebär att Finans- inspektionen får ingripa även genom att besluta att en fysisk person som driver rörelse eller en person som ingår i ledningen för ett företag som driver rörelse som omfattas av lagen utan att vara berättigad till det, under en viss tid, lägst tre och högst tio år, inte får vara styrelseledamot eller

337

Prop. 2025/26:253 verkställande direktör i ett kreditinstitut, eller ersättare för någon av dem. Punkt 2 avser den ingripandemöjlighet som Finansinspektionen har enligt nuvarande lydelse.

16 kap. Bemyndiganden

1 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela före- skrifter om

1.vilken information ett kreditinstitut ska lämna till sina kunder eller till dem som institutet erbjuder sina tjänster,

2.hur uppgifter enligt 1 kap. 10 b § första stycket och 11 § ska lämnas,

3.de krav som ska gälla för deltagande i ledningen av ett kreditinstitut enligt 3 kap. 2 § första stycket 4 a och 5 och 14 kap. 2 § andra stycket 1 och de krav som ska gälla för att få utöva betydande inflytande över verksamheten i ett kreditinstitut enligt 3 kap. 2 § första stycket 4 b,

4.vilka poster som får räknas in i startkapitalet enligt 3 kap. 5–7 §§,

6.innehållet i en återhämtningsplan enligt 6 a kap. 1 § och en koncern- återhämtningsplan enligt 6 a kap. 2 §, när planerna ska upprättas och hur ofta de ska uppdateras,

7.innehållet i en ansökan om godkännande av avtal gällande koncerninternt finansiellt stöd enligt 6 b kap. 3 § första stycket,

8.vad det beslut som styrelsen i det stödgivande företaget fattar enligt 6 b kap. 8 § ska innehålla,

9.innehållet i en anmälan om givande av koncerninternt finansiellt stöd enligt 6 b kap. 11 §,

10.offentliggörandet av information enligt 6 b kap. 16 §,

11.vilka åtgärder ett kreditinstitut ska vidta för att uppfylla de krav på kredit- prövning, dokumentation och beslutsunderlag som avses i 8 kap. 1–4 §§ i fråga om

– krediter till andra än konsumenter, och

– sådana krediter till konsumenter som är bostadskrediter,

12.tillhandahållande av tjänster till en jävskrets som avses i 8 kap. 5 och 6 §§,

13.kreditinstituts mångfaldspolicy vid tillsättandet av styrelse samt resurser för introduktion och utbildning av styrelseledamöter,

14.vilka begränsningar som gäller när ett bankaktiebolag eller ett kredit- marknadsbolag tar emot egna aktier eller aktier i sitt moderbolag som pant enligt 10 kap. 12 §,

15.vilka upplysningar ett kreditinstitut och sådana utländska kreditinstitut som inrättat filial i Sverige ska lämna till Finansinspektionen,

16.vilka kreditinstitut som ska upprätta register som avses i 13 kap. 8 a §, vad registren ska innehålla och inom vilken tid kreditinstitutet ska ge in registren för olika typer av avtal, och

17.sådana avgifter för tillsyn, ansökningar, anmälningar och underrättelser som avses i 13 kap. 16 §.

	Paragrafen innehåller bemyndiganden. Ändringarna genomför delvis
	artiklarna 91a.1–91a.3 och 91a.6 i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägan-
	dena finns i avsnitt 6.1.1–6.1.3, 6.2.1, 6.2.3, 6.4 och 15.
	Ändringen i punkt 3 innebär att regeringen eller den myndighet som
	regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilka lämplighetskrav
338	som ska gälla för nyckelpersoner.
338

I punkt 15 tas uttrycket ”för dess tillsynsverksamhet” bort. Genom Prop. 2025/26:253 ändringen anpassas bestämmelsens lydelse till motsvarande bestämmelser

i 8 kap. 27 § lagen (2010:751) om betaltjänster och 5 kap. 27 § lagen (2011:755) om elektroniska pengar. Med stöd av bemyndigandet får Finansinspektionen meddela föreskrifter om vilka upplysningar som kreditinstitut och filialer till utländska kreditinstitut ska lämna till inspektionen inom ramen för myndighetens verksamhet enligt den här lagen, se 5 kap. 2 § förordningen (2004:329) om bank- och finansierings- rörelse. Det gäller t.ex. uppgifter om betalkonton och betalkonton med grundläggande funktioner.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1.Denna lag träder i kraft den 1 juli 2026.

2.Den upphävda 7 kap. 12 § gäller dock fortfarande för ansökningar som har getts in före ikraftträdandet.

3.Äldre bestämmelser gäller för överträdelser som ägt rum före ikraft- trädandet.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna genomför delvis arti- kel 21c.5 i kapitaltäckningsdirektivet och artikel 2 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1619. Övervägandena finns i avsnitt 16.

I punkt 1 anges när lagen träder i kraft.

För ansökningar om tillstånd för vissa större förvärv av egendom som har getts in före ikraftträdandet ska, enligt punkt 2, de upphävda bestämmelserna i 7 kap. 12 § fortfarande gälla.

För överträdelser som inträffat före ikraftträdandet ska, enligt punkt 3, äldre bestämmelser tillämpas. Om ett tillsynsärende inleds efter ikraft- trädandet avseende överträdelser som ägt rum före ikraftträdandet ska äldre bestämmelser tillämpas.

18.12Förslaget till lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse

1 kap. Inledande bestämmelser

2 § För verksamhet som ett utländskt kreditinstitut som är etablerat inom EES driver i Sverige gäller bestämmelserna i denna lag i tillämpliga delar.

För verksamhet som ett utländskt kreditinstitut som är etablerat utanför EES driver i Sverige gäller bestämmelserna i lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag.

För filialer till utländska kreditinstitut gäller i övrigt lagen (1992:160) om utländska filialer m.m.

Paragrafen innehåller bestämmelser om lagens tillämpningsområde. Ändringarna i paragrafen är en följd av att bestämmelserna i nuvarande

4 kap. 4–6 §§ om utländska kreditinstitut som är etablerade utanför EES ska upphöra att gälla och det i lagen om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag införs nya bestämmelser om tredjelandsfilialer som tillhandahåller centrala banktjänster.

339

Prop. 2025/26:253

340

2 kap. Tillståndspliktig bank- och finansieringsrörelse Undantag från tillståndsplikt för finansieringsrörelse

3 § Tillstånd enligt denna lag behövs inte för finansieringsrörelse som drivs av

1.en bank,

2.ett utländskt kreditinstitut som har tillstånd att driva verksamhet i Sverige enligt 1 a kap. 56 § lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag,

3.ett försäkringsföretag, ett tjänstepensionsföretag, ett värdepappersföretag, Svenska skeppshypotekskassan eller en pantbank enligt pantbankslagen (1995:1000), i den utsträckning det är tillåtet enligt den för dem tillämpliga lagstiftningen,

4.ett företag som tillhandahåller finansiering i samband med avsättning av tjänster som erbjuds eller varor som framställs eller säljs av

a) företaget, eller

b) ett annat företag i samma koncern eller motsvarande utländska företagsgrupp, förutsatt att

– koncernen eller företagsgruppen inte har som huvudsakligt ändamål att driva finansiell verksamhet, och

5.ett aktiebolag eller en ekonomisk förening om

a)verksamheten består i att vid enstaka tillfällen förvärva fordringar, och

b)medel för verksamheten inte löpande anskaffas från allmänheten,

6.ett företag som bara finansierar andra företag i samma koncern eller mot- svarande utländska företagsgrupp, förutsatt att koncernen eller företagsgruppen inte har som huvudsakligt ändamål att driva finansiell verksamhet.

Undantagen enligt första stycket 5 för rörelse som drivs av aktiebolag eller ekonomisk förening gäller även för sådan rörelse som drivs av motsvarande utländska företag.

Tillstånd att driva finansieringsrörelse behövs inte heller för tillhandahållande av betaltjänster enligt lagen (2010:751) om betaltjänster.

Paragrafen innehåller bestämmelser om undantag från tillståndsplikt för finansieringsrörelse.

Ändringen i första stycket 2 är en följd av att bestämmelsen om tillstånd för utländska kreditinstitut som är etablerade utanför EES i nuvarande 4 kap. 4 § ska upphöra att gälla och det i lagen om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag införs nya bestämmelser om tredje- landsfilialer som tillhandahåller centrala banktjänster.

4 kap. Utländska företags verksamhet i Sverige Tillåten verksamhet

7 § Ett utländskt kreditinstitut som driver rörelse med stöd av 1 eller 2 § får här driva bara sådan verksamhet som omfattas av institutets verksamhetstillstånd i hemlandet.

Ett utländskt företag som avses i 3 § får här driva bara sådan verksamhet som är tillåten enligt företagets bolagsordning eller stadgar och bara i den utsträckning det eller de utländska kreditinstitut som äger företaget eller dess moderföretag skulle ha rätt enligt första stycket att driva sådan verksamhet.

I 4 kap. 2 § 2 och 3 lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden finns bestämmelser om att verksamhet som avses i 2 kap. 1 § samma lag under vissa

förutsättningar får drivas av utländska kreditinstitut som driver verksamhet med		Prop. 2025/26:253
stöd av 1 och 2 §§ och	av finansiella institut och dotterföretag som driver
verksamhet med stöd av 3	§.

Paragrafen innehåller bestämmelser om tillåten verksamhet för utländska kreditinstitut som driver verksamhet i Sverige.

Ändringen i första stycket är en följd av att bestämmelsen om tillstånd för utländska kreditinstitut som är etablerade utanför EES i nuvarande 4 § ska upphöra att gälla och det i lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag införs nya bestämmelser om tredjelandsfilialer som tillhandahåller centrala banktjänster.

13 kap. Tillsyn

Tillsynen och dess omfattning

2 § Finansinspektionen har tillsyn över kreditinstitut.

För ett kreditinstitut omfattar tillsynen att rörelsen drivs enligt

1.denna lag,

2.andra författningar som reglerar institutets verksamhet,

3.institutets bolagsordning, stadgar eller reglemente, och

4.interna instruktioner som har sin grund i författningar som reglerar institutets verksamhet.

Paragrafen innehåller bestämmelser om Finansinspektionens tillsyn. Ändringarna i paragrafen är en följd av att nuvarande 4 kap. 4 § tas bort

eftersom bestämmelserna om sådana utländska kreditinstitut som avses i den paragrafen ska upphöra att gälla och det i lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag införs nya bestämmelser om tredjelandsfilialer som tillhandahåller centrala banktjänster. Av samma skäl tas nuvarande fjärde stycket bort.

18.13Förslaget till lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden

1 kap. Allmänna bestämmelser Benämningar för vissa EU-rättsakter

4 a § I denna lag betyder

kapitaltäckningsdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande

341

Prop. 2025/26:253 av direktiven 2006/48/EG och 2006/49/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1619,

marknadsmissbruksförordningen: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 av den 16 april 2014 om marknadsmissbruk (marknadsmissbruksförordning) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG och kommissionens direktiv 2003/124/EG, 2003/125/EG och 2004/72/EG,

prospektförordningen: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1129 av den 14 juli 2017 om prospekt som ska offentliggöras när värde- papper erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel på en reglerad marknad, och om upphävande av direktiv 2003/71/EG,

tillsynsförordningen: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012,

värdepappersbolagsdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2034 av den 27 november 2019 om tillsyn av värdepappersföretag och om ändring av direktiven 2002/87/EG, 2009/65/EG, 2011/61/EU, 2013/36/EU, 2014/59/EU och 2014/65/EU, i den ursprungliga lydelsen,

värdepappersbolagsförordningen: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2033 av den 27 november 2019 om tillsynskrav för värdepappers- företag och om ändring av förordningarna (EU) nr 1093/2010, (EU) nr 575/2013, (EU) nr 600/2014 och (EU) nr 806/2014,

öppenhetsdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG av den 15 december 2004 om harmonisering av insynskraven angående upplysningar om emittenter vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad och om ändring av direktiv 2001/34/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/50/EU.

Paragrafen innehåller benämningar för vissa EU-rättsakter som används i lagen.

När det gäller benämningen kapitaltäckningsdirektivet ändras den statiska hänvisningen till direktivet till att avse lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1619.

Övriga ändringar i paragrafen är redaktionella.

Definitioner av olika aktörer

4 b § I denna lag betyder

1.marknadsföra investerings- eller sidotjänster,

2.ta emot eller vidarebefordra instruktioner eller order avseende investerings- tjänster eller finansiella instrument,

3.placera finansiella instrument, eller

4.tillhandahålla investeringsrådgivning avseende dessa instrument eller tjänster,

342

behörig myndighet: i Sverige Finansinspektionen och i särskilt angivna fall Bolagsverket och i övrigt en utländsk myndighet som har behörighet att utöva tillsyn över utländska värdepappersföretag och företag som driver en reglerad marknad eller annan motsvarande marknad eller som har behörighet att utöva tillsyn över emittenter vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad,

börs: ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening som har fått tillstånd enligt denna lag att driva en eller flera reglerade marknader,

central motpart: detsamma som i artikel 2.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012,

emittent: i fråga om aktier aktiebolaget och i fråga om annat finansiellt instrument utgivaren eller utfärdaren av instrumentet,

handelsplats: en reglerad marknad, en multilateral handelsplattform (MTF- plattform) eller en organiserad handelsplattform (OTF-plattform),

handelsplattform: en MTF-plattform eller en OTF-plattform,

huvudsakligen kommersiell koncern: en koncern vars huvudsakliga verksamhet inte är

1.tillhandahållande av investeringstjänster eller sådana tjänster som avses i 7 kap. 1 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, eller

2.verksamhet som marknadsgarant för råvaruderivat,

kreditinstitut: en bank, ett kreditmarknadsföretag eller ett utländskt bank- eller kreditföretag som driver bank- eller finansieringsrörelse från filial i Sverige,

leverantör av datarapporteringstjänster: detsamma som i artikel 2.1.36a i förordningen om marknader för finansiella instrument,

litet och icke-sammanlänkat värdepappersbolag: ett värdepappersbolag som anses vara ett litet och icke- sammanlänkat värdepappersföretag enligt artikel 12.1 i värdepappersbolagsförordningen,

marknadsgarant: en person som på fortlöpande basis åtagit sig att på finansiella marknader handla för egen räkning genom att köpa och sälja finansiella instrument med utnyttjande av egna tillgångar till priser som fastställts av denne,

marknadsoperatör: en börs eller en eller flera juridiska personer i ett annat land inom EES som driver en eller flera reglerade marknader,

MTF-plattform: ett multilateralt system inom EES som sammanför flera tredjeparters köp- och säljintressen i finansiella instrument – inom systemet och i enlighet med icke skönsmässiga regler – så att det leder till ett kontrakt,

OTF-plattform: ett multilateralt system inom EES som inte är en reglerad marknad eller en MTF-plattform, och inom vilket flera tredjeparters köp- och säljintressen i obligationer, strukturerade finansiella produkter, utsläppsrätter eller derivat kan interagera inom systemet så att det leder till ett kontrakt,

professionell kund: en sådan kund som avses i 9 kap. 4 eller 5 §,

reglerad marknad: ett multilateralt system inom EES som sammanför eller möjliggör sammanförande av ett flertal köp- och säljintressen i finansiella instrument från tredjepart – regelmässigt, inom systemet och i enlighet med icke skönsmässiga regler – så att det leder till ett kontrakt,

statlig emittent: någon av följande som emitterar skuldinstrument:

1.Europeiska unionen,

2.en stat inom EES, inbegripet förvaltningar, organ eller en särskild funktion i staten,

3.när det gäller en federal stat inom EES, en delstat i federationen,

4.en särskild funktion för flera stater inom EES,

5.en internationell finansinstitution som etablerats av minst två stater inom EES och vars mål är att ordna finansiering och tillhandahålla finansiellt bistånd till de stater som har eller riskerar att få allvarliga finansieringsproblem, och

6.Europeiska investeringsbanken,

systematisk internhandlare: ett värdepappersinstitut som

Prop. 2025/26:253

343

Prop. 2025/26:253 1. på ett organiserat, frekvent och systematiskt sätt handlar för egen räkning i aktier, depåbevis, börshandlade fonder, certifikat och andra liknande finansiella

instrument genom att utföra kundorder utanför en reglerad marknad eller en handelsplattform utan att driva ett multilateralt system, eller

2. väljer att vara systematisk internhandlare,

tillväxtmarknad för små och medelstora företag: en MTF-plattform, eller ett segment av en MTF-plattform, som är registrerad som en tillväxtmarknad för små och medelstora företag hos Finansinspektionen enligt 11 kap. 13–15 §§ eller hos en behörig myndighet i ett annat land inom EES,

utländskt kreditinstitut: ett kreditinstitut enligt 1 kap. 5 § lagen om bank- och finansieringsrörelse,

utländskt värdepappersföretag: ett utländskt företag som i hemlandet har tillstånd att driva värdepappersrörelse,

värdepapperscentral: en värdepapperscentral enligt definitionen i artikel 2.1.1 i förordningen om värdepapperscentraler,

värdepappersinriktat holdingföretag: ett värdepappersinriktat holdingföretag enligt definitionen i artikel 4.1.23 i värdepappersbolagsförordningen, och

Paragrafen innehåller definitioner av olika aktörer.

I definitionen av utländskt kreditinstitut ändras hänvisningen till 1 kap.

5 § lagen om bank- och finansieringsrörelse eftersom numreringen av punkterna i den paragrafen tas bort.

3 kap. Tillstånd för svenska företag Värdepappersbolag Förutsättningar för tillstånd

1 § Tillstånd att driva värdepappersrörelse ska ges ett svenskt aktiebolag, om

1.bolaget har sitt huvudkontor i Sverige,

2.bolagsordningen inte strider mot denna lag eller någon annan författning,

3.det finns skäl att anta att den planerade verksamheten kommer att drivas enligt bestämmelserna i denna lag och andra författningar som reglerar bolagets verksamhet,

4.den som har eller kan förväntas komma att få ett kvalificerat innehav i bolaget bedöms lämplig att utöva ett väsentligt inflytande över ledningen av ett värde- pappersbolag,

5.den som ska ingå i styrelsen för bolaget eller vara verkställande direktör i det, eller vara ersättare för någon av dem är lämplig för en sådan uppgift genom att ha tillräckligt gott anseende och tillräcklig insikt, kunskap och erfarenhet för att delta i ledningen av ett värdepappersbolag och även i övrigt agerar med ärlighet, integritet och självständigt tänkande,

6.styrelsen i sin helhet har tillräcklig kunskap och erfarenhet för att leda bolaget,

och

7.bolaget uppfyller de villkor i övrigt som anges i denna lag.

Tillstånd att driva sidoverksamhet enligt 2 kap. 3 § första stycket ska ges ett värdepappersbolag, om det finns särskilda skäl och verksamheten kan komma att underlätta rörelsen.

344

Paragrafen innehåller bestämmelser om förutsättningarna för svenska Prop. 2025/26:253 aktiebolag att få tillstånd att driva värdepappersrörelse. Ändringarna

genomför delvis artikel 91.1, 91.1a, 91.1c, 91.1h och 91.2a i kapital- täckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 6.2.1.

Ändringen i första stycket 5 motsvarar 3 kap. 2 § första stycket 4 a lagen
(2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, se författnings-
kommentaren till den paragrafen i avsnitt 18.11. Ändringen är en följd av
att artikel 9 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU av den
15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument och om ändring av
direktiv 2002/92/EG och av direktiv 2011/61/EU (MiFID II) hänvisar till
artikel 91 i kapitaltäckningsdirektivet.
8 kap. Rörelseregler
1 c § De värdepappersbolag som avses i 1 kap. 2 § första stycket 7 c–g lagen
(2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag ska
tillämpa 6 kap. 1–3 och 4–7 §§ lagen (2004:297) om bank- och finansierings-
rörelse, i stället för 8 kap. 3–8 §§ denna lag. För den som ingår i styrelsen i ett
sådant värdepappersbolag eller är dess verkställande direktör, eller är ersättare
för någon av dem, ska 15 kap. 1 a–1 c och 8 a–9 d §§ lagen om bank- och
finansieringsrörelse tillämpas. Det som i lagen om bank- och finansieringsrörelse
sägs om kreditinstitut ska avse värdepappersbolag.
De bolag som avses i 1 kap. 2 § första stycket 7 g lagen om särskild tillsyn över
kreditinstitut och värdepappersbolag ska utöver bestämmelserna i första stycket
tillämpa 3 kap. 2 § första stycket 4 och 5, 4 a och 4 b §§, 10 kap. 6 och 8 a–8 c §§,
13 kap. 3 § och 15 kap. 8 § lagen om bank- och finansieringsrörelse i stället för
3 kap. 1 § 5 och 6 och 5 § andra stycket, 8 kap. 8 b–8 d §§, 23 kap. 2 § och 25 kap.
9 § denna lag. För den som ingår i styrelsen i ett sådant värdepappersbolag eller
är dess verkställande direktör, eller är ersättare för någon av dem, ska 15 kap. 1 §
tredje stycket och 2 a § lagen om bank- och finansieringsrörelse tillämpas. Det
som i lagen om bank- och finansieringsrörelse sägs om kreditinstitut ska avse
värdepappersbolag.
Bolag som avses i 1 kap. 2 § första stycket 7 c och g lagen om särskild tillsyn
över kreditinstitut och värdepappersbolag ska tillämpa tillsynsförordningen
i stället för värdepappersbolagsförordningen. Det som i tillsynsförordningen sägs
om kreditinstitut ska då avse värdepappersbolag.
Paragrafen innehåller bestämmelser om att vissa värdepappersbolag ska
tillämpa bestämmelser som annars gäller för kreditinstitut. Ändringarna
genomför delvis artiklarna 66.3, 67.3, 91.1–91.1c, 91.1h, 91.2–91.6 och
91a.1–91a.6 i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i
avsnitt 5.4, 6.1.2 och 11.6.4.
Paragrafen gäller för sådana värdepappersbolag som avses i definitionen
av kreditinstitut i lagen om särskild tillsyn över kreditinstitut och värde-
pappersbolag. Sådana värdepappersbolag ska i stället för bestämmelser i
denna lag, tillämpa vissa bestämmelser i tillsynsförordningen och lagen
om bank- och finansieringsrörelse som annars gäller för kreditinstitut.
I första stycket anges de bestämmelser i lagen om bank- och
finansieringsrörelse som ska gälla för vissa större värdepappersbolag,
i stället för angivna bestämmelser i paragrafen.
Ändringen i andra stycket är en följd av att det i lagen om bank- och
finansieringsrörelse införs bestämmelser om lämplighetsprövning av
nyckelpersoner, det antal uppdrag som en styrelseledamot eller en verk-	345
	345

Prop. 2025/26:253 ställande direktör i ett kreditinstitut får ha i andra företag samt nya bestäm- melser om ingripanden mot ett kreditinstitut när en styrelseledamot, den verkställande direktören eller en nyckelperson i institutet inte uppfyller lämplighetskraven. De bestämmelserna ska utöver bestämmelserna i första stycket gälla för de mycket stora värdepappersbolagen.

När det gäller de berörda bestämmelserna i lagen om bank- och finansieringsrörelse, se lagförslagen i avsnitt 2.11 och författningskom- mentaren i avsnitt 18.11.

Övriga ändringar i paragrafen är redaktionella.

1 d § Ett värdepappersbolag som avses i 1 kap. 2 § första stycket 7 g lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag får ansöka hos Finansinspektionen om att undantas från kraven i 1 c §. Vid bedöm- ningen ska inspektionen tillämpa artikel 8a.3a andra stycket i kapitaltäcknings- direktivet.

Innan Finansinspektionen fattar ett beslut om undantag ska Europeiska bankmyndigheten få tillfälle att inom en månad lämna synpunkter. Ett beslut enligt första stycket ska omprövas vart tredje år.

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om möjligheten för mycket stora värdepappersbolag att undantas från kravet på att tillämpa vissa bestämmelser som gäller för kreditinstitut. Paragrafen genomför delvis artikel 8a.3a i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 5.4.

Paragrafen gäller för sådana mycket stora värdepappersbolag som avses i definitionen av kreditinstitut i lagen om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag, dvs. ett svenskt aktiebolag som är ett sådant värdepappersföretag som avses i artikel 4.1.1 b i tillsynsförordningen. Ett sådant värdepappersbolag får, enligt första stycket, ansöka hos Finansinspektionen om undantag från kravet att tillämpa och omfattas av vissa bestämmelser i lagen om bank- och finansieringsrörelse och tillsynsförordningen. Finansinspektionen ska vid prövningen av en sådan ansökan tillämpa artikel 8a.3a andra stycket i kapitaltäckningsdirektivet. Det innebär att inspektionen ska beakta åtminstone bl.a. arten, storleken och komplexiteten av den verksamhet som värdepappersbolaget bedriver och omfattningen av och den systemrisk som följer av den verksamheten. Om värdepappersbolaget ingår i en grupp, ska inspektionen även beakta gruppens organisationsstruktur, den bokföringspraxis som gäller inom gruppen och fördelningen av tillgångar mellan gruppens enheter. Hänvisningen till kapitaltäckningsdirektivet är utformad så att den avser direktivet i en viss angiven lydelse, s.k. statisk hänvisning.

Europeiska bankmyndigheten (Eba) ska, enligt andra stycket, få en månad på sig att lämna synpunkter innan Finansinspektionen fattar ett beslut om undantag. Inspektionen ska ompröva sitt beslut vart tredje år.

När det gäller de berörda bestämmelserna i lagen om bank- och finansieringsrörelse, se lagförslaget i avsnitt 2.11 och författnings- kommentaren i avsnitt 18.11.

346

23 kap. Tillsyn	Prop. 2025/26:253
Samarbete och utbyte av information

5 § Finansinspektionen ska, i den utsträckning som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, i sin tillsynsverksamhet samarbeta och utbyta information med

1.andra behöriga myndigheter,

2.Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten,

3.Europeiska systemrisknämnden,

4.Europeiska centralbanken,

5.Myndigheten för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism,

6.byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter (Acer),

7.offentliga organ som har behörighet för tillsyn över spotmarknader och

auktionsmarknader,

8. behöriga myndigheter, registerförvaltare och andra offentliga organ som har uppdrag att utöva tillsyn enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 421/2014,

9. offentliga organ som är ansvariga för tillsyn, förvaltning och reglering av fysiska jordbruksmarknader enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknads- ordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007, och

10. offentliga organ inom EES som avses i artikel 56 första stycket h i kapital- täckningsdirektivet.

Finansinspektionen får, i den utsträckning som följer av artikel 58a i kapitaltäck- ningsdirektivet, i sin tillsynsverksamhet samarbeta och utbyta information med

1.Internationella valutafonden,

2.Världsbanken,

3.Banken för internationell betalningsutjämning, och

4.Rådet för finansiell stabilitet.

Paragrafen innehåller bestämmelser om Finansinspektionens skyldighet och möjlighet att samarbeta och utbyta information i sin tillsynsverk- samhet. Ändringarna genomför delvis artiklarna 91.1i och 91a.7 i kapital- täckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 6.3.

I första stycket införs i en ny punkt 5. Ändringen motsvarar den ändring som görs i 13 kap. 6 a § lagen (2004:297) om bank- och finansierings- rörelse, se författningskommentaren till den paragrafen i avsnitt 18.11. Som en följdändring får nuvarande punkterna 5–9 ny numrering.

24 kap. Särskilt om prövningen av ägares lämplighet

3 § Tillstånd ska ges till förvärv som avses i 1 §, om förvärvaren bedöms lämplig att utöva ett väsentligt inflytande över ledningen av ett värdepappersbolag eller en börs och det kan antas att det tilltänkta förvärvet är ekonomiskt sunt. Hänsyn ska tas till förvärvarens sannolika påverkan på verksamheten i värdepappersbolaget eller börsen.

Vid bedömningen enligt första stycket ska förvärvarens anseende och kapital- styrka beaktas. Det ska också beaktas

1.om den som till följd av förvärvet kommer att ingå i styrelsen för värde- pappersbolaget eller börsen eller vara verkställande direktör i detta företag, eller vara ersättare för någon av dem, har tillräcklig insikt och erfarenhet för att delta i ledningen av ett värdepappersbolag eller en börs och även i övrigt är lämplig för

347

Prop. 2025/26:253 en sådan uppgift samt om styrelsen i sin helhet har tillräckliga kunskaper och erfarenheter för att leda företaget,

2.om det finns skäl att anta att förvärvaren kommer att motverka att värde- pappersbolagets eller börsens rörelse drivs på ett sätt som är förenligt med denna lag och andra författningar som reglerar företagets verksamhet, och

3.om det finns skäl att anta att förvärvet har samband med eller kan öka risken

för

a) penningtvätt enligt 1 kap. 6 § lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, eller

b) finansiering av terrorism enligt 6 § terroristbrottslagen (2022:666) eller försök till sådant brott, avseende terroristbrott enligt 4 § samma lag.

Om det är fråga om ett värdepappersbolag och förvärvaren är ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag ska det vid bedömningen av förvärvarens anseende särskilt beaktas om dess ledning uppfyller de krav som ställs på ledningen i ett sådant företag enligt 1 a kap. 2 § eller 3 kap. 5 § lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag respek- tive 5 kap. 16 § lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat.

Paragrafen innehåller bestämmelser om prövningen av om en förvärvare av ett kvalificerat innehav i ett värdepappersbolag eller en börs är lämplig. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.1.

Ändringen i tredje stycket, som gäller bara i fråga om värdepappers- bolag, är en följd av att det i lagen om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag införs nya bestämmelser om lämplighets- prövningen av styrelse och ledning i vissa finansiella holdingföretag och blandade finansiella holdingföretag.

	7 § Finansinspektionen får besluta att ägaren till ett kvalificerat innehav av aktier
	eller andelar vid stämman inte får företräda fler aktier eller andelar än som
	motsvarar ett innehav som inte är kvalificerat
	1. om ägaren motverkar eller kan antas komma att motverka att värdepappers-
	bolagets eller börsens verksamhet drivs på ett sätt som är förenligt med kraven i
	denna lag och andra författningar som reglerar företagets verksamhet,
	2. om ägaren i väsentlig utsträckning har åsidosatt sina skyldigheter i närings-
	verksamhet eller i andra ekonomiska angelägenheter eller gjort sig skyldig till
	allvarlig brottslighet,
	3. om ägaren, när det är fråga om ett värdepappersbolag, är ett finansiellt
	holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag och dess ledning inte
	uppfyller de krav som ställs på ledningen i ett sådant företag enligt 1 a kap. 2 §
	eller 3 kap. 5 § lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värde-
	pappersbolag respektive 5 kap. 16 § lagen (2006:531) om särskild tillsyn över
	finansiella konglomerat, eller
	4. om det finns skäl att anta att innehavet har samband med eller kan öka risken
	för
	a) penningtvätt enligt 1 kap. 6 § lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt
	och finansiering av terrorism, eller
	b) finansiering av terrorism enligt 6 § terroristbrottslagen (2022:666) eller
	försök till sådant brott, avseende terroristbrott enligt 4 § samma lag.
	Om den som har ett kvalificerat innehav av aktier eller andelar inte har ansökt
	om tillstånd till ett förvärv som avses i 1 §, får Finansinspektionen besluta att
	innehavaren vid stämman inte får företräda aktierna eller andelarna till den del de
348	omfattas av ett krav på tillstånd.
348

Om någon i strid med ett beslut	av Finansinspektionen har	ett kvalificerat	Prop. 2025/26:253
innehav av aktier eller andelar, får	innehavaren inte företräda	aktierna eller

andelarna vid stämman till den del innehavet står i strid med beslutet.

Paragrafen innehåller bestämmelser om situationer när Finansinspek- tionen får ingripa mot någon som har ett kvalificerat innehav av aktier eller andelar i ett värdepappersbolag eller en börs.

18.14Förslaget till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)

32 kap. Sekretess till skydd för enskild i verksamhet som rör annan tillsyn, granskning, övervakning, m.m.

Övergång till annan än statlig verksamhet

6 b § Sekretess gäller i ärende om prövning enligt lagen (2018:676) om restriktioner vid statsråds och statssekreterares övergång till annan än statlig verksamhet och lagen (2026:000) om karens för vissa befattningshavare i Finansinspektionen vid övergång till annan verksamhet för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada eller men.

Sekretessen upphör att gälla när ett slutligt beslut meddelas i ärendet.

Paragrafen innehåller bestämmelser om sekretess i ärenden om övergångs- restriktioner. Övervägandena finns i avsnitt 14.3.12.

Ändringen i första stycket innebär att sekretess gäller vid handlägg- ningen av ärenden om karens och ersättning hos Nämnden för prövning av statsråds och vissa andra befattningshavares övergångsrestriktioner och Finansinspektionen.

18.15Förslaget till lag om ändring i lagen (2010:751) om betaltjänster

1 kap. Tillämpningsområde och definitioner

4 § I denna lag betyder

autogiro: en betaltjänst för debitering av en betalares betalkonto, där initiativet till en betalningstransaktion tas av betalningsmottagaren på grundval av betalarens samtycke till mottagaren, mottagarens betaltjänstleverantör eller betalarens egen betaltjänstleverantör,

bankdag: en dag på vilken en betaltjänstleverantör har öppet för verksamhet i den utsträckning som krävs för genomförande av en betalningstransaktion,

349

Prop. 2025/26:253

350

betalare: en fysisk eller juridisk person som är antingen betalkontoinnehavare och som godkänner en betalningsorder från detta betalkonto, eller en fysisk eller juridisk person som lämnar en betalningsorder,

betalkonto: ett konto som innehas i en eller flera betaltjänstanvändares namn och som är avsett för genomförandet av betalningstransaktioner,

betalningsinstitut: ett aktiebolag eller en ekonomisk förening som har fått tillstånd att tillhandahålla betaltjänster enligt 2 kap.,

betalningsinitieringstjänst: en tjänst för att på begäran av betaltjänstanvändaren initiera en betalningsorder från ett betalkonto hos en annan betaltjänstleverantör,

betalningsinstrument: ett kontokort eller något annat personligt instrument eller en personlig rutin som enligt avtal används för att initiera en betalningsorder,

betalningsmottagare: en fysisk eller juridisk person som är den avsedda mottagaren av medel vid en betalningstransaktion,

betalningsorder: varje instruktion som en betalare eller betalningsmottagare ger sin betaltjänstleverantör om att en betalningstransaktion ska genomföras,

betalningssystem: ett generellt betalsystem enligt 1 kap. 3 § andra stycket lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,

betalningstransaktion: insättning, uttag eller överföring av medel som initieras av betalaren eller betalningsmottagaren, oberoende av eventuella underliggande förpliktelser mellan betalaren och betalningsmottagaren,

betaltjänstanvändare: en fysisk eller juridisk person som utnyttjar en betaltjänst,

debitera: att medel dras från ett konto,

elektroniskt kommunikationsnät: detsamma som i 1 kap. 7 § lagen (2022:482) om elektronisk kommunikation,

elektronisk kommunikationstjänst: detsamma som i 1 kap. 7 § lagen om elektronisk kommunikation,

filial: ett avdelningskontor med självständig förvaltning, varvid även ett utländskt betalningsinstituts etablering av flera driftställen ska anses som en enda filial,

grupp: en grupp av företag som är knutna till varandra genom ett sådant förhållande som avses i 1 kap. 4, 5 eller 5 a § årsredovisningslagen (1995:1554) eller en grupp av företag som avses i artiklarna 4–7 i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 241/2014 av den 7 januari 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 med avseende på tekniska tillsynsstandarder för kapitalbaskrav på institut och som är knutna till varandra genom ett sådant förhållande som avses i artikel 10.1 eller artikel 113.6 eller 113.7 i tillsynsförordningen,

hemland: det land där ett företag har fått tillstånd att driva sådan verksamhet som avses i denna lag,

inlösen av transaktionsbelopp: en betaltjänst där en betaltjänstleverantör accepterar och behandlar betalningsmottagarens betalningstransaktioner för att sedan överföra medel till betalningsmottagaren,

kapitalbas: detsamma som i 1 kap. 5 § lagen om bank- och finansieringsrörelse,

kontoförvaltande betaltjänstleverantör: en betaltjänstleverantör som tillhanda- håller och förvaltar ett betalkonto,

kontoinformationstjänst: en onlinetjänst för att tillhandahålla sammanställd information om ett eller flera betalkonton som betaltjänstanvändaren har hos en eller flera andra betaltjänstleverantörer,

konsument: en fysisk person som handlar huvudsakligen för ändamål som faller utanför näringsverksamhet,

kreditera: att medel tillförs ett konto,

kreditinstitut: detsamma som i 1 kap. 5 § lagen om bank- och finansierings- rörelse,

kvalificerat innehav: detsamma som i 1 kap. 5 § lagen om bank- och finansieringsrörelse,

känslig betalningsuppgift: en personlig behörighetsfunktion eller annan uppgift som kan användas för svikliga förfaranden, dock inte kontoinnehavarens namn och kontonummer i sådan verksamhet som drivs av en leverantör av betalnings- initieringstjänster eller en leverantör av kontoinformationstjänster,

lagligen bosatt inom EES: en fysisk person som har rätt att bosätta sig inom EES i enlighet med unionsrätten eller nationell rätt, inbegripet personer utan fast adress och personer som söker asyl inom ramen för Genèvekonventionen av den 28 juli 1951 angående flyktingars rättsliga ställning, protokollet till denna av den 31 januari 1967 och andra relevanta internationella fördrag,

medel: sedlar och mynt, kontotillgodohavanden samt elektroniska pengar enligt lagen (2011:755) om elektroniska pengar,

obehörig transaktion: en transaktion som genomförs utan samtycke från konto- havaren eller någon annan som enligt kontoavtalet är behörig att använda kontot, penningöverföring: en betaltjänst där medel tas emot från en betalare, utan att något betalkonto öppnas i betalarens eller betalningsmottagarens namn, ute- slutande i syfte att överföra motsvarande belopp till en mottagare eller en annan betaltjänstleverantör som agerar på mottagarens vägnar, eller där dessa medel tas

emot på mottagarens vägnar och ställs till mottagarens förfogande,

personlig behörighetsfunktion: en personligt anpassad funktion som betaltjänst- leverantören tillhandahåller betaltjänstanvändaren för autentiseringsändamål,

ramavtal: ett avtal om betaltjänster som reglerar genomförandet av kommande enskilda och successiva betalningstransaktioner och som kan innehålla skyldigheter och villkor för att öppna ett betalkonto,

referensväxelkurs: den växelkurs som ligger till grund för beräkningen av eventuell valutaväxling och görs tillgänglig av betaltjänstleverantören eller härrör från en offentligt tillgänglig källa,

referensräntesats: den räntesats som ligger till grund för beräkningen av eventuell tillämplig ränta och som härrör från en offentligt tillgänglig källa som kan kontrolleras av båda parterna i ett avtal om betaltjänster,

registrerad betaltjänstleverantör: en betaltjänstleverantör som undantagits från krav på tillstånd enligt 2 kap. 3 §,

stark kundautentisering: en autentisering som grundas på användning av två eller flera komponenter, kategoriserade som kunskap (något som bara användaren vet), innehav (något som bara användaren har) och unik egenskap (något som användaren är), som är fristående från varandra så att det förhållandet att någon har kommit över en av komponenterna inte äventyrar de andra komponenternas tillförlitlighet, och som är utformad för att skydda autentiserings- uppgifterna mot obehörig åtkomst,

startkapital: detsamma som i 1 kap. 5 § lagen om bank- och finansierings- rörelse,

säker kommunikation: sådan kommunikation som uppfyller kraven i de tekniska standarder som antagits av Europeiska kommissionen i enlighet med artikel 98 i betaltjänstdirektivet,

Prop. 2025/26:253

351

Prop. 2025/26:253 tillsynsförordningen: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och om ändring av

förordning (EU) nr 648/2012,

utgivning av betalningsinstrument: en betaltjänst hos en betaltjänstleverantör om att tillhandahålla betalaren ett betalningsinstrument för att initiera och behandla betalarens betalningstransaktioner,

utländskt kreditinstitut: detsamma som i 1 kap. 5 § lagen om bank- och finansieringsrörelse,

valuteringsdag: den referenstidpunkt som används av en betaltjänstleverantör för att beräkna räntan på de medel som debiterats eller krediterats ett betalkonto.

Paragrafen innehåller definitioner.

Idefinitionerna av kapitalbas, kreditinstitut, kvalificerat innehav, startkapital och utländskt kreditinstitut ändras hänvisningarna till 1 kap. 5 § lagen om bank- och finansieringsrörelse eftersom numreringen av punkterna i den paragrafen tas bort.

4 a kap. Betalkonto Bemyndiganden

10 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1.den information och redovisning som en betaltjänstleverantör ska lämna eller hålla tillgänglig enligt 5 §, och

2.rutiner för byte av betalkonto enligt 6 §.

Paragrafen innehåller bestämmelser om bemyndiganden avseende betal- konton. Övervägandena finns i avsnitt 15.

Ändringarna innebär att nuvarande punkt 3 tas bort. Föreskrifter om vilka uppgifter om betalkonton och betalkonton med grundläggande funktioner som en betaltjänstleverantör ska lämna till Finansinspektionen kan i stället meddelas med stöd av bemyndigandet i 8 kap. 27 § i fråga om betalningsinstitut och registrerade betaltjänstleverantörer, bemyndigandet i 16 kap. 1 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse i fråga om kreditinstitut och bemyndigandet i 5 kap. 27 § lagen (2011:755) om elektroniska pengar i fråga om institut för elektroniska pengar.

18.16Förslaget till lag om ändring i lagen (2011:755) om elektroniska pengar

1 kap. Tillämpningsområde och definitioner Definitioner

2 § I denna lag betyder

1.betalningsinstrument: ett kontokort eller något annat personligt instrument eller en personlig rutin som används för att initiera en betalningsorder,

2.elektroniska pengar: ett elektroniskt förvarat penningvärde som

352	a) representerar en fordran på utgivaren,

b) ges ut i utbyte mot medel i syfte att genomföra betalningstransaktioner enligt	Prop. 2025/26:253
lagen (2010:751) om betaltjänster, och

c)godtas som betalningsmedel av andra än utgivaren,

3. EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,

4. filial: ett avdelningskontor med självständig förvaltning, varvid även ett

utländskt institut för elektroniska pengars etablering av flera driftställen ska anses som en enda filial,

5.grupp: detsamma som i 1 kap. 7 § lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat,

6.hemland: det land där ett företag har fått tillstånd att driva sådan verksamhet som avses i denna lag,

7.institut för elektroniska pengar: ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening som har fått tillstånd att ge ut elektroniska pengar enligt denna lag,

8.konsument: en fysisk person som handlar huvudsakligen för ändamål som faller utanför näringsverksamhet,

9.kvalificerat innehav: detsamma som i 1 kap. 5 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,

10.startkapital: detsamma som i 1 kap. 5 § lagen om bank- och finansierings- rörelse, och

Paragrafen innehåller definitioner.

I definitionerna av kvalificerat innehav och startkapital i punkterna 9 och 10 ändras hänvisningen till 1 kap. 5 § lagen om bank- och finansie- ringsrörelse eftersom numreringen av punkterna i den paragrafen tas bort.

18.17Förslaget till lag om ändring i lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder

1 kap. Lagens innehåll, definitioner, tillämpningsområde och allmänna bestämmelser om förvaltning av alternativa investeringsfonder

10 § Med ett förvaringsinstituts behöriga myndigheter avses följande. Om förvaringsinstitutet

1.är ett kreditinstitut med tillstånd som avses enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiven 2006/48/EG och 2006/49/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1619: den myndighet som anges i 1 kap. 4 § lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag eller en annan myndighet i ett annat land inom EES som utövar tillsyn över institut, institut för elektroniska pengar eller motsvarande utländska företag,

2.är ett värdepappersföretag med tillstånd som avses enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument och om ändring av direktiv 2002/92/EG och av direktiv 2011/61/EU, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2034: de myndigheter som anges i 1 kap. 4 b § lagen (2007:528) om värdepappers- marknaden,

353

Prop. 2025/26:253 3. är ett sådant institut som avses i 9 kap. 4 § första stycket 3: de myndigheter i institutets hemland som enligt nationell lag eller annan författning har behörighet

att utöva tillsyn över sådana institut,

5.är utsett som förvaringsinstitut för en icke EES-baserad alternativ investeringsfond enligt 9 kap. 5 § och inte omfattas av 1–4: de berörda nationella myndigheterna i det land där förvaringsinstitutet har sitt stadgeenliga säte.

Paragrafen anger vad som avses med ett förvaringsinstituts behöriga myndigheter.

I punkt 1 ändras den statiska hänvisningen till kapitaltäckningsdirektivet till att avse direktivet i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1619.

11 § I denna lag betyder

1.aktieägarlån: ett lån som ges till företag i vilket den alternativa investerings- fonden direkt eller indirekt innehar minst 5 procent av kapitalet eller rösterna, om lånet inte kan säljas till en tredje part fristående från de egetkapitalinstrument som fonden har i samma företag,

2.arbetstagarrepresentanter: detsamma som i artikel 2 e i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/14/EG av den 11 mars 2002 om inrättande av en allmän ram för information till och samråd med arbetstagare i Europeiska gemenskapen, i den ursprungliga lydelsen,

3.den alternativa investeringsfondens kapital: de sammanlagda kapitaltillskott och outnyttjade kapitalutfästelser som anslagits till en alternativ investeringsfond, beräknas på grundval av investerbara belopp efter avdrag för alla avgifter och kostnader som investerare direkt eller indirekt står för,

5.EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,

6.emittent: ett företag som har sitt stadgeenliga säte i ett land inom EES och vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad,

7.etablerad:

b)för en AIF-förvaltare: där dess stadgeenliga säte finns,

c)för ett förvaringsinstitut: där dess stadgeenliga säte eller en filial finns,

8.filial: avdelningskontor med självständig förvaltning, varvid även en AIF-förvaltares etablering av flera driftställen i ett annat land inom EES än hem- landet eller i ett land utanför EES ska anses som en enda filial,

9.finansiell hävstång: en metod genom vilken en AIF-förvaltare ökar expone- ringen för en förvaltad alternativ investeringsfond genom lån av kontanter eller värdepapper, eller med användning av derivatinstrument eller på något annat sätt,

10.finansiella instrument: detsamma som i 1 kap. 4 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,

354

11.fondföretag: detsamma som i 1 kap. 1 § första stycket 9 lagen (2004:46) om värdepappersfonder,

a) handlar för egen räkning och vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad, eller

13.indirekt lån: ett lån som någon annan än den alternativa investeringsfonden beviljar för den alternativa investeringsfonden eller för den alternativa investeringsfondens räkning, eller för en AIF-förvaltare eller för AIF-förvaltarens räkning med avseende på den alternativa investeringsfonden, om AIF-förvaltaren eller den alternativa investeringsfonden innan exponering mot lånet uppstår medverkar till att

– strukturera lånet, eller

– fastställa eller på förhand komma överens om lånets egenskaper,

15.kommissionens delegerade förordning: kommissionens delegerade förord- ning (EU) nr 231/2013 av den 19 december 2012 om komplettering av Europa- parlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU vad gäller undantag, allmänna verksamhetsvillkor, förvaringsinstitut, finansiell hävstång, öppenhet och tillsyn,

16.kvalificerat innehav: ett direkt eller indirekt ägande i en AIF-förvaltare, om innehavet beräknat på det sätt som anges i 1 kap. 1 a § lagen om värdepappers- fonder representerar 10 procent eller mer av kapitalet eller av samtliga röster eller annars möjliggör ett väsentligt inflytande över ledningen av förvaltaren,

17.långivande alternativ investeringsfond: en alternativ investeringsfond vars investeringsstrategi huvudsakligen är att ge ut direkta eller indirekta lån, eller vars utgivna lån har ett nominellt värde som utgör minst 50 procent av dess netto- tillgångsvärde (NAV),

19.matarfond till en alternativ investeringsfond: en alternativ investeringsfond

som

a) placerar minst 85 procent av sina tillgångar i andelar eller aktier i en annan alternativ investeringsfond (mottagarfond till en alternativ investeringsfond),

b) placerar minst 85 procent av sina tillgångar i fler än en mottagarfond till en alternativ investeringsfond förutsatt att dessa fonder har identiska investerings- strategier, eller

c) på annat sätt har en exponering på minst 85 procent av sina tillgångar mot en sådan mottagarfond till en alternativ investeringsfond,

20.moderföretag och dotterföretag: detsamma som i 1 kap. 4 § årsredovisnings- lagen (1995:1554),

21.mottagarfond till en alternativ investeringsfond: en alternativ investerings- fond i vilken en annan alternativ investeringsfond investerar eller mot vilken denna fond har en exponering i enlighet med 19,

22.nära förbindelser: detsamma som i 1 kap. 2 § lagen om värdepappersfonder, med den skillnaden att det som anges om fondbolag i stället ska tillämpas på AIF- förvaltare,

Prop. 2025/26:253

355

Prop. 2025/26:253 23. onoterat företag: ett företag som har sitt stadgeenliga säte i ett land inom EES och vars aktier inte är upptagna till handel på en reglerad marknad,

24.primärmäklare: kreditinstitut, värdepappersbolag, värdepappersföretag eller annan lagreglerad enhet som står under fortlöpande tillsyn, vilka erbjuder professionella investerare tjänster för att främst finansiera eller som motpart utföra transaktioner med finansiella instrument, och som även kan tillhandahålla andra tjänster, såsom clearing, avveckling, depåtjänster, värdepapperslån, skräddarsydda tekniska lösningar och stödtjänster,

25.professionell investerare: en investerare som avses i 9 kap. 4 eller 5 § lagen om värdepappersmarknaden,

26.reglerad marknad och MTF-plattform: detsamma som i 1 kap. 4 b § lagen om värdepappersmarknaden,

27.sonderande marknadsföring: direkt eller indirekt tillhandahållande av information eller kommunikation om investeringsstrategier eller investeringsidéer från en svensk eller utländsk EES-baserad AIF-förvaltare, eller på förvaltarens vägnar, till potentiella professionella investerare med hemvist eller säte inom EES, i syfte att pröva deras intresse för en EES-baserad alternativ investeringsfond som ännu inte är etablerad eller som är etablerad men ännu inte anmälts för marknads- föring i det land inom EES där de potentiella investerarna har sin hemvist eller sitt säte på det sätt som avses i direktivet om förvaltare av alternativa investerings- fonder,

28.specialfond: en alternativ investeringsfond som förvaltas enligt denna lag och uppfyller de särskilda villkoren i 12 kap.,

30.startkapital: detsamma som i 1 kap. 5 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,

32.värdepappersfond: detsamma som i 1 kap. 1 § första stycket 25 lagen om värdepappersfonder.

Paragrafen innehåller definitioner.

I definitionen av startkapital i punkt 30 ändras hänvisningen till 1 kap.

5 § lagen om bank- och finansieringsrörelse eftersom numreringen av punkterna i den paragrafen tas bort.

4 kap. Svenska AIF-förvaltares marknadsföring i Sverige

	5 d § En AIF-förvaltare får uppdra åt någon annan att bedriva sonderande
	marknadsföring enligt 5 a §. Ett sådant uppdrag får bara ges till
	1. ett värdepappersföretag med tillstånd som avses i Europaparlamentets och
	rådets direktiv 2014/65/EU, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets
	direktiv (EU) 2019/2034,
	2. ett kreditinstitut med tillstånd som avses i Europaparlamentets och rådets
	direktiv 2013/36/EU, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv
	(EU) 2024/1619,
	3. ett fondbolag eller ett förvaltningsbolag med tillstånd som avses i Europa-
	parlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets
356	och rådets direktiv (EU) 2019/2034,

4. en AIF-förvaltare med tillstånd enligt 3 kap. 1 § denna lag eller en utländsk	Prop. 2025/26:253
EES-baserad AIF-förvaltare som i sitt hemland har tillstånd som avses i direktivet
om förvaltare av alternativa investeringsfonder, eller

5.ett anknutet ombud som avses i lagen (2007:528) om värdepappers- marknaden.

Bestämmelserna i 5 b och 5 c §§ gäller även när AIF-förvaltaren har uppdragit åt någon annan att bedriva den sonderande marknadsföringen.

Paragrafen innehåller bestämmelser om vilka slags företag man får uppdra att bedriva sonderande marknadsföring.

I första stycket 2 ändras den statiska hänvisningen till kapitaltäcknings- direktivet till att avse direktivet i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1619.

18.18Förslaget till lag om ändring i lagen (2014:966) om kapitalbuffertar

1 kap. Inledande bestämmelser

2 § I denna lag betyder

2.dotterföretag: sådant företag som avses i artikel 4.1.16 i tillsynsförordningen,

3.EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,

5.finansiella moderholdingföretag inom EES: företag som avses i artikel 4.1.31 i tillsynsförordningen,

6.institut: kreditinstitut enligt lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kredit- institut och värdepappersbolag,

7.kapitaltäckningsdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kredit- institut och om tillsyn av kreditinstitut, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiven 2006/48/EG och 2006/49/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1619,

8.kärnprimärkapital: kapital som avses i artikel 50 i tillsynsförordningen,

9.moderinstitut inom EES: företag som avses i artikel 4.1.29 i tillsynsförord- ningen,

10.primärkapital: primärkapital som avses i artikel 4.1.101 i tillsynsförord- ningen,

11.på grupp- eller undergruppsnivå: det sätt som institut i enlighet med bestämmelser om tillsyn på gruppnivå i artiklarna 6–24 i tillsynsförordningen ska uppfylla ställda krav,

12.systemrisk: risk för en störning i det finansiella systemet som kan få allvarliga negativa konsekvenser för det finansiella systemet och samhälls- ekonomin,

13.systemviktigt institut: ett institut vars fallissemang eller bristande funktion kan leda till systemrisk,

357

Prop. 2025/26:253 14. tillsynsförordningen: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och om ändring av

förordning (EU) nr 648/2012,

15.totalt riskvägt exponeringsbelopp: det belopp som avses i artikel 92 i tillsynsförordningen, och

16.värdeöverföringar kopplade till kärnprimärkapitalet:

a)utbetalning i form av en kontant utdelning,

b)fondemission eller partiell fondemission eller överföring eller utdelning av helt eller delvis betalda fondaktier eller andra kapitalinstrument som anges i artikel 26.1 a i tillsynsförordningen,

c)inlösen eller uppköp av egna aktier eller andelar eller andra kapitalinstrument som anges i artikel 26.1 a i tillsynsförordningen,

d)återbetalning av belopp som utbetalas med anknytning till kapitalinstrument som anges i artikel 26.1 a i tillsynsförordningen,

e)en överföring eller utdelning av poster som avses i artikel 26.1 b–e i tillsyns- förordningen.

Paragrafen innehåller definitioner.

I punkt 7 ändras den statiska hänvisningen till kapitaltäckningsdirektivet till att avse direktivet i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1619.

4 kap. Systemriskbuffert Allmänt om systemriskbuffert

1 § Finansinspektionen får, i syfte att motverka en systemrisk som kan medföra allvarliga konsekvenser för stabiliteten i det finansiella systemet och den reala ekonomin i Sverige, besluta att institut för alla eller vissa av sina exponeringar på individuell nivå, undergruppsnivå och gruppnivå ska ha en systemriskbuffert.

Systemriskbufferten får inte användas för att täcka

1.risker som täcks av ett kapitalbaskrav beräknat enligt artikel 92.3 i tillsyns- förordningen, eller

2.makrotillsyns- eller systemrisker som täcks av

a)ett kapitalbaskrav enligt tillsynsförordningen, eller

b)en kapitalbuffert enligt 5 eller 6 kap. denna lag.

Paragrafen innehåller bestämmelser om systemriskbufferten. Ändringarna genomför delvis artikel 133.8 i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 10.2.

I andra stycket införs en ny punkt 1. Det innebär att systemriskbufferten inte får användas för att hantera risker som till fullo omfattas av beräk- ningen av kapitalkravsgolvet i artikel 92.3 i tillsynsförordningen. Hänvis- ningen till tillsynsförordningen är dynamisk och avser alltså förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen. Övriga ändringar i stycket är redaktionella.

Systemriskbuffertvärde

3 § Finansinspektionen får efter det att ESRB har underrättats enligt artikel 133.9 i kapitaltäckningsdirektivet fastställa ett systemriskbuffertvärde som för en exponering

1.inte överstiger 3 procent, om förutsättningarna enligt artikel 133.10 i samma direktiv är uppfyllda,

358

2. överstiger 3 procent men inte 5 procent, om förutsättningarna enligt	Prop. 2025/26:253
artikel 133.11 i samma direktiv är uppfyllda, eller

3.överstiger 5 procent, om förutsättningarna enligt artikel 133.12 i samma direktiv är uppfyllda.

I systemriskbuffertvärdet enligt första stycket ska ett buffertvärde som har erkänts enligt 7 § inte räknas med.

Paragrafen innehåller bestämmelser om systemriskbuffertvärdet. Ändringarna genomför artikel 133.11 och 133.12 i kapitaltäcknings- direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 10.2.

I andra stycket tas hänvisningen till punkt 1 i första stycket bort. Det innebär att Finansinspektionens erkännande av ett systemriskbuffertvärde som har fastställts i en annan medlemsstat inte ska tas med i beräkningen av något av de tröskelvärden som avses i första stycket.

5 kap. Buffertar för systemviktiga institut och finansiella holdingföretag

7§ Om ett institut omfattas av en systemriskbuffert enligt 4 kap. gäller systemrisk- bufferten utöver tillämplig kapitalbuffert för systemviktiga institut.

Summan av systemriskbuffertvärdet enligt 4 kap. 2 § och tillämplig kapital- buffert för systemviktiga institut för ett institut får överstiga 5 procent, om Finans- inspektionen har underrättat ESRB enligt artikel 131.7 i kapitaltäckningsdirektivet och förutsättningarna enligt artikel 131.5a i samma direktiv är uppfyllda.

Om systemriskbuffertvärdet enligt 4 kap. 3 § eller buffertvärdet för system- viktiga institut enligt 5 § 1 inte överstiger något av de senast fastställda buffertvärdena, behöver förutsättningarna enligt artikel 131.5a i kapitaltäcknings- direktivet inte vara uppfyllda.

Paragrafen innehåller bestämmelser om konkurrerande buffertkrav. Ändringarna genomför artikel 131.15 i kapitaltäckningsdirektivet. Hänvis- ningarna till kapitaltäckningsdirektivet avser direktivet i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1619, s.k. statisk hänvisning (se 1 kap. 2 § 7). Övervägandena finns i avsnitt 10.1.

Tredje stycket, som är nytt, innebär att om ett systemriskbuffertvärde eller ett buffertvärde för systemviktiga institut som är mindre än eller lika stort som det senast fastställda systemriskbuffertvärdet eller buffertvärdet för systemviktiga institut behöver Finansinspektionen inte tillämpa vissa steg i ett förfarande som involverar Europeiska bankmyndigheten (Eba), Europeiska systemrisknämnden (ESRB) och Europeiska kommissionen.

18.19Förslaget till lag om ändring i lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag

1 kap. Inledande bestämmelser Lagens innehåll

1 § I denna lag finns bestämmelser som kompletterar

–Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och om ändring av förordning (EU) nr

648/2012 (tillsynsförordningen), och

359

Prop. 2025/26:253	– Europaparlamentets och rådets	förordning	(EU)	2019/2033 av den
	27 november 2019 om tillsynskrav för värdepappersföretag och om ändring av
	förordningarna (EU) nr 1093/2010, (EU) nr 575/2013, (EU) nr 600/2014 och (EU)
	nr 806/2014 (värdepappersbolagsförordningen).
	Bestämmelserna i denna lag genomför delvis
	– Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om
	behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut, om
	ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiven 2006/48/EG
	och 2006/49/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU)
	2024/1691 (kapitaltäckningsdirektivet), och
	– Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2034 av den 27 november
	2019 om tillsyn av värdepappersföretag och om ändring av direktiven 2002/87/EG,
	2009/65/EG, 2011/61/EU, 2013/36/EU, 2014/59/EU och 2014/65/EU, i den
	ursprungliga lydelsen (värdepappersbolagsdirektivet).
	Bestämmelser som kompletterar tillsynsförordningen och genomför kapital-
	täckningsdirektivet finns i 1 a, 2, 3, 4, 5, 5 b och 7 kap.
	Bestämmelser som kompletterar värdepappersbolagsförordningen och genom-
	för värdepappersbolagsdirektivet finns i 2 a, 3 a, 4 a, 5 a och 7 a kap.
	I övriga kapitel finns bestämmelser som kompletterar såväl tillsynsförordningen
	som värdepappersbolagsförordningen och som genomför såväl kapitaltäcknings-
	direktivet som värdepappersbolagsdirektivet.
	I paragrafen anges lagens innehåll.
	I andra stycket första strecksatsen ändras den statiska hänvisningen till
	kapitaltäckningsdirektivet till att avse direktivet i lydelsen enligt
	Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1619.
	Ändringen i tredje stycket är en följd av att det i lagen införs två nya
	kapitel, 1 a och 5 b kap.
	Definitioner
	2 § I denna lag betyder
	1. blandat finansiellt moderholdingföretag inom EES:
	a) i 4 a kap., ett företag som avses	i artikel	4.1.58 i	värdepappersbolags-
	förordningen,
	b) i övrigt, ett företag som avses i artikel 4.1.33 i tillsynsförordningen,
	2. dotterföretag:

a)i 3 a och 4 a kap., ett företag som avses i artikel 4.1.51 i värdepappersbolags- förordningen,

b)i 6 kap. 1 §, i fråga om värdepappersföretagskoncerner som avses i artikel 7 eller 8 i värdepappersbolagsförordningen, ett företag som avses i a,

c)i övrigt, ett företag som avses i artikel 4.1.16 i tillsynsförordningen,

3.EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,

4.holdingföretag med blandad verksamhet:

a)i 6 kap. 1 och 8 §§ och 8 kap. 2 och 4 §§, i fråga om värdepappersföretags- koncerner som avses i artikel 53 i värdepappersbolagsdirektivet, ett företag som avses i artikel 4.1.26 i samma direktiv,

b)i övrigt, ett företag som avses i artikel 4.1.22 i tillsynsförordningen,

5.institut: ett sådant företag som avses i artikel 4.1.3 i tillsynsförordningen och ett sådant bolag som avses i 7 g,

6.konsoliderad situation: detsamma som i artikel 4.1.47 i tillsynsförordningen,

7.kreditinstitut:

a)ett kreditinstitut enligt lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,

b)Svenska skeppshypotekskassan,

360

c) ett värdepappersbolag med tillstånd att som sidotjänst ta emot kunders medel	Prop. 2025/26:253
på konto för att underlätta värdepappersrörelsen enligt 2 kap. 2 § första stycket 8	Prop. 2025/26:253
lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,

d)ett svenskt aktiebolag som är ett sådant värdepappersföretag som avses i artikel 1.2 a eller b i värdepappersbolagsförordningen,

e)ett värdepappersbolag för vilket ett beslut av Finansinspektionen enligt 3 a § gäller,

f)ett svenskt aktiebolag som är ett sådant värdepappersföretag som avses i artikel 1.5 i värdepappersbolagsförordningen, och

g)ett svenskt aktiebolag som är ett sådant värdepappersföretag som avses i artikel 4.1.1 b i tillsynsförordningen och för vilket det inte finns ett beslut av Finansinspektionen enligt 8 kap. 1 d § lagen om värdepappersmarknaden,

8. litet och icke-sammanlänkat värdepappersbolag: ett värdepappersbolag som anses vara ett litet och icke-sammanlänkat värdepappersföretag enligt artikel 12.1

ivärdepappersbolagsförordningen,

9.moderföretag:

a)i 3 a och 4 a kap., 6 kap. 2 § andra stycket och 7 a kap. 1 §, ett företag som avses i 4.1.42 i värdepappersbolagsförordningen,

b)i 10 kap. 2 § 10, i fråga om moderföretag som avses i 6 kap. 2 § andra stycket, ett företag som avses i a,

c)i övrigt, ett företag som avses i artikel 4.1.15 i tillsynsförordningen,

11. på gruppnivå: detsamma som i artikel 4.1.48 i tillsynsförordningen,

12. på undergruppsnivå: detsamma som i artikel 4.1.49 i tillsynsförordningen,

13. systemrisk: detsamma som i 1 kap. 2 § 12 lagen (2014:966) om kapital- buffertar,

14. värdepappersbolag: ett värdepappersbolag som avses i 1 kap. 4 b § lagen om

värdepappersmarknaden, utom sådana värdepappersbolag som avses i 7 c–g, 15. värdepappersföretagskoncern: detsamma som i artikel 4.1.25 i

värdepappersbolagsförordningen,

16. värdepappersinriktat holdingföretag: ett företag som avses i artikel 4.1.23 i värdepappersbolagsförordningen,

17. värdepappersinriktat moderholdingföretag inom EES: ett företag som avses i artikel 4.1.57 i värdepappersbolagsförordningen.

Termer och uttryck i övrigt i denna lag har samma betydelse som i tillsyns- förordningen.

Paragrafen innehåller definitioner. Ändringarna genomför delvis artikel 3.1.9a–3.1.9d i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.1 och 6.2.1.

Ändringen i första stycket 7 g är en följd av att det införs nya bestäm- melser om att mycket stora värdepappersbolag under vissa förutsättningar får undantas från kravet på att tillämpa den rörelsereglering som gäller för kreditinstitut (se 8 kap. 1 d § lagen [2007:528] om värdepappers- marknaden).

I första stycket införs i en ny punkt 10 en definition av nyckelperson. En nyckelperson är en person som utan att vara styrelseledamot eller verkställande direktör i ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag utövar ett betydande inflytande över verksamheten, dvs. omfattar en person som innehar en nyckelfunktion, t.ex. den som är chef för någon av de interna kontrollfunktionerna och den som ansvarar för förvaltningen av finansiella resurser, den finansiella

361

Prop. 2025/26:253 planeringen och den finansiella rapporteringen, ofta benämnd finans- direktör (eng. Chief Financial Officer, CFO). Som en följd av att det införs en ny punkt ändras numreringen av nuvarande punkterna 10–16.

1 a kap. Särskilda krav på godkännande och tillstånd

Kapitlet är nytt och innehåller bestämmelser om särskilda krav på att vissa finansiella holdingföretag och blandade finansiella holdingföretag ska ansöka om godkännande eller undantag från kravet på godkännande. Bestämmelserna i nuvarande 1 kap. 7–13 §§ om holdingföretag förs därför över till 1–7 §§. Kapitlet innehåller också nya krav på tillstånd för genom- förandet av vissa transaktioner samt ett nytt krav på tillstånd för tredje- landsfilialer.

Godkännande av finansiella holdingföretag och blandade finansiella holdingföretag

Företag som omfattas

1 § Följande företag ska hos Finansinspektionen ansöka om godkännande eller undantag från kravet på godkännande:

1.ett finansiellt moderholdingföretag eller ett blandat finansiellt moderholding- företag,

2.ett annat finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag än som avses i 1 som ska uppfylla kraven i tillsynsförordningen, denna lag och lagen (2014:966) om kapitalbuffertar på grupp- eller undergruppsnivå,

3.ett utländskt finansiellt moderholdingföretag eller blandat finansiellt moder- holdingföretag som är etablerat i ett annat land inom EES, om Finansinspektionen är samordnande tillsynsmyndighet, och

4.ett annat utländskt finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holding- företag än som avses i 3 som är etablerat i ett annat land inom EES och som ska uppfylla kraven i tillsynsförordningen och nationell lagstiftning som i hemlandet genomför kapitaltäckningsdirektivet på grupp- eller undergruppsnivå, om Finans- inspektionen är samordnande tillsynsmyndighet.

Paragrafen, som motsvarar nuvarande 1 kap. 7 §, innehåller en bestäm- melse om de holdingföretag som ska ansöka om godkännande eller undan- tag från kravet på godkännande (se prop. 2020/21:36 s. 168). Paragrafen genomför delvis artikel 21a.1 i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 5.3.

I förhållande till den nuvarande bestämmelsen utvidgas tillämpnings- området så att även företag som är ansvariga för att kraven på gruppnivå är uppfyllda ska ansöka om godkännande eller undantag från kravet på godkännande (punkterna 2 och 4).

Hänvisningarna till tillsynsförordningen är dynamiska och avser alltså förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen. Hänvisningen till kapitaltäckningsdirektivet är utformad så att den avser direktivet i en viss angiven lydelse s.k. statisk hänvisning.

Krav på godkännande

2 § Finansinspektionen ska bevilja godkännande, om

1.arbetsfördelningen inom gruppen är sådan att kraven i tillsynsförordningen, denna lag och lagen (2014:966) om kapitalbuffertar kan uppfyllas på grupp- eller

362undergruppsnivå,

2. organisationsstrukturen inte hindrar en effektiv tillsyn över att instituten inom	Prop. 2025/26:253
gruppen uppfyller de krav som avses i 1 på individuell nivå och grupp- och under-	Prop. 2025/26:253
gruppsnivå,
3. den som ska vara

företaget, och,

5. holdingföretaget har ett eller flera kreditinstitut som avses i 1 kap. 2 § första stycket 7 a eller g eller motsvarande utländska företag inom EES som dotterföretag, samt

a)information lämnas om större ägare i institutet,

b)den som har eller kan förväntas komma att få ett kvalificerat innehav i institutet bedöms lämplig att utöva ett väsentligt inflytande över ledningen av institutet, och

c)institutets nära förbindelser med andra företag inte hindrar en effektiv tillsyn över institutet.

Paragrafen, som motsvarar nuvarande 1 kap. 8 §, innehåller en bestäm- melse om när Finansinspektionen ska bevilja godkännande (se prop. 2020/21:36 s. 168 och 169). Paragrafen genomför artikel 21a.3 och delvis artiklarna 91.1, 91.1a, 91.1c, 91.1h, 91.2a, 91.2b, 91a.1, 91a.2 och 91a.4 i kapitaltäckningsdirektivet. Hänvisningen till tillsynsförordningen är dynamisk och avser alltså förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen (se 1 kap. 1 § första stycket). Övervägandena finns i avsnitt 5.3, 6.1.1, 6.1.3, 6.2.1 och 6.2.2.

I förhållande till den nuvarande bestämmelsen utvidgas tillämpnings- området så att lämplighetskraven som i dag gäller för styrelse och verk- ställande direktör i kreditinstitut även ska gälla för finansiella holding- företag och blandade finansiella holdingföretag (punkterna 3 a och 4). Punkt 3 a motsvarar 3 kap. 2 § första stycket 4 a lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, se författningskommentaren till den paragrafen i avsnitt 18.11.

Kravet på styrelsen i sin helhet (punkt 4) innebär att styrelsen som helhet ska ha tillräckliga erfarenheter för att förstå företagets verksamhet och de tillhörande risker som företaget står inför samt ha en sammansättning som uppvisar tillräcklig mångfald för att avspegla tillräckligt breda erfaren- heter (artikel 91.2b i kapitaltäckningsdirektivet). Kravet är utformat på samma sätt som i 3 kap. 2 § första stycket 5 lagen om bank- och finansieringsrörelse, jfr prop. 1995/96:173 s. 85 och prop. 2013/14:228 s. 167 och168.

Det införs även ett krav som gäller för den som ska vara nyckelperson i företaget (punkt 3 b). Det motsvarar 3 kap. 2 § första stycket 4 b lagen om bank- och finansieringsrörelse, se författningskommentaren till den paragrafen i avsnitt 18.11. I 1 kap. 2 § första stycket 10 införs en definition av nyckelperson (se även 1 kap. 5 § lagen om bank- och finansierings- rörelse).

363

Prop. 2025/26:253 Undantag från kravet på godkännande

3 § Finansinspektionen ska medge undantag från kravet på godkännande, om 1. den huvudsakliga verksamheten är att

a)förvärva eller inneha aktier eller andelar i dotterföretag, när det gäller ett finansiellt holdingföretag, eller

b)förvärva eller inneha aktier eller andelar i dotterföretag som är institut eller finansiella institut, när det gäller ett blandat finansiellt holdingföretag,

2. holdingföretaget inte har utsetts till resolutionsenhet i någon av gruppens resolutionsgrupper,

3. ett dotterföretag som är ett kreditinstitut eller ett finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag som har godkänts enligt 2 § eller ett motsvarande utländskt företag inom EES ansvarar för att säkerställa att kraven i 3 kap. 2 § uppfylls,

4. holdingföretaget inte medverkar till att påverka driften av gruppen eller dotterföretag som är institut eller finansiella institut, och

5. det inte finns något som hindrar en effektiv tillsyn på gruppnivå. Finansinspektionen får undanta ett holdingföretag som omfattas av första stycket

från konsolideringen enligt artikel 18 i tillsynsförordningen, om

1. det inte hindrar en effektiv tillsyn över gruppen eller ett dotterföretag som är ett kreditinstitut,

3. holdingföretaget inte har finansiella skulder i väsentlig utsträckning, och

4. holdingföretaget inte har övriga skulder till andra företag än de som avses i 2.

	Paragrafen, som delvis motsvarar nuvarande 1 kap. 9 §, innehåller
	bestämmelser om undantag från kravet på godkännande (se prop.
	2020/21:36 s. 169 och 170). Paragrafen genomför artikel 21a.4 och 21a.4a
	i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 5.3.
	I förhållande till de nuvarande bestämmelserna utvidgas tillämpnings-
	området så att möjligheten att medge undantag från kravet på godkännande
	även omfattar ett dotterföretag som är ett finansiellt holdingföretag eller
	ett blandat finansiellt holdingföretag, om dotterföretaget ansvarar för att
	kraven på gruppnivå är uppfyllda (första stycket 3).
	Vidare får Finansinspektionen enligt andra stycket undanta ett
	holdingföretag som har medgetts undantag från kravet på godkännande,
	från kraven på konsolidering enligt tillsynsförordningen, om de angivna
	förutsättningarna är uppfyllda. Hänvisningen till tillsynsförordningen är
	dynamisk och avser alltså förordningen i den vid varje tidpunkt gällande
	lydelsen (se 1 kap. 1 § första stycket).
	Undantaget från konsolideringen får enligt andra stycket 1 inte påverka
	effektiviteten i tillsynen över gruppen eller ett dotterföretag som är ett
	kreditinstitut. Punkten motsvarar artikel 21a.4a a i kapitaltäcknings-
	direktivet.
	Punkt 2 innebär att holdingföretaget inte får ha några andra aktie-
	exponeringar än i ett dotterföretag som är ett kreditinstitut eller ett
	intermediärt finansiellt moderholdingföretag eller blandat finansiellt
	moderholdingföretag som kontrollerar dotterföretaget. Punkten motsvarar
	artikel 21a.4a b i kapitaltäckningsdirektivet.
	Punkt 3 innebär att holdingföretaget inte får ha någon väsentlig
	utsträckning av finansiell skuld eller andra exponeringar som inte hänför
364	sig till dess ägande i ett dotterföretag som är ett kreditinstitut eller i ett

intermediärt finansiellt moderholdingföretag eller blandat finansiellt moderholdingföretag som kontrollerar dotterföretaget. Uttrycket finansiell skuld har samma innebörd som i 11.4 i Bokföringsnämndens allmänna råd (BFNAR 2012:1) om årsredovisning och koncernredovisning. De mest förekommande finansiella skulderna i ett företag är leverantörsskulder och skulder till kreditinstitut (lån och leasingskulder). Punkten motsvarar artikel 21a.4a c i kapitaltäckningsdirektivet.

Punkt 4 innebär att holdingföretaget inte får ha övriga skulder till andra företag än till ett dotterföretag som är ett kreditinstitut eller ett intermediärt finansiellt moderholdingföretag eller blandat finansiellt moderholding- företag som kontrollerar dotterföretaget.

Tidsfrist för att fatta beslut

4 § Finansinspektionen ska i ärenden om godkännande enligt 2 § och om undantag från kravet på godkännande enligt 3 § fatta beslut

1.inom fyra månader från det att en ansökan har tagits emot, om beslutet innebär att ansökan avslås, eller

2.inom sex månader från det att ansökan har tagits emot, om beslutet innebär att godkännande eller undantag från kravet på godkännande beviljas.

Paragrafen, som motsvarar nuvarande 1 kap. 10 §, innehåller bestämmel- ser om tidsfrist för Finansinspektionen att fatta beslut i ärenden om godkännande eller undantag från kravet på godkännande (se prop. 2020/21:36 s. 170). Paragrafen genomför artikel 21a.10 i kapitaltäcknings- direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 5.3.

I förhållande till de nuvarande bestämmelserna utvidgas tillämpnings- området så att tidsfristerna även gäller vid prövningen av om ett finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag ska undantas från kravet på godkännande.

Gränsöverskridande grupper

Om Finansinspektionen inte är samordnande tillsynsmyndighet och en ansökan avser ett holdingföretag som är etablerat i Sverige, ska inspektionen och den samordnande tillsynsmyndigheten fatta ett gemensamt beslut om godkännande, undantag från kravet på godkännande eller undantag från konsolidering.

Om en ansökan avser ett blandat finansiellt holdingföretag ska det gemensamma beslutet föregås av samtycke från den myndighet som avses i artikel 10 i Europa- parlamentets och rådets direktiv 2002/87/EG av den 16 december 2002 om extra tillsyn över kreditinstitut, försäkringsföretag och värdepappersföretag i ett finan- siellt konglomerat och om ändring av rådets direktiv 73/239/EEG, 79/267/EEG, 92/49/EEG, 92/96/EEG, 93/6/EEG och 93/22/EEG samt Europaparlamentets och rådets direktiv 98/78/EG och 2000/12/EG, i den ursprungliga lydelsen.

Prop. 2025/26:253

365

Prop. 2025/26:253 Paragrafen, som motsvarar nuvarande 1 kap. 11 §, innehåller bestämmel- ser om tidsfristen för att fatta beslut i gränsöverskridande situationer (se prop. 2020/21:36 s. 171). Paragrafen genomför artikel 21a.8 i kapital- täckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 5.3.

Hänvisningen till Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/87/EG avser direktivet i den ursprungliga lydelsen, en s.k. statisk hänvisning.

6 § Det gemensamma beslutet enligt 5 § ska fattas inom två månader från det att

–den behöriga myndigheten i holdingföretagets hemland har tagit emot Finans- inspektionens bedömning av ansökan, eller

–Finansinspektionen har tagit emot den samordnande tillsynsmyndighetens bedömning av ansökan.

Paragrafen, som motsvarar nuvarande 1 kap. 12 §, innehåller en bestäm- melse om tidsfristen för att fatta ett gemensamt beslut i gränsöverskridande fall (se prop. 2020/21:36 s. 171 och 172). Övervägandena finns i avsnitt 5.3.

7 § Om ett gemensamt beslut inte kan fattas enligt 5 § ska ärendet hänskjutas till

1.Europeiska bankmyndigheten, när det gäller ett finansiellt holdingföretag,

eller

2.Europeiska bankmyndigheten eller Europeiska försäkrings- och tjänste- pensionsmyndigheten, när det gäller ett blandat finansiellt holdingföretag.

Ärendet får inte hänskjutas till Europeiska bankmyndigheten eller Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten efter det att tiden enligt 6 § har löpt ut eller ett gemensamt beslut har fattats.

Paragrafen, som motsvarar nuvarande 1 kap. 13 §, innehåller bestämmel- ser om förfarandet när Finansinspektionen och en behörig myndighet i ett annat land inom EES inte är eniga i fråga om bedömningen av en ansökan i ett gränsöverskridande fall (se prop. 2020/21:36 s. 172). Övervägandena finns i avsnitt 5.3.

Väsentligt innehav

Ansökan om tillstånd för förvärv av ett väsentligt innehav

1.ett kreditinstitut som avses i 1 kap. 2 § första stycket 7 a eller g, eller ett motsvarande utländskt kreditinstitut inom EES, om Finansinspektionen är sam- ordnande tillsynsmyndighet,

2.ett finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag som ska ansöka om godkännande enligt 1 § 1 eller 2, eller ett motsvarande utländskt

366

holdingföretag inom EES, om Finansinspektionen är samordnande tillsyns-	Prop. 2025/26:253
myndighet.

Paragrafen anger vilka företag som ska ansöka om tillstånd för förvärv av ett väsentligt innehav. Paragrafen genomför artikel 27a.2 och delvis artikel 27a.1, 27a.3 och 27a.4 i kapitaltäckningsdirektivet. Hänvisningen till tillsynsförordningen är dynamisk och avser alltså förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen (se 1 kap. 1 § första stycket). Över- vägandena finns i avsnitt 7.2.1.

Paragrafen reglerar vilka företag som omfattas av skyldigheten att ansöka om tillstånd för att genomföra ett väsentligt förvärv, dvs. – för svensk del – dels kreditinstitut och mycket stora värdepappersbolag, dels finansiella holdingföretag och blandade finansiella holdingföretag som omfattas av skyldigheten att ansöka om godkännande. Den senare kate- gorin omfattar såväl de holdingföretag som ska ansöka om godkännande och de som redan har godkänts.

Tillståndet ska inhämtas före förvärvet.

Om förvärvaren är ett finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holding- företag som ska ansöka om godkännande enligt 1 § 1 eller 2, eller ett motsvarande utländskt holdingföretag inom EES, ska det väsentliga förvärvet beräknas utifrån den konsoliderade situationen.

Paragrafen innehåller bestämmelser om beräkningen av ett förvärv av ett väsentligt innehav. Paragrafen genomför delvis artikel 27a.3 och 27a.4 i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 7.2.1.

Paragrafen reglerar hur det väsentliga förvärvet ska beräknas. Gruppnivå betyder detsamma som i artikel 4.1.48 i tillsynsförordningen, se 1 kap. 2 § första stycket 11.

Paragrafen innehåller en bestämmelse om undantag från prövning av en ansökan om tillstånd för förvärv av ett väsentligt innehav. Paragrafen genomför artikel 27a.7 i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 7.2.1.

Paragrafen innebär att Finansinspektionen i enskilda fall får avstå från att pröva en ansökan om tillstånd för väsentligt förvärv, om förvärvet avser företag som omfattas av samma institutionella skyddssystem som avses i artikel 113.6 eller 113.7 i tillsynsförordningen, dvs. att inspektionen inte prövar om ansökan uppfyller förutsättningarna för tillstånd. I dessa fall blir företagens ansökan därmed snarare att likna vid en underrättelse. Hänvis- ningen till tillsynsförordningen är dynamisk och avser alltså förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen (se 1 kap. 1 § första stycket).

367

Prop. 2025/26:253 Förutsättningar för tillstånd

Vid bedömningen ska det beaktas

1.om det finns skäl att anta att förvärvarens verksamhet bedrivs på ett sätt som är förenligt med denna lag och andra författningar som reglerar dess verksamhet, och

2.om det finns skäl att anta att förvärvet har samband med eller kan öka risken

för

a) penningtvätt enligt 1 kap. 6 § lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, eller

b) finansiering av terrorism enligt 6 § terroristbrottslagen (2022:666) eller försök till sådant brott, avseende terroristbrott enligt 4 § samma lag.

Inför bedömningen enligt andra stycket 2 ska berörda svenska och utländska tillsynsmyndigheter få tillfälle att inom 30 arbetsdagar lämna synpunkter.

Paragrafen innehåller bestämmelser om förutsättningar för tillstånd till ett väsentligt förvärv. Paragrafen genomför artikel 27b.1, 27b.2 och 27b.4 och delvis artikel 27b.3 i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 7.2.3.

I första stycket anges under vilka förutsättningar tillstånd ska meddelas. Förutsättningarna har likheter med det som krävs för att tillstånd ska ges till förvärv av ett kvalificerat innehav i 14 kap. 2 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse.

I andra stycket anges vilka omständigheter Finansinspektionen ska beakta vid prövningen. Punkt 2 är utformad efter förebild av 14 kap. 2 § andra stycket 3 lagen om bank- och finansieringsrörelse.

Enligt tredje stycket ska berörda svenska och utländska tillsyns- myndigheter som är ansvariga för tillsynen enligt penningtvättsdirektivet få lämna synpunkter inför beslut om tillstånd ska meddelas. Finans- inspektionen ska vid sin bedömning beakta samtliga omständigheter som är avgörande för myndighetens ställningstagande (jfr 32 § förvaltnings- lagen), däribland eventuella synpunkter från berörda svenska och ut- ländska tillsynsmyndigheter som är ansvariga för tillsynen enligt pen- ningtvättsdirektivet.

12 § Beslut om tillstånd för ett väsentligt förvärv får meddelas först efter det att utländska behöriga myndigheter inom EES har fått tillfälle att lämna synpunkter, om förvärvet avser

1. ett utländskt

a)försäkringsföretag,

b)förvaltningsbolag,

c)institut för elektroniska pengar,

d)kreditinstitut, eller

e)värdepappersföretag,

2.ett moderföretag till ett sådant företag som avses i 1, eller

3.en juridisk person som kontrollerar ett sådant företag som avses i 1.

	Paragrafen innehåller en bestämmelse om förutsättningar för tillstånd för
	ett väsentligt förvärv. Paragrafen genomför artikel 27c.1 i kapitaltäck-
368	ningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 7.2.4.
368

Paragrafen reglerar Finansinspektionens skyldighet att ge andra be- höriga myndigheter möjlighet att lämna synpunkter om förvärvet rör någon av de uppräknade kategorierna. Med utländskt försäkringsföretag avses även utländskt återförsäkringsföretag. Med utländskt förvaltnings- bolag avses detsamma som i 1 kap. 1 § första stycket 13 lagen (2004:46) om värdepappersfonder.

Tidsfrister

Paragrafen innehåller en bestämmelse om tidsfrist inom vilken Finans- inspektionen ska bekräfta att en ansökan om tillstånd för väsentligt förvärv har tagits emot. Paragrafen genomför delvis artikel 27a.5 i kapital- täckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 7.2.2.

Paragrafen innebär att Finansinspektionen så snart som möjligt och senast inom tio arbetsdagar efter det att en ansökan har kommit in till inspektionen, ska skicka en bekräftelse till sökanden om att ansökan har tagits emot. Enligt 2 § lagen (1930:173) om beräkning av lagstadgad tid gäller följande. Infaller den tid, då enligt lag eller särskild författning en åtgärd senast ska vidtas, på en söndag, annan allmän helgdag, lördag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton, får åtgärden vidtas nästa vardag.

I förvaltningslagen (2017:900) finns bestämmelser om åtgärder för att rätta till brister i en framställning (20 §).

14 § Finansinspektionen ska meddela beslut om tillstånd för ett väsentligt förvärv inom 60 arbetsdagar efter det att mottagandet av ansökan bekräftades (bedömningsperioden). Om Finansinspektionen begär kompletterande uppgifter, får bedömningsperioden förlängas.

Finansinspektionen ska anses ha beviljat tillstånd för förvärvet, om inspektionen inte inom bedömningsperioden har meddelat beslut i fråga om ansökan.

Om Finansinspektionen beviljar tillstånd för ett väsentligt förvärv, får inspektionen besluta inom vilken tid förvärvet ska genomföras.

Paragrafen innehåller bestämmelser om tidsfrist för Finansinspektionens prövning av en ansökan om tillstånd för väsentligt förvärv. Paragrafen genomför artikel 27a.14 och 27a.15 och delvis artikel 27a.6 i kapital- täckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 7.2.2.

Finansinspektionen ska, enligt första stycket, meddela beslut i en fråga om tillstånd inom 60 arbetsdagar efter det att inspektionen skickade en bekräftelse enligt 13 § (bedömningsperioden). När det gäller arbetsdagar hänvisas till författningskommentaren till 13 §. Bedömningsperioden får förlängas om Finansinspektionen begär kompletterande uppgifter. Re- geringen får meddela föreskrifter om Finansinspektionens handläggning av tillståndsärenden (se 10 kap. 3 §). I detta ryms föreskrifter om när bedömningsperioden får förlängas.

Andra stycket innebär att det tillståndspliktiga förvärvet under alla förhållanden ska anses godkänt om inspektionen inte meddelar något beslut i fråga om ansökan inom bedömningsperioden.

Prop. 2025/26:253

369

Prop. 2025/26:253 I tredje stycket anges att Finansinspektionen får besluta en viss tid inom vilken ett förvärv ska genomföras. Det kan ske i ett efterföljande beslut. I det ligger att inspektionen även får förlänga den tiden.

14§ löpa till dess att ett beslut i ärendet om godkännande eller undantag från kravet på godkännande har meddelats.

Paragrafen innehåller bestämmelser om tidsfrister för Finansinspektionens prövning av en ansökan om tillstånd för ett väsentligt förvärv. Paragrafen genomför artikel 27a.12 och delvis artiklarna 21a.2 och 27a.6 i kapital- täckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 7.2.2.

I första stycket regleras hur en ansökan om tillstånd för ett väsentligt förvärv ska hanteras om det samtidigt pågår en prövning av en ansökan om ett tillstånd för ett kvalificerat innehav enligt lagen om bank- och finansieringsrörelse.

I andra stycket regleras hur en ansökan om tillstånd för ett väsentligt förvärv ska hanteras om det samtidigt pågår en prövning av en ansökan om godkännande eller undantag från kravet på godkännande av ett finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag enligt denna lag.

Särskilda tillsynsbefogenheter

Paragrafen utformas efter synpunkter från Lagrådet och innehåller en bestämmelse om en särskild tillsynsbefogenhet när det gäller väsentligt förvärv. Paragrafen genomför delvis artiklarna 27e och 66.1 g–j i kapital- täckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 7.2.5.

Enligt paragrafen har Finansinspektionen möjlighet att besluta att röst- rätten inte får utövas till den del innehavet av aktier eller andelar har förvärvats i strid med inspektionens beslut.

Gränsöverskridande grupper

17 § Om Finansinspektionen är samordnande tillsynsmyndighet och en ansökan avser ett väsentligt förvärv på individuell nivå och på gruppnivå, ska inspektionen tillsammans med den behöriga myndigheten för förvärvaren fatta ett gemensamt beslut om ansökan. Finansinspektionen ska då lämna en bedömning av ansökan till den behöriga myndigheten och meddela det gemensamma beslutet.

Om Finansinspektionen är behörig myndighet men inte samordnande tillsyns- myndighet och en ansökan avser ett väsentligt förvärv på individuell nivå och på gruppnivå, ska inspektionen och den samordnande tillsynsmyndigheten fatta ett gemensamt beslut om ansökan.

370

Paragrafen innehåller bestämmelser om prövningen av en ansökan om tillstånd för ett väsentligt förvärv i gränsöverskridande fall. Paragrafen genomför delvis artikel 27c.3 i kapitaltäckningsdirektivet. Den är ut- formad efter förebild av nuvarande 1 kap. 11 §. Övervägandena finns i avsnitt 7.2.4.

Paragrafen reglerar Finansinspektionens olika roller i gränsöver- skridande fall. Inspektionen kan vara den samordnande tillsynsmyndig- heten eller den behöriga myndigheten. Den samordnande tillsynsmyndig- heten och den behöriga myndigheten ska komma överens genom att fatta ett gemensamt beslut om ansökan om tillstånd för ett väsentligt förvärv.

Det är den samordnande tillsynsmyndigheten som leder en prövning av en ansökan i ett gränsöverskridande fall. Det innebär, enligt första stycket andra meningen, att den samordnande tillsynsmyndigheten ska lämna en bedömning av ansökan till den behöriga myndigheten och meddela det gemensamma beslutet.

18 § Det gemensamma beslutet enligt 17 § ska fattas inom två månader från det att

1.den behöriga myndigheten i kreditinstitutets eller holdingföretagets hemland har tagit emot Finansinspektionens bedömning av ansökan, eller

2.Finansinspektionen har tagit emot den samordnande myndighetens bedöm- ning av ansökan.

Paragrafen innehåller en bestämmelse om tidsfrist för att fatta ett gemen- samt beslut när det gäller en ansökan om tillstånd för ett väsentligt förvärv i gränsöverskridande fall. Paragrafen genomför delvis artikel 27c.3 i kapitaltäckningsdirektivet. Den är utformad efter förebild av nuvarande 1 kap. 12 §. Övervägandena finns i avsnitt 7.2.4.

Paragrafen innebär att ett gemensamt beslut ska fattas inom två månader från det att den behöriga myndigheten har tagit emot den samordnande tillsynsmyndighetens bedömning av ansökan.

19 § Om ett gemensamt beslut inte kan fattas enligt 17 § ska ärendet hänskjutas till Europeiska bankmyndigheten.

Om Finansinspektionen är samordnande tillsynsmyndighet eller behörig myndighet för ett kreditinstitut som avses i 1 kap. 2 § första stycket 7 a eller g eller ett finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag som ska ansöka om godkännande enligt 1 § och ansökan avser ett förvärv på gruppnivå, ska inspektionen därefter fatta ett beslut i överensstämmelse med Europeiska bankmyndighetens beslut.

Ärendet får inte hänskjutas till Europeiska bankmyndigheten efter det att tiden enligt 18 § har löpt ut eller ett gemensamt beslut har fattats.

Paragrafen innehåller bestämmelser om att hänskjuta ett ärende till Eba när Finansinspektionen och en myndighet i ett annat land inom EES inte är eniga i fråga om bedömningen av en ansökan om tillstånd för ett väsentligt förvärv i ett gränsöverskridande fall. Paragrafen genomför del- vis artikel 27c.3 i kapitaltäckningsdirektivet. Den är utformad efter förebild av nuvarande 1 kap. 13 §. Övervägandena finns i avsnitt 7.2.4.

Om Finansinspektionen och en utländsk behörig myndighet inte kan fatta ett gemensamt beslut inom den tid som anges i 17 § ska ärendet, enligt första stycket, hänskjutas till Eba för tvistlösning.

Prop. 2025/26:253

371

Prop. 2025/26:253 När Finansinspektionen är samordnande tillsynsmyndighet ska inspek- tionen, enligt andra stycket, verkställa Ebas beslut genom att fatta ett beslut i överensstämmelse med det beslutet.

Ett ärende får, enligt tredje stycket, inte hänskjutas till Eba efter det att den tid som avses i 18 § har löpt ut eller ett gemensamt beslut har fattats. Bestämmelsen är ett uttryck för att de berörda myndigheterna ska komma överens och att ett gemensamt beslut inte får rivas upp inom ramen för tvistlösningsförfarandet.

Avyttring av ett väsentligt innehav

20 § Följande företag ska skriftligen underrätta Finansinspektionen om de avser att avyttra ett väsentligt innehav:

1.ett kreditinstitut som avses i 1 kap. 2 § första stycket 7 a eller g,

2.ett finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag som ska ansöka om godkännande enligt 1 § 1 eller 2.

Paragrafen innehåller en bestämmelse om skyldighet att underrätta Finans- inspektionen om avyttring av ett väsentligt innehav. Paragrafen genomför delvis artikel 27d i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 7.2.1.

I paragrafen anges att vissa kreditinstitut och holdingföretag ska underrätta Finansinspektionen innan de avyttrar ett väsentligt innehav. Att underrättelsen ska innehålla uppgifter om bl.a. storleken på innehavet kan regleras i verkställighetsföreskrifter som meddelas enligt 17 § 1 förord- ningen (2014:993) om särskild tillsyn och kapitalbuffertar.

Väsentlig överföring av tillgångar eller skulder

21 § Följande företag ska hos Finansinspektionen skriftligen ansöka om tillstånd för att genomföra överföringar motsvarande tio procent eller mer av de samman- lagda tillgångarna eller skulderna genom en försäljning eller annan transaktion (väsentlig överföring):

1.ett kreditinstitut som avses i 1 kap. 2 § första stycket 7 a eller g,

2.ett finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag som ska ansöka om godkännande enligt 1 § 1 eller 2.

	Paragrafen innehåller en bestämmelse om skyldighet att ansöka hos
	Finansinspektionen om genomförandet av väsentliga överföringar av till-
	gångar eller skulder. Paragrafen genomför artikel 27f.1 första och tredje
	styckena och delvis artikel 27f.2 i kapitaltäckningsdirektivet. Över-
	vägandena finns i avsnitt 7.3.
	Paragrafen innebär att vissa kreditinstitut och holdingföretag ska ansöka
	om tillstånd för att genomföra väsentliga överföringar av tillgångar eller
	skulder genom en försäljning eller annan transaktion, dvs. dels kredit-
	institut och mycket stora värdepappersbolag, dels finansiella holding-
	företag och blandade finansiella holdingföretag som omfattas av skyldig-
	heten att ansöka om godkännande. Den senare kategorin omfattar de hol-
	dingföretag som ska ansöka om godkännande och de som redan har
	godkänts. Tillståndsplikten gäller båda avtalsparterna och tillstånd ska ha
	beviljats före det att transaktionen genomförs. En sådan annan transaktion
	kan vara t.ex. ett aktieägartillskott. Gränsvärdet på 10 procent beräknas för
372	tillgångar respektive skulder var för sig.

Prop. 2025/26:253

Paragrafen innehåller en bestämmelse om hur en väsentlig överföring ska beräknas. Paragrafen genomför delvis artikel 27f.2 i kapitaltäcknings- direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 7.3.

Paragrafen reglerar hur en väsentlig överföring ska beräknas för ett finansiellt moderholdingföretag eller blandat finansiellt moderholding- företag som är skyldigt att underrätta Finansinspektionen om en sådan överföring enligt 21 §. Uttrycket den konsoliderade situationen har samma innebörd som i tillsynsförordningen.

23 § Om överföringen görs mellan företag som ingår i samma grupp är över- föringen väsentlig om den motsvarar 15 procent eller mer av de sammanlagda tillgångarna eller skulderna.

Paragrafen innehåller en bestämmelse om väsentlig överföring inom samma grupp. Paragrafen genomför delvis artikel 27f.2 i kapitaltäcknings- direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 7.3.

Paragrafen reglerar vad som anses vara en väsentlig överföring när överföringen görs mellan företag i samma grupp.

24 § Finansinspektionen ska så snart som möjligt, dock senast inom tio arbets- dagar, bekräfta att en ansökan har tagits emot eller kompletterats.

Paragrafen innehåller en bestämmelse om den tidsfrist inom vilken Finans- inspektionen ska bekräfta mottagandet av en ansökan om tillstånd att genomföra en väsentlig överföring. Paragrafen genomför artikel 27f.3 i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 7.3.

Paragrafen reglerar tidsfristen inom vilken Finansinspektionen ska be- kräfta mottagandet av en ansökan om tillstånd om att genomföra en väsentlig överföring eller en komplettering av en sådan ansökan.

Fusion

25 § Ett kreditinstitut som avses i 1 kap. 2 § första stycket 7 a eller g får vara över- låtande företag vid en fusion bara om det övertagande företaget är ett sådant kreditinstitut eller om det övertagande företaget är en motsvarande utländsk juridisk person inom EES. Detsamma gäller för ett finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag som ska ansöka om godkännande enligt 1 § 1 eller 2.

Paragrafen innehåller bestämmelser om det som gäller vid fusion mellan vissa kreditinstitut och finansiella holdingföretag. Paragrafen genomför delvis artikel 27i.1 och 27i.3 i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 7.4.1.

Paragrafen ersätter de nuvarande bestämmelserna i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse om fusion av bankaktiebolag, medlems-

373

Prop. 2025/26:253 banker, kreditmarknadsbolag och kreditmarknadsföreningar (10 kap. 18 §, 10 a kap. 1 §, 11 kap. 1 § och 12 kap. 14 §, se avsnitt 2.11).

Paragrafen innebär att kreditinstitut enligt lagen om bank- och finansieringsrörelse, mycket stora värdepappersbolag och vissa finansiella holdingföretag och blandade finansiella holdingföretag inte får vara överlåtande företag i en fusion om det övertagande företaget inte är en motsvarande juridisk person. I det ligger att det övertagande företaget måste ha motsvarande tillstånd eller godkännande (jfr prop. 2021/22:286 s. 242 och 243).

26 § Bestämmelserna i 27–37 §§ ska tillämpas vid en fusion mellan

1.bankaktiebolag,

2.medlemsbanker,

3.kreditmarknadsföretag,

4.sådana värdepappersbolag som avses i 1 kap. 2 § första stycket 7 g,

5.finansiella holdingföretag eller blandade finansiella holdingföretag som ska ansöka om godkännande enligt 1 § 1 eller 2.

Vid tillämpningen av 23 kap. 45 b § aktiebolagslagen (2005:551) och 16 kap. 41 b § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar ska det som anges om Bolagsverket i stället avse Finansinspektionen.

	Paragrafen innehåller bestämmelser om det som gäller vid fusion mellan
	vissa kreditinstitut och finansiella holdingföretag. Paragrafen genomför
	delvis artikel 27i.1 i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i
	avsnitt 7.4.1.
	I första stycket anges de särskilda bestämmelser i denna lag som ska
	tillämpas vid fusioner för vissa kreditinstitut och vissa finansiella holding-
	företag och blandade finansiella holdingföretag i stället för den associa-
	tionsrättsliga reglering som annars gäller för aktiebolag och ekonomiska
	föreningar. Dessa bestämmelser gäller för dels kreditinstitut och mycket
	stora värdepappersföretag, dels finansiella holdingföretag och blandade
	finansiella holdingföretag som omfattas av skyldigheten att ansöka om
	godkännande. Den senare kategorin omfattar de holdingföretag som ska
	ansöka om godkännande och de som redan har godkänts.
	Det innebär att bestämmelserna i 23 kap. 19–21, 22–24, 45, 45 a och
	45 c–45 e §§ aktiebolagslagen, inte gäller vid fusion där de deltagande
	bolagen är bankaktiebolag, kreditmarknadsbolag, mycket stora värde-
	pappersbolag eller finansiella holdingbolag eller blandade finansiella
	holdingbolag som omfattas av skyldigheten att ansöka om godkännande
	samt att bestämmelserna i 16 kap. 17–19, 21–23, 41, 41 a och 41 c–41 e §§
	lagen om ekonomiska föreningar inte gäller vid fusioner där de deltagande
	företagen är medlemsbanker, kreditmarknadsföreningar och finansiella
	holdingföretag eller blandade finansiella holdingföretag som är
	ekonomiska föreningar och som omfattas av skyldigheten att ansöka om
	godkännande. I 35 och 36 §§ finns det särskilda bestämmelser om fusion
	genom absorption av ett helägt dotterbolag. De bestämmelser i denna lag
	som gäller vid fusion motsvarar nuvarande bestämmelser i lagen
374	(2004:297) om bank- och finansieringsrörelse om fusion av bank-
374

aktiebolag, medlemsbanker, kreditmarknadsbolag och kreditmarknads- föreningar (se 10 kap. 19 §, 10 a kap. 1 §, 11 kap. 1 § och 12 kap. 13 §). Bestämmelsen är utformad efter förebild av 10 kap. 19 § och 12 kap. 13 § lagen om bank- och finansieringsrörelse (se prop. 2021/22:286).

Andra stycket innebär att vid tillämpningen av bestämmelserna i aktiebolagslagen och i lagen om ekonomiska föreningar om möjligheten för Bolagsverket att förordna en lämplig person som sakkunnig, ska det som anges om Bolagsverket i stället avse Finansinspektionen. Finans- inspektionens roll vid förordnande av sakkunniga är densamma som den roll som inspektionen har enligt de nuvarande bestämmelserna i lagen om bank- och finansieringsrörelse för bankaktiebolag, medlemsbanker, kreditmarknadsbolag och kreditmarknadsföreningar (10 kap. 1 §, 10 a kap. 1 §, 11 kap. 1 § och 12 kap. 1 § andra stycket). Bestämmelsen är utformad efter förebild av 12 kap. 1 § andra stycket lagen om bank- och finansieringsrörelse (se samma prop.).

Tredje stycket motsvarar nuvarande bestämmelser om fusion mellan en medlemsbank eller en kreditmarknadsförening och ett helägt dotterbolag i 10 a kap. 1 § och 12 kap. 13 § lagen om bank- och finansieringsrörelse. Bestämmelserna gäller i tillämpliga delar eftersom de delar som rör fusion genom kombination (29 § andra stycket) av naturliga skäl inte kommer att kunna tillämpas (se prop. 2008/09:180 s. 97). Bestämmelsen är utformad efter förebild av 12 kap. 13 § lagen om bank- och finansieringsrörelse (se samma prop.).

27 § När fusionsplanen har börjat gälla i samtliga företag, ska såväl det eller de överlåtande företagen som det övertagande företaget ansöka hos Finans- inspektionen om tillstånd att verkställa planen. Vid en gränsöverskridande fusion ska ansökan göras av det eller de svenska företag som deltar i fusionen.

Vid fusion genom kombination ska företagen dessutom ansöka om följande tillstånd eller godkännande för det övertagande företaget, om det företaget ska ha sin hemvist i Sverige:

1.tillstånd enligt 3 kap. 2 § och godkännande av bolagsordningen eller stad- garna enligt 3 kap. 3 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, eller

2.godkännande enligt 2 § denna lag.

Paragrafen innehåller bestämmelser om ansökan om tillstånd att verkställa en fusionsplan. Paragrafen genomför delvis artikel 27i.1 första stycket och 27i.7 i kapitaltäckningsdirektivet. Den är utformad efter förebild av 10 kap. 20 § första och andra styckena och 12 kap. 14 § första och andra styckena lagen om bank- och finansieringsrörelse (se prop. 2021/22:286). Övervägandena finns i avsnitt 7.4.1 och 7.4.2.

Enligt första stycket ska samtliga svenska företag som deltar i en fusion ansöka hos Finansinspektionen om tillstånd för att verkställa fusions- planen.

Andra och tredje styckena innebär att det övertagande svenska företaget vid fusion genom kombination även ska ansöka om tillstånd att driva bank- eller finansieringsrörelse och godkännande av bolagsordningen eller stad- garna eller godkännande för vissa finansiella holdingföretag och blandade finansiella holdingföretag. Kravet motsvarar det som gäller enligt nu- varande bestämmelser i lagen om bank- och finansieringsrörelse för bank- aktiebolag, medlemsbanker, kreditmarknadsbolag och kreditmarknads-

Prop. 2025/26:253

375

Prop. 2025/26:253 föreningar (10 kap. 20 § första och andra styckena, 10 a kap. 1 §, 11 kap. 1 § och 12 kap. 14 § första och andra styckena).

Paragrafen innehåller bestämmelser om ansökan om tillstånd att verkställa en fusionsplan. Paragrafen genomför delvis artikel 27i.1 första stycket i kapitaltäckningsdirektivet. Den är utformad efter förebild av 10 kap. 20 § tredje stycket och 12 kap. 14 § tredje stycket lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse (se prop. 2021/22:286). Övervägandena finns i avsnitt 7.4.1.

I paragrafen anges när en ansökan att verkställa en fusionsplan ska ges in. Det motsvarar det som gäller enligt nuvarande bestämmelser i lagen om bank- och finansieringsrörelse för bankaktiebolag, medlemsbanker, kreditmarknadsbolag och kreditmarknadsföreningar (10 kap. 20 § tredje stycket, 10 a kap. 1 §, 11 kap. 1 § och 12 kap. 14 § tredje stycket). Bestämmelser om ingripanden finns i 8 kap.

29 § Finansinspektionen ska så snart som möjligt, dock senast inom tio arbets- dagar, skriftligen bekräfta att en ansökan har tagits emot.

Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om en mottagen ansökan och om det beslut som har meddelats med anledning av denna.

Om Finansinspektionen beviljar tillstånd att verkställa fusionsplanen får inspektionen besluta inom vilken tid fusionen ska genomföras.

Paragrafen innehåller bestämmelser om ansökan om tillstånd att verkställa en fusionsplan. Paragrafen genomför delvis artikel 27i.4 och 27i.10 i kapitaltäckningsdirektivet. Den är utformad efter förebild av 10 kap. 20 § fjärde stycket och 12 kap. 14 § fjärde stycket lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse (se prop. 2021/22:286). Övervägandena finns i avsnitt 7.4.2.

I första stycket anges den tidsfrist inom vilken Finansinspektionen ska bekräfta att en ansökan om tillstånd att verkställa en fusionsplan har tagits emot.

Enligt andra stycket ska Finansinspektionen underrätta Bolagsverket om ansökningar och om beslut som har meddelats med anledning av sådana. Kravet på underrättelse motsvarar det som gäller enligt nuvarande be- stämmelser i lagen om bank- och finansieringsrörelse i fråga om bank- aktiebolag, medlemsbanker, kreditmarknadsbolag och kreditmarknads- föreningar (10 kap. 20 § fjärde stycket, 10 a kap. 1 §, 11 kap. 1 § och 12 kap. 14 § fjärde stycket).

Finansinspektionen får, enligt tredje stycket, besluta om inom vilken tid fusionen ska vara genomförd.

30 § Vid behandlingen av en ansökan om tillstånd att verkställa en fusionsplan ska Finansinspektionen pröva

376

1. om företaget efter fusionen kommer att ha en tillfredsställande kontroll över	Prop. 2025/26:253
sin verksamhet, särskilt när det gäller de risker som det är eller kan bli exponerat	Prop. 2025/26:253
för,

3.om det finns skäl att anta att företagets verksamhet efter fusionen bedrivs på ett sätt som är förenligt med denna lag och andra författningar som reglerar verksamheten, och

4.om det finns skäl att anta att fusionen har samband med eller kan öka risken

för

a) penningtvätt enligt 1 kap. 6 § lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, eller

b) finansiering av terrorism enligt 6 § terroristbrottslagen (2022:666) eller försök till sådant brott, avseende terroristbrott enligt 4 § samma lag.

Vid bedömningen enligt första stycket 1 ska Finansinspektionen särskilt beakta

1.företagens anseende, och

2.om företagens verksamhet bedrivs på ett sätt som är sunt.

Inför bedömningen enligt första stycket 4 ska berörda utländska tillsyns- myndigheter få tillfälle att inom 30 arbetsdagar lämna synpunkter.

Paragrafen innehåller bestämmelser om förutsättningarna för tillstånd att
verkställa en fusionsplan. Paragrafen genomför delvis artikel 27j.1–27j.4
i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 7.4.3.
I paragrafen anges det som Finansinspektionen ska pröva vid en ansökan
om tillstånd att verkställa en fusionsplan.
Första stycket 1 innebär att inspektionen ska bedöma om företaget efter
fusionen har tillfredsställande kontroll över de risker som det är eller kan
bli exponerat för i samband med fusionen. Bestämmelsen motsvarar
inledningen i artikel 27j.1 första stycket i kapitaltäckningsdirektivet.
Enligt första stycket 2 ska företagens borgenärer tillförsäkras en
betryggande säkerhet. Kravet motsvarar det som gäller enligt nuvarande
bestämmelser i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse för
bankaktiebolag, medlemsbanker, kreditmarknadsbolag och kredit-
marknadsföreningar (10 kap. 21 §, 10 a kap. 1 §, 11 kap. 1 § och 12 kap.
15 §). Punkten är utformad efter förebild av 10 kap. 21 § och 12 kap. 15 §
lagen om bank- och finansieringsrörelse.
Inspektionen ska enligt första stycket 3 bedöma om företagets verk-
samhet efter fusionen bedrivs på ett sätt som är förenligt med denna lag
och andra författningar som reglerar företagets verksamhet. Punkten
motsvarar artikel 27j.1 första stycket c i kapitaltäckningsdirektivet.
Av första stycket 4 följer att Finansinspektionen ska pröva om det finns
skäl att anta att fusionen har samband med eller kan öka risken för
penningtvätt eller finansiering av terrorism. Bestämmelsen motsvarar
artikel 27j.1 första stycket e i kapitaltäckningsdirektivet. Bestämmelsen är
utformad på samma sätt som motsvarande krav i lagen om bank- och
finansieringsrörelse som gäller för prövningen av en ansökan om tillstånd
för ett kvalificerat innehav (14 kap. 2 § andra stycket 3).
Andra stycket innebär att Finansinspektionen vid bedömningen av om
företaget efter fusionen har en tillfredsställande kontroll över riskerna ska
beakta företagens anseende och om företagens verksamhet bedrivs på ett
sunt sätt. Det senare omfattar bl.a. att bedöma om fusionsplanen är
realistisk och ändamålsenlig samt den finansiella sundheten hos de	377

Prop. 2025/26:253 finansiella aktörer som är delaktiga i fusionen, i synnerhet när det gäller den typ av verksamhet som bedrivs och planeras för den enhet som följer av fusionen. Det får anses ligga inom ramen för Finansinspektionens till- synsverksamhet att se till att dessa förutsättningar är uppfyllda fram till slutförandet av fusionen. Bestämmelsen motsvarar artikel 27j.1 första stycket a, b och d och andra stycket i kapitaltäckningsdirektivet.

Tredje stycket innebär att berörda utländska tillsynsmyndigheter som är ansvariga för tillsynen enligt penningtvättsdirektivet ska få lämna syn- punkter inför det att beslut om tillstånd meddelas. Finansinspektionen ska i sin bedömning beakta samtliga omständigheter som har varit avgörande för myndighetens ställningstagande, däribland eventuella synpunkter från de berörda utländska tillsynsmyndigheterna. I det ligger att ett negativt yttrande från en utländsk tillsynsmyndighet som är ansvarig för tillsynen enligt penningtvättsdirektivet får utgöra en rimlig grund för att inte med- dela tillstånd till verkställandet av fusionsplanen.

31 § Beslut om tillstånd att verkställa en fusionsplan får meddelas först efter det att utländska behöriga myndigheter inom EES har fått tillfälle att lämna syn- punkter, om något av de företag som deltar i fusionen är

1. ett utländskt

a)försäkringsföretag,

b)förvaltningsbolag,

c)institut för elektroniska pengar,

d)kreditinstitut, eller

e)värdepappersföretag,

2.ett moderföretag till ett sådant företag som avses i 1, eller

3.en juridisk person som kontrollerar ett sådant företag som avses i 1.

Paragrafen innehåller en bestämmelse om att utländska behöriga myndig- heter inom EES ska få tillfälle att lämna synpunkter innan Finans- inspektionen fattar beslut om tillstånd att verkställa en fusionsplan. Para- grafen genomför delvis artikel 27k.1 i kapitaltäckningsdirektivet. Över- vägandena finns i avsnitt 7.4.4.

Paragrafen innebär att Finansinspektionen är skyldig att ge utländska behöriga myndigheter inom EES tillfälle att lämna synpunkter om fusionen, utöver någon av de överlåtande och övertagande företagen, inbegriper företag som tillhör någon av de uppräknade kategorierna. Med utländskt försäkringsföretag avses även utländskt återförsäkringsföretag. Med utländskt förvaltningsbolag avses detsamma som i 1 kap. 1 § första stycket 13 lagen om värdepappersfonder.

32 § Vid prövning av en ansökan om tillstånd att verkställa en fusionsplan mellan företag som ingår i samma grupp får Finansinspektionen begränsa prövningen till de omständigheter som avses i 30 § första stycket 2.

	Finansinspektionens beslut om tillstånd att verkställa en fusionsplan när före-
	tagen ingår i samma grupp ska meddelas inom 60 arbetsdagar efter det att mot-
	tagandet av ansökan bekräftades (bedömningsperioden). Om Finansinspektionen
	begär kompletterande uppgifter, får bedömningsperioden förlängas.
	Finansinspektionen ska anses ha beviljat tillstånd till fusionen om inspektionen
	inte inom bedömningsperioden har meddelat beslut i fråga om ansökan.
	Paragrafen innehåller bestämmelser om tidsfrist för Finansinspektionens
378	prövning av en ansökan om att verkställa en fusionsplan. Paragrafen

genomför delvis artikel 27i.2, 27i.4 och 27i.9 i kapitaltäckningsdirektivet. Prop. 2025/26:253 Övervägandena finns i avsnitt 7.4.1 och 7.4.2.

Enligt första stycket får Finansinspektionen begränsa prövningen av en ansökan om att verkställa en fusionsplan om företagen ingår i samma grupp till att enbart bedöma om företagens borgenärer tillförsäkras betryggande säkerhet vid fusioner mellan företag inom samma grupp. Med företag som ingår i samma grupp inbegrips här företag som är permanent underställda ett centralt organ och som står under tillsyn som en grupp (jfr artikel 3.1.63 i kapitaltäckningsdirektivet och artikel 4.1.138 i tillsyns- förordningen).

Andra stycket innebär att i fråga om en fusion mellan företag inom samma grupp, ska Finansinspektionens beslut om tillstånd att verkställa en fusionsplan fattas inom 60 arbetsdagar efter det att inspektionen be- kräftade att ansökan tagits emot. Den tiden benämns bedömningsperioden. När det gäller arbetsdagar, se författningskommentaren till 13 §. Bedöm- ningsperioden får förlängas om Finansinspektionen begär kompletterande uppgifter. Regeringen får meddela föreskrifter om Finansinspektionens handläggning av tillståndsärenden (se 10 kap. 3 §). I detta ryms före- skrifter om när bedömningsperioden får förlängas.

Enligt tredje stycket ska Finansinspektionen anses ha beviljat tillstånd till fusionen om inspektionen inte har meddelat något beslut inom bedöm- ningsperioden.

33 § Finansinspektionen ska avslå en ansökan om tillstånd att verkställa en fusionsplan, om

1.fusionsplanen inte har godkänts i behörig ordning eller till sitt innehåll strider mot lag eller annan författning eller mot bolagsordningen eller stadgarna,

2.fusionen har förbjudits enligt konkurrenslagen (2008:579) eller enligt rådets förordning (EG) nr 139/2004 av den 20 januari 2004 om kontroll av företags- koncentrationer eller om prövning av fusionen pågår enligt lagen eller förord- ningen,

5.förutsättningarna enligt 30 § första stycket 1, 3 eller 4 inte är uppfyllda,

6.det är motiverat av hänsyn till allmänintresset,

8.fusionen genomförs för ändamål som är brottsliga eller medför eller syftar till ett otillbörligt kringgående av unionsrätten eller nationell rätt, eller

9.fusionen förutsätter ett förfarande enligt lagen (2008:9) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar men något sådant förfarande inte har inletts.

Om ansökan inte kan bifallas på grund av att prövning pågår enligt konkurrens- lagen eller rådets förordning (EG) nr 139/2004 och prövningen kan antas bli av- slutad inom kort tid, får tillståndsfrågan förklaras vilande under högst sex månader.

379

Prop. 2025/26:253 Paragrafen, som utformas enligt Lagrådets förslag, innehåller bestäm- melser om förutsättningarna för att avslå en ansökan om tillstånd att verkställa en fusionsplan. Paragrafen genomför delvis artiklarna 27i.2 och 27j.1 i kapitaltäckningsdirektivet. Den är utformad efter förebild av 10 kap. 22 § och 12 kap. 16 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse (se prop. 2021/22:286). Övervägandena finns i avsnitt 7.4.1 och 7.4.2.

I första stycket anges under vilka förutsättningar Finansinspektionen får avslå en ansökan om tillstånd att verkställa en fusionsplan.

Punkterna 1–4 och 6–9 motsvarar det som gäller enligt nuvarande bestämmelser i lagen om bank- och finansieringsrörelse för bankaktie- bolag, medlemsbanker, kreditmarknadsbolag och kreditmarknads- föreningar (10 kap. 22 §, 10 a kap. 1 §, 11 kap. 1 § och 12 kap. 16 §).

Punkt 5 innebär att Finansinspektionen också får avslå en ansökan om någon av förutsättningarna enligt 32 § första stycket 1, 3 och 4 inte är upp- fyllda.

I andra stycket anges under vilka förutsättningar tillståndsfrågan får förklaras vilande under högst sex månader.

Hänvisningen till rådets förordning (EG) nr 139/2004 är dynamisk och avser alltså förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen.

34 § I stället för det som föreskrivs i 23 kap. 25 § andra stycket aktiebolagslagen (2005:551) eller 16 kap. 24 § andra stycket lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar om tidpunkten för anmälan av fusionen för registrering, ska anmälan göras senast två månader från det att Finansinspektionens tillstånd att verkställa fusionsplanen har fått laga kraft.

	Paragrafen innehåller en bestämmelse om tidpunkten för anmälan av
	fusion för registrering. Den är utformad efter förebild av 10 kap. 23 § och
	12 kap. 17 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse. Över-
	vägandena finns i avsnitt 7.4.1.
	I paragrafen regleras när anmälan av fusionen för registrering ska ske.
	Det motsvarar det som gäller enligt nuvarande bestämmelser i lagen om
	bank- och finansieringsrörelse för bankaktiebolag, medlemsbanker,
	kreditmarknadsbolag och kreditmarknadsföreningar	(10 kap.	23 §,
	10 a kap. 1 §, 11 kap. 1 § och 12 kap. 17 §).
	35 § Fusion genom absorption av ett helägt dotterbolag eller fusion mellan en
	kreditmarknadsförening och ett helägt dotteraktiebolag får ske även om det i
	dotterbolaget finns egendom som kreditinstitutet inte får förvärva enligt lagen
	(2004:297) om bank- och finansieringsrörelse. Sådan egendom ska då avyttras
	senast ett år från registreringen. Om det finns särskilda skäl, får Finansinspektionen
	förlänga denna tidsfrist.
	Paragrafen innehåller bestämmelser om fusion genom absorption av ett
	helägt dotterbolag. Den är utformad efter förebild av 10 kap. 24 § och
	12 kap. 19 § lagen om bank- och finansieringsrörelse. Övervägandena
	finns i avsnitt 7.4.1.
	Enligt paragrafen får en fusion genom absorption av ett helägt dotter-
	bolag eller fusion mellan en kreditmarknadsförening och ett helägt dotter-
	aktiebolag ske även om det i dotterbolaget finns egendom som ett bank-
380	aktiebolag, en medlemsbank, ett kreditmarknadsbolag	eller en	kredit-

marknadsförening inte får förvärva. Paragrafen motsvarar det som gäller	Prop. 2025/26:253
enligt nuvarande bestämmelser i lagen om bank- och finansieringsrörelse
för dessa företag (10 kap. 24 §, 10 a kap. 1 §, 11 kap. 1 § och 12 kap.
19 §).
36 § Vid absorption av ett helägt dotterbolag tillämpas inte 23 kap. 32 och 33 §§
aktiebolagslagen (2005:551). I stället ska moder- och dotterbolaget ansöka om
tillstånd att verkställa fusionsplanen hos Finansinspektionen. Ansökan ska ges in
inom en månad efter det att fusionsplanen har börjat gälla hos moderbolaget. Om
fusionsplanen har registrerats enligt 23 kap. 30 § aktiebolagslagen, ska ansökan
dessutom ges in senast två år efter det att en uppgift om att planen registrerats har
kungjorts enligt 27 kap. 3 § samma lag.
I ett ärende som avser absorption av ett helägt dotterbolag gäller 30, 32 och 33 §§
i tillämpliga delar. Det som anges om överlåtande bolag ska avse dotterbolag och
det som anges om övertagande bolag ska avse moderbolag.
Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om en ansökan enligt första
stycket och om det beslut som har meddelats med anledning av denna.
Bolagsverket ska, efter en sådan underrättelse, registrera tillståndet enligt 23 kap.
34 § aktiebolagslagen.
Paragrafen innehåller bestämmelser om fusion genom absorption av ett
helägt dotterbolag. Paragrafen genomför delvis artikel 27i.1, 27i.2 och
27i.7 i kapitaltäckningsdirektivet. Den är utformad efter förebild av
10 kap. 25 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse (se prop.
2021/22:286). Övervägandena finns i avsnitt 7.4.1 och 7.4.2.
I paragrafen anges det som gäller för en ansökan om att verkställa en
fusionsplan vid absorption av ett helägt dotterbolag. Paragrafen motsvarar
det som gäller enligt nuvarande bestämmelser i lagen om bank- och
finansieringsrörelse för bankaktiebolag och kreditmarknadsbolag, med
tillägget att även dotterbolag ska ansökan om tillstånd att verkställa
fusionsplanen (10 kap. 25 § och 11 kap. 1 §).
37 § Det som anges i 23 kap. 56 § tredje stycket aktiebolagslagen (2005:551) om
att väcka talan tillämpas inte. I stället gäller, utöver det som anges i 7 kap. 51 §
första stycket och 23 kap. 56 § första stycket aktiebolagslagen, att talan inte får
väckas efter det att Finansinspektionen eller en domstol genom ett beslut som har
fått laga kraft har lämnat tillstånd att verkställa fusionsplanen.
Paragrafen innehåller bestämmelser om fusion genom absorption av ett
helägt dotterbolag. Den är utformad efter förebild av 10 kap. 25 a § lagen
(2004:297) om bank- och finansieringsrörelse (se prop. 2021/22:286).
Övervägandena finns i avsnitt 7.4.1.
I paragrafen anges det som gäller för väckande av talan. Paragrafen mot-
svarar det som gäller enligt nuvarande bestämmelser i lagen om bank- och
finansieringsrörelse för bankaktiebolag och kreditmarknadsbolag (10 kap.
25 a § och 11 kap. 1 §).
Delning
Inhemsk delning
38 § Bestämmelserna i 39–45 §§ ska tillämpas när ett bankaktiebolag, ett
kreditmarknadsbolag, ett svenskt aktiebolag som är ett sådant värdepappersbolag
som avses i 1 kap. 2 § första stycket 7 g eller ett finansiellt holdingföretag eller	381

Prop. 2025/26:253 blandat finansiellt holdingbolag som ska ansöka om godkännande enligt 1 § 1 eller 2 deltar i en inhemsk delning.

De bolag som avses i första stycket får inte genom inhemsk delning överlåta verksamhet som bara får bedrivas efter tillstånd eller godkännande till ett bolag som inte har motsvarande tillstånd eller godkännande för sådan verksamhet.

Det överlåtande bolaget ska underrätta Finansinspektionen när delningsplanen har börjat gälla i samtliga bolag.

Paragrafen innehåller bestämmelser om inhemsk delning. Paragrafen genomför delvis artikel 27i.1 och 27i.3 i kapitaltäckningsdirektivet. Över- vägandena finns i avsnitt 7.4.1.

I första stycket anges vilka bestämmelser i den associationsrättsliga regleringen som gäller för delningsförfaranden i fråga om de uppräknade finansiella företagen. Det innebär att bestämmelserna i 24 kap. 21, 24 och 26 §§ aktiebolagslagen (2005:551) inte gäller vid fusion där de deltagande bolagen är bankaktiebolag, kreditmarknadsbolag, mycket stora värdepappersbolag eller finansiella holdingbolag eller blandade finansiella holdingbolag som omfattas av skyldigheten att ansöka om godkännande. Den senare kategorin omfattar de holdingbolag som ska ansöka om godkännande och de som redan har godkänts. De bestämmelser som gäller vid delning motsvarar det som gäller enligt nuvarande bestämmelser i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse för bankaktiebolag och kreditmarknadsbolag (10 kap. 26 § första stycket och 11 kap. 1 §). Bestämmelsen är utformad efter förebild av 10 kap. 26 § första stycket lagen om bank- och finansieringsrörelse (se prop. 2005/06:25 och 2021/22:286).

Andra stycket innebär att ett bankaktiebolag, ett kreditmarknadsbolag, ett mycket stort värdepappersbolag och ett finansiellt holdingbolag eller blandat finansiellt holdingbolag som omfattas av skyldigheten att ansöka om godkännande inte genom en inhemsk delning får överlåta verksamhet till ett annat bolag som inte har motsvarande tillstånd eller godkännande (se prop. 2021/22:286 s. 242 och 243). Bestämmelsen motsvarar det som gäller enligt nuvarande bestämmelser i lagen om bank- och finansierings- rörelse för bankaktiebolag och kreditmarknadsbolag (10 kap. 26 § andra stycket och 11 kap. 1 §). Bestämmelsen är utformad efter förebild av 10 kap. 26 § andra stycket lagen om bank- och finansieringsrörelse (se samma prop.).

Enligt tredje stycket ska det överlåtande bolaget, utöver att ansöka hos Bolagsverket om att verkställa delningsplanen (24 kap. 22 § aktiebolags- lagen), underrätta Finansinspektionen.

39 § Finansinspektionen ska så snart som möjligt, dock senast inom tio arbets- dagar, skriftligen bekräfta att en underrättelse enligt 38 § har tagits emot.

Paragrafen innehåller en bestämmelse om Finansinspektionens hantering av underrättelsen om att verkställa en delningsplan. Paragrafen genomför delvis artikel 27i.4 i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 7.4.1.

I paragrafen regleras skyldigheten för Finansinspektionen att bekräfta mottagandet av en underrättelse om att verkställa en delningsplan.

382

Begreppet skriftligen är teknikneutralt och omfattar också elektronisk Prop. 2025/26:253 form.

40 § Bolagsverket ska vid behandlingen av en ansökan om tillstånd att verkställa en delningsplan inhämta ett yttrande från Finansinspektionen.

Av yttrandet ska det framgå om

1.bolagen efter delningen kommer att ha en tillfredsställande kontroll över sin verksamhet, särskilt när det gäller de risker som de är eller kan bli exponerade för,

3.de deltagande bolagens ekonomiska förhållanden i övrigt är sådana att delningen kan anses förenlig med insättares eller andra fordringsägares intressen,

4.det finns skäl att anta att bolagens verksamhet bedrivs på ett sätt som är förenligt med denna lag och andra författningar som reglerar verksamheten, och

5.det finns skäl att anta att delningen har samband med eller kan öka risken för a) penningtvätt enligt 1 kap. 6 § lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt

och finansiering av terrorism, eller

b)finansiering av terrorism enligt 6 § terroristbrottslagen (2022:666) eller försök till sådant brott, avseende terroristbrott enligt 4 § samma lag.

Vid bedömningen enligt andra stycket 1 ska Finansinspektionen särskilt beakta 1. bolagens anseende, och

2. om bolagens verksamhet bedrivs på ett sätt som är sunt.

Paragrafen innehåller bestämmelser om vad Finansinspektionens yttrande
i fråga om en ansökan om tillstånd att verkställa en delningsplan ska
innehålla. Paragrafen genomför delvis artiklarna 27i.1, 27i.7, 27j.1 och
27j.4 i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 7.4.1,
7.4.2 och 7.4.3.
Enligt första stycket ska Bolagsverket vid behandlingen av en ansökan
om tillstånd att verkställa en delningsplan hämta in ett yttrande från
Finansinspektionen.
I andra stycket anges vad yttrandet ska innehålla.
Punkt 1 innebär att inspektionen ska bedöma att bolagen efter delningen
har tillfredsställande kontroll över de risker som de är eller kan bli ex-
ponerade för i samband med delningen. Bestämmelsen motsvarar inled-
ningen i artikel 27j.1 första stycket i kapitaltäckningsdirektivet.
Punkterna 2 och 3 innebär att det överlåtande bolagets borgenärer ska
tillförsäkras betryggande säkerhet och att de deltagande bolagens eko-
nomiska förhållanden i övrigt ska vara förenliga med insättares eller andra
fordringsägares intressen. Kravet motsvarar det som gäller enligt
nuvarande bestämmelser i lagen (2004:297) om bank- och finansierings-
rörelse för bankaktiebolag och kreditmarknadsbolag (10 kap. 27 och 28 §§
och 11 kap. 1 §). Bestämmelsen är utformad efter förebild av 10 kap. 28 §
lagen om bank- och finansieringsrörelse.
Enligt punkt 4 ska Finansinspektionen bedöma att bolagens verksamhet
efter delningen bedrivs på ett sätt som är förenligt med denna lag och andra
författningar som reglerar verksamheten. Bestämmelsen motsvarar artikel
27j.1 första stycket c i kapitaltäckningsdirektivet.
Av punkt 5 följer att Finansinspektionen ska pröva om det finns skäl att
anta att delningen har samband med eller kan öka risken för penningtvätt
eller finansiering av terrorism. Bestämmelsen motsvarar artikel 27j.1
första stycket e i kapitaltäckningsdirektivet. Bestämmelsen är utformad på	383

Prop. 2025/26:253 samma sätt som motsvarande krav i lagen om bank- och finansierings- rörelse som gäller för prövningen av en ansökan om ett kvalificerat innehav (14 kap. 2 § andra stycket 3).

Enligt tredje stycket ska Finansinspektionen vid bedömningen av om bolagen efter delningen har en tillfredsställande kontroll över riskerna beakta bolagens anseende och om bolagens verksamhet bedrivs på ett sunt sätt. Det senare omfattar bl.a. att bedöma om delningsplanen är realistisk och ändamålsenlig samt den finansiella sundheten hos de finansiella ak- törer som är delaktiga i delningen, i synnerhet när det gäller den typ av verksamhet som bedrivs och planeras för de enheter som följer av del- ningen. Det får anses ligga inom ramen för Finansinspektionens tillsyns- verksamhet att se till att dessa förutsättningar är uppfyllda fram till slut- förandet av delningen. Bestämmelsen motsvarar artikel 27j.1 första stycket a, b och d och andra stycket i kapitaltäckningsdirektivet.

41 § Vid en delning mellan bolag som ingår i samma grupp ska Finansinspektionen yttra sig enligt 40 § inom 60 arbetsdagar efter det att mottagandet av underrättelsen bekräftades (bedömningsperioden). Om Finansinspektionen begär kompletterande uppgifter, får bedömningsperioden förlängas.

Om Finansinspektionen inte har några synpunkter på delningen, får inspektionen ange en viss tid inom vilken delningen ska genomföras.

Paragrafen, som utformas enligt Lagrådets förslag, innehåller bestäm- melser om tidsfrister för Finansinspektionens yttrande i fråga om delningar mellan bolag som ingår i samma grupp. Paragrafen genomför delvis artikel 27i.4, 27i.9 och 27i.10 i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 7.4.2.

Av första stycket följer att när det gäller en delning mellan bolag som ingår i samma grupp ska Finansinspektionens yttrande i fråga om tillstånd att verkställa en delningsplan ges in till Bolagsverket inom 60 arbetsdagar efter det att inspektionen bekräftade att underrättelsen om att verkställa delningsplanen tagits emot. Den tiden benämns bedömningsperioden. När det gäller arbetsdagar, se författningskommentaren till 13 §. Bedömnings- perioden får förlängas om Finansinspektionen begär kompletterande upp- gifter. Regeringen får meddela föreskrifter om Finansinspektionens hand- läggning av tillståndsärenden (se 10 kap. 3 §). I detta ryms föreskrifter om när bedömningsperioden får förlängas.

I andra stycket anges att Finansinspektionen får ange en viss tid inom vilken delningen ska genomföras.

Paragrafen, som delvis utformas efter synpunkter från Lagrådet, inne- håller bestämmelser om tidsfrist för Finansinspektionens yttrande i fråga om delningar mellan bolag som ingår i samma grupp. Paragrafen genom- för delvis artikel 27i.8 i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 7.4.2.

Paragrafen innebär att Finansinspektionens yttrande ska vara skriftligt och att inspektionen ska underrätta de berörda bolagen inom två arbets-

384

dagar från det att bedömningsperioden gått ut. Om Finansinspektionen av- slutar sin bedömning av förutsättningarna i 40 § före bedömningsperioden gått ut bör inspektionen ge in sitt yttrande till Bolagsverket två dagar från det att bedömningen är avslutad. Inspektionen bör i dessa fall underrätta de berörda bolagen samtidigt.

43 § När Finansinspektionen har gett in sitt yttrande och den tid som borgenärerna kan motsätta sig ansökan enligt 24 kap. 25 § aktiebolagslagen (2005:551) har gått ut, ska Bolagsverket överlämna ärendet till tingsrätten i den ort där styrelsen i det överlåtande bolaget har sitt säte.

Paragrafen innehåller en bestämmelse om att Bolagsverket ska överlämna ärendet om att verkställa en delningsplan till allmän domstol. Den är ut- formad efter förebild av 10 kap. 29 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse. Övervägandena finns i avsnitt 7.4.1.

Paragrafen reglerar Bolagsverkets skyldighet att lämna över ärendet om att verkställa en delningsplan till allmän domstol. Det motsvarar det som gäller enligt nuvarande bestämmelser i lagen om bank- och finansierings- rörelse för bankaktiebolag och kreditmarknadsbolag (10 kap. 29 § och 11 kap. 1 §).

44 § Allmän domstol ska avslå en ansökan om tillstånd att verkställa delnings- planen om

1. det inte av Finansinspektionens yttrande framgår att

a)det överlåtande bolagets borgenärer har tillförsäkrats sådan betryggande säkerhet som avses i 40 § andra stycket 2,

b)de deltagande bolagens ekonomiska förhållanden i övrigt är sådana att del- ningen kan anses förenlig med insättares eller andra fordringsägares intressen, eller

c)förutsättningarna enligt 40 § andra stycket 1, 4 eller 5 inte är uppfyllda, och

2. det inte visas att de borgenärer som har motsatt sig ansökan har fått full

betalning eller har betryggande säkerhet för sina fordringar.

Att någon av det överlåtande bolagets borgenärer motsätter sig ansökan hindrar inte att ansökan bifalls, om Finansinspektionens yttrande ger grund för att ge tillstånd.

Om domstolen anser det nödvändigt får den begära att Finansinspektionen kompletterar sitt yttrande.

Paragrafen innehåller bestämmelser om förutsättningarna för att avslå en ansökan om tillstånd att verkställa en delningsplan. Paragrafen genomför delvis artikel 27j.1 i kapitaltäckningsdirektivet. Den är utformad efter före- bild av 10 kap. 30 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse. Övervägandena finns i avsnitt 7.4.3.

I första stycket anges under vilka förutsättningar allmän domstol får avslå en ansökan om att verkställa en delningsplan.

Punkterna 1 a, 1 b och 2 motsvarar det som gäller enligt nuvarande be- stämmelser i lagen om bank- och finansieringsrörelse för bankaktiebolag och kreditmarknadsbolag (10 kap. 30 § första stycket och 11 kap. 1 §).

Punkt 1 c innebär att allmän domstol också får avslå en ansökan om någon av förutsättningarna enligt 40 § första stycket 1, 4 och 5 inte är uppfyllda. Se författningskommentaren till den paragrafen.

Andra stycket innebär att om Finansinspektionens yttrande ger grund för att ge tillstånd att verkställa delningsplanen ska ansökan inte avslås trots

Prop. 2025/26:253

385

Prop. 2025/26:253 att någon av det överlåtande bolagets borgenärer motsatt sig ansökan. Det motsvarar det som gäller enligt nuvarande bestämmelser i lagen om bank- och finansieringsrörelse för bankaktiebolag och kreditmarknadsbolag (10 kap. 30 § andra stycket och 11 kap. 1 §).

Enligt tredje stycket får domstolen begära att Finansinspektionen kompletterar sitt yttrande. Det motsvarar det som gäller enligt nuvarande bestämmelser i lagen om bank- och finansieringsrörelse för bankaktie- bolag och kreditmarknadsbolag (10 kap. 30 § tredje stycket och 11 kap. 1 §).

45 § Vid tillämpningen av 24 kap. 47 § aktiebolagslagen (2005:551) ska det som anges om Bolagsverket i stället avse Finansinspektionen.

Paragrafen innehåller en bestämmelse om förordnande av en sakkunnig vid handläggningen av en ansökan om tillstånd att verkställa en delningsplan. Den är utformad efter förebild av 10 kap. 1 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse (se prop. 2021/22:286). Övervägandena finns i avsnitt 7.4.1.

Av paragrafen följer att vid tillämpningen av bestämmelserna i aktie- bolagslagen om möjligheten att förordna en lämplig person som sak- kunnig, ska det som anges där om Bolagsverket i stället avse Finansin- spektionen. Finansinspektionens roll vid förordnandet av sakkunniga motsvarar det som gäller enligt nuvarande bestämmelser i lagen om bank- och finansieringsrörelse för bankaktiebolag och kreditmarknadsbolag (10 kap. 1 § och 11 kap. 1 §).

Gränsöverskridande delning

46 § Bestämmelserna i 47–55 §§ ska tillämpas när ett bankaktiebolag, ett kredit- marknadsbolag, ett sådant värdepappersbolag som avses i 1 kap. 2 § första stycket 7 g eller ett finansiellt holdingbolag eller blandat finansiellt holdingbolag som ska ansöka om godkännande enligt 1 § 1 eller 2 genomför en gränsöver- skridande delning.

	Paragrafen innehåller en bestämmelse om gränsöverskridande delning.
	Paragrafen genomför delvis artikel 27i.1 i kapitaltäckningsdirektivet. Den
	är utformad efter förebild av 10 kap. 30 a § lagen (2004:297) om bank-
	och finansieringsrörelse (se prop. 2021/22:286). Övervägandena finns i
	avsnitt 7.4.1.
	I paragrafen anges de särskilda bestämmelser i denna lag som ska til-
	lämpas vid delning av de uppräknade bolagen i stället för den associa-
	tionsrättsliga reglering som annars gäller för aktiebolag. Det innebär att
	bestämmelserna i 24 kap. 21–26, 45, 46, 48 och 49 §§ aktiebolagslagen
	(2005:551) inte gäller vid delning där de deltagande bolagen är
	bankaktiebolag, kreditmarknadsbolag, mycket stora värdepappersbolag
	eller finansiella holdingbolag eller blandade finansiella holdingbolag som
	omfattas av skyldigheten att ansöka om godkännande. Den senare
	kategorin omfattar de holdingbolag som ska ansöka om godkännande och
	de som redan har godkänts. De bestämmelser som gäller vid delning
	motsvarar det som gäller enligt nuvarande bestämmelser i lagen om bank-
	och finansieringsrörelse för bankaktiebolag och kreditmarknadsbolag
386	(10 kap. 30 a § och 11 kap. 1 §).
386

Prop. 2025/26:253

47 § När ett bolag som avses i 46 § genomför en gränsöverskridande delning ska bolaget, efter att delningsplanen börjat gälla i bolaget, ansöka hos Finans- inspektionen om tillstånd att verkställa planen.

Paragrafen innehåller bestämmelser om ansökan om att verkställa en gränsöverskridande delningsplan. Paragrafen genomför delvis artikel 27i.1 i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 7.4.1.

Paragrafen reglerar vilka finansiella bolag som ska ansöka om att verk- ställa en gränsöverskridande delningsplan hos Finansinspektionen och när en sådan ansökan ska ges in.

48 § Finansinspektionen ska så snart som möjligt, dock senast inom tio arbets- dagar, skriftligen bekräfta att en ansökan enligt 47 § har tagits emot.

Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om en ansökan enligt första stycket och om det beslut som har meddelats med anledning av denna.

Paragrafen innehåller bestämmelser om ansökan om tillstånd att verkställa en gränsöverskridande delningsplan. Paragrafen genomför delvis artikel 27i.4 i kapitaltäckningsdirektivet. Den är utformad efter förebild av 10 kap. 30 b § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse (se prop. 2021/22:286). Övervägandena finns i avsnitt 7.4.2.

I första stycket anges den tid inom vilken Finansinspektionen ska bekräfta att en ansökan om att verkställa en delningsplan har tagits emot.

Enligt andra stycket ska Finansinspektionen underrätta Bolagsverket om att en ansökan om att verkställa en delningsplan har tagits emot och om beslut som har meddelats med anledning av den. Kravet på underrättelse motsvarar det som gäller enligt nuvarande bestämmelser i lagen om bank- och finansieringsrörelse för bankaktiebolag och kreditmarknadsbolag (10 kap. 30 b § och 11 kap. 1 §).

49 § Vid behandlingen av en ansökan om tillstånd att verkställa en delningsplan ska Finansinspektionen pröva

1.om bolagen efter delningen kommer att ha en tillfredsställande kontroll över sin verksamhet, särskilt när det gäller de risker som de är eller kan bli exponerade för,

2.att bolagets borgenärer tillförsäkras betryggande säkerhet, om sådant skydd behövs med hänsyn till det delade bolagets förhållanden och borgenärerna inte redan har en sådan säkerhet,

3.om det finns skäl att anta att bolagens verksamhet efter delningen bedrivs på ett sätt som är förenligt med denna lag och andra författningar som reglerar verksamheten, och

4.om det finns skäl att anta att delningen har samband med eller kan öka risken

för

a) penningtvätt enligt 1 kap. 6 § lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, eller

b) finansiering av terrorism enligt 6 § terroristbrottslagen (2022:666) eller försök till sådant brott, avseende terroristbrott enligt 4 § samma lag.

Vid bedömningen enligt första stycket 1 ska Finansinspektionen särskilt beakta

387

Prop. 2025/26:253	1. bolagens anseende, och
	2. om bolagens verksamhet bedrivs på ett sätt som är sunt.
	Inför bedömningen enligt första stycket 4 ska berörda utländska tillsyns-
	myndigheter få tillfälle att inom 30 arbetsdagar lämna synpunkter.
	Paragrafen innehåller bestämmelser om förutsättningarna för tillstånd att
	verkställa en gränsöverskridande delningsplan. Paragrafen genomför del-
	vis artikel 27j.1–27j.4 i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i
	avsnitt 7.4.3.
	I första och andra styckena anges det som Finansinspektionen ska pröva
	vid en ansökan om att verkställa en delningsplan.
	Första stycket 1 innebär att Finansinspektionen ska bedöma att bolagen
	efter delningen har tillfredsställande kontroll över de risker som de är eller
	kan bli exponerade för med anledning av delningen. Bestämmelsen mot-
	svarar inledningen i artikel 27j.1 första stycket i kapitaltäckningsdirek-
	tivet.
	Första stycket 2 innebär att bolagens borgenärer ska tillförsäkras en
	betryggande säkerhet. Kravet motsvarar det som gäller enligt nuvarande
	bestämmelser i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse för
	bankaktiebolag och kreditmarknadsbolag (10 kap. 30 c § och 11 kap. 1 §).
	Bestämmelsen är utformad efter förebild av 10 kap. 30 c § lagen om bank-
	och finansieringsrörelse (se prop. 2021/22:286).
	Enligt första stycket 3 ska Finansinspektionen bedöma att bolagens
	verksamhet efter delningen bedrivs på ett sätt som är förenligt med denna
	lag och andra författningar som reglerar bolagens verksamhet.
	Bestämmelsen motsvarar artikel 27j.1 första stycket c i kapitaltäcknings-
	direktivet.
	Av första stycket 4 följer att Finansinspektionen ska pröva om det finns
	skäl att anta att delningen har samband med eller kan öka risken för
	penningtvätt eller finansiering av terrorism. Bestämmelsen motsvarar
	artikel 27j.1 första stycket e i kapitaltäckningsdirektivet. Bestämmelsen är
	utformad på samma sätt som motsvarande krav i lagen om bank- och
	finansieringsrörelse som gäller för prövningen av en ansökan om ett
	kvalificerat innehav (14 kap. 2 § första stycket 3).
	Enligt andra stycket ska inspektionen vid bedömningen av om bolagen
	efter delningen har en tillfredsställande kontroll över riskerna beakta
	bolagens anseende och om bolagens verksamhet bedrivs på ett sunt sätt.
	Det senare omfattar bl.a. att bedöma om delningsplanen är realistisk och
	ändamålsenlig samt den finansiella sundheten hos de bolag som är del-
	aktiga i delningen, i synnerhet när det gäller den typ av verksamhet som
	bedrivs och planeras för de enheter som följer av delningen. Det får anses
	ligga inom ramen för Finansinspektionens tillsynsverksamhet att se till att
	dessa förutsättningar är uppfyllda fram till slutförandet av delningen.
	Bestämmelsen motsvarar artikel 27j.1 första stycket a, b och d och andra
	stycket i kapitaltäckningsdirektivet.
	Tredje stycket innebär att berörda utländska tillsynsmyndigheter som är
	ansvariga för tillsynen enligt penningtvättsdirektivet ska få lämna syn-
	punkter innan Finansinspektionen fattar sitt beslut. Finansinspektionen ska
	i sin bedömning beakta samtliga omständigheter som har varit avgörande
	för myndighetens ställningstagande, däribland eventuella synpunkter från
388	de berörda utländska tillsynsmyndigheterna. I det ligger att ett negativt
388

yttrande från en utländsk tillsynsmyndighet som är ansvarig för tillsynen enligt penningtvättsdirektivet får utgöra en rimlig grund för att inte med- dela tillstånd att verkställa delningsplanen.

50 § Beslut om tillstånd att verkställa en delningsplan får meddelas först efter det att utländska behöriga myndigheter inom EES har fått tillfälle att lämna syn- punkter, om något av de bolag som deltar i delningen är

1. ett utländskt

a)försäkringsföretag,

b)förvaltningsbolag,

c)institut för elektroniska pengar,

d)kreditinstitut, eller

e)värdepappersföretag,

2.ett moderföretag till ett sådant företag som avses i 1, eller

3.en juridisk person som kontrollerar ett sådant företag som avses i 1.

Paragrafen innehåller en bestämmelse om att utländska behöriga myndig- heter inom EES ska få tillfälle att lämna synpunkter innan Finansinspek- tionen fattar beslut om tillstånd att verkställa en gränsöverskridande delningsplan. Paragrafen genomför delvis artikel 27k.1 i kapitaltäcknings- direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 7.4.4.

Paragrafen innebär att Finansinspektionen är skyldig att bereda ut- ländska behöriga myndigheter inom EES möjlighet att lämna synpunkter om något av bolagen som deltar i delningen ingår i någon av de uppräk- nade företagskategorierna. Med utländskt försäkringsföretag avses även utländskt återförsäkringsföretag. Med utländskt förvaltningsbolag avses här detsamma som i 1 kap. 1 § första stycket 13 lagen om värdepappers- fonder.

51 § Finansinspektionen ska avslå en ansökan om tillstånd att verkställa en delningsplan, om

1.delningsplanen inte har godkänts i behörig ordning eller till sitt innehåll strider mot lag eller annan författning eller mot bolagsordningen,

2.delningen har förbjudits enligt konkurrenslagen (2008:579) eller rådets förordning (EG) nr 139/2004 eller om prövning av delningen pågår enligt lagen eller förordningen,

5.bolagets borgenärer inte har tillförsäkrats sådan betryggande säkerhet som avses i 49 § första stycket 2 eller bolagets ekonomiska förhållanden i övrigt är sådana att delningen inte kan anses förenlig med insättares eller andra fordrings- ägares intressen,

6.förutsättningarna enligt 49 § första stycket 1, 3 eller 4 inte är uppfyllda,

7.det är motiverat av hänsyn till allmänintresset,

8.det enligt 24 kap. 32 § aktiebolagslagen finns hinder mot att det överlåtande bolaget deltar i en gränsöverskridande delning,

9.delningen genomförs för ändamål som är brottsliga eller medför eller syftar till ett otillbörligt kringgående av unionsrätten eller nationell rätt, eller

Prop. 2025/26:253

389

Prop. 2025/26:253 10. delningen förutsätter ett förfarande enligt lagen (2008:9) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar men

något sådant förfarande inte har inletts.

Om ansökan inte kan bifallas på grund av att prövning pågår enligt konkurrens- lagen eller enligt rådets förordning (EG) nr 139/2004 och prövningen kan antas bli avslutad inom kort tid, får tillståndsfrågan förklaras vilande under högst sex månader.

Paragrafen, som utformas enligt Lagrådets förslag, innehåller bestäm- melser om när Finansinspektionen ska avslå en ansökan om tillstånd att verkställa en gränsöverskridande delningsplan. Paragrafen genomför delvis artikel 27j.1 i kapitaltäckningsdirektivet. Den är utformad efter förebild av 10 kap. 30 d § lagen (2004:297) om bank- och finansierings- rörelse (se prop. 2021/22:286). Övervägandena finns i avsnitt 7.4.2.

I första stycket anges under vilka förutsättningar Finansinspektionen ska avslå en ansökan om tillstånd att verkställa en delningsplan.

Punkterna 1–5 och 7–10 motsvarar det som gäller enligt nuvarande be- stämmelser i lagen om bank- och finansieringsrörelse för bankaktiebolag och kreditmarknadsbolag (10 kap. 30 d § och 11 kap. 1 §).

Punkt 6 innebär att inspektionen också ska avslå en ansökan om någon av förutsättningarna enligt 49 § första stycket 1, 3 och 4 inte är uppfyllda.

I andra stycket anges under vilka förutsättningar tillståndsfrågan får förklaras vilande under högst sex månader.

Hänvisningen till rådets förordning (EG) 139/2004 är dynamisk och avser alltså förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen.

52 § Finansinspektionens beslut om tillstånd till att verkställa en delningsplan där bolagen ingår i samma grupp ska meddelas inom 60 arbetsdagar efter det att mot- tagandet av ansökan bekräftades (bedömningsperioden). Om Finansinspektionen begär kompletterande uppgifter, får bedömningsperioden förlängas.

Finansinspektionen ska anses ha beviljat tillstånd till delningen om inspektionen inte har meddelat beslut i fråga om ansökan inom bedömningsperioden.

Om Finansinspektionen beviljar tillstånd till delningen, får inspektionen besluta inom vilken tid delningen ska genomföras.

Paragrafen innehåller bestämmelser om tidsfrister för Finansinspektionens beslut i fråga om gränsöverskridande delningar mellan bolag som ingår i samma grupp. Paragrafen genomför delvis artikel 27i.4, 27i.9 och 27i.10 i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 7.4.2.

Första stycket innebär att i fråga om en delning mellan bolag som ingår i samma grupp, ska Finansinspektionens beslut om tillstånd att verkställa en delningsplan fattas inom 60 arbetsdagar efter det att den bekräftelse som avses i 48 § skickades. Den tiden benämns bedömningsperioden. När det gäller arbetsdagar, se författningskommentaren till 13 §. Bedömnings- perioden får förlängas om Finansinspektionen begär kompletterande upp- gifter. Regeringen får meddela föreskrifter om Finansinspektionens hand- läggning av tillståndsärenden (se 10 kap. 3 §). I detta ryms föreskrifter om när bedömningsperioden får förlängas.

Andra stycket innebär att Finansinspektionen ska anses ha beviljat till- stånd till delningen om inspektionen inte har meddelat något beslut inom bedömningsperioden.

390

I tredje stycket anges att Finansinspektionen får ange en viss tid inom vilken delningen ska genomföras.

53 § Vid tillämpningen av 24 kap. 47 § aktiebolagslagen (2005:551) ska det som anges om Bolagsverket i stället avse Finansinspektionen.

Paragrafen innehåller en bestämmelse om möjlighet att förordna en sak- kunnig vid handläggningen av en ansökan om tillstånd att verkställa en delningsplan. Den är utformad efter förebild av 10 kap. 1 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse (se prop. 2021/22:286). Övervägandena finns i avsnitt 7.4.1.

Paragrafen innebär att vid tillämpningen av bestämmelserna i aktie- bolagslagen om möjligheten att förordna en lämplig person som sak- kunnig, ska det som anges där om Bolagsverket i stället avse Finansin- spektionen. Finansinspektionens roll vid förordnandet av sakkunniga mot- svarar det som gäller enligt nuvarande bestämmelser i lagen om bank- och finansieringsrörelse för bankaktiebolag och kreditmarknadsbolag (10 kap. 1 § och 11 kap. 1 §).

54 § Om ett övertagande bolag som ska ha sin hemvist i Sverige ska bedriva bank- eller finansieringsrörelse enligt lagen (2004:297) om bank- och finansierings- rörelse, bedriva värdepappersrörelse enligt lagen (2007:528) om värdepappers- marknaden eller är ett finansiellt holdingbolag eller blandat finansiellt holding- bolag som ska ansöka om godkännande enligt 1 § 1 eller 2 gäller utöver det som anges i 24 kap. 53 § aktiebolagslagen (2005:551) att Bolagsverket får registrera det övertagande bolaget bara om Finansinspektionen eller en domstol genom ett beslut som har fått laga kraft har gett bolaget tillstånd att bedriva sådan rörelse eller har beviljat holdingbolaget godkännande enligt 2 §.

Paragrafen innehåller en bestämmelse om det som gäller för att ett över- tagande bolag med hemvist i Sverige ska få registreras vid en gräns- överskridande delning när bolaget ska driva bank- eller finansierings- rörelse eller värdepappersrörelse eller verksamhet som kräver god- kännande enligt 2 §. Paragrafen genomför delvis artikel 27i.3 i kapital- täckningsdirektivet. Den är utformad efter förebild av 10 kap. 30 e § lagen om bank- och finansieringsrörelse (se prop. 2021/22:286). Övervägandena finns i avsnitt 7.4.1.

Paragrafen innebär att Bolagsverket i en gränsöverskridande delning bara får registrera ett övertagande bolag som är svenskt om det bolaget har motsvarande tillstånd för bank- eller finansieringsrörelse enligt 3 kap. 2 § lagen om bank- och finansieringsrörelse, värdepappersrörelse enligt 2 kap. 1 § lagen om värdepappersmarknaden eller godkänts enligt 2 §. Bestämmelsen motsvarar det som gäller enligt nuvarande bestämmelser i lagen om bank- och finansieringsrörelse för bankaktiebolag och kredit- marknadsbolag (10 kap. 30 e § och 11 kap. 1 §).

55 § Det som anges i 24 kap. 61 § tredje stycket aktiebolagslagen (2005:551) om att väcka talan tillämpas inte. I stället gäller, utöver det som anges i 7 kap. 51 § första stycket och 24 kap. 61 § första stycket aktiebolagslagen, att talan inte får väckas efter det att Finansinspektionen eller en domstol genom ett beslut som har fått laga kraft har gett tillstånd till att verkställa delningsplanen.

Prop. 2025/26:253

391

Prop. 2025/26:253 Paragrafen innehåller bestämmelser om väckande av talan i fråga om en ansökan att verkställa en gränsöverskridande delningsplan. Den är ut- formad efter förebild av 10 kap. 30 f § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse (se prop. 2021/22:286). Övervägandena finns i avsnitt 7.4.1.

I paragrafen regleras när talan får väckas mot ett beslut att verkställa en gränsöverskridande delningsplan. Bestämmelserna motsvarar det som gäller enligt nuvarande bestämmelser i lagen om bank- och finansierings- rörelse för bankaktiebolag och kreditmarknadsbolag (10 kap. 30 f § och 11 kap. 1 §).

Utländska företag hemmahörande utanför EES

Tillståndsplikt

56 § Ett företag som är etablerat utanför EES (tredjelandsföretag) får bedriva verksamhet från filial i Sverige (tredjelandsfilial) efter tillstånd från Finans- inspektionen om

1.företaget avser att tillhandahålla någon av tjänsterna som avses i punkterna 2 och 6 i bilaga 1 till kapitaltäckningsdirektivet och företaget skulle vara ett kredit- institut som avses i 1 kap. 2 § första stycket 7 a eller g om det hade varit etablerat inom EES, eller

2.företaget avser att ta emot återbetalningspliktiga medel från allmänheten.

Paragrafen innehåller en bestämmelse om vilka utländska företag som är etablerade utanför EES som får ges tillstånd att driva verksamhet från filial i Sverige. Paragrafen genomför artiklarna 21c.1, 47.3 och 48c.1 och delvis artikel 47.1 i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 8.2.

Punkt 1 gäller tredjelandsföretag som skulle vara kreditinstitut enligt artikel 4.1.1 i tillsynsförordningen om de hade varit etablerade inom EES, dvs. sådana företag som tar emot återbetalningspliktiga medel från allmän- heten och tillhandahåller kreditgivning enligt artikel 4.1.1 a i tillsyns- förordningen (enligt svensk rätt banker eller kreditmarknadsföretag), samt sådana större värdepappersbolag som definieras i artikel 4.1.1 b i tillsyns- förordningen.

Tillståndsplikten aktualiseras enligt punkt 1 när ett sådant företag i Sverige tillhandahåller centrala banktjänster, dvs. utlåning, omfattande bl.a. konsumentkrediter, kreditavtal som rör fast egendom, factoring, med eller utan regress, och finansiering av handelskrediter samt utställande av borgensförbindelser och garantier (se punkterna 2 och 6 i bilaga 1 till kapitaltäckningsdirektivet). Hänvisningen till kapitaltäckningsdirektivet är utformad så att den avser direktivet i en viss angiven lydelse, s.k. statisk hänvisning.

Av punkt 2 följer att tillståndsplikten även omfattar tredjelandsföretag som i Sverige avser ta emot återbetalningspliktiga medel från allmänheten.

Undantag från tillståndsplikt

57 § Tillstånd behövs inte för att bedriva verksamhet enligt 56 § när tjänsterna tillhandahålls

1.till följd av kontakter initierade av kunden,

2.till ett kreditinstitut som avses i 1 kap. 2 § första stycket 7 a eller g eller ett motsvarande utländskt företag,

392	3. till ett företag i samma grupp som tredjelandsföretaget, eller

4. i samband med att tredjelandsföretaget erbjuder den verksamhet och de	Prop. 2025/26:253
tjänster som anges i bilaga I, avsnitt A till Europaparlamentets och rådets direktiv
2014/65/EU av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument och om
ändring av direktiv 2002/92/EG och av direktiv 2011/61/EU, i lydelsen enligt
Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/790, och eventuella
kompletterande sidotjänster enligt bilaga I, avsnitt B till samma direktiv.

Paragrafen innehåller en bestämmelse om undantag från kravet på till- stånd. Paragrafen genomför artiklarna 21c.3, 21c.4 och 47.2 och delvis artikel 21c.2 i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i av- snitt 8.3.

Av punkt 1 följer att tjänster som tillhandahålls till följd av att en kund har tagit kontakt med tredjelandsföretaget inte omfattas av tillståndsplikt (på engelska reverse solicitation). Med kund avses en godtagbar motpart enligt artikel 30 i MiFID II, en icke-professionell kund enligt artikel 4.1.11 i samma direktiv, eller en professionell kund enligt artikel 4.1.10 i det direktivet.

Undantaget enligt denna punkt omfattar inte tjänster som erbjuds när tredjelandsföretaget söker upp en kund genom ett företag som agerar på tredjelandsföretagets vägnar eller som har nära anknytning till tredjelands- företaget. Undantagsmöjligheten omfattar inte heller när tredjelandsföre- taget erbjuder andra tjänster eller produkter än de som kunden efterfrågat, med undantag för sådana tjänster eller produkter som är nära anknutna till den tjänst som ursprungligen efterfrågades av kunden.

Av punkt 2 följer att undantag från tillståndsplikten även gäller för tjänster som tredjelandsföretaget tillhandahåller till kreditinstitut enligt artikel 4.1.1 i tillsynsförordningen, dvs. banker eller kreditmarknadsföre- tag enligt svensk rätt och motsvarande utländska företag samt sådana större värdepappersbolag som definieras i artikel 4.1.1 b i tillsynsför- ordningen.

Punkt 3 innebär att tjänster som tredjelandsföretaget erbjuder till företag inom samma grupp är undantagna från tillståndsplikt. Det som avses med grupp anges i artikel 4.1.138 i tillsynsförordningen (se artikel 3.1.63 i kapitaltäckningsdirektivet).

Punkt 4 innebär att de tjänster som tredjelandsföretaget erbjuder i samband med investeringstjänst och investeringsverksamhet enligt bilaga I, avsnitt A till MiFID II och sådana anknutna sidotjänster såsom att ta emot återbetalningspliktiga medel från allmänheten, och att bevilja krediter som erbjuds för att kunna genomföra de tjänsterna undantas från tillståndsplikt. Kommissionen har under hand gett uttryck för att det inne- bär att den tillhandahållna tjänsten måste vara direkt kopplad till en investeringstjänst, investeringsverksamhet eller en sidotjänst enligt bilaga I, avsnitt A eller B till MiFID II.

Hänvisningen till MiFID II är utformad så att den avser direktivet i en viss angiven lydelse, s.k. statisk hänvisning.

Förutsättningar för tillstånd

58 § Finansinspektionen ska bevilja tillstånd, om

1.tredjelandsfilialen förfogar över tillräckligt med kapital och likviditet enligt 5 b kap. 4–7 §§,

393

Prop. 2025/26:253 2. tredjelandsfilialen uppfyller kraven på riskhantering och dokumentation och har en tillfredsställande intern kontroll enligt 5 b kap. 8 och 9 §§,

3.tredjelandsfilialens verksamhet utanför Sverige men inom EES är begränsad till finansiering av filialer i samma grupp som tredjelandsföretaget,

4.tredjelandsföretaget har tillstånd i hemlandet för att tillhandahålla de tjänster och bedriva den verksamhet som ansökan avser,

5.tredjelandsföretaget står under betryggande tillsyn av en tillsynsmyndighet i hemlandet och den myndigheten har informerats om att företaget etablerar sig i Sverige,

6.Finansinspektionen bedömer att den kan utöva effektiv tillsyn över tredje- landsfilialen,

7.det inte finns skäl att anta att verksamheten har samband med eller kan öka risken för

a) penningtvätt enligt 1 kap. 6 § lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, eller

b) finansiering av terrorism enligt 6 § terroristbrottslagen (2022:666) eller försök till sådant brott, avseende terroristbrott enligt 4 § samma lag, och

8.insättningar hos en tredjelandsfilial som avses i 56 § 1 omfattas av garanti enligt lagen (1995:1571) om insättningsgaranti eller av en utländsk garanti som

a) omfattar insättningar som anges i 2 § lagen om insättningsgaranti, och

b) motsvarar åtminstone garantin enligt 4 och 4 c §§ lagen om insättnings- garanti.

Paragrafen anger förutsättningarna för tillstånd. Paragrafen genomför artikel 48c.4 och delvis artikel 48d.1 och 48d.4 i kapitaltäcknings- direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 8.4 och 8.5.

Paragrafen innehåller de krav som samtliga ska vara uppfyllda för att Finansinspektionen ska få bevilja ett tillstånd.

Punkt 1 reglerar att tredjelandsfilialen ska ha tillräckligt med kapital och likviditet och motsvarar delvis artikel 48c.4 a i kapitaltäckningsdirektivet.

Punkt 2 reglerar att tredjelandsfilialen ska uppfylla kraven på risk- hantering, dokumentation och ha en tillfredsställande intern kontroll och motsvarar delvis artikel 48c.4 a i kapitaltäckningsdirektivet.

Punkt 3 reglerar att tredjelandsfilialen inte får driva gränsöverskridande verksamhet i andra länder inom EES med undantag för gruppintern finansiering, dvs. sådana gruppinterna finansieringstransaktioner som in- gås med andra filialer i andra länder inom EES som tillhör samma huvud- företag. Punkten motsvarar artikel 48c.4 d i kapitaltäckningsdirektivet.

Punkt 4 gäller att tredjelandsföretaget måste ha tillstånd i hemlandet för att få tillhandahålla motsvarande tjänster även i Sverige. Punkten motsvarar delvis artikel 48c.4 b i kapitaltäckningsdirektivet.

Punkt 5 gäller de krav som ställs på den tillsyn som en myndighet i hemlandet ska utöva över tredjelandsföretaget och att den myndigheten ska ha informerats om att företaget avser att etablera sig i Sverige. Med tillsyn avses tillsyn över tredjelandsföretaget och den grupp som företaget ingår i. Punkten motsvarar artikel 48c.4 c och delvis artikel 48c.4 b i kapitaltäckningsdirektivet.

Punkt 6 gäller Finansinspektionens tillsyn över filialen och motsvarar artikel 48c.4 e i kapitaltäckningsdirektivet.

Punkt 7 gäller om det finns skäl att anta att verksamheten har samband med eller kan öka risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism och motsvarar artikel 48c.4 f i kapitaltäckningsdirektivet.

394

Punkt 8 gäller i vilken utsträckning insättningar hos en tredjelandsfilial Prop. 2025/26:253 till ett utländskt kreditinstitut ska omfattas av insättningsgarantin.

Bestämmelsen motsvarar det som gäller enligt nuvarande bestämmelse i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse (4 kap. 4 § 3).

59 § Finansinspektionen ska återkalla tillståndet om tredjelandsföretaget

1.inte längre uppfyller förutsättningarna för tillstånd enligt 58 §,

2.har fått tillståndet genom att lämna falska uppgifter eller på något annat otillbörligt sätt,

3.har förklarat sig avstå från tillståndet,

4.inte inom ett år från det att tillstånd beviljades har börjat bedriva sådan rörelse som tillståndet avser, eller

5.under en sammanhängande tid av sex månader inte har bedrivit sådan rörelse som tillståndet avser.

Tredjelandsfilialen ska underrätta Finansinspektionen om den inte uppfyller förutsättningarna enligt första stycket 1 eller andra stycket.

Paragrafen innehåller bestämmelser om när ett filialtillstånd ska återkallas.
Paragrafen genomför artikel 48d.2 och delvis artikel 48d.1 och 48d.4 i
kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 8.5.
I första stycket anges de situationer när Finansinspektionen ska återkalla
ett filialtillstånd.
Punkt 1 anger att tillståndet ska återkallas om tredjelandsfilialen inte
längre uppfyller förutsättningarna för tillstånd. Punkten motsvarar artikel
48d.1 första stycket a och 48d.2 c–g och delvis artikel 48d.1 b i kapital-
täckningsdirektivet.
Punkt 2 anger att tillståndet ska återkallas om tredjelandsfilialen har fått
tillståndet genom att lämna falska uppgifter eller på något annat otillbörligt
sätt. Punkten motsvarar artikel 48d.2 b i kapitaltäckningsdirektivet.
Punkt 3 anger att tillståndet ska återkallas om tredjelandsföretaget har
meddelat att det avstår från tillståndet. Punkten motsvarar delvis artikel
48d.2 a i kapitaltäckningsdirektivet.
Punkt 4 anger att tillståndet ska återkallas om tredjelandsföretaget inte
inom ett år har börjat tillhandahålla de tjänster som tillståndet avser.
Punkten motsvarar delvis artikel 48d.2 a i kapitaltäckningsdirektivet.
Punkt 5 anger att tillståndet ska återkallas om tredjelandsföretaget under
en sammanhängande tid av sex månader inte har bedrivit sådan rörelse
som tillståndet avser. Punkten motsvarar delvis artikel 48d.2 a i kapital-
täckningsdirektivet.
Av andra stycket följer att Finansinspektionen även ska återkalla
tillståndet, om det är sannolikt att företaget inom tolv månader inte längre
kommer att uppfylla sina skyldigheter enligt denna lag eller andra
författningar som reglerar företagets verksamhet. Stycket motsvarar delvis
artikel 48d.1 första stycket b i kapitaltäckningsdirektivet.
I tredje stycket regleras tredjelandsfilialens skyldighet att informera
Finansinspektionen om tredjelandsföretaget inte uppfyller förutsätt-
ningarna för filialtillståndet eller om det är sannolikt att företaget inom
tolv månader inte längre kommer att uppfylla sina skyldigheter enligt	395
	395

Prop. 2025/26:253 denna lag eller andra författningar som reglerar företagets verksamhet. Stycket motsvarar artikel 48d.1 andra stycket i kapitaltäckningsdirektivet.

3 kap. Krav på gruppnivå Ansvarigt företag

1 § För varje konsoliderad situation ska det finnas ett ansvarigt företag. Ett ansvarigt företag ska vara

1.ett moderinstitut inom EES,

2.ett finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag som har godkänts enligt 1 a kap. 2 §,

3.ett kreditinstitut eller ett motsvarande utländskt företag inom EES som

a)är ett dotterföretag till ett finansiellt moderholdingföretag inom EES eller ett blandat finansiellt moderholdingföretag inom EES och som har medgetts undantag från kravet på godkännande enligt 1 a kap. 3 §, och

b)avses i 1 a kap. 3 § första stycket 3, eller

4.ett kreditinstitut eller ett motsvarande utländskt företag inom EES eller ett finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag som avses i 8 kap. 2 a § första stycket 2 d.

Paragrafen innehåller bestämmelser om ansvarigt företag för varje konsoliderad situation.

Ändringarna i andra stycket 2 och 3 är en följd av att de nuvarande be- stämmelserna i 1 kap. om godkännande och undantag från kravet på godkännande för vissa finansiella holdingföretag och blandade finansiella holdingföretag flyttas till ett nytt kapitel, 1 a kap. I andra stycket 4 görs en rättelse, hänvisningen ska rätteligen vara till sådana holdingföretag som tillfälligt ansvarar för att säkerställa att kraven på gruppnivå är uppfyllda.

Övriga ändringar i paragrafen är språkliga.

Personer med ledande befattningar i ett finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag

5 § Den som ingår i ledningen för ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag ska ha tillräcklig insikt och erfarenhet för att delta i ledningen av företaget och även i övrigt vara lämplig för en sådan uppgift.

Företagets verkställande direktör får inte vara ordförande i styrelsen.

Paragrafen innehåller bestämmelser om ledningen för ett finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag. Ändringen i para- grafen genomför artikel 121 och delvis artikel 88.1 i kapitaltäcknings- direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.1.

Enligt andra stycket, som är nytt, får den verkställande direktören i ett finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag inte vara ordförande i företagets styrelse.

6 § Finansinspektionen har tillsyn över att lämplighetskraven i denna lag är uppfyllda för

1.styrelseledamöter, verkställande direktörer och ersättare för någon av dem i finansiella holdingföretag eller blandade finansiella holdingföretag,

2.nyckelpersoner i sådana finansiella holdingföretag eller blandade finansiella holdingföretag som har godkänts enligt 1 a kap. 2 §, och

396

3. de personer som avses i 11 § första stycket 2 i sådana finansiella Prop. 2025/26:253 moderholdingföretag eller blandade finansiella moderholdingföretag som inte har

medgetts undantag från kravet på godkännande enligt 1 a kap. 3 §.

Företagen ska lämna Finansinspektionen de uppgifter som inspektionen begär. Om Finansinspektionen vid inspektion eller på något annat sätt har upptäckt en omständighet som kan antas ha samband med eller utgöra penningtvätt eller finansiering av terrorism, ska inspektionen särskilt kontrollera att personerna som

avses i första stycket uppfyller lämplighetskraven.

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om tillsynen över att lämplighetskraven för personer med ledande befattningar i ett finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag är uppfyllda. Para- grafen genomför delvis artiklarna 91.1c, 91.1e–91.1h, 91a.4, 91a.5 och

91.10i kapitaltäckningsdirektivet. Den är utformad delvis efter förebild av 13 kap. 2 och 3 §§ lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.3 och 6.2.2.

Första stycket innebär att Finansinspektionen har tillsyn över att styrelseledamöterna, verkställande direktören och ersättare för någon av dem och nyckelpersoner i ett finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag som har godkänts enligt 1 a kap. 2 § uppfyller lämplighetskraven enligt punkterna 3 och 4 i den paragrafen (se författ- ningskommentaren till den paragrafen), att styrelseledamöter, den verk- ställande direktören och ersättare för någon av dem i övriga finansiella holdingföretag uppfyller lämplighetskraven i 5 § samt att cheferna för de interna kontrollfunktionerna och finansdirektören i finansiella moder- holdingföretag och blandade finansiella moderholdingföretag som inte har medgetts undantag från kravet på godkännande uppfyller lämplighets- kraven.

Enligt andra stycket ska företagen lämna Finansinspektionen den information som inspektionen begär.

Tredje stycket innebär att inspektionen särskilt ska kontrollera led- ningens lämplighet i sådana fall som avses i 4 kap. 4 § första stycket lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (penningtvättslagen). Bestämmelsen är utformad efter förebild av 13 kap. 2 och 3 §§ lagen om bank- och finansieringsrörelse.

7 § Den som är ledamot i styrelsen för ett finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag som har godkänts enligt 1 a kap. 2 § eller är dess verk- ställande direktör får ha andra uppdrag som styrelseledamot eller verkställande direktör om det bedöms lämpligt.

Om företaget är betydande i fråga om storlek, intern organisation samt verk- samhetens art, omfattning och komplexitet, får en styrelseledamot eller verk- ställande direktör bara inneha en av följande kombinationer av uppdrag:

1.ett uppdrag som verkställande direktör och två uppdrag som styrelseledamot,

eller

2.fyra uppdrag som styrelseledamot.

Om en styrelseledamot representerar staten gäller inte andra stycket.

397

Prop. 2025/26:253 grafen genomför delvis artikel 91.3 i kapitaltäckningsdirektivet. Den är utformad efter förebild av 10 kap. 8 a § och 8 b § andra stycket lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.1.

Paragrafen anger under vilka förutsättningar en styrelseledamot eller verkställande direktör i ett finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag som har godkänts enligt 1 a kap. 2 § får ha andra styrelseuppdrag eller vara verkställande direktör i andra företag. Det mot- svarar det som gäller för den som är styrelseledamot eller verkställande direktör i ett kreditinstitut enligt 10 kap. 8 a § och 8 b § andra stycket lagen om bank- och finansieringsrörelse (se prop. 2013/14:228 s. 169–174).

8 § Vid tillämpningen av 7 § andra stycket ska

1.uppdrag inom samma grupp eller i företag där holdingföretaget har ett kvalificerat innehav räknas som ett enda uppdrag, och

2.uppdrag i verksamheter och organisationer som inte huvudsakligen har ett kommersiellt syfte inte beaktas.

En styrelseledamot eller verkställande direktör får, efter tillstånd av Finans- inspektionen, ha ytterligare ett uppdrag som styrelseledamot utöver de uppdrag som avses i 7 § andra stycket 1 eller 2.

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om uppdrag som styrelse- ledamot eller verkställande direktör som den som är styrelseledamot eller verkställande direktör i ett finansiellt holdingföretag eller blandat finansi- ellt holdingföretag som har godkänts får ha i andra företag. Paragrafen genomför delvis artikel 91.4–91.6 i kapitaltäckningsdirektivet. Den är utformad efter förebild av 10 kap. 8 b § första och tredje styckena lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.1.

Paragrafen innebär en begränsning av antal uppdrag som en styrelse- ledamot eller verkställande direktör i ett finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag som har godkänts enligt 1 a kap. 2 § får ha i andra företag. Det motsvarar det som gäller för den som är styrelse- ledamot eller verkställande direktör i ett kreditinstitut enligt 10 kap. 8 b § första och tredje styckena lagen om bank- och finansieringsrörelse (se författningskommentaren till den paragrafen i avsnitt 18.11 och prop. 2013/14:228 s. 169–174).

9 § Den som är styrelseledamot eller verkställande direktör i ett finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag som har godkänts enligt 1 a kap. 2 § ska avsätta tillräckligt med tid för att kunna utföra sitt uppdrag.

	Paragrafen, som är ny, innehåller en bestämmelse om krav på den som
	ingår i ledningen för ett finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt
	holdingföretag som har godkänts. Paragrafen genomför delvis artikel 91.2
	i kapitaltäckningsdirektivet. Den är utformad efter förebild av 10 kap.
	8 c § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse. Övervägandena
	finns i avsnitt 6.1.1.
	Paragrafen innebär att en styrelseledamot eller en verkställande direktör
	i ett finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holdingbolag som
	har godkänts enligt 1 a kap. 2 § ska avsätta tillräckligt med tid för att kunna
398	utföra sitt uppdrag. Det motsvarar det som gäller för den som är styrelse-

ledamot eller verkställande direktör i ett kreditinstitut enligt 10 kap. 8 c § Prop. 2025/26:253 lagen om bank- och finansieringsrörelse (se prop. 2013/14:228

s. 169–174).

10 § Om kraven i 1 a kap. 2 § 3 eller 4 inte är uppfyllda ska det finansiella holding- företaget eller blandade finansiella holdingföretaget som har godkänts enligt 1 a kap. 2 §

1.se till att en tilltänkt person inte påbörjar ett uppdrag eller en anställning som styrelseledamot, verkställande direktör eller ersättare för någon av dem eller nyckelperson, eller

2.besluta att en styrelseledamot, en verkställande direktör eller en ersättare för någon av dem eller en nyckelperson inte längre får vara det.

Om holdingföretaget vidtar åtgärder för att kraven i 1 a kap. 2 § 3 eller 4 ska vara uppfyllda, får personen vara styrelseledamot, verkställande direktör eller ersättare för någon av dem eller nyckelperson.

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om åtgärder som ett finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag som har godkänts ska vidta om en ledningsperson eller nyckelperson eller styrelsen i sin helhet inte uppfyller lämplighetskraven. Paragrafen genomför delvis artiklarna 91.1b och 91a.3 i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.4.

Paragrafen motsvarar 3 kap. 4 a § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, se författningskommentaren till den paragrafen i avsnitt 18.11.

11 § Ett finansiellt moderholdingföretag eller blandat finansiellt moderholding- företag som inte har medgetts undantag från kravet på godkännande enligt 1 a kap. 3 § och i vars grupp det ingår ett eller flera stora institut ska göra en anmälan till Finansinspektionen om företaget

1.avser att utse en styrelseledamot eller en verkställande direktör, eller

2.utser en nyckelperson som ansvarar för

a)förvaltningen av finansiella resurser, den finansiella planeringen och den finansiella rapporteringen,

b)riskhanteringsfunktionen,

c)funktionen för regelefterlevnad, eller

d)internrevisionsfunktionen.

En anmälan enligt första stycket 1 ska göras senast 30 arbetsdagar före det att uppdraget eller anställningen ska påbörjas.

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om att vissa finansiella moderholdingföretag och blandade finansiella moderholdingföretag ska anmäla till Finansinspektionen om företaget avser att utse styrelseledamot eller verkställande direktör eller vissa nyckelpersoner. Paragrafen genom- för delvis artiklarna 3.1.9a–3.1.9d, 91.1d och 91a.5 i kapitaltäcknings- direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.2 och 6.2.2.

Paragrafen motsvarar 3 kap. 4 b § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, se författningskommentaren till den paragrafen i avsnitt 18.11.

399

Prop. 2025/26:253 4 kap. Tillsynsansvar på gruppnivå

Vissa finansiella holdingföretag och blandade finansiella holdingföretag

11 § När Finansinspektionen är samordnande tillsynsmyndighet, ska inspektionen utöva tillsyn över att ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag uppfyller sina skyldigheter enligt 1 a kap. 1–3 §§.

Paragrafen innehåller en bestämmelse om tillsyn över finansiella holding- företag och blandade finansiella holdingföretag när Finansinspektionen är samordnande tillsynsmyndighet.

Ändringarna i paragrafen är en följd av att de nuvarande bestämmelserna i 1 kap. om godkännande och undantag från kravet på godkännande för vissa finansiella holdingföretag och blandade finansiella holdingföretag flyttas till ett nytt kapitel, 1 a kap.

5 b kap. Tillsyn över tredjelandsfilialer

Kapitlet är nytt och innehåller bestämmelser om Finansinspektionens tillsyn över tredjelandsfilialer och om krav som sådana filialer ska upp- fylla. Bestämmelser om tillståndsplikt för tredjelandsfilialer, undantag från tillståndsplikt, förutsättningar för tillstånd och återkallelse av tillstånd finns i 1 a kap. 56–59 §§.

Tillsynen och dess omfattning

1 § Finansinspektionen har tillsyn över tredjelandsfilialer. Tillsynen omfattar att verksamheten bedrivs enligt

1.denna lag,

2.andra författningar som reglerar filialens verksamhet, och

3.interna instruktioner som har sin grund i författningar som reglerar filialens verksamhet.

Finansinspektionen har dessutom tillsyn över att filialens verkställande direktörer uppfyller lämplighetskraven i denna lag.

Paragrafen innehåller bestämmelser om tillsynen över tredjelandsfilialer. Paragrafen genomför artikel 48m.1 och delvis artiklarna 47.1, 48m.2 och 48n.1–48n.3 i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 8.2, 8.6, 8.9.1 och 8.9.2.

Paragrafen innebär att Finansinspektionen har tillsyn över tredjelands- filialer. Den motsvarar 13 kap. 2 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse (se prop. 2002/03:139 s. 543 och 544).

Klass 1- och klass 2-filialer

2 § En tredjelandsfilial är en klass 1-filial,

1.om det totala värdet av tillgångarna hänförliga till filialverksamheten uppgår till åtminstone ett belopp som motsvarar 5 miljarder euro,

2.om det i verksamheten ingår att ta emot återbetalningspliktiga medel från allmänheten som

a) uppgår till minst 5 procent av värdet på skulderna hänförliga till filial- verksamheten, eller

b) överstiger ett belopp som motsvarar 50 miljoner euro, eller

400

3. om den inte är en kvalificerad tredjelandsfilial enligt artikel 48b i kapital-	Prop. 2025/26:253
täckningsdirektivet.
Övriga tredjelandsfilialer är klass 2-filialer.

Paragrafen innehåller bestämmelser om klassificeringen av tredjelands- filialer som klass 1-filaler eller klass 2-filialer. Paragrafen genomför artiklarna 48a.1, 48a.2 och 48b.1 och delvis artiklarna 47.1 och 48b.5 i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 8.2 och 8.6.

I första stycket regleras när en tredjelandsfilial är en klass 1-filial. Punkt 1 innebär att en filial ska klassificeras som en klass 1-filial om

tillgångarna hänförliga till filialverksamheten är lika med eller större än motsvarande 5 miljarder euro. Beräkningen ska baseras på redovisningen för den närmast föregående årliga rapporteringsperioden enligt rapporte- ringskraven i artiklarna 48k och 48l i kapitaltäckningsdirektivet, se författ- ningskommentarerna till 6 kap. 1 § och 10 kap. 2 § 10. Med tillgångar hänförliga till filialverksamheten avses tillgångar som är bokade och här- rör från verksamheten.

Punkt 2 innebär att filialer som tar emot insättningar eller andra återbetalningspliktiga medel från allmänheten över ett visst belopp ska vara klass 1-filialer.

Enligt punkt 3 ska kvalificerade filialer som utses med hjälp av Euro- peiska kommissionen inte vara klass 1-filialer. En filial anses vara en kvalificerad filial om vissa förutsättningar är uppfyllda (artikel 48b.1 i kapitaltäckningsdirektivet). Kommissionen får genom genomförandeakter anta beslut om ifall vissa av dessa villkor är uppfyllda (artikel 48b.2). Hänvisningen till kapitaltäckningsdirektivet är utformad så att den avser direktivet i en viss angiven lydelse, s.k. statisk.

Av andra stycket följer att tredjelandsfilialer som inte är klass 1-filialer är klass 2-filialer.

3§ En filial som inte längre uppfyller kraven i 2 § första stycket är en klass 2-filial. En klass 2-filial som uppfyller något av kraven i 2 § första stycket blir en klass 1- filial först fyra månader därefter.

Paragrafen innehåller bestämmelser om ändring av klassificeringen av en tredjelandsfilial som klass 1-filal eller klass 2-filial. Paragrafen genomför artikel 48a.3 och delvis artikel 47.1 i kapitaltäckningsdirektivet. Över- vägandena finns i avsnitt 8.2 och 8.6.

Paragrafen innebär att en klass 1-filial som inte längre uppfyller kriterierna för att vara en sådan filial enligt 2 § första stycket omedelbart ska anses vara en klass 2-filial, medan en klass 2-filial som uppfyller förut- sättningarna för att vara en klass 1-filial ska klassificeras som en sådan först efter fyra månader från det att förutsättningarna är uppfyllda.

Kapitalbaskrav

4 § Kapitalbaskravet för en klass 1-filial ska uppgå till det högsta av 1. 2,5 procent

a)av filialens skulder vid tidpunkten för beslut om tillstånd, eller

b)av filialens genomsnittliga skulder enligt de tre föregående räkenskapsåren,

eller
2. ett belopp som motsvarar 10 miljarder euro.	401
	401

Prop. 2025/26:253 Första stycket 1 a gäller bara under de tre första räkenskapsåren.

Paragrafen innehåller bestämmelser om kapitalbaskrav för tredjelands- filialer som är klass 1-filialer. Paragrafen genomför delvis artikel 47.1 och 48e.1 i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 8.2 och 8.7.

I första stycket anges vad kapitalbaskravet för en klass 1-filial ska uppgå till. Kapitalbaskravet ska åtminstone uppgå till motsvarande 10 miljarder euro. Kapitalbaskravet ska uppfyllas med kapitalbasinstrument, vilket framgår av tillsynsförordningen.

Andra stycket innebär att beräkningen av kapitalbaskravet för en klass 1- filial under de första tre räkenskapsåren ska beräknas utifrån filialens skulder vid tidpunkten för beslutet om tillstånd för filialverksamheten enligt 1 a kap. 56 §. För filialer som fick sitt tillstånd för mer än tre år sedan beräknas kapitalbaskravet baserat på filialens genomsnittliga skulder under de räkenskapsåren.

5 § Kapitalbaskravet för en klass 2-filial ska uppgå till det högsta av 1. 0,5 procent

a)av filialens skulder vid tidpunkten för beslut om tillstånd, eller

b)av filialens genomsnittliga skulder enligt de tre föregående räkenskapsåren,

eller

2. ett belopp som motsvarar 5 miljarder euro.

Första stycket 1 a gäller bara under de tre första räkenskapsåren.

Paragrafen innehåller bestämmelser om kapitalbaskrav för tredjelands- filialer som är klass 2-filialer. Paragrafen genomför delvis artiklarna 47.1 och 48e.1 i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 8.2 och 8.7.

I första stycket anges vad kapitalbaskravet för en klass 2-filial ska uppgå till. Kapitalbaskravet ska åtminstone uppgå till motsvarande 5 miljarder euro.

Andra stycket innebär att beräkningen av kapitalbaskravet för en klass 2-filial under de första tre räkenskapsåren ska beräknas utifrån filialens skulder vid tidpunkten för beslutet om tillstånd för filialverksamheten enligt 1 a kap. 56 §. Om filialen fick tillståndet för mer än tre år sedan ska den beräkna sitt kapitalbaskrav baserat på filialens genomsnittliga skulder under de räkenskapsåren.

Likviditetskrav

6 § En tredjelandsfilial ska inneha ointecknade och likvida tillgångar som täcker ett likviditetsutflöde under en period av 30 dagar.

En klass 1-filial ska vid tillämpningen av första stycket uppfylla kraven på likviditet i avdelning I, del 6 i tillsynsförordningen.

Paragrafen innehåller bestämmelser om likviditetskrav för tredjelands- filialer. Paragrafen genomför artikel 48f.1 och 48f.2 och delvis artikel 47.1 i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 8.2 och 8.7.

I första stycket regleras storleken på likviditetskravet för tredjelands- filialer. Kravet gäller för både klass 1-filialer och klass 2-filialer.

402

I andra stycket regleras vilka krav på likviditet i tillsynsförordningen Prop. 2025/26:253 som klass 1-filialer ska uppfylla. Hänvisningen till tillsynsförordningen är

dynamisk och avser alltså förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen.

Med likvida tillgångar och likviditetsutflöde avses detsamma som i artiklarna 4 och 7 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/61 av den 10 oktober 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 när det gäller likviditetstäcknings- kravet för kreditinstitut.

Krav på att medel ska deponeras på konto

Medlen ska användas om tredjelandsföretaget går i likvidation eller om filialens verksamhet upphör enligt 8 kap. 12 § lagen (2015:1016) om resolution.

Paragrafen innehåller bestämmelser om deponering av de medel som tredjelandsfilialen ska uppfylla kapitalbas- och likviditetskraven med. Paragrafen genomför artikel 48f.3 och delvis artiklarna 47.1 och 48e.3 i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 8.2 och 8.7.

I första stycket regleras tredjelandsfilialernas skyldighet att hos ett kreditinstitut som inte ingår i samma grupp som tredjelandsföretaget deponera de kapitalbasinstrument och de ointecknade och likvida tillgångarna som används för att uppfylla kapital- och likviditetskraven. Med grupp avses en grupp enligt artikel 4.1.138 i tillsynsförordningen (se artikel 3.1.63 i kapitaltäckningsdirektivet).

I andra stycket anges vad de deponerade medlen får användas till. De ointecknade och likvida tillgångarna som används för att uppfylla likviditetskraven enligt 6 § ska i första hand täcka likviditetsutflödet på 30 dagar. Överskottet av de ointecknade och likvida tillgångarna och medlen som avses i 4 och 5 §§ ska användas om tredjelandsföretaget träder i likvidation eller om filialens verksamhet upphör enligt artikel 96 i krishanteringsdirektivet, som har genomförts i svensk rätt genom 8 kap. 12 § lagen om resolution.

Krav på riskhantering, dokumentation och intern styrning och kontroll

8 § En tredjelandsfilial ska identifiera, mäta, styra, internt rapportera och ha kontroll över de risker som dess rörelse är förknippad med. Filialen ska dokumen- tera sina tillgångar och skulder och ha en tillfredsställande intern styrning och kontroll.

Verksamheten ska bedrivas på ett sådant sätt att filialens förbindelser med andra företag kan överblickas.

Paragrafen innehåller bestämmelser om krav på riskhantering, dokumenta- tion och intern styrning och kontroll för tredjelandsfilialer. Paragrafen genomför delvis artiklarna 47.1, 48g.2–48g.8 och 48h.1–48h.3 i kapital- täckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 8.2 och 8.8.

403

Prop. 2025/26:253 Paragrafen innebär att det ställs krav på en tredjelandsfilials risk- hantering. Kravet på riskhantering och intern styrning och kontroll motsvarar liknande krav som gäller för kreditinstitut enligt 6 kap. 2 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse (se prop. 2002/03:139 s. 530 och prop. 2006/07:5 s. 129–137 och 435). En tredjelandsfilials skyldighet att dokumentera sina tillgångar och skulder enligt kapitaltäcknings- direktivet är vidare än bokföringsskyldigheten för filialer enligt 1 kap. 2 § bokföringslagen (1999:1078). Skyldigheten enligt direktivet omfattar även registrering av tillgångar som härrör från tredjelandsfilialen. Enligt direktivet ska ett bokföringsregister innehålla information om inte bara affärshändelser utan även om de risker tredjelandsfilialen genererar och hur de hanteras.

Kravet på att verksamheten ska kunna överblickas motsvarar liknande krav för kreditinstitut i 6 kap. 3 § lagen om bank- och finansieringsrörelse (se prop. 2006/07:5 s. 435 och 436).

Kraven kommer, på motsvarande sätt som de krav som gäller för kredit- institut, att preciseras i föreskrifter på längre nivå än lag, se författnings- kommentaren till 10 kap. 2 § 9.

Verkställande direktörer

9 § Det ska finnas minst två verkställande direktörer bosatta i Sverige, med ansvar för verksamheten här.

Paragrafen innehåller bestämmelser om krav på ledningen i en tredjelands- filial. Paragrafen genomför delvis artiklarna 47.1 och 48g.1 i kapital- täckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 8.2 och 8.8.

Första stycket innebär att en tredjelandsfilial ska ha minst två verk- ställande direktörer som är ansvariga för filialverksamheten och som är bosatta i Sverige.

I andra stycket anges de lämplighetskrav som gäller för någon som ska vara verkställande direktör.

Tillsynsbefogenheter

Beloppet ska beräknas utifrån ett genomsnitt av tillgångarna för de tre närmast föregående räkenskapsåren eller i absoluta tal för minst tre av de fem närmast föregående räkenskapsåren. Vid bedömningen ska Finansinspektionen tillämpa artiklarna 48i.2 och 131.3 i kapitaltäckningsdirektivet.

Paragrafen, som utformas enligt Lagrådets förslag, innehåller bestäm- melser om den bedömning som Finansinspektionen ska göra av om en tredjelandsfilial är systemviktig. Paragrafen genomför artikel 48j.1 och

404

48j.2 och delvis artikel 47.1 i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 8.2 och 8.10.1.

I första stycket regleras Finansinspektionens skyldighet att om vissa tröskelvärdet är uppfyllt, bedöma en filials systemviktighet och om dess verksamhet kan medföra allvarliga konsekvenser för stabiliteten i det finansiella systemet i Sverige eller inom EES.

I andra stycket anges hur värdet av tillgångarna ska beräknas och vilka indikatorer på systemviktighet som Finansinspektionen ska beakta vid sin bedömning. Tillgångar kopplade till marknadstransaktioner med central- banker som ingår i Europeiska centralbankssystemet (ECBS) ska inte tas med vid beräkningen. Hänvisningen till kapitaltäckningsdirektivet är utformad så att den avser direktivet i en viss angiven lydelse, s.k. statisk hänvisning.

11 § Finansinspektionen ska lämna sin bedömning enligt 10 § till övriga berörda behöriga myndigheter och Europeiska bankmyndigheten.

Om någon av de berörda behöriga myndigheterna invänder mot bedömningen, ska Finansinspektionen, inom tre månader och i samverkan med Europeiska bank- myndigheten, försöka komma överens med myndigheterna.

Paragrafen, som utformas enligt Lagrådets förslag, innehåller bestäm- melser om Finansinspektionens samarbetsskyldighet med berörda behöriga myndigheter och Eba vid bedömningen av om en tredjelandsfilial är systemviktig. Paragrafen genomför delvis artiklarna 47.1 och 48j.3 i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 8.2 och 8.10.1.

Paragrafen reglerar Finansinspektionens skyldighet att samarbeta med berörda behöriga myndigheter och Eba för de fall inspektionen är ansvarig tillsynsmyndighet för en tredjelandsfilial som överskrider tröskelvärdet enligt 10 §.

1.omstrukturerar eller begränsar sin verksamhet, eller

2.lämnar upplysningar enligt 6 kap. 1 § eller vidtar sådana åtgärder som avses i 8 kap. 1 a §.

Om en överenskommelse enligt 11 § andra stycket inte kan nås inom den angivna tidsfristen ska Finansinspektionen ensam fatta beslut enligt första stycket.

Paragrafen, som delvis utformas enligt Lagrådets förslag, innehåller bestämmelser om de åtgärder som Finansinspektionen får vidta om en tredjelandsfilial är systemviktig. Paragrafen genomför artikel 48j.4 och delvis artiklarna 47.1 och 47j.3 i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägan- dena finns i avsnitt 8.2 och 8.10.1.

Enligt första stycket får Finansinspektionen vidta vissa åtgärder om filialens verksamhet bedöms medföra allvarliga konsekvenser för den finansiella stabiliteten i Sverige eller EES.

Prop. 2025/26:253

405

Prop. 2025/26:253

406

Punkt 1 innebär att Finansinspektionen får kräva att filialen omstruktu- rerar eller begränsar sin verksamhet så att den inte längre är systemviktig eller bedriver en verksamhet som medför allvarliga konsekvenser för den finansiella stabiliteten i Sverige eller EES. Med omstrukturering avses inte att tredjelandsföretaget för över verksamheten i filialen till ett i Sverige etablerat dotterbolag som ansöker om tillstånd att bedriva bank- eller finansieringsrörelse. Det regleras i stället i 14 §, se författningskom- mentaren till den paragrafen.

Punkt 2 innebär att Finansinspektionen får vidta vissa ytterligare till- synsåtgärder, i form av att ställa ytterligare krav på information eller förelägga filialen att minska sina risker eller vidta någon annan åtgärd för att komma till rätta med situationen.

Enligt andra stycket ska Finansinspektionen underrätta övriga berörda behöriga myndigheter och Europeiska bankmyndigheten (Eba) om inspektionen bedömer att en filial uppfyller förutsättningarna enligt 10 § men att inspektionen inte vidtar någon av åtgärderna i första stycket.

Paragrafen, som utformas efter synpunkter från Lagrådet, innehåller en bestämmelse om den tid inom vilken Finansinspektionen får invända mot en bedömning av en annan behörig myndighet när det gäller om en filial i det landet är systemviktig. Paragrafen genomför delvis artiklarna 47.1 och 48j.3 i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 8.2 och 8.10.1.

Paragrafen reglerar Finansinspektionens skyldighet att samverka med berörda behöriga myndigheter när det är en sådan myndighet som är den som gör bedömningen av om en filial i det landet är systemviktig och de eventuella risker som den filialen kan medföra för den finansiella stabili- teten i det landet eller inom EES och inspektionen är behörig myndighet för en tredjelandsfilial i Sverige till samma tredjelandsföretag eller ett dotterbolag som ingår i samma grupp som det företaget.

1.filialen inte längre uppfyller förutsättningarna för tillstånd enligt 1 a kap. 58 § 3,

2.det totala värdet på filialens tillgångar i Sverige uppgår till ett belopp som motsvarar minst 10 miljarder euro,

3.det totala värdet på tillgångarna för de filialer inom EES som ingår i samma grupp som tredjelandsföretaget uppgår till ett belopp som motsvarar minst 40 miljarder euro,

5. filialens verksamhet bedöms uppfylla förutsättningarna enligt 10 § första	Prop. 2025/26:253
stycket.
Vid tillämpning av första stycket 2 och 3 gäller artikel 48i.2 andra stycket i
kapitaltäckningsdirektivet.

Paragrafen innehåller bestämmelser om vissa tillsynsåtgärder som Finans- inspektionen får vidta mot en tredjelandsfilial om andra åtgärder inte be- döms vara tillräckliga. Paragrafen genomför artikel 48i och delvis artikel

47.1i kapitaltäckningsdirektivet. Hänvisningarna till direktivet är utformade så att de avser direktivet i en viss angiven lydelse, s.k. statisk hänvisning (se 1 kap. 1 § första stycket). Övervägandena finns i avsnitt 8.2 och 8.10.2.

Första stycket reglerar under vilka förutsättningar som Finansin- spektionen får kräva att ett tredjelandsföretag i stället för genom en filial här i landet bedriver verksamheten genom ett svenskt dotterföretag som är en bank, ett kreditmarknadsföretag eller ett värdepappersbolag, dvs. att verksamheten i filialen i praktiken förs över till ett dotterföretag.

Andra stycket reglerar vilka indikatorer på systemviktighet i kapital- täckningsdirektivet som Finansinspektionen ska beakta vid sin bedömning enligt första stycket 2 och 3.

6 kap. Företags uppgiftsskyldighet till Finansinspektionen Företag som ska lämna upplysningar

1 § Följande företag ska till Finansinspektionen lämna de upplysningar om sin verksamhet och därmed sammanhängande omständigheter som inspektionen begär för tillsynen:

1. företag som

a)står under tillsyn utifrån sin konsoliderade situation enligt denna lag eller enligt en utländsk offentlig reglering som bygger på kapitaltäckningsdirektivet,

b)står under tillsyn enligt artikel 7 i värdepappersbolagsförordningen, eller

c)ingår i en värdepappersföretagskoncern som omfattas av ett beslut enligt artikel 8 i värdepappersbolagsförordningen,

3. tredjelandsfilialer,

4. holdingföretag med blandad verksamhet och dotterföretag till holdingföretag med blandad verksamhet,

5. blandade finansiella holdingföretag, och

6. företag som fått i uppdrag av ett kreditinstitut, ett värdepappersbolag, ett finansiellt holdingföretag, holdingföretag med blandad verksamhet, blandat finansiellt holdingföretag eller värdepappersinriktat holdingföretag att utföra ett visst arbete eller vissa funktioner.

Om företaget inte lämnar upplysningarna till Finansinspektionen, får inspek- tionen förelägga företaget att göra det.

Paragrafen innehåller bestämmelser om de företag som är skyldiga att lämna uppgifter till Finansinspektionen. Ändringarna i paragrafen genom- för artikel 48k.3 och delvis artiklarna 21c.2, 47.1, 48g.5, 48g.8, 48k.1, 48k.2, 48l.2 och 48l.3 i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 8.2 och 8.9.3.

407

Prop. 2025/26:253 I första stycket införs en ny punkt 3 som innebär att även tredjelands- filialer är skyldiga att till Finansinspektionen lämna den information som inspektionen behöver för sin tillsyn. Som en följdändring får de nuvarande punkterna 3–5 ny numrering.

Samarbete och utbyte av information med utländska myndigheter

3 § Finansinspektionen ska, i den utsträckning som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, i sin tillsynsverksamhet samarbeta och utbyta information med

1.andra behöriga myndigheter,

2.Europeiska bankmyndigheten,

3.Europeiska systemrisknämnden,

4.Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten,

5. Myndigheten för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism,

6. myndigheter inom EES som har tillsyn över försäkringsföretag,

7. offentliga organ inom EES som avses i artikel 56 första stycket h i kapitaltäckningsdirektivet, och

8. andra berörda myndigheter, om det uppstår en kritisk situation i Sverige som kan äventyra likviditeten på finansmarknaden eller stabiliteten i det finansiella systemet i något land inom EES.

Finansinspektionen får, i den utsträckning som följer av artikel 58a i kapital- täckningsdirektivet, i sin tillsynsverksamhet samarbeta och utbyta information med

1.Internationella valutafonden,

2.Världsbanken,

3.Banken för internationell betalningsutjämning, och

4.Rådet för finansiell stabilitet.

Paragrafen innehåller bestämmelser om skyldighet och möjlighet för Finansinspektionen att samarbeta och utbyta information. Ändringarna i paragrafen genomför delvis artiklarna 91.1i och 91a.7 i kapitaltäcknings- direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 6.3.

Tillägget i första stycket av en ny punkt 5 motsvarar ändringen i 13 kap.

6a § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, se författnings- kommentaren till den paragrafen i avsnitt 18.11. Som en följdändring får de nuvarande punkterna 5–7 ny numrering.

8 kap. Ingripanden och ansvarsbestämmelse

1 a § Om en tredjelandsfilial inte uppfyller kraven i denna lag, föreskrifter som meddelats med stöd av lagen eller andra författningar som reglerar filialens verksamhet, ska Finansinspektionen förelägga filialen att inom en viss tid begränsa rörelsen i något avseende, minska riskerna i den eller vidta någon annan åtgärd för att komma till rätta med situationen.

Finansinspektionen får dessutom ingripa genom att besluta att

1.en filial utöver de kapital- och likviditetskrav som gäller enligt 5 b kap. 4, 5 eller 6 § ska uppfylla ett särskilt kapital- eller likviditetskrav, eller

2.filialen eller någon av dess verkställande direktörer ska betala en sanktions- avgift, om det finns skäl att anta att filialens verksamhet har samband med eller kan öka risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism enligt 1 a kap. 58 § 7 eller filialen inte uppfyller sina skyldigheter enligt 5 b kap. 8 §.

Vid ingripande enligt andra stycket 2 gäller 15 kap. 1 b, 1 c och 8–9 d §§ lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse i tillämpliga delar.

408

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om Finansinspektionens Prop. 2025/26:253 ingripandeåtgärder mot tredjelandsfilialer. Paragrafen genomför artikel

48o och delvis artikel 47.1 i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 8.2 och 8.10.3.

Första stycket och andra stycket 1 reglerar ingripanden mot tredjelands- filialer som inte uppfyller sina skyldigheter enligt 1 a kap. 56–59 §§, 5 b kap. eller 6 kap. 1 § samt andra författningar som reglerar filialens verksamhet.

Andra stycket 2 reglerar i vilka situationer Finansinspektionen får ingripa genom att besluta att filialen eller någon av dess verkställande direktörer ska betala en sanktionsavgift.

Enligt tredje stycket gäller bestämmelserna om sanktionsavgifter i 15 kap. lagen om bank- och finansieringsrörelse i tillämpliga delar.

2 a § Finansinspektionen ska ingripa mot ett finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag som inte uppfyller sina skyldigheter enligt 1 a kap. 2 eller 3 § genom att

1.besluta att företaget vid stämman inte får företräda sina aktier eller andelar i dotterföretag som är institut, eller

2.förelägga företaget att

a)inom en viss tid begränsa riskerna i något avseende,

b)avyttra eller minska sitt innehav i institut eller andra dotterföretag i gruppen,

c)till sina aktieägare överföra ägarintressena i dotterföretag som är institut,

d)utse ett företag som tillfälligt ansvarar för att säkerställa att kraven i 3 kap. 2 § uppfylls,

e)begränsa eller helt avstå från utdelning eller räntebetalningar, eller

f)lämna in en plan som visar hur företaget snarast möjligt ska uppfylla kravet.

Vid ingripande gäller 1 a kap. 5–7 §§ i tillämpliga delar, om

1.Finansinspektionen är samordnande tillsynsmyndighet och företaget är etablerat i ett annat land inom EES, eller

2.Finansinspektionen inte är samordnande tillsynsmyndighet och företaget är etablerat i Sverige.

Paragrafen innehåller bestämmelser om Finansinspektionens ingripande- åtgärder mot finansiella holdingföretag och blandade finansiella holding- företag som har godkänts eller som har medgetts undantag från kravet på godkännande.

Ändringarna i paragrafen är en följd av att de nuvarande bestämmelserna i 1 kap. om godkännande och undantag från kravet på godkännande för vissa finansiella holdingföretag flyttas till ett nytt kapitel, 1 a kap.

Övriga ändringar i paragrafen är språkliga.

2 b § Om någon som ingår i ledningen i ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag inte uppfyller de krav som anges i 1 a kap. 2 § 3 a eller 3 kap. 5 §, får Finansinspektionen besluta att personen eller personerna inte längre får vara styrelseledamot eller verkställande direktör.

Första stycket gäller också om styrelsen i sin helhet inte uppfyller de krav som anges i 1 a kap. 2 § 4.

Finansinspektionen får utse en ersättare. Ersättarens uppdrag gäller till dess företaget utsett en ny styrelseledamot eller verkställande direktör.

Paragrafen innehåller bestämmelser om Finansinspektionens ingripande- möjligheter mot någon som ingår i ledningen i ett finansiellt holding-

409

Prop. 2025/26:253 företag när lämplighetskraven inte är uppfyllda. Ändringarna i paragrafen genomför delvis artikel 91.1h i kapitaltäckningsdirektivet. Paragrafen motsvarar 15 kap. 2 § första, andra och fjärde styckena lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.4.

Ändringen i första stycket och det nya andra stycket är en följd av de nya krav som ställs på ledningen i ett finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag som har godkänts (se 1 a kap. 2 § och författningskommentaren till den paragrafen). Ett beslut enligt första stycket riktar sig mot företaget, liksom ett beslut om att göra rättelse enligt 2 §. För den berörda fysiska personen innebär beslutet att han eller hon inte längre får vara styrelseledamot eller verkställande direktör i företaget, eftersom han eller hon (eller styrelsen som helhet) inte ansetts uppfylla kraven för det specifika företagets behov (jfr prop. 2014/15:57 s. 48).

Som en följdändring blir nuvarande andra stycket tredje stycket. Tredje stycket innebär att en eller flera personer kan ersättas i avvaktan på att nya personer utses. I stycket görs även en språklig ändring.

2 c § Finansinspektionen får ingripa genom att besluta att ett företag som avses i 1 a kap. 1 § eller någon som ingår i ledningen i ett sådant företag ska betala en sanktionsavgift, om

1.företaget inte uppfyller sina skyldigheter enligt 1 a kap. 1, 2 eller3 §,

2.företaget inte uppfyller sina skyldigheter enligt 1 a kap. 8, 20, 21, 27, 36, 38 eller 47 §, eller

3.företaget är ett finansiellt moderholdingföretag eller ett blandat finansiellt moderholdingföretag och inte uppfyller kraven i del tre, fyra, sex eller sju i till- synsförordningen eller 2 kap. 1 eller 2 § på grupp- eller undergruppsnivå.

Vid ingripande gäller 15 kap. 1 b, 1 c och 8–9 d §§ lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse i tillämpliga delar.

Vid en överträdelse enligt första stycket 1 får Finansinspektionen också besluta att den eller de ägare av aktier eller andelar som medverkat till överträdelsen inte får företräda aktierna eller andelarna vid stämman. Vid en överträdelse enligt första stycket 2 eller 3 får inspektionen också besluta att någon som ingår i ledningen i ett sådant företag under en viss tid, lägst tre och högst tio år, inte får vara styrelse- ledamot eller verkställande direktör i ett kreditinstitut, eller ersättare för någon av dem.

Paragrafen innehåller bestämmelser om Finansinspektionens ingripande- åtgärder. Ändringarna i paragrafen genomför delvis artikel 66.1 g–j i kapitaltäckningsdirektivet. Hänvisningen till tillsynsförordningen är dynamisk och avser alltså förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen. Övervägandena finns i avsnitt 10.2 och 10.4.2.

Ändringarna i första stycket 1 är en följd av att bestämmelserna i 1 kap. om godkännande och undantag från kravet på godkännande för vissa finansiella holdingföretag flyttas till ett nytt kapitel, 1 a kap.

Nya punkt 2 innebär att Finansinspektionen får besluta om sanktions- avgift mot ledningspersoner i finansiella holdingföretag och blandade finansiella holdingföretag som har godkänts enligt 1 a kap. 1 § även när ett sådant företag inte uppfyller sina skyldigheter vid förvärv och avyttring av väsentliga innehav, väsentlig överföring av tillgångar eller skulder, fusion eller delning (1 a kap. 8, 20, 21, 27, 36, 38 eller 47 §). Som en följdändring får nuvarande punkt 2 ny numrering.

410

Ändringen i tredje stycket innebär att Finansinspektionen får meddela ett beslut om att någon som ingår i ledningen i ett sådant företag under en viss tid, lägst tre och högst tio år, inte får vara styrelseledamot eller verkställande direktör i ett kreditinstitut, eller ersättare för någon av dem, även när ett företag inte uppfyller sina skyldigheter vid förvärv och av- yttring av väsentliga innehav, väsentlig överföring av tillgångar eller skulder, fusion eller delning. Vid överträdelser av kraven vid förvärv av väsentliga innehav får Finansinspektionen enligt 1 a kap. 16 § också besluta att rösträtten inte för utövas för den del av innehavet som förvärvats i strid med inspektionens beslut, se författningskommentaren till den paragrafen.

2 d § Om kraven i 1 a kap. 2 § 3 eller 4 inte är uppfyllda för de personer som avses i 3 kap. 11 § får Finansinspektionen, utöver det som anges i 1 § om rättelse och i 2 b § första stycket, besluta att

1.en styrelseledamot eller den verkställande direktören inte får påbörja upp- draget eller anställningen, eller

2.en nyckelperson som avses i 3 kap. 11 § inte längre får vara det.

Paragrafen, som är ny, innehåller en bestämmelse om Finansinspektionens möjlighet att ingripa mot någon som ingår i ledningen eller är nyckelper- son i ett finansiellt moderholdingföretag eller blandat finansiellt moder- holdingföretag som inte har medgetts undantag från kravet på god- kännande och i vars grupp det ingår stora institut när lämplighetskraven inte är uppfyllda. Paragrafen genomför delvis artiklarna 3.1.9a, 91.1h och 91a.6 i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.4 och 6.2.3.

Paragrafen motsvarar 15 kap. 2 a § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, se författningskommentaren till den paragrafen i avsnitt 18.11.

10 kap. Bemyndiganden

2 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela före- skrifter om

1. vilka krav som ska ställas på den som ska ingå i ledningen i

a)ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag enligt 1 a kap. 2 § 3 och 4 och 3 kap. 5 §, eller

b)ett värdepappersinriktat holdingföretag eller ett blandat finansiellt holding- företag enligt 3 a kap. 2 §,

2. vilka krav som ska ställas på den som avses i 1 a kap. 2 § 3 b,

3 vilka tillgångar och skulder som ska räknas med vid beräkningen av vad som utgör en väsentlig överföring enligt 1 a kap. 21 §,

4. vid vilken tidpunkt, på vilken plats och med vilka intervall

a)kreditinstitut ska offentliggöra sådan information som anges i artiklarna 431–455 i tillsynsförordningen, och

b)värdepappersbolag ska offentliggöra sådan information som anges i artikel 46 i värdepappersbolagsförordningen,

5. vilka upplysningar ett finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag ska lämna till Finansinspektionen,

6. mångfaldspolicy vid tillsättandet av styrelse samt resurser för introduktion och utbildning av styrelseledamöter för sådana finansiella holdingföretag eller blandade finansiella holdingföretag som avses i 1 a kap. 2 §,

7. vilka poster som får räknas in i kapitalbaskraven enligt 5 b kap. 4 och 5 §§,

Prop. 2025/26:253

411

Prop. 2025/26:253 8. kraven på ett sådant konto som kapitalet ska deponeras på enligt 5 b kap. 7 §,

9.vilka åtgärder en tredjelandsfilial ska vidta för att uppfylla de krav på risk- hantering, dokumentation och intern styrning och kontroll och lämplighet som avses i 5 b kap. 8 och 9 §§,

10.vilka upplysningar tredjelandsfilialer ska lämna till Finansinspektionen,

11.vilken information moderföretag ska offentliggöra enligt 6 kap. 2 §,

12.när kapitalbaskraven i tillsynsförordningen eller Europaparlamentets och

rådets förordning (EU) 2017/2402 av den 12 december 2017 om ett allmänt ramverk för värdepapperisering och om inrättande av ett särskilt ramverk för enkel, transparent och standardiserad värdepapperisering samt om ändring av direktiven 2009/65/EG, 2009/138/EG och 2011/61/EU och förordningarna (EG) nr 1060/2009 och (EU) nr 648/2012 inte ska anses täcka en risk och hur nivån på ett särskilt kapitalbaskrav enligt 2 kap. för att täcka en sådan risk ska fastställas,

14. hur uppgifter enligt 6 kap. 10 a § första stycket och 11 § ska lämnas.

Paragrafen innehåller bemyndiganden. Genom ändringarna i paragrafen får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela föreskrifter som genomför artikel 48e.2 och delvis genomför artiklarna 21c.2, 27f.2, 48e.3, 48g.1–48g.8, 48h.1–48h.3, 48k.1, 48k.2, 48l.2, 48l.3, 91.1, 91.1a, 91.1c, 91.1e första stycket, 91.1f, 91.1h, 91.2a, 91.2b, 91.7, 91.8, 91.10, 91a.1–91a.6 och 97–101 i kapitaltäckningsdirektivet. Hänvisningar till EU-förordningar är dynamiska och avser alltså förord- ningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen. Övervägandena finns i avsnitt 4.2, 5.2, 6.1.1–6.1.3, 6.2.1, 6.2.3, 7.3, 8.7, 8.8, 8.9.2 och 8.9.3.

Ändringarna i punkt 1 innebär att det blir möjligt att meddela föreskrifter om den samlade kompetensen för styrelsen i finansiella holdingföretag och blandade finansiella holdingföretag som har godkänts enligt 1 a kap. 2 § och lämpliga standarder för de företag som inte omfattas av 3 kap. 11 § (se artikel 91.1, 91.1a, 91,1c, 91.1e, 91.1f, 91.1h, 91.2a, 91.2b, 91.7, 91.8 och 91.10 i kapitaltäckningsdirektivet).

Nya punkt 2 innebär att det blir möjligt att meddela föreskrifter om lämplighetskraven för nyckelpersoner i finansiella holdingföretag och blandade finansiella holdingföretag som har godkänts enligt 1 a kap. 2 § (se artikel 91a.1–91a.3, 91a.5 och 91a.6 i kapitaltäckningsdirektivet).

Nya punkt 3 innebär att det blir möjligt att meddela föreskrifter om vilka tillgångar och skulder som ska räknas med vid beräkningen av vad som är en väsentlig överföring enligt 1 a kap. 21 § (se artikel 27f.2 i kapital- täckningsdirektivet).

Nuvarande punkt 2 betecknas punkt 5.

Nya punkt 5 innebär att det blir möjligt att meddela föreskrifter om vilka uppgifter ett finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holding- företag ska lämna till Finansinspektionen för dess tillsynsverksamhet över att lämplighetskraven för styrelsen, verkställande direktören och nyckel- personer är uppfyllda (artiklarna 91.1c, 91.1e första stycket, 91.1f, 91.1h andra stycket, 91a.2, 91a.4 och 91a.6 andra stycket i kapital- täckningsdirektivet).

Nya punkt 6 innebär att det blir möjligt att meddela föreskrifter om de krav som ställs på ett finansiellt holdingföretags eller blandat finansiellt

412

holdingföretags mångfaldspolicy vid tillsättandet av styrelseledamöter och Prop. 2025/26:253 om de krav som ställs på företaget att avsätta resurser för introduktion och

utbildning av styrelseledamöter (artikel 91.7 och 91.8 i kapitaltäcknings- direktivet).

Nya punkt 7 innebär att föreskrifter får meddelas om vilka kapitalbas- instrument en tredjelandsfilial får använda för att uppfylla kapitalbas- kravet enligt 5 b kap. 4 och 5 §§ (artikel 48e.2 och 48e.3 i kapital- täckningsdirektivet).

Nya punkt 8 innebär att föreskrifter får meddelas om de krav som ska gälla för ett sådant konto på vilket kapitalinstrumenten ska deponeras enligt 5 b kap. 7 § (artikel 48e.2 och 48e.3 i kapitaltäckningsdirektivet).

Nya punkt 9 innebär att föreskrifter får meddelas om hur en tredjelands- filial ska uppfylla kraven på riskhantering, dokumentation och intern styrning och kontroll enligt 5 b kap. 8 och 9 §§ (artiklarna 48g.1–48g.8 och 48h.1–48h.3 i kapitaltäckningsdirektivet).

Nya punkt 10 innebär att föreskrifter får meddelas om vilka uppgifter tredjelandsfilialer ska rapportera in till Finansinspektionen samt när och med vilken frekvens det ska ske enligt 6 kap. 1 § (artiklarna 21c.2, 48k.1, 48k.2, 48l.2 och 48l.3 i kapitaltäckningsdirektivet).

Som en följdändring får nuvarande punkterna 3–6 beteckningen punkterna 11–14.

3 § Regeringen får meddela föreskrifter om handläggningen av ärenden enligt 1 a kap. 8, 20, 27, 36, 38 och 47 §§ och om avgifter enligt 9 kap. 1 § första och andra styckena.

Paragrafen innehåller bemyndiganden. Genom ändringarna i paragrafen får regeringen meddela föreskrifter som genomför artiklarna 27a.5, 27a.6, 27a.8–27a.11, 27a.13, 27i.5 och 27i.6 och delvis artiklarna 27c.4, 27i.4 och 27i.8 i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 7.2.2 och 7.4.2.

Ändringarna i paragrafen innebär att det blir möjligt att meddela föreskrifter om Finansinspektionens handläggning av ansökningar om tillstånd för väsentligt förvärv, underrättelser om avyttring av väsentligt förvärv och verkställande av fusions- och delningsplaner.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1.Denna lag träder i kraft den 11 januari 2027 i fråga om 1 a kap. 56–59 §§, 5 b kap. 6 kap. 1 § och 8 kap. 1 a § och i övrigt den 1 juli 2026.

2.De nya bestämmelserna i 1 a kap. 56–59 §§ ska dock tillämpas på ansök- ningar om tillstånd enligt 1 a kap. 56 § som lämnas in till Finansinspektionen från och med den 1 juli 2026 och som avser tid från och med den 11 januari 2027.

3.Bestämmelserna i 1 a kap. 56–59 §§ om tillståndsplikt omfattar avtal som har ingåtts efter den 10 juli 2026 och som avser nya förpliktelser.

4.Äldre bestämmelser gäller för överträdelser som ägt rum före ikraftträdandet.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna genomför delvis artikel
21c.5 i kapitaltäckningsdirektivet och artikel 2 i Europaparlamentets och
rådets direktiv (EU) 2024/1619. Övervägandena finns i avsnitt 16.
I punkt 1 anges när lagen träder i kraft. Det innebär att bestämmelserna
om tillståndsplikt för och tillsyn över tredjelandsfilialer ska träda i kraft	413
	413

Prop. 2025/26:253 den 11 januari 2027 och att övriga bestämmelser träder i kraft den 1 juli 2026.

Punkt 2 innebär att utländska företag som driver filialverksamhet i Sverige i dag enligt 4 kap. 4 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse får ansöka om det nya filialtillståndet från och med den 1 juli 2026.

Punkt 3 innebär att tillståndsplikten för tredjelandsfilialer omfattar de avtal om tjänster som har ingåtts efter den 10 juli 2026 och som avser nya förpliktelser. Kommissionen har under hand gett uttryck för att övergångs- reglerna om vad som ska gälla för befintliga avtal bör tolkas snävt. Övergångsbestämmelsen syftar till att bevara en kunds förvärvade rättigheter i enlighet med ett befintligt avtal. Det innebär att ett nytt fordringsförhållande (novation) inte omfattas.

För överträdelser som har ägt rum före ikraftträdandet ska, enligt punkt 4, äldre bestämmelser tillämpas. Om ett tillsynsärende inleds efter ikraftträdandet avseende överträdelser som ägt rum före ikraftträdandet ska äldre bestämmelser tillämpas.

18.20Förslaget till lag om ändring i lagen (2015:1016) om resolution

2 kap. Definitioner

1 § I denna lag avses med

anmält avvecklingssystem: ett anmält avvecklingssystem enligt 2 § lagen (1999:1309) om system för avveckling av förpliktelser på finansmarknaden,

avvecklingsenhet: ett företag som inte är en resolutionsenhet och som

a)enligt en resolutions- eller koncernresolutionsplan ska avvecklas genom konkurs eller likvidation, eller

b)enligt en koncernresolutionsplan inte ska omfattas av nedskrivning eller konvertering enligt 6 eller 21 kap.,

bankdag: en dag som inte är en lördag, en söndag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton eller en allmän helgdag,

behörig myndighet: i Sverige Finansinspektionen och i fråga om övriga länder inom EES en behörig myndighet enligt definitionen i artikel 4.1.40 i tillsyns- förordningen, inbegripet Europeiska centralbanken när det gäller de särskilda uppgifter som den tilldelas genom rådets förordning (EU) nr 1024/2013 av den 15 oktober 2013 om tilldelning av särskilda uppgifter till Europeiska central- banken i fråga om politiken för tillsyn över kreditinstitut, i den ursprungliga lydelsen,

berörd myndighet: i Sverige Finansinspektionen och i fråga om övriga länder inom EES, den myndighet som länderna identifierat enligt artikel 61.2 i krishanteringsdirektivet,

betydande filial: en filial som är betydande enligt artikel 51.1 i kapital- täckningsdirektivet,

blandat finansiellt holdingföretag: ett holdingföretag enligt artikel 4.1.21 i tillsynsförordningen,

blandat finansiellt moderholdingföretag inom EES: ett inom EES etablerat blandat finansiellt holdingföretag som inte självt är ett dotterföretag till ett

a)institut eller ett EES-institut som auktoriserats i något land inom EES, eller

b)annat blandat finansiellt holdingföretag eller ett finansiellt holdingföretag som är etablerat i något land inom EES,

414

central motpart: en central motpart enligt artikel 2.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 av den 4 juli 2012 om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister som har auktoriserats enligt artikel 14 eller godkänts enligt artikel 25 i samma förordning,

det kombinerade buffertkravet: det kombinerade buffertkravet enligt 2 kap. 2 § lagen (2014:966) om kapitalbuffertar,

dotterföretag: ett dotterföretag enligt artikel 4.1.16 i tillsynsförordningen,

EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,

EES-filial: en filial till ett tredjelandsinstitut som är etablerad i ett land inom EES,

EES-institut: ett institut enligt artikel 4.1.3 i tillsynsförordningen som är hemmahörande i ett annat land inom EES än Sverige,

filial: en filial enligt artikel 4.1.17 i tillsynsförordningen,

finansiellt holdingföretag: ett holdingföretag enligt artikel 4.1.20 i tillsyns- förordningen,

finansiellt institut: ett företag enligt artikel 4.1.26 i tillsynsförordningen,

finansieringsplan: en plan enligt artikel 107 i krishanteringsdirektivet,

finansiellt moderholdingföretag inom EES: ett inom EES etablerat finansiellt holdingföretag som inte självt är ett dotterföretag till ett

a)institut eller ett EES-institut som auktoriserats i något land inom EES, eller

b)annat finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag som är etablerat i något land inom EES,

finansieringsarrangemang: ett arrangemang för finansiering av kostnader för resolution som upprättats av ett land inom EES enligt artikel 100 i krishanterings- direktivet,

förordningen om resolutionsavgifter: kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/63 av den 21 oktober 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU avseende förhandsbidrag till finansierings- arrangemang för resolution,

garanterad insättning: en insättning som omfattas av insättningsgarantin enligt

4 och 4 c §§ lagen (1995:1571) om insättningsgaranti,

globalt systemviktigt institut: ett globalt systemviktigt institut enligt artikel 4.1.133 i tillsynsförordningen,

globalt systemviktigt institut hemmahörande utanför EES: ett globalt system- viktigt institut hemmahörande utanför EES enligt artikel 4.1.134 i tillsyns- förordningen,

globalt systemviktig resolutionsenhet: en resolutionsenhet som är ett globalt systemviktigt institut eller del av ett sådant,

gruppbaserad: som är gjord på grundval av den konsoliderade situationen enligt artikel 4.1.47 i tillsynsförordningen eller artikel 4.1.11 i värdepappersbolags- förordningen,

gränsöverskridande koncern: en koncern med moder- och dotterföretag i flera länder inom EES,

holdingföretag med blandad verksamhet: ett holdingföretag enligt artikel 4.1.22 i tillsynsförordningen,

institut: kreditinstitut och värdepappersbolag, kapitalbas:

1.för kreditinstitut, detsamma som avses i artikel 72 i tillsynsförordningen, och

2.för värdepappersbolag, detsamma som avses i artikel 9 i värdepappersbolags- förordningen,

kapitaltäckningsdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om

Prop. 2025/26:253

415

Prop. 2025/26:253

416

tillsyn av kreditinstitut, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiven 2006/48/EG och 2006/49/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1619,

koncern: ett moderföretag och dess dotterföretag,

koncernresolutionsordning: en plan enligt artikel 91.6 i krishanteringsdirektivet,

krisavvärjande åtgärd:

b)en åtgärd för att undanröja eller minska väsentliga hinder för rekonstruktion eller avveckling enligt 3 kap. 3–5 och 12–24 §§,

c)en åtgärd som enligt beslut av Finansinspektionen är en krisavvärjande åtgärd enligt 15 kap. 2 c § lagen om bank- och finansieringsrörelse eller 25 kap. 2 c § lagen om värdepappersmarknaden,

d)ett beslut av Finansinspektionen om att tillsätta en tillfällig förvaltare enligt 15 a kap. lagen om bank- och finansieringsrörelse eller 25 a kap. lagen om värdepappersmarknaden, eller

e)nedskrivning eller konvertering av relevanta kapitalinstrument enligt 6 kap., krishanteringsdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU av

den 15 maj 2014 om inrättande av en ram för återhämtning och resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av rådets direktiv 82/891/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/24/EG, 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/36/EG, 2011/35/EU, 2012/30/EU och 2013/36/EU samt Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 648/2012, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1174,

kritisk verksamhet: en tjänst eller en transaktion som, om den upphörde, sannolikt skulle leda till en allvarlig störning i det finansiella systemet,

kvalificerad insättning: en insättning enligt lagen om insättningsgaranti som inte är undantagen enligt 4 b eller 5 § den lagen,

kärnprimärkapital: kapital som avses i artikel 50 i tillsynsförordningen,

kärnprimärkapitalinstrument: kapitalinstrument som uppfyller villkoren i artikel 28.1–28.4, 29.1–29.5 eller 31.1 i tillsynsförordningen,

moderföretag: ett moderföretag enligt artikel 4.1.15 a i tillsynsförordningen,

moderföretag inom EES: ett moderinstitut inom EES, ett finansiellt moder- holdingföretag inom EES eller ett blandat finansiellt moderholdingföretag inom EES,

moderföretag i tredjeland: ett moderinstitut, ett finansiellt moderholdingföretag eller ett blandat finansiellt moderholdingföretag som är hemmahörande i ett land utanför EES,

moderinstitut inom EES: ett institut eller ett EES-institut som är ett moderföretag och som inte självt är ett dotterföretag till ett

a)annat institut eller ett EES-institut, eller

b)finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag som är etablerat i något land inom EES,

nationellt systemviktig resolutionsenhet: en resolutionsenhet som inte är en globalt systemviktig resolutionsenhet eller en europeiskt systemviktig resolutions- enhet men som Riksgäldskontoret bedömer vara en sannolik systemrisk i händelse av fallissemang,

relevanta kapitalinstrument: övriga primärkapitalinstrument och supplementär- kapitalinstrument,

resolutionsenhet: en juridisk person inom EES som enligt en resolutions- eller	Prop. 2025/26:253
koncernresolutionsplan ska vara föremål för resolutionsåtgärder,
resolutionsförfarande i tredjeland: en åtgärd som enligt rätten i ett land utanför
EES syftar till att hantera en kris i ett tredjelandsinstitut eller i ett moderföretag i
tredjeland, om åtgärden är jämförbar med sådana resolutionsåtgärder som får
vidtas enligt denna lag i fråga om ändamål och förväntat resultat,
resolutionsgrupp: en resolutionsenhet och dess dotterföretag som inte är

a)en resolutionsenhet,

b)ett dotterföretag till en annan resolutionsenhet, eller

c)ett dotterföretag i ett tredjeland som enligt resolutions- eller koncern- resolutionsplanen inte ingår i resolutionsgruppen och dess dotterföretag,

resolutionskollegium: ett resolutionskollegium enligt artikel 88 i krishanterings- direktivet,

resolutionsåtgärd: någon av de åtgärder som anges i 12 kap. 1 §,

samordnande berörd myndighet: den berörda myndigheten i samma land inom EES som den samordnande tillsynsmyndigheten,

samordnande resolutionsmyndighet: resolutionsmyndigheten i samma land inom EES som den samordnande tillsynsmyndigheten,

samordnande tillsynsmyndighet: en behörig myndighet som ansvarar för att utöva gruppbaserad tillsyn av moderinstitut inom EES och av institut som kontrolleras av finansiella moderholdingföretag inom EES eller blandade finansiella moderholdingföretag inom EES,

större dotterföretag: ett större dotterföretag enligt artikel 4.1.135 i tillsyns- förordningen,

supplementärkapitalinstrument: kapitalinstrument och efterställda lån som uppfyller villkoren i artikel 63 i tillsynsförordningen,

tillsynsförordningen: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012,

tillsynskollegium: ett tillsynskollegium enligt artikel 116 i kapitaltäcknings- direktivet eller artikel 48 i värdepappersbolagsdirektivet,

tredjelandsinstitut: ett företag som har sitt huvudkontor i ett land utanför EES och som skulle vara ett institut om det var hemmahörande inom EES,

värdepappersbolag: ett svenskt aktiebolag som har tillstånd att driva värdepappersrörelse enligt lagen om värdepappersmarknaden, om det har tillstånd för någon av de tjänster som anges i 2 kap. 1 § 3 eller 6 den lagen, utom sådana värdepappersbolag som avses i 1 kap. 2 § första stycket 7 c–g lagen om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag,

övriga primärkapitalinstrument: kapitalinstrument som uppfyller villkoren i artikel 52.1 i tillsynsförordningen.

Paragrafen innehåller definitioner.

I definitionen av kapitaltäckningsdirektivet ändras den statiska hänvis- ningen till direktivet till att avse lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1619.

Övriga ändringar i paragrafen är språkliga.

417

Prop. 2025/26:253 8 kap. Inledande av resolution

EES-filialer

12 § Om en EES-filial i Sverige inte omfattas av ett resolutionsförfarande i tredjeland eller om Riksgäldskontoret inte har erkänt resolutionsförfarandet enligt 26 kap. 2–4 §§, får Riksgäldskontoret vidta åtgärder enligt 1 a kap. 59 § och 8 kap. 1 a § första stycket lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag eller 25 kap. 1 och 6 §§ och 15 § första stycket första meningen samt tredje och fjärde styckena lagen (2007:528) om värdepappers- marknaden mot filialen, dock inte besluta om sanktionsavgift, om det är nödvändigt med hänsyn till det allmänna intresset enligt 5 § andra stycket och

2.tredjelandsinstitutet saknar vilja eller förmåga, eller sannolikt kommer att sakna förmåga, att på förfallodagen fullgöra sina förpliktelser mot borgenärer inom EES, och det är utrett att resolutions- eller annat insolvensförfarande mot tredje- landsinstitutet inte har inletts eller kommer att inledas inom rimlig tid i det land där det har sitt huvudkontor, eller

3.relevant myndighet i det land där tredjelandsinstitutet har sitt huvudkontor har inlett ett resolutionsförfarande mot tredjelandsinstitutet eller underrättat Riksgälds- kontoret att den avser att inleda ett sådant förfarande.

Paragrafen innehåller bestämmelser om resolution och åtgärder i samband med ett resolutionsförfarande i tredjeland i fråga om EES-filialer.

I paragrafen ersätts den nuvarande hänvisningen till bestämmelserna om ingripanden i 15 kap. lagen om bank- och finansieringsrörelse i fråga om tredjelandsfilialer som inte längre är tillämpliga för tredjeladsfilialer eller upphör att gälla med en hänvisning till motsvarande bestämmelser som förs in i lagen om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappers- bolag. Ändringen är en följd av att bestämmelserna om tillstånd för utländska kreditinstitut som inte hör hemma i ett land inom EES att driva bankrörelse eller finansieringsrörelse från filial i Sverige i nuvarande 4 kap. 4 § lagen om bank- och finansieringsrörelse ska upphöra att gälla och det införs nya bestämmelser om tredjelandsfilialer som tillhandahåller centrala banktjänster i lagen om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag.

12 kap. Resolutionsåtgärder

4 § När resolutionsåtgärder vidtas ska aktiebolagslagen (2005:551), lagen (2006:451) om offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden och lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag inte tillämpas i de delar som motsvarar

–artikel 5.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/25/EG av den 21 april 2004 om uppköpserbjudanden, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU,

418

– Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/35/EU av den 5 april 2011 om	Prop. 2025/26:253
fusioner av aktiebolag, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv
2014/59/EU,

–artiklarna 10, 19.1, 29.1–29.3, 31.2 första stycket, 33–36 och 40–42 i Europa- parlamentets och rådets direktiv 2012/30/EU av den 25 oktober 2012 om sam- ordning av de skyddsåtgärder som krävs i medlemsstaterna av de i artikel 54 andra stycket i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt avsedda bolagen i bolagsmännens och tredje mans intressen när det gäller att bilda ett aktiebolag samt att bevara och ändra dettas kapital, i syfte att göra skyddsåtgärderna likvärdiga, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU, och

–artiklarna 27h–27l i kapitaltäckningsdirektivet om fusioner och delningar.

Paragrafen innehåller bestämmelser om resolutionsåtgärder. Ändringarna i paragrafen genomför delvis artikel 27h i kapitaltäckningsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 7.4.1.

I inledningen i paragrafen införs en hänvisning till lagen om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag till följd av att det i den lagen införs en tillståndsplikt för vissa fusioner och delningar. Den tillståndsplikten ska emellertid inte tillämpas på fusioner och delningar som verkställs med anledning av resolutionsregelverket. Som en följd av det införs en sjätte strecksats med hänvisning till regler i kapitaltäcknings- direktivet om fusioner och delningar som inte ska tillämpas när resolutionsåtgärder vidtas.

I inledningen av paragrafen görs även en rättelse av hänvisningen till lagen om offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden.

17 kap. Försäljningsverktyget Särskilt om tillståndsprövning

17 § Om en överföring kräver tillstånd för bank-, finansierings- eller värde- pappersrörelse, ska Finansinspektionen handlägga ett sådant ärende skyndsamt. Detsamma gäller om en överföring kräver tillstånd enligt 1 a kap. 8 eller 21 § lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag eller 7 kap. 13 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden.

Paragrafen innehåller bestämmelser om tillstånd inom ramen för för- säljningsverktyget.

I paragrafen ersätts den nuvarande hänvisningen till bestämmelsen om tillstånd för kreditinstituts förvärv av egendom i vissa fall i 7 kap. 12 § lagen om bank- och finansieringsrörelse som upphör att gälla med en hänvisning till motsvarande bestämmelser som förs in i 1 a kap. 8 och 21 §§ lagen om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag.

18 kap. Broinstitutsverktyget

15 § Om en överföring kräver tillstånd enligt 1 a kap. 8 eller 21 § lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag eller 7 kap. 13 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, ska Finansinspektionen handlägga ett sådant tillståndsärende skyndsamt.

Paragrafen innehåller bestämmelser om tillstånd inom ramen för bro- institutsverktyget.

419

Prop. 2025/26:253 I paragrafen ersätts den nuvarande hänvisningen till bestämmelsen om tillstånd för kreditinstituts förvärv av egendom i vissa fall i 7 kap. 12 § lagen om bank- och finansieringsrörelse som upphör att gälla med en hän- visning till motsvarande bestämmelser som förs in i 1 a kap. 8 och 21 §§ lagen om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag.

19 kap. Avskiljandeverktyget

14 § Om en överföring kräver tillstånd enligt 1 a kap. 8 eller 21 § lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag eller 7 kap. 13 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, ska Finansinspektionen handlägga ett sådant tillståndsärende skyndsamt.

Paragrafen innehåller bestämmelser om tillstånd inom ramen för avskiljningsverktyget.

21 kap. Skuldnedskrivningsverktyget

25 § Om en konvertering av skulder leder till ett förvärv som kräver tillstånd för bank-, finansierings- eller värdepappersrörelse, ska Finansinspektionen handlägga tillståndsärendet skyndsamt. Detsamma gäller om en konvertering innebär att tillstånd krävs enligt 1 a kap. 8 eller 21 § lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag eller 7 kap. 13 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden.

Paragrafen innehåller bestämmelser om tillstånd inom ramen för skuld- nedskrivningsverktyget.

I paragrafen ersätts den nuvarande hänvisningen till bestämmelsen om tillstånd för kreditinstituts förvärv av egendom i vissa fall i 7 kap. 12 § lagen om bank- och finansieringsrörelse som upphör att gälla med en hän- visning till motsvarande bestämmelser som förs in i 1 a kap. 8 och 21 §§ lagen om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag.

18.21Förslaget till lag om ändring i lagen (2016:1306) med kompletterande bestämmelser till EU:s marknadsmissbruksförordning

2 kap. Vissa skyldigheter som följer av marknadsmissbruksförordningen

9 § Med finansiellt företag avses i 7 och 8 §§ 1. ett svenskt företag som är

a)AIF-förvaltare som har tillstånd enligt 3 kap. 1 § lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder,

b)börs enligt 1 kap. 4 b § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,

c)central motpart enligt 1 kap. 4 b § lagen om värdepappersmarknaden,

420

d) fondbolag enligt 1 kap. 1 § första stycket 8 lagen (2004:46) om värdepappers-	Prop. 2025/26:253
fonder,

e)försäkringsföretag som omfattas av försäkringsrörelselagen (2010:2043) eller tjänstepensionsföretag som omfattas av lagen (2019:742) om tjänstepensions- företag,

f)kreditinstitut enligt 1 kap. 5 § lagen (2004:297) om bank- och finansierings- rörelse,

g)värdepappersbolag enligt 1 kap. 4 b § lagen om värdepappersmarknaden,

eller

h)värdepapperscentral enligt 1 kap. 3 § lagen (1998:1479) om värdepappers- centraler och kontoföring av finansiella instrument, och

Paragrafen innehåller definitioner.

Ipunkt 1 f ändras hänvisningen till 1 kap. 5 § lagen om bank- och finansieringsrörelse eftersom numreringen av punkterna i den paragrafen tas bort.

18.22Förslaget till lag om ändring i lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

7 a kap. Särskilda bestämmelser om tillsyn över och ingripanden mot advokater och advokatbolag

3 § Den som i väsentlig utsträckning har åsidosatt skyldigheter i närings- verksamhet eller som har gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet får inte ha ett kvalificerat innehav av andelar i ett advokatbolag eller ingå i dess ledning.

Med kvalificerat innehav avses detsamma som i 1 kap. 5 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse.

Paragrafen innehåller bestämmelser om tillsyn över och ingripanden mot advokatbolag.

I andra stycket ändras hänvisningen till definitionen av kvalificerat innehav i 1 kap. 5 § lagen om bank- och finansieringsrörelse eftersom numreringen av punkterna i den paragrafen tas bort.

18.23Förslaget till lag om ändring i lagen (2018:677) med instruktion för Nämnden för prövning av statsråds och vissa andra befattningshavares övergångsrestriktioner

Uppgifter m.m.

1 § Bestämmelser om uppgifter för Nämnden för prövning av statsråds och vissa
andra befattningshavares övergångsrestriktioner finns i lagen (2018:676) om
restriktioner vid	statsråds och statssekreterares övergång till annan än statlig
verksamhet och	lagen (2026:000) om karens för vissa befattningshavare i
Finansinspektionen vid övergång till annan verksamhet.		421

Prop. 2025/26:253 Bestämmelser om uppgifter för nämnden finns även i lagen (2020:537) om restriktioner vid en riksrevisors och en riksrevisionsdirektörs övergång till annan

verksamhet.

Nämnden är en myndighet under riksdagen.

Paragrafen innehåller en upplysning om att det finns bestämmelser om uppgifter för Nämnden för prövning av statsråds och vissa andra befattningshavares övergångsrestriktioner i vissa andra lagar. Över- vägandena finns i avsnitt 14.3.10 och 14.3.11.

Ändringen i första stycket är en följd av att det införs en lag om karens för vissa befattningshavare i Finansinspektionen vid övergång till annan verksamhet, se avsnitt 2.1 och författningskommentaren i avsnitt 18.1.

Överklagande

15 § Bestämmelser om överklagande av nämndens beslut om övergångs- restriktioner finns i 12 § lagen (2018:676) om restriktioner vid statsråds och statssekreterares övergång till annan än statlig verksamhet och 11 § lagen (2026:000) om karens för vissa befattningshavare i Finansinspektionen vid över- gång till annan verksamhet.

Bestämmelser om överklagande av beslut som rör utlämnande av handlingar och uppgifter finns i lagen (1989:186) om överklagande av administrativa beslut av Riksdagsförvaltningen och riksdagens myndigheter.

Paragrafen innehåller upplysningar om bestämmelser om överklagande som finns i andra lagar. Övervägandena finns i avsnitt 14.3.10 och 14.3.11.

Ändringen i första stycket är en följd av den nya lagen om karens för vissa befattningshavare i Finansinspektionen vid övergång till annan verk- samhet, se avsnitt 2.1 och författningskommentaren i avsnitt 18.1.

18.24Förslaget till lag om ändring i spellagen (2018:1138)

4 kap. Licensgivning

3 § För en juridisk person gäller kraven i 1 § 3 och 2 § 1 även den som har ett kvalificerat innehav av andelar i den juridiska personen eller ingår i dess styrelse eller ledning.

För en juridisk person gäller kraven i 2 § 2–5 den som har ett kvalificerat innehav av andelar i den juridiska personen eller ingår i dess styrelse eller ledning.

Med ett kvalificerat innehav avses detsamma som i 1 kap. 5 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse.

Paragrafen innehåller bestämmer om hur kraven i 3 kap. 1 och 2 §§ om förutsättningar för licens ska tillämpas i förhållande till juridiska personer.

I tredje stycket ändras hänvisningen till definitionen av kvalificerat innehav i 1 kap. 5 § lagen om bank- och finansieringsrörelse eftersom numreringen av punkterna i den paragrafen tas bort.

422

18.25 Förslaget till lag om ändring i lagen	Prop. 2025/26:253
(2022:1568) om Sveriges riksbank

3 kap. Det finansiella systemet Information

12 § Riksbanken ska

1.informera det statsråd som regeringen utser innan Riksbanken beslutar om en kredit enligt 7 §,

3.underrätta myndigheter med ansvar för gruppbaserad tillsyn inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet om en sådan kritisk situation som avses i 6 kap. 3 § första stycket 8 lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag.

Paragrafen innehåller bestämmelser om Riksbankens underrättelse- skyldighet.

Ändringen i punkt 3 är en följd av att punkterna i 6 kap. 3 § första stycket lagen om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag numreras om så att nuvarande punkt 7 blir punkt 8. Det innebär inte någon ändring i sak.

18.26Förslaget till lag om ändring i lagen (2025:587) om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft

10 § Stöd får endast lämnas till ett företag om

1.den som har ett kvalificerat innehav av andelar i företaget är lämplig att utöva ett väsentligt inflytande över ledningen av företaget, och

2.den som ingår i företagets ledning är lämplig för en sådan uppgift.

Med kvalificerat innehav avses detsamma som i 1 kap. 5 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse.

Paragrafen reglerar de krav som enligt lagen ställs på vissa ägare och företrädare av det företag som får stöd.

I andra stycket ändras hänvisningen till 1 kap. 5 § lagen om bank- och finansieringsrörelse eftersom numreringen av punkterna i den paragrafen tas bort.

423

Prop. 2025/26:253

424

18.27Förslaget till lag om ändring i lagen (2026:000) om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse

16 kap. Bemyndiganden

1 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela före- skrifter om

1.vilken information ett kreditinstitut ska lämna till sina kunder eller till dem som institutet erbjuder sina tjänster,

2.hur uppgifter enligt 1 kap. 10 b § första stycket och11 § ska lämnas,

4.vilka poster som får räknas in i startkapitalet enligt 3 kap. 5–7 §§,

6.innehållet i en återhämtningsplan enligt 6 a kap. 1 § och en koncern- återhämtningsplan enligt 6 a kap. 2 §, när planerna ska upprättas och hur ofta de ska uppdateras,

7.innehållet i en ansökan om godkännande av avtal gällande koncerninternt finansiellt stöd enligt 6 b kap. 3 § första stycket,

8.vad det beslut som styrelsen i det stödgivande företaget fattar enligt 6 b kap. 8 § ska innehålla,

9.innehållet i en anmälan om givande av koncerninternt finansiellt stöd enligt 6 b kap. 11 §,

10.offentliggörandet och lämnandet av information enligt 6 b kap. 16 §,

11.vilka åtgärder ett kreditinstitut ska vidta för att uppfylla de krav på kredit- prövning, dokumentation och beslutsunderlag som avses i 8 kap. 1–4 §§ i fråga om

– krediter till andra än konsumenter, och

– sådana krediter till konsumenter som är bostadskrediter,

12.tillhandahållande av tjänster till en jävskrets som avses i 8 kap. 5 och 6 §§,

13.kreditinstituts mångfaldspolicy vid tillsättandet av styrelse samt resurser för introduktion och utbildning av styrelseledamöter,

14.vilka begränsningar som gäller när ett bankaktiebolag eller ett kredit- marknadsbolag tar emot egna aktier eller aktier i sitt moderbolag som pant enligt 10 kap. 12 §,

15.vilka upplysningar ett kreditinstitut och sådana utländska kreditinstitut som inrättat filial i Sverige ska lämna till Finansinspektionen,

16.vilka kreditinstitut som ska upprätta register som avses i 13 kap. 8 a §, vad registren ska innehålla och inom vilken tid kreditinstitutet ska ge in registren för olika typer av avtal, och

17.sådana avgifter för tillsyn, ansökningar, anmälningar och underrättelser som avses i 13 kap. 16 §.

Paragrafen innehåller bemyndiganden. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.1–6.1.3, 6.2.1, 6.2.3, 6.4 och 15.

Ändringarna i punkterna 3 och 5 är följdändringar på grund av förslaget i avsnitt 2.11, se författningskommentaren till paragrafen i avsnitt 18.11.

18.28 Förslaget till lag om ändring i lagen (2026:000) Prop. 2025/26:253 om ändring i lagen (2014:968) om särskild

tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag

1 kap. Inledande bestämmelser Lagens innehåll

1 § I denna lag finns bestämmelser som kompletterar

–Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (tillsynsförordningen), och

– Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2033 av den 27 november 2019 om tillsynskrav för värdepappersföretag och om ändring av förordningarna (EU) nr 1093/2010, (EU) nr 575/2013, (EU) nr 600/2014 och (EU) nr 806/2014 (värdepappersbolagsförordningen).

Bestämmelserna i denna lag genomför delvis

–Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiven 2006/48/EG och 2006/49/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1691 (kapitaltäckningsdirektivet), och

–Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2034 av den 27 november 2019 om tillsyn av värdepappersföretag och om ändring av direktiven 2002/87/EG, 2009/65/EG, 2011/61/EU, 2013/36/EU, 2014/59/EU och 2014/65/EU, i lydelsen enligt Europaparlamentet och rådets direktiv (EU) 2023/2864 (värdepappers- bolagsdirektivet).

Bestämmelser som kompletterar tillsynsförordningen och genomför kapital- täckningsdirektivet finns i 1 a, 2, 3, 4, 5, 5 b och 7 kap.

Bestämmelser som kompletterar värdepappersbolagsförordningen och genom- för värdepappersbolagsdirektivet finns i 2 a, 3 a, 4 a, 5 a och 7 a kap.

I övriga kapitel finns bestämmelser som kompletterar såväl tillsynsförordningen som värdepappersbolagsförordningen och som genomför såväl kapitaltäcknings- direktivet som värdepappersbolagsdirektivet.

I paragrafen anges lagens innehåll.

Ändringarna i andra stycket första strecksatsen och tredje stycket är följdändringar på grund av förslaget i avsnitt 2.19, se författnings- kommentaren till paragrafen i avsnitt 18.19.

10 kap. Bemyndiganden

2 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela före- skrifter om

1. vilka krav som ska ställas på den som ska ingå i ledningen i

a)ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag enligt 1 a kap. 2 § 3 och 4 och 3 kap. 5 §, eller

b)ett värdepappersinriktat holdingföretag eller ett blandat finansiellt holding- företag enligt 3 a kap. 2 §,

2. vilka krav som ska ställas på den som avses i 1 a kap. 2 § 3 b,

3. vilka tillgångar och skulder som ska räknas med vid beräkningen av vad som utgör en väsentlig överföring enligt 1 a kap. 21 §,

4. vid vilken tidpunkt, på vilken plats och med vilka intervall

425

Prop. 2025/26:253 a) kreditinstitut ska offentliggöra sådan information som anges i artiklarna 431–455 i tillsynsförordningen, och

b)värdepappersbolag ska offentliggöra sådan information som anges i artikel 46 i värdepappersbolagsförordningen,

5.vilka upplysningar ett finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag ska lämna till Finansinspektionen,

6.mångfaldspolicy vid tillsättandet av styrelse samt resurser för introduktion och utbildning av styrelseledamöter för sådana finansiella holdingföretag eller blandade finansiella holdingföretag som avses i 1 a kap. 2 §,

7.vilka poster som får räknas in i kapitalbaskraven enligt 5 b kap. 4 och 5 §§,

8.kraven på ett sådant konto som kapitalet ska deponeras på enligt 5 b kap. 7 §,

9.vilka åtgärder en tredjelandsfilial ska vidta för att uppfylla de krav på risk- hantering, dokumentation och intern styrning och kontroll och lämplighet som avses i 5 b kap. 8 och 9 §§,

10.vilka upplysningar en tredjelandsfilial ska lämna till Finansinspektionen,

11.information som moderföretag ska offentliggöra och lämna till Finans-

inspektionen enligt 6 kap. 2 §,

12. när kapitalbaskraven i tillsynsförordningen eller Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2402 av den 12 december 2017 om ett allmänt ramverk för värdepapperisering och om inrättande av ett särskilt ramverk för enkel, transparent och standardiserad värdepapperisering samt om ändring av direktiven 2009/65/EG, 2009/138/EG och 2011/61/EU och förordningarna (EG) nr 1060/2009 och (EU) nr 648/2012 inte ska anses täcka en risk och hur nivån på ett särskilt kapitalbaskrav enligt 2 kap. för att täcka en sådan risk ska fastställas,

14. hur uppgifter enligt 6 kap. 10 a § första stycket och 11 § ska lämnas.

Paragrafen innehåller bemyndiganden. Övervägandena finns i avsnitt 4.2, 5.2, 6.1.1–6.1.3, 6.2.1, 6.2.3, 7.3, 8.7, 8.8, 8.9.2 och 8.9.3.

Ändringarna i paragrafen är följdändringar på grund av förslaget i avsnitt 2.19, se författningskommentaren till paragrafen i avsnitt 18.19.

426

Prop. 2025/26:253

Bilaga 1

Europeiska unionens	SV
officiella tidning	L-serien

2024/1619	19.6.2024

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV (EU) 2024/1619

av den 31 maj 2024

om ändring av direktiv 2013/36/EU vad gäller tillsynsbefogenheter, sanktioner, filialer från tredjeland

och miljö, samhällsansvar och bolagsstyrningsrisker

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 53.1,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska centralbankens yttrande (1),

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (2), och

av följande skäl:

(1)Syftet med ändringarna av Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU (3) i samband med tillsynsbefogen- heter, sanktioner, filialer från tredjeland och miljö-, samhällsansvars- eller bolagsstyrningsrisker (ESG) är att ytterligare harmonisera ramen för banktillsyn och i slutändan fördjupa den inre marknaden för bankverksamhet. De behöriga myndigheterna bör försöka säkerställa att tillsynsramen tillämpas på institut, enligt definitionen i det direktivet, på ett proportionellt sätt och i synnerhet sträva efter att i möjligaste mån minska efterlevnads- och rapporteringskostnaderna för små och icke-komplexa institut, med vederbörlig hänsyn till rekommendationerna i rapporten med titeln Study of the Cost of Compliance with Supervisory Reporting Requirements, som 2021 offentliggjordes av Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska bankmyndigheten) (EBA), inrättad genom Europa- parlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 (4), och som syftade till en genomsnittlig minskning av rapporteringskostnaderna med 10–20 %.

(2)Behöriga myndigheter, deras anställda och ledamöterna i deras styrande organ bör vara oberoende och fria från politiskt och ekonomiskt inflytande. Risker för intressekonflikter undergräver integriteten hos unionens finansiella system och motverkar målet med en integrerad bank- och kapitalmarknadsunion. Direktiv 2013/36/EU bör fastställa mer detaljerade bestämmelser för att medlemsstaterna ska kunna säkerställa att deras behöriga myndigheter, inklusive deras anställda och ledamöterna i deras styrande organ, agerar på ett oberoende och objektivt sätt. I detta sammanhang bör minimikrav fastställas för att förebygga intressekonflikter och begränsa svängdörrsproblematik, särskilt genom att karensperioder, ett förbud mot handel med instrument som emitterats av enheter som står under tillsyn och en längsta möjliga mandatperiod för relevanta medlemmar i styrande organ föreskrivs. EBA bör utfärda riktlinjer till de behöriga myndigheterna om förebyggandet av intressekonflikter, baserade på internationell bästa praxis.

(3)Anställda och ledamöter i den behöriga myndighetens styrande organ som omfattas av karensperioder bör ha rätt till

lämplig ersättning som kompensation för deras oförmåga att under en viss period ta anställning vid enheter i förhållande till vilka dessa karensperioder tillämpas. Kompensationen bör stå i proportion till den relevanta karensperiodens längd och utformningen bör fastställas av varje medlemsstat.

(4)Tillsynsmyndigheterna bör agera med största möjliga integritet när de utövar sina tillsynsfunktioner. För att öka insynen och säkerställa höga etiska standarder är det lämpligt att anställda och ledamöter i den behöriga myndighetens styrande organ åläggs att årligen lämna in en intresseförklaring. Denna förklaring bör innehålla

(1) EUT C 248, 30.6.2022, s. 87.

(2) Europaparlamentets ståndpunkt av den 24 april 2024 (ännu inte offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 30 maj 2024.

(3) Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiven 2006/48/EG och 2006/49/EG (EUT L 176, 27.6.2013, s. 338).

(4) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska bankmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/78/EG (EUT L 331, 15.12.2010, s. 12).

ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2024/1619/oj

1/68

427

Prop. 2025/26:253 Bilaga 1

EUT L, 19.6.2024

information om ledamotens innehav av finansiella instrument för att minska de risker med anledning av intressekonflikter som kan uppstå på grund av dessa innehav och göra det möjligt för de behöriga myndigheterna att hantera sådana risker på lämpligt sätt. Intresseförklaringen bör inte påverka eventuella krav på att lämna in en förmögenhetsdeklaration enligt tillämpliga nationella regler.

(5)Tillhandahållandet av de centrala banktjänster som förtecknas i punkterna 1, 2 och 6 i bilaga I till direktiv 2013/36/EU bör villkoras av ett uttryckligt och harmoniserat krav på auktorisation i unionsrätten, där det anges att företag som är etablerade i ett tredjeland som vill tillhandahålla sådana centrala banktjänster i unionen åtminstone bör etablera en filial i en medlemsstat och ansöka om auktorisation av en sådan filial i enlighet med unionsrätten, såvida inte företaget önskar tillhandahålla banktjänster i unionen genom ett dotterföretag.

(6)Konsumtionen av banktjänster utanför unionen, liksom inom ramen för Världshandelsorganisationens överens- kommelse om åtaganden rörande finansiella tjänster, ska inte påverkas. Kravet på att etablera en filial i unionen bör inte tillämpas på fall av kundinitierade kontakter (s.k. reverse solicitation), dvs. när en kund eller motpart uteslutande på eget initiativ kontaktar ett företag som är etablerat i ett tredjeland för tillhandahållande av banktjänster, inbegripet fortsatt tillhandahållande av banktjänster, eller banktjänster med nära anknytning till dem som ursprungligen begärdes. Vid införlivandet av detta direktiv bör medlemsstaterna kunna vidta åtgärder för att bevara kundernas förvärvade rättigheter enligt befintliga avtal. Sådana åtgärder bör endast tillämpas i syfte att underlätta övergången till genomförandet av detta direktiv och bör utformas snävt för att undvika kringgående. För att förhindra kringgående av de regler som är tillämpliga på tredjelandsföretags gränsöverskridande tillhandahållande av banktjänster bör de behöriga myndigheterna kunna övervaka tillhandahållandet av dessa tjänster. Kravet på att etablera en filial i unionen bör inte heller gälla interbanktransaktioner eller transaktioner mellan handlare. Utan att det påverkar tillämpningen av auktorisationssystemet i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU (5) och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 (6) bör kravet på att etablera en filial inte tillämpas på fall där kreditinstitut i tredjeland tillhandahåller de investeringstjänster och den investeringsverksamhet i unionen som förtecknas i avsnitt A i bilaga I till direktiv 2014/65/EU och eventuella kompletterande tjänster, såsom därmed sammanhängande mottagande av insättningar eller beviljande av kredit eller lån i syfte att tillhandahålla tjänster enligt det direktivet, inbegripet tillhandahållande av handel med finansiella instrument eller förmögenhetsförvaltning för privatkunder. Ett sådant undantag bör dock ta hänsyn till efterlevnaden av de regler för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism som fastställs i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 (7).

(7)Behöriga myndigheter bör ha de befogenheter som krävs för att återkalla en auktorisation som beviljats ett kreditinstitut om det har fastställts att kreditinstitutet fallerar eller sannolikt kommer att fallera, det inte finns några rimliga utsikter för att alternativa åtgärder från den privata sektorn eller tillsynsåtgärder inom en rimlig tidsperiod skulle förhindra att kreditinstitutet fallerar och en rekonstruktionsåtgärd inte är nödvändig med hänsyn till allmänintresset. I en sådan situation bör kreditinstitutet avvecklas i enlighet med tillämpliga nationella insolvensförfaranden, eller andra typer av förfaranden som fastställts för sådana institut i nationell rätt, som skulle säkerställa att det kan lämna marknaden under ordnade former, och därmed avsluta den verksamhet som auktorisationen hade beviljats för. Om det fastställs att ett institut fallerar eller sannolikt kommer att fallera ska dock inte auktorisationen återkallas automatiskt, som i andra fall där den behöriga myndigheten har rätt att återkalla auktorisationen. De behöriga myndigheterna bör utöva sina befogenheter proportionellt och med beaktande av särdragen i de tillämpliga nationella insolvensförfarandena, inbegripet befintliga rättsliga förfaranden. Befogenheten att återkalla auktorisationen bör inte användas för att förhindra ett inledande eller framtvinga ett avslutande av insolvensförfaranden, såsom tillämpning av ett rättsligt moratorium eller andra åtgärder som är beroende av en aktiv licens.

(8)Finansiella holdingföretag och blandade finansiella holdingföretag som är moderföretag till bankgrupper bör även i fortsättningen omfattas av den mekanism för identifiering och godkännande som infördes genom Europa- parlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/878 (8). Denna mekanism gör det möjligt för behöriga myndigheter att

(5) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument och om ändring av direktiv 2002/92/EG och av direktiv 2011/61/EU (EUT L 173, 12.6.2014, s. 349).

(6) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 av den 4 juli 2012 om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister (EUT L 201, 27.7.2012, s. 1).

(7) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG och kommissionens direktiv 2006/70/EG (EUT L 141, 5.6.2015, s. 73).

(8) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/878 av den 20 maj 2019 om ändring av direktiv 2013/36/EU vad gäller undantagna enheter, finansiella holdingföretag, blandade finansiella holdingföretag, ersättning, tillsynsåtgärder och tillsynsbefogen- heter och kapitalbevarande åtgärder (EUT L 150, 7.6.2019, s. 253)

2/68	ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2024/1619/oj

428

EUT L, 19.6.2024

Prop. 2025/26:253 Bilaga 1

låta vissa finansiella holdingföretag och blandade finansiella holdingföretag omfattas av det direkta tillämpnings- området för myndighetens tillsyn och tillsynsbefogenheter enligt direktiv 2013/36/EU och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 (9) för att säkerställa efterlevnad på gruppnivå. Under särskilda omständigheter bör de behöriga myndigheterna vara fria att undanta ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag som bildats i syfte att inneha ägarintressen i företag från godkännande. För att ta hänsyn till vissa bankgruppers särdrag bör den samordnande tillsynsmyndigheten dessutom kunna tillåta att finansiella holding- företag eller blandade finansiella holdingföretag som är undantagna från godkännande utesluts från konsolideringen av en bankgrupp. Befogenheten att utesluta dessa enheter från konsolideringen av en bankgrupp bör dock endast utövas under exceptionella omständigheter, när alla villkor som anges i den tillämpliga rätten är uppfyllda, och i detta syfte bör den berörda bankgruppen visa att den holdingenhet som bör uteslutas inte är involverad i, eller relevant för, förvaltningen av den bankgruppen.

(9)Kreditinstitutens tillsynsmyndigheter bör ha alla befogenheter som krävs för att fullgöra sina åligganden och för de olika förfaranden som genomförs av de enheter som står under tillsyn. För detta ändamål och för att åstadkomma mer rättvisa villkor bör tillsynsmyndigheterna ha alla tillsynsbefogenheter som behövs för att hantera de betydande förfaranden som kan genomföras av de enheter som står under tillsyn. Behöriga myndigheter bör därför underrättas om betydande förfaranden som genomförs av en enhet som står under tillsyn, inbegripet förvärv av enheter som står under tillsyn av väsentliga innehav i enheter i den finansiella eller den icke-finansiella sektorn, betydande överföringar av tillgångar och skulder från eller till enheter som står under tillsyn samt fusioner och delningar som inbegriper enheter som står under tillsyn och som genomförs av en enhet som står under tillsyn, väcker farhågor kring den enhetens tillsynsprofil eller om möjlig penningtvätt eller finansiering av terrorism. Dessutom bör de behöriga myndigheterna ha befogenhet att ingripa vid förvärv av väsentliga innehav, fusioner eller delningar.

(10)För att säkerställa proportionalitet och undvika en onödig administrativ börda bör de behöriga myndigheternas utökade befogenheter endast tillämpas på förfaranden som anses vara betydande. Endast förfaranden som omfattar fusioner eller delningar bör automatiskt hanteras som betydande verksamheter, eftersom den enhet som bildas kan förväntas ha en tillsynsprofil som skiljer sig avsevärt från de ursprungliga enheterna i fusionen eller delningen. Dessutom bör fusioner eller delningar inte slutföras av enheter som inleder dem innan ett positivt förhandsyttrande har tagits emot från de behöriga myndigheterna. Förvärv av innehav som anses vara betydande bör bedömas av den berörda behöriga myndigheten på grundval av ett förfarande för underförstått godkännande.

(11)För att säkerställa att de behöriga myndigheterna kan ingripa innan ett betydande förfarande inleds bör de underrättas i förväg. Underrättelsen bör åtföljas av all information som behövs för att de behöriga myndigheterna ska kunna bedöma den föreslagna transaktionen ur ett tillsynsperspektiv och vad gäller att förhindra penningtvätt eller finansiering av terrorism. De behöriga myndigheternas bedömning bör inledas när underrättelsen med all begärd information har tagits emot. När det gäller förvärv av väsentliga innehav, eller om den tilltänkta transaktionen endast omfattar finansiella intressenter från samma grupp, bör denna bedömning vara tidsbegränsad.

(12)När det gäller förvärv av ett väsentligt innehav kan slutsatserna av bedömningen leda till att den behöriga myndigheten fattar beslut om att motsätta sig verksamheten. Om den behöriga myndigheten inte har motsatt sig förfarandet inom en viss tidsperiod bör förfarandet betraktas som godkänt.

(13)Bestämmelserna om förvärv av kvalificerat innehav i ett kreditinstitut måste anpassas till bestämmelserna om förvärv av ett väsentligt innehav av ett institut om båda bedömningarna måste utföras för samma förfarande. Om de inte anpassas kan dessa bestämmelser leda till avvikelser i den bedömning som utförs av de behöriga myndigheterna och i slutändan påverka de beslut som fattas av dem.

(14)När det gäller fusioner och delningar fastställs harmoniserade regler och förfaranden i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1132 (10), framför allt för gränsöverskridande fusioner och delningar av aktiebolag. Det bedömningsförfarande för behöriga myndigheter som föreskrivs i detta direktiv bör därför ses som ett komplement till det förfarande som föreskrivs i direktiv (EU) 2017/1132 och bör inte stå i strid med någon av dess bestämmelser. När det gäller gränsöverskridande fusioner och delningar som omfattas av tillämpningsområdet för direktiv (EU) 2017/1132 bör det motiverade yttrande som utfärdas av den behöriga myndigheten vara en del av bedömningen av efterlevnaden av alla relevanta villkor och det korrekta slutförandet av alla förfaranden och formaliteter som krävs för

(9) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (EUT L 176, 27.6.2013, s. 1).

(10) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1132 av den 14 juni 2017 om vissa aspekter av bolagsrätt (EUT L 169, 30.6.2017, s. 46).

ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2024/1619/oj

3/68

429

Prop. 2025/26:253 Bilaga 1

EUT L, 19.6.2024

fusions- eller delningsintyget. Det motiverade yttrandet bör därför vidarebefordras till den utsedda nationella myndighet som är ansvarig för att utfärda fusions- eller delningsintyget enligt direktiv (EU) 2017/1132.

(15)I vissa situationer, till exempel om enheter som är etablerade i olika medlemsstater är inblandade kan förfarandena kräva flera underrättelser och bedömningar av olika behöriga myndigheter, och därför kräva ett effektivt samarbete mellan dessa myndigheter. Därför måste samarbetsskyldigheterna specificeras, i synnerhet när det gäller tidiga gränsöverskridande underrättelser, smidigt utbyte av information, inbegripet med myndigheter med ansvar för att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism, och samordning av bedömningen.

(16)EBA bör ges mandat att utveckla förslag till tekniska standarder för tillsyn och förslag till tekniska standarder för genomförande samt utarbeta riktlinjer för att säkerställa en lämplig ram för användningen av dessa utökade tillsynsbefogenheter. Dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn och genomförande bör i synnerhet omfatta vilken information som ska tas emot av de behöriga myndigheterna, vilka delar som ska bedömas och hur samarbetet ska äga rum om fler än en behörig myndighet är inblandade. Dessa olika delar är avgörande för att säkerställa en tillräckligt harmoniserad tillsynsmetod med bestämmelser som möjliggör ett effektivt genomförande av de utökade befogenheterna med minsta möjliga ytterligare administrativ börda.

(17)Regleringen av filialer som etablerats av företag från ett tredjeland för att tillhandahålla banktjänster i en medlemsstat omfattas av nationell rätt och harmoniseras endast i mycket begränsad utsträckning genom direktiv 2013/36/EU. Trots att filialer från tredjeland har en betydande och ökande närvaro på unionens bankmarknader omfattas de för närvarande endast av mycket allmänna informationskrav och inte av några tillsynsstandarder eller samarbets- arrangemang på unionsnivå. Den fullständiga avsaknaden av ett gemensamt tillsynsregelverk gör att filialer från tredjeland omfattas av olika nationella krav med varierande nivåer av tillsyn och räckvidd. Dessutom saknar de behöriga myndigheterna övergripande information och nödvändiga tillsynsverktyg för att på ett korrekt sätt kunna övervaka de särskilda risker som orsakas av grupper från tredjeland som är verksamma i en eller flera medlemsstater genom filialer och dotterföretag. Det finns för närvarande inte några integrerade tillsynsarrangemang för dem, och den behöriga myndighet som är ansvarig för tillsynen av varje filial som tillhör en grupp från tredjeland är inte skyldig att utbyta information med de behöriga myndigheter som utövar tillsyn över andra filialer och dotterföretag inom samma grupp. Ett sådant fragmenterat regelverk skapar risker för den finansiella stabiliteten och marknadsintegriteten i unionen och borde hanteras på ett korrekt sätt genom en harmoniserad rättslig ram för filialer från tredjeland. Denna ram bör omfatta gemensamma minimikrav på auktorisation, tillsynsstandarder, intern styrning, tillsyn och rapportering. Denna uppsättning av krav bör bygga på de krav som medlemsstaterna redan tillämpar på filialer från tredjeland inom sina territorier och ta hänsyn till liknande eller motsvarande krav som tredjeländer tillämpar på utländska filialer för att säkerställa samstämmighet mellan medlemsstaterna och anpassa unionens regelverk för filialer från tredjeland till befintlig internationell praxis inom detta område.

(18)När de behöriga myndigheterna auktoriserar och utövar tillsyn över filialer från tredjeland bör de kunna utöva sina tillsynsfunktioner på ett effektivt sätt. För detta ändamål måste de ha tillgång till all nödvändig information om huvudföretaget för filialen från tredjeland från tillsynsmyndigheterna i det berörda tredjelandet och på ett effektivt sätt kunna samordna sin tillsynsverksamhet med tillsynsverksamheten hos tredjelandets tillsynsmyndigheter. Innan en filial från tredjeland inleder sin verksamhet i en medlemsstat bör de behöriga myndigheterna sträva efter att ingå ett avtal med tillsynsmyndigheten i det berörda tredjelandet för att möjliggöra samarbete och informationsutbyte. Ett sådant avtal bör baseras på de standardiserade administrativa arrangemang som utarbetats av EBA i enlighet med artikel 33.5 i förordning (EU) nr 1093/2010. De behöriga myndigheterna bör lämna information om sådana avtal till EBA. Om det inte är möjligt att ingå ett administrativt avtal på grundval av den standardisering som utarbetats av EBA bör de behöriga myndigheterna kunna använda andra former av arrangemang, till exempel genom skriftväxling, för att säkerställa att de kan utöva sina tillsynsfunktioner.

(19)Av proportionalitetsskäl bör de minimikrav som införts för filialer från tredjeland stå i relation till den risk de utgör för finansiell stabilitet och marknadsintegritet i unionen och medlemsstaterna. Filialer från tredjeland bör därför klassificeras antingen i klass 1, om de bedöms vara mer riskbenägna, eller i klass 2 om de anses vara små och icke-komplexa och inte anses utgöra någon betydande risk för den finansiella stabiliteten, i enlighet med definitionen av litet och icke-komplext institut i förordning (EU) nr 575/2013. Enligt denna indelning bör filialer från tredjeland med bokförda tillgångar i en medlemsstat som motsvarar eller överstiger 5 miljarder EUR anses utgöra en sådan större risk på grund av deras storlek och komplexitet, eftersom deras fallissemang skulle kunna leda till en betydande störning av medlemsstatens marknad för banktjänster eller dess banksystem. Filialer från tredjeland som har tillstånd att ta emot inlåning från allmänheten bör på motsvarande sätt betraktas som mer riskbenägna oavsett deras storlek, om sådana inlåningar från allmänheten överstiger ett visst tröskelvärde, eftersom deras fallissemang kan påverka

4/68	ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2024/1619/oj

430

EUT L, 19.6.2024

Prop. 2025/26:253 Bilaga 1

mycket sårbara insättare och leda till ett minskat förtroende för säkerheten och sundheten hos medlemsstatens banksystem och dess förmåga att skydda medborgarnas besparingar. Båda dessa typer av filial från tredjeland bör därför klassificeras som filialer från tredjeland i klass 1.

(20)Filialer från tredjeland bör även klassificeras i klass 1 om huvudföretaget är föremål för reglering och den tillsyn och det genomförande av föreskrifter som föreskrivs genom den regleringen inte anses vara åtminstone likvärdiga med direktiv 2013/36/EU och förordning (EU) nr 575/2013, eller om det berörda tredjelandet är förtecknat som ett högrisktredjeland med strategiska brister i sitt system för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism i enlighet med direktiv (EU) 2015/849. Dessa filialer från tredjeland utgör en betydande risk för finansiell stabilitet i unionen och i den medlemsstat där de är etablerade, eftersom de regelverk för bankverksamhet eller bekämpning av

penningtvätt och finansiering av terrorism som tillämpas på deras huvudföretag inte omfattar eller inte tillåter en ordentlig övervakning av de särskilda risker som uppstår till följd av den verksamhet som bedrivs av filialen i medlemsstaten eller de risker för motparter i medlemsstaten som gruppen från tredjeland ger upphov till. För att fastställa likvärdigheten mellan tredjelandets tillsynsstandarder för bankverksamhet och unionens standarder bör kommissionen kunna ge EBA i uppdrag att utföra en bedömning och utfärda en rapport om det berörda tredjelandets bankregelverk i enlighet med artikel 33 i förordning (EU) nr 1093/2010. EBA bör säkerställa att bedömningen utförs på ett noggrant och transparent sätt och i enlighet med tillförlitliga metoder. EBA bör även rådgöra och samarbeta med de tillsynsmyndigheter, de ministerier i tredjelandet som är ansvariga för dess bankreglering och, i tillämpliga fall, den privata sektorns parter, i en strävan att behandla dessa parter på ett rättvist sätt och ge dem möjlighet att skicka in dokumentation och lämna synpunkter inom en rimlig tidsram. Dessutom bör EBA säkerställa att den rapport som utfärdas är tillräckligt underbyggd, omfattar en detaljerad beskrivning av de bedömda frågorna och lämnas in inom en rimlig tidsram. För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av detta direktiv bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter att anta beslut om likvärdighet för bankregelverket för filialer från tredjeland. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 (11).

(21)Behöriga myndigheter bör ha en uttrycklig befogenhet att från fall till fall kräva att filialer från tredjeland ska ansöka om auktorisation i enlighet med avdelning III kapitel 1 i direktiv 2013/36/EU, åtminstone om filialerna bedriver verksamhet med kunder eller motparter i andra medlemsstater i strid med reglerna för den inre marknaden, om de utgör en betydande risk för den finansiella stabiliteten i unionen eller i den medlemsstat där de är etablerade eller om det totala beloppet av tillgångar i alla filialer från tredjeland i unionen som tillhör samma grupp från tredjeland

uppgår till eller överstiger 40 miljarder EUR eller beloppet av tillgångarna i filialen från tredjeland i den medlemsstat där den är etablerad i uppgår till eller överstiger 10 miljarder EUR. Dessutom bör behöriga myndigheter ha skyldighet att bedöma om filialer från tredjeland är systemviktiga om det sammanlagda beloppet av tillgångarna för alla filialer från tredjeland i unionen som tillhör samma grupp från tredjeland uppgår till eller överstiger 40 miljarder EUR. Alla filialer inom samma grupp från tredjeland som är etablerad i en medlemsstat eller i hela unionen bör omfattas av en sådan bedömning utförd av respektive behörig myndighet. Bedömningen bör omfatta en undersökning, i enlighet med särskilda kriterier, av huruvida filialerna utgör en lika hög risk för unionens eller medlemsstaternas finansiella stabilitet som institut som definieras som systemviktiga enligt direktiv 2013/36/EU och förordning (EU) nr 575/2013. Om de behöriga myndigheterna drar slutsatsen att filialerna från tredjeland är systemviktiga bör de införa krav på filialerna som är lämpliga för att minska risker för finansiell stabilitet. För detta ändamål bör de behöriga myndigheterna kunna kräva att filialer från tredjeland ska ansöka om auktorisation som dotterinstitut enligt direktiv 2013/36/EU för att kunna fortsätta att bedriva bankverksamhet i medlemsstaten eller i hela unionen. Behöriga myndigheter bör dessutom ha möjlighet att införa andra krav, i synnerhet en skyldighet att omstrukturera tredjelandsfilialernas tillgångar eller verksamheter för filialerna från tredjeland i unionen så att dessa filialer inte längre är systemviktiga, eller en skyldighet att uppfylla ytterligare krav på kapital, likviditet, rapportering eller offentliggörande, om detta skulle vara tillräckligt för att minska riskerna för finansiell stabilitet. Behöriga myndigheter bör endast kunna besluta att inte införa något av dessa krav på filialer från tredjeland som bedömts vara systemviktiga, i vilket fall de bör lämna en motiverad underrättelse till EBA och de behöriga myndigheterna i de medlemsstater där den relevanta gruppen från tredjeland har etablerat andra filialer från tredjeland eller dotterinstitut. De behöriga myndigheter som beslutar att utöva sin befogenhet att kräva auktorisation som dotterinstitut bör, för att ta hänsyn till de unionsomfattande konsekvenserna, i förväg samråda med EBA och de berörda behöriga myndigheterna.

(11) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).

ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2024/1619/oj

5/68

431

Prop. 2025/26:253 Bilaga 1

EUT L, 19.6.2024

(22)För att främja samstämmigheten i tillsynsbeslut avseende en grupp från tredjeland med filialer och dotterföretag i hela unionen bör de behöriga myndigheterna, när de bedömer systemviktighet, samråda med EBA och de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där den berörda gruppen från tredjeland har etablerat andra filialer från tredjeland eller dotterinstitut, för att bedöma de risker för den finansiella stabiliteten som den berörda filialen från tredjeland skulle kunna utgöra för andra medlemsstater än den där den är etablerad.

(23)Behöriga myndigheter bör utföra regelbundna granskningar av filialerna från tredjelands efterlevnad av de relevanta kraven i direktiv 2013/36/EU och införa tillsynsåtgärder för filialerna för att säkerställa eller återställa efterlevnaden av kraven. För att underlätta en effektiv tillsyn av efterlevnaden av dessa krav hos filialerna från tredjeland och möjliggöra en övergripande granskning av grupperna från tredjelands verksamhet i unionen bör en gemensam finansiell tillsynsrapportering göras tillgänglig för de behöriga myndigheterna enligt standardiserade mallar. EBA bör ges mandat att utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande med sådana mallar. För att säkerställa att all verksamhet inom de grupper från tredjeland som är verksamma i unionen genom filialer från tredjeland är föremål för en övergripande tillsyn, för att förhindra att de krav som är tillämpliga på dessa grupper enligt unionsrätten

kringgås och för att minimera de möjliga riskerna för unionens finansiella stabilitet, måste dessutom lämpliga samarbetsarrangemang genomföras mellan de behöriga myndigheterna. I synnerhet bör filialer från tredjeland i klass 1 ingå i tillämpningsområdet för tillsynskollegierna för grupper från tredjeland i unionen. Om ett sådant kollegium inte redan finns bör de behöriga myndigheterna inrätta ett särskilt kollegium för alla filialer från tredjeland i klass 1 inom samma grupp om den gruppen är verksam i fler än en medlemsstat.

(24)Unionens regelverk för filialer från tredjeland bör tillämpas utan att det påverkar det handlingsutrymme som medlemsstaterna för närvarande har att på allmän grund kräva att företag från tredjeland från vissa tredjeländer endast bedriver bankverksamhet på deras territorium genom dotterinstitut som är auktoriserade i enlighet med avdelning III kapitel 1 i direktiv 2013/36/EU. Detta krav skulle kunna gälla tredjeländer som tillämpar tillsynsstandarder för bankverksamhet som inte är likvärdiga med standarderna i medlemsstatens nationella rätt eller tredjeländer som har strategiska brister i sitt system för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism.

(25)Trots gällande sekretessregler bör informationsutbytet mellan behöriga myndigheter och skattemyndigheter förbättras. Informationsutbytet bör under alla omständigheter ske i enlighet med nationell rätt, och om informationen härrör från en annan medlemsstat bör de relevanta behöriga myndigheterna komma överens om utlämnande.

(26)Det är mycket viktigt att institut, finansiella holdingföretag och blandade finansiella holdingföretag uppfyller tillsynskraven för att säkerställa deras säkerhet och sundhet och för att bevara stabiliteten i det finansiella systemet, både i unionen som helhet och i de enskilda medlemsstaterna. Europeiska centralbanken (ECB) och de nationella behöriga myndigheterna bör därför ha befogenhet att vidta avgörande åtgärder i god tid om instituten, de finansiella holdingföretagen och de blandade finansiella holdingföretagen och deras ledningsorgan inte uppfyller kraven på eller besluten om tillsyn.

(27)För att säkerställa rättvisa villkor på området för sanktionsbefogenheter bör medlemsstaterna vara skyldiga att införa effektiva, proportionella och avskräckande administrativa sanktioner, viten och andra administrativa åtgärder avseende överträdelser av de nationella bestämmelserna om införlivande av direktiv 2013/36/EU och överträdelser av förordning (EU) nr 575/2013 eller beslut som fattats av en behörig myndighet på grundval av dessa bestämmelser eller den förordningen. Dessa administrativa sanktioner, viten och andra administrativa åtgärder bör uppfylla vissa minimikrav, däribland vilka minsta befogenheter de behöriga myndigheterna bör ha för att kunna tillämpa dem, vilka kriterier de behöriga myndigheterna bör beakta vid tillämpningen samt vilka krav som ska gälla för offentliggörande av de olika nivåerna av administrativa sanktioner och viten. EBA bör ges i uppdrag att rapportera om samarbetet mellan behöriga myndigheter i samband med tillämpningen av administrativa sanktioner, viten och andra administrativa åtgärder.

(28)Medlemsstaterna bör kunna tillämpa administrativa sanktioner om den aktuella överträdelsen även omfattas av den nationella straffrätten. Behöriga myndigheter bör ta hänsyn till tidigare straffrättsliga påföljder som för samma överträdelse har ålagts den fysiska eller juridiska person som är ansvarig för den överträdelsen när de fastställer typen av administrativa sanktioner eller andra administrativa åtgärder och nivån på de administrativa sanktionsavgifterna. Detta säkerställer att strängheten hos alla administrativa sanktioner och andra administrativa åtgärder som tillämpas i bestraffningssyfte vid en sammanslagning av de administrativa och straffrättsliga förfarandena till följd av samma otillåtna handlande begränsas till vad som är nödvändigt mot bakgrund av överträdelsens allvar. I detta syfte bör medlemsstaterna införa lämpliga mekanismer för att säkerställa att de behöriga myndigheterna och de rättsliga myndigheterna vederbörligen och i god tid informeras om alla administrativa eller straffrättsliga förfaranden som inleds mot samma fysiska eller juridiska person.

6/68	ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2024/1619/oj

432

EUT L, 19.6.2024

Prop. 2025/26:253 Bilaga 1

(29)Administrativa sanktionsavgifter bör ha en avskräckande effekt för att förhindra att den fysiska eller juridiska person som bryter mot nationella bestämmelser om införlivande av direktiv 2013/36/EU eller mot förordning (EU) nr 575/2013 återfaller till samma eller liknande överträdelser i framtiden. Administrativa sanktionsavgifter för juridiska personer bör tillämpas på ett enhetligt sätt, i synnerhet när det gäller fastställandet av det högsta beloppet för sådana sanktionsavgifter. Detta belopp bör baseras på det relevanta företagets totala årliga nettoomsättning. Den totala årliga nettoomsättningen, i den mening som avses i direktiv 2013/36/EU, är för närvarande emellertid varken uttömmande eller tillräckligt tydlig för att säkerställa rättvisa villkor vid tillämpningen av administrativa sanktionsavgifter. För att säkerställa en konsekvent beräkning i hela unionen bör direktiv 2013/36/EU föreskriva en förteckning över de delar som ska ingå i beräkningen av den totala årliga nettoomsättningen.

(30)Förutom administrativa sanktionsavgifter bör behöriga myndigheter ha befogenhet att förelägga viten för institut, finansiella holdingföretag och blandade finansiella holdingföretag och för de ledamöter i ledningsorganet med ledningsfunktion, den verkställande ledningen, personer som innehar nyckelfunktioner, andra väsentliga risktagare och alla andra fysiska personer överträdelsen som i enlighet med nationell rätt har konstaterats bära ansvaret för överträdelser av skyldigheten att följa de nationella bestämmelserna om införlivande av direktiv 2013/36/EU, eller sina skyldigheter enligt förordning (EU) nr 575/2013 eller enligt ett beslut som fattats av en behörig myndighet på grundval av de bestämmelserna eller den förordningen. Medlemsstaterna bör fastställa särskilda regler och effektiva mekanismer för tillämpningen av viten. Viten bör tillämpas vid återkommande överträdelser. Utan att det påverkar de berörda personernas processuella rättigheter enligt tillämplig rätt, inbegripet deras rätt att bli hörda, bör de behöriga myndigheterna kunna tillämpa viten utan föregående begäran, beslut eller varning till den skyldiga parten om att åter uppfylla sina skyldigheter. Eftersom syftet med att förelägga viten är att tvinga fysiska eller juridiska personer att upphöra med en pågående överträdelse bör tillämpningen av viten inte hindra de behöriga myndigheterna från att ålägga efterföljande administrativa sanktioner för samma överträdelse. Det bör vara möjligt att förelägga viten ett visst datum och att börja tillämpa dem ett senare datum. Om inte annat föreskrivs av medlemsstaterna bör viten beräknas per dag.

(31)För att säkerställa största möjliga handlingsutrymme till följd av en överträdelse och för att underlätta förebyggandet av nya överträdelser, oavsett om sådana överträdelser är föremål för en administrativ sanktion eller andra administrativa åtgärder enligt nationell rätt bör medlemsstaterna kunna införa ytterligare administrativa sanktioner och en högre nivå av administrativa sanktionsavgifter och viten.

(32)Vid föreläggande av vite bör den behöriga myndigheten ta hänsyn till vitenas möjliga konsekvenser för den skyldiga fysiska eller juridiska personens ekonomiska situation och försöka undvika en situation där sanktionen leder till att den skyldiga fysiska eller juridiska personen blir insolvent eller orsakar allvarliga ekonomiska problem eller utgör en oproportionell andel av för den fysiska personens årsinkomst eller den juridiska personens totala årliga nettoomsättning. De behöriga myndigheterna bör också säkerställa att viten tillämpas på ledamöterna i lednings- organet, den verkställande ledningen, personer som innehar nyckelfunktioner, andra väsentliga risktagare och alla andra fysiska personer som har identifierats som direkt ansvariga för överträdelsen, antingen enskilt eller kollektivt.

(33)Under exceptionella omständigheter, om föreläggandet av de administrativa sanktioner som föreskrivs i detta direktiv inte är tillåtet enligt medlemsstatens rättssystem, bör det vara möjligt att undantagsvis tillämpa reglerna för administrativa sanktioner på ett sådant sätt att sanktionen initieras av den behöriga myndigheten och åläggs av en rättslig myndighet. Dessa medlemsstater måste ändå säkerställa att tillämpningen av reglerna och sanktionerna har en effekt som motsvarar de administrativa sanktioner som åläggs av de behöriga myndigheterna. Sanktionerna bör därför vara effektiva, proportionella och avskräckande.

(34)För att fastställa lämpliga sanktioner för överträdelser av nationella bestämmelser om införlivande av direktiv 2013/36/EU och för överträdelser av förordning (EU) nr 575/2013 bör förteckningen över överträdelser som är föremål för administrativa sanktioner, viten och andra administrativa åtgärder kompletteras. Den förteckning över överträdelser som anges i direktiv 2013/36/EU bör därför ändras.

(35)Sedan införandet av IFRS-standard 9 Financial instruments (IFRS 9) den 1 januari 2018 har resultatet av beräkningarna av förväntade kreditförluster, vilka bygger på modellbaserade metoder, en direkt inverkan på institutens kapitalbas och lagstadgade kapitalkvoter. Samma modellbaserade metoder är även grunden för beräkningen av förväntade kreditförluster om instituten tillämpar nationella redovisningsramar. Därför är det viktigt att de behöriga myndigheterna och EBA har en tydlig bild av vilka effekter beräkningarna har på det värdeintervall för riskvägda tillgångar och kapitalbaskrav som uppstår för liknande exponeringar. För detta ändamål bör riktmärkningen även omfatta dessa modellbaserade metoder. Med tanke på att institut som beräknar kapitalbaskrav i enlighet med schablonmetoden för kreditrisk även får använda modeller för beräkningen av förväntade

ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2024/1619/oj

7/68

433

Prop. 2025/26:253 Bilaga 1

EUT L, 19.6.2024

kreditförluster inom ramen för IFRS 9 bör dessa institut också omfattas av riktmärkningen med beaktande av proportionalitetsprincipen.

(36)Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/876 (12) innebar att förordning (EU) nr 575/2013 ändrades genom införandet av en reviderad ram för marknadsrisker som utvecklats av Baselkommittén för banktillsyn. Den alternativa schablonmetod som ingår i denna nya ram gör det möjligt för instituten att tillämpa modeller för vissa parametrar som används vid beräkningen av riskvägda tillgångar och kapitalbaskrav för marknadsrisk. Därför är det viktigt att de behöriga myndigheterna och EBA har en tydlig bild av värdeintervallen för riskvägda tillgångar och kapitalbaskrav som uppstår för liknande exponeringar, inte bara med den alternativa internmodellmetoden utan även med den alternativa schablonmetoden. Som en följd av detta bör riktmärkningen av marknadsrisk omfatta de omarbetade schablon- och internmodellmetoderna, med beaktande av proportionalitetsprincipen.

(37)Den globala omställningen till en hållbar ekonomi i enlighet med Parisavtalet (13), som antogs den 12 december 2015 inom ramen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (Parisavtalet), och Förenta nationernas Agenda 2030 för hållbar utveckling kommer att kräva en genomgripande socioekonomisk omställning och en mobilisering av betydande finansiella resurser från de offentliga och privata sektorerna. Genom den europeiska gröna given, som kommissionen införde i sitt meddelande från den 11 december 2019, åtar sig unionen att bli klimatneutral senast 2050. Finanssystemet har en viktig roll i samband med övergången, inte bara när det gäller att ta vara på och utnyttja de möjligheter som kommer att uppstå utan även för att hantera de risker som övergången kan medföra. Eftersom dessa risker kan få konsekvenser för stabiliteten, både för enskilda institut och det finansiella systemet som helhet, är det nödvändigt med ett förstärkt tillsynsregelverk som bättre integrerar de därmed sammanhängande riskerna.

(38)Den aldrig tidigare skådade omfattningen av övergång till en hållbar, klimatneutral och cirkulär ekonomi kommer att ha betydande konsekvenser för det finansiella systemet. Under 2018 fastslog nätverket av centralbanker och tillsynsmyndigheter för miljöanpassning av det finansiella systemet, att klimatrelaterade risker är en källa till finansiell risk. I kommissionens meddelande av den 6 juli 2021 med titeln Strategi för att finansiera omställningen till en hållbar ekonomi (den förnyade strategin för hållbar finansiering) betonas att ESG-risker och risker på grund av de fysiska effekterna av klimatförändringarna, förlusten av biologisk mångfald och den allmänna förstörelsen av ekosystemen utgör en utmaning utan motstycke för unionens ekonomi och stabiliteten i det finansiella systemet. Dessa risker har olika gemensamma särdrag, däribland deras framtidsinriktade karaktär och deras betydande konsekvenser på kort, medellång och lång sikt. Särdragen hos klimatrelaterade risker och andra miljörisker, till exempel risker på grund av miljöförstöring och förlust av biologisk mångfald, när det gäller både omställningsrisker och fysiska risker, kräver särskilt att dessa risker hanteras långsiktigt under en tidsperiod på minst tio år.

(39)Den långsiktiga och genomgripande karaktären hos omställningen till en hållbar, klimatneutral och cirkulär ekonomi kommer att medföra betydande förändringar av institutens affärsmodeller. En adekvat anpassning av finanssektorn, och i synnerhet kreditinstituten, är nödvändig för att uppnå målet med nollutsläpp av växthusgaser i unionens ekonomi senast 2050 och samtidigt hålla de inneboende riskerna under kontroll. Behöriga myndigheter bör därför ha möjlighet att bedöma denna anpassningsprocess och ingripa i de fall då instituten hanterar klimatrisker, såväl som risker på grund av miljöförstöring och förlust av biologisk mångfald, på ett sätt som äventyrar de enskilda institutens stabilitet eller den övergripande finansiella stabiliteten. De behöriga myndigheterna bör också övervaka och ha befogenhet att agera om det föreligger risker som uppstår i samband med omställningsutvecklingen inom ramen för unionens och medlemsstaternas relevanta regleringsmål när det gäller ESG-faktorer, till exempel enligt vad som anges förordning (EU) 2021/1119 (14), kommissionens meddelande av den 14 juli 2021 med titeln 55 %-paketet (Fit for 55): nå EU:s klimatmål 2030 för klimatneutralitet (55 %-paketet) och

den globala Kunming–Montreal-ramen för biologisk mångfald, antagen den 19 december 2022 av partskonferensen för Förenta nationernas konvention om biologisk mångfald, samt, för internationellt verksamma institut i förekommande fall, tredjeländers rättsliga mål och regleringsmål, som leder till risker för deras affärsmodeller

(12) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/876 av den 20 maj 2019 om ändring av förordning (EU) nr 575/2013 vad gäller bruttosoliditetsgrad, stabil nettofinansieringskvot, krav för kapitalbas och kvalificerade skulder, motpartsrisk, marknadsrisk, exponeringar mot centrala motparter, exponeringar mot företag för kollektiva investeringar, stora exponeringar, rapporteringskrav och krav på offentliggörande av information, samt av förordning (EU) nr 648/2012 (EUT L 150, 7.6.2019, s. 1).

(13) EUT L 282, 19.10.2016, s. 4.

(14) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 av den 30 juni 2021 om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet och om ändring av förordningarna (EG) nr 401/2009 och (EU) 2018/1999 (europeisk klimatlag) (EUT L 243, 9.7.2021, s. 1).

8/68	ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2024/1619/oj

434

EUT L, 19.6.2024

Prop. 2025/26:253 Bilaga 1

och strategier, eller för den finansiella stabiliteten. De behöriga myndigheterna bör också ha befogenhet att stärka målen, åtgärderna och insatserna i institutens tillsynsplaner om de anses otillräckliga för att hantera ESG-riskerna på kort, medellång och lång sikt och i detta avseende skulle kunna utgöra väsentliga risker för deras solvens. Klimatrisker och mer övergripande miljörisker bör hanteras tillsammans med risker avseende samhällsansvar och bolagsstyrning inom en gemensam riskkategori för att möjliggöra en heltäckande och samordnad integrering av dessa faktorer, eftersom de ofta är sammanflätade. ESG-riskerna är nära kopplade till begreppet hållbarhet, eftersom ESG-faktorerna motsvarar de tre huvudsakliga hållbarhetspelarna.

(40)För att upprätthålla en tillräcklig motståndskraft mot de negativa effekterna av ESG-faktorerna måste institut som är etablerade i unionen kunna identifiera, mäta och hantera ESG-risker på ett systematiskt sätt, och deras tillsynsmyndigheter bör åläggas att bedöma riskerna på de enskilda institutens nivå, såväl som på systemnivå, genom att prioritera miljöfaktorerna och gå vidare till andra hållbarhetsfaktorer efterhand som metoderna och verktygen för bedömningen utvecklas. Instituten bör åläggas att bedöma anpassningen av sina portföljer till unionens ambition att uppnå klimatneutralitet senast 2050 och avvärja hoten mot miljön och den biologiska mångfalden. Instituten bör vara skyldiga att utarbeta särskilda planer för att hantera de finansiella risker som kan uppstå på kort, medellång och lång sikt på grund av ESG-faktorer, inbegripet i samband med omställningsutvecklingen inom ramen för unionens och medlemsstaternas relevanta regleringsmål, till exempel enligt vad som anges i Parisavtalet, förordning (EU) 2021/1119, 55 %-paketet och den globala Kunming–Montreal-ramen för biologisk mångfald samt, för internationellt verksamma institut i förekommande fall, tredjeländers rättsliga mål och regleringsmål. Instituten bör ha skyldighet att utarbeta stabila styrningssystem och interna processer för hanteringen av ESG-risker och bör även införa strategier som godkänts av deras ledningsorgan och som inte bara tar hänsyn till de nuvarande effekterna, utan även de framtida konsekvenserna av ESG-faktorerna. Institutens ledningsorgans samlade kunskap och medvetenhet om ESG-faktorerna och den interna fördelningen av kapital för att hantera ESG-riskerna är också viktiga för att stärka motståndskraften mot de negativa effekterna av dessa risker. ESG-riskernas särdrag innebär att överenskommelser, mätningar och förvaltningsförfaranden kan skilja sig avsevärt mellan olika institut. För att säkerställa samstämmighet i unionen och en gemensam förståelse av ESG-riskerna bör lämpliga definitioner och minimistandarder för bedömningen av riskerna fastställas genom ett tillsynsregelverk.För att uppnå detta mål bör definitioner införas i direktiv 2013/36/EU, och EBA bör ges befogenhet att ange en minsta uppsättning av referensmetoder för att bedöma ESG-riskernas konsekvenser för institutens finansiella stabilitet med prioritering av effekterna av miljöfaktorer. ESG-riskernas framtidsinriktade karaktär innebär att scenarioanalyser och stresstester, tillsammans med planer för hantering av dessa risker, är särskilt informativa bedömningsverktyg, och EBA bör därför ha befogenhet att utarbeta enhetliga kriterier för innehållet i planerna för hantering av dessa risker och för fastställandet av scenarier och tillämpningen av metoder för stresstestning. EBA bör grunda sina scenarier på tillgängliga vetenskapliga rön, med utgångspunkt i arbetet i nätverket av centralbanker och tillsynsmyndigheter för miljöanpassning av det finansiella systemet och kommissionens insatser för stärkt samarbete mellan alla relevanta offentliga myndigheter i syfte att utveckla en gemensam metodbas, i enlighet med den förnyade strategin för hållbar finansiering. Miljörelaterade risker, däribland klimatrelaterade risker och risker på grund av miljöförstöring och förlust av biologisk mångfald, bör prioriteras mot bakgrund av deras brådskande karaktär och den särskilda betydelsen av scenarioanalys och stresstestning för deras bedömning.

(41)Som viktiga finansiärer för företag och hushåll i unionen har instituten en relevant roll att spela när det gäller att främja hållbar utveckling i hela unionen. För att unionen ska kunna uppnå sitt övergripande mål att uppnå klimatneutralitet senast 2050 i enlighet med förordning (EU) 2021/1119 behöver institutionerna integrera rollen att främja hållbar utveckling i sin politik och sin verksamhet. För att möjliggöra denna integrering måste institutens affärsmodeller och strategier prövas mot unionens relevanta regleringsmål för en hållbar ekonomi, till exempel mot de åtgärder som föreskrivs av det europeiska vetenskapliga rådgivande organet för klimatförändringar, för att identifiera ESG-risker på grund av bristande anpassning. Om instituten offentliggör sina hållbarhetsmål och hållbarhetsåtaganden inom andra obligatoriska eller frivilliga hållbarhetsramar som enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU (15), bör dessa mål och åtaganden vara förenliga med de specifika planerna för att hantera de ESG-risker som de kan ställas inför på kort, medellång och lång sikt. De behöriga myndigheterna bör genom sin relevanta tillsynsverksamhet bedöma i vilken utsträckning institut ställs inför ESG-risker och har åtföljande förvaltningsstrategier och operativa åtgärder som återspeglas i de mål och delmål som fastställs i deras tillsynsplaner

(15) Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU av den 26 juni 2013 om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag, om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG och om upphävande av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG (EUT L 182, 29.6.2013, s. 19).

ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2024/1619/oj

9/68

435

Prop. 2025/26:253 Bilaga 1

EUT L, 19.6.2024

som är förenliga med deras offentliggjorda hållbarhetsåtaganden i samband med arbetet för anpassning till klimatneutralitet senast 2050. För att främja sund och effektiv risktillsyn och ett beteende från ledningens sida som är i linje med institutens långsiktiga hållbarhetsstrategi bör institutens riskbenägenhet när det gäller ESG-risker utgöra en integrerad del av deras ersättningspolicy och ersättningspraxis.

(42)ESG-risker kan ha långtgående konsekvenser för stabiliteten, både för enskilda institut och för det finansiella systemet som helhet. Behöriga myndigheter bör därför hela tiden ta hänsyn till dessa risker i berörd tillsynsverksamhet, inbegripet översyns- och utvärderingsprocessen och stresstestningen av dessa risker. Kommissionen har genom det instrument för tekniskt stöd som inrättades genom Europaparlamentet och rådets förordning (EU) 2021/240 (16), tillhandahållit stöd till de nationella behöriga myndigheterna i samband med utarbetandet och genomförandet av metoder för stresstestning och kommer att ge fortsatt tekniskt stöd för detta ändamål. Metoderna för stresstestning av ESG-risker har emellertid hittills främst tillämpats i förberedande syfte. För att klart och konsekvent införliva stresstestning av ESG-risker i tillsynsverksamheten bör EBA, den europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten, Eiopa) som inrättades genom Europaparlamentets och rådets

förordning (EU) nr 1094/2010 (17) och den europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten, Esma) som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 (18) gemensamt utarbeta riktlinjer för att säkerställa konsekventa överväganden och gemensamma metoder för stresstestning av ESG-risker. Stresstestningen av dessa risker bör utgå från klimat- och miljörelaterade faktorer, men efterhand som fler uppgifter och metoder för ESG-risker blir tillgängliga för att stödja utvecklingen av ytterligare verktyg för bedömning av den kvantitativa effekten på de finansiella riskerna bör de behöriga myndigheterna övergå till att bedöma effekten av dessa risker i samband med lämplighetsbedömningen av institut. För att säkerställa överensstämmande tillsynsförfaranden bör EBA utfärda riktlinjer angående den enhetliga integreringen av ESG-risker i översyns- och utvärderingsprocessen.

(43)Bestämmelserna om systemriskbuffert i direktiv 2013/36/EU kan redan användas för att hantera olika typer av systemrisker, inbegripet systemrisker i samband med klimatförändringar. Om institutets behöriga eller utsedda myndigheter gör bedömningen att risker i samband med klimatförändringar kan ha allvarliga negativa konsekvenser för medlemsstaternas finansiella system och realekonomi bör de införa ett systemriskbuffertvärde som även kan tillämpas på vissa grupper eller undergrupper av exponeringar, till exempel för dem som omfattas av fysiska risker och övergångsrisker på grund av klimatförändringar, om införandet av ett sådant värde bedöms vara ett effektivt och proportionerligt sätt att minska riskerna.

(44)Marknaderna för kryptotillgångar har vuxit snabbt de senaste åren. För att hantera institutens potentiella risker på grund av deras exponeringar mot kryptotillgångar som inte i tillräcklig utsträckning omfattas av det befintliga tillsynsregelverket har Baselkommittén för banktillsyn utarbetat en standard för tillsynsbehandlingen av exponeringar mot kryptotillgångar. En del av den standarden rör institutens riskhantering och tillämpningen av tillsynsprocessen på och utvärderingen av institut. Institut med direkta eller indirekta exponeringar mot kryptotillgångar eller institut som tillhandahåller tillhörande tjänster för någon form av kryptotillgångar bör vara skyldiga att ha infört strategier, processer och metoder för riskhantering för att på lämpligt sätt hantera risker som orsakas av deras exponeringar mot kryptotillgångar. I synnerhet bör instituten i sin riskhanteringsverksamhet beakta teknikrisker för kryptotillgångar, allmänna risker relaterade till informations- och kommunikationsteknik (IKT) och cyberrisker, rättsliga risker, risker som rör penningtvätt och finansiering av terrorism samt värderingsrisker. De behöriga myndigheterna bör kunna vidta nödvändiga tillsynsåtgärder om institutens riskhanteringsmetoder bedöms vara otillräckliga.

(45)Syftet med bedömningen av lämpligheten hos ledamöterna i ledningsorganen är att säkerställa att ledamöterna är kvalificerade för sina roller och har ett gott anseende. En stabil ram för bedömning av lämpligheten hos ledamöterna i ledningsorganet och personer som innehar nyckelfunktioner är avgörande för att säkerställa att instituten drivs korrekt och att deras risker hanteras på ett lämpligt sätt. Befintliga regler säkerställer inte att det utnämnande institutet bedömer lämpligheten hos ledamöterna i ledningsorganet i god tid. Dessutom finns det för närvarande inga regler för lämplighetsbedömning av personer som innehar nyckelfunktioner. Dessutom måste gränsöver-

(16) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/240 av den 10 februari 2021 om inrättande av ett instrument för tekniskt stöd (EUT L 57, 18.2.2021, s. 1).

(17) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1094/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/79/EG (EUT L 331, 15.12.2010, s. 48).

(18) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/77/EG (EUT L 331, 15.12.2010, s. 84).

10/68

ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2024/1619/oj

436

EUT L, 19.6.2024

Prop. 2025/26:253 Bilaga 1

skridande institut ta hänsyn till en mängd olika nationella regler och processer, vilket minskar effektiviteten i de nuvarande ramarna. Förekomsten av avsevärt olika krav när det gäller lämplighetsbedömningen är ett särskilt relevant problem för bankunionen. Därför är det viktigt att fastställa en uppsättning av regler på unionsnivå för att säkerställa en mer enhetlig och förutsägbar ram för lämplighetsbedömning. Detta kommer att främja en enhetlighet i tillsynen, stärka förtroendet mellan behöriga myndigheter ytterligare och ge instituten en större rättssäkerhet. Lämplighetsbedömningar är ett viktigt inslag i tillsynen vid sidan av andra mekanismer såsom översyns- och utvärderingsprocessen och ersättningsregler som tillsammans säkerställer en sund styrning av instituten.

(46)För att säkerställa en sund styrning, främja oberoende åsikter och underlätta kritiska utmaningar samt få fram olika slags synpunkter och erfarenheter bör ledningsorganen därför präglas av en tillräcklig mångfald vad gäller ålder, kön, geografiskt ursprung samt utbildnings- och yrkesbakgrund. En jämn könsfördelning är särskilt viktig för att säkerställa en lämplig representation av befolkningen och bör främjas.

(47)Institut, finansiella moderholdingföretag och blandade finansiella moderholdingföretag har det övergripande ansvaret för att bedöma lämpligheten hos varje ledamot i ledningsorganet och bör utföra den inledande lämplighetsbedömningen innan en ny ledamot tillträder sin befattning, med vissa undantag. Därefter bör de behöriga myndigheterna utföra en kontroll av lämpligheten. Dessa enheter bör säkerställa att informationen om lämpligheten hos ledamöterna i ledningsorganet hålls uppdaterad. Dessa enheter bör lämna denna information till den behöriga myndigheten. Så snart nya omständigheter eller andra förhållanden som kan påverka lämpligheten hos ledamöterna i ledningsorganet blir kända, bör enheterna utan onödigt dröjsmål informera den behöriga myndigheten om detta. Dessa enheter bör vidta nödvändiga åtgärder om de konstaterar att en ledamot eller en blivande ledamot av ledningsorganet inte uppfyller lämplighetskraven. Samma krav bör också gälla för personer som innehar nyckelfunktioner.

(48)För att säkerställa rättssäkerheten och förutsägbarheten för enheterna är det nödvändigt att inrätta förfaranderegler för de behöriga myndigheternas kontroll av lämpligheten hos ledningsorganets ledamöter och personer som innehar nyckelfunktioner vid stora institut. Sådana förfaranderegler bör göra det möjligt för behöriga myndigheter att vid behov begära ytterligare information, bland annat genom dokumentation, intervjuer och utfrågningar. Information och handlingar som är nödvändiga för de behöriga myndigheternas lämplighetsbedömning, inbegripet i samband med den ansökan om lämplighet som innan en blivande ledamot tillträder en befattning (förhandsansökan om lämplighet) ska lämnas av stora institut för ledamöter i ledningsorganet med ledningsfunktion eller ordföranden för ledningsorganet med tillsynsfunktion, bör göras tillgängliga för de behöriga myndigheterna på ett sätt som fastställs av de behöriga myndigheterna. De behöriga myndigheterna bör ompröva en ledamots lämplighet om relevant information om ledamotens lämplighet har ändrats. När mandatet för en ledamot i ledningsorganet förnyas bör de behöriga myndigheterna inte vara skyldiga att göra en ny bedömning av den berörda ledamotens lämplighet om inte den relevanta information som de behöriga myndigheterna har kännedom om har ändrats och den ändringen kan påverka ledamotens lämplighet. De behöriga myndigheterna bör ha befogenhet att vidta nödvändiga åtgärder om de konstaterar att lämplighetskraven inte är uppfyllda. De behöriga myndigheterna bör kunna begära att den myndighet som ansvarar för tillsynen av penningtvätt eller finansiering av terrorism i enlighet med direktiv (EU) 2015/849 på grundval av en riskbaserad metod tar del av den relevanta informationen om ledamöterna i ledningsorganet och får tillgång till den centrala databasen för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism.

(49)På grund av de risker som förknippas med stora institut, särskilt förekomsten av möjliga spridningseffekter, bör de behöriga myndigheterna i de medlemsstater där tillsynsmyndighetens lämplighetsbedömning utförs efter det att ledamoten har tillträtt befattningen i ledningsorganet, i enlighet med nationell rätt, utan onödigt dröjsmål underrättas så snart det finns en tydlig avsikt att utse en ledamot i ledningsorganet med ledningsfunktion eller ordföranden för ledningsorganet med tillsynsfunktion. Stora institut bör under alla omständigheter säkerställa att de behöriga myndigheterna mottar en förhandsansökan om lämplighet senast 30 arbetsdagar innan den blivande ledamoten tillträder befattningen. En förhandsansökan om lämplighet bör åtföljas av alla relevanta handlingar och all relevant information som krävs för bedömningen, oavsett om de behöriga myndigheternas lämplighetsbedömning slutförs före eller efter det att personen tillträder befattningen. Om brottsregister eller andra handlingar som krävs enligt nationell rätt eller förtecknas av de behöriga myndigheterna blir tillgängliga i ett senare skede bör de behöriga myndigheterna också erhålla dessa handlingar och denna information utan onödigt dröjsmål. En förhandsansökan om lämplighet bör ge de behöriga myndigheterna möjlighet att inleda sin analys och vidta åtgärder inom ramen för bedömningen. Dessa åtgärder kan omfatta att hindra den blivande ledamoten från att tillträda tjänsten så länge som den behöriga myndigheten inte får tillräcklig information, eller, om den behöriga myndigheten hyser farhågor om den blivande ledamotens lämplighet, att inleda en fördjupad dialog i syfte att försäkra sig om att den blivande ledamoten är eller blir lämplig när befattningen tillträds. EBA bör utfärda riktlinjer om formerna för den riktade och fördjupade dialogen mellan den behöriga myndigheten och det stora institutet i syfte att undanröja eventuella hinder för den blivande ledamotens lämplighet i en anda av samarbete. Förhandsansökan om lämplighet bör göra det

ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2024/1619/oj

11/68

437

Prop. 2025/26:253 Bilaga 1

EUT L, 19.6.2024

möjligt för de behöriga myndigheterna att i ett tidigt skede inleda en dialog med stora institut om lämpligheten hos ledamöterna i ledningsorganet med ledningsfunktion eller hos ordföranden för ledningsorganet med tillsynsfunktion innan dessa tillträder sina befattningar. Förhandsansökan om lämplighet bör dock inte påverka det stora institutets befogenheter och ansvar när det gäller att säkerställa lämpligheten hos ledamöterna i ledningsorganet, och inte heller eventuella efterhandsbedömningar som utförs av de behöriga myndigheterna, om sådana är tillåtna enligt nationell rätt.

(50)För stora institut bör de behöriga myndigheterna dessutom noga överväga att fastställa en längsta period inom vilken lämplighetsbedömningen ska vara slutförd, åtminstone när det gäller utnämningen av ledamöter i ledningsorganet och utnämningen av chefen för interna kontrollfunktioner och finansdirektören, för en befattning i sådana institut. En sådan längsta period bör vid behov kunna förlängas.

(51)Lämplighetsbedömningen av ledamöterna i ledningsorganet ska inte påverka tillämpningen av den nationella rätten om utnämning av arbetstagarföreträdare i ledningsorganen eller om utnämning av ledamöter i ledningsorganet med tillsynsfunktion av regionala eller lokala folkvalda organ. I dessa fall bör lämpliga skyddsåtgärder vidtas för att säkerställa lämpligheten hos dessa ledamöter i ledningsorganet.

(52)Senast den 31 december 2029 bör EBA, i nära samarbete med ECB, se över och rapportera om tillämpningen av och effektiviteten hos ramen för lämplighetsbedömning, med beaktande även av proportionalitetsprincipen, särskilt när det gäller små och icke-komplexa institut.

(53)EBA bör utarbeta riktlinjer för kriterierna för att fastställa om det finns rimliga skäl att misstänka pågående eller genomförd penningtvätt eller finansiering av terrorism, eller försök till detta, eller om det finns en ökad risk för detta i samband med en enhet. Vid utarbetandet av dessa riktlinjer bör EBA samarbeta med Esma och med myndigheten för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism, inrättad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1620 (19) (myndigheten för bekämpning av penningtvätt och av terrorismfinansiering), när den väl har inrättats. Om myndigheten för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism inte är operativ när dessa riktlinjer utarbetas bör EBA anta dessa riktlinjer utan att behöva samarbeta med den myndigheten.

(54)Eftersom lämplighetsbedömningen syftar till att främja en sund och ansvarsfull ledning av instituten måste de behöriga myndigheterna ha tillgång till nya verktyg för att bedöma lämpligheten hos ledamöter i ledningsorgan, den verkställande ledningen och personer som innehar nyckelfunktioner, till exempel redogörelser för ansvar och en kartläggning av åligganden. Dessa nya verktyg bör stödja de behöriga myndigheternas arbete med att granska institutens styrningssystem inom ramen för översyns- och utvärderingsprocessen. Trots ledningsorganets övergripande kollektiva ansvar bör instituten ha skyldighet att upprätta individuella redogörelser som anger roller och åligganden för samtliga ledamöter i ledningsorganet med ledningsfunktion, den verkställande ledningen och personer som innehar nyckelfunktioner tillsammans med en kartläggning av åligganden, inklusive uppgifter om rapporteringsvägar och ansvarsfördelning, samt för de personer som deltar i institutets styrformer och deras åligganden. Deras enskilda åligganden och ansvar fastställs inte alltid på ett tydligt och konsekvent sätt, och det kan finnas situationer där två eller fler roller överlappar varandra eller där uppgifts- och ansvarsområden förbises eftersom de inte faller inom en enskild persons ansvarsområde. Omfattningen av de enskilda åliggandena och det enskilda ansvaret bör vara väl definierad, och inga uppgifter bör sakna en ansvarig person. Dessa verktyg bör säkerställa ytterligare ansvarsskyldighet för ledamöter i ledningsorganet med ledningsfunktion, den verkställande ledningen och personer som innehar nyckelfunktioner. Om medlemsstaterna anser det nödvändigt bör de dessutom kunna anta eller behålla strängare krav för sådana verktyg.

(55)Det ytterligare kapitalbaskrav som fastställts av ett instituts behöriga myndighet i enlighet med direktiv 2013/36/EU för att hantera andra risker än risken för alltför låg bruttosoliditet bör inte öka till följd av att institutet blir bundet av det kapitalgolv som fastställs i förordning (EU) nr 575/2013, om övriga omständigheter är oförändrade. I sådana fall bör den behöriga myndigheten, efter det att institutet blivit bundet av kapitalgolvet, dessutom granska det institutets ytterligare kapitalbaskrav och i synnerhet bedöma om och i vilken utsträckning dessa krav redan till fullo omfattas av det faktum att institutet är bundet av kapitalgolvet. Om detta är fallet bör institutets ytterligare kapitalbaskrav anses

(19) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1620 av den 31 maj 2024 om inrättande av myndigheten för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism och om ändring av förordningarna (EU) nr 1093/2010, (EU) nr 1094/2010 och (EU) nr 1095/2010 (EUT L, 2024/1620, 19.6.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1620/oj).

12/68

ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2024/1619/oj

438

EUT L, 19.6.2024

Prop. 2025/26:253 Bilaga 1

överlappa de risker som fångas in av kapitalgolvet i institutets kapitalbaskrav, och den behöriga myndigheten bör följaktligen minska detta krav till den nivå som är nödvändig för att undanröja en sådan överlappning så länge institutet är bundet av kapitalgolvet.

(56)På liknande sätt, om institutet har blivit bundet av kapitalgolvet, kan det nominella belopp av institutets kärnprimärkapital som krävs enligt systemriskbufferten och bufferten för andra systemviktiga institut öka även om det inte har förekommit någon motsvarande ökning av de makrotillsynsrisker eller systemrisker som är förenade med institutet. I sådana fall bör institutets behöriga myndighet eller utsedda myndighet granska kalibreringen av systemriskbuffertvärdena och se till att de fortfarande är lämpliga och inte medför någon dubbelräkning av de risker som redan omfattas genom det faktum att institutet är bundet av kapitalgolvet. En sådan granskning bör äga rum med samma frekvens som granskningen av buffertarna, som ska ske varje år för bufferten för andra systemviktiga institut och vartannat år för systemriskbufferten. Institutets behöriga myndighet eller utsedda myndighet bör dock ha möjlighet att anpassa kalibreringen av buffertarna oftare.

(57)För att möjliggöra en snabb och effektiv aktivering av systemriskbufferten är det nödvändigt att klargöra tillämpningen av de relevanta bestämmelserna och förenkla och anpassa de tillämpliga förfarandena. Utsedda myndigheter i alla medlemsstater bör ha möjlighet att fastställa en systemriskbuffert för att säkerställa att myndigheterna har befogenhet att hantera systemrisker på ett snabbt, proportionellt och effektivt sätt och för att möjliggöra erkännandet av systemriskbuffertvärden som fastställts av myndigheterna i andra medlemsstater. Erkännandet av ett systemriskbuffertvärde som fastställts av en annan medlemsstat bör endast kräva en anmälan från den myndighet som erkänner värdet. För att undvika onödiga auktorisationsförfaranden om beslutet att fastställa ett buffertvärde leder till en minskning av eller inte ändrar något av de tidigare fastställda värdena måste det förfarande som fastställs i artikel 131.15 i direktiv 2013/36/EU anpassas till det förfarande som fastställs i artikel 133.9 i det direktivet. De förfaranden som fastställs i artikel 133.11 och 113.12 i ovannämnda direktiv bör förtydligas och göras mer samstämmiga med de förfaranden som gäller för andra systemriskbuffertvärden i tillämpliga fall.

(58)Kommissionen bör ges befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som utarbetats av EBA när det gäller undantaget för auktorisering av värdepappersföretag som kreditinstitut, förteckningen över de uppgifter som åtminstone ska lämnas in för att bedöma betydande förfaranden, processen för bedömning av betydande förfaranden, bokföringsarrangemangen för filialer från tredjeland, mekanismen för samarbete och arbetet inom tillsynskollegierna, begreppet exponering mot fallissemangsrisk som är betydande i absoluta termer och tröskelvärdena för stort antal betydande motparter eller positioner i omsatta skuldinstrument eller aktieinstrument från olika emittenter samt minimiinnehållet i frågeformuläret för lämplighetsbedömning, meritförteckning och den interna lämplighetsbedömningen. Kommissionen bör anta dessa tekniska standarder för tillsyn genom delegerade akter enligt artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) och i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.

(59)Kommissionen bör ges befogenhet att anta de tekniska standarder för genomförande som utarbetats av EBA när det gäller enhetliga format och definitioner för de intermediära moderföretagens rapportering, samrådsprocessen mellan behöriga myndigheter vid förvärvet av ett kvalificerat innehav, samrådsprocessen mellan behöriga myndigheter vid en fusion eller delning, tillsynsinformation och finansiell information om filialer från tredjeland samt om huvudföretag. Kommissionen bör anta dessa tekniska standarder för genomförande genom genomförandeakter enligt artikel 291 i EUF-fördraget och i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1093/2010.

(60)Vid utarbetande av tekniska standarder och riktlinjer och vid besvarande av frågor som rör deras praktiska tillämpning eller genomförande bör EBA ta vederbörlig hänsyn till proportionalitetsprincipen och säkerställa att dessa standarder och riktlinjer också kan tillämpas utan onödig ansträngning av små och icke-komplexa institut.

(61)Eftersom målen för detta direktiv inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av deras omfattning och verkningar, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(62)Direktiv 2013/36/EU bör därför ändras i enlighet med detta.

ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2024/1619/oj

13/68

439

Prop. 2025/26:253 Bilaga 1

EUT L, 19.6.2024

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Ändringar av direktiv 2013/36/EU

Direktiv 2013/36/EU ska ändras på följande sätt:

1.Artikel 2 ska ändras på följande sätt:

a)punkt 5 ska ändras på följande sätt:

i)Leden 4 och 5 ska ersättas med följande:

”4. I Danmark, ’Danmarks Eksport- og Investeringsfond’, ’Danmarks Skibskredit A/S’ och ’KommuneKredit’. 4a. I Tjeckien, ’Národní rozvojová banka a.s.’

5.I Tyskland, ’Kreditanstalt für Wiederaufbau’, ’Landwirtschaftliche Rentenbank’, ’Bremer Aufbau-Bank GmbH’, ’Hamburgische Investitions- und Förderbank’, ’Investitionsbank Berlin’, ’Investitionsbank des Landes Brandenburg’, ’Investitionsbank Sachsen–Anhalt’, ’Investitionsbank Schleswig-Holstein’, ’Investitions- und Förderbank Niedersachsen – Nbank’, ’Investitions- und Strukturbank Rheinland-Pfalz’, ’Landeskreditbank Baden-Württemberg – Förderbank’, ’LfA Förderbank Bayern’, ’NRW.BANK’, ’Saarländische Investitions- kreditbank AG’, ’Sächsische Aufbaubank – Förderbank’, ’Thüringer Aufbaubank’, företag som med stöd av ’Wohnungsgemeinnützigkeitsgesetz’ är erkända för genomförande av statlig bostadspolitik och som inte huvudsakligen bedriver bankverksamhet samt företag som enligt samma lag anses som allmännyttiga bostadsföretag.”

ii)Led 18 ska ersättas med följande:

”18. I Österrike, företag som är godkända som allmännyttiga byggnadsföretag och ’Österreichische Kontrollbank AG’ och ’Oesterreichische Entwicklungsbank – OeEB’.”

iii)Följande led ska införas:

”20a. I Rumänien, ’Banca de Investiții și Dezvoltare – S.A.’”

iv)Led 24 ska utgå.

b)Punkt 6 ska ersättas med följande:

”6. De enheter som avses i punkt 5.3–5.23 i denna artikel ska behandlas som finansiella institut vid tillämpning av artikel 34 och avdelning VII kapitel 3.”

2.I artikel 3 ska punkt 1 ändras på följande sätt:

a)Följande led ska införas:

”8a) ledningsorgan med ledningsfunktion: ledningsorganet i dess roll att leda institutet, inbegripet de personer som i praktiken leder ett instituts verksamhet.”

b)Led 9 ska ersättas med följande:

”9) verkställande ledning: de fysiska personer som utövar verkställande funktioner vid ett institut och som är direkt ansvariga inför ledningsorganet, men som inte är ledamöter av det organet, och som är ansvariga för den dagliga ledningen av institutet under ledning av ledningsorganet.”

c)Följande led ska införas:

”9a) personer som innehar nyckelfunktioner: de personer som har ett betydande inflytande över ett instituts ledning, men som inte är ledamöter i ledningsorganet, inbegripet cheferna för interna kontrollfunktioner och finansdirektören, om dessa chefer eller denna direktör inte är ledamöter i ledningsorganet.

9b) interna kontrollfunktioner: riskhanterings-, regelefterlevnads- och internrevisionsfunktioner.

14/68

ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2024/1619/oj

440

Prop. 2025/26:253

Bilaga 1

EUT L, 19.6.2024	SV

9c) chefer för interna kontrollfunktioner: personer på högsta nivå inom institutet som är ansvariga för den dagliga ledningen av ett instituts interna kontrollfunktioner.

9d) finansdirektör: den person som har det övergripande ansvaret för ett instituts förvaltning av finansiella resurser, den finansiella planeringen och den finansiella rapporteringen.”

d)Led 11 ska ersättas med följande:

”11) modellrisk: modellrisk enligt definitionen i artikel 4.1.52b i förordning (EU) nr 575/2013.”

e)Följande led ska införas:

”29a) fristående institut i unionen: ett institut som inte omfattas av konsolidering under tillsyn i unionen enligt del ett avdelning II kapitel 2 i förordning (EU) nr 575/2013 och som inte har något moderföretag inom EU som omfattas av sådan konsolidering under tillsyn.”

f)Följande led ska införas:

”47a) godtagbart kapital: godtagbart kapital enligt definitionen i artikel 4.1.71 i förordning (EU) nr 575/2013.”

g)Led 59 ska ersättas med följande:

”59) interna metoder: den metod som bygger på intern riskklassificering som avses i artikel 143.1, metoden med en intern modell som avses i artikel 221, metoden med interna modeller som avses i artikel 283, den alternativa internmodellmetod som avses i artikel 325az samt den internbedömningsmetod som avses i artikel 265.2 i förordning (EU) nr 575/2013,”.

h)Följande led ska läggas till:

”66) stort institut: ett stort institut enligt definitionen i artikel 4.1.146 i förordning (EU) nr 575/2013.

67)vite: periodisk ekonomisk efterlevnadsåtgärd som syftar till att avsluta pågående överträdelser av nationella bestämmelser om införlivande av detta direktiv och överträdelser av förordning (EU) nr 575/2013, eller i strid mot beslut som fattats av en behörig myndighet på grundval av dessa bestämmelser eller den förordningen, och tvinga fysiska eller juridiska personer att åter följa de bestämmelser eller beslut som överträtts.

68)miljö-, samhällsansvars- eller bolagsstyrningsrisk eller ESG-risk: risk avseende miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning enligt definitionen i artikel 4.1.52d i förordning (EU) nr 575/2013.

69)klimatneutralitet: det övergripande målet att uppnå klimatneutralitet senast 2050 i enlighet med artikel 2.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 (*) .

70)kryptotillgång: en kryptotillgång enligt definitionen i artikel 3.1.5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1114 (**) som inte är en digital centralbanksvaluta.

(*)Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 av den 30 juni 2021 om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet och om ändring av förordningarna (EG) nr 401/2009 och (EU) 2018/1999

(europeisk klimatlag) (EUT L 243, 9.7.2021, s. 1).

(**)Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1114 av den 31 maj 2023 om marknader för kryptotillgångar och om ändring av förordningarna (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 1095/2010 samt direktiven 2013/36/EU och (EU) 2019/1937 (EUT L 150, 9.6.2023, s. 40).”

3.I artikel 4 ska punkt 4 ersättas med följande:

”4. Medlemsstaterna ska säkerställa att behöriga myndigheter har den sakkunskap, de resurser, den operativa kapacitet, de befogenheter och det oberoende som krävs för att utföra funktioner som avser tillsyn och granskningar samt de erforderliga befogenheter att förelägga viten och sanktioner som fastställs i detta direktiv och i förordning (EU) nr 575/2013.”

ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2024/1619/oj

15/68

441

Prop. 2025/26:253

Bilaga 1

SV	EUT L, 19.6.2024

4.Följande artikel ska införas:

”Artikel 4a

Behöriga myndigheters oberoende i tillsynsverksamheten

1.Vid tillämpningen av denna artikel avses med ’ledamöter i den behöriga myndighetens styrande organ’ fysiska personer som ingår i den behöriga myndighetens gemensamma beslutsfattande organ på högsta nivå och som har befogenhet att utöva verkställande funktioner i den dagliga ledningen av den behöriga myndighetens tillsynsfunktion, med undantag för cheferna för de nationella centralbankerna.

2.För att upprätthålla de behöriga myndigheternas oberoende när de utövar sina befogenheter ska medlemsstaterna vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att behöriga myndigheter, inbegripet deras anställda och ledamöterna i deras styrande organ, kan utöva sina tillsynsbefogenheter på ett oberoende och objektivt sätt utan att söka eller ta emot instruktioner från övervakade institut, något organ i unionen eller regeringen i någon medlemsstat eller från något annat offentligt eller privat organ. Medlemsstaterna ska säkerställa att behöriga myndigheters styrande organ är funktionellt oberoende av andra offentliga och privata organ. Dessa arrangemang ska inte påverka de arrangemang enligt nationell rätt som gör behöriga myndigheter offentligt och demokratiskt ansvarsskyldiga.

Medlemsstaterna ska säkerställa att ingen ledamot i en behörig myndighets styrande organ som utses efter den 11 januari 2026 sitter kvar på sin post i mer än 14 år. Medlemsstaterna ska säkerställa att ledamöterna i en behörig myndighets styrande organ utses på grundval av offentliggjorda kriterier som är objektiva och transparenta och att dessa ledamöter kan entledigas om de inte längre uppfyller kriterierna för utnämning eller har dömts för ett allvarligt brott. Skälen för entledigande ska offentliggöras, såvida inte ledamoten i den behöriga myndighetens berörda styrande organ motsätter sig offentliggörandet.

Medlemsstaterna ska säkerställa att de behöriga myndigheterna offentliggör sina mål, är ansvariga för fullgörandet av sina åligganden i förhållande till dessa mål och är föremål för finansiell kontroll som inte påverkar deras oberoende.

Denna punkt ska inte påverka behöriga myndigheters rättigheter och skyldigheter enligt de internationella och europeiska systemen för finansiell tillsyn, särskilt det europeiska system för finansiell tillsyn som inrättats enligt förordning (EU) nr 1093/2010 (*), den gemensamma tillsynsmekanismen enligt rådets förordning (EU) nr 1024/2013 (**) och Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 468/2014 (***) samt den gemensamma resolutionsmekanismen som har inrättats enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 806/2014 (****) .

3.Medlemsstaterna ska i synnerhet säkerställa att behöriga myndigheter har vidtagit alla nödvändiga åtgärder för att förebygga intressekonflikter bland deras anställda och ledamöterna i deras styrande organ. För detta ändamål ska medlemsstaterna fastställa regler som står i proportion till de roller och ansvarsområden som innehas av anställda och ledamöter av styrande organ och som åtminstone förbjuder dem att

a)handla med finansiella instrument som utfärdats av eller är relaterade till de institut som övervakas av deras behöriga myndigheter, och dessa institutioners direkta eller indirekta moderföretag, dotterföretag eller anknutna företag, med undantag för

i) instrument som förvaltas av tredje part, förutsatt att ägarna till dessa instrument är förhindrade att delta i förvaltningen av portföljen,

ii)investeringar i företag för kollektiva investeringar,

b)ingå anställning hos eller godta någon form av avtal om tillhandahållande av yrkesmässiga tjänster under en viss period (karensperiod) med

i)institut där den anställde eller ledamoten i den behöriga myndighetens styrande organ har medverkat direkt i tillsyn respektive beslutsfattande, inbegripet dessa instituts direkta eller indirekta moderföretag, dotterföretag eller anknutna företag,

ii)enheter som tillhandahåller tjänster till någon av de enheter som avses i led i, såvida inte den anställde eller ledamoten i den behöriga myndighetens styrande organ är helt utestängd från att delta i tillhandahållandet av dessa tjänster under karensperioden,

16/68

ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2024/1619/oj

442

EUT L, 19.6.2024

Prop. 2025/26:253 Bilaga 1

iii)enheter som bedriver lobbyverksamhet och påverkansarbete riktad till den behöriga myndigheten i frågor som den anställde eller ledamoten av den behöriga myndighetens styrande organansvarade för under sin anställning eller mandatperiod.

De undantag som föreskrivs i första stycket leden a i och ii ska endast tillämpas om tredje parter och företag för kollektiva investeringar inte huvudsakligen investerar i instrument som emitterats av eller är relaterade till de enheter som avses i led a.

4. Karensperioden ska börja löpa den dag då den direkta medverkan i tillsynen av den enhet som avses i punkt 3 b i upphörde. De behöriga myndigheterna ska under karensperioden säkerställa att deras anställda och ledamöterna i deras styrande organ inte har tillgång till konfidentiell eller känslig information som avser de enheterna. När det gäller nyanställningar i enheter som avses i punkt 3 b i och ii, ska karensperioden vara minst sex månader för anställda som är direkt involverade i tillsynen av enheter som avses i punkt 3 b i och minst tolv månader för ledamöterna i den behöriga myndighetens styrande organ. När det gäller nyanställningar av enheter som avses i punkt 3 b iii ska karensperioden vara minst tre månader för såväl anställda som för ledamöter i den behöriga myndighetens styrande organ.

Medlemsstaterna får tillåta de behöriga myndigheterna att låta sina anställda och ledamöterna i deras styrande organ på vilka punkt 3 b i ska tillämpas omfattas av en karensperiod i händelse av att de anställs av direkta konkurrenter till en av de enheter som avses i det ledet. För detta ändamål ska karensperioden vara minst tre månader för anställda som är direkt involverade i tillsynen av dessa institut och minst sex månader för ledamöterna i den behöriga myndighetens styrande organ.

5.Genom undantag från punkt 4 får medlemsstaterna tillåta de behöriga myndigheterna att tillämpa kortare karensperioder på minst tre månader för anställda som är direkt involverade i tillsynen av institut endast om en längre karensperiod

a)på ett otillbörligt sätt skulle begränsa den behöriga myndighetens möjligheter att anställa ny personal med tillräckliga eller nödvändiga färdigheter för att kunna utföra dess tillsynsfunktioner, särskilt med hänsyn till den inhemska arbetsmarknadens begränsade storlek, eller

b)skulle utgöra en överträdelse av en relevant grundläggande rättighet som erkänns i den berörda medlemsstatens författning, Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna eller av relevanta arbetstagarrättigheter enligt nationell arbetsrätt.

6.Anställda och ledamöter i en behörig myndighets styrande organ som omfattas av förbudet i punkt 3 b ska ha rätt till lämplig ersättning för detta förbud. Medlemsstaterna ska besluta om lämplig form för sådan ersättning.

7.Medlemsstaterna ska säkerställa att de anställda och ledamöterna i en behörig myndighets styrande organ omfattas av ett krav på att anmäla finansiella innehav. Denna anmälan ska innehålla information om de anställdas och ledamöternas innehav i form av aktier, obligationer, värdepappersfonder, investeringsfonder, blandade fonder, hedgefonder och börshandlade fonder som kan ge upphov till intressekonflikter. De berörda personerna ska lämna in intresseförklaringen innan de utses och därefter årligen.

Anmälan av finansiella innehav ska inte påverka eventuella krav på att lämna in en förmögenhetsdeklaration enligt tillämpliga nationella regler.

8.Om en anställd eller en ledamot i en behörig myndighets styrande organ, när denne anställs eller utses eller när som helst därefter, äger finansiella instrument som kan ge upphov till intressekonflikter ska den behöriga myndigheten ha befogenhet att från fall till fall kräva att dessa instrument säljs eller avyttras inom en rimlig tidsram. De behöriga myndigheterna ska också ha befogenhet att från fall till fall tillåta dessa anställda eller ledamöter att sälja eller avyttra finansiella instrument som de ägde när de anställdes eller utnämndes.

ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2024/1619/oj

17/68

443

Prop. 2025/26:253 Bilaga 1

EUT L, 19.6.2024

9.För att säkerställa en proportionell tillämpning av denna artikel ska EBA senast den 10 juli 2026 utfärda riktlinjer, i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1093/2010, riktade till de behöriga myndigheterna, om förebyggande av intressekonflikter och om de behöriga myndigheternas oberoende, med beaktande av internationell bästa praxis.

(*)Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska bankmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om

upphävande av kommissionens beslut 2009/78/EG (EUT L 331, 15.12.2010, s. 12).

(**)Rådets förordning (EU) nr 1024/2013 av den 15 oktober 2013 om tilldelning av särskilda uppgifter till

Europeiska centralbanken i fråga om politiken för tillsyn över kreditinstitut (EUT L 287, 29.10.2013, s. 63). (***) Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 468/2014 av den 16 april 2014 om upprättande av ramen för

samarbete inom den gemensamma tillsynsmekanismen mellan Europeiska centralbanken och nationella behöriga myndigheter samt med nationella utsedda myndigheter (ramförordning om den gemensamma tillsynsmeka- nismen [SSM]) (ECB/2014/17) (EUT L 141, 14.5.2014, s. 1).

(****) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 806/2014 av den 15 juli 2014 om fastställande av enhetliga regler och ett enhetligt förfarande för resolution av kreditinstitut och vissa värdepappersföretag inom ramen för en gemensam resolutionsmekanism och en gemensam resolutionsfond och om ändring av förordning (EU) nr 1093/2010 (EUT L 225, 30.7.2014, s. 1).”

5.Artikel 8a ska ändras på följande sätt:

a)I punkt 1 ska led b ersättas med följande:

”b) Genomsnittet av de samlade månatliga tillgångarna, beräknat över en sammanhängande tolvmånadersperiod, understiger 30 miljarder EUR, och företaget ingår i en grupp där det samlade värdet av de konsoliderade tillgångarna i alla företag i gruppen som är etablerade i unionen, inbegripet dess filialer och dotterföretag etablerade i ett tredjeland, vars samlade tillgångar enskilt understiger 30 miljarder EUR och som bedriver någon av de verksamheter som anges i bilaga I avsnitt A punkterna 3 och 6 till direktiv 2014/65/EU, uppgår till eller överstiger 30 miljarder EUR, i båda fallen beräknat som ett genomsnitt över en sammanhängande tolvmånadersperiod.”

b)Följande punkt ska införas:

”3a) Genom undantag från punkt 1 i denna artikel får den behöriga myndigheten, på grundval av den ansökan som mottagits i enlighet med den punkten och den information som mottagits i enlighet med artikel 95a i direktiv 2014/65/EU, efter att ha mottagit en begäran från ett företag som avses i punkt 1 i den här artikeln, besluta att bevilja undantag för det företaget från kravet på auktorisation som kreditinstitut i enlighet med artikel 8 i det här direktivet.

Vid mottagandet av en begäran om undantag ska den behöriga myndigheten underrätta EBA om detta. EBA ska avge ett yttrande om denna begäran om undantag inom en månad från det att den underrättats av den behöriga myndigheten. Den behöriga myndigheten ska fatta beslut om denna begäran om undantag med beaktande av EBA:s yttrande och åtminstone följande delar:

a)Om företaget ingår i en grupp, gruppens organisationsstruktur, den bokföringspraxis som gäller inom gruppen och fördelningen av tillgångar mellan gruppens enheter.

b)Arten, storleken och komplexiteten av den verksamhet som bedrivs av företaget i den medlemsstat där det är etablerat och i unionen som helhet.

c)Omfattningen av och den systemrisk som följer av den verksamhet som bedrivs av företaget i den medlemsstat där det är etablerat och i unionen som helhet.

Om den behöriga myndighetens beslut avviker från EBA:s yttrande ska den behöriga myndigheten ange skälen till avvikelsen i sitt beslut.

Den behöriga myndigheten ska underrätta det berörda företaget samt EBA om sitt beslut. EBA ska offentliggöra det beslutet på sin webbplats tillsammans med sitt yttrande.

Den behöriga myndigheten ska ompröva sitt beslut vart tredje år.”

c)Följande stycken ska läggas till:

”7. EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för att närmare specificera de delar som ska beaktas av den behöriga myndigheten när den fattar beslut om huruvida ett undantag ska beviljas i enlighet med punkt 3a, med särskilt beaktande av väsentligheten hos den motpartskreditrisk som ett företag är exponerat för.

18/68

ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2024/1619/oj

444

Prop. 2025/26:253

Bilaga 1

EUT L, 19.6.2024	SV

EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 10 januari 2026.

Kommissionen ges befogenhet att komplettera detta direktiv genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i denna punkt i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.

8.EBA ska senast den 31 december 2028 lägga fram en rapport för kommissionen om utnyttjandet av det undantag som avses i punkt 3a i den här artikeln samt om tillämpningen av artikel 4.1 b iii i förordning (EU) nr 575/2013.”

6.I artikel 18 ska följande led läggas till: ”g) uppfyller samtliga följande villkor:

i)Det har fastställts att kreditinstitutet fallerar eller sannolikt kommer att fallera i enlighet med artikel 32.1 a i direkt- iv 2014/59/EU eller i enlighet med artikel 18.1 a i förordning (EU) nr 806/2014.

ii)	Resolutionsmyndigheten	anser att villkoret i artikel 32.1 b	i direktiv 2014/59/EU	eller	i	artikel	18.1	b
	i förordning (EU) nr 806/2014 är uppfyllt när det gäller det kreditinstitutet.
iii)	Resolutionsmyndigheten	anser att villkoret i artikel 32.1 c	i direktiv 2014/59/EU	eller	i	artikel	18.1	c
	i förordning (EU) nr 806/2014 inte är uppfyllt när det gäller det kreditinstitutet.”

7.Artikel 21a ska ändras på följande sätt:

a)Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1. Finansiella moderholdingföretag i en medlemsstat, blandade finansiella moderholdingföretag i en medlems- stat, finansiella moderholdingföretag inom EU och blandade finansiella moderholdingföretag inom EU ska ansöka om godkännande i enlighet med denna artikel. Andra finansiella holdingföretag eller blandade finansiella holdingföretag ska ansöka om godkännande i enlighet med denna artikel när de är skyldiga att följa detta direktiv eller förordning (EU) nr 575/2013 på undergruppsnivå eller när de har utsetts till ansvariga för att säkerställa gruppens efterlevnad av tillsynskraven på gruppnivå såsom avses i punkt 4 c i denna artikel.

Behöriga myndigheter ska regelbundet, och under alla förhållanden åtminstone årligen, granska moderföretagen till ett institut för att kontrollera att det institutet, den enhet som ansöker om auktorisation enligt artikel 8 eller den enhet som utsetts till ansvarig för att säkerställa gruppens efterlevnad av tillsynskraven på gruppnivå (den utsedda enheten), korrekt har identifierat alla företag som uppfyller kriterierna för att betraktas som ett finansiellt moderholdingföretag i en medlemsstat, ett blandat finansiellt moderholdingföretag i en medlemsstat, ett finansiellt moderholdingföretag inom EU eller ett blandat finansiellt moderholdingföretag inom EU.

Vid tillämpning av andra stycket i denna punkt, om moderföretagen är belägna i andra medlemsstater än den medlemsstat där institutet är etablerat, den enhet som ansöker om auktorisation enligt artikel 8 är etablerad eller den utsedda enheten är etablerad, ska de behöriga myndigheterna i dessa medlemsstater samarbeta nära för att utföra granskningen.

De behöriga myndigheterna ska på sina webbsidor årligen offentliggöra och uppdatera en förteckning över finansiella holdingföretag och blandade finansiella holdingföretag som i enlighet med denna artikel har beviljats godkännande eller undantagits från godkännande i medlemsstaten. Om ett undantag från godkännande har beviljats ska förteckningen också ange den utsedda enheten.”

b)Punkt 2 ska ändras på följande sätt:

i)I första stycket ska led b ersättas med följande:

”b) Uppgifter om utnämningen av minst två personer som i praktiken leder det finansiella holdingföretaget eller det blandade finansiella holdingföretaget och om efterlevnad av de kriterier och krav som anges i artikel 91.1.”

ii)Andra stycket ska ersättas med följande:

”Om godkännandet eller undantaget från godkännande av ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag som avses i punkterna 3 och 4 i denna artikel sker samtidigt som den bedömning som utförs i enlighet med artikel 8, 22 eller 27a ska den behöriga myndigheten vid tillämpning av de artiklarna på lämpligt sätt samarbeta med den samordnande tillsynsmyndigheten och, i de fall det är en annan, den behöriga myndigheten i den medlemsstat där det finansiella holdingföretaget eller blandade finansiella holdingföretaget är etablerat. Den bedömningsperiod som avses i artikel 22.2 andra stycket eller artikel 27a.6 upphävas, tills det förfarande som anges i den här artikeln är avslutat.”

ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2024/1619/oj

19/68

445

Prop. 2025/26:253

Bilaga 1

SV	EUT L, 19.6.2024

c)I punkt 3 ska led c ersättas med följande:

”c) De kriterier för aktieägare och medlemmar i kreditinstitut som anges i artikel 14 och de krav som föreskrivs i artikel 121 är uppfyllda.”

d)I punkt 4 ska första stycket ändras på följande sätt:

i)De inledande orden ska ersättas med följande:

”Det finansiella holdingföretaget eller det blandade finansiella holdingföretaget får ansöka om undantag från kravet på godkännande enligt denna artikel, vilket ska beviljas om samtliga följande villkor är uppfyllda:”.

ii)Led c ska ersättas med följande:

”c) Ett dotterkreditinstitut eller ett finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag som utgör ett dotterföretag som har beviljats godkännande i enlighet med denna artikel har utsetts till ansvarigt för att säkerställa gruppens efterlevnad av tillsynskraven på gruppnivå och har tilldelats alla nödvändiga medel och rättsliga befogenheter för att fullgöra dessa skyldigheter på ett ändamålsenligt sätt.”

e)Följande punkt ska införas:

”4a. Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 4 får den samordnande tillsynsmyndigheten från fall till fall tillåta att finansiella holdingföretag eller blandade finansiella holdingföretag som är undantagna från godkännande inte omfattas av konsolideringen, förutsatt att följande villkor är uppfyllda:

a)Undantaget påverkar inte effektiviteten i tillsynen av dotterkreditinstitutet eller av gruppen.

b)Det finansiella holdingföretaget eller blandade finansiella holdingföretaget har inga andra aktieexponeringar än aktieexponeringen i dotterkreditinstitutet eller i det intermediära finansiella moderholdingföretag eller intermediära blandade finansiella moderholdingföretag som kontrollerar dotterkreditinstitutet.

c)Det finansiella holdingföretaget eller det blandade finansiella holdingföretaget har inte någon väsentlig grad av finansiell skuld och har inga exponeringar som inte hänför sig till dess ägande i dotterkreditinstitutet eller i det intermediära finansiella moderholdingföretag eller intermediära blandade finansiella moderholdingföretag som kontrollerar dotterkreditinstitutet.”

f)Punkt 8 ska ändras på följande sätt:

i)Första stycket ska ersättas med följande:

”Om den samordnande tillsynsmyndigheten är en annan än den behöriga myndigheten i den medlemsstat där det finansiella holdingföretaget eller blandade finansiella holdingföretaget är etablerat, ska de båda myndigheterna arbeta tillsammans i fullständigt samråd för att fatta beslut om det godkännande, det undantag från godkännande och den uteslutning från konsolidering som avses i punkterna 3, 4 och 4a samt de tillsynsåtgärder som avses i punkterna 6 och 7. Den samordnande tillsynsmyndigheten ska göra en bedömning av de frågor som avses i punkterna 3, 4, 4a, 6 och 7, beroende på vad som är tillämpligt, och vidarebefordra denna bedömning till den behöriga myndigheten i den medlemsstat där det finansiella holdingföretaget eller blandade finansiella holdingföretaget är etablerat. De två myndigheterna ska göra allt som står i deras makt för att nå fram till ett gemensamt beslut inom två månader från mottagandet av den bedömningen.”

ii)Följande stycke ska införas efter första stycket:

”Om ett gemensamt beslut uppnås och den samordnande tillsynsmyndigheten är en annan än den behöriga myndigheten i den medlemsstat där det finansiella holdingföretaget eller blandade finansiella holdingföretaget är etablerat, ska det gemensamma beslutet också genomföras eller, om den nationella rätten så tillåter, tillämpas direkt i den medlemsstat där det finansiella holdingföretaget eller blandade finansiella holdingföretaget är etablerat.”

g)I punkt 10 ska första stycket ersättas med följande:

”Om godkännande eller undantag från godkännande av ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag enligt denna artikel nekas, ska den samordnande tillsynsmyndigheten meddela sökanden om beslutet och skälen till detta inom fyra månader från mottagandet av ansökan eller, om ansökan är ofullständig, inom fyra månader från mottagandet av de fullständiga uppgifter som krävs för beslutet.”

20/68

ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2024/1619/oj

446

Prop. 2025/26:253

Bilaga 1

EUT L, 19.6.2024	SV

8. I artikel 21b ska följande punkt införas:

”6a. EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande för att specificera de enhetliga formaten och definitionerna och ska utveckla it-lösningar som ska tillämpas inom unionen för rapporteringen av den information som avses i punkt 6.

EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för genomförande till kommissionen senast den 10 januari 2026.

Kommissionen ges befogenhet att i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1093/2010 anta de tekniska standarder för genomförande som avses i andra stycket i denna punkt.”

9.Följande artikel ska införas:

”Artikel 21c

Krav att etablera en filial för tillhandahållande av banktjänster av företag i tredjeland

1.Medlemsstaterna ska kräva att företag som är etablerade i ett tredjeland enligt artikel 47 ska etablera en filial på deras territorium och ansöka om auktorisation i enlighet med avdelning VI för att inleda eller fortsätta att bedriva de verksamheter som avses i artikel 47.1 i den berörda medlemsstaten.

2.Det krav som föreskrivs i punkt 1 i denna artikel ska inte vara tillämpligt om ett företag som är etablerat i ett tredjeland tillhandahåller en tjänst eller verksamhet till en kund eller motpart som är etablerad eller belägen i unionen och som är

a)en icke-professionell kund, en godtagbar motpart eller en professionell kund i den mening som avses i avsnitten I och II i bilaga II till direktiv 2014/65/EU som är etablerad eller belägen i unionen, om en sådan kund eller motpart uteslutande på eget initiativ anlitar ett företag som är etablerat i ett tredjeland för tillhandahållandet av någon av de tjänster eller verksamheter som avses i artikel 47.1 i det här direktivet,

b)ett kreditinstitut,

c)ett företag i samma grupp som det företag som är etablerat i ett tredjeland.

Utan att det påverkar tillämpningen av led c i första stycket ska det inte betraktas som tjänster som tillhandahålls uteslutande på kundens eller motpartens, eller den potentiella kundens eller motpartens, eget initiativ om ett företag i tredjeland söker upp en kund eller motpart, eller en potentiell kund eller motpart, som avses i led a i det stycket, genom en enhet som agerar för egen räkning eller har nära förbindelser med ett sådant företag i tredje land eller genom någon annan person som agerar för en sådan enhets räkning.

Medlemsstaterna ska säkerställa att de behöriga myndigheterna har befogenhet att kräva att kreditinstitut och filialer som är etablerade på deras territorium tillhandahåller de uppgifter som behövs för att övervaka de tjänster som tillhandahålls uteslutande på initiativ av en kund eller motpart som är etablerad eller belägen på deras territorium, om sådana tjänster tillhandahålls av företag som är etablerade i tredje land som ingår i samma grupp.

3.Ett sådant initiativ av en kund eller motpart som avses i punkt 2 ska inte ge företaget i tredje land rätt att marknadsföra andra kategorier av produkter, verksamheter och tjänster än de som den kunden eller motparten har begärt, såvida detta inte sker genom en filial från tredje land som är etablerad i en medlemsstat. Etableringen av en filial från tredje land krävs dock inte för tjänster, verksamheter eller produkter som är nödvändiga för, eller har nära anknytning till, tillhandahållandet av den tjänst, produkt eller verksamhet som ursprungligen begärdes av kunden eller motparten, inbegripet när sådana nära anknutna tjänster, verksamheter eller produkter tillhandahålls senare än de som ursprungligen begärdes.

4.Det krav som föreskrivs i punkt 1 i denna artikel ska inte vara tillämpligt på de tjänster eller verksamheter som förtecknas i avsnitt A i bilaga I till direktiv 2014/65/EU och eventuella kompletterande tjänster, såsom därmed sammanhängande mottagande av insättningar eller beviljande av kredit eller lån i syfte att tillhandahålla tjänster enligt det direktivet.

5.För att bevara kundernas förvärvade rättigheter enligt befintliga avtal ska kravet i punkt 1 inte påverka tillämpningen av befintliga avtal som ingåtts före den 11 juli 2026.

6.Senast den 10 juli 2025 ska EBA, efter samråd med Eiopa och Esma, se över huruvida någon enhet i den finansiella sektorn utöver kreditinstitut bör undantas från kravet att etablera en filial för tredjelandsföretags tillhandahållande av banktjänster i enlighet med denna artikel. EBA ska lämna en rapport om detta till Europaparlamentet, rådet och kommissionen. Rapporten ska beakta farhågor om den finansiella stabiliteten och inverkan på unionens konkurrenskraft.

På grundval av den rapporten ska kommissionen, om så är lämpligt, för Europaparlamentet och rådet lägga fram ett lagstiftningsförslag.”

ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2024/1619/oj

21/68

447

Prop. 2025/26:253

Bilaga 1

SV	EUT L, 19.6.2024

10.I artikel 22.2 ska första stycket ersättas med följande:

”Behöriga myndigheter ska skriftligen bekräfta mottagandet av den underrättelse som avses i punkt 1 eller ytterligare uppgifter enligt punkt 3 utan dröjsmål och under alla omständigheter senast tio arbetsdagar efter mottagandet av underrättelsen eller uppgifterna.”

11.Artikel 23 ska ändras på följande sätt:

a)Punkt 1 ska ändras på följande sätt:

i)Led e ska ersättas med följande:

”e) Huruvida det finns rimliga skäl att misstänka att det tilltänkta förvärvet har en koppling till pågående eller genomförd penningtvätt eller finansiering av terrorism, eller försök till detta, i den mening som avses i artikel 1 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 (*), eller att det tilltänkta förvärvet skulle kunna öka riskerna för detta.

(*)Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG och kommissionens direktiv 2006/70/EG (EUT L 141, 5.6.2015, s. 73).”

ii)Följande stycken ska läggas till:

”Vid bedömningen av det kriterium som anges i led e i första stycket i denna punkt ska de behöriga myndigheterna, inom ramen för sina kontroller, rådgöra med de myndigheter som är ansvariga för tillsynen av kreditinstituten i enlighet med direktiv (EU) 2015/849.

De behöriga myndigheterna får invända mot det tilltänkta förvärvet om den tilltänkta förvärvaren är belägen i ett tredjeland som är förtecknat som ett högrisktredjeland med strategiska brister i sitt system för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism i enlighet med artikel 9 i direktiv (EU) 2015/849 eller i ett tredjeland som är föremål för unionens restriktiva åtgärder, och den behöriga myndigheten gör bedömningen att detta påverkar den tilltänkte förvärvarens förmåga att upprätthålla de metoder och processer som krävs för att uppfylla kraven i systemet för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism.”

b)I punkt 2 ska följande stycke läggas till:

”Vid tillämpning av denna punkt och med beaktande av det kriterium som fastställs i punkt 1 e i denna artikel, ska ett negativt yttrande från de myndigheter som är ansvariga för tillsynen av kreditinstitutet i enlighet med direktiv (EU) 2015/849, som mottagits av de behöriga myndigheterna inom 30 dagar efter den ursprungliga begäran, vederbörligen beaktas av de behöriga myndigheterna vid bedömningen av det tilltänkta förvärvet och får utgöra en rimlig grund för invändning mot det tilltänkta förvärvet.”

c)Följande stycke ska läggas till:

”6. EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att upprätta en förteckning över vilka uppgifter som den tilltänkta förvärvaren minst ska lämna till den behöriga myndigheten vid tidpunkten för den underrättelse som avses i punkt 22.1.

Vid tillämpningen av första stycket ska EBA ta hänsyn till avdelning II i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1132 (*).

EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 10 januari 2026.

(*)Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1132 av den 14 juni 2017 om vissa aspekter av bolagsrätt (EUT L 169, 30.6.2017, s. 46).”

22/68

ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2024/1619/oj

448

EUT L, 19.6.2024

12.I avdelning III ska följande kapitel läggas till:

”KAPITEL 3

Prop. 2025/26:253 Bilaga 1

FÖRVÄRV ELLER AVYTTRING AV ETT VÄSENTLIGT INNEHAV

Artikel 27a

Anmälan och bedömning av förvärvet

1.Medlemsstaterna ska kräva att institut och finansiella holdingföretag och blandade finansiella holdingföretag inom ramen för artikel 21a.1 (den tilltänkta förvärvaren) i förväg skriftligen underrättar den behöriga myndigheten om de avser att direkt eller indirekt förvärva ett väsentligt innehav (det tilltänkta förvärvet). Underrättelsen ska omfatta uppgifter om storleken på det tilltänkta förvärvet och de relevanta uppgifter som anges i artikel 27b.5.

2.Vid tillämpningen av punkt 1 ska ett innehav anses vara väsentligt om det motsvarar minst 15 % av den tilltänkta förvärvarens godtagbara kapital.

3.Vid tillämpningen av punkt 1 ska, om den tilltänkta förvärvaren är ett institut, tröskelvärdet i punkt 2 tillämpas både på individuell nivå och på grundval av den konsoliderade situationen för gruppen. Om det tröskelvärde som avses i punkt 2 endast överskrids på individuell nivå ska den tilltänkta förvärvaren underrätta den behöriga myndigheten i den medlemsstat där förvärvaren är etablerad. Den behöriga myndigheten ska bedöma det tilltänkta förvärvet. Om detta tröskelvärde överskrids på individuell nivå och på grundval av den konsoliderade situationen i gruppen ska den tilltänkta förvärvaren även underrätta den samordnande tillsynsmyndigheten. Den samordnande tillsynsmyndigheten ska även bedöma det tilltänkta förvärvet.

4.Om den tilltänkta förvärvaren är ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag som omfattas av artikel 21a.1 ska det tröskelvärde som avses i punkt 2 i den här artikeln tillämpas på grundval av den konsoliderade situationen, och den samordnande tillsynsmyndigheten ska vara behörig myndighet med avseende på tillämpningen av punkt 1 i den här artikeln.

5.De behöriga myndigheten ska skriftligen bekräfta mottagandet av den underrättelse som avses i punkt 1 och av eventuella ytterligare uppgifter i enlighet med punkt 9 utan dröjsmål och under alla omständigheter senast tio arbetsdagar efter mottagandet av underrättelsen eller de ytterligare uppgifterna.

6.Den behöriga myndigheten ska utföra den bedömning som föreskrivs i artikel 27b.1 inom 60 arbetsdagar från datumet för den skriftliga bekräftelsen av mottagandet av underrättelsen och mottagandet av alla handlingar, inbegripet de bifogade handlingar som medlemsstaten kräver i enlighet med artikel 27b.5 (bedömningsperioden).

Om det tilltänkta förvärvet gäller ett kvalificerat innehav i ett kreditinstitut enligt artikel 22.1 ska även den tilltänkta förvärvaren omfattas av det krav på underrättelse och den bedömning som föreskrivs i den artikeln. I sådana fall ska den tid inom vilken den behöriga myndigheten ska utföra både de bedömningar som föreskrivs i artikel 27b.1 och den som avses i artikel 22.2 löpa ut först när den senare av de två relevanta bedömningsperioderna löper ut.

7.Om det tilltänkta förvärvet av ett väsentligt innehav sker mellan enheter i samma grupp som avses i artikel 113.6

i förordning (EU) nr 575/2013 eller mellan enheter som ingår i samma institutionella skyddssystem som avses i artikel 113.7 i den förordningen, ska den behöriga myndigheten inte vara skyldig att utföra den bedömning som föreskrivs i artikel 27b.1 i detta direktiv.

8.När den behöriga myndigheten utfärdar det skriftliga mottagningsbevis som avses i punkt 5 ska den samtidigt underrätta den tilltänkta förvärvaren om vilken dag bedömningsperioden löper ut.

9.Den behöriga myndigheten får under bedömningsperioden vid behov, och under alla omständigheter senast den femtionde arbetsdagen i bedömningsperioden, begära ytterligare uppgifter som krävs för att slutföra bedömningen som föreskrivs i artikel 27b.1. En sådan begäran ska vara skriftlig och ska klart ange vilka ytterligare uppgifter som krävs.

10.Bedömningsperioden ska suspenderas mellan det datum då den behöriga myndigheten begär ytterligare uppgifter och det datum då ett svar på begäran med alla begärda uppgifter tas emot från den tilltänkta förvärvaren. Denna suspension får inte överstiga 20 arbetsdagar. Om den behöriga myndigheten därefter begär ytterligare uppgifter för komplettering eller förtydligande, vilket den själv får besluta om, får detta inte leda till att bedömningsperioden suspenderas.

ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2024/1619/oj

23/68

449

Prop. 2025/26:253 Bilaga 1

EUT L, 19.6.2024

11.Den behöriga myndigheten får förlänga den suspension som avses i punkt 10 till högst trettio arbetsdagar om

a)den förvärvade enheten är belägen i eller omfattas av regelverk i ett tredjeland,

b)ett utbyte av information med de myndigheter som är ansvariga för tillsynen av den tilltänkta förvärvaren i enlighet med direktiv (EU) 2015/849 är nödvändigt för att utföra den bedömning som föreskrivs i artikel 27b.1 i det här direktivet.

12.Om godkännandet av ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag inom tillämpningsområdet för artikel 21a.1 sker samtidigt som den bedömning som föreskrivs i artikel 27b.1 ska den behöriga myndigheten vid tillämpning av artikel 21a.1 på lämpligt sätt samarbeta med den samordnande tillsynsmyndigheten och, i de fall det är en annan, den behöriga myndigheten i den medlemsstat där det finansiella holdingföretaget eller blandade finansiella holdingföretaget är etablerat. I det fallet ska bedömningsperioden suspenderas tills det förfarande som fastställs i artikel 21a är avslutat.

13.Om den behöriga myndigheten beslutar att invända mot det tilltänkta förvärvet, ska den inom två arbetsdagar efter avslutad bedömning som föreskrivs i artikel 27b.1 och före slutet av bedömningsperioden skriftligen underrätta förvärvaren om detta och ange skälen till sin invändning.

14.Om den behöriga myndigheten inte skriftligen invänder mot det tilltänkta förvärvet inom bedömningsperioden ska det anses vara godkänt.

15.Den behöriga myndigheten får fastställa en tidsperiod inom vilken det tilltänkta förvärvet ska vara slutfört och förlänga denna period i tillämpliga fall.

Artikel 27b

Bedömningskriterier

1.När den behöriga myndigheten bedömer den underrättelse av tilltänkta förvärv som föreskrivs i artikel 27a.1 och de uppgifter som avses i artikel 27a.9 ska den göra en bedömning av utsikterna till en sund och ansvarsfull ledning av den tilltänkta förvärvarens, och i synnerhet de risker som den tilltänkta förvärvaren är eller kan bli exponerad för efter det tilltänkta förvärvet, i enlighet med följande kriterier:

a)Huruvida den tilltänkta förvärvaren kommer att kunna uppfylla och fortsätta att uppfylla de tillsynskrav som fastställs i detta direktiv och förordning (EU) nr 575/2013 samt, i tillämpliga fall, andra unionsrättsakter.

b)Huruvida det finns rimliga skäl att misstänka att det tilltänkta förvärvet har en koppling till pågående eller genomförd penningtvätt eller finansiering av terrorism, eller försök till detta, i den mening som avses i artikel 1 i direktiv (EU) 2015/849, eller att det tilltänkta förvärvet skulle kunna öka riskerna för detta.

2.Vid bedömningen av det kriterium som anges i punkt 1 b i denna artikel ska den behöriga myndigheten, inom ramen för sina kontroller, rådgöra med de myndigheter som är ansvariga för tillsynen av den tilltänkta förvärvaren i enlighet med direktiv (EU) 2015/849.

3.Den behöriga myndigheten får endast motsätta sig det tilltänkta förvärvet om det finns rimliga skäl till detta enligt kriterierna i punkt 1 i denna artikel eller om de uppgifter som lämnats av den tilltänkta förvärvaren är ofullständiga, trots att en begäran har gjorts i enlighet med artikel 27a.9.

Vid tillämpning av denna punkt och med beaktande av det kriterium som fastställs i punkt 1 b i denna artikel, ska ett negativt yttrande från de myndigheter som är ansvariga för tillsynen av den tilltänkta förvärvaren i enlighet med direktiv (EU) 2015/849, som mottagits av de behöriga myndigheterna inom 30 dagar efter den ursprungliga begäran, vederbörligen beaktas av de behöriga myndigheterna vid bedömningen av det tilltänkta förvärvet och får utgöra en rimlig grund för invändning mot det tilltänkta förvärvet.

4.Medlemsstaterna får varken införa förhandsvillkor i fråga om storleken på det tilltänkta förvärvet eller tillåta den behöriga myndigheten att bedöma det tilltänkta förvärvet utifrån marknadens ekonomiska behov.

5.Medlemsstaterna ska offentliggöra en förteckning över de uppgifter som krävs för att utföra bedömningen. Den tilltänkta förvärvaren ska lämna dessa uppgifter till den behöriga myndigheten vid tidpunkten för den underrättelse som avses i artikel 27a.1. De uppgifter som krävs ska stå i proportion till och vara lämpliga för det tilltänkta förvärvets karaktär. Medlemsstaterna ska inte kräva några uppgifter som inte är relevanta för tillsynsbedömningen enligt denna artikel.

6.Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 27a.5–27a.11 ska den behöriga myndighet som har fått in anmälningar om två eller flera tilltänkta förvärv av väsentliga innehav i samma enhet behandla de tilltänkta förvärvarna på ett icke diskriminerande sätt.

24/68

ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2024/1619/oj

450

Prop. 2025/26:253

Bilaga 1

EUT L, 19.6.2024	SV

7.EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera

a)den förteckning över uppgifter som ska tillhandahållas den behöriga myndigheten av den tilltänkta förvärvaren vid tidpunkten för den underrättelse som avses i artiklarna 27a.1, 27f.1 och 27i.1,

b)en gemensam bedömningsmetod för de kriterier som fastställs i denna artikel och artikel 27j,

c)den tillämpliga processen för underrättelsen och den tillsynsbedömning som krävs enligt artiklarna 27a och 27i. Vid tillämpning av första stycket ska EBA ta hänsyn till avdelning II i direktiv (EU) 2017/1132.

EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 10 juli 2026.

Artikel 27c

Samarbete mellan behöriga myndigheter

1.Den behöriga myndigheten ska rådgöra med de myndigheter som anförtrotts det offentliga uppdraget att utöva tillsyn över andra berörda enheter i den finansiella sektorn när den utför den bedömning som föreskrivs i artikel 27b.1 om det tilltänkta förvärvet rör något av följande:

a)Ett kreditinstitut, försäkringsföretag, återförsäkringsföretag, värdepappersföretag eller kapitalförvaltningsbolag som är auktoriserat i en annan medlemsstat eller inom en annan sektor än den tilltänkta förvärvaren.

b)Ett moderföretag till ett kreditinstitut, försäkringsföretag, återförsäkringsföretag, värdepappersföretag eller kapitalförvaltningsbolag som är auktoriserat i en annan medlemsstat eller inom en annan sektor än den tilltänkta förvärvaren.

c)En juridisk person som kontrollerar ett kreditinstitut, försäkringsföretag, återförsäkringsföretag, värdepappersföretag eller kapitalförvaltningsbolag som är auktoriserat i annan medlemsstat eller inom en annan sektor än den som förvärvet gäller.

2.Om den tilltänkta förvärvaren är ett institut och det tröskelvärde som avses i artikel 27a.2 endast överskrids på individuell nivå ska den behöriga myndighet som bedömer det tilltänkta förvärvet underrätta den samordnande tillsynsmyndigheten om det tilltänkta förvärvet inom tio arbetsdagar från det att den mottagit underrättelsen från den tilltänkta förvärvaren, om den tilltänkta förvärvaren ingår i en grupp och den behöriga myndigheten är en annan än den samordnande tillsynsmyndigheten. Den behöriga myndigheten ska också vidarebefordra sin bedömning till den samordnande tillsynsmyndigheten.

Om den tilltänkta förvärvaren är ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag som omfattas av artikel 21a.1 ska den samordnande tillsynsmyndighet som bedömer det tilltänkta förvärvet underrätta den behöriga myndigheten i den medlemsstat där den tilltänkta förvärvaren är etablerad om det tilltänkta förvärvet inom tio arbetsdagar från mottagandet av underrättelsen från den tilltänkta förvärvaren, om denna behöriga myndighet är en annan än den samordnande tillsynsmyndigheten. Den samordnande tillsynsmyndigheten ska också vidarebefordra sin bedömning till den behöriga myndigheten.

Om den tilltänkta förvärvaren är ett institut och det tröskelvärde som avses i artikel 27a.2 överskrids både på individuell nivå och på grundval av den konsoliderade situationen för gruppen, ska den behöriga myndighet och den samordnande tillsynsmyndighet som bedömer det tilltänkta förvärvet sträva efter att samordna sina bedömningar, särskilt när det gäller deras samråd med de relevanta myndigheter som avses i punkt 1 i denna artikel.

3. Om bedömningen av det tilltänkta förvärvet måste utföras av den samordnande tillsynsmyndighet som avses i artikel 27a.3, och den samordnande tillsynsmyndigheten är en annan än den behöriga myndigheten i den medlemsstat där den tilltänkta förvärvaren är etablerad, ska de båda myndigheterna arbeta tillsammans i fullständigt samråd. Den samordnande tillsynsmyndigheten ska göra en bedömning av det tilltänkta förvärvet och vidarebefordra denna bedömning till den behöriga myndigheten i den medlemsstat där den tilltänkta förvärvaren är etablerad. De två myndigheterna ska göra allt som står i deras makt för att nå fram till ett gemensamt beslut inom två månader från mottagandet av den bedömningen. Det gemensamma beslutet ska vara vederbörligen dokumenterat och motiverat. Den samordnande tillsynsmyndigheten ska underrätta den tilltänkta förvärvaren om det gemensamma beslutet.

Om ett gemensamt beslut inte fattas inom två månader efter att bedömningen mottagits ska den samordnande tillsynsmyndigheten eller den behöriga myndigheten i den medlemsstat där den tilltänkta förvärvaren är etablerad avstå från att fatta beslut och hänskjuta ärendet till EBA i enlighet med artikel 19 i förordning (EU) nr 1093/2010. EBA ska fatta sitt beslut inom en månad från erhållande av beskedet om hänskjutandet till EBA. De berörda myndigheterna ska anta ett gemensamt beslut i överensstämmelse med EBA:s beslut.

ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2024/1619/oj

25/68

451

Prop. 2025/26:253 Bilaga 1

EUT L, 19.6.2024

4.De behöriga myndigheterna ska utan dröjsmål förse varandra med alla uppgifter som är väsentliga eller relevanta för bedömningen. I detta avseende ska de behöriga myndigheterna på begäran eller på eget initiativ underrätta varandra om alla uppgifter som är relevanta för bedömningen.

De behöriga myndigheterna ska sträva efter att samordna sina bedömningar och säkerställa att deras beslut är konsekventa. För detta ändamål ska det beslut som fattas av den behöriga myndighet som är ansvarig för bedömningen omfatta eventuella synpunkter eller reservationer som framförts av andra relevanta behöriga myndigheter.

5.EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande för upprättandet av gemensamma förfaranden och formulär och ska utarbeta mallar för samrådet mellan de relevanta behöriga myndigheterna enligt denna artikel.

EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för genomförande till kommissionen senast den 10 juli 2026.

Kommissionen ges befogenhet att anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1093/2010.

Artikel 27d

Anmälan om avyttring

Medlemsstaterna ska kräva att institut, finansiella holdingföretag och blandade finansiella holdingföretag inom ramen för artikel 21a.1 underrättar den behöriga myndigheten om de avser att direkt eller indirekt förvärva ett väsentligt innehav enligt vad som fastställs i enlighet med artikel 27a.2. Denna underrättelse ska lämnas in skriftligen före avyttringen och omfatta uppgifter om det berörda innehavets storlek.

Artikel 27e

Informationskrav och sanktioner

Om den tilltänkta förvärvaren underlåter att anmäla det tilltänkta förvärvet i förväg i enlighet med artikel 27a.1 eller har förvärvat ett väsentligt innehav som avses i den artikeln trots att den behöriga myndigheten har motsatt sig detta, ska medlemsstaterna kräva att den behöriga myndigheten vidtar lämpliga åtgärder. Om ett väsentligt innehav har förvärvats trots att den behöriga myndigheten har motsatt sig detta ska medlemsstaterna, utan att det påverkar möjliga sanktioner, antingen föreskriva att rösträtterna för sådana innehav inte får utövas eller att avgivna röster ska förklaras ogiltiga.

KAPITEL 4

VÄSENTLIGA ÖVERFÖRINGAR AV TILLGÅNGAR OCH SKULDER

Artikel 27f

Anmälan av betydande överföringar av tillgångar och skulder

1.Medlemsstaterna ska kräva att institut och finansiella holdingföretag och blandade finansiella holdingföretag inom ramen för artikel 21a.1 skriftligen underrättar sin behöriga myndighet i förväg om varje betydande överföring av tillgångar eller skulder som de genomför aningen genom försäljning eller någon annan typ av transaktion (den föreslagna transaktionen).

Om den föreslagna transaktionen endast inbegriper enheter från samma grupp ska dessa enheter också omfattas av första stycket.

Vid tillämpningen av första och andra styckena ska var och en av de enheter som är delaktiga i samma föreslagna förfarande omfattas enskilt av den anmälningsskyldighet som fastställs där.

2.Vid tillämpningen av punkt 1 ska den föreslagna transaktionen anses vara betydande för en enhet om det minst motsvarar 10 % av dess totala tillgångar eller skulder, förutom om den föreslagna transaktionen genomförs mellan enheter inom samma grupp, i vilket fall den föreslagna transaktionen ska anses vara betydande för en enhet om det minst motsvarar 15 % av dess totala tillgångar eller skulder.

Vid tillämpning av första stycket i denna punkt ska de procentandelar för finansiella moderholdingföretag och blandade finansiella moderholdingföretag som avses i punkt 1 tillämpas på grundval av deras konsoliderade situation.

Följande ska inte beaktas vid beräkningen av de andelar som avses i första stycket i denna punkt:

a) Överföringar av nödlidande tillgångar.

26/68

ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2024/1619/oj

452

EUT L, 19.6.2024

Prop. 2025/26:253 Bilaga 1

b) Överföringar av tillgångar där syftet är att de ska ingå i en säkerhetsmassa enligt definitionen i artikel 3.3 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2162 (*).

c)Överföringar av tillgångar som ska värdepapperiseras.

d)Överföringar av tillgångar eller skulder i samband med användningen av de verktyg, befogenheter och mekanismer för resolution som föreskrivs i avdelning IV i direktiv 2014/59/EU.

3.Den behöriga myndigheten ska skriftligen bekräfta mottagandet av den underrättelse som avses i punkt 1 utan dröjsmål och under alla omständigheter senast tio arbetsdagar efter mottagandet av underrättelsen.

Artikel 27g

Informationskrav och sanktioner

Om enheterna underlåter att anmäla den föreslagna transaktionen i förväg i enlighet med artikel 27f.1 ska medlemsstaterna kräva att den behöriga myndigheten vidtar lämpliga åtgärder.

KAPITEL 5

FUSIONER OCH DELNINGAR

Artikel 27h

Tillämpningsområde och definitioner

Detta kapitel påverkar inte tillämpningen av rådets förordning (EG) nr 139/2004 (**) och direktiv (EU) 2017/1132.

Fusioner och delningar som följer av tillämpningen av direktiv 2014/59/EU ska inte omfattas av skyldigheterna i detta kapitel.

I detta kapitel gäller följande definitioner:

1.fusion: ett förfarande varigenom

a)ett eller flera bolag upplöses utan likvidation och överför alla eller delar av sina tillgångar och skulder till ett annat befintligt bolag, det övertagande bolaget, i utbyte mot att deras bolagsmän får ersättning i form av värdepapper eller andelar som representerar kapitalet i det övertagande bolaget samt, i förekommande fall, kontant betalning som inte överstiger 10 % av det nominella värdet, såvida inte annat anges i tillämplig nationell rätt, eller, om det inte finns något nominellt värde, av det bokföringsmässiga parivärdet för dessa värdepapper eller andelar,

b)ett eller flera bolag upplöses utan likvidation och överför alla eller delar av sina tillgångar och skulder till ett annat befintligt bolag, det övertagande bolaget, utan att det övertagande bolaget ger ut nya värdepapper eller aktier, förutsatt att en person direkt eller indirekt innehar samtliga värdepapper och aktier i de fusionerande bolagen eller att aktieägarna i de fusionerande bolagen innehar sina värdepapper och aktier till samma andel i samtliga fusionerande bolag,

c)två eller flera bolag upplöses utan likvidation och överför alla eller delar av sina tillgångar och skulder till ett bolag som de bildar, det nybildade bolaget, i utbyte mot att deras bolagsmän får ersättning i form av värdepapper eller andelar som representerar kapitalet i det nybildade bolaget samt, i förekommande fall, kontant betalning som inte överstiger 10 % av det nominella värdet, såvida inte annat anges i tillämplig nationell rätt, eller, om det inte finns något nominellt värde, av det bokföringsmässiga parivärdet för dessa värdepapper eller andelar,

d)ett bolag upplöses utan likvidation och överför alla eller delar av sina tillgångar och skulder till det bolag som innehar samtliga värdepapper eller andelar som representerar dess kapital.

2.delning: ett förfarande varigenom

a)ett bolag upplöses utan likvidation och i samband därmed överför samtliga sina tillgångar och skulder till fler än ett bolag i utbyte mot att aktieägarna i det delade bolaget tilldelas värdepapper eller aktier i de bolag som mottar tillskott med anledning av delningen och, i förekommande fall, kontant ersättning som inte överstiger 10 % av det nominella värdet, såvida inte annat anges i tillämplig nationell rätt, eller, om det inte finns något nominellt värde, av det bokföringsmässiga parivärdet för dessa värdepapper eller andelar,

ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2024/1619/oj

27/68

453

Prop. 2025/26:253 Bilaga 1

EUT L, 19.6.2024

b)ett bolag upplöses utan likvidation och i samband därmed överför samtliga sina tillgångar och skulder till fler än ett nybildat bolag i utbyte mot att aktieägarna i det delade bolaget tilldelas värdepapper eller aktier i de mottagande bolagen och, i förekommande fall, kontant ersättning som inte överstiger 10 % av det nominella värdet, såvida inte annat anges i tillämplig nationell rätt, eller, om det inte finns något nominellt värde, av det bokföringsmässiga parivärdet för dessa värdepapper eller andelar,

c)förfarandet utgörs av en kombination av de förfaranden som beskrivs i leden a och b,

d)ett bolag som delas överför en del av sina tillgångar och skulder till ett eller flera mottagande bolag i utbyte mot att aktieägare i det bolag som delas får ersättning i form av värdepapper eller andelar i de mottagande bolagen, i det bolag som delas eller i både de mottagande bolagen och det bolag som delas och, när så är tillämpligt, kontant ersättning som inte överstiger 10 % av det nominella värdet såvida inte annat anges i tillämplig nationell rätt eller, om det inte finns något nominellt värde, av det bokföringsmässiga parivärdet för dessa värdepapper eller andelar,

e)ett bolag som delas överför en del av sina tillgångar och skulder till ett eller flera mottagande bolag i utbyte mot att det bolag som delas får ersättning i form av värdepapper eller andelar i de mottagande bolagen.

Artikel 27i

Anmälan och bedömning av fusionen eller delningen

1.Medlemsstaterna ska kräva att institut och finansiella holdingföretag och blandade finansiella holdingföretag inom ramen för artikel 21a.1 (finansiella aktörer) som genomför en fusion eller delning (den föreslagna transaktionen) efter antagandet av planen för den föreslagna transaktionen och före slutförandet av den föreslagna transaktionen underrättar den behöriga myndighet som kommer att vara ansvarig för tillsynen av de enheter som bildas till följd av den föreslagna transaktionen och lämnar de relevanta uppgifter som avses i artikel 27j.5.

Vid tillämpning av första stycket i denna punkt ska, om den föreslagna transaktionen gäller en delning, den behöriga myndighet som är ansvarig för tillsynen av den enhet som genomför den föreslagna transaktionen vara den behöriga myndighet som ska underrättas och vara ansvarig för den bedömning som föreskrivs i artikel 27j.1.

2.Genom undantag från punkt 1 i denna artikel ska den behöriga myndigheten inte vara skyldig att utföra den bedömning som föreskrivs i artikel 27j.1 om den föreslagna transaktionen är en fusion som endast inbegriper finansiella aktörer från samma grupp, inbegripet en grupp av kreditinstitut som är permanent underställda ett centralt organ och som står under tillsyn som en grupp.

3.Den bedömning som föreskrivs i artikel 27j.1 ska inte genomföras om den föreslagna transaktionen kräver en auktorisation i enlighet med artikel 8 eller ett godkännande i enlighet med artikel 21a.

4.Den behöriga myndigheten ska skriftligen bekräfta mottagandet av den underrättelse som avses i punkt 1 eller de ytterligare uppgifter som lämnats i enlighet med punkt 5 utan dröjsmål och under alla omständigheter senast tio arbetsdagar efter mottagandet av underrättelsen eller de ytterligare uppgifterna.

Om den föreslagna transaktionen endast inbegriper finansiella aktörer från samma grupp gäller ska den behöriga myndigheten utföra den bedömning som föreskrivs i artikel 27j.1 inom 60 arbetsdagar från datumet för det skriftliga mottagningsbeviset för underrättelsen och från mottagandet av alla de bifogade handlingar som medlemsstaten kräver i enlighet med artikel 27j.5 (bedömningsperioden).

Den behöriga myndigheten ska, vid tidpunkten för den skriftliga bekräftelsen, informera de finansiella aktörerna om det datum då bedömningsperioden löper ut.

5.Den behöriga myndigheten får begära ytterligare uppgifter som behövs för att slutföra den bedömning som föreskrivs i artikel 27j.1. En sådan begäran ska vara skriftlig och ska klart ange vilka ytterligare uppgifter som krävs.

Om den föreslagna transaktionen endast inbegriper finansiella aktörer från samma grupp får den behöriga myndigheten inte begära ytterligare uppgifter efter den femtionde arbetsdagen av bedömningsperioden.

Bedömningsperioden ska suspenderas mellan det datum då den behöriga myndigheten begär ytterligare uppgifter och det datum då ett svar på begäran med alla begärda uppgifter tas emot från de finansiella aktörerna. Denna suspension får inte överstiga 20 arbetsdagar. Om den behöriga myndigheten därefter begär ytterligare uppgifter för komplettering eller förtydligande, vilket den själv får besluta om, får detta inte leda till att bedömningsperioden suspenderas.

28/68

ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2024/1619/oj

454

EUT L, 19.6.2024

Prop. 2025/26:253 Bilaga 1

6.Den behöriga myndigheten får förlänga den suspension som avses i punkt 5 tredje stycket till högst trettio arbetsdagar när

a)åtminstone en av de finansiella aktörerna är belägen i eller omfattas av regelverk i ett tredjeland,

b)ett utbyte av information med de myndigheter som är ansvariga för tillsynen av de finansiella aktörerna i enlighet med direktiv (EU) 2015/849 är nödvändigt för att utföra den bedömning som föreskrivs i artikel 27j.1 i detta direktiv.

7.Det föreslagna förfarandet får inte slutföras förrän den behöriga myndigheten har utfärdat ett positivt yttrande.

8.Den behöriga myndigheten ska, inom två arbetsdagar från det att de har slutfört sin bedömning, skriftligen utfärda ett motiverat positivt eller negativt yttrande till de finansiella aktörerna. De finansiella aktörerna ska vidarebefordra det motiverade yttrandet till de myndigheter som enligt den nationella lagstiftningen är ansvariga för granskningen av det föreslagna förfarandet.

9.Om den föreslagna transaktionen endast inbegriper finansiella aktörer från samma grupp, och om den behöriga myndigheten inte motsätter sig den föreslagna transaktionen skriftligen inom bedömningsperioden, ska yttrandet anses vara positivt.

10.I den behöriga myndighetens positiva yttrande om den föreslagna transaktionen får det föreskrivas en begränsad period under vilken den föreslagna transaktionen ska utföras.

Artikel 27j

Bedömningskriterier

1.Vid bedömningen av den underrättelse om den föreslagna transaktion som föreskrivs i artikel 27i.1 och de uppgifter som avses i artikel 27i.5 ska den behöriga myndigheten, för att säkerställa sundheten hos de finansiella aktörernas tillsynsprofil efter slutförandet av det föreslagna förfarandet, och i synnerhet för att åtgärda de risker som de finansiella aktörerna är eller kan bli exponerade för i samband med den föreslagna transaktionen och de risker som den enhet som följer av den föreslagna transaktionen kan bli exponerad för, bedöma den föreslagna transaktionen i enlighet med följande kriterier:

a)Anseendet hos de finansiella aktörer som är delaktiga i det föreslagna förfarandet.

b)Den finansiella sundheten hos de finansiella aktörer som är delaktiga i det föreslagna förfarandet, i synnerhet när det gäller den typ av verksamhet som bedrivs och planeras för den enhet som följer av det föreslagna förfarandet.

c)Huruvida den enhet som följer av den föreslagna transaktionen kommer att kunna uppfylla och fortsätta att uppfylla de tillsynskrav som fastställs i detta direktiv och förordning (EU) nr 575/2013 samt, i tillämpliga fall, andra unionsrättsakter, i synnerhet direktiven 2002/87/EG och 2009/110/EG.

d)Huruvida genomförandeplanen för den föreslagna transaktionen är realistisk och sund ur ett tillsynsperspektiv.

e)Huruvida det finns rimliga skäl att misstänka att den föreslagna transaktionen har en koppling till pågående eller genomförd penningtvätt eller finansiering av terrorism, eller försök till detta, i den mening som avses i artikel 1 i direktiv (EU) 2015/849, eller att den föreslagna transaktionen skulle kunna öka riskerna för detta.

Den genomförandeplan som avses i första stycket led d ska vara föremål för lämplig övervakning av den behöriga myndigheten fram till slutförandet av det föreslagna förfarandet.

2.Vid bedömningen av det kriterium som anges i punkt 1 e i denna artikel ska den behöriga myndigheten, inom ramen för sina kontroller, rådgöra med de myndigheter som är ansvariga för tillsynen av de finansiella aktörerna i enlighet med direktiv (EU) 2015/849.

3.Den behöriga myndigheten får endast utfärda ett negativt yttrande avseende den föreslagna transaktionen om de kriterier som fastställs i punkt 1 i denna artikel inte är uppfyllda eller om de uppgifter som lämnats av den finansiella aktören är ofullständiga trots att en begäran har gjorts i enlighet med artikel 27i.5.

Med beaktande av det kriterium som fastställs i punkt 1 e i denna artikel, ska ett negativt yttrande från de myndigheter som är ansvariga för tillsynen av de finansiella aktörerna i enlighet med direktiv (EU) 2015/849, som mottagits av den behöriga myndigheten inom 30 arbetsdagar efter den ursprungliga begäran, vederbörligen beaktas av den behöriga myndigheten vid bedömningen av den föreslagna transaktionen och får utgöra en rimlig grund för ett negativt yttrande i enlighet med första stycket i denna punkt.

ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2024/1619/oj

29/68

455

Prop. 2025/26:253 Bilaga 1

EUT L, 19.6.2024

4.Medlemsstaterna får inte tillåta sina behöriga myndigheter att bedöma den föreslagna transaktionen utifrån marknadens ekonomiska behov.

5.Medlemsstaterna ska offentliggöra en förteckning över de uppgifter som krävs för att utföra den bedömning som föreskrivs i punkt 1 i denna artikel. De finansiella aktörerna ska lämna dessa uppgifter till de behöriga myndigheterna vid tidpunkten för den underrättelse som avses i artikel 27i.1. De uppgifter som krävs ska stå i proportion till och vara lämpliga för det föreslagna förfarandets karaktär. Medlemsstaterna ska inte kräva några uppgifter som inte är relevanta för en tillsynsbedömning enligt denna artikel.

Artikel 27k

Samarbete mellan behöriga myndigheter

1. Den behöriga myndigheten ska rådgöra med de relevanta myndigheter som anförtrotts det offentliga uppdraget att utöva tillsyn över andra berörda enheter i den finansiella sektorn när den utför den bedömning som föreskrivs i artikel 27j.1 om det föreslagna förfarandet, utöver den eller de finansiella aktörerna, inbegriper enheter som tillhör någon av följande kategorier:

a)Ett kreditinstitut, ett försäkringsföretag, ett återförsäkringsföretag, ett värdepappersföretag eller ett kapitalförvalt- ningsbolag som är auktoriserat i en annan medlemsstat eller inom en annan sektor än den i vilken det föreslagna förfarandet utförs.

b)Ett moderföretag till ett kreditinstitut, ett försäkringsföretag, ett återförsäkringsföretag, ett värdepappersföretag eller ett kapitalförvaltningsbolag som är auktoriserat i en annan medlemsstat eller inom en annan sektor än den i vilken det föreslagna förfarandet genomförs.

c)En juridisk person som kontrollerar ett kreditinstitut, ett försäkringsföretag, ett återförsäkringsföretag, ett värdepappersföretag eller ett kapitalförvaltningsbolag som är auktoriserat i annan medlemsstat eller inom en annan sektor än den i vilken det föreslagna förfarandet utförs.

2.De behöriga myndigheterna ska utan dröjsmål förse varandra med alla uppgifter som är väsentliga eller relevanta för bedömningen. I detta avseende ska de behöriga myndigheterna på begäran eller på eget initiativ underrätta varandra om alla uppgifter som är relevanta för bedömningen. Ett yttrande från en finansiell aktörs behöriga myndighet ska omfatta eventuella synpunkter eller reservationer som framförts av den behöriga myndighet som utövar tillsyn över en eller flera av de enheter som förtecknas i punkt 1.

De behöriga myndigheterna ska sträva efter att samordna sina bedömningar och säkerställa att deras yttranden är konsekventa.

3.EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande för upprättandet av gemensamma förfaranden och formulär och ska utarbeta mallar för samrådet mellan de relevanta behöriga myndigheterna enligt denna artikel.

Vid tillämpning av första stycket ska EBA beakta avdelning II i direktiv (EU) 2017/1132.

EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för genomförande till kommissionen senast den 10 januari 2027.

Kommissionen ges befogenhet att anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket i denna punkt i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1093/2010.

Artikel 27l

Informationskrav och sanktioner

Om de finansiella aktörerna underlåter att lämna in en underrättelse om den föreslagna transaktionen i förväg i enlighet med artikel 27i.1 eller har utfört det föreslagna förfarande som avses i den artikeln utan ett föregående positivt yttrande från de behöriga myndigheterna ska medlemsstaterna kräva att de behöriga myndigheterna vidtar lämpliga åtgärder.

(*)Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2162 av den 27 november 2019 om utgivning av säkerställda obligationer och offentlig tillsyn över säkerställda obligationer samt om ändring av direktiven 2009/65/EG och

2014/59/EU (EUT L 328, 18.12.2019, s. 29).

(**)Rådets förordning (EG) nr 139/2004 av den 20 januari 2004 om kontroll av företagskoncentrationer (EG:s koncentrationsförordning) (EUT L 24, 29.1.2004, s. 1).”

30/68

ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2024/1619/oj

456

EUT L, 19.6.2024

13.Avdelning VI ska ersättas med följande:

”AVDELNING VI

Prop. 2025/26:253 Bilaga 1

TILLSYN ÖVER FILIALER FRÅN TREDJELAND OCH FÖRBINDELSER MED TREDJELÄNDER

KAPITEL 1

TILLSYN ÖVER FILIALER FRÅN TREDJELAND

AVSNITT I

Allmänna bestämmelser

Artikel 47

Tillämpningsområde och definitioner

1.I detta kapitel fastställs minimikraven för bedrivande av följande verksamhet vid en filial från tredjeland i en medlemsstat:

a) Någon av verksamheterna som anges i punkterna 2 och 6 i bilaga I till detta direktiv som bedrivs av ett företag som är etablerat i ett tredjeland och som skulle klassificeras som kreditinstitut eller som skulle uppfylla kriterierna i artikel 4.1.1 b i förordning (EU) nr 575/2013 om det var etablerat i unionen.

b)Den verksamhet som anges i punkt 1 i bilaga I till detta direktiv som bedrivs av ett företag som är etablerat i ett tredjeland.

2.Om ett företag som är etablerat i ett tredjeland tillhandahåller verksamhet och tjänster som förtecknas i avsnitt A i bilaga I till direktiv 2014/65/EU och eventuella kompletterande tjänster, såsom därmed sammanhängande mottagande av insättningar eller beviljande av kredit eller lån i syfte att tillhandahålla tjänster enligt det direktivet, ska det företaget inte ingå i tillämpningsområdet för punkt 1 i denna artikel.

3.I denna avdelning gäller följande definitioner:

1.filial från tredjeland: en filial som etablerats i en medlemsstat av antingen

a)ett företag som har sitt huvudkontor i ett tredjeland för att bedriva någon av de verksamheter som avses i punkt 1,

b)ett kreditinstitut som har sitt huvudkontor i ett tredjeland.

2.huvudföretag: ett företag som har sitt huvudkontor i ett tredjeland och som har etablerat en filial från det tredjelandet i medlemsstaten samt företagets intermediära och yttersta moderföretag, beroende på vad som är tillämpligt.

Artikel 48

Förbud mot diskriminering

När filialer från tredjeland börjar eller fortsätter att bedriva sin verksamhet får medlemsstaterna inte tillämpa bestämmelser som medför att dessa filialer ges en förmånligare behandling än filialer till institut med huvudkontor i en annan medlemsstat.

Artikel 48a

Klassificering av filialer från tredjeland

1.Medlemsstaterna ska klassificera filialer från tredjeland som klass 1 om de filialerna uppfyller något av följande villkor:

a) Det totala värdet av tillgångar som bokförts av eller som har sitt ursprung hos filialen från tredjeland i medlemsstaten är lika med eller större än 5 miljarder EUR, enligt redovisningen för den närmast föregående årliga rapporteringsperioden i enlighet med avsnitt II underavsnitt 4.

b)Den auktoriserade verksamhet som bedrivs av filialen från tredjeland inbegriper att ta emot insättningar eller andra återbetalbara medel från privatpersoner, förutsatt att beloppet av dessa insättningar och andra återbetalbara medel är lika med eller större än 5 % av de totala skulderna för filialen från tredjeland eller att beloppet för sådana insättningar och andra återbetalbara medel är större än 50 miljoner EUR.

c)Filialen från tredjeland är inte en kvalificerad filial från tredjeland enligt artikel 48b.

ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2024/1619/oj

31/68

457

Prop. 2025/26:253 Bilaga 1

EUT L, 19.6.2024

2.Medlemsstaterna ska klassificera filialer från tredjeland som inte uppfyller något av villkoren i punkt 1 i klass 2.

3.De behöriga myndigheterna ska uppdatera klassificeringen av filialer från tredjeland enligt följande:

a)Om en filial från tredjeland i klass 1 upphör att uppfylla villkoren i punkt 1 ska den omedelbart anses tillhöra klass 2.

b)Om en filial från tredjeland i klass 2 börjar uppfylla något av villkoren i punkt 1 ska den anses tillhöra klass 1 först efter en fyramånadersperiod från den dag då den började uppfylla de villkoren.

4.Medlemsstaterna får på filialer från tredjeland som är auktoriserade inom deras territorium, eller på vissa kategorier av dessa, tillämpa samma krav som är tillämpliga för kreditinstitut som auktoriserats enligt detta direktiv, i stället för de krav som anges i denna avdelning. Om den behandling som fastställs i denna punkt endast är tillämpliga för vissa kategorier av filialer från tredjeland, ska medlemsstaterna ange de relevanta klassificeringskriterierna för denna behandling. Punkterna 1, 2 och 3 i denna artikel ska inte tillämpas på dessa filialer från tredjeland, utom vid tillämpning av artikel 48p.

Artikel 48b

Villkor för kvalificerade filialer från tredjeland

1.Om följande villkor är uppfyllda i förhållande till en filial från tredjeland ska den filialen anses vara en kvalificerad filial från tredjeland i enlighet med denna avdelning:

a)Huvudföretaget är etablerat i ett land som tillämpar tillsynsstandarder och tillsyn i enlighet med tredjelandets bankregelverk som är åtminstone likvärdiga med detta direktiv och förordning (EU) nr 575/2013.

b)De tillsynsmyndigheter som utövar tillsyn över huvudföretaget omfattas av konfidentialitetskrav som är åtminstone likvärdiga med de krav som fastställs i avdelning VII kapitel 1 avsnitt II i detta direktiv.

c)Huvudföretaget är etablerat i ett land som inte är förtecknat som ett högrisktredjeland med strategiska brister i sitt system för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism, i enlighet med artikel 9 i direktiv (EU) 2015/849.

2.Kommissionen kan genom genomförandeakter anta beslut om huruvida de villkor som anges i 1 a och b i denna artikel är uppfyllda i förhållande till tredjeländers bankregelverk. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 147.2.

3.Innan ett beslut antas enligt punkt 2 i denna artikel får kommissionen begära stöd från EBA i enlighet med artikel 33 i förordning (EU) nr 1093/2010 för att göra en bedömning av det berörda tredjelandets bankregelverk och konfidentialitetskrav samt för att utfärda en rapport om det regelverkets och dessa kravs efterlevnad av de villkor som anges i punkt 1 a och b i den här artikeln. EBA ska offentliggöra resultatet av sin bedömning på sin webbplats.

4.EBA ska föra ett offentligt register över de tredjeländer och myndigheter i tredjeländer som uppfyller villkoren i punkt 1.

5.När den behöriga myndigheten tar emot en ansökan om auktorisation i enlighet med artikel 48c ska de bedöma de villkor som fastställs i punkt 1 i den här artikeln och i artikel 48a för att klassificera filialen från tredjeland i klass 1 eller klass 2. Om det berörda tredjelandet inte finns upptaget i det offentliga register som avses i punkt 4 i den här artikeln ska den behöriga myndigheten be kommissionen att bedöma tredjelandets bankregelverk och konfi- dentialitetskrav i enlighet med punkt 2 i den här artikeln, under förutsättning att det villkor som avses i punkt 1 c i den här artikeln är uppfyllt. Den behöriga myndigheten ska klassificera filialen från tredjeland i klass 1 i avvaktan på att kommissionen antar ett beslut i enlighet med punkt 2 i den här artikeln.

32/68

ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2024/1619/oj

458

EUT L, 19.6.2024

AVSNITT II

Auktorisations- och regleringskrav

U n d e r a v s n i t t 1

Prop. 2025/26:253 Bilaga 1

A u k to r i s a t i o n s k r a v

Artikel 48c

Minimivillkor för auktorisation av filialer från tredjeland

1.Medlemsstaterna ska kräva, i enlighet med artikel 21c, att företag från tredjeland etablerar en filial på medlemsstaternas territorium innan de börjar eller fortsätter att bedriva de verksamheter som avses i artikel 47.1. Etableringen av en filial från tredjeland ska kräva förhandsauktorisation i enlighet med detta kapitel.

2.De behöriga myndigheterna ska sträva efter att ingå administrativa avtal eller andra arrangemang med det berörda tredjelandets behöriga myndigheter innan en filial från tredjeland inleder sin verksamhet i den berörda medlemsstaten. Sådana avtal bör baseras på de modeller för administrativa avtal som utarbetats av EBA i enlighet med artikel 33.5 i förordning (EU) nr 1093/2010. Detta krav ska inte vara tillämpligt om filialer från tredjeland omfattas av strängare nationella krav. De behöriga myndigheterna ska utan dröjsmål lämna information till EBA om alla administrativa avtal eller andra arrangemang som ingåtts med tredjeländers behöriga myndigheter.

3.Medlemsstaterna ska kräva att ansökningarna om auktorisation av filialer från tredjeland åtföljs av en verksamhetsplan som beskriver den tilltänkta affärsverksamheten, de verksamheter som ska bedrivas bland dem som avses i artikel 47.1 samt organisationsstrukturen och riskhanteringen avseende filialen i den berörda medlemsstaten i enlighet med artikel 48g.

4.Filialer från tredjeland får endast auktoriseras om åtminstone samtliga följande villkor är uppfyllda:

a)Filialen från tredjeland uppfyller de lagstadgade minimikraven i underavsnitt 2.

b)De verksamheter för vilka huvudföretaget söker auktorisation i medlemsstaten omfattas av en auktorisation som huvudföretaget innehar i det tredjeland i vilket det är etablerat och omfattas av tillsyn i det tredjelandet.

c)Den tillsynsmyndighet som utövar tillsyn över huvudföretaget i tredjelandet har underrättats om och försetts med ansökan att etablera en filial i medlemsstaten och de medföljande dokument som avses i punkt 3.

d)Enligt auktorisationen får filialen från tredjeland endast bedriva de auktoriserade verksamheterna i den medlemsstat i vilken den är etablerad, och det är uttryckligen förbjudet för filialen från tredjeland att erbjuda eller bedriva verksamheter i andra medlemsstater över gränserna, med undantag för gruppinterna finansieringstransaktioner som ingås med andra filialer från tredjeland inom samma huvudföretag och för transaktioner som genomförs på basis av kundinitierade kontakter (s.k. reverse solicitation) avseende tjänster i enlighet med artikel 21c.

e)För att kunna utöva sin tillsynsfunktion har den behöriga myndigheten tillgång till all nödvändig information om huvudföretaget från de tillsynsmyndigheter som utövar tillsyn över det huvudföretaget och kan effektivt samordna sin tillsyn med den tillsyn som utövas av tillsynsmyndigheterna i tredjelandet, i synnerhet under kriser eller finansiella nödlägen som påverkar huvudföretaget, dess grupp eller det finansiella systemet i tredjelandet.

f)Det finns inga rimliga skäl att misstänka att filialen från tredjeland skulle användas för att utöva eller underlätta penningtvätt eller finansiering av terrorism i den mening som avses i artikel 1 i direktiv (EU) 2015/849.

5.För att avgöra huruvida det villkor som anges i punkt 4 f i denna artikel är uppfyllt ska den behöriga myndigheten vända sig till den myndighet som ansvarar för tillsynen av penningtvätt eller finansiering av terrorism i medlemsstaten i enlighet med direktiv (EU) 2015/849 och erhålla en skriftlig bekräftelse på att villkoret är uppfyllt innan filialen från tredjeland auktoriseras.

6.Behöriga myndigheter får besluta att auktorisationer för filialer från tredjeland som beviljats senast den 10 januari

2027 ska fortsätta att vara giltiga, förutsatt att de filialer från tredjeland som beviljats dessa auktorisationer uppfyller de minimikrav som föreskrivs i denna avdelning.

ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2024/1619/oj

33/68

459

Prop. 2025/26:253 Bilaga 1

EUT L, 19.6.2024

7.EBA ska övervaka transaktioner mellan filialer från tredjeland som har samma huvudföretag med auktorisation i olika medlemsstater och överlämna en rapport till kommissionen om sina slutsatser senast den 10 juli 2028.

8.Senast den 10 juli 2026 ska EBA utfärda riktlinjer i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1093/2010 för att närmare specificera följande:

a)De uppgifter som ska överlämnas till de behöriga myndigheterna i samband med ansökan om auktorisation av en filial från tredjeland, inbegripet verksamhetsplanen samt organisationsstrukturen och riskhanteringen enligt artikel 3.

b)Förfarandet för auktorisation av filialen från tredjeland samt standardformulär och mallar för tillhandahållandet av de uppgifter som avses i led a i denna punkt.

c)De villkor för auktorisation som avses i punkt 4.

d)De villkor enligt vilka de behöriga myndigheterna får förlita sig på information som redan har lämnats i samband med en eventuell auktorisation av en filial i tredjeland.

Artikel 48d

Villkor för avslag eller återkallande av en auktorisation för en filial från tredjeland

1.Medlemsstaterna ska åtminstone föreskriva följande villkor för avslag eller återkallande av en auktorisation för en filial från tredjeland:

a)Filialen från tredjeland uppfyller inte de auktorisationskrav som fastställs i artikel 48c eller i nationell rätt.

b)Huvudföretaget eller huvudföretagets grupp uppfyller inte de tillsynskrav som tillämpas på dem enligt lagstiftningen i tredjelandet eller det finns rimliga skäl att misstänka att de inte uppfyller eller att de kommer att bryta mot dessa krav inom de nästkommande 12 månaderna.

Filialer från tredjeland ska utan dröjsmål underrätta sina behöriga myndigheter i de fall de omständigheter som avses i led b första stycket uppstår.

2.De behöriga myndigheterna får också återkalla en auktorisation som beviljats en filial från tredjeland om något av följande villkor är uppfyllt:

a)Filialen från tredjeland utnyttjar inte auktorisationen inom 12 månader, avstår uttryckligen från auktorisationen eller har inte bedrivit någon verksamhet under minst sex månader, såvida inte den berörda medlemsstaten har infört bestämmelser om att auktorisationen ska upphöra att gälla i sådana fall.

b)Filialen från tredjeland har erhållit auktorisationen på grundval av oriktiga uppgifter eller på något annat sätt i strid med gällande regler.

c)Filialen från tredjeland uppfyller inte längre en eller fler av de ytterligare villkor eller krav enligt vilka auktorisationen beviljades.

d)Filialen från tredjeland kan inte längre förväntas fullgöra sina skyldigheter gentemot borgenärerna och har särskilt inte längre säkerhet för kontoinnehavarnas anförtrodda medel.

e)Filialen från tredjeland omfattas av något annat fall där nationell rätt föreskriver att auktorisationen måste återkallas.

f)Filialen från tredjeland begår en av de överträdelser som avses i artikel 67.1.

g)Det finns rimliga skäl att misstänka pågående eller genomförd penningtvätt eller finansiering av terrorism, eller försök till detta, enligt artikel 1 i direktiv (EU) 2015/849 med koppling till filialen från tredjeland, dess huvudföretag eller dess grupp, eller att det finns en ökad risk för penningtvätt eller finansiering av terrorism, eller försök till detta, i förhållande till filialen från tredjeland, dess huvudföretag eller dess grupp.

3.För att avgöra huruvida det villkor som anges i punkt 2 g i denna artikel har uppfyllts ska den behöriga myndigheten vända sig till den myndighet som ansvarar för tillsynen av penningtvätt eller finansiering av terrorism i medlemsstaten i enlighet med direktiv (EU) 2015/849.

4.Medlemsstaterna ska föreskriva tydliga förfaranden för avslag eller återkallande av auktorisationen för filialen från tredjeland i enlighet med punkterna 1, 2 och 3.

34/68

ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2024/1619/oj

460

EUT L, 19.6.2024

U n d e r a v s n i t t 2

L a g s t a d g a d e m i n i m i k r a v

Artikel 48e

Krav för särskilt tillskjutet kapital

Prop. 2025/26:253 Bilaga 1

1.Utan att det påverkar tillämpningen av andra tillämpliga kapitalkrav i enlighet med nationell rätt ska medlemsstaterna kräva att filialer från tredjeland vid varje tidpunkt bibehåller ett lägsta särskilt tillskjutet kapital som åtminstone motsvarar

a)2,5 % av deras genomsnittliga skulder för filialer från tredjeland i klass 1 för de tre närmast föregående årliga rapportperioderna eller, för nyligen auktoriserade filialer från tredjeland, av filialens skulder vid tidpunkten för auktorisationen, enligt vad som rapporterats i enlighet med underavsnitt 4, men minst 10 miljoner EUR,

b)0,5 % av deras genomsnittliga skulder för filialer från tredjeland i klass 2 för de tre närmast föregående årliga rapportperioderna eller, för nyligen auktoriserade filialer från tredjeland, av filialens skulder vid tidpunkten för auktorisationen, enligt vad som rapporterats i enlighet med underavsnitt 4, men minst 5 miljoner EUR.

2.Filialer från tredjeland ska uppfylla det krav om lägsta särskilt tillskjutna kapital som avses i punkt 1 med tillgångar i form av

a)kontanter eller kontantliknande instrument enligt definitionen i artikel 4.1.60 i förordning (EU) nr 575/2013,

b)räntebärande värdepapper som har givits ut av stater eller medlemsstaters centralbanker, eller

c)något annat instrument som är tillgängligt för filialen från tredjeland för obegränsad och omedelbar användning för att täcka risker eller förluster så snart dessa risker eller förluster uppkommer.

3.Medlemsstaterna ska kräva att filialer från tredjeland sätter in de instrument för särskilt tillskjutet kapital som avses i punkt 2 i denna artikel på ett depositionskonto i den medlemsstat där filialen är auktoriserad hos ett kreditinstitut som inte ingår i dess huvudföretags grupp eller, om det är tillåtet enligt nationell rätt, hos medlemsstatens centralbank. De instrument för särskilt tillskjutet kapital som satts in på depositionskontot ska vara tillgängliga för användning vid tillämpning av artikel 96 i direktiv 2014/59/EU i händelse av resolution av en filial från tredjeland och för likvidation av en filial från tredjeland i enlighet med nationell rätt.

4.Senast den 10 juli 2026 ska EBA utfärda riktlinjer i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1093/2010 för att specificera de krav som fastställs i punkt 2 c i denna artikel avseende instrument som är tillgängliga för obegränsad och omedelbar användning för att täcka risker eller förluster så snart dessa risker eller förluster uppkommer.

Artikel 48f

Likviditetskrav

1.Utan att det påverkar tillämpningen av andra tillämpliga likviditetskrav i enlighet med nationell rätt ska medlemsstaterna åtminstone kräva att filialer från tredjeland vid varje tidpunkt bibehåller en volym icke-pantsatta och likvida tillgångar som är tillräcklig för att täcka likviditetsutflöden under en period på minst 30 dagar.

2.Vid tillämpningen av punkt 1 i denna artikel ska medlemsstaterna kräva att filialer från tredjeland i klass 1 uppfyller det krav på likviditetstäckning som fastställs i del sex avdelning I förordning (EU) nr 575/2013 och kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/61 (*).

3.Medlemsstaterna ska kräva att filialer från tredjeland sätter in de likvida tillgångar som innehas för efterlevnad av denna artikel på ett konto i den medlemsstat där filialen är auktoriserad hos ett kreditinstitut som inte ingår i dess huvudföretags grupp eller, om det är tillåtet enligt nationell rätt, hos medlemsstatens centralbank. Om det återstår likvida tillgångar på kontot efter att de har tillämpats för att täcka likviditetsutflöden i enlighet med punkt 1 i denna artikel, ska dessa återstående likvida tillgångar vara tillgängliga för användning vid tillämpning av artikel 96 i direktiv 2014/59/EU i händelse av resolution av en filial från tredjeland och för likvidation av en filial från tredjeland i enlighet med nationell rätt.

ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2024/1619/oj

35/68

461

Prop. 2025/26:253 Bilaga 1

EUT L, 19.6.2024

4.De behöriga myndigheterna får göra undantag från likviditetskravet i denna artikel för kvalificerade filialer från tredjeland.

Artikel 48g

Intern styrning och riskhantering

1.Medlemsstaterna ska kräva att filialer från tredjeland i den berörda medlemsstaten har minst två personer som i praktiken leder deras verksamhet efter förhandsgodkännande av de behöriga myndigheterna. Dessa personer ska ha ett gott anseende samt tillräckliga kunskaper, färdigheter och erfarenheter och ska avsätta tillräcklig tid för att kunna fullgöra sina åligganden.

2.Medlemsstaterna ska kräva att filialer från tredjeland i klass 1 uppfyller kraven i artiklarna 74 och 75, 76.5 och

76.6 samt 92, 94 och 95. De behöriga myndigheterna får kräva att filialer från tredjeland etablerar en lokal förvaltningskommitté för att säkerställa att filialen styrs på lämpligt sätt.

3.Medlemsstaterna ska kräva att filialer från tredjeland i klass 2 uppfyller kraven i artiklarna 74, 75, 92, 94 och 95 samt har interna kontrollfunktioner i enlighet med artikel 76.5 och 76.6 första, andra och fjärde styckena.

Beroende på deras storlek och interna organisation samt verksamhetens art, omfattning och komplexitet kan de behöriga myndigheterna kräva att filialer från tredjeland i klass 2 utser chefer för interna kontrollfunktioner, såsom föreskrivs i artikel 76.6 tredje och femte styckena.

4.Medlemsstaterna ska kräva att filialer från tredjeland upprättar rapporteringsvägar till huvudföretagets ledningsorgan som täcker alla väsentliga risker och strategier för riskhantering samt ändringar av dessa, och har infört lämpliga system för informations- och kommunikationsteknik (IKT) och kontroller för att säkerställa att strategierna tillämpas på vederbörligt sätt.

5.Medlemsstaterna ska kräva att filialer från tredjeland övervakar och förvaltar sina utkontrakteringsavtal och att de säkerställer att deras behöriga myndigheter har fullständig tillgång till alla uppgifter de behöver för att utöva sin tillsynsfunktion.

6.Medlemsstaterna ska kräva att filialer från tredjeland som gör back-to-back-transaktioner eller gruppinterna transaktioner har tillräckliga resurser för att identifiera och hantera sin motpartsrisk när väsentliga risker kopplade till tillgångar som bokförs av filialen från tredjeland överförs till motparten.

7.Om kritiska eller viktiga funktioner hos filialen i tredjeland utförs av dess huvudföretag ska dessa funktioner utföras i enlighet med interna arrangemang eller gruppinterna överenskommelser. De behöriga myndigheter som ansvarar för tillsynen över filialer från tredjeland ska ha tillgång till alla uppgifter de behöver för att utöva sin tillsynsfunktion.

8.De behöriga myndigheterna ska kräva att en oberoende tredje part regelbundet bedömer genomförandet och den fortlöpande efterlevnaden av kraven i denna artikel hos filialen från tredjeland samt överlämnar en rapport till den behöriga myndigheten med sina resultat och slutsatser.

9.Senast den 10 januari 2027 ska EBA utfärda riktlinjer, i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1093/2010, om tillämpningen på filialer från tredjeland av de styrformer, processer och metoder som avses i artikel 74.1 i detta direktiv, med beaktande av artikel 74.2, och om tillämpningen på filialer från tredjeland av artiklarna 75 och 76.5 och 76.6 i detta direktiv.

Artikel 48h

Bokföringskrav

1.Medlemsstaterna ska kräva att filialer från tredjeland för ett bokföringsregister så att dessa filialer från tredje land kan spåra och registrera heltäckande och exakt information om samtliga tillgångar och skulder som bokförs av eller som har sitt ursprung hos filialen från tredjeland i medlemsstaten, och självständigt förvalta de tillgångarna och skulderna inom filialen från tredje land. Bokföringsregistret ska innehålla all nödvändig och tillräcklig information om de risker som filialen från tredjeland genererat samt om hur de förvaltas.

2.Medlemsstaterna ska kräva att filialer från tredjeland utarbetar, regelbundet ser över och uppdaterar en strategi för bokföringsarrangemang för förvaltningen av det bokföringsregister som avses i punkt 1. Denna strategi ska dokumenteras och godkännas av det berörda styrande organet för huvudföretaget. Strategin ska innehålla en tydlig motivering av bokföringsarrangemangen och en beskrivning av hur de arrangemangen överensstämmer med filialens affärsstrategi.

36/68

ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2024/1619/oj

462

EUT L, 19.6.2024

Prop. 2025/26:253 Bilaga 1

3.Myndigheterna ska kräva att filialer från tredjeland säkerställer ett oberoende, skriftligt och motiverat yttrande om genomförandet och den fortlöpande efterlevnaden av kraven i denna artikel, med resultat och slutsatser, regelbundet utarbetas och översänds till den behöriga myndigheten.

4.EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera de bokföringsarrangemang som filialerna från tredjeland ska följa vid tillämpningen av denna artikel, i synnerhet när det gäller

a)metoden för att identifiera och föra ett heltäckande och exakt register över de tillgångar och skulder som bokförs av filialen från tredjeland i medlemsstaten, och

b)metoden för att identifiera och föra ett register över poster utanför balansräkningen och tillgångar och skulder med ursprung hos filialen från tredjeland som bokförs eller innehas av andra filialer eller dotterföretag inom samma grupp på den ursprungliga filialens vägnar eller till förmån för den ursprungliga filialen.

EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 10 januari 2026.

U n d e r a v s n i t t 3

B e f o g e n h e t a t t k r ä v a a u k to r i s a t i o n e n l i g t a v d el n i n g I I I o c h k r a v a v se e n d e s y s t e m - v i k t i g a f i l i a l e r f r å n t r e d j e l a n d

Artikel 48i

Befogenhet att kräva etablering av ett dotterföretag

1.Medlemsstaterna ska säkerställa att behöriga myndigheter har befogenhet att kräva att filialer från tredjeland ansöker om auktorisation enligt avdelning III kapitel 1 åtminstone om

a)filialen från tredjeland tidigare har bedrivit eller bedriver sådan verksamhet som avses i artikel 47.1, utan att det påverkar tillämpningen av de undantag som avses i artikel 48c.4 d, med kunder eller motparter i andra medlemsstater,

b)filialen från tredjeland uppfyller de indikatorer för systemviktighet som avses i artikel 131.3 eller bedöms vara systemviktiga i enlighet med artikel 48j samt utgör betydande risker för den finansiella stabiliteten i unionen eller den medlemsstat där den är etablerad, eller

c)det totala beloppet av tillgångar i alla filialer från tredjeland i unionen som tillhör samma grupp från tredjeland uppgår till eller överstiger 40 miljarder EUR eller om beloppet av de bokförda tillgångarna i filialen från tredjeland i den medlemsstat där den är etablerad uppgår till eller överstiger 10 miljarder EUR.

Den befogenhet som avses i första stycket i denna punkt får användas efter tillämpning av åtgärderna i artikel 48j eller 48o, beroende på vad som är lämpligt, eller om den behöriga myndigheten, på andra grunder än de som förtecknas i första stycket i denna punkt, kan motivera att dessa åtgärder skulle vara otillräckliga för att hantera de väsentliga tillsynsmässiga betänkligheterna.

2.Innan de behöriga myndigheterna utövar den befogenhet som avses i punkt 1 ska de samråda med EBA och de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där den berörda gruppen från tredjeland har etablerat andra filialer från tredjeland eller dotterinstitut.

Vid tillämpning av punkt 1 b och c i denna artikel och vid genomförandet av den bedömning som avses i artikel 48j ska de behöriga myndigheterna, eller i förekommande fall de utsedda myndigheterna, beakta lämpliga indikatorer för att bedöma systemviktigheten hos filialer från tredjeland vilka särskilt ska omfatta

a)storleken på filialen från tredjeland,

b)komplexiteten hos strukturen, organisationen och affärsmodellen för filialen från tredjeland,

c)graden av sammanlänkning mellan filialen från tredjeland och det finansiella systemet i unionen och i den medlemsstat där filialen är etablerad,

d)möjligheten att ersätta de verksamheter, tjänster eller transaktioner som genomförs eller den finansiella infrastruktur som filialen från tredjeland tillhandahåller,

ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2024/1619/oj

37/68

463

Prop. 2025/26:253 Bilaga 1

EUT L, 19.6.2024

e)marknadsandelen för filialen från tredjeland i unionen och i den medlemsstat där filialen är etablerad vad gäller sammanlagda banktillgångar och i förhållande till filialens verksamheter, tjänster och transaktioner,

f)den troliga effekten av en suspension eller nedläggning av verksamheten vid filialen från tredjeland på det finansiella systemets likviditet i den medlemsstat där den är etablerad eller på betalnings-, clearing- och avvecklingssystemen i unionen och i den medlemsstaten,

g)vilken roll och betydelse filialen i tredjeland har för de verksamheter som bedrivs av, samt de tjänster som tillhandahålls och de transaktioner som utförs av, gruppen från tredjeland i unionen och i den medlemsstat där filialen är etablerad,

h)vilken roll och betydelse filialen i tredjeland har i samband med resolution eller likvidation på grundval av information från resolutionsmyndigheten,

i)volymen affärsverksamhet som gruppen från tredjeland bedriver via filialer från tredjeland i förhållande till den affärsverksamhet som den gruppen bedriver via dotterinstitut som auktoriserats i unionen och i de medlemsstater där filialerna från tredjeland är etablerade.

Artikel 48j

Bedömning av systemviktigheten och krav för systemviktiga filialer från tredjeland

1.Filialen från tredjeland ska omfattas av den bedömning som fastställs i punkt 2 i denna artikel om alla filialer från tredjeland i unionen som tillhör samma grupp från tredjeland har ett totalt belopp av tillgångar i unionen såsom rapporterats enligt underavsnitt 4 som uppgår till eller överstiger 40 miljarder EUR, antingen

a)i genomsnitt för de tre närmast föregående årliga rapportperioderna, eller

b)i absoluta tal för minst tre av de fem närmast föregående årliga rapportperioderna.

Den tillgångströskel som avses i första stycket ska inte omfatta tillgångar som innehas av filialer från tredjeland i samband med centralbankers marknadstransaktioner med ECBS-centralbanker.

2.Den behöriga myndighet som ansvarar för tillsynen av en filial från tredjeland som tillhör en grupp från tredjeland om alla filialer från tredjeland i unionen har ett totalt belopp av tillgångar i unionen som uppgår till eller överstiger 40 miljarder EUR ska bedöma huruvida den filial från tredjeland som står under dess tillsyn är systemviktig och utgör betydande risker för den finansiella stabiliteten i unionen eller i den medlemsstat där den är etablerad. För

dessa ändamål ska de behöriga myndigheterna i synnerhet beakta de indikatorer för systemviktighet som avses i artiklarna 48i.2 och 131.3.

3.Som en del av den bedömning som avses i punkt 2 ska den behöriga myndigheten, eller när så är lämpligt de utsedda myndigheterna, samråda med EBA och de behöriga myndigheterna i de medlemsstater där den berörda gruppen från tredjeland har etablerat andra filialer från tredjeland eller dotterinstitut, för att bedöma de risker för den finansiella stabiliteten som den berörda filialen från tredjeland utgör för andra medlemsstater än den där filialen är etablerad.

Den behöriga myndigheten eller, när så är lämpligt, den utsedda myndigheten, ska lämna sin motiverade bedömning av tredjelandsfilialens systemvikt för unionen eller den medlemsstat där den är etablerad till EBA och de behöriga myndigheterna i de medlemsstater där den berörda gruppen från tredjeland har etablerat andra filialer från tredjeland eller dotterinstitut.

Om de behöriga myndigheter som rådfrågas motsätter sig bedömningen av systemvikten hos filialen från tredjeland ska de informera den behöriga myndighet som har utfört den bedömning som avses i punkt 2 inom tio arbetsdagar från mottagandet av bedömningen. De behöriga myndigheterna ska, med bistånd av EBA, efter bästa förmåga nå konsensus om bedömningen och, i tillämpliga fall, om de riktade krav som avses i punkt 4 senast tre månader från och med den dag då den behöriga myndigheten eller, när så är lämpligt, den utsedda myndigheten motsatte sig bedömningen. Efter den periodens utgång ska den behöriga myndighet som ansvarar för tillsynen av den filial från tredjeland som genomgår bedömning besluta om bedömningen av systemvikten hos filialen från tredjeland och om de riktade krav som avses i punkt 4.

4.Om så är lämpligt för att komma tillrätta med de identifierade riskerna får den behöriga myndigheten eller, i tillämpliga fall, den utsedda myndigheten ålägga filialen från tredjeland riktade krav som kan innefatta

38/68

ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2024/1619/oj

464

EUT L, 19.6.2024

Prop. 2025/26:253 Bilaga 1

a)krav på att den berörda filialen från tredjeland ska omstrukturera sina tillgångar eller verksamheter så att den inte längre klassificeras som systemviktiga i enlighet med punkt 2 eller att den upphör att utgöra en otillbörlig risk för den finansiella stabiliteten i unionen eller de medlemsstater där den är etablerad, eller

b)införande av ytterligare tillsynskrav på den relevanta filialen från tredjeland.

Om den behöriga myndigheten eller, i tillämpliga fall, den utsedda myndigheten anser att en filial från tredjeland är systemviktig, men den beslutar att inte utöva några av de befogenheter som avses i första stycket a i denna punkt eller i artikel 48i ska den lämna en motiverad underrättelse till EBA och de behöriga myndigheterna i de medlemsstater där den relevanta tredjelandsgruppen har etablerat andra filialer från tredjeland eller dotterinstitut om varför den har beslutat att inte utöva dessa befogenheter.

5.EBA ska senast den 31 december 2028 lämna en rapport till Europaparlamentet, rådet och kommissionen om

a)den bedömning som avses i punkt 3 i denna artikel, i synnerhet i fråga om identifieringen av filialer från tredjeland som har samma huvudföretag och om tillvägagångssättet för samrådsprocessen i den punkten,

b)utövandet av tillsynsbefogenheterna i punkt 4 i denna artikel och i artikel 48i.

U n d e r a v s n i t t 4

R a p p o r t e r i n g s k r a v

Artikel 48k

Tillsynsinformation och finansiell information om filialer från tredjeland och huvudföretag

1.Medlemsstaterna ska kräva att filialer från tredjeland regelbundet rapporterar information till sina behöriga myndigheter om

a)tillgångar och skulder i sina räkenskaper i enlighet med artikel 48h och tillgångar och skulder med ursprung hos filialen från tredjeland, med en uppdelning som visar

i)de största bokförda tillgångarna och skulderna uppdelade per sektor och typ av motpart, framför allt exponeringar inom den finansiella sektorn,

ii)väsentliga koncentrationer av exponeringar och finansieringskällor till särskilda typer av motparter,

iii)väsentliga interna transaktioner med huvudföretaget och med medlemmar i huvudföretagets grupp,

b)huruvida filialerna från tredjeland uppfyller de krav som tillämpas på dem enligt detta direktiv,

c)de arrangemang för insättningsskydd som finns tillgängliga för insättare i filialer från tredjeland i enlighet med artikel 15.2 och 15.3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/49/EU (**), på ad hoc-basis,

d)ytterligare tillsynskrav som medlemsstaterna har infört för filialer från tredjeland i nationell rätt.

När filialerna från tredjeland rapporterar informationen om de bokförda tillgångarna och skulderna i enlighet med första stycket a ska de tillämpa de internationella redovisningsstandarder som tillämpas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 (***) eller tillämplig god redovisningssed i medlems- staten.

2.Medlemsstaterna ska kräva att filialer från tredjeland rapporterar följande information till sina behöriga myndigheter om sitt huvudföretag:

a)Aggregerad information om tillgångar och skulder som innehas respektive bokförs av dotterföretagen och andra filialer från tredjeland inom huvudföretagets grupp i unionen, på regelbunden basis.

b)Huvudföretagets efterlevnad av de tillämpliga tillsynskraven individuellt och för gruppen, på regelbunden basis.

ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2024/1619/oj

39/68

465

Prop. 2025/26:253 Bilaga 1

EUT L, 19.6.2024

c)Omfattande översyner och bedömningar när dessa utförs rörande huvudföretaget samt de efterföljande tillsynsbesluten, på ad hoc-basis.

d)Huvudföretagets återhämtningsplaner och de specifika åtgärder som kan vidtas beträffande filialer från tredjeland i enlighet med de planerna samt eventuella senare uppdateringar och ändringar av planerna.

e)Huvudföretagets affärsstrategi i förhållande till filialer från tredjeland och eventuella senare ändringar av den strategin.

f)De tjänster som huvudföretaget tillhandahåller kunder som är etablerade eller belägna i unionen på basis av kundinitierade kontakter (reverse solicitation) avseende tjänster i enlighet med artikel 21c.

3.Rapporteringsskyldigheterna i denna artikel får inte hindra en behörig myndighet från att införa ytterligare rapporteringskrav för filialer från tredjeland om den anser att det krävs ytterligare information för att få en helhetsbild av tredjelandsfilialernas eller deras huvudföretags affärsverksamhet eller finansiella sundhet, för att kontrollera att tredjelandsfilialerna och deras huvudföretag efterlever tillämplig rätt och för att säkerställa att filialerna från tredjeland efterlever den rätten.

Artikel 48l

Standardformulär och mallar samt rapporteringsfrekvens

1.EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande för att specificera enhetliga format och definitioner samt frekvens för rapportering och ska utarbeta it-lösningar som ska tillämpas i enlighet med artikel 48k.

De rapporteringskrav som avses i artikel 48k ska stå i proportion till klassificeringen av filialer från tredjeland som antingen klass 1 eller klass 2.

EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för genomförande till kommissionen senast den 10 januari 2026.

Kommissionen ges befogenhet att anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket i denna punkt i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1093/2010.

2.Den tillsynsinformation och den finansiella information som avses i artikel 48k ska rapporteras åtminstone två gånger per år av filialer från tredjeland i klass 1 och åtminstone en gång per år av filialer från tredjeland i klass 2.

3.En behörig myndighet får göra undantag från alla eller delar av de krav på att rapportera information om huvudföretaget som fastställs i artikel 48k.2 för kvalificerade filialer från tredjeland, förutsatt att den behöriga myndigheten kan erhålla den relevanta informationen direkt från tillsynsmyndigheterna i det berörda tredjelandet.

AVSNITT III

Tillsyn

Artikel 48m

Tillsyn över filialer från tredjeland och program för tillsynsgranskning

1.Medlemsstaterna ska kräva att behöriga myndigheter uppfyller kraven i detta avsnitt och, i tillämpliga delar, avdelning VII vid tillsynen över filialer från tredjeland.

2.De behöriga myndigheterna ska inkludera filialer från tredjeland i det program för tillsynsgranskning som avses i artikel 99.

Artikel 48n

Översyns- och utvärderingsprocessen

1.Medlemsstaterna ska kräva att behöriga myndigheter ser över de styrformer, strategier, processer och rutiner som

filialer från tredjeland har infört för att följa de bestämmelser som tillämpas på dem enligt detta direktiv och, i förekommande fall, ytterligare tillsynskrav i nationell rätt.

2.På grundval av den översyn som avses i punkt 1 ska behöriga myndigheter utvärdera huruvida de styrformer, strategier, processer och rutiner som filialer från tredjeland infört, såväl som det särskilt tillskjutna kapital och den likviditet de förfogar över, är tillräckliga för att säkerställa en sund hantering och täckning av deras väsentliga risker samt den ekonomiska bärkraften hos filialerna från tredjeland.

40/68

ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2024/1619/oj

466

EUT L, 19.6.2024

Prop. 2025/26:253 Bilaga 1

3.De behöriga myndigheterna ska utföra den översyn och utvärdering som avses i punkterna 1 och 2 i denna artikel i enlighet med de kriterier för att tillämpa proportionalitetsprincipen som offentliggjorts i enlighet med artikel 143.1 c. Framför allt ska de behöriga myndigheterna fastställa hur ofta och hur ingående översynen enligt punkt 1 i den här artikeln ska utföras i proportion till klassificeringen som filialer från tredjeland i klass 1 och klass 2 och med beaktande av andra relevanta kriterier såsom arten, omfattningen av och komplexiteten hos den verksamhet som bedrivs av filialerna från tredjeland.

4.Om en översyn, särskilt av styrformerna, affärsmodellen eller verksamheten för en filial från tredjeland, ger de behöriga myndigheterna rimliga skäl att misstänka att den filialen har en koppling till pågående eller genomförd penningtvätt eller finansiering av terrorism, eller försök till detta, enligt artikel 1 i direktiv (EU) 2015/849 eller att det finns en ökad risk för detta, ska den behöriga myndigheten omedelbart underrätta EBA och den myndighet som ansvarar för tillsyn över filialen från tredjeland i enlighet med direktiv (EU) 2015/849. Om det finns en ökad risk för penningtvätt eller finansiering av terrorism ska den behöriga myndigheten och den myndighet som ansvarar för tillsyn över filialen från tredjeland i enlighet med direktiv (EU) 2015/849 samarbeta och omedelbart underrätta EBA om sin gemensamma bedömning. Den behöriga myndigheten ska vidta lämpliga åtgärder i enlighet med detta direktiv, vilket kan inbegripa ett återkallande av auktorisationen för filialen från tredjeland enligt artikel 48d.2 g i det här direktivet.

5.Den behöriga myndigheten, finansunderrättelseenheten och den myndighet som är ansvarig för tillsyn över filialen från tredjeland i enlighet med direktiv (EU) 2015/849 ska ha ett nära samarbete med varandra inom ramen för sina respektive behörigheter och utbyta information som är relevant inom ramen för detta direktiv, förutsatt att detta samarbete och informationsutbyte inte undergräver någon pågående utredning eller undersökning eller något pågående förfarande enligt straffrätten eller förvaltningsrätten i den medlemsstat där den behöriga myndighet, finansunderrättel- seenhet eller myndighet som är ansvarig för tillsyn över filialen från tredjeland i enlighet med direktiv (EU) 2015/849 är belägen. EBA får på eget initiativ bistå de behöriga myndigheterna och de myndigheter som ansvarar för tillsynen över filialen från tredjeland i enlighet med direktiv (EU) 2015/849 om det råder oenighet om samordningen av tillsynsverksamheten enligt denna artikel. I sådana fall ska EBA agera i enlighet med artikel 19 i förordning (EU) nr 1093/2010.

6.Senast den 10 juli 2026 ska EBA utfärda riktlinjer i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1093/2010 för att närmare specificera följande:

a)De gemensamma förfarandena och metoderna för den översyns- och utvärderingsprocess som avses i denna artikel och för bedömningen av hur väsentliga risker hanteras.

b)Mekanismerna för samarbete och informationsutbyte mellan de myndigheter som avses i punkt 5 i denna artikel särskilt när det gäller att identifiera allvarliga överträdelser av bestämmelserna om bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism.

c) Vilken myndighet som ansvarar för tillsynen av penningtvätt eller finansiering av terrorism i medlemsstaten i enlighet med direktiv (EU) 2015/849 i samband med tillämpningen av artiklarna 27b.2, 48c.5 och 48d.3 i det här direktivet.

Vid tillämpning av första stycket led a ska de förfaranden och metoder som avses i det ledet fastställas på ett sätt som står i proportion till klassificeringen som filialer från tredjeland i klass 1 eller klass 2 och med beaktande av andra relevanta kriterier såsom verksamhetens art, omfattning och komplexitet.

Artikel 48o

Tillsynsåtgärder och tillsynsbefogenheter

1.De behöriga myndigheterna ska kräva att filialer från tredjeland i ett tidigt skede vidtar nödvändiga åtgärder för

att

a)säkerställa att de uppfyller de krav som ska tillämpas på dem enligt detta direktiv och enligt nationell rätt eller vidtar åtgärder för att säkerställa att de på nytt uppfyller de kraven, och

b)säkerställa att de väsentliga risker som de är exponerade för täcks och hanteras på ett sunt sätt och i tillräcklig utsträckning och att de bibehåller sin ekonomiska bärkraft.

2.De behöriga myndigheternas befogenheter vid tillämpning av punkt 1 ska åtminstone inbegripa befogenheten att kräva att filialer från tredjeland

a)innehar ett belopp för särskilt tillskjutet kapital som överstiger minimikraven i artikel 48e eller uppfyller andra ytterligare kapitalkrav; eventuellt ytterligare särskilt tillskjutet kapital som ska innehas av filialen från tredjeland i enlighet med detta led ska uppfylla kraven i artikel 48e,

ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2024/1619/oj

41/68

467

Prop. 2025/26:253 Bilaga 1

EUT L, 19.6.2024

b)uppfyller andra specifika likviditetskrav utöver kraven i artikel 48f; eventuella ytterligare likvida tillgångar som ska innehas av filialen från tredjeland i enlighet med detta led ska uppfylla kraven i artikel 48f,

c)stärker sina styrformer, riskhantering eller bokföringsarrangemang,

d)begränsar omfattningen av sin affärsverksamhet eller de verksamheter de bedriver, såväl som motparterna i de verksamheterna,

e)minskar den inneboende risken i sina verksamheter, produkter och system, inbegripet utkontrakterad verksamhet, och upphör att bedriva sådan verksamhet eller erbjuda sådana produkter,

f)uppfyller de ytterligare rapporteringskraven i enlighet med artikel 48k.3 eller ökar frekvensen för den regelbundna rapporteringen,

g)offentliggör information.

Artikel 48p

Samarbete mellan behöriga myndigheter och tillsynskollegier

1.Behöriga myndigheter som utövar tillsyn över filialer från tredjeland och dotterinstitut inom samma grupp från tredjeland ska ha ett nära samarbete och utbyta information med varandra. De behöriga myndigheterna ska ha fastställt ordningar för samordning och samarbete skriftligen i enlighet med artikel 115.

2.Vid tillämpning av punkt 1 i denna artikel ska filialer från tredjeland i klass 1 vara föremål för heltäckande tillsyn som utövas av ett tillsynskollegium i enlighet med artikel 116. För dessa ändamål ska följande krav vara tillämpliga:

a)Om ett tillsynskollegium har inrättats i förhållande till dotterinstituten inom en grupp från tredjeland ska de filialer från tredjeland i klass 1 som ingår i samma grupp omfattas av det tillsynskollegiets tillämpningsområde.

b)Om gruppen från tredjeland har filialer från tredjeland i klass 1 i mer än en medlemsstat men inget dotterinstitut i unionen som omfattas av artikel 116 ska ett tillsynskollegium inrättas i förhållande till de filialerna.

c)Om gruppen från tredjeland har filialer från tredjeland i klass 1 i mer än en medlemsstat eller minst en filial från tredjeland i klass 1 och ett eller flera dotterinstitut i unionen som inte omfattas av artikel 116 ska ett tillsynskollegium inrättas i förhållande till de filialerna och dotterinstituten.

3.Vid tillämpning av punkt 2 b och c i denna artikel ska medlemsstaterna säkerställa att det finns en ledande behörig myndighet som antar samma roll som den samordnande tillsynsmyndigheten i enlighet med artikel 116. Den ledande behöriga myndigheten ska tillhöra den medlemsstat där den största filialen från tredjeland i förhållande till det totala värdet för bokförda tillgångar är belägen.

4.Utöver de uppgifter som anges i artikel 116 ska tillsynskollegiet

a)utarbeta en rapport om strukturen och verksamheterna för gruppen från tredjeland i unionen och uppdatera den rapporten årligen,

b)utbyta information om resultaten av den översyns- och utvärderingsprocess som avses i artikel 48n,

c)sträva efter att harmonisera tillämpningen av de tillsynsåtgärder och tillsynsbefogenheter som avses i artikel 48o.

5.Tillsynskollegiet ska när så är lämpligt säkerställa lämplig samordning och lämpligt samarbete med berörda tillsynsmyndigheter i tredjeländer.

6.EBA ska bidra till att främja och övervaka effektivitet, ändamålsenlighet och konsekvens i arbetet inom de tillsynskollegier som avses i denna artikel i enlighet med artikel 21 i förordning (EU) nr 1093/2010.

7.EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera

a)mekanismerna för samarbete och utkasten till mallar för arrangemang mellan behöriga myndigheter vid tillämpning av punkt 1, och

b)villkoren för tillsynskollegiernas arbete vid tillämpning av punkterna 2–6 i.

42/68

ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2024/1619/oj

468

Prop. 2025/26:253 Bilaga 1

EUT L, 19.6.2024

EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 10 januari 2026.

Artikel 48q

Underrättelse till EBA

Behöriga myndigheter ska underrätta EBA om följande:

a)Alla auktorisationer som beviljats filialer från tredjeland och alla efterföljande ändringar av sådana auktorisationer.

b)De totala tillgångar och skulder som bokförts av de auktoriserade filialerna från tredjeland, enligt regelbundna rapporter.

c)Namnet på den grupp från tredjeland som en auktoriserad filial från tredjeland tillhör.

EBA ska på sin webbplats offentliggöra en förteckning över alla filialer från tredjeland som är auktoriserade att bedriva verksamhet i unionen i enlighet med denna avdelning, med uppgift om de medlemsstater där de är auktoriserade att bedriva verksamhet.

KAPITEL 2

FÖRBINDELSER MED TREDJELÄNDER

Artikel 48r

Samarbete med tillsynsmyndigheter i tredjeländer om gruppbaserad tillsyn

1.Unionen får ingå överenskommelser med ett eller flera tredjeländer om metoderna för att utöva gruppbaserad tillsyn över:

a)institut vars moderföretag har huvudkontor i ett tredjeland, och

b)institut som är belägna i ett tredjeland och vars moderföretag, antingen detta är ett institut, finansiellt holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag, har huvudkontor inom unionen.

2.De överenskommelser som avses i punkt 1 ska särskilt säkerställa att

a)medlemsstaternas behöriga myndigheter kan få den information som behövs för gruppbaserad tillsyn över institut, finansiella holdingföretag och blandade finansiella holdingföretag som är belägna inom unionen och som har dotterföretag som är institut eller finansiella institut i ett tredjeland eller som innehar ägarintressen i sådana enheter,

b)tredjeländernas tillsynsmyndigheter kan få den information som behövs för tillsyn över moderföretag som har huvudkontor inom deras territorium och som har dotterföretag som är institut eller finansiella institut i en eller flera medlemsstater eller som har ägarintressen i sådana enheter, och

c)EBA kan inhämta den information som medlemsstaternas behöriga myndigheter har mottagit från nationella myndigheter i tredjeländer i enlighet med artikel 35 i förordning (EU) nr 1093/2010.

3.Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 218 i EUF-fördraget ska kommissionen med bistånd av europeiska bankkommittén granska resultatet av de i punkt 1 i den här artikeln nämnda förhandlingarna och de omständigheter som uppstår till följd av dem.

4.EBA ska bistå kommissionen vid tillämpning av denna artikel, i enlighet med artikel 33 i förordning (EU) nr 1093/2010.

(*)Kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/61 av den 10 oktober 2014 om komplettering av

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 när det gäller likviditetstäckningskravet för kreditinstitut (EUT L 11, 17.1.2015, s. 1).

(**)Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/49/EU av den 16 april 2014 om insättningsgarantisystem (EUT

L 173, 12.6.2014, s. 149).

(***)Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder (EGT L 243, 11.9.2002, s. 1).”

ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2024/1619/oj

43/68

469

Prop. 2025/26:253

Bilaga 1

SV	EUT L, 19.6.2024

14.I artikel 53.1 ska andra stycket ersättas med följande:

”Förtrolig information som sådana personer, revisorer eller experter erhåller i tjänsten får endast röjas i sammandrag eller i sammanställning som omöjliggör identifikation av enskilda kreditinstitut, dock med förbehåll för fall som omfattas av straffrätt eller skatterätt.”

15.I artikel 56 ska följande stycke läggas till:

”Artiklarna 53.1 och 54 ska inte utgöra hinder för utbyte av information mellan de behöriga myndigheterna och skattemyndigheterna i samma medlemsstat, i enlighet med nationell rätt. Om informationen ursprungligen kommer från en annan medlemsstat får den inte utbytas enligt första meningen i detta stycke utan uttryckligt medgivande från de behöriga myndigheter som har lämnat ut den.”

16.Artiklarna 65 och 66 ska ersättas med följande:

”Artikel 65

Administrativa sanktioner, viten och andra administrativa åtgärder

1. Medlemsstaterna ska, utan att det påverkar tillsynsbefogenheterna för de behöriga myndigheter som avses i artikel 64 i detta direktiv och medlemsstaternas rätt att föreskriva och ålägga straffrättsliga påföljder, fastställa regler för administrativa sanktioner, viten och andra administrativa åtgärder vid överträdelser av nationella bestämmelser om införlivande av det här direktivet, av förordning (EU) nr 575/2013 eller av beslut som fattas av en behörig myndighet på grundval av dessa bestämmelser eller den förordningen, och ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att dessa tillämpas. De administrativa sanktionerna, vitena och de andra administrativa åtgärderna ska vara effektiva, proportionella och avskräckande.

2.Om de skyldigheter som avses i punkt 1 i denna artikel är tillämpliga på institut, finansiella holdingföretag och blandade finansiella holdingföretag, ska medlemsstaterna, vid överträdelser av nationella bestämmelser om införlivande av det här direktivet, av förordning (EU) nr 575/2013 eller av beslut som utfärdas av en behörig myndighet på grundval av dessa bestämmelser eller den förordningen, säkerställa att administrativa sanktioner, viten och andra administrativa åtgärder kan tillämpas på ledamöter i ledningsorganet, den verkställande ledningen, personer som innehar nyckelfunktioner och annan personal vars yrkesutövning har en väsentlig inverkan på institutets riskprofil enligt artikel 92.3 i detta direktiv och på andra fysiska personer, förutsatt att de ansvarar för överträdelsen enligt den nationella lagstiftningen.

3.Tillämpningen av viten ska inte utgöra något hinder för de behöriga myndigheterna att förelägga administrativa sanktioner eller andra administrativa åtgärder för samma överträdelse.

4.De behöriga myndigheterna ska ha alla de informationsinsamlings- och undersökningsbefogenheter som de behöver för att utöva sina funktioner. Detta inbegriper följande befogenheter:

a)Befogenheten att ålägga följande fysiska eller juridiska personer att lämna all den information som krävs för att de behöriga myndigheterna ska kunna utföra sina uppgifter, däribland den information som ska lämnas vid återkommande tillfällen och i angivna format för tillsynsändamål och därtill hörande statistiska ändamål:

i)De institut som är etablerade i den berörda medlemsstaten.

ii)De finansiella holdingföretag som är etablerade i den berörda medlemsstaten.

iii)De blandade finansiella holdingföretag som är etablerade i den berörda medlemsstaten.

iv)De holdingföretag med blandad verksamhet som är etablerade i den berörda medlemsstaten.

v)Personer vid de enheter som avses i leden i–iv.

vi)Tredje parter till vilka enheterna i leden i–iv i detta led har gett i uppdrag att utföra uppgifter eller verksamhet, inbegripet de tredjepartsleverantörer av IKT-tjänster som avses i kapitel V i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/2554 (*).

b)Befogenheten att utföra alla nödvändiga utredningar av alla personer som avses i led a i–vi och som är etablerade eller belägna i den berörda medlemsstaten, om detta är nödvändigt för att de behöriga myndigheterna ska kunna utföra sina uppgifter, däribland befogenheten att

i)begära inlämning av handlingar,

ii)granska räkenskaperna och affärshandlingarna för de personer som avses i led a i–vi och ta kopior av eller utdrag ur de räkenskaperna och affärshandlingarna,

44/68

ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2024/1619/oj

470

EUT L, 19.6.2024

Prop. 2025/26:253 Bilaga 1

iii)inhämta skriftliga eller muntliga förklaringar från de personer som avses i led a i–vi eller deras företrädare eller personal,

iv)höra alla personer som går med på att höras i syfte att samla in uppgifter som rör föremålet för en utredning, och

v)på de övriga villkor som anges i unionsrätten, genomföra alla nödvändiga kontroller i företagslokaler som tillhör de juridiska personer som avses i led a i–vi och alla andra företag som omfattas av gruppbaserad tillsyn, om en behörig myndighet är samordnande tillsynsmyndighet, förutsatt att de berörda behöriga myndigheterna har underrättats i förväg. Om en kontroll enligt den nationella rätten kräver tillstånd från en rättslig myndighet ska det ansökas om ett sådant tillstånd.

5.Genom undantag från punkt 1 får denna artikel, om det i en medlemsstats rättssystem inte finns några föreskrifter om administrativa sanktioner, tillämpas så att sanktionen initieras av den behöriga myndigheten och åläggs av en rättslig myndighet, varvid det säkerställs att rättsmedlen är effektiva och har motsvarande verkan som de administrativa sanktioner som åläggs av behöriga myndigheter. De sanktioner som åläggs ska i alla händelser vara effektiva, proportionella och avskräckande.

De medlemsstater som avses i första stycket ska underrätta kommissionen om de bestämmelser i nationell rätt som de antar enligt denna punkt senast den 10 januari 2026 samt utan dröjsmål eventuella ändringar av dessa.

Artikel 66

Administrativa sanktioner, viten och andra administrativa åtgärder för överträdelser av auktorisationskrav och krav för förvärv eller avyttring av väsentliga innehav, betydande överföringar av tillgångar och skulder, fusioner eller delningar

1.Medlemsstaterna ska säkerställa att det i nationella lagar och andra författningar föreskrivs administrativa sanktioner, viten och andra administrativa åtgärder åtminstone om

a)en verksamhet som kreditinstitut inleds utan att vederbörande först har erhållit auktorisation, i strid med artikel 8 i detta direktiv,

b)minst en av de verksamheter som avses i artikel 4.1.1 b i förordning (EU) nr 575/2013 utförs av en enhet som uppnår det tröskelvärde som avses i det ledet och inte är auktoriserad som ett kreditinstitut, med undantag av enheter som begär undantag enligt artikel 8a i detta direktiv,

c)en rörelse vars verksamhet omfattar att ta emot insättningar eller andra återbetalbara medel från allmänheten drivs utan att vara auktoriserad som ett kreditinstitut, i strid med artikel 9 i detta direktiv,

d)ett kvalificerat innehav i ett kreditinstitut direkt eller indirekt förvärvas eller direkt eller indirekt ökas ytterligare så att andelen rösträtter eller andelen kapitalinnehav når eller överstiger de tröskelvärden som avses i artikel 22.1 i detta direktiv eller så att kreditinstitutet blir ett dotterföretag till den förvärvaren utan att de behöriga myndigheterna för det kreditinstitut i vilket den förvärvaren avser att förvärva eller öka det kvalificerade innehavet har underrättats skriftligen under bedömningsperioden, eller trots att behöriga myndigheter har motsatt sig detta, i strid med den artikeln,

e)ett kvalificerat innehav i ett kreditinstitut direkt eller indirekt avyttras eller minskas så att andelen rösträtter eller andelen kapitalinnehav understiger de tröskelvärden som avses i artikel 25 i det direktivet eller så att kreditinstitutet upphör att vara ett dotterföretag till den juridiska person som avyttrar det kvalificerade innehavet, utan att de behöriga myndigheterna underrättats skriftligen, i strid med den artikeln,

f)ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag inom tillämpningsområdet för artikel 21a.1 i detta direktiv underlåter att ansöka om godkännande, i strid med den artikeln eller bryter mot något annat krav i den artikeln,

g)en tilltänkt förvärvare enligt artikel 27a.1 i detta direktiv underlåter att underrätta den berörda behöriga myndigheten om ett direkt eller indirekt förvärv av ett väsentligt innehav i strid med den artikeln,

h)någon av de enheter som avses i artikel 27d i detta direktiv underlåter att underrätta den berörda behöriga myndigheten om ett direkt eller indirekt avyttrande av ett väsentligt innehav som överstiger 15 % av den enhetens godtagbara kapital,

i)någon av de enheter som avses i artikel 27f.1 i detta direktiv gör en väsentlig överföring av tillgångar och skulder utan att underrätta de behöriga myndigheterna, i strid med den artikeln,

ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2024/1619/oj

45/68

471

Prop. 2025/26:253 Bilaga 1

EUT L, 19.6.2024

j) någon av de enheter som avses i artikel 27i.l i detta direktiv utför en fusion eller delning, i strid med den artikeln.

2.I de fall som avses i punkt 1 ska medlemsstaterna säkerställa att de åtgärder som kan tillämpas åtminstone inbegriper följande:

a)Administrativa sanktioner:

i)I fråga om en juridisk person, administrativa sanktionsavgifter på upp till 10 % av företagets totala årliga nettoomsättning.

ii)I fråga om en fysisk person, administrativa sanktionsavgifter på upp till 5 miljoner EUR eller, i medlemsstater som inte har euron som valuta, motsvarande värde i nationell valuta den 17 juli 2013.

iii)Administrativa sanktionsavgifter på upp till två gånger beloppet för den vinst som erhållits eller de förluster som undvikits genom överträdelsen, om dessa vinster som erhållits eller förluster som undvikits kan fastställas.

b)Viten:

i)I fråga om en juridisk person, viten på upp till 5 % av den genomsnittliga dagliga nettoomsättningen som, om det rör sig om en pågående överträdelse, den juridiska personen ska vara skyldig att betala för varje dag som överträdelsen pågår till dess att skyldigheten återigen uppfylls; vitet kan åläggas för en period på upp till sex månader från den dag som fastställs i den behöriga myndighetens beslut om att överträdelsen ska upphöra och vite utdömas.

ii)I fråga om en fysisk person, viten på upp till 50 000 EUR eller, i de medlemsstater som inte har euron som valuta, motsvarande värde i nationell valuta den 9 juli 2024, som, om det rör sig om en pågående överträdelse, den fysiska personen ska vara skyldig att betala för varje dag som överträdelsen pågår till dess att skyldigheten återigen uppfylls; vitet kan åläggas för en period på upp till sex månader från den dag som fastställs i den behöriga myndighetens beslut om att överträdelsen ska upphöra och vite utdömas.

c)Andra administrativa åtgärder:

i)Ett offentligt utlåtande med uppgift om vilken fysisk person eller vilket institut, finansiellt holdingföretag, blandat finansiellt holdingföretag eller intermediärt moderföretag inom EU som bär ansvaret och om överträdelsens karaktär.

ii)Ett föreläggande enligt vilket det krävs att den ansvariga fysiska eller juridiska personen upphör med sitt agerande och inte upprepar det.

iii)Förbud att utöva rösträtten för den eller de aktieägare som hålls ansvariga för de överträdelser som avses i punkt 1.

iv)En tillfällig avstängning, om inte annat följer av artikel 65.2, av en ledamot i ledningsorganet eller annan fysisk person som hålls ansvarig för överträdelsen, från hans eller hennes uppdrag vid instituten.

Vid tillämpning av första stycket b får medlemsstaterna fastställa ett högre högsta belopp för viten som ska tillämpas för varje dag som överträdelsen pågår.

Genom undantag från första stycket b får medlemsstaterna tillämpa viten vecko- eller månadsvis. I det fallet får det högsta vitesbelopp som ska tillämpas under den berörda vecko- eller månadsperiod då en överträdelse sker inte överstiga summan av de högsta vitesbelopp som skulle vara tillämpliga per dag i enlighet med det ledet under den berörda perioden.

Viten får föreläggas ett visst datum och börja tillämpas ett senare datum.

3.Den totala årliga nettoomsättning som avses i punkt 2 a i) i denna artikel ska vara summan av följande poster, fastställt i enlighet med bilagorna III och IV till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/451 (**):

a)Ränteintäkter.

b)Räntekostnader.

c)Kostnader för aktiekapital som återbetalas på begäran.

d)Utdelningsintäkter.

46/68

ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2024/1619/oj

472

Prop. 2025/26:253

Bilaga 1

EUT L, 19.6.2024	SV

e)Arvodes- och provisionsintäkter.

f)Avgifts- och provisionskostnader.

g)Vinster eller förluster på finansiella tillgångar och skulder som innehas för handel, netto.

h)Vinster eller förluster på finansiella tillgångar och skulder som identifieras som värderade till verkligt värde via resultatet, netto.

i)Vinster eller förluster från säkringsredovisning, netto.

j)Valutakursdifferenser (vinst eller förlust), netto.

k)Övriga rörelseintäkter.

l)Övriga rörelsekostnader.

Vid tillämpningen av denna artikel ska beräkningen bygga på den senaste årliga finansiella tillsynsinformation som har en indikator över noll. Om den juridiska person som avses i punkt 2 i denna artikel inte omfattas av genomförandeförordning (EU) 2021/451, ska den relevanta totala årliga nettoomsättningen vara den totala årliga nettoomsättningen eller motsvarande typ av intäkter i enlighet med tillämpliga redovisningsramar. Om det berörda företaget ingår i en grupp ska den relevanta totala årliga nettoomsättningen vara den totala årliga nettoomsättning som följer av de konsoliderade räkenskaperna för det yttersta moderföretaget.

4.Den genomsnittliga dagliga nettoomsättning som avses i punkt 2 b i ska vara den totala årliga nettoomsättning som avses i punkt 3 delat med 365.

(*)Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/2554 av den 14 december 2022 om digital operativ motståndskraft för finanssektorn och om ändring av förordningarna (EG) nr 1060/2009, (EU) nr 648/2012, (EU) nr 600/2014, (EU) nr 909/2014 och (EU) 2016/1011 (EUT L 333, 27.12.2022, s. 1).

(**)Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/451 av den 17 december 2020 om tekniska genom- förandestandarder för tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 vad gäller instituts tillsynsrapportering och om upphävande av genomförandeförordning (EU) nr 680/2014 (EUT L 97, 19.3.2021, s. 1).”

17.Artikel 67 ska ändras på följande sätt: a) Punkt 1 ska ändras på följande sätt:

i)Led d ska ersättas med följande:

”d) Ett institut har inte inrättat styrformer eller en könsneutral ersättningspolicy enligt kraven från de behöriga myndigheterna i enlighet med artikel 74.”

ii)Leden e, f och i ska utgå.

iii)Led j ska ersättas med följande:

”j) Ett institut underlåter att upprätthålla en stabil nettofinansieringskvot i strid med artikel 413 eller 428b i förordning (EU) nr 575/2013 eller underlåter vid upprepade tillfällen eller systematiskt att inneha likvida tillgångar i strid med artikel 412 i den förordningen.”

iv)Leden k och l ska utgå.

v)Följande led ska läggas till:

”r) Ett institut underlåter att uppfylla kapitalbaskraven i artikel 92.1 i förordning (EU) nr 575/2013.

s)Ett institut eller en fysisk person underlåter vid upprepade tillfällen att följa ett beslut av den behöriga myndigheten i enlighet med nationella bestämmelser för införlivande av detta direktiv eller i enlighet med förordning (EU) nr 575/2013.

t)Ett institut underlåter att uppfylla ersättningskraven som fastställs i artiklarna 92, 94 och 95 i detta direktiv.

ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2024/1619/oj

47/68

473

Prop. 2025/26:253 Bilaga 1

EUT L, 19.6.2024

u)Ett institut agerar utan förhandstillstånd från den behöriga myndigheten, om det enligt de nationella bestämmelser som syftar till att införliva detta direktiv eller förordning (EU) nr 575/2013 krävs att institutet ska erhålla ett sådant förhandstillstånd, eller ett institut har erhållit ett sådant tillstånd på grundval av oriktiga uppgifter eller inte uppfyller de villkor enligt vilka ett sådant tillstånd beviljades.

v)Ett institut underlåter att uppfylla kraven för sammansättning, villkor, justeringar och avdrag kopplade till kapitalbas enligt vad som fastställs i del två i förordning (EU) nr 575/2013.

w)Ett institut underlåter att uppfylla kraven för stora exponeringar mot en kund eller en grupp av kunder med inbördes anknytning enligt vad som fastställs i del fyra i förordning (EU) nr 575/2013.

x)Ett institut underlåter att uppfylla kraven för beräkningen av bruttosoliditetsgraden, inbegripet tillämpningen av undantag, enligt vad som fastställs i del sju i förordning (EU) nr 575/2013.

y)Ett institut underlåter att lämna information eller lämnar ofullständig eller felaktig information till den behöriga myndigheten när det gäller de uppgifter som avses i artiklarna 430.1 430.3 och 430a i förordning (EU) nr 575/2013.

z)Ett institut underlåter att uppfylla de krav för datainsamling och styrning som fastställs i del tre avdelning III kapitel 2 i förordning (EU) nr 575/2013.

aa) Ett institut underlåter att uppfylla kraven för beräkningen av de riskvägda exponeringsbeloppen eller kapitalbaskraven eller underlåter att införa de styrformer som fastställs i del tre avdelningarna II–VI i förordning (EU) nr 575/2013.

ab) Ett institut underlåter att uppfylla kraven för beräkningen av likviditetstäckningskvoten eller den stabila nettofinansieringskvoten som fastställs i del sex avdelningarna I och IV i förordning (EU) nr 575/2013 och i delegerad förordning (EU) 2015/61.”

b)Punkt 2 ska ersättas med följande:

”2. I de fall som avses i punkt 1 ska medlemsstaterna säkerställa att de åtgärder som kan tillämpas åtminstone inbegriper följande:

a)Administrativa sanktioner:

i)I fråga om en juridisk person, administrativa sanktionsavgifter på upp till 10 % av företagets totala årliga nettoomsättning.

iii)Administrativa sanktionsavgifter på upp till två gånger beloppet för de vinster som erhållits eller de förluster som undvikits genom överträdelsen, om de vinster som erhållits eller förluster som undvikits kan fastställas.

b)Viten:

i)I fråga om en juridisk person, viten på upp till 5 % av den genomsnittliga dagliga nettoomsättningen som, om det rör sig om en pågående överträdelse, den juridiska personen ska vara skyldig att betala för varje dag som överträdelsen pågår till dess att skyldigheten återigen uppfylls; vitet kan föreläggas för en period på upp till sex månader från den dag som fastställs i den behöriga myndighetens beslut om att överträdelsen ska upphöra och vite förelagts.

ii)I fråga om en fysisk person, viten på upp till 50 000 EUR eller, i de medlemsstater som inte har euron som valuta, motsvarande värde i nationell valuta den 9 juli 2024, som, om det rör sig om en pågående överträdelse, den fysiska personen ska vara skyldig att betala för varje dag som överträdelsen pågår till dess att skyldigheten återigen uppfylls; vitet kan föreläggas för en period på upp till sex månader från den dag som fastställs i den behöriga myndighetens beslut om att överträdelsen ska upphöra och vite förelagts.

c)Andra administrativa åtgärder:

ii)Ett föreläggande enligt vilket det krävs att den ansvariga fysiska eller juridiska personen upphör med sitt agerande och inte upprepar det.

48/68

ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2024/1619/oj

474

Prop. 2025/26:253

Bilaga 1

EUT L, 19.6.2024	SV

iii)I fråga om ett institut, återkallelse av institutets auktorisation enligt artikel 18.

iv)En tillfällig avstängning, om inte annat följer av artikel 65.2, av en ledamot i ledningsorganet eller annan fysisk person som är ansvarig för överträdelsen, från hans eller hennes uppdrag vid instituten.

Vid tillämpning av första stycket b får medlemsstaterna fastställa ett högre högsta belopp för viten som ska tillämpas för varje dag som överträdelsen pågår.

Viten får föreläggas ett visst datum och börja tillämpas ett senare datum.”

c)Följande punkter ska läggas till:

”3. Den totala årliga nettoomsättning som avses i punkt 2 a i) i denna artikel ska vara summan av följande poster, fastställt i enlighet med bilagorna III och IV till genomförandeförordning (EU) 2021/451:

a)Ränteintäkter.

b)Räntekostnader.

c)Kostnader för aktiekapital som återbetalas på begäran.

d)Utdelningsintäkter.

e)Arvodes- och provisionsintäkter.

f)Avgifts- och provisionskostnader.

g)Vinster eller förluster på finansiella tillgångar och skulder som innehas för handel, netto.

h)Vinster eller förluster på finansiella tillgångar och skulder som identifieras som värderade till verkligt värde via resultatet, netto.

i)Vinster eller förluster från säkringsredovisning, netto.

j)Valutakursdifferenser (vinst eller förlust), netto.

k)Övriga rörelseintäkter.

l)Övriga rörelsekostnader.

4.Den genomsnittliga dagliga nettoomsättning som avses i punkt 2 b i ska vara den totala årliga nettoomsättning som avses i punkt 3 delat med 365.”

18.Artikel 70 ska ersättas med följande:

”Artikel 70

Effektiv tillämpning av administrativa sanktioner och andra administrativa åtgärder och de behöriga myndigheternas utövande av befogenheter att utdöma sanktioner

1.Medlemsstaterna ska säkerställa att de behöriga myndigheterna vid fastställandet av de administrativa sanktionernas eller de andra administrativa åtgärdernas typ och nivå beaktar alla relevanta omständigheter, inbegripet, där så är lämpligt, följande:

ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2024/1619/oj

49/68

475

Prop. 2025/26:253

Bilaga 1

SV	EUT L, 19.6.2024

a)Överträdelsens svårighetsgrad och varaktighet.

b)Graden av ansvar hos den fysiska eller juridiska person som gjort sig skyldig till överträdelsen.

c)Den finansiella ställningen för den fysiska eller juridiska person som gjort sig skyldig till överträdelsen, som den indikeras genom bland annat en juridisk persons totala omsättning eller en fysisk persons årsinkomst.

d)Omfattningen av de vinster som erhållits eller av de förluster som undvikits av den fysiska eller juridiska person som har gjort sig skyldig till överträdelsen, i den mån de kan bestämmas.

e)Förluster för tredje parter orsakade av överträdelsen, i den mån de kan fastställas.

f)Viljan hos den fysiska eller juridiska person som har gjort sig skyldig till överträdelsen att samarbeta med den behöriga myndigheten.

g)Tidigare överträdelser av den fysiska eller juridiska person som har gjort sig skyldig till överträdelsen.

h)Överträdelsens eventuella konsekvenser för det finansiella systemet.

i)Straffrättsliga påföljder som för samma överträdelse tidigare ålagts den fysiska eller juridiska person som är ansvarig för överträdelsen.

2.När behöriga myndigheter utövar sina befogenheter att utdöma administrativa sanktioner och andra administrativa åtgärder ska de samarbeta nära med varandra för att säkerställa att dessa sanktioner och åtgärder ger de resultat som eftersträvas i detta direktiv. De ska även samordna sina åtgärder för att förhindra ackumulering och överlappning vid tillämpningen av administrativa sanktioner och andra administrativa åtgärder i gränsöverskridande ärenden.

3.Behöriga myndigheter får tillämpa sanktioner i förhållande till samma fysiska eller juridiska person som är ansvarig för samma handling eller underlåtenhet vid ackumulering av administrativa och straffrättsliga förfaranden rörande samma överträdelse. Sådan ackumulering av förfaranden och sanktioner ska emellertid vara absolut nödvändig och proportionell för att uppnå olika och kompletterande mål av allmänt intresse.

4.Medlemsstaterna ska införa lämpliga mekanismer som säkerställer att de behöriga myndigheterna och de rättsliga myndigheterna vederbörligen och i god tid informeras om administrativa förfaranden och straffrättsliga förfaranden som inletts mot samma fysiska eller juridiska person som kan hållas ansvarig för samma handlande i båda förfarandena.

5.Senast den 18 juli 2029 ska EBA lägga fram en rapport för kommissionen om samarbetet mellan behöriga myndigheter i samband med tillämpningen av administrativa sanktioner, viten och andra administrativa åtgärder. EBA ska dessutom bedöma eventuella skillnader i tillämpningen av administrativa sanktioner mellan de behöriga myndigheterna i det avseendet. EBA ska framför allt bedöma följande:

a)Graden av samarbete mellan behöriga myndigheter i samband med sanktioner som är tillämpliga i gränsöver- skridande ärenden eller vid ackumulering av administrativa och straffrättsliga förfaranden.

b)Utbytet av information mellan behöriga myndigheter vid hantering av gränsöverskridande ärenden.

c)Bästa praxis som utarbetats av en behörig myndighet och som kan vara till nytta för andra behöriga myndigheter när det gäller administrativa sanktioner, viten och andra administrativa åtgärder.

d)Den effektivitet och den grad av konvergens som uppnåtts när det gäller efterlevnaden av nationella bestämmelser om införlivande av detta direktiv och av förordning (EU) nr 575/2013, inbegripet administrativa sanktioner, viten och andra administrativa åtgärder som ålagts fysiska eller juridiska personer som enligt nationell rätt har konstaterats bära ansvaret för överträdelsen.”

19.I artikel 73 ska första stycket ersättas med följande:

”Instituten ska ha infört sunda, effektiva och heltäckande strategier och processer för att fortlöpande värdera och upprätthålla internt kapital som till belopp, slag och fördelning enligt deras uppfattning är tillräckligt för att täcka arten och nivån på de risker som de är eller kan bli exponerade för. Instituten ska uttryckligen beakta det korta, medellånga och långa tidsperspektivet för täckningen av ESG-risker.”

20.I artikel 74 ska punkt 1 ersättas med följande:

”1. Instituten ska ha robusta styrformer, i vilka ingår

a)en tydlig organisationsstruktur med väldefinierad, transparent och konsekvent ansvarsfördelning,

50/68

ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2024/1619/oj

476

EUT L, 19.6.2024

Prop. 2025/26:253 Bilaga 1

b)effektiva processer för att identifiera, hantera, övervaka och rapportera risker som de är eller kan bli exponerade för, inbegripet ESG-risker på kort, medellång eller lång sikt,

c)tillfredsställande metoder för intern kontroll, inklusive sunda administrations- och redovisningsrutiner,

d)nätverks- och informationssystem som inrättas och förvaltas i enlighet med förordning (EU) 2022/2554,

e)ersättningspolicy och ersättningspraxis som är förenliga med och främjar sund och effektiv riskhantering, inbegripet med hänsyn till institutets riskbenägenhet när det gäller ESG-risker.

Den ersättningspolicy och den ersättningspraxis som avses i första stycket e ska vara könsneutrala.”

21.Artikel 76 ska ändras på följande sätt:

a)Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1. Medlemsstaterna ska säkerställa att ledningsorganet godkänner och åtminstone vartannat år ser över strategier och riktlinjer för att ta på sig, hantera, övervaka och reducera de risker som instituten är eller kan bli exponerade för, bl.a. de risker som är en följd av det makroekonomiska klimat i vilket de verkar i förhållande till konjunkturcykelns olika faser samt de risker som följer av verkningarna av miljö-, samhällsansvars- och bolagsstyrningsfaktorer (ESG), i dagsläget samt på kort, medellång och lång sikt.

Medlemsstaterna får, med beaktande av proportionalitetsprincipen, tillåta att ledningsorganen för små och icke-komplexa institut vartannat år ser över de strategier och riktlinjer som avses i första stycket.”

b)I punkt 2 ska följande stycken läggas till:

”Medlemsstaterna ska säkerställa att ledningsorganet upprättar och övervakar genomförandet av särskilda planer, som inbegriper kvantifierbara mål och processer för att övervaka och hantera de finansiella risker på kort, medellång och lång sikt som följer av ESG-faktorer, inbegripet dem som uppstår till följd av processen med anpassnings- och omställningstrender inom ramen för relevanta regleringsmål och rättsakter på unions- och medlemsstatsnivå i förhållande till ESG-faktorer, särskilt målet att uppnå klimatneutralitet samt, i relevanta fall för internationellt verksamma institut, tredjeländers rättsliga mål och regleringsmål.

De kvantifierbara målen och processerna för att hantera de ESG-risker som ingår i de planer som avses i andra stycket i denna punkt ska beakta de senaste rapporter och åtgärder som föreskrivs av det europeiska vetenskapliga rådgivande organet för klimatförändringar, särskilt när det gäller uppnåendet av unionens klimatmål. Om institutet lämnar information i ESG-frågor i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU (*) ska de planer som avses i andra stycket i denna punkt vara förenliga med de planer som avses i artiklarna 19a eller 29a i det direktivet och särskilt innehålla sådana åtgärder avseende institutets affärsmodell och affärsstrategi som är förenliga mellan de båda planerna.

Medlemsstaterna ska säkerställa en proportionerlig tillämpning av andra och tredje styckena på ledningsorgan för små och icke-komplexa institut och ange inom vilka områden ett undantag eller ett förenklat förfarande får tillämpas.

(*)Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU av den 26 juni 2013 om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag, om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG och om upphävande av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG (EUT L 182, 29.6.2013, s. 19).”

c)I punkt 4 ska andra stycket ersättas med följande:

”Ledningsorganet i sin tillsynsfunktion och riskkommittén, om en sådan har inrättats, ska fastställa arten, mängd, format och frekvens av riskinformation som det eller den ska få ta emot. För att bistå vid upprättandet av en sund ersättningspolitik och ersättningspraxis ska riskkommittén, utan att det påverkar ersättningskommitténs uppgifter, undersöka huruvida incitamenten i ersättningssystemet tar hänsyn till risker, inbegripet de risker som följer av verkningarna av ESG-faktorer, kapital, likviditet samt sannolikhet och tidpunkt för vinster.”

ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2024/1619/oj

51/68

477

Prop. 2025/26:253

Bilaga 1

SV	EUT L, 19.6.2024

d)Punkt 5 ska ersättas med följande:

”5. Medlemsstaterna ska, i enlighet med rimlighetskravet i artikel 7.2 i kommissionens direktiv 2006/73/EG (*), säkerställa att instituten har interna kontrollfunktioner som är oberoende av de operativa funktionerna och som har tillräcklig auktoritet och ställning samt tillräckliga resurser och möjligheter att vända sig direkt till ledningsorganet.

Medlemsstaterna ska säkerställa att

a)de interna kontrollfunktionerna säkerställer att alla väsentliga risker identifieras, mäts och rapporteras korrekt,

b)de interna kontrollfunktionerna ger en helhetsbild av alla slags risker som institutet är exponerat för,

c)riskhanteringsfunktionen tas i aktivt bruk vid utarbetandet av institutets riskstrategi och i alla betydande riskhanteringsbeslut och har kontroll över det faktiska genomförandet av riskstrategin,

d)internrevisionsfunktionen utför en oberoende översyn av det faktiska genomförandet av institutets riskstrategi,

e)regelefterlevnadsfunktionen bedömer och minskar risken till följd av bristande regelefterlevnad och säkerställer att institutets riskstrategi tar hänsyn till efterlevnadsrisken och att efterlevnadsrisken beaktas på lämpligt sätt i alla betydande riskhanteringsbeslut.

(*)Kommissionens direktiv 2006/73/EG av den 10 augusti 2006 om genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG vad gäller organisatoriska krav och villkor för verksamheten i värdepappersföretag, och definitioner för tillämpning av det direktivet (EUT L 241, 2.9.2006, s. 26).”

e)Följande punkt ska läggas till:

”6. Medlemsstaterna ska säkerställa att de interna kontrollfunktionerna har direkt tillgång och kan rapportera direkt till ledningsorganet med tillsynsfunktion.

I detta syfte ska de interna kontrollfunktionerna vara oberoende av ledamöterna i ledningsorganet med ledningsfunktion och av den verkställande ledningen, och ska i synnerhet kunna ta upp problem och varna ledningsorganet i sin tillsynsfunktion när så är lämpligt eller i situationer med särskild riskutveckling som påverkar eller kan påverka institutet, utan att detta inverkar på ledningsorganets ansvar i enlighet med detta direktiv och förordning (EU) nr 575/2013.

De som leder de interna kontrollfunktionerna ska vara oberoende högre chefer med särskilt ansvar för riskhanteringsfunktionen, funktionen för regelefterlevnad och internrevisionsfunktionen. Om verksamhetens art, omfattning och komplexitet inte motiverar att en specifik person utses för riskhanteringsfunktionen eller regelefterlevnadsfunktionen, får en annan person i ledande befattning som utför andra uppgifter inom institutet fullgöra ansvaret för regelefterlevnads- eller riskhanteringsfunktionerna, förutsatt att det inte finns någon intressekonflikt och att den person som ansvarar för riskhanteringsfunktionen och regelefterlevnadsfunktionen

a) uppfyller lämplighetskriterierna och kraven på kunskaper, färdigheter och erfarenheter som behövs för de olika berörda områdena, och

b) har tillräckligt med tid för att utföra båda kontrollfunktionerna korrekt.

Internrevisionsfunktionen får inte kombineras med något annat av institutets affärsområden eller någon annan av institutets kontrollfunktioner.

De som leder de interna kontrollfunktionerna ska inte kunna avsättas utan att ledningsorganet i dess tillsynsfunktion godkänner detta.”

22.Artikel 77 ska ändras på följande sätt:

a)Punkt 3 ska ersättas med följande:

”3. De behöriga myndigheterna ska, med beaktande av deras storlek och interna organisation samt arten, omfattningen och komplexiteten hos ett instituts verksamhet, uppmuntra dem att bygga upp intern kapacitet för bedömning av marknadsrisk och öka användningen av de interna modeller som används för beräkning av

52/68

ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2024/1619/oj

478

EUT L, 19.6.2024

Prop. 2025/26:253 Bilaga 1

kapitalbaskraven för portföljer av positioner i handelslagret, tillsammans med interna modeller för beräkning av kapitalbaskraven för fallissemangsrisker när deras exponeringar mot fallissemangsrisker är betydande i absoluta termer och de har ett stort antal betydande positioner i omsatta skuldinstrument eller aktieinstrument från olika emittenter.

Denna artikel påverkar inte uppfyllandet av kriterierna i del tre avdelning IV kapitel 1b i förordning (EU) nr 575/2013.”

b)I punkt 4 ska första stycket ersättas med följande:

”EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn i syfte att definiera vad som avses med ’när exponeringar mot fallissemangsrisker är betydande i absoluta termer’ i punkt 3 första stycket samt tröskelvärdena för stort antal betydande motparter eller positioner i omsatta skuldinstrument eller aktieinstrument från olika emittenter.”

23.Artikel 78 ska ändras på följande sätt:

a)Rubriken ska ersättas med följande:

”Tillsynsmyndigheternas riktmärkning av metoder för beräkning av kapitalbaskraven”.

b)Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1. De behöriga myndigheterna ska säkerställa allt det följande:

a) Att institut som tillåts använda interna metoder för beräkning av riskvägda exponeringsbelopp eller kapitalbaskrav rapporterar resultaten av sina beräkningar för sina exponeringar eller positioner som ingår

ireferensportföljerna.

b)Att institut som använder den alternativa schablonmetoden enligt del tre avdelning IV kapitel 1a i förordning (EU) nr 575/2013 rapporterar resultaten av sina beräkningar för sina exponeringar eller positioner som ingår

ireferensportföljerna, under förutsättning att storleken på institutets verksamhet inom och utanför balansräkningen som omfattas av marknadsrisk är lika med eller överstiger 500 miljoner EUR i enlighet med artikel 325a.1 b i den förordningen.

c) Att institut som tillåts använda interna metoder enligt del tre avdelning II kapitel 3 i förordning (EU) nr 575/2013, samt relevanta institut som tillämpar schablonmetoden enligt del tre avdelning II kapitel 2 i den förordningen, rapporterar resultaten av beräkningarna av de metoder som använts för att fastställa beloppet för förväntade kreditförluster för sina exponeringar eller positioner som ingår i referensportföljerna, om något av följande villkor är uppfyllt:

i)Instituten upprättar sin redovisning i överensstämmelse med internationella redovisningsstandarder som tillämpas i enlighet med förordning (EG) nr 1606/2002.

ii)Instituten utför värderingen av tillgångar och poster utanför balansräkningen samt fastställandet av sin kapitalbas i överensstämmelse med internationella redovisningsstandarder enligt artikel 24.2 i förordning (EU) nr 575/2013.

iii)Instituten utför värderingen av tillgångar och poster utanför balansräkningen i överensstämmelse med redovisningsstandarderna i rådets direktiv 86/635/EEG (*) och använder en modell för förväntad kreditförlust av samma slag som den som används i de internationella redovisningsstandarder som tillämpas i enlighet med förordning (EG) nr 1606/2002.

Instituten ska lämna in resultaten av de beräkningar som avses i första stycket, tillsammans med en förklaring av vilka metoder som använts för att generera dem och eventuell kvalitativ information, på begäran av EBA, som kan förklara hur dessa beräkningar har påverkat kapitalbaskraven. Dessa resultat ska lämnas in till de behöriga myndigheterna minst en gång per år. EBA får utföra en tillsynsriktmärkning vartannat år för varje metod som avses i första stycket efter att riktmärkningen genomförts fem gånger för varje enskild metod.

(*)Rådets direktiv 86/635/EEG av den 8 december 1986 om årsbokslut och sammanställd redovisning för banker och andra finansiella institut (EGT L 372, 31.12.1986, s. 1).”

c)Punkt 3 ska ändras på följande sätt:

i)Inledningen ska ersättas med följande:

ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2024/1619/oj

53/68

479

Prop. 2025/26:253 Bilaga 1

EUT L, 19.6.2024

”De behöriga myndigheterna ska på grundval av den information som instituten tillhandahållit i enlighet med punkt 1 övervaka de olika beräkningar av riskvägda exponeringsbelopp eller i förekommande fall kapitalbaskrav för exponeringar eller transaktioner i referensportföljen som gjorts i enlighet med dessa instituts metoder. De behöriga myndigheterna ska med åtminstone de intervall som gäller för den EBA-riktmärkning som avses i punkt 1 andra stycket göra en bedömning av dessa metoders kvalitet, med särskild hänsyn till följande:”.

ii)Led b ska ersättas med följande:

”b) De metoder där det finns särskilt stor eller liten variabilitet, och också om det föreligger betydande och systematiska underskattningar av kapitalbaskraven.”

iii)Andra stycket ska ersättas med följande:

”EBA ska ta fram en rapport för att bistå de behöriga myndigheterna vid bedömningen av metodernas kvalitet på grundval av den information som avses i punkt 2.”

d)I punkt 5 ska inledningsfrasen ersättas med följande:

”De behöriga myndigheterna ska säkerställa att deras beslut om lämpligheten av de korrigerande åtgärderna enligt punkt 4 respekterar principen att sådana åtgärder måste upprätthålla målen i metoderna inom ramen för denna artikel och därför inte”.

e)Punkt 6 ska ersättas med följande:

”6. EBA får utfärda riktlinjer och rekommendationer i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1093/2010 om den anser att sådana behövs på basis av de uppgifter och bedömningar som avses i punkterna 2 och 3 i den här artikeln för att förbättra tillsynsmetoderna eller institutens praxis när det gäller metoderna inom ramen för tillsynsmyndigheternas riktmärkning.”

f)Punkt 8 ska ändras på följande sätt:

i)I första stycket ska följande led läggas till:

”c) den förteckning över relevanta institut som avses i punkt 1 c.”

ii)Följande stycke ska införas efter första stycket:

”Vid tillämpning av led c ska EBA, när myndigheten upprättar förteckningen över relevanta institut, ta hänsyn till proportionalitetsprincipen.”

24.I artikel 79 ska följande led läggas till:

”e) instituten utför en förhandsbedömning av alla exponeringar mot kryptotillgångar som de avser att ingå och av lämpligheten i befintliga processer och förfaranden för att hantera motpartsrisker, och rapporterar om dessa bedömningar till sin behöriga myndighet.”

25.Artikel 81 ska ersättas med följande:

”Artikel 81

Koncentrationsrisk

De behöriga myndigheterna ska säkerställa att koncentrationsrisker som uppstår till följd av exponering mot varje motpart, inklusive centrala motparter, grupper av motparter med inbördes anknytning och motparter inom samma ekonomiska sektor, geografiska region eller samma verksamhet eller råvara samt tillämpning av metoder för kreditriskreducering, särskilt inklusive risker i samband med stora indirekta kreditexponeringar såsom en enda emittent av säkerheter, åtgärdas och kontrolleras, inklusive genom skriftliga riktlinjer och förfaranden. För kryptotillgångar utan en identifierbar utgivare ska koncentrationsrisken beaktas vad beträffar exponeringen mot kryptotillgångar med liknande egenskaper.”

26.I artikel 83 ska följande punkt läggas till:

”4. De behöriga myndigheterna ska säkerställa att instituten utför en förhandsbedömning av alla exponeringar mot kryptotillgångar som de avser att ingå och av lämpligheten i befintliga processer och förfaranden för att hantera marknadsrisker, och rapporterar om dessa bedömningar till sin behöriga myndighet.”

54/68

ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2024/1619/oj

480

Prop. 2025/26:253

Bilaga 1

EUT L, 19.6.2024	SV

27.Artikel 85.1 ska ersättas med följande:

”1. De behöriga myndigheterna ska säkerställa att instituten tillämpar riktlinjer och processer för att utvärdera och hantera exponeringar för operativa risker, även i fråga om risker som följer av utkontrakteringsavtal samt direkta eller indirekta exponeringar mot kryptotillgångar och leverantörer av kryptotillgångstjänster, och för att täcka extrema händelser med stor inverkan på institutets verksamhet. Instituten ska ange vad som utgör operativ risk vid tillämpningen av dessa riktlinjer och processer.”

28.Följande artikel ska införas:

”Artikel 87a

Risker avseende miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning

1.De behöriga myndigheterna ska säkerställa att instituten som en del av sina styrformer, inbegripet ramen för riskhantering enligt kraven i artikel 74.1, har robusta strategier, riktlinjer, processer och system för identifiering, mätning, hantering och övervakning av ESG-risker på kort, medellång och lång sikt.

2.De strategier, riktlinjer, processer och system som avses i punkt 1 ska stå i proportion till arten, omfattningen och komplexiteten hos ESG-riskerna för affärsmodellen och tillämpningsområdet för institutets verksamhet och ha ett kort och medellångt tidsperspektiv och ett långt tidsperspektiv på minst tio år.

3.De behöriga myndigheterna ska säkerställa att instituten testar sin motståndskraft mot långsiktiga negativa effekter av ESG-faktorer, både i ett grundscenario och i ett negativt scenario, inom en fastställd tidsram, med början med klimatrelaterade faktorer. För sådan testning av motståndskraften ska de behöriga myndigheterna säkerställa att instituten tar med ett antal ESG-scenarier som speglar potentiella effekter av miljömässiga och sociala förändringar och därtill relaterad offentlig politik på företagsklimatet på lång sikt. De behöriga myndigheterna ska säkerställa att instituten under förfarandet för testning av motståndskraften använder trovärdiga scenarier som bygger på scenarier som utarbetats av internationella organisationer.

4.De behöriga myndigheterna ska bedöma och övervaka utvecklingen av institutens praxis vad gäller deras ESG-strategier och riskhantering, inklusive de planer som innefattar kvantifierbara mål och processer för att övervaka och hantera de ESG-risker som uppstår på kort, medellång och lång sikt som ska utarbetas i enlighet med artikel 76.2. Vid denna bedömning ska hänsyn tas till institutens hållbarhetsrelaterade produktutbud, deras riktlinjer för finansieringen av omställningen, tillhörande riktlinjer för låneutgivning samt ESG-relaterade mål och gränser. De behöriga myndigheterna ska bedöma dessa planers stabilitet inom ramen för översyns- och utvärderingsprocessen.

Där så är relevant får de behöriga myndigheterna för den bedömning som avses i första stycket samarbeta med myndigheter eller offentliga organ som ansvarar för tillsyn avseende klimatförändringar och miljö.

5.Senast den 10 januari 2026 ska EBA utfärda riktlinjer i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1093/2010 för att specificera följande:

a)Minimistandarderna och referensmetoderna för identifiering, mätning, hantering och övervakning av ESG-risker.

b)Innehållet i de planer som ska utarbetas i enlighet med artikel 76.2, vilka ska omfatta särskilda tidslinjer och kvantifierbara mål och milstolpar för att övervaka och hantera de finansiella risker som uppstår från ESG-faktorer,

inbegripet dem som uppstår till följd av processen med anpassning och omställningstrender i samband med unionens och medlemsstaternas relevanta regleringsmässiga mål och rättsakter i förhållande till ESG-faktorer, i synnerhet målet att nå klimatneutralitet, samt, i relevanta fall för internationellt aktiva institut, tredjeländers rättsliga mål och regleringsmål.

c)Kvalitativa och kvantitativa kriterier för att bedöma hur ESG-riskerna påverkar institutens riskprofil och solvens på kort, medellång och lång sikt.

d)Kriterier för att upprätta de scenarier som avses i punkt 3, inbegripet de parametrar och antaganden som ska användas i varje scenario, specifik risk och tidshorisont.

I förekommande fall ska de metoder och antaganden som underbygger de mål, åtaganden och strategiska beslut som lämnas ut i de planer som avses i artikel 19a eller 29a i direktiv 2013/34/EU, eller andra relevanta ramar för offentliggörande och tillbörlig aktsamhet, vara samstämmiga med de kriterier, metoder och mål som avses i första stycket i denna punkt och även med antagandena och åtagandena i dessa planer.

ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2024/1619/oj

55/68

481

Prop. 2025/26:253

Bilaga 1

SV	EUT L, 19.6.2024

EBA ska regelbundet uppdatera de riktlinjer som avses i första stycket så att de återspeglar de framsteg som görs vid mätningen och hanteringen av ESG-risker såväl som utvecklingen av regleringsmål för hållbarhet i unionen.”

29.Artikel 88 ska ändras på följande sätt:

a)I punkt 1 ska andra stycket led e ersättas med följande:

”e) Ordföranden i ledningsorganet i sin tillsynsfunktion avseende ett institut får inte samtidigt vara verkställande direktör i samma institut.”

b)Följande punkt ska läggas till:

”3. Utan att det påverkar ledningsorganets övergripande kollektiva ansvar ska medlemsstaterna säkerställa att instituten utarbetar, upprätthåller och uppdaterar individuella redogörelser som anger roller och åligganden för samtliga ledamöter i ledningsorganet i dess ledningsfunktion, den verkställande ledningen och personer som innehar nyckelfunktioner tillsammans med en kartläggning av åliggandena, inklusive uppgifter om rapporterings- vägar, om ansvarsfördelning och om de personer som deltar i de styrformer som avses i artikel 74.1 och deras åligganden.

Medlemsstaterna ska säkerställa att de enskilda redogörelserna för åligganden och kartläggningen av åligganden alltid finns tillgängliga och meddelas de behöriga myndigheterna i god tid och på begäran, inbegripet för att erhålla auktorisation enligt artikel 8.”

30.Artikel 91 ska ersättas med följande:

”Artikel 91

Ledningsorgan och lämplighetsbedömning

1.Institut och finansiella holdingföretag och blandade finansiella holdingföretag som godkänts i enlighet med artikel 21a.1 (enheterna) ska ha huvudansvaret för att säkerställa att ledamöter i ledningsorganet alltid har tillräckligt gott anseende, att de agerar med ärlighet, integritet och självständigt tänkande och att de har tillräckliga kunskaper, färdigheter och erfarenheter för att kunna fullgöra sina åligganden och uppfylla kriterierna och kraven i punkterna 2–6 i den här artikeln, utom när det gäller tillfälliga förvaltare som utsetts av behöriga myndigheter enligt artikel 29.1 i direktiv 2014/59/EU och särskilda förvaltare som utsetts av behöriga myndigheter enligt artikel 35.1 i det direktivet. Avsaknad av fällande dom i brottmål eller av pågående åtal för brott ska inte i sig vara tillräckligt för att uppfylla kravet på gott anseende och på agerande med ärlighet och integritet.

1a. Enheterna ska säkerställa att ledamöterna i ledningsorganet alltid uppfyller kriterierna och kraven i punkterna 2–6 och ska bedöma lämpligheten hos ledamöterna i ledningsorganet med beaktande av förväntningarna vad gäller tillsyn innan dessa tillträder sina befattningar och därefter regelbundet, som fastställs i tillämpliga lagar och andra författningar, riktlinjer och den interna policyn för lämplighet.

Om majoriteten av ledamöterna i ledningsorganet ska bytas ut mot nyutsedda ledamöter samtidigt och tillämpningen av första stycket skulle leda till en situation där lämplighetsbedömningen av de tillträdande ledamöterna skulle göras av de avgående ledamöterna får medlemsstaterna tillåta att bedömningen sker efter det att de nyutsedda ledamöterna har tillträtt sina befattningar. När enheten lämnar in ansökan till den behöriga myndigheten i enlighet med punkt 1f ska den också bekräfta om så är fallet.

1b. Om enheterna, på grundval av den interna lämplighetsbedömning som avses i punkt 1a, konstaterar att den berörda ledamoten eller den blivande ledamoten inte uppfyller de kriterier och krav som anges i punkt 1 ska enheterna

a)säkerställa att den blivande ledamoten inte tillträder den aktuella befattningen om den bedömningen slutförs innan den blivande ledamoten tillträder befattningen i fråga,

b)i god tid avsätta en sådan ledamot från ledningsorganet, eller

c)i god tid vidta de ytterligare åtgärder som krävs för att säkerställa att en sådan ledamot är eller blir lämplig för den berörda befattningen.

1c. Enheterna ska säkerställa att informationen om lämpligheten hos ledamöterna i ledningsorganet hålls uppdaterad. Enheterna ska på begäran lämna denna information till den behöriga myndigheten på ett sätt som fastställs av den behöriga myndigheten.

56/68

ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2024/1619/oj

482

EUT L, 19.6.2024

Prop. 2025/26:253 Bilaga 1

1d. Medlemsstaterna ska åtminstone säkerställa att den behöriga myndigheten utan onödigt dröjsmål mottar en lämplighetsansökan så snart det finns en tydlig avsikt att utse en ledamot i ledningsorganet i dess ledningsfunktion eller en ordförande för ledningsorganet i dess tillsynsfunktion, och under alla omständigheter senast 30 arbetsdagar innan de blivande ledamöterna tillträder sina befattningar, för åtminstone följande enheter:

a)Moderinstitut inom EU som definieras som stora institut.

b)Moderinstitut i en medlemsstat som definieras som stora institut, utom när de är underställda ett centralt organ.

c)Centrala organ som definieras som stora institut eller som utövar tillsyn över stora institut som är dem underställda.

d)Fristående institut i unionen som definieras som stora institut.

e)Stora dotterföretag enligt definitionen i artikel 4.1.147 i förordning (EU) nr 575/2013.

f)Finansiella moderholdingföretag i en medlemsstat, blandade finansiella moderholdingföretag i en medlemsstat, finansiella moderholdingföretag inom EU och blandade finansiella moderholdingföretag inom EU som har stora institut inom sin grupp, utom de som omfattas av artikel 21a.4 i detta direktiv.

1e. Den lämplighetsansökan som avses i punkt 1d ska åtföljas av

a)ett frågeformulär för lämplighetsbedömning och en meritförteckning,

b)den interna lämplighetsbedömning som avses i punkt 1a, såvida inte punkt andra stycket i den punkten är tillämplig,

c)brottsregister, så snart de blir tillgängliga,

d)andra handlingar som krävs enligt nationell rätt, så snart de blir tillgängliga,

e)andra eventuella handlingar som förtecknas av den behöriga myndigheten, så snart de blir tillgängliga, och

f)uppgift om datum för utnämningen och det datum då uppdraget faktiskt kommer att börja utövas.

Enheterna ska lämna lämplighetsansökan och de medföljande dokumenten till den behöriga myndigheten på ett sätt som fastställs av den behöriga myndigheten.

Om en behörig myndighet inte har tillräcklig information för att kunna genomföra lämplighetsbedömningen på grundval av de poster som anges i första stycket i denna punkt får den kräva att den blivande ledamoten inte tillträder sin befattning innan den begärda informationen har lämnats, såvida inte den behöriga myndigheten är övertygad om att det inte är möjligt att lämna sådan information.

Om den behöriga myndigheten hyser farhågor om huruvida den blivande ledamoten uppfyller kriterierna och kraven i punkterna 2–6 i denna artikel ska den inleda en fördjupad dialog med institutet för att komma tillrätta med de identifierade farhågorna i syfte att säkerställa att den blivande ledamoten är eller blir lämplig när han eller hon tillträder sin befattning.

EBA ska utfärda riktlinjer i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1093/2010 för att specificera hur den fördjupade dialogen för att komma tillrätta med farhågor om lämplighet ska genomföras.

1f. Medlemsstaterna ska säkerställa att de behöriga myndigheterna bedömer om ledamöterna i ledningsorganet alltid uppfyller kriterierna och kraven i punkterna 2–6. Enheterna ska lämna lämplighetsansökan till den behöriga myndigheten tillsammans med annan information som är nödvändig för att bedöma lämpligheten hos ledamöterna i deras ledningsorgan genom metoder som fastställs av den behöriga myndigheten.

De behöriga myndigheterna får begära ytterligare information eller dokumentation, inbegripet intervjuer eller utfrågningar.

1g. De behöriga myndigheterna ska i synnerhet kontrollera huruvida kriterierna och kraven i punkterna 2–6 i denna artikel fortfarande är uppfyllda om det finns rimliga skäl att misstänka att enheten har en koppling till pågående eller genomförd penningtvätt eller finansiering av terrorism i den mening som avses i artikel 1 i direktiv (EU) 2015/849, eller försök till detta, eller att det finns en ökad risk för detta.

ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2024/1619/oj

57/68

483

Prop. 2025/26:253 Bilaga 1

EUT L, 19.6.2024

1h. Om ledamöterna i ledningsorganet inte alltid uppfyller kriterierna och kraven i punkterna 2–6 ska medlemsstaterna säkerställa att de behöriga myndigheterna har de befogenheter som krävs för att

a)vid förhandsbedömning förhindra att sådana ledamöter ingår i, eller avsätta dem från, ledningsorganet,

b)vid efterhandsbedömning, avsätta sådana ledamöter från ledningsorganet. eller

c)kräva att de berörda enheterna vidtar ytterligare åtgärder som krävs för att säkerställa att dessa ledamöter är eller blir lämpliga för de berörda befattningarna.

Så snart nya omständigheter eller andra förhållanden som kan påverka lämpligheten hos ledamöterna i ledningsorganet blir kända, ska enheterna ompröva dessa ledamöters lämplighet och utan onödigt dröjsmål informera den berörda behöriga myndigheten om detta.

Om den behöriga myndigheten får kännedom om att den relevanta informationen om lämpligheten hos ledamöterna i ledningsorganet har ändrats och en sådan ändring skulle kunna påverka de berörda ledamöternas lämplighet, ska den behöriga myndigheten ompröva deras lämplighet.

När mandatet för en ledamot i ledningsorganet förnyas ska de behöriga myndigheterna inte vara skyldiga att göra en ny bedömning av den berörda ledamotens lämplighet om inte den relevanta information som de behöriga myndigheterna har kännedom om har ändrats och den ändringen skulle kunna påverka ledamotens lämplighet.

1i. De behöriga myndigheterna får begära att den myndighet som ansvarar för tillsynen av penningtvätt eller finansiering av terrorism i enlighet med direktiv (EU) 2015/849, inom ramen för sina kontroller och på grundval av en riskbaserad metod, tar del av den relevanta informationen om ledamöterna i ledningsorganet. De behöriga myndigheterna får också begära tillgång till den centrala databas för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1620 (*). Myndigheten för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism, inrättad genom den förordningen, ska besluta huruvida sådan tillgång ska beviljas.

1j. Åtminstone när det gäller utnämningen av ledamöter i ledningsorganet för en befattning i de enheter som avses i punkt 1d ska de behöriga myndigheterna noga överväga att fastställa en tidsperiod inom vilken lämplighetsbedöm- ningen ska vara slutförd. Denna längsta tidsperiod får vid behov förlängas.

2.Varje ledamot i ledningsorganet ska avsätta tillräcklig tid för att kunna utföra sina uppdrag vid enheterna.

2a. Varje ledamot i ledningsorganet ska ha ett gott anseende, agera med ärlighet, integritet och självständigt tänkande, för att vid behov effektivt kunna bedöma och ifrågasätta ledningsorganets beslut och effektivt kontrollera och övervaka ledningens beslutsfattande. Medlemskap i ledningsorganet vid ett kreditinstitut som är permanent underställt ett centralt organ ska inte i sig utgöra ett hinder för att agera med självständigt tänkande.

2b. Ledningsorganet ska som helhet ha tillräckliga kunskaper, färdigheter och erfarenheter för att kunna förstå enhetens verksamhet samt de tillhörande risker som enheten står inför, och den påverkan som den skapar på kort, medellång och lång sikt och med beaktande av ESG-faktorer. Ledningsorganets övergripande sammansättning ska uppvisa tillräcklig mångfald för att avspegla tillräckligt breda erfarenheter.

3. Det antal uppdrag i ledningsorgan som en ledamot får inneha samtidigt ska vara avhängigt av omständigheterna i det enskilda fallet och arten, omfattningen och komplexiteten hos enhetens verksamhet. Om de inte representerar en medlemsstats intressen får ledamöterna i ledningsorganet vid en enhet som är betydande i fråga om storlek, intern organisation och verksamhetens art, omfattning och komplexitet, från och med den 1 juli 2014 endast inneha en av följande kombinationer av uppdrag i ledningsorgan samtidigt:

a)Ett uppdrag i ledningsorgan med verkställande funktioner och två uppdrag i ledningsorgan utan verkställande funktioner.

b)Fyra uppdrag i ledningsorgan utan verkställande funktioner.

4.Vid tillämpningen av punkt 3 ska följande ska räknas som ett enda uppdrag i ledningsorgan:

a)Uppdrag i ledningsorgan med eller utan verkställande funktioner inom samma grupp.

b)Uppdrag i ledningsorgan med eller utan verkställande funktioner inom något av följande:

i)Enheter som ingår i samma institutionella skyddssystem, förutsatt att villkoren i artikel 113.7 i förordning (EU) nr 575/2013 är uppfyllda, eller enheter där samma institutionella skyddssystem har ett kvalificerat innehav.

ii)Företag, inklusive icke-finansiella enheter, där enheten har ett kvalificerat innehav.

58/68

ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2024/1619/oj

484

EUT L, 19.6.2024

Prop. 2025/26:253 Bilaga 1

Vid tillämpningen av första stycket led a i denna punkt ska med en koncern avses en grupp av företag som är knutna till varandra på det sätt som beskrivs i artikel 22 i direktiv 2013/34/EU eller en grupp av företag som är dotterföretag till samma finansiella holdingföretag eller blandade finansiella holdingföretag.

5.Uppdrag i ledningsorgan i organisationer som inte huvudsakligen har kommersiellt syfte ska inte beaktas vid tillämpningen av punkt 3.

6.De behöriga myndigheterna får ge en ledamot i ledningsorganet tillåtelse att inneha ytterligare ett uppdrag i ett ledningsorgan utan verkställande funktioner.

7.Enheterna ska avsätta tillräckligt med personalresurser och finansiella resurser för att introducera och utbilda

ledamöter i ledningsorganet, inbegripet om ESG-risker och ESG-effekter och IKT-risker enligt definitionen i artikel 4.1.52c i förordning (EU) nr 575/2013.

8.Medlemsstaterna eller de behöriga myndigheterna ska kräva att enheterna och deras respektive nominerings- kommittéer, om sådana har inrättats, beaktar en bred uppsättning egenskaper och kunskaper vid utnämning av ledamöter och proportionellt främjar mångfald och jämn könsfördelning i ledningsorganet. Enheterna ska därför införa en policy som främjar mångfald i ledningsorganet.

9.De behöriga myndigheterna ska samla in den information som offentliggjorts i enlighet med artikel 435.2 c i förordning (EU) nr 575/2013 och använda den som referenspunkt för att jämföra metoderna för diversifiering. De behöriga myndigheterna ska lämna denna information till EBA. EBA ska använda den informationen som referenspunkt för att jämföra metoderna för diversifiering på unionsnivå.

10.Vid tillämpningen av denna artikel och artikel 91a ska EBA utarbeta förslag till tekniska standarder till de enheter som förtecknas i punkt 1d i den här artikeln för att närmare specificera minimiinnehållet i det frågeformulär för lämplighetsbedömning, den meritförteckning och den interna lämplighetsbedömning som ska lämnas in till de behöriga myndigheterna för genomförande av den lämplighetsbedömning som avses i punkt 1f i denna artikel och i artikel 91a.5.

Medlemsstaterna ska säkerställa att lämpliga standarder utarbetas för andra enheter än de som avses i punkt 1d i denna artikel.

EBA ska överlämna de förslag till tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket till kommissionen senast den 10 juli 2026.

11.Senast den 10 juli 2026 ska EBA utfärda riktlinjer i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1093/2010 om följande:

a)Begreppet tillräcklig med tid som en ledamot i ledningsorganet ska avsätta för att kunna utföra sina uppgifter, med hänvisning till omständigheterna i det enskilda fallet och arten, omfattningen och komplexiteten hos enhetens verksamhet.

b) Begreppen gott anseende,	ärlighet, integritet och oberoende tänkande, i enlighet med vilka en ledamot
i ledningsorganet ska agera	enligt punkt 2a.

c)Begreppet tillräckliga kunskaper, färdigheter och erfarenheter i ledningsorganet som helhet, såsom anges i punkt 2b.

d)Begreppet tillräckliga personalresurser och finansiella resurser för att introducera och utbilda ledningsorganets ledamöter på det sätt som avses i punkt 7.

e)Begreppet diversifiering, vilket enligt punkt 8 ska beaktas vid val av ledamöterna i ledningsorganet.

f)Kriterierna för att avgöra om det finns rimliga skäl att misstänka att en enhet har en koppling till pågående eller genomförd penningtvätt eller finansiering av terrorism, enligt artikel 1 i direktiv (EU) 2015/849, eller att det finns en förhöjd risk för detta i samband med enheten.

Vid tillämpning av första stycket f ska EBA ha ett nära samarbete med Esma och myndigheten för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism.

ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2024/1619/oj

59/68

485

Prop. 2025/26:253 Bilaga 1

EUT L, 19.6.2024

12.Senast den 31 december 2029 ska kommissionen, i nära samarbete med EBA, se över och rapportera om tillämpningen av punkterna 1d–1j och om deras effektivitet när det gäller att säkerställa ramen för lämplighets- bedömning är ändamålsenlig, med beaktande av proportionalitetsprincipen. EBA ska överlämna den rapporten till Europaparlamentet och rådet. På grundval av den rapporten ska kommissionen, om så är lämpligt, lägga fram ett lagstiftningsförslag.

13.Denna artikel och artikel 91a ska inte påverka tillämpningen av medlemsstaternas bestämmelser om arbetstagarrepresentation i ledningsorganen.

14.Denna artikel och artikel 91a ska inte påverka tillämpningen av medlemsstaternas bestämmelser om utnämning av ledamöter i ledningsorganet med tillsynsfunktion av regionala eller lokala folkvalda organ, eller om utnämningar när ledningsorganet inte har behörighet att välja ut och utnämna sina ledamöter. I dessa fall ska lämpliga skyddsåtgärder vidtas för att säkerställa lämpligheten hos dessa ledamöter i ledningsorganet.

(*)Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1620 av den av den 31 maj 2024 om inrättande av myndigheten för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism och om ändring av förordningarna (EU) nr 1093/2010, (EU) nr 1094/2010 och (EU) nr 1095/2010 (EUT L, 2024/1620, 19.6.2024, ELI: http://data. europa.eu/eli/reg/2024/1620/oj).”

31.Följande artikel ska införas:

”Artikel 91a

Personer som innehar nyckelfunktioner och lämplighetsbedömning

1.De enheter som avses i artikel 91.1 ska ha huvudansvaret för att säkerställa att personer som innehar nyckelfunktioner alltid har tillräckligt gott anseende, agerar med ärlighet och integritet samt besitter tillräckliga kunskaper, färdigheter och erfarenheter för att kunna utföra sina arbetsuppgifter. Avsaknad av fällande dom i brottmål eller av pågående åtal för brott ska inte i sig vara tillräckligt för att uppfylla kravet på gott anseende och på agerande med ärlighet och integritet.

2. Enheterna ska säkerställa att personer som innehar nyckelfunktioner alltid uppfyller kriterierna och kraven i punkt 1 och ska bedöma deras lämplighet innan dessa tillträder sina befattningar och därefter regelbundet, med beaktande av förväntningarna vad gäller tillsyn, i enlighet med tillämpliga lagar och andra författningar, riktlinjer och interna riktlinjer för lämplighet.

3.Om enheterna, på grundval av den interna lämplighetsbedömning som avses i punkt 2 konstaterar att en person inte uppfyller de kriterier och krav som anges i punkt 1 ska enheterna

a)inte utse den personen till person som innehar nyckelfunktioner om den bedömningen slutförs innan personen tillträder befattningen i fråga,

b)i god tid avsätta personen som innehar en nyckelfunktion, eller

c)i god tid vidta ytterligare åtgärder som krävs för att säkerställa att en sådan person är eller blir lämplig för den berörda befattningen.

Enheterna ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att befattningen som person som innehar nyckelfunktioner utövas på lämpligt sätt, bland annat genom att ersätta personen som innehar en nyckelfunktion om den inte längre uppfyller lämplighetskriterierna och kraven.

4.Enheterna ska säkerställa att informationen om lämpligheten för personerna som innehar nyckelfunktioner hålls uppdaterad. Enheterna ska på begäran lämna denna information till den behöriga myndigheten på ett sätt som fastställs av den behöriga myndigheten.

5.Medlemsstaterna ska säkerställa att de behöriga myndigheterna bedömer att cheferna för interna kontrollfunktioner och finansdirektören alltid uppfyller kriterierna och kraven i punkt 1 om dessa chefer eller finansdirektören ska utses till befattningar vid åtminstone följande enheter:

a)Moderinstitut inom EU som definieras som stora institut.

b)Moderinstitut i en medlemsstat som definieras som stora institut, utom om de är underställda ett centralt organ.

c)Centrala organ som definieras som stora institut eller som utövar tillsyn över stora institut som är dem underställda.

60/68

ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2024/1619/oj

486

Prop. 2025/26:253

Bilaga 1

EUT L, 19.6.2024	SV

d)Fristående institut i unionen som definieras som stora institut.

e)Stora dotterföretag enligt definitionen i artikel 4.1.147 i förordning (EU) nr 575/2013.

6.Om cheferna för interna kontrollfunktioner och finansdirektören inte alltid uppfyller kriterierna och kraven i punkt 1 ska medlemsstaterna säkerställa att de behöriga myndigheterna har de befogenheter som krävs för att

a)vid förhandsbedömning förhindra att dessa chefer eller denna direktör tillträder befattningen eller avsätta dem från befattningen,

b)vid efterhandsbedömning avsätta dessa chefer eller direktörer, eller kräva att enheten avsätter dem från befattningen,

c)kräva att de berörda enheterna vidtar lämpliga åtgärder för att säkerställa att dessa chefer eller direktörer är eller blir lämpliga för den berörda befattningen.

Så snart nya omständigheter eller andra förhållanden som kan påverka lämpligheten hos cheferna för interna kontrollfunktioner och finansdirektören blir kända, ska de enheter som avses i punkt 5 ompröva dessa chefers och den direktörens lämplighet, och utan onödigt dröjsmål informera den berörda behöriga myndigheten om detta.

Om den behöriga myndigheten får kännedom om att den relevanta informationen om lämpligheten hos cheferna för interna kontrollfunktioner och finansdirektören har ändrats och en sådan ändring skulle kunna påverka de berörda chefernas eller den berörda finansdirektörens lämplighet, ska den behöriga myndigheten ompröva deras lämplighet.

När kontraktet för dessa chefer eller denna direktör förnyas eller förlängs ska de behöriga myndigheterna inte vara skyldiga att göra en ny bedömning av de berörda chefernas eller den berörda direktörens lämplighet om inte relevant information som de behöriga myndigheterna har kännedom om har ändrats och den ändringen skulle kunna påverka chefernas eller direktörens lämplighet.

Åtminstone när det gäller utnämningen av dessa chefer för interna kontrollfunktioner och den finansdirektören för befattningar i de enheter som avses i punkt 5 ska de behöriga myndigheterna noga överväga att fastställa en tidsperiod inom vilken lämplighetsbedömningen ska vara slutförd. Denna fastställda längsta tidsperiod får vid behov förlängas.

7.De behöriga myndigheterna får begära att den behöriga myndighet som ansvarar för tillsynen av penningtvätt eller finansiering av terrorism i enlighet med direktiv (EU) 2015/849, inom ramen för sina kontroller och på grundval av en riskbaserad metod, tar del av den relevanta informationen om cheferna för interna kontrollfunktioner och finansdirektören. De behöriga myndigheterna får också begära tillgång till den centrala databas för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism som avses i förordning (EU) 2024/1620. Myndigheten för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism ska, när den väl inrättats, besluta huruvida sådan tillgång ska beviljas.

8.Senast den 10 juli 2026 ska EBA utfärda riktlinjer i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1093/2010 om följande:

a)Begreppen gott anseende, ärlighet och integritet som anges i punkt 1.

b)Begreppet tillräckliga kunskaper, färdigheter och erfarenheter som anges i punkt 1.

c)Kriterierna för att avgöra om det finns rimliga skäl att misstänka att enheten har en koppling till pågående eller genomförd penningtvätt eller finansiering av terrorism, i den mening som avses i artikel 1 i direktiv (EU) 2015/849, eller att det finns en förhöjd risk för detta.

Vid tillämpningen av första stycket c ska EBA ha ett nära samarbete med Esma och myndigheten för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism.”

ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2024/1619/oj

61/68

487

Prop. 2025/26:253

Bilaga 1

SV	EUT L, 19.6.2024

32.Artikel 92 ska ändras på följande sätt:

a)I punkt 2 ska leden e och f ersättas med följande:

”e) Personal som utövar interna kontrollfunktioner är oberoende i förhållande till de affärsenheter de övervakar, har lämplig befogenhet och får ersättning i förhållande till uppnåendet av de mål som är kopplade till deras funktion, oberoende av resultatet i de affärsområden de kontrollerar.

f)Ersättningen till chefer för interna kontrollfunktioner övervakas direkt av den ersättningskommitté som avses i artikel 95 eller, om en sådan kommitté inte har inrättats, av ledningsorganet i dess tillsynsfunktion.”

b)Punkt 3 b ska ersättas med följande:

”b) Anställda med ledningsansvar för institutets interna kontrollfunktioner eller väsentliga affärsenheter.”

33.Artikel 94 ska ändras på följande sätt:

a)I punkt 1 ska led a ersättas med följande:

”a) Om ersättningen är prestationsbaserad ska totalbeloppet baseras på en kombination av en resultatbedömning av individen och den berörda affärsenheten och institutets totala resultat, och när individuella resultat bedöms ska både finansiella och icke-finansiella kriterier beaktas, inbegripet hanteringen av de risker som avses i artikel 76.2.”

b)I punkt 2 tredje stycket ska led a ersättas med följande: ”a) Ledningsansvar och interna kontrollfunktioner.”

c)I punkt 3 ska led a ersättas med följande:

”a) Ett institut som inte är ett stort institut och vars tillgångar i genomsnitt och på enskild nivå i enlighet med detta direktiv och förordning (EU) nr 575/2013 är lika med eller mindre än 5 miljarder EUR under den fyraårsperiod som föregår innevarande räkenskapsår.”

34.I artikel 97.4 ska andra stycket ersättas med följande:

”När de behöriga myndigheterna genomför den översyn och utvärdering som avses i punkt 1 i den här artikeln ska de tillämpa proportionalitetsprincipen i enlighet med de kriterier som offentliggjorts enligt artikel 143.1 c. Vid översynen och utvärderingen av ett institut får den behöriga myndigheten särskilt överväga om samtliga av följande villkor är uppfyllda:

a)Institutet är inte ett globalt systemviktigt institut, ett globalt systemviktigt institut hemmahörande utanför EU eller en G-SII-enhet i enlighet med förordning (EU) nr 575/2013.

b)Institutet har inte identifierats som ett annat systemviktigt institut i enlighet med artikel 131.1 och 131.3 i detta direktiv.

c)Institutet ingår i en grupp där moderinstitutet och de allra flesta dotterinstitut är knutna till varandra på det sätt som beskrivs i artikel 22.7 i direktiv 2013/34/EU.

d)De dotterinstitut som avses i led c i detta stycke uppfyller samtliga följande villkor:

i)De definieras som, eller de allra flesta av dem definieras som, ömsesidiga bolag, kooperativa sammanslutningar eller sparbanker i enlighet med artikel 27.1 a i förordning (EU) nr 575/2013, och den tillämpliga nationella rätten innehåller ett tak eller en begränsning av den maximala utdelningsnivån.

ii)Deras totala tillgångar, på individuell nivå eller undergruppsnivå, överstiger inte 30 miljarder EUR.”

35.Artikel 98 ska ändras på följande sätt:

a)I punkt 1 ska följande led läggas till:

”k) I vilken utsträckning instituten har infört lämpliga strategier och operativa åtgärder rörande kvantifierbara mål och milstolpar som anges i de planer som ska utarbetas i enlighet med artikel 76.2.”

62/68

ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2024/1619/oj

488

Prop. 2025/26:253

Bilaga 1

EUT L, 19.6.2024	SV

b)Följande stycken ska läggas till:

”9. De behöriga myndigheternas översyn och utvärdering ska inbegripa en bedömning av institutens processer för styrning och riskhantering för att hantera ESG-risker samt institutens exponeringar mot ESG-risker. För att fastställa om institutens processer och exponeringar är adekvata ska de behöriga myndigheterna beakta institutens affärsmodeller.

Institutens exponeringar mot ESG-risker ska bedömas även på grundval av institutens planer som ska utarbetas i enlighet med artikel 76.2. Institutens processer för styrning och riskhantering när det gäller ESG-risker ska anpassas till målen i dessa planer.

Den översyn och utvärdering som utförs av de behöriga myndigheterna ska inbegripa en bedömning av institutens planer som ska utarbetas i enlighet med artikel 76.2 samt av de framsteg som gjorts i hanteringen av de ESG-risker som uppstår till följd av processen med anpassning för att uppnå klimatneutralitet och andra relevanta regleringsmål i unionen avseende ESG-faktorer.

10. Den översyn och utvärdering som utförs av de behöriga myndigheterna ska innefatta en bedömning av institutens processer för styrning och riskhantering rörande exponeringar mot kryptotillgångar och till- handahållande av kryptotillgångstjänster, inbegripet genom att beakta institutens riktlinjer och processer för att identifiera risker samt huruvida resultaten av de bedömningar som avses i artikel 79 e och artikel 83.4 är adekvata.”

36.I artikel 100 ska följande punkt läggas till:

”3. Instituten och tredje parter som agerar i egenskap av rådgivare till instituten i samband med stresstestning ska avstå från verksamheter som kan äventyra ett stresstest, såsom riktmärkning, informationsutbyten dem emellan, överenskommelser om gemensamma tillvägagångssätt eller optimering av deras inlämningar i stresstest. Utan att det påverkar tillämpningen av andra relevanta bestämmelser i detta direktiv och i förordning (EU) nr 575/2013 ska de behöriga myndigheterna ha alla de informationsinsamlings- och utredningsbefogenheter som de behöver för att upptäcka sådan verksamhet.

4. EBA, Eiopa och Esma ska, genom den gemensamma kommitté som avses i artikel 54 i förordningarna (EU) nr 1093/2010, (EU) nr 1094/2010 och (EU) nr 1095/2010, utarbeta riktlinjer för att säkerställa att enhetlighet, långsiktiga överväganden och gemensamma standarder för bedömningsmetoder integreras i stresstesterna av ESG-risker. Den gemensamma kommittén ska offentliggöra dessa riktlinjer senast den 10 januari 2026. EBA, Eiopa och Esma ska, genom denna gemensamma kommitté, undersöka hur risker avseende samhällsansvar och bolagsstyrning kan integreras i stresstesterna.”

37.I artikel 101 ska punkt 3 ersättas med följande:

”3. Om, för ett handlarbord som använder en intern marknadsriskmodell, resultat från utfallstester eller resultatanalystestet tyder på att modellen inte längre är tillräckligt exakt, ska de behöriga myndigheterna se över villkoren för tillståndet att använda den interna modellen eller vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att modellen snarast förbättras.”

38.Artikel 104 ska ändras på följande sätt:

a)Punkt 1 ska ändras på följande sätt:

i)Inledningen ska ersättas med följande:

”Vid tillämpning av artiklarna 97, 98.1, 98.4, 98.5, 98.9, 98.10, 101.4 och 102 i detta direktiv och av förordning (EU) nr 575/2013 ska de behöriga myndigheterna åtminstone ha befogenhet att”.

ii)Led e ska ersättas med följande:

”e) begränsa instituts verksamhet, inbegripet med avseende på mottagande av insättningar, transaktioner eller nätverk eller kräva avyttring av verksamheter som innebär överdrivna risker för institutets sundhet,”.

iii)Följande led ska läggas till:

”m) kräva att instituten minskar de risker på kort, medellång och lång sikt som följer av ESG-faktorer, inbegripet risker som uppstår till följd av anpassningsprocessen och till följd av omställningstrender i samband med de relevanta rättsliga målen och regleringsmålen på unions-, medlemsstats- eller tredjelandsnivå, genom att de anpassar sina affärsstrategier, sin bolagsstyrning och sin riskhantering, för vilket en förstärkning av målen, åtgärderna och insatserna i deras planer som ska utarbetas i enlighet med artikel 76.2 skulle kunna begäras,

ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2024/1619/oj

63/68

489

Prop. 2025/26:253 Bilaga 1

EUT L, 19.6.2024

n)kräva att instituten genomför stresstestning eller scenarioanalys för att bedöma risker som uppstår till följd av exponeringar mot kryptotillgångar och tillhandahållande av kryptotillgångstjänster.”

b)Följande punkt ska läggas till:

”4. EBA ska utfärda riktlinjer, i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1093/2010, för att specificera hur de

behöriga myndigheterna kan fastställa huruvida institutens kreditvärdighetsjusteringsrisker enligt artikel 381 i förordning (EU) nr 575/2013 innebär överdrivna risker för de institutens sundhet.”

39.Artikel 104a ska ändras på följande sätt:

a)I punkt 3 ska andra stycket ersättas med följande:

”Om det krävs ytterligare kapitalbas för att hantera risken för alltför låg bruttosoliditet som inte i tillräcklig omfattning täcks av artikel 92.1 d i förordning (EU) nr 575/2013 ska de behöriga myndigheterna fastställa nivån på den ytterligare kapitalbas som ska krävas enligt punkt 1 a i den här artikeln som skillnaden mellan det kapital som anses vara tillräckligt enligt punkt 2 i den här artikeln, med undantag för femte stycket i den punkten, och de relevanta kapitalbaskrav som anges i delarna tre och sju i förordning (EU) nr 575/2013.”

b)Följande punkter ska läggas till:

”6. Om ett institut blir bundet av det kapitalgolv som fastställs i artikel 92.3 i förordning (EU) nr 575/2013 ska följande tillämpas:

a)Det nominella beloppet för den ytterligare kapitalbas som institutets behöriga myndighet kräver i enlighet med artikel 104.1 a för att hantera andra risker än risken för alltför låg bruttosoliditet ska inte öka till följd av att institutet blir bundet av kapitalgolvet.

b)Institutets behöriga myndighet ska, utan dröjsmål och i alla händelser senast vid slutdagen för nästa översyns- och utvärderingsprocess, se över den ytterligare kapitalbas som den krävde av institutet i enlighet med artikel 104.1 a och avlägsna alla delar av denna som skulle leda till dubbelräkning av de risker som redan till fullo omfattas av det faktum att institutet är bundet av kapitalgolvet.

c)Så snart den behöriga myndigheten har slutfört den översyn som avses i led b i detta stycke ska led a i detta stycke inte längre tillämpas.

Vid tillämpningen av denna artikel och artiklarna 131 och 133 i detta direktiv ska ett institut anses vara bundet av kapitalgolvet om institutets totala riskvägda exponeringsbelopp beräknat i enlighet med artikel 92.3 första stycket i förordning (EU) nr 575/2013 överstiger dess totala riskvägda exponeringsbelopp som inte omfattas av golvet beräknat i enlighet med artikel 92.4 i den förordningen.

7.Senast den 10 april 2025 ska EBA utfärda riktlinjer i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1093/2010 för att närmare specificera hur kraven i punkt 6 i denna artikel ska genomföras, och särskilt

a)hur de behöriga myndigheterna i sin översyns- och utvärderingsprocess ska återspegla det faktum att ett institut har blivit bundet av kapitalgolvet,

b)hur de behöriga myndigheter och instituten ska informera om och offentliggöra hur tillsynskraven påverkas av att ett institut blir bundet av kapitalgolvet.

8.Vid tillämpningen av punkt 2 ska institutets behöriga myndighet, så länge institutet är bundet av kapitalgolvet, inte införa något ytterligare kapitalbaskrav som skulle leda till dubbelräkning av de risker som redan till fullo omfattas av det faktum att institutet är bundet av kapitalgolvet.”

40.I artikel 104b ska följande punkt införas som punkt 4a:

”4a. Om ett institut blir bundet av kapitalgolvet får dess behöriga myndighet se över sin riktlinje för ytterligare kapitalbas som meddelats det institutet för att säkerställa att dess kalibrering fortfarande är lämplig.”

41.I artikel 106 ska punkt 1 ersättas med följande:

”1. Medlemsstaterna ska ge de behöriga myndigheterna befogenhet att:

64/68

ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2024/1619/oj

490

EUT L, 19.6.2024

Prop. 2025/26:253 Bilaga 1

a)kräva att institut offentliggör den information som avses i del åtta i förordning (EU) nr 575/2013 oftare än vad som föreskrivs i artiklarna 433–433c i den förordningen,

b)fastställa tidsfrister inom vilka andra institut än små och icke-komplexa institut ska lämna information om offentliggöranden till EBA för offentliggörande på EBA:s webbplats för centrala offentliggöranden,

c)kräva att institut använder andra specifika medier och platser för offentliggörande än EBA:s webbplats för centrala offentliggöranden eller institutens årsredovisningar.

Senast den 10 juli 2025 ska EBA, med beaktande av del åtta i förordning (EU) nr 575/2013, utfärda riktlinjer, i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1093/2010, för att specificera de krav som anges i punkt 1 i den här artikeln.”

42.I avdelning VII kapitel 3 ska följande avsnitt införas före avsnitt I:

”AVSNITT I

Tillämpning Av Detta Kapitel På Värdepappersföretagskoncerner

Artikel 110a

Tillämpningsområde för värdepappersföretagskoncerner

Detta kapitel är tillämpligt på värdepappersföretagskoncerner, enligt definitionen i artikel 4.1.25 i förordning (EU) 2019/2033, om åtminstone ett värdepappersföretag i koncernen omfattas av förordning (EU) nr 575/2013 enligt artikel 1.2 eller 1.5 i förordning (EU) 2019/2033.

Detta kapitel är inte tillämpligt på värdepappersföretagskoncerner om inget värdepappersföretag i koncernen omfattas av förordning (EU) nr 575/2013 enligt artikel 1.2 eller 1.5 i förordning (EU) 2019/2033.”

43.Artikel 121 ska ersättas med följande:

”Artikel 121

Kvalifikationer för ledamöter i ledningsorganet

Medlemsstaterna ska kräva att ledamöterna i ledningsorganet för ett annat finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag, än de som har godkänts i enlighet med artikel 21a.1, har tillräckligt gott anseende och tillräckliga kunskaper, färdigheter och erfarenheter enligt artikel 91.1 för att kunna utföra sina arbetsuppgifter, med beaktande av det finansiella holdingföretagets eller det blandade finansiella holdingföretagets särskilda roll. De finansiella holdingföretagen eller de blandade finansiella holdingföretagen ska ha huvudansvaret för att säkerställa lämpligheten hos ledamöterna i deras ledningsorgan.”

44.Artikel 131 ska ändras på följande sätt:

a)I punkt 5a ska andra stycket ersättas med följande:

”Inom sex veckor från mottagandet av den anmälan som avses i punkt 7 i denna artikel ska ESRB avge ett yttrande till kommissionen om huruvida bufferten för andra systemviktiga institut bedöms vara lämplig. EBA får också avge ett yttrande till kommissionen angående bufferten i enlighet med artikel 16a.1 i förordning (EU) nr 1093/2010.”

b)I punkt 6 ska följande led läggas till:

”c) Om ett annat systemviktigt institut blir bundet av kapitalgolvet ska dess behöriga myndighet eller utsedda myndighet senast vid tidpunkten för den årliga översyn som avses i led b se över buffertkravet för detta andra systemviktiga institut i syfte att säkerställa att kalibreringen av buffertvärdet fortfarande är lämplig.”

c)I punkt 15 ska andra stycket ersättas med följande:

”Om summan av systemriskbuffertvärdet beräknat enligt artikel 133.10, 133.11 eller 133.12 och det buffertvärde för globala systemviktiga institut eller det buffertvärde för andra systemviktiga institut som gäller för samma institut skulle vara högre än 5 %, ska förfarandet i punkt 5a i den här artikeln tillämpas. Vid tillämpningen av denna punkt ska förfarandet i punkt 5a i denna artikel inte tillämpas om beslutet att fastställa ett systemriskbuffertvärde, ett buffertvärde för globala systemviktiga institut eller ett buffertvärde för andra systemviktiga institut leder till en minskning eller ingen förändring alls jämfört med de tidigare fastställda värdena.”

ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2024/1619/oj

65/68

491

Prop. 2025/26:253

Bilaga 1

SV	EUT L, 19.6.2024

45.Artikel 133 ska ändras på följande sätt:

a)Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1. Varje medlemsstat ska säkerställa att det är möjligt att fastställa en systemriskbuffert i kärnprimärkapital för den finansiella sektorn eller för en eller flera delar av denna sektor när det gäller alla exponeringar eller en undergrupp av dem som avses i punkt 5 i denna artikel, för att förhindra och minska makrotillsynsrisker eller systemrisker, inbegripet makrotillsynsrisker eller systemrisker på grund av klimatförändringar, som inte omfattas av förordning (EU) nr 575/2013 och av artiklarna 130 och 131 i detta direktiv, det vill säga en sådan risk för störningar av det finansiella systemet som kan få allvarliga negativa effekter på det finansiella systemet och den reella ekonomin i en viss medlemsstat.”

b)Punkt 8 ska ändras på följande sätt:

i)Led c ska ersättas med följande:

”c) Systemriskbufferten får inte användas för att hantera något av följande:

i)Risker som omfattas av artiklarna 130 och 131 i detta direktiv.

ii)Risker som till fullo omfattas av den beräkning som anges i artikel 92.3 i förordning (EU) nr 575/2013.”

ii)Följande led ska läggas till:

”d) Om en systemriskbuffert gäller ett instituts totala riskvägda exponeringsbelopp och det institutet blir bundet av kapitalgolvet ska dess behöriga myndighet eller utsedda myndighet, och senast vid datumet för den tvååriga översyn som avses i led b i denna punkt, granska institutets systemriskbuffertkrav för att säkerställa att dess kalibrering fortfarande är lämplig.”

c)Punkterna 11 och 12 ska ersättas med följande:

”11. Om fastställandet eller ändringen av ett eller flera systemriskbuffertvärden för någon grupp eller undergrupp av exponeringar i punkt 5 som omfattas av en eller flera systemriskbuffertar medför ett kombinerat systemriskbuffertvärde på mer än 3 % och upp till 5 % för någon av dessa exponeringar, ska den behöriga myndigheten eller den utsedda myndigheten i den medlemsstat där den bufferten fastställs begära yttranden av kommissionen och ESRB i den anmälan som lämnats in i enlighet med punkt 9.

Inom en månad från mottagandet av den anmälan som avses i punkt 9 ska ESRB avge ett yttrande till kommissionen om huruvida systemriskbuffertvärdet eller systemriskbuffertvärdena bedöms vara lämpliga. Inom två månader från mottagandet av denna anmälan ska kommissionen, med beaktande av ESRB:s yttrande, avge sitt yttrande.

Om kommissionens yttrande är negativt ska den behöriga eller den utsedda myndigheten, beroende på vad som är tillämpligt, i den medlemsstat där systemriskbufferten fastställts rätta sig efter det yttrandet eller förklara varför den inte gör det.

Om ett eller flera institut som omfattas av ett eller flera systemriskbuffertvärden är ett dotterföretag vars moderföretag är etablerat i en annan medlemsstat ska ESRB och kommissionen i sina yttranden även överväga huruvida det anses lämpligt att tillämpa systemriskbuffertvärdet eller systemriskbuffertvärdena på de instituten.

Om dotterföretagets och moderföretagets myndigheter är oense om det eller de systemriskbuffertvärden som gäller för det institutet och om såväl kommissionen som ESRB har avgett ett negativt yttrande, den behöriga eller den utsedda myndigheten, beroende på vad som är tillämpligt, hänskjuta frågan till EBA och begära bistånd i enlighet med artikel 19 i förordning (EU) nr 1093/2010. Beslutet att fastställa ett eller flera systemriskbuffertvärden för dessa exponeringar ska vila till dess att EBA har fattat ett beslut.

Vid tillämpning av denna punkt ska erkännandet av ett systemriskbuffertvärde som fastställts av en annan medlemsstat i enlighet med artikel 134 inte tas med i beräkningen av de tröskelvärden som avses i första stycket i denna punkt.

66/68

ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2024/1619/oj

492

EUT L, 19.6.2024

Prop. 2025/26:253 Bilaga 1

12.Om fastställandet eller ändringen av ett eller flera systemriskbuffertvärden för någon av de grupper eller undergrupper av exponeringar i punkt 5 som omfattas av en eller flera systemriskbuffertar medför ett kombinerat systemriskbuffertvärde på mer än 5 % för någon av dessa exponeringar, ska den behöriga eller den utsedda myndigheten, beroende på vad som är tillämpligt, begära kommissionens auktorisation innan en systemriskbuffert tillämpas.

Inom sex veckor från mottagandet av den anmälan som avses i punkt 9 i denna artikel ska ESRB avge ett yttrande till kommissionen om huruvida systemriskbufferten bedöms vara lämplig. EBA får också avge ett yttrande till kommissionen om den systemriskbufferten i enlighet med artikel 16a.1 i förordning (EU) nr 1093/2010, inom sex veckor från mottagandet av denna anmälan.

Inom tre månader från mottagandet av den anmälan som avses i punkt 9 ska kommissionen, med beaktande av ESRB:s och EBA:s bedömning, om detta är lämpligt, och om den är övertygad om att systemriskbuffertvärdet eller systemriskbuffertvärdena inte medför några oproportionella negativa effekter på hela eller delar av det finansiella systemet i andra medlemsstater eller i unionen som helhet som utgör eller skapar hinder för en väl fungerande inre marknad, anta en akt som ger den behöriga eller den utsedda myndigheten beroende på vad som är tillämpligt, befogenhet att anta den föreslagna åtgärden.

Vid tillämpning av denna punkt ska erkännandet av ett systemriskbuffertvärde som fastställts av en annan medlemsstat i enlighet med artikel 134 inte tas med i beräkningen av det tröskelvärde som avses i första stycket i denna punkt.”

46.Artikel 142 ska ändras på följande sätt:

a)I punkt 2 ska led c ersättas med följande:

”c) En plan och en tidsram för att öka kapitalbasen med målet att fullt ut uppfylla det kombinerade buffertkravet eller, i tillämpliga fall, buffertkravet avseende bruttosoliditetsgraden.”

b)Punkt 3 ska ersättas med följande:

”3. Den behöriga myndigheten ska utvärdera kapitalkonserveringsplanen och ska endast godkänna planen om den anser att det är sannolikt att planen, om den genomförs, kommer att leda till att kapital bevaras eller mobiliseras i tillräcklig grad för att institutet ska kunna uppfylla sitt kombinerade buffertkrav eller, i tillämpliga fall, sitt buffertkrav avseende bruttosoliditetsgraden inom en tid som den behöriga myndigheten anser lämplig.”

c)I punkt 4 ska led b ersättas med följande:

”b) Utöva sina befogenheter enligt artikel 102 i syfte att införa strängare restriktioner för utdelning än vad som krävs enligt artiklarna 141 och 141b, beroende på vad som är tillämpligt.”

47.Artikel 161 ska ändras på följande sätt:

a)Punkt 3 ska utgå.

b)Punkt 5 ska ersättas med följande:

”5. Senast den 31 december 2016 ska kommissionen se över och rapportera de resultat som uppnåtts enligt artikel 91.9, inklusive lämpligheten hos riktmärkningen av metoderna för diversifiering, med beaktande av all relevant utveckling på unionsnivå och internationell nivå, och ska lägga fram sin rapport för Europaparlamentet och rådet, om så är lämpligt tillsammans med ett lagstiftningsförslag.”

Artikel 2

Införlivande

1.Medlemsstaterna ska senast den 10 januari 2026 anta och offentliggöra de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv. De ska genast underrätta kommissionen om detta.

De ska tillämpa dessa bestämmelser från och med den 11 januari 2026.

Medlemsstaterna ska dock tillämpa de bestämmelser som krävs för att följa ändringarna i artikel 1.9 och 1.13 från och med den 11 januari 2027.

Genom undantag från tredje stycket i denna punkt ska medlemsstaterna tillämpa de bestämmelser som krävs för att följa de ändringar som anges i artikel 1.13 i detta direktiv vad gäller artiklarna 48k och 48l i direktiv 2013/36/EU från och med den 11 januari 2026, och med de ändringar som anges i artikel 1.9 i detta direktiv vad gäller artikel 21c.5 i direktiv 2013/36/EU från och med den 11 juli 2026.

ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2024/1619/oj

67/68

493

Prop. 2025/26:253 Bilaga 1

EUT L, 19.6.2024

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.

2.Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om texten till de centrala bestämmelser i nationell rätt som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 3

Ikraftträdande och tillämpning

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. Artikel 1.44 c och 1.45 c ska tillämpas från och med den 29 juli 2024.

	Artikel 4
	Adressater
Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.
Utfärdat i Bryssel den 31 maj 2024.
På Europaparlamentets vägnar		På rådets vägnar
R. METSOLA		H. LAHBIB
Ordförande		Ordförande

68/68

ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2024/1619/oj

494

Sammanfattning av promemorian EU:s bankpaket

Prop. 2025/26:253

Bilaga 2

I EU:s kapitaltäckningsdirektiv ställs krav på den verksamhet som bedrivs av banker och kreditmarknadsföretag (kreditinstitut), mycket stora värdepappersbolag och vissa holdingföretag.

I promemorian lämnas de förslag till de lagändringar som krävs för att genomföra de ändringar i kapitaltäckningsdirektivet som har gjorts inom ramen för det så kallade bankpaketet. Förslagen lämnas i dessa syften:

–Det ska införas en särskild tillståndsplikt och särskilda tillsyns- bestämmelser för företag från länder utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet som vill tillhandahålla centrala bankrelaterade tjänster från en filial i Sverige.

–Samma krav som gäller för att bedöma lämpligheten av styrelse-

ledamöter eller verkställande direktör i ett kreditinstitut ska gälla i fråga om mycket stora värdepappersbolag och vissa holdingföretag.

–Det ska införas en ny skyldighet för vissa kreditinstitut och holdingföretag att i förväg anmäla uppgifter om en ny styrelseledamot eller verkställande direktör till Finansinspektionen.

–Det ska införas en ny skyldighet för företagen att bedöma lämpligheten av vissa personer med ledande befattningar och att Finans- inspektionens lämplighetsprövning ska utvidgas till vissa av dessa befattningshavare i fråga om vissa kreditinstitut och holdingföretag.

–Det ska införas två nya ansökningsförfaranden för förvärv av väsentligt innehav och för väsentliga överföringar samt en justerad tillståndsplikt för verkställande av fusions- och delningsplaner.

–Det ska införas karens för vissa arbets- och uppdragstagare i Finans- inspektionen.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 11 januari 2026 förutom ändringarna om en särskild tillståndsplikt och särskilda tillsyns- bestämmelser för företag från länder utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet som vill tillhandahålla centrala bankrelaterade tjänster från en filial i Sverige, som ska träda i kraft den 11 januari 2027.

495

Prop. 2025/26:253

Bilaga 3

496

Promemorians lagförslag

Förslag till lag om karens för vissa befattningshavare i Finansinspektionen vid övergång till annan verksamhet

Härigenom föreskrivs1 följande.

Lagens tillämpningsområde

1 § Denna lag innehåller bestämmelser om karens för vissa arbets- och uppdragstagare i Finansinspektionen.

Med karens avses i denna lag att en person inte får påbörja en ny anställning eller ett nytt uppdrag i vissa företag eller organisationer.

De personer som omfattas av bestämmelserna är

1.generaldirektören och andra styrelseledamöter, och

2.övriga arbets- och uppdragstagare som deltar i tillsynsverksamheten.

Anmälningsskyldighet

Anmälans innehåll

3 § En anmälan ska göras på det sätt respektive myndighet bestämmer. Anmälaren ska lämna de uppgifter som behövs för prövningen.

Karens

4 § Arbets- och uppdragstagare som avses i 1 § tredje stycket ska omfattas av karens vid övergång till en ny anställning eller ett nytt uppdrag i

1.ett företag som står under tillsyn av Finansinspektionen,

2.ett utländskt företag som

a)bedriver verksamhet i Sverige, och

b)i hemlandet står under motsvarande tillsyn av en myndighet eller ett annat behörigt organ som de företag som avses i 1,

3.ett finansiellt holdingföretag, ett blandat finansiellt holdingföretag eller ett värdepappersinriktat holdingföretag,

4.ett företag som, till ett företag som avses i 1 eller 2, tillhandahåller tjänster som är av betydelse för företagets finansiella verksamhet, eller

5.en intresseorganisation på finansmarknadsområdet.

Arbets- och uppdragstagare som avses i 1 § tredje stycket 2 ska bara omfattas av karens om personen inom ramen för sin anställning eller sitt uppdrag har förvärvat sådan information eller kunskap som gör att det, om personen påbörjar den nya anställningen eller det nya uppdraget, finns en risk för

–ekonomisk skada för Finansinspektionen,

–otillbörlig fördel för någon enskild, eller

–att allmänhetens förtroende för Finansinspektionen skadas.

5 § Karenstiden för generaldirektören och andra styrelseledamöter ska vara

1.tolv månader vid övergång till ett företag som avses i 4 § första stycket 1–4, och

2.tre månader vid övergång till en organisation som avses i 4 § första stycket 5.

Karenstiden för övriga arbets- och uppdragstagare ska vara lägst tre och högst sex månader vid övergång till ett företag eller en organisation som avses i 4 § första stycket.

Karenstiden ska börja löpa när

1.generaldirektören eller en annan styrelseledamot avslutar anställningen eller uppdraget, och

2.övriga arbets- eller uppdragstagare inte längre deltar i tillsyns- verksamheten.

6 § Den som omfattas av karens ska under karenstiden sträva efter att agera på ett sådant sätt att det inte uppstår någon risk för ekonomisk skada för Finansinspektionen eller otillbörlig fördel för någon enskild eller för att allmänhetens förtroende för Finansinspektionen skadas.

Ersättning

7 § Den som till följd av ett beslut om karens inte kan påbörja den nya anställningen eller uppdraget under karenstiden har rätt till ersättning.

Ersättningen ska motsvara lönen eller arvodet vid den tidpunkt som karenstiden börjar löpa.

Ersättningen ska minskas med andra inkomster från anställning eller uppdrag under karenstiden.

Beslut

8 § Ett beslut om karens och ersättning ska fattas av

1.Nämnden för prövning av statsråds och vissa andra befattningshavares övergångsrestriktioner i fråga om generaldirektören och andra styrelseledamöter, och

2.Finansinspektionen i fråga om övriga arbets- och uppdragstagare.

Prop. 2025/26:253

Bilaga 3

497

Prop. 2025/26:253

Bilaga 3

498

Beslut ska fattas inom tre veckor från det att en fullständig anmälan har kommit in.

Den nya anställningen eller det nya uppdraget får inte påbörjas innan de tre veckorna har löpt ut eller ett beslut att karens inte ska gälla för övergången har meddelats.

Anmälan av ändrade förhållanden

9 § Ändringar av förhållanden som angetts i en anmälan enligt 2 § ska anmälas till respektive myndighet. Om det, under karenstiden, sker en betydande förändring av innehållet i anställningen eller uppdraget ska en ny anmälan göras.

Omprövning

10 § Ett beslut om karens och ersättning ska omprövas vid ändrade förhållanden.

Ett beslut ska fattas inom tre veckor från det att en fullständig begäran om omprövning har kommit in.

Överklagande

11 § Beslut enligt 8 § får inte överklagas.

Tillämpning av annan lagstiftning

12 § Mål mellan arbetstagare och arbetsgivare om tillämpningen av denna lag ska handläggas enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister.

Bestämmelserna i 11–13 §§ lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet ska inte tillämpas när det gäller ett beslut enligt 8 §.

Denna lag träder i kraft den 11 januari 2026.

Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken

Härigenom föreskrivs att det i socialförsäkringsbalken ska införas en ny paragraf, 26 kap. 18 b §, och närmast före 26 kap. 18 b § en ny rubrik av följande lydelse.

Prop. 2025/26:253

Bilaga 3

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

26 kap.

Karens i Finansinspektionen

18 b §

SGI-skydd gäller under den tid då den försäkrade omfattas av karens enligt lagen (2025:0000) om karens för vissa befattnings- havare i Finansinspektionen vid övergång till annan verksamhet.

Denna lag träder i kraft den 11 januari 2026.

499

Prop. 2025/26:253

Bilaga 3

Förslag till lag om ändring i kreditupplysningslagen (1973:1173)

Härigenom föreskrivs att 3 och 5 a §§ kreditupplysningslagen (1973:1173)1 ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 §2 Kreditupplysningsverksamhet får bedrivas endast efter tillstånd av

Integritetsskyddsmyndigheten.

Integritetsskyddsmyndighetens tillstånd behövs dock inte för följande företag, om deras grundläggande tillstånd omfattar kreditupplysnings- verksamhet:

1.ett svenskt kreditinstitut,

2.ett utländskt kreditinstitut som driver verksamhet i Sverige enligt 4 kap. 1 eller 2 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, eller

3. ett utländskt kreditinstitut som	3. ett utländskt kreditinstitut som
har tillstånd att driva verksamhet i	har tillstånd att driva verksamhet i
Sverige enligt 4 kap. 4 § lagen om	Sverige enligt 1 a kap. 58 § 1 lagen
bank- och finansieringsrörelse.	(2014:968) om särskild tillsyn över
	kreditinstitut och värdepappers-
	bolag.

Lydelse enligt betänkande Föreslagen lydelse

2024/25:FiU37 Stärkt konsument- skydd på kreditmarknaden

5 a §3

Vad som gäller om tystnadsplikt i verksamheten hos svenska kredit- institut, betalningsinstitut, institut för elektroniska pengar, värdepappers- bolag och företag som med tillstånd driver verksamhet enligt lagen (2016:1024) om verksamhet med bostadskrediter, hindrar inte att uppgifter om lämnade krediter, betalningsförsummelser och kreditmissbruk utväxlas för kreditupplysningsändamål inom en krets som utgörs av dessa företag samt sådana företag som har tillstånd av Integritetsskydds- myndigheten enligt 3 § första stycket.

		I den krets som anges i första	I den krets som anges i första
	stycket ingår även utländska		stycket ingår även
	1	Lagen omtryckt 1981:737.
500	2	Senaste lydelse 2020:1109.
500	3	Senaste lydelse 2025:000.

kreditinstitut som avses i 4 kap. 1,

1. utländska

kreditinstitut

som

2, 4 och 6 §§ lagen (2004:297) om

avses i

4 kap.

1 och 2 §§

lagen

bank-

och

finansieringsrörelse,

(2004:297)

bank-

och

utländska

företag

som

avses

finansieringsrörelse

och 1 a kap.

3 kap.

och

27 §§

lagen

58 § 1

lagen

(2014:968)

(2010:751)

betaltjänster,

särskild

tillsyn

över

kreditinstitut

utländska

företag

som

avses

och värdepappersbolag,

3 kap. 26–28 §§ lagen (2011:755)

2. utländska företag som avses i

om elektroniska pengar, utländska

3 kap.

och

27 §§

lagen

företag

som avses i 4 kap. 1 och

(2010:751) om betaltjänster,

4 §§

lagen

(2007:528)

3. utländska företag som avses i

värdepappersmarknaden

och

3 kap. 26–28 §§ lagen (2011:755)

utländska

företag

som

avses

om elektroniska pengar,

1 kap.

3 §

lagen (2016:1024)

4. utländska företag som avses i

verksamhet med bostadskrediter.

4 kap. 1 och 4 §§ lagen (2007:528)

om värdepappersmarknaden, och

5. utländska företag som avses i

1 kap. 3 §

lagen (2016:1024) om

verksamhet med bostadskrediter.

Bestämmelser om användningen av uppgifter om betalnings- försummelser och kreditmissbruk finns även i 7 §.

Denna lag träder i kraft den 11 januari 2027.

Prop. 2025/26:253

Bilaga 3

501

Prop. 2025/26:253

Bilaga 3

Förslag till lag om ändring i sparbankslagen (1987:619)

Härigenom föreskrivs1 i fråga om sparbankslagen (1987:619)2

dels att 3 kap. 4 och 10 §§ och 7 kap. 5 § kap. ska ha följande lydelse, dels att det ska införas två nya paragrafer, 7 kap. 5 a och 5 b §§, av

följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 kap.

4 §

Styrelsen skall utse en eller, om

Styrelsen ska utse en eller, om det

det

behövs,

flera

verkställande

behövs,

flera

verkställande

direktörer

att

under

styrelsens

direktörer

att

under

styrelsens

inseende leda verksamheten i spar-

banken. Styrelsen får även utse

ställföreträdare

för

verkställande

ställföreträdare

för

verkställande

direktör.

Finansinspektionen

får

direktör.

Finansinspektionen

får

medge

att

verkställande direktör

medge att

verkställande direktör

inte utses.

Om någon annan än styrelse-

Den verkställande direktören får

ledamot

utses

till

verkställande

inte ingå i styrelsen.

direktör, skall han ingå som

ledamot i styrelsen. Om någon

annan

än

styrelseledamot

eller

ersättare utses till ställföreträdare

för

verkställande

direktör,

skall

han ingå som ersättare i styrelsen.

Vad som sägs i denna lag om

verkställande

direktör

skall i

verkställande

direktör

ska

tillämpliga delar gälla också för

ställföreträdare

för

verkställande

ställföreträdare

för

verkställande

direktör.

10 §

Inom styrelsen skall en av ledamöterna vara ordförande. Styrelsen skall välja ordförande om inte annat föreskrivs i reglementet eller beslutas av sparbanks- stämman. Styrelsen får även utse vice ordförande. Vid lika röstetal avgörs valet genom lottning.

Verkställande direktör eller annan anställd i banken får inte

Inom styrelsen ska en av ledamöterna vara ordförande. Styrelsen ska välja ordförande om inte annat föreskrivs i reglementet eller beslutas av sparbanks- stämman. Styrelsen får även utse vice ordförande. Vid lika röstetal avgörs valet genom lottning.

En anställd i banken får inte vara ordförande eller vice ordförande.

	1	Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1619 av den 31 maj 2024 om
	ändring av direktiv 2013/36/EU vad gäller tillsynsbefogenheter, sanktioner, filialer från
502	tredjeland och miljö, samhällsansvar och bolagsstyrningsrisker, i den ursprungliga lydelsen.
	2	Lagen omtryckt 1996:1005.

vara

ordförande

eller

vice

Prop. 2025/26:253

ordförande.

Bilaga 3

7 kap.

5 §3

Senast två månader efter det att

Senast inom en månad efter det

avtalet om fusion har registrerats

att avtalet om fusion har registrerats

ska såväl överlåtande som över-

tagande

sparbank

ansöka

tagande

sparbank

ansöka

tillstånd

att

verkställa

avtalet.

tillstånd

att

verkställa avtalet.

Frågor om sådant tillstånd prövas

av Finansinspektionen. Vid fusion

enligt 2 § ska sparbankerna dess-

utom ansöka om tillstånd att driva

bankrörelse

och

godkännande av

bankrörelse

och

godkännande av

reglementet

för

den

övertagande

reglementet

för

den

övertagande

sparbanken

enligt

3 kap.

lagen

sparbanken

enligt

3 kap.

lagen

(2004:297)

bank-

och

(2004:297)

bank-

och

finansieringsrörelse.

Vid behandlingen av en ansökan

Finansinspektionen ska så snart

om tillstånd att verkställa avtalet

som möjligt, dock

senast

inom

om fusion prövas om fusionen kan

tio arbetsdagar,

skriftligen

anses förenlig med deras intressen,

bekräfta att ansökan har tagits

som är insättare i eller i övrigt har

emot.

fordringar på de av fusionen

berörda

sparbankerna,

samt om

fusionen framstår som ändamåls- enlig från allmän synpunkt.

Finansinspektionen ska underrätta registreringsmyndigheten om ansökningar enligt första stycket och om lagakraftvunna beslut som meddelats med anledning av sådana ansökningar.

5 a §

Finansinspektionen ska vid behandlingen av en ansökan om tillstånd att verkställa avtalet om fusion pröva om

1.sparbankerna efter fusionen har en tillfredsställande kontroll över sin verksamhet, särskilt när det gäller de risker som de är eller kan bli exponerade för,

2.fusionen kan anses förenlig med intresset hos de som är insättare i eller i övrigt har fordringar på de sparbanker som berörs av fusionen, samt om

3 Senaste lydelse 2013:451.

503

Prop. 2025/26:253

Bilaga 3

504

fusionen framstår som ändamåls- enlig från allmän synpunkt,

3.det finns skäl att anta att sparbankernas verksamhet bedrivs på ett sätt som är förenligt med denna lag och andra författningar som reglerar verksamheten, och

4.det finns skäl att anta att fusionen har samband med eller kan öka risken för

a) penningtvätt enligt 1 kap. 6 § lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, eller

b) finansiering av terrorism enligt 6 § terroristbrottslagen (2022:666) eller försök till sådant brott, avseende terroristbrott enligt 4 § samma lag.

Vid bedömningen enligt första stycket 1 ska Finansinspektionen särskilt beakta

1.sparbankernas anseende, och

2.om sparbankernas verksamhet bedrivs på ett sätt som är sunt.

5 b §

Vid prövning av en fusion mellan sparbanker som ingår i samma grupp får Finansinspektionen, i enskilda fall, begränsa prövningen till de omständigheter som avses i 5 a § första stycket 2.

Finansinspektionens beslut om tillstånd att verkställa en fusions- plan när sparbankerna ingår i samma grupp ska meddelas inom 60 arbetsdagar efter det att mot- tagandet av ansökan bekräftades

(bedömningsperioden). Om

Finansinspektionen begär kompletterande uppgifter får bedömningsperioden förlängas.

Finansinspektionen ska anses ha beviljat tillstånd till fusionen om

inspektionen inte inom bedömningsperioden har meddelat beslut i fråga om ansökan.

Denna lag träder i kraft den 11 januari 2026.

Prop. 2025/26:253

Bilaga 3

505

Prop. 2025/26:253

Bilaga 3

Förslag till lag om ändring i lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 1 § lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument1 ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 kap.

1 §2

Första stycket gäller inte om företagets motpart eller parterna i ett avtal som företaget medverkar till är

2.Riksgäldskontoret eller ett utländskt offentligt organ inom EES som är ansvarigt för eller deltar i förvaltningen av statsskulden eller är behörigt att föra konton för kunders räkning,

3.Riksbanken eller en utländsk centralbank inom EES, inklusive Europeiska centralbanken,

4.en multilateral utvecklingsbank, Banken för internationell betalnings- utjämning, Internationella valutafonden eller Europeiska investerings- banken, eller

5. ett	sådant	kreditinstitut som			5. ett	sådant	kreditinstitut som
anges i förteckningen i artikel 2.5 i					anges i förteckningen i artikel 2.5 i
Europaparlamentets			och	rådets	Europaparlamentets			och	rådets
direktiv 2013/36/EU av den 26 juni					direktiv 2013/36/EU av den 26 juni
2013 om behörighet att utöva					2013 om behörighet att utöva
verksamhet i kreditinstitut och om					verksamhet i kreditinstitut och om
tillsyn av kreditinstitut, om ändring					tillsyn av kreditinstitut, om ändring
av direktiv 2002/87/EG och om					av direktiv 2002/87/EG och om
upphävande		av	direktiven		upphävande		av	direktiven
2006/48/EG och 2006/49/EG, i					2006/48/EG och 2006/49/EG, i
lydelsen enligt Europaparlamentets					lydelsen enligt Europaparlamentets
och	rådets	direktiv		(EU)	och	rådets	direktiv		(EU)
2019/2034.					2024/1619.

Första stycket gäller inte heller om företaget är en sådan central motpart som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012

506	1	Lagen omtryckt 1992:558.
506	2	Senaste lydelse 2021:487.

av den 4 juli 2012 om OTC-derivat, centrala motparter och transaktions- register.

Denna lag träder i kraft den 11 januari 2026.

Prop. 2025/26:253

Bilaga 3

507

Prop. 2025/26:253

Bilaga 3

Förslag till lag om ändring i lagen (1992:160) om utländska filialer m.m.

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1992:160) om utländska filialer m.m. ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt betänkande Föreslagen lydelse 2024/25:FiU37 Stärkt konsument-

skydd på kreditmarknaden

3 §1

Om rätt för vissa utländska företag att driva verksamhet i Sverige finns särskilda bestämmelser, nämligen

1. för kreditinstitut 4 kap. 1, 2	1. för kreditinstitut 4 kap. 1 och
och 4–6 §§ lagen (2004:297) om	2 §§ lagen (2004:297) om bank-
bank- och finansieringsrörelse,	och	finansieringsrörelse		och
	1 a kap. 58–61 §§, 5 b kap., 6 kap.
	1 §	och 8 kap.	1 a §	lagen
	(2014:968) om särskild tillsyn över
	kreditinstitut och		värdepappers-
	bolag,

2.för värdepappersföretag 4 kap. 1 och 4 §§ lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,

3.för finansiella institut 4 kap. 3 § lagen om bank- och finansierings- rörelse,

4.för utländska försäkringsgivare lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige,

5.för börser 12 kap. 9 § lagen om värdepappersmarknaden,

6.för förvaltningsbolag och fondföretag 1 kap. 6–7, 10 och 11 §§ lagen (2004:46) om värdepappersfonder,

7.för utgivare av elektroniska pengar 3 kap. 26–28 §§ lagen (2011:755) om elektroniska pengar,

8.för utländska försäkringsförmedlare 3 kap. lagen (2018:1219) om försäkringsdistribution,

9.för företag som tillhandahåller betaltjänster 3 kap. 26 och 27 §§ lagen (2010:751) om betaltjänster,

10.för utländska AIF-förvaltare 5 kap. lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder,

11.för företag som driver verksamhet med bostadskrediter 2 kap. 7 § och 3 kap. 6 och 7 §§ lagen (2016:1024) om verksamhet med bostads- krediter,

12.för kreditförvaltare 5 kap. 5 och 6 §§ lagen (2023:714) om förvärv och förvaltning av nödlidande kreditavtal, och

13.för clearingbolag 1 kap. 2 § lagen (2024:114) om clearing och avveckling av betalningar.

Denna lag träder i kraft den 11 januari 2027.

508	1 Senaste lydelse 2025:000.

Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1571) om insättningsgaranti

Härigenom föreskrivs att 21 § lagen (1995:1571) om insättningsgaranti ska ha följande lydelse.

Prop. 2025/26:253

Bilaga 3

Nuvarande lydelse						Föreslagen lydelse
					21 §1
Om insättningar hos ett institut						Garantimyndigheten					får
omfattas av garantin till följd av ett						förelägga		institutet		att	vidta
beslut enligt 3 § andra stycket men						rättelse, om insättningar hos ett
detta inte utgör en förutsättning för						institut omfattas av garantin till
tillstånd	enligt 4 kap.			4 §	första	följd av ett beslut enligt 3 § andra
stycket 3	lagen		(2004:297) om			stycket men detta inte utgör en
bank-	och	finansieringsrörelse				förutsättning för			tillstånd		enligt
eller 4 kap. 6 § andra stycket lagen						4 kap.	6 §	andra	stycket		lagen
(2007:528)		om	värdepappers-			(2007:528)					om
marknaden,		och	institutet		inte	värdepappersmarknaden					eller
fullgör	sina skyldigheter				enligt	1 a kap. 60 § lagen (2014:968) om
denna lag, får garantimyndigheten						särskild tillsyn över				kreditinstitut
förelägga		institutet		att	vidta	och	värdepappersbolag,				och
rättelse.						institutet		inte	fullgör		sina
						skyldigheter enligt denna lag.

Om institutet inte har vidtagit rättelse inom ett år från föreläggandet, får garantimyndigheten besluta att garantin inte längre ska gälla beträffande insättningarna. Ett sådant beslut får, när det är fråga om ett utländskt institut från ett EES-land, meddelas endast om den behöriga myndigheten i institutets hemland har samtyckt till beslutet. Är det fråga om ett institut från ett land utanför EES, får beslut om att garantin inte längre ska gälla meddelas endast om tillsynsmyndigheten i institutets hemland har under- rättats i förväg om beslutet.

Denna lag träder i kraft den 11 januari 2027.

1 Senaste lydelse 2007:1433.

509

Prop. 2025/26:253

Bilaga 3

Förslag till lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse

Härigenom föreskrivs1 i fråga om lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse2

dels att 7 kap. 12 §, 10 kap. 18–30 f §§ och 12 kap. 13–17 och 19 §§ ska upphöra att gälla,

dels att rubrikerna närmast före 4 kap. 4 §, 7 kap. 12 §, 10 kap. 18, 26 och 30 a §§ och 12 kap. 13 § ska utgå och rubriken närmast efter 7 kap. 8 § ska utgå,

dels att 1 kap. 5 §, 3 kap. 2 §, 6 kap. 5 §, 10 kap. 1, 6 och 8 b §§, 10 a kap. 1 §, 11 kap. 1 §, 12 kap. 1, 4, 21 och 22 §§, 13 kap. 2 och 6 a §§, 14 kap. 1, 2, 2 a, 2 c och 6 §§, 15 kap. 1 a, 8 och 18 §§ och 16 kap. 1 § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas tre nya paragrafer, 3 kap. 4 a och 4 b §§ och 15 kap. 2 a §, och närmast före 3 kap. 4 a § en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 kap.

5 §3

I denna lag betyder

1.anknutet företag: ett svenskt eller utländskt företag vars huvudsakliga verksamhet består i att äga eller förvalta fast egendom, tillhandahålla data- tjänster eller driva annan liknande verksamhet som har samband med den huvudsakliga verksamheten i ett eller flera kreditinstitut, värdepappers- bolag eller motsvarande utländska företag,

2.bank: bankaktiebolag, sparbank och medlemsbank,

3.bankaktiebolag: ett aktiebolag som har fått tillstånd att driva bank- rörelse,

4.behörig myndighet: en utländsk myndighet som har behörighet att utöva tillsyn över utländska kreditinstitut,

	10 kap. 18 § 2009:711	10 kap. 30 b § 2022:1649
	10 kap. 19 §2022:1649	10 kap. 30 c § 2022:1649
	10 kap. 20 § 2022:1649	10 kap. 30 d § 2022:1649
	10 kap. 21 § 2005:932	10 kap. 30 e § 2022:1649
	10 kap. 22 § 2022:1649	10 kap. 30 f § 2022:1649
	10 kap. 23 § 2013:455	12 kap. 13 § 2022:1649
	10 kap. 24 § 2005:932	12 kap. 14 § 2022:1649
	10 kap. 25 § 2022:1649	12 kap. 15	§ 2009:711
	10 kap. 25 a § 2022:1649	12 kap. 16	§ 2022:1649
	10 kap. 26 § 2022:1649	12 kap. 17	§ 2018:725
	10 kap. 27 § 2005:932	12 kap. 19	§ 2009:711
	10 kap. 28 § 2005:932	rubriken närmast före 10 kap. 18 § 2005:932
	10 kap. 29 § 2005:932	rubriken närmast före 10 kap. 26 § 2005:932
	10 kap. 30 § 2005:932	rubriken närmast före 10 kap. 26 § 2005:932
510	10 kap. 30 a § 2022:1649	rubriken närmast före 10 kap. 30 a § 2022:1649.
510

5.EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,

6.filial: ett avdelningskontor med självständig förvaltning, varvid även ett utländskt kreditinstituts etablering av flera driftställen ska anses som en enda filial,

7.finansiellt institut: ett finansiellt institut enligt artikel 4.1.26 i tillsyns- förordningen,

8.hemland: det land där ett företag har fått tillstånd till rörelse som avses i denna lag,

9.kapitalbas: detsamma som i artikel 72 i tillsynsförordningen,

10.kreditinstitut: bank och kreditmarknadsföretag,

11. kapitaltäckningsdirektivet:					11. kapitaltäckningsdirektivet:
Europaparlamentets			och	rådets	Europaparlamentets			och	rådets
direktiv 2013/36/EU av den 26 juni					direktiv 2013/36/EU av den 26 juni
2013 om behörighet att utöva					2013 om behörighet att utöva
verksamhet i kreditinstitut och om					verksamhet i kreditinstitut och om
tillsyn av kreditinstitut, om ändring					tillsyn av kreditinstitut, om ändring
av direktiv 2002/87/EG och om					av direktiv 2002/87/EG och om
upphävande		av	direktiven		upphävande		av	direktiven
2006/48/EG		och 2006/49/EG, i			2006/48/EG		och 2006/49/EG, i
lydelsen enligt Europaparlamentets					lydelsen enligt Europaparlamentets
och	rådets	direktiv		(EU)	och	rådets	direktiv		(EU)
2019/2034,					2024/1619,

12.kreditmarknadsbolag: ett aktiebolag som har fått tillstånd att driva finansieringsrörelse,

13.kreditmarknadsförening: en ekonomisk förening som har fått tillstånd att driva finansieringsrörelse,

14.kreditmarknadsföretag: kreditmarknadsbolag och kreditmarknads- förening,

15.kvalificerat innehav: ett direkt eller indirekt ägande i ett företag, om innehavet beräknat på det sätt som anges i 5 a § representerar 10 procent eller mer av kapitalet eller av samtliga röster eller annars möjliggör ett väsentligt inflytande över ledningen av företaget,

16.medlemsbank: en ekonomisk förening som har fått tillstånd att driva bankrörelse,

		17. nyckelperson: den som utan
		att vara styrelseledamot			eller
		verkställande	direktör	i	ett
		kreditinstitut utövar ett betydande
		inflytande över verksamheten,
17. sparbank: ett företag som		18. sparbank: ett företag som
avses i sparbankslagen (1987:619),		avses i sparbankslagen (1987:619),
18. startkapital: det kapital som		19. startkapital: det kapital som
för kreditinstitut avses i artikel 4.51		för kreditinstitut avses i artikel 4.51
i tillsynsförordningen,		i tillsynsförordningen,
19. utländskt	bankföretag: ett	20. utländskt	bankföretag: ett
utländskt företag som i hemlandet		utländskt företag som i hemlandet
har tillstånd att driva bankrörelse,		har tillstånd att driva bankrörelse,
20. utländskt kreditföretag: ett		21. utländskt kreditföretag: ett
utländskt företag som i hemlandet		utländskt företag som i hemlandet
har tillstånd att driva finansierings-		har tillstånd att driva finansierings-
rörelse,		rörelse,

Prop. 2025/26:253

Bilaga 3

511

Prop. 2025/26:253

Bilaga 3

21. utländskt kreditinstitut: ett utländskt bankföretag och ett utländskt kreditföretag,

22. betydande filial: en filial som är betydande enligt artikel 51.1 i kapitaltäckningsdirektivet,

23. blandat finansiellt holding- företag: ett holdingföretag enligt artikel 4.1.21 i tillsyns- förordningen,

22. utländskt kreditinstitut: ett utländskt bankföretag och ett utländskt kreditföretag,

23. betydande filial: en filial som är betydande enligt artikel 51.1 i kapitaltäckningsdirektivet,

24. blandat finansiellt holding- företag: ett holdingföretag enligt artikel 4.1.21 i tillsyns- förordningen,

24. blandat finansiellt moder-	25. blandat finansiellt moder-
holdingföretag inom EES: ett inom	holdingföretag inom EES: ett inom
EES etablerat blandat finansiellt	EES etablerat blandat finansiellt
holdingföretag som inte självt är ett	holdingföretag som inte självt är ett
dotterföretag till ett	dotterföretag till ett

a)kreditinstitut, värdepappersbolag eller EES-institut, eller

b)annat blandat finansiellt holdingföretag eller ett finansiellt holding- företag som är etablerat i något land inom EES,

25. EES-institut: ett utländskt kreditinstitut eller ett utländskt värdepappersföretag som är hemmahörande i något annat land inom EES än Sverige,

26. finansiellt holdingföretag: ett holdingföretag enligt artikel 4.1.20 i tillsynsförordningen,

26. EES-institut: ett utländskt kreditinstitut eller ett utländskt värdepappersföretag som är hemmahörande i något annat land inom EES än Sverige,

27. finansiellt holdingföretag: ett holdingföretag enligt artikel 4.1.20 i tillsynsförordningen,


27. finansiellt		moderholding-	28. finansiellt		moderholding-
företag	inom EES: ett inom EES		företag	inom EES: ett inom EES
etablerat finansiellt holdingföretag			etablerat finansiellt holdingföretag
som inte självt är ett dotterföretag			som inte självt är ett dotterföretag
till ett			till ett

a)kreditinstitut, värdepappersbolag eller EES-institut, eller

b)annat finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holding- företag som är etablerat i något land inom EES,

28. holdingföretag med blandad				29. holdingföretag med blandad
verksamhet: holdingföretag enligt				verksamhet: holdingföretag enligt
artikel	4.1.22	i	tillsyns-	artikel	4.1.22	i	tillsyns-
förordningen,				förordningen,

29. koncern:30. koncern:

a)i 6 a, 6 b och 15 b kap., detsamma som i 2 kap. 1 § lagen (2015:1016) om resolution,

b)i övriga kapitel, detsamma som i 1 kap. 11 och 12 §§ aktiebolagslagen (2005:551), varvid det som sägs om moderbolag tillämpas även på andra juridiska personer än aktiebolag,

512

30. koncernåterhämtningsplan:

en plan som upprättas av ett moderföretag inom EES i syfte att identifiera åtgärder som de företag i en koncern som omfattas av gruppbaserad tillsyn avser att vidta för att bevara eller återställa

31. koncernåterhämtningsplan: en plan som upprättas av ett moderföretag inom EES i syfte att identifiera åtgärder som de företag i en koncern som omfattas av gruppbaserad tillsyn avser att vidta för att bevara eller återställa

koncernens eller ett i koncernen				koncernens	eller ett i	koncernen		Prop. 2025/26:253
ingående	kreditinstituts		eller	ingående	kreditinstituts		eller	Bilaga 3
utländskt	kreditinstituts	finansiella		utländskt kreditinstituts finansiella
ställning och livskraft efter en				ställning och livskraft efter en
betydande	försämring	av	den	betydande	försämring	av	den

finansiella situationen,						finansiella situationen,
31. krishanteringsdirektivet:						32. krishanteringsdirektivet:
Europaparlamentets		och		rådets		Europaparlamentets		och		rådets
direktiv 2014/59/EU av den 15 maj						direktiv 2014/59/EU av den 15 maj
2014 om inrättande av en ram för						2014 om inrättande av en ram för
återhämtning	och	resolution			av	återhämtning	och	resolution			av
kreditinstitut	och	värdepappers-				kreditinstitut	och	värdepappers-
företag och om ändring av rådets						företag och om ändring av rådets
direktiv 82/891/EEG och Europa-						direktiv 82/891/EEG och Europa-
parlamentets	och	rådets		direktiv		parlamentets	och rådets			direktiv
2001/24/EG,		2002/47/EG,				2001/24/EG,		2002/47/EG,
2004/25/EG,		2005/56/EG,				2004/25/EG,		2005/56/EG,
2007/36/EG,		2011/35/EU,				2007/36/EG,		2011/35/EU,
2012/30/EU och 2013/36/EU samt						2012/30/EU och 2013/36/EU samt
Europaparlamentets		och		rådets		Europaparlamentets		och		rådets
förordningar	(EU)	nr	1093/2010			förordningar	(EU)	nr	1093/2010
och (EU) nr 648/2012, i den						och (EU) nr 648/2012, i den
ursprungliga lydelsen,						ursprungliga lydelsen,
32. moderföretag inom EES: ett						33. moderföretag inom EES: ett
moderinstitut	inom		EES,		ett	moderinstitut	inom		EES,		ett
finansiellt	moderholdingföretag					finansiellt	moderholdingföretag
inom EES eller ett blandat						inom EES eller ett blandat
finansiellt	moderholdingföretag					finansiellt	moderholdingföretag
inom EES,						inom EES,
33. moderinstitut inom EES: ett						34. moderinstitut inom EES: ett
kreditinstitut,	värdepappersbolag					kreditinstitut,	värdepappersbolag
eller EES-institut som är ett						eller EES-institut som är ett
moderföretag och som inte självt är						moderföretag och som inte självt är
ett dotterföretag till ett						ett dotterföretag till ett

a)annat kreditinstitut, värdepappersbolag eller EES-institut, eller

b)finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag som är etablerat i något land inom EES,

34. samordnande tillsyns- 35. samordnande tillsyns- myndighet: en behörig myndighet myndighet: en behörig myndighet

som ansvarar för att utöva grupp-		som ansvarar för att utöva grupp-
baserad tillsyn	av moderinstitut	baserad tillsyn	av moderinstitut
inom EES och av institut som		inom EES och av institut som
kontrolleras av finansiella moder-		kontrolleras av finansiella moder-
holdingföretag	inom EES eller	holdingföretag	inom EES eller

blandade finansiella moderholding-	blandade finansiella moderholding-
företag inom EES,	företag inom EES,
35. tillsynsförordningen:	36. tillsynsförordningen:
Europaparlamentets och rådets	Europaparlamentets och rådets
förordning (EU) nr 575/2013 av	förordning (EU) nr 575/2013 av
den 26 juni 2013 om tillsynskrav	den 26 juni 2013 om tillsynskrav

513

Prop. 2025/26:253

Bilaga 3

för kreditinstitut och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012,

36. utländskt värdepappers- företag: ett utländskt företag som i hemlandet har tillstånd att driva värdepappersrörelse, och

37. återhämtningsplan: en plan som upprättas av ett kreditinstitut i syfte att identifiera åtgärder som institutet avser att vidta för att bevara eller återställa sin finansiella ställning och livskraft efter en betydande försämring av den finansiella situationen.

för kreditinstitut och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012,

37. utländskt värdepappers- företag: ett utländskt företag som i hemlandet har tillstånd att driva värdepappersrörelse, och

38. återhämtningsplan: en plan som upprättas av ett kreditinstitut i syfte att identifiera åtgärder som institutet avser att vidta för att bevara eller återställa sin finansiella ställning och livskraft efter en betydande försämring av den finansiella situationen.

3 kap.

2 §4

Ett svenskt företag ska ges tillstånd att driva bankrörelse eller finansieringsrörelse, om

2.det finns skäl att anta att den planerade rörelsen kommer att drivas enligt bestämmelserna i denna lag och andra författningar som reglerar företagets verksamhet,

3.den som har eller kan förväntas komma att få ett kvalificerat innehav i företaget bedöms lämplig att utöva ett väsentligt inflytande över ledningen av ett kreditinstitut,

4. den som ska ingå i styrelsen	4. den som ska vara
för företaget eller vara verk-	a) styrelseledamot, verkställande
ställande direktör i det, eller vara	direktör eller ersättare för någon av
ersättare för någon av dem, har	dem har tillräckligt gott anseende,
tillräcklig insikt och erfarenhet för	insikt, kunskap och erfarenhet för
att delta i ledningen av ett	att delta i ledningen och även i
kreditinstitut och även i övrigt är	övrigt	agerar	med	ärlighet,
lämplig för en sådan uppgift, och	integritet	och	självständigt
	tänkande för att vara lämplig för en
	sådan uppgift,
	b) nyckelperson		har	tillräckligt
	gott anseende, insikt, kunskap och
	erfarenhet för att utöva betydande

inflytande över verksamheten och även i övrigt agerar med ärlighet och integritet för att vara lämplig för en sådan uppgift, och

5.styrelsen i sin helhet har tillräckliga kunskaper och erfarenheter för att leda företaget.

514	4 Senaste lydelse 2022:674.

Vid bedömningen enligt första stycket 3 av om en innehavare är lämplig	Prop. 2025/26:253
ska dennes anseende och kapitalstyrka beaktas. Det ska också beaktas om	Bilaga 3
det finns skäl att anta att

1.innehavaren kommer att motverka att kreditinstitutets verksamhet drivs på ett sätt som är förenligt med kraven i denna lag och andra författningar som reglerar företagets verksamhet, eller

2.innehavet har samband med eller kan öka risken för

a)penningtvätt enligt 1 kap. 6 § lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, eller

b)finansiering av terrorism enligt 6 § terroristbrottslagen (2022:666) eller försök till sådant brott, avseende terroristbrott enligt 4 § samma lag.

Om den som kommer att ha ett						Om den som kommer att ha ett
kvalificerat innehav i företaget är						kvalificerat innehav i företaget är
ett finansiellt holdingföretag					eller	ett finansiellt holdingföretag eller
ett blandat finansiellt holding-						ett blandat finansiellt holding-
företag, ska det vid bedömningen						företag, ska det vid bedömningen
av innehavarens anseende särskilt						av innehavarens anseende särskilt
beaktas om dess ledning uppfyller						beaktas om dess ledning uppfyller
de krav som ställs på ledningen i ett						de krav som ställs på ledningen i ett
sådant	företag	enligt		3 kap.	5 §	sådant företag enligt 1 a kap. 2 § 3
lagen	(2014:968)		om särskild			och 4	och 3 kap.	5–10 §§ lagen
tillsyn	över	kreditinstitut			och	(2014:968) om särskild tillsyn över
värdepappersbolag				respektive		kreditinstitut		och
5 kap. 16 § lagen			(2006:531)		om	värdepappersbolag		respektive
särskild	tillsyn	över		finansiella		5 kap. 16 § lagen		(2006:531) om
konglomerat.						särskild	tillsyn över finansiella

konglomerat.

Om företaget har eller kan förväntas komma att få nära förbindelser med någon annan, får tillstånd ges bara om förbindelserna inte hindrar en effektiv tillsyn av företaget.

Särskilt om lämplighetsbedömning

4 a §

Om kraven i 2 § första stycket 4 eller 5 inte är uppfyllda, ska kredit- institutet

1. se till att en styrelseledamot, en verkställande direktör, ersättare för någon av dem eller en nyckel- person inte påbörjar uppdraget eller anställningen, eller

2. besluta att en person inte längre får vara styrelseledamot, verkställande direktör, ersättare för någon av dem eller nyckel- person.

Om institutet vidtar åtgärder för att personen ska bli lämplig för

515

Prop. 2025/26:253

Bilaga 3

uppgiften,	får	personen		vara
styrelseledamot,			verkställande
direktör, ersättare för någon av
dem eller nyckelperson.
4 b §
Ett kreditinstitut som är ett stort
institut eller ett stort dotterföretag
enligt artikel 4.1.146 eller 4.1.147 i
tillsynsförordningen ska anmäla till
Finansinspektionen, om institutet
1. avser	att utse		en styrelse-
ledamot	eller		verkställande
direktör, och
2. utser	nyckelpersoner			som
ansvarar för
a) förvaltningen av finansiella
resurser, den finansiella plane-
ringen	och	den	finansiella
rapporteringen,
b) riskhanteringsfunktionen,
c) funktionen				för
regelefterlevnad, eller
d) internrevisionsfunktionen.
En anmälan		enligt		första

	stycket 1	ska	göras	senast
	30 arbetsdagar		före	det	att
	uppdraget	eller anställningen			ska
	påbörjas.
4 kap.
7 §5
Ett utländskt kreditinstitut som	Ett utländskt		kreditinstitut		som
driver rörelse med stöd av 1, 2 eller	driver rörelse med stöd av 1 eller
4 § får här driva bara sådan verk-	2 § får här driva bara sådan verk-
samhet som omfattas av institutets	samhet som omfattas av institutets
verksamhetstillstånd i hemlandet.	verksamhetstillstånd i hemlandet.

I 4 kap. 2 § 2 och 3 lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden finns bestämmelser om att verksamhet som avses i 2 kap. 1 § samma lag under vissa förutsättningar får drivas av utländska kreditinstitut som driver verksamhet med stöd av 1 och 2 §§ och av finansiella institut och dotter- företag som driver verksamhet med stöd av 3 §.

516	5 Senaste lydelse 2007:563.

6 kap.		Prop. 2025/26:253
5 §6		Bilaga 3
Styrelsen i ett kreditinstitut skall	Styrelsen i ett kreditinstitut ska se
se till att det finns skriftliga interna	till att det finns skriftliga interna
riktlinjer och instruktioner i den	riktlinjer och instruktioner i den
omfattning som behövs för att	omfattning som behövs för att
uppfylla kraven i 1–3 och 4 a §§	uppfylla kraven i 1–3 och 4 a §§
och för att i övrigt styra rörelsen.	och för att i övrigt styra rörelsen.
Dessa riktlinjer och instruktioner	Dessa riktlinjer och	instruktioner
skall utvärderas och ses över	ska utvärderas och ses över minst
regelbundet.	vartannat år.

10kap. 1 §7

För bankaktiebolag gäller föreskrifterna för aktiebolag i allmänhet, om inte något annat följer av denna lag eller är särskilt föreskrivet. Hänvisningar i aktiebolagslagen (2005:551) till bestämmelser i samma lag ska i de fall de förekommer avse de bestämmelser i denna lag som gäller i stället för eller utöver bestämmelserna i aktiebolagslagen.

I fråga om bankaktiebolag ska det som anges om Bolagsverket i följande bestämmelser avse Finansinspektionen:

– 8 kap. 9 och 30 §§ samt 37 §				– 8 kap. 9 och 30 §§ samt 37 §
andra stycket aktiebolagslagen,				andra stycket aktiebolagslagen, och
– 23 kap.		45 b §	aktiebolags-
lagen,
– 24 kap. 47 § aktiebolagslagen,
och
– 24 a kap.		24 §	aktiebolags-	– 24 a kap.	24 §	aktiebolags-
lagen.				lagen.
			6 §8
I ett	bankaktiebolag skall			I ett bankaktiebolag ska styrelsen
styrelsen	utse en		verkställande	utse en verkställande direktör.
direktör.	Bolagets		verkställande	Bolagets verkställande direktör får
direktör får inte vara ordförande i				inte ingå i styrelsen.
styrelsen.
			8 b §9
Vid tillämpningen av 8 a § andra stycket ska
1. uppdrag inom samma koncern				1. uppdrag	inom	samma grupp
eller i företag där bankaktiebolaget				eller i företag där bankaktiebolaget
har ett kvalificerat innehav räknas				har ett kvalificerat innehav räknas
som ett enda uppdrag, och				som ett enda uppdrag, och

2.uppdrag i verksamheter och organisationer som inte huvudsakligen har ett kommersiellt syfte inte beaktas.

6	Senaste lydelse 2006:1387.
7	Senaste lydelse 2024:1284.
8	Senaste lydelse 2005:932.	517
9	Senaste lydelse 2014:982.	517

Prop. 2025/26:253

Bilaga 3

Om styrelseledamoten representerar svenska staten gäller inte 8 a § andra stycket.

10 a kap.

1§10

Det som enligt 12 kap. 1–4 och			Det som enligt 12 kap. 1–4,
6–20 a §§	gäller	för	6–12 b och 20–20 a §§ gäller för
kreditmarknadsföreningar ska även			kreditmarknadsföreningar ska även
gälla för medlemsbanker.			gälla för medlemsbanker.

Det som föreskrivs om Bolagsverket i 7 kap. 8, 30 och 38 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar ska, i fråga om medlemsbanker, i stället gälla Finansinspektionen.

När den lagen tillämpas på medlemsbanker ska hänvisningar till föreningsregistret i stället avse bankregistret.

11kap.

1 §11

Det som enligt 10 kap. gäller för bankaktiebolag ska även gälla för

kreditmarknadsbolag utom bestämmelserna om fusion i 18 §, om likvidation i 31–34 §§ och om företagsnamn i 35 och 36 §§.

Bestämmelserna om fusion i 10 kap. 19–25 b §§ gäller bara vid fusion mellan ett kreditmarknads- bolag och ett annat bolag och bara om en bank inte är övertagande bolag. Ärenden som avser tillstånd enligt 20, 25, 30 b, 30 h eller 40 § prövas av Finansinspektionen.

Det som enligt 10 kap. gäller för bankaktiebolag ska även gälla för

kreditmarknadsbolag utom bestämmelserna om likvidation i 31–34 §§ och om företagsnamn i 35 och 36 §§.

Ärenden som avser tillstånd enligt 10 kap. 30 h eller 40 § prövas av Finansinspektionen.

12 kap.

1 §12


		Det som anges om Bolagsverket i
	16 kap.		41 b §	lagen	om
	10	Senaste lydelse 2024:356.
518	11	Senaste lydelse 2022:1649.
518	12	Senaste lydelse 2022:1649. Ändringen innebär att andra stycket tas bort.

ekonomiska föreningar ska i fråga om kreditmarknadsföreningar avse Finansinspektionen.

4 §

I en kreditmarknadsförening skall styrelsen utse en verkställande direktör. Föreningens verkställande direktör får inte vara ordförande i styrelsen.

Prop. 2025/26:253

Bilaga 3

I en kreditmarknadsförening ska styrelsen utse en verkställande direktör. Föreningens verkställande direktör får inte ingå i styrelsen.

21§13

I fråga om skyddet för borgenärer till en kreditmarknadsförening, som deltar i bildandet av ett europakooperativ genom fusion, ska bestämmelserna om tillstånd att verkställa en fusionsplan i 1 a kap. 29 §, 30 §, 31 § andra stycket, 32 § första stycket 2 och 35 § första stycket 1–4 och 6–9 och andra stycket lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag tillämpas.

22§14

Bolagsverket ska utfärda ett sådant intyg som avses i artikel

29.2i rådets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska kooperativa föreningar (SCE-föreningar) (SCE- förordningen), när ett beslut har meddelats enligt 1 a kap. 29 §, 30 §, 31 § andra stycket, 32 § första stycket 2 och 35 § första stycket 1–4 och 6–9 och andra stycket lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag och beslutet har fått laga kraft.

13kap.

2 §15

Finansinspektionen har tillsyn över kreditinstitut och utländska kredit- institut som inrättat filial enligt 4 kap. 4 §.

13	Senaste lydelse 2009:711.
14	Senaste lydelse 2009:711.	519
15	Senaste lydelse 2020:1209.	519

Prop. 2025/26:253

Bilaga 3

520

För ett kreditinstitut omfattar tillsynen att rörelsen drivs enligt

1.denna lag,

2.andra författningar som reglerar institutets verksamhet,

3.institutets bolagsordning, stadgar eller reglemente, och

4.interna instruktioner som har sin grund i författningar som reglerar institutets verksamhet.


Finansinspektionen har dessutom					Finansinspektionen har dessutom
tillsyn	över att		kreditinstitutets		tillsyn över		att	kreditinstitutets
ägare	och	ledning		uppfyller	ägare,	ledning		och	nyckel-
lämplighetskraven i denna lag. Om					personerna som avses i 3 kap. 4 b §
Finansinspektionen vid inspektion					första	stycket 2			uppfyller
eller på annat sätt har upptäckt en					lämplighetskraven i denna lag. Om
omständighet som kan antas ha					Finansinspektionen vid inspektion
samband		med	eller	utgöra	eller på annat sätt har upptäckt en
penningtvätt		eller	finansiering av		omständighet som kan antas ha
terrorism, ska inspektionen särskilt					samband	med		eller	utgöra
kontrollera att ägare och ledning					penningtvätt		eller	finansiering av
uppfyller lämplighetskraven.					terrorism, ska inspektionen särskilt
					kontrollera att ägare, ledning och
					sådana	nyckelpersoner			uppfyller
					lämplighetskraven.

6 a §16

Finansinspektionen ska, i den utsträckning som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, i sin tillsynsverksamhet samarbeta och utbyta information med

–andra behöriga myndigheter,

–Europeiska bankmyndigheten,

–Europeiska systemrisknämnden,

–Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten,

– Europeiska centralbanken, och

– Europeiska centralbanken,

– Myndigheten för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism, och

–offentliga organ inom EES som avses i artikel 56 första stycket h i kapitaltäckningsdirektivet.

Finansinspektionen får, i den utsträckning som följer av artikel 58a i kapitaltäckningsdirektivet, i sin tillsynsverksamhet samarbeta och utbyta information med

–Internationella valutafonden,

–Världsbanken,

–Banken för internationell betalningsutjämning, och

–Rådet för finansiell stabilitet.

16Senaste lydelse 2020:1209.

14 kap.	Prop. 2025/26:253
1 §17	Bilaga 3
Ett direkt eller indirekt förvärv av aktier eller andelar i ett kreditinstitut,
som medför att förvärvarens sammanlagda innehav utgör ett kvalificerat
innehav, får ske bara efter tillstånd av Finansinspektionen. Detsamma
gäller förvärv som innebär att ett kvalificerat innehav ökas

1.så att det uppgår till eller överstiger 20, 30 eller 50 procent av kapitalet eller röstetalet för samtliga aktier eller andelar, eller

2.så att institutet blir dotterföretag.

Finansinspektionen	ska	inom	Finansinspektionen ska så snart
två arbetsdagar från	det	att en	som möjligt,	dock	senast	inom
fullständig ansökan kommit in till			tio arbetsdagar,	från	det	att en
inspektionen skicka en bekräftelse			fullständig ansökan kommit in till
till förvärvaren om att ansökan har			inspektionen, skicka en bekräftelse
tagits emot.			till förvärvaren om att ansökan har
			tagits emot.

2§18

Tillstånd ska ges till förvärv som avses i 1 §, om förvärvaren bedöms lämplig att utöva ett väsentligt inflytande över ledningen av ett kreditinstitut och det kan antas att det tilltänkta förvärvet är ekonomiskt sunt. Hänsyn ska tas till förvärvarens sannolika påverkan på verksamheten i kreditinstitutet.

Vid bedömningen enligt första stycket ska förvärvarens anseende och kapitalstyrka beaktas. Det ska också beaktas

3.om det finns skäl att anta att förvärvet har samband med eller kan öka risken för

a) penningtvätt enligt 1 kap. 6 § lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, eller

b) finansiering av terrorism enligt 6 § terroristbrottslagen (2022:666) eller försök till sådant brott, avseende terroristbrott enligt 4 § samma lag.

	Om förvärvaren är ett finansiellt	Om förvärvaren är ett finansiellt
holdingföretag eller ett blandat		holdingföretag eller ett blandat
17	Senaste lydelse 2009:361.	521
18	Senaste lydelse 2022:674.	521

Prop. 2025/26:253

Bilaga 3

finansiellt holdingföretag ska			det	finansiellt holdingföretag				ska	det
vid bedömningen av förvärvarens				vid bedömningen av förvärvarens
anseende särskilt beaktas om dess				anseende särskilt beaktas om dess
ledning uppfyller de krav som ställs				ledning uppfyller de krav som ställs
på ledningen i ett sådant företag				på ledningen i ett sådant företag
enligt 3 kap. 5 § lagen (2014:968)				enligt 1 a kap. 2 § eller 3 kap. 5 §
om	särskild	tillsyn	över	lagen	(2014:968)		om	särskild
kreditinstitut			och	tillsyn	över	kreditinstitut			och
värdepappersbolag		respektive		värdepappersbolag			respektive
5 kap. 16 § lagen		(2006:531)	om	5 kap. 16 § lagen			(2006:531)		om
särskild	tillsyn över finansiella			särskild	tillsyn	över finansiella
konglomerat.				konglomerat.

Om förvärvet skulle leda till nära förbindelser mellan kreditinstitutet och någon annan, får tillstånd ges bara om förbindelserna inte hindrar en effektiv tillsyn av institutet.

2 a §19

Frågan om tillstånd enligt 2 § får avgöras först efter samråd med behörig myndighet i ett annat land inom EES om förvärvaren är

1.ett i det landet auktoriserat utländskt kreditinstitut, företag för elektroniska pengar, försäkringsföretag eller värdepappersföretag, eller ett i det landet hemmahörande förvaltningsbolag som där har tillstånd att driva verksamhet enligt bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG av den 13 juli 2009 om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag),

2.ett moderföretag till ett sådant företag som avses i 1, eller

3.en fysisk eller juridisk person som kontrollerar ett sådant företag som avses i 1.

Inför bedömningen enligt 2 § andra stycket 3 ska berörda utländska tillsynsmyndigheter få tillfälle att inom 30 arbetsdagar lämna synpunkter.

Finansinspektionen får invända mot förvärvet om förvärvaren är etablerad i ett land utanför EES som av Europeiska kommissionen har identifierats som ett högrisk- tredjeland eller omfattas av internationella sanktioner och inspektionen gör bedömningen att det påverkar förvärvarens förmåga att uppfylla kraven i lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.

522	19 Senaste lydelse 2011:883.

2 c §20

Prop. 2025/26:253

Bedömningsperioden enligt 2 b §

Bilaga 3

ska förlängas om det samtidigt med

en prövning av om ett kredit-

instituts

ägare

uppfyller

instituts

ägare

uppfyller

lämplighetskraven

enligt

detta

lämplighetskraven

enligt

detta

kapitel pågår en prövning av en

ansökan om godkännande av ett

finansiellt holdingföretag eller

ett

finansiellt holdingföretag eller ett

blandat

finansiellt

holdingföretag

blandat

finansiellt

holdingföretag

enligt

1 kap. 7, 8

och 10–13 §§

enligt

1 a kap.

2–7 §§

lagen

(2014:968)

särskild

(2014:968) om särskild tillsyn över

tillsyn

över

kreditinstitut

och

kreditinstitut

och

värdepappersbolag.

Bedömnings-

värdepappersbolag.

Bedömnings-

perioden

förlängs

då

med

perioden förlängs då till dess att ett

20 arbetsdagar

efter

det

att

ett

beslut i ärendet om godkännande

eller undantag från kravet på

har meddelats.

godkännande har meddelats.

6§21

2.om innehavaren i väsentlig utsträckning har åsidosatt sina skyldigheter i näringsverksamhet eller i andra ekonomiska angelägenheter eller gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet,

3. om

innehavaren

är

ett

3. om

innehavaren

är

ett

finansiellt holdingföretag

eller

ett

finansiellt

holdingföretag

eller

ett

blandat

finansiellt

holdingföretag

blandat

finansiellt

holdingföretag

och dess ledning inte uppfyller de

krav som ställs på ledningen i ett

sådant

företag

enligt

3 kap.

5 §

sådant företag

enligt

1 a kap.

2 §

lagen

(2014:968)

särskild

eller 3 kap. 5 § lagen

(2014:968)

tillsyn

över

kreditinstitut

och

om särskild tillsyn över kredit-

värdepappersbolag

respektive

institut

och

värdepappersbolag

5 kap. 16 § lagen

(2006:531)

respektive

5 kap.

16 §

lagen

särskild

tillsyn

över

finansiella

(2006:531) om särskild tillsyn över

konglomerat, eller

finansiella konglomerat, eller

4.om det finns skäl att anta att innehavet har samband med eller kan öka risken för

a) penningtvätt enligt 1 kap. 6 § lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, eller

b) finansiering av terrorism enligt 6 § terroristbrottslagen (2022:666) eller försök till sådant brott, avseende terroristbrott enligt 4 § samma lag.

20	Senaste lydelse 2020:1209.	523
21	Senaste lydelse 2022:674.	523

Prop. 2025/26:253

Bilaga 3

15kap. 1 a §22

Finansinspektionen ska ingripa mot någon som ingår i ett kreditinstituts styrelse eller är dess verkställande direktör, eller ersättare för någon av dem, om kreditinstitutet

1.har fått tillstånd att driva bank- eller finansieringsrörelse genom att lämna falska uppgifter eller på annat otillbörligt sätt,

2.i strid med 14 kap. 4 § första stycket låter bli att till Finans- inspektionen anmäla sådana förvärv och avyttringar som avses där,

3.i strid med 14 kap. 4 § tredje stycket låter bli att till Finans- inspektionen anmäla namnen på de ägare som har ett kvalificerat innehav av aktier eller andelar i institutet samt storleken på innehaven,

4.inte uppfyller kraven i 6 kap. 1, 2, 2 b–3 c, 4, 4 a, 4 c eller 5 § eller i föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 1 § 5,

6. låter bli att rapportera eller lämnar ofullständig eller felaktig information till Finansinspektionen när det gäller data som avses i artikel 430a i tillsynsförordningen,

7. låter bli att lämna information till Finansinspektionen eller lämnar ofullständig eller felaktig information om en stor exponering i strid med artikel 394.1 i tillsyns- förordningen,

8. låter bli att lämna information till Finansinspektionen eller

5. vidtar en åtgärd som kräver tillstånd av Finansinspektionen

enligt denna lag eller tillsynsförordningen

a)utan att ha ett sådant tillstånd,

b)med stöd av ett tillstånd som kreditinstitutet har fått genom att lämna falska uppgifter, eller

c)som inte uppfyller kraven för tillståndet,

6. inte uppfyller kraven på


a) sammansättning,		villkor,
justeringar och	avdrag för

kapitalbas enligt del två i tillsyns- förordningen, eller

b)kapitalbas enligt artikel 92.1 i tillsynsförordningen,

7. inte uppfyller kraven för datainsamling och styrning i del tre, avdelning III, kapitel 2 i till- synsförordningen,

8. inte uppfyller kraven för risk- vägda exponeringsbelopp, kapital-

524	22 Senaste lydelse 2024:1284.

lämnar ofullständig	eller	felaktig	baskrav och styrformer			i	del tre,	Prop. 2025/26:253
information om likviditet i strid			avdelningarna	II–VI	i	tillsynsför-		Bilaga 3
med artikel 415.1 och 415.2 i			ordningen,
tillsynsförordningen,
9. låter bli att lämna uppgifter till			9. låter bli att lämna uppgifter till
Finansinspektionen	eller	lämnar	Finansinspektionen		eller		lämnar
ofullständig eller felaktig in-			ofullständig eller felaktig in-
formation om sin bruttosoliditet i			formation	i	strid		med
strid med artikel 430.1 och 430.2 i			någon av artiklarna 430.1–430.3
tillsynsförordningen,			och 430a i tillsynsförordningen,
10. vid upprepade tillfällen eller			10. i strid med
systematiskt låter bli att hålla			a) artikel	412	i		tillsyns-
likvida tillgångar i strid med artikel			förordningen	vid		upprepade
412 i tillsynsförordningen,			tillfällen eller systematiskt låter bli
			att hålla likvida tillgångar, eller

b)artikel 413 eller 428b i tillsynsförordningen låter bli att

hålla en stabil netto- finansieringskvot,

11. utsätter sig för en exponering		11. inte	uppfyller	kraven		för
som	överskrider gränserna enligt	stora exponeringar mot en kund
artikel 395 i tillsynsförordningen,		eller en grupp av kunder med
		inbördes	anknytning		enligt
		bestämmelserna i del fyra i
		tillsynsförordningen,
12. är exponerat för kreditrisken		12. inte	uppfyller	kraven		för
i en	värdepapperiseringsposition	beräkning	av likviditetstäcknings-
utan att uppfylla villkoren i artikel		kvoten och den stabila netto-
405 i tillsynsförordningen,		finansieringskvoten		i	del	sex,
		avdelningarna I och IV i tillsyns-
		förordningen och delegerade akter

som avses i artikel 460.1 i den förordningen,

13.låter bli att lämna information eller lämnar ofullständig eller felaktig information i strid med någon av artiklarna 431.1–431.3 och 451.1 i tillsynsförordningen,

16.har befunnits ansvarigt för en allvarlig, upprepad eller systematisk

överträdelse av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1113 av den 31 maj 2023 om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel och vissa kryptotillgångar och ändring av direktiv (EU) 2015/849,

525

Prop. 2025/26:253

Bilaga 3

526

17. har tillåtit en styrelseledamot,						17. har tillåtit en styrelseledamot,
verkställande direktören					eller	verkställande	direktören		eller
ersättare för någon av dem att åta						ersättare för någon av dem att åta
sig ett sådant uppdrag i institutet						sig ett sådant uppdrag i institutet
eller kvarstå i institutet trots att						eller kvarstå i institutet trots att
kraven i 3 kap. 2 § första stycket 4						kraven i	3 kap.	2 §	första
eller	5,	10 kap. 8 a–8 c §§			eller	stycket 4 a	eller	5,	10 kap.
12 kap.		6 a–6 c §§	eller	i	före-	8 a–8 c §§ eller 12 kap. 6 a–6 c §§
skrifter som har meddelats med						eller i föreskrifter som har
stöd	av	16 kap.	1 § 3	inte är		meddelats med stöd		av	16 kap.
uppfyllda,						1 § 3 inte är uppfyllda,

18.i strid med 6 a kap. 1 eller 2 § låter bli att upprätta eller lämna in en återhämtningsplan eller en koncernåterhämtningsplan,

19.i strid med 6 b kap. 11 § låter bli att anmäla att koncerninternt finansiellt stöd ska lämnas,

20.i strid med 13 kap. 4 a och 5 a §§ låter bli att underrätta Finans- inspektionen om institutet fallerar eller sannolikt kommer att fallera,

23.omfattas av tillståndsplikt enligt lagen (2003:1223) om utgivning av säkerställda obligationer och

a) har fått tillstånd att ge ut säkerställda obligationer genom att lämna falska uppgifter eller på något annat otillbörligt sätt,

b) driver verksamhet med säkerställda obligationer utan tillstånd,

c) ger ut säkerställda obligationer som inte uppfyller 3 kap. 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 10, 11 eller 15 § eller 16 § andra stycket lagen om utgivning av säkerställda obligationer,

d) låter bli att lämna information eller lämnar ofullständig eller felaktig information i strid med 3 kap. 16 § första stycket lagen om utgivning av säkerställda obligationer, eller

e) vid upprepade tillfällen eller systematiskt låter bli att hålla likvida tillgångar i en sådan likviditetsbuffert som avses i 3 kap. 9 a § lagen om utgivning av säkerställda obligationer,

24. låter bli att lämna uppgifter						24. låter bli att lämna uppgifter
om sin verksamhet med säker-						om sin verksamhet med säker-
ställda obligationer till Finans-						ställda obligationer till Finans-
inspektionen eller lämnar ofull-						inspektionen eller lämnar ofull-
ständiga eller felaktiga uppgifter i						ständiga eller felaktiga uppgifter i
strid med 13 kap. 3 §, eller						strid med 13 kap. 3 §,
25. har		åsidosatt			sina	25. har		åsidosatt			sina
skyldigheter		enligt		någon	av	skyldigheter		enligt		någon	av
artiklarna		5–10,		11.1–11.10,		artiklarna		5–10,		11.1–11.10,
12–14,	16.1,	16.2,	17,	18.1,	18.2,	12–14,	16.1,	16.2,	17,	18.1, 18.2,
19.1, 19.3, 19.4, 23–25, 26.1–26.8,						19.1, 19.3, 19.4, 23–25, 26.1–26.8,
27, 28.1–28.8, 29, 30.1–30.4, 31.12						27, 28.1–28.8, 29, 30.1–30.4, 31.12

eller 45 i Europaparlamentets och	eller 45 i Europaparlamentets och	Prop. 2025/26:253
rådets förordning (EU) 2022/2554.	rådets förordning (EU) 2022/2554,	Bilaga 3

26.inte uppfyller kraven för beräkning av bruttosoliditets- graden i del sju i tillsyns- förordningen, eller

27.låter bli att ansöka om tillstånd för eller att underrätta om förvärv och avyttring av väsentligt innehav, väsentlig överföring av tillgångar och skulder eller fusion och delning i 1 a kap. 8, 22, 23, 29, 38, 40 eller 49 § lagen om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag.

Ett ingripande enligt första stycket får ske bara om institutets över- trädelse är allvarlig och den fysiska personen i fråga uppsåtligen eller av grov oaktsamhet orsakat överträdelsen.

Ingripande får ske genom en eller båda av följande sanktioner:

2.beslut om sanktionsavgift.

2 a §

Om kraven i 3 kap. 2 § första stycket 4 eller 5 inte är uppfyllda för de personer som avses i 3 kap. 4 b § får Finansinspektionen, utöver ett föreläggande enligt 1 § andra stycket om att komma till rätta med situationen och ett beslut enligt 2 § tredje stycket, besluta att

1.en styrelseledamot eller den verkställande direktören inte får

påbörja uppdraget eller anställningen, eller

2.en nyckelperson inte längre får vara det.

527

Prop. 2025/26:253

Bilaga 3

8§23

Sanktionsavgiften för ett kreditinstitut ska fastställas till högst det högsta av

1. tio procent av kreditinstitutets	1. tio procent av kreditinstitutets
omsättning eller, i förekommande	omsättning	närmast	föregående
fall, motsvarande omsättning på	räkenskapsår	beräknad enligt
koncernnivå närmast föregående	artikel 66.3 eller 67.3 i kapital-
räkenskapsår,	täckningsdirektivet eller, i före-
	kommande	fall,	motsvarande
	omsättning på koncernnivå,

2.två gånger den vinst som institutet gjort till följd av regel- överträdelsen, om beloppet går att fastställa, eller

3.ett belopp motsvarande fem miljoner euro.

Sanktionsavgiften	får inte bestämmas till ett	lägre belopp än
5 000 kronor. Om	överträdelsen har skett under	institutets första

verksamhetsår eller om uppgifter om omsättningen annars saknas eller är bristfälliga, får omsättningen uppskattas.

Avgiften får inte vara så stor att institutet därefter inte uppfyller kraven enligt 6 kap. 1 §.

18§24

Om någon driver sådan rörelse som omfattas av denna lag utan att vara berättigad till det, ska Finansinspektionen förelägga denne att upphöra med rörelsen. Inspektionen får besluta hur avvecklingen av rörelsen ska ske. I ett föreläggande som ställs till ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening ska Finansinspektionen upplysa om att rätten efter ansökan av inspektionen kan komma att besluta att bolaget eller föreningen ska gå i likvidation om föreläggandet inte följs.

Finansinspektionen	får	även	Finansinspektionen får även
ingripa mot den som driver			ingripa mot den som driver
rörelsen, genom	beslut	om	rörelsen, genom en eller båda av
sanktionsavgift enligt	bestämmel-		följande sanktioner:

serna i detta kapitel.

1. beslut om att en fysisk person som driver rörelse eller en person som ingår i ledningen för ett företag som driver rörelse under en viss tid, lägst tre och högst tio år, inte får vara styrelseledamot eller verkställande direktör i ett kredit- institut, eller ersättare för någon av dem, eller

2. beslut om sanktionsavgift.

528	23	Senaste lydelse 2017:691.
528	24	Senaste lydelse 2015:184.

lämna sådana upplysningar om företagets rörelse som revisorn fått kännedom om vid fullgörandet av sitt uppdrag.

I fråga om utländska företag får ett föreläggande enligt denna paragraf riktas mot såväl företaget som den som här i landet är verksam för företagets räkning.

16kap.

1 §25

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1.vilken information ett kreditinstitut ska lämna till sina kunder eller till dem som institutet erbjuder sina tjänster,

2.hur uppgifter enligt 1 kap. 10 b § första stycket och 11 § ska lämnas,

3. de krav som ska gälla för			3. de	krav	som ska gälla		för
deltagande i ledningen av ett kredit-			deltagande i ledningen av ett kredit-
institut enligt	3 kap.	2 § första	institut	enligt	3 kap.	2 § första
stycket 4 och	5 och	14 kap. 2 §	stycket 4 a och 5 och 14 kap. 2 §
andra stycket 1,			andra stycket 1 och de krav som ska
			gälla för att få utöva betydande
			inflytande över verksamheten i ett
			kreditinstitut		enligt	3 kap.	2 §
			första stycket 4 b,

4.vilka poster som får räknas in i startkapitalet enligt 3 kap. 5–7 §§,

5.vilka åtgärder ett kreditinstitut ska vidta för att uppfylla de krav på soliditet och likviditet, riskhantering, genomlysning, system för hantering av uppgifter om insättare och deras insättningar, amortering, sundhet, att inte bidra till finansiella obalanser på kreditmarknaden samt riktlinjer och instruktioner som avses i 6 kap. 1–5 §§,

6.erkännande av utländska krav enligt 6 kap. 3 d §,

7.innehållet i en återhämtningsplan enligt 6 a kap. 1 § och en koncern- återhämtningsplan enligt 6 a kap. 2 §, när planerna ska upprättas och hur ofta de ska uppdateras,

8.innehållet i en ansökan om godkännande av avtal gällande koncern- internt finansiellt stöd enligt 6 b kap. 3 § första stycket,

9.vad det beslut som styrelsen i det stödgivande företaget fattar enligt 6 b kap. 8 § ska innehålla,

10.innehållet i en anmälan om givande av koncerninternt finansiellt stöd enligt 6 b kap. 11 §,

11.offentliggörandet av information enligt 6 b kap. 16 §,

12.vilka åtgärder ett kreditinstitut ska vidta för att uppfylla de krav på kreditprövning, dokumentation och beslutsunderlag som avses i 8 kap. 1–4 §§ i fråga om

– krediter till andra än konsumenter, och

– sådana krediter till konsumenter som är bostadskrediter,

13.tillhandahållande av tjänster till en jävskrets som avses i 8 kap. 5 och

6 §§,

14.kreditinstituts mångfaldspolicy vid tillsättandet av styrelse samt resurser för introduktion och utbildning av styrelseledamöter,

25Senaste lydelse 2025:176.

Prop. 2025/26:253

Bilaga 3

529

Prop. 2025/26:253

Bilaga 3

530

15.vilka begränsningar som gäller när ett bankaktiebolag eller ett kreditmarknadsbolag tar emot egna aktier eller aktier i sitt moderbolag som pant enligt 10 kap. 12 §,

16. vilka upplysningar ett kredit-	16. vilka upplysningar ett kredit-
institut och sådana utländska	institut och sådana utländska
kreditinstitut som inrättat filial i	kreditinstitut som inrättat filial i
Sverige ska lämna till Finansin-	Sverige ska lämna till Finansin-
spektionen för dess tillsynsverk-	spektionen,
samhet,

17.vilka kreditinstitut som ska upprätta register som avses i 13 kap. 8 a §, vad registren ska innehålla och inom vilken tid kreditinstitutet ska ge in registren för olika typer av avtal, och

18.sådana avgifter för tillsyn, ansökningar, anmälningar och under- rättelser som avses i 13 kap. 16 §.

1.Denna lag träder i kraft den 11 januari 2026.

2.Äldre bestämmelser gäller för överträdelser som ägt rum före ikraft- trädandet.

Förslag till lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse

Härigenom föreskrivs1 i fråga om lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse2

dels att 4 kap. 4–6 §§ och 15 kap. 17 § ska upphöra att gälla, dels att rubriken närmast före 4 kap. 4 § ska utgå,

dels att 1 kap. 2 §, 2 kap. 3 §, 4 kap. 7 § och 13 kap. 2 § ska ha följande lydelse.

Prop. 2025/26:253

Bilaga 3

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 kap.

2 §

För verksamhet som ett utländskt kreditinstitut som är etablerat inom EES driver i Sverige gäller bestämmelserna i denna lag i tillämpliga delar. För filialer till sådana utländska institut gäller i övrigt lagen (1992:160) om utländska filialer m.m.

2kap. 3 §3

Tillstånd enligt denna lag behövs inte för finansieringsrörelse som drivs av

1. en bank,

2. ett utländskt bankföretag som	2. ett utländskt kreditinstitut som
har tillstånd att driva bankrörelse i	har tillstånd att driva verksamhet i
Sverige enligt 4 kap. 4 §,	Sverige enligt 1 a kap. 58 § lagen
	(2014:968) om särskild tillsyn över
	kreditinstitut	och värdepappers-
	bolag,
3. ett försäkringsföretag, ett tjänstepensionsföretag, ett värdepappers-
företag, Svenska skeppshypotekskassan eller		en pantbank enligt

1	Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1619 av den 31 maj 2024 om
ändring av direktiv 2013/36/EU vad gäller tillsynsbefogenheter, sanktioner, filialer från
tredjeland och miljö, samhällsansvar och bolagsstyrningsrisker, i den ursprungliga lydelsen.
2	Senaste lydelse av
4 kap. 4 § 2016:626
4 kap. 5 § 2013:455
15 kap. 17 § 2013:455.		531
3	Senaste lydelse 2020:1025.

Prop. 2025/26:253

Bilaga 3

pantbankslagen (1995:1000), i den utsträckning det är tillåtet enligt den för dem tillämpliga lagstiftningen,

4.ett företag som tillhandahåller finansiering i samband med avsättning av tjänster som erbjuds eller varor som framställs eller säljs av

a) företaget, eller

b) ett annat företag i samma koncern eller motsvarande utländska företagsgrupp, förutsatt att

– koncernen eller företagsgruppen inte har som huvudsakligt ändamål att driva finansiell verksamhet, och

5.ett aktiebolag eller en ekonomisk förening om

a)verksamheten består i att vid enstaka tillfällen förvärva fordringar,

och

b)medel för verksamheten inte löpande anskaffas från allmänheten,

6.ett företag som bara finansierar andra företag i samma koncern eller motsvarande utländska företagsgrupp, förutsatt att koncernen eller företagsgruppen inte har som huvudsakligt ändamål att driva finansiell verksamhet.

Undantagen enligt första stycket 5 för rörelse som drivs av aktiebolag eller ekonomisk förening gäller även för sådan rörelse som drivs av motsvarande utländska företag.

Tillstånd att driva finansieringsrörelse behövs inte heller för tillhanda- hållande av betaltjänster enligt lagen (2010:751) om betaltjänster.

4 kap.

7 §4

Ett utländskt kreditinstitut som	Ett utländskt kreditinstitut	som
driver rörelse med stöd av 1, 2 eller	driver rörelse med stöd av 1	eller
4 § får här driva bara sådan verk-	2 § får här driva bara sådan verk-
samhet som omfattas av institutets	samhet som omfattas av institutets
verksamhetstillstånd i hemlandet.	verksamhetstillstånd i hemlandet.

532	4 Senaste lydelse 2007:563.

Lydelse enligt förslaget i 1.8

Föreslagen lydelse

13kap. 2 §5

Finansinspektionen har		tillsyn	Finansinspektionen har tillsyn
över kreditinstitut	och utländska		över kreditinstitut.
kreditinstitut som	inrättat	filial
enligt 4 kap. 4 §.

För ett kreditinstitut omfattar tillsynen att rörelsen drivs enligt

1.denna lag,

2.andra författningar som reglerar institutets verksamhet,

3.institutets bolagsordning, stadgar eller reglemente, och

4.interna instruktioner som har sin grund i författningar som reglerar institutets verksamhet.

1.Denna lag träder i kraft den 11 januari 2027.

2.Äldre bestämmelser gäller för överträdelser som ägt rum före ikraft- trädandet.

5Senaste lydelse 2025:000. Ändringen innebär bl.a. att fjärde stycket tas bort.

Prop. 2025/26:253

Bilaga 3

533

Prop. 2025/26:253

Bilaga 3

Förslag till lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden

Härigenom föreskrivs1 i fråga om lagen (2007:528) om värdepappers- marknaden

dels att 1 kap. 4 a och 4 b §§, 3 kap. 1 §, 8 kap. 1 c §, 23 kap. 5 § och 24 kap. 3 och 7 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas en ny paragraf, 8 kap. 1 d §, av följande lydelse.

Lydelse enligt betänkande Föreslagen lydelse

2024/25:FiU37 Stärkt konsument- skydd på kreditmarknaden

1 kap.

4 a §2

I denna lag betyder

kapitaltäckningsdirektivet: Euro-					kapitaltäckningsdirektivet: Euro-
paparlamentets och rådets direktiv					paparlamentets och rådets direktiv
2013/36/EU av den 26 juni 2013					2013/36/EU av den 26 juni 2013
om	behörighet		att	utöva	om	behörighet		att	utöva
verksamhet i kreditinstitut och om					verksamhet i kreditinstitut och om
tillsyn av kreditinstitut, om ändring					tillsyn av kreditinstitut, om ändring
av direktiv 2002/87/EG och om					av direktiv 2002/87/EG och om
upphävande		av	direktiven		upphävande		av	direktiven
2006/48/EG		och	2006/49/EG, i		2006/48/EG		och	2006/49/EG, i
lydelsen enligt Europaparlamentets					lydelsen enligt Europaparlamentets
och rådets direktiv (EU) 2021/338,					och	rådets	direktiv		(EU)
					2024/1619,

marknadsmissbruksförordningen: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 av den 16 april 2014 om marknadsmissbruk (marknadsmissbruksförordning) och om upphävande av Europa-

	1	Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1619 av den 31 maj 2024 om
	ändring av direktiv 2013/36/EU vad gäller tillsynsbefogenheter, sanktioner, filialer från
534	tredjeland och miljö, samhällsansvar och bolagsstyrningsrisker, i den ursprungliga lydelsen.
	2	Senaste lydelse 2025:000.

parlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG och kommissionens direktiv				Prop. 2025/26:253
2003/124/EG, 2003/125/EG och 2004/72/EG,				Bilaga 3
prospektförordningen: Europaparlamentets och rådets förordning (EU)
2017/1129 av den 14 juli 2017 om prospekt som ska offentliggöras när
värdepapper erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel på en reglerad
marknad, och om upphävande av direktiv 2003/71/EG,
tillsynsförordningen: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr
575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och om
ändring av förordning (EU) nr 648/2012,
värdepappersbolagsdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv
(EU) 2019/2034 av den 27 november 2019 om tillsyn av värdepappers-
företag och om ändring av direktiven 2002/87/EG, 2009/65/EG,
2011/61/EU, 2013/36/EU, 2014/59/EU och 2014/65/EU, i den ursprung-
liga lydelsen,
värdepappersbolagsförordningen: Europaparlamentets och rådets
förordning (EU) 2019/2033 av den 27 november 2019 om tillsynskrav för
värdepappersföretag och om ändring av förordningarna (EU) nr
1093/2010, (EU) nr 575/2013, (EU) nr 600/2014 och (EU) nr 806/2014,
öppenhetsdirektivet: Europaparlamentets	och	rådets	direktiv

2004/109/EG av den 15 december 2004 om harmonisering av insyns- kraven angående upplysningar om emittenter vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad och om ändring av direktiv 2001/34/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/50/EU.

4 b §3

I denna lag betyder

1.marknadsföra investerings- eller sidotjänster,

2.ta emot eller vidarebefordra instruktioner eller order avseende investeringstjänster eller finansiella instrument,

3.placera finansiella instrument, eller

4.tillhandahålla investeringsrådgivning avseende dessa instrument eller tjänster,

rådets förordning (EU) nr 648/2012,

3 Senaste lydelse 2025:000.

535

Prop. 2025/26:253

Bilaga 3

536

emittent: i fråga om aktier aktiebolaget och i fråga om annat finansiellt instrument utgivaren eller utfärdaren av instrumentet,

handelsplats: en reglerad marknad, en multilateral handelsplattform (MTF-plattform) eller en organiserad handelsplattform (OTF-plattform),

handelsplattform: en MTF-plattform eller en OTF-plattform,

huvudsakligen kommersiell koncern: en koncern vars huvudsakliga verksamhet inte är

1.tillhandahållande av investeringstjänster eller sådana tjänster som avses i 7 kap. 1 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, eller

2.verksamhet som marknadsgarant för råvaruderivat,

kreditinstitut: en bank, ett kreditmarknadsföretag eller ett utländskt bank- eller kreditföretag som driver bank- eller finansieringsrörelse från filial i Sverige,

leverantör av datarapporteringstjänster: detsamma som i artikel 2.1.36a i förordningen om marknader för finansiella instrument,

litet och icke-sammanlänkat värdepappersbolag: ett värdepappersbolag som anses vara ett litet och icke-sammanlänkat värdepappersföretag enligt artikel 12.1 i värdepappersbolagsförordningen,

marknadsoperatör: en börs eller en eller flera juridiska personer i ett annat land inom EES som driver en eller flera reglerade marknader,

OTF-plattform: ett multilateralt system inom EES som inte är en reglerad marknad eller en MTF-plattform, och inom vilket flera tredje- parters köp- och säljintressen i obligationer, strukturerade finansiella produkter, utsläppsrätter eller derivat kan interagera inom systemet så att det leder till ett kontrakt,

professionell kund: en sådan kund som avses i 9 kap. 4 eller 5 §,

statlig emittent: någon av följande som emitterar skuldinstrument:

1.Europeiska unionen,

2.en stat inom EES, inbegripet förvaltningar, organ eller en särskild funktion i staten,

3.när det gäller en federal stat inom EES, en delstat i federationen,

4.en särskild funktion för flera stater inom EES,

6.Europeiska investeringsbanken,

systematisk internhandlare: ett värdepappersinstitut som

	1. på ett organiserat, frekvent och systematiskt sätt handlar för egen							Prop. 2025/26:253
räkning i aktier, depåbevis, börshandlade fonder, certifikat och andra								Bilaga 3
liknande finansiella instrument genom att utföra kundorder utanför en
reglerad marknad eller en handelsplattform utan att driva ett multilateralt
system, eller
	2. väljer att vara systematisk internhandlare,
	tillväxtmarknad för små och medelstora företag: en MTF-plattform som
är registrerad som en tillväxtmarknad för små och medelstora företag hos
Finansinspektionen enligt 11 kap.			13–15 §§		eller	hos	en behörig
myndighet i ett annat land inom EES,
	utländskt	kreditinstitut: ett		utländskt		kreditinstitut: ett

	kreditinstitut enligt 1 kap. 5 § första			kreditinstitut enligt 1 kap. 5 § första
stycket 21 lagen		om bank- och	stycket 22		lagen	om	bank- och
finansieringsrörelse,			finansieringsrörelse,
	utländskt värdepappersföretag: ett utländskt företag som i hemlandet
har tillstånd att driva värdepappersrörelse,
	värdepappersbolag: ett svenskt aktiebolag som har fått tillstånd enligt
denna lag att driva värdepappersrörelse och som inte är ett bankaktiebolag
eller ett kreditmarknadsbolag enligt lagen om bank- och finansierings-
rörelse,
	värdepapperscentral: en värdepapperscentral enligt definitionen i
artikel 2.1.1 i förordningen om värdepapperscentraler,
	värdepappersinriktat holdingföretag: ett värdepappersinriktat holding-
företag enligt definitionen i artikel 4.1.23 i värdepappersbolags-
förordningen, och
	värdepappersinstitut: ett värdepappersbolag, ett svenskt kreditinstitut
som har fått tillstånd enligt denna lag att driva värdepappersrörelse eller
ett utländskt företag som driver värdepappersrörelse från filial i Sverige
eller genom att använda anknutna ombud etablerade i Sverige.
Nuvarande lydelse			Föreslagen lydelse

3kap. 1 §4

Tillstånd att driva värdepappersrörelse ska ges ett svenskt aktiebolag, om

1.bolaget har sitt huvudkontor i Sverige,

2.bolagsordningen inte strider mot denna lag eller någon annan författning,

3.det finns skäl att anta att den planerade verksamheten kommer att drivas enligt bestämmelserna i denna lag och andra författningar som reglerar bolagets verksamhet,

4.den som har eller kan förväntas komma att få ett kvalificerat innehav i bolaget bedöms lämplig att utöva ett väsentligt inflytande över ledningen av ett värdepappersbolag,

5. den som ska ingå i styrelsen	5. den som ska ingå i styrelsen
för bolaget eller vara verkställande	för bolaget eller vara verkställande
direktör i det, eller vara ersättare för	direktör i det, eller vara ersättare för
4 Senaste lydelse 2014:985.	537

Prop. 2025/26:253

Bilaga 3

någon av dem, har tillräcklig insikt	någon av dem, har tillräckligt gott
och erfarenhet för att delta i	anseende, insikt, kunskap och
ledningen av ett värdepappersbolag	erfarenhet för att delta i ledningen
och även i övrigt är lämplig för en	av ett värdepappersbolag och även
sådan uppgift,	i övrigt agerar med ärlighet,
	integritet	och	självständigt
	tänkande för att vara lämplig för en
	sådan uppgift,

6.styrelsen i sin helhet har tillräcklig kunskap och erfarenhet för att leda bolaget, och

7.bolaget uppfyller de villkor i övrigt som anges i denna lag.

Tillstånd att driva sidoverksamhet enligt 2 kap. 3 § första stycket ska ges ett värdepappersbolag, om det finns särskilda skäl och verksamheten kan komma att underlätta rörelsen.

8kap.

1 c §5

De värdepappersbolag som avses i


1 kap.	2 §	första	stycket 7 c–g
lagen	(2014:968)		om	särskild
tillsyn	över	kreditinstitut			och
värdepappersbolag			ska	tillämpa
6 kap.	1–3	och	4–7 §§		lagen
(2004:297)		om	bank-		och
finansieringsrörelse,			i stället för

8 kap. 3–8 §§ denna lag. Det som i lagen om bank- och finansierings- rörelse sägs om kreditinstitut ska då avse värdepappersbolag.

För den som ingår i ett sådant värdepappersbolags styrelse eller är dess verkställande direktör, eller är ersättare för någon av dem, ska även 15 kap. 1 a–1 c och 8 a–9 d §§ lagen om bank- och finansieringsrörelse tillämpas. De värdepappersbolag som avses i

De värdepappersbolag som avses

i1 kap. 2 § första stycket 7 c–g lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och

värdepappersbolag		ska tillämpa
6 kap. 1–3	och	4–7 §§	lagen
(2004:297)	om	bank-	och
finansieringsrörelse,		i stället för

8 kap. 3–8 §§ denna lag. De bolag

som avses i 1 kap. 2 § första stycket 7 g lagen om särskild tillsyn över kreditinstitut och värde- pappersbolag ska även tillämpa 3 kap. 2 § första stycket 4 och 5, 4 a

och 4 b §§	och	10 kap.		6	och
8 a–8 c §§	lagen om bank-				och
finansieringsrörelse			i stället		för
3 kap. 1 § 5		och	6,	8 kap.

8 b–8 d §§, 23 kap. 2 § och 25 kap. 15–15 c §§ denna lag. Det som i lagen om bank- och finansierings- rörelse sägs om kreditinstitut ska då avse värdepappersbolag.

För den som ingår i styrelsen i ett sådant värdepappersbolag som avses i första stycket första

meningen eller är dess verkställande direktör, eller är ersättare för någon av dem, ska även 15 kap. 1 a–1 c och 8 a–9 d §§

lagen om bank- och

538

5Senaste lydelse 2022:192.

1 kap. 2 § första stycket 7 g lagen	finansieringsrörelse		tillämpas. De
om särskild tillsyn över kredit-	bolag som avses i 1 kap. 2 § första
institut och värdepappersbolag ska	stycket 7 g	lagen	om särskild
även tillämpa 15 kap. 1 § tredje	tillsyn över	kreditinstitut		och
stycket lagen om bank- och	värdepappersbolag		ska	även
finansieringsrörelse.	tillämpa 15 kap. 1 § tredje stycket
	och 2 a § lagen om bank-			och
	finansieringsrörelse.

1 d §

Ett värdepappersbolag som avses i 1 kap. 2 § första stycket 7 g lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag får ansöka hos Finansinspektionen om att undan- tas från kraven i 1 c §. Vid bedömningen ska inspektionen tillämpa artikel 8a.3a andra stycket i kapitaltäckningsdirektivet.

23kap. 5 §6

Finansinspektionen ska, i den utsträckning som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, i sin tillsynsverksamhet samarbeta och utbyta information med

1.andra behöriga myndigheter,

2.Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten,

3.Europeiska systemrisknämnden,

4.Europeiska centralbanken,

5.Myndigheten för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism,

5. byrån för samarbete mellan	6. byrån för samarbete mellan
energitillsynsmyndigheter (Acer),	energitillsynsmyndigheter (Acer),

6Senaste lydelse 2020:1210.

Prop. 2025/26:253

Bilaga 3

539

Prop. 2025/26:253

Bilaga 3

540

6. offentliga organ som har						7. offentliga organ som har
behörighet för tillsyn över spot-						behörighet för tillsyn över spot-
marknader och auktionsmarknader,						marknader och auktionsmarknader,
7. behöriga			myndigheter,			8. behöriga			myndigheter,
registerförvaltare			och		andra	registerförvaltare			och		andra
offentliga organ som har uppdrag						offentliga organ som har uppdrag
att utöva tillsyn enligt Europa-						att utöva tillsyn enligt Europa-
parlamentets		och	rådets direktiv			parlamentets		och	rådets direktiv
2003/87/EG,		i	lydelsen		enligt	2003/87/EG,		i	lydelsen		enligt
Europaparlamentets och					rådets	Europaparlamentets och					rådets
förordning (EU) nr 421/2014,						förordning (EU) nr 421/2014,
8. offentliga organ som är						9. offentliga organ som är
ansvariga	för	tillsyn,		förvaltning		ansvariga	för	tillsyn,		förvaltning
och reglering av fysiska jordbruks-						och reglering av fysiska jordbruks-
marknader		enligt		Europa-		marknader		enligt		Europa-
parlamentets och rådets förordning						parlamentets och rådets förordning
(EU) nr	1308/2013			av	den	(EU) nr	1308/2013			av	den
17 december 2013 om upprättande						17 december 2013 om upprättande
av en samlad marknadsordning för						av en samlad marknadsordning för
jordbruksprodukter				och	om	jordbruksprodukter				och	om
upphävande av rådets förordningar						upphävande av rådets förordningar
(EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79,						(EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79,
(EG) nr 1037/2001 och (EG) nr						(EG) nr 1037/2001 och (EG) nr
1234/2007, och						1234/2007, och
9. offentliga organ inom EES						10. offentliga organ inom EES
som avses i artikel 56 första						som avses i artikel 56 första
stycket h	i		kapitaltäcknings-			stycket h	i	kapitaltäcknings-
direktivet.						direktivet.

Finansinspektionen får, i den utsträckning som följer av artikel 58a i kapitaltäckningsdirektivet, i sin tillsynsverksamhet samarbeta och utbyta information med

1.Internationella valutafonden,

2.Världsbanken,

3.Banken för internationell betalningsutjämning, och

4.Rådet för finansiell stabilitet.

24kap. 3 §7

Tillstånd ska ges till förvärv som avses i 1 §, om förvärvaren bedöms lämplig att utöva ett väsentligt inflytande över ledningen av ett värdepappersbolag eller en börs och det kan antas att det tilltänkta förvärvet är ekonomiskt sunt. Hänsyn ska tas till förvärvarens sannolika påverkan på verksamheten i värdepappersbolaget eller börsen.

Vid bedömningen enligt första stycket ska förvärvarens anseende och kapitalstyrka beaktas. Det ska också beaktas

7Senaste lydelse 2024:115.

erfarenhet för att delta i ledningen av ett värdepappersbolag eller en börs	Prop. 2025/26:253
och även i övrigt är lämplig för en sådan uppgift samt om styrelsen i sin	Bilaga 3
helhet har tillräckliga kunskaper och erfarenheter för att leda företaget,

2.om det finns skäl att anta att förvärvaren kommer att motverka att värdepappersbolagets eller börsens rörelse drivs på ett sätt som är förenligt med denna lag och andra författningar som reglerar företagets verksamhet, och

3.om det finns skäl att anta att förvärvet har samband med eller kan öka risken för

a) penningtvätt enligt 1 kap. 6 § lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, eller

b) finansiering av terrorism enligt 6 § terroristbrottslagen (2022:666) eller försök till sådant brott, avseende terroristbrott enligt 4 § samma lag.

Om det är fråga om ett värde-

pappersbolag och förvärvaren är ett

finansiellt holdingföretag

eller

ett

finansiellt holdingföretag

eller ett

blandat

finansiellt

holdingföretag

blandat

finansiellt

holdingföretag

ska det vid bedömningen av

förvärvarens

anseende

särskilt

förvärvarens

anseende

särskilt

beaktas om dess ledning uppfyller

de krav som ställs på ledningen i ett

sådant

företag

enligt

3 kap.

5 §

sådant

företag enligt

1 a kap. 2 §

lagen

(2014:968)

särskild

eller 3 kap.

5 §

lagen

(2014:968)

tillsyn

över

kreditinstitut

och

särskild

tillsyn

över

värdepappersbolag

respektive

kreditinstitut

och

5 kap. 16 § lagen

(2006:531)

värdepappersbolag

respektive

särskild

tillsyn över

finansiella

5 kap.

16 §

lagen

(2006:531) om

konglomerat.

särskild tillsyn

över

finansiella

konglomerat.

7 §8

2.om ägaren i väsentlig utsträckning har åsidosatt sina skyldigheter i näringsverksamhet eller i andra ekonomiska angelägenheter eller gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet,

3. om ägaren, när det är fråga om			3. om ägaren, när det är fråga om
ett värdepappersbolag,	är	ett	ett värdepappersbolag,	är	ett
finansiellt holdingföretag	eller	ett	finansiellt holdingföretag	eller	ett
blandat finansiellt holdingföretag			blandat finansiellt holdingföretag
8 Senaste lydelse 2024:115.					541

Prop. 2025/26:253

Bilaga 3

542

och dess ledning inte uppfyller de						och dess ledning inte uppfyller de
krav som ställs på ledningen i ett						krav som ställs på ledningen i ett
sådant	företag	enligt		3 kap.	5 §	sådant	företag enligt		1 a kap. 2 §
lagen	(2014:968)		om särskild			eller 3 kap. 5 §		lagen	(2014:968)
tillsyn	över	kreditinstitut			och	om	särskild	tillsyn		över
värdepappersbolag				respektive		kreditinstitut				och
5 kap. 16 § lagen			(2006:531)		om	värdepappersbolag			respektive
särskild	tillsyn	över		finansiella		5 kap.	16 § lagen (2006:531)			om
konglomerat, eller						särskild tillsyn		över	finansiella
						konglomerat, eller

4.om det finns skäl att anta att innehavet har samband med eller kan öka risken för

a) penningtvätt enligt 1 kap. 6 § lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, eller

b) finansiering av terrorism enligt 6 § terroristbrottslagen (2022:666) eller försök till sådant brott, avseende terroristbrott enligt 4 § samma lag.

Om den som har ett kvalificerat innehav av aktier eller andelar inte har ansökt om tillstånd till ett förvärv som avses i 1 §, får Finansinspektionen besluta att innehavaren vid stämman inte får företräda aktierna eller andelarna till den del de omfattas av ett krav på tillstånd.

Denna lag träder i kraft den 11 januari 2026.

Förslag till lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden

Härigenom föreskrivs1 att 8 kap. 1 c § lagen (2007:528) om värdepappers- marknaden ska ha följande lydelse.

Prop. 2025/26:253

Bilaga 3

Lydelse enligt förslaget i 1.10

Föreslagen lydelse

8kap.

1 c §2

De värdepappersbolag som avses

i 1 kap. 2 §

första

stycket 7 c–g

i 1 kap.

2 §

första

stycket 7 c–g

lagen

(2014:968)

särskild

lagen

(2014:968)

särskild

tillsyn

över

kreditinstitut

och

tillsyn

över

kreditinstitut

och

värdepappersbolag

ska

tillämpa

värdepappersbolag

ska

tillämpa

6 kap.

1–3

och

4–7 §§

lagen

6 kap.

1–3

och

4–7 §§

lagen

(2004:297)

bank-

och

(2004:297)

bank-

och

finansieringsrörelse,

i stället för

finansieringsrörelse,

stället för

8 kap. 3–8 §§ denna lag. De bolag

som avses i 1 kap. 2 § första

som

avses

1 kap.

2 §

första

stycket 7 g

lagen

särskild

stycket 7 g

lagen

särskild

tillsyn

över

kreditinstitut

och

tillsyn

över

kreditinstitut

och

värde-pappersbolag

ska

även

värdepappersbolag

ska

även

omfattas av 3 kap. 2 § första

omfattas

1 a kap.

58–61 §§,

stycket 4 och 5, 4 a och 4 b §§ och

5 b kap., 6 kap. 1 § och 8 kap. 1 a §

10 kap. 6 och 8 a–8 c §§ lagen om

den

lagen och

3 kap.

2 §

första

bank-

och

finansieringsrörelse

stycket 4 och 5, 4 a och 4 b §§ och

i stället för 3 kap. 1 § 5 och 6, 4 kap.

10 kap. 6 och 8 a–8 c §§ lagen om

6–9 §§, 8 kap. 8 b–8 d §§, 23 kap.

bank-

och

finansieringsrörelse

2 § och 25 kap. 15–15 c §§ denna

i stället

för

3 kap.

1 § 5 och 6,

lag. Det som i lagen om bank- och

4 kap. 6–9 §§,

8 kap.

8 b–8 d §§,

finansieringsrörelse

sägs

23 kap. 2 § och 25 kap. 15–15 c §§

kreditinstitut

ska

då

avse

denna lag. Det som i lagen om

värdepappersbolag.

bank- och finansieringsrörelse sägs

om kreditinstitut ska då avse

värdepappersbolag.

För den som ingår i styrelsen i ett sådant värdepappersbolag som avses i första stycket första meningen eller är dess verkställande direktör, eller är ersättare för någon av dem, ska även 15 kap. 1 a–1 c och 8 a–9 d §§ lagen om bank- och finansieringsrörelse tillämpas. De bolag som avses i 1 kap. 2 § första stycket 7 g lagen om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag ska även tillämpa 15 kap. 1 § tredje stycket och 2 a § lagen om bank- och finansieringsrörelse.

Bolag som avses i 1 kap. 2 § första stycket 7 c och g lagen om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag ska tillämpa tillsyns-

1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1619 av den 31 maj 2024 om

ändring av direktiv 2013/36/EU vad gäller tillsynsbefogenheter, sanktioner, filialer från
tredjeland och miljö, samhällsansvar och bolagsstyrningsrisker, i den ursprungliga lydelsen.	543
2 Senaste lydelse 2025:000.	543

Prop. 2025/26:253

Bilaga 3

544

förordningen i stället för värdepappersbolagsförordningen. Det som i tillsynsförordningen sägs om kreditinstitut ska då avse värdepappersbolag.

Denna lag träder i kraft den 11 januari 2027.

Förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)

Härigenom föreskrivs att 32 kap. 6 b § och rubriken närmast före 32 kap. 6 b § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska ha följande lydelse.

Prop. 2025/26:253

Bilaga 3

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	32 kap.
Statsråds och statssekreterares	Övergång till annan verksamhet1
övergång till annan än statlig
verksamhet

6 b §2

Sekretess gäller i ärende om prövning enligt lagen (2018:676) om restriktioner vid statsråds och statssekreterares övergång till annan än statlig verksamhet eller

lagen (2025:0000) om karens för vissa befattningshavare i Finans-

Sekretessen upphör att gälla när ett slutligt beslut meddelas i ärendet.

Denna lag träder i kraft den 11 januari 2026.

1	Senaste lydelse 2018:682.	545
2	Senaste lydelse 2018:682.	545

Prop. 2025/26:253

Bilaga 3

Förslag till lag om ändring i lagen (2010:751) om betaltjänster

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 4 § och 4 a kap. 10 § lagen (2010:751) om betaltjänster ska ha följande lydelse.