Regeringens proposition

1995/96:28

Europaavtalet mellan Europeiska gemenskaperna
och deras medlemsstater och Lettland

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 5 oktober 1995

Ingvar Carlsson

Mats Hellström

(Utrikesdepartementet)

Prop.

1995/96:28

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner avtalet om upprättandet
av en association mellan Europeiska gemenskaperna och deras
medlemsstater och Lettland (ett s.k. Europaavtal).

I avtalet konstateras att Lettlands slutmål är att bli medlem i Europeiska
unionen och att en association genom avtalet enligt parternas mening
kommer att hjälpa Lettland att nå detta mål.

Associationens mål är bl.a. att skapa ett ramverk för den politiska
dialogen och för Lettlands gradvisa integration med Europeiska unionen
samt att främja utökad handel och harmoniska ekonomiska förbindelser.
Ett viktigt element i avtalet är bestämmelser om frihandel i enlighet med
det frihandelsavtal mellan EG och Lettland som trädde i kraft i januari
1995. Avtalet lägger också grunden till finansiellt, kulturellt och socialt
samarbete samt samarbete för att förhindra brottslig verksamhet, liksom
för gemenskapens bistånd till Lettland. Vidare inrättas vissa organ för att
övervaka avtalets tillämpning.

1 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 28

Innehållsförteckning

Prop. 1995/96:28

1 Förslag till riksdagsbeslut ........................ 3

2 Ärendet och dess beredning....................... 3

3 Bakgrund.................................... 3

4 Utvecklingen i Lettland.......................... 4

5 Sverige och Lettland............................ 5

6 Avtalets innehåll............................... 6

7 Kompetensfrågor .............................. 13

8 Godkännande av avtalet.......................... 14

Bilaga: Europaavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och
deras medlemsstater å ena sidan och Lettland å andra
sidan....................................... 15

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5
oktober 1995 ................................ 267

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner Europaavtalet om
upprättandet av en association mellan Europeiska gemenskaperna och
deras medlemsstater å ena sidan och Republiken Lettland å andra sidan.

Prop. 1995/96:28

2 Ärendet och dess beredning

Förhandlingarna om avtalet om upprättandet av en association mellan
Europeiska gemenskaperna och deras medlemsländer och Lettland (ett s.k.
Europaavtal) inleddes den 15 december 1994. De fördes med stor
intensitet under våren 1995. Synpunkter inhämtades löpande från de
närmast berörda myndigheterna, Kommerskollegium och Statens
jordbruksverk. Avtalet undertecknades den 12 juni 1995 och träder i kraft
när parterna underrättat varandra om att de konstitutionella kraven för
dess ikraftträdande har uppfyllts.

Innehållet i avtalet har i stort övertagits från de Europaavtal som
tidigare slutits mellan gemenskapen och sex central- och östeuropeiska
länder.

Avtalet i svensk text fogas som bilaga till propositionen.

3 Bakgrund

Berlinmurens fall, enandet av de två tyska staterna, det kalla krigets slut
och sovjetimperiets upplösning innebar att det framstod som möjligt att
förverkliga visionen av en europeisk union som omfattade demokratiska
stater i hela Europa. För EG:s medlemsländer blev det ett första rangens
intresse att stärka stabiliteten och freden i Europa genom att främja de
central- och östeuropeiska staternas integration i en europeisk gemenskap.
De central- och östeuropeiska länderna gjorde också mycket tidigt klart
att medlemskap i EG var ett av de främsta politiska målen.

Ett första steg var att EG år 1990 erbjöd länderna i Central- och
Östeuropa att ingå traditionella handels- och samarbetsavtal med
gemenskapen, s.k. första generationens avtal. Man upprättade också därtill
ett särskilt program för tekniskt bistånd för Polen och Ungern, PHARE.
Detta program kom senare att utvidgas i takt med att reformprocessen tog
fart i övriga länder i Central- och Östeuropa. Ar 1992 omfattade PHARE
tio länder inklusive de baltiska staterna och Albanien.

Den första generationens handels- och samarbetsavtal blev snabbt
överspelade i och med att den politiska utvecklingen nödvändiggjorde mer
långtgående åtgärder från gemenskapens sida.

Utöver krav på mer omfattande frihandelsavtal förelåg också ett starkt
önskemål av inte minst säkerhetspolitiska skäl från länderna i Central- och
Östeuropa att etablera en formell politisk dialog med EG.

Mot denna bakgrund fick kommissionen år 1990 ett mandat av EG:s

dåvarande medlemsländer att inleda förhandlingar med Polen, Ungern och
Tjeckoslovakien (senare Tjeckien och Slovakien) om associationsavtal,
s.k. Europaavtal. Kommissionen fick senare liknande mandat för
förhandlingar med övriga central- och östeuropeiska länder. Europa-
avtalen med Polen, Tjeckien, Slovakien, Ungern, Rumänien och Bulgarien
undertecknades under åren 1993-1994. Dessa avtal har trätt i kraft.

Beslut om att inleda förhandlingar om Europaavtal med de baltiska
länderna fattades vid ett möte i Europeiska rådet i november 1994. Detta
beslut hade föregåtts av bl.a. ett principbeslut vid toppmötet i Köpenhamn
i juni 1993 om att ingå Europaavtal även med de baltiska länderna, samt
om utvidgning av Europeiska unionen. Själva förhandlingarna om avtalen
gick snabbt, och undertecknande kunde ske redan den 12 juni 1995.

För de baltiska länderna är Europaavtalen av mycket stor betydelse både
politiskt och ekonomiskt. Avtalen innebär ett avgörande steg mot närmare
integration med den västeuropeiska gemenskapen. De innebär att de
baltiska länderna tillhör den grupp länder där medlemskap i EU ställs i
utsikt.

Avtalen innebär också att de baltiska länderna omfattas av den särskilda
strategi för förberedelser för medlemskapet som antogs vid toppmötet i
Essen i december 1994. Denna strategi omfattar bl.a. deltagande i möten
med EU-ländema i anslutning till ministerrådsmöten samt bistånd till
medlemskapsförberedelser och EU-anpassning. Särskilt gäller detta
förberedelser för deltagande i den inre marknaden, där kommissionen har
presenterat en vitbok för att underlätta anpassningsåtgärder inom
kandidatländerna.

Prop. 1995/96:28

4 Utvecklingen i Lettland

Sedan självständigheten har Lettland genomgått en snabb politisk och
ekonomisk utveckling. Ett demokratiskt styrelseskick har konsoliderats
och val har hållits till presidentposten, till parlamentet och till kommunala
församlingar. Lettland har inträtt i Europarådet och fört en reformpolitik
som har syftat till demokrati, marknadsekonomi och ekonomiskt och
politiskt samarbete med Västeuropa.

Efter inledande produktionsfall har nu tillväxten i ekonomin tagit fart.
Privatiseringen av näringslivet har dock gått långsamt jämfört med de
baltiska grannländerna.

Utrikeshandelns fördelning på länder har förändrats dramatiskt. Omkring
hälften av handeln sker i dag med EU:s medlemsländer.

Medlemskap i EU är ett högt prioriterat mål för den lettiska regeringen.
Även medlemskap i NATO prioriteras högt av den lettiska regeringen.
Man medverkar i Partnerskap för fred-programmet.

5 Sverige och Lettland

Prop. 1995/96:28

I svensk Baltikum-politik har det ända sedan frigörelsen år 1991 varit ett
viktigt mål att främja de baltiska ländernas integration med västliga
ekonomiska samarbetsstrukturer. Detta är något som i hög grad har svarat
mot de baltiska ländernas egna önskemål. Sverige har också haft - och har
- ett påtagligt egenintresse av en sådan integration, av både ekonomiska
och politiska skäl. Sverige har därför spelat en pådrivande roll i denna
process, både före EU-medlemskapet och därefter.

Sverige inledde tidigt en dialog med de baltiska länderna om
möjligheten att etablera fri handel. Ett viktigt steg togs i december 1991
då förhandlingar om bilaterala frihandelsavtal med vart och ett av de
baltiska länderna inleddes. Dessa avtal undertecknades i mars 1992 och
de trädde i kraft den 1 juli 1992. Genom avtalen upprättades
frihandelsområden mellan Sverige och de berörda länderna. Liknande
frihandelsavtal ingicks av Finland och Norge.

Genom dessa frihandelsavtal manifesterades ett särskilt intresse för de
baltiska staternas ekonomiska och politiska utveckling och för deras
integration i ett västeuropeiskt frihandelssystem. De var därmed av stor
politisk betydelse.

Sveriges förhandlingar om medlemskap i Europeiska unionen inleddes
den 1 februari 1993. Den svenska regeringen framhöll vid detta tillfälle
att Sverige var berett att anpassa sig till de tullnivåer som gäller i EG:s
tullunion och att harmonisera vår handelspolitik med gemenskapens i
syfte att fullt ut kunna delta i den inre marknaden från och med inträdet.

Det underströks dock att det var ett svenskt önskemål att bevara
frihandeln med de baltiska staterna i syfte att understödja deras
reformsträvanden.

Önskemålet från de nordiska kandidatländernas sida att bibehålla
frihandeln med Baltikum var en viktig faktor bakom gemenskapens beslut
hösten 1993 att inleda förhandlingar om frihandelsavtal med de baltiska
länderna. Dessa avtal undertecknades i juli 1994 och de trädde i kraft den
1 januari 1995, samtidigt som Sverige inträdde i unionen som medlem.
Det svenska önskemålet om bibehållen frihandel med Estland, Lettland
och Litauen var därmed tillgodosett, även om det finns vissa smärre
skillnader mellan gemenskapens frihandelsavtal och de tidigare bilaterala
svenska avtalen.

Förbindelserna mellan Sverige och Lettland har utvecklats och
fördjupats under de senaste åren. De politiska kontakterna har varit
intensiva. Handeln har ökat kraftigt och ett flertal svenska företag har
gjort investeringar i Lettland. Europaavtalet mellan gemenskaperna, deras
medlemsländer och Lettland skapar en solid bas för fortsatt utveckling av
de politiska och ekonomiska förbindelserna mellan Sverige och Lettland.

6 Avtalets innehåll

Genom Europaavtalet upprättas en association mellan Europeiska
gemenskaperna och deras medlemsländer och Lettland. Avtalet innehåller
bestämmelser om samarbete på en rad områden, bl.a. politik, ekonomi och
handel.

Europaavtalet omfattar sammanlagt 131 artiklar, 18 bilagor och 5
protokoll. Bilagorna och protokollen utgör en integrerad del av avtalet. I
slutakten anges att parterna har antagit dels gemensamma förklaringar,
dels ensidiga förklaringar, och har beaktat två skriftväxlingar mellan
gemenskapen och Lettland om sjötransport respektive erkännande av en
regionalisering av afrikansk svinpest i Spanien.

Ingressen

I avtalets ingress hänvisas bl.a. till de historiska banden och de
gemensamma värderingarna mellan parterna. Vidare erinras om avtalets
betydelse för att upprätta och förstärka ett system för stabilitet i Europa
som grundas på samarbete. Hänvisningar görs till Lettlands framgångsrika
reformansträngningar och till Lettlands slutmål att bli medlem i
Europeiska unionen.

Syftet

Artikel 1

Genom avtalet upprättas en association mellan Europeiska gemenskaperna
och deras medlemsländer och Lettland. Dess syfte är att skapa en struktur
för politisk dialog mellan parterna, upprätta ett frihandelsområde, främja
handeln och de ekonomiska förbindelserna, lägga grunden för samarbete
inom en rad områden, stödja Lettland i utvecklingen av dess ekonomi
samt skapa ett ramverk för Lettlands integration med Europeiska unionen.

Allmänna principer

Artiklarna 2 och 3

Bestämmelser om respekten för demokratiska principer, mänskliga
rättigheter och marknadsekonomiska principer utgör viktiga beståndsdelar
i avtalet. Vidare ser parterna det som viktigt att de baltiska staterna
behåller och utvecklar samarbetet dem emellan.

Avtalets övergångsperiod, som dock inte gäller områdena politisk dialog
och fri rörlighet för varor, upphör senast den 31 december 1999. Ett
associationsråd skall regelbundet granska avtalets tillämpning och
Lettlands genomförande av ekonomiska reformer.

Politisk dialog

Prop. 1995/96:28

Artiklarna 4-7

Den politiska dialogen skall främja Lettlands närmande till Europeiska
unionen, samstämmighet mellan parternas ståndpunkter i internationella
frågor, samarbetet inom områden som omfattas av Europeiska unionens
gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik samt säkerhet och stabilitet i
Europa. Dialogen skall bl.a. föras i följande forum: bilateralt på
ministernivå i associationsrådet, vid möten mellan högre tjänstemän,
genom diplomatiska kanaler och på parlamentarisk nivå i den s.k.
parlamentariska kommittén.

Fri rörlighet för varor

Artiklarna 8-17

Ett frihandelsområde mellan gemenskapen och Lettland upprättas fr.o.m.
den 1 januari 1995 och med en övergångsperiod på högst 4 år.

Alla industriprodukter, med undantag för dem som förtecknas i bilaga
I till avtalet, omfattas av avtalets bestämmelser. Gemenskapen avskaffar
den 1 januari 1995 importtullar, avgifter med motsvarande verkan och
kvantitativa restriktioner för industriprodukter med ursprung i Lettland,
med undantag för de textilprodukter som finns förtecknade i bilaga V. För
dessa textilprodukter medges tullfrihet för en viss kvantitet. Övriga
arrangemang för textilprodukter finns i protokoll 1.

Lettland avskaffar den 1 januari 1995 importtullarna för
industriprodukter med ursprung i gemenskapen, med undantag för de som
förtecknas i bilagorna II och III. För industriprodukterna i bilagorna II och
III avskaffas importtullarna gradvis på två respektive fyra år. Avgifter
med motsvarande verkan och kvantitativa restriktioner avskaffas den 1
januari 1995. Lettland behåller de exporttullar eller exportavgifter med
motsvarande verkan som anges i bilaga IV senast till utgången av 1998.
Lettland har möjlighet att införa en jordbruksrelaterad del i tullarna för
produkterna i bilaga VI.

Parterna förklarar sig villiga att sänka sina tullar i snabbare takt om den
ekonomiska situationen tillåter detta.

Artiklarna 18-23

I handeln med jordbruksprodukter tillämpas inte några kvantitativa
restriktioner. I bilagorna VII-XI återfinns de koncessioner som
gemenskapen och Lettland beviljar varandra för jordbruksprodukter. De
koncessioner som beviljas för fiskeriprodukter förtecknas i bilagorna XII
och XIII. I artikel 21 ges parterna möjlighet att vidta de åtgärder som de
anser nödvändiga om handeln orsakar allvarliga störningar på den egna
marknaden. Handelsordningama för bearbetade jordbruksprodukter finns 7

i protokoll 2.

Artiklarna 24-26

Prop. 1995/96:28

Enligt de gemensamma bestämmelser som tillämpas på handel med alla
produkter far fr.o.m. den 1 januari 1995 inga nya import- eller exporttullar
inforas, eller redan befintliga höjas, i handeln mellan gemenskapen och
Lettland. Inte heller får nya eller mer restriktiva kvantitativa import- eller
exportrestriktioner eller åtgärder med motsvarande verkan inforas. Detta
får dock inte på något sätt hindra utövandet av respektive parts
jordbrukspolitik. Parterna förbinder sig att inte vidta någon åtgärd av
intern fiskal natur som innebär att varor med ursprung på den ena partens
område diskrimineras vid import till den andra parten.

Artikel 27

Associationsavtalet hindrar inte parterna från att upprätta tullunioner och
frihandelsavtal. Samråd skall äga rum i associationsrådet när sådana
planeras, särskilt om ett tredje land ansluter sig till gemenskapen.

Artiklarna 28-36

Avtalet ger Lettland möjlighet att vidta undantagsåtgärder i form av höjda
tullar. Detta gäller endast nyetablerade industrier eller vissa sektorer som
står inför allvarliga svårigheter, särskilt om svårigheterna medför
allvarliga sociala problem. De tullar som införs får inte vara högre än 25
procent, de skall bevara en förmånsdel för produkter med ursprung i
gemenskapen och de får inte täcka mer än 15 procent av den totala
importen av industriprodukter. Dessa tullar får tillämpas för en produkt
i högst tre år, senast t.o.m. den 31 december 1998, och får inte införas
mer än tre år efter det att tullar, kvantitativa restriktioner o.d. har
avskaffats för en produkt.

Vid dumpning kan lämpliga åtgärder vidtas i enlighet med artikel VI i
Allmänna tull- och handelsavtalet.

Om en ökning av importen av en produkt orsakar eller hotar att orsaka
allvarlig skada för tillverkare av liknande varor hos den importerande
motparten kan denna vidta lämpliga åtgärder. Detsamma gäller om en
ökning av importen av en viss vara orsakar allvarliga störningar i en
ekonomisk sektor eller en allvarlig försämring av det ekonomiska läget i
en region.

Parterna får vidta skyddsåtgärder om en vara som exporteras riskerar att
vidareexporteras till ett land gentemot vilket den part som ursprungligen
exporterade varan har exportbegränsningar eller om det exporterande
landet riskerar en allvarlig brist av varan.

Avtalet hindrar inte heller parterna från att tillämpa förbud eller
restriktioner som motiveras av bl.a. hänsyn till allmän moral, ordning och
säkerhet, skydd för människors och djurs hälsa och liv, bevarande av
växter, skydd för vissa nationella kulturella tillgångar samt skydd för 8

immaterialrättigheter.

EU:s medlemsländer och Lettland skall gradvis anpassa eventuella Prop. 1995/96:28
statliga monopol så att de inte tillämpas på ett diskriminerande sätt.

I protokoll 3 finns de ursprungsregler som gäller vid tillämpning av
avtalet. I protokoll 4 återges de särskilda bestämmelser som gäller för
handeln mellan Lettland och Spanien respektive Portugal.

Arbetstagares rörlighet, etablering och tillhandahållandet av tjänster

Artiklarna 37-60

En arbetstagare med lettiskt medborgarskap som är lagligen anställd i ett
medlemsland skall, om inte annat följer av de villkor som gäller i vart och
ett av medlemsländerna, behandlas på samma sätt som de egna
medborgarna när det gäller arbetsförhållanden, lön eller avskedande.
Arbetstagarens lagligen bosatta make och barn har, med vissa undantag,
tillträde till medlemslandets arbetsmarknad. Samma sak gäller när en
medborgare i ett medlemsland är lagligen anställd i Lettland. Lettiska
arbetstagares möjligheter till anställning i medlemsländerna bör bevaras
och förbättras om arbetsmarknadssituationen tillåter. Associationsrådet
skall undersöka möjligheterna att förbättra arbetstagares rörlighet.

Associationsrådet skall genom beslut anta bestämmelser för att uppnå
en samordning av de sociala trygghetssystemen. Dessutom skall
gemenskapen ge tekniskt bistånd för inrättandet av ett lämpligt socialt
trygghetssystem i Lettland.

Lettiska bolag som etablerar sig i medlemsländerna skall, med vissa
undantag, inte behandlas sämre än medlemsländernas inhemska bolag.
Lettland skall för sin del underlätta för bolag och medborgare från
medlemsländerna att etablera sig i Lettland. Ovanstående gäller dock inte
lufttransporttjänster, transporttjänster på inre vattenväg eller
sjötransporttjänster i form av cabotage.

Parterna ska på sikt stegvis göra det möjligt att tillhandahålla tjänster
hos den andra parten. Associationsrådet skall vidta de åtgärder som
behövs för att möjliggöra detta. Fram till dess får parterna inte införa
bestämmelser som begränsar den andra partens tillhandahållande av
tjänster på det egna territoriet jämfört med vad som gällde vid avtalets
undertecknande.

Betalningar, kapital, konkurrensbestämmelser och andra ekonomiska
bestämmelse samt tillnärmning av lagar

Artiklarna 61-63

Enligt avtalets regler för löpande betalningar och kapitalrörelser skall
betalningar och överföringar kunna ske på den löpande
betalningsbalansens avräkningskonto i fritt konvertibel valuta mellan
personer i Lettland och gemenskapen. För transaktioner på
betalningsbalansens kapitalräkning skall fri rörlighet för kapital garanteras

bl.a. i samband med investeringar, portfölj investeringar och Prop. 1995/96:28
egenföretagares etablering och verksamhet. Parterna skall inte heller infora

några nya restriktioner för överföringar av kapital och löpande betalningar

i samband med detta.

Artiklarna 64-68

Enligt avtalet är följande inte förenligt med avtalets funktion om påverkan
kan ske på handeln mellan gemenskapen och Lettland:
konkurrensbegränsande avtal, missbruk av dominerande ställning och
konkurrenssnedvridande offentliga stödåtgärder. Sådana förfaranden skall
utvärderas på grundval av konkurrensbestämmelsema i EG-fördraget
(Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen) respektive
Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen.
Associationsrådet skall fatta beslut om de regler som är nödvändiga för
genomförandet. Fram till slutet av år 1999 skall Lettland betraktas som
en region där levnadsstandarden är onormalt låg eller där allvarlig brist
på sysselsättning råder. Stöd med syfte att främja den ekonomiska
utvecklingen är därför tillåtet.

Införandet av restriktiva åtgärder i betalningsbalanssyfte skall i
möjligaste mån undvikas. Om allvarliga betalningsbalanssvårigheter
föreligger kan emellertid parterna vidta tidsbegränsade skyddsåtgärder,
dock inte för överföringar i samband med investeringar, repatriering av
belopp som investerats och avkastning från investeringar.

Enligt avtalet skall Lettland förbättra sitt skydd för immateriell,
industriell och kommersiell äganderätt för att vid övergångsperiodens slut
ha nått en skyddsnivå som motsvarar gemenskapens. Avtalet innehåller
också bestämmelser om att partema skall ge varandra tillträde vid
upphandlingsförfaranden på villkor som inte är mindre gynnsamma än de
man beviljar sina egna bolag.

Artiklarna 69-71

En tillnärmning av Lettlands lagstiftning till gemenskapens regelverk är
viktig för Lettlands integrering med gemenskapen. Lettland bör därför
sträva efter en sådan tillnärmning. Det bör ske särskilt snabbt inom
områden som den inre marknaden, konkurrens, skydd av arbetstagare,
miljöskydd och konsumentskydd. Men även för områden som
tullagstiftning, bolagsrätt, bankrätt, bolagsredovisning och
bolagsbeskattning, immaterialrätt, finansiella tjänster, indirekt beskattning,
tekniska föreskrifter och standarder, lagar och andra författningar om
kärnkraft, transport, telekommunikation, offentlig upphandling, statistik,
produktansvar och arbetsmarknads- och näringslivslagstiftning är det
viktigt att en tillnärmning sker. Lettland skall erhålla tekniskt bistånd för
detta från gemenskapen.

Ekonomiskt samarbete

Artiklarna 72-100

Parterna skall etablera ett ekonomiskt samarbete som skall stärka
Lettlands utveckling och tillväxt. De åtgärder som vidtas skall syfta till
en hållbar ekonomisk och social utveckling och även ta miljömässig
hänsyn. Som särskilt viktiga ses åtgärder som kan gynna samarbetet med
länderna runt Östersjön och med övriga länder i Central- och Östeuropa.
Avtalet föreskriver samarbete inom följande områden: industriellt
samarbete, främjande och skydd av investeringar, små och medelstora
företag, jordbruks- och industristandarder och bedömning av
överensstämmelse, samarbete inom vetenskap och teknik, utbildning,
jordbruk och jordbrukets förädlingsindustri, fiskerinäringen, energi,
säkerhet inom kärnenergin, miljö, transport, telekommunikation,
posttjänster, radio- och televisionssändning, infrastruktur och information,
bank- och försäkringsväsen och andra finansiella tjänster, samarbete
beträffande revision och finansiell kontroll, monetär politik, penningtvätt,
regionalutveckling, socialt samarbete, turism, information och
kommunikation, konsumentskydd, tullsamarbete samt bekämpning av
narkotika. Avtalets protokoll 5 behandlar tullsamarbete och
överensstämmer i stort med det bilaterala avtal på området som nyligen
fardigförhandlats mellan Sverige och Lettland.

Samarbete för att förhindra olaglig verksamhet

Artikel 101

Lettland och gemenskapen skall samarbeta för att förhindra olaglig
verksamhet, särskilt olaglig immigration, korruption, organiserad
brottslighet, olaglig överföring av motorfordon samt olaglig handel med
industriavfall, förfalskade produkter, narkotika, psykotropiska preparat,
radioaktivt och nukleärt material. Samarbetet skall baseras på ömsesidigt
samråd och nära samordning mellan parterna. Det bör omfatta utarbetande
och genomförande av nationell lagstiftning, inrättande av
informationscentrum, höjning av effektiviteten hos ansvariga institutioner,
personalutbildning och utarbetande av ömsesidigt godkända åtgärder för
att förhindra olaglig verksamhet.

Kulturellt samarbete

Artikel 102

Parterna skall främja, uppmuntra och underlätta det kulturella samarbetet.
Detta kan ske genom översättningar av litterära verk, utbyte av icke-
kommersiella konstverk och konstnärer, bevarande och restaurering av
monument och historiska platser, utbildning, kulturevenemang samt
samarbete mellan bibliotek och samarbete för att främja den audiovisuella

Prop. 1995/96:28

industrin i Europa. Regleringspolitik för gränsöverskridande radio- och Prop. 1995/96:28
televisionssändningar skall samordnas och vid behov harmoniseras.

Ekonomiskt utvecklingssamarbete

Artiklarna 103-109

För att uppnå målen i avtalet och för att påskynda Lettlands ekonomiska
omvandling skall gemenskapen ge Lettland tillfälligt ekonomiskt bistånd
i form av bidrag och lån. Biståndet skall antingen ges inom ramarna för
PHARE eller inom nya ekonomiska ramverk som fastställs i samråd
mellan gemenskapen och Lettland samt genom lån från Europeiska
investeringsbanken. Parterna skall enas om ett åtgärdsprogram där målen
och områdena för det ekonomiska biståndet fastställs. Vid speciella behov
kan möjligheten att ge tillfälligt ekonomiskt bistånd för att stödja
upprätthållandet av den lettiska valutans konvertibilitet och stabiliserings-
och strukturanpassningsinsatser undersökas. Villkor för detta är bl.a. att
Lettland lägger fram program som är godkända av Internationella
valutafonden för konvertibilitet respektive omstrukturering av ekonomin.
Gemenskapens bidrag skall ges i nära samordning med bidrag från andra
källor.

Institutionella och allmänna bestämmelser samt slutbestämmelser

Artiklarna 110-118

Ett associationsråd som skall övervaka avtalets genomförande inrättas. Det
skall sammanträda på ministernivå minst en gång per år. Rådet skall fatta
beslut på de områden som anges i avtalet och behandla tvister beträffande
avtalets tillämpning eller tolkning. Associationsrådet skall biträdas av en
associationskommitté. En av kommitténs uppgifter är att förbereda
associationsrådets sammanträden. Rådet kan också delegera befogenheter
till associationskommittén. En parlamentarisk kommitté inrättas som skall
vara ett forum där ledamöterna i det lettiska parlamentet och
Europaparlamentet kan utbyta åsikter.

Artiklarna 119-126

Avtalet reglerar bl.a. åtgärder med syfte att skydda parternas
säkerhetsintressen, handel och produktion av krigsmateriel. Dessutom
berörs frågor om icke-diskriminering och underlåtenhet att fullgöra
åtaganden enligt avtalet.

Artiklarna 127-131

Prop. 1995/96:28

Associationsavtalet ingås på obestämd tid. Det kan sägas upp av endera
parten. Avtalets uppsägningstid är sex månader. Avtalet träder i kraft den
första dagen i den andra månaden efter det att alla avtalsslutande parter
har anmält att de har godkänt det. Det ersätter då avtalet om handel och
ekonomiskt och kommersiellt samarbete som undertecknades av
Europeiska ekonomiska gemenskapen och Lettland den 11 maj 1992 samt
avtalet om frihandel och handelsrelaterade frågor som undertecknades av
Europeiska gemenskaperna och Lettland den 18 juli 1994.

7 Kompetensfrågor

I avtalet är det Europeiska gemenskapen, Europeiska kol- och
stålgemenskapen, Europeiska atomenergigemenskapen (i avtalet kallade
gemenskapen) och medlemsländerna som är avtalsparter på den ena sidan.
Avtalet är därmed ett s.k. blandat avtal. Europaavtalet är ett
associationsavtal.

Europeiska gemenskapen har ett uttryckligt bemyndigande i artikel 238
i EG-fördraget att ingå associationsavtal med tredje land. Bemyndiganden
att ingå internationella avtal för Europeiska kol- och stålgemenskapen
(EKSG) anses framgå implicit av artikel 6 andra stycket i Fördraget om
upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen och för Europeiska
atomenergigemenskapen (Euratom) av artikel 101 i Fördraget om
upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen. EG-domstolen har
i sitt yttrande 1/94 (WTO) den 15 november 1994 konstaterat att
gemenskapens bemyndigande med stöd av artikel 113 i EG-fördraget
gäller även avtal som innehåller bestämmelser om handel med varor som
omfattas av Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och
stålgemenskapen. Det måste i dessa sammanhang avgöras om
gemenskapens kompetens är exklusiv, dvs. om medlemsländernas rätt att
ingå internationella avtal inom området har uteslutits, eller om
kompetensen är delad med medlemsländerna. Av artikel 113 i EG-
fördraget och EG-domstolens praxis framgår att Europeiska gemenskapens
traktatkompetens inom den gemensamma handelspolitiken är exklusiv.

Kompetensen att ingå associationsavtal är i princip exklusiv. Avtalen
reglerar emellertid ofta också andra förhållanden som ligger inom ramen
för medlemsländernas kompetens (t.ex. politisk dialog och
brottsbekämpning). Avtalen blir då s.k. blandade avtal som ingås av såväl
gemenskapen som medlemsländerna som parter på den ena sidan. Ett
blandat avtal skall i allmänhet godkännas av respektive medlemsland.
Eftersom avtalet enligt regeringens bedömning är av större vikt skall det
enligt 10 kap. 2 § regeringsformen godkännas av riksdagen.

8 Godkännande av avtalet

Prop. 1995/96:28

Regeringens förslag: Europaavtalet om upprättandet av en
association mellan Europeiska gemenskaperna och deras
medlemsstater å ena sidan och Republiken Lettland å andra sidan
godkänns av riksdagen.

Skälen för regeringens förslag: Europaavtalen är en central del i
gemenskapens politik gentemot länderna i Central- och Östeuropa. De
lägger grunden för ett omfattande samarbete vars syfte är ett närmande till
EU på en rad områden, samt för ett framtida medlemskap i unionen.

Ur svensk synvinkel är det med hänsyn till våra historiska band,
Lettlands geografiska läge samt de allt intensivare ekonomiska, kulturella
och politiska förbindelserna av stor vikt att ett Europaavtal ingås även
med Lettland och att detta land därmed tar ytterligare ett steg mot
integrering med Västeuropas ekonomiska och politiska strukturer.

Avtalet reglerar förhållanden som ligger utanför gemenskapens
kompetens och därmed inom medlemsländernas kompetens. Sålunda
innehåller avtalet regler som innebär åtaganden för medlemsländerna och
därmed också för Sverige, bl.a. när det gäller politisk dialog, socialt och
ekonomiskt samarbete samt brottsbekämpning. Det bör därför godkännas
av riksdagen i dessa delar.

Prop. 1995/96:28
Bilaga

EUROPAAVTAL

om upprättandet av en association mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater A caa
sidan och Lettland A andra sidan

KONUNGARIKET BELGIEN,

KONUNGARIKET DANMARK,

FÖRBUNDSREPUBLIKEN TYSKLAND,

HELLENSKA REPUBLIKEN,

KONUNGARIKET SPANIEN,

FRANSKA REPUBLIKEN,

IRLAND,

ITALIENSKA REPUBLIKEN,

STORHERTIGDÖMET LUXEMBURG,

KONUNGARIKET NEDERLÄNDERNA,

REPUBLIKEN ÖSTERRIKE,

PORTUGISISKA REPUBLIKEN,

REPUBLIKEN FINLAND,

KONUNGARIKET SVERIGE,

FÖRENADE KONUNGARIKET STORBRITANNIEN OCH NORDIRLAND,

avtalsslutande parter till Fördraget om upprättandet av Europeiska unionen, Fördraget om upprättandet av
Europeiska gemenskapen, Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen och Fördraget
om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, nedan kallade 'medlemsstaterna', och

EUROPEISKA GEMENSKAPEN, EUROPEISKA ATOMENERGIGEMENSKAPEN och EUROPEISKA KOL-
OCH STÅLGEMENSKAPEN, nedan kallade 'gemenskapen",

som handlar inom ramarna för Europeiska unionen, å ena sidan,

och REPUBLIKEN LETTLAND, nedan kallad "Lettland”, å andra sidan,

SOM ERINRAR om de traditionella förbindelserna mellan parterna samt deras gemensamma värderingar och

Prop. 1995/96:28

Bilaga

som inser att gemenskapen och Lettland önskar att stärka dessa band och upprätta nära och bestäende
förbindelser som grundar sig på ömsesidighet, vilket skulle göra det möjligt för Lettland att delta i den
europeiska integrationsprocessen och på så sätt stärka och ytterligare utveckla de förbindelser som tidigare har
etablerats, särskilt genom avtalet om handel och kommersiellt och ekonomiskt samarbete och avtalet om frihandel
och handelsfrågor,

SOM FINNER att partema är inställda på att intensifiera de politiska och ekonomiska friheter som utgör grunden
för detta avtalet och för ytterligare utveckling av Lettlands nya ekonomiska och politiska system som, i enlighet
med bland annat förpliktelserna inom ramarna för Europeiska säkerhets- och samarbetskonferensen (ESK),
respekterar rättsstaten och mänskliga rättigheter, inbegripet minoriteters rättigheter, ett flerpartisystem med fria
och demokratiska val samt liberalisering i sikte på att genomföra en hållbar övergång till marknadsekonomi,

SOM DELAR den uppfattningen att Lettland har genomfört betydande reformer på det politiska och ekonomiska
området, och att denna reforminsats kommer att fortgå,

SOM FINNER att partema är inställda på att infria förpliktelserna inom ramarna för ESK, särskilt de som anges
i slutakten från Helsingfors, slutdokumenten från mötena i Madrid, Wien och Köpenhamn, Parisdeklarationen
för ett nytt Europa, slutsatserna från ESK-konferensen i Bonn, ESK-dokumentet av 1992 från Helsingfors,
Europeiska konventionen om mänskliga rättigheter. Europeiska energikonventionen samt ministerdeklarationen
från Luzemkonferensen av den 30 april 1993,

SOM ÄR BEREDDA alt främja förbättrade kontakter mellan sina medborgare liksom ett fritt flöde av
information och idéer, enligt överenskommelse mellan parterna inom ramarna för ESK,

SOM ÄR MEDVETNA om detta avtals betydelse för att upprätta och förstärka ett system för stabilitet i Europa
som grundas på samarbete, och med Europeiska unionen som en av hörnstenarna,

SOM ERKÄNNER behovet av att med gemenskapens hjälp fortsätta Lettlands politiska och ekonomiska
reformarbete,

SOM BEAKTAR att gemenskapen vill bidra till genomförandet av reformerna och hjälpa Lettland att möta de
ekonomiska och sociala följderna av strukturanpassningen,

SOM ERKÄNNER att ett fullständigt genomförande av avtalet förutsätter att Lettland genomför ett
sammanhängade program för ekonomisk och politisk reform,

SOM ERKÄNNER behovet av fortsatt regionalt samarbete mellan de baltiska staterna, med beaktande av att den
närmare integrationen av Europeiska unionen och de baltiska staterna bör fortgå parallellt med integrationen inom
de baltiska staterna och även i ett större regionalt sammanhang,

SOM FINNER att parterna är inställda på att liberalisera handeln i linje med GATT- och VHO-princtpema,

Prop. 1995/96:28

Bilaga

SOM FÖRVÄNTAR SIG att detta avtal kommer att skapa ett nytt klimat för ekonomiska förbindelser dem
emellan och framför allt för utvecklingen av handel och handelsfrågor samt investeringar, vilka är av
grundläggande betydelse för ekonomisk omstrukturering och teknisk förnyelse,

SOM BEAKTAR att den politiska dialogen i frågor av gemensamt intresse har upprättats genom den
gemensamma förklaringen i maj 1992,

SOM VILL utveckla och intensifiera regelbunden politisk dialog inom det multilaterala ramverk som upprättats
av Europeiska rådet i Köpenhamn i juni 1993, förstärkt genom beslutet av den 7 mars 1994 fattat av Europeiska
unionens råd och slutsatserna av Europeiska rådet i Essen i december 1994,

SOM ERINRAR SIG att Lettland har varit en associationspart till VEU sedan maj 1994 och att landet deltar i
Natos program Partnerskap för fred,

SOM ERKÄNNER det bidrag som Europeiska stabilitetspakten kan ge för att främja stabilitet och god
grannsämja i Baltikum, och som bekräftar sin beslutsamhet att samarbeta för att det initiativet skall bli
framgångsrikt,

SOM BEAKTAR gemenskapens vilja att inrätta medel för samarbete och ekonomiskt, tekniskt och finansiellt
bistånd på global och flerårig grund,

SOM ÄR MEDVETNA OM de ekonomiska och sociala skillnaderna mellan gemenskapen och Lettland och
sålunda inser att målen för denna association bör uppnås genom lämpliga bestämmelser i detta avtal,

SOM ÖNSKAR upprätta ett kulturellt samarbete och utveckla informationsutbytet,

SOM ÄR VILLIGA ATT fastställa samarbetsramar i syfte att förhindra olaglig verksamhet,

SOM INSER att Lettlands slutmål är att bli medlem i Europeiska unionen och att en association genom detta
avtal enligt partemas mening kommer hjälpa Lettland att uppnå detta mål,

SOM TAR HÄNSYN TILL den förberedande strategi för association som antagits av Europeiska rådet i Essen
i december 1994, vilken genomförs politiskt genom att det mellan de associerade staterna och Europeiska
unionens institutioner skapas strukturerade förbindelser som uppmuntrar till ömsesidig tillit och erbjuder en
lämplig plattform för att diskutera frågor av gemensamt intresse,

HAR ENATS OM FÖLJANDE:

ARTIKEL 1

1 En association upprättas härmed mellan gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Lettland, å
andra sidan.

2 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 28

Prop. 1995/96:28

Bilaga

2. Milen för denna association är att

— skapa en lämplig struktur för politisk dialog mellan parterna för att göra det möjligt att utveckla nära
politiska förbindelser,

— gradvis upprätta ett frihandelsområde mellan gemenskapen och Lettland som omfattar i stort sett all handel
dem emellan,

— främja en utvidgning av handel och harmoniska ekonomiska förbindelser mellan parterna och på så sän
främja dynamisk ekonomisk utveckling och välstånd i Lettland,

— lägga en grund för ekonomiskt, finansiellt, kulturellt och socialt samarbete samt samarbete för att
förhindra olaglig verksamhet, liksom för gemenskapens bistånd till Lettland,

— stödja Lettlands ansträngningar att utveckla landets ekonomi och att fullfölja den hållbara övergången till
marknadsekonomi,

— skapa ett lämpligt ramverk för Lettlands gradvisa integration med Europeiska unionen, varvid Lettland
skall sträva efter an uppfylla de nödvändiga villkoren i detta hänseende,

— inrätta lämpliga institutioner för an göra associationen effektiv.

AVDELNING I: ALLMÄNNA PRINCIPER

ARTIKEL 2

1. Respekten för demokratiska principer och mänskliga rättigheter, som är förankrade i slutakten från
Helsingfors och i Parisdeklarationen för ett nytt Europa, liksom för marknadsekonomiska principer, ligger
till grund för partemas inrikes- och utrikespolitik och utgör viktiga beståndsdelar i detta avtal.

2. Parterna anser an det är väsentligt för regionens framtida välstånd och stabilitet an de baltiska staterna
behåller och utvecklar samarbetet dem emellan och kommer att anstränga sig till det yttersta för att förstärka
denna process.

ARTIKEL 3

1. Associationen omfattar en övergångsperiod som det hänvisas till i vissa artiklar nedan och som upphör senast
den 31 december 1999.

2. Associationsrådet, som beaktar att marknadsekonomiska principer är av stor betydelse för den nuvarande
associationen, skall på grundval av de principer som avses i ingressen regelbundet granska tillämpningen av
detta avtal och Lettlands genomförande av ekonomiska reformer.

3. Övergångsperioden enligt punkterna 1 och 2 skall inte gälla för vare sig avdelning II eller avdelning III.

Prop. 1995/96:28
Bilaga

AVDELNING II : POLITISK DIALOG

ARTIKEL 4

Den politiska dialogen mellan Europeiska unionen och Lettland skall utvecklas och intensifieras. Den skall
ledsaga och konsolidera närmandet mellan Europeiska unionen och Lettland, stödja de pågående eller redan
införda politiska och ekonomiska förändringarna i Lettland och bidra till att upprätta nära solidariska förbindelser
och nya samarbetsformer mellan partema. Den politiska dialogen syftar till att särskilt främja

— Lettlands gradvisa närmande till Europeiska unionen,

— en ökad konvergens av partemas ståndpunkter i internationella frågor, särskilt de angelägenheter som kan
få väsentliga följder för partema,

— ett bättre samarbete inom områden som omfattas av Europeiska unionens gemensamma utrikes- och
säkerhetspolitik,

— säkerhet och stabilitet i Europa.

ARTIKEL 5

Den politiska dialogen skall föras inom det multilaterala ramverket och i enlighet med metoder och förfaranden
som upprättats med de associerade länderna i Centraleuropa.

ARTIKEL 6

1. Bilateral politisk dialog på ministernivå skall föras inom associationsrådet, vilket skall ha det allmänna
ansvaret för varje fråga som partema eventuellt vill ta upp för diskussion.

2. Efter överenskommelse mellan partema skall andra former för politisk dialog upprättas, särskilt

— möten, om så behövs, mellan högre tjänstemän (på politiskt ledande nivå) som företräder Lettland, å ena
sidan, och ordföranden för Europeiska unionens råd respektive ordföranden för kommissionen, å andra
sidan,

— former för ett fullt utnyttjande av alla diplomatiska kanaler mellan partema, däribland lämpliga kontakter

i tredje land och inom Förenta nationerna, OSSE och andra internationella forum,

— former för att uppta Lettland i den grupp av länder som regelbundet informeras om den verksamhet som
utförs inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, liksom för informationsutbyte
i syfte att uppnå de mål som definieras i artikel 4,

— vatje annan åtgärd som kan utgöra ett viktigt bidrag för att konsolidera, utveckla och intensifiera denna
dialog.

Prop. 1995/96:28

Bilaga

ARTIKEL 7

Politisk dialog på parlamentarisk nivå skall föras inom ramverket för den parlamentariska kommittén för
associationen mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater och Republiken Lettland, nedan kallad
"parlamentariska kommittén”.

AVDELNING III : FRI RÖRLIGHET FÖR VAROR

ARTIKEL 8

1. Gemenskapen och Lettland skall gradvis upprätta ett ftihandelsområde under en övergångsperiod på högst
fyra år med början från ikraftträdandet den 1 januari 1995 av avtalet om frihandel och handelsfrågor, i
enlighet med bestämmelserna i det här avtalet och i överensstämmelse med bestämmelserna i Allmänna tull-
och handelsavtalet (GATT) och inom Världshandelsorganisationen (WTO).

2. Kombinerade varunomcnklaturen skall tillämpas för klassificering av varor vid handeln mellan de två
parterna.

3. Den bastullsats från vilken de gradvisa sänkningarna enligt detta avtal skall företas skall för varje produkt
vara den tullsats som fastställs i bilaga II—IV och bilaga X, eller den som faktiskt tillämpas generellt den 1
januari 1995, om den är lägre.

4. Från och med den 1 januari 1995 gäller att om det sker en generell tullsänkning, särskilt sänkningar som
följer av det tullavtal som ingåtts som ett resultat av Uruguayrundan inom ramarna för GATT, skall denna
sänkta tullsats ersätta de bastullsatser som avses i punkt 3 från och med den dag när sådana sänkningar
företas.

5. Gemenskapen och Lettland skall underrätta varandra om sina respektive bastullsatser.

Kapitel I: Industriprodukter

ARTIKEL 9

1. Bestämmelserna i delta kapitel skall tillämpas på de produkter med ursprung i gemenskapen och Lettland som
anges i kapitel 25-97 i Kombinerade nomenklaturen, med undantag för de produkter som förtecknas i
bilaga I.

2. Bestämmelserna i artikel 10-14 gäller inte för de produkter som anges i artikel 16.

3. Handel mellan parterna med artiklar som omfattas av Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergi-
gemenskapen skall regleras i överensstämmelse med bestämmelserna i det fördraget.

ARTIKEL 10

1. Gällande importtullar i gemenskapen på produkter med ursprung i Lettland skall avskaffas den 1 januari
1995.

Prop. 1995/96:28

Bilaga

2. Kvantitativa restriktioner på import till gemenskapen av produkter med ursprung i Lettland, och åtgärder med
motsvarande verkan, skall avskaffas den 1 januari 1995.

ARTIKEL 11

1. Gällande importtullar i Lettland på produkter med ursprung i gemenskapen, med undantag för dem som anges
i bilagorna II och III, skall avskaffas den 1 januari 1995.

2. Gällande importtullar i Lettland på de produkter med ursprung i gemenskapen som anges i bilaga II skall
avskaffas gradvis enligt följande tidsplan:

— Den 1 januari 1996 skall vatje tull sänkas till 50 % av bastullsatsen.

— Den I januari 1997 skall resterande tullar avskaffas.

3. Gällande importtullar i Lettland på de produkter med ursprung i gemenskapen som anges i bilaga III skall
avskaffas gradvis enligt följande tidsplan:

— Den 1 januari 1997 skall vatje tull sänkas till 50 % av bastullsatsen.

— Den 1 januari 1999 skall resterande tullar avskaffas.

4. Kvantitativa restriktionen på import till Lettland av produkter med ursprung i gemenskapen, och åtgärder med
motsvarande verkan, skall avskaffas den 1 januari 1995.

ARTIKEL 12

Bestämmelserna om avskaffandet av importtullar skall också gälla för tullar av fiskal karaktär.

ARTIKEL 13

Alla avgifter med verkan motsvarande importtull skall avskaffas den 1 januari 1995 i handeln mellan
gemenskapen och Lettland.

ARTIKEL 14

1. Exporttullar och avgifter med motsvarande verkan skall avskaffas den 1 januari 1995 mellan gemenskapen
och Lettland, med undantag för dem som anges i bilaga IV som Lettland skall avskaffa senast vid utgången
av 1998.

2. Kvantitativa restriktioner på export till Lettland, och alla åtgärder med motsvarande verkan, skall avskaffa»
av gemenskapen den 1 januari 1995.

3. Kvantitativa restriktioner på expon till gemenskapen, och alla åtgärder med motsvarande verkan, skall
avskaffas av Lettland den 1 januari 1995.

Prop. 1995/96:28

Bilaga

ARTIKEL 15

Varje part förklarar sig villig att sänka sina tullar vid handel med den andra parten i snabbare takt än vad som
fastställs i artiklarna 10 och 11 om dess allmänna ekonomiska situation och situationen inom den berörda
ekonomiska sektorn så tillåter.

Det associationsräd som avses i artikel 110, nedan kallat "associationsrådet", lår lämna rekommendationer i delta
avseende.

ARTIKEL 16

1. För de textilprodukter med ursprung i Lettland som anges i bilaga V till detta avtal skall tullen vid import
till gemenskapen tillfälligt avskaffas i enlighet med de i den bilagan fastställda villkoren. Bilagan får revideras
genom beslut av associationsrådet i enlighet med förfarandena i artikel 112.

2. I protokoll 1 fastställs de övriga ordningarna för de textilprodukter som avses i det protokollet.

ARTIKEL 17

1. Bestämmelserna i detta kapitel utesluter inte att gemenskapen upprätthåller en jordbruksrelaterad del i
gällande tullar för produkter som förtecknas i bilaga VI och som har sitt ursprung i Lettland.

2. Bestämmelserna i detta kapitel utesluter inte att Lettland inför en jordbruksrelaterad del i gällande tullar för
produkter som förtecknas i bilaga VI och som har sitt ursprung i gemenskapen.

Kapitel II: Jordbruk

ARTIKEL 18

1. Bestämmelserna i detta kapitel skall tillämpas på jordbruksprodukter med ursprung i gemenskapen och i
Lettland.

2. Med jordbruksprodukter avses de produkter som anges i kapitel 1-24 i Kombinerade nomenklaturen och de
produkter som anges i bilaga I. med undantag av fiskeriprodukter enligt artikel 22.2.

ARTIKEL 19

I protokoll 2 fastställs handelsordningama för de bearbetade jordbruksprodukter som anges i det protokollet.

ARTIKEL 20

1. Från och med den 1 januari 1995 skall inga kvantitativa restriktioner tillämpas för import till gemenskapen
av jordbruksprodukter med ursprung i Lettland eller för import till Lettland av jordbruksprodukter med
ursprung i gemenskapen.

Prop. 1995/96:28

Bilaga

2. Gemenskapen och Lettland skall bevilja varandra de koncessioner som avses i bilaga VII XI i enlighet ined
de villkor som fastställs i de bilagorna.

3. De koncessioner som avses i punkt 2 kan inom en period som löper till och med den 31 december 1997
revideras efter gemensam överenskommelse mellan parterna och på grundval av principerna i punkt 4.

4. Med hänsyn till omfattningen av parternas inbördes handel med jordbruksprodukter, till deras särskilda
känslighet, till reglerna för gemenskapens gemensamma jordbrukspolitik, till reglerna för Lettlands
jordbrukspolitik, till jordbrukets roll för Lettlands ekonomi och till produktions- och exportpotentialen för
Lenlands traditionella verksamhetsområden och marknader, skall gemenskapen och Lettland i
associationsrådet undersöka, produkt för produkt och på en ordnad och ömsesidig grundval, möjligheterna
att bevilja varandra ytterligare koncessioner.

ARTIKEL 21

Med hänsyn till jordbruksmarknadens särskilda känslighet gäller att om import av de produkter med ursprung
hos en av partema som omfattas av koncessioner beviljade enligt artikel 20 orsakar allvarliga störningar på den
andra partens marknader skall båda parter, utan hinder av andra bestämmelser i detta avtal, särskilt artikel 30,
omgående inleda samråd för att finna en lämplig lösning. I avvaktan på en sådan lösning kan den berörda parten
vidta de åtgärder som den anser nödvändiga.

Kapitel III: Fiskerinäringen

ARTIKEL 22

1. Bestämmelserna i detta kapitel skall tillämpas på fiskeriprodukter med ursprung i gemenskapen och i Lettland.

2. Med fiskeriprodukter avses de produkter som förtecknas i kapitel 3 i Kombinerade nomenklaturen samt
produktgrupper som omfattas av KN-numren 0511 91 10, 0511 91 90, 1604, 1605, 1902 20 10 och
2301 20 00.

ARTIKEL 23

1. Gemenskapen och Lettland skall bevilja varandra de koncessioner som avses i bilagorna XII och XIII i
enlighet med de villkor som fastställs i de bilagorna.

2. Bestämmelserna i artiklarna 20.4 och 21 skall även tillämpas på fiskeriprodukter.

Kapitel IV: Gemensamma bestämmelser

ARTIKEL 24

Bestämmelserna i denna avdelning skall tillämpas på handel med alla produkter med ursprung hos de båda
partema, om inte annat föreskrivs här eller i protokollen 1 eller 2.

Prop. 1995/96:28

Bilaga

ARTIKEL 25

1. I handeln mellan gemenskapen och Lettland skall det från och med den 1 januari 1995

— inte införas några nya import- eller exporttullar eller avgifter med motsvarande verkan, inte heller skall
de som redan tillämpas höjas,

— inte införas några nya kvantitativa import- eller exportrestriktioner eller åtgärder med motsvarande
verkan, inte heller skall de som finns göras mer restriktiva.

2. Utan att det påverkar dc koncessioner som beviljats enligt artikel 20, skall bestämmelserna i punkt 1 i denna
artikel inte på något sätt hindra utövandet av Lettlands respektive gemenskapens jordbrukspolitik eller
åtgärder som vidtas inom ramarna för denna politik.

ARTIKEL 26

1. De två parterna skall avstå från varje åtgärd eller internt förfarande av fiskal karaktär som antingen direkt
eller indirekt gör skillnad på produkter från en av parterna och liknande produkter med ursprung i den andra
partens territorium.

2. Produkter som exporteras till det ena av de två parternas territorium får inte beviljas återbetalning av inhemsk
direkt beskattning som överstiger det belopp för direkt eller indirekt beskattning som lagts på dem.

ARTIKEL 27

1. Detta avtal skall inte hindra upprätthållandet eller upprättandet av tullunioner, frihandelsområden eller
ordningar för gränshandeln förutom i de fall de ändrar den handclsordning som fastställs i detta avtal.

2. Samråd mellan parterna skall äga rum i associationsrådet om avtal om upprättande av sådana tullunioner eller
frihandelsområden och, på begäran, om andra viktiga frågor rörande parternas respektive handelspolitik med
tredje land. Särskilt om ett tredje land tillträder gemenskapen skall sådana samråd äga rum för att säkerställa
att hänsyn kan tas till gemenskapens och Lettlands gemensamma intressen enligt detta avtal.

ARTIKEL 28

Lettland får under en begränsad tid vidta undantagsåtgärder som avviker från bestämmelserna i artiklarna 11 och
25.1 första strecksatsen i form av höjda tullar.

Dessa åtgärder får endast gälla nyetablerade industrier eller vissa sektorer som genomgår omstrukturering eller
står inför allvarliga svårigheter, särskilt när dessa svårigheter medför allvarliga sociala problem.

De importtullar som tillämpas i Lettland för produkter med ursprung i gemenskapen till följd av dessa åtgärder
får inte överstiga 25 % av värdet och de skall bevara en förmånsdel för produkter med ursprung i gemenskapen.

Prop. 1995/96:28

Bilaga

Det totala värdet pä import av produkter som omfattas av dessa Åtgärder lär inte överstiga 15 % av den totala
importen av industriprodukter frän gemenskapen enligt kapitel I under det senaste är för vilket det föreligger
statistik.

Dessa ätgärdcr fär tillämpas under en period av högst tre är, om inte cn längre period har godkänts av
associationsrädet. De skall upphöra att gälla senast den 31 december 1998.

Inga sådana åtgärder får införas för en produkt om mer än tre år har förflutit efter avskaffandet av alla tullar
och kvantitativa restriktioner eller avgifter samt åtgärder med motsvarande verkan för den produkten.

Lettland skall informera associationsrådet om alla undantagsåtgärder som landet avser att vidta, och på begäran
av gemenskapen skall samråd om sådana åtgärder och de sektorer som de berör äga rum i associationsrådet innan
de tillämpas. När sådana åtgärder vidtas skall Lettland förelägga associationsrådet en tidsplan för avskaffandet
av de tullar som införts enligt denna artikel. Denna tidsplan skall omfatta en gradvis avveckling av dessa tullar
med början senast två år efter deras införande, med lika stora årliga satser. Associationsrådet får besluta om en
annan tidsplan.

ARTIKEL 29

Om en av parterna finner att dumpning sker i handeln med den andra parten i enlighet med artikel VI i Allmänna
tull- och handelsavtalet, får den vidta lämpliga åtgärder mot detta förfarande i enlighet med överenskommelsen
om tillämpningen av artikel VI i Allmänna tull- och handelsavtalet, med dithörande inhemsk lagstiftning och med
de villkor och de förfaranden som fastställs i artikel 33.

ARTIKEL 30

När en produkt importeras i så kraftigt ökade kvantiteter och på sådana villkor att det förorsakar, eller hotar att
förorsaka

— allvarlig skada för inhemska producenter av liknande eller direkt konkurrerande produkter i en av parternas
territorium, eller

— allvarliga störningar inom en ekonomisk sektor eller svårigheter som kan leda till att den ekonomiska
situationen i en region allvarligt försämras,

får gemenskapen eller Lettland, allt efter vilken part som är berörd, vidta lämpliga åtgärder i enlighet med
villkoren och förfarandena i artikel 33.

ARTIKEL 31

Om efterlevnaden av bestämmelserna i artiklarna 14 och 25 leder till

i) återexport till ett tredje land mot vilket den exporterande parten för produkten ifråga upprätthåller kvantitativa
exportrestriktioner, exporttullar eller åtgärder med motsvarande verkan, eller

ii) en allvarlig brist, eller risk härför, på en produkt som är viktig för den exporterande parten.

Prop. 1995/96:28

Bilaga

och när de situationer som avses ovan medför eller kan medföra allvarliga svårigheter för den exporterande
parten, får den parten vidta lämpliga åtgärder i enlighet med villkoren och förfarandena i artikel 33. Åtgärderna
skall vara icke-diskriminerande och avskaffas när omständigheterna inte längre motiverar att de upprätthålls.

ARTIKEL 32

Europeiska unionens medlemsstater, nedan kallade 'medlemsstaterna*, och Lettland skall gradvis anpassa
eventuella statliga handelsmonopol för att säkerställa att det vid utgången av 1998 inte görs någon åtskillnad
mellan medborgarna i medlemsstaterna och medborgarna i Lettland beträffande de villkor på vilka varor
framskaffas och saluförs. Associationsrådet skall informeras om de åtgärder som vidtas för att uppnå detta mål.

ARTIKEL 33

1. Om gemenskapen eller Lettland underkastar import av produkter som kan medföra de svårigheter som avses
i artikel 30 ett administrativt förfarande som syftar till att snabbt ge upplysningar om tendenser i
handelsflödet, skall den parten informera den andra parten om detta.

2. I de fall som anges i artiklarna 29, 30 och 31 skall gemenskapen eller Lettland, innan de åtgärder som avses
däri vidtas eller snarast möjligt i de fall som omfattas av punkt 3 d, förse associationsrådet med alla relevanta
upplysningar i syfte att nå en lösning som är godtagbar för båda parter.

Vid val av åtgärder måste de som minst stör avtalets funktion prioriteras.

Skyddsåtgärderna skall genast meddelas associationsrådet och de skall vara föremål för periodiska samråd
inom det organet, särskilt med hänsyn till upprättandet av en tidsplan för att avskaffa dem så snart som
omständigheterna tillåter det.

3. Vid genomförandet av punkt 2 skall följande bestämmelser gälla:

a) Vad gäller artikel 30 skall svårigheter som uppstår genom den situation som avses i den artikeln
hänskjutas för undersökning till associationsrådet, vilket kan fatta nödvändiga beslut för an undanröja
sådana svårigheter.

Om associationsrådet eller den exporterande parten inom 30 dagar efter frågans hänskjutande inte har
fattat något beslut som undanröjer svårigheterna eller inte har funnit någon annan tillfredsställande
lösning, får den importerande parten vidta lämpliga åtgärder för an avhjälpa problemet. Dessa åtgärder
skall begränsas till vad som är absolut nödvändigt för an avhjälpa de svårigheter som uppstån.

b) Vad gäller artikel 29 skall associationsrådet underrättas om dumpningen så snart som den importerande
partens myndigheter har inlett en utredning. Om inte dumpningen upphör eller någon annan
tillfredsställande lösning nås inom 30 dagar efter frågans hänskjutande till associationsrådet, får den
importerande parten vidta lämpliga åtgärder.

Prop. 1995/96:28

Bilaga

c) Vad gäller artikel 31 skall svårigheter som uppstår genom de situationer som avses i den artikeln
hänskjutas till associationsrådet för undersökning.

Associationsrådet får fatta nödvändiga beslut för att undanröja svårigheterna. Om det inte har fattat något
beslut inom 30 dagar efter det an frågan hänskjutits till det, får den exporterande parten vidta lämpliga
åtgärder för export av produkten i fråga.

d) Vid särskilda omständigheter som kräver en omedelbart ingripande och som omöjliggör föregående
underrättelse eller undersökning får gemenskapen eller Lenland, allt efter omständigheterna, i de
situationer som anges i artiklarna 29, 30 och 31 genast tillämpa säkerhetsåtgärder som är absolut
nödvändiga för att hantera situationen.

ARTIKEL 34

I protokoll 3 föreskrivs ursprungsregler för tillämpning av de tullförmåner som föreskrivs i detta avtal samt
metoderna för det administrativa samarbetet för detta.

ARTIKEL 35

Detta avtal skall inte hindra sådana förbud mot eller restriktioner för import, export eller transitering som
grundas på hänsyn till allmän moral, allmän ordning eller allmän säkerhet, eller intresset att skydda människors
och djurs hälsa och liv eller att bevara växter, att skydda nationella skatter av konstnärligt, historiskt eller
arkeologiskt värde eller att skydda immateriell, industriell och kommersiell äganderätt eller bestämmelser rörande
guld och silver. Sådana förbud eller restriktioner får dock inte utgöra ett medel för godtycklig diskriminering
eller innefatta en förtäckt restriktion av handeln mellan parterna.

ARTIKEL 36

I protokoll 4 föreskrivs de särskilda bestämmelser som skall tillämpas på handel mellan Lettland å ena sidan och
Spanien och Portugal å den andra sidan, och det protokollet är giltigt till och med den 31 december 1995.

AVDELNING IV: ARBETSTAGARES RÖRLIGHET, ETABLERING, TILLHANDAHÅLLANDET
AV TJÄNSTER

Kapitel I: Arbetstagares rörlighet

ARTIKEL 37

1. Om inte annat följer av de villkor och riktlinjer som gäller i var och en av medlemsstaterna skall

— arbetstagare av lettisk nationalitet som är lagligen anställda inom en medlemsstats territorium behandlas
på samma sätt som medlemsstatens egna medborgare, utan diskriminering på grund av nationalitet, vad
gäller arbetsförhållanden, lön eller avskedande,

— den lagligen bosatta maken och barnen till en arbetstagare som är lagligen anställd inom en medlemsstats
territorium, med undantag av säsongarbetare och arbetstagare som omfattas av bilaterala avtal enligt
artikel 41, såvida inte något annat fastställs i dessa avtal, ha tillträde till den medlemsstatens
arbetsmarknad under den tid arbetstagaren har arbetstillstånd i denna.

Prop. 1995/96:28

Bilaga

2. Om inte annat följer av de villkor och riktlinjer som gäller i Lettland skall landet behandla arbetstagare som
är medborgare i en medlemsstat och lagligen anställda inom Lettlands territorium, liksom deras makar och
barn som är lagligen bosatta inom detta territorium, på det sätt som avses i punkt 1.

ARTIKEL 38

1. I syfte att samordna de sociala trygghetssystemen för arbetstagare av lettisk nationalitet som är lagligen
anställda inom en medlemsstats territorium och för deras familjemedlemmar som är lagligen bosatta där och
om inte annat följer av de villkor och riktlinjer som gäller i var och en av medlemsstaterna skall

— alla perioder då sådana arbetstagare har varit försäkrade, anställda eller bosatta i de olika medlemsstaterna
läggas samman med tanke på pensioner och livräntor som utbetalas på grund av ålderdom, invaliditet och
dödsfall samt läkarvård för sådana arbetstagare och deras familjemedlemmar,

— alla pensioner och livräntor som utbetalas på grund av ålderdom, dödsfall, arbetsolycka och yrkes-
sjukdom, eller invaliditet till följd av dessa, med undantag av icke avgiftsfinansierade förmåner, kunna
överföras fritt enligt den taxa/ersättningsnivå som tillämpas enligt lagstiftningen i gäldenärsmedlemsstaten
eller -medlems-statema,

— de berörda arbetstagarna få familjebidrag för sina familjemedlemmar enligt definitionen ovan.

2. Lettland skall behandla arbetstagare som är medborgare i en medlemsstat och lagligen anställda inom
Lettlands territorium samt deras familjemedlemmar som är lagligen bosana där, på samma sän som det som
anges i punkt 1 andra och tredje strecksatserna.

ARTIKEL 39

1. Associationsrådet skall genom beslut anta lämpliga bestämmelser för att uppnå det mål som fastställs i artikel
38.

2. Associationsrådet skall genom beslut anta närmare bestämmelser för det administrativa samarbetet genom an
ge nödvändiga garantier beträffande förvaltning och övervakning av tillämpningen av bestämmelserna i
punkt 1.

ARTIKEL 40

De bestämmelser som associationsrådet antar enligt artikel 39 skall inte påverka de rättigheter eller förpliktelser
som uppkommer av bilaterala avtal mellan Lettland och medlemsstaterna om dessa avtal föreskriver en mera
gynnsam behandling av medborgare från Lettland eller medlemsstaterna.

ARTIKEL 41

1. Med hänsyn till arbetsmarknadssituationen i en medlemsstat och om inte annat följer av dess lagstiftning och
gällande regler på området för arbetstagares rörlighet

Prop. 1995/96:28

Bilaga

— bör de möjligheter till anställning för lettiska arbetstagare som erbjuds i medlemsstaterna enligt bilaterala
avtal bevaras och om möjligt förbättras,

— skall de andra medlemsstaterna välvilligt överväga möjligheten att sluta liknande avtal.

2. Associationsrådet skall undersöka andra förbättringar som omfattar möjlighet till yrkesutbildning i enlighet
med gällande regler och förfaranden i medlemsstaterna och med hänsyn tagen till arbetsmarknadssituationen
i medlemsstaterna och gemenskapen.

ARTIKEL 42

Från och med slutet av övergångsperioden eller tidigare, om den sociala och ekonomiska situationen i Lettland
i stora drag har anpassats till den i medlemsstaterna och om arbetsmarknadssituationen i gemenskapen så tillåter,
skall associationsrådet undersöka ytterligare möjligheter au förbättra arbetstagares rörlighet. Associationsrådet
skall lämna rekommendationer i detta avseende.

ARTIKEL 43

För att underlätta omstruktureringen av arbetskraftsresurserna som en följd av den ekonomiska omstruktureringen
i Lettland skall gemenskapen ge tekniskt bistånd för inrättandet av ett lämpligt socialt trygghetssystem i Lettland
i överensstämmelse med artikel 92 i detta avtal.

Kapitel II: Etablering

ARTIKEL 44

1. Från och med detta avtals ikraftträdande skall gemenskapen och dess medlemsstater, utom för de sektorer
som omfattas av bilaga XIV, bevilja

i) de lettiska bolag som skall etablera sig i medlemsstaterna en behandling som inte är mindre gynnsam än
den som medlemsstaterna ger sina egna bolag eller bolag från tredje land, beroende på vilken som är mest
gynnsam,

ii) för den verksamhet som dotterbolag och filialer till lettiska bolag som är etablerade på deras territorium
bedriver där en behandling som inte är mindre gynnsam än den som medlemsstaterna ger sina egna bolag
och filialer eller dotterbolag och filialer till bolag från tredje land som är etablerade på deras territorium,
beroende på vilken som är mest gynnsam.

2. Lettland skall underlätta for gemenskapsbolag och medborgare i gemenskapen att etablera verksamhet på
landets territorium. I detta syfte skall Lettland

i) från och med avtalets ikraftträdande bevilja gemenskapsbolag som skall etablera sig i Lettland en
behandling som inte är mindre gynnsam än den landet ger sina egna bolag eller bolag från tredje land,
beroende på vilken som är mest gynnsam, med undantag av de sektorer som avses i bilaga XV, där
nationell behandling skall ges senast vid utgången av den övergångsperiod som avses i artikel 3,

ii) från och med avtalets ikraftträdande för den verksamhet som filialer och dotterbolag till

Prop. 1995/96:28

Bilaga

gemenskapsbolag som är etablerade i Lettland bedriver där bevilja en behandling som inte är mindre
gynnsam än den som landet ger sina egna bolag eller dotterbolag och filialer till bolag från tredje land
som är etablerade på deras territorium, beroende på vilken är mest gynnsam.

3. Under den övergångsperiod som avses i punkt 2 i skall Lettland inte anta några nya förordningar eller vidta
några nya åtgärder varigenom diskriminering införs beträffande etableringen och verksamheten för
gemenskapsbolag och medborgare i gemenskapen på landets territorium i förhållande till egna bolag och
medborgare.

4. Under den övergångsperiod som avses i artikel 3 i skall associationsrådet regelbundet undersöka möjligheten
att påskynda nationell behandling i de sektorer som avses i bilaga XV. Ändringar i dessa bilagor får göras
genom beslut av associationsrådet.

Efter utgången av den övergångsperiod som avses i punkt 3 i får associationsrådet undantagsvis, på Lettlands
begäran, besluta att under en begränsad tid förlänga uteslutandet av vissa områden eller angelägenheter enligt
bilaga XV om så är nödvändigt.

5. Den behandling som beskrivs i punkterna 1 och 2 skall gälla för medborgare som etablerar sig, och för den
verksamhet som de utför, från och med utgången av den övergångsperiod som avses i artikel 3.

ARTIKEL 45

1. Bestämmelserna i detta kapitel skall inte tillämpas på lufttransporttjänster, transporttjänster på inre vattenväg
eller sjötransporttjänster i form av cabotage.

2. Associationsrådet får lämna rekommendationer för förbättring av möjligheterna till etablering och verksamhet
inom de områden som avses i punkt 1.

ARTIKEL 46

Vid tillämpningen av detta avtal skall följande gälla:

a) Med gemenskapsbolag respektive lettiski bolag avses ett bolag som bildats i överensstämmelse med en
medlemsstats eller Lettlands lagstiftning och som har sitt säte, sitt huvudkontor eller sin huvudsakliga
verksamhet inom gemenskapens respektive Lettlands territorium.

Om det bolag som bildats i överensstämmelse med en medlemsstats eller Lettlands lagstiftning endast har sitt
säte inom gemenskapens respektive Lettlands territorium, skall dock bolaget anses vara ett gemenskapsbolag
eller ett lettiskt bolag om dess verksamhet har en faktisk och fortlöpande förbindelse med ekonomin i en av
medlemsstaterna respektive i Lettland.

b) Med ett bolags dotterbolag avses det bolag som faktiskt kontrolleras av det första bolaget.

Prop. 1995/96:28

Bilaga

c) Med en filial till ett bolag avses ett lokalkontor som inte är en juridisk person och som ger intryck av alt vara
permanent, l.cx. ett moderbolags utvidgning av verksamheten till en annan ort. haren administration och har
tillräckliga resurser lör alt föra alTärslörhandlingar med tredje part pä sä sätt att den tredje parten vet att det
vid behov kommer att finnas ett juridiskt band med moderbolaget, vars huvudkontor ligger utomlands, men
som inte behöver förhandla direkt med ett sådant moderbolag utan kan göra affärer med det lokalkontor som
utgör en utvidgning.

d) Med etablering avses

i) för medborgare, rätten att påbörja och utöva förvärvsverksamhet som egenföretagare och att etablera och
leda företag, särskilt bolag, som de faktiskt kontrollerar. Medborgare får inte i sin egen förvärvs- eller
affärsverksamhet söka eller ta anställning på arbetsmarknaden och inte heller få tillgång till den andra
partens arbetsmarknad. Bestämmelserna i detta kapitel gäller inte dem som inte uteslutande utövar egen
förvärvsverksamhet.

ii) för gemenskapsbolag och lettiska bolag, rätten att påbörja och utöva förvärvsverksamhet genom att
etablera och leda dotterbolag och filialer i Lettland respektive gemenskapen.

e) Med verksamhet avses utövande av förvärvsverksamhet.

0 Med förvärvsverksamhet avses i synnerhet verksamhet inom industri, handel och hantverk och verksamhet
inom något av de fria yrkena.

g) Med medborgare i gemenskapen respektive medborgare i Lettland avses en fysisk person som är medborgare
i en av medlemsstaterna respektive i Lettland.

h) Vad gäller internationella sjötransporter, inklusive kombinerad transport som inbegriper en sjöetapp, skall
bestämmelserna i kapitlen II och III också tillämpas på de medborgare i medlemsstaterna eller i Lettland som
är etablerade utanför gemenskapen respektive Lettland samt för rederier som är etablerade utanför
gemenskapen respektive Lettland men som kontrolleras av medborgare i en medlemsstat eller i Lettland, om
deras fartyg är registrerade i den medlemsstaten respektive i Lettland i överensstämmelse med respektive stats
lagstiftning.

ARTIKEL 47

1. Om inte annat följer av bestämmelserna i artikel 43 och med undantag av de finansiella tjänster som beskrivs
i bilaga XVI, får var och en av partema reglera etableringen och verksamheten för bolag och medborgare
inom sitt territorium i den mån som denna reglering inte medför diskriminering av den andra pariens bolag
och medborgare i förhållande till landets egna bolag och medborgare.

2. Vad beträffar finansiella tjänster skall detta avtal inte hindra parterna från att anta bestämmelser av
försiktighetsskäl, för att säkra skyddet av investerare, insättare, försäkringstagare eller personer vars egendom
förvaltas av en leverantör av tjänster, eller för att säkra det ekonomiska systemets integritet och stabilitet.
Dessa åtgärder får inte användas som ett sätt att undvika partens förpliktelser enligt detta avtal.

Prop. 1995/96:28

Bilaga

3. Ingenting i detta avtal skall anses kräva att en part lämnar ut information angående enskilda kunders affärer
och konton eller någon konfidentiell eller affärsmässig information som innehas av offentliga organ.

ARTIKEL 48

1. Bestämmelserna i artiklarna 44 och 47 utesluter inte att en part tillämpar särskilda regler beträffande
etablcringcn och verksamheten på dess territorium av filialer till bolag som tillhör en annan part sotn inte
omfattas av den första partens territorium, om dessa regler är berättigade med hänsyn till rättsliga eller
tekniska skillnader mellan sådana filialer och filialer till bolag som omfattas av dess territorium eller,
beträffande finansiella tjänster, av försiktighetsskäl.

2. Behandlingen får inte skilja sig mer än vad som är absolut nödvändigt till följd av sådana rättsliga eller
tekniska skillnader eller, beträffande finansiella tjänster, av försiktighetsskäl.

ARTIKEL 49

1. Ett "gemenskapsbolag" eller ett "lettiskt bolag" som är etablerat på Lettlands respektive gemenskapens
territorium skall ha rätt att, i enlighet med gällande lag i etableringslandet, på Lettlands eller gemenskapens
territorium anställa eller att i en av sina donerbolag eller filialer låta anställa arbetstagare som är medborgare
i medlemsstaterna eller Lettland under förutsättning an dessa arbetstagare är sådan nyckelpersonal som
beskrivs i punkt 2 i denna artikel och att de uteslutande anställs av bolag, dotterbolag eller filialer.

Dessa anställdas uppehålls- och arbetstillstånd får endast omfatta tiden för en sådan anställning.

2. Som nyckelpersonal hos dessa bolag, nedan kallade "organisationer", betraktas personal som förflyttas internt
enligt definitionen i c i denna punkt för följande kategorier, under förutsättning an organisationen är en
juridisk person och an de berörda personerna har varit anställda av organisationen eller har varit
organisationens partner (annat än huvudsakliga aktieägare) i minst en år omedelbart innan de förflyttades:

a) Överordnad personal i en organisation, som företrädesvis leder dess administration och som huvudsakligen
står under allmänt överinseende av och får instruktioner från styrelsen eller företagets aktieägare, bland
annat beträffande

— ledning av organisationen eller en avdelning eller underavdelning av organisationen,

— överinseende och kontroll av det arbete som utförs av annan tillsyns- eller ledningspersonal samt
personal med särskilda fackkunskaper,

— behörighet att personligen anställa och avskeda eller tillstyrka anställning, avskedande och andra
personalåtgärder.

b) Personer som är anställda i en organisation och som har ovanliga kunskaper som är av väsentlig betydelse
för organisationens funktion, forskningsutrustning, metoder eller administration. Utvärderingen av sådana
kvalifikationer får, bortsen från företagsspecifik kunskap, återspegla en hög kvalifikationsnivå beträffande
en typ av arbete eller bransch som kräver särskilt tekniskt kunnande, inbegripet en officiellt godkänd
yrkestillhörighet.

Prop. 1995/96:28

Bilaga

c) Med intern förflyttning av personal avses förflyttning av fysiska personer som arbetar i en organisation
inom en av parternas territorium och som inom ramen för samma förvärvsverksamhet tillfälligt förflyttas
till den andra partens territorium. Den berörda organisationen måste ha sin huvudsakliga verksamhetsort
inom en av parternas territorium och förflyttningen måste ske till ett bolag (filial, dotterbolag) som
omfattas av den organisationen och som aktivt bedriver liknande förvärvsverksamhet inom den andra
partens territorium.

3. Det skall tillåtas att medborgare från gemenskapen respektive Lettland reser in i och tillfälligt uppehåller sig
inom gemenskapens eller Lettlands territorium när dessa företrädare för bolag är överordnad personal enligt
punkt 2 a ovan i ett bolag och ansvarar för etableringen av ett gemenskapsdotterbolag eller en
gemenskapsftlial till ett lettiskt bolag, eller ett lettiskt dotterbolag eller en lettisk filial till ett
gemenskapsbolag, i en av gemenskapens medlemsstater respektive Lettland när

— dessa företrädare inte arbetar med direktförsäljning eller tillhandahållande av tjänster, och

— bolaget har sin huvudsakliga verksamhetsort utanför gemenskapen respektive Lettland och inte har några
andra företrädare, kontor, filialer eller dotterbolag i den gemenskapsmedlemsstaten eller i Lettland.

ARTIKEL 50

För att underlätta för medborgare i gemenskapen och Lettland att påbörja och utöva reglerad yrkesverksamhet
i Lenland respektive i gemenskapen skall associationsrådet undersöka vilka åtgärder som måste vidtas för att
möjliggöra ett ömsesidigt erkännande av utbildnings-, examens- och andra behörighetsbevis. Associationsrådet
får vidta alla nödvändiga åtgärder i detta avseende.

ARTIKEL 51

Under den övergångsperiod som avses i artikel 3 kan Lenland vidta åtgärder som avviker från bestämmelserna
i detta kapitel beträffande etableringen av gemenskapsbolag och medborgare i gemenskapen om vissa industrier

— genomgår omstrukturering, eller

— utsätts för allvarliga svårigheter, särskilt då dessa medför svåra sociala problem i Lettland, eller

— står inför en eliminering eller drastiskt minskning av hela den marknadsandel som leniska bolag eller
medborgare har inom en viss sektor eller industri i Lettland, eller

— är nya industrier som växer fram i Lettland.

Sådana åtgärder skall

— upphöra att gälla senast vid utgången av den övergångsperiod som avses i artikel 3, och

— vara rimliga och nödvändiga för att förbättra situationen, och

3 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 28

Prop. 1995/96:28

Bilaga

— endast gälla bolag i Lettland som bildas efter det att sädana åtgärder trätt i kraft och inte medföra någon
diskriminering av verksamheten för de gemenskapsbolag eller medborgare i gemenskapen som redan är
etablerade i Lettland då en viss åtgärd införs i förhållande till lettiska bolag eller medborgare.

När Lettland utformar och tillämpar sådana åtgärder skall landet i möjligaste mån bevilja förmånsbehandling för
gemenskapsbolag och medborgare i gemenskapen, och under alla omständigheter en behandling som inte är
mindre gynnsam än den som beviljas bolag eller medborgare från ett tredje land.

Innan Lettland inför dessa åtgärder skall landet samråda med associationsrådet och tidigast sätta dem i kraft en
månad efter anmälan till associationsrådet av de konkreta åtgärder som landet skall införa, utom i de lall då
risken för oersättlig skada kräver brådskande åtgärder, då Lettland skall samråda med associationsrådet
omedelbart efter det att åtgärderna införts.

Efter utgången av den övergångsperiod som avses i artikel 3 får Lettland endast införa sådana åtgärder med
associeringsrådets tillåtelse och på de villkor som fastställs av detta.

Kapitel III: Tillhandahållande av tjänster

ARTIKEL 52

1. I enlighet med följande bestämmelser förpliktar sig partema att vidta nödvändiga åtgärder för att stegvis
möjliggöra tillhandahållande av tjänster som utförs av bolag eller medborgare i gemenskapen eller Lettland
som är etablerade hos en annan part än den där den person för vilken tjänsterna är avsedda är etablerad.

2. 1 takt med den liberaliscringsproccss som nämns i punkt 1, och om inte annat följer av bestämmelserna i
artikel 56, skall partema tillåta tillfällig förflyttning av de fysiska personer som tillhandahåller tjänsten eller
är anställda av tjänsteproducenten som nyckelpersonal enligt definitionen i artikel 49.2, inberäknat de fysiska
personer som är representanter för ett bolag eller en medborgare i gemenskapen eller Lettland och som
ansöker om tillfälligt inresetillstånd för att förhandla om försäljning av tjänster eller för att ingå avtal om
försäljning av tjänster för den tjänsteproducenten, om dessa representanter inte kommer att vara engagerade
i direktförsäljning till allmänheten eller tillhandahålla tjänsterna själva.

3. Senast åtta år efter detta avtals ikraftträdande skall associationsrådet vidta nödvändiga åtgärder för det
stegvisa genomförandet av bestämmelserna i punkt 1. Hänsyn skall tas till de framsteg som partema gjort
i tillnärmningen av deras lagstiftning.

ARTIKEL 53

1. Partema skall inte vidta några åtgärder som betydligt begränsar villkoren för tillhandahållandet av tjänster
för bolag eller medborgare i gemenskapen eller Lettland som är etablerade hos en annan part än den där den
person för vilken tjänsterna är avsedda är etablerad, i jämförelse med den situation som rådde på dagen före
avtalets ikraftträdande.

Prop. 1995/96:28

Bilaga

2. Om en av partema anser att de åtgärder som vidtagits av den andra parten sedan undertecknandet av avtalet
leder till en situation som betydligt begränsar tillhandahållandet av tjänster i jämförelse med den situation som
rådde på dagen för undertecknandet av avtalet får den första parten begära samråd med den andra parten.

ARTIKEL 54

1. Beträffande internationell sjötransport förpliktar sig partema att faktiskt tillämpa principen om obegränsad
tillgång till marknaden och trafiken på kommersiella grunder:

a) Denna bestämmelse skall inte beröra rättigheterna och förpliktelserna enligt Förenta nationernas
uppförandekod för linjekonferenser i den mån de gäller någon av partema i detta avtal. Icke-
konferensanslutna linjerederier skall få operera fritt i konkurrens med en konferens så länge de står fast
vid principen om sund konkurrens på affärsmässiga grunder.

b) Partema bekräftar sitt åtagande att verka för en fri konkurrensmiljö som är ett väsentligt drag hos tank-
och torrlastsjöfarten.

2. Vid tillämpningen av principerna i punkt 1 skall parterna

a) från och med ikraftträdandet av detta avtal inte tillämpa några lastfördelningsbestämmelser i bilaterala
avtal mellan en av gemenskapens medlemsstater och före detta Sovjetunionen,

b) inte införa lastfördelningsklausuler i framtida bilaterala avtal med tredje land utom i de undantagsfall då
linjerederier från någon av partema i detta avtal annars inte skulle ha någon faktisk möjlighet att bedriva
transportverksamhet till och från det berörda tredje landet,

c) förbjuda lastfördelningsbestämmelser i framtida bilaterala avtal beträffande tank- och torrlastsjöfart,

d) vid avtalets ikraftträdande avskaffa alla ensidiga åtgärder och administrativa och tekniska hinder och andra
hinder som skulle kunna få en restriktiv eller diskriminerande verkan på det fria tillhandahållandet av
tjänster inom internationell sjötransport.

Varje part skall bland annat bevilja för fartyg som drivs av den andra partens medborgare eller bolag en
behandling som inte är mindre gynnsam än den som den beviljar en parts egna fartyg vad gäller tillgång
till hamnar, öppna för internationell handel, användning av hamnamas infrastruktur och sjöfartstjänster,
liksom avgifter och kostnader för detta, tullanläggningar och tillgången till kajplatser och anläggningar
för lastning och lossning.

3. Medborgare och bolag i gemenskapen som erbjuder internationella sjötransporttjänster skall ha rätt att erbjuda
internationella tjänster på inre vattenväg i Lettland och vice versa.

4. 1 syfte att säkerställa transitering av varor genom vardera parts territorium förpliktar sig parterna att snarast
möjligt och före utgången av 1999 ingå ett avtal om transitering av kombinerade transporter genom den
andres territorium.

Prop. 1995/96:28

Bilaga

5. I syfte att säkerställa cn samordnad utveckling och gradvis liberalisering av transiteringen mellan parterna,
anpassad till deras ömsesidiga handclsbehov, skall parterna reglera villkoren för ömsesidig tillgäng till
marknaden och tillhandahållandet av tjänster inom transport på väg. järnväg, inre vattenväg och i tillämpliga
fall med flyg i särskilda transportavtal som skall slutas vid förhandling mellan parterna efter detta avtals
ikraftträdande.

6. Innan de avtal som avses i punkt 5 har ingåtts får partema inte vidta några åtgärder som är mer restriktiva
eller diskriminerande än de som gäller dagen före dagen för avtalets ikraftträdande.

7. Under övergångsperioden skall Lettland stegvis anpassa sin lagstiftning omfattande administrativa, tekniska
eller andra regler till den vid varje tidpunkt gällande gemenskapslagstiftningen för transport på väg, järnväg,
inre vattenvägar och med flyg i den mån det gagnar liberaliseringen och den ömsesidiga tillgången till
parternas marknader och underlättar passagerar- och godstrafiken.

8. I takt med de gemensamma framstegen när det gäller förverkligandet av målen i detta kapitel skall
associationsrådet undersöka vilka möjligheter som finns för att skapa de nödvändiga villkoren för ökad frihet
att tillhandahålla tjänster inom transport på väg, järnväg, inre vattenväg och med flyg.

Kapitel IV: Allmänna bestämmelser

ARTIKEL 55

1. Bestämmelserna i denna avdelning skall tillämpas om inte annat följer av begränsningar som är berättigade
med hänsyn till allmän ordning, säkerhet eller hälsa.

2. Bestämmelserna i detta kapitel skall inte omfatta verksamhet som, även om det endast är tillfälligt, är förenad
med myndighetsutövning inom vardera partens territorium.

ARTIKEL 56

Vid tillämpningen av denna avdelning får inget i avtalet hindra partema från att tillämpa sina egna lagar och
förordningar beträffande fysiska personers inresa och vistelse, arbete, arbetsvillkor och etablering samt
tillhandahållande av tjänster, under förutsättning att de inte tillämpar dem på ett sådant sätt att fördelarna för
någon av partema enligt villkoren i en särskild bestämmelse i avtalet upphävs eller begränsas.

ARTIKEL 57

Bolag som kontrolleras och uteslutande ägs gemensamt av lettiska bolag eller medborgare och gemenskapsbolag
eller medborgare i gemenskapen skall också omfattas av bestämmelserna i kapitlen II, III och VI i denna
avdelning.

ARTIKEL 58

1. Den behandling som mest gynnad nation som beviljas enligt bestämmelserna i denna avdelning skall inte gälla
för skatteförmåner som partema beviljar eller kommer att bevilja i framtiden på grundval av avtal för att
undvika dubbelbeskattning, eller andra skatteavtal.

Prop. 1995/96:28

Bilaga

2. Inget i denna avdelning skall tolkas som att det förhindrar an partema antar eller förstärker en åtgärd som
syftar till att förhindra skattesmitning eller skanefusk enligt skattebestämmelsema i avtal för an undvika
dubbelbeskattning och andra skatteavtal, eller nationell skattelagstiftning.

3. Inget i denna avdelning skall tolkas som an det förhindrar medlemsstaterna eller Lettland an vid tillämpning
av tillämpliga bestämmelse i deras skattelagstiftning skilja mellan skattebetalare som inte befinner sig i
identiska situationer, särskilt vad gäller deras bostadsort.

ARTIKEL 59

Bestämmelserna i denna avdelning skall gradvis jämkas av partema. Vid utarbetandet av rekommendationer i
delta avseende skall associationsrådet ta hänsyn till parternas respektive förpliktelser inom ramarna för GATS,
särskilt artikel V i detta.

ARTIKEL 60

Bestämmelserna detta avtal skall inte förhindra endera parten att tillämpa eventuella åtgärder för att förhindra
kringgående av dess åtgärder avseende tredje lands tillgång till dess marknad i kraft av bestämmelserna i detta
avtal.

AVDELNING V: BETALNINGAR, KAPITAL, KONKURRENSBESTÄMMELSER OCH ANDRA
EKONOMISKA BESTÄMMELSER, TILLNÄRMNING AV LAGAR

Kapitel I: Löpande betalningar och kapitalrörelser

ARTIKEL 61

Partema förpliktar sig att i enlighet med bestämmelserna i artikel VIII i avtalet om Internationella valutafonden
tillåta alla betalningar och överföringar på den löpande betalningsbalansens avräkningskonto i fritt konvertibel
valuta mellan personer bosana i gemenskapen och personer bosatta i Lettland.

ARTIKEL 62

1. Beträffande transaktioner på betalningsbalansens kapitalräkning skall medlemsstaterna och Lettland, från och
med avtalets ikraftträdande, garantera fri rörlighet för kapital i samband med direkta investeringar i bolag
som bildats i överensstämmelse med värdlandets lagstiftning och investeringar som görs i överensstämmelse
med bestämmelserna i avdelning IV kapitel II samt avveckling eller repatriering av dessa investeringar och
eventuell vinst därav.

Utan att det påverkar tillämpning av artikel 44 sisu punkten skall en fullständigt fri rörelse för kapital i
samband med egenföretagares eublering och verksamhet, inbegripet avveckling och repatriering av dessa
investeringar, garanteras från och med ikraftträdande av detu avtal.

2. Beträffande transaktioner på betalningsbalansens kapitalräkning skall medlemssutema och Lettland, från och
med avtalets ikraftträdande, garantera fri rörlighet för kapital i samband med portföljinvesteringar. Detu skall
också gälla för fri rörlighet av kapital i samband med krediter i samband med affärstransaktioner eller
tillhandahållandet av tjänster där en medborgare i en av partema deltar, och till finansiella lån.

Prop. 1995/96:28
Bilaga

3. Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 1 skall medlemsstaterna och Lettland inte införa några nya
restriktioner vad gäller överföring av kapital och löpande betalningar i samband med detta mellan medborgare
i gemenskapen och Lettland, och de skall inte göra de gällande bestämmelserna mer restriktiva.

4. Parterna skall samråda med varandra i syfte att underlätta kapitalrörelser mellan gemenskapen och Lettland
för att främja målen i detta avtal.

ARTIKEL 63

1. Parterna skall vidta åtgärder för att skapa de nödvändiga villkoren för en fortsatt gradvis tillämpning av
gemenskapens regler om fri rörlighet för kapital.

2. Associationsrådet skall undersöka på vilka sätt som gemenskapens regler om rörlighet för kapital kan
tillämpas fullt ut.

Kapitel II: Konkurrensbestämmelser och andra ekonomiska bestämmelser

ARTIKEL 64

1. Följande är oförenligt med avtalets rätta funktion, i den utsträckning som det kan påverka handeln mellan
gemenskapen och Lettland:

i) Alla avtal mellan företag, beslut av företagssammanslutningar och samordnade förfaranden mellan företag
som har till syfte eller resultat att hindra, begränsa eller snedvrida konkurrensen.

ii) Ett eller flera företags missbruk av en dominerande ställning inom gemenskapens eller Lettlands territorium
eller en väsentlig del av dessa.

iii) Allt offentligt stöd som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller
viss varuproduktion.

2. Alla förfaranden som strider mot denna artikel skall utvärderas på grundval av de kriterier som utformas
genom tillämpning av bestämmelserna i artiklarna 85, 86 och 92 i Fördraget om upprättande av Europeiska
gemenskapen, eller, för produkter som omfattas av Parisfördraget, på grundval av motsvarande bestämmelser
i Parisfördraget, inbegripet sekundärrätt.

3. Associationsrådet skall, senast den 31 december 1997, genom beslut anta nödvändiga regler för
genomförandet av punkterna 1 och 2.

Till dess att dessa regler antas skall bestämmelserna i detta avtal om tolkning och tillämpning av artiklarna VI,
XVI och XXIII i Allmänna tull- och handelsavtalet tillämpas som reglerna för genomförandet av punkt 1 iii och
relaterade delar i punkt 2.

Prop. 1995/96:28

Bilaga

4. a) Vad gäller tillämpningen av bestämmelserna i punkt 1 iii medger parterna att till och med den 31

december 1999 skall allt offentligt stöd som beviljas av Lettland utvärderas med hänsyn till att Lettland
skall betraktas som ett område som motsvarar de områden i gemenskapen som beskrivs i artikel 92.3 a
i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen. Associationsrådet skall, med hänsyn till
Lettlands ekonomiska situation, besluta huruvida den perioden skall förlängas med ytterligare
femårsperioder.

b) Varje part skall säkerställa öppenhet inom området for offentligt stöd, bl.a. genom att årligen
rapportera till den andra parten det totala beloppet och fördelningen av det stöd som ges och genom
att på begäran lämna upplysningar om stödprogram. På begäran av en part skall den andra parten
lämna upplysningar om särskilda enskilda fall av offentligt stöd.

5. Med avseende på de produkter som avses i avdelning III kapitlen II och III

— gäller inte bestämmelsen i punkt 1 iii,

— bör alla förfaranden som strider mot punkt 1 i utvärderas enligt de kriterier som uppställts av
gemenskapen på grundval av artiklarna 42 och 43 i Fördraget om upprättandet av Europeiska
gemenskapen och särskilt kriterierna i rådets förordning nr 26/1962.

6. Om gemenskapen eller Lettland finner att en särskilt förfarande är oförenligt med villkoren i denna artikels
första punkt, och

— inte nöjaktigt handlagts enligt de genomförandebestämmelser som avses i punkt 3, eller

— i avsaknad av sådana bestämmelser, och om ett sådant förfarande är eller hotar an vara till men för
den andra partens intresse eller kan orsaka väsentlig skada på dess inhemska industri, inbegripet dess
servicesektor,

får gemenskapen eller Lettland vidta lämpliga åtgärder efter samråd inom associationsrådet eller 30
arbetsdagar efter det att frågan hänskjutits för sådant samråd.

Vad gäller förfaranden som är oförenliga med punkt 1 iii i denna artikel, får sådana lämpliga åtgärder, när
Allmänna tull- och handelsavtalet gäller för dessa, endast antas i enlighet med de förfaranden och på de
villkor som föreskrivs i Allmänna tull- och handelsavtalet och eventuellt andra relevanta instrument som
förhandlats fram inom ramarna för GATT och som gäller mellan parterna.

7. Oavsett vilka andra bestämmelser som antas i överensstämmelse med punkt 3, skall parterna utbyta
information, med hänsyn till de begränsningar som tystnadsplikten och skydd för företagshemligheter kräver.

ARTIKEL 65

1. Partema skall sträva efter att undvika att införa restriktiva åtgärder, inbegripet åtgärder rörande import i
betalningsbalanssyfte. Om sådana åtgärder införs, skall parten som införde dem snarast möjligt förelägga den
andra parten en tidsplan för deras upphävande.

Prop. 1995/96:28

Bilaga

2. Om en eller flera av medlemsstaterna eller Lettland har allvarliga svårigheter eller står inför ett överhängande
hot om allvarliga svårigheter ItelräfliMHle sill lielnlniiigshahins. lår gemenskapen eller I x-llliiial, allt eller
omständigheterna, i överensstämmelse med de villkor som fastställts inom ramarna lör Allmänna tull- och
handelsavtalet, vidta skyddsåtgärder, inbegripet åtgärder rörande import, vilka skall vara tidsbegränsade och
inte får gå utöver vad som är nödvändigt för att avhjälpa betalningsbalansproblemet. Gemenskapen respektive
Lettland skall genast underrätta den andra parten.

3. Eventuella skyddsåtgärder skall inte tillämpas på överföringar i samband med investeringar och särskilt inte
på repatrieringen av belopp som investerats eller återinvesterats och alla former av avkastning från
investeringar.

ARTIKEL 66

Vad gäller offentliga företag eller foretag som har beviljats särskilda eller exklusiva rättigheter skall
associationsrådet, från och med den 1 januari 1998, säkerställa upprätthållandet av principerna i Fördraget om
upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 90 i detta, och relevanta ESK-principer, särskilt
entreprenörers beslutanderätt.

ARTIKEL 67

1. I enlighet med bestämmelserna i denna artikel och i bilaga XVII bekräftar parterna den betydelse de fäster
vid att säkerställa lämpligt och effektivt skydd och upprätthållande av immateriell, industriell och kommersiell
äganderätt.

2. Lettland skall fortsätta att förbättra skyddet av immateriell, industriell och kommersiell äganderätt för att vid
utgången av den övergångsperiod som avses i artikel 3 i detta avtal nå en skyddsnivå som motsvarar den som
finns inom gemenskapen, inbegripet effektiva medel för att upprätthålla sådana rättigheter.

3. Vid utgången av den övergångsperiod som avses i artikel 3 skall Lettland ansluta sig till de multilaterala
konventionerna om immateriell, industriell och kommersiell äganderätt som avses i bilaga XVII punkt 1 och
som gemenskapens medlemsstater är parter i, eller som faktiskt tillämpas av medlemsstaterna enligt relevanta
bestämmelser i dessa konventioner.

4. Om det skulle inom området för immateriell, industriell och kommersiell äganderätt skulle uppstå problem
som påverkar handelsvillkoren skall brådskande samråd hållas, på begäran av endera parten, i syfte att nå
en för båda parter tillfredsställande lösning.

ARTIKEL 68

1. Partema anser att det är önskvärt att tilldelningen av offentliga kontrakt på en icke-diskriminerande och
ömsesidig grundval, särskilt inom ramarna för GATT och WTO, påbörjas.

2. Lettiska bolag enligt definitionen i artikel 46 i detu avtal skall från och med avtalets ikraftträdande ges
tillträde till upphandlingsförfaranden i gemenskapen enligt gemenskapens upphandlingsregler på villkor som
inte är mindre gynnsamma än de villkor som beviljas gemenskapsbolag.

Prop. 1995/96:28

Bilaga

Gemenskapsbolag enligt definitionen i artikel 46 i detta avtal skall ges tillträde till upphandlingsförfaranden
i Lettland på villkor som inte är mindre gynnsamma än de villkor som beviljas lettiska bolag senast vid
utgången av den övergångsperiod som avses i artikel 3.

Gemenskapsbolag, i form av dotterbolag enligt artikel 46 och i dc former som beskrivs i artikel 57, som är
etablerade i Lettland enligt bestämmelserna i avdelning IV kapitel II skall från och med delta avtals
ikraftträdande ges tillträde till upphandlingsförfaranden på villkor som inte är mindre gynnsamma än de
villkor som beviljas lettiska bolag. Gemenskapsbolag, i form av filialer och agenturer enligt artikel 46, som
är etablerade i Lettland skall beviljas sådan behandling senast vid utgången av den övergångsperiod som avses
i artikel 3.

Bestämmelserna i denna punkt skall även gälla för offentliga kontrakt som omfattas av direktiv 93/38/EEG
av den 14 juni 1993 så snart Lettland har infört lämplig lagstiftning.

Associationsrådet skall med jämna mellanrum undersöka möjligheten för Lettland att ge alla gemenskapsbolag
tillträde till upphandlingsförfaranden i Lettland före övergångsperiodens utgång.

3. Bestämmelserna i artikel 37-60 i detta avtal skall tillämpas beträffande etablering, drift av
tjänsteföretag/verksamhet samt tillhandahållande av tjänster mellan gemenskapen och Lettland samt anställning
av och rörlighet för arbetskraft i samband med fullgörande av offentliga kontrakt.

Kapitel III: Tillnärmning av lagar

ARTIKEL 69

Parterna medger att en viktig förutsättning för Lettlands ekonomiska integrering i gemenskapen är en
tillnärmning av landets befintliga och framtida lagstiftning till gemenskapens lagar. Lettland skall sträva efter
att säkerställa en gradvis överensstämmelse av dess lagar till gemenskapens.

ARTIKEL 70

Tillnärmningen av lagarna skall särskilt omfatta följande områden: tullagar, bolagsrätt, bankrätt,
bolagsredovisning och bolagsbeskattning, immaterialrätt, finansiella tjänster, konkurrensregler, skydd av
människors och djurs hälsa och liv, bevarandet av växter, skydd för arbetstagare, inbegripet hälsa och skydd på
arbetsplatsen, konsumentskydd, indirekt beskattning, tekniska föreskrifter och standarder, lagar och andra
författningar om kärnkraft, transport, telekommunikation, miljö, offentlig upphandling, statistik, produktansvar,
arbetsmarknads- och näringslivslagstiftning.

Inom dessa områden bör särskilt ett snabbt tillnärmande av lagarna göras inom områdena för den inre
marknaden, konkurrens, skydd av arbetstagare, miljöskydd och konsumentskydd.

Prop. 1995/96:28

Bilaga

ARTIKEL 71

Gemenskapen skall ge Lettland tekniskt bistånd för genomförandet av dessa åtgärder, som bland annat kan
omfatta

— utbyte av experter,

— tillhandahållande av information på ett tidigt stadium, särskilt om relevanta lagar,

— anordnande av seminarier,

— utbildningsverksamhet,

— stöd för översättning av lagar inom tillämpliga sektorer,

— stöd för att förbättra tullförfaranden och statistik,

— slöd för lagstiftning i samband med tillnärmning av Lettlands lagar till Europeiska unionens lagar.

AVDELNING VI: EKONOMISKT SAMARBETE

ARTIKEL 72

1. Gemenskapen och Lettland skall etablera ytterligare ekonomiskt samarbete med sikte på att bidra till att stärka
Lettlands utveckling och möjligheter till tillväxt. Detta samarbete skall stärka de ekonomiska förbindelserna
på bredast möjliga grund till gagn för båda parterna.

2. Politik och andra åtgärder skall syfta till att få till stånd en ekonomisk och social utveckling i Lettland och
de skall bygga på principen om en hållbar utveckling. Denna politik bör säkerställa att miljömässiga hänsyn
införlivas fullständigt redan från början och att de är kopplade till kraven på en harmonisk social utveckling.

3. 1 detta syfte bör samarbetet särskilt koncentreras på politik och åtgärder beträffande industrin, investeringar,
jordbruk och sektorn för jordbrukets förädlingsindustrier, energi, transport, regional utveckling och turism.

4. Särskilt vikt skall också läggas på åtgärder som kan gynna samarbete mellan de tre baltiska länderna, och-
med länderna i Central- och Östeuropa liksom med övriga länder som gränsar till Östersjön, i syfte att gynna
en integrerad utveckling av regionen.

ARTIKEL 73

Industriellt samarbete

1. Samarbetet är tänkt att särskilt främja

— industriellt samarbete mellan de två parternas ekonomiska aktörer, särskilt med sikte på att stärka den privata
sektorn i Lettland,

— gemenskapens bidrag till Lettlands strävanden att modernisera och omstrukturera sin industri både inom den
offentliga och den privata sektorn, vilket kommer att inverka på övergången till marknadsekonomi, på villkor
som säkerställer skydd av miljön.

Prop. 1995/96:28

Bilaga

omstruktureringen av enskilda sektorer,

— etableringen av nya bolag inom områden med tillväxtmöjlighet, särskilt för grenar för lätt industri,
konsumtionsvaror och marknadstjänster.

2. Vid initiativ till industriellt samarbete skall hänsyn tas till de prioriteter som fastställts av Lettland. Dessa
initiativ bör särskilt vara tänkta att upprätta ett lämpligt ramverk för företag, att förbättra kunskapen om
ledarskap samt främja öppenhet vad gäller företags marknader och villkor. Tekniskt bistånd kommer att ges
där det är tillämpligt.

ARTIKEL 74

Främjande och skydd av investeringar

1. Samarbetet skall syfta till att upprätthålla och vid behov förbättra ett gynnsamt klimat och ett gynnsamt
rättsligt ramverk för såväl inhemska som utländska privata investeringar och för skyddet av dessa, vilket är
nödvändigt för ekonomisk och industriell omstrukturering och utveckling i Lettland. Samarbetet skall också
syfta till att stimulera och främja utländska investeringar och privatisering i Lettland.

2. Målen för samarbetet skall särskilt vara

— att Lettland upprättar ett rättsligt ramverk som gynnar och skyddar investeringar,

— att vid behov ingå bilaterala avtal med medlemsstaterna beträffande främjande och skydd av
investeringar,

— vidare avreglering och förbättring av den ekonomiska infrastrukturen,

— informationsutbyte beträffande investeringsmöjligheter i samband med branschmässor, utställningar,
handels veckor och andra evenemang.

Gemenskapen kan i ingångsskedet ge bistånd till organ som främjar nationella investeringar.

3. Lettland skall respektera reglerna om handelsrelaterade aspekter av investeringsåtgärder.

ARTIKEL 75

Små och medelstora företag

1. Parterna skall sikta på att utveckla och stärka små och medelstora företag och samarbetet mellan sådana
företag i gemenskapen och Lettland.

2. De skall uppmuntra utbyte av information och kunnande genom an

— vid behov förbättra de juridiska, administrativa, tekniska, skanemässiga och finansiella villkor som är
nödvändiga för att bilda och utvidga små och medelstora företag och gränsöverskridande samarbete,

— tillhandahålla de specialisnjänster som behövs för små och medelstora företag (ledarskapsutbildning,
redovisning, marknadsföring, kvalitetsstyrning, osv.) och genom att stärka de organ som tillhandahåller
sådana tjänster,

Prop. 1995/96:28

Bilaga

— upprätta lämpliga förbindelser med aktörer inom gemenskapen via europeiska nätverk för
affärssamarbete (BC-Net) för att förbättra informationsflödet till smä och medelstora företag och främja
gränsöverskridande verksamhet.

3. Samarbetet skall inbegripa tekniskt bistånd, särskilt för upprättandet av lämpligt institutionellt stöd för
små och medelstora företag på både nationell och regional nivå, vad avser finansiella tjänster,
utbildnings- och rådgivningstjänster, tekniska tjänster och marknadsföringstjänster.

ARTIKEL 76

Jordbruks- och industristandarder och bedömning av överensstämmelse

1. Syftet med samarbetet mellan partema skall vara att minska skillnaderna inom standardisering, tekniska
föreskrifter och förfaranden för bedömning av överensstämmelse, med tekniskt bistånd från gemenskapen där
det behövs.

2. För att kunna uppnå detu skall parterna inom samarbetet sträva efter att

— främja användningen av gemenskapens tekniska föreskrifter och europeiska standarder samt förfaranden
för bedömning av överensstämmelse, samt erkänna att Lettland för att nå sina mål vad gäller
miljökvalitet vid behov fritt får utveckla och genomföra särskilda (högre) standarder,

— vid behov ingå avtal om ömsesidigt erkännande inom dessa områden,

— uppmuntra Lettland att aktivt och regelbundet delu i arbetet i specialorgan (CEN, CENELEC, ETSI,
EOTC, EUROMET).

3. Vid behov skall gemenskapen ge Lettland tekniskt bistånd, särskilt vad gäller utbildningsprogram för lettiska
experter inom områdena för standardisering, metrologi, certifiering och kvalitetssystem i europeiska länder.

ARTIKEL 77

Samarbete inom vetenskap och teknik

1. Parterna skall främja samarbete inom forskning och teknisk utveckling. De skall särskilt ägna uppmärksamhet
åt följande:

— Utbyte av information om varandras politik inom vetenskap och teknik.

— Anordnande av gemensamma vetenskapliga möten (seminarier och ”workshops").

— Gemensam forsknings- och utvecklingsverksamhet avsedd att stimulera vetenskaplig utveckling och
överföring av teknik och kunnande.

— Utbildningsverksamhet och rörlighetsprogram för forskare och specialister från båda sidorna.

— Utveckling av en miljö som främjar forskning och tillämpning av ny teknik samt lämpligt skydd av
immateriell äganderätt till forskningsresultat.

Prop. 1995/96:28

Bilaga

— Lettlands deltagande i gemenskapens forskningprogram i överensstämmelse med punkt 3.

Tekniskt bistånd skall ges vid behov.

2. Associationsrådet skall fastställa lämpliga förfaranden för utveckling av samarbetet.

3. Samarbetet inom gemenskapens ramprogram för forskning och teknisk utveckling skall genomföras på
grundval av särskilda arrangemang som skall förhandlas fram och avtalas enligt vardera partens rättsliga
förfaranden.

ARTIKEL 78

Utbildning

1. Samarbetet skall syfta till en harmonisk utveckling av mänskliga resurser och en höjning av nivån på allmän
utbildning och yrkeskvaliftkationer i Lettland, både inom den offentliga och den privata sektom, med hänsyn
till Lettlands prioriteringar. Institutionella ramverk och samarbetsplaner skall upprättas inom ramarna för
Europeiska utbildningsfonden, TEMPUS-programmet och Eurofaculty. Lettlands deltagande i andra
gemenskapsprogram skall också övervägas i detta sammanhang.

2. Samarbetet skall särskilt omfatta följande områden:

— En reformering av utbildningssystemet i Lettland.

— Grundutbildning, praktik och omskolning, inbegripet utbildning av chefer inom den offentliga och den privata
sektorn samt högt uppsatta tjänstemän inom offentlig förvaltning, särskilt inom prioriterade områden som
skall fastställas.

— Lärarpraktik.

— Samarbete mellan universitet, samarbete mellan universitet och företag, rörlighet för lärare, studenter,
administratörer och ungdomar.

— Främjande av undervisningen inom området för Europastudier vid lämpliga institutioner.

— Ömsesidigt erkännande av studieperioder och examensbevis.

— Främjande av undervisning i det lettiska språket, särskilt för minoriteter som bor i Lettland.

— Undervisning i gemenskapsspråken, utbildning av översättare och tolkar samt ett främjande av användningen
av gemenskapens standarder och terminologi.

— Utveckling av distansundervisning och ny undervisningsteknik.

— Tillhandahållande av undervisningsmaterial och -utrustning.

ARTIKEL 79

Jordbruk och iordbrukets förädlingsindustri

1. Samarbetet inom detta område skall syfta till modernisering, omstrukturering och privatisering av jordbruk,
sötvattensftske (insjö) och jordbrukets förädlingsindustri samt skogsbruk. Detta samarbete skall främja skyddet
och en hållbar användning av naturliga landskap och icke-förorenad mark.

Prop. 1995/96:28
Bilaga

I detta syfte skall samarbetet särskilt inriktas på att

— utveckla privata jordbruk och distributionskanaler, förvaringsmetoder, avsättning, osv.,

— modernisera landsbygdens infrastruktur (transport, vattentillförsel, telekommunikation),

— förbättra den fysiska planeringen, inbegripet byggnads- och stadsplanering,

— utveckla kriterier för områden för extensivt och intensivt jordbruk, skogsbruk och sötvattensfiske
(insjö) i enlighet med nationella och regionala utvecklingsplaner och program,

— etablera och främja ett effektivt samarbete beträffande informationssystem för jordbruket,

— förbättra produktiviteten och kvaliteten genom att använda lämpliga metoder och produkter och
tillhandahålla undervisning och övervakning vid användning av bekämpningsmetoder mot föroreningar
i samband med råvaror,

— främja utveckling av organiskt jordbruk, bearbetning och avsättning av produktion,

— främja genomförandet av gemenskapens livsmedelsnormer,

— omstrukturera, utveckla, modernisera och decentralisera bearbetningsföretag inom livsmedelsindustrin
och deras avsältningsmetoder,

— främja komplenering på jordbruksområdet,

— främja industriellt samarbete inom jordbruket och utbyte av kunnande, särskilt mellan de privata
sektorerna i gemenskapen och Lettland,

— utveckla samarbetet beträffande lagstiftning om djurs och växters hälsa i syfte att åstadkomma en
gradvis harmonisering med gemenskapsstandarder genom bistånd till utbildning och anordnandet av
kontroller,

— utbyta information om jordbrukspolitik och jordbrukslagstiftning,

— främja samarbetsprojekt, särskilt för samarbete på marknaderna i tredje land.

2. I detta syfte skall gemenskapen vid behov ge tekniskt bistånd.

ARTIKEL 80

Fiskerinäringen

1. Parterna skall utveckla sitt ftskerisamarbete i enlighet med avtalet om fiskeriförbindelser mellan Europeiska
ekonomiska gemenskapen och Lettland.

2. Samarbetet skall särskilt inriktas på

— upprättande av ett hållbart fiske i världshaven och Östersjön,

Prop. 1995/96:28

Bilaga

— traditionellt samarbete inom fiskeriområdet,

— nödvändigheten av att utveckla övervakningssystem på fiskeriområdet samt för fångststatistik och
informationssystem,

— utveckling av forskningsmöjligheter för studier om fiskeresursema i Östersjön och gemensamma
åtgärder för att bevara och förnya fiskstammen (särskilt lax och torsk) och införa modem teknik på
detta område,

— gradvis modernisering av Lettlands fiskeflotta och bearbetningsindustri för fisk, genom upprättandet
av samarbetsprojekt,

— utnyttjande av privata företag på detta område och nödvändigheten av att få EG-erfarenhet av
avsättningsmetoder,

— utnyttjande av industriellt ftskerisamarbete och utbyte av kunnande,

— införandet i Lettland av gemenskapens produktionskvalitets- och häJsostandarder för fiskodlingar
(inklusive foder),

— informationsutbyte om fiskeripolitik och lagstiftning och om upprättandet av en marknad för
fiskeriprodukter,

— samarbete inom internationella fiskeriorganisationer.

ARTIKEL 81

Energi

1. Partema skall samarbeta inom ramarna för marknadsekonomiska principer och Fördraget om upprättandet
av europeiska energistadgan för att utveckla en gradvis integrering av energimarknaderna i Europa.

2. Samarbetet skall särskilt inriktas på följande:

— Utformning och planering av energipolitiken även på lång sikt.

— Ledarskap och utbildning för energisektorn.

— Främjande av energibesparingar och energieffektivitet.

— Utveckling av energiresurser.

— Förbättring av distribution samt förbättring och diversifiering av utbudet.

— Miljökonsekvenserna av energiproduktion och energiförbrukning.

— Kärnkrafts sektom, särskilt beträffande säkerheten inom kärnenergin.

— En större öppning av energimarknaden, inbegripet underlättande av gas- och elöverföring.

— Elektricitets- och gassektorema, inbegripet överväganden om möjligheten till sammankoppling av
europeiska försöijningsnät.

— Modernisering av infrastrukturen för energi.

— Utformning av ramvillkor för samarbete mellan företag inom denna sektor.

— Överföring av teknik och kunnande.

— Samarbete om prissättnings- och skattepolitik inom energisektorn.

Prop. 1995/96:28
Bilaga

— Regionalt samarbete inom energisektorn mellan de baltiska staterna, särskilt som ett viktigt bidrag till
säkerställandet av energitillgången i den regionen.

3. Tekniskt bistånd skall ges vid behov.

ARTIKEL 82

Säkerhet inom kärnenergin

1. Samarbetet skall först och främst inriktas på en säkrare användning av kärnenergin.

2. Samarbetet skall huvudsakligen omfatta följande områden:

— Förbättring av personalutbildning.

— Förbättring av Lettlands lagar och andra författningar om säkerheten inom kärnenergin och förstärkning
av tillsynsmyndigheterna och deras resurser.

— Säkerhet inom kärnenergin, kämkatastrofberedskap och haverihantering.

— Strålskydd, inbegripet strålövervakning i den yttre miljön.

— Bränslecykelproblem, kontroll och fysiskt skydd av kärnmaterial.

— Hantering av radioaktivt avfall.

— Nedläggning och nedmontering av kämenergianläggningar.

— Sanering.

— Upprättandet av enhetliga säkerhetsnormer för att skydda arbetstagares och allmänhetens hälsa samt
miljön och att säkerställa att de tillämpas.

3. Samarbetet kommer att omfatta utbyte av information, erfarenheter och forsknings- och
utvecklingsverksamhet i överensstämmelse med bestämmelserna om forskning och teknik.

4. Parterna är eniga om nödvändigheten av alt, inom ramarna för sina respektive befogenheter och
kompetensområden, samarbeta för att bekämpa smuggling på det nukleära området. Samarbete inom detta
område bör inbegripa utbyte av information, tekniskt stöd för analys och identifiering av material samt
administrativt och tekniskt bistånd för införandet av effektiva tullkontroller. Ytterligare samarbete inom detta
område skall vid behov identifieras.

ARTIKEL 83

Miljön

1. Partema skall utveckla och stärka sitt samarbete på miljöområdet och området för människors hälsa.

2. Samarbetet skall koncentreras kring följande:

Effektiv övervakning av föroreningsnivåema.

Bekämpning av lokal, regional och gränsöverskridande luft- och vattenförorening.

Effektiv, hållbar och ren energiproduktion och energikonsumtion, industrianläggningars säkerhet
(inbegripet kämkraftsverk).

Klassificering och säker hantering av kemikalier.

Vattenkvalitet, särskilt hos gränsöverskridande vattenvägar (skydd av Östersjön mot föroreningar från
fartyg, konstgjorda öar, plattformar och andra källor).

Prop. 1995/96:28

Bilaga

— Reducering, återvinning och säker hantering av avfall samt genomförande av Baselkonventionen.

— Hållbar användning av icke-fömybara naturresurser.

— Jordbrukets miljökonsekvenser, jorderosion och förorening av jordbrukskemikalier, vattenövergödning.

— Skydd av skogar samt flora och fauna.

— Bevarandet av biologisk mångfald.

— Skyddade områden.

— Fysisk planering, inbegripet byggnads- och stadsplanering.

— Förbättring av offentliga transporter, särskilt i städerna.

— Användning av ekonomiska och fiskala styrmedel.

— Förvaltning av kustlinjen och förhindrandet av förorening av havet.

— Globala klimatförändringar.

— Återställande av förorenade områden.

— Skydd av människors hälsa mot miljöfaror.

3. Samarbetet skall särskilt ske inom följande områden:

— Utbyte av information och expertis, särskilt inom området för överföring av ren teknik och en säker
användning av miljövänliga biotekniker.

— Institutionsskapande program och utbildningsprogram.

— Överföring av teknik och kunnande.

— Tillnärmning av lagstiftning (gemenskapsnormer).

— Samarbete på det regionala planet (inbegripet samarbete mellan de tre baltiska staterna och inom
ramarna för Europeiska miljöbyrån) och på det internationella planet.

— Utveckling av strategier, särskilt beträffande globala frågor och klimatfrågor.

— Utbildning och information om miljöfrågor.

— Undersökningar om miljöpåverkan.

ARTIKEL 84

Transport

1. Parterna skall utveckla och gradvis öka samarbetet inom transportområdet så att Lettland kan

— omstrukturera och modernisera transportsektorn,

— förbättra rörligheten för passagerare och varor och tillgången till transportmarknaden genom att
undanröja administrativa, tekniska och andra hinder,

— underlätta gemenskapens transitering genom Lettland på landsväg, järnväg och inre vattenväg och med
kombinerad transport,

— uppnå en driftstandard som motsvarar standarden i gemenskapen.

2. Samarbetet skall särskilt omfatta följande:

— Ekonomiska, juridiska och tekniska utbildningsprogram och förberedande av lagstiftande och
institutionella ramverk för utveckling och genomförande av politik, inbegripet privatisering av
transportsektorn.

— Tekniskt bistånd och teknisk rådgivning samt informationsutbyte (konferenser och seminarier).

— Stöd till utveckling av infrastrukturen i Lettland.

4 Riksdagen 1995/96. I saml. Nr 28

Prop. 1995/96:28

Bilaga

3. Följande områden skall prioriteras:

— Byggande och modernisering av infrastrukturen hos vägar, inre vattenväg, järnvägar, hamnar och
flygplatser på stora trafikleder av gemensamt intresse och transeuropeiska förbindelser.

— Förbättring av villkoren, förkortning av väntetiden och förenkling av transitering vid
gränsövergångarna på den lettiska remsan i den multimodala Cretekorridoren nr °1, på grundval av
normer som fastställts genom Europeiska unionens internationella avtal för att säkerställa samverkan.

— Förvaltning av järnvägar, hamnar och flygplatser, inbegripet samarbete mellan berörda inhemska
myndigheter.

— Fysisk planering, inbegripet byggnads- och stadsplanering.

— Modernisering av teknisk utrustning för att uppfylla gemenskapsnormema, särskilt inom områdena för
kombinerad landsvägs- och järnvägstransport, containerisering och omlastning.

— Medverkan till en utveckling av transportpolitiken som är förenlig med den transportpolitik som
tillämpas i gemenskapen.

— Främjandet av sjötransport på korta sträckor som ett alternativ till landtransport och som ett
transportsätt väl lämpat för Östersjöregionen.

— Främjandet av gemensamma forsknings- och utvecklingsprogram.

— Konkreta projekt för regionalt samarbete inom ett tresidigt eller multilateralt (Östersjörådet)
sammanhang, såsom Via Baltica.

ARTIKEL 85

Telekommunikation, posttjänster, radio- och televisionssändning

1. Parterna skall sträva efter att utöka och stärka samarbetet på området för telekommunikation och skall för
detta ändamål särskilt

— utbyta information om politiken för telekommunikation, posttjänster och radio- och
televisionssändningar,

— upprätta ett stabilt och enhetligt regelverk för telekommunikation, posttjänster och radio- och
televisionssändningar,

— utbyta teknisk och annan information och anordna seminarier, "workshops" och konferenser för
experter från båda sidorna,

— bedriva utbildnings- och rådgivningsverksamhet,

— bedriva tekniköverföring,

— låta behöriga organ från båda sidorna genomföra gemensamma projekt,

— främja användandet av europeiska standarder och certifieringssystem,

— främja nya kommunikationsformer, tjänster och faciliteter, särskilt sådana som används kommersiellt.

Prop. 1995/96:28

Bilaga

2. Dessa aktiviteter skall inriktas på följande prioriterade områden:

— Utveckling och tillämpning av en sektoriell marknadspolitik på områdena för telekommunikation,
posttjänster och radio- och televisionssändningar i Lettland, av rättsakter och förfaranden.

— Modernisering av Lettlands telekommunikationsnät och dess integrering i europeiska och
världsomspännande nät.

— Samarbete inom europeiska standardiseringsstrukturer.

— Integrering av transeuropeiska system.

— Telekommunikationens juridiska aspekter.

— Handhavande av telekommunikation i den nya europeiska ekonomiska miljön; organisatoriska
strukturer, strategi och planering, inköpsprinciper, prissättningsnormer inom området för teletjänster.

— Fysisk planering, inbegripet byggnads- och stadsplanering.

— Förbättring av datanätverket och utveckling av databaserade informationstjänster.

— Modernisering av Lettlands posttjänster och radio- och televisionssändningar.

ARTIKEL 86

Infrastruktur för information

Parterna skall sträva efter att utöka och stärka samarbetet i syfte att upprätta en global infrastruktur för
information och skall för detta ändamål särskilt

— utbyta information om politik och program som syftar till att upprätta infrastruktur för information och
motsvarande tjänster,

— bedriva ett nära samarbete mellan institutioner som handhar befintliga informationsnätverk (akademiska eller
statliga organ),

— utbyta information om teknik och marknadsbehov och annan information, anordna seminarier, "workshops”
och konferenser för experter och industriledare från båda sidorna,

— bedriva utbildnings- och rådgivningsverksamhet,

— gemensamt genomföra projekt,

— främja och avtala om standarder, certifiering och provning,

— främja ett lämpligt rättsligt ramverk,

— vidta åtgärder för att främja tillväxten av tjänster och infrastruktur på informationsområdet.

ARTIKEL 87

Bank- och försäkringsväsen och andra finansiella tjänster

1. Partema skall samarbeta i avsikt att upprätta och utveckla ett lämpligt ramverk för att gynna bank- och
försäkringssektorerna och sektom för finansiella tjänster i Lettland.

Prop. 1995/96:28

Bilaga

2. Samarbetet skall inriktas på följande:

— Utveckling av ett effektivt lettiskt redovisnings- och revisionssystem efter internationella normer och
normer i Europeiska gemenskapen.

— Stärkning och omstrukturering av banksystemen och de finansiella systemen.

— Förbättring och harmonisering av banktjänsternas och de finansiella tjänsternas övervaknings- och
regleringssystem.

— Utarbetande av termlistor.

— Informationsutbyte, särskilt beträffande gällande eller planerade lagar.

— Förberedelse och översättning av gemenskapens och Lettlands lagstiftning.

3. För detta ändamäl skall samarbetet omfatta tekniskt bistånd och utbildning.

ARTIKEL 88

Samarbete beträffande revision och finansiell kontroll

1. Parterna skall samarbeta i syfte att utveckla effektiva system för finansiell kontroll och revision i den lettiska
administrationen enligt gemenskapens standardmetoder och standardförfaranden.

2. Samarbetet skall inriktas på följande:

— Utbyte av relevant information om revisionssystem.

— Enhetliga revisionshandlingar.

— Utbildning och rådgivning.

3. För detta ändamål skall gemenskapen tillhandahålla lämpligt tekniskt bistånd.

ARTIKEL 89

Monetär politik

På de lettiska myndigheternas begäran skall gemenskapen ge tekniskt bistånd för att stödja Lettlands strävan mot
en gradvis tillnärmning av landets penningpolitik till Europeiska monetära systemet. På begäran av Lettland
innebär detta ett informellt utbyte av information om principerna för Europeiska monetära systemet och dess
funktion.

ARTIKEL 90

Penningtvätt

1. Parterna är eniga om nödvändigheten av att göra alla insatser och att samarbeta för att förhindra att deras
finansiella system används för att tvätta intäkter från kriminell verksamhet i allmänhet och
narkotikabrottslighet i synnerhet.

2. Samarbetet inom detta område skall omfatta administrativt och tekniskt bistånd för an fastställa lämpliga
normer för att bekämpa penningtvätt i likhet med dem som antagits av gemenskapen och internationella organ
på detta område, särskilt den finansiella aktionsgruppen mot tvättning av pengar.

Prop. 1995/96:28
Bilaga

ARTIKEL 91

Regional utveckling

1. Partema skall stärka sitt inbördes samarbete om regional utveckling och fysisk planering.

2. För detta ändamål kan följande åtgärder vidtas :

— Informationsutbyte mellan nationella, regionala och lokala myndighelcr om regionalpolitik och politik
för fysisk planering och, vid behov, bistånd till Lettland för utformning av cn sådan politik.

— En gemensam insats från regionala och lokala myndigheter inom området för ekonomisk utveckling.

— Undersökning av en gemensam metod för att utveckla interregionalt samarbete med Östersjöregionerna

i gemenskapen.

— Utbytesbesök för an undersöka möjligheterna till samarbete och bistånd.

— Utbyte av statstjänstemän och experter.

— Tekniskt bistånd med uppmärksamheten särskild riktad mot utvecklingen av mindre gynnade områden.

— Fastställande av program för informations- och erfarenhetsutbyte, bland annat genom seminarier.

ARTIKEL 92

Socialt samarbete

1. På områdena för hälsa och säkerhet på arbetet och allmän hälsa skall partema utveckla en samarbete för an
öka skyddet av arbetstagares hälsa och säkerhet, med utgångspunkt från skyddsnivån i gemenskapen.
Samarbetet skall särskilt omfatta

— tekniskt bistånd,

— utbyte av expertis,

— samarbete mellan företag,

— information och utbildning,

— samarbete på området för allmän hälsa.

2. Vad gäller sysselsättning skall samarbetet mellan parterna särskilt inriktas på att

— organisera arbetsmarknaden,

— modernisera arbetsförmedling och yrkesrådgivning,

— planera och genomföra regionala omstmktureringsprogram,

— stimulera lokal sysselsättningsutveckling.

Prop. 1995/96:28
Bilaga

Samarbete inom dessa områden skall genomföras genom åtgärder såsom genomförandet av studier,
tillhandahållandet av experthjälp, information och utbildning.

3. Vad gäller den sociala tryggheten skall samarbetet mellan parterna syfta till att anpassa Lettlands sociala
trygghetssystem till den nya ekonomiska och sociala situationen, särskilt genom att experthjälp, information
och utbildning erbjuds.

ARTIKEL 93

Turism

Parterna skall öka och utveckla samarbetet inom området för turism, särskilt genom att

— underlätta turism,

— öka informationsflödet genom internationella nätverk, databaser, osv.,

— överföra kunnande genom utbildning, utbyten, seminarier,

— förbättra regionala samarbetsprojekt,

— undersöka möjligheten till gemensam verksamhet (t.ex. gränsöverskridande projekt, vänortsrörelser),

— införa datoriserade boknings- och informationssystem (helst sådana som är gemensamma för samtliga tre
baltiska stater) och konsumentskyddsnormer för turister.

ARTIKEL 94

Information och kommunikation

1. När det gäller information och kommunikation skall gemenskapen och Lettland vidta lämpliga åtgärder för
att stimulera ett effektivt ömsesidigt informationsutbyte. Program som syftar till att förse allmänheten med
grundläggande information om Europeiska unionen skall prioriteras liksom program som ger särskilda kretsar
i Lettland mera specialiserad information och om möjligt tillgång till gemenskapens databaser.

2. Parterna skall samordna och vid behov harmonisera sin politik beträffande regleringen av gränsöverskridande
radio- och televisionssändning, tekniska standarder och främjandet av europeisk teknik på det audiovisuella
området.

3. Samarbetet kan vid behov omfatta utbytesprogram, stipendier, utbildningsmöjligheter för journalister och
experter inom mediasektom.

ARTIKEL 95

Konsumentskydd

1. Parterna skall samarbeta i syfte att uppnå full överensstämmelse mellan konsumentskyddssystemen i Lettland
och gemenskapen. Ett effektivt konsumentskydd behövs för att säkerställa att marknadsekonomin fungerar
korrekt.

2. I detta syfte, och med tanke på deras gemensamma intressen, skall partema uppmuntra och säkerställa

— en politik som främjar ett aktivt konsumentskydd i enlighet med gemenskapsregler och varje relevant
FN-riktlinje om konsumentskydd,

Prop. 1995/96:28

Bilaga

— tillnärmningen av lettisk lagstiftning och konsumentskydd till gemenskapens,

— ett effektivt rättsskydd för konsumenter i syfte att förbättra kvaliteten pä konsumtionsvaror och
upprätthålla lämpliga säkerhetsnormer.

3. Samarbetet kan omfatta

— utbyte av information om farliga produkter,

— utbildning av statliga konsumentskyddsombud och konsumentskyddsombud för icke-statliga
organisationer,

— hjälp med att utveckla oberoende organisationer som skall höja konsumentmedvetenhelen, särskilt
genom tillhandahållandet av information,

— upprättandet av informations- och rådgivningscentrer för lösning av tvister och tillhandahållandet av
juridisk och annan rådgivning till konsumenter; bestämmelser kommer an införas för samarbete mellan
lettiska centrum och dem i gemenskapen,

— tillgång till gemenskapens databaser,

— utveckling av utbyte mellan konsumentföreträdare.

4. Gemenskapens skall vid behov bidra med tekniskt bistånd.

ARTIKEL 96

Tull

1. Syftet med samarbetet på tullområdet skall vara att säkerställa överensstämmelse med alla de bestämmelser
som enligt planerna skall antas på handelsområdet och för an uppnå en tillnärmning av Lenlands tullsystem
till gemenskapens och således an hjälpa till an bana väg för de liberaliseringsåtgärder som är planerade enligt
detta avtal.

2. Samarbetet skall särskilt omfatta följande:

— Informationsutbyte, inbegripet undersökningsmetoder.

— Utveckling av gränsöverskridande infrastruktur.

— Införande av en administrativt enhetsdokument och en sammankoppling av gemenskapens och Lettlands
transiteringssystem.

— Förenkling av inspektioner och formaliteter i samband med godstransport.

— Anordnande av seminarier och praktikplatser.

— Stöd vid införandet av modema tullinfortnationssystem.

Tekniskt bistånd skall ges vid behov.

3. Utan att det påverkar det utökade samarbetet enligt detta avtal, särskilt artikel 100 och avdelning VII, skall
det ömsesidiga biståndet beträffande tullfrågor mellan de avtalsslutande partemas administrativa myndigheter
ske enligt bestämmelserna i protokoll 5.

Prop. 1995/96:28

Bilaga

ARTIKEL 97

Statistiskt samarbete

1. Samarbetet inom detta område skall syfta till att utveckla ett effektivt statistiksystem som snabbt och i rätt
tid kan tillhandahålla den tillförlitliga statistik som behövs för att stödja och övervaka den ekonomiska
reformprocessen och bidra till utvecklingen av privat företagsamhet i Lettland.

2. Parterna skall särskilt samarbeta för att

— stärka Lettlands statistiksystem,

— uppnå harmonisering med internationella (och särskilt gemenskapens) metoder, normer och
klassifikationer,

— tillhandahålla de uppgifter som behövs för att upprätthålla och övervaka de ekonomiska reformerna,

— förse marknadsaktörerna inom den privata sektom med relevanta makroekonomiska och
mikroekonomiska uppgifter,

— garantera att uppgifterna skyddas mot obehörig insyn,

— utbyta statistisk information.

3. Gemenskapen skall vid behov ge tekniskt bistånd.

ARTIKEL 98

Den ekonomiska politiken

1. Gemenskapen och Lettland skall underlätta den ekonomiska reformerings- och integrationsprocessen genom
att samarbeta för en bättre förståelse för grunddragen i deras respektive ekonomier och för utformningen och
genomförandet av en ekonomisk politik i marknadsekonomier.

2. I detta syfte skall gemenskapen och Lettland

— utbyta information om makroekonomiska resultat och prognoser och om utvecklingsstrategier,

— tillsammans analysera ekonomiska frågor av gemensamt intresse, inbegripet utformningen av en
ekonomisk politik och medlen för att genomföra denna,

— särskilt genom åtgärdsprogrammet för samarbete i ekonomiska frågor (ACE) uppmuntra ett omfattande
samarbete mellan ekonomer och företagsledare i gemenskapen och Lettland för att påskynda
överföringen av kunnande för utarbetandet av en ekonomisk politik och ombesörja att resultaten av
forskning som är relevant för politiken får en omfattande spridning.

ARTIKEL 99

Offentlig förvaltning

Parterna skall främja samarbetet mellan sina offentliga förvaltningsmyndigheter, bland annat genom att anordna
utbytesprogram, för att förbättra den ömsesidiga kännedomen om de respektive systemens struktur och funktion.

Prop. 1995/96:28

Bilaga

ARTIKEL 100

Narkotika

1. Parterna skall, inom ramarna för sina respektive befogenheter och kompetensområden, samarbeta för att öka
effektiviteten hos narkotikabekämpningspolitiken och åtgärderna för att motverka olaglig tillverkning och
tillförsel av och handel med narkotika och psykotropiska preparat, inbegripet samarbete för att förhindra
avledning av moderkemikalier, samt för att hindra och minska missbruket av dessa produkter.

2. Partema skall enas om de samarbetsmetoder som är nödvändiga för att nå dessa mål, däribland metoder för
gemensamma ingripanden.

3. Samarbetet på detta område skall baseras på nära samråd om och samordning av målen och åtgärderna inom
de områden som avses i punkt 1 och skall bland annat, om tillgängligt, inbegripa tekniskt bistånd från
gemenskapen.

Samarbetet för att motverka olaglig handel med narkotika och psykotropiska preparat kommer att omfatta
tekniskt och administrativt bistånd, särskilt inom följande områden:

— Utarbetande och genomförande av nationell lagstiftning.

— Inrättande eller förstärkning av institutioner och informationscentrum samt socialmedicinska centrum
och hälsocentrum.

— Höjning av effektiviteten hos de institutioner som bekämpar olaglig handel med narkotika.

— Personalutbildning och forskning.

— Hindrande av avledning av moderkemikalier och andra betydande kemikalier som används för olaglig
tillverkning av narkotika eller psykotropiska preparat, genom upprättandet av lämpliga normer som
motsvarar dem som antagits av gemenskapen och relevanta internationella organ, särskilt den kemiska
aktionsgruppen.

Parterna får enas om att införliva andra områden.

AVDELNING VII: SAMARBETE FÖR ATT FÖRHINDRA OLAGLIG VERKSAMHET

ARTIKEL 101

1. Parterna skall, inom ramarna för sina befogenheter och kompetensområden, samarbeta för att förhindra
olaglig verksamhet, särskilt

— olaglig immigration och olaglig närvaro av sina medborgare på den andres territorium, med beaktande
av principerna och förfarandena för återresetillstånd,

— korruption,

— olaglig handel med industriavfall och förfalskade produkter,

— olaglig handel med narkotika och psykotropiska preparat,

— olaglig handel med radioaktivt och nukleärt material,

— olaglig överföring av motorfordon,

organiserad brottslighet.

Prop. 1995/96:28

Bilaga

2. Samarbetet pä de områden som anges i punkt 1 skall baseras på ömsesidigt samråd och nära samordning
mellan parterna och bor omfatta tekniskt och administrativt bistånd, inom följande områden:

— Utarbetande och genomförande av nationell lagstiftning.

— Inrättande av informationscentrum.

— Höjning av effektiviteten hos de institutioner som ansvarar för att förhindra olaglig verksamhet.

— Personalutbildning och utveckling av undersökningsfaciliteter.

— Utarbetande av ömsesidigt godkända åtgärder för att förhindra olaglig verksamhet.

Parterna får enas om att införliva andra områden.

AVDELNING VIII: KULTURELLT SAMARBETE

ARTIKEL 102

1. Partema förpliktar sig att främja, uppmuntra och underlätta det kulturella samarbetet. Vid behov kan de
kulturella samarbetsprogram som finns i gemenskapen eller i en eller flera medlemsstater utvidgas till an
också omfatta Lenland och ytterligare verksamhet av intresse för båda sidorna kan utvecklas.

Detta samarbete kan i synnerhet omfatta

— översättningar av litterära verk,

— utbyte av icke-kommersiella konstverk och konstnärer,

— bevarande och restaurering av monument och historiska platser (det arkitektoniska och kulturella arvet),

— utbildning,

— kulturevenemang (t.ex. sångfestivaler),

— offentliggörande av betydande kulturevenemang,

— samarbete mellan bibliotek.

2. Partema kan samarbeta för an främja den audiovisuella industrin i Europa. Bland annat kan den audiovisuella
sektorn i Lettland ansöka om an få delta i aktiviteter som anordnas av gemenskapen som en led i MEDIA-
programmet enligt de förfaranden som fastställts av de ansvariga organen för respektive aktivitet och enligt
bestämmelserna i rådets beslut av den 21 december 1990 om införande av programmet.

Parterna skall samordna och vid behov harmonisera sin regleringspolitik för gränsöverskridande radio- och
televisionssändningar, med särskild hänsyn till frågor som rör förvärvandet av immateriell äganderätt till
program som sänds via satellit eller kabel, tekniska standarder på det audiovisuella området och främjandet
av europeisk audiovisuell teknik.

Samarbetet kan bland annat inbegripa utbyte av program, stipendier och anläggningar för utbildning av
journalister och andra yrkesverksamma inom mediaområdet.

Prop. 1995/96:28

Bilaga

AVDELNING IX: EKONOMISKT SAMARBETE

ARTIKEL 103

För att uppnå målen i detta avtal och i enlighet med artiklarna 104, 105, 106 och 107, skall Lettland, utan att
det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i artikel 107, erhålla tillfälligt ekonomiskt bistånd från
gemenskapen i form av bidrag och lån, däribland lån från Europeiska investeringsbanken enligt bestämmelserna
i artikel 18 i bankens stadga för att påskynda den ekonomiska omvandlingen av Lettland.

ARTIKEL 104

Detta ekonomiska bistånd skall ges

— antingen inom ramarna för ett vägledande flerårigt program inom PHARE enligt bestämmelserna i rådets
förordning (EEG) nr 3906/89, med ändringar, eller inom nya ekonomiska fleråriga ramverk som
gemenskapen fastställer efter samråd med Lettland och med hänsyn till övervägandena i artiklarna 105 och
106,

— genom lån från Europeiska investeringsbanken, med ett maximibelopp och för en disponibel period som skall
fastställas, efter samråd med Lettland vid tillämpning av de relevanta bestämmelserna i Fördraget om
upprättandet av Europeiska unionen.

ARTIKEL 105

Målen och områdena för gemenskapens ekonomiska bistånd skall fastställas i ett vägledande åtgärdsprogram som
de bägge partema skall enas om. Parterna skall underrätta associationsrådet.

ARTIKEL 106

1. Gemenskapen skall, vid speciella behov, med beaktande av samtliga tillgängliga ekonomiska resurser, på
Lettlands begäran och i samordning med internationella finansiella institutioner, inom ramarna för G-24
undersöka möjligheten att ge tillfälligt ekonomiskt bistånd för att stödja

— åtgärder som syftar till att upprätthålla den lettiska valutans konvertibilitet,

— stabiliserings- och strukturanpassningsinsatser på medellång sikt, inbegripet stöd för betalningsbalansen.

2. Villkoren for detta ekonomiska bistånd är att Lettland inom ramarna för G-24 framlägger program som är
godkända av Internationella valutafonden för konvertibilitet respektive omstrukturering av ekonomin, att
gemenskapen godkänner detta, att Lettland håller fast vid dessa program och, som ett slutmål, att landet
snabbt går över till att förlita sig på privat finansiering.

3. Associationsrådet kominer att underrättas om de villkor på vilka detta bistånd kommer an ges och huruvida
Lettland uppfyller de förpliktelser som landet åtagit sig beträffande sådant bistånd.

Prop. 1995/96:28

Bilaga

ARTIKEL 107

Gemenskapens ekonomiska bistånd skall utvärderas på grundval av de behov som uppstår och Lettlands
utvecklingsnivå och med hänsyn till fastställda prioriteringar och den lettiska ekonomins upptagningsförmåga,
förmågan att återbetala lån och utvecklingen mot ett marknadsekonomiskt system och omstrukturering i Lettland.

ARTIKEL 108

För att tillgängliga resurser skall kunna utnyttjas optimalt skall parterna se till att gemenskapens bidrag ges i nära
samordning med bidrag från andra källor, såsom medlemsstaterna, andra länder, inbegripet G-24, och
internationella finansiella institutioner, t.ex. Internationella valutafonden, Världsbanken och Europeiska banken
för återuppbyggnad och utveckling.

ARTIKEL 109

Ixttland skall delta i ramprogram, särskilda program, projekt eller andra av gemenskapens verksamheter på de
områden som avses i bilaga XVIII. Ulan att del påverkar Lettlands befintliga engagemang i dc verksamheter som
anges i bilaga XVIII skall associationsrådet besluta om villkoren for Lettlands deltagande i dessa verksamheter.
Lettlands ekonomiska bidrag till de verksamheter som avses i bilaga XVIII skall grundas på principen att Lettland
själv skall stå för kostnaderna för landets deltagande. Vid behov får gemenskapen besluta, från fall till fall och
enligt de bestämmelser som gäller gemenskapens allmänna budget, att betala en del av Lettlands bidrag.

AVDELNING X: INSTITUTIONELLA OCH ALLMÄNNA BESTÄMMELSER SAMT
SLUTBESTÄMMELSER

ARTIKEL 110

Ett associalionsråd inrättas härmed som skall övervaka avtalets genomförande. Det skall sammanträda på
ministernivå cn gång om året och när omsillndighelcniii så kräver. Del skull undersöka alla Irågor av Itelytlclse
som uppkommer inom ramarna för delta avtal och alla andra bilaterala eller internationella frågor av gemensamt
intresse.

ARTIKEL 111

1. Associationsrådet skall bestå av medlemmarna av Europeiska unionens råd och medlemmar av Europeiska
gemenskapernas kommission, å ena sidan, och medlemmar utsedda av den lettiska regeringen, å andra sidan.

2. Medlemmarna i associationsrådet får låta sig representeras i överensstämmelse med villkor som skall
fastställas i associationsrådets arbetsordning.

3. Associationsrådet skall själv fastställa sin arbetsordning.

4. I Associationsrådet skall en medlem av Europeiska unionens råd och en medlem av den lettiska regeringen
i tur och ordning sitta som ordförande enligt de bestämmelser som skall fastställas i dess arbetsordning.

Prop. 1995/96:28
Bilaga

5. Vid behov skall Europeiska investeringsbanken delta i associationsrådets arbete som observatör.

ARTIKEL 112

Associationsrådet skall, i syfte att uppnå målen i avtalet, ha befogenhet att fatta beslut i de fall som föreskrivs
däri. De beslut som fattas skall vara bindande för parterna, som skall vidta de åtgärder som är nödvändiga för
att genomföra de fattade besluten. Associationsrådet får även lämna lämpliga rekommendationer.

Associationsrådet skall utarbeta sina beslut och rekommendationer i samförstånd mellan de båda parterna.

ARTIKEL 113

1. Var och en av dc båda parterna får till associationsrådet hänskjuU alla tvister beträffande tillämpningen eller
tolkningen av detu avtal.

2. Associationsrådet får bilägga tvisten genom en beslut.

3. Varje part skall vara förpliktad an vidu de åtgärder som krävs för att genomföra det beslut som avses i
punkt 2.

4. Om det inte är möjligt an bilägga tvisten i enlighet med punkt 2 i denna artikel, kan varje part underråna den
andra parten om an den utsen en skiljeman. Den andra parten måste då utse en andra skiljeman inom två
månader. Vid tillämpning av detu förfarande skall gemenskapen och medlemsstaterna anses som en av
partema i tvisten.

Associationsrådet skall utse en tredje skiljeman.

Skiljemännens beslut skall fattas med enkel majoritet.

Varje part i tvisten måste vidu de åtgärder som krävs för att genomföra skiljemännens beslut.

ARTIKEL 114

1. Associationsrådet skall vid utförandet av sina uppgifter biträdas av en associationskommitté bestående av
företrädare för medlemmarna av Europeiska unionens råd och medlemmar av Europeiska gemenskapernas
kommission, å ena sidan, och av företrädare för den lettiska regeringen, å andra sidan, vanligtvis på högre
tjänstemannanivå.

I arbetsordningen skall associationsrådet fastställa associationskommitténs uppgifter, vilka skall inbegripa
förberedelse av associationsrådets sammanträden och hur kommittén skall fungera.

2. Associationsrådet får delegera alla eller vissa av sina befogenheter till associationskommittén. I så fall skall
Associeringskommittén fatu sina beslut i enlighet med villkoren i artikel 112.

Prop. 1995/96:28

Bilaga

ARTIKEL 115

Associationsrådet får besluta att inrätta andra särskilda kommittéer och organ som kan bistå vid utförandet av
dess uppgifter.

Associationsrådet skall i sin arbetsordning fastställa sådana kommittéers och organs sammansättning och uppgifter
samt hur de skall fungera.

ARTIKEL 116

En parlamentarisk kommitté inrättas härmed. Den skall vara ett forum för medlemmarna i det lettiska
parlamentet och Europaparlamentet där de kan träffas och utbyta åsikter. Kommittén skall själv fastställa hur ofta
den skall sammanträda.

ARTIKEL 117

1. Den parlamentariska kommittén skall bestå av medlemmar i Europaparlamentet, å ena sidan, och medlemmar
i det lettiska parlamentet, å andra sidan.

2. Den parlamentariska kommittén skall själv fastställa sin arbetsordning.

3. I den parlamentariska kommittén skall Europaparlamentet och det lettiska parlamentet i tur och ordning sitta
som ordförande enligt de bestämmelser som skall fastställas i dess arbetsordning.

ARTIKEL 118

Den parlamentariska kommittén får begära relevanta upplysningar om avtalets genomförande från
associationsrådet som då skall tillhandahålla de begärda upplysningarna.

Den parlamentariska kommittén skall underrättas om associationsrådets beslut.

Den parlamentariska kommittén får lämna rekommendationer till associationsrådet.

ARTIKEL 119

Inom ramarna för detu avtal åtar sig vatje part att säkerställa an fysiska och juridiska personer från den andra
parten, utan diskriminering i förhållande till de egna medborgarna, har tillgång till partemas behöriga domstolar
och administrativa organ för an kunna försvara sina personliga rättigheter och sin äganderätt, inbegripet
immateriell, industriell och kommersiell äganderätt.

ARTIKEL 120

Ingenting i detta avtal skall förhindra en avtalsslutande part an vidu åtgärder som

a) den anser nödvändiga för att förhindra utlämnandet av upplysningar som kan skada dess väsentliga säkerhets-
intressen.

Prop. 1995/96:28

Bilaga

b) rör produktionen av, eller handeln med, vapen, ammunition eller krigsmateriel eller som rör forskning,
utveckling eller produktion som är oumbärlig för försvarsändamål, under förutsättning att sådana åtgärder
inte försämrar konkurrensvillkoren för de produkter som inte är avsedda för särskilda militära ändamål,

c) den anser väsentliga för sin egen säkerhet i händelse av allvarliga inre störningar som påverkar
upprätthållandet av lag och ordning, under krig eller allvarlig internationell spänning som utgör ett krigshot,
eller för att infria åtaganden som den har godtagit i syfte att upprätthålla fred och internationell säkerhet,

d) den anser nödvändiga för att iaktta sina internationella förpliktelser och åtaganden om kontroll av
användningen av strategiska produkter och teknologier.

ARTIKEL 121

1. Inom de områden som omfattas av detu avtal och utan an det påverkar tillämpningen av särskilda
bestämmelser i detu skall de ordningar som

— Lenland tillämpar med avseende på gemenskapen inte ge upphov till någon åtskillnad mellan
medlemssutema, deras medborgare, eller deras bolag eller filialer,

— gemenskapen tillämpar med avseende på Lettland inte ge upphov till någon åtskillnad mellan Lettlands
medborgare eller dess bolag eller filialer.

2. Bestämmelserna i punkt 1 skall inte beröra parternas rätt an tillämpa relevanu bestämmelser i sin
skattelagstiftning på skattebetalare som inte befinner sig i samma situation beträffande bostadsort.

ARTIKEL 122

När produkter med ursprung i Lettland importeras till gemenskapen skall de inte ges en gynnsammare behandling
än den som tillämpas av medlemsstaterna sinsemellan.

Den behandling som medges Lettland enligt avdelning IV och avdelning V kapitel I skall inte vara mer gynnsam
än den som tillämpas av medlemssutema sinsemellan.

ARTIKEL 123

1. Parterna skall vidu alla allmänna eller särskilda åtgärder som erfordras för att fullgöra sina åuganden enligt
avtalet. De skall se till att de mål som föreskrivs i avtalet uppnås.

2. Om endera parten anser att den andra parten har underlåtit att fullgöra ett åugande enligt avtalet, kan den
vidu lämpliga åtgärder. Dessförinnan skall den förse associationsrådet med alla relevanu upplysningar som
erfordras för en grundlig undersökning av situationen i syfte att finna en för parterna godugbar lösning, utom
i särskilt brådskande fall.

Prop. 1995/96:28

Bilaga

Vid val av åtgärder måste sådana som minst stör avtalets funktion prioriteras. Dessa åtgärder skall omedelbart
meddelas associationsrådet och skall på begäran av den andra parten bli föremål för samråd inom
associationsrådet.

ARTIKEL 124

Detta avtal skall inte beröra de rättigheter som garanteras enskilda personer och marknadsaktörer genom
befintliga avtal mellan en eller flera medlemsstater, å ena sidan, och Lettland, å andra sidan, förrän lika
rättigheter för dessa har uppnåtts inom ramen för detta avtal, med undantag för gemenskapens
behörighetsområden och utan att det påverkar medlemsstaternas förpliktelser till följd av detta avtal inom deras
behörighetsområden.

ARTIKEL 125

1 detta avtal avses med parter: gemenskapen eller dess medlemsstater, eller gemenskapen och dess
medlemsstater, i enlighet med deras respektive befogenheter, å ena sidan, och Lettland, å andra sidan.

ARTIKEL 126

Protokoll 1-5 samt bilaga I—XVIII skall utgöra en integrerad del av detta avtal.

ARTIKEL 127

Detta avtal ingås på obestämd tid.

Endera parten kan säga upp detta avtal genom att underrätta den andra parten. Avtalet skall upphöra an gälla
sex månader efter dagen för en sådan underrättelse.

ARTIKEL 128

Generalsekreteraren för Europeiska unionens råd skall vara depositarie för detta avtal.

ARTIKEL 129

Detta avtal skall gälla för de territorier i vilka Fördragen om upprättandet av Europeiska gemenskapen,
Europeiska atomenergigemenskapen och Europeiska kol- och stålgemenskapen tillämpas och på de villkor som
fastställs i dessa fördrag, å ena sidan, och, för Lettlands territorium, å andra sidan.

ARTIKEL 130

Detta avtal är upprättat i två exemplar på danska, engelska, finska, franska, grekiska, italienska, lettiska,
nederländska, portugisiska, spanska, svenska och tyska språken, vilka samtliga texter är lika giltiga.

Prop. 1995/96:28

Bilaga

ARTIKEL 131

Detu avtal skall godkännas av de avtalsslutande partema enligt deras egna förfaranden.

Avtalet träder i kraft den försu dagen i den andra månaden efter den dag då parterna till varandra anmäler att
de förfaranden som avses i första stycket är avslutade.

Då detu avtal träder i kraft skall det ersätta avtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Lettland
om handel och ekonomiskt och kommersiellt samarbete, undertecknat i Bryssel den 11 maj 1992.

Det nuvarande avulet grundas delvis på, utvecklar ytterligare och inbegriper de viktigaste bestämmelserna i
avtalet mellan Europeiska gemenskapen, Europeiska atomenergigemenskapen och Europeiska kol- och
stålgemenskapen och Lettland om frihandel och handelsfrågor som undertecknades den 18 juli 1994. Då det här
avtalet träder i kraft skall det ersätta avtalet om frihandel och handelsfrågor.

Beslut fattade av den gemensamma kommitté som inrättades genom avulet om handel och ekonomiskt och
kommersiellt samarbete och som även utför uppgifter som den tilldelats i kraft av avtalet om frihandel och
handelsfrågor skall fortsätta att gälla till dess att de upphävs genom beslut av associationsrådet.

Associationsrådet skall vid sitt försu möte anu alla ändringar av det här avulet, särskilt av protokollen och
bilagorna, som behövs för att anpassa det till ändringar av avtalet om frihandel och handelsfrågor fattade av den
gemensamma kommittén under tiden mellan undertecknandet och ikraftträdandet av det här avtalet.

5 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 28

Prop. 1995/96:28

Bilaga

Lettland

FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR

I	Artiklarna 9 och 18	Definition av industri- och jordbruksprodukter
II	Artikel 11.2	Lettiska importtullkoncessioner
III	Artikel 11.3	Lettiska importtullkoncessioner
IV	Artikel 14.1	Lettiska exporttullkoncessioner
V	Artikel 16.1	Gemenskapens tullkoncessioncr för textilprodukter
VI	Artikel 17	Bearbetade jordbruksprodukter
VII	Artikel 20.2	Gemenskapens jordbrukskoncessioner - tullkoncessioner
VIII	Artikel 20.2	Gemenskapens jordbrukskoncessioner - ordningar för import av kött och levande djur
IX	Artikel 20.2	Lettiska jordbrukskoncessioner - tullkvoter
X	Artikel 20.2	Lettiska jordbrukskoncessioner - tullsatser
XI	Artikel 20.2	Lettiska jordbrukskoncessioner - tullkvoter
XII	Artikel 23.1	Gemenskapens koncessioner på fiskeriområdet
XIII	Artikel 23.1	Lettiska koncessioner på fiskeriområdet
XIV	Artikel 44.1	Gemenskapens undantagsbestämmelser
XV	Artikel 44.2 i	Lettiska tillfälliga undantagsbestämmelser
XVI	Artikel 47	Finansiella tjänster
XVII	Artikel 67	Skydd av immateriell, industriell och kommersiell äganderätt
XVIII	Artikel 109	Lettlands deltagande i gemenskapsprogram

BILAGA l

Förteckning över de produkter som uvms i artiklarna 9 och 18 i avtalet

Prop. 1995/96:28

Bilaga

KN-nr	Vanulag
ur 3502	Albuminer, albuminater och andra albuminderivat:
ur 3502 10	- Äggalbumin:
	Aniuit:
3502 10 91	- - - Torkat (t.ex. i ark, 0111, llingor eller pulver)
3502 10 99	- - - Annat
ur 3502 90	- Andra ilag:
	- - Albuminer, andra in iggalbuminer:
	- - - Mjölkalbumin (laktalbumin):
3502 90 51	- - - - Torkat (t.ex. i ark, 0111, flingor eller pulver)
3502 90 59	- - - - Annat
4501	Naturkork, obearbetad eller enkelt förarbetad; korkavfall; kroaaad, granulerad eller malen kork
5201 00	Bomull, okardad och okammad
5301	Lin, oberett eller berett men inte apunnet; blinor och avfall av lin (inbegripet gamavfall aamt rivet avfall och riven lump)
5302	Mjukhampa (Cannabia aaliva L.) oberedd eller beredd men inte apurmen; blinor och avfall av mjukhampa (inbegripet gamavfall aamt rivet avfall och riven lump)

Prop. 1995/96:28

Bilaga

BILAGA n

Förteckning över de produkter anm avse* I artikel 11.2

KN-nr	Varulag	Tull *
KN-nr	Varulag	I.I.IU95	l.l.iwr»	1 I.IW7
2523 10	Cementklinker	15	7,5	0
2523 29	Portlandcement, annan	15	7,5	0
2523 90	Annan hydraulisk cement	15	7,5	0
3406	Stearinljus, paraffinljus, vaxljus o.d.	15	7,5	0
3924 10	Bords- och köksartiklar	3	1,5	0
3925 10	Byggvaror av plast, cisterner, tankar, kar och liknande behållare med en rymd av mer in 300 1	3	1.5	0
4202	Koffertar, resviskor, sminkviskor, attachéviskor, portföljer, skolviskor, etuier och viskor för glasögon, kikare, kameror etc.	15	7,5	0
4301 10	Oberedda pälsakinn av mink, hela, med eller utan huvud, svana eller tassar	15	7,5	0
4301 20	Hela akinn av kanin och hare, hela med eller utan huvud, avana eller tasaar	15	7,5	0
4301 60	Oberedda akinn av riv, hela, med eller ulan huvud, svans eller tassar	15	7,5	0
4303 10 90	Kläder och tillbehör till kläder aamt andra varor av pälsskinn	15	7,5	0
6402 11	Skodon för sport eller idrott, skidakor	15	7,5	0
6402 19	Andra slag av skodon för sport eller idrott	15	7,5	0
6402 20	Skodon med överdel av remmar, fästade vid sulan genom pluggning	15	7,5	0
6402 30	Andra skodon, med tåhätteförstärkning av metall	15	7,5	0
6403 20	Skodon med yttersulor av lider och överdelar bestående av läderband runt vristen och stortån	15	7,5	0
6403 51	Andra skodon med yttersulor av lider, med skaft som täcker ankeln	15	7,5	0
6403 91	Andra skodon med skaft som täcker ankeln	15	7,5	0
6403 99	Andra skodon, andra	15	7,5	0
6405 10	Andra skodon med överdelar av läder eller konstläder	15	7,5	0
6911	Bords- och köksartiklar, andra hushållsartiklar samt toalettartiklar, av porslin	15	7,5	0
6914 90 10	Andra varor av keramiskt material, av vanligt lergods	15	7,5	0
7013	Glasvaror av sådana slag som används som bord- köks-, toalett- eller kontorsartiklar, för prydnadsändamål inomhus eller för liknande indamål	15	7,5	0

Prop. 1995/96:28

Bilaga

BILAGA 111

Förteckning örer de produkter som arses i artikel 11.3

KN-nr	Varuslag	Tull %
KN-nr	Varuslag	1.1.1995	1.1.1996	1.1.1997
6401 92	Vattentlta skodon med skaft som tlcker ankeln men inte knät
6401 99	Vattentäta skodon, andra skodon, andra	15	7,5	0
6402 91	Andra skodon ined yttcntulor och överdelar av gummi eller plast, ined skall aom tlcker ankeln inen inte kull	15	7,5	0
6402 99	Andra skodon med yttersulor och överdelar av gummi eller plast, andra	15	7,5	0
6404 20	Skodon med yttersulor av lider eller konstlider	15	7,5	0
8421 11	Mjölkseparatorer	15	7,5	0
8421 12	Torkcentrifuger för tvltt	15	7,5	0
8421 19	Andra centrifuger	15	7,5	0
8434 10	Mjölkningsmaskiner	15	7,5	0
8450 19	Vattentvättmaskiner för hushåll eller tvltlerier, för högst 10 kg tvitt, andra	15	7,5	0
8508 10	Borrmaskiner av alla slag	15	7,5	0
8508 20	Sågar	15	7,5	0
8508 80 90	Andra verktyg	15	7,5	0
8509	Elcktromekaniska hushållsapparater med inbyggd elektrisk motor	15	7,5	0
8517 10	Telefonapparater	15	7,5	0
8518 29	Andra högtalare	15	7,5	0
8520 31 19	Andra magnetiska bandspelare innehållande anordning för ljudåtergivning, kassettbandspelare, andra	15	7,5	0
8527 11 90	Apparater för mottagning av radiotelefoni, radiotelegrafi eller rundradio, med inbyggd utrustning för inspelning eller återgivning av ljud, andra	15	7,5	0
9401 30	Höj- och slnkbara snurrstolar	15	7,5	0
9401 40	Bäddbara sittmöbler, andra In trädgårdsmöbler och campingmöbler	15	7,5	0
9401 50	Sittmöbler av rotting, vide, bambu eller liknande material	15	7,5	0
9401 71	Andra sittmöbler, med metallstomme, med stoppning	15	7,5	0
9401 79	Andra sittmöbler, med metallstomme, andra	15	7,5	0
9403 10	Kontorsmöbler av metall	15	7,5	0
9403 30	Kontorsmöbler av trä	15	7,5	0
9403 40	Köksmöbler av trä	15	7,5	0
9403 50	Sovrumsmöbler av trä	15	7,5	0
9403 60	Andra möbler av trä

Prop. 1995/96:28

Bilaga

HIIAGA IV

Förteckning över de produkter som avses i artikel 8

KN-nr/ tetiuJa nr	Varulag	Tull (X etter La per enbet)
2520	Gipsaten; anhydrit; bränd gips, Ivcn färgad eller innehållande »må mängder accclcralorcr eller fördröjning smedel	5 %
2521	Kalksten med användning som flusxmedel; kalksten av sådana slag som vanligen används för framställning av kalk eller cement	5 %
4101	Oberedda hudar och skinn av nötkreatur och andra oxdjur samt av hästdjur (färska eller saltade, torkade, kalkade, picklade eller på annat sätt konserverade, men inte garvade, beredda till pergament eller vidare beredda), även avhårade eller spaltade	1S %
4403 20 00 !'	Virke, obearbetat, annat, av barrträ. med en längd över 2 m och en diameter om 14-24 cm	6li
4403 20 00 2’	Virke, obearbetat, annat, av barrträ, med en längd över 2 m och en diameter om minst 26 cm	6 La
4403 91 00 1*	Virke, obearbetat, annat, av ek, med en längd över 1 m och en diameter om minst 14 cm	50 La
4403 92 00 1*	Virke, obearbetat, annat, av bok, med en längd över 1 m och en diameter om minst 14 cm	60 La
4403 99 90 1’	Virke, obearbetat, ej av barrträ, med en längd över 1,6 m och en diameter om 14-24 cm (plywood, tändsticksträ och vedträ av A-kvalitet)	17 Ls
4403 99 90 T	Virke, obearbetat, ej av barrträ, med en längd över 1,6 m och en diameter om minst 26 cm (plywood, tändsticksträ och vedträ av A-kvalitet)	20 La
4403 99 90 3*	Virke, obearbetat, ej av barrträ, med en längd över 1.6 m och en diameter om minst 14-24 cm (förutom plywood, tändsticksträ och vedträ av A- kvalitet)	2 La
4403 99 90 4*	Virke, obearbetat, ej av barrträ, med en längd över 1,6 m och en diameter om minst 26 cm (förutom plywood, tändsticksträ och vedträ av A-kvalitet)	2 La
4403 99 90 9*	Ask, alm, lönn och annat, med en längd över 1 m och en diameter om minst 14 cm	50 La
7204	Avfall eller skrot av järn eller stål; omsmältningsgöt av järn eller stål	100 %
7404	Avfall och skrot av koppar	20 %
7503	Avfall och skrot av nickel	20 »
7602	Avfall och skrot av aluminium	20 %

* Endast produkter med detta niosiffriga lettiska nummer i enlighet med denna förteckning

BILAGA V

Prop. 1995/96:28

Bilaga

Förteckning över de textilprodukter ned ursprung i Lettland som omfattas av gemenskapens tulltak

Kategori	KN -/Taricnummer	Varuslag1	Tulltak2
1	5204 11 00 5204 19 00 5205 5206 5604 90 00* 50	Gam av bomull, inte i dclaljhandclsförpackningar	2 261 (lon)
2	5208 5209 5210 5211 5212 5811 00 00 ♦ 91 • 92 6308 00 00 ♦ 11 • 19	Vlvnader av bomull, andra in slingervlvnader, vivda band, frotté, luggvivnader, sniljvivnader, tyll, trldgardinsvlvnad och nitknytningar	2 737 (ton)
3	5512 5513 5514 5515 5803 90 30 5905 00 70 ♦ 10 6308 00 00 ♦ 20	Vlvnader av syntetfibrer (syntetstapelfibrer eller avfall), andra in vivda band, luggvivnader (inbegripet frotté) och sniljvivnader	630 (ton)
4	6105 10 00 6105 20 10 6105 20 90 6105 90 10 6109 10 00 6109 90 10 6109 90 30 6110 20 10 6110 30 10	Skjortor, T-tröjor, Utta tröjor och jumprar med rull- eller polokrage (andra In av ull eller fina djurhir), undertröjor och liknande, av trikå	1 883 (1 000 styck)
5	6101 10 90 6101 20 90 6101 30 90 6102 10 90 6102 20 90 6102 30 90 6110 10 10 6110 10 31 6110 10 35 6110 10 38 6110 10 91 6110 10 95 6110 10 98 6110 20 91 6110 20 99 6110 30 91 6110 30 99	Tröjor, puliovrar, slipovrar, vistar, twinaets, koftor, blddjackor och jumprar, (andra in kavajer och blazrar), anoraker, vindjackor, midjcjackor och liknande, av trikå	1 510 (1 000 styck)

1 Trots reglerna för tolkning av Kombinerade nomenklaturen akall lydelsen av varubeskrivningen endast anses vara
vigledande, eftersom förmånssystemet bestims av KN-numrens omfattning och, i tillämpliga fall, av tarienumrena,
vilka föregås av en asterisk.

1 För de varor som importeras utöver dessa årliga tak kan gemenskapen återinföra tullar nir som helst under det
ifrågavarande året

Kategori	KN-/Taricnummer	Varuslag1	Tulltak’
6	6203 41 10 6203 41 90 6203 42 31 6203 42 33 6203 42 35 6203 42 90 6203 43 19 6203 43 90 6203 49 19 6203 49 50 6204 61 10 6204 62 31 6204 62 33 6204 62 39 6204 63 18 6204 69 18 6211 32 42 6211 33 42 6211 42 42 6211 43 42	Knibyxor, korta byxor andra in badbyxor och långa byxor, vivda, för min eller pojkar; långa byxor, vivda. av ull, bomull eller konstfibrer. för kvinnor eller Hickar; ijikI erd c lar av fodrade irHiiiiigNovcraller. andra in kategori 16 eller 29, av InhiiuII eller konstfibrer	1 750 (1 000 styck)
7	6106 10 00 6106 20 00 6106 90 10 6206 20 00 6206 30 00 6206 40 00	Blusar, skjortor och skjortblusar, av trikå eller annat textilmaterial, av ull, bomull eller konstfibrer, för kvinnor eller flickor	972 (1 000 styck)
8	6205 10 00 6205 20 00 6205 30 00	Skjortor, av annat textilmaterial in trikå, av ull, bomull eller konstfibrer, för min eller pojkar	1 917 (1 000 styck)
9	5802 11 00 5802 19 00 6302 60 00 • 90	Handduksfrotté och liknande frottévivnader av bomull; toaletthanddukar och kökshanddukar av annat textilmaterial in trikå, av handduksfrotté och liknande vlvnader, av bomull	131 (ton)
15	6202 11 00 6202 12 10 * 90 6202 12 90 * 90 6202 13 10 ♦ 90 6202 13 90 • 90 6204 31 00 6204 32 90 6204 33 90 6204 39 19 6210 30 00	Vivda kappor och regnkappor, slingkappor; kavajer, blazrar och jackor, av ull, bomull eller konstfiber, för kvinnor eller flickor (andra in parkas) (i kategori 21)	227 (1 000 styck)
16	6203 11 00 6203 12 00 6203 19 10 6203 1 9 30 6203 21 00 6203 22 80 6203 23 80 6203 29 18 6211 32 31 6211 33 31	Kostymer och ensembler, av annat textilmaterial in trikå, av ull, bomull eller konstfibrer, utom skiddrikter, för min eller pojkar, fodrade träningsoveraller med yttertyg av ett enda identiskt textilmaterial, av bomull eller konstfibrer, för min eller pojkar	99 (1 000 styck)

Prop. 1995/96:28

Bilaga

Kategori	KN-/Taricnununcr	Varuslag'	Tulltak1
17	6203 31 00 6203 32 90 6203 33 90 6203 39 19	Kavajer, blazrar och jackor, av annat textilmaterial än triki, av ull, bomull eller konstfibrer, för män eller pojklr	81 (1 000 styck)
20	6302 21 00 6302 22 90 6302 29 90 6302 31 10 6302 31 90 6302 32 90 6302 39 90	Sänglinne, av annat textilmaterial än trikå	232 (ton)
39	6302 51 10 6302 51 90 6302 53 90 6302 59 00 * 90 6302 91 10 6302 91 90 6302 93 90 6302 99 00 * 90	Bordslinne, toalett- och kökshanddukar, av annat textilmaterial än triki, andra än av handduksfrotté eller liknande frottévlvnader av bomull	101 (ton)
10	6111 10 10 6111 20 10 6111 30 10 6111 90 00 * 11 6116 10 10 6116 10 90 6116 91 00 6116 92 00 6116 93 00 6116 99 00	Vantar, av triki	308 1 537 (1 000 par)
12	6115 12 00 6115 19 10 6115 1990 6115 20 11 6115 20 90 6115 91 00 6115 92 00 6115 93 10 6115 93 30 6115 93 99 6115 99 00	Strumpbyxor och trikier, strumpor, understrumpor, sockor, ankeisockor och liknande, av triki, andra In för spädbarn, inbegripet iderbricksstnimpor, andra än produkter i kategori 70	3 189 (1 000 par eller styck)
13	6107 11 00 6107 12 00 6107 19 00 6108 21 00 6108 22 00 6108 29 00	Kalsonger för män eller pojkar, underbyxor och trosor för kvinnor eller flickor, av ull, bomull eller konstfibrer	2 018 (1 000 styck)
14	6201 11 00 6201 12 10 • 90 6201 12 90 * 90 6201 13 10 • 90 6201 13 90 • 90 6201 20 00	Överrockar, regnrockar och andra rockar och slängkappor, av ull, bomull eller konstfibrer (andra fin parkas av kategori 21)	46 (1 000 styck)
18	6207 11 00 6207 19 00 6207 21 00 6207 22 00 6207 29 00 6207 91 00 6207 92 00 6207 99 00	Undertröjor, kalsonger, nattskjortor, pyjamas, badrockar, morgonrockar och liknande artiklar, av annat textilmaterial In triki, för män eller pojkar	112 (1 000 styck)

Prop. 1995/96:28

Bilaga

Kaugori	KN-/Taricnummer	VanMiaf*	Tulltak’
IM tforts.)	6208 1 1 00 6208 19 10 6208 19 90 6208 21 00 6208 22 00 6208 29 00 6208 91 10 6208 91 90 6208 92 10 6208 92 90 6208 99 00	Ijnncn, undertröjor, underklänningar, underkjolar, underbyxor, trosor, nattlinnen, pyjamas, negligéer, badrockar, morgonrockar och liknande artiklar, av annat textilmaterial än triki, för kvinnor eller flickor
19	6213 20 00 6213 90 00	Näsdukar, av annat textilmaterial in triki	1 746 (1 000 styck)
21	6201 12 10 • 10 6201 12 90 • 10 6201 13 10 ♦ 10 6201 13 90 ♦ 10 6201 91 00 6201 92 00 6201 93 00 6202 12 10 • 10 6202 12 90 • 10 6202 13 10 • 10 6202 13 90 ♦ 10 6202 91 00 6202 92 00 6202 93 00 6211 32 41 6211 33 41 6211 42 41 6211 43 41	Parkas; anoraker, vindjackor, midjejackor och liknande, av annat textihnaterial in triki, av ull, bomull eller konstfibrer; överdelar av fodrade triningaoveraller, andra in kategori 16 eller 29, av bomull eller konstfibrer	562 (1 000 atyck)
22	5508 10 11 5508 10 19 5509 11 00 5509 12 00 5509 21 10 5509 21 90 5509 22 10 5509 22 90 5509 31 10 5509 31 90 5509 32 10 5509 32 90 5509 41 10 5509 41 90 5509 42 10 5509 42 90 5509 51 00 5509 52 10 5509 52 90 5509 53 00 5509 59 00 5509 61 10 5509 61 90 5509 62 00 5509 69 00 5509 91 10 5509 91 90 5509 92 00 5509 99 00	Gam av syntetstapelfibrer (inbegripet avfall), inte i detaljhandel 8 förpackningar	649 (lon)

Prop. 1995/96:28

Bilaga

Kategori	KN -ZTaocnununcr	Varualag1	Tulltak1
23	5508 20 10 5510 11 00 5510 12 00 5510 20 00 5510 30 00 5510 9000	Gam av korta regenatatapelfibrer, inte i detaljhand elsförpackningar	308 (ton)
24	6107 21 00 6107 22 00 6107 29 00 6107 91 00 6107 99 00 * 10 6108 31 10 6108 31 90 6108 32 11 6108 32 19 6108 32 90 6108 39 00 6108 91 00 6108 92 00 6108 99 10	Nattskjortor, pyjamas, badrockar, morgonrockar ocli liknande artiklar, av triki, för min eller pojkar Nattlinnen, pyjamas, negligéer, badrockar, morgonrockar och liknande artiklar, av triki, för kvinnor eller flickor	499 (1 000 atyck)
26	6104 41 00 6104 42 00 6104 43 00 6104 44 00 6204 41 00 6204 42 00 6204 43 00 6204 44 00	Klänningar, av ull, bomull eller konstfibrer, för kvinnor eller flickor	395 (1 000 styck)
27	6104 51 00 6104 52 00 6104 53 00 6104 59 00 6204 51 00 6204 52 00 6204 53 00 6204 59 00	Kjolar, inbegripet byxkjolar, för kvinnor eller flickor	260 (1 000 styck)
28	6103 41 10 6103 41 90 6103 42 10 6103 42 90 6103 43 10 6103 43 90 6103 49 10 6103 49 91 6104 61 10 6104 61 90 6104 62 10 6104 62 90 6104 63 10 6104 63 90 6104 69 10 6104 69 91	Byxor (andra än badbyxor), av triki, av ull, bomull eller konstfibrer	109 (1 000 atyck)

Prop. 1995/96:28

Bilaga

Kategori	KN -/Taricnummer	Varuslag1	Tälttak1
29	6204 11 <X> 6204 12 00 6204 13(X) 6204 19 10 6204 21 00 6204 22 »0 6204 23 80 6204 29 18 6211 42 31 6211 43 31	Dräkter och ensembler. av annat tcxlihnalcrial än triki. av ull, Ixiinull eller konstfibrer, utom skiddrlkler, lör kvinnor eller flickor, lodrade träningsoveraller med yttertyg av ett enda identiskt textilmaterial, av bomull eller konstfibrer, för kvinnor eller flickor	124 (1 (XXI styck)
3]	6212 10 00	Bysthållare, vävda eller av trikå	674 (1 000 styck)
32	5801 10 00 5801 21 00 5801 22 00 5801 23 00 5801 24 00 5801 25 00 5801 26 00 5801 31 00 5801 32 00 5801 33 00 5801 34 00 5801 35 00 5801 36 00 5802 20 00 5802 30 00	Luggvivnader, inbegripet sniljvivnader (andra än handduksfrotté eller frottévivnader av bomull och vävda band) och tuftade dukvaror, av ull, bomull eller konstfibrer	90 (ton)
33	5407 20 11 6305 31 91 6305 31 99	Vlvnader av gam av syntetfilament framställda av remsor e.d. av polyeten eller polypropen, med en bredd av mindre in 3 m	242 (ton)
34	5407 20 19	Vlvnader av gam av syntetfilament, framställda av remsor e.d. av polyeten eller polypropen, med en bredd av minst 3 m	8 (ton)
35	5407 10 00 5407 20 90 5407 30 00 5407 41 00 5407 42 10 5407 42 90 5407 43 00 5407 44 10 5407 44 90 5407 51 00 5407 52 00 5407 53 10 5407 53 90 5407 54 00 5407 60 10 5407 60 30 5407 60 51 5407 60 59 5407 60 90 5407 71 00 5407 72 00 5407 73 10	Vlvnader av syntetfibrer (ändlösa), andra in sidana som används för framställning av däck i kategori 114	264 (ton)

Prop. 1995/96:28

Bilaga

Kategori	KN -/Taricnummer	Varuslag*	Tulhak’
35 (forts.)	5407 73 91 5407 73 99 5407 74 00 5407 81 00 5407 82 00 5407 83 10 5407 83 90 5407 84 00 5407 91 00 5407 92 00 5407 93 10 5407 93 90 5407 94 00 5811 00 00 • 95 5905 00 70 • 90
36	5408 10 00 5408 21 00 5408 22 10 5408 22 90 5408 23 10 5408 23 90 5408 24 00 5408 31 00 5408 32 00 5408 33 00 5408 34 00 5811 00 00 • 96 5905 00 70 * 20	Vlvnader av kontinuerliga regenatfibrer, andra än sådana som används för framställning av däck i kategori 114	58 (ton)
37	5516 11 00 5516 12 00 5516 13 00 5516 14 00 5516 21 00 5516 22 00 5516 23 10 5516 23 90 5516 24 00 5516 31 00 5516 32 00 5516 33 00 5516 34 00 5516 41 00 5516 42 00 5516 43 00 5516 44 00 5516 91 00 5516 92 00 5516 93 00 5516 94 00 5803 90 50 5905 00 70 • 30	Vävnader av regenatstapelfibrer	386 (ton)
38 A	6002 43 11 6002 93 10	Syntetiska gardintyger o.d., av trikå, inbegripet vävda trådgardiner	22 (ton)
38 B	6303 91 00 ♦ 10 6303 92 90 • 10 6303 99 90 ♦ 20	Trådgardiner av annat textilmateriai än trikå	(ton)

Prop. 1995/96:28

Bilaga

Kategori	KN -/Taricnummer	Van» lag1	Tulhak1
40	6303 91 00 • 91 • 99 6303 92 90 • 90 6303 99 90 • 31 • 39 • 90 6304 19 10 6304 19 90 ♦ 91 6304 92 00 6304 93 00 • 90 6304 99 00 • 92	Vävda gardiner (inbegripet rullgardiner, gardinkappor och sängomhängen och andra inredningsartiklar), av annat textil material fin trikå, av ull. bomull eller konstfibrer	37 (ton)
41	5401 10 11 5401 10 19 5402 10 10 5402 10 90 5402 20 00 5402 31 10 5402 31 30 5402 31 90 5402 32 00 5402 33 10 5402 33 90 5402 39 10 5402 39 90 5402 49 10 5402 49 91 5402 49 99 5402 51 10 5402 51 30 5402 51 90 5402 52 10 5402 52 90 5402 59 10 5402 59 90 5402 61 10 5402 61 30 5402 61 90 5402 62 10 5402 62 90 5402 69 10 5402 69 90 5604 20 00 ♦ 10 5604 90 00 • 40 ♦ 90	Garn av syntetfilament (Indi öst), inte i detaljhandelsförpackningar, annat fin otexiurerat enkelt gam, utan snodd eller med en snodd av högst 50 varv per meter	750 (ton)
42	5401 20 10 5403 10 00 5403 20 10 5403 20 90 5403 32 00 * 90 5403 33 90 5403 39 00 5403 41 00 5403 42 00 5403 49 00 5604 20 00 • 20	Gam av regenatfibrer; gam av regenatfilament, inte i detaljhandels-förpackningar, annat fin enkelt gam av viskos, utan snodd eller med en snodd av högst 250 varv per meter och otexiurerat enkelt gam av acetat	75 (ton)
43	5204 20 00 5207 10 00 5207 90 00	Gam av konstfiiament, gam av regenatstapelfibrer, gam av bomull, i detaljhandelsförpackningar	77 (ton)

Prop. 1995/96:28

Bilaga

Kategori

K N-/Taricnummer

Varuslag*

Tulltak1

(forts.)

5401	10	90
5401	20	90
5406	10	00
5406	20	00
5508	20	90
5511	30	00

Prop. 1995/96:28

Bilaga

5106 10 10

5106 10 90

5106 20 11

5106 20 19

5106 20 91

5106 20 99

Kardgam av flr- eller lammuil eller av fina djurhär,
inte i detaljhandeiaförpackningar.

18
(ton)

5108 10 10

5108 10 90

5107 10 10

5107 10 90

5107 20 10

5107 20 30

5107 20 51

5107 20 59

5107 20 91

5107 20 99

5108 20 10

5108 20 90

Kamgam av flr- eller lanunull eller av fina djurhär,
inte i detaljhandelaförpackningar

60
(ton)

5109 10 10

5109 10 90

5109 90 10

5109 90 90

Gam av flr- eller lammull eller fina djurhär, i
detaljhandelaförpackningar

(ton)

5111	11	00
5111	19	10
5111	19	90
5111	20	00
5111	30	10
5111	30	30
5111	30	90
5111	90	10
5111	90	91
5111	90	93
5111	90	99

Vlvnader av flr- eller lammull eller fina djurhär

60
(ton)

5112 11 00

5112 19 10

5112 19 90

5112 20 00

5112 30 10

5112 30 30

5112 30 90

5112 90 10

5112 90 91

5112 90 93

5112 90 99

5803 10 00

Slingervivnader av bomull

(ton)

KjUfori	KN-/Tancnummer	Varuslag1	Tulkak’
54	5507 00 00	Regenatstapelfibrer, inbegripet avfall, kardade, kammade eller på annat sätt beredda för spinning	7 (ton)
55	5506 10 00 5506 20 00 5506 30 00 5506 90 10 5506 90 91 5506 90 99	Syntetsta pel fibrer, inbegripet avfall, kardade, kammade eller på annat sått beredda för spinning	60 (ton)
56	5508 10 90 5511 10 00 5511 20 00	Gam av syntetatapelfibrer (inbegripet avfall), i detaljhandelsförpackningar	53 (ton)
58	5701 10 10 5701 10 91 5701 10 93 5701 10 99 5701 90 10 5701 90 90	Mattor och annan golvbelåggning, knutna (även konfektionerade)	283 (ton)
59	5702 10 00 5702 31 10 5702 31 30 5702 31 90 5702 32 10 5702 32 90 5702 39 10 5702 41 10 5702 41 90 5702 42 10 5702 42 90 5702 49 10 5702 51 00 5702 52 00 5702 59 00 • 20 5702 91 00 5702 92 00 5702 99 00 • 20 5703 10 10 5703 10 90 5703 20 11 5703 20 19 5703 20 91 5703 20 99 5703 30 11 5703 30 19 5703 30 51 5703 30 59 5703 30 91 5703 30 99 5703 90 10 5703 90 90 • 90 5704 10 00 5704 90 00 5705 00 10 5705 00 31 5705 00 39 5705 00 90* 11 * 19	Mattor och annan golvbeliggning av textilmaterial, andra ån mattorna i kategori 58	310 (ton)

Prop. 1995/96:28

Bilaga

Kategori	KN-/Taricnummer	Varuslag1	Tulltak3
60	5 MO5 00 00	Handvävda tapisaerier av typerna Gobclins, Flandern, Aubusson, Beauvaia och liknande aamt handbrodcradc tapisaerier (t.ex. med petils points eller korastygn), iven konfektionerade	1 (lon)
61	5806 10 00 ♦ 90 5806 20 00 5806 31 10 5806 31 90 5806 32 10 5806 32 90 5806 39 00 • 90 5806 40 00 • 90	Vivda band och band bestående av sammanklistrade parallella trådar eller fibrer, andra in etiketter och liknande artiklar i kategori 62 Elastiski textilmateriai (av annat textilmalcrial in trikå), framställt av textilmateriai aom satts samman med gummitrådar	48 (ton)
62	5606 00 91 5606 00 99 5804 10 11 5804 10 19 5804 10 90 5804 21 10 5804 21 90 5804 29 10 5804 29 90 5804 30 00 5807 10 10 5807 10 90 5808 10 00 5808 90 00 5810 10 10 5810 10 90 5810 91 10 5810 91 90 5810 92 10 5810 92 90 5810 99 10 5810 99 90	Sniljgam (inbegripet sniljgam framställt av textilflock), överspunnet gam (annat in metalliserat gam och överspunnet tagelgam) Tyll, trådgardinsvivnad och nitknytningar, med undantag av vivt textilmateriai eller trikå, hand- eller maskingjorda spetsar, som lingdvara eller i form av motiv Etiketter, märken och liknande artiklar av textilmateriai, inte broderade, som lingdvara eller tillskurna, vävda Flitor och snö rma keri arbeten som lingdvara; tofsar, pomponger och liknande artiklar Broderier som lingdvara eller i form av motiv	61 (ton)
63	5906 91 00 6002 10 10 • 10 6002 10 90 6002 30 10 • 10 6002 30 90 6001 10 00 * 10 6002 20 31 6002 43 19	Trikå av syntetfibrer innehållande minst 5 viktprocent töjfibergam och trikå innehållande minst 5 viktprocent gummitråd Raschelspetsar och varor med lång lugg av syntetfibrer	33 (ton)
65	5606 00 10 6001 10 00 * 20 6001 21 00 6001 22 00 6001 29 10 6001 91 10 6001 91 30 6001 91 50 6001 91 90 6001 92 10 6001 92 30	Dukvaror av trikå, andra in dem som ingår i kategori 38 A och 63, av ull, bomull eller konstfibrer	166 (ton)

Prop. 1995/96:28

Bilaga

6 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 28

Kategori	KN-/Tark:iiiiinincr	Vanmiag1
65 (forts.)	6001 92 50 6001 92 90 6001 99 10 6002 10 10 • 91 6002 20 10 f><M>2 20 39 6002 20 50 6002 20 70 6002 30 10 • 91 6002 41 00 6002 42 10 6002 42 30 6002 42 50 6002 42 90 6002 43 31 6002 43 33 6002 43 35 6002 43 39 6002 43 50 6002 43 91 6002 43 93 6002 43 95 6002 43 99 6002 91 00 6002 92 10 6002 92 30 6002 92 50 6002 92 90 6002 93 31 6002 93 33 6002 93 35 6002 93 39 6002 93 91 6002 93 99
66	6301 10 00 6301 20 91 6301 20 99 6301 30 90 6301 40 90 ♦ 91 • 99 6301 90 90 • 21 • 99	Res- och ring filtar, av annat textilmateriai in triki, av ull, bomull eller konstfibrer	23 (ton)
67	5807 90 90 6113 00 10 6117 10 00 6117 20 00 6117 80 10 6117 80 90 6117 90 00 6301 20 10 6301 30 10 6301 40 10 6301 90 10 6302 10 10 6302 10 90 6302 40 00 6302 60 00 • 10 6303 11 00 6303 12 00 6303 19 00 6304 11 00 6304 91 00	Tillbehör till klider, av trikå, andra än lör spädbarn; huahillslinne av alla slag, av trikå; gardiner, rullgardiner och draperier, gardinkappor och ringomhingen och andra inredningaartiklar, av triki; rea- och ringfiltar av triki, andra artiklar av triki inbegripet delar av plagg eller tillbehör till klider	85 (ton)

Prop. 1995/96:28

Bilaga

Kategori	KN-/Taricnunuucr	Vaiualag1	Tulluk1
67 (forts.)	6305 20 00 ♦ 10 6305 31 10 6305 39 00 ♦ 91 6305 90 00 • 20 6307 10 10 6307 90 10
68	6111 10 90 6111 20 90 6111 30 90 6111 90 00* 19 6209 10 00 • 90 6209 20 00 ♦ 90 6209 30 00 * 90 6209 90 00 * 90	Babykläder och tillbehör till sidana kläder, utom vantar i kategori 10 och 87, och strumpor och sockor, av annat textilmateriai In triki, i kategori 88	91 (U»n)
69	6108 11 10 6108 11 90 6108 19 10 6108 19 90	Underklänningar och underkjolar, av triki, för kvinnor eller flickor	102 (1 000 styck)
70	6115 11 00 6115 20 19 6115 93 91	Strumpbyxor och trikier av syntetfibergam hos vilket enkelgamet har en lingdvikt av mindre än 67 decitex (6,7 tex) Linga strumpor för damer	6 731 (1 000 styck eller par)
72	6112 31 10 6112 31 90 6112 39 10 6112 39 90 6112 41 10 6112 41 90 6112 49 10 6112 49 90 6211 11 00 6211 12 00	Baddräkter och badbyxor, av ull, bomull eller konstfibrer	189 (1 000 styck)
73	6212 11 00 6212 12 00 6212 19 00	Träningsoveraller, av triki, av ull, bomull eller konstfibrer	181 (1 000 styck)
74	6104 11 00 6104 12 00 6104 13 00 6104 19 00* 10 6104 21 00 6104 22 00 6104 23 00 6104 29 00 * 10	Dräkter och ensembler, av triki, av ull, bomull eller konstfibrer, utom skiddräkter, för kvinnor eller flickor	67 (1 000 styck)
75	6103 11 00 6103 12 00 6103 19 00 6103 21 00 6103 22 00 6103 23 00 6103 2$ 00	Kostymer och ensembler, av triki, av ull, bomull eller konstfibrer, utom skiddräkter, för män eller pojkar	10 (1 000 styck)

Prop. 1995/96:28

Bilaga

Kategori	KN/Tarfcnuinmcr	Vanalag'	1'ulluk2
76	6203 22 10 6203 23 10 6203 29 11 6203 32 10 6203 33 10 6203 39 11 6203 42 11 6203 42 51 6203 43 11 6203 43 31 6203 49 11 6203 49 31 6204 22 10 6204 23 10 6204 29 11 6204 32 10 6204 33 10 6204 39 11 6204 62 11 6204 62 51 6204 63 11 6204 63 31 6204 69 11 6204 69 31 6211 32 10 6211 33 10 6211 42 10 6211 43 10	Arbets- och skyddsklider, av annat textilmateriai in trikå, för män eller pojkar; förkläden, skyddsrockar och andra arbeta- och skyddsklider. av annat textilmateriai än trikå, för kvinnor eller flickor	169 (ton)
77	6211 20 00 ♦ 10	Skiddrikter, av annat textilmateriai in trikå	45 (lon)
78	6203 41 30 6203 42 59 6203 43 39 6203 49 39 6204 61 80 6204 61 90 6204 62 59 6204 62 90 6204 63 39 6204 63 90 6204 69 39 6204 69 50 6210 40 00 6210 50 00 6211 31 00 6211 32 90 6211 33 90 6211 41 00 6211 42 90 6211 43 90	Plagg, *v annat textilmateriai in trikå, utom plagg i kategorierna 6, 7, 8, 14, 15, 16, 17, 18, 21, 26, 27, 29, 68, 72, 76 och 77	159 (lon)
83	6101 10 10 6101 20 10 6101 30 10 6102 10 10 6102 20 10 6102 30 10 6103 31 00 6103 32 00	Överrockar, kavajer, blazrar, jackor och andra plagg, inbegripet skiddrikter, av trikå, utom plagg i kategorierna 4, 5, 7, 13, 24, 26, 27, 28, 68, 69, 72, 73, 74 och 75	60 (ton)

Prop. 1995/96:28

Bilaga

Kategori	KN-/Taricnummer	Varaalag1	Tulkak’
83 (forts.)	6103 33 00 6103 39 00 • 10 6104 31 00 6104 32 00 6104 33 00 6104 39 (X) • 10 6112 20 00 • 10 6113 00 90 6114 10 00 6114 20 00 6114 30 00
84	6214 20 00 6214 30 00 6214 40 00 6214 90 10	Sjalar, scarfar, halsdukar, mantiljer, slöjor o.d., av annat textilmateriai In triki, av ull, bomull eller konstfibrer	15 (ton)
83	6215 20 00 6215 90 00	Slipsar och liknande, av annat textilmateriai än triki, av ull, bomull eller konstfibrer	1 (lon)
86	6212 20 00 6212 30 00 6212 90 00	Korsetter, strumpebandshillare, hingsten, strumphållare, strumpeband och liknande artiklar samt delar till sådana varor, av triki eller annat textilmateriai	140 (1 000 styck)
87	6209 10 00 ♦ 10 6209 20 00 • 10 6209 30 00 • 10 6209 90 00 * 10 6216 00 00	Handskar och vantar, av annat textilmateriai In triki	37 (ton)
88	6209 10 00 * 20 6209 20 00 * 20 6209 30 00 • 20 6209 90 00 • 20 6217 10 00 6217 90 00	Strumpor och sockor, av annat textilmateriai In triki; andra tillbehör till klider, andra in för spädbarn, av annat textilmateriai In trikå	8 (ton)
90	5607 41 00 5607 49 11 5607 49 19 5607 49 90 5607 50 11 5607 50 19 5607 50 30 5607 50 90	Surmingsgam och tågvirke av syntetfibrer, iven filtat	76 (ton)
91	6306 21 00 6306 22 00 6306 29 00	Tilt	69 (ton)
93	6305 20 00 • 90 6305 39 00 * 99 6305 90 00 ♦ 99	Säckar och påsar av sådana slag som används för förpackning av varor, av vivnad, andra in sådana som ir framställda av remsor av polyeten eller polypropen	28 (ton)

Prop. 1995/96:28

Bilaga

Kategori	KN /Taiknummer		Varuslag*	'1'uiiuUl*
94	5601 10 10 5601 10 90 5601 21 10 5601 21 90 5601 22 10 5601 22 91 5601 22 99 5601 29 00 5601 30 00		Vadd av textilmateriai och varor av sådan vadd; textilfibrer med en lingd av högst 5 mm (flock) samt stoft och noppor av textilmateriai	91 (lon)
95	5602 10 19 5602 10 31 5602 10 39 5602 10 90 5602 21 00 5602 29 90 5602 90 00		Pilt och varor av filt, iven impregnerade eller överdragna, andra in golvbeliggningar	62 (lon)
	5807 90 10 ♦	10
	5905 00 70 *	50
	6210 10 10 6307 90 91
96	5603 00 10 5603 00 91 5603 00 93 5603 00 95 5603 00 99		Bondad duk och varor av bondad duk, iven impregnerad, överdragen, belagd eller laminerad	388 (ton)
	5807 90 10 •	10
	5905 00 70 ♦	40
	6210 10 91 6210 10 99
	6301 40 90 • 6301 90 90 ♦	10 10
	6302 22 10 6302 32 10 6302 53 10 6302 93 10
	6303 92 10 6303 99 10
	6304 19 90 • 6304 93 00 • 6304 99 00 ♦	10 10 91
	6305 39 00 •	10
	6307 10 30 6307 90 99 •	10
97	5608 11 11 5608 11 19 5608 11 91 5608 11 99 5608 19 11 5608 19 19 5608 19 31 5608 19 39 5608 19 91 5608 19 99 5608 90 00		Nit av surrningsgam eller tigvirke och konfektionerade fisknit av garn, surrningsgam eller tigvirke	22 (ton)

Prop. 1995/96:28

Bilaga

Kategori	KN -/Taricnummer		Varuslag*	TuDuk2
98	5609 00 00 5905 00 10		Andra varor av gam, surrningsgam eller tågvirke, andra än textilvivnader, varor av sådana vlvnader och varor i kategori 97	14 (ton)
99	5901 10 00 5901 90 00		Textilvivnader överdragna med gummi arabicum e.d. eller med stärkelseprodukter, av sådana slag som används till bokpärmar o.d.; kalkerväv; preparerad målarduk; kanvas och liknande styva textilvivnader av sådana slag som används till hattstommar	75 (ton)
	5904 10 00 5904 91 10 5904 91 90 5904 92 00		Linoleummattor o.d., iven i tillskurna stycken; golvbeläggning bestående av en textilbotten ined överdrag eller beläggning, iven i tillskurna stycken
	5906 10 10 5906 10 90 5906 99 10 5906 99 90		Gummibehandlade textilvivnader, av annat textilmateriai in trikå, utom sådana som används till däck
	5907 00 00		Textilvivnader med annan impregnering eller annat överdrag; målade teaterkulisser, ateljéfonder o.d., andra in dem i kategori 100
100	5903 10 10 5903 10 90 5903 20 10 5903 20 90 5903 90 10 5903 90 91 5903 90 99		Textilvivnader, impregnerade, överdragna, belagda eller laminerade med beredningar av cellulosaderivat eller andra plaster	138 (ton)
101	5607 90 00 •	90	Surrningsgam och tågvirke, iven filtat, annat än sådant som framställs av syntetfibrer	8 (ton)
109	6306 11 00 6306 12 00 6306 19 00 6306 31 00 6306 39 00		Presenningar, segel och markiser	13 (ton)
110	6306 41 00 6306 49 00		Vävda luftmadrasser	68 (ton)
111	6306 91 00 6306 99 00		Kampingartiklar, vävda, andra in luftmadrasser och tält	4 (ton)
112	6307 20 00 6307 90 99 • •	91 99	Andra konfektionerade textilvaror, vävda, utom dem i kategorierna 113 och 114	33 (ton)
113	6307 10 90		Skurtrasor, disktrasor och dammhanddukar, av annat textilmateriai än trikå	26 (ton)
114	5902 10 10 5902 10 90 5902 20 10 5902 20 90 5902 90 10 5902 90 90		Textilvivnader och artiklar for tekniskt bruk	63 (ton)
	5908 00 00
	5909 00 10 5909 00 90
	5910 00 00

Prop. 1995/96:28

Bilaga

Kategori

KN-/Taricnummer

Van» lag1

Tulhak1

114

(forts.)

115

5911	10	00
5911	20	00* 90
5911	31	11
5911	31	19
5911	31	90
5911	32	10
5911	32	90
5911	40	(M)
5911	90	10
5911	90	90
5306	10	11
5306	10	19
5306	10	31
5306	10	39
5306	10	50
5306	10	90
5306	20	n
5306	20	19
5306	20	90
5308	90	11
5308	90	13
5308	90	19

Gam av lin eller rami

117

Vlvnader av lin eller rami

118

120

121

122

123

5311 00 10

5803 90 90

5905 00 31

5905 00 39

6302 29 10

6302 39 10

6302 39 30

6302 52 00

6302 59 00 ♦ 10

6302 92 00

6302 99 00 • 10

6303 99 90 * 10

6304 19 30

6304 99 00 * 10

5607 90 00 ♦ 20

6305 90 00 • 91

♦ 92

5801 90 10

5801 90 90 • 20

6214 90 90 • 11

♦91

104

(ton)

Bordslinne, toaletthanddukar och kökshanddukar av
lin eller rami, av annat textilmateriai In trikå

Gardiner, rullgardiner, draperier, gardinkappor,
sängomhängen och andra inredningaartiklar, av annat
textilmateriai än trikå, av lin eller rami

Surrningsgam och tågvirke, även flätat, av lin eller
rami

Säckar och påsar av sådana slag som används för
förpackning av varor, begagnade, av lin eller rami,
av annat textilmateriai än trikå

Luggvävnader, inbegripet sniljvävnader, av lin eller
rami, andra än vävnader enligt nr 5802 eller 5806,
sjalar, scarfar, halsdukar, mantiljer, slöjor och
liknande, av lin eller rami, av annat textilmateriai än
trikå

(ton)

3
(ton)

26
(ton)

23
(ton)

1
(ton)

Prop. 1995/96:28

Bilaga

Kategori	K N -/Taricnummer	Varuslag1	Tuliiak’
124	5501 10 00 5501 20 00 5501 30 00 5501 90 00 5503 10 11 5503 10 19 5503 10 90 5503 20 00 5503 30 00 5503 40 00 5503 90 10 5503 90 90 5505 10 10 5505 10 30 5505 10 50 5505 10 70 5505 10 90	Syntets ta pelfibrcr	2 038 (ton)
125 A	5402 41 10 5402 41 30 5402 41 90 5402 42 00 5402 43 10 5402 43 90	Gam av syntetfilament (kontinuerliga), inte i detaljhandelsförpackningar, annat än gam i kategori 41	453 (ton)
125 B	5404 10 10 5404 10 90 5404 90 11 5404 90 10 5404 90 19 5604 20 00 ♦ 90 5604 90 00 • 20	Monofilamentgam, remsor (konstbast o.d.) och katgutimitation av syntetmaterial: — Av syntetiska textilmateriai: — Monofil — Andra	273 (ton)
126	5502 00 10 5502 00 90 5504 10 00 5504 90 00 5505 20 00	Regenatslapel fibrer	1 701 (ton)
127 A	5403 31 00 5403 32 00 ♦ 10 5403 33 10	Gam av regenatfilament (kontinuerliga), inte i detaljhandelsförpackningar, annat än gam i kategori 42	141 (ton)
127 B	5405 00 00 5604 90 00 • 30	Monofilamentgam, remsor (konstbast o.d.) och katgutimitation av regenatmaterial	19 (ton)
129	511000 00	Gam av grova djurhår eller tagel	2 (ton)
130 A	5004 00 10 5004 00 90 5006 00 10	Gam av natursilke annat än gam spunnet av avfall av natursilke	13 (ton)
130 B	5005 00 10 5005 00 90 5006 00 90 5604 90 00 • 10	Gam av natursilke, annat än det i kategori 130 A Gut	36 (ton)
131	5308 90 90	Gam av andra vegetabiliska textilfibrer	6 (ton)

Prop. 1995/96:28

Bilaga

Kategori		V.n»teg'	Tnlh.fr*
Kategori		V.n»teg'	Tnlh.fr*
132	5308 30 00	Pappersgam	8 (ton)
133	5308 20 10 5308 20 *8>	Gam av mjuk liainpa	73 (••Ml)
134	5605 00 00	Mctalliscrat gam	24 (ton)
135	5113 00 00	Vlvnader av grova djurhår eller av tagel	1 (ton)
136	5007 10 00 5007 20 10 5007 20 21 5007 20 39 5007 20 41 5007 20 51 5007 20 59 5007 20 61 5007 20 69 5007 20 71 5007 90 10 5007 90 30 5007 90 50 5007 90 90	Vävnader av natursilke	121 (ton)
	5803 90 10
	5905 00 90 • 20
	5911 20 00 *20
137	5801 90 90 • 10	Luggvivnader och sniljvivnader (andra än handduksfrotté eller liknande frotlévävnader enligt nr 5508 och vävnader enligt 5805) av natursilke, schappe- eller bourettesilke eller av andra avfall av natursilke	1 (ton)
	5806 10 00 • 10	Vävda band av natursilke, schappe- eller bourettesilke eller av andra avfall av natursilke
138	5311 00 90	Vävnader av andra vegetabliska textilfibrer än lin, jute eller andra bastfibrer för textilt ändamål	16 (ton)
	5905 00 90 • 90	Vävnader av pappersgam
139	5809 00 00	Vävnader av metalltråd eller mctalliacrat gam	2 (ton)
140	6001 10 00 • 90 6001 29 90 6001 99 90	Textilmateriai av trikå, annat än av ull eller fina djurhår, bomull eller konstfibrer	3 (ton)
	6002 20 90 6002 49 00 6002 99 00
141	6301 90 90 * 29 * 99	Res- och sängfiltar av annat textilmateriai än ull eller fina djurhår, bomull eller konstfibrer	4 (lon)
142	5702 39 90 • 20 5702 49 90 * 20 5702 59 00 * 30 5702 99 00 * 30	Andra mattor och annan textil golvbeläggning än dem av kokosfibrer enligt KN-nummer 5303 eller de i kategori 59	57 (lon)
	5705 00 90 • 31 ♦ 39

Prop. 1995/96:28

Bilaga

Kategori	KN-/Taricnummcr	Vanartig*	Tulhak’
144	5602 10 35 5602 29 10	Hit av grova djurhår	(ton)
145	5607 30 00 5607 90 00 * 10	Surrningsgam och tågvirke, iven filtade: — Av maniilahampa (acaba eller Musa textilis Nec), eller andra hårda fibrer (bladfibrer) eller av mjukhampa	121 (ton)
146 A	5607 21 00 * 11 ♦ 19	Surrningsgam och tågvirke, Iven filtat: — Skördegam för jordbruksmaskiner, av sisal eller andra fibrer av sliktet Agave	246 (lon)
146 B	5607 21 00 • 91 • 99 5607 29 10 5607 29 90	Surrningsgam och tågvirke, iven filtat: — Av sisal eller andra fibrer av sliktet Agave, andra in produkterna i kategori 146 A	19 (ton)
152	5602 10 11	Hit och varor av filt, iven impregnerad eller överdragen — Filt i form av lingdvara eller skuren till rektangulir form — Nålfilt av jute eller andra bastfibrer för textilt indamål, inte impregnerad eller överdragen, för annan anvindning in golvbellggning	4 (ton)
156	6106 90 30 6110 90 90 • 30	Blusar, skjortor och skjortblusar av trikå, av natursilke, schappe- eller bourettesilke, för kvinnor eller flickor	4 (ton)
157	6101 90 10 6101 90 90 6102 90 10 6102 90 90 6103 39 00 • 90 6103 49 99 6104 19 00 * 90 6104 29 00 * 90 6104 39 00 * 90 6104 49 00 6104 69 99 6105 90 90 6106 90 50 6106 90 90 6107 99 00 * 90 6108 99 90 6109 90 90 6110 90 10 6110 90 90 • 90 6111 90 00 * 90 6112 20 00* 90 6114 90 00	Plagg av trikå, andra in dem i kategori 1-123 samt kategori 156	15 (ton)
159	6204 49 10 6206 10 00	Klinningar, blusar och skjortblusar av natursilke eller avfall av natursilke Sjalar, scarfar, halsdukar, mantiljer, slöjor o.d.:	39 (ton)

Prop. 1995/96:28

Bilaga

Kategori	KN -/Tullnummer	Varuslag1	Tulltak1
159 tfbrlx.)	6214 10 00 6215 10 (X)	— Av natuniilkc eller avfall av natursilke Slipsar och liknande artiklar: — Av natursilke eller avfall av natursilke
160	6213 10 00	Näsdukar : — Av natursilke, schappe- eller bourettesilke	1 (ton)
161	6201 19 00 6201 99 00 6202 19 00 6202 99 00 6203 19 90 6203 29 90 6203 39 90 6203 49 90 6204 19 90 6204 29 90 6204 39 90 6204 49 90 6204 59 90 6204 69 90 6205 90 10 6205 90 90 6206 90 10 6206 90 90 6211 20 00 • 90 6211 39 00 6211 49 00 6214 90 90 • 19 *99	Plagg av annat textilmateriai In triki, andra In dem i kategori 1-123 samt kategori 159	74 (ton)
220	6309 00 00	Begagnade klider	1 030 (lon)
230	5604 10 00	Tråd och rep av gummi, textilöverdragna	24 (ton)
240	5801 90 90 * 90 5811 00 00 * 14 * 15 * 99 6002 10 10 * 99 6002 30 10 ♦ 99 6304 19 90 • 99 6304 99 00 99 6305 90 00 • 10 6305 90 00 93 6308 00 00 ♦ 90	Andra textilprodukter in dem i kategori 1 -230	(lon)

Prop. 1995/96:28

Bilaga

BILAGA VI

Prop. 1995/96:28

Bilaga

Varor för vilka gemenskapen upprätthåller en jordbruksrelaterad del i avgiften

KN ni	VMMda«
2905 43	Mannitol
2905 44	D-gluciloi (sorbitol)
ur 3505 10	Dextrin och annan modifierad stärkelse, med undanlag av företräd och förestrad stärkelse enligt undernummer 3505 10 50
3505 20	Lim och klister baserad på stärkelse, dextrin eller annan modifierad stärkelse
3809 10	Glattmedel och appreturmedel på basis av stärkelse eller stärkelseproduktcr
3823 60	Sorbitol, annan än sorbitol enligt undernummer 2905 44

Förteckning över de produkter som avses i artikel 20.2

Import till gemenskapen av följande produkter med ursprung i Lettland skall omfattas av följande tullar

Prop. 1995/96:28

Bilaga

KN-nr	Varuslag1	Tulluts
0409	Naturlig lumung	17,3 %
0601 10 00	Iaikar, stamknölar, rotknölar och rhizomer, i vila	5,1 %
0602 20 90	Fruktträd och bärbuskar, andra	8,3 %
0602 40 50	Rosor, ympade eller inte	6 %
0706 90 30	Pepparrot	7 %
0707 00 19	Gurkor, färska eller kylda (fr.o.m. 16 maj - 31 oktober)	16 %
0709 51 30	Kantareller	Fritt
0810 40 30	Bär av arten Vaccinium myrtillus	Fritt1
0810 40 50	Bär av arterna Vaccinium macrocarpon och Vaccinium corymbosum	3 %2
0810 40 90	Andra bär	5 %2
0909 40	Kummin	Fritt
	Åppclsatl med cn densitet av högst 1.33 g/cm’ vid 20o C
2009 70 30	Med ctl värde per 100 kg netto av mer än 18 ecu,med tillsats av socker	12 %
2009 70 93	Med ett värde ett värde per 100 kg netto av högst 18 ecu och med ett innehåll av tillsatt socker av högst 30 viktprocent	12 %
2009 70 99	Utan tillsats av socker	12 %

Trots vad som sigs i reglerna för tolkning av Kombinerade nomenklaturen akall varubeakrivningen endast anses som
vigledande eftersom förmånsordningen i denna bilaga avgörs genom tiTUmpning av KN-numret Nir KN-numret föregås
av ur skall förmånsordningen avgöras genom tillämpning av KN-numret och motsvarande vanibeakrivning »ammmtaget

1 Om inte annat följer av det system för lägsu importpris som finns i bilagan till denna bilaga.

Bilaga lill bilaga VII

System för lägsta importpris för vissa mjulut frukter för förädling

1. Lägsta import priser fastställs för varje regleringsår för följande produkter:

Prop. 1995/96:28

Bilaga

KN-nummer	Vanjahg
0810 40 30	Bär av arten Vaccinium Myrtillus
0810 40 50	Bär av artema Vaccinium macrocarpon och Vaccinium corymbosum
0810 40 90	Andra bär

De lägsta importprisema fastställs av gemenskapen i samråd med Lettland med hänsyn till prisutvecklingen,
importerade kvantiteter och marknadsutvecklingen inom gemenskapen.

2. De lägsta importprisema skall beaktas i enlighet ined följande kriterier:

— Det genomsnittliga enhetsvärdet för vatje produkt som angea i punkt 1 och som importens till
gemenskapen skall inte van lägre än det lägsta importpriset för denna produkt under något kvartal
under regleringsåret.

— Det genomsnittliga enhetsvärdet för vatje produkt som anges i punkt 1 och som importens till
gemenskapen får inte under någon tvåveckonperiod van lägre än 90 % av det lägsta importpriset
för denna produkt i den mån de kvantiter som importens under denna period är minst 4 % av den
normala årliga importen.

3. I händelse av att ett av dessa kriterier inte beaktas kan gemenskapen infön åtgärder för att säkerställa att
det lägsta importpriset beaktas för varje parti av den aktuella produkten som importens från Lettland.

uiismsi mi

De produkter rom avses i artikel 20.2

Ordning för import av levande nötkreatur, kött från nötkreatur, lär och get till gcmenxkiipcii

1. Oberoende av den balansordning som avses i förordning (EEG) nr 805/6# skall en global tullkvot öppnas
(Ör import från Lettland, Litauen och Estland på 3 500 levande nötkreatur för glidning eller slakt, med en
vikt på minst 160 kg och högst 300 kg, som omfattas av KN-nr 0102.

Den sänkta avgiften eller särskilda tullsatsen som gäller för djur som omfattas av denna kvot skall fastställas
till 25 % av det totala beloppet av avgiften eller den särskilda tullsatsen.

2. Om prognosen visar att importen till gemenskapen kan överstiga 425 000 djur under ett visst år får
gemenskapen vidta skyddsåtgärder i enlighet med förordning (EEG) nr 805/68, utan att det påverkar någon
annan bestämmelse i avtalet.

3. En global tullkvot på 1 500 ton kött från nötkreatur, färskt, kylt eller fryst, som omfattas av KN-numren
0201 och 0202 skall öppnas för import från Lettland, Litauen och Estland.

Den sänkta avgift eller särskild tullsatsen som gäller för denna kvot skall fastställas till 40 % av deras totala
belopp.

4. Inom ramarna för autonoma importordningar enligt förordning (EEG) nr 3643/85 skall en global kvot på
100 ton kött av får eller get, färskt, kylt eller fryst, som omfattas av KN-nummer 0204, reserveras för
Lettland, Litauen och Estland.

Prop. 1995/96:28

Bilaga

De produkter som avses i artikel 20.2

Import till gemenskapen av följande produkter med ursprung i I xttland skall omfattas av en sänkning på 60 %
av den rörliga avgiften, värdetullcn eller de särskilda tullsatsema inom gränserna för de angivna kvantiteterna
(tullkvoter)

Prop. 1995/96:28

Bilaga

KN -nummer	Varuslag*	1995	1996	1997 och varje efter - följande år
			(Ton)
ur 0203	Kött av tamsvin, (ärskt, kylt eller fryst2	K(X)	900	1 000
0207 10 15 0207 21 10 0207 10 19 0207 21 90 0207 39 21 0207 41 41 0207 39 23 0207 41 51	Slaktkroppar av kyckling, kycklingbröst, kycklinglår	400	450	500
0402 10 19 0402 21 19	Skummjölkspulver Helmjölkspulver	2 000	2 250	2 500
0402 29 99	Mjölk eller grädde, koncentrerade, försatta med socker	150	175	200
0405 00 11 0405 11 19	Smör	800	850	900
0406 10	Färsk ost	300	350	400
0406 90 21 0406 90 23	Cheddarost Edamerost	600	700	X00
0702 00	Tomater, färska eller kylda	60	60	60
0704 10 10	Blomkål, under liden 15 april — 30 november	60	60	60
0704 90 10	Vitkål och rödkål	150	175	200
0706 10 00	Morötter	150	175	200
0710 10 00	Potatis, fryst	150	175	200
1601 00 91	Rå korv, torr eller bredbar	150	175	200
1602 50 10	Behandlat eller konserverat kött av nötkreatur och andra oxdjur	150	175	200

1 Trots vad som sägs i reglerna för tokAäg av Kombinerade nomenklaturen skall varuslagsbeskrivningeo endast anaca
som vägledande eftersom förmånsordniBgai i denna bilaga avgörs genom Uöämpcung av KN-numret. O* KN-msmm
föregås av ur skall förmånsordningen avgöras genom tillämpning av KN-numret och motsvarande varubcskrtvnåag

1 Undantaget filé som presenteras separat

7 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 28

Prop. 1995/96:28

Bilaga

I'ör1c<kniug över produkter mhu iivncn i artikel 20.2

1. Import till Lettland av följande produkter med ursprung i gemenskapen skall omfattas av de tullar som
fastställs nedan.

2. TulltanfTcr som fastställs under tiden 1995 - 2000 skall sänkas med lika stora årliga belopp.

3. Om ett gynnsammare handelssystem är i kraft i Lettland skall detta tillämpas på import från
gemenskapen.

4. Import till Lettland av de andra jordbruksprodukter med ursprung i gemenskapen än dem som förtecknas
i denna bilaga, skall vara fria från tullar och varje annan avgift med motsvarande verkan.

KN-nr	Varuslag	TulUal»
		Bastull	MFN-tull	För import från EG
		Bastull	MFN-tull	1995	2000
0101	Levande hästar, åsnor, mulor och mulåsnor
	— Hästar:
0101 11 00	--Renrasiga avelsdjur	1 %	0,5 %	0,5 %	Fritt
0101 19	--Andra	20 %	1$ %	15 %	15 %
0101 20	— Åsnor, mulor och mulåsnor	20 %	15 %	15 %	15 %
0102	Levande nötkreatur och andra oxdjur:
0102 10 00	— Renrasiga avelsdjur	1 %	0,5 %	0,5 %	Fritt
0102 90	— Andra	20 % + 450 Ls/t	15 % + 450 Ls/t	15 % + 450 Ls/t	15 % 4- 360 Ls/t
0103	Ixvande svin:
0103 10 00	— Renrasiga avelsdjur	1 %	0,5 %	0,5 %	Fritt
	— Andra	20 % + 500 Ls/t	15 % + 500 Ls/t	15 % 4- 500 Ls/t	15 % 4- 400 Ls/t
0104	Levande får och getter:
0104 10	- Får:
0104 10 10	--Renrasiga avelsdjur	1 »	0,5 %	0,5 %	Fritt
0104 10 90	--Andra	20 %	15 %	15 %	15
0104 20	— Getter:
0104 20 10	--Renrasiga avelsdjur	20 %	15 %	15 %	Fritt
0104 20 90	--Andra	20 %	15 %	15%	Fritt
0105	Höns, dvs. fjäderfä av arterna Gallus domestieus, ankor, gäss, kalkoner och pärlhöns	1 %	0,5 %	0,5 %	Fritt
0106 00	Andra levande djur	1 %	0,5 %	0,5 %	Fritt
0201 0201 30 00	Kött av nötkreatur eller andra oxdjur, färskt eller kylt — Benfritt kött	20 % + 600 Ls/t 20 % + 600 Ls/t	15 % + 600 Ls/t 15 % + 600 Ls/t	15 % 4- 600 Ls/t 15 % + 240 Ls/t’	15 % + 480 Ls/t 15 % + 192 Ls/t’

* Tullkvoter fastställs i bilaga XI.

Prop. 1995/96:28

Bilaga

KN-nr	Varualag	Tullsats
		BmojII	MFN-tull	För import från EG
		BmojII	MFN-tull	1995	2000
0202	Kött av nötkreatur eller andra oxdjur, Iryat	20 % + 500 Ls/t	15 % t 500 Ls/t	15 % + 500 Iji/I	15 » + 400 la/l
0203	KöU av svin, färskt, kylt eller fryst:	20 % + 700 Ls/t	15 % + 700 Ls/t	15 % + 700 Ls/t	15 % + 560 Ls/t
0203 12 10	----Skinka och delar därav	20 % + 700 Ls/t	15 % t 700 Ls/t	15 % + 280 Ls/f	15 % + 224 l^/t*
0204	Kött av flr eller get, färskt, kylt eller fryst	20 % + 500 Ls/t	15 % + 500 Ls/t	15 % + 500 Ls/t	15 % + 400 Ls/t
0205	Kött av häst, isna, mula eller mulåsna, färskt, kylt eller fryst	150L&/1	150 Ls/t	150 Ls/t	120 Ls/t
0206	Ätbara slaktbiprodukter av nötkreatur, svin, flr, get, häst, åsna, mula eller mulåsna, färska, kylda eller frysta	150 Ls/t	150 Ls/t	60 Ls/t*	48 Ls/t
0207	Kött och ätbara siaklbiprodukter av fjäderfä enligt nr 0105, färska, kylda eller frysta	20 % + 100 Ls/t	15 % + 100 Ls/t	15 % + 100 Ls/t	50 % + 80 Ls/t
0208	Annat kött och andra ätbara siaklbiprodukter, lärska, kylda eller frysta	150 U/t	150 Ls/l	150 1 j»/t	120 1 jc/t
0209	Grisfett, inte innehållande kött, och fjlderfäfett (inte utsmälta), färska, kylda eller frysta, saltade, i saltlake, torkade eller rökta	150 Ls/t	150 Ls/t	60 Ls/t*	48 Ls/t*
0210	Kött och andra ätbara slaktbiprodukter, saltade, i saltlake, torkade eller rökta; ätbart mjöl av kött eller slaktbiprodukter
0210 11	--Skinka och delar därav, med ben	150 Ls/t	150 Ls/t	150 Ls/t	120 Ls/t
0210 12	--Sida (randig) och delar därav	150 Ls/t	150 Ls/t	150 Ls/t	120 Ls/t
0210 19	--Annat	150 Ls/t	150 Ls/t	150 Ls/t	120 Ls/t
0210 20	— Kött av nötkreatur eller andra oxdjur	150 Ls/t	150 Ls/t	150 Ls/t	120 Ls/t
0210 90	— Andra slag, inbegripet ätbart mjöl av kött eller slaktbiprodukter:
	--Kött:
0210 90 10	---Kött av häst, saltat, i saltlake eller torkat	150 Ls/t	150 Ls/l	150 Ls/t	120 Ls/t
0210 90 20	---Annat	150 Ls/t	150 Ls/t	150 Ls/t	120 Ls/t
0210 90 31	----Lever	150 Ls/t	150 Ls/t	150 Ls/t	120 Ls/t
0210 90 39	----Andra	150 Ls/t	150 Ls/t	150 Ls/t	120 Ls/t
0210 90 41	----Njurtapp och mellangärde	150 Ls/t	150 Ls/t	150 Ls/t	120 Ls/t
0210 90 49	----Andra	150 Ls/t	150 Ls/t	150 Ls/t	120 Ls/t

*TuiIkvo<er fastställs i bilaga XI.

Prop. 1995/96:28

Bilaga

KN-nr	Varuslag	TuUaata
		Bartull	M FN-tull	För import från EG
		Bartull	M FN-tull	1995	2000
0210 90 60	---Av får och get	150 La/t	150 La/t	150 La/t	120 Ls/t
	---Andra:
	----Fjäderfälever:
0210 90 71	-----Fet gås- eller anklever, saltad eller i	150 La/t	150 La/t	150 Ls/t	120 La/l
	saltlake
0210 90 79	-----Annan	150 La/t	150 Ls/t	150 La/t	120 La/t
0210 90 80	---— Andra	150 la/t	150 ls/t	150 ls/t	120 ls/t
0210 90 90	--Ätbart mjöl av kött eller slaktbiprodukter av kött	1 %	0,5 %	0,5 %	Fritt
0401	Mjölk och grädde, inte koncentrerade och inte föraatta med	20 % +	15 % +	15 % +	15 % +
	socker eller annat sötningsmedel	60 La/t	60 La/t	60 La/t	48 Ls/t
0402	Mjölk och grädde, koncentrerade eller försatta med socker eller annat sötningsmedel
0402 10	— I form av pulver eller granulat eller i annan fast
	form, med en fetthalt av högst 1,5 viktprocent
	— 1 form av pulver eller granulat eller i annan fast	20 % +	15 % +	15 % +	15 % +
	form, med en fetthalt av minst 1,5 viktprocent	400 La/l	400 La/t	400 La/t	320 La/t
0402 21	--Inte försatta med socker eller annat sötningsmedel	20 % +	15 % +	15 % +	15 % +
		400 La/l	400 La/t	400 La/l	320 La/t
0402 29	--Andra:
	---Med en fetthalt av högst 27 viktprocent:
0402 29 11	----Specialmjölk för barn, i hermetiskt tillslutna
	behållare med en nettovikt av högst 500 g och med en fetthalt av mer än 10 %	Fritt	FriU	Fritt	Fritt
	----Andra slag	20 % +	15 % +	15 % +	15 % +
		60 Ls/t	60 Ls/t	60 La/t	48 La/t
	— Andra slag	20 % +	15 % +	15 % +	15 % +
		60 La/t	60 Ls/t	60 Ls/t	48 La/
0404	Vassle, även koncentrerad eller försatt med socker eller annat sötningsmedel; produkter bestående av naturliga mjölkbeståndsdelar, även försatta med socker eller annat sötningsmedel, inte nämnda eller inbegripna någon	20 %	15 %	15 %	10 %
	annanstans
0405	Smör och andra fetter och oljor framställda av mjölk	20% +	15 % +	15 % +	15 % +
		600 La/t	600 La/t	600 La/t	480 La/t
0406	Ost och ostmassa	20 % +	15 % +	15 % +	15 % +
		600 La/t	600 Ls/t	600 La/t	480 Ls/t
0406 90 14	---Emmentaler, Gruyére, Sbrinz, Bergkäse och	20 % +	15 % +	15 % +	15 % +
	Appenzeller	600 La/t	600 Ls/t	240 La/t	192 La/t
0407 00	Fågelägg med skal, färska, konserverade eller kokta:	20 % +	15 % +	15 % +	15 % +
		20 Ls/t/	20 Ls/t/	20 Ls/t/	20 Ls/t/
		1 000 p	1 000 p.	1 000 p.	1 000 p.
	— Av fjäderfä	1 %	0,5 %	0,5 %	Fritt
	--För kläckning

100

Prop. 1995/96:28

Bilaga

KN-nr	Varuslag	Tulbau
		Bastull	MFN-tull	För import från EG
		Bastull	MFN-tull	1995	2000
0408	Fågelägg utan skal saint äggula, lärska, torkade, ångkokta eller kokta i vatten, gjutna, frysta eller på annat sätt konserverade, även försatta med socker eller annat sötningsmedel	20 %	15 %	15 %	10 %
0409 (JO 00	Naturlig honung	20 %	15 %	15 %	10 %
0410 00 00	Ätbara produkter av animaliskt ursprung, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans	1 %	0,5 %	0,5 %	0,5 %
0504 00 00	Tarmar, blåsor och magar av djur (andra än fiskar), hela eller i bitar	1 %	0,5 %	0,5 %	0,5 %
0511	Animaliska produkter, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans; döda djur enligt kap. 1 och 3, olämpliga som livsmedel
0511 10 00	— Sperma av nötkreatur eller andra oxdjur	20 %	15 %	15 %	0,5 %
	— Andra slag
0511 91	--Produkter av fisk eller av kräftdjur, blötdjur eller
	andra ryggradslösa vattendjur; döda djur enligt kap. 3
0511 91 10	---Fiskavfall	1 %	0,5 %	0,5 %	0,5 %
0511 99	--Andra	20 %	15 %	15 %	0,5 %
0601	Lökar, stamknölar, rotknölar och rhizomer, i vila, under tillväxt eller i blomning; växter (inbegripet plantor) och rötter av cikoriaarter, andra än rötter enligt nr 1212	20 %	15 %	15 %	0,5 %
0601 10	— Lökar, stamknölar, rotknölar och rhizomer, i vila
0601 10 30	--Tulpaner	20 %	15 %	5	0,5 %’
0602	Andra levande växter (inbegripet rötter), sticklingar och ympkvistar; svampmycelium	20 %	15 %	15 %	10 %
0603	Snittblommor och blomknoppar av sådana slag som är lämpliga till buketter eller annat prydnadsändamål, friska, torkade, färgade, blekta, impregnerade eller på annat sätt preparerade
0603 10	— Friska
0603 10 20	--Under tiden 1 juni - 31 oktober	45 %	40 %	40 %	30 %
0603 10 13	---Nejlikor	45 %	40 %	20	15 %’
	--Under tiden 1 november - 31 maj
0603 10 51	---Rosor	20 %	15 %	5	0,5 %'
0603 10 53	---Nejlikor	20 %	15 %	5 %'	0,5
0603 10 55	---Orkidéer	20 %	15 %	5 %*	0,5 %’
0303 10 65	---Krysantemum	20 %	15 %	5	0,5 %’
0603 90 00	— Andra slag	20 %	15 %	15 %	10 %

* Tullkvoter fastställs i bilaga XI

101

Prop. 1995/96:28

Bilaga

KN-nr	Vannlag	Tultaau
		HmuiII	MIN-wll	f'ör import från B(l
		HmuiII	MIN-wll	1995	2000
0604	Blad, kvistar och andra växtdelar, utan blommor eller blomknoppar, samt gräs, mossa och lavar, utgörande varor av sådana slag som lir lämpliga till buketter eller annat prydnadsändamål, friska, torkade, färgade, blekta, impregnerade eller på annat sätt preparerade	20 %	15 %	15 %	10 %
0701	Potatis, färsk eller kyld	20 % +	15 % +	15 % +	15 % +
		20 Ls/t	20 Ls/t	20 La/t	16 Ls/t
0701 10 00	— Utsädes potatis	20 % +	15 % +	!’ritt*	l’ritt‘
		20 La/t	20 \|j*/t
0702	Tomater, färska eller kylda
0702 00 10	— Under tiden 1 november - 14 maj	20 %	15 %	5 %’	0,5 %’
0702 00 90	— Under tiden 15 maj - 31 maj och 1 september - 31	20 %	15 %	15 %	10 %
	oktober	200 La/t	200 Ls/t	200 La/t	160 Ls/t
0702 09 01	— Under tiden 1 juni - 30 juni	150 La/t	150 La/t	150 La/t	120 Ls/t
0702 09 02	— Under tiden 1 juli - 31 augusti
0703	Kepalök (vanlig lök), schalottenlök, vitlök, purjolök och lök av andra Allium-arter, färska eller kylda:
0703 10	— Kepalök (vanlig lök) och schalottenlök	1 %	0,5 %	0,5 %	0,5 %
0703 20 00	- Vitlök	1 %	0,5 %	0,5 %	0,5 %
0703 90 00	— Purjolök och lök av andra Allium-arter	20 %	15 %	15 %	10 %
0704	Kål, färsk eller kyld	20 % +	15 % +	15 %*	10 %•
		20 La/t	20 La/t
0705	Trädgårdssallad (Lactuca sativa) och cikoriasallat (arter av släktet Cichorium), färska eller kylda	20 %	15 %	15 %	10 %
0706	Morötter, rovor, rödbetor, haverrot (salsifi), rotselleri, rädisor och liknande rotfrukter, färska eller kylda	20 % +	15 % +	15 % +	15 % +
0706 10 00	— Morötter och rovor	20 La/t	20 Ls/t	20 La/t	16 La/t
0706 90	— Andra slag	20 %	15 %	5 %’	0,5 %•
0707 00	Gurkor, färska eller kylda
	— Slanggurkor	20 %	15 %	5	0,5 %*
0707 00 11	--Under tiden 1 november - 30 april	100 La/t	100 Ls/t	100 La/l	80 Ls/t
0707 00 19	--Under tiden 1 maj - 30 juni	20 %	15 %	15 %	10 %
	--Under öden 1 juli - 31 oktober	20 %	15 %	15 %	10 %
0707 09 00	— Smågurkor
0708	Baljfrukter och spritade baljväxtfrön, färska eller kylda	20 %	15 %	15 %	15 %

* Tullkvoter fastställs i bilaga XI

102

Prop. 1995/96:28

Bilaga

KN-nr	Varuslag	TUUmu
		Bastull	MI'N-iull	l'Ar bnpoil frän l«l
		Bastull	MI'N-iull	1995	2000
0709	Andra grönsaker, färska eller kylda
0709 10 00	— Kronärtskockor	20 %	15 %	15 %	0,5 %
0709 20 00	— Sparris	20 %	15 %	15 %	0,5 %
0709 30 00	— Au berg i ner	20 %	15 %	15 %	0,5 %
0709 40 00	— Bladsellcri (blekselleri) — Svampar och tryffel:	20 %	15 %	15 %	0,5 %
0709 51	--Svampar	20 %	15 %	15 &%	10 %
0709 60	— Frukter av släktena Capsicum och Pimcnta	20 %	15 %	5 %•	0.5 %’
0709 70	— Vanlig spenat, nyzeeländsk spenat samt trädgårdsmålla	20 %	15 %	15 %	0,5 %
0709 90	— Andra slag	20 %	15 %	15 %	0,5 %
0710	Grönsaker (även ängkokta eller kokta i vatten), frysta	20 %	15 %	15 %	10 %
0711	Grönsaker tillfälligt konserverade (t.ex med svaveldioxid- gas eller i saltlake, svavelsyrlighetsvatten eller andra konserverande lösningar) men olämpliga för direkt konsumtion i detta tillstånd	20 %	15 %	15 %	0,5 %
0712	Torkade grönsaker, hela, i bitar, skivade, krossade elelr pulveriserade, men inte vidare beredda	20 %	15 %	15 %	10 %
0713	Torkade, spritade baljväxtfrön, även skalade eller sönder- delade	20 %	15 %	15 %	0,5 %
0714	Maniok- arrow- och salepsrot, jordärtskockor, batater (sötpotatis) och liknande rötter, stam- eller rotknölar med hög halt av stärkelse eller inulin, larska eller torkade, hela elelr i bilar och även i form av pclletar; märg av sagopalm	20 %	15 %	15 %	0,5 %
0801	Kokosnötter, paranötter och kasjunötter, färska eller torkade, även skalade	2 %	1 %	1 %	0,5 %
0802	Andra nötter, färska eller torkade, även skalade	2 %	1 %	1 %	0,5 %
0803 00	Bananer, inbegripet mjölbananer, färska eller torkade	2 %	1 %	1 %	0,5 %
0804	Dadlar, fikon, ananas, avokado, guava, mango och mangostan, färska eller torkade	2 %	1 %	1 %	0,5 %
0805	Citrusfrukter, färska eller torkade	2 %	1 %	1 %	0,5 %
0806	Vindruvor, färska eller torkade	2 %	1 %	1 %	0,5 %

* Tullkvoter fastställs i bilaga XI

103

Prop. 1995/96:28

Bilaga

KN-nr	Varuslag	Tullsau
		Bastull	MFN-tull	För import från EG
		Bastull	MFN-tull	1995	2000
0807	Meloner (inbegripet vattenmeloner) och papayafrukter, fMraka	2 %	1 %	1 %	0,5 %
0808	Äpplen, päron och kvittenfrukter, färska	2 %	1 %	1 %	0,5 %
0808 10	— Äpplen
	--Andra
	---Under tiden 1 augusti — 31 december	20 %	15 %	15 %	15 %
0809	Aprikoser, körsbär, persikor (inbegripet nektariner), plommon och slånbär, färska	2 %	1 %	1 %	0,5 %
0810	Annan frukt och andra bär, färska
0810 10	— Jordgubbar och smultron
0810 10 101	--Under tiden 1- 31 juli	20 %	15 %	15 %	10 %
0810 10 901	--Under tiden 1 augusti - 30 juni	2 %	1 %	1 %	0,5 %
0810 20	— Hallon	2 %	1 %	1 %	0,5 %
0810 30	— Vinbär och krusbär
0810 30 001	--Under tiden 1-31 juli	20 %	15 %	15 %	10 %
0810 30 002	--Under tiden 1 augusti - 30 juni	2 %	1 %	1 %	0,5 %
0810 40	— Tranbär, blåbär och andra bär av släktet Vaccinium	2 %	1 %	1 %	0,5 %
0810 90	— Andra slag	2 %	1 %	1 %	0,5 %
0811	Frukt, bär och nötter, även ångkokta eller kokta i vatten, frysta, med eller utan tillsats av socker eller annat sötningsmedel	2 %	1 %	1 %	0,5 %
0812	Frukt, bär och nötter, tillfälligt konserverade (t.ex med svaveldioxidgas eller i saltvatten, svavelsyriighetsvatten eller andra konserverande lösningar) men olämpliga för direkt konsumtion i detta tillstånd	2 %	1 %	1 %	0,5 %
0813	Frukt och bär, torkade, med undantag av frukt enligt nr 0801-0806; blandningar av nötter eller av torkad frukt eller torkade bär enligt detta kapitel	2 %	1 %	1 %	0,5 %
0814	Skal av citrusfrukter eller meloner, färska, frysta, torkade eller tillfälligt konserverade i saltvatten, svavel- syriighetsvatten eller andra konserverande lösningar	2 %	1 %	1 %	0,5 %
Kapitel 9	Kaffe, te, matte och kryddor	1 %	0,5 %	0,5 %	0,5 %
1001	Vete samt blandsäd av vete och råg
1001 10 00	— Durumvete	25 Ls/t	25 Ls/t	0,5 %'	0,5 %’
1001 90	— Andra slag	25 La/t	25 Ls/t	25 Ls/t	22 Ls/t
1002 20 00	Rig	75 Ls/t	75 Ls/t	75 La/t	67 La/t

* Tullkvoter fastställs i bilaga XI

104

Prop. 1995/96:28

Bilaga

KN-nr	Varuslag	Tullsats
		Bastull	M FN-tu 11	För import från EG
		Bastull	M FN-tu 11	1995	2000
1003 00	Kom	75 Ls/t	75 Ls/t	75 Ls/t	67 Ls/t
1004 00	Havre	75 Ls/t	75 Ls/t	75 Ls/t	67 Ls/l
1005	Majs	1 %	0,5 %	0,5 %	0,5 %
1006	Kia	1 %	0,5 %	0,5 %	0,5 %
1007 00	Sorghum	1 %	0,5 %	0,5 %	0,5 %
1008 1008 10 00	Bovete, hirs och kanaricfrö; annan spannmål — Bovete	1 %	0,5 %	0,5 %	0,5 %
1008 20 00	— Hirs	1 %	0,5 %	0,5 %	0,5 %
1008 30 00	— Kanaricfrö	1 %	0,5 %	0,5 %	0,5 %
1008 90 1008 90 10	— Annan spannmål --Triticale (rågvete)	25 Ls/t	25 Ls/t	25 Ls/t	22 Ls/t
1008 90 90	--Andra slag	75 Ls/t	75 Ls/t	75 Lst	0,5 %
1101 00 00	Finmalet mjöl av vete eller av blandsäd av vete och råg	25 Ls/t	25 Ls/t	25 Ls/t	22 Ls/t
1102 1102 10 00	Finmalet mjöl av spannmål, annat än av vete eller av blandsäd av vete och råg — Av råg	75 I^t	75 Ijs/t	75 Ls/t	67 Ls/t
1102 20	— Av majs	1 %	0,5 %	0,5 %	0,5 %
1102 30 00	— Av ris	1 %	0,5 %	0,5 %	0,5 %
1102 90	— Annat	75 Ls/t	75 Ls/t	75 Ls/t	67 Ls/t
1103 1103 11	Krossgryn samt grovt mjöl (inbegripet fingryn) och pelletar av spannmål — Krossgryn samt grovt mjöl (inbegripet fingryn) --Av vete	75 La/t	75 Ls/t	75 Ls/l	67 Ls/t
1103 12 00	--Av havre	75 Ls/t	75 Ls/l	75 Ls/l	67 Ls/t
1103 13	--Av majs	1 %	0,5 %	0,5 %	0,5 %
1103 14 00	--Av ris	1 %	0,5 %	0,5 %	0,5 %
1103 19	--Av annan spannmål	75 Ls/t	75 Ls/t	75 Ls/t	67 Ls/t
1103 21 00	— Pelletar --Av vete	75 Ls/t	75 luc/t	75 Ls/l	67 Ls/t
1103 29 1103 29 10	--Av annan spannmål ---Av råg	75 Ls/t	75 Ls/t	75 Ls/t	67 La/t
1103 29 20	---Av kom	75 Ls/t	75 Ls/t	75 Ls/t	67 Ls/t
1103 29 30	---Av havre	75 La/t	75 Ls/t	75 Ls/t	67 La/t
1103 29 40	---Av majs	1 %	0,5 %	0,5 %	0,5 %
1103 29 50	---Av ris	1 %	0,5 %	0,5 %	Fritt
1103 29 90	---Av annan spannmål	75 Ls/t	75 Ls/t	75 Ls/t	67 Ls/t

105

Prop. 1995/96:28

Bilaga

KN-nr	VlHMhg	Tulluts
		HmujII	MPNUili	Mr Import trån li<J
		HmujII	MPNUili	1995	2000
1104	Spannmål, bearbetad på annat sätt (t.ex. skalad, valsad, bearbetad till flingor eller pärlgryn, klippt eller gröpad), med undantag av ris enligt nr 1006; groddar av spann- mål, hela, valsade, bearbetade till flingor eller malda
	— Valsad eller bearbetad till flingor
1104 11	--Kom	75 La/t	75 La/l	75 La/t	67 Ls/l
1104 12	--Havre	75 La/t	75 La/t	75 La/t	67 La/t
1104 19	--Annan spannmål
1104 19 10	---Vete	75 La/t	75 La/l	75 La/t	67 Ls/t
1104 19 30	---Råg	75 La/t	75 La/t	75 La/t	67 La/t
1104 19 50	---Majs	1 %	0,5 %	0,5 %	0,5 %
	---Annan
1104 19 91	----Risflingor	1 %	0,5 %	0,5 %	0,5 %
1104 19 99	----Annan	75 La/t	75 Li/t	75 La/t	67 Ls/t
	— Spannmål bearbetad på annat sitt (t.ex skalad, bearbetad till pärigryn, klippt eller gröpad)
1104 21	--Kom	75 La/t	75 Ls/t	75 Ls/t	67 La/t
1104 22	--Havre	75 La/t	75 La/t	75 La/t	67 La/t
1104 23	--Majs	75 La/t	75 Ls/t	75 Ls/t	67 Ls/t
1104 29	--Annan spannmål	75 La/t	75 Ls/t	75 Ls/t	67 Ls/t
1104 30	— Groddar av spannmål, hela, valsade	75 La/t	75 La/t	75 Ls/t	67 La/t
1105	Mjöl, flingor, kom och pelletar av potatis	75 La/t	75 La/t	75 Ls/t	67 La/l
1106	Mjöl av torkade baljvixtfrön enligt nr 0713, av sago eller av rötter, stam- eller rotknölar enligt nr 0714; mjöl och pulver av produkter enligt kap. 8	75 La/t	75 Ls/l	75 Ls/t	67 La/t
1107	Malt, även rostat	75 La/t	75 La/t	75 La/t	67 La/t
1107 20 00	— Rostat	1 %	0,5 %	0,5 %	0,5 %
1108	Stärkelse, inulin
	— Stärkelse
1108 11 00	--Vetestärkelse	150 La/t	150 La/t	150 U/t	135 Ls/t
1108 12 00	--Majsstärkelse	1 %	0,5 %	0,5 %	0,5 %
1108 13 00	--Potatisstärkelse	150 La/t	150 La/t	150 Ls/t	135 Ls/t
1108 14 00	--Maniokstärkelse (kassavastärkelse)	150 La/t	150 Ls/t	150 La/t	135 La/t
1108 19	--Annan stärkelse	150 La/t	150 La/t	150 Ls/t	135 Ls/t
1108 20 00	--Inulin	150 La/t	150 La/t	150 La/l	135 La/t
1109 00 00	Vetegluten, även torkat	1 %	0,5 %	0,5 %	0,5 %
1201 00	Sojabönor, även sönderdelade	1 %	0,5 %	0,5 %	0,5 %
1202	Jordnötter, även skalade eller sönderdelade men inte rostade eller på annat sätt tillagade	1 %	0,5 %	0,5 %	Fritt
1203	Kopra	1 %	0,5 %	0,5 %	Fritt

106

Prop. 1995/96:28

Bilaga

KN-nr	Varuslag	Tulbuu
		Haatull	MFNtull	För import från EG
		Haatull	MFNtull	1995	2000
1204	Linfrön, även sönderdelade	1 %	0,5 %	0,5 %	Fritt
1205 00	Rapsfrön och rybsfrön, även sönderdelade	1 %	0,5 %	0,5 %	Fritt
1206 00	Solrosfrön, även sönderdelade	1 %	0,5 %	0,5 %	Fritt
1207	Andra oljeväxtfrön och oljchaltiga frukter, även sönderdelade	1 %	0,5 %	0,5 %	Fritt
1208	Mjöl av oljeväxtfrön eller oljchaltiga frukter, med undantag av mjöl av senaps frön	1 %	0,5 %	0,5 %	Fritt
1209	Frön, frukter och sporer av sådana slag som används som utsäde
	— Betfrön
1209 11 00	--Sockerbetfrön	1 %	0,5 %	0,5 %	Fritt
1209 19 00	--Andra betfrön	1 %	0,5 %	0,5 %	Fritt
	— Frön av foderväxter, andra än betor
1209 21 00	--Lusemfrön (alfalfafrön)	1 %	0,5 %	0,5 %	Fritt
1209 22	--Frön av klöver (arter av släktet Trifolium)	75 Ls/t	75 Ls/t	75 Ls/t	67 Ls/t
1209 23	--Svingelfrön	75 La/t	75 Ls/t	75 Lx/l	67 La/t
1209 24 00	--Frön av ängsgröe (Poa pratensis L)	75 Ls/t	75 Ls/t	75 Ls/t	67 La/t
1209 25	--Frön av rajgräs (Lolium multiflorum Lam.,	75 Ls/t	75 Ls/t	75 Ls/t
	Lolium perenne L)				67 Ls/t
1209 26 00	--Timotejfrön	75 Ls/t	75 Ls/t	75 Ls/t	67 Ls/t
1209 29	--Andra
1209 29 10	---Vickerfrön	75 Ls/l	75 Ls/t	75 La/t	67 Ls/t
1209 29 50	---Lupinfrön	1 %	0,5 %	0,5 %	Fritt
1209 29 80	---Andra	75 Ls/t	75 Ls/t	75 La/t	Fritt
1209 30 00	— Blomsterfrön	1 %	0,5 %	0,5 %	Fritt
	— Andra slag
1209 91	--G rönsak sfrön	1 %	0,5 %	0,5 %	Fritt
1209 99	--Andra	1 %	0,5 %	0,5 %	Fritt
1210	Humle, färsk eller torkad, även mald, pulveriserad eller i form av pelletar; lupulin	1 %	0,5 %	0,5 %	Fritt
1211	Växter och växtdelar (inbegripet frön och frukter) av sädana slag som används främst för framställning av parfymeringsmedel, för farmaccutiskt bruk eller för insektsbekämpning, svampbekämpning eller liknande ändamål, färska eller torkade, även skurna, krossade eller pulveriserade	1 %	0,5 %	0,5 %	Fritt
1212	Johannesbröd, alger, sockerbetor och sockerrör, färska eller torkade, även malda; fruktkärnor och andra vegetabiliska produkter (inbegripet orostad dkoriarot av varieteten Cichorium intybus sativum) av sådana slag som används främst som livsmedel, inte nämnda dier inbegripna någon annanstans
1212 10	— Johannesbröd, inbegripet johanneabrödfrön	1 %	0,5 %	0,5 %	Fritt

107

Prop. 1995/96:28

Bilaga

KN-nr	Varuslag	Tulluu
		Bastull	MFN-tull	För import från EG
		Bastull	MFN-tull	1995	2000
1212 30	— Aprikos-, pcrsiko- och plommonkärnor	1 %	0,5 %	0.5 %	Fritt
1212 91	--Sockerbetor	1 %	0,5 %	0,5 %	Fritt
1212 99	--Andra	1 %	0,5 %	0,5 %	Fritt
1213 00 00	Halm, agnar och skal av spannmål, oberedda, även hackade, malda, pressade eller i form av pelletar	1 %	0,5 %	0,5 %	Fritt
1214	Kålrötter, foderbetor och andra foderrotfrukter, hö, lusern (alfalfa), klöver, esparsett, foderkål, lupiner, vicker och liknande djurfoder, även i form av pelletar	1 %	0,5 %	0,5 %	Fritt
1302	Växtsa fler och växtextrakter; pektinämnen, pektinater och pektater; agar-agar samt annat växtslem och andra förtjockningsmedel, även modifierade, erhållna ur vegetabiliska produkter
	— Växtsa fler och växtextrakter
1302 20 10	--Torra	1 %	0,5 %	0,5 %	0,5 %
Kapitel 14	Vegetabiliska flätningsmaterial; vegetabiliska produkter, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans	20 %	15 %	15 %	0,5 %
1501 00	Ister; annat grisfett och fjäderfä fett, utsmäita, även utpressade eller extraherade med lösningsmedel	20 %	15 %	15 %	10 %
1502 00	Fetter av nötkreatur, andra oxdjur, får eller getter, råa eller utsmäita, även utpressade eller extraherade med lösningsmedel
1502 00 10	— För industriellt bruk, med undantag av tillverkning av livsmedel	20 %	15 %	5 %'	0,5 %’
1502 00 90	— Andra	20 %	15 %	15 %	10 %
1503 00	Solarstearin, isterolja, oleostearin, oleomargarin och talgolja, inte emulgerade, blandade eller på annat sätt beredda	1 %	0,5 %	0,5 %	0,5 %
1504	Fetter och oljor av fisk eller havsdäggdjur samt fraktioner av sådana letter eller oljor, även raffinerade men inte kemiskt modifierade	1 %	0,5 %	0,5 %	0,5 %
1507	Sojabönolja och fraktioner av denna olja, även raffinerade men inte kemiskt modifierade	1 %	0,5 %	0,5 %	0,5 %
1508	Jordnötsolja och fraktioner av denna olja, även raffinerade men inte kemiskt modifierade	1 %	0,5 %	0,5 %	0,5 %
1509	Olivolja och fraktioner av denna olja, även raffinerade men inte kemiskt modifierade	1 %	0,5 %	0,5 %	0,5 %
1510 00	Andra oljor erhållna enbart ur oliver samt fraktioner av sådana oljor, även raffinerade men inte kemiskt modifierade, inbegripet blandningar av dessa oljor eller fraktioner med oljor eller fraktioner enligt nr 1509	1 %	0,5 %	0,5 %	0,5 %
1511	Palmolja och fraktioner av denna olja, även raffinerade men inte kemiskt modifierade	1 %	0,5 %	0,5 %	0,5 %

* Tullkvoter fastställs i bilaga XI

108

Prop. 1995/96:28

Bilaga

KN-nr	Varuslag	TuIImu
		Baatuli	MFN-tull	För import från EG
		Baatuli	MFN-tull	1995	2000
1512	Solrosolja, safllorolja och bomullsfröolja samt fraktioner av dessa oljor, även raffinerade men inte kemiskt modifierade
	— Solrosolja och safllorolja samt fraktioner av dessa oljor
1512 11	--Oraflinerade oljor	20 %	15 %	15 %	0,5 %
1512 19	--Andra alag	1 %	0,5 %	0,5 %	0,5 %
151221	--O raffinerad olja, även befriad från goasypol	1 %	0,5 %	0,5 %	0,5 %
1512 29	--Andra slag	1 %	0,5 %	0,5 %	0,5 %
1513	Kok osolja, pahnkärnolja och babassuolja samt fraktioner av dessa oljor, även raffinerade men inte kemiskt modifierade	1 %	0,5 %	0,5 %	0,5 %
1514	Rapsolja, rybsolja och senapsolja samt fraktioner av dessa oljor, även raffinerade men inte kemiskt modifierade	1 %	0,5 %	0,5 %	0,5 %
1515	Andra vegetabiliska fetter och feta oljor (inbegripet jojobaolja) samt faktioner av sådana fetter eller oljor, även raffinerade men inte kemiskt modifierade	1 %	0,5 %	0,5 %	0,5 %
1516	Animiaiska och vegetabiliska fetter och oljor samt fraktioner av sådana fetter eller oljor, som helt eller delvis hydrerats, omförestrats (även internt) eller elaidiniserats, även raffinerade men inte vidare bearbetade	1 %	0,5 %	0,5 %	0,5 %
1517	Margarin; ätbara blandningar och beredningar av animaliska eller vegetabiliska fetter eller oljor eller av fraktioner av olika letter eller oljor enligt detta kapitel, ändra än ätabara fetter och oljor aamt fraktioner av sådana fetter eller oljor enligt nr 1516	20 %	15 %	0,5 %*	0,5 %*
1522	Degras; återstoder från bearbetning av fetter, feta oljor eller andra fettartade ämnen eller av animaliska eller vegetabiliska vaxer	1 %	0,5 %	0,5 %	0,5 %
1601 00	Korv och liknande produkter av kött, slaktbiprodukter eller blod; beredningar av dessa produkter	20 % + 800 La/t	15 % + 800 La/t	15 % + 320 La/t*	15 % + 256 La/t*
1602	Kött, slaktbiprodukter och blod, beredda eller konserve- rade på annat sätt	20 % + 800 La/t	15 % + 800 Ls/t*	15 % + 320 La/t*	15 % + 256 Ls/t’
1603	Extrakter och safter av kött, fisk, kräftdjur, blötdjur eller andra ryggradslösa vattendjur	20 %	15 %	15 %	0,5 %
1701	Socker från sockerrör eller sockerbetor samt kemiskt ren sacka ros, i fast form
	— Råsocker utan tillsats av aromämnen eller färgämnen
1701 11	--Socker från sockerrör	120 La/t	120 La/t	120 La/t	100 La/t
1701 12	--Socker från sockerbetor	120 Ls/t	120 Ls/t	120 La/t	100 La/t
	— Andra slag

Tullkvoter fastställs i bilaga XI

109

Prop. 1995/96:28

Bilaga

KN ni	VmiMlajr	Tultoau
		itemull	MI'N lull	l*0r impoii från liCI
		itemull	MI'N lull	1995	2<HM>
1701 91 00	--Med tillsats av aromämnen eller färgämnen	20 %	15 %	15 %	0,5 %
1701 99	--Annat	120 La/t	120 1 jc/t	120 La/l	100 U/l
1702	Annat socker, inbegripet kemiskt ren laktos, maltos, glukos och fruktos, i fast form; sirap och andra sockerlösningar utan tillsats av aromämnen eller färg- ämnen; konstgjord honung, även blandad med naturlig honung; sockerkulör	1 %	0,5 %	0,5 %	0,5 %
1703	Melass erhållen vid utvinning eller raffinering av socker	20 %	15 %	15 %	0,5 %
1801 00 00	Kakaobönor, hela eller krossade, även rostade	1 %	0,5 %	0,5 %	0,5 %
1802 00 00	Kakaoskal och annat kakaoavfall	1 %	0,5 %	0,5 %	0,5 %
2001	Grönsaker, frukt, bär, nötter och andra ätbara växtdelar, beredda eller konserverade med ättika eller ättiksyra	20 %	15 %	15 %	10 %
2002	Tomater, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra
2002 10 00	— Tomater, hela eller i bilar
2002 10 10	--Skalade	20 %	15 %	15 %	10 %
2002 10 90	--Andra
2002 10 901	---Tomatpuré	1 %	0,5 %	0,5 %	0,5 %
2002 90	— Andra slag	20 %	15 %	15 %	10 %
2003	Svampar och tryffel, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra
2003 10	— Svampar	20 %	15 %	15 %	10 %
2003 20	- Tryffel	20 %	15 %	15 %	0,5 %
2004	Andra grönsaker, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra, frysta
2004 10	— Poulis	20 %	15 %	15 %	15 %
2004 90	— Andra grönsaker samt blandningar av grönsaker	20 %	15 %	15 %	15 %
2005	Andra grönsaker, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra, inte frysta	20 %	15 %	15 %	15 %
2006 00	Frukt, bär, nötter, fruktskal och andra växtdelar, kande- rade, glaserade eller på liknande sätt beredda med socker	20 %	15 %	15 %	0,5 %
2007	Sylter, frukt- och bärgeiéer, marmelader, mos och pastor av frukt, bär eller nötter, beredda genom kokning eller annan värmebehandling, med eller utan tillsats av socker eller annat sötningsmedel
2007 10	— Homogeniserade beredningar	1 %	0,5 %	0,5 %	0,5 %
	— Andra slag

110

Prop. 1995/96:28

Bilaga

KN-nr	Vantstag	Tultaata
		BmuII	MFN-tull	l<ör nport från BO
		BmuII	MFN-tull	1995	2000
2007 91	--Av citrusfrukter	20 %	15 %	15 %	0,5 %
2007 99	--Andra	20 %	15 %	15 •	15 %
2008 00	Frukt, bär. nötter och andra växtdelar, på annat sätt beredda eller konserverade, med eller utan tillsats av socker, annat sötningsmedel eller alkohol, iMe nämnda eller inbegripna någon annanstans
2008 il	--Jomötter	20 %	15 %	15 »	0,5 *
2008 19	--Andra nötter och frön, inbegripet blandningar	20 %	15 %	15 %	0,5 %
2008 20	— Ananas	20 %	15 %	15 %	0,5 %
2008 30	— Citrusfrukter	20 %	15 %	15 %	0,5 %
2008 40	— Päron	20 %	15 %	15 %	0,5 %
2008 50	— Aprikoser	20 %	15 %	15 %	0,5 %
2008 60	— Körsbär	20 %	15 %	15 %	0,5 %
2008 70	— Persikor	20 %	15 %	15 %	0,5 %
2008 80	— Jordgubbar och smultron	20 %	15 %	15 %	15 %
	— Andra slag, inbegripet blandningar, andra än blandningar enligt nr 2008 19
2009	Frukt- och bärsaft (inbegripet druvmust) samt grönsaka- saft, ojäst och utan tillsats av alkohol, även med tillsats av socker eller annat sötningsmedel
	— Apelsinsaft
2009 11	--Fryst	20 %	15 %	15 %	0,5 %
2009 19	--Annan	20 %	15 %	15 %	0,5 %
2009 20	— Grapefruktsaft	20 %	15 %	15 %	0,5 %
2009 30	— Oblandad saft av andra citrusfrukter	20 %	15 %	15 %	0,5 %
2009 40	— Ananassaft	20 %	15 %	15 %	0,5 %
2009 50	— Tomatsaft	20 %	15 »	15 %	0,5 %
2009 60	— Du v saft (inbegripet druvmust)	20 %	15 %	15 »	0,5 %
2009 70	— Äppclsaft	20 %	15 %	15 %	15 %
2009 80	— Oblandad saft av annan frukt eller av bär eller av andra grönsaker	20 %	15 %	15 %	0,5 %
2009 90	— Saftblandningar	20 %	15 %	15 %	0,5 %
2106 90 30	--Aromatiserade eller färgade sockerlösningar, av isoglukos	1 %	0,5 %	0,5 %	0,5 %
2106 90 51	--Aromatiserade eller färgade sockerlösningar, av lakios	1 %	0,5 %	0,5 %	0,5 %
2106 90 55	--Aromatiserade eller färgade sockerlösningar, av glukos	1 %	0,5 %	0,5 %	0,5 %
2106 90 59	--Aromatiserade eller färgade sockerlösningar, andra	1 %	0,5 %	0,5 »	0,5 %
2204	Vin av färska druvor, inbegripet vin som tillsatts alkohol; druvmust, annan än sådan enligt nr 2009
2204 10	— Mousserande vin				111
	--Med en verklig alkoholhalt av minst 8,5 volymprocent

Prop. 1995/96:28

Bilaga

KN-nr	Varuslag	lUltaau
		BmojII	MFN-tull	För import från EG
		BmojII	MFN-tull	1995	2000
2204 10 11	---Champagne	30 La/hl	30 La/h	30 La/h	30 La/h
2204 10 19	---Annat	20 %	15 %	15 %	15 %
2204 10 90	--Annat	20 %	15 %	15 %	15 %
2204 21	--På kärl rymmande högst 2 liter	20 %	15 %	10 %•	7 %'
2204 29	--Andra	20 %	15 %	15 %	15 %
2204 30	— Annan druvmust	20 %	15 %	15 %	15 %
2204 30 10	--Druvmust i jäsning eller druvmust vars jäsning har avbrutits på annat sätt än genom tillsats av alkohol	1 %	0,5 %	0,5 %	Fritt
2209	Ättika	20 %	15 %	5 %•	0,5 %’
2301	Mjöl och pelletar av kött eller siaklbiprodukter eller av fisk, kräftdjur, blötdjur eller andra ryggradslösa vattendjur, olämpliga som livsmedel; grevar	1 %	0,5 %	0,5 %	0,5 %
2302	Kli, fodermjöl och andra återstoder, även i form av pelletar, erhållna vid siktning, målning eller annan bearbetning av spannmål eller baljväxter	75 La/t	75 La/t	75 La/t	67 La/t
2302 30	— Av vete	1 %	0,5 %	0,5 %	0,5 %
2303	Återstoder	20 %	15 %	15 %	15 %
2304 00 00	Oljekakor och andra fasta återstoder från utvinning av sojabönoija, även malda eller i form av pelletar	1 %	0,5 %	0,5 %	0,5 %
2305 00 00	Oljekakor och andra fasta återstoder från utvinning av jordnötsolja, även malda eller i form av pelletar	20 %	15 %	15 %	0,5 %
2306	Oljekakor och andra fasta återstoder från utvinning av vegetabiliska fetter eller oljor, andra än de som omfattas av nr 2304 eller 2305, även malda eller i form av pelletar	20 %	15 %	15 %	0,5 %
2306 10 00	— Av bomullsfrön	1 %	0,5 %	0,5 %	0,5 %
2306 30 00	— Av solrosfrön	1 %	Q,5 %	0,5 %	0,5 %
2307 00	Vindruv, rå vinsten	20 %	15 %	15 %	0,5 %
2308	Vegetabiliska ämnen och vegetabiliskt avfall samt vegetabiliska återstoder och biprodukter av sådana slag som används vid utfodring av djur, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans, även i form av pelletar	20 %	15 %	15 %	0,5 %

* Tullkvoter fastställs i bilaga XI

112

Prop. 1995/96:28

Bilaga

KN-nr	Varuslag	TuIImu
		Baatull	MFN-tull	För import från EG
		Baatull	MFN-tull	1995	2000
2309	Beredningar av sådana slag som används vid utfodring av djur
2309 10	— Ilund- eller katt foder i dctaljhandelsförpackningar	20 %	15 %	15 %	0,5 %
2309 90	— Andra slag	75 Ls/t	75 Ls/l	75 Ls/t	67 Ls/t
2401	Råtobak; tobaksavfall	4 %	2 %	2 %	0,5 %
3502	Albuminer, albuminater och andra albumindcrivat	1 %	0,5 %	0,5 %	0,5 %
5201 00	Bomull, okardad och okammad	1 %	0,5 %	0,5 %	0,5 %
5301	Lin, oberett eller berett men inte spunnet, blånor och avfall av lin (inbegripet gamavfall samt rivet avfall och riven lump	20 %	15 %	15 %	15 %
5302	Mjukhampa (Cannabis sativa L.), oberedd eller beredd men inte spunnen; blånor och avfall av mjukhampa (inbegripet gamavfall samt rivet avfall och riven lump	20 %	15 %	15 %	0,5 %

113

8 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 28

Prop. 1995/96:28

Bilaga

BILAGA xi

Förteckning över de produkter som avses i artikel 20.2

Import till Lettland av följande pn>dukler med urxprung i gemenskapen skall omfallas av följande tullar

KN-nununcr	Varuslag	Enhet	Kvantitet
KN-nununcr	Varuslag	Enhet	1995	1996	1997	1998	1999	2000
0201	Kött av nötkreatur eller andra oxdjur, färskt eller kylt		100	100	100	100	100	100
0201 30 00	— Benfritt kött	t
0203	Köu av svin, färskt, kylt eller fryst
0203 12 11	----Skinka och delar därav	t	100	100	100	100	100	100
0206	Ätbara slaktbiprodukter av nötkreatur, andra oxdjur, svin, flr, get, häst, åsna, mula eller mulåsna, färska, kylda eller frysta	t	50	50	50	50	50	50
0209 00	Grisfen, inte innehållande kött, och fjäderfäfett (inte utsmäita), färska, kylda, frysta, saltade, i saltlake, torkade eller rökta	t	200	200	230	230	250	250
0403 10 10	— Yoghurt	t	20	20	20	20	20	20
0406 90 14	---Emmentaler	t	300	300	300	300	300	300
0601 10	Lökar, samt knölar, rotknölar och rhizomer, i vila
0601 10 30	--Tulpaner	t	200	200	200	220	220	220
0603	Snittblommor och blomknoppar:
0603 10	— Friska:
	--Under tiden 1 maj - 31 oktober
0603 10 13	---Nejlikor	t	12,5	12,5	12,5	13	13	13
	--Under tiden 1 november - 31 maj
0603 10 51	---Rosor	t	3,8	3,8	4	4	4,3	4,3
0603 10 53	---Nejlikor	t	25	25	25	30	30	30
0603 10 55	---Orkidéer	t	1	1	1	1,2	1,2	1,2
0603 10 65	---Krysanlemum	t	2,5	2,5	2,5	2,8	2,8	2,8
0701 10 00	— Utsädespotatis	t	500	500	500	500	500	500
0702 00 10	— Tomater, under tiden 1 november - 14 maj	t	600	600	600	600	600	600

114

Prop. 1995/96:28

Bilaga

KN-nummer	Vamaiag	Enhet	Kvantitet
KN-nummer	Vamaiag	Enhet	1995	1996	1997	1998	1999	2000
0704	Kil, färsk eller kyld (under liden 1 mars - 31 maj	t	250	250	250	208	280	280
0706 90 90	--Andra (rädisor) under liden 1 januari - 30 april	t	100	100	100	130	130	150
0707 00 11	--Gurkor, färska eller kylda, under liden 1 november - 1 april	t	300	300	300	330	330	330
0709 60	— Frukter av släktena Capsicum och Pimenta	t	300	300	300	300	320	320
1001 10 00	— Durumvete	t	15000	15 000	15 000	15 000	15 000	15 000
1302	Växtsa fler och växtextrakter; petinämnen, pektinaler och pektater; agar-agar aamt annat växtslem och andra förtjockningsmedel, även modifierade, erhållna ur vegetabiliska produkter	t	100	100	110	110	120	120
1502 00 10	— Fetter av nötkreatur och andra oxdjur, för industriellt bruk, med undantag av tillverkning av livsmedel	t	600	600	600	650	650	650
1517	Margarin; ätbara blandningar och beredningar av animaliska eller vegetabiliska fetter eller oljor eller av fraktioner av olika fetter eller oljor enligt detta kapitel	t	2 000	2 000	2000	2 000	2 000	2 000
1601 00	Korv och liknande produkter av kött, slaktbi- produkter eller blod; beredningar av dessa produkter	t	150	150	150	150	150	150
1602	Kött, slaktbiprodukter och blod, beredda eller konserverade på annat sätt	t	150	150	150	150	150	150
2204	Vin av färska druvor, inbegripet vin som tillsatts alkohol; druvmust, annan än sådan enligt nr 2009
2204 21	--På kärl rymmande högst 2 liter	t	100	100	100	100	100	100
2209	Ättika	t	30	30	30	40	40	40

115

BILAGA XII

Prop. 1995/96:28

Bilaga

Produkter med ursprung i Lettland för vilka gemenskapen bevisar tullkvoter

KN-nummcr	Varuslag	Tullkvot
0302 50 0303 60 (X>02 69 35 0303 79 41	Torsk (Gadus morhua, Gadus ogac. Gadus inacrocephalus) och lisk av arten llorvogadus snida, lllrsk/frysl	1 (XM) i till 6 % varav (indus iiuuiiun: 250 i
0302 61 99 0303 71 99	Skarpsill (Sprattus sprattus) under tiden 16 juni - 14 februari, färsk/fryst	1 600 (till 6,5 %
ur 1604 19 98 ur 1604 20 90	Skarpsill eller nejonöga, beredd eller konserverad (även mald)	350 t till 10 %
2301 20 00	Mjöl och pelletar av fisk, kräftdjur, blötdjur eller andra ryggrads- lösa vattendjur, olämpliga som livsmedel	4 000 t till 0 %
ur 0301 99 11	Odlingsmaterial: — Laxrom/-mjölke — Laxsmolt	300 000 st till 0 % 100 000 st till 0 %
ur 0301 99 90	— Gäddrom — Gössmolt	1 miljon st till 4 % 300 000 st till 4 %

B IMG A XIII

Produkter med ursprung i gemenskapen for vilka Lettland beviljar tullsänkningar

KN-nummcr	Varuslag	Tullkvot
0302 50 0303 60 0602 69 35 0303 79 41	Torsk (Gadus morhua, Gadus ogac, Gadus macrocephalus) och fisk av arten Boreogadus saida, färsk/fryst	1 000 ton till 6 %
ur 0302 64 10 ur 0302 64 90 0303 74 11 0303 74 19	Makrill av artema Scomber scombrus och Scomber japanieus, färsk/fryst	0 %
ur 0303 40 10 ur 0303 40 90 ur 0303 50 10 ur 0303 50 90	Sill (Clupea harengus), färsk/fryst	2 200 ton till 5 %
0302 61 91 0302 61 99 0302 71 91 0303 71 99	Skarpsill (Sprattus sprattus), farsk/fryst	1 300 ton till 5 %
0307 31 0307 39	Blåmusslor (Mytilus spp., Pema spp.)	0 %
0307 41 0307 49	Bläckfisk och tioarmad bläckfisk	0 %

116

Prop. 1995/96:28

Bilaga

Bitaga XIV

Om artikel 44.1

Rättsakter om fast egendom i gränsregioner i enlighet med gällande lagstiftning i vissa av gemenskapens
medlemsstater.

Detta förbehåll skall inte tillämpas på en sätt som är oförenligt med behandling som mest gynnad nation.

117

Prop. 1995/96:28

Bilaga

Bilaga XV

Om artikel 44.2 i

1. Tillverkning och försäljning av vapen och sprängmedel.

2. Anordnande av spel, vadslagning, lotterier och andra liknande verksamheter.

3. Handel med och förmedling av fast egendom.

4. Ägande av hamninfrastruktur.

Ett gemenskapsföretag får inte etablera dotterbolag inom dessa sektorer.

Dessa förbehåll skall inte tillämpas på ett sätt som är oförenligt med behandling som mest gynnad nation.

118

Prop. 1995/96:28

Bilaga

Bilaga XVI

Om artikel 47
FINANSIELLA TJÄNSTER

Finansiella tjänster: definitioner

En finansiell tjänst är en tjänst av finansiell art som erbjuds av en leverantör av finansiella tjänster hos den
ena parten. Finansiella tjänster omfattar följande verksamhet:

A. Alla slag av försäkring och tjänster med anknytning till försäkring.

1. Direkt försäkring (inbegripet koassurans).

i) Livförsäkring

ii) Sakförsäkring

2. Återförsäkring och retrocession.

3. Försäkringsförmedling, t.ex. mäklcri och agentur.

4. Tjänster till försäkringsbolag, t.ex. konsultverksamhet, aktuariella tjänster, riskbedömning och
skadereglering.

B. Banktjänster och andra finansiella tjänster (utom försäkringar).

1. Insättningar och andra återbetalningsbara medel från allmänheten.

2. Utlåning av alla slag, inbegripet bl.a. konsumentkrediter, hypotekskrediter, faetoring och finansiering
av handelskrediter.

3. Finansiell leasing.

4. Alla slag av betalnings- och penningöverföringstjänster, inbegripet kredit- och betalkort, resecheckar
och bankväxlar.

5. Garantier och engagemang.

6. Handel för kunders egen räkning, både på valuta- och OTC-marknaden eller på annat sätt, med

a) penningmarknadsinstrument (checkar, växlar, depositionsbevis etc.)

b) valutor

c) derivat, inbegripet men inte begränsat till terminer och optioner

d) valutakurs- och ränteinstrument, inbegripet produkter som swappar, ränteterminer etc.

e) värdepapper

f) andra omsättningsbara instrument och finansiella tillgångar, inbegripet ädelmetaller.

7. Deltagande vid emissioner av alla slag av värdepapper, inbegripet emissionsverksamhet och placering
i egenskap av agent (både offentligt och privat) och tillhandahållande av tjänster med anknytning till
sådana emissioner.

8. Penningmarknadsmäkleri.

9. Medelsförvaltning, t.ex. penning- eller portfölj förvaltning, alla slag av fondförvaltning, pensionsfonds-
förvaltning, depå- och notariattjänster.

10. Betalnings- och clearingtjänster för finansiella tillgångar, inbegripet värdepapper, derivat och andra
omsättningsbara instrument.

11. Rådgivning och andra finansiella tjänster i samband med all verksamhet som förtecknas i punkt 1-10,
inbegripet kreditupplysningar och -analys, investerings- och portföljsundersökning och rådgivning,
rådgivning vid förvärv och vid företagsomstrukturering och -strategi.

119

Prop. 1995/96:28

Bilaga

12. Tillhandahållande och överföring av finansiell information, och databehandling av finansiell
information och motsvarande programvara av leverantörer och andra finansiella tjänster.

Följande verksamhet undantas från definitionen av finansiella tjänster:

a) Verksamhet som bedrivs av centralbanker eller av andra offentliga institutioner när de efterlever penning-
eller valutakurspolitik.

b) Verksamhet som bedrivs av centralbanker, statliga organ eller departement eller offentliga institutioner
för statens räkning eller med statlig garanti, utom när denna verksamhet får bedrivas av leverantörer av
finansiella tjänster i konkurrens med sådana offentliga organ.

c) Verksamhet som ingår i ett lagstadgat system av social trygghet eller allmänna pensionsplaner, utom när
denna verksamhet får bedrivas av leverantörer av finansiella tjäsnter i konkurrens med offentliga organ
eller privata institutioner.

120

Prop. 1995/96:28

Bilaga

Bilaga XVII

Om artikel 67

Skydd av immateriell, industriell och kommersiell äganderätt

1. Artikel 67.3 avser följande multilaterala överenskommelser:

— Bcrnkonvcntioncn för skydd av litterära och konstnärliga verk (reviderad i Paris, 1971)

— Internationell konvention om skydd för utövande artister, framställare av fonogram och radioföretag
(Rom, 1961).

— Niceöverenskommelsen om internationell klassificering av varor och tjänster för vilka varumärken
gäller (Geneve, 1977; ändrad 1979).

— Protokoll till Madridöverenskommelsen om internationell registrering av varumärken (Madrid, 1989).

— Budapestkonventionen om internationellt erkännande av deponering av mikroorganismer för
patentändamål (1977; ändrad 1980).

— Internationell konvention om skydd av växtförädlingsprodukter (tilläggsakt i Geneve, 1991).

Associationsrådet får besluta att artikel 67.3 skall tillämpas för andra multilateriala överenskommelser.

2. Parterna bekräftar den betydelse de faster vid de förpliktelser som följer av nedanstående multilaterala
överenskommelser:

— Madridöverenskommelsen om internationell registrering av varumärken (tilläggsakt i Stockholm, 1967;
ändrad 1979).

— Pariskonventionen för skydd av den industriella äganderätten (reviderad i Stockholm, 1967; ändrad
1979).

— Konvention om patentsamarbete (Washington, 1970; ändrad 1979, reviderad 1984).

3. Från och med ikraftträdandet av detta avtal skall Estland i fråga om erkännande och skydd av immateriell,
industriell och kommersiell äganderätt bevilja gemenskapsforetag och medborgare i gemenskapen sådan
behandling som inte är mindre förmånlig än den som beviljas ett tredje land enligt bilaterala avtal.

4. Bestämmelserna i punkt 3 skall inte tillämpas på förmåner som Lettland beviljar tredje land på en effektiv
ömsesidig grundval.

121

Prop. 1995/96:28

Bilaga

Bilaga XVIII

Om artikel 109

Lettland lär delta i gemenskapens ramprogram, särskilda program, projekt eller andra åtgärder inom löljande

områden:

— Forskning

— Informationstjänster

— Miljön

— Utbildning och ungdom

— Socialpolitik och hälsovård

— Konsumentskydd

— Små och medelstora företag

— Turism

— Kultur

— Audiovisuella tjänster

— Skydd av civilbefolkningen

— Underlättande av handel

— Energi

— Transporter

— Kampen mot droger och drogberoende

Associationsrådet får samtycka till tillägg av andra områden för gemenskapsverksamheter än de ovan angivna,
om detta anses vara av ömsesidigt intresse eller bidrar till att målen i Europaavtalet kan uppnås.

122

Prop. 1995/96:28

Bilaga

Lettland

iOr ik kninc; Ovik protokoii

PROTOKOLL

TITEL

som avses artikel 16.2 om andra förfaranden som är tillämpliga pä textilvaror

om handel med förädlade jordbruksprodukter mellan gemenskapen och Lettland

om definitionen av begreppet "ursprungsvaror" och om metoder för administrativt
samarbete

om särskilda bestämmelser för handeln mellan Lettland och Spanien respektive
Portugal

om ömsesidigt bistånd i tullfrågor

123

PROTOKOLL 1

Prop. 1995/96:28

Bilaga

som avses i artikel 16.2 om andra förfaranden som är tillämpliga på textilvaror

Detta protokoll består av det avtal mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Lettland om handel med textilvaror
som paraferades i Bryssel den 20 juli 1993 och som är bilaga till detta protokoll.

AVTAL

mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Lettland om handel med textilvaror

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD.

å ena sidan, och

REPUBLIKEN LETTLANDS REGERING.

å andra sidan.

SOM ÖNSKAR främja en ordnad och rimlig utveckling av handeln med textilvaror mellan Europeiska ekonomiska
gemenskapen (i det följande benämnd "gemenskapen") och Lettland, i syfte att uppnå ett varaktigt samarbete och på
villkor som garanterar säkerhet för handeln,

SOM ÄR BESLUTNA att ta största möjliga hänsyn till de allvarliga ekonomiska och sociala problem som för närvarande
påverkar textilindustrin i såväl import- som exportländer, och att särskilt undanröja faktiska risker för störningar på
gemenskapens marknad och faktiska risker för störningar i Lettlands textilhandel,

HAR BESLUTAT att ingå följande avtal och för det ändamålet till sina bemyndigade ombud utsett:

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD

REPUBLIKEN LETTLANDS REGERING

SOM HAR ENATS OM FÖLJANDE.

Artikel 1

1. Handel med de textilvaror som förtecknas i bilaga I och
som har sitt ursprung inom de avtalsslutande parternas
territorier skall liberaliseras under detta avtals giltighetstid
på de villkor som fastställs i avtalet.

2. Om inte annat följer av detta eller efterföljande avtal
åtar sig gemenskapen med avseende på de varor som
förtecknas i bilaga I att upphäva tillämpningen av de
kvantitativa importrestriktioner som gäller för närvarande
och att inte införa nya kvantitativa restriktioner.

I händelse av att detta avtal sägs upp eller inte ersätts skall
kvantitativa importrestriktioner återinföras.

3. Åtgärder med motsvarande verkan som kvantitativa
restriktioner på import till gemenskapen av de varor som

124

Prop. 1995/96:28

Bilaga

förtecknas i bilaga I skall vara förbjudna under detta avtals
giltighetstid.

Artikel 2

I Export från Lettland till gemenskapen av de varor som
förtecknas i bilaga I och som har sitt ursprung i Lettland
skall vid tidpunkten för detta avtals ikraftträdande befrias
från kvantitativa restriktioner. Kvantitativa restriktioner får
dock införas på de villkor som anges i artikel 5.

2. Om kvantitativa restriktioner införs skall export av de
textilvaror som omfattas av kvantitativa restriktioner vara
föremål för ett system med dubbelkontroll i enlighet med
protokoll A.

3. Vid tidpunkten för detta avtals ikraftträdande skall
export av de varor som förtecknas i bilaga II och som inte
omfattas av kvantitativa restriktioner vara föremål för det
system med dubbelkontroll som avses i punkt 2.

4 Efter samråd i enlighet med förfarandet i artikel 15 får
export av andra varor som anges i bilaga I och som inte
omfattas av kvantitativa restriktioner än de varor som
förtecknas i bilaga II, efter ikraftträdandet av detta avtal, bli
föremål för det system med dubbelkontroll enligt punkt 2
eller ett system med förhandskontroll som inr&ttats av
gemenskapen.

Artikel 3

1. Import till gemenskapen av textilvaror som omfattas av
detta protokoll skall inte vara föremål för de kvantitativa
restriktioner som fastställs i detta protokoll, förutsatt att de
deklareras för återexport utanför gemenskapen i samma
skick eller efter bearbetning, inom ramen för det befintliga
administrativa kontrollsystemet inom gemenskapen.

För frisläppande för konsumtion av produkter som
importeras till gemenskapen på ovan angivna villkor skall
krävas uppvisande av en exportlicens utfärdad av
myndigheterna i Lettland liksom ett ursprungsbevis i
enlighet med bestämmelserna i protokoll A.

2. Om gemenskapens myndigheter förvissar sig om att
import av textilvaror har räknats av mot en kvantitativ
begränsning som fastställts i enlighet med detta protokoll
men att produkterna därefter har återexporterats utanför
gemen-skapen, skall myndigheterna inom fyra veckor
informera de lettiska myndigheterna om berörda kvantiteter
och tillåta import av motsvarande kvantiteter av samma
produkt som inte skall räknas av mot den kvot

som fastställs enligt detta protokoll för innevarande eller, i
tillämpliga fall, efterföljande år.

3. Gemenskapen och Lettland erkänner att den särskilda
och differentierade karaktären vid återimport av textilvaror
till gemenskapen efter bearbetning i Lettland är en särskild
form av industri- och hande Issamarbete.

Om kvantitativa restriktioner fastställs i enlighet med

artikel 5, och under förutsättning att de tillämpas i enlighet
med gemenskapens gällande förordningar om ekonomisk
passiv förädling, skall sådan återimport inte omlatus av
dessa kvantitativa restriktioner om den är föremål för de
särskilda förfaranden som fastställs i protokoll C.

Artikel 4

Om kvantitativa restriktioner införs i enlighet med artikel 5
skall följande bestämmelser tillämpas:

1. Under varje år av avtalets giltighetstid skall
förhandsutnyttjande av en andel av den kvot som
fastställts för efterföljande år för varje produktkategori
tillåtas med upp till 5 % av den kvantitativa
begränsningen för innevarande avtalsår.

De kvantiteter som levererats på förhand skall dras av
från motsvarande kvantitativa begränsning som
fastställts för efterföljande avtalsår.

2. Överföring till motsvarande kvantitativa begränsning för
efterföljande avtalsår av de kvantiteter som inte
utnyttjats under ett givet avtalsår skall för varje
produktkategori vara tillåtet med upp till 7 % av den
kvantitativa begränsningen för innevarande avtalsår.

3. Överföringar i fråga om kategorier i grupp I skall inte
göras från någon kategori, med följande undantag:

— Överföringar mellan kategorierna 2 och 3 och från
kategori 1 till kategorierna 2 och 3 får gotas med
upp till 4 % av den kvantitativa begränsningen för
den kategori till vilken överföringen görs.

— Överföringar mellan kategorierna 4, 5, 6. 7 och 8
får göras med upp till 4 % av den kvantitativa
begränsningen för den kategori till vilken
överföringen görs.

Överföringar till alla kategorier i grupperna II III. IV
och V får göras från varje kategori i grupperna I, II,
III. IV och V med upp till 5 % av den kvantitativa
begränsningen för den kategori till vilken överföringen
görs.

4. Den jämförelsetabell som är tillämplig på ovan angivna
överföringar återfinns i bilaga I till detu avtal.

5. Den ökning inom varje produktkategori som följer av
en kumulativ tillämpning av bestämmelserna i punkterna
1, 2 och 3 under ett avtalsår skall inte överskrida
följande gränser:

— 13 % för produktkategorier i grupp 1.

— 13,5 % för produktkategorier i grupperna II, III, IV
och V.

6. Om de lettiska myndigheterna avser att tillämpa
bestämmelserna i punkterna 1, 2 och 3. skall forhands-
underrättelse lämnas om detu minst 15 dagar i förväg.

Artikel 5

1. Export av de textilvaror som förtecknas i bilaga I till

125

detta protokoll får omfattas av kvantitativa begränsningar på
de villkor som fastställs i följande punkter.

2. Om gemenskapen vid tillämpningen av det system för
administrativ kontroll som inrättats upptäcker att nivån på
import av varor i en viss kategori enligt bilaga I med
ursprung i Lettland i förhållande till föregående års import
till gemenskapen från samtliga produktkällor i den kategorin
överskrider följande satser:

— 0,4 % för produktkategorier i grupp I,

— 2,4 % för produktkategorier i grupp II,

— 8 % för produktkategorier i grupp III, IV och V

får gemenskapen begära att samråd inleds i enlighet med
förfarandet i artikel 15 i detta avtal, i syfte att nå en
överenskommelse om en lämplig restriktionsnivå för
produkterna i en sådan kategori.

3. 1 avvaktan på en ömsesidigt tillfredsställande lösning
skall Lettland åta sig alt från och med dagen för
underrättelse om begäran om samråd upphäva eller
begränsa exporten av den berörda produktkategorin till
gemenskapen eller den eller de regioner på gemenskaps-
marknaden som gemenskapen anger till den nivå som anges
av gemenskapen.

Gemenskapen skall tillåta import av produkter ur den
angivna kategorin som skeppats från Lettland före den dag
då begäran om samråd överlämnades.

4 Om samrådet inte leder till att parterna når en tillfreds-
ställande lösning inom den period som anges i artikel 15,
skall gemenskapen ha rätt att införa en definitiv kvantitativ
begränsning till en årlig nivå som inte är lägre än den nivå
som följer av tillämpning av formeln i punkt 2 eller som är
106 % av den importnivå som uppnåddes under det
kalenderår som föregick det år under vilket importen
överskred den nivå som följde av tillämpningen av formeln
i punkt 2 och som gav upphov till begäran om samråd,
vilken av dessa nivåer som är högst.

Den årliga nivå som fastställs på så sätt skall justeras uppåt
efter samråd i enlighet med förfarandet i artikel 15 i syfte
att uppfylla villkoren i punkt 2, om utvecklingen av den
totala importen till gemenskapen av den berörda produkten
gör detta nödvändigt.

5. Den årliga tillväxttakten för de kvantitativa begräns-
ningar som införs med stöd av denna artikel skall fastställas
i enlighet med bestämmelserna i protokoll D.

6. Bestämmelserna i denna artikel skall inte tillämpas om
de procentsatser som anges i punkt 2 har uppnåtts som ett
resultat av en minskning av den totala importen till
gemenskapen och inte som resultatet av en ökning av
exporten av varor med ursprung i Lettland.

7 Om bestämmelserna i punkterna 2, 3 eller 4 tillämpas
skall Lettland åta sig att utfärda exportlicenser för de
produkter som omfattas av kontrakt som slutits före
införandet av den kvantitativa begränsningen upp till

Prop. 1995/96:28
Bilaga

volymen av den fastställda kvantitativa begränsningen.

8. Fram till dagen för meddelande av de statistiska
uppgifter som avses i artikel 12.6 skall bestämmelserna i
punkt 2 i denna artikel tillämpas på grundval av den årliga
statistik som tidigare meddelats av gemenskapen.

Artikel 6

1. I syfte att säkerställa att detta protokoll fungerar smidigt
är gemenskapen och Lettland överens om ett fullständigt
samarbete för att förhindra och undersöka liksom an vidu
varje nödvändig rättslig eller administrativ åtgärd mot
kringgående av bestämmelserna genom omlastning,
omläggning av rutter, falsk deklaration i fråga om
ursprungsland eller -ort, förfalskning av dokument, falsk
deklaration i fråga om fiberinnehåll, kvantitetsbeskrivning
eller klassificering av varor eller på annat sätt. Följaktligen
är gemenskapen och Lettland överens om an fastställa
nödvändiga rättsliga föreskrifter och administrativa
förfaranden som tillåter an effektiva åtgärder vidus mot
sådant kringgående av bestämmelser och som skall omfana
anugandet av rättsligt bindande föreskrifter om rättelse från
berörda exportörers eller importöres sida.

2. Om gemenskapen på grundval av tillgänglig information
har anledning an tro an detu avul kringgås, skall
gemenskapen samråda med Lettland i syfte att nå en
ömsesidigt tillfredsställande lösning. Detu samråd skall äga
rum snarast möjligt och senast inom 30 dagar från dagen
för begäran om samråd.

3. I avvakUn på resulutet av det samråd som avses i
punkt 2 skall Lettland som en försiktighetsåtgärd, om
gemenskapen begär det, vidu alla nödvändiga åtgärder för
an, i de fall då tillräckliga bevis på kringgående läggs fram,
säkerställa att justeringar av de kvantiutiva restriktioner
som fastställs i enlighet med artikel 5, och som sannolikt
blir resulutet av det samråd som avses i punkt 2, får
genomföras för det kvotår under vilket begäran om öppet
samråd i enlighet med punkt 2 gjordes, eller för
efterföljande år, om kvoten för innevarande år är utnyttjad.

4. Om det samråd som avses i punkt 2 inte leder till att
parterna lyckas nå en ömsesidigt tillfredsställande lösning
skall gemenskapen ha rätt till följande:

a) Om det finns tillräckliga bevis för att produkter med
ursprung i Lettland har importerats med kringgående av
bestämmelserna i detta protokoll, att räkna av berörda
kvantiteter mot de kvantiutiva restriktioner som
fastställs i enlighet med artikel 5.

b) Om det finns tillräckliga bevis för att falsk deklaration

i fråga om fiberinnehåll, kvantiteter, beskrivning eller
klassificering av produkter med ursprung i Le t iland har
förekommit, att vägra import av de berörda
produkterna.

c) Om det förefaller som om Lettlands territorium är
föremål för omlastning av eller omläggning av rutter för
produkter som inte har sitt ursprung i Lettland, att
införa kvantiutiva restriktioner för samma produkter
med ursprung i Lettland, om de inte redan om fatus av
kvantiutiva restriktioner, eller att vidu andra lämpliga

126

åtgärder.

5. Parterna är överens om att i enlighet med
bestämmelserna i protokoll A till detu protokoll upprätu ett
system för administrativt samarbete i syfte att förhindra och
effektivt åtgärda alla problem som uppstår till följd av alt
bestämmelserna kringgås.

Artikel 7

1. De kvantiutiva restriktioner som fastställs enligt detu
avul för import till gemenskapen av textilvaror med lettiskt
ursprung kommer inte att delas upp fördelat på regionala
andelar av gemenskapen.

2. Parterna skall samarbeu i syfte att förhindra sådana
plötsliga och skadliga förändringar i de traditionella
handels fl öde na som följer av en regional koncentration av
direktimport till gemenskapen.

3. Lettland skall övervaka de produkter som exporteras till
gemenskapen med restriktioner eller under övervakning.
Om en plötslig och skadlig förändring i de traditionella
handelsflödena inträder, har gemenskapen rätt att begära
samråd i syfte att finna en tillfredsställande lösning på
problemen. Ett sådant samråd skall äga rum inom 15
arbetsdagar efter det att gemenskapen begär det.

4. Lettland skall eftersträva att säkerställa att export av
textilvaror till gemenskapen som omfattas av kvantiutiva
restriktioner sprids ut jämnast möjligt under året, med
vederbörlig hänsyn särskilt till säsongsmässiga faktorer.

Artikel 8

Om detu avul sägs upp i enlighet med artikel 19.3 skall de
kvantiutiva restriktioner som fastställts i enlighet med
avulet minskas i förhållande till den aktuella tiden, om inte
parterna gemensamt besluur annat.

Artikel 9

Lettisk export av tyger från hemindustri som vävs med
hand- och fotdrivna vävstolar, beklädnadsartiklar eller andra
tillverkade artiklar som framställs manuellt av sådana tyger
och export av traditionella hantverksprodukter skall inte
omfattas av kvantiutiva begränsningar, förutsatt att dessa
produkter med ursprung i Lettland motsvarar kraven i
bilaga B.

Artikel 10

1. Om gemenskapen anser att en textilvara som omfattas
av detu avul imponeras till gemenskapen från Lettland till
ett pris som är onormalt lågt i förhållande till den normala
konkurrensnivån och av detu skäl orsakar eller hotar att
orsaka allvarlig skada för gemenskapsproducenter av
liknande eller direkt konkurrerande produkter, får
gemenskapen begära samråd i enlighet med artikel 15, och
i sådant fall skall följande särskilda bestämmelser tillämpas.

Prop. 1995/96:28
Bilaga

2. Om det efter sådant samråd föreligger samsUmmighet
om att den situation som beskrivs i punkt 1 är förhanden
skall Lettland inom ramen för sina befogenheter vidu
nödvändiga åtgärder för att rätta till situationen, särskilt vad
gäller det pris till vilket den berörda produkten skall säljas.

3. I syfte att avgöra om priset på en textilvara är onormalt
lågt i förhållande till den normala konkurrensnivån får det
jämföras med

— de priser som i allmänhet Us ut för samma produkter
som säljs på vanliga villkor av andra exportländer på
importlandets marknad,

— priserna på likartade produkter i ett jämförbart
saluföringsstadium på importlandets marknad.

— det lägsu pris som tredje land ur ut för samma produkt
vid sedvanliga handelsuppgörelser under de tre
månaderna före begäran om samråd och som inte har
medfört någon åtgärd från gemenskapens sida.

4. Om det samråd som avses i punkt 2 inte leder till en
överenskommelse inom 30 dagar efter gemenskapens
begäran om samråd får gemenskapen till dess att samrådet
resulterar i en ömsesidigt tillfredsställande lösning tillfälligt
vägra att försändelser av den berörda varan säljs till priser
under de förhållanden som anges i punkt 1.

5. Under exceptionella och mycket kritiska omständigheter
då försändelser av varor importeras till gemenskapen från
Lettland till priser som är onormalt låga i förhållande till
den normala konkurrensnivån och som kan orsaka skada
som kan vara svår att avhjälpa, får gemenskapen tillfälligt
inställa import av den berörda varan i avvakun på att en
lösning skall uppnås i ett samråd som genast skall inledas.
Parterna skall göra sitt yttersu för att nå en godugbar
lösning inom 10 arbetsdagar efter det att samrådet inleddes.

6. Om gemenskapen tillämpar de åtgärder som avses i
punkterna 4 och 5 får Lettland vid varje tidpunkt begära att
samråd inleds för att undersöka möjligheten att upphöra
med eller ändra dessa åtgärder om orsakerna som gjorde
dem nödvändiga inte längre föreligger.

Artikel 11

1. Klassificeringen av de produkter som omfattas av detu
avul baseras på gemenskapens tull- och sutistik-
nomenklatur (i det följande benämnt "kombinerade nomen-
klaturen" eller "KN") med ändringar.

Om ett kiassificeringsbeslut resulterar i en förändring av en
klassificeringspraxis eller förändring av kategorin för en
produkt som omfattas av detu avul, skall de produkter som
berörs följa den handelsordning som är tillämplig på den
praxis eller kategori som de hänförs till efter en sådan
förändring.

127

En ändring i den kombinerade nomenklaturen (KN) som
görs i enlighet med gemenskapens gällande förfaranden i
fråga om de produktkategorier som omfattas av detta avtal
eller ett beslut som rör klassificering av varor skall inte ha
till följd att de kvantitativa gränser som införs i enlighet
med detta avtal sänks.

2. Ursprunget för de produkter som omfattas av detta avtal
skall fastställas i enlighet med gällande gemenskaps-
bestämmelser.

Lettland skall underrättas om varje ändring av dessa
ursprungsbestämmelser som inte skall ha till följd att någon
kvantitativ gräns som införs i enlighet med detta avtal
sänks.

Förfarandena för kontroll av ursprunget för de produkter
som avses i föregående stycken fastställs i protokoll A.

Artikel 12

1. Lettland skall till Europeiska gemenskapernas
kommission överlämna exakta statistiska uppgifter om alla
exportlicenser som utfärdas för de kategorier av textilvaror
som omfattas av de kvantitativa restriktioner som fastställs
enligt delta protokoll eller av ett system med dubbeikontroll
som uttrycks i kvantitet och värde och redovisas fördelat på
medlemsstat i gemenskapen och om alta varucertifikat som
av de behöriga lettiska myndigheterna utfärdas för de
produkter som avses i artikel 9 och som omfattas av
bestämmelserna i protokoll B.

2. Gemenskapen skall på motsvarande sätt till de lettiska
myndigheterna överlämna exakta statistiska uppgifter om de
importtillstånd som utfärdas av gemenskapens myndigheter,
och importstatistik för produkter som omfattas av det
system som avses i artikel 5.2.

3. De ovan avsedda uppgifterna skall i fråga om samtliga
produkter överlämnas före utgången av den månad som
följer efter den månad som statistiken avser.

4. På begäran av gemenskapen skall Lettland lämna
importstatistik för alla produkter som omfattas av bilaga I.

5. Om det vid analys av den information som utbyts visar
sig att det finns väsentliga skillnader mellan avkastningen
för export respektive import, får samråd inledas i enlighet
med förfarandet i artikel 15 i detta avtal.

6 Vid tillämpning av bestämmelserna i artikel 5 åtar sig
gemenskapen att före den 15 april varje år till de lettiska
myndigheterna överlämna föregående års statistik över
import av alla de textilvaror som omfattas av detta
protokoll, redovisat fördelat på leverantörsland och
medlemsstat i gemenskapen.

Artikel 13

I. Lettland skall skapa förmånliga villkor för import av de
textilvaror med ursprung i gemenskapen som förtecknas i
bilaga I och i tillämpliga fall bl.a. bevilja dem icke-

Prop. 1995/96:28
Bilaga

diskriminerande behandling vad gäller tillämpning av
kvantitativa restriktioner liksom beviljande av licenser och
tilldelning av den valuta som behövs för att betala sådan
import. Lettland skall också rekommendera sina importörer
att utnyttja de möjligheter som erbjuds av gemenskapens
producenter av de ovan angivna textilierna och därvid
bevilja högsta möjliga nivå av liberalisering i tiåga om
sådan import, med hänsyn till utvecklingen av handeln
mellan de avtalsslutande parterna.

2. Om det uppstår behov av ytterligare leveranser, särskilt
ett behov som leder till en diversifiering av importen av
textilvaror till Lettland skall Lettland bevilja icke-
diskriminerande behandling för import av textilvaror med
ursprung i gemenskapen.

Artikel 14

De avtalsslutande parterna är överens om att undersöka
utvecklingen av handeln med textilvaror och beklädnads-
produkter varje år inom ramen för det samråd som avses i
artikel 15 och på grundval av den statistik som avses i
artikel 12.

2. Om gemenskapen upptäcker att den i de fall som
förutses i artikel 13.2 i detta avtal råkar i ett ogynnsamt
läge jämfört med tredje land får den begära samråd med
Lettland i enlighet med förfarandet i artikel 15 i syfte att
vidta nödvändiga åtgärder.

Artikel 15

1. Utom i de fall då annat föreskrivs i delta avtal skall det
samrådsförfarande som avses i detta avtal regleras av
följande bestämmelser:

— Så långt möjligt skall samråd äga rum regelbundet.
Särskilda samråd får också hållas.

— Den andra parten skall skriftligen underrättas om varje
begäran om samråd.

— I tillämpliga fall skall begäran om samråd inom en
rimlig period och i varje fall senast 15 dagar efter
underrättelse följas av en rapport om de omständigheter
som enligt den part som överlämnar den motiverar en
sådan begäran.

— Parterna skall samråda senast inom en månad efter
underrättelse om begäran, i syfte att nå en överens-
kommelse eller ömsesidigt godtagbar lösning senast
inom ytterligare en månad.

— Den ovan angivna perioden på en månad i sylle att nå
en överenskommelse eller en ömsesidigt godtagbar
lösning får förlängas genom överenskommelse.

2. Gemenskapen får begära samråd i enlighet med punkt 1
när den har förvissat sig om att det under ett visst år av
avtalets tillämpning uppstår svårigheter inom gemenskapen
eller någon av dess regioner som beror på en påtaglig och
väsentlig ökning i jämförelse med föregående år i importen
av en viss kategori i grupp I som omfattas av de
kvantitativa restriktioner som fastställs i enlighet med detta
avtal.

Prop. 1995/96:28

Bilaga

3. På begäran av en avtalsslutande part skall samråd hållas
om alla problem som uppstår genom tillämpningen av detu
avtal. Varje samråd i enlighet med denna artikel skall äga
rum i en anda av samarbete och med en önskan om att
överbrygga meningsskiijakligheterna mellan avtalsparterna.

Artikel 16

Avtalsparterna åtar sig att främja besöksutbyten av
personer, grupper och delegationer från affärsliv, handel
och industri i syfte att underlätta kontakter på de
industriella, kommersiella och tekniska områden som
hänger samman med handel och samarbete inom

textilindustri, textilvaror och beklädnadsproduktei och att
stödja anordnandet av mässor och utställningar av
ömsesidigt intresse.

Artikel 17

Vad gäller immateriell äganderätt skall på beg aran av
endera avtalsparten samråd hållas i enlighet med förfarandet
i artikel 15 i syfte att finna en rimlig lösning på problem
som hänger samman med skyddande av varumärken,
formgivning eller mönster for beklädnadstillbehör och
textilvaror.

Artikel 18

Detu avul skall tillämpas å ena sidan inom de territorier
där Fördraget om upprättande av Europeiska ekonomiska
gemenskapen tillämpas och på de villkor som föreskrivs i
det fördraget, å andra sidan inom Lettlands territorium.

Artikel 19

1. Detu avul träder i kraft den försu dagen i månaden
efter den dag då parterna underrättar varandra om att de
nödvändiga förfarandena har avsluuts. Det skall tillämpas
till och med den 31 december 1997.

2. Detu avul skall tillämpas med verkan från och med den
1 januari 1993.

3. Varje avulssluunde part får när som helst föreslå
ändringar i detu avul eller säga upp det, förutsatt .itt minst
sex månaders uppsägningstid iaktUs. Om avulet sägs upp
skall det upphöra att gälla vid uppsägningstidens utgång.

4. Avulsparterna är överens om att samråda senast sex
månader före utgången av detu avul i syfte att eventuellt
sluu ett nytt avul.

5. De bilagor, protokoll, godkända protokoll och den
notväxling som är fogade till detu avul skall utgöra en
integrerad del av detu.

Artikel 20

Detta avul skall upprättas i två exemplar på danska,
engelska, franska, grekiska, iu lien ska, nederländska,
portugisiska, spanska, tyska och lettiska språken, varvid
alla texter skall vara lika giltiga.

På republiken Lettlands Pä Europeiska gemen-
vägnar skåpens råds vägnar

129

9 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 28

Prop. 1995/96:28

Bilaga

BILAGA i

PRODUKTER SOM AVSES I ARTIKEL 1

1. Utan att det påverkar reglerna lör tolkning av Kombinerade nomenklaturen skall ordalydelsen av varubeskrivningen endast anses vara
vägledande eftersom de produkter som omfattas av varje kategori bestäms, inom ramen för denna bilaga, av KN-nummer. När det står "ur"
framför ett KN-nummer bestäms produkterna i varje kategori av KN-numrets räckvidd och av motsvarande beskrivning.

2. Plagg som varken utmärker sig som kläder för män eller pojkar eller som kläder för kvinnor eller flickor skall klassificeras som kläder för
kvinnor eller flickor.

3. Uttrycket "babykläder" omfattar även plagg för flickor till och med handelsstorlek 86.

GRUPP 1 A

Kategori	KN-nummcr	Varuslag	Omräkningstabell
Kategori	KN-nummcr	Varuslag	styck/kg	g/styck
(1)	(2)	(3)	(4)	(5)
1	5204 11 00 5204 19 00	Gam av bomull, inte i detaljhandelsförpackningar
	5205 11 00 5205 12 00 5205 13 00 5205 14 00 5205 15 10 5205 15 90 5205 21 00 5205 22 00 5205 23 00 5205 24 00 5205 25 10 5205 25 30 5205 25 90 5205 31 00 5205 32 00 5205 33 00 5205 34 00 5205 35 10 5205 35 90 5205 41 00 5205 42 00 5205 43 00 5205 44 00 5205 45 10 5205 45 30 5205 45 90
	5206 11 00 5206 12 00 5206 13 00 5206 14 00 5206 15 10 5206 15 90 5206 21 00 5206 22 00 5206 23 00 5206 24 00 5206 25 10 5206 25 90 5206 31 00 5206 32 00 5206 33 00

130

Prop. 1995/96:28

Bilaga

(1)

(2)

(3)

(4)

(5)

(forts.)

5206 34 00

5206 35 10

5206 35 90

5206 41 00

5206 42 00

5206 43 00

5206 44 00

5206 45 10

5206 45 90

ur 5604 90 00

5208 11 10

5208 11 90

5208 12 11

5208 12 13

5208 12 15

5208 12 19

5208 12 91

5208 12 93

5208 12 95

5208 12 99

5208 13 00

5208 19 00

5208 21 10

5208 21 90

5208 22 11

5208 22 13

5208 22 15

5208 22 19

5208 22 91

5208 22 93

5208 22 95

5208 22 99

5208 23 00

5208 29 00

5208 31 00

5208 32 11

5208 32 13

5208 32 15

5208 32 19

5208 32 91

5208 32 93

5208 32 95

5208 32 99

5208 33 00

5208 39 00

5208 41 00

5208 42 00

5208 43 00

5208 49 00

5208 51 00

5208 52 10

5208 52 90

5208 53 00

5208 59 00

5209 11 00

5209 12 00

5209 19 00

5209 21 00

5209 22 00

5209 29 00

5209 31 00

5209 32 00

5209 39 00

5209 41 00

5209 42 00

5209 43 00

Vävnader av bomull andra än slingervävnader, frotté, vävda band, iuggvaror,
sniljvävnader, tyll, trädgardinsvävnad och nätknytningar

131

(1)(2)

(3)

Prop. 1995/96:28

Bilaga

5209	49	10
5209	49	90
5209	51	00
5209	52	00
5209	59	00
5210	11	10
5210	11	90
5210	12	00
5210	19	00
5210	21	10
5210	21	90
5210	22	00
5210	29	00
5210	31	10
5210	31	90
5210	32	00
5210	39	00
5210	41	00
5210	42	00
5210	49	00
5210	51	00
5210	52	00
5210	59	00
5211	11	00
5211	12	00
5211	19	00
5211	21	00
5211	22	00
5211	29	00
5211	31	00
5211	32	00
5211	39	00
5211	41	00
5211	42	00
5211	43	00
5211	49	11
5211	49	19
5211	49	90
5211	51	00
5211	52	00
5211	59	00
5212	11	10
5212	11	90
5212	12	10
5212	12	90
5212	13	10
5212	13	90
5212	14	10
5212	14	90
5212	15	10
5212	15	90
5212	21	10
5212	21	90
5212	22	10
5212	22	90
5212	23	10
5212	23	90
5212	24	10
5212	24	90
5212	25	10
5212	25	90

ur 5811 00 00

ur 6308 00 00

132

Prop. 1995/96:28

Bilaga

(1)

(2)

(3)

(4)

(5)

2 a)

5208 31 00

5208 32 11

5208 32 13

5208 32 15

5208 32 19

5208 32 91

5208 32 93

5208 32 95

5208 32 99

5208 33 00

5208 39 00

5208 41 00

5208 42 00

5208 43 00

5208 49 00

5208 51 00

5208 52 10

5208 52 90

5208 53 00

5208 59 00

5209 31 00

5209 32 00

5209 39 00

5209 41 00

5209 42 00

5209 43 00

5209 49 10

5209 49 90

5209 51 00

5209 52 00

5209 59 00

5210 31 10

5210 31 90

5210 32 00

5210 39 00

5210 41 00

5210 42 00

5210 49 00

5210 51 00

5210 52 00

5210 59 00

5211 31 00

5211 32 00

5211 39 00

5211 41 00

5211 42 00

5211 43 00

5211 49 11

5211 49 19

5211 49 90

5211 51 00

5211 52 00

5211 59 00

5212 13 10

5212 13 90

5212 14 10

5212 14 90

5212 15 10

5212 15 90

5212 23 10

5212 23 90

5212 24 10

5212 24 90

5212 25 10

5212 25 90

ur 5811 00 00

ur 6308 00 00

a) Andra än oblekta eller blekta

133

Prop. 1995/96:28

Bilaga

(1)

(2)

(3)

(4)

(5)

5512 11 00

5512 19 10

5512 19 90

5512 21 00

5512 29 10

5512 29 90

5512 91 00

5512 99 10

5512 99 90

5513 11 10

5513 11 30

5513 11 90

5513 12 00

5513 13 00

5513 19 00

5513 21 10

5513 21 30

5513 21 90

5513 22 00

5513 23 00

5513 29 00

5513 31 00

5513 32 00

5513 33 00

5513 39 00

5513 41 00

5513 42 00

5513 43 00

5513 49 00

5514 11 00

5514 12 00

5514 13 00

5514 19 00

5514 21 00

5514 22 00

5514 23 00

5514 29 00

5514 31 00

5514 32 00

5514 33 00

5514 39 00

5514 41 00

5514 42 00

5514 43 00

5514 49 00

5515 11 10

5515 11 30

5515 11 90

5515 12 10

5515 12 30

5515 12 90

5515 13 11

5515 13 19

5515 13 91

5515 13 99

5515 19 10

5515 19 30

5515 19 90

5515 21 10

5515 21 30

5515 21 90

5515 22 11

5515 22 19

5515 22 91

5515 22 99

5515 29 10

5515 29 30

Vävnader av syntetstapelfibrer (disändlösa eller avfall) andra än vävda band,
luggvaror (inbegripet frotté) och sniljvivnader

134

(l)

(2)

(3)

{forts.)

5515 29 90

5515 91 10

5515 91 30

5515 91 90

5515 92 11

5515 92 19

5515 92 91

5515 92 99

5515 99 10

5515 99 30

5515 99 90

5803 90 30

ur 5905 00 70

ur 6308 00 00

5512
5512
5512
5512
5512

5512

5513
5513
5513
5513
5513
5513
5513
5513
5513
5513
5513
5513
5513

5513

5514
5514
5514
5514
5514
5514
5514
5514
5514
5514
5514

5514

5515
5515
5515
5515
5515
5515
5515
5515
5515
5515
5515
5515
5515
5515
5515
5515

19 10
19 90
29 10

29 90
99 10

99 90

21 10
21 30

21 90

22 00

23 00
29 00

31 00

32 00

33 00
39 00

41 00

42 00

43 00
49 00

21 00
22 00
23 00

29 00

31 00

32 00

33 00

39 00

41 00

42 00

43 00

49 00

11 30

11 90

12 30

12 90

13 19
13 99

19 30

19 90

21 30

21 90

22 19

22 99

29 30

29 90
91 30
91 90

a) Andra än oblekta eller blekta

Prop. 1995/96:28

Bilaga

135

Prop. 1995/96:28

Bilaga

(1)

(2)

(3)

(4)

(5)

3 a)
(forts.)

5515 92 19

5515 92 99

5515 99 30

5515 99 90

ur 5803 90 30

ur 5905 00 70

ur 6308 00 00

136

Prop. 1995/96:28

Bilaga

GRUPP I B

(1)	(2)	(3)	(4)	(5)
4	6105 10 (X) 6105 20 10 6105 20 90 6105 90 10 6109 10 00 6109 90 10 6109 90 30 6110 20 10 6110 30 10	Skjortor, T-tröjor, lätta tröjor och jumprar med mil- eller polokrage (andra än av ull eller fina djurhär), undertröjor och liknande, av trikå	6,48	154
5	6101 10 90 6101 20 90 6101 30 90 6102 10 90 6102 20 90 6102 30 90 6110 10 10 6110 10 31 6110 10 35 6110 10 38 6110 10 91 6110 10 95 6110 10 98 6110 20 91 6110 20 99 6110 30 91 6110 30 99	Tröjor, pullovrar, slipovrar, västar, twinsets, koftor, bäddjackor och jumprar (andra än kavajer och blazrar), anoraker, vindjackor, midjejackor och liknande, av trikå	4,53	221
6	6203 41 10 6203 41 90 6203 42 31 6203 42 33 6203 42 35 6203 42 90 6203 43 19 6203 43 90 6203 49 19 6203 49 50 6204 61 10 6204 62 31 6204 62 33 6204 62 39 6204 63 18 6204 69 18 6211 32 42 6211 33 42 6211 42 42 6211 43 42	Knäbyxor, korta byxor andra än badbyxor och långa byxor, vävda, för män eller pojkar; långa byxor, vävda, av ull, bomull eller konstfibrer, för kvinnor eller flickor; underdelar av fodrade träningsoveraller, andra än kategori 16 eller 29, av bomull eller konstfibrer	1,76	568
7	6106 10 00 6106 20 00 6106 90 10 6206 20 00 6206 30 00 6206 40 00	Blusar, skjortor och skjortblusar, av trikå eller annat textilmateriai, av ull, bomull eller konstfibrer, för kvinnor eller flickor	5,55	180
8	6205 10 00 6205 20 00 6205 30 00	Skjortor, av annat textilmateriai än trikå, av ull, bomull eller konstfibrer, för män eller pojkar	4,60	217

137

Prop. 1995/96:28

Bilaga

GRUPP u A

(1)	(2)	(3)	(4)	(5)
9	5802 11 00 5802 19 00 ur 6302 60 00	Handduksfrotté och liknande frottévivnader av bomull; toaletthanddukar och kökshanddukar av annat textilmateriai in triki, av handduksfrotté och liknande vävnader, av bomull
20	6302 21 00 6302 22 90 6302 29 90 6302 31 10 6302 31 90 6302 32 90 6302 39 90	Sänglinne, av annat textilmateriai in triki
22	5508 10 11 5508 10 19	Gam av korta syntetstapeifibrer, inte i detaljhandeisuppliggningar
	5509 11 00 5509 12 00 5509 21 10 5509 21 90 5509 22 10 5509 22 90 5509 31 10 5509 31 90 5509 32 10 5509 32 90 5509 41 10 5509 41 90 5509 42 10 5509 42 90 5509 51 00 5509 52 10 5509 52 90 5509 53 00 5509 59 00 5509 61 10 5509 61 90 5509 62 00 5509 69 00 5509 91 10 5509 91 90 5509 92 00 5509 99 00
22 a)	5508 10 19	>) Av akryl
	5509 31 10 5509 31 90 5509 32 10 5509 32 90 5509 61 10 5509 61 90 5509 62 00 5509 69 00
23	5508 20 10	Gam av korta regenatstapelfibrer, inte i detaljhandelsförpackningar
	5510 11 00 5510 12 00 5510 20 00 5510 30 00 5510 90 00

138

Prop. 1995/96:28

Bilaga

(1)	(2)	(3)	(4)	(5)
32	5801 10 00 5801 21 00 5801 22 00 5801 23 00 5801 24 00 5801 25 00 5801 26 00 5801 31 00 5801 32 00 5801 33 00 5801 34 00 5801 35 00 5801 36 00	Luggvävnader, inbegripet sniljvävnader (andra än handduksfrotté eller frottévävnader av bomull och vävda band) och tuftade dukvaror, av ull, bomull eller konstfibrer
	5802 20 00 5802 30 00
32 i)	5801 22 00	a) Av bomullsmanchester
39	6302 51 10 6302 51 90 6302 53 90 ur 6302 59 00 6302 91 10 6302 91 90 6302 93 90 ur 6302 99 00	Bordslinne, toalett- och kökshanddukar, av annat textilmateriai än triki, andra än av handduksfrotté eller liknande frottévävnader av bomull

139

Prop. 1995/96:28

Bilaga

GRUPP II B

(1)	(2)	(3)	(4)	(5)
12	6115 12 00 6115 19 10 6115 1990 6115 20 11 6115 20 90 6115 91 00 6115 92 00 6115 93 10 6115 93 30 6115 93 99 6115 99 00	Strumpbyxor och trikåer, strumpor, understrumpor, sockor, ankelsockor och liknande, av trikå, andra An för spädbarn, inbegripet åderbrocksstrampor, andra än produkter i kategori 70	24,3 par	41
13	6107 11 00 6107 12 00 6107 19 00 6108 21 00 6108 22 00 6108 29 00	Kalsonger för män eller pojkar, underbyxor och trosor för kvinnor eller flickor, av trikå, av ull. bomull eller konstfibrer	17	59
14	6201 11 00 ur 6201 12 10 ur 6201 12 90 ur 6201 13 10 ur 6201 13 90 6210 20 00	Vävda överrockar, regnrockar och andra rockar, slängkappor, av ull, bomull eller konstfibrer, för män eller pojkar (andra än parkas) (i kategori 21)	0,72	1 389
15	6202 11 00 ur 6202 12 10 ur 6202 12 90 ur 6202 13 10 ur 6202 13 90 6204 31 00 6204 32 90 6204 33 90 6204 39 19 6210 30 00	Vävda kappor och regnkappor, slängkappor; kavajer, blazrar och jackor, av ull, bomull eller konstfiber, för kvinnor eller flickor (andra än parkas) (i kategori 21)	0,84	1 l«X)
16	6203 11 00 6203 12 00 6203 19 10 6203 19 30 6203 21 00 6203 22 80 6203 23 80 6203 29 18 6211 32 31 6211 33 31	Kostymer och ensembler, av annat textilmateriai än triki, av ull, bomull eller konstfibrer, utom skiddräkter, för män eller pojkar; fodrade träningsoveraller med yttertyg av ett enda identiskt textilmateriai, av bomull eller konstfibrer, för män eller pojkar	0,80	1 250
17	6203 31 00 6203 32 90 6203 33 90 6203 39 19	Kavajer, blazrar och jackor, av annat textilmateriai än trikå, av ull, bomull eller konstfibrer, för män eller pojkar	1.43	'00
18	6207 11 00 6207 19 00 6207 21 00 6207 22 00 6207 29 00 6207 91 10 6207 91 90	Undertröjor, kalsonger, nattskjortor, pyjamas, badrockar, morgonrockar och liknande artiklar, av annat textilmateriai än trikå, för män eller pojkar

140

Prop. 1995/96:28

Bilaga

(1)	(2)	(3)	(4)	(5
18 (forts.)	6208 11 00 6208 19 10 6208 19 90 6208 21 00 6208 22 00 6208 29 00 6208 91 10 6208 91 90 6208 92 10 6208 92 90 6208 99 00	Linnen, undertröjor, underklänningar, underkjolar, underbyxor, trosor, nattlinnen, pyjamas, negligéer, badrockar, morgonrockar och liknande artiklar, av annat textilmateriai An triki, för kvinnor eller flickor
19	6213 20 00 6213 90 00	Näsdukar, av annat textilmateriai än triki	59	17
21	ur 6201 12 10 ur 6201 12 90 ur 6201 13 10 ur 6201 13 90 6201 91 00 6201 92 00 6201 93 00 ur 6202 12 10 ur 6202 12 90 ur 6202 13 10 ur 6202 13 90 6202 91 00 6202 92 00 6202 93 00 6211 32 41 6211 33 41 6211 42 41 6211 43 41	Parkas; anoraker, vindjackor, midjejackor och liknande, av annat textilmateriai in triki, av ull, bomull eller konstfibrer; överdelar av fodrade träningsoveraller, andra än kategori 16 eller 29, av bomull eller konstfibrer	2,3	435
24	6107 21 00 6107 22 00 6107 29 00 6107 91 00 6107 92 00 ur 6107 99 00 6108 31 10 6108 31 90 6108 32 11 6108 32 19 6108 32 90 6108 39 00 6108 91 00 6108 92 00 6108 99 10	Nattskjortor, pyjamas, badrockar, morgonrockar och liknande artiklar, av triki, för män eller pojkar Nattlinnen, pyjamas, negligéer, badrockar, morgonrockar och liknande artiklar, av triki. för kvinnor eller flickor	3,9	257
26	6104 41 00 6104 42 00 6104 43 00 6104 44 00 6204 41 00 6204 42 00 6204 43 00 6204 44 00	Klänningar, av ull, bomull eller konstfibrer, för kvinnor eller flickor	3,1	323
27	6104 51 00 6104 52 00 6104 53 00 6104 59 00	Kjolar, inbegripet byxkjolar, för kvinnor eller flickor	2,6	385

141

Prop. 1995/96:28

Bilaga

(1)	(2)	(3)	(4)	(5)
27 (forts.)	6204 51 00 6204 52 00 6204 53 00 6204 59 10
28	6103 41 10 6103 41 90 6103 42 10 6103 42 90 6103 43 10 6103 43 90 6103 49 10 6103 49 91 6104 61 10 6104 61 90 6104 62 10 6104 62 90 6104 63 10 6104 63 90 6104 69 10 6104 69 91	Byxor (andra in badbyxor), av triki, av ull, bomull eller konstfibrer	1.61	620
29	6204 11 00 6204 12 00 6204 13 00 6204 19 10 6204 21 00 6204 22 80 6204 23 80 6204 29 18 6211 42 31 6211 43 31	D rik ler och ensembler, av annat textilmateriai in triki, av ull, bomull eller konstfibrer, utom skiddrikter, för kvinnor eller flickor; fodrade träningsoveraller med yttertyg av ett enda identiskt textilmateriai, av bomull eller konstfibrer, för kvinnor eller flickor	1.37	730
31	6212 10 00	Bysthållare, vivda eller av trikå	18,2	55
68	6111 10 90 6111 20 90 6111 30 90 ur 6111 90 00 ur 6209 10 00 ur 6209 20 00 ur 6209 30 00 ur 6209 90 00	Babykläder och tillbehör till sådana klider, utom vantar i kategori 10 och 87, och strumpor och sockor, av annat textilmateriai än trikå, i kategori 88
73	6112 11 00 6112 1200 6112 19 00	Triningsoveraller, av trikå, av ull. bomull eller konstfibrer	1.67	600
76	6203 22 10 6203 23 10 6203 29 11 6203 32 10 6203 33 10 6203 39 11 6203 42 11 6203 42 51 6203 43 11 6203 43 31 6203 49 11 6203 49 31	Arbets- och skyddsklider, av annat textilmateriai än trikå, för min eller pojkar; Förkläden, skyddsrockar och andra arbets- och skyddsklider, av annat textilmateriai än trikå, för kvinnor eller flickor

142

(2)

(3)

iförts.)

6204	22	10
6204	23	10
6204	29	11
6204	32	10
6204	33	10
6204	39	11
6204	62	11
6204	62	51
6204	63	11
6204	63	31
6204	69	11
6204	69	31
6211	32	10
6211	33	10
6211	42	10
6211	43	10

ur 6211 20 00

Skiddrikter, av annat textilmateriai än trikå

6203 41 30

6203 42 59

6203 43 39

6203 49 39

6204 61 80

6204 61 90

6204 62 59

6204 62 90

6204 63 39

6204 63 90

6204 69 39

6204 69 50

6210 40 00

6210 50 00

6211 31 00

6211 32 90

6211 33 90

6211 41 00

6211 42 90

6211 43 90

6101 10 10

6101 20 10

6101 30 10

6102 10 10

6102 20 10

6102 30 10

6103 31 00

6103 32 00

6103 33 00

ur 6103 39 00

6104 31 00

6104 32 00

6104 33 00

ur 6104 39 00

ur 6112 20 00

6113 00 90

6114 1000

6114 20 00

6114 30 00

Plagg, av annat textilmateriai in trikå, utom plagg i kategorierna 6, 7, 8, 14,15,

16. 17. 18, 21, 26. 27. 29. 68. 72, 76 och 77

Överrockar, kavajer, blazrar, jackor och andra plagg, inbegripet skiddrikter, av
trikå, utom plagg i kategorierna 4, 5, 7, 13, 24, 26, 27, 28, 68, 69, 72, 73, 74,
75

Prop. 1995/96:28

Bilaga

(4)(5)

143

(I)

5407 20 11

6305 31 91

6305 31 99

5407 20 19

ur 5811 00 00

ur 5905 00 70

35 a)

5407 42 10

5407 42 90

5407 43 00

5407 44 10

5407 44 90

5407 52 00

5407 53 10

5407 53 90

5407 54 00

5407 60 30

5407 60 51

5407 60 59

5407 60 90

grupp ni A

Prop. 1995/96:28

Bilaga

Vävnader av gam av syntetfilament framställda av remsor e.d. av polyetylen
eller polypropylen, med en bredd av mindre än 3 m

Säckar och påsar av sådana slag som används för förpackning av varor, av annat
textilmateriai än trikå, framställda av remsor e.d.

Vävnader av gam av syntetfilament, framställda av remsor e.d. av polyetylen
eller polypropylen, med en bredd av minst 3 m

Vävnader av syntetfibrer (ändlösa), andra än sådana som används för
framställning av däck i kategori 114

a) Andra än oblekta eller blekta

(5)

144

Prop. 1995/96:28

Bilaga

(1)	(2)	<3>	(4)	(5)
35 a) iforts.)	5407 72 (X) 5407 73 10 5407 73 91 5407 73 99 5407 74 00 5407 82 00 5407 83 10 5407 83 90 5407 84 00 5407 92 00 5407 93 10 5407 93 90 5407 94 00 ur 5811 00 00 ur 5905 00 70
36 36 a)	5408 10 00 5408 21 00 5408 22 10 5408 22 90 5408 23 10 5408 23 90 5408 24 00 5408 31 00 5408 32 00 5408 33 00 5408 34 00 ur 5811 00 00 ur 5905 00 70 5408 10 00 5408 22 10 5408 22 90 5408 23 10 5408 23 90 5408 24 00 5408 32 00 5408 33 00 5408 34 00 ur 5811 00 00 ur 5905 00 70	Vävnader av ändlösa regenatfibrer, andra än sådana som används för framställning av däck i kategori 114 a) Andra än oblekta eller blekta
37	5516 11 00 5516 12 00 5516 13 00 5516 14 00 5516 21 00 5516 22 00 5516 23 10 5516 23 90 5516 24 00 5516 31 00 5516 32 00 5516 33 00 5516 34 00 5516 41 00 5516 42 00 5516 43 00 5516 44 00 5516 91 00	Vävnader av regenatstapeifibrer

145

10 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 28

Prop. 1995/96:28

Bilaga

(1)	(2)	<3>	(4)	(5)
37 (forw.) 37 a)	5516 92 00 5516 93 00 5516 94 00 5803 90 50 ur 5905 00 70 5516 12 00 5516 13 00 5516 14 00 5516 22 00 5516 23 10 5516 23 90 5516 24 00 5516 32 00 5516 33 00 5516 34 00 5516 42 00 5516 43 00 5516 44 00 5516 92 00 5516 93 00 5516 94 00 ur 5803 90 50 ur 5905 00 70	a) Andra än oblekta eller blekta
38 A	6002 43 11 6002 93 10	Syntetiska gardintyger o.d., av trikå
38 B	ur 6303 91 00 ur 6303 92 90 ur 6303 99 90	Trådgardiner, av annat textilmateriai än trikå
40	ur 6303 91 00 ur 6303 92 90 ur 6303 99 90 6304 19 10 ur 6304 19 90 6304 92 00 ur 6304 93 00 ur 6304 99 00	Vävda gardiner (inbegripet rullgardiner, gardinkappor och sängomhängen och andra inredningsartiklar), av annat textilmateriai än trikå, av ull, bomull eller konstfibrer
41	5401 10 11 5401 10 19 5402 10 10 5402 10 90 5402 20 00 5402 31 10 5402 31 30 5402 31 90 5402 32 00 5402 33 10 5402 33 90 5402 39 10 5402 39 90 5402 49 10 5402 49 91 5402 49 99 5402 51 10 5402 51 30	Gam av syntetfilament (kontinuerligt), inte i detaljhandelsförpackningar, annat än otexturerat enkelt gam, utan snodd eller med en snodd av högst 50 varv per meter

146

Prop. 1995/96:28

Bilaga

(1)	(2)	0)	(4)	(5)
41 (forts )	5402 51 90 5402 52 10 5402 52 90 5402 59 10 5402 59 90 5402 61 10 5402 61 30 5402 61 90 5402 62 10 5402 62 90 5402 69 10 5402 69 90 ur 5604 20 00 ur 5604 90 00
42	5401 20 10 5403 10 00 5403 20 10 5403 20 90 ur 5403 32 00 5403 33 90 5403 39 00 5403 41 00 5403 42 00 5403 49 00 ur 5604 20 00	Gam av ändlösa konstfibrer, inte i detaljhandelsförpackningar: Gam av regenatfibrer; gam av regenatfilament, inte i detaljhandels- förpackningar, annat än enkelt gam av viskos, utan snodd eller med en snodd av högst 250 varv per meter och otexturerat enkelt gam av acetat
43	5204 20 00 5207 10 00 5207 90 00 5401 10 90 5401 20 90 5406 10 00 5406 20 00 5508 20 90 5511 30 00	Gam av konstfilament, gam av regenatstapelfibrer, gam av bomull, i detaljhandelsförpackningar
46	5105 10 00 5105 21 00 5105 29 00 5105 30 10 5105 30 90	Kardad eller kammad får- eller lammull eller andra fina djurhår
47	5106 10 10 5106 10 90 5106 20 11 5106 20 19 5106 20 91 5106 20 99 5108 10 10 5108 10 90	Kardgam av får- eller lammull eller av fina djurhlr, inte i detaljhandels- förpackningar.
48	5107 10 10 5107 10 90 5107 20 10 5107 20 30	Kamgam av får- eller lammull eller av fina djurhår, inte i detaljhandels-.

147

Prop. 1995/96:28

Bilaga

(1)	(2)	(3)	(4)	(5)
48 (Jorts.)	5107 20 51 5107 20 59 5107 20 91 5107 20 99 5108 20 10 5108 20 90
49	5109 10 10 5109 10 90 5109 90 10 5109 90 90	Gam av får- eller lammull eller fina djurhår, i detaljhandelsförpackningar
50	5111 11 00 5111 19 10 5111 1990 5111 20 00 5111 30 10 5111 30 30 5111 30 90 5111 90 10 5111 90 91 5111 90 93 5111 90 99 5112 11 00 5112 19 10 5112 1990 5112 20 00 5112 30 10 5112 30 30 5112 30 90 5112 90 10 5112 90 91 5112 90 93 5112 90 99	Vävnader av får- eller lammull eller fina djurhår
51	5203 00 00	Bomull, kardad eller kammad
53	5803 10 00	Slingervävnader av bomull
54	5507 00 00	Regenatstapelfibrer, inbegripet avfall, kardade, kammade eller på annat sått bearbetade för spinning
55	5506 10 00 5506 20 00 5506 30 00 5506 90 10 5506 90 91 5506 90 99	Syntetstapelfibrer, inbegripet avfall, kardade, kammade eller på annat sitt bearbetade för spinning
56	5508 10 90 5511 10 00 5511 20 00	Gam av syntetstapelfibrer (inbegripet avfall), i detaljhandelsförpackningar
58	5701 10 10 5701 10 91 5701 10 93 5701 10 99 5701 90 10 5701 90 90	Mattor och annan golvbeläggning, knutna (även konfektionerade)

148

Prop. 1995/96:28

Bilaga

(1)	(2)	(3)	(4)	(5)
59	5702 10 00 5702 31 10 5702 31 30 5702 31 90 5702 32 10 5702 32 90 5702 39 10 5702 41 10 5702 41 90 5702 42 10 5702 42 90 5702 49 10 5702 51 00 5702 52 00 ur 5702 59 00 5702 91 00 5702 92 00 ur 5702 99 00 5703 10 10 5703 10 90 5703 20 11 5703 20 19 5703 20 91 5703 20 99 5703 30 11 5703 30 19 5703 30 51 5703 30 59 5703 30 91 5703 30 99 5703 90 10 5703 90 90 5704 10 00 5704 90 00 5705 00 10 5705 00 31 5705 00 39 ur 5705 00 90	Mattor och annan golvbeläggning av textilmateriai, andra än mattorna i kategori 58
60	5805 00 00	Handvävda tapisserier av typerna Gobelins, Flandern, Aubusson, Beauvais och liknande samt handbroderade tapisserier (t.ex. med petits points eller korastygn), även konfektionerade
61	ur 5806 10 00 5806 20 00 5806 31 10 5806 31 90 5806 32 10 5806 32 90 5806 39 00 5806 40 00	Vävda band och band bestående av sammanklistrade parallella trådar eller fibrer, andra än etiketter och liknande artiklar i kategori 62 Elastiskt textilmateriai (av annat textilmateriai än trikå), framställt av textilmateriai som satts samman med gummitrådar
62	5606 00 91 5606 00 99 5804 10 11 5804 10 19 5804 10 90 5804 21 10 5804 21 90 5804 29 10 5804 29 90 5804 30 00	Sniljgam (inbegripet sniljgam framställt av textilflock), överspunnet gam (annat än metalliserat gam och överspunnet tagelgam): Tyll, trådgardinsvävnad och nätknytningar, hand- eller maskingjorda spetsar, som längdvara eller i form av motiv
(1)	(2)	(3)	<4)	(5)

149

Prop. 1995/96:28

Bilaga

(forts.)

5807 10 10

5807 10 90

5808 10 00

5808 90 00

5810 10 10

5810 10 90

5810 91 10

5810 91 90

5810 92 10

5810 92 90

5810 99 10

5810 99 90

Etiketter, märken och liknande artiklar av textilmateriai. inte broderade, som
längdvara eller tillskurna, vivda

Flätor och snörmakeriarbeten som längdvara; tofsar, pomponger och liknande
artiklar

Broderier som lingdvara eller i form av motiv

5906 91 00

ur 6002 10 10

6002 10 90

ur 6002 30 10

6002 30 90

ur 6001 10 00

6002 20 31

6002 43 19

Trikå av syntetfibrer innehållande minst 5 viktprocent töjfibergam och trikå
innehållande minst 5 viktprocent gummitråd

Raschelspetsar och varor med lång lugg av syntetfibrer

5606 00 10

ur 6001 10 00

6001 21 00

6001 22 00

6001 29 10

6001 91 10

6001 91 30

6001 91 50

6001 91 90

6001 92 10

6001 92 30

6001 92 50

6001 92 90

6001 99 10

ur 6002 10 10

6002 20 10

6002 20 39

6002 20 50

6002 20 70

ur 6002 30 10

6002 41 00

6002 42 10

6002 42 30

6002 42 50

6002 42 90

6002 43 31

6002 43 33

6002 43 35

6002 43 39

6002 43 50

6002 43 91

6002 43 93

6002 43 95

6002 43 99

6002 91 00

6002 92 10

6002 92 30

6002 92 50

Dukvaror av trikå, andra än de som ingår i kategori 38 A och 63, av ull. bomull
eller konstfibrer

150

Prop. 1995/96:28

Bilaga

(1)

(2)

(3)

(4)

(5)

(forts.)

6002 92 90

6002 93 31

6002 93 33

6002 93 35

6002 93 39

6002 93 91

6002 93 99

6301 10 00

6301 20 91

6301 20 99

6301 30 90
ur 6301 40 90
ur 6301 90 90

Res- och sängfiltar, av
konstfibrer

annat textilmateriai än triki, av ull, bomull eller

151

Prop. 1995/96:28

Bilaga

GRUPP 111 B

(1)	(2)	(3)	(4)	(5)
10	6111 10 10 6111 20 10 6111 30 10 ur 6111 90 00 6116 10 10 6116 10 90 6116 91 00 6116 92 00 6116 93 00 6116 99 00	Vantar, av trikå	17 par	59
67 67 a)	5807 90 90 6113 00 10 6117 10 00 6117 20 00 6117 80 10 6117 80 90 6117 90 00 6301 20 10 6301 30 10 6301 40 10 6301 90 10 6302 10 10 6302 10 90 6302 40 00 ur 6302 60 00 6303 11 00 6303 12 00 6303 19 00 6304 11 00 6304 91 00 ur 6305 20 00 ur 6305 39 00 ur 6305 90 00 6305 31 10 6307 10 10 6307 90 10 6305 31 10	Tillbehör till kläder, av trikå, andra än för spädbam; hushållslinne av alla slag, av trikå; gardiner, rullgardiner och draperier, gardinkappor och sängomhången och andra inredningsartiklar, av trikå, res* och sängfiltar av trikå, andra artiklar av trikå inbegripet delar av plagg eller tillbehör till kläder a) Varav: Säckar och påsar av sådana slag som används för förpackning av varor, framställda av polyetylen- eller polypropylenremsor
69	6108 II 10 6108 11 90 6108 19 10 6108 19 90	Underklänningar och underkjolar, av trikå, för kvinnor eller flickor	7,8	128
70	6115 11 00 6115 20 19 6115 93 91	Strumpbyxor och trikåer av syntetfibergam hos vilket enkeigamet har en längdvikt av mindre än 67 decitex (6,7 tex) Långa strumpor för damer	30,4 par	33

152

Prop. 1995/96:28

Bilaga

(1)	(2)	(3)	(4)	(5)
72	6112 31 10 6112 31 90 6112 39 10 6112 39 90 6112 41 10 6112 41 90 6112 49 10 6112 49 90 6211 11 00 6211 12 00	Baddräkter och badbyxor, av ull, bomull eller konstfibrer	9,7	IO3
74	6104 11 00 6104 12 00 6104 13 00 ur 6104 19 00 6104 21 00 6104 22 00 6104 23 00 ur 6104 29 00	Dräkter och ensembler, av triki, av ull, bomull eller konstfibrer, utom skiddräkter, för kvinnor eller flickor	1.54	650
75	6103 11 00 6103 12 00 6103 19 00 6103 21 00 6103 22 00 6103 23 00 6103 29 00	Kostymer och ensembler, av trikå, av ull, bomull eller konstfibrer, utom skiddräkter, för män eller pojkar	0,80	1 250
84	6214 20 00 6214 30 00 6214 40 00 6214 90 10	Sjalar, scarfar, halsdukar, mantiljer, slöjor o.d., av annat textilmateriai än trikå, av ull, bomull eller konstfibrer
85	6215 20 00 6215 90 00	Slipsar och liknande artiklar, av annat textilmateriai än trikå, av ull, bomull eller konstfibrer	17,9	56
86	6212 20 00 6212 30 00 6212 90 00	Korsetter, stmmpebandshållare, hängslen, strumphållare, strumpeband och liknande artiklar samt delar till sådana varor, av trikå eller annat textilmateriai	8,8	114
87	ur 6209 10 00 ur 6209 20 00 ur 6209 30 00 ur 6209 90 00 6216 00 00	Handskar och vantar, av annat textilmateria) än trikå
88	ur 6209 10 00 ur 6209 20 00 ur 6209 30 00 ur 6209 90 00 6217 10 00 6217 90 00	Strumpor och sockor, av annat textilmateriai än trikå; andra tillbehör ull kläder, delar till kläder eller tillbehör till kläder, andra än för spädbarn, av annat textilmateriai än trikå

153

Prop. 1995/96:28

Bilaga

(1)	(2)	(3)	(4)	(5)
90	5607 41 00 5607 49 11 5607 49 19 5607 49 90 5607 50 11 5607 50 19 5607 50 30 5607 50 90	Surrningsgam och tågvirke av syntetfibrer, åven flätat
91	6306 21 00 6306 22 00 6306 29 00	Tält
93	ur 6305 20 00 ur 6305 39 00	Säckar och påsar av sådana slag som används för förpackning av varor, av vävnad, andra än sådana som är framställda av remsor av polyetylen eller polypropylen
94	5601 10 10 5601 10 90 5601 21 10 5601 21 90 5601 22 10 5601 22 91 5601 22 99 5601 29 00 5601 30 00	Vadd av textilmateriai och varor av sådan vadd; textilfibrer med en längd av högst 5 mm (flock) samt stoft och noppor av textilmateriai
95	5602 10 19 5602 10 31 5602 10 39 5602 10 90 5602 21 00 5602 29 90 5602 90 00 ur 5807 90 10 ur 5905 00 70 6210 10 10 6307 90 91	Filt och varor av filt, även impregnerade eller överdragna, andra än golvbeläggningar
96	5603 00 10 5603 00 91 5603 00 93 5603 00 95 5603 00 99 ur 5807 90 10 ur 5905 00 70 6210 10 91 6210 10 99 ur 6301 40 90 ur 6301 90 90 6302 22 10 6302 32 10 6302 53 10 6302 93 10 6303 92 10 6303 99 10	Bondad duk och varor av bondad duk, även impregnerad, överdragen, belagd eller laminerad

154

Prop. 1995/96:28

Bilaga

(!)	(2)	(3)	(4)	(5)
96 (fttrts.)	ur 6304 19 90 ur 6304 93 00 ur 6304 99 (X)
	ur 6305 39 00
	6307 10 30 ur 6307 90 99
	5608 1111 5608 11 19 5608 11 91 5608 11 99 5608 19 11 5608 19 19 5608 19 31 5608 19 39 5608 19 91 5608 19 99 5608 90 00	Nät av surrningsgam eller tågvirke och konfektionerade fisknät av gam, surrningsgam eller tågvirke
98	5609 00 00 5905 00 10	Andra varor av gam, surrningsgam eller tågvirke, andra än textilvivnader, varor av sådana vftvnader och varor i kategori 97
99	5901 10 00 5901 90 00	Textilvivnader överdragna med gummi arabicum e.d. eller med stirkelseprodukter, av sådana slag som används till bokpärmar o.d.; kalkerväv; preparerad målarduk; kanvas och liknande styva textilvivnader av sådana slag som används till hattstommar
	5904 10 00 5904 91 10 5904 91 90 5904 92 00	Linoleummattor o.d., iven i tillskurna stycken; golvbeläggning bestående av en textilbotten med överdrag eller beläggning, även i tillskurna stycken
	5906 10 10 5906 10 90 5906 99 10 5906 99 90	Gummibehandlade textilvivnader, av annat textilmateriai in trikå, utom sådana som används till däck
	5907 00 00	Textilvävnader med annan impregnering eller annat överdrag; målade teaterkulisser, ateljéfonder o.d.. av textilvivnad, andra än de i kategori 100
100	5903 10 10 5903 10 90 5903 20 10 5903 20 90 5903 90 10 5903 90 91 5903 90 99	Textilvävnader, impregnerade, överdragna, belagda eller laminerade med beredningar av cellulosaderivat eller andra plaster
101	ur 5607 90 00	Surrningsgam och tågvirke, iven flätat, annat än sådant som framställs av syntetfibrer
l(W	6.306 11 (X) 6306 12 00 6306 19 00 6306 31 00 6306 39 00	Presenningar, segel och markiser

155

(2)

(3)

110

6306 41 (X)

6306 49 (X)

Vävda lufimadrasser

111

6306 91 00

6306 99 00

Kampingartiklar, vivda. andra in luftmadrasser och tålt

112

6307 20 00
ur 6307 90 99

Andra konfektionerade textilvaror, vivda, utom de i kategorierna 113 och 114

113

6307 10 90

Skurtrasor, disktrasor och dammhanddukar. av annat textilmateriai in triki

114

5902 10 10

5902 10 90

5902 20 10

5902 20 90

5902 90 10

5902 90 90

5908 00 00

5909 00 10

5909 00 90

5910 00 00

Textilvivnader och artiklar för tekniskt bruk

Prop. 1995/96:28

Bilaga

(4)(5)

5911 10 00
ur 5911 20 00

5911	31	11
5911	31	19
5911	31	90
5911	32	10
5911	32	90
5911	40	00
5911	90	10
5911	90	90

156

Prop. 1995/96:28

Bilaga

GRUPP IV

(1)	(2)	(3)	(4)	(5)
115	5306 10 11 5306 10 19 5306 10 31 5306 10 39 5306 10 50 5306 10 90 5306 20 11 5306 20 19 5306 20 90 5308 90 11 5308 90 13 5308 90 19	Gam av lin eller rami
117	5309 1111 5309 11 19 5309 11 90 5309 19 10 5309 19 90 5309 21 10 5309 21 90 5309 29 10 5309 29 90 5311 00 10 5803 90 90 5905 00 31 5905 00 39	Vävnader av lin eller rami
118	6302 29 10 6302 39 10 6302 39 30 6302 52 00 ur 6302 59 00 6302 92 00 ur 6302 99 00	Bordslinne, toaletthanddukar och kökshanddukar av lin eller rami, av annat textilmateriai In trikå
120	ur 6303 99 90 6304 19 30 ur 6304 99 00	Gardiner, rullgardiner, drapencr, gardinkappor, slngomhingen och andra inredningsartiklar, av annat textilmateriai än trikå, av lin eller rami
121	ur 5607 90 00	Surrningsgam och tågvirke, även flätat, av lin eller rami
122	ur 6305 90 00	Säckar och påsar av sådana slag som används för förpackning av varor, begagnade, av lin, av annat textilmateriai än trikå
123	5801 90 10 6214 90 90	Luggvävnader, inbegripet sniljvivnader, av lin eller rami, andra än vävda band Sjalar, scarfar, halsdukar, mantiljer, slöjor och liknande, av lin eller rami, av annat textilmateriai än trikå

157

Prop. 1995/96:28

Bilaga

grupp v

(1)	(2)	(3)	(4)	(5)
124	5501 10 00 5501 20 00 5501 30 00 5501 90 00 5503 10 11 5503 10 19 5503 10 90 5503 20 00 5503 30 00 5503 40 00 5503 90 10 5503 90 90 5505 10 10 5505 10 30 5505 10 50 5505 10 70 5505 10 90	Syntetstapelfibrer
125 A	5402 41 10 5402 41 30 5402 41 90 5402 42 00 5402 43 10 5402 43 90	Gam av syntetfilament (ändlösa), inte i detaljhandelsförpackningar, annat än gam i kategori 41
125 B	5404 10 10 5404 10 90 5404 90 11 5404 90 19 5404 90 90 ur 5604 20 00 ur 5604 90 00	Monofilamentgam, remsor (konstbast o.d.) och katgutimitation av syntetmaterial
126	5502 00 10 5502 00 90 5504 10 00 5504 90 00 5505 20 00	Regenatstapelfibrer
127 A	5403 31 00 ur 5403 32 00 5403 33 10	Gam av regenatfilament (ändlösa), inte i detaljhandelsförpackningar, annat än gam i kategori 42
127 B	5405 00 00 ur 5604 90 00	Monofilamentgam, remsor (konstbast o.d.) och katgutimitation av regenatmaterial
128	5105 40 00	Grova djurhår, kardade eller kammade
129	5110 00 00	Gam av grova djurhår eller tagel
130 A	5004 00 10 5004 00 90 5006 00 10	Gam av natursilke annat än gam spunnet av avfall av natursilke
(1)	(2)	(3)	(4)	(5)

158

Prop. 1995/96:28

Bilaga

130 B	5005 00 10 5005 00 90 5006 00 90 ur 5604 90 00	Gam av natursilke annat än i kategori 130 A; gut
131	5308 90 90	Gam av andra vegetabiliska textilfibrer
132	5308 30 00	Pappersgam
133	5308 20 10 5308 20 90	Gam av mjukhampa
134	5605 00 00	Metalliserat gam
135	5113 00 00	Vävnader av grova djurhår eller av tagel
136	5007 10 00 5007 20 10 5007 20 21 5007 20 31 5007 20 39 5007 20 41 5007 20 51 5007 20 59 5007 20 61 5007 20 69 5007 20 71 5007 90 10 5007 90 30 5007 90 50 5007 90 90 5803 90 10 ur 5905 00 90 ur 5911 20 00	Vävnader av natursilke eller avfall av natursilke
137	ur 5801 90 90 ur 5806 10 00	Lugg varor, inbegripet sniljvaror, och vävda band, av natursilke eller avfall av natursilke
138	5311 00 90 ur 5905 00 90	Vävnader av pappersgam och andra textilfibrer andra än rami
139	5809 00 00	Vävnader av metalltråd eller metalliserat gam
140	ur 6001 10 00 6001 29 90 6001 99 90 6002 20 90 6002 49 00 6002 99 00	Textilmateriai av trikå, annat än av ull eller fina djurhår, bomull eller konstfibrer
141	ur 6301 90 90	Res- och sängfiltar av annat textilmateriai än ull eller fina djurhår, bomull eller konstfibrer

159

Prop. 1995/96:28

Bilaga

(1)	(2)	(3)	(4)	(5)
142	ur 5702 39 90 ur 5702 49 90 ur 5702 59 00 ur 5702 99 90 ur 5705 00 90	Mattor och annan golvbeläggning av sisal, andra fibrer av sliktet Agave eller av manillahampa
144	5602 10 35 5602 29 10	Filt av grova djurhår
145	5607 30 00 ur 5607 90 00	Surrningsgam och tågvirke, även flätat, av manillahampa eller mjukhampa
146 A	ur 5607 21 00	Skördegam för jordbruksmaskiner, av sisal eller andra fibrer av släktet Agave
146 B	ur 5607 21 00 5607 29 10 5607 29 90	Surrningsgam och tågvirke, av sisal eller andra fibrer av släktet Agave, andra än produkterna i kategori 146 A
146 C	5607 10 00	Surrningsgam och tågvirke, även flätat, av jute eller andra bastfibrer för textilt ändamål enligt nr 5303
147	5003 90 00	Avfall av natursilke (inbegripet silkeskokonger, inte lämpliga för avhaspiing, gamavfall samt rivet avfall och riven lump), annat än okardat och okammat
148 A	5307 10 10 5307 10 90 5307 20 00	Gam av jute eller andra bastfibrer för textilt ändamål enligt nr 5303
148 B	5308 10 00	Gam av kokosfibrer
149	5310 10 90 ur 5310 90 00	Vävnader av jute eller andra bastfibrer för textilt ändamål med en bredd av minst 150 cm
150	5310 10 10 ur 5310 90 00 6305 10 90	Vävnader av jute eller andra bastfibrer för textilt ändamål med en bredd av högst 150 cm Säckar och påsar av sådana slag som används för förpackning av varor, av jute eller andra bastfibrer för textilt ändamål, andra än begagnade
151 A	5702 20 00	Golvbeläggning av kokosfibrer
151 B	ur 5702 39 90 ur 5702 49 90 ur 5702 59 00 ur 5702 99 00	Mattor och annan golvbeläggning, av jute eller andra bastfibrer för textilt ändamål, andra än tuftade eller flockade
152	5602 10 11	Nålfilt av jute eller andra bastfibrer för textilt ändamål, inte impregnerad eller överdragen, annan än golvbeläggning
153	6305 10 10	Begagnade säckar och påsar av sådana slag som används för förpackning av varor, av jute eller andra bastfibrer för textilt ändamål enligt nr 5303

160

(2)

(3)

156

5()01 00 00

5002 00 00

5003 10 00

5101 11 00
5101 1900

5101 21 00

5101 29 00

5101 30 00

5102 10 10

5102 10 30

5102 10 50

5102 10 90

5102 20 00

5103 10 10

5103 10 90

5103 20 10

5103 20 91

5103 20 99

5103 30 00

5104 00 00

5301 10 00

5301 21 00

5301 29 00

5301 30 10

5301 30 90

5305 91 00

5305 99 00

5201 00 10

5201 00 90

5202 10 00

5202 91 00

5202 99 00

5302 10 00

5302 90 00

5305 21 00

5305 29 00

5303 10 00

5303 90 00

5304 10 00

5304 90 00

5305 11 00

5305 19 00

5305 91 00

5305 99 00

6106 90 30

ur 6110 90 90

Silkeskokonger, lämpliga för avhaspling

Råsilke, inte snott eller tvinnat

Avfall av natursilke (inbegripet silkeskokonger, inte lämpliga för avhaspling,
gamavfall samt rivet avfall och riven lump), okardat och okammat

Ull, okardad och okammad

Fina eller grova djurhår, okardade och okammade

Avfall av ull eller av fina eller grova djurhår, inbegripet gamavfall men inte
rivet avfall och riven lump

Rivet avfall och riven lump av ull eller av fina eller grova djurhår

Lin, oberett eller berett men inte spunnet; blånor och avfall av lin (inbegripet
gamavfall samt rivet avfall och riven lump)

Rami och andra vegetabiliska textilfibrer, obearbetade eller bearbetade men inte
spunna; blånor och avfall, andra än kokosfibrer och manillahampa enligt nr
5304.

Bomull, okardad och okammad

Avfall av bomull (inbegripet gamavfall samt rivet avfall pch riven lump)

Mjukhampa (Cannabis sativa L.), obearbetad eller bearbetad men inte spunnen;
blånor och avfall av mjukhampa (inbegripet gamavfall samt rivet avfall och riven
lump)

Manillahampa (abaca eller Musa textilis Nee), obearbetad eller bearbetad men
inte spunnen; blånor och avfall av abaca (inbegripet gamavfall samt rivet avfall
och riven lump)

Jute och andra bastfibrer för textilt ändamål (med undantag av lin, mjukhampa
och rami), obearbetade eller bearbetade men inte spunna; blånor och avfall av
mjukhampa (inbegripet garnavfall samt rivet avfall och riven lump)

Andra vegetabiliska textilfibrer, obearbetade eller bearbetade men inte spunna;
blånor och avfall av sådana fibrer (inbegripet gamavfall samt rivet avfall och
riven lump)

Blusar , skjortor och skjortblusar av trikå, av natursilke eller avfall av
natursilke, för kvinnor eller flickor

Prop. 1995/96:28

Bilaga

(4)(5)

161

11 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 28

Prop. 1995/96:28

Bilaga

(1)	(2)	(3)	(4)	(5)
157	610) 90 10 6101 90 90 6102 90 10 6102 90 90 ur 6103 39 00 6103 49 99 ur 6104 19 00 ur 6104 29 00 ur 6104 39 00 6104 49 00 6104 69 99 6105 90 90 6106 90 50 6105 90 90 ur 6107 99 00 6108 99 90 6109 90 90 6110 90 10 ur 6110 90 90 ur 6111 90 00 6114 90 00	Plagg av triki, andra än de i kategori 1-123 samt kategori 156
159	6204 49 10 6206 10 00 6214 10 00 6215 10 00	Klänningar, blusar, skjortor och skjortblusar av annat textilmateriai än triki, av natursilke eller avfall av natursilke Sjalar, scarfar, halsdukar, mantiijer, slöjor o.d., av annat textilmateriai än triki, av natursilke eller avfall av natursilke Slipsar och liknande artiklar av natursilke eller avfall av natursilke
160	6213 10 00	Näsdukar av natursilke eller avfall av natursilke
161	6201 19 00 6201 99 00 6202 19 00 6202 99 00 6203 19 90 6203 29 90 6203 39 90 6203 49 90 6204 19 90 6204 29 90 6204 39 90 6204 49 90 6204 59 90 6204 69 90 6205 90 10 6205 90 90 6206 90 10 6206 90 90 ur 6211 20 00 6211 39 00 6211 49 00	Plagg av annat textilmateriai än triki, andra än de i kategori 1-123 samt kategori 159

162

Prop. 1995/96:28

Bilaga

BILAGA II

Varor utan kvantitativa restriktioner som omfattas av det system för dubbelkontroll som avses i artikel 2.3 i avtalet

(En fullständig vambeskrivning av kategorierna i denna bilaga lämnas i bilaga I till avtalet)
Kategori:

163

Prop. 1995/96:28

Bilaga

Protokoll A

AVDELNING I
KLASSIFICERING

Artikel I

1. Gemenskapens behöriga myndigheter åtar sig att
informera Lettland om alla förändringar i Kombinerade
nomenklaturen (KN) före den dag då de träder i kraft inom
gemenskapen.

2. Gemenskapens behöriga myndigheter åtar sig att
informera de behöriga myndigheterna i Lettland om alla
beslut som rör klassificeringen av de varor som omfattas av
detu avul senast inom en månad efter det att de har
anugits. En sådan underrättelse skall innehålla

a) en beskrivning av de berörda varorna,

b) relevant kategori och berörda KN-nummer,

c) skälen till beslutet.

3. Om ett beslut om klassificering resulterar i en ändrad
klassificeringspraxis eller ändrad kategori för någon vara
soin omfatus av detu avul skall gemenskapens behöriga
myndigheter innan beslutet verkställs bevilja en frist på 30
dagar från och med dagen för gemenskapens underrättelse.
Varor som avsänds före dagen för beslutets ikraftträdande
skall fortsätta att omfattas av tidigare klassificeringspraxis.
förutsatt att de berörda varorna presenteras för import till
gemenskapen inom 60 dagar från och med den dagen.

4 Om ett gemenskapsbeslut om klassificering resulterat i
en ändrad klassificeringspraxis eller ändrad kategorisering
för någon vara som omfatus av avulet som påverkar en
kategori som omfatus av kvantiutiva begränsningar är de
avulssluunde parterna överens om att samråda i enlighet
med förfarandet i artikel 15 i avulet i syfte att fullgöra
skyldigheten i enlighet med artikel 11.1 andra stycket i
avulet.

5. Om meningsskiljaktigheter mellan Lettlands och
gemenskapens behöriga myndigheter vid ett införselställe i
gemenskapen uppkommer om klassificeringen av varor som
omfatus av detu avul skall klassificeringen tillfälligt
grundas på anvisningar från gemenskapen, i avvakun på
samråd enligt artikel 15 i syfte att nå ett avul om definitiv
klassificering av de berörda varorna.

AVDELNING II

URSPRUNG

Artikel 2

1. Varor med ursprung i Lettland som skall exporteras till
gemenskapen i enlighet med de ordningar som fastställs i
detu avul skall åtföljas av ett lettiskt ursprungsintyg som
överensstämmer med den mall som är bilaga till detu
protokoll.

2. Ursprungsintygets äkthet skall intygas av de behöriga
lettiska organ som är bemyndigade därtill enligt lettisk
lagstiftning, om de berörda varorna kan anses vara varor
med ursprung i det landet enligt motsvarande gällande
gemenskapsbeslämmelser.

3. Varorna i grupp III, IV och V får dock importeras till
gemenskapen i enlighet med i detu avul mot uppvisande av
en försäkran av exportören på fakturan eller ett annat
kommersiellt dokument avseende varorna som anger att de
berörda varorna har sitt ursprung i Lettland enligt
definitionen i relevanu gemenskapsbeslämmelser

4. Det ursprungsintyg som avses i punkt 1 skall inte krävas
för import av varor som omfattas av ett vanicertifikat
EUR.l eller en blankett EUR.2 som ifyllts i enlighet med
relevanu gemenskapsbestämmelser i syfte att berättiga till
generaliserade tullpreferenser.

Artikel 3

Ursprungsintyget skall utfärdas endast på skriftlig ansökan
av exportören eller dennes bemyndigade omhud. på
exportörens ansvar. De behöriga lettiska myndigheter som
är bemyndigade enligt lettisk lagstiftning skall säkerställa att
ursprungsintyget är korrekt ifyllt och skall för det
ändamålet kräva det skriftliga underlag som behövs.

Artikel 4

Om olika kriterier för bestämning av ursprung föreskrivs
för varor hänförliga till samma kategori skall ursprungs-
intygen eller ursprungsförsäkringarna innehalla en
tillräckligt deuljerad beskrivning av varorna för att de
lettiska kriterier på vilka ursprungsintyget utfärdades eller
försäkran uurbeudes skall kunna fastställas.

164

Prop. 1995/96:28

Bilaga

Artikel 5

Om mindre skillnader upptäcks mellan de uppgifter som
lämnats i ursprungsintyget och de som lämnats i de
dokument som lämnats till tullmyndigheten i syfte att
genomföra tullformaliteter för import av produkterna skall
inte detta faktum i sig leda till att riktigheten av uppgifterna
i intyget betvivlas.

AVDELNING III

SYSTEM FÖR DUBBELKONTROLL

Avsnitt I

Export

Artikel 6

Lettlands behöriga myndigheter skall utfärda en exportlicens
för alla försändelser av textilvaror från Lettland som
omfattas av definitiva eller tillfälliga kvantitativa begräns-
ningar som fastställs i enlighet med artikel 5 i avtalet, upp
till den aktuella kvantitativa gräns som får ändras genom
artiklarna 4, 6 och 8 i avulet liksom för alla försändelser
av textilvaror som omfatus av ett system för dubbelkontroll
uun kvantiutiva begränsningar enligt artikel 2.3 och 2.4 i
avulet.

Artikel 8

Gemenskapens behöriga myndigheter skall genast
underrättas om en exportlicens som redan utfärdats dras in
eller ändras.

Artikel 9

1. Export av textilvaror som omfatus av kvantiutiva
begränsningar enligt detu avul skall räknas av mot de
kvantiteter som fastställdes för det år under vilket varorna
avsändes, även om exportlicensen utfärdas efter avsänd-
ningen.

2. Vid tillämpning av punkt 1 skall avsändning av varorna
anses ha ägt rum den dag då de lasus ombord på det
exporterande flygplanet, fordonet eller fartyget.

Artikel 10

Vid tillämpning av artikel 12 skall en exportlicens uppvisas
senast den 31 mars året efter det år under vilket de varor
som omfatus av exportlicensen avsändes.

Avsnitt II

Import

Artikel 7

1. För varor som omfatus av kvantiutiva begränsningar
enligt detu avul skall exportlicensen överensstämma med
mall 1 som är bilaga till detu protokoll och vara giltigt för
export i hela det tullterrilorium för vilket Fördraget om
upprätundet av Europeiska gemenskapen tillämpas. 1 de fall
då gemenskapen hänvisar till bestämmelserna i artiklarna 5
och 7 i avulet i enlighet med bestämmelsen i godkänt
protokoll 1 eller godkänt protokoll 2. kan dock de
textilvaror som omfatus av exportlicenser endast övergå till
fri omsättning i den eller de regioner inom gemenskapen
som anges i dessa licenser.

2. Om kvantiutiva begränsningar har införts i enlighet
med detu avul skall varje exportlicens intyga bl.a. att
kvantiteten av den berörda produkten inte har räknats av
mot den kvantitet som fastställts för den berörda produktens
kategori och endast gälla en produktkategori som omfatus
av kvantiutiva begränsningar. Det får användas för en eller
flera försändelser av den berörda produkten.

3. För de varor som omfatus av ett system med dubbel-
kontroll uun kvantiutiva begränsningar skall exportlicensen
överensstämma med mall 2 som är bilaga till detu
protokoll. Det skall endast omfatu en varukategori och får
användas för en eller flera försändelser av de berörda
produkterna.

Artikel 11

För import till gemenskapen av textilvaror som omfanas av
kvantiutiva begränsningar eller en system för dubbel-
kontroll i enlighet med detu avul gäller an ett import-
tillstånd skall uppvisas.

Artikel 12

1. Gemenskapens behöriga myndigheter skall utfärda det
importtillstånd som avses i artikel 11 inom fem arbetsdagar
efter det att importören har visat upp originalet till
motsvarande exportlicens.

2. Importtillstånd för varor som omfanas av kvantiutiva
begränsningar enligt detta avul skall vara giltiga i sex
månader från och med dagen då de utfärdades för import
till hela det tullterritorium för vilket Fördraget om
upprätundet av Europeiska gemenskapen tillämpas I de fall
då gemenskapen hänvisar till bestämmel-sema i artiklarna
5 och 7 i avulet i enlighet med bestämmelsen i godkänt
protokoll 1 eller godkänt protokoll 2, kan de textilvaror
som omfattas av export-licenser dock endast övergå till fri
omsättning i den eller de regioner inom gemenskapen som
anges i dessa licenser.

3. Importtillstånd för varor som omfatus av ett system
med dubhelkonlroll uun kvantiutiva begränsningar skall
vara giltiga i sex månader från och med den dag då de
utfärdades för import till hela det tullterritorium för vilket
Fördraget om upprätundet av Europeiska gemenskapen
tillämpas.

165

Prop. 1995/96:28

Bilaga

4. Gemenskapens behöriga myndigheter skall annullera
importtillstånd som redan utfärdats om motsvarande
exportlicens har dragits in.

Om gemenskapens behöriga myndigheter underrättas om
indragning eller annullering av en exponlicens först sedan
varorna liar imponerats till gemenskapen, skall berörda
kvantiteter räknas av mot de kvantitativa begränsningar som
fastställts för den berörda kategorin och det berörda
kvotåret.

Artikel 13

1. Om gemenskapens behöriga myndigheter finner att de
totala kvantiteter som omfatus av exportlicenser som
utfärdats av Lettlands behöriga myndigheter för en viss
kategori under något år överskrider den kvantiutiva gräns
som fastställts enligt artikel 5 i avulet för den kategorin och
som får ändras genom artiklarna 4. 6 och 8 i avulet, får
dessa myndigheter inställa vidare utfärdande av
importtillstånd. Gemenskapens behöriga myndigheter skall
i så fall genast underrätu Lettlands myndigheter, och det
särskilda samrådsförfarande som anges i artikel 15 i avulet
skall genast inledas.

2. Gemenskapens behöriga myndigheter får vägra att
utfärda importtillstånd för export av varor med ursprung i
Lettland som omfatus av kvantiutiva begränsningar eller
ett system med dubbelkontroll och som inte omfatus av
lettiska exportlicenser som utfärdats i enlighet med detu
protokoll.

Uun alt det påverkar artikel 6 i avulet skall, om importen
av sådana varor till gemenskapen tillåts av gemenskapens
behöriga myndigheter, de berörda kvantiteterna inte räknas
av mot tillämplig kvantitet som har fastställts i enlighet med
detu avul uun uttryckligt samtycke från Lettlands behöriga
myndigheter.

AVDELNING IV

UTFORMNING OCH FRAMSTÄLLNING AV
EXPORTLICENSER OCH URSPRUNGSINTYG
SAMT GEMENSAMMA BESTÄMMELSER FÖR
EXPORT TILL GEMENSKAPEN

Artikel 14

1. Exportlicensenochursprungsintygetfåromfatutilläggs-
kopior som vederbörligen anges som kopior. De skall
upprätus på engelska eller franska. Om de ifylls för hand
skall skriften göras med bläckpenna och tryckbokstäver.

Dessa dokument skall ha måtten 210 x 297 mm. Det papper
som används skall vara vitt skrivpapper uun mekanisk
massa och väga minst 25 g/m2. Om dokumenten har flera
kopior skall endast den översta. som är originalet, tryckas
med guillocherat övertryck. Detu exemplar skall tydligt
märkas 'Original' och de övriga "kopior". Endast
originalet skall godkännas av gemenskapens behöriga
myndigheter som giltigt för exportändamål till gemenskapen

i enlighet med bestämmelserna i detta avul.

2. Varje dokument skall vara märkt med ett sund.trdiserat
löpnummer, även förtryckt, genom vilket det kan
identifieras.

Detta nummer skall bestå av följande beståndsdelar:

— Två bokstäver som anger exportlandet enligt följande:
LV.

— Två bokstäver som anger den medlemssut där
tullformaliteterna avses utföras enligt följande

AT = Österrike,

BL •= Benelux,

DE - Tyskland,

DK = Danmark.

EL = Grekland.

ES = Spanien,

Fl = Finland,

FR = Frankrike.

GB = Förenade kungariket.

IE = Irland.

IT = lulien,

PT = Portugal,

SE = Sverige.

— Ett ensiffrigt ul som anger kvotår, motsvarande den
sisu siffran i respektive år, t.ex. 3 för 1993.

— Ett tvåsiffrigt ul från 01 till 99 som anger den
utfärdande myndigheten i exportlandet.

— Ett femsiffrigt löpnummer mellan 00001 och 99999 och
som tilldelats den medlemssut där tull-form.diteterna
avses genomföras.

Artikel 15

Exportlicensen och ursprungsintyget får utfärdas efter det
att de varor som de hänför sig till har avsänts. I sådana fall
skall de bära påskriften "délivré a posteriori" eller "issued
retrospectively".

Artikel 16

1. Om en exportlicens eller ett ursprungsintyg stjäls,
förkommer eller förstörs får exportören hos de behöriga
lettiska myndigheter som utfärdade dokumentet ansöka om
ett duplikat som skall utfärdas på grundval av de export-
dokument som denne innehar. Ett duplikat för ett sådant
intyg eller en sådan licens skall bära påskriften "doplicau"
eller "duplikat*.

2. Duplikatet skall ange utfärdandedagen lör den
ursprungliga exportlicensen eller för ursprungsintyget.

166

Prop. 1995/96:28

Bilaga

AVDELNING V

ADMINISTRATIVT SAMARBETE

Artikel 17

Gemenskapen och Lettland skall utöva ett nära samarbete
vid tillämpningen av bestämmelserna i detta protokoll. För
det ändamålet skall kontakter och meningsutbyten, även i
tekniska frågor, underlättas av båda parter.

Artikel 18

1 syfte att säkerställa en korrekt tillämpning av detta
protokoll skall gemenskapen och Lettland erbjuda
ömsesidigt bistånd för kontroll av exportlicensers och
ursprungsintygs äkthet och riktighet eller av varje försäkran
som görs enligt villkoren i detta protokoll.

Artikel 19

Lettland skall meddela Europeiska gemenskapernas
kommission namn och adress till de myndigheter som är
behöriga att utfärda och kontrollera exportlicenser och
ursprungsintyg tillsammans med prov på de stämplar som
används av dessa myndigheter och signaturkopior för de
tjänstemän som ansvarar för undertecknande av
exportlicenser och ursprungsintyg. Lettland skall också
underrätta gemenskapen om eventuella förändringar av
dessa uppgifter.

Artikel 20

1. Efterkontrollav ursprungsintyg eller exportlicenser skall
utföras slumpmässigt eller närhelst gemenskapens behöriga
myndigheter har anledning att hysa tvivel om äktheten av en
exportlicens eller riktigheten i uppgifterna om de berörda
varornas ursprung.

2. Gemenskapens behöriga myndigheter skall i så fall
återsända ursprungsintyget eller exportlicensen eller en
kopia av dessa till den behöriga myndigheten i Lettland,
och i tillämpliga fall ange de skäl som avser form eller
innehåll och som motiverar en utredning. Om fakturan har
lämnats in skall denna eller en kopia av denna fogas till
intyget eller licensen eller kopian av dessa. Myndigheterna
skall också överlämna alla inkomna uppgifter som gör
gällande att uppgifterna på det berörda intyget eller den
berörda licensen är oriktiga.

3. Bestämmelserna i punkt 1 skall också tillämpas på
efterkontroller av de ursprungsförsäkringar som anges i
artikel 2 i detta protokoll.

behöriga myndigheter senast inom tre månader. De
uppgifter som meddelas skall ange om det intyg, den licens
eller den försäkran som ifrågasätts gäller för de varor som
faktiskt exporterats och om dessa varor får exporteras enligt
bestämmelserna i detta avtal. På begäran av gemenskapen
skall uppgifterna också omfatta kopior av all den
dokumentation som krävs för att till fullo fastställa fakta,
och särskilt varornas verkliga ursprung.

Om dessa kontroller skulle visa systematiska oegentligheter
vid användningen av ursprungsförsäkringar får
gemenskapen tillämpa bestämmelserna i artikel 2.1 i detta
protokoll på import av de berörda varorna.

5. För efterkontroller av ursprungsintyg skall kopior av
intygen liksom samtliga exportdokument som hänför sig till
dessa förvaras under minst två år av de behöriga lettiska
myndigheterna.

6. Tillämpning av det slumpmässiga kontrollförfarande
som anges i denna artikel skall inte utgöra ett hinder för
frisläppande för konsumtion av de berörda varorna.

Artikel 21

1. Om det kontrollförfarande som avses i artikel 20 eller
om de uppgifter som finns tillgängliga för gemenskapens
eller Lettlands behöriga myndigheter tyder på eller
förefaller tyda på att bestämmelserna i detta avta! kringgås
eller överträds skall de avtalsslutande parterna snarast
möjligt inleda ett nära samarbete i syfte att förhindra varje
kringgående eller överträdelse.

2. För det ändamålet skall Lettlands behöriga myndigheter
på eget initiativ eller på begäran av gemenskapen
genomföra lämpliga undersökningar eller låta sådana
undersökningar genomföras i fråga om operationer som
kringgår eller strider mot eller som av gemenskapen anses
kringgå eller strida mot bestämmelserna i detta protokoll.
Lettland skall meddela gemenskapen resultaten av dessa
undersökningar, inbegripet alla andra uppgifter som gör det
möjligt att fastställa orsaken till kringgåendet eller
överträdelsen, inbegripet varornas faktiska ursprung.

3. Genom överenskommelse mellan gemenskapen och
Lettland får de tjänstemän som gemenskapen utser närvara
vid de undersökningar som avses i punkt 2.

4. I enlighet med det samarbete som avses i punkt 1 skall
gemenskapens behöriga myndigheter och Lettlands behöriga
myndigheter utbyta alla de uppgifter som den ena
avtalsslutande parten anser kan vara av nytta för att
förhindra kringgående eller överträdelse av bestämmelserna
i detta avtal. Detta utbyte får omfatta uppgifter om

4. Resultaten av de efterkontroller som utförs i enlighet
med punkterna 1 och 2 skall meddelas gemenskapens

167

produktionen av textilvaror i Lettland och om handel med
den typ av varor som omfattas av detta avtal mellan
Lettland och tredje land, särskilt om gemenskapen har
skälig anledning att anta att de berörda varorna kan befinna
sig i transit genom Lettlands territorium före import till
gemenskapen. Dessa uppgifter får på begäran av
gemenskapen omfatta kopior av all tillgänglig relevant
dokumentation.

5. Om tillräckliga bevis visar att bestämmelserna i detta
protokoll har kringgåtts eller överträtts får gemenskapens
behöriga myndigheter och Lettlands behöriga myndigheter
komma överens om att vidta de åtgärder som anges i artikel
6.4 i avulet liksom varje annan åtgärd som är nödvändig
för att förhindra att ett sådant kringgående eller en sådan
överträdelse inträffar på nytt.

Prop. 1995/96:28

Bilaga

168

/♦(0IA/0118/95.02/155)*/

Bilaga till protokoll A, Artikel 2.1

Prop. 1995/96:28

Bilaga

169

/*(01A/0118/95.02/! 56)*/

Bilaga till protokoll A, artikel 7.1: MaU 1

Prop. 1995/96:28

Bilaga

170

/•(01A/0118/95.02/157)*/

Bilaga till protokoll A, artikel 7.1: Mall 2

Prop. 1995/96:28

Bilaga

171

Prop. 1995/96:28
Bilaga

som avses i artikel 9

Hemindustrivaror och folkloristiska hantverksvaror med ursprung i Lettland

1. Det undanlag som fastställs i artikel 9 i fråga om varor frän hemindustrin skall tillämpas endast på följande
typer av varor:

a) Tyger som vävs på vävstolar som drivs endast med hand- eller fotkraft och som är tyger av en slag som
traditionellt tillverkas inom Lettlands hemindustri.

b) Beklädnadsprodukter eller andra textilvaror av ett slag som traditionellt tillverkas inom Lettlands
hemindustri och som framställs av de tyger som avses i a och som sys uteslutande manuellt utan hjälp av
någon maskin.

c) Traditionella hantverksvaror av folkloretyp från Lettland som tillverkas manuellt, i en förteckning som
skall överenskommas mellan gemenskapen och Lettland.

Undantag skall beviljas endast i fråga om produkter som omfattas av ett intyg som överensstämmer med den
mall som är bilaga till detu protokoll och som utfärdas av Lettlands behöriga myndigheter. Av dessa intyg
skall skälen för utfärdandet framgå; gemenskapens behöriga myndigheter skall godkänna dem efter att ha
kontrollerat att de berörda varorna uppfyller villkoren i detu protokoll. Intygen för de varor som anges i c
skall bära en tydlig stämpel med ordet 'FOLKLORE'. Vid meningsskiljaktigheter mellan parterna om arten
av dessa varor skall samråd hållas inom en månad i syfte att överbrygga dessa.

Om importen av någon av de varor som omfatus av detu protokoll skulle uppnå proportioner som troligen
kan orsaka problem inom gemenskapen skall samråd med Lettland inledas snarast möjligt i syfte att lösa
situationen genom att vid behov fastställa en kvantiutiv gräns i enlighet med förfarandet i artikel 15 i detu
avul.

2. Bestämmelserna i avdelningarna IV och V i protokoll A skall också tillämpas på de varor som omfatus
av punkt 1 i detu protokoll.

172

/*(01a/0118/95.02/159)*/

Bilaga till protokoll B

Prop. 1995/96:28

Bilaga

173

Prop. 1995/96:28

Bilaga

Protokoll C

Återimport till gemenskapen i enlighet med artikel 3.3 i detta avul av de varor som förtecknas i bilagan till
detta protokoll skall omfatus av bestämmelserna i detu avul, om inte annat fastställs i följande särskilda
bestämmelser:

1. Om inte annat följer av punkt 2 skall endast återimport till gemenskapen av varor som påverkas av de
särskilda kvantiutiva begränsningar som fastställs i bilagan till detu protokoll anses vara återimport i
enlighet med artikel 3.3 i avulet.

2. Återimport som inte omfatus av bilagan till detu protokoll får omfatus av särskilda kvantiutiva
begränsningar efter samråd i enlighet med förtärandet i artikel 15 i avulet, förutsatt ad de berörda varorna
omfatus av kvantiutiva begränsningar i enlighet med avulet, av ett system för dubbelkontroll eller
övervakningsåtgärder.

3. Med beakunde av båda parters intressen får gemenskapen efter eget omdöme eller som svar på en begäran
i enlighet med artikel 15 i avulet

a) undersöka möjligheten att överföra en vara från en kategori till en annan, genom att i förväg använda
andelar av särskilda kvantiteter, eller överföra dessa från ett år till näsu,

b) överväga möjligheten att höja särskilda kvantiutiva gränser.

4. Gemenskapen får dock automatiskt tillämpa de flexibilitetsregler som anges i punkt 3 inom följande gränser:

a) Överföringar mellan kategorier får inte överstiga 20 % av kvantiteten för den kategori till vilken
överföringen görs.

b) Överföring av en särskild kvantitet från ett år till näsu får inte överstiga 10,5 % av den kvantitet som
fastställts för året för faktiskt utnyttjande.

c) Förhandsutnyttjande av särskilda kvantiteter från ett år till ett annat får inte överstiga 7,5 % av den
kvantitet som fastställts för året för faktiskt utnyttjande.

5. Gemenskapen skall informera Lettland om eventuella åtgärder som vidus i enlighet med föregående
punkter.

6. Gemenskapens behöriga myndigheter skall debitera de särskilda kvantiutiva begränsningar som avses i
punkt 1 vid tidpunkten för utfärdandet av det förhandstillstånd som krävs i rådets förordning (EEG) nr
636/82 och som reglerar förfaranden för ekonomisk passiv förädling. En särskild kvantiutiv begränsning
skall debiteras för det år under vilket ett förhandstillstånd utfärdas.

7. Ett ursprungsintyg skall utfärdas av de organ som enligt lettisk lagstiftning är bemyndigade an göra det i
enlighet med protokoll A till avulet för samtliga varor som omfattas av detu protokoll. Detu intyg skall
vara försen med en hänvisning till det förhandstillstånd som avses i punkt 6 som bevis för an det
förädlingsförfarande som beskrivs har utförts i Lettland.

8. Gemenskapen skall till Lettland överlämna namn och adress till gemenskapens behöriga myndigheter och
mallar till de stämplar som nvänds av de myndigheter som utfärdar de förhandstillstånd som avses i punkt 6.

9. Uun an det påverkar bestämmelserna i punkt 1-8 ovan skall Lenland och gemenskapen fortsätu an hålla
samråd i syfte att söka en ömsesidigt godugbar lösning som gör det möjligt för båda de avulssluunde
parterna an dra fördel av avulets bestämmelser om passiv förädling och därmed säkerställa en effektiv
utveckling av handeln med textilvaror mellan Lenland och gemenskapen.

174

Prop. 1995/96:28

BitagoM protokoll C BUaga

(Varubeskrivningama för de kategorier som förtecknas i bilagan finns i bilaga I till detta avul)

KVOTER FÖR PASSIV FÖRÄDLING

GEMENSKAPENS KVANTITATIVA BEGRÄNSNINGAR

Kategori	Enhet	1993	1994	1995	1996	1997
(pm)	(pm)	(pm)	(pm)	(pm)	(pm)	(pm)

175

Protokoll D

Prop. 1995/96:28

Bilaga

Den årliga tillväxttakten för de kvantiteter som får införas enligt artikel 5 i avtalet för de varor som omfattas
av avtalet skall fastställas genom överenskommelse mellan parterna i enlighet med samrådsförfarandet i artikel
15 i avtalet.

176

Godkant protokoll 1

Prop. 1995/96:28

Bilaga

Inom ramen för avulet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Lettland om handel med textilvaror
och beklädnadsprodukter som paraferades i Bryssel den 15 juni 1993 kr parterna överens om att artikel 5 i
avulet inte utesluter au gemenskapen tillämpar skyddsåtgärder i fråga om en eller flera av sina regioner i
enlighet med principerna för den inre marknaden.

I sä fall skall Lenland informeras på förhand om de bestämmelser i protokoll A i avulet som skall tillämpas.

Pä I^ltlaruls regerings
vägnar

På Europeiska gemenskapernas råds
vägnar

Godkänt protokoll 2

Trots vad som föreskrivs i artikel 7.1 i detu avul kommer gemenskapen, av avgörande tekniska eller
administrativa skäl eller för att finna en lösning på ekonomiska problem som uppstår som resulut av en
regional koncentration av import eller för au bekämpa kringgående och bedrägeri i fråga om bestämmelserna
i detu avul, att för en begränsad tidsperiod inrätu ett särskilt förvaltningssystem som är förenligt med
principerna för den inre marknaden.

Om parterna emellertid inte lyckas finna en tillfredsställande lösning under det samråd som föreskrivs i artikel
7.3 förplikur sig Lettland att, på begäran av gemenskapen, respektera tillfälliga exportbegränsningar i fråga
om en eller flera regioner i gemenskapen. I så fall skall dessa begränsningar inte utesluu import till den eller
de berörda regionerna av varor som avsändes från Lettland på grundval av exportlicenser som utfärdats före
dagen för formell underrättelse från gemenskapen till Lettland om införande av sådana begränsningar.

Gemenskapen skall informera Lettland om de tekniska och administrativa åtgärder som behöver införas av båda
parter i syfte att tillämpa ovannämnda bestämmelser i enlighet med principerna för den inre marknaden.

På Lettlands regerings
vägnar

På Europeiska gemenskapernas råds
vägnar

Godkänt protokoll 3

Inom ramen för avulet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Lettland om handel med textilvaror
och beklädnadsprodukter som paraferades i Bryssel den 15 juni 1993 är parterna överens om att Lettland skall
eftersträva att inte försumma vissa regioner inom gemenskapen som traditionellt har fått relativt små andelar
av gemenskapens kvoter av import av produkter som tjänar som insatsvaror i deras bearbetningsindustri.

Gemenskapen och Lettland är vidare överens om att vid behov samråda i syfte att undvika alla problem som
kan uppstå i detu hänseende.

Pä Lettlands regerings
vägnar

Pä Europeiska gemenskapernas räds
vägnar

177

12 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 28

Prop. 1995/96:28

Bilaga

Godkänt protokoll 4

Inom ramen för avtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Lettland om handel med textilvaror
och beklädnadsprodukter som paraferades i Bryssel den 13 juni 1993 går Lettland med på att från och med
dagen för en begäran om och i avvaktan på det samråd som avses i artikel 7.3 samarbeta genom att inte utfärda
exportlicenser som ytterligare skulle förvärra de problem som uppstår genom en regional koncentration av
direkt import till gemenskapen.

På Lettlands regerings
vägnar

Pä Europeiska gemenskapernas räds
vägnar

Notväxling

Europeiska gemenskapens generaldirektorat för yttre förbindelser framför sina hälsningar till republiken
Lettlands utrikesminister och har äran att hänvisa till avtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och
Lettland om handel med textilvaror och beklädnadsprodukter som paraferades i Bryssel den 15 juni 1993.

Generaldirektoratet önskar informera Er om att i avvaktan på fullbordandet av de förfaranden som krävs för
an avtalet skall kunna ingås och träda i kraft är gemenskapen beredd att tillåta att bestämmelserna i avtalet
tillämpas i praktiken från och med den I januari 1993. Detta sker under förutsättning att parterna när som helst
kan avsluta denna tillämpning i praktiken av avtalet, förutsatt att uppsägning sker 120 dagar i förväg.

Generaldirektoratet för yttre förbindelser skulle vara tacksam om Ni kunde bekräfta att Ni är införstådd med
en sådan tillämpning.

Notväxling

Utrikesministern i Lettland framför sina hälsningar till Europeiska gemenskapens generaldirektorat för yttre
förbindelser och har åran att hänvisa till avtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Lettland om
handel med textilvaror och beklädnadsprodukter som paraferades i Bryssel den 15 juni 1993.

Lettlands utrikesminister önskar bekräfta för generaldirektoratet att i avvaktan på fullbordandet av de
förfaranden som krävs för att avtalet skall kunna ingås och träda i kraft är Lettland berett att tillåta att
bestämmelserna i avulet tillämpas i praktiken från och med den 1 januari 1993. Detta sker under förutsättning
att parterna när som helst kan avsluu denna tillämpning i praktiken av avulet, förutsatt att uppsägning sker
120 dagar i förväg.

178

Prop. 1995/96:28
Bilaga

PROTOKOLL 2

om handel med förädlade jordbruksprodukter mellan gemenskapen och Lettland

Artikel 1

1. Gemenskapen skal! bevilja de tullkoncessioner som avses i
bilaga I för förädlade jordbruksprodukter med ursprung i
Lettland. I fråga om de produkter som avses i bilaga II skall
dock nedsättningar av den jordbruksrelaterade delen av
avgiften beviljas inom de kvantitativa gränser som avses i den
bilagan.

2. Lettland skall bevilja de tullkoncessioner som fastställs i
enlighet med artikel 4.

3. Associationsrådet får

— göra tillägg till den förteckning över förädlade jordbruks-
produkter som avses i detta protokoll,

— öka de kvantiteter av förädlade jordbruksprodukter som
berättigar till de tullkoncessioner som fastställs i detta
protokoll.

4. Associationsrådet får ersätta de koncessioner som avses i
punkt 1 med en ordning med utjämning sbelopp utan kvanti-
tativa begränsningar, som fastställs på grundval av de
fastslagna prisskillnaderna på gemenskapens och Lettlands
marknader för de jordbruksprodukter som faktiskt används för
att producera de förädlade jordbruksprodukter som omfattas av
detta protokoll. Associationsrådet skall göra en förteckning
över de produkter på vilka utjämningsbeloppen är tillämpliga
och en förteckning över basprodukter. Den skall anta allmänna
genomförandebestämmelser för det ändamålet.

Artikel 2

I detta protokoll används följande beteckningar med de
betydelser som här anges:

— varor-, de förädlade jordbruksprodukter som avses i detta
protokoll,

— den jordbruksrelaterade delen av avgiften: den del av
avgiften som motsvarar den kvantitet jordbruksprodukter
som ingår i den förädlade produkten och som dras av från
den tillämpliga avgiften då jordbruksprodukterna importeras
oförädlade,

— den icke-jordbruksrelaterade delen av avgiften: den del av
avgiften som återstår då den jordbruksrelaterade delen dras
av från den totala avgiften,

— basprodukt: de jordbruksprodukter som anses ha använts i
produktionen av varor enligt förordning (EG) nr 3448/93,

— baskvantitet: den kvantitet av en basprodukt som beräknas
på det sätt som anges i artikel 3 i förordning (EG) nr
3448/93 och som används för att fastställa den

1. Gemenskapen skall bevilja Lettland följande
koncessioner:

— Den icke-jordbruksrelaterade delen av avgiften skall
sättas ned i enlighet med bilaga I.

— I fråga om de varor för vilka bilaga I anger en nedsatt
jordbruksrelaterad andel av avgiften (MOBR), skall
nivån på den senare beräknas genom att baskvantiteterna
reduceras i fråga om de basprodukter för vilka en
avgiftsnedsättning beviljas med 20 % år 1995, med
40 % år 1996 och 60 % från och med år 1997. För
övriga basprodukter av dessa varor skall motsvarande
nedsättningar för dessa år vara 10 %, 20 % respektive
30 %. Dessa nedsättningar skall beviljas inom de
tullkvotgränser som anges i bilaga II. För kvantiteter
utöver dessa kvoter skall den jordbruksrelaterade
andelen av avgiften som är tillämplig för tredje land
tillämpas.

2. De jordbruksrelaterade andelarna av avgiften skall
ersättas med nedsatta jordbruksrelaterade andelar av
avgiften i fråga om varor som lagts till i enlighet med
förfarandet i artikel 1.3.

Artikel 4

1. Före den 31 december 1996 skall Lettland fastställa den
jordbruksrelaterade andelen av avgiften på varor som
omfattas av förordning (EG) nr 3448/93 på grundval av de
importavgifter som anges i bilaga III och som är tillämpliga
på de jordbruksbasprodukter med ursprung i gemenskapen
som anses ha använts vid framställningen av dessa varor.
Lettland skall vidarebefordra denna information till
associationsrådet.

2. Avgiften skall för import till Lettland av förädlade
jordbruksprodukter med ursprung i gemenskapen och som
omfattas av förordning (EG) nr 3448/93 vara den som
anges i bilaga III. Om en reform av Lettlands jordbruks-
politik leder till aa den jordbruksrelaterade andel av
avgiften som definieras i artikel 2 ökar, skal! Lettland
informera associationsrådet om detta varvid rådet får
samtycka till den berörda tullsats som motsvarar storleken
på den jordbruksrelaterade andelen av avgiften.

3. Lettland skall säna ned de tullsatser som tillämpas på
varor som omfattas av förordning (EG) nr 3448/93 i
enlighet med följande tidsplan:

— Den icke-jordbruksrelaterade andelen av avg i t ten skall
dras tillbaka per den 31 december 2001.

— Den jordbruksrelaterade andelen av avgiften skall
nedsättas av associationsrådet i enlighet med principerna
i artikel 3.

jordbruksrelaterade del av avgiften som är tillämplig på en viss
vara, i enlighet med villkoren i samma förordning.

179

Artikel 3

Prop. 1995/96:28
Bilaga

BILAGA i

Importtullar tillämpliga i gemenskapen pA varor med ursprung i Lettland

KN-nummcr	Varuslag	Tullsats i tredje land	Tillämplig tullsats
KN-nummcr	Varuslag	Tullsats i tredje land	Fr.o.m. 1.1.1995	Fr.o.m. 1.1 996
17040 90 71	Karameller, även fyllda	/(01A/0118/95.02/166)/	/•(01A/0118/95.02/166) •/	/♦(01A/0118/95.02/166)*/
1704 90 75	Karameller
1806 31	Choklad, fylld
1806 32 10	Choklad, ej fylld
1806 90 11	Choklad innehållande alkohol
2104 10	Soppor
2105	Glassvaror
2201 10	Mineralvatten
2203	Maltdrycker
2208 90 31	Vodka
2208 90 55	Spritdrycker

180

Prop. 1995/96:28

Bilaga

BILAGA II

Tillämpliga tullkvoter på import till gemenskapen av varor med ursprung i Lettland för vilka en nedsättning av
den jordbruksrelaterade andelen av avgiften beviljas i enlighet med artikel 3

KN-nummer	Varuslag	Kvantitet (ton)
KN-nummer	Varuslag	1995	1996	1997	1998	1999	2000
1704 90 71	Karameller, även fyllda	15	17	18	20	21	23
1704 90 75	Karameller	30	33	36	39	42	45
1806 31	Choklad, fylld	50	55	60	65	70	75
1806 32 10	Choklad, ej fylld	50	55	60	65	70	75
1806 90 11	Choklad innehållande alkohol	15	17	18	20	21	23
2104 10	Soppor	30	33	36	39	42	45
2105	Glassvaror	25	28	30	33	35	38
2203	Maltdrycker	150	165	180	195	210	225
2208 90 31	Vodka	150	165	180	195	210	225
2208 90 55	Spritdrycker	10	11	12	13	14	15

181

Prop. 1995/96:28

Bilaga

BILAGA III

Förteckning över de varor som avses i artikel 4

1. Import till Lettland av följande varor med ursprung i gemenskapen skall omfattas av nedan angivna tullsatser. Om
en mer gynnsam handelsordning gäller i Lettland skall dock denna tillämpas på import från gemenskapen.

2. Tullnedsättningar fr.o.m. 1995 t.o.m. 2000 skall tillämpas i årliga steg om nedsättningen är större än 1 %, i andra
fall skall nedsätningar genomföras i en enda steg år 2000.

3. Import till Lettland av andra förädlade jordbruksprodukter med ursprung i gemenskapen än de som förtecknas i denna
bilaga skall vara tullbefriade.

KN-nummer	Varuslag1	Tullsats (%)
		Bastull	MFN-tull	För import från EG
				1.11995	1.1.2000
0403	Kämmjölk, filmjölk, gräddfil, yoghurt, kefir och annan fermenterad eller syrad mjölk och grädde, även koncentrerade, försatta med socker eller annat sötningsmedel, smaksatta eller innehållande frukt, bär. nötter eller kakao	/♦(01A/0118/95 .02/168)*/	/(01A/0118/95 .02/168)/	/♦(01A/0118/95. 02/168)*/	/•(01A/0I !8/< 02/168)*/
0403 10	Yoghurt
0501	Människohår, obearbetat, även tvättat eller avfettat; avfall av människohår
0502	Borst och andra hår av svin; hår av grävling samt andra djurhår för borsttillverkning; avfall av sådana borst och hår
0503	Tagel och tageiavfall, även i ordnade skikt med eller utan underlag
0505 10	Fjädrar av sådana slag som används för stoppning sändamål; dun
0505 4X>	Andra skinn och andra delar av fåglar
0506	Ben och kvicke, obearbetade, avfettade, enkelt preparerade (men inte tillformade), behandlade med syra eller befriande från gelatin; mjöl och avfall av dessa produkter
0507	Elfenben, sköldpadd, valbarder och valbaidsborst, hom, hovar, klövar, naglar, klor och näbbar, obearbetade eller enkelt preparerade men inte tillformade; mjöl och avfall av dessa produkter
0508	Korall och liknande material, obearbetade eller enkelt preparerade men inte vidare bearbetade; skal av blötdjur, kräftdjur och tagghudingar samt ryggskal av bläckfisk (os sepiae), obearbetade eller enkelt preparerade men inte tillformade; mjöl och avfall av dessa produkter
0509	Naturlig tvättsvamp av animaliskt ursprung

Trots bestämmelserna för tolkningen av Kombinerade nomenklaturen skall ordalydelsen i varubeskrivningen anses vara endast vägledande, och preferenssysmtet bestäms
KN-numrens omfattning.

Tullkvoterna anges i bilaga IV.

182

Prop. 1995/96:28

Bilaga

		Tullsats (%)
KN-nummcr	Varuslag1	Bastull	MFN-tull	För import från EG
				1.11995	1.1 2000
0510	Ambra, bävergäll, sibet och mysk; spanska flugor; galla, även torkad; körtlar och andra animaliska produkter som används för beredning av farmaceutiska produkter, färska, kylda, frysta eller tillfälligt konserverade på annat sätt	/•(01A/0118/95 .02/169)*/	/•(01A/0118/95 .02/169)*/	/(01A/0118/95. 02/169)/	/(01A 0118/95. 02/169)/
0710 40	Sockermajs
0711 90 30	Sockermajs, tillfälligt konserverad
0903	Matte
1212 20	Alger
1301	Schellack o.d.; naturliga gummiarter, hartser, gummihartser och balsamer
1302 11	Opium
1302 12	Växtsafter och växtextrakter... av lakrits
1302 13	Växtsafter och växtextrakter... av humle
1302 14	Växtsafter och växtextrakter... av pyrethrum eller rötterna
1302 19	Växtsafter och växtextrakter..., andra
1302 20 90	Pektinämnen, pektinater och pektater, andra slag
1302 31	Växtslem och andra förtjockningsmedel, agar-agar
1302 32	Växtslem och andra förtjockningsmedel, även modifierade, erhållna ur frukter eller frön frän johannesbröd eller ur guarfrön
1302 39	Andra växtslem och andra förtjockningsmedel
1505	Ullfett och fettartade ämnen erhållna ur ullfett (inbegripet lanolin)
1506	Andra animaliska fetter och oljor samt fraktioner av sådana fetter eller oljor, även raffinerade men inte kemiskt modifierade
1515 60	Jojobaolja och fraktioner av denna olja
1516 20 10	Hydrerad ricinolja, s.k. opalvax
1517 10 10	Margarin med undantag av flytande margarin...
1517 90 10	Annat margarin
1517 90 93	Ätbara blandningar...
151#	Animaliska och vegetabiliska fetter och oljor samt fraktioner av sådana fetter eller oljor, kokta, oxiderade, dehydratiserade, faktiserade, blåsta, polymeriserade genom upphettning i vakuum eller i inert gas eller på annat sätt kemiskt modifierade, med undantag av pro- dukter enligt nr 1516; oätliga blandningar eller beredningar av animaliska eller vegetabiliska fetter eller oljor eller av fraktioner av olika fetter eller oljor enligt detta kapitel, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans

* Tullkvoterna anges i bilaga IV.

183

Prop. 1995/96:28

Bilaga

KN-nummer	Varuslag*	Tullsau (%)
		Bastull	MFN-tull	För import frän EG
				1.11995	1.1.2000
1519	Tekniska enbasiska fettsyror; sura oljor från raffinering; tekniska fettalkoholer	/•(01A/0118/95 .02/170)*/	/•(01A/0118/95 .02/170)*/	/♦(01A/0118/95. 02/170)*/	/♦(01A/0118/9 02/170)*/
1520	Glycerol (glycerin), även ren; giycerolvatten och glycerollut
1521	Vegetabiliska vaxer (andra än triglycerider), bivax, andra insektsvaxer samt spermaceti (valrav), även raffinerade eller färgade
1522 00 10	Deg ras
1702 50	Kemiskt ren fruktos
1702 90 10	Kemiskt ren maltos
1704 10	Tuggummi, även överdraget med socker
1704 90 10	Lakritsextrakt innehållande mer än 10 viktprocent sackaros. men utan andra tillsatser
1704 90 30	Vit choklad
1704 90 51	Massor, pastor, mandelmassor i detaljhandelsförpackningar med nettovikt av minst i kg
1704 90 55	Halspastiller och hostkarameller
1704 90 61	Dragéer
1704 90 65	Vingummi, gelévaror och fruktpastor i form av konfektyrer
1704 90 71	Karameller, även fyllda
1704 90 75	Kola o.d.
1704 90 81	Tabletter framställda genom sammanpressning
1704 90 99	Andra slag
1803	Kakaomassa, även avfettad
1804	Kakaosmör (fett eller olja)
1805	Kakaopulver utan tillsats av socker eller annat sötningsmedel
1806 10	Kakaopulver med tillsats av socker eller annat sötningsmedel
1806 20	Andra beredningar i form av block, kakor eller stänger vägande mer än 2 kg eller i flytande form, pastaform, pulverform, granulatform eller liknande form, löst förpackade i förpackningar innehållande mer än 2 kg
1806 31	Andra beredningar, i form av block, kakor eller stänger, fyllda
1806 32	Andra beredningar, i form av block, kakor eller stänger, ofyllda

184

Prop. 1995/96:28

Bilaga

KN-nuiutner	Varuslag1	Tulluts (%)
		Bastull	MFN-tull	För import från EG
				1.11995	1.1.2000
1 806 90	Andra slag	/•(01A/0118/95	/♦(01A/0118/95	/•(01A/0118/95.	/•(01A/0118/95.
	Andra slag	.02/171)*/	.02/171)*/	02/171)*/	02/171)*/
1901 10	Maltextrakt; livsmedelsberedningar av mjöl etc. ... beredningar avsedda för bam, i detaljhandels- förpackningar
1901 20	Maltextrakt; livsmedelsberedningar av mjöl etc. ... Mixer och deg för beredning av bakverk enligt nr 1905
1901 90	Maltextrakt; livsmedelsberedningar av mjöl etc. ... Andra slag
1902	Pastaprodukter, såsom spagetti, makaroner, nudlar, lasagne, gnocchi, ravioli och cannelloni, även kokta, fyllda (med kött eller andra födoämnen) eller på annat sätt beredda; couscous, även beredd
1902	— Varav makaroner och nudlar
1903	Tapioka och tapiokaersättningar, friställda av stärkelse, i form av flingor, gryn o.d
1904	Livsmedelsberedningar erhållna genom svällning eller röstning av spannmål eller spannmålsprodukter (t.ex. majsflingor); spannmål, annan än majs, i form av kom, förkokt eller på annat sätt beredd
1905	Bröd, kakor, kex och andra bakverk, även innehållande kakao; nattvardsbröd, tomma oblatkapslar av sådana slag som är lämpliga för farmaceutiskt bruk, sigilloblater och liknande produkter
2001 90 30	Sötmajs, beredd eller konserverad med ättika eller ättiksyra
2001 »JO 40	Jams, sötpotatis ... beredd eller konserverad med ättika eller ättiksyra
2001 90 60	Palmhjärtan, beredda eller konserverade med ättika eller ättiksyra
2004 90 10	Sötmajs, beredd eller konserverad på annat sätt än med ättika eller ättiksyra, fryst
2005 20 10	Potatis, beredd eller konserverad på annat sätt än med ättika eller ättiksyra
2005 80	Sötmajs, beredd eller konserverad på annat sätt än med ättika eller ättiksyra
2008 11 10	Jordnötssmör
2008 91	Palmhjärtan
2008 92	Blandningar
2008 99	Andra slag

* Tullkvoterna anges i bilaga IV.

185

Prop. 1995/96:28

Bilaga

KN-nummer	Varuslag*	Tulluts (%)
		Bastull	MFN-uill	För import från EG
				1.11995	t. 1.2000
2101	Extrakter, essenser och koncentrat av kaffe, te eller matte samt beredningar på basis av dessa produkter eller på basis av kaffe, te eller matte; rostad cikoriarot och andra rostade kaffesurrogat samt extrakter, essenser och koncentrat av dessa produkter	/♦(01A/0118/95 .02/172)*/	/(01A/0118/95 .02/172)/	/•(01A/0118/95. 02/172)*/	/•(01A/0118/5 02/172)*/
2102 10	Aktiv jäst
2102 20	Inaktiv jäst; andra encelliga mikroorganismer, döda
2102 30	Beredda bakpuiver
2103 10	Sojasås
2103 20	Tomatketchup och annan tomatsås
2103 30 10	Senapspulver
2103 30 90	Beredd senap
2103 90	Andra såser...
2104 10	Soppor och buljonger samt beredningar för tillredning av soppor eller buljonger
2104 20	Homogeniserade sammansatta livsmedelsberedningar
2105	Glassvaror, även innehållande kakao
2106 10	Livsmedelsberedningar, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans, proteinkoncentrat och texturerade proteiner
2106 W 10	Livsmedelsberedningar, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans, ostfondue
2106 90 91	Livsmedelsberedningar, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans. Inte innehållande mjölkfett, sacka ros, isoglukos, druvsocker eller stärkelse eller innehållande mindre än 1,5 viktprocent mjölkfett, 5 viktprocent sackaros eller isoglukos, 5 viktprocent druvsocker eller stärkelse
2106 90 99	Andra slag
2202 10	Mineralvatten och kolsyrat vatten
2202 90	Andra slag
2202	Vatten, inbegripet mineralvatten och kolsyrat vatten, med tillsats av socker eller annat sötningsmedel eller av aromämne, samt andra aikoholfria drycker, med undantag av frukt- och bärsaft samt grönsakssaft enligt nr 2009
2203	Maltdrycker
2205	Vermouth och annat vin av förska druvor, smaksatt med växter eller aromatiska ämnen
2206	Andra jästa drycker

* Tullkvoterna anges i bilaga IV.

186

Prop. 1995/96:28

Bilaga

KN-nummer	Varuslag*	Tullaau(%)
		Bastu 11	MFN-tull	För import från EG
				1.11995	1.1.2000
2207	Odena tu re rad etylalkohol med alkoholhalt av minst 80 volymprocent; etylalkohol och annan sprit, denaturerade, oavsett alkoholhalt	/♦(01A/0118/95 .02/173)*/	/♦(01A/0118/95 .02/173)*/	/•(01A/0118/95. 02/173)*/	/♦(01A/0118/95. 02/173)*/
2208 10	Sammansatta alkoholhaltiga beredningar av sådana slag som används för framställning av drycker
2208 20	Sprit erhållen genom destillering av dntvvin eller pressåterstoder av druvor
2208 20 62	Konjak, på kärl rymmande högst 2 liter
2208 30	Whisky
2208 40	Rom och raffia
2208 50	Gin och genever
2208 90 11	Arrak, på kärl rymmande högst 2 liter
2208 90 19	Arrak, på kärl rymmande mer än 2 liter
2208 90 31	Vodka, på kärl rymmande högst 2 liter
2208 90 33	Sprit framställd av plommon, päron eller körsbär (med undantag av likör)
2208 90 35	Vodka, på kärl rymmande mer än 2 liter
2208 90 38	Sprit framställd av plommon, päron eller körsbär (med undantag av likör), på kärl rymmande mer än 2 liter
2208 90 45	Annan sprit (med undantag av likör) på kärl rymmande högst 2 liter, av frukt, Calvados
2208 90 48	Annan sprit (med undantag av likör) på kärl rymmande högst 2 liter, av frukt, andra slag
2208 90 52	Annan sprit (med undantag av likör) på käri rymmande högst 2 liter, andra slag, kom
2208 90 58	Annan sprit (med undantag av likör) på käri rymmande högst 2 liter, andra slag
2208 90 65	Likör
2208 90 69	Andra spritdrycker
2208 90 71	Andra spritdrycker (med undantag av likör) på kärl rymmande mer än 2 liter, av frukt

♦ Tullkvoterna anges i bilaga IV.

187

Prop. 1995/96:28

Bilaga

KN-nummer	Varuslag1	Tulluts (»)
		Bastull	MFN-tull	För import från EG
				1.11995	1.1.2000
2208 90 73	Andra spritdrycker (med undantag av likör) på kåri rymmande mer än 2 liter, andra	/•(01A/0118/95 .02/174)*/	/•(01A/0118/95 .02/174)*/	/•(01A/0118/95. 02/174)*/	/♦(01A/0118/9 02/174)*/
2208 90 79	Likör och andra spritdrycker
2208 90 91	Odenaturerad etylalkohol med alkoholhalt av mindre än 80 volymprocent, på kärl rymmande högst 2 liter
2208 ‘X) 99	Odenaturerad etylalkohol med alkoholhalt av mindre än 80 volymprocent, på kärl rymmande mer än 2 liter
2402 10	Cigarrer, cigariller och cigaretter av tobak
2402 20	Cigaretter av tobak
2402 90	Andra slag
2403	Andra varor tillverkade av tobak eller tobaksersättning

188

Prop. 1995/96:28

Bilaga

BILAGA IV

Förteckning över de varor som avses i artikel 4

Import till Lettland av följande produkter med ursprung i gemenskapen skall omfattas av följande tullkvoter. Kvantiteter därutöver skall omfattas av
MFN-tullsatsen (bilaga III)

KN-nummer	Varuslag1	Enhet	Kvantitet
KN-nummer	Varuslag1	Enhet	År 1	År 2	År 3	År 4	År 5	År 6
0403 10	Yoghurt	t	20	20	20	20	20	20
1302	Växtsafter och växtextrakter; pektinämnen, pektinater och pektater; agar-agar samt annat växtslem och andra förtjockningsmedel, även modifierade, erhållna ur vegetabiliska produkter	t	100	100	110	110	120	120
1517	Margarin; ätbara blandningar och beredningar av animaliska eller vegetabiliska fetter eller oljor eller av fraktioner av olika fetter eller oljor enligt detta kapitel, andra än ätbara fetter och oljor samt fraktioner av sådana fetter eller oljor enligt nr 1516	t	2 000	2 000	2000	2 000	2 000	2 000
1905	Bröd, kakor, kex och andra bakverk, även innehållande kakao; nattvardsbröd, tomma oblatkapslar av sådana slag som är lämpliga för farmaceutiskt bruk, sigilloblater och liknande produkter	t	20	20	20	20	20	20
2104 10	Soppor och buljonger samt beredningar för tillredning av soppor eller buljonger	■	20	20	20	20	20	20
2208 50	Gin och genever	t	20	20	20	20	20	20

1 Trots tolkningsrcglema för Kombinerade nomenklaturen skall ordalydelsen i varubeskrivningen anses vara endast vägledande, och preferenssysmtet bestäms
efter KN-numrens omfattning.

189

Prop. 1995/96:28

Bilaga

PROTOKOLL 3

om definitionen av "ursprungsvaror" och

AVDELNING I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Definitioner

I detta protokoll används följande beteckningar med de
betydelser som här anges:

a) tillverkning: alla slag av bearbetning eller behandling
inbegripet sammansättning eller särskilda processer.

b) material: alla ingredienser, rävaror, beståndsdelar
eller delar etc. som används vid framställningen av
produkten..

c) produkt: den produkt som framställs, även om den är
avsedd för senare användning i en annan
framställningsprocess.

d) varor: både material och produkter.

e) tullvärde: det värde som fastställs i enlighet med
Avtalet om tillämpning av artikel VII i Allmänna
avtalet om handel och tulltariffer (GATT-avtalet) som
slöts i Genéve den 12 april 1979.

f) pris fritt frän fabrik: det pris som betalas för
produkten fritt fabrik till tillverkaren i vars företag
den sista bearbetnings- eller förädlingsprocessen ägde
rum. förutsatt att priset inbegriper värdet på samtliga
använda material, minus alla inhemska skatter som
skall eller får återbetalas när den framställda
produkten exporteras.

g) materialvärde: tullvärdel vid tidpunkten för import av
det icke-ursprungsmaterial som används eller, om
priset inte är känt och inte kan säkerställas, det första
säkerställda pris som betalas för materialet i de
berörda territorierna.

h) ursprungsmaterials värde: tullvärdet på sådana
material i enlighet med definitionen i g som också
skall tillämpas.

i) mervärde: priset fritt från läbrik minus tullvärdel för
varje införlivad produkl som inte har sill ursprung i
det land i vilket varorna framställs

metoder för administrativt samarbete

nummer (med fyrsiffrig sifferkod) som används i den
nomenklatur som utgör Systemet för harmoniserad
varubeskrivning och kodifiering. i detta protokoll
kallat Harmoniserade systemet eller HS.

k) klassificeras: klassificeringen av en produkt eller ett
material enligt eu visst tulltaxenummer.

l) parti: varor som antingen sänds samtidigt från en
exportör till en mottagare eller som omfattas av ett
enda transportdokument för hela transporten från
exportören till mottagaren eller, om eu sådant
dokument saknas, av en enda faktura.

AVDELNING II

DEFINITION AV BEGREPPET
"URSPRUNGSVAROR"

Artikel 2

Ursprungs kriterier

Vid tillämpningen av avtalet och uun au det påverkar
bestämmelserna i artiklarna 3 och 4 i detu protokoll avses
med

1. varor med ursprung i gemenskapen :

a) varor som helt framställts inom gemenskapen i
enlighet med artikel 3 i detu protokoll,

b) varor som framställts inom gemenskapen och som
innehåller material som inte helt framställts där,
förutsatt att dessa varor har genomgått tillräcklig
bearbetning och förädling inom gemenskapen i
enlighet med artikel 6.

2. varor med ursprung i Lettland:

a) varor som helt framställts i Lettland,

b) varor som framställts i Lettland och som
innehåller material som inte helt framställts där,
förutsatt att dessa varor har genomgått tillräcklig
bearbetning och förädling i enlighet med artikel 6.

190

j) kapitel- och tulltaxenummer: de kapitel och tulluxe-

Artikel 3

Bilateral kumulatkm

1. Trots bestämmelserna i artikel 2.1 b skall material
som enligt detu protokoll har sitt ursprung i Lettland anses
vara material med ursprung i gemenskapen och det är inte
nödvändigt att sädant material har undergått tillräcklig
bearbetning eller förädling i Lettland, dock förutsan att det
har genomgått bearbetning eller förädling i högre grad den
som beskrivs i artikel 7 i detu protokoll.

2. Trots bestämmelserna i artikel 2.2 b skall material
som enligt detu protokoll har sitt ursprung i gemenskapen
anses som material med ursprung i Lettland, och det skall
inte krävas au sådant material har genomgåa tillräcklig
bearbetning eller förädling i gemenskapen, dock förutsatt
att det har genomgått bearbetning eller förädling utöver
den som anges i artikel 7 i detu protokoll.

Artikel 4

Kumulation med material som har sitt ursprung i
Estland och Litauen

l.a) Trots bestämmelserna i artikel 2.1 b och om inte
annat följer av bestämmelserna i punkterna 2 och
3 skall material, med ursprung i Estland eller
Liuuen enligt protokoll 3 som utgör bilaga till
avulen mellan gemenskapen och dessa länder,
anses ha sitt ursprung i gemenskapen, och det
skall inte krävas att sådant material har genomgått
tillräcklig bearbetning eller förädling, dock på
villkor att det har undergått bearbetning och
förädling utöver den som anges i artikel 7 i detu
protokoll.

h) Trots bestämmelserna i artikel 2.2 b och trots
bestämmelserna i punkterna 2 och 3 skall
material, som har sitt ursprung i Estland eller
Liuuen enligt protokoll 3 som är bilaga till
avulen mellan gemenskapen och dessa länder,
anses vara material med ursprung i Lettland, och
det är inte nödvändigt att sådant material har
undergått tillräcklig bearbetning eller förädling,
dock på villkor att det har undergått bearbetning
och förädling i högre grad den som beskrivs i
artikel 7 i detu protokoll.

2. Produkter som har fått ursprungssutus med stöd av
punkt 1 skall endast fortsätta att anses ha sitt ursprung i
gemenskapen eller i Lettland om mervärdet där överstiger
värdet på de material som har sitt ursprung i Estland eller
Liuuen.

Prop. 1995/96:28
Bilaga

mellan gemenskapen och Estland respektive Litauen och
mellan Lettland och dessa båda länder och även mellan
vart och ett av dessa länder sinsemellan.

Artikel 5

Helt framställda produkter

1. I enlighet med artikel 2.1 a och 2.2 a skall följande
produkter anses vara helt framställda antingen i
gemenskapen eller i Lettland:

a) Mineraliska produkter som utvunnits ur deras jordar
eller havsbottnar.

b) Vegetabiliska produkter som skördats där.

c) Levande djur som fötts och uppfötts där.

d) Produkter som erhållits från levande djur som uppfötts
där.

e) Produkter från jakt eller fiske som utövats där.

f) Produkter från havsfiske och andra produkter som
hämtats ur havet av deras fartyg.

g) Produkter som framställts ombord på deras fabriks-
fartyg uteslutande av de produkter som avses i f.

h) Begagnade föremål som tillvaratagits där och som
endast kan användas för återvinning av råvaror,
inbegripet begagnade bildäck som endast kan an\ ändas
för regummering eller användas som avfall.

i) Avfall och skrot som uppkommit vid tillverknings-
processer som bedrivs där.

j) Produkter som utvunnits från eller under ha\ »botten
utanför Lettlands territorialvatten, förutsatt att landet
har ensamrätt till den havsbotten.

k) Varor som framställts uteslutande av de produkter som
anges i a-j.

2. Med uttrycken deras fartyg och fabriksfartyg i punkt
1 f och g avses endast fartyg

— som är registrerade eller anmälda för registrering i
Lettland eller i en av gemenskapens medlemsstater,

— som för Lettlands eller en medlemsstats flagg.

Om detu inte är fallet skall de berörda produkterna vid
tillämpningen av detu avul eller av avulen mellan
gemenskapen och Estland respektive Liuuen anses ha sitt
ursprung i Estland eller Liuuen. beroende på vilket av
dessa länder som har det högsu värdet på de material som
används.

3. Vid tillämpningen av denna artikel skall
ursprungsbestämmelser som är identiska med
bestämmelserna i detu protokoll tillämpas vid handeln

— som till minst 50 % ägs av medborgare i I ettland
eller i en medlemsstat, eller av ett bolag med
huvudkontor i en av dessa stater eller i Ixittlaiid. och
i vilket direktören eller direktörerna, ordföranden i
bolagsstyrelsen eller i annan styrelse samt majoriteten
av medlemmarna i dessa styrelser är medborgare i
Lettland eller i en av gemenskapens medlemsstater och

191

vidare, i fråga om handelsbolag eller aktiebolag, varav
minst hälften av kapitalet tillhör dessa stater, Lettland,
deras offentliga organ eller deras medborgare,

— vars befälhavare och övriga befäl är medborgare i
Lenland eller i en medlemssut,

— vars besättning till minst 75 % består av medborgare
i Lettland eller i en av gemenskapens medlemssuter.

3. Med begreppen Lettland och gemenskapen skall också
Lettlands och gemenskapens mcdlemssuters territorial-
vatten omfatus.

Havsgående fartyg, inklusive fabriksfartyg på vilka den
fångade fisken behandlas eller bearbeus skall anses utgöra
en del av gemenskapens eller Lettlands territorium,
förutsatt att de uppfyller villkoren i punkt 2.

Artikel 6

Tillräckligt bearbetade eller förädlade produkter

1. Vid tillämpningen av artikel 2 anses icke-
ursprungsmaterial vara tillräckligt bearbeude eller
förädlade då den framställda produkten klassificeras enligt
ett annat tulluxenummer än det enligt vilket alla de icke-
ursprungsmaterial som har använts vid tillverkningen
klassificeras, om inte annat följer av punkterna 2 och 3.

2. För en produkt som anges i kolumnerna 1 och 2 i
förteckningen i bilaga II måste de villkor som anges i
kolumn 3 för produkten i fråga uppfyllas i stället för regeln
i punkt 1.

Då det i förteckningen i bilaga II används en procentregel
vid bestämning av ursprungssutus för en produkt som har
framställts i gemenskapen eller i Lettland, skall
värdeökningen till följd av bearbetningen eller förädlingen
motsvara den framställda produktens pris fritt fabrik minus
värdet på det material från tredje land som har importerats
till gemenskapen eller Lettland.

3. Dessa villkor anger, i fråga om samtliga produkter
som omfatus av detu avul. den bearbetning eller förädling
som måste utföras på det icke-ursprungsmaterial som
används vid framställningen av dessa varor och tillämpa
endast med avseende på sådana material. Av detu följer alt
om en produkt, som har fått ursprungssutus genom att den
uppfyller villkoren i förteckningen för den produkten och
används vid framställningen av en annan produkt, är de
tillämpliga villkoren för den vara i vilken den införlivas
inte tillämpliga på den, och ingen hänsyn skall us till det
icke-ursprungsmaterial som kan ha använts vid
framställningen.

Artikel 7

Otillräckliga bearbetnings- eller förädlingsåtgärder

Vid tillämpning av artikel 6 skall följande åtgärder anses
vara otillräcklig behandling eller bearbetning för att ge
status som ursprungsvaror, oavsett om det sker en ändring
av tulluxenummer eller inte:

a) Behandling i syfte alt säkerställa att varorna bevaras

Prop. 1995/96:28
Bilaga

i gott skick under transport och lagring (luftning,
utspridning, torkning, kylning. inläggning i salt,
svavelsyrlighetsvatten eller i andra konserverande
valtenlösningar. avlägsnande av skadade delar och
liknande åtgärder).

b) Enkel behandling bestående i avlägsnande av damm,
siktning eller sållning, sortering, klassificering,
hoppassning (inklusive sammanföring av varusatser),
tvättning, målning eller delning.

c) i) Ompackning, uppdelning eller sammanföring av

kollin.

ii) Förpackning på flaskor, i säckar, fodral eller
askar, anbringande av skylur eller plattor ni.m.,
liksom alla andra enkla förpackningsåtgänler.

d) Fäsunde av särskiljande märken, etiketter eller
liknande utmärkande beteckningar på varor eller
förpackningar.

e) Enkel blandning av varor, även av skilda slag, om en
eller flera i blandningen ingående beståndsdelar inte
uppfyller villkoren i detta protokoll för att kunna anses
ha ursprung i gemenskapen eller Lettland.

f) Enkel sammansättning av delar av artiklar i avsikt att
framställa en komplett produkt.

g) En kombination av två eller flera av de åtgärder som
anges i a - f.

h) Slakt av djur.

Artikel 8

Kvalificerande enhet

1. Den kvalificerande enheten för tillämpning av
bestämmelserna i detu protokoll skall vara den säi skilda
produkt som anses vara basenheten vid fastställandet av
klassificering i enlighet med Harmoniserade systemets
nomenklatur.

Av detu följer att

a) då en produkt, som är sammansatt av en grupp eller
samling artiklar, klassificeras under ett enda
tulluxenummer i Harmoniserade systemet utgör
helheten den kvalificerande enheten,

b) då ett parti består av ett anul identiska varor som
klassificeras enligt samma tulluxenummer i
Harmoniserade systemet skall varje produkt beaktas
individuellt vid tillämpning av bestämmelserna i detu
protokoll.

2. Om förpackningar är inkluderade i enlighet med den
allmäna tolkningsregeln 5 i Harmoniserade systemet skall

192

den inkluderas vid fastställandet av ursprung.

Artikel 9

Tillbehör, reservdelar och verktyg

Tillbehör, reservdelar och verktyg som levereras
tillsammans med en utrustning, en maskin, en apparat eller
ett fordon skall tillsammans med dessa anses som en enhet
när de utgör standardutrustning och ingår i priset för
ifrågavarande utrustning, maskin, apparat eller fordon eller
inte har fakturerats särskilt.

Artikel 10

Satser

Varor i satser, i den mening som avses i allmänna
tolkningsregeln 3 i Harmoniserade systemet, anses som
ursprungsvaror under förutsättning att alla i satsen
ingående komponenter utgör ursprungsvaror. Varor i satser
som består av såväl ursprungsvaror som icke-
ursprungsvaror skall dock i sin helhet anses som
ursprungsvaror, förutsatt att värdet av icke-
ursprungsvaroma inte överskrider 15 % av satsens pris
fritt fabrik.

Artikel 11

Neutrala element

Vid bestämning av om en produkt har ursprung i
gemenskapen eller i Lettland skall det bortses från om
elektrisk energi, bränsle, anläggningar och utrustning
liksom maskiner och verktyg som använts för framställning
av denna produkt, eller om någon vara som använts under
produktionen och som inte ingått och som inte var avsedd
att ingå i den slutliga sammansättningen av produkten, är
ursprungsvaror eller ej.

Prop. 1995/96:28
Bilaga

AVDELNING III

TERRITORIELLA KRAV

Artikel 12

Territoriell princip

De villkor i avdelning II som gäller erhållande av
ursprungsstatus skall uppfyllas utan avbrott i gemenskapen
eller i Lettland utan att det påverkar bestämmelserna i
artiklarna 3 eller 4.

Artikel 13

Återimport av varor

Om varor med ursprungsstatus som exporteras från
gemenskapen eller Lettland till ett annat land återsänds,
skall de, förutom då bestämmelserna i artiklarna 3 eller 4
tillämpas, anses vara icke-ursprungsvaror om det inte till
tullmyndigheternas tillfredsställelse kan visas

a) att de återsända varorna är samma varor som de som
exporterades, och

b) ad de inte har undergått någon åtgärd utöver den som
var nödvändigt för att bevara dem i gott skick inedan
de var i det landet eller under export.

Artikel 14

Direkttransport

1. Den förmånsbehandling som avses i detta avtal gäller
endast för varor eller material som transporteras mellan
gemenskapens och Lettlands territorier eller, vid
tillämpning av bestämmelserna i artikel 4, Estlands eller
Litauens, utan att föras in på andra territorier. Varor med
ursprung i Lettland eller i gemenskapen som bildar en enda
försändelse som inte delas upp, får emellertid transporteras
genom andra territorier än gemenskapens och Lettlands
eller, vid tillämpning av bestämmelserna i artikel 4,
Estlands eller Litauens, eventuellt med omlastning eller
tillfällig lagring på de territorierna, förutsatt att varorna
har stått under uppsikt av tullmyndigheten i träns ii- eller
lagringslandet och att de inte har undergått annan
behandling än lossning och lastning, eller någon åtgärd för
att bevara dem i gott skick.

Varor med ursprung i Lettland eller i gemenskapen får
transporteras i pipeline genom annat territorium än
gemenskapens eller Lettlands.

2. För att styrka att villkoren i punkt 1 har uppfyllts skall
för tullmyndigheten i importlandet uppvisas

13 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 28

a) en enda fraktsedel utfärdad i exportlandet och som

omfattar transporten genom transitlandet, eller

b) ett intyg utfärdat av tullmyndigheten i transitlandet
innehållande

i) en noggrann produktbeskrivning,

ii) datum för varornas lossning och lastning, eller för
deras inskeppning eller utskeppning, samt namnet
på det fartyg som används,

iii) uppgift om de villkor under vilka varorna befunnit
sig i transitlandet, eller

c) i avsaknad härav, andra skriftliga underlag.

Artikel 15

Utställningar

1. Produkter som har sänts från en av de avtalsslutande
parterna till en utställning i tredje land och som efter
utställningen sålts för an införas till en annan part skall vid
införseln dra fördel av bestämmelserna i avtalet, om
produkterna uppfyller villkoren i detta protokoll för att
anses ha ursprung i gemenskapen eller i Lettland och om
det styrks för tullmyndigheten på ett tillfredsställande sätt

a) an en exportör har sänt produkterna från en av de
avtalsslutande parterna till utställningslandet och ställt
ut dem där.

b) att denne exportör har sålt eller på annat sätt avyttrat
produkterna till någon annan avtalsslutande part,

c) att produkterna under utställningen eller omedelbart
därefter har sänts till den senare avtalsslutande parten
i samma skick som de sänts till utställningen, och

d) att produkterna, sedan de sänts till utställningen, inte
har använts för annat ändamål än demonstration på
utställningen.

2. Ett ursprungsintyg skall på vanligt säu utfärdas eller
upprättas i enlighet med avdelning IV och uppvisas för
tullmyndigheten i den importerande staten. Namn och
adress till utställningen skall tydligt anges på intyget, vid
behov får ytterligare skriftliga bevis om produkternas art
och de villkor på vilka de har ställts ut krävas.

3. Bestämmelserna i punkt 1 är tillämpliga på alla
handels-, industri-, jordbruks- och hantverksutställningar
samt på mässor eller offentliga visningar av liknande
karaktär under vilka produkterna förblir under tullkontroll,
dock med undantag av sådana som i privat syfte anordnas
i butiker eller affärslokaler för försäljning av utländska
produkter.

AVDELNING IV

URSPRUNGSINTYG

Artikel 10

Prop. 1995/96:28
Bilaga

Varucertifikat EUR.l

Intyg om produkters ursprungsstatus enligt detta protokoll
skall ges i form av ett varucertifikat EUR. 1, av vilket en
mall finns i bilaga III till detta protokoll.

Artikel 11

Normalt förfarande för utfärdande av varucertifikat
EUR.l

1. Ett varucertifikat EUR.l skall utfärdas av
tullmyndigheten eller den exporterande staten endast på
skriftlig ansökan från exportören eller, på exportörens
ansvar, från dennes representant.

2. För det ändamålet skall exportören eller dennes
representant fylla i både varucertifikat EUR.l och den
ansökningsblankett som visas i bilaga III.

Dessa blanketter skall fyllas i på något av de språk som
avtalet har upprättats på, i enlighet med de bestämmelser
som inryms i exportlandets nationella lagstiftning Om
blanketterna fylls i för hand skall det göras med bläck och
med tryckbokstäver. Varubeskrivning skall anges i det fält
som är reserverat för det ändamålet varvid alla rader skall
fyllas i. Om ett fält inte fylls i fullständigt skall en vågrät
linje dras under sista raden under varuslag varvid det
tomma utrymmet korsas över.

3. En exportör som ansöker om ett varucertifikat EUR. 1
skall vara beredd att när som helst på begäran av tull-
myndigheterna i exportlandet där varucertifikatet EUR.l
utfärdas framvisa alla relevanta handlingar som styrker de
berörda varornas ursprungsstatus samt an övriga krav i
detta protokoll är uppfyllda.

Exportören skall behålla de handlingar som avses i
föregående stycke under minst tre år.

Ansökningar om varucertifikat EUR.l skall bevaras av
tullmyndigheten i exportlandet under minst tre år.

4. Varucertifikatet EUR.l skall utfärdas av
tullmyndigheten i en av gemenskapens medlemsstater om
de varor som skall exporteras kan anses vara produkter
med ursprung i gemenskapen i enlighet med artikel 2.1 i
detta protokoll. Varucertifikatet EUR.l skali utfärdas av
tullmyndigheten i Lettland om de varor som skall
exporteras kan anses vara varor med ursprung i Lettland i
enlighet med artikel 2.2 i detta protokoll.

5. Vid tillämpning av bestämmelserna i artikel 2-4 om
kumulalion får tullmyndigheten i medlemsstaten eller i
Ix-ttland utfärda varucertifikat EUR.l enligt villkoren i
detta protokoll om de varor som skall exporteras kan anses
vara varor med ursprung i enlighet med detta protokoll och
förutsatt att de varor som omfattas av varucertifikat EUR. 1
befinner sig i gemenskapen eller i Lettland.

I detta fall skall varucertifikat EUR.l utfärdas mot
uppvisande av ett tidigare utfärdat eller upprättat
ursprungsintyg. Detta ursprungsintyg måste tullmyndig-
heten i exportlandet behålla i minst två år.

194

Prop. 1995/96:28

Bilaga

6. Exportlandets utfärdande tullmyndigheter skall vidta
alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa produkternas
ursprungsstatus och att övriga krav i detta protokoll är
uppfyllda. För det ändamålet skall de ha rätt att begära alla
slag bevis och att utföra alla slags kontroller av
exportörens räkenskaper, eller varje annan kontroll som de
bedömer lämplig.

De utfärdande tullmyndigheterna skall också säkerställa att
de blanketter som avses i punkt 2 är vederbörligen ifyllda.
Den skall särskilt kontrollera om utrymmet för
varubeskrivningen har fyllts i på ett sådant sätt att det
utesluter varje möjlighet till bedrägliga tillägg.

7. Dagen för utfärdande av varucertifikat EUR.l skall
anges i det fält på certifikatet som är reserverat för
tullmyndigheten.

8. Varucertifikat EUR.l skall utfärdas av tullmyndig-
heten i exportlandet när de berörda varorna exporteras.
Det skall ställas till exportörens förfogande så snart
utförseln ägt rum eller säkerställts.

Artikel 18

Varucertifikat EUR.l som utfärdas i efterhand

1. Trots vad som sägs i artikel 17.8 får varucertifikat
EUR.l också undantagsvis utfärdas efter exporten av
produkterna i följande fall:

a) Det utfärdades inte vid tidpunkten för exporten på
grund av misstag, förbiseende eller särskilda
omständigheter.

b) Det har tillfredsställande visats för tullmyndigheterna
att ett varucertifikat EUR.l utfärdades men inte
godtogs vid importen av tekniska skäl.

2. För genomförandet av punkt 1 skall exportören i sin
skriftliga ansökan ange plats och tidpunkt för exporten av
de varor som certifikatet avser och ange skälen för
ansökan.

3. Tullmyndigheten får utfärda varucertifikat EUR.l i
efterhand endast efter att ha kontrollerat att de uppgifter
som lämnas i exportörens ansökan stämmer överens med
uppgifterna i motsvarande dokument.

4. Certifikat som utfärdas i efterhand måste förses med
en av följande påskrifter:

"NACHTRÄGLICH AUSGESTELLT”, "DÉLIVRÉ A
POSTERIORI", "RILASC1ATO A POSTERIORI",
"AFGEGEVEN A POSTERIORI". "ISSUED RETRO-
SPECTIVELY". "UDSTEDT EFTERF0LGENDE",
"/•(01A/01 18/95.02/181)*/", "EXPEDIDO A
POSTERIORI", "EMITIDO A POSTERIORI",
"/•(01A/01 18/95.02/181)*/", "ANNF.TTU
JÄLKIKÄTEEN", "UTFÄRDAT I EFTERHAND

5. Den påskrift som avses i punkt 4 skall föras in i fältet
"Anmärkningar" på varucertifikatet EUR.l.

Artikel 19

Utfärdande av ett duplikat av varucertifikat EUR.l

1. Vid stöld, förlust eller förstörelse av ett varucertifikat
EUR. 1 får exportören vända sig till den tullmyndighet som
utfärdat det och skriftligen ansöka om ett duplikat som
upprättas på grundval av de exportdokument som finns hos
tullmyndigheten.

2. Ett duplikat som utfärdas på detta sätt måste förses
med en av följande påskrifter:

"DUPLIKAT", "DUPL1CATA", "DUPLICATO",
"DUPLICAAT", "DUPLICATE",
"/•(OlA/Ol 18/95.02/181)*/", "DUPLICADO",
"SEGUNDA VÉA", "DUBLIKÄAT",
"KAKSOISKAPPALE", "DUPLIKAT".

3. Den påskrift som avses i punkt 2 samt
utfärdandedagen och ursprungscertifikatets löpnummer
skall föras in i fältet "Anmärkningar" på varucertifikatet
EUR.l.

4. Duplikatet skall ha samma utfärdandedag som det
ursprungliga varucertifikatet EUR.l och gälla från och med
samma dag.

Artikel 20

Ersättning av certifikat

1. Det skall när som helst vara möjligt att ersätta ett eller
flera varucertifikat EUR.l med ett eller flera andra

195

Prop. 1995/96:28

Bilaga

certifikat, förutsatt att detta görs av tullkontoret eller av en
annan behörig myndighet som ansvarar för
varukontrollerna.

2. Vid tillämpningen av detta protokoll, inklusive
bestämmelserna i denna artikel, skall ersättningscertifikatet
betraktas som ett varucertifikat EUR. 1 för en begränsad
tid.

3. Ersättningscertifikatet skall utfärdas på grundval av en
skriftlig ansökan som görs av återexportören efter det att
de berörda myndigheterna har kontrollerat de uppgifter
som har lämnats i sökandens ansökan. Datum och
löpnummer för det ursprungliga varucertifikatet EUR.l
skall anges i fält 7.

Artikel 21

Förenklat förfarande vid utfärdande av certifikat

1. Trots artiklarna 17. 18 och 19 i detta protokoll kan ett
förenklat förfarande användas för utfärdandet av
varucertifikat EUR.l i enlighet med följande
bestämmelser.

2. Tullmyndigheten i exportlandet får bemyndiga en
exportör, nedan kallad "godkänd exportör", som ofta
exporterar varor för vilka varucertifikat EUR.l får
utfärdas och på ett för de behöriga myndigheternas
tillfredsställande sätt erbjuder alla nödvändiga garantier för
kontroll av varornas ursprungsstatus, att inte till
tullkontoret i exportlandet överlämna varorna eller en
ansökan om varucertifikat EUR. 1 avseende dessa varor vid
tiden för exporten, för att erhålla ett varucertifikat EUR. I
enligt de villkor som fastställs i artikel 17 i detta protokoll.

3. 1 det bemyndigande som avses i punkt 2 skall

tullmyndigheten, om den så önskar, föreskriva att fält nr
11 "Tullmyndighetens påskrift" på varucertifikatet EUR. 1
skall

a) antingen attesteras på förhand med en stämpel från
exportlandets behöriga tullkontor och med en
handskriven eller stämplad namnunderskrift av en
tjänsteman på det kontoret, eller

b) attesteras av den godkända exportören med en särskild
stämpel som är godkänd av tullmyndigheten i
exportlandet och motsvarar förlagan i bilaga V till
detta protokoll. Stämpeln får vara förtryckt på
formuläret.

4 1 de fall som avses i punkt 3 a skall en av följande

påskrifter föras in i fält nr 7 "Anmärkningar" på
varucertifikatet EUR.l: "PROCEDIMIENTO
S1MPLIFICADO", "FORENKLET PROCEDURE",
"VEREINFACHTES VERFAHREN",
"/♦(393DO742/183)*/", "S1MPL1FIED PROCEDURE".
"PROCÉDURE SIMPLIFIÉE", "PROCEDURA
SEM PLIFIC AT A ", 'VEREENVOUDIGDE

PROCEDURE’, "PROCEDIMENTO S1MPLIFICADO".

•/♦(393DO742/183)’/', 'YKSINKERTAISTE TTU
MENETTELY’, 'FÖRENKLAD PROCEDUR".

5. Fält nr 11 "Tullens påskrift" på varucertifikatet EUR. 1
skall om nödvändigt fyllas i av den godkända exportören.

6. Den godkända exportören skall, om nödvändigt, i fält
nr 13 "Anmodan om kontroll" på varucertifikatet EUR.l
ange namn och adress på den myndighet som är behörig att
kontrollera certifikatet.

7. Om det förenklade förfarandet tillämpas, får
tullmyndigheten i exportlandet föreskriva användning av
varucertifikat EUR.l med kännetecken för an de skall
kunna identifieras.

8. 1 det bemyndigande som avses i punkt 2 skall den
behöriga myndigheten särskilt ange

a) under vilka förhållanden ansökningar om varucertifikat
EUR.l skall göras,

b) under vilka förhållanden dessa ansökningar skall
bevaras under minst tre år,

c) i fråga om de fall som avses i punkt 3 b, vilken
myndighet som är behörig att utföra den efterkontroll
som avses i artikel 30 i detta protokoll.

9. Tullmyndigheten i exportlandet får förklara att vissa
kategorier av varor inte berättigar till den särskilda
behandling som avses i punkt 2.

10. Tullmyndigheten skall vägra sådant bemyndigande som
avses i punkt 2 till exportörer, om dessa inte erbjuder de
garantier som bedöms nödvändiga. De behöriga
myndigheterna kan återkalla bemyndigandet när som helst.
Återkallandet skall göras om den godkända exportören inte
längre uppfyller villkoren eller inte längre lämnar dessa
garantier.

11. Den godkända exportören kan åläggas an informera de
behöriga myndigheterna, i enlighet med de bestämmelser
som de fastställer, om de varor som han ämnar avsända, så
att myndigheterna kan göra de kontroller som de anser är
nödvändiga före varornas avsändande.

12. Tullmyndigheten i exportlandet får utföra alla de
kontroller som de anser vara nödvändiga av godkända
exportörer. Exportörerna skall tillåta att detta görs

13. Bestämmelserna i denna artikel skall inte påverka
tillämpningen av gemenskapens, medlemsstaternas och
Lettlands bestämmelser för tullformaliteter och
användningen av tulldokument.

196

Artikel 22

Prop. 1995/96:28

Bilaga

Certiflkatens giltighetstid

1. Ett varucertifikat EUR.l skall vara giltigt i fyra
månader från och med utlårdandedagen i exportlandet och
visas upp för tullmyndigheten i importlandet inom den
perioden.

2. Varucertifikat EUR.l som lämnas in till
tullmyndigheten i importlandet efter sisu dagen för
uppvisande enligt punkt 1 får godkännas för
förtnånsbehandling om underlåtelsen att lämna in
certifikaten senast den föreskrivna dagen beror på force
majeure eller särskilda omständigheter.

3. I övriga fall av försenat uppvisande kan
tullmyndigheten i importlandet godkänna varucertifikaten
EUR.l om varorna har lämnats in till dem före
ovannämnda sisu dag

Artikel 23

Uppvisande av certifikat

Varucertifikat EUR.l skall lämnas in till tullmyndigheten
i importlandet i enlighet med de bestämmelser som gäller
i den suten Samma myndighet kan begära en översättning
av ett varucertifikat EUR. 1 eller en försäkran på fakturan.
Den kan också kräva att imporunmälan åtföljs av en
försäkran från importören om att varorna uppfyller de
villkor som gäller för tillämpningen av avulet.

Artikel 24

Import av delleveranser

I fråga om en isärugen eller inte ihopsatt produkt som
omfatus av den allmänna regeln 2 a i kapitel 84 eller 85
i Harmoniserade systemet och som importeras genom
delleveranser skall, på begäran av importören och på de
villkor som fastställts av importlandets tullmyndigheter, ett
enda ursprungsbevis för hela produkten visas upp för
tullmyndigheten vid import av den försu delleveransen.

Artikel 25

Blankett EUR.2

1. Trots artikel 16 får beviset på ursprungssutus enligt
detu protokoll för försändelser som endast innehåller
ursprungsvaror vars värde inte överstiger 3 000 ecu per
försändelse lämnas i form av blankett EUR.2. av vilket en
mall finns i bilaga IV till detu protokoll.

2. Blanketten EUR.2 skall fyllas i och undertecknas av
exportören eller, på exportörens ansvar, av exportörens
represenunt i enlighet med detu protokoll.

3. En blankett EUR.2 skall fyllas i för varje försändelse.

4. Den exportör som har ansökt om en blankett EUR.2
skall på begäran av tullmyndigheten i exportlandet
överlämna alla skriftliga underlag rörande blankettens
användning.

5. Artiklarna 22 och 23 skall tillämpas på motsvarande
sätt på blankett EUR.2.

Artikel 26

Undantag från ursprungsintyg

1. Produkter som sänds som småpaket från
privatpersoner till privatpersoner eller ingår i av en
resandes personliga bagage skall godus som
ursprungsvaror uun att ett ursprungsintyg behöver
uppvisas, förutsatt att importen av sådana produkter inte
har kommersiell karaktär och att varorna har deklarerats
uppfylla kraven i detu protokoll samt att det inte finns
något tvivel om riktigheten i en sådan förklaringen. I fråga
om postpaket kan denna försäkran göras på lullblankett
C2/CP3 eller på ett papper som fästs vid den blanketten.

2. Import som har tillfällig karaktär och utesluunde
avser produkter för motugarens, den resandes eller deras
familjers personliga bruk skall inte anses vara import av
kommersiell karaktär, förutsatt att det av varans art och
mängd är uppenbart att syftet inte är kommersiellt.

3. Dessutom skall det sammanlagda värdet av dessa
varor inte överstiga 300 ecu ifråga om småpaket eller 800
ecu ifråga om varor som ingår i en resandes personliga
bagage

Artikel 27

197

Avvikelser och formella fel

1. Upptäckten av mindre avvikelser mellan uppgifterna
i varucertifikatet EUR.l eller blanketten EUR.2 och
uppgifterna i de dokument som lämnats in till
tullmyndigheten med avseende på formaliteterna vid
importen av varorna medför inte i sig själv att
varucertifikatet EUR. 1 eller blanketten EUR.2 blir ogiltigt,
förutsatt att det vederbörligen har fastställs att dokumentet
svarar mot de inlämnade varorna.

2. Uppenbara formella fel som skrivfel i ett
varucertifikat EUR.l eller blanketten EUR.2 bör inte
förorsaka att dokumentet avvisas om felen inte är av den
arten att det uppstår tvivel om att uppgifterna i dokumentet
är korrekta.

Artikel 28

Belopp i ecu

1. Belopp i exportlandets nationella valuta, som
motsvarar de belopp som uttrycks i ecu skall fastställas av
exportlandet och meddelas de andra parterna i detta avtal.

Om beloppen överstiger motsvarande belopp som fastställts
av importlandet, skall importlandet godta dem om varorna
är fakturerade i exportlandets valuta eller i något av de i
artikel 4 i detta protokoll nämnda länders valuta.

Om varor är fakturerade i en annan medlemsstats valuta,
skall importlandet godkänna det belopp som har anmälts av
det berörda landet.

2. Fram till och med den 30 april 2000 skall de belopp
sotn skall användas i varje angiven valuta utgöra motvärdet
i denna nationella valuta till beloppen uttryckta i ecu den
1 oktober 1994.

För varje efterföljande period på fem år skall beloppen i
ecu och deras motvärde i medlemsstaternas nationella
valuta ses över av associationsrådet på grundval av ecuns
växelkurser den första arbetsdagen i oktober månad året
omedelbart före femårsperioden.

Vid denna översyn skall associationsrådet säkerställa att
någon sänkning inte sker av de belopp som skall användas
i nationell valuta och skall dessutom beakta önskemål om
att bevara effekten av berörda gränser i reella termer. För
det ändamålet får associationsrådet besluta om att ändra
beloppen i ecu.

Prop. 1995/96:28
Bilaga

AVDELNING V

METODER FÖR ADMINISTRATIVT SAMARBETE

Artikel 29

Meddelande om stämplar och adresser

Tullmyndigheterna i medlemsstaterna och i Lettland skall
genom Europeiska gemenskapernas kommission förse
varandra med provtryck av den stämpelmärkning som
används på deras tullkontor vid utfärdandet av
varucertifikat EUR.l och med adresserna till de
tullmyndigheter som är ansvariga för att utfärda
varucertifikat EUR. 1 och för att kontrollera de certifikaten
och blanketterna EUR.2.

Artikel 30

Kontroll av varucertifikat EUR.l och blankett EUR.2

1. Kontroll i efterhand av varucertifikat EUR.l och
blankett EUR.2 skall utföras stickprovsvis eller närhelst
tullmyndigheten i importlandet på goda grunder hyser
tvivel om dokumentets äkthet eller om riktigheten av
uppgifterna rörande varornas ursprungsstatus eller om att
kraven i detta protokoll har uppfyllts.

2. För tillämpningen av punkt 1 skall tullmyndigheten i
importlandet återsända varucertifikat EUR. 1 eller blankett
EUR.2, eller en kopia av dessa, till tullmyndigheten i
exportlandet och, i tillämpliga fall, ange de sakliga eller
formella skälen för en undersökning.

3. Kontrollen skall utföras av exportlandets
tullmyndigheter. För det ändamålet skali de ha rätt att
åberopa alla bevis och au utföra kontroll av exportörens
bokföring eller varje annan kontroll som de bedömer
nödvändig.

4. Om tullmyndigheten i importlandet beslutar att tills
vidare upphöra att bevilja förmånsbehandling i avvaktan på
resultatet av kontrollen, skall de erbjuda importören att få
varorna utlämnade, med förbehåll för de säkerhetsåtgärder
som bedöms nödvändiga.

5. De tullmyndighet som begär kontroll skall senast
inom tio månader underrättas om resultatet av kontrollen.
Detta resultat måste klart utvisa om dokumenten är äkta
och om de berörda varorna kan anses vara ursprungsvaror
och uppfyller kraven i detta protokoll.

198

6. Om, vid välgrundad misstanke, inget svar erhålls

Prop. 1995/96:28

Bilaga

inom tio månader från dagen för begäran om kontroll, eller
om svaret inte innehåller tillräckliga uppgifter för att
avgöra om dokumentet i fråga är äkta eller varornas
verkliga ursprung, skall den myndighet som har begärt
kontrollen avslå ansökan om förmånsbehandling, utom i
fall av force majeure eller särskilda omständigheter.

Artikel 31

Tvister

Om del uppstår en tvist i samband med de
kontrollförfaranden som avses i artikel 30 vilken inte kan
lösas mellan den tullmyndighet som begär kontroll och den
tullmyndighet som ansvarar för utförandet av denna
kontroll eller leder till frågor angående tolkningen av detta
protokoll skall dessa överlämnas till associationsrådet.

Tvister mellan importören och tullmyndigheterna i
importlandet skall avgöras enligt lagstiftningen i den
staten.

Artikel 32

PMSUder

Påföljder skall drabba varje person som upprättar, eller
låter upprätta, ett dokument som innehåller oriktiga
upplysningar i syfte an erhålla förmånsbehandling för
varor.

Artikel 33

Frizoner

1. Medlemsstaterna och Lettland skall vidu alla
nödvändiga åtgärder för att säkerställa au varor som
exporteras på grundval av en varucertifikat EUR. 1, och
som under transporten lagras i en frizon på deras
territorier, inte ersätts med andra varor och an de inte
undergår någon annan hantering än normala förfaranden
för att förhindra dem från att försämras.

2. Med undanug från bestämmelserna i punkt I skall,
om varor med ursprung i gemenskapen eller i Lettland som
imponeras till en frizon på grundval av ett varucertifikat
EUR.l och där genomgår bearbetning eller förädling, de
berörda myndigheterna på exportörens begäran utfärda ett
nytt varucertifikat EUR.l, om den genomförda
bearbetningen eller förädlingen är förenlig med
bestämmelserna i detta protokoll.

AVDELNING VI

CEUTA OCH MELILLA

Artikel 34

Tillämpning av protokollet

1. Begreppet "gemenskapen" som används i detta
protokoll omfattar inte Ceuta och Meliila. Begreppet
"varor med ursprung i gemenskapen" omfattar inte varor
med ursprung i dessa zoner.

2. Detu protokoll skall även tillämpas på varor med
ursprung i Ceuta och Meliila, men endast enligt de
särskilda villkor som anges i artikel 35.

/Irute/ 35

Särskilda villkor

1. Följande bestämmelser skall tillämpas i stället för
artikel 2 och hänvisningar till den artikeln skall betrakus
som hänvisningar till den här artikeln.

2. Förutsatt att varorna har transporterats direkt i
enlighet med bestämmelserna i artikel 14, skall följande
anses som

1. varor med ursprung i Ceuu eller Meliila:

a) Varor helt framställda i Ceuta eller Meliila.

b) Varor framställda i CeuU och Meliila vid vars
framställning andra varor än de som avses i a har
använts, förutsatt att

i) dessa varor har undergått tillräcklig
bearbetning eller förädling i enlighet med
artikel 6 i detu protokoll, eller an

ii) varorna har sin ursprung i Lettland eller i
gemenskapen enligt detu protokoll, förutsan
att de har undergått bearbetning eller
förädling i högre grad än den otillräckliga
bearbetning eller förädling som avses i
artikel 7.

2. varor med ursprung i Lettland:

a) Varor helt framsUllda i Lettland.

b) Varor framställda i Lettland vid vars
framställning andra varor än de som avses i a har
använts, förutsatt att

i) dessa varor har undergått tillräcklig
bearbetning eller förädling i enlighet med
artikel 6 i detu protokoll, eller att

ii) varorna har sitt ursprung i CeuU och Meliila
eller i gemenskapen enligt detu protokoll,
förutsatt att de har undergått bearbetning
eller förädling i högre grad än den
otillräckliga bearbetning eller förädling som
avses i artikel 7.

3. CeuU och	Meliila	skall anses som ett		enda
territorium.
4 Exportören	eller hans		represenunt skall	ange
"Lettland" och	"Ceuu	och	Meliila" i fält	2 på

varucertifikat EUR.l. I fråga om varor som har sitt 199

Prop. 1995/96:28

Bilaga

ursprung i Ceuu eller Meliila. skall detu dessutom anges
i fält 4 på varucertifikat EUR.l.

5. Den spanska tullmyndigheten skall ansvara för
tillämpningen av detu protokoll i Ceuu och Meliila.

AVDELNING VII

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 36

Ändringar i protokollet

Associationsrådet skall varunnat år, eller när Lettland eller
gemenskapen begär det. undersöka tillämpningen av
bestämmelserna i detu protokoll i avsikt att göra
nödvändiga ändringar eller anpassningar.

Vid den undersökningen skall särskild hänsyn us till
parternas delugande i frihandelsområden eller tullunioner
med tredje land.

Artikel 37

Tullens samarbetskommitté

I. En tullsamarbetskommitté skall upprätus med ansvar
för administrativt samarbete med avseende på en korrekt
och enhetlig tillämpning av detu protokoll, och den skall
också utföra alla andra uppgifter på tullområdet som kan
komma att anförtros den.

2. Kommittén skall vara sammansatt å ena sidan av
experter från medlemssutema och tjänstemän från
enheterna på Europeiska gemenskapernas kommission med
ansvar lör tullfrågor, å andra sidan av experter som utses
av Lettland.

Artikel 38

Bilagor

Bilagorna till detu protokoll skall utgöra en integrerad del
av protokollet.

Artikel 39

Genomförande av protokollet

Både gemenskapen och Lettland skall vidu de åtgärder
som är nödvändiga för genomförandet av detta protokoll.

Artikel 40

Överenskommelser med Estland och Litauen

De avulssluunde parterna skall vidu de åtgärder som är
nödvändiga för att sluu överenskommelser med Estland
och Liuuen för att kunna tillämpa detu protokoll. De
avulssluunde parterna skall underrätu varandra om vilka
åtgärder som vidugits för det ändamålet.

Artikel 41

Varor under transit eller i lager

Bestämmelserna i avulet får tillämpas på varor som
uppfyller villkoren i detu protokoll och som på dagen då
avulet om frihandel och handelsrelaterade frågor träder i
kraft antingen befinner sig under transit eller i
gemenskapen eller i Lettland eller, då bestämmelserna i
artikel 2 tillämpas, i Estland eller Liuuen, tillfälligt
lagrade i tullager eller i frizoner, förutsatt att en
varucertifikat EUR. 1, som har attesterats i efterhand av de
behöriga myndigheterna i exportlandet, tillsammans med
dokument som visar att varorna har transporterats direkt
visas upp inom fyra månader från den dagen har
överlämnats till tullmyndigheten i importlandet inom fyra
månader från den dagen.

200

Prop. 1995/96:28

Bilaga

BILAGA l

INLEDANDE ANMÄRKNINGAR

Förord

Dessa anmärkningar skall, om nödvändigt, tillämpas på alla varor som tillverkas av icke-ursprungsmaterial, även om de
inte omfattas av de särskilda villkor som anges i förteckningen i bilaga II, utan omfattas av regeln om ändring av
tulltaxenummer som fastställs i artikel 6.1.

Anmärkning 1

1.1 I förteckningens första två kolumner beskrivs den framställda produkten. Den försu kolumnen innehåller det
tulluxe- eller kapitelnummer som används i Harmoniserade systemet och den andra kolumnen innehåller den
varubeskrivning som används i detu system för detu tulluxenummer eller kapitel. För varje uppgift i de försu två
kolumnerna finns en regel angiven i kolumn 3. Om en post i den försu kolumnen föregås av ordet "ur", betyder
detu att regeln i kolumn 3 endast gäller för den del av numret eller kapitlet som anges i kolumn 2.

1.2 Om flera tulluxenummer är grupperade tillsammans i kolumn 1, eller ett kapitelnummer angivits och
varubeskrivningen i kolumn 2 därför angivits i allmänna termer, gäller den motsvarande regeln i kolumn 3 för alla
de varor som enligt Harmoniserade systemet klassificeras enligt de olika numren i kapitlet eller enligt något av de
tulluxenummer som är grupperade i kolumn 1.

1.3 Om olika regler i förteckningen gäller för olika varor inom samma tulluxenummer, innehåller varje strecksats en
beskrivning av den del av tulltaxenumret för vilken angränsande regel i kolumn 3 gäller.

Anmärkning 2

2.1 Om ett tulluxenummer eller en del av ett tulluxenummer inte finns med i förteckningen, tillämpas den regel om
"ändring av tulluxenummer* som avses i artikel 6.1. Om regeln om ändring av tulluxenummer tillämpas på någon
av varorna i förteckningen, anges detta i kolumn 3.

2.2 Den behandling eller bearbetning som krävs enligt en regel i kolumn 3 skall utföras endast avseende de icke-
ursprungsmaterial som används. På samma sätt tillämpas de begränsningar som anges i kolumn 3 endast på det icke-
ursprungsmaterial som används.

2.3 Om en regel anger att "material enligt vilket tulluxenummer som helst" kan användas, kan också material som
anges under samma tulluxenummer som produkten användas, men eventuellt med särskilda begränsningar som
också kan anges i regeln. Uttrycket "tillverkad av material enligt vilket tulluxenummer som helst, inklusive andra
material enligt tulluxenummer ..." innebär att endast material som är klassificerat enligt samma tulluxenummer
som en produkt i en annan beskrivning än den produkt som anges i kolumn 2 i förteckningen får användas.

2.4 Om en produkt, som är gjord av icke-ursprungsmaterial. och som har uppnått ursprungssutus under tillverkningen
genom tillämpning av regeln om ändring av tulltaxenummer, eller den regel i förteckningen som avser den
produkten, används som material under en annan produkts tillverkningsprocess, år inte reglerna rörande den produkt
som den ingår i tillämpliga på den.

Exempel:

En motor enligt tulluxenummer 8407. för vilken regeln föreskriver att värdet av det icke-ursprungsmaterial som
ingår inte får överstiga 40 % av priset fritt fabrik, är tillverkad av "annat legerat stål, grovt tillformat genom
smidning" enligt tulluxenummer 7224.

Om detu smide har smitts i det berörda landet av ett göt med icke-ursprungssutus, har det redan fått
ursprungssutus med stöd av regeln för tulluxenummer ur 7224 i förteckningen. Smidet kan sedan räknas som
ursprungsvara vid beräkningen av värdet på motom, utan hänsyn till om det framställts i samma fabrik eller i en
annan. Värdet av götet med icke-ursprungssutus skall därför inte räknas med när värdet av icke-ursprungsmaterial
som använts läggs samman.

2.5 Även om en förändring av bestämmelsen för ett nummer eller andra bestämmelser i förteckningen uppfylls skall
en produkt inte få ursprungssutus om den genomförda bearbetningen i sin helhet är otillräcklig enligt artikel 7.

201

Prop. 1995/96:28
Bilaga

Anmärkning 3

3.1 Regeln i förteckningen anger den minsta behandling eller bearbetning som erfordras och ytterligare behandling eller
bearbetning ger också urspung sstatus. Däremot kan utförandet av mindre behandling eller bearbetning inte ge
ursprungsstatus. Om alltså en regel fastslår att icke-ursprungsmaterial i ett visst tillverkningsstadium får användas,
är användning av sådana material i ett tidigare tillverkningsstadium tillåten medan användningen av sådana material
i ett senare tillverkningsstadium inte ir tillåten.

3.2 Om en regel i förteckningen anger att en produkt får tillverkas av mer än ett material, innebär detu att vilket eller
vilka som helst av dessa material får användas. Det krävs inte att alla material används.

Exempel

Regeln för tyger anger att naturliga fibrer får användas och att bl.a. kemiska material också får användas. Detu
innebär inte att båda måste användas. Man kan använda det ena eller det andra eller båda.

Om en begränsning gäller för det ena materialet, och andra begränsningar gäller för de andra materialen, tillämpas
dessa begränsningar endast på de material som faktiskt används.

Exempel

Regeln för symaskiner specificerar att både trådspänningsmekanismen och mekanismen för sicksackning måste ha
ursprungssutus. Dessa två begränsningar tillämpas endast om de berörda mekanismerna faktiskt ingår i symaskinen.

3.3 Om en regel i förteckningen anger att en produkt måste tillverkas av ett särskilt material, hindrar villkoret självklan
inte användning av andra material som. på grund av sin beskaffenhet, inte kan uppfylla det villkoret.

Exempel

Regeln för tulluxenummer 1904, som uttryckligen utesluter användning av spannmål eller av varor härledda från
spannmål, hindrar inte användning av mineralsalter, kemikalier och andra tillsatsämnen som inte har framställts av
spannmål.

Exempel

I fråga om en produkt som tillverkas av bondade material är det, om det endast är tillåtet att använda gam som
utgör icke-ursprungsmaterial för detu slag av produkt, inte möjligt att använda bondad duk som utgångsmaterial
- även om bondad duk normalt inte kan tillverkas av gam. I detu fall befinner sig utgångsmaterialet normalt i
sudiet före gamsudiet - dvs. fibersudiet.

Se också anmärkning 6.3 avseende textilier.

3.4 Om två eller flera procentsatser anges i en regel i förteckningen för det högsu värdet för icke-ursprungsmaterial
som kan användas, får dessa procentsatser inte läggas samman. Värdet av allt icke-ursprungsmaterial som används
får med andra ord aldrig överstiga den högsu av de angivna procentsatserna. Dessutom får de enskilda
procentsatserna för de särskilda material som de är tillämpliga på inte överskridas.

Anmärkning 4

4.1 Begreppet "naturfibrer" används i förteckningen för att ange andra fibrer än konsl- eller syntetfibrer och är
begränsat till stadiet innan spinningen äger rum. inklusive avfall, och, om inte annat anges, inbegriper begreppet
"naturfibrer" sådana fibrer som har kardats, kammats eller beretts på annat sätt, men inte spunnits.

4.2 Begreppet "naturfibrer" inbegriper ugel enligt nr 0503. natursilke enligt nr 5002 och 5003 samt ullfibrer, fina eller
grova djurhår enligt nr 5101 - 5105, bomullsfibrer enligt nr 5201 - 5203 och andra vegeubiliska fibrer enligt nr
5301 - 5305.

202

Prop. 1995/96:28
Bilaga

4.3 Begreppen "textilmassa", "kemiska material" och "material för papperstillverkning* används i förteckningen för an
ange de material som inte klassificeras i kapitel 50 - 60 och som kan användas för tillverkning av syntet-, konst-
eller pappersfibrer eller -gam.

4.4 Begreppet "konststapelfibrer" används i förteckningen för an ange fiberkabel av syntetfilament eller av
regenatfilament, stapelfibrer eller avfall enligt nr 5501 - 5507.

Anmärkning 5

5.1 I fråga om de varor, som klassificeras enligt de tulltaxenummer i förteckningen för vilka det görs en hänvisning
till denna anmärkning, skall inte villkoren i kolumn 3 i förteckningen tillämpas på bastextilmaterial som används
vid deras tillverkning, och som sammanlagt utgör 10 % eller mindre av totalvikten på alla de bastextilmaterial som
har använts (se också anmärkning 5.3 och 5.4 nedan).

5.2 Denna tolerans gäller emellertid endast för biandvaror som har tillverkats av två eller flera bastextilmaterial.

Följande är bastextilmaterial:

— Silke.

— Ull.

— Grova djurhår.

— Fina djurhår.

— Tagel.

— Bomull.

— Material för papperstillverkning och papper.

— Lin.

— Mjukhampa.

— Jute och andra bastfibrer för textilt ändamål.

— Sisal och andra textilfibrer från växter av släktet Agave

— Kokosfibrer, manillahampa, rami och andra vegetabiliska textilfibrer.

— Syntetkonstfilament.

— Regenatkonstfilament.

— Syntetkonststapelfibrer.

— Regenatkonststapelfibrer.

Exempel

Ett gam enligt nr 5205 tillverkat av bomullsfibrer enligt nr 5203 och syntetstapelfibrer enligt nr 5506 är ett
biandgam. Därför får syntetiska stapelfibrer som inte uppfyller ursprungsreglema (vilka kräver tillverkning från
kemiska material eller textilmassa) användas upp till 10 % av garnets vikt.

Exempel

Ett tyg av ull enligt nr 5112 tillverkat av ullgam enligt nr 5107 och syntetiskt gam av stapelfibrer enligt nr 5509
är ett blandat tyg. Syntetiskt gam som inte uppfyller ursprungsreglema (vilka kräver tillverkning från kemiska
material eller textilmassa) eller gam av ull som inte uppfyller ursprungsreglema (vilka kräver tillverkning från
naturfibrer, inte kardade eller kammade eller på annat sätt förberedda för spinning) eller en kombination av de två
kan användas upp till 10 % av tygets vikt.

Exempel

En tuftad duk av textilmateriai enligt nr 5802 tillverkad av bomullsgarn enligt nr 5205 och bomullsvävnader enligt
nr 5210 är en blandprodukt endast om bomullstyget självt är ett biandtyg gjort av gam som klassificeras enligt två
skilda tulltaxenummer, eller om de använda bomullsgarnerna själva är blandningar.

Exempel

Om den tuftade dukvaran av textilmateriai varit tillverkad av bomullsgarn enligt nr 5205 och syntetiskt tyg enligt
nr 5407 är de använda garnerna två skilda bastextilmaterial och den tuftade dukvaran av textilmaterialet är
följaktligen en blandprodukt.

203

Prop. 1995/96:28

Bilaga

Exempel

En tufud mana tillverkad av både regenatgam och bomullsgarn och på baksidan förstärkt med jute är en
blandprodukt eftersom tre basextilmaterial använts. Allt icke-ursprungsmaterial som använts i ett senare
tillverkningsstadium än vad regeln tillåter får således användas, förutsatt an dess sammanlagda vikt inte överstiger
10 % av textilmaterialens vikt i mattan. Både den juteförstärkta baksidan och regenatgamet skulle kunna importeras
vid detu stadium, förutsan an viktvilikoren är uppfyllda.

5.3 1 fråga om tyger som innehåller "gam av segmenterad polyuretan med mjuka segment av polyeter, även
överspunnet" är denna tolerans 20 % för sådant gam.

5.4 I fråga om tyger som innehåller remsor som utgörs av en kärna, bestående av antingen aluminiumfolie eller av
plastfilm med eller uun överdrag av aluminiumpulver, med en bredd som inte överstiger 5 mm, och som är
sammanfogad mellan två plastfilmer med hjälp av klister, är denna tolerans 30 % för sådana remsor.

Anmärkning 6

6.1 Ifråga om de textilvaror i förteckningen som är märku med en fotnot som hänvisar till denna anmärkning, får
textilmateriai, med undantag av foder och mellanfoder, som inte uppfyller regeln i kolumn 3 i förteckningen för
de berörda konfektionsvaroma användas, förutsatt att de klassificeras enligt ett annat tulltaxenummer än varan och
att deras värde inte överstiger 8 % av varans pris fritt fabrik.

6.2 Material som inte klassificeras enligt kapitel 50-63 får användas fritt, oavsett om de innehåller textilmateriai.

Exempel

Om en bestämmelse i förteckningen anger att gam skall användas för en viss beklädnadsprodukt, t.ex. byxor,
förhindrar inte detu användandet av meullföremål som t.ex. knappar, eftersom knappar inte klassificeras enligt
kapitel 50-63. Av samma skäl förhindras inte användandet av blixtlås även om blixtlås normalt innehåller
textilmateriai.

6.3 Då en procentregel gäller, måste hänsyn us till utstyrselns och tillbehörens värde vid beräkningen av värdet av
ingående icke-ursprungsmaterial.

Anmärkning 7

7.1 I fråga om numren ur 2707, 2713-2715, ur 2901, ur 2902 och ur 3403 avses med "särskilda processer" följande:

a) Vakuumde stil lation

b) Omfattande fraktionerad omdestillation.1

c) Krackning.

d) Reformering.

e) Extraktion med selektiva lösningsmedel.

f) Den process som omfatur alla följande behandlingar: behandling med koncentrerad svavelsyra, oleum (rykande
svavelsyra) eller svaveltrioxid och efterföljande neutralisering med alkali samt blekning och rening med
naturligt aktiva jordarter, aktiverade jordarter, aktiverat kol eller bauxit.

g) Polymerisation.

h) Alkylering.

i) Isomerisering.

1 Se kompletterande anmärkning 4 b i kapitel 27 i Kombinerade nomenklaturen.

204

Prop. 1995/96:28

Bilaga

7.2 Med särskild process enligt nr 2710, 2711 och 2712 förstås följande:

a) Vakuumdestillation

b) Omfattande fraktionerad omdestillation. 1

c) Krackning.

d) Reformering.

e) Extraktion med selektiva lösningsmedel.

f) Den process som omfattar alla följande behandlingar: behandling med koncentrerad svavelsyra, oleum
(rykande svavelsyra) eller svaveltrioxid och efterföljande neutralisering med alkali samt blekning och
rening med naturligt aktiva jordarter, aktiverade jordarter, aktiverat kol eller bauxit.

g) Polymerisering.

h) Alkylering.

ij) Isomerisering.

k) Endast för tungoljor enligt nr 2710: avsvavling med hydrogen om de bearbetade produkternas
svavelinnehåll reduceras med minst 85% (ASTM D 1266—59 T).

l) Endast för tungoljor enligt nr 2710: avparaffinering på annat sätt än genom enkel filtrering.

m) Endast för tungoljor enligt nr 2710: hydrogenbehandling, annan än avsvavling, vid vilken hydrogen vid
ett tryck över 20 bar och en temperatur över 250°C aktivt deltar i en kemisk reaktion med hjälp av en
katalysator. Efterföljande hy dre ring av smörjoljor enligt nr 2710 00 81—2710 00 98 (t.ex. hydrofinishing
eller avfärgning) för att framför allt förbättra färg eller stabilitet skall emellertid inte räknas som en
särskild process.

n) Endast för eldningsoljor enligt nr 2710 00 71—2710 00 78; attnosfärisk destillation om mindre än 30
volymprocent destillat (inklusive destillationsförluster) erhålls vid 300°C enligt ASTM D 86.

o) Endast för andra tungoljor än dieselbrännoljor och eldningsoljor enligt nr 2710: bearbetning vid elektrisk
högfrekvensurladdning.

7.3 I fråga om numren ur 2707, 2713-2715, ur 2901, ur 2902 och ur 3403 enkel behandling bestående i rengöring,
dekantering, avsaltning, vattenseparering, filtrering, flrgning, ett svavelinnehåll som är resultatet av att produkter
med olika svavelinnehåll blandas eller någon kombination av dessa behandlingar medför inte ursprungsstatus.

205

Prop. 1995/96:28

Bilaga

BILAGA u

FÖRTECKNING ÖVER BEHANDLING ELLER BEARBETNING AV ICKE-URSPRUNGSMATERIAL SOM
KRÄVS FÖR ATT DEN TILLVERKADE VARAN SKALL ERHÅLLA URSPRUNGSSTATUS

HS-nr	Varuslag	Behandling eller bearbetning av ickc-unprungsmateriai som ger varorna ursprungssutus
(1)	(2)	(3)
0201	Kön av nötkreatur, färskt eller kylt	Tillverkning baserad på material oavsett nummer utom kött av nötkreatur, fryst enligt nr 0202
0202	Kött av nötkreatur, fryst	Tillverkning baserad på material oavsett nummer utom kött av nötkreatur, färskt eller kylt enligt nr 0201
0206	Ätbara slaktbiprodukter av nötkreatur, svin, får, get, häst, åsna, mula eller mulåsna, firska, kylda eller frysta	Tillverkning baserad på material oavsett nummer utom djurkroppar enligt nr 0201-0205
0210	Kött och ätbara slaktbiprodukter, saltade, i saltlake, torkade eller rökta; ätbart mjöl av kön eller slaktavfall	Tillverkning baserad på material oavsett nummer utom kött och slaktbiprodukter enligt nr 0201-0206 och 0208 eller lever av fjäderfä enligt nr 0207
0302-0305	Fisk, annan än levande fisk	Tillverkning där allt använt material enligt kapitel 3 redan skall ha ursprungsstatus
0402, 0404-0406	Mejeriprodukter	Tillverkning baserad på material oavsett nummer utom mjölk eller grädde enligt nr 0401-0402
0403	Kämmjölk, filmjölk, gräddfil, yoghurt, kefir och annan fermenterad eller syrad mjölk och grädde, även koncentrerade eller försatta med socker eller annat sötningsmedel, även smaksatta eller innehållande frukt, bär, nötter eller kakao	Tillverkning där: — allt använt material enligt kapitel 4 skall Ita ursprungsstatus — alla använda frukt- och bärsafter (utom de av ananas, lime eller grapefrukt) enligt nr 2009 skall ha ursprungsstatus, och — värdet av allt använt material enligt kapitel 17 inte överstiger 30 % av varans pris fritt fabrik
0408	Fågelägg utan skal samt äggula, färska, torkade, ångkokta eller kokta i vatten, gjutna, frysta eller på annat sätt konserverade, även försatta med socker eller annat sötningsmedel	Tillverkning baserad på material oavsett nummer, utom fågelägg enligt nr 0407
ur 0502	Borst och andra hår av svin, beredda	Rengöring, desinficering, sortering och uträtning av borst och hår
ur 0506	Ben och kvicke, obearbetade	Tillverkning där allt använt material enligt kapitel 2 skall ha ursprungsstatus

206

Prop. 1995/96:28

Bilaga

(1)	(2)	(J)
0710-0713	Ätbara grönsaker, frysta eller torkade, tillfälligt konserverade utom nr ur 0710 och ur 0711	Tillverkning där allt vegeubiiiskt material skall ha ursprungssutus
ur 0710 ur 0711	Sockermajs (Ångkokt eller kokt i vatten), fryst Sockermajs. tillfälligt konserverad	Tillverkning baserad på färsk eller kyld sockermajs Tillverkning baserad på färsk eller kyld sockermajs
0811	Frukt, bär och nötter (även ängkokta eller kokta i vatten), frysta, med eller utan tillsats av socker eller annat sötningsmedel:
	— Med tillsats av socker	Tillverkning där väldet av allt använt material enligt kapitel 17 inte överstiger 30 % av varans pris fritt fabrik
	— Andra	Tillverkning där all frukt och alla nötter som använts skall ha ursprungssutus
0812	Frukt, bär och nötter, tillfälligt konserverade (t. ex. med svaveldioxidgas, i saltlake, svavelsyrlighetsvatten eller i andra konserverande lösningar), men olämpliga för direkt konsumtion i detta tillstånd	Tillverkning där all frukt och alla nötter som använts skall ha ursprungsstatus
0813	Frukt och bär, torkade, andra än enligt nr 0801-0806; blandningar av nötter eller av torkad frukt eller torkade bär enligt detu kapitel	Tillverkning där all fnikt och alla nötter som använts skall ha ursprungssutus
0814	Skal av citrusfrukter eller av meloner (inbegripet vattenmeloner), färska, frysu, torkade eller tillfälligt konserverade i saltlake, i svavelsyrlighetsvatten eller andra konserverande lösningar	Tillverkning där all frukt och alla nötter som använts skall ha ursprungssutus
ur kapitel 11	Produkter från kvamindustrin; malt, stärkelse; inulin; vetegluten, med undanug av nr ur 1106	Tillverkning där all spannmål, alla ätliga grönsaker, rötter och stam- eller rotknölar enligt nr 0714 eller frukt som använts skall ha ursprungssutus
ur 1106	Mjöl av torkade, skalade baljväxter enligt nr 0713	Torkning och målning av baljväxter enligt nr 0708
1301	Sheiiack o.d.; naturliga gummiarter, hartser och balsamer	Tillverkning där väldet av allt använt material enligt nr 1301 inte överstiger 50 % av varans pris fritt fabrik

207

Prop. 1995/96:28

Bilaga

(1)	(2)	(3)
ur 1302	Växtslem och förtjockningsmedel erhållna ur vegetabiliska produkter, modifierade	Tillverkning baserad på icke-modifierade växtslem och förtjockningsprodukter
1501	Ister; annat svinfen och fjäderfäfett, utsmäita, även utpressade eller extraherade med lösningsmedel:
	— Fetter från ben och avfall	Tillverkning baserad på material oavsett nummer utom enligt nr 0203, 03206 eller 0207 eller ben enligt nr 0506
	— Andra	Tillverkning baserad på kött eller ätbara delar av svin enligt nr 0203 eller 0206 eller av kött och ätbara delar av fjäderfä enligt nr 0207
1502	Fetter av nötkreatur, flr eller getter, råa eller utsmäita, även utpressade eller extraherade med lösningsmedel:
	— Fetter från ben och avfall	Tillverkning baserad på material oavsett nummer utom nr 0201-0202, 0204 eller 0206 eller ben enligt nr 0506
	— Andra	Tillverkning där alla använda animala material enligt kapitel 2 skall ha ursprungsstatus
1504	Fetter och oljor av fisk eller havsdäggdjur, samt fraktioner av sådana fetter, även raffinerade men inte kemiskt modifierade:
	— Fasta fraktioner av oljor och fetter av fisk och oljor av havsdäggdjur	Tillverkning baserad på material oavsett nummer inbegripet annat material enligt nr 1504
	— Andra	Tillverkning där alla använda animala material enligt kapitlen 2 och 3 skall ha ursprungsstatus
ur 1505	Raffinerat lanolin	Tillverkning baserad på rått ullfett enligt nr 1505
1506	Andra animaliska fetter och oljor samt fraktioner av sådana fetter och oljor, även raffinerade men inte kemiskt modifierade:
	— Fasta fraktioner	Tillverkning baserad på material oavsett nummer inbegripet annat material enligt nr 1506
	— Andra	Tillverkning där alla använda animala material enligt kapitel 2 skall ha ursprungsstatus
ur 1507-1515	Fasta vegetabiliska oljor och fraktioner av sådana oljor, även raffinerade men inte kemiskt modifierade:
	— Fasta fraktioner, med undantag av jojobaolja	Tillverkning baserad på annat material enligt nr I5O7-Is15
	— Andra, med undantag av: — Träolja; myrtenvax och japanvax	Tillverkning där allt använt vegetabiliskt material skall ha ursprungsstatus
	— De som är avsedda för tekniskt eller industriellt brak med undantag av framställning av livsmedel

208

Prop. 1995/96:28

Bilaga

(I)

(2)

1516

Animaliska och vegetabiliska fetter och oljor och fraktioner
av sådana fetter och oljor, omförestrade, även raffinerade
men inte vidare bearbetade

Tillverkning där allt använt vegetabiliskt och animaliskt
material skall ha ursprungsstatus

1517

Ätbara, flytande blandningar av vegetabiliska oljor enligt nr
1507-1515

1519

Tekniska fettalkohoier liknande konstvaxer

Tillverkning där allt använt vegetabiliskt material skall ha
ursprungsstatus

Tillverkning baserad på material oavsen nummer inbegripet
fettsyror enligt nr 1519

1601

Korv och liknande produkter av kön, andra djurdelar eller
blod; beredningar av dessa produkter

Tillverkning baserad på levande djur enligt kapitel 1

1602

Kött, andra djurdelar och biod, beredda eller konserverade
på annat sått

Tillverkning baserad på levande djur enligt kapitel 1

1603

Extrakter och safter av kön, fisk, kräftdjur, blötdjur eller
andra ryggradslösa vattendjur

1604

Fisk, beredd eller konserverad; kaviar och kaviarersättningar
framställda av fiskägg

1605

Kräftdjur, blötdjur och andra ryggradslösa vattendjur,
beredda eller konserverade

Tillverkning baserad på levande djur enligt kapitel 1. Allt
använt material av fisk, kräftdjur, blötdjur och amlra
ryggradslösa vattendjur skall dock ha ursprungsstatus

Tillverkning där allt använt material av fisk och fiskägg skall
ha ursprungsstatus

Tillverkning där allt använt material av kräftdjur, blötdjur
och andra ryggradslösa vattendjur skall ha ursprungsstatus

ur 1701

Socker från sockerrör eller sockerbetor samt kemiskt ren
sacka ros, i fast form, med tillsats av arom eller färgämnen

Annat socker, inbegripet kemiskt ren laktos, maltos, glukos
och fruktos, i fast form; sirap och andra sockerlösningar utan
tillsats av arom- eller färgämnen; konstgjord honung, även
blandad med naturlig honung; sockerkulör:

— Kemiskt ren maltos och fruktos

— Annat socker i fast form, med tillsats av arom- eller
färgämnen

— Andra

Melass erhållen vid utvinning eller raffinering av socker med
tillsatts av arom- eller färgämnen

1704

Sockerkonfektyrer (inbegripet vit choklad), inte innehållande
kakao

Tillverkning där värdet av allt använt material enligt kapitel

17 inte överstiger 30 % av varans pris fritt fabrik

Tillverkning baserad på material oavsett nummer inbegripet
annat material enligt nr 1702

Tillverkning där värdet av allt använt material enligt kapitel
17 inte överstiger 30 % av varans pris fritt fabrik

Tillverkning där allt använt material skall ha ursprungsstaius

Tillverkning där värdet av allt använt material enligt kapitel

17 inte överstiger 30 % av varans pris fritt fabrik

209

14 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 28

Prop. 1995/96:28

Bilaga

(1)	(2)	(3)
1806	Choklad och and ra livsmedelsberedningar innehållande kakao	Tillverkning där allt använt material klassificeras enligt en annat nummer än själva varan, förutsatt att värdet av allt använt material enligt kapitel 17 inte överstiger 30 % av varans pris frin fabrik
1901	Maltextrakt; livsmedelsberedningar av mjöl, stärkelse eller maltextrakt, som inte innehåller kakaopulver eller innehåller mindre än 50 viktprocent kakaopulver, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans; livsmedelsberedningar av varor enligt nr 0401-0404, som inte innehåller kakaopulver eller innehåller mindre än 10 viktprocent kakaopulver, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans:
	— Maltextrakt	Tillverkning baserad på spannmål enligt kapitel 10
	— Andra	Tillverkning där allt använt material klassificeras enligt en annat nummer än själva varan, förutsatt att värdet av allt använt material enligt kapitel 17 inte överstiger 30 % av varans pris fritt fabrik
1902	Pastaprodukter, såsom spagetti, makaroner, nudlar, lasagne, gnocchi, ravioli och cannelloni, även kokta, fyllda (med kött eller andra födoämnen) eller på annat sätt beredda; couscous, även beredd	Tillverkning där ali använd spannmål (utom durumvete), kött, slaktbiprodukter, fisk, kräftdjur eller blötdjur skall ha ursprungsstatus
1903	Tapioca och tapiocaersättningar, framställda av stärkelse i form av flingor, gryn, pärlgryn, siktmjöl eller i liknande former	Tillverkning baserad på material oavsett nummer utom potatisstärkelse enligt nr 1108
1904	Livsmedelsberedningar erhållna genom svällning eller röstning av spannmål eller spannmålsprodukter (t.ex. majsflingor); spannmål, annan än majs, i form av kom, förkokt eller på annat sätt beredd:
	— Inte innehållande kakao:
	— Spannmål, annan än majs, i form av kom, förkokt eller på annat sätt beredd	Tillverkning baserad på material oavsett nummer. Kom och kolvar av sockermajs, beredda eller konserverade, enligt nr 2001,2004 och 2005, rå, kokt eller ångad sockermajs, fryst, enligt nr 0710 får dock inte användas
	— Andra	Tillverkning där:
		— allt använt spannmål och mjöl (med undantag av majs av sorten Zea indurata samt durumvete och derivater av dessa) skall erhållas i hel form
		— värdet av allt använt material enligt kapitel 17 inte överstiger 30 % av varans pris fritt fabrik
	— Innehållande kakao	Tillverkning baserad på material som inte klassificeras enligt nr 1806, förutsatt att värdet av allt använt material enligt kapitel 17 inte överstiger 30 % av varans pris fritt fabrik
1905	Bakverk, även innehållande kakao; nattvardsbröd. tomma oblatkapslar av sådana slag som är lämpliga för farmaceutiskt bruk, sigilloblater och liknande produkter	Tillverkning baserad på material oavsett nummer utom de som omfattas av kapitel 11

210

Prop. 1995/96:28

Bilaga

(1)	(2)	(J)
2001	Grönsaker, frakt, bär, nötter och andra ätbara växtdelar, beredda eller konserverade med ättika eller ättiksyra	Tillverkning där allt använt material av frukt, bär. nötter och grönsaker skall ha ursprungsstatus
2002	Tomater, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra	Tillverkning där alla använda tomater skall ha ursprungsstatus
2003	Svampar och tryffel, beredda eller konserverade på annat sän än med ättika eller ättiksyra	Tillverkning där all använd svamp och tryffel skall ha ursprungsstatus
2004-2005	Andra grönsaker, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra, frysta eller inte frysta	Tillverkning där alla använda grönsaker skall ha ursprungsstatus
2006	Frakt, bär, nötter, fraktskal och andra växtdelar, kanderade, glaserade eller på liknande sän beredda med socker	Tillverkning där värdet av allt använt material enligt kapitel 17 inte överstiger 30 % av varans pris fritt fabrik
2007	Sylter, frakt- och bärgeléer, marmelader, mos och pastor av frakt eller nötter, beredda eller konserverade, med eller utan tillsats av socker eller annat sötningsmedel	Tillverkning där värdet av allt använt material enligt kapitel 17 inte överstiger 30 % av varans pris fritt fabrik
2(M)H	Frakt, bär, nöner och andra ätbara växtdelar, på annat sätt beredda eller konserverade, med eller utan tillsats av socker, annat sötningsmedel eller alkohol, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans:
	— Frakt, bär och nötter, kokta på annat sätt än genom ångkokning eller i vanen. utan tillsats av socker, frysta	Tillverkning där allt använt material skall ha ursprungsstatus
	— Nötter, utan tillsats av socker eller alkohol	Tillverkning där värdet av allt använt material av nötter och oljefrö med ursprungsstatus enligt nr0801-0802, 1202-1207 överstiger 60 % av varans pris fritt fabrik
	— Andra	Tillverkning där värdet av allt använt material klassificeras enligt ett annat nummer än själva varan, förutsatt att värdet av allt använt material enligt kapitel 17 inte överstiger 30 % av varans pris fritt fabrik
ur 2009	Frakt- och bärsaft (inbegripet dravmust), ojäst och utan tillsats av alkohol, även med tillsats av socker eller annat sötningsmedel	Tillverkning där värdet av allt använt material klassificeras enligt ett annat nummer än själva varan, förutsatt att värdet av allt använt material enligt kapitel 17 inte överstiger 30 % av varans pris fritt fabrik
ur 2101	Rostad cikoriarot och extrakter. essenser eller koncentrat av cikoriarot	Tillverkning där all använd cikoriarot skall ha ursprungsstatus
ur 2103	— Såser samt beredningar för tillredning av såser; blandningar för smaksättningsändamål	Tillverkning där allt använt material klassificeras enligt ett annat nummer än själva varan. Senapspulver eller beredd senap får dock användas
	— Beredd senap	Tillverkning baserad på senapspulver

211

(i)

(2)

ur 2104

— Soppor och buljonger samt beredningar för tillredning av
soppor eller buljonger

— Homogeniserade sammansatta livsmedelsberedningar

ur 2106

Sockerlösningar, aromatiserade eller färgade

2201 Vanen, inbegripet naturligt eller konstgjort mineralvatten
samt kolsyrat vatten, utan tillsats av socker eller annat
sötningsmedel eller av aromämne; is och snö

2202 Vatten, inbegripet mineralvatten och kolsyrat vatten, med
tillsats av socker eller annat sötningsmedel eller av
aromämne, samt andra alkoholfria drycker, med undantag av
frukt- och bärsaft samt g rön sa k ssaft enligt nr 2009

ur 2204

2205

ur 2207,
ur 2208 och

ur 2209

ur 2208

ur 2303

ur 2306

2309

Vin av färska druvor, inbegripet vin som tillsatts alkohol,
druvmust med tillsats av alkohol

Följande produkter innehållande material från druvor:

Vermouth och annat vin av färska druvor, smaksatt med
växter eller aromatiska ämnen; etylalkohol och annan sprit,
även denaturerad; sprit, likör och andra spritdrycker;
sammansatta alkoholhaltiga beredningar av sådana slag som
används för framställning av drycker; ättika

Whisky med en alkoholhalt inte överstigande 50
volymprocent

Återstoder från framställning av majsstärkelse (med undantag
av majsstöpvatten), med ett proteininnehåll beräknat på
torrsubstansen av mer än 40 viktprocent

Oljekakor och andra fasU återstoder från utvinning av
olivolja, innehållande mer än 3 % olivolja

Beredningar av sådana slag som används vid utfodring av
djur

Prop. 1995/96:28

Bilaga

Tillverkning baserad på material enligt alla nummer, med
undantag av beredda eller konserverade grönsaker enligt nr
2002-2005

Regeln som gäller för det nummer enligt vilket varan skulle
klassificeras som bulkvara skall tillämpas

Tillverkning där värdet av allt använt material enligt kapitel
17 inte skall överstiga 30 % av varans pris fritt fabrik

Tillverkning där allt använt vatten skall ha ursprungsstatus

Tillverkning där allt använt material klassificeras enligt ett
annat nummer än själva varan, förutsatt att värdet av allt
använt material enligt kapitel 17 inte överstiger 30 % av
varans pris fritt fabrik och alla använda fruktsafter (uioin
safter från ananas, lime och grapefrukt) redan liar
ursprungsstatus

Tillverkning baserad på annan druvmust

Tillverkning baserad på material oavsett nummer, med
undantag av druvor och allt annat material som erhålls från
druvor

Tillverkning där värdet av all använd spannmålsbaserad sprit
inte överstiger 15 % av varans pris fritt fabrik

Tillverkning där all använd majs skall ha ursprungssutus

Tillverkning där alla oliver som används skall ha
ursprungssutus

Tillverkning där allt använt material av spannmål, socker,
melass, must och mjölk skall ha ursprungssutus

212

Prop. 1995/96:28

Bilaga

(»

2402

(2)

Cigarrer, cigariller och cigaretter av tobak eller
tobakse rsättning

(3)

Tillverkning där minst 70 viktprocent av den använda
obearbetade tobaken eller tobaksavfallet enligt nr 2401 skall
ha ursprungsstatus

ur 2403

Röktobak

Tillverkning där minst 70 viktprocent av den använda
obearbetade tobaken eller tobaksavfallet enligt nr 2401 skall
ha ursprungsstatus

ur 2504

ur 2515

ur 2516

ur 2518

ur 2519

ur 2520

ur 2524

ur 2525

ur 2530

Naturlig kristallingrafit innehållande anrikat kol, renat och i
mald form

Marmor, enkelt sönderdelad genom sågning eller på annat
sätt till block eller plattor av kvadratisk eller rektangulär
form, med en tjocklek av högst 25 cm

Granit, porfyr, basalt, sandsten och annan monument- eller
byggnadssten, enkelt sönderdelad genom sågning eller på
annat sätt till block eller plattor av kvadratisk eller
rektangulär form, med en tjocklek av högst 25 cm

Bränd dolomit

Krossat naturligt magnesiumkarbonat (magnesit), i hermetiskt
tillslutna behållare, samt magnesium oxid, även ren, annan
än smält magnesia eller dödbränd (sintrad) mag nes ia

Bränd gips speciellt beredd för tandläkararbete

Naturliga asbestfibrer

Glimmerpulver

Jordpigment, brända eller malda

Anrikning av innehållet av kol, rening och målning av rå
kristallingrafit

Delning genom sågning eller på annat sätt, av marmor (även
om den redan är sågad) med en tjocklek av minst 25 cm

Delning genom sågning eller på annat sätt, av stenar (även
redan sågade) med en tjocklek av minst 25 cm

Kalcinering av obränd dolomit

Tillverkning där allt använt material klassificeras enligt en
annat nummer än själva varan. Naturligt magnesiumkarbonat
(magnesit) får dock användas

Tillverkning där värdet av allt använt material inte överstiger
50 % av varans pris fritt fabrik

Tillverkning baserad på anrikad asbest

Målning av giimmer eller glimmeravfaR

Kalcinering eller målning av jordpigment

ur 2707

ur 2709

Oljor i vilka vikten av de aromatiska beståndsdelarna
överstiger vikten av de icke aromatiska beståndsdelarna, då
de är oljor som liknar mineraloljor erhållna genom
destillering av högtemperaturtjära från stenkol som ger minst
65 volymprocent destillat vid 250 *C (inbegripet blandningar
av lättbensin och bensol), avsedda att användas som
drivmedel eller bränsle

Råolja erhållen ur bituminösa mineral

Raffinering eller annan bearbetning*

Annan bearbetning där använt material klassificeras enligt
ett annat nummer än själva varan. Material som klassificeras
enligt samma nummer får dock användas om deras värde inte
överstiger 50 % av varans pris fritt fabrik

Nedbrytande destillering av bitniminösa ämnen

1 Se inledande anmärkning 7 — Bilaga I.

213

Prop. 1995/96:28

Bilaga

(1)	(2)	(3)
2710-2712	Oljor erhållna ur petroleum eller ur bituminösa mineral, andra än råolja; preparationer inte nämnda eller inbegripna någon annanstans, innehållande som karaktärsgivande beståndsdel minst 70 viktprocent oljor erhållna ur petroleum eller ur bituminösa mineral
	Petroleumgaser och andra gasformiga kolväten	Raffinering eller annan bearbetning1
	Vaselin; paraffin, mikro vax, "siack wax", ozokerit,	Annan bearbetning där använt material klassificeras enligt
	montanvax (lignitvax), torvvax, andra mineralvaxer och	en annat nummer än själva varan. Material som klassificeras
	liknande produkter erhållna genom syntes eller genom andra	enligt samma nummer får dock användas om deras värde inte
	processer, även färgade	överstiger 50 % av varans pris fritt fabrik
2713-2715	Petroleumkoks, petroleumbitumen (asfalt) och andra återstoder från oljor erhållna ur petroleum eller ur bituminösa mineral Naturlig bitumen och naturasfalt; bituminösa skiffrar och oljeskiffrar samt naturlig bitumenhaltig sand; asfaltit och
	asfaltsten	Raffinering eller annan bearbetning'
	Bituminösa blandningar baserade på naturasfalt, naturlig	Annan bearbetning där använt material klassificeras enligt
	bitumen, petroleumbitumen, mineraltjära eller	ett annat nummer än själva varan. Material som klassificeras
	mineraltjärbeck	enligt samma nummer får dock användas om deras värde inte överstiger 50 % av varans pris fritt fabrik
ur kapitel 28	Oorganiska kemikalier; organiska och oorganiska föreningar	Tillverkning där allt använt material klassificeras enligt ett
	av ädla metaller, av sällsynta jordartsmetaller, av radioaktiva	annat nummer än själva varan. Material som klassificeras
	grundämnen och av isotoper; med undantag av nr ur 2811	enligt samma nummer får dock användas om deras värde inte
	och ur 2833 för vilka reglerna är angivna nedan	överstiger 20 % av varans pris fritt fabrik
ur 2811	Svaveltrioxid	Tillverkning baserad på svaveldioxid
ur 2833	Aluminiumsulfat	Tillverkning där värdet av allt använt material inte överstiger 50 % av varans pris fritt fabrik
ur kapitel 29	Organiska kemikalier, med undantag av nr ur 2901, ur 2902,	Tillverkning där allt använt material klassificeras enligt ett
	ur 2905, 2915, ur 2932-2934, vilka anges nedan	annat nummer än själva varan. Material som klassificeras enligt samma nummer får dock användas om deras värde inte överstiger 20 % av varans pris fritt fabrik
ur 2901	Acykliska kolväten avsedda an användas som drivmedel eller bränsle	Raffinering eller annan bearbetning' Annan bearbetning där använt material klassificeras enligt ett annat nummer än själva varan. Material som klassificeras enligt samma nummer får dock användas om deras värde inte överstiger 50 % av varans pris fritt fabrik

1 Se inledande anmärkning 7 — Bilaga I.

214

Prop. 1995/96:28

Bilaga

(1)	(2)
ur 2902	Cyklaner och cyklener (andra än azulen). bensen, toluen, xylener, avsedda att användas som drivmedel eller bränsle
ur 2905	Metallalkoholater av alkoholer enligt detta nummer samt av etanol eller glycerol
2915	Mättade acykliska monokarboxylsyrorsamt deras anhydrider, halogenider, peroxider och peruxisyror samt halogen-, sulfo- , nitro och nitrosoderivat av sådana föreningar
ur 2932	— Inre etrar samt halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat av sådana föreningar
	— Cykliska acetaler och inre hemiacetaler, samt halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat av sådana föreningar
2933	Heterocykliska föreningar med enbart nitrogen som heteroatom(er); nukleinsyror och salter av nukleinsyror
2934	Andra heterocykliska föreningar

(3)

Raffinering eller annan bearbetning1

Annan bearbetning där använt material klassificeras enligt
en annat nummer än själva varan. Material som klassificeras
enligt samma nummer får dock användas om deras värde inte
överstiger 50 % av varans pris fritt fabrik

Tillverkning baserad på material oavsett nummer, inbegripet
annat material enligt nr 2905. Metallalkoholater enligt detta
nummer får dock användas, förutsatt att deras värde inte
överstiger 20 % av varans pris fritt fabrik

Tillverkning baserad på material oavsett nummer. Dock lår
värdet av allt använt material enligt nr 2915 och 2916 inte
överstiga 20 % av varans pris fritt fabrik

Tillverkning baserad på material oavsett nummer. Dock lår
värdet av allt använt material enligt nr 2909 inte översäga 20
% av varans pris fritt fabrik

Tillverkning baserad på material oavsett nummer

Tillverkning baserad på material oavsett nummer. Dock lår
värdet av allt använt material enligt nr 2932 och 2933 inte
översbga 20 % av varans pris fritt fabrik

Tillverkning där allt använt material klassificeras enligt ett
annat nummer än själva varan. Material enligt samma
nummer får dock användas, förutsatt att deras värde inte
översäger 20 % av varans pris fritt fabrik

ur kapitel 30

Farmaceuuska produkter, med undantag av nr 3002-3004,
för vilka reglerna är angivna nedan

3002

Människoblod; djurblod berett för terapeutiskt, profylakuskt
eller diagnostiskt bruk; immunse ra och andra fraktioner av
blod; vacciner, toxiner, kulturer av mikroorganismer (med
undantag av jäst) och liknande produkter:

— Produkter bestående av två eller flera beståndsdelar som
har blandats med varandra för terapeutiskt eller
profylakäskt bruk eller oblandade produkter för dessa
brak, som föreligger i avdelade doser eller i former eller
förpackningar för försäljning i detaljhandeln

Tillverkning baserad på material oavsett nummer, inbegripet
annat material enligt nr 3002. Material enligt delta vanN.ig
får dock användas, förutsatt att deras värde inte överstiget 20
% av varans pris fritt fabrik

1 Se inledande anmärkning 7 — Bilaga I.

215

Prop. 1995/96:28

Bilaga

(1)	(2)	(3)
3002 (forts.)	— Andra: — Människoblod	Tillverkning baserad på material oavsett nummer, inbegripet annat material enligt nr 3002. Material enligt detta varuslag får dock användas, förutsatt att deras värde inte överstiger 20 % av varans pris fritt fabrik
	— Djurblod berett för terapeutiskt eller profylaktiskt bruk	Tillverkning baserad på materiai oavsett nummer, inbegripet annat material enligt nr 3002. Material enligt detta varuslag får dock användas, förutsatt att deras värde inte överstiger 20 % av varans pris fritt fabrik
	— Andra fraktioner av blod än immunsera, hemoglobin och serumglobuliner	Tillverkning baserad på material oavsett nummer, inbegripet annat material enligt nr 3002. Material enligt detta varuslag får dock användas, förutsatt att deras värde inte överstiger 20 % av varans pris fritt fabrik
	— Hemoglobin, blodglobuliner och serumglobuliner	Tillverkning baserad på material oavsett nummer, inbegripet annat material enligt nr 3002. Material enligt detta varuslag får dock användas, förutsatt att deras värde inte överstiger 20 % av varans pris fritt fabrik
	— Andra	Tillverkning baserad på material oavsett nummer, inbegripet annat material enligt nr 3002. Material enligt detta varuslag får dock användas, förutsatt att deras värde inte överstiger 20 % av varans pris fritt fabrik
3003-3004	Medikamenter (med undantag av varor enligt nr 3002, 3005 eller 3006)	Tillverkning där: — allt använt material klassificeras enligt ett annat nummer än själva varan. Material enligt nr 3003-3004 får dock användas, förutsatt att deras sammanlagda värde inte överstiger 20 % av varans pris fritt fabrik, och — värdet av allt använt material inte överstiger 50 % av varans pris fritt fabrik
ur kapitel 31	Gödselmedel, utom varor enligt nr ur 3105, för vilka regeln är angiven nedan	Tillverkning där allt använt material klassificeras enligt ett annat nummer än själva varan. Material enligt samma nummer får dock användas, förutsatt att deras värde inte överstiger 20 % av varans pris fritt fabrik
ur 3105	Mineraliska eller kemiska gödselmedel som innehåller två eller tre av grundämnena nitrogen (kväve), fosfor och kalium; andra gödselmedel; varor enligt detta kapitel i tablettform eller liknande former eller i förpackningar med en bruttovikt av högst 10 kg, med undantag av: — natriumnitrat — kalciumcyanamid — kaliumsulfat — magnesiumkaliumsulfat	Tillverkning där: — allt använt material klassificeras enligt ett annat nummer än själva varan. Material enligt samma nummer får dock användas, förutsatt att deras sammanlagda värde inte överstiger 20 % av varans pris fritt fabrik, och — värdet av allt använt material inte överstiger 50 % av varans pris fritt fabrik

216

Prop. 1995/96:28

Bilaga

(h

(2)

(3)

ur kapitel 32

Garvämnes- eller färgämnesextrakt; garvsyror och
garvsyrederivat; pigment och andra färgämnen; lacker och
andra målningsfärger; kitt och andra tärnings- och
utfyllnadsmedel; tryckfärger, bläck och tusch; med undantag
av nr ur 3201 och 3205, för vilka reglerna är angivna nedan

Tillverkning där allt använt material klassificeras enlig ett
annat nummer än själva varan. Material enligt samma
nummer får dock användas, förutsatt att deras värde inte
överstiger 20 % av varans värde

ur 3201

Garvsyror samt salter, etrar, estrar och andra derivat av
garvsyror

3205

Substratpigment; preparat enligt anmärkning 3 till detta
kapitel på basis av substratpigment*

Tillverkning baserad på garvämnesextrakt av vegetabiliskt
ursprung

Tillverkning baserad på material oavsett nummer, utom nr
3202 och 3204. Material enligt nr 3205 får dock användas,
förutsatt an deras värde inte överstiger 20 % av varans pris
frin fabrik

ur kapitel 33

Eteriska oljor och resinoider; parfymenng smedel, kosmetiska
preparat och toalettartiklar; med undantag av nr 3301 för
vilken regeln anges nedan

3301

Eteriska oljor (även terpentinfria), inbegripet "concretes" och
"absolutes"; resinoider; koncentrat av eteriska oljor i fett,
icke flyktig olja, vax e. d., erhållna genom s.k. enfleurage
eller maceration; terpenhaltiga biprodukter erhållna vid
avterpenisering av eteriska oljor; vatten från destillation av
eteriska oljor och vattenlösningar av sådana oljor

ur kapitel 34

ur 3403

Tvål och såpa, organiska ytaktiva ämnen, tvättmedel,
smörjmedel, konstgjorda vaxer, beredda vaxer, puts- och
skurmedel, ljus och liknande artiklar, modelleringspastor,
s.k. dentalvax samt dentalpreparat på basis av gips; med
undantag av nr ur 3403 och 3404 vilka anges nedan

Smörjmedel innehållande oljor erhållna ur petroleum eller ur
bituminösa mineraler, förutsatt att de utgör mindre än 70
viktprocent

Tillverkning där allt använt material klassificeras enligt en
annat nummer än själva produkten. Material enligt samma
nummer kan dock användas, förutsan an deras värde inte
överstiger 20 % av varans pris frin fabrik

Tillverkning baserad på material oavsen nummer, inbegripet
material av en annan "grupp"2 inom detta nummer. Material
inom samma grupp kan dock användas, förutsan an deras
värde inte överstiger 20 % av varans pris fritt fabrik

Raffinering eller annan bearbetning3

Annan bearbetning där allt använt material klassificeras
enligt eu annat nummer än själva varan. Material enligt
samma nummer får dock användas, förutsan an deras värde
inte överstiger 50 % av varans pris frin fabrik.

ur 3404

Konstgjorda vaxer och beredda vaxer:

— På en bas av paraffin, petroleumvaxer, vaxer erhållnatr
bituminösa mineraler, råparaffin eller halv raffinerat
paraffin

Tillverkning där allt använt material klassificeras enligt en
annat nummer än själva varan. Material enligt samma
nummer får dock användas, förutsan an deras värde inte
överstiger 20 % av varans pris fritt fabrik

Anmärkning 3 till kapitel 32 anger au dessa preparat är av den sort som används för färgning av alla material eller används som del i tillverkning av
färgningspreparat, förutsan au de inte klassificeras enligt ett annat nummer i kapitel 32.

En "grupp" anses vara varje del av en beskrivning, som avskiljs frän resten av beskrivningen genom ett semikolon.

Se inledande anmärkning 7 — Bilaga I.

217

Prop. 1995/96:28

Bilaga

(1)	(2)	(3)
3404 (foris.)	— Andra	Tillverkning baserad på material oavsett nummer, utom — hydrogenerade oljor med vaxkaraktär enligt nr 1516,
		— fettsyror, inte kemiskt fastställda eller industrimässiga fettalkoholer med vaxkaraktär enligt nr 1519,
		— material enligt nr 3404
		Dessa material får dock användas, förutsan att deras värde inte överstiger 20 % av varans pris fritt fabrik
ur kapitel 35	Proteiner; modifierad stärkelse; lim och klister; enzymer; med undantag av nr 3505 och ur 3507 för vilka regierna anges nedan	Tillverkning där allt använt material klassificeras enligt ett annat nummer än själva varan. Material enligt samma nummer får dock användas, förutsatt att deras värde inte överstiger 20 % av varans pris fritt fabrik
3505	Dextrin och annan modifierad stärkelse (t. ex. förklistrad eller förestrad stärkelse); lim och klister på basis av stärkelse, dextrin eller annan modifierad stärkelse:
	— Etrar och estrar av stärkelse	Tillverkning baserad på material oavsett nummer, inbegripet andra material enligt nr 3505
	— Andra	Tillverkning baserad på material oavsett nummer, utom material enligt nr 1108
ur 3507	Enzympreparat inte nämnda eller inbegripna någon annanstans	Tillverkning där värdet av allt använt material inte överstiger 50 % av varans pris fria fabrik
kapitel 36	Krut och sprängämnen; pyrotekniska produkter; tändstickor; pyrofora legeringar; vissa brännbara produkter	Tillverkning där allt använt material klassificeras enligt en annat nummer än själva varan. Material enligt samma nummer kan dock användas, förutsatt att deras värde mte överstiger 20 % av varans pris fritt fabrik
ur kapitel 37	Varor för foto- eller kinobruk; med undantag av nr 3701-3702, 3704 för vilka reglerna anges nedan	Tillverkning där allt använt material klassificeras enligt ett annat nummer än själva varan. Material enligt samma nummer kan dock användas, förutsatt att deras värde mte överstiger 20 % av varans pris fritt fabrik
3701	Fotografiska plåtar och fotografisk bladfilm, strålningskänsliga, oexponerade, av annat material än papper, papp eller textilvara; bladfilm, strålningskänslig, oexponerad, för omedelbar bildframställning, även i form av filmpaket	Tillverkning där allt använt material klassificeras enligt ett annat nummer än nr 3702
3702	Fotografisk film i rullar, strålningskänslig, oexponerad, av annat material än papper, papp eller textilvara; film i rullar, strålningskänslig, oexponerad avsedd för omedelbar bildframställning	Tillverkning där allt använt material klassificeras enligt ett annat nummer än nr 3701-3702
3704	Fotografiska plåtar, fotografisk film, fotografiskt papper, papp och textilvara, exponerade men inte framkallade	Tillverkning där allt använt material klassificeras enligt ett annat nummer än nr 3701-3704

218

(2)

ur kapitel 38

Diverse kemiska produkter; med undantag av nr ur 3801 ,’ur
3803, ur 3805. ur 3806, ur 3807, 3808-3814, 3818-3820,
3822-3823 för vilka reglerna är angivna nedan:

ur 3801

— Kolloidal grafit suspenderad i olja och halvkolloidal
grafit; kolhallig elektrodmassa

— Grafit i pastaform, som är en blandning av mer än 30
viktprocent grafit med mineraloljor

ur 3803

Raffinerad tallolja

ur 3805

Sprit av sulfatterpendn, renad

ur 3806

Estrar bildade av hartssyror och glycerol eller annan potyol

Prop. 1995/96:28

Bilaga

ur 3807

3808-ur 3811

3812-3814

3818-3820

3822-3823

ur 3811

Träbeck (trätjärbeck)

Diverse kemiska produkter:

— Följande enligt nr 3823:

— Beredda bindemedel för gjutformar eller gjutkämor på
basis av naturliga hartsartade produkter

— Naftensyror. vattenolösliga salter av naftensyrorsamt
estrar av naftensyror

— Sorbitol, annan än sorbitol enligt nr 2905

— Petroieumsulfonater, med undantag av petroieum-
sulfonater av alkalimetaller, av ammonium eller av
etanolaminer; öofenhaltig sulfonsyra av oljor erhållna
ur bituminösa mineral samt saiter av dessa syror

— Jonby ta re

— Getter för vakuumrör

— Alkalisk järnoxid för rening av gas

— Gastvättvatten och utbränd oxid framställd genom
rening av kolgas

— Svavelnaftensyror, vattenolösliga salter samt estrar av
dessa

— Finkelolja och dippelsolja

— Föreningar av salter med olika joner

— Kopieringsklister på basis av gelatin, även förstärkta
med papper eller textilmateriai

— Andra

Beredda tillsatsmedel för smörjoljor innehållande
petroleumoljor eller oljor erhållna ur bituminösa mineral

(3)

Tillverkning där allt använt material klassificeras enligt ett
annat nummer än själva produkten. Material enligt samma
nummer kan dock användas, förutsatt att deras värde inte
överstiger 20 % av varans pris fritt fabrik

Tillverkning där värdet av det använda materialet inte
överstiger 50 % av varans pris fritt fabrik

Tillverkning baserad på material oavsett nummer. Värdet av
materialet enligt nr 3403 skall dock inte överstiga 20 % av
varans pris fritt fabrik

Raffinering från rå tallolja

Rening genom destillering eHer raffinering av rå sprit av
sulfatte rpenrin

Tillverkning baserad på hartssyror

Destillering från trätjära

Tillverkning där värdet av allt använt material inte överstiger
50 % av varans pris fritt fabrik

Tillverkning där värdet av allt använt material enligt nr 3811
inte överstiger 50 % av varans pris fritt fabrik

219

Prop. 1995/96:28

Bilaga

(1)	(2)	(3)
3901-3915	Plaster i obearbetad form, avklipp och annat avfall av plast samt plastskrot; med undantag av nr ur 3907 för vilka regeln är angiven nedan:
	— Homopolymerisationsprodukter	Tillverkning där: — värdet av allt använt material inte överstiger 50 % av varans pris fritt fabrik, och — värdet av allt använt material enligt kapitel 39 inte överstiger 20 % av varans pris fritt fabrik1
	— Andra	Tillverkning där värdet av det använda materialet enligt kapitel 39 inte överstiger 20 % av varans pris fritt fabrik
ur 3907	Sampolymerav polykarbonater och akrylnitril, butadien och	Tillverkning där allt använt material klassificeras enligt ett
	styren (ABS)	annat nummer än själva varan. Material enligt samma nummer får dock användas, förutsatt att deras värde ime överstiger 50 % av varans pris fritt fabrik
ur 3916-3921	Halvfabrikat och artiklar av plast, med undantag av nr ur 3916, nr ur 3917 och nr ur 3920 för vilka reglerna är angivna nedan:	Tillverkning där värdet av allt använt material enligt kapitel
	— Platta produkter, ytterligare bearbetade förutom ytbehandlade eller skurna i andra än rektangulära former (ibegripet kvadratiska former); andra produkter, ytterligare bearbetade förutom ytbehandlade — Andra: — Homopolymerisationsprodukter	39 inte överstiger 50 % av varans pris fritt fabrik Tillverkning där: — värdet av allt använt material inte överstiger 50 % av varans pris fritt fabrik, och — värdet av allt använt material enligt kapitel 39 inte överstiger 20 % av varans pris fritt fabrik1 Tillverkning där värdet av allt använt material enligt kapitel
	— Andra	39 inte överstiger 50 % av varans pris fritt fabrik'
ur 3916 och	Profiler och tuber	Tillverkning där:
ur 3917		— värdet av allt använt material inte överstiger 50 % iv varans pris fritt fabrik, och — värdet av allt använt material enligt kapitel 39 inte överstiger 20 % av varans pris fritt fabrik1
ur 3920	Duk och film av jonomerer	Tillverkning baserad på termoplastiskt delsalt som är en sampolymerav etylen och metakrylsyra delvist neutraliserad med metalljoner, huvudsakligen zink och natrium

För produkter som är sammansatta av material klassificerat enligt både nr 3901-3906 å ena sidan och nr 3907-3911 å andra sidan gäller denna inskränkning
endast den grupp av material som överväger viktmässigt i varan.

220

Prop. 1995/96:28

Bilaga

(1)	(2)	(3)
3922-3926	Plastartiklar	Tillverkning där värdet av allt använt material inte överstiger 50 % av varans pris fritt fabrik
ur 4001	Laminerade plattor av kräppgummi för skodon	Laminering av plattor av naturgummi
4005	Ovulkat gummi i obearbetad form eller i form av plattor, duk eller remsor	Tillverkning där värdet av allt använt material inte överstiger 50 % av varans pris fritt fabrik
4012	Regummerade eller begagnade däck; massivdäck eller halv massivdäck, utbytbara slitbanor samt fålgband, av gummi	Tillverkning baserad på material oavsett nummer, utom nr 4011-4012
ur 4017	Artiklar av hårdgummi	Tillverkning baserad på hårdgummi
ur 4102	Oberedda skinn av får eller lamm, utan ullbeklädnad	Borttag av ull från får- eller lammhudar med ullbeklädnad
4104-4107	Läder, utan hår eller ull annat än läder enligt nr 4108 eller 4109	Omgarvning av förgarvat läder eller
		Tillverkning där allt använt material klassificeras enligt ett annat nummer än själva varan
4109	Lackläder och laminerat lackläder; metalliserat läder	Tillverkning baserad på läder enligt nr 4104-4107, förutsan att dess väide inte överstiger 50 % av varans pris fritt fabrik
ur 4302	Garvade eller på annat sätt beredda pälsskinn, hopfogade:
	— I form av plattor, kors och liknande former	Blekning eller firgning förutom tillskärning och hopfogning av lösa garvade eller beredda pilsskinn
	— Andra	Tillverkning baserad på lösa garvade eller beredda pälsskinn
4303	Kläder och tillbehör till kläder samt andra varor av pälsskinn	Tillverkning baserad på lösa garvade eller beredda pilsskinn, enligt nr 4302
ur 4403	Virke, grovt sågat	Tillverkning baserad på grovt virke, även obarkat eller endast befriat från splintved
ur 4407	Virke, sågat eller kluvet i längdriktningen eller skuret eller svarvat till skivor, med en tjocklek av mer än 6 mm. även hyvlat, slipat eller fingerskarvat	Hyvling, slipning eller fingerskarvning
ur 4408	Faner, med en tjocklek av högst 6 mm. skarvat, och annat virke sågat i längdriktningen, eller skuret eller skarvat till skivor, med en tjocklek av högst 6 mm, även hyvlat, slipat eller fingerskarvat	Laskning, hyvling, slipning eller fingerskarvning
ur 4409	— Virke (inbegripet icke sammansatt parkettstav) likformigt bearbetat utefter hela längden (spontat, falsat, fasat, försett med päristav, profilerat, bearbetat till rund form e.d.) på kanter eller sidor, även slipat eller fingerskarvat	Slipning eller fingerskarvning
	— Profilerat virke	Profilering av virke
ur 4410- ur 4413	Profilerat virke, inbegripet formade lister och andra formade plattor	Profilering av virke

221

Prop. 1995/96:28

Bilaga

(h	(2)	(3)
ur 4415	Packlådor, förpackningsaskar, häckar, tunnor och liknande förpackningar, av trä	Tillverkning baserad på oskuma brädor
ur 4416	Fat, tunnor, kar, baljor och andra tunnbinderiarbeten samt delar till sådana arbeten, av trä	Tillverkning baserad på kluvna stäv, sågade på de två huvudytoma men inte vidare bearbetade
ur 4418	— Byggnadssnickerier och timmermansarbeten, av trä — Profilerat virke	Tillverkning där allt använt material klassificeras enligt ett annat nummer än själva varan. Cellplattor, "shingles" och "shakes" får dock användas Profilering av virke
ur 4421	Ämnen till tändstickor; träpligg till skodon	Tillverkning baserad på virke av alla slag utom enligt nr 4409
4503	Varor av naturkork	Tillverkning baserad på kork enligt nr 4501
ur 4811	Papper och papp, endast linjerat eller rutat	Tillverkning baserad på material för pappersframställning enligt kapitel 47
4816	Karbonpapper, självkopierande papper och annat kopierings- eller övertryckspapper (med undantag av papper enligt nr 4809), pappersstenciler och offsetplåtar av papper, även förpackade i askar	Tillverkning baserad på material för pappersframställning enligt kapitel 47
4817	Kuvert, kortbrev, brevkort med enbart postalt tryck samt korrespondenskort, av papper eller papp; askar, mappar o.d. av papper eller papp innehållande ett sortiment av brevpapper, papperskuvert o.d.	Tillverkning där: — allt använt material klassificeras enligt ett annat nummer än själva varan, och — värdet av allt använt material inte överstiger 50 % av varans pris fritt fabrik
ur 4818	Toalettpapper	Tillverkning baserad på material för pappersframställning enligt kapitel 47
ur 4819	Kartonger, askar, lådor, säckar, påsar och andra förpackningar av papper, papp, cellulosavadd eller duk av cellulosafibrer	Tillverkning där: — allt använt material klassificeras enligt ett annat nummer än själva varan, och — värdet av allt använt material inte överstiger 50 % av varans pris fritt fabrik
ur 4820	Brevpapper i block	Tillverkning där värdet av det använda materialet inte överstiger 50 % av varans pris fritt fabrik
ur 4823	Andra slag av papper, papp, cellulosavadd eller duk av celluiosafibrer, tillskurna till bestämd storlek eller form	Tillverkning baserad på material för pappersframställning enligt kapitel 47
4909	Brevkon och vykon med bildtryck eller annat tryck; trycka kon med personliga hälsningar, meddelanden eller tillkännagivanden, även med bildtryck, med eller utan kuven eller utstyrsel	Tillverkning baserad på material som inte klassificeras enligt nr 4909 eller 4911

222

Prop. 1995/96:28

Bilaga

(1)	(2)	O)
4910	Almanackor av alla slag, tryckta, inbegripet almanacksblock: — Evighetskalendrar eller kalendrar med utbytbara block, fastsatta på en annan bas än papper eller papp — Andra	Tillverkning dår: — allt använt material klassificeras enligt ett annat nummer än själva varan, och — värdet av allt använt material inte överstiger 50 % av varans pris fritt fabrik Tillverkning baserad på material som inte klassificeras enligt nr 4909 eller 4911
ur 5003	Avfall av natursilke (inbegripet silkeskokonger, inte lämpliga för avhaspling, gamavfall samt rivet avfall och riven lump), kardat eller kammat	Kardning eller kamning av avfall av natursilke
5501-5507 ur kapitel 50- kapitel 55	Konststapelfibrer Gam, monofilamentgam och tråd Textilvaror: — Med infogad gummitråd — Andra	Tillverkning baserad på kemiska ämnen eller textilmassa Tillverkning baserad på': — råsilke, avfall av silke, inte kardat eller kammat eller på annat sätt bearbetat, för spinning — andra naturfibrer, inte kardade eller kammade eller på annat sätt bearbetade, för spinning, — kemiska ämnen eller textilmasssa, eller — material för tillverkning av papper Tillverkning baserad på enkelt gam1 Tillverkning baserad på1: — kokosfibergam, — naturfibrer, — konststapelfibrer, inte kardade eller kammade eller på annat sätt bearbetade för spinning, — kemiska ämnen eller textilmassa, eller — papper eller Tryckning åtföljd av minst två för- eller efterbehandlingar (t. ex. kokning, blekning, mercerisering, värmefixering, uppruggning, mangling, krympbehandling, appretering, dekatering, impregnering, stoppning eller noppning) om värdet av den otryckta textilvävnaden inte överstiger 47,5 % av varans pris fritt fabrik
ur kapitel 56	Vadd, filt och bondad duk; specialgamer, surrningsgam och tågvirke samt varor av sådana produkter, med undantag av nr 5602, 5604, 5605 och 5606, för vilka reglerna anges nedan	Tillverkning baserad på1: — kokosfibergam, — naturfibrer, — kemiska ämnen eller textilmassa, eller — material för papperstillverkning

För särskilda villkor rörande varor tillverkade av en blandning av textilmateriai, se anmärkning 5.

223

Prop. 1995/96:28

Bilaga

(1)	(2)	(3)
5602	Filt, även impregnerad, överdragen, belagd eller laminerad:
	- Nålfilt	Tillverkning baserad på1: — naturfibrer, — kemiska ämnen eller textilmassa Dock får — polypropylenfilament enligt nr 5402, — polypropylenfibrer enligt nr 5503 eller 5506, eller — polypropylenfiberkabel enligt nr 5501 användas om valören av ett enda filament eller fiber i alla dessa fall är mindre än 9 decitex och förutsatt att deras värde inte överstiger 40 % av varans pris fritt fabrik
	— Annan	Tillverkning baserad på': — naturfibrer. — konststapelfibrer tillverkade av kasein, eller — kemiska ämnen eller textilmassa
5604	Tråd och rep av gummi, textilöverdragna; textilgam samt remsor o.d. enligt nr 5404 eller 5405, impregnerade, överdragna eller belagda med gummi eller plast eller försedda med hölje av gummi eller plast:
	— Tråd och rep av gummi, textilöverdragna	Tillverkning baserad på tråd och rep av gummi, inte textilöverdragna
	— Andra	Tillverkning baserad på1: — naturfibrer, inte kardade eller kammade eller på annat sätt bearbetade för spinning, — kemiska ämnen eller textilmassa, eller — material för papperstillverkning
5605	Metalliserat gam, även överspunnet, dvs. textilgam eller remsor o.d. enligt nr 5404 eller 5405, i förening med metall	Tillverkning baserad på': — naturfibrer. — konststapelfibrer, inte kardade eller kammade eller på annat sätt bearbetade för spinning, — kemiska ämnen eller textilmassa, eller — material för papperstillverkning
	i form av tråd eller pulver eller överdragna med metall
5606	Överspunnet gam samt remsor o.d. enligt nr 5404 eller 5405, överspunnna (dock inte gam enligt nr 5605 och	Tillverkning baserad på1: — naturfibrer,
	överspunnet tagelgam); sniljgam (inbegripet sniljgam	Tillverkning baserad på1: — naturfibrer,
	framställt av textilflock); chainettegam	— konststapelfibrer, inte kardade eller kammade eller på annat sätt bearbetade för spinning, — kemiska ämnen eller textilmassa, eller — material för papperstillverkning

För särskilda villkor gällande varor tillverkade av cn blandning av textilmateriai. se anmärkning 5.

224

Prop. 1995/96:28

Bilaga

(1)	(2)	(3)
kapitel 57	Mattor och annan golvbeläggning av textilmateriai:
	— Av nålfilt	Tillverkning baserad på': — naturfibrer, eller — kemiska ämnen eller textilmassa Dock får: — Polypropylenfilament enligt nr 5402, — polypropylenfibrer enligt nr 5503 eller 5506, eller — polypropylenfiberkabel enligt nr 5501 användas om valören av en enda filament eller fiber i alla dessa fall är mindre än 9 decitex och förutsan an deras värde inte överstiger 40 % av varans pris frin fabrik
	— Av annan filt	Tillverkning baserad på1: — naturfibrer, ime kardade eller kammade eller på annat sän bearbetade för spinning, eller — kemiska ämnen eller textilmassa
	— Annan	Tillverkning baserad på1: — kokosfibergam, — syntetgam eller renegatfilamentgam — naturfibrer, eller — konststapelfibrer, inte kardade eller kammade eller pa annat sätt bearbetade för spinning
ur kapitel 58	Speciella vävnader; tuftade dukvaror av textilmateriai; spetsar; tapisserier; snörmakeriarbeten, broderier, andra än nr 5805 och 5810; regeln för nr 5810 anges nedan:
	— 1 förening med gummitråd	Tillverkning baserad på enkelt gam1
	— Andra	Tillverkning baserad på1: — naturfibrer, — konststapelfibrer, inte kardade eller kammade eller på annat sätt bearbetade för spinning, eller — kemiska ämnen eller textilmassa eller Tryckning åtföljd av minst två för- eller efterbehandiingar (t.ex. kokning, blekning, mercerisering, vännefixering, upp- ruggning, mangling, krympbehandling, appretenng, dekatering, impregnering, stoppning eller noppning) om värdet av den otryckta textil vävnaden inte överstiger 47.5 % av varans pris fritt fabrik
5810	Broderier som längdvara eller i form av motiv	Tillverkning där: — allt använt material klassificeras enligt ett annat nummer än själva varan, och — värdet av allt använt material inte överstiger 50 % av varans pris fritt fabrik

För särskilda villkor gällande varor tillverkade av blandade textilmateriai, se anmärkning 5.

225

15 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 28

Prop. 1995/96:28

Bilaga

(1)	(2)	(3)
5901	Textilvävnader överdragna med gummi arabieum e.d. eller stärkelseprodukter, av sädana slag som används till bokpärmar o.d.; kalkerväv; preparerad målarduk; kan vas och liknande styva textilvävnader av sådana slag som används till hattstommar	Tillverkning baserad på gam
5902	Kordväv av högstyrkegam av nylon eller andra polyamider, polyestrar eller viskos:
	— Innehållande högst 90 viktprocent av textilmateriai	Tillverkning baserad på gam
	— Andra	Tillverkning baserad på kemiska ämnen eller textilmassa
5903	Textilvävnader, impregnerade, överdragna, belagda eller laminerade med plast, andra än vävnader enligt nr 5902	Tillverkning baserad på gam
5904	Linoleummattor o.d., även i tillskurna stycken; golvbeläggning bestående av en textilbotten med överdrag eller beläggning, även i tillskurna stycken	Tillverkning baserad på gam1
5905	Textiltapeter:
	— Impregnerade, överdragna, belagda eller laminerade med gummi, plast eller annat material	Tillverkning baserad på gam
	— Andra	Tillverkning baserad på1: — kokosfibergam, — naturfibrer, — konststapelfibrer, inte kardade eller kammade eller bearbetade på annat sän för spinning, eller — kemiska ämnen eller textilmassa eller Tryckning åtföljd av minst två för- eller efterbehandiingar (t.ex. kokning, blekning, mercerisering, värmefixermg, uppruggnmg, mangling, krympbehandling, appretermg, dekatering, impregnering, stoppning eller noppning) om värdet av den otryckta textilvävnaden inte överstiger 47.5 % av varans pris fritt fabrik
5906	Gummibehandlade textilvävnader, andra än vävnader enligt nr 5902:
	- Trikå	Tillverkning baserad på1: — naturfibrer, — konststapelfibrer, inte kardade eller kammade eller på annat sätt bearbetade för spinning, eller — kemiska ämnen eller textilmassa

För särskilda villkor gällande varor tillverkade av en blandning av textilmateriai. se anmärkning 5.

226

Prop. 1995/96:28

Bilaga

(1)	(2)	(3)
5906 (forts.)	— Andra textilvävnader av syntetfilamentgam. innehållande mer än 90 viktprocent textilmateriai — Andra	Tillverkning baserad på kemiska ämnen Tillverkning baserad på gam
5907	Textilvävnader med annan impregnering. annat överdrag eller annan beläggning; målade teaterkulisser, ateljéfonder o.d. av textilvävnader	Tillverkning baserad på gam
ur 5908 5909-5911	Glödstrumpor, även impregnerade Textilvaror för tekniskt bruk: — Polerskivor eller polerringar andra än av filt enligt nr 5911 — Andra	Tillverkning baserad på rundstickad glödstrumpsväv Tillverkning baserad på gam eller textilavfall eller trasor enligt nr 6310 Tillverkning baserad på': — kokosfibergam, — naturfibrer, — konststapelfibrer, inte kardade eller kammade eller på annat sätt bearbetade för spinning, eller — kemiska ämnen eller textilmassa
kapitel 60	Dukvaror av trikå	Tillverkning baserad på1; — naturfibrer, — konststapelfibrer, inte kardade eller kammade eller på annat sätt bearbetade för spinning, eller — kemiska ämnen eller textilmassa
kapitel 61	Kläder och tillbehör till kläder, av trikå; — Erhållna genom ihopsyning eller annan sammanfogning, två eller flera delar av trikå som antingen Ir tillskurna eller formsydda — Andra	Tillverkning baserad på gam2 Tillverkning baserad på1; — naturfibrer, — konststapelfibrer, inte kardade eller kammade eller på annat sän bearbetade för spinning, eller — kemiska ämnen eller textilmassa
ur kapitel 62	Kläder och tillbehör till kläder, av annan textilvara än trikå, med undantag av nr ur 6202. ur 6204, ur 6206, ur 6209-ur 6211, 6213, 6214, ur 6216 och ur 6217 för vilka reglerna anges nedan	Tillverkning baserad på gam2
ur 6202	Kläder för kvinnor eller flickor eller babykläder och andra	Tillverkning baserad på gam2
ur 6204	konfektionerade tillbehör, broderade
ur 6206 ur 62(W		eller
ur 6211		Tillverkning baserad på ickc-bmderad texlilvävnad. föniisatt
och		att värdet av den icke-broderade vävnaden inte överstigci 40
ur 6217		% av varans pris fritt fabrik1

För särskilda villkor gällande varor tillverkade av cn blandning av textilmateriai, sc anmärkning 5.
Se anmärkning 6.

227

Prop. 1995/96:28

Bilaga

o»

(2)

(3)

ur 6210
ur 6216

och

ur 6217

Brandsäker utrustning av textilvävnad belagd med folie av
aluminiumöverdragen polyestcr

6213
och 6214

Näsdukar, sjalar, scarfar, halsdukar, mantiljer, slöjor o.d.:

— Broderade

Tillverkning baserad på gam*

eller

Tillverkning baserad på icke-överdragen textilvävnad,
förutsatt att värdet av den icke-överdragna vävnaden inte
överstiger 40 % av varans pris fritt fabrik1

Tillverkning baserad på oblekt enkelt gam12

eller

ur 6217

— Andra

Fodertyger för kragar och manschetter, tillskurna

Tillverkning baserad på icke-broderad textilvävnad, förutsatt
an värdet av den icke-broderade vävnaden inte överstiger
40 % av varans pris fritt fabrik 1

Tillverkning baserad på oblekt, enkelt gam12

Tillverkning där

— allt använt material klassificeras enligt ett annat nummer
än själva varan, och

— värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av
varans pris fritt fabrik

6301-6304

Res- och sängfiltar, sänglinne m.m.; gardiner, m.m.; andra
inredningsartiklar:

— Av filt, av bondad duk

— Andra:

— Broderade

— Andra

6305

Säckar och påsar av sådana slag som används till
förpackning av varor

Tillverkning baserad på2:

— naturfibrer, eller

— kemiska ämnen eller textilmassa

Tillverkning baserad på oblekt, enkelt gam2 3

eller

Tillverkning baserad på icke broderad textilvävnad (annan än
trikå) förutsatt att värdet av den använda icke broderade
vävnaden inte överstiger 40 % av varans pris fritt fabrik

Tillverkning baserad på oblekt, enkelt gam2 3

Tillverkning baserad på2:

— naturfibrer,

— konststapelfibrer, inte kardade eller kammade eller på
annat sätt bearbetade för spinning, eller

— kemiska ämnen eller textilmassa

Sc anmärkning 6.

För särskilda villkor gällande varor tillverkade av blandningar av textilmateriai, se anmärkning 5.

För slickade och virkade artiklar, ej elastiska eller gummerade, som erhållits genom ihopsyning eller sammansättning av stickade eller virkade biur av tyg (tillskurna
eller direkt suckade efter passform) se anmärkning 6.

228

Prop. 1995/96:28

Bilaga

(1)	(2)	(3)
6306	Presenningar, segel till bitar, segelbrädor eller fordon, markiser, tält och campingartiklar:
	— Av bondad duk	Tillverkning baserad på1:
		— naturfibrer,
		— kemiska ämnen eller textilmassa
	— Andra	Tillverkning baserad på oblekt, enkelt gam
ur 6307	Andra konfektionerade artiklar, inbegripet tillskämings- mönster	Tillverkning där värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av varan pris fritt fabrik
6308	Satser bestående av vävnadsstycken och gam, med eller utan tillbehör, avsedda för tillverkning av manor, tapisserier, broderade borddukar eller servetter eller liknande artiklar av textilmateriai, i detaljhandelsförpackningar	Varje del i satsen skall uppfylla den regel som skulle gälla för den, om den inte var del av satsen. Icke-ursprungsvaror kan dock användas i satser, förutsatt att deras totala värde inte överstiger 15 % av satsens pris fritt fabrik
6401 (»405	Skodon	Tillverkning baserad på material oavsett nummer med undantag av sammanfogningar av överdelar fastade \ id innersulan eller till andra delar av sulan enligt nr 6406
6503	Filthattar och andra huvudbonader av flit, tillverkade av hattstumpar eller plana hattämnen enligt nr 6501, även ofodrade eller utan utsmyckning	Tillverkning baserad på gam eller textilflbrer2
6505	Hattar och andra huvudbonader, av trikå eller tillverkade av spetsar, flit eller annan textilvara, i längder (dock inte av remsor), även ofodrade eller inte utsmyckade; hårnät av alla slags material, även fodrade och utsmyckade	Tillverkning baserad på gam eller textilflbrer2
6601	Paraplyer och parasoller (inbegripet käpparaplyer, trädgårdsparasoller och liknande parasollcr)	Tillverkning där värdet av allt använt material inte överstiger 50 % av varans pris fritt fabrik
ur 6803	Varor av skiffer eller agglomererad skiffer	Tillverkning baserad på bearbetad skiffer
ur 6812	Varor av asbest eller av blandningar på basis av asbest eller på basis av asbest och magnesiumkarbonat	Tillverkning baserad på material oavsett nummer
ur 6814	Varor av glimmer; inbegripet agglomererad eller rekonstruerad glimmer på underlag av papper, papp eller annat material	Tillverkning baserad på bearbetad glimmer (inbegripet agglomererad eller rekonstruerad glimmer)
7006	Glas enligt nr 7003, 7004 eller 7005, böjt, bearbetat på kanterna, graverat, borrat, emaljerat eller på annat sätt bearbetat, men inte inramat och inte i förening med annat material	Tillverkning baserad på material enligt nr 7001
7007	Säkerhetsglas bestående av härdat eller laminerat glas	Tillverkning baserad på material enligt nr 7001
7008	Flerväggiga isolernrtor av glas	Tillverkning baserad på material enligt nr 7001

För särskilda villkor gällande varor tillverkade av blandningar av textilmateriai. sc anmärkning 5.
Se anmärkning 6

229

Prop. 1995/96:28

Bilaga

(1)	(2)	(3)
7009	Speglar av glas, inbegripet backspeglar, även inramade	Tillverkning baserad på material enligt nr 7001
7010	Damejeanner, flaskor, burkar, krukor, ampuller och andra behållare av glas, av sådana slag som används för transport eller förpackning av varor; konserveringsburkar av glas; proppar, lock och andra tillslutningsanordningar av glas	Tillverkning där allt använt material klassificeras enligt ett annat nummer än själva varan, eller Slipning av glasvaror förutsatt att värdet av den oslipade glasvaran inte överstiger 50 % av varans pris fritt fabrik
7013	Glasvaror av sådana slag som används som bords- köks-, toalett-, kontorsartiklar, för prydnadsändamål eller för liknande ändamAl (andra än sAdana som omfatus av nr 7010 eller 7018)	Tillverkning där allt använt material klassificeras enligt ett annat nummer än själva varan. och Slipning av glasvaror förutsatt att värdet av den oslipade glasvaran inte överstiger 50 % av varans pris fritt fabrik eller Handdekorering (med undantag av serigrafi) av handblåsu glasvaror, förutsatt att värdet av den handblåsu glasvaran inte överstiger 50 % av varans pris fritt fabrik
ur 7019	Varor (andra än gam) av glasfibrer	Tillverkning baserad på: — ofärgade flisor, roving, gam eller huggna strängar, eller — glasull
ur 7102	Bearbeude ädelstenar eller halvädelstenar (naturliga.	Tillverkning baserad på obearbetade ädelstenar eller
ur 7103 och ur 7104 7106 7108	syntetiska eller rekonstruerade) Ädla meuller:	halvldelstenar
och 7110	— Obearbetade — I form av halvfabrikat eller i pulverform (alla)	Tillverkning baserad på material som inte klassificeras enligt nr 7106, 7108 eller 7110 eller Separering av ädla meuller genom elektrolytisk, termisk eller kemisk process enligt nr 7106, 7108 eller 7110 eller Legering av ädla meuller enligt nr 7106, 7108 eller 7110 med varandra eller med oädla meuller Tillverkning baserad på obearbeude ädla meuller
ur 7107	Metaller med plätenng av ädla meuller, i form av	Tillverkning baserad på meuller platinerade med adla
ur 7109 och ur 7111	halvfabrikat	meuller, obearbetade
7116	Varor bestAende av naturpärior eller odlade pärlor eller av ädelstenar eller halvädelstenar (naturliga, syntetiska eller rekonstruerade)	Tillverkning där värdet av det använda materialet inte överstiger 50 % av varans pris fritt fabrik
7117	Oäku smycken	Tillverkning där allt använt material klassificeras enligt ett annat nummer än själva varan eller Tillverkning baserad på delar av oädla meuller, inte platinerade eller belagda med ädla meuller, förutsati att värdet av allt använt material inte överstiger 50 % av varans pris fritt fabrik

230

Prop. 1995/96:28

Bilaga

(1)	(2)	0)
7207	Halvfärdiga produkter av järn eller olegerat stål	Tillverkning baserad på material enligt nr 7201-7205
7208-7216	Valsade platta produkter, stång och profiler av järn eller olegerat stål	Tillverkning baserad på göt eller andra obearbetade former enligt nr 7206
7217	Tråd av järn eller olegerat stål	Tillverkning baserad på halvfabrikat enligt nr 7207
ur 7218 7219-7222	Halvfärdiga produkter, valsade platta produkter, stång och profiler av rostfritt stål	Tillverkning baserad på göt eller andra obearbetade former enligt nr 7218
7223	Tråd av rostfritt stål	Tillverkning baserad på halvfabrikat enligt nr 7218
ur 7224 7225-7227	Halvfärdiga produkter, valsade platta produkter, stänger, i oregelbundet upprullade ringar, av annat legerat stål	Tillverkning baserad på göt eller andra obearbetade former enligt nr 7224
7228	Annan stång av annat legerat stål; profiler, av annat legerat stål; ihåligt borrstål, av legerat eller olegerat stål	Tillverkning baserad på göt eller andra obearbetade former enligt nr 7206, 7218 eller 7224
7229	Tråd av annat legerat stål	Tillverkning baserad på halvfabrikat enligt nr 7224
ur 7301	Spont	Tillverkning baserad på material enligt nr 7206
7302	Banbyggnadsmaterial av järn eller stål för järnvägar eller spårvägar, nämligen räler, moträler och kuggskenor, växeltungor, spårkorsningar, växelstag och andra delar till spårväxlar, sliprar, rälsskarvjäm. rälstolar, rälstolskilar, underläggsplattor, klämplattor, spårhållare, spårplattor, bindbjälkar och annan speciell materiel för sammanbindning eller fästande av räler	Tillverkning baserad på material enligt nr 7206
7304 7305 och 7306	Rör och ihåliga profiler, av jäm (annat än gjutjärn) eller stål	Tillverkning baserad på material enligt nr 7206-7207, 7218 eller 7224
7308	Konstruktioner (med undantag av monterade eller monteringsfärdiga byggnader enligt nr 9406) och delar av konstruktioner (t.ex. broar och brosektioner, slussportar, tom, fackverksmaster, tak, fackverk till tak, dörrar och fönster, dörr- och fönsterkarmar, dörrtrösklar, fönsterluckor, räcken och pelare), av jäm eller stål; plåt, stång och profiler, rör o.d. av jäm eller stål, bearbetade för användning i konstruktioner	Tillverkning där allt använt material klassificeras enligt en annat nummer än själva varan. Profiler framställda genom svetsning enligt nr 7301 får dock inte användas
ur 7315	Snökedjor	Tillverkning där värdet av allt använt material enligt nr 7315 inte överstiger 50 % av varans pris fritt fabrik
ur 7322	Radiatorer för centraluppvärmning, inte försedda med elektrisk uppvärmning	Tillverkning där värdet av allt använt material enligt nr 7322 inte överstiger 5 % av varans pris fritt fabrik

231

Prop. 1995/96:28

Bilaga

(1)	(2)	(3)
ur kapitel 74	Koppar och varor av koppar, med undantag av nr 7401-7405; regeln för nr ur 7403 anges nedan	Tillverkning där: — allt använt material klassificeras enligt ett annat nummer än själva varan, och — värdet av allt använt material inte överstiger 50 % av varans pris frin fabrik
ur 7403	Kopparlegeringar, i obearbetad form	Tillverkning baserad på raffinerad koppar, i obearbetad form, eller från avfall och skrot
ur kapitel 75	Nickel och varor av nickel, med undantag av nr 7501-7503	Tillverkning där: — allt använt material klassificeras enligt ett annat nummer än själva varan, och — värdet av allt använt material inte överstiger 50 % av varans pris fritt fabrik
ur kapitel 76	Aluminium och varor av aluminium, med undantag av nr 7601-7602, och ur 7616; reglerna för nr 7601 och ur 7616 anges nedan	Tillverkning där: — allt använt material klassificeras enligt ett annat nummer än själva varan, och — värdet av allt använt material inte överstiger 50 % av varans pris fritt fabrik
7601 ur 7616	Aluminium i obearbetad form Varor av aluminium, andra än gasväv, duk, galler, nät, förstärkande vävnad o.d. (inbegripet ändlösa band) av aluminiumtråd, och sträckmetall av aluminium	Tillverkning baserad på termisk eller elektrolytisk behandling av aluminium, inte legerat, eller av avfall och skrot Tillverkning där: — allt använt material klassificeras enligt ett annat nummer än själva varan. Gasväv, duk, galler, nät, förstärkande vävnad o.d. (inbegripet ändlösa band) av aluminiumtråd, eller sträckmetall av aluminium får dock användas, och — värdet av allt använt material inte överstiger 50 % av varans pris fritt fabrik
ur kapitel 78	Bly och varor av bly, med undantag av nr 7801-7802; regeln för nr 7801 anges nedan	Tillverkning där: — allt använt material klassificeras enligt ett annat nummer än själva varan, och — värdet av allt använt material inte överstiger 50 % av varans pris fritt fabrik
7801	Bly i obearbetad form: — Raffinerat bly — Annat	Tillverkning baserad på "bullion"*bly eller "workM-bly Tillverkning där allt använt material klassificeras enligt ett annat nummer än själva varan. Avfall och skrot enligt nr 7802 får dock inte användas

232

Prop. 1995/96:28

Bilaga

	(1)	(2)	(3)
ur	kapitel 79	Zink och varor av zink, med undantag av nr 7901-7902; regeln för 7901 anges nedan	Tillverkning där: — allt använt material klassificeras enligt ett annat nummer än själva varan, och — värdet av allt använt material inte överstiger 50 % av varans pris fritt fabrik
7901		Zink i obearbetad form	Tillverkning där allt använt material klassificeras enligt en annat nummer än själva varan. Avfall och skrot enligt nr 7902 får dock inte användas
ur	kapitel 80	Tenn och varor av tenn, med undantag av nr 8001-8002, 8007; regeln för nr 8001 anges nedan	Tillverkning där: — allt använt material klassificeras enligt en annat nummer än själva varan, och — värdet av allt använt material inte överstiger 50 % av varans pris frin fabrik
	8001	Tenn i obearbetad form	Tillverkning där allt använt material klassificeras enligt en annat nummer än själva varan. Avfall och skrot enligt nr 8002 får dock inte användas
ur	kapitel 81	Andra oädla metaller, i obearbetad form; varor av dessa material	Tillverkning där värdet av allt material enligt samma nummer som de använda varorna inte överstiger 50 % av varans pris frin fabrik
	8206	Satser av två eller fler handverktyg enligt nr 8202-8205, i förpackningar för detaljhandeln	Tillverkning där allt använt material klassificeras enligt en annat nummer ån 8202-8205. Verktyg enligt nr 8202-8205 får införlivas i en sats, förutsan an deras värde inte överstiger 15 % av satsens pris fritt fabrik
	8207	Utbytbara verktyg för handverktyg, även mekaniska, eller för verktygsmaskiner (t.ex. för pressning, stansning, gängning, borrning, arborming, dnftning, fräsning, svarvning eller skruvdragning), inbegripet dragskivor för dragning och matriser för stringpressning av metall, samt verktyg för berg- eller jordborming	Tillverkning där: — allt använt material klassificeras enligt en annat nummer än själva varan, och — värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av varans pris frin fabrik
	8208	Knivar och skärstål för maskiner eller mekaniska apparater	Tillverkning där: — allt använt material klassificeras enligt ett annat nummer än själva varan, och — värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av varans pris frin fabrik

233

Prop. 1995/96:28

Bilaga

(I)

(2)

ur 8211

Knivar med skärande egg, även tandad (inbegripet
trädgårdsknivar), men inte knivar enligt nr 8208

Tillverkning där allt använt material klassificeras enligt ett
annat nummer än själva varan. Blad och handtag till knivar
av oädel metall får dock användas

8214

Andra skär- och klippverktyg (t.ex. hlrklippningsmaskiner,
huggknivar och hackknivar för slakterier och charkuterier
eller för hushållsbruk, pappersknivar); artiklar och satser av
artiklar för manikyr eller pedikyr (inbegripet nagelfilar)

Tillverkning där allt använt material klassificeras enligt ett
annat nummer än själva varan. Blad och handtag till knivar
av oädel metall får dock användas

8215

Skedar, gafflar, slevar, tårtspadar, fiskknivar, smörknivar,
sockertänger och liknande köks- eller bordsartiklar

Tillverkning där allt använt material klassificeras enligt en
annat nummer än själva varan. Blad och handtag till knivar
av oädel metall får dock användas

ur 8306

Statyetter och andra prydnadsföremål, av oädel metall

Tillverkning där allt använt material klassificeras enligt ett
annat nummer än själva varan. Annat material enligt nr 8306
får dock användas, förutsan att dess värde inte överstiger U)
% av varans pris frin fabrik

ur kapitel 84

Kämreaktorer, ångpannor, maskiner, apparater och
mekaniska redskap; delar till sådana varor; utom de som
omfattas av följande nummer eller delar av nummer för vilka
reglerna anges nedan:

8403, ur 8404 , 8406-8409, 8411, 8412, 8415 , 8418, ur
8419, 8420, 8425-8430. ur 8431, 8439, 8441.8444-8447.
ur 8448. 8452, 8456-8466, 8469-8472, 8480, 8484-8485

Tillverkning

— där värdet av allt använt material inte överskrider 40 %
av varans pris fritt fabrik, och

— där, inom den nämnda begränsningen, de material som
klassificeras enligt samma nummer som varan endast
används till en värde av högst 5 % av varans pris fnn
fabrik

8403
och
ur 8404

Värmepannor för centraluppvärmning, andra än sådanaenligt
nr 8402, samt hjälpapparater för värmepannor för
centraluppvärmning

8406

Ångturbiner

8407

Förbränningskolvmotorer med gnisttändning och med fram-
och återgående eller roterande kolvar

8408

Förbränningskolvmotorermed kompressionständning (diesel-
eller semidieselmotorer)

8409

Delar som är lämpliga att användas uteslutande eller
huvudsakligen till motorer enligt nr 8407 eller 8408

8412

Andra motorer

8415

Luftkonditioneringsapparater bestående av en motordriven
fläkt samt anordningar för reglering av temperatur och
fuktighet, inbegripet sådan apparater i vilka fuktigheten inte
kan regleras separat

Tillverkning där allt använt material klassificeras enligt en
annat nummer än 8403 eller 8404. Material som klassificeras
enligt nr 8403 eller 8404 får dock användas, förutsan an
deras sammanlagda värde inte överstiger 5 % av varans pris
fritt fabrik

Tillverkning där värdet av allt använt material inte överstiger
40 % av varans pris fritt fabrik

234

Prop. 1995/96:28

Bilaga

(!)

(3)

8418

Kylskåp, frysar och annan kyl- eller frysutrustning,
elektriska och andra; värmepumpar, andra än
luftkonditioneringsapparater enligt nr 8415

Tillverkning:

— där värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av
varans pris fritt fabrik.

— där, inom den nämnda begränsningen, det material som
klassificeras enligt samma nummer som varan endast
används till ett värde av högst 5 % av varans pris fritt
fabrik, och

— där värdet av allt använt icke-ursprungsmaterial inte
överstiger värdet av använt ursprungsmaterial

ur 8419

Apparater föranvändning i trä-, trämassa- och pappindustrier

Tillverkning:

— där värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av
varans pris fritt fabrik, och

— där, inom den nämnda begränsningen, det material som
klassificeras enligt samma nummer som varan endast
används till ett värde av högst 25 % av varans pris fritt
fabrik

8420

Ka land rar och andra valsmaskiner, andra än maskiner för
bearbetning av metall eller glas, samt valsar till sådana
maskiner

Tillverkning:

— där värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av
varans pris fritt fabrik, och

8425-8428

Maskiner och apparater för lyftning eller annan hantering,
lastning eller lossning

8429

Självgående bladschaktmaskiner, väghyvlar, skrapor,
grävmaskiner, lastare, stampmaskiner och vägvältar:

— Vägvältar

Andra

— där, inom den nämnda begränsningen, det material som
klassificeras enligt samma nummer som varan endast
används till ett värde av högst 25 % av varans pris fritt
fabrik

Tillverkning:

— där värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av
varans pris fritt fabrik, och

— där, inom den nämnda begränsningen, det material som
klassificeras enligt nr 8431 endast används till en värde
av högst 5 % av varans pris fritt fabrik

Tillverkning där värde! av allt använt material inte oversnrer
40 % av varans pris fntt fabrik

Tillverkning:

— där värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av
varans pris fritt fabrik, och

— där, inom den nämnda begränsningen, det material som
klassificeras enligt 8431 endast används till ett värde av
högst 5 % av varans pris fritt fabrik

235

Prop. 1995/96:28

Bilaga

(l>	(2)	(3)
8430	Andra maskiner och apparater för grävning, hyvling, planering, stampning, tillpackning, schaktning, borrning eller brytning av jord. sten, mineral eller malm; pålningsmaskiner och påluppdragningsmaskiner; snöplogar och snöslungor	Tillverkning: — där värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av varans pris fritt fabrik, och — där, inom den nämnda begränsningen, det material som klassificeras enligt nr 8431 endast används till ett värde av högst 5 % av varans pris fritt fabrik
ur 8431	Delar till väghyvlar	Tillverkning där värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av varans pris frin fabrik
8439	Maskiner och apparater för tillverkning av massa av fibrösa cellulosahaltiga material eller för tillverkning eller efterbehandling av papper eller papp	Tillverkning: — där värdet av allt använt matenal inte överstiger 40 % av varans pris fritt fabrik, och — där, inom den nämnda begränsningen, det material som klassificeras enligt samma nummer som varan endast används till ett värde av högst 25 % av varans pris fritt fabrik
8441	Andra maskiner och apparater för bearbetning av pappersmassa, papper eller papp, inbegripet skärmaskiner av olika slag	Tillverkning: — där värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av varans pris fritt fabrik, och — där, inom den nämnda begränsningen, det matenal som klassificeras enligt samma nummer som varan endast används till ett värde av högst 25 % av varans pris fritt fabrik
8444-8447	Maskiner enligt dessa nummer för användning i textilindustrin	Tillverkning där värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av varans pris fritt fabrik
ur 8448	Hjälpmaskiner och hjälpapparater för användning tillsammans med maskiner enligt nr 8444 och 8445	Tillverkning där värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av varans pris fritt fabrik
8452	Symaskiner, andra än trådhäftmaskiner enligt nr 8440; möbler, stativ och överdrag, speciellt konstruerade för symaskiner; symaskinsnålar:
	— Symaskiner (endast skyttelmaskiner) vilkas överdel har en vikt av högst 16 kg utan motor eller 17 kg med motor — Andra	Tillverkning: — där värdet av allt använt material inte överstiger 40 9c av varans pris fntt fabrik. — där värdet av allt icke-ursprungsmaterial som använts vid montering av överdelen (utan motor) inte överstiger värdet av använt material med ursprungsstatus, och — de använda maskindelarna för trådspänning, virkning och sicksacksöm redan är ursprungsvaror Tillverkning där värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av varans pris fritt fabrik
8456-8466	Verktygsmaskiner och maskiner samt delar och tillbehör till dessa enligt nr 8456-8466	Tillverkning där värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av varans pris fritt fabrik

236

Prop. 1995/96:28

Bilaga

(1)	(2)	(3)
8469-8472	Kontorsmaskiner (t.ex. skrivmaskiner, räknemaskiner, ordbehandlingsmaskiner, kopiatorer, häftapparater)	Tillverkning där värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av varans pris fritt fabrik
8480	Formflaskor för metallgjuterier; bottcnplattor till gjutformar; gjutmodeller; gjutformar och andra formar för metall (andra än götkokiller), hårdmetall, glas, mineniliska ämnen, gummi eller plast	Tillverkning där värdet av allt använt material inte överstiger 50 % av varans pris fritt fabrik
8484	Packningar och liknande tätmngsmaterial av metallplåt i förening med annat material eller av två eller flera skikt av metall; satser av packningar och liknande tätningsmaterial av skilda material, i påsar, kuvert eller liknande förpackningar	Tillverkning där värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av varans pris fritt fabrik
8485	Delar till maskiner och apparater, inte försedda med elektriska kopplingsanordningar, isolatorer, spolar, kontaktelement eller andra elektriska anordningar, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans i detta kapitel	Tillverkning där värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av varans pris fritt fabrik
ur kapitel 85	Elektriska maskiner och apparater, elektriskt material samt delar till sådana varor; apparater för inspelning eller återgivning av ljud, apparater för inspelning eller återgivning av bilder och ljud för television samt delar och tillbehör till sådana apparater; utom de som omfattas av följande nummer eller delar av nummer för vilka reglerna anges nedan: 8501-8502, ur 8518, 8519-8529. 8535-8537, 8542, 8544-8546 och 8548	Tillverkning: — där värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av varans pris fritt fabrik, och — där, inom den nämnda begränsningen, det material som klassificeras enligt samma nummer som varan endast används till ett värde av högst 5 % av varans pris fritt fabrik
8501	Elektriska motorer och generatorer (med undantag av generatoraggregat)	Tillverkning: — där värdet av allt använt matenal inte överstiger 40 % av varans pris fritt fabrik, och
		— där, inom den nämnda begränsningen, det material som klassificeras enligt nr 8503 endast används till ett varde av högst 5 % av varans pris fritt fabrik
8502	Elektriska generatoraggregat och roterande omformare	Tillverkning:
		— där värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av varans pris fritt fabrik, och
		— där, inom den nämnda begränsningen, det material som klassificeras enligt nr 8501 eller 8503, sammantagna, endast används till högst 5 % av varans pris fritt fabrik
ur 8518	Mikrofoner och mikrofonstativ; högtalare, med eller utan hölje; tonfrekvensförstärkare; elektriska Ijudförstärknings- anläggningar	Tillverkning: — där värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av varans pris fritt fabrik, och — där värdet av allt använt material utan ursprungsstatus inte överstiger värdet av använt material med ursprungsstatus

237

Prop. 1995/96:28

Bilaga

(1)	(2)	(3>
8519	Skivspelare, elektriska grammofoner, kassettbandspelare och andra apparater för ljudåtergivning, inte försedda med	Tillverkning:
	anordning för ljudinspelning	— där värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av varans pris fritt fabrik, — där värdet av allt använt material utan ursprungsstaius inte överstiger värdet av använt material med ursprungsstatus
8520	Bandspelare och andra apparater för ljudinspelning, även innehållande anordning för ljudåtergivning	Tillverkning: — där värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av varans pris fritt fabrik, och — där värdet av allt använt material utan ursprungsstatus inte överstiger värdet av använt material med ursprungsstatus
8521	Apparater för inspelning eller återgivning av videosignaler	Tillverkning: — där värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av varans pris frin fabrik, och — där värdet av allt använt material utan ursprungsstatus inte överstiger värdet av använt material med ursprungsstatus
8522	Delar och tillbehör till apparater enligt nr 8519-8521	Tillverkning där värdet av allt använt material inte överst iver 40 % av varans pris fritt fabrik
8523	Beredda, oinspelade media för inspelning av ljud eller för	Tillverkning där värdet av allt använt material inte överstiger
	liknande inspelning av andra fenomen, andra än produkter enligt kapitel 37	40 % av varans pris frin fabrik
8524	Grammonskivor, inspelade band och andra media med inspelningar av ljud eller andra fenomen, inbegripet matriser för tillverkning av grammonskivor men inte produkter enligt kapitel 37:
	— Matriser för tillverkning av grammonskivor	Tillverkning där värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av varans pris fritt fabrik
	— Andra	Tillverkning: — där värdet av allt använt material inte överstiger 40 $ av varans pris fritt fabrik, och — där, inom den nämnda begränsningen, material klassificerat enligt nr 8523 endast används till ett värde av högst 5 % av varans pris fritt fabrik

238

Prop. 1995/96:28

Bilaga

(1)	(2)	0)
8525	Apparater för sändning av radiotelefoni, radiotelegrafi, rundradio eller television, även med inbyggd utrustning för	Tillverkning:
	mottagning, ljudinspelning eller ljudåtergivning;	— där värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av
	televisionskameror	varans pris fritt fabrik, och — där värdet av allt använt icke-ursprungsmaterial inte överstiger värdet av använt ursprungsmaterial
8526	Radarapparater, apparater för radionavigering samt apparater för radiomanövrering eller radiostyming	Tillverkning: — där värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av varans pris fritt fabrik, och — där väldet av allt använt icke-ursprungsmaterial inte överstiger värdet av använt ursprungsmaterial
8527	Apparater för mottagning av radiotelefoni, radiotelegrafi eller rundradio, även med inbyggd utrustning för inspelning	Tillverkning:
	eller återgivning av ljud eller med inbyggt ur	— där värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av varans pris fritt fabrik, och — där värdet av allt använt icke-ursprungsmaterial inte överstiger värdet av använt ursprungsmaterial
8528	Televisionsmottagare (inbegripet videomonitorer och videoprojektorer), även med inbyggd rundradiomottagare	Tillverkning:
	eller utrustning för inspelning eller återgivning av ljud eller	— där värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av
	videosignaler	varans pris fritt fabrik, och — där värdet av allt använt icke-ursprungsmaterial inte överstiger värdet av använt ursprungsmaterial
8529	Delar som är lämpliga an användas uteslutande eller huvudsakligen till apparater enligt nr 8525-8528
	— Lämpliga att användas uteslutande eller huvudsakligen till	Tillverkning där värdet av allt använt material inte överstiger
	apparater för inspelning eller återgivning av videosignaler	40 % av varans pris fritt fabrik
	— Andra	Tillverkning: — där värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av varans pris fritt fabrik, och — där värdet av allt använt icke-ursprungsmaterial inte överstiger värdet av använt ursprungsmaterial
8535	Elektriska apparater och andra artiklar för brytning.	Tillverkning:
och	omkoppling eller skyddande av elektriska kretsar eller för att
8536	åstadkomma anslutning till eller förbindelse i elektriska	— där värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av
	kretsar	varans pris fritt fabrik, och — där, inom den nämnda begränsningen, det material som klassificeras enligt nr 8538 endast används till ett värde av högst 5 % av varans pris fritt fabrik

239

Prop. 1995/96:28

Bilaga

(!)	(2)	(M
8537	Tavlor, paneler, hyllor, bänkar, skåp o.d. (inbegripet styrskåp för numeriska styrsystem), utrustade med två eller flera apparater eller andra artiklar enligt nr 8535 eller 8536 och avsedda att tjänstgöra som elektriska manöver- eller kopplingsorgan, inbegripet sådana tavlor som innehåller instrument eller apparater enligt kapitel 90, dock inte kopplingsanordningar enligt nr 8517	Tillverkning: — där värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av varans pris fritt fabrik, och — där, inom den nämnda begränsningen, det material som klassificeras enligt nr 8538 endast används till ett värde av högst 5 % av varans pris fritt fabrik
8542	Elektroniska integrerade kretsar och andra elektroniska mikrokretsar	Tillverkning: — där värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av varans pris fritt fabrik, och — där, inom den nämnda begränsningen, det material som klassificeras enligt nr 8541 eller 8542, sammantaget, endast används till ett värde av högst 5 % av varans pris fritt fabrik
8544	Isolerad (inbegripet lackerad eller anodoxiderad) tråd och kabel (inbegripet koaxialkabel) och andra isolerade elektriska ledare, även försedda med kopplingsanordningar; optiska fiberkablar i vilka vatje enskild fiber ir försedd med eget hölje, iven i förening med elektriska ledare eller försedda med kopplingsanordningar	Tillverkning där värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av varans pris fritt fabrik
8545	Kolelektroder, kolborstar, lampkol, kol för galvaniska element och andra artiklar av grafit eller annat kol, även i förening med metall, av sådana slag som används för elektriskt ändamål	Tillverkning där värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av varans pris fritt fabrik
8546	Elektriska isolatorer, oavsett material	Tillverkning där värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av varans pris fritt fabrik
8548	Elektriska delar till maskiner och apparater, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans i detta kapitel	Tillverkning där värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av varans pris fritt fabrik
8601-8607	Lok och annan rullande järnvägs- och spårvägsmateriel samt delar till sådan materiel	Tillverkning där värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av varans pris fritt fabrik
8608	Stationär järnvägs- och spårvägsmateriel; mekanisk (inbegripet eiektromekanisk) signalerings-, säkerhets- och trafikövervakningsutrustning för järnväg, spårvägar, landsvägar, gator, inre vattenväg, parkeringsplatser, hamnanläggningar eller flygfält; delar till sådan materiel	Tillverkning: — där värdet av allt använt material inte överstiger 40 'X av varans pris fritt fabrik, och — där, inom den nämnda begränsningen, det material som klassificeras enligt samma nummer som varan endast används till ett värde av högst 5 % av varans pris t ritt fabrik

240

Prop. 1995/96:28

Bilaga

(1)	(2)	0)
8609	Godsbehållare (containrar), inbegripet sådana för transport av vätskor, speciellt konstruerade och utrustade för befordran med ett eller flera slag av transportmedel	Tillverkning där värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av varans pris fritt fabrik
ti r kapitel 87	Fordon, andra än rullande järnvägs- eller spårvägsmaterial, samt delar och tillbehör till fordon; med undanlag av de som omfattas av följande nummer eller delar av nummer, för vilka reglerna anges nedan: 8709-8711, ur 8712, 8715-8716	Tillverkning där värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av varans pris fritt fabrik
8709	Truckar, inte försedda med lyft- eller hanteringsutrustning, av sådana slag som används i fabriker, magasin, hamnområden eller på flygplatser för korta transporter av gods; dragtruckar av sådana slag som används på järnvägsperronger; delar till fordon enligt detta nummer	Tillverkning: — där värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av varans pris fritt fabrik, och — där, inom den nämnda begränsningen, det material som klassificeras enligt samma nummer som varan endast används till ett värde av högst 5 % av varans pris fritt fabrik
8710	Stridsvagnar och andra motordrivna, pansrade stridsfordon, även utrustade med vapen, samt delar till sådana fordon	Tillverkning: — där värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av varans pris frin fabrik, och — där, inom den nämnda begränsningen, det material som klassificeras enligt samma nummer som varan endast används till ett värde av högst 5 % av varans pris frin fabrik
871!	Motorcyklar (inbegripet mopeder) och cyklar försedda med hjälpmotor, med eller utan sidvagn; sidvagnar	Tillverkning: — där värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av varans pris frin fabrik, och — där värdet av allt använt icke-urspnmgsinaterial inte överstiger värdet av använt ursprungsmaterial
ur 8712	Tvåhjuliga cyklar utan kullager	Tillverkning baserad på material som inte klassificeras enligt nr 8714
8715	Barnvagnar och delar till barnvagnar	Tillverkning: — där värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av varans pris frin fabrik, och — där, inom den nämnda begränsningen, det material som klassificeras enligt samma nummer som varan endast används till ett värde av högst 5 % av varans pris fritt fabrik
8716	Släpfordon och påhängsvagnar; andra fordon, utan mekanisk framdrivningsanordning; delar till sådana fordon	Tillverkning: — där värdet av allt använt material inte överstiger 40 9? av varans pris fritt fabrik, och — där, inom den nämnda begränsningen, det material som klassificeras enligt samma nummer som vanm endast används till ett värde av högst 5 % av varans pris fritt fabrik

241

16 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 28

Prop. 1995/96:28

Bilaga

(1)	(2)	(3)
8803	Delar till varor enligt nr 8801 eller 8802	Tillverkning där värdet av allt använt material enlig nr 8803 inte överstiger 5 % av varans pris fritt fabrik
8804	Fallskärmar (inbegripet styrbara fallskärmar) och s.k. rotochutes; delar och tillbehör till dessa varor:
	— Rotochutes	Tillverkning baserad på material oavsett nummer inklusive andra material enligt nr 8804
	— Andra	Tillverkning där värdet av allt använt material enligt nr 8804 inte överstiger 5 % av varans pris fritt fabrik
8805	Startanordningar för luftfartyg; inbromsningsanordningar och liknande utrustning; markkömingsapparater för flygutbild- ning; delar till varor enligt detta nummer	Tillverkning där värdet av allt använt material enligt nr 8805 inte överstiger 5 % av varans pris fritt fabrik
kapitel 89	Fartyg, samt annan flytande materiel	Tillverkning där allt använt material klassificeras enligt ett annat nummer än själva varan. Skrov enligt nr 8906 får dock inte användas
ur kapitel 90	Optiska instrument och apparater, foto- och kinoapparater, instrument och apparater för mätning eller kontroll, medicinska och kirurgiska instrument och apparater; delar och tillbehör till sådana artiklar; med undantag av de som omfattas av följande nummer eller delar av nummer för vilka reglerna anges nedan: 9001, 9002, 9004, ur 9005, ur 9006, 9007, 9011, ur 9014, 9015-9017, ur 9018, 9024-9033	Tillverkning: — där värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av varans pris fritt fabrik, och — där, inom den nämnda begränsningen, det material som klassificeras enligt samma nummer som varan endast används till ett värde av högst 5 % av varans pris fritt fabrik
9001	Optiska fibrer och optiska fiberknippen; optiska fiberkablar andra än sådana enligt nr 8544; skivor och plattor av polariserande material; linser (inbegripet kontaktlinser), prismor, speglar och andra optiska element, oavsett material, omonterade, andra än sådana element av glas som inte är optiskt bearbetade	Tillverkning där värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av varans pris fritt fabrik
9002	Linser, prismor, speglar och andra optiska element, oavsett material, monterade, utgörande delar eller tillbehör till instrument eller apparater, andra än sådana element av glas som inte är optiskt bearbetade	Tillverkning där värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av varans pris fritt fabrik
9004	Glasögon o.d., avsedda för synkorrektion, som skydd för ögonen eller för annat ändamål	Tillverkning där värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av varans pris fritt fabrik
ur 9005	Kikare (monokulära och binokulära), inbegripet teleskop samt stativ till sådana, med undantag av astronomiska refraktorer och stativ till sådana	Tillverkning: — där värdet av allt använt material inte överstiger 40 % ,iv varans pris fritt fabrik.
		— där, inom den nämnda begränsningen, det material som klassificeras enligt samma nummer som varan endast används till ett värde av högst 5 % av varans pris t ritt fabrik, och
		— där värdet av allt använt material utan ursprungsstatus inte överstiger värdet av använt material med ursprungsstatus

242

Prop. 1995/96:28

Bilaga

(I)

(3)

ur 9(XX>

Stillbildskameror; hlixtljusapparater och blixtlampor, andra
än biixtlampor med elektrisk urladdning

Tillverkning:

— där värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av
varans pris fritt fabrik.

— där, inom den nämnda begränsningen, det material som
klassificeras enligt samma nummer som varan endast
används till ett värde av högst 5 % av varans pris fritt
fabrik, och

— där värdet av allt använt material utan ursprungsstatus
inte överstiger värdet av allt använt material med
ursprungsstatus

9007

Kinokameror och kinoprojektorer. även med inbyggd
utrustning för inspelning eller återgivning av ljud

Tillverkning:

— där värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av
varans pris fritt fabrik.

— där, inom den nämnda begränsningen, det material som
klassificeras enligt samma nummer som varan endast
används till ett värde av högst 5 % av varans pris fritt
fabrik, och

— där värdet av allt använt material utan ursprungsstatus
inte överstiger värdet av allt använt material med
ursprungsstatus

9011

Optiska mikroskop, inbegripet sådana för fotomikrografi,
kinefotomikrografi eller mikroprojektion

Tillverkning:

— där värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av
varans pris fritt fabrik.

— där, inom den nämnda begränsningen, det material som
klassificeras enligt samma nummer som varan endast
används till ett värde av högst 5 % av varans pris fritt
fabrik, och

— där värdet av allt använt material utan urspningsstaius
inte överstiger värdet av allt använt material med
ursprungsstatus

ur 9014

Andra instrument och apparater för navigering

Tillverkning där värdet av allt använt material inte överstiger
40 % av varans pris fritt fabrik

9015

Instrument och apparater för geodesi (inbegripet
fotogrammetrisk geodesi), lantmäteri, hydrografi,
oceanografi, hydrologi, meteorologi eller geofysik, med
undantag av kompasser; avståndsmätare

Tillverkning där värdet av allt använt material inte överstiger
40 % av varans pris fritt fabrik

9016

Vågar känsliga för 0.05 cg eller mindre, även med
tillhörande vikter

Tillverkning där värdet av allt använt material inte överstiger
40 % av varans pris fritt fabrik

9017

Ritinstrument, ritsinstrument och räkneinstrument (t.ex.
ritapparater, pantografer, gradskivor, ritbestick. räknestickor
och räkneskivor); instrument som hålls i handen för
längdmätning (t.ex. mätstockar, mätband, mikrometrar och
skjutmått), inte nämnda eller inbegripna någon annanstans i
detta kapitel

Tillverkning där värdet av allt använt material inte överstiger
40 % av varans pris fritt fabrik

243

Prop. 1995/96:28

Bilaga

(1)	(2)	(3)
ur 9018	Tandläkarstolar med inbyggda tandläkarinstrument eller med spottkopp	Tillverkning baserad på material oavsett nummer, inbegripet annat material enligt nr 9018
9024	Maskiner och apparater för provning av hårdhet, hållfasthet, sammanpressbarhet, elasticitet eller andra mekaniska egenskaper hos material (t.ex. metaller, trä, textilvaror, papper eller plast)	Tillverkning där värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av varans pris fritt fabrik
9025	A reo metrar och liknande instrument, termometrar, pyrometrar, barometrar, hygrometrar och psykrometrar, även registrerande, samt alla slags kombinationer av dessa instrument	Tillverkning där värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av varans pris fritt fabrik
9026	Instrument och apparater för mätning eller kontroll av gasers eller vätskors strömning, nivå, tryck e.d. (t.ex. genomströmningsmätare, nivåmätare, manometrar och värmeförbrukningsmätare), med undantag av instrument och apparater enligt nr 9014, 9015, 9028, 9032	Tillverkning där värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av varans pris fritt fabrik
9027	Instrument och apparater för fysikalisk eller kemisk analys (t.ex. polarimetrar, refraktometrar, spektrometrar samt gas- eller rökanalysapparater); instrument och apparater för mätning eller kontroll av viskositet, porositet, dilatation, ytspänning e.d.; instrument och apparater för mätning eller kontroll av värmemångd, ljudnivå eller ljusintensitet (inbegripet exponeringsmätare); mikrotomer	Tillverkning där värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av varans pris fritt fabrik
9028	Förbruknings- och produktionsmätare för gaser, vätskor eller elektricitet, inbegripet kaJibreringsmatare för sådana instrument:
	— Delar och tillbehör	Tillverkning där värdet av allt använt material inte ö\ er- stiger 40 % av varans pris fritt fabrik
	— Andra	Tillverkning:
		— där värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av varans pris fritt fabrik, och
		— där värdet av allt icke-ursprungsmaterial inte överstiger värdet av använt material med ursprungsstatus
9029	Varvräknare, produktionsräknare, taxametrar, vägmätare, stegräknare o.d.; hastighetsmätare och takometrar, andra än artiklar enligt nr 9014 eller 9015; stroboskop	Tillverkning där värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av varans pris fritt fabrik
9030	Oscilloskop, spektrumanalysapparater samt andra instrument och apparater för mätning eller kontroll av elektriska storheter, med undantag av mätare enligt nr 9028; instrument och apparater för mätning eller påvisande av alfa-, beta-, gamma eller röntgenstrålning, kosmisk strålning eller annan joniserande strålning	Tillverkning där värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av varans pris fritt fabrik
9031	Instrument, apparater och maskiner för mätning eller kontroll, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans i detta kapitel; profilprojektorer	Tillverkning där värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av varans pris fritt fabrik
9032	Instrument och apparater för automatisk reglering	Tillverkning där värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av varans pris fritt fabrik

244

Prop. 1995/96:28

Bilaga

(1)	(2)	(3)
9033	Delar och tillbehör (inte nämnda eller inbegripna någon	Tillverkning där värdet av allt använt material inte överstiger
	annanstans i detta kapitel) till maskiner, instrument och apparater enligt kapitel 90	40 % av varans pris frin fabrik
ur kapitel 91	Ur och delar till ur; med undantag av de som omfatus av	Tillverkning dår värdet av allt använt material inte överstiger
ur kapitel 91	följande nummer för vilka reglerna anges nedan: 9105, 9109-9113	40 % av varans pris frin fabrik
9105	Andra ur	Tillverkning: — där värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av varans pris frin fabrik, och — där värdet av använt material uun ursprungssutus inte överstiger värdet av använt ursprungsmaterial
9109	Andra urverk, kompletta eller sammansatta	Tillverkning: — där värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av varans pris fritt fabrik, och — dår värdet av använt material uun ursprungssutus inte överstiger värdet av använt ursprungsmaterial
9110	Kompletta urverk, inte sammansatta eller delvis sammansatta (urverkssatser); ofullständiga urverk, sammansatta; råurverk	Tillverkning: — där värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av varans pris frin fabrik, och — dår, inom den nämnda begränsningen, det material som klassificeras enligt nr 9114 endast används till en värde av högst 5 % av varans pris frin fabrik
9111	Boetter till ur samt delar till sådana	Tillverkning: — där värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av varans pris frin fabrik, och — där, inom den nämnda begränsningen, det material som klassificeras enligt samma nummer som varan endast används till en värde av högst 5 % av varans pris i ritt fabrik
9112	Urfodral och andra höljen till varor enligt detta kapitel samt delar till sådana	Tillverkning: — där värdet av allt använt materia) inte överstiger 40 c/< av varans pris fritt fabrik, och — där, inom den nämnda begränsningen, det material som klassificeras enligt samma nummer som varan endast används till ett värde av högst 5 % av varans pris i ritt fabrik
9113	Urarmband och delar till urarmband:
	— Av oädel metall, även med plätering, eller med plätering	Tillverkning där värdet av allt använt material inte överstiger
	av ädel metall	40 % av varans pris fritt fabrik
	— Andra	Tillverkning där värdet av allt använt material inte överstiger 50 % av varans pris fritt fabrik

245

17 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 28

Prop. 1995/96:28

Bilaga

(1)	(2)	(3)
kapitel 92	Musikinstrument; delar och tillbehör till musikinstrument	Tillverkning där värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av varans pris fritt fabrik
kapitel 93	Vapen och ammunition; delar och tillbehör till vapen och ammunition	Tillverkning där värdet av allt använt material inte överstiger 50 % av varans pris fritt fabrik
ur 9401	Möbler av oädel metall, försedda med ostoppat	Tillverkning där allt använt material klassificeras enligt ett
och ur 9403	bomullsöverdrag med en vikt av 300 g/m2 eller mindre	annat nummer än själva varan eller Tillverkning baserad på bomullstyg som redan är formskuret och färdigt för användning enligt nr 9401 eller 9403, förutsatt att: — dess värde inte överstiger 25 % av varans pris fritt fabrik, och — allt övrigt använt material redan har ursprungsstatus och klassificeras enligt ett annat nummer än 9401 eller 9403
9405	Belysningsarmatur och andra belysningsartiklar (inbegripet strålkastare) samt delar till sidana artiklar, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans; ljusskyltar, namnplåtar med belysning o.d., med fast, varaktigt monterad ljuskälla samt delar till sådana artiklar, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans	Tillverkning där värdet av allt använt material inte överstiger 50 % av varans pris fritt fabrik
9406	Monterade eller monteringsfärdiga byggnader	Tillverkning där värdet av allt använt material inte överstiger 50 % av varans pris fritt fabrik
9503	Andra leksaker; skalenliga modeller och liknande modeller för förströelse, mekaniska eller icke mekaniska; pussel av alla slag	Tillverkning där: — allt använt material klassificeras enligt en annat nummer än själva varan, och — värdet av allt använt material inte överstiger 50 % av varans pris frin fabrik
ur 9506	Färdiga huvud till golfklubbor	Tillverkning baserad på grovt tillskurna delar
9507	Spön, fiskkrokar och andra redskap för fiske med rev; landningshåvar, fjärilshåvar och liknande håvar; lockfåglar (andra än de som omfattas av nr 9208 eller 9705) och liknande artiklar för jakt	Tillverkning där allt använt material klassificeras enligt en annat nummer än själva varan. Material som klassificeras enligt samma nummer får dock användas, förutsan an deras värde inte överstiger 5 % av varans pris frin fabrik
ur 9601	Artiklar av animaliska, vegetabiliska eller mineraliska	Tillverkning baserad på bearbetat snidningsmaterial enligt
och ur 9602	snidningsmaterial	samma nummer
ur 9603	Kvastar och borstar (med undantag av viskor och liknande samt borstar tillverkade av mård- eller ekorrhår), mekaniska mattsopare utan motor, målardynor och målningsrullar, avtorkare och moppar	Tillverkning där värdet av allt använt material inte överstiger 50 % av varans pris frin fabrik
9605	Reseetuier med artiklar för toalettändamål, för sömnad eller för rengöring av skor eller kläder	Varje del i varusetet skall uppfylla den regel som skulle tillämpas om den inte var en del av en set. Artiklar utan ursprungsstatus får dock infogas, förutsan att deras totala värde inte överstiger 15 % av setets pris fritt fabrik

246

Prop. 1995/96:28

Bilaga

(1)	(2)	0)
9606	Knappar samt knappformar och andra delar till knappar; knappämnen	Tillverkning där: — allt använt material klassificeras enligt ett annat nummer än själva varan, och
		— värdet av allt använt material inte överstiger 50 % av varans pris fritt fabrik
9608	Kulpennor; pennor med filtspets eller annan porös spets; reservoarpennor och liknande pennor; pennor för duplicering; stiftpennor; pennskaft och pennförlängare o.d.; delar (inbegripet hylsor och hållare) till artiklar enligt detta nummer, andra än sådana som omfattas av nr 9609	Tillverkning där allt använt material klassificeras enligt ett annat nummer än själva varan. Stift och stiftspetsar får dock användas liksom annat material som klassificeras enligt samma nummer, förutsatt att deras värde inte överstiger 5 % av varans pris fritt fabrik
9612	Färgband för skrivmaskiner och liknande färgband, indränkta med färg eller på annat sätt preparerade för att kunna ge ett avtryck, även på spolar eller i patroner; färgdynor, även sådana som inte är indränkta med färg, med eller utan ask	Tillverkning dår: — allt använt material klassificeras enligt ett annat nummer än själva varan, och
		— värdet av allt använt material inte överstiger 50 % av varans pris fritt fabrik
ur 9614	Rökpipor eller piphuvuden	Tillverkning baserad på grovt tillskurna delar

247

BILAGA Ill

VARUCERTIFIKAT EUR.l

1. Varucertifikat EUR.l skall upprättas på en blankett motsvarande förlagan i denna bilaga. Blanketten
skall tryckas upp på ett eller flera av de språk som avtalet år avfattat på. Varucertifikatet skall fyllas i
på en av dessa språk och i överensstämmelse med bestämmelserna i den exporterande statens
lagstiftning. Om det fylls i för hand skall detta göras med bläck och med versaler.

2. Certifikatets format skall vara 210 x 297 mm, med en tillåten avvikelse på längden på minus 5 mm eller
plus 8 mm. Det papper som används skall vara vin, lämpligt an skriva på, frin från mekanisk
pappersmassa och väga minst 25 g/m2. Det skall vara försen med guillocherad botten i grön färg för att
göra en förfalskning på mekanisk eller kemisk väg uppenbar för ögat.

3. De behöriga myndigheterna i gemenskapens medlemsstater och i Lettland får förbehålla sig rätten att
själv trycka certifikat eller låta trycka sådana i ett godkänt tryckeri. I det senare fallet skall varje blankett
förses med en uppgift om godkännandet. Vatje blankett skall vara försedd med en uppgift om tryckeriets
namn och adress eller med tecken som möjliggör identifiering av tryckeriet. För särskiljande av
certifikaten skall varje certifikat dessutom genom tryck eller på annat sätt förses med ett serienummer.

Prop. 1995/96:28

Bilaga

248

Prop. 1995/96:28

Bilaga

VARUCERTIFIKAT

1. Exportör (namn, fullstlndig ad reta, land)	EUR. 1 Nr A 9M.M4
	Se anvisningar på omstående sida innan blanketten ifylles
	2. Certifikat fik a	nvindning i den fikmånsberättigade handeln mellan och
3. Mottagare (namn, fullstlndig adress, land) (uppgiften ej obligatorisk)
	^^^(U\|eberöidy*^er^niDD		er av länder eller områden)
	4. Land, grupp av linder eller område dir varorna anses ha sitt ursprung		5. Mottagande land, grupp av länder eller område
6. Upplysningar om transporten (uppgiften ej obligatorisk)	7. Anmärkningar
8. Positionsnummer; kollis mirke och nummer, antal och slag1; varuslag			9. Bruttovikt (kg) eller annan kvantitet (1, m3 etc)	10. Fakturor (uppgiften ej obligatonsk)
11. TULLMYNDIGHETENS INTYG Deklarationen granskad utan anmärkning Exporthandling2 Blankett........ nr....... Tullanstalt................. Utfärdande land eller område.....		12. EXPORTÖRENS DEKLARATION Undertecknad försäkrar härmed att ovan angivna varor uppfyller villkoren för certifikatets erhållande
........................ Stämpel		(Ort och datum)

Datum...................
(Namnteckning)		(Namnteckning)

249

‘Ifylles endast i de fall då det exporterande landett eller områdets bestämmelser så erfordrar

antalet arti-
klar eller "i
hwlk"

Prop. 1995/96:28

Bilaga

13. BEGÄRAN OM KONTROLL, Ull	14. RESULTAT AV KONTROLLEN
	Vid den undersökning som verkställts har befunnits att detta certifikat1 utfärdats av angivet tullkontor och att de uppgifter som det innehåller är riktiga. ej uppfyller de fastställda kraven på riktighet (sc bifogade an- ° märkningar).
Anhållan om kontroll av riktigheten av detta certifikat
(Ort och datum) Stämpel	(Ort och datum) Stämpel
(Namnteckning)	(Namnteckning)
	1 Sätt krytt i tillämplig ruta

ANVISNINGAR

1. Certifikatet får inte innehålla raderingar eller överskrivningar. Ändringar som utförs skall göras genom överstrykning av de felaktiga
uppgifterna, i förekommande fall med angivande av de riktiga uppgifterna. Varje sådan ändring skall signeras av den som upprättat certifikatet
och bestyrkas av tullmyndigheten i det utfärdande landet eller området.

2. Mellanrum får inte lämnas mellan varuposterna på certifikatet och varje varupost skall föregås av ett positionsnummer. Omedelbart under sista
textraden skall en horisontell linje dragas. Outnyttjat utrymme skall spärras på sådant sätt an ytterligare tillägg ej kan göras.

3. Varorna anges enligt handelsbruk och tillräckligt noggrant för att möjliggöra identifiering.

250

Prop. 1995/96:28

Bilaga

ANSÖKAN OM VARUCERTIFIKAT

1. Exportör (namn, fullständig adress, land)	EUR.l Nr A 000.000
	Se anvisningar på omstående sida innan blanketten ifylies
	2. Certifikat fik användning i den förmånsberättigade handeln mellan
3. Mottagare (namn, fullständig adress, land) (uppgiften ej obligatorisk)	oc (ange berörda länder, grupp	h er av länder eller områden)
	4. Land, grupp av länder eller område där varorna anses ha sitt ursprung	5. Mottagande land, grupp av länder eller område
6. Upplysningar om transporten (uppgiften ej obligatorisk)	7. Anmärkningar
8. Positionsnummer; kollis märke och nummer, antal och slag'; varuslag		9. Bruttovikt (kg) eller annan kvan- titet (l, m1 etc)	10. Fakturor (uppgiften ej obligatorisk)

'För oem-
ballerade
varor anges
alltefter
omatindig-
hetema
antalet arti-
klar eller ’i
bulk"

EXPORTÖRENS DEKLARATION

Prop. 1995/96:28

Bilaga

Undertecknad, exportör av på omstående sida upptagna varor.

FÖRKLARAR	att varorna uppfyller villkoren för erhållande av bifogade certifikat
ANGER	i det följande de omständigheter som gör att varorna uppfyller ovannämnda villkor

FÖRETER

följande bevismaterial 1

ÄR BEREDD an på begäran av vederbörande myndighet förete den bevisning som den finner nödvändig för an utfärda bifogade certifikat, och godtar,
om så erfordras, varje kontroll från myndigheten av bokföringen och omständigheterna kring tillverkningen av varorna.

ANSÖKER OM utfärdande av bifogade certifikat för varorna.

(Ort och datum)

(Namnteckning)

'T.ex. importhandlingar, varucertifikat, fakturor, producentdeklaration etc., som hänför sig till varor som använts vid framställningen eller till varor
som åte nit förs i oförändrat skick.

252

BILAGA IV

BLANKETT EUR.2

Prop. 1995/96:28

Bilaga

1 Blanken EUR.2 skall upprättas på en blanken motsvarande förlagan i denna bilaga. Blanketten skall
upprättas på ett eller flera av de språk som avtalet år avfattat på. Den skall fyllas i på en av dessa språk
och i överensstämmelse med bestämmelserna i den exporterande statens lagstiftning. Om den fylls i för
hand skall detta göras med bläck och med versaler.

2. Blankenens format skall vara 210 x 148 mm, med en tillåten avvikelse på längden på minus 5 mm eller
plus 8 mm. Det papper som används skall vara vin, lämpligt an skriva på, frin från mekanisk
pappersmassa och väga minst 64 g/m2.

3. De behöriga myndigheterna i gemenskapens medlemsstater och i Lettland får förbehålla sig rätten an
själv trycka blanketten eller låta trycka det i en godkänt tryckeri. I det senare fallet måste vatje blanken
förses med en uppgift om godkännande. Varje blanken skall förses med tryckeriets namn och adress
eller tecken som möjliggör identifiering av tryckeriet. För särskiljande av blanketterna skall vaije
blankett dessutom genom tryck eller på annat sätt förses med ett serienummer.

253

18 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 28

Prop. 1995/96:28

Bilaga

BLANKETT EUR.2 Nr	1. Blankett för användning i den förmånsberättigade handeln mellan* ..............och ...............
2. Exportör (namn, fullständig adress, land)	3. Exportörens deklaration Undertecknad, exportör av nedan angivna varor, försäkrar att varorna uppfyller villkoren för erhållande av denna blankett och att varorna har beviljats status som ursprungsprodukter i enlighet med bestämmelserna om förmånshandeln i fält 1.
4. Mottagare (namn, fullständig adress, land)	5. Ort och datum
	6. Exportörens namnteckning
7. Anmärkningar3	8. Ursprungsland3		9. Mottagande land4
			10. Bruttovikt (kg)
11. Märken; antal kollin; varuslag		12. Myndighet i det exporterande landet4 som ansvarar för kontroll av exportörens deklaration

1 Ange berörda länder, grupp av länder eller områden.

1 Ange varje kontroll som redan utförts av de berörda myndigheterna.

’ Med ursprungsland avses land, grupp av länder eller omriden i vilka varorna anses ha sitt ursprung.

4 Med land wses mottagande land, grupp av länder eller omriden.

254

Prop. 1995/96:28

Bilaga

13. BEGÄRAN OM KONTROLL

Anhållan om kontroll av riktigheten av exportörens deklaration
på framsidan av denna blankett*

14. RESULTAT AV KONTROLLEN

Vid den undersökning som verkställts har befunnits att'

de uppgifter som anges i denna blankett är nktiga.

(Ort och datum)

Stämpel

(Namnteckning)

de uppgifter som anges i denna blankett inte uppfyller
kraven på riktighet och äkthet (se bifogade anmärkningar)

(Ort och datum)

(Namnteckning)

Sätt kryss i tillämplig nita.

Stämpel

'Efterföljande kontroller av blanketter EUR.2 görs genom stickprover eller när tullmyndigheterna i införsellandet har rimliga tvivel om blankettens
äkthet och riktighet och den ifrågavarande varans ursprung.

ANVISNINGAR FÖR IFYLLANDE AV BLANKETT EUR.2

I Blankett EUR.2 får endast utfärdas för varor som i exportlandet uppfyller de handelsvillkor som avses i fält 1. Dessa villkor skall studeras noggrant
innan blanketten utfärdas.

2. Vid postförsändelse som postpaket fäster exportören blanketten vid adresslappen. Vid brevförsändelse lägger exportören blanketten i brevet.
Exportoren skall dessutom ange beteckningen "EUR.2" följt av blankettens serienummer antingen på den gröna Cl-etiketten eller på
tulldeklarationen C2/CP3.

3. Dessa bestämmelser befriar inte exportören från an uppfylla andra krav som kan ställas i enlighet med tull- eller postbestämmelser.

4 En exportör som använder denna blanken är förpliktigad att till de berörda myndigheterna lämna varje ytterligare dokumentation som dessa kan
finna nödvändiga, samt an samtycka till varje kontroll som de nämnda myndigheterna vill göra av hans bokföring och framställningsförhållandena
för de varor som anges i fält 11 på blanketten.

255

BILAGA V

Förlaga till den stÄmpehnärkning »om avses i artikel 21.3 b

Prop. 1995/96:28

Bilaga

<- 30 mm ->

	EUR.l
2

1 Den exporterande statens beteckning eller vapen.

2 Den information som Ar nödvändig för att identifiera den godkända exportören.

256

Prop. 1995/96:28

Bilaga

PROTOKOLL 4
om särskilda bestämmelser om handeln mdlan Lettland och Spanien och
Portugal

KAPITEL I

Särskilda bestämmelser om handeln mellan Spanien och
Lettland

införandet av ett sårskilt åtgärdsprogram för Kanarieöarna pA grund av
deras ökaraktär och avsides låge (Poseican).

Artikel 1

Bestämmelserna om handel i avdelning II i avtalet skall ändras enligt
följande med hänsyn till de åtgärder och förpliktelser som anges i
anslutningsakten för Spaniens tillträde till Europeiska gemenskaperna
(nedan kallad "anslutningsakten").

Artikel 2

I enlighet med anslutningsakten skall Spanien inte för produkter med
ursprung i Lettland medge en förmånligare behandling ån den som
medges vid import av produkter som har sitt ursprung i eller omsätts
fritt i andra medlemsstater.

Artikel 3

Spanien skall fullgöra de förpliktelser som anges i artikel 4.2 i avtalet
inom den tidsfrist som är fastställd för de övriga medlemsstaterna,
under förutsättning att Lettland undantagits från tillämpningsområdet
för förordning (EG) nr 519/94 om gemenskapsregler för import från
vissa tredje länder.

Artikel 4

Vid import till Spanien av produkter med ursprung i Lettland får
kvantitativa restriktioner användas fram till och med den 31 december
1995 för de produkter som förtecknas i bilaga A.

Artikel 5

Bestämmelserna i detta protokoll skall tillämpas utan att det påverkar
tillämpningen av rådets förordning (EEG) nr 1911/91 av den 26 juni
1991 om tillämpningen av gemenskapsrättens bestämmelser på
Kanarieöarna eller rådets beslut 91/314/EEG av den 26 juni 1991 om

KAPITEL II

Särskilda bestämmelser om handeln mellan Portugal och
Lettland

Artikel 6

Bestämmelserna om handel i avdelning II i avtalet skall ändras enligt
följande med hänsyn till de åtgärder och förpliktelser som anges i
anslutningsakten för Portugals tillträde till Europeiska gemenskaperna
(nedan kallad "anslutningsakten").

Artikel 7

I enlighet med anslutningsakten skall Portugal inte för produkter med
ursprung i Lettland medge en förmånligare behandling än den som
medges vid import av produkter som har sitt ursprung i eller omsätts
frin i andra medlemsstater.

Artikel 8

Portugal skall fullgöra de förpliktelser som anges i artikel 4.2 i avtalet
inom den tidsfrist som år fastställd för de övriga medlemsstaterna,
under förutsättning an Lettland undantagits från tillämpningsområdet
för förordning (EG) nr 519/94 om gemenskapsregler för import från
vissa tredje länder.

Artikel 9

Vid import till Portugal av produkter med ursprung i Lettland får
kvantitativa restriktioner användas fram till och med den 31 december
1995 för de produkter som förtecknas i bilaga B.

257

Prop. 1995/96:28

Bilaga

BlLiOIA

DJ-iiibii i

ex 0102 90 10 (')
ex 0102 90 31 (')
ex 0102 90 33 (')
ex 0102 90 35 (■)
ex 0102 90 37 (')

0103 91 10

0103 9211

0103 9219

0203 11 10

0203 12 11

0203 12 19

0203 19 11

0203 19 13

0203 19 15

0203 19 55

0203 19 59

0203 21 10

0203 22 11

0203 22 19

0203 29 11

0203 29 13

0203 29 15

0203 29 55

0203 29 59

0206 41 91

0206 49 91

0208 10 10

0209 0011

0209 0019

0209 00 30

021011 11

021011 19

0210 11 31

0210 11 39

0210 12 11

021012 19

0210 19 10

0210 19 20

0210 19 30

0210 19 40

0210 1951

0210 19 59

0210 19 60

021019 70

0210 19 81

0210 19 89

0210 90 31

0210 90 39

ex 0210 90 90 f)

0403 10 24

0403 lo 26

ex 0403 90 51

ex 0403 90 53 (*)
ex 0403 90 59 (*)

0404 10 91

0404 9011

0404 90 13

0404 9019

0404 90 31

0404 90 33

0404 90 39

ex 1601 (’)

ex 1602 10 001*)
ex 1602 20 901*)
1602 41 10
1602 42 10
1602 49 11
1602 49 13
1602 49 15
1602 49 19
1602 49 30
1602 49 50

ex 1602 90 10 <*)
1602 90 51

0206 30 21

0206 30 31

ex 0401 (*l

0403 10 22

ex 1902 90 30 (’)

1) Exklusive djur avsedda för tjorflkiningar.

2) Endast tamsvin.

3) I förpackningar med ett nettoämehåH på högst två liter.

4) Inte konserverat eller koncentrerat eller förpackat, avsett endast för humankousumtion.

5) Endast sådana som hmthåDcr kött eller åthga slafabiprodukier från tamsvin.

6) Endast sådana som innehåller svinblod.

7) Endast

- korv framst&lld av kött, itUga siaklbiprodukter eller blod från tamsvin,

- vat> beredning eller konserverad produkt som innehåller kött eller itliga alaktbiprodukåer från tamsvin.

BILAGA B

0701 10 00

0701 90 10

0701 90 51

0701 90 59

258

Prop. 1995/96:28

Bilaga

PROTOKOLL 5

om ömsesidigt bistånd i tullfrågor mellan administrativa myndigheter

Artikel 1

Definitioner

I detta protokoll avses med

a) tullagstiftning: de bestämmelser som antagits av gemenskapen
och Lettland som reglerar import, export, transitering av varor
samt hänförande till något tullförfarande, inbegripet åtgärder
om förbud, restriktioner och kontroll,

b) tullar: alla tullar, skatter, taxor och andra avgifter som
debiteras och uppbärs i partemas territorier vid tillämpning av
tullagstiftning, dock med undantag av taxor och avgifter
begränsade till belopp som motsvarar ungefärliga kostnader för
tillhandahållna tjänster,

c) begärande myndighet: behörig administrativ myndighet som för
detta ändamål utsetts av en part och som gör en framställan om
bistånd i tullfrågor,

d) anmodad myndighet: behörig administrativ myndighet som för
detta ändamål utsetts av en part och som tar emot en
framställan om bistånd i tullfrågor,

e) överträdelse: varje överträdelse av tullagstiftningen liksom vatje
försök till sådan överträdelse.

Artikel 2

Räckvidd

1. Parterna skall inom respektive behörighetsområde lämna
varandra bistånd på det sätt och i enlighet med de villkor som är
fastställda i detta protokoll för an säkerställa en korrekt tillämpning av
tullagstiftningen, särskilt genom an förebygga, upptäcka och utreda
överträdelser av denna lagstiftning.

2. Det bistånd i tullfrågor som avses i detta protokoll är tillämpligt
på vatje administrativ myndighet hos parterna som är behörig an
tillämpa detta protokoll. Detta får inte påverka reglerna om ömsesidigt
bistånd i brottsutredningar. Det omfattar inte heller information som
inhämtats genom utövande av befogenheter på rättsmyndighetemas
begäran, förutom i de fall då dessa myndigheter kommer överens om
detta.

Artikel 3

Bistånd på begäran

1. På framställan av den begärande myndigheten skall den
anmodade myndigheten lämna alla relevanta upplysningar som kan

göra det möjligt för denna att säkerställa en korrekt tillämpning av
tullagstiftningen, inbegripet upplysningar om genomförda eller
planerade handlingar som innebär eller skulle innebära en överträdelse
av sådan lagstiftning.

2. På framställan av den begärande myndigheten skall den
anmodade myndigheten lämna denna upplysningarom huruvida varor
som exporterats från en parts territorium har importerats på rätt sätt till
den andra partens territorium och, i tillämpliga fall, också ange det
tullförfarande som använts.

3. På framställan av den begärande myndigheten skall den
anmodade myndigheten vidta nödvändiga åtgärder för art säkerställa
övervakning av

a) fysiska eller juridiska personer som skäligen kan antas vara i
färd med att överträda eller ha överträtt tullagstiftningen,

b) platser där varor har lagrats på ett sådant sätt att det skäligen
kan antas att de är avsedda att användas för verksamheter som
strider mot den andra partens lagstiftning,

c) varurörelser som rapporteras möjligen kunna ge upphös till
omfattande överträdelser av tullagstiftningen,

d) transportmedel som skäligen kan antas ha använts, bli använda
eller komma att användas vid överträdelse av tullagstiftningen.

Artikel 4

Bistånd på eget initiativ

Parterna skall i enlighet med sina lagar och andra författningar bistå
varandra utan föregående begäran, om detta anses vara nödvändigt för
en korrekt tillämpning av tullagstiftningen, i synnerhet när de tär in
upplysningar som hänför sig till

— handlingar som har inneburit, innebär eller skulle innebära en
överträdelse av sådan lagstiftning och som kan vara av intresse
för den andra parten,

— nya medel eller metoder som tillämpas för art genomföra sådana
handlingar,

— varor som är kända för att vara föremål för omfattande
överträdelser av tullagstiftningen.

259

Prop. 1995/96:28

Bilaga

Artikel 5

Delgivning

PÅ framställan av den begärande myndigheten skall den anmodade
myndigheten i enlighet med sin lagstiftning vidta alla nödvändiga
Åtgärder för an till mottagare som är bosatta eller etablerade inom dess
territorium

— delge alla handlingar,

— delge alla beslut,

som omfattas av detta protokolls tillämpningsområde. I detta fall är
artikel 6.3 tillämplig.

Artikel 6

Biståndsframställans form och innehåll

1. Framställningar om bistånd enligt detta protokoll skall göras
skriftligen. De handlingar som behövs för att framställan skall kunna
efterkommas skall bifogas framställan. I brådskande fall kan muntliga
framställningar godtas, men sådana måste omgående bekräftas
skriftligen.

2. Framställningar enligt punkt 1 i denna artikel skall innehålla
följande upplysningar:

a) Den begärande myndighet som gör framställan.

h) Begärd åtgärd.

c) Föremålet och grunden för framställan.

d) Tillämpliga lagar och andra författningar.

c) Så exakta och fullständiga upplysningar som möjligt om de
fysiska eller juridiska personer som är föremål för utredningen.

f) En sammanfattning av de relevanta sakuppgifterna och de
undersökningar som redan gjorts, med undantag för ärenden
som avses i artikel 5.

3. Framställningar skall göras på något av den anmodade
myndighetens officiella språk eller på något annat språk som är
godtagbart för denna myndighet.

4. Om en framställan inte uppfyller de formella kraven, får rättelse
eller komplettering begäras. Beordran av säkerhetsåtgärder får dock
göras.

Artikel 7

Handläggning av framställningar

I. För att efterkomma en biståndsframställan skall den anmodade
myndigheten eller, om denna inte är behörig, det administrativa organ

till vilken den anmodade myndigheten ställt framställan, handla inom
ramen för sin behörighet och tillgängliga resurser som om den
handlade för egen räkning eller på begäran av någon annan myndighet
hos samma part, genom att lämna tillgängliga upplysningar eller
genom att antingen företa lämpliga undersökningar eller se till att
sådana företas.

2. Biståndsframställningar skall handläggas i enlighet med den
anmodade partens lagar och andra författningar.

3. Behörigt bemyndigade tjänstemän hos en part får, efter tillstånd
av den andra berörda parten och på de villkor som denna ställt, t rån
den anmodade myndigheten eller från någon annan myndighet för
vilken den anmodade myndigheten är ansvarig, skaffa fram de
upplysningar om överträdelser av tullagstiftningen som den begärande
myndigheten behöver för tillämpningen av detta protokoll.

4. Tjänstemän hos en part får, med tillstånd av den andra parten
och på de villkor som denna ställt, närvara vid undersökningar som
genomförs på den senares territorium.

Artikel 8

Former för informationsutbyte

1. Den anmodade myndigheten skall till den begärande
myndigheten meddela resultatet av företagna undersökningar i form av
handlingar, bestyrkta kopior av handlingar, rapporter och liknande.

2. De dokument som avses i punkt 1 kan ersättas av datoriserad
information framtagen i valfri form för samma ändamål.

Artikel 9

Undantag från skyldigheten att lämna bistånd

1. Parterna får vägra lämna bistånd enligt detta protokoll, om
biståndet skulle

a) strida mot suveränitet, allmän ordning, säkerhet och andra
väsentliga intressen, eller

b) gälla valuta- eller skattebestämmelser som inte kan hänföras till
bestämmelser om tullar, eller

c) inkräkta på industri-, handels- eller yrkeshemligheter.

2. Om den begärande myndigheten gör en framställan om bistånd
som den själv inte skulle kunna lämna på anmodan, skall den

260

Prop. 1995/96:28

Bilaga

framhålla detta i sin framställan. Det är sedan upp till den anmodade
myndigheten att bestämma hur den skall bemöta en sådan förfrågan.

3. Om en framställan om bistånd inte kan efterkommas eller om
den avslås, skall den begärande myndigheten utan dröjsmål underrättas
om beslutet och skälen för detta.

andra myndigheter som är direkt verksamma i kampen mot
narkotikahandeln.

2. Punkt 1 skall inte hindra användningen av upplysningar i
eventuella rättsliga eller administrativa förfaranden som inleds till följd
av överträdelse av tullagstiftningen.

Artikel 10

Skyldighet att iaktta sekretess

1. Alla upplysningar som lämnats enligt detta protokoll skall,
oavsett form, vara förtroliga. De skall omfatus av sekretess och
Åtnjuta det skydd som gäller samma slags upplysningar enligt de
tillämpliga lagarna hos den part som mottagit upplysningarna, och
enligt motsvarande bestämmelser tillämpliga på gemenskapens
myndigheter.

2. Personupplysningar skall inte överföras om det finns rimliga
skäl att anta att överföringen eller användningen av uppgifterna strider
mot de grundläggande rättsprinciperna hos en av parterna, särskilt inte
om den berörda personen oberättigat skulle lida skada. På begäran
skall den motugande parten informera den underrättande parten om
användningen av de upplysningar som den får och om de uppnådda
resuluten.

3. Personupplysningar får endast överföras till tullmyndigheterna
och, om upplysningarna är nödvändiga i samband med åtal, till
allmänna åklagare och juridiska myndigheter. Andra personer eller
myndigheter får endast u del av sådana upplysningar efter föregående
medgivande av den underrättande myndigheten.

4. Den underrättande myndigheten skall kontrollera riktigheten i
de upplysningar som skall översändas. Om det visar sig att de
överförda upplysningarna varit felaktiga eller skall strykas, skall den
mottagande parten omedelbart underrättas om detu. Denna part är
förpliktigad att utföra korrigeringarna eller strykningarna.

5. Utan att det påverkar de fall då det allmänna intresset är
avgörande, kan den berörda person på begäran få besked om vilka
uppgifter som lagrats och syftet med denna lagring.

Artikel 11

Användning av upplysningar

1. Erhållna upplysningar skall utesluUnde användas för detu
protokolls syften och får endast användas av en part för andra ändamål
efter skriftligt medgivande av den administrativa myndighet som
lämnat uppgifterna och med de eventuella förbehåll som denna
utfärdar. Dessa bestämmelser skali inte tillämpas för upplysningar som
avser brott rörande narkotika eller psykotropa ämnen. Sådana
upplysningar får inom ramarna för artikel 2 meddelas

3. Parterna får vid registrering av bevis, rapporter och vittnesmål
samt i förfaranden som inletts inför domstol som bevis använda
erhållna upplysningar och handlingar som de ugit del av i enlighet
med bestämmelserna i detu protokoll.

Artikel 12

Sakkunniga och vittnen

En tjänsteman vid en anmodad myndighet får bemyndigas att. mom
ramen för detta bemyndigande, inställa sig som sakkunnig eller vittne
vid ett rättsligt eller administrativt förfarande rörande ärenden som
omfatus av detu protokoll inom en annan parts jurisdiktion, och förete
sådana föremål eller handlingar, eller bestyrku kopior därav, som kan
behövas vid dessa förfaranden. Av framställan om inställelse skall klart
framgå i vilket ärende och i vilken egenskap tjänstemannen skall höras.

Artikel 13

Kostnader for bistånd

Parterna skall avstå från att kräva ersättning av varandra för kostnader
som föranletts av tillämpningen av detta protokoll utom, när så är
skäligt, för ersättning till sakkunniga och vittnen samt til) tolkar och
översättare som inte är anställda i offentlig tjänst.

Artikel 14

Genomförande

I Förvaltningen av detta protokoll skall anförtros åt, å ena sidan
de centrala tullmyndigheterna i Lettland och, å andra sidan, de
behöriga enheterna inom Europeiska gemenskapernas kommission
eller, i tillämpliga fall, tullmyndigheterna i Europeiska unionens
medlemssuier. De skall, med hänsyn till regler om dauskydd. lätta
beslut om alla praktiska åtgärder och arrangemang som är nödvändiga
för protokollets tillämpning. De kan till associationsrådet föreslå de
ändringar av detta protokoll som de anser bör göras.

2. Parterna skall rådgöra med varandra och därefter hålla varandra

261

Prop. 1995/96:28

Bilaga

underrättade om de tillämpningsföreskrifter som antas i
överensstämmelse med bestämmelserna i detta protokoll.

Artikel 15

Protokollets kompletterande karaktär

1. Detta protokoll skall komplettera och inte hindra tillämpningen
av eventuella avul om ömsesidigt bistånd som slutits eller kan komma

att slutas mellan en eller flera av Europeiska unionens medlemsstater
och Lettland. Det skall inte heller utesiuu att mer vittgående
ömsesidigt bistånd lämnas enligt sådana avul.

2. Uun att det påverkar tillämpningen av artikel 11 skall dessa
avul inte påverka de gemenskapsbestämmelser som reglerar utbyte
mellan kommissionens behöriga enheter och medlemssuternas
tullmyndigheter av sådana upplysningar rörande tullärenden som kan
vara av intresse för gemenskapen.

262

Prop. 1995/96:28

Bilaga

GEMENSAMMA FÖRKLARINGAR

1. Artikel 37.1

Parterna förklarar att uttrycket villkor och riktlinjer som gäller i var och en av medlemsstaterna
i förekommande fall även skall omfatta gemenskapens bestämmelser.

2. Artikel 37

Parterna förklarar att begreppet barn skall definieras i enlighet med den nationella lagstiftningen
i det berörda värdlandet.

3. Artikel 38

Parterna förklarar att begreppet familjemedlemmar skall definieras i enlighet med den nationella
lagstiftningen i det berörda värdlandet.

4. Kapitel II i avdelning IV

Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i avdelning IV kapitel 2 är parterna
överens om att den ena partens medborgare eller företag skall anses vara mindre gynnsamt
behandlade än den andra partens om denna behandling antingen formellt eller i praktiken är
mindre gynnsam än för den andra partens medborgare eller företag.

5. Artikel 46 d i

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 46 är parterna överens om att inga bestämmelser
i avtalet kan tolkas som ett förnekande av parternas rätt att kontrollera och utfärda bestämmelser
för att säkerställa att de fysiska personer som utnyttjar rätten att etablera sig kan bedriva sin
verksamhet som egna företagare på ett effektivt sätt.

6. Artikel 56

Enbart det faktum att Lettland kräver visum av fysiska personer från vissa medlemsstater men
inte från andra eller att vissa medlemsstater men inte andra kräver visum av fysiska personer från
Litauen skall inte betraktas som ett upphävande eller en begränsning av fördelarna enligt villkoren
i en särskild bestämmelse.

7. Artikel 62

Bestämmelserna i artikel 62 skall inte tillämpas då personer som inte är bosatta i landet förvärvar
lettiska privatiseringscertifikat

Associationsrådet kan överväga åtgärder för att begränsa dessa restriktioner.

263

Prop. 1995/96:28
Bilaga

8. Artikel 66

Parterna är överens om att artikel 66 i detta avtal inte skall tillämpas fram till och med den 31
december 1999 på företag vilka av Lettland beviljats särskilda och exklusiva rättigheter på
telekommunikationsområdet under förutsättning att

— hyrda ledningar på begäran under rimliga tidsperioder är tillgängliga för företagsnät och slut-
na användargrupper, inbegripet telefoni och datatjänster från det datum som anges i artikel
66,

— uppgiften att fastställa bestämmelser anförtros åt ett organ som är oberoende av organisationen
för telekommunikationer från det datum som anges i artikel 66.

9. Artikel 67

Parterna är överens om att immateriell, industriell och kommersiell äganderätt i detta avtal
inkluderar särskilt skydd av upphovsrätt, inbegripet upphovsrätt till dataprogram, och närstående
rättigheter, patent, mönsterskydd, geografiska ursprungsbeteckningar, varumärken och
servicemärken, kretsmönster i halvledarprodukter liksom skydd mot illojal konkurrens i enlighet
med artikel 10 bis i Pariskonventionen om skydd av den industriella äganderätten och skydd av
förtrolig information om kunnande.

10. Artikel 115

Parterna är överens om att associationsrådet i enlighet med artikel 115 i avtalet skall undersöka
möjligheterna att inrätta ett rådgivande organ bestående av medlemmar av Ekonomiska och sociala
kommittén och deras lettiska motsvarigheter.

11. Protokoll 3 till avtalet

Parterna är överens om att den framtida utvecklingen av det regionala samarbetet mellan de
baltiska staterna kan leda till en ökad genomslagskraft vad gäller ursprungsreglema.

12. Protokoll 5 till avtalet

Parterna är överens om att bistånd enligt detta protokoll inte omfattar uppbörd av tullar, skatter,
böter och andra avgifter på den andra partens vägnar.

264

Prop. 1995/96:28

Bilaga

AVTAL

i form av skriftväxling mellan Europeiska gemenskapen och Lettland om sjötransport

A. Brev från gemenskapen

Vi vore tacksamma för en bekräftelse på att Er regering godtar följande:

När frihandelsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och Lettland undertecknades, åtog sig parterna
att på lämpligt sätt ta upp frågor om sjöfarten, särskilt om det skulle uppstå hinder för handelns
utveckling. Lösningar för sjöfarten som är tillfredsställande för båda parter kommer att eftersträvas
samtidigt som principen om en fri och rättvis konkurrens på en kommersiell basis iakttas.

I överenskommelsen ligger också att dessa frågor bör diskuteras även i den gemensamma kommittén.

Högaktningsfullt

På Europeiska unionens råds vägnar

B. Brev från Lettland

Jag bekräftar mottagandet av Ert brev och att min regering godtar följande:

"När frihandelsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och Lettland undertecknades, åtog sig
parterna att på lämpligt sättta upp frågor om sjöfarten, särskilt om det skulle uppstå hinder för
handelns utveckling. Lösningar för sjöfarten som är tillfredsställande för båda parter kommer att
eftersträvas samtidigt som principen om en fri och rättvis konkurrens på en kommersiell basis
iakttas.

I överenskommelsen ligger också att dessa frågor bör diskuteras även i den gemensamma
kommittén."

Högaktningsfullt

På Lettlands regerings vägnar

265

Prop. 1995/96:28

Bilaga

AVTAL

i form av skriftväxling mellan Europeiska gemenskapen och Lettland om erkännandet av en
regionalisering av afrikansk svinpest i Spanien

A. Brev från Lettland

Jag hänvisar till de diskussioner om handelsavtalen för vissa jordbruksprodukter, som har förts mellan
gemenskapen och Lettland som ett led i förhandlingarna om frihandelsavtalet.

Jag bekräftar att Lettland erkänner att Spaniens territorium, med undantag av provinserna Badajoz,
Huelva, Sevilla och Cördoba, är fritt från afrikansk svinpest på samma villkor som anges i rådets
beslut 89/21/EEG av den 14 december 1988 och efterföljande kommissionsbeslut.

Lettland godtar detta undantag utan att det påverkar några andra bestämmelser i den lettiska
veterinärlagstiftningen.

Jag vore tacksam för en bekräftelse på att gemenskapen godtar innehållet i detta brev.

Högaktningsfullt

På Lettlands regerings vägnar

B. Brev från gemenskapen

Jag bekräftar mottagandet av Ert brev av dags dato och med följande lydelse:

"Jag hänvisar till de diskussioner om handelsavtalen för vissa jordbruksprodukter, som har förts
mellan gemenskapen och Lettland som ett ied i förhandlingarna om frihandelsavtalet.

Jag bekräftar att Lettland erkänner att Spaniens territorium, med undantag av provinserna
Badajoz, Huelva, Sevilla och Cördoba, är fritt från afrikansk svinpest på samma villkor som
anges i rådets beslut 89/21/EEG av den 14 december 1988 och efterföljande kommissionsbeslut.

Lettland godtar detta undantag utan att det påverkar några andra bestämmelser i den lettiska
veterinärlagstiftningen.

Jag vore tacksam för en bekräftelse på att gemenskapen godtar innehållet i detta brev."

Jag bekräftar att gemenskapen godtar innehållet i detta brev.

Högaktningsfullt

266

På Europeiska unionens råds vägnar

Prop. 1995/96:28

Bilaga

ENSIDIGA FÖRKLARINGAR

Förklaring frän den franska regeringen

Frankrike noterar att Europaavtalet med Lettland inte är tillämpligt på de utomeuropeiska länder och
territorier som är associerade med Europeiska gemenskapen till följd av Fördraget om upprättandet
av Europeiska gemenskapen.

Förklaringar från Lettland

1. Artikel 34

Den befintliga multilaterala kumulationen skall införas mellan EU och de baltiska staterna,
behandlade som ett territorium i syfte att inbegripas i den europeiska kumulationen för att nå full
kumulation och förbättra ursprungsvaromas tillgång till marknaden.

2. Kapitel 1

Arbetstagares rörlighet

Tolkning av termerna "nationalitet" och "medborgare"

Lettland tolkar de termer som används i avtalstexten på följande sätt:

— "Nationalitet" är detsamma som "medborgarskap".

—"Lettiska medborgare" är detsamma som "personer som har lettiskt medborgarskap".

3. Artikel 79

Lettland anser att utbyte av information om prisnivån på jordbruksprodukter på gemenskapens
marknad är av avgörande betydelse för detta samarbete.

4 Med hänsyn till båda parters avsikt att påbörja förhandlingar om ett Europaavatal så snart som
möjligt uttryckte Lettland sitt intresse för att under dessa förhandlingar omförhandla
handelsavtalen för textil- och jordbruksprodukter i syfte att uppnå en lämplig anpassning för en
ytterligare liberalisering av den ömsesidiga handeln till följd av att de skandinaviska länderna
anslutit sig till Europeiska unionen.

267

Utrikesdepartementet Prop. 1995/96:28

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 oktober 1995

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Sahlin,

Hjelm-Wallén, Peterson, Hellström, Thalén, Freivalds, Wallström,

Persson, Schori, Blomberg, Heckscher, Hedborg, Andersson, Winberg,

Uusmann, Nygren, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson

Föredragande: statsrådet Hellström

Regeringen beslutar proposition 1995/96:28 Europaavtalet mellan
Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater och Lettland.

gotab 49033, Stockholm 1995

268

Europaavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater och Lettland

Regeringens proposition

1995/96:28

Prop. 1995/96:28Bilaga

Prop. 1995/96:28

Bilaga

Prop. 1995/96:28

Bilaga

Prop. 1995/96:28

Bilaga

Prop. 1995/96:28Bilaga

Prop. 1995/96:28

Bilaga

Prop. 1995/96:28

Bilaga

Prop. 1995/96:28

Bilaga

Prop. 1995/96:28

Bilaga

Prop. 1995/96:28

Bilaga

Prop. 1995/96:28

Bilaga

Prop. 1995/96:28

Bilaga

Prop. 1995/96:28

Bilaga

Prop. 1995/96:28

Bilaga

Prop. 1995/96:28

Bilaga

Prop. 1995/96:28

Bilaga

Prop. 1995/96:28

Bilaga

Prop. 1995/96:28

Bilaga

Prop. 1995/96:28

Bilaga

Prop. 1995/96:28

Bilaga

Prop. 1995/96:28

Bilaga

Prop. 1995/96:28

Bilaga

Prop. 1995/96:28

Bilaga

Prop. 1995/96:28Bilaga

Prop. 1995/96:28

Bilaga

Prop. 1995/96:28

Bilaga

Prop. 1995/96:28

Bilaga

Prop. 1995/96:28

Bilaga

Prop. 1995/96:28

Bilaga

Prop. 1995/96:28

Bilaga

Prop. 1995/96:28

Bilaga

Prop. 1995/96:28Bilaga

Prop. 1995/96:28

Bilaga

Prop. 1995/96:28Bilaga

Prop. 1995/96:28

Bilaga

Prop. 1995/96:28

Bilaga

Prop. 1995/96:28

Bilaga

Prop. 1995/96:28

Bilaga

Prop. 1995/96:28Bilaga

Prop. 1995/96:28Bilaga

Prop. 1995/96:28

Bilaga

Prop. 1995/96:28

Bilaga

Prop. 1995/96:28
Bilaga

Prop. 1995/96:28
Bilaga

Prop. 1995/96:28
Bilaga

Prop. 1995/96:28
Bilaga

Prop. 1995/96:28
Bilaga

Prop. 1995/96:28
Bilaga

Prop. 1995/96:28
Bilaga

Prop. 1995/96:28
Bilaga