Regeringens proposition

1995/96:27

Europaavtalet mellan Europeiska gemenskaperna
och deras medlemsstater och Estland

Prop.

1995/96:27

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 5 oktober 1995

Ingvar Carlsson

Mats Hellström

(Utrikesdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner avtalet om upprättandet
av en association mellan Europeiska gemenskaperna och deras
medlemsstater och Estland (ett s.k. Europaavtal).

I avtalet konstateras att Estlands slutmål är att bli medlem i Europeiska
unionen och att en association genom avtalet enligt parternas mening
kommer att hjälpa Estland att nå detta mål.

Associationens mål är bl.a. att skapa ett ramverk för den politiska
dialogen och för Estlands gradvisa integration med Europeiska unionen
samt att främja en utökad handel och harmoniska ekonomiska
förbindelser. Ett viktigt element i avtalet är bestämmelser om frihandel i
enlighet med det frihandelsavtal mellan EG och Estland som trädde i kraft
i januari 1995. Avtalet lägger också grunden till finansiellt, kulturellt och
socialt samarbete samt samarbete för att förhindra brottslig verksamhet,
liksom för gemenskapens bistånd till Estland. Vidare inrättas vissa organ
för att övervaka avtalets tillämpning.

1 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 27

Innehållsförteckning

Prop. 1995/96:27

1 Förslag till riksdagsbeslut ........................ 3

2 Ärendet och dess beredning....................... 3

3 Bakgrund.................................... 3

4 Utvecklingen i Estland .......................... 4

5 Sverige och Estland ............................ 5

6 Avtalets innehåll............................... 6

7 Kompetensfrågor .............................. 13

8 Godkännande av avtalet.......................... 14

Bilaga: Europaavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och
deras medlemsstater å ena sidan och Estland å andra sidan . 15

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den

5 oktober 1995 ............................... 218

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner Europaavtalet om
upprättandet av en association mellan Europeiska gemenskaperna och
deras medlemsstater å ena sidan och Republiken Estland å andra sidan.

Prop. 1995/96:27

2 Ärendet och dess beredning

Förhandlingarna om avtalet om upprättandet av en association mellan
Europeiska gemenskaperna och deras medlemsländer och Estland (ett s.k.
Europaavtal) inleddes den 15 december 1994. De fördes med stor
intensitet under våren 1995. Synpunkter inhämtades löpande från de
närmast berörda myndigheterna, Kommerskollegium och Statens
jordbruksverk. Avtalet undertecknades den 12 juni 1995 och avtalet träder
i kraft när parterna underrättat varandra om att de konstitutionella kraven
för dess ikraftträdande har uppfyllts.

Innehållet i avtalet har i stort övertagits från de Europaavtal som
tidigare slutits mellan gemenskapen och sex central- och östeuropeiska
länder.

Avtalet i svensk text fogas som bilaga till propositionen.

3 Bakgrund

Berlinmurens fall, enandet av de två tyska staterna, det kalla krigets slut
och sovjetimperiets upplösning innebar att det framstod som möjligt att
förverkliga visionen av en europeisk union som omfattade demokratiska
stater i hela Europa. För EG:s medlemsländer blev det ett första rangens
intresse att stärka stabiliteten och freden i Europa genom att främja de
central- och östeuropeiska staternas integration i en europeisk gemenskap.
De central- och östeuropeiska länderna gjorde också mycket tidigt klart
att medlemskap i EG var ett av de främsta politiska målen.

Ett första steg var att EG år 1990 erbjöd länderna i Central- och
Östeuropa att ingå traditionella handels- och samarbetsavtal med
gemenskapen, s.k. första generationens avtal. Man upprättade också därtill
ett särskilt program för tekniskt bistånd för Polen och Ungern, PHARE.
Detta program kom senare att utvidgas i takt med att reformprocessen tog
fart i övriga länder i Central- och Östeuropa. År 1992 omfattade PHARE
tio länder inklusive de baltiska staterna och Albanien.

Den första generationens handels- och samarbetsavtal blev snabbt
överspelade i och med att den politiska utvecklingen nödvändiggjorde mer
långtgående åtgärder från gemenskapens sida.

Utöver krav på mer långtgående frihandelsavtal förelåg också ett starkt Prop. 1995/96:27
önskemål av inte minst säkerhetspolitiska skäl från länderna i Central- och
Östeuropa att etablera en formell politisk dialog med EG.

Mot denna bakgrund fick kommissionen år 1990 ett mandat av EG:s
dåvarande medlemsländer att inleda förhandlingar med Polen, Ungern och
Tjeckoslovakien (senare Tjeckien och Slovakien) om associationsavtal,
s.k. Europaavtal. Kommissionen fick senare liknande mandat för
förhandlingar med övriga central- och östeuropeiska länder. Europaavtalen
med Polen, Tjeckien, Slovakien, Ungern, Rumänien och Bulgarien
undertecknades under åren 1993-1994. Dessa avtal har nu trätt i kraft.

Beslut om att inleda förhandlingar om Europaavtal med de baltiska
länderna fattades vid ett möte i Europeiska rådet i november 1994. Detta
beslut hade föregåtts av bl.a. ett principbeslut vid toppmötet i Köpenhamn
i juni 1993 om att ingå Europaavtal även med de baltiska länderna, samt
om en utvidgning av Europeiska unionen. Själva förhandlingarna om
avtalen gick snabbt och undertecknande kunde ske redan den 12 juni
1995.

För de baltiska länderna är Europaavtalen av mycket stor betydelse både
politiskt och ekonomiskt. Avtalen innebär ett avgörande steg mot närmare
integration med den västeuropeiska gemenskapen. De innebär att de
baltiska länderna tillhör den grupp länder där medlemskap i EU ställs i
utsikt.

Avtalen innebär också att de baltiska länderna omfattas av den särskilda
strategi för förberedelser för medlemskapet som antogs vid toppmötet i
Essen i december 1994. Denna strategi omfattar bl.a. deltagande i möten
med EU-ländema i anslutning till ministerrådsmöten samt bistånd till
medlemskapsförberedelser och EU-anpassning. Särskilt gäller detta
förberedelser för deltagande i den inre marknaden, där kommissionen har
presenterat en vitbok för att underlätta anpassningsåtgärder inom
kandidatländerna.

4 Utvecklingen i Estland

Sedan självständigheten har Estland genomgått en mycket snabb politisk
och ekonomisk utveckling. Ett demokratiskt styrelseskick har
konsoliderats och val har hållits till presidentposten, till parlamentet och
till kommunala församlingar. Estland har inträtt i Europarådet. Landet har
kunnat föra en konsekvent och framgångsrik reformpolitik som har syftat
till demokrati, marknadsekonomi och ekonomiskt och politiskt samarbete
med Västeuropa.

Den ekonomiska utvecklingen har varit positiv, bl.a. tack vare en
lyckosam valutareform och en stram ekonomisk politik. Efter inledande
produktionsfall har nu tillväxten i ekonomin tagit fart. Omvärldens
förtroende för reformpolitiken och för Estlands ekonomiska
framtidsutsikter återspeglas bl.a. i omfattande utländska investeringar.

Utrikeshandelns fördelning på länder har förändrats dramatiskt. Ungefar 4

tre fjärdedelar av utrikeshandeln sker nu med Västeuropa.

Den politiska enigheten om att Estland bör söka medlemskap i EU är Prop. 1995/96:27
i det närmaste total. Också hos esterna i gemen finns ett överväldigande
stöd för EU-medlemskap. Även medlemskap i NATO prioriteras högt av
den estniska regeringen. Man medverkar i Partnerskap för fred-
programmet.

5 Sverige och Estland

I svensk Baltikum-politik har det ända sedan frigörelsen år 1991 varit ett
viktigt mål att främja de baltiska ländernas integration med västliga
ekonomiska samarbetsstrukturer. Detta är något som i hög grad har svarat
mot de baltiska ländernas egna önskemål. Sverige har också haft - och har
- ett påtagligt egenintresse av en sådan integration, av både ekonomiska
och politiska skäl. Sverige har därför spelat en pådrivande roll i denna
process, både före EU-medlemskapet och därefter.

Sverige inledde tidigt en dialog med de baltiska länderna om
möjligheten att etablera fri handel. Ett viktigt steg togs i december 1991
då förhandlingar om bilaterala frihandelsavtal med vart och ett av de
baltiska länderna inleddes. Dessa avtal undertecknades i mars 1992 och
de trädde i kraft den 1 juli 1992. Genom avtalen upprättades
frihandelsområden mellan Sverige och de berörda länderna. Liknande
frihandelsavtal ingicks av Finland och Norge.

Genom dessa frihandelsavtal manifesterades ett särskilt intresse för de
baltiska staternas ekonomiska och politiska utveckling och för deras
integration i ett västeuropeiskt frihandelssystem. De var därmed av stor
politisk betydelse.

Sveriges förhandlingar om medlemskap i Europeiska unionen inleddes
den 1 februari 1993. Den svenska regeringen framhöll vid detta tillfälle
att Sverige var berett att anpassa sig till de tullnivåer som gäller i EG:s
tullunion och harmonisera vår handelspolitik med gemenskapens i syfte
att fullt ut kunna delta i den inre marknaden från och med inträdet.

Det underströks dock att det var ett svenskt önskemål att bevara
frihandeln med de baltiska staterna i syfte att understödja deras
reformsträvanden.

Önskemålet från de nordiska kandidatländernas sida att bibehålla
frihandeln med Baltikum var en viktig faktor bakom gemenskapens beslut
hösten 1993 att inleda förhandlingar om frihandelsavtal med de baltiska
länderna. Dessa avtal undertecknades i juli 1994 och de trädde i kraft den
1 januari 1995, samtidigt som Sverige inträdde i unionen som medlem.
Det svenska önskemålet om bibehållen frihandel med Estland, Lettland
och Litauen var därmed tillgodosett, även om det finns vissa smärre
skillnader mellan gemenskapens frihandelsavtal och de tidigare bilaterala
svenska avtalen.

Förbindelserna mellan Sverige och Estland har utvecklats och fördjupats
under de senaste åren. De politiska kontakterna har varit intensiva.
Handeln har ökat kraftigt och svenska företag har gjort omfattande
investeringar i Estland. Europaavtalet mellan gemenskaperna, deras

medlemsländer och Estland skapar en solid bas för fortsatt utveckling av
de politiska och ekonomiska förbindelserna mellan gemenskapen och
Estland och mellan Sverige och Estland.

6 Avtalets innehåll

Genom Europaavtalet upprättas en association mellan Estland och
Europeiska gemenskaperna och deras medlemsländer. Avtalet innehåller
bestämmelser om samarbete på en rad områden, bl.a. inom politik,
ekonomi och handel. I avtalet finns inga allmänna bestämmelser om
övergångstider.

Europaavtalet omfattar sammanlagt 130 artiklar, 10 bilagor och 5
protokoll. Bilagorna och protokollen utgör en integrerad del av avtalet. I
slutakten anges att parterna har antagit dels gemensamma förklaringar,
dels ensidiga förklaringar, och har beaktat två skriftväxlingar mellan
gemenskapen och Estland om sjötransport respektive erkännande av en
regionalisering av afrikansk svinpest i Spanien.

Ingressen

1 avtalets ingress hänvisas bl.a. till de historiska banden och de
gemensamma värderingarna mellan partema. Vidare erinras om avtalets
betydelse för att upprätta och förstärka ett system för stabilitet i Europa
som grundas på samarbete. Hänvisningar görs till Estlands framgångsrika
reformansträngningar och till Estlands slutmål att bli medlem i Europeiska
unionen.

Syftet

Artikel 1

Genom avtalet upprättas en association mellan Europeiska gemenskaperna
och deras medlemsländer å ena sidan och Estland å den andra. Dess syfte
är att skapa en struktur för politisk dialog mellan partema, upprätta ett
frihandelsområde, främja handeln och de ekonomiska förbindelserna,
lägga grunden bl.a. för ekonomiskt, finansiellt, kulturellt och socialt
samarbete, stödja Estland i utvecklingen av dess ekonomi samt skapa ett
ramverk för Estlands integration med Europeiska unionen.

Allmänna principer

Artiklarna 2 och 3

Bestämmelser om respekten för demokratiska principer, mänskliga

rättigheter och marknadsekonomiska principer utgör viktiga beståndsdelar Prop. 1995/96:27
i avtalet. Parterna ser det som viktigt att de baltiska staterna behåller och
utvecklar samarbetet dem emellan.

Ett associationsråd (se artikel 109) skall regelbundet granska avtalets
tillämpning och Estlands genomförande av ekonomiska reformer.

Politisk dialog

Artiklarna 4-7

Den politiska dialogen skall främja Estlands närmande till Europeiska
unionen, ökad samstämmighet mellan parternas ståndpunkter i
internationella frågor, ett bättre samarbete inom områden som omfattas av
Europeiska unionens gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik samt
säkerhet och stabilitet i Europa. Dialogen skall bl.a. föras i följande
forum: bilateralt på ministernivå i associationsrådet, vid möten mellan
högre tjänstemän, genom diplomatiska kanaler och på parlamentarisk nivå
i den s.k. parlamentariska kommittén.

Fri rörlighet för varor

Artiklarna 8-16

Ett frihandelsområde mellan gemenskapen och Estland upprättades den 1
januari 1995 i enlighet med det frihandelsavtal som undertecknades
mellan EG och Estland i juli 1994. Bestämmelserna i detta frihandelsavtal
har inkorporerats i Europaavtalet.

Alla industriprodukter, med undantag för dem som förtecknas i avtalets
bilaga I, omfattas av avtalets bestämmelser. Gemenskapen avskaffade den
1 januari 1995 import- och exporttullar, avgifter med motsvarande verkan
och kvantitativa import- och exportrestriktioner och åtgärder med
motsvarande verkan for industriprodukter med ursprung i Estland. Även
Estland avskaffade den 1 januari 1995 import- och exporttullar, avgifter
med motsvarande verkan och kvantitativa import- och exportrestriktioner
och åtgärder med motsvarande verkan för industriprodukter med ursprung
i gemenskapen.

Särskilda regler som gäller för handeln med textilprodukter med
ursprung i Estland finns i protokoll 1.

Artiklarna 17-22

I handeln med jordbruksprodukter tillämpas inte några kvantitativa
restriktioner. I bilagorna III, IV och V återfinns de koncessioner som
gemenskapen och Estland beviljar varandra för jordbruksprodukter. De
koncessioner som beviljas for fiskeriprodukter förtecknas i bilaga VI. I
artikel 21 ges parterna möjlighet att vidta de åtgärder som de anser

nödvändiga om handeln orsakar allvarliga störningar på den egna Prop. 1995/96:27
marknaden. Bestämmelser för bearbetade jordbruksprodukter finns i
protokoll 2.

Artiklarna 23-25

Enligt de gemensamma bestämmelser som tillämpas på handel med alla
produkter får fr.o.m. den 1 januari 1995 inga nya import- eller exporttullar
inforas, eller redan befintliga höjas, i handeln mellan gemenskapen och
Estland. Inte heller far nya eller mer restriktiva kvantitativa import- eller
exportrestriktioner eller åtgärder med motsvarande verkan införas. Detta
far dock inte på något sätt hindra utövandet av respektive parts
jordbrukspolitik. Estland far dock under vissa förutsättningar införa tullar
t.o.m. slutet av år 1996 för jordbruksprodukter som importeras från
gemenskapen. Parterna förbinder sig att inte vidta någon åtgärd av intern
fiskal natur som innebär att varor med ursprung på den ena partens
område (jfr artikel 25) diskrimineras vid import till den andra parten.

Artikel 26

Associationsavtalet hindrar inte parterna från att upprätta tullunioner och
frihandelsavtal. Samråd skall äga rum i associationsrådet när sådana
planeras, särskilt om ett tredje land ansluter sig till gemenskapen.

Artiklarna 27-35

Avtalet ger Estland möjlighet att vidta undantagsåtgärder i form av höjda
tullar. Detta gäller endast nyetablerade industrier eller vissa sektorer som
står inför allvarliga svårigheter, särskilt om svårigheterna medför
allvarliga sociala problem. De tullar som införs far inte vara högre än 25
procent, de skall bevara en förmånsdel för produkter med ursprung i
gemenskapen och de får inte täcka mer än 15 procent av den totala
importen av industriprodukter. Dessa tullar far tillämpas för en produkt
i högst två år och far inte införas mer än tre år efter det att tullar,
kvantitativa restriktioner o.d. har avskaffats för produkten i fråga.

Åtgärder mot dumpad import kan vidtas i enlighet med artikel VI i
Allmänna tull- och handelsavtalet.

Om en ökning av importen av en produkt orsakar eller hotar att orsaka
allvarlig skada för tillverkare av liknande varor hos den importerande
motparten kan denna vidta lämpliga åtgärder. Detsamma gäller om en
ökning av importen av en viss vara orsakar allvarliga störningar i en
ekonomisk sektor eller en allvarlig försämring av det ekonomiska läget i
en region.

Parterna får vidta skyddsåtgärder om en vara som exporteras riskerar att
vidareexporteras till ett land gentemot vilket den part som ursprungligen 8

exporterade varan har exportbegränsningar eller om det exporterande

landet riskerar en allvarlig brist av varan. Prop. 1995/96:27

Avtalet hindrar inte heller parterna från att tillämpa förbud eller
restriktioner som motiveras av bl.a. hänsyn till allmän moral, ordning och
säkerhet, skydd för människors och djurs hälsa och liv, bevarande av
växter, skydd för vissa nationella kulturella tillgångar samt skydd för
immaterialrättigheter.

EU:s medlemsländer och Estland skall gradvis anpassa eventuella
statliga monopol så att dessas verksamhet inte bedrivs på ett
diskriminerande sätt. I protokoll 3 finns de ursprungsregler som gäller vid
tillämpning av avtalet. I protokoll 4 återges de särskilda bestämmelser
som gäller för handeln mellan Estland och Spanien respektive Portugal.

Arbetstagares rörlighet, etablering och tillhandahållandet av tjänster

Artiklarna 36-59

En arbetstagare med estniskt medborgarskap som är lagligen anställd i ett
av EU:s medlemsländer skall, om inte annat följer av de villkor som
gäller i vart och ett av medlemsländerna, behandlas på samma sätt som
de egna medborgarna när det gäller arbetsförhållanden, lön eller
avskedande. Arbetstagarens lagligen bosatta make och barn har, med vissa
undantag, tillträde till medlemslandets arbetsmarknad. Samma sak gäller
när en medborgare i ett medlemsland är lagligen anställd i Estland.
Estniska arbetstagares möjligheter till anställning i medlemsländerna bör
bevaras och förbättras om arbetsmarknadssituationen tillåter.
Associationsrådet skall undersöka möjligheterna att förbättra arbetstagares
rörlighet.

Associationsrådet skall genom beslut anta bestämmelser för att uppnå
en samordning av de sociala trygghetssystemen. Dessutom skall
gemenskapen ge tekniskt bistånd för inrättandet av ett lämpligt socialt
trygghetssystem i Estland.

Estland samt gemenskapen och dess medlemsländer skall inte behandla
bolag, dotterbolag och filialer från den andra parten som etablerar sig i
deras område mindre gynnsamt än de behandlar sina egna bolag,
dotterbolag eller filialer eller sådana från tredje land. Dessutom skall
gemenskapen, fr.o.m. slutet av år 1999, och Estland, fr.o.m.
associationsavtalets ikraftträdande, inte behandla den andra partens
medborgare, vilka etablerat verksamhet, sämre än de egna medborgarna
verksamma i gemenskapen. Ovanstående gäller dock inte
lufttransporttjänster, transporttjänster på inre vattenväg eller
sjötransporttjänster i form av cabotage.

Parterna skall på sikt stegvis göra det möjligt att tillhandahålla tjänster
hos den andra parten. Associationsrådet skall vidta de åtgärder som
behövs för att möjliggöra detta. Fram till dess får parterna inte införa
bestämmelser som begränsar den andra partens tillhandahållande av
tjänster på det egna territoriet jämfört med vad som gällde vid avtalets
undertecknande. q

Betalningar, kapital, konkurrensbestämmelser och andra ekonomiska Prop. 1995/96:27
bestämmelser samt tillnärmning av lagar

Artiklarna 60-62

Enligt avtalets regler för löpande betalningar och kapitalrörelser skall
betalningar och överföringar kunna ske på den löpande
betalningsbalansens avräkningskonto i fritt konvertibel valuta mellan
personer i Estland och gemenskapen. För transaktioner på
betalningsbalansens kapitalräkning skall fri rörlighet för kapital garanteras
bl.a. i samband med investeringar, portfölj investeringar och
egenföretagares etablering och verksamhet. Parterna skall inte heller införa
några nya restriktioner för överföringar av kapital och löpande betalningar
i samband med detta.

Artiklarna 63-67

Enligt avtalet är följande inte förenligt med avtalets funktion om påverkan
kan ske på handeln mellan gemenskapen och Estland:
konkurrensbegränsande avtal, missbruk av dominerande ställning och
konkurrenssnedvridande offentliga stödåtgärder. Sådana förfaranden skall
utvärderas på grundval av konkurrensbestämmelsema i EG-fördraget
(Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen) respektive
Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen.
Associationsrådet skall fatta beslut om de regler som är nödvändiga för
genomförandet. Fram till slutet av år 1999 skall Estland betraktas som en
region där levnadsstandarden är onormalt låg eller där allvarlig brist på
sysselsättning råder. Stöd med syfte att främja den ekonomiska
utvecklingen är därför tillåtet.

Införandet av restriktiva åtgärder i betalningsbalanssyfte skall i
möjligaste mån undvikas. Om allvarliga betalningsbalanssvårigheter
föreligger kan emellertid parterna vidta tidsbegränsade skyddsåtgärder,
dock inte för överföringar i samband med investeringar, repatriering av
belopp som investerats och avkastning från investeringar.

Enligt avtalet skall Estland förbättra sitt skydd för immateriell,
industriell och kommersiell äganderätt för att senast vid utgången av år
1999 ha nått en skyddsnivå som motsvarar gemenskapens. Avtalet
innehåller också bestämmelser om att parterna skall ge varandra tillträde
vid upphandlingsförfaranden på villkor som inte är mindre gynnsamma än
de man beviljar sina egna bolag.

Artiklarna 68-70

En tillnärmning av Estlands lagstiftning till gemenskapens regelverk är
viktig för Estlands integrering med gemenskapen. Estland bör därför
sträva efter en sådan anpassning. Det bör ske särskilt snabbt inom

områden som den inre marknaden, konkurrens, skydd av arbetstagare, Prop. 1995/96:27
miljöskydd, konsumentskydd, finansiella tjänster och tekniska föreskrifter
och standarder. Men även för områden som tullagstiftning, bolagsrätt,
bankrätt, bolagsredovisning och bolagsbeskattning, immaterialrätt, indirekt
beskattning, lagar och andra författningar om kärnkraft, transport,
telekommunikation, offentlig upphandling, statistik och produktansvar är
det viktigt att en anpassning sker. Estland skall erhålla tekniskt bistånd för
detta från gemenskapen.

Ekonomiskt samarbete

Artiklarna 71-99

Parterna skall etablera ett ekonomiskt samarbete som skall stärka Estlands
utveckling och tillväxt. De åtgärder som vidtas skall syfta till en hållbar
ekonomisk och social utveckling och även ta miljömässig hänsyn. Som
särskilt viktiga ses åtgärder som kan gynna samarbetet med länderna runt
Östersjön och med övriga länder i Central- och Östeuropa. Avtalet
föreskriver samarbete inom följande områden: industriellt samarbete,
främjande och skydd av investeringar, små och medelstora företag,
jordbruks- och industristandarder, samarbete inom vetenskap och teknik,
utbildning, jordbruk och jordbrukets förädlingsindustri, fiskerinäringen,
energi, säkerhet inom kärnenergin, miljö, transport, telekommunikation,
posttjänster, radio- och televisionssändning, infrastruktur och information,
bank- och försäkrings väsen och andra finansiella tjänster, samarbete
beträffande revision och finansiell kontroll, monetär politik, penningtvätt,
regionalutveckling, socialt samarbete, turism, information och
kommunikation, konsumentskydd, tullhantering, statistik samt
narkotikabekämpning. Avtalets protokoll 5 behandlar tullsamarbete och
överensstämmer i stort med det bilaterala avtal på området som Sverige
har med Estland.

Samarbete för att förhindra olaglig verksamhet

Artikel 100

Estland och gemenskapen skall samarbeta för att förhindra olaglig
verksamhet, särskilt olaglig immigration, människosmuggling, korruption,
organiserad brottslighet, olaglig överföring av motorfordon samt olaglig
handel med industriavfall, förfalskade produkter, narkotika, psykotropiska
preparat, radioaktivt och nukleärt material. Samarbetet skall baseras på
ömsesidigt samråd och nära samordning mellan partema. Det bör omfatta
utarbetande och genomförande av nationell lagstiftning, inrättande av
informationscentrum och databaser, höjning av effektiviteten hos
ansvariga institutioner, personalutbildning och utarbetande av ömsesidigt
godkända åtgärder för att förhindra olaglig verksamhet.

Kulturellt samarbete

Prop. 1995/96:27

Artikel 101

Parterna skall främja, uppmuntra och underlätta det kulturella samarbetet.
Detta kan ske genom översättningar av litterära verk, utbyte av icke-
kommersiella konstverk och konstnärer, bevarande och restaurering av
monument och historiska platser, utbildning, kulturevenemang och
samarbete för att främja den audiovisuella industrin i Europa.
Regleringspolitik för gränsöverskridande radio- och televisionssändningar
skall samordnas och vid behov harmoniseras.

Ekonomiskt utvecklingssamarbete

Artiklarna 102-108

För att uppnå målen i avtalet och för att påskynda Estlands ekonomiska
omvandling skall gemenskapen ge Estland tillfälligt ekonomiskt bistånd
i form av bidrag och lån. Biståndet skall antingen ges inom ramarna för
PHARE eller inom nya ekonomiska ramverk som fastställs i samråd
mellan gemenskapen och Estland samt genom lån från Europeiska
investeringsbanken. Parterna skall enas om ett åtgärdsprogram där målen
och områdena för det ekonomiska biståndet fastställs. Vid speciella behov
kan möjligheten att ge tillfälligt ekonomiskt bistånd för att stödja
upprätthållandet av den estniska valutans konvertibilitet och stabiliserings-
och strukturanpassningsinsatser undersökas. Villkor för detta är bl.a. att
Estland lägger fram program som är godkända av Internationella
valutafonden för konvertibilitet respektive omstrukturering av ekonomin.
Gemenskapens bidrag skall ges i nära samordning med bidrag från andra
källor.

Institutionella och allmänna bestämmelser samt slutbestämmelser

Artiklarna 109-117

Ett associationsråd som skall övervaka avtalets genomförande inrättas. Det
skall sammanträda på ministernivå minst en gång per år. Rådet skall fatta
beslut på de områden som anges i avtalet och behandla tvister beträffande
avtalets tillämpning eller tolkning. Associationsrådet skall biträdas av en
associationskommitté. En av kommitténs uppgifter är att förbereda
associationsrådets sammanträden. Rådet kan också delegera befogenheter
till associationskommittén. En parlamentarisk kommitté inrättas som skall
vara ett forum där ledamöterna i det estniska parlamentet och i
Europaparlamentet kan utbyta åsikter.

Artiklarna 118-125

I avtalet regleras bl.a. åtgärder med syfte att skydda parternas
säkerhetsintressen, handel och produktion av krigsmateriel. Dessutom
berörs frågor om icke-diskriminering och underlåtenhet att fullgöra
åtagandena enligt avtalet.

Artiklarna 126-130

Associationsavtalet ingås på obestämd tid. Det kan sägas upp av endera
parten. Avtalets uppsägningstid är sex månader. Avtalet träder i kraft den
första dagen i den andra månaden efter det att alla avtalsslutande parter
har anmält att de har godkänt det. Det ersätter då avtalet om handel och
ekonomiskt och kommersiellt samarbete som undertecknades av
Europeiska ekonomiska gemenskapen och Estland den 11 maj 1992 samt
avtalet om frihandel och handelsrelaterade frågor som undertecknades av
Europeiska gemenskaperna och Estland den 18 juli 1994.

7 Kompetensfrågor

I avtalet är det Europeiska gemenskapen, Europeiska kol- och
stålgemenskapen, Europeiska atomenergigemenskapen (i avtalet kallade
gemenskapen) och medlemsländerna som är avtalsparter på den ena sidan.
Avtalet är därmed ett s.k. blandat avtal. Europaavtalet är ett
associationsavtal.

Europeiska gemenskapen har ett uttryckligt bemyndigande i artikel 238
i EG-fördraget att ingå associationsavtal med tredje land. Bemyndiganden
att ingå internationella avtal for Europeiska kol- och stålgemenksapen
(EKSG) anses framgå implicit av artikel 6 andra stycket i Fördraget om
upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen och for Europeiska
atomenergigemenskapen (Euratom) av artikel 101 i Fördraget om
upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen. EG-domstolen har
i sitt yttrande 1/94 (WTO) den 15 november 1994 konstaterat att
gemenskapens bemyndigande med stöd av artikel 113 i EG-fordraget
gäller även avtal som innehåller bestämmelser om handel med varor som
omfattas av Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och
stålgemenskapen. Det måste i dessa sammanhang avgöras om
gemenskapens kompetens är exklusiv, dvs. om medlemsländernas rätt att
ingå internationella avtal inom området har uteslutits, eller om
kompetensen är delad med medlemsländerna. Av artikel 113 i EG-
fordraget och EG-domstolens praxis framgår att Europeiska gemenskapens
traktatkompetens inom den gemensamma handelspolitiken är exklusiv.

Kompetensen att ingå associationsavtal är i princip exklusiv. Avtalen
reglerar emellertid ofta också andra forhållanden som ligger inom ramen
for medlemsländernas kompetens (t.ex. politisk dialog och
brottsbekämpning). Avtalen blir då s.k. blandade avtal som ingås av såväl

Prop. 1995/96:27

gemenskapen som medlemsländerna som parter på den ena sidan. Ett Prop. 1995/96:27
blandat avtal skall i allmänhet godkännas av respektive medlemsland.

Eftersom avtalet enligt regeringens bedömning är av större vikt skall det
enligt 10 kap. 2 § regeringsformen godkännas av riksdagen.

8 Godkännande av avtalet

Regeringens forslag: Europaavtalet om upprättandet av en
association mellan Europeiska gemenskaperna och deras
medlemsstater å ena sidan och Republiken Estland å andra sidan
godkänns av riksdagen.

Skälen for regeringens förslag: Europaavtalen är en central del av
gemenskapens politik gentemot länderna i Central- och Östeuropa. De
lägger grunden for ett omfattande samarbete vars syfte är ett närmande till
EU på en rad områden, samt för ett framtida medlemskap i unionen.

Ur svensk synvinkel är det med hänsyn till våra historiska band,
Estlands geografiska läge samt de allt intensivare ekonomiska, kulturella
och politiska förbindelserna av stor vikt att ett Europaavtal ingås även
med Estland och att detta land därmed tar ytterligare ett steg mot
integrering med Västeuropas ekonomiska och politiska strukturer.

Avtalet reglerar förhållanden som ligger utanför gemenskapens
kompetens och därmed inom medlemsländernas kompetens. Sålunda
innehåller avtalet regler som innebär åtaganden för medlemsländerna och
därmed också för Sverige, bl.a. när det gäller politisk dialog, socialt och
ekonomiskt samarbete samt brottsbekämpning. Det bör därför godkännas
av riksdagen i dessa delar.

Prop. 1995/96:27
Bilaga

EUROPAAVTAL

om upprättandet av en association mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater 4 ena
sidan och Estland A andra sidan

KONUNGARIKET BELGIEN,

KONUNGARIKET DANMARK,

FÖRBUNDSREPUBLIKEN TYSKLAND,

HELLENSKA REPUBLIKEN,

KONUNGARIKET SPANIEN,

FRANSKA REPUBLIKEN,

IRLAND,

ITALIENSKA REPUBLIKEN,

STORHERTIGDÖMET LUXEMBURG,

KONUNGARIKET NEDERLÄNDERNA,

REPUBLIKEN ÖSTERRIKE,

PORTUGISISKA REPUBLIKEN.

REPUBLIKEN FINLAND,

KONUNGARIKET SVERIGE,

FÖRENADE KONUNGARIKET STORBRITANNIEN OCH NORDIRLAND,

avtalsslutande parter till Fördraget om upprättandet av Europeiska unionen, Fördraget om upprättandet av
Europeiska gemenskapen, Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen och Fördraget
om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, nedan kallade 'medlemsstaterna*, och

EUROPEISKA GEMENSKAPEN. EUROPEISKA ATOMENERGIGEMENSKAPEN och EUROPEISKA

Prop. 1995/96:27

Bilaga

KOI. OCH STÅLGEMENSKAPEN, nedan kallade ■gemenskapen'.

som handlar inom ramarna för Europeiska unionen, å ena sidan,

och REPUBLIKEN ESTLAND, nedan kallad 'Estland', i andra sidan,

SOM ERINRAR om de traditionella förbindelserna mellan partema samt deras gemensamma värderingar och
som inser att gemenskapen och Estland önskar att stärka dessa band och upprätta nära och bestående förbindelser
som grundar sig på ömsesidighet, vilket skulle göra det möjligt för Estland au delm i den europeiska
integrationsprocessen och på så sätt stärka och ytterligare utveckla de förbindelser som tidigare har etablerats,
särskilt genom avtalet om handel och kommersiellt och ekonomiskt samarbete och avtalet om frihandel och
handelsfrågor,

SOM FINNER an partema är inställda på an intensifiera de politiska och ekonomiska friheter som utgör grunden
för detta avtalet och för ytterligare utveckling av Estlands nya ekonomiska och politiska system som, i enlighet
med bland annat förpliktelserna inom ramarna för Europeiska säkerhets- och samarbetskonfcrensen (ESK),
respekterar rättsstaten och mänskliga rättigheter, inbegripet minoriteters rättigheter, ett flerpartisystem med fria
och demokratiska val samt liberalisering i sikte på att införa marknadsekonomi,

SOM DELAR den uppfattningen att Estland har genomfört betydande reformer på det politiska och ekonomiska
området, och att denna reforminsats kommer att fortgå,

SOM FINNER att partema är inställda på att infria förpliktelserna inom ramarna för ESK, särskilt de som anges
i slutakten från Helsingfors, slutdokumenten från mötena i Madrid, Wien och Köpenhamn, Parisdeklarationen
för ett nytt Europa, slutsatserna från ESK-konferensen i Bonn, ESK-dokumentet av 1992 från Helsingfors,
Europeiska konventionen om mänskliga rättigheter. Europeiska energikonventionen samt ministerdeklarationen
från Luzemkonferensen av den 30 april 1993,

SOM ÅR BEREDDA att främja förbättrade kontakter mellan sina medborgare liksom ett fritt flöde av
information och idéer, enligt överenskommelse mellan parterna inom ramarna för ESK,

SOM ÄR MEDVETNA om detta avtals betydelse för att upprätta och förstärka ett system för stabilitet i Europa
som grundas på samarbete, och med Europeiska unionen som en av hörnstenarna,

SOM ERKÄNNER behovet av att med gemenskapens hjälp fortsätta Estlands politiska och ekonomiska
reformarbete,

SOM BEAKTAR att gemenskapen vill bidra till genomförandet av reformerna och hjälpa Estland att möta de

Prop. 1995/96:27

Bilaga

ekonomiska och sociala följderna av strukturanpassningen,

SOM ERKÄNNER att ett fullständigt genomförande av avtalet förutsätter an Estland genomför en
sammanhängade program för ekonomisk och politisk reform,

SOM ERKÄNNER behovet av fortsan regionalt samarbete mellan de baltiska staterna, med beaktande av an den
närmare integrationen av Europeiska unionen och de baltiska staterna bör fortgå parallellt med integrationen inom
de baltiska staterna,

SOM FINNER an parterna är inställda på an liberalisera handeln i linje med GATT- och VHO-principema,

SOM FÖRVÄNTAR SIG an detta avtal kommer an skapa en nyn klimat för ekonomiska förbindelser dem
emellan och framför allt for utvecklingen av handel och investeringar, vilka är av grundläggande betydelse för
ekonomisk omstrukturering och teknisk förnyelse,

SOM BEAKTAR an den politiska dialogen i frågor av gemensamt intresse har upprättats genom den
gemensamma förklaringen i maj 1992,

SOM VILL utveckla och intensifiera regelbunden politisk dialog inom det multilaterala ramverk som upprättats
av Europeiska rådet i Köpenhamn i juni 1993, förstärkt genom beslutet av den 7 man 1994 fattat av Europeiska
unionens råd och slutsatserna av Europeiska rådet i Essen i december 1994,

SOM ERINRAR SIG an Estland har varit en associationspart till VEU sedan maj 1994 och an landet deltar i
Natos program Partnerskap för fred,

SOM ERKÄNNER det bidrag som Europeiska stabilitetspakten kan ge för au främja stabilitet och god
grannsämja i Baltikum, och som bekräftar sin beslutsamhet an samarbeta för an det initiativet skall bli
framgångsrikt,

SOM BEAKTAR gemenskapens vilja an inrätta medel för samarbete och ekonomiskt, tekniskt och finansiellt
bistånd på global och flerårig grund,

SOM ÄR MEDVETNA OM de ekonomiska och sociala skillnaderna mellan gemenskapen och Fatland och
sålunda inser an målen för denna association bör uppnås genom lämpliga bestämmelser i detta avtal,

SOM ÖNSKAR upprätta en kulturellt samarbete och utveckla informationsutbytet,

SOM ÄR VILLIGA ATT fastställa samarbetsramar i syfte an förhindra olaglig verksamhet,

2 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 27

Prop. 1995/96:27
Bilaga

SOM INSER att Estlands slutmål är att bli medlem i Europeiska unionen och att en association genom detta avtal
enligt partemas mening kommer an hjälpa Estland an uppnå detta mål,

SOM TAR HÄNSYN TILL den förberedande strategi för association som antagits av Europeiska rådet i Essen

i december 1994, vilken genomförs politiskt genom all del mellan decassocicradc staterna och Europeiska
unionens institutioner skapas strukturerade förbindelser som uppmuntrar till ömsesidig tillit och erbjuder en
planform för au diskutera frågor av gemensamt intresse,

HAR ENATS OM FÖUANDE:

ARTIKEL 1

1. En association upprättas härmed mellan gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Estland, å
andra sidan.

2. Målen för denna association är an

— skapa en lämplig struktur för politisk dialog mellan parterna för an göra det möjligt att utveckla nära
politiska förbindelser,

— ytterligare utveckla ett frihandelsområde mellan gemenskapen och Estland som omfattar i stort sett all
handel dem emellan,

— främja en utvidgning av handel och harmoniska ekonomiska förbindelser mellan parterna och på så du
främja dynamisk ekonomisk utveckling och välstånd i gemenskapen och i Estland,

— lägga en grund för ekonomiskt, finansiellt, kulturellt och socialt samarbete samt samarbete för au
förhindra olaglig verksamhet, liksom för gemenskapens bistånd till Estland,

— stödja Estlands ansträngningar an utveckla landets ekonomi,

— skapa en lämpligt ramverk för Estlands gradvisa integration med Europeiska unionen, varvid Estland skall
sträva efter att uppfylla de nödvändiga villkoren i detta hänseende,

— inrätta lämpliga institutioner för att göra associationen effektiv.

AVDELNING 1: ALLMÄNNA PRINCIPER

ARTIKEL 2

1. Respekten för demokratiska principer och mänskliga rättigheter, som är förankrad.- j slutakten från
Helsingfors och i Parisdeklarationen för ett nytt Europa, liksom för marknadsekonomiska principer, ligger
till grund för partemas inrikes- och utrikespolitik och utgör viktiga beståndsdelar i detta avtal.

Prop. 1995/96:27

Bilaga

2. Parterna anser att det är väsentligt för regionens framtida välstånd och stabilitet an de baltiska staterna
behåller och utvecklar samarbetet dem emellan och kommer att anstränga sig till det yttersta för an förstärka
denna process.

ARTIKEL 3

Associationsrådet, som beaktar att marknadsekonomiska principer är av stor betydelse för den nuvarande
associationen, skall på grundval av de principer som avses i ingressen regelbundet granska tillämpningen av detta
avtal och Estlands genomförande av ekonomiska reformer.

AVDELNING D : POLITISK DIALOG

ARTIKEL 4

Den politiska dialogen mellan Europeiska unionen och Estland skall utvecklas och intensifieras. Den skall ledsaga
och konsolidera närmandet mellan Europeiska unionen och Estland, stödja de pågående eller redan införda
politiska och ekonomiska förändringarna i Estland och bidra till att upprätta nära solidariska förbindelser och
nya samarbetsformer mellan parterna. Den politiska dialogen syftar till att särskilt främja

— Estlands gradvisa närmande till Europeiska unionen,

— en ökad konvergens av parternas ståndpunkter i internationella frågor, särskilt de mgeligenheter som kan
få väsendiga följder för partema,

— en bättre samarbete inom områden som omfattas av Europeiska unionens gemensamma utrikes- och
säkerhetspolitik,

— säkerhet och stabilitet i Europa.

ARTIKEL 5

Den politiska dialogen skall föras inom det multilaterala ramverket och i enlighet med metoder och förfaranden
som upprättats med de associerade länderna i Centraleuropa.

Prop. 1995/96:27

Bilaga

ARTIKEL 6

I Bilateral politisk dialog på ministernivå skall föras inom associationsrådet, vilket skall ha det allmänna
ansvaret för varje fråga som partema eventuellt vill ta upp för diskussion.

2. Efter överenskommelse mellan parterna skall andra former för politisk dialog upprättas, särskilt

— möten, om så behövs, mellan högre tjänstemän (på politiskt ledande nivå) som företräder Estland, å ena
sidan, och ordföranden för Europeiska unionens råd respektive ordföranden för kommissionen, å andra
sidan,

— former för ett fullt utnyttjande av alla diplomatiska kanaler mellan partema, däribland lämpliga kontakter
i tredje land och inom Förenta nationerna, OSSE och andra internationella forum,

— former för att uppta Estland i den grupp av länder som regelbundet informeras om den verksamhet som
utförs inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, liksom för informationsutbyte
i syfte att uppnå de mål som definieras i artikel 4,

— varje annan åtgärd som kan utgöra ett viktigt bidrag för att konsolidera, utveckla och intensifiera denna
dialog.

ARTIKEL 7

Politisk dialog på parlamentarisk nivå skall föras inom ramen för den parlamentariska kommittén för association
mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater och Estland, nedan kallad "parlamentariska
kommittén*.

AVDELNING III : FRI RÖRLIGHET FÖR VAROR

ARTIKEL 8

1. Gemenskapen och Estland upprättar en frihandelsområde vid ikraftträdandet av avtalet om frihandel och
handelsfrågor den 1 januari 1995, i enlighet med bestämmelserna i det här avtalet och i överensstämmelse
med bestämmelserna i Allmänna tull- och handelsavtalet (GATT) och inom Väridshandelsorganisationen
(WTO).

2. Kombinerade varunomenklaturen skall tillämpas för klassificering sv varor vid handeln mellan de två
partema.

3. För varje produkt som omfattas av detta avtal skall bastullen vara den som faktiskt tillämpades den 1 januari
1994.

De gradvisa sänkningar som fastställs i detta avtal skall tillämpas för dessa bastullsatser.

Prop. 1995/96:27

Bilaga

4. Från och med den 1 januari 1995 gäller an om det sker en generell tullsänkning, särskilt sänkningar som
följer av det tullavtal som ingåtts som ett resultat av Uruguayrundan inom ramarna för GATT, skall denna
sänkta tullsats ersätta de bastullsatser som avses i punkt 3 från och med den dag när sådana sänkningar
företas.

5. Gemenskapen och Estland skall underrätta varandra om sina respektive bastullsatser.

Kapitel I: Industriprodukter

ARTKEL 9

1. Bestämmelserna i detta kapitel skall tillämpas på de produkter med ursprung i gemenskapen och Estland som
anges i kapitel 25-97 i Kombinerade nomenklaturen, med undantag för de produkter som förtecknas i
bilaga I.

2. Handel mellan parterna med artiklar som omfattas av Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergi-
gemenskapen skall bedrivas i överensstämmelse med bestämmelserna i det fördraget.

ARTKEL 10

Tullar och kvantitativa restriktioner på import till gemenskapen av produkter med ursprung i Estland, och
åtgärder med motsvarande verkan, skall avskaffas den 1 januari 1995.

ARTKEL 11

Tullar och kvantitativa restriktioner på import till Estland av produkter med ursprung i gemenskapen, och
åtgärder med motsvarande verkan, skall avskaffas den 1 januari 1995.

ARTKEL 12

Bestämmelserna om avskaffandet av importtullar skall också gälla för tullar av fiskal karaktär.

ARTKEL 13

Alla avgifter med verkan motsvarande importtull skall den 1 januari 1995 avskaffas i handeln mellan
gemenskapen och Estland .

Prop. 1995/96:27

Bilaga

ARTIKEL 14

1. Alla exporttullar och avgifter med motsvarande verkan skall den 1 januari 1995 avskaffas mellan
gemenskapen och Estland.

2. Kvantitativa restriktioner och alla åtgärder med motsvarande verkan skall den I januari 1995 avskaffas mellan
gemenskapen och Estland.

ARTIKEL 15

Särskilda ordningar som skall tillämpas i handeln med textilvaror och beklädnadsprodukter med ursprung i
Estland behandlas i protokoll 1.

ARTIKEL 16

Bestämmelserna i detta kapitel utesluter inte en jordbruksrelaterad del i gällande tullar för produkter som
förtecknas i bilaga II.

Kapttel n: Jordbrvk

ARTIKEL 17

1. Bestämmelserna i detta kapitel skall tillämpas på jordbruksprodukter med ursprung i gemenskapen och i
Estland.

2. Med jordbruksprodukter avses de produkter som anges i kapitel 1-24 i Kombinerade nomenklaturen och de
produkter som anges i bilaga I, med undantag av fiskeriprodukter enligt i förordning (EEG) nr 3759/92.

ARTIKEL 18

1 protokoll 2 fastställs handelsordningrna för de bearbetade jordbruksprodukter som anges i det protokollet.

ARTIKEL 19

1. Från och med den 1 januari 1995 skall inga kvantitativa restriktioner tillämpas för import till gemenskapen
av jordbruksprodukter med ursprung i Estland eller för import till Estland av jordbruksprodukter med
ursprung i gemenskapen.

2. De koncessioner som beviljas enligt detta avtal anges i bilagorna III, IV och V.

Prop. 1995/96:27

Bilaga

3. De koncessioner som avses i punkt 2 får inom en period som löper till och med den 31 december 1997
revideras efter överenskommelse mellan parterna och på grundval av principerna och förfarandena i punkt 4.

4. Med hänsyn till omfattningen av partemas inbördes handel med jordbruksprodukter, till deras särskilda
känslighet, till reglerna för gemenskapens gemensamma jordbrukspolitik, till regierna för Estlands
jordbrukspolitik och till jordbrukets betydelse för Estlands ekonomi skall gemenskapen och Estland i
associationsrådet undersöka möjligheterna an, produkt för produkt och på en ordnad och ömsesidig grundval,
bevilja varandra ytterligare koncessioner.

ARTIKEL 20

Med hänsyn till jordbruksmarknadens särskilda känslighet gäller an om import av de produkter med ursprung
hos en av partema som omfattas av koncessioner beviljade enligt artikel 19 orsakar allvarliga störningar på den
andra partens marknader skall båda parter, utan hinder av andra bestämmelser i detta avtal, särskilt artikel 29,
omgående inleda samråd för an finna en lämplig lösning. I avvaktan på en sådan lösning kan den berörda parten
vidu de åtgärder som den anser nödvändiga.

Kapitel UI: Fiskerinäringen

ARTIKEL 21

Bestämmelserna i detta kapitel skall tillämpas på de fiskeriprodukter med ursprung i gemenskapen och i Estland
som omfattas av förordning (EEG) nr 3759/92.

ARTIKEL 22

1. De koncessioner som beviljas enligt detta avtal anges i bilaga VI.

2. Bestämmelserna i artiklarna 19.4, 20, 24.2 och 24.3 skall även tillämpas på fiskeriprodukter.

Kapitel IV:

ARTIKEL 23

Bestämmelserna i denna avdelning skall tillämpas på handel mellan partema med alla produkter, om inte annar
föreskrivs bär eller i protokollen 1 eller 2.

Prop. 1995/96:27

Bilaga

ARTIKEL 24

1. I handeln mellan gemenskapen och Estland skall det från och med den 1 januari 1995

— inte införas några nya import- eller exporttullar eller avgifter med motsvarande verkan, inte heller skall
de som redan tillämpas höjas,

' — inte införas några nya kvantitativa impon- eller exportrestriktioner eller åtgärder med motsvarande
verkan, inte heller skall de som finns göras mer restriktiva.

2. Utan an det påverkar de koncessioner som beviljats enligt artikel 19, skall bestämmelserna i punkt 1 i denna
artikel inte på något sätt hindra utövandet av Estlands respektive gemenskapens jordbrukspolitik eller åtgärder
som vidtas inom ramarna för denna politik.

3. Med beaktande av den estniska tullstrukturen den 1 januari 1995 får Estland, där ingen tull föreligger för
jordbruksprodukter, om nya tullregler för import av jordbruksprodukter införs, trots punkt 1 och i enlighet
med genomförandet av sin jordbrukspolitik för sin inhemska produktion, införa tull för ett begränsat antal
jordbruksprodukter med ursprung i gemenskapen. Denna tull får endast införas fram till och med den 31
december 1996 och efter samråd inom associationsrådet. I alla sådana fall skall Estland säkerställa en
betydande förmånsmarginal för produkter med ursprung i gemenskapen. Vid behov kan denna period
förlängas med en år efter beslut av associationsrådet.

ARTIKEL 25

1. De två parterna skall avslå från varje åtgärd eller internt förfarande av fiskal karaktär som antingen direkt
eller indirekt gör skillnad på produkter från en av parterna och liknande produkter med ursprung i den andra
partens territorium.

2. Produkter som exponeras till det ena av de två parternas territorium får inte beviljas återbetalning av inhemsk
direkt beskattning som överstiger det belopp för direkt eller indirekt beskattning som lagts på dem.

ARTIKEL 26

1. Detta avtal skall inte hindra upprätthållandet eller upprättande* av tullunioner, frihandelsområden eller
ordningar för gränshandeln förutom i de fall de ändrar den handelsordning som fastställs i detta avtal.

Prop. 1995/96:27

Bilaga

2. Samråd mellan partema skall äga rum i associationsrådet om avtal om upprättande av sådana tullunioner eller
frihandelsområden och. på begäran, om andra viktiga frågor rörande partemas respektive handelspolitik med
tredje land. Särskilt om ett tredje land tillträder gemenskapen skall sådana samråd äga rum för att säkerställa
att hänsyn kan tas till gemenskapens och Estlands gemensamma intressen enligt detta avtal.

ARTIKEL 27

Estland får under en begränsad tid vidta undantagsåtgärder som avviker från bestämmelserna i artiklarna 11 och
24.1 första strecksatsen i form av höjda tullar.

Dessa åtgärder får endast gälla nyetablerade industrier eller vissa sektorer som genomgår omstrukturering eller
står inför allvarliga svårigheter, särskilt när dessa svårigheter medför allvarliga sociala problem.

De importtullar som tillämpas i Estland för produkter med ursprung i gemenskapen till följd av dessa åtgärder
får inte överstiga 25 % av värdet och de skall bevara en förmånsdel för produkter med ursprung i gemenskapen.

Det totala värdet på import av produkter som omfattas av dessa åtgärder får inte överstiga 15 % av den totala
importen av industriprodukter från gemenskapen enligt kapitel I under det senaste år för vilket det föreligger
statistik.

Dessa åtgärder får tillämpas under en period av bögst tre år, om inte en längre period har godkänts av
associationsrådet. De skall upphöra att gälla senast den 31 december 1997.

Inga sådana åtgärder får införas för en produkt om mer än tre år har förflutit efter avskaffandet av alla tullar
och kvantitativa restriktioner eller avgifter samt åtgärder med motsvarande verkan för den produkten.

Estland skall informera associationsrådet om alla undantagsåtgärder som landet avser att vidta, och på begäran
av gemenskapen skall samråd om sådana åtgärder och de sektorer som de berör äga rum i associationsrådet innan
de tillämpas. När sådana åtgärder vidtas skall Estland förelägga associationsrådet en tidsplan för avskaffandet
av de tullar som införts enligt denna artikel. Associationsrådet får besluta om en annan tidsplan.

Prop. 1995/96:27

Bilaga

ARTIKEL 28

Om en av partema finner au dumpning sker i handeln med den andra parten i enlighet med artikel VI i Allmänna
tull- och handelsavtalet, får den vidu lämpliga åtgärder mot detta förfarande i enlighet med överenskommelsen
om tillämpningen av artikel VI i Allmänna tull- och handelsavtalet, med dithörande inhemsk lagstiftning och med
de villkor och de förfaranden som fastställs i artikel 32.

ARTIKEL 29

När en produkt importeras i så kraftigt ökade kvantiteter och på sådana villkor att det förorsakar, eller hotar att
förorsaka

— allvarlig skada för inhemska producenter av liknande eller direkt konkurrerande produkter i en av parternas
territorium, eller

— allvarliga störningar inom en ekonomisk sektor eller svårigheter som kan leda till att den ekonomiska
situationen i en region allvarligt försämras,

får gemenskapen eller Estland, allt efter vilken part som är berörd, vidu lämpliga åtgärder i enlighet med
villkoren och förfarandena i artikel 32.

ARTKEL 30

Om efterlevnaden av bestämmelserna i artiklarna 14 och 24 leder till

i) återexport till en tredje land mot vilket den exporterande parten för produkten ifråga upprätthåller kvantitativa
exportrestriktioner, exporttullar eller åtgärder med motsvarande verkan, eller

ii) en allvarlig brist, eller risk härför, på en produkt som är viktig för den exporterande parten,

och när de situationer som avses ovan medför eller kan medföra allvarliga svårigheter för den exporterande
parten, får den parten vidu lämpliga åtgärder i enlighet med villkoren och förfarandena i artikel 32. Åtgärderna
skall vara icke-diskriminerande och avskaffas när omständigheterna inte längre motiverar att de upprätthålls.

ARTKEL 31

Europeiska unionens medlemsstater och Estland skall gradvis anpassa eventuella statliga handelsmonopol för att
säkerställa att det vid utgången av 1999 inte görs någon åtskillnad mellan medborgarna i medlemsstaterna och
medborgarna i Estland beträffande de villkor på vilka varor framskaffas och saluförs. Associationsrådet skall
informeras om de åtgärder som vidtas för att uppnå detta mål.

Prop. 1995/96:27

Bilaga

ARTIKEL 32

1. Om gemenskapen eller Estland underkastar import av produkter som kan medföra de svårigheter som avses
i artikel 29 ett administrativt förfarande som syftar till att snabbt ge upplysningar om tendenser i
handels flödet, skall den parten informera den andra parten om detta.

2. 1 de fall som anges i artiklarna 28, 29 och 30 skall gemenskapen eller Estland, innan de åtgärder som avses
' däri vidtas eller snarast möjligt i de fall som omfattas av punkt 3 d, förse associationsrådet med alla relevanta

upplysningar i syfte att nå en lösning som är godtagbar för båda parter.

Vid val av åtgärder måste de som minst stör avtalets funktion prioriteras.

Skyddsåtgärderna skall genast meddelas associationsrådet och de skall vara föremål för periodiska samråd
utom det organet, särskilt med hänsyn till upprättandet av en tidsplan för att avskaffa dem så snart som
omständigheterna tillåter det.

3. Vid genomförandet av punkt 2 skall följande bestämmelser gälla:

a) Vad gäller artikel 29 skall svårigheter som uppstår genom den situation som avses i den artikeln
hänskjutas för undersökning till associationsrådet, vilket kan fana nödvändiga beslut för an undanröja
sådana svårigheter.

Om associationsrådet eller den exporterande parten inom 30 dagar efter frågans hänskjutande inte har
fattat något beslut som undanröjer svårigheterna eller inte har funnit någon annan tillfredsställande
lösning, får den importerande parten vidta lämpliga åtgärder för att avhjälpa problemet. Dessa åtgärder
skall begränsas till vad som är absolut nödvändigt för att avhjälpa situationen.

b) Vad gäller artikel 28 skall associationsrådet underrättas om dumpningen så snart som den importerande
partens myndigheter har inlett en utredning. Om inte dumpningen upphör eller någon annan
tillfredsställande lösning nås inom 30 dagar efter frågans hänskjutande till associationsrådet, får den
importerande parten vidta lämpliga åtgärder.

c) Vad gäller artikel 30 skall svårigheter som uppstår genom de situationer som avses i den artikeln
hänskjutas till associationsrådet för undersökning.

Associationsrådet får fatta nödvändiga beslut för att undanröja svårigheterna. Om det inte har fattat något

Prop. 1995/96:27
Bilaga

bcslul inom 30 dagur eller det all frågan hiinxkjulils till del. lär den exporterande parten vidta lämpliga
åtgärder för export av produkten i fråga.

d) Vid särskilda omständigheter som kräver ett omedelbart ingripande och aom omöjliggör föregående
underrättelse eller undersökning får gemenskapen eller Estland, allt efter omständigheterna, i de
situationer som anges i artiklarna 28 , 29 och 30 genast tillämpa säkerhetsåtgärder som är absolut
nödvändiga för att hantera situationen.

ARTIKEL 33

I protokoll 3 föreskrivs ursprungsregler för tillämpning av de tullförmåner som föreskrivs i detta avtal samt
metoderna för det administrativa samarbetet för detta.

ARTIKEL 34

Detta avtal skall inte hindra sådana förbud mot eller restriktioner för import, export eller transitering som
grundas på hänsyn till allmän moral, allmän ordning eller allmän säkerhet, eller intresset att skydda människors
och djurs hälsa och liv eller aa bevara växter, aa skydda nationella skatter av konstnärligt, historiskt eller
arkeologiskt värde eller att skydda immateriell, industriell och kommersiell äganderätt eBer bestämmelser rörande
guld och silver. Sådana förbud eller restriktioner får dock inte utgöra ett medel för godtycklig diskriminering
eller innefatta en förtäckt restriktion av handeln mellan parterna.

ARTIKEL 35

1 protokoll 4 föreskrivs de särskilda bestämmrlaer som skall tillämpas på handel meSan Estland å ena sidan och
Spanien och Portugal å den andra sidan, och det protokollet är giltigt till och med den 31 december 1995.

AVDELNING IV: ARBETSTAGARES RÖRLIGHET, ETARLERING, TILLHANDAHÅLLANDET

AV TJÄNSTER

Kapttd I: Arbäfianifi

ARTIKEL 36

1. Om inte annat följer av de villkor och riktlinjer som gäller i var och en av medlemsstaterna skall

— arbetstagare av estnisk nationalitet som år lagligen anställd» inom en medlemsstats territorium behandlas
på samma sätt som medlemsstatens egna medborgare, utan diskriminering på grund av n»tinn»li»M. när
det gäller arbetsförhållanden, lön eller avskedande.

Prop. 1995/96:27

Bilaga

— den lagligen bosatta maken och barnen till en arbetstagare som är lagligen anställd inom en medlemsstats
territorium, med undantag av säsongarbclare och arbetstagare som omfattas av bilaterala avtal enligt
artikel 40, sävida inte något annat fastställs i dessa avtal, ha tillträde till den medlemsstatens
arbetsmarknad under den tid arbetstagaren har arbetstillstånd i denna.

2. Om inte annat följer av de villkor och riktlinjer som gäller i Estland skall landet behandla arbetstagare som
är medborgare i en medlemsstat och lagligen anställda inom Estlands territorium, liksom deras makar och
barn som är lagligen bosatta inom detta territorium, på det sätt som avses i punkt 1.

ARTIKEL 37

1. I syfte att samordna de sociala trygghetssystemen för arbetstagare av estnisk nationalitet som är lagligen
anställda inom en medlemsstats territorium och för deras familjemedlemmar som är lagligen bosatta där och
om inte annat följer av dc villkor och riktlinjer som gäller i var och en av medlemsstaterna skall

— alla perioder då sådana arbetstagare har varit försäkrade, anställda eller bosatta i de olika medlemsstaterna
läggas samman med tanke på pensioner och livräntor som utbetalas på grund av ålderdom, invaliditet och
dödsfall samt läkarvård för sådana arbetstagare och deras familjemedlemmar.

— alla pensioner och livräntor som utbetalas på grund av ålderdom, dödsfall, arbetsolycka och yrkes-
sjukdom, eller invaliditet till följd av dessa, med undantag av icke avgiftsfinansierade förmåner, kunna
överföras fritt enligt den taxa/ersättningsnivå som tillämpas enligt lagstiftningen i gäldenårsmedlemsstaten
eller -medlems-statema,

— de berörda arbetstagarna få familjebidrag för sina familjemedlemmar enligt definitionen ovan.

2. Estland skall behandla arbetstagare som är medborgare i en medlemsstat och lagligen anställda inom Estlands
territorium samt deras familjemedlemmar som är lagligen bosatta där, på samma sätt som det som anges i
punkt 1 andra och tredje strecksatserna.

ARTIKEL 38

1. Associationsrådet skall genom beslut anta lämpliga bestämmelser för att uppnå det mål som fastställs i artikel
37.

2. Associationsrådet skall genom beslut anta närmare bestämmelser för det administrativa samarbetet genom att
ge nödvändiga garantier beträffande förvaltning och övervakning av tillämpningen av bestämmelserna i
punkt 1.

Prop. 1995/96:27
Bilaga

ARTIKEL 39

De bestämmelser som associationsrådet antar enligt artikel 38 skall inte påverka de rättigheter eller förpliktelser
som uppkommer av bilaterala avtal mellan Estland och medlemsstaterna om dessa avtal föreskriver en mer
gynnsam behandling av medborgare från Estland eller medlemsstaterna.

ARTIKEL 40

1. Med hänsyn till arbetsmarknadssituationen i en medlemsstat och om inte annat följer av dess lagstiftning och
gällande regier på området för arbetstagares rörlighet

— bör de möjligheter till anställning för estniska arbetstagare som erbjuds i medlemsstaterna enligt bilaterala
avtal bevaras och om möjligt förbättras,

— skall de andra medlemsstaterna välvilligt överväga möjligheten an sluta liknande avtal.

2. Associationsrådet skall undersöka andra förbättringar som omfattar möjlighet till yrkesutbildning i enlighet
med gällande regler och förfaranden i medlemsstaterna och med hänsyn tagen till arbetsmarknadssituationen
i medlemsstaterna och gemenskapen.

ARTIKEL 41

Från och med utgången av 1999 eller tidigare, om den sociala och ekonomiska situationen i Estland i stora drag
har anpassats till den i medlemsstaterna och om arbetsmarknadssituationen i gemenskapen aå tillåter, skall
associationsrådet undersöka ytterligare möjligheter att förbättra arbetstagares rörlighet, associationsrådet skall
lämna rekommendationer i detta avseende.

ARTIKEL 42

För an underlätta omstruktureringen av arbetskraftsresurserna som en följd av den ekonomiska omstruktureringen
i Estland skall gemenskapen ge tekniskt bistånd för inrättandet av ett lämpligt socialt trygghetssystem i Estland
i överensstämmelse med artikel 92 i detta avtal.

Kapitel O: EtaMeria*

ARTIKEL 43

1 Gemenskapen och dess medlemsstater skall, utom för de sektorer som omfattas av bilaga VII,

Prop. 1995/96:27

Bilaga

i) från och med detta avtals ikraftträdande bevilja de estniska bolag som skall etablera sig i medlemsstaterna
en behandling som inte är mindre gynnsam än den som medlemsstaterna ger sina egna bolag eller företag
från tredje land, beroende på vilken som är mest gynnsamt,

ii) från och med detta avtals ikraftträdande för den verksamhet som dotterbolag och filialer till estniska
bolag som är etablerade på deras territorium bedriver där bevilja en behandling som inte är mindre
gynnsam än den som medlemsstaterna ger sina egna bolag och filialer eller dotterbolag och filialer till
bolag från tredje land som är etablerade på deras territorium, beroende på vilken som är mest gynnsam,

iii) från och med den 31 december 1999 beträffande etableringen och verksamheten för estniska medborgare,
när dessa väl är etablerade, bevilja en behandling som inte är mindre gynnsam än den som ges till
medborgare i gemenskapen eller medborgare från tredje land, beroende på vilken som är mest gynnsam.

2. Från och med detta avtals ikraftträdande skall Estland

i) bevilja gemenskapsbolag som skall etablera sig i Estland en behandling som inte är mindre gynnsam än
den som ges till estniska bolag eller bolag från tredje land, beroende på vilken som är mest gynnsam,

ii) för den verksamhet som dotterbolag och filialer till gemenskapsbolag som är etablerade på dess
territorium bedriver, bevilja en behandling som inte är mindre gynnsam än den som ges till estniska
bolag och filialer eller dotterbolag och filialer till bolag från tredje land, beroende på vilken är mest
gynnsam,

iii) beträffande etableringen och verksamheten för medborgare i gemenskapen, när dessa väl är etablerade,
bevilja en behandling som inte är mindre gynnsam än den som ges estniska medborgare eller medborgare
från tredje land, beroende på vilken som är mest gynnsam.

ARTIKEL 44

1. Bestämmelserna i artikel 43 skall inte tillämpas på lufttransporttjänster, transporttjänster på inre vattenväg
eller sjötransporttjänster i form av cabotage

2. Associationsrådet får lämna rekommendationer för förbättring av möjligheterna till etablering och verksamhet
inom de områden som avses i punkt 1.

ARTIKEL 45

Vid tillämpningen av detta avtal skall följande gälla:

a) Med gemenskapsbolag respektive estniskt bolag avses ett bolag som bildats i överensstämmelse med en
medlemsstats eller Estlands lagstiftning och som har sitt säte, sitt huvudkontor eller sin huvudsakliga
verksamhet inom gemenskapens respektive Estlands territorium.

Prop. 1995/96:27

Bilaga

Om det bolag som bildats i överensstämmelse med en medlemsstats eller Estlands lagstiftning endast har sin
säte inom gemenskapens respektive Estlands territorium, skall dock bolaget anses vara ett gemenskapsbolag
eller en estniskt bolag om dess verksamhet har en faktisk och fortlöpande förbindelse med ekonomin i en av
medlemsstaterna eller Estland.

b) Med en bolags dotterbolag avses det bolag som faktiskt kontrolleras av det första bolaget.

c) ' Med en filial till en bolag avses en lokalkontor som inte är en juridisk person och som ger intryck av an vara

permanent, t.ex en moderbolags utvidgning av verksamheten till en annan on, har en administration och har
tillräckliga resurser för an föra affärsförhandlingar med tredje part på så sän an den tredje parten vet an det
vid behov kommer att finnas ett juridiskt band med moderbolaget, vars huvudkontor ligger utomlands, men
som inte behöver förhandla direkt med en sådant moderbolag utan kan göra affärer med det lokalkontor som
utgör en utvidgning.

d) Med etablering avses

i) för medborgare, rätten att påbörja och utöva förvärvsverksamhet som egenföretagare och an etablera och
leda företag, särskilt bolag, som de faktiskt kontrollerar. Medborgare får inte i sin egen förvärvs- eller
affärsverksamhet söka eller ta anställning på arbetsmarknaden och inte heller få tillgång till den andra
partens arbetsmarknad. Bestämmelserna i detta kapitel gäller inte dem som inte uteslutande utövar egen
förvärvsverksamhet.

ii) för gemenskapsbolag och estniska bolag, rätten an påbörja och utöva förvärvsverksamhet genom an
etablera och leda dotterbolag och filialer i Estland respektive gemenskapen.

e) Med verksamhet avses utövande av förvärvsverksamhet.

f) Med förvärvsverksamhet avses i synnerhet verksamhet inom industri, handel och hantverk och verksamhet
inom något av de fria yrkena.

g) Med medborgare i gemenskapen respektive medborgare i Estland avses en fysisk person som är medborgare
i en av medlemsstaterna respektive i Estland.

h) Vad gäller internationella sjötransporter, inklusive kombinerad transport som inbegriper en sjöetapp, skall
bestämmelserna i kapitlen II och III också tillämpas på de medborgare i medlemsstaterna eller i Estland som
är etablerade utanför gemenskapen respektive Estland samt för rederier som är etablerade utanför
gemenskapen respektive Estland men som kontrolleras av medborgare i en medlemsstat eller Estland om
deras fartyg är registrerade i den medlemsstaten respektive i Estland i överensstämmelse med respektive stats
lagstiftning.

Prop. 1995/96:27
Bilaga

ARTIKEL 46

1. Om inte annat följer av bestämmelserna i artikel 43 och med undanlag av dc finansiella tjänster som beskrivs

i bilaga VIII, får var och en av partefna reglera etableringen och verksamheten för bolag och medborgare
inom sitt territorium i den mån som denna reglering inte medför diskriminering av den andra partens bolag
och medborgare i förhållande till landets egna bolag och medborgare.

2. Vad beträffar finansiella tjänster skall detta avtal inte hindra parterna Irån all anta bestämmelser av
försiktighetsskäl, för att säkra skyddet av investerare, insätlarc, försäkringstagare eller personer vars egendom
förvaltas av en leverantör av finansiella tjänster, eller för att säkra det ekonomiska systemets integritet och
stabilitet. Dessa åtgärder får inte användas som ett sätt att undvika partens förpliktelser enligt detta avtal.

3. Ingenting i detta avtal skall anses kräva an en part lämnar ut information angående enskilda kunders affärer
och konton eller någon konfidentiell eller affärsmässig information som innehas av offentliga organ.

ARTIKEL 47

1. Bestämmelserna i artiklarna 43 och 46 utesluter inte att en part tillämpar särskilda regler beträffande
etableringen och verksamheten på dess territorium av filialer till bolag som tillhör en annan part som inte
omfattas av den första partens territorium, om dessa regler är berättigade med hänsyn till rättsliga eller
tekniska skillnader mellan sådana filialer och filialer till bolag som omfattas av dess territorium eller,
beträffande finansiella tjänster, av försiktighetsskäl

2. Behandlingen får inte skilja sig mer än vad som är absolut nödvändigt till följd av sådana rättsliga eller
tekniska skillnader eller, beträffande finansiella tjänster, av försiktighetsskäl.

ARTIKEL 48

1. Ett "gemenskapsbolag" eller ett "estniskt bolag" som är etablerat på Estlands respektive gemenskapens
territorium skall ha rätt att, i enlighet med gällande lag i etableringslandet, på Estlands eller gemenskapens
territorium anställa eller att i ett av sina dotterbolag eller filialer låta anställa arbetstagare som är medborgare
i medlemsstaterna eller Estland under förutsättning att dessa arbetstagare är sådan nyckelpersonal som
beskrivs i punkt 2 i denna artikel och att de uteslutande anställs av bolag, dotterbolag eller filialer.

Dessa anställdas uppehålls- och arbetstillstånd får endast omfatta tiden för en sådan anställning.

2. Som nyckelpersonal hos dessa bolag, nedan kallade "organisationer", betraktas personal som förflyttas internt
enligt definitionen i c i denna punkt för följande kategorier, under förutsättning att organisationen är en
juridisk person och att de berörda personerna har varit anställda av organisationen eller har varit
organisationens partner (annat än huvudsakliga aktieägare) i minst ett år omedelbart innan de förflyttades:

3 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 27

Prop. 1995/96:27

Bilaga

a) Överordnad personal i en organisation, som företrädesvis leder dess administration och som
huvudsakligen står under allmänt överinseende av och fär instruktioner från styrelsen eller
företagets aktieägare, bland annat beträffande

— ledning av organisationen eller en avdelning eller underavdelning av organisationen,

— överinseende och kontroll av det arbete som utförs av annan tillsyns- eller eller ledningspersonal
eller personal med särskilda fackkunskaper,

— behörighet att personligen anställa och avskeda eller tillstyrka anställning, avskedande och andra
personalåtgärder.

b) Personer som är anställda i en organisation och som har ovanliga kunskaper som är av väsentlig
betydelse för organisationens funktion, forskningsutrustntng, metoder eller administration. Utvärderingen
av sådana kvalifikationer får, bortsett från företagsspecifik kunskap, återspegla en hög kvalifikationsnivå
beträffande en typ av arbete eller bransch som kräver särskilt tekniskt kunnande, inbegripet en officiellt
godkänd yrkestillhörighet.

c) Med intern förflyttning av personal avses förflyttning av fysiska personer som arbetar i en organisation
inom en av parternas territorium och som inom ramen för samma förvärvsverksamhet tillfälligt förflyttas
till den andra partens territorium. Den berörda organisationen måste ha sin huvudsakliga verksamhelsort
inom en av parternas territorium och förflyttningen måste ske till ett bolag (filial, dotterbolag) som
omfattas av den organisationen och som aktivt bedriver liknande förvärvsverksamhet inom den andra
partens territorium.

3. Det skall tillåtas att medborgare från gemenskapen respektive Estland reser in i och tillfälligt uppehåller sig
inom gemenskapens eller Estlands territorium när dessa företrädare för bolag är överordnad personal enligt
punkt 2 a ovan i ett bolag och ansvarar för etablering av ett gemenskapsdotterbolag eller en gemenskapsftlial
till ett estniskt bolag, eller ett estniskt dotterbolag eller en estnisk filial till ett gemenskapsbolag, i en av
gemenskapens medlemsstater respektive Estland när

— dessa företrädare inte arbetar med direktförsäljning eller tillhandahållande av tjänster, och

— bolaget har sin huvudsakliga verksamhetsort utanför gemenskapen respektive Estland och inte har några
andra företrädare, kontor, filialer eller dotterbolag i den gemenskapsmedlemsstaten eller i Estland.

ARTIKEL 49

För att underlätta för medborgare i gemenskapen och Estland att påbörja och utöva reglerad yrkesverksamhet
i Estland respektive i gemenskapen skall associationsrådet undersöka vilka åtgärder som måste vidtas för att
möjliggöra en ömsesidigt erkännande av utbildnings-, examens- och andra behörighetsbevis. Associationsrådet
får vidta alla nödvändiga åtgärder i detta avseende.

Prop. 1995/96:27

Bilaga

ARTIKEL 50

Till och med utgången av 1999 får Estland vidta åtgärder som avviker från bestämmelserna i detta kapitel
beträffande etableringen av gemenskapsbolag och medborgare i gemenskapen om vissa industrier

— genomgår omstrukturering, eller

— utsätts för allvarliga svårigheter, särskilt då dessa medför svåra sociala problem i Estland, eller

— står inför en eliminertng eller drastisk minskning av hela den marknadsandel som estniska bolag eller
medborgare har inom en viss sektor eller industri i Estland, eller

— är nya industrier som växer fram i Estland.

Sådana åtgärder skall

— upphöra att gälla senast den 31 december 1999, och

— vara rimliga och nödvändiga för att förbättra situationen, och

— endast gälla bolag i Estland som bildas efter det an sådana åtgärder trätt i kraft och inte medföra någon
diskriminering av verksamheten för de gemenskapsbolag eller medborgare i gemenskapen som redan är
etablerade i Estland då en viss åtgärd införs i förhållande till estniska bolag eller medborgare.

När Estland utformar och tillämpar sådana åtgärder skall landet i möjligaste mån bevilja förmånsbehandling för
gemenskapsbolag och medborgare i gemenskapen, och under alla omständigheter en behandling som inte är
mindre gynnsam än den som beviljas bolag eller medborgare från en tredje land.

Innan Estland inför dessa åtgärder skall landet samråda med associationsrådet och tidigast sätta dem i kraft en
månad efter anmälan till assocationsrådet av de konkreta åtgärder som landet skall införa, utom i de fall då risken
för oersättlig skada kräver brådskande åtgärder, då Estland skall samråda med associationsrådet omedelbart efter
det att åtgärderna införts.

Kapitel ID: Tillhandahållande av tjänster

ARTIKEL 51

1 I enlighet med följande bestämmelser förpliktar sig partema an vidta nödvändiga åtgärder för att stegvis
möjliggöra tillhandahållande av tjänster som utförs av bolag eller medborgare i gemenskapen eller Estland
som är etablerade hos en annan part än den där den person för vilken tjänsterna är avsedda är etablerad.

2 I takt med den liberaliseringsprocess som nämns i punkt 1, och om inte annat följer av bestämmelserna i
artikel 55, skall partema tillåta tillfällig förflyttning av de fysiska personer som tillhandahåller tjänsten eller
är anställda av tjänsteproducenten som nyckelpersonal enligt definitionen i artikel 48.2, inberäknat de fysiska

Prop. 1995/96:27

Bilaga

personer som är representanter för ett bolag eller en medborgare i gemenskapen eller Estland och som
ansöker om tillfälligt inresetillstånd för att förhandla om försäljning av tjänster eller för att ingå avtal om
försäljning av tjänster för den tjänsteproducenten, om dessa representanter inte kommer att vara engagerade
i direktförsäljning till allmänheten eller tillhandahålla tjänsterna själva.

3. Senast åtta år efter detta avtals ikraftträdande skall associationsrådet vidta nödvändiga åtgärder för det
stegvisa genomförandet av bestämmelserna i punkt 1. Hänsyn skall tas till de framsteg som partema gjort
i tillnärmningen av deras lagstiftning.

ARTIKEL 52

1. Partema skall inte vidta några åtgärder som betydligt begränsar villkoren för tillhandahållandet av tjänster
för bolag eller medborgare i gemenskapen eller Estland som är etablerade hos en annan part än den där den
person för vilken tjänsterna är avsedda är etablerad, i jämförelse med den situation som rådde på dagen före
avtalets ikraftträdande.

2. Om en av partema anser an de åtgärder som vidtagits av den andra parten sedan undertecknandet av avtalet
leder till en situation som betydligt begränsar tillhandahållandet av tjänster i jämförelse med den situation som
rådde på dagen för undertecknandet av avtalet får den första parten begära samråd med den andra parlen.

ARTIKEL 53

1. Beträffande internationell sjötransport förpliktar sig partema alt faktiskt tillämpa principen om obegränsad
tillgång till marknaden och trafiken på kommersiella grunder:

a) Denna bestämmelse skall inte beröra rättigheterna och förpliktelserna enligt Förenta nationertuc
uppförandekod för linjekonferenser i den mån de gäller någon av parterna i detta avtal. Icke
konferensanslutna linjerederier skall få operera fritt i konkurrens med en konferens så Unge de slår faM
vid principen om sund konkurrens på affärsmässiga grunder.

b) Partema bekräftar sitt åtagande att verka för en fri konkurrensmiljö som är en väsentligt drag bos tank-
och torrlastsjöfarten.

2. Vid tillämpningen av principerna i punkt 1 skall partema

a) från och med ikraftträdandet av detta avtal inte tillämpa några lastfördelningsbestämmelser i bilaterala
avtal mellan en av gemenskapens medlemsstater och före detta Sovjetunionen,

b) inte införa lastfördelningsklausuler i framtida bilaterala avtal med tredje land utom i de undantagsfall då
linjerederier från någon av parterna i detta avtal annars inte skulle ha någon faktisk möjlighet att bedriva
transportverksamhet till och från det berörda tredje landet,

c) förbjuda lastfördelningsbestämmelser i framtida bilaterala avtal beträffande tank- och torriastsjöfart,

Prop. 1995/96:27

Bilaga

d) vid avtalets ikraftträdande avskaffa alla ensidiga åtgärder och administrativa och tekniska hinder och
andra hinder som skulle kunna få en restriktiv eller diskriminerande verkan på det fria tillhandahållandet
av tjänster inom internationell sjötransport.

Varje part skall bland annat bevilja fartyg som drivs av den andra partens medborgare eller bolag en
behandling som inte är mindre gynnsam än den som den beviljar en parts egna fartyg vad gäller tillgång
till hamnar, öppna för internationell handel, användning av hamnarnas infrastruktur och sjöfartstjänster,
liksom avgifter och kostnader för detta, tullanläggningar och tillgången till kajplatser och anläggningar
for lastning och lossning.

3. Medborgare och bolag i gemenskapen som erbjuder internationella sjötransporttjänster skall ha rätt att erbjuda
internationella tjänster på inre vattenväg i Estland och vice versa.

4. I syfte an säkerställa transitering av varor genom vardera parts territorium förpliktar sig partema an snarast
möjligt och före utgången av 1999 ingå en avtal om transitering av kombinerade transporter genom den
andres territorium.

5. I syfte att säkerställa en samordnad utveckling och gradvis liberalisering av transiteringen mellan parterna,
anpassad till deras ömsesidiga handelsbehov, skall partema reglera villkoren för ömsesidig tillgång till
marknaden och tillhandahållandet av tjänster inom transport på väg, järnväg, inre vattenväg och i tillämpliga
fall med flyg i särskilda transportavtal som skall slutas vid förhandling mellan parterna efter detta avtals
ikraftträdande

6. Innan de avtal som avses i punkt 5 har ingåtts får partema inte vidu några åtgärder som är mer restriktiva
eller diskriminerande än de som gäller dagen före dagen för avtalets ikraftträdande.

7. Vid utgången av 1998 skall Estland stegvis anpassa sin lagstiftning omfattande administrativa, tekniska eller
andra regler till den vid varje tidpunkt gällande gemenskapslagstiftningen för transport på väg, järnväg, inrre
vattenvägar och med flyg i den mån det gagnar liberaliseringen och den ömsesidiga tillgången till parternas
marknader och underlättar passagerar- och godstrafiken. Framsteg inom detu område skall gemensamt
utvärderas av partema inom ramarna för associationsrådet minst varannat år.

8. I takt med de gemensamma framstegen när det gäller förverkligandet av målen i detu kapitel skall
associationsrådet undersöka vilka möjligheter som finns för att skapa de nödvändiga villkoren för ökad frihet
att tillhandahålla tjänster inom transport på väg, järnväg, inre vattenväg och med flyg.

KAM I EL IV: Allmänna bestämmelser

ARTIKEL 54

1 Bestämmelserna i denna avdelning skall tillämpas om inte annat följer av begränsningar som är berättigade
med hänsyn till allmän ordning, säkerhet eller hälsa.

2. Bestämmelserna i detu kapitel skall inte omfatta verksamhet som, även om det endast är tillfälligt, är förenad
med myndighetsutövning inom vardera partens territorium.

Prop. 1995/96:27

Bilaga

ARTIKEL 55

Vid tillimpningen av denna avdelning får inget i avtalet hindra parterna från att tillämpa sina egna lagar och
förordningar beträffande fysiska personers inresa och vistelse, arbete, arbetsvillkor och etablenng tamt
tillhandahållande av tjänster, under förutsättning att de inte tillämpar dem på ett sådant sätt att fördelarna för
någon av partema enligt villkoren i en särskild bestämmelse i avtalet upphävs eller begränsas.

ARTIKEL 56

Bolag som kontrolleras och uteslutande ägs gemensamt av estniska bolag eller medborgare och gemenskapsbolag
eller medborgare i gemenskapen skall också omfattas av bestämmelserna i kapitlen II, III och VI i denna
avdelning.

ARTIKEL 57

1. Den behandling som mest gynnad nation som beviljas enligt bestämmelserna i denna avdelning skall inte gälla
för skatteförmåner som partema beviljar eller kominer att bevilja i framtiden på grundval av avtal för att
undvika dubbelbeskattning, eller andra skatteavtal.

2. Inget i denna avdelning skall tolkas som att det förhindrar att parterna antar eller förstärker en åtgärd son
syftar till att förhindra skattesmitning eller skattefusk enligt skanebestämmelaema i avtal för att undvika
dubbelbeskattning och andra skatteavtal, eller nationell skattelagstiftning.

3. Inget i denna avdelning skall tolkas som an det förhindrar medlemsstaterna eller Estland att vid tillämpning
av tillämpliga bestämmelse i deras skattelagstiftning skilja mellan skattebetalare som inte befinner sig i
identiska situationer, särskilt vad gäller deras bostadsort.

ARTIKEL 5»

Bestämmelserna i denna avdelning skall gradvis jämkas av parterna. Vid utarbetandet av rekommendationer i
detta avseende skall associationsrådet ta hänsyn till parternas respektive förpliktelser inom ramarna för G ATS,
särskilt artikel V i detta.

ARTIKEL 59

Bestämmelserna detu avtal skall inte förhindra endera parten aa tillämpa eventuella åtgärder för aa förhindra
kringgående av dess åtgärder avseende tredje lands tillgång till dess marknad i kraft av bestämmelserna i detu
avtal.

AVDELNING V: BETALNINGAR, KAPITAL, KONKURRENSBESTÄMMELSER OCH ANDRA
EKONOMISKA BESTÄMMELSER, TILLNÄRMNING AV LAGAR

Kapätd I: LéMafcJtäaHMKJ

ARTIKEL 60

Parterna förpliktar sig att i enlighet med bestämmelserna i artikel VIII i avtalet om Internationella valuufonden
tillåta alla betalningar och överföringar på den löpande betalningsbalansens avräkningskonto i fritt konvertibel

Prop. 1995/96:27

Bilaga

valuta mellan personer bosana i gemenskapen och personer bosatta i Estland.

ARTIKEL 61

1. Beträffande transaktioner på betalningsbalansens kapitalräkning skall medlemsstaterna och Estland, från och
med avtalets ikraftträdande, garantera fri rörlighet för kapital i samband med direkta investeringar i bolag
som bildals i överensstämmelse med värdlandets lagstiftning och investeringar som görs i överensstämmelse
med bestämmelserna i avdelning IV kapitel II samt avveckling eller rcpatriering av dessa investeringar och
eventuell vinst därav.

Utan att det påverkar tillämpning av artikel 43 punkt 1 iii skall en fullständigt fri rörelse för kapital i
samband med egenföretagares etablering och verksamhet, inbegripet avveckling och rcpatriering av dessa
investeringar, garanteras från och med ikraftträdande av detta avtal.

2. Beträffande transaktioner på betalningsbalansens kapitalräkning skall medlemsstaterna och Estland, från och
med avtalets ikraftträdande, garantera fri rörlighet för kapital i samband med portföljinvesteringar. Detta »kall
också gilla för fri rörlighet av kapital i samband med krediter i samband med affärstransaktioner eller
tillhandahållandet av tjänster där en medborgare i en av parterna deltar, och till finansiella lån.

3. Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 1 skall medlemsstaterna och Estland inte införa några nya
restriktioner vad gäller överföring av kapital och löpande betalningar i samband med detta mellan medborgare
i gemenskapen och i Estland, och de skall inte göta de gillande bestämmelserna mer restriktiva.

4. Parterna skall samråda med varandra i syfte att undertitta kapitalrörelser mellan gemenskapen och Estland
för att främja målen i detta avtal.

ARTIKEL 62

1. Parterna skall vidta åtgärder för att skapa de nödvändiga villkoren för en fortsatt gradvis tillämpning av
gemenskapens regler om fri rörlighet för kapital.

2. Associationsrådet skall undersöka på vilka sätt som gemenskapen» regier om rörlighet för kapital kan
tillämpas fullt ut.

Kapitel II: Konkurrensbertlmmriaer och an

ARTIKEL 63

1. Följande är oförenligt med avtalets ritta funktion, i den utsträckning som det kan påverka handeln mellan
gemenskapen och Estland:

Alla avtal mellan företag, beslut av företagssammanslutningar och samordnade förfaranden mellan
företag som har till syfte eller resultat att hindra, begränsa eller snedvrida konkurrensen.

Prop. 1995/96:27

Bilaga

ii) Ett eller flera företags missbruk av en dominerande ställning inom gemenskapens eller Estlands
territorium eller en väsentlig del av dessa.

iii) Allt offentligt stöd som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa
företag eller viss varuproduktion.

2. Alla förfaranden som strider mot denna artikel skall utvärderas på grundval av de kriterier som utformas
genom tillämpning av bestämmelserna i artiklarna 85, 86 och 92 i Fördraget om upprättande av Europeiska
gemenskapen, eller, för produkter som omfattas av Parisfördraget, på grundval av motsvarande bestämmelser
i Parisfördraget, inbegripet sekundärrätt.

3. Associationsrådet skall, senast den 31 december 1997, genom beslut anta nödvändiga regler för
genomförandet av punkterna 1 och 2.

Till dess att dessa regler antas skall bestämmelserna i detta avtal om tolkning och tillämpning av artiklarna VI,
XVI och XXIII i Allmänna tull- och handelsavtalet tillämpas som reglerna för genomförandet av punkt 1 iii och
relaterade delar i punkt 2.

4. a) Vad gäller tillämpningen av bestämmelserna i punkt 1 iii medger partema att till och med den 31

december 1999 skall allt offentligt stöd som beviljas av Estland utvärderas med hänsyn till att Estland
skall betraktas som ett område som motsvarar de områden i gemenskapen som beskrivs i artikel 92.3 a
i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen. Associationsrådet skall, med hänsyn till
Estlands ekonomiska situation, besluta huruvida den perioden skall förlängas med ytterligare
treårsperioder.

b) Varje part skall säkerställa öppenhet inom området för offentligt stöd, bl.a. genom att årligen
rapportera till den andra parten det totala beloppet och fördelningen av det stöd som ges och genom
att på begäran lämna upplysningar om stödprogram. På begäran av en part skall den andra parten
lämna upplysningar om särskilda enskilda fall av offentligt stöd.

5. Med avseende på de produkter som avses i avdelning III kapitlen II och III

— gäller inte bestämmelsen i punkt 1 iii,

— bör alla förfaranden som strider mot punkt 1 i utvärderas enligt de kriterier som uppställts av
gemenskapen på grundval av artiklarna 42 och 43 i Fördraget om upprättandet av Europeiska
gemenskapen och särskilt kriterierna i rådets förordning nr 26/1962.

6. Om gemenskapen eller Estland finner att en särskilt förfarande är oförenligt med villkoren i denna artikels
första punkt, och

— inte nöjaktigt handlagts enligt de genomförandebestämmelser som avses i punkt 3, eller

— i avsaknad av sådana bestämmelser, och om ett sådant förfarande är eller hotar att vara till men för
den andra partens intresse eller kan orsaka väsentlig skada på dess inhemska industri, inbegripet dess
servicesektor,

Prop. 1995/96:27

Bilaga

får gemenskapen eller Estland vidta lämpliga Åtgärder efter samräd inom associationsrädet eller 30
arbetsdagar efter det att frågan hänskjulits för sådant samråd.

Vad gäller förfaranden som är oförenliga med punkt I iii i denna artikel, får sådana lämpliga åtgärder, när
Allmänna tull- och handelsavtalet gäller för dessa, endast antas i enlighet med de förfaranden och på de
villkor som föreskrivs i Allmänna tull- och handelsavtalet och eventuellt andra relevanta instrument som
förhandlats fram inom ramarna för GATT och som gäller mellan partema.

7. Oavsett vilka andra bestämmelser som antas i överensstämmelse med punkt 3, skall partema utbyta
information, med beaktande av de begränsningar som tystnadsplikten och skydd för föreugshemligheter
kräver.

ARTIKEL 64

1. Parterna skall sträva efter att undvika att införa restriktiva åtgärder, inbegripet åtgärder rörande import i
betalningsbalanssyfte. Om sådana åtgärder införs, skall parten som införde dem snarast möjligt förelägga den
andra parten en tidsplan för deras upphävande.

2. Om en eller flera av medlemsstaterna eller Estland har allvarliga svårigheter eller står inför ett överhängande
allvarligt bot om svårigheter beträffande sin betalningsbalans, får gemenskapen eller Estland, allt efter
omständigheterna, i överensstämmelse med de villkor som fastställts inom ramarna for Allmänna tull- och
handelsavtalet, vidu skyddsåtgärder, inbegripet åtgärder rörande import, vilka skall vara tidsbegränsade och
inte får gå utöver vad som är nödvändigt för att avhjälpa betalningsbalansproblemet. Gemenskapen respektive
Estland skall genast underräoa den andra parten.

3. Eventuella skyddsåtgärder skall inte tillämpas på överföringar i samband med investeringar och särskilt inte
på repatrieringen av belopp som investerats eller återinvesterats och alla former av avkastning från
investeringar.

ARTIKEL 65

Vad gäller offentliga föreug eller företag som har beviljats särskilda eller exklusiva rättigheter skall
associationsrådet, från och med den 1 januari 1998, säkerställa upprätthållandet av principerna i Fördraget om
upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 90 i detu, och principerna i slutdokumentet från
Europeiska säkerhets- och samarbetskonferensens möte i Bonn i april 1990, särskilt entreprenörers beslutanderätt.

Prop. 1995/96:27

Bilaga

ARTIKEL 66

1. I enlighet med bestämmelserna i denna artikel och i bilaga IX bekräftar partenia den betydelse de läster vid
att säkerställa lämpligt och effektivt skydd och upprätthållande av immateriell, industriell och kommersiell
äganderätt.

2. Estland skall fortsätta att förbättra skyddet av immateriell, industriell och kommersiell äganderätt för att
Senast den 31 december 1999 nå en skyddsnivå som motsvarar den som finns inom gemenskapen, inbegripet
effektiva medel för an upprätthålla sådana rättigheter.

3. Senast den 31 december 1999 skall Estland ansluta sig till de multilaterala konventionerna om immateriell,
industriell och kommersiell äganderän som avses i bilaga IX punkt 1 och som gemenskapens medlemsstater
är parter i, eller som faktiskt tillämpas av medlemsstaterna enligt relevanta bestämmelser i dessa
konventioner.

4. Om det inom området för immateriell, industriell och kommersiell äganderän skulle uppstå problem som
påverkar handelsvillkoren skall brådskande samråd hållas, på begäran av endera parten, i syfte an nå en för
båda parter tillfredsställande lösning.

ARTIKEL 67

1. Parterna anser an det är önskvärt an tilldelningen av offentliga kontrakt på en icke-diskrinunerande och
ömsesidig grundval, särskilt inom ramarna för GATT och WTO, påbörjas.

2. Estniska bolag enligt definitionen i artikel 45 i detta avtal skall från och med avtalets ikraftträdande ges
tillträde till upphandlingsförfaranden i gemenskapen enligt gemenskapens upphandlingsregler på villkor som
inte är mindre gynnsamma än de villkor som beviljas gemenskapsbolag.

Gemenskapsbolag och filialer till gemenskapsbolag enligt definitionen i artikel 45 och dotterbolag till
gemenskapsbolag enligt artikel 45 och i de former som beskrivs i artikel 56 skall ges tillträde till
upphandlingsförfaranden i Estland på villkor som inte är mindre gynnsamma än de villkor som beviljas
estniska bolag, från och med ikraftträdandet av detta avtal.

Bestämmelserna i denna punkt skall även gälla för offentliga kontrakt som omfattas av direktiv 93/38/EEG
av den 14 juni 1993 så snart Estland har infört lämplig lagstiftning.

3 Bestämmelserna i artikel 36-59 i detta avtal skall tillämpas beträffande etablering och drift av
tjänsteföretag/verksamheter samt tillhandahållande av tjänster mellan gemenskapen och Estland samt
anställning av och rörlighet för arbetskraft i samband med fullgörande av offentliga kontrakt.

Prop. 1995/96:27

Bilaga

Kapitel III: Tillnärmning av lagar

ARTIKEL 68

Partema medger att en viktig förutsättning för Estlands ekonomiska integrering i gemenskapen är en tillnärmning
av landets befintliga och framtida lagstiftning till gemenskapens lagar. Estland skall sträva efter att säkerställa
en gradvis överensstämmelse av dess lagstiftning till gemenskapens.

ARTIKEL 69

Tillnärmningen av lagarna skall särskilt omfatta följande områden: tullagar, bolagslagsrätt, bankrätt,
bolagsredovtsning och bolagsbeskattning, immaterialrätt, finansiella tjänster, konkurrensregler, skydd av
människors och djurs hälsa och liv, bearandet av växter, skydd för arbetstagare, inbegripet hälsa och skydd på
arbetsplatsen, konsumentskydd, indirekt beskattning, tekniska föreskrifter och standarder, lagar och andra
författningar om kärnkraft, transport, telekommunikation, miljö, offentlig upphandling, statistik och
produktansvar.

Inom dessa områden bör ett särskilt snabbt tillnärmande av lagarna göras inom områdena för den inre
marknaden, konkurrens, skydd av arbetstagare, miljöskydd och konsumentskydd., finansiella tjänster samt
tekniska föreskrifter och standarder.

ARTIKEL 70

Gemenskapen skall ge Estland tekniskt bistånd för genomförandet av dessa åtgärder, som bland annat kan omfatta

— utbyte av expertis,

— tillhandahållande av information på ett tidigt stadium, särskilt om relevanta lagar,

— anordnande av seminarier,

— utbildningsverksamhet,

— stöd för översättning av gemenskapslagar inom tillämpliga sektorer.

AVDELNING VI: EKONOMISKT SAMARBETE

ARTIKEL 71

1. Gemenskapen och Estland skall etablera ytterligare ekonomiskt samarbete med sikte på an bidra till att stärka
Estlands utveckling och möjligheter till tillväxt. Detu samarbete skall stärka de ekonomiska förbindelserna
på bredast möjliga grund till gagn för båda partema.

2. Politik och andra åtgärder skall syfta till an få till stånd en ekonomisk och social utveckling i Estland och
de skall bygga på principen om en hållbar utveckling. Denna politik bör säkerställa an miljömässiga hänsyn
införlivas fullständigt redan från början och att de är kopplade till kraven på en harmonisk social utveckling.

Prop. 1995/96:27

Bilaga

3. I detta sylte bör samarlielet särskilt koncentreras på politik och åtgärder beträffande industrin, investeringar,
jordbruk och seklom för jordbrukets förädlingsindustrier, energi, transport, regional utveckling och turism.

4. Särskilt vikt skall också läggas på åtgärder som kan gynna samarbete mellan de tre baltiska länderna, och
med länderna i Central- och Östeuropa liksom med övriga länder som gränsar till Östersjön, i syfte att gynna
en integrerad utveckling av regionen.

ARTIKEL 72

Industriellt samarbete

1. Samarbetet är tänkt att särskilt främja

— industriellt samarbete mellan de två parternas ekonomiska aktörer, särskilt med sikte på att stärka den privata
sektorn i Estland.

— gemenskapens bidrag till Estlands strävanden att modernisera och omstrukturera sin industri både inom den
offentliga och den privata sektorn, vilket kommer aa inverka på den fortsatta utvecklingen av en
marknadsekonomi, på villkor som säkerställer skydd av miljön,

— omstruktureringen av enskilda sektorer,

— etableringen av nya företag inom områden med tillväxtmöjlighet, särskilt vad gäller högteknologi, ren
teknologi, konsumtionsvaror och marknadstjänster, grenar av lätt industri och träindustri.

2. Vid initiativ till industriellt samarbete skall hänsyn tas till de prioriteter som fastställts av Estland. Dessa
initiativ bör särskilt vara tänkta an upprätta en lämpligt ramverk för företag, an förbättra kunskapen om
ledarskap samt främja öppenhet vad gäller företags marknader och villkor. Gemenskapen skall ge Estland
tekniskt bistånd där det är tillämpligt.

ARTIKEL 73

Främiande och skydd av investeringar

1. Samarbetet skall syfta till an upprätthålla och vid behov förbättra en gynnsamt klimat och en gynnsam rättslig
ramverk för såväl inhemska som utländska privata investeringar och skyddet av dessa, vilket är nödvändigt
för ekonomisk och industriell omstrukturering och utveckling i Estland. Samarbetet skall också syfta till an
stimulera och främja utländska investeringar och privatisering i Estland.

2. Målen för samarbetet skall särskilt vara

— an Estland ytterligare utvecklar och upprätthåller en rättsligt ramverk som gynnar och skyddar
investeringar,

Prop. 1995/96:27

Bilaga

— alt vid behov ingå bilaterala avtal med medlemsstaterna beträffande främjande och skydd av
investeringar.

— vidare avreglering och förbättring av den ekonomiska infrastrukturen,

— informationsutbyte beträffande investeringsmöjligheter i samband med branschmässor, utställningar,
handelsvcckor och andra evenemang.

Gemenskapen kan i mgångsskedet ge bistånd till organ som främjar nationella investeringar.

3. Estland skall respektera reglerna om handelsrelaterade aspekter av investeringsåtgärder.

ARTIKEL 74

Små och medelstora företag

1. Partema skall sikta på att utveckla och stärka små och medelstora företag och samarbetet mellan sådana
företag i gemenskapen och Estland.

2. De skall uppmuntra utbyte av information och kunnande genom an

— vid behov förbättra de juridiska, administrativa, tekniska, skattemässiga och finansiella villkor som är
nödvändiga för att bilda och utvidga små och medelstora företag och gränsöverskridande samarbete,

— tillhandahålla de specialisttjänster som behövs for små och medelstora företag (ledarskapsutbildning,
redovisning, marknadsföring, kvalitetsstyrning, osv.) och genom att stärka de organ som tillhandahåller
sådana tjänster,

— upprätta lämpliga förbindelser med aktörer inom gemenskapen via europeiska nätverk för
affärssamarbete (BC-Net) för att förbättra informationsflödet till små och medelstora företag och främja
gränsöverskridande verksamhet.

3. Samarbetet skall inbegripa tekniskt bistånd, särskilt för upprättandet av lämpligt institutionellt stöd för
små och medelstora företag på både nationell och regional nivå, vad avser finansiella tjänster,
utbildnings- och rådgivningstjänster, tekniska tjänster och marknadsföringstjänster.

ARTIKEL 75

Jordbruks- och industristandarder och bedömning av överensstämmelse

1. Syftet med samarbetet mellan partema skall vara att minska skillnaderna inom standardisering, tekniska
föreskrifter och förfaranden för bedömning av överensstämmelse, med tekniskt bistånd från gemenskapen där
det behövs.

2. För att kunna uppnå detu skall partema inom samarbetet sträva efter att

— främja användningen av gemenskapens tekniska föreskrifter och europeiska standarder samt förfaranden
för bedömning av överensstämmelse, samt erkänna att Estland för an nå sina mål vad gäller

Prop. 1995/96:27

Bilaga

miljökvalitet vid behov fritt får utveckla och genomföra särskilda (högte) standarder.

— vid behov ingå avtal om ömsesidigt erkännande inom dessa områden,

— uppmuntra Estland att aktivt och regelbundet delta i arbetet i specialorgan (CEN, CENELEC, ETSI.
EOTC, EUROMET),

— vid behov ge Estland tekniskt bistånd, särskilt vad gäller utbildningsprogram för estniska experter inom
områdena för standardisering, metrologi, certifiering och kvalitetssystem i gemenskapen,

— främja utbytet av information om teknik och metoder inom området för kvalitetsstyrning av produktion
och produktionsprocesser.

3. Gemenskapen skall vid behov ge Estland tekniskt bistånd.

ARTIKEL 76

Samarbete inom vetenskap och teknik

1. Parterna skall främja samarbete inom forskning och teknisk utveckling. De skall särskilt ägna uppmärksamhet
åt följande:

— Utbyte av information om varandras politik inom vetenskap och teknik.

— Anordnande av gemensamma vetenskapliga möten (seminarier och 'workshops").

— Gemensam forsknings- och utvecklingsverksamhet avsedd aa stimulera vetenskaplig utveckling och överföring
av teknik och kunnande.

— Utbildningsverksamhet och rörlighetsprogram för forskare och specialister från båda sidorna.

— Utveckling av en miljö som främjar forskning och tillämpning av ny teknik samt lämpligt skydd av
immateriell äganderätt till forskningsresultat.

— Estlands deltagande i gemenskapens forskningsprogram i överensstämmelse med punkt 3.

Tekniskt bistånd skall ges vid behov.

2. Associationsrådet skall fastställa lämpliga förfaranden för utveckling av samarbetet.

3. Samarbetet inom gemenskapens ramprogram för forskning och teknisk utveckling skali genomföras på
grundval av särskilda arrangemang som skall förhandlas fram och avtalas enligt vardera partens rättsliga
förfaranden.

ARTIKEL 77

Utbildning

1 Samarbetet skall syfta till en harmonisk utveckling av mänskliga resurser och en höjning av nivån på allmän
utbildning och yrkeskvalifikationer i Estland, både inom den offentliga och den privata sektorn, med hänsyn
till Estlands prioriteringar. Institutionella ramverk och samarbetsplaner skall upprättas inom ramarna för
Europeiska utbildningsfonden, TEMPUS-programmet och Eurofaculty. Estlands deltagande i andra
gemenskapsprogram skall också övervägas i detta sammanhang.

Prop. 1995/96:27
Bilaga

2. Samarbetet skall särskilt omfatta följande områden:

En reformering av utbildningssystemet i Estland.

— Grundutbildning, praktik och omskolning, inbegripet utbildning av chefer inom den offentliga och den
privata sektom samt högt uppsatta tjänstemän inom offentlig förvaltning, särskilt inom prioriterade
områden som skall fastställas.

— Lärarpraktik.

— Samarbete mellan universitet, samarbete mellan universitet och företag, rörlighet för lärare, studenter,
administratörer och ungdomar.

— Främjande av undervisningen inom området för Europastudier vid lämpliga institutioner.

— Ömsesidigt erkännande av studieperioder och examensbevis.

— Främjande av undervisning i det estniska språket, särskilt för minoriteter som bor i Estland.

— Undervisning i gemenskapsspråken, utbildning av översättare och tolkar samt en främjande av
användning av gemenskapens standarder och terminologi.

— Utveckling av distansundervisning och ny undervisningsteknik.

— Tillhandahållande av undervisningsmaterial och -utrustning.

— Samarbete med Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildningen (CEDEFOP).

ARTIKEL 78

Jordbruk och jordbrukets förädlingsindustri

I. Samarbetet inom detta område skall syfta till modernisering, omstrukturering och privatisering av jordbruk,
sötvattensfiske (insjö) och jordbrukets förädlingsindustri samt skogsbruk. Detta samarbete skall främja skyddet
och en hållbar användning av naturliga landskap och icke-förorenad mark.

I detu syfte skall samarbetet särskilt inriktas på att

— utveckla privau jordbruk och distributionskanaler, förvaringsmetoder, avsättning, osv.,

— modernisera landsbygdens infrastruktur (transport, vattentillförsel, telekommunikation),

— förbättra den fysiska planeringen, inbegripet byggnads- och stadsplanering,

— utveckla kriterier för områden för extensivt och intensivt jordbruk, skogsbruk och sötvattensfiske
(insjö) i enlighet med nationella och regionala utvecklingsplaner och program,

— eublera och främja ett effektivt samarbete beträffande informationssystem för jordbruket,

— förbättra produktiviteten och kvaliteten genom att använda lämpliga metoder och produkter och
tillhandahålla undervisning och övervakning vid användning av bekämpningsmetoder mot föroreningar
i samband med råvaror,

— främja utveckling av organiskt jordbruk, bearbetning och avsättning av produktion,

Prop. 1995/96:27

Bilaga

— främja genomförandet av gemenskapens livsmedelsnormer,

— omstrukturera, utveckla, modernisera och decentralisera bearbetningsföretag inom livsmedelsindustrin
och deras avsältningsmetoder,

— främja komplemcntaritet på jordbruksområdet,

främja industriellt samarbete inom jordbruket och utbyte av kunnande, särskilt mellan de privata
sektorerna i gemenskapen och Estland,

— utveckla samarbetet beträffande lagstiftning om djurs och växters hälsa i syfte an åstadkomma en
gradvis harmonisering med gemenskapsstandarder genom bistånd till utbildning och anordnandet av
kontroller,

— utbyta information om jordbrukspolitik och jordbrukslagstiftning,

— främja samarbetsprojekt, särskilt för samarbete på marknaderna i tredje land.

2. I detta syfte skall gemenskapen vid behov ge tekniskt bistånd.

ARTIKEL 79

Fiskerinårinten

1. Partema skall utveckla sitt fiskensamarbete i enlighet med avtalet om fiskeriförbindelser mellan Europeiska
ekonomiska gemenskapen och Estland.

2. Samarbetet skall särskilt inriktas på

— upprättande av ett hållbart fiske i världshaven och Östersjön,

— traditionellt samarbete inom fiskenområdet,

— nödvändigheten av att utveckla övervakningssystem på fiskenområdet samt för fångststatistik och
informationssystem,

— utveckling av forskningstnöjligheter för studier om fiskeresursema i Östersjön och gemensamma
åtgärder för an bevara och förnya fiskstammen (särskilt lax och torsk) och införa modem teknik på
detta område,

— gradvis modernisering av Estlands fiskeflotta och bearbetningsindustri för fisk, genom upprättandet av
samarbetsprojekt,

— utnyttjande av privata företag på detta område och nödvändigheten av all a EG-erfareahet av
avsättnings metoder,

— utnyttjande av industriellt fiskerisamarbete och utbyte av kunnande,

Prop. 1995/96:27

Bilaga

— införandet i Estland av gemenskapens produktionskvalitets- och hälsostandarder för fiskodlingar
(inklusive foder).

— informationsutbyte om fiskeripolitik och lagstiftning och om upprättandet av en marknad för
fiskeriprodukter,

— samarbete inom internationella ftskeriorganisationer.

ARTIKEL 80

Energi

1. Partema skall samarbeta inom ramarna för marknadsekonomiska principer och Fördraget om upprättandet
av europeiska energistadgan för aa utveckla en gradvis integrering av energimarknaderna i Europa.

2. Samarbetet skall särskilt inriktas på följande:

— Utformning och planering av energipolitiken även på lång sikt.

— Ledarskap och utbildning för energisektorn.

— Främjande av energibesparingar och energieffektivitet.

— Utveckling av energiresurser.

— Förbättring av distribution samt förbättring och diversiftering av utbudet.

— Miljökonsekvenserna av energiproduktion och energiförbrukning.

— Kämkraftssektom, särskilt beträffande säkerheten inom kärnenergin.

— En större öppning av energimarknaden, inbegripet underlättande av gas- och elöverföring.

— Elektricitets- och gassektorema, inbegripet överväganden om möjligheten till sammankoppling av
europeiska försörjningsnät.

— Modernisering av infrastrukturen för energi.

— Utformning av ramvillkor för samarbete mellan företag inom denna sektor.

— Överföring av teknik och kunnande.

— Samarbete om prissättnings- och skattepolitik inom energisektorn.

— Regionalt samarbete inom energisektorn mellan de baltiska staterna, särskilt som ett viktigt bidrag till
säkerställandet av energitillgången i den regionen.

3. Tekniskt bistånd skall ges vid behov.

ARTIKEL 81

Säkerhet inom kärnenergin

1. Samarbetet skall först och främst inriktas på en säkrare användning av kärnenergin.

4 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 27

Prop. 1995/96:27

Bilaga

2. Samarbetet inom området för kamenergi skall huvudsakligen omfatta följande områden:

— Forskning och skyddsåtgärder för an öka säkerheten särskilt vad gäller avfallsproduklema vid
uranbearbetningsverket i Sillamäe, och vid det före detu sovjetiska atomutbåtsträningscentrumet i
Paldiski.

— Personalutbildning.

— Förbättring av Estlands lagar och andra författningar om säkerheten inom kärnenergin och förstärkning
av tillsynssmyndigheter och deras resurser.

— Säkerhet inom kärnenergin, kämkatastrofberedskap och haverihantering.

— Strålskydd, inbegripet strålövervakning i den yttre miljön.

— Bränslecykelproblem, kontroll och fysiskt skydd av kämmatenai

— Hantering av radioaktivt avfall.

— Nedläggning och nedmontering av kämenergianläggningar.

— Sanering.

— Upprättandet av enhetliga säkerhetsstandarder för att skydda arbetstagares och allmänhetens hälsa samt
miljön och att säkerställa att de tillämpas.

3. Samarbetet kommer an omfana utbyte av information och erfarenheter samt forsknings- och
utvecklingsverksamhet i överensstämmelse med bestämmelserna om forskning och teknik.

4. Parterna är eniga om nödvändigheten av an samarbeu, inom ramarna för sina respektive befogenheter och
kompetensområde, för an bekämpa smuggling på det nukleära området. Samarbete inom detu område bör
inbegripa utbyte av information, tekniskt stöd för analys, identifiering och bortskaffande av material samt
administrativt och tekniskt bistånd för införandet av effektiva tullkontroller. Ytterligare samarbete inom detu
område skall vid behov identifieras.

ARTIKEL 82

Miliön

1 Parterna skall utveckla och stärka sitt samarbete på miljöområdet och området för människors hälsa.

2. Samarbetet skall koncentreras kring följande:

— Effektiv övervakning av föroreningsnivåema.

— Bekämpning av lokal, regional och gränsöverskridande luft- och vattenförorening.

Prop. 1995/96:27
Bilaga

— Effektiv, hållbar och ren energiproduktion och energikonsumtion, industrianläggningars säkerhet
(inbegripet kämkraftsverk).

— Klassificering och säker hantering av kemikalier.

— Vattenkvalitet, särskilt hos gränsöverskridande vattenvägar (skydd av Östersjön mot föroreningar från
fartyg, konstgjorda öar, plattformar och andra källor).

— Reducering, återvinning och säker hantering av avfall samt genomförande av Baselkonventionen.

— Hållbar användning av icke-fömybara naturresurser.

— Jordbrukets miljökonsekvenser, jorderosion och förorening av jordbrukskemikalier, vattenövergödning.

— Skydd av skogar samt flora och fauna.

— Bevarandet av biologisk mångfald.

— Skyddade områden.

— Fysisk planering, inbegripet byggnads- och stadsplanering.

— Förbättring av offentliga transporter, särskilt i städerna

— Användning av ekonomiska och fiskala styrmedel.

— Förvaltning av kustlinjen och förhindrandet av förorening av havet.

— Globala klimatförändringar.

— Återställande av förorenade områden.

— Skydd av människors hälsa mot miljöfaror.

3. Samarbetet skall särskilt ske inom följande områden:

— Utbyte av information och expertis, särskilt inom området för överföring av ren teknik och en säker
användning av miljövänliga biotekniker.

— Institutions skapande program och utbildningsprogram.

— Överföring av teknik och kunnande.

— Tillnärmning av lagstiftning (gemenskapsnormer).

— Samarbete på det regionala planet (inbegripet samarbete mellan de tre baltiska staterna och inom
ramarna för Europeiska miljöbyrån) och på det internationella planet.

— Utveckling av strategier, särskilt beträffande globala frågor och klimatfrågor.

— Utbildning och information om miljöfrågor.

— Undersökningar om miljöpåverkan.

ARTIKEL 83

Transport

1. Partema skall utveckla och gradvis öka samarbetet inom transportområdet så an Estland kan

— omstrukturera och modernisera transportsektorn.

Prop. 1995/96:27

Bilaga

förbättra rörligheten för passagerare och varor och tillgången till transportmarknaden genom att
undanröja administrativa, tekniska och andra hinder,

— underlätta gemenskapens transitering genom Estland på landsväg, järnväg och inre vattenväg och med
kombinerad transport,

— uppnå en driftstandard som motsvarar standarden i gemenskapen,

— förbättra trafik- och transportsäkerheten, minska skadliga miljöeffekter.

2. Samarbetet skall särskilt omfatta följande:

— Ekonomiska, juridiska och tekniska utbildningsprogram och förberedande av lagstiftande och
institutionella ramverk för utveckling och genomförande av politik, inbegripet privatisering av
transportsektorn.

— Tekniskt bistånd och teknisk rådgivning samt informationsutbyte (konferenser och seminarier).

— Stöd till utveckling av infrastrukturen i Estland.

3. Följande områden skall prioriteras:

— Byggande och modernisering av infrastrukturen hos vägar, inre vattenväg, järnvägar, hamnar och
flygplatser på stora trafikleder av gemensamt intresse och transeuropeiska förbindelser.

— Förbättring av villkoren, förkortning av väntetiden och förenkling av transitering vid
gränsövergångarna på den estniska remsan i den multimodala Cretekorridoren nr ”1, på grundval av
normer som fastställts genom Europeiska unionens internationella avtal för an säkerställa samverkan.

— Förvaltning av järnvägar, hamnar och flygplatser, inbegripet samarbete mellan berörda inhemska
myndigheter.

— Fysisk planering, inbegripet byggnads- och stadsplanering.

— Modernisering av teknisk utrustning för an uppfylla gemenskapsstandarderna, särskilt inom områdena
för kombinerad landsvägs- och järnvägstransport, containensering och omlastning.

— Medverkan till en utveckling av transportpolitiken som är förenlig med den transportpolitik som
tillämpas i gemenskapen.

— Främjandet av sjötransport på korta sträckor som en alternativ till landtransport och som ett
transportsätt väl lämpat för Östersjöregionen.

— Främjandet av gemensamma forsknings- och utvecklingsprogram.

Prop. 1995/96:27

Bilaga

— Konkreta projekt för regionalt samarbete inom ett tresidigt eller multilateralt (Östersjörådet)
sammanhang, såsom Via Baltica.

— Ömsesidigt utbyte av transportstatistik.

ARTIKEL 84

Telekommunikation, posttjänster, radio- och televisionssändnine

1. Partema skall sträva efter an utöka och stärka samarbetet på området för telekommunikation och skall för
detta ändamål särskilt

— utbyta information om poliitken för telekommunikation, posttjänster och radio- och
televisionssändningar,

— upprätta ett stabilt och enhetligt regelverk för telekommunikation, posttjänster och radio- och
televisionssändningar,

— utbyta teknisk och annan information och anordna seminarier, "workshops" och konferenser för
experter från båda sidorna,

— bedriva utbildnings- och rådgivningsverksamhet,

— bedriva tekniköverföring,

— låta behöriga organ från båda sidorna genomföra gemensamma projekt,

— främja användandet av europeiska standarder och certifieringssystem,

— främja nya kommunikationsformer, tjänster och faciliteter, särskilt sådana som används kommersiellt.

2. Dessa aktiviteter skall inriktas på följande prioriterade områden:

— Utveckling och tillämpning av en sektoriell marknadspolitik på områdena för telekommunikation,
posttjänster och radio- och televisionssändningar i Estland, av rättsakter och förfaranden.

— Modernisering av Estlands telekommunikationsnät och dess integrering i europeiska och
världsomspännande nät.

— Samarbete inom europeiska standardiseringsstrukturer.

— Integrering av transeuropeiska system.

— Telekommunikationens juridiska aspekter.

— H andhav ande av telekommunikation i den nya europeiska ekonomiska miljön: organisatoriska
strukturer, strategi och planering, inköpsprinciper, prissättningsnormer inom området för teletjänster.

— Fysisk planering, inbegripet byggnads- och stadsplanering.

Prop. 1995/96:27

Bilaga

ARTIKEL 85

Infrastruktur för information

Partema skall sträva efter att utöka och stärka samarbetet i syfte att upprätta en global infrastruktur för
information och skall för detta ändamål särskilt

— utbyta information om politik och program som syftar till alt upprätta infrastruktur för information och
motsvarande tjänster,

— bedriva ett nära samarbete mellan institutioner som handhar befintliga nätverk och databaser för information
(akademiska eller statliga organ),

— utbyta information om tekniker och marknadsbehov och annan information, anordna seminarier, "workshops"
och konferenser för experter och industriledare från båda sidorna,

— bedriva utbildnings- och rådgivningsverksamhet,

— gemensamt genomföra projekt,

— främja och avtala om standarder, ceniftering och provning,

— främja ett lämpligt rättsligt ramverk,

— vidu åtgärder för att främja tillväxten av tjänster och infrastruktur på informationsområdet.

ARTIKEL 86

Bank- och försäkrinesväsen och andra finansiella tjänster

1. Partema skall samarbeta i avsikt an upprätta och utveckla ett lämpligt ramverk för att gynna bank- och
försäkringssektorerna och sektorn för finansiella tjänster i Estland.

2. Samarbetet skall inriktas på följande:

— Utveckling av ett effektivt estniskt redovisnings- och revisionssystem enligt internationella normer och
normer i Europeiska gemenskapen.

—. Att stärka och omstrukturera banksystemen och de finansiella systemen.

— Förbättring och harmonisering av banktjänsternas och de finansiella tjänsternas övervaknings- och
regleringssystem.

— Utarbetande av termlistor.

— Informationsutbyte, särskilt beträffande gällande eller planerade lagar.

— Förberedelse och översättning av gemenskapens och Estlands lagstiftning.

3. För detta ändamål skall samarbetet omfatta tekniskt bistånd och utbildning.

Prop. 1995/96:27
Bilaga

ARTIKEL 87

Samarbete beträffande revision och finansiell kontroll

1. Partema skall samarbeta i syfte att utveckla effektiva system för finansiell kontroll och revision i den estniska
administrationen enligt gemenskapens standardmetoder och standardförfaranden.

2. Samarbetet skall inriktas på följande:

— Utbyte av relevant information om revisionssystem.

— Enhetliga revisionshandlingar.

— Utbildning och rådgivning.

3. För detu ändamål skall gemenskapen tillhandahålla lämpligt tekniskt bistånd.

ARTIKEL 88

Monetär politik

På de estniska myndigheternas begäran skall gemenskapen ge tekniskt bistånd för an stödja Estlands strävan mot
en gradvis tillnärmning av landets penningpolitik till Europeiska monetära systemet. På begäran av Estland
innebär detu ett informellt utbyte av information om principerna för Europeiska monetära systemet och dess
funktion.

ARTIKEL 89

Penningtvätt

I Partema är eniga om nödvändigheten av att göra alla insatser och att samarbeta för att förhindra an deras
finansiella system används för au tvätu intäkter från kriminell verksamhet i allmänhet och
narkotikabrottslighet i synnerhet.

2. Samarbetet inom detta område skall omfatta administrativt och tekniskt bistånd för att fastställa lämpliga
normer for att bekämpa penningtvätt i likhet med dem som antagits av gemenskapen och andra internationella
organ på detta område, särskilt den finansiella aktionsgruppen mot tvättning av pengar.

ARTIKEL 90

Regional utveckling

1. Parterna skall stärka sitt inbördes samarbete om regional utveckling och fysisk planering.

Prop. 1995/96:27
Bilaga

2. För detu ändamil kan följande åtgärder vidtas:

— Informationsutbyte mellan nationella, regionala och lokala myndigheter om regionalpolitik och politik
för fysisk planering och, vid behov, bistånd till Estland för utformning av en sådan politik.

— En gemensam insats från regionala och lokala myndigheter inom området för ekonomisk utveckling.

Undersökning av en gemensam metod för att utveckla interregionalt samarbete med Östersjöregionerna

i gemenskapen.

— Utbytes besök för alt undersöka möjligheterna till samarbete och bistånd.

— Utbyte av statstjänstemän och experter.

— Tekniskt bistånd med uppmärksamheten särskild riktad mot utvecklingen av mindre gynnade områden.

— Fastställande av program för informations- och erfarenhetsutbyte, bland annat genom seminarier.

ARTIKEL 91

Socialt samarbete

1. På områdena för hälsa och säkerhet på arbetet och allmän hälsa skall parterna utveckla ett samarbete för att
öka skyddet av arbetstagares hälsa och säkerhet, med utgångspunkt från skyddsnivån i gemenskapen.
Samarbetet skall särskilt omfatta

— tekniskt bistånd,

— utbyte av expertis,

— samarbete mellan företag,

— information och utbildning,

— samarbete på området för allmän hälsa.

2. Vad gäller sysselsättning skal) samarbetet mellan parterna särskilt inriktas på att

— organisera arbetsmarknaden,

— modernisera arbetsförmedling och yrkesrådgivnings,

— planera och genomföra regionala omstruktureringsprogram,

— stimulera lokal sysselsättningsutveckling.

Prop. 1995/96:27

Bilaga

Samarbete inom dessa områden skall genomföras genom åtgärder såsom genomförandet av studier,
tillhandahållandet av experthjälp,information och utbildning.

3. Vad gäller den sociala tryggheten skall samarbetet mellan parterna syfta till att anpassa Estlands sociala
trygghetssystem till den nya ekonomiska och sociala situationen, särskilt genom att experthjälp, information
och utbildning erbjuds.

ARTIKEL 92

Turism

Parterna skall öka och utveckla samarbetet inom området för turism, särskilt genom an

— underlätta turism,

— öka informationsflödet genom internationella nätverk, databaser, osv.,

— överföra kunnande genom utbildning, utbyten, seminarier,

— förbättra regionala samarbetsprojekt,

— undersöka möjligheten till gemensam verksamhet (t.ex. gränsöverskridande projekt, vänortsrörelser),

— införa datoriserade boknings- och informationssystem (helst sådana som är gemensamma för samtliga tre
baltiska stater) och konsumentskyddsnonner för turister.

ARTIKEL 93

Information och kommunikation

1. När det gäller information och kommunikation skall gemenskapen och Estland vidta lämpliga åtgärder för
att stimulera en effektivt ömsesidigt informationsutbyte. Program som syftar till an förse allmänheten med
grundläggande information om Europeiska unionen skall prioriteras liksom program som ger särskilda kretsar
i Estland mera specialiserad information och om möjligt tillgång till gemenskapens databaser.

2. Partema skall samordna och vid behov harmonisera sin politik beträffande regleringen av gränsöverskridande
radio- och televisionssändning, tekniska standarder och främjandet av europeisk teknik på det audiovisuella
området.

3. Samarbetet kan vid behov omfatta utbytesprogram, stipendier, utbildningsmöjligheter för journalister och
experter inom mediasektom.

Prop. 1995/96:27
Bilaga

ARTIKEL 94

Konsumentskydd

I Parterna skall samarbeta i sy lic atl uppnå lull överensstämmelse mellan konsumenlskyddssysicmcn i Estland
och gemenskapen. Ett effektivt konsumentskydd behövs för att säkerställa att marknadsekonomin fungerar
korrekt.

2. I detta syfte, och med tanke på deras gemensamma intressen, skall partema uppmuntra och säkerställa

— en politik som främjar ett aktivt konsumentskydd i enlighet med gemenskapsregler och varje relevant
FN-riktlinje om konsumentskydd,

— tillnärmningen av estnisk lagstiftning och konsumentskydd till gemenskapens,

— ett effektivt rättsskydd för konsumenter i syfte att förbättra kvaliteten på konsumtionsvaror och
upprätthålla lämpliga säkerhetsnormer.

3. Samarbetet kan omfatta

— utbyte av information om farliga produkter,

— utbildning av statliga konsumentskyddsombud och konsumentskyddsombud för icke-statliga
organisationer,

— hjälp med att utveckla oberoende organisationer som skall höja konsumentmedvetenheten, särskilt
genom att tillhandahålla information,

— upprättandet av informations- och rådgivningscentrer för lösning av tvister och juridisk och annan
rådgivning till konsumenter; bestämmelser kommer an införas för samarbete mellan estniska centrum
och dem i gemenskapen,

— tillgång till gemenskapens databaser,

— utveckling av utbyte mellan konsumentföreträdare.

4. Gemenskapens skall vid behov bidra med tekniskt bistånd.

ARTIKEL 95

Tull

1 Parterna åtar sig an utveckla tullsamarbete för an säkerställa överensstämmelse med alla de bestämmelser
som skall antas på handelsområdet och för an uppnå en tillnärmning av Estlands tullsystem till gemenskapens

Prop. 1995/96:27
Bilaga

och således att hjälpa till att bana väg för de liberaliseringsåtgärder som är planerade enligt detta avtal.

2. Samarbetet skall särskilt omfatta följande:

— Informationsutbyte, inbegripet undersökningsmetoder.

— Utveckling av gransöverskridande infrastruktur.

— Införande av ett administrativt enhetsdokument och en sammankoppling av gemenskapens och Estlands
transiteringssystem.

— Förenkling av inspektioner och formaliteter i samband med godstransport.

— Anordnande av seminarier och praktikplatser.

— Stöd vid införandet av moderna tullinformationssystem.

— Tillnärmning av Estlands varunomenklatur till gemenskapens Kombinerade nomenklatur.

— Tillnärmning av strukturen i Estlands tulltaxa till gemenskapens tulltaxa.

Tekniskt biständ skall ges vid behov.

3. Utan att det påverkar det utökade samarbetet enligt detta avtal, särskilt artikel 99 och avdelning VII, skall
det ömsesidiga biståndet beträffande tullfrågor mellan de avtalsslutande parternas administrativa myndigheter
ske enligt bestämmelserna i protokoll 5.

ARTIKEL 96

Statistiskt samarbete

I Samarbetet inom detu område skall syfu till an utveckla ett effektivt sutistiksystem som snabbt och i rätt
tid kan tillhandahålla den tillförlitliga statistik som behövs för an stödja och övervaka den ekonomiska
reformprocessen och bidra till utvecklingen av privat företagsamhet i Estland.

2. Parterna skall särskilt samarbeu för an

— stärka Estlands statistiksystem,

— uppnå harmonisering med internationella (och särskilt gemenskapens) metoder, standarder och
klassifikationer,

— tillhandahålla de uppgifter som behövs för an upprätthålla och övervaka ekonomiska reformer,

— förse den privau sektom, pressen och marknadsaktörerna med relevanta makroekonomiska och
mikroekonomiska uppgifter,

— garantera an uppgifterna skyddas mot obehörig insyn,

— utbyta sutistisk information.

3. Gemenskapen skall vid behov ge tekniskt bistånd.

ARTIKEL 97

Prop. 1995/96:27

Bilaga

Den ekonomiska politiken

1. Gemenskapen och Estland skall underlätta den ekonomiska reformerings- och integrationsprocessen genom
att samarbeta för en bättre förståelse för grunddragen i deras respektive ekonomier och för utformningen och
genomförandet av en ekonomisk politik i marknadsekonomier.

2. I detu syfte skall gemenskapen och Estland

— utbyu information om makroekonomiska resulut och prognoser och om utvecklingsstrategier,

— tillsammans analysera ekonomiska frågor av gemensamt intresse, inbegripet utformningen av en
ekonomisk politik och medlen för att genomföra denna,

— särskilt genom åtgärdsprogrammet för samarbete i ekonomiska frågor (ACE) uppmuntra ett omfattande
samarbete mellan ekonomer och företagsledare i gemenskapen och Estland för att påskynda
överföringen av kunnande för utarbetandet av en ekonomisk politik och ombesörja att resuluten av
forskning som är relevant för politiken får en omfattande spridning.

ARTIKEL 98

Offentlig förvaltning

Partema skall främja samarbetet mellan sina offentliga förvaltningsmyndigheter, bland annat genom att anordna
utbytesprogram, för att förbättra den ömsesidiga kännedomen om de respektive systemens struktur och funktion.

ARTIKEL 99

Narkotika

1. Partema skall, inom ramarna för sina respektive befogenheter och kompetensområden, samarbeu för att öka
effektiviteten hos narkotikabekämpningspolitiken och åtgärderna för att motverka olaglig tillverkning och
tillförsel av och handel med narkotika och psykotropiska preparat, inbegripet samarbete för att förhindra
avledning av moderkemikalier, samt för att hindra och minska missbruket av dessa produkter.

2. Parterna skall enas om de samarbetsmetoder som är nödvändiga för att nå dessa mål, däribland metoder för
gemensamma ingripanden.

3 Samarbetet på detu område skall baseras på nära samråd om och samordning av målen och åtgärderna inom
de områden som avses i punkt 1 och skall bland annat, om tillgängligt, inbegripa tekniskt bistånd från
gemenskapen.

Prop. 1995/96:27

Bilaga

Samarbetet för att motverka olaglig handel med narkotika och psykotropiska preparat kommer att omfana
tekniskt och administrativt bistånd, särskilt inom följande områden:

— Utarbetande och genomförande av nationell lagstiftning.

— Inrättande eller förstärkning av institutioner och informationscentrum samt socialamedicinska centrum
och hälsocentrum.

— Höjning av effektiviteten hos de institutioner som bekämpar olaglig handel med narkotika.

— Personalutbildning och forskning.

— Hindrande av avledning av moderkemikalier och andra betydande kemikalier som används för olaglig
tillverkning av narkotika eller psykotropiska preparat, genom upprättandet av lämpliga normer som
motsvarar dem som antagits av gemenskapen och relevanta internationella organ, särskilt den kemiska
aktionsgruppen.

Partema får enas om att införliva andra områden.

AVDELNING VII: SAMARBETE FÖR ATT FÖRHINDRA OLAGLIG VERKSAMHET

ARTIKEL 100

1. Partema skall, inom ramarna för sina befogenheter och kompetensområden, samarbeta för att förhindra
olaglig verksamhet, särskilt

— olaglig immigration och olaglig närvaro av sina medborgare på den andres territorium, med beaktande
av principerna och förfarandena för återresetillstånd,

— korruption,

— olaglig handel med industriavfall och förfalskade produkter,

— olaglig handel med narkotika och psykotropiska preparat,

— organiserad brottslighet,

— människosmuggling samt brottslighet i samband med olagliga immigrationsnätverk,

— stöld av och olaglig handel med radioaktivt och nukleärt material.

— olaglig överföring av motorfordon.

2. Samarbetet på de områden som anges i punkt 1 skall grundas på ömsesidigt samråd och nära samordning
mellan partema och bör omfana tekniskt och administrativt bistånd, inom följande områden:

— Utarbetande och genomförande av nationell lagstiftning.

— Inrättande av informationscentrum och databaser.

— Höjning av effektiviteten hos de institutioner som ansvarar för an förhindra olaglig verksamhet.

— Personalutbildning och utveckling av undersökningsfaciliteter.

— Utarbetande av ömsesidigt godkända åtgärder för an förhindra olaglig verksamhet.

Partema får enas om an införliva andra områden.

Prop. 1995/96:27

Bilaga

AVDELNING VIII: KULTURELLT SAMARBETE

ARTIKEL 101

1. Partema förpliktar sig att främja, uppmuntra och underlätta det kulturella samarbetet. Vid behov kan de
kulturella samarbetsprogram som frnns i gemenskapen eller i en eller flera medlemsstater utvidgas till att
också omfatta Estland och ytterligare verksamhet av intresse för båda sidorna kan utvecklas.

Detu samarbete skall i synnerhet omfatta

— översättningar av litterära verk.

— utbyte av icke-kommersiella konstverk och konstnärer,

— bevarande och resuurering av monument och historiska platser (det arkitektoniska och kulturella arvet),

— utbildning, särskilt inom området för konslförvalming,

— kulturevenemang (t.ex. sångfestivaler),

— offentliggörande av betydande kulturevenemang.

2. Parterna får samarbeta för att främja den audiovisuella industrin i Europa. Särskilt kan den audiovisuella
sektom i Estland ansöka om an få delta i aktiviteter som anordnas av gemenskapen som en led t MEDIA-
programmet enligt de förfaranden som fastställts av de ansvariga organen för respektive aktivitet och enligt
bestämmelserna i rådets beslut av den 21 december 1990 om införande av programmet.

Partema skall samordna och vid behov harmonisera sin regleringspolitik för gränsöverskridande radio- och
televisionssändningar, med särskild hänsyn till frågor som rör förvärvandet av immateriell äganderän till
program som sänds via satellit eller kabel, tekniska standarder på det audiovisuella området och främjandet
av europeisk audiovisuell teknik.

Samarbetet kan bland annat inbegripa utbyte av program, stipendier och anläggningar för utbildning av
journalister och andra yrkesverksamma inom mediaområdet.

AVDELNING IX: EKONOMISKT SAMARBETE

ARTIKEL 102

För an uppnå målen i dena avtal och i enlighet med artiklarna 103, 104, 105 och 106 skall Estland, utan an det
påverkar tillämpningen av bestämmelserna i artikel 105, erhålla tillfälligt ekonomiskt bistånd från gemenskapen
i form av bidrag och lån, däribland lån från Europeiska investeringsbanken enligt bestämmelserna i artikel XVIII
i bankens stadga för an påskynda den ekonomiska omvandlingen av Estland.

ARTIKEL 103

Dena ekonomiska bistånd skall ges

Prop. 1995/96:27

Bilaga

— antingen inom ramarna för ett vägledande flerårigt program inom PHARE enligt bestämmelserna i rådets
förordning (EEG) nr 3906/89, med ändringar, eller inom nya ekonomiska fleråriga ramar som gemenskapen
fastställer efter samråd med Estland och med hänsyn till övervägandena i artiklarna 104 och 105,

— genom lån från Europeiska investeringsbanken, med ett maximibelopp och för en disponibel period som skall
fastställas, efter samråd med Estland vid tillämpning av de relevanta bestämmelserna i Fördraget om
upprättandet av Europeiska unionen.

ARTIKEL 104

Målen och områdena för gemenskapens ekonomiska bistånd skall fastställas i ett vägledande åtgärdsprogram som
de bägge parterna skall enas om. Partema skall underrätta associationsrådet.

ARTIKEL 105

1. Gemenskapen skall, vid speciella behov, med beaktande av samtliga tillgängliga ekonomiska resurser, på
Estlands begäran och i samordning med internationella finansiella institutioner, inom ramarna för G-24
undersöka möjligheten an ge tillfälligt ekonomiskt bistånd för an stödja

— åtgärder som syftar till an upprätthålla den estniska valutans konvertibilitet,

— stabiliserings- och strukturanpassningsinsatser på medellång sikt, inbegripet stöd för betalningsbalansen.

2. Villkoren för detta ekonomiska bistånd är an Estland inom ramarna för G-24 framlägger program som är
godkända av Internationella valutafonden för konvertibilitet respektive omstrukturering av ekonomin, an
gemenskapen godkänner detu, alt Estland håller fast vid dessa program och, som ett slutmål, att landet
snabbt går över till att förliu sig på privat finansiering.

3. Associationsrådet kommer an underrättas om de villkor på vilka detu bistånd kommer an ges och huruvida
Estland uppfyller de förpliktelser som landet åtagit sig beträffande sådant bistånd.

ARTIKEL 106

Gemenskapens ekonomiska bistånd skall utvärderas på grundval av de behov som uppstår och Estlands
utvecklingsnivå och med hänsyn till fastställda prioriteringar och den estniska ekonomins upptagningsförmåga,
förmågan an återbetala lån och den fortsana utvecklingen mot en marknadsekonomiskt system och
omstrukturering i Estland.

Prop. 1995/96:27

Bilaga

ARTIKEL 107

För au tillgängliga resurser skall kunna utnyttjas optimalt skall parterna se till att gemenskapens bidrag ges i nära
samordning med bidrag Irån andra källor, såsom medlemsstaterna, andra länder, inbegripet G-24, och
internationella finansiella institutioner, t.ex. Internationella valutafonden, Världsbanken och Europeiska banken
för återuppbyggnad och utveckling.

ARTIKEL 108

Estland skall delta i ramprogram, särskilda program, projekt eller andra av gemenskapens verksamheter på de
områden som anges i bilaga X. Utan an det påverkar Estlands befintliga engagemang i de verksamheter som
anges i bilaga X skall associationsrådet besluta om villkoren för Estlands deltagande i dessa verksamheter.
Estlands ekonomiska bidrag till de verksamheter som anges i bilaga X skall grundas på principen an Estland själv
skall stå för kostnaderna för landets deltagande. Vid behov får gemenskapen besluta, från fall till fall och enligt
de bestämmelser som gäller gemenskapens allmänna budget, an betala en del av Estlands bidrag.

AVDELNING X: INSTITUTIONELLA OCH ALLMÄNNA BESTÄMMELSER SAMT
SLUTBESTÄMMELSER

ARTIKEL 109

Ett associationsråd inrättas härmed som skall övervaka avtalets genomförande. Det skall sammanträda på
ministernivå en gång om året och när omständigheterna så kräver. Det skall undersöka alla frågor av betydelse
som uppkommer inom ramarna för dena avtal och alla andra bilaterala eller internationella frågor av gemensamt
intresse

ARTIKEL 110

1. Associationsrådet skall bestå av medlemmarna av Europeiska unionens råd och medlemmar av Europeiska
gemenskapernas kommission, å ena sidan, och medlemmar utsedda av den estniska regeringen, å andra sidan.

2. Medlemmarna i associationsrådet får låta sig representeras i överensstämmelse med villkor som skall
fastställas t associationsrådets arbetsordning.

3. Associationsrådet skall själv fastställa sin arbetsordning vid sin första möte.

4. I Associationsrådet skall en medlem av Europeiska unionens råd och en medlem av den estniska regeringen
i tur och ordning sitta som ordförande enligt de bestämmelser som skall fastställas i dess arbetsordning.

5. Vid behov skall Europeiska investeringsbanken delta i associationsiådets arbete som observatör.

Prop. 1995/96:27

Bilaga

ARTIKEL 111

Associationsrådet skall, i syfte an uppnå målen i avtalet, ha befogenhet att fatta beslut i de fall som föreskrivs
däri. De beslut som fattas skall vara bindande för parterna, som skall vidu de åtgärder som är nödvändiga för
att genomföra de fattade besluten. Associationsrådet får även lämna lämpliga rekommendationer.

■Associationsrådet skall utarbeta sina beslut och rekommendationer genom samförstånd mellan de båda partema.

ARTIKEL 112

1. Var och en av de båda parterna får till associationsrådet hänskjuu alla tvister beträffande tillämpningen eller
tolkningen av detta avtal.

2. Associationsrådet får bilägga tvisten genom ett beslut.

3. Varje part skall vara förpliktad att vidta de åtgärder som krävs för att genomföra det beslut som avses i
punkt 2.

4. Om det inte är möjligt att bilägga tvisten i enlighet med punkt 2 i denna artikel, kan varje part underrätta den
andra parten om att den utsett en skiljeman. Den andra parten måste då utse en andra skiljemän inom två
månader. Vid tillämpning av detta förfarande skall gemenskapen och medlemsstaterna anses som en av
parterna i tvisten.

Associationsrådet skall utse en tredje skiljemän.

Skiljemännens beslut skall fattas med enkel majoritet.

Varje part i tvisten måste vidu de åtgärder som krävs för att genomföra skiljemännens beslut.

ARTIKEL 113

1 Associationsrådet skall vid utförandet av sina uppgifter biträdas av en associationskommitté bestående av
företrädare för medlemmarna av Europeiska unionens råd och medlemmar av Europeiska gemenskapernas
kommission, å ena sidan, och av företrädare för den estniska regeringen, å andra sidan, vanligtvis på högre
tjänstemannanivå.

1 arbetsordningen skall associationsrådet fastställa associationskommitténs uppgifter, vilka skall inbegripa
förberedelse av associationsrådets sammanträden och hur kommittén skall fungera

5 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 27

Prop. 1995/96:27

Bilaga

2. Associationsrådet får delegera alla eller vissa av sina befogenheter till associationskommittén. 1 så fall skall
Associeringskommittén fana sina beslut i enlighet med villkoren i artikel 111.

ARTIKEL 114

Associationsrådet får besluta att inrätta andra särskilda kommittéer och organ som kan bistå vid utförandet av
dess uppgifter.

Associationsrådet skall i sin arbetsordning fastställa sådana kommittéers och organs sammansättning och uppgifter
samt hur de skall fungera.

ARTIKEL 115

En parlamentarisk kommitté inrättas härmed. Den skall vara ett forum för medlemmarna i det estniska
parlamentet och Europaparlamentet där de kan träffas och utbyta åsikter. Kommittén skall själv fastställa hur ofta
den skall sammanträda.

ARTIKEL 116

1. Den parlamentariska kommittén skall bestå av medlemmar i Europaparlamentet, å ena sidan, och medlemmar
i det estniska parlamentet, å andra sidan.

2. Den parlamentariska kommittén skall själv fastställa sin arbetsordning.

3. I den parlamentariska kommittén skall Europaparlamentet och det estniska parlamentet i tur och ordning sitta
som ordförande enligt de bestämmelser som skall fastställas i dess arbetsordning.

ARTIKEL 117

Den parlamentariska kommittén får begära relevanta upplysningar om avtalets genomförande från
associationsrådet som då skall tillhandahålla de begärda upplysningarna.

Den parlamentariska kommittén skall underrättas om associatkmsrådets beslut.

Den parlamentariska kommittén får lämna rekommendationer till associationsrådet.

ARTIKEL 118

Inom ramarna för detta avtal åtar sig varje part att säkerställa att fysiska och juridiska personer från den andra
parten, utan diskriminering i förhållande till de egna medborgarna, har tillgång till parternas behöriga domstolar
och administrativa organ för att kunna försvara sina personliga rättigheter och sin äganderätt, inbegripet
immateriell, industriell och kommersiell äganderätt.

Prop. 1995/96:27

Bilaga

ARTIKEL 119

Ingenting i detu avtal skall förhindra en avtalsslutande part att vidu åtgärder som

a) den anser nödvändiga för att förhindra utlämnandet av upplysningar som kan skada dess väsentliga säkerhets-
intressen,

b) rör produktionen av, eller handeln med, vapen, ammunition eller krigsmateriel eller som rör forskning,
utveckling eller produktion som är oumbärlig för försvarsändamål, under förutsättning att sådana åtgärder
inte försämrar konkurrensvillkoren för de produkter som inte är avsedda för särskilda militära ändamål,

c) den anser väsentliga för sin egen säkerhet i händelse av allvarliga inre störningar som påverkar
upprätthållandet av lag och ordning, under krig eller allvarlig internationell spänning som utgör ett krigshot,
eller för att infria åuganden som den har godtagit i syfte att upprätthålla fred och internationell säkerhet,

d) den anser nödvändiga för an takna sina internationella förpliktelser och åtaganden om kontroll av
användningen av strategiska produkter och teknologier.

ARTIKEL 120

1. Inom de områden som omfattas av detu avtal och utan an det påverkar tillämpningen av särskilda
bestämmelser i dena skall de ordningar som

— Estland tillämpar med avseende på gemenskapen inte ge upphov till någon åtskillnad mellan
medlemsstaterna, deras medborgare, eller deras bolag eller filialer,

— gemenskapen tillämpar med avseende på Estland inte ge upphov till någon åtskillnad mellan Estlands
medborgare eller dess bolag eller filialer.

2. Bestämmelserna i punkt 1 skall inte beröra partemas rätt an tillämpa relevanta bestämmelser i sin
skattelagstiftning på skattebetalare som inte befinner sig i samma situation beträffande bostadsort.

ARTIKEL 121

När produkter med ursprung i Estland importeras till gemenskapen skall de inte ges en gynnsammare behandling
än den som tillämpas av medlemsstaterna sinsemellan.

Den behandling som medges Estland enligt avdelning IV och avdelning V kapitel I skall inte vara mer gynnsam
än den som tillämpas av medlemssutema sinsemellan.

Prop. 1995/96:27

Bilaga

ARTIKEL 122

1. Parterna skall vidta alla allmänna eller särskilda åtgärder som erfordras for att fullgöra sina åtaganden enligt
avtalet. De skall se till att de mål som föreskrivs i avtalet uppnås.

2. Om endera parten anser att den andra parten har underlåtit att fullgöra ett åtagande enligt avtalet, kan den
vidu lämpliga åtgärder. Dessförinnan skall den förse associationsrådet med alla relevanta upplysningar som
erfordras för en grundlig undersökning av situationen i syfte att finna en för parterna godtagbar lösning, utom
i särskilt brådskande fall.

Vid val av åtgärder måste sådana som minst stör avtalets funktion prioriteras. Dessa åtgärder skall omedelbart
meddelas associationsrådet och skall på begäran av den andra parten bli föremål för samråd inom
associationsrådet.

ARTIKEL 123

Dena avtal skall inte beröra de rättigheter som garanteras enskilda personer och marknadsaktörer genom
befintliga avtal mellan en eller flera medlemssuter, å ena sidan, och Estland, å andra sidan, förrän lika
ränigheter för dessa har uppnåtts enligt dena avtal, med undantag för gemenskapens behörighetsområde och utan
att det påverkar medlemsstaternas förpliktelser till följd av dena avtal, inom deras behörighetsområde.

ARTIKEL 124

I dena avtal avses med parter: gemenskapen, eller dess medlemssuter, eller gemenskapen och dess
medlemssuter, i enlighet med deras respektive befogenheter, å ena sidan, och Estland, å andra sidan.

ARTIKEL 125

Protokoll 1-5 samt bilaga I-X skall utgöra en integrerad del av detu avtal.

ARTIKEL 126

Dena avtal ingås på obestämd tid.

Endera parten kan säga upp detu avtal genom att underrätu den andra parten. Avtalet skall upphöra an gälla
sex månader efter dagen för en sådan underrättelse.

ARTIKEL 127

Generalsekreteraren för Europeiska unionens råd skall vara deposiurie för detu avtal.

Prop. 1995/96:27

Bilaga

ARTIKEL 128

Detta avtal skall gälla för de territorier i vilka Fördragen om upprättandet av Europeiska gemenskapen.
Europeiska atomenergigemenskapen och Europeiska kol- och stålgemenskapen tillämpas och på de villkor som
fastställs i dessa fördrag, å ena sidan, och, för Estlands territorium, å andra sidan.

ARTIKEL 129

Detta avtal är upprättat i två exemplar på danska, engelska, estniska, finska, franska, grekiska, italienska,
nederländska, portugisiska, spanska, svenska och tyska språken, vilka samtliga texter är lika giltiga.

ARTIKEL 130

Detu avtal skall godkännas av de avtalsslutande parterna enligt deras egna förfaranden.

Avtalet träder i kraft den försu dagen i den andra månaden efter den dag då parterna till varandra anmäler att
de förfaranden som avses i första stycket är avslutade.

Då dena avtal träder i kraft skall det ersätta avtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Estland
om handel och ekonomiskt och kommersiellt samarbete, undertecknat i Bryssel den 11 maj 1992.

Det nuvarande avtalet grundas delvis på, utvecklar ytterligare och inbegriper de viktigaste bestämmelserna i
avtalet mellan Europeiska gemenskapen, Europeiska atomenergigemenskapen och Europeiska kol- och
stålgemenskapen och Estland om frihandel och handelsfrågor som undertecknades den 18 juli 1994. Då det här
avtalet träder i kraft skall det ersätta avtalet om frihandel och handelsfrågor.

Beslut fattade av den gemensamma kommitté som inrättades genom avtalet om handel och ekonomiskt och
kommersiellt samarbete och som även utför uppgifter som den tilldelats i kraft av avtalet om frihandel och
handelsfrågor skall fortsätta att gälla till dess att de upphävs genom beslut av associationsrådet.

Associationsrådet skall vid sitt försu möte anu alla ändringar av det här avtalet, särskilt av protokollen och
bilagorna, som behövs för att anpassa det till ändringar i avtalet om frihandel och handelsfrågor fattade av den
gemensamma kommittén under tiden mellan undertecknandet och ikraftträdandet av det här avtalet.

Prop. 1995/96:27

Bilaga

Estland

FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR

1	Artiklarna 9 och 17	Definition av industri- och jordbruksprodukter
II	Artikel 16	Bearbetade jordbruksprodukter
III	Artikel 19.2	Gemenskapens jordbrukskoncessioner - tullkoncessioner
IV	Artikel 19.2	Gemenskapens jordbrukskoncessioner - ordningar för import av kött och levande djur
V	Artikel 19.2	Gemenskapens jordbrukskoncessioner - tullkvoter
VI	Artikel 22.1	Gemenskapens koncessioner på fiskeriområdet
VII	Artikel 43.1	Gemenskapens undantagsbestämmelser
VIII	Artikel 46	Finansiella tjänster
IX	Artikel 66	Skydd av immateriell, industriell och kommersiell äganderätt
X	Artikel 108	Estlands deltagande i gemenskapsprogram

Prop. 1995/96:27

Bilaga

BILAGA /

Förteckning över de produkter som avses i artiklarna 9 och 17 i avtalet

KN-nr	Varuslag
ur 3502	Albuminer, albuminater och andra aibuminderivat:
ur 3502 10	- Äggalbumin: - - Annat:
3502 10 91	- - - Torkat (t.ex. i ark, fjäll, flingor eller pulver)
3502 10 99	- - - Annat
ur 3502 90	- Andra slag: - - Albuminer, andra än äggalbuminer: - - - Mjölkalbumin (laktalbumin):
3502 90 51	- - - - Torkat (t.ex. i ark, fjäll, flingor eller pulver)
3502 90 59	- - - - Annat
4501	Naturkork, obearbetad eller enkelt förarbetad; korkavfall; krossad, granulerad eller malen kork
5201 00	Bomull, okardad och okammad
5301	Lin, oberett eller berett men inte spunnet; blånor och avfall av lin (inbegripet gamavfall samt rivet avfall och riven lump)
5302	Mjukhampa (Cannabis sativa L.), oberedd eller beredd men inte spunnen; blånor och avfall av mjukhampa (inbegripet gamavfall samt rivet avfall och riven lump)

BILAGA II

Förteckning över de produkter aom avses i artikel 16

Varor for vilka gemenskapen uppritthåller en jordbniksrelaterad del i avgiften

KN-nr	Varuslag
2905 43	Mannitol
2905 44	D-glucitoi (sorbitol)
ur 3505 10	Dextrin och annan modifierad stärkelse, med undantag av företräd och förestrad stärkelse enligt nr 3505 10 50
3505 20	Lim och klister baserad på stärkelse, dextrin eller annan modifierad stärkelse
3809 10	GUUtmedel och appretunnedel pt basis av sdrkelse eller stirkelseprodukter
3823 60	Sorbitol, annan än sorbitol enligt nr 2905 44

BILAGA III

Förteckning över de produkter som avses i artikel 19.2

Import ull gcmcnsk;i|>cn mv följande produkter med ursprung i Estland skall omfattas av följande tullar

Prop. 1995/96:27

Bilaga

KN-nr	Varuslag*	Tullsats (»)
0409	Naturlig honung	17.3
0601 10 00	Lökar, stamknölar, rotknölar och rtiizomer. i vila	5.1
0602 10 90	Andra levande växter (inbegripet rötter), sticklingar och ympkvistar Icke rotade sticklingar samt ympkvistar Andra	4
0602 20 90	Fruktträd och bärbuskar, andra	8.3
0602 99 91	Blomväxter med knoppar	12
0602 99 30	Jordgubbsplantor	8.3
0707 00 19	Gurkor, färska eller kylda (under tiden 16 maj - 31 oktober)	16
0809 40 90	Slånbär	7
0810 30 10	Svarta vinbär, färska	8’
0810 40 30	Bär av arten Vaccinium myrtillus	frin3
0810 40 50	Bär av arterna Vaccinium macrocarpon och Vaccinium corymbosum	31
0810 90 80*70	Andra bär	5
2005 30 00	Beredningar av grönsaker Surkål	15
2009 70 30	Äppelsaft. med en densitet av högst 1.33 g/cm’ vid 20*C: Med ett värde per 100 kg netto av mer än 18 ecu och med tillsats av socker	12
2009 70 99	Med ett värde per 100 kg netto av högst 18 ecu. med ett innehåll av tillsatt socker av högst 30 viktprocent	12
2009 70 99	Ulan tillsats av socker	12

1 Trots vad »om sägs i reglerna för tolkning av Kombinerade nomenklaturen skall varubesk riv ningen endast anses som
vigledande eftersom förmånsordningen beslutas i denna bilaga avgörs genom tillämpningen av KN-numra När KN-
numret föregås av ur skall förmånaordningen avgöras genom tillämpning av KN-numrtt. Om KN-numrtt föregås av
ur skall förmånaordningen avgöras genom tillämpning av KN-numret och motsvarande varubeskrivning sammantaget

1 Om inte annat följer av det system för lägsu importpris som fmns i bilagan till denna bilaga

Bilaga till bilaga Hl

System för lägsta import pris för vissa mjuka frukter för förädling

1. Lägsta importpriser fastställs för varje reglenngsår för följande produkter:

0810 30 10 Svarta vinbir

OXIO4O3O Bli bär

OK 10 40 50 Bär mv aricmx Vaccinium macmcarpon <»ch Vaccinium corymbosum

De lägsta importpnsema fastställs av gemenskapen i samråd med Estland med hänsyn till prisutvecklingen,
importerade kvantiteter och marknadsutvecklingen inom gemenskapen.

2. De lägsta importprisema skall beaktas i enlighet med följande kriterier:

— Det genomsnittliga enhetsvärdet för varje produkt som anges i punkt 1 och som importeras till
gemenskapen skall inte vara lägre än det lägsta importpriset för denna produkt under något kvartal
under regleringsåret.

— Det genomsnittliga enhetsvärdet för varje produkt som anges i punkt 1 och som importeras ull
gemenskapen får inte under någon tvåveckorsperiod vara lägre ån 90 % av det lägsta importpriset för
denna produkt i den mån de kvantiteter som importeras under denna period är minst 4 % av den
normala årliga importen.

3. I händelse av att ett av dessa kriterier inte beaktas kan gemenskapen införa åtgärder för att säkerställa att
det lägsta importpriset beaktas för varje parti av den aktuella produkten som importeras från Estland.

Prop. 1995/96:27

Bilaga

BILAGA IV

De produkter som aviu i artikd 19.2

Ordning för import av levande nötkreatur, kön av nötkreatur, får och get till gemenskapen

1. Oberoende av den balansordning som avses i förordning (EEG) nr 805/68 skall en global mHkvot öppnas
för import från Estland. Lettland och Litauen på 3 500 levande nötkreatur för gödning eller slakt, med
en vikt på minst 160 kg och högst 300 kg, som omfattas av KN-nr 0102.

Den sänkta avgiften eller särskilda tullsatsen som gäller för djur som omfattas av denna kvot skak
fastställas till 25 % av det totala beloppet av avgiften eller den sirskilda tullsatsen.

2. Om prognosen visar att importen till gemenskapen kan överstiga 425 000 djur under ett visst år får
gemenskapen vida skyddsåtgärder i enlighet med förordning (EEG) nr 805/68, utan an det påverkar någon
annan bestämmelse i avtalet.

3. En global tullkvot på 1 500 ton kön av nötkreatur, färskt, kylt eller fryst, som omfattas av KN-numren
0201 och 0202 skall öppnas för import från Lettland, Litauen och Estland.

Den sänkta avgift eller särskilda tullsats som gäller för denna kvot skall fastställas till 40 % av deras totala
belopp.

4 Inom ramarna för autonoma importordningar enligt förordning (EEG) nr 3643/85 skall en global kvot på
100 ton köa av får eller get. färskt, kylt eller fryst, som omfattas av KN-nummer 0204, reserveras för
Estland, Lettland och Litauen.

Prop. 1995/96:27

Bilaga

RIIAGA V

De produkter som avses i artikel 19.2

Import till gemenskapen av följande produkter med ursprung i Estland skall omfattas av en sänkning på 60 %
av den rörliga avgiften, värdelullcn eller de särskilda tullsatscma inom gränserna förde angivna kvantiteterna
(tullkvoter)

Prop. 1995/96:27

Bilaga

K N-nummer	Varuslag*	1995	1996	1997 och varje efter- följande år
			(Ton)
0203	Kött av tamsvin. färskt eller kylt2	800	900	1 000
0207 10 15 0207 21 10 0207 10 19 0207 21 90 0207 39 21 0207 41 41 0207 39 23 0207 41 51	Slaktkroppar av kyckling, kycklingbröst, kycklinglår	400	450	500
0402 10 19 0402 21 19	Skummjölkspulver Helmjölk spulver	1 000	1 250	1 500
0405 00 II 0405 00 19	Smör	700	750	800
0406 90	Ost	800	800	800
0701	Potatis, färsk eller kyld	800	900	1 000
0704	Kål	150	175	200
0712 10 00	Torkad potatis	60	60	60
0808	Äpplen, plron och kvittenfnikter, färska	150	175	200
1601 00	Korv och liknande produkter	400	450	500

1 Trots vad som sägs i reglerna för tolkning av Kombinerade nomenklaturen skall vantbeskrivningen endast anses som
vägledande eftersom förmånsordningen beslutas i denna bilaga avgöra genom tillämpningen av KN-numret. Når KN-
numret föregås av ur skall förmånsordningen avgöras genom tillämpning av KN-numret. Om KN-numret föregås av
ur skall förmånsordningen avgöras genom tillämpning av KN-numret och motsvarande varubeskrivning sammantaget.

2 Undantaget filé aom presenteras separat.

Prop. 1995/96:27

Bilaga

BILAGA VI

Förteckning över de produkter sam avan i artikel 22.1

Produkter med ursprung i Estland för vilka gemenskapen beviljar tullsänkningar

KN-nummer	Varuslag	Tullkvot
0301 92 00 0302 66 00 0303 76 00	Ål (arter av släktet Anguilla), levande, flrsk/kyld, fryst	100 ton till 0 %
0302 50 0302 69 35 0303 60	Torsk (Gadus morhua, Gadus ogac, Gadus macrocephalus) och fisk av arten Boreogadus saida. ftrsk, kyld eller fryst	2 500 ton till 6 %
0303 79 41
0302 69 19 0303 79 19	Annan sötvattenfisk, flrsk/kyld, fryst	1 000 ton till 4 %
ur 0304 10 19 ur 0304 20 19	Filéer av annan sötvattenfisk, färska, frysta med undantag av karp	500 ton till 4,5 %
ur 1604 13 90	Skarpsill (Spratnis sprattus), beredd eller konserverad	350 ton till 10 »
ur 1604 19 94 ur 1604 19 95	Kummel (arter av släktet Merluccius), beredd eller konserverad Alaskasej (Theragra chaJcogramma), beredd eller konserverad	/•o*/ 60 ton trU 10 %

Prop. 1995/96:27

Bilaga

Bilaga Vll

Om artikel 43.1

Rättsakter om fast egendom i gränsregioner i enlighet med gällande lagstiftning i vissa av gemenskapens
medlemsstater.

Detta förbehåll skall inte tillämpas på ett sätt som är oförenligt med behandling som mest gynnad nation.

Prop. 1995/96:27

Bilaga

Bilaga Vill

Om artikel 46
FINANSIELLA TJÄNSTER

Finansiella tjänster: definitioner

En finansiell tjänst är en tjänst av finansiell karaktär som erbjuds av en leverantör av finansiella tjänster hos den
ena parten. Finansiella tjänster omfattar följande verksamhet:

A. Alla slag av försäkring och tjänster med anknytning till försäkring.

1. Direkt försäkring (inbegripet koassurans).

i) Livförsäkring

ii) Sakförsäkring

2. Återförsäkring och retrocession.

3. Försäkringsförmedling, t.ex. mäkleri och agentur.

4. Tjänster till försäkringsbolag, t.ex. konsultverksamhet, aktuariella tjänster, riskbedömning och
skadereglering.

B. Banktjänster och andra finansiella tjänster (utom försäkringar).

1. Insättningar och andra återbetalningsbara medel från allmänheten.

2. Utlåning av alla slag, inbegripet bl.a. konsumentkrediter, hypotekskrediter, factoring och finansiering
av handelskrediter.

3. Finansiell leasing.

4. Alla slag av betalnings- och penningöverföringstjänster, inbegripet kredit- och betaikon, resecheckar
och bankväxlar.

5. Garantier och engagemang.

6. Handel för kunders egen räkning, både på valuta- och OTC-marknaden eller på annat sätt, med

a) penningmarknadsinstrument (checkar, växlar, depositionsbevis etc.)

b) valutor

c) derivat, inbegripet men inte begränsat till terminer och optioner

d) valutakurs- och ränteinstrument, inbegripet produkter som swappar, ränteterminer etc.

e) värdepapper

f) andra omsättningsbara instrument och finansiella tillgångar, inbegripet ädelmetaller.

7. Deltagande vid emissioner av alla slag av värdepapper, inbegripet emissionsverksamhet och placering
i egenskap av agent (både offentligt och privat) och tillhandahållande av tjänster med anknytning till
sådana emissioner.

8. Penningmarknadsmäkleri.

9. MedelsfÖrvaltning, t.ex. penning- eller portföljförvaltning, alla slag av fondförvaltning, pensionsfonds-
förvaltning, depå- och notariattjänster.

10. Betalnings- och clearingtjänster för finansiella tillgångar, inbegripet värdepapper, derivat och andra
omsättningsbara instrument.

11. Rådgivning och andra finansiella tjänster i samband med all verksamhet som förtecknas i punkt 1-10,
inbegripet kreditupplysningar och -analys, investerings- och portföljsundersökning och rådgivning,
rådgivning vid förvärv och vid företagsomstrukturering och -strategi.

12. Tillhandahållande och överföring av finansiell information, och databehandling av finansiell
information och motsvarande programvara av leverantörer och andra finansiella tjänster.

Prop. 1995/96:27

Bilaga

Följande verksamhet undantas från definitionen av finansiella tjänster:

a) Verksamhet som bedrivs av centralbanker eller av andra offentliga institutioner när de efterlever penning-
eller valutakurspolitik.

b) Verksamhet som bedrivs av centralbanker, statliga organ eller departement eller offentliga institutioner för
statens räkning eller med statlig garanti, utom när denna verksamhet får bedrivas av leverantörer av
finansiella tjänster i konkurrens med sådana offentliga organ.

c) Verksamhet som ingår i ett lagstadgat system av social trygghet eller allmänna pensionsplaner, utom när
denna verksamhet får bedrivas av leverantörer av finansiella tjänster i konkurrens med offentliga organ eller
privata institutioner.

Prop. 1995/96:27

Bilaga

BJhuwJÄ

Om artikel 66

Skydd av immateriell, industriell och kommersiell äganderätt

1Artikel 66.3 avser följande multilaterala överenskommelser:

— Internationell konvention om skydd för utövande artister, framställare av fonogram och radioföretag
(Rom, 1961).

— Niceöverenskommelsen om internationell klassificering av varor och tjänster för vilka varumärken
gäller (Genéve, 1977; ändrad 1979).

— Protokoll till Madridöverenskommelsen om internationell registrering av varumärken (Madrid, 1989).

— Budapestkonventionen om internationellt erkännande av deponering av mikroorganismer för
patentändamål (1977; ändrad 1980).

— Internationell konvention om skydd av växtförädlingsprodukter (UPOV) (tilläggsakt i Geneve, 1991).

Associationsrådet får besluta att artikel 66.3 skall tillämpas för andra multilateriala överenskommelser. I dena
avseende skall Estland välvilligt överväga en anslutning till Madridöverenskommelsen om internationell
registrering av varumärken (tilläggsakt i Stockholm, 1967; ändrad 1979).

2. Parterna bekräftar den betydelse de fäster vid de förpliktelser som följer av nedanstående multilaterala
överenskommelser:

— Pariskonventionen för skydd av den industriella äganderätten (reviderad i Stockholm, 1967; ändrad
1979).

— Konvention om patentsamarbete (Washington, 1970; ändrad 1979, reviderad 1984).

— Bemkonventionen för skydd av litterära och konstnärliga verk (reviderad i Paris. 1971).

3. Från och med ikraftträdandet av detta avtal skall Estland i fråga om erkännande och skydd av immateriell,
industriell och kommersiell äganderän bevilja gemenskapsföretag och medborgare i gemenskapen sådan
behandling som inte är mindre förmånlig än den som beviljas en tredje land enligt bilaterala avtal.

4 Bestämmelserna i punkt 3 skall inte tillämpas på förmåner som Estland beviljar tredje land på en effektiv
ömsesidig grundval.

Prop. 1995/96:27
Bilaga

Bilaga X

Estlands deltagande i gemenskapsprogram

Estland får delta i gemenskapens ramprogram, särskilda program, projekt eller andra åtgärder inom följande
omriden:

— Forskning

— Informationstjänster

— Miljön

— Utbildning och ungdom

— Socialpolitik och hälsovård

— Konsumentskydd

— Små och medelstora företag

— Turism

— Kultur

— Audiovisuella tjänster

— Skydd av civilbefolkningen

— Underlättande av handel

— Energi

— Transporter

— Kampen mot droger och drogberoende

Associationsrådet får samtycka till tillägg av andra områden för gemenskapsverksamheter än de ovan angivna,
om detta anses vara av ömsesidigt intresse eller bidrar till an målen i Europaavtalet kan uppnås.

6 Riksdagen 1995/96. 1 sand. Nr 27

Prop. 1995/96:27

Bilaga

Estland

PROTOKOLL

FÖRTECKNING ÖVER PROTOKOLL

TITEL

om handel med textilvaror och beklädnadsprodukter

om handel med förädlade jordbruksprodukter mellan gemenskapen och
Estland

om definitionen av begreppet 'ursprungsvaror" och om metoder för
administrativt samarbete

om särskilda bestämmelser för handeln mellan Estland och Spanien
respektive Portugal

om ömsesidigt bistånd i tullfrågor mellan administrativa myndigheter

PROTOKOLL 1

om handel med textilvaror och beklädnadsprodukter

Prop. 1995/96:27

Bilaga

Artikel 1

Import till gemenskapen av de textilvaror som förtecknas i
bilaga I och som har sitt ursprung i Estland skall inte under
dena protokolls giltighetstid omfanas av kvantitativa
begränsningar eller åtgärder med motsvarande verkan, om
inte annat fastställs i detta protokoll.

Artikel 2

I Om kvantitativa begränsningar skulle införas, skall
export till gemenskapen av textilprodukter med estniskt
ursprung som omfattas av kvantitativa begränsningar bli
föremål för en system med dubbelkontroll i enlighet med
tillägg A.

2. Från och med den dag då detta protokoll träder i kraft
skall export till gemenskapen av de produkter med estniskt
ursprung som förtecknas i bilaga II och som inte omfattas
av kvantitativa begränsningar vara föremål för övervakning
i form av det system med dubbelkontroll som avses i
punkt 1.

3. Efter samråd i enlighet med förfarandena i artikel 15 får
export till gemenskapen av andra produkter av estniskt
ursprung som omfattas av bilaga I än de produkter som
anges i bilaga II av gemenskapen göras till föremål för
övervakning genom det system med dubbelkontroll som
avses i punkt 1 eller ett system med förhandskontroll.

Artikel 3

1. Import till gemenskapen av textilvaror som omfattas av
detta protokoll skall inte vara föremål för de kvantitativa
begränsningar som fastställs i detta protokoll, förutsatt att
de deklareras för återexport utanför gemenskapen i samma
skick eller efter bearbetning, inom ramen för det befintliga
administrativa kontrollsystemet inom gemenskapen.

Frisläppande för konsumtion av produkter som importeras
till gemenskapen på ovan angivna villkor skall betingas av
uppvisande av en exportlicens utfärdad av myndigheterna i
Estland liksom ett ursprungsbevis i enlighet med
bestämmelserna i tillägg A.

2. Om gemenskapens myndigheter förvissar sig om att
import av textilvaror har räknats av mot en kvantitativ
begränsning som fastställts i enlighet med detta protokoll
men produkterna därefter har återexporterats utanför
gemenskapen, skall myndigheterna inom fyra veckor
informera de estniska myndigheterna om berörda kvantiteter
och tillåta import av motsvarande kvantiteter av samma

produkter som inte skall räknas av från den kvantitativa
begränsning som fastställs enligt detta protokoll för
innevarande eller, i tillämpliga fall, efterföljande år.

3. Gemenskapen och Estland erkänner att den särskilda
och differentierade karaktären vid återimport av textilvaror
till gemenskapen efter bearbetning i Estland är en särskild
form av industri- och handelssamarbete.

Om kvantitativa begränsningar skulle fastställas i enlighet
med artikel 5, och under förutsättning att de tillämpas i
enlighet med gemenskapens gällande förordningar om
ekonomisk passiv förädling, skall sådan återimport inte
oinfallas av dessa kvantitativa begränsningar om den är
föremål för de särskilda förfaranden som fastställs i
tillägg C.

Artikel 4

Om kvantitativa begränsningar införs i enlighet med
artikel 5 skall följande bestämmelser tillämpas:

1. Under varje år av protokollets giltighetstid skall ett
förhandsutnyttjande av en andel av den kvantitativa
begränsning som fastställts för efterföljande år för varje
produktkategori tillåtas med upp till 5 % av den
kvantitativa begränsningen för innevarande protokollår.

De kvantiteter som levererats på förhand skall dras av
från motsvarande kvantitativa begränsning som
fastställts för efterföljande protokollår.

2. Överföring till motsvarande kvantitativa begränsning för
efterföljande protokollår av de kvantiteter som inte
utnyttjats under ett givet protokollår skall för varje
produktkategori vara tillåtet med upp till 7 % av den
kvantitativa begränsningen för innevarande protokollår.

3. Överföringar i fråga om kategorier i grupp I skall inte
göras från någon kategori, med följande undantag:

— Överföringar mellan kategorierna 2 och 3 och från
kategori 1 till kategorierna 2 och 3 får göras med
upp till 4 % av den kvantitativa begränsningen för
den kategori till vilken överföringen görs.

— Överföringar mellan kategorierna 4, 5, 6, 7 och 8
får göras med upp till 4 % av den kvantitativa
begränsningen för den kategori till vilken
överföringen görs.

Överföringar till alla kategorier i grupperna II, III, IV
och V får göras från varje kategori i grupperna I, II,
III, IV och V med upp till 5 % av den kvantitativa
begränsningen för den kategori till vilken överföringen
görs.

4. Den jämförelsetabell som är tillämplig på ovan angivna
överföringar återfinns i bilaga I till detta protokoll.

5. Den ökning inom varje produktkategori som följer av
cii kumulativ tillämpning av Ivcslllininclscrna i punkterna

1. 2 och 3 under ett protokollår skall inte överskrida
följande gränser:

— 13 % för produktkategorier i grupp I,

13.5 % för produktkategorier i grupperna II, III, IV
och V.

6. Om de estniska myndigheterna avser att tillämpa
bestämmelserna i punkterna 1, 2 och 3, skall förhands-
underrättelse lämnas om detta minst 15 dagar i förväg.

Artikel 5

1. Export av de textilvaror som förtecknas i bilaga I till
detta protokoll får omfattas av kvantitativa begränsningar på
de villkor som fastställs i följande punkter.

2. Om import av textilvaror som har sitt ursprung i
Estland och som omfattas av detta protokoll sker i sådan
ökad omfattning eller på sådana villkor att det kan
förorsaka allvarlig skada eller utgöra ett faktiskt hot mot
gemenskapens produktion av liknande eller direkt
konkurrerande varor, får gemenskapen begära samråd i
enlighet med artikel 15 i detta protokoll i syfte att nå en
överenskommelse eller en lämplig kvantitativ begränsning
för den berörda textilkategorin.

3. I avvaktan på en ömsesidigt tillfredsställande lösning
skall Estland åta sig att från och med dagen för
underrättelse om begäran om samråd upphäva eller
begränsa exporten av den berörda produktkategorin till
gemenskapen eller den eller de regioner av gemenskaps-
marknaden som gemenskapen anger till den nivå som anges
av gemenskapen.

Gemenskapen skall tillåta import av produkter ur den
angivna kategorin som levererats från Estland före den dag
då begäran om samråd överlämnades.

4. Om samrådet inte leder till att parterna når en tillfreds-
ställande lösning inom den period som anges i artikel 15,
skall gemenskapen ha rätt att införa en definitiv kvantitativ
begränsning till en årlig nivå som är minst 106 % av den
importnivå som uppnåddes under det kalenderår som
föregick det år under vilket importen gav upphov till
begäran om samråd.

Den årliga nivå som fastställs på så sätt skall justeras uppåt
efter samråd i enlighet med förfarandet i artikel 15, om
utvecklingen av den totala importen till gemenskapen av
den berörda produkten gör detta nödvändigt.

5. Den årliga tillväxttakten för de kvantitativa begräns-
ningar som införs med stöd av denna artikel skall fastställas
genom överenskommelse mellan parterna i enlighet med det
samrådsförfarande som fastställs i artikel 15.

Prop. 1995/96:27
Bilaga

6. Om bestämmelserna i pun. erna 2, 3 eller 4 tillämpas
skall Eslland åla sig alt utlkrda cxporlliccnser för de
produkter som oinlättas av kontrakt som slutits före
införandet av den kvantitativa begränsningen upp till den
fastställda kvantitativa gränsen.

7. Fram till dagen för meddelande av de statistiska
uppgifter som avses i artikel 12.6 skall bestämmelserna i
punkt 2 i denna artikel tillämpas på grundval av den årliga
statistik som tidigare meddelats av gemenskapen.

Artikel 6

1. I avsikt att säkerställa detta protokolls korrekta funktion
enas gemenskapen och Estland om ett fullständigt samarbete
i syfte att förhindra, undersöka och vidta varje nödvändig
rättslig eller administrativ åtgärd mot kringgående av
bestämmelserna genom omlastning, omläggning av rutter,
falskdeklaration i fråga om ursprungsland eller -ort,
förfalskning av dokument, falskdeklaration i fråga om
fiberinnehåll, kvantitetsbeskrivning eller klassificering av
varor eller på annat sätt. Följaktligen enas gemenskapen
och Estland om att fastställa nödvändiga rättsliga
föreskrifter och administrativa förfaranden som tillåter att
effektiva åtgärder vidtas mot sådant kringgående av
bestämmelser och som skall omfatta antagandet av rättsligt
bindande föreskrifter om rättelse från berörda exportörers
eller importörers sida.

2. Om gemenskapen på grundval av tillgänglig information
har anledning att tro att detta protokoll kringgås, skall
gemenskapen samråda med Estland i syfte att nå en
ömsesidigt tillfredsställande lösning. Detta samråd skall äga
rum snarast möjligt och senast inom 30 dagar från dagen
för begäran om samråd.

3. I avvaktan på resultatet av det samråd som avses i
punkt 2 skall Estland som en försiktighetsåtgärd och om
gemenskapen begär det vidta alla nödvändiga åtgärder för
att, i de fail då tillräckliga bevis på kringgående läggs fram,
säkerställa att justeringar av de kvantitativa begränsningar
som fastställs i enlighet med artikel 5, och som sannolikt
blir resultatet av det samråd som avses i punkt 2, får
genomföras för det kvotår under vilket begäran om öppet
samråd i enlighet med punkt 2 gjordes, eller för
efterföljande år, om kvoten för innevarande år är uttömd.

4. Om det samråd som avses i punkt 2 inte leder till att
parterna lyckas nå en ömsesidigt tillfredsställande lösning
skall gemenskapen ha rätt till följande:

a) Om det finns tillräckliga bevis för att produkter med
ursprung i Estland har importerats med kringgående av
bestämmelserna i detta protokoll, skall gemenskapen ha
rätt att räkna av berörda kvantiteter mot de kvantitativa
begränsningar som fastställs i enlighet med artikel 5.

b) Om det finns tillräckliga bevis för att falsk deklaration
i fråga om fiberinnehåll, kvantiteter, beskrivning eller

klassificering av produkter ined ursprung i Estland liar
förekommit, skall gemenskapen ha rätt att vägra import
av de berörda produkterna.

c) Om det visar sig att Estlands territorium är föremål för
omlastning av eller omläggning av rutter för produkter
som inte har sitt ursprung i Estland, att införa
kvantitativa begränsningar mot samma produkter med
ursprung i Estland, om de inte redan omfattas av
kvantitativa begränsningar, eller att vidta andra
lämpliga åtgärder.

5. Parterna enas om att i enlighet med bestämmelserna i
tillägg A till detta protokoll upprätta ett system för
administrativt samarbete i syfte att förhindra och effektivt
ta itu med alla problem som uppstår till följd av
kringgående av bestämmelserna.

Artikel 7

1. De kvantitativa begränsningar som fastställs enligt detta
protokoll på import till gemenskapen av textilvaror med
estniskt ursprung kommer inte att delas upp i regionala
andelar av gemenskapen.

2. Parterna skall samarbeta i syfte att förhindra plötsliga
och skadliga förändringar i de traditionella handelsflödena
som följer av en regional koncentration av direktimport till
gemenskapen.

3. Estland skall följa de produkter som exporteras till
gemenskapen och som omfattas av restriktioner eller
övervakning. Om en plötslig och skadlig förändring i de
traditionella handelsflödena skulle uppstå har gemenskapen
rätt att begära samråd i syfte att finna en tillfredsställande
lösning på problemen. Ett sådant samråd skall äga rum
inom 15 arbetsdagar efter det aa gemenskapen begär det.

4. Estland skall eftersträva att säkerställa att export av
textilvaror till gemenskapen som omfattas av kvantitativa
begränsningar sprids ut jämnast möjligt under året, med
vederbörlig hänsyn särskilt till säsongsmässiga faktorer.

Artikel 8

I händelse av uppsägning av detta protokoll i enlighet med
artikel 18.1 skall de kvantitativa begränsningar som
fastställts i enlighet med detta protokoll minskas i
förhållande till den aktuella perioden, om inte parterna
beslutar annat genom överenskommelse.

Artikel 9

Estnisk export av tyger från hemindustrin som vävs med
manuellt drivna vävstolar, beklädnadsartiklar eller andra
tillverkade artiklar som framställs manuellt av sådana tyger
och expon av traditionella hantverksprodukter skall inte

Prop. 1995/96:27
Bilaga

omfattas av kvantitativa begränsningar, lörutsg|| all dessa
produkter med ursprung i listland motsvarar de krav som
föreskrivs i tillägg B.

Artikel 10

1. Om gemenskapen anser att en textilvara som omfattas
av detta protokoll importeras till gemenskapen från Estland
till en pris som är onormalt lågt i förhållande till den
normala konkurrensnivån och av detta skäl orsakar eller
hotar aa orsaka allvarlig skada för gemenskapsproducenter
av liknande eller direkt konkurrerande produkter, får
gemenskapen begära samråd i enlighet med artikel 15, och
i ett sådant fall skall följande särskilda bestämmelser
tillämpas.

2. Om det efter samråd samstämmigt erkänns att den
situation som beskrivs i punkt 1 föreligger, skall Estland
inom ramen för sina befogenheter vidta nödvändiga åtgärder
för att rätta till situationen, särskilt vad gäller det pris till
vilket den berörda produkten skall säljas.

3. För att göra det möjligt att avgöra om priset på en
textilvara är onormalt lågt i förhållande till den normala
konkurrensnivån får det jämföras med

— de priser som i allmänhet tas ut för samma produkter
som säljs på vanliga villkor av andra exportländer på
importlandets marknad,

— priserna på samma produkter i ett jämförbart
saluföringsstadium på importlandets marknad,

— det lägsta pris som tredje iand tar ut för samma produkt
under loppet av sedvanliga handelsförfaranden under de
tre månader som föregår begäran om samråd och som
inte har medfört någon åtgärd från gemenskapens sida.

4. Om det samråd som avses i punkt 2 inte leder till en
överenskommelse inom 30 dagar efter gemenskapens
begäran om samråd får gemenskapen till dess att samrådet
resulterar i en ömsesidigt tillfredsställande lösning tillfälligt
vägra att försändelser av den berörda varan säljs till priser
enligt de villkor som anges i punkt 1.

5. Under exceptionella och mycket kritiska omständigheter
då försändelser av varor importeras till gemenskapen från
Estland till priser som är onormalt låga i förhållande till
den normala konkurrensnivån och som kan orsaka skada
som kan vara svår att reparera, får gemenskapen tillfälligt
inställa import av den berörda varan i avvaktan på en
lösning i samråd, som genast skall inledas. Parterna skall
göra sitt yttersta för att nå en godtagbar lösning inom 10
arbetsdagar efter det att samrådet inleddes.

6. Om gemenskapen tillämpar de åtgärder som avses i
punkterna 4 och 5 får Estland vid varje tidpunkt begära att
samråd inleds för att undersöka möjligheten att undanröja
eller ändra dessa åtgärder om orsakerna som gjorde dem
nödvändiga inte längre föreligger.

Artikel 11

1. Klassificeringen av de produkter som omfattas av detta
protokoll baseras på gemenskapens tull- och statistik-
nomenklatur (i det följande benämnt "Kombinerade nomen-
klaturen’ eller "KN") och varje ändring i denna.

Om ett klassificeringsbeslut resulterar i en förändring av en
klassificeringspraxis eller förändring av kategorin för en
produkt som omfattas av detta protokoll, skall de produkter
som berörs följa den handelsordning som är tillämplig på
den praxis eller kategori som de hänförs till efter en sådan
förändring.

En ändring i Kombinerade nomenklaturen (KN) som görs
i enlighet med gemenskapens gällande förfaranden i fråga
om de produktkategorier som omfattas av detta protokoll
eller ett beslut som rör klassificering av varor skall inte ha
till följd att de kvantitativa begränsningar som införs i
enlighet med detta protokoll sänks.

Prop. 1995/96:27
Bilaga

3. De ovan avsedda uppgifterna skall i fråga om samtliga
produktkategorier överlämnas före utgången av den månad
som följer efter den månad till vilka statistiken hänför sig.

4. På begäran av gemenskapen skall Estland lämna
importstatistik om alla produkter som omfattas av bilaga I.

5. Om det vid analys av den utväxlade informationen
skulle visa sig att det finns väsentliga skillnader mellan
avkastningen för export respektive import, får samråd
inledas i enlighet med förfarandet i artikel 15 i detu
protokoll.

6. Vid tillämpning av bestämmelserna i artikel 5 åur sig
gemenskapen att före den 15 april varje år till de estniska
myndigheterna överlämna föregående års statistik över
import av alla de textilvaror som omfattas av detta
protokoll, redovisat per leverantörsland och medlemssUt i
gemenskapen.

Artikel 13

Estland skall avstå från diskriminering vid tilldelning av de
exportlicenser och dokument som avses i tillägg A och B.

2. Ursprunget för de produkter som omfattas av detta
protokoll skall fastställas i enlighet med gällande
gemenskapsbestämmelser.

Estland skall underrätUs om varje ändring av dessa
ursprungsbestämmelser som inte skall ha till följd att någon
kvantiutiv begränsning som införs i enlighet med detu
protokoll sänks.

Förfarandena för kontroll av ursprunget för de produkter
som avses i föregående stycken fastställs i tillägg A.

Artikel 12

1. Estland skall till Europeiska gemenskapernas
kommission överlämna exaku sutistiska uppgifter om alla
exportlicenser som utfärdas för de kategorier av textilvaror
som omfattas av de kvantiutiva begränsningar som fastsUlls
enligt detu protokoll eller av ett system med dubbelkontroll
som uttrycks kvantiutivt, i värdetermer och redovisas per
medlemssut i gemenskapen, liksom om alla varucertifikat
som av de behöriga estniska myndigheterna utfärdas för de
produkter som avses i artikel 9 och som omfattas av
bestämmelserna i tillägg B.

2. Gemenskapen skall på motsvarande sätt till de estniska
myndigheterna överlämna exaku sutistiska uppgifter om de
importtillstånd som utfärdas av gemenskapens myndigheter
och importsutistik för produkter som omfattas av det
system som avses i artikel 5.2.

Artikel 14

Parterna enas om att undersöka utvecklingen av handeln
med textilvaror och bekiädnadsprodukter varje år inom
ramen för det samråd som avses i artikel 15 och på
grundval av den sutistik som avses i artikel 12.

Artikel 15

1. Utom i de fall då annat fastsUlls i detta protokoll skall
det samrådsförfarande som avses i detu protokoll regleras
av följande besUmmelser:

— Så långt möjligt skall samråd äga rum regelbundet.
Särskilda samråd får också hållas.

— Den andra parten skall skriftligen underrättas om varje
begäran om samråd.

— I tillämpliga fali skall begäran om samråd inom en
rimlig period och i varje fall senast 15 dagar efter
underrättelse följas av en rapport om de omsUndigheter
som enligt den part som överlämnar den motiverar en
sådan begäran.

— Parterna skall samråda senast inom en månad efter
underrättelse om begäran, i syfte att nå en överens-
kommelse eller ömsesidigt godugbar lösning senast
inom ytterligare en månad.

Prop. 1995/96:27

Bilaga

— Den ovan angivna perioden på en månad i syfte att nå
en överenskommelse eller en ömsesidigt godtagbar
lösning lår förlängas genom överenskommelse.

2. Gemenskapen får begära samråd i enlighet med punkt 1
när den har förvissat sig om att det under ett visst år av
protokollets tillämpning uppstår sådana svårigheter inom
gemenskapen eller någon av dess regioner som beror på en
påtaglig och väsentlig ökning i jämförelse med föregående
år i importen av en viss kategori i grupp i som omfattas av
de kvantitativa begränsningar som fastställs i enlighet med
detta avtal.

3. På begäran av någon av parterna skall samråd hållas om
alla problem som uppstår genom tillämpningen av detta
avtal. Varje samråd i enlighet med denna artikel skali äga
rum i en anda av samarbete och med en önskan om att
överbrygga meningsskiljaktighetema mellan parterna.

Artikel 16

Parterna åtar sig att främja besöksutbyten av personer,
grupper och delegationer från affärsliv, handel och industri
i syfte att underlätta kontakter på de industriella

kommersiella och tekniska områden som hänger samman
med handel och samarbete inom textilindustri, textilvaror
och beklädnadsprodukler och ad stödja anordnandet av
mässor och utställningar av ömsesidigt intresse.

Artikel 17

Vad gäller immateriell äganderätt skall på begäran av
endera parten samråd hållas i enlighet med förfarandet i
artikel 15 i syfte att finna en rimlig lösning på problem som
hänger samman med skyddande av varumärken,
formgivning eller modeller lör beklädnadstillbehör och
textilvaror.

Artikel 18

1. Varje part får när som helst föreslå ändringar i detta
avtal eller säga upp det, förutsatt att minst sex månaders
uppsägningstid iakttas. Om avtalet sägs upp skall det
upphöra att gälla vid uppsägningstidens utgång.

2. De bilagor, tillägg och godkända protokoll som bifogas
detta protokoll skall utgöra en integrerad del av detta.

Prop. 1995/96:27

Bilaga

BILAGA /

DE PRODUKTER SOM AVSES I ARTIKEL 1

1. Utan att det påverkar reglerna för tolkning av Kombinerade nomenklaturen skall ordalydelsen av varubeskrivningen endast anses vara
vägledande eftersom de produkter som omfattas av varje kategori bestäms, inom ramen för denna bilaga, av KN-nummer. När det står
"ur" framför ett KN-nummer bestäms produkterna i vatje kategori av KN-numrets räckvidd och av motsvarande beskrivning.

2. Plagg som varken utmärker sig som kläder för män eller pojkar eller som kläder för kvinnor eller flickor skall klassificeras som kläder
för kvinnor eller flickor.

3. Uttrycket "babykläder" omfattar även plagg för flickor till och med handelsstoriek 86.

GRUPP I A

Kategori	KN-nummer 1994	Varuslag	Omräkningstabell
Kategori	KN-nummer 1994	Varuslag	styck/kg	g/styck
(1)	(2)	(3)	(«)	(5)
1	5204 11 00 5204 19 00	Gam av bomull, inte i detaljhandelsförpackningar
	5205 11 00 5205 12 00 5205 13 00 5205 14 00 5205 15 10 5205 15 90 5205 21 00 5205 22 00 5205 23 00 5205 24 00 5205 25 10 5205 25 30 5205 25 90 5205 31 (K) 5205 32 00 5205 33 00 5205 34 00 5205 35 10 5205 35 90 5205 41 00 5205 42 00 5205 43 (X) 5205 44 00 5205 45 10 5205 45 30 5205 45 90
	5206 11 00 5206 12 00 5206 13 00 5206 14 00 5206 15 10 5206 15 90 5206 21 00 5206 22 00 5206 23 00 5206 24 00 5206 25 10 5206 25 90 5206 31 00 5206 32 00 5206 33 00

Prop. 1995/96:27

Bilaga

(1)	(2)	(3)	(4)	(5)
(forts.)	5206 34 (X) 5206 35 10 5206 35 90 5206 41 00 5206 42 00 5206 43 00 5206 44 00 5206 45 10 5206 45 90
	ur 5604 90 00
2	5208 11 10 5208 11 90 5208 12 11 5208 12 13 5208 12 15 5208 12 19 5208 12 91 5208 12 93 5208 12 95 5208 12 99 5208 13 00 5208 19 00 5208 21 10 5208 21 90 5208 22 11 5208 22 13 5208 22 15 5208 22 19 5208 22 91 5208 22 93 5208 22 95 5208 22 99 5208 23 00 5208 29 00 5208 31 00 5208 32 11 5208 32 13 5208 32 15 5208 32 19 5208 32 91 5208 32 93 5208 32 95 5208 32 99 5208 33 00 5208 39 00 5208 41 00 5208 42 00 5208 43 00 5208 49 (M) 5208 51 00 5208 52 10 5208 52 90 5208 53 00 5208 59 00	Vävnader av bomull andra in slingervivnader, frotté, vivda band, luggvaror, sniljvävnader, tyll, tridgardinsvivnad och nitknytningar
	5209 11 00 5209 12 00 5209 19 00 5209 21 00 5209 22 00 5209 29 00 5209 31 00 5209 32 00 5209 39 00 5209 41 00 5209 42 00 5209 43 00

Prop. 1995/96:27

Bilaga

(1)

(2)

(3)

(4)

(5)

(Zorwj

5209 49 10

5209 49 90

5209 51 00

5209 52 00

5209 59 00

5210 II 10

5210 11 90

5210 12 00

5210 19 00

5210 21 10

5210 21 90

5210 22 00

5210 29 00

5210 31 10

5210 31 90

5210 32 00

5210 39 00

5210 41 00

5210 42 00

5210 49 00

5210 5 1 00

5210 52 00

5210 59 00

5211 11 00

5211 12 00

5211 19 00

5211 21 00

5211 22 00

5211 29 00

5211 31 00

5211 32 00

5211 39 00

5211 41 00

5211 42 00

5211 43 00

5211 49 11

5211 49 19

5211 49 90

5211 51 00

5211 52 00

5211 59 00

5212 11 10

5212 11 90

5212 12 10

5212 12 90

5212 13 10

5212 13 90

5212 14 10

5212 14 90

5212 15 10

5212 15 90

5212 21 10

5212 21 90

5212 22 10

5212 22 90

5212 23 10

5212 23 90

5212 24 10

5212 24 90

5212 25 10

5212 25 90

ur 5811 00 00

ur 6308 00 00

Prop. 1995/96:27

Bilaga

(1)

(2)

(3)

(4)

(5)

2 •>

5208 31 00

5208 32 11

5208 32 13

5208 32 15

5208 32 19

5208 32 91

5208 12 93

5208 32 95

5208 32 99

5208 33 00

5208 39 00

5208 41 00

5208 42 00

5208 43 00

5208 49 00

5208 51 00

5208 52 10

5208 52 90

5208 53 00

5208 59 00

5209 31 00

5209 32 00

5209 39 00

5209 41 00

5209 42 00

5209 43 00

5209 49 10

5209 49 90

5209 51 00

5209 52 00

5209 59 00

5210 31 10

5210 31 90

5210 32 00

5210 39 00

5210 41 00

5210 42 00

5210 49 00

5210 51 00

5210 52 00

5210 59 00

5211 31 0(1

5211 32 00

5211 39 00

5211 41 00

5211 42 00

5211 43 00

5211 49 11

5211 49 19

5211 49 90

5211 51 00

5211 52 00

5211 59 00

5212 13 10

5212 13 90

5212 14 10

5212 14 90

5212 15 10

5212 15 90

5212 23 10

5212 23 90

5212 24 10

5212 24 90

5212 25 10

5212 25 90

ur 5811 00 00

ur 6308 00 00

a) Andra än oblekta eller blekta

Prop. 1995/96:27

Bilaga

(1)

(2)

(3)

(4)

(5)

5512 II 00

5512 19 10

5512 19 90

5512 21 00

5512 29 10

5512 29 90

5512 91 00

5512 99 10

5512 99 90

5513 11 10

5513 11 30

5513 II 90

5513 12 00

5513 13 00

5513 19 00

5513 21 10

5513 21 30

5513 21 90

5513 22 00

5513 23 00

5513 29 00

5513 31 00

5513 32 00

5513 33 00

5513 39 00

5513 41 00

5513 42 00

5513 43 00

5513 49 00

5514 11 00

5514 12 00

5514 13 00

5514 19 00

5514 21 00

5514 22 00

5514 23 00

5514 29 00

5514 31 00

5514 32 00

5514 33 00

5514 39 00

5514 41 00

5514 42 00

5514 43 00

5514 49 00

5515 11 10

5515 11 30

5515 11 90

5515 12 10

5515 12 30

5515 12 90

5515 13 11

5515 13 19

5515 13 91

5515 13 99

5515 19 10

5515 19 30

5515 19 90

5515 21 10

5515 21 30

5515 21 90
5515 22 1!

5515 22 19

5515 22 91

5515 22 99

5515 29 10

5515 29 30

Vävnader av syntetstapelfibrer (diskontinueriiga eller avfall) andra än vävda
band, luggvaror (inbegripet frotté) och sniljvävnader

Prop. 1995/96:27

Bilaga

(1)	(2)	(3)	(4)	(5)
3 (jofis. i	5515 29 90 5515 91 10 5515 91 30 5515 91 90 5515 92 11 5515 92 19 5515 92 91 5515 92 99 5515 99 10 5515 99 30 5515 99 90 5803 90 30
	ur 5905 00 70
	ur 6308 00 00
3 a)	/•()•/	Andra än oblekta eller blekta

Prop. 1995/96:27

Bilaga

(1)

(2)

(3)

(4)

(5)

3 a)

{forts.)

/•()•/

Prop. 1995/96:27

Bilaga

GRUPP IB

(1)	(2)	(3>	(4)	(5)
4	6105 10 00 6105 20 10 6105 20 90 6105 90 10 6109 10 00 6109 90 10 6109 90 30 6110 20 10 6110 30 10	Skjortor, T-tröjor, Utta tröjor och jumprar med roll- eller polokrage (andra än av ull eller fina djurhår), undertröjor och liknande, av trikå	6,48	154
5	6101 10 90 6101 20 90 6101 30 90 6102 10 90 6102 20 90 6102 30 90 6110 10 10 6110 10 31 6110 10 35 6110 10 38 6110 10 91 6110 10 95 6110 10 98 6110 20 91 6110 20 99 6110 30 91 6110 30 99	Tröjor, pullovrar, slipovrar, västar, twinsets, koftor, bäddjackor och jumprar (andra än kavajer och blazrar), anoraker, vindjackor, midjejackor och liknande, av trikå	4,53	221
6	6203 41 10 6203 41 90 6203 42 31 6203 42 33 6203 42 35 6203 42 90 6203 43 19 6203 43 90 6203 49 19 6203 49 50 6204 61 10 6204 62 31 6204 62 33 6204 62 39 6204 63 18 6204 69 18 6211 32 42 6211 33 42 6211 42 42 6211 43 42	Knäbyxor, korta byxor andra än badbyxor och långa byxor, vävda, för män eller pojkar; långa byxor, vävda, av ull, bomull eller konstfibrer, för kvinnor eller flickor; underdelar av fodrade träningsoveraller, andra än kategori 16 eller 29. av bomull eller konstfibrer	1,76	568
7	6106 10 00 6106 20 00 6106 90 10 6206 20 00 6206 30 00 6206 40 00	Blusar, skjortor och skjortblusar, av trikå eller annan textilmaterial, av ull, bomull eller konstfibrer, för kvinnor eller flickor	5,55	180
8	6205 10 00 6205 20 00 6205 30 00	Skjortor, av annat textilmaterial än trikå, av ull, bomull eller konstfibrer, för män eller pojkar	4,60	217

Prop. 1995/96:27

Bilaga

GRUPP II A

(1)	(2)	(3)	(4)	(5)
9	5802 11 00 5802 19 00 ur 6302 60 00	Handdu k strutté och liknande trottévävnader av bomull; toaletthanddukar och kökshanddukar av annat textilmaterial än trikå, av handduksfrotté och liknande vävnader, av bomull
20	6302 21 00 6302 22 90 6302 29 90 6302 31 10 6302 31 90 6302 32 90 6302 39 90	Sänglinne, av annat textilmaterial än trikå
22	5508 10 11 5508 10 19	Gam av korta syntetstapelfibrer. inte i detaljhandelsuppläggningar
	5509 11 00 5509 12 00 5509 21 10 5509 21 90 5509 22 10 5509 22 90 5509 31 10 5509 31 90 5509 32 10 5509 32 90 5509 41 10 5509 41 90 5509 42 10 5509 42 90 5509 51 00 5509 52 10 5509 52 90 5509 53 00 5509 59 00 5509 61 10 5509 61 90 5509 62 00 5509 69 00 5509 91 10 5509 91 90 5509 92 00 5509 99 00
22.)	5508 10 19	a) Av akryl
	5509 31 10 5509 31 90 5509 32 10 5509 32 90 5509 61 10 5509 61 90 5509 62 00 5509 69 00
23	5508 20 10	Gam av korta regenataupelfibrer. inte i detaljhandelsfarpackningar
	5510 11 00 5510 12 00 5510 20 00 5510 30 00 5510 90 00

Prop. 1995/96:27

Bilaga

(1)	(2)	(3)	(4)	(5)
32	5801 10 00 5801 21 00 5801 22 00 5801 23 00 5801 24 00 5801 25 00 5801 26 00 5801 31 00 5801 32 00 5801 33 00 5801 34 00 5801 35 00 5801 36 00	Luggvävnader, inbegripet sniljvivnader (andra än handdu k sfrotté eller frottévävnadcr av bomull och vivda band) och tuftade dukvaror, av ull, bomull eller konstfibrer
	5802 20 00 5802 30 00
32 a)	5801 22 00	a) Av bomullsmanchester
39	6302 51 10 6302 51 90 6302 53 90 ur 6302 59 00 6302 91 10 6302 91 90 6302 93 90 ur 6302 99 00	Bordslinne, toalett- och kökshanddukar, av annat textilmaterial in triki, andra in av handduksfrotté eller liknande frottévivnader av bomull

7 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 27

Prop. 1995/96:27

Bilaga

GRUPP II B

(1)	(2)	(3)	(4)	(5)
12	6115 12 00 6115 19 10 6115 1990 6115 20 11 6115 20 90 6115 91 00 6115 92 00 6115 93 10 6115 93 30 6115 93 99 6115 99 00	Strumpbyxor och trikåer, strumpor, understrumpor, sockor, ankelsockor och liknande, av trikå, andra än för spädbam, inbegripet åderbrocksstrumpor, andra än produkter i kategori 70	24,3 par	41
13	6107 11 00 6107 12 00 6107 19 00 6108 21 00 6108 22 00 6108 29 00	Kalsonger för män eller pojkar, underbyxor och trosor för kvinnor eller flickor, av trikå, av ull, bomull eller konstfibrer	17	59
14	6201 11 00 ur 6201 12 10 ur 6201 12 90 ur 6201 13 10 ur 6201 13 90 6210 20 00	Vävda överrockar, regnrockar och andra rockar, slängkappor, av ull, bomull eller konstfibrer, för män eller pojkar (andra än parkas) (i kategori 21)	0,72	1 389
15	6202 11 00 ur 6202 12 10 ur 6202 12 90 ur 6202 13 10 ur 6202 13 90 6204 31 00 6204 32 90 6204 33 90 6204 39 19 6210 30 00	Vävda kappor och regnkappor, slängkappor; kavajer, blazrar och jackor, av ull, bomull eller konstfiber, för kvinnor eller flickor (andra än parkas) (i kategori 21)	0,84	1 190
16	6203 11 00 6203 12 00 6203 19 10 6203 19 30 6203 21 00 6203 22 80 6203 23 80 6203 29 18 6211 32 31 6211 33 31	Kostymer och ensembler, av annat textilmaterial än trikå, av ull, bomull eller konstfibrer, utom skiddräkter, för män eller pojkar; fodrade träningsoveraller med yttertyg av ett enda identiskt textilmaterial, av bomull eller konstfibrer, för män eller pojkar	0,80	1 250
17	6203 31 00 6203 32 90 6203 33 90 6203 39 19	Kavajer, blazrar och jackor, av annat textilmaterial än trikå, av ull, bomull eller konstfibrer, för män eller pojkar	1.43	700
18	6207 11 00 6207 19 00 6207 21 00 6207 22 00 6207 29 00 6207 91 10 6207 91 90	Undertröjor, kalsonger, nattskjortor, pyjamas, badrockar, morgonrockar och liknande artiklar, av annat textilmaterial än trikå, för män eller pojkar

Prop. 1995/96:27

Bilaga

(1)	(2)	(3)	(4)	(5
18 (forts.)	6207 92 00 6207 99 00 6208 11 00 6208 19 10 6208 19 90 6208 21 00 6208 22 00 6208 29 00 6208 91 10 6208 91 90 6208 92 10 6208 92 90 6208 99 00	Linnen, undertröjor, underklänningar, underkjolar, underbyxor, trosor, nattlinnen, pyjamas, negligéer, badrockar, morgonrockar och liknande artiklar, av annat textilmaterial än trikå, för kvinnor eller flickor
19	6213 20 00 6213 90 00	Näsdukar, av annat textilmaterial än trikå	59	17
21	ur 6201 12 10 ur 6201 12 90 ur 6201 13 10 ur 6201 13 90 6201 91 00 6201 92 00 6201 93 00 ur 6202 12 10 ur 6202 12 90 ur 6202 13 10 ur 6202 13 90 6202 91 00 6202 92 00 6202 93 00 6211 32 41 6211 33 41 6211 42 41 6211 43 41	Parkas; anoraker, vindjackor, midjejackor och liknande, av annat textilmaterial än trikå, av ull, bomull eller konstfibrer; överdelar av fodrade träningsoveraller, andra än kategori 16 eller 29, av bomull eller konstfibrer	2,3	435
24	6107 21 00 6107 22 00 6107 29 00 6107 91 00 6107 92 00 ur 6107 99 00 6108 31 10 6108 31 90 6108 32 11 6108 32 19 6108 32 90 6108 39 00 6108 91 00 6108 92 00 6108 99 10	Nattskjortor, pyjamas, badrockar, morgonrockar och liknande artiklar, av trikå, för mån eller pojkar Nattlinnen, pyjamas, negligéer, badrockar, morgonrockar och liknande artiklar, av trikå, för kvinnor eller flickor	3.9	257
26	6104 41 00 6104 42 00 6104 43 00 6104 44 00 6204 41 00 6204 42 00 6204 43 00 6204 44 00	Klänningar, av ull, bomull eller konstfibrer, för kvinnor eller flickor	3,1	323
27	6104 51 00 6104 52 00 6104 53 00 6104 59 00	Kjolar, inbegripet byxkjolar, för kvinnor eller flickor	2,6	385

Prop. 1995/96:27

Bilaga

(1)	(2)	<31	(4)	(5)
27 (forts.)	6204 51 00 6204 52 00 6204 53 00 6204 59 10
28	6103 41 10 6103 41 90 6103 42 10 6103 42 90 6103 43 10 6103 43 90 6103 49 10 6103 49 91 6104 61 10 6104 61 90 6104 62 10 6104 62 90 6104 63 10 6104 63 90 6104 69 10 6104 69 91	Byxor (andra än badbyxor), av trikå, av ull, bomull eller konstfibrer	1,61	620
29	6204 11 00 6204 12 00 6204 13 00 6204 19 10 6204 21 00 6204 22 80 6204 23 80 6204 29 18 6211 42 31 6211 43 31	Dräkter och ensembler, av annat textilmaterial än trikå, av ull, bomull eller konstfibrer, utom skiddräkter, för kvinnor eller flickor; fodrade träningsoveraller med yttertyg av ett enda identiskt textilmaterial, av bomull eller konstfibrer, för kvinnor eller flickor	1.37	730
31	6212 10 00	Bysthållare. vlvda eller •» thU	18,2	55
68	6111 1090 6111 20 90 6111 30 90 ur 6111 90 00 ur 6209 10 00 ur 6209 20 00 ur 6209 30 00 ur 6209 90 00	Babykläder och tillbehör till sådana kläder, utom vantar i kategori 10 och 87, och strumpor och sockor, av annat textilmaterial än trikå, i kategori 88
73	6112 11 00 6112 12 00 6112 1900	Träningsoveraller, av trikå, av ull, bomull eller konstfibrer	1,67	600
76	6203 22 10 6203 23 10 6203 29 11 6203 32 10 6203 33 10 6203 39 11 6203 42 11 6203 42 51 6203 43 11 6203 43 31 6203 49 11 6203 49 31	Arbets- och skyddskläder, av annat textilmaterial än trikå, för män eller pojkar; Förkläden, skyddsrockar och andra arbets- och skyddskläder, av annat textilmaterial ån trikå, för kvinnor eller flickor

100

Prop. 1995/96:27

Bilaga

(1)	(2)	(3)	(4)	(5)
76 (forts.)	6204 22 10 6204 23 10 6204 29 11 6204 32 10 6204 33 10 6204 39 11 6204 62 11 6204 62 51 6204 63 11 6204 63 31 6204 69 11 6204 69 31 6211 32 10 6211 33 10 6211 42 10 6211 43 10
77	ur 6211 20 00	Skiddräkter, av annat textilmaterial än trikå
78	6203 41 30 6203 42 59 6203 43 39 6203 49 39 6204 61 80 6204 61 90 6204 62 59 6204 62 90 6204 63 39 6204 63 90 6204 69 39 6204 69 50 6210 40 00 6210 50 00 6211 31 00 6211 32 90 6211 33 90 6211 41 00 6211 42 90 6211 43 90	Plagg, av annat textilmaterial än trikå, utom plagg i kategorierna 6, 7, 8, 14, 15, 16. 17. 18. 21, 26. 27. 29. 68. 72, 76 och 77
83	6101 10 10 6101 20 10 6101 30 10 6102 10 10 6102 20 10 6102 30 10 6103 31 00 6103 32 00 6103 33 00 ur 6103 39 00 6104 31 00 6104 32 00 6104 33 00 ur 6104 39 00 ur 6112 20 00 6113 00 90 6114 1000 6114 20 00 6114 30 00	Överrockar, kavajer, blazrar, jackor och andra plagg, inbegripet skiddrikter, av irikä. utom plagg i kategorierna 4, 5. 7. 13, 24. 26. 27, 28. 68. 69. 72. 73, 74 och 75

101

Prop. 1995/96:27

Bilaga

GRUPP in A

(1)	(2)	0)	(4)	(5)
33	5407 20 11 6305 31 91 6305 31 99	Vävnader av gam av syntetfilament framställda av remsor e.d. av polyetylen eller polypropylen, med en bredd av mindre än 3 m Säckar och påsar av sådana slag som används för förpackning av varor, av annat textilmaterial än trikå, framställda av remsor e.d.
34	5407 20 19	Vävnader av gam av syntetfilament, framställda av remsor e.d. av polyetylen eller polypropylen, med en bredd av minst 3 m
35	5407 10 00 5407 20 90 5407 30 00 5407 41 00 5407 42 10 5407 42 90 5407 43 00 5407 44 10 5407 44 90 5407 51 00 5407 52 00 5407 53 10 5407 53 90 5407 54 00 5407 60 10 5407 60 30 5407 60 51 5407 60 59 5407 60 90 5407 71 00 5407 72 00 5407 73 10 5407 73 91 5407 73 99 5407 74 00 5407 81 00 5407 82 00 5407 83 10 5407 83 90 5407 84 00 5407 91 00 5407 92 00 5407 93 10 5407 93 90 5407 94 00	Vävnader av syntetfibrer (ändlösa), andra än sådana som används för framställning av däck i kategori 114
	ur 5811 00 00
	ur 5905 00 70
35 •)	5407 42 10 5407 42 90 5407 43 00 5407 44 10 5407 44 90 5407 52 00 5407 53 10 5407 53 90 5407 54 (X) 5407 60 30 5407 60 51 5407 60 59 5407 60 90	a) Andra In oblekta eller blekta

102

Prop. 1995/96:27

Bilaga

(1)	(2)	(3)	(4)	(5)
35 »)	5407 72 00 5407 73 10 5407 73 91 5407 73 99 5407 74 00 5407 82 00 5407 83 10 5407 83 90 5407 84 00 5407 92 00 5407 93 10 5407 93 90 5407 94 00 ur 5811 00 00 ur 5905 00 70
36 36 a)	5408 10 00 5408 21 00 5408 22 10 5408 22 90 5408 23 10 5408 23 90 5408 24 00 5408 31 <M> 5408 32 00 5408 33 00 5408 34 00 ur 5811 00 00 ur 5905 00 70 5408 10 00 5408 22 10 5408 22 90 5408 23 10 5408 23 90 5408 24 00 5408 32 00 5408 33 00 5408 34 00 ur 5811 00 (X) ur 5905 00 70	Vävnader av ändlösa regenatfibrer, andra än sådana som används för framställning av däck i kategori 114 a) Andra än oblekta eller blekta
37	5516 11 00 5516 12 00 5516 13 (X) 5516 14 (X) 5516 21 00 5516 22 00 5516 23 10 5516 23 90 5516 24 00 5516 31 00 5516 32 00 5516 33 00 5516 34 00 5516 41 00 5516 42 00 5516 43 00 5516 44 00 5516 91 00	Vävnader av regenatstapeifibrer

103

Prop. 1995/96:27

Bilaga

(I)	(2)	(3)	(4)	(5)
37 (forts.) 37 a)	5516 92 00 5516 93 00 5516 94 00 5X03 90 50 ur 5905 00 70 5516 12 00 5516 13 00 5516 14 00 5516 22 00 5516 23 10 5516 23 90 5516 24 00 5516 32 00 5516 33 00 5516 34 00 5516 42 00 5516 43 00 5516 44 00 5516 92 00 5516 93 00 5516 94 00 ur 5803 90 50 ur 5905 00 70	a) Andra än oblekta eller blekta
38 A	6002 43 11 6002 93 10	Syntetiska gardintyger o.d., av trikå
38 B	ur 6303 91 00 ur 6303 92 90 ur 6303 99 90	Trådgardiner, av annat textilmaterial än trikå
40	ur 6303 91 00 ur 6303 92 90 ur 6303 99 90 6304 19 10 ur 6304 19 90 6304 92 00 ur 6304 93 00 ur 6304 99 00	Vävda gardiner (inbegripet rullgardiner, gardinkappor och sängomhängen och andra inredningsartiklar), av annat textilmaterial än trikå, av ull, bomull eller konstfibrer
41	5401 10 11 5401 10 19 5402 10 10 5402 10 90 5402 20 00 5402 31 10 5402 31 30 5402 31 90 5402 32 00 5402 33 10 5402 33 90 5402 39 10 5402 39 90 5402 49 10 5402 49 91 5402 49 99 5402 51 10 5402 51 30	Gam av syntetfilament (kontinuerligt), inte i detaljhandelsförpackningar, annat än otexturerat enkelt gam, utan snodd eller med en snodd av högst 50 varv per meter

104

Prop. 1995/96:27

Bilaga

(1)	(2)	(3)	(4)	(5)
41 (forts.)	5402 51 90 5402 52 10 5402 52 90 5402 59 10 5402 59 90 5402 61 10 5402 61 30 5402 61 90 5402 62 10 5402 62 90 5402 69 10 5402 69 90 ur 5604 20 00 ur 5604 90 00
42	5401 20 10 5403 10 00 5403 20 10 5403 20 90 ur 5403 32 00 5403 33 90 5403 39 00 5403 41 00 5403 42 00 5403 49 00 ur 5604 20 (X)	Gam av ändlösa konstfibrer, inte i detaljhandelsförpackningar: Gam av regenatfibrer; gam av regenatfilament, inte i detaljhandels- förpackningar, annat än enkelt gam av viskos, utan snodd eller med en snodd av högst 250 varv per meter och otexturerat enkelt gam av acetat
43	5204 20 00 5207 10 00 5207 90 00 5401 10 90 5401 20 90 5406 10 00 5406 20 00 5508 20 90 5511 30 00	Garn av konstfiiament, gam av regenatstapelfibrer, gam av bomull, i detaljhandelsförpackningar
46	5105 10 00 5105 21 00 5105 29 00 5105 30 10 5105 30 90	Kardad eller kammad får- eller lammull eller andra fina djurhår
47	5106 10 10 5106 10 90 5106 20 11 5106 20 19 5106 20 91 5106 20 99 5108 10 10 5108 10 90	Kardgam av får- eller lammull eller av fina djurhår, inte i detaljhandels- förpackningar.
48	5107 10 10 5107 10 90 5107 20 10 5107 20 30	Kamgam av Hr- eller lammull eller av fina djurhir. inle i detaljhandels-.

105

Prop. 1995/96:27

Bilaga

(!)	<»	(3)	(4)	(5)
4R (M»« )	5107 20 51 5107 20 59 5107 20 91 5107 20 99 5108 20 10 5108 20 90
49	5109 10 10 5109 10 90 5109 90 10 5109 90 90	Gam av får- eller lammull eller fina djurhår, i detaljhandelsfförpackningar
50	5111 11 (X) 5111 19 10 5111 19 90 5111 20 00 5111 30 10 5111 30 30 5111 30 90 5111 90 10 5111 90 91 5111 90 93 5111 90 99 5112 11 00 5112 19 10 5112 19 90 5112 20 00 5112 30 10 5112 30 30 5112 30 90 5112 90 10 5112 9091 5112 90 93 5112 90 99	Vävnader av får- eller lammull eller fina djurhår
51	5203 00 00	Bomull, kardad eller kammad
53	5803 10 00	Slingervävnader av bomull
54	5507 00 00	Regenatstapelfibrer, inbegripet avfall, kardade, kammade eller på annat sätt bearbetade för spinning
55	5506 10 00 5506 20 00 5506 30 00 5506 90 10 5506 90 91 5506 90 99	Syntetstapelfibrer, inbegripet avfall, kardade, kammade eller på annat sått bearbetade för spinning
56	5508 10 90 5511 10 00 5511 20 00	Gam av syntetstapelfibrer (inbegripet avfall), i detaljhandelsförpackningar
58	5701 10 10 5701 10 91 5701 10 93 5701 10 99 5701 90 10 5701 90 90	Mattor och annan golvbeläggning, knutna (Iven konfektionerade)

106

Prop. 1995/96:27

Bilaga

(1)	(2)	(.1)	<4>	(5)
59	5702 10 00 5702 31 10 5702 31 30 5702 31 90 5702 32 10 5702 32 90 5702 39 10 5702 41 10 5702 41 90 5702 42 10 5702 42 90 5702 49 10 5702 51 00 5702 52 00 ur 5702 59 00 5702 91 00 5702 92 00 ur 5702 99 00 5703 10 10 5703 10 90 5703 20 11 5703 20 19 5703 20 91 5703 20 99 5703 30 11 5703 30 19 5703 30 51 5703 30 59 5703 30 91 5703 30 99 5703 90 10 5703 90 90 5704 10 00 5704 90 00 5705 00 10 5705 00 31 5705 00 39 ur 5705 00 90	Mattor och annan golvbeläggning av textilmaterial. andra än mattorna i kategori 58
60	5805 00 00	Handvävda tapisserier av typerna Gobclins, Flandern, Aubusson, Beauvais och liknande samt handbroderade tapisserier (t.ex. med petits points eller korsstygn), även konfektionerade
61	ur 5806 10 00 5806 20 (X) 5806 31 10 5806 31 90 5806 32 10 5806 32 90 5806 39 00 5806 40 00	Vävda band och band bestående av sammanklistrade parallella trådar eller fibrer, andra än etiketter och liknande artiklar i kategori 62 Elastiskt textilmaterial (av annat textilmaterial än trikå), framställt av textilmaterial som satts samman med gummitrådar
62	5606 00 91 5606 00 99 5804 10 11 5804 10 19 5804 10 90 5804 21 10 5804 21 90 5804 29 10 5804 29 90 5804 30 00	Sniljgam (inbegripet sniljgam framställt av textilflock), överspunnet gam (annat än metalliserat gam och överspunnet tagelgam): Tyll, trådgardinsvävnad och nätknytningar, hand- eller maskingjorda spetsar, som längdvara eller i form av motiv

107

Prop. 1995/96:27

Bilaga

(1)	(2)	(3)	(4)	(5)
62 (forts.)	5807 10 10 5807 10 90 5808 10 00 5808 90 00 5810 10 10 5810 10 90 5810 91 10 5810 91 90 5810 92 10 5810 92 90 5810 99 10 5810 99 90	Etikcticr. märken och liknande artiklar av textilmaterial. inte broderade, som längdvara eller tillskurna, vävda Flätor och snörmakeriarbeten som längdvara; tofsar, pomponger och liknande artiklar Broderier som längdvara eller i form av motiv
63	5906 91 00 ur 6002 10 10 6002 10 90 ur 6002 30 10 6002 30 90 ur 6001 10 00 6002 20 31 6002 43 19	Trikå av syntetfibrer innehållande minst 5 viktprocent töjftbergam och trikå innehållande minst 5 viktprocent gummitråd Raschelspetsar och varor med lång lugg av syntetfibrer
65	5606 00 10 ur 6001 10 00 6001 21 00 6001 22 00 6001 29 10 6001 91 10 6001 91 30 6001 91 50 6001 91 90 6001 92 10 6001 92 30 6001 92 50 6001 92 90 6001 99 10 ur 6002 10 10 6002 20 10 6002 20 39 6002 20 50 6002 20 70 ur 6002 30 10 6002 41 00 6002 42 10 6002 42 30 6002 42 50 6002 42 90 6002 43 31 6002 43 33 6002 43 35 6002 43 39 6002 43 50 6002 43 91 6002 43 93 6002 43 95 6002 43 99 6002 91 00 6002 92 10 6002 92 30 6002 92 50	Dukvaror av trikå, andra än de som ingår i kategori 38 A och 63, av ull, bomull eller konstfibrer

108

Prop. 1995/96:27

Bilaga

(1)

(2)

(3)

(4)

(3)

(forts.)

6002 92 90

6002 93 31

6002 93 33

6002 93 35

6002 93 39

6002 93 91

6002 93 99

6301 10 00

6301 20 91

6301 20 99

6301 30 90
ur 6301 40 90
ur 6301 90 90

Res- och sängfiltar,
konstfibrer

av annat textilmaterial än trikå, av ull, bomull eller

109

Prop. 1995/96:27

Bilaga

GRUPP in B

(1)	(2)	O>	(4)	(5>
10	6111 10 10 6111 20 10 6111 30 10 ur 6111 90 00 6116 10 10 6116 10 90 6116 91 00 6116 92 00 6116 93 00 6116 99 00	Vantar, av trikå	17 par	59
67 67 a)	5807 90 90 6113 00 10 6117 10 00 6117 20 00 6117 80 10 6117 80 90 6117 90 00 6301 20 10 6301 30 10 6301 40 10 6301 90 10 6302 10 10 6302 10 90 6302 40 00 ur 6302 60 00 6303 11 00 6303 12 00 6303 19 00 6304 11 00 6304 91 <M> ur 6305 20 00 ur 6305 39 00 ur 6305 90 00 6305 31 10 6307 10 10 6307 90 10 6305 31 10	Tillbehör till kläder, av trikå, andra in för spädbarn; hushillslinne av alla slag, av trikå; gardiner, rullgardiner och draperier, gardinkappor och sängomhängen och andra inredningsartiklar, av trikå; res- och sängfiltar av trikå, andra artiklar av trikå inbegripet delar av plagg eller tillbehör till kläder a) Varav: Säckar och påsar av sådana slag som används för förpackning av varor, framställda av polyetylen- eller polypropylenremsor
69	6108 11 10 6108 11 90 6108 19 10 6108 19 90	Underklänningar och underkjolar, av trikå, för kvinnor eller flickor	7,8	128
70	6115 11 00 6115 20 19 6115 93 91	Strumpbyxor och trikåer av syntetfibergam hos vilket enkelgamet har en längdvikt av mindre än 67 decitex (6,7 tex) Långa strumpor för damer	30,4 par	33

110

Prop. 1995/96:27

Bilaga

(1)	(2)	(3)	(4)	(5)
72	6112 31 10 6112 31 90 6112 39 10 6112 39 90 6112 41 10 6112 41 90 6112 49 10 6112 49 90 6211 11 00 6211 12 00	Baddräkter och badbyxor, av ull. bomull eller konstfibrer	9.7	103
74	6104 11 00 6104 12 00 6104 13 00 ur 6104 19 00 6104 21 00 6104 22 00 6104 23 00 ur 6104 29 00	Dräkter och ensembler, av trikA, av ull. bomull eller konstfibrer, utom skiddräkter, för kvinnor eller flickor	1,54	650
75	6103 11 00 6103 12 00 6103 19 00 6103 21 00 6103 22 00 6103 23 00 6103 29 00	Kostymer och ensembler, av trikA, av ull, bomull eller konstfibrer, utom skiddräkter, för män eller pojkar	0,80	1 250
84	6214 20 00 6214 30 00 6214 40 00 6214 90 10	Sjaiar, scarfar, halsdukar, mandljer, slöjor o.d., av annat textilmaterial An trikA, av ull. bomull eller konstfibrer
85	6215 20 (X) 6215 90 00	Slipsar och liknande artiklar, av annat textilmaterial An trikA, av ull, bomull eller konstfibrer	17.9	56
86	6212 20 00 6212 30 00 6212 90 00	Korsetter, strumpebandshAllare, hängslen, strumphAJlare, strumpeband och liknande artiklar samt delar till sAdana varor, av trikA eller annat textilmaterial	8,8	114
87	ur 6209 10 00 ur 6209 20 00 ur 6209 30 00 ur 6209 90 00 6216 00 00	Handskar och vantar, av annat textilmaterial An trikA
88	ur 6209 10 00 ur 6209 20 00 ur 6209 30 00 ur 6209 90 00 6217 10 00 6217 90 00	Strumpor och sockor, av annat textilmaterial An trikA; andra tillbehör till kläder, delar till kläder eller tillbehör till kläder, andra än för spädbarn, av annat textilmaterial än trikA

111

Prop. 1995/96:27

Bilaga

(1)	(2)	(3)	(4)	(5)
90	5607 41 00 5607 49 11 5607 49 19 5607 49 90 5607 50 11 5607 50 19 5607 50 30 5607 50 90	Surmingsgam och tågvirke av syntetfibrer, även flätat
91	6306 21 00 6306 22 00 6306 29 00	Tält
93	ur 6305 20 00 ur 6305 39 00	Säckar och påsar av sådana slag som används för förpackning av varor, av vävnad, andra ån sådana som är framställda av remsor av polyetylen eller polypropylen
94	5601 10 10 5601 10 90 5601 21 10 5601 21 90 5601 22 10 5601 22 91 5601 22 99 5601 29 00 5601 30 00	Vadd av textilmaterial och varor av sådan vadd; textilfibrer med en längd av högst 5 mm (flock) samt stoft och noppor av textilmaterial
95	5602 10 19 5602 10 31 5602 10 39 5602 10 90 5602 21 00 5602 29 90 5602 90 00 ur 5807 90 10 ur 5905 (M> 70 6210 10 10 6307 90 91	Filt och varor av filt, även impregnerade eller överdragna, andra än golvbeläggningar
96	5603 00 10 5603 00 91 5603 00 93 5603 00 95 5603 00 99 ur 5807 90 10 ur 5905 00 70 6210 10 91 6210 10 99 ur 6301 40 90 ur 6301 90 90 6302 22 10 6302 32 10 6302 53 10 6302 93 10 6303 92 10 6303 99 10	Bondad duk och varor av bondad duk, även impregnerad, överdragen, belagd eller laminerad

112

Prop. 1995/96:27

Bilaga

(1)	(2)	(3)	(4)	(5)
96 (fftfIX )	ur 6304 19 90 ur 6304 93 (X) ur 6304 99 00
	ur 6305 39 (X)
	6307 10 30 ur 6307 90 99
97	5608 1111 5608 11 19 5608 11 91 5608 11 99 5608 19 11 5608 19 19 5608 19 31 5608 19 39 5608 19 91 560X 19 W 5608 90 00	Nät av surmingsgam eller tågvirke och konfektionerade fisknät av gam. surmingsgam eller tågvirke
98	5609 00 00 5905 00 10	Andra varor av gam. surmingsgam eller tågvirke, andra ån textiivävnader. varor av sådana vävnader och varor i kategori 97
99	5901 10 00 5901 90 00	Textiivävnader överdragna med gummi arabieum e.d. eller med stärkelseprodukter, av sådana slag som används till bokpärmar o.d.; kalkerväv; preparerad målarduk; kan v as och liknande styva textiivävnader av sådana slag som används till hattstommar
	5904 10 00 5904 91 10 5904 91 90 5904 92 00	Linoleummattor o.d., även i tillskurna stycken; golvbeläggning bestående av en textilbotten med överdrag eller beläggning, även i tillskurna stycken
	5906 10 10 5906 10 90 5906 99 10 5906 99 90	Gummi behandlade textilvävnader, av annat textilmaterial än trikå, utom sådana som används till däck
	5907 00 00	Textiivävnader med annan impregnering eller annat överdrag; målade lealerkulisser, ateljéfonder o.d.. av textilvävnad, andra än de i kategori 100
100	5903 10 10 5903 10 90 5903 20 10 5903 20 90 5903 90 10 5903 90 91 5903 90 99	Textiivävnader. impregnerade, överdragna, belagda eller laminerade med beredningar av cellulosaderivat eller andra plaster
101	ur 5607 90 00	Surmingsgam och tågvirke, även flätat, annat än sådant som framställs av syntetfibrer
109	6306 11 00 6306 12 00 6306 19 00 6306 31 00 6306 39 00	Presenningar, segel och markiser

113

8 Riksdagen 1995/96. 1 sand. Nr 27

Prop. 1995/96:27

Bilaga

(1)	Q)	(3)	(4)	(5)
1 10	6306 41 (X) 6306 49 00	Vävda lultinadrasscr
111	6306 91 (X) 6306 99 (X)	Kampingartiklar, vävda, andra än luftmadrasser och tält
112	6307 20 00 ur 6307 90 99	Andra konfektionerade textilvaror, vävda, utom de i kategorierna 113 och 114
113	6307 10 90	Skurtrasor, disktrasor och dammhanddukar, av annat textilmaterial än trikA
114	5902 10 10 5902 10 90 5902 20 10 5902 20 90 5902 90 10 5902 90 90 5908 00 00 5909 00 10 5909 00 90 5910 (X) 00 5911 10 00 ur 5911 20 00 5911 31 11 5911 31 19 5911 31 90 5911 32 10 5911 32 90 5911 40 00 5911 90 10 5911 90 90	Textiivävnader och artiklar för tekniskt bruk

114

Prop. 1995/96:27

Bilaga

GRUPP IV

<0	(2)	(3)	(4)	(5)
115	5306 10 11 5306 10 19 5306 10 31 5306 10 39 5306 10 50 5306 10 90 5306 20 11 5306 20 19 5306 20 90 5308 90 11 5308 90 13 5308 90 19	Gam av lin eller rami
117	5309 11 11 5309 11 19 5309 11 90 5309 19 10 5309 19 90 5309 21 10 5309 21 90 5309 29 10 5309 29 90 5311 00 10 5803 90 90 5905 00 31 5905 00 39	Vävnader av lin eller rami
118	6302 29 10 6302 39 10 6302 39 30 6302 52 00 ur 6302 59 00 6302 92 00 ur 6302 99 00	Bordslinne, toaletthanddukar och kökshanddukar av lin eller rami, av annat textilmaterial än trikå
120	ur 6303 99 90 6304 19 30 ur 6304 99 00	Gardiner, rullgardiner, draperier, gardinkappor, sängomhängen och andra inredningsaitiklar, av annat textilmaterial än trikå, av lin eller rami
121	ur 5607 90 00	Surmingsgam och tågvirke, även flätat, av lin eller rami i
122	ur 6305 90 (K)	Säckar och påsar av sådana slag som används för förpackning av varor, begagnade, av lin, av annat textilmaterial än trikå
123	5801 90 10 6214 90 90	Lugg vävnader, inbegripet sniljvävnader, av lin eller rami, andra än vävda band Sjalar, scarfar, halsdukar, mantiljer, slöjor och liknande, av lin eller rami, av annat textilmaterial än trikå

115

Prop. 1995/96:27

Bilaga

GRUPP V

(1)	(2)	0)	(4)	(5)
124	5501 10 00 5501 20 00 5501 30 00 5501 90 00 5503 10 11 5503 10 19 5503 10 90 5503 20 00 5503 30 00 5503 40 00 5503 90 10 5503 90 90 5505 10 10 5505 10 30 5505 10 50 5505 10 70 5505 10 90	Syntetstapelfibrer
125 A	5402 41 10 5402 41 30 5402 41 90 5402 42 00 5402 43 10 5402 43 90	Gam av syntetfilament (ändlösa), inte i detaljhandelsförpackningar, annat än gam i kategori 41
125 B	5404 10 10 5404 10 90 5404 90 11 5404 90 19 5404 90 90 ur 5604 20 00 ur 5604 90 00	Monofilamentgam, remsor (konstbast o.d.) och katgutimitation av syntetmaterial
126	5502 00 10 5502 00 90 5504 10 00 5504 90 00 5505 20 00	Regcnatstapelfibrer
127 A	5403 31 00 ur 5403 32 00 5403 33 10	Gam av regenatfilament (ändlösa), inte i detaljhandelsförpackningar, annat än gam i kategori 42
127 B	5405 00 00 ur 5604 90 00	Monofilamentgam, remsor (konstbast o.d.) och katgutimitation av regenatmaterial
128	5105 40 00	Grova djurhär, kardade eller kammade
129	5110 00 00	Garn av grova djurhår eller tagel
130 A	5004 00 10 5004 00 90 5006 00 10	Gam av natursilke annat än gam spunnet av avfall av natursilke

116

Prop. 1995/96:27

Bilaga

(1)	(2)	(J)	(4)	(5)
130 B	5005 00 10 5(X)5 (X) 90 5006 (X) 90 ur 5604 90 00	Gam av natursilke annat än i kategori 130 A; gut
131	5308 90 90	Gam av andra vegetabiliska textilfibrer
132	5308 30 00	Pappersgam
133	5308 20 10 5308 20 90	Gam av mjukhampa
134	5605 00 00	Metalliserat gam
135	5113 00 00	Vävnader av grova djurhår eller av tagel
136	5007 10 00 5007 20 10 5007 20 21 5007 20 31 5007 20 39 5007 20 41 5007 20 51 5007 20 59 5007 20 61 5007 20 69 5007 20 71 5007 90 10 5007 90 30 5007 90 50 5007 90 90 5803 90 10 ur 5905 00 90 ur 5911 20 00	Vävnader av natursilke eller avfall av natursilke
137	ur 5801 90 90 ur 5806 10 00	Luggvaror, inbegripet sniljvaror. och vävda band, av natursilke eller avfall av natursilke
138	5311 00 90 ur 5905 00 90	Vävnader av pappersgam och andra textilfibrer andra än rami
139	5809 00 00	Vävnader av metalltråd eller metalliserat gam
140	ur 6001 10 00 6001 29 90 6001 99 90 6002 20 90 6002 49 00 6002 99 00	Textilmaterial av trikå, annat än av ull eller fina djurhår, bomull eller konstfibrer
141	ur 6301 90 90	Res- och sängfiltar av annat textilmaterial än ull eller fina djurhår, bomull eller konstfibrer

117

Prop. 1995/96:27

Bilada

(1)	(2)	(3)	(4)	(5)
142	ur 5702 39 90 ur 5702 49 90 ur 5702 59 00 ur 5702 99 90 ur 5705 00 90	Mattor och annan golvbeläggning av sisal, andra fibrer av släktet Agave eller av manillahampa
144	5602 10 35 5602 29 10	Pilt av grova tljurhår
145	5607 30 00 ur 5607 90 00	Surmingsgam och tågvirke, även flätat, av manillahampa eller mjukhampa
146 A	ur 5607 21 00	Skördegam för jordbruksmaskiner, av sisal eller andra fibrer av släktet Agave
146 B	ur 5607 21 00 5607 29 10 5607 29 90	Surmingsgam och tågvirke, av sisal eller andra fibrer av släktet Agave, andra än produkterna i kategori 146 A
146 C	5607 10 00	Surmingsgam och tågvirke, även flätat, av jute eller andra bastfibrer för textilt ändamål enligt nr 5303
147	5003 90 00	Avfall av natursilke (inbegripet silkeskokonger, inte lämpliga för avhaspling, gamavfall samt rivet avfall och riven lump), annat än okardat och okammat
148 A	5307 10 10 5307 10 90 5307 20 00	Gam av jute eller andra bastfibrer för textilt ändamål enligt nr 5303
148 B	5308 10 00	Gam av kokosfibrer
149	5310 10 90 ur 5310 90 00	Vävnader av jute eller andra bastfibrer för textilt ändamål med en bredd av minst 150 cm
150	5310 10 10 ur 5310 90 00 6305 10 90	Vävnader av jute eller andra bastfibrer för textilt ändamål med en bredd av högst 150 cm Säckar och påsar av sådana slag som används för förpackning av varor, av jute eller andra bastfibrer för textilt ändamål, andra än begagnade
151 A	5702 20 00	Golvbeläggning av kokosfibrer
151 B	ur 5702 39 90 ur 5702 49 90 ur 5702 59 00 ur 5702 99 00	Mattor och annan golvbeläggning, av jute eller andra bastfibrer för textilt ändamål, andra än luftade eller flockade
152	5602 10 11	Nålfilt av jute eller andra bastfibrer för textilt ändamål, inte impregnerad eller överdragen, annan än golvbeläggning
153	6305 10 10	Begagnade säckar och påsar av sådana slag som används för förpackning av varor, av jute eller andra bastfibrer för textilt ändamål enligt nr 5303

118

Prop. 1995/96:27

Bilaga

(i)	(2)	(3)	(4)	(5)
154	5001 00 00	Silkcskokonger, lämpliga för avhaspling
	5(M)2 <M> 00	RAsilkc. inte snott eller tvinnat
	5003 10 00	Avtall av natursilke (inlicgripct silkcskokonger. inte lämpliga lör avhaspling, gam av fa II samt rivet avfall och riven lump), okardat och okammat
	5101 II 00 5101 19 00 5101 21 00 5101 29 00 5101 30 00	Ull, okardad och okammad
	5102 10 10 5102 10 30 5102 10 50 5102 10 90 5102 20 00	Fina eller grova djurhår, okardade och okammade
	5103 10 10 5103 10 90 5103 20 10 5103 20 91 5103 20 99 5103 30 00	Avfall av ull eller av fina eller grova djurhår, inbegripet gamavfall men inte rivet avfall och riven lump
	5104 00 00	Rivet avfall och riven lump av ull eller av fina eller grova djurhår
	5301 10 00 5301 21 00 5301 29 00 5301 30 10 5301 30 90	Lin. oberett eller berett men inte spunnet; blånor och avfall av lin (inbegripet gamavfall samt rivet avfall och riven lump)
	5305 91 00 5305 99 00 5201 00 10 5201 00 90	Rami och andra vegetabiliska textilfibrer, obearbetade eller bearbetade men inte spunna; blånor och avfall, andra än kokosfibrer och manillahampa enligt nr 5304. Bomull, okardad och okammad
	5202 10 00 5202 91 00 5202 99 00	Avfall av bomull (inbegripet gamavfall samt rivet avfall och riven lump)
	5302 10 00 5302 90 00 5305 21 00 5305 29 00 5303 10 00 5303 90 00 5304 10 00 5304 90 00 5305 11 00 5305 19 00 5305 91 00 5305 99 00	Mjukhampa (Cannabis sativa L.), obearbetad eller bearbetad men inte spunnen; blånor och avfall av mjukhampa (inbegripet gamavfall samt rivet avfall och riven lump) Manillahampa (abaca eller Musa textilis Nee), obearbetad eller bearbetad men inte spunnen; blånor och avfall av abaca (inbegripet gamavfall samt rivet avfall och riven lump) Jute och andra bastfibrer för textilt ändamål (med undantag av lin, mjukhampa och rami), obearbetade eller bearbetade men inte spunna; blånor och avfall av mjukhampa (inbegripet gamavfall samt rivet avfall och riven himp) Andra vegetabiliska textilfibrer, obearbetade eller bearbetade men inte spunna; blånor och avfall av sådana fibrer (inbegripet gamavfall samt rivet avfall och riven lump)
156	6106 90 30 ur 6110 90 90	Blusar , skjortor och skjortblusar av trikå, av natursilke eller avfall av natursilke, för kvinnor eller flickor

119

Prop. 1995/96:27

Bilaga

(1)	(2)	O)	(4)	<5>
157	6101 90 10 6101 90 90 6102 90 10 6102 90 90 ur 6103 39 (X) 6103 49 99 ur 6104 19 00 ur 6104 29 00 ur 6104 39 00 6104 49 00 6104 69 99 6105 90 90 6106 90 50 6105 90 90 ur 6107 99 00 6108 99 90 6109 90 90 6110 90 10 ur 6110 90 90 ur 6111 90 00 6114 90 00	Plagg av trikå, andra än de i kategori 1-123 samt kategori 156
159	6204 49 10 6206 10 00 6214 10 00 6215 10 00	Klänningar, blusar, skjortor och skjortblusar av annat textilmaterial än trikå, av natursilke eller avfall av natursilke Sjalar, scarfar, halsdukar, mantiljer, slöjor o.d., av annat textilmaterial än trikå, av natursilke eller avfall av natursilke Slipsar och liknande artiklar av natursilke eller avfall av natursilke
160	6213 10 00	Näsdukar av natursilke eller avfall av natursilke
161	6201 19 00 6201 99 00 6202 19 00 6202 99 00 6203 19 90 6203 29 90 6203 39 90 6203 49 90 6204 19 90 6204 29 90 6204 39 90 6204 49 90 6204 59 90 6204 69 90 6205 90 10 6205 90 90 6206 90 10 6206 90 90 ur 6211 20 00 6211 39 00 6211 49 00	Plagg av annat textilmaterial än trikå, andra än dem i kategori 1-123 samt kategori 159

120

BUAGA II

Prop. 1995/96:27

Bilaga

Varor utan kvantitativa l*grlinanlngar aom omfatta* av det nyirtcm fBr öubhelkontroll aom avnea i artikel 23 i protokollet

(En fullständig varubesknvning av kategorierna i denna bilaga lämnas i bilaga I till protokollet)

Kategori:

117

118

121

niägg a

AVDELNING 1

KLASSIFICERING

Prop. 1995/96:27

Bilaga

AVDELNING II

URSPRUNG

Artikel /

1. Gemenskapens behöriga myndigheter i tar sig att
informera Estland om alla förändringar i Kombinerade
nomenklaturen (KN) före den dag då de träder i kraft inom
gemenskapen.

2. Gemenskapens behöriga myndigheter åtar sig an
informera de behöriga myndigheterna i Estland om alla
beslut som rör klassificeringen av de varor som omfattas av
detta avtal senast inom en månad efter det att de har
antagits. En sådan underrättelse skall innehålla

a) en beskrivning av de berörda varorna,

b) relevant kategori och berörda KN-nummer,

c) skälen till beslutet.

3. Om ett beslut om klassif icering resulterar i en ändrad
klassificeringspraxis eller ändrad kategori för någon vara
som omfattas av detta avtal skall gemenskapens behöriga
myndigheter innan beslutet verkställs bevilja en frist på 30
dagar från och med dagen för gemenskapens underrättelse.
Varor som avsänds före dagen för beslutets ikraftträdande
skall fortsätta att omfattas av tidigare klassificeringspraxis,
förutsatt att de berörda varorna presenteras för import till
gemenskapen inom 60 dagar från och med den dagen.

4. Om ett gemenskapsbeslut om klassificering resulterat i
en ändrad klassificeringspraxis eller ändrad kategorisering
för någon vara som omfattas av avtalet som påverkar en
kategori som omfattas av kvantitativa begränsningar är de
avtalsslutande parterna överens om att samråda i enlighet
med förfarandet i artikel 15 i avtalet i syfte att iaktta
skyldigheten i enlighet med artikel 11.1 andra stycket i
avtalet.

5. Om meningsskiljaktigheter mellan Estlands och
gemenskapens behöriga myndigheter vid ett införselställe i
gemenskapen uppkommer om klassificeringen av varor som
omfattas av detta avtal skall klassificeringen tillfälligt
grundas på anvisningar från gemenskapen, i avvaktan på
samråd enligt artikel 15 i syfte att nå ett avtal om definitiv
klassificering av de berörda varorna.

Artikel 2

1. Varor med ursprung i Estland som skall exporteras till
gemenskapen i enlighet ined de ordningar som fastställs i
detta protokoll skall åtföljas av ett estniskt ursprungsintyg
som överensstämmer med den mall som är bilaga till detta
tillägg.

2. Ursprungsintygets äkthet skall intygas av de behöriga
estniska organ som är bemyndigade därtill enligt estnisk
lagstiftning om de berörda varorna kan anses vara varor
med ursprung i det landet enligt motsvarande gällande
gemenskapsbestämmelser.

3. Varorna i grupp III, IV och V får dock importeras till
gemenskapen i enlighet med detta avtal mot uppvisande av
en försäkran av exportören på fakturan eller ett annat
kommersiellt dokument avseende varorna som anger att de
berörda varorna har sitt ursprung i Estland enligt
definitionen i relevanta gemenskapsbestämmelser.

4. Det ursprungsintyg som avses i punkt 1 skall inte krävas
för import av varor som omfattas av ett varucertifikat
EUR.l eller blankett EUR.2 som ifyllts i enlighet med
relevanta gemenskapsbestämmelser i syfte att berättiga till
generaliserade tullpreferenser.

Artikel 3

Ursprungsintyget skall utfärdas endast på skriftlig ansökan
av exportören eller dennes bemyndigade ombud, på
exportörens ansvar. De behöriga estniska myndigheter som
är bemyndigade enligt estnisk lagstiftning skall säkerställa
att ursprungsintyget är korrekt ifyllt och skall för
ändamålet kräva det skriftliga underlag som behövs.

Artikel 4

Om olika kriterier för bestämning av ursprung föreskrivs
för varor hänförliga till samma kategori skall ursprungs
intygen eller ursprungsförsäkringarna innehålla an
tillräckligt detaljer:d beskrivning av varorna för a't c.-
estniska kriterier på vilka ursprungsintyget utfärdades eller
försäkran utarbe ots ^all kunna fastställas.

122

Prop. 1995/96:27

Bilaga

Artikel 5

Om mindre skilliimlci upptäcks mellan de uppgifter som
lämnats i ursprungsintyget och de som lämnats i de
dokument som lämnats till tullmyndigheten i syfte att
genomföra tullformaliteter för import av produkterna skall
inte detta faktum i sig leda till att riktigheten av uppgifterna
i intyget betvivlas.

AVDELNING III

SYSTEM FÖR DUBBELKONTROLL

Avsnitt I

Export

Artikel 6

Estlands behöriga myndigheter skall utfärda en exportlicens
för alla försändelser av textilvaror från Estland som
omfattas av definitiva eller tillfälliga kvantitativa begräns-
ningar som fastställs i enlighet med artikel 5 i protokollet,
upp till den aktuella kvantitativa gräns som får ändras
genom artiklarna 4, 6 och 8 i protokollet liksom för alla
försändelser av textilvaror som omfattas av ett system för
dubbelkontroll utan kvantitativa begränsningar enligt artikel
2.2 och 2.3 i protokollet.

Artikel 7

1. För varor som omfattas av kvantitativa begränsningar
enligt detu protokoll skall exportlicensen överensstämma
med mall 1 som är bilaga till detta protokoll och vara giltigt
för expon i hela det tullterritorium för vilket Fördraget om
upprättandet av Europeiska gemenskapen tillämpas. I de fail
då gemenskapen hänvisar till bestämmelserna i artiklarna 5
och 7 i avtalet i enlighet med bestämmelsen i godkänt
protokoll 1 eller godkänt protokoll 2, kan dock de
textilvaror som omfattas av exportlicenser endast övergå till
fri omsättning i den eller de regioner inom gemenskapen
som anges i dessa licenser.

2. Om kvantiutiva begränsningar har införts i enlighet
med detu protokoll skall varje exportlicens intyga bl.a. att
kvantiteten av den berörda produkten inte har räknats av
mot den kvantitet som fastställts för den berörda produktens
kategori och endast gälla en produktkategori som omfattas
av kvantiutiva begränsningar. Det får användas för en eller
flera försändelser av den berörda produkten.

3. För de varor som omfatus av ett system med dubbel-
kontroll uun kvantiutiva begränsningar skall exportlicensen
överensstämma med mall 2 som är bilaga till detta tillägg.
Det skall endast omfatu en produktkategori och får
användas för en eller flera försändelser av de berörda
produkterna.

Artikel 8

Gemenskapens Iwhörip.ii myndigheter skull gcmtsl
underrättas om en exporllicens som redan utfärdats dras in
eller ändras.

Artikel 9

1. Export av textilvaror som omfatus av kvantiutiva
begränsningar enligt detu protokoll skall räknas av mot de
kvantiteter som fastställdes för det år under vilket varorna
avsändes, även om exportlicensen utfärdas efter
avsändningen.

2. Vid tillämpning av punkt 1 skall avsändning av varorna
anses ha ägt rum den dag då de lasus ombord på det
exporterande flygplanet, fordonet eller fartyget.

Artikel 10

Vid tillämpning av artikel 12 skall en exportlicens uppvisas
senast den 31 mars året efter det år under vilket de varor
som omfattas av exportlicensen avsändes.

Avsnitt II

Import

Artikel 11

För import till gemenskapen av textilvaror som omfatus av
kvantiutiva begränsningar eller av ett system för dubbel-
kontroll i enlighet med detta protokoll gäller att ett import-
tillstånd skall uppvisas.

Artikel 12

1. Gemenskapens behöriga myndigheter skall utfarda det
importtillstånd som avses i artikel 11 inom fem arbetsdagar
efter det att importören har visat upp originalet till
motsvarande exportlicens.

2. Importtillstånd för varor som omfattas av kvantiutiva
begränsningar enligt detu protokoll skall vara giltiga i sex
månader från och med dagen då de utfärdades för import
till hela det tullterritorium för vilket Fördraget om
upprättandet av Europeiska gemenskapen tillämpas. I de fall
då gemenskapen hänvisar till bestämmelserna i artiklarna 5
och 7 i protokollet i enlighet med besUmmelsen i godkänt
protokoll 1 eller godkänt protokoll 2, kan de textilvaror
som omfatus av exportlicenser dock endast övergå till fri
omsättning i den eller de regioner inom gemenskapen som
anges i dessa licenser.

3. Importtillstånd för varor som omfatus av ett system
med dubbelkontroll uun kvantiutiva begränsningar skall

123

vara giltiga i sex månader från och med den dag då de
utfärdades för import till hela det tullterritorium för vilket
Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen
tillämpas.

4. Gemenskapens behöriga myndigheter skall annullera
importtillstånd som redan utfärdats om motsvarande
exportlicens har dragits in.

Om gemenskapens behöriga myndigheter underrättas om
indragning eller annullering av en exportlicens först sedan
varorna har importerats till gemenskapen, skall berörda
kvantiteter räknas av mot de kvantitativa begränsningar som
fastställts för den berörda kategorin och det berörda
kvotåret.

Artikel 13

1. Om gemenskapens behöriga myndigheter finner att de
totala kvantiteter som omfattas av exportlicenser som
utfärdats av Estlands behöriga myndigheter för en viss
kategori under något år överskrider den kvantiutiva gräns
som fastställts enligt artikel 5 i avtalet för den kategorin och
som får ändras genom artiklarna 4, 6 och 8 i avulet, får
dessa myndigheter inställa vidare utfärdande av
importtillstånd. Gemenskapens behöriga myndigheter skall
i så fall genast underrätta Estlands myndigheter, och det
särskilda samrådsförfarande som anges i artikel 15 i
protokollet skall genast inledas.

2. Gemenskapens behöriga myndigheter får vägra att
utfärda importtillstånd för export av varor med ursprung i
Estland som omfatus av kvantiutiva begränsningar eller ett
system med dubbelkontroll men som inte omfatus av
estniska exportlicenser som utfärdats i enlighet med detu
tillägg.

Uun att det påverkar artikel 6 i protokollet skall, om
importen av sådana varor till gemenskapen tillåts av
gemenskapens behöriga myndigheter, de berörda
kvantiteterna inte räknas av mot tillämpliga kvantiteter som
fastställts i enlighet med detu protokoll uun uttryckligt
samtycke från Estlands behöriga myndigheter.

AVDELNING IV

UTFORMNING OCH FRAMSTÄLLNING AV
EXPORTLICENSER OCH URSPRUNGSINTYG
SAMT GEMENSAMMA BESTÄMMELSER FÖR
EXPORT TILL GEMENSKAPEN

Artikel 14

1. Exportlicensen och ursprungsintyget får omfatta tilläggs-
kopior som vederbörligen anges som kopior. De skall

Prop. 1995/96:27
Bilaga

upprättas på engelska eller franska. Om de ifylls för hand
skall skriften göras med bläckpenna och tryckbokstäver.
Dessa dokument skall ha måtten 210 x 297 mm. Det papper
som används skall vara vitt skrivpapper utan mekanisk
massa och väga minst 25 g/m2. Om dokumenten har flera
kopior skall endast den översu, som är originalet, tryckas
med guillocherat övertryck. Detta exemplar skall tydligi
märkas "Original" och de övriga "kopior". Endast
originalet skall godkännas av gemenskapens behöriga
myndigheter som giltigt för exportändamål till gemenskapen
i enlighet med bestämmelserna i detta protokoll.

2. Varje dokument skall vara märkt ined ett sundardiserat
löpnummer, även förtryckt, genom vilket det kan
identifieras.

Detta nummer skall bestå av följande beståndsdelar:

— Två bokstäver som anger exportlandet enligt följande:
EE.

— Två bokstäver som anger den medlemssut där
tullformaliteterna avses utföras enligt följande:

AT = Österrike,

BL = Benelux,

DE = Tyskland,

DK = Danmark,

EL = Grekland,

ES = Spanien,

Fl = Finland,

FR = Frankrike,

GB = Förenade kungariket,

IE = Irland,

IT = Iulien,

PT = Portugal,

SE = Sverige.

— Ett ensiffrigt tal som anger kvotår, motsvarande den
sisu siffran i respektive år, t.ex. 4 för 1994.

— Ett tvåsiffrigt ul från 01 till 99 som anger den
utfärdande myndigheten i exportlandet.

— Ett femsiffrigt löpnummer mellan 00001 och 99999 och
som tilldelats den medlemssut där tullklareringen avses
genomföras.

Artikel 15

Exportlicensen och ursprungsintyget får utfärdas efter det
att de varor som de l.änför sig till har avsänts. I sådana fall
skall de bära pås.lriiten "délivré a posteriori" eller "issued
retrospectively".

124

Artikel 16

1. Om en exportlicens eller ett ursprungsintyg stjäls,
förkommer eller förstörs får exportören hos de behöriga
estniska myndigheter som utfärdade dokumentet ansöka om
ett duplikat som skall utfärdas på grundval av de export-
dokument som denne innehar. Ett duplikat för ett sådant
intyg eller en sådan licens skall bära påskriften "duplicata"
eller "duplicate".

2. Duplikatet skall ange utfärdandedagen för den
ursprungliga exportlicensen eller för ursprungsintyget.

AVDELNING V

ADMINISTRATIVT SAMARBETE

Artikel 17

Gemenskapen och Estland skall utöva ett nära samarbete
vid tillämpningen av bestämmelserna i detta protokoll. För
det ändamålet skall kontakter och meningsutbyten, även i
tekniska frågor, underlättas av båda parter.

Artikel 18

I syfte att säkerställa en korrekt tillämpning av detta tillägg
skall gemenskapen och Estland erbjuda ömsesidigt bistånd
för kontroll av exportlicensers och ursprungsintygs äkthet
och riktighet eller av varje försäkran som görs enligt
villkoren i detta tillägg.

Artikel 19

Estland skall meddela Europeiska gemenskapernas
kommission namn och adress till de myndigheter som är
behöriga att utfärda och kontrollera exportlicenser och
ursprungsintyg tillsammans med prov på de stämplar som
används av dessa myndigheter och signaturkopior för de
tjänstemän som ansvarar för undertecknande av
exportlicenser och ursprungsintyg. Estland skall också
underrätta gemenskapen om eventuella förändringar av
dessa uppgifter.

Artikel 20

1 Efterkontroll av ursprungsintyg eller exportlicenser skall
utföras slumpmässigt eller närhelst gemenskapens behöriga
myndigheter har anledning att hysa tvivel om äktheten av en
exportlicens eller riktigheten i uppgifterna om de berörda
varornas ursprung.

2. Gemenskapens behöriga myndigheter skall i så fall
återsända ursprungsintyget eller exportlicensen eller en
kopia av dessa till den behöriga myndigheten i Estland, och

Prop. 1995/96:27
Bilaga

i tillämpliga fall ange de skäl som avser form eller innehåll
och som motiverar en utredning. Om fakturan har lämnats
in skall denna eller en kopia av denna fogas till intyget eller
licensen eller kopian av dessa. Myndigheterna skall ocksä
överlämna alla inkomna uppgifter som gör gällande att
uppgifterna på det berörda intyget eller den berörda
licensen är oriktiga.

3. Bestämmelserna i punkt 1 skall också tillämpas på
efterkontroller av de ursprungsförsäkringar som anges i
artikel 2 i detta tillägg.

4. Resultaten av de efterkontroller soin utförs i enlighet
med punkterna 1 och 2 skall meddelas gemenskapens
behöriga myndigheter senast inom tre månader. De
uppgifter som meddelas skall ange om det intyg, den licens
eller den försäkran som ifrågasätts gäller för de varor som
faktiskt exporteras och om dessa varor får exporteras enligt
bestämmelserna i detta avtal. På begäran av gemenskapen
skall uppgifterna också omfatta kopior av all den
dokumentation som krävs för att till fullo fastställa fakta,
och särskilt varornas verkliga ursprung.

Om dessa kontroller skulle visa systematiska oegentligheter
vid användningen av ursprungsförsäkringar får
gemenskapen tillämpa bestämmelserna i artikel 2.1 i detta
protokoll på import av de berörda varorna.

5. För efterkontroller av ursprungsintyg skall kopior av
intygen liksom samtliga exportdokument som hänför sig till
dessa förvaras under minst två år av de behöriga estniska
myndigheterna.

6. Tillämpning av det slumpmässiga kontrollförfarande
som anges i denna artikel skall inte utgöra ett hinder för
frisläppande för konsumtion av de berörda varorna.

Artikel 21

1. Om det kontrollförfarande som avses i artikel 20 eller
om de uppgifter som finns tillgängliga för gemenskapens
eller Estlands behöriga myndigheter tyder på eller förefaller
tyda på au bestämmelserna i dena avtal kringgås eller
överträds skall de avtalsslutande parterna snarast möjligt
inleda ett nära samarbete i syfte att förhindra varje
kringgående eller överträdelse.

2. För det ändamålet skall Estlands behöriga myndigheter
på eget initiativ eller på begäran av gemenskapen
genomföra lämpliga undersökningar eller låta sådana
undersökningar genomföras i fråga om operationer som
kringgår eller strider mot eller som, av gemenskapen anses

125

Prop. 1995/96:27

Bilaga

kringgå eller strida mot bestämmelserna i delta tillägg.
Estland skall meddela gemenskapen resultaten av dessa
undersökningar, inbegripet alla andra uppgifter som gör det
möjligt att fastställa orsaken till kringgåendet eller
överträdelsen, inbegripet varornas faktiska ursprung.

3. Genom överenskommelse mellan gemenskapen och
Estland får de tjänstemän som gemenskapen utser närvara
vid de undersökningar som avses i punkt 2.

4 I enlighet med det samarbete som avses i punkt 1 skall
gemenskapens behöriga myndigheter och Estlands behöriga
myndigheter utbyta alla de uppgifter som den ena
avtalsslutande parten anser kan vara av nytta för att
förhindra kringgående eller överträdelse av bestämmelserna

i detta aytal. Detta utbyte får omfatta uppgifter om
produktionen av textilvaror i Estland och om handel med
den typ av varor som omfattas av detta avtal mellan Estland
och tredje land, särskilt om gemenskapen har skälig
anledning att anta att de berörda varorna kan befinna sig i
transit genom Estlands territorium före import till
gemenskapen. Dessa uppgifter får på begäran av
gemenskapen omfatta kopior av all tillgänglig relevant
dokumentation.

5. Om tillräckliga bevis visar att bestämmelserna i detta
protokoll har kringgåtts eller överträtts får gemenskapens
behöriga myndigheter och Estlands behöriga myndigheter
komma överens om alt vidta du åtgärder som anges i artikel
6.4 i protokollet liksom varje annan åtgärd som är
nödvändig för att förhindra att ett sådant kringgående eller
en sådan överträdelse inträffar på nytt.

126

/•(01A/0120/95.02/113)*/

Bilaga till tillägg A, Artikel 2.1

Prop. 1995/96:27

Bilaga

127

/»(Ol A/0120/95.02/114)*/

Bilaga till tillägg A, artikel 7.1: Mall 1

Prop. 1995/96:27

Bilaga

128

/*(01 A/0120/95.02/115)*/

9 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 27

Bilaga till tillägg A, artikel 7.3: Mall 2

Prop. 1995/96:27

Bilaga

129

Tillagg b

som avses i artikel 9

Heniindustrivaror och folklorfetiska varor med ursprung i Estland

1. Det undantag som fastställs i artikel 9 i fråga om varor från hemindustrin skall tillämpas endast på
följande typer av varor:

a) Tyger som vävs på vävstolar som drivs endast med hand- eller fotkraft och som är tyger av ett slag
som traditionellt tillverkas inom Estlands hemindustri.

b) Beklädnadsprodukter eller andra textilvaror av ett slag som traditionellt tillverkas inom Estlands
hemindustri och som framställs av de tyger som avses i a och som sys uteslutande manuellt utan hjälp
av någon maskin.

c) Folkloristiska varor från Estland som tillverkas manuellt, i en förteckning som skall överenskommas
mellan gemenskapen och Estland.

Undantag skall beviljas endast i fråga om produkter som omfattas av ett intyg som överensstämmer med
den mall som är bilaga till detta tillägg och som utfärdas av Estlands behöriga myndigheter. Av dessa
intyg skall skälen för utfärdandet framgå; gemenskapens behöriga myndigheter skall godkänna dem efter
att ha kontrollerat att de beröida varorna uppfyller villkoren i detta protokoll. Intygen för de varor som
anges i c skall bära en tydlig stämpel med oitiet "FOLKLORE". Vid meningsskiljaktigheter mellan
parterna om arten av dessa varor skall samråd hållas inom en månad i syfte att överbrygga dessa.

Om importen av någon av de varor som omfattas av detta tillägg skulle uppnå proportioner som troligen
kan orsaka problem inom gemenskapen skall samråd med Estland inledas snarast möjligt i syfte att lösa
situationen genom att vid behov fastställa en kvantitativ gräns i enlighet med förfarandet i artikel 15 i detta
protokoll.

2. Bestämmelserna i avdelningarna IV och V i tillägg A skall också tillämpas på de varor som omfattas
av punkt 1 i detta tillägg.

Prop. 1995/96:27

Bilaga

130

Bilaga till tillägg B

/•(OI A/0120/95.02/117)*/

Prop. 1995/96:27

Bilaga

131

Tillätf C

Återimport till gemenskapen i enlighet med artikel 3.3 i detta protokoll av de varor som förtecknas i
bilagan till detta tillägg skall omfattas av bestämmelserna i detta protokoll, om inte annat fastställs i
följande särskilda bestämmelser:

1. Om inte annat följer av punkt 2 skall endast Återimport till gemenskapen av varor som påverkas av de
särskilda kvantitativa begränsningar som fastställs i bilagan till detta tillägg anses vara återimport i
enlighet med artikel 3.3 i protokollet.

2. Återimport som inte omfatus av bilagan till detu protokoll får omfatus av särskilda kvantiutiva
begränsningar efter samråd i enlighet med förfarandet i artikel 15 i avulet, förutsatt att de berörda
varorna omfatus av kvantiutiva begränsningar i enlighet med protokollet, av ett system för
dubbelkontroll eller övervakningsåtgärder.

3. Med beakunde av båda parters intressen får gemenskapen efter eget omdöme eller som svar på en
begäran i enlighet med artikel 15 i protokollet

a) undersöka möjligheten att överföra en vara från en kategori till en annan, genom att i förväg
använda andelar av särskilda kvantiteter, eller överföra dessa från ett år till näsu,

b) överväga möjligheten att höja särskilda kvantiutiva gränser.

4. Gemenskapen får dock automatiskt tillämpa de flexibilitetsregler som anges i punkt 3 inom följande
gränser:

a) Överföringar mellan kategorier får inte överstiga 20 % av kvantiteten för den kategori till vilken
överföringen görs.

b) Överföring av en särskild kvantitet från ett år till nästa får inte överstiga 10,5 % av den kvantitet
som fastställts för året för faktiskt utnyttjande.

c) Förhandsutnyttjande av särskilda kvantiteter från ett år till ett annat får inte överstiga 7,5 % av
den kvantitet som fastställts för året för faktiskt utnyttjande.

5. Gemenskapen skall informera Estland om eventuella åtgärder som vtdus i enlighet med föregående
punkter.

6. Gemenskapens behöriga myndigheter skall debitera de särskilda kvantiutiva begränsningar som avses
i punkt 1 vid tidpunkten för utfärdandet av det förhandstillstånd som krävs i rådets förordning (EEG)
nr 636/82 och som reglerar förfaranden för ekonomisk passiv förädling. En särskild kvantiutiv
begränsning skall debiteras för det år under vilket ett förhandstillstånd utfärdas.

7. Ett ursprungsintyg skall utfärdas av de organ som enligt estnisk lagstiftning är bemyndigade att göra
det i enlighet med tillägg A till protokollet för samtliga varor som omfattas av detu tillägg. Detta intyg
skall vara försett med en hänvisning till det förhandstillstånd som avses i punkt 6 som bevis för att det
förädlingsförfarande som beskrivs har utförts i Estland.

8. Gemenskapen skall till Estland överlämna namn och adress till gemenskapens behöriga myndigheter
och mallar till de stämplar som används av de myndigheter som utfärdar de förhandstillstånd som avses
i punkt 6.

9. Uun an det påverkar bestämmelserna i punkt 1-8 ovan skall Estland och gemenskapen fortsätta att
hålla samråd i syfte att söka en ömsesidigt godugbar lösning som gör det möjligt för båda de
avulssluunde partema att dra fördel av avtalets bestämmelser om passiv förädling och därmed
säkerställa en effektiv utveckling av handeln med textilvaror mellan Estland och gemenskapen.

Prop. 1995/96:27

Bilaga

132

bilaga lill lillägg C

(Vanibeskrivningama för de kategorier som förtecknas i bilagan finns i bilaga I till detta protokoll)

KVOTER EÖR PASSIV FÖRÄDLING

GEMENSKAPENS KVANTITATIVA BEGRÄNSNINGAR

Prop. 1995/96:27

Bilaga

Kategori	Enhet	År
(pm)	(pm)	(pm)

133

Godkänt protokoll 1

Inom ramen för protokoll 1 om handel med textilvaror och beklädnadsprodukter är parterna
överens om att artikel 5 i protokollet inte utesluter att, om villkoren är uppfyllda,
gemenskapen tillämpar de skyddsåtgärder i fråga om en eller flera av dess regioner i enlighet
med principerna för den inre marknaden.

I så fall skall Estland informeras på förhand om de bestämmelser i tillägg A lill protokollet
som. enligt vad som är lämpligt, skall tillämpas.

Prop. 1995/96:27

Bilaga

Godkänt protokoll 2

Trots vad som föreskrivs i artikel 7.1 i protokollet om handel med textilvaror och
beklädnadsprodukter kommer gemenskapen att, av avgörande tekniska eller administrativa
skäl, eller för att Finna en lösning på ekonomiska problem som uppstår som resultat av en
regional koncentration av import eller för att bekämpa kringgående och bedrägeri i fråga om
bestämmelserna i protokollet för en begränsad tidsperiod inrätta ett särskilt förvaltningssystem
som är förenligt med principerna för den inre marknaden.

Om parterna emellertid inte lyckas finna en tillfredsställande lösning under det samråd som
föreskrivs i artikel 7.3 förpliktar sig Estland att, på begäran av gemenskapen, respektera
tillfälliga exportbegränsningar i fråga om en eller flera regioner i gemenskapen. I så fall skall
dessa begränsningar inte utesluta import till den eller de berörda regionerna av varor som
avsändes från Estland på grundval av exportlicenser som utfärdats före dagen för formell
underrättelse från gemenskapen till Estland om införande av sådana begränsningar.

Gemenskapen skall informera Estland om de tekniska och administrativa åtgärder som
behöver införas av båda parter i syfte att tillämpa ovannämnda bestämmelser i enlighet med
principerna för den inre marknaden.

Godkänt protokoll 3

Inom ramen för protokollet om handel med textilvaror och beklädnadsprodukter är parterna
överens om att Estland skall eftersträva att inte försumma vissa regioner inom gemenskapen
som traditionellt har fått relativt små andelar av gemenskapens kvoter av import av produkter
som tjänar som insatsvaror i deras bearbetningsindustri.

Gemenskapen och Estland är vidare överens om att vid behov samråda i syfte att undvika alla
problem som kan uppstå i detta hänseende.

Godkänt protokoll 4

Inom ramen för protokoll lom handel med textilvaror och beklädnadsprodukter går Estland
med på att från och med dagen for en begäran om och i avvaktan på det samråd som avses
i artikel 7.3 samarbeta genom att inte utfärda exportlicenser som ytterligare skulle förvärra
de problem som uppstår genom en regional koncentration av direkt import till gemenskapen.

134

Godkänt protokoll 5

I samband med protokoll I om handel med textilvaror och beklädnadsprodukter är parterna
överens om att senast vid början av det tredje Aret av detta protokolls tillämpning hålla ett
särskilt samråd i sylte att se över tillämpningen av systemet med dubbelkonlroll, och särskilt
en översyn av förteckningen över de produkter som omfattas av övervakning med
dubbelkontroll.

Prop. 1995/96:27

Bilaga

135

Prop. 1995/96:27
Bilaga

PROTOKOLL 2

om handel med förädlade jordbruksprodukter mellan gemenskapen och Estland

Artikel /

1. Gemenskapen skall bevilja de tullkoncessioner som avses i
bilaga I för förädlade jordbruksprodukter med ursprung i Estland.
I fråga om de produkter som avses i bilaga II skall dock
nedsättningar av den jordbruksrelaterade delen av avgiften beviljas
inom de kvantitativa begränsningar som avses i den bilagan.

2. Associationsrådet får

— göra tillägg till den förteckning över förädlade jordbruks-
produkter som avses i detta protokoll.

— öka de kvantiteter med förädlade jordbruksprodukter som
berättigar till de tullkoncessioner som fastställs i detta
protokoll.

3. Associationsrådet får ersätta koncessionerna med en ordning
med utjämningsbelopp uun kvantitativa begränsningar, som
fastställs på grundval av de fastslagna prisskillnaderna på
gemenskapens och Estlands marknader för de jordbruksprodukter
som faktiskt används för att producera de förädlade
jordbruksprodukter som omfatus av detu protokoll.
Associationsrådet skall göra en förteckning över de produkter på
vilka utjämningsbeloppen är tillämpliga och en förteckning över
basprodukter. Den skall anu allmänna genomförandebestämmelser
för det ändamålet.

Artikel 2

I detu protokoll används följande beteckningar med de betydelser
som här anges:

— varor: de förädlade jordbruksprodukter som avses i detu
protokoll,

— den jordbruksrelaterade delen av avgiften: den del av avgiften
som motsvarar den kvantitet jordbruksprodukter som ingår i
den förädlade produkten och som dras av från den tillämpliga
avgiften då jordbruksprodukterna importeras oförädlade,

— den icke-jordbruksrelaterade delen av avgiften: den del av
avgiften som återstår då den jordbruksrelaterade delen dras av
från den toula avgiften,

— basprodukt: de jordbruksprodukter som anses ha använts i
produktionen av varor enligt förordning (EG) nr 3448/93,

— baskvantitet: den kvantitet av en basprodukt som
beräknas på det sätt som anges i artikel 3 i förordning
(EG) nr 3448/93 och som används för att fastställa den
jordbruksrelaterade del av avgiften som är tillämplig på
en viss vara, i enlighet med villkoren i samma
förordning.

Artikel 3

1. Gemenskapen skall bevilja Estland följande
koncessioner:

— Den icke-jordbruksrelaterade delen av avgiften skall
nedsättas i enligliel med bilaga I.

— I fråga om de varor för vilka bilaga I anger en reducerad
jordbruksrelaterad andel av avgiften (MOBR), skall
nivån på den senare beräknas genom att baskvantitetema
reduceras i fråga om de basprodukter för vilka en
avgiftsnedsättning beviljas med 20 % år 1995, med
40 % år 1996 och 60 % från och med år 1997. För
övriga basprodukter av dessa varor skall motsvarande
nedsättningar för dessa år vara 10 %, 20 % respektive
30 %. Dessa nedsättningar skall beviljas inom de
tullkvotgränser som anges i bilaga II. För kvantiteter
utöver dessa kvoter skall den jordbruksrelaterade andelen
av avgiften som är tillämplig för tredje land tillämpas.

2. De jordbruksrelaterade andelarna av avgiften skall
ersättas med reducerade jordbruksrelaterade andelar av
avgiften i fråga om varor som lagts till i enlighet med
förfarandet i artikel 1.2.

Artikel 4

Estland skall tillämpa de tullsatser som den 1 januari 1995
tillämpades på de varor som omfattas av förordning (EG) nr
3448/93. Om Estland emellertid önskar tillämpa tullsatser
enligt artikel 24.2 och 24.3 i detu avul skall Estland
hänskjuu frågan till associationsrådet. Estland skall skilja
mellan den jordbruksrelaterade andelen och den icke-
jordbruksrelaterade andelen av tullsatsema till och med den
31 december 1996. Estland skall avskaffa den icke-
jordbruksrelaterade andelen av de tullsatser som åtskiljs på
detu sätt inom tre it från och med dagen för åtskiljande i
tre lika stora årliga etapper. Den jordbruksrelaterade
andelen av avgiften skall av associationsrådet nedsättas
enligt de principer som anges i artikel 3.1 andra
strecksatsen i detta protokoll.

136

Prop. 1995/96:27

Bilaga

BILAGA I

Importtullar täUmptiga i ganenakapen på varor med ursprung i Estland

	Varuslag	TuUsats för tredje iand	Allmin förmåns- tulluts (OSP)	Tilllmplig tulluts
	Varuslag	TuUsats för tredje iand	Allmin förmåns- tulluts (OSP)	Fr.o.m. 1.1.1995	Fr.o.m. 1.1.1996
1521 10 90	Vegetabiliska vaxer	3	0	0	0
1521 90 99	Bivax	2,5	0	0	0
1704 10 11	Tuggummi i plattor	8+ MOB MAX 23	2+ MOB MAX 23	0+ MOBR MAX 23	0+ MOBR MAX 23
1704 10 19	Tuggummi, annat	84- MOB MAX 23	2+ MOB MAX 23	0+ MOBR MAX 23	0+ MOBR MAX 23
1704 90 71	Karameller	13+ MOB MAX 27 + AD S/Z	6+ MOB MAX 27 + AD S/Z	3+ MOBR MAX 27 + AD S/Z	0+ MOBR MAX 27 + AD S/Z
1704 90 75	Kola o.d.	13+ MOB MAX 27 + AD S/Z	6+ MOB MAX 27 + AD S/Z	3+ MOBR MAX 27 + AD S/Z	0+ MOBR MAX 27 + AD S/Z
1805	Kakaopulver, inte innehållande socker eller annat sötningsmedel	12	9	5	0
1806	Choklad och andra livsmedelsberedning ar innehållande kakao
1806 10 00	Kakaopulver, innehållande socker eller annat »uHnings- medd
1806 10 10* 11		10	3	0	0
1806 10 10* 19		10	-	5	0
1806 10 10* 91		10+ MOB	3+ MOB	0+ MOBR	0+ MOBR
1806 10 10* 99		10+MOB	-	5+MOBR	0+MOBR
1806 10 30* 10		10+MOB	3+MOB	0+MOBR	0+MOBR
1806 10 30*90		10+MOB	-	5+MOBR	0+MOBR
1806 10 90* 10		10+MOB	3+MOB	0+MOBR	0+MOBR
1806 10 90*90		10+MOB	-	5+MOBR	0+MOBR
1806 20 10		12+MOB MAX 27+AD S/Z	9+MOB MAX 27+AD S/Z	4+MOBR MAX 27+AD S/Z	0+MOBR MAX 27 + AD S/Z
1806 20 30		12+MOB MAX 27 + AD S/Z	9+MOB MAX 27+AD S/Z	4+MOBR MAX 27+AD S/Z	0+MOBR MAX 27+AD S/Z
1806 20 50		12+MOB MAX 27 + AD S/Z	9+MOB MAX 27+AD S/Z	4+MOBR MAX 27 + AD S/Z	0+MOBR MAX 27+AD S/Z

137

Prop. 1995/96:27

Bilaga

KN-m-ne,	Varuslag	Tultaau för tredje knd	AlbnAn förmiru- tullsats (GSP)	Tillimplig tullsats
KN-m-ne,	Varuslag	Tultaau för tredje knd	AlbnAn förmiru- tullsats (GSP)	Fr.o.m. 1.1.1995	Fr.o.m. 1.1.1996
1806 20 70		19 + MOB	-	IO + MOI1	O+MOIIR
1806 20 80 - 1806 90 50		12 + MOB MAX 27 +AD S/Z	9 + MOB MAX 27 + AD S/Z	4+MOBR MAX 27 + AD S/Z	O + MOBR MAX 27 + AD S/Z
1806 90 60 - 1806 90 90		12+MOB MAX 27 + AD S/Z	-	6 +MOBR MAX 27 + AD S/Z	0+MOBR MAX 27 + AD S/Z
1905 10 00		9 + MOB MAX 24 +AD F/M	0 + MOB MAX 24+AD F/M	0+MOBR MAX 24+AD F/M	0+MOBR MAX 24 +AD F/M
1905 20		13 + MOB	O+MOB	0+MOBR	0+MOBR
1905 30 utom 1905 30 91		13+MOB MAX 35 + ADS/Z	-	6 +MOBR MAX 35+AD S/Z	0+MOBR MAX 35 + ADS/Z
1905 30 91		13+MOB MAX 35 +AD F/M	-	6+MOBR MAX 30+AD F/M	0+MOBR MAX 30+AD F/M
1905 40		14 +MOB	-	74 MOBR	OtMOlIR
1905 90 10		6+MOB MAX 20+AD F/M	0 + MOB MAX 20+AD F/M	0+MOBR MAX 20+AD F/M	0+MOBR MAX 20+AD F/M
1905 90 20		7 +MOB	0+MOB	0+MOBR	0+MOBR
1905 90 30		14 + MOB	4 +MOB	0+MOBR	0+MOBR
1905 90 40 - 1905 90 90 utom 1905 90 60		13 + MOB MAX 30+AD F/M	-	6+MOBR MAX 30+AD F/M	0+MOBR MAX 30+AD F/M
1905 90 60		13+MOB MAX 35 +AD S/Z	-	6+MOBR MAX 35 +AD S/Z	0+MOBR MAX 35 + ADS/Z
2102 10 39	JM	15+MOB	4 +MOB	0+MOBR	0+MOBR
2105	Glassvaror	12 + MOB MAX 27 + AD S/Z	-	6+MOBR MAX 27 + AD S/Z	0+MOBR MAX 27 + AD S/Z
2202 10 00	Vatten	15	6	3	0
2201 10 19	Mineralvatten	4	0	0	0
2203 00 90	Maltdrycker	24	14	9	7
2208 90 31	Vodka	1,3 ccu/% vol/hl + 5 ecu/hl	-	1,1 ecu/% vol/hl + 4 ecu/hl	0,9 ecu/% vol/hl + 3,5 ecu/hl
2208 90 55	Likör	1,6 ecu/% vol/hl + 10 ecu/hl	-	1,4 ecu/% vol/hl + 8 ecu/hl	1,1 ecu/% vol/hl + 7 ecu/hl
2208 90 59	Andra spritdrycker	1,6 ccu/% vol/hl + 10 ecu/hl	-	1,4 ccu/% vol/hl + 8 ecu/hl	1,1 ecu/% vol/hl + 7 ecu/hl

138

Prop. 1995/96:27

Bilaga

BILAGA II

TlllUmpllgR tidlkvntrr pA Import till grinmnkapen rv varor med urnprnng i Eatlaixl för vilka en
nednatlning av den jurdbruknreialerade delen mv avgiften be viljan i enlighet ined artikel .1

KN-nummer	Varuslag	Kvantitet (ton)
KN-nummer	Varuslag	1995	1996	1997	1998	1999	2000
1704 10 11	Tuggummi i plattor	120	132	144	156	168	180
1704 10 19	Annat tuggummi
1704 90 71	Karameller, även fyllda
1704 90 75	Karameller
1805	Kakaopulver	25	28	31	34	37	41
1806	Choklad	60	66	72	78	84	90
1905	Fabri ksbakat bröd	100	110	120	130	140	150
2102 10 39	Jäst	15	17	18	20	21	23
2105	Glassvaror	10	11	12	13	14	15
2203	Maltdrycker	150	165	180	195	210	225
2208 90 31	Vodka	80	88	96	104	112	120
2208 90 55	Likör	15	17	18	20	21	23
2208 90 59	Andra spritdrycker	15	17	18	20	21	23

139

PROTOKOLL 3

Prop. 1995/96:27

Bilaga

om definitionen av "ursprungsvaror" och metoder för administrativt samarbete

AVDELNING I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Definitioner

I dena protokoll används följande beteckningar med de
betydelser som här anges:

a) tillverkning: alla slag av bearbetning eller behandling
inbegripet sammansättning eller särskilda processer.

b) material, alla ingredienser, råvaror, beståndsdelar eller
delar etc. som används vid framställningen av
produkten..

c) produkt: den produkt som framställs, även om den är
avsedd för senare användning i en annan
framställningsprocess.

d) varor: både material och produkter.

e) tullvärde: det värde som fastställs i enlighet med
Avtalet om tillämpning av artikel VII i Allmänna
avtalet om handel och tulltariffer (GATT-avtalet) som
slöts i Genéve den 12 april 1979.

f) pris fritt frän fabrik: det pris som betalas för produkten
fritt fabrik lill tillverkaren i vars förelag den sista
bearbetnings- eller förädlingsprocessen ägde rum,
förutsatt att priset inbegripet värdet på samtliga
använda material, minus alla inhemska skatter som
skall eller får återbetalas när den framställda produkten
exporteras.

g) materialvärde: tullvärdel vid tidpunkten för import av
det icke-ursprungsmaterial som används eller, om
priset inte är känt och inte kan säkerställas, det första
säkerställda pris som betalas för materialet i de berörda
territorierna.

h) ursprungsmaterials värde: tullvärdet på sådana material
i enlighet med definitionen i g som också skall
tillämpas.

i) mervärde: priset fritt från fabrik minus tullvärdet för
varje införlivad produkt som inte har sitt ursprung i det
land i vilket varorna framställs.

nummer (ined fyrsifliig silTerkod) som används i den
nomenklatur som utgör Systemet lör harmoniserad
varubeskt ivning och kodifiering, i detu protokoll kallat
Harmoniserade systemet eller HS.

k) klassificeras: klassificeringen av en produkt eller ett
material enligt ett visst tulluxenummer.

l) parti: varor som antingen sänds samtidigt från en exportör
till en moaagare eller som omfatus av ett enda
transportdokument för hela transporten från exportören till
monagaren eller, om ett sådant dokument saknas, av en
enda faktura.

AVDELNING II

DEFINITION AV BEGREPPET
"URSPRUNGSVAROR"

Artikel 2

Ursprungskriterier

Vid tillämpningen av avulet och uun att det påverkar
besUmmelsema i artiklarna 3 och 4 i detu protokoll avses
med

1. varor med ursprung i gemenskapen :

a) varor som helt framställts inom gemenskapen i
enlighet med artikel 5 i detu protokoll.

b) varor som framställts inom gemenskapen och som
innehåller material som inte helt framställts där,
förutsatt att dessa varor har genomgått tillräcklig
bearbetning och förädling inom gemenskapen i
enlighet med artikel 6 i detu protokoll.

2. varor med ursprung i Estland:

a) varor som helt framställts i Estland.

b) varor som framställts i Estland och som innehåller
material som inte helt framställts där, förutsatt att
dessa varor har genomgått tillräcklig bearbetning och
förädling i erlighet med artikel 6 i detu protokoll.

140

j) kapitel- och tulltaxenummer: de kapitel och tulluxe-

Artikel 3

Bilateral kumulation

I Trots bestämmelserna i artikel 2.1 b skall material som
enligt detta protokoll har sitt ursprung i Estland anses vara
material med ursprung i gemenskapen och det är inte
nödvändigt att sådant material har undergått tillräcklig
bearbetning eller förädling i Estland, dock förutsatt aa det
har genomgått bearbetning eller förädling i högre grad den
som beskrivs i artikel 7 i delta protokoll.

2. Trots bestämmelserna i artikel 2.2 b skall material som
enligt detta protokoll har sitt ursprung i gemenskapen
anses som material med ursprung i Estland, och det skall
inte krävas an sådant material har genomgån tillräcklig
bearbetning eller förädling i gemenskapen, dock förutsatt
att det har genomgått bearbetning eller förädling utöver
den som anges i artikel 7 i detta protokoll.

Artikel 4

Kumulation med material som har sitt ursprung i
Lettland och Litauen

1. a) Trots bestämmelserna i artikel 2.1 b och om inte

annat följer av bestämmelserna i punkterna 2 och
3 skall material, med ursprung i Lettland eller
Litauen enligt protokoll 3 som utgör bilaga till
avtalen mellan gemenskapen och dessa länder,
anses ha sitt ursprung i gemenskapen, och det skall
inte krävas att sådant material har genomgått
tillräcklig bearbetning eller förädling, dock på
villkor att det har undergått bearbetning och
förädling utöver den som anges i artikel 7 i detta
protokoll.

b) Trots bestämmelserna i artikel 2.2 b och trots
bestämmelserna i punkterna 2 och 3 skall material,
som har sitt ursprung i Lettland eller Litauen enligt
protokoll 3 som är bilaga till avtalen mellan
gemenskapen och dessa länder, anses vara material
med ursprung i Estland, och det är inte nödvändigt
an sådant material har undergån tillräcklig
bearbetning eller förädling, dock på villkor att det
har undergått bearbetning och förädling i högre
grad den som beskrivs i artikel 7 i detta protokoll.

2. Produkter som har fått ursprungsstatus med stöd av
punkt 1 skall endast fortsätta att anses ha sitt ursprung i
gemenskapen eller i Estland om mervärdet där överstiger
värdet på de material som har sitt ursprung i Lettland eller
Estland.

Om detta inte är fallet skall de berörda varorna vid
tillämpningen av detta avtal eller av avtalen mellan
gemenskapen och Lettland respektive Estland anses ha sitt
ursprung i Lettland eller Litauen, beroende på vilket av
dessa länder som har det högsta värdet på de material som
används.

Prop. 1995/96:27
Bilaga

3. Vid tillämpningen av denna artikel skall ursprungs-
bestämmelser som är identiska med bestämmelserna i detta
protokoll tillämpas vid handeln mellan gemenskapen och
Lettland respektive Litauen och mellan Estland och dessa
båda länder och även mellan vart och ett av dessa länder
sinsemellan.

Artikel 5

llcll fniiHNliilldu varor

1. I enlighet med artikel 2.1 a och 2.2 a skall följande
produkter anses vara helt framställda antingen i gemenskapen
eller i Estland:

a) Mineraliska produkter som utvunnits ur deras jordar eller
havsbottnar.

b) Vegetabiliska produkter som skördats där.

c) Levande djur som fötts och uppfötts där.

d) Produkter som erhållits från levande djur som uppfötts
där.

e) Produkter från jakt eller fiske som utövats där.

f) Produkter från havsfiske och andra varor som hämtats ur
havet av deras fartyg.

g) Produkter som framställts ombord på deras fabriksfartyg
uteslutande av de varor som avses i f.

h) Begagnade föremål som tillvaratagits där och som endast
kan användas för återvinning av råvaror, inbegripet
begagnade bildäck som endast kan användas för
regummering eller användas som avfall.

i) Avfall och skrot som uppkommit vid tillverknings-
processer som bedrivs där.

j) Produkter som utvunnits från eller under havsbotten
utanför Estlands territorialvatten, förutsatt att landet har
ensamrätt till den havsbotten.

k) Varor som framställts uteslutande av de produkter som
anges i a-j.

2. Med uttrycket deras fartyg och fabriksfartyg i punkt 1 f
och g avses endast fartyg

— som är registrerade eller anmälda för registrering i
Estland eller i en av gemenskapens medlemsstater,

— som för Estlands eller en medlemsstats flagg, 141

— som till minst SO % ägs av medborgare i Estland eller
i cn medlemsstat, eller av ett bolag med huvudkontor
i en av dessa stater eller i Estland, och i vilket
direktören eller direktörerna. ordföranden i
bolagsstyrelsen eller i annan styrelse samt majoriteten
av medlemmarna t dessa styrelser är medborgare i
Estland eller i en av gemenskapens medlemsstater och
vidare, i fråga om handelsbolag eller aktiebolag, varav
minst hälften av kapitalel tillhör dessa stater, Estland,
deras offentliga organ eller deras medborgare.

— vars befälhavare och övriga befäl är medborgare i
Estland eller i en av gemenskapens medlemsstater,

— vars besättning till minst 75 % består av medborgare

i Estland eller i en medlemsstat.

3. Med begreppen Estland och gemenskapen skall också
Estlands och gemenskapens medlemsstaters
territorialvatten omfattas.

Havsgående fartyg, inklusive fabriksfartyg på vilka den
fångade fisken behandlas eller bearbetas skall anses utgöra
en del av gemenskapens eller Estlands territorium,
förutsatt att de uppfyller villkoren i punkt 2.

Artikel 6

Tillräckligt bearbetade eller förädlade varor

1. Vid tillämpningen av artikel 2 anses icke-
ursprungsmaterial vara tillräckligt bearbetade eller
förädlade då den framställda produkten klassificeras enligt
ett annat tulhaxenummer än del enligt vilket alla de icke-
ursprungsmaterial som liar använts vid tillverkningen
klassificeras, om inte annat följer av punkterna 2 och 3.

2. För en produkt som anges i kolumnerna 1 och 2 i
förteckningen i bilaga II måste de villkor som anges i
kolumn 3 för produkten i fråga uppfyllas i stället för
regeln i punkt I.

Då det i förteckningen i bilaga II används en procentregel
vid bestämning av ursprungsstatus för en produkt som har
framställts i gemenskapen eller i Estland, skall
värdeökningen till följd av bearbetningen eller förädlingen
motsvara den framställda produktens pris fritt fabrik
minus värdet på det material från tredje land som har
imponerats till gemenskapen eller Estland.

3. Dessa villkor anger, i fråga om samtliga produkter som
omfattas av detta avtal, den bearbetning eller förädling
som måste utföras på det icke-ursprungsmaterial som
används vid framställningen av dessa varor och tillämpa
endast med avseende på sådana material. Av detta följer
att om en produkt, som har fått ursprungsstatus genom att
den uppfyller villkoren i förteckningen för den produkten

Prop. 1995/96:27
Bilaga

och används vid framställningen av en annan vara, är de
tillämpliga villkoren för den vara i vilken den införlivas inte
tillämpliga på den, och ingen hänsyn skall tas till det icke-
ursprungsmaterial som kan ha använts vid framställningen.

Artikel 7

Otillräckliga bearbetnings- eller förädlingsåtgärder

Vid tillämpning av artikel 6 skall följande åtgärder anses vara
otillräcklig behandling eller bearbetning för att ge status som
ursprungsvaror, oavsett om det sker en ändring av
tulltaxenummer eller inte:

a) Behandling i syfte att säkerställa att varorna bevaras i gott
skick under transport och lagring (luftning, utspridning,
torkning, kylning, inläggning i salt, svavelsyrligliclsvaltcn
eller i andra konserverande vatlenlösningar, avlägsnande
av skadade delar och liknande åtgärder).

b) Enkel behandling bestående i avlägsnande av damm,
siktning eller sållning, sortering, klassificering,
hoppassning (inklusive sammanföring av varusatser),
tvättning, målning eller delning.

c) i) Ompackning, uppdelning eller sammanföring av

kollin.

ii) Förpackning på flaskor, i säckar, fodral eller askar,
anbringande av skyltar eller plattor m.m. samt alla
andra enkla förpackningsåtgärder.

d) Fästande av märken, etiketter eller liknande utmärkande
beteckningar på varor eller förpackningar.

c) Enkel blandning av varor, även av skilda slag, om en eller
flera i blandningen ingående beståndsdelar inte uppfyller
villkoren i detta protokoll för att kunna anses ha ursprung
i gemenskapen eller Estland.

0 Enkel sammansättning av delar av artiklar i avsikt att
framställa en komplett artikel.

g) En kombination av två eller flera av de åtgärder som
anges i a - f.

h) Slakt av djur.

Artikel 8

Kvalificerande enhet

1. Den kvalificerande enheten för tillämpning av
bestämmelserna i detta protokoll skall vara den särskilda
produkt som anses vara basenheten vid fastställandet av
klassificering i enlighet med Harmoniserade systemets
nomenklatur.

142

Av delta följer alt

a) då en produkt, som är sammansatt av en grupp eller
samling artiklar, klassificeras under ett enda
tulllaxcnummer i Harmoniserade systemet utgör
helheten den kvalificerande enheten,

b) då eti parti består av ett antal identiska varor som
klassificeras enligt samma tulltaxenummer i
Harmoniserade systemet skall varje produkt beaktas
individuellt vid tillämpning av bestämmelserna i detta
protokoll.

2. Om förpackningar är inkluderade i enlighet ined den
allmänna regeln 5 i Harmoniserade systemet skall den
inkluderas vid fastställandet av ursprung.

Artikel 9

Tillbehör, reservdelar och verktyg

Tillbehör, reservdelar och verktyg som levereras
tillsammans ined en utrustning, en maskin, en apparat
eller ett fordon skall tillsammans med dessa anses som en
enhet när de utgör standardutrustning och ingår i priset
för ifrågavarande utrustning, maskin, apparat eller fordon
eller inte har fakturerats särskilt.

Artikel 10

Satser

Varor i satser, i den mening som avses i allmänna
tolkningsregeln 3 i Harmoniserade systemet, anses som
ursprungsvaror under förutsättning att alla i satsen
ingående komponenter utgör ursprungsvaror. Varor i
satser som beslår av såväl ursprungsvaror som icke-
ursprungsvaror skall dock i sin helhet anses vara
ursprungsvaror, förutsatt att värdet av icke-
ursprungsvarorna inte överskrider 15 % av satsens pris
fritt fabrik.

Artikel 11

Neutrala element

Vid bestämning av om en produkt har ursprung i
gemenskapen eller i Estland skall det bortses från om
elektrisk energi, bränsle, anläggningar och utrustning
liksom maskiner och verktyg som använts för
framställning av denna produkt, eller om någon vara som
använts under produktionen och som inte ingått och soin
inte var avsedd att ingå i den slutliga sammansättningen
av produkten, är ursprungsvaror eller ej.

Prop. 1995/96:27

Bilaga

AVDELNING III

TERRITORIELLA KRAV

Artikel 12

Territoriell princip

De villkor i avdelning II som gäller erhållande av
ursprungsstatus skall uppfyllas ulan avbrott i gemenskapen
eller i Estland utan att det påverkar bestämmelserna i
artiklarna 3 eller 4.

Artikel 13

Återimport av varor

Om varor med ursprungsstatus som exporteras från
gemenskapen eller Estland till ett annat land återsänds, skall
de, förutom då bestämmelserna i artiklarna 3 eller 4
tillämpas, anses vara icke-ursprungsvaror om det inte till
tullmyndigheternas tillfredsställelse kan visas

a) att de återsända varorna är samma varor som de som
exporterades, och

b) att de inte har undergått någon åtgärd utöver den som var
nödvändig för att bevara dem i gott skick medan de var i
det landet, eller under export.

Artikel 14

Direkttransport

1. Den förmånsbehandling som avses i delta avtal gäller
endast för varor eller material som transporteras mellan
gemenskapens och Estlands territorier, eller vid tillämpning
av bestämmelserna i artikel 4 Lettlands eller Litauens, utan
att föras in på andra territorier. Varor med ursprung 'i
Estland eller i gemenskapen som bildar en enda försändelse
som inte delas upp, får emellertid transporteras genom andra
territorier än gemenskapens och Estlands eller, vid
tillämpning av bestämmelserna i artikel 4, Lettlands eller
Litauens, eventuellt med omlastning eller tillfällig lagring på
de territorierna, förutsatt alt varorna har stått under uppsikt
av tullmyndigheten i transit- eller lagringslandet och alt de
inte har undergått annan behandling än lossning och lastning,
eller någon åtgärd för att bevara dem i gott skick.

Varor med ursprung i Estland eller i gemenskapen får
transporteras i pipeline genom annat territorium än
gemenskapens eller Estlands.

2. För att styrka alt villkoren i punkt 1 har uppfyllts skall för
tullmyndigheten i importlandet uppvisas

143

a) en enda fraktsedel utfärdad i exportlandet och som
omfattar transporten genom transillandet, eller

b) ett intyg utfärdat av tullmyndigheten i transillandet
innehållande

i) en noggrann produktbeskrivning,

ii) datum för varornas lossning och lastning, eller för
deras inskeppning eller utskeppning, saint namnet
på det fartyg soin används,

iii) uppgift om de villkor under vilka varorna befunnit
sig i transillandet, eller

c) i avsaknad härav, andra skriftliga underlag.

Artikel 15

Utställningar

1. Varor som har sänts från en av de avtalsslutande
parterna till en utställning i tredje land och som efter
utställningen sålts för att införas till en annan part skall
vid införseln dra fördel av bestämmelserna i avtalet, om
varorna uppfyller villkoren i detta protokoll för att anses
ha ursprung i gemenskapen eller i Estland och om det
styrks för tullmyndigheten på ett tillfredsställande sätt

a) att en exportör har sänt varorna från en av de
avtalsslutandc parterna till utställningslandet och ställt
ut dem där,

b) att denne exportör har sålt eller på annat sätt avyttrat
varorna till någon annan avtalsslutandc part,

c) alt varorna under utställningen eller omedelbart
därefter har sänts till den senare avtalsslutande parten
i samma skick som de sänts till utställningen, och

d) all varorna, sedan de sänts till utställningen, inte har
använts för annat ändamål än demonstration på
utställningen.

2. Ett ursprungsintyg skall på vanligt sätt utfärdas eller
upprättas i enlighet med avdelning IV och uppvisas för
tullmyndigheten i den importerande staten. Namn och
adress till utställningen skall tydligt anges på intyget, vid
behov får ytterligare skriftliga bevis om produkternas art
och de villkor på vilka de har ställts ut krävas.

3. Bestämmelserna i punkt 1 är tillämpliga på alla
handels-, industri-, jordbruks- och hantverksutställningar
samt på mässor eller offentliga visningar av liknande
karaktär under vilka varorna förblir under tullkontroll,
dock med undantag av sådana som i privat syfte anordnas
i butiker eller affärslokaler för försäljning av utländska
varor.

Prop. 1995/96:27
Bilaga

AVDELNING IV

URSPRUNGSINTYG

Artikel 16

Varucertifikat EUR.l

Intyg om varors ursprungsstatus enligt detta protokoll skall
ges i form av ett varucertifikat EUR.l, av vilket en mall
finns i bilaga III till detta protokoll.

Artikel 17

Normalt förfarande för utfärdande av varucertifikat
EUR.l

1. Ett varucertifikat EUR. 1 skall utfärdas av tullmyndigheten
eller den exporterande staten endast på skriftlig ansökan från
exportören eller, på exportörens ansvar, från dennes
representant.

2. För det ändamålet skall exportören eller dennes
representant fylla i både varucertifikat EUR.l och
ansökningsblanketten, av vilka mallar finns i bilaga III.

Dessa blanketter skall fyllas i på något av de språk som
avtalet har upprättats på, i enlighet med de bestämmelser som
inryms i exportlandets nationella lagstiftning. Om
blanketterna fylls i för hand skall skriften göras med bläck
och med tryckbokstäver. Uppgift om varuslag skall anges i
det fält som är reserverat för det ändamålet varvid alla rader
skall fyllas i. Om ett fält inte fylls i fullständigt skall en
vågrät linje dras under sista raden under varuslag varvid det
tomma utrymmet korsas över.

3. En exportör som ansöker om ett varucertifikat EUR.l
skall vara beredd att när som helst på begäran av tull-
myndigheterna i exportlandet där varucertifikatet EUR.l
utfärdas framvisa alla relevanta handlingar som styrker de
berörda varornas ursprungsstatus samt att övriga krav i detta
protokoll är uppfyllda.

Exportören skall behålla de handlingar som avses i
föregående stycke under minst tre år.

Ansökningar om varucertifikat EUR.l skall bevaras av
tullmyndigheten i exportlandet under minst tre år.

4. Varucertifikatet EUR.l skall utfärdas av tullmyndigheten
i en av gemenskapens medlemsstater om de varor som skall
exporteras kan anses vara varor med ursprung i gemenskapen
i enlighet med artikel 2.1 i detta protokoll. Varucertifikat
EUR.l skall utfärdas av tullmyndigheten i Estland om de
varor som skall exporteras kan anses vara varor med
ursprung i Estland i enlighet med artikel 2.2 i detta protokoll.

144

Prop. 1995/96:27

Bilaga

5. Vid tillämpning av bestämmelserna i artikel 2-4 om
kumulation får tullmyndigheten i medlemsstaten eller i Litauen
utfärda varucertifikat EUR. 1 enligt villkoren i detta protokoll
om de varor som skall exporteras kan anses vara varor med
ursprung i enlighet med detta protokoll och förutsatt att de
varor som omfattas av varucertifikat EUR.l befinner sig i
gemenskapen eller i Litauen.

I delta fall skall varucertifikat EUR. 1 utfärdas mot uppvisande
av ett tidigare utfärdat eller upprättat ursprungsintyg. Detta
ursprungsintyg måste tullmyndig-hctcn i exportlandet behålla
i minst två år.

6. Exportlandets utfärdande tullmyndigheter skall vidta alla
nödvändiga åtgärder för alt säkerställa produkternas
ursprungsstatus och att övriga krav i detta protokoll är
uppfyllda. För det ändamålet skall de ha rätt att begära alla
slag bevis och alt utföra alla slags kontroller av exportörens
räkenskaper, eller varje annan kontroll som de bedömer
lämplig.

De utfärdande tullmyndigheterna skall också säkerställa all de
blanketter som avses i punkt 2 är vederbörligen ifyllda. Den
skall särskilt kontrollera om utrymmet för varubeskrivningen
har fyllts i på ett sådant sätt alt det utesluter varje möjlighet
till bedrägliga tillägg.

7. Dagen för utfärdande av varucertifikat EUR.l skall anges
i det falt på certifikatct som är reserverat lor tullmyndigheten.

8. Varucertifikat EUR.l skall utlärdas av tullmyndig-hctcn i
exportlandet när de berörda varorna exporteras. Del skall
ställas till exportörens förfogande så snart utförseln ägt rum
eller säkerställts.

2. För genomförandet av punkt 1 skall exportören i sin
skriftliga ansökan ange plats och tidpunkt för exporten av de
varor som certifikatct avser och ange skälen för ansökan.

3. Tullmyndigheten får utfärda varucertifikat EUR.l i
efterhand endast efter alt ha kontrollerat att de uppgifter som
lämnas i exportörens ansökan stämmer överens med
uppgifterna i motsvarande dokument.

4. Ccrtifikal som utfärdas i efterhand måste förses med en av
följande påskrifter:

"NACHTRÄGLICH AUSGESTELLT", "DÉLIVRÉ A
POSTERIORI", "R1LASC1ATO A POSTERIORI".
"AFGEGEVEN A POSTERIORI", "ISSUED RETRO-
SPECTIVELY", "UDSTEDT EFTERF0LGENDE",
"EXPED1DO A POSTERIORI". "EMITIDO A
POSTERIORI", "ANNETTU JÄLKIKÄTEEN".
"UTFÄRDAT I EFTERHAND".

5. Den påskrift soin avses i punkt 4 skall föras in i fältet
"Anmärkningar" på varucertifikatet EUR. I.

Artikel 19

Utfärdande av ett duplikat av varucertifikat EUR.l

1. Vid stöld, förlust eller förstörelse av ett varucertifikat
EUR.l får exportören vända sig till den tullmyndighet som
utlardat det och skriftligen ansöka om ett duplikat som
upprättas på grundval av de exportdokument som finns hos
tullmyndigheten.

2. Ett duplikat som utfärdas på delta sätt måste förses med en
av följande påskrifter:

"DUPLIKAT",
"dUPLICAAT",

"DUPLICATA",
"DUPLICATE".

"DUPLICATO",
"DUPLICADO",

VIA",

■DUBLIKATAS",

"KAKSOISKAPPALE", "DUPLIKAT".

Artikel 18

Varucertifikat EUR.l som utfärdas i efterhand

1. Trots vad som sägs i artikel 17.8 får varucertifikat EUR.l
också undantagsvis utfärdas efter exporten av de produkter
som det avser i följande fall:

a) Det utfärdades inte vid tidpunkten för exporten på grund av
misstag, förbiseende eller särskilda omständigheter.

b) Det har tillfredsställande visats för tullmyndigheterna alt ett
varucertifikat EUR.l utfärdades men inte godtogs vid
importen av tekniska skäl.

3. Den påskrift som avses i punkt 2 samt utfärdandedag och
det ursprungliga varucertifikatets löpnummer skall föras in i
fällcl "Anmärkningar" på varucertifikatet EUR.l.

4. Duplikalct skall ha samma ulfärdandedag som del
ursprungliga varucertifikatet EUR.l och gälla från och med
samma dag

Artikel 20

Ersättning av ccrtifikat

1. Det skall när som helst vara möjligt att ersätta ett eller
flera varucertifikat EUR.l med ett eller flera andra

145

10 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 27

Prop. 1995/96:27

Bilaga

certifikat, förutsatt att detta görs av del tullkontor som
ansvarar för varukontrollema.

2. Vid tillämpningen av detu protokoll, inklusive
bestämmelserna i denna artikel, skall crsäuningsccrtifikatct
betraktas som ett varucertifikat EUR. I för en begränsad lid.

3. Ersättningscertifikatet skall utfärdas på grundval av en
skriftlig ansökan av återexportören efter del att de berörda
myndigheterna har kontrollerat de uppgifter som har lämnats
i sökandens ansökan. Datum och löpnummer för det
ursprungliga varucertifikatet EUR.l skall anges i fält 7.

Artikel 21

Förenklat förfarande vid utfärdande av certifikat

1. Trots artiklarna 17. 18 och 19 i detu protokoll kan ett
förenklat förfarande användas för utfärdandet av varucertifikat
EUR. 1 i enlighet med följande bestämmelser.

2. Tullmyndigheten i exportlandet får bemyndiga en exportör,
nedan kallad "godkänd exportör", som ofta exporterar varor
för vilka varucertifikal EUR. 1 får utfärdas och på ett för de
behöriga myndigheternas tillfredsställande sätt erbjuder alla
nödvändiga garantier för kontroll av varornas ursprungsstatus,
au inte till tullkontoret i exportlandet överlämna varorna eller
en ansökan om varucertifikat EUR. 1 avseende dessa varor vid
tiden för exporten, för att erhålla ett varucertifikat EUR.l
enligt de villkor som fastställs i artikel 17 i detu protokoll.

3. I det bemyndigande som avses i punkt 2 skall
tullmyndigheten, om den så önskar, föreskriva att fält nr 11
"Tullmyndighetens påskrift" på varucertifikatet EUR.l skall

a) antingen attesteras på förhand med en stämpel från
exportlandets behöriga tullkontor och med en handskriven
eller stämplad namnunderskrift av en tjänsteman på det
kontoret, eller

b) attesteras av den godkända exportören med en särskild
stämpel som är godkänd av tullmyndigheten i exportlandet
och motsvarar förlagan i bilaga V till deOa protokoll.
Stämpeln får vara förtryckt på formuläret.

4. I de fall som avses i punkt 3 a skall en av följande
påskrifter föras in i fäll nr 7 "Anmärkningar" på
varucertifikatet EUR.l:

"PROCEDIMIENTO SIMPLIFICADO", "FORENKLET

PROCEDURE",

"VERE1NFACHTES VERFAHREN",

"SIMPLIFIED
SIMPLIFIEE",

PROCEDURE", "PROCEDURE
"PROCEDURA SEMPL1FICATA",

"VEREENVOUDIGDE PROCEDURE". "PROCEDIMENTO

SIMPLIFICADO". "SUPAPRASTINTA PROCEDURA",
"YKS1NKERTA1STETTU MENETTELY", "FÖRENKLAD
PROCEDUR".

5. Fält nr 11 "Tullens påskrift" på varucertifikatet EUR.l
skall om nödvändigt fyllas i av den godkända exportören.

6. Den godkända exportören skall, om nödvändigt, i fält nr 13
"Anmodan om kontroll" på varucertifikatet EUR.l ange namn
och adress på den myndighet som är behörig att kontrollera
certifikatet.

7. Om det förenklade förfarandet tillämpas, får
tullmyndigheten i exportlandet föreskriva användning av
varucertifikat EUR. 1 med kännetecken för att de skall kunna
identifieras.

8. I det bemyndigande som avses i punkt 2 skall den behöriga
myndigheten särskilt ange

a) under vilka förhållanden ansökningar om varucertifikat
EUR.l skall göras,

b) under vilka förhållanden dessa ansökningar skall bevaras
under minst tre år,

c) i fråga om de fall som avses i punkt 3 b, vilken myndighet
som är behörig att utföra den efterkontroll som avses i
artikel 30 i detu protokoll.

9. Tullmyndigheten i exportlandet får förklara att vissa
kategorier av varor inte berättigar till den särskilda behandling
som avses i punkt 2.

10. Tullmyndigheten skall vägra sådant
bemyndigande som avses i punkt 2 till exportörer, om dessa
inte erbjuder de garantier som bedöms nödvändiga. De
behöriga myndigheterna kan återkalla bemyndigandet när som
helst. Återkallandet skall göras om den godkända exportören
inte längre uppfyller villkoren eller inte längre lämnar dessa
garantier.

11. Den godkända exportören kan åläggas att
informera de behöriga myndigheterna, i enlighet med de
bestämmelser som de fastställer, om de varor som han ämnar
avsända, så att myndigheterna kan göra de kontroller som de
anser är nödvändiga före varornas avsändande.

12. Tullmyndigheten i exportlandet får utföra
alla de kontroller som de anser vara nödvändiga av godkända
exportörer. Exportörerna skall tillåu att detu görs.

146

Prop. 1995/96:27

Bilaga

13. Bestämmelserna i denna artikel skall inte påverka
tillämpningen av gemenskapens, medlemsstaternas och
Estlands bestämmelser lör tullformaliteter och
användningen av tulldokument.

Artikel 22

Certifikatens giltighetstid

I Ett varucertifikat EUR.l skall vara giltigt i lyra
månader räknat från utfärdandedagen i exportlandet och
visas upp för tullmyndigheterna i importlandet inom den
perioden.

2. Varucertifikat EUR.l som lämnas in till
tullmyndigheten i importlandet efter sista dagen för
uppvisande enligt punkt 1 får godkännas för förmåns-
behandling om underlåteisen att lämna in certifikaten
senast den föreskrivna dagen beror på force majeure eller
särskilda omständigheter.

3. I övriga fall av försenat uppvisande kan
tullmyndigheten i importlandet godkänna varucertifikaten
EUR. 1 om varorna har lämnats in till dem före
ovannämnda sista dag.

Artikel 23

Uppvisande av certifikat

Varucertifikat EUR.l skall lämnas in till tullmyndigheten
i importlandet i enlighet med de bestämmelser som gäller
i den staten. Samma myndighet kan begära en
översättning av ett varucertifikat EUR. 1 eller en försäkran
på fakturan. Den kan också kräva att importanmälan
åtföljs av en försäkran från importören om att varorna
uppfyller de villkor som gäller för tillämpningen av
avtalet.

Artikel 24

Import av delleveranser

En isärtagen eller inte ihopsatt produkt, som omfattas av
den allmänna regeln 2 a i kapitel 84 eller 85 i
Harmoniserade systemet och som importeras genom
delleveranser på de villkor som har fastställts av de
behöriga myndigheterna, skall på begäran av den person
som deklarerar varorna i tullen anses vara en enda
produkt, och ett varucertifikat får lämnas in för hela
produkten vid import av den första delleveranserna.

Artikel 25

Blankett EUR.2

1. Trots artikel 16 får beviset på ursprungsstatus enligt detta
protokoll för försändelser som endast innehåller
ursprungsvaror vars värde inte överstiger 3 000 ecu per
försändelse lämnas i form av blankett EUR.2, av vilket en
mall finns i bilaga IV till detta protokoll.

2. Blanketten EUR.2 skall fyllas i och undertecknas av
exportören eller, på exportörens ansvar, av exportörens
representant i enlighet med detta protokoll.

3. En blankett EUR.2 skall fyllas i för varje försändelse.

4. Den exportör som har ansökt om en blankett EUR.2 skall
på begäran av tullmyndigheten i exportlandet överlämna alla
skriftliga underlag rörande blankettens användning.

5. Artiklarna 22 och 23 skall tillämpas på motsvarande sätt
på blankett EUR.2.

Artikel 26

Undantag från ursprungsintyg

1. Varor som sänds som småpaket från privatpersoner till
privatpersoner, eller ingår i av en resandes personliga
bagage, skall godtas som ursprungsvaror utan att ett
ursprungsintyg behöver uppvisas, förutsatt att importen av
sådana varor inte har kommersiell karaktär och att varorna
har deklarerats uppfylla kraven i detta protokoll samt att det
inte finns något tvivel om riktigheten i en sådan förklaringen.
I fråga om postpaket kan denna försäkran göras på
tullblankett C2/CP3 eller på ett papper som fästs vid den
blanketten.

2. Import som har tillfällig karaktär och uteslutande avser
varor för mottagarens, den resandes eller deras familjers
personliga bruk skall inte anses vara import av kommersiell
karaktär, förutsatt att det av varans art och mängd är
uppenbart att syftet inte är kommersiellt.

3. Dessutom skall det sammanlagda värdet av dessa varor
inte överstiga 300 ecu ifråga om småpaket eller 800 ecu
ifråga om varor som ingår i en resandes personliga bagage.

147

Artikel 27

Avvikelser och formella fel

1. Upptäckten av mindre avvikelser mellan uppgifterna i
varucertifikatet EUR.l eller blanketten E'UR.2 och
uppgifterna i de dokument som lämnats in till
tullmyndigheten med avseende på formaliteterna vid
importen av varorna medför inte i sig själv att
varucertifikatet EUR.l eller blanketten EUR.2 blir
ogiltigt, förutsatt an det vederbörligen har fastställs att
dokumentet svarar mot de inlämnade varorna.

2. Uppenbara formella fel som skrivfel i ett varucertifikat
EUR.l eller blankenen EUR.2 bör inte förorsaka att
dokumentet avvisas om felen inte är av den arten an det
uppstår tvivel om att uppgifterna i dokumentet är
korrekta.

Prop. 1995/96:27

Bilaga

AVDELNING V

METODER FÖR ADMINISTRATIVT SAMARBETE

Artikel 29

Meddelande om stämplar och adresser

Tullmyndigheten i medlemsstaterna och i Estland skall genom
Europeiska gemenskapernas kommission förse varandra med
■nallar för den stanipelmärkning som används på deras
tullkontor vid utfärdandet av varucertifikat EUR. 1 och med
adresserna till den tullmyndighet som är ansvarig för att
utfärda varucertifikat EUR.l och för an kontrollera de
certifikaten och blanketterna EUR.2.

Artikel 28

Belopp i ecu

1. De belopp i exportlandets nationella valuta som
motsvarar de belopp som unrycks i ecu skall fastställas av
exportlandet och meddelas den andra parten i detta avtal.

Om beloppen överstiger motsvarande belopp som
fastställts av importlandet, skall importlandet godta dem
om varorna är fakturerade i exportlandets valuta eller i
någon av de i artikel 4 i detta protokoll nämnda länders
valuta.

Om varor är fakturerade i en annan medlemsstats valuta,
skall importlandet godkänna det belopp som har anmälts
av det berörda landet.

2. Fram lill och med den 30 april 2000 skall de belopp
som skall användas i varje angiven valuta utgöra
motvärdet i denna nationella valuta till beloppen uttryckta
i per ecu den 1 oktober 1994.

För varje efterföljande period på fem år skall beloppen i
ecu och deras motvärde i medlemsstaternas nationella
valuta ses över av associationsrådet på grundval av ecuns
växelkurser den första arbetsdagen i oktober månad året
omedelbart före femårsperioden.

Vid denna översyn skall associationsrådet säkerställa att
någon sänkning inte sker av de belopp som skall användas
i nationell valuta och skall dessutom beakta önskemål om
att bevara effekten av berörda gränser i reella termer. För
det ändamålet får associationsrådet besluta om att ändra
beloppen i ecu.

Artikel 30

Kontroll av varucertifikat EUR.l och blankett EUR.2

1. Kontroll i efterhand av varucertifikat EUR. 1 och blankett
EUR.2 skall utföras stickprovsvis eller närhelst
tullmyndigheten i importlandet på goda grunder hyser tvivel
om dokumentets äkthet eller om riktigheten av uppgifterna
rörande varornas ursprungsstatus eller om att kraven i detta
protokoll har uppfyllts.

2. För tillämpningen av punkt 1 skall tullmyndigheten i
importlandet återsända varucertifikat EUR.l eller blanken
EUR.2, eller en kopia av dessa, till tullmyndigheten i
exportlandet och. i tillämpliga fall, ange skälen i fråga om
innehåll eller form för en undersökning.

3. Exportlandets tullmyndighet skall vidta alla nödvändiga
åtgärder för att säkerställa varornas ursprungsstatus och an
övriga krav i dena protokoll är uppfyllda. För det ändamålet
skall de ha rän att begära alla slag bevis och att utföra alla
slags kontroller av exportörens räkenskaper, eller varje annan
kontroll som de bedömer lämplig.

4. Om tullmyndigheten i importlandet beslutar att tills vidare
upphöra an tillämpa avtalets bestämmelser i avvaktan på
resultatet av kontrollen, skall de erbjuda importören an
varorna utlämnas, med förbehåll för de säkerhetsåtgärder som
bedöms nödvändiga.

5. Tullmyndigheten i importlandet skall senast inom tio
månader underrättas om resultatet av kontrollen. Detta

148

ivmiIImI iiiAmIc khiil iiIvimi om <l<>kuiiiciilt*ii III liklii <m:Ii (»iii
de berörda varorna kan anses vara ursprungsvaror och
uppfyller kraven i delta protokoll.

6. Om, vid välgrundad misstanke, inget svar erhålls inom
tio månader från dagen för begäran om kontroll, eller om
svaret inte innehåller tillräckliga uppgifter för att avgöra
om dokumentet i fråga är äkta eller varornas verkliga
ursprung, skall den myndighet som har begärt kontrollen
avslå ansökan om förmånsbehandling, utom i fall av force
majeure eller särskilda omständigheter.

Artikel 31

Tvister

Om det uppstår en tvist i samband med de
kontrollförfaranden som avses i artikel 30 och som inte
kan lösas inellan den lullinyiidighet som begär kontroll
och den tullmyndighet som ansvarar för utförandet av
denna kontroll eller leder till frågor angående tolkningen
av detu protokoll skall dessa överlämnas till
associationsrådet.

Tvister mellan importören och tullmyndigheterna i
importlandet skall avgöras enligt lagstiftningen i den
suten.

Artikel 32

Påföljder

Påföljder skall drabba varje person som upprättar, eller
låter upprätta, ett dokument som innehåller oriktiga
upplysningar i syfte att erhålla förmånsbehandling för
varor.

Artikel 33

Frizoner

1. Medlemssutema och Estland skall vidu alla
nödvändiga åtgärder för att säkerställa att varor som
exporteras på grundval av ett varucertifikat EUR.l, och
som under transporten lagras i en frizon på deras
territorier, inte ersätts med andra varor och att de inte
undergår någon hantering annan än normala förfaranden
för att förhindra dem från att försämras.

2. Med undanug från bestämmelserna i punkt 1 skall, om
varor med ursprung i gemenskapen eller i Estland som
importeras till en frizon på grundval av ett varucertifikat
EUR.l och där genomgår bearbetning eller förädling, de
berörda myndigheterna på exportörens begäran utfärda ett
nytt varucertifikat EUR.l. om den genomförda
bearbetningen eller förädlingen är förenlig med
bestämmelserna i detu protokoll.

Prop. 1995/96:27
Bilaga

AVDELNING vi

CEUTA OCH MEI.ILLA

Artikel 34

Tillämpning av protokollet

1. Begreppet "gemenskapen" som används i detta protokoll
omfattar inte Ceuta och Melilla. Begreppet "varor med
ursprung i gemenskapen* omfattar inte varor med ursprung

1 dessa zoner.

2. Detta protokoll skall tillämpas på motsvarande sätt på
varor med ursprung i Ceuta och Melilla, men endast enligt de
särskilda villkor som anges i artikel 35.

Artikel 35

Särskilda villkor

1. Följande bestämmelser skall tillämpas i stället för artikel

2 och hänvisningar till den artikeln skall på motsvarande sätt
betraktas som hänvisningar till den här artikeln.

2. Förutsatt att varorna har transporterats direkt i enlighet
med bestämmelserna i artikel 14, skall följande anses som

1. varor med ursprung i Ceuta eller Melilla:

a) Varor helt framställda i Ceuta eller Melilla.

b) Varor framställda i Ceuta och Melilla vid vars
framställning andra varor än de som avses i a har
använts, förutsatt att

i) dessa varor har undergått tillräcklig bearbetning
eller förädling i enlighet med artikel 6 i detta
protokoll, eller att

ii) varorna har sitt ursprung i Estland eller i
gemenskapen enligt detta protokoll, förutsatt att
de har överlämnats till bearbetning eller
förädling i högre grad än den otillräckliga
bearbetning eller förädling som avses i
artikel 7.

2. varor med ursprung i Estland:

a) Varor helt framställda i Estland.

b) Varor framställda i Estland vid vars framställning
andra varor än de som avses i a har använts,
förutsatt an

i) dessa varor har undergått tillräcklig bearbetning
eller förädling i enlighet med artikel 6 i detta
protokoll, eller att

ii) varorna har sitt ursprung i Ceuta och Melilla
eller i gemenskapen enligt detta protokoll.

149

Prop. 1995/96:27

Bilaga

förutsatt alt de har överlämnats lill bearbetning
eller förädling i högre grad än den otillräckliga
bearbetning eller förädling som avses i artikel 7.

3. Ceuta och Melilla skall anses som ett enda
territorium.

4. Exportören eller hans representant skall ange
"Estland" och "Ceuta och Melilla" i fält 2 på
varucertifikat EUR.l. Avseende varor som har sitt
ursprung i Ceuta eller Melilla. skall detta dessutom anges
i fält 4 på varucertifikat EUR. 1.

5. Den spanska tullmyndigheten skall ansvara för
tillämpningen av delta protokoll i Ceuta och Melilla.

AVDELNING VII

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 36

Ändringar i protokollet

Associationsrådet skall vartannat år, eller när Estland eller
gemenskapen begär det, undersöka tillämpningen av
bestämmelserna i detta protokoll i avsikt att göra
nödvändiga förändringar eller anpassningar.

Vid den undersökningen skall särskild hänsyn tas till
parternas deltagande i frihandelsområden eller tullunioner
med tredje land.

Artikel 37

Tullens samarbetskommitté

1. En tullsamarbetskommitté skall upprättas med ansvar
för administrativt samarbete med avseende på en korrekt
och enhetlig tillämpning av detta protokoll, och den skall
också utföra alla andra uppgifter på tullområdet som kan
komma att anförtros den.

2. Kommittén skall vara sammansatt av, å ena sidan,
experter från medlemsstaterna och tjänstemän från enheterna
på Europeiska gemenskapernas kommission med ansvar för
tullfrågor och, å andra sidan, experter som utses av Estland.

Artikel 38

Bilagor

Bilagorna till detta protokoll skall utgöra en integrerad del av
protokollet.

Artikel 39

Genomförande av protokollet

Både gemenskapen och Estland skall vidta de åtgärder som
är nödvändiga för genomförandet av dena protokoll.

Artikel 40

Överenskommelser med Lettland och Litauen

De avtalsslutande parterna skall vidu de åtgärder som är
nödvändiga för au sluta sådana överenskommelser med
Lettland och LiUuen som gör att detu protokoll kan
tillämpas. De avulssluunde parterna skall underrätta
varandra om vilka åtgärder som vidugits för det ändamålet.

Artikel 41

Varor under transit eller i lager

Bestämmelserna i avulet får tillämpas på varor som uppfyller
villkoren i detta protokoll och som på dagen då avulet om
frihandel och handelsrelaterade frågor träder i kraft antingen
befinner sig under transit eller tillfälligt är lagrade i tullager
eller i frizoner i gemenskapen eller i Estland eller, då
bestämmelserna i artikel 2 tillämpas, i Lettland eller LiUuen,
förutsatt att ett varucertifikat EUR.l, som har attesterats i
efterhand av de behöriga myndigheterna i exportlandet,
tillsammans med dokument som visar att varorna har
transporterats direkt, inom fyra månader från den dagen har
överlämnats till tullmyndigheten i importlandet.

150

BILAGA /

INLEDANDE ANMÄRKNINGAR

Prop. 1995/96:27

Bilaga

Förord

Dessa anmärkningar skall, om nödvändigt, tillämpas på alla varor som tillverkas av icke-
urspningsmatcrial, även om de inte omfattas av de särskilda villkor som anges i förteckningen i bilaga II.
utan omfattas av regeln om ändring av tulltaxenummer som fastställs i artikel 6.1.

Anmärkning 1

1.1 I förteckningens första två kolumner beskrivs den framställda produkten. Den första kolumnen
innehåller det tulluxe- eller kapitelnummer som används i Harmoniserade systemet och den andra
kolumnen innehåller den vambeskrivning som används i detta system för detta tulltaxenummer eller
kapitel. För varje uppgift i de försu två kolumnerna finns en regel angiven i kolumn 3. Om en post
i den försu kolumnen föregås av ordet "ur", betyder detu att regeln i kolumn 3 endast gäller för
den del av numret eller kapitlet som anges i kolumn 2.

1.2 Om flera tulluxenummer är grupperade tillsammans i kolumn 1. eller ett kapitelnummer angivits
och varubeskrivningen i kolumn 2 därför angivits i allmänna termer, gäller den motsvarande regeln
i kolumn 3 för alla de varor som enligt Harmoniserade systemet klassificeras enligt de olika numren
i kapitlet eller enligt något av de tulluxenummer som är gnipperade i kolumn 1.

1.3 Om olika regler i förteckningen gäller för olika varor inom samma tulluxenummer, innehåller varje
strecksats en beskrivning av den del av tulluxenumret för vilken angränsande regel i kolumn 3
gäller

Anmärkning 2

2.1 Om en tulluxenummer eller en del av en tulluxenummer inte finns med i förteckningen, tillämpas
den regel om “ändring av tulluxenummer* som avses i artikel 6.1. Om regeln om ändring av
tulluxenummer tillämpas på någon av varorna i förteckningen, anges detu i kolumn 3.

2.2 Den behandling eller bearbetning som krävs enligt en regel i kolumn 3 skall utföras endast avseende
de icke-ursprungsmaterial som används. På samma sätt tillämpas de begränsningar som anges i
kolumn 3 endast på det icke- ursprungsmaterial som används.

2.3 Om en regel anger all "material enligt vilket tulluxenummer som helst" kan användas, kan också
material som anges under samma tulluxenummer som produkten användas, men eventuellt med
särskilda begränsningar som också kan anges i regeln. Uttrycket "tillverkad av material enligt vilket
tulluxenummer som helst, inklusive andra material enligt tulltaxenummer ..." innebär aa endast
material som är klassificerat enligt samma tulluxenummer som en produkt i en annan beskrivning
än den produkt som anges i kolumn 2 i förteckningen får användas.

2.4 Om en produkt, som är gjord av icke-ursprungsmaterial, och som har uppnått ursprungssutus under
tillverkningen genom tillämpning av regeln om ändring av tulltaxenummer, eller den regel i
förteckningen som avser den produkten, används som material under en annan produkts
tillverkningsprocess, är inte reglerna rörande den produkt som den ingår i tillämpliga på den.

Exempel:

En motor enligt tulltaxenummer 8407, för vilken regeln föreskriver att värdet av det icke-
ursprungsmatenal som ingår inte får överstiga 40 % av priset fritt fabrik, är tillverkad av "annat
legerat stål, grovt tillformat genom smidning" enligt tulltaxenummer 7224.

Om detu smide har smitts i det berörda landet av ett göt med icke-ursprungssutus, har det redan
fått ursprungssutus med stöd av regeln för tulluxenummer ur 7224 i förteckningen. Smidet kan
sedan räknas som ursprungsvara vid beräkningen av värdet på motorn, uun hänsyn till om det
framställts i samma fabrik eller i en annan. Värdet av götet med icke-ursprungssUtus skall därför
inte räknas med när värdet av icke-ursprungsmaterial som använts läggs samman.

151

2.5 Även om en förändring av bestämmelsen för ett nummer eller andra bestämmelser i förteckningen
uppfylls skall en produkt inte få ursprungsstatus om den genomförda bearbetningen i sin helhet är
otillräcklig enligt artikel 7.

Anmärkning 3

3.1 Regeln i förteckningen anger den minsta behandling eller bearbetning som erfordras och ytterligare
behandling eller bearbetning ger också urspung sstatus. Däremot kan utförandet av mindre
behandling eller bearbetning inte ge ursprungsstatus. Om alltså en regel fastslår att icke-
ursprungsmaterial i ett visst tillverkningsstadium får användas, är användning av sådana material
i ett tidigare tillverkningsstadium tillåten medan användningen av sådana material i ett senare
tillverkningsstadium inte är tillåten.

3.2 Om en regel i förteckningen anger att en produkt får tillverkas av mer än ett material, innebär detta
an vilket eller vilka som helst av dessa material får användas. Det krävs inte an alla material
används.

Exempel

Regeln för tyger anger an naturliga fibrer får användas och an bl.a. kemiska material också får
användas. Detta innebär inte an båda måste användas. Man kan använda det ena eller det andra eller
båda.

Om en begränsning gäller för det ena materialet, och andra begränsningar gäller för de andra
materialen, tillämpas dessa begränsningar endast på de material som faktiskt används.

Exempel

Regeln för symaskiner specificerar att både trådspänningsmekanismen och mekanismen för
sicksackning måste ha ursprungsstatus. Dessa två begränsningar tillämpas endast om de berörda
mekanismerna faktiskt ingår i symaskinen.

3.3 Om en regel i förteckningen anger att en produkt måste tillverkas av ett särskilt material, hindrar
villkoret självklart inte användning av andra material som, på grund av sin beskaffenhet, inte kan
uppfylla det villkoret.

Exempel

Regeln för tulltaxenummer 1904, som uttryckligen utesluter användning av spannmål eller av varor
härledda från spannmål, hindrar inte användning av mineralsalter, kemikalier och andra
tillsatsämnen som inte har framställts av spannmål.

Exempel

I fråga om en produkt som tillverkas av bondade material är det, om det endast är tillåtet att
använda gam som utgör icke-ursprungsmaterial för detta slag av produkt, inte möjligt aa använda
bondad duk som utgångsmaterial - även om bondad duk normalt inte kan tillverkas av gam. I detta
fall befinner sig utgångsmaterialet normalt i stadiet före gamstadiet - dvs. fiberstadiet.

Se också anmärkning 6.3 avseende textilier.

3.4 Om två eller flera procentsatser anges i en regel i förteckningen för det högsta värdet för icke-
ursprungsmaterial som kan användas, får dessa procentsatser inte läggas samman. Värdet av allt
icke-ursprungsmaterial som används får med andra ord aldrig överstiga den högsta av de angivna
procentsatserna. Dessutom får de enskilda procentsatserna för de särskilda material som de är
tillämpliga på inte överskridas.

Anmärkning 4

4.1 Begreppet "naturfibrer’ används i förteckningen för att ange andra fibrer än konst- eller syntetfibrer
och är begränsat till stadiet innan spinningen äger rum, inklusive avfall, och, om inte annat anges,
inbegriper begreppet "naturfibrer" sådana fibrer som har kardats, kammats eller beretts på annat
sätt, men inte spunnits.

4.2 Begreppet 'naturfibrer’ inbegriper tagel enligt nr 0503, natursilke enligt nr 5002 och 5003 samt
ullfibrer, fina eller grova djurhår enligt nr 5101 - 5105, bomullsfibrer enligt nr 5201 - 5203 och
andra vegetabiliska fibrer enligt nr 5301 - 5305.

Prop. 1995/96:27

Bilaga

152

4.3 Begreppen "lexlilmassa". 'kemiska material" och "material för papperstillverkning" används i
förteckningen för att ange de material som inte klassificeras i kapitel 50 - 60 och som kan användas
för tillverkning av syntet-, konst- eller pappersfibrer eller -gam.

4.4 Begreppet "konsistapclfibrer" används i förteckningen för att ange fiberkabel av syntetfilament eller
av regenatfilament, stapelfibrer eller avfall enligt nr 5501 - 5507.

Prop. 1995/96:27

Bilaga

Anmärkning 5

5.1 I fråga om de varor, som klassificeras enligt de tulltaxenummer i förteckningen för vilka det görs
en hänvisning till denna anmärkning, skall inte villkoren i kolumn 3 i förteckningen tillämpas på
bastextilmaterial som används vid deras tillverkning, och som sammanlagt utgör 10 % eller mindre
av totalvikten på alla de bastextilmaterial som har använts (se också anmärkning 5.3 och 5.4 nedan).

5.2 Denna tolerans gäller emellertid endast för biandvaror som har tillverkats av två eller flera
bastextilmaterial

Följande är bastextilmaterial:

- Silke.

- Ull.

— Grova djurhår.

— Fina djurhår.

— Tagel.

— Bomull.

— Material för papperstillverkning och papper.

— Lin.

— Mjukhampa.

— Jute och andra bastfibrer för textilt ändamål.

— Sisal och andra textilfibrer från växter av släktet Agave

— Kokosfibrer, manillahampa, rami och andra vegetabiliska textilfibrer.

— Syntetkonstfilament.

— Regenatkonstfilament.

— Syntetkonststapelfibrer.

— Regenatkonststapelfibrer.

Exempel

Ett gam enligt nr 5205 tillverkat av bomullsfibrer enligt nr 5203 och syntetstapelfibrer enligt nr
5506 är en biandgam. Därför får syntetiska stapelfibrer som inte uppfyller urspnmgsreglema (vilka
kräver tillverkning från kemiska material eller textilmassa) användas upp till 10 % av garnets vikt.

Exempel

En tyg av ull enligt nr 5112 tillverkat av ullgam enligt nr 5107 och syntetiskt gam av stapelfibrer
enligt nr 5509 är en blandat tyg. Syntetiskt gam som inte uppfyller urspnmgsreglema (vilka kräver
tillverkning från kemiska material eller textilmassa) eller gam av ull som inte uppfyller
urspnmgsreglema (vilka kräver tillverkning från naturfibrer, inte kardade eller kammade eller på
annat sän förberedda för spinning) eller en kombination av de två kan användas upp till 10 % av
tygets vikt.

Exempel

En tuftad duk av textilmaterial enligt nr 5802 tillverkad av bomullsgarn enligt nr 5205 och
bomullsvävnader enligt nr 5210 är en blandprodukt endast om bomullstyget självt är ett biandtyg
gjort av gam som klassificeras enligt två skilda tulltaxenummer, eller om de använda
bomullsgarnerna själva är blandningar.

Exempel

Om den tuftade dukvaran av textilmaterial varit tillverkad av bomullsgarn enligt nr 5205 och
syntetiskt tyg enligt nr 5407 är de använda garnerna två skilda bastextilmaterial och den tuftade
dukvaran av textilmaterialet är följaktligen en blandprodukt.

153

Exempel

En tuftad matta tillverkad av både regenatgam och bomullsgarn och på baksidan förstärkt med jute
år en blandprodukt eftersom tre basextilmaterial använts. Allt icke-urspnmgsmaterial som använts
i en senare tillverkningsstadium än vad regeln tillåter får således användas, förutsatt att dess
sammanlagda vikt inte överstiger 10 % av textilmaterialens vikt i mattan. Både den juteförstärkta
baksidan och rcgenatgamet skulle kunna importeras vid detta stadium, förutsatt an viktvillkoren är
uppfyllda

5.3 I fråga om tyger som innehåller "gam av segmcnierad polyurelan med mjuka segment av polyeter,
även överspunnet" är denna tolerans 20 % för sådant gam.

5.4 1 fråga om tyger som innehåller remsor som utgörs av en kärna, bestående av antingen
aluminiumfolie eller av plastfilm med eller utan överdrag av aluminiumpulver, med en bredd som
inte överstiger 5 mm, och som är sammanfogad mellan två plastfilmer med hjälp av klister, är denna
tolerans 30 % för sådana remsor.

Anmärkning 6

6.1 Ifråga om de textilvaror i förteckningen som är märkta med en fotnot som hänvisar till denna
anmärkning, får textilmaterial, med undantag av foder och mellanfoder, som inte uppfyller regeln
i kolumn 3 i förteckningen för de berörda konfektionsvaroma användas, förutsatt att de klassificeras
enligt ett annat tulltaxenummer än varan och att deras värde inte överstiger 8 % av varans pris fritt
fabrik.

6.2 Material som inte klassificeras enligt kapitel 50-63 får användas fritt, oavsett om de innehåller
textilmaterial.

Exempel

Om en bestämmelse i förteckningen anger att gam skall användas för en viss beklädnadsprodukt,
t.ex. byxor, förhindrar inte detta användandet av metallföremål som t.ex. knappar, eftersom knappar
inte klassificeras enligt kapitel 50-63. Av samma skäl förhindras inte användandet av blixtlås även
om blixtlås normalt innehåller textilmaterial.

6.3 Då en procentregel gäller, måste hänsyn tas till utstyrselns och tillbehörens värde vid beräkningen
av värdet av ingående icke-ursprungsmaterial.

Anmärkning 7

7.1 I fråga om numren ur 2707, 2713-2715, ur 2901, ur 2902 och ur 3403 avses med "särskilda
processer’ följande:

a) V a kuumdestii lation

b) Omfattande fraktionerad omdestillation. 1

c) Krackning.

d) Reformering.

e) Extraktion med selektiva lösningsmedel.

f) Den process som omfattar alla följande behandlingar: behandling med koncentrerad svavelsyra,
oleum (rykande svavelsyra) eller svaveltrioxid och efterföljande neutralisering med alkali samt
blekning och rening med naturligt aktiva jordarter, aktiverade jordarter, aktiverat kol eller
bauxit.

g) Polymerisation.

h) Al ky le ring.

i) Isomerisering.

Prop. 1995/96:27

Bilaga

1 Se kompletterande anmärkning 4 b i kapitel 27 i Kombinerade nomenklaturen.

154

7.2 Med särskild procrxx enligt nr 2710, 2711 och 2712 förstås följande:

a) Vakuuindcsiillation

b) Omfattande fraktionerad omdestillalion. 1

c) Krackning.

d) Reformering.

e) Extraktion med selektiva lösningsmedel.

f) Den process som omfattar alla följande behandlingar: behandling med koncentrerad

svavelsyra, oleum (rykande svavelsyra) eller svaveltrioxid och efterföljande neutralisering
med alkali samt blekning och rening med naturligt aktiva jordarter, aktiverade jordarter,
aktiverat kol eller bauxit.

g) Polymerisering.

h) Alkylering.

ij) Isomerisering.

k) Endast för tungoljor enligt nr 2710: avsvaviing med hydrugen om de bearbetade
produkternas svavelinnehåll reduceras med minst 85% (ASTM D 1266—59 T).

l) Endast för tungoljor enligt nr 2710: avparaffmering på annat sätt än genom enkel
filtrering.

m) Endast för tungoljor enligt nr 2710: hydrogenbehandling, annan än avsvaviing, vid vilken
hydrogen vid ett tryck över 20 bar och en temperatur Över 250*C aktivt deltar i en kemisk
reaktion med hjälp av en katalysator. Efterföljande hydrering av smörjoljor enligt nr 2710
00 81—2710 00 98 (t.ex. hydroftnishing eller avflrgning) för an framför allt förbättra färg
eller stabilitet skall emellertid inte räknas som en särskild process.

n) Endast för eldningsoljor enligt nr 2710 00 71—2710 00 78; atmosfirisk destillation om
mindre än 30 volymprocent destillat (inklusive destillationsföriuster) erhålls vid 300*C
enligt ASTM D 86.

o) Endast för andra tungoljor än dieselbrännoljor och eldningsoljor enligt nr 2710:
bearbetning vid elektrisk högfrekvensurladdning.

7.3 I fråga om numren ur 2707, 2713-2715, ur 2901, ur 2902 och ur 3403 enkel behandling bestående
i rengöring, dekantering, avsaltning, vattenseparering, filtrering, flrgning, ett svavelinnehåll som
är resultatet av att produkter med olika svavel innehåll blandas eller någon kombination av dessa
behandlingar medför inte ursprungsstatus.

Prop. 1995/96:27

Bilaga

155

Prop. 1995/96:27

Bilaga

muiu u

FÖRTECKNING ÖVER BEHANDLING ELLER BEARBETNING AV ICKE-URSPRUNGSMATERIAL SOM
KRÄVS FÖR ATT DEN TILLVERKADE VARAN SKALL ERHÅLLA URSPRUNGSSTATUS

HS-nr	Varuslag	Behandling eller bearbetning av ickc-uriprungamaierial »om ger varorna uraprungaatatus
(1)	(2)	(3)
0201	Kött av nötkreatur, färskt eller kylt	Tillverkning baserad på material oavsett nummer utom kött av nötkreatur, fryst enligt nr 0202
0202	Kött av nötkreatur, fryst	Tillverkning baserad på material oavsett nummer utom kött av nötkreatur, färskt eller kylt enligt nr 0201
0206	Ätbara slaktbiprodukter av nötkreatur, svin, får, get, häst, åsna, mula eller mulåsna, flinka, kylda eller frysta	Tillverkning baserad på material oavsett nummer utom djurkroppar enligt nr 0201-0205
0210	Kött och ätbara slaktbiprodukter, saltade, i saltlake, torkade eller rökta; ätbart mjöl av kött eller slaktavfall	Tillverkning baserad på material oavsett nummer utom kött och slaktbiprodukter enligt nr 0201-0206 och 0208 eller lever av fjäderfä enligt nr 0207
0302-0305	Fisk, annan än levande fisk	Tillverkning där allt använt material enligt kapitel 3 redan skall ha ursprungsstatus
0402, 0404-0406	Mejeriprodukter	Tillverkning baserad på material oavsett nummer utom mjölk eller grädde enligt nr 0401-0402
0403	Kämmjölk, filmjölk, gräddfil, yoghurt, kefir och annan fermenterad eller syrad mjölk och grädde, även koncentrerade eller försatta med socker eller annat sötningsmedel, även smaksatt eller innehållande frukt, bär, nötter eller kakao	Tillverkning där: — allt använt material enligt kapitel 4 skall ha ursprungsstatus, — alla använda frukt- och bärsafter (utom de av ananas, lime eller grapefrukt) enligt nr 2009 skall ha ursprungsstatus, och — värdet av allt använt material enligt kapitel 17 inte överstiger 30 % av varans pris fritt fabrik
0408	Fågelägg utan skal samt äggula, färska, torkade, ångkokta eller kokta i vatten, gjutna, frysta eller på annat sätt konserverade, även försatta med socker eller annat sötningsmedel	Tillverkning baserad på material oavsett nummer, utom fågelägg enligt nr 0407
ur 0502	Borst och andra hår av svin, beredda	Rengöring, desinficering, sortering och uträtning av borst och hår
ur 0506	Ben och kvicke, obearbetade	Tillverkning där allt använt material enligt kapitel 2 skall ha ursprungsstatus

156

Prop. 1995/96:27

Bilaga

(1)	(2)	(3)
0710-0713	Ätbara grönsaker, frysta eller torkade, tillfälligt konserverade utom nr ur 0710 och ur 0711	T illverkning där allt växtmaterial skall ha ursprungsstatus
ur 0710 ur 0711	Sockermajs (ängkokt eller kokt i vatten), fryst Sockermajs, tillfälligt konserverad	Tillverkning baserad på färsk eller kyld sockermajs Tillverkning baserad på färsk eller kyld sockermajs
0811	Frukt, bär och nötter (Iven ängkokta eller kokte i vatten), fryste, med eller utan tillsats av socker eller annat sötningsmedel:
	— Med tillsats av socker	Tillverkning där värdet av allt använt material enligt kapitel 17 inte överstiger 30 % av varans pris fritt fabrik
	— Andra	Tillverkning där all frukt och alla nötter som använts skali ha ursprungsstatus
0812	Frukt, bär och nötter, tillfälligt konserverade (t.ex. med svaveldioxidgas, i saltlake, svavelsyrlighetsvatten eller i andra konserverande lösningar), men olämpliga för direkt konsumtion i detta tillstånd	Tillverkning där all frukt och alla nötter som använts skall ha ursprungsstatus
0813	Frukt och bär, torkade, andra än enligt nr 0801-0806; blandningar av nötter eller av torkad frukt eller torkade bär enligt detta kapitel	Tillverkning där all frukt och alla nötter som använts skall ha ursprungsstatus
0814	Skal av citrusfrukter eller av meloner (inbegripet vattenmeloner) färska, frysta, torkade eller tillfälligt konserverade i saltlake, i svavelsyrlighetsvatten eller andra konserverande lösningar	Tillverkning där all frukt och alla nötter som använts skall ha ursprungsstatus
ur kapitel 11	Produkter från kvamindustrin; malt, stärkelse; inulin; ve teg luten, med undantag av nr ur 1106	Tillverkning där allt spannmål, alla ätliga grönsaker, rötter och stam- eller rotknölar enligt nr 0714 eller frukt som använts skall ha ursprungsstatus
ur 1106	Mjöl av torkade, skalade baljväxter enligt nr 0713	Torkning och målning av baljväxter enligt nr 0708
1301	Shellack o.d.; naturliga gummiarter, hartser och balsamer	Tillverkning där värdet av allt använt material enligt nr 1301 inte överstiger 50 % av varans pris fritt fabrik

157

Prop. 1995/96:27

Bilaga

<l)	(2)	(1)
ur 13<)2	Växtslem och förtjock ning smedel erhållna ur vegetabiliska produkter, modifierade	Tillverkning baserad på icke-modifierade växtslem och förtjockningsprodukter
1501	Ister; annat svinfett och fjäderfäfett, utsmälto, Iven utpressade eller extraherade med lösningsmedel:
	— Fetter från ben och avfall	Tillverkning baserad på material oavsett nummer utom enligt nr 0203, 0206 eller 0207 eller ben enligt nr 0506
	— Andra	Tillverkning baserad på kött eller ätbara delar av svin enligt nr 0203 eller 0206 eller av kött och ätbara delar av fjäderfä enligt nr 0207
1502	Fetter av nötkreatur, får eller getter, råa eller utsmälto, även utpressade eller extraherade med lösningsmedel:
	— Fetter från ben och avfall	Tillverkning baserad på material oavsett nummer utom nr 0201-0202, 0204 eller 0206 eller ben enligt nr 0506
	— Andra	Tillverkning dir alla använda animala material enligt kapitel 2 skall ha ursprungsstatus
1504	Fetter och oljor av fisk eller havsdäggdjur, samt fraktioner av sådana fetter, även raffinerade men inte kemiskt modifierade:
	— Fasta fraktioner av oljor och fetter av fisk och oljor av havsdäggdjur	Tillverkning baserad på material oavsett nummer inklusive annat material enligt nr 1504
	— Andra	Tillverkning där alla använda animala material enligt kapitlen 2 och 3 skall ha ursprungsstatus
ur 1505	Raffinerat lanolin	Tillverkning baserad på rått ullfett enligt nr 1505
1506	Andra animaliska fetter och oljor samt fraktioner av sådana fetter och oljor, även raffinerade men inte kemiskt modifierade:
	— Fasu fraktioner	Tillverkning baserad på material oavsett nummer inbegripet annat material enligt nr 1506
	— Andra	Tillverkning där alla använda animaliska material enligt kapitel 2 skall ha ursprungsstatus
ur 1507-1515	Fasta vegetabiliska oljor och fraktioner av sådana oljor, även raffinerade men inte kemiskt modifierade:
	— Fasta fraktioner, med undantag av jojobaolja	Tillverkning baserad på annat material enligt nr 1507-1515
	— Andra, med undantag av: — Träolja; myrtenvax och japanvax	Tillverkning där allt använt vegetabiliskt material skall ha ursprungsstatus
	— De som är avsedda för tekniskt eller industriellt bruk med undantag av framställning av livsmedel

158

Prop. 1995/96:27

Bilaga

(I)	(2)
ill IMG	Aiiiiiialitkii och vegetabiliska letter och oljor och friiklioncr av sådana letter och oljor, onilöreslradc, även lallincradc men inte vidare bearbetade
ur 1517	Ätbara, flytande blandningar av vegetabiliska oljor enligt nr 1507-1515
ur 1519	Tekniska fettalkoholer liknande konstvaxer

1601	Korv och liknande produkter av kött, andra djurdeiar eller biod; beredningar av dessa produkter
1602	Kött, andra djurdelar och blod, beredda eller konserverade på annat sätt
1603	Extrakter och safter av kött, fisk, kräftdjur, blötdjur eller andra ryggradslösa vattendjur
1604	Fisk, beredd eller konserverad; kaviar och kaviarersättningar framställda av fiskägg
1605	Kräftdjur, blötdjur och andra ryggradslösa vattendjur, beredda eller konserverade

<j)

Tillverkning <lAi nIIi hiivIIdi vegetabiliskt och aninu«liskt
nwicriMl skull Im iii.spiiiiigvMiKii.s

Tillverkning där allt använt vegetabiliskt material skall ha
ursprungsstatus

Tillverkning baserad på material oavsett nummer inbegripet
fettsyror enligt nr 1519

Tillverkning baserad på levande djur enligt kapitel 1

Tillverkning baserad på levande djur enligt kapitel 1. Allt
använt material av fisk, kräftdjur, blötdjur och andra
ryggradslösa vattendjur skall dock ha ursprungsstatus

Tillverkning där allt använt material av fisk och fiskägg skall
ha ursprungsstatus

Tillverkning där allt använt material av kräftdjur, blötdjur
och andra ryggradslösa vattendjur skall ha ursprungsstatus

ur 1701

1702

Socker från sockerrör eller sockerbetor samt kemiskt ren
sackaros, i fast form, med tillsats av arom eller färgämnen

Annat socker, inbegripet kemiskt ren laktos, maltos, glukos
och fruktos, i fast form; sirap och andra sockerlösningar utan
tillsats av arom- eller färgämnen; konstgjord honung, även
blandad med naturlig honung; sockerkulör:

— Kemiskt ren maltos och fruktos

Tillverkning där värdet av allt använt material enligt kapitel

17 inte överstiger 30 % av varans pris fritt fabrik

— Annat socker i fast form, med tillsats av arom- eller
färgämnen

— Andra

ur 1703 Melass erhållen vid utvinning eller raffinering av socker,

med tillsats av aromämnen eller färgämnen

1704 Sockerkonfektyrer (inbegripet vit choklad), inte innehållande

kakao

Tillverkning baserad på material oavsett nummer inklusive
annat material enligt nr 1702

Tillverkning där värdet av allt använt material enligt kapitel
17 inte överstiger 30 % av varan pris fritt fabrik

Tillverkning där allt använt material skall ha ursprungsstatus

Tillverkning där värdet av allt använt material enligt kapitel
17 inte översuger 30 % av varans pris fritt fabrik

Tillverkning där allt använt material klassificeras enligt ett
annat nummer än själva varan, förutsatt att värdet av allt
annat använt material enligt kapitel 17 inte överstiger 30 %
av varans pris fritt fabrik

159

Prop. 1995/96:27

Bilaga

<i>	(2)	(J)
1806	Choklad och andra livsmcdelsberedningar innehållande kakao	Tillverkning där allt använt material klassificeras enligt ett annat nummer än själva varan, lörutsau att vänlct av allt använt material enligt kapitel 17 inte överstiger 30 % av varans pris fritt fabrik
1901	Maltextrakt; livsmcdelsberedningar av mjöl, stärkelse eller maltextrakt, som inte innehåller kakaopulver eller innehåller mindre än 50 viktprocent kakaopulver, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans; livsmcdelsberedningar av varor enligt nr 0401-0404, som inte innehåller kakaopulver eller innehåller mindre än 10 viktprocent kakaopulver, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans:
	— Maltextrakt	Tillverkning baserad på spannmål enligt kapitel 10
	— Andra	Tillverkning där allt använt material klassificeras enligt ett annat nummer än själva varan, förutsatt att värdet av allt använt material enligt kapitel 17 inte överstiger 30 % av varans pris fritt fabrik
1902	Pastaprodukter, såsom spagetti, makaroner, nudlar, lasagne, gnocchi, ra viol i och cannelloni, åven kokta, fyllda (med kött eller andra födoämnen) eller på annat sätt beredda; couscous, även beredd	Tillverkning där allt använt spannmål (utom durumvete), kött, slaktbiprodukter, fisk, kräftdjur eller blötdjur skall ha ursprungsstatus
1903	Tapioca och tapiocaersättningar, framställda av stärkelse i form av flingor, gryn, pärlgryn, siktmjöl eller i liknande former	Tillverkning baserad på material oavsett nummer utom potatisstärkelse enligt nr 1108
1904	Livsmedelsberedningar erhållna genom svällning eller röstning av spannmål eller spannmålsprodukter (t. ex. majsflingor); spannmål, annan än majs, i form av kom, förkokt eller på annat sätt beredd:
	— Inte innehållande kakao:
	— Spannmål, annan än majs, i form av kom, förkokt eller på annat sätt beredd	Tillverkning baserad på material oavsett nummer. Kom och kolvar av sockermajs, beredda eller konserverade, enligt nr 2001, 2004 och 2005, rå, kokt eller ångad sockermajs, fryst, enligt nr 0710 får dock inte användas
	— Andra	Tillverkning där:
		— allt använt spannmål och mjöl (med undantag av majs av sorten Zea indurata samt durumvete och derivater av dessa) skall erhållas i hel form, och
		— värdet av allt använt material enligt kapitel 17 inte överstiger 30 % av varans pris fritt fabrik
1905	— Innehållande kakao	Tillverkning baserad på material som inte klassificeras enligt nr 1806, förutsatt att värdet av allt använt material enligt kapitel 17 inte överstiger 30 % av varans pris fritt fabrik
	Bakverk, även innehållande kakao; nattvardsbröd, tomma oblatkapslar av sådana slag som är lämpliga för farmaceutiskt bruk, sigilloblater och liknande produkter	Tillverkning baserad på material oavsett nummer utom de som omfattas av kapitel 11

160

Prop. 1995/96:27

Bilaga

(1)	(2)	(3)
2001	Grönsaker, frukt, bär, nötter och andra ätbara växtdelar.	Tillverkning där allt använt material av frukt, bär, nötter och
	beredda eller konserverade med ättika eller ättiksyra	grönsaker skall ha ursprungsstatus
2002	Tomater, beredda eller konserverade på annat sätt än med	Tillverkning där alla använda tomater skall ha
	ättika eller ättiksyra	ursprung sstatus
2003	Svampar och tryffel, beredda eller konserverade på annat sätt	Tillverkning där allt använt material av svamp och tryffel
	än med ättika eller ättiksyra	skall ha ursprungsstatus
2004-2005	Andra grönsaker, beredda eller konserverade på annat sätt än	Tillverkning där allt använt material av grönsaker skall ha
	med ättika eller ättiksyra, frysa eller inte frysa	ursprungsstatus
2006	Frukt, bär, nötter, fruktskal och andra växtdelar, kanderade.	Tillverkning där värdet av allt använt material enligt kapitel
	glaserade eller på liknande sätt beredda med socker	17 inte överstiger 30 % av varans pris fritt fabrik
2007	Sylter, frukt- och bärgeléer, marmelader, mos och pastor av	Tillverkning där värdet av allt använt material enligt kapitel
	frukt eller nötter, beredda eller konserverade, med eller utan tillsats av socker eller annat sötningsmedel	17 inte överstiger 30 % av varans pris fritt fabrik
2008	Frukt, bär, nötter och andra ätbara växtdelar, på annat sätt beredda eller konserverade, med eller utan tillsats av socker, annat sötningsmedel eller alkohol, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans:
	— Frukt, bär och nötter, kokta på annat sätt än genom	Tillverkning där allt använt material av frukt, bär och nötter
	ångkokning eller i vatten, utan tillsats av socker, frysta	skall ha ursprungsstatus
	— Nötter, utan tillsats av socker eller alkohol	Tillverkning där värdet av allt använt material av nötter och oljefrö med ursprungsstatus enligt nr 0801,0802, 1202-1207 överstiger 60 % av varans pris fritt fabrik
	— Andra	Tillverkning där värdet av allt använt material klassificeras enligt ett annat nummer än själva varan, förutsatt att värdet av allt använt material enligt kapitel 17 inte överstiger 30 % av varans pris fritt fabrik
ur 2009	Frukt- och bärsaft (inbegripet druvmust), ojäst och utan tillsats av alkohol, även med tillsats av socker eller annat	Tillverkning där värdet av allt använt material klassificeras
	sötningsmedel	enligt ett annat nummer än själva varan, förutsatt att värdet av allt använt material enligt kapitel 17 inte överstiger 30 % av varans pris fritt fabrik
ur 2101	Rostad cikoriarot och extrakter, essenser eller koncentrat av	Tillverkning där all använd cikoriarot skall ha ursprungs-
	cikoriarot	status
ur 2103	— Såser samt beredningar för tillredning av såser;	Tillverkning där allt använt material klassificeras enligt ett
	blandningar för smaksättningsändamål	annat nummer än själva varan. Senapspulver eller beredd senap får dock användas
	— Beredd senap	Tillverkning baserad på senapspulver

161

11 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 27

Prop. 1995/96:27

Bilaga

(2)

ur 2104

ur 2106

2201

2202

ur 2204

— Soppor och buljonger samt beredningar för tillredning
av soppor eller buljonger

— Ilomogcniscradc sammansatta livsmcdelsberedningar

Sockerlösningar, aromatiserade eller färgade

Vanen, inbegripet naturligt eller konstgjort mineralvatten
samt kolsyrat vatten, utan tillsats av socker eller annat
sötningsmedel eller av arumäinne; is och snö

Vatten, inbegripet mineralvatten och kolsyrat vatten, med
tillsats av socker eller annat sötningsmedel eller av
aromämne, samt andra alkoholfria drycker, med undantag av
frukt- och bärsaft samt grönsakssaft enligt nr 2009

Vin av färska druvor, inbegripet vin som tillsatts alkohol,
druvmust m^l tillsats av alkohol

(3)

Tillverkning baserad pä material enligt alla nummer, med
undantag av beredda eller konserverade grönsaker enligt nr
2002-2005

Regeln som gäller för det nummer enligt vilket varan skulle
klassificeras som bulkvara skall tillämpas

Tillverkning där värdet av allt använt material enligt kapitel
17 inte skall överstiga 30 % av varans pris fritt fabrik

Tillverkning där allt använt vatten skall ha ursprungsstatus

Tillverkning där allt använt material klassificeras enligt ett
annat nummer än själva varan, förutsatt att värdet av allt
använt material enligt kapitel 17 inte överstiger 30 % av
varans pris fritt fabrik och alla använda fruktsafter (utom
safter från ananas, lime och grapefrukt) redan har
ursprungsstatus

Tillverkning baserad på annan druvmust

2205

ur 2207,
ur 2208, och
ur 2209

Följande produkter innehållande material från druvor:

Vermouth och annat vin av färska druvor, smaksatt med
växter eller aromatiska ämnen; etylalkohol och annan sprit,
även denaturerad; sprit, likör och andra spritdrycker;
sammansatta alkoholhaltiga beredningar av sådana slag som
används för framställning av drycker; ättika

Tillverkning baserad på material oavsett nummer, med
undantag av druvor och allt annat material som erhålls från
druvor

ur 2208

Whisky med en alkoholhalt inte överstigande 50
volymprocent

Tillverkning där värdet av all använd spannmålsbaserad sprit
inte överstiger 15 % av varans pris fritt fabrik

ur 2303

Återstoder från framställning av majsstfirkelse (med undantag
av majsstöpvatten), med ett proteininnehåll beräknat på
torrsubstansen av mer än 40 viktprocent

Tillverkning där ali använd majs skall ha ursprungsstatus

ur 2306

Oijekakor och andra fasta återstoder från utvinning av
olivolja, innehållande mer än 3 % olivolja

Tillverkning där alla oliver som används skall ha
ursprungsstatus

2309

Beredningar av sådana slag som används vid utfodring av
djur

Tillverkning där allt använt material av spannmål, socker,
melass, must och mjölk skall ha ursprungsstatus

162

Prop. 1995/96:27

Bilaga

(i) •

(2)

2402

Cigarrer, cigariller och cigaretter av tobak eller
tobakse rsättning

(3)

Tillverkning där minst 70 viktprocent av den använda
obearbetade tobaken eller tobaksavfallet enligt nr 2401 skall
ha ursprungsstatus

ur 2403

Röktobak

Tillverkning där minst 70 viktprocent av den använda
obearbetade tobaken eller tobaksavfallet enligt nr 2401 skall
ha ursprungsstatus

ur 2504

ur 2515

ur 2516

ur 2518

ur 2519

ur 2520

ur 2524

ur 2525

ur 2530

ur 2707

ur 2709

Naturlig kristallingrafit innehållande anrikat kol, renat och i
mald form

Marmor, enkelt sönderdelad genom sågning eller på annat
sätt till block eller plattor av kvadratisk eller rektangulär
form med en tjocklek av högst 25 cm

Granit, porfyr, basalt, sandsten och annan monument- eller
byggnadssten, enkelt sönderdelad genom sågning eller på
annat sätt till block eller plattor av kvadratisk eller
rektangulär form, med en tjocklek av högst 25 cm

Bränd dolomit

Krossat naturligt magnesiumkarbonat (magnesit), i hermetiskt
tillslutna behållare, samt magnesiumoxid, även ren, annan än
smält magnesia eller dödbränd (sintrad) magnesia

Bränd gips speciellt beredd för tandläkararbete

Naturliga asbestfibrer

Glimmerpulver

Jordpigment, brända eller malda

Oljor i vilka vikten av de aromatiska beståndsdelarna
överstiger vikten av de ickearomatiska beståndsdelarna, då
de är oljor som liknar mineraloljor erhållna genom
destiliering av högtemperaturtjära från stenkol som ger minst
65 volymprocent destillat vid 250 "C (inbegripet blandningar
av lättbensin och bensol), avsedda att användas som
drivmedel eller bränsle

Råolja erhållen ur bituminösa mineral

Anrikning av innehållet av kol, rening och målning av rå
kristaHingrafit

Delning genom sågning eller på annat sätt, av marmor (även
om den redan är sågad) med en tjocklek av minst 25 cm

Delning genom sågning eller på annat sätt, av stenar (även
redan sågad) med en tjocklek av minst 25 cm

Kalcinering av obränd dolomit

Tillverkning där allt använt material klassificeras enligt ett
annat nummer än själva varan. Naturligt magnesiumkarbonat
(magnesit) får dock användas

Tillverkning där värdet av allt använt material inte överstiger
50 % av varans pris fritt fabrik

Tillverkning baserad på anrikad asbest

Målning av glimmer eller glimmeravfall

Kalcinering eller målning av joidpigment

Raffinering eller annan bearbetning1

Annan bearbetning där allt använt material klassificeras
enligt ett annat nummer än själva produkten. Material som
klassificeras enligt samma nummer kan dock användas om
deras värde inte överstiger 50 % av varans pris fritt fabrik

Nedbrytande destiliering av bitruminösa ämnen

1 Se inledande anmärkning 7 — Bilaga 1.

163

Prop. 1995/96:27

Bilaga

(1)	(2)	(3)
2710-2712	Oljor erhållna ur petroleum eller ur bituminösa mineral, andra än råolja, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans, innehållande som karaktärsgivande beståndsdel minst 70 viktprocent oljor erhållna ur petroleum eller ur bituminösa mineral
	Petroleumgaser och andra gasformiga kolväten	Raffinering eller annan bearbetning1
	Vaselin; paraffin, mikrovax, "släck wax", ozokerit,	Annan bearbetning dir allt använt material klassificeras
	montanvax (lignitvax), torv vax, andra mineralvaxer och	enligt ett annat nummer än själva varan. Material som
	liknande produkter erhållna genom syntes eller genom andra	klassificeras enligt samma nummer får dock användas om
	processer. Iven färgade	deras värde inte överstiger 50 % av varans pris fritt fabrik
2713-2715	Petroleumkoks, petroleumbitumen (asfalt) och andra återstoder från oljor erhållna ur petroleum eller ur bituminösa mineral Naturlig bkumen och naturasfalt; bituminösa skiffrar och oljeskiffrar samt naturlig bitumenhaltig sand; asfaltit och
	asfaltsten	Raffinering eller annan bearbetning*
	Bituminösa blandningar baserade på naturasfalt, naturlig	Annan bearbetning där allt använt material klassificeras
	bitumen, petroleumbitumen, mineraltjlra eller	enligt ett annat nummer än själva varan. Material som
	mineraltjärbeck	klassificeras enligt samma nummer får dock användas om deras värde inte överstiger 50 % av varans pris fritt fabrik
ur kapitel 28	Oorganiska kemikalier; organiska och oorganiska föreningar	Tillverkning där allt använt material klassificeras enligt ett
	av ädla metaller, av sällsynta jordartsmetaller, av radioaktiva	annat nummer in tjllva varan. Matarial aom klassificerar
	grundämnen och av isotoper; med undantag av nr 2811 och	enligt samma nummer får dock användas om deras värde inte
	ur 2833 för vilka reglerna är angivna nedan	överstiger 20 % av varans pris fritt fabrik
ur 2811	Svaveltrioxid	Tillverkning baserad på svaveldioxid
ur 2833	Aluminiumsulfat	Tillverkning där värdet av allt använt material inte överstiger 50 % av varans pris fritt fabrik
ur kapitel 29	Organiska kemikalier, med undantag av nr ur 2901, ur 2902,	Tillverkning där allt använt material klassificeras enligt ett
	ur 2905, 2915, ur 2932-2934, vilka anges nedan	annat nummer än själva varan. Material som klassificeras enligt samma nummer får dock användas om deras värde inte överstiger 20 % av varans pris fritt fabrik
ur 2901	Acykliska kolväten avsedda att användas som drivmedel eller bränsle	Raffinering eller annan bearbetning' Annan bearbetning där allt använt material klassificeras enligt ett annat nummer än själva varan. Material som klassificeras enligt samma nummer får dock användas om deras värde inte överstiger 50 % av varans pris fritt fabrik

1 Se inledande anmärkning 7 — Bilaga I.

164

Prop. 1995/96:27

Bilaga

(1)	(2)
ur 2902	Cyklaner och cyklencr (andra än azulen). bensen, toluen, xylener, avsedda atl användas som drivmedel eller bränsle
ur 2905	Mclallalkoholaicr av alkoholer enligt detta nummer samt av etanol eller glycerol
2915	Mättade acykliska mono karboxylsy ror samt deras anhydrider, halogenider, peroxider och peroxisyror samt halogen-, sulfo- , nitro- och nitrosoderivat av sådana föreningar
ur 2932	— Inre etrar samt halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat av sådana föreningar
	— Cykliska acetaler och inre hemiacetaler, samt halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat av sådana föreningar
2933	Heterocykliska föreningar med enbart nitrogen som heteroatom(er); nukleinsyror och salter av nukleinsyror
2934	Andra heterocykliska föreningar:

Raffinering eller annan bearbetning1

Annan bearbetning där allt använt material klassificeras
enligt ett annat nummer än själva varan. Material som
klassificeras enligt samma nummer får dock användas om
deras värde inte överstiger 50 % av varans pris fritt fabrik

Tillverkning baserad pA material oavsett nummer, inbegripet
annat material enligt nr 2905. Material enligt detta nummer
får dock användas, förutsatt att deras värde inte överstiger 20
% av varans pris fritt fabrik

Tillverkning baserad på material oavsett nummer. Dock får
värdet av allt använt material enligt nr 2915 och 2916 inte
överstiga 20 % av varans pris fritt fabrik

Tillverkning baserad på material oavsett nummer. Dock får
värdet av allt använt material enligt nr 2909 inte överstiga 20
% av varans pris fritt fabrik

Tillverkning baserad på material oavsett nummer

Tillverkning baserad på material oavsett nummer. Dock får
värdet av allt använt material enligt nr 2932 och 2933 inte
överstiga 20 % av varans pris fritt fabrik

Tillverkning i vilket allt använt material klassificeras enligt
ett annat nummer än själva varan. Material enligt samma
nummer får dock användas, förutsatt att deras värde inte
överstiger 20 % av varans pris fritt fabrik

ur kapitel 30

Farmaceutiska produkter, med undantag av nr 3002-3004,
för vilka reglerna är angivna nedan

3002

Människoblod, djurblod berett för terapeutiskt, profylaktiskt
eller diagnostiskt bruk; immunsera och andra fraktioner av
blodjvacciner, toxiner, kulturer av mikroorganismer (med
undantag av jäst) och liknande produkter:

— Produkter bestående av två eller flera beståndsdelar som
har blandats med varandra för terapeutiskt eller
profylaktiskt bruk eller oblandade produkter för dessa
bruk, som föreligger i avdelade doser eller i former eller
förpackningar för försäljning i detaljhandeln

Tillverkning baserad på material oavsett nummer, inbegripet
annat material enligt nr 3002. Material enligt detta varuslag
får dock användas, förutsatt att deras värde inte överstiger 20
% av varans pris fritt fabrik

1 Se inledande anmärkning 7 — Bilaga I.

165

Prop. 1995/96:27

Bilaga

	(2)	(3)
3002 tforts.)	— Andra: — Människoblod	Tillverkning baserad på material oavsett nummer, inbegripet annat material enligt nr 3002. Material enligt detta varuslag får dock användas, förutsatt att deras värde inte överstiger 20 % av varans pris fritt fabrik
	— Djurblod berett för terapeutiskt eller profylaktiskt bruk	Tillverkning baserad pä material oavsett nummer, inbegripet annat material enligt nr 3002. Material enligt detta varuslag får dock användas, förutsatt att deras värde inte överstiger 20 % av varans pris fritt fabrik
	— Andra fraktioner av blod än immunsera, hemoglobin och serumglobuliner	Tillverkning baserad på material oavsett nummer, inbegripet annat material enligt nr 3002. Material enligt dena varuslag får dock användas, föiutsan an deras värde inte överstiger 20 % av varans pris fritt fabrik
	— Hemoglobin, blodglobuliner och serumglobuliner	Tillverkning baserad på material oavsett nummer, inbegripet annat material enligt nr 3002. Material enligt detta varuslag får dock användas, förutsatt att deras värde inte överstiger 20 % av varans pris fritt fabrik
	— Andra	Tillverkning baserad på material oavsett nummer, inbegripet annat material enligt nr 3002. Material enligt detta varuslag får dock användas, förutsatt att deras värde inte överstiger 20 % av varans pris fritt fabrik
3003 och 3004	Medikamenter (med undantag av varor enligt nr 3002, 3005 eller 3006)	Tillverkning där: — allt använt material klassificeras enligt ett annat nummer än själva produkten. Material enligt nr 3003-3004 kan dock användas, förutsatt att deras sammanlagda värde inte överstiger 20 % av varans pris fritt fabrik, och — värdet av allt använt material inte överstiger 50 % av varans pris fritt fabrik
ur kapitel 31	Gödselmedel, utom varor enligt nr ur 3105, för vilka regeln är angiven nedan	Tillverkning där allt använt material klassificeras enligt ett annat nummer än själva varan. Material enligt samma nummer får dock användas, förutsatt att deras värde inte överstiger 20 % av varans pris fritt fabrik
ur 3105	Mineraliska eller kemiska gödselmedel som innehåller två eller tre av grundämnena nitrogen (kväve), fosfor och kalium; andra gödselmedel; varor enligt detta kapitel i tablettform eller liknande former eller i förpackningar med en bruttovikt av högst 10 kg. med undantag av: — natriumnitrat — kalciumcyanamid — kaliumsulfat — magnesiumkaliumsulfat	Tillverkning där: — allt använt material klassificeras enligt ett annat nummer än själva varan. Material enligt samma nummer får dock användas, förutsatt att deras värde inte överstiger 20 % av varans pris fritt fabrik, och — värdet av allt använt material inte överstiger 50 % av varans pris fritt fabrik

166

Prop. 1995/96:27

Bilaga

Garvämnes- eller färgämnesextrakt; garvsyror
garvsyrcdcrivat; pigment och andra färgämnen; lacker och
andra målningsfärger; kitt och andra tätnings- och
utfyllnadsmedel; tryckfärger, bläck och tusch; med undantag
av nr ur 3201 och 3205, för vilka reglerna är angivna nedan

ur kapitel 32

<»>

Tillverkning där allt använt matenal klassificeras enlig ett
annat nummer än själva produkten. Material enligt samma
nummer kan dock användas, förutsatt att deras värde inte
överstiger 20 % av varans pris fritt fabrik

ur 3201

3205

ur kapitel 33

3301

ur kapitel 34

Garvsyror och salter. samt etrar, estrar och andra derivat av
garvsyror

Substratpigment; preparat enligt anmärkning 3 till detta
kapitel på basis av substratpigment1

Etenska oljor och resinoider; parfymeringsmedel, kosmetiska
preparat och toalettartiklar; med undantag av nr 3301 för
vilken regeln anges nedan

Eteriska oljor (även terpentinfria), inbegripet "concretes" och
"absolutes"; resinoider; koncentrat av eteriska oljor i fett,
icke flyktig olja, vax e. d.. erhållna genom s.k. enfleurage
eller maceration; terpenhaltiga biprodukter erhållna vid
avterpenisenng av eteriska oljor; vatten från destillation av
eteriska oljor och vattenlösningar av sådana oljor

Tvål och såpa, organiska ytaktiva ämnen, tvättmedel,
smörjmedel, konstgjorda vaxer, beredda vaxer, puts- och
skurmedel, ljus och liknande artiklar, modelleringspastor,
s.k. dentalvax samt dentalpreparat på basis av gips; med
undantag av nr 3403 och 3404 vilka anges nedan

Tillverkning baserad på garvämnesextrakt av vegetabiliskt
ursprung

Tillverkning baserad på material oavsett nummer, utom nr
3202 och 3204 förutsatt att värdet av allt material som
klassificeras enligt nr 3205 inte överstiger 20 % av varans
pris fritt fabrik

Tillverkning där allt använt material klassificeras enligt ett
annat nummer än själva varan. Material enligt samma
nummer får dock användas, förutsatt att deras värde inte
överstiger 20 % av varans pris fritt fabrik

Tillverkning baserad på material oavsett nummer, inbegripet
material av en annan "grupp” inom detta nummer. Material
inom samma grupp får dock användas, förutsatt att deras
värde inte överstiger 20 % av varans pris fritt fabrik

ur 3403

ur 3404

Smörjmedel innehållande oljor erhållna ur petroleum eller ur
bituminösa mineraler, förutsatt att de utgör mindre än 70
viktprocent

Konstgjorda vaxer och beredda vaxer:

— På en bas av paraffin, petroleumvaxer, vaxer erhållnatr
bituminösa mineraler, råparaffin eller halvraffinerat
paraffin

Raffinering eller annan bearbetning3

Annan bearbetning där allt använt material klassificeras
enligt ett annat nummer än själva varan. Material enligt
samma nummer får dock användas, förutsatt att deras värde
inte överstiger 50 % av varans pris fritt fabrik

Anmärkning 3 till kapitel 32 anger att dessa preparat är av den sort som används för flrgning av alla material eller används som del i tillverkning av
färgningspreparat. förutsatt au de inte klassificeras enligt ett annat nummer i kapitel 32.

En "grupp" anses vara varje del av en beskrivning, som avskiljs från resten av beskrivningen genom ett semikolon.

Se inledande anmärkning 7 - Bilaga I

167

Prop. 1995/96:27

Bilaga

(1)	(2)	(3)
3404 (fttrts.)	— Andra	Tillverkning baserad på material oavsett nummer, utom — hydrogenerade oljor med vaxkaraktär enligt nr 1516,
		— fettsyror, inte kemiskt fastställda eller industrimässiga fettalkoholer med vaxkaraktär enligt nr 1519,
		— material enligt nr 3404.
		Dessa material får dock användas, förutsatt att deras värde inte överstiger 20 % av varans pris fritt fabrik
ur kapitel 35	Proteiner; modifierad stärkelse; lim och klister; enzymer; med undantag av nr 3505 och ur 3507 för vilka reglerna anges nedan	Tillverkning där allt använt material klassificeras enligt ett annat nummer än själva varan. Material enligt samma nummer får dock användas, förutsatt an deras värde inte överstiger 20 % av varans pris frin fabrik
3505	Dextrin och annan modifierad stärkelse (t. ex. förklistrad eller förestrad stärkelse); lim och klister pä basis av stärkelse, dextrin eller annan modifierad stärkelse:
	— Etrar och estrar av stärkelse	Tillverkning baserad på material oavsett nummer, inbegripet andra material enligt nr 3505
	— Andra	Tillverkning baserad på material oavsett nummer, utom material enligt nr 1108
ur 3507	Enzympreparat inte nämnda eller inbegripna någon annanstans	Tillverkning där värdet av allt använt material inte överstiger 50 % av varans pris fritt fabrik
kapitel 36	Krut och sprängämnen; py ro te k nis ka produkter; tändstickor; pyrofora legeringar; vissa brännbara produkter	Tillverkning där allt använt material klassificeras enligt ett annat nummer än själva varan. Material enligt samma nummer får dock användas, förutsatt att deras värde inte överstiger 20 % av varans pris fritt fabrik
ur kapitel 37	Varor för foto- eller kinobruk; med undantag av nr 3701, 3702, 3704 för vilka reglerna anges nedan	Tillverkning där allt använt material klassificeras enligt ett annat nummer än själva varan. Material enligt samma nummer får dock användas, förutsatt att deras värde inte överstiger 20 % av varans pris fritt fabrik
3701	Fotografiska plåtar och fotografisk bladfilm, strålningskänsliga, oexponerade, av annat material än papper, papp eller textilvara; bladfilm, strålningskänslig, oexponerad, för omedelbar bildframställning, även i form av filmpaket	Tillverkning där allt använt material klassificeras enligt ett annat nummer än nr 3702
3702	Fotografisk film i rullar, strålningskänslig, oexponerad, av annat material än papper, papp eller textilvara; film i rullar, strålningskänslig, oexponerad avsedd för omedelbar bildframställning	Tillverkning där allt använt material klassificeras enligt ett annat nummer än nr 3701 eller 3702
3704	Fotografiska plåtar, fotografisk film, fotografiskt papper, papp och textilvara, exponerade men inte framkallade	Tillverkning där allt använt material klassificeras enligt ett annat nummer än nr 3701-3704

168

<i>

(2)

ur kapitel 38

Diverse kemiska produkter; med undantag av nr ur 3801. ur

3803, ur 3805, ur 3806. ur 3807. 3808-3814. 3818-3820,
3822, 3823 för vilka reglema är angivna nedan:

ur 3801

— Kolloidal grafit suspenderad i olja och halvkolloidalgrafit;
kolhalug elektrodmassa

— Grafit i pasta form, som är en blandning av mer än 30
viktprocent grafit med mineraloljor

Prop. 1995/96:27

Bilaga

ur 3803

ur 3805

Raffinerad tallolja

Sprit av sulfatterpentin. renad

ur 3806

Estrar bildade av hartssyror och glycerol eller annan polyol

ur 3807

3808-ur 3811

3812-3814

3818-3820

3822

och

3823

ur 3811

Träbeck (trätjärbcck)

Diverse kemiska produkter:

— Följande enligt nr 3823:

— Beredda bindemedel för gjutformar eller gjutkämor på
basis av naturliga hartsartade produkter

— Naftensyror, vattenolösliga salter av naftensyror samt
estrar av naftensyror

— Sorbitol, annan än sorbitol enligt nr 2905

— Petroleumsulfonater, med undantag av petroleum-
sulfonater av alkalimetaller, av ammonium eller av
etanolaminer, tiofenhaltig sulfonsyra av oljor erhållna
ur bituminösa mineral samt salter av dessa syror

— Jonbytare

— Getter för vakuumrör

— Alkalisk järnoxid för rening av gas

— Gastvättvatten och utbränd oxid framställd genom
rening av kolgas

— Svavelnaftensyror, vattenolösliga salter samt estrar»
dessa

— Finkeloija och dippelsolja

— Föreningar av salter med olika joner

— Kopieringsklister på basis av gelatin, även förstärkta
med papper eller textilmaterial

— Andra

Beredda tillsatsmedel för mineraloljor innehållande
petroleumoljor eller oljor erhållna ur bituminösa mineral

(3)

Tillverkning där värdet av allt det använda materialet inte
överstiger 50 % av varans pris fritt fabrik

Tillverkning baserad på material oavsett nummer. Värdet av
materialet enligt nr 3403 skall dock inte överstiga 20 % av
varans pris fritt fabrik

Raffinering från rå tallolja

Rening genom destiliering eller raffinering av rå sprit av
sulfatterpentin

Tillverkning baserad på hartssyror

Destiliering från trätjära

Tillverkning där värdet av allt använt material inte överstiger
50 % av varans pris fritt fabrik

Tillverkning där värdet av allt använt material enligt nr 3811
inte överstiger 50 % av varans pris fritt fabrik

169

(l)

3901-3915

ur 3907

ur 3916-3921

ur 3916
och

ur 3917

ur 3920

(2)

Plaster i obearbetad form, avklipp och annat avfall av plast
samt plastskrot; med undanlag av nr ur 3907 för vilka
reglerna ar angivna nedan:

— Homopolymerisationsprodukter

— Andra

Sampolymer av polykarbonater och akrylnitril, butadien och
styren (ABS)

Halvfabrikat av plast, med undantag av nr ur 3916, nr ur
3917 och nr ur 3920 för vilka reglerna är angivna nedan:

— Plana produkter, ytterligare bearbetade förutom
ytbehandlade eller skuma i andra än rektangulära former
(inbegripet kvadrater); andra produkter, ytterligare
bearbetade förutom ytbehandlade

— Andra:

— Homopolymerisationsprodukter

— Andra

Profiler och tuber

Duk och film av jonomerer

(3)

Prop. 1995/96:27

Bilaga

Tillverkning där:

— värdet av allt använt material inte överstiger 50 % av
varan pris iiitt fabrik, och

— värdet av allt använt material enligt kapitel 39 inte
överstiger 20 % av varans pris fritt fabrik'

Tillverkning där värdet av det använda materialet enligt
kapitel 39 inte överstiger 20 % av varans pris fritt fabrik1

Tillverkning där värdet av allt använt material enligt kapitel
39 inte överstiger 50 % av varan pris fritt fabrik

Tillverkning där:

— värdet av allt använt material inte överstiger 50 % av
varan pris fritt fabrik, och

— värdet av allt använt material enligt kapitel 39 inte
överstiger 20 % av varans pris fritt fabrik1

Tillverkning där värdet av allt använt material enligt kapitel
39 inte överstiger 50 % av varan pris fritt fabrik 1

Tillverkning där:

— värdet av allt använt material inte överstiger 50 % av
varan pris fritt fabrik, och

— värdet av allt använt material enligt kapitel 39 inte
överstiger 20 % av varans pris fritt fabrik

Tillverkning baserad på termoplastiskt delsalt som är en
sampolymer av etylen och metakrylsyra delvist
neutraliserad med metalljoner, huvudsakligen zink och
natrium

För produkter som är sammansatu av material klassificerat enligt både nr 3901-3906 å ena sidan och nr 3907-3911 å andra sidan gäller denna inskränkning
endast den grupp av material som överväger viktmässigt i varan.

170

3922-3926

ur 4001

4005

4012

ur 4017

ur 4102

4104-4107

4109

Plasuniklar

Laminerade plattor av kräppgummi för skodon

Ovulkat gummi i obearbetad form eller i form av plattor,
duk eller remsor

Rcgummerade eller begagnade däck; massivdäck eller
halvmassivdäck, utbytbara slitbanor samt fälgband, av
gummi

Artiklar av hårdgummi

Oberedda skinn av får eller lamm, utan ullbeklädnad

Låder, utan hår eller ull annat än läder enligt nr 4108 eller
4109

Lackläder och laminerat lackläder; metalliserat läder

Prop. 1995/96:27

Bilaga

(3)

Tillverkning där värdet av allt använt material inte överstiger
50 % av varans pris fritt fabrik

Laminering av plattor av naturgummi

Tillverkning där värdet av allt använt material inte överstiger
50 % av varans pris fritt fabrik

Tillverkning baserad på material oavsett nummer, utom nr
4011-4012

Tillverkning baserad på hårdgummi

Borttag av ull från får- eller lammhudar med ullbeklädnad

Omgarvning av förgarvat läder

eller

Tillverkning där allt använt material klassificeras enligt ett
annat nummer än själva varan

Tillverkning baserad på läder enligt nr 4104-4107, förutsatt
att dess värde inte överstiger 50 % av varan pris fritt fabrik

ur 4302 Garvade eller på annat sätt beredda pälsskinn, hopfogade:

— I form av plattor, kors och liknande former

— Andra

4303 Kläder och tillbehör till kläder samt andra varor av pälsskinn

Blekning eller färgning förutom tillskärning och hopfogning
av lösa garvade eller beredda pälsskinn

Tillverkning baserad på lösa garvade eller beredda pälsskinn

Tillverkning baserad på lösa garvade eller beredda pälsskinn,
enligt nr 4302

ur 4403

ur 4407

ur 4408

ur 4409

ur 4410-

ur 4413

Virke, grovt sågat

Virke, sågat eller kluvet i längdriktningen eller skuret eller
svarvat till skivor, med en tjocklek av mer än 6 mm, även
hyvlat, slipat eller fingerskarvat

Faner, med en tjocklek av högst 6 mm, skarvat, och annat
virke sågat i längdriktningen, eller skuret eller skarvat till
skivor, med en tjocklek av högst 6 mm, även hyvlat, slipat
eller fingerskarvat

— Virke (inbegripet icke sammansatt parkettstav) likformigt
bearbetat utefter hela längden (spontat, falsat, fasat,
försett med pärlstav, profilerat, bearbetat till rund form
e.d.) på kanter eller sidor, även slipat eller fingerskarvat

— Profilerat virke

Profilerat virke, inbegripet formade lister och andra formade
plattor

Tillverkning baserad på grovt virke, även obarkat eller
endast befriat från splintved

Hyvling, slipning eller fingerskarvning

Laskning, hyvling, slipning eller fingerskarvning

Slipning eller fingerskarvning

Profilering av virke

171

Prop. 1995/96:27

Bilaga

(Il	(2)	O)
ur 4415	Packlådor, förpacka mg saskar, häckar, tunnor och liknande förpackningar, av trä	Tillverkning baserad pä oskuma brädor
ur 4416	Fat, tunnor, kar, baljor och andra tunnbinderiarbeten samt delar till sådana arbeten, av trä	Tillverkning baserad på kluvna stäv, sågade på de två huvudytoma men inte vidare bearbetade
ur 4418	— Byggnadssnickerier och timmermansarbeten, av trä — Profilerat virke	Tillverkning där allt använt material klassificeras enligt ett annat nummer än själva varan. Cellplatfeor, "shingles" och "shakes" får dock användas Profilering av virke
ur 4421	Ämnen till tändstickor; träpligg till skodon	Tillverkning baserad på virke av alla slag utom enligt nr 4409
4503	Varor av naturkork	Tillverkning baserad på kork enligt nr 4501
ur 4811	Papper och papp, endast linjerat eller rutat	Tillverkning baserad på material för pappersframställning enligt kapitel 47
4816	Karbonpapper, självkopierande papper och annat kopierings- eller övertryckspapper (med undantag av papper enligt nr 4809), pappersstenciler och offsetplåtar av papper, även förpackade i askar	Tillverkning baserad på material för pappersframställning enligt kapitel 47
4817	Kuvert, kortbrev, brevkort med enbart postalt tryck samt korrespondenskort, av papper eller papp; askar, mappar o.d. av papper eller papp innehållande ett sortiment av brevpapper, papperskuvert o.d.	Tillverkning där: — allt använt material klassificeras enligt ett annat nummer än själva varan, och — allt använt material inte överstiger 50 % av varans pris fritt fabrik
ur 4818	Toalettpapper	Tillverkning baserad på material för pappersframställning enligt kapitel 47
ur 4819	Kartonger, askar, lådor, säckar, påsar och andra förpackningar av papper, papp, cellulosavadd eller duk av cellulosafibrer	Tillverkning där: — allt använt material klassificeras enligt ett annat nummer än själva varan, och — allt använt material inte överstiger 50 % av varans pris fritt fabrik
ur 4820	Brevpapper i block	Tillverkning där värdet av det använda materialet inte överstiger 50 % av varan pris fritt fabrik
ur 4823	Andra slag av papper, papp, cellulosavadd eller duk av cellulosafibrer, tillskurna till bestämd storlek eller form	Tillverkning baserad på material för pappersframställning enligt kapitel 47
4909	Brevkort och vykort med bildtryck eller annat tryck; tryckta kon med personliga hälsningar, meddelanden eller tillkännagivanden, även med bildtryck, med eller utan kuven eller utstyrsel	Tillverkning baserad på material som inte klassificeras enligt nr 4909 eller 4911

172

Prop. 1995/96:27

Bilaga

(1)	(2)	(3)
4910	Almanackor av alla slag, tryckta, inbegripet almanack sblock:
	— Evig hetskalendrar eller kalendrar med utbytbara block.	Tillverkning där:
	fastsatta på en annan bas in papper eller papp	— allt anvlnt material klassificeras enligt ett annat nummer än själva varan, och — allt använt material inte överstiger 50 % av varans pris fritt fabrik Tillverkning baserad på material som inte klassificeras enligt
	— Andra	nr 4909 eller 4911
ur 5003	Avfall av natursilke (inbegripet silkeskokonger, inte lämpliga för avhaspling, gamavfall samt rivet avfall och riven lump), kardat eller kammat	Kardning eller kamning av avfall av natursilke
5501-5507	Konststapel fibrer	Tillverkning baserad på kemiska ämnen eller textilmassa
ur kapitel 50-	Gam, monofilamentgam och tråd	Tillverkning baserad på1:
kapitel 55	Textilvaror:	— naturfibrer, inte kardade eller kammade eller på annat sätt behandlade, för spinning, — kemiska ämnen eller textilmassa, eller — material för tillverkning av papper
	— Med infogad gummitråd	Tillverkning baserad på enkelt gam1
	— Andra	Tillverkning baserad på': — kokosfibergam, — naturfibrer — konststapelfibrer, inte kardade eller kammade eller bearbetade på annat sätt för spinning, — kemiska ämnen eller textilmassa, eller — papper eller Tryckning åtföljd av minst två för- eller efterbehandlingar (t.ex. kokning, blekning, mercerisering, värmefixering, uppruggning, mangling, krympbehandling, appretering, dekatering, impregnering, stoppning eller noppning) om värdet av den otryckta textilvävnaden inte överstiger 47,5 % av varans pris fritt fabrik
ur kapitel 56	Vadd, filt och bondad duk; specialgamer, surmingsgam och tågvirke samt varor av sådana produkter, med undantag av	Tillverkning baserad på1:
	nr 5602, 5604-5606, för vilka reglerna anges nedan	— kokosfibergam, — naturfibrer — kemiska ämnen eller textilmassa, eller — material för papperstillverkning

För särskilda villkor rörande varor tillverkade av en blandning av textilmaterial, se anmärkning 5.

173

(3)

S0<>2

Pilt, Även impregnerad, överdragen, belagd eller la minerad:

- Nålfilt

— Annan

Tråd och rep av gummi, textilöverdragna; textilgam samt
remsor o.d. enligt nr 5404 eller 5405, impregnerade,
överdragna eller belagda med gummi eller plast eller
försedda med hölje av gummi eller plast:

— Tråd och rep av gummi, texdlöverdragna

— Andra

5605

Metalliserat gam, även överspunnet, dvs. textilgam eller
remsor o.d. enligt nr 5404 eller 5405, i förening med
metall i form av tråd eller pulver eller överdragna med
metall

5606

Överspunnet gam samt remsor o.d. enligt nr 5404 eller
5405, överspunnna (dock inte gam enligt nr 5605 och
överspunnet tageigam); sniljgam (inbegripet sniljgam
framställt av textilflock); chainettegam

Prop. 1995/96:27

Bilaga

Tillverkning baserad på1:

— naturfibrer,

— kemiska ämnen eller textilmassa

Dock får

— polypropylenfilament enligt nr 5402,

— polypropylenfibrer enligt nr 5503 eller 5506, eller

— polypropylenfiberkabel enligt nr 5501 användas om
valören av ett enda filament eller fiber i alla dessa fall är
mindre än 9 decitex och förutsatt att deras värde inte
överstiger 40 % av varans pris fritt fabrik

Tillverkning baserad på1:

— naturfibrer,

— konststapelfibrer tillverkade av kasein, eller

— kemiska ämnen eller textiimassa

Tillverkning baserad på tråd och rep av gummi, inte
texdlöverdragna

Tillverkning baserad på1:

— naturfibrer, inte kardade eller kammade eller på annat
sätt bearbetade för spinning,

— kemiska ämnen eller textilmassa, eller

— material för papperstillverkning

Tillverkning baserad på1:

— naturfibrer

— konststapelfibrer, inte kardade eller kammade eller på
annat sätt bearbetade för spinning,

— kemiska ämnen eller textilmassa, eller

— material för papperstillverkning

Tillverkning baserad på1:

— naturfibrer

— konststapelfibrer, inte kardade eller kammade eller
bearbetat på annat sätt för spinning,

— kemiska ämnen eller textilmassa, eller

— material för papperstillverkning

För särskilda villkor gällande varor tillverkade av en blandning av textilmaterial, se anmärkning 5

174

Prop. 1995/96:27

Bilaga

(I)	(2)	0)
kapitel 57	Mattor och annan golvbeläggning av textilmaterial:
	— Av nålfilt	Tillverkning baserad på1: — naturfibrer, — kemiska ämnen eller textilmassa Dock får: — Polypropylenfilament enligt nr 5402, — polypropylenftbrer enligt nr 5503 eller 5506, eller — polypropylenfiberkabel enligt nr 5501 användas om valören av ett enda filament eller fiber i alla dessa fall är mindre än 9 decitex och förutsatt att deras värde inte överstiger 40 % av varans pris fritt fabrik
	— Av annan filt	Tillverkning baserad på1: — naturfibrer inte kardade eller kammade eller på annat sätt bearbetade för spinning. eller — kemiska ämnen eller textilmassa
	— Annan	Tillverkning baserad på1: — kokosfibergam, — syntetgam eller konstfilamentgam, — naturfibrer, eller — konststapelfibrer, inte kardade eller kammade eller på annat sätt bearbetade för spinning
ur kapitel 58	Speciella vävnader; tultade dukvanir av textilmaterial; spetsar; tapisserier; snörmakeriatbeten, broderier, andra än nr 5805 och 5810; regeln för nr 5810 anges nedan:
	— 1 förening med gummitråd	Tillverkning baserad på enkelt gam1
	— Andra	Tillverkning baserad på1: — naturfibrer, — konststapelfibrer inte kardade eller kammade eller på annat sätt beredda för spinning, eller — kemiska ämnen eller textilmassa eller Tryckning åtföljd av minst två för- eller efterbehandlingar (t.ex. kokning, blekning, mercerisering, värmefixering, upp- ruggning, mangling, krympbehandling, appretering, dekatering, impregnering, stoppning eller noppning) om värdet av den otryckta textilvävnaden inte överstiger 47,5 % av varans pris fritt fabrik
5810	Broderier som längdvara eller i form av motiv	Tillverkning dår: — värdet av allt använt material klassificeras enligt ett annat nummer än själva varan, och — värdet av allt använt material inte överstiger 50 % av varans pris fritt fabrik

För urskilda villkor (illande varor tillverkade av blandade textilmaterial. se anmärkning 5.

175

Prop. 1995/96:27

Bilaga

(1)	(2)	(3)
5901	Textiivävnader överdragna med gummi arabicum e.d. eller stärkelseprodukter, av sådana slag som används till bokpärmar o.d.; kalkcrväv; preparerad målarduk; kanvas och liknande styva textiivävnader av sådana slag som används till hattstommar	Tillverkning baserad på gam
5902	Kordväv av högstyrkegam av nylon eller andra polyamider, polyestrar eller viskos:
	— Innehållande högst 90 viktprocent av textilmaterial	Tillverkning baserad på garn
	— Andra	Tillverkning baserad på kemiska ämnen eller textilmassa
5903	Textiivävnader, impregnerade, överdragna, belagda eller laminerade med plast, andra än vävnader enligt nr 5902	Tillverkning baserad på gam
5904	Linoleummattor o.d., även i tillskurna stycken; golvbeläggning bestående av en textilbotten med överdrag eller beläggning, även i tillskurna stycken	Tillverkning baserad på gam'
5905	Textiltapeter:
	— Impregnerade, överdragna, belagda eller laminerade med gummi, plast eller annat material	Tillverkning baserad på gam
	— Andra	Tillverkning baserad på': — kokosfibergam, — naturfibrer, — konststapelfibrer, inte kardade eller kammade eller bearbetade på annat sån för spinning, eller — kemiska ämnen eller textilmassa eller Tryckning åtföljd av minst två för- eller efterbehandlingar (t.ex. kokning, blekning, mercerisering, värme fixering, uppruggning, mangling, krympbehandling, appretering, dekatering, impregnering, stoppning eller noppning) om värdet av den otryckta textilvävnaden inte överstiger 47,5 % av varans pris fritt fabrik
5906	Gummibehandlade textiivävnader, andra än vävnader enligt nr 5902:
	- Trikå	Tillverkning baserad på‘: — naturfibrer, — konststapelfibrer inte kardade eller kammade eller på annat sätt beredda för spinning, eller — kemiska ämnen eller textilmassa

För särskilda villkor gällande varor tillverkade av en blandning av textilnwerial, se anmärkning 5.

176

Prop. 1995/96:27

Bilaga

<l>		(2)	U)
	5906 (forts.)	— Andra textiivävnader av syntetfilamentgam, innehållande mer än 90 viktprocent textilmaterial	Tillverkning baserad på kemiska ämnen
		- Andra	Tillverkning baserad på gam
	5907	Textiivävnader med annan impregnering. annat överdrag eller annan beläggning; målade teaterkulisser, ateljéfonder o.d. av textiivävnader	Tillverkning baserad på gam
ur	5908	Glödstrumpor, impregnerade	Tillverkning baserad på rundstickad glödstnimpsväv
	5909-5911	Textilvaror för tekniskt bruk:
		— Polerskivor eller polerringar andra än av filt enligt nr 5911	Tillverkning baserad på gam eller textilavfall eller trasor enligt nr 6310
		— Andra	Tillverkning baserad på1: — kokosfibergam. — naturfibrer, — konststapelfibrer, inte kardade eller kammade eller bearbetade på annat sätt för spinning, eller — kemiska ämnen eller textilmassa
kapitel 60		Dukvaror av trikå	Tillverkning baserad på1: — naturfibrer, — konststapelfibrer, inte kardade eller kammade eller bearbetade på annat sätt för spinning, eller — kemiska ämnen eller textilmassa
kapitel 61		Kläder och tillbehör till kläder, av trikå: — Erhållna genom ihopsyning eller annan sammanfogning, två eller flera delar av trikå som antingen är tillskurna eller formsydda — Andra	Tillverkning baserad på gam2 Tillverkning baserad på1: — naturfibrer, — konststapelfibrer, inte kardade eller kammade, eller bearbetade på annat sätt för spinning, eller — kemiska ämnen eller textilmassa
ur	kapitel 62	Kläder och tillbehör till kläder, av annan textilvara än trikå, med undantag av nr ur 6202, ur 6204, ur 6206, ur 6209-ur 6211, 6213, 6214, ur 6216 och ur 6217 för vilka reg le ma anges nedan	Tillverkning baserad på gam2
ur 6202 ur 6204 ur 6206 ur 6209 ur 6211 och ur 6217		Kläder för kvinnor eller flickor eller babykläder och andra konfektionerade tillbehör, broderade	Tillverkning baserad på gam2 eller Tillverkning baserad på icke-broderat textilvävnad, förutsatt att värdet av den icke-broderade vävnaden inte överstiger 40 % av varans pris fritt fabrik1

För särskilda villkor fällande varor tillverkade av en blandning av textilmaterial, ae anmärkning 5.
1 Se anmärkning 6.

177

12 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 27

(I)

(2)

Prop. 1995/96:27

Bilaga

ur 6210
ur 6216

och
ur 6217

6213
och 6214

Brandsäker utrustning av textilvävnad belagd med folie av
aluminiumöverdragen polyester

Näsdukar, sjalar, scarfar, halsdukar, mantiijer, slöjor o.d.:

— Broderade

Tillverkning baserad på gam1

eller

Tillverkning baserad på icke-övetdragen textilvävnad,
förutsatt att värdet av den icke-överdragna vävnaden inte
överstiger 40 % av varans pris fritt fabrik'

Tillverkning baserad på oblekt enkelt gam11

eller

ur 6217

6301-6304

6305

— Andra

Fodertyger för kragar och manschetter, tillskurna

Res- och sängfiltar, säng i inne; gardiner, m.m.; andra
in redning sartiklar:

— Av filt, av bondad duk

— Andra:

— Broderade

— Andra

Säckar och påsar av sådana slag som används till
förpackning av varor

Tillverkning baserad på icke-broderat textilvävnad, förutsatt
att värdet av den icke-broderade vävnaden inte överstiger
40 % av varans pris fritt fabrik 1

Tillverkning baserad på oblekt enkelt gam1*1

Tillverkning där

— allt använt material klassificeras enligt ett annat nummer
än själva varan, och

— värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av
varans pris fritt fabrik

Tillverkning baserad på1:

— naturfibrer, eller

— kemiska ämnen eller textilmassa

Tillverkning baserad på oblekt, enkelt gam1* 3
eller

Tillverkning baserad på obroderad textilvävnad (annat än
trikå) förutsatt att värdet av den använda obroderade
vävnaden inte överstiger 40 % av varans pris fritt fabrik

Tillverkning baserad på oblekt, enkelt gam1 3

Tillverkning baserad på1:

— naturfibrer,

— konststapelfibrer, inte kardade eller kammade eller
bearbetade på annat sått för spinning, eller

— kemiska ämnen eller textilmassa

1 Se anmärkning 6

1 För särskilda villkor gällande varor tillverkade av blandningar av textiImaterial. se anmärkning 5.

’ För slickade och virkade artiklar, ej elastiska eller gummerade, som erhillits genom ihopsyning eller sammansättning av suckade eller v»*»h* bitar av tyg (tillskurna
eller direkt stickade efter passform) se anmärkning 6.

178

Prop. 1995/96:27

Bilaga

(1)	(2)	O)
6306	Presenningar, segel lill (»Alar, segclbrildor eller lordon, markiser, tält och campingartiklar: — Av bondad duk — Andra	Tillverkning baserad på1: — naturfibrer, eller — kemiska ämnen eller textilmassa Tillverkning baserad på oblekt, enkelt gam
ur 6307	Andra konfektionerade artiklar, inbegripet tillskämings- mönster	Tillverkning där värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av varan pris fritt fabrik2
6308	Satser bestående av vävnadsstycken och gam, med eller utan tillbehör, avsedda för tillverkning av mattor, tapisserier, broderade borddukar eller servetter eller liknande artiklar av textilmaterial, i detaljhandelsförpackningar	Varje del i satsen skall uppfylla den regel som skulle gälla för den, om den inte var del av satsen. Icke-ursprungsvaror får dock användas i satser, förutsatt att deras totala värde inte överstiger 15 % av satsens pris fritt fabrik
6401-6405	Skodon	Tillverkning baserad på material oavsett nummer med undantag av sammanfogningar av överdelar fästade vid innersulan eller ull andra delar av sulan enligt nr 6406
6503	Filthattar och andra huvudbonader av filt, tillverkade av hattstumpar eller plana hattämnen enligt nr 6501, även ofodrade eller utan utsmyckning	Tillverkning baserad på gam eller textilfibrer2
6505	Hattar och andra huvudbonader, av trikå eller tillverkade av spetsar, filt eller annan textilvara, i längder (dock inte av remsor), även ofodrade eller inte utsmyckade; hårnät av alla slags material, även fodrade och utsmyckade	Tillverkning baserad på gam eller textilfibrer2
6601	Paraplyer och parasoller (inbegripet käpparaplyer, trädgårdsparasoller och liknande parasoller)	Tillverkning där värdet av allt använt material inte överstiger 50 % av varan pris fritt fabrik
ur 6803	Varor av skiffer eller agglomererad skiffer	Tillverkning baserad på bearbetad skiffer
ur 6812	Varor av asbest eller av blandningar på basis av asbest och magnesiumkarbonat	Tillverkning baserad på material oavsett nummer
ur 6814	Varor av glimmer; inbegripet agglomererad eller rekonstruerad glimmer på underlag av papper, papp eller annat material	Tillverkning baserad på bearbetad glimmer (inbegripet agglomererad eller rekonstruerad glimmer)
7006	Glas enligt nr 7003-7005, böjt, bearbetat på kanterna, graverat, borrat, emaljerat eller på annat sätt bearbetat, men inte inramat och inte i förening med annat material	Tillverkning baserad på material enligt nr 7001
7007	Säkerhetsglas bestående av härdat eller laminerat glas	Tillverkning baserad på material enligt nr 7001
7008	Flerväggiga isolenutor av glas	Tillverkning baserad på material enligt nr 7001

1 För särskilda villkor gällande varor tillverkade av blandningar av textilmaterial, se anmärkning 5.
1 Se anmärkning 6.

179

ti»

(2)

7009

Speglar av glas, inbegripet backspeglar, även inramade

7010

Damejeanner. flaskor, burkar, krukor, ampuller och andra
behållare av glas, av sådana slag som används för transport
eller förpackning av varor; konserveringsburkar av glas;
proppar, lock och andra tillslutningsanordningar av glas

7013

Glasvaror av sådana slag som används som bords- köks-,
toalett-, kontorsartikiar, för prydnadsändamål eller för
liknande ändamål (andra än sådana som omfattas av nr 7010
eller 7018)

ur 7019

Varor (andra än gam) av glasfibrer

7102

7103
och

7104

7106
7108
och

7110

Bearbetade ädelstenar eller halvädelstenar (naturliga,
syntetiska eller rekonstruerade)

Ädla metaller:

Obearbetade

— I form av halvfabrikat eller i pulverform (alla)

7107
7109
och

7111

7116

7117

Metaller med plätering av ädla metaller, i form av
halvfabrikat

Varor bestående av naturpärlor eller odlade pärlor eller av
ädelstenar eller halvädelstenar (naturliga, syntetiska eller
rekonstruerade)

Oäkta smycken

Prop. 1995/96:27

Bilaga

(3)

Tillverkning baserad på material enligt nr 7001

Tillverkning där allt använt material klassificeras enligt ett
annat nummer än själva varan,

eller

Slipning av glasvaror förutsatt att värdet av den oslipade
glasvaran inte överstiger 50 % av varans pris fritt fabrik

Tillverkning där allt använt material klassificeras enligt en
annat nummer än själva varan,

och

Slipning av glasvaror förutsatt att värdet av den oslipade
glasvaran inte överstiger 50 % av varans pris fritt fabrik
eller

Handdekorering (med undantag av serigrafi) av handblåsta
glasvaror, förutsatt att värdet av den handblåsta glasvaran
inte överstiger 50 % av varans pris fritt fabrik

Tillverkning baserad på:

— ofärgade flisor, roving, gam eller huggna strängar, eller

— glasull

Tillverkning baserad på obearbetade ädelstenar eller
halvädelstenar

Tillverkning baserad på material som inte klassificeras enligt
nr 7106, 7108 eller 7110

eller

Separering av ädla metaller genom elektrolytisk, termisk
eller kemisk process enligt nr 7106, 7108 eller 7110

eller

Legering av ädla metaller enligt nr 7106. 7108 eller 7110
med varandra eller med basmetaller

Tillverkning baserad på obearbetade ädla metaller

Tillverkning baserad på metaller platinerade med ädla
metaller, obearbetade

Tillverkning där värdet av det använda materialet inte
överstiger 50 % av varans pris fritt fabrik

Tillverkning där allt använt material klassificeras enligt ett
annat nummer än själva varan

eller

Tillverkning baserad på delar av oädla metaller, inte
platinerade eller belagda med ädla metaller, förutsatt att
värdet av allt använt material inte överstiger 50 % av varans
pris fritt fabrik

180

(2)

7207

Halvfärdiga produkter av jäm eller olegerat stål

7208-7216

Valsade platta produkter, stång och profiler av jäm eller
olegerat stål

7217

Tråd av jäm eller olegerat stål

ur 7218

7219-7222

Halvfärdiga produkter, valsade platta produkter, stång och
profiler av rostfritt stål

7223

Tråd av rostfritt stål

ur 7224

7225-7227

Halvfärdiga produkter, valsade platta produkter, stänger, i
oregelbundet upprullade ringar, av annat legerat stål

7228

7229

7301

7302

7304

7.305
och

7306

ur 7315

ur 7322

Annan stång av annat legerat stål; profiler, av annat legerat
stål; ihåligt borrstål, av legerat eller olegerat stål

Tråd av annat legerat stål

Spon:

Banbyggnadsmaterial av jäm eller stål för järnvägar eller
spårvägar, nämligen räler, moträler och kuggskenor,
växeltungor, spårkorsningar, växelstag och andra delar till
spårväxlar, sliprar, rålsskarvjäm, rtistolar, rälstoiskilar,
underiäggspiattor, klämplattor, spårhållare, spårplattor,
bindbjälkar och annan speciell materiel för sammanbindning
eller fästande av räler

Rör och ihåliga profiler, av jäm (annat än gjutjärn) eller stål

Konstruktioner (ined undantag av monterade eller
monteringsfärdiga byggnader enligt nr 9406) och delar av
konstruktioner (t.ex. broar och brosektioner, slussportar,
tom, fackverksmaster, tak, fackverk till tak, dörrar och
fönster, dörr- och fönsterkarmar, dörrtrösklar, fönsteriuckor,
räcken och pelare), av jäm eller stål; plåt, stång och profiler,
rör o.d. av jäm eller stål, bearbetade för användning i
konstruktioner

Snökedjor o.d.

Radiatorer för centraluppvärmning, inte försedda med
elektrisk uppvärmning

Prop. 1995/96:27

Bilaga

Tillverkning baserad på material enligt nr 7201-7205

Tillverkning baserad på göt eller andra obearbetade former
enligt nr 7206

Tillverkning baserad på halvfabrikat enligt nr 7207

Tillverkning baserad på göt eller andra obearbetade former
enligt nr 7218

Tillverkning baserad på halvfabrikat enligt nr 7218

Tillverkning baserad på göt eller andra obearbetade former
enligt nr 7224

Tillverkning baserad på göt eller andra obearbetade former
enligt nr 7206, 7218 eller 7224

Tillverkning baserad på halvfabrikat enligt nr 7224

Tillverkning baserad på material enligt nr 7206

Tillverkning baserad på material enligt nr 7206, 7207, 7218
eller 7224

Tillverkning där allt använt material klassificeras enligt ett
annat nummer än själva varan. Svetsade stänger, former och
profiljäm enligt nr 7301 får dock inte användas

Tillverkning där värdet av allt använt material enligt nr 7315
inte överstiger 50 % av varans pris fritt fabrik

Tillverkning där värdet av allt använt material enligt nr 7322
inte överstiger 5 % av varans pris fritt fabrik

181

Prop. 1995/96:27

Bilaga

(1)	(2)	(3)
ur kapitel 74	Koppar och varor av koppar, med undantag av nr 7401-7405; regeln för nr 7403 anges nedan	Tillverkning där: — allt använt material klassificeras enligt elt annat nummer än själva varan, och — värdet av allt använt material inte överstiger 50 % av varans pris fritt fabrik
ur 7403	Koppariegeringar, i obearbetad form	Tillverkning baserad på raffinerad koppar, i obearbetad form, eller från avfall och skrot
ur kapitel 75	Nickel och varor av nickel, med undantag av nr 7501-7503	Tillverkning där: — allt använt material klassificeras enligt ett annat nummer än själva varan, och — värdet av allt använt material inte överstiger 50 % av varans pris fritt fabrik
ur kapitel 76	Aluminium och varor av aluminium, med undantag av nr 7601, 7602, och ur 7616; reglerna för nr ur 7601 och ur 7616 anges nedan	Tillverkning där: — allt använt material klassificeras enligt ett annat nummer än själva varan, och — värdet av allt använt material inte överstiger 50 % av varans pris fritt fabrik
7601	Aluminium i obearbetad form	Tillverkning baserad på termisk eller elektrolytisk behandling av aluminium, inte legerat, eller från avfall och skrot
ur 7616	Varor av aluminium, andra än gasväv, duk, galler, nät, förstärkande vävnad o. d. (inbegripet ändlösa band) av aluminiumtråd, och sträckmetall av aluminium	Tillverkning där: — allt använt material klassificeras enligt ett annat nummer än själva varan. Gasväv, duk, galler, nät, förstärkande vävnad o.d. (inbegripet ändlösa band) av aluminiumtråd, eller sträckmetall av aluminium får dock användas, och — värdet av allt använt material inte överstiger 50 % av varans pris fritt fabrik
ur kapitel 78	Bly och varor av bly, med undantag av nr 7801, 7802; regeln för nr 7801 anges nedan	Tillverkning där: — allt använt material klassificeras enligt ett annat nummer än själva varan, och — värdet av allt använt material inte överstiger 50 % av varans pris fritt fabrik
7801	Bly i obearbetad form — Raffinerat bly — Annat	Tillverkning baserad på "bullion"-bly eller "work"-bly Tillverkning där allt använt material klassificeras enligt ett annat nummer än själva varan. Avfall och skrot enligt nr 7802 får dock inte användas

182

Prop. 1995/96:27

Bilaga

(1)	(2)	(3)
ur kapitel 79	Zink och varor av zink, med undantag av nr 7901, 7902; regeln för nr 7901 anges nedan	Tillverkning där: — allt använt material klassificeras enligt ett annat nummer än själva varan, och - värdet av allt använt material inte överstiger 50 % av varans pris fritt fabrik
7901	Zink i obearbetad form	Tillverkning där allt använt material klassificeras enligt ett annat nummer än själva varan. Avfall och skrot enligt nr 7902 får dock inte användas
ur kapitel 80	Tenn och varor av tenn, med undantag av nr 8001, 8002, 8007; regeln för nr 8001 anges nedan	Tillverkning där: — allt använt material klassificeras enligt ett annat nummer än själva varan, och — väldet av allt använt material inte överstiger 50 % av varans pris fritt fabrik
8001	Tenn i obearbetad form	Tillverkning där allt använt material klassificeras enligt ett annat nummer än själva varan. Avfall och skrot enligt nr 8002 får dock inte användas
ur kapitel 81	Andra oädla metaller, i obearbetad form; varor av dessa material	Tillverkning där värdet av allt material enligt samma nummer som de använda produkterna inte överstiger 50 % av varans pris fritt fabrik
8206	Satser av två eller fler handverktyg enligt nr 8202-8205, i förpackningar för detaljhandeln	Tillverkning där allt använt material klassificeras enligt ett annat nummer än 8202-8205. Verktyg enligt nr 8202-8205 får införlivas i en sats, förutsatt att deras värde inte överstiger 15 % av satsens pris fritt fabrik
8207	Utbytbara verktyg för handverktyg, iven mekaniska, eller för verktygsmaskiner (t.ex. för pressning, stansning, gängning, borrning, arborming, driftning, fräsning, svarvning eller skmvdragning), inbegripet dragskivor för dragning och matriser för strängpressning av metall, samt verktyg för berg- eller jordborming	Tillverkning där: — allt använt material klassificeras enligt ett annat nummer än själva varan, och — värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av varans pris fritt fabrik
8208	Knivar och skärstål för maskiner eller mekaniska apparater	Tillverkning där: — allt använt material klassificeras enligt ett annat nummer än själva varan, och — värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av varans pris fritt fabrik

183

Prop. 1995/96:27

Bilaga

<2j

Knivar med skärande egg, även landad (inbegripet
trädgårdsknivar), men inte knivar enligt nr 8208

Tillverkning där allt använt material klassificeras enligt ell
annat nummer än själva varan. Blad och handtag lill knivar
av oädel metall får dock användas

8214

Andra skär- och klippverktyg (t.ex. hårklippningsmaskiner,
huggknivar och hackknivar för slakterier och charkuterier
eller för hushållsbruk, pappersknivar); artiklar och satser av
artiklar för manikyr eller pedikyr (inbegripet nagelfilar)

Tillverkning där allt använt material klassificeras enligt en
annat nummer än själva varan. Blad och handtag till knivar
av oädel metall får dock användas

8215

Skedar, gafflar, slevar, tårtspadar, fiskknivar, smörknivar,
sockertänger och liknande köks- eller bordsartiklar

Tillverkning där allt använt material klassificeras enligt ett
annat nummer än själva varan. Blad och handtag till knivar
av oädel metall får dock användas

ur 8306

Statyetter och andra prydnadsföremål, av oädel metall

Tillverkning där allt använt material klassificeras enligt ett
annat nummer än själva varan. Annat material enligt nr 8306
får dock användas, förutsatt att dess värde inte överstiger 30
% av varans pris fritt fabrik

ur kapitel 84

Kämreaktorer, ångpannor, maskiner, apparater och
mekaniska redskap; delar till sådana varor; utom de som
omfattas av följande nummer eller delar av nummer för vilka
reglerna anges nedan:

8403, ur 8404, 8406-8409 , 8412, 8415, 8418, ur 8419,
8420, 8425-8430, ur 8431, 8439, 8441, 8444-8447, ur
8448, 8452, 8456-8466, 8469-8472, 8480, 8484-8485

Tillverkning:

— där värdet av allt använt material inte överskrider 40 %
av varans pris fritt fabrik, och

— där, inom den nämnda begränsningen, de material som
klassificeras enligt samma nummer som varan endast
används till ett värde av högst 5 % av varans pris fritt
fabrik

8403

och
ur 8404

Värmepannor för centraluppvärmning, andra än sådana enligt
nr 8402, samt hjälpapparater för värmepannor med
centraluppvärmning

8406

Ångturbiner

8407

Förbränningskolvmotorer med gnisttändning och med fram-
och återgående eller roterande kolvar

8408

Förbränningskol vmotorermed kompressionständning (diesel-
eller semidieselmotorer)

8409

Delar som är lämpliga att användas uteslutande eller
huvudsakligen till motorer enligt nr 8407 eller 8408

8412

Andra motorer

8415

Luftkonditioneringsapparater bestående av en motordriven
fläkt samt anordningar för reglering av temperatur och
fuktighet, inbegripet sådan apparater i vilka fuktigheten inte
kan regleras separat

Tillverkning där allt använt material klassificeras enligt ett
annat nummer än 8403 eller 8404. Material som klassificeras
enligt nr 8403 eller 8404 kan dock användas, förutsatt att
deras sammanlagda värde inte överstiger 5 % av varans pris
fritt fabrik

Tillverkning där värdet av allt använt material inte överstiger
40 % av varans pris fritt fabrik

184

Prop. 1995/96:27

Bilaga

(i.

8418

Kylskåp, frysar och annan kyl- eller fry sutrustning,
elektriska och andra värmepumpar, andra än
luftkonditioneringsapparater enligt nr 8415

Tillverkning:

— där värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av
varans pris fritt fabrik.

— där, inom den nämnda begränsningen, det material som
klassificeras enligt samma nummer som varan endast
används till ett värde av högst 5 % av varans pris fritt
fabrik, och

— där värdet av allt använt icke-ursprungsmaterial inte
överstiger värdet av använt ursprungsmaterial

ur 8419

Apparater för användning i trä-, trämassa- och pappindustrier

Tillverkning:

— där värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av
varans pris fritt fabrik, och

— där, inom den nämnda begränsningen, det material som
klassificeras enligt samma nummer som varan endast
används till ett värde av högst 25 % av varans pris fritt
fabrik

8420

Ka land rar och andra valsmaskiner, andra än maskiner för
bearbetning av metall eller glas, samt valsar till sådana
maskiner

Tillverkning:

— där väldet av allt använt material inte överstiger 40 % av
varans pris fritt fabrik, och

— där, inom den nämnda begränsningen, det material som
klassificeras enligt samma nummer som varan endast
används till ett värde av högst 25 % av varans pris fritt
fabrik

8425-8428

Maskiner och apparater för lyftning eller annan hantering,
lastning, lossning eller transport

Tillverkning:

— där värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av
varans pris fritt fabrik, och

— där, inom den nämnda begränsningen, det material som
klassificeras enligt nr 8431 endast används till ett värde
av högst 5 % av varans pris fritt fabrik

8429

Självgående bladschaktmaskiner, väghyvlar, skrapor,
grävmaskiner, lastare, stampmaskiner och vägvältar

— Väg väl tar

Andra

Tillverkning där värdet av allt använt material inte överstiger
40 % av varans pris fritt fabrik

Tillverkning:

— där värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av
varans pris fritt fabrik, och

— där, inom den nämnda begränsningen, det material som
klassificeras enligt 8431 endast används till ett värde av
högst 5 % av varans pris fritt fabrik

185

Prop. 1995/96:27

Bilaga

fl»	(2)	(3)
8430	Andra maskiner och apparater för grävning, hyvling, planering, stampning, lillpackning, schaktning, borrning eller brytning av jord. sten, mineral eller malm; pålningsmaskiner och påluppdragningsmaskiner; snöplogar och snöslungor	Tillverkning: — där värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av varans pris fritt fabrik, och — där, inom den nämnda begränsningen, det material som klassificeras enligt nr 8431 endast används till ett värde av högst 5 % av varans pris fritt fabrik
ur 8431	Delar till väghyvlar	Tillverkning där värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av varans pris fritt fabrik
8439	Maskiner och apparaler för tillverkning av massa av fihrösa cellulosahaltiga material eller för tillverkning eller efterbehandling av papper eller papp	Tillverkning: — där värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av varans pris fritt fabrik, och — där, inom den nämnda begränsningen, det material som klassificeras enligt samma nummer som varan endast används till ett värde av högst 25 % av varans pris fritt fabrik
8441	Andra maskiner och apparater för bearbetning av pappersmassa, papper eller papp, inbegripet skärmaskiner av olika slag	Tillverkning: — där värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av varans pris fritt fabrik, och — där, inom den nämnda begränsningen, det material som klassificeras enligt samma nummer som varan endast används till ett värde av högst 25 % av varans pris fritt fabrik
8444-8447	Maskiner enligt dessa nummer för användning i textilindustrin	Tillverkning där värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av varans pris fritt fabrik
ur 8448	Hjälpmaskiner och hjälpapparater för användning tillsammans med maskiner enligt nr 8444 och 8445	Tillverkning där värdet av alli använt material inte överstiger 40 % av varans pris fritt fabrik
8452	Symaskiner, andra än trådhäftmaskiner enligt nr 8440; möbler, stativ och överdrag, speciellt konstruerade för symaskiner; sy maskinsnålar:
	— Symaskiner (endast skyttelmaskiner) vilkas överdel har en vikt av högst 16 kg utan motor eller 17 kg med motor — Andra	Tillverkning: — där värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av varans pris fritt fabrik, — där värdet av allt icke-ursprungsmaterial som använts vid montering av överdelen (utan motor) inte överstiger värdet av använt material med ursprungsstatus. och — de använda maskindelarna för trådspänning, virkning och sicksacksöm redan är ursprungsvaror Tillverkning där värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av varans pris fritt fabrik
8456-8466	Verktygsmaskiner och maskiner samt delar och tillbehör till dessa enligt nr 8456-8466	Tillverkning där värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av varans pris fritt fabrik

186

Prop. 1995/96:27

Bilaga

(1)	(2)	(3)
8469-8472	Kontorsmaskiner (t.ex. skrivmaskiner, räknemaskiner, ordbehandlingsmaskiner, kopiatorer, häftapparater)	Tillverkning där värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av varans pris fritt fabrik
8480	l*'ormf läskor för mctallgjutcricr; boitcnplaiior till gjutformar; gjutmodcller; gjutformar och andra formar för metall (andra än götkokiller), hård metall, glas, mineraliska ämnen, gummi eller plast	Tillverkning där värdet av allt använt material inte överstiger 50 % av varans pris Iritt fabrik
8484	Packningar och liknande tätningsmaterial av metallplåt i förening med annat material eller av tvä eller flera skikt av metall; satser av packningar och liknande tätningsmaterial av skilda material, i påsar, kuvert eller liknande förpackningar	Tillverkning där värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av varans pris fritt fabrik
8485	Delar till maskiner och apparater, inte försedda med elektriska kopplingsanordningar, isolatorer, spolar, kontaktelement eller andra elektriska anordningar, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans i detta kapitel	Tillverkning där värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av varans pris fritt fabrik
ur kapitel 85	Elektriska maskiner och apparater, elektriskt material samt delar till sådana varor; apparater för inspelning eller återgivning av ljud, apparater för inspelning eller återgivning av bilder och ljud för television samt delar och tillbehör till sådana apparater; utom de som omfattas av följande nummer eller delar av nummer för vilka reglerna anges nedan: 8501-8502, ur 8518, 8519-8529, 8535-8537, 8542, 8544-8546 och 8548	Tillverkning: — där värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av varans pris fritt fabrik, och — där, inom den nämnda begränsningen, det material som klassificeras enligt samma nummer som varan endast används till en värde av högst 5 % av varans pris frin fabrik
8501	Elektriska motorer och generatorer (med undanlag av generatoraggregat)	Tillverkning: — där värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av varans pris frin fabrik, och
		— där, inom den nämnda begränsningen, det material som klassificeras enligt nr 8503 endast används till ett värde av högst 5 % av varans pris fritt fabrik
8502	Elektriska generatoraggregat och roterande omformare	Tillverkning: — där värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av varans pris frin fabrik, och — där, inom den nämnda begränsningen, det material som klassificeras enligt nr 8501 eller 8503, sammantagna, endast används till högst 5 % av varans pris fritt fabrik
ur 8518	Mikrofoner och mikrofonstativ; högtalare, med eller utan hölje; tonfrekvensförstärkare; elektriska Ijudförstärknings- anläggningar	Tillverkning: — där värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av varans pris fritt fabrik, och
		— där värdet av allt använt material utan ursprungsstatus inte överstiger värdet av använt material med ursprungsstatus

187

Prop. 1995/96:27

Bilaga

(1)	(2)	(3)
8519	Skivspelare, elektriska grammofoner, kassettband spelare och andra apparater för ljudåtergivning, inte försedda med	Tillverkning:
	anordning för ljudinspelning	— där värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av varans pris fritt fabrik, och — där värdet av allt använt material utan ursprungsstatus inte överstiger värdet av använt material med ursprungsstatus
8520	Bandspelare och andra apparater för ljudinspelning, Ilven innehållande anordning för ljudåtergivning	Tillverkning: — där värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av varans pris fritt fabrik, och — där värdet av allt använt material utan ursprungsstatus inte överstiger värdet av använt material med ursprungsstatus
8521	Apparater för inspelning eller återgivning av videosignaler	Tillverkning: — där värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av varans pris fritt fabrik, och — där värdet av allt använt material utan ursprungsstatus inte överstiger värdet av använt material med ursprungsstatus
8522	Delar och tillbehör till apparater enligt nr 8519-8521	Tillverkning där värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av varans pris fritt fabrik
8523	Beredda, oinspelade media för inspelning av ljud eller för	Tillverkning där värdet av allt använt material inte överstiger
	liknande inspelning av andra fenomen, andra ån produkter enligt kapitel 37	40 % av varans pris fritt fabrik
8524	Grammonskivor, inspelade band och andra media med inspelningar av ljud eller andra fenomen, inbegripet matriser för tillverkning av grammonskivor men inte produkter enligt kapitel 37:
	— Matriser för tillverkning av grammonskivor	Tillverkning där värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av varans pris fritt fabrik
	— Andra	Tillverkning: — där värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av varans pris fritt fabrik, och — där, inom ovan nämnda begränsning, material klassificerat enligt nr 8523 endast används till ett värde av högst 5 % av varans pris fritt fabrik

188

Prop. 1995/96:27

Bilaga

t 1 >	f/i	(1)
8525	Apparater för sändning av radiotelefoni, radiotelegrafi, rundradio eller television, även med inbyggd utrustning för	Tillverkning:
	mottagning, ljudinspelning eller ljudåtergivning;	— där värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av
	televisionskameror	varans pris fritt fabrik, och — där värdet av allt använt icke-ursprungsmaterial inte överstiger värdet av använt ursprungsmaterial
8526	Radarapparater, apparater för radionavigering samt apparater för radiomanövrering eller radiostyming	Tillverkning: — där värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av varans pris fritt fabrik, och — där värdet av allt använt icke-ursprungsmaterial inte överstiger värdet av använt ursprungsmaterial
8527	Apparater för mottagning av radiotelefoni, radiotelegrafi eller rundradio, även med inbyggd utrustning för inspelning	Tillverkning:
	eller återgivning av ljud eller med inbyggt ur	— där värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av varans pris fritt fabrik, och — där värdet av allt använt icke-ursprungsmaterial inte överstiger värdet av använt ursprungsmaterial
8528	Televisionsmottagare (inbegripet videomonitorer och videoprojektorer), även med inbyggd rundradiomottagare	Tillverkning:
	eller utrustning för inspelning eller återgivning av ljud eller	— där värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av
	videosignaler	varans pris fritt fabrik, och — där värdet av allt använt icke-ursprungsmaterial inte överstiger värdet av använt ursprungsmaterial
8529	Delar som är lämpliga att användas uteslutande eller huvudsakligen till apparater enligt nr 8525-8528
	— Lämpliga att användas uteslutande eller huvudsakligen till	Tillverkning där värdet av allt använt material inte överstiger
	apparater för inspelning eller återgivning av videosignaler	40 % av varans pris fritt fabrik
	— Andra	Tillverkning: — där värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av varans pris fritt fabrik, och — där värdet av allt använt icke-ursprungsmaterial inte överstiger värdet av använt ursprungsmaterial
8535	Elektriska apparater och andra artiklar för brytning.	Tillverkning :
och	omkoppling eller skyddande av elektriska kretsar eller för att
8536	åstadkomma anslutning till eller förbindelse i elektriska	— där värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av
	kretsar	varans pris fritt fabrik, och — där, inom den nämnda begränsningen, det material som klassificeras enligt nr 8538 endast används till ett värde av högst 5 % av varans pris fritt fabrik

189

Prop. 1995/96:27

Bilaga

<l>	(2)	B)
8537	Tavlor, paneler, hyllor, bänkar, skåp o.d. (inbegripet styrskåp för numeriska styrsystem), utrustade med två eller flera apparater eller andra artiklar enligt nr 8535 eller 8536 och avsedda att tjänstgöra som elektriska manöver- eller kopplingsorgan, inbegripet sådana tavlor som innehåller instrument eller apparater enligt kapitel 90, dock inte koppiingsanordningar enligt nr 8517	Tillverkning: — där värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av varans pris fritt fabrik, och — där, inom den nämnda begränsningen, det material som klassificeras enligt 8538 endast används till ett värde av högst 5 % av varans pris fritt fabrik
8542	Elektroniska integrerade kretsar och andra elektroniska mikrokretsar	Tillverkning: — där värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av varans pris fritt fabrik, och — där, inom den nämnda begränsningen, det material som klassificeras enligt 8541 eller 8542, sammantaget, endast används till ett värde av högst 5 % av varans pris fritt fabrik
8544	Isolerad (inbegripet lackerad eller anodoxiderad) tråd och kabel (inbegripet koaxialkabel) och andra isolerade elektriska ledare, även försedda med koppiingsanordningar i optiska fiberkablar i vilka varje enskild fiber år försedd med eget hölje, även i förening med elektriska ledare eller försedda med koppiingsanordningar	Tillverkning där värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av varans pris fritt fabrik
8545	Kolelektroder, kolborstar, lampkol, kol för galvaniska element och andra artiklar av grafit eller annat kol, även i förening med metall, av sådana slag som används för elektriskt ändamål	Tillverkning där värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av varans pris fritt fabrik
8546	Elektriska isolatorer, oavsett material	Tillverkning där värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av varans pris fritt fabrik
8548	Elektriska delar till maskiner och apparater, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans i dena kapitel	Tillverkning där värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av varans pris frid fabrik
8601-8607	Lok och annan rullande järnvägs- och spårvägsmateriel samt delar till sådan materiel	Tillverkning där värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av varans pris fritt fabrik
8608	Stationär järnvägs- och spårvägsmateriel; mekanisk (inbegripet elektromekanisk) signalerings , säkerhets och tiiilikövrivakningstiitusinmg lör iliinväg, n\|>Ai vägat, landsvltgai, gatoi. mre vuiicnvAg. parkci rtngaplatNCi. hamnanlilggnmgm ellct llyglllll; delar till sådan materiel	THI verkning: där vAidel av allt ativäni mate*nal UHr övmltgri 40 % av varans \|Hls Iiiii lalnlk. och — där. inom den nämnda liegränsningen. det material som klassificeras enligt samma nummer som varan endast används lill ett värde av högst 5 % av varans pris fritt fabrik

190

Prop. 1995/96:27

Bilaga

(1)	(2)	(3)
8609	Godsbehållare (containrar), inbegripet sådana för transport av vätskor, speciellt konstruerade och utrustade för befordran med ett eller flera slag av transportmedel	Tillverkning där värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av varans pris fritt fabrik
ur kapitel 87	Fordon, andra än rullande järnvägs- eller spårvägsmaterial, samt delar och tillbehör till fordon; med undantag av de som omfattas av följande nummer eller delar av nummer, för vilka reglerna anges nedan: 8709-8711, ur 8712, 8715-8716	Tillverkning där värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av varans pris fritt fabrik
8709	Truckar, inte försedda med lyft- eller hanteringsutrustning, av sådana slag som används i fabriker, magasin, hamnområden eller på flygplatser för korta transporter av gods; dragtruckar av sådana slag som används på järnvägsperronger; delar till fordon enligt detta nummer	Tillverkning: — där värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av varans pris fritt fabrik, och — där, inom den nämnda begränsningen, det material som klassificeras enligt samma nummer som varan endast används till ett värde av högst 5 % av varans pris fritt fabrik
8710	Stridsvagnar och andra motordrivna, pansrade stridsfordon, även utrustade med vapen, samt delar till sådana fordon	Tillverkning: — där värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av varans pris fritt fabrik, och — där, inom den nämnda begränsningen, det material som klassificeras enligt samma nummer som varan endast används till ett värde av högst 5 % av varans pris fritt fabrik
8711	Motorcyklar (inbegripet mopeder) och cyklar försedda med hjälpmotor, med eller utan sidvagn; sidvagnar	Tillverkning: — där värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av varans pris fritt fabrik, och — där värdet av allt använt icke-ursprungsmaterial inte överstiger värdet av använt ursprungsmaterial
ur 8712	Tvåhjuliga cyklar utan kullager	Tillverkning baserad på material som inte klassificeras enligt nr 8714
8715	Barnvagnar och delar till barnvagnar	Tillverkning: — där värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av varans pris fritt fabrik, och — där, inom den nämnda begränsningen, det material som klassificeras enligt samma nummer som varan endast används till ett värde av högst 5 % av varans pris fritt fabrik
8716	Släpfordon och påhängsvagnar; andra fordon, utan mekanisk framdrivningsanordning; delar till sådana fordon	Tillverkning: — där värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av varans pris fritt fabrik, och — där, inom den nämnda begränsningen, det material som klassificeras enligt samma nummer som varan endast används till ett värde av högst 5 % av varans pris fritt fabrik

191

Prop. 1995/96:27

Bilaga

(1)	(2)	(3)
8803	Delar till varor enligt nr 8801 eller 8802	Tillverkning där värdet av allt använt material enlig nr 8803 inte överstiger 5 % av varans pris fritt fabrik
8804	Fallskärmar (inbegripet styrbara fallskärmar) och s.k. rotochutcs; delar och tillbehör till dessa varor:
	— Rotochutcs	Tillverkning baserad på material oavsett nummer inklusive andra material enligt nr 8804
	— Andra	Tillverkning där värdet av allt använt material enligt nr 8804 inte överstiger 5 % av varans pris fritt fabrik
8805	Startanordningar för luftfartyg; inbromsningsanordningar och liknande utrustning; delar till varor enligt detta nummer	Tillverkning där värdet av allt använt material enligt nr 8805 inte överstiger 5 % av varans pris fritt fabrik
kapitel 89	Fartyg, samt annan flytande materiel	Tillverkning där allt använt material klassificeras enligt ett annat nummer än själva varan. Skrov enligt nr 8906 får dock inte användas
ur kapitel 90	Optiska instrument och apparater, foto- och k i noapparater, instrument och apparater för mätning eller kontroll, medicinska och kirurgiska instrument och apparater; delar och tillbehör till sådana artiklar; med undantag av de som omfattas av följande nummer eller delar av nummer för vilka reglerna anges nedan: 9001,9002, 9004, ur 9005, ur 9006, 9007, 9011, ur 9014, 9015-9017, ur 9018 . 9024-9033	Tillverkning: — där värdet av allt anvant material inte överstiger 40 % av varans pris fritt fabrik, och — där, inom den nämnda begränsningen, det material som klassificeras enligt samma nummer som varan endast används till ett värde av högst 5 % av varans pris fritt fabrik
9001	Optiska fibrer och optiska ftberknippen; optiska fiberkablar andra än sådana enligt nr 8544; skivor och plattor av polariserande material; linser (inbegripet kontaktlinser), prismor, speglar och andra optiska element, oavsett material, omonterade, andra än sådana element av glas som inte är optiskt bearbetade	Tillverkning där värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av varans pris fritt fabrik
9002	Linser, prismor, speglar och andra optiska element, oavsett material, monterade, utgörande delar eller tillbehör till instrument eller apparater, andra än sådana element av glas som inte är optiskt bearbetade	Tillverkning där värdet av allt använt materia) inte överstiger 40 % av varans pris fritt fabrik
9004	Glasögon o.d., avsedda för synkorrektion, som skydd för ögonen eller för annat ändamål	Tillverkning där värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av varans pris fritt fabrik
ur 9005	Kikare (monokulära och binokulära), inbegripet teleskop samt stativ till sådana, med undantag av astronomiska refraktorer och stativ till sådana	Tillverkning: — där värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av varans pris fritt fabrik.
		— där, inom den nämnda begränsningen, det material som klassificeras enligt samma nummer som varan endast används till ett värde av högst 5 % av varans pris fritt fabrik, och
		— där värdet av allt använt material utan ursprungsstatus inte överstiger värdet av använt material med ursprungsstatus

192

Prop. 1995/96:27

Bilaga

<l»	(2)	(3)
ur 9006	Stillbildskameror; blixtljusapparater och blixtlampor, andra än blixtlampor med elektrisk urladdning	Tillverkning: _ där värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av varans pris fritt fabrik, — där, inom den nämnda begränsningen, det material som klassificeras enligt samma nummer som varan endast används till ett värde av högst 5 % av varans pris fritt fabrik, och — där värdet av allt använt material utan ursprungsstatus inte överstiger värdet av allt använt material med ursprungsstatus
9007	Kinokameror och kinoprojektorer, även med inbyggd utrustning för inspelning eller återgivning av ljud	Tillverkning: — där värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av varans pris fritt fabrik, — där, inom den nämnda begränsningen, det material som klassificeras enligt samma nummer som varan endast används till en värde av högst 5 % av varans pris fritt fabrik, och — där värdet av allt använt material utan ursprungsstatus inte överstiger värdet av allt använt material med ursprungsstatus
9011	Optiska mikroskop, inbegripet sådana för fotomikrografi, kinefotomikrografi eller mikroprojektion	Tillverkning: — där värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av varans pris fritt fabrik, — där, iiM>m den nämnda begränsningen, del material som klassificeras enligt samma nummer som varan endast används till ett värde av högst 5 % av varans pris fritt fabrik och — där värdet av allt använt material utan ursprungsstatus inte överstiger värdet av allt använt material med ursprungsstatus
ur 9014	Andra instrument och apparater för navigering	Tillverkning där värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av varans pris fritt fabrik
9015	Instrument och apparater för geodesi (inbegripet	Tillverkning där värdet av allt använt material inte överstiger
	fotogrammetrisk geodesi), lantmäteri, hydrografi, oceanografi, hydrologi, meteorologi eller geofysik, med undantag av kompasser; avståndsmätare	40 % av varans pris fritt fabrik
9016
	Vågar känsliga för 0,05 cg eller mindre, även med	Tillverkning där värdet av allt använt material inte överstiger
	tillhörande vikter	40 % av varans pris fritt fabrik
9017
	Ritinstrument, ritsinstrument och räkneinstrument (t.ex.	Tillverkning där värdet av allt använt material inte överstiger
	ritapparater, pantografer, gradskivor, ritbestick, räknestickor och räkneskivor); instrument som hålls i handen för längdmätning (t.ex. mätstockar, mätband, mikrometrar och skjutmått), inte nämnda eller inbegripna någon annanstans i detta kapitel	40 % av varans pris fritt fabrik

193

13 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 27

Prop. 1995/96:27

Bilaga

(1)	(2)	<3>
ur 9018	Tandläkarstolar med inbyggda tandläkarinstrument eller med spottkopp	Tillverkning baserad på material oavsett nummer, inbegripet annat matenal enligt nr 9018
9024	Maskiner och apparater för provning av hårdhet, hållfasthet, sammanpressbarhet, elasticitet eller andra mekaniska egenskaper hos material (t.ex. metaller, trä, textilvaror, papper eller plast)	Tillverkning där värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av varans pris fritt fabrik
9025	Areometrar och liknande instrument, termometrar, pyrometrar, barometrar, hygrometrar och psykrometrar, även registrerande, sainl alla slags kombinationer av dessa instrument	Tillverkning där värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av varans pris fritt fabrik
9026	Instrument och apparater för mätning eller kontroll av gasers eller vätskors strömning, nivå, tryck e.d. (t.ex. genomströmningsmätare, nivåmätare, manometrar och värmeförbrukningsmätare), med undantag av instrument och apparater enligt nr 9014, 9015, 9028, 9032	Tillverkning där värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av varans pris fritt fabrik
9027	Instrument och apparater för fysikalisk eller kemisk analys (t.ex. polarimetrar, refraktometrar, spektrometrar samt gas- eller rökanalysapparater); instrument och apparater för mätning eller kontroll av viskositet, porositet, dilatation, ytspänning e.d.; instrument och apparater för mätning eller kontroll av värmemängd, ljudnivå eller Ijusintensitet (inbegripet exponcringsmätare); mikrotomer	Tillverkning där värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av varans pris frin fabrik
9028	Förbruknings- och produktionsmätare för gaser, vätskor eller elektricitet, inbegripet kalibreringsmätare för sådana instrument:
	— Delar och tillbehör	Tillverkning där värdet av allt använt material inte över- stiger 40 % av varans pris fritt fabrik
	— Andra	Tillverkning:
		— där värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av varans pris fritt fabrik, och
		— där värdet av allt icke-ursprungsmaterial inte överstiger värdet av använt matenal med ursprungsstatus
9029	Varvräknare, produktions räknare, taxametrar, vägmätare, stegräknare o. d.; hastighetsmätare och takometrar, andra än artiklar enligt nr 9014 eller 9015; stroboskop	Tillverkning där värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av varans pris fritt fabrik
9030	Oscilloskop, spektrumanalysapparater samt andra instrument och apparater för mätning eller kontroll av elektriska storheter, med undantag av mätare enligt nr 9028; instrument och apparater för rnäming eller påvisande av alfa-, beta-.gamma- eller röntgenstrålning, kosmisk strålning eller annan joniserande strålning	Tillverkning där värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av varans pris fritt fabrik
9031	Instrument, apparater och maskiner för mätning eller kontroll, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans i detta kapitel; profilprojektorer	Tillverkning där värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av varans pris fritt fabrik
9032	Instrument och apparater för automatisk reglering	Tillverkning där värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av varans pris fritt fabrik

194

Prop. 1995/96:27

Bilaga

(I)

(3)

Delar och tillbehör (inte nämnda eller inbegripna någon
annanstans i detta kapitel) till maskiner, instrument och
apparater enligt kapitel 90

Tillverkning där värdet av allt använt material mtc öveistigci

40 % av varans pris fritt fabrik

ur kapitel 91

Ur och delar till ur; med undantag av de som omfattas av
följande nummer för vilka reglerna anges nedan:

Tillverkning där värdet av allt använt material inte överstiger
40 % av varans pris fritt fabrik

9105, 9109-9113

9105

Andra ur

Tillverkning:

— där värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av
varans pris fritt fabrik, och

— där värdet av använt material utan ursprungsstatus inte
överstiger värdet av använt ursprungsmaterial

9109

Andra urverk, kompletta eller sammansatta

Tillverkning:

— där värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av
varans pris fritt fabrik, och

— där värdet av använt material utan ursprungsstatus inte
överstiger värdet av använt ursprungsmaterial

9110

Kompletta urverk, inte sammansatta eller delvis sammansatta
(urverkssatser); ofullständiga urverk, sammansatta; råurverk

Tillverkning :

— där värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av
varans pris fritt fabrik, och

— där, inom den nämnda begränsningen, det material som
klassificeras enligt samma nummer som varan endast
används till ett värde av högst 5 % av varans pris fritt
fabrik

9111

Boetter till ur samt delar till sådana

Tillverkning:

— där värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av
varans pris fritt fabrik, och

— där, inom den nämnda begränsningen, det material som
klassificeras enligt samma nummer som varan endast
används till ett värde av högst 5 % av varans pris fritt
fabrik

9112

Urfodral och andra höljen till varor enligt detta kapitel samt
delar till sådana

Tillverkning:

— där värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av
varans pris fritt fabrik, och

9113

Urarmband och delar till urarmband:

— där, inom den nämnda begränsningen, det material som
klassificeras enligt samma nummer som varan endast
används till ett värde av högst 5 % av varans pris fritt
fabrik

Av oädel metall, även med plätering, eller med plätering
av ädel metall

Tillverkning där värdet av allt använt material inte överstiger
40 % av varans pris fritt fabrik

— Andra

Tillverkning där värdet av allt använt material inte överstiger
50 % av varans pris fritt fabrik

195

Prop. 1995/96:27

Bilaga

(1)	(2)	(3)
kapitel 92	Musikinstrument; delar och tillbehör till musikinstrument	Tillverkning där värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av varans pris fritt fabrik
kapitel 93	Vapen och ammunition; delar och tillbehör till vapen och ammunition	Tillverkning där värdet av allt använt material inte överstiger 50 % av varans pris fritt fabrik
ur 9401	Möbler av oädel metall, försedda med ostoppat	Tillverkning där allt använt material klassificeras enligt ett
och ur 9403	bomullsöverdrag med en vikt av 300 g/m2 eller mindre	annat nummer än själva varan eller Tillverkning baserad på bomullstyg som redan är formskuret och färdigt för användning enligt nr 9401 eller 9403, förutsatt att: — dess värde inte överstiger 25 % av varans pris fritt fabrik, och — allt övrigt använt material redan har ursprungsstatus och klassificeras enligt ett annat nummer än 9401 eller 9403
9405	Belysningsarmatur och andra belysningsartiklar (inbegripet strålkastare) samt delar till sådana artiklar, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans; ljusskyltar, namnplåtar med belysning o.d., med fast, varaktigt monterad ljuskälla samt delar till sådana artiklar, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans	Tillverkning där värdet av allt använt material inte överstiger 50 % av varans pris fritt fabrik
9406	Monterade eller monteringsfärdiga byggnader	Tillverkning där värdet av allt använt material inte överstiger 50 % av varans pris fritt fabrik
9503	Andra leksaker; skalenliga modeller och liknande modeller för förströelse, mekaniska eller icke mekaniska; pussel av alla slag	Tillverkning där: — allt använt material klassificeras enligt ett annat nummer än själva varan, och — värdet av allt använt material inte överstiger 50 % av varans pris fritt fabrik
ur 9506	Färdiga huvud till golfklubbor	Tillverkning baserad på grovt tillskurna delar
9507	Spön, fiskkrokar och andra redskap för fiske med rev; landningshåvar. fjärilshåvar och liknande håvar; lockfåglar (andra än de som omfattas av nr 9208 eller 9705) och liknande artiklar för jakt	Tillverkning där allt använt material klassificeras enligt ett annat nummer än själva varan. Material som klassificeras enligt samma nummer får dock användas, förutsatt att deras värde inte överstiger 5 % av varans pris fritt fabrik
ur 9601	Artiklar av animaliska, vegetabiliska eller mineraliska	Tillverkning baserad på bearbetat snidningsmaterial enligt
och ur 9602	snidningsmaterial	samma nummer
ur 9603	Kvastar och borstar (med undantag av viskor och liknande samt borstar tillverkade av mård- eller ekorrtiår), mekaniska mattsopare utan motor, mål ardynor och målningsrullar, avtorkare och moppar	Tillverkning där värdet av allt använt material inte överstiger 50 % av varans pris fritt fabrik
9605	Reseetuier med artiklar för toalettändamål, för sömnad eller för rengöring av skor eller kläder	Varje del i varusetet skall uppfylla den regel som skulle tillämpas om den inte var en del av ett set. Artiklar utan ursprungsstatus får dock infogas, förutsatt att deras totala värde inte överstiger 15 % av setets pris fritt fabrik

196

Prop. 1995/96:27

Bilaga

(l)	(2)	(.»)
9606	Knappar samt knappformar och andra delar till knappar; knappämnen	Tillverkning där: — allt använt material klassificeras enligt ett annat nummer än själva varan, och
		— värdet av allt använt material inte överstiger 50 % av varans pris fritt fabrik
9608	Kulpennor; pennor med filtspets eller annan porös spets; reservoarpennor och liknande pennor; pennor för duplicering; stiftpennor; pennskaft och pennföriängare o.d.; delar (inbegripet hylsor och hållare) till artiklar enligt detta nummer, andra än sådana som omfattas av nr 9609	Tillverkning där allt använt material klassificeras enligt ett annat nummer än själva varan. Stift och stiftspetsar får dock användas liksom annat material som klassificeras enligt samma nummer, förutsatt att deras välde inte överstiger 5 % av varans pris frin fabrik
9612	Färgband för skrivmaskiner och liknande färgband, indränkta med färg eller på annat sätt preparerade för att kunna ge ett avtryck, även på spolar eller i patroner; färgdynor, även sådana som inte är indränkta med färg, med eller utan ask	Tillverkning där: — allt använt material klassificeras enligt ett annat nummer än själva varan, och
		— värdet av allt använt material inte överstiger 50 % av varans pris frin fabrik
ur 9614	Rökpipor eller piphuvuden	Tillverkning baserad på grovt tillskurna delar

197

14 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 27

BILAGA 111

VARUCERTIFIKAT EUR.l

I Varucertifikat EUR.l skall upprättas på en blankett motsvarande förlagan i denna bilaga. Blanketten
skall tryckas upp på ett eller flera av de språk som avtalet är avfattat på. Varucertifikatet skall fyllas i
på ett av dessa språk och i överensstämmelse med bestämmelserna i den exponerande stalens
lagstiftning. Om det fylls i för hand skall detta göras med bläck och med versaler.

2. Certifikatets format skall vara 210 x 297 mm, med en tillåten avvikelse på längden på minus 5 mm eller
plus K mm. Del papper som används skall vara vitt, lämpligt att skriva på. fritt från mekanisk
pappersmassa och väga minst 25 g/m2. Det skall vara försett med guillocherad botten i grön färg för an
göra en förfalskning på mekanisk eller kemisk väg uppenbar för ögat.

3. De behöriga myndigheterna i gemenskapens medlemsstater och i Estland får förbehålla sig rätten an själv
trycka certifikat eller låta trycka sådana i ett godkänt tryckeri. 1 det senare fallet skall varje blankett
förses med en uppgift om godkännandet. Varje blankett skall vara försedd med en uppgift om tryckeriets
namn och adress eller med tecken som möjliggör identifiering av tryckeriet. För särskiljande av
certifikaten skall varje certifikat dessutom genom tryck eller på annat sätt förses med en serienummer.

Prop. 1995/96:27

Bilaga

198

Prop. 1995/96:27

Bilaga

VARUCERTIFIKAT

1. Exportör (namn, fullständig adress, land)	EUR. 1 Nr A 000.000
	Se anvisningar på omstående sida innan blanketten ifylies
	2. Certifikat för an	vändning 1 den förmånaberättigade handeln mellan och
3. Mottagare (namn, fullständig adress, iand) (uppgiften ej obligatorisk)
	^(ane^erörda länder, grum»		er av länder eller områden)^
	4. Land, grupp av länder eller område där varorna anses ha sitt ursprung		5. Mottagande tand, grupp av ländei eller område
6. Upplysningar om transporten (uppgiften ej obligatorisk)	7. Anmärkningar
8. Positionsnummer; kollis märke och nummer, antal och stag1; varuslag			9. Bruttovikt (kg) eller annan kvantitet (I, mJ etc)	10. Fakturor (uppgiften ej obligatorisk)
11. TULLMYNDIGHETENS INTYG Deklarationen granskad utan anmärkning Exporthandling2 Blankett........ nr....... Tullanstalt................. Utfärdande land eller område.....		12. EXPORTÖRENS DEKLARATION Undertecknad försäkrar härmed att ovan angivna varor uppfyller villkoren för certifikatets erhållande
........................ Stämpel Datum...................		(Ort och datum)
(Namnteckning)		(Namnteckning)

'För oem-
ballerade
varor anges
alltefter
omständig-
heterna
antalet arti-
klar eller "i
b.ilk"

199

Ifylles endast i de faii di aet exporterande landets eller områdets bestämmelser så erfordrar

Prop. 1995/96:27

Bilaga

13. BEGÄRAN OM KONTROLL, UD	14. RESULTAT AV KONTROLLEN
	Vid den undersökning som verkställts har befunnits an detta certifikat1 utfärdats av angivet tullkontor och att de uppgifter som det D innehåller är riktiga. ej uppfyller de fastställda kraven på rikligliet (se bifogade an ° märkningar).
Anhållan om kontroll av riktigheten av detta certifikat
(Ort och datum) Stämpel	(Ort och datum) Stämpel
(Namnteckning)	(Namnteckning)
	1 SiU kryss i tillämplig nita

ANVISNINGAR

1. Certifikatct får inte innehålla raderingar eller överskrivningar. Ändringar som utförs skall göras genom överstrykning av de felaktiga
uppgifterna, i förekommande fall med angivande av de riktiga uppgifterna. Vaije sådan ändring skall signeras av den som upprättat certifikatet
och bestyrkas av tullmyndigheten i det utfärdande landet eller området.

2. Mellanrum får inte lämnas mellan varuposterna på certifikatet och varje varupost skall föregås av ett positionsnummer. Omedelbart under sista
textraden skall en horisontell linje dragas. Outnyttjat utrymme skall spärras på sådant sätt att ytterligare tillägg ej kan göras.

3. Varorna anges enligt handelsbruk och tillräckligt noggrant för att möjliggöra identifiering.

200

Prop. 1995/96:27

Bilaga

1. Exportör (namn, fullständig adress, land)	EUR.l Nr A 000.000
	Se anvisningar på omstående sida innan blanketten ifylies
	2. Certifikat för användning i den förmånsberättigade handeln mellan
3. Mottagare (namn, fullständig adress, land) (uppgiften ej obligatorisk)	oc (ange berörda länder, grupp	i er av länder eller områden)
	4. Land, grupp av länder eller område där varorna anses ha sitt ursprung	5. Mottagande land, grupp av länder eller område
6. Upplysningar om transporten (uppgiften ej obligatorisk)	7. Anmärkningar
8. Positionsnummer; kollis märke och nummer, antal och slag1; varuslag		9. Bruttovikt (kg) eller annan kvan- titet (1, mJ etc)	10. Fakturor (uppgiften ej obligatorisk)

‘För oem-

ballerade 201

varor anges

alltefter

omständig-

heterna

antalet arti-

klar eller "i

bulk'

BXFORTÖWBNS DKKLARATION

Prop. 1995/96:27

Bilaga

Undertecknad, exportör av på o utstående sida upptagna varor.

FÖRKLARAR	an varorna uppfyller villkoren för erhållande av bifogade certifikat
ANGER	i det följande de omständigheter som gör an varorna uppfyller ovannämnda villkor

FÖRETER

följande bevismaterial 1

ÄR BEREDD att på begäran av vederbörande myndighet förete den bevisning som den finner nödvändig för att utfärda bifogade certifikat. och godtar,
om så erfordras, varje kontroll från myndigheten av bokföringen och omständigheterna kring tillverkningen av varorna.

ANSÖKER OM utfärdande av bifogade certifikat för varorna.

(Ort och datum)

(Namnteckning)

‘T.ex. importhandlingar, vanicertiftkat. fakturor, producentdeklaration etc . som hinför sig ull varor som använts vid fnunsaUlnmgen eller till varor
som iteratförs i oförändrat skick.

202

BILAGA IV

BLANKETT EUR.2

1. Blanken EUR.2 skall upprättas på en blankett motsvarande förlagan i denna bilaga. Blanketten skall
upprättas på en eller flera av de språk som avtalet är avfattat på. Den skall fyllas i på en av dessa språk
och i överensstämmelse med bestämmelserna i den exporterande statens lagstiftning. Om den fylls i för
hand skall dena göras med bläck och med versaler.

2. Blankenens format skall vara 210 x 148 mm, med en tillåten avvikelse på längden på minus 5 mm eller
plus K mm. Det papper som används skall vara vilt, lämpligt att skriva på. fritt från mekanisk
pappersmassa och väga minst 64 g/m*.

3. De behöriga myndigheterna i gemenskapens medlemsstater och i Estland får förbehålla sig rätten aU själv
trycka blanketten eller låta trycka det i ett godkänt tryckeri. I det senare fallet måste varje blankett förses
med en uppgift om godkännande. Varje blankett skall förses med tryckeriets namn och adress eller
tecken som möjliggör identifiering av tryckeriet. För särskiljande av blanketterna skali varje blankett
dessutom genom tryck eller på annat sätt förses med ett serienummer.

Prop. 1995/96:27

Bilaga

203

Prop. 1995/96:27

Bilaga

BLANKETT EUR.2 Nr	1. Blankett för användning i den förmånsberättigade handeln mellan1 .............. och...............
2. Exportör (namn, fullständig adress, land)	3. Exportörens deklaration Undertecknad, exportör av nedan angivna varor, försäkrar att varorna uppfyller villkoren för erhållande av denna blankett och att varorna har beviljats status som uraprungsprodukter i enlighet med bestämmelserna om förmånshandeln i fält 1.
4. Mottagare (namn, fullständig adress, land)	5. Ort och datum
	6. Exportörens namnteckning
7. Anmärkningar3	8. Ursprungsland1		9. Mottagande land4
			10. Bruttovikt (kg)
11. Märken; antal kollin; varuslag		12. Myndighet i det exporterande landet4 som ansvarar för kontroll av exportörens deklaration

1 Ange berörda länder, grupp av länder eller områden.

2 Ange varje kontroll som redan utförts av de berörda myndigheterna.

’ Med ursprungsland avses land, grupp av länder eller områden i vilka varorna anses ha sitt ursprung.

4 Med land avses mottagande land, grupp av länder eller områden.

204

Prop. 1995/96:27

Bilaga

13. BEGÄRAN OM KONTROLL

Anhållan om kontroll av riktigheten av exportörens deklaration
på framsidan av denna blankett*

14. RESULTAT AV KONTROLLEN

Vid den undersökning som verkställts har befunnits att'

de uppgifter som anges i denna blankett är riktiga.

(Ort och datum)

Stämpel

(Namnteckning)

du uppgifter som anges i denna blankett inte uppfyller
kraven på riktighet och äkthet (se bifogade anmärkningar).

(Ort och datum)

(Namnteckning)

Sätt kryss i tillämplig ruta.

Stämpel

* Efterföljande kontroller av blanketter EUR.2 görs genom stickprover eller när tullmyndigheterna i införsellandet har rimliga tvivel om blankettens
äkthet och riktighet och den ifrågavarande varans ursprung.

ANVISNINGAR FÖR IFYLLANDE AV BLANKETT EUR.2

1. Blankett EUR.2 får endast utfärdas för varor som i exportlandet uppfyller de handelsvillkor som avses i fält 1. Dessa villkor skall studeras noggrant
innan blanketten utfärdas.

2. Vid postförsändelse som postpaket fäster exportören blanketten vid adresslappen. Vid brevförsändelse lägger exportören blanketten i brevet.
Exportören skall dessutom ange beteckningen "EUR.2’ följt av blankettens serienummer antingen på den gröna Cl-etiketten eller på
tulldeklarationen C2/CP3.

3. Dessa bestämmelser befriar inte exportören från att uppfylla andra krav som kan ställas i enlighet med tull- eller postbestämmelser.

4. En exportör som använder denna blankett är förpliktigad att till de berörda myndigheterna lämna varje ytterligare dokumentation som dessa kan
finna nödvändiga, samt att samtycka till vaije kontroll som de nämnda myndigheterna vill göra av hans bokföring och framställningsförtiållandena
för de varor som anges i fält 11 på blanketten.

205

15 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 27

BILAGA V

Förlaga till den stAmpebnArkning som avses i artikel 21.3 b

Prop. 1995/96:27

Bilaga

<— 30 mm —►

1	EUR.l
2

1 Den exponerande statens beteckning eller vapen.

‘ Den information som är nödvändig för att identifiera den godkända exportören.

206

Prop. 1995/96:27
Bilaga

PROTOKOLL 4

om särskilda bestämmelser om handeln mellan Estland och Spanien och

Portugal

KAPITEL I

Särskilda bestämmelser om handeln mellan Spanien och
Estland

införandet av ett särskilt åtgärdsprogram för Kanarieöarna på grund av
deras ökaraktär och avsides läge (Poseican).

Artikel 1

Bestämmelserna om handel i avdelning II i avtalet skall ändras enligt
följande med hänsyn till de åtgärder och förpliktelser som anges i
anslutningsakten för Spaniens tillträde till Europeiska gemenskaperna
(nedan kallad "anslutningsakten").

Artikel 2

I enlighet med anslutningsakten skall Spanien inte för produkter med
ursprung i Estland medge en förmånligare behandling än den som
medges vid import av produkter som har sitt ursprung i eller omsätts
frin i andra medlemsstater.

Artikel 3

Spanien skall fullgöra de förpliktelser som anges i artikel 4.2 i avtalet
mom den tidsfrist som är fastställd för de övriga medlemsstaterna,
under förutsättning an Estland undantag its från tillämpningsområdet för
förordning (EG) nr 519/94 om gemenskapsregler för import från vissa
tredje länder.

Artikel 4

Vid import lill Spanien av produkter med ursprung i Estland får
kvantitativa restriktioner användas fram till och med den 31 december
1995 för de produkter som förtecknas i bilaga A.

Artikel 5

Bestämmelserna i dena protokoll skall tillämpas utan an det påverkar
tillämpningen av rådets förordning (EEG) nr 1911/91 av den 26 juni
1991 om tillämpningen av gemenskapsrättens bestämmelser på
Kanarieöarna eller rådets beslut 91/314/EEG av den 26 juni 1991 om

KAPITEL II

Särskilda bestämmelser om handeln mellan Portugal och
Estland

Artikel 6

Bestämmelserna om handel i avdelning II i avtalet skall ändras enligt
följande med hänsyn till de åtgärder och förpliktelser som anges i
anslutningsakten för Portugals tillträde till Europeiska gemenskaperna
(nedan kallad "anslutningsakten").

Artikel 7

I enlighet med anslutningsakten skall Portugal inte för produkter med
ursprung i Estland medge en förmånligare behandling än den som
medges vid import av produkter som har sitt ursprung i eller omsätts
fritt i andra medlemsstater.

Artikel 8

Portugal skall fullgöra de förpliktelser som anges i artikel 4.2 i avtalet
inom den tidsfrist som är fastställd för de övriga medlemsstaterna,
under förutsättning an Estland undantagits från tillämpningsområdet för
förordning (EG) nr 519/94 om gemenskapsregler för import från vissa
tredje länder.

Artikel 9

Vid import till Portugal av produkter med ursprung i Estland får
kvantitativa restriktioner användas fram till och med den 31 december
1995 för de produkter som förtecknas i bilaga B.

207

BILAGA A

KN-

Prop. 1995/96:27

Bilaga

ex 0102 90 10 (■)
ex 0102 90 31 (')
ex 0102 90 33 (')
ex 0102 90 35 (')
ex 0102 90 37 (’)

0103 91 10

0103 9211

0103 9219

0203 11 10

0203 12 11

0203 12 19

0203 19 11

0203 19 13

0203 19 15

0203 19 55

0203 19 59

0203 21 10

0203 22 11

0203 2219

0203 29 11

0203 29 13

0203 29 15

0203 29 55

0203 29 59

0206 41 91

0206 49 91

0208 10 10

0209 00 11

0209 00 19

0209 00 30

021011 11

0210 11 19

021011 31

0210 11 39

0210 12 11

0210 12 19

0210 19 10

0210 19 20

021019 30

021019 40

0210 19 51

0210 19 59

0210 19 60

0210 19 70

0210 19 81

0210 19 89

0210 90 31

0210 90 39

ex 0210 90 90 (’)

0403 10 24

0403 ^026

ex 0403 90 51
ex 0403 90 53 f)
ex 0403 90 59 (*)

0404 10 91

0404 90 11

0404 90 13

0404 90 19

0404 9 0 31

0404 90 33

0404 90 39

ex 1601 (’)

ex 1602 10 00 (>)
ex 1602 20 90 (’)

1602 41 10

1602 42 10

1602 49 11

1602 49 13

1602 49 15

1602 49 19

1602 49 30

1602 49 50

ex 1602 90 10 <*)

1602 90 51

0206 30 21

0206 30 31

ex 0401 (>)

0403 10 22

ex 1902 90 30 (’)

1) Exklusive djur avsedda för tpirflktnft^T

2) Endast tamsvin.

3) I förpackningar med ett oettoixmehåll på bdgst två liter.

4) Inte kooeervetet eller kooceatmet eller fCrpeckM, >vm£ etxixet för btxtunkotxumtxxL

5) Badaxt Odena Mm imteUller kM eller Uliga alaktbiprodukter frin tamevin.

6) Endaet xidana aom itmeUller svisblod.

7) Endast

- korv framaUlld ev kött. Itljga alaktbipnxMtter eller blod frin tamavta,

- varje eller konaerverad produkt aom innahiller kött eller Ulfea alaktb^rodukter frin trxnrvm

BILAGA B

KN-m—e.

0701 10 00

0701 90 10

0701 90 51

0701 90 59

208

Prop. 1995/96:27

Bilaga

PROTOKOLL 5

om ömsesidigt bistånd i tullfrågor mellan administrativa myndigheter

Artikel 1

Definitioner

i detu protokoll avses med

a) tullagstiftning: de bestämmelser som anugits av gemenskapen
och Estland som reglerar import, export, transitering av varor
samt hänförande till något tullförfarande, inbegripet åtgärder
om förbud, restriktioner och kontroll,

b) tullar, alla tullar, skatter, Uxor och andra avgifter som
debiteras och uppbärs i parternas territorier vid tillämpning av
tullagstiftning, dock med undantag av uxor och avgifter
begränsade till belopp som motsvarar ungefärliga kostnader för
tillhandahållna tjänster,

c) begärande myndighet: behörig administrativ myndighet som för
detu ändamål utsetts av en part och som gör en framstäilan om
bistånd i tullfrågor,

d) anmodad myndighet: behörig administrativ myndighet som för
detu ändamål utsetts av en part och som ur emot en
framsUllan om bistånd i tullfrågor,

e) överträdelse: varje överträdelse av tullagstiftningen liksom varje
försök till sådan överträdelse.

Artikel 2

Räckvidd

1. Parterna skall inom respektive behörighetsområde lämna
varandra bistånd på det sätt och i enlighet med de villkor som
fastsUlls i detu protokoll för att säkersUlla en korrekt tillämpning av
tullagstiftningen, särskilt genom att förebygga, uppUcka och utreda
överträdelser av denna lagstiftning.

2. Det bistånd i tullfrågor som avses i detu protokoll är tillämpligt
på varje administrativ myndighet hos parterna som är behörig att
tillämpa dena protokoll. Detta får inte påverka reglerna om ömsesidigt
bistånd i brottsutredningar. Det omfattar inte heller information som
inhämuts genom utövande av befogenheter på rättsmyndighetemas
begäran, förutom i de fall då dessa myndigheter kommer överens om
detu.

Artikel 3

Bistånd på begäran

1. På framsUllan av den begärande myndigheten skall den
anmodade myndigheten lämna alla relevanu upplysningar som kan

göra det möjligt för denna att säkersUlla en korrekt tillämpning av
tullagstiftningen, inbegripet upplysningar om genomförda eller
planerade handlingar som innebär eller skulle innebära en överträdelse
av sådan lagstiftning.

2. På framsUllan av den begärande myndigheten skall den
anmodade myndigheten lämna denna upplysningar om huruvida varor
som exporterats från en parts territorium har importerats på rätt sätt till
den andra partens territorium och, i tillämpliga fall, också ange det
tullförfarande som använts.

3. På framsUllan av den begärande myndigheten skall den
anmodade myndigheten vidu nödvändiga åtgärder för att säkersUlla
övervakning av

a) fysiska eller juridiska personer som skäiigen kan anus vara i
färd med att överträda eller ha överträtt tullagstiftningen,

b) platser där varor har lagrats på ett sådant sätt att det skäligen
kan anus att de är avsedda att användas för verksamheter som
strider mot den andra partens lagstiftning,

c) varurörelser som rapporteras möjligen kunna ge upphov till
omfattande överträdelser av tullagstiftningen,

d) transportmedel som skäligen kan anus ha använts, bli använda
eller komma att användas vid överträdelse av tullagstiftningen.

Artikel 4

Bistånd på eget initiativ

Parterna skall i enlighet med sina lagar och andra författningar bistå
varandra uun föregående begäran, om detta anses vara nödvändigt för
en korrekt tillämpning av tullagstiftningen, i synnerhet när de får in
upplysningar som hänför sig till

— handlingar som har innebunt, innebär eller skulle innebära en
överträdelse av sådan lagstiftning och som kan vara av intresse
för den andra parten,

— nya medel eller metoder som tillämpas för att genomföra sådana
handlingar,

— varor som är kända för att vara föremål för omfattande
överträdelser av tullagstiftningen.

209

Prop. 1995/96:27

Bilaga

Artikel 5

Delgivning

På framsUllan av den begärande myndigheten skall den anmodade
.myndigheten i enlighet med sin lagstiftning vidta alla nödvändiga
åtgärder för att till mottagare som är bosatta eller etablerade inom dess
territorium

— delge alla handlingar,

— delge alla beslut,

som omfattas av delta protokolls tillämpningsområde. I detta fall är
artikel 6.3 tillämplig.

Artikel 6

Biståndsframställans form och innehåll

1. Framställningar om bistånd enligt detta protokoll skall göras
skriftligen. De handlingar som behövs för att framställan skall kunna
efterkommas skall bifogas framställan. I brådskande fall kan muntliga
framställningar godtas, men sådana måste omgående bekräftas
skriftligen.

2. Framställningar enligt punkt I i denna artikel skall innehålla
följande upplysningar:

a) Den begärande myndighet som gör framställan.

b) Begärd åtgärd.

c) Föremålet och grunden för framställan.

d) Tillämpliga lagar och andra författningar.

e) Så exakta och fullständiga upplysningar som möjligt om de
fysiska eller juridiska personer som är föremål för utredningen.

f) En sammanfattning av de relevanta sakuppgifterna och de
undersökningar som redan gjorts, med undantag för ärenden
som avses i artikel 5.

3. Framställningar skall göras på något av den anmodade
myndighetens officiella språk eller på något annat språk som är
godtagbart för denna myndighet.

4. Om en framställan inte uppfyller de formella kraven, får rättelse
eller komplettering begäras. Beordran av säkerhetsåtgärder får dock
göras.

till vilken den anmodade myndigheten ställt framställan, handla inom
ramen för sin behörighet och tillgängliga resurser som om den
handlade för egen räkning eller på begäran av någon annan myndighet
hos samma part, genom an lämna tillgängliga upplysningar eller
genom att antingen företa lämpliga undersökningar eller se till an
sådana företas.

2. Biståndsframställningar skall handläggas i enlighet med den
anmodade partens lagar och andra författningar.

3. Behörigt bemyndigade tjänstemän hos en part får, efter tillstånd
av den andra berörda parten och på de villkor som denna ställt, från
den anmodade myndigheten eller från någon annan myndighet för
vilken den anmodade myndigheten är ansvarig, skafla fram de
upplysningar om överträdelser av tullagstiftningen som den begärande
myndigheten behöver för tillämpningen av detta protokoll.

4. Tjänstemän hos en part får, med tillstånd av den andra parten
och på de villkor som denna ställt, närvara vid undersökningar som
genomförs på den senares territorium.

Artikel 8

Former for informationsutbyte

1. Den anmodade myndigheten skall till den begärande
myndigheten meddela resultatet av företagna undersökningar i form av
handlingar, bestyrkta kopior av handlingar, rapporter och liknande.

2. De dokument som avses i punkt 1 kan ersättas av datoriserad
information framtagen i valfri form för samma ändamål.

Artikel 7

Handläggning av framställningar

1. För an efterkomma en biståndsframställan skall den anmodade
myndigheten eller, om denna inte är behörig, det administrativa organ

Artikel 9

Undantag från skyldigheten att lämna bistånd

1. Parterna får vägra lämna bistånd enligt detta protokoll, om
biståndet skulle

a) strida mot suveränitet, allmän ordning, säkerhet och andra
väsentliga intressen, eller

b) gälla valuta- eller skattebestämmelser som inte kan hänföras till
bestämmelser om tullar, eller

c) inkräkta på industri-, handels- eller yrkeshemligheter.

2. Om den begärande myndigheten gör en framställan om bistånd
som den själv inte skulle kunna lämna på anmodan, skall den

210

Prop. 1995/96:27

Bilaga

framhålla detta i sin framställan. Det är sedan upp till den anmodade
myndigheten att bestämma hur den skall bemöta en sådan förfrågan.

3. Om en framställan om bistånd inte kan efterkommas eller om
den avslås, skall den begärande myndigheten utan dröjsmål underrättas
om beslutet och skälen för detta.

andra myndigheter som är direkt verksamma i kampen mot
narkotikahandeln.

2. Punkt 1 skall inte hindra användningen av upplysningar i
eventuella rättsliga eller administrativa förfaranden som inleds till följd
av överträdelse av tullagstiftningen.

Artikel 10

Skyldighet att iaktta sekretess

1. Alla upplysningar som lämnats enligt detta protokoll skall,
oavsett form, vara förtroliga. De skall omfattas av sekretess och
åtnjuta det skydd som gäller samma slags upplysningar enligt de
tillämpliga lagarna hos den part som mottagit upplysningarna, och
enligt motsvarande bestämmelser tillämpliga på gemenskapens
myndigheter.

2. Personupplysningar skall inte överföras om det finns rimliga
skäl att anta att överföringen eller användningen av uppgifterna strider
mot de grundläggande rättsprinciperna hos en av parterna, särskilt inte
om den berörda personen oberättigat skulle lida skada. På begäran
skall den mottagande parten informera den underrättande parten om
användningen av de upplysningar som den får och om de uppnådda
resultaten.

3. Personupplysningar får endast övertöras till tullmyndigheterna
och, om upplysningarna är nödvändiga i samband med åtal, till
allmänna åklagare och juridiska myndigheter. Andra personer eller
myndigheter får endast ta del av sådana upplysningar efter föregående
medgivande av den underrättande myndigheten.

4 Den underrättande myndigheten skall kontrollera riktigheten i
de upplysningar som skall översändas. Om det visar sig att de
överförda upplysningarna varit felaktiga eller skall strykas, skall den
mottagande parten omedelbart underrättas om detta. Denna part är
förpliktigad att utföra korrigeringarna eller strykningarna.

5. Utan att det påverkar de fall då det allmänna intresset är
avgörande, kan den berörda person på begäran få besked om vilka
uppgifter som lagras och syftet med denna lagring.

3. Parterna får vid registrering av bevis, rapporter och vittnesmål
samt i förfaranden som inletts inför domstol som bevis använda
erhållna upplysningar och handlingar som de tagit del av i enlighet
med bestämmelserna i detta protokoll.

Artikel 12

Sakkunniga och vittnen

En tjänsteman vid en anmodad myndighet får bemyndigas att, inom
ramen för detta bemyndigande, inställa sig som sakkunnig eller vittne
vid ett rättsligt eller administrativt förfarande rörande ärenden som
omfattas av detta protokoll inom en annan parts jurisdiktion, och förete
sådana föremål eller handlingar, eller bestyrkta kopior därav, som kan
behövas vid dessa förfaranden. Av framställan om inställelse skall klart
framgå i vilket ärende och i vilken egenskap tjänstemannen skall höras.

Artikel 13

Kostnader för bistånd

Parterna skall avslå från att kräva ersättning av varandra lor kostnader
som föranletts av tillämpningen av detta protokoll utom, när så är
skäligt, för ersättning till sakkunniga och vittnen samt till tolkar och
översättare som inte är anställda i offentlig tjänst.

Artikel 11

Användning av upplysningar

1. Erhållna upplysningar skall uteslutande användas för detta
protokolls syften och får endast användas av en part för andra ändamål
efter skriftligt medgivande av den administrativa myndighet som
lämnat uppgifterna och med de eventuella förbehåll som denna
utfärdar. Dessa bestämmelser skall inte tillämpas för upplysningar som
avser brott rörande narkotika eller psykotropa ämnen. Sådana
upplysningar får inom ramarna för artikel 2 meddelas

Artikel 14

Genomförande

1. Förvaltningen av detta protokoll skall anförtros åt, å ena sidan
de centrala tullmyndigheterna i Estland och, å andra sidan, de behöriga
enheterna inom Europeiska gemenskapernas kommission eller, i
tillämpliga fall, tullmyndigheterna i Europeiska unionens
medlemsstater. De skall, med hänsyn till regler om dataskydd, fatta
beslut om alla praktiska åtgärder och arrangemang som är nödvändiga
för protokollets tillämpning. De kan till associationsrådet föreslå de
ändringar av detta protokoll som de anser bör göras.

2. Parterna skall rådgöra med varandra och därefter hålla varandra

211

Prop. 1995/96:27

Bilaga

uiKlcrrftnmic om dc ullämpningsförcsk ritter Mim imias i
överensstämmelse med bestämmelserna i detta protokoll.

Artikel 15

Protokollets kompletterande karaktär

I Delta protokoll skall komplettera och inte hindra tillämpningen
av eventuella avtal om ömsesidigt bistånd Mim slutits eller kan komma

att slutas mellan en eller flera av Europeiska unionens medlemsstater
och Estland. Del skall inte heller utesluta att mer vittgående ömsesidigt
bistånd lämnas enligt sådana avtal.

2. Utan att det påverkar tillämpningen av artikal 11 skall dessa
avtal inte påverka de gemenskapsbestämmelser som reglerar utbyte
mellan kommissionens behöriga enheter och medlemsstaternas
tullmyndigheter av sådana upplysningar rörande tullärenden mmm kan
vara av intresse för gemenskapen.

212

Prop. 1995/96:27

Bilaga

GEMENSAMMA FÖRKLARINGAR

1. Artikel 36.1

Parterna förklarar att uttrycket villkor och riktlinjer som gäller i var och en av medlemsstaterna
i förekommande fall skall även omfatta gemenskapens bestämmelser.

2. Artikel 36

Parterna förklarar att begreppet barn skall definieras i enlighet med den nationella lagstiftningen
i det berörda värdlandet.

3. Artikel 37

Parterna förklarar att begreppet familjemedlemmar skall definieras i enlighet med den nationella
lagstiftningen i det berörda värdlandet.

4. Kapitel II i avdelning IV

Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i avdelning IV kapitel II är parterna
överens om att den ena partens medborgare eller företag skall anses vara mindre gynnsamt
behandlade än den andra partens om denna behandling antingen formellt eller i praktiken är
mindre gynnsam än för den andra partens medborgare eller företag.

5. Artikel 45 d i

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 45 är parterna överens om att inga bestämmelser
i avtalet kan tolkas som ett förnekande av parternas rätt att kontrollera och utfärda bestämmelser
för att säkerställa att de fysiska personer som utnyttjar rätten att etablera sig kan bedriva sin
verksamhet som egna företagare på ett effektivt sätt.

6. Artikel 65

Koncessionsavtalet mellan Estlands regering och det estniska telefonaktiebolaget (Aktsiaselts Eesti
Telefon) av den 16 december 1992 skall anses vara förenligt med artikel 65 i detta avtal under
förutsättning att

— hyrda ledningar på begäran under rimliga tidsperioder är tillgängliga för företagsnät och slut-
na användargrupper, inbegripet telefoni och datatjänster från det datum som anges i artikel
65,

— uppgiften att fastställa bestämmelser anförtros åt ett organ som är oberoende av organisationen
för telekommunikationer från det datum som anges i artikel 65.

213

Prop. 1995/96:27
Bilaga

7. Artikel 66

Parterna är överens om att immateriell, industriell och kommersiell äganderätt i detta avtal
inkluderar särskilt skydd av upphovsrätt, inbegripet upphovsrätt till dataprogram, och närstående
rättigheter, patent, mönsterskydd, geografiska ursprungsbeteckningar, varumärken och
servicemärken, kretsmönster i haivledarprodukter liksom skydd mot illojal konkurrens i enlighet
med artikel 10 bis i Pariskonventionen om skydd av den industriella äganderätten och skydd av
förtrolig information om kunnande.

8. Artikel 114

Parterna är överens om att associationsrådet i enlighet med artikel 114 i avtalet skall undersöka
möjligheterna att inrätta ett rådgivande organ bestående av medlemmar av Ekonomiska och sociala
kommittén och deras estniska motsvarigheter.

214

Prop. 1995/96:27

Bilaga

AVTAL

i form av skriftväxling mellan Europeiska gemenskapen och Estland om sjötransport

A. Brev från gemenskapen

Vi vore tacksamma för en bekräftelse på att Er regering godtar följande:

När frihandelsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och Estland undertecknades, åtog sig parterna
att på lämpligt sätt ta upp frågor om sjöfarten, särskilt om det skulle uppstå hinder för handelns
utveckling. Lösningar för sjöfarten som är tillfredsställande för båda parter kommer att eftersträvas
samtidigt som principen om en fri och rättvis konkurrens på en kommersiell basis iakttas.

I överenskommelsen ligger också att dessa frågor bör diskuteras även i den gemensamma kommittén.

Högaktningsfullt

På Europeiska unionens råds vägnar

B. Brev från Estland

Jag bekräftar mottagandet av Ert brev och att min regering godtar följande:

"När frihandelsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och Estland undertecknades, åtog sig
parterna att på lämpligt sätt ta upp frågor om sjöfarten, särskilt om det skulle uppstå hinder för
handelns utveckling. Lösningar för sjöfarten som är tillfredsställande för båda parter kommer att
eftersträvas samtidigt som principen om en fri och rättvis konkurrens på en kommersiell basis
iakttas.

I överenskommelsen ligger också att dessa frågor bör diskuteras även i den gemensamma
kommittén."

Högaktningsfullt

På Estlands regerings vägnar

215

Prop. 1995/96:27

Bilaga

AVTAL

i form av skriftväxling mellan Europeiska gemenskapen och Estland om erkännandet av en
regionalisering av afrikansk svinpest i Spanien

A. Brev från Estland

Jag hänvisar till de diskussioner om handelsavtalen för vissa jordbruksprodukter, som har förts mellan
gemenskapen och Estland som ett led i förhandlingarna om frihandelsavtalet.

Jag bekräftar att Estland erkänner att Spaniens territorium, med undantag av provinserna Badajoz,
Huelva, Sevilla och Cördoba, är fritt från afrikansk svinpest på samma villkor som anges i rådets
beslut 89/21/EEG av den 14 december 1988 och efterföljande kommissionsbeslut.

Estland godtar detta undantag utan att det påverkar några andra bestämmelser i den estniska
veterinärlagstiftningen.

Jag vore tacksam för en bekräftelse på att gemenskapen godtar innehållet i detta brev.

Högaktningsfullt

På Estlands regerings vägnar

B. Brev från gemenskapen

Jag bekräftar mottagandet av Ert brev av dags dato och med följande lydelse:

"Jag hänvisar till de diskussioner om handelsavtalen för vissa jordbruksprodukter, som har förts
mellan gemenskapen och Estland som ett led i förhandlingarna om frihandelsavtalet.

Estland godtar detta undantag utan att det påverkar några andra bestämmelser i den estniska
veterinärlagstiftningen.

Jag vore tacksam för en bekräftelse på att gemenskapen godtar innehållet i detta brev."

Jag bekräftar att gemenskapen godtar innehållet i detu brev.

Högaktningsfullt

På Europeiska unionens råds vägnar

216

Prop. 1995/96:27

Bilaga

ENSIDIGA FÖRKLARINGAR

Förklaring från den franska regeringen

Frankrike noterar att Europaavtalet med Estland inte är tillämpligt på de utomeuropeiska länder och
territorier som är associerade med Europeiska gemenskapen till följd av Fördraget om upprättandet
av Europeiska gemenskapen.

Förklaring från Estland

Om tullar på jordbruksprodukter införs i Estland mellan den 1 januari 1994 och ikraftträdandet av
detta avtal kommer Estland att i tillämpliga delar använda det förfarande och de självständiga
bestämmelser som anges i artikel 24.3 i detta avtal.

Utrikesdepartementet Prop. 1995/96:27

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 oktober 1995

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Sahlin,

Hjelm-Wallén, Peterson, Hellström, Thalén, Freivalds, Wallström,

Persson, Schori, Blomberg, Heckscher, Hedborg, Andersson, Winberg,

Uusmann, Nygren, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson

Föredragande: statsrådet Hellström

Regeringen beslutar proposition 1995/96:27 Europaavtalet mellan
Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater och Estland.

218

gotab 49029, Stockholm 1995

Europaavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater och Estland

Regeringens proposition

1995/96:27

Europaavtalet mellan Europeiska gemenskapernaoch deras medlemsstater och Estland

Propositionens huvudsakliga innehåll

Innehållsförteckning

1 Förslag till riksdagsbeslut

2 Ärendet och dess beredning

3 Bakgrund

4 Utvecklingen i Estland

5 Sverige och Estland

6 Avtalets innehåll

7 Kompetensfrågor

8 Godkännande av avtalet

om handel med textilvaror och beklädnadsprodukter

URSPRUNG

SYSTEM FÖR DUBBELKONTROLL

Export

Import

ADMINISTRATIVT SAMARBETE

GEMENSKAPENS KVANTITATIVA BEGRÄNSNINGAR

Godkänt protokoll 1

Godkänt protokoll 2

Godkänt protokoll 3

Godkänt protokoll 4

Godkänt protokoll 5

om handel med förädlade jordbruksprodukter mellan gemenskapen och Estland

Importtullar täUmptiga i ganenakapen på varor med ursprung i Estland

om definitionen av "ursprungsvaror" och metoder för administrativt samarbete

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Definitioner

DEFINITION AV BEGREPPET"URSPRUNGSVAROR"

Ursprungskriterier

Bilateral kumulation

Kumulation med material som har sitt ursprung iLettland och Litauen

Tillräckligt bearbetade eller förädlade varor

Otillräckliga bearbetnings- eller förädlingsåtgärder

Kvalificerande enhet

Tillbehör, reservdelar och verktyg

Satser

Neutrala element

AVDELNING III

Territoriell princip

Återimport av varor

Direkttransport

Utställningar

Varucertifikat EUR.l

Normalt förfarande för utfärdande av varucertifikatEUR.l

Utfärdande av ett duplikat av varucertifikat EUR.l

Varucertifikat EUR.l som utfärdas i efterhand

Ersättning av ccrtifikat

Förenklat förfarande vid utfärdande av certifikat

Certifikatens giltighetstid

Uppvisande av certifikat

Import av delleveranser

Blankett EUR.2

Undantag från ursprungsintyg

METODER FÖR ADMINISTRATIVT SAMARBETE

Meddelande om stämplar och adresser

Belopp i ecu

Kontroll av varucertifikat EUR.l och blankett EUR.2

Tvister

Påföljder

Frizoner

CEUTA OCH MEI.ILLA

Tillämpning av protokollet

Särskilda villkor

SLUTBESTÄMMELSER

Ändringar i protokollet

Tullens samarbetskommitté

Bilagor

Genomförande av protokollet

Överenskommelser med Lettland och Litauen

Varor under transit eller i lager

Utrikesdepartementet Prop. 1995/96:27

Europaavtalet mellan Europeiska gemenskaperna
och deras medlemsstater och Estland

DEFINITION AV BEGREPPET
"URSPRUNGSVAROR"

Kumulation med material som har sitt ursprung i
Lettland och Litauen

Normalt förfarande för utfärdande av varucertifikat
EUR.l