Europa-Medelhavsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater och Tunisien
Proposition 1995/96:34
Regeringens proposition
1995/96:34
Europa-Medelhavsavtalet mellan Europeiska
gemenskaperna och deras medlemsstater och
Tunisien
Prop.
1995/96:34
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 12 oktober 1995
Ingvar Carlsson
Mats Hellström
(Utrikesdepartementet)
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att riksdagen godkänner ett Europa-
Medelhavsavtal om upprättande av en association mellan Europeiska
gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan och Republiken
Tunisien, å den andra. Avtalet innehåller bestämmelser om bl.a. politisk
dialog, frihandel samt ekonomiskt och socialt samarbete. Avtalet skall
inom ramen för EG:s nya medelhavspolitik bidra till stabilitet och en
positiv ekonomisk och social utveckling i regionen. Genom avtalet inrättas
vissa organ som skall övervaka avtalets tillämpning.
1 Riksdagen 1995/96. 1 samt. Nr 34
Innehållsförteckning
Prop. 1995/96:34
1 Förslag till riksdagsbeslut ........................ 3
2 Ärendet och dess beredning ...................... 3
3 Bakgrund.................................... 3
3.1 Den ekonomiska utvecklingen i Tunisien......... 3
3.2 Sveriges och EG:s handelsförbindelser med
Tunisien................................ 4
3.2.1 Den svensk-tunisiska handeln före Sveriges
EU-inträde ......................... 4
3.2.2 Handeln mellan EG och Tunisien.......... 4
3.3 Förhandlingarnas bakgrund................... 5
4 Innehållet i avtalet ............................. 6
5 Kompetensfrågor .............................. 13
6 Godkännande av avtalet.......................... 14
Bilaga
Europa-Medelhavsavtalet om upprättande av en association
mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater,
å ena sidan och Republiken Tunisien, å den andra............ 15
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 oktober
1995 ......................................... 260
1 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
godkänner Europa-Medelhavsavtalet om upprättande av en association'
mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan
och Republiken Tunisien, å andra sidan.
Prop. 1995/96:34
2 Ärendet och dess beredning
I enlighet med rådets beslut av den 20 december 1993 inledde
kommissionen förhandlingar om ett nytt avtal mellan Europeiska
gemenskaperna och deras medlemsstater å ena sidan och Tunisien å andra
sidan. Förhandlingarna fördes av kommissionen i samråd med
medlemsstaterna. Sverige har bidragit aktivt i arbetet från det att landet
blev medlem den 1 januari 1995. Synpunkter har löpande inhämtats från
de närmast berörda myndigheterna, nämligen Kommerskollegium och
Statens jordbruksverk. Förhandlingarna avslutades under våren 1995 och
avtalet undertecknades den 17 juli 1995. Innan avtalet kan träda i kraft
skall det godkännas av de avtalsslutande parterna.
Avtalet i svensk text fogas som bilaga till propositionen.
3 Bakgrund
3.1 Den ekonomiska utvecklingen i Tunisien
Under senare delen av 1980-talet lyckades Tunisien delvis förändra sin
ekonomiska struktur genom att bygga ut tillverkningsindustrin. Behovet
av att förändra sammanhängde med sjunkande oljeexportinkomster främst
till följd av lägre oljepriser. Ökad export av industrivaror kom inte bara
att kompensera minskade råvaruexportinkomster utan även att ge upphov
till en BNP-ökning per capita i reala termer. Tunisiens BNP per capita
beräknas uppgå till 1 840 dollar.
Den genomsnittliga årliga tillväxten inom exportindustrin låg på 9,1 %
under åren 1987 - 1990, men har därefter sjunkit till 3,7 % under 1990-
talets början. Nedgången berodde till stor del på konjunktursvackan i
Europa och då särskilt inom EG, som är den dominerande marknaden för
avsättning av tunisiska produkter. Lokal högkonjunktur och därmed ökad
inhemsk efterfrågan har tidvis begränsat exporten. Under år 1993 kunde
en viss återhämtning noteras.
Tunisien, som blev GATT-anslutet år 1990, är medlem i
världshandelsorganisationen (WTO). Inför GATT-anslutningen inledde
den tunisiska regeringen en liberaliseringspolitik bl.a. på- det
I denna proposition har valts termen "association" dår i
avtalet används termen "associering".
handelspolitiska området. Kvantitativa restriktioner har reducerats kraftigt Prop. 1995/96:34
och täckte år 1994 ca 20 % av den inhemska produktionen, varav
merparten gäller tekoprodukter. Tull- och avgiftsskyddet ligger trots
liberaliseringar fortfarande på en hög nivå. Tullreduktionema har i första
hand inriktats på råvaror, halvfabrikat och kapitalvaror, medan tullskyddet
på konsumtionsvaruområdet alltjämt ligger högt, med tullnivåer upp till
73 %.
I Världsbankens analyser liksom i EG:s egna analyser påpekas att det
nu undertecknade avtalet med en stegvis tullavveckling på
industrivaruområdet på den tunisiska sidan på kort sikt kommer att
innebära stora påfrestningar för den tunisiska industrin. Under
förutsättning att avtalet leder till produktivitetsökningar och omfattande
utlandsinvesteringar kommer emellertid effekterna av avtalet att bli
gynnsamma på sikt. I sammanhanget kan nämnas att tunisiska
industrivaror har kunnat exporteras tullfritt till EG sedan slutet av 1970-
talet inom ramen för EG:s samarbetsavtal med Tunisien.
Den existerande importregimen för jordbruksprodukter överförs i stora
drag till det nya avtalet, dock med det förbehållet att gränsskyddet
omvandlas till tullar och reduceras i enlighet med uppgörelsen i Uruguay-
rundan.
3.2 Sveriges och EG:s handelsförbindelser med Tunisien
3.2.1 Den svensk-tunisiska handeln före Sveriges EU-inträde
Sveriges handel med Tunisien har genomgående präglats av relativt stora
exportöverskott. Under de två senaste åren, 1993 och 1994, uppgick de
svenska exportvärdena till 538 respektive 486 miljoner kronor, medan
importen uppgick till 72 respektive 89 miljoner kronor.
Under de tre senaste åren har exporten av lastbilar samt delar och
tillbehör till lastbilarna svarat för omkring 30 procent av utförselvärdet.
Under vissa år, främst 1991 och 1993, har exportvärdena för
telekommunikationsutrustning varit relativt stora.
Andra viktiga exportprodukter är maskiner för anläggningsarbeten,
kemiska produkter samt gam och vävnader. Dessutom hade Sverige under
år 1994 en relativt omfattande export av sågade trävaror, pappersmassa
och spannmål.
Sveriges import från Tunisien har särskilt dominerats av kläder, och
dessutom har elektriska transformatorer och omformare samt brytare,
kopplare och skydd för elektriska kretsar importerats.
3.2.2 Handeln mellan EG och Tunisien
Under år 1993 uppgick EG:s export till Tunisien till 3 609 miljoner ecu
och importen därifrån till 2 488 miljoner ecu, vilket ger ett exportöver-
skott på 1 121 miljoner ecu. Detta överskott förväntas öka då det nu
aktuella avtalet mellan gemenskaperna, deras medlemsstater och Tunisien
träder i kraft, till följd av tullavvecklingen på den tunisiska sidan inom
industrivaruområdet.
Under år 1993 utgjordes EG:s export till Tunisien till 38 % av maskiner Prop. 1995/96:34
och apparater, 27 % av textilvaror samt 4,4 % av jordbruksvaror. Den
tunisiska exporten till EG utgjordes till 56,7 % av textilvaror, 13,6 % av
maskiner och apparater samt 10 % av jordbruksprodukter.
3.3 Förhandlingarnas bakgrund
Medlemskapet i EU innebär en för Sverige ny situation vad gäller
förhållandet till arabländema i medelhavsregionen. Tidigare hade
relationerna dominerats av bilaterala kontakter i framför allt frågor
rörande handelsfrämjande. Deltagandet i utformningen av gemenskapens
medelhavspolitik har därmed inneburit en rad nya frågeställningar för
svenskt vidkommande.
Gemenskapens medelhavspolitik kan sägas ha vuxit fram i tre etapper.
År 1969 ingick gemenskapen bilaterala associationsavtal med Marocko
och Tunisien. Dessa var begränsade och förhandlingar om utvidgning
skulle, enligt avtalen, inledas inom tre år. Detta realiserades dock aldrig.
Kommissionen lade fram ett förslag till medelhavspolitik i september
1972 och förslaget godkändes i oktober samma år. Som en följd därav
slöts avtal med Marocko, Algeriet och Tunisien år 1976 (Maghreb-
avtalen) och med Egypten, Libanon, Jordanien och Syrien år 1977
(Mashrek-avtalen). Avtalen innebar i korthet att gemenskapen öppnade
sina gränser för industriprodukter från länderna i Maghreb och Mashrek,
dock med vissa restriktioner på teko-området. Gemenskapens produkter
fick däremot exporteras på mest gynnad nation-basis. Restriktioner fanns
på bl.a. teko-området. Jordbruksprodukter behandlades separat på grund
av den gemensamma jordbrukspolitiken. Vissa tullar sänktes, men sam-
tidigt behölls de referenspriser som stadgade det minimipris en importerad
vara fick, vilket minskade betydelsen av tullsänkningarna. De höga
referenspriserna i kombination med referensprissystemets utformning
utgör en förklaring till att tilldelade kvoter för en rad olika produkter inte
utnyttjas fullt ut. I samband med Portugals och Spaniens inträde i
dåvarande EG tillkom särskilda tilläggsprotokoll, vilka fick till följd att
vissa Maghreb-länders export av jordbruksprodukter kom att ytterligare
begränsas.
Till de förut nämnda avtalen var särskilda protokoll knutna i vilka
ekonomiskt och tekniskt samarbete behandlades. Protokollen har förnyats
vart femte år. Resurserna för det ekonomiska samarbetet har utgjorts av
bistånd från EG samt förmånliga krediter från Europeiska
investeringsbanken (EIB).
År 1990 togs ett nytt steg i utvecklingen av relationerna mellan
gemenskapen och länderna i regionen. De åtgärder som då vidtogs bestod
i en ökning av finansiella resurser till området (4,4 miljarder ecu under
perioden 1991-1996) samt en viss liberalisering av EG:s jordbruksiniport.
Systemet med referenspriser och -kvantiteter bevarades intakt, men en del
tullar fasades ut och för andra produkter fastställdes årliga ökningstal för
införselvolymema. I oktober 1994 presenterade kommissionen ett utkast
till en ny fördjupad medelhavsstrategi. Medelhavsstrategins mål är högt Prop. 1995/96:34
ställda: medelhavsområdet skall bli en region där samarbetet mellan
gemenskapen och de icke-europeiska medelhavsländerna (IEM) garanterar
fred, säkerhet samt politisk och social stabilitet. Den fördjupade
medelhavspolitiken, som sägs syfta till ett partnerskap mellan EG och
IEM, består av tre komponenter: politisk dialog, ekonomiskt samarbete
och frihandel samt socialt samarbete. I korthet kan sägas att den
fördjupade politiska dialogen mellan gemenskapen och IEM skall grundas
på respekten för demokrati och mänskliga rättigheter. Frihandelsområdet
baseras på associationsavtal som sluts mellan gemenskapen och IEM och
i en senare etapp mellan IEM inbördes. I och med det nu aktuella avtalet
läggs grunden för det tänkta frihandelsområdet. Frihandeln kombineras
med samarbete inom en rad områden, såväl på det ekonomiska som det
sociala planet. Det finansiella biståndet från EG till IEM kommer att öka.
Biståndet är tänkt bl.a. för att stödja de makroekonomiska reformprogram
som en del IEM följer, för att motverka de påfrestningar som en fullt
utbyggd frihandel på industrivaruområdet kommer att medföra samt för
samarbete inom de områden som nämns i programmet. Samarbetet på det
sociala och humanitära planet kommer att röra områden som utbildning
och hälsovård, migration, kultur, bekämpning av narkotikasmuggling och
terrorism m.m.
Sammantaget skall partnerskapet bidra till en mer balanserad relation
mellan EG och EG:s partners och till ökad integration mellan dessa.
Avtalet mellan gemenskaperna, deras medlemsstater och Tunisien innebär
en kvalitativ fördjupning av de bilaterala förbindelserna. Avtalet innebär
ett tydligt tunisiskt ställningstagande för en fördjupad relation till
gemenskapen. Det ses av tunisiema som den naturliga fortsättningen på
den ekonomiska omstruktureringsprocess som landet påbörjat.
Världshandelsorganisationen kommer att underrättas om beslutet att
ingå frihandelsavtal med Tunisien, varefter organisationen kommer att
granska avtalet utifrån gällande bestämmelser i Allmänna tull- och
handelsavtalet GATT. Bildandet av ett frihandelsområde kräver enligt
GATT:s artikel XXIV bl.a. att tullar och andra handelshinder skall
avskaffas på i stort sett all handel mellan de deltagande områdena med
varor som härrör från dessa områden samt att handelshinder inte far
skärpas gentemot icke-medlemmar.
4 Innehållet i avtalet
Genom Europa-Medelhavsavtalet upprättas en association mellan Tunisien
och Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater. Avtalet omfattar
96 artiklar indelade i åtta avdelningar med följande rubriker: politisk
dialog (I), fri rörlighet för varor (II), etableringsrätt och tillhandahållande
av tjänster (III), betalningar, kapital, konkurrensbestämmelser och andra
ekonomiska bestämmelser (IV), ekonomiskt samarbete (V), socialt och
kulturellt samarbete (VI), ekonomiskt samarbete (VII), samt institutionella
och allmänna bestämmelser samt slutbestämmelser (VIII). Protokoll 1 -
5 i bilagorna 1 - 7 samt förklaringar utgör en integrerad del av avtalet.
Ingressen
I avtalets ingress hänvisas bl.a. till de traditionella förbindelserna och de
gemensamma värderingarna mellan parterna. Vidare erinras om avtalets
betydelse för varaktig stabilitet och säkerhet i Europa-Medelhavsområdet.
Hänvisning sker till de senaste årens politiska och ekonomiska framsteg
i Tunisien, och till landets målsättning att fullständigt integrera sin
ekonomi i världsekonomin och att delta i de demokratiska staternas
gemenskap. Hänvisning sker även till gemenskapens vilja att stödja
genomförandet av reformer i Tunisien och att hjälpa landet vid den
därmed förknippade ekonomiska och sociala anpassningen.
Syftet
Artiklarna 1 och 2
Enligt avtalet skall en association uppprättas mellan gemenskaperna och
Republiken Tunisien. Syftet är att skapa en lämplig struktur för politisk
dialog, fastställa villkor för en gradvis liberalisering av varu- tjänste- och
kapitalutbytet, utvidga handelsutbytet, samt främja maghrebinsk
integration och samarbete inom det ekonomiska, sociala, kulturella och
finansiella området. Förbindelserna mellan parterna och bestämmelserna
i avtalet grundas på respekten för de demokratiska principerna och
mänskliga rättigheterna.
Politisk dialog
Artiklarna 3-5
Genom avtalet skall en politisk dialog, ämnad att gälla alla frågor av
gemensamt intresse, etableras mellan parterna. Dialogen skall göra det
möjligt att upprätta varaktiga och solidariska förbindelser mellan parterna
och har en särskild betoning på frågor rörande fred, säkerhet och regional
utveckling. Dialogen skall äga rum regelbundet. I artikel 5 nämns följande
fora för den politiska dialogen: ett associationsråd för möten på
ministernivå, möten på senior tjänstemannanivå, fullständigt utnyttjande
av alla diplomatiska kanaler samt slutligen alla andra medel som kan ge
ett värdefullt bidrag till att intensifiera och effektivisera dialogen.
Prop. 1995/96:34
Fri rörlighet for varor
Artiklarna 6-14
Prop. 1995/96:34
Enligt artikel 6 skall partema under en övergångsperiod om 12 år gradvis
upprätta ett frihandelsområde i överensstämmelse med bestämmelserna i
Allmänna tull- och handelsavtalet från år 1994 och andra multilaterala
avtal om varuhandel som finns fogade till avtalet om inrättandet av WTO.
Vad beträffar längden på övergångsperioden för införande av frihandel
skulle det med hänsyn till bestämmelserna inom GATT ha varit att
föredra om denna hade angetts till tio år. Svenska förslag med den
innebörden vann emellertid inte önskat gehör.
Enligt artikel 8 anges att någon ny importtull eller avgift med
motsvarande verkan inte far införas i handeln mellan partema.
Enligt artikel 9 skall tunisiska industrivaror fa exporteras till EG utan
tullar eller avgifter samt utan kvantitativa restriktioner eller motsvarande
åtgärder. Härvid skiljer sig det nya avtalet inte från det gamla. I en
gemensam förklaring om textilier stadgas att den ordning som skall gälla
för textilprodukter blir föremål för ett särskilt protokoll som skall slutas
före den 31 december 1995 och innehålla bestämmelserna i den ordning
som gäller år 1995.
I artikel 10 - 12 anges att partema i sin handel tillåts ha en
jordbrukskomponent i de gällande tullarna vid import av vissa produkter
angivna i bilagorna 1 respektive 2. EG-produkter skall successivt ges tull-
och avgiftsfrihet vid import till Tunisien. Tullar och avgifter skall
avvecklas under fem eller tolv år för produkter angivna i bilagorna 3-5
och enligt tidsplan angiven i artikel 11. Den ordning för tullavveckling
som gäller för vissa produkter angivna i bilaga 6 skall undersökas av
associationsrådet fyra år efter avtalets ikraftträdande.
I artikel 13 sägs att bestämmelserna om avskaffande av importtullar
skall gälla även för tullar av fiskal karaktär.
I artikel 14 framkommer att Tunisien ges möjligheten att ge temporärt
tullskydd för nyetablerade industrier eller vissa industrier som genomgår
omstrukturering eller står inför allvarliga svårigheter, särskilt då sådana
svårigheter medför allvarliga sociala problem. Därvid skall gälla att dessa
åtgärder inte far överstiga 25 % av värdet och alltjämt skall innefatta vissa
preferenser för EG-produkter. Det totala värdet av import av sådana
åtgärder får sammantaget inte överskrida 15 % av det sammanlagda
införselvärdet av bearbetade varor från EG. Åtgärderna far inte löpa under
en period överstigande fem år, utom i de fall en längre period har
bemyndigats av associationskommittén, och under alla omständigheter
skall de upphöra då övergångsperioden på tolv år löpt ut. Dessutom får
åtgärder inte införas för produkter som i mer än tre års tid varit tull- och
avgiftsbefriade. Förfarandet skall samrådas inom associationskommittén.
Jordbruks- och fiskeriprodukter
Artiklarna 15-18
Prop. 1995/96:34
Parternas handelsutbyte med jordbruks- och fiskeriprodukter skall gradvis
liberaliseras. Bestämmelser om detta finns i protokollen 1 - 3. Dessa
produkter skall således inte omfattas av frihandel, utan kommer att
liberaliseras i två faser, den första i och med avtalets ikraftträdande.
Parterna skall från och med den 1 januari år 2000 undersöka situationen
for att fastställa liberaliseringsåtgärder att tillämpas från och med den 1
januari 2001. Vid detta tillfälle kommer Sverige att verka for så
vittgående marknadsöppningar som möjligt. Svenska önskemål om att
utsträcka frihandeln till att inkludera jordbruks- och fiskeriprodukter mötte
i arbetet föga gehör.
Gemensamma bestämmelser
Artiklarna 19 - 23
I artikel 19 stadgas om förbud mot införandet av nya kvantitativa
importrestriktioner eller åtgärder med motsvarande verkan, om
avveckling av redan existerande sådana begränsningar, samt om förbud
mot exporttullar eller motsvarande avgifter. Avtalet fastslår i artikel 20 att
regeländringar far göras i det fall ändringar av den gemensamma
jordbrukspolitiken skulle göra detta nödvändigt {artikel 20). Produkter
med ursprung i Tunisien skall inte kunna medges en gynnsammare
behandling än den som tillämpas mellan medlemsländerna {artikel 21).
Parterna förbinder sig att inte vidta någon åtgärd av intern fiskal natur
som innebär att varor med ursprung i en avtalsslutande parts territorium
diskrimineras vid import till den parten {artikel 22). Avtalet hindrar inte
parterna från att upprätta tullunioner eller ffihandelsområden. Samråd skall
dock ske i associationskommittén, vilket även gäller om tredje land skulle
ansluta sig till gemenskapen {artikel 23).
Undantag och skyddsåtgärder
Artiklarna 24 - 28
Artikel 24 innehåller en antidumpningklausul som stadgar att åtgärder far
vidtas i enlighet med överenskommelsen om tillämpning av artikel VI i
GATT samt dithörande inhemsk lagstiftning. Artikel 25 utgör en
skyddsklausul, utsträckt till att gälla även regionala och sektoriella
störningar. Undantag från förbudet mot exportbegränsande åtgärder
återfinns i artikel 26. Villkor och förfaranderegler för åtgärder enligt
artiklarna 24 - 26 återfinns i artikel 27. Avtalet hindrar inte heller parterna
från att tillämpa förbud eller restriktioner som motiveras av moraliska,
säkerhets- och/eller hälsoskäl etc. {artikel 28).
Ursprungsregler
Artiklarna 29 och 30
Regler för ursprungsbestämning samt metoderna för administrativt
samarbete på ursprungsområdet ges i protokoll 4. Som villkor för
tullförmånema gäller att varorna skall ha ursprung i en av de
avtalsslutande parternas territorium. Förutom bilateral kumulation skall
kumulation även kunna ske med material med ursprung i Algeriet och
Marocko under förutsättning att samma ursprungsregler tillämpas i
handeln mellan gemenskapen och Algeriet respektive Marocko som i
handeln mellan Tunisien och Algeriet respektive Marocko. I protokoll 4
artikel 43 stadgas att de avtalsslutande parterna skall vidta nödvändiga
åtgärder för att sluta sådana överenskommelser med Algeriet och Marocko
som gör att protokollet kan tillämpas. Om Tunisien sluter frihandelsavtal
med andra medelhavsländer, kommer EG att räkna med
ursprungskumulation i sin handel även med dessa. Detta framgår av en
EG-förklaring om artikel 29.
Etableringsrätt och tillhandahållande av tjänster
Artiklarna 31 och 32
Enligt dessa artiklar skall fri etableringsrätt och liberalisering av
tjänstehandeln förverkligas senast fem år efter avtalets ikraftträdande.
Associationsrådet skall utfärda nödvändiga rekommendationer för att
målet skall kunna uppnås, och därvid ta hänsyn till erfarenheterna från
ömsesidigt beviljande av behandling som mest gynnad nation och
respektive skyldigheter för parterna enligt allmänna tjänstehandelsavtalet
GATS, särskilt dess artikel V. Parterna skall i en första fas bekräfta sina
respektive skyldigheter med stöd av GATS och särskilt det ömsesidiga
beviljandet av behandling som mest gynnad nation för relevanta
tjänstesektorer.
Löpande betalningar och kapitalrörelser
Artiklarna 33-35
En förutsättning för att frihandelsavtalet skall vara meningsfullt är att
betalningar som avser varuutbytet kan ske utan hinder. I avtalet sägs att
alla löpande betalningar för löpande transaktioner sker fritt i konvertibel
valuta. Fri rörlighet skall garanteras för transaktioner på
betalningsbalansens kapitalräkning i samband med direkta investeringar
i bolag i Tunisien, avveckling eller repatriering av dessa investeringar och
eventuell vinst därav. Målet är att fullständigt liberalisera kapitalets
rörlighet. Vid betalningsbalansproblem hänvisas till de regler som
åberopas i GATT och Internationella valutafonden (artikel 35).
Prop. 1995/96:34
10
Konkurrensbestämmelser och andra ekonomiska bestämmelser
Artiklarna 36-41
I avtalet förbinder sig parterna att säkerställa konkurrens på lika villkor.
Konkurrensbegränsande avtalsarrangemang mellan företag, missbruk av
dominerande ställning och konkurrenssnedvridande offentligt stöd
förklaras oförenliga med avtalet i den mån dessa företeelser påverkar
handeln mellan parterna. Sådana förfaranden skall utvärderas på grundval
av bestämda artiklar i EG-fördraget (Fördraget om upprättandet av
Europeiska gemenskapen) respektive Parisfördraget (Fördraget om
upprättandet av Europeiska kol- och stålunionen). Undantag tillåts för
offentligt stöd till vissa produkter inom stålområdet. Dessutom finns regler
för statsstöd och offentliga företag avsedda att förhindra diskriminering
och störningar i handelsutbytet mellan parterna.
I artikel 39 återfinns bestämmelser om skydd för immateriella,
industriella och kommersiella rättigheter. Skyddet skall vara adekvat och
effektivt, och i överensstämmelse med högsta internationella
immaterielrättsliga standarder.
I artikel 40 stadgas att Tunisiens användning av gemenskapens tekniska
regler och europeiska kvalitetsnormer för industri- och
livsmedelsprodukter samt certifieringsförfarande skall främjas.
I artikel 41 anges som målsättning att offentlig upphandling skall
liberaliseras ömsesidigt och gradvis.
Ekonomiskt samarbete
Artiklarna 42 - 62
Utformningen av avsnittet om ekonomiskt samarbete har karaktären av
uppräkning av olika samarbetsmöjligheter inom delsektorer och är således
föga detaljerat. Målsättningen är att parterna skall stärka sitt ekonomiska
samarbete i en anda av partnerskap i syfte att stödja Tunisiens åtgärder för
dess hållbara ekonomiska och sociala utveckling och underlätta
genomförandet av den pågående liberaliseringsprocessen av den tunisiska
ekonomin. Vikten av att främja tillväxt och sysselsättning, regional
integration och miljöskydd understryks. Samarbetet skall genomföras bl.a.
genom regelbunden dialog, informations- och kommunikationsutbyte,
gemensamma åtgärder, utbildning samt tekniskt, administrativt och
juridiskt bistånd. Samarbetsområden som uppräknas är regionalt
samarbete, utbildning, vetenskapligt, tekniskt och teknologiskt samarbete,
miljö, industriellt samarbete, främjande och skydd av investeringar,
samarbete om standardisering och bedömning av överensstämmelse,
tillnärmning av lagstiftning, finansiella tjänster, jordbruk och fiske,
transport, telekommunikation och informationsteknik, energi, turism,
tullfrågor, statistik, tvättning av pengar och narkotikabekämpning. Avtalets
protokoll 5 behandlar ömsesidigt bistånd mellan administrativa
myndigheter i tullfrågor.
Prop. 1995/96:34
11
Socialt och kulturellt samarbete
Artiklarna 64 - 74
Prop. 1995/96:34
Regler för utvandrad arbetskraft återfinns i artiklarna 64 och 65. Bland
annat stadgas att arbetare med tunisiskt medborgarskap inte skall
diskrimineras på grund av nationalitet i fråga om arbetsvillkor, lön och
uppsägningsvillkor. Familjemedlemmar skall inte diskrimineras i fråga om
social trygghet, det vill säga sociala förmåner i fråga om sjukdom och
graviditet, invaliditet, ålderdom, till efterlevande, vid olycksfall i arbetet,
yrkessjukdom, dödsfall, arbetslöshet samt familjebidrag. Familjebidrag
skall utgå för tunisiska familjemedlemmar bosatta i gemenskapen, och
pensioner samt olika former av livräntor fritt kunna överföras till
Tunisien. Tunisien skall ge samma behandling till arbetare som är
medborgare i en medlemsstat och som är sysselsatta på Tunisiens
territorium.
I artiklarna 69 - 70 återfinns regler för den dialog som enligt avtalet
skall upprättas mellan parterna inom det sociala området. Dialogen skall
därvid särskilt avse problem gällande levnads- och arbetsfrågor för
utvandrad arbetskraft, migration, illegal invandring och program för
främjandet av interkulturell förståelse och icke-diskriminering.
I artikel 71 nämns prioriterade områden för att konsolidera parternas
samarbete inom det sociala området. Dessa områden är minskning av
migrationstrycket, återbördande av illegala invandrare, stärkande av
kvinnans roll, utveckling och stärkande av familjeplaneringsprogram,
förbättring av sociala trygghets- och hälsoskyddssystem och
levnadsvillkor i mindre gynnade områden samt utbytes- och
fritidsprogram för ungdomar.
Enligt artikel 74 skall ömsesidigt förbättrad förståelse av parternas
kulturer främjas. Särskild uppmärksamhet skall därvid i programmen
ägnas ungdomen. Samarbetsprogram i kulturfrågor i gemenskapen eller
i ett eller flera medlemsländer skall kunna utvidgas till Tunisien.
Ekonomiskt samarbete
Artiklarna 75 - 77
I denna del behandlas frågan om ekonomiskt samarbete utöver de
samarbetsområden som nämns i avdelningarna V och VI. Samarbetet
syftar till att stödja Tunisien på det makroekonomiska planet, inte minst
för att underlätta den pågående omstruktureringen av den tunisiska
ekonomin samt införandet av frihandel. Samarbetet skall regleras genom
ett särskilt avtal, och finansieringen ske med de instrument som är mest
lämpade från avtalets ikraftträdande. Tunisiens strukturpolitik skall stödjas
inom ramen för befintliga program för stöd till strukturanpassning i
Medelhavsländerna och i samarbete med tunisiska myndigheter, andra
biståndsgivare, särskilt internationella finansinstitut.
12
Institutionella och allmänna bestämmelser
Artiklarna 78 - 92
I artiklarna 78 - 86 stadgas om inrättandet av associationsrådet, som
sammanträder på ministernivå, och associationskommittén, som
sammanträder på tjänstemannanivå. Dessutom beskrivs rådets och
kommitténs sammansättning, befogenheter etc. Ett motsvarande råd, kallat
samarbetsrådet, finns upprättat i det gamla avtalet med Tunisien.
Artiklarna 87 - 90 reglerar bl.a. frågor rörande säkerhetsaspekter,
försvarsindustri, icke-diskriminering, vissa fiskala frågor och underlåtenhet
att fullgöra åtaganden enligt avtalet.
I artiklarna 91 och 92 fastslås att protokoll 1 - 5 i bilaga 1 - 7 samt
förklaringar utgör en del av avtalet, samt definieras uttrycket parterna.
Slutbestämmelser
Artiklarna 93 - 96
Avtalet gäller på obestämd tid och träder i kraft första dagen i den andra
månaden efter den dag då parterna underrättat varandra om att de
nationella kraven för ikraftträdande uppfyllts. Avtalets uppsägningstid är
sex månader. Avtalet ersätter samarbetsavtalet mellan Europeiska
ekonomiska gemenskapen och Tunisien samt avtalet mellan
medlemsstaterna i Europeiska kol- och stålgemenskapen och Tunisien
undertecknade den 25 april 1976.
5 Kompetensfrågor
I avtalet är det Europeiska gemenskapen och Europeiska kol- och
stålgemenskapen (i avtalet kallade gemenskapen) och medlemsstaterna
som är avtalsparter på den ena sidan. Avtalet är därmed ett s.k. blandat
avtal.
Europa-Medelhavsavtalet är ett associationsavtal. Europeiska gemen-
skapen har ett uttryckligt bemyndigande i artikel 238 i EG-fördraget att
ingå associationsavtal med tredje land. Bemyndigande att ingå
internationella avtal för Europeiska kol- och stålgemenskapen (EKSG)
anses underförstådd i artikel 6 andra stycket i Parisfördraget. EG-
domstolen har sålunda i sitt yttrande 1/94 (WTO) den 15 november 1994
konstaterat att gemenskapens bemyndigande med stöd av artikel 113 i
EG-fördraget gäller även avtal som innehåller bestämmelser om handel
med varor som omfattas av Parisfördraget.
I sammanhanget måste avgöras om gemenskapens kompetens är
exklusiv, dvs. om medlemsstaternas rätt att ingå internationella avtal inom
området har uteslutits, eller om kompetensen är delad med
medlemsstaterna. Av artikel 113 i EG-fördraget och EG-domstolens praxis
Prop. 1995/96:34
13
framgår att Europeiska gemenskapens traktatkompetens inom den Prop. 1995/96:34
gemensamma handelspolitiken är exklusiv.
Kompetensen att ingå associationsavtal är också i princip exklusiv.
Avtalen reglerar emellertid ofta också förhållanden som ligger inom
ramen för medlemsländernas kompetens (t.ex. politisk dialog och
brottsbekämpning). Avtalen blir då s.k. blandade avtal som ingås av såväl
gemenskapen som medlemsstaterna som parter på den ena sidan. Så är
fallet med det nu aktuella avtalet. I de delar Sverige är avtalspart skall
avtalet godkännas för Sveriges vidkommande.
6 Godkännande av avtalet
Regeringens förslag: Europa-Medelhavsavtalet om upprättande av
en association mellan Europeiska gemenskaperna och deras
medlemsstater å ena sidan och Tunisien å den andra godkänns av
riksdagen.
Skälen för regeringens förslag: Medelhavsområdet har sedan Sveriges
EU-inträde fatt en ökad betydelse för vårt land. Gemenskapens
medelhavsstrategi syftar till att ge en ny dimension till relationerna med
de icke-europeiska medelhavsländerna och understödja den politiska,
ekonomiska och sociala utvecklingen i dessa länder. Målsättningen är att
säkerställa en fredlig utveckling i medelhavsområdet samt att främja
stabilitet och en positiv ekonomisk och social utveckling. Inom ramen för
denna nya medelhavsstrategi är associationsavtalet med Tunisien det
första avtal som sluts med ett icke-europeiskt medelhavsland. Avtalet ger
ramar för en politisk dialog, definierar ett brett spektrum av
samarbetsområden och öppnar vägen för frihandel med industriprodukter
och en liberalisering av handeln med jordbruksprodukter. Genom
ffihandelskomponenten i avtalet kommer ytterligare impulser att ges i den
pågående omstruktureringen och moderniseringen av den tunisiska
ekonomin.
Associationsavtalet med Tunisien utgör ett första steg på vägen mot ett
utökat partnerskap mellan EG och länderna kring Medelhavets östra och
södra strand, och kommer på ett positivt sätt att fördjupa och utöka de
europeisk-tunisiska förbindelserna.
Avtalet reglerar också förhållanden som ligger utanför gemenskapens
kompetens och därmed inom medlemsländernas kompetens. Sålunda
innehåller avtalet regler som innebär åtaganden för medlemsländerna och
därmed också för Sverige. Detta gäller bl.a. inom områdena politisk
dialog, socialt och finansiellt samarbete samt brottsbekämpning. Eftersom
avtalet enligt regeringens bedömning är av större vikt skall det enligt 10
kap. 2 § regeringsformen godkännas av riksdagen i dessa delar.
14
Prop. 1995/96:34
Bilaga
EUROPA-MEDELHA VS AVTAL
OM UPPRÄTTANDE AV EN ASSOCIERING
MELLAN EUROPEISKA GEMENSKAPERNA
OCH DERAS MEDLEMSSTATER, Å ENA SIDAN
OCH REPUBLIKEN TUNISIEN, Å ANDRA SIDAN
15
Prop. 1995/96:34
Bilaga
KONUNGARIKET BELGIEN,
KONUNGARIKET DANMARK,
FÖRBUNDSREPUBLIKEN TYSKLAND,
HELLENSKA REPUBLIKEN,
KONUNGARIKET SPANIEN,
FRANSKA REPUBLIKEN,
IRLAND,
ITALIENSKA REPUBLIKEN,
STORHERTIGDÖMET LUXEMBURG,
KONUNGARIKET NEDERLÄNDERNA,
REPUBLIKEN ÖSTERRIKE
PORTUGISISKA REPUBLIKEN,
REPUBLIKEN FINLAND,
KONUNGARIKET SVERIGE
FÖRENADE KONUNGARIKET STORBRITANNIEN OCH NORDIRLAND,
avtalsslutande parter i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen och
Fördraget om upprättandet av Europeiska koi- och stålgemenskapen, nedan kallade
"medlemsstaterna", och
EUROPEISKA GEMENSKAPEN, EUROPEISKA KOL- OCH
STÅLGEMENSKAPEN, nedan kallade "gemenskapen",
å ena sidan, och
REPUBLIKEN TUNISIEN, nedan kallad "Tunisien",
å andra sidan,
16
Prop. 1995/96:34
Bilaga
HAR ENATS OM FÖLJANDE:
Artikel 1
1. En associering skall upprättas mellan gemenskapen och dess medlemsstater å
ena sidan och Tunisien ä andra sidan.
2. Syftet med detta avtal är
—« att skapa en lämplig struktur för en politisk dialog mellan parterna så att nära
förbindelser kan stärkas inom alla de områden som de anser är väsentliga för
en sådan dialog,
— att fastställa villkoren för en gradvis liberalisering av utbyte av varor, tjänster
och kapital,
— att utvidga handelsutbytet och säkerställa harmoniska ekonomiska och sociala
relationer mellan parterna genom dialog och samarbete, särskilt för att främja
Tunisiens och det tunisiska folkets utveckling och välstånd,
— att främja den maghrebiska integrationen genom att främja utbyte och samarbete
mellan Tunisien och iänderpa i regionen,
— att främja samarbete inom det ekonomiska, sociala, kulturella och finansiella
området.
Artikel 2
Förbindelserna mellan parterna och samtliga bestämmelser i avtalet grundas på
respekten för de demokratiska principerna och mänskliga rättigheterna, som inspirerar
deras inrikes- och utrikespolitik och som utgör ett väsentligt inslag i avtalet.
18
Prop. 1995/96:34
Bilaga
AVDELNING 1
POLITISK DIALOG
Artikel 3
1. En regelbunden politisk dialog skall etableras mellan parterna. Den skall göra
det möjligt att upprätta varaktiga och solidariska förbindelser mellan parterna som
bidrar till välstånd, stabilitet och säkerhet i Medelhavsområdet och utvecklar ett klimat
som präglas av förståelse och tolerans mellan kulturerna.
2. Dialogen och det politiska samarbetet skall särskilt bidra till att
a) underlätta parternas närmande genom utvecklingen av en bättre ömsesidig
förståelse och genom regelbundet samråd i internationella frågor av gemensamt
intresse,
b) göra det möjligt för vardera parten att ta hänsyn till den andra partens intressen
och inställning,
c) arbeta för att konsolidera säkerhet och stabilitet i Medelhavsområdet och
särskilt i Maghreb,
d) tillåta utvecklingen av gemensamma initiativ.
Artikel 4
Den politiska dialogen gäller alla frågor av gemensamt intresse för parterna, i
synnerhet de förutsättningar som kan garantera fred, säkerhet och regional utveckling
genom att stödja samarbetsansträngningama särskilt inom hela Maghreb.
Artikel 5
Den politisk dialogen skall äga rum regelbundet och när det behövs, särskilt i följande
former:
a) Möten på ministernivå huvudsakligen inom associeringsrådet.
b) Möten mellan tunisiska högre tjänstemän som företräder Tunisien å ena sidan
och presidiet för rådet och kommissionen å andra sidan.
c) Ett fullständigt utnyttjande av alla diplomatiska kanaler, särskilt regelbunden
orientering, samråd vid internationella möten samt kontakter mellan
diplomatiska företrädare i tredje land.
d) Vid behov alla andra medel som kan ge ett värdefullt bidrag till att intensifiera
och effektivisera denna dialog.
19
Prop. 1995/96:34
Bilaga
Vid avtalets i ikraftträdande skall varje tull eller avgift sänkas till 85 % av
bastulisa tsen.
Ett är efter avtalets ikraftträdande skall varje tull eller avgift sänkas till 70 % av
bastullsatsen.
Tvä är efter avtalets ikraftträdande skall varje tull eller avgift sänkas till 55 %
av bastullsatsen.
Tre är efter avtalets ikraftträdande skall varje tull eller avgift sänkas till 40 %
av bastullsatsen.
Fyra är efter avtalets ikraftträdande skall varje tull eller avgift sänkas till 25 %
av bastullsatsen.
Fem är efter avtalets ikraftträdande skall resterande tullar avskaffas.
3. Gällande importtullar eller avgifter med motsvarande verkan i Tunisien på de
produkter med ursprung i gemenskapen som anges i förteckningarna i bilagorna 4 och
5 skall gradvis avskaffas enligt följande tidsplan:
För förteckningen i bilaga 4:
Vid avtalets i ikraftträdande skall varje tull eller avgift sänkas till 92 % av
bastullsatsen.
Ett år efter avtalets ikraftträdande skall vatje tull eller avgift
av bastullsatsen.
Två år efter avtalets ikraftträdande skall varje tull eller avgift
av bastullsatsen.
Tre år efter avtalets ikraftträdande skall varje tull eller avgift
av bastullsatsen.
Fyra år efter avtalets ikraftträdande skall varje tull eller avgift
av bastullsatsen.
Fem år efter avtalets ikraftträdande skall varje tull eller avgift
av bastullsatsen.
Sex år efter avtalets ikraftträdande skall varje tull eller avgift
av bastullsatsen.
Sju år efter avtalets ikraftträdande skall varje tull eller avgift
av bastullsatsen.
Åtta år efter avtalets ikraftträdande skall varje tull eller avgift
av bastullsatsen.
Nio är efter avtalets ikraftträdande skall varje tull eller avgift
av bastullsatsen.
Tio år efter avtalets ikraftträdande skall varje tull eller avgift
av bastullsatsen.
sänkas till 84 %
sänkas till 76 %
sänkas till 68 %
sänkas till 60 %
sänkas till 52 %
sänkas till 44 %
sänkas till 36 %
sänkas till 28 %
sänkas till 20 %
sänkas till 12 %
Elva år efter avtalets ikraftträdande skall varje tull eller avgift sänkas till 4 %
av bastullsatsen.
Tolv år efter avtalets ikraftträdande skall resterande tullar avskaffas.
För förteckningen i bilaga 5 :
Fyra år efter avtalets ikraftträdande skall varje tull eller avgift sänkas till 88 %
av bastullsatsen.
Fem år efter avtalets ikraftträdande skall varje tull eller avgift
av bastullsatsen.
sänkas till 77 %
Sex år efter avtalets ikraftträdande skall varje tull eller avgift sänkas till 66 %
av bastullsatsen.
22
Prop. 1995/96:34
Bilaga
Sju år efter avtalets ikraftträdande skall varje tull eller avgift sänkas till 55 %
av bastullsatsen.
Åtu år efter avulets ikraftträdande skall varje tull eller avgift sänkas till 44 %
av bastullsatsen.
Nio år efter avtalets ikraftträdande skall varje avgift eller tull sänkas till 33 %
av bastullsatsen.
Tio år efter avtalets ikraftträdande skall varje avgift eller tull sänkas till 22 %
av bastullsatsen.
Elva år efter avulets ikraftträdande skall varje avgift eller tull sänkas till 11 %
av bastullsatsen.
Tolv år efter avulets ikraftträdande skall resterande tullar avskaffas.
4. Vid allvarliga svårigheter för en viss produkt kan de gällande tidsplanerna i
punkt 3 ändras av associeringskommittén om parterna är överens förutsatt att den
tidsplan för vilken man har begärt ändring inte kan förlängas för den berörda
produkten utöver den maximala övergångsperioden på tolv år. Om kommittén inte har
fatut beslut inom 30 dagar räknat från anmälan av Tunisiens begäran om att ändra
tidsplanen, kan denna tillfälligt upphäva tidsplanen för en period som inte får överstiga
ett år.
5. Den bastullsats från vilken de i detta avul fastsUllda gradvisa sänkningarna
skall företas skall, för varje produkt vara den tullsats som faktiskt tillämpades generellt
den 1 januari 1995.
6. Om en generell sänkning av tullsatsen sker efter den 1 januari 1995 skall denna
sänku tullsats ersätta de bastullsatser som avses i punkt 5 räknat från och med den dag
när sådana sänkningar tillämpas.
7. Tunisien skall underrätta gemenskapen om sina bastullsatser.
Artikel 12
Bestämmelserna i artiklarna 10, 11 och 19 b gäller inte för produkterna i förteckningen
i bilaga 6. Den ordning som gäller för dessa produkter skall undersökas av
associeringsrådet fyra år efter avulets ikraftträdande.
Artikel 13
Bestämmelserna om avskaffandet av importtullar skall även gälla för tullar av fiskal
karaktär.
Artikel 14
1. Tunisien får i form av höjda tullar under en begränsad tid vidu
undanUgsåtgärder som avviker från bestämmelserna i artikel 11.
Dessa åtgärder får endast gälla nyetablerade industrier eller vissa sektorer som
genomgår omstrukturering eller står inför allvarliga svårigheter, särskilt när dessa
svårigheter medför allvarliga sociala problem.
23
Artikel 21
Prop. 1995/96:34
Bilaga
När produkter med ursprung i Tunisien importeras till gemenskapen skall de inte
medges en gynnsammare behandling än den som tillämpas av medlemsstaterna
sinsemellan.
Artikel 22
1. De båda parterna skall avstå från vaije åtgärd eller internt förfarande av fiskal
karaktär som antingen direkt eller indirekt främjar en diskriminerande behandling
mellan produkter från en av parterna och likadana produkter med ursprung i den andra
partens territorium.
2. Produkter som exporteras till en av parternas territorier får inte beviljas
återbetalning av interna avgifter som är högre än den avgift som läggs på dem direkt
eller indirekt.
Artikel 23
1. Detta avtal skall inte hindra upprätthållandet eller upprättandet av tullunioner,
frihandelsområden eller ordningar för gränstrafikhandeln förutom i de fall de ändrar
den handelsordning som fastställs i detta avtal.
2. Samråd mellan parterna skall äga rum i associeringskommittén om avtal om
upprättande av sådana tullunioner eller frihandelsområden och, på begäran, om andra
viktiga frågor rörande deras respektive handelspolitik med tredje land. Särskilt om ett
tredje land tillträder gemenskapen, skall sådana samråd äga rum för att säkerställa att
hänsyn kan tas till gemenskapens och Tunisiens gemensamma intressen som fastställts i
detta avtal.
Artikel 24
Om en av parterna finner att dumpning sker i handeln med den andra parten i enlighet
med artikel VI i Allmänna tull- och handelsavtalet, kan den vidta lämpliga åtgärder mot
detta förfarande i enlighet med överenskommelsen om tillämpningen av artikel VI i
Allmänna tull- och handelsavtalet, med dithörande inhemsk lagstiftning och i enlighet
med villkoren och förfarandena i artikel 27.
Artikel 25
När en produkt importeras i så stora mängder och på sådana villkor att det förorsakar,
eller riskerar att förorsaka
— allvarlig skada för inhemska producenter av likadana eller direkt konkurrerande
produkter inom en parts territorium, eller
— allvarliga störningar inom någon ekonomisk sektor eller svårigheter som kan ge
anledning till en allvarlig försämring av den ekonomiska situationen i en region,
kan gemenskapen eller Tunisien, beroende på vilken part som är berörd, vidta lämpliga
åtgärder i enlighet med villkoren och förfarandena i artikel 27.
26
Prop. 1995/96:34
Bilaga
Artikel 26
Om tillämpningen av bestämmelserna i artikel 19 c leder till
i) återexport till ett tredje land mot vilket den exporterande parten för produkten
ifråga upprätthåller kvantitativa exportrestriktioner, exporttullar eller åtgärder
med motsvarande verkan,
eller
ii) en allvarlig brist, eller risk härför, på en produkt som är viktig för den
exporterande parten,
och när de situationer som avses ovan medför eller kan medföra allvarliga svårigheter
för den exporterande parten, kan den parten vidta lämpliga åtgärder i enlighet med
villkoren och förfarandena i artikel 27. Åtgärderna skall vara icke-diskriminerande och
avskaffas när omständigheterna inte längre motiverar att de upprätthålls.
Artikel 27
1. Om gemenskapen eller Tunisien, på import av produkter som kan medföra de
svårigheter som nämns i artikel 25, tillämpar ett administrativt förfarande som syftar
till att snabbt skaffa upplysningar om tendenserna hos handelsflödet, skall den
underrätta den andra parten om detta.
2. I de fall som anges i artiklarna 24, 25 och 26 skall gemenskapen eller Tunisien,
innan de åtgärder som avses däri vidtas eller snarast möjligt i de fall som omfattas av
punkt 3.d, förse associeringskommittén med alla relevanta upplysningar i syfte att nå
en lösning som är godtagbar för båda parter.
Vid val av åtgärder måste de som minst stör avtalets funktion prioriteras.
Skyddsåtgärderna skall genast meddelas associeringskommittén och bli föremål för
periodiska samråd inom det organet, särskilt med hänsyn till inrättandet av en tidsplan
för deras avskaffande så snart som omständigheterna tillåter det.
3. För genomförandet av punkt 2 gäller följande bestämmelser:
a) Vad gäller artikel 24 skall den exporterande parten underrättas om dumpningen
så snart som den importerande partens myndigheter har inlett en undersökning.
Om inte dumpningen upphör enligt artikel VI i GATT eller någon annan
tillfredsställande lösning nås inom 30 dagar efter frågans hänskjutande till
associeringskommittén, får den importerande parten vidta lämpliga åtgärder.
b) Vad gäller artikel 25 skall de svårigheter som uppstår genom de situationer som
avses i den artikeln hänskjutas till associeringskommittén för undersökning.
Om associeringskommittén eller den exporterande parten inom 30 dagar efter frågans
hänskjutande inte har fattat något beslut som undanröjer svårigheterna eller funnit
någon annan tillfredsställande lösning, kan den importerande parten vidta lämpliga
åtgärder för att avhjälpa problemet. Dessa
27
AVDELNING IV
Prop. 1995/96:34
Bilaga
BETALNINGAR, KAPITAL, KONKURRENSBESTÄMMELSER OCH ANDRA
EKONOMISKA BESTÄMMELSER
KAPITEL 1
LÖPANDE BETALNINGAR OCH KAPITALRÖRELSER
Artikel 33
Med förbehåll av bestämmelserna i artikel 35 förpliktar sig parterna att tillåta att alla
löpande betalningar för löpande transaktioner sker i fritt konvertibel valuta.
Artikel 34
1. Beträffande transaktioner på betalningsbalansens kapitalräkning skall
medlemsstaterna respektive Tunisien, från och med avtalets ikraftträdande, garantera
fri rörlighet för kapital i samband med direkta investeringar i bolag i Tunisien som
bildats i överensstämmelse med gällande lagstiftning samt avveckling eller repatriering
av dessa investeringar och eventuell vinst därav.
2. Parterna skall samråda med varandra i syfte att underlätta kapitalrörelser mellan
gemenskapen och Tunisien och fullständigt liberalisera dem när de nödvändiga
villkoren är uppfyllda.
Artikel 35
2. Om en eller flera av medlemsstaterna eller Tunisien möter svårigheter eller
allvarligt hotas av svårigheter beträffande sin betalningsbalans, kan gemenskapen eller
Tunisien, allt efter omständigheterna och i överensstämmelse med de villkor som
fastställts inom ramarna for Allmänna tull- och handelsavtalet och artiklarna VIII och
XIV i stadgan för Internationella valutafonden (IMF), för en begränsad period vidta
skyddsåtgärder för löpande transaktioner, som inte får gå utöver vad som är
oundgängligt för att avhjälpa betalningsbaiansproblemet. Gemenskapen eller Tunisien
skall omedelbart underrätta den andra parten och så snabbt som möjligt överlämna en
tidsplan för att avskaffa dessa åtgärder.
KAPITEL 2
KONURRENSBESTÄMMELSER OCH ANDRA EKONOMISKA BESTÄMMELSER
Artikel 36
1. Följande är oförenligt med avulets rätu funktion, i den utsträckning som det
kan påverka handeln mellan gemenskapen och Tunisien:
a) Alla avul mellan föreug, alla beslut fattade av föreugssammanslutningar och
samordnade förfaranden mellan företag som har till ändamål eller verkan att
förhindra, begränsa eller snedvrida konkurrensen.
30
Prop. 1995/96:34
Bilaga
b) Ett eller flera företags missbruk av en dominerande ställning inom
gemenskapens eller Tunisiens territorier eller en väsentlig del därav.
c) Allt offentligt stöd som snedvrider eller riskerar att snedvrida konkurrensen
genom att gynna vissa företag eller produktionen av vissa varor utom undantag
som beviljats med stöd av Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och
stålgemenskapen.
2. Alla förfaranden som strider mot denna artikel skall utvärderas på grundval av
de kriterier som utformas genom tillämpning av bestämmelserna i artiklarna 85, 86 och
92 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen och för produkter som
omfattas av Europeiska kol- och stålgemenskapen, och som anges i artiklarna 65 och
66 i detta fördrag, samt reglerna om offentligt stöd inbegripet sekundärlagstiftning.
3. Associeringsrådet skall, inom fem år efter avtalets ikraftträdande, anta nödvändiga
regler för genomförandet av punkterna 1 och 2.
Tills dessa regler har antagits skall bestämmelserna i avtalet om tolkning och
tillämpning av artiklarna VI, XVI och XXIII i Allmänna tull- och handelsavtalet
tillämpas som genomföranderegler till punkt 1 c och berörda delaT av punkt 2.
4. a) Vad gäller tillämpningen av bestämmelsen i punkt 1 c medger parterna att allt
offentligt stöd som beviljas av Tunisien under de fem första åren efter avtalets
ikraftträdande skall utvärderas med hänsyn till att Tunisien skall betraktas som ett
område som motsvarar de områden i gemenskapen som anges i artikel 92.3 a i
Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.
Under denna period kan Tunisien undantagsvis för produkter inom stålområdet som
omfattas av Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålunionen bevilja
offentligt stöd under förutsättning att
— det leder till att de företag som erhåller stöd efter omstruktureringen kan överleva
under normala marknadsvillkor,
— beloppet och intensiteten av ett sådant stöd strikt begränsas till det absolut
nödvändiga för att återställa en sådan överlevnad och att stödet gradvis sänks.
— omstruktureringsprogrammet är kopplat till en allmän rationalisering och
kapacitetsminskning i Tunisien,
Associeringsrådet skall med hänsyn till Tunisien ekonomiska situation besluta huruvida
femårsperioden bör förlängas med fem år.
b) Varje part skall säkerställa möjligheten till insyn inom området för offentligt stöd,
bl.a. genom årlig rapportering till den andra parten om det totala beloppet och
fördelningen av det stöd som ges och genom att på begäran lämna upplysningar om
stödprogram. På begäran av den ena parten skall den andra parten lämna
upplysningar om särskilda enskilda fall av offentligt stöd.
5. Med avseende på de produkter som avses i avdelning 11 kapitel II
— gäller inte bestämmelserna i punkt 1 c,
— bör alla förfaranden som strider mot punkt 1 a i utvärderas enligt de av
gemenskapen uppställda kriterierna på grundval av artiklarna 42 och 43 i
Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen och särskilt kriterierna
i rådets förordning nr 26/1962.
31
Prop. 1995/96:34
Bilaga
Artikel 40
1. Partema skall använda lämpliga metoder för att främja Tunisiens användning av
gemenskapens tekniska regler och europeiska normer för kvaliteten på
industriprodukter och livsmedelsprodukter samt certifieringsförfaranden.
2. På grundval av principerna i punkt 1 skall parterna sluta avtal om ömsesidigt
erkännande av certifieringar när de nödvändiga villkoren är uppfyllda.
Artikel 41
1. Parterna skall som mål fastställa en ömsesidig och gradvis liberalisering av
offentlig upphandling.
2. Associeringsrådet skall vidta de åtgärder som är nödvändiga för att genomföra
bestämmelserna i punkt 1.
33
3 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 34
AVDELNING V
Prop. 1995/96:34
Bilaga
EKONOMISKT SAMARBETE
Artikel 42
Målsättning
1. Parterna förpliktar sig att stärka sitt ekonomiska samarbete i deras gemensamma
intresse och i den anda av partnerskap som präglar detta avtal.
2. Syftet med det ekonomiska samarbetet är an stödja Tunisiens åtgärder för dess
hållbara ekonomiska och sociala utveckling.
Artikel 43
Tillämpningsområde
1. Samarbetet skall särskilt gynna de verksamhetsområden som utsätts för inhemska
krav och svårigheter eller som påverkas av liberaliseringsprocessen av hela den
tunisiska ekonomin och särskilt liberaliseringen av handeln mellan Tunisien och
gemenskapen.
2. Samarbetet skall främst gälla de sektorer som kan underlätta ett närmande mellan
ekonomierna i Tunisien och gemenskapen, särskilt de som skapar tillväxt och
sysselsättning.
3. Samarbetet skall uppmuntra den ekonomiska integrationen mellan Maghreb-
ländema genom att genomföra åtgärder som skall bidra till utvecklingen av
förbindelserna mellan dessa.
4. I samarbetet skall skydd av miljön och den ekologiska jämvikten ingå som ett
väsentligt inslag inom ramen för igångsättandet av olika ekonomiska
samarbetsområden.
5. Parterna skall vid behov gemensamt bestämma andra områden för ekonomiskt
samarbete.
Artikel 44
Medel och bestämmelser
Det ekonomiska samarbetet skall genomföras särskilt genom följande:
a) En regelbunden dialog om ekonomi mellan de båda parterna, som omfattar alla
den makroekonomiska politikens områden.
b) Informationsutbyte och kommunikationsåtgärder.
c) Åtgärder avseende samråd, expertutlåtanden och utbildning.
d) Utförande av gemensamma åtgärder.
e) Tekniskt, administrativt och juridiskt bistånd.
34
Prop. 1995/96:34
Bilaga
Artikel 45
Regionalt samarbete
För att detta avtal skall fä full effekt skall parterna inrikta sig på att främja alla
åtgärder med regional betydelse eller som associerar tredje land och som särskilt gäller
a) intraregional handel avseende Maghreb,
b) miljöområdet,
c) utveckling av ekonomiska infrastrukturer,
d) vetenskaplig och teknisk forskning,
e) kulturområdet,
f) tullfrågor,
g) regionala institutioner och genomförande av program och politik av gemensam
eller harmoniserad art.
Artikel 46
Utbildning
Syftet med samarbetet är att
a) ange medlen för att märkbart förbättra situationen inom utbildning och
yrkesutbildning,
b) uppmuntra särskilt kvinnors tillträde till utbildning inbegripet teknisk och
högre undervisning och yrkesutbildning,
c) uppmuntra upprättandet av varaktiga förbindelser mellan de särskilda organ
hos parterna som är avsedda att användas gemensamt och utbyte av
erfarenheter och medel.
Artikel 47
Vetenskapligt, tekniskt och teknologiskt samarbete
Syftet med samarbetet är att
a) främja upprättandet av permanenta förbindelser mellan parternas vetenskapliga
samfund särskilt genom
— Tunisiens tillträde till gemenskapens program för forskning och teknisk
utveckling i överensstämmelse med gemenskapsbestämmelser om tredje
lands deltagande i dessa program,
— Tunisiens deltagande i decentraliserade samarbetsnät,
— främjande av synergi mellan forskning och utbildning,
35
Prop. 1995/96:34
Bilaga
b) stärka forskningskapaciteten i Tunisien,
c) stimulera tekniska innovationer, överföring av ny teknik och av kunnande,
d) uppmuntra alla åtgärder som syftar till att skapa synergi med regional verkan.
Artikel 48
Miljö
Syftet med samarbetet är att hindra försämring av miljön, att förbättra dess kvalitet, att
skydda personers hälsa och att uppnå en rationell användning av naturresurserna för
att säkerställa en hållbar utveckling.
Parterna är överens om att samarbeta särskilt inom områdena
a) mark- och vattenkvalitet,
b) konsekvenserna av särskilt den industriella utvecklingen (installationers
säkerhet särskilt avfall),
c) kontroll och förhindrande av havsföroreningar.
Artikel 49
Industriellt samarbete
Syftet med samarbetet är att
a) uppmuntra till samarbete mellan parternas ekonomiska aktörer, inbegripet inom
ramen för Tunisiens tillträde till gemenskapsnät för närmande mellan företag
eller till decentraliserade samarbetsnät,
b) stödja ansträngningar för modernisering och omstrukturering av industri,
inbegripet jordbrukets förädlingsindustri, som genomförs av den offentliga och
privata sektorn i Tunisien,
c) uppmuntra till utvecklingen av ett klimat som är gynnsamt för privata initiativ
för att stimulera och diversifiera produktion avsedd för den inhemska
marknaden och för exportmarknaden,
d) uppvärdera de mänskliga resurserna och industripotentialen i Tunisien genom
ett bättre utnyttjande av nyskapande, forskning och teknisk utveckling,
e) underlätta tillgången till kredit för finansiering av investeringar.
36
Prop. 1995/96:34
Bilaga
Artikel 50
Främjande och skydd av investeringar
Syftet med samarbetet är att skapa ett gynnsamt klimat för investeringsflödet och detta
skall genomföras genom
a) inrättande av harmoniserade och förenklade förfaranden, mekanismer för
gemensam investering (särskilt mellan små och medelstora företag) samt
system för identifiering av och information om investeringsmöjligheter,
b) vid behov inrättande av en rättslig ram som främjar investering särskilt genom
slutande av avtal mellan Tunisien och medlemsstaterna om skydd för
investeringar och avtal avsedda att undvika dubbelbeskattning.
Artikel 51
Samarbete om standardisering och bedömning av överensstämmelse
Parterna skall samarbeta för att utveckla
a) användning av gemenskapsregler inom områdena standardisering, metrologi,
kvalitetsledning och kvalitetssäkring samt bedömning av överensstämmelse,
b) en enhetlig nivå för tunisiska laboratorier för att på sikt sluta avtal om
ömsesidigt erkännande inom området bedömning av överensstämmelse.
c) tunisiska organ som har hand om immateriella, industriella och kommersiella
rättigheter, standardisering och kvalitet.
Artikel 52
Tillnärmning av lagstiftning
Syftet med samarbetet är att hjälpa Tunisien att närma sin lagstiftning till
gemenskapens inom de områden som omfattas av detta avtal.
Artikel 53
Finansiella tjänster
Syftet med samarbetet är en tillnärming av gemensamma regler och normer bland annat
för
a) förstärkning och omstrukturering av de finansiella sektorerna i Tunisien,
b) förbättring av systemen för bokföring, revision, övervakning, reglering av
finansiella tjänster och finansiell kontroll i Tunisien.
37
Prop. 1995/96:34
Bilaga
Artikel 54
Jordbruk och fiske
Syftet med samarbetet är
a) modernisering och omstrukturering av jordbruks- och fiskerisektorema,
inbegripet modernisering av infrastrukturer och utrustning, utveckling av
förpacknings- och lagringstekniker och förbättring av private distributions- och
försäljningskanaler,
b) diversifiering av produktion och externa avsättningsmöjligheter,
c) samarbete i sanitära och fytosanitarära frågor och odlingstekniker.
Artikel 55
Transport
Syftet med samarbetet är
a) omstrukturering och modernisering av infrastruktur av gemensamt intresse i
fråga om vägar, järnvägar, hamnar och flygplatser i förbindelse med de stora
transeuropeiska kommunikationsledema,
b) fastställande och tillämpning av driftsstandarder jämförbara med dem som
råder i gemenskapen,
c) förnyelse av teknisk utrustning enligt gemenskapsstandarder, i synnerhet vad
gäller kombinerad transport, containerlastning och omlastning,
d) gradvis förbättring av förhållandena för transitering på väg och förvaltning av
flygplatser, flygtrafik och järnvägstrafik.
Artikel 56
Telekommunikation och informationsteknik
Samarbetsåtgärdema skall särskilt inriktas på
a) den allmänna ramen för telekommunikationer,
b) standardisering, provning av överensstämmelse och certifiering i fråga om
informationsteknik och telekommunikationer,
c) spridning av ny informationsteknik, särskilt inom nät och deras
sammankoppling (Tjänsteintegrerat digitalt nät [RNIS], Elektronisk utväxling
av data [EDI]).
38
Prop. 1995/96:34
Bilaga
d) stimulering av forskning och utveckling av nya kommunikationsmöjligheter
och ny informationsteknik för att utveckla marknaden för utrustning, tjänster
och tillämpningar knutna till informationsteknik och kommunikationer, tjänster
och installationer.
Artikel 57
Energi
Samarbetsåtgärdema skall särskilt inriktas på
a) förnybar energi,
b) främjande av energibesparing,
c) tillämpad forskning om databanksnät mellan samhällsaktörer och ekonomiska
aktörer från båda parter,
d) stöd till ansträngningar att modernisera och utveckla energinät och deras
förbindelser med gemenskapens nät.
Artikel 58
Turism
Syftet med samarbetet skall vara utveckling av turismsektom, särskilt i fråga om
a) hotelladministration och kvaliteten på tjänster inom olika yrken knutna till
hotellnäringen,
b) utveckling av marknadsföring,
c) en ökning av ungdomsturism.
Artikel 59
Samarbete i tullfrågor
1. Syftet med samarbetet skall vara säkerställa respekten för handelsordning och
hederligheten i handelsutbytet och avser främst
a) förenkling av kontroller och tullförfaranden,
b) tillämpning av ett administrativt enhetsdokument och en förbindelse mellan
transiteringssystemen i gemenskapen och i Tunisien.
2. Utan att det påverkar andra samarbetsformer enligt detta avtal och särskilt i
artiklarna 61 och 62 skall de administrativa myndigheterna hos de avtalsslutande
parterna lämna ömsesidigt bistånd enligt bestämmelserna i protokoll 5.
39
Prop. 1995/96:34
Bilaga
Artikel 60
Samarbete inom statistikområdet
Syftet med samarbetet skall vara ett närmande mellan de metoder som används av
partema och ett utnyttjande av statistiska uppgifter för alla de områden som omfattas av
detta avtal så snart som det är möjligt an upprätta statistik om dem.
Artikel 61
Tvättning av pengar
1. Parterna är överens om nödvändigheten handla och att samarbeta for an förhindra
att deras finansiella system används för att tvätta intäkter från kriminell verksamhet i
allmänhet och narkotikabrottslighet i synnerhet.
2. Samarbetet inom dena område skall omfatta administrativt och tekniskt bistånd för
att fastställa lämpliga normer mot tvättning av pengar i likhet med dem som antagits av
gemenskapen och internationella organ på detta område, särskilt Financial Action Task
Force, (FATF).
Artikel 62
Narkotikabekämpning
1. Samarbetet skall inriktas på att
a) förbättra effektiviteten i politiken och åtgärderna for att förekomma och
bekämpa tillverkning, tillgång på och olaglig handel med narkotika och
psykotropiska preparat,
b) avskaffa all olaglig konsumtion av dessa produkter.
t
2. Parterna skall i överensstämmelse med sin respektive lagstiftning enas om- de
strategier och samarbetsmetoder som är lämpliga för att nå dessa mål. Deras åtgärder
skall när de inte är gemensamma vara föremål för samråd och nära samordning.
I aktionerna kan delta behöriga offentliga och privata institutioner, internationella
organisationer i samarbete med republiker! Tunisiens regering och gemenskapens
berörda instanser och dess medlemsstater.
3. Samarbetet skall särskilt ske inom följande områden:
a) Inrättande eller utbyggnad av hälso- och socialvårdsinstitutioner och
informationscentra för behandling och återanpassning av narkomaner,
b) genomförande av projekt för förebyggande verksamhet, information, utbildning
och epidemiologisk forskning,
40
Prop. 1995/96:34
Bilaga
c) upprättande av normer för att förhindra att prekursorer och andra kemiska
ämnen som används för olaglig tillverkning av narkotika och psykotropiska
preparat kommer på avvägar. Dessa normer skall motsvara dem som antagits
av gemenskapen och relevanta internationella organ, särskilt Kemiska
aktionsgruppen (CATF).
Artikel 63
Parterna skall tillsammans fastställa de bestämmelser som är nödvändiga för att
genomföra samarbetet inom områdena i denna avdelning.
41
Prop. 1995/96:34
Bilaga
AVDELNING VI
SOCIALT OCH KULTURELLT SAMARBETE
KAPITEL 1
BESTÄMMELSER OM ARBETARE
Artikel 64
1. Den behandling som varje medlemsstat ger arbetare med tunisiskt medborgarskap
skall vara fri från diskriminering på grund av nationalitet vad gäller arbetsvillkor, lön
och uppsägning i jämförelse med medlemsstatens egna medborgare.
2. Varje tunisisk arbetare som tillfälligt får utöva avlönad yrkesverksamhet på en
medlemsstats territorium skall omfattas av bestämmelserna i punkt 1 vad gäller arbets-
och lönevillkor.
3. Tunisien skall ge samma behandling till arbetare som är medborgare i en medlemstat
och som är sysselsatta på Tunisiens territorium.
Artikel 65
1. Om inte annat följer av nedanstående punkter skall arbetare med tunisiskt
medborgarskap, och de familjemedlemmar som bor tillsammans med dem, i fråga om
social trygghet åtnjuta en behandling som är fri från diskriminering på grund av
nationalitet jämfört med medborgarna i de medlemsstater där de är sysselsatta.
— Begreppet social trygghet omfattar de sociala förmåner som avser ersättning vid
sjukdom och graviditet, vid invaliditet, vid ålderdom, till efterlevande, vid olycksfall
i arbetet, vid yrkessjukdom, vid dödsfall och vid arbetslöshet samt familjebidrag.
— Denna bestämmelse skall dock inte medföra att de andra samordningsreglerna
enligt gemenskapslagstiftningen som grundas på artikel 51 i Romfördraget blir
tillämpliga annat än på de villkor som fastställs i artikel 67.
2. Alla försäkrings- , anställnings- eller bosättningsperioder i olika medlemsstater skall
för dessa arbetare läggas samman vid beräkning av pensioner och livräntor vid
ålderdom, invaliditet, och till efterlevande, familjebidrag, ersättningar vid sjukdom
och graviditet liksom hälsovård för arbetare och familjemedlemmar som är bosatta i
gemenskapen.
3. Arbetarna i fråga skall erhålla familjebidrag för familjemedlemmar som är bosatta i
gemenskapen.
4. Arbetarna i fråga skall fritt och till de växelkurser som den eller de utbetalande
medlemsstaternas lagstiftning föreskriver till Tunisien kunna överföra alla pensioner
och livräntor vid ålderdom, till efterlevande och vid olycksfall i arbetet eller
yrkessjukdom som invaliditet vid olycksfall i arbetet eller vid yrkessjukdom undantag
av särskilda ersättningar av icke bidragskaraktär.
42
Prop. 1995/96:34
Bilaga
5. Tunisien skall ge arbetare som är medborgare i en medlemsstat och sysselsatta inom
Tunisiens territorium samt dessas familjemedlemmar samma behandling som den som
anges i punkterna 1, 3 och 4.
Artikel 66
Bestämmelserna i detta kapitel skall inte gälla för medborgare från den ena parten som
bor eller arbetar illegalt inom mottagarlandets territorium.
Artikel 67
1. Före utgången av förste året efter det att detta avtal har trätt i kraft skall
associeringsrådet anta bestämmelser som säkerställer tillämpningen av principerna
enligt artikel 65.
2. Associeringsrådet skall anta bestämmelser för ett administrativt samarbete som
säkerställer garantier för den handläggning och kontroll som är nödvändig för
tillämpningen av bestämmelserna enligt punkt 1.
Artikel 68
De bestämmelser som associeringsrådet antar i enlighet med artikel 67 skall inte
påverka de rättigheter och skyldigheter som följer av bilaterala avtal mellan Tunisien
och medlemsstaterna i de fall då dessa avtal ger medborgare i Tunisien eller i
medlemsstaterna en gynnsammare behandling.
KAPITEL 2
DIALOG INOM DET SOCIALA OMRÅDET
Artikel 69
1. En regelbunden dialog skall upprättas mellan parterna om alla frågor inom det
sociala området som är av gemensamt intresse för dem.
2. Den skall vara medlet för att söka vägar och utvecklingsvillkor för att i fråga om
den rörliga arbetskraften få till stånd en jämlik behandling och social integration för
tunisiska medborgare och gemenskapsmedborgare som bor lagligt inom värdländernas
territorium.
3. Dialogen skall särskilt avse alla problem angående
a) levnads- och arbetsvillkor för migrerande kollektiv,
b) migration,
c) illegal invandring och villkor för återbördande av personer vars situation i
förhållande till gällande lagstiftning om uppehåll och etablering i värdlandet är
inkorrekt.
43
Prop. 1995/96:34
Bilaga
d) Åtgärder och program som gynnar lika behandling av tunisiska medborgare
och gemenskapsmedborgare, ömsesidigt erkännande av kulturer och
civilisationer, utveckling av tolerans och avskaffande av diskriminering.
Artikel 70
Dialogen inom det sociala området skall ske på en nivå och enligt bestämmelser som är
identiska med dem i avdelning I i detta avtal som också kan tjäna som ram.
KAPITEL 3
SAMARBETSÅTGÄRDER I SOCIALA FRÅGOR
Artikel 71
1. För att konsolidera samarbetet mellan parterna inom det sociala området skall
åtgärder och program som berör varje fråga av intresse för dem fastställas.
Följande åtgärder bör härvid prioriteras:
a) Minskning av trycket att migrera, särskilt genom skapande av sysselsättning
och utveckling och utbildning inom emigrationsområden.
b) Återbördande av personer som repatrieras på grund av deras situation är
illegal i förhållande till gällande lagstiftning i den berörda staten.
c) Stärkande av kvinnans roll i den ekonomiska och sociala utvecklingsprocessen,
särskilt genom utbildning och media och detta inom ramen för den tunisiska
politiken i frågan.
d) Utveckling och stärkande av tunisiska familjeplaneringsprogram och skydd för
mödrar och barn.
e) Förbättring av det sociala trygghetssystemet.
f) Förbättring av om hälsoskyddssystemet.
g Förbättring av levnadsvillkoren i mindre gynnade områden med stark
befolkningskoncentration.
h) Införande och finansiering av utbytes- och fritidsprogram för blandade
grupper och ungdomar av europeiskt och tunisiskt ursprung, som bor i
medlemsstaterna, för att främja ömsesidig kunskap om kulturerna och lära ut
tolerans.
Artikel 72
Samarbetsåtgärderna skall kunna genomföras i samarbete med medlemsstaterna och
behöriga internationella organisationer.
44
Prop. 1995/96:34.
Bilaga
Artikel 73
En arbetsgrupp skall inrättas av associeringsrådet före utgången av det första året efter
detta avtals ikraftträdande. Den skall ha till uppgift att fortlöpande och regelbundet
utvärdera genomförandet av bestämmelserna i kapitlen 1-3.
KAPITEL 4
SAMARBETE I KULTURFRÅGOR
Artikel 74
1. För att förbättra sin ömsesidiga kunskap och förståelse och med hänsyn till redan
utvecklade åtgärder skall parterna förbinda sig att i ömsesidig respekt för varandras
kulturer förbättra villkoren för en hållbar dialog i kulturfrågor och främja ett nära
samarbete i kulturfrågor utan att i förväg utesluta något verksamhetsområde.
2. Parterna skall vid fastställandet av samarbetsinsatser och -program såväl som därav
följande verksamheter ägna särskild uppmärksamhet åt ungdomen och åt skriftliga
och audiovisuella uttrycks- och kommunikationsmedel, åt frågor med anknytning till
skydd av kulturarvet och åt spridande av kultur.
3. Parterna skall komma överens om att de samarbetsprogram i kulturfrågor som finns
i gemenskapen eller i en eller flera av dess medlemsstater kan utvidgas till Tunisien.
45
Prop. 1995/96:34,
Bilaga
AVDELNING VII
EKONOMISKT SAMARBETE
Artikel 75
I syfte att fullt ut bidra till förverkligandet av målen i avtalet skall ett ekonomiskt
samarbete genomföras till förmån för Tunisien enligt de bestämmelser och med de
ekonomiska medel som är lämpliga.
Dessa bestämmelser skall antas i ett gemensamt avtal mellan parterna med de
instrument som är mest lämpliga från och med avtalets ikraftträdande.
Tillämpningsområdet för detta samarbete förutom de frågor som omfattas av
avdelningarna V och VI i detta avtal är särskilt
— underlättande av reformer för att modernisera ekonomin,
— nivåhöjning av de ekonomiska infrastrukturerna,
— främjande av privat investering och sysselsättningsskapande verksamheter,
— hänsynstagande till konsekvenserna för den tunisiska ekonomin av ett gradvis
genomförande av ett frihandelsområde, särskilt vad gäller nivåhöjning och
omställning av industrin,
— åtföljande politik som genomförs inom de sociala sektorerna.
Artikel 76
Inom ramen för de gemenskapsinstrument som är avsedda att stödja programmen för
strukturanpassning i Medelhavsländerna, och i nära samarbete med de tunisiska
myndigheterna och andra bidragsgivare, särskilt internationella finansinstitut, skall
gemenskapen undersöka de lämpliga medlen för att stödja Tunisiens strukturpolitik i
syfte att återupprätta ekonomisk balans i stora drag och att skapa ett ekonomiskt klimat
som är gynnsamt för en ökad tillväxt, samtidigt som man förbättrar befolkningens
sociala välbefinnande.
Artikel 77
För att säkerställa ett samordnat tillvägagångssätt för exceptionella makroekonomiska
och finansiella problem som skulle kunna uppstå till följd av det gradvisa
genomförandet av bestämmelserna i avtalet, skall parterna ägna särskild
uppmärksamhet åt utvecklingen av handelsutbytet och de finansiella förbindelserna
mellan gemenskapen och Tunisien inom ramen för den regelbundna ekonomiska dialog
som inrättats med stöd av avdelning V.
46
Prop. 1995/96:34
Bilaga
AVDELNING Vin
INSTITUTIONELLA OCH ALLMÄNNA BESTÄMMELSER
SAMT SLUTBESTÄMMELSER
Artikel 78
Det skall inrättas ett associeringsråd som skall sammanträda på ministernivå en gång
om året samt vid behov, på initiativ av ordföranden enligt de villkor som anges i dess
arbetsordning.
Den skall undersöka betydelsefulla problem som uppkommer inom ramen för avtalet
samt alla andra bilaterala eller internationella frågor av gemensamt intresse.
Artikel 79
1. Associeringsrådet skall bestå av medlemmar i Europeiska unionens råd och
medlemmar i Europeiska gemenskapernas kommission å ena sidan, och medlemmar i
Republiken Tunisiens regering å andra sidan.
2. Medlemmarna i associeringsrådet kan låta sig representeras i överensstämmelse med
de villkor som skall fastställas i dess arbetsordning.
3. Associeringsrådet skall själv fastställa sin arbetsordning.
4. I associeringsrådet skall en medlem i Europeiska gemenskapernas råd och en
medlem i Republiken Tunisiens regering i tur och ordning sitta som ordförande enligt
de bestämmelser som skall fastställas i dess arbetsordning.
Artikel 80
Associeringsrådet skall, i syfte att uppnå målen i avtalet, ha befogenhet att fatta beslut i
de fall som anges i detta.
De beslut som fattas skall vara bindande för partema som skall vidta de åtgärder som
är nödvändiga för att genomföra de fattade besluten. Associeringsrådet kan även avge
lämpliga rekommendationer.
Det skall utarbeta sina beslut och rekommendationer i samförstånd mellan de båda
parterna.
47
Prop. 1995/96:34
Bilaga
Artikel 81
1. Det skall inrättas en associeringskommitté som skall förvalta avtalet om inte annat
följer av de befogenheter som tilldelats rådet.
2. Associeringsrådet kan till kommittén överlåta alla eller en del av sina befogenheter.
Artikel 82
1. Associeringskommittén skall sammanträda på tjänstemannanivå och bestå av å ena
sidan företrädare för medlemmarna i Europeiska unionens råd och Europeiska
gemenskapernas kommission och å andra sidan företrädare för Tunisiens regering.
2. Associeringskommittén skall själv fastställa sin arbetsordning.
3. Ordförandeskapet i kommittén skall innehas i tur och ordning av en företrädare för
presidiet i Europeiska unionens råd och en företrädare för Tunisiens regering.
I princip skall associeringskommittén sammanträda växelvis i gemenskapen och i
Tunisien.
Artikel 83
Associeringskommittén skall ha befogenhet att besluta i fråga om förvaltningen av
avtalet samt inom de områden där rådet har delegerat sina befogenheter till den.
Beslut skall fattas i samstämmighet mellan parterna och vara bindande för de parter
som skall vidta de åtgärder som är nödvändiga för dess genomförande.
Artikel 84
Associeringsrådet kan besluta att inrätta arbetsgrupper eller organ som är nödvändiga
för att genomföra avtalet.
Artikel 85
Associeringsrådet skall vidta alla nödvändiga åtgärder för att underlätta samarbetet och
kontakterna mellan Europaparlamentet och Tunisiens deputeradekammare, liksom
mellan gemenskapens Ekonomiska och sociala kommitté och Tunisiens Ekonomiska
och sociala råd.
48
Prop. 1995/96:34
Bilaga
Artikel 86
1. Var och en av de båda partema kan till associeringsrådet hänskjuta alla tvister
beträffande tillämpningen eller tolkningen av detta avtal.
2. Associeringsrådet kan bilägga tvisten genom en beslut.
3. Varje part skall vara förpliktad att vidta de åtgärder som krävs för att genomföra
det beslut som avses i punkt 2.
4. Om det inte är möjligt att bilägga tvisten i enlighet med punkt 2, kan varje part
underrätta den andra parten om att den utsett en skiljeman. Den andra parten måste då
utse en andra skiljeman inom två månader. För tillämpning av detta förfarande skall
gemenskapen och medlemsstaterna anses som en enda part i tvisten.
Associeringsrådet skall utse en tredje skiljeman.
Skiljemännens beslut skall fattas med enkel majoritet.
Varje part i tvisten måste vidta de åtgärder som krävs för att följa skiljemännens beslut.
Artikel 87
Ingenting i detta avtal skall förhindra en avtalsslutande part att vidta åtgärder som
a) den anser nödvändiga för att förhindra offentliggörandet av upplysningar som kan
skada dess väsentliga säkerhetsintressen,
b) rör produktionen av, eller handeln med, vapen, ammunition eller krigsmateriel eller
forskning, utveckling eller produktion som är oumbärlig för försvarsändamål, under
förutsättning att sådana åtgärder inte försämrar konkurrensvillkoren för de produkter
som inte är avsedda för särskilda militära ändamål,
c) den anser väsentliga för sin egen säkerhet i händelse av allvarliga inre störningar
som påverkar upprätthållandet av lag och ordning, krig eller allvarlig internationell
spänning som utgör ett krigshot eller för att infria åtaganden som den har godtagit i
syfte att upprätthålla fred och internationell säkerhet.
49
4 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 34
Prop. 1995/96:34
Bilaga
Artikel 88
Inom de områden som omfattas av detta avtal och utan att det påverkar tillämpningen
av särskilda bestämmelser i detta
— skall de ordningar Tunisien tillämpar med avseende på gemenskapen inte ge upphov
till någon diskriminering mellan medlemsstaterna, deras medborgare, eller
deras bolag eller firmor,
— skall de ordningar som gemenskapen tillämpar med avseende på Tunisien inte ge
upphov till någon diskriminering mellan Tunisiens medborgare eller dess bolag
eller firmor.
Artikel 89
Ingen bestämmelse i avtalet får ha följande verkan:
— Att utvidga de förmåner som beviljats av en av parterna inom det fiskala området till
varje internationellt avtal eller arrangemang till vilken denna part är knuten.
— Att hindra att en part antar eller tillämpar åtgärder för att undvika bedrägeri eller
skatteflykt.
— Att lägga hinder i vägen för en parts rätt att tillämpa bestämmelser som berör dess
skattelagstiftning på dess skattepliktiga som befinner sig i en identisk situation
vad gäller deras bostadsort.
Artikel 90
1. Parterna skall vidta alla allmänna eller särskilda åtgärder som erfordras för att
fullgöra sina åtaganden enligt avtalet. De skall se till att de mål som föreskrivs i avtalet
uppnås.
2. Om endera parten anser att den andra parten har underlåtit att fullgöra ett åtagande
enligt avtalet, kan den vidta lämpliga åtgärder. Dessförinnan skall den, utom i särskilt
brådskande ärenden, förse associeringsrådet med alla relevanta upplysningar som
behövs för en grundlig undersökning av situationen i syfte att finna en för parterna
godtagbar lösning.
Vid val av åtgärder måste sådana som minst stör avtalets funktion prioriteras. Dessa
åtgärder skall omedelbart meddelas associeringsrådet och skall på begäran av den andra
parten bli föremål för samråd inom associeringsrådet.
50
Prop. 1995/96:34
Bilaga
Artikel 91
Protokoll 1-5 i bilaga 1-7 samt förklaringarna utgör en integrerad del av avtalet.
Artikel 92
I detta avtal avses med "parterna" å ena sidan gemenskapen eller medlemsstaterna,
eller gemenskapen och dess medlemsstater enligt deras respektive befogenheter, och å
andra sidan Tunisien.
Artikel 93
Detta avtal skall ingås på obestämd tid.
Endera parten kan säga upp detta avtal genom att underrätta den andra parten. Avtalet
skall upphöra att gälla sex månader efter dagen för sådan underrättelse.
Artikel 94
Detta avtal gäller å ena sidan de territorier där fördragen om upprättande av
Europeiska gemenskapen och Europeiska kol- och stålgemenskapen tillämpas och enligt
dessa fördrags villkor och å andra sidan Tunisiens territorium.
Artikel 95
Detta avtal är upprättat i två exemplar på danska, engelska, finska, franska, grekiska,
italienska, nederländska, portugisiska, spanska, svenska, tyska och arabiska språken,
vilka samtliga texter är lika giltiga.
Artikel 96
Detta avtal skall godkännas av de avtalsslutande parterna enligt deras egna förfaranden.
Avtalet träder i kraft den första dagen i den andra månaden efter den dag då de
avtalsslutande parterna till varandra anmäler att de förfaranden som avses i första
stycket är avslutade.
Då detta avtal träder i kraft skall det ersätta samarbetsavtalet mellan Europeiska
ekonomiska gemenskapen och Tunisien samt avtalet mellan medlemsstaterna i
Europeiska kol- och stålgemenskapen och Tunisien undertecknade i Tunis den 25 april
1976.
51
Prop. 1995/96:34
Bilaga
BILAGA 1
Varor som avses i artikel 10.1
|
KN-nr |
Varuslag |
|
0403 |
Kårnmjölk. filmjölk, g ridd fil. yoghurt, kefir och annan fermenterad eller synd mjölk och gridde. |
|
0403 10 51 |
- Yoghurt, smaksatt eller innehållande frukt, bår, nötter eller kakao: — Högst 1,5 viktprocent |
|
0403 10 53 |
— Mer ån 1,5 viktprocent men högst 27 viktprocent |
|
0403 10 59 |
— Mer ån 27 viktprocent — Annan, med en mjölkfetthalt av: |
|
0403 10 91 |
— Högst 3 viktprocent |
|
0403 10 93 |
— Mer ån 3 viktprocent men högst 6 viktprocent |
|
0403 10 99 |
— Mer ån 6 viktprocent |
|
0403 90 71 |
Andra.smaksatta eller innehållande frukt, bår. nötter eller kakao - 1 form av pulver eller granulat eller i annan fast form, med en mjölkfetthalt av: |
|
0403 90 73 |
— Högst 1,5 viktprocent |
|
0403 90 79 |
— Mer ån 1,5 viktprocent men högst 27 viktprocent — Mer ån 27 viktprocent |
|
0403 90 91 |
- Annan, med en mjölkfetthalt av: |
|
0403 90 93 |
— Högst 3 viktprocent |
|
0403 90 99 |
— Mer ån 3 viktprocent men högst 6 viktprocent — Mer ån 6 viktprocent |
|
0710 40 00 |
Sockermajs, inte ångkokt eller kokt i vatten, fryst |
|
0711 90 30 |
Sockermajs, tillfälligt konserverade (t.ex. med svaveldioxidgas eller i saltlake, |
|
1517 |
Margarin; ätbara blandningar och beredningar av animaliska eller vegetabiliska fetter eller oljor |
|
1517 10 10 |
- Margarin, med undantag av flytande margarin, med en mjölkfetthalt av mer In 10 |
|
1517 90 10 |
- Andra, med en mjölkfetthalt av mer in 10 viktprocent men högst 15 viktprocent |
|
170250 00 |
Kemiskt ren fruktos |
|
ex 1704 |
Sockerkonfektyrer (inbegripet vit choklad), inte innehållande kakao, med undantag av extrakt |
|
1704 10 11 |
- Tuggummi, åven överdraget med socken |
|
~ Innehållande mindre ån 60 viktprocent sackaros (inbegripet invertsocker uttryckt som | |
|
— I planor | |
|
1704 10 19 |
— Andra - Innehållande minst 60 viktprocent sackaros (inbegripet invertsocker beräknat som sackaros): |
|
1704 10 91 | |
|
1704 10 99 |
— 1 planor — Andra |
|
1704 90 30 |
- Vit choklad - Andra. |
|
1704 90 51 |
- Massor, pastor, mandelmassor i detaljhandelsförpackningar med nettovikt av minst 1 kg |
52
Prop. 1995/96:34
Bilaga
|
KN-nr |
Vanulai |
|
1704 90 55 |
- Halspastiller och bostkarameller |
|
1704 90 61 |
- Dragéer - Andra: |
|
1704 90 65 |
— Vingummi, gelévaror och fraktpastor i form av konfektyrer |
|
1704 90 71 1704 90 75 |
- Karameller, även fyllda - Kola o.d - Andra: |
|
1704 90 81 1704 90 99 |
— Tabletter framställda genom sammanpressning — Andra |
|
1806 1806 10 15 |
Choklad och andra livsmedelsberedningar innehållande kakao - Ina innehållande Backan» eller innehållande mindre ån 5 viktprocent aackaroa (inbegripet |
|
1806 10 20 |
- Innehållande minst 5 viktprocent men mindre In 65 viktprocent sackaros (inbegripet invertsocker |
|
1806 10 30 |
- Innehållande minst 65 viktprocent men mindre ån 80 viktprocent sackaros (inbegripet invertsock- |
|
1806 10 90 |
- Innehållande minst 80 viktprocent sackaros (inbegripet invertsocker uttryckt som sackaros) eller |
|
1806 20 10 |
- Andra beredningar i form av block, kakor eller stinger vigande mer In 2 kg eller i flytande - Innehållande minst 31 viktprocent kakaosmör eller sammanlagt minst 31 viktprocent kakaosmör |
|
1806 20 30 |
- Innehållande sammanlagt minst 25, men mindre in 31 viktprocent kakaosmör och nyölkfett - Andra: |
|
1806 20 50 |
- Innehållande minst 18 viktprocent kakaosmör |
|
1806 20 70 |
- "Chocolate milk crumb" |
|
1806 20 80 |
- Chokladglasyr |
|
1806 20 95 |
- Andra - Andra beredningar, i form av block, kakor eller stinger: |
|
1806 31 00 |
- Fyllda |
|
1806 32 10 |
-Ofyllda: — Med tillsats av spannmål, frakt eller nötter |
|
1806 32 90 |
- Andra |
|
1806 90 11 |
- Andra: - Choklad och varor av choklad: - Konfekt, iven med fyllning: - Innehållande alkohol |
|
1806 90 19 |
— Andra - Andra: |
|
1806 90 31 |
- Fyllda |
|
1806 90 39 |
-Ofyllda |
|
1806 90 50 |
- Sockerkonfektyrer och sockerfria konfektyrer, innehållande kakao |
|
1806 90 60 |
- Smörgåspålägg innehållande kakao |
|
1806 90 70 |
- Kakaoberedningar för framställning av drycker |
|
1806 90 90 |
- Andra |
|
1901 |
Maltextrakt; livsmedelsberedningar av mjöl, stärkelse eller maltextrakt, som inte innehåller |
53
Prop. 1995/96:34
Bilaga
|
KN-nr |
Varuslag |
|
1901 10 1901 20 1901 90 11 |
Beredningar avsedda för bam, i detaljhandeisförpackningar - - Med en torrsubctanshalt av minst 90 viktprocent |
|
1901 90 19 1901 90 99 |
- - Annat - Andra |
|
1902 |
Pastaprodukter, såsom spagetti, makaroner, nudlar, lasagne, gnocchi, ravioli och cannelloni, åven |
|
1902 11 |
Okokta pastaprodukter, inte fyllda eller på annat sitt beredda: |
|
1902 19 10 1902 19 90 1902 20 91 1902 20 99 1902 30 10 |
- Utan innehåll av vanligt vetemjöl - Andra - Fyllda pastaprodukter, iven kokta eller på annat sitt beredda: - - Andra - Andra pastaprodukter: - - Torkade |
|
1902 30 90 1902 40 10 |
- - Andra - Couscous: - - Icke beredda |
|
1902 40 90 |
- Andra |
|
1903 00 00 |
Tapioka och tapiokaersåtmingar. frastållda av stirkelse, i form av flingor, gryn o.d |
|
1904 |
- Livsmedelsberedningar erhållna genom svillning eller röstning av spannmål eller |
|
1904 10 10 |
Livsmedelsberedningar erhållna genom svillning dier röstning av spannmål eller - Framstillda av majs |
|
1904 10 30 |
- Framstillda av ris |
|
1904 10 90 |
- Andra |
|
1904 90 10 |
- Andra slag: - Risprodukter |
|
1904 90 90 |
- Andra |
|
1905 |
Bröd, kakor, kex och andra bakverk, iven innehållande kakao; nattvardsbröd, tomma oblatkapslar |
|
1905 10 00 |
- Knickebröd |
|
1905 20 10 |
- Pepparkakor o.d. - Innehållande mindre In 30 viktprocent sackaros (inbegripet invertsocker uttryckt som sackaros) |
|
1905 20 30 |
- Innehållande minst 30 men mindre ån 50 viktprocent sackaros (inbegripet invertsocker uttryckt |
|
1905 20 90 |
- Innehållande minst 50 viktprocent sackaros (inbegripet invertsocker uttryckt som sackaros) |
|
1905 30 11 |
- Söta kex, småkakor o.d.; våfflor och rån (wafers): - Helt eller delvis överdragna med choklad eller andra beredningar innehållande kakao: |
|
1905 30 19 |
— Andra -- Andra: — Söta kex. småkakor o.d.: |
|
1905 30 30 |
— Innehållande minst 8 viktprocent mjölkfett — Andra |
|
1905 30 51 |
-----Kex med mellanlägg |
54
Prop. 1995/96:34
Bilaga
|
KN-nr |
Varuslag |
|
1905 30 59 |
--Andra - Våfflor och wafers |
|
1905 30 91 |
— Salta, iven fyllda |
|
1905 30 99 |
— Andra |
|
1905 40 10 |
* Skorpor, rostat bröd och liknande rostade produkter: |
|
1905 40 90 |
- Andra |
|
1905 90 10 |
- Matzos |
|
1905 90 20 |
- Nattvardsbröd, tomma oblatkapslar av sidana slag som år limpliga för farmaceutiskt bruk, - Andra: |
|
1905 90 30 |
— Bröd, utan tillsats av honung, igg, ost eller frukt och innehållande i torrt tillstånd högst 5 |
|
1905 90 40 |
— Våfflor och wafers med en vattenhalt av mer in 10 viktprocent |
|
1905 90 45 |
— Kex |
|
1905 90 55 |
— Extruderade eller expanderade varor, kryddade eller saltade |
|
1905 90 60 |
— Med tillsats av sötningsmedel |
|
1905 90 90 |
— Andra: |
|
2001 90 30 |
— Sockermajs (Zea mays var. saccharata), beredd eller konserverad med ittika eller ittiksyra |
|
2001 90 40 |
lams, batuer (aOqxxatu) och liknande Itbara växtdelar, innehållande minst 5 viktprocent stärkelse |
|
2004 10 91 |
Potatis, i form av mjöl eller flingor, beredd eller konserverad på annat sia in med ittika eller |
|
2004 90 10 |
Sockermajs (Zea mays var. saccharata), beredd eller konserverad på annat sitt in med ittika eller |
|
2005 20 10 |
Potatis, i form av mjöl eller flingor, beredd eller konserverad på annat sitt in med ittika eller |
|
2005 80 00 |
Sockermajs (Zea mays var. saccharata), beredd eller konserverad på annat sitt in med ittika eller |
|
2008 92 45 |
Beredningar av mQsli-typ baserade på orostade spannmålsflingor |
|
2008 99 85 |
Majs, med undantag av sockermajs (Zea mays var. saccharata) beredd på annat sitt, utan tillsats av |
|
2008 99 91 |
Jams, batater (sötpotatis) och liknande itbara vixtdelar innehållande minst 5 viktprocent stirkelse. |
|
2101 10 98 |
- Andra |
|
2101 20 98 |
- Andra |
|
2101 30 19 |
Andra rostade kaffesurrogat in rostad cikoriarot |
|
2101 30 99 |
Extrakter, essenser och koncentrat av andra rostade kaffesurrogat in rostad cikoriarot |
|
2102 10 31 |
- Tonjist |
|
2102 10 39 |
- Andra |
|
2105 |
Glassvaror, även innehållande kakao |
|
2105 00 10 |
Inte iiutehållande mjölkfett eller innehållande mindre än 3 viktprocent mjölkfett |
|
2105 00 91 |
- innehållande mjölkfett: |
|
2105 00 99 |
- Till en mängd av minst 3 men mindre än 7 viktprocent - Till en mängd av minst 7 viktprocent |
55
Prop. 1995/96:34
Bilaga
|
KN-nr |
Varuslag |
|
2106 |
Andra livsmedelsberedningar, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans än enligt nr |
|
2106 10 90 |
Andra |
|
2106 90 10 |
- Ostfondue Aromatiserade eller färgade sockerlösningar: |
|
2106 90 98 |
— Andra |
|
2202 90 91 |
Icke-alkobolhaltiga drycker, med undantag av frukt- eller grönsakssaft enligt nr 2009, innehållande |
|
2202 90 95 |
andra, innehållande fett av varor enligt nr 0401—0404 |
|
2202 90 99 |
- Minst 0,2 men mindre än 2 viktprocent - Minst 2 viktprocent |
|
2903 43 00 |
Mannitol |
|
2905 44 |
D-glucitol (sorbitol) |
|
2904 44 11 |
-1 vattenlösning: - Innehållande högst 2 viktprocent D-mannitol beräknat på halten D-glucitol |
|
2905 44 19 |
- Annan |
|
2905 44 91 |
- Innehållande högst 2 viktprocent D-mannitol beriknat på halten D-glucitol |
|
2905 44 99 |
- Annan |
|
ex 3501 |
Kasein, kaseinater och andra kaseinderivat |
|
ex 3505 10 |
Dextrin och annan modifierad stärkelse, med undantag av företräd eller förestrad stärkelse enligt nr |
|
3505 10 |
- Dextrin och annan modifierad stärkelse: |
|
3505 10 10 |
- Dextrin - Annan företräd eller förestrad stärkelse: |
|
3505 10 90 |
— Annan |
|
3505 20 |
Lim och klister på basis av företräd eller förestrad stärkelse, dextrin eller annan företräd eller |
|
3809 10 |
Appreturmedel, preparat för påskyndande av färgning eller för fixering av färgämnen samt andra |
|
3823 60 |
Sorbitol, annan än sorbitol enligt nr 2905 44 |
|
3823 60 11 |
-1 vattenlösning: -- Innehållande högst 2 viktprocent D-mannitol beräknat på halten D-glucitol |
|
3823 60 1 9 |
— Annan Annan: |
|
3823 60 91 |
- Innehållande högst 2 viktprocent D-mannitol beräknat på halten D-glucitol |
|
3823 60 99 |
— Annan |
56
Prop. 1995/96:34
Bilaga
BILAGA 2
Produkter »om »vses i artikel 10.2
FOrteckning ♦
|
KN-NR |
VARUSLAG |
KVOTER |
|
1519 1519 11 00 1519 12 00 1519 13 00 1519 19 10 1519 19 30 1519 19 90 1519 20 00 |
Tekniska enbasiska fettsyror; sura oljor från raffinering; tekniska fettalkoholer |
3 480 |
|
1520 1520 10 00 17520 90 00 |
Glycerol (glycerw), iven ren; glycerolvatttn och glycerollut |
154 |
|
1704 1704 10 11 1704 10 19 1704 10 91 1704 10 99 1704 90 10 1704 90 30 1704 90 51 1704 90 55 1704 90 61 1704 90 65 1704 90 71 1704 90 75 1704 90 81 1704 90 99 |
Sockerkonfektyrer (inbegripet vit choklad), inte innehållande kakao |
186 |
|
1803 18 03 20 |
Kakaomassa, iven avfettad |
100 |
|
1805 |
Kakaopulver utan tillsats av socker eller annat sötningsmedel |
431 |
|
1806 1806 10 15 1806 10 20 1806 10 30 1806 10 90 1806 20 10 1806 20 30 1806 20 50 1806 20 70 1806 20 80 1806 20 95 1806 31 00 1806 32 10 1806 32 90 |
Choklad och andra livsmedelsberedningar innehållande kakao |
180 |
57
Prop. 1995/96:34
Bilaga
|
KN-NR |
VARUSLAG |
KVOTER |
|
1806 90 11 1806 90 19 1806 90 31 1806 90 39 1806 90 30 1806 90 60 1806 90 70 1806 90 90 | ||
|
1901 |
Maltextrakt; livsmedelsberedningar av mjöl, stärkelse eller maltextrakt, som inte livsmedelsberedningar av varor enligt nr 0401—0404, som inte innehåller kakaopulver |
762 |
|
1901 10 00 1901 20 00 1901 90 11 1901 90 19 1901 90 91 1901 90 99 | ||
|
2106 2106 10 20 2106 10 SO 2106 90 10 2106 90 92 2106 90 98 |
Livsmedelsberedningar, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans |
370 |
|
2203 |
Maltdrycker |
255 |
|
2208 2208 20 2208 30 2208 40 2208 50 2208 90 19 2208 90 31 2208 90 33 2208 90 41 2208 90 45 2208 90 48 2208 90 52 2208 90 58 2208 90 65 2208 90 69 2208 90 73 2208 90 79 |
Odenaturerad etylalkohol med alkoholhalt av mindre än 80 volymprocent; sprit, likör |
532 |
58
Prop. 1995/96:34
Bilaga
|
KN-NR |
VARUSLAG |
KVOTER |
|
2402 2402 10 00 2402 20 10 2402 20 90 2402 90 00 |
Cigarrer |
493 |
|
29 15 90 |
Andra monokarboxylsyror |
153 |
|
35 05 35 05 10 10 35 05 10 90 35 05 20 10 35 05 20 30 35 05 20 50 35 05 20 90 |
Dextrin och annan modifierad stirkelse, företrad och förestrad stirkelse. lim och |
1398 |
|
38 09 38 09 10 10 38 09 10 30 38 09 10 50 38 09 10 90 |
Appreturmedel, preparat för påskyndande av färgning eller för fixering av färgämnen |
990 |
♦ : För dessa produkter medger Tunisien att nivån på de tullavgifter som gäller 1.1.95 behålls för en period på fyra år, inom gränserna
för de angivna tullkvoterna, i enlighet med artikel 10.3 första strecksatsen.
I enlighet med artikel 10.3 andra stycket får, under loppet av avskaffandet av den industrirelaterade andelen av avgifterna och i enlighet
med bestämmelserna i artikel 10.4, nivån på de avgifter som skall tillämpas på produkter för vilka tullkvoterna avskaffas, inte överstiga
de avgifter som gåller den 1 januari 1995.
59
Prop. 1995/96:34
Bilaga
Förteckning 2
|
KN-NR |
VARUSLAG |
|
0710 40 00 0711 90 30 |
Sockermajs, inte ängkokt eller kokt i vatten, fryst Sockermajs, tillfälligt konserverade (t.ex. med svaveldioxidgas eller i saltlake, |
|
1702 SO 00 |
Kemiskt ren fruktos |
|
1903 |
Tapioka och tapiokaersättningar, fraställda av stirkelse, i form av flingor, gryn o.d |
|
2001 90 30 |
Sockermajs (Zea mays var. saccharata), beredd eller konserverad med ittika eller |
|
2001 90 40 |
Jams, batater (sötpotatis) och liknande itbara växtdelar, innehållande minst 5 |
|
2004 10 91 |
Potatis, i form av mjöl eller flingor, beredd eller konserverad pä annat sitt in med |
|
2004 90 10 |
Sockermajs (Zea mays var. saccharata), beredd eller konserverad pä annat sitt än med |
|
2005 20 10 |
Potatis, i form av mjöl eller flingor, beredd eller konserverad pä annat sitt in med |
|
2005 80 00 |
Sockermajs (Zea mays var. saccharata), beredd eller konserverad pä annat sätt in med |
|
2008 92 45 2008 99 85 |
Beredningar av milsli-typ baserade pä orostade spannmålsflingor Majs, med undantag av sockermajs (Zea mays var. saccharata) beredd pä annat sätt, |
|
2008 99 91 |
Jams. batater (sötpotatis) och liknande itbara växtdelar innehållande minst 5 viktprocent |
60
Prop. 1995/96:34
Bilaga
|
KN-NR |
VARUSLAG |
|
2101 10 98 |
Extrakter, essenser och koncentrat av kaffe samt beredningar på basis av sådana |
|
2101 20 98 |
Extrakter, essenser och koncentrat sv te eller matte samt beredningar på basis av sådana |
|
2101 30 19 2101 30 99 |
Andra rostade kaffesurrogat än rostad cikoriarot |
|
2905 43 00 |
Maiuiitol |
|
2905 44 2905 44 11 |
D-glucitol (sorbitol) -1 vattenlösnmg: - Innehållande högst 2 viktprocent D-mannitol beräknat på balten D-glucitol |
|
2905 44 19 |
— Annan |
|
2905 44 91 2905 44 99 |
- Innehållande högst 2 viktprocent D-mannitol beräknat på halten D-glucitol - Annan |
|
Ex 3501 |
Kasein, kase mater och andra kaseinderivat |
|
3823 60 3823 60 11 |
Sorbitol, annan än sorbitol enligt nr 2905 44 - I vattenlösning: - Innehållande högst 2 viktprocent D-mannitol beräknat på halten D-glucitol |
|
3823 60 19 |
- Annan |
|
3823 60 91 3823 60 99 |
- Innehållande högst 2 viktprocent D-mannitol beräknat på halten D-glucitol |
61
Prop. 1995/96:34
Bilaga
Förteckning 3
|
KN-NR |
VARUSLAG |
|
ur 1517 |
Margarin; itbara blandningar och beredningar av animaliska eller vegetabiliska fetter |
|
1517 10 10 |
- Margarin, med undantag av flytande margarin, med en mjölkfetthalt av mer in 10 |
|
1517 90 10 |
- Andra, med en mjölkfetthalt av mer in 10 viktprocent men högst 15 viktprocent |
|
1904 |
Livsmedelsberedningar erhållna genom svillning eller röstning av spannmil eller |
|
1904 10 10 |
Livsmedelsberedningar erhållna genom svillning eller röstning av spannmål eller - Framställda av majs |
|
1904 10 30 1904 10 90 1904 90 10 |
- Framstillda av ris - Andra - Andra slag: - Risprodukter |
|
1904 90 90 |
- Andra |
|
2105 2105 00 10 2105 00 91 2105 00 99 |
Glassvaror, iven innehållande kakao • Inte innehållande mjölkfett eller innehållande mindre in 3 viktprocent mjölkfett - Innehållande mjölkfett: - Till en mängd av minst 3 men mindre in 7 viktprocent - Till en mängd av minst 7 viktprocent |
|
2202 90 91 |
Icke-alkoholhaltiga drycker, med undantag av frukt- eller grönsakssaft enligt nr 2009, |
|
22029095 |
- andra, innehållande fett av varor enligt nr 0401—0404 - Minst 0,2 men mindre än 2 viktprocent - Minst 2 viktprocent |
62
Prop. 1995/96:34
Bilaga
BILAGA 3
Tull-'
nr
0505100
0505900
1302120
1302130
1302140
1302190
1302200
1302310
1505100
1505900
1515601
1515609
1516200
1522000
1702909
1804000
2001909
2101200
2101300
2103301
2106100
2106900
2403100
2403910
2403990
2501001
2501009
2502000
2504100
2504900
2505100
2505900
2506100
2506210
2506290
2507001
2507002
2508100
2508200
2500300
2508401
2508409
2508500
2508600
2508700
2509000
2511200
2512000
2513110
2513190
2513210
' TulT-
nr
2513290
2514000
2516110
2516120
2516210
2516220
2517100
2517200
2517300
2517410
2517490
2518100
2518200
2518300
2519100
2519900
2520100
2521000
2523300
2524000
2525100
2525200
2525300
2526100
2526200
2527000
2528100
2528900
2529100
2529210
2529220
2529300
2530100
2530200
2530300
2530900
2601110
2601120
2601200
2602000
2603000
2604000
2605000
2606000
2607000
2608000
2609000
2610000
2611000
2612100
2612200
2613100
2613900
2614000
2615100
2615900
2616100
2616900
2617100
2617900
2618000
2619000
2620110
2620190
2620200
2620300
2620400
2621000
2701110
2701120
2701190
2701200
2702100
2702200
2703000
2704001
2704002
2705000
2706000
2707101
2707109
2707201
2707209
2707301
2707309
2707401
2707409
2707501
2707509
2707600
2707910
2707990
2708100
2708200
2709009
2712109
2712209
2712909
2713119
2713129
2713909
2714108
THF
2714109
2714909
2715002
2715009
•2801100
2801200
2801300
2802000
2803000
2804100
2804210
2804290
2804300
2804400
2804500
2804610
2804690
2804800
2804900
2805110
2805190
2805210
2805220
2805300
2809100
2810000
2811110
2811210
2811220
2811230
2812100
2812900
2813100
2813900
2814100
2814200
2815110
2815120
2815201
2815202
2815300
2816100
2816200
2816300
2817000
2818100
2818200
2818300
2819100
2820100
2820900
’ Tiilb-
nr
2821100
2821200
2823000
2824100
2824200
2824900
2825100
2825200
2825300
2825400
2825500
2825600
2825700
2825800
2825909
2826110
2826120
2826190
2826200
2826300
2826900
2827100
2827200
2827310
2827320
2827330
2827340
2827350
2827360
2827370
2827380
2827390
2827410
2827490
2827510
2827590
2827600
2828100
2828901
2828902
2828909
2829110
2829190
2829900
2830100
2830200
2830300
2830901
2830909
2831100
2831900
2832100
2832200
2832300
2833110
2833190
2833210
2833220
2833230
2833240
2833250
2833260
2833270
2833290
2833300
2833400
2834220
2835100
2835210
2835220
2835230
2835249
2835260
2835290
2835390
2836100
2836200
2836300
2836409
2836500
2836600
2836700
2836910
2836920
2836930
2836990
2839110
2839190
2839200
2839900
2840110
2840190
2840200
2840300
2841100
2841200
2841300
2841400
2841500
2841600
2841700
2841800
THT
2841900
2842100
2842901
2842909
2844400
2846100
2846900
2847000
2848100
2848900
2849100
2849200
2849900
2850000
2851001
2851002
2851009
2901100
‘2901210
2901220
2901230.
2901240
2901290
2902110
2902190
2902200
2902300
2902410
2902420
2902430
2902440
2902500
2902600
2902700
2903110
2903120
2903130
2903140
2903150
2903160
2903190
2903210
2903220
2903230
2903510
2903590
2903610
2903621
2903690
2904200
2904900
63
Prop. 1995/96:34
Bilaga
|
Tar nr |
—Tar— nr |
Tun- nr |
"Tull- nr |
’ TuU- " nr |
"Tar- |
“TuU- nr | |||||||
|
29Ö31fö |
2909600 |
29157ÖÖ |
2921300 |
2933110 |
3004399 |
3204170) |
64
Prop. 1995/96:34
Bilaga
|
—rar nr |
rar- nr |
Tull-— nr |
“"Tull- nr |
Tull-- nr |
rar" nr |
Tull- | |||||||
|
340^910 |
^02950 |
3821000 |
3^09109 |
400280Ö |
4IÖ31ÖÖ |
47&000 |
65
5 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 34
Prop. 1995/96:34
Bilaga
|
—» nr |
Tull- |
"Tuir nr |
Tuh- nr |
Tull- nr |
Tuin nr |
"Tbll- nr | |||||||
|
5101290 |
5308300 |
—53U2ÖÖT 5502009 |
5801350 |
6810110 |
7017100 |
7209330 |
66
Prop. 1995/96:34
Bilaga
|
TuIF nr |
Tull-7” nr |
Tull-’- nr |
' Tull- nr |
"TuIE- nr |
Tiiil-- nr |
Tull- nr | |||||||
|
7216220 |
7319300 |
7501100 |
7804200 |
8iiii9o |
8419909 |
844752Ö |
67
Prop. 1995/96:34
Bilaga
|
TuIT— nr |
Tiilb nr |
"Tull- |
" Tull- nr |
Tull- nr |
Tull- ’ nr |
"“Tun- | |||||||
|
85042^0 |
8316720 |
8355290 |
8607300 |
9008300 |
9027909 |
4209930 |
68
Prop. 1995/96:34
Bilaga
BILAGA 4
|
Tull- |
Tull- nr |
Tull- |
Tull- |
Tull- |
Tull- nr |
Tull- nr | |||||||
|
1302320 |
2BZ5TOF |
3208202 |
3915200 |
:3924900 |
45öiiiö |
480^211 |
69
Prop. 1995/96:34
Bilaga
|
Tull- nr |
TuU- nr |
nr |
TuU- nr |
Tu 11- nr |
TuU- |
TuU- nr | |||||||
|
45MÖÖÖ |
5106240 |
5508101 |
5514320 |
~5TO4iöT |
6001299 |
•W5TT |
70
Prop. 1995/96:34
Bilaga
|
--TOT-- nr |
TuU- |
TuU- nr |
TuU- |
TuU- |
Tuö- nr |
TuU- nr | |||||||
|
($902200 |
7204300 |
7417391 |
7323941 |
7805ÖÖ1 |
SiöilöS |
Mi 8190 |
71
Prop. 1995/96:34
Bilaga
|
TuU- |
TuU- nr |
Tu 11- nr |
Tulk nr |
TuU- nr |
Tull- nr |
nr | |||||||
|
8462290 |
8518100 |
8535909 |
8703311 |
8714199 |
9101212 |
9305210 |
72
Prop. 1995/96:34
Bilaga
|
Tuff nr |
TuU---- nr |
Tulk nr |
TuU- nr |
■fuH"” nr |
TuU- nr |
Tull- nr | |||||||
|
9503300 |
9<5ii±ÖÖ |
73
Prop. 1995/96:34
Bilaga
BILAGA 5
|
rar nr |
“Tull- nr |
"Tull- nr |
Tull-- nr |
Tull- nr |
TulT" |
—Tull- nr | |||||||
|
7OT55C5" |
■”53Ö52ÖÖ |
4011991 |
44Ö7920 |
4816200 |
5208320 |
5111410 |
74
Prop. 1995/96:34
Bilaga
|
—Tar— nr |
Tull” nr |
—Tar— nr |
" Tai- nr |
Tull- nr |
—Tull- ' |
TuIF nr | |||||||
|
»5IÖ11ÖÖ |
6104520 |
6110300 |
6201120 |
6204391 |
6209100 |
6215200 |
75
Prop. 1995/96:34
Bilaga
w—
nr
64021%
6402200
6402300
6402910
6402990
6403190
6403200
6403300
6403400
6403510
6403590
6403910
6403990
6404110
6404191
6404199
6404201
6404209
6405100
6405200
6405900
6406101
6406109
6802210
6802910
6907902
6907909
6908901
6908902
6908908
6908909
6910100
6910900
6911101
6911109
6911901
6911909
6912001
6912002
6912003
6912009
6913100
6913901
6913909
7010100
7012000
7013100
7013210
7013291
7013292
7013299
Tull-'
nr
7öi53iö
7013320
7013391
7013399
7013910
7013991
7013992
7013999
7020001
7020009
7101101
7101102
7101210
7101220
7102100
7102210
7102290
7102310
7102390
7103101
7103109
7103911
7103919
7103991
7103999
7104109
7104209
7104909
7105100
7105900
7106100
7106910
7106921
7106922
7106929
7107001
7107002
7108110
7108121
7108129
7108131
7108139
7108200
7109000
7110110
7110191
7110192
7110199
7110210
7110291
7110299
Tuir- ■
nr
71'1'0310
7110391
7110399
7110410
7110491
7110499
7111000
7112100
7112200
7112900
7113111
7113112
7113113
7113114
7113119
7113191
7113192
7113193
7113194
7113195
7113196
7113197
7113198
7113199
7113201
7113202
7113203
7113209
7114111
7114119
7114191
7114192
7114193
7114199
7114201
7114209
7115100
7115901
7115902
7115903
7115909
7116101
7116109
7116201
7116209
7118101
7118109
7118901
7118902
7118909
7207110
“TuIT
nr
72Ö712Ö
7207190
7207200
7213100
7214200
7216211
7216219
7306300
7306600
7306900
7307110
7307190
7307910
7307920
7308200
7308300
7308400
7308901
7308909
7311000
7312100
7314190
7314200
7314300
7314410
7314500
7315820
7316000
7317001
7317003
7318120
7318159
7318231
7318232
7318239
7320101
7320109
7320201
7321111
7321119
7321120
7321810
7321829
7322110
7322190
7323931
7325100
7325910
7325990
7326110
7326905
Tull-
nr
WWW
7409111
7409191
7409211
7409291
7411109
7412200
7419994
7604103
7604210
7604293
7608100
7610100
7610900
7612100
7615100
7616906
8202100
8202200
8202910
8203100
8203200
8204110
8204120
8205400
8205900
8208100
8211100
8211911
8211912
8211919
8211921
8211929
8211931
8211932
8211939
8212101
8215100
8215200
8215910
8215990
8301100
8301200
8301300
8301400
8302100
8302410
8302420
8302500
8303000
8311100
Tull-
nr
Ö4Ö51ÖT
8403109
8408100
8408901
8413301
8413302
8413309
8413702
8413709
8413811
8413812
8413819
8415100
8415811
8415820
8418100
8418210
8418220
8418300
8418400
8418500
8418610
8418691
8418692
8418693
8418910
8419811
8421230
8421310
8422400
8423810
8423820
8424100
8424811
8424819
8425421
8425429
8426110
8428100
8432100
8432210
8432290
8432401
8432409
8433400
8436210
8450110
8450120
8450190
8452400
8462390
'Tull-
nr
•ETtSlOÖ
8465910
8465920
8465950
8474311
8481102
8481809
8484901
8501201
8501209
8501400
8501519
8501521
8501529
8502110
8502120
8502130
8504100
8504210
8504220
8504319
8504320
8504330
8504340
8504401
8506110
8506120
8506130
8506190
8507100
8507200
8507903
8515390
8516102
8516290
8516601
8517109
8528100
8528200
8529101
8529102
8529901
8529904
8531100
8536201
8536300
8536491
8536501
8536509
8536611
8536691
76
Prop. 1995/96:34
Bilaga
|
—Tar— nr |
“Tar- nr |
—Tar— nr |
Tull- nr |
—Tar— nr |
Tull---- nr |
“Tar nr | |||||||
|
8536901 |
8716200 |
9503490 |
77
Prop. 1995/96:34
Bilaga
|
TuIF--- nr |
—TuTT~ nr |
Tull- nr |
Tull-' nr |
Tull- nr |
“Tull- nr |
Tull- | |||||||
|
.Ö4Ö39OO |
78
Prop. 1995/96:34
Bilaga
om immateriell, industriell och kommersiell äganderätt
1. Före utgången av det fjärde året efter detta avtals ikraftträdande skall Tunisien ha anslutit sig till
följande multilaterala konventionerna om skydd av immateriell, industriell och kommersiell egendom:
— Internationella konventionen om skydd för utövande konstnärer, framställare av fonogram och
radioföretag (Rom 1961).
— Budapestkonventionen om internationellt erkännande av deponering av mikroorganismer för
patentändamål (1977; ändrad 1980).
— Konvention om patentsamarbete (Washington, 1970; ändrad 1979, reviderad 1984).
— Internationella konventionen om växtskydd (Genéve, 1991).
— Niceöverenskommelsen om internationell klassificering av varor och tjänster för vilka varumärken
gäller (Genéve, 1977).
2. Associeringsrådet får besluta att punkt 1 i denna bilaga skall gälla andra multilaterala konventioner på
detta område. I detta syfte skall Tunisien göra sitt yttersta för att ansluta sig särskilt till de
konventioner i vilka Europeiska gemenskapens medlemsstater är part.
3. De avtalsslutande partema åtar sig att iaktta de skyldigheter som följer av följande multilaterala
konventioner:
— Pariskonventionen för skydd av den industriella äganderätten (reviderad i Stockholm, 1967)(Paris-
unionen)
— Bemkonventionen för skydd av litterära och konstnärliga verk (Paristexten, 1971).
79
Prop. 1995/96:34
Bilaga
protokoll i
OM DEN ORDNING SOM SKALL TILLÄMPAS PÅ IMPORT TILL GEMENSKAPEN AV
JORDBRUKSPRODUKTER MED URSPRUNG I TUNISIEN
Artikel 1
1. De produkter som förtecknas i bilagan och som har sitt ursprung i Tunisien för importeras till gemenskapen på de
villkor som anges nedan samt i bilagan.
2. Beroende på produkt skall den vara befriad från tull eller sA skall tullaen nedsättas med det procenttal som anges
för varje produkt i kolumn a.
I fråga om vissa produkter för vilka Gemensamma tulltaxan förutsätter tillämpning av en värdetull och en särskild
tull skall nivAn pA den nedsättning som anges i kolumn a liksom den nedsättning i kolumn c som avses i punkt 3
endast tillämpas på värdetullen.
3. 1 fråga om vissa produkter skall tullen nedsättas inom gränserna för den tullkvot som anges för varje produkt i
kolumn b.
För de kvantiteter som importeras utöver kvoterna skall tullen enligt Gemensamma tulltaxan nedsättas med det
procenttal som anges i kolutnn c.
4. För vissa andra produkter som är befriade från tull har referenskvantiteter fastställts och anges i kolumn d.
Om importen av en produkt överstiger referenskvantitetema för gemenskapen, med hänsyn tagen till en årlig
bytesbalans som den skall fastställa, tilldela produkten en gemenskapstullkvot med en volym som motsvarar
referenskvantileten. I sådana fall skall tullen enligt Gemensamma tulltaxan, berorcnde på produkt, las ut i sin helhet
eller nedsättas med det procenttal som anges i kolumn c för de kvantiteter som importeras utöver kvoten.
5. För vissa produkter soin avses i punkterna 3 och 4 och som anges i kolumn 3 skall storleken på kvoterna eller
referenskvantiteterna höjas i lyra lika stora etapper på 3 % av denna volym varje år från och med den 1 januari 1997
till och med den 1 januari 2000.
6. För vissa andra produkter än de som avses i punkterna 3 och 4 och som anges i kolumn e för gemenskapen fastställa
en referenskvantitet i enlighet med punkt 4 om den, mot bakgrund av den Arliga bytesbalans som den skall fastställa,
konstaterar att de importerade kvantiteterna hotar an skapa svArigheter pA gemenskapsmarknaden. Om en produkt
till följd därav tilldelas en tullkvot pä de villkor som anges i punkt 4 skall tullen enligt Gemensamma tulltaxan,
bereonde pA produkt, tas ut i sin helhet eller nedsättas med det procentu! som anges i kolumn c för de kvantiteter
som importeras utöver kvoten.
Artikel 2
I fråga om vin av färska druvor enligt nr 2204 i Kombinerade nomenklaturen med ursprung i Tunisien som har
ursprungsbeteckning skall bestämmelserna i artikel 1 tillämpas på vin som presenteras i behållare på högst två liter
och som har en alkoholhalt på högst 15 %.
1 enlighet med Tunisiens lagstiftning har dessa viner följande beteckningar: Coleaux de Teboura, Coteaux d Utique,
Sidi Salem. Kelibia. Tliibar. Mornag. Grand ctu Mornag
80
Prop. 1995/96:34
Bilaga
Artikel 3
1. För varje regleringsir under perioden 1 januari 1996 - 31 december 1999 och inom en kvantitet pi 46 000 ton per
regleringsir, skall en tull pi 7,81 ecu/100 kg tas ut pi import till gemenskapen av obearbetad olivolja enligt
undernummer 1509 10 10 och 1509 10 90 i Kombinerade nomenklaturen som ir helt framställd i Tunisien och som
transporteras direkt därifrån till gemenskapen.
2. Om importen av olivolja enligt denna ordning hotar au orsaka störningar pi Europeiska unionens marknad och
särskilt pi grand av dess skyldigheter i fråga om denna produkt inom WTO, får Europeiska unionen vidta lämpliga
åtgärder för att rätta till situationen.
3. Partema skall se över situationen under hösten 1999 i syfte an fastställa den ordning som skall gälla från och med
den 1 januari 2000.
81
6 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 34
Prop. 1995/96:34
Bilaga
1
v»
e
2 8
o o
ö 2
o o
Nedslitningen är endast tillämplig p* vlrdetullen
82
Prop. 1995/96:34
Bilaga
|
V© E es |
E |
5 |
VO s |
O 5 |
>© 5 |
V© 5 |
VO 5 |
V© É |
V© i | |||
|
O |
s |
8 |
8 |
O |
O |
3 |
O |
' 8° | ||||
|
1 |
8 |
8 |
i |
8 |
S |
8 |
8 |
8 |
§ s |
§8 |
8 |
8 |
|
■E 1 1 i 8 C |
1 & 8 1 i o E 0 3 E 3 £ |
l 8 1 1 o 8 i <2 & 00 > i |
1 <n u O -M e 1 £ |
*? i o E |
l 8 V 8 0 < |
e <n 1 i ■m ■E 1 1 3 |
<• Qi |
§ £ a «• Q. 2. C < |
i i o «r 7 j i 1 4» 4 > 4 8 - . i i 1 |
f «n «n É || 5 •— 3 rn S 1 «1 «• — 3É > £ |
4! v E 1 s. > JS c Q. 1 < |
1 1 > I 1 é N 4» _> 5 |
|
8 O s |
© 3 © 9 |
o C4 8 © 0 |
o 8 O 9 |
8 8 1 0 |
8 8 8 O 0 |
8 3 8 F 9 |
O 8 8 t" © |
8 8 8 8 |
8 8 S I 0 |
8 8 5 £ 0 |
o o 00 o r- |
o o s |
Nedsättningen är endast tillämplig pä vlrdetullen.
Prop. 1995/96:34
Bilaga
|
ii S g u | |
|
g | SI | |
|
« .5 = 6 s | a H * - | |
|
o i I* | |
|
< |
> M h 3 £ * ” 3 s |
|
ca |
varusiag |
|
KN-nr |
|
<> i |
<© E |
*© i |
art. 1.3 |
V» E «• |
V» E |
art. 1.6 |
<5 E | ||||||
|
- |
R | ||||||||||||
|
8 |
8 |
s |
o |
• 8 |
o |
• 8 |
• 8 | ||||||
|
8 m | |||||||||||||
|
8 |
8 |
8 |
8 |
8 |
8 |
8 |
8 |
• 8 |
• 8 |
• 8 |
8 |
• 8 |
8 |
|
Kapris |
JU 75 ■c > M 3 1 I _u 75 E 1 8. u «2 *• c |
l 3 |
u 3 □ 8 2 2 8 8 2 2 m |
1 5 c *• u »? _> 2 e 2 < |
■s 2 c 75 i 8 3 75 8 M E c < |
VI 2 > I & c 1 22 <« Q |
E c |
5 i 1 e 8 < |
Mandariner (inbegripet tangeriner och satsumas); klemendner, wilkings och |
E 2 2 |
2 2 1 o |
E 8 1 1 8 V» E o 2 £ |
C •2. v> 1 Q. _o c > |
|
0711 30 Ool |
o o |
o o r* |
o o O |
o 3 |
8 8 — «N fN rM |
8 3 8 3 |
o v> OC O 3 |
O C o 3 |
o v» M 3 |
c V) 3 |
8 © |
8 © 3 |
o o © 3 |
Nedsättningen är endast tillämplig på värdetullen.
Prop. 1995/96:34
Bilaga
T3
u
Z
UJ
c
É
5
85
Prop. 1995/96:34
Bilaga
|
ll S g V s " | |
|
H | |
|
s .fa S | 11 i ■» > i * - 1’Mi’ | |
|
ö _ 2- 3 *— | |
|
< □ |
> re ! 1 S - r E |
|
CQ |
M I E N > |
|
KN-nr |
|
C | |||||||||
|
s |
8 | ||||||||
|
8 |
8 |
8 8 |
8 |
8 |
8 |
V> |
§ s |
8 |
8 |
|
’c 2 a ÖU 2 < |
I 3 re x: 8 K e < |
1* ? > 1 E 5 1 M ? 5 ■= > £ .£ s - |
1 i i • 1 t <» |
i I E o £ C E -K E |
I Andra vegetabiliska produkter |
fe> V fl JbL J= 8 V 8 8. c 1 1 :re C 2 |
u g ] 5 § ■— •— c : 3 C 3 O |
E 5 * 5! o ■ = i : - Jf S £ |
Champignoner. utan tillsats av socker |
|
8 8 CM |
8 8 8 CM |
—■ rM |
2 8 5 O - cm M CM M PM |
8 8 |
8 8 CM CM |
c CM 3 |
8 O 8 CM □ |
s a 3 8 8 8 M CM 3 |
s 8 8 CM |
86
Prop. 1995/96:34
Bilaga
|
3 5 2 |
Sirskilda | |
|
8 £ 11 | ||
|
Nedsättning av (%) c | ||
|
o _ = 3 H | ||
|
Nedsättning av | ||
|
00 jra M 2 5* | ||
|
c |
|
art. 1.6 art. 1.5 |
»O X© E E « ra |
>© ii |
art. 1.6 |
*© i |
C> E ra | |||||||
|
8 ° |
« • 88 |
88 |
8 |
8 |
o | |||||||
|
r | ||||||||||||
|
8 |
8 |
8 |
8 |
8 |
8 8 |
• • 88 |
88 |
8 |
O |
8 |
8 |
8 |
|
Oliver, utan tillsats av socker |
V 3 c 3 ra t E c < |
u 1 > c 3 3 O |
u 8 c « 3 -X |
V i 8 c 3 3 |
ra <u |
fl o 1 2 6 t> i u t « o s 3 ra < å 3 22 o ?1 1 He 3 <51 S E < < 5 2, . . |
1 M < V M W ■55 Q. C |
2 i 00 E o C < |
e |
a l |
t > E i |
2 2 E 3 E |
|
•r, 8 8 3 |
o 8 8 r-4 3 |
w, 8 8 3 |
f. 8 8 3 |
8 8 § 3 |
c 2 r< 8 T4 |
o B 8 3 |
8 O *n 8 |
8 © 8 |
8 p 8 |
8 O re |
a 8 § 3 |
8 8 1 |
87
Prop. 1995/96:34
Bilaga
|
< 2 CD |
a i |
|
a g f i s | |
|
Nedsättning av (%) | |
|
o 1 2* | |
|
Nedsättning ax- a | |
|
Varuslag | |
|
c |
|
o C ca |
art. 1.6 |
<3 <j E E |
E |
E <a |
»O |
O E ca |
'© E ca | |||||
|
R |
8 R |
SR |
R |
R |
O |
R |
O | |||||
|
8 |
8 § |
88 |
8 |
8 |
8 |
8 |
O |
O |
8 |
8 |
8 |
8 |
|
O 8 C c |
ca ca JZ 8 V E F C |
« •• c 6 2 a z ■e g bu O ■8 g E S a o c c 8, „• S E = |
O 2 & ■M JLJ C C v u •s ° 5 £ — .$* ef V O cä > M 3-! cz» rS 1 f |
re 1 c § |
E 3 A E =3 |
O u Q. |
C « i < |
E c_ |
41 s |
E 3 S "35 > 41 22 |
•C <a |
O 8 E :z |
|
«r> 8 § |
8 8 ? r-i |
8 O 8 cm |
c. C «£i i |
oc r"l 8 IM |
8 O ■n 8 |
8 8 CM |
8 *Ti cM |
g 8 V, 8 »M |
V, |
8 <Z| 8 r*4 |
8 •n 8 cM |
c 8 «r> 8 CM |
88
Prop. 1995/96:34
Bilaga
|
BILAGA |
ii - JJ |
|
® i M I’ 21 | |
|
Nedsättning av (%) c | |
|
o (2 | |
|
Nedsättning av tullen | |
|
Varuslag | |
|
KN-nr |
|
c |
C N |
i | ||||||||||
|
L2!1 |
8 |
s | ||||||||||
|
K» | |
8 |
8 |
O |
O |
o |
O |
8 |
O 00 |
s |
o 00 |
o 00 |
§ |
|
V :2 c |
M 5 M C |
C |
1 -M 5. > 3 JS V « 2 V I o X |
2 |
5 E | Q 2 < |
I '•< |
2 •g < |
O L |
Mandariner (inbegripet tangeriner och satsumas): klementiner, wilkings och |
Apelsiner och citroner, krossade |
V 1 e u E e u |
u E 3 > c E |
|
3 5 «r. |
o 8 Vi 8 r< |
8 8 »n 8 CM |
£ 8 CM |
8 r- 8 |
8 C- 8 |
<> 8 8 |
oo o> 8 CM |
vt r~- O' o- OO 00 00 00 □ 3 |
ur 2008 30 55 |
ur 2008 30 59 ur 2008 30 79 |
ur 2008 30 91 ur 2008 30 99 |
c* oc 8 rs| 3 |
89
Prop. 1995/96:34
Bilaga
|
! ta |
i| |
|
i 1 | |
|
8 & - | |
|
5 „ i P | |
|
ii b. z | |
|
tf I > | |
|
KN-nr |
|
art. 1.6 |
«c |
1 |
<> i 5 | |
|
8 |
s? |
8 |
8 |
<n • •r» |
|
5.160 |
1.000* 1.000* | |||
|
8 |
8 |
8 |
8 8 |
Q *■> O «r> |
|
Aprikoser |
Aprikoshalvor |
Fruktkött ev »prikoser |
i 1 8 8 c c S a i i I 1 ee o 1 1 ? 1 i « .-i £ |
1 vioinviiai ' --------------- ---0-----• Blandninger ev frukt Blendninger ev frukt |
|
2008 50 61 2008 50 69 |
ur 2008 50 92 ur 2008 50 99 |
S 3 3 3 |
53 5 O O c OO OO 88 CM 3 3 |
— O» (N 8f < X vi r~ r- r* r* ’ 8! S 8S8S ? §§ 8888 •4 IN N N N M N □ 3 5 5 5 5 5 |
90
Prop. 1995/96:34
Bilaga
|
s m |
i| • |
|
ii b | |
|
Nedsättning av (%) c | |
|
o i p | |
|
Nedsättning av tullen (*) a | |
|
Varuslag | |
|
c Z |
|
Villkor enligt | |||||||
|
s |
o | ||||||
|
2 § <> |
56.000 hl. | ||||||
|
• g |
• |
• |
8 |
8 |
8 |
8 | |
|
Apelsinsaft |
<E 3 K |
Saft av andra citrusfrukter |
Saft av andra cimisfrakter, med undantag av citron |
O 2 w e > N C |
2 C C 2 t □ 1 o 2 -o «• C > c > |
j 5 s f * -2, s * n ."O V |
Kli. fodermjöl och andra återstoder. även i form av pelletar, erhållna vid |
|
2009 11 2009 19 |
o |
2009 30 11 2009 30 19 |
ur 2009 30 31 2009 30 39 |
3 CM S |
ur 2204 |
o |
ur 2302 |
Q.
C
§
-O
u
Z
91
Prop. 1995/96:34
Bilaga
|
PROTOKOLL 2 Enda artilrel Nedan angivna produkter med ursprung i Tunisien | |
|
KN-NR |
VARUSLAG |
|
Kapitel 3 |
Fisk samt kriftdjur, blötdjur och andra ryggradslösa vattendjur Lax Sill och strömming Sardiner av sliktet Sardina pilchardus i olivolja1 |
|
1604 IS 1604 1600 1604 19 10 1604 19 39 |
Makrill Ansjovis Laxfisk, med undantag av lax Fisk av sliktet Euthynnus, med undanlag av bonit (Euthynnus eller (Katsuwonus) |
|
1604 19 50 1604 19 91- 1604 19 98 1604 20 1604 20 0$ 1604 20 10 1604 20 30 |
Fisk av arten Orcrynopsis unicolor Annan beredd eller konserverad fisk : Surimibe redningar av annan laxfisk, med undantag av lax |
Inom en gemenskapstul Ikvot pi 100 ton enligt undernummer ur 1604 13 11, ur 1604 13 19 och ur 1604 20 J0.
92
Prop. 1995/96:34
Bilaga
|
KN-NR |
VARUSLAG |
|
1604 20 40 |
av ansjovis |
|
ur 1604 20 50 1604 20 70 |
av sardiner av släktet Sardina pilchardus 1 |
|
1604 20 90 |
Annan fisk |
|
1604 30 1605 10 00 1605 20 1605 30 00 |
Kaviar och kaviarersättning Räkor Hummer |
|
1605 40 00 1605 90 11 1605 90 19 1605 90 30 |
Andra skaldjur Musslor (av släktena Mytilus och Pema), i hermetiskt tillslutna förpackningar Andra musslor Andra blötdjur |
|
1902 20 10 |
Fyllda pastaprodukter, även kokta eller pi annat sätt beredda, innehillande mer än 20 |
Inom en gemenskapstullkvot pi 100 ton enligt undernummer ur 1604 13 11, ur 1604 13 19 och ur 1604 20 S0.
93
Prop. 1995/96:34
Bilaga
PROTOKOLL 3
OM DEN ORDNING SOM SKALL TILLÄMPAS VID IMPORT TILL TUNISIEN
AV JORDBRUKSPRODUKTER MED URSPRUNG INOM GEMENSKAPEN
ENDA ARTIKEL
För de produkter med ursprung i gemenskapen som anges i bilagan skall tullen vid import till Tunisien inte överstiga
den som anges i kolumn a inom de tullkvoter som anges i kolumn b.
94
Prop. 1995/96:34
Bilaga
95
Prop. 1995/96:34
Bilaga
96
Prop. 1995/96:34
Bilaga
7 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 34
Prop. 1995/96:34'
Bilaga
PROTOKOLL 4
om definitionen av "ursprungsvaror" och metoder för administrativt samarbete
AVDELNING I
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER
Artikel 1
Definitioner
I detta protokoll används följande beteckningar med de betydelser som här anges:
a) tillverkning: alla slag av bearbetning eller förädling inbegripet sammansättning eller
särskilda processer.
b) material: alla ingredienser, råvaror, beståndsdelar eller delar etc. som används vid
framställningen av produkten.
c) produkt: den produkt som framställs, även om den är avsedd för senare användning
i en annan framställningsprocess.
d) varor, både material och produkter.
e) tullvärde: det värde som fastställs i enlighet med Avtalet om tillämpning av artikel
VII i Allmänna tull- och handelsavtalet 1992 (överenskommelse om tullvärdet i
WTO).
f) pris fritt från fabrik: det pris som betalas för produkten till tillverkaren i vars företag
den sista bearbetnings- eller förädlingsprocessen ägde rum, inbegripet värdet på
samtliga använda material, minus alla inhemska skatter som skall eller får
återbetalas när den framställda produkten exporteras.
g) materialvärde: tullvärdet vid tidpunkten för import av det icke-ursprungsmaterial som
används eller, om värdet inte är känt och inte kan säkerställas, det första
säkerställda pris som betalas för materialet i det berörda territoriet.
h) ursprungsmaterials värde: tullvärdet på sådana material i enlighet med definitionen
i g som också skall tillämpas.
i) kapitel- och tulltaxenummer: de kapitel och tulltaxe-nummer (med fyrsiffrig kod) som
används i den nomenklatur som utgör Systemet för harmoniserad varubeskrivning
och kodifiering, i detta protokoll kallat Harmoniserade systemet eller HS.
j) klassificeras: avser klassificeringen av en produkt eller ett material enligt ett visst
tulltaxenummer.
k) parti: varor som antingen sänds samtidigt från en exportör till en mottagare eller
som omfattas av ett enda transportdokument för hela transporten från exportören
till mottagaren eller, om ett sådant dokument saknas, av en enda faktura.
98
Prop. 1995/96:34
Bilaga
AVDELNING II
DEFINITION AV BEGREPPET "URSPRUNGSVAROR"
Artikel 2
Ursprungskriterier
Vid tillämpningen av avtalet och utan att det påverkar bestämmelserna i artikel 3-5 i detta
protokoll avses med
1. varor med ursprung i gemenskapen-.
a) varor som helt framställts inom gemenskapen i enlighet med artikel 6 i detta
protokoll,
b) varor som framställts inom gemenskapen och som innehåller material som
inte helt framställts där, förutsatt att dessa varor har genomgått tillräcklig
bearbetning och förädling inom gemenskapen i enlighet med artikel 7 i detta
protokoll.
2. varor med ursprung i Tunisien-,
a) varor som helt framställts i Tunisien i enlighet med artikel 6 i detta protokoll,
b) varor som framställts i Tunisien och som innehåller material som inte helt
framställts där, förutsatt att dessa varor har genomgått tillräcklig bearbetning
och förädling i enlighet med artikel 7 i detta protokoll.
Artikel 3
Bilateral kumulering
1. Trots bestämmelserna i artikel 2.1b skall material som enligt detta protokoll har sitt
ursprung i Tunisien anses vara material med ursprung i gemenskapen, och det är
inte nödvändigt att sådant material har genomgått tillräcklig bearbetning eller
förädling i Tunisien, dock förutsatt att det har genomgått bearbetning eller förädling
utöver den som beskrivs i artikel 8 i detta protokoll.
2. Trots bestämmelserna i artikel 2.2 b skall material som enligt detta protokoll har sitt
ursprung i gemenskapen anses som material med ursprung i Tunisien, och det är
inte nödvändigt att sådant material har genomgått tillräcklig bearbetning eller
förädling i gemenskapen, dock förutsatt att det har genomgått bearbetning eller
förädling utöver den som beskrivs i artikel 8 i detta protokoll.
99
Prop. 1995/96:34
Bilaga
Artikel 4
Kumulering med material med ursprung i Algeriet och Marocko
1. Trots bestämmelserna i artikel 2.1 b och utan att det påverkar bestämmelserna i
punkterna 3 och 4 skall material, med ursprung i Algeriet eller Marocko enligt
protokoll 2, som utgör bilaga till avtalen mellan gemenskapen och dessa länder,
anses ha sitt ursprung i gemenskapen, och det är inte nödvändigt att sådant
material har genomgått tillräcklig bearbetning eller förädling, dock på villkor att det
har genomgått bearbetning och förädling utöver den som anges i artikel 8 i detta
protokoll.
2. Trots bestämmelserna i artikel 2.2 b och utan att det påverkar bestämmelserna i
punkterna 3 och 4 skall material, med ursprung i Algeriet och Marocko enligt
protokoll 2, som utgör bilaga till avtalen mellan gemenskapen och dessa länder,
anses vara material med ursprung i Tunisien, och det är inte nödvändigt att sådant
material har genomgått tillräcklig bearbetning eller förädling, dock på villkor att det
har genomgått bearbetning och förädling utöver den som beskrivs i artikel 8 i detta
protokoll.
3- Bestämmelserna i punkterna 1 och 2 om material med ursprung i Algeriet är inte
tillämpliga utom när handeln mellan gemenskapen och Algeriet och mellan Tunisien
och Algeriet omfattas av samma ursprungsregler.
4. Bestämmelserna i punkterna 1 och 2 om material med ursprung i Marocko är inte
tillämpliga utom när handeln mellan gemenskapen och Marocko och mellan Tunisien
och Marocko omfattas av samma ursprungsregler.
Artikel 5
Kumulering med bearbetning eller förädling
1. Vid tillämpingen av artikel 2.1 b skall bearbetning eller förädling som utförts i
Tunisien, eller när villkoren i artikel 4.3 och 4.4 är uppfyllda, i Algeriet eller
Marocko, anses ha utförts i gemenskapen när de produkter som framställs senare
bearbetas eller förädlas i gemenskapen.
2. Vid tillämpningen av artikel 2.2 b skall bearbetning eller förädling som utförts i
gemenskapen, eller när villkoren i artikel 4.3 och 4.4 är uppfyllda, i Algeriet eller
Marocko, anses ha utförts i Tunisien när de produkter som framställs senare
bearbetas eller förädlas i Tunisien.
3. Vid tillämpningen av bestämmelserna i punkterna 1 och 2 skall de
ursprungsprodukter som famställs i två eller flera av de stater som anges i dessa
bestämmelser, eller i gemenskapen, anses som ursprungsprodukter i den stät
eller i gemenskapen, där den senaste bearbetningen eller förädlingen utförts, i
den mån denna bearbetning eller förädling går utöver den som anges i artikel 8.
100
Prop. 1995/96:34
Bilaga
Artikel 6
Helt framställda varor
1. I enlighet med artikel 2.1 a och 2.2 a skall följande produkter anses vara helt
framställda antingen i gemenskapen eller i Tunisien:
a) Mineraliska produkter som utvunnits ur deras jord eller havsbotten.
b) Vegetabiliska produkter som skördats där.
c) Levande djur som fötts och uppfötts där.
d) Produkter som erhållits från levande djur som uppfötts där.
e) Produkter från jakt eller fiske som utövats där.
f) Produkter från havsfiske och andra varor som hämtats ur havet av deras fartyg.
g) Produkter som framställts ombord på deras fabriksfartyg uteslutande av de varor
som avses i f.
h) Begagnade föremål som tillvaratagits där och som endast kan användas för
återvinning av råvaror, inbegripet begagnade bildäck som endast kan användas för
regummering eller användas som avfall.
i) Avfall och skrot som uppkommit vid tillverkningsprocesser som bedrivs där.
j) Produkter som utvunnits från eller under havsbotten utanför Tunisiens
territorialvatten, förutsatt att landet har ensamrätt till den havsbotten.
k) Varor som framställts uteslutande av de produkter som anges i a-j.
2. Med uttrycket deras fartyg och fabriksfartyg i punkt 1 f och g avses endast fartyg
— som är registrerade eller anmälda för registrering i Tunisien eller i en av gemen-
skapens medlemsstater,
— som för Tunisiens eller en medlemsstats flagg,
— som till minst 50 % ägs av medborgare i Tunisien eller i en medlemsstat, eller av ett
bolag med huvudkontor i en av dessa stater eller i Tunisien, och i vilket direktören
eller direktörerna, ordföranden i bolagsstyrelsen eller i annan styrelse samt
majoriteten av medlemmarna i dessa styrelser är medborgare i Tunisien eller i en av
gemenskapens medlemsstater och vidare, i fråga om handelsbolag eller aktiebolag,
varav minst hälften av kapitalet tillhör medlemsstaterna eller Tunisien, deras
offentliga organ eller deras medborgare,
— vars befälhavare och övriga befäl är medborgare i Tunisien eller i en av
gemenskapens medlemsstater.
101
Prop. 1995/96:34
Bilaga
— vars besättning till minst 75 % består av medborgare i Tunisien eller i en
medlemsstat.
3. I den män handeln mellan Tunisien eller gemenskapen och Algeriet eller Marocko
omfattas av samma ursprungsregler skall uttrycken deras fartyg och deras
fabriksfartyg i punkt 1 f och g vara tillämpliga på algeriska och marockanska fartyg
och fabriksfartyg enligt bestämmelserna i punkt 2.
4. Begreppen Tunisien och gemenskapen skall också omfatta Tunisiens och
gemenskapens medlemsstaters territorialvatten.
Havsgående fartyg, inklusive fabriksfartyg på vilka den fångade fisken behandlas eller
bearbetas skall anses utgöra en del av gemenskapens eller Tunisiens territorium, förutsatt
att de uppfyller villkoren i punkt 2.
Artikel 7
Tillräckligt bearbetade eller förädlade varor
1. Vid tillämpningen av artikel 2 anses icke-ursprungsmaterial vara tillräckligt
bearbetade eller förädlade då den framställda produkten klassificeras enligt ett annat
tulltaxenummer än det enligt vilket alla de icke-ursprungsmaterial som har använts vid
tillverkningen klassificeras, om inte annat följer av punkt 2 och och artikel 8.
2. För en produkt som anges i kolumnerna 1 och 2 i förteckningen i bilaga II måste de
villkor som anges i kolumn 3 för produkten i fråga uppfyllas i stället för regeln i punkt 1.
För produkterna i kapitel 84-91 kan exportören välja mellan villkoren'i kolumn 3 och de
som anges i kolumn 4.
Då det i förteckningen i bilaga II används en procentregel vid bestämning av
ursprungsstatus för en produkt som har framställts i gemenskapen eller i Tunisien, skall
värdeökningen till följd av bearbetningen eller förädlingen motsvara den framställda
produktens pris fritt från fabrik minus värdet på det material från tredje land som har
importerats till gemenskapen eller Tunisien.
3. Dessa villkor anger, i fråga om samtliga produkter som omfattas av detta avtal, den
bearbetning eller förädling som måste utföras på det icke-ursprungsmaterial som används
vid framställningen av dessa varor och tillämpas endast med avseende på sådana material.
Av detta följer att om en produkt, som har fått ursprungsstatus genom att den uppfyller
villkoren i förteckningen för den produkten, används vid framställningen av en annan vara,
är de tillämpliga villkoren för den vara i vilken den införlivas inte tillämpliga på den, och
ingen hänsyn skall tas till det icke-ursprungsmaterial som kan ha använts vid
framställningen.
102
Prop. 1995/96:34
Bilaga
Artikel 8
Otillräckliga bearbetnings- eller förädlingsåtgärder
Vid tillämpning av artikel 7 skall följande åtgärder anses vara otillräcklig behandling eller
förädling för att ge status som ursprungsvaror, oavsett om det sker en ändring av
tulltaxenummer eller inte:
a) Behandling i syfte att säkerställa att varorna bevaras i gott skick under transport och
lagring (luftning, utspridning, torkning, kylning, inläggning i saltvatten,
svavelsyrlighetsvatten eller i andra konserverande vattenlösningar, avlägsnande av
skadade delar och liknande åtgärder).
b) Enkel behandling bestående i avlägsnande av damm, siktning eller sållning,
sortering, klassificering, hoppassning (inklusive sammanföring av varusatser),
tvättning, målning eller delning.
c) i) Ompackning, uppdelning eller sammanföring av kollin.
ii) Förpackning på flaskor, i säckar, fodral eller askar, på plattor m.m. samt alla
andra enkla förpackningsåtgärder.
d) Fästande av märken, etiketter eller liknande kännetecken på varor eller
förpackningar.
e) Enkel blandning av varor, även av skilda slag, om en eller flera i blandningen
ingående beståndsdelar inte uppfyller villkoren i detta protokoll för att kunna anses
ha ursprung i gemenskapen eller Tunisien.
f) Enkel sammansättning av delar av artiklar i avsikt att framställa en komplett artikel.
g) En kombination av två eller flera av de åtgärder som anges i a - f.
h) Slakt av djur.
Artikel 9
Kvalificerande enhet
1. Den kvalificerande enheten för tillämpning av bestämmelserna i detta protokoll skall
vara varje produkt som används som basenhet vid fastställandet av klassificering i enlighet
med Harmoniserade systemets nomenklatur. Av detta följer att
a) då en produkt, som är sammansatt av en grupp eller samling artiklar, klassificeras
under ett enda tulltaxenummer i Harmoniserade systemet utgör helheten den
kvalificerande enheten,
b) då ett parti består av ett antal identiska varor som klassificeras enligt samma
tulltaxenummer i Harmoniserade systemet skall varje produkt beaktas individuellt vid
tillämpning av bestämmelserna i detta protokoll.
103
Prop. 1995/96:34
Bilaga
2. Om förpackningarna vid tillämpningen av den allmänna regeln 5 i Harmoniserade
systemet klassas tillsammans med den produkt som de innehåller, bör de anses
som utgörande en helhet tillsammans med produkten vid ursprungsbestämningen.
Artikel 10
Tillbehör, reservdelar och verktyg
Tillbehör, reservdelar och verktyg som levereras tillsammans med en utrustning, en maskin,
en apparat eller ett fordon skall tillsammans med dessa anses som en enhet när de utgör
standardutrustning och ingår i priset för ifrågavarande utrustning, maskin, apparat eller
fordon eller inte har fakturerats särskilt.
Artikel 11
Satser
Varor i satser, i den mening som avses i allmänna regeln 3 i Harmoniserade systemet,
anses som ursprungsvaror under förutsättning att alla i satsen ingående komponenter utgör
ursprungsvaror. Varor i satser som består av såväl ursprungsvaror som icke-ursprungsvaror
skall dock i sin helhet anses vara ursprungsvaror, förutsatt att värdet av icke-
ursprungsvarorna inte överskrider 1 5 % av satsens pris fritt från fabrik.
Artikel 12
Neutrala element
Vid bestämning av om en produkt har ursprung i gemenskapen eller i Tunisien skall det
bortses från om elektrisk energi, bränsle, anläggningar och utrustning liksom maskiner och
verktyg som använts för framställning av denna produkt, eller om någon vara som använts
under produktionen och som inte ingått och som inte var avsedd att ingå i den slutliga
sammansättningen av produkten, är ursprungsvaror eller ej.
104
Prop. 1995/96:34
Bilaga
AVDELNING III
TERRITORIELLA KRAV
Artikel 13
Territoriell princip
De villkor i avdelning II som gäller erhållande avursprungsstatus skall uppfyllas utan avbrott
i gemenskapen eller i Tunisien om inte annat följer aav bestämmelserna i artiklarna 4 eller
5.
Artikel 14
Äterimport av varor
Om varor med ursprungsstatus som exporteras från gemenskapen eller Tunisien till ett
annat land återsänds, skall de, förutom då bestämmelserna i artiklarna 4 eller 5 tillämpas,
anses vara icke-ursprungsvaror om det inte till tullmyndigheternas tillfredsställelse kan
visas
a) att de återsända varorna är samma varor som de som exporterades, och
b) att de inte har undergått någon åtgärd utöver den som var nödvändig för att bevara
dem i gott skick medan de var i det landet eller under export.
Artikel 15
Direkttransport
1. Den förmånsbehandling som avses i detta avtal gäller endast för varor eller material
som transporteras mellan gemenskapens och Tunisiens territorier, eller vid tillämpning av
bestämmelserna i artikel 4 och 5 Algeriet eller Marockos territorier, utan att föras in på
andra territorier. Varor med ursprung i Tunisien eller i gemenskapen som bildar en enda
försändelse som inte delas upp, får emellertid' transporteras genom andra territorier än
gemenskapens och Tunisiens eller, vid tillämpning av bestämmelserna i artikel 3, Algeriets
eller Marockos territorier, eventuellt med omlastning eller tillfällig lagring på de territorierna,
förutsatt att varorna har stått under uppsikt av tullmyndigheten i transit- eller lagringslandet
och att de inte har undergått annan behandling än lossning och lastning, eller någon åtgärd
för att bevara dem i gott skick.
Varor med ursprung i Tunisien eller i gemenskapen får transporteras i pipeline genom annat
territorium än gemenskapens eller Tunisiens.
2. För att styrka att villkoren i punkt 1 har uppfyllts skall för tullmyndigheten i
importlandet uppvisas
105
Prop. 1995/96:34
Bilaga
a) en enda fraktsedel utfärdad i exportlandet och som omfattar transporten genom
transitlandet, eller
b) ett intyg utfärdat av tullmyndigheten i transitlandet innehållande
i) en noggrann produktbeskrivning,
ii) datum för varornas lossning och lastning, eller för deras inskeppning eller
utskeppning, samt namnet på det fartyg som används,
iii) uppgift om de villkor under vilka varorna befunnit sig i transitlandet, eller
c) i avsaknad härav, andra skriftliga underlag.
Artikel 16
Utställningar
1. Varor som har sänts från en av de avtalsslutande parterna till en utställning i tredje
land och som efter utställningen sålts för att införas till en annan part skall vid införseln dra
fördel av bestämmelserna i avtalet, om varorna uppfyller villkoren i detta protokoll för att
anses ha ursprung i gemenskapen eller i Tunisien och om det styrks för tullmyndigheten på
ett tillfredsställande sätt
a) att en exportör har sänt varorna från en av de avtalsslutande parterna till
utställningslandet och ställt ut dem där,
b) att denne exportör har sålt eller på annat sätt avyttrat varorna till någon annan
avtalssiutande part,
c) att varorna under utställningen eller omedelbart därefter har sänts till den senare
avtalsslutande parten i samma skick som de sänts till utställningen, och
d) att varorna, sedan de sänts till utställningen, inte har använts för annat ändamål än
demonstration på utställningen.
2. Ett ursprungsintyg skall på vanligt sätt utfärdas eller upprättas i enlighet med
avdelning IV och uppvisas för tullmyndigheten i den importerande staten. Namn och adress
till utställningen skall tydligt anges på intyget, vid behov får ytterligare skriftliga bevis om
produkternas art och de villkor, på vilka de har ställts ut krävas.
3. Bestämmelserna i punkt 1 är tillämpliga på alla handels-, industri-, jordbruks- och
hantverksutställningar samt på mässor eller offentliga visningar av liknande karaktär under
vilka varorna förblir under tullkontroll, dock med undantag av sådana som i privat syfte
anordnas i butiker eller affärslokaler för försäljning av utländska varor.
106
Prop. 1995/96:34
Bilaga
AVDELNING IV
URSPRUNGSINTYG
Artikel 17
Varucertifikat EUR.1
Intyg om varors ursprungsstatus enligt detta protokoll skall ges i form av ett varucertifikat
EUR.1, av vilket en mall finns i bilaga III till detta protokoll.
Artikel 18
Normalt förfarande för utfärdande av varucertifikat EUR.1
1. Ett varucertifikat EUR.1 skall utfärdas av tullmyndigheten eller den exporterande
staten endast på skriftlig ansökan från exportören eller, på exportörens ansvar, från dennes
representant.
2. För det ändamålet skall exportören eller dennes representant fylla i både
varucertifikat EUR.1 och ansökningsblanketten, av vilka mallar finns i bilaga III.
Dessa blanketter skall fyllas i på något av de språk som avtalet har upprättats på, i enlighet
med de bestämmelser söm inryms i exportlandets nationella lagstiftning. Om blanketterna
fylls i för hand skall skriften göras med bläck och med tryckbokstäver. Uppgift om varuslag
skall anges i det fält som är reserverat för det ändamålet varvid alla rader skall fyllas i. Om
ett fält inte fylls i fullständigt skall en vågrät linje dras under sista raden under varuslag
varvid det tomma utrymmet korsas över.
3. En exportör som ansöker om ett varucertifikat EUR.1 skall vara beredd att när som
helst på begäran av tull-myndigheterna i exportlandet där varucertifikatet EUR.1 utfärdas
framvisa alla relevanta handlingar som styrker de berörda varornas ursprungsstatus samt
att övriga krav i detta protokoll är uppfyllda.
4. Varucertifikatet EUR.1 skall utfärdas av tullmyndigheten i en av gemenskapens
medlemsstater om de varor som skall exporteras kan anses vara varor med ursprung i
gemenskapen i enlighet med artikel 2.1 i detta protokoll. Varucertifikat EUR. 1 skall utfärdas
av tullmyndigheten i Tunisien om de varor som skall exporteras kan anses vara varor med
ursprung i Tunisien i enlighet med artikel 2.2 i detta protokoll.
107
Prop. 1995/96:34
Bilaga
5. Vid tillämpning av bestämmelserna i artikel 2-5 om kumulering får tullmyndigheten
i medlemsstaten eller i Tunisien utfärda varucertifikat EUR. 1 enligt villkoren i detta protokoll
om de varor som skall exporteras kan anses vara varor med ursprung i enlighet med detta
protokoll och förutsatt att de varor som omfattas av varucertifikat EUR.1 befinner sig i
gemenskapen eller i Tunisien.
I detta fall skall varucertifikat EUR.1 utfärdas mot uppvisande av ett tidigare utfärdat eller
upprättat ursprungsintyg. Detta ursprungsintyg måste tull-myndigheten i exportlandet
behålla i minst två år.
6. Exportlandets tullmyndighet skall vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa
varornas ursprungsstatus och att övriga krav i detta protokoll är uppfyllda. För det
ändamålet skall de ha rätt att begära alla slag bevis och att utföra alla slags kontroller av
exportörens räkenskaper, eller varje annan kontroll som de bedömer lämplig.
De tullmyndigheter som utfärdar varucertifikat EUR.1 skall också säkerställa att de
blanketter som avses i punkt 2 är vederbörligen ifyllda. Den skall särskilt kontrollera om
utrymmet för varubeskrivningen har fyllts i på ett sådant sätt att det utesluter varje
möjlighet till bedrägliga tillägg.
7. Dagen för utfärdande av varucertifikat EUR.1 skall anges i det fält på certifikatet
som är reserverat för tullmyndigheten.
8. Varucertifikat EUR. 1 skall utfärdas av tullmyndigheten i exportlandet när de berörda
varorna exporteras. Det skall ställas till exportörens förfogande så snart utförseln ägt rum
eller säkerställts.
Artikel 19
Varucertifikat EUR.1 som utfärdas i efterhand
1. Trots vad som sägs i artikel 18.8 får varucertifikat EUR.1 också undantagsvis
utfärdas efter exporten av produkterna i följande fall:
a) Det utfärdades inte vid tidpunkten för exporten på grund av misstag, förbiseende
eller särskilda omständigheter.
b) Det har till tullmyndigheternas tillfredsställelse visats att ett varucertifikat EUR.1
utfärdades men inte godtogs vid importen av tekniska skäl.
108
Prop. 1995/96:34
Bilaga
2. För genomförandet av punkt 1 skall exportören i sin skriftliga ansökan ange plats
och tidpunkt för exporten av de varor som certifikatet avser och ange skälen för
ansökan.
3. Tullmyndigheten får utfärda varucertifikat EUR.1 i efterhand endast efter att ha
kontrollerat att de uppgifter som lämnas i exportörens ansökan stämmer överens
med uppgifterna i motsvarande dokument.
4. Certifikat som utfärdas i efterhand måste förses med en av följande påskrifter:
"NACHTRÄGLICH AUSGESTELLT",
"DÉLIVRÉ A POSTERIORI",
"RILASCIATO A POSTERIORI",
"AFGEGEVEN A POSTERIORI",
"ISSUED RETRO-SPECTIVELY",
"UDSTEDT EFTERF0LGENDE",
[grekisk text]
"EXPEDIDO A POSTERIORI",
"EMITADO A POSTERIORI",
"ANNETTU JÄLKIKÄTEEN",
"UTFÄRDAT I EFTERHAND".
[arabisk version)
5. Den påskrift som avses i punkt 4 skall föras in i fältet "Anmärkningar" på
varucertifikatet EUR.1.
Artikel 20
Utfärdande av ett duplikat av varucertifikat EUR.1
1. Vid stöld, förlust eller förstörelse av ett varucertifikat EUR.1 får exportören vända
sig till den tullmyndighet som utfärdat det och skriftligen ansöka om ett duplikat
som upprättas på grundval av de exportdokument som finns hos tullmyndigheten.
2. Ett duplikat som utfärdas på detta sätt måste förses med en av följande påskrifter:
"DUPLIKAT", "DUPLICATA", "DUPLICATO",[grekisk text]
"DUPLICAAT", "DUPLICATE",
"DUPLICADO", "SEGUNDA VlA", "KAKSOISKAPPALE",
[arabisk version]
3. Den påskrift som avses i punkt 2 samt utfärdandedagen och ursprungscertifikatets
löpnummer skall föras in i fältet "Anmärkningar" på varucertifikatet EUR.1.
4. Duplikatet skall ha samma utfärdandedag som det ursprungliga varucertifikatet
EUR.1 och gälla från och med samma dag.
Artikel 21
Ersättning av certifikat
1. Det skall när som helst vara möjligt att ersätta ett eller flera varucertifikat EUR.1
med ett eller flera andracertifikat, förutsatt att detta görs av det tullkontor som
ansvarar för varukontrollerna.
109
Prop. 1995/96:34
Bilaga
2. Vid tillämpningen av detta protokoll, inklusive bestämmelserna i denna artikel, skall
ersättningscertifikatet betraktas som ett varucertifikat EUR.1 för en begränsad tid.
3. Ersättningscertifikatet skall utfärdas på grundval av en skriftlig ansökan som görs
av återexportören efter det att de berörda myndigheterna har kontrollerat de
uppgifter som har lämnats i ansökan. Datum och löpnummer för det ursprungliga
varucertifikatet EUR.1 skall anges i fält 7.
Artikel 22
Förenklat förfarande vid utfärdande av certifikat
1. Trots artiklarna 18, 19 och 20 i detta protokoll kan ett förenklat förfarande
användas för utfärdandet av varucertifikat EUR.1 i enlighet med följande
bestämmelser.
2. Tullmyndigheten i exportlandet får bemyndiga en exportör, nedan kallad "godkänd
exportör", som ofta exporterar varor, för vilka varucertifikat EUR. 1 får utfärdas, och,
som till de behöriga myndigheternas tillfredsställelse erbjuder alla nödvändiga
garantier för kontroll av varornas ursprungsstatus, att inte till tullkontoret i
exportlandet överlämna varorna eller en ansökan om varucertifikat EUR.1 avseende
dessa varor vid tiden för exporten, för att erhålla ett varucertifikat EUR.1 enligt de
villkor som fastställs i artikel 17 i detta protokoll.
3. I det bemyndigande som avses i punkt 2 skall tullmyndigheten, om den så önskar,
föreskriva att fält nr 11 "Tullmyndighetens intyg” på varucertifikatet EUR.1 skall
a) antingen attesteras på förhand med en stämpel från exportlandets behöriga
tullkontor och med en handskriven eller tryckt namnunderskrift av en
tjänsteman på det kontoret, eller
b) attesteras av den godkända exportören med en särskild stämpel som är
godkänd av tullmyndigheten i exportlandet och motsvarar förlagan i bilaga
V till detta protokoll. Stämpeln får vara förtryckt på formuläret.
4. I de fall som avses i punkt 3 a skall en av följande påskrifter föras in i fält nr 7
"Anmärkningar" på varucertifikatet EUR.1:
"PROCEDIMIENTO SIMPLIFICADO",
"FORENKLET PROCEDURE”,
"VEREINFACHTES VERFAHREN",
[grekisk text)
"SIMPLIFIED PROCEDURE”,
"PROCÉDURE SIMPLIFIÉE”,
"PROCEDURA SEMPLIFICATA",
"VEREENVOUDIGDE PROCEDURE",
"PROCEDIMENTO SIMPLIFICADO", "
"YKSINKERTAISTETTU MENETTELY",
"FÖRENKLAD PROCEDUR",
larabisk version)
110
Prop. 1995/96:34
Bilaga
5. Fält nr 11 "Tullens påskrift" på varucertifikatet EUR.1 skall om nödvändigt fyllas i
av den godkända exportören.
6. Den godkända exportören skall, om nödvändigt, i fält nr 13 "Anmodan om kontroll"
på varucertifikatet EUR.1 ange namn och adress på den myndighet som är behörig
att kontrollera certifikatet.
7. Om det förenklade förfarandet tillämpas, får tullmyndigheten i exportlandet
föreskriva användning av varucertifikat EUR.1 med kännetecken för att de skall
kunna identifieras.
8. I det bemyndigande som avses i punkt 2 skall den behöriga myndigheten särskilt
ange
a) under vilka förhållanden ansökningar om varucertifikat EUR.1 skall göras,
b) på vilka villkor dessa ansökningar skall bevaras under minst tre år,
c) i fråga om de fall som avses i punkt 3 b, vilken myndighet som är behörig att
utföra den efterkontroll som avses i artikel 33 i detta protokoll.
9. Tullmyndigheten i exportlandet får förklara att vissa kategorier av varor inte
berättigar till den särskilda behandling som avses i punkt 2.
10. Tullmyndigheten skall vägra sådant bemyndigande som avses i punkt 2 till
exportörer, om dessa inte erbjuder de garantier som bedöms nödvändiga.
Tullmyndigheten kan återkalla bemyndigandet när som helst. Återkallandet skall
göras om den godkända exportören inte längre uppfyller villkoren eller inte längre
lämnar dessa garantier.
11. Den godkända exportören kan åläggas att informera tullmyndigheterna, i enlighet
med de bestämmelser som de fastställer, om de varor som han ämnar avsända, så
att det behöriga tullkontoret eventuellt kan utföra en kontroll före avsändandet av
varorna.
12. Tullmyndigheten i exportlandet får utföra alla de kontroller som de anser vara
nödvändiga av godkända exportörer. Exportörerna skall tillåta att detta görs.
1 3. Bestämmelserna i denna artikel skall inte påverka tillämpningen av gemenskapens,
medlemsstaternas ochTunisiens bestämmelser för tullformaliteter och användningen
av tulldokument.
111
Prop. 1995/96:34
Bilaga
Artikel 23
Uppgifi.sformulär och förklaring
1. Om artiklarna 3-5 skall tillämpas vid utfärdandet av varucertifikat EUR.1 skall det
behöriga tullkontoret vid utfärdandet av certifikat för produkter som innehåller
produkter med ursprung i Algeriet, Marocko eller gemenskapen, ta hänsyn till den
förklaring enligt förebilden i bilaga 6 som exportören i ursprungslandet skall lämna
antingen på fakturan för dessa produkter eller i en bilaga till fakturan.
2. Dock kan det berörda tullkontoret begära av exportören att han skall uppvisa ett
uppgiftsformulär, utlämnat i enlighet med punkt 3 och utformat efter förebilden i
bilaga 7, antingen för, att kontrollera riktigheten i de upplysningar som avser
förklaringen enligt punkt 1 eller för att få kompletterande uppgifter.
3. Uppgiftsformuläret för de berörda produkterna utlämnas på begäran av exportören
av dessa produkter, antingen i det fall som anges i punkt 2 eller på denne exportörs
initiativ, av det behöriga tullkontoret i den stat från vilken produkterna exporteras.
Det skall upprättas i två exemplar,varav ett exemplar återlämnas till den sökande,
som det åligger att överlämna det antingen till exportören av de slutligt framställda
produkterna eller till det tullkontor där varucertifikat EUR.1 begärs för dessa
produkter. Det andra exemplaret skall förvaras av det tullkontor som har utfärdat det
under minst tre år.
Artikel 24
Varucertifikatens giltighetstid
1. Ett varucertifikat EUR. 1 skall vara giltigt i fyra månader räknat från utfärdandedagen
i exportlandet och visas upp för tullmyndigheterna i importlandet inom den perioden.
2. Varucertifikat EUR.1 som lämnas in till tullmyndigheten i importlandet efter sista
dagen för uppvisande enligt punkt 1 får godkännas för förmånsbehandling om
underlåtelsen att lämna in certifikaten senast den föreskrivna dagen beror på force
majeure eller särskilda omständigheter.
3. I övriga fall av försenat uppvisande kan tullmyndigheten i importlandet godkänna
varucertifikaten EUR.1 om varorna har lämnats in till dem före ovannämnda sista
dag.
112
Prop. 1995/96:34
Bilaga
Artikel 25
Uppvisande av varucertifikat
Varucertifikat EUR.1 skall lämnas in till tullmyndigheten i importlandet i enlighet med de
bestämmelser som gäller i den staten. Samma myndighet kan begära en översättning av
ett varucertifikat EUR.1. Den kan också kräva att importanmälan åtföljs av en försäkran
från importören om att varorna uppfyller de villkor som gäller för tillämpningen av avtalet.
Artikel 26
Import av delleveranser
En isärtagen eller inte ihopsatt produkt, som omfattas av den allmänna regeln 2 a i kapitel
84 eller 85 i Harmoniserade systemet och som importeras genom delleveranser på de villkor
som har fastställts av de behöriga myndigheterna, skall på begäran av den person som
deklarerar varorna i tullen anses vara en enda produkt, och ett varucertifikat får lämnas in
för hela produkten vid import av den första delleveranserna.
Artikel 27
Fakturaförklaring
1. Trots artikel 17 skall intyg om ursprungskaraktären hos produkterna enligt detta
protokoll lämnas genom en förklaring, vars text återfinns i bilaga 4, och som skall
anges av exportören på fakturan, en ieveranssedel eller annan affärshandling som
beskriver de berörda produkterna på ett tillräckligt detaljerat sätt för att kunna
identifiera dem (nedan kallat "fakturaförklaring") för försändelser som endast
innehåller ursprungsprodukter och för vilket värdet av varje försändelse inte
överstiger 5 110 ecu.
2. Fakturaförklaringen skall fyllas i och undertecknas av exportören eller, på dennes
ansvar av den som representerar honom, enligt detta protokoll.
3. En fakturaförklaring skall upprättas för varje försändelse.
4. Exportören som upprättat en fakturaförklaring skall på begäran av tullmyndigheten
i exportlandet tillhandahålla varje rättfärdigande som gäller användningen av denna
förklaring.
5. Artiklarna 24 och 25 gäller i tillämpliga delar för fakturaförklaringen.
113
8 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 34
Prop. 1995/96:34
Bilaga
Artikel 28
Undantag från ursprungsintyg
1. Varor som sänds som småpaket frän privatpersoner till privatpersoner, eller ingär i
av en resandes personliga bagage, skall godtas som ursprungsvaror utan att ett
ursprungsintyg behöver uppvisas, förutsatt att importen av sådana varor inte har
kommersiell karaktär och att varorna har deklarerats uppfylla kraven i detta protokoll
samt att det inte finns något tvivel om riktigheten i en sådan förklaringen. I fråga om
postpaket kan denna försäkran göras på tullblankett C2/CP3 eller på ett papper som
fästs vid den blanketten.
2. Import som har tillfällig karaktär och uteslutande avser varor för mottagarens, den
resandes eller deras familjers personliga bruk skall inte anses vara import av
kommersiell karaktär, förutsatt att det av varans art och mängd är uppenbart att
syftet inte är kommersiellt.
3. Dessutom får det sammanlagda värdet av dessa varor inte överstiga 500 ecu ifråga
om småpaket eller 1 200 ecu ifråga om varor som ingår i en resandes personliga
bagage.
Artikel 29
Bevarande av ursprungsintyg och bevishandlingar
1. Den exportör som ansökt om varucertifikat EUR.1 skall under minst tre år bevara
kopian på fakturaförklaringen samt de handlingar som anges i artikel 18.1 och 18.3.
2. Den exportör som upprättat en fakturaförklaring skall bevara en kopia av denna
under minst tre år liksom de handlingar som anges i artikel 27.1.
3. Tullmyndigheten i exportlandet som utfärdar ett varucertifikat EUR.1 skall bevara
den ansökningsblankett som anges i artikel 18.2 under minst tre år.
4. Tyllmyndigheten i importlandet skall bevara varucertifikaten EUR.1 under tre år.
114
Prop. 1995/96:34
Bilaga
Artikel 30
Avvikelser och formella fel
1. Upptäckten av mindre avvikelser mellan uppgifterna i varucertifikatet EUR.1 eller
fakturaförklaringen och uppgifterna i de handlingar som lämnats in till
tullmyndigheten med avseende på formaliteterna vid importen av varorna medför
inte i sig själv att varucertifikatet EUR.1 eller fakturaförklaringen blir ogiltiga,
förutsatt att det vederbörligen har fastställs att dokumentet svarar mot de
inlämnade varorna.
2. Uppenbara formella fel som skrivfel i ett varucertifikat EUR.1 eller
fakturaförklaringen bör inte förorsaka att dokumentet avvisas om felen inte är av
den arten att det uppstår tvivel om att uppgifterna i dokumentet är korrekta.
Artikel 31
Belopp i ecu
1. De belopp i exportlandets nationella valuta som motsvarar de belopp som uttrycks
i ecu skall fastställas av exportlandet och meddelas den andra parten i detta avtal.
Om beloppen överstiger motsvarande belopp som fastställts av importlandet, skall
importlandet godta dem om varorna är fakturerade i exportlandets valuta eller i
någon av de i artikel 4 i detta protokoll nämnda länders valuta.
Om varor är fakturerade i en annan medlemsstats valuta, skall importlandet
godkänna det belopp som har anmälts av det berörda landet.
2. Fram till och med den 30 april 2000 skall de belopp som skall användas i varje
angiven valuta utgöra motvärdet i denna nationella valuta till beloppen uttryckta i
per ecu den 1 oktober 1994.
För varje efterföljande period på fem år skall beloppen i ecu och deras motvärde i
medlemsstaternas nationella valuta ses över av associeringsrådet på grundval av
ecuns växelkurser den första arbetsdagen i oktober månad året omedelbart före
femårsperioden.
Vid denna översyn skall associeringsrådet säkerställa att någon sänkning inte sker
av de belopp som skall användas i nationell valuta och skall dessutom beakta
önskemål om att bevara effekten av berörda gränser i reella termer. För det
ändamålet får associeringsrådet besluta om att ändra beloppen i ecu.
115
Prop. 1995/96:34
Bilaga
AVDELNING V
METODER FÖR ADMINISTRATIVT SAMARBETE
Artikel 32
Meddelande om stämplar och adresser
Tullmyndigheterna i medlemsstaterna och i Tunisien skall genom Europeiska
gemenskapernas kommission förse varandra med prov på den stämpelmärkning som
används på deras tullkontor vid utfärdandet av varucertifikat EUR.1 och med adresserna
till den tullmyndighet som är behöriga att utfärda varucertifikat EUR.1 och att kontrollera
certifikaten och fakturaförklaringen.
Artikel 33
Kontroll av varucertifikat EUR.1 och fakturaförklaringarna och uppgiftsformulären
1. Kontroll i efterhand av varucertifikat EUR.1 och fakturaförklaringar skall utföras
stickprovsvis eller närhelst tullmyndigheten i importlandet på goda grunder hyser
tvivel om dokumentets äkthet eller om riktigheten av uppgifterna rörande varornas
ursprungsstatus eller om att kraven i detta protokoll har uppfyllts.
2. För tillämpningen av punkt 1 skall tullmyndigheten i importlandet återsända
varucertifikat EUR.1 eller fakturaförklaringen eller en kopia av dessa, till
tullmyndigheten i exportlandet och, i tillämpliga fall, ange skälen i fråga om innehåll
eller form för en undersökning.
Till stöd för begäran om kontroll i efterhand skall de tillhandahålla alla de erhållna
handlingar och upplysningar som tyder på att uppgifterna i varucertifikat EUR.1
eller fakturaförklaringen inte är riktiga.
3. Exportlandets tullmyndighet skall vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa
varornas ursprungsstatus och att övriga krav i detta protokoll är uppfyllda. För det
ändamålet skall de ha rätt att begära alla slag bevis och att utföra alla slags
kontroller av exportörens räkenskaper, eller varje annan kontroll som de bedömer
lämplig.
4. Om tullmyndigheten i importlandet beslutar att uppskjuta beviljandet av
förmånsbehandling för den berörda produkten i avvaktan på resultatet av kontrollen,
skall de erbjuda importören att varorna utlämnas, med förbehåll för de
säkerhetsåtgärder som bedöms nödvändiga.
5. Tullmyndigheten i importlandet skall senast inom tio månader underrättas om
resultatet av kontrollen. Detta resultat måste klart utvisa om dokumenten är äkta
och om de berörda varorna kan anses vara ursprungsvaror och uppfyller kraven i
detta protokoll.
116
Prop. 1995/96:34
Bilaga
6. Om, vid välgrundad misstanke, inget svar erhålls inom tio månader från dagen för
begäran om kontroll, eller om svaret inte innehåller tillräckliga uppgifter för att
avgöra om dokumentet i fråga är äkta eller varornas verkliga ursprung, skall den
myndighet som har begärt kontrollen avslå ansökan om förmånsbehandling, utom
i fall av force majeure eller särskilda omständigheter.
7. Kontrollen i efterhand av uppgiftsformuläret enligt artikel 23 skall utföras i de fall
som anges i i punkt 1 och enligt motsvarande metoder som i punkterna 2-6.
Artikel 34
•Tvister
Om det uppstår en tvist i samband med de kontrollförfaranden som avses i artikel 33 och
som inte kan lösas mellan den tullmyndighet som begär kontroll och den tullmyndighet som
ansvarar för utförandet av denna kontroll eller leder till frågor angående tolkningen av detta
protokoll skall dessa överlämnas till tullsamarbetsrådet.
Tvister mellan importören och tullmyndigheterna i importlandet skall avgöras enligt
lagstiftningen i den staten.
Artikel 35
Påföljder
Påföljder skall drabba varje person som upprättar, eller låter upprätta, ett dokument som
innehåller oriktiga upplysningar i syfte att erhålla förmånsbehandling för varor.
Artikel 36
Frizoner
1. Medlemsstaterna och Tunisien skall vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa
att varor som exporteras på grundval av ett varucertifikat EUR.1, och som under
transporten lagras i en frizon på deras territorier, inte ersätts med andra varor och att de
inte undergår någon hantering annan än normala förfaranden för att förhindra dem från att
försämras.
2. Med undantag från bestämmelserna i punkt 1 skall, om varor med ursprung i
gemenskapen eller i Tunisien som importeras till en frizon på grundval av ett varucertifikat
EUR.1 och där genomgår bearbetning eller förädling, de berörda myndigheterna på
exportörens begäran utfärda ett nytt varucertifikat EUR.1, om den genomförda
bearbetningen eller förädlingen är förenlig med bestämmelserna i detta protokoll.
117
Prop. 1995/96:34
Bilaga
AVDELNING VI
CEUTA OCH MELILLA
Artikel 37
Tillämpning av protokollet
1. Begreppet "gemenskapen" som används i detta protokoll omfattar inte Ceuta och
Melilla. Begreppet "varor med ursprung i gemenskapen" omfattar inte varor med
ursprung i dessa zoner.
2. Detta protokoll skall tillämpas på motsvarande sätt på varor med ursprung i Ceuta
och Melilla, men endast enligt de särskilda villkor som anges i artikel 38.
Artikel 38
Särskilda villkor
1. Följande bestämmelser skall tillämpas i stället för artikel 2-4 punkterna 1 och 2 och
hänvisningar till den artikeln skall på motsvarande sätt betraktas som hänvisningar
till den här artikeln.
2. Förutsatt att varorna har transporterats direkt i enlighet med bestämmelserna i
artikel 15, skall följande anses som
1. varor med ursprung i Ceuta eller Melilla:
a) Varor helt framställda i Ceuta eller Melilla.
b) Varor framställda i Ceuta och Melilla vid vars framställning andra varor än de
som avses i a har använts, förutsatt att
i) dessa varor har undergått tillräcklig bearbetning eller förädling i enlighet med
artikel 7 i detta protokoll, eller att
ii) varorna har sitt ursprung i Tunisien eller i gemenskapen enligt detta protokoll,
eller när villkoren enligt artikel 4.3 och 4.4 är uppfyllda, i Algeriet eller i
Marocko, förutsatt att de har överlämnats till bearbetning eller förädling i
högre grad än den otillräckliga bearbetning eller förädling som avses i
artikel 8.
2. varor med ursprung i Tunisien:
a) Varor helt framställda i Tunisien.
b) Varor framställda i Tunisien vid vars framställning andra varor än de som avses i a
har använts, förutsatt att
i) dessa varor har undergått tillräcklig bearbetning eller förädling i enlighet med
artikel 7 i detta protokoll, eller att
118
Prop. 1995/96:34
Bilaga
ii) varorna har sitt ursprung i Ceuta och Melilla eller i gemenskapen enligt detta
protokoll, eller när villkoren enligt artikel 4.3 och 4.4 är uppfyllda, i Algeriet eller
Marocko, förutsatt att de har överlämnats till bearbetning eller förädling i högre
grad än den otillräckliga bearbetning eller förädling som avses i artikel 8.
3. Ceuta och Melilla skall anses som ett enda territorium.
4. Exportören eller hans representant skall ange "Tunisien" och "Ceuta och Melilla" i fält
2 på varucertifikat EUR.1. Avseende varor som har sitt ursprung i Ceuta eller Melilla,
skall detta dessutom anges i fält 4 på varucertifikat EUR.1.
5. Den spanska tullmyndigheten skall ansvara för tillämpningen av detta protokoll i Ceuta
och Melilla.
119
AVDELNING VII
SLUTBESTÄMMELSER
Prop. 1995/96:34
Bilaga
Artikel 39
Ändringar i protokollet
Associeringsrådet kan besluta att på begäran av den ena eller andra parten, eller
tullsamarbetsrådet, ändra tillämpningen av bestämmelsen i detta protokoll.
Vid den undersökningen skall särskild hänsyn tas till parternas deltagande i
frihandelsområden eller tullunioner med tredje land.
Artikel 40
T ullsamarbetskomitté
1. En tullsamarbetskommitté skall upprättas med ansvar för administrativt samarbete med
avseende på en korrekt och enhetlig tillämpning av detta protokoll, och den skall också
utföra alla andra uppgifter på tullområdet som kan komma att anförtros den.
2. Kommittén skall vara sammansatt av, å ena sidan, experter från medlemsstaterna och
tjänstemän från enheterna på Europeiska gemenskapernas kommission med ansvar för
tullfrågor och, å andra sidan, experter som utses av Tunisien.
Artikel 41
Bilagor
Bilagorna till detta protokoll skall utgöra en integrerad del av protokollet.
Artikel 42
Genomförande av protokollet
Både gemenskapen och Tunisien skall vidta de åtgärder som är nödvändiga för
genomförandet av detta protokoll.
Artikel 43
Överenskommelser med Algeriet och Marocko
De avtalsslutande parterna skall vidta de åtgärder som är nödvändiga för att sluta sådana
överenskommelser med Algeriet och Marocko som gör att detta protokoll kan tillämpas. De
avtalsslutande parterna skall underrätta varandra om vilka åtgärder som vidtagits för det
ändamålet.
Artikel 44
Varor under transit eller i lager
Bestämmelserna i avtalet får tillämpas på varor som uppfyller villkoren i detta protokoll och
som på dagen då avtalet om frihandel och handelsrelaterade frågor träder i kraft antingen
befinner sig under transit eller tillfälligt är lagrade i tullager eller i frizoner i gemenskapen
eller i Tunisien, eller då bestämmelserna i artikel 3-5 tillämpas, i Algeriet eller Marocko
förutsatt att ett varucertifikat EUR.1, som har attesterats i efterhand av de behöriga
myndigheterna i exportlandet, tillsammans med dokument som visar att varorna har
transporterats direkt, inom fyra månader från den dagen har överlämnats till
tullmyndigheten i importlandet.
120
Prop. 1995/96:34,
Bilaga
BILAGA /
ANMÄRKNINGAR
Dessa anmärkningar skall, om nödvändigt, tillämpas på alla varor som tillverkas av icke-
ursprungsmaterial, även om de inte omfattas av de särskilda villkor som anges i
förteckningen i bilaga II, utan omfattas av regeln om ändring av tulltaxenummer som
fastställs i artikel 7.1.
Anmärkning 1
1.1 I förteckningens första två kolumner beskrivs den framställda produkten. Den första
kolumnen innehåller det tulltaxe- eller kapitelnummer som används i Harmoniserade
systemet och den andra kolumnen innehåller den varubeskrivning som används i
detta system för detta tulltaxenummer eller kapitel. För varje uppgift i de första två
kolumnerna finns en regel angiven i kolumn 3 eller 4. Om en post i den första
kolumnen föregås av ordet "ur", betyder detta att regeln i kolumn 3 eller 4 endast
gäller för den del av numret eller kapitlet som anges i kolumn 2.
1.2 Om flera tulltaxenummer är grupperade tillsammans i kolumn 1, eller ett
kapitelnummer angivits och varubeskrivningen i kolumn 2 därför angivits i allmänna
termer, gäller den motsvarande regeln i kolumn 3 eller 4 för alla de varor som enligt
Harmoniserade systemet klassificeras enligt de olika numren i kapitlet eller enligt
något av de tulltaxenummer som är grupperade där.
Anmärkning 2
2.1 Om ett tulltaxenummer eller en del av ett tulltaxenummer inte finns med i
förteckningen, tillämpas den regel om "ändring av tulltaxenummer" som avses i
artikel 7.1. Om regeln om ändring av tulltaxenummer tillämpas på någon av varorna
i förteckningen, anges detta i kolumn 3.
2.2 Den behandling eller bearbetning som krävs enligt en regel i kolumn 3 skall utföras
endast avseende de icke-ursprungsmaterial som används. På samma sätt tillämpas
de begränsningar som anges i kolumn 3 endast på det icke- ursprungsmaterial som
används.
2.3 Om en regel anger att "material enligt vilket tulltaxenummer som helst" kan
användas, kan också material som anges under samma tulltaxenummer som
produkten användas, men eventuellt med särskilda begränsningar som också kan
anges i regeln. Uttrycket "tillverkad av material enligt vilket tulltaxenummer som
helst, inklusive andra material enligt tulltaxenummer..." innebär att endast material
som är klassificerat enligt samma tulltaxenummer som en produkt i en annan
beskrivning än den produkt som anges i kolumn 2 i förteckningen får användas.
121
Prop. 1995/96:34'
Bilaga
2.4 Om en produkt, som är gjord av icke-ursprungsmaterial, och som har uppnått
ursprungsstatus under tillverkningen genom tillämpning av regeln om ändring av
tulltaxenummer, eller den regel i förteckningen som avser den produkten, används
som material under en annan produkts tillverkningsprocess, är inte reglerna rörande
den produkt som den ingår i tillämpliga på den.
Exempel:
En motor enligt tulltaxenummer 8407, för vilken regeln föreskriver att värdet av det
icke-ursprungsmaterial som ingår inte får överstiga 40 % av priset fritt fabrik, är
tillverkad av "annat legerat stål, grovt tillformat genom smidning" enligt tulltaxenummer
7224.
Om detta smide har smitts i det berörda landet av ett göt med icke-ursprungsstatus,
har det redan fått ursprungsstatus med stöd av regeln för tulltaxenummer ur 7224 i
förteckningen. Smidet kan sedan räknas som ursprungsvara vid beräkningen av värdet
på icke-ursprungmaterialet som kan användas vid tillverkningen av motor nr 8407,
utan hänsyn till om det framställts i samma fabrik eller i en annan. Värdet av götet med
icke-ursprungsstatus skall därför inte räknas med när värdet av icke-ursprungsmaterial
som använts läggs samman.
2.5 Även om en förändring av bestämmelsen för ett nummer eller andra bestämmelser
i förteckningen uppfylls skall en produkt inte få ursprungsstatus om den genomförda
bearbetningen i sin helhet är otillräcklig enligt artikel 6.
Anmärkning 3
3.1 Regeln i förteckningen anger den minsta behandling eller bearbetning som erfordras
och ytterligare behandling eller bearbetning ger också urspungsstatus. Däremot kan
utförandet av mindre behandling eller bearbetning inte ge ursprungsstatus. Om alltså
en regel fastslår att icke-ursprungsmaterial i ett visst tillverkningsstadium får
användas, är användning av sådana material i ett tidigare tillverkningsstadium
tillåten medan användningen av sådana material i ett senare tillverkningsstadium inte
är tillåten.
3.2 Om en regel i förteckningen anger att en produkt får tillverkas av mer än ett
material, innebär detta att vilket eller vilka som helst av dessa material får användas.
Det krävs inte att alla material används.
Exempel
Regeln för tyger anger att naturliga fibrer får användas och att bl.a. kemiska material
också får användas. Denna regel innebär inte att naturfibrer och kemiska material
måste användas tillsammans. Det är möjligt att använda det ena eller andra av
dessa material eller båda tillsammans.
122
Prop. 1995/96:34
Bilaga
Om en begränsning gäller för det ena materialet, och andra begränsningar gäller för
de andra materialen, tillämpas dessa begränsningar endast på de material som
faktiskt används.
Exempel
Regeln för symaskiner specificerar att både trådspänningsmekanismen och
mekanismen för sicksackning måste ha ursprungsstatus. Dessa två begränsningar
tillämpas endast om de berörda mekanismerna faktiskt ingår i symaskinen.
3.3 Om en regel i förteckningen anger att en produkt måste tillverkas av ett särskilt
material, hindrar villkoret självklart inte användning av andra material som, på grund
av sin beskaffenhet, inte kan uppfylla det villkoret.
Exempel
Regeln för tulltaxenummer 1904, som uttryckligen utesluter användning av
spannmål eller av varor härledda från spannmål, hindrar inte användning av
mineralsalter, kemikalier och andra tillsatsämnen som inte har framställts av
spannmål.
Exempel
I fråga om en produkt som tillverkas av bondade material är det, om det endast är
tillåtet att använda garn som utgör icke-ursprungsmaterial för detta slag av produkt,
inte möjligt att använda bondad duk som utgångsmaterial - även om bondad duk
normalt inte kan tillverkas av garn. I detta fall befinner sig utgångsmaterialet normalt
i stadiet före garnstadiet - dvs. fiberstadiet.
Se också anmärkning 6.3 avseende textilier.
3.4 Om två eller flera procentsatser anges i en regel i förteckningen för det högsta
värdet för icke-ursprungsmaterial som kan användas, får dessa procentsatser inte
läggas samman. Värdet av allt icke-ursprungsmaterial som används får med andra
ord aldrig överstiga den högsta av de angivna procentsatserna. Dessutom får de
enskilda procentsatserna för de särskilda material som de är tillämpliga på inte
överskridas.
Anmärkning 4
4.1 Begreppet "naturfibrer" används i förteckningen för att ange andra fibrer än konst-
eller syntetfibrer och är begränsat till stadiet innan spinningen äger rum, inklusive
avfall, och, om inte annat anges, inbegriper begreppet "naturfibrer" sådana fibrer
som har kardats, kammats eller beretts på annat sätt, men inte spunnits.
4.2 Begreppet "naturfibrer" inbegriper tagel enligt nr 0503, natursilke enligt nr 5002 och
5003 samt ullfibrer, fina eller grova djurhår enligt nr 5101 - 5105, bomullsfibrer
enligt nr 5201 - 5203 och andra vegetabiliska fibrer enligt nr 5301 - 5305.
123
Prop. 1995/96:34
Bilaga
4.3 Begreppen "textilmassa", "kemiska material" och "material för papperstillverkning"
används i förteckningen för att ange de material som inte klassificeras i kapitel 50
- 60 och som kan användas för tillverkning av syntet-, konst- eller pappersfibrer
eller -garn.
4.4 Begreppet "konststapelfibrer" används i förteckningen för att ange fiberkabel av
syntetfilament eller av regenatfilament, stapelfibrér eller avfall enligt nr 5501 -
5507.
Anmärkning 5
5.1 I fråga om de varor, som klassificeras enligt de tulltaxenummer i förteckningen för
vilka det görs en hänvisning till denna anmärkning, skall inte villkoren i kolumn 3 i
förteckningen tillämpas på bastextilmaterial som används vid deras tillverkning, och
som sammanlagt utgör 10 % eller mindre av totalvikten på alla de bastextilmaterial
som har använts (se också anmärkning 5.3 och 5.4 nedan).
5.2 Denna tolerans gäller emellertid endast för biandvaror som har tillverkats av två eller
flera bastextilmaterial.
Följande är bastextilmaterial:
Silke.
Ull.
— Grova djurhår.
— Fina djurhår.
— Tagel.
— Bomull.
— Material för papperstillverkning och papper.
— Lin.
— Mjukhampa.
— Jute och andra bastfibrer för textilt ändamål.
— Sisal och' andra textilfibrer från växter av släktet Agave
— Kokosfibrer, manillahampa, rami och andra vegetabiliska textilfibrer.
— Syntetkonstfilament.
— Regenatkonstfilament.
— Syntetkonststapelfibrer.
— Regenatkonststapelfibrer.
Exempel
Ett garn enligt nr 5205 tillverkat av bomullsfibrer enligt nr 5203 och
syntetstapelfibrer enligt nr 5506 är ett biandgarn. Därför får syntetiska stapelfibrer
som inte uppfyller ursprungsreglerna (vilka kräver tillverkning från kemiska material
eller textilmassa) användas upp till 10 % av garnets vikt.
124
Prop. 1995/96:34
Bilaga
Exempel
Ett tyg av ull enligt nr 5112 tillverkat av ullgarn enligt nr 5107 och syntetiskt gam
av stapelfibrer enligt nr 5509 är ett blandat tyg. Syntetiskt garn som inte uppfyller
ursprungsreglerna (vilka kräver tillverkning från kemiska material eller textilmassa)
eller garn av ull som inte uppfyller ursprungsreglerna (vilka kräver tillverkning från
naturfibrer, inte kardade eller kammade eller på annat sätt förberedda för spinning)
eller en kombination av de två kan användas upp till 10 % av tygets vikt.
Exempel
En tuftad duk av textilmaterial enligt nr 5802 tillverkad av bomullsgarn enligt nr
5205 och bomullsvävnader enligt nr 5210 är en blandprodukt endast om
bomullstyget självt är ett biandtyg gjort av garn som klassificeras enligt två skilda
tulltaxenummer, eller om de använda bomullsgarnerna själva är blandningar.
Exempel
Om den tuftade dukvaran av textilmaterial varit tillverkad av bomullsgarn enligt nr
5205 och syntetiskt tyg enligt nr 5407 är de använda garnerna två skilda
bastextilmaterial och den tuftade dukvaran av textilmaterialet är följaktligen en
blandprodukt.
Exempel
En tuftad matta tillverkad av både regenatgarn och bomullsgarn och på baksidan
förstärkt med jute är en blandprodukt eftersom tre basextilmaterial använts. Allt
icke-ursprungsmaterial som använts i ett senare tillverkningsstadium än vad regeln
tillåter får således användas, förutsatt att dess sammanlagda vikt inte överstiger 10
% av textilmaterialens vikt i mattan. Både den juteförstärkta baksidan och
regenatgarnet skulle kunna importeras vid detta stadium, förutsatt att viktvillkoren
är uppfyllda.
5.3 I fråga om tyger som innehåller "garn av segmenterad polyuretan med mjuka
segment av polyeter, även överspunnet" är denna tolerans 20 % för sådant garn.
5.4 I fråga om tyger som innehåller remsor som utgörs av en kärna, bestående av
antingen aluminiumfolie eller av plastfilm med eller utan överdrag av
aluminiumpulver, med en bredd som inte överstiger 5 mm, och som är
sammanfogad mellan två plastfilmer med hjälp av klister, är denna tolerans 30 %
för sådana remsor.
Anmärkning 6
6.1 Ifråga om de textilvaror i förteckningen som är märkta med en fotnot som hänvisar
till denna anmärkning, får textilmaterial, med undantag av foder och mellanfoder.
125
Prop. 1995/96:34
Bilaga
som inte uppfyller regeln i kolumn 3 i förteckningen för de berörda
konfektionsvarorna användas, förutsatt att de klassificeras enligt ett annat
tulltaxenummer än varan och att deras värde inte överstiger 8 % av varans pris fritt
fabrik.
6.2 Material som inte klassificeras enligt kapitel 50-63 får användas fritt, oavsett om
de innehåller textilmaterial.
Exempel
Om en bestämmelse i förteckningen anger, att garn skall användas för en viss
beklädnadsprodukt, t.ex. byxor, förhindrar inte detta användandet av metallföremål
som t.ex. knappar, eftersom knappar inte klassificeras enligt kapitel 50-63. Av
samma skäl förhindras inte användandet av blixtlås även om blixtlås normalt
innehåller textilmaterial.
6.3 Då en procentregel gäller, måste hänsyn tas till utstyrselns och tillbehörens värde
vid beräkningen av värdet av ingående icke-ursprungsmaterial.
Anmärkning 7
7.1 I fråga om numren ur 2707, 2713-2715, ur 2901, ur 2902 och ur 3403 avses med
"särskilda processer" följande:
a) Vakuumdestillation
b) Omfattande fraktionerad omdestillation.'
c) Krackning.
d) Reformering.
e) Extraktion med selektiva lösningsmedel.
f) Den process som omfattar alla följande behandlingar: behandling med
koncentrerad svavelsyra, oleum (rykande svavelsyra) eller svaveltrioxid och
efterföljande neutralisering med alkali samt blekning och rening med naturligt
aktiva jordarter, aktiverade jordarter, aktiverat kol eller bauxit.
g) Polymerisation.
h) Alkylering.
i) Isomerisering.
7.2 Med särskild process enligt nr 2710, 2711 och 2712 förstås följande:
a) Vakuumdestillation
b) Omfattande fraktionerad omdestillation.'
c) Krackning.
d) Reformering.
e| Extraktion med selektiva lösningsmedel.
f) Den process som omfattar alla följande behandlingar: behandling med
koncentrerad svavelsyra, oleum (rykande svavelsyra) eller svaveltrioxid och
efterföljande neutralisering med alkali samt blekning och rening med naturligt
aktiva jordarter, aktiverade jordarter, aktiverat kol eller bauxit.
126
Se kompletterande anmärkning 4 b i kapitel 27 i Kombinerade nomenklaturen.
Prop. 1995/96:34
Bilaga
g) Polymerisering.
h) Alkylering.
ij) Isomerisering.
k) Endast för tungoljor enligt nr 2710: avsvavling med hydrogen om de bearbetade
produkternas svavelinnehåll reduceras med minst 85% (ASTM D 1266 — 59 T).
l) Endast för tungoljor enligt nr 2710: avparaffinering på annat sätt än genom enkel
filtrering.
m) Endast för tungoljor enligt nr 2710: hydrogenbehandling, annan än avsvavling,
vid vilken hydrogen vid ett tryck över-20 bar och en temperatur över 250°C
aktivt deltar i en kemisk reaktion med hjälp av en katalysator. Efterföljande
hydrering av smörjoljor enligt nr 2710 00 81 —2710 00 98 (t.ex. hydrofinishing
eller avfärgning) för att framför allt förbättra färg eller stabilitet skall emellertid
inte räknas som en särskild process.
n) Endast för eldningsoljor enligt nr 2710 00 71—2710 00 78; atmosfärisk
destillation om mindre än 30 volymprocent destillat (inklusive
destillationsförluster) erhålls vid 300°C enligt ASTM D 86.
o) Endast för andra tungoljor än dieselbrännoljor och eldningsoljor enligt nr 2710:
bearbetning vid elektrisk högfrekvensurladdning.
7.3 I fråga om numren ur 2707, 2713-271 5, ur 2901, ur 2902 och ur 3403 enkel
behandling bestående i rengöring, dekantering, avsaltning, vattenseparering,
filtrering, färgning, ett svavelinnehåll som är resultatet av att produkter med olika
svavelinnehåll blandas eller någon kombination av dessa behandlingar medför inte
ursprungsstatus.
127
Prop. 1995/96:34
Bilaga
Förteckning över den behandling och bearbetning av icke-
ursprungsmaterial som måste utföras för att den tillverkade
produkten skall få ursprungsstatus
128
Prop. 1995/96:34.
Bilaga
Varuslag
Kött av nötkreatur eller
andra oxdjur, färskt eller
kylt
0202
Kött av nötkreatur eller
andra oxdjur, fryst
0206
0210
Andra ätbara slaktbi-
produkter av nötkreatur,
andra oxdjur, svin, får,
get, häst, åsna, mula eller
mulåsna, färska, kylda
eller frysta
Kött och andra ätbara
slaktbiprodukter, saltade,
torkade eller rökta; ätbart
mjöl av kött eller
slaktbiprodukter
Behandling eller bearbetning av icke-
(3)
(4)
0302 till
0305
Annan fisk än levande fisk
0402
0404 till
0406
0403
Mejeriprodukter
Kämmjölk, filmjölk,
gräddfil, yoghurt, kefir och
annan fermenterad eller
syrad mjölk och grädde,
även koncentrerade,
försatta med socker eller
annat sötningsmedel,
smaksatta eller
innehållande frukt, bär
eller kakao
9 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 34
Tillverkning på basis av
material enligt alla
nummer utom kött av
nötkreatur eller andra
oxdjur, fryst enligt nr 0202
Tillverkning på basis av
material enligt alla
nummer utom kött av
nötkreatur eller andra
oxdjur, färskt eller kylt
enligt nr 0201
Tillverkning på basis av
material enligt alla
nummer utom kroppar
enligt nr 0201-0205
Tillverkning på basis av
material enligt alla
nummer utom kött och
slaktbiprodukter enligt nr
0201-0208 eller lever av
fjäderfä enligt nr 0207
Tillverkning vid vilken
alla använda material
enligt kapitel 3 redan
måste ha ursprungsstatus
Tillverkning på basis av
materia] enligt alla
nummer utom mjölk eller
grädde enligt nr 0401 eller
0402
Tillverkning vid vilken
— alla använda material
enligt kapitel 4 redan
måste ha
ursprungsstatus,
— all frukt- och bärsaft
(utom saft av ananas,
lime eller grapefrukt)
enligt nr 2009 redan
måste ha ursprungs-
status,
— värdet på använda
material enligt kapitel
17 inte överstiger
30 % av produktens
pris från fabrik
129
Prop. 1995/96:34
Bilaga
0408
ur 0502
ur 0506
ur 0710
till
ur 0713
ur 0710
ur 0711
0811
Fågelägg utan skal samt
äggula, färska, torkade,
ångkokta eller kokta i
vatten, gjutna, frysta eller
på annat sätt konserverade,
även försatta med socker
eller annat sötningsmedel
Borst och andra hår av
svin, hår av grävling,
bearbetade
Ben och kvicke,
obearbetade
Ätliga grönsaker, frysta
eller torkade, tillfälligt
konserverade, med
undantag av nr ur 0710
och 0711
Sockermajs (även
ångkokad eller kokad i
vatten), fryst
Sockermajs, tillfälligt
konserverad
Frukt, bär och nötter (även
ångkokta eller kokta i
vatten), frysta, med eller
utan tillsats av socker eller
annat sötningsmedel:
— Med tillsats av socker
— Andra
Tillverkning på basis av
material enligt alla
nummer utom fågelägg
enligt nr 0407
Rengöring, desinficering,
sortering och uträtning av
borst och andra hår
Tillverkning vid vilken
alla använda material
enligt kapitel 2 redan
måste ha ursprungsstatus
Tillverkning vid vilken
alla använda
grönsaksmaterial redan
måste ha ursprungsstatus
Tillverkning på basis av
färsk eller kyld sockermajs
Tillverkning på basis av
färsk eller kyld sockermajs
Tillverkning vid vilken
värdet på använda material
enligt kapitel 17 inte
överstiger 30 % av
produktens pris från fabrik
Tillverkning vid vilken
alla frukter, bär och nötter
redan måste ha
ursprungsstatus
130
Prop. 1995/96:34
Bilaga
|
HS-nr |
Varuslag |
Behandling eller bearbetning av icke- | |
|
(1) |
(2) |
(3) |
(4) |
|
0812 |
Frukt, bär och nötter, |
Tillverkning vid vilken alla | |
|
0813 |
Frukt och bär, torkade, |
Tillverkning vid vilken alla | |
|
0814 |
Skal av citrasfrukter eller |
Tillverkning vid vilken alla | |
|
ur kapitel 11 |
Produkter av kvarn- |
Tillverkning vid vilken alla | |
|
ur 1106 |
Mjöl av torkade och |
Torkning och målning av | |
|
1301 |
Schellack o.d.; naturliga |
Tillverkning vid vilken |
131
Prop. 1995/96:34
Bilaga
Ister; annat gnsfett och
fjäderfäfett, utsmälta, även
utpressade eller extraherade
med lösningsmedel:
Fett från ben eller
avfall
Tillverkning på basis av
material enligt alla nummer
utom nr 0203,0206 eller
0207 eller ben enligt nr
0506
Annat
Tillverkning på basis av
kött eller ätliga
slaktbiprodukter av svin
enligt nr 0203 eller 0206
eller av kött och ätbara
slaktbiprodukter av fjäderfä
enligt nr 0207
1502
Fetter av nötkreatur, andra
oxdjur, får eller getter, råa
eller utsmälta, även
utpressade eller extraherade
med lösningsmedel:
Fett från ben eller
avfall
Tillverkning på basis av
material enligt alla nummer
utom nr 0201,0202, 0204
eller 0206 eller ben enligt
nr 0506
Annat
Tillverkning vid vilken alla
använda animaliematerial
enligt kapitel 2 redan måste
ha ursprungsstatus
1504
Fetter och oljor av fisk eller
havsdäggdjur samt
fraktioner av sådana fetter
eller oljor, även raffinerade
men inte kemiskt
modifierade:
Fasta fraktioner av
fiskoljor och fetter och
oljor av havsdäggdjur
Tillverkning pä hasis av
material enligt alla nummer,
inklusive andra material
enligt nr 1504
Andra slag
Tillverkning vid vilken alla
använda animaliematerial
enligt kapitel 2 och 3 redan
måste ha ursprungsstatus
132
Prop. 1995/96:34
Bilaga
|
| HS-nr |
Varuslag |
Behandling eller bearbetning av icke- | |
|
il (,) |
(2) |
(3) |
(4) |
ur 1505
Raffinerad lanolin
Tillverkning på basis av rätt
ullfett enligt nr 1505
1506
Andra animaliska fetter och
oljor samt fraktioner av
sådana fetter eller oljor,
även raffinerade men inte
kemiskt modifierade:
— Fasta fraktioner
— Andra slag
Tillverkning på basis av
material enligt alla nummer
inklusive andra material
enligt nr 1506
Tillverkning vid vilken alla
använda animaliematerial
enligt kapitel 2 redan måste
ha ursprungsstatus
ur 1507 till
1515
ur 1516
ur 1517
Vegetabiliska oljor och
fraktioner av dessa oljor,
även raffinerade men inte
kemiskt modifierade:
— Fasta fraktioner, med
undantag av jojoba-
olja
— Andra slag, med
undantag av:
— Tungolja;
myrtenvax och
japanvax
— För tekniskt eller
industriellt bruk,
med undantag av
tillverkning av
livsmedel
Animaliska eller
vegetabiliska fetter och
oljor samt fraktioner av
sådana fetter eller oljor,
som omförestrats (även
intemt), även raffinerade
men inte vidare bearbetade
Ätbara flytande blandningar
av vegetabiliska oljor enligt
nr 1507-1515
Tillverkning på basis av
andra material enligt nr
1507-1515
Tillverkning vid vilken alla
använda grönsaksmaterial
redan måste ha
ursprungsstatus
Tillverkning vid vilken alla
använda animalie- och
grönsaksmaterial redan
måste ha ursprungsstatus
Tillverkning vid vilken alla
använda grönsaksmaterial
redan måste ha
ursprungsstatus
133
Prop. 1995/96:34
Bilaga
HS-nr
| (1)
ur 1519
1601
1602
1603
1604
1605
ur 1701
Varuslag
(2)
Tekniska fettalkoholer
samma karaktär som
konstgjorda vaxer
Korv och liknande
produkter av kött,
slaktbiprodukter eller blod;
beredningar av dessa
produkter
Kött, andra slaktbiprodukter
och biod, beredda eller
konserverade på annat sätt
Extrakter och safter av kött,
fisk, kräftdjur, blötdjur eller
andra ryggradslösa
vattendjur
Fisk, beredd eller
konserverad; kaviar och
kaviarersättning som
framställts av fiskrom
Kräftdjur, blötdjur och
andra ryggradslösa
vattendjur beredda eller
konserverade
Socker från sockerrör eller
sockerbetor samt kemiskt
ren sackaros, i fast form,
med tillsats av aromämnen
eller färgämnen
Behandling eller bearbetning av icke-
(3)
(4)
Tillverkning på basis av
material enligt alla rubriker,
inklusive fettsyror enligt nr
1519
Tillverkning på basis av
animalier enligt kapitel 1
Tillverkning på basis av
animalier enligt kapitel 1
Tillverkning på basis av
animalier enligt kapitel 1.
Ail använd fisk, alla
använda kräftdjur, blötdjur
eller andra ryggradslösa
djur måste redan ha
ursprungsstatus
Tillverkning vid vilken all
använd fisk eller kaviar
redan måste ha
ursprungsstatus
Tillverkning vid vilken alla
använda kräftdjur, blötdjur
eller andra ryggradslösa
djur redan måste ha
ursprungsstatus
Tillverkning vid vilken
värdet på använda material
enligt kapitel 17 inte
överstiger 30 % av
produktens pris från fabrik
134
Prop. 1995/96:34
Bilaga
Varuslag
Behandling eller bearbetning av icke-
(2)
(3)
(4)
|
1702 |
Annat socker, inbegripet | ||
|
— Kemiskt ren maltos |
Tillverkning på basis av | ||
|
— Annat socker i fast |
Tillverkning vid vilken | ||
|
— Annat |
Tillverkning vid vilken alla | ||
|
ur 1703 |
Melass erhållen vid |
Tillverkning vid vilken | |
|
1704 |
Sockerkonfektyr (inbegripet |
Tillverkning vid vilken alla | |
|
1806 |
Choklad och andra |
Tillverkning vid vilken alla |
135
Prop. 1995/96:34
Bilaga
|
HS-nr |
Varuslag |
|
(1) |
(2) |
Behandling eller bearbetning av icke-
Maltextrakt;
livsmedelsberedningar av
mjöl, stärkelse eller
maltextrakt, som inte
innehåller kakaopulver eller
innehåller mindre än 50
viktprocent kakaopulver,
inte nämnda eller
inbegripna någon
annanstans; livsmedels-
beredningar av varor enligt
nr 0401-0404, som inte
innehåller kakaopulver eller
innehåller mindre än 10
viktprocent kakaopulver,
inte nämnda eller
inbegripna någon
annanstans:
Maltextrakt
Tillverkning på basis av
spannmål enligt kapitel 10
Annat
Tillverkning vid vilken alla
använda material är
klassificerade enligt ett
annat nummer än
produktens nummer,
förutsatt att värdet på de
använda materialen enligt
kapitel 17 inte överstiger 30
% av produktens pris från
fabrik
1902
Pastaprodukter, såsom
spagetti, makaroner, nudlar,
lasagne, gnocchi, ravioli
och cannelloni, även kokta,
fyllda (med kött eller andra
födoämnen) eller på annat
sätt beredda; couscous,
även beredd
1903
Tapioka och produkter som
ersätter tapioka, framställda
av stärkelse, i form av
flingor, gryn o.d.
Tillverkning vid vilken all
spannmål (utom
durumvete), allt kött, alla
slaktbiprodukter, all fisk,
alla kräftdjur eller blötdjur
som använts redan måste ha
ursprungsstatus
Tillverkning på basis av
material enligt alla nummer
utom potatisstärkelse enligt
nr 1108
136
Prop. 1995/96:34
Bilaga
|
| IlS-nr |
Varuslag |
Behandling eller bearbetning av icke- | |
|
(1) |
(2) |
(3) |
(4) |
1904
Livsmedelsberedningar
erhållna genom svallning
eller röstning av spannmål
eller spannmålsprodukter
(t.ex. majsflingor);
spannmål, annan än majs, i
form av kom, förkokt eller
på annat sätt beredd
— Inte innehållande
kakao:
Innehållande kakao
1905
2001
2002
Bakverk, även innehållande
kakao; nattvardsbröd,
tomma oblatkapslar av
sådana slag som är lämpliga
för farmaceutiskt bruk,
sigilloblater och liknande
produkter
Grönsaker, frukt, bär, nötter
och andra ätbara växtdelar,
beredda eller konserverade
med ättika eller ättiksyra
Tomater, beredda eller
konserverade på annat sätt
än med ättika eller ättiksyra
Tillverkning vid vilken
— all använd spannmål
och allt använt mjöl
(utom majs av arten
Zea indurata och
durumvete och
produkter erhållna av
dessa) måste vara helt
framställda, och
— värdet på de använda
materialen i kapitel 17
inte överstiger 30 % av
priset på produkten
från fabrik
Tillverkning på basis av
material som inte är
klassificerade enligt
nummer 1806, förutsatt att
värdet på dc använda
materialen enligt kapitel 17
inte överstiger 30 % av
produktens pris från fabrik
Tillverkning på basis av
material enligt alla nummer
utom nummer enligt kapitel
11
Tillverkning vid vilken alla
använda frukter, bär, nötter
eller grönsaker redan måste
ha ursprungsstatus
Tillverkning vid vilken alla
använda tomater redan
måste ha ursprungsstatus
137
Prop. 1995/96:34
Bilaga
|
| HS-nr i <» |
Varuslag (2) |
Behandling eller bearbetning av icke- | |
|
(3) |
(4) | ||
|
2003 |
Svampar och tryffel, |
Tillverkning vid vilken all | |
|
2004 och 2005 |
Andra grönsaker, beredda |
Tillverkning vid vilken alla | |
|
2006 |
Frukt, bär, nötter, fruktskal |
Tillverkning vid vilken | |
|
2007 |
Sylter, frukt- och bärgeléer, |
Tillverkning vid vilken | |
|
2008 |
Frukt, bär, nötter och andra | ||
|
— Frukt, bär och nötter, |
Tillverkning vid vilken alla | ||
|
— Nötter, utan tillsats av |
Tillverkning vid vilken | ||
138
Prop. 1995/96:34
Bilaga
Varuslag
Behandling eller bearbetning av icke-
(2)
(3)
(4)
|
— Andra |
Tillverkning vid vilken alla | ||
|
ur 2009 |
Frukt- och bärsaft |
Tillverkning vid vilken alla | |
|
ur 2101 |
Rostad cikoriarot och |
Tillverkning vid vilken all | |
|
ur 2103 |
— Såser samt |
Tillverkning vid vilken alla | |
|
— Beredd senap |
Tillverkning på basis av | ||
|
ur 2104 |
— Soppor och buljonger |
Tillverkning på basis av | |
|
ur 2104 |
— Homogeniserade |
Den bestämmelse, som | |
|
ur2106 |
Sockerlösningar, |
Tillverkning vid vilken |
139
Prop. 1995/96:34
Bilaga
|
HS-nr |
Varuslag |
Behandling ell |
cr bearbetning av icke- |
|
(1) |
(2) |
(3) |
(4) |
|
2201 |
Vatten, inbegripet naturligt |
Tillverkning vid vilken allt | |
|
2202 |
Vatten, inbegripet |
Tillverkning vid vilken alla | |
|
ur 2204 |
Vin av färska druvor, |
Tillverkning på basis av | |
|
2205 ur 2209 |
Följande innehållande |
Tillverkning på basis av | |
|
ur 2208 |
Whisky med en verklig |
Tillverkning vid vilken |
140
Prop. 1995/96:34
Bilaga
HS-nr
I (1)
Varuslag
(2)
Behandling eller bearbetning av icke-
(3)
(4)
ur 2303
Återstoder från
framställning av
majsstärkelse (med
undantag av koncentrerat
majsstöpvatten), med ett
proteininnehåll beräknat på
torrsubstansen av mer än 40
viktprocent
ur 2306
Oljekakor och andra fasta
återstoder från utvinning av
olivolja, innehållande mer
än 3 % olivolja
Tillverkning vid vilken all
använd majs redan måste ha
ursprungsstatus
Tillverkning vid vilken alla
använda oliver redan måste
ha ursprungsstatus
2309
Beredningar av sådana slag
som används vid utfodring
av djur
Tillverkning vid vilken all
spannmål, allt socker, all
melass, must eller mjölk
som använts redan måste ha
ursprungsstatus
2402
Cigarrer, cigariller och
cigaretter av tobak eller
tobaksersättning
Tillverkning vid vilken
minst 70 viktprocent av den
använda råtobaken eller det
använda tobaksavfallet
enligt nr 2401 redan måste
ha ursprungsstatus
ur 2403
Röktobak
Tillverkning vid vilken
minst 70 viktprocent av den
använda råtobaken eller det
använda tobaksavfallet
enligt nr 2401 redan måste
ha ursprungsstatus
141
Prop. 1995/96:34
Bilaga
|
ur kapitel 25 |
Salt, svavel, jord och sten, |
Tillverkning vid vilken alla | |
|
ur 2504 |
Naturlig kristailgrafit, med |
Anrikning av kolinnehållet, | |
|
ur 2515 |
Marmor, enkelt |
Sönderdelning, genom | |
|
ur 2516 |
Granit, porfyr, basalt, |
Sönderdelning, genom | |
|
ur 2518 |
Bränd dolomit |
Bränning av obränd dolomit | |
|
ur 2519 |
Krossat naturligt |
Tillverkning vid vilken alla | |
|
ur 2520 |
Bränd gips framställd |
Tillverkning vid vilken |
142
Prop. 1995/96:34
Bilaga
|
HS-nr |
Varuslag |
Behandling eller bearbetning av icke- | |
|
(D |
(2) |
(3) |
(4) |
|
ur 2524 |
Naturliga asbestfibrer |
Tillverkning på basis av | |
|
ur 2525 |
Glimmerpulver |
Målning av glimmer eller | |
|
ur 2530 |
Jordpigment, bränt eller |
Bränning eller målning av | |
|
pulveri serat |
jordpigment | ||
|
Kapitel 26 |
Malm, slagg och aska |
Tillverkning vid vilken alla | |
|
ur kapitel 27 |
Mineraliska bränslen, |
produktens nummer | |
|
vilka tillämpliga regler | |||
|
Oljor som liknar | |||
|
ur 2707 |
mineraloljor och i vilka de |
Raffinerig eller annan | |
|
aromatiska |
bearbetning1 | ||
|
överstiger de icke- |
Andra förfaranden vid vilka | ||
|
aromatiska |
de använda materialen är | ||
|
beståndsdelarnas vikt, |
klassificerade enligt ett | ||
|
framställda genom |
annat nummer än | ||
|
destillation av |
produktens nummer. | ||
|
högtemperaturtjära från |
Ibland kan material enligt | ||
|
stenkol, som ger mer än 65 |
samma nummer användas | ||
|
volymprocent destillat vid |
förutsatt att deras värde inte | ||
|
en temperatur på upp till |
överstiger 50 % av | ||
|
250’ C (inklusive |
produktens pris fritt fabrik | ||
|
drivmedel eller bränsle | |||
|
Råolja erhållen ur |
Nedbrytande destillering av | ||
|
ur 2709 |
bituminösa mineral |
bituminösa ämnen |
1 Se inledande anmärkning 7 - Bilaga I
143
Prop. 1995/96:34
Bilaga
2710 till
2712
Oljor erhållna ur petroleum
eller ur bituminösa mineral,
andra än råolja, inte
nämnda eller inbegripna
någon annanstans,
innehållande som
karaktärsgivande
beståndsdel minst 70
viktprocent oljor erhållna ur
petroleum eller ur
bituminösa mineral
Petroleumgaser och andra
gasformiga kolväten
Raffinerig eller annan
bearbetning'
Andra förfaranden vid vilka
de använda materialen är
klassificerade enligt ett
annat nummer än
produktens nummer.
Ibland kan material enligt
samma nummer användas
förutsatt att deras värde inte
överstiger 50 % av
produktens pris fritt fabrik
Vaselin, paraffin, mikrovax,
"slack wax", ozokerit,
montanvax (lignigtvax),
torvvax, andra mineralvaxer
och liknande produkter
erhålna genom syntes eller
genom andra proceser, även
färgade
2713-2715
Petroleumkoks,
petroleumbitumen (asfalt)
och andra återstoder från
oljor erhållna ur petroleum
eller ur bituminösa mineral
Naturlig bitumen och
naturasfalt; bituminösa
skiffrar och oljeskiffrar
samt naturlig bitumenhaltig
sand; asfaltit och asfaltsten
Bituminösa blandningar
baserade på naturasfalt,
naturlig bitumen,
petroleumbitumen,
mineraltjära eller
mineraltjärbeck
Raffiering eller annan
bearbetning'
Annan bearbetning där allt
använt material klassificeras
enligt ett annat nummer än
själva varan. Material som
klassificeras enligt samma
nummer får dock användas
om deras värde inte
överstiger 50 % av varans
pris fritt fabrik
1 Se inledande anmärkning 7 - Bilaga 1
144
Prop. 1995/96:34
Bilaga
HS-nr
Varuslag
Behandling eller bearbetning av icke-
|
(1) |
(2) |
(3) |
(4) |
|
ur kapitel 28 ur 2805 |
Oorganiska kemikalier; |
Tillverkning vid vilken alla | |
|
"Mischmetall" |
Tillverkning genom | ||
|
ur 2811 |
Svaveltrioxid |
Tillverkning på basis av | |
|
ur 2833 |
Aluminiumsulfat |
Tillverkning vid vilken | |
|
ur 2840 |
Natriumperborater |
Tillverkning på basis av | |
|
ur kapitel 29 |
Organiska kemikalier, med |
Tillverkning vid vilken alla |
145
10 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 34
Prop. 1995/96:34
Bilaga
ur 2901
Acykliska kolväten avsedda
att användas som drivmedel
eller bränsle
Raffinerig eller annan
bearbetning'
Andra förfaranden vid vilka
de använda materialen är
klassificerade enligt ett
annat nummer än
produktens nummer.
Ibland kan material enligt
samma nummer användas
förutsatt att deras värde inte
överstiger 50 % av
produktens pris fritt fabrik
ur 2902
Cyklaner och cyklener
(andra än azulen), bensen,
toluen, xylen, avsedda att
användas som drivmedel
eller bränsle
Raffinerig eller annan
bearbetning1
Andra förfaranden vid vilka
de använda materialen är
klassificerade enligt ett
annat nummer än
produktens nummer.
Ibland kan material enligt
samma nummer användas
förutsatt att deras värde inte
överstiger 50 % av
produktens pris fritt fabrik
ur 2905
Metallalkoholater av
alkoholer enligt detta
nummer och av etanol eller
glycerol
Tillverkning på basis av
material enligt alla nummer,
inklusive andra material
enligt nr 2905.
Metallalkoholater enligt
detta nummer får emellertid
användas, förutsatt att deras
värde inte överstiger 20 %
av produktens pris från
fabrik
' Se inledande aiimäikmng 7 - Bilaga 1
146
Prop. 1995/96:34
Bilaga
|
HS-nr (1) |
Varuslag (2) |
Behandling eller bearbetning av icke- | |
|
(3) |
(4) | ||
|
2915 |
Mättade acykliska |
Tillverkning på basis av | |
|
2932 |
Heterocykliska föreningar — Inre etrar samt |
Tillverkning på basis av | |
|
— Cykliska acetaler och |
Tillverkning på basis av | ||
|
— Andra |
Tillverkning vid vilken alla | ||
|
2933 |
Heterocykliska föreningar |
Tillverkning på basis av | |
147
Prop. 1995/96:34
Bilaga
2934
Varuslag
(2)
Andra heterocykliska
föreningar
Behandling eller bearbetning av icke-
(3)
(4)
ur kapitel 30
Farmaceutiska produkter,
med undantag av nr 3002,
3003 och 3004, för vilka
del gäller följande
3002
Människoblod; djurblod
berett för terapeutiskt,
profylaktiskt eller
diagnostiskt bruk;
immunsera och andra
fraktioner av blod; vacciner,
toxiner, kulturer av
mikroorganismer (med
undantag av jäst) och
liknande produkter:
— Medikamenter
bestående av två eller
flera beståndsdelar
som har blandats med
varandra för
terapeutiskt eller
profylaktiskt bruk eller
oblandade produkter
för terapeutiskt eller
profylaktiskt bruk,
som föreligger i
avdelade doser eller i
former eller
förpackningar för
försäljning i
detaljhandeln
— Andra:
Tillverkning på basis av
material enligt alla nummer.
Värdet på alla använda
material enligt nr 2932,
2933 och 2934 får inte
överstiga 20 % av
produktens pris från fabrik
Tillverkning vid vilken alla
använda material är
klassificerade enligt ett
annat nummer än
produktens nummer.
Material som är
klassificerade enligt samma
nummer får emellertid
användas, förutsatt att deras
värde inte överstiger 20 %
av produktens pris från
fabrik
Tillverkning på basis av
material enligt alla nummer,
inklusive andra material
enligt nr 3002. Materialen i
denna beskrivning får också
användas, förutsatt att deras
värde inte överstiger 20 %
av produktens pris från
fabrik
Prop. 1995/96:34
Bilaga
HS-nr
(1)
Varuslag
(2)
— Människoblod
Djurblod berett för
terapeutiskt eller
profylaktiskt bruk
Fraktioner av blod
andra än immunsera:
hemoglobin och
serumglobulin
Hemoglobin,
blodglobulin och
serumglobulin
Andra
Behandling eller hearbetning av icke-
(3)
(4)
Tillverkning på basis av
material enligt alla nummer,
inklusive andra matenal
enligt nr 3002. Materialen i
denna beskrivning får också
användas, förutsatt att deras
värde inte överstiger 20 %
av produktens pris från
fabrik
Tillverkning på basis av
material enligt alla nummer,
inklusive andra material
enligt nr 3002. Materialen i
denna beskrivning får också
användas, förutsatt att deras
värde inte överstiger 20 %
av produktens pris från
fabrik
Tillverkning på basis av
material enligt alla nummer,
inklusive andra material
enligt nr 3002. Materialen i
denna beskrivning får också
användas, förutsatt att deras
värde inte överstiger 20 %
av produktens pris från
fabrik
Tillverkning på basis av
material enligt alla nummer,
inklusive andra material
enligt nr 3002. Materialen i
denna beskrivning får också
användas, förutsatt att deras
värde inte överstiger 20 %
av produktens pris från
fabrik
Tillverkning på basis av
material enligt alla nummer,
inklusive andra material
enligt nr 3002. Materialen i
denna beskrivning får också
användas, förutsatt att deras
värde inte överstiger 20 %
av produktens pris från
fabrik
149
HS-nr
ll)
3003 och
3004
ur kapitel 31
ur 3105
Varuslag
(2)
Medikamenter (med
undantag av varor enligt nr
3002, 3005 och 3006)
Gödselmedel med undantag
av nr ur 3105 för vilket det
gäller följande
Mineraliska eller kemiska
gödselmedel som innehåller
två eller tre av grundämnen
nitrogen (kväve), fosfor och
kalium; andra gödselmedel;
varor enligt detta kapitel i
tablettform eller liknande
former eller i förpackningar
med en bruttovikt av högst
10 kg, med undantag av:
— Nalriuinnitrat
— Kalciumcyanamid
— Kaliumsulfat
— Magnesium
kaliumsulfat
Prop. 1995/96:34
Bilaga
Behandling eller bearbetning av idee-
(3)
(4)
Tillverkning vid vilken
— alla använda material
är klassificerade enligt
ett annat nummer än
produktens nummer.
Material enligt nr 3003
eller 3004 får
emellertid användas,
förutsatt att deras
värde sammanlagt inte
överstiger 20 % av
produktens pris från
fabrik, och
— värdet på de använda
materialen inte
överstiger 50 % av
produktens pris från
fabrik
Tillverkning vid vilken alla
använda material är
klassificerade enligt ett
annat numiner än
produktens nummer.
Material som är
klassificerade enligt samma
nummer får emellertid
användas, förutsatt att deras
värde inte överstiger 20 %
av produktens pris från
fabrik
Tillverkning vid vilken
— alla använda material
är klassificerade enligt
ett annat nummer än
produktens nummer.
Material som är
klassificerade enligt
samma nummer får
emellertid användas,
förutsatt att deras
värde inte överstiger
20 % av produktens
pris från fabrik, och
— värdet på de använda
materialen inte översti-
ger 50 % av
produktens pris från
fabrik
150
Prop. 1995/96:34
Bilaga
|
HS-nr |
Varuslag |
Behandling eller bearbetning av icke- |
|
(1) |
(2) |
O) (4) |
ur kapitel 32
ur 3201
3205
Garvämnes- och
färgämnesextrakter,
garvsyror och derivat av
garvsyror, pigment och
andra färgämnen;
målningsfärger och lacker,
kitt och andra tätnings- och
utfyllningsmedel;
tryckfärger, bläck och
tusch; med undantag av nr
ur 3201 och 3205, för vilket
det gäller följande
Garvsyror (tanniner) samt
salter, etrar, estrar och andra
derivat av garvsyror
Substratpigment; preparat
enligt anm. 3 till detta
kapitel på basis av
substratpigment<l)
Tillverkning vid vilken alla
använda material är
klassificerade enligt ett
annat nummer än
produktens nummer.
Material som är
klassificerade enligt samma
nummer får emellertid
användas, förutsatt att deras
värde inte överstiger 20 %
av produktens pris från
fabrik
Tillverkning på basis av
garvsyraextrakt med
vegetabiliskt ursprung
Tillverkning på basis av
material enligt alla nummer,
utom nr 3203, 3204 och
3205 förutsatt att värdet på
alla de material som
klassificeras enligt nr 3205
inte överstiger 20 % av
produktens pris från fabrik
ur kapitel 33
Eteriska oljor och
resinoider;
parfymeringsmedel,
kosmetiska preparat och
toalettmedel; med undantag
av nr 3301, för vilket det
gäller följande
Tillverkning vid vilken alla
använda material är
klassificerade enligt ett
annat nummer än
produktens nummer.
Material som är
klassificerade enligt samma
nummer får emellertid
användas, förutsatt att deras
värde inte överstiger 20 %
av produktens pris från
fabrik
' I anmärkning 3 I kapitel 32 Slår det att dessa preparat är sådana som används för att färga alla slags material
eller för att ingå som beståndsdelar vid tillverkning av färgberedningar, förutsatt att de inte är klasificerade
enligt ett annat nummer i kapitel 32.
151
Prop. 1995/96:34
Bilaga
|
HS-nr (1) |
Varuslag (2) |
Behandling eller bearbetning av icke- | |
|
(3) |
(4) | ||
|
3301 |
Eteriska oljor (även |
Tillverkning på basis av | |
|
ur kapitel 34 |
Tvål och såpa, organiska |
Tillverkning vid vilken alla | |
1 En "grupp" anses vara en del av ett nummer som är skild från resten med hjälp av semikolon.
152
HS-nr
(1)
ur 3403
ur 3404
Varuslag
(2)
Beredda smörjmedel
innehållande oljor erhållna
ur petroleum eller ur
bituminösa mineraler,
förutsatt att de utgör mindre
än 70 % av vikten
Konstgjorda vaxer och
beredda vaxer:
— Med en basis av
paraffin,
petrolcumvax, vax
erhållna ur bituminösa
mineraler, "slack wax"
eller “scale wax"
— Andra
Se anmärkning 7 - bilaga 1.
Prop. 1995/96:34
Bilaga
Behandling eller bearbetning av icke-
(3)
(4)
Raffinering eller annan
bearbetning1
Annan beabetning där allt
använt material klassificeras
enligt ett annat nummer än
själva varan. Material som
klassificeras enligt samma
nummer får dock användas
förutsatt att deras värde inte
överstiger 50 % av varans
pris fritt fabrik
Tillverkning vid vilken alla
använda material är
klassificerade enligt ett
annat nummer än
produktens nummer.
Material som är '
klassificerade enligt samma
nummer får emellertid
användas, förutsatt att deras
värde inte överstiger 50 %
av produktens pris från
fabrik
Tillverkning på basis av
material enligt alla nummer,
utom
— hydrerade oljor med
karaktär av vax enligt
nr 1516,
— icke kemiskt definie-
rade fettsyror, eller
tekniska fettalkoholer
med karaktär av vax
enligt nr 1519
— material enligt nr
3404.
153
Prop. 1995/96:34
Bilaga
Varuslag
Behandling eller bearbetning av icke-
Dessa material får
emellertid användas,
förutsatt att deras värde inte
överstiger 20 % av
produktens pris från fabrik
ur kapitel 35
Proteiner; modifierad
stärkelse; lim och klister,
enzymer; med undantag av
nr 3505 och ur 3507 för
vilka det gäller följande
Tillverkning vid vilken alla
använda material är
klassificerade enligt ett
annat nummer än
produktens nummer.
Material som är
klassificerade enligt samma
nummer får emellertid
användas, förutsatt att deras
värde inte överstiger 20 %
av produktens pris från
fabrik
3505
Dextrin och annan
modifierad stärkelse (t.ex.
förklistrad eller förestrad
stärkelse); lim och klister på
basis av stärkelse, dextrin
eller annan modifierad
stärkelse:
Företrad eller förestrad
stärkelse
Annan
Tillverkning på basis av
material enligt alla nummer,
inklusive andra material
enligt nr 3505
Tillverkning på basis av
material enligt alla nummer,
utom material enligt nr
1108
ur 3507
Enzympreparat, inte
nämnda eller inbegripna
någon annanstans
Tillverkning vid vilken
vätdet på alla de använda
materialen inte överstiger
50 % av produktens pris
från fabrik
154
Prop. 1995/96:34
Bilaga
|
HS-nr |
Varuslag |
Behandling eller bearbetning av icke- | |
|
"> |
(2) |
0) |
(4) |
|
kapitel 36 |
Krut och sprängämnen; |
Tillverkning vid vilken alla |
|
ur kapitel 37 |
Varor för foto- eller |
Tillverkning vid vilken alla |
|
3701 |
Fotografiska plåtar och — Färgfilm avsedd för |
Tillverkning vid vilken alla |
155
Prop. 1995/96:34
Bilaga
— Andra
3702
3704
Fotografisk film i rullar,
strålningskänslig,
oexponerad, av annat
material än papper, papp
eller textilvara; film i rullar,
strålningskänsiig,
oexponerad, avsedd för
omedelbar bildframställning
Fotografiska plåtar, foto-
grafisk film, fotografiskt
papper, fotografisk papp och
fotografisk textilvara,
exponerade men inte
framkallade
Behandling eller bearbetning av icke-
(3) (4)
Tillverkning vid vilken alla
de använda materialen
klassificeras enligt ett annat
nummer än nummer 3701
eller 3702. Ibiand kan
material ur nr 3701 och
3702 användas förutsatt att
deras värde inte överstiger
20 % av produktens pris fritt
fabrik
Tillverkning vid vilken alla
de använda materialen
klassificeras enligt ett annat
nummer än 3701 eller 3702
Tillverkning vid vilken alla
de använda materialen
klassificeras enligt ett annat
nummer än 3701-3704
ur kapitel 38
Diverse kemiska produkter;
med undantag av nr ur 3801,
ur 3803, ur 3805, ur 3806.
ur 3807, 3808-3814,
3818-3820,3822 och 3823
för vilka det gäller följande
Tillverkning vid vilken alla
använda material är
klassificerade enligt ett
annat nummer än
produktens nummer.
Material som är
klassificerade enligt samma
nummer får emellertid
användas, förutsatt att deras
värde inte överstiger 20 %
av produktens pris från
fabrik
ur 3801
Konstgjord grafit; kollodial
och halvkolloidal grafit;
preparat på basis av grafit
eller annat kol, i pastaforin
eller i form av blok, plattor
eller andra halvfabrikat
156
Prop. 1995/96:34
Bilaga
|
U HS-nr |
Varuslag |
Behandling eller bearbetning av icke- | |
|
L± |
(2) |
(3) |
______________(4)______________ |
|
— Kolloidal grafit |
Tillverkning vid vilken | |
|
suspenderad i olja; — Grafit i pastaform, — Andra slag |
värdet på alla de använda Tillverkning vid vilken Tillverkning vid vilken alla | |
|
ur 3803 |
Raffinerad tallolja |
Raffinering av rå tallolja |
|
ur 3805 |
Alkoholer av |
Rening genom destillation |
|
ur 3806 |
Estrar bildade av hartssyror |
Tillverkning på basis av |
|
ur 3807 |
Trätjära (beck) |
Destillation av trätjära |
|
3808 |
Insekts-, svamp- och ogräs- |
Tillverkning vid vilken |
157
Prop. 1995/96:34
Bilaga
|
HS-nr |
Varuslag |
Behandling eller b |
L-arbetning av icke- | |
|
(1) |
(2) |
(3) |
(4) | |
3809
3810
3811
Appreturmedel, preparat för
påskyndande av färgning
eller för fixering av
färgämnen samt andra
produkter och preparat
(t.ex. glättmedel och
betmedel), av sådana slag
som används inom textil-,
pappers- eller läderindustrin
eller inom liknande
industrier, inte nämnda eller
inbegripna någon
annanstans:
Betmedel för metaller;
flussmedel och andra
preparat, utgörande
hjälpmedel vid lödning eller
svetsning; pulver och pastor
för lödning eller svetsning,
bestående av metall och
andra ämnen; preparat av
sådana slag som används
för fyllning eller beläggning
av svetselektroder eller
svetstråd
Preparat för motverkande
av knackning, oxidation,
konosion eller
hartsbildning,
viskositetsfärbättrande
preparat och andra beredda
tillsatsmedel för
mineraloljor (inbegripet
bensin) eller för andra
vätskor som används för
samma ändamål som
mineraloljor:
— Tillsatsmedel för
smörjoljor
innehållande oljor
erhållna ur petroleum
eller ur bituminösa
mineral
Tillverkning vid vilken
vä.det av allt använt
material inte överstiger 50
% av produktens pris fritt
fabrik
Tillverkning vid vilken
värdet av allt använt
material inte överstiger 50
% av produktens pris fritt
fabrik
Tillverkning vid vilket
värdet av det använda
materialet ur nr 3811 inte
överstiger 50 % av
proudktens pris fritt fabrik
158
Prop. 1995/96:34
Bilaga
Varuslag
— Andra
Behandling eller bearbetning av icke-
(3)
(4)
3812
3813
3814
3818
3819
Beredda vulkningsaccelera-
torer; sammansatta mjuk-
ningsmedel för gummi eller
plast, inte nämnda eller
inbegripna någon
annanstans; antioxidanter
och andra sammansatta
stabiliseringsmedel för
gummi eller plast
Preparat och laddningar till
brandsläckningsapparater;
brandsläckningsbomber
Sammansatta organiska
lösnings- och
spädningsmedel, inte
nämnda eller inbegripna
någon annanstans; beredda
färg- eller
lackborttagningsmedel
Kemiska grundämnen,
dopade för användning
inom elektroniken, i form
av skivor, plattor eller
liknande former; kemiska
föreningar, dopade för
användning inom
elektroniken
Hydrauliska bromsvätskor
och andra beredda vätskor
för hydraulisk
kraftöverföring, inte
innehållande oljor erhållna
ur petroleum eller ur
bituminösa mineral eller
innehållande mindre än 70
viktprocent sådana oljor.
Tillverkning vid vilken
värdet av det använda
materialet inte överstiger 50
% av produktens pris fritt
fabrik
Tillverkning vid vilken
värdet av det använda
materialet inte överstiger 50
% av produktens pris fritt
fabrik
Tillverkning vid vilken
värdet av det använda
materialet inte överstiger 50
% av produktens pris fritt
fabrik
Tillverkning vid vilken
värdet av det använda
materialet inte överstiger 50
% av produktens pris fritt
fabrik
Tillverkning vid vilken
värdet av det använda
materialet inte överstiger 50
% av produktens pris fritt
fabrik
Tillverkning vid vilken
värdet av det använda
materialet inte överstiger 50
% av produktens pris fritt
fabrik
159
Prop. 1995/96:34
Bilaga
3820
Frysskyddsmedel och
beredda flytande
avisningsmedel
3822
3823
Sammansatta reagens för
diagnostiskt brak eller
laboratoriebrak, andra än
sådana som omfattas av nr
3002 eller 3006
Beredda bindemedel för
gjutformar eller gjutkämor;
kemiska produkter samt
preparat från kemiska eller
närstående industrier
(inbegripet sådana som
består av blandningar av
naturprodukter), inte
nämnda eller inbegripna
någon annanstans;
restprodukter från kemiska
eller närstående industrier,
inte nämnda eller
inbegripna någon
annanstans
--Beredda bindemedel
för gjutformar eller
gjutkämor på basis av
naturligt kådaktiga
produkter
--Naftensyror,
vattenolösliga salter av
naftensyror samt estrar
av naftensyror
— Sorbitol, annan än sor-
bitol enligt nr 2905
Tillverkning vid vilken
värdet av det använda
materialet inte överstiger 50
% av produktens pris fritt
fabrik
Tillverkning vid vilken
värdet av det använda
materialet inte överstiger 50
% av produktens pris fritt
fabrik
Tillverkning vid vilken alla
använda material är
klassificerade enligt ett
annat nummer än produk-
tens nummer. Material som
är klassificerade enligt
samma nummer får
emellertid användas,
förutsatt att deras värde inte
överstiger 20 % av
produktens pris från fabrik
160
Prop. 1995/96:34.
Bilaga
— Petroleumsulfonater
med undantag av
petroleumsulfonater av
alkalimetaJler, av
ammonium eller av
etanolaminer;
tiofenh altiga
sulfonsyror av oljor ur
bituminösa mineral
och salter av dessa
syror
— Jonbytare
— Getter för vakuumrör
— - Alkalisk järnoxid för
rening av gas
— Flytande ammoniak
och förbrukad oxid
från kolgasrening
-- Svavelnaftensyror,
vattenolösliga salter
samt estrar av dessa
— Finkelolja och
dippelolja
— Föroreningar av salter
med olika joner
— - Kopieringsklister
förstärkta med papper
eller textilmaterial
— Andra
161
11 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr jt
Prop. 1995/96:34
Bilaga
ur 3901 till
3915
Plaster i obearbetad form,
avklipp och annat avfall av
plast samt plastskrot; med
undantag av nr ur 3907 för
vilket det gäller följande:
— Homopolymerisationer
Andra
ur 3907
ur 3916 till
3921
Sampolymerer av
akrylnitril, butadien och
styren (ABS)
Tillverkning vid vilken
— värdet på alla de
använda materialen
inte överstiger 50 % av
produktens värde från
fabrik, och
— värdet på alla de
använda materialen i
kapitel 39 inte
överstiger 20 % av
produktens pris från
fabrik'
Tillverkning vid vilken
värdet på de använda
materialen i kapitel 39 inte
överstiger 20 % av
produktens pris från fabrik1
Tillverkning vid vilken alla
använda material är
klassificerade enligt ett
annat nummer än
produktens nummer.
Material som är
klassificerade enligt samma
nummer får emellertid
användas, förutsatt att deras
värde inte överstiger 50 %
av produktens pris från
fabrik
Halvfabrikat av plast och
andra plastvaror, utom nr ur
3916, ur 3917 och ur 3920
för vilka det gäller följande:
1 Körande produkter som ar sammansatta av material klassificerade både enligt nr 3901 - 3906 å ena sidan och
enligt nr 3907 - 3911 å andra sidan, är denna inskränkning tillämplig endast på den grupp av material som i
vikt dominerar produkten.
162
Prop. 1995/96:34
Bilaga
Behandling eller bearbetning av icke-
|
— Platta produkter, vida- — Andra: |
Tillverkning vid vilken | ||
|
— Homopolymerisa- |
Tillverkning vid vilken — värdet på alla de — värdet på alla de | ||
|
ur 3916 och |
— Andra Profilerade stänger, strängar |
Tillverkning vid vilken — värdet på alla de | |
|
— värdet på alla de | |||
|
ur 3920 |
Duk eller film av jonomer |
Tillverkning på basis av ett |
Koran»k1 pnxlukier M>in iil Miiiiiianxaiiu ax nuiirtial klassHicruKlv hutlc enligl nr VXII 3‘XM» ä ena sidan »xli enligl m ,VX)7 3911 å amiia sidan,
denna inskiiinkning tillämplig m<luM pä den grupp av niafcrinl miiii i viki dominerat piodttkien
163
Prop. 1995/96:34
Bilaga
|
ur 3921 |
Metalliska remsor i |
Tillverkning med | |
|
3922 - 3926 |
Varor av plast |
Tillverkning vid vilken | |
|
ur kapitel 40 |
Gummi ocb gummivaror |
Tillverkning vid vilken det | |
|
med undantag av nr 4001, |
använda materialet | ||
|
4005, 4012 och ur 4017 för |
klassificeras under ett annat | ||
|
vilka reglerna anges nedan |
nummer än produkten | ||
|
ur 4001 |
Laminerade plattor av |
Laminering av | |
|
kräppgummi för skor |
naturgummiark | ||
|
4005 |
Ovulkat gummi med |
Tillverkning vid vilken | |
|
inblandning av tillsats- |
värdet på alla de använda | ||
|
ämnen, i obearbetad form |
materialen inte överstiger | ||
|
eller i form av plattor, duk |
50 % av produktens värde | ||
|
eller remsor |
från fabrik | ||
|
4012 |
Regummerade eller |
Tillverkning på basis av | |
|
begagnade däck, andra än |
material enligt alla nummer | ||
|
massivdäck, av gummi; |
utom nr 4011 eller 4012 | ||
|
gummi |
Regummering av begag- | ||
|
- regummerade däck och |
nade däck eller fäigband | ||
|
fäigband (med luft och |
(med eller utan luft) | ||
|
- Andra |
Tillverkning med material | ||
|
ur 4017 |
Varor av hårdgummi |
Tillverkning på basis av |
' Remsorna anses som starkt genomskinliga; remsor för vilka den optiska störningen mätt enligt ASTM-D 1003-
16 (störningsfaktor) - är mindre än 2 %
164
Prop. 1995/96:34
Bilaga
ur kapitel 41
ur 4102
4104—4107
4109
Kaptiel 42
ur Kapitel 43
ur 4302
Oberedda hudar (annat än
pälsskinn)och hudar med
undantag av produkterna
under ur nr 4102,
4104-4107 och 4109 för
vilka reglerna anges nedan
Oberedda skinn av får och
lamm, utan ullbeklädnad
Hudar eller läder, utan
ullbeklädnad annat än hudar
och läder enligt nr 4108
eller 4109
Lackläder och laminerat
lackläder; metalliserat läder
Lädervaror; sadelmakeri-
arbeten; reseeffekter,
handväskor och liknande
artiklar; varor av tarmar
Garvade eller på annat sätt
beredda pälsskinn, hopfo-
gade: med undantag av pro-
dukterna ur nr 4302 och
4303, för vilka tillämpliga
regler anges nedan
Garvade eller på annat sätt
behandlade päisskin,
hopfogade
— Plattor, kors och
liknande former
— Andra
Tillverkning av allt material
klassificeras under ett annat
nummer än produkten
Avlägsnande av ull från får-
och lammskinn, med
ullbeklädnad
Eftergarvning av förgarvat
läder
eller
Tillverkning vid vilken alla
använda material är
klassificerade enligt ett
annat nummer än
produktens nummer
Tillverkning på basis av
läder enligt nr 4104-4107,
förutsatt att dess värde inte
överstiger 50 % av
produktens pris från fabrik
Tillverkning vid vilken allt
använt material klassificeras
under ett annat nummer än
produkten
Blekning eller färgning,
samt klippning och
ihopfogning av icke-
hopfogade, garvade eller på
annat sätt beredda pälsskinn
Tillverkning på basis av
icke-hopfogade, garvade
eller på annat sätt beredda
pälsskinn
165
Prop. 1995/96:34
Bilaga
Varuslag
Kläder och tillbehör till
kläder samt andra varor av
pälsskinn
ur kapitel 44
Trä, träkol och varor av trä
med undantag av produkter
under följande nummer ur
4403, ur 4407, ur 4408,
4409, ur 4410-ur 4413, ur
4415, ur 4416,4418 och ur
4421 för vilka tillämpliga
regler anges nedan
Behandling eller bearbetning av icke-
(3)
(4)
Tillverkning på basis av
icke-hopfogade, garvade
eller på annat sätt beredda
pälsskinn enligt nr 4302
Tillverkning vid vilken allt
använt material klassificeras
under ett annat nummer än
produkten
ur 4403
Virke, grovt sågat på två
eller fyra sidor
Tillverkning på basis av
obearbetat virke, avbarkat
eller obarkat eller endast
tillyxat
ur 4407
Virke, sågat eller kluvet i
längdriktningen eller skuret
eller svarvat till skivor, med
en tjocklek av mer än 6
mm, hyvlat, slipat eller
fingerskarvat
Hyvling, slipning och
fingerskarvning
ur 4408
Fanér, med en tjocklek av
högst 6 mm, skuret till
skivor, och annat virke,
sågat i längdriktningen,
skuret eller svarvat till
skivor, med en tjocklek av
högst 6 mm, hyvlat, slipat
eller fingerskarvat
Skarvning, hyvling,
slipning eller
fingerskarvning
4409
Virke (inbegripet icke
sammansatt parkettstav),
likformigt bearbetat utefter
hela längden (spontat,
falsat, fasat, försett med
pärlstav, profilerat,
bearbetat till rund form e.d.)
på kanter eller sidor, även
hyvlat, slipat eller
fingerskarvat:
Slipat eller
fingerskarvat
Slipning eller
fingerskarvning
166
Prop. 1995/96:34
Bilaga
|
HS-nr (1) |
Varuslag (2) |
Behandling eller bearbetning av icke- | |
|
(3) |
(4) | ||
|
- Profilerat virke |
Profilering | ||
|
- Andra |
Tillverkning vid vilken allt | ||
|
ur 4410 ur 4413 |
Profilerat virke, inbegripet |
Profilering | |
|
ur 4415 |
Packlådor, |
Tillverkning på basis av | |
|
ur 4416 |
Fat, tunnor, kar, baljor och |
Tillverkning på basis av | |
|
4418 |
Byggnadssnickerier och | ||
|
- Byggnadssnickerier och |
Tillverkning vid vilken alla | ||
|
- Profilerat virke |
Profilering | ||
|
Tillverkning vid vilken allt | |||
167
Prop. 1995/96:34-
Bilaga
HS-nr
Varuslag
Behandling eller bearbetning av icke-
(I)
(2)
(3)
(4)
|
ur 4421 |
Ämnen till tändstickor; |
Tillverkning på basis av | |
|
ur kapitel 45 |
Kork och varor av kork med |
Tillverkning vid vilken allt | |
|
undantag av produkter |
använt material klassificeras | ||
|
enligt nr 4503 för vilka |
enligt ett annat nummer än | ||
|
tillämpliga regier anges |
produktens nummer | ||
|
nedan |
Tillverkning på basis av | ||
|
4503 |
Varor av naturkork |
kork enligt nr 4501 | |
|
Tillverkning vid vilken allt | |||
|
Kapitel 46 |
Varor av halm, esparto eller |
använt material klassificeras | |
|
andra flätningsmaterial; |
enligt ett annat nummer än | ||
|
korgmakeri arbeten |
produktens nummer | ||
|
Tillverkning vid vilken allt | |||
|
Massa av ved eller andra |
använt material klassificeras | ||
|
Kapitel 47 |
ftbriga cellulosahaltiga |
enligt ett annat nummer än | |
|
material; avfall och |
produktens nummer | ||
|
eller papp |
Tillverkning vid vilken allt | ||
|
Papper och papp; varor av |
enligt ett annat nummer än | ||
|
ur kapitel 48 |
pappersmassa eller papp |
produktens nummer | |
|
vilka tillämpliga regler | |||
|
ur 4811 |
Papper och papp, endast |
Tillverkning på basis av | |
|
papperstillverkning enligt | |||
|
4816 |
Karbonpapper, |
Tillverkning på basis av | |
|
självkopierande papper och |
material for | ||
|
annat kopierings- eller |
papperstillverkning enligt | ||
|
övertryckspapper (med |
kapitel 47 | ||
|
nr 4809), pappcrsstenciler | |||
|
även förpackade i askar |
168
Prop. 1995/96:34
Bilaga
|
i HS-nr |
Varuslag |
|
(1) |
(2) |
Behandling eller bearbetning av icke-
(3)
(4)
|
4817 |
Kuvert, kortbrev, brevkort |
Tillverkning vid vilken | |
|
med enbart postalt tryck |
— alla använda material — värdet på alla de | ||
|
ur 4818 |
Toalettpapper |
Tillverkning på basis av | |
|
ur 4819 |
Kartonger, askar, lådor, |
Tillverkning vid vilken — alla använda material — värdet på alla de | |
|
ur 4820 |
Brevpapper i block |
Tillverkning vid vilken | |
|
ur 4823 |
Andra slag av papper, papp, |
Tillverkning på basis av | |
|
ur kapitel 49 |
Tryckta böcker, tidningar, |
Tillverkning vid vilken allt |
169
Prop. 1995/96:34
Bilaga
|
HS-nr (1) |
Varuslag (2) |
Behandling eller bearbetning av icke- | |
|
(3) |
(4) | ||
|
4909 |
Brevkort och vykort, med |
Tillverkning på basis av | |
|
4910 |
Almanackor av alla slag, |
Tillverkning vid vilken | |
|
— Almanackor av den |
— alla använda material — värdet på alla de | ||
|
— Andra |
Tillverkning på basis av | ||
|
ur kapitel 50 |
Siden; med undantag av |
Tillverkning vid vilken allt | |
|
ur 5003 |
Avfall av natursilke |
Kardning eller kamning av | |
170
Prop. 1995/96:34
Bilaga
|
HS-nr |
Varuslag |
Behandling eller bearbetning av icke- | |
|
(1) |
(2) |
(3) |
(4) |
|
5004 till |
Gam av natursilke och gam |
Tillverkning av:' - råsilke eller avfall av - andra naturfibrer icke - kemiska material eller - material för | |
|
5007 |
Vävnader av natursilke eller | ||
|
- Innehållande gummitråd |
Tillverkning på basis av | ||
|
- Andra |
Tillverkning på basis av1 - kokosfrbergam, - naturfibrer - syntetfibrer eller - kemiska material eller - pappersmassa tryckning tillsammans med |
1 De särskilda villkor som gäller för produkter som utgörs av cn blandning av olika textilmaterial som anges i
anmärkning till inledande anmärkning 5
171
Prop. 1995/96:34
Bilaga
ur kapitel 51
Ull samt fina eller grova
djurhår; gam och vävnader
av tagel med undantag av
produkterna under nr
5106-5110 och 5111-5113
för vilka tillämpliga regier
anges nedan
5106-
5110
Ull samt fina eller grova
djurhår, kardade eller
kammade
Tillverkning på basis av1
råsilke, avfall av silke,
kardat eller kammat
eller på annat sätt
bearbetat för spinning,
andra naturfibrer, inte
kardade, kammade
eller på annat sätt
bearbetade för
spinning,
kemiska material eller
textilmassa, eller
pappersmassa
5111 -
5113
Gam av ull eller fina eller
grova djurhår eller tagel:
- med invävda
gummitrådar
Tillverkning på basis av
enkelt gam'
- Andra
Tillverkning på basis av'
— kokosgam,
— naturfibrer,
— konststapelfibrer, inte
kardade eller
kammade eller på
annat sätt bearbetade
för spinning,
-— kemiska material eller
textilmassa, eller
— papp
eller
tryckning tillsammans med
minst två förberedande eller
avslutande förfaranden (så
som tvättning, blekning,
mercerisering,
värmefixering, sträckning,
mangling, behandling mot
krympning, bearbetning.
1 För särskilda villkor rörande produkter gjorda av blandningar av textilmaterial, se anm. 5.
172
Prop. 1995/96:34
Bilaga
|
dekatering, impregnering, | |||
|
ur kapitel 52 |
Bomull med undantag av |
Tillverkning vid vilken allt | |
|
produkterna under nr |
använt material klassificeras | ||
|
5204-5207 och 5208-5212 |
enligt ett annat tullnummer | ||
|
för vilka tillämpliga regler |
än produktens nummer Tillverkning på basis av1 | ||
|
5204- |
Sytråd av bomull | ||
|
5207 |
— råsilke, avfall av silke, — andra naturfibrer, inte — kemiska material eller — pappersmassa | ||
|
5208- 5212 |
Vävnader av bomull:: |
Tillverkning på basis av1 — kokosfibergam, | |
|
- Med inblandning av | |||
|
- Andra |
— naturfibrer, — kemiska material eller — material för |
1 bor särskilda villkor rörande produkter gjorda av blandningar av texlilmatcrial, se anm. 5.
173
Prop. 1995/96:34
Bilaga
|
HS-nr (1) |
Varuslag (2) |
Behandling eller bearbetning av icke- | |
|
(3) |
. (4) | ||
|
eller tryckning tillsammans med | |||
|
ur kapitel 53 |
Andra vegetabiliska |
Tillverkning vid vilken allt | |
|
5306- 5308 |
Gam av andra vegetabiliska |
Tillverkning av:' - råsilke eller avfall av - andra naturfibrer icke - kemiska material eller - material för | |
|
5309-5311 |
Vävnader av andra | ||
|
- Med inblandning av |
Tillverkning på basis av' | ||
1 För särskilda villkor rörande produkter gjorda av blandningar av textilmaterial, se anin. 5.
174
Prop. 1995/96:34
Bilaga
|
liS-nr (1) |
Varuslag (2) |
Behandling eller bearbetning hv icke- | |
|
(3) |
(4) | ||
|
- Andra |
Tillverkning på basis av1 | ||
|
— kokosfibergam, — naturfibrer, — kemiska material eller — material för eller | |||
|
5401 - 5406 |
Sytråd av konststapelfibrer |
Tillverkning på basis av:1 - råsilke eller avfall av - andra naturfibrer icke - kemiska material eller - material för | |
|
5407 och 5408 |
Vävnader av | ||
|
- Med inblandning av |
Tillverkning på basis av | ||
1 För särskilda villkor rörande produkter gjorda av blandningar av textilmateria], se anm. 5.' För särskilda villkor
rörande produkter gjorda av blandningar av textilmaterial, se anm. 5.
175
Prop. 1995/96:34
Bilaga
|
HS-nr (1) |
Varuslag (2) |
Behandling eller bearbetning av icke- | |
|
(3) |
(4) | ||
|
- Andra |
Tillverkning på basis av1 — kokosfibergam, — naturfibrer, | ||
|
— kemiska material eller | |||
|
— material för | |||
|
5501 - 5507 |
Tråd av konststapelfibrer |
Tillverkning på basis av | |
|
5508- 5511 |
Sytråd |
Tillverkning på basis av:1 - råsilke eller avfall av - andra naturfibrer icke - kemiska material eller - material för | |
|
5512 till 5516 |
Vävnader av | ||
|
- Med inblandning av |
Tillverknipg på basis av | ||
1 För särskilda villkor rörande produkter gjorda av blandningar av textiImaterial, se anm. 5.
176
Prop. 1995/96:34
Bilaga
- Andra
|
HS-nr |
Varuslag |
|
(1) |
(2) |
Behandling eller bearbetning av icke-
ursprungsmaterial som ger produkten
(3)
(4)
Tillverkning på basis av1
— kokosfibergarn,
— naturfibrer,
— kemiska material eller
textilmassa, eller
— material för
papperstillverkning
tryckning tillsammans med
minst tva förberedande eller
avslutande förfaranden
(såsom tvättning, blekning,
mercerisering,
värmefixering, sträckning,
mangling, behandling mot
krympning, bearbetning,
dekatering, impregnering,
stoppning och noppning)
varvid värdet på det
otryckta tyget inte
överstiger 47,5 % av
produktens pris från fabrik
ur kapitel 56
Vadd, filt och bondad duk;
specialgarner; surmingsgam
och tågvirke samt varor av
sådana produkter med
undantag av nr 5602, 5604,
5605 och 5606, för vilka
det gäller följande
Tillverkning på basis av1
— kokosfibergarn,
— naturfibrer,
— kemiska material eller
textilmassa, eller
— material för
pappersti 11 verkni ng
1 För särskilda villkor rörande produkter gjorda av blandningar av textilmaterial, se anm. 5.
12 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 34
177
HS-nr
Varuslag
Prop. 1995/96:34
Bilaga
Behandling eller bearbetning av icke-
ursprungsmaterial som ger produkten
(4)
(2)
(1)
(3)
|
5602 |
Filt, även impregnerad, | |
|
— Nålfilt |
Tillverkning på basis av1 | |
|
— naturfibrcr.l — kemiska matenal eller | ||
|
Förutsatt att värdet inte | ||
|
— filament av jwbyropen enligt nr — fibrer av polypropen — fiberkabel av ^ol^propen enligt nr | ||
|
— Andra |
Tillverkning på basis av' | |
|
— naturfibrer, — konststapelfibrer av — kemiska material eller | ||
|
5604 |
Tråd och rep av gummi, | |
|
— Tråd och rep av |
Tillverkning på basis av |
' För särskilda villkor rörande produkter gjorda av blandningar av textilmaterial, se anm. 5.
178
Prop. 1995/96:34
Bilaga
Varuslag
(2)
Behandling eller bearbetning av icke-
ursprungsmaterial som ger produkten
5605
5606
— Andra
Metaliiserat gam (även
överspunnet), dvs.
textilgam eller remsor o.d.
enligt nr 5404 eller 5405, i
förening med metall i form
av träd eller pulver eller
överdragna med metall
Överspunnet gam samt
remsor o.d. enligt nr 5404
eller 5405, överspunna
(dock inte gam enligt nr
5605 och överspunnet
tagelgam); sningam
(inbegripet sniljgam
framställt av textilflock);
chainettegam
Tillverkning pä basis av'
— naturfibrer, inte
kardade eller
kammade eller på
annat sätt bearbetade
för spinning,
— kemiska material eller
textilmassa, eller
— material för
tillverkning av papper
Tillverkning på basis av1
— naturfibrer.
— konststapelfibrer, inte
kardade eller
kammade eller på
annat sätt bearbetade
för spinning
— kemiska material eller
textilmassa, eller
— material för
tillverkning av papper
Tillverkning på basis av1
— naturfibrer.
— konststapelfibrer, inte
kardade eller
kammade eller på
annat sätt bearbetade
för spinning
— kemiska material eller
textilmassa, eller
— material för
tillverkning av papper
kapitel 57
Mattor och annan
golvbeläggning av
textiimatenal:
— Av nålfilt
Tillverkning på basis av'
— naturfibrer,
— kemiska material eller
textilmassa
Förutsatt att värdet inte
överstiger 40 % av
produktens pris från fabrik
rår emellertid följande
användas, förutsatt att varje
enskilt filament eller varje
enskild fiber är mindre än 9
decitex;
— filament av
jrol^propcn enligt nr
— fibrer av polypronen
enligt nr 5503 eller
5506, eller
— fiberkabel av
[>ol^propen enligt nr
' För särskilda villkor rörande produkter gjorda av blandningar av textilmaterial, se anm. 5.
179
Prop. 1995/96:34
Bilaga
Varuslag
—Av annan filt
Behandling eller bearbetning av icke-
ursprungsmaterial som ger produkten
(3)
(4)
Av andra
ur kapitel 58
Speciella vävnader; tuftade
dukvaror av textilmaterial;
spetsar; tapisserier;
snörmakeriarbeten;
broderier med undantag av
nr 5805 och 5810; regeln
för nr 5810 gäller som
följande:
Tillverkning på basis av1
— konststapelfibrer, inte
kardade eller
kammade eller på
annat sätt bearbetade
för spinning,
— kemiska material eller
textilmassa
Tillverkning på basis av1
— kokosgam,
— gam av syntetfilament
eller av
regenatfilament
— naturfibrer, eller
— konststapelfibrer, inte
kardade eller
kammade eller på
annat sätt bearbetade
för spinning.
Kombinerad med
gummiträd
Andra
Tillverkning på basis av
enkelt gam
Tillverkning på basis av1
— naturfibrer,
— konststapelfibrer, inte
kardade eller
kammade eller på
annat sätt bearbetade
för spinning,
— kemiska material eller
textilmassa,
eller
1 För särskilda villkor rörande produkter gjorda av blandningar av textilmaterial, se anm. 5.
180
Prop. 1995/96:34
Bilaga
|
HS-nr |
Varuslag |
Behandling eller bearbetning av icke- |
|
(D |
(2) |
(3) (4) |
|
Tryckning tillsammans med | |||
|
5805 |
Handvävda tapisserier av |
Tillverkning vid vilken allt | |
|
korsstygn), även | |||
|
5810 |
Broderier som längdvara |
Tillverkning vid vilken — alla använda material — värdet på alla de | |
|
5901 |
Textil vävnader överdragna |
Tillverkning på basis av | |
|
5902 |
Kordväv av högstyrkegam |
181
Prop. 1995/96:34
Bilaga
Varuslag
(2)
(3)
(4)
Behandling eller bearbetning av icke-
ursprungsmaterial som ger produkten
— Innehållande högst 90
viktprocent
textilmaterial
Tillverkning på basis av
gam
— Andra
Tillverkning på basis av
kemiska material eller
textilmassa
5903
5904
Textilvävnader,
impregnerade, överdragna,
belagda eller laminerade
medplast, andra än
vävnader enligt nr 5902
Linoleummattor o.d., även i
tillskurna stycken;
golvbeläggning bestående
av en textilbotten med
överdrag eller beläggning,
även i tillskurna stycken
Tillverkning på basis av
gam
Tillverkning på basis av
gam1
5905
Textiltapeter:
— Impregnerade,
överdragna, belagda
eller laminerade med
gummi, plast eller
annat material
Tillverkning på basis av
gam
— Andra
Tillverkning på basis av1
— kokosgam
— naturfibrer,
— konststapelfibrer, inte
kardade eller
kammade eller på
annat sätt bearbetade
för spinning,
— kemiska material eller
textilmassa,
eller
' För särskilda villkor rörande produkter gjorda av blandningar av textilmaterial, se anm. 5.
182
HS-nr
(1)
5906
5907
5908
Varuslag
(2)
Gummibehandlade
textilvävnader, andra än
vävnader enligl nr 5902:
— Trikå
— Andra vävnader gjorda
av gam av
syntetfilament,
innehållande mer än
90 viktprocent
textilmaterial
— Andra
Textilvävnader med annan
impregnering, annat
överdrag eller annan
Äing; målade
lisser, ateljéfonder
o.d., av textilvävnad
Vekar av vävt, flätat eller
stickat textilmaterial, för
lampor, kaminer, tändare,
ljus e.d ' glödslrumpor och
rundstickad
glödstrumpsväv, även
impregnerade
Prop. 1995/96:34
Bilaga
Behandling eller bearbetning av icke-
ursprungsmaterial som ger produkten
(3)
(4)
Tryckning tillsammans med
minst tvåtörberedande eller
avslutande förfaranden (sä
som tvättning, blekning,
mercerisering,
värmefixering, sträckning,
mangling, behandling mot
krympning, bearbetning,
dekatering, impregnering,
stoppning och noppning)
varvid värdet på det
otryckta tyget mte
överstiger 47,5 % av
produktens pris från fabrik
Tillverkning på basis av1
— naturfibrer.
— konststapelfibrer, inte
kardade eller
kammade eller på
annat sätt bearbetade
för spinning,
— kemiska material eller
textilmassa
Tillverkning på basis av
kemiska material
Tillverkning på basis av
gam
Tillverkning på basis av
gam
1 För särskilda villkor rörande produkter gjorda av blandningar av textilmaterial, se anm. 5.
183
Prop. 1995/96:34
Bilaga
Glödstrumpor,
impregnerade
- Andra
Tillverkning på basis av
rundstickaoglödstrumpsväv
Tillverkning vid vilken det
använda materialet
klassificeras enligt ett annat
nummer än produktens
nummer
kapitel 60
Textilvaror av sådana slag
som används för industriellt
bruk:
— Polerskivor eller
ringar, andra än av filt
enligt nr 5911
— Andra
Tillverkning på basis av
gam eller av avfallsväv eller
lump enligt nr 6310
Tillverkning på basis av'
— kokosgam
— naturfibrer,
— konststapelfibrer, inte
kardade eller
kammade eller på
annat sätt bearbetade
för spinning,
— kemiska material eller
textilmassa
Dukvaror av trikå
Tillverkning på basis av'
— naturfibrer,
— konststapelfibrer, inte
kardade eller
kammade eller på
annat sätt bearbetade
för spinning,
— kemiska material eller
textilmassa
kapitel 61
Kläder och tillbehör till
kläder, av trikå:
1 FÖr särskilda villkor rörande produkter gjorda av blandningar av textilmaterial, se anm. 5.
184
Prop. 1995/96:34
Bilaga
|
HS-nr |
Varuslag |
Behandling eller bearbetning av icke- | |
|
(1) |
(2) |
(3) |
(4) |
|
— Framställda genom |
Tillverkning på basis av | ||
|
— Andra |
Tillverkning på basis av1 — naturfibrer. — konststapelfibrer, inte — kemiska material eller | ||
|
ur kapitel 62 |
Kläder och tillbehör till |
Tillverkning på basis av | |
|
ur 6202 ur 6209 |
Damkläder, flickkläder och |
Tillverkning på basis av Tillverkning på basis av | |
|
ur 6210 ur 6216 |
Brandsäker utrustning av |
Tillverkning på basis av Tillverkning på basis av | |
|
6213 6214 |
Näsdukar, sjalar, scarfar, | ||
JSeanmärkn. 6
• För särskilda villkor rörande produkter gjorda av blandningar av textilmaterial, se anm. 5
185
Prop. 1995/96:34
Bilaga
HS-nr
Varuslag
Behandling eller bearbetning av icke-
ursprungsmaterial som ger produkten
(1)
(2)
(3)
(4)
— Broderade
— Andra
Tillverkning på basis av
oblekt enkelt
eTr
Ullverkning på basis av
obroderat fyg. förutsatt att
värdet på del obroderade
tyget inte överstiger 40 %
av produktens pns från
fabnk
Tillverkning på basis av
oblekt enkelt gam'7
6217
Andra
konfektionstillverkade
tillbehör till Idäder; delar
till kläder eller till tillbehör
till kläder, andra än sådana
enligt nr 6212:
- Broderade
- Brandsäker utrustning av
textilvaror med en
beläggning av
aluminerad polyesterfolie
Tillverkning på basis av
gam'
eller
Tillverkning på basis av
obroderat tyg. förutsatt att
värdet på det obroderade
tyget inte överstiger 40 %
av produktens pns fritt
fabrik
Tillverkning på basis av
gam
eller
Tillverkning på basis av
oöverdraget tyg, förutsatt att
värdet padet oöverdragna
tyget inte överstiger 40 %
av produktens pns från
fabrik ]
' För särskilda villkor rörande produkter gjorda av blandningar av textilmaterial, se anm. 5
Se anmärkn. 6
186
Prop. 1995/96:34
Bilaga
|
HS-nr (1) |
Varuslag (2) |
Behandling eller bearbetning av icke- | |
|
(3) |
(4) | ||
|
- Mellanfoder för kragar |
Tillverkning vid vilken: - Allt använt material - värdet av allt använt | ||
|
— Andra |
T^Hyerkning på basis av | ||
|
ur kapitel 63 |
Andra konfektionerade |
Tillverkning vid vilken allt | |
|
6301 - 6304 |
Res- och sängfiltar, | ||
|
— Av filt, av bondad duk |
Tillverkning på basis av2 — nalurfibrer, eller — kemiska material eller | ||
|
— Andra: — — Broderade |
Tillverkning på basis av | ||
|
— Andra |
Tillverkning på basis av | ||
'För särskilda villkor rörande produkter gjorda av blandningar av textilmaterial, se anm. 5.
’Se anmärkn. 6
187
Prop. 1995/96:34
Bilaga
|
HS-nr (1) |
Varuslag (2) |
Behandling eller bearbetning av icke- | |
|
(3) |
(4) | ||
|
6305 |
Säckar och påsar av sådana |
Tillverkning på basis av2 — naturfibrer. — konststapelfibrer, inte — kemiska material eller | |
|
6306 |
Presenningar och markiser; — Av bondad duk |
Tillverkning på basis av1 — naturfibrer, eller — kemiska material eller | |
|
— Andra |
Tillverkning på basis av | ||
|
6307 |
Andra |
Tillverkning vid vilken | |
|
6308 |
Satser bestående av |
Varie föremål i satsen måste | |
För särskilda villkor rörande produkter gjorda av blandningar av textilmaterial, se anmärkn, 5.
188
Prop. 1995/96:34
Bilaga
Skodon
Behandling eller bearbetning av icke-
ursprungsmaterial som ger produkten
(3) (4)
6401 till
6405
6406
ur kapitel 65
6503
6505
ur kapitel 66
Delar till skodon; lösa
innetsulor, lösa korkhälar
och liknande lösa artiklar'
damasker, benvärmare och
liknande artiklar samt delar
till dessa
Tillverkning på basis av
material enligt alla nummer
utom hopsätningar där
överdelar är fastade vid
innersulor eller vid andra
suldelar enligt nr 6406
Tillverkning vid vilket allt
använt material klassificeras
enligt ett annat nummer än
produktens nummer
Huvudbonader och delar av
huvudbonader
Filthattar och andra
huvudbonader av filt,
tillverkade av hattstumpar
eller plana hattämnen enligt
nr 6501, även ofodrade ocn
ogamerade
Hattar och andra
huvudbonader, av trikå eller
tillverkade av spetsar, filt
eller annan textilvara i
längder (dock inte av band
eller remsor), även ofodrade
och ogamerade; hårnät av
alla slags matenal, även
fodrade och garnerade
Paraplyer, parasoller,
promenadkäppar,
sittkäppar, piskor och
ridspön samt delar till
sådana artiklar
Tillverkning vid vilket allt
använt material klassificeras
enligt ett annat nummer än
produktens nummer
Tillverkning på basis av
gam eller av textilfibrer
Tillverkning på basis av
gam eller av textilfibrer
Tillverkning vid vilket allt
använt material klassificeras
enligt ett annat nummer än
produktens nummer
1 För särskilda villkor rörande produkter gjorda av blandningar av textilmaterial, se anmärkn, 5.
189
Prop. 1995/96:34
Bilaga
Behandling eller bearbetning av icke-
ursprungsmaterial som ger produkten
(3) (4)
|
6601 |
Paraplyer och parasoller |
Tillverkning vid vilken |
|
Kapitel 67 |
Bearbetade fjädrar och dun |
Tillverkning vid vilken |
|
ur kapitel 68 |
Varor av sten, gips, cement, |
Tillverkning vid vilket allt |
|
ur 6803 |
Varor av skiffer eller |
Tillverkning på basis av |
|
ur 6812 |
Varor av asbest eller av |
Tillverkning på basis av |
|
ur 6814 |
Varor av glimmer, |
Tillverkning på basis av |
|
Kapitel 69 |
Keramiska produkter |
Tillverkning vid vilket allt |
|
ur kapitel 70 |
Glas och glasvaror |
Tillverkning vid vilket allt |
190
Prop. 1995/96:34
Bilaga
(4)
Behandling eller bearbetning av icke-
ursprungsmaterial som ger produkten
(3)
7006
Glas enligt nr 7003, 7004
eller 7005, böjt, bearbetat
på kanterna, graverat,
borrat, emaljerat eller på
annat sätt bearbetat, men
inte inramat och inte i
förening med annat material
Tillverkning på basis av
material enligt nr 70Ö1
7007
7008
7009
7010
7013
Säkerhetsglas bestående av
härdat eller laminerat glas
Flerväggiga isolerrutor av
glas
Speglar av glas, inbegripet
backspeglar, även inramade
Damejeanner, flaskor,
burkar, krukor, ampuller
och andra behållare av glas,
av sådana slagsom an vands
för transport eller
förpackning av varor;
konserveringsburkar av
glas; proppar, lock och
andra tillsfutningsanord-
ningar av glas
Glasvaror av sådana slag
som används som bords-,
köks-, toalett- eller kontors-
artiklar, för prydnads-
ändamal inomhus eller för
liknande ändamål (andra än
sådana som omfattas av nr
7010 eller 7018)
Tillverkning på basis av
material enligt nr 7001
Tillverkning på basis av
material enligt nr 7001
Tillverkning på basis av
material enligt nr 7001
Tillverkning vid vilken alla
de använda materialen är
klassificerade enligt ett
annat nummer än produkten
eller
Nedskärning av glas,
förutsatt att värdet på det
oskuma glaset inte
överstiger 50 % av
produktens pris från fabrik
Tillverkning vid vilken alla
de använda materialen är
klassificerade enligt ett
annat nummer än produkten
och
Nedskärning av glas,
förutsatt att värdet på det
oskuma glaset inte
överstiger 50 % av
produktens pris från fabrik
eller
Dekorering för hand (utom
silk screen tryckning) av
blåsta glasvaror, förutsatt att
värdet på de blåsta
glasvarorna inte överstiger
50 % av produktens pris
från fabrik
191
Prop. 1995/96:34
Bilaga
|
HS-nr (1) |
Varuslag (2) |
Behandling eller bearbetning av icke- | |
|
(3) |
(4) | ||
|
ur 7019 |
Varor av glasfibrer, andra |
Tillverkning på basis av — ofargad roving och — glasull | |
|
ur kapitel 71 |
Naturpärlor och odlade |
Tillverkning vid vilket allt | |
|
ur 7102 ur 7104 |
Bearbetade ädelstenar och |
Tillverkning på basis av | |
|
7106 7108 |
Ädla metaller: — Obearbetade |
Tillverkning på basis av Elektrolytisk, termisk eller Legering av ädla metaller | |
|
— I form av halvfabrikat |
Tillverkning på basis av | ||
|
ur 7107 ur 7111 |
Metall med plätering av |
Tillverkning på basis av | |
192
Prop. 1995/96:34
Bilaga
|
HS-nr (1) |
Varuslag (2) |
Behandling eller bearbetning av icke- | |
|
(3) |
(4) | ||
|
7116 |
Varor bestående av |
Tillverkning vid vilken | |
|
7117 |
Bijouteri varor |
Tillverkning vid vilken alla | |
|
ur kapitel 72 |
Järn och stål med undantag |
Tillverkning vid vilket allt | |
|
7207 |
Halvfärdiga produkter av |
Tillverkning på basis av | |
|
7208 till 7216 |
Valsade platta produkter, |
Tillverkning på basis av göt | |
|
7217 |
Tråd av jäm eller olegerat |
Tillverkning på basis av | |
|
ur 7218 7219 till 7222 |
Halvfärdiga produkter, valsade platta produkter, |
Tillverkning på basis av göt | |
|
7223 |
Tråd av rostfritt stål |
Tillverkning på basis av | |
193
13 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 34
Prop. 1995/96:34
Bilaga
|
HS-nr (1) |
Varuslag (2) |
Behandling eller bearbetning av icke- | |
|
(3) |
(4) | ||
|
ur 7224 7225 till 7227 |
Halvfärdiga produkter, |
Tillverkning på basis av göt | |
|
7228 |
Annan stång av annat |
Tillverkning på basis av göt | |
|
7229 |
Tråd av annat legerat stål |
Tillverkning på basis av | |
|
ur kapitel 73 |
Varor av jäm eller stål med |
Tillverkning vid vilket allt | |
|
ur 7301 |
Spont |
Tillverkning på basis av | |
|
7302 |
Banbyggnadsmateriel av |
Tillverkning på basis av | |
|
7304 7305 7306 |
Rör och ihåliga profiler, av |
Tillverkning på basis av | |
|
ur 7307 |
Rördelar av rostfritt stål ISO nrX5CrNiMo 1712) |
Tillverkning på baiss av | |
194
Prop. 1995/96:34
Bilaga
|
HS-nr |
Varuslag |
|
(1) |
(2) |
Behandling eller bearbetning av icke-
ursprungsmaterial som ger produkten
(3)
(4)
|
7308 |
Konstruktioner (med |
Tillverkning vid vilken alla |
|
monteringsfärdiga | ||
|
ur 7315 |
Snökedjor o.d. |
Tillverkning vid vilken |
|
ur kapitel 74 |
Koppar och varor av |
Tillverkning vid vilken — alla de använda — värdet på alla de |
|
7401 |
Kopparskärsten; |
Tillverkning vid vilket allt |
|
7402 |
Oraffinerad koppr, |
Tillverkning vid vilket allt |
195
Prop. 1995/96:34
Bilaga
(2)
Varuslag
Behandling eller bearbetning av icke-
ursprungsmaterial som ger produkten
(3)
(4)
7404
7405
Raffinerad koppar och
kopparlegeringar, i oarbetad
form
Raffinerad koppar
Kopparlegeringar
Avfall och skrot av koppar
Kopparförlegeringar
Tillverkning vid vilken alla
använda material
klassificeras enligt ett annat
nummer än produktens
nummer
Tillverkning på basis av
raffinerad koppar,
obearbetad, eller av avfall
och skrot
Tillverkning vid vilket allt
använt material klassificeras
enligt ett annat nummer än
produktens nummer
Tillverkning vid vilket allt
använt materia) klassificeras
enligt ett annat nummer än
produktens nummer
nr kapitel 75
Nickel och varor av nickel,
med undantag av nr
7501-7503 för vilka
tillämpliga regler anges
nedan
Tillverkning vid vilken
— alla de använda
materialen är
klassificerade enligt ett
annat nummer än
produkten, och
— värdet på alla de
använda materialen
inte överstiger 50 % av
Kktens pris från
7501 till
7503
Nickelskärsten,
nickeloxidsinter och andra
mellanprodukter för
framställning av nickel;
nickel i obearbetad form;
avfall och skrot av nickel
Tillverkning vid vilket allt
använt material klassificeras
enligt ett annat nummer än
produktens nummer
ur kapitel 76
Aluminium och varor av
aluminium, med undantag
av nr 7601. 7602 och ur
7616; regeln för nr 7601
och ur 7616 är följande
Tillverkning vid vilken
— alla använda material
är klassificerade enligt
ett annat nummer än
produktens nummer,
och
— värdet på alla de
använda materialen
inte överstiger 50 % av
produktens värde från
fabrik
196
Prop. 1995/96:34
Bilaga
HS-nr
0)
7601
7602
ur 7616
ur kapitel 78
7801
Varuslag
(2)
Obearbetat aluminium
Avfall och skrot av
aluminium
Varor av aluminium av
andra slag än duk, galler,
nät av aluminiumtråd och
liknande materiel
(inbegripet ändlösa band)
av aluminiumtråd, samt
sträckmetall av aluminium
Bly och varor av blv, med
undantag av nr 7801 och
7802; regeln för nr 7801 är
följande
Bly i obearbetad form:
- Raffinerat bly
Behandling eller bearbetning av icke-
ursprungsmaterial som ger produkten
(3) (4)
C.»»-»»..»--»»--—
Tillverkning genom
sniiltning eller elektrolys av
olegerad aluminium eller av
avfall och skrot av
aluminium
Tillverkning vid vilket allt
använt material klassificeras
enligt ett annat nummer än
produktens nummer
Tillverkning vid vilken
— alla använda material
är klassificerade enligt
ett annat nummer än
produktens nummer.
Duk, galler, nät av
aluminiumtråd och
liknande materiel
(inbegripet ändlösa
band) av
aluminiumtråd, samt
sträckmetall får
emellertid användas
— värdet på alla de
använda materialen
inte överstiger 50 % av
produktens värde från
fabrik
Tillverkning vid vilken
— alla använda material
är klassificerade enligt
ett annat nummer än
produktens nummer,
och
— värdet på alla de
använda materialen
inte överstiger 50 % av
produktens värde från
fabrik
Tillverkning på basis av
"bullion"- eller "work"- bly
197
Prop. 1995/96:34
Bilaga
|
-Annat |
Tillverkning vid vilken alla | ||
|
7802 |
Avfall och skrot av bly |
Tillverkning vid vilket allt | |
|
ur kapitel 79 |
Zink och varor av zink, med |
Tillverkning vid vilken — alla använda material — värdet på alla de | |
|
7901 |
Zink i obearbetad form |
Tillverkning vid vilken alla | |
|
7902 |
Avfall och skrot av zink |
Tillverkning vid vilket allt | |
|
ur kapitel 80 |
Tenn och varor av tenn, |
Tillverkning vid vilken — alla använda material — värdet på alla de |
198
Prop. 1995/96:34
Bilaga
Varuslag
Tenn i obearbetad form
Behandling eller bearbetning av icke-
ursprungsmaterial som ger produkten
(3)
(4)
Tillverkning vid vilken alla
de använda materialen är
klassificerade enligt ett
annat nummer än
produkten. Avfall och skrot
enligt nr 8002 får emellertid
inte användas
8002 och
8007
Avfall och skrot av tenn;
andra artiklar av tenn
Tillverkning vid vilket allt
använt material klassificeras
enligt ett annat nummer än
produktens nummer
kapitel 81
Andra oädla metaller,
kermeter; varor av dessa
material
- Andra oädla metaller;
varor av andra oädla
metaller
- Andra slag
ur kapitel 82
Verktyg, redskap, knivar,
skedar och gafflar av oädel
metall; delar av oädel metall
till sådana artiklar med
undantag av följande nr:
8206, 8207. 82Ö8, ur 8211,
8214 och 8215 för vilka
tillämpliga regler anges
nedan
Tillverkning vid vilken
värdet på alla de material
som är Klassificerade enligt
samma nummer som de
använda produkterna inte
överstiger 50 % av
produktens pris från fabrik
Tillverkning vid vilket allt
använt material klassificeras
enligt ett annat nummer än
produktens nummer
Tillverkning vid vilket allt
använt material klassificeras
enligt ett annat nummer än
produktens nummer
199
Prop. 1995/96:34
Bilaga
Varuslag
Behandling eller bearbetning av icke-
ursprungsmaterial som ger produkten
(3)
(4)
|
8206 |
Satser av handverktyg |
Tillverkning vid vilken alla | |
|
8207 |
Utbytbara verktyg för |
Tillverkning vid vilken — alla använda material — värdet på alla de | |
|
8208 |
Knivar och skärstål för |
Tillverkning vid vilken — alla använda material — värdet på alla de | |
|
ur 8211 |
Knivar med skärande egg, |
Tillverkning vid vilken alla |
200
Prop. 1995/96:34
Bilaga
|
HS-nr |
Varuslag |
|
(1) |
(2) |
8214
Andra skär- och
klipnverktyg (t.ex
hårkhppmngsmaskiner,
huggkmvar och hackknivar
för slakterier och
charkuterier eller för
hushällsbruk,
pappersknivar); artiklar och
satser av artiklar för
manikyr eller pedikyr
(inbegripet nagelfilar)
8215
Skedar, gafflar, slevar,
tårtspadar, fiskknivar,
smörknivar, sockertänger
och liknande köks- och
bordsartiklar
ur kapitel 83
Diverse varor av oädel
metall med undantag av
produkter ur 8306 for vilka
tillämpliga regler anges
nedan
Behandling eller bearbetning av icke-
ursprungsmaterial som ger produkten
Tillverkning vid vilken alla
de använda materialen är
klassificerade enligt ett
annat nummer än
produkten. Handtag av
oädla metaller får emellertid
användas
Tillverkning vid vilken alla
de använda materialen är
klassificerade enligt ett
annat nummer än
produkten. Handtag av
oädla metaller far emellertid
användas
Tillverkning vid vilket allt
använt material klassificeras
enligt ett annat nummer än
produktens nummer
ur 8306
Statyetter och andra
prydnadsföremål av oädel
metall
Tillverkning vid vilken alla
de använda materialen är
klassificerade enligt ett
annat nummer än
produkten. De andra
materialen enligt nr 8306
får emellertid användas
förutsatt att deras värde inte
överstiger 30 % av
produktens pris från fabrik
201
Prop. 1995/96:34
Bilaga
Varuslag
(2)
ur kapitel 84
ur 8401
Kämreaktorer, ångpannor,
maskiner och apparater
samt mekaniska redskap;
delar till sådana varor; med
undantag av nr:
8403, ur 8404, 8406-8409,
8412, 8415, 8418, ur 8419,
8420, 8425-8430, ur 8431,
8439, 8441, 8444-8447, ur
8448, 8452, 8456-8466,
8469-8472, 8480, 8484 och
8485 för vilka det gäller
följande
Delar till kämreaktorer1
8402
Ångpannor och andra
ånggeneratorer (andra än
sådana varmvattenpannor
för centraluppvärmning
som också kan producera
lågtrycksånga);
hetvattenpannor
8403
och
ur 8404
Värmepannor för
centraluppvärmning, andra
än sådana enligt nr»402,
och hjälpapparater för
värmepannor för
centraluppvärmning
8406
Ångturbiner
(4)
Behandling eller bearbetning av icke-
ursprungsmaterial som ger produkten
(3)
Tillverkning
— vid vilken allt använt
material klassificeras
enligt ett annat
nummer än produktens
nummer och
- värdet på alla de använda
materialen inte överstiger
40 % av produktens pns
från fabrik
Tillverkning vid vilken allt
använt material klassificeras
enligt ett annat nummer än
produktens nummer
Tillverkning
— vid vilken allt använt
material klassificeras
enligt ett annat
nummer än produktens
nummer och
- värdet på alla de använda
materialen inte överstiger
40 % av produktens pns
från fabnK
Tillverkning vid vilken alla
de använda materialen är
klassificerade enligt ett
annat nummer än nr 8403
eller 8404. Material som är
klassificerade enligt nr 8403
eller 8404
Tillverkning vid vilken
värdet på afla de använda
matenalen inte överstiger
40 % av produktens pns
från fabnK
Regeln är tillämplig till och med den 31 december 1998.
Tillverkning vid vilken
värdet på alla de använda
materialen inte överstiger
30 % av produktens pns
från fabnK, och
Tillverkning vid vilken
värdet på alla de använda
materialen inte överstiger
30 % av produktens pns
från fabnk
Tillverkning vid vilken
värdet på alla de använda
materialen inte överstiger
25 % av produktens pns
från fabnK
Tillverkning vid vilken
värdet på afla de använda
materialen inte överstiger
40 % av produktens pns
från fabnk
202
Prop. 1995/96:34
Bilaga
|
Varuslag (2) |
Behandling eller bearbetning av icke- (3) (4) |
|
8407 |
Förbränningskolvmotorer |
Tillverkning vid vilken | ||
|
8408 |
Förbränningskolvmotorer |
Tillverkning vid vilken | ||
|
med kompressionständning |
värdet på alla de använda | |||
|
semidieselmotorer |
40 % av produktens pns | |||
|
8409 |
Delar som är lämpliga att |
Tillverkning vid vilken | ||
|
värdet på alla de använda | ||||
|
huvudsakligen till motorer | ||||
|
8411 |
Turbojetmotorer, |
Tillverknin |
vid vilken | |
|
turbopropmotorer och andra |
Tillverkning - vid vilket allt använt |
värdet på al |
It använt | |
|
gasturbinmoter |
matenäl inte överstiger 25 | |||
|
material klassificeras |
% av produktens pns från | |||
|
enligt ett annat nummer |
fabnk | |||
|
- värdet på all använt | ||||
|
materia] inte överstiger 40 % av produktens pris | ||||
|
från fabnk | ||||
|
8412 |
Andra motorer |
Tillverkning vid vilken | ||
|
värdet på alla de använda | ||||
|
ur 8413 |
Vätskepumpar, även |
Tillverknin |
vid vilken | |
|
Tillverkning |
värdet på al |
t använt | ||
|
- vid vilket allt använt |
material inte överstiger 25 | |||
|
material klassificeras |
% av produktens pns från | |||
|
enligt ett annat nummer |
fabnk | |||
|
- värdet på all använt | ||||
|
material inte överstiger | ||||
|
40 % av produktens pris | ||||
203
Prop. 1995/96:34
Bilaga
Industrifläktar och liknande
Varuslag
(2)
Behandling eller bearbetning av icke-
ursprungsmaterial som ger produkten
O)
(4)
Tillverkning
- vid vilket allt använt
material klassificeras
enligt ett annat nummer
än produktens nummer
- värdet på all använt
material inte överstiger
40 % av produktens pris
från fabnk
Tillverkning vid vilken
värdet på allt använt
material inte överstiger 25
% av produktens pns från
fabrik
8415
Luftkonditioneringsapparat
er bestående av en
motordriven fläkt samt
anordningar för reglering av
temperatur och fuktighet,
inbegripet sådana apparater
i vilka fuktigheten inte kan
regleras separat
Tillverkning vid vilken
värdet på afla de använda
materialen inte överstiger
40 % av produktens värde
från fabnk
8418
Kylskåp, frysar och annan
kyl- eller frysutrustning,
elektriska och andra;
värmepumpar, andra än
luftkonditioneringsapparate
renligt nr 8415
Tillverkning
— vid vilken värdet på
allt använt material
klassificeras enligt ett
annat nummer än
produktens nummer
— värdet på alla de
använda materialen
inte överstiger 40 % av
produktens pris från
fabrik
— vid vilken värdet på
alla de använda
materialen ulan
ursprungsstatus inte
överstiger värdet på de
använda materialen
med ursprungsstatus
vid vilken värdet på
alla de använda
materialen inte
överstiger 25 % av
produktens pris från
fabrik
ur 8419
Maskiner för trä-,
pappersmassa- och
pappindustrin
Tillverkning
— vid vilken värdet på
alla de använda
materialen inte
överstiger 40 % av
produktens pris från
fabrik, och
— vid vilken, inom
ovannämnda gräns, de
material som ar
klassificerade enligt
samma nummer som
produkten används
endast upp till ett
värde av 25 % av
produktens pris från
fabrik
Tillverkning vid vilken
värdet på allt använt
material inte överstiger 30
% av produktens pns fritt
fabrik
204
HS-nr
(I)
8420
8423
8425 till
8428
8429
Varuslag
(2)
Kalandrar och andra
valsmaskiner, andra än
maskiner för bearbetning av
metall eller glas, samt valsar
till sådana maskiner
Vägar (med undantag av
vågar känsliga för 0,05 g
eller mindre), inbegripet
räkne- och kontrollvågar;
vikter av alla slag för vägar
Maskiner och apparater för
lyftning eller annan
hantering, lastning, lossning
eller transport
Själ vgående
bladschaktmaskiner,
väghyvlar, skrapor,
grävmaskiner, fastare,
stampmaskiner och
vägvältar
Vägvältar
Prop. 1995/96:34
Bilaga
(4)
Behandling eller bearbetning av icke-
ursprungsmaterial som ger produkten
(3)
Tillverkning
— vid vilken värdet på
alla de använda
materialen inte
överstiger 40 % av
produktens pris från
Fabrik, och
— vid vilken, inom
ovannämnda gräns, de
materia] som ar
klassificerade enligt
samma nummer som
produkten används
endast upp till ett
värde av 5 % av
produktens pris från
Fabrik
Tillverkning
— vid vilken värdet på
allt använt material
klassificeras enligt ett
annat nummer än
produktens nummer
— värdet på allt använt
materia inte överstiger
40 % av produktens
pris från fabrik
Tillverkning
— vid vifken värdet på
alla de använda
materialen inte
överstiger 40 % av
Örtens pris från
, och
— vid vilken, inom
ovannämnda gräns, de
material som Sr
klassificerade enligt nr
8431 används endast
upp till ett värde av 10
% av produktens pris
från fabrik
Tillverkning vid vilken
värdet pä alla de använda
materialen inte överstiger
40 % av produktens pns
från fabnk
Tillverkning vid vilken
värdet på allt använt
material inte överstiger 30
% av produktens pns fritt
fabrik
Tillverkning vid vilken
värdet pä allt använt
material inte överstiger 30
% av produktens pns fritt
fabrik
Tillverkning vid vilken
värdet på afit använt
material inte överstiger 30
% av produktens pns fritt
fabrik
205
Prop. 1995/96:34
Bilaga
|
HS-nr (1) |
Varuslag (2) |
Behandling eller bearlretning av icke- | |
|
(3) |
(4) | ||
|
— Andra |
Tillverkning — vid vilken värdet på — vid vilken, inom |
Tillverkning vid vilken | |
|
8430 |
Andra maskiner och |
Tillverkning — vid vilken värdet på — vid vilken, inom |
Tillverkning vid vilken |
|
ur 8431 |
Delar till vägvältar |
Tillverkning vid vilken | |
|
8439 |
Maskiner och apparater för |
Tillverkning — vid vilken värdet på — vid vilken, inom |
Tillverkning vid vilken |
206
Prop. 1995/96:34
Bilaga
|
™n" HS-nr |
Varuslag |
Behandling eller bearbetning av icke | |
|
(1) |
(2) |
(3) |
(4) |
8441
8444 till
8447
ur 8448
8452
Andra maskiner och
apparater för bearbetning av
pappersmassa, papper eller
papp, inbegripet
skämnaskiner av alla slag
Maskiner enligt dessa
nummer som används i
textilindustrin
Hjälpmaskiner och
hjälpapparater för
användning tillsammans
med maskiner enligt nr
8444 och 8445
Symaskiner, andra än
tiådhäftmaskiner enligt nr
8440; möbler, stativ och
överdrag, speciellt kon-
struerade för symaskiner;
symaskinsnålar
— Symaskiner (endast
skyttelmaskiner) vilkas
överdel har en vikt av
högst 16 kg utan
motor eller 17 kg med
motor
Tillverkning
— vid vilken värdet på
alla de använda
materialen inte
överstiger 40 % av
produktens pris från
fabrik, och
— vid vilken, inom ovan-
nämnda gräns, de
material som är
klassificerade enligt
samma nummer som
produkten används
endast upp till ett
värde av 25 % av pro-
duktens pris från
fabrik
Tillverkning vid vilken
värdet på alla de använda
materialen inte överstiger
40 % av produktens värde
från fabrik
Tillverkning vid vilken
värdet på alla de använda
materialen inte överstiger
40 % av produktens värde
från fabrik
Tillverkning vid vilken
värdet på alla de använda
materialen inte överstiger
30 % av produktens pris
från fabrik
Tillverkning
— vid vilken värdet på
alla de använda
materialen inte
överstiger 40 % av
produktens värde från
fabrik, och
— vid vilken värdet på
alla de använda
materialen utan
ursprungsstatus vid
hopsättningen av
överdelen (utan motor)
inte överstiger värdet
på de använda
materialen med
ursprungsstatus. och
vid vilken de'använda
mekanismerna för
trådspänning,
fasthallning och
sicksack redan har
ursprungsstatus
207
Prop. 1995/96:34
Bilaga
|
HS-nr |
Varuslag |
Behandling eller bearbetning av icke- | |
|
(1) |
(2) |
(3) |
(4) |
|
— Andra |
Tillverkning vid vilken | ||
|
8456 till 8466 |
Verktygsmaskiner och |
Tillverkning vid vilken | |
|
8469 till 8472 |
Kontorsmaskiner (tex. |
Tillverkning vid vilken | |
|
8480 |
Formflaskor för |
Tillverkning vid vilken | |
|
8482 |
Kullager och rullager |
Tillverkning — vid vilken alla — vid vilken värdet på |
Tillverkning vid vilken |
|
8484 |
Packningar av metallplåt i |
Tillverkning vid vilken |
208
Prop. 1995/96:34
Bilaga
|
HS-nr |
Varuslag |
|
(1) |
(2) |
Behandling eller bearbetning av icke-
(3) (4)
|
8485 |
Delar till maskiner och |
Tillverkning vid vilken | |
|
ur kapitel 85 |
Elektriska maskiner och |
Tillverkning — alla de använda — vid vilken värdet på |
Tillverkning vid vilken |
|
8501 |
Elektriska motorer och |
Tillverkning — vid vilken värdet på — vid vilken, inom < material som är |
Tillverkning vid vilken |
209
14 Riksdagen 1995196. 1 saml. Nr 34
Prop. 1995/96:34
Bilaga
|
HS-nr (1) |
Varuslag (2) |
Behandling eller bearbetning av icke- | |
|
(3) |
(4) | ||
|
8502 |
Elektriska |
Tillverkning — vid vilken värdet på — vid vilken, inom |
Tillverkning vid vilken |
|
ur 8518 |
Mikrofoner och |
Tillverkning — vid vilken värdet på — vid vilken värdet på |
Tillverkning vid vilken |
|
8519 |
Skivspelare, elektriska - Elektriska grammofoner |
Tillverkning — vid vilken värdet på — vid vilken värdet på |
Tillverkning vid vilken |
210
Prop. 1995/96:34
Bilaga
- Andra
8520
Bandspelare och andra
apparater för
ljudinspelning, även
innehållande anordning för
ljudåtergivning
8521
Apparater för inspelning
eller återgivning av
videosignaler, även med
inbyggd videotuner
8522
Delar och tillbehör till
apparater enligt nr
8519-8521
8523
Beredda oinspelade media
för inspelning av ljud eller
för liknande inspelning av
andra fenomen, andra än
produkter enligt 37 kap.
Tillverkning
— vid vilken värdet på
alla de använda mate-
rialen inte överstiger
40 % av produktens
pris från fabrik,
— vid vilken värdet på
alla de använda
materialen utan
ursprungsstatus inte
överstiger värdet på de
använda materialen
med ursprungsstatus
Tillverkning
— vid vilken värdet på
alla de använda mate-
rialen inte överstiger
40 % av produktens
värde från fabrik,
— vid vilken värdet på
alla de använda
materialen utan
ursprungsstatus som
inte överstiger värdet
på de använda
materialen med
ursprungsstatus
Tillverkning
— vid vilken värdet på
alla de använda mate-
rialen inte överstiger
40 % av produktens
värde från fabrik,
— vid vilken värdet på
alla de använda
materialen utan
ursprungsstatus inte
överstiger värdet på de
använda materialen
med ursprungsstatus
Tillverkning vid vilken
värdet på alla de använda
materialen inte överstiger
40 % av produktens värde
från fabrik
Tillverkning vid vilken
värdet på alla de använda
materialen inte överstiger
40 % av produktens värde
från fabrik
Tillverkning vid vilken
värdet på alla de använda
materialen inte överstiger
30 % av produktens pris
från fabrik
Tillverkning vid vilken
värdet på alla de använda
materialen inte överstiger
30 % av produktens pris
från fabrik
Tillverkning vid vilken
värdet på alla de använda
materialen inte överstiger
30 % av produktens pris
från fabrik
211
Prop. 1995/96:34
Bilaga
|
HS-nr |
Varuslag |
Behandling eller bearbetning av icke- | |
|
(1) |
(2) |
(3) |
(4) |
|
8524 |
Grammofonskivor, | ||
|
- matriser för tillverkning |
Tillverkning vid vilken | ||
|
- Andra |
Tillverkning — vid vilken värdet på — vid vilken, inom ovan- |
Tillverkning vid vilken | |
|
8525 |
Apparater för sändning av |
Tillverkning — vid vilken värdet på — vid vilken värdet på |
Tillverkning vid vilken |
|
8526 |
Radarapparater, apparater |
Tillverkning — vid vilken värdet på — vid vilken värdet på |
Tillverkning vid vilken |
212
Prop. 1995/96:34'
Bilaga
|
rz" |
Varuslag | |
|
(1) |
(2) |
(3)
Behandling eller bearbetning av icke-
(4)
8527
Apparater för mottagning
av radiotelefoni,
radiotelegrafi eller
rundradio, även med
inbyggd utrustning för
inspelning eller Återgivning
av ljud eller med inbyggt ur
Tillverkning
— vid vilken värdet på
alla de använda
materialen inte
överstiger 40 % av
produktens pris från
fabrik,
— vid vilken värdet på
alla de använda icke-
ursprungsmaterialen
inte överstiger värdet
på de material med
ursprungsstatus som
används
Tillverkning vid vilken
värdet på alla de använda
materialen inte överstiger
25 % av produktens pris
från fabrik
8528
Televisionsmottagare
(inbegripet videomonitorer
och videoprojektorer), även
med inbyggd
rundradiomottagare,
inbyggd utrustning för
inspelning eller återgivning
av ljud eller inbyggd
utrustning för inspelning
eller återgivning av
videosignaler
- Apparater för inspelning
eller återgivning av
vidoejud med inyggd
utrustning för inspelning
och återgivning av
videosignaler
- Andra
Tillverkning
— vid vilken värdet på
alla de använda mate-
rialen inte överstiger
40 % av produktens
värde från fabrik,
— vid vilken värdet på
alla de använda icke-
ursprungsmaterialen
inte överstiger värdet
på de material med
ursprungsstatus som
används
Tillverkning
— vid vilken värdet på
alla de använda mate-
rialen inte överstiger
40 % av produktens
värde från fabrik,
— vid vilken värdet på
alla de använda icke-
ursprungsmaterialen
inte överstiger värdet
på de material med
ursprungsstatus som
används
Tillverkning vid vilken
värdet på alla de använda
■materialen inte överstiger
30 % av produktens pris
från fabrik
Tillverkning vid vilken
värdet på alla de använda
materialen inte överstiger
30 % av produktens pris
från fabrik
8529
Delar som iir lämpliga att
användas uteslutande eller
huvudsakligen till apparater
enligt nr
8525-8528
213
Prop. 1995/96:34
Bilaga
|
HS-nr |
Varuslag |
Behandling eller bearbetning av icke |
|
(1) |
(2) |
(3) (4) |
lämpliga att användas
uteslutande eller
huvudsakligen till
utrustning för
inspelning eller
återgivning av
videosignaler
Tillverkning vid vilken
värdet på alla de använda
materialen inte överstiger
40 % av produktens pris
från fabrik
Andra
Tillverkning
— vid vilken värdet på
alla de använda
materialen inte
överstiger 40 % av
produktens pris från
fabrik,
— vid vilken värdet på
alla de använda icke-
ursprungsmaterialen
inte överstiger värdet
på de material med
ursprungsstatus som
används
Tillverkning vid vilken
värdet på alla de använda
materialen inte överstiger
25 % av produktens pris
från fabrik
8535 och
8536
Elektriska apparater och
andra artiklar för brytning,
omkoppling eller skyddande
av elektriska kretsar eller
för åstadkommande av
anslutning till eller
förbindelse i elektriska
kretsar
Tillverkning
— vid vilken värdet på
alla de använda
materialen inte
överstiger 40 % av
produktens pris från
fabrik, och
— vid vilken, inom
ovannämnda gräns, de
material som är
klassificerade enligt nr
8538 används endast
upp till ett värde av 10
% av produktens pris ,
från fabrik
Tillverkning vid vilken
värdet på alla de använda
materialen inte överstiger
30 % av produktens pris
från fabrik
8537
Tavlor, paneler, hyllor,
bänkar, skåp o.d.
(inbegripet styrskåp för
numeriska styrsystem),
utrustade med två eller flera
apparater eller andra artiklar
enligt nr 8535 eller 8536
och avsedda att tjänstgöra
som elektriska manöver-
eller kopplingsorgan,
inbegripet sådana tavlor etc.
som innehåller instrument
eller apparater enligt kap.
90, dock inte
kopplingsanordningar enligt
nr 8517
Tillverkning
— vid vilken värdet på
alla de använda
materialen inte
överstiger 40 % av
produktens pris från
fabrik, och
— vid vilken, inom
ovannämnda gräns, de
material som är
klassificerade enligt nr
8538 används endast
upp till ett värde av 10
% av produktens pris
från fabrik
Tillverkning vid vilken
värdet på alla de använda
materialen inte överstiger
30 % av produktens pris
från fabrik
214
Prop. 1995/96:34
Bilaga
|
HS-nr (1) |
Varuslag (2) |
Behandling eller bearbetning av icke- | |
|
(3) |
(4) | ||
|
ur 8541 |
Dioder, transistorer och |
Tillverkning — vid vilken alla — vid vilken värdet pä |
Tillverkning vid vilken |
|
8542 |
Elektroniska integrerade |
Tillverkning — vid vilken värdet på — vid vilken, inom |
Tillverkning vid vilken |
|
8544 |
Isolerad (inbegripet |
Tillverkning vid vilken | |
|
8545 |
Kolelektroder, kolborstar, |
Tillverkning vid vilken | |
|
8546 |
Elektriska isolatorer, oavsett |
Tillverkning vid vilken | |
Prop. 1995/96:34
Bilaga
|
-- HS-nr |
Varuslag |
Behandling eller b |
earbetning av icke- |
|
I (l) |
(2) |
(3) |
______________(4)______________ |
|
8547 |
Isolerdetaljer (med |
Tillverkning vid vilken | |
|
8548 |
Elektriska delar till |
Tillverkning vid vilken | |
|
8601 |
Delar till lok eller annan |
Tillverkning vid vilken | |
|
8608 |
Stationär jämvägs- och |
Tillverkning — vid vilken allt använt — vid vilken värdet på |
Tillverkning vid vilken |
|
8609 |
Godsbehållare (containrar), |
Tillverkning vid vilken |
216
Prop. 1995/96:34
Bilaga
|
HS-nr |
Varuslag |
Behandling eller bearbetning av icke- | |
|
(1) |
(2) |
(3) |
(4) |
ur kapitel 87
8709
8710
Fordon, andra än rullande
jämvägs- eller
spårvägsmateriel, samt delar
och tillbehör till dessa; med
undantag av nr 8709-8711,
ur 8712, 8715 och 8716 för
vilka det gäller följande
Truckar, inte försedda med
lyft- eller
hanteringsutrustning, av
sådana slag som används i
fabriker, magasin,
hamnområden eller på
flygplatser för korta
transporter av gods;
dragtnickar av sådana slag
som används på
järnvägsperronger; delar till
i detta nummer nämnda
fordon
Stridsvagnar och andra
motordrivna pansrade
stridsfordon, även utrustade
med vapen, samt delar till
sådana fordon
Tillverkning vid vilken
värdet på alla de använda
materialen inte överstiger
40 % av produktens värde
från fabrik
Tillverkning
— vid vilken alla
använda material
klassificeras enligt ett
annat nummer än
produktens nummer
— vid vilken värdet på
alla använda material
inte överstiger 40 % av
produktens pris från
fabrik
Tillverkning vid vilken
värdet på alla använda
material inte överstiger 30
% av produktens pris från
fabrik,
8711
Motorcyklar (inbegripet
mopeder) samt cyklar
försedda med hjälpmotor,
med eller utan sidvagn;
sidvagnar
- Med
förbränningskolvmotor
med fram- och
återgående kolv eller
kolvar och med en
cylindervolym
- av högst 50 cm’
Tillverkning
— vid vilken alla
använda material
klassificeras enligt ett
annat nummer än
produktens nummer
— vid vilken värdet på
alla använda material
inte överstiger 40 % av
produktens pris från
fabrik
Tillverkning vid vilken
värdet på alla använda
material inte överstiger 30
% av produktens pris från
fabrik
Tillverkning
— vid vilken värdet på
alla de använda
materialen inte
överstiger 40 % av
produktens värde från
fabrik,
— vid vilken värdet på
alla de använda icke-
ursprungsmaterialen
inte överstiger värdet
på de material med
ursprungsstatus som
används
Tillverkning vid vilken
värdet på alla använda
materia) inte överstiger 20
% av produktens pris från
fabrik
217
Prop. 1995/96:34
Bilaga
|
HS-nr (1) |
Varuslag (2) |
Behandling eller bearbetning av icke- | |
|
(3) |
(4) | ||
|
— av mer än 50 cm’ |
Tillverkning — vid vilken värdet på — vid vilken värdet på |
Tillverkning vid vilken | |
|
- Andra |
Tillverkning — vid vilken värdet på — vid vilken värdet på |
Tillverkning vid vilken | |
|
ur 8712 |
Tvåhjuliga cyklar utan |
Tillverkning på basis av |
Tillverkning vid vilken |
|
8715 |
Barnvagnar och delar till |
Tillverkning — vid vilken alla — vid vilken värdet pä |
Tillverkning vid vilken |
|
8716 |
Släpfordon och |
Tillverkning — vid vilken alla — vid vilken värdet på |
Tillverkning vid vilken |
Prop. 1995/96:34
Bilaga
|
HS-nr 1 <” |
Varuslag (2) |
Behandling eller bearbetning av icke- | |
|
(3) |
(4) | ||
|
ur kapitel 88 |
Luftfartyg och |
Tillverkning vid vilken alla |
Tillverkning vid vilken |
|
ur 8804 |
Rotochute |
Tillverkning på basis av | |
|
8805 |
Startanordningar för |
Tillverkning vid vilken alla |
Tillverkning vid vilken |
|
kapitel 89 |
Fartyg samt annan flytande |
Tillverkning vid vilken alla |
Tillverkning vid vilken |
|
ur kapitel 90 |
Optiska instrument och |
Tillverkning — vid vilken alla — vid vilken värdet på |
Tillverkning vid vilken |
219
Prop. 1995/96:34
Bilaga
|
HS-nr (1) |
Varuslag (2) |
Behandling eller bearbetning av icke- | |
|
(3) |
(4) | ||
|
9001 |
Optiska fibrer och optiska |
Tillverkning vid vilken | |
|
9002 |
Linser, prismor, speglar och |
Tillverkning vid vilken | |
|
9004 |
Glasögon o.d., avsedda för |
Tillverkning vid vilken | |
|
ur 9005 |
Kikare (monokulära och |
Tillverkning — vid vilken alla — vid vilken värdet på — vid vilken värdet på |
Tillverkning vid vilken |
220
HS-nr
Varuslag
(1)
ur 9006
9007
9011
(2)
Stillbildskameror;
blixtljusapparater och
blixtlampor, för fotografiskt
bruk, andra än elektriskt
tända blixtlampor
Kinokameror och
kinoprojektorer, även med
inbyggd utrustning för
inspelning eller återgivning
av ljud
Optiska mikroskop,
inbegripet sådana för
fotomikrografi,
kinefotomikrografi eller
mikroprojektion
Prop. 1995/96:34
Bilaga
Behandling eller bearbetning av icke-
(3) (4)
Tillverkning
— vid vilken alla
använda material
klassificeras enligt ett
annat nummer än
produktens nummer
och
— vid vilken värdet på
alla de använda mate-
rialen inte överstiger
40 % av produktens
pris från fabrik, och
— vid vilken värdet på
alla de använda icke-
ursprungsmaterialen
inte överstiger värdet
på de material med
ursprungsstatus som
används
Tillverkning
— vid vilken alla
använda material
klassificeras enligt ett
annat nummer än
produktens nummer
och
— vid vilken värdet på
alla de använda mate-
rialen inte överstiger
40 % av produktens
pris från fabrik, och
— vid vilken värdet på
alla de använda icke-
ursprungsmaterialen
inte överstiger värdet
på de material med
ursprungsstatus som
används
Tillverkning
— vid vilken alla
använda materia)
klassificeras enligt ett
annat nummer än
produktens nummer
och
— vid vilken värdet på
alla de använda mate-
rialen inte överstiger
40 % av produktens
pris från fabrik, och
— vid vilken värdet på
alla de använda icke-
ursprungsmaterialen
inte överstiger värdet
på de material med
ursprungsstatus som
används
Tillverkning vid vilken
värdet på alla de använda
materialen inte överstiger
30 % av produktens pris
från fabrik
Tillverkning vid vilken
värdet på alla de använda
materialen inte överstiger
30 % av produktens pris
från fabrik
Tillverkning vid vilken
värdet på alla de använda
materialen inte överstiger
30 % av produktens pris
från fabrik
221
Prop. 1995/96:34
Bilaga
|
HS-nr (1) |
Varuslag (2) |
Behandling eller bearbetning av icke- | |
|
0) |
(4) | ||
|
ur 9014 |
Andra instrument och |
Tillverkning vid vilken | |
|
9015 |
Instrument och appparater |
Tillverkning vid vilken | |
|
9016 |
Vågar känsliga för 0,05 g |
Tillverkning vid vilken | |
|
9017 |
Ritinstrument, ritinstrument |
Tillverkning vid vilken | |
|
9018 |
Instrument och apparater | ||
|
— Tandläkarstolar med |
Tillverkning på basis av |
Tillverkning vid vilken | |
222
Prop. 1995/96:34
Bilaga
|
HS-nr (1) |
Varuslag (2) |
Behandling eller bearbetning av icke- | |
|
(3) |
(4) | ||
|
— Andra |
Tillverkning — vid vilken alla — vid vilken värdet på |
Tillverkning vid vilken | |
|
9019 |
Apparater för |
Tillverkning — vid vilken alla — vid vilken värdet på |
Tillverkning vid vilken |
|
9020 |
Andra andningsapparter, |
Tillverkning — vid vilken alla — vid vilken värdet på |
Tillverkning vid vilken |
|
9024 |
Maskiner och apparater för |
Tillverkning vid vilken | |
|
9025 |
Areometrar och liknande |
Tillverkning vid vilken | |
223
Prop. 1995/96:34
Bilaga
|
HS-nr (1) |
Varuslag (2) |
............ i i, . Behandling eller bearbetning av icke- | |
|
(3) |
(4) | ||
|
9026 |
Instrument och apparater |
Tillverkning vid vilken | |
|
9027 |
Instrument och apparater |
Tillverkning vid vilken | |
|
9028 |
Förbruknings- och | ||
|
- Delar och tillbehör |
Tillverkning vid vilken | ||
|
- Andra |
Tillverkning — vid vilken värdet på — vid vilken värdet på |
Tillverkning vid vilken | |
224
Prop. 1995/96:34
Bilaga
CHS-nr
(I)
Varuslag
(2)
Behandling eller bearbetning av ickc-
(3) (4)
|
9029 |
Varvräknare, |
Tillverkning vid vilken | |
|
9030 |
Oscilloskop, |
Tillverkning vid vilken | |
|
9031 |
Instrument, apparater och |
Tillverkning vid vilken | |
|
9032 |
Instrument och apparater |
Tillverkning vid vilken | |
|
9033 |
Delar och tillbehör (inte |
Tillverkning vid vilken | |
|
ur kapitel 91 |
Ur och delar till ur; med |
Tillverkning vid vilken |
225
15 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 34
Prop. 1995/96:34
Bilaga
|
HS-nr (D |
Varuslag (2) |
Behandling eller bearbetning av icke- | |
|
(3) |
(4) | ||
|
9105 |
Andra ur |
Tillverkning — vid vilken värdet på — vid vilken värdet på |
Tillverkning vid vilken |
|
9109 |
Andra urverk, kompletta |
Tillverkning — vid vilken värdet på — vid vilken värdet på |
Tillverkning vid vilken |
|
9110 |
Kompletta urverk, inte |
Tillverkning — vid vilken värdet pä — vid vilken, inom |
Tillverkning vid vilken |
|
9111 |
Boetter till ur samt delar till |
Tillverkning — vid vilken använda — vid vilken värdet på |
Tillverkning vid vilken |
226
Prop. 1995/96:34
Bilaga
|
HS-nr (1) |
Varuslag (2) |
Behandling eller bearbetning av icke- | |
|
(3) |
(4) | ||
|
9112 |
Urfoder och andra höljen |
Tillverkning — vid vilken använda — vid vilken värdet på |
Tillverkning vid vilken |
|
9113 |
Urarmband och delar till | ||
|
- Av oädel metall, även |
Tillverkning vid vilken | ||
|
- Andra |
Tillverkning vid vilken | ||
|
kapitel 92 |
Musikinstrument; delar och |
Tillverkning vid vilken | |
|
kapitel 93 |
Vapen och ammunition; |
Tillverkning vid vilken | |
|
ur kapitel 94 |
Möbler; sängkläder, |
Tillverkning vid vilken alla | |
227
Prop. 1995/96:34
Bilaga
|
HS-nr (1) |
Varuslag (2) |
Behandling eller bearbetning av icke- | |
|
(3) |
(4) | ||
|
ur 9401 |
Möbler av oädel metall. |
Tillverkning vid vilken alla | |
|
och |
som en del av vilka |
materia] som används är | |
|
ur 9403 |
ostoppat bomullstyg med en |
klassificerade enligt ett Tillverkning på basis av tyg — tygets värde inte — alla de andra använda | |
|
9405 |
Belysningsarmatur och |
Tillverkning vid vilken | |
|
9406 |
Monterade eller |
Tillverkning vid vilken | |
|
ur kapitel 95 |
Leksaker, spel och |
Tillverkning vid vilken alla | |
228
Prop. 1995/96:34
Bilaga
|
9503 |
Andra leksaker, skaienliga |
Tillverkning vid vilken — alla material som — värdet på alla de |
|
ur 9506 |
Redskap och annan |
Tillverkning vid vilken alla |
|
ur kapitel 96 |
Diverse material med |
Tillverkning vid vilken alla |
|
ur 9601 |
Varor av animaliska, |
Tillverkning på basis av |
|
ur 9603 |
Kvastar, viskor, borstar |
Tillverkning vid vilken |
229
Prop. 1995/96:34
Bilaga
|
U HS-nr (1) |
Varuslag (2) |
Behandling eller bearbetning av icke- | |
|
(3) |
(4) | ||
|
9605 |
Re.seetuier med artiklar för |
Varje artikel i etuiet måste | |
|
9606 |
Knappar samt knappformar |
Tillverkning vid vilken — alla material som — värdet pä alla de | |
|
9612 |
bärgband för skrivmaskiner |
Tillverkning vid vilken — alla material som — värdet på alla de | |
|
ur 9614 |
Rökpipor eller piphuvuden |
Tillverkning på basis av | |
230
HIIAC.A i
VARUCERTIFIKAT EUR.1
1. Varucertifikat EUR.1 skall upprättas pa cn blankett motsvarande förlagan i denna
bilaga. Blanketten skall tryckas upp pä clt eller flera av de språk som avtalet är
avfattat på. Varucertifikatet skall fyllas i på ett av dessa språk och i
överensstämmelse med bestämmelserna i den exporterande statens lagstiftning.
Om det fylls i för hand skall detta göras med bläck och med versaier.
2. Certifikatets format skall vara 210 x 297 mm, med en tillåten avvikelse på
längden på minus 5 mm eller plus 8 mm. Det papper som används måste vara vitt,
lämpligt att skriva på. fritt från mekanisk pappersmassa och väga minst 25 g/m2.
Det skall vant försett ined guillocherad botten i grön färg för att på sätt göra en
förfalskning på mekanisk eller kemisk väg uppenbar för ögat.
3. De behöriga myndigheterna i gemenskapens medlemsstater och i Tunisien får
förbehålla sig rätten att själv trycka certifikat eller låta trycka sådana i ett godkänt
tryckeri. 1 det senare fallet måste varje blankett förses med en uppgift om
godkännandet. Varje blankett skall vara försedd med en uppgift om tryckeriets
namn och adress eller med tecken som möjliggör identifiering av tryckeriet. För
särskiljande av certifikatcn skall varje certifikat dessutom genom tryck eller på
annat sätt förses med ett serienummer.
Prop. 1995/96:34
Bilaga
231
VARUCERTIFIKAT
Prop. 1995/96:34
Bilaga
1. Exportör (namn, fullständig adress, land)
EUR
I Nr A 000.000
Se anvisningar pä omståendc sida innan blanketten ifyllcs
2. Certifikat for användning i den förmånsberättigade handeln
mellan
3. Mottagare (nainn. fullständig adress, land) (upp-
giften cj obligatorisk)
och
(ange berörda länder, grupper av länder eller områden)
4. Land, grupp av länder eller
område där varorna anses ha
sitt ursprung
5. Mottagande land, grupp av
länder eller område
6. Upplysningar om transporten (uppgiften cj
obligatorisk)
7. Anmärkningar
’För oembal-
lerade varor
anges
alltefter
omständig-
heterna
antalet arti-
klar eller "i
bulk"
8. Positionsnummer; kollis märke och nummer, antal och slag1; varuslag
9. Bruttovikt
(kg) eller
annan kvan-
titet (I, m'
etc)
10. Fakturor
(uppgiften
ej obliga-
torisk)
11. TULLMYNDIGHETENS INTYG
Deklarationen granskad utan anmärkning
'ifyllcs
endast i de
fall då det
exporterande
landets eller ■
områdets be-
stämmelser
så erfordrar
Exporthandling1
Blankett ......
Tullanstalt.....
nr
Utfärdande land eller område ... .
Stäm|x.*l
Datum
12. EXPORTÖRENS DEKLARATION
Undertecknad försäkrar härmed att ovan angivn
varor uppfyller villkoren for certilikalcts crhålland
(Ort och datum)
(Namnteckning)
(Namnteckning)
BEGÄRAN OM KONIROLI.. till
232
Prop. 1995/96:34
Bilaga
|
Vid den undersökning som verkställts har befunnits an detta □ utfärdats av angiven tullanstalt och atl de uppgifter som det innehåller är riktiga. L1 cj uppfyller de fastställda förordningarna (se bifogade an- märkningar). | |
|
Anhållan om kontroll av riktigheten av detta certifikat | |
|
(Ort och dalum) Stämpel |
(Ort och datum) Stämpel |
|
(Namnteckning) |
(Namnteckning) |
|
'Sätt kryss i tillämplig nita |
ANVISNINGAR
1. Ccrtifikatcl får inte innehålla raderingar eller överskrivningar. Ändringar som utförs skall göras genom överslrykning av de felaktiga
uppgifterna, i förekommande fall med angivande av de rikliga uppgifterna. Varje sådan ändring måste signeras av den som upprättat
ccrtifikatcl och bestyrkas av tullmyndigheten i det utfärdande landet eller området.
2. Mellanrum lar inte lämnas mellan varuposterna på ccrtifikatcl och vaijc/aruposl skall föregås av ett positionsnummer. Omedelbart
under sista textraden skall en horisontell linje dras. Outnyttjat utrymme skall spärras på sådant sätt att ytterligare tillägg inte kan göras.
3. Varorna anges enligl handelsbruk och tillräcklig! noggrant för all möjliggöra identifiering.
233
Prop. 1995/96:34
Bilaga
ANSÖKAN OM VARUCERTIFIKAT
'For oemhal
Icradc varor
anges
alltefter
omständig-
heterna
antalet arti-
klar eller "i
hulk"
|
1. Ex|>ortör (namn, fullständig adress, land) |
EUR 1 Nr A 000.000 | ||
|
Se anvisningar på omstående sida innan blanketten ifylles | |||
|
X Certifikat för användning i der |
förmånsberättigade handeln | ||
|
3. Mottagare (namn, fullständig adress, land) (upp- |
o< | ||
|
(ange berörda länder, grup |
»r av länder eller områden) | ||
|
4. Land, grupp av länder eller |
5. Mottagande land, grupp av | ||
|
6. Upplysningar om transporten (uppgiften cj |
7. Anmärkningar | ||
|
K. Positionsnummer; kullis märke och nummer, antal och slae'; varuslag |
9. Bruttovikt |
10. Fakturor | |
234
EXWIR I ÖRENS FÖRKLARING
Prop. 1995/96:34
Bilaga
Som exportör av på omstående sida beskrivna varor.
FÖRSÄKRAR jag att varorna uppfyller villkoren lör erhållande. av bifogade certifikat
|
ANGER |
jag i det följande de omständigheter som gör att varorna uppfyller ovannämnda villkor |
|
FORETER |
jag följande bevismaterial ' |
|
ÅTAR |
jag mig att på begäran av vederböratxle myndighet förete den bevisning som dessa finner nikJvändig för att utfärda bifogade |
|
ANSÖKER |
jag om utfärdande av bifogade certifikat för varorna. |
(Ort och datum)
(Namnteckning)
'T.ex. importhandlingar. vanirertifikat. fakturor, producenldeklaration etc., som hänför sig till varor som använts vid bearbetningen eller
behandlingen eller till vätor som fitenitlörs i oförändrat skick.
235
BILAGA 4
Förklaring enligt artikel 27
Som exportör av de varor som omfattas av denna handling,, försäkrar jag att om
inte annat anges1 uppfyller varorna de vilkor som fastställts för att erhålla
ursprungsstatus i den förmånsberättigade handeln mellan
Europeiska gemenskapcn/Tunisien2
och med ursprung i
Tunisien/Europciska gemenskapen2’
(ort och datum)
(underskrift)
(Underskriften skall åtföljas av
namnförtydligande för den person som
undertecknar förklaringen)
'Om en faktura omfattar produkter som inte har sitt ursprung i gemenskapen skall
exportören klart ange detta.
2Stryk över det ej tillämpliga
'En hänvisning kan göras i en särskild kolumn på fakturan i vilken
ursprungslandet för varje produkt anges
Prop. 1995/96:34
Bilaga
236
BIIAGA 5
Förlaga (ill den stämpclmärkning som avses i artikel 16.3 b
30 llinl
|
1 |
EUR.1 |
|
7 | |
exporterande stalens signalur eller vapen
2 Den information som är ncklvändig lör all identifiera den godkända cx|X)rtörcn.
Prop. 1995/96:34
Bilaga
237
Prop. 1995/96:34
Bilaga
BILAGA 6
HJRI.AGA TII.I.HiRKI.ARING
Undertecknad försäkrar alt de varor som beskrivs i denna faktura har framställts
och (beroende pä det enskilda fallet)
a) 1 uppfyller de regler som gäller enligt definitionen av begreppet helt framställda produkter
b) 1 har framställts pä basis av följande produkter
Beskrivning Ursprungsland7 Värde'
hr genomgått följande bearbetningar:
....................................................................................................(ange iKiarbclning)
Utfärdat i............................den..............................................
(1 Inderskrilt)
1 llyll när det är tillämpligt.
Ilvll nar det ai tillämpligt I sa tall
\i»l vaioi med nispiimg i ett land enligt gällande avtal eller konvention.; ange delta land.
\id vaiot med ntspiung t eti annat land, ange "tredje land".
238
I. Avsändare1
2. Mottagare
VARUCERTIFIKAT
3. Förädlare1
6. Importl u II kontor
7. Importhandling7
Blankett...nr...
Serie...
från
BILAGA 7
UPPGIFTSFORMULÄR
tor erhällande av
enligt bestämmelser för handeln mellan
EUROPEISKA GEMENSKAPEN
och
(Ange med tryckbokstäver)
4. Fas där bearbetning eller förädling utförts
5. För myndigheten
VAROR VID AVSÄNDANDET TILL Mt/ITAGARLANDET
X. Märke, nummer, antal och slag
9. Nitmmei enligl Bryssclnomcnklalnrcn och vanislag
K). Kvantitet'
11. Väidc'
12. Tulltaxenummer enligl Bryssclnomcnklafuren och varuslag
IMPORTERADE VAROR SOM BEARBETATS
13. Ursprungsland'
14. Kvantitet'
15 Värde7
16. Typ av bearbetning eller torädling som gcnomlöits
17. Anmärkningar
IX. TULLMYNDIGHETENS INTYG
Förklaringen granskad utan anmärkning
Exponhandling.......
Blankett....nr...
Tullkontor......
Datum
Stämpel
.1 ij.. .klltl»
1 V ■■ \ x
I'ihli-itc* kn.i«l loix.iki.ii banned .ut upphsning.una på detta loimul.it at tikltga
l lllärdat t......den
(I ludet skritt)
Prop. 1995/96:34
Bilaga
239
Prop. 1995/96:34
Bilaga
|
BEGÄRAN OM KONTROLL |
RESULTAT AV KONTROLLEN |
|
Undertecknad tulltjänsteman anhåller om kontroll |
Vid den undersökning som verkställts har befunnits att detta 1J utfärdats av angiven tullanslalt och att de uppgifter som det innehåller är riktiga. I I cj uppfyller de fastställda förordningarna (se bifogade anmärkningar). |
|
1....................................ilen................... |
I.....................................den................... |
|
Stämpel |
Stämpel |
|
(Underskrift av tulltjänsteman) | |
|
(Underskrift av tulltjänsteman) | |
|
'Sätt kryss i tillämplig nita |
SE OMSTÅENDE SIDA
Namn eller firma och fullständig adress.
Frivillig uppgift.
Kilogram, hektoliter, kubikmeter eller andra måttuppgifter.
Förpackningarna anses utgöra en helhet med de varor som de innehåller. IXnna bestämmelse är likväl inte tillämplig på
förpackningar som inte är av en vanlig typ f<ir den förpackade produkten och som har clt eget användningsvärdc av en
beslående karaktär oberoende av förpackningsfiniktionen.
Ilyll när det är tillämpligt. I sa läll
vid varor med ursprung i ett land enligt gällande avtal eller konvention.; ange detta land.
vid varor med ursprung i ett annat land; ange "tredje land".
240
Prop. 1995/96:34
ANNEX VD Bilaga
|
r ■ —- ; 1. SupplKT (■) t 1 i |
INFORMATION CERTEFICATE MOVEMENT CERTDFICATE | ||
|
i 2. Comtcneef*) |
; EUROPEAN EOONOMIC COMMUNTTY and 1 1 ...... .. .. •au tabml trtm* | ||
|
3. Processor C) |
4. State in uhich the workmg or processing has been | ||
|
Cusroms. office of import ation (*) |
5. For officia) usc | ||
|
7. Import documenr C, | |||
|
i Form........................... i |
... Ko...... | ||
|
c—:~ ■ acrscs •••••>••«••••••••••«•••••• | |||
|
Dire ' ! ; |
• | ||
GOODS SENT TO THE MEMBER STATE OF DESTINATION
|
* 8. Marks, numbers, |
9. Tariff heading number and dcscription of goodi |
10. Quannry (•, | |
|
11. Vilue (•: | |||
|
IMPORTED GOODS USED | |||
|
12. Tariff heading number and descriprion |
! 13. Country of j origin. ) I j i I |
14. Quantny (») U.Value (*'. * | |
|
16. Narure of the working or processing carried out | |||
|
17. Remarks | |||
|
18. CUSTOMS ENDORSEMENT Declaration certified |
19. DECLARATION BY THE SUPPUER 1, the undersigned, declare that the information on | ||
|
Form .............................. |
No........................ | ||
|
r_____ . -U: |
... 1________L______i | ||
|
(Flicc) |
(Dmc) | ||
|
D.tr 1111 | |||
|
1 ' O&oal ■■ • umr 1 | |||
|
(Sicr.asurr |
(Sicr.aic: |
r. | |
|
................ |
_____ | ||
’) “i <*» {*•?•! loo»n<»»c» »mi
241
16 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 34
Prop. 1995/96:34
Bilaga
CROSS REFER£NCES
C) Namc of individtsal or busmess and full address.
(*) Optional information.
(*) Kg, hi. m* or other measure.
(4) Packaging shall be considered as forming a whole with the goods contained therein. However,
this provision shall not apply to packaging which is ooc of the normal type for the anick
packed, and which has a lasring tniliry value of hs own, apan from its funcrion as packaging.
(*) Compkte if necessary. In the event that:
- the goods originate in a country covered by the Agreement or Convention ooncemed:
indicate the country,
- the products originate in another country: indicate ‘third country*.
(*) The value must be indicated in accordance with the provisions on niles of origin.
242
Prop. 1995/96:34
Bilaga
BILAGA 8
Gemensam förklaring om artikel 1
Partema är överens om att bestämmelserna i artikel I e i protokollet inte påverkar Tunisiens rätt till särskild
och differenterierad behandling och alla andra undantag som beviljats utvecklingsländer enligt avtalet om
genomförande av artikel VII i Allmänna tull- och handelsavtalet..
Gemensam förklaring om artiklarna 19 och 33
Partema är överens om nödvändigheten av att upprätta förklarande anmärkningar för genomförandet av
bestämmelserna i artikel 19-1 b och artikel 33.1 och 33.2 i protokollet.
Gemensam förklaring om artikel 39
Vid tillämpningen av artikel 39 i protokollet förklarar sig gemenskapen villig att påbörja undersökningen av
Tunisiens krav som syftar till att räkna med undantag från ursprungsreglerna reda vid undertecknandet av
avtalet.
243
Prop. 1995/96:34'
Bilaga
PROTOKOLL 5
OM ÖMSESIDIGT BISTÅND
MELLAN ADMINISTRATIVA MYNDIGHETER
1 TULLFRÅGOR
244
Prop. 1995/96:34
Bilaga
ARTIKEL 1
Definitioner
I detta protokoll avses med
a) tullagstiftning: bestämmelser som är tillämpliga inom parternas
territorier och som reglerar import, export, godstransitering och
hänskjutande av varor till olika tullförfaranden, inbegripet åtgärder
avseende förbud, restriktioner och kontroll som antas av parterna,
b) framställande myndighet: en behörig administrativ myndighet som av
den ena parten har utsetts för detta ändamål och som framställer en
begäran om bistånd i tullfrågor,
c) anmodad myndighet: en behörig administrativ myndighet som av den
ena parten har utsetts för detta ändamål och som mottar en framställan
om bistånd i tullfrågor,
d) personuppgifter: uppgifter om en identifierad eller identifierbar fysisk
person.
ARTIKEL 2
Räckvidd
1. De avtalsslutande parterna skall inom ramen för sina befogenheter bistå
varandra på det sätt och på de villkor som fastställs i detta protokoll för att
säkerställa att tullagstiftningen tillämpas korrekt, särskilt genom att
förhindra, upptäcka och undersöka överträdelser mot denna lagstiftning.
2. Bistånd i tullfrågor i enlighet med detta protokoll är tillämpligt i fråga om de
av de avtalsslutande parternas administrativa myndigheter som är behöriga
att tillämpa detta protokoll. Det skall inte påverka bestämmelserna om
ömsesidigt bistånd i brottmål. Det skall heller inte omfatta information som
erhållits pä begäran, i kraft av befogenheter som utövas av rättsliga
myndigheter, om inte myndigheterna gär med pä detta.
245
17 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 34
Prop. 1995/96:34
Bilaga
ARTIKEL 3
Bistånd på begäran
1. På begäran av den framställande myndigheten skall den anmodade
myndigheten överlämna all relevant information som gör det möjligt att
säkerställa att tullagstift-ningcn tillämpas korrekt, inbegripet information om
upptäckta eller planerade verksamheter som strider mot eller skulle strida
mot den lagstiftningen.
2. På begäran av den framställande myndigheten skall den anmodade
myndigheten informera den förstnämnda om huruvida varor som har
exporterats frän en av de avtals-slutande parternas territorier har importerats i
vederbörlig ordning till den andra partens territorium, i tillämpliga fall med
angivelse av det tullförfarande som tillämpats på varorna.
3. På begäran av den framställande myndigheten skall den anmodade
myndigheten vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att övervakning
sker av
a) fysiska eller juridiska personer, om det llnns skälig grund att anta att
de överträder eller har överträtt tullagstiftningen,
b) platser där varulager har samlats på ett sätt som gör att det finns skälig
grund att anta att de är avsedda att levereras i samband med
verksamheter som strider mot den andra partens tullagstiftning,
e) anmälda godslörflyltningar som kan ge upphov till överträdelse av
tullagstiftningen,
d) transportmedel, om det finns skälig grund att anta att de har använts,
används eller avses användas i verksamhet som strider mot
tullagstiftningen.
246
Prop. 1995/96:34
Bilaga
ARTIKEL 4
Spontant bistånd
De avtalsslutande parterna skall inom ranten for sina lagar oelt rättsregler ge
varandra bistånd om detta när de anser det
nödvändigt för att tillämpa tullagstiftningen korrekt, särskilt när de far information
om
— verksamhet som strider mot eller förefaller strida mot den lagstiftningen
och som kan vara av intresse for den andra avtalsslutande parten,
— nya medel eller metoder som används vid genomförandet av sådana
verksamhet.
— varor som är kända för att vara föremål för omfattande överträdelser mot
tullagstiftningen,
— fysiska eller juridiska personer, om det finns skälig grund att anta att de
överträder eller har överträtt tullagstiftningen,
— transportmedel, om det finns skälig grund alt anta de har använts,
används eller avses användas i verksamhet som strider mot
tullagstiftningen.
ARTIKEL 5
s<
Pä begäran av den framställande myndigheten skall den anmodade myndigheten i
enlighet med sin lagstiftning vidta alla nödvändiga åtgärder
— för alt leverera samtliga dokument,
lör att underrätta om samtliga beslut
som omfattas av detta protokoll, till en adressat som är bosatt eller etablerad inom
dess territorium. I sädana fall är artikel 6.3 tillämplig.
247
Prop. 1995/96:34
Bilaga
ARTIKEL 6
Form och innehåll i framställningar om bistånd
1. Framställningar i enlighet med detta protokoll skall göras skriftligen.
Dokument som är nödvändiga för att tillmötesgå en sådan framställan skall
bifogas denna. I brådskande fall får muntliga framställningar godtas men de
måste genast bekräftas skriftligen.
2. Framställningar i enlighet med punkt 1 i denna artikel skall innehålla
följande information:
a) Den framställande myndigheten.
b) Den begärda åtgärden.
c) Föremålet för och skälet till framställan.
d) De lagar eller andra rättsregler som berörs.
e) Så exakta och utförliga uppgifter som möjligt om de fysiska eller
juridiska personer som är föremål för undersökning.
f) En sammanfattning av relevanta fakta och av de undersökningar som
redan genomförts, med undantag av fall som avses i artikel 5.
3. Framställningar skall lämnas på ett språk som är officiellt språk för den
anmodade myndigheten eller på ett språk som denna kan godta.
4. Om en framställan inte uppfyller de formella kraven får rättelse eller
komplettering begäras; försiktighets-åtgärder får dock vidtagas.
248
Prop. 1995/96:34
Bilaga
ARTIKEL 7
Verkställande av framställningar om bistånd
1. 1 syfte att tillmötesgå en framställan om bistånd skall den anmodade
myndigheten inom ramen för sina befogenheter och tillgängliga resurser gå
tillväga som om den agerade för egen räkning eller på begäran av andra
myndigheter hos samma part, genom att lämna information som den redan
innehar, eller genom alt genomföra eller låta genomföra lämpliga
undersökningar. Denna bestämmelse är också tillämplig på den myndighet
till vilken framställan har riktats av den anmodade myndigheten om denna
inte kan agera pä egen hand.
2. Framställningar om bistånd skall verkställas i enlighet med den anmodade
partens lagar eller rättsregler.
3. Den ena partens vederbörligen bemyndigade tjänstemän far, med samtycke
från den andra berörda parten och på de villkor som denna ställer, från den
anmodade myndigheten eller från en annan myndighet som den anmodade
myndigheten ansvarar för, erhålla den information om den potentiella eller
faktiska över-trädelsen av tullagstiftningen som den framställande
myndigheten behöver för att kunna tillämpa detta protokoll.
4. Den ena partens tjänstemän lar med den andra berörda partens medgivande
och på de villkor som denna ställer, närvara vid undersökningar som
genomförs inom den senares territorium.
ARTIKEL K
Form för meddelande av information
1. Den anmodade myndigheten skall meddela resultat av undersökningen till
den framställande myndigheten i form av dokument, bevittnade kopior av
dokument, rapporter o.d.
3. De dokument som avses i punkt I lär ersättas av datoriserad information i
vilken form som helst för samma ändamål.
249
Prop. 1995/96:34
Bilaga
ARTIKEL 9
Undantag från skyldigheten att lämna bistånd
1. Parterna tår vägra att lämna bistånd i enlighet med detta protokoll om
biståndet
a) skulle kunna skada Tunisiens suveränitet eller suveräniteten hos en
medlemsstat som anmodas lämna bistånd i enlighet med detta
protokoll,
b) skulle kunna leda till skada i frågor som rör allmän ordning, säkerhet
eller andra vitala intressen,
c) lämnas med stöd av annan lagstiftning än tull-lagstiftningen, eller
d) kränker skyddet av affärshemligheter eller tystnadsplikt.
2. Om den framställande myndigheten begär bistånd som den själv inte skulle
kunna tillhandahålla på den andra partens begäran skall den framhålla detta i
sin framställan. Det åligger då den anmodade myndigheten att avgöra hur
den skall förhålla sig till en sådan framställan.
3. Om bistånd nekas skall den framställande parten utan dröjsmål skriftligen
underrättas om beslutet och om skälen för detta.
ARTIKEL 10
Skyldighet att iaktta konfidcntialitct
1. Varje uppgift som meddelas, i vilken form det än må vara, i enlighet med
detta protokoll skall vara konfidentiell. Uppgifterna skall omfattas av
lystnads-plikt och åtnjuta det skydd som gäller likartade uppgifter enligt
tillämplig lagstiftning hos den part som mottog dem och enligt motsvarande
tillämpliga bestämmelser för gemenskapens institutioner.
2. Personuppgifter får endast meddelas om skyddsnivån för dessa personer
överensstämmer i de båda avtalsslutande parternas lagstiftning. De
avtalsslutande parterna skall säkerställa en skyddsnivå som minst motsvarar
principerna i bestämmelserna i bilagan till detta protokoll.
250
Prop. 1995/96:34
Bilaga
ARTIKEL 11
Utnyttjande av information
1. Erhållen information, inbegripet personuppgifter, skall användas uteslutande
för de ändamål som anges i detta protokoll och får användas av en
avtalsslutande part för andra ändamål endast med skriftligt tillstånd från den
administrativa myndighet som lämnade informationen varvid informationen
skall omfattas av de restriktioner som den myndigheten föreskriver. Dessa
bestämmelser är inte tillämpliga om de erhållna uppgifterna i syfte att
tillämpa delta protokoll samtidigt är användbara i syfte att bekämpa olaglig
handel med narkotika och psykotropa ämnen. Dessa uppgifter far meddelas
till andra myndigheter som direkt deltar i kampen mot olaglig handel med
narkotika, inom de gränser som anges i artikel 2.
2. Punkt 1 får inte förhindra att informationen används i eventuella rättsliga
eller administrativa förfaranden som inleds till följd av underlåtenhet att följa
tullagstiftningen. Den behöriga myndighet som har tillhandahållit
uppgifterna skall genast underrättas om en sådan användning.
3. De avtalsslutande parterna får i sina protokoll, rapporter, utlåtanden och
vittnesmål liksom vid domstoisforfaranden som bevisning använda
information som erhållits och dokument som det hänvisas till, i enlighet med
bestämmelserna i detta protokoll.
ARTIKEL 12
Experter och vittnen
1. Tjänstemän vid en anmodad myndighet får, inom ramen för beviljat tillstånd,
framträda som expert eller vittne i rättsliga eller administrativa förhandlingar
i de frågor som omfattas av detta protokoll inom en annan parts jurisdiktion
och framvisa sådana föremål, dokument eller bevittnade kopior av dessa som
kan behövas i iorhand-lingarna. I en begäran om framträdande skall särskilt
anges i vilka frågor och i viken funktion eller egenskap som tjänstemannen
skall höras.
2. Den tjänsteman som beviljats tillstånd att höras skall inom den framställande
myndighetens territorium åtnjuta samma rättsskydd som dess egna
tjänstemän enligl gällande lagstiftning;
251
Prop. 1995/96:34
Bilaga
ARTIKEL 13
Utgifter för bistånd
De avtalsslutande parterna skall avstå från alla krav gentemot varandra för
återbetalning av utgifter som uppstått till följd av tillämpningen av detta protokoll, i
tillämpliga fail med undantag för ersättningar till experter och vittnen och till tolkar
och översättare som inte är offentligt anställda.
ARTIKEL 14
Tillämpning
1. Tillämpningen av detta protokoll skall anförtros de nationella
tullmyndigheterna i Tunisien å ena sidan och de behöriga organen hos
Europeiska gemenskapernas
kommission och i tillämpliga fall tullmyndigheterna i medlemsstaterna ä
andra sidan. De skall besluta om alla praktiska åtgärder och förfaranden som
är nödvändiga för dess tillämpning, med hänsyn till gällande bestämmelser
om uppgiftsskydd. De lär, genom den kommitté för samarbete i tullfrågor
som inrättades i enlighet med artikel 40 i protokoll 4 föreslå
associeringsrådet de ändringar som de anser bör göras i det här protokollet.
2. Parterna skall samräda med varandra och därefter hålla varandra informerade
om de närmare tillämpnings-föreskrifter som antas i enlighet med
bestämmelserna i detta protokoll.
ARTIKEL 15
KömpJelförandc verkan
1. Detta protokoll skall komplettera och inte på något sätt förhindra
tillämpningen av avtal om ömsesidigt bistånd som har slutits eller kan
komma att slutas mellan enskilda eller Ilera medlemsstater och Tunisien. Det
skall inte heller utesluta att ett vidare ömsesidigt bistånd ges i enlighet med
sådana avtal.
252
Prop. 1995/96:34
Bilaga
Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 11 skall dessa avtal inte
påverka gemenskapens bestämmelser om kommunikation mellan
kommissionens behöriga organ och tullmyndigheterna i medlemsstaterna om
information som erhållits i tullfrågor som kan ha gemenskapsintresse.
253
Prop. 1995/96:34
Bilaga
BILAGA TILL PROTOKOLL 5
GRUNDLÄGGANDE PRINCIPER SOM ÄR TILLÄMPLIGA
I FRÅGA OM UPPGIFTSSKYDD
1. Personuppgifter som berörs av informationsbehandling skall
a) ha erhållits och behandlats korrekt och i enlighet med lagstiftningen,
b) bevaras för preciserade och legitima ändamål och inte användas på ett sätt som är
oförenligt med dessa ändamål,
c) vara lämpliga, relevanta och rimliga i förhållande till de ändamål för vilka de bevaras.
d) vara exakta och, i lörckommandc fall, uppdaterade.
e) bevaras i en form som tillåter att den angivna personen kan identifieras under en
tidsperiod som inte är längre än absolut nödvändigt med avseende på det förfarande
lör vilket de bevaras.
2. Personuppgifter om ras, politiska eller religiösa åsikter eller andra äsiktsinriktningar
liksom uppgifter som rör en persons hälsa eller sexualliv får inte omfattas av
informationsbehandling om inte tillräckliga garantier ges i den nationella lagstiftningen.
Dessa bestämmelser skall också tillämpas pä personuppgifter i fråga om domar
avkunnade i brottmål.
3. Säkerhetsåtgärder lär vidtas i syfte att skydda personuppgifter som registreras i
informations-filer mot otillåten destruering eller förlust genom olyckshändelse liksom
mot otillåtet tillträde, otillåten ändring eller radering.
•I. Var och en har rätt
a) att lä veta om personuppgifter som rör honom eller henne är registrerade i en
inlormationsfil. de ändamål lör vilka uppgifterna huvudsakligen används liksom
uppgift om identitet, adress eller arbetsplats i fråga om den person som ansvarar för
informat ionsli len.
b) alt inom rimlig tid och utan dröjsmål eller överdrivna avgifter la bekräftelse på den
eventuella förekomsten av en informationsfil innehållande personuppgifter som rör
honom eller henne liksom att få ta del av dessa i läslig form,
c) att i lörckommandc fall fä dessa uppgifter korrigerade eller strukna om de har
behandlats pä ett sätt som strider mot bestämmelserna i nationell lagstiftning om
254
Prop. 1995/96:34
Bilaga
tillämpningen av de grundläggande principer som anges i punkterna 1 och 2 i denna
bilaga,
d) att få sin sak prövad, om han eller hon efter en begäran om att få ta del av uppgifter
eller, i förekommande fall, efter att ha tagit del av dess, inte far till stånd den
korrigering eller strykning som avses i b och c.
5.1 Undantag från bestämmelserna i punkterna 1, 2 och 4 i denna bilaga far inte göras utom i
följande fall.
5.2 Undantag från bestämmelserna i punkterna I. 2 och 4 i denna bilaga får göras om det
föreskrivs i en avtalsslutande parts lagstiftning och om undantaget är en nödvändig åtgärd
i ett demokratiskt samhälle i syfte att
a) skydda statens säkerhet och den allmänna ordningen liksom statens finansiella
intressen eller för att bekämpa brottslighet,
b) skydda de personer som personuppgifterna avser eller skydda andra personers
rättigheter och friheter.
5.3 Gcnont lagstiftning lär dc rättigheter som avses i punkt 4 b, c och d i denna bilaga
begränsas som gäller informationsftlcr med personuppgifter som används för statistiska
ändamål eller för vetenskaplig forskning, om denna användning inte riskerar att inkräkta
pä privatlivet för dc personer som dc berörda uppgifterna avser.
6. Ingen bestämmelse i denna bilaga får tolkas på så sätt att den begränsar eller hindrar en
avtals-slutande parts möjlighet att ge ett mer omfattande skydd till en person som de
berörda personuppgifterna avser än det som föreskrivs i denna bilaga.
255
Prop. 1995/96:34
Bilaga
GEMENSAMMA FÖRKLARINGAR
Gemensam förklaring om artikel 5
1. Parterna är ense om att den politiska dialogen på minsternivå bör äga rum
åtminstone en gång om året.
2. Parterna bedömer att en politisk dialog borde inrättas mellan Europaparlamentet och
tunisiska deputeradekammaren.
Gemensam förklaring om artikel 10
Båda parter är överens om att gemensamt införa att Tunisien avskiljer en
jordbrukskomponent i de tullar som gäller för import av varor med ursprung i
gemenskapen innan avtalets ikraftträdande för produkterna i förteckning 2 i bilaga 2 till
avtalet.
Denna princip skall också gälla för produkterna i förteckning 3 i bilaga 2 i avtalet
innan avskaffandet av den industrirelaterade delen påbörjats.
Om Tunisien föranleds att avskaffa tullar som gäller den 1.1.95 på grund av
jordbrukskomponenten i de produkter som anges nedan, skall Tunisien bevilja
gemenskapen en sänkning med 25 % på höjningen av tullen.
Gemensam förklaring om artikel 39
Inom ramen för avtalet är parterna ense om att immateriella, industriella och
kommersiella rättigheter omfattar särskilt upphovsrätt, inbegripet upphovsrätt till
dataprogram och näraliggande rättigheter, varumärken, geografiska beteckningar,
inbegripet ursprungsbeteckningar, industriell formgivning, patent, kretsmönster i
halvledarprodukter, skydd av icke offentliggjorda uppgifter och skydd mot illojal
konkurrens enligt artikel 10 i Pariskonventionen för skydd av den industriella
äganderätten i Stockholmsakten 1967 (Parisunionen).
Gemensam förklaring om artikel 42
De avtalsslutande parterna bekräftar den betydelse de fäster vid de decentraliserade
samarbetsprogrammen som ett kompletterande medel för att främja erfarenhetsutbytet
och överföringen av kunskaper inom Medelhavsområdet och mellan Europeiska
gemenskapen och dess medlemmar.
256
Prop. 1995/96:34'
Bilaga
Gemensam förklaring om artikel 49
De avtalsslutande parterna erkänner nödvändigheten av att modernisera den tunisiska
produktionssektorn för att bättre anpassa den till verkligheten i den internationella och
europeiska ekonomin.
Gemenskapen kommer att se till att ge sitt stöd till Tunisien för att genomföra ett
stödprogram för de industriella sektorerna som används för att dra fördel av deras
omstrukturering och upprustning till modern nivå för att möta de svårigheter som kan
uppstå till följd av liberaliseringen av handelsubytet och särskilt avskaffandet av tullar.
Gemensam förklaring om artikel 50
De avtalsslutande parterna fäster betydelse vid tillväxten av det direkta
investeringsflödet i Tunisien.
De är ense om att utveckla Tunisiens tillträde till gemenskapsinstrumenten för att
främja investering i överensstämmelse med de berörda gemenskapsbestämmelsema.
Gemensam förklaring om artikel 64
Utan att det påverkar de villkor och bestämmelser som gäller i varje medlemsstat skall
parterna undersöka frågan om tillträde till en medlemsstats arbetsmarknad, för maka
och barn som lagligen bor i landet som en familj, för en tunisisk arbetare som är
lagligen anställd inom en medlemsstats territorium, med undantag av säsongsarbetare,
särskilt utsända eller praktikanter och detta under den vistelse på yrkets vägnar som
tillåts arbetaren.
Gemensam förklaring för tolkning av artikel 64
Artikel 64.1 kan inte vad gäller avsaknaden av diskriminering i fråga om uppsägning
åberopas för att förnya uppehållstillstånd. Beviljande, förnyande eller vägran av
uppehållstillstånd styrs endast av varje medlemsstats lagstiftning liksom av gällande
bilaterala överenskommelser och konventioner mellan Tunisien och denna medlemsstat.
Gemensam förklaring om artikel 65
Begreppet familjemedlemmar definieras enligt lagstiftningen i det berörda
mottagarlandet.
257
Prop. 1995/96:34
Bilaga
Gemensam förklaring om artiklarna 34, 35, 76 och 77
Om Tunisien under det gradvisa genomförandet av bestämmelserna i avtalet skulle
vidkännas allvarliga svårigheter i betalningsbalansen skall samråd äga rum mellan
Tunisien och gemenskapen för att avgöra vilka medel och villkor som är lämpligast för
att hjälpa Tunisien att möta dessa svårigheter.
Sådant samråd skall äga rum i samarbete med Internationella valutafonden.
Gemensam förklaring om textilier
Det är överenskommet att den ordning som skall gälla för textilprodukter blir föremål
för ett särskilt protokoll som skall slutas före den 31 december 1995 och innehålla
bestämmelserna i den ordning som gäller 1995.
258
Prop. 1995/96:34'
Bilaga
EUROPEISKA GEMENSKAPENS FÖKLARING
Förklaring om artikel 29
Om Tunisien sluter avtal med andra medelhavsländer för att upprätta frihandel skall
Europeiska gemenskapen räkna med ursprungskumulation i sin handel med dessa
länder.
TUNISIENS FÖRKLARINGAR
Förklaring om skydd av Tunisiens intressen
Den tunisiska parten begär att hänsyn skall tas till Tunisiens intressen i fråga om
koncessioner och förmåner som beviljas andra Medelhavsländer utanför gemenskapen
inom ramen för framtida avtal som sluts mellan dessa länder och Europeiska
gemenskapen.
Förklaring om artikel 69
— Med beaktande av återförening av familjen som grundläggande rättighet för
tunisiska arbetare som bor utomlands,
— med hänsyn till denna rättighets betydelse såsom bestämmande faktor för familjens
jämvikt och garant för att lyckas i skolan och social och yrkesmässig
integration av barn,
— oaktat bilaterala avtal som slutits mellan Tunisien och vissa medlemsländer i
Europeiska unionen,
önskar Tunisien att frågan om familjeåterförening blir föremål för fördjupade
diskussioner med gemenskapen för en uppmjukning och förbättring av villkoren för
detta.
259
Utrikesdepartementet Prop. 1995/96:34
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 oktober 1995
Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Sahlin,
Hellström, Peterson, Thalén, Freivalds, Wallström, Tham, Schori,
Blomberg, Heckscher, Hedborg, Andersson, Winberg, Uusmann,
Nygren, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson
Föredragande: statsrådet Hellström
Regeringen beslutar proposition 1995/96:34 Europa-Medelhavsavtalet
mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater och
Tunisien.
gotab 49075, Stockholm 1995
260