Europa- Medelhavsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater och Israel
Proposition 1995/96:185
Regeringens proposition
1995/96:185
Europa-Medelhavsavtalet mellan Europeiska
gemenskaperna och deras medlemsstater och
Israel
Prop.
1995/96:185
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 7 mars 1996
Lena Hjelm-Wallén
Mats Hellström
(Utrikesdepartementet)
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att riksdagen godkänner ett Europa-
Medelhavsavtal om upprättande av en associering mellan Europeiska
gemenskaperna och deras medlemsstater å ena sidan och Israel å den
andra. Avtalet innehåller bestämmelser om bl.a. politisk dialog, frihandel
samt ekonomiskt och socialt samarbete. Syftet med avtalet är bl.a. att
inom ramen för EG:s nya Medelhavspolitik bidra till stabilitet och en
positiv ekonomisk och social utveckling i regionen. Genom avtalet inrättas
vissa organ som skall övervaka avtalets tillämpning.
1 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 185
Innehållsförteckning
Prop. 1995/96:185
1 Förslag till riksdagsbeslut ....................... 3
2 Ärendet och dess beredning...................... 3
3 Den ekonomiska utvecklingen i Israel............... 3
4 Sveriges och EG:s handelsförbindelser med Israel ...... 4
4.1 Den svensk-israeliska handeln före Sveriges
EU-inträde............................. 4
4.2 Handeln mellan EG och Israel ............... 4
5 Förhandlingarnas bakgrund
6 Innehållet i avtalet
7 Godkännande av avtalet
11
Bilaga Europa-Medelhavsavtalet om upprättande
av en associering mellan Europeiska
gemenskaperna och deras medlemsstater
å ena sidan och staten Israel å den andra........13
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde
den 7 mars 1996 ................................. 274
1 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
godkänner Europa-Medelhavsavtalet om upprättande av en associering
mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater å ena sidan
och staten Israel å andra sidan.
Prop. 1995/96:185
2 Ärendet och dess beredning
I enlighet med rådets beslut av den 20 december 1993 inledde
kommissionen förhandlingar om ett nytt avtal mellan Europeiska
gemenskaperna och deras medlemsstater å ena sidan och staten Israel å
den andra. Förhandlingarna fördes av kommissionen i samråd med
medlemsstaterna. Sverige har deltagit aktivt i arbetet från och med
medlemskapet den 1 januari 1995. Synpunkter har löpande inhämtats från
de närmast berörda myndigheterna, nämligen Kommerskollegium och
Statens jordbruksverk. Förhandlingarna avslutades under hösten 1995 och
avtalet undertecknades den 20 november 1995. Innan avtalet kan träda i
kraft skall det godkännas av de avtalsslutande parterna.
Avtalet i svensk text fogas som bilaga till propositionen.
3 Den ekonomiska utvecklingen i Israel
Den israeliska ekonomin har uppvisat en hög tillväxt under de senaste
åren. Tillväxten under år 1995 beräknas ha uppgått till 7 procent och årets
utveckling tyder på en fortsatt hög nivå.
En bidragande faktor till denna positiva utveckling har varit en ökad
liberalisering av den israeliska handelsregimen. Noteras kan att
tullavvecklingen inom ramen för EG:s gamla frihandelsavtal med Israel
var slutförd år 1989, och att ett frihandelsavtal mellan Israel och EFTA
trädde i kraft år 1993. Tullavvecklingen inom ramen för det israelisk-
amerikanska frihandelsavtalet var slutförd år 1995.
Fredsprocessen har skapat än större dynamik i den israeliska ekonomin
och förhoppningar och ambitioner om att skapa en framtida marknad i
hela Mellanöstern och Nordafrika för israeliska produkter är klart uttalade.
Möjligheterna att etablera israelisk-arabiska samriskföretag hör också till
framtidsbilden. Utlandsinvesteringarna i Israel har redan uppvisat en
ökning och antalet nya utländska affärsrelationer är likaså påtagligt. Det
finns således grund för fortsatta positiva förväntningar på den israeliska
ekonomin.
Israel är anslutet till Allmänna tull- och handelsavtalet, GATT och
medlem i världshandelsorganisationen WTO. Från GATT.s sida har
granskningen av den israeliska handelsregimen lett till flera kommentarer.
Å ena sidan uppskattas de liberaliseringar som har genomförts. Å andra
sidan påpekas att en rad reformer bör genomföras för att uppnå de
kriterier som uppställts. Det handlar om fortsatta avregleringar inom Prop. 1995/96:185
ekonomin, däribland minskat statsstöd, borttagande av exportsubventioner
och en neutralisering av inköpsskattema "tama" vad gäller importerade
produkter visavi inhemska. Från israelisk sida har fortsatta justeringar av
dess handelsregim utlovats.
4 Sveriges och EG:s handelsförbindelser
med Israel
4.1 Den svensk-israeliska handeln före Sveriges
EU-inträde
Sverige har länge haft ett handelsöverskott med Israel. Den svenska
exporten till Israel uppgick åren 1993 och 1994 till 2 007 miljoner kronor
respektive 2 251 miljoner kronor, medan den svenska importen från Israel
uppgick till 483 miljoner kronor respektive 665 miljoner kronor. Siffror
för det första halvåret 1995 visar på en nedgång i den svenska exporten
till 1 140 miljoner kronor jämfört med 1 281 samma period 1994.
Importen har under samma period ökat från 269 miljoner kronor första
halvåret 1994 till 400 miljoner kronor samma period 1995.
Den svenska exporten till Israel utgjordes till mer än en tredjedel av
lastbilar under åren 1993 och 1994. Andra viktiga exportprodukter är
papper, maskiner och apparater, personbilar och kemiska produkter.
Ungefär en tredjedel av importen från Israel utgörs av maskiner och
apparater. Drygt 20 procent är frukter och köksväxter, varav nästan
hälften citrusfrukter.
4.2 Handeln mellan EG och Israel
EG:s export till Israel är mer än dubbelt så stor som importen därifrån.
EG:s export till Israel uppgick åren 1993 och 1994 till 7 567 miljoner ecu
respektive 8 958 miljoner ecu, medan EG:s import från Israel uppgick till
3 438 miljoner ecu respektive 4 143 miljoner ecu.
Bland EG:s viktigare exportvaror till Israel märks diamanter, maskiner
och apparater samt fordon. Knappt 20 procent av EG:s import från Israel
utgörs av jordbruksprodukter, en ungefär lika stor andel utgörs av
maskiner och apparater. Tekoprodukter är också en viktig importvara.
5 Förhandlingarnas bakgrund
EG:s handelspolitik när det gäller länderna kring Medelhavet har länge
baserats på en kombination av associerings- och frihandelsavtal samt
samarbetsavtal med ensidiga handelspreferenser. Riktlinjerna för
Medelhavspolitiken har återkommande presenterats i särskilda program.
Avtalen har innehållit tre viktiga beståndsdelar: upprättandet av Prop. 1995/96:185
institutioner för politiskt samarbete, handelsförmåner, särskilda protokoll
för tekniskt och ekonomiskt samarbete som återkommande förnyats. Inom
ramen för nämnda protokoll har ramkrediter och biståndsmedel angivits.
I oktober 1994 presenterade EG-kommissionen riktlinjer för en ny
fördjupad Medelhavsstrategi, vilka godkändes vid Europeiska rådets möte
i Essen i december 1994. Strategin fastställdes i april 1995.
Medelhavsstrategin syftar till att säkra stabilitet och utveckling i Europa
och Medelhavsområdet. Strategin vilar på tre pelare, där den första utgörs
av nya former för ett fördjupat politiskt samarbete, den andra utgörs av
ett s.k. euromediterrant frihandelsområde, och den tredje av ett
biståndspaket.
Det euromediterrana frihandelsområdet skall vara utbyggt till år 2010,
och baseras på bilaterala avtal slutna mellan EG och de icke-europeiska
Medelhavsländerna samt mellan de icke-europeiska medelshavsländema
inbördes. Förutom frihandel rymmer avtalen frågor om EG-bistånd för
modernisering av Medelhavsländernas ekonomier, bekämpandet av
terrorism, organiserad brottslighet, narkotikasmuggling m.m. Bland annat
nämns vikten av ökade utländska investeringar i omstrukturerings-
processen, finansiellt bistånd för att underlätta liberaliseringen av de
berörda ländernas ekonomier och social utveckling.
Som ett delmål på vägen mot att etablera frihandelsområdet ses bl.a. att
sluta associeringsavtal med de icke-europeiska länderna runt Medelhavet.
Tidigare har ett Europa-Medelhavsavtal slutits med Tunisien. Ett avtal har
också förhandlats fram med Marocko och kommer enligt planerna att
undertecknas under våren 1996. Dessutom pågår förhandlingar med
Egypten, Jordanien och Libanon.
6 Innehållet i avtalet
Genom Europa-Medelhavsavtalet upprättas en associering mellan Israel
och Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater. Avtalet omfattar
85 artiklar indelade i nio avdelningar med följande rubriker: politisk
dialog (I), fri rörlighet för varor (II), etableringsrätt och tillhandahållande
av tjänster (III), kapitalrörelser, betalningar, offentlig upphandling,
konkurrensbestämmelser och immateriell äganderätt (IV), vetenskapligt
och tekniskt samarbete (V), ekonomiskt samarbete (VI), samarbete om
audiovisuella och kulturella frågor, information och kommunikation (VII),
sociala frågor (VIII), institutionella och allmänna bestämmelser samt
slutbestämmelser (IX). Avtalet omfattar även sju bilagor och fem
protokoll. Bilagorna och protokollen utgör en integrerad del av avtalet. I
slutakten, som även den utgör en integrerad del av avtalet, anges att
partema har antagit dels gemensamma förklaringar, dels ensidiga
förklaringar samt att partema har beaktat skriftväxlingar mellan sig.
Ingressen
Prop. 1995/96:185
I avtalets ingress hänvisas bl.a. till de traditionella banden mellan parterna
och de värderingar som de delar. Vidare erinras om principen om
ekonomisk frihet och om principerna i FN:s stadga, särskilt respekten för
mänskliga rättigheter och demokrati, som utgör grunden för associeringen.
Hänvisning sker också till behovet av gemensamma ansträngningar för
att stärka den politiska stabiliteten och den ekonomiska utvecklingen.
Syftet
Artiklarna 1 och 2
Genom avtalet upprättas en associering mellan gemenskaperna och dess
medlemsländer och Israel. Dess syfte är att tillhandahålla en lämplig ram
för politisk dialog, att genom en utvidgning av samarbetet på en rad
områden främja en harmonisk utveckling av de ekonomiska relationerna
mellan parterna, att uppmuntra regionalt samarbete och att främja
samarbete inom andra områden av ömsesidigt intresse. Förbindelserna
mellan parterna och bestämmelserna i avtalet grundas på respekten för
mänskliga rättigheter och demokratiska principer.
Politisk dialog
Artiklarna 3-5
Genom avtalet etableras en politisk dialog mellan parterna som skall gälla
alla frågor av gemensamt intresse. Dialogen skall stärka förbindelserna
mellan parterna och bidra till att utveckla ett varaktigt partnerskap,
förbättra den ömsesidiga förståelsen och solidariteten. Dialogen skall i
huvudsak föras på ministernivå, på högre tjänstemannanivå, genom ett
fullständigt utnyttjande av diplomatiska kanaler, genom att tillhandahålla
den andra parten information om utrikes- och säkerhetspolitik, genom
dialog mellan Europaparlamentet och Knesset samt genom alla andra
medel som kan bidra till att konsolidera, utveckla och vidga dialogen.
Fri rörlighet för varor
Artiklarna 6-9
Genom bestämmelserna i avtalet och genom de bestämmelser som anges
i GATT och andra multilaterala avtal om varuhandel som utgör bilagor
till avtalet om upprättandet av WTO skall frihandelsområdet mellan Israel
och gemenskapen stärkas. I handeln mellan parterna är import- och
exporttullar och avgifter med motsvarande verkan förbjudna. Avtalet 6
utesluter inte att parterna behåller ett visst skydd för jordbruksråvaran i
vissa livsmedel vid import av produkter som för gemenskapens del finns Prop. 1995/96:185
angivna i bilaga II och för Israels del i bilaga IV. Israel har möjlighet att
utöka listan i bilaga IV under förutsättning att produkterna ingår i bilaga
II, men inte i bilaga V. Parterna far också tillämpa de tullar som anges för
respektive produkt i bilagorna III och V. I bilaga VI återfinns de
koncessioner, i form av en sänkt jordbruksrelaterad del, dvs. en sänkning
av skyddet för jordbruksråvaran i vissa livsmedel som gäller i handeln
mellan parterna.
Artiklarna 10-15
Handeln med jordbruksprodukter mellan gemenskapen och Israel skall
successivt liberaliseras. Bestämmelser om vad som gäller vid import av
jordbruksvaror till Israel respektive gemenskapen finns i protokollen 1-3.
Parterna skall från och med den 1 januari år 2000 granska situationen för
att fastställa vilka åtgärder som skall gälla från och med den 1 januari
2001. Dessutom skall Israel och gemenskapen i associeringsområdet
undersöka möjligheterna för varje produkt att bevilja varandra ytterligare
koncessioner. Senast tre år efter avtalets ikraftträdande skall möjligheterna
att bevilja varandra koncessioner i handeln med fiskeriprodukter
undersökas.
Artiklarna 16-20
Enligt de gemensamma bestämmelserna i avtalet är kvantitativa import-
respektive exportrestriktioner och åtgärder med motsvarande verkan
förbjudna i handeln mellan parterna. Produkter med ursprung i Israel far
inte ges en mer gynnsam behandling vid import till gemenskapen än vad
som tillämpas mellan medlemsstaterna. Parterna förbinder sig att inte
vidta någon åtgärd av intern fiskal karaktär som innebär att varor med
ursprung på den ena partens område diskrimineras vid import till den
andra parten. Det är möjligt att ändra reglerna i avtalet om ändringar sker
i någon av parternas jordbrukspolitik. I dessa fall skall hänsyn tas till den
andra partens intressen och samråd ske i associeringsrådet.
Artikel 21
Avtalet hindrar inte att tullunioner och frihandelsområden upprätthålls
eller upprättas. Samråd skall ske i associeringskommittén när sådana skall
upprättas, särskilt om ett tredje land ansluter sig till gemenskapen.
Artiklarna 22—27
Enligt den antidumpningsklausul som finns i avtalet kan parterna vidta
åtgärder mot antidumpning i enlighet med artikel VI i GATT och relevant
inhemsk lagstiftning. Åtgärder får också vidtas om en produkt importeras
i så stora mängder att den orsakar eller hotar att orsaka allvarlig skada för
tillverkare av likande produkter hos den importerande motparten. 7
Detsamma gäller om en ökning av importen av en viss produkt orsakar
allvarliga störningar i en ekonomisk sektor eller en allvarlig försämring Prop. 1995/96:185
av det ekonomiska läget i en region. Parterna får vidta skyddsåtgärder om
en produkt som exporteras riskerar att vidareexporteras till ett land
gentemot vilket den part som ursprungligen exporterade produkten har
exportbegränsningar eller om det exporterande landet riskerar en allvarlig
brist av varan. Skyddsåtgärder far också vidtas om någon av parterna har
svårigheter med sin betalningsbalans. Avtalet utesluter inte heller att
parterna tillämpar förbud eller restriktioner av hänsyn bl.a. till allmän
moral, ordning och säkerhet, skydd för människors och djurs hälsa och
liv, bevarande av växter och skydd för vissa nationella kulturella
tillgångar.
Artikel 28
De ursprungsregler som gäller återfinns i protokoll 4.
Etableringsrätt och tillhandahållande av tjänster
Artiklarna 29 och 30
Associeringsrådet skall utfärda nödvändiga rekommendationer för att
avtalets tillämpningsområde skall utvidgas till att omfatta etableringsrätt
på den andra partens territorium och liberalisering vid tillhandahållande
av tjänster. Senast tre år efter avtalets ikraftträdande skall förverkligandet
av detta mål granskas av associeringsrådet. I ett första steg skall
gemenskapen respektive Israel bekräfta sina skyldigheter enligt Allmänna
tjänstehandelsavtalet, GATS, särskilt behandlingen som mest gynnad
nation.
Kapitalrörelser, betalningar, offentlig upphandling, konkurrens-
bestämmelser och immateriell äganderätt
Artiklarna 31-34
Inom ramen för bestämmelserna i avtalet far inga restriktioner förekomma
mellan parterna när det gäller kapitalrörelser. Diskriminering får inte ske
på grund av nationalitet, bostadsort eller var kapitalet investeras. Det far
inte heller finnas restriktioner för löpande betalningar i samband med
rörligheten för varor, personer, tjänster eller kapital inom ramen för
avtalet. Dessa bestämmelser påverkar dock inte tillämpningen av
restriktioner mellan parterna vid avtalets ikraftträdande i fråga om
kapitalrörelser som omfattar direkta investeringar eller medgivande av
säkerheter för kapitalmarknaden.
Om kapitalrörelserna hotar att skapa eller skapar svårigheter för
växelkurs- eller valutapolitiken för någon av parterna far skyddsåtgärder
vidtas i högst sex månader och i enlighet med villkoren inom ramen för
GATS och Internationella valutafonden, IMF.
Artikel 35
Prop. 1995/96:185
Förutom att parterna följer det statliga upphandlingsavtal som har slutits
inom ramen för WTO skall de göra sina marknader för statlig
upphandling och upphandling av allmännyttiga företag tillgängliga för köp
av varor, arbeten och tjänster.
Artiklarna 36-38
Enligt avtalet är konkurrensbegränsande avtal, missbruk av dominerande
ställning och konkurrenssnedvridande offentliga stödåtgärder inte förenligt
med avtalets funktion, om det påverkar handeln mellan gemenskapen och
Israel. Vad gäller offentligt stöd skall parterna bl.a. årligen rapportera till
varandra om omfattning och fördelning av det stöd som ges. Fem år efter
avtalets ikraftträdande skall medlemsstaterna och Israel gradvis ha
anpassat alla statliga handelsmonopol så att deras verksamhet inte bedrivs
på ett diskriminerande sätt. Efter den tidpunkten får inte heller offentliga
företag eller företag med särskilda rättigheter vidta eller bibehålla åtgärder
som stör handeln mellan parterna.
Artikel 39
Israel och gemenskapen skall säkerställa ett skydd för immateriella,
industriella och kommersiella rättigheter i överensstämmelse med högsta
internationella standard.
Vetenskapligt och tekniskt samarbete
Artikel 40
Parterna åtar sig att fördjupa det vetenskapliga och tekniska samarbetet.
Separata avtal skall ange hur detta samarbete skall fördjupas.
Ekonomiskt samarbete
Artiklarna 41-57
Det ekonomiska samarbetet skall inriktas på sektorer som är viktiga för
ett närmande av parternas ekonomier till varandra eller på sektorer som
skapar tillväxt och sysselsättning. Hänsyn skall tas till bevarandet av
miljön och den ekologiska balansen. En rad samarbetsområden räknas upp
i avtalet. Samarbetet skall bl.a. ske genom ekonomisk dialog, utbyte av
information och idéer, rådgivning, utbildning, genomförande av
gemensamma åtgärder samt tekniskt, administrativt och juridiskt bistånd.
De samarbetsområden som räknas upp i avtalet är: regionalt samarbete,
industriellt samarbete, jordbruk, standarder, finansiella tjänster, tull, miljö, 9
energi, infrastruktur på informationsområdet och telekommunikation,
transport, turism, tillnärmning av lagstiftning, droger och tvättning av Prop. 1995/96:185
pengar samt migration. Avtalets protokoll 5 behandlar ömsesidigt bistånd
mellan administrativa myndigheter i tullfrågor.
Samarbete om audiovisuella och kulturella frågor, information och
kommunikation
Artiklarna 58—62
Enligt avtalet skall parterna främja samarbetet på det audiovisuella
området och försöka att finna ett sätt att länka Israel till gemenskapens
initiativ på området. Samarbete skall också främjas inom områden som
utbildning och ungdomsutbyte, kulturellt samarbete samt verksamhet av
gemensamt intresse inom informations- och kommunikationsområdet.
Samarbetet skall främst ske genom regelbunden dialog och utbyte av
information och idéer mellan parterna, rådgivning, expertutlåtanden,
utbildning, genomförande av gemensamma åtgärder, tekniskt,
administrativt och juridiskt bistånd samt genom spridning av information
om samarbetsinitiativen.
Sociala frågor
Artiklarna 63-66
En dialog skall föras mellan parterna i form av expertmöten, seminarier
och workshops. Man skall där ta upp alla frågor av gemensamt intresse,
särskilt frågor som rör de sociala problemen i de postindustriella
samhällena.
I avtalet anges bestämmelser som bör tillämpas för att samordna de
sociala trygghetssystemen i medlemsstaterna för israeliska arbetstagare
som är lagligt anställda och deras familjer som är lagligt bosatta i någon
medlemsstat. Bland annat skall försäkrings-, anställnings- eller
bosättningsperioder i olika medlemsstater läggas ihop vid beräkning av
pensioner, bidrag och sjukersättningar. Pensioner och vissa bidrag skall
utan restriktioner betalas till personer som är bosatta i Israel och dessutom
skall arbetstagare få familjebidrag för familjemedlemmar bosatta inom
unionen. Rätt att fritt föra ut pensioner och vissa bidrag och att fa bidrag
för familjemedlemmar skall även gälla EU-medborgare som är lagligt
anställda i Israel.
Institutionella och allmänna bestämmelser samt slutbestämmelser
Artiklarna 67-75
Ett associeringsråd inrättas som skall sammanträda på ministernivå minst
en gång om året. Det skall behandla problem inom ramen för avtalet och
10
kan också ta upp andra frågor av gemensamt intresse. Associeringsrådet Prop. 1995/96:185
skall ha befogenhet att fatta beslut i syfte att förverkliga avtalets mål.
Associeringsrådet kan delegera befogenheter till den associeringskommitté
som inrättas på tjänstemannanivå.
Artiklarna 76-79
I avtalet regleras också bl.a. frågor rörande parternas säkerhetsintressen,
produktion och handel med krigsmateriel, icke-diskriminering, direkt
beskattning och underlåtenhet att fullgöra åtaganden enligt avtalet.
Artiklarna 80-85
Associeringsavtalet ingås på obestämd tid. Det har en uppsägningstid på
sex månader och kan sägas upp av endera parten. Avtalet träder i kraft
den första dagen i den andra månaden efter det att alla parter har anmält
att de har godkänt det. Associeringsavtalet ersätter avtalet mellan
Europeiska ekonomiska gemenskapen och staten Israel samt avtalet
mellan Europeiska kol- och stålgemenskapen och staten Israel, vilka
undertecknades den 11 maj 1975.
7 Godkännande av avtalet
Regeringens förslag: Riksdagen godkänner Europa-
Medelhavsavtalet om upprättande av en associering mellan
Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater å ena sidan och
staten Israel å den andra.
Skälen för regeringens förslag: Gemenskapens Medelhavsstrategi syftar
till att ge en ny dimension till relationerna med de icke-europeiska
Medelhavsländerna och understödja den politiska, ekonomiska och sociala
utvecklingen i dessa länder. Målsättningen är att säkerställa en fredlig
utveckling i Medelhavsområdet samt att främja stabilitet och en positiv
ekonomisk och social utveckling. Inom ramen för denna nya
Medelhavsstrategi är associeringsavtalet med Israel det andra avtalet som
sluts med ett icke-europeiskt Medelhavsland. Avtalet ger ramar för en
politisk dialog, definierar ett brett spektrum av samarbetsområden och
öppnar vägen för frihandel med industriprodukter och en liberalisering av
handeln med jordbruksprodukter. Genom frihandelskomponenten i avtalet
kommer ytterligare impulser att ges i den pågående omstruktureringen och
modernisering av den israeliska ekonomin.
Associeringsavtalet med Israel utgör ett ytterligare steg på vägen mot
ett utökat partnerskap mellan EG och länderna kring Medelhavets östra
och södra strand, och kommer på ett positivt sätt att fördjupa och utöka
de europeisk-israeliska förbindelserna.
11
I avtalet är det Europeiska gemenskapen och Europeiska kol- och Prop. 1995/96:185
stålgemenskapen och medlemsstaterna som är avtalsparter på den ena
sidan. Avtalet är därmed ett s.k. blandat avtal. Avtalet reglerar bl.a. frågor
inom den gemensamma handelspolitikens område.
Av artikel 113 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen
och EG-domstolens praxis framgår att Europeiska gemenskapens
traktatkompetens inom den gemensamma handelspolitiken är exklusiv.
Kompetensen att ingå associeringsavtal är också i princip exklusiv. Det
nu aktuella avtalet reglerar emellertid också förhållanden som ligger
utanför gemenskapens kompetens och därmed inom ramen för
medlemsländernas kompetens (t.ex. politisk dialog, socialt och finansiellt
samarbete samt brottsbekämpning).
Som har redovisats tidigare innehåller avtalet bestämmelser om olika
sociala frågor (artiklarna 63-66). De innebär bl.a. en samordning av de
sociala trygghetssystemen för de medborgare i avtalsparternas länder som
är anställda inom en medlemsstats eller Israels territorium. Sverige och
Israel slöt år 1982 en överenskommelse om social trygghet. För Sveriges
del innebär avtalet därför inga nya åtaganden på området.
Eftersom avtalet på de områden som ligger inom medlemsstaternas
kompetens enligt regeringens bedömning är av större vikt skall det enligt
10 kap. 2 § regeringsformen godkännas av riksdagen.
12
|
EUROPA-MEDELHAVS AVTAL |
Prop. 1995/96:185 |
|
OM UPPRÄTTANDE AV EN ASSOCIERING |
Bilaga |
MELLAN EUROPEISKA. GEMENSKAPERNA
OCH DERAS MEDLEMSSTATER Å ENA SIDAN
OCH STATEN ISRAEL Å ANDRA SIDAN
13
KONUNGARIKET BELGIEN,
KONUNGARIKET DANMARK.
FÖRBUNDSREPUBLIKEN TYSKLAND,
HELLENSKA REPUBLIKEN,
KONUNGARIKET SPANIEN,
FRANSKA REPUBLIKEN,
IRLAND,
ITALIENSKA REPUBLIKEN,
STORHERTIGDÖMET LUXEMBURG,
KONUNGARIKET NEDERLÄNDERNA,
REPUBLIKEN ÖSTERRIKE,
PORTUGISISKA REPUBLIKEN,
REPUBLIKEN FINLAND,
KONUNGARIKET SVERIGE,
FÖRENADE KONUNGARIKET STORBRITANNIEN OCH
NORDIRLAND,
fordragsslutande parter i Fördraget om upprättandet av Europeiska
gemenskapen och Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och
stålgemenskapen, nedan kallade "medlemsstaterna", och
EUROPEISKA GEMENSKAPEN, EUROPEISKA KOL- OCH
STÅLGEMENSKAPEN, nedan kallade "gemenskapen",
å ena sidan, och STATEN ISRAEL, nedan kallad "Israel",
å andra sidan.
Prop. 1995/96:185
Bilaga
14
SOM BEAKTAR betydelsen av de existerande traditionella banden
mellan gemenskapen, dess medlemsstater och Israel, och de värderingar
som de har gemensamt,
SOM BEAKTAR att gemenskapen, dess medlemsstater och Israel önskar
stärka dessa band och upprätta bestående förbindelser som är grundade på
ömsesidighet och partnerskap och främja en fortsatt integration mellan
den israeliska ekonomin och den europeiska ekonomin,
SOM BEAKTAR den betydelse som parterna fäster vid principen om
ekonomisk frihet och principerna i Förenta nationernas stadga, särskilt
iakttagandet av de mänskliga rättigheterna och de demokratiska
principerna, som utgör grunden för associeringen,
SOM ÄR MEDVETNA om behovet av att förena sina ansträngningar för
att stärka den politiska stabiliteten och den ekonomiska utvecklingen
genom att uppmuntra till regionalt samarbete,
SOM ÖNSKAR skapa och utveckla en regelbunden politisk dialog om
bilaterala och internationella frågor av ömsesidigt intresse,
SOM ÖNSKAR bibehålla och fördjupa en dialog rörande ekonomiska,
vetenskapliga, tekniska, kulturella, audiovisuella och sociala frågor till
nytta för parterna,
SOM BEAKTAR gemenskapens och Israels åtaganden att bedriva
frihandel och särskilt att iaktta de rättigheter och skyldigheter som följer
av Allmänna tull- och handelsavtalet (GATT) i den utformning detta har
efter förhandlingarna inom Uruguayrundan,
SOM ÄR ÖVERTYGADE om att associeringsavtalet kommer att skapa
ett nytt klimat för deras ekonomiska relationer, särskilt för utvecklingen
på handels- och investeringsområdet och för det ekonomiska och tekniska
samarbetet,
Prop. 1995/96:185
Bilaga
15
HAR ENATS OM FÖLJANDE:
Prop. 1995/96:185
Bilaga
Artikel 1
1. En associering upprättas härmed mellan gemenskapen och dess
medlemsstater, å ena sidan, och Israel, å andra sidan.
2. Syftet med detta avtal är
- att tillhandahålla en lämplig ram för den politiska dialogen som gör
det möjligt att utveckla nära politiska förbindelser mellan parterna,
- att, genom en ökning av bl.a. handeln med varor och tjänster, en
ömsesidig liberalisering av etableringsrätten, en gradvis ytterligare
liberalisering av den offentliga upphandlingen, kapitalets fria rörlighet
och en fördjupning av samarbetet på området för vetenskap och
teknik, främja en harmonisk utveckling av de ekonomiska relationerna
mellan gemenskapen och Israel för att på så sätt gynna ekonomisk
verksamhet, förbättrade levnads- och arbetsvillkor, ökad produktivitet
och ekonomisk stabilitet i gemenskapen och Israel,
- att uppmuntra regionalt samarbete i syfte att befästa den fredliga
samexistensen och den ekonomiska och politiska stabiliteten,
- att främja samarbete på andra områden som är av ömsesidigt intresse.
Artikel 2
Förbindelserna mellan parterna och samtliga bestämmelser i detta avtal
grundas på respekten för de mänskliga rättigheterna och de demokratiska
principerna, vilken vägleder deras inrikes- och utrikespolitik och utgör en
väsentlig beståndsdel av detta avtal.
16
AVDELNING I
Prop. 1995/96:185
Bilaga
POLITISK DIALOG
Artikel 3
1. En regelbunden politisk dialog skall upprättas mellan parterna. Den
skall stärka deras förbindelser, bidra till att utveckla ett varaktigt
partnerskap och öka den ömsesidiga förståelsen och solidariteten.
2. Den politiska dialogen och det politiska samarbetet skall särskilt
- utveckla en bättre ömsesidig förståelse och en ökad samstämmighet
såvitt avser ståndpunkter i internationella frågor, särskilt rörande de
frågor som sannolikt kan fa väsentliga följder för någondera parten,
- göra det möjligt för vardera parten att ta hänsyn till den andra
partens ståndpunkt och intressen,
- öka den regionala säkerheten och stabiliteten
Artikel 4
Den politiska dialogen skall omfatta alla frågor av gemensamt intresse
och syfta till att öppna vägen till nya former av samarbete i syfte att
uppnå gemensamma mål, i synnerhet fred, säkerhet och demokrati.
Artikel 5
1. Den politiska dialogen skall underlätta fullföljandet av
gemensamma initiativ och den skall i huvudsak föras
a) på ministernivå,
b) på högre tjänstemannanivå mellan företrädare för Israel, å ena
sidan, och rådets ordförandeskap och kommissionen, å andra sidan,
c) genom att fullt ut dra nytta av alla diplomatiska kanaler, inbegripet
regelbundna orienteringar som ges av tjänstemän, samråd vid
internationella möten och kontakter mellan diplomatiska företrädare
i tredje länder,
d) genom att regelbundet tillhandahålla Israel information om frågor
som har samband med den gemensamma utrikes- och
2 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 185
17
säkerhetspolitiken; Israel skall i gengäld tillhandahålla motsvarande
information,
e) med alla andra medel som kan ge ett värdefullt bidrag för att
konsolidera, utveckla och intensifiera denna dialog.
2. En politisk dialog skall föras mellan Europaparlamentet och Israels
Knesset.
Prop. 1995/96:185
Bilaga
18
AVDELNING II
FRI RÖRLIGHET FÖR VAROR
KAPITEL 1
GRUNDLÄGGANDE PRINCIPER
Prop. 1995/96:185
Bilaga
Artikel 6
1. Frihandelsområdet mellan gemenskapen och Israel skall förstärkas
enligt de förfaranden som anges i detta avtal och i enlighet med
bestämmelserna i 1994 års Allmänna tull- och handelsavtal och andra
multilaterala avtal om varuhandel som utgör bilagor till avtalet om
upprättandet av Världshandelsorganisation (WTO), nedan kallat "GATT".
2. Kombinerade nomenklaturen och den israeliska tulltaxan skall
användas för klassificering av varor i handeln mellan parterna.
KAPITEL 2
INDUSTRIPRODUKTER
Artikel 7
Bestämmelserna i detta kapitel skall tillämpas på andra produkter med
ursprung i gemenskapen och Israel än dem som anges i bilaga II till
Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen och på andra
produkter med ursprung i Israel än dem som anges i bilaga I till detta
avtal.
Artikel 8
Import- och exporttullar och avgifter med motsvarande verkan skall vara
förbjudna i handelsutbytet mellan gemenskapen och Israel. Detta skall
också gälla tullar av fiskal natur.
19
Artikel 9
1. a) Bestämmelserna i detta kapitel utesluter inte att gemenskapen
behåller en jordbruksrelaterad del för produkter med ursprung i
Israel som förtecknas i bilaga II till detta avtal, med undantag av
de produkter som anges i bilaga III.
b) Denna jordbruksrelaterade del skall beräknas på grundval av
skillnaden mellan priserna på gemenskapsmarknaden för de
jordbruksprodukter, som anses ha använts vid framställningen av
dessa produkter och priserna för import från tredje land, om den
totala kostnaden för basproduktema i fråga är högre i
gemenskapen. Den jordbruksrelaterade delen kan vara ett fast
belopp eller en avgift som beräknas på värdet. I fall då tull lagts
på den jordbruksrelaterade delen, skall den ersättas av en särskild
avgift för varje produkt.
2. a) Bestämmelserna i detta kapitel hindrar inte Israel från att behålla
en jordbruksrelaterad del för produkter med ursprung i
gemenskapen som förtecknas i bilaga IV, med undantag av de
produkter som anges i bilaga V.
b) Denna jordbruksrelaterade del beräknas på samma sätt på
grundval av de kriterier som anges i punkt 1 b). Den kan vara ett
fast belopp eller en avgift som beräknas på värdet.
c) Israel får utöka förteckningen över de produkter på vilka den
jordbruksrelaterade delen är tillämplig, förutsatt att produkterna
är andra än de som är förtecknade i bilaga V och ingår i bilaga II
till detta avtal. Innan den jordbruksrelaterade delen införs skall
den anmälas för prövning till associeringskommittén som far fatta
de beslut som behövs.
3. Trots vad som sägs i artikel 8 får gemenskapen och Israel tillämpa de
tullar som anges för varje produkt för de varor som anges i bilagorna III
och V.
4. Den jordbruksrelaterade del som tillämpas i enlighet med punkterna 1
och 2 far - om den avgift som tillämpas på basjordbruksprodukter i
handeln mellan gemenskapen och Israel sänks eller till följd av
ömsesidiga koncessioner för bearbetade jordbruksprodukter - sänkas.
5. Den sänkning till vilken hänvisning sker i punkt 4. förteckningen över
de berörda produkterna och i tillämpliga fall de tullkvoter för vilka
sänkningen gäller, skall fastställas av associeringsrådet.
Prop. 1995/96:185
Bilaga
6. Förteckningen över de produkter som är föremål för en koncession i
form av en sänkt jordbruksrelaterad del i handeln mellan gemenskapen
och Israel samt omfattningen av dessa koncessioner anges i bilaga VI.
KAPITEL 3
JORDBRUKSPRODUKTER
Artikel 10
Bestämmelserna i detta kapitel skall tillämpas på de produkter med
ursprung i gemenskapen och Israel vilka förtecknas i bilaga II till
Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.
Artikel 11
Gemenskapen och Israel skall fortlöpande liberalisera sin handel med
jordbruksprodukter som är av intresse för båda parter. Från och med den
1 januari 2000 skall gemenskapen och Israel granska situationen för att
fastställa vilka åtgärder som i enlighet med detta mål skall vidtas av
gemenskapen och Israel från och med den 1 januari 2001.
Artikel 12
De jordbruksprodukter med ursprung i Israel som förtecknas i
protokoll nr 1 och protokoll nr 3 skall vid import till gemenskapen vara
föremål för de ordningar som anges i de protokollen.
Artikel 13
De jordbruksprodukter med ursprung i gemenskapen som är förtecknade
i protokoll nr 2 och protokoll nr 3 skall vid import till Israel vara föremål
för de ordningar som anges i de protokollen.
Artikel 14
Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 11 och med beaktande av
omfattningen av handeln med jordbruksprodukter mellan dem samt dessa
produkters särskilda känslighet, skall gemenskapen och Israel i
associeringsrådet för varje produkt systematiskt och ömsesidigt undersöka
möjligheterna att bevilja varandra ytterligare koncessioner.
Prop. 1995/96:185
Bilaga
21
Artikel 15
Gemenskapen och Israel är eniga om att senast tre år efter det att detta
avtal trätt i kraft på grundval av ömsesidighet och gemensamt intresse
undersöka möjligheterna att bevilja varandra koncessioner i handeln med
fiskeriprodukter.
KAPITEL 4
GEMENSAMMA BESTÄMMELSER
Artikel 16
Kvantitativa importrestriktioner och alla åtgärder med motsvarande verkan
är förbjudna i handeln mellan gemenskapen och Israel.
Artikel 17
Kvantitativa exportrestriktioner och alla åtgärder med motsvarande verkan
är förbjudna i handeln mellan gemenskapen och Israel.
Artikel 18
1. Produkter med ursprung i Israel som importeras till gemenskapen
skall inte beviljas en gynnsammare behandling än den som tillämpas av
medlemsstaterna sinsemellan.
2. Bestämmelserna i detta avtal gäller utan att påverka tillämpningen av
rådets förordning (EEG) nr 1911/91 av den 26 juni 1991 om
tillämpningen av gemenskapsrättens bestämmelser på Kanarieöarna.
Artikel 19
1. Parterna skall avstå från varje åtgärd eller förfarande av internt fiskal
karaktär som direkt eller indirekt innebär en diskriminerande behandling
av produkter från en av parterna i förhållande till likadana produkter med
ursprung i den andra partens territorium.
2. För produkter som exporteras till någon parts territorium får
återbetalning av indirekta interna avgifter som är högre än den indirekta
avgift som direkt eller indirekt läggs på dem inte beviljas.
Prop. 1995/96:185
Bilaga
Artikel 20
1. Om särskilda regler skulle införas till följd av genomförandet av dess
jordbrukspolitik eller om befintliga regler skulle ändras eller om
bestämmelserna om genomförandet av jordbrukspolitiken skulle ändras
eller utvidgas, får ifrågavarande part ändra de arrangemang som är ett
resultat av detta avtal i fråga om de produkter som berörs av sådana regler
eller ändringar.
2. I sådana fall skall parten i fråga ta vederbörlig hänsyn till den andra
partens intressen. Parterna kan i detta syfte samråda med varandra i
associeringsrådet.
Artikel 21
1. Detta avtal hindrar inte upprätthållandet eller upprättandet av
tullunioner, frihandelsområden eller ordningar för gränstrafikhandel utom
i sådana fall då de innebär en förändring av den handelsordning som
fastställs i detta avtal.
2. Samråd mellan parterna skall äga rum i associeringskommittén
rörande avtal om upprättande av sådana tullunioner eller
frihandelsområden och, när det behövs, om andra viktiga frågor rörande
respektive parts handelspolitik med tredje land. Särskilt om ett tredje land
skulle ansluta sig till Europeiska unionen skall sådant samråd äga rum för
att säkerställa att hänsyn kan tas till gemenskapens och Israels
gemensamma intressen.
Artikel 22
Om en av parterna finner att dumpning i den mening som avses i artikel
VI i GATT förekommer i handeln med den andra parten, får den vidta
lämpliga åtgärder mot detta förfarande i enlighet med överenskommelsen
om genomförande av artikel VI i GATT och med relevant inhemsk
lagstiftning, på de villkor och i enlighet med de förfaranden som anges
i artikel 25.
Artikel 23
Om en produkt importeras i så starkt ökande mängder och på sådana
villkor att detta förorsakar, eller hotar att förorsaka
- allvarlig skada för inhemska producenter av liknande eller direkt
konkurrerande produkter inom en parts territorium, eller
Prop. 1995/96:185
Bilaga
allvarliga störningar inom någon ekonomisk sektor, eller
23
- svårigheter som kan ge upphov till en allvarlig försämring av den
ekonomiska situationen i en region,
får gemenskapen eller Israel vidta lämpliga åtgärder på de villkor och
i överensstämmelse med de förfaranden som anges i artikel 25.
Artikel 24
Om efterlevnad av bestämmelserna i artikel 17 medför
i) återexport till ett tredje land gentemot vilket den exporterande parten
för den berörda produkten upprätthåller kvantitativa
exportrestriktioner, exporttullar eller åtgärder med motsvarande
verkan, eller
ii) en allvarlig brist, eller risk härför, på en produkt som är väsentlig för
den exporterande parten,
och om de situationer till vilka ovan hänvisas medför eller sannolikt
kan medföra betydande svårigheter för den exporterande parten, kan den
parten vidta lämpliga åtgärder på de villkor och i överensstämmelse med
de förfaranden som anges i artikel 25. Åtgärderna skall vara icke-
diskriminerande och avskaffas när omständigheterna inte längre motiverar
att de upprätthålls.
Artikel 25
1. Om gemenskapen eller Israel, på import av produkter som kan ge
upphov till de svårigheter som anges i artikel 23, tillämpar ett
administrativt förfarande som syftar till att snabbt skaffa fram
upplysningar med avseende på handelsströmmarnas utveckling skall den
parten underrätta den andra parten.
2. I de fall som anges i artiklarna 22, 23 och 24 skall den ifrågavarande
parten, innan de åtgärder som anges där vidtas eller snarast möjligt i de
fall som omfattas av punkt 3 d), förse associeringskommittén med alla
relevanta upplysningar som behövs för en grundlig prövning av
situationen i syfte att nå en lösning som är godtagbar för båda parter.
Vid val av lämpliga åtgärder skall i första hand sådana som i minsta
möjliga omfattning stör avtalets funktion väljas.
Skyddsåtgärderna skall omedelbart anmälas till associeringskommittén
och åtgärderna skall där bli föremål för periodiska samråd, särskilt i syfte
att avskaffa dem så snart som omständigheterna tillåter.
3. För genomförandet av punkt 2 gäller följande bestämmelser:
Prop. 1995/96:185
Bilaga
24
a) Vad gäller artikel 22 skall associeringskommittén underrättas om Prop. 1995/96:185
dumpningen så snart som den importerande partens myndigheter har Bilaga
inlett en undersökning. Om det inte har lyckats att stoppa dumpningen
eller om ingen annan tillfredsställande lösning har kunnat uppnås
inom 30 dagar efter det att anmälan gjordes, far den importerande
parten vidta lämpliga åtgärder.
b) Vad gäller artikel 23 skall de svårigheter som uppstår ur den situation
till vilken hänvisning sker i den artikeln för granskning hänskjutas till
associeringskommittén, som far fatta de beslut som behövs for att
undanröja svårigheterna.
Om associeringskommittén eller den exporterande parten inom 30
dagar efter frågans hänskjutande inte har fattat något beslut som
undanröjer svårigheterna eller om ingen annan tillfredsställande
lösning har funnits, far den importerande parten vidta lämpliga
åtgärder for att råda bot på problemet. Dessa åtgärder far inte gå
utöver vad som är nödvändigt för att råda bot på de svårigheter som
har uppstått.
c) Vad gäller artikel 24 skall de svårigheter som uppstår ur de
situationer till vilka hänvisning sker i den artikeln hänskjutas till
associeringskommittén för granskning.
Associeringskommittén får fatta nödvändiga beslut för att
undanröja svårigheterna. Om den inte har fattat något beslut inom 30
dagar efter frågans hänskjutande, får den exporterande parten vidta
lämpliga åtgärder med avseende på export av produkten i fråga.
d) När exceptionella omständigheter som kräver omedelbart ingripande
omöjliggör att underrättelse ges eller granskning görs i förväg, far den
berörda parten, i de situationer som anges i artiklarna 22, 23 och 24,
genast vidta de skyddsåtgärder som är strikt nödvändiga för att
avhjälpa situationen och skall därvid omedelbart underrätta den andra
parten.
Artikel 26
Om en eller flera av gemenskapens medlemsstater eller Israel har
uppenbara svårigheter eller hotas av sådana med avseende på sin
betalningsbalans, far gemenskapen eller Israel, beroende på vilken part
som avses, i överensstämmelse med de villkor som fastställs inom ramen
för GATT och med artiklarna VIII och XIV i stadgan för Internationella
valutafonden (IMF), för en begränsad period vidta restriktiva åtgärder,
som inte får gå utöver vad som är nödvändigt för att råda bot på
betalningsbalansproblemet. Gemenskapen eller Israel skall omedelbart
underrätta den andra parten och så snabbt som möjligt överlämna en 25
tidsplan för avvecklingen av dessa åtgärder.
Artikel 27
Prop. 1995/96:185
Bilaga
Ingenting i detta avtal skall utesluta förbud mot eller restriktioner för
import, export eller transitering av varor, som grundas på allmän moral,
allmän ordning eller allmän säkerhet, intresset att skydda människors och
djurs hälsa och liv, att bevara växter, att skydda nationella skatter av
konstnärligt, historiskt eller arkeologiskt värde, att skydda immateriell,
industriell och kommersiell äganderätt eller på bestämmelser om guld och
silver. Sådana förbud eller restriktioner far dock inte utgöra ett medel för
godtycklig diskriminering eller innefatta en förtäckt begränsning av
handeln mellan parterna.
Artikel 28
Vad gäller tillämpningen av denna avdelning definieras begreppet
"ursprungsprodukter" och de metoder för administrativt samarbete som har
anknytning härtill i protokoll nr 4.
26
AVDELNING III
ETABLERINGSRÄTT OCH TILLHANDAHÅLLANDE AV
TJÄNSTER
Prop. 1995/96:185
Bilaga
Artikel 29
1. Partema är överens om att utvidga tillämpningsområdet för avtalet
så att det omfattar en parts företags etableringsrätt på en annan parts
territorium och liberalisering av en parts företags tillhandahållande av
tjänster till konsumenter av tjänster hos en annan part.
2. Associeringsrådet skall utfärda nödvändiga rekommendationer för att
genomföra det mål som anges i punkt 1.
När den utarbetar sådana rekommendationer skall associeringsrådet ta
hänsyn till tidigare erfarenheter av genomförandet av det ömsesidiga
beviljandet av behandling som mest gynnad nation och vardera partens
skyldigheter enligt Allmänna tjänstehandelsavtalet, nedan kallat GATS,
särskilt de i artikel V i det senare.
3. Förverkligandet av detta mål skall bli föremål för en första bedömning
av associeringsrådet senast tre år efter detta avtals ikraftträdande.
Artikel 30
1. Inledningsvis skall partema bekräfta sina respektive skyldigheter på
grund av GATS, särskilt skyldigheten att ömsesidigt bevilja behandling
som mest gynnad nation för de tjänstesektorer som omfattas av denna
skyldighet.
2. I enlighet med GATS skall denna behandling inte gälla för
a) förmåner som beviljas av endera parten enligt bestämmelserna i ett
avtal av det slag som definieras i artikel V i GATS eller för åtgärder
som vidtagits på grundval av ett sådant avtal,
b) andra förmåner som beviljas enligt den förteckning över mest gynnad
nationsundantag som av någondera parten bifogats GATS.
27
AVDELNING IV
Prop. 1995/96:185
Bilaga
KAPITALRÖRELSER, BETALNINGAR, OFFENTLIG
UPPHANDLING, KONKURRENSBESTÄMMELSER OCH
IMMATERIELL ÄGANDERÄTT
KAPITEL 1
KAPITALRÖRELSER OCH BETALNINGAR
Artikel 31
Inom ramen för bestämmelserna i detta avtal och i enlighet med
bestämmelserna i artiklarna 33 och 34 far det inte finnas några
restriktioner mellan gemenskapen å ena sidan och Israel å den andra när
det gäller kapitalrörelser och det far inte förekomma någon diskriminering
som grundar sig på deras medborgares nationalitet eller bostadsort eller
på var kapitalet investeras.
Artikel 32
Löpande betalningar som har samband med rörligheten för varor,
personer, tjänster eller kapital inom ramen för detta avtal skall vara fria
från alla restriktioner.
Artikel 33
Om inte annat följer av andra bestämmelser i detta avtal och andra
internationella åtaganden som gemenskapen och Israel gjort skall
bestämmelserna i artiklarna 31 och 32 inte påverka tillämpningen av några
restriktioner dem emellan vid tidpunkten för ikraftträdandet av detta avtal
såvitt avser kapitalrörelser mellan dem som rör direkta investeringar, bl.a.
i fast egendom, etablering, tillhandahållande av finansiella tjänster eller
medgivande av säkerheter för kapitalmarknaden.
Överföring till utlandet av investeringar som gjorts i Israel av personer
bosatta i gemenskapen eller i gemenskapen av personer bosatta i Israel
och vinsterna av dessa investeringar berörs dock inte.
28
Artikel 34
Om kapitalrörelserna mellan gemenskapen och Israel under exceptionella
omständigheter orsakar eller hotar att orsaka allvarliga svårigheter för
handhavandet av växelkurspolitiken eller valutapolitiken i gemenskapen
eller Israel far gemenskapen eller Israel i enlighet med de villkor som
fastställts inom ramen för GATS och med artiklarna VIII och XIV i
stadgan för Internationella valutafonden (IMF) vidta skyddsåtgärder i
fråga om kapitalrörelser mellan gemenskapen och Israel under en tid av
högst sex månader om sådana åtgärder är strikt nödvändiga.
KAPITEL 2
OFFENTLIG UPPHANDLING
Artikel 35
Parterna skall vidta åtgärder i syfte att ömsesidigt öppna sina respektive
upphandlingsmarknader för statliga företag och företag som är verksamma
inom försörjningssektorerna för köp av varor, fabriker och tjänster utöver
vad man ömsesidigt enats om i det avtal om statlig upphandling som
slutits inom ramen för WTO.
KAPITEL 3
KONKURRENSBESTÄMMELSER
Artikel 36
1. Följande är oförenligt med avtalets rätta funktion, i den utsträckning
som det kan påverka handeln mellan gemenskapen och Israel:
i) Alla avtal mellan företag, beslut av företagssammanslutningar och
samordnade förfaranden mellan företag som har till ändamål eller
verkan att förhindra, begränsa eller snedvrida konkurrensen.
ii) Ett eller flera företags missbruk av en dominerande ställning inom
gemenskapens eller Israels samtliga territorier eller en väsentlig del
därav.
iii) Allt offentligt stöd som snedvrider eller hotar att snedvrida
konkurrensen genom att gynna vissa företag eller produktionen av
vissa varor.
Prop. 1995/96:185
Bilaga
29
2. Associeringsrådet skall, inom tre år efter detta avtals ikraftträdande,
anta nödvändiga regler for genomförandet av punkt 1.
Tills dessa regler har antagits skall bestämmelserna i avtalet om
tolkning och tillämpning av artiklarna VI, XVI och XXIII i GATT
tillämpas som bestämmelser för genomforande av punkt 1 iii).
3. Vardera parten skall säkerställa möjligheten till insyn på området for
offentligt stöd, bl.a. genom årlig rapportering till den andra parten om det
totala beloppet och fordelningen av det stöd som ges och genom att på
begäran lämna upplysningar om stödprogram. På begäran av den ena
parten skall den andra parten lämna upplysningar om särskilda enskilda
fall av offentligt stöd.
4. Med avseende på de produkter som avses i avdelning II kapitel 3
gäller inte bestämmelserna i punkt 1 iii).
5. Om gemenskapen eller Israel finner att ett visst förfarande är
oförenligt med villkoren i punkt 1 och
- inte på ett riktigt sätt handlagts enligt de bestämmelser som avses i
punkt 2, eller,
- i avsaknad av sådana bestämmelser, och om ett sådant förfarande är
eller riskerar att vara till allvarlig nackdel för den andra partens
intressen eller kan orsaka dess inhemska industri, inbegripet dess
tjänstesektor, påtaglig skada,
kan någon av dem vidta lämpliga åtgärder efter samråd inom
associeringskommittén eller 30 arbetsdagar efter det att frågan hänsköts
för sådant samråd.
Vad gäller förfaranden som är oförenliga med punkt 1 iii) kan sådana
lämpliga åtgärder, när GATT är tillämpligt på dem, endast antas i enlighet
med de förfaranden och på de villkor som föreskrivs i det avtalet och
eventuellt i andra relevanta instrument som förhandlats fram inom ramen
för GATT och som gäller mellan parterna.
6. Oavsett vilka andra bestämmelser av motsatt innebörd som antas i
överensstämmelse med punkt 2, skall parterna utbyta information under
beaktande av de begränsningar som tystnadsplikten och skyddet för
företagshemligheter uppställer.
Prop. 1995/96:185
Bilaga
30
Artikel 37
1. Medlemsstaterna och Israel skall i ökande omfattning anpassa alla
statliga handelsmonopol för att säkerställa att vid utgången av det femte
året efter detta avtals ikraftträdande ingen diskriminering görs mellan
medlemsstaternas och Israels medborgare såvitt avser villkoren för
anskaffande och saluföring av varor.
2. Associeringskommittén skall underrättas om de åtgärder som vidtas
för att uppnå detta mål.
Artikel 38
Såvitt avser offentliga företag och företag som har beviljats särskilda
rättigheter eller ensamrättigheter skall associeringsrådet säkerställa att,
från och med det femte året efter avtalets ikraftträdande, ingen åtgärd som
stör handeln mellan gemenskapen och Israel vidtas eller bibehålls, i den
mån denna strider mot parternas intressen. Denna bestämmelse hindrar
inte det rättsliga eller faktiska genomförandet av de särskilda uppgifter
som tilldelats dessa företag.
KAPITEL 4
Prop. 1995/96:185
Bilaga
IMMATERIELL, INDUSTRIELL OCH KOMMERSIELL
ÄGANDERÄTT
Artikel 39
1. Enligt bestämmelserna i denna artikel och i bilaga VII skall parterna
bevilja och säkerställa ett adekvat och effektivt skydd för immateriell,
industriell och kommersiell äganderätt i enlighet med högsta
internationella standard, inbegripet effektiva medel för att genomdriva
tillämpningen av sådana rättigheter.
2. Tillämpningen av denna artikel och bilaga VII skall regelbundet
granskas av parterna. Om sådana svårigheter på området för immateriell,
industriell och kommersiell äganderätt som påverkar villkoren för handeln
skulle uppkomma skall på begäran av någondera parten brådskande
samråd äga rum i associeringskommittén i syfte att finna lösningar som
är ömsesidigt tillfredsställande.
31
AVDELNING V
VETENSKAPLIGT OCH TEKNISKT SAMARBETE
Artikel 40
Partema åtar sig att fördjupa det vetenskapliga och tekniska samarbetet.
Hur detta mål närmare skall uppnås skall anges i separata avtal för detta
ändamål.
Prop. 1995/96:185
Bilaga
32
AVDELNING VI
Prop. 1995/96:185
Bilaga
EKONOMISKT SAMARBETE
Artikel 41
Målsättning
Gemenskapen och Israel åtar sig att främja ekonomiskt samarbete för
ömsesidig nytta och på en grundval av samförstånd i enlighet med de
övergripande målen i avtalet.
Artikel 42
Räckvidd
1. Samarbetet skall framförallt inriktas på sektorer som är av betydelse
för att närma gemenskapens och Israels ekonomier till varandra eller på
sektorer som skapar tillväxt eller sysselsättning. De huvudsakliga
samarbetsområdena anges i artiklarna 44-57, utan att detta påverkar
möjligheterna att inkludera samarbete på andra områden som är av
intresse for parterna.
2. Vid genomförandet av det ekonomiska samarbetet inom olika sektorer
skall hänsyn tas till bevarandet av miljön och den ekologiska jämvikten.
Artikel 43
Metoder och förfaringssätt
Ekonomiskt samarbete skall främst ske genom
a) en regelbunden ekonomisk dialog mellan parterna som täcker alla
områden av den ekonomiska politiken, särskilt skattepolitiken,
betalningsbalanspolitiken och valutapolitiken och som skall öka det
nära samarbetet mellan de myndigheter som handhar den ekonomiska
politiken, var och en inom sitt kompetensområde, inom
associeringsrådet eller något annat forum som associeringsrådet utser,
b) ett regelbundet utbyte av information och idéer inom varje
samarbetsområde, inbegripet möten med tjänstemän och experter,
33
3 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 185
c) rådgivning, expertutlåtanden och utbildning,
d) genomförande av gemensamma åtgärder, t.ex. seminarier och
workshops,
e) tekniskt, administrativt och juridiskt bistånd,
f) spridning av information om samarbetet.
Prop. 1995/96:185
Bilaga
Artikel 44
Regionalt samarbete
Parterna skall uppmuntra åtgärder som är avsedda att främja regionalt
samarbete.
Artikel 45
Industriellt samarbete
Parterna skall främja samarbetet inom främst följande områden:
- Industriellt samarbete mellan ekonomiska aktörer i gemenskapen och
Israel, inbegripet tillgång för Israel till gemenskapsnätverk för
närmande mellan företag och till decentraliserat samarbete.
- Diversifiering av industriproduktionen i Israel.
- Samarbete mellan små och medelstora företag i gemenskapen och
Israel.
- Lättare tillgång till investeringsfmansiering.
- Information och stöd.
- Uppmuntran till nyskapande verksamhet.
34
Artikel 46
Jordbruk
Parterna skall främst inrikta samarbetet på
- stöd till den politik som de infort för att diversifiera produktionen,
- främjande av ett miljövänligt jordbruk,
- närmare relationer mellan affarsgrupperingar och organisationer som
företräder handels- och yrkeslivet i Israel och gemenskapen på
frivillig grund,
- tekniskt stöd och utbildning,
- harmonisering av standarder på veterinär- och växtskyddsområdena,
- en integrerad landsbygdsutveckling, inbegripet en förbättring av de
grundläggande tjänster och utveckling av ekonomisk verksamhet i
samband därmed,
- samarbete mellan landsbygdsregioner, utbyte av erfarenheter och
kunnande om landsbygdsutvecklingen.
Artikel 47
Standarder
Parterna skall sträva efter att minska skillnaderna vad gäller
standardisering och bedömning av överensstämmelse. De skall i detta
syfte då så är lämpligt sluta avtal om ömsesidigt erkännande inom
området för bedömning av överensstämmelse.
Artikel 48
Finansiella tjänster
Parterna skall samarbeta, när det är lämpligt genom att ingå avtal, om att
anta gemensamma regler och normer bl.a för redovisning och för system
för övervakning och reglering inom bank- och försäkringsväsen och andra
finansiella områden.
Prop. 1995/96:185
Bilaga
35
Prop. 1995/96:185
Bilaga
Artikel 49
Tull
1. Parterna skall åta sig att utveckla tullsamarbetet för att säkerställa att
handelsreglerna iakttas. I detta syfte skall de inleda en dialog om
tullfrågor.
2. Samarbetet skall främst vara inriktat på att förenkla och datorisera
tullförfarandena. Det skall särskilt ske i form av informationsutbyte
mellan experter och yrkesutbildning.
3. Utan att det påverkar andra samarbetsformer enligt detta avtal, och
särskilt inte dem som avser kampen mot droger och penningtvätt, skall de
administrativa myndigheterna hos parterna lämna ömsesidigt bistånd enligt
bestämmelserna i protokoll 5.
Artikel 50
Miljö
1. Parterna skall främja samarbete när det gäller att förhindra en
försämring av miljön, kontrollera föroreningarna och säkerställa ett
rationellt utnyttjande av naturresurserna i syfte att säkerställa en hållbar
utveckling och främja regionala miljöprojekt.
2. Samarbetet skall särskilt avse
- ökenspridning.
- Medelhavets vattenkvalitet samt kontroll och förhindrande av
havsföroreningar,
- avfallshantering,
- försaltning,
- miljövård avseende känsliga kustområden,
- miljöutbildning och miljömedvetenhet,
36
- utnyttjande av avancerade verktyg inom miljövården, metoder för Prop. 1995/96:185
miljötillsyn och miljöövervakning, inbegripet utnyttjande av Bilaga
miljöinformationssystemen (EIS) och miljökonsekvensbedömningar,
- den industriella utvecklingens påverkan på miljön i allmänhet och
säkerhet hos industriella anläggningar i synnerhet,
- jordbrukets påverkan på mark- och vattenkvaliteten.
Artikel 51
Energi
1. Parterna anser att global uppvärmning och förbrukningen av de fossila
bränslekälloma är ett allvarligt hot mot mänskligheten. Parterna skall
därför samarbeta för att utveckla fömybara energikällor och säkerställa en
bränsleanvändning som syftar till att begränsa miljöföroreningama och
främja hushållning med energin.
2. Parterna skall sträva efter att uppmuntra åtgärder som är avsedda att
gynna regionalt samarbete i sådana frågor som överföring av gas, olja och
elektricitet.
Artikel 52
Infrastruktur på informationsområdet och telekommunikation
Parterna skall främja samarbete när det gäller utveckling av infrastruktur
på informationsområdet och telekommunikationer till parternas ömsesidiga
fördel. Samarbetet skall främst inriktas på att fullfölja åtgärder som har
samband med forskning och teknisk utveckling, harmonisering av
standarder och modernisering av tekniken.
Artikel 53
Transport
1. Parterna skall främja samarbetet på transportområdet och därtill
anknuten infrastruktur för att effektivisera passagerares och varors
rörlighet, både på bilateral och regional nivå.
2. Samarbetet skall främst inriktas på
- att uppnå en hög säkerhetsstandard för sjö- och flygtransporter; 37
parterna skall i detta syfte genomföra samråd på expertnivå för att
utbyta information,
- att standardisera den tekniska utrustningen, särskilt när det gäller
kombinerade transporter som utnyttjar flera transportslag och
omlastning,
- att främja gemensamma tekniska program och forskningsprogram.
Artikel 54
Turism
Parterna skall utbyta informationer om den planerade utvecklingen av
turismen och marknadsföringsprojekt, visningar, utställningar, konferenser
och publikationer som gäller turismen.
Artikel 55
Tillnärmning av lagstiftning
Partema skall på bästa sätt sträva efter att tillnärma sina respektive lagar
i syfte att underlätta genomförandet av detta avtal.
Artikel 56
Droger och penningtvätt
1. Partema skall samarbeta särskilt med syfte att
- förbättra effektiviteten i politiken och åtgärderna för att motverka
tillgång på och olaglig handel med narkotika och psykotropa ämnen
och för att minska missbruket av dessa produkter,
- uppmuntra ett gemensamt angreppssätt för att minska efterfrågan,
- förhindra att parternas finansiella system används för att tvätta kapital
som kommer från brottslig verksamhet i allmänhet och
narkotikahandel i synnerhet.
2. Samarbetet skall ske i form av utbyte av information och när det är
lämpligt i form av gemensamma åtgärder vad gäller
förslag till och genomförande av nationell lagstiftning,
Prop. 1995/96:185
Bilaga
38
övervakning av handeln med prekursorer,
- inrättande av social- och hälsovårdsinstitutioner och informations-
system samt genomförande av projekt med denna inriktning,
inbegripet utbildnings- och forskningsprojekt,
- genomförande av högsta möjliga internationella standarder såvitt avser
kampen mot penningtvätt och missbruk av kemiska prekursorer,
framför allt de standarder som antagits av Financial Action Task
Force (FATF) och Chemical Action Task Force (CATF).
3. Parterna skall tillsammans i enlighet med respektive lagstiftning
besluta om vilka strategier och samarbetsmetoder som är lämpliga för att
nå dessa mål. Deras åtgärder skall när de inte vidtas gemensamt vara
föremål för samråd och en nära samordning.
Relevanta offentliga och privata institutioner som arbetar tillsammans med
behöriga organ i Israel, gemenskapen och medlemsstaterna far i enlighet
med sina egna befogenheter delta i dessa aktioner.
Artikel 57
Migration
Parterna skall samarbeta särskilt med syfte att
- ange områden av ömsesidigt intresse på immigrationspolitikens
område,
- effektivisera de åtgärder som syftar till att förhindra eller tygla illegala
migrationsströmmar.
Prop. 1995/96:185
Bilaga
39
AVDELNING VII
Prop. 1995/96:185
Bilaga
SAMARBETE OM AUDIOVISUELLA OCH KULTURELLA
FRÅGOR,
INFORMATION OCH KOMMUNIKATION
Artikel 58
1. Parterna skall till sin ömsesidiga fordel åta sig att främja samarbetet
på det audiovisuella området.
2. Parterna skall försöka finna sätt att anknyta Israel till
gemenskapsinitiativ inom detta område för att på så sätt möjliggöra
samarbete på sådana områden som samproduktion, utbildning, utveckling
och distribution.
Artikel 59
Parterna skall främja samarbete om utbildning, yrkesutbildning och
ungdomsutbyte. Samarbetet kan särskilt omfatta ungdomsutbyte,
samarbete mellan universitet och andra utbildnings- eller
yrkesutbildningsinstitutioner, språkutbildning, översättning och andra sätt
att främja en större förståelse för de respektive kulturerna.
Artikel 60
Parterna skall främja kulturellt samarbete. Samarbetet kan särskilt avse
översättning, utbyte av konstverk och konstnärer, bevarande och
restaurering av historiska och kulturella minnesmärken och platser,
utbildning av personer som arbetar inom kulturområdet, anordnande av
kulturella evenemang med europeisk anknytning, en ökad ömsesidig
medvetenhet och spridning av information om betydelsefulla kulturella
evenemang.
Artikel 61
Parterna skall främja verksamheter av gemensamt intresse inom
informations- och kommunikationsområdet.
40
Artikel 62
Samarbetet skall främst genomföras med hjälp av
a) en regelbunden dialog mellan parterna,
b) ett regelbundet utbyte av information och idéer inom varje
samarbetsområde, inbegripet möten för tjänstemän och experter,
c) rådgivning, expertutlåtanden och utbildning,
d) genomförande av gemensamma åtgärder, t.ex. seminarier och
workshops,
e) tekniskt och administrativt bistånd samt bistånd såvitt avser
föreskrivande verksamhet,
f) spridning av information om samarbetsinitiativen.
Prop. 1995/96:185
Bilaga
41
AVDELNING VIII
Prop. 1995/96:185
Bilaga
SOCIALA FRÅGOR
Artikel 63
1. Parterna skall föra en dialog som täcker alla aspekter av gemensamt
intresse. Dialogen skall framför allt omfatta frågor som rör de sociala
problemen i de postindustriella samhällena, t. ex. arbetslöshet,
rehabilitering av handikappade, lika behandling av män och kvinnor,
förhållandet mellan arbetsmarknadens parter, yrkesutbildning, säkerhet och
hygien på arbetsplatsen osv.
2. Samarbetet skall ske i form av expertmöten, seminarier och
workshops.
Artikel 64
1. För att samordna de sociala trygghetssystemen för de israeliska
arbetstagare som är lagligen anställda inom en medlemsstats territorium
och för medlemmar av deras familjer som är lagligen bosatta där, bör
följande bestämmelser tillämpas, med förbehåll för de villkor och
bestämmelser som gäller i varje medlemsstat:
- Alla försäkrings-, anställnings- eller bosättningsperioder som har
fullgjorts i olika medlemsstater skall för dessa arbetstagare läggas
samman vid beräkning pensioner och bidrag vid ålderdom och
invaliditet och till änkor samt av sjukersättningar för dem själva och
deras familjer.
- Alla pensioner och bidrag vid ålderdom, till änkor, vid olycksfall i
arbetet, arbetssjukdom eller av sådan sjukdom orsakad invaliditet med
undantag av ersättningar som utges oberoende av om avgifter erlagts,
skall fritt och med den ersättningsnivå som den eller de utbetalande
medlemsstaternas lagstiftning föreskriver kunna överföras till Israel.
- De berörda arbetstagarna skall erhålla familjebidrag för de
familjemedlemmar som avses ovan.
2. Israel skall ge de arbetstagare som är medborgare i en medlemsstat
och som är lagligen anställda inom Israels territorium och de
familjemedlemmar som är lagligen bosatta där en behandling som är
likvärdig med den som anges i punkt 1 andra och tredje strecksatserna,
med förbehåll för de villkor och bestämmelser som gäller i Israel.
42
Artikel 65
1. Associeringsrådet skail anta bestämmelser om uppfyllande av målen
enligt artikel 64.
2. Associeringsrådet skall anta bestämmelser för ett administrativt
samarbete som säkerställer den ledning och kontroll som är nödvändig för
tillämpningen av bestämmelserna i punkt 1.
Artikel 66
De bestämmelser som associeringsrådet antar i enlighet med artikel 65
skall inte i något avseende påverka de rättigheter och skyldigheter som
följer av bilaterala avtal mellan Israel och medlemsstaterna, i den mån
dessa avtal ger israeliska medborgare eller medborgare i medlemsstaterna
en gynnsammare behandling.
Prop. 1995/96:185
Bilaga
43
AVDELNING IX
Prop. 1995/96:185
Bilaga
INSTITUTIONELLA OCH ALLMÄNNA BESTÄMMELSER
SAMT SLUTBESTÄMMELSER
Artikel 67
Härmed inrättas ett associeringsråd som en gång om året samt vid behov
skall sammanträda på ministernivå på initiativ av sin ordförande i enlighet
med de villkor som anges i dess arbetsordning. Det skall behandla
betydelsefulla frågor som uppkommer inom ramen för avtalet och alla
andra bilaterala eller internationella frågor av gemensamt intresse.
Artikel 68
1. Associeringsrådet skall bestå av Europeiska unionens råds medlemmar
och av medlemmar av Europeiska gemenskapernas kommission, å ena
sidan, och av medlemmar av staten Israels regering, å andra sidan.
2. Associeringsrådet skall självt fastställa sin arbetsordning.
3. Associeringsrådets medlemmar kan låta sig representeras på de villkor
som skall fastställas i dess arbetsordning.
4. Ordförandeskapet i associeringsrådet skall utövas i tur och ordning av
en medlem av Europeiska unionens råd och en medlem av staten Israels
regering i enlighet med bestämmelser som skall fastställas i dess
arbetsordning.
Artikel 69
1. Associeringsrådet skall i syfte att uppnå avtalets mål ha befogenhet
att fatta beslut i de fall som anges i detta.
Dessa beslut skall vara bindande för parterna som skall vidta de
åtgärder som är nödvändiga för att genomföra dem. Associeringsrådet kan
även avge lämpliga rekommendationer.
2. Associeringsrådet skall utarbeta sina beslut och rekommendationer
genom överenskommelse mellan parterna.
44
Artikel 70
1. Härmed inrättas en associeringskommitté som skall förvalta avtalet
med förbehåll för de befogenheter som tillerkänns associeringsrådet.
2. Associeringsrådet kan till kommittén delegera alla eller en del av sina
befogenheter.
Artikel 71
1. Associeringskommittén skall sammanträda på tjänstemannanivå och
bestå av, å ena sidan, företrädare för medlemmarna av Europeiska
unionens råd och Europeiska gemenskapernas kommission och, å andra
sidan, företrädare för staten Israels regering.
2. Associeringskommittén skall själv fastställa sin arbetsordning.
3. Ordförandeskapet i kommittén skall utövas i tur och ordning av en
företrädare för Europeiska unionens råds ordförandeskap och en
företrädare för staten Israels regering.
Prop. 1995/96:185
Bilaga
45
Artikel 72
1. Associeringskommittén skall ha befogenhet att besluta om
förvaltningen av avtalet liksom att fatta beslut på de områden inom vilka
associeringsrådet har delegerat sina befogenheter till den.
Dessa beslut skall vara bindande för parterna som skall vidta de
åtgärder som är nödvändiga för deras genomförande.
2. Associeringskommittén skall utarbeta sina beslut i samförstånd mellan
parterna.
Artikel 73
Associeringsrådet far besluta att inrätta arbetsgrupper eller organ som är
nödvändiga för att genomföra avtalet.
Artikel 74
Associeringsrådet skall vidta alla lämpliga åtgärder för att underlätta
samarbetet och kontakterna mellan Europaparlamentet och staten Israels
Knesset, liksom mellan gemenskapens Ekonomiska och sociala kommitté
och Israels Ekonomiska och sociala råd.
Prop. 1995/96:185
Bilaga
Artikel 75
1. Varje part kan till associeringsrådet hänskjuta alla tvister avseende
tillämpningen eller tolkningen av detta avtal.
2. Associeringsrådet kan avgöra tvisten genom ett beslut.
3. Varje part är skyldig att vidta de åtgärder som krävs för att
genomföra det beslut som avses i punkt 2.
4. Om det inte är möjligt att avgöra tvisten i enlighet med punkt 2, far
någondera parten underrätta den andra parten om att den utsett en
skiljeman. Den andra parten måste då utse en andra skiljeman inom två
månader. Såvitt avser tillämpningen av detta förfarande skall
gemenskapen och medlemsstaterna anses som en enda part i tvisten.
Associeringsrådet skall utse en tredje skiljeman.
Skiljemännens beslut skall fattas med enkel majoritet.
Varje part i tvisten är skyldig att vidta de åtgärder som krävs för att
följa skiljemännens beslut.
46
Artikel 76
Ingenting i detta avtal skall hindra en part att vidta åtgärder som
a) den anser nödvändiga för att förhindra yppande av information som
kan skada dess väsentliga säkerhetsintressen,
b) rör produktionen av, eller handeln med, vapen, ammunition eller
krigsmateriel eller forskning, utveckling eller produktion som är
nödvändig för försvarsändamål, under förutsättning att dessa åtgärder
inte försämrar konkurrensvillkoren för de produkter som inte är
avsedda för särskilda militära ändamål,
c) den anser väsentliga för sin egen säkerhet i händelse av allvarliga inre
störningar som påverkar upprätthållandet av lag och ordning, krig
eller allvarlig internationell spänning som utgör ett krigshot eller för
att uppfylla skyldigheter som den har godtagit i syfte att upprätthålla
fred och internationell säkerhet.
Prop. 1995/96:185
Bilaga
Artikel 77
Inom de områden som omfattas av detta avtal och utan att det påverkar
några särskilda bestämmelser i detta
- far de ordningar Israel tillämpar med avseende på gemenskapen inte
ge upphov till någon diskriminering mellan medlemsstaterna, deras
medborgare eller deras bolag,
- får de ordningar som gemenskapen tillämpar med avseende på Israel
inte ge upphov till någon diskriminering mellan israeliska medborgare
eller bolag.
Artikel 78
När det gäller direkt beskattning far ingenting i avtalet leda till
- en utvidgning av de skattemässiga förmåner som beviljas av
någondera parten i ett internationellt avtal eller arrangemang som
binder denna part,
- hinder för någondera parten att anta eller tillämpa åtgärder som syftar
till att förhindra skatteplanering eller skatteflykt,
- ett motarbetande av någondera partens rätt att tillämpa sina
skattebestämmelser på skattepliktiga vilkas situation när det gäller
bostadsort inte är identisk.
47
Artikel 79
1. Parterna skall vidta alla allmänna eller särskilda åtgärder som fordras
för att fullgöra sina åtaganden enligt avtalet. De skall se till att de mål
som anges i avtalet uppnås.
2. Om den ena parten anser att den andra parten har underlåtit att
uppfylla en skyldighet enligt avtalet, far den vidta lämpliga åtgärder.
Dessförinnan skall den, utom i särskilt brådskande fall, förse
associeringsrådet med alla relevanta upplysningar som behövs för en
grundlig undersökning av situationen i syfte att finna en för parterna
godtagbar lösning.
Vid val av åtgärder skall sådana som minst stör avtalets funktion
prioriteras.
Dessa åtgärder skall omedelbart meddelas associeringsrådet och skall
på begäran av den andra parten bli föremål för samråd inom
associeringsrådet.
Artikel 80
Protokollen 1-5 och bilagorna I—VII skall utgöra en integrerad del av
detta avtal. Förklaringarna och skriftväxlingarna skall ingå i slutakten,
som skall utgöra en integrerad del av avtalet.
Artikel 81
I detta avtal avses med "parterna" å ena sidan gemenskapen eller
medlemsstaterna, eller gemenskapen och dess medlemsstater enligt deras
respektive befogenheter, och å andra sidan Israel.
Artikel 82
Prop. 1995/96:185
Bilaga
Detta avtal skall ingås på obestämd tid.
Varje part kan säga upp detta avtal genom att underrätta den andra
parten. Avtalet skall upphöra att gälla sex månader efter dagen för sådan
underrättelse.
Artikel 83
Detta avtal gäller, å ena sidan, de territorier där fördragen om upprättandet
av Europeiska gemenskapen och Europeiska kol- och stålgemenskapen
48
tillämpas enligt dessa fördrags villkor och, å andra sidan, staten Israels Prop. 1995/96:185
territorium. Bilaga
Artikel 84
Detta avtal är upprättat i två exemplar på danska, engelska, finska,
franska, grekiska, italienska, nederländska, portugisiska, spanska, svenska,
tyska och hebreiska, vilka samtliga texter är lika giltiga. Avtalet skall
deponeras i Europeiska unionens råds generalsekretariat.
Artikel 85
Detta avtal skall godkännas av parterna enligt deras egna förfaranden.
Avtalet träder i kraft den första dagen i den andra månaden efter den
dag då parterna till varandra anmäler att de förfaranden som avses i första
stycket är avslutade.
När detta avtal träder i kraft skall det ersätta avtalet mellan
Europeiska ekonomiska gemenskapen och staten Israel samt avtalet
mellan Europeiska kol- och stålgemenskapen och staten Israel, vilka
undertecknades i Bryssel den 11 maj 1975.
4 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 185
BILAGA I
Prop. 1995/96:185
Bilaga
varor som avses i artikel 7
|
KN-NR |
VARUSLAG |
|
ur 3502 |
Albuminer.albuminater och andra albumlnderlvater: |
|
ur 3502 10 |
- Äggalbumln: |
|
— Annat: | |
|
3502 10 91 |
— torkat (t.ex. i ark, fjäll, flingor eller pulver) |
|
3502 10 99 |
— Annat |
|
ur 3502 90 |
- Annat: |
|
— Albuminer, andra än äggalbuminer: | |
|
— Mjölkalbumin (laktalbumin): | |
|
3502 90 51 |
-----torkat (t.ex. I ark, fjäll, flingor eller pulver) |
|
5502 90 59 |
---Annat |
50
BILAGA II
Prop. 1995/96:185
Bilaga
varor som avses i artikel 9
|
KN-NR |
VARUSLAG |
|
0403 |
kärnmjölk, filmjölk, gräddfil, yoghurt, kefir och annan fermenterad eller syrad |
|
0403 10 51- 0403 10 99 |
- Yoghurt, smaksatt eller innehållande frukt, nötter eller kakao |
|
0403 90 71- 0403 90 99 |
- Andra, smaksatta eller Innehållande frukt, nötter eller kakao |
|
0710 40 00 |
Sockermajs, även ångkokt eller kokt i vatten, fryst |
|
0711 90 30 |
Sockermajs, tillfälligt konserverad (t.ex. med svaveldioxidgas eller l saltlake, |
|
ur 1517 |
Margarin; ätbara blandningar och beredningar av anlmallska eller vegetabiliska |
|
1517 10 10 |
- Margarin, med undantag av flytande margarin, med en |
|
1517 90 10 |
- Andra, med en mjölkfetthait av mer än 10 viktprocent men |
|
ur 1704 |
Sockerkonfektyrer (inbegripet vit choklad), inte innehållande kakao, med |
|
1806 |
Choklad och andra livsmedelsberedningar innehållande kakao |
|
ur 1901 |
Maltextrakt; livsmedelsberedningar av mjöl, stärkelse eller maltextrakt, som |
|
ur 1902 |
Pastaprodukter, inte fyllda eller på annat sätt beredda enligt nr 1902 20 10 och |
51
Prop. 1995/96:185
Bilaga
|
1903 |
Tapioka och tapiokaersättningar, framställda av stärkelse, I form av flingor, |
|
1904 |
Livsmedelsberedningar erhållna genom svällning eller röstning av spannmål |
|
1905 |
Bröd, kakor, kex och andra bakverk, även innehållande kakao; nattvardsbröd, |
|
2001 90 30 |
Sockermajs (Zea mays var. saccharata), beredd eller konserverad med ättika |
|
2001 90 40 |
Jams, batater (sötpotatis) och liknande ätbara växtdelar, innehållande minst 5 |
|
2004 10 91 |
Potatis, i form av mjöl eller flingor, beredd eller konserverad på annat sätt än |
|
2004 90 10 |
Sockermajs (Zea mays var. saccharata), beredd eller konserverad på annat sätt |
|
2005 20 10 |
Potatis, l form av mjöl eller flingor, beredd eller konserverad på annat sätt än |
|
2005 80 00 |
Sockermajs (Zea mays var. saccharata), beredd eller konserverad på annat sätt |
|
2008 92 45 |
Beredningar av musli-typ baserade på orostade spannmålsflingor |
|
2008 92 85 |
Majs, med undantag av sockermajs (Zea mays var. saccharata) beredd på annat |
|
2008 99 91 |
Jams, batater (sötpotatis) och liknande ätbara växtdelar innehållande minst 5 |
|
2101 10 98 |
Beredningar baserade på kaffe |
|
2101 20 98 |
Beredningar baserade på te eller maté |
|
2101 30 19 |
Andra rostade kaffesurrogat än rostad clkoriarot |
|
2101 30 99 |
Extrakter, essenser och koncentrat av andra rostade kaffesurrogat än rostad |
|
2102 10 31- 2102 10 39 |
Bagerijäst |
|
ur 2103 |
såser och beredningar därav |
|
2105 |
Classvaror, även innehållande kakao |
|
ur 2106 |
Andra livsmedelsberedningar, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans |
52
Prop. 1995/96:185
Bilaga
|
2202 90 91 2202 90 95 2202 90 99 |
icke-alkoholhaltiga drycker, med undantag av frukt- eller grönsakssaft enligt nr |
|
2905 43 00 |
Mannltol |
|
2905 44 |
D-glucitol (sorbltol) |
|
ur 3505 10 |
Dextrin och annan modifierad stärkelse, med undantag av företräd och |
|
3505 20 |
Lim och klister på basis av stärkelse, dextrin eller annan modifierad stärkelse |
|
3809 10 |
Appreturmedel, preparat för påskyndande av färgning eller för fixering av |
|
3823 60 |
Sorbitol, annan än sorbitol enligt nr 2905 44 |
BILAGA III
Varor som avses i artikel 9
|
KN-NR |
VARUSLAG |
TULLSATSERI1) |
|
3501 |
Kasein, kaseinater och andra kaseinderivat; | |
|
3501 10 |
- kasein: | |
|
3501 10 10 |
— För tillverkning av renegatfibreri2) |
0% |
|
3501 10 50 |
— För industriellt bruk med undantag av tillverkning av |
3 % |
|
3501 10 90 |
- Annat |
12% |
|
3501 90 |
- Andra slag: | |
|
3501 90 90 |
— Andra |
8 % |
(1) om de tullsatser som anges i denna kolumn överstiger de tullsatser som anmälts till GATT skall de senare
tullsatserna gälla.
(2) För tillämpning av detta undernummer fordras att villkoren i särskilda gemenskapsbestämmelser är
uppfyllda.
53
BILAGA IV
varor som avses i artikel 9.2
Prop. 1995/96:185
Bilaga
|
KN-NR |
VARUSLAG |
|
1902 |
Pasta och couscous: |
|
A |
- Av durumvete |
|
B |
- Andra |
|
190510 |
Knäckebröd |
|
1905 20 90 |
Pepparkakor o.d., inte avsedda för diabetiker: |
|
A |
- innehållande minst 15 viktprocent av annat mjöl än vete i förhållande till det |
|
B |
- Andra |
|
ur 3000 A |
- Våfflor och rån: |
|
A1 |
— Ofyllda, även överdragna: |
|
A1a |
— Innehållande minst 15 viktprocent av annat mjöl än vete i förhållande till |
|
Alb |
— Andra |
|
A2 |
— Andra |
|
A2a |
— Innehållande minst 1,5 viktprocent mjölkfett eller minst 2,5 viktprocent |
|
A2b |
— Andra |
|
1905 40 10 |
Skorpor, med tillsats av socker, honung, annat sötningsmedel, ägg, fett, ost, frukt, |
|
A |
- innehållande minst 15 viktprocent av annat mjöl än vete i förhållande till det |
|
B |
- Andra |
|
1905 | |
|
ur 30001B |
- Andra bagerivaror, med tillsats av socker, honung, annat sötningsmedel, ägg, |
|
B1 |
— innehållande tillsats av ägg, minst 10 viktprocent |
|
B2 |
— innehållande tillsats av torkad frukt eller nötter: |
|
B2a |
— Innehållande minst 1,5 viktprocent mjölkfett eller minst 2,5 viktprocent mjölkproteiner, se bilaga V |
|
B2b |
— Andra: |
|
B3 |
— Innehållande mindre än 10 viktprocent tillsatt socker men inte innehållande tillsats av ägg; torkad frukt och nötter: |
54
Prop. 1995/96:185
Bilaga
|
BSa i) |
---- innehållande minst 15 viktprocent av annat mjöl än vete I förhållande till |
|
B3a II) |
--Andra |
|
B3b |
— Andra slag: |
|
B3b i) |
---- innehållande minst 15 viktprocent av annat mjöl än vete i förhållande till |
|
B3b ii) |
— Andra |
|
B4 |
— Andra slag: |
|
B4a |
— Innehållande minst 1,5 viktprocent mjölkfett eller minst 2,5 viktprocent |
|
B4b |
— Andra |
|
2105 |
Glassvaror, även innehållande kakao |
|
A |
- inte innehållande mjölkfett eller innehållande mindre än 3 viktprocent |
|
B |
- innehållande mjölkfett till en mängd av minst 3 men mindre än 7 viktprocent |
|
C |
- innehållande mjölkfett till en mängd av minst 7 viktprocent |
|
ur 2207 10 50 |
Alkohol framställd av druvor eller druwin med alkoholhalt av minst 80 |
|
ur 1099 |
Annan alkohol framställd av druvor eller druwin med alkoholhalt av minst 80 |
|
2208 20 90 |
Sprit erhållen genom destillering av druwin eller pressåterstoder av druvor med |
|
3502 10 00 |
Äggalbumin: |
|
A |
Torkat |
|
B |
Annat |
55
BILAGA V
varor som avses i artikel 9
Prop. 1995/96:185
Bilaga
|
NR 1 ISRAELS TULLTAXA |
VARUSLAG |
TULLSATSf') |
|
1704 1704 10 1704 90 |
sockerkonfektyrer (Inbegripet vit choklad), inte - Tuggummi, även överdraget med socker: — Innehållande minst 60 viktprocent sackaros - Annat - Annat — Andra slag |
0,075 USD/kg(2) |
|
1806 |
Choklad och andra livsmedelsberedningar innehållande |
0% |
|
ur 1901 |
Livsmedelsberedningar av mjöl, stärkelse eller | |
|
ur 2004 |
maltextrakt, avsedda för barn eller för dietisk kost eller | |
|
ur 2005 |
matlagning, innehållande mindre än 50 viktprocent | |
|
ur 2103 |
kakaopulver, med undantag av dietisk kost som beretts av | |
|
ur 2104 |
soyamjöl, innehållande soyabönolja och annan | |
|
1901 10 20 |
- av mjöl, stärkelse eller maltextrakt |
8 % |
|
1901 20 20 |
- av mjöl, stärkelse eller maltextrakt |
8 % |
|
1901 90 30 |
- av mjöl, stärkelse eller maltextrakt |
8 % |
|
2004 10 10 |
- mjölprodukter |
8% |
|
2004 90 10 |
- mjölprodukter |
8 % |
|
2005 20 10 |
- mjölprodukter |
8 % |
|
2005 40 10 |
- mjölprodukter |
8% |
|
2005 59 10 |
- mjölprodukter |
8% |
|
2005 90 10 |
- mjölprodukter |
8% |
|
2103 90 20 |
- av mjöl, stärkelse eller maltextrakt |
8% |
|
2104 10 10 |
- av mjöl, stärkelse eller maltextrakt |
8% |
(’) om de tullsatser som anges i denna kolumn överstiger de tullsatser som anmälts till GATT skall de senare
tullsatserna gälla.
(2) För en årlig kvot på 5 OOO ton utgår en till 0,0375 USD/kg nedsatt avgift.
56
Prop. 1995/96:185
Bilaga
|
NR 1 ISRAELS TULLTAXA |
VARUSLAG |
TULLSATSl') |
|
1904 10 |
Livsmedelsberedningar erhållna genom svällning eller |
8 % |
|
3505 |
Dextrin och annan modifierad stärkelse (t. ex. förklistrad | |
|
3505 10 |
- Dextrin och annan modifierad stärkelse: | |
|
3505 10 30 |
— Företräd eller förestrad stärkelse |
8 % |
|
3505 10 90 |
— Annan modifierad stärkelse och dextrin |
8 % |
|
3505 20 00 |
— Lim och klister |
8 % |
Om de tullsatser som anges i denna kolumn överstiger de tullsatser som anmälts till GATT skall de senare
tullsatserna gälla.
57
Prop. 1995/96:185
Bilaga
BILAGA VI
Förteckning över produkter som är föremål för koncessioner som avses i Artikel 9.6
Tabell i:Vid import till gemenskapen av följande varor med ursprung i israel skall de koncessioner som anges
nedan gälla
|
KN-nr |
Varuslag |
Ärlig kvot 1 OOO kg |
Koncessioner inom ramen |
|
0710 40 00 2004 90 10 |
Sockermajs, frvst |
10 600I1) |
30-procentlg nedsättning |
|
0711 90 30 2001 90 30 2005 80 00 |
Sockermajs, ej fryst |
5 4OO(2) |
30-procentig nedsättning |
|
1704 90 30 |
Vit choklad |
100 |
30-procentig nedsättning |
|
1806 |
Choklad och andra |
2 500 |
15-procentig nedsättning |
|
ur 1901 |
Barnmat innehållande mjölk och |
100 |
30-procentig nedsättning |
|
1904 |
Livsmedelsberedningar erhållna genom |
200 |
30-procentig nedsätt-ning |
|
1905 |
Bröd, kakor, kex och andra bakverk, kakao; nattvardsbröd, tomma oblat- |
3 200 |
30-procentig nedsättning |
(’) Denna kvot sänks till 9 275 ton under det första året då koncessionen tillämpas och till 9 940 ton under det
andra året.
(2> Denna kvot sänks till 4 725 ton under det första året då koncessionen tillämpas och till 5 060 ton under det
andra året. ,o
Prop. 1995/96:185
Bilaga
Tabell 2: Vid import till Israel av följande varor med ursprung i gemenskapen skall de koncessioner som anges
nedan gälla
|
KN-nr |
varuslag |
Ärlig kvot |
Koncessioner inom |
|
1902 |
Pasta |
obegränsat |
Den Jordbruksrelaterade 0,25 USD/kg |
|
ur 1905 |
Bröd, kakor, kex och andra bakverk, |
obegränsat |
Bunden till 0,10 USD/kg |
|
ur 1905 |
Bröd, kakor, kex och andra bakverk, |
obegränsat |
Bunden till 0,25 USD/kg |
|
2105 |
Classvaror |
500 |
30-procentig nedsättning |
|
ur 2207 10 |
Odenaturerad etvlalkohol framställd av |
obegränsat |
Bunden till 2,75 USD/llter |
|
ur 2208 20 |
Sprit erhållen genom destillering av |
obegränsat |
Bunden till 2,75 USD/liter |
|
KN-nr |
Varuslag |
Ärlig kvot 1 000 kg |
Koncessioner Inom |
|
ur 2208 20 |
Sprit erhållen genom destillering av |
2000 hra(’l |
Bunden till 0 % |
|
320510 |
Äggalbumin |
50 |
Befriad från den |
|
obegränsat |
Bunden till 2 USD/kg |
C) Hektoliter ren alkohol
59
Prop. 1995/96:185
Bilaga
BILAGA VII
Immateriell, industriell och kommersiell äganderätt till vilken
hänvisning sker i artikel 39
1. Före utgången av det tredje året efter detta avtals ikraftträdande skall
Israel ansluta sig till följande multilaterala konventioner om
immateriell, industriell och kommersiell äganderätt i vilka
medlemsstaterna är parter eller som de faktiskt tillämpar:
- Bemkonventionen för skydd av litterära och konstnärliga verk
(Paristexten, 1971).
- Madridöverenskommelsen om internationell registrering av
varumärken (Stockholmstexten, 1967, ändrad 1979).
- Protokollet till Madridöverenskommelsen om internationell
registrering av varumärken (Madrid, 1989).
- Budapestkonventionen om internationellt erkännande av
deponering av mikroorganismer för patentändamål (1977, ändrad
1980).
- Konventionen om patentsamarbete (Washington, 1970, ändrad
1979, reviderad 1984).
Associeringsrådet far besluta att denna punkt skall gälla andra
multilaterala konventioner inom detta område.
2. Israel skall vid slutet av det andra året efter det att detta avtal trätt i
kraft ratificera den internationella konventionen om skydd för
utövande konstnärer, framställare av fonogram och radioföretag (Rom,
1961).
3. Parterna bekräftar att de faster vikt vid att de skyldigheter som anges
i följande multilaterala konventioner iakttas:
Pariskonventionen om industriellt rättsskydd (Stockholmstexten,
1967, ändrad 1979).
60
Nice-överenskommelsen om internationell klassificering av varor Prop. 1995/96:185
och tjänster vid registrering av varumärken (Geneve, 1977, ändrad Bilaga
1979).
Internationella konventionen om skydd för växtförädlings-
produkter (Genéveakten, 1991).
61
Prop. 1995/96:185
Bilaga
PROTOKOLL NR 1
OM DEN ORDNING SOM SKALL TILLÄMPAS VID IMPORT
TILL GEMENSKAPEN AV JORDBRUKSPRODUKTER MED
URSPRUNG I ISRAEL
1. De produkter som förtecknas i bilagan och som har sitt ursprung i
Israel far importeras till gemenskapen på de villkor som anges nedan samt
i bilagan.
2. a) Importtullarna skall antingen avskaffas eller sättas ned på sätt
som anges i kolumn ”A”.
b) I fråga om vissa produkter för vilka Gemensamma tulltaxan
föreskriver tillämpning av en värdetull och en särskild tull skall
nivåerna på de nedsättningar som anges i kolumnerna ”A” och
”C” endast tillämpas på värdetullen. I fråga om de produkter som
motsvarar nr 0207 22, 0207 42 och 2204 21 skall dock de
nedsättningar tillämpas som anges i kolumn ”E”.
3. I fråga om vissa produkter skall tullarna avskaffas inom ramen för
de tullkvoter som anges i kolumn ”B” för var och en av dessa produkter.
För de kvantiteter som importeras utöver kvoterna skall tullarna
enligt Gemensamma tulltaxan, beroende på vilken produkt som avses, tas
ut i sin helhet eller nedsättas på sätt som anges i kolumn ”C”.
4. För vissa produkter som är befriade från tull har referenskvantiteter
fastställts och angivits i kolumn ”D”.
Om importvolymen för en produkt överstiger referenskvantiteten far
gemenskapen, med beaktande av den årliga översyn av
handelsströmmarna som den skall genomföra, tilldela ifrågavarande
produkt en gemenskapstullkvot vars volym skall motsvara
referenskvantiteten. I sådana fall skall tullen enligt Gemensamma
tulltaxan, beroende på vilken produkt som avses, tas ut i sin helhet eller
nedsättas med det procenttal som anges i kolumn ”C” för de kvantiteter
som importeras utöver kvoten.
5. För vissa produkter som anges i punkt 3 och i kolumn ”E” skall
kvoterna höjas i fyra lika stora etapper på 3 % varje år från och med den
1 januari 1997 till och med den 1 januari 2000.
6. För vissa andra produkter än dem som anges i punkterna 3 och 4
och i kolumn ”E” far gemenskapen fastställa en referenskvantitet i
enlighet med punkt 4 om den, mot bakgrund av den årliga översyn av
handelsströmmarna som den skall genomföra, konstaterar att de
importerade kvantiteterna av en eller flera produkter hotar att skapa
svårigheter på gemenskapsmarknaden. Om en produkt till följd därav
62
tilldelas en tullkvot på de villkor som anges i punkt 4 skall tullen enligt
Gemensamma tulltaxan, beroende på vilken produkt som avses, tas ut i
sin helhet eller nedsättas på sätt som anges i kolumn ”C” for de
kvantiteter som importeras utöver kvoten.
Prop. 1995/96:185
Bilaga
63
64
5 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 185
Prop. 1995/96:185
Bilaga
Prop. 1995/96:185
Bilaga
66
Prop. 1995/96:185
Bilaga
67
Prop. 1995/96:185
Bilaga
CO
68
Prop. 1995/96:185
Bilaga
69
Prop. 1995/96:185
Bilaga
|
LU |
Särskilda bestämmelser |
Enligt bestämmelserna 1 punkterna 1-61 |
Enligt bestämmelserna I punkterna 1-61 | |||||
|
O |
§ i £ § s £ £ |
2 280 |
o CM | |||||
|
O |
ro u. « ro - O> "TO . <D = t £ Q a> <u ro 2? £ ■ro | | = c ® j g £ ® ® 2 z c |
o |
o |
o |
g |
8 |
O |
o |
|
CD |
g E E i f § |
9 400 |
11 400 |
cm | ||||
|
< |
> ro — ? e — £ é 2 ? É £ ä |
8 |
100 |
100 |
100 |
100 |
100 |
100 |
|
JT cn I ro > |
3 o 3 |
Bordsdruvor, färska, |
vattenmeloner, under tiden 1 april -15 Juni |
Meloner, under tiden 1 november - 31 maj |
jordgubbar, |
Klwifrukter, under tiden 1 Januari - 30 april |
Granatäpplen | |
|
c |
ur 0805 90 00 |
ur 0806 10 29 |
ur 0807 10 10 |
ur 0807 10 90 |
ur 0810 10 90 |
ur 0810 90 10 |
CO 8 O o 3 |
70
Prop. 1995/96:185
Bilaga
71
<J
CD
Prop. 1995/96:185
Bilaga
e
3
CM
72
Prop. 1995/96:185
Bilaga
73
Prop. 1995/96:185
Bilaga
74
ur 2008 50 75 I Mandariner (Inbegripet tangerlner och satsumas); | 100 | | 80 | | Enligt bestämmelserna I punkterna 1-61
•C
Prop. 1995/96:185
Bilaga
75
Prop. 1995/96:185
Bilaga
76
Prop. 1995/96:185
Bilaga
77
Prop. 1995/96:185
Bilaga
78
Prop. 1995/96:185
Bilaga
79
Prop. 1995/96:185
Bilaga
ti
ro
E
80
Prop. 1995/96:185
Bilaga
PROTOKOLL NR 2
OM DEN ORDNING SOM SKALL TILLÄMPAS VID IMPORT
TILL ISRAEL AV
JORDBRUKSPRODUKTER MED URSPRUNG I
GEMENSKAPEN
1. De produkter som förtecknas i bilagan och som har sitt ursprung i
gemenskapen far importeras till Israel på de villkor som anges nedan och
i bilagan.
2. Importtullarna skall antingen avskaffas eller sättas ned till den nivå
som anges i kolumn ”A” inom ramen för den tullkvot som anges i
kolumn ”B” och i enlighet med de särskilda bestämmelser som anges i
kolumn ”C’’.
3. För de kvantiteter som importeras utöver kvoterna skall de tullar gälla
enligt allmänna tulltaxan som tillämpas på tredje land i enlighet med de
särskilda bestämmelser som anges i kolumn ”C”.
4. För vissa produkter som inte har någon fastställd tullkvot har
referenskvantiteter fastställts och angivits i kolumn ”C”.
Om importen av en av produkterna överstiger referenskvantiteten får
Israel, med beaktande av en årlig översyn av handelsströmmarna om en
sådan genomförs, tilldela den produkten en tullkvot vars volym skall
motsvara referenskvantiteten. I sådana fall skall den tull som avses i punkt
3 tillämpas för de kvantiteter som importeras utöver kvoten.
5. För produkter som inte har någon fastställd tullkvot eller
referenskvantitet far Israel fastställa en referenskvantitet i enlighet med
punkt 4, om Israel, mot bakgrund av en årlig översyn av
handelsströmmarna, konstaterar att de importerade kvantiteterna av en
eller flera produkter hotar att skapa svårigheter på den israeliska
marknaden. Om en produkt till följd därav tilldelas en tullkvot på de
villkor som anges i punkt 4 skall bestämmelserna i punkt 3 tillämpas.
6. För ost och ostmassa höjs tullkvoten från den 1 januari 1997 till den
1 januari 2000 i fyra lika stora etapper, var och en motsvarande 10 % av
volymen.
81
6 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 185
Prop. 1995/96:185
Bilaga
BILAGA
AB C
|
Israels |
Varuslag |
Tullsats |
Tullkvot (t) |
Särskilda bestämmelser |
|
0202 30 |
Kött av nötkreatur, benfritt, fryst |
0% |
6 000 | |
|
0206 29 |
Andra ätbara slaktbiprodukter av |
0% |
500 | |
|
040210 |
Mjölkpulver, fetthalt<l,5 % |
1,5 $/kg |
3 000 | |
|
0402 21 |
Mjölkpulver, fetthalt>l,5 %, inte |
3 500 | ||
|
0404 |
vassle |
0% |
500 | |
|
0405 00 |
Smör och andra fetter framställda |
1,6 $/kg |
350 | |
|
0406 |
ost och ostmassa |
4S/kg |
200 |
Enligt punkterna 1.6 |
|
0601 |
Lökar, stamknölar...., växter och |
0% |
Enligt punkterna 1.5 | |
|
0602 |
Andra levande växter |
Enligt punkterna 1.5 | ||
|
060310 |
Snittblommor, friska |
Ref. kvant: 1 0001 | ||
|
0603 90 |
Torkade blommor |
50 | ||
|
ur 0604 10 |
Mossa och lavar, friska |
Enligt punkterna 1.5 | ||
|
0604 91 |
Blad, kvistar och andra växtdelar, |
Enligt punkterna 1.5 | ||
|
ur 0604 99 |
Blad, endast torkat |
Enligt punkterna 1.5 | ||
|
0701 10 |
utsädespotatis |
0% |
8 000 | |
|
0701 90 |
Annan potatis |
2 500 | ||
|
0703 20 00 |
Vitlök |
25-procentig | ||
AB C
|
Israels |
varuslag |
Tullsats |
Tullkvot (t) |
Särskilda bestämmelser |
|
0710 21 |
Ärter, frysta |
14 % |
700 | |
|
0710 22 |
Bönor, frysta |
250 | ||
|
0710 29 |
Andra baljväxter, frysta |
350 | ||
|
0710 30 |
Spenat, fryst |
300 | ||
|
0710 80 |
Andra grönsaker, frysta |
500 | ||
|
0712 90 |
Andra torkade grönsaker och |
16 % |
200 |
82
Prop. 1995/96:185
Bilaga
|
0713 33 |
Trädgårdsbönor, inbegripet vita |
0% |
100 | |
|
0713 39 |
Andra bönor, torkade |
150 | ||
|
0713 50 |
Bondbönor och hästbönor, |
2 500 | ||
|
0713 90 |
Andra torkade baljväxter |
100 |
över kvoten en | |
|
0802 90 |
Andra nötter |
0% |
500 |
över kvoten en |
|
0804 20 90 |
Fikon, torkade |
0% |
500 |
över kvoten en |
|
0806 20 |
vindruvor, torkade |
25-procentig | ||
|
0808 10 |
Äpplen |
0% |
750 | |
|
0808 20 90 |
Kvittenfrukter |
500 | ||
|
1001 10 |
Durumvete |
0% |
9 500 | |
|
1001 90 |
Annat vete och blandsäd |
150 000 | ||
AB C
|
Israels |
Varuslag |
Tullsats (%) |
Tullkvot |
Särskilda |
|
1002 00 |
Råg |
0% |
10 000 | |
|
1003 00 |
Korn |
0% |
210 000 | |
|
1005 90 |
Annan majs än utsädesmajs |
0% |
11 000 | |
|
1006 30 |
Helt eller delvis slipat ris |
3,75 % |
25 000 | |
|
1103 13 |
Krossgryn |
0% |
235 000 | |
|
1103 29 |
pelletar av annat spannmål |
7 500 | ||
|
1104 12 10 |
valsad havre |
10% |
Enligt punkt 1.5 | |
|
1107 10 |
Malt, orostat |
0% |
7 500 | |
|
1108 |
Stärkelse, inulln |
25-procentig | ||
|
1208 10 |
Mjöl av sojabönor |
0% |
400 |
83
Prop. 1995/96:185
Bilaga c
A
B
|
1209 91 |
Crönsaksfrön |
0 % |
500 | |
|
1209 99 |
Andra frön |
500 | ||
|
121410 |
Mjöl och pelletar av lusern (alfalfa) |
0% |
1 500 | |
|
1404 20 |
Bomulisllnters |
0% |
1 000 | |
AB C
|
Israels |
Varuslag |
Tullsats (%) |
Tullkvot (t) |
Särskilda bestämmelser |
|
150710 |
Oraffinerad sojabönolja |
13 % |
7 000 | |
|
1507 90 |
Andra slag av sojabönolja |
4 000 | ||
|
151211 |
Oraffinerad solrosolja eller |
9% |
1 500 | |
|
151219 |
Andra slag av solrosolja eller |
1 500 | ||
|
1512 21 |
Annan bomullsfröolja |
500 | ||
|
1514 10 |
Oraffinerad rapsolja |
13 % |
3000 | |
|
1514 90 |
Andra slag av rapsolja | |||
|
151519 |
Andra slag av linolja |
0% |
150 | |
|
1515 29 |
Andra slag av majsolja |
9 % |
600 | |
|
1604 13 00 1604 14 00 |
Sardiner i hermetiskt tillslutna Tonfisk i hermetiskt tillslutna |
0% |
300 | |
|
1701 |
socker från sockerrör eller | |||
|
1701 91 |
Andra slag än råsocker med |
0% |
265 000 | |
|
1701 99 |
Andra slag än råsocker, annat | |||
|
1702 30 |
Glukos < 20 viktprocent fruktos |
0,1 $/kg |
1 200 |
15-procentig |
|
1702 60 |
Annan fruktos > 50 viktprocent |
0 % |
200 | |
|
2002 90 20/3 |
Tomater i pulverform |
6 % |
100 | |
|
2003 10 00 |
Svamp |
10 % |
5 000 | |
|
2004 90 10 |
Andra beredda grönsaker, frysta |
7,50% |
300 | |
|
2004 90 90 |
Andra beredda grönsaker, frysta |
10,5 % | ||
|
- |
84
Prop. 1995/96:185
Bilaga
AB C
|
Israels |
varuslag |
Tullsats |
Tullkvot |
Särskilda |
|
2007 99 |
Sylter och geléer |
10 % |
500 | |
|
2008 50 10 |
Aprikoser |
12 % |
150 | |
|
2008 50 20/90 |
Aprikoser |
13,5 % | ||
|
2008 70 10 |
Persikor |
12,0% |
1 600 | |
|
2008 70 30/90 |
Persikor |
13,5 % | ||
|
2008 92 20 |
Blandningar (utan jordgubbar, |
12% |
500 | |
|
2008 92 30/90 |
Blandningar (utan jordgubbar, |
13 5% | ||
|
0% |
750 | |||
|
2009 70 |
Koncentrerad äppelsaft, i | |||
|
220710 |
Odenaturerad etylalkohol, |
2,75 S/llter |
3000 | |
|
2301 10 |
Mjöl eller pelletar av kött eller |
0% |
14 000 | |
|
2303 10 |
Äterstoder av |
0 % |
2 200 |
AB C
|
Israels |
varuslag |
Tullsats (%) |
Tullkvot (t) |
Särskilda |
|
2304 10 |
Oljekakor av sojabönolja |
10% |
1 800 | |
|
2306 40 |
Av rapsfrön |
10 % |
3 500 | |
|
2309 10 1 0 |
Hundkex |
25 % |
1 700 | |
|
2309 10 20 |
innehållande 15 - 35 % proteiner |
8 % | ||
|
2309 10 90 |
Annat hund- och kattfoder |
2 % | ||
|
2309 90 10 |
Hundkex |
25 % |
7000 | |
|
2309 90 20 |
Innehållande 15 - 35 % proteiner |
8 % | ||
|
2309 90 30 |
Foder för akvariefiskar och fåglar |
40 % | ||
|
2309 90 90 |
Annat djurfoder |
2 % | ||
|
2401 10 |
Tobak, ostripad |
0,07hiS/k |
1700 | |
|
2401 20 |
Tobak, helt eller delvis stripad | |||
85
PROTOKOLL NR 3
Prop. 1995/96:185
Bilaga
OM VÄXTSKYDD
Utan att det påverkar bestämmelserna i avtalet om tillämpning av åtgärder
för sundhetskontroll, som utgör en bilaga till Avtalet om upprättandet av
WTO, särskilt artiklarna 2 och 6 i detta, är parterna eniga om att följande
villkor skall gälla i deras ömsesidiga handel från och med detta avtals
ikraftträdande:
a) Krav på sundhetscertifikat skall gälla
- i fråga om snittblommor
— endast för släktena Dendranthema, Dianthus och Pelargonium vid
införsel till gemenskapen
— och endast för Rosa, Dendranthema, Dianthus, Pelargonium,
Gysophilia och Anemone vid införsel till Israel, och
— i fråga om frukter
— endast för citrusfrukter, Fortunella, Poncirus och deras hybrider
Annona, Cydonia, Diospyros, Malus, Mangifera, Passiflore, Prunus,
Psidium, Pyrus, Ribes, Syzygium och Vaccinum vid införsel till
gemenskapen,
— och för alla släktena för införsel till Israel.
b) I den ömsesidiga handeln skall kravet på sundhetstillstånd vid
införsel av växter eller växtprodukter endast tillämpas för att
möjliggöra införsel av de växter eller växtprodukter som annars
skulle ha varit förbjuden på grund av en analys av riskerna för
skadedjur.
c) Om en part planerar att införa nya åtgärder för sundhetskontroll som
skulle kunna påverka främst den befintliga handeln mellan parterna
negativt, skall den parten i samråd med den andra parten granska de
planerade åtgärderna och deras effekter.
86
PROTOKOLL NR 4
OM DEFINITIONEN AV "URSPRUNGSVAROR”
OCH METODER FÖR
ADMINISTRATIVT SAMARBETE
AVDELNING I
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER
Artikel 1
Prop. 1995/96:185
Bilaga
Definitioner
I detta protokoll används följande beteckningar med de betydelser som här
anges:
a) tillverkning: alla slag av bearbetning eller förädling inbegripet
sammansättning eller särskilda processer,
b) material: alla ingredienser, råvaror, beståndsdelar eller delar etc.
som används vid framställningen av produkten,
c) produkt: den produkt som framställs, även om den är avsedd för
senare användning i en annan tillverkningsprocess,
d) varor: både material och produkter,
e) tullvärde: det värde som fastställs i enlighet med Avtalet om
tillämpning av artikel VII i Allmänna tull- och handelsavtalet 1994
(Överenskommelse om tullvärdet i WTO),
f) pris fritt fabrik: det pris som betalas för produkten till den
tillverkare i vars företag den sista bearbetnings- eller
förädlingsprocessen ägde rum eller till den person som föranstaltade
om att den sista bearbetnings- eller förädlingsprocessen ägde rum
utanför parternas territorier, inbegripet värdet på allt använt material,
minskat med alla inhemska skatter som skall eller får återbetalas när
den framställda produkten exporteras,-
87
|
g) |
materialvärde: tullvärdet vid tidpunkten för import av det icke- |
Prop. 1995/96:185 Bilaga |
|
h) |
ursprungsmaterials värde: tullvärdet på sådant material i enlighet | |
|
i) |
kapitel och tulltaxenummer: de kapitel och tulltaxenummer (med | |
|
j) |
klassificeras: avser klassificeringen av en produkt eller ett material | |
|
k) |
parti: varor som antingen sänds samtidigt från en exportör till en |
88
AVDELNING II
Prop. 1995/96:185
Bilaga
DEFINITION AV BEGREPPET ”URSPRUNGSVAROR"
Artikel 2
Ursprungskriterier
Vid tillämpningen av avtalet och utan att det påverkar bestämmelserna i
artikel 3 i detta protokoll avses med
1. produkter med ursprung i gemenskapen:
a) produkter som helt framställts inom gemenskapen i enlighet med
artikel 4 i detta protokoll,
b) produkter som framställts inom gemenskapen och som innehåller
material som inte helt framställts där, förutsatt att dessa varor har
genomgått tillräcklig bearbetning och förädling inom gemenskapen
i enlighet med artikel 5 i detta protokoll.
2. produkter med ursprung i Israel:
a) produkter som helt framställts i Israel i enlighet med artikel 4 i detta
protokoll,
b) produkter som framställts i Israel och som innehåller material som
inte helt framställts där, förutsatt att dessa varor har genomgått
tillräcklig bearbetning och förädling i enlighet med artikel 5 i detta
protokoll.
Artikel 3
Bilateral kumulering
1. Trots bestämmelserna i artikel 2.1 b skall material som enligt detta
protokoll har sitt ursprung i Israel anses vara varor med ursprung i
gemenskapen, och det är inte nödvändigt att sådant material har
genomgått tillräcklig bearbetning eller förädling.
89
2. Trots bestämmelserna i artikel 2.2 b skall material som enligt detta
protokoll har sitt ursprung i gemenskapen anses som varor med ursprung
i Israel, och det är inte nödvändigt att sådant material har genomgått
tillräcklig bearbetning eller förädling.
Artikel 4
Helt framställda produkter
1. Följande produkter skall anses vara helt framställda antingen inom
gemenskapen eller i Israel:
a) mineraliska produkter som utvunnits ur deras jord eller havsbotten,
b) vegetabiliska produkter som skördats där,
c) levande djur som fötts och uppfötts där,
d) produkter som erhållits från levande djur som uppfötts där,
e) produkter från jakt eller fiske som utövats där,
f) produkter från havsfiske och andra produkter som hämtats ur havet
av deras fartyg,
g) produkter som framställts ombord på deras fabriksfartyg av
produkter till vilka hänvisning sker i f,
h) begagnade föremål som tillvaratagits där och som endast kan
användas för återvinning av råvaror, inbegripet begagnade bildäck
som endast kan användas för regummering eller som avfall,
i) avfall och skrot som uppkommit vid tillverkningsprocesser som
bedrivs där,
j) produkter som utvunnits från eller under havsbotten utanför deras
territorialvatten, förutsatt att de har ensamrätt till den havsbottnen
eller till lager som ligger under denna,
k) varor som framställts uteslutande av de produkter som anges i a-j.
2. Med uttrycken ”deras fartyg” och ”deras fabriksfartyg” i punkterna
1 f och g avses endast fartyg
Prop. 1995/96:185
Bilaga
90
som är registrerade eller anmälda for registrering i någon av gemen- Prop. 1995/96:185
skåpens medlemsstater, eller i Israel, Bilaga
som för en medlemsstats eller Israels flagg,
som till minst 50 procent ägs av medborgare i medlemsstaterna eller
Israel, eller av ett bolag med huvudkontor i en medlemsstat eller i
Israel, och vars direktör eller direktörer, styrelseordförande, samt
majoriteten av styrelseledamöter är medborgare i en av
gemenskapens medlemsstater eller i Israel och vidare, i fråga om
handelsbolag eller aktiebolag, för vilka minst hälften av kapitalet
tillhör medlemsstater eller Israel, deras offentliga organ eller deras
medborgare,
vars befälhavare och övriga befäl är medborgare i gemenskapens
medlemsstater eller i Israel,
vars besättning till minst 75 % består av medborgare i
medlemsstater eller i Israel,
3. Begreppen ”gemenskapen” och ”Israel” skall också omfatta
gemenskapens medlemsstaters och Israels territorialvatten.
Havsgående fartyg, inklusive fabriksfartyg, på vilka den fångade
fisken bereds eller förädlas skall anses utgöra en del av gemenskapens
eller Israels territorium, förutsatt att de uppfyller villkoren i punkt 2.
Artikel 5
Tillräckligt bearbetade eller förädlade varor
1. För tillämpningen av artikel 2 skall produkter som inte är
fullständigt framställda i gemenskapen eller Israel anses vara tillräckligt
bearbetade eller förädlade där om villkoren i förteckningen i bilaga II och
anmärkningarna i bilaga I är uppfyllda.
Dessa villkor anger, i fråga om alla produkter som omfattas av detta
avtal, den bearbetning eller förädling som måste utföras på det icke-
ursprungsmaterial som används vid tillverkningen av dessa varor och
tillämpas endast med avseende på sådana material. Av detta följer att om
en produkt, som har fått ursprungsstatus genom att uppfylla villkoren i
förteckningen för den produkten, används vid tillverkningen av en annan
91
produkt, är de tillämpliga villkoren för den produkt i vilken den införlivas Prop. 1995/96:185
inte tillämpliga på den, och ingen hänsyn skall tas till det icke- Bilaga
ursprungsmaterial som kan ha använts vid tillverkningen.
2. Trots bestämmelserna i punkt 1 och utom i de fall som anges i
artikel 12.4 far dock icke-ursprungsmaterial som enligt villkoren i
förteckningen för en viss produkt inte bör användas vid tillverkningen av
denna produkt användas förutsatt att
a) deras totala värde inte överstiger 10 % av produktens pris fritt
fabrik,
b) om i förteckningen ett eller flera procenttal har angetts för icke-
ursprungsmaterialets högsta värde och dessa procenttal inte
överskrids vid tillämpningen av denna punkt,
Denna punkt skall inte tillämpas på de produkter som omfattas av
kapitel 50-63 i Harmoniserade systemet.
3. Punkterna 1 och 2 skall tillämpas utom i de fall som anges
i artikel 6.
Artikel 6
Otillräckliga bearbetnings- eller förädlingsåtgärder
Följande åtgärder för bearbetning eller förädling anses otillräckliga för att
ge status som ursprungsvaror, oavsett om villkoren i artikel 5 är
uppfyllda:
a) behandling i syfte att säkerställa att produkterna bevaras i gott skick
under transport och lagring (luftning, utspridning, torkning, kylning,
inläggning i saltvatten, svavelsyrlighetsvatten eller i andra
konserverande vattenlösningar, avlägsnande av skadade delar och
liknande åtgärder),
b) enkel behandling bestående i avlägsnande av damm, siktning eller
sållning, sortering, klassificering, hoppassning (inklusive
sammanföring av varusatser), tvättning, målning eller delning,
c) i) ompackning, uppdelning eller sammanföring av kollin,
ii) förpackning på flaskor, i säckar, fodral eller askar, på plattor
92
m.m. samt alla andra enkla förpackningsåtgärder.
d) anbringande av märken, etiketter eller liknande kännetecken på varor
eller förpackningar,
e) enkel blandning av varor, även av skilda slag, om en eller flera i
blandningen ingående beståndsdelar inte uppfyller villkoren i detta
protokoll för att kunna anses ha ursprung i gemenskapen eller Israel,
f) Enkel sammansättning av delar av artiklar i avsikt att framställa en
komplett artikel.
g) En kombination av två eller flera av de åtgärder som anges
under a-f.
h) Slakt av djur.
Artikel 7
Kvalificerande enhet
1. Den kvalificerande enheten för tillämpning av bestämmelserna i
detta protokoll skall vara varje produkt som används som basenhet vid
fastställandet av klassificering i enlighet med Harmoniserade systemets
nomenklatur.
Av detta följer att
a) när en produkt, som är sammansatt av en grupp eller en samling
artiklar, klassificeras under ett enda tulltaxenummer i Harmoniserade
systemet utgör helheten den kvalificerande enheten,
b) då ett parti består av ett antal identiska varor som klassificeras enligt
samma tulltaxenummer i Harmoniserade systemet skall varje
produkt beaktas individuellt vid tillämpning av bestämmelserna i
detta protokoll.
2. Om förpackningarna vid tillämpningen av den allmänna regeln 5 i
Harmoniserade systemet klassas tillsammans med den produkt som de
innehåller, bör de anses såsom utgörande en helhet tillsammans med
produkten vid ursprungsbestämningen.
Prop. 1995/96:185
Bilaga
93
Artikel 8
Prop. 1995/96:185
Bilaga
Tillbehör, reservdelar och verktyg
Tillbehör, reservdelar och verktyg som levereras tillsammans med en
utrustning, en maskin, en apparat eller ett fordon skall tillsammans med
dessa anses som en enhet när de utgör standardutrustning och ingår i
priset for ifrågavarande utrustning, maskin, apparat eller fordon eller inte
har fakturerats särskilt.
Artikel 9
Satser
Varor i satser, i den mening som avses i allmänna regeln 3 i
Harmoniserade systemet, anses som ursprungsvaror under förutsättning att
alla i satsen ingående komponenter utgör ursprungsvaror. Varor i satser
som består av såväl ursprungsvaror som icke-ursprungsvaror skall dock
i sin helhet anses vara ursprungsvaror, förutsatt att värdet av icke-
ursprungsvaroma inte överskrider 15 % av satsens pris fritt fabrik.
Artikel 10
Neutrala element
För att avgöra om en produkt har ursprung i gemenskapen eller i Israel
skall det bortses från om elektrisk energi, bränsle, anläggningar och
utrustning liksom maskiner och verktyg som använts för framställning av
denna produkt, eller om någon vara som använts under produktionen och
som inte ingått och som inte var avsedd att ingå i den slutliga
sammansättningen av produkten, är ursprungsvaror eller ej.
94
AVDELNING III
TERRITORIELLA VILLKOR
Prop. 1995/96:185
Bilaga
Artikel 11
T erritorialitetsprincip
De villkor i avdelning II som gäller förvärv av ursprungsstatus skall
uppfyllas utan avbrott inom gemenskapen eller i Israel. Ett avbrott när det
gäller förvärv av ursprungsstatus skall anses ha skett om de varor som
bearbetats eller förädlats hos parten i fråga lämnat dess territorium, om
inte annat följer av bestämmelserna i artiklarna 12 och 13.
Artikel 12
Bearbetning eller förädling utanför någon av parternas territorium
1. Förvärv av ursprungsstatus hos en av parterna enligt villkoren i
avdelning II skall inte påverkas av den bearbetning eller förädling som
skett utanför denna parts territorium av material som sedan återinförs dit,
förutsatt att
a) materialen är helt framställda hos parten i fråga eller har undergått
bearbetning eller förädling där före utförsel som går utöver de
otillräckliga åtgärder som förtecknats i artikel 6, och
b) det på ett tillfredsställande sätt kan visas för tullmyndigheterna att
i) de återinförda varorna är resultatet av bearbetningen eller
förädlingen av de utförda materialen, och
ii) det totala mervärde som uppstått utanför parten i fråga genom
tillämpningen av denna artikel inte överstiger 10 % av priset
fritt fabrik för den slutliga produkt för vilken ursprungsstatus
yrkas.
2. Vid tillämpningen av punkt 1 skall villkoren enligt avdelning II för
erhållandet av ursprungsstatus inte gälla i förhållande till den bearbetning
eller förädling som utförs utanför parten i fråga. Dock får, i de fall en
95
regel i förteckningen i bilaga II föreskriver ett högsta värde av alla
använda icke-ursprungsmaterial vid bestämningen av den berörda slutliga
produktens ursprungsstatus, det sammanlagda värdet av icke-
ursprungsmaterial som använts hos parten i fråga och det sammanlagda
mervärde som förvärvats utanför parten genom tillämpning av denna
artikel tillsammans inte överstiga den föreskrivna procentsatsen.
3. Vid tillämpning av punkterna 1 och 2 skall med ”det sammanlagda
mervärdet” avses alla kostnader som ackumulerats utanför parten i fråga,
inbegripet hela värdet av de material som tillförts där.
4. Punkterna 1 och 2 skall inte tillämpas på produkter som inte
uppfyller villkoren som anges i förteckningen och som endast kan anses
som tillräckligt bearbetade eller förädlade genom tillämpning av den
allmänna toleransregeln i artikel 5.2.
5. Punkterna 1 och 2 gäller inte för produkter enligt kapitel 50-63 i
Harmoniserade systemet.
Artikel 13
Återimport av varor
Varor som exporteras från gemenskapen eller Israel till ett tredje land och
sedan återsänds skall aldrig anses ha lämnat den berörda parten om det på
ett för tullmyndigheterna tillfredsställande sätt kan visas
a) att de återsända varorna är samma varor som de som exporterades,
och
b) att de inte har undergått någon åtgärd utöver den som var nödvändig
för att bevara dem i gott skick medan de var i det landet eller under
export.
Artikel 14
Prop. 1995/96:185
Bilaga
Direkttransport
1. Den förmånsbehandling som avses i detta avtal gäller endast för
produkter eller material som transporteras mellan gemenskapens och
Israels territorier utan att föras in på något annat territorium. Varor med
96
ursprung i Israel eller i gemenskapen som bildar en enda försändelse som Prop. 1995/96:185
inte delas upp får emellertid transporteras genom andra territorier än Bilaga
gemenskapens och Israels, i förekommande fall med omlastning eller
tillfällig lagring på de territorierna, i den mån varorna har stått under
uppsikt av tullmyndigheterna i transit- eller lagringslandet och de inte har
undergått annan behandling än lossning och omlastning, eller någon
åtgärd för att bevara dem i gott skick.
Varor med ursprung i Israel eller inom gemenskapen far
transporteras i rörledning genom annat territorium än gemenskapens eller
Israels.
2. För att styrka att villkoren i punkt 1 har uppfyllts far för
tullmyndigheterna i importlandet uppvisas
a) antingen ett enda, i exportlandet utfärdat transportdokument som
gäller för transporten genom transitlandet,
b) eller ett intyg utfärdat av tullmyndigheterna i transitlandet
innehållande
i) en noggrann produktbeskrivning,
ii) uppgift om datum för varornas lossning och omlastning samt,
i förekommande fall, namnet på det fartyg som används,
iii) uppgift om de villkor under vilka varorna befunnit sig i
transitlandet,
c) eller, i avsaknad härav, annat skriftligt underlag.
Artikel 15
Utställningar
1. Produkter som har sänts från en av parterna till en utställning i
tredje land och som efter utställningen har sålts för att importeras till en
annan part skall vid importen dra fördel av bestämmelserna i avtalet,
förutsatt att produkterna uppfyller villkoren i detta protokoll för att anses
ha ursprung inom gemenskapen eller i Israel och att det för
tullmyndigheten på ett tillfredsställande sätt styrks
a) att en exportör har sänt produkterna från en av parterna till
7 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 185
utställningslandet och ställt ut dem där,
b) att den exportören har sålt eller på annat sätt avyttrat produkterna
till en person hos någon annan part,
c) att produkterna under utställningen eller omedelbart därefter har
sänts till den senare parten i samma skick som de sändes till
utställningen, och
d) att produkterna, sedan de sändes till utställningen, inte har använts
för annat ändamål än för demonstration på utställningen.
2. Ett ursprungsintyg skall på vanligt sätt utfärdas eller upprättas i
enlighet med bestämmelserna i avdelning V och uppvisas för
tullmyndigheterna i den importerande staten. Beteckning för och adress
till utställningen skall tydligt anges på intyget. Vid behov far ytterligare
skriftliga bevis om produkternas art och de villkor på vilka de har ställts
ut krävas.
3. Bestämmelserna i punkt 1 är tillämpliga på alla handels-, industri-,
jordbruks- och hantverksutställningar samt på mässor eller offentliga
visningar av liknande karaktär under vilka varorna förblir under
tullkontroll, dock med undantag för sådana som i privat syfte anordnas i
butiker eller affärslokaler för försäljning av utländska varor.
Prop. 1995/96:185
Bilaga
98
AVDELNING IV
Prop. 1995/96:185
Bilaga
TULLRESTITUTION ELLER TULLBEFRIELSE
Artikel 16
Förbud mot restitution av eller befrielse från tullar
1. Icke-ursprungsmaterial som används vid tillverkning av produkter
som har ursprung i gemenskapen eller i Israel i den mening som avses i
detta protokoll och för vilka ursprungsintyg utfärdas eller upprättas enligt
bestämmelserna i avdelning V får inte bli föremål hos någon part för
restitution av eller befrielse från tull av något slag.
2. Förbudet i punkt 1 skall gälla i fråga om varje föranstaltande om
återbetalning eller efterskänkande, helt eller delvis, av tullar eller avgifter
med motsvarande verkan som tillämpas av någon av parterna för material
som används i tillverkningen, såvida sådan återbetalning eller sådan
efterskänkning uttryckligen eller faktiskt tilllämpas, i de fall de med detta
material framställda produkterna exporteras men inte om de behålls för
inhemsk förbrukning hos denna part.
3. En exportör av produkter som täcks av ursprungsintyg skall vara
beredd att vid varje tillfälle, på begäran av tullmyndigheterna, förete alla
dokument som visar att ingen tullrestitution har erhållits i fråga om de
icke-ursprungsmaterial som använts vid tillverkningen av ifrågavarande
produkter och att tullar och avgifter med motsvarande verkan vilka är
tillämpliga i fråga om sådant material faktiskt har betalats.
4. Föreskrifterna i punkterna 1-3 skall också tillämpas i fråga om
emballage i den mening som avses i artikel 7.2, tillbehör, reservdelar och
verktyg i den mening som avses i artikel 8 och produkter i en sats i den
mening som avses i artikel 9, när sådana artiklar inte är ursprungsvaror.
5. Föreskrifterna i punkterna 1-4 skall endast tillämpas i fråga om
material som är av sådant slag som omfattas av avtalet.
99
AVDELNING V
Prop. 1995/96:185
Bilaga
URSPRUNGSINTYG
Artikel 17
Allmänna krav
1. Ursprungsvaror enligt detta protokoll skall vid import till någon av
parterna åtnjuta förmånerna enligt avtalet mot företeende av antingen
a) ett varucertifikat EUR. 1 vars formulär framgår av bilaga III, eller
b) i de fall som anges i artikel 22.1, en deklaration, vars text framgår
av bilaga IV, avgiven av exportören på en faktura, packsedel eller
någon annan kommersiell handling med tillräckligt detaljerad
beskrivning av produkterna för att göra det möjligt att identifiera
dem (i det följande benämnd ”fakturadeklaration”).
2. Trots vad som sägs i punkt 1 skall ursprungsvaror i den mening som
avses i detta protokoll i de fall som anges i artikel 27 åtnjuta förmånerna
enligt avtalet utan att någon av de handlingar som anges ovan behöver
företes.
Artikel 18
Förfarande för utfärdande av varucertifikat EUR.l
1. Ett varucertifikat EUR.l skall utfärdas av tullmyndigheterna i den
exporterande staten på skriftlig ansökan av exportören eller, på
exportörens ansvar, av dennes godkände företrädare.
2. För det ändamålet skall exportören eller dennes godkände företrädare
fylla i både varucertifikat EUR.l och ansökningsblanketten, för vilka
förlagor finns i bilaga III.
Dessa blanketter skall fyllas i på något av de språk som avtalet har
upprättats på, i enlighet med bestämmelserna i exportlandets nationella
lagstiftning. Om blanketterna fylls i för hand skall detta ske med bläck
100
och tryckbokstäver. Uppgift om varuslag skall anges i det falt som är
reserverat för det ändamålet varvid alla rader skall fyllas i. Om ett falt
inte fylls i fullständigt skall en vågrät linje dras under sista raden under
varuslag och det tomma utrymmet korsas över.
3. En exportör som ansöker om ett varucertifikat EUR.l skall vara
beredd att när som helst på begäran av tullmyndigheterna i exportlandet
där varucertifikatet EUR. 1 utfärdas uppvisa alla relevanta handlingar som
styrker de berörda varornas ursprungsstatus samt att övriga krav i detta
protokoll är uppfyllda.
4. Varucertifikatet EUR.l skall utfördas av tullmyndigheterna i en av
Europeiska gemenskapens medlemsstater om de varor som skall
exporteras kan anses vara varor med ursprung i gemenskapen i enlighet
med artikel 2.1 i detta protokoll. Varucertifikat EUR.l skall utfördas av
tullmyndigheterna i Israel om de varor som skall exporteras kan anses
vara varor med ursprung i Israel i enlighet med artikel 2.2 i detta
protokoll.
5. Vid tillämpning av bestämmelserna i artikel 3 för tullmyndigheterna
i medlemsstaten eller i Israel utförda varucertifikat EUR. 1 enligt villkoren
i detta protokoll om de varor som skall exporteras kan anses vara varor
med ursprung i enlighet med detta protokoll och förutsatt att de varor som
omfattas av varucertifikat EUR. 1 befinner sig i gemenskapen eller i Israel.
I dessa fall skall varucertifikat EUR.l utfördas mot uppvisande av
ett tidigare utfärdat eller upprättat ursprungsintyg. Detta ursprungsintyg
måste tullmyndigheterna i exportlandet behålla i minst tre år.
6. Exportlandets tullmyndighet som utfördar varucertifikat EUR. 1 skall
vidta alla nödvändiga åtgärder för att kontrollera varornas ursprungsstatus
och att övriga krav i detta protokoll är uppfyllda. För det ändamålet skall
de ha rätt att begära alla slag av bevisning och att utföra alla slags
kontroller av exportörens räkenskaper, eller varje annan kontroll som de
bedömer lämplig.
De tullmyndigheter som har till uppgift att utfärda varucertifikat
EUR.l skall också säkerställa att de blanketter som avses i punkt 2 är
vederbörligen ifyllda. De skall särskilt kontrollera om utrymmet för
varubeskrivningen har fyllts i på ett sådant sätt att det utesluter varje
möjlighet till bedrägliga tillägg.
7. Dagen för utfärdande av varucertifikat EUR. 1 skall anges i det fålt
på certifikatet som är reserverat för tullmyndigheterna.
Prop. 1995/96:185
Bilaga
101
8. Varucertifikat EUR.l skall utfärdas av tullmyndigheterna i Prop. 1995/96:185
exportlandet när de berörda varorna exporteras. Det skall ställas till Bilaga
exportörens förfogande så snart utförseln ägt rum eller garanteras.
Artikel 19
Varucertifikat EUR.l som utfärdas i efterhand
1. Trots vad som sägs i artikel 18.8 far varucertifikat EUR.l
undantagsvis utfärdas efter exporten av produkterna i följande fall:
a) det utfärdades inte vid tidpunkten för exporten på grund av misstag,
förbiseende eller särskilda omständigheter,
b) det har på ett för tullmyndigheterna tillfredsställande sätt visats att
ett varucertifikat EUR. 1 utfärdades men inte godtogs vid importen
av tekniska skäl.
2 För tillämpningen av punkt 1 skall exportören i denna ansökan ange
plats och tidpunkt för exporten av de varor som EUR.l-certifikatet avser
och ange skälen för ansökan.
3. Tullmyndigheten far utfärda varucertifikat EUR. 1 i efterhand endast
efter att ha kontrollerat att de uppgifter som lämnas i exportörens ansökan
stämmer överens med uppgifterna i motsvarande dokument.
4. EUR.l-certifikat som utfärdas i efterhand måste förses med en av
följande påskrifter:
”NACHTRÄGLICH AUSGESTELLT”,
”DÉLIVRÉ A POSTERIORI”,
”RILASCIATO A POSTERIORI”,
”AFGEGEVEN A POSTERIORI”,
”ISSUED RETROSPECTIVELY”,
”UDSTEDT EFTERF0LGENDE”,
”EKAOOEN EK TQN YETEPQN”,
”EXPEDIDO A POSTERIORI”,
”EMITADO A POSTERIORI”,
”ANNETTU JÄLKIKÄTEEN”,
”UTFÄRDAT I EFTERHAND”.
[hebreisk version]
5. Den påskrift som avses i punkt 4 skall föras in i fältet
102
”Anmärkningar” på varucertifikatet EUR.l.
Artikel 20
Utfärdande av duplikat av varucertifikat EUR. 1
1. Vid stöld, förlust eller förstöring av ett varucertifikat EUR.l far
exportören vända sig till den tullmyndighet som utfärdat det och
skriftligen ansöka om ett duplikat som upprättas på grundval av de
exportdokument som finns hos tullmyndigheterna.
2. Ett duplikat som utfärdas på detta sätt måste forses med en av
följande påskrifter:
”DUPLIKAT”, ”DUPLICATA”, ”DUPLICATO”, ”DUPLICAAT”,
”DUPLICATE”, ” ANTirPAO>0”, ”DUPLICADO”, ”SEGUNDA
VIA”. ”KAKSOISKAPPALE”, [hebreisk version]
3. Den påskrift som avses i punkt 2 samt utfärdandedagen och
ursprungscertifikatets löpnummer skall föras in i faltet ”Anmärkningar”
på varucertifikatet EUR. 1.
4. Duplikatet skall ha samma utfärdandedag som det ursprungliga
varucertifikatet EUR. 1 och gälla från och med samma dag.
Artikel 21
Ersättning av certifikat
1. Det skall när som helst vara möjligt att ersätta ett eller flera
varucertifikat EUR. 1 med ett eller flera andra certifikat, förutsatt att detta
görs av det tullkontor som ansvarar för varukontrollema.
2. Vid tillämpningen av detta protokoll, inklusive bestämmelserna i
denna artikel, skall ersättningscertifikatet betraktas som ett varucertifikat
EUR.l.
3. Ersättningscertifikatet skall utfärdas på grundval av en skriftlig
ansökan som görs av återexportören efter det att de berörda
myndigheterna har kontrollerat de uppgifter som har lämnats i ansökan.
Datum och löpnummer för det ursprungliga varucertifikatet EUR.l skall
anges i fält 7.
Prop. 1995/96:185
Bilaga
103
Artikel 22
Prop. 1995/96:185
Bilaga
Villkor för utfärdande av fakturadeklaration
1. Fakturadeklaration som avses i artikel 17 b får utfärdas
a) av en godkänd exportör i den mening som avses i artikel 23,
b) av vilken exportör som helst för vilken försändelse som helst som
består av ett eller flera kollin innehållande ursprungsvaror vars totala
värde inte överstiger 6 000 ecu.
2. Fakturadeklaration far utfärdas om ifrågavarande produkter kan
anses som produkter med ursprung hos en av parterna och uppfyller
övriga krav i detta protokoll.
3. Den exportör som upprättar en fakturadeklaration skall vara beredd
att när som helst, på begäran av tullmyndigheterna i exportlandet, förete
all tillämplig dokumentation som visar de berörda produkternas
ursprungsstatus liksom att de uppfyller övriga krav i detta protokoll.
4. Fakturadeklaration skall upprättas av exportören med maskinskrift,
stämpling eller tryck på fakturan, packsedeln eller annan kommersiell
handling, enligt formuläret i bilaga IV med användning av en av de
språkversioner som anges i den bilagan enligt bestämmelserna i
exportlandets nationella lag. Deklarationen far också skrivas för hand; i
sådant fall skall den skrivas med bläck med tryckbokstäver.
5. Fakturadeklarationer skall undertecknas för hand av exportören.
En godkänd exportör i den mening som avses i artikel 23 behöver
dock inte underteckna sådana deklarationer, förutsatt att han lämnar en
skriftlig förbindelse till tullmyndigheterna i exportlandet att han ikläder
sig fullt ansvar för varje fakturadeklaration som identifierar honom som
om den undertecknats av honom för hand.
6. En fakturadeklaration får utfärdas av exportören när de produkter
som den avser exporteras (eller i undantagsfall efter export). Om
fakturadeklarationen utfärdas efter det att de produkter till vilka den
hänför sig har anmälts hos tullmyndigheterna i importlandet, måste den
innehålla en hänvisning till de dokument som redan avlämnats till dessa
myndigheter.
104
Artikel 23
Prop. 1995/96:185
Bilaga
Godkänd exportör
1. Tullmyndigheterna i exportlandet kan ge tillstånd till en exportör,
nedan kallad ”godkänd exportör”, som ofta exporterar produkter enligt
avtalet och som lämnar de garantier som tullmyndigheterna anser
nödvändiga for att styrka produkternas ursprungsstatus liksom att övriga
krav i detta protokoll är uppfyllda, att upprätta fakturadeklarationer
oavsett de berörda produkternas värde.
2. Tullmyndigheterna far medge tillstånd som godkänd exportör på de
villkor som den anser lämpliga.
3. Tullmyndigheterna skall tilldela den godkände exportören ett
tillståndsnummer som skall anges i fakturadeklarationen.
4. Tullmyndigheterna skall ha tillsyn över användningen av den
godkände exportörens tillstånd.
5. Tullmyndigheterna kan återkalla tillståndet när som helst. Den skall
göra det när den godkände exportören inte längre lämnar de garantier som
avses i punkt 1, inte uppfyller villkoren som avses i punkt 2 eller på annat
sätt använder tillståndet på ett oriktigt sätt.
Artikel 24
Varucertifikatens giltighetstid
1. Ett varucertifikat EUR.l skall gälla i fyra månader räknat från
utfärdandedagen i exportlandet och visas upp för tullmyndigheterna i
importlandet inom den tiden.
En fakturadeklaration skall gälla i fyra månader från den dag då den
upprättades av exportören och skall visas upp för tullmyndigheterna i
importlandet inom den tiden.
2. Varucertifikat EUR.l och fakturadeklarationer som lämnas in till
tullmyndigheterna i importlandet efter sista dagen för uppvisande enligt
punkt 1 far godkännas för förmånsbehandling om underlåtenheten att
lämna in dessa handlingar senast den föreskrivna slutdagen beror på force
majeure eller exceptionella omständigheter.
105
3. I andra fall av försenat uppvisande far tullmyndigheterna i Prop. 1995/96:185
importlandet godkänna varucertifikaten EUR. 1 eller fakturadeklarationer Bilaga
om varorna har lämnats in till dem före nämnda slutdag.
Artikel 25
Uppvisande av varucertifikat
Varucertifikat EUR.l och fakturadeklarationer skall uppvisas för
tullmyndigheterna i importlandet i enlighet med de bestämmelser som
gäller i den staten. De nämnda myndigheterna kan begära en översättning
av ett varucertifikat EUR. 1 eller av en fakturadeklaration. De kan också
kräva att importanmälan åtföljs av ett intyg från importören om att
produkterna uppfyller de villkor som gäller för tillämpningen av avtalet.
Artikel 26
Import av delleveranser
När en isärtagen eller inte ihopsatt produkt, i den mening som dessa
begrepp har i den allmänna regeln 2 a i Harmoniserade systemet som
omfattas av avdelningarna 16 och 17 eller rubrikerna nr 7308 och 9406
i Harmoniserande systemet, på begäran av importören och på de villkor
som har fastställts av de behöriga myndigheterna i importlandet
importeras genom delleveranser får ett varucertifikat lämnas in till
tullmyndigheterna för hela produkten vid import av den första
delleveransen.
Artikel 27
Undantag från ursprungsintyg
1. Varor som sänds som småpaket från privatpersoner till
privatpersoner eller ingår i en resandes personliga bagage skall godtas
som ursprungsvaror utan att ett ursprungsintyg behöver uppvisas, förutsatt
att importen av sådana produkter inte har någon kommersiell karaktär och
att varorna har deklarerats uppfylla kraven i detta protokoll samt att det
inte finns något tvivel om riktigheten i en sådan förklaring. I fråga om
postpaket kan denna försäkran göras på tullblankett C2/CP3 eller på ett
106
papper som biläggs den blanketten. Prop. 1995/96:185
Bilaga
2. Import som har tillfällig karaktär och uteslutande avser produkter för
mottagarens, den resandes eller deras familjers personliga bruk skall inte
anses vara import av kommersiell karaktär, förutsatt att det på grund av
produktens art och mängd är uppenbart att syftet inte är kommersiellt.
3. Dessutom far det sammanlagda värdet av dessa produkter inte
överstiga 500 ecu ifråga om småpaket eller 1 200 ecu ifråga om varor
som ingår i en resandes personliga bagage.
Artikel 28
Bevarande av ursprungsintyg och underlag
1. Den exportör som ansökt om varucertifikat EUR. 1 skall under minst
tre år bevara de handlingar som anges i artikel 18.3.
2. Den exportör som upprättat en fakturaförklaring skall bevara en
kopia av denna under minst tre år liksom de handlingar som anges i
artikel 22.3.
3. Tullmyndigheten i exportlandet som utfärdar ett varucertifikat
EUR.l skall bevara den ansökningsblankett som anges i artikel 18.2 under
minst tre år.
4. Tullmyndigheten i importlandet skall bevara varucertifikaten EUR.l
och fakturaförklaringama under minst tre år.
Artikel 29
Avvikelser och formella fel
1. Upptäckten av mindre avvikelser mellan uppgifterna i
varucertifikatet EUR.l eller fakturaförklaringen och uppgifterna i de
handlingar som lämnats in till tullmyndigheten med avseende på
formaliteterna vid importen av produkterna medför inte i sig att
varucertifikatet EUR.l eller fakturaförklaringen blir ogiltiga, förutsatt att
det vederbörligen fastställs att dokumentet svarar mot de inlämnade
produkterna.
107
2. Uppenbara formella fel såsom skrivfel i ett varucertifikat EUR.l
eller en fakturadeklaration skall inte leda till att dokumentet inte tas emot,
om felen inte är av den arten att det uppstår tvivel om att uppgifterna i
dokumentet är riktiga.
Artikel 30
Belopp i ecu
1. Belopp i exportlandets nationella valuta som motsvarar belopopen
uttryckta i ecu skall fastställas av exportlandet och meddelas de övriga
parterna.
Om beloppen överstiger motsvarande belopp som fastställts av
importlandet, skall importlandet godta dem om varorna faktureras i
exportlandets valuta.
Om varan faktureras i en annan medlemsstats valuta, skall
importlandet godkänna det belopp som har anmälts av det berörda landet.
2. Fram till och med den 30 april 2000 skall de belopp som skall
användas i varje angiven valuta utgöra motvärdet i denna nationella valuta
till de i ecu uttryckta beloppen per den 1 oktober 1994.
För varje följande femårsperiod skall de i ecu uttryckta beloppen och
dessas motvärde i medlemsstaternas nationella valuta ses över av
associeringsrådet på grundval av ecuns växelkurser den första arbetsdagen
i oktober månad det år som omedelbart föregår den femårsperioden.
Vid denna översyn skall associeringsrådet säkerställa att ingen
sänkning sker av de belopp som skall användas i nationell valuta och
skall dessutom beakta önskemål om att bevara effekten av berörda gränser
i reella termer. För det ändamålet far associeringsrådet besluta om att
ändra de i ecu uttryckta beloppen.
Prop. 1995/96:185
Bilaga
108
AVDELNING VI
Prop. 1995/96:185
Bilaga
METODER FÖR ADMINISTRATIVT SAMARBETE
Artikel 31
Meddelande om stämplar och adresser
Tullmyndigheterna i medlemsstaterna och i Israel skall genom Europeiska
gemenskapernas kommission förse varandra med prov på de stämplar som
används vid deras tullkontor vid utfärdande av varucertifikat EUR. 1 och
med adresserna till de tullmyndigheter som är behöriga att utfärda
varucertifikat EUR.l och att kontrollera certifikaten och
fakturaförklaringen.
Artikel 32
Kontroll av varucertifikat EUR. 1
1. Efterföljande kontroll av varucertifikat EUR.l och
fakturaförklaringar skall utföras stickprovsvis eller så snart som
tullmyndigheten i importlandet på goda grunder hyser tvivel om
dokumentets äkthet eller om riktigheten av uppgifterna rörande
produkternas ursprungsstatus eller om att kraven i detta protokoll har
uppfyllts.
2. För tillämpningen av punkt 1 skall tullmyndigheten i importlandet
återsända varucertifikat EUR.l och fakturan, om den inlämnats, eller
fakturadeklarationen eller en kopia av dessa handlingar till
tullmyndigheterna i exportlandet och, i tillämpliga fall, ange de sakliga
eller formella skälen för en undersökning.
Till stöd för begäran om efterföljande kontroll skall de
vidarebefordra alla de handlingar och upplysningar som de erhållit och
som tyder på att uppgifterna i varucertifikat EUR.l eller
fakturadeklarationen inte är riktiga.
3. Kontrollen skall genomföras av exportlandets tullmyndigheter. För
det ändamålet skall dessa ha rätt att begära alla slag av bevisning och att
utföra alla slags kontroller av exportörens räkenskaper, eller varje annan
kontroll som de bedömer lämplig.
109
4. Om tullmyndigheterna i importlandet beslutar att uppskjuta
beviljandet av förmånsbehandling för den berörda produkten i avvaktan
på resultatet av kontrollen, skall de erbjuda importören att produkterna
utlämnas, med förbehåll för de säkerhetsåtgärder som bedöms nödvändiga.
5. De tullmyndigheter som begär kontrollen skall så snart som möjligt
och senast inom tio månader underrättas om resultatet av denna.
Resultatet måste klart utvisa om dokumenten är äkta och om de berörda
varorna kan anses vara ursprungsvaror och uppfyller kraven i detta
protokoll.
När bestämmelserna om kumulering i artiklarna 3.2 och 18.4 har
tillämpats skall svaret innefatta en kopia av det eller de varucertifikat eller
den eller de fakturadeklarationer som ligger till grund härför.
6. Om i fall av rimligt tvivel inget svar erhålls före utgången av
tiomånadersperioden, eller om svaret inte innehåller tillräckliga uppgifter
för att avgöra om dokumentet i fråga är äkta eller produkternas verkliga
ursprung, skall de tullmyndigheter som begär kontrollen vägra
förmånsbehandling, utom i fall av force majeure eller under exceptionella
omständigheter.
Artikel 33
Tvistlösning
Om det i samband med de kontrollförfaranden som avses i artikel 31
uppstår tvister som inte kan lösas mellan de tullmyndigheter som begär
kontroll och de tullmyndigheter som ansvarar för utförandet av denna
kontroll eller leder till frågor angående tolkningen av detta protokoll skall
dessa överlämnas till tullsamarbetskommittén.
Tvister mellan importören och tullmyndigheterna i importlandet skall
avgöras enligt lagstiftningen i den staten.
Artikel 34
Sanktioner
Sanktioner skall åläggas varje person som upprättar, eller låter upprätta,
en handling som innehåller oriktiga upplysningar i syfte att erhålla
förmånsbehandling för produkter.
Prop. 1995/96:185
Bilaga
110
Artikel 35
Prop. 1995/96:185
Bilaga
Frizoner
1. Gemenskapens medlemsstater och Israel skall vidta alla nödvändiga
åtgärder för att säkerställa att produkter med vilka handel sker på
grundval av ett varucertifikat EUR.l, och som under transporten lagras i
en frizon på deras territorier, inte ersätts med andra varor och att de inte
undergår någon hantering annan än normala förfaranden för att hindra att
de försämras.
2. Med undantag från bestämmelserna i punkt 1 skall, när produkter
med ursprung i gemenskapen eller i Israel importeras till en frizon på
grundval av ett varucertifikat EUR.l och där genomgår bearbetning eller
förädling, de berörda myndigheterna på exportörens begäran utfärda ett
nytt varucertifikat EUR.l, om den genomförda bearbetningen eller
förädlingen är förenlig med bestämmelserna i detta protokoll.
111
AVDELNING VII
CEUTA OCH MELILLA
Artikel 36
Prop. 1995/96:185
Bilaga
Tillämpning av protokollet
1. Begreppet ”gemenskapen” som används i detta protokoll omfattar
inte Ceuta och Melilla. Begreppet ”produkter med ursprung i
gemenskapen” omfattar inte produkter med ursprung i dessa zoner.
2. Detta protokoll skall tillämpas på motsvarande sätt på produkter med
ursprung i Ceuta och Melilla, men endast enligt de särskilda villkor som
anges i artikel 37.
Artikel 37
Särskilda villkor
1. Följande bestämmelser skall tillämpas istället för artiklarna 2, 3.1
och 3.2 och hänvisningar till dessa artiklar skall på motsvarande sätt
tillämpas på den här artikeln.
2. Förutsatt att varorna har transporterats direkt i enlighet med
bestämmelserna i artikel 14, skall följande anses som
1) produkter med ursprung i Ceuta eller Melilla:
a) produkter helt framställda i Ceuta eller Melilla,
b) produkter framställda i Ceuta och Melilla vid vilkas tillverkning
andra produkter än de som avses i a har använts, förutsatt att
i) dessa produkter har undergått tillräcklig bearbetning eller förädling
i enlighet med artikel 5 i detta protokoll,
eller att
ii) produkterna enligt detta protokoll har sitt ursprung i Israel eller i
112
gemenskapen, förutsatt att de har överlämnats till bearbetning eller Prop. 1995/96:185
förädling i högre grad än den otillräckliga bearbetning eller Bilaga
förädling som avses i artikel 6.
2) produkter med ursprung i Israel:
a) produkter helt framställda i Israel,
b) produkter framställda i Israel vid vilkas tillverkning andra produkter
än de som avses i a har använts, förutsatt att
i) dessa produkter har undergått tillräcklig bearbetning eller förädling
i enlighet med artikel 5 i detta protokoll, eller att
ii) produkterna enligt detta protokoll har sitt ursprung i Ceuta och
Melilla eller i gemenskapen, förutsatt att de har överlämnats till
bearbetning eller förädling i högre grad än den otillräckliga
bearbetning eller förädling som avses i artikel 6.
3. Ceuta och Melilla skall anses som ett enda territorium.
4. Exportören eller hans representant skall ange ”Israel” och ”Ceuta
och Melilla” i fält 2 på varucertifikat EUR. 1. Avseende produkter som har
sitt ursprung i Ceuta eller Melilla, skall detta dessutom anges i fält 4 på
varucertifikat EUR. 1.
5. De spanska tullmyndigheterna skall ansvara för tillämpningen av
detta protokoll i Ceuta och Melilla.
113
8 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 185
AVDELNING VIII
Prop. 1995/96:185
Bilaga
SLUTBESTÄMMELSER
Artikel 38
Ändringar i protokollet
Associeringsrådet kan besluta att ändra tillämpningen av
bestämmelserna i detta protokoll.
Artikel 39
Tullsamarbetskomitté
1. Härmed inrättas en tullsamarbetskommitté med ansvar för
administrativt samarbete med avseende på en riktig och enhetlig
tillämpning av detta protokoll, vilken kommitté också skall utföra alla
andra uppgifter på tullområdet som kan komma att anförtros den.
2. Kommittén skall vara sammansatt av, å ena sidan, experter från
medlemsstaterna och tjänstemän från Europeiska gemenskapernas
kommissions enheter med ansvar för tullfrågor och, å andra sidan,
experter som utses av Israel.
Artikel 40
Bilagor
Bilagorna till detta protokoll skall utgöra en integrerad del av
protokollet
114
Artikel 41
Genomförande av protokollet
Både gemenskapen och Israel skall vidta de åtgärder som är nödvändiga
för genomförandet av detta protokoll.
Artikel 42
Prop. 1995/96:185
Bilaga
Varor under transit eller i lager
Bestämmelserna i avtalet får tillämpas på varor som uppfyller villkoren
i detta protokoll och som den dag då avtalet träder i kraft antingen
befinner sig under transit eller är tillfälligt lagrade i tullager eller i
frizoner i gemenskapen eller i Israel, förutsatt att ett varucertifikat EUR.l,
som i efterhand har godkänts av de behöriga myndigheterna i
exportlandet, inom fyra månader från den dagen överlämnas till
tullmyndigheterna i importlandet tillsammans med handlingar som visar
att varorna har transporterats direkt.
115
BILAGA. I
Prop. 1995/96:185
Bilaga
INLEDANDE ANTECKNINGAR
F örhan ds anmärkningar
Bestämmelserna i denna förteckning gäller endast produkter som
omfattas av avtalet.
Anmärkning 1
1.1 I förteckningens första två kolumner beskrivs den framställda
produkten. Den första kolumnen innehåller det tulltaxe- eller
kapitelnummer som används i Harmoniserade systemet och den
andra kolumnen innehåller den varubeskrivning som används i detta
system för detta tulltaxenummer eller kapitel. För varje uppgift i de
första två kolumnerna finns en regel angiven i kolumn 3 eller 4. Om
en post i den första kolumnen föregås av ordet ”ur”, betyder detta
att regeln i kolumn 3 eller 4 endast gäller för den del av numret
eller kapitlet som anges i kolumn 2.
1.2 Om flera tulltaxenummer är grupperade tillsammans i kolumn 1,
eller ett kapitelnummer angivits och beskrivningen av produkten i
kolumn 2 därför angivits i allmänna termer, gäller den motsvarande
regeln i kolumn 3 eller 4 för alla de produkter som enligt
Harmoniserade systemet klassificeras enligt de olika numren i
kapitlet eller enligt något av de tulltaxenummer som är grupperade
i kolumn 1.
1.3 Om olika regler i listan gäller för olika produkter inom samma
tulltaxenummer, innehåller varje strecksats beskrivningen av den del
av tulltaxenumret för vilken bredvidstående regel i kolumn 3 eller
kolumn 4 gäller.
1.4 Om en regel är föreskriven både i kolumnerna 3 och 4 för en
position i de två första kolumnerna, kan exportören välja alternativt
den regel som föreskrivs i kolumn 3 eller den som föreskrivs i
kolumn 4. Om ingen ursprungsregel meddelas i kolumn 4, skall den
regel som meddelas i kolumn 3 tillämpas.
116
Anmärkning 2 Prop. 1995/96:185
Bilaga
2.1 Den bearbetning eller förädling som krävs enligt en regel i kolumn
3 skall utföras endast såvitt avser de icke-ursprungsmaterial som
används. På samma sätt tillämpas de begränsningar som anges i
kolumn 3 endast på det icke- ursprungsmaterial som används.
2.2 Om en regel anger att material enligt vilket tulltaxenummer som
helst kan användas, kan också material som anges under samma
tulltaxenummer som produkten användas, dock under förutsättning
av särskilda begränsningar som också kan anges i regeln. Uttrycket
”tillverkad av material enligt vilket tulltaxenummer som helst,
inklusive andra material enligt tulltaxenummer...” innebär att endast
material som klassificeras enligt samma tulltaxenummer som en
produkt i en annan beskrivning än den produkt som anges i kolumn
2 i förteckningen far användas.
2.3 Om en produkt, som är gjord av icke-ursprungsmaterial, och som
har uppnått ursprungsstatus under tillverkningen genom tillämpning
av regeln om ändring av tulltaxenummer eller den regel i
förteckningen som avser den produkten, används som material under
en annan produkts tillverkningsprocess, är inte reglerna rörande den
produkt som den ingår i tillämpliga på den.
Exempel:
En motor enligt tulltaxenummer 8407, för vilken regeln föreskriver
att värdet av det icke-ursprungsmaterial som ingår inte får överstiga
40 % av priset fritt fabrik, är tillverkad av ”annat legerat stål, grovt
tillformat genom smidning” enligt tulltaxenummer 7224.
Om detta smide har smitts i det berörda landet av ett göt med icke-
ursprungsstatus, har det redan fått ursprungsstatus med stöd av
regeln för tulltaxenummer ur 7224 i förteckningen. Smidet kan
sedan räknas som ursprungsvara vid beräkningen av värdet på
motorn, utan hänsyn till om det framställts i samma fabrik eller i en
annan. Värdet av götet med icke-ursprungsstatus skall därför inte
räknas med när värdet av icke-ursprungsmaterial som använts läggs
samman.
2.4 Regeln i förteckningen anger den minsta bearbetning eller förädling
som fordras och ytterligare bearbetning eller förädling ger också
ursprungsstatus. Däremot kan utförandet av mindre bearbetning eller
förädling inte ge ursprungsstatus. Om en regel alltså fastslår att
icke-ursprungsmaterial i ett visst tillverkningsstadium får användas,
117
är användning av sådana material i ett tidigare tillverkningsstadium Prop. 1995/96:185
tillåten medan användningen av sådana material i ett senare Bilaga
tillverkningsstadium inte är tillåten.
2.5 Om en regel i förteckningen anger att en produkt far tillverkas av
mer än ett material, innebär detta att vilket eller vilka som helst av
dessa material får användas. Det krävs inte att alla material används.
Exempel:
Regeln för tyger i ur kapitel 50-55 anger att naturliga fibrer far
användas och att bl.a. kemiska material också far användas. Denna
regel innebär inte att både naturfibrer och kemiska material måste
användas. Det är möjligt att använda det ena eller andra av dessa
material eller båda.
2.6 Om en regel i förteckningen anger att en produkt måste tillverkas av
ett särskilt material, hindrar villkoret självklart inte användning av
andra material som, på grund av sin beskaffenhet, inte kan uppfylla
det villkoret (se också anmärkning 5.2 nedan i samband med
textilier).
Exempel:
Regeln för livsmedelsberedningar enligt nr 1904, som uttryckligen
utesluter användning av spannmål eller av varor härledda från
spannmål, hindrar inte användning av mineralsalter, kemikalier och
andra tillsatsämnen som inte har framställts av spannmål.
Detta gäller dock inte produkter vilka, trots att de inte kan
tillverkas av det speciella material som anges i listan, kan tillverkas
av material av samma slag i ett tidigare tillverkningsstadium.
Exempel:
I fråga om ett klädesplagg enligt 62 kap. tillverkat av bondad duk,
om endast gam som utgör icke-ursprungsvara är tillåtet
utgångsmaterial, är det inte möjligt att utgå från bondad duk som
utgör icke-ursprungsvara - även om bondad duk normalt inte kan
tillverkas av gam. I sådana fall skulle utgångsmaterialet normalt
befinna sig på stadiet före gamstadiet, dvs. fiberstadiet.
2.7 Om två eller flera procentsatser anges i en regel i förteckningen för
det högsta värdet för icke-ursprungsmaterial som kan användas, far
dessa procentsatser inte läggas samman. Värdet av allt icke-
ursprungsmaterial som används far med andra ord aldrig överstiga
118
den högsta av de angivna procentsatserna. Dessutom får de enskilda Prop. 1995/96:185
procentsatserna för de särskilda material som de är tillämpliga på Bilaga
inte överskridas.
Anmärkning 3
3.1 Begreppet ”naturfibrer” används i förteckningen för att ange andra
fibrer än konst- eller syntetfibrer och är begränsat till stadiet innan
spinningen äger rum, inklusive avfall, och, om inte annat anges,
inbegriper begreppet ”naturfibrer” sådana fibrer som har kardats,
kammats eller beretts på annat sätt, men inte spunnits.
3.2 Begreppet ”naturfibrer” inbegriper tagel enligt nr 0503, natursilke
enligt nr 5002 och 5003 samt ullfibrer, fina eller grova djurhår
enligt nr 5101-5105, bomullsfibrer enligt nr 5201-5203 och andra
vegetabiliska fibrer enligt nr 5301-5305.
3.3 Begreppen ”textilmassa”, ”kemiska material” och ”material för
papperstillverkning” används i förteckningen för att ange de material
som inte klassificeras i kapitel 50-63 och som kan användas för
tillverkning av syntet-, konst- eller pappersfibrer eller-gam.
3.4 Begreppet ”konststapelfibrer” används i förteckningen för att ange
fiberkabel av syntetfilament eller av regenatfilament, stapelfibrer
eller avfall enligt nr 5501-5507.
Anmärkning 4
4.1 Om det i fråga om en viss produkt i förteckningen görs en
hänvisning till denna anmärkning, skall inte villkoren i kolumn 3 i
förteckningen tillämpas på bastextilmaterial som används vid
tillverkning av denna produkt, som sammanlagt utgör 10 % eller
mindre av totalvikten på alla de bastextilmaterial som har använts
(se också anmärkning 4.3 och 4.4 nedan).
4.2 Denna tolerans gäller emellertid endast för biandvaror som har
tillverkats av två eller flera bastextilmaterial.
Följande är bastextilmaterial:
- silke,
- ull,
- grova djurhår,
- fina djurhår,
- tagel,
- bomull,
- material för papperstillverkning och papper,
119
- lin, Prop. 1995/96:185
- mjukhampa, Bilaga
- jute och andra bastfibrer för textilt ändamål,
- sisal och andra textilfibrer från växter av släktet Agave,
- kokosfibrer, manillahampa, rami och andra vegetabiliska
textilfibrer,
- syntetkonstfilament,
- regenatkonstfilament,
- syntetkonststapelfibrer,
- regenatkonststapelfibrer.
Exempel:
Ett gam enligt nr 5205 tillverkat av bomullsfibrer enligt nr 5203 och
syntetstapelfibrer enligt nr 5506 är ett biandgam. Därför far
syntetiska stapelfibrer som inte uppfyller ursprungsreglema (vilka
kräver tillverkning från kemiska material eller textilmassa) användas
upp till 10 % av garnets vikt.
Exempel:
Ett tyg av ull enligt nr 5112 tillverkat av ullgam enligt nr 5107 och
syntetiskt gam av stapelfibrer enligt nr 5509 är ett blandat tyg.
Syntetiskt gam som inte uppfyller ursprungsreglema (vilka kräver
tillverkning från kemiska material eller textilmassa) eller gam av ull
som inte uppfyller ursprungsreglema (vilka kräver tillverkning från
naturfibrer, inte kardade eller kammade eller på annat sätt
förberedda för spinning) eller en kombination av de två kan
användas upp till 10 % av tygets vikt.
120
Exempel:
En tuftad duk av textilmaterial enligt nr 5802 tillverkad av
bomullsgarn enligt nr 5205 och bomullsvävnader enligt nr 5210 är
en blandprodukt endast om bomullstyget självt är ett biandtyg gjort
av gam som klassificeras enligt två skilda tulltaxenummer, eller om
de använda bomullsgarnerna själva är blandningar.
Exempel:
Om den tuftade dukvaran av textilmaterial varit tillverkad av
bomullsgarn enligt nr 5205 och syntetiskt tyg enligt nr 5407 är de
använda garnerna två skilda bastextilmaterial och den tuftade
dukvaran av textilmaterialet är följaktligen en blandprodukt.
Exempel:
En tuftad matta tillverkad av både regenatgam och bomullsgarn och
på baksidan förstärkt med jute är en blandprodukt eftersom tre
bastextilmaterial använts. Allt icke-ursprungsmaterial som använts
i ett senare tillverkningsstadium än vad regeln tillåter far således
användas, forutsatt att dess sammanlagda vikt inte överstiger 10 %
av textilmaterialens vikt i mattan. Både den juteförstärkta baksidan
och regenatgamet skulle kunna importeras på detta stadium, förutsatt
att viktvillkoren är uppfyllda.
4.3 I fråga om tyger som innehåller ”gam av segmenterad polyuretan
med mjuka segment av polyeter, även överspunnet” är denna
tolerans 20 % för sådant gam.
4.4 I fråga om tyger som innehåller remsor som utgörs av en kärna,
bestående av antingen aluminiumfolie eller av plastfilm med eller
utan överdrag av aluminiumpulver, med en bredd som inte
överstiger 5 mm, och som är sammanfogad mellan två plastfilmer
med hjälp av klister, är denna tolerans 30 % för sådana remsor.
Anmärkning 5
5.1 Ifråga om de textilvaror i förteckningen som är märkta med en
fotnot som hänvisar till denna anmärkning, far textilmaterial, med
undantag av foder och mellanfoder, som inte uppfyller regeln i
kolumn 3 i förteckningen för de berörda konfektionsvaroma
användas, förutsatt att de klassificeras enligt ett annat
tulltaxenummer än varan och att deras värde inte överstiger 8 % av
varans pris fritt fabrik.
Prop. 1995/96:185
Bilaga
121
5.2 Material som inte klassificeras enligt kapitel 50-63 far användas
fritt, oavsett om de innehåller textilmaterial.
Prop. 1995/96:185
Bilaga
Exempel:
Om en bestämmelse i förteckningen anger att gam skall användas
för en viss beklädnadsprodukt, t.ex. byxor, förhindrar inte detta
användandet av metallföremål som t.ex. knappar, eftersom knappar
inte klassificeras enligt kapitel 50-63. Av samma skäl förhindras
inte användandet av blixtlås även om blixtlås normalt innehåller
textilmaterial.
5.3 Då en procentregel gäller, måste hänsyn tas till värdet av de material
som inte är klassificerade enligt kapitel 50-63 vid beräkningen av
värdet av ingående icke-ursprungsmaterial.
Anmärkning 6
6.1 I fråga om numren ur 2707, 2713-2715, ur 2901, ur 2902 och ur
3403 avses med ”särskilda processer” följande:
a) vakuumdestillation,
b) omfattande fraktionerad omdestillation(2),
c) krackning,
d) reformering,
e) extraktion med selektiva lösningsmedel,
f) den process som omfattar alla följande behandlingar: behandling
med koncentrerad svavelsyra, oleum (rykande svavelsyra) eller
svaveltrioxid och efterföljande neutralisering med alkali samt
blekning och rening med naturligt aktiva jordarter, aktiverade
jordarter, aktiverat kol eller bauxit,
g) polymerisation,
h) alkylering,
i) isomerisering.
6.2 Med ”särskild process” enligt nr 2710, 2711 och 2712 förstås
följande:
a) vakuumdestillation,
b) omfattande fraktionerad omdestillation,
c) krackning,
d) reformering,
e) extraktion med selektiva lösningsmedel,
(2) Se Kompletterande anmärkning 4.b till kapitel 27 i Kombinerade
nomenklaturen.
122
f) den process som omfattar alla följande behandlingar: behandling
med koncentrerad svavelsyra, oleum (rykande svavelsyra) eller
svaveltrioxid och efterföljande neutralisering med alkali samt
blekning och rening med naturligt aktiva jordarter, aktiverade
jordarter, aktiverat kol eller bauxit,
g) polymerisering,
h) alkylering,
i) isomerisering,
j) endast för tungoljor enligt nr 2710: avsvavling med väte om de
bearbetade produkternas svavelinnehåll reduceras med minst 85 %
(ASTM D 126659 T),
k) endast för tungoljor enligt nr 2710: avparaffinering på annat sätt än
genom enkel filtrering.
l) endast för tungoljor enligt nr 2710: vätebehandling, annan än
avsvavling, vid vilken väte vid ett tryck över 20 bar och en
temperatur över 250°C aktivt deltar i en kemisk reaktion med hjälp
av en katalysator. Efterföljande hydrering av smörjoljor enligt nr
2710 (t.ex. hydrofmishing eller avfärgning) för att framför allt
förbättra färg eller stabilitet skall emellertid inte räknas som en
särskild process,
m) endast för eldningsoljor enligt nr 2710; atmosfarisk destillation om
mindre än 30 volymprocent destillat (inklusive destillationsförluster)
erhålls vid 300°C enligt ASTM D 86,
n) endast för andra tungoljor än dieselbrännoljor och eldningsoljor
enligt nr 2710: bearbetning vid elektrisk högfrekvensurladdning.
6.3 I fråga om numren ur 2707, 2713-2715, ur 2901, ur 2902 och ur
3403 medför enkel behandling bestående i rengöring, dekantering,
avsaltning, vattenseparering, filtrering, fargning, ett svavelinnehåll
som är resultatet av att produkter med olika svavelinnehåll blandas
eller någon kombination av dessa behandlingar inte ursprungsstatus.
Prop. 1995/96:185
Bilaga
123
BILAGA-II
Prop. 1995/96:185
Bilaga
Förteckning över den behandling och bearbetning av
icke-ursprungsmaterial som måste utföras för att den
tillverkade produkten skall få ursprungsstatus
124
|
HS-nr (1) |
varuslag (2) |
Bilaga Bearbetning eller förädling av icke-ursprungsvaror | |
|
(3) elle |
r (4) | ||
|
Kapitel 01 |
Levande djur |
t1) | |
|
ur kapitel 02 |
Kött och ätbara |
Tillverkning vid vilken | |
|
0201 |
Kött av nötkreatur eller |
Tillverkning på grundval | |
|
0202 |
Kött av nötkreatur eller |
Tillverkning på grundval | |
|
0206 |
Andra ätbara slaktbi- |
Tillverkning på grundval | |
|
0210 |
Kött och andra ätbara |
Tillverkning på grundval | |
|
ur kapitel 03 |
Levande fisk och |
(1) | |
|
0302 till 0305 |
Annan fisk än levande |
Tillverkning vid vilken | |
|
ur 0306 |
Kräftdjur, med undantag |
Tillverkning vid vilken | |
(’) Kriteriet "ursprungsstatus" i artikel 4 gäller alltid för dessa produkter.
125
|
HS-nr (1) |
Varuslag (2) |
Prop. 1995/96:185 Bilaga Bearbetning eller förädling av icke-ursprungsvaror | |
|
(3) elle |
r (4) | ||
|
ur 0307 |
Blötdjur, andra |
Tillverkning vid vilken | |
|
ur kapitel 04 |
Mejeriprodukter med |
Tillverkning vid vilken | |
|
0402 0406 |
Mejeriprodukter |
Tillverkning på grundval | |
|
0403 |
kärnmjölk, filmjölk, |
Tillverkning vid vilken - alla använda material - all frukt- och bärsaft - värdet på använda 30 % av produktens | |
|
0407 |
Fågelägg i skal, färska, |
(’) | |
|
0408 |
Fågelägg utan skal samt |
Tillverkning på grundval | |
|
0409 |
Naturlig honung |
(1) | |
126
(’) Kriteriet "ursprungsstatus" i artikel 4 gäller alltid för dessa produkter.
|
HS-nr (1) |
varuslag (2) |
----------------------------Prop. 1995/96:185 Bilaga Bearbetning eller förädling av icke-ursprungsvaror | |
|
(3) elle |
r (4) | ||
|
ur kapitel 05 |
produkter av animaliskt |
Tillverkning vid vilken | |
|
ur 0502 |
Borst och andra hår av |
Rengöring, desinficering, | |
|
ur 0506 |
Ben och kvicke, |
Tillverkning vid vilken | |
|
Kapitel 06 |
vegetabiliska produkter |
(’) | |
|
ur kapitel 07 |
Ätbara grönsaker samt |
(1) | |
|
ur 0710 till |
Ätliga grönsaker, frysta |
Tillverkning vid vilken | |
|
ur 0713 |
eller torkade, tillfälligt |
alla använda material | |
|
ur 0710 |
sockermajs (även |
Tillverkning på grundval | |
|
ur 0711 |
sockermajs, tillfälligt |
Tillverkning på grundval | |
|
ur kapitel 08 |
Ätbar frukt samt ätbara |
(1) | |
127
|
HS-nr (1) |
varuslag (2) |
Prop. 1995/9^:1 Bilaga Bearbetning eller förädling av icke-ursprungsvaror | ||
|
(3) eller |
(4) | |||
|
0811 |
Frukt, bär och nötter | |||
|
- Med tillsats av socker |
Tillverkning vid vilken | |||
|
- Andra |
Tillverkning vid vilken | |||
|
0812 |
Frukt, bär och nötter, |
Tillverkning vid vilken | ||
|
0813 |
Frukt och bär, torkade, |
Tillverkning vid vilken | ||
|
0814 |
Skal av citrusfrukter eller |
Tillverkning vid vilken | ||
|
Kapitel 09 |
Kaffe, te, maté och |
(1) | ||
128
(') Kriteriet "ursprungsstatus" i artikel 4 gäller alltid för dessa produkter.
|
HS-nr (1) |
varuslag (2) |
Prop. 1995/96:185 Bilaga Bearbetning eller förädling av icke-ursprungsvaror | ||
|
(3) eller |
(4) | |||
|
ur 0910 |
Blandningar enligt not 1 |
Tillverkning vid vilken | ||
|
b i detta kapitel |
alla använda material | |||
|
Kapitel 10 |
Spannmål |
(r) | ||
|
ur kapitel 11 |
Produkter av kvarn- |
Tillverkning vid vilken | ||
|
industrin; malt; stärkelse; |
alla använda spannmåls- | |||
|
inulin; vetegluten, med |
slag, ätliga grönsaker, | |||
|
undantag av nr ur 1106 |
rötter och knölar enligt | |||
|
för vilka den tillämpliga |
nr 0714 eller frukter | |||
|
regeln anges nedan |
redan måste ha | |||
|
ur 1106 |
Mjöl av torkade och |
Torkning och målning av | ||
|
spritade baljväxtfrön |
baljfrukter och | |||
|
enligt nr 0713 |
baljväxtfrön enligt | |||
|
Kapitel 12 |
Oljeväxtfrön och | |||
|
1208 |
Annat mjöl av |
Tillverkning vid vilken | ||
|
oljeväxtfrön eller |
alla använda material är | |||
|
oljehaltiga frukter än av |
klassificerade enligt ett | |||
|
senapsfrön |
annat nummer än | |||
|
ur kapitel 13 |
Schellack o.d.; naturliga |
Tillverkning vid vilken | ||
|
gummiarter och hartser |
alla använda material är | |||
|
samt andra växtsafter |
klassificerade enligt ett | |||
|
och växtextrakter, med |
annat nummer än | |||
|
undantag av nr 1301 för |
produktens nummer | |||
|
1301 |
Schellack o.d.; naturliga |
Tillverkning vid vilken | ||
|
gummiarter, hartser, |
värdet på använda | |||
|
gummihartser och |
material enligt nr 1301 | |||
|
balsamer |
inte får överstiga 50 % | |||
129
9 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 185
|
HS-nr d) |
Varuslag (2) |
Prop. 1M575CT Bilaga Bearbetning eller förädling av icke-ursprungsvaror | |
|
(3) elle |
r (4) | ||
|
Kapitel 14 |
vegetabiliska | ||
|
ur kapitel 15 |
Animaliska och |
Tillverkning vid vilken | |
|
1501 |
ister; annat grisfett och - Fett från ben eller |
Tillverkning på grundval | |
|
- Annat |
Tillverkning på grundval | ||
|
1502 |
Fetter av nötkreatur, - Fett från ben eller |
Tillverkning på grundval | |
130
(') Kriteriet "ursprungsstatus" i artikel 4 gäller alltid för dessa produkter.
|
HS-nr (1) |
varuslag (2) |
Prop. 1995/96:185 Bearbetning eller förädling av icke-ursprungsvaror | |
|
- Annat |
Tillverkning vid vilken | ||
|
1504 |
Fetter och oljor av fisk | ||
|
- Fasta fraktioner av |
Tillverkning på grundval | ||
|
- Annnat |
Tillverkning vid vilken | ||
|
ur 1505 |
Raffinerad lanolin | ||
|
1506 |
Andra animaliska fetter |
Tillverkning på grundval | |
|
- Fasta fraktioner |
Tillverkning på grundval | ||
|
- Andra slag |
Tillverkning vid vilken | ||
|
ur 1507 till 1515 |
vegetabiliska oljor och | ||
|
- Fasta fraktioner, med |
Tillverkning på grundval | ||
131
|
HS-nr d) |
Varuslag (2) |
""Trop. 1995/96:185 Bearbetning eller förädling av icke-ursprungsvaror | |
|
Tillverkning vid vilken | |||
|
- Andra slag, med |
Tillverkning vid vilken | ||
|
- Tungolja; - För tekniskt eller | |||
|
ur 1516 |
Animaliska eller |
Tillverkning vid vilken | |
|
1517 |
Ätbara flytande |
Tillverkning vid vilken | |
|
1519 |
Tekniska fettalkoholer |
Tillverkning på grundval | |
|
1601 |
korv och liknande |
Tillverkning på grundval | |
|
1602 |
Kött, andra slaktbi- |
Tillverkning på basis av | |
132
|
HS-nr (1) |
varuslag (2) |
Prop. 1995/96:185 Bilaga Bearbetning eller förädling av icke-ursprungsvaror | |
|
(3) elle |
r (4) | ||
|
1603 |
Extrakter och safter av |
Tillverkning på grundval | |
|
1604 |
Fisk, beredd eller |
Tillverkning vid vilken all | |
|
1605 |
kräftdjur, blötdjur och |
Tillverkning vid vilken | |
|
ur 1701 ur 1701 |
socker från sockerrör |
Tillverkning vid vilken Tillverkning vid vilken | |
|
1702 |
Annat socker, inbegripet | ||
|
- kemiskt ren maltos |
Tillverkning på grundval | ||
133
|
HS-nr d) |
varuslag (2) |
Prop. 1995/96:185 Bearbetning eller förädling av icke-ursprungsvaror | |
|
- Annat socker i fast |
Tillverkning vid vilken | ||
|
- Annat |
Tillverkning vid vilken | ||
|
ur 1703 |
Melass erhållen vid |
Tillverkning vid vilken | |
|
ur 1703 1704 |
Melass erhållen vid |
Tillverkning vid vilken Tillverkning vid vilken | |
|
ur kapitel 18 |
kakao och |
Tillverkning vid vilken | |
|
1801 |
kakaobönor, hela eller |
(1) | |
134
Kriteriet "ursprungsstatus" i artikel 4 gäller alltid för dessa produkter.
HS-nr
(1)
varuslag
(2)
Bearbetning eller förädling av icke-ursprungsvaror
som ger status av ursprungsvara
(3) eller (4)
Choklad och andra
livsmedelsberedningar
innehållande kakao
Tillverkning vid vilken
alla använda material är
klassificerade enligt ett
annat nummer än
produktens nummer,
förutsatt att värdet på
de använda materialen
enligt kapitel 17 inte
överstiger 30 % av
produktens pris fritt
fabrik
Maltextrakt;
livsmedelsberedningar
av mjöl, stärkelse eller
maltextrakt, som inte
innehåller kakaopulver
eller innehåller mindre
än 50 viktprocent
kakaopulver, inte
nämnda eller inbegripna
någon annanstans;
livsmedelsberedningar
av varor enligt nr 0401
04 04, som inte
innehåller kakaopulver
eller innehåller mindre
än 10 viktprocent
kakaopulver, inte
nämnda eller inbegripna
någon annanstans:
- Maltextrakt
- Annat
pastaprodukter, såsom
spagetti, makaroner,
nudlar, lasagne, gnocchi,
ravioli och cannelloni,
även kokta, fyllda (med
kött eller andra
födoämnen) eller på
annat sätt beredda;
couscous, även beredd
Tillverkning på grundval
av spannmål enligt
kapitel 10
Tillverkning vid vilken
alla använda material är
klassificerade enligt ett
annat nummer än
produktens nummer,
förutsatt att värdet på
de använda materialen
enligt kapitel 17 inte
överstiger 30 % av
produktens pris fritt
fabrik
Tillverkning vid vilken all
spannmål (utom
durumvete), allt kött,
alla slaktbiprodukter, all
fisk, alla kräftdjur eller
blötdjur som använts
redan måste ha
ursprungsstatus
135
|
HS-nr (1) |
varuslag (2) |
Prop. 1995/96:185 Bilaga Bearbetning eller förädling av icke-ursprungsvaror | |||
|
(3) eller |
(4) | ||||
|
1903 |
Tapioka och produkter |
Tillverkning på basis av | |||
|
1904 |
Livsmedelsberedningar - inte innehållande |
Tillverkning vid vilken - all använd spannmål och - värdet på de använda | |||
|
- innehållande kakao: |
Tillverkning på grundval | ||||
|
1905 |
Bakverk, även |
Tillverkning på grundval | |||
|
2001 |
Grönsaker, frukt, bär, |
Tillverkning vid vilken |
136 | ||
|
HS-nr (1) |
varuslag (2) |
Prop. 1995/96:185 Bearbetning eller förädling av icke-ursprungsvaror | |
|
2002 |
Tomater, beredda eller |
Tillverkning vid vilken | |
|
2003 2004 och 2005 |
svampar och tryffel, Andra grönsaker, |
Tillverkning vid vilken all Tillverkning vid vilken | |
|
2006 |
Frukt, bär, nötter, |
Tillverkning vid vilken | |
|
2007 |
Sylter, frukt- och |
Tillverkning vid vilken | |
|
2008 |
Frukt, bär, nötter och | ||
|
- Fukt, bär och nötter, |
Tillverkning vid vilken | ||
137
|
HS-nr (1) |
varuslag (2) |
Bilaga Bearbetning eller förädling av icke-ursprungsvaror | ||
|
(3) eller |
(4) | |||
|
- Nötter, utan tillsats av |
Tillverkning vid vilken | |||
|
- Andra |
Tillverkning vid vilken | |||
|
ur 2009 |
Grönsakssaft, ojäst och |
Tillverkning vid vilken | ||
|
ur 2009 |
Frukt- och bärsaft |
Tillverkning vid vilken | ||
|
ur kapitel 21 |
Diverse ätbara |
Tillverkning vid vilken | ||
|
ur 2101 ur 2103 |
Rostad cikoriarot och Såser samt beredningar |
Tillverkning vid vilken all | ||
138
|
HS-nr (1) |
varuslag (2) |
Bilaga Bearbetning eller förädling av icke-ursprungsvaror | |
|
(3) elle |
r (4) | ||
|
Beredd senap |
Tillverkning på grundval | ||
|
ur 2104 |
soppor och buljonger |
Tillverkning på grundval | |
|
ur 2104 |
Homogeniserade |
Den bestämmelse, som | |
|
ur 2106 |
sockerlösningar, |
Tillverkning vid vilken | |
|
ur kapitel 22 |
Drycker, sprit och ättika, |
Tillverkning vid vilken | |
|
2201 |
vatten, inbegripet |
Tillverkning vid vilken | |
|
2202 |
vatten, inbegripet |
Tillverkning vid vilken | |
139
|
HS-nr (1) |
Varuslag (2) |
Prop. 1995/96:185 Bilaga Bearbetning eller förädling av icke-ursprungsvaror | |||
|
(3) eller |
(4) | ||||
|
ur 2204 |
vin av färska druvor, |
Tillverkning på grundval | |||
|
2205 |
Följande innehållande |
Tillverkning på grundval | |||
|
ur 2208 |
Whisky med en verklig |
Tillverkning vid vilken | |||
|
ur kapitel 23 |
Äterstoder och avfall |
Tillverkning vid vilken | |||
|
ur 2303 |
Återstoder från |
Tillverkning vid vilken all | |||
|
ur 2306 |
Oljekakor och andra |
Tillverkning vid vilken |
140 | ||
|
HS-nr (1) |
varuslag (2) |
Prop. 1995/96:185 Bilaga Bearbetning eller förädling av icke-ursprungsvaror | |
|
(3) elle |
r (4) | ||
|
2309 |
Beredningar av sådana |
Tillverkning vid vilken all | |
|
2401 |
Råtobak; tobaksavfall |
(1) | |
|
2402 |
Cigarrer, cigariller och |
Tillverkning vid vilken | |
|
ur 2403 |
Röktobak |
Tillverkning vid vilken | |
|
ur 2403 |
Andra varor tillverkade |
Tillverkning vid vilken | |
|
ur kapitel 25 |
salt, svavel, jord och |
Tillverkning vid vilken | |
|
ur 2504 |
Naturlig kristallgrafit, |
Anrikning av | |
|
ur 2515 |
Marmor, enkelt |
Sönderdelning, genom | |
('I Kriteriet "ursprungsstatus" i artikel 4 gäller alltid för dessa produkter.
141
Bilaga
HS-nr
(1)
ur 2516
varuslag
(2)
Bearbetning eller förädling av icke-ursprungsvaror
som ger status av ursprungsvara
(3) eller (4)
ur 2518
ur 2519
ur 2520
ur 2524
ur 2525
ur 2530
Kapitel 26
ur kapitel 27
Granit, porfyr, basalt,
sandsten och annan
monument- eller
byggnadssten, enkelt
sönderdelade, genom
sågning eller på annat
sätt, till block eller
plattor av kvadratisk
eller rektangulär form,
med en tjocklek av
högst 25 cm
Bränd dolomit
sönderdelning, genom
sågning eller på annat
sätt, av marmor (även
om den redan är sågad)
med en tjocklek av mer
än 25 cm
Krossat naturligt
magnesiumkarbonat
(magnesit) i hermetiskt
förslutna behållare och
magnesiumoxid, även
rent, annat än smält
magnesia eller dödbränd
(sintrad) magnesia
Bränd gips framställd
speciellt för
tandläkaryrket
Naturliga asbestfibrer
Climmerpulver
Jordpigment, bränt eller
pulveriserat
Malm, slagg och aska
Mineraliska bränslen,
mineraloljor och
destillationsprodukter av
dessa; bituminösa
ämnen; mineralvaxer
med undantag av
produkter med numren .
ur 2707 och 27092715 för
vilka tillämpliga regler
anges nedan:
Bränning av obränd
dolomit
Tillverkning vid vilken
alla använda material är
klassificerade enligt ett
annat nummer än
produktens nummer.
Naturligt
magnesiumkarbonat
(magnesit) får emellertid
användas
Tillverkning vid vilken
värdet på alla de
använda materialen inte
överstiger 50 % av
produktens pris fritt
fabrik
Tillverkning på grundval
av koncentrat av asbest
Målning av glimmer eller
glimmeravfall
Bränning eller målning
av jordpigment
Tillverkning vid vilken
alla använda material är
klassificerade enligt ett
annat nummer än
produktens nummer
Tillverkning vid vilken
alla använda material är
klassificerade enligt ett
annat nummer än
produktens nummer
|
HS-nr (1) |
Varuslag (2) |
-------------------------Prop. 1995/^:185 Bilaga Bearbetning eller förädling av icke-ursprungsvaror | ||
|
(3) eller |
(4) | |||
|
ur 2707 |
Oljor som liknar |
Raffinerig eller annan | ||
|
mineraloljor och i vilka |
bearbetning!1) | |||
|
beståndsdelarnas vikt |
Andra förfaranden vid | |||
|
överstiger de icke- |
vilka de använda | |||
|
aromatiska |
materialen är | |||
|
beståndsdelarnas vikt, |
klassificerade enligt ett | |||
|
framställda genom |
annat nummer än | |||
|
destination av |
produktens nummer. | |||
|
högtemperaturtjära från |
Ibland kan material | |||
|
stenkol, som ger mer än |
enligt samma nummer | |||
|
65 volymprocent |
användas förutsatt att | |||
|
destillat vid en |
deras värde inte | |||
|
temperatur på upp till |
överstiger 50 % av | |||
|
250 C (inklusive |
produktens pris fritt | |||
|
blandningar av |
fabrik | |||
|
ur 2709 |
Råolja erhållen ur |
Nedbrytande destillering | ||
|
bituminösa mineral |
av bituminösa ämnen | |||
|
2710 till |
Oljor erhållna ur |
Raffinerig eller annan | ||
|
2712 |
petroleum eller ur |
bearbetningi2) | ||
|
andra än råolja, inte |
Andra förfaranden vid | |||
|
nämnda eller inbegripna |
vilka de använda | |||
|
någon annanstans, |
materialen är | |||
|
innehållande som |
klassificerade enligt ett | |||
|
karaktärsgivande |
annat nummer än | |||
|
beståndsdel minst 70 |
produktens nummer. | |||
|
viktprocent oljor |
Ibland kan material | |||
|
erhållna ur petroleum |
enligt samma nummer | |||
|
eller ur bituminösa |
användas förutsatt att | |||
|
mineral |
deras värde inte | |||
|
Petroleumgaser och |
produktens pris fritt | |||
|
andra gasformiga Vaselin, paraffin, |
fabrik | |||
(')
Se inledande anmärkning 6 - Bilaga I.
(2)
Se inledande anmärkning 6 - Bilaga I.
143
|
HS-nr (1) |
varuslag (2) |
Bilaga Bearbetning eller förädling av icke-ursprungsvaror (3) eller (4) | |
|
2713 till |
Petroleumkoks, Naturlig bitumen och |
Raffinering eller annan Annan bearbetning där | |
|
Bituminösa blandningar | |||
|
ur kapitel 28 |
Oorganiska kemikalier; |
Tillverkning vid vilken |
Tillverkning vid vilken |
|
ur 2805 |
”Mischmetall" |
Tillverkning genom | |
|
ur 2811 |
svaveltrioxid |
Tillverkning på grundval |
Tillverkning vid vilken |
|
ur 2833 |
Aluminiumsulfat |
Tillverkning vid vilken | |
144
|
HS-nr (1) |
varuslag (2) |
--------------------Prop. l^W:l83 Bilaga Bearbetning eller förädling av icke-ursprungsvaror | |
|
(3) elle |
r (4) | ||
|
ur 2840 |
Natriumperborater |
Tillverkning på grundval |
Tillverkning vid vilken |
|
ur kapitel 29 |
organiska kemikalier, |
Tillverkning vid vilken |
Tillverkning vid vilken |
|
med undantag av nr ur |
alla använda material är |
värdet på alla använda | |
|
2901, ur 2902, ur 2905, |
klassificerade enligt ett |
material inte överstiger | |
|
2915, ur 2932, 2933 OCh |
annat nummer än |
40 % av produktens pris | |
|
2934, för vilka det gäller |
produktens nummer. |
fritt fabrik | |
|
ur 2901 |
Acvkliska kolväten |
Raffinering eller annan Andra förfaranden vid | |
|
ur 2902 |
cyklaner och cyklener |
Raffinering eller annan Andra förfaranden vid | |
(')
Se inledande anmärkning 6 - Bilaga I.
145
10 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 185
|
HS-nr (1) |
varuslag (2) |
Prop. 1995/96:185 Bilaga Bearbetning eller förädling av icke-ursprungsvaror | |
|
(3) elle |
(4) | ||
|
ur 2905 |
Metallalkoholater av |
Tillverkning på grundval |
Tillverkning vid vilken |
|
2915 |
Mättade acvkliska |
Tillverkning på grundval |
Tillverkning vid vilken |
|
2932 |
Heterocykliska | ||
|
- inre etrar samt |
Tillverkning på grundval |
Tillverkning vid vilken | |
|
- Cykliska acetaler och - Andra |
Tillverkning på grundval Tillverkning vid vilken |
Tillverkning vid vilken Tillverkning vid vilken | |
146
|
HS-nr (1) |
varuslag (2) |
Prop. 1995/96:185 Bearbetning eller förädling av icke-ursprungsvaror | |
|
2933 |
Heterocykliska |
Tillverkning på grundval |
Tillverkning vid vilken |
|
2934 |
Andra heterocykliska |
Tillverkning på grundval |
Tillverkning vid vilken |
|
ur kapitel 30 |
Farmaceutiska |
Tillverkning vid vilken | |
|
3002 |
Människoblod; djurblod | ||
147
Prop. 1995/96:185
Bilaga
HS-nr
(1)
varuslag
(2)
Bearbetning eller förädling av icke-ursprungsvaror
som ger status av ursprungsvara
(3) eller (4)
- Medikamenter
bestående av två eller
flera beståndsdelar
som har blandats med
varandra för
terapeutiskt eller
profylaktiskt bruk
eller oblandade
produkter för
terapeutiskt eller
profylaktiskt bruk,
som föreligger i
avdelade doser eller i
former eller
förpackningar för
försäljning i
detaljhandeln
Tillverkning på grundval
av material enligt alla
nummer, inklusive andra
material enligt nr 3002.
Materialen i denna
beskrivning får också
användas, förutsatt att
deras värde inte
överstiger 20 % av
produktens pris fritt
fabrik
- Andra:
— Människoblod
Tillverkning på grundval
av material enligt alla
nummer, inklusive andra
material enligt nr 3002.
Materialen i denna
beskrivning får också
användas, förutsatt att
deras värde inte
överstiger 20 % av
produktens pris fritt
fabrik
— Djurblod berett för
terapeutiskt eller
profylaktiskt bruk
-- Fraktioner av blod
andra än
immunsera:
hemoglobin och
serumglobulin
Tillverkning på grundval
av material enligt alla
nummer, inklusive andra
material enligt nr 3002.
Materialen i denna
beskrivning får också
användas, förutsatt att
deras värde inte
överstiger 20 % av
produktens pris fritt
fabrik
Tillverkning på grundval
av material enligt alla
nummer, inklusive andra
material enligt nr 3002.
Materialen i denna
beskrivning får också
användas, förutsatt att
deras värde inte
överstiger 20 % av
produktens pris fritt
fabrik
148
|
HS-nr (1) |
varuslag (2) |
Bilaga Bearbetning eller förädling av icke-ursprungsvaror (3) eller (4) | |
|
— Hemoglobin, |
Tillverkning på grundval | ||
|
— Andra |
Tillverkning på grundval | ||
149
|
HS-nr (1) |
varuslag (2) |
Prop. 1995/96:185 Bilaga Bearbetning eller förädling av icke-ursprungsvaror | |
|
(3) elle |
r (4) | ||
|
3003 och 3004 |
Medikamenter (med |
Tillverkning vid vilken - alla använda material nr 3003 eller 3004 får - värdet på de | |
|
ur kapitel 31 |
Gödselmedel med |
Tillverkning vid vilken |
Tillverkning vid vilken |
|
ur kapitel 31 |
Gödselmedel med |
Tillverkning vid vilken |
Tillverkning vid vilken |
150
|
HS-nr (1) |
varuslag |
" Köp. 1995/96:185 Bearbetning eller förädling av icke-ursprungsvaror | |
|
ur 3105 |
Mineraliska eller kemiska - Natriumnitrat - kalciumcyanamid - kaliumsulfat - Magnesium |
Tillverkning vid vilken; - alla använda material - värdet på de använda |
Tillverkning vid vilken |
|
ur kapitel 32 |
Garvämnes- och |
Tillverkning vid vilken |
Tillverkning vid vilken |
|
ur 3201 |
Garvsyror (tanniner) |
Tillverkning på grundval |
Tillverkning vid vilken |
|
3205 |
Substratpigment; |
Tillverkning på grundval |
Tillverkning vid vilken |
I
(’) Enligt not 3 i kapitel 32 är dessa preparat sådana som används för att färga alla
slags material eller för att ingå som beståndsdelar vid tillverkning av
färgberedningar, förutsatt att de inte är klassificerade enligt ett annat nummer i
kapitel 32.
151
|
HS-nr (1) |
varuslag (2) |
Prop. 1995/96:185 Bearbetning eller förädling av icke-ursprungsvaror | |
|
ur kapitel 33 |
Eteriska oljor och |
Tillverkning vid vilken |
Tillverkning vid vilken |
|
3301 |
Eteriska oljor (även |
Tillverkning på grundval |
Tillverkning vid vilken |
|
ur kapitel 34 |
Tvål och såpa, organiska |
Tillverkning vid vilken |
Tillverkning vid vilken |
En grupp anses vara en del av ett nummer som är skild från resten med hjälp av
semikolon.
152
varuslag
Prop. 1995/96:185
Bilaga
Bearbetning eller förädling av icke-ursprungsvaror
som ger status av ursprungsvara
(3) eller (4)
Beredda smörjmedel
innehållande oljor
erhållna ur petroleum
eller ur bituminösa
mineraler, förutsatt att
de utgör mindre än
70 % av vikten
3404
konstgjorda vaxer och
beredda vaxer:
Med en grundval av
paraffin, petroleumvax,
vax erhållna ur
bituminösa mineraler,
"slack wax” eller "scale
wax"
Raffinering eller annan
bearbetningfiAnnan
beabetning där allt
använt material
klassificeras enligt ett
annat nummer än själva
varan. Material som
klassificeras enligt
samma nummer får
dock användas förutsatt
att deras värde inte
överstiger 50 % av
varans pris fritt fabrik
Tillverkning vid vilken
alla använda material är
klassificerade enligt ett
annat nummer än
produktens nummer.
Material som är
klassificerade enligt
samma nummer får
emellertid användas,
förutsatt att deras värde
inte överstiger 50 % av
produktens pris fritt
fabrik
- Andra
Tillverkning på grundval
av material enligt alla
nummer, utom:
- hvdrerade oljor med
karaktär av vax enligt
nr 1516,
- icke kemiskt definie-
rade fettsyror, eller
tekniska fettalkoholer
med karaktär av vax
enligt nr 1519
- material enligt
nr 3404.
Dessa material får
emellertid användas,
förutsatt att deras värde
inte överstiger 20 % av
produktens pris fritt
fabrik
Tillverkning vid vilken
värdet på alla använda
material inte överstiger
40 % av produktens pris
fritt fabrik
153
Se anmärkning 6 - bilaga I.
|
HS-nr (1) |
varuslag |
---------------------- Prop. 1995/%:18< Bilaga Bearbetning eller förädling av icke-ursprungsvaror (3) eller (4) | |
|
ur kapitel 35 |
proteiner; modifierad |
Tillverkning vid vilken | |
|
3505 |
Dextrin och annan | ||
|
- Företräd eller |
Tillverkning på grundval | ||
|
- Annan |
Tillverkning på grundval | ||
|
ur 3507 |
Enzympreparat, inte |
Tillverkning vid vilken | |
|
Kapitel 36 |
Krut och sprängämnen; |
Tillverkning vid vilken |
Tillverkning vid vilken |
154
|
HS-nr (1) |
varuslag (2) |
..............Prop. 1995/96:133 Bearbetning eller förädling av icke-ursprungsvaror | |
|
(3) elle |
(4) | ||
|
ur kapitel 37 |
varor för foto- eller |
Tillverkning vid vilken |
Tillverkning vid vilken |
|
3701 |
Fotografiska plåtar och | ||
|
- Färgfilm avsedd för |
Tillverkning vid vilken |
Tillverkning vid vilken | |
|
- Andra |
Tillverkning vid vilken |
Tillverkning vid vilken | |
155
|
HS-nr d) |
Varuslag (2) |
Bilaga Bearbetning eller förädling av icke-ursprungsvaror | |
|
3702 |
Fotografisk film i rullar, |
Tillverkning vid vilken |
Tillverkning vid vilken |
|
3704 |
Fotografiska plåtar, foto- |
Tillverkning vid vilken |
Tillverkning vid vilken |
|
ur kapitel 38 |
Diverse kemiska |
Tillverkning vid vilken |
Tillverkning vid vilken |
|
3801 |
Konstgjord grafit; | ||
|
Kolloidal grafit |
Tillverkning vid vilken | ||
|
Grafit i pastaform, som |
Tillverkning vid vilken |
Tillverkning vid vilken | |
156
|
HS-nr (1) |
varuslag (2) |
--------------------------Prop. 1995/96:185 Bearbetning eller förädling av icke-ursprungsvaror | |
|
(3) elle |
(4) | ||
|
Andra slag |
Tillverkning vid vilken |
Tillverkning vid vilken | |
|
ur 3803 |
Raffinerad tallolja |
Raffinering av rå tallolja |
Tillverkning vid vilken |
|
ur 3805 |
Alkoholer av |
Rening genom |
Tillverkning vid vilken |
|
ur 3806 |
Estrar bildade av |
Tillverkning på grundval |
Tillverkning vid vilken |
|
ur3807 |
Trätjära (beck) |
Destillation av trätjära |
Tillverkning vid vilken |
|
3808 |
insekts-, svamp- och |
Tillverkning vid vilken | |
157
|
HS-nr (1) |
Varuslag (2) |
Prop. 1995/96:185 Bilaga Bearbetning eller förädling av icke-ursprungsvaror | |||
|
(3) eller |
(4) | ||||
|
3809 |
Appreturmedel, |
Tillverkning vid vilken | |||
|
3810 |
Betmedel för metaller; |
Tillverkning vid vilken | |||
|
3811 |
preparat för | ||||
|
- Tillsatsmedel för |
Tillverkning vid vilket | ||||
|
- Andra |
Tillverkning vid vilken |
158 | |||
|
HS-nr (1) |
varuslag (2) |
Prop. 10^5/^6:185 Bearbetning eller förädling av icke-ursprungsvaror | ||
|
3812 |
Beredda vulkningsacce- |
Tillverkning vid vilken | ||
|
leratorer; sammansatta |
värdet av det använda | |||
|
mjukningsmedel för |
materialet inte | |||
|
gummi eller plast, inte |
överstiger 50 % av | |||
|
nämnda eller inbegripna |
produktens pris fritt | |||
|
någon annanstans; anti- |
fabrik | |||
|
3813 |
preparat och laddningar |
Tillverkning vid vilken | ||
|
till brandsläckningsappa- |
värdet av det använda | |||
|
rater; brandsläcknings- |
materialet inte | |||
|
bomber |
överstiger 50 % av | |||
|
3814 |
Sammansatta organiska |
Tillverkning vid vilken | ||
|
lösnings- och |
värdet av det använda | |||
|
spädningsmedel, inte |
materialet inte | |||
|
nämnda eller inbegripna |
överstiger 50 % av | |||
|
någon annanstans; |
produktens pris fritt | |||
|
beredda färg- eller |
fabrik | |||
|
3818 |
Kemiska grundämnen, |
Tillverkning vid vilken | ||
|
dopade för användning |
värdet av det använda | |||
|
inom elektroniken, i |
materialet inte | |||
|
form av skivor, plattor |
överstiger 50 % av | |||
|
eller liknande former; |
produktens pris fritt | |||
|
kemiska föreningar, |
fabrik | |||
|
3819 |
Hydrauliska bromsväts- |
Tillverkning vid vilken | ||
|
kor och andra beredda |
värdet av det använda | |||
|
vätskor för hydraulisk |
materialet inte | |||
|
kraftöverföring, inte |
överstiger 50 % av | |||
|
innehållande oljor |
produktens pris fritt | |||
|
erhållna ur petroleum |
fabrik | |||
|
3820 |
Frysskyddsmedel och |
Tillverkning vid vilken | ||
|
beredda flytande |
värdet av det använda | |||
|
avisningsmedel |
materialet inte | |||
|
3822 |
sammansatta reagens |
Tillverkning vid vilken | ||
|
för diagnostiskt bruk |
värdet av det använda | |||
|
eller laboratoriebruk, |
materialet inte | |||
|
andra än sådana som |
överstiger 50 % av | |||
|
omfattas av nr 3002 eller |
produktens pris fritt | |||
|
3006 |
fabrik |
159 | ||
|
HS-nr (1) |
Varuslag (2) |
Prop. 1995/96:185 Bearbetning eller förädling av icke-ursprungsvaror | |
|
3823 |
Beredda bindemedel för - följande produkter: - Beredda bindemedel - Enolösliga salter av - sorbitol, annan än nr 2905 - Petroleumsulfonater - Jonbytare |
Tillverkning vid vilken |
Tillverkning vid vilken |
160
HS-nr
(1)
varuslag
(2)
====" Prop. 1995/96: i 8^
Bilaga
Bearbetning eller förädling av icke-ursprungsvaror
som ger status av ursprungsvara
(3) eller (4)
- cetter för vakumrör
- Alkalisk järnoxid för
rening av gas
- Flytande ammoniak
och förbrukad oxid
från kolgasrening
- Svavelnaftensyror,
vattenolösliga salter
samt estrar av dessa
- Finkelolja och
dippelolja
- Föroreningar av
salter med olika joner
- kopieringsklister
förstärkta med
papper eller
textmaterial
- Andra
Tillverkning vid vilken
värdet på alla de
använda materialen i
kapital 39 inte överstiger
50 % av produktens pris
fritt fabrik
ur 3901 till
3915
Plaster i obearbetad
form, avklipp och annat
avfall av plast samt
plastskrot; med
undantag av nr ur 3907
för vilket det gäller
följande:
- Homopolymerisa-
tioner
Tillverkning vid
vilkenvärdet på alla de
använda materialen inte
överstiger 50 % av
produktens pris fritt
fabrik, ochvärdet på alla
de använda materialen i
kapitel 39 inte överstiger
20 % av produktens pris
fritt fabrikö
Tillverkning vid vilken
värdet på alla använda
material inte överstiger
25 % av produktens pris
fritt fabrik
(') Rörande produkter som är sammansatta av material klassificerade både enligt
nr 3901 39 06 å ena sidan och enligt nr 3907 39 11 å andra sidan, är denna
inskränkning tillämplig endast på den grupp av material som i vikt dominerar 161
produkten.
11 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 185
|
HS-nr (1) |
varuslag (2) |
hop. 1995/96:185 Bilaga Bearbetning eller förädling av icke-ursprungsvaror | |
|
(3) elle |
r (4) | ||
|
- Andra |
Tillverkning vid vilken |
Tillverkning vid vilken | |
|
ur 3907 |
sampolvmerer av |
Tillverkning vid vilken | |
|
ur 3916 till 3921 |
Halvfabrikat av plast och | ||
|
- Platta produkter, |
Tillverkning vid vilken |
Tillverkning vid vilken | |
|
- Andra: | |||
|
- Homopolymerisa- |
Tillverkning vid vilken - värdet på alla de - värdet på alla de |
Tillverkning vid vilken | |
162
|
HS-nr (1) |
varuslag (2) |
Prop. 1995/96:185 Bearbetning eller förädling av icke-ursprungsvaror | |
|
- Andra |
Tillverkning vid vilken |
Tillverkning vid vilken | |
|
ur 3916 och ur 3917 |
Profilerade stänger, |
Tillverkning vid vilken - värdet på alla de - värdet på alla de |
Tillverkning vid vilken |
|
ur 3920 |
Duk eller film av |
Tillverkning på grundval |
Tillverkning vid vilken |
|
ur 3921 |
Metalliska remsor i |
Tillverkning med |
Tillverkning vid vilken |
|
3922 till 3926 |
Varor av plast |
Tillverkning vid vilken | |
|
ur kapitel 40 |
Gummi och gummivaror |
Tillverkning vid vilken | |
(') Rörande produkter som är sammansatta av material klassificerade både enligt
nr 3901 39 06 å ena sidan och enligt nr 3907 39 11 å andra sidan, är denna
inskränkning tillämplig endast på den grupp av material som i vikt dominerar
produkten.
(2) Remsorna anses som starkt genomskinliga; remsor för vilka den optiska störningen
mätt enligt ASTMD 100316 (störningsfaktor) är mindre än 2 %.
|
HS-nr d) |
Varuslag (2) |
Prop. 199579571^ Bilaga Bearbetning eller förädling av icke-ursprungsvaror | ||
|
(3) eller |
(4) | |||
|
ur 4001 |
Laminerade plattor av |
Laminering av | ||
|
4005 4012 |
ovulkat gummi med Regummerade eller |
Tillverkning vid vilken | ||
|
- Regummerade däck |
Regummering av begag- | |||
|
- Andra |
Tillverkning med mate- | |||
|
ur 4017 |
varor av hårdgummi ur |
Tillverkning på grundval | ||
|
Oberedda hudar (annat |
Tillverkning av allt | |||
|
ur 4102 |
Oberedda skinn av får |
Avlägsnande av ull från | ||
|
4104 till |
Hudar eller läder, utan |
Eftergarvning av | ||
|
4109 |
Lackläder och laminerat |
Tillverkning på grundval | ||
164
|
HS-nr (1) |
varuslag |
Prop. 1995/96:185 Bilaga Bearbetning eller förädling av icke-ursprungsvaror | |||
|
(3) eller |
(4) | ||||
|
Kapitel 42 |
Lädervaror; sadelmakeri- |
Tillverkning vid vilken | |||
|
ur kapitel 43 |
Garvade eller på annat |
Tillverkning vid vilken | |||
|
ur 4302 |
Garvade eller på annat | ||||
|
- Plattor, kors och |
Blekning eller färgning, | ||||
|
- Andra |
Tillverkning på grundval | ||||
|
4303 |
Kläder och tillbehör till |
Tillverkning på grundval | |||
|
ur kapitel 44 |
Trä, träkol och varor av |
Tillverkning vid vilken | |||
|
ur 4403 |
Virke, grovt sågat på två |
Tillverkning på grundval | |||
|
ur 4407 |
Virke, sågat eller kluvet i |
Hyvling, slipning och |
165 | ||
|
HS-nr (1) |
Varuslag |
Prop. 1995/96:185 Bearbetning eller förädling av icke-ursprungsvaror | |
|
ur 4408 |
Fanér, med en tjocklek |
Skarvning, hyvling, | |
|
4409 |
Virke (inbegripet icke | ||
|
- slipat eller |
Slipning eller | ||
|
- Profilerat virke |
Profilering | ||
|
- Andra |
Tillverkning vid vilken | ||
|
ur 4410 till |
Profilerat virke, |
Profilering | |
|
ur 4415 |
packlådor, |
Tillverkning på grundval | |
|
ur4416 |
Fat, tunnor, kar, baljor |
Tillverkning på grundval | |
|
4418 |
Byggnadssnickerier och | ||
166
|
HS-nr (1) |
varuslag (2) |
Bilaga Bearbetning eller förädling av icke-ursprungsvaror | ||
|
(3) elle |
r (4) | |||
|
- Byggnadssnickerier |
Tillverkning vid vilken | |||
|
- Profilerat virke |
Profilering | |||
|
- Andra |
Tillverkning vid vilken | |||
|
ur 4421 |
Ämnen till tändstickor; |
Tillverkning på grundval | ||
|
ur kapitel 45 |
Kork och varor av kork |
Tillverkning vid vilken | ||
|
4503 |
varor av naturkork |
Tillverkning på grundval | ||
|
Kapitel 46 |
varor av halm, esparto |
Tillverkning vid vilken | ||
|
Kapitel 47 |
Massa av ved eller andra |
Tillverkning vid vilken | ||
|
Kapitel 48 |
Papper och papp; varor |
Tillverkning vid vilken | ||
|
ur 4811 |
Papper och papp, endast |
Tillverkning på grundval |
167 | |
|
HS-nr (1) |
varuslag (2) |
Pröp. 1995/96:185 Bearbetning eller förädling av icke-ursprungsvaror | |
|
4816 |
Karbonpapper, |
Tillverkning på grundval | |
|
4817 |
Kuvert, kortbrev, |
Tillverkning vid vilkenalla | |
|
ur 4818 |
Toalettpapper |
Tillverkning på grundval | |
|
ur 4819 |
Kartonger, askar, lådor, |
Tillverkning vid vilkenalla | |
|
ur 4820 |
Brevpapper i block |
Tillverkning vid vilken | |
|
ur 4825 |
Andra slag av papper, |
Tillverkning på grundval | |
168
|
HS-nr (1) |
Varuslag (2) |
Prop. 1995/96:185 Bearbetning eller förädling av icke-ursprungsvaror | |
|
ur kapitel 49 |
Tryckta böcker, |
Tillverkning vid vilken | |
|
4909 |
Brevkort och vykort, |
Tillverkning på grundval | |
|
4910 |
Almanackor av alla slag, | ||
|
- Almanackor av den |
Tillverkning vid vilkenalla | ||
|
- Andra |
Tillverkning på grundval | ||
|
ur kapitel 50 |
Siden; med undantag av |
Tillverkning vid vilken | |
|
ur 5003 |
Avfall av natursilke |
kardning eller kamning | |
169
Bilaga
HS-nr
(1)
5004 till ur
5006
varuslag
(2)
Garn av natursilke och
garn spunnet av avfall av
natursilke
Bearbetning eller förädling av icke-ursprungsvaror
som ger status av ursprungsvara
_________________(3)__________eller____________(4)________________
Tillverkning av(1):
- råsilke eller avfall av
natursilke, kardat
eller kammat eller på
annat sätt bearbetat
för spånad,
- andra naturfibrer
icke kardade eller
kammade eller på
annat sätt
bearbetade för
spånad,
- kemiska material eller
textilmassa eller
- material för
papperstillverkning
5007
Vävnader av natursilke
eller av avfall av
natursilke:
- innehållande
gummitråd
- Andra
Tillverkning på grundval
av enkel trådf)
Tillverkning på grundval
av(1):
- kokosfibergarn,
- naturfibrer
- syntetfibrer eller
konstfiber kardade
eller kammade eller
på annat sätt
bearbetade för
spånad,
- kemiska material eller
textilmassa eller
- pappersmassa eller
Tryckning tillsammans
med minst två
förberedande eller
avslutande förfaranden
(såsom tvättning,
blekning, mercerisering,
värmefixering,
sträckning, mangling,
behandling mot
krympning, bearbetning,
dekatering,
impregnering, stoppning
och noppning) varvid
värdet på det otryckta
tyget inte överstiger
47,5 % av produktens
pris fritt fabrik
I ) De särskilda villkor som gäller för produkter som utgörs av en blandning av olika
textilmaterial som anges i anmärkning till inledande anmärkning 4.
170
|
HS-nr (1) |
Varuslag |
Bilaga Bearbetning eller förädling av icke-ursprungsvaror | ||
|
(3) eller |
(4) | |||
|
ur kapitel 51 |
Ull samt fina eller grova |
Tillverkning vid vilken | ||
|
5106 till 5110 |
Ull samt fina eller grova |
Tillverkning på grundval - råsilke, avfall av silke, - andra naturfibrer, - kemiska material eller - pappersmassa | ||
|
5111 till 5113 |
Garn av ull eller fina eller | |||
|
- Med invävda |
Tillverkning på grundval | |||
(') För särskilda villkor rörande produkter gjorda av blandningar av textilmaterial, se
anm. 4.
171
|
HS-nr (1) |
varuslag (2) |
Prop. 1995/96:185 Bilaga Bearbetning eller förädling av icke-ursprungsvaror | ||
|
(3) eller |
(4) | |||
|
- Andra |
Tillverkning på grundval - kokosgarn, - naturfibrer, - konststapelfibrer, - kemiska material eller - papp eller Tryckning tillsammans impregnering, stoppning | |||
|
ur kapitel 52 |
Bomull med undantag av |
Tillverkning vid vilken | ||
|
produkterna under |
allt använt material | |||
|
nr 52045207 och |
klassificeras enligt ett | |||
|
52085212 för vilka |
annat tullnummer än | |||
|
tillämpliga regler anges |
produktens nummer | |||
172
|
HS-nr (1) |
varuslag (2) |
Prop. 1995/96:185 Bilaga Bearbetning eller förädling av icke-ursprungsvaror | |
|
(3> elle |
r (4) | ||
|
5204 till |
sytråd av bomull |
Tillverkning på grundval | |
|
5207 |
av(1): - råsilke, avfall av silke, - andra naturfibrer, - kemiska material eller - pappersmassa | ||
|
5208 till 5212 |
vävnader av bomull: | ||
|
- Med inblandning av |
Tillverkning på grundval | ||
|
gummitråd | |||
|
- Andra |
Tillverkning på grundval - kokosfibergarn, - naturfibrer, - konststapelfibrer, - kemiska material eller eller Tryckning tillsammans | ||
(1) För särskilda villkor rörande produkter gjorda av blandningar av textilmaterial, se
anm. 4.
173
|
HS-nr (1) |
Varuslag (2) |
Bilaga Bearbetning eller förädling av icke-ursprungsvaror | ||
|
(3) eller |
(4) | |||
|
impregnering, stoppning | ||||
|
ur kapitel 53 |
Andra vegetabiliska |
Tillverkning vid vilken | ||
|
textilfibrer; pappersgarn |
allt använt material | |||
|
och vävnader av |
klassificeras enligt ett | |||
|
pappersgarn med |
annat nummer än | |||
|
undantag av |
produktens nummer | |||
|
5306 till |
Garn av andra |
Tillverkning av:(1) | ||
|
5308 |
vegetabiliska fibrer; |
- råsilke eller avfall av | ||
|
pappersfibrer |
natursilke, kardat - andra naturfibrer - kemiska material eller - material för | |||
|
5309 till |
Vävnader av andra | |||
|
5311 |
vegetabiliska textilfibrer: | |||
|
- med inblandning av |
Tillverkning på grundval | |||
|
gummitråd |
av enkel trådi1): | |||
(’) För särskilda villkor rörande produkter gjorda av blandningar av textilmaterial, se
anm. 4.
174
|
----------- ’ Prop. 1995/96:185 Bilaga | ||
|
HS-nr |
Varuslag |
Bearbetning eller förädling av icke-ursprungsvaror |
|
(1) |
(2) |
som ger status av ursprungsvara |
|
(3) eller (4) |
Andra
Tillverkning på grundval
av(1):
- kokosfibergarn,
- naturfibrer,
- kemiska material eller
textilmassa, eller
- material för
papperstillverkning
eller
5401till 5406
sytråd av
konststapelfibrer
Tryckning tillsammans
med minst två
förberedande eller
avslutande förfaranden
(såsom tvättning,
blekning, mercerisering,
värmefixering,
sträckning, mangling,
behandling mot
krympning, bearbetning,
dekatering,
impregnering, stoppning
och noppning) varvid
värdet på det otryckta
tyget inte överstiger
47,5 % av produktens
pris fritt fabrik
Tillverkning på grundval
av(1).
- råsilke eller avfall av
natursilke, kardat
eller kammat eller på
annat sätt bearbetat
för spånad,
- andra naturfibrer
icke kardade eller
kammade eller på
annat sätt
bearbetade för
spånad,
- kemiska material eller
textilmassa eller
- material för
papperstillverkning
5407OCh
5408
vävnader av
syntetstapelfibrer
med inblandning av
gummitråd
Tillverkning på grundval
av enkel tråd(1)
(’) För särskilda villkor rörande produkter gjorda av blandningar av textilmaterial, se
anm. 4.
175
|
Bilaga | ||
|
HS-nr |
varuslag |
Bearbetning eller förädling av icke-ursprungsvaror |
|
d) |
(2) |
som ger status av ursprungsvara |
Andra
Tillverkning på grundval
av(’):
- kokosfibergarn,
- naturfibrer,
- kemiska material eller
textilmassa, eller
- material för
papperstillverkning
eller
Tryckning tillsammans
med minst två
förberedande eller
avslutande förfaranden
(såsom tvättning,
blekning, mercerisering,
värmefixering,
sträckning, mangling,
behandling mot
krympning, bearbetning,
dekatering,
impregnering, stoppning
och noppning) varvid
värdet på det otryckta
tyget inte överstiger
47,5 % av produktens
pris fritt fabrik
5501 till
5507
5508 till
5511
5512 till
5516
Tråd av konststapelfibrer
Tillverkning på grundval
av kemiska material eller
textilmassa
sytråd
vävnader av
syntetstapelfibrer
Tillverkning på grundval
av(1):
- råsilke eller avfall av
natursilke,
- kardat eller kammat
eller på annat sätt
bearbetat för spånad,
- andra naturfibrer
icke kardade eller
kammade eller på
annat sätt
bearbetade för
spånad,
- kemiska material eller
textilmassa eller
- material för
papperstillverkning
(’) För särskilda villlkor rörande produkter gjorda av blandningar av textilmaterial, se
anm. 4.
176
HS-nr
(1)
varuslag
(2)
- med inblandning av
gummiträd
Bilaga
Bearbetning eller förädling av icke-ursprungsvaror
som ger status av ursprungsvara
_________________(3)__________eller____________(4)________________
Tillverkning pä grundval
av enkel trädi’)
- Andra
Tillverkning pä grundval
avi1):
- kokosfibergarn,
- naturfibrer,
- kemiska material eller
textilmassa, eller
- material för
papperstillverkning
eller
Tryckning tillsammans
med minst två
förberedande eller
avslutande förfaranden
(såsom tvättning,
blekning, mercerisering,
värmefixering,
sträckning, mangling,
behandling mot
krympning, bearbetning,
dekatering,
impregnering, stoppning
och noppning) varvid
värdet på det otryckta
tyget inte överstiger
47,5 % av produktens
pris fritt fabrik
ur kapitel 56
5602
vadd, filt och bondad
duk; specialgarner;
surrningsgarn och
tågvirke samt varor av
sådana produkter med
undantag av nr 5602,
5604, 5605 OCh 5606, för
vilka det gäller följande:
Filt, även impregnerad,
överdragen, belagd eller
laminerad:
Tillverkning på grundval
avi1):
- kokosfibergarn,
- naturfibrer,
- kemiska material eller
textilmassa, eller
- material för
papperstillverkning
(’) För särskilda villkor rörande produkter gjorda av blandningar av textilmaterial, se
anm. 4.
177
12 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 185
|
HS-nr (1) |
varuslag |
Prop. 1995/96:185 Bilaga Bearbetning eller förädling av icke-ursprungsvaror | |
|
(3) elle |
(4) | ||
|
- Nålfilt |
Tillverkning på grundval | ||
|
- naturfibrer, - kemiska material eller | |||
|
Förutsatt att värdet inte - filament av - fibrer av polypropen - fiberkabel av | |||
|
- Andra |
Tillverkning på grundval - naturfibrer, - konststapelfibrer av - kemiska material eller | ||
|
5604 |
Tråd och rep av gummi, | ||
|
- Tråd och rep av |
Tillverkning på grundval | ||
(’) För särskilda villkor rörande produkter gjorda av blandningar av textilmaterial, se
anm. 4.
178
varuslag
(2)
Andra
Prop. 1995/96:18
Bilaga
Bearbetning eller förädling av icke-ursprungsvaror
som ger status av ursprungsvara
(3) eller (4)
Tillverkning på grundval
av(1):
- naturfibrer, inte
kardade eller
kammade eller på
annat sätt
bearbetade för
spinning,
- kemiska material eller
textilmassa, eller
- material för
tillverkning av papper
5605
Metalliserat garn (även
överspunnet), dvs.
textilgarn eller remsor
o.d. enligt nr 5404 eller
5405, i förening med
metall i form av tråd
eller pulver eller
överdragna med metall
Tillverkning på grundval
avi1)
- naturfibrer,
- konststapelfibrer,
inte kardade eller
kammade eller på
annat sätt
bearbetade för
spinning
- kemiska material eller
textilmassa, eller
- material för
tillverkning av papper
5606
överspunnet garn samt
remsor o.d. enligt
nr 5404 eller 5405,
överspunna (dock inte
garn enligt nr 5605 och
överspunnet tagelgarn);
sniljgarn (inbegripet
sniljgarn framställt av
textilflock);
chainettegarn
Tillverkning på grundval
av(1):
- naturfibrer,
- konststapelfibrer,
inte kardade eller
kammade eller på
annat sätt
bearbetade för
spinning
- kemiska material eller
textilmassa, eller
- material för
tillverkning av papper
kapitel 57
Mattor och annan
golvbeläggning av
textilmaterial:
(') För särskilda villkor rörande produkter gjorda av blandningar av textilmaterial, se
anm. 4.
179
HS-nr
(1)
varuslag
(2)
- Av nålfilt
- Av annan filt
- Av andra
Prop. 1995/96:185
Bilaga
Bearbetning eller förädling av icke-ursprungsvaror
som ger status av ursprungsvara
_________________<3)__________eller____________(4)_________________
Tillverkning på grundval
av(1):
- naturfibrer,
- kemiska material eller
textilmassa
Förutsatt att värdet inte
överstiger 40 % av
produktens pris från
fabrik får emellertid
följande användas,
förutsatt att varje enskilt
filament eller varje
enskild fiber är mindre
än 9 decitex:
- filament av
polypropen enligt
nr 5402, fibrer av
polypropen enligt
nr 5503 eller 5506,
eller
- fiberkabel av
polypropen enligt
nr 5501
Tillverkning på grundval
av(1):
- konststapelfibrer,
inte kardade eller
kammade eller på
annat sätt
bearbetade för
spinning,
- kemiska material eller
textilmassa
Tillverkning på grundval
av(1):
- kokosgarn,
- garn av
syntetfilament eller
av regenatfilament
- naturfibrer, eller
- konststapelfibrer,
inte kardade eller
kammade eller på
annat sätt
bearbetade för
spinning,
(') För särskilda villlkor rörande produkter gjorda av blandningar av textilmaterial, se
anm. 4.
180
|
Bilaga | ||
|
HS-nr |
varuslag |
Bearbetning eller förädling av icke-ursprungsvaror |
|
(1) |
(2) |
som ger status av ursprungsvara |
ur kapitel 58
speciella vävnader;
tuftade dukvaror av
textilmaterial; spetsar;
tapisserier;
snörmakeriarbeten;
broderier med undantag
av nr 5805 och 5810;
regeln för nr 5810 gäller
som följande:
Kombinerad med
gummitråd
Andra
Tillverkning på grundval
av enkelt garn(1):
Tillverkning på grundval
av(1):
naturfibrer,
konststapelfibrer,
inte kardade eller
kammade eller på
annat sätt
bearbetade för
spinning
kemiska material
eller textilmassa,
eller
5805
Handvävda tapisserier av
typerna Cobelins,
Flandern, Aubusson,
Beauvais och liknande
samt handbroderade
tapisserier (t.ex. med
petit point eller
korsstygn), även
konfektionstillverkade
Tryckning tillsammans
med minst två
förberedande eller
avslutande förfaranden
(såsom tvättning,
blekning, mercerisering,
värmefixering,
sträckning, mangling,
behandling mot
krympning, bearbetning,
dekatering,
impregnering, stoppning
och noppning) varvid
värdet på det otryckta
tyget inte överstiger
47,5 % av produktens
pris fritt fabrik
Tillverkning vid vilken
allt använt material
klassificeras enligt annat
nummer än produktens
nummer
(') För särskilda villlkor rörande produkter gjorda av blandningar av textilmaterial, se
anm. 4.
181
|
HS-nr (1) |
varuslag (2) |
Bilaga Bearbetning eller förädling av icke-ursprungsvaror | ||
|
(3) eller |
(4) | |||
|
5810 |
Broderier som längdvara |
Tillverkning vid vilken - alla använda material - värdet på alla de | ||
|
5901 |
Textilvävnader |
Tillverkning på grundval | ||
|
5902 |
kordväv av | |||
|
- innehållande högst 90 |
Tillverkning på grundval | |||
|
- Andra |
Tillverkning på grundval | |||
|
5803 |
Textilvävnader, |
Tillverkning på grundval | ||
|
5904 |
Linoleummattor o.d., |
Tillverkning på grundval | ||
(') För särskilda villkor rörande produkter gjorda av blandningar av textilmaterial, se
anm. 4.
182
|
HS-nr (1) |
Varuslag (2) |
—Pröp, 1^5/^6:185 Bearbetning eller förädling av icke-ursprungsvaror | ||
|
(3) eller |
(4) | |||
|
5905 |
Textiltapeter: | |||
|
- impregnerade, |
Tillverkning på grundval | |||
|
- Andra |
Tillverkning på grundval - kokosgarn - naturfibrer, - konststapelfibrer, inte - kemiska material eller | |||
|
eller | ||||
|
Tryckning tillsammans | ||||
|
5906 |
cummibehandlade | |||
|
- Trikå |
Tillverkning på grundval - naturfibrer, | |||
|
- konststapelfibrer, inte - kemiska material eller | ||||
f1) För särskilda villlkor rörande produkter gjorda av blandningar av textilmaterial, se
anm. 4.
183
|
HS-nr (1) |
Varuslag (2) |
Prop. 1995/96:185 Bearbetning eller förädling av icke-ursprungsvaror | |
|
- Andra vävnader |
Tillverkning på grundval | ||
|
- Andra |
Tillverkning på grundval | ||
|
5907 |
Textilvävnader med |
Tillverkning på grundval | |
|
5908 |
vekar av vävt, flätat eller | ||
|
- Glödstrumpor, |
Tillverkning på grundval | ||
|
- Andra |
Tillverkning vid vilken | ||
|
5909 till |
Textilvaror av sådana | ||
|
- Polerskivor eller |
Tillverkning på grundval | ||
184
|
HS-nr (1) |
varuslag (2) |
Prop. 1995/96:185 Bearbetning eller förädling av icke-ursprungsvaror | |
|
- Andra |
Tillverkning på grundval - kokosgarn - naturfibrer, - konststapelfibrer, inte - kemiska material eller | ||
|
kapitel 60 |
Dukvaror av trikå |
Tillverkning på grundval - naturfibrer, - konststapelfibrer, inte - kemiska material eller | |
|
kapitel 61 |
Kläder och tillbehör till | ||
|
- Framställda genom |
Tillverkning på grundval | ||
|
- Andra |
Tillverkning på grundval - naturfibrer, - konststapelfibrer, inte - kemiska material eller | ||
(’) För särskilda villlkor rörande produkter gjorda av blandningar av textilmaterial, se
anm. 4.
(2) För särskilda villlkor rörande produkter gjorda av blandningar av textilmaterial, se
anm. 4.
(3) Se anmärkn. 5.
185
|
HS-nr (1) |
Varuslag (2) |
Prop. 1995/96:185 Bilaga Bearbetning eller förädling av icke-ursprungsvaror | ||
|
(3) eller |
(4) | |||
|
ur kapitel 62 |
Kläder och tillbehör till |
Tillverkning på grundval | ||
|
kläder, av annan |
av garnl’ )(2) | |||
|
ur 6202 |
Damkläder, flickkläder |
Tillverkning på grundval | ||
|
ur 6204 |
och babykläder och |
av garnl2) | ||
|
ur 6206 |
tillbehör till sådana |
eller | ||
|
och |
kläder, broderade |
Tillverkning på grundval | ||
|
ur 6209 |
av obroderat tyg, | |||
|
ur 6210 |
Brandsäker utrustning av |
Tillverkning på grundval | ||
|
och |
textilvaror med en |
av garnl2) | ||
|
ur 6216 |
beläggning av | |||
|
aluminerad |
eller Tillverkning på grundval | |||
|
6213 och |
Näsdukar, sjalar, scarfar, | |||
|
6214 |
halsdukar, mantiljer, | |||
|
- Broderade |
Tillverkning på grundval eller Tillverkning på grundval | |||
|
- Andra |
Tillverkning på grundval | |||
f) För särskilda villkor rörande produkter gjorda av blandningar av textilmaterial, se
anm. 4.
186
(2) Se anmärkn. 5.
|
HS-nr (1) |
varuslag (2) |
Prop. 1995/96:185 Bearbetning eller förädling av icke-ursprungsvaror | |
|
6217 |
Andra | ||
|
- Broderade |
Tillverkning på grundval Tillverkning på grundval | ||
|
- Brandsäker utrustning |
Tillverkning på grundval Tillverkning på grundval | ||
|
- Mellanfoder för kragar |
Tillverkning vid vilken: - allt använt material - värdet av allt använt | ||
|
- Andra |
Tillverkning på grundval | ||
|
ur kapitel 63 |
Andra konfektionerade |
Tillverkning vid vilken | |
(’) För särskilda villkor rörande produkter gjorda av blandningar av textilmaterial, se
anm. 4.
187
|
HS-nr (1) |
Varuslag (2) |
Prop. 1995/96:185 Bearbetning eller förädling av icke-ursprungsvaror | |
|
6301 till 6304 |
Res- och sängfiltar, | ||
|
- Av filt, av bondad duk |
Tillverkning på grundval - naturfibrer, eller - kemiska material eller | ||
|
- Andra: - Broderade |
Tillverkning på grundval | ||
|
- Andra |
Tillverkning på grundval | ||
|
6305 |
Säckar och påsar av |
Tillverkning på grundval - naturfibrer, - konststapelfibrer, inte - kemiska material eller | |
|
6306 |
Presenningar och | ||
|
- Av bondad duk |
Tillverkning på grundval - naturfibrer, eller - kemiska material eller | ||
(1) Se anmärkn. 5
(2) För särskilda villkor rörande produkter gjorda av blandningar av textilmaterial, se
anmärkn. 4.
(3) Se anmärkn. 5.
188
|
HS-nr (1) |
Varuslag (2) |
Bilaga Bearbetning eller förädling av icke-ursprungsvaror | ||
|
(3) eller |
(4) | |||
|
- Andra |
Tillverkning på grundval | |||
|
6307 |
Andra |
Tillverkning vid vilken | ||
|
6308 |
Satser bestående av |
varje föremål i satsen | ||
|
6401 till 6405 |
Skodon |
Tillverkning på grundval | ||
|
6406 |
Delar till skodon; lösa |
Tillverkning vid vilket allt | ||
|
ur kapitel 65 |
Huvudbonader och delar |
Tillverkning vid vilket allt | ||
|
6503 |
Filthattar och andra |
Tillverkning på grundval | ||
189
(') Se anmärkn, 5.
|
HS-nr d) |
varuslag (2) |
Prop. 1995/96:185 Bilaga Bearbetning eller förädling av icke-ursprungsvaror | |||
|
(3) eller |
(4) | ||||
|
6505 |
Hattar och andra |
Tillverkning på grundval | |||
|
ur kapitel 66 |
Paraplyer, parasoller, |
Tillverkning vid vilket allt | |||
|
6601 |
Paraplyer och parasoller |
Tillverkning vid vilken | |||
|
Kapitel 67 |
Bearbetade fjädrar och |
Tillverkning vid vilket allt | |||
|
ur kapitel 68 |
varor av sten, gips, |
Tillverkning vid vilket allt | |||
|
ur 6805 |
varor av skiffer eller |
Tillverkning på grundval | |||
|
ur 6812 |
varor av asbest eller av |
Tillverkning på grundval | |||
|
ur 6814 |
varor av glimmer, |
Tillverkning på grundval |
190 | ||
|
HS-nr (1) |
Varuslag (2) |
Prop. 1^5/96:183 Bilaga Bearbetning eller förädling av icke-ursprungsvaror | ||
|
(3) eller |
(4) | |||
|
Kapitel 69 |
Keramiska produkter |
Tillverkning vid vilket allt | ||
|
ur kapitel 70 |
Glas och glasvaror utom |
Tillverkning vid vilket allt | ||
|
7006 |
Glas enligt nr 7003, 7004 |
Tillverkning på grundval | ||
|
7007 |
Säkerhetsglas bestående |
Tillverkning på grundval | ||
|
7008 |
Flerväggiga isolerrutor |
Tillverkning på grundval | ||
|
7009 |
speglar av glas, |
Tillverkning på grundval | ||
|
7010 |
Damejeanner, flaskor, |
Tillverkning vid vilken eller Nedskärning av glas, | ||
191
Bilaga
HS-nr
(1)
7013
varuslag
__________________(2)_________________
Glasvaror av sådana slag
som används som bords-
, köks-, toalett- eller kon-
torsartiklar, för
prvdnadsändamål
inomhus eller för
liknande ändamål (andra
än sådana som omfattas
av nr 7010 eller 7018)
Bearbetning eller förädling av icke-ursprungsvaror
som ger status av ursprungsvara
_________________(3)__________eller____________(4)________________
Tillverkning vid vilken
alla de använda
materialen är
klassificerade enligt ett
annat nummer än
produkten
eller
Nedskärning av glas,
förutsatt att värdet på
det oskurna glaset inte
överstiger 50 % av
produktens pris fritt
fabrik
eller
Dekorering för hand
(utom slik screen-
tryckning) av blåsta
glasvaror, förutsatt att
värdet på de blåsta
glasvarorna inte
överstiger 50 % av
produktens pris fritt
fabrik
ur 7019
varor av glasfibrer,
andra än garn
Tillverkning på grundval
av
- ofärgad roving och
andra fiberknippen,
även huggna; annat
garn, eller
- glasull
ur kapitel 71
ur 7102
ur 7103
och
ur 7104
Naturpärlor och odlade
pärlor, ädelstenar och
halvädelstenar, ädla
metaller och metaller
med plätering av ädel
metall samt varor av
sådana produkter; oäkta
smycken; mynt,
medundantag av
följande nr: ur 7102, ur
7103, ur 7104, 7106, ur
7107, 7108, ur 7109, 7110,
ur 7111, 7116 och 7117
Bearbetade ädelstenar
och halvädelstenar,
(naturliga, syntetiska
eller rekonstruerade)
Tillverkning vid vilket allt
använt material
klassificeras enligt ett
annat nummer än
produktens nummer
Tillverkning på grundval
av obearbetade
ädelstenar och
halvädelstenar
192
|
HS-nr (1) |
Varuslag (2) |
Prop. 1995/96:185 Bearbetning eller förädling av icke-ursprungsvaror | ||
|
(3) eller |
(4) | |||
|
7106 7108 7110 |
Ädla metaller: | |||
|
- Obearbetade |
Tillverkning på grundval Elektrolytisk, termisk Legering av ädla | |||
|
- I form av halvfabrikat |
Tillverkning på grundval | |||
|
ur 7107 ur 7111 |
Metall med plätering av |
Tillverkning på grundval | ||
|
7116 |
Varor bestående av |
Tillverkning vid vilken | ||
|
7117 |
Bijouterivaror |
Tillverkning vid vilken | ||
|
eller | ||||
|
tillverkning på grundval | ||||
193
13 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 185
|
HS-nr (1) |
varuslag (2) |
Bearbetning eller förädlin |
Prop. 1995/96:185 Bilaga g av icke-ursprungsvaror r (4) |
|
ur kapitel 72 |
Järn och stål med |
Tillverkning vid vilket allt | |
|
7207 |
Halvfärdiga produkter av |
Tillverkning på grundval | |
|
7208 till 7216 |
valsade platta |
Tillverkning på grundval | |
|
7217 |
Tråd av järn eller |
Tillverkning på grundval | |
|
ur 7218, 7219 till 7222 |
Halvfärdiga produkter, |
Tillverkning på grundval | |
|
7223 |
Tråd av rostfritt stål |
Tillverkning på grundval | |
|
ur 7224, 7225 till 7227 |
Halvfärdiga produkter, |
Tillverkning på grundval | |
|
7228 |
Annan stång av annat |
Tillverkning på grundval | |
|
7229 |
Tråd av annat legerat |
Tillverkning på grundval | |
|
ur kapitel 73 |
varor av järn eller stål |
Tillverkning vid vilket allt |
194
Bilaga
HS-nr
(1)
ur 7301
7302
varuslag
(2)
Bearbetning eller förädling av icke-ursprungsvaror
som ger status av ursprungsvara
(3) eller (4)
spont
7304, 7305
OCh 7306
ur 7307
Banbyggnadsmaterial av
järn eller stål för
järnvägar eller
spårvägar, nämligen
räler, moträler och
kuggskenor,
växeltungor,
spårkorsningar, växelstag
och andra delar till
spårväxlar, sliprar,
rälskarvjärn, rälstolar,
rälstolskilar,
underläggsplattor,
klämplattor, spårhållare,
spårplattor och annan
speciell materiel för
sammanbindning eller
fästande av räler
Rör och ihåliga profiler,
av järn (annat än
gjutjärn) eller stål
Rördelar av rostfritt stål
iso nrx 5 crNiMo 1712)
som består av flera delar
Tillverkning pa grundval
av material enligt
nr 7206
Tillverkning på grundval
av material enligt
nr 7206
7308
Konstruktioner (med
undantag av monterade
eller monteringsfärdiga
byggnader enligt
nr 9406) och delar till
konstruktioner (t.ex.
broar, brosektioner,
slussportar, torn,
fackverksmaster, tak,
fackverk till tak, dörrar,
fönster, dörr- och
fönsterkarmar, dörr-
trösklar, fönsterluckor,
räcken och pelare) av
järn eller stål; plåt, stång,
profiler, rör o.d. av järn
eller stål, bearbetade för
användning i
konstruktioner
Tillverkning på grundval
av material enligt
nr 7206, 7207, 7218 eller
7224
Tillverkning genom
svarvning,
genomborrning,
slätborrning, gängning,
avgjutning och tandning
av smidda rörämnen
Tillverkning vid vilken
alla de använda
materialen är
klassificerade enligt ett
annat nummer än
produkten. Profiler
framställda genom
svetsning enligt nr 7301
får emellertid inte
användas
195
|
HS-nr d) |
varuslag (2) |
Bilaga Bearbetning eller förädling av icke-ursprungsvaror | |||
|
(3) eller |
(4) | ||||
|
ur 7315 |
snökedjor o.d. |
Tillverkning vid vilken | |||
|
ur kapitel 74 |
koppar och varor av |
Tillverkning vid vilken - alla de använda - värdet på alla de | |||
|
7401 |
kopparskärsten; |
Tillverkning vid vilket allt | |||
|
7402 |
oraffinerad koppar; |
Tillverkning vid vilket allt | |||
|
7403 |
Raffinerad koppar och | ||||
|
- Raffinerad koppar |
Tillverkning vid vilken | ||||
|
- kopparlegeringar |
Tillverkning på grundval | ||||
|
7404 |
Avfall och skrot av |
Tillverkning vid vilket allt | |||
|
7405 |
kopparförlegeringar |
Tillverkning vid vilket allt |
196 | ||
|
HS-nr (1) |
varuslag (2) |
---------------------Prop. 1995/96:185 Bilaga Bearbetning eller förädling av icke-ursprungsvaror | |
|
ur kapitel 75 |
Nickel och varor av |
Tillverkning vid vilken - alla de använda - värdet på alla de | |
|
7501 till 7503 |
Nickelskärsten, |
Tillverkning vid vilket allt | |
|
ur kapitel 76 |
Aluminium och varor av |
Tillverkning vid vilken - alla använda material - värdet på alla de | |
|
7601 |
Obearbetat aluminium |
Tillverkning genom | |
|
7602 |
Avfall och skrot av |
Tillverkning vid vilket allt | |
197
|
HS-nr (1) |
varuslag (2) |
----------------------------Prop. Bilaga Bearbetning eller förädling av icke-ursprungsvaror | |
|
(3) elle |
r (4) | ||
|
ur 7616 |
varor av aluminium av |
Tillverkning vid vilken - alla använda material - värdet på alla de | |
|
ur kapitel 78 |
Blv och varor av bly, |
Tillverkning vid vilken - alla använda material - värdet på alla de | |
|
7801 |
Blv i obearbetad form: | ||
|
- Raffinerat blv |
Tillverkning på grundval | ||
|
- Annat |
Tillverkning vid vilken | ||
|
7802 |
Avfall och skrot av bly |
Tillverkning vid vilket allt | |
198
|
HS-nr (1) |
varuslag (2) |
Bilaga Bearbetning eller förädling av icke-ursprungsvaror | |||
|
(3) eller |
(4) | ||||
|
ur kapitel 79 |
Zink och varor av zink, |
Tillverkning vid vilken - alla använda material - värdet på alla de | |||
|
7901 |
Zink i obearbetad form |
Tillverkning vid vilken | |||
|
7902 |
Avfall och skrot av zink |
Tillverkning vid vilket allt | |||
|
ur kapitel 80 |
Tenn och varor av tenn, |
Tillverkning vid vilken - alla använda material - värdet på alla de | |||
|
8001 |
Tenn i obearbetad form |
Tillverkning vid vilken | |||
|
8002 och 8007 |
Avfall och skrot av tenn; |
Tillverkning vid vilket allt | |||
|
kapitel 81 |
Andra oädla metaller; |
199 | |||
|
HS-nr (1) |
Varuslag (2) |
Prop. 1995/96:185 Bilaga Bearbetning eller förädling av icke-ursprungsvaror | ||
|
(3) eller |
(4) | |||
|
- Andra oädla metaller; |
Tillverkning vid vilken | |||
|
- Andra slag |
Tillverkning vid vilket allt | |||
|
ur kapitel 82 |
verktyg, redskap, knivar, |
Tillverkning vid vilket allt | ||
|
8206 |
Satser av handverktyg |
Tillverkning vid vilken | ||
|
8207 |
Utbytbara verktyg för |
Tillverkning vid vilken - alla använda material - värdet på alla de | ||
200
|
HS-nr (1) |
varuslag (2) |
Bilaga Bearbetning eller förädling av icke-ursprungsvaror | ||
|
(3) eller |
(4) | |||
|
8208 |
Knivar och skärstål för |
Tillverkning vid vilken - alla använda material - värdet på alla de | ||
|
ur 8211 |
Knivar med skärande |
Tillverkning vid vilken | ||
|
8214 |
Andra skär- och |
Tillverkning vid vilken | ||
|
8215 |
skedar, gafflar, slevar, |
Tillverkning vi vilken alla | ||
|
ur kapitel 83 |
Diverse varor av oädel |
Tillverkning vid vilket allt | ||
201
|
HS-nr (1) |
Varuslag (2) |
Érop. 1995/^6:18 5 Bilaga Bearbetning eller förädling av icke-ursprungsvaror | |
|
(3) elle |
r (4) | ||
|
ur 8306 |
statvetter och andra |
Tillverkning vid vilken | |
|
ur kapitel 84 |
Kärnreaktorer, |
Tillverkning - vid vilken allt använt - värdet på alla de |
Tillverkning vid vilken |
|
ur 8401 |
Delar till kärnreaktorer!1) |
Tillverkning vid vilken |
Tillverkning vid vilken |
|
8402 |
Ångpannor och andra |
Tillverkning - vid vilken allt använt - värdet på alla de |
Tillverkning vid vilken |
202
(') Regeln är tillämplig till och med den 31 december 1998.
|
HS-nr (1) |
varuslag (2) |
-----hnop. 1M5M85 Bilaga Bearbetning eller förädling av icke-ursprungsvaror (3) eller (4) | |
|
8403 och |
Värmepannor för |
Tillverkning vid vilken |
Tillverkning vid vilken |
|
8406 |
Ängturbiner |
Tillverkning vid vilken | |
|
8407 |
Förbränningskolvmotore |
Tillverkning vid vilken | |
|
8408 |
Förbränningskolvmotore |
Tillverkning vid vilken | |
|
8409 |
Delar som är lämpliga att |
Tillverkning vid vilken | |
|
8411 |
Turbojetmotorer, |
Tillverkning vid vilket - allt använt material - värdet på all använt |
Tillverkning vid vilken |
|
8412 |
Andra motorer |
Tillverkning vid vilken | |
203
|
HS-nr (1) |
varuslag (2) |
Prop. 1995/96:185 Bearbetning eller förädling av icke-ursprungsvaror | |
|
ur 8413 |
vätskepumpar, även |
Tillverkning - vid vilket allt använt - värdet på all använt |
Tillverkning vid vilken |
|
ur 8414 |
industrifläktar och |
Tillverkning - vid vilket allt använt - värdet på all använt |
Tillverkning vid vilken |
|
8415 |
Luftkonditionerings- |
Tillverkning vid vilken | |
|
8418 |
kylskåp, frysar och |
Tillverkning vid vilken - - värdet på alla de - vid vilken värdet på |
Tillverkning vid vilken |
204
|
HS-nr (1) |
Varuslag (2) |
Prop. 1995/96:185 Bearbetning eller förädling av icke-ursprungsvaror | |
|
ur 8419 |
Maskiner för trä-, |
Tillverkning - vid vilken värdet på - vid vilken, inom |
Tillverkning vid vilken |
|
8420 |
kalandrar och andra |
Tillverkning - vid vilken värdet på - vid vilken, inom |
Tillverkning vid vilken |
|
8423 |
vågar (med undantag av |
Tillverkning - vid vilken värdet på - värdet på allt använt |
Tillverkning vid vilken |
205
|
HS-nr (1) |
Varuslag (2) |
Prop. 1995/96:185 Bearbetning eller förädling av icke-ursprungsvaror | |
|
8430 |
Andra maskiner och |
Tillverkning - vid vilken värdet på - vid vilken, inom |
Tillverkning vid vilken |
|
ur 8431 |
Delar till vägvältar |
Tillverkning vid vilken | |
|
8439 |
Maskiner och apparater |
Tillverkning - vid vilken värdet på - vid vilken, inom |
Tillverkning vid vilken |
|
8441 |
Andra maskiner och |
Tillverkning - vid vilken värdet på - vid vilken, inom ovan- |
Tillverkning vid vilken 207 |
|
HS-nr (1) |
varuslag (2) |
Prop. 1995/96:185 Bilaga Bearbetning eller förädling av icke-ursprungsvaror | |
|
(3) elle |
(4) | ||
|
8425 till 8428 |
Maskiner och apparater |
Tillverkning - vid vilken värdet på - vid vilken, inom |
Tillverkning vid vilken |
|
8429 |
Självgående | ||
|
- vägvältar |
Tillverkning vid vilken | ||
|
- Andra |
Tillverkning - vid vilken värdet på - vid vilken, inom |
Tillverkning vid vilken | |
206
|
HS-nr (1) |
varuslag (2) |
" Prop. 1995/96:185 Bearbetning eller förädling av icke-ursprungsvaror | |||
|
(3) eller |
(4) | ||||
|
8444 till 8447 |
Maskiner enligt dessa |
Tillverkning vid vilken | |||
|
ur 8448 |
Hjälpmaskiner och |
Tillverkning vid vilken | |||
|
8452 |
Symaskiner, andra än | ||||
|
- Symaskiner (endast |
Tillverkning - vid vilken värdet på - vid vilken värdet på - vid vilken de använda | ||||
|
- Andra |
Tillverkning vid vilken | ||||
|
8456 till 8466 |
verktygsmaskiner och |
Tillverkning vid vilken |
208 | ||
|
HS-nr (1) |
Varuslag (2) |
Prop. 1995/96:185 Bilaga Bearbetning eller förädling av icke-ursprungsvaror | |
|
(3) elle |
r (4) | ||
|
8469 till 8472 |
Kontorsmaskiner (t.ex. |
Tillverkning vid vilken | |
|
8480 |
Formflaskor för |
Tillverkning vid vilken | |
|
8482 |
Kullager och rullager |
Tillverkning - vid vilken alla devända - vid vilken värdet på |
Tillverkning vid vilken |
|
8484 |
Packningar av metallplåt |
Tillverkning vid vilken | |
|
8485 |
Delar till maskiner och |
Tillverkning vid vilken | |
209
14 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 185
|
HS-nr (1) |
Varuslag (2) |
Bilaga Bearbetning eller förädling av icke-ursprungsvaror | |
|
ur kapitel 85 |
Elektriska maskiner och |
Tillverkning - alla de använda - vid vilken värdet på |
Tillverkning vid vilken |
210
|
HS-nr (1) |
varuslag (2) |
Bilaga Bearbetning eller förädling av icke-ursprungsvaror | |
|
(3) elle |
r (4) | ||
|
8501 |
Elektriska motorer och |
Tillverkning - vid vilken värdet på - vid vilken, inom |
Tillverkning vid vilken |
|
8502 |
Elektriska |
Tillverkning - vid vilken värdet på - vid vilken, inom |
Tillverkning vid vilken |
|
ur 8518 |
Mikrofoner och |
Tillverkning - vid vilken värdet på - vid vilken värdet på |
Tillverkning vid vilken |
|
8519 |
Skivspelare, elektriska | ||
211
Bilaga
HS-nr
(1)
8520
varuslag
(2)
- Elektriska
grammofoner
- Andra
Bandspelare och andra
apparater för
ljudinspelning, även
innehållande anordning
för ljudåtergivning
Bearbetning eller förädling av icke-ursprungsvaror
som ger status av ursprungsvara
(3) eller (4)
Tillverkning
- vid vilken värdet på
alla de använda
materialen inte
överstiger 40 % av
produktens pris fritt
fabrik, och
- vid vilken värdet på
alla de använda
materialen utan
ursprungsstatus inte
överstiger värdet på
de använda
materialen med
ursprungsstatus
Tillverkning
- vid vilken värdet på
alla de använda mate-
rialen inte överstiger
40 % av produktens
pris fritt fabrik, och
- vid vilken värdet på
alla de använda
materialen utan
ursprungsstatus inte
överstiger värdet på
de använda
materialen med
ursprungsstatus
Tillverkning
- vid vilken värdet på
alla de använda mate-
rialen inte överstiger
40 % av produktens
pris fritt fabrik, och
- vid vilken värdet på
alla de använda
materialen utan
ursprungsstatus som
inte överstiger värdet
på de använda
materialen med
ursprungsstatus
Tillverkning vid vilken
värdet på alla de
använda materialen inte
överstiger 25 % av
produktens pris fritt
fabrik
Tillverkning vid vilken
värdet på alla de
använda materialen inte
överstiger 30 % av
produktens pris fritt
fabrik
Tillverkning vid vilken
värdet på alla de
använda materialen inte
överstiger 30 % av
produktens pris fritt
fabrik
212
|
HS-nr (1) |
varuslag (2) |
Trop. 1995/96:185 Bilaga Bearbetning eller förädling av icke-ursprungsvaror | |
|
(3) elle |
r (4) | ||
|
8521 |
Apparater för inspelning |
Tillverkning - vid vilken värdet på - vid vilken värdet på |
Tillverkning vid vilken |
|
8522 |
Delar och tillbehör till |
Tillverkning vid vilken | |
|
8523 |
Beredda oinspelade |
Tillverkning vid vilken | |
|
8524 |
Grammofonskivor, | ||
|
- Matriser för |
Tillverkning vid vilken | ||
213
|
HS-nr (1) |
varuslag (2) |
Prop. Bilaga Bearbetning eller förädling av icke-ursprungsvaror | |
|
(3) elle |
r (4) | ||
|
- Andra |
Tillverkning - vid vilken värdet på - vid vilken, inom ovan- nr 8523 används |
Tillverkning vid vilken | |
|
8525 |
Apparater för sändning |
Tillverkning - vid vilken värdet på - vid vilken värdet på |
Tillverkning vid vilken |
|
8526 |
Radarapparater, |
Tillverkning - vid vilken värdet på - vid vilken värdet på |
Tillverkning vid vilken |
214
Prop. 1995/96:105
Bilaga
HS-nr
(1)
8527
varuslag
________________(2)_______________
Apparater för
mottagning av
radiotelefoni,
radiotelegrafi eller
rundradio, även med
inbyggd utrustning för
inspelning eller
återgivning av ljud eller
med inbyggt ur
Bearbetning eller förädling av icke-ursprungsvaror
som ger status av ursprungsvara
(3) eller (4)
Tillverkning
- vid vilken värdet på
alla de använda
materialen inte
överstiger 40 % av
produktens pris fritt
fabrik, och
- vid vilken värdet på
alla de använda icke-
ursprungsmaterialen
inte överstiger värdet
på de material med
ursprungsstatus som
används
Tillverkning vid vilken
värdet på alla de
använda materialen inte
överstiger 25 % av
produktens pris fritt
fabrik
Televisionsmottagare
(inbegripet
videomonitorer och
videoprojektorer), även
med inbyggd
rundradiomottagare,
inbyggd utrustning för
inspelning eller
återgivning av ljud eller
inbyggd utrustning för
inspelning eller
återgivning av
videosignaler
- Apparater för
inspelning eller
återgivning av
videoljud med inyggd
utrustning för
inspelning och
återgivning av
videosignaler
Tillverkning
- vid vilken värdet på
alla de använda mate-
rialen inte överstiger
40 % av produktens
pris fritt fabrik, och
- vid vilken värdet på
alla de använda icke-
ursprungsmaterialen
inte överstiger värdet
på de material med
ursprungsstatus som
används
Tillverkning vid vilken
värdet på alla de
använda materialen inte
överstiger 30 % av
produktens pris fritt
fabrik
- Andra
Tillverkning
- vid vilken värdet på
alla de använda mate-
rialen inte överstiger
40 % av produktens
pris fritt fabrik, och
- vid vilken värdet på
alla de använda icke-
ursprungsmaterialen
inte överstiger värdet
på de material med
ursprungsstatus som
används
Tillverkning vid vilken
värdet på alla de
använda materialen inte
överstiger 30 % av
produktens pris fritt
fabrik
215
|
HS-nr (1) |
varuslag (2) |
Bilaga Bearbetning eller förädling av icke-ursprungsvaror | |
|
8529 |
Delar som är lämpliga att | ||
|
- lämpliga att användas |
Tillverkning vid vilken | ||
|
- Andra |
Tillverkning - vid vilken värdet på - vid vilken värdet på |
Tillverkning vid vilken | |
|
8535 OCh 8536 |
Elektriska apparater och |
Tillverkning - vid vilken värdet på - vid vilken, inom |
Tillverkning vid vilken |
216
|
HS-nr (1) |
Varuslag (2) |
Prop. 1995/96:185 Bilaga Bearbetning eller förädling av icke-ursprungsvaror | |
|
(3) elle |
r (4) | ||
|
8537 |
Tavlor, paneler, hyllor, |
Tillverkning vid vilken - värdet på alla de - vid vilken, inom |
Tillverkning vid vilken |
|
ur 8541 |
Dioder, transistorer och |
Tillverkning vid vilken - alla använda material - värdet på alla de |
Tillverkning vid vilken |
|
8542 |
Elektroniska integrerade |
Tillverkning - vid vilken värdet på - vid vilken, inom |
Tillverkning vid vilken |
217
Bilaga
HS-nr
(1)
8544
varuslag
_________________(2)_______________
isolerad (inbegripet
lackerad eller
anodoxiderad) tråd och
kabel (även koaxlalkabel)
och andra isolerade
elektriska ledare, även
försedda med
kopplingsanordningar;
optiska fiberkablar, I
vilka varje enstaka fiber
är försedd med eget
hölje, även i förening
med elektriska ledare
eller försedda med
kopplingsanordningar
Bearbetning eller förädling av icke-ursprungsvaror
som ger status av ursprungsvara
_________________(5)__________eller____________(4)________________
Tillverkning vid vilken
värdet på alla de
använda materialen inte
överstiger 40 % av
produktens pris fritt
fabrik
Kolelektroder,
kolborstar, lampkol, kol
för galvaniska element
och andra artiklar av
grafit eller annat kol,
även i förening med
metall, av sådana slag
som används för
elektriskt ändamål
Tillverkning vid vilken
värdet på alla de
använda materialen inte
överstiger 40 % av
produktens pris fritt
fabrik
8546
Elektriska isolatorer,
oavsett materialet
Tillverkning vid vilken
värdet på alla de
använda materialen inte
överstiger 40 % av
produktens pris fritt
fabrik
8547
isolerdetaljer (med
undantag av isolatorer
enligt nr 8546) för
elektriska maskiner eller
apparater eller för annat
elektriskt ändamål,
utgörande detaljer helt
av isolermaterial
bortsett från mindre
metalldelar (t.ex.
gängade hvslor) som
ingjutits eller inpressats i
massan i samband med
tillverknignen och som
är avsedda uteslutande
för sammanfogning;
elektriska isolerrör samt
förbidningsdetaljertill
sådana, av oädel metall,
invändigt belagda med
isolermaterial
Tillverkning vid vilken
värdet på alla de
använda materialen inte
överstiger 40 % av
produktens pris fritt
fabrik
218
|
HS-nr (1) |
Varuslag (2) |
Prop. 1^4:185 Bearbetning eller förädling av icke-ursprungsvaror | |
|
8548 |
Elektriska delar till |
Tillverkning vid vilken | |
|
8601 till 8607 |
Delar till lok eller annan |
Tillverkning vid vilken | |
|
8608 |
Stationär järnvägs- och |
Tillverkning vid vilken - allt använt material - värdet på alla de |
Tillverkning vid vilken |
|
8609 |
codsbehållare (containrar), inbegripet |
Tillverkning vid vilken | |
|
ur kapitel 87 |
Fordon, andra än |
Tillverkning vid vilken | |
|
8709 |
Truckar, inte försedda |
Tillverkning vid vilken - alla använda material - värdet på alla |
Tillverkning vid vilken 219 |
|
Prop. 1995/96:185 Bilaga | |||
|
HS-nr (1) |
varuslag (2) |
Bearbetning eller förädling av icke-ursprungsvaror | |
|
8710 |
Stridsvagnar och andra |
Tillverkning vid vilken - alla använda material - värdet på alla |
Tillverkning vid vilken |
|
8711 |
Motorcyklar (inbegripet | ||
|
- Med förbrännings- | |||
|
- Av högst 50 cm3 |
Tillverkning - vid vilken värdet på - vid vilken värdet på |
Tillverkning vid vilken | |
|
- Av mer än 50 cm3 |
Tillverkning - vid vilken värdet på - vid vilken värdet på |
Tillverkning vid vilken | |
220
|
HS-nr (1) |
varuslag (2) |
Prop. 1995/96:1 Bearbetning eller förädling av icke-ursprungsvaror | |
|
- Andra |
Tillverkning - vid vilken värdet på - vid vilken värdet på |
Tillverkning vid vilken | |
|
ur 8712 |
Tvåhjuliga cyklar utan |
Tillverkning på grundval |
Tillverkning vid vilken |
|
8715 |
Barnvagnar och delar till |
Tillverkning vid vilken - alla använda material - värdet på alla |
Tillverkning vid vilken |
|
8716 |
Släpfordon och |
Tillverkning vid vilken - alla använda material - värdet på alla |
Tillverkning vid vilken |
|
ur kapitel 88 |
Luftfartyg och |
Tillverkning vid vilken |
Tillverkning vid vilken |
|
ur 8804 |
Rotochute |
Tillverkning på grundval |
Tillverkning vid vilken |
221
|
HS-nr (1) |
varuslag (2) |
Bilaga Bearbetning eller förädling av icke-ursprungsvaror | |
|
8805 |
Startanordningar för inbromsningsanordninga |
Tillverkning vid vilken |
Tillverkning vid vilken |
|
kapitel 89 |
Fartyg samt annan |
Tillverkning vid vilken |
Tillverkning vid vilken |
|
ur kapitel 90 |
optiska instrument och |
Tillverkning vid vilken - alla använda material - värdet på alla |
Tillverkning vid vilken |
|
9001 |
Optiska fibrer och |
Tillverkning vid vilken | |
222
|
HS-nr (1) |
varuslag (2) |
Bearbetning eller förädlin |
Prop. 1995/96:185 Bilaga g av icke-ursprungsvaror |
|
9002 |
Linser, prismor, speglar |
Tillverkning vid vilken | |
|
9004 |
Glasögon o.d., avsedda |
Tillverkning vid vilken | |
|
ur 9005 |
kikare (monokulära och |
Tillverkning - vid vilken alla använda - vid vilken värdet på - vid vilken värdet på |
Tillverkning vid vilken |
|
ur 9006 |
stillbildskameror; |
Tillverkning - vid vilken alla använda - vid vilken värdet på - vid vilken värdet på |
Tillverkning vid vilken |
|
223 |
|
HS-nr (1) |
varuslag (2) |
Prop. 1995/96:185 Bearbetning eller förädling av icke-ursprungsvaror | |
|
9007 |
Kinokameror och |
Tillverkning - vid vilken alla använda - vid vilken värdet på - vid vilken värdet på |
Tillverkning vid vilken |
|
9011 |
optiska mikroskop, |
Tillverkning - vid vilken alla använda - vid vilken värdet på - vid vilken värdet på |
Tillverkning vid vilken |
|
ur 9014 |
Andra instrument och |
Tillverkning vid vilken | |
|
9015 |
Instrument och fotog rammetrisk |
Tillverkning vid vilken | |
224
|
HS-nr (1) |
varuslag (2) |
Bilaga Bearbetning eller förädling av icke-ursprungsvaror | |
|
(3) elle |
r (4) | ||
|
9016 |
vågar känsliga för 0,05 g |
Tillverkning vid vilken | |
|
9017 |
Ritinstrument, |
Tillverkning vid vilken | |
|
9018 |
instrument och | ||
|
- Tandläkarstolar med |
Tillverkning på grundval |
Tillverkning vid vilken | |
|
- Andra |
Tillverkning - vid vilken alla använda - vid vilken värdet på |
Tillverkning vid vilken | |
225
15 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 185
|
HS-nr (1) |
varuslag (2) |
Prop. 1995/96:185 Bilaga Bearbetning eller förädling av icke-ursprungsvaror | |
|
9019 |
Apparater för |
Tillverkning |
Tillverkning vid vilken |
|
mekanoterapi; |
- vid vilken alla använda |
värdet på alla de | |
|
massageapparater; |
material klassificeras |
använda materialen inte | |
|
apparater för |
enligt ett annat |
överstiger 25 % av | |
|
psykotekniska |
nummer än |
produktens pris fritt | |
|
undersökningar; |
produktens nummer |
fabrik | |
|
9020 |
Andra andningsapparter, |
Tillverkning |
Tillverkning vid vilken |
|
inbgripet gasmasker |
- vid vilken alla använda |
värdet på alla de | |
|
men inte sådana enkla |
material klassificeras |
använda materialen inte | |
|
skyddsmasker som |
enligt ett annat |
överstiger 25 % av | |
|
varken har mekaniska |
nummer än |
produktens pris fritt | |
|
delar eller utbytbart |
produktens nummer |
fabrik | |
|
9024 |
Maskiner och apparater |
Tillverkning vid vilken | |
|
9025 |
Areometrar och liknande |
Tillverkning vid vilken | |
|
9026 |
instrument och |
Tillverkning vid vilken |
226 |
|
HS-nr (1) |
Varuslag (2) |
--------------------------Prop. 1995/96:185 Bilaga Bearbetning eller förädling av icke-ursprungsvaror | |
|
(3) elle |
r (4) | ||
|
9027 |
instrument och |
Tillverkning vid vilken | |
|
9028 |
Förbruknings- och | ||
|
- Delar och tillbehör |
Tillverkning vid vilken | ||
|
- Andra |
Tillverkning - vid vilken värdet på - vid vilken värdet på |
Tillverkning vid vilken | |
|
9029 |
varvräknare, |
Tillverkning vid vilken |
227 |
|
HS-nr (1) |
varuslag (2) |
Prop. 1995/96:185 Bearbetning eller förädling av icke-ursprungsvaror | |
|
9030 |
Oscilloskop, |
Tillverkning vid vilken | |
|
9031 |
instrument, apparater |
Tillverkning vid vilken | |
|
9032 |
instrument och |
Tillverkning vid vilken | |
|
9033 |
Delar och tillbehör (inte |
Tillverkning vid vilken | |
|
ur kapitel 91 |
ur och delar till ur; med |
Tillverkning vid vilken | |
|
9105 |
Andra ur |
Tillverkning - vid vilken värdet på - vid vilken värdet på |
Tillverkning vid vilken |
228
|
HS-nr (1) |
Varuslag (2) |
Bilaga Bearbetning eller förädling av icke-ursprungsvaror | |
|
9109 |
Andra urverk, kompletta |
Tillverkning - vid vilken värdet på - vid vilken värdet på |
Tillverkning vid vilken |
|
9110 |
Kompletta urverk, inte |
Tillverkning - vid vilken värdet på - vid vilken, inom |
Tillverkning vid vilken |
|
9111 |
Boetter till ur samt delar |
Tillverkning - vid vilken använda - vid vilken värdet på |
Tillverkning vid vilken |
|
9112 |
Urfoder och andra |
Tillverkning - vid vilken använda - vid vilken värdet på |
Tillverkning vid vilken |
|
9113 |
urarmband och delar till |
229 | |
|
HS-nr (1) |
varuslag (2) |
Prop. 1995/96:185 Bearbetning eller förädling av icke-ursprungsvaror | ||
|
(3) eller |
(4) | |||
|
- Av oädel metall, även |
Tillverkning vid vilken | |||
|
- Andra |
Tillverkning vid vilken | |||
|
kapitel 92 |
Musikinstrument; delar |
Tillverkning vid vilken | ||
|
kapitel 93 |
vapen och ammunition; |
Tillverkning vid vilken | ||
|
ur kapitel 94 |
Möbler; sängkläder, |
Tillverkning vid vilken | ||
230
|
HS-nr (1) |
Varuslag (2) |
Prop. 1995/96:185 Bilaga Bearbetning eller förädling av icke-ursprungsvaror | ||
|
(3) eller |
(4) | |||
|
ur 9401 ur 9403 |
Möbler av oädel metall, |
Tillverkning vid vilken | ||
|
eller | ||||
|
Tillverkning på grundval | ||||
|
- tygets värde inte - alla de andra använda | ||||
|
9405 |
Belysningsarmatur och |
Tillverkning vid vilken | ||
|
9406 |
Monterade eller |
Tillverkning vid vilken | ||
|
ur kapitel 95 |
Leksaker, spel och |
Tillverkning vid vilken | ||
231
|
HS-nr (1) |
varuslag (2) |
Prop. 1995/96:185 Bilaga Bearbetning eller förädling av icke-ursprungsvaror | |
|
(3) elle |
r (4) | ||
|
9503 |
Andra leksaker; |
Tillverkning vid vilken - alla material som - värdet på alla de | |
|
ur 9506 |
Redskap och annan |
Tillverkning vid vilken | |
|
ur kapitel 96 |
Diverse material med |
Tillverkning vid vilken | |
|
ur 9601 ur 9602 |
varor av animaliska, |
Tillverkning på grundval | |
|
ur 9603 |
Kvastar, viskor, borstar |
Tillverkning vid vilken | |
232
|
HS-nr (1) |
varuslag (2) |
--------------------------Prop. 1995/96:185 Bilaga Bearbetning eller förädling av icke-ursprungsvaror | |
|
(3) elle |
r (4) | ||
|
9605 |
Reseetuier med artiklar |
varje artikel i etuiet | |
|
9606 |
Knappar samt |
Tillverkning vid vilken - alla material som - värdet på alla de | |
|
9612 |
Färgband för |
Tillverkning vid vilken - alla material som - värdet på alla de | |
|
ur 9613 |
Cigarettändare med |
Tillverkning vid vilken | |
|
ur 9614 |
Rökpipor eller |
Tillverkning på grundval | |
|
kapitel 97 |
Konstföremål, |
Alla material som | |
233
BILAGA III
Prop. 1995/96:185
Bilaga
VARUCERTIFIKAT EUR.l
1. Varucertifikat EUR.l skall upprättas på en blankett motsvarande
förlagan i denna bilaga. Blanketten skall tryckas på ett eller flera av de
språk som avtalet är avfattat på. Varucertifikatet skall fyllas i på ett av
dessa språk och i överensstämmelse med bestämmelserna i den interna
lagstiftningen i den stat eller på det territorium från vilket export sker.
Om det fylls i för hand skall detta göras med bläck och versaler.
2. Certifikatets format skall vara 210 x 297 mm, med en tillåten avvikelse
på längden på minus 5 mm eller plus 8 mm. Det papper som används
skall vara vitt, lämpligt att skriva på, fritt från mekanisk pappersmassa
och väga minst 25 g/m2. Det skall vara försett med guillocherad botten
i grön färg för att göra en förfalskning på mekanisk eller kemisk väg
uppenbar för ögat.
3. De behöriga myndigheterna i gemenskapens medlemsstater och i Israel
far förbehålla sig rätten att själva trycka certifikat eller låta trycka
sådana i ett godkänt tryckeri. I det senare fallet skall varje blankett
förses med en uppgift om godkännandet. Varje blankett skall vara
försedd med en uppgift om tryckeriets namn och adress eller med
tecken som möjliggör identifiering av tryckeriet. För särskiljande av
certifikaten skall varje certifikat dessutom genom tryck eller på annat
sätt förses med ett serienummer.
234
Prop. 1995/96:185
Bilaga
VARUCERTIFIKAT
|
1. Exportör (namn, fullständig adress, land) |
EUR.1 Nr A ooo.ooo | |
|
Se anvisningar på omstående sida innan blanketten ifylles | ||
|
2. Certifikat för användning i den förmånsberättigade och (ange berörda länder, grupper av länder eller områden) | ||
|
3. Mottagare (namn, fullständig adress, land) (uppgiften ej | ||
|
4. Land, grupp av länder |
5. Mottagande land, grupp | |
|
6. Upplysningar om transporten (uppgiften ej obligatorisk) |
7. Anmärkningar | |
235
Prop. 1995/96:185
Bilaga
|
8. Posrtionsnummer; kollis märke och nummer, antal och slagf); varuslag |
9. Bruttovikt (kg) |
10. Fakturor (upp- | ||
|
11. TULLMYNDIGHETENS INTYG Deklarationen granskad utan anmärkning Exporthandling(2) Blankett................. nr........ Tullanstalt.......................... Utfärdande land eller område Datum ............................ (Namnteckning} |
Stämpel |
12. EXPORTÖRENS DEKI Undertecknad försäkr Ort och datum .... (Namnteck |
-ARATION ar härmed att ovan er villkoren för e ning} | |
(’) För oemballerade varor anges alltefter omständigheterna antalet artiklar eller "i bulk".
(2) Ifylles endast i de fall då det exporterande landets eller territoriets bestämmelser så erfordrar.
236
13. Begäran om kontroll, till
14. Resultat av kontrollen
Anhållan om kontroll av riktigheten av detta certifikat
(Ort och datum)
Stämpel
Prop. 1995/96:185
Bilaga
Vid den undersökning som verkställts har befunnits att detta
certifikat!*)
utfärdats av angivet tullkontor och att de uppgifter som
det innehåller är riktiga.
ej uppfyller de fastställda villkoren på riktighet (se
bifogade anmärkningar).
(Ort och datum)
Stämpel
(Namnteckning)
(Namnteckning)
(’) Sätt kryss i tillämplig ruta
ANVISNINGAR
1. Certifikatet får inte innehålla raderingar eller överskrivningar. Ändringar som utförs skall göras genom överstrykning av
de felaktiga uppgifterna, i förekommande fall med angivande av de riktiga uppgifterna. Varje sådan ändring skall signeras
av den som upprättat certifikatet och bestyrkas av tullmyndigheten i det utfärdande landet eller området.
2. Mellanrum får inte lämnas mellan varuposterna på certifikatet och varje varupost skall föregås av ett positionsnummer.
Omedelbart under sista textraden skall en horisontell linje dragas. Outnyttjat utrymme skall spärras på sådant sätt att
ytterligare tillägg ej kan göras.
3. Varorna anges enligt handelsbruk och tillräckligt noggrant för att möjliggöra identifiering.
237
Prop. 1995/96:185
Bilaga
ANSÖKAN OM VARUCERTIFIKAT
|
1. Exportör (namn, fullständig adress, land) |
EUR.l Nr A ooo.ooo | |
|
Se anvisningar på omstående sida innan blanketten ifylles | ||
|
2. Certifikat för användning i den förmånsberättigade och (ange berörda länder, grupper av länder eller områden) | ||
|
3. Mottagare (namn, fullständig adress, land) (uppgiften ej | ||
|
4. Land, grupp av länder |
5. Mottagande land, grupp | |
|
6. Upplysningar om transporten (uppgiften ej obligatorisk) |
7. Anmärkningar | |
238
Prop. 1995/96:185
Bilaga
|
8. Positionsnummer; kollis märke och nummer, antal och slagt1); varuslag |
9. Bruttovikt (kg) |
10. Fakturor (Uppgiften ej obligatorisk) |
239
’) För oemballerade varor anges alltefter omständigheterna antalet artiklar eller "i bulk".
EXPORTÖRENS DEKLARATION
Undertecknad, exportör av på omstående sida upptagna varor,
FÖRKLARAR att varorna uppfyller villkoren för erhållande av bifogade
certifikat
ANGER i det följande de omständigheter som gör att varorna
uppfyller ovannämnda villkor
FÖRETER följande handlingar till stöd för deklarationen('):
ÄR BEREDD att på begäran av vederbörande myndighet förete den
bevisning som den finner nödvändig för att utfärda
bifogade certifikat, och godtar, om så erfordras, varje
kontroll från myndigheten av bokföringen och
omständigheterna kring tillverkningen av varorna.
ANSÖKER OM
utfärdande av bifogade certifikat för varorna.
(Ort och datum)
(Namnteckning)
(’) Exempelvis importdokument, varucertifikat, tillverkardeklarationer etc. som är hänförliga till de
produkter som används för tillverkningen eller till de varor som reexporteras i samma skick.
Prop. 1995/96:185
Bilaga
240
BILAGA IV
Prop. 1995/96:185
Bilaga
Fakturadeklaration enligt artikel 22(4)
Som exportör av de varor som omfattas av denna handling, försäkrar jag
att varorna, om inte annat anges, uppfyller de villkor som fastställts för
erhållande av ursprungsstatus i den förmånsberättigade handeln med
Europeiska gemenskapen/Israel(')
och att varornas ursprungsland är
Europeiska gemenskapen/lsrael(’)
(ort och datum)
(underskrift)
(namnförtydligande)
) Stryk i tillämpliga fall.
16 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 185
241
GEMENSAMMA FÖRKLARINGAR
GEMENSAM FÖRKLARING OM ARTIKEL 2
Parterna bekräftar återigen den vikt som de faster vid respekten for de
mänskliga rättigheterna på sätt som fastslås i FN-stadgan, inbegripet
kampen mot främlingsrädsla, antisemitism och rasism.
GEMENSAM FÖRKLARING OM ARTIKEL 5
Parterna kan komma överens om att expertmöten i särskilda frågor bör
äga rum.
GEMENSAM FÖRKLARING OM ARTIKEL 6.2
Om den nomenklatur som används for klassificering av
jordbruksprodukter eller förädlade jordbruksprodukter som inte ingår i
bilaga II ändras, är parterna överens om att samråda för att komma
överens om de anpassningar som kan bli nödvändiga för att behålla
befintliga koncessioner.
GEMENSAM FÖRKLARING OM ARTIKEL 9.2
För att det förfarande med anmälan i förväg som anges i artikel 9.2 i
avtalet skall fungera smidigt skall Israel inom en rimlig tidsperiod fore
införandet till kommissionen informellt och konfidentiellt överlämna
underlaget for beräkningen av den jordbruksrelaterade del som skall
tillämpas. Kommissionen skall underrätta Israel om sin bedömning inom
en tidsperiod av 10 arbetsdagar.
GEMENSAM FÖRKLARING OM ARTIKEL 39 OCH BILAGA VII
Med avseende på detta avtal är parterna ense om att immateriell,
industriell och kommersiell äganderätt särskilt omfattar upphovsrätt,
inbegripet upphovsrätt till dataprogram, och närliggande rättigheter,
patent, industriell formgivning, geografiska beteckningar, inbegripet
ursprungsbeteckningar, varumärken och servicemärken, kretsmönster i
halvledarprodukter liksom skydd mot illojal konkurrens i enlighet med
artikel 10 bis i Pariskonventionen om skydd av den industriella
äganderätten (Stockholmsakten, 1967) och skydd av förtrolig
Prop. 1995/96:185
Bilaga
242
information om ”know-how”.
I översättningen av avtalet till hebreiska skall uttrycket ” immateriell,
industriell och kommersiell äganderätt” översättas till det hebreiska
begrepp som motsvarar ”immateriell äganderätt”.
GEMENSAM FÖRKLARING OM AVDELNING VI
Parterna ansvarar var for sig for de ekonomiska kostnaderna for sitt
deltagande i de åtgärder som vidtas i samband med det ekonomiska
samarbetet. Beslut härom fattas från fall till fall.
GEMENSAM FÖRKLARING OM ARTIKEL 44
Parterna bekräftar återigen sina åtaganden när det gäller fredsprocessen i
Mellanöstern och sin övertygelse om att freden bör befästas genom
regionalt samarbete. Gemenskapen är beredd att stödja gemensamma
utvecklingsprojekt som föreslås av Israel och dess grannar, om inte annat
följer av gemenskapens tekniska och budgetära förfaranden.
GEMENSAM FÖRKLARING OM DECENTRALISERAT
SAMARBETE
Parterna bekräftar återigen den vikt som de fäster vid de decentraliserade
samarbetsprogrammen som ett sätt att uppmuntra erfarenhetsutbyte och
överföring av kunskaper i Medelhavsområdet och mellan Europeiska
gemenskapen och de länder som den samarbetar med i
Medelhavsområdet.
GEMENSAM FÖRKLARING OM ARTIKEL 68
Associeringsrådets arbetsordning gör det möjligt att fatta beslut genom ett
skriftligt förfarande.
GEMENSAM FÖRKLARING OM ARTIKEL 74
Parterna konstaterar att gemenskapnes Ekonomiska och sociala kommitté
i gemenskapen och det israeliska Ekonomiska och sociala rådet kan
fördjupa sina relationer genom en återkommande dialog och ett
återkommande samarbete.
Prop. 1995/96:185
Bilaga
243
|
GEMENSAM FÖRKLARING OM ARTIKEL 75 |
Prop. 1995/96:185 Bilaga |
När skiljeforfarandet tillämpas avser parterna att eftersträva att
associeringsrådet utser den tredje skiljemannen inom två månader efter det
att den andre skiljemannen utsetts.
244
GEMENSAM FÖRKLARING OM OFFENTLIG UPPHANDLING
Partema skall inleda formella förhandlingar inom en rad områden för att
göra sina marknader för statlig upphandling tillgängliga utöver vad man
ömsesidigt enats om i Avtalet om statlig upphandling som slutits inom
ramen för WTO, nedan kallat GPA. Dessa förhandlingar bör föras på ett
sådant sätt att en överenskommelse kan nås i slutet av 1995.
Partema är överens om att förhandlingarna skall omfatta bl.a. upphandling
av
- varor, arbeten och tjänster av enheter inom telekommunikations”- och
tätortstransportområdena (med undantag av bussar),
- tjänster som köps av enheter som omfattas av GPA för att utvidga
gemensamma åtaganden enligt bilaga IV i tillägg 1 till GPA.
Partema skall försöka undvika att införa ytterligare diskriminerande
åtgärder som snedvrider en öppen upphandling, särskilt nya
diskriminerande åtgärder, mot den andra partens leverantörer när det
gäller tung elektrisk och medicinsk utrustning utöver vad man redan
kommit överens om i GPA.
Partema skall regelbundet se över tillämpningen av sitt avtal om statlig
upphandling för att främja förhandlingar som syftar till att utvidga det
gemensamma området.
Partema avser vidare att aktivt stödja liberaliseringen av tjänstemarknaden
för telekommunikationer och delta i GATS multilaterala
förhandlingsgrupp om grundläggande telekommunikation.
GEMENSAM FÖRKLARING OM VETERINÄRA FRÅGOR
Partema skall eftersträva att tillämpa sina bestämmelser på
veterinärområdet på ett ”icke”-diskriminerande sätt och att inga nya
åtgärder införs som kan störa handeln på ett otillbörligt sätt.
GEMENSAM FÖRKLARING OM PROTOKOLL 4
Gemenskapen och Israel är överens om att bearbetning eller förädling som
utförs utanför partema skall genomföras med hjälp av passiv förädling
eller ett liknande system.
Prop. 1995/96:185
Bilaga
245
GEMENSAM FÖRKLARING OM
GENOMFÖRANDE I FÖRVÄG
Partema ger uttryck för sin avsikt att påskynda genomförandet av avtalets
bestämmelser rörande handel och tullsamarbete med hjälp av ett
interimsavtal som om möjligt skall träda i i kraft den 1 januari 1996.
Prop. 1995/96:185
Bilaga
SKRIFTVÄXLING
MELLAN GEMENSKAPEN OCH ISRAEL
OM OLÖSTA BILATERALA FRÅGOR
A. Skrift från gemenskapen
Gemenskapen och Israel konstaterar att enighet nåtts om genomförande
av en godtagbar lösning på alla fortfarande olösta bilaterala frågor såvitt
avser tillämpningen av 1975 års samarbetsavtal.
Jag vore tacksam om Ni ville bekräfta att Er regering är införstådd med
innehållet i denna skrift.
Med utmärkt högaktning
För Europeiska unionens råd
B. Skrift från Israel
Jag har äran bekräfta mottagandet av Er idag daterade skrift av följande
lydelse:
”Gemenskapen och Israel konstaterar att enighet nåtts om
genomförande av en godtagbar lösning på alla fortfarande olösta bilaterala
frågor såvitt avser tillämpningen av 1975 års samarbetsavtal.
Jag vore tacksam om Ni ville bekräfta att Er regering är införstådd
med innehållet i denna skrift.”
Jag har äran bekräfta att min regering är införstådd med innehållet i denna
skrift.
Med utmärkt högaktning
För Israels regering
246
Prop. 1995/96:185
Bilaga
SKRIFTVÄXLING
MELLAN GEMENSKAPEN OCH ISRAEL
RÖRANDE PROTOKOLL 1
OM IMPORT TILL GEMENSKAPEN AV
SNITTBLOMMOR OCH BLOMKNOPPAR
ENLIGT NR 0603 10
I GEMENSAMMA TULLTAXAN
A. Skrift från gemenskapen
Gemenskapen och Israel har enats om följande:
Enligt protokoll 1 skall tullen vid import till gemenskapen av friska
snittblommor och blomknoppar enligt nr 0603 10 i Gemensamma
tulltaxan och med ursprung i Israel avskaffas för en kvot på 19 500 ton.
Israel åtar sig att uppfylla villkoren nedan vid import till gemenskapen
av rosor och nejlikor för vilka denna tull kan avskaffas:
- Nivån på priserna vid import till gemenskapen måste minst motsvara
85 % av gemenskapens prisnivå för samma produkter under samma
perioder.
- Den israeliska prisnivån skall fastställas genom att priserna på de
importerade produkterna noteras på gemenskapens representativa
importmarknader.
- Gemenskapens prisnivå skall baseras på de producentpriser som
noteras på de representativa marknaderna i de huvudsakliga
producentmedlemsstatema.
- Prisnivåerna skall noteras var fjortonde dag och vägas efter respektive
kvantitet. Detta skall gälla både gemenskapens priser och de israeliska
priserna.
247
- I fråga om både gemenskapens producentpriser och importprisema på Prop. 1995/96:185
de israeliska produkterna skall en skillnad göras mellan storblommiga Bilaga
och småblommiga rosor och storblommiga nejlikor och
elegancenejlikor.
- Om den israeliska prisnivån för något slag av produkt är lägre än
gemenskapens prisnivå skall förmånstullen tillfälligt upphävas.
Gemenskapen skall återinföra förmånstullen när en israelisk prisnivå
på 85 % eller mer av gemenskapens prisnivå noteras.
Israel åtar sig vidare att bibehålla den traditionella uppdelningen av
handeln mellan rosor och nejlikor.
Om gemenskapens marknad skulle störas genom en ändring av denna
uppdelning, förbehåller sig gemenskapen rätten att bestämma
proportionerna i enlighet med traditionella handelsmönster. I sådana fall
skulle ett utbyte av åsikter på lämpligt sätt kunna äga rum.
Jag vore tacksam om Ni ville bekräfta att Er regering är införstådd
med innehållet i denna skrift.
Med utmärkt högaktning
För Europeiska unionens råd
B. Skrift från Israel
Jag har äran bekräfta mottagandet av Er idag daterade skrift av följande
lydelse:
Gemenskapen och Israel har enats om följande:
Enligt protokoll 1 skall tullen vid import till gemenskapen av friska
snittblommor och blomknoppar enligt nr 0603 10 i Gemensamma
tulltaxan och med ursprung i Israel avskaffas för en kvot på 19 500 ton.
Israel åtar sig att uppfylla villkoren nedan vid import till gemenskapen
av rosor och nejlikor för vilka denna tull kan avskaffas:
- Nivån på priserna vid import till gemenskapen måste minst
motsvara 85 % av gemenskapens prisnivå för samma produkter
under samma perioder.
- Den israeliska prisnivån skall fastställas genom att priserna på de
importerade produkterna noteras på gemenskapens representativa
importmarknader.
248
- Gemenskapens prisnivå skall baseras på de producentpriser som
noteras på de representativa marknaderna i de huvudsakliga
producentmedlemsstatema.
- Prisnivåerna skall noteras var fjortonde dag och vägas efter
respektive kvantitet. Detta skall gälla både gemenskapens priser
och de israeliska priserna.
- I fråga om både gemenskapens producentpriser och importprisema
på de israeliska produkterna skall en skillnad göras mellan
storblommiga och småblommiga rosor och storblommiga nejlikor
och elegancenejlikor.
- Om den israeliska prisnivån for något slag av produkt är lägre än
gemenskapens prisnivå skall förmånstullen tillfälligt upphävas.
Gemenskapen skall återinföra förmånstullen när en israelisk
prisnivå på 85 % eller mer av gemenskapens prisnivå noteras.
Israel åtar sig vidare att bibehålla den traditionella uppdelningen av
handeln mellan rosor och nejlikor.
Om gemenskapens marknad skulle störas genom en ändring av denna
uppdelning, förbehåller sig gemenskapen rätten att bestämma
proportionerna i enlighet med traditionella handelsmönster. I sådana fall
skulle ett utbyte av åsikter på lämpligt sätt kunna äga rum.
Jag vore tacksam om Ni ville bekräfta att Er regering är införstådd
med innehållet i denna skrift.
Jag har äran bekräfta att min regering är införstådd med innehållet i denna
skrift.
Med utmärkt högaktning
För Israels regering
Prop. 1995/96:185
Bilaga
249
SKRIFTVÄXLING
MELLAN GEMENSKAPEN OCH ISRAEL
OM GENOMFÖRANDE AV
AVTALEN I URUGUAYRUNDAN
Prop. 1995/96:185
Bilaga
A. Skrift från gemenskapen
Det avtal som slutits mellan Europeiska gemenskapen och Israel
innehåller inga bestämmelser om den nya ordning som tillämpas på
apelsinimport till gemenskapen. Parterna kommer att fortsätta
förhandlingarna i denna fråga for att finna en lösning innan regleringsåret
1995-1996 börjar, dvs. den första december. Gemenskapen har i detta
sammanhang gått med på att Israel inte skall behandlas mindre gynnsamt
än de övriga Medelhavsländer som gemenskapen samarbetar med.
Om en överenskommelse inte har uppnåtts om införselpriset på
apelsiner senast den 1 december 1995 kommer gemenskapen att vidta alla
nödvändiga åtgärder för att garantera Israel ett införselpris som är
tillräckligt och godtagbart för båda parter. Detta kommer att möjliggöra
import av 200 000 ton apelsiner från Israel, en siffra som kommer att
innebära en minskning med 30 % i förhållande till den nuvarande
tullkvoten för apelsiner från Israel.
Gemenskapen kommer dessutom att vidta lämpliga åtgärder för att
tillåta import till gemenskapen av traditionella israeliska bearbetade
jordbruksprodukter som inte ingår i bilaga II men som omfattas av
koncessionerna i det nya avtalet.
På liknande sätt kommer Israel vid behov att vidta parallella åtgärder
för att säkerställa gemenskapens traditionella export av jordbruksprodukter
under säsongen 1995-1996.
Jag vore tacksam om Ni ville bekräfta att Er regering är införstådd
med innehållet i denna skrift.
Med utmärkt högaktning
För Europeiska unionens råd
250
B. Skrift från Israel
Jag har äran bekräfta mottagandet av Er skrivelse av dagens datum av
följande lydelse:
”Det avtal som slutits mellan Europeiska gemenskapen och Israel
innehåller inga bestämmelser om den nya ordning som tillämpas på
apelsinimport till gemenskapen. Parterna kommer att fortsätta
förhandlingarna i denna fråga för att finna en lösning innan regleringsåret
1995-1996 börjar, dvs. den första december. Gemenskapen har i detta
sammanhang gått med på att Israel inte skall behandlas mindre gynnsamt
än de övriga Medelhavsländer som gemenskapen samarbetar med.
Om en överenskommelse inte har uppnåtts om införselpriset på
apelsiner senast den 1 december 1995 kommer gemenskapen att vidta alla
nödvändiga åtgärder för att garantera Israel ett införselpris som är
tillräckligt och godtagbart för båda parter. Detta kommer att möjliggöra
import av 200 000 ton apelsiner från Israel, en siffra som kommer att
innebära en minskning med 30 % i förhållande till den nuvarande
tullkvoten för apelsiner från Israel.
Gemenskapen kommer dessutom att vidta lämpliga åtgärder för att
tillåta import till gemenskapen av traditionella israeliska bearbetade
jordbruksprodukter som inte ingår i bilaga II men som omfattas av
koncessionerna i det nya avtalet.
På liknande sätt kommer Israel vid behov att vidta parallella åtgärder
för att säkerställa gemenskapens traditionella export av jordbruksprodukter
under säsongen 1995-1996.
Jag vore tacksam om Ni ville bekräfta att Er regering är införstådd
med innehållet i denna skrift.”
Jag har äran bekräfta att min regering är införstådd med innehållet i denna
skrift.
Med utmärkt högaktning
För Israels regering
Prop. 1995/96:185
Bilaga
251
FÖRKLARING AV EUROPEISKA GEMENSKAPEN
Prop. 1995/96:185
Bilaga
FÖRKLARING AV EUROPEISKA GEMENSKAPEN OM
URSPRUNGSKUMULATION (ARTIKEL 28)
Om och när Israel och en eller flera Medelhavsländer i linje med den
politiska utvecklingen sluter frihandelsavtal, är Europeiska gemenskapen
beredd att tillämpa ursprungskumulation i sin handel med dessa länder.
FÖRKLARING AV EUROPEISKA GEMENSKAPEN OM
ANPASSNING AV REGLERNA OM URSPRUNG (ARTIKEL 28)
Inom ramen för den pågående harmoniseringen av de regler om ursprung
som gäller mellan gemenskapen och andra tredje länder, kan gemenskapen
komma att till associeringsrådet överlämna de senare ändringar av
protokoll 4 som kan bli nödvändiga.
FÖRKLARING AV EUROPEISKA GEMENSKAPEN
OM ARTIKEL 36
Gemenskapen förklarar att den, tills associeringsrådet antagit de
genomförandebestämmelser om lojal konkurrens som avses i artikel 36.2,
vid tolkningen av artikel 36.1 kommer att bedöma alla förfaranden som
strider mot den artikeln på grundval av de kriterier som följer av
bestämmelserna i artiklarna 85, 86 och 92 i Fördraget om upprättandet av
Europeiska gemenskapen och, när det gäller produkter som omfattas av
Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen av
bestämmelserna i artiklarna 65 och 66 i det fördraget samt gemenskapens
bestämmelser om statligt stöd, inbegripet sekundärlagstiftningen.
När det gäller de jordbruksprodukter som avses i avdelning II kapitel
3 kommer gemenskapen att bedöma alla förfaranden som strider mot
artikel 36.1 i enligt med de kriterier som gemenskapen fastställt på
grundval av artiklarna 42 och 43 i Fördraget om upprättandet av
Europeiska gemenskapen, särskilt de som fastställts i rådets förordning nr
26/62.
252
FÖRKLARING AV EUROPEISKA GEMENSKAPEN
OM EKONOMISKT SAMARBETE (AVDELNING VI)
Israel kommer att fortsätta att vara berättigad till bidrag från
gemenskapens budget för regionala samarbetsprogram i
Medelhavsområdet och andra relevanta övergripande budgetposter. Israel
kommer också att fortsätta att vara berättigad till de lån från EIB som
beviljas inom ramen för det övergripande stödet till Medelhavsområdet.
FÖRKLARING AV ISRAEL
FÖRKLARING AV ISRAEL OM ARTIKEL 65
Israel avser att i diskussionerna före associeringsrådets beslut enligt artikel
65.1 ta upp frågan om bestämmelser för att undvika dubbla bidrag till en
parts arbetstagare som är bosatta inom den andra partens territorium.
Prop. 1995/96:185
Bilaga
253
GEMENSAMMA FÖRKLARINGAR
Prop. 1995/96:185
Bilaga
GEMENSAM FÖRKLARING OM ARTIKEL 2
Parterna bekräftar återigen den vikt som de faster vid respekten för de
mänskliga rättigheterna på sätt som fastslås i FN-stadgan, inbegripet
kampen mot främlingsrädsla, antisemitism och rasism.
GEMENSAM FÖRKLARING OM ARTIKEL 5
Parterna kan komma överens om att expertmöten i särskilda frågor bör
äga rum.
GEMENSAM FÖRKLARING OM ARTIKEL 6.2
Om den nomenklatur som används för klassificering av
jordbruksprodukter eller förädlade jordbruksprodukter som inte ingår i
bilaga II ändras, är parterna överens om att samråda för att komma
överens om de anpassningar som kan bli nödvändiga för att behålla
befintliga koncessioner.
GEMENSAM FÖRKLARING OM ARTIKEL 9.2
För att det förfarande med anmälan i förväg som anges i artikel 9.2 i
avtalet skall fungera smidigt skall Israel inom en rimlig tidsperiod före
införandet till kommissionen informellt och konfidentiellt överlämna
underlaget för beräkningen av den jordbruksrelaterade del som skall
tillämpas. Kommissionen skall underrätta Israel om sin bedömning inom
en tidsperiod av 10 arbetsdagar.
GEMENSAM FÖRKLARING OM ARTIKEL 39
OCH BILAGA VII
Med avseende på detta avtal är parterna ense om att immateriell,
industriell och kommersiell äganderätt särskilt omfattar upphovsrätt,
inbegripet upphovsrätt till dataprogram, och närliggande rättigheter,
patent, industriell formgivning, geografiska beteckningar, inbegripet
ursprungsbeteckningar, varumärken och servicemärken, kretsmönster i
halvledarprodukter liksom skydd mot illojal konkurrens i enlighet med
254
artikel 10 bis i Pariskonventionen om skydd av den industriella
äganderätten (Stockholmsakten, 1967) och skydd av förtrolig information
om ”know-how”.
I översättningen av avtalet till hebreiska skall uttrycket ” immateriell,
industriell och kommersiell äganderätt” översättas till det hebreiska
begrepp som motsvarar ”immateriell äganderätt”.
Prop. 1995/96:185
Bilaga
255
GEMENSAM FÖRKLARING OM AVDELNING VI
Parterna ansvarar var för sig för de ekonomiska kostnaderna för sitt
deltagande i de åtgärder som vidtas i samband med det ekonomiska
samarbetet. Beslut härom fattas från fall till fall.
GEMENSAM FÖRKLARING OM ARTIKEL 44
Parterna bekräftar återigen sina åtaganden när det gäller fredsprocessen i
Mellanöstern och sin övertygelse om att freden bör befästas genom
regionalt samarbete. Gemenskapen är beredd att stödja gemensamma
utvecklingsprojekt som föreslås av Israel och dess grannar, om inte annat
följer av gemenskapens tekniska och budgetära förfaranden.
GEMENSAM FÖRKLARING OM DECENTRALISERAT
SAMARBETE
Parterna bekräftar återigen den vikt som de faster vid de decentraliserade
samarbetsprogrammen som ett sätt att uppmuntra erfarenhetsutbyte och
överföring av kunskaper i Medelhavsområdet och mellan Europeiska
gemenskapen och de länder som den samarbetar med i
Medelhavsområdet.
GEMENSAM FÖRKLARING OM ARTIKEL 68
Associeringsrådets arbetsordning gör det möjligt att fatta beslut genom ett
skriftligt förfarande.
GEMENSAM FÖRKLARING OM ARTIKEL 74
Parterna konstaterar att gemenskapnes Ekonomiska och sociala kommitté
i gemenskapen och det israeliska Ekonomiska och sociala rådet kan
fördjupa sina relationer genom en återkommande dialog och ett
återkommande samarbete.
GEMENSAM FÖRKLARING OM ARTIKEL 75
När skiljeförfarandet tillämpas avser parterna att eftersträva att
associeringsrådet utser den tredje skiljemannen inom två månader efter det
att den andre skiljemannen utsetts.
Prop. 1995/96:185
Bilaga
256
GEMENSAM FÖRKLARING OM OFFENTLIG
UPPHANDLING
Partema skall inleda formella förhandlingar inom en rad områden för att
göra sina marknader för statlig upphandling tillgängliga utöver vad man
ömsesidigt enats om i Avtalet om statlig upphandling som slutits inom
ramen för WTO, nedan kallat GPA. Dessa förhandlingar bör föras på ett
sådant sätt att en överenskommelse kan nås i slutet av 1995.
Partema är överens om att förhandlingarna skall omfatta bl.a. upphandling
av
- varor, arbeten och tjänster av enheter inom telekommunikations”- och
tätortstransportområdena (med undantag av bussar),
- tjänster som köps av enheter som omfattas av GPA för att utvidga
gemensamma åtaganden enligt bilaga IV i tillägg I till GPA.
Partema skall försöka undvika att införa ytterligare diskriminerande
åtgärder som snedvrider en öppen upphandling, särskilt nya
diskriminerande åtgärder, mot den andra partens leverantörer när det
gäller tung elektrisk och medicinsk utrustning utöver vad man redan
kommit överens om i GPA.
Partema skall regelbundet se över tillämpningen av sitt avtal om statlig
upphandling för att främja förhandlingar som syftar till att utvidga det
gemensamma området.
Partema avser vidare att aktivt stödja liberaliseringen av tjänstemarknaden
för telekommunikationer och delta i GATS multilaterala
förhandlingsgrupp om grundläggande telekommunikation.
GEMENSAM FÖRKLARING OM
VETERINÄRA FRÅGOR
Partema skall eftersträva att tillämpa sina bestämmelser på
veterinärområdet på ett icke-diskriminerande sätt och att inga nya åtgärder
införs som kan störa handeln på ett otillbörligt sätt.
Prop. 1995/96:185
Bilaga
257
17 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 185
GEMENSAM FÖRKLARING
OM PROTOKOLL 4
Gemenskapen och Israel är överens om att bearbetning eller förädling som
utförs utanför parterna skall genomföras med hjälp av passiv förädling
eller ett liknande system.
GEMENSAM FÖRKLARING OM
GENOMFÖRANDE I FÖRVÄG
Parterna ger uttryck för sin avsikt att påskynda genomförandet av avtalets
bestämmelser rörande handel och tullsamarbete med hjälp av ett
interimsavtal som om möjligt skall träda i i kraft den 1 januari 1996.
Prop. 1995/96:185
Bilaga
SKRIFTVÄXLING
MELLAN GEMENSKAPEN OCH ISRAEL
OM OLÖSTA BILATERALA FRÅGOR
A. Skrift från gemenskapen
Gemenskapen och Israel konstaterar att enighet nåtts om genomförande
av en godtagbar lösning på alla fortfarande olösta bilaterala frågor såvitt
avser tillämpningen av 1975 års samarbetsavtal.
Jag vore tacksam om Ni ville bekräfta att Er regering är införstådd med
innehållet i denna skrift.
Med utmärkt högaktning
För Europeiska unionens råd
B. Skrift från Israel
Jag har äran bekräfta mottagandet av Er idag daterade skrift av följande
lydelse:
”Gemenskapen och Israel konstaterar att enighet nåtts om
genomförande av en godtagbar lösning på alla fortfarande olösta bilaterala
frågor såvitt avser tillämpningen av 1975 års samarbetsavtal.
Jag vore tacksam om Ni ville bekräfta att Er regering är införstådd
med innehållet i denna skrift.”
258
Jag har äran bekräfta att min regering är införstådd med innehållet i denna
skrift.
Med utmärkt högaktning
För Israels regering
Prop. 1995/96:185
Bilaga
259
SKRIFTVÄXLING
MELLAN GEMENSKAPEN OCH ISRAEL
RÖRANDE PROTOKOLL 1
OM IMPORT TILL GEMENSKAPEN AV
SNITTBLOMMOR OCH BLOMKNOPPAR
ENLIGT NR 0603 10
I GEMENSAMMA TULLTAXAN
A. Skrift från gemenskapen
Gemenskapen och Israel har enats om följande:
Enligt protokoll 1 skall tullen vid import till gemenskapen av friska
snittblommor och blomknoppar enligt nr 0603 10 i Gemensamma
tulltaxan och med ursprung i Israel avskaffas för en kvot på 19 500 ton.
Israel åtar sig att uppfylla villkoren nedan vid import till gemenskapen
av rosor och nejlikor för vilka denna tull kan avskaffas:
- Nivån på priserna vid import till gemenskapen måste minst motsvara
85 % av gemenskapens prisnivå för samma produkter under samma
perioder.
- Den israeliska prisnivån skall fastställas genom att priserna på de
importerade produkterna noteras på gemenskapens representativa
importmarknader.
- Gemenskapens prisnivå skall baseras på de producentpriser som
noteras på de representativa marknaderna i de huvudsakliga
producentmedlemsstatema.
- Prisnivåerna skall noteras var fjortonde dag och vägas efter respektive
kvantitet. Detta skall gälla både gemenskapens priser och de israeliska
priserna.
- I fråga om både gemenskapens producentpriser och importprisema på
de israeliska produkterna skall en skillnad göras mellan storblommiga
och småblommiga rosor och storblommiga nejlikor och
elegancenejlikor.
- Om den israeliska prisnivån för något slag av produkt är lägre än
gemenskapens prisnivå skall förmånstullen tillfälligt upphävas.
Gemenskapen skall återinföra förmånstullen när en israelisk prisnivå
på 85 % eller mer av gemenskapens prisnivå noteras.
Israel åtar sig vidare att bibehålla den traditionella uppdelningen av
handeln mellan rosor och nejlikor.
Prop. 1995/96:185
Bilaga
260
Om gemenskapens marknad skulle störas genom en ändring av denna Prop. 1995/96:185
uppdelning, förbehåller sig gemenskapen rätten att bestämma Bilaga
proportionerna i enlighet med traditionella handelsmönster. I sådana fall
skulle ett utbyte av åsikter på lämpligt sätt kunna äga rum.
Jag vore tacksam om Ni ville bekräfta att Er regering är införstådd
med innehållet i denna skrift.
Med utmärkt högaktning
För Europeiska unionens råd
B. Skrift från Israel
Jag har äran bekräfta mottagandet av Er idag daterade skrift av följande
lydelse:
Gemenskapen och Israel har enats om följande:
Enligt protokoll 1 skall tullen vid import till gemenskapen av friska
snittblommor och blomknoppar enligt nr 0603 10 i Gemensamma
tulltaxan och med ursprung i Israel avskaffas for en kvot på 19 500 ton.
Israel åtar sig att uppfylla villkoren nedan vid import till gemenskapen
av rosor och nejlikor för vilka denna tull kan avskaffas:
- Nivån på priserna vid import till gemenskapen måste minst
motsvara 85 % av gemenskapens prisnivå för samma produkter
under samma perioder.
- Den israeliska prisnivån skall fastställas genom att priserna på de
importerade produkterna noteras på gemenskapens representativa
importmarknader.
- Gemenskapens prisnivå skall baseras på de producentpriser som
noteras på de representativa marknaderna i de huvudsakliga
producentmedlemsstatema.
- Prisnivåerna skall noteras var fjortonde dag och vägas efter
respektive kvantitet. Detta skall gälla både gemenskapens priser
och de israeliska priserna.
261
18 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 185
- I fråga om både gemenskapens producentpriser och importprisema
på de israeliska produkterna skall en skillnad göras mellan
storblommiga och småblommiga rosor och storblommiga nejlikor
och elegancenejlikor.
- Om den israeliska prisnivån för något slag av produkt är lägre än
gemenskapens prisnivå skall förmånstullen tillfälligt upphävas.
Gemenskapen skall återinföra förmånstullen när en israelisk
prisnivå på 85 % eller mer av gemenskapens prisnivå noteras.
Israel åtar sig vidare att bibehålla den traditionella uppdelningen
av handeln mellan rosor och nejlikor.
Om gemenskapens marknad skulle störas genom en ändring av denna
uppdelning, förbehåller sig gemenskapen rätten att bestämma
proportionerna i enlighet med traditionella handelsmönster. I sådana fall
skulle ett utbyte av åsikter på lämpligt sätt kunna äga rum.
Jag vore tacksam om Ni ville bekräfta att Er regering är införstådd
med innehållet i denna skrift.
Jag har äran bekräfta att min regering är införstådd med innehållet i denna
skrift.
Med utmärkt högaktning
För Israels regering
Prop. 1995/96:185
Bilaga
262
SKRIFTVÄXLING
MELLAN GEMENSKAPEN OCH ISRAEL
OM GENOMFÖRANDE AV
AVTALEN I URUGUAYRUNDAN
Prop. 1995/96:185
Bilaga
A. Skrift från gemenskapen
Det avtal som slutits mellan Europeiska gemenskapen och Israel
innehåller inga bestämmelser om den nya ordning som tillämpas på
apelsinimport till gemenskapen. Parterna kommer att fortsätta
förhandlingarna i denna fråga för att finna en lösning innan regleringsåret
1995-1996 börjar, dvs. den första december. Gemenskapen har i detta
sammanhang gått med på att Israel inte skall behandlas mindre gynnsamt
än de övriga Medelhavsländer som gemenskapen samarbetar med.
Om en överenskommelse inte har uppnåtts om införselpriset på
apelsiner senast den 1 december 1995 kommer gemenskapen att vidta alla
nödvändiga åtgärder för att garantera Israel ett införselpris som är
tillräckligt och godtagbart för båda parter. Detta kommer att möjliggöra
import av 200 000 ton apelsiner från Israel, en siffra som kommer att
innebära en minskning med 30 % i förhållande till den nuvarande
tullkvoten för apelsiner från Israel.
Gemenskapen kommer dessutom att vidta lämpliga åtgärder för att
tillåta import till gemenskapen av traditionella israeliska bearbetade
jordbruksprodukter som inte ingår i bilaga II men som omfattas av
koncessionerna i det nya avtalet.
På liknande sätt kommer Israel vid behov att vidta parallella åtgärder
för att säkerställa gemenskapens traditionella export av jordbruksprodukter
under säsongen 1995-1996.
lag vore tacksam om Ni ville bekräfta att Er regering är införstådd
med innehållet i denna skrift.
Med utmärkt högaktning
För Europeiska unionens råd
263
B. Skrift från Israel
Jag har äran bekräfta mottagandet av Er skrivelse av dagens datum av
följande lydelse:
”Det avtal som slutits mellan Europeiska gemenskapen och Israel
innehåller inga bestämmelser om den nya ordning som tillämpas på
apelsinimport till gemenskapen. Parterna kommer att fortsätta
förhandlingarna i denna fråga för att finna en lösning innan regleringsåret
1995-1996 börjar, dvs. den första december. Gemenskapen har i detta
sammanhang gått med på att Israel inte skall behandlas mindre gynnsamt
än de övriga Medelhavsländer som gemenskapen samarbetar med.
Om en överenskommelse inte har uppnåtts om införselpriset på
apelsiner senast den 1 december 1995 kommer gemenskapen att vidta alla
nödvändiga åtgärder för att garantera Israel ett införselpris som är
tillräckligt och godtagbart för båda parter. Detta kommer att möjliggöra
import av 200 000 ton apelsiner från Israel, en siffra som kommer att
innebära en minskning med 30 % i förhållande till den nuvarande
tullkvoten för apelsiner från Israel.
Gemenskapen kommer dessutom att vidta lämpliga åtgärder för att
tillåta import till gemenskapen av traditionella israeliska bearbetade
jordbruksprodukter som inte ingår i bilaga II men som omfattas av
koncessionerna i det nya avtalet.
På liknande sätt kommer Israel vid behov att vidta parallella åtgärder
för att säkerställa gemenskapens traditionella export av jordbruksprodukter
under säsongen 1995-1996.
Jag vore tacksam om Ni ville bekräfta att Er regering är införstådd
med innehållet i denna skrift.”
Jag har äran bekräfta att min regering är införstådd med innehållet i denna
skrift.
Med utmärkt högaktning
För Israels regering
Prop. 1995/96:185
Bilaga
264
FÖRKLARING AV
EUROPEISKA GEMENSKAPEN
Prop. 1995/96:185
Bilaga
FÖRKLARING AV EUROPEISKA GEMENSKAPEN OM
URSPRUNGSKUMULATION (ARTIKEL 28)
Om och när Israel och en eller flera Medelhavsländer i linje med den
politiska utvecklingen sluter frihandelsavtal, är Europeiska gemenskapen
beredd att tillämpa ursprungskumulation i sin handel med dessa länder.
FÖRKLARING AV EUROPEISKA GEMENSKAPEN OM
ANPASSNING AV REGLERNA OM URSPRUNG (ARTIKEL 28)
Inom ramen för den pågående harmoniseringen av de regler om ursprung
som gäller mellan gemenskapen och andra tredje länder, kan gemenskapen
komma att till associeringsrådet överlämna de senare ändringar av
protokoll 4 som kan bli nödvändiga.
FÖRKLARING AV EUROPEISKA
GEMENSKAPEN OM ARTIKEL 36
Gemenskapen förklarar att den, tills associeringsrådet antagit de
genomförandebestämmelser om lojal konkurrens som avses i artikel 36.2,
vid tolkningen av artikel 36.1 kommer att bedöma alla förfaranden som
strider mot den artikeln på grundval av de kriterier som följer av
bestämmelserna i artiklarna 85, 86 och 92 i Fördraget om upprättandet av
Europeiska gemenskapen och, när det gäller produkter som omfattas av
Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen av
bestämmelserna i artiklarna 65 och 66 i det fördraget samt gemenskapens
bestämmelser om statligt stöd, inbegripet sekundärlagstiftningen.
När det gäller de jordbruksprodukter som avses i avdelning II kapitel
3 kommer gemenskapen att bedöma alla förfaranden som strider mot
artikel 36.1 i enligt med de kriterier som gemenskapen fastställt på
grundval av artiklarna 42 och 43 i Fördraget om upprättandet av
Europeiska gemenskapen, särskilt de som fastställts i rådets förordning nr
26/62.
265
FÖRKLARING AV EUROPEISKA GEMENSKAPEN
OM EKONOMISKT SAMARBETE (AVDELNING VI)
Prop. 1995/96:185
Bilaga
Israel kommer att fortsätta att vara berättigad till bidrag från
gemenskapens budget för regionala samarbetsprogram i
Medelhavsområdet och andra relevanta övergripande budgetposter. Israel
kommer också att fortsätta att vara berättigad till de lån från EIB som
beviljas inom ramen för det övergripande stödet till Medelhavsområdet.
FÖRKLARING AV ISRAEL
FÖRKLARING AV ISRAEL OM ARTIKEL 65
Israel avser att i diskussionerna före associeringsrådets beslut enligt artikel
65.1 ta upp frågan om bestämmelser för att undvika dubbla bidrag till en
parts arbetstagare som är bosatta inom den andra partens territorium.
266
PROTOKOLL 5
Prop. 1995/96:185
Bilaga
OM ÖMSESIDIGT BISTÅND
MELLAN ADMINISTRATIVA MYNDIGHETER
I TULLFRÅGOR
Artikel 1
Definitioner
I detta protokoll avses med
a) tullagstiftning-, bestämmelser som antagits av parterna och som
reglerar import, export, varutransitering och placering av varor under
olika tullförfaranden, inbegripet åtgärder som innebär förbud,
restriktioner och kontroll,
b) tullar: alla tullar, skatter, taxor och andra avgifter som debiteras och
uppbärs inom parternas territorier vid tillämpning av tullagstiftning,
dock med undantag av taxor och avgifter som är begränsade till
belopp som motsvarar ungefarliga kostnader för tillhandahållna
tjänster,
c) ansökande myndighet: en behörig administrativ myndighet som av
den ena parten har utsetts för detta ändamål och som framställer en
begäran om bistånd i tullfrågor,
d) anmodad myndighet: en behörig administrativ myndighet som av
den ena parten har utsetts för detta ändamål och som mottar en
framställning om bistånd i tullfrågor,
e) personuppgifter: uppgifter om en identifierad eller identifierbar
fysisk person.
Artikel 2
Räckvidd
1. Parterna skall inom ramen för sina befogenheter bistå varandra på det
sätt och på de villkor som fastställs i detta protokoll för att se till att
tullagstiftningen tillämpas på ett riktigt sätt-särskilt genom att förebygga,
upptäcka och konstatera överträdelser av denna lagstiftning.
267
2. Bistånd i tullfrågor i enlighet med detta protokoll är tillämpligt i fråga
om de av parternas administrativa myndigheter som är behöriga att
tillämpa detta protokoll. Det skall inte påverka bestämmelserna om
ömsesidigt bistånd i brottmål. Det skall heller inte omfatta information
som på grund av befogenheter som utövas av rättsliga myndigheter
erhållits på begäran, om inte myndigheterna går med på detta.
Prop. 1995/96:185
Bilaga
Artikel 3
Bistånd på begäran
1. På begäran av den ansökande myndigheten skall den anmodade
myndigheten överlämna all relevant information som gör det möjligt att
säkerställa att tullagstiftningen tillämpas på ett riktigt sätt, inklusive
information om upptäckta eller planerade verksamheter som strider mot
eller skulle kunna strida mot sådan lagstiftning.
2. På begäran av den ansökande myndigheten skall den anmodade
myndigheten informera den förstnämnda om huruvida varor som har
exporterats från en av parternas territorier har importerats i vederbörlig
ordning till den andra partens territorium, i tillämpliga fall med angivande
av det tullförfarande som tillämpats på varorna.
3. På begäran av den ansökande myndigheten skall den anmodade
myndigheten vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att övervakning
sker av
a) fysiska eller juridiska personer, om det finns skälig grund att anta att
de överträder eller har överträtt tullagstiftningen,
b) platser där varor lagras på ett sätt som gör att det finns anledning
anta att de är avsedda att understödja verksamheter som strider mot
tullagstiftningen,
c) anmälda godsförflyttningar som kan ge upphov till överträdelser av
tullagstiftningen,
d) transportmedel, om det finns anledning anta att de har använts,
används eller kan användas i verksamheter som innebär överträdelser
av tullagstiftningen.
268
Artikel 4
Prop. 1995/96:185
Bilaga
Spontant bistånd
Partema skall i enlighet med sina lagar och rättsregler ge varandra bistånd
när de anser detta nödvändigt för att tillämpa tullagstiftningen korrekt,
särskilt när de får information om
- verksamhet som innebär eller synes innebära överträdelser av den
lagstiftningen och som kan vara av intresse för andra parter,
- nya medel eller metoder som används vid genomförandet av sådana
verksamheter,
- varor som är kända för att vara föremål för överträdelser av
tullagstiftningen.
Artikel 5
Översändande/underrättelse
På begäran av den ansökande myndigheten skall den anmodade
myndigheten i enlighet med sin lagstiftning vidta alla nödvändiga åtgärder
- för att översända alla handlingar,
- för att anmäla alla beslut,
som omfattas av detta protokolls räckvidd, till en adressat som är bosatt
eller etablerad inom dess territorium. I sådana fall är artikel 6.3 tillämplig.
Artikel 6
Biståndsframställningars form och innehåll
1. Framställningar i enlighet med detta protokoll skall göras skriftligen.
Handlingar som är nödvändiga för att tillmötesgå en sådan framställning
skall bifogas denna. I brådskande fall får muntliga framställningar godtas
men de måste bekräftas skriftligen.
2. Framställningar i enlighet med punkt 1 i denna artikel skall innehålla
information om
269
a) den ansökande myndigheten,
b) de åtgärder som skall vidtas,
c) föremålet för och skälet till framställningen,
d) de lagar eller andra rättsregler som berörs,
e) så exakta och utförliga uppgifter som möjligt om de fysiska eller
juridiska personer som är föremål för undersökning,
f) en sammanfattning av relevanta fakta och av de undersökningar som
redan genomförts, med undantag av fall som avses i artikel 5.
3. Framställningarna skall göras på ett språk som är officiellt språk för
den anmodade myndigheten eller på ett språk som denna kan godta.
4. Om en framställning inte uppfyller de formella kraven far rättelse
eller komplettering begäras; försiktighetsåtgärder får dock vidtagas.
Artikel 7
Prop. 1995/96:185
Bilaga
Verkställighet av framställningar om bistånd
1. I syfte att tillmötesgå en framställning om bistånd skall den
anmodade myndigheten eller, om denna inte är behörig, det administrativa
organ till vilket den anmodade myndigheten vänt sig handla inom ramen
för sina befogenheter och tillgängliga resurser som om den handlade för
egen räkning eller på begäran av andra myndigheter hos samma part,
genom att lämna information som den redan innehar, eller genom att
genomföra eller låta genomföra lämpliga undersökningar.
2. Framställningar om bistånd skall verkställas i enlighet med den
anmodade partens lagar eller rättsregler.
3. Tjänstemän hos den ansökande parten som är bemyndigade att
undersöka överträdelser av tullagstiftningen får, i särskilda fall och med
samtycke från den andra berörda parten i gemenskapen respektive Israel
vara närvarande när den andra partens tjänstemän undersöker överträdelser
som rör den ansökande parten och far begära att den anmodade parten
granskar relevanta böcker, register och andra handlingar eller dataunderlag
och tillhandahåller kopior av dessa eller lämnar alla upplysningar om
överträdelsen.
270
Artikel 8
Prop. 1995/96:185
Bilaga
Form för meddelande av information
1. Den anmodade myndigheten skall meddela undersökningarnas resultat
till den ansökande myndigheten i form av handlingar, bestyrkta kopior av
handlingar, rapporter o.d.
2. De handlingar som avses i punkt 1 får ersättas av datoriserad
information i vilken form som helst för samma ändamål.
Artikel 9
Undantag från skyldigheten att lämna bistånd
1. Parterna får vägra att lämna bistånd i enlighet med detta protokoll om
biståndet
a) skulle kunna skada Israels suveränitet eller suveräniteten hos en
medlemsstat som anmodas lämna bistånd i enlighet med detta
protokoll,
b) skulle kunna orsaka skada såvitt avser allmän ordning, parternas
säkerhet eller andra vitala intressen,
c) rör valuta- eller skattebestämmelser som inte kan hänföras till
bestämmelser om tullar, eller
d) innebär en kränkning av en affärshemlighet eller av tystnadsplikten.
2. Om den ansökande myndigheten begär bistånd som den själv inte
skulle kunna tillhandahålla på den andra partens begäran skall den
framhålla detta i sin framställning. Det åligger då den anmodade
myndigheten att avgöra hur den skall förhålla sig till en sådan framställan.
3. Om bistånd fördröjs eller vägras skall den framställande parten utan
dröjsmål skriftligen underrättas om beslutet och om skälen för detta.
Artikel 10
Skyldighet att iaktta konfidentialitet
1. Varje upplysning som meddelas, i vilken form det än må vara, i
enlighet med detta protokoll skall vara konfidentiell. Uppgifterna skall
271
omfattas av tystnadsplikt och vara föremål för det skydd som gäller enligt Prop. 1995/96:185
tillämplig lagstiftning hos den part som mottog dem och enligt Bilaga
motsvarande tillämpliga bestämmelser för gemenskapens institutioner.
2. Personuppgifter far endast meddelas om skyddsnivån för personerna
är likvärdig i de båda parternas lagstiftning. Parterna skall säkerställa en
skyddsnivå som minst motsvarar principerna i Europarådets konvention
nr 108 av den 28 januari 1981 om skydd för enskilda såvitt avser
automatisk databehandling av personuppgifter.
Artikel 11
Användning av uppgifterna
1. Erhållna uppgifter får användas uteslutande för de ändamål som anges
i detta protokoll och far användas av en part för andra ändamål endast
efter skriftligt medgivande av den administrativa myndighet som lämnat
uppgifterna och med de eventuella förbehåll som denna utfärdar.
2. Punkt 1 får inte förhindra att uppgifterna används i eventuella
rättsliga eller administrativa förfaranden som inleds till följd av
överträdelse av tullagstiftningen.
3. Parterna får i sina protokoll, rapporter, utlåtanden och vittnesmål
liksom vid domstolsförfaranden som bevisning använda uppgifter som
erhållits och handlingar som det hänvisas till, i enlighet med
bestämmelserna i detta protokoll.
Artikel 12
Experter och vittnen
Tjänstemän vid en anmodad myndighet far, inom ramen för det beviljade
tillståndet, inställa sig som experter eller vittnen vid rättsliga eller
administrativa förhandlingar såvitt avser frågor som omfattas av detta
protokoll inom en annan parts jurisdiktion och förevisa sådana föremål,
handlingar eller bevittnade kopior av sådana som kan behövas för
förhandlingarna. I en begäran om inställelse skall särskilt anges om vilka
frågor och i vilken funktion eller egenskap som tjänstemannen skall höras.
272
Artikel 13
Utgifter för bistånd
Parterna skall avstå från alla krav gentemot varandra på återbetalning av
utgifter som uppstått till följd av tillämpningen av detta protokoll, i
tillämpliga fall med undantag för ersättningar till experter och vittnen och
till tolkar och översättare som inte är offentligt anställda tjänstemän.
Artikel 14
Tillämpning
1. Tillämpningen av detta protokoll skall anförtros de nationella
tullmyndigheterna i Israel å ena sidan och de behöriga avdelningarna hos
Europeiska gemenskapernas kommission och, i tillämpliga fall,
tullmyndigheterna i medlemsstaterna i gemenskapen å andra sidan. De
skall besluta om alla praktiska åtgärder och förfaranden som är
nödvändiga för dess tillämpning, med beaktande av gällande bestämmelser
om dataskydd. De får föreslå de behöriga myndigheterna de ändringar
som de anser bör göras i det här protokollet.
2. Parterna skall samråda med varandra och därefter hålla varandra
informerade om de närmare tillämpningsföreskrifter som antas i enlighet
med bestämmelserna i detta protokoll.
Artikel 15
Kompletterande verkan
1. Detta protokoll skall komplettera och inte på något sätt hindra
tillämpningen av avtal om ömsesidigt bistånd som har slutits eller kan
komma att slutas mellan enskilda eller flera medlemsstater i Europeiska
gemenskapen och Israel. Det skall inte heller utesluta att ett vidare
ömsesidigt bistånd ges i enlighet med sådana avtal.
2. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 11 skall dessa avtal inte
påverka gemenskapens bestämmelser om kommunikation mellan
kommissionens behöriga organ och tullmyndigheterna i medlemsstaterna
av information som erhållits i tullfrågor och som kan ha
gemenskapsintresse.
Prop. 1995/96:185
Bilaga
273
Utrikesdepartementet Prop. 1995/96:185
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 mars 1996
Närvarande: statsrådet Hjelm-Wallén, ordförande, och statsråden
Hellström, Peterson, Thalén, Freivalds, Persson, Tham, Blomberg,
Hedborg, Andersson, Winberg, Uusmann, Nygren, Ulvskog, Lindh,
Johansson
Föredragande: statsrådet Hellström
Regeringen beslutar proposition 1995/96:185 Europa-Medelhavsavtalet
mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater och Israel.
274
gotab 49604, Stockholm 1996