Eungl. Maj:ts proposition nr 285 (Proposition 1920:285)

Eungl. Maj:ts proposition nr 285.

Nr 285.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående lån åt Svenska
lufttrafikaktiebolaget för anordnande av en luftskeppsstation
i Stockholm; given Stockholms slott den 12 mars 1920.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
civilärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

att, för beredande åt Svenska lufttrafikaktiebolaget av ett lån för
anordnande av en luftskeppsstation i Stockholm, under de i statsrådsprotokollet
angivna villkor och de särskilda föreskrifter, som Kungl. Maj:t
kan finna skäligt meddela, under utgifter för kapitalökning för år 1921
anvisa ett förslagsanslag, högst, 1,750,000 kronor, ävensom, under förutsättning
av bifall härtill, besluta, att de i förslaget till 1921 års riksstat
bland inkomsterna under rubriken »I. Fast upplåning» upptagna lånemedel
skola höjas med motsvarande belopp.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott.

GUSTAF.

C. E. Svensson.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 sand. 241 Käft. (Nr 285.)

Kungl. Maj.~t» proposition nr 286.

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans Majä
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12 mars 1920.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Branting,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena friherre Palmstierna,

Statsråden Unken,

Thorsson,

Olsson,

Sandler,

Nothin,

Nilsson,

Eriksson,

Svensson,

Hansson.

Departementschefen, statsrådet Svensson anförde:

Svenska Hos Kungl. Maj:t har Svenska lufttrafikaktiebolaget anhållit om ett

aktiebolaget statslån å 2,000,000 kronor för att bolaget måtte sättas i stånd att medelst
regelbunden luftskeppstrafik förbinda Sverige med kontinenten. Bolaget
har därvid anfört följande:

»Bolaget, som stiftades den 5 februari 1919 med ett numera till fullo inbetalt
aktiekapital av 1,000,000 kronor, har till ändamål att efter erforderliga förberedande
åtgärder idka lufttrafik såväl inom landet som mellan Sverige och utlandet. 1
överensstämmelse med detta program har bolagets verksamhet hittills ägnats åt
sådana förberedande arbeten, som måste anses nödvändiga för inaugurerande av
ett nytt kommunikationsmedel i samfärdselns tjänst.

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

Det vid starten tecknade aktiekapitalet avsågs också huvudsakligen att i
män av behov användas för studier och försök i fråga om möjligheterna för reguljär
trafik. Dessa försök ämnade man företrädesvis anordna med aeroplan av såväl
land- som sjötyp, då försök med luftskepp ansågos för dyrbara för att iscensättas.
Bolagets studier hava bland annat givit vid handen följande:

Erfarenheter från utlandet.

De länder, där stor tillgång på från kriget kvarvarande flygmaskiner finnes,
hava i viss utsträckning igångsatt flygplan trafik med användande av dylika
typer, lätt förändrade för transportbruk. Så hava i såväl Amerika som Tyskland
reguljär flygplantrafik drivits med jämförelsevis goda resultat ur tekniskt hänseende.
Mellan England och Frankrike har härjämte öppnats internationell trafik
med dylika maskiner, med vilken på sista månaderna förenats flygpostbefordran.
De kostnader, som äro förenade med drivande av denna trafik, äro emellertid
högst avsevärda, och höga biljettpriser krävas för befordran med densamma.

Den engelska luftfartsministern anför också i sin rapport över 6 månaders
flygning i England från den 1 maj, att någon fullgod typ för kommersiell flygning
förefinnes ännu icke. Man torde kunna säga, att den fördel framför
andra kommunikationsmedel, som flygplanen ansetts medföra, nämligen stor tidsbesparing,
i stort sett ännu icke på ett tillfredsställande sätt kunnat påvisas.
Driftsäkerheten är på grund av motorernas relativt låga utvecklingsgrad ännu
icke fullt betryggande, varjämte deras livslängd är för kort i förhållande till
kostnaden. Energiskt arbete nedlägges emellertid för närvarande på att frambringa
konstruktiva förändringar, varvid högre hastighet samt större driftsäkerhet
och större livslängd böra kunna uppnås.

Under krigets första år användes i flera länder, speciellt i Tyskland, luftskepp^
för spaningsuppdrag och långa luftraider. På grund av svårigheter att
undgå anfall från de mera lättmanövrerade flygplanen visade sig emellertid luftskeppen
mindre lämpliga för krigsändamål, varför också deras användning blev
av underordnad betydelse under kriget. Undantag härifrån må dock göras för
det särskilda område för luftfartyg, som omfattade spaningstjänst över haven.
England, som före kriget i begränsad omfattning begagnade sig av tyska eller
franska luftskepp, igångsatte under kriget tillverkning av luftskepp och hade vid
vapenstilleståndets inträdande flera dylika under arbete. De större typerna, som
England sålunda byggt, voro i stort sett grundade på de erfarenheter Tyskland
vunnit vid byggande av sina zeppelinare.

Som bekant utförde redan år 1912—13 Deutsche Luftschiffahrts A. G.
passagerarefärder inom landet med stor framgång ur såväl teknisk som ekonomisk
synpunkt. De luftskepp, som då användes, voro emellertid tekniskt sett ofantligt
mycket mindre utvecklade än de, som tillkommit under kriget. Det stora antal
luftskeppsfärder, som zeppelinare gjort under kriget, har skaffat desammas konstruktörer
eu fond av erfarenheter, som sedermera tillämpats, varigenom luftskepp
numera kunna anses tämligen oberoende av flera av de svårigheter, som
förr voro hindrande för desammas användande i civil trafik. Beträffande dylika
luftfartygs användbarhet kan hänvisas till såväl den av engelsmännen utförda
R. 34, vars färd över Atlanten måste betecknas som en succés som den av Zeppe[inverket
i Tyskland konstruerade och i Deutsche Luftschifiährts A. G:s ägo be -

Flygplan trafik.

Luftskepps trafik.

Kungl. May.ts proposition nr 285.

fintliga Bodensee. Den senare har från den 25 augusti till den 1 december förra
året utfört regelbundna färder mellan Friedrichshafen vid Bodensjön^och Berlin
med avgång varannan dag från] vardera^ platsen. Det tyska bolaget har meddelat,
att färderna endast i ett par fall måst inställas, och kan man anse, att
denna försökstrafik faktiskt påvisat luftskeppens tekniska möjligheter till reguljär
drift. Från den 1 december har fartyget lagts upp för att såtillvida ombyggas,
att det skall kunna rymmajökat antal passagerare, vilket i betraktande av den
stora resandefrekvensen visat sig1, erforderligt. Därjämte är i dagarna ännu ett
fartyg av samma storlek färdigt att lämna varvet.

Den för alla välbekanta Bodensees‘färd Berlin — Stockholm — Berlin,
som kom till stånd på initiativ av Svenska lufttrafikaktiebolaget, är världshistoriens
första exempel på internationell'' lufttrafik med typen lättare än luft för
befordring av passagerare och post mot erläggande av avgifter.

Italienska luftskepp hava efter kriget använts till rundturer inom landet
och med god framgång. Deras konstruktion måste betraktas som god.

Erfarenheter inom Sverige.

Av redogörelser i pressen"''har framgått, att såväl svenska som utländska
flygplan företagit ett avsevärt antal intressanta färder inom Sverige. Nästan
utan undantag hava dessa färder varit tillfällighetsflygningar utan någon som
helst avsikt att därigenom bevisa möjligheten för en regelbunden trafik på bestämda
tider och med bestämda mål. Bolaget har likväl uppmuntrat flygare av
olika nationaliteter att besöka^ Sverige för att så småningom därigenom vinna
erfarenhet om vilka slags''typer, sonflbäst lämpa sig för Sveriges" klimatiska och
terrängförhållanden. Vi hava sålunda varit i tillfälle att under sommaren 1919
studera såväl landflygplan''som vattenflygplan, men återstår att under innevarande
vinter prova vad som kan lämpa sig för våra snö- och isförhållanden. Det
allra allvarligaste hindret för upprättandet av lufttrafik hos oss ligger i svårigheten
att anskaffa flygmateriel, som lämpar”sig för alla årstider. På grund av
rikedom på sjöar, vattendrag och kuster och å andra sidan den hart när oöverstigliga
svårigheten att i närhetenyav större trafikcentra*finna tillräckligt rymliga
och jämna landningsplatser, förefaller det ganska naturligt, att vattenflygplanet
skulle lämpa sig bäst för oss. Detta gäller dock endast för vår relativt
korta sommar. Så snart isbildningen börjar på hösten, måste landningen ske på
isen eller de snötäckta fälten, varvid helt naturligt skidor under den vanliga
landflygmaskinen måste tillgripas. Denna typ för vinterflygplan har med framgång
använts inom svenska arméns och flottans flygväsende, men hava vi icke
fått några utländska erfarenheter på detta område.

Ett mycket viktigt led i våra studier utgjorde det''förut omnämnda besöket
av det tyska luftskeppet Bodensee. Som en följd utav detta besök har
lufttrafikaktiebolaget trätt i närmare förbindelse med det tyska bolaget för erhållande
av tekniska och''ekonomiska uppgifter rörande luftskeppens användbarhet
till civil trafik.

Tyskarnas uppfattning är i stort sett följande:

Till skillnad från flygplanen, vilkas aktionsradie är inskränkt till cirka
800 km.,1 böra luftskepp användas på långa distanser, och torde ett avstånd av

Kungl. Maj ds proposition nr 285.

800 km. vara ett minimum. Ju längre distanserna intill en viss gräns äro, desto
bättre kan man ekonomiskt utnyttja luftskeppens användning, enär omkostnaderna
för landning då fördelas på längre färdsträcka.

En gång i luften, kunna luftskepp numera motstå nästan varje slag av
väderlek, men i fråga om luftskeppstrafik är fortfarande landningsproblemet det
svåraste. Engelsmännen hava utfört flera experiment och försök med ordnande
av landning vid torn eller i marken. Huruvida detta är möjligt även med luftskepp
av större dimensioner|torde för närvarande vara svårt att avgöra. Tyskarna
förklara sig icke tro på denna metod för landningars anordnande, utan anse
det nödvändigt, att åtminstone på varje ändpunkt luftskeppshallar finnas uppförda.
Ju mera gynnsamt med nänsyn till vindförhållandena en luftskeppshall
är belägen, desto större antal dagar på året kunna färder anordnas. Tyskarna
vilja därför endast anlöpa sådana platser, där välbelägna lufthallar finnas att
tillgå, och där fartygen vid ankomsten kunna omhändertagas av landningsmanskap.

Utan att vilja påstå, att utvecklingen av luftskeppen avslutats och framför
allt med klar uppfattning om att bl. a. frågan om luftskeppens förankringsmöjligheter
måste lösas på ett annat sätt än det av tyskarna hittills brukade,
har bolaget emellertid kommit till den uppfattningen, att luftskepp numera tekniskt
sett äro så fulländade, att trafik med desamma kan bliva ekonomiskt
givande.

Bolagets egna åtgärder.

Under den tid, då de förut nämnda studierna pågått, har bolaget vidtagit
vissa åtgärder för att vid lämplig tidpunkt självt kunna praktiskt pröva lufttrafik
medelst flygmaskiner. Som bolaget ansett det ändamålsenligt att först
skaffa sig byggnader för förvaring av flygmateriel har ett hangar uppförts på
Lindarängen vid Stockholm, varjämte plats för dylikt arrenderats i närheten av
Göteborg, med avsikt att därstädes likaledes uppföra ett hangar. Samtidigt hava
landningsplatser och bensindepåer ordnats utefter vägarna Stockholm—Göteborg,
Stockholm—Malmö—Trelleborg, Stockholm—Sundsvall, Stockholm—Karlstad (Kristiania)
samt Göteborg—Malmö. För att under vinterförhållanden pröva möjligheterna
att trafikera nämnda sträckor har bolaget inköpt ett antal flygplan, vilka
komma att av bolaget utrustas på ett för vinterförhållandena på de olika linjerna
mest passande sätt. Det bör anmärkas, att bolaget icke avser att utlova regelbunden
trafik utan endast att försöksvis pröva möjligheten därtill. För nästkommande
års sommartrafik dryftas just i dessa dagar avtal om inköp av ytterligare
10 st. maskiner. Slutligen bör tilläggas, att bolaget på uppdrag av vattenfallsstyrelsen
uppgjort ett fullständigt förslag till trafik med flygplan mellan
Porjus och Lilla Sjöfallet; på grundval av detta förslag har Kungl. Maj:t på
vattenfallsstyrelsens framställning till innevarande riksdag inlämnat proposition
om anvisande av vissa medel till genomförande av denna trafik.

Planer för framtiden.

Som av föregående redogörelse framgår, är bolaget ganska väl rustat att
genom praktiska försök pröva möjligheterna för regelbunden trafik med flygmaskiner.
Däremot föreligga synnerligen stora svårigheter att med de nu tillgäng -

fi Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

liga penningmedlen åstadkomma försök med systemet lättare än luft, d. v. s.
luftskepp.

Enligt vår mening giva särskilt de på sista tiden gjorda erfarenheterna i
utlandet grundad anledning till den förmodan, att luftskeppen komma att spela
en övervägande betydelse för lufttrafik. Det gäller då för Sverige att vara
rustat att med framgång kunna träda i underhandlingar med utländska företag
om samarbete för trafiken mellan Sverige och främmande länder.

Ett oundgängligt nödvändigt villkor för att få igång och driva dylik trafik
är emellertid att kunna disponera över en luftskeppshall, i vilken fartygen kunna
förvaras. Bolaget har under samarbete med experter undersökt, var man lämpligen
bör förlägga en dylik lufthall. Med tanke på att den framtida trafiken
med sannolikhet kommer att huvudsakligen läggas å ena sidan i riktning Stockholm—Göteborg—London,
och Stockholm—Petrograd, varvid anordningar för landning
skulle bliva nödvändiga i såväl Göteborg som Stockholm samt å andra
sidan linjen Stockholm—Berlin—Eriedrichshafen, vid schweiziska gränsen, där
luftskeppsstation vore nödvändig i Stockholm, bör således den första stationen
uppföras i Stockholms närhet.

Utvecklingen skulle då tänkas på följande sätt, och böra samtliga åtgärderna
snarast sättas i gång.

1) Avtal träffas med stat eller kommun om upplåtelse av markområde i
Stockholms närhet.

2) En luftskeppshall uppföres av bolaget.

3) Ett luftskepp beställes.

4) Avtal träffas med tyska och engelska bolag att insätta luftskepp på
routen Stockholm—Berlin respektive Stockholm—Berlin—Friedrichshafen samt
Stockholm—Göteborg—London. I detta avtal skulle bolaget förbehålla sig rätten att
med bolagets eget eller egna luftskepp gå i samtrafik med de utländska företagens.
I betraktande av de större svårigheter av meteorologisk art, som äro förknippade
med routen Stockholm—Göteborg—London, synes denna böra komma i andra
hand, medan de första försöken företagas på lättare sträckan Stockholm—Berlin
för att med vunnen erfarenhet utsträckas till schweiziska gränsen.

Till bedömande av kostnaderna för åtminstone programmets första del vill
bolaget anföra, att, förutsatt att mark icke behövde inköpas, en luftskeppshall
jämte dithörande nödiga anläggningar skulle betinga en summa av cirka kronor
2,000,000; ett luftskepp av Bodensees storlek kostar approximativt kronor 1,000,000.

Med tillhjälp av ett luftskepp kan sträckan Stockholm—Berlin befaras med
avgång från Stockholm varannan dag. Om det tyska bolaget likaledes insätter
ett luftskepp, kan man uppnå daglig förbindelse. I händelse i medeltal 17 personer
och 1,000 kg. post och varor medtagas per resa samt dessutom vissa inkomster
för reklam m. m. beräknas, skulle ett biljettpris av minst 350 kronor per
person Stockholm—Berlin erfordras för att täcka omkostnaderna och amortering
å luftskeppet.

Det kan icke förnekas, att luftfartyg av denna typ vidlådas av en viss
ofullkomlighet, som medför avsevärd ekonomisk risk. Inom de närmaste åren har
man emellertid att emotse tekniska förbättringar, som avsevärt komma att förminska
riskerna. Frågan uppstår då, huruvida bolaget bör ställa sig avvaktande,
eller om bolaget redan nu bör vidtaga positiva åtgärder.

En sak synes för närvarande ganska viss, nämligen den att eu eller annan

Kungl. Maj ds proposition nr 285.

hall för (lockning rav''luftskepp kommer att bliva nödvändig inom Sverige, även
om problemet att landa passagerare genom s. k. Mooring mast eller på annat sätt
kommer att lösas. Således bör risken att uppföra en dylik hall vara minimal, i
synnerhet om densamma bygges med sådana dimensioner, att den kan emottaga
utländska luftskepp av den storlek, som man har anledning tro skall bliva kommersiellt
mest användjinom Europa eller 30,000 kbm.-typen.

Om de antagna beräkningsgrunderna hålla streck, skulle det vara möjligt
att befordra passagerare luftvägen för en kostnad av cirka 50 öre per person-kilometer.
Finns i Sverige en luftskeppsstation, stå sedan alla vägar öppna till de
platser i Europa, där liknande anläggningar finnas.

De för närvarande till bolagets förfogande ställda medlen räcka dock icke
till för att framgå på de härovan skisserade linjerna, utan erfordras härtill avsevärt
större kapital. Som redan nämnts beräknas sålunda till:

luftskeppsstation cirka ..........kr. 2,000,000: —

1 st. luftskepp » ..........» 1,000,000: —

samt dessutom för arbetarebostäder och rörelsekapital approximativt kronor
500,000, eller inalles kronor 3,500,000.

Detta avsevärda belopp kan bolaget emellertid icke ensamt under nuvarande
tryckta konjunkturer på penningmarknaden rimligen åstadkomma.

Det sätt, på vilket lufttrafikens finansiering ordnats i en del andra länder,
framgår av nedanstående redogörelse.

Till en början är att anmärka, att i samtliga de krigförande länderna luftskeppsstationer
redan finnas färdiga i tillräckligt antal.

I England hava efter förhandlingar mellan luftfartsministeriet och de
främsta fabrikanterna av luftskepp gjorts vissa överenskommelser. Dessa hava
efter meddelande i pressen numera lett därhän, att ett stort bolag bildats i avsikt
att starta de första engelska, banbrytande linjerna på kommersiell grund. Engelska
staten väntas understödja denna verksamhet, speciellt med hänsyn därtill att
lufttrafikens utveckling ur synpunkten av det militära försvaret är av största
betydelse samt vidare att det ekonomiska utbytet av den första trafiken med
engelskt material måhända kan anses tvivelaktig. Statens intresse för flygtrafiken
har härjämte yppat sig på det sätt, att höga pris utfästs för förbättringar
i konstruktivt hänseende; dessutom har postbefordran överlämnats till ett bolag
för sträckan London—Paris.

I Norge har Det Norske Luftfartsrederi haft förhandlingar med regeringen
och inlämnat ansökan om statsunderstöd för ordnande av vissa linjer för flygplantr.
afik. Enligt senaste meddelanden har regeringen principiellt gillat tanken,
men emellertid av finansiella skäl icke ansett sig kunna i önskvärd utsträckning
lämna den begärda subventionen.

I Frankrike har regeringen under en del av 1919 uppehållit en flyglinje
Paris—Bordeaux uteslutande för vinnande av erfarenhet om den regelbundenhet,
som skulle vinnas vid lufttrafik, samt har nu beviljat koncession till enskilda
företag för trafiken London—Paris.

I Förenta staterna pågår den ovannämnda lufttrafiken med statens hjälp
och under samarbete mellan postmyndigheterna och de olika fabrikanterna.

Som synes hava statsmyndigheterna oftast intagit den ståndpunkten, att

Kungl. Maj:ta proposition nr 285.

lufttrafik bör utövas av privata företag, men i betraktande av det svåra »föret i
portgången», bar man icke velat undandraga sig att lämna understöd åt de första
stegen på detta viktiga kommunikationsmedels utveckling.

Svenska lufttrafikaktiebolaget vill emellertid för den nu planerade starten
av luftskeppstrafik i första hand mellan Stockholm och Berlin icke ifrågasätta
något statsunderstöd, utan anser bolaget, att denna verksamhet bör kunna bära
sig själv. Med hänsyn till den depression, som för närvarande är rådande å
penningmarknaden inom landet, har bolaget emellertid insett, att stora svårigheter
måste möta vid anskaffande av det erforderliga kapitalet till ett ur ekonomisk
synpunkt så oprövat och ovisst företag. I betraktande av den stora betydelse
för staten, som torde ligga uti införandet av ett nytt kommunikationsmedel
med så gynnsamma framtidsutsikter, som luftskeppstrafiken synes innebära, samt
med hänsyn till de fördelar, som ur militär synpunkt givet måste ligga i, att i
landet finns en större station för luftskepp, samt att luftskepp finnas i svensk
ägo, har bolaget emellertid velat ifrågasätta, huruvida icke för detta ändamål till
bolaget kunde beviljas ett statslån löpande med så låg ränta som möjligt.

Bolaget vill här tillägga, att prejudicerande fall föreligga, då såväl enskilda
järnvägar som sjöfart redan sedan lång tid tillbaka åtnjutit förmånen av
lån från statsverket.

De undersökningar, som av styrelsen verkställts bland de nuvarande aktieägarna
angående möjligheten att uppbringa penningar, hava givit vid handen, att
ett nytt kapital av 1,500,000 kronor av dessa skulle kunna garanteras. Under sådana
förhållanden skulle det för rörelsens igångsättande erforderliga statslånet behöva
uppgå till en summa av 2,000,000 kronor.

Den tidpunkt, från vilken medlen skulle behöva av bolaget disponeras, är
den 2 januari 1921.»

Vid ansökningen hava fogats följande approximativa kalkyler, utvisande
dels kostnaderna för en luftskeppsstation invid Stockholm, dels
kostnaderna för drivande av luftskeppstrafik Stockholm—Berlin.

Approximativ kalkyl nr 1

över

Kostnaderna för upprättande av en luftskeppsstation.

Luftskeppshall för 20,000 m8 fartyg enligt »Byggekonom» .... 883,000
Dimensionernas ökande för 30,000 m3 fartyg......... 200,000

Vätgasanläggning för 200,000 m3 gas . .

Bensintankanläggning ........

Verkstäder med inredning......

Administrationsbyggnad (16 eldst. å 6000)

Markplanering ...........

Oförutsett.............

1,083,000

380.000
20,000

100.000
100,000

25,000

292,000

Summa kronor 2,000,000

Éungl. Maj:ts proposition nr 285.

Anm. 1. Mark förutsattes ställas till förfogande av Stockholms stad mot ett årsarrende
av 20,000 kr.

Anm. 2. För uppförande av erforderliga arbetarebostäder, omfattande c:a 90 eldstäder
å 6,000 kr. och sålunda dragande en kostnad av c:a 540,000 kr., bildas ett särskilt
aktiebolag med ett kapital av 180,000 kr. Se kalkyl nr 2.

Approximativ kalkyl nr 2

över

Luftskeppsförbindelse Stockholm—Berlin (= 800 km.) med luftskepp om 20,000
m3, rymmande 25 passagerare och en totallast av 10,000 kg.

Engångskostnader:

Luftskeppsstation enligt kalkyl nr 1

Fastighetsbolaget....... .

Luftskepp...........

Oförutsedda utgifter......

Apprnximal iva driftkosl under:

It äntå:

6 % k 3,500,000,..........

Avskrivningar:

å byggnader m. m..........

å luftskeppet, 33 1/3 %........

Försäkringar:

luftskeppet, haveriförsäkring, 7 % av värdet
» brandförsäkring, 5 % » »

övrig försäkring...........

Löner:

1 stations- & trafikchef........

1 kontorschef ... •........

3 kontorspersonal å 5,000 ......

2 luftskeppsförare å 12,000 . . . . . .

2 styrmän å 10,000 .........

2 övermontörer å 8,000 .......

6 rorgängare å 6,000 ........

12 montörer å 5,000 .........

2 radiotelegrafister å 6,000 ......

1 hallmästare .1..........

1 förvaltare.............

2 hantlangare å 5,000 ........

2 chaufförer å 5,000 .........

3 nattvakter å 5,000 .........

...... 2,000,000

...... 180,000

...... 1,000,000

...... 320,000

Summa kronor 3,500,000

. . . . 210,000

90.000

333,333 423,333

70.000

50.000

30.000 150,000

20,000

10,000

15.000 45,000

24.000

20.000

16,000

36.000

60.000

12,000 168,000
10,000
8,000
10,000
10,000

15,000 53,000

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt 241 käft. (Nr 285.)

Kung!. Maj:ts proposition nr 285.

1 motorverkmästare..................8,000

4 motormekanici å 5,000 ................ 20,000

1 sadelmakaremästare .................8,000

4 sadelmakare å 5,000 ................. 20,000

1 smedsmästare....................8,000

4 smeder å 5,000 ................... 20,000

1 gasmästare.....................8,000

4 gasarbetare å 5,000 20,000 H2,000

Extra handräckningspersonal, 50 man, c:a 125 landningar å 6
kr. pr man och gång...............

Landningskostnader i Berlin:

125 gånger å 300 kr..................

Bränslekostnader:

350.000 kg. bensin pr år (250 färder, i medeltal 1,325 kg./färd) . . .

å 50 öre pr kg......................175,000

10.000 kg. olja å 1 kr..................... 10,000

Gaskostnader:

1 medeltal 1,400 kg. pr färd: 250 X 1,400 = 350,000 m3 å 50 öre . . .

Reparationer och underhåll:

Av luftfartyg och hall, belysning och uppvärmning

378,000

37,500

185.000

175.000

200.000

Kontorskostnader.......................... 40,000

Provision för biljettförsäljning..................... 50,000

Bidrag till huvudkontoret....................... 100,000

Markhyra............................. 20,000

Oförutsett............................. 86,167

Summa kronor 2,092,500

Approximativa inkomster:

Passagerareavgifter å 350 kr., i medeltal 17 platser per färd och 250 färder . . 1,487,500

Postbefordran............................ 175,000

Godsbefordran och övervikt........... 175,000

Inträdesavgifter till hallarna....................... 50,000

Reklam, annonser.......................... 30,000

Försäljning av 175,000 m3 syrgas och övriga tekniska biprodukter..... 175,000

Summa kronor 2,092,500

Chefen för
fortifikationen.

»Bolagets vidtagna åtgärder med avseende på vissa flyglinjers iordningställande
och anskaffandet av viss materiel för ett förestående anordnande försöksvis
av lufttrafik med flygplan torde för närvarande vara vad som erfordras

Sedan chefen för fortifikationen anbefallts att i ärendet avgiva utlåtande,
har han inhämtat yttrande från chefen för fälttelegraf kåren, vilken
anfört:

Kungl. May.ts proposition nr 285.

för att rusta sig inför en kommande, regelbunden, kommersiell lufttrafik och undgå
risken att bli förekommen.

Samstämmande erfarenheter från utlandet bekräfta den åsikten, att luftskeppen
komma att spela en mycket stor betydelse i den kommande lufttrafiken,
särskilt på långa håll — över 800 km. — på vilka vissa luftskeppens fördelar
framför flygplanen kunna gorå sig gällande. Förberedelser för en blivande trafik
med luftskepp kräva emellertid anordnandet av en luftskeppshall vid den av bolaget
tänkta ändstationen i Stockholm. I flera av de nyligen krigförande länderna,
som planera luftskeppstrafik, finnas tack vare kriget nu dylika hallar,
vilka kunna komma den fredliga samfärdseln tillgodo. Så är ju icke förhållandet
med Sverige, och bolagets resurser tillåta det icke att jämväl i fråga om en kommande
luftskeppstrafik vidtaga liknande rustningsarbeten och förberedelser, som
ifråga om flygplan trafiken.

Utgående från min åsikt, att båda slagen av lufttrafik — den med flygplan
och den med luftskepp — hava sitt berättigande och sin uppgift, anser jag
det för staten synnerligen viktigt, att åtgärder vidtagas för beredskap jämväl i
fråga om luftskeppstrafiken i enlighet med bolagets förslag, och anser, att staten
till sin egen fördel bör använda sig av ett från så vederhäftigt håll gjort erbjudande.
Ett användande av luftskeppstrafik är särskilt för vårt vidkommande betingat
av landets stora längdutsträckning och dess huvudstads och centrums avlägsna
läge från kontinenten. En kontinental luftskeppstrafik med Stockholm
skulle giva en betydande del av vårt affärsliv de stora fördelar, som medfölja
snabba förbindelser.

Givetvis bör staten förbehålla sig rättighet att vid behov använda sig av
luftskeppshall en och stationens övriga anordningar — ehuru den ur militär synpunkt
ej är välbelägen — vare sig för ballong-, flyg- eller annan tjänst. Särskilt
kan stationen tänkas välbehövlig i och för Stockholms luftförsvar. De närmare
anordningarna på platsen böra därför uppgöras i samråd med vederbörliga militära
myndigheter, men torde ej skäl föreligga att redan på detta stadium närmare
ingå på denna fråga.»

För egen del har chefen för fortifikationen instämt i det av chefen
för fälttelegrafkåren avgivna yttrandet samt förmält sig icke hava något
att därutöver erinra.

Chefen för marinstaben har anfört: Chef en för

»Luftskeppen äro, enligt i världskriget vunnen erfarenhet, under vissa om- staben.
ständigheter väl lämpade för spån in gstj än sten utanför kusterna.

Då således även för marinens del i landets försvar det är av vikt att tillgång
finnes inom landet å lämpliga luftskepp och luftskeppshallar, och då det är
ovisst, om och när sådan uteslutande för försvarets behov avsedd materiel kan påräknas
bliva tillgänglig, får jag tillstyrka den av Svenska lufttrafikaktiebolaget
gjorda framställningen.

Det torde få förväntas, att Stockholms stad vid ett upplåtande eller utarrenderande
av i handlingarna omnämnt markområde därvid fäster sådana villkor,
att möjligheten av en utveckling å området hämmande monopolställning för det
sökande bolaget uteslutes.»

Kungl. Maj ds proposition nr 285.

Chefen för
generalstaben.

I avgivet utlåtande har chefen för generalstaben anfört:

»Luftskeppens militära betydelse synes huvudsakligen ligga inom området
för samverkan med sjöstridskrafterna.

Ur försvarssynpunkt är det emellertid av vikt, att luftskeppsmaterielen är
i svensk ägo, varför det synes vara önskvärt att vid bifall till framställningen
sätta vissa villkor angående bolagets skyldighet att anskaffa, äga och underhålla
luftskeppsmateriel; och får jag tillstyrka bifall till framställningen med iakttagande
av föreskrifter i sådant ändamål.»

General poststyrel sen.

Generalpoststyrelsen har anfört följande:

»Såsom järnvägstrafiken för närvarande är ordnad i vårt land, med nattåg
genomfarande landet i olika riktningar mot dess centrum, torde det ur postal synpunkt
i regel för närvarande icke vara så mycket att vinna genom inrättande av
luftposttrafik mellan inrikes orter. Annorlunda ställer sig förhållandet, därest,
såsom det här är ifrågasatt, gäller dylik trafik mellan Sverige och utlandet. Med
lämpligt avvägda tidtabeller kan givetvis en så högst väsentlig tidsvinst uppnås
genom dylik trafik, att det torde vara såväl med postverkets egen som den korresponderande
allmänhetens fördel förenligt att kunna begagna sig av ett dylikt
kommunikationsmedel för att få brådskande försändelser befordrade. Då luftskeppstrafiken
synes hava stora framtidsmöjligheter och då detta kommunikationsmedel
redan prövats i andra länder med gott resultat, torde man, enligt generalpoststyrelsens
mening, för Sveriges vidkommande icke böra längre dröja med
att, när tillfälle därtill nu gives, tillgodogöra sig fördelarna av dylik trafik.

Bolaget har räknat med en inkomst för postbefordran å 175,000 kronor för
år. Med hänsyn till de många faktorer, som komma att inverka på postmängden
— såsom turernas antal och regelbundenhet, tidtabellens ur postal synpunkt mer
eller mindre gynnsamma uppställning samt, i viss mån, även storleken av det
blivande luftportot — torde det icke vara möjligt att nu, med anspråk på tillförlitlighet,
göra någon beräkning å den portoinkomst, som kan komma att inflyta
för luftpostbefordran å den föreslagna linjen Stockholm—Berlin. Fördenskull
är generalpoststyrelsen icke heller i stånd att nu yttra sig beträffande den
ersättning, som må böra tillkomma bolaget för sagda postbefordran. Redan nu
torde emellertid böra framhållas, att det ur postal synpunkt förmånligaste ekonomiska
resultatet skulle vinnas, därest natturer kunde anordnas och luftfartygen sålunda
framkomma till Stockolm respektive Berlin tidigt på morgnarna. Med sådana
turer skulle nämligen befordringstiden för post mellan dessa båda städer kunna
praktiskt taget nedbringas ett helt dygn.

Då det här gäller ett banbrytande företag, torde, enligt generalpoststyrelsens
mening, staten böra träda hjälpande emellan. Det är så mycket angelägnare, att
så sker i förevarande fall, som man eljest kan befara, att dylik trafik igångsättes
genom andra länders försorg och Sverige sålunda kan komma att ställas
helt utanför.

På grund av vad sålunda anförts anser sig generalpoststyrelsen böra, för
sin del, tillstyrka den föreliggande framställningen.

Därest emellertid statsverket bereder bolaget den sökta förmånen av ett
lån å 2,000,000 kronor, synes, enligt generalpoststyrelsens mening, böra från stats -

Kungl. Maj:ts ■proposition nr 285.

verkets sida uppställas det villkor, att statsverket skulle äga att, därest så framdeles
skulle befinnas önskvärt, på lämpliga villkor inlösa bolagets tillhörigbeter.
Därjämte torde statsverket böra förbehålla sig rätt att tillsätta 1 styrelseledamot
samt 1 suppleant för denne ävensom 1 revisor.»

Kommerskollegium har i avgivet utlåtande anfört:

o c*

»Såsom resultat av en teknisk granskning inom kollegium av de åberopade
kalkylerna har framhållits bland annat följande.

a) Engångskostnader:

Dessa synas tillräckligt högt räknade och innefatta jämväl kostnaderna för
sådana dimensioner av skyddshallen, att den kan mottaga vida större luftskepp
än det närmast till anskaffning föreslagna.

b) Driftkostnader:

Kapitalet är räknat att förräntas med fi men någon amortering därå är
ej förutsedd. Om statslån komme att ingå i kapitalet, måste givetvis ett årligt
belopp, till storleken beroende på amorteringstiden, belasta utgiftssidan. Denna
omständighet torde således kräva en lång amorteringstid, om staten överhuvud
taget skulle understödja företaget med lånemedel.

För avskrivningar och försäkringar torde tillräckliga utgiftsbelopp vara
förutsedda. Löner, landningskostnader i Berlin, motorbränsle, gas, reparationer
och underhåll lära vara räknade med verkliga siffror enligt erfarenheten från
luftskeppet ’Bodensee’. Det till inköp avsedda luftskeppet är av samma storlek
och typ som ''Bodensee’ med smärre modifikationer. Emellertid är bensinpriset för
lågt upptaget; det borde snarare räknas med 75 öre per kg. Anslaget till kontorskostnader,
provision för biljettförsäljning (innefattande en viss resebyrås organisationsarbete
och förtjänst) samt bidrag till huvudkontoret (varmed torde förstås den
nya verksamhetens andel i bolagets allmänna omkostnader) synas tillräckliga,
Markhyra och oförutsedda utgifter föranleda ingen erinran.

c) Inkomster:

Den viktigaste posten är passageraravgifter, vilken representerar 75 % av
hela den beräknade intäkten. Priset är sannolikt genomförbart med så pass få
passagerare; man har räknat med ett medeltal av endast 17 personer per resa i
stället för 25. Emellertid torde den avgörande frågan vara, huru många färder
per år ett luftskepp kan fullgöra på ifrågavarande route. Siffran 250 färder lärer
arrunda sig på en vetenskaplig utredning om de meteorologiska förhållandena,
Tager man även hänsyn till den praktiska omständigheten, att med en välbyggd
hall vid båda ändpunkterna resan kan företagas vid många tillfällen, då det vore
omöjligt att riskera en landning och förtöjning på öppna fältet, förefaller det
sannolikt, att en ganska regelbunden trafik kan upprätthållas. Färdtiden blir
6—9 timmar i vardera riktningen.

Räknar man med blott 200 resor per år, erfordras ett passagerarantal av
21 ä 22 personer per resa för att, med 350 kr. såsom biljettpris, få tillfredsställande
bruttointäkt.

Den viktiga insats i lufttrafikens utveckling i norra Europa, som Stockholm—Berlinroutens
öppnande skulle innebära med därav följande möjligheter till
gagn för handeln och samfärdseln, synes kollegium utgöra ett vägande skäl för
staten att bidraga till förverkligande av bolagets förslag, helst som statens ifråga -

Kommers

kollegium

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

varande medverkan skulle inskränka sig till försträckning av medel mot säkerhet
för återfående av medlen jämte ränta därå. Närmast torde statens medverkan
böra avse iordningställandet av en luftskeppshamn. Denna är den viktigaste
delen i programmet och kommer att representera en värdefull fast anläggning,
varför en avsevärt längre amorteringstid än tio år borde kunna ifrågasättas. Huru
lång amorteringstid må medgivas, torde få bero bland annat på livslängden hos
skyddshallen. Härvid må erinras, att i fråga om hamnar och järnvägsanläggningar
statsmedel ofta lämnas som understöd eller som lån med mycken lång
amorteringstid. Då enligt uppgift förslagsställarna närmast tänkt sig en träkonstruktion
med en beräknad livslängd av 30 år, synes amorteringstiden kunna
lämpligen utsträckas till 20 ä 25 år, därav de 5 första åren amorteringsfria. Årsräntan
synes kollegium kunna skäligen begränsas till 5 procent.

Såsom villkor för statslånet bör vidare stadgas: att hamnanläggningen till
plan och utförande skall vara av Kungl. Maj:t godkänd: att anläggningen så vitt
möjligt må på skäliga villkor nyttjas även av andra än bolagets eller med bolaget
samseglande företags luftskepp; att staten tillförsäkras inlösningsrätt i fråga om
anläggningen; att för lånet är ställd av statskontoret godkänd säkerhet; att bolagets
inbetalda aktiekapital är ökat med minst 1,500.000 kronor till 2,500,000 kronor;
samt att lånet må vara förfallet, därest bolagets ifrågavarande lufttrafik icke
tagit sin början före 1922 års utgång, men eljest, därest trafiken under lånetiden
nedlägges eller i nämnvärd omfattning inskränkes.

En förutsättning för att programmet skall kunna genomföras är givetvis
även, att en lufttrafiken reglerande lagstiftning kommer till stånd eller ock att
dylika reglerande bestämmelser fastställas i samband med övriga lånevillkor.

Kollegium finner sig alltså böra hemställa, det Kungl. Maj:t täcktes föreslå
riksdagen att under ovan angivna villkor och förutsättningar bevilja bolagat för
ovan omförmälda ändamål statslån å 2,000,000 kronor att disponeras från ingången
av år 1921.

Lufttrafik- I infordrat yttrande över ansökningen har lufttrafikkommittén anfört:

kommittén.

»Kommittén har vid bedömande av föreliggande framställning funnit sig
böra särskilt uppmärksamma det samband densamma kan hava med de allmänna
förberedelserna för lufttrafikens införande.

Såsom känt är, bedrivas utomlands omfattande förberedelser för etablerande
av regelbunden lufttrafik. I dessa förberedelser ingår numera, företrädesvis hos
stormakterna, även anordnande av lufttrafikförbindelser länderna emellan, varvid
Sverige beröres.

Då lufttrafikföretag i de flesta europeiska stater deltaga i dessa förberedelser,
kan givetvis, såvida icke snara åtgärder vidtagas från svensk sida, den risken
uppstå, att lufttrafik till och via Sverige ordnas från andra länder utan Sveriges
medverkan, varigenom svenska intressen kunna åsidosättas.

Kommittén anser det därför önskvärt, att i Sverige vidtagas ändamålsenliga
förberedelser för utnyttjande av de fördelar, vilka det nya kommunikationsmedlet
kan komma att bjuda, och kan kommittén därvid med tillfredsställelse konstatera,
att såväl från den enskilda företagsamhetens som från det allmännas sida åtgärder
vidtagas i denna riktning.

En ofrånkomlig teknisk förutsättning för deltagande i lufttrafik, vare sig

Kungl. May.ts proposition nr 285. 15

denna bedrives med flygplan eller ballongfartyg, är, att landningsplatser med tillfredsställande
utrustning finnas att tillgå.

1 länder, vilka deltagit i världskriget, hava efter d^tsammas avslutande de
militära flygstationer, som till följd av sitt geografiska läge anses kunna bliva av
betydelse för lufttrafiken, upplåtits för den civila luftfarten. Härigenom har i
dessa länder luftfartens genomförande blivit avsevärt underlättad, och samtidigt
bar staten, genom besittningen av stationerna, tillförsäkrat sig ett avgörande inflytande
på lufttrafikens utvecklig i framtiden.

I Sverige äro, som bekant, vissa förberedelser för flygvägar och lufttrafikstationer
under utförande. I enlighet med sitt allmänna uppdrag bar också lufttrafikkommittén
spörsmålet om flygvägarna, liksom frågan om statens förhållande
till enskilda företag på luftfartens område, under utredning. På dessa utredningars
nuvarande stadium finner sig kommittén icke kunna i hithörande angelägenheter
avgiva mera slutgiltigt utlåtande, men kommittén finner dock redan nu
grundad anledning föreligga för den uppfattningen, att statens stöd, även i finansiellt
hänseende, är erforderligt vid lufttrafikens införande.

Beträffande Svenska lufttrafikaktiebolagets förevarande framställning har
kommittén intet att erinra mot den däri uttalade uppfattningen, att ballongfartyg
numera tekniskt sett äro så långt utvecklade, att trafik med sådana kan bliva ekonomiskt
givande. Enligt inom kommittén föreliggande specialutredning angående
ballongfartygs användbarhet för kommersiell trafik torde de i Svenska lufttrafikaktiebolagets
framställning anförda allmänna beräkningarna angående den trafikregelbundenhet,
som å den ifrågasatta linjen Stockholm—Berlin till en början
kan uppnäs, fä anses väl grundade. Enligt samma utredning synes även nämnda
distans vara för svenska förhållanden i alla avseenden lämplig såsom en första
linje för trafik med ballongfartyg, å vilken praktiska erfarenheter kunna utvinnas
angående de traliktekniska detaljer, som äro erforderliga för regelbunden trafik.

Beträffande förutsättningarna för trafik med ballongfartyg på Stockholm
finner kommittén sannolikt, att på den tekniska utvecklingens nuvarande stadium
trafiken pa längre distanser kommer att bedrivas företrädesvis med ballongfartyg.
Vidare synes det kommittén, att Stockholm till följd av sin belägenhet i förhållande
till europeiska trafikcentra må anses hava förutsättningar för att kunna
tjäna som knutpunkt i en nordeuropeisk lufttrafik. Dessa geografiska förutsättningar
skulle uppenbarligen vinna avsevärt ökad betydelse, därest å orten funnes
tillgäng till välordnade stationsmöjligheter. Därför har också den till kommitténs
utlåtande av den 18 november 1919 angående Stockholms flygplatsfråga bifogade
rapporten över för lantflygstationer lämpliga områden i huvudstadens närhet utaroetats
med fäst avseende'' även å önskvärdheten av att vid Stockholm bleve
beredda stationsmöjligheter för trafik med ballongfartyg.

Beträffande Svenska lufttrafikbolagets förutsättningar för upptagande och
genomförande av den i dess framställning ifrågasatta trafiken med ballongfartyg
liar kommittén av bolagets kommunicerade framställning om statslån för ändamålet
och annorledes funnit, att boiagets verksamhet är inriktad på de förberedelser
och därmed sammanhängande praktiska försök, vilka måste föregå den
kommersiella lufttrafikens införande, samt att bolaget i ekonomiskt avseende synes
väl ägnat att upptaga trafikförbindelser med utlandet. Då det banbrytande
arbete, som bolaget för främjandet av egna syften föresatt sig, även må anses

Kung!. Maj:ts proposition nr 285.

vara av gagnelig betydelse för inhemsk lufttrafik i allmänhet, synes bolagets
verksamhet kommittén väl värd att uppmuntras från det allmännas sida.

Vid utgående från här anlagda synpunkter å den förevarande framställningen
uppstå vid frågan om beviljandet av det sökta statslånet ytterligare

vissa frågor. .

Sålunda synes det kommittén önskvärt, att vid av staten meddelat stöd åt
lufttrafiken bleve garanterat, att statens rätt ifråga om ordnandet av lufttrafiken
i allmänhet; icke bleve kringskuren. Därvid märkes bl. a. den betydelse, lufttrafiken
kan komma att få för postbefordran.

Vidare torde, med hänsyn till svårigheten att i närheten av Stockholm
erhålla lämpliga platser för stationer för lufttrafik, bolaget böra förpliktas medgiva,
att, i den mån så kan ske utan hinder för dess egen trafik, bolagets station
må kunna anlitas för annan trafik med ballongfartyg å Stockholm, av vilken
trafik staten kan vara intresserad.

För tillvaratagande av de statens intressen, som under bedrivandet av den
ifrågasatta trafiken kunna komma att beröras, synes staten höra bliva representerad
i företaget, exempelvis genom en ledamot med suppleant i dess styrelse och
en revisor. Staten bör därjämte tillförsäkras rätt till inlösen av företaget i huvudsaklig
överensstämmelse med de grunder, som pläga föreskrivas beträffande statens
inlösen av enskilda järnvägar.

I fråga om formen för det sökta statslånet torde föreskrifter böra lämnas
angående lånets återbetalning, i vilket avseende måhända kan befinnas lämpligt
att följa de bestämmelser, som gälla för lån till enskilda järnvägar.

Kommittén, som sålunda finner ett beviljande av det ifrågavarande statslånet
vara för det allmänna fördelaktigt och önskvärt såsom en statens åtgärd till
underlättande av lufttrafikens införande, får härmed tillstyrka bifall till Svenska
lufttrafikaktiebolagets förevarande framställning under iakttagande av de av kommittén
här ovan föreslagna villkoren.»

Promemoria Med anledning av att kommerskollegium i sitt utlåtande angivit så från

luft- gom önskvärt, att för ifrågavarande lån ställdes av statskontoret godkänd
bolaget, säkerhet, har lufttrafikbolaget till chefen för civildepartementet inkommit
med en så lydande promemoria:

»Bolaget är berett att till säkerhet för lånet ställa de för de upplånade
medlen uppförda byggnaderna och anläggningarna, ävensom eventuellt det arrendekontrakt,
som bolaget kan komma att uppgöra beträffande den mark, varpå anläggningarna
skola uppföras.

Då bolaget icke får inköpa den mark, varpå de planerade anläggningarna
skola uppföras, är bolaget icke i stånd erbjuda staten fastighetsinteckningar.
Som den verksamhet, vilken vid anläggningarna kommer att bedrivas, icke är av
natur att kunna förlagsintecknas, samt vidare det område, bolaget har möjlighet
att arrendera icke är tomtindelat, är bolaget icke heller i stånd att erbjuda förlagsinteckningar
eller tomträttsinteckningar.

Det är därför nödvändigt att söka andra utvägar för att hos staten pantförskriva
ifrågavarande anläggningar. De enda möjligheter, som därvid torde
stå bolaget öppna, äro följande.

Kvngl. Maj :ts proposition nr 285.

Alternativ I.

Bolaget överlåter till staten genom lösöreköp samtliga de anläggningar,
som för de upplånade medlen uppföras, samt transporterar till säkerhet för lånets
återgäldande på staten arrendekontraktet, därest upplåtarens godkännande
till transport kan erhållas.

Alternativ II.

Bolaget bildar för de upplånade medlen ett särskilt aktiebolag med ett
aktiekapital av 2 miljoner kronor. Dotterbolagets samtliga aktier pantförskrivas
till staten såsom säkerhet för lanet. Dotterbolaget uppför de planerade anläggningarna.
Lufttrafik bolaget förpliktar sig dels att utan ersättning från dotterbolaget,
i den mån dettas eget kapital icke skulle visa sig förslå till att uppföra
hela den planerade anläggningen, tillskjuta de medel, som kunna fattas, dels ock
att bekosta alla dotterbolagets förvaltningskostnader och betala alla dess skatter.
En ledamot av dotterbolagets styrelse utses av Konungen. Genom bestämmelser
i bolagsordningen förhindras, att dotterbolaget ikläder sig några som helst
skulder eller förbindelser, på grund varav dotterbolagets aktier alltjämt komma
att äga sitt fulla värde. Andamålsparagrafen i dotterbolagets bolagsordning föreslås
därför hava följande lydelse:

Föremålet för bolagets verksamhet skall vara att med användning allenast
av bolagets eget aktiekapital och vinstmedel samt sådana andra medel, som utan
ersättningsskyldighet från bolagets sida må kunna av andra ställas till bolagets
förfogande, bedriva verksamhet för---

allt under iakttagande av att bolaget icke äger rätt att upplåna medel
eller att pa annat sätt skuldsätta sig till annan än — — — *, vare sig genom
utfärdande av låneförbindelser eller utfärdande, accepterande eller endosserande
av växlar, checker eller anvisningar eller genom borgens- eller andra garantiförbindelser
eller genom köp eller beställningar på kredit eller genom antagande av
tjänstemän eller andra anställda med tillförsäkran av löne- eller andra förmåner
eller genom åtagande att utföra arbete eller på annat sätt.

Bestämmelsen i denna paragraf i bolagsordningen må icke ändras, utan att
Konungen därtill lämnat medgivande.

"Dessutom föreslås, att den av Konungen utsedda styrelseledamoten skall
äga absolut veto gent emot alla dotterbolagets styrelsebeslut, som avvika från
dotterbolagets bolagsordning.

Genom vardera av de av bolaget nu föreslagna anordningarna, antingen
lösöreköp eller bildande av ett dotterbolag, vilket sistnämnda förslag har sin
förebild i anordningar för pantsättning av gruvor och kraftledningar, erhåller
staten på ett fullt betryggande sätt hela den för de upplånade medlen uppförda
anläggningen i pant.»

Slutligen har statskontoret anbefallts att avgiva utlåtande samt att
därvid meddela, huruvida ifrågavarande lån ansåges kunna utgå från handels-
och sjöfartsfonden.

Med anledning därav har statskontoret anfört följande:

* Vederbörauile arrendegivares namn.

Bihang till riksdagens protokoll V.)20. 1 sand. 241 käft. (Nr 285.) 3

Stats kontoret.

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

Departe ments chefen.

Lufttrafikens
betydelse.

»Ehuruväl ifrågavarande trafikföretag icke kan anses sakna betydelse för
sådana ändamål, som handels- och sjöfartsfonden har till uppgift att tillgodose,
vill det dock synas statskontoret, som om denna fond icke borde i förevarande
fäll anlitas.

Av den gjorda framställningen, särskilt i vad den avser beskaffenheten av
den säkerhet, som skulle för lånet erbjudas, framgår, att statsverket skulle komma
att till en del bära den ekonomiska risken av företaget; och den möjligheten är
därför icke helt och hållet utesluten, att lånebeloppet kunde komma att helt eller
delvis gå förlorat. För någon sådan kapitalförlust synes ej handels- och sjöfartsfonden
böra utsättas; och även frånsett en dylik eventualitet kan det utan tvivel
med hänsyn till de mångahanda krav, som i övrigt ställas, på fonden, knappast
vara lämpligt att för en längre tid binda en så betydande del av fonden
som här avses, eller inemot V3 av fondens hela kapital.

Med avseende härå anser statskontoret, att, om företaget anses vara av den
betydelse för det allmänna, att det bör med statslån understödjas, detta lån icke
bör utgå av handels- och sjöfartsfonden, utan äskas av riksdagen.

Mot den av kommérskollegium för ett dylikt lån föreslagna räntefot och
amorteringstid har statskontoret ej något att erinra.

Däremot kan statskontoret ej biträda förslaget, att lånet skall utlämnas
mot säkerhet, som skall av statskontoret godkännas. Någon dylik prövning av
säkerhet plägar icke åläggas statskontoret ens i fråga om de lån för järnvägsanläggningar,
som mot säkerhet av inteckning i järnväg utlämnas från ovannämnda
fond” och då statskontoret, därest prövningen av säkerheten till ämbetsverket
överlämnas, för sin del icke kan åtnöjas med annan säkerhet än som måste anses
fullgod, hemställer statskontoret, att i förevarande fall föreskrift måtte lämnas angående
den säkerhet, som skall för lånet avlämnas.»

Luftfartygen torde nu hava vunnit sådan utveckling och driftsäkerhet,
att tiden är inne att taga dem i bruk för den fredliga samfärdselns
behov. Såsom framgår av lufttrafikbolagets skrivelse, har redan på flera
ställen i utlandet med framgång inrättats reguljär trafik med såväl flygplan
som styrbara ballonger, s. k. luftskepp, och nya linjer äro tillämnade.
Det synes vid sådant förhållande vara önskvärt, att även Sverige deltager
i trafikförsöken med det nya kommunikationsmedlet. Om så icke sker,
kan man befara, att åtskilliga internationella luftfartslinjer, vilka eljest
skulle kommit att framgå över vårt land, förläggas så att de icke beröra
detsamma. Och även om lufttrafik mellan Sverige och utlandet ändock i
någon mån kommer till stånd, kan. det i många hänseenden vara till skada
för vårt land att icke insätta något luftfartyg i trafiken. Sedan luftfartslinjer
inrättats och visat sig ekonomiskt bärkraftiga, lär det ej bliva lätt
för Sverige att med framgång deltaga i en trafik, som upparbetats av utländska
luftfartsrederier. Beträffande sjöfarten saknas icke exempel på
svårigheten för oss att kunna med fördel insätta tonnage i vårt land berörande
ångbåtslinjer, vilka grannländerna ensamma påbörjat och gjort
ekonomiskt lönande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

Enligt uppgift hava såväl engelska som tyska företag planer på inrättande
av luftfartslinjer, vilka skulle beröra Sverige, och hava därvid underhandlingar
förts med lufttrafik bolaget om samarbete. Särskilt är nu ifrågasatt
att anordna regelbunden trafik mellan Stockholm och Berlin medelst
luftskepp.

Ehuru luftskeppen äro mindre snabba än flygplanen, erbjuda de
förra till följd av sin större lastförmåga och säkerhet åtskilliga fördelar
framför de senare. Luftskeppen äro även särskilt lämpade för vårt land,
där det endast på få platser finnas sådana fullt jämna fält, som erfordras''
för flygplanens landning. Ett luftskepp behöver däremot blott ett jämförelsevis
litet område för upp- och nedstigning. Nödvändigt är dock, att
vid ändpunkterna av en luftskeppsroute finnas uppförda hallar för skeppens
förvaring. Amortering och underhåll av dessa hallar draga betydande
kostnader, vartill kommer, att vid landning en jämförelsevis stor
personalstyrka erfordras för skeppens manövrering. Då vidare vid luftskeppens
sänkning en del gas måste utsläppas och sedermera ersättas vid
uppstigningen, med för landningen ■ av ett luftskepp rätt stora kostnader.
En betingelse för att trafiken med luftskepp skall bliva ekonomiskt lönande
är fördenskull, att den äger rum på ganska långa distanser. Luftrtafikbolaget
har angivit en sträcka av 800 kilometer, eller ungefärliga avståndet
mellan Stockholm och Berlin, såsom den minsta, som erfordras, för
att trafiken skall kunna bära sig.

Enligt de av bolaget ingivna kostnadsberäkningarna, vilka i det
föregående återgivits, skulle kostnaden för eu luftskeppsstation i Stockholm"
uppgå till 2,000,000 kronor. Själva luftskeppet beräknas betinga en utgift
av 1,000,000 kronor, vartill kommer kostnad för arbetarbostäder in. m.
Sammanlagda kostnaden skulle bliva 3,500,000 kronor.

Till följd av det nuvarande läget på penningmarknaden och då en
viss risk måste anses vara förenad med företaget, även om de verkställda
beräkningarna visa, att det kan väntas bliva ekonomiskt lönande, har bolaget
ansett sig ej kunna av denna summa anskaffa mera än 1,500,000
kronor samt fördenskull anhållit att av staten erhålla återstoden eller
2,000,000 kronor såsom lån. Bolaget har för närvarande ett till fullo
inbetalt aktiekapital å 1,000,000 kronor, som huvudsakligen är avsett att
användas till studier och försök i fråga om möjligheterna till regelbunden
lufttrafik.

I utlandet har staten i stor utsträckning trätt emellan för att befordra
utvecklingen av det nya kommunikationsmedlet. Sålunda lära i England
i 1919 års budget hava anslagits 66,500,000 pund till flygväsendet

Luftskeppens

fördelar i
jämförelse
med flygplan.

Kostnaden
rör en luftskepp
setation
i
Stockholm.

Kung!. Maj:ts proposition nr 2S5.

Fördelarna
av den
ifrågasätta
trafiken
mellan
Stockholm
och Berlin.

och i Frankrike 220,000,000 francs. Av dessa belopp äro betydande delar
avsedda till att befordra civil flygning.

Om alltså i de nämnda länderna, där lufttrafiken på grund av kriget
är långt mera utvecklad än hos oss, staten ansett sig böra till en början
understödja det nya kommunikationsmedlet, bör ännu större anledning
härtill finnas i Sverige. Staten lär därför icke böra undandraga sig att
lämna lufttrafikbolaget det bistånd, som det begärda lånet skulle medföra,
särskilt som, på sätt förut framhållits, det kan medföra framtida
olägenheter att låta utländska luftfartsrederier ensamma igångsätta trafik
på vårt land.

Stockholm har därjämte på grund av sitt läge stora förutsättningar
att bliva en viktig mellanstation å de lufttrafiklinjer, som sannolikt inom
en ej allt för avlägsen framtid komma till stånd mellan nordvästra Europa
och öster om oss belägna länder, men härför fordras, att Stockholm är
försett med erforderliga anordningar för mottagande av luftskepp.

Det torde icke vara tvivel underkastat, att den nya trafikleden mellan
Stockholm och Berlin skulle medföra avsevärda fördelar för vårt lands
handel och näringar. En färd mellan Stockholm och Berlin beräknas taga
en tid av 7—9 timmar i stället för mer än ett helt dygn med de nuvarande
kommunikationsmedlen. Från Berlin finnes redan nu regelbunden luftskeppsförbindelse
med Friedrichshafen vid Bodensjön med avgång från
Berlin klockan 9 f. m. och ankomst till Friedrichshafen omkring klockan 3 e.
m. Därest, såsom framdeles är tillämnat, luftskepp avgå från Stockholm
på kvällen, skulle man i god tid följande dag kunna vara vid schweiziska
gränsen. I den mån trafiken visar sig räntabel och ytterligare luftskepp
kunna anskaffas, har man vidare för avsikt att låta de svenska luftskeppen
efter en kort mellanlandning i Berlin fortsätta till Freidrichshafen.

Det är uppenbart, vilken fördel en så hastig förflyttning skulle innebära
för affärsmän med flera samt för postbefordran. Den av bolaget beräknade
avgiften av 350 kronor för person för enkel resa mellan Stockholm
och Berlin är icke heller så hög i jämförelse med biljettpriset på järnväg,
att man behöver befara, att passagerare ej skola anmäla sig till det av
bolaget beräknade antalet. Det har visat sig, att platserna i de luftskepp,
som trafikera stäckan mellan Berlin och Friedrichshafen, alltid äro tagna
i anspråk samt merendels till stor del tingade i förväg, och en med förhållandena
väl förtrogen svensk trafikman har försäkrat, att åtminstone under
halva året de 25 platser, som skulle finnas i luftskeppet, komma att vara
upptagna. Det av bolaget beräknade medeltalet av 17 personer under
250 färder om året torde följaktligen kunna uppnås.

Jag anser mig alltså böra förorda, att bolaget måtte, i enlighet med

Kung!. Maj:ts proposition nr 285.

vad de hörda myndigheterna tillstyrkt, beviljas7ett lån för ifrågavarande
ändamål. Närmast skulle lånet användas för anordnande av luftskeppsstationen.

Bolaget har hemställt, att lånet måtte bestämmas till 2,000,000
kronor. Vad angår lån till enskilda järnvägar från den s. k. allmänna
järnvägslånefonden, utgå dessa enligt av Kungl. Maj:t och riksdagen fastställda
bestämmelser med högst hälften av anläggningskostnaden. Även
lån från rederilånefonden bruka icke beviljas till mer än hälften av fartygets
värde. Då det kapital, som beräknas åtgå till igångsättande av
ifrågavarande lufttrafikförbindelse, uppgår till 3,500,000 kronor, skulle, om
de sålunda vid järnvägslån och rederilån tillämpade reglerna jämväl här
komma till användning, lånet begränsas till 1,750,000 kronor, och anser
jag mig böra hemställa om en sådan nedsättning av lånebeloppet.

Lånet torde böra lyftas i mån av arbetets fortgång på sätt och å
tider, som Kungl. Maj:t bestämmer. En del av lånet bör innestå, till dess
anläggningarna blivit ''färdiga samt avsynats.

Kommerskollegium har hemställt, att räntan å lånet måtte bestämmas
till fem procent och amorteringstiden till 20 å 25 år, därav de första
5 åx-en amoi-teringsfria. Enär staten bör erhålla full gottgörelse för den
ränteutgift, som förorsakas staten genom lånet, synes räntan ej böra understiga
6 procent. Däremot lärer, då det uppgivits vara av vikt för bolaget
att erhålla så lång amorteringstid som möjligt, tiden för lånets återbetalning
kunna bestämmas till 35 år samt frihet från amortering medgivas
under de fem första åren.

Därest lufttrafikbolaget ensamt skulle hava rätt att använda det område,
som kan komma att upplåtas till bolaget, skulle, till följd av svårigheten
att i närheten av Stockholm erhålla lämpliga platser för stationer
för lufttrafik, bolaget kunna få en slags monopolställning. Bolaget bör
därför förpliktas medgiva, att, i den mån så kan ske utan hinder för
dess egen trafik, bolagets station må kunna anlitas för annan luftskeppstrafik,
som kan vara av intresse för staten. Därest plats därför finnes,
bör bolaget vara skyldigt tillåta, att staten uppför en särskild hall i närheten
av bolagets. Någon rätt att använda området för landning med
flygplan behöver däremot icke förbehållas staten, enär härför behövlig tillräckligt
stor fri plats knappast kommer att finnas.

Dessutom bör staten tillföi’säkras rätt att inlösa ifrågavarande anläggningar,
och synas därvid sådana villkor böra stadgas, att bolaget, därest
staten begagnar sig av sin rätt till inlösen icke kommer att göra
någon oskälig kapitalvinst.

Vidare bör staten få rätt att kontrollera bolagets förvaltning genom

Säkerheten
för lånet.

22 Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

att i dess styrelse insätta en representant samt att utse en revisor i
bolaget.

I enlighet med vad kommerskollegium föreslagit, bör därjämte stadgas
såsom villkor, att plan för anläggningen skall godkännas av Kungl.
Maj:t, att bolagets inbetalda aktiekapital ökas med minst 1,500,000 kronor
till 2,500,000 kronor, samt att det lån, som staten kan komma att bevilja
bolaget, • skall vara till betalning förfallet, därest ifrågavarande lufttrafik
icke tager sin början före viss av Kungl. Maj:t bestämd tid eller om trafiken,
innan lånet återbetalats, nedlägges eller i nämnvärd omfattning
inskränkes.

Vad angår den säkerhet, som skulle ställas för lånet, har bolaget,
såsom framgår av den av bolaget till chefen för civildepartementet ingivna
promemorian, meddelat, att bolaget icke kan erbjuda staten fastighetsinteckningar,
enär bolaget ej kan få inköpa den mark, varå de tillämnade
anläggningarna skola uppföras. Den säkerhet, bolaget är i stånd att lämna,
skulle därför antingen bestå däri, att bolaget genom lösöreköp till staten
överlåter de anläggningar, som uppföras för de upplånade medlen, eller
ock låter dessa medel ingå i ett särskilt aktiebolag, vars samtliga aktier
pantförskrivas till staten såsom Säkerhet för lånet.

Statskontoret har ifrågasatt, om någon av de erbjudna säkerheterna
är av sådan beskaffenhet, att den skulle godkännas av statskontoret. Statskontoret
har därför hemställt, att, därest lånet beviljas, statskontoret måtte erhålla
föreskrift angående den säkerhet, som skulle lämnas för lånet. Avgörandet
av vilken säkerhet, som skall ställas, lär fördenskull böra ankomma
på Kungl. Maj:t. Av de av bolaget föreslagna säkerheterna synes anläggningarnas
överlåtande på ett särskilt aktiebolag, vars samtliga aktier
pantförskrivas till staten, vara mest betryggande. Stora belopp äro
mot liknande säkerhet av banker utlånade till enskilda företag, då ingen
fast egendom finnes, som kan inteckna^. Till förhindrande av att dotterbolaget
avhänder sig någon av de till luftskeppsstationen hörande anläggningarna
eller eljest försämrar den säkerhet, som dess aktier erbjuda, torde
böra meddelas bestämmelser i huvudsaklig överensstämmelse med vad lufttrafikbolaget
föreslagit.

Då det ändamål, vartill lånet skulle användas, syntes vara av sådan
beskaffenhet, att det kunde ifrågasättas att bevilja lånet från handels- och
sjöfartslånefonden, anbefalldes statskontoret att yttra sig jämväl härom.
Med anledning av vad statskontoret anfört anser jag det emellertid icke
böra ifrågasättas att för lånet helt och hållet eller delvis anlita berörda
fond. Enär några andra medel, varifrån lånet skulle kunna utgå, icke stå
till Kungl. Maj:ts förfogande, måste beloppet begäras av riksdagen. Då

Kungl. May.ts proposition nr 285.

för lånets återbetalning skulle fastställas en så lång tid som 35 år, torde det
böra utgå av de fasta lånemedlen, för vilket ändamål de i förslaget till riksstaten
för år 1921 under rubriken »I. Fast upplåning» upptagna lånemedel
skulle höjas med motsvarande belopp. Räntor och amorteringar torde höra
inga till riksgäldskontoret och därefter under lämplig titel upptagas i
riksstaten. °

På grund av vad sålunda anförts, får jag hemställa, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, för beredande åt Svenska lufttrafikaktiebolaget
av ett lån för anordnande av en luftskeppsstation i
Stockholm, under de här ovan angivna villkor och de
särskilda föreskrifter, som Kungl. Maj:t kan finna skäligt
meddela, under utgifter för kapitalökning för år
1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, 1,750,000 kronor,
ävensom, under förutsättning av bifall härtill, besluta,
att de i förslaget till 1921 års riksstat bland inkomsterna
under rubriken »I. Fast upplåning» upptagna lånemedel
skola höjas med motsvarande belopp.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen lämna
bifall; och skulle till riksdagen avlåtas proposition av
den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:
Cour. Falkenberg.