Ett register för alla bostadsrätter
Proposition 2025/26:112
Regeringens proposition 2025/26:112
Ett register för alla bostadsrätter | Prop. |
| 2025/26:112 |
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 5 februari 2026
Ulf Kristersson
Johan Forssell (Justitiedepartementet)
Propositionens huvudsakliga innehåll
Regeringen föreslår att det inrättas ett bostadsrättsregister där alla bostads- rätter ska registreras. Registret ska föras av Lantmäteriet.
I det nya bostadsrättsregistret ska det bland annat finnas uppgifter om bostadsrättslägenheten, bostadsrättshavaren, bostadsrättsföreningen och pantsättningar. Syftet med ett register är att
•göra hanteringen av pantsättningar mer modern och rättssäker,
•förenkla för bostadsrättsföreningarna, myndigheter och aktörer på bostads- marknaden,
•förse samhället med bättre information om bostadsrätter,
•underlätta för Kronofogdemyndighetens tillgångsutredningar,
•bidra till ökade möjligheter att förebygga och utreda brott, och
•bidra till en effektivare tillgångsinriktad brottsbekämpning.
Det ska vidare införas ett enhetligt sakrättsligt system för bostadsrätter. Registrering ersätter underrättelse till bostadsrättsföreningen som sakrätts- ligt moment vid pantsättning och överlåtelse av bostadsrätt.
De lagändringar som avser uppbyggnaden av registret föreslås träda i kraft den 1 januari 2027. Ändringarna i övrigt föreslås träda i kraft den dag som regeringen bestämmer.
1
Prop. 2025/26:112 Innehållsförteckning
2.2Förslag till lag om införande av lagen (2026:000)
om bostadsrättsregister ..................................................... |
2.3Förslag till lag om ändring i bostadsrättslagen
| (1991:614) ........................................................................ | |
Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken ................ |
2.5Förslag till lag om ändring i lagen (1981:775) om
införande av utsökningsbalken ......................................... |
2.6Förslag till lag om ändring i lagen (2006:378) om
5.3Förhållandet till annan reglering rörande
6.1Hur registrering av upplåtelse, övergång och
8.2Förvärvarens skydd mot överlåtarens borgenärer vid
| överlåtelse av bostadsrätt.................................................. | |
Konkurrerande överlåtelser .............................................. |
2
Prop. 2025/26:112 | ||
bostadsrättshavare .......................................................................... | ||
Ett medlemskap ska gälla från tillträdesdagen ................ | ||
9.2Förtydligande av vad som avses med övriga
12.2Förslaget till lag om införande av lagen (2026:000)
om bostadsrättsregister .................................................. |
12.3Förslaget till lag om ändring i bostadsrättslagen
| (1991:614) ..................................................................... | |
12.5Förslaget till lag om ändring i lagen (1981:775) om
införande av utsökningsbalken ...................................... |
12.6Förslaget till lag om ändring i lagen (2006:378) om
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 februari 2026 ... 216
3
Prop. 2025/26:112 1 | Förslag till riksdagsbeslut |
Regeringens förslag:
1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om bostadsrättsregister.
2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om införande av lagen (2026:000) om bostadsrättsregister.
3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i bostadsrättslagen (1991:614).
4.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i utsökningsbal- ken.
5.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1981:775) om införande av utsökningsbalken.
6.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2006:378) om lägenhetsregister.
4
2 | Lagtext | Prop. 2025/26:112 |
|
Regeringen har följande förslag till lagtext.
2.1Förslag till lag om bostadsrättsregister
Härigenom föreskrivs följande.
1 kap. Inledande bestämmelser
1 § Det ska finnas ett register för alla bostadsrätter (bostadsrättsregistret). Registret ska föras av Lantmäteriet.
2 § Lagen gäller vid registrering i bostadsrättsregistret och vid behandling av personuppgifter i Lantmäteriets verksamhet avseende registret.
Lagen gäller endast om behandlingen är helt eller delvis automatiserad eller om personuppgifterna ingår i eller kommer att ingå i ett register.
3 § I bostadsrättslagen (1991:614) finns bestämmelser om att upplåtelse, övergång, pantsättning och upphörande av bostadsrätter ska registreras i bostadsrättsregistret och vilken rättsverkan en registrering har. Termer och uttryck i denna lag har samma betydelse som i bostadsrättslagen, om inte något annat anges.
4 § Lagen innehåller bestämmelser som kompletterar Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), här benämnd EU:s dataskyddsförordning.
Vid behandling av personuppgifter enligt denna lag gäller lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning och före- skrifter som har meddelats i anslutning till den lagen, om inte något annat följer av denna lag eller av föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen.
2 kap. Bostadsrättsregistrets innehåll och behandling av personuppgifter
Registrets innehåll |
|
1 § Bostadsrättsregistret ska för varje bostadsrätt innehålla uppgifter om |
|
1. bostadsrättslägenheten, |
|
2. bostadsrättsföreningen, |
|
3. bostadsrättshavaren, och |
|
4. pantsättningar. |
|
Bostadsrättsregistret ska även innehålla anteckningar om beslut och åtgär- |
|
der som avser bostadsrätten, såsom |
|
1. beslut om kvarstad, förvar, betalningssäkring eller utmätning, |
|
2. beslut om exekutiv försäljning eller tvångsförsäljning, och | 5 |
Prop. 2025/26:112 3. talan om hävning eller återgång av förvärv av bostadsrätt eller om bättre rätt till sådan egendom.
Regeringen får meddela ytterligare föreskrifter om vilka uppgifter och anteckningar som ska ingå i registret.
Personuppgiftsansvar
2 § Lantmäteriet är personuppgiftsansvarigt för den behandling av person- uppgifter som görs i bostadsrättsregistret.
Ändamål
3 § Personuppgifter i bostadsrättsregistret får behandlas om det är nöd- vändigt för något av följande ändamål:
1.verksamhet som staten eller en kommun ansvarar för enligt lag eller annan författning,
2.omsättning av bostadsrätter,
3.kreditgivning, försäkringsgivning eller allmän eller enskild verksamhet där information om bostadsrätter utgör underlag för prövningar eller beslut, eller
4.förvaltning av bostadsrätter och fastigheter, byggande eller någon annan liknande åtgärd.
4 § Personuppgifter som behandlas enligt 3 § får även behandlas för att fullgöra uppgiftslämnande som sker i överensstämmelse med lag eller förord- ning.
Personuppgifter som behandlas enligt 3 § får även behandlas för andra ändamål, under förutsättning att uppgifterna inte behandlas på ett sätt som är oförenligt med det ändamål för vilket uppgifterna samlades in.
Elektroniskt utlämnande av personuppgifter
5 § Lantmäteriet får lämna ut personuppgifter elektroniskt om det inte är olämpligt.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela ytterligare föreskrifter om begräns- ningar av elektroniskt utlämnande av uppgifter.
Direktåtkomst till personuppgifter
6 § Direktåtkomst till personuppgifter får medges för de ändamål som anges i 3 § eller 4 § första stycket.
En bostadsrättshavare ska alltid medges direktåtkomst till personuppgifter som rör honom eller henne.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela ytterligare föreskrifter om vilka som får medges direktåtkomst och villkor för sådan åtkomst.
Behandling av särskilt skyddsvärda uppgifter
7 § Behandling som innebär att en uppgift om personnummer eller sam-
ordningsnummer eller någon annan särskilt skyddsvärd uppgift om en en-
6
skilds personliga eller ekonomiska förhållanden lämnas ut elektroniskt, Prop. 2025/26:112 används som sökbegrepp eller används för att ta fram en sammanställning
av personuppgifter, är endast tillåten när det är klart motiverat med hänsyn till ändamålet med behandlingen, vikten av en säker identifiering eller något annat beaktansvärt skäl.
Rättelse
8 § En uppgift i bostadsrättsregistret ska rättas, om den är uppenbart felak- tig och det beror på Lantmäteriets eller någon annans skrivfel, räknefel eller liknande förbiseende eller på ett tekniskt fel.
Innan en rättelse sker, ska den som berörs av åtgärden få tillfälle att yttra sig, om inte denne är okänd eller det är uppenbart obehövligt.
I fråga om personuppgifter gäller paragrafen i stället för rätten till rättelse enligt artikel 16 i EU:s dataskyddsförordning.
Begränsning av behandling
9 § Rätten till begränsning av behandling av personuppgifter enligt artikel 18 i EU:s dataskyddsförordning gäller inte i fråga om personuppgifter i bostadsrättsregistret.
3 kap. Registrering i bostadsrättsregistret
Inledande bestämmelser
1 § En anmälan för registrering eller avregistrering ska vara skriftlig och göras hos Lantmäteriet. Anmälan ska innehålla de uppgifter som behövs för att Lantmäteriet ska kunna genomföra registreringen eller avregistreringen.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare föreskrifter om vilka upp- gifter en anmälan ska innehålla.
Registrering av upplåtelse
2 § En anmälan för registrering av upplåtelse ska göras av bostadsrätts- föreningen.
Anmälan för registrering av upplåtelse ska göras inom två veckor från upplåtelsen. En upplåtelse ska anses vara registrerad vid den tidpunkt då en fullständig anmälan kom in till Lantmäteriet.
Registrering av övergång
3 § En anmälan för registrering av övergång ska göras av bostadsrätts- föreningen. En övergång till en sådan juridisk person som avses i 6 kap. 1 § andra stycket bostadsrättslagen (1991:614) ska dock anmälas för registrering av den juridiska personen.
Anmälan för registrering av övergång ska göras inom två veckor från det att bostadsrättsföreningen beslutat om medlemskap i föreningen. Vid över- gång till någon som redan är medlem i föreningen eller som inte omfattas av kravet på medlemskap ska anmälan i stället göras inom två veckor från över-
gången. En övergång ska anses vara registrerad vid den tidpunkt då en full-
7
Prop. 2025/26:112 ständig anmälan kom in till Lantmäteriet. Om en anmälan som avser en överlåtelse har gjorts före tillträdesdagen anses dock överlåtelsen vara regis- trerad först på tillträdesdagen.
Bostadsrättsföreningen ska anmäla om en överlåtelse som har registrerats har hävts eller återgått till säljaren utan att talan väckts i domstol.
Om en bostadsrätt har övergått till föreningen, ska anmälan göras inom två veckor från övergången.
Registrering av att bostadsrätten upphört
4 § En anmälan för registrering av att en bostadsrätt har upphört ska göras av bostadsrättsföreningen inom två veckor från det att bostadsrätten upp- hörde.
Registrering av pantsättning
5 § En anmälan för registrering av pantsättning ska göras av panthavaren. Anmälan ska undertecknas av panthavaren och pantsättaren.
6 § Lantmäteriet får efter ansökan ge tillstånd till en panthavare att på egen hand registrera pantsättningar i bostadsrättsregistret.
Vid tillståndsprövningen ska myndigheten särskilt beakta
1.att panthavaren har tillgång till den tekniska utrustning och sakkunskap som krävs,
2.att det finns tillfredsställande former för betalning av registreringsav- gifter, och
3.att panthavaren i övrigt uppfyller de krav på lämplighet som bör ställas med hänsyn till bostadsrättsregistrets uppbyggnad och funktion.
Ett tillstånd får återkallas av Lantmäteriet om tillståndshavaren inte längre uppfyller kraven i andra stycket.
7 § En pantsättning som registreras efter en anmälan ska anses vara regis- trerad vid den tidpunkt då en fullständig anmälan kom in till Lantmäteriet.
En pantsättning som registreras av en panthavare med tillstånd enligt 6 §
| ska anses vara registrerad vid den tidpunkt då registreringen gjordes. |
| Avregistrering av pantsättning |
| 8 § När en pantsättning inte längre gäller ska panthavaren utan dröjsmål |
| se till att den avregistreras. |
| En panthavare som har tillstånd enligt 6 § ska på egen hand avregistrera |
| pantsättningen. En panthavare som inte har sådant tillstånd ska göra en an- |
| mälan för avregistrering till Lantmäteriet. En sådan anmälan ska underteck- |
| nas av panthavaren. |
| Om panthavaren inte längre finns, får pantsättaren göra en anmälan för |
| avregistrering. |
| Handläggning av registreringsärenden |
| 9 § Om den som har gjort en anmälan för registrering eller avregistrering |
| inte har följt det som gäller för anmälan, får Lantmäteriet förelägga anmä- |
8 | laren att rätta till bristen inom en viss tid. Föreläggandet får förenas med vite. |
|
Om anmälan inte kan ligga till grund för registrering eller avregistrering Prop. 2025/26:112 direkt, ska Lantmäteriet göra en notering i registret om att en anmälan har
kommit in men ännu inte behandlats.
Om anmälaren inte följer föreläggandet, får Lantmäteriet vägra registre- ring eller avregistrering. En upplysning om det ska tas in i föreläggandet.
Första och tredje styckena gäller inte för en anmälan som saknar uppgift om identitetsbeteckning, om bostadsrättshavaren har avlidit när anmälan för registrering eller avregistrering ges in.
10 § Om en anmälan för registrering av upplåtelse eller övergång av en bostadsrätt inte har gjorts i rätt tid, får Lantmäteriet förelägga föreningen eller den juridiska personen att lämna in en anmälan inom en viss tid. Det- samma gäller en anmälan för registrering om att en bostadsrätt har upphört. Föreläggandet får förenas med vite.
11 § Vid handläggning av registreringsärenden tillämpas inte bestämmel- serna i 37–39 §§ förvaltningslagen (2017:900) om ändring av beslut.
4 kap. Avgifter, skadestånd och överklagande
Avgifter
1 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med- dela föreskrifter om avgifter
1.i ärenden om registrering eller avregistrering i bostadsrättsregistret, och
2.för tillgången till och användningen av uppgifter i bostadsrättsregistret.
Skadestånd
2 § Den som lider skada på grund av ett tekniskt fel i bostadsrättsregistret har rätt till ersättning av staten.
Ersättningen ska sättas ned med skäligt belopp eller helt falla bort om den skadelidande har medverkat till skadan genom att utan skälig anledning låta bli att vidta åtgärder för att bevara sin rätt eller om den skadelidande på något annat sätt har medverkat till skadan genom eget vållande.
3 § En rättshavare som drabbas av skada till följd av ett beslut om rättelse enligt 2 kap. 8 § har rätt till ersättning av staten. Ersättning lämnas dock inte om den skadelidande med hänsyn till felets art eller andra omständigheter borde ha insett att fel förekommit.
Överklagande
4 § Ett beslut som Lantmäteriet har meddelat enligt denna lag eller enligt föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen får överklagas till allmän förvaltningsdomstol.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Föreskrifter om ikraftträdande av denna lag meddelas i lagen (2026:000) om införande av lagen (2026:000) om bostadsrättsregister.
9
Prop. 2025/26:112 2.2 | Förslag till lag om införande av lagen |
| (2026:000) om bostadsrättsregister |
Härigenom föreskrivs följande.
Tidpunkt för ikraftträdande
1 § Lagen (2026:000) om bostadsrättsregister träder i kraft den dag som regeringen bestämmer. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2027.
Ansvar för uppbyggnaden
2 § Lantmäteriet ska ansvara för uppbyggnaden av bostadsrättsregistret.
Inlämning och uppdatering av uppgifter
3 § En bostadsrättsförening ska senast den 31 december 2027 till Lant- mäteriet lämna de uppgifter som bostadsrättsregistret ska innehålla i fråga om bostadsrättslägenheten, bostadsrättsföreningen, bostadsrättshavaren, pantsättningar och anteckningar.
4 § En bostadsrättsförening som bildas efter den 31 december 2027 ska till Lantmäteriet så snart som möjligt lämna de uppgifter som bostadsrätts- registret ska innehålla enligt 3 §.
5 § En bostadsrättsförening som har lämnat uppgifter till Lantmäteriet enligt 3 eller 4 § ska så snart som möjligt underrätta myndigheten om föränd- ringar som inträffar rörande dessa uppgifter innan dess att lagen (2026:000) om bostadsrättsregister träder i kraft.
6 § Bostadsrättsföreningens uppgiftsskyldighet enligt 3–5 §§ gäller inte om uppgifterna i stället kan inhämtas från fastighetsregistret eller lägen- hetsregistret.
7 § Om en bostadsrättsförening inte lämnar uppgifter enligt 3, 4 eller 5 § får Lantmäteriet förelägga bostadsrättsföreningen att fullgöra sin uppgifts- skyldighet. Ett föreläggande får förenas med vite.
Kontroll och ändring av uppgifter
8 § Lantmäteriet ska så snart som möjligt lämna vidare de uppgifter som har lämnats enligt 3 § och som gäller pantsättning till panthavaren.
Om en bostadsrättsförening har lämnat uppgifter enligt 4 eller 5 §, ska Lantmäteriet snarast lämna vidare de uppgifter som gäller pantsättning till panthavaren.
9 § En panthavare ska senast sex månader efter det att Lantmäteriet har lämnat uppgifter till panthavaren enligt 8 § första stycket, anmäla eventuella tillägg eller felaktigheter avseende uppgifterna om pantsättning till myndig- heten.
10
Om Lantmäteriet har lämnat uppgifter enligt 8 § andra stycket ska pant- Prop. 2025/26:112 havaren snarast anmäla eventuella tillägg eller felaktigheter till myndig-
heten.
Om en panthavare har anmält tillägg eller felaktigheter ska Lantmäteriet ge bostadsrättsföreningen tillfälle att yttra sig över uppgifterna inom sex veckor.
Underrättelse när registret är färdigt
10 § Lantmäteriet ska underrätta regeringen när bostadsrättsregistret är färdigt att tas i bruk.
Pantsättningar före ikraftträdandet
11 § En panträtt som har upplåtits och fått sakrättsligt skydd före ikraft- trädandet av lagen (2026:000) om bostadsrättsregister och som det lämnas uppgift om till Lantmäteriet, ska registreras i bostadsrättsregistret som en noterad pant.
12 § Om en bostadsrätt belastas av flera noterade panter, ska den före- trädesordning som gällde mellan dem före ikraftträdandet av lagen (2026:000) om bostadsrättsregister fortfarande gälla.
En noterad pant ska ha företräde framför en panträtt som har fått sakrätts- ligt skydd efter ikraftträdandet av lagen om bostadsrättsregister.
13 § En panträtt som har upplåtits och fått sakrättsligt skydd före ikraftträ- dandet av lagen (2026:000) om bostadsrättsregister men som inte har note- rats enligt 11 § ska behålla sitt sakrättsliga skydd endast om uppgift om pant- rätten har lämnats till Lantmäteriet senast sex månader efter ikraftträdandet av lagen om bostadsrättsregister.
Behandling av vissa uppgifter
14 § Lantmäteriet får under bostadsrättsregistrets uppbyggnad behandla även andra uppgifter i registret än dem som framgår av 3 §. De uppgifterna ska gallras när de inte längre behövs.
Bemyndigande
15 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om uppbyggnaden av bostadsrättsregistret.
Överklagande
16 § Ett beslut som Lantmäteriet har meddelat enligt denna lag eller en- ligt föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen får överklagas till allmän förvaltningsdomstol.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
11
Prop. 2025/26:112 2.3 | Förslag till lag om ändring i bostadsrättslagen |
| (1991:614) |
Härigenom föreskrivs i fråga om bostadsrättslagen (1991:614)
dels att 6 kap. 1 och 11 §§, 7 kap. 14, 31 och 33 §§, 9 kap. 5, 10 och 16 §§ och rubriken närmast före 7 kap. 31 § ska ha följande lydelse,
dels att det ska införas ett nytt kapitel, 6 a kap., fem nya paragrafer,
1 kap. 3 a §, 4 kap. 4 a § och 6 kap. 5 a–5 c §§, och närmast före 4 kap. 4 a § och 6 kap. 5 a och 5 b §§ nya rubriker av följande lydelse.
Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
1 kap.
3 a §
Information om varje bostadsrätt finns i bostadsrättsregistret. Bestäm- melser om bostadsrättsregistret finns i lagen (2026:000) om bostadsrätts- register.
4 kap.
|
| Registrering av upplåtelse |
|
| 4 a § |
|
| En upplåtelse av en bostadsrätt ska |
|
| registreras i bostadsrättsregistret. |
| 6 kap. | |
| 1 §1 | |
| När en bostadsrätt har överlåtits från | När en bostadsrätt har överlåtits från |
| en bostadsrättshavare till en ny inne- | en bostadsrättshavare till en ny inne- |
| havare, får denne utöva bostadsrätten | havare, får denne utöva bostadsrätten |
| endast om han är eller antas till med- | endast om han eller hon är eller |
| lem i bostadsrättsföreningen. | antas till medlem i bostadsrättsföre- |
|
| ningen. Ett medlemskap gäller från |
|
| tillträdesdagen. Om föreningen be- |
|
| viljar medlemskap senare än till- |
|
| trädesdagen eller om en bostadsrätt |
|
| har övergått på annat sätt än genom |
|
| överlåtelse, gäller medlemskapet i |
|
| stället från beslutsdagen. |
| En juridisk person får dock utöva | En juridisk person får utöva |
| bostadsrätten utan att vara medlem | bostadsrätten utan att vara medlem |
| i föreningen, om den juridiska per- | i föreningen, om den juridiska per- |
| sonen har förvärvat bostadsrätten | sonen har förvärvat bostadsrätten |
| vid exekutiv försäljning eller vid | vid exekutiv försäljning eller vid |
| tvångsförsäljning enligt 8 kap. och | tvångsförsäljning enligt 8 kap. och |
12 | 1 Senaste lydelse 1995:1464. |
|
då hade panträtt i bostadsrätten. Tre år efter förvärvet får föreningen uppmana den juridiska personen att inom sex månader från uppma- ningen visa att någon som inte får vägras inträde i föreningen har för- värvat bostadsrätten och sökt med- lemskap. Om uppmaningen inte följs, får bostadsrätten tvångsför- säljas enligt 8 kap. för den juridiska personens räkning. En juridisk per- son kan i föreningens stadgar med- ges en mer vidsträckt rätt än som angetts här.
då hade panträtt i bostadsrätten. Tre Prop. 2025/26:112 år efter förvärvet får föreningen
uppmana den juridiska personen att inom sex månader från uppma- ningen visa att någon som inte får vägras inträde i föreningen har för- värvat bostadsrätten och sökt med- lemskap. Om uppmaningen inte följs, får bostadsrätten tvångsför- säljas enligt 8 kap. för den juridiska personens räkning. En juridisk per- son kan i föreningens stadgar med- ges en mer vidsträckt rätt än som angetts här.
Registrering av övergång
5 a §
En övergång av en bostadsrätt ska registreras i bostadsrättsregistret.
Sakrättsligt skydd vid överlåtelse
5 b §
En överlåtelse av en bostadsrätt gäller mot överlåtarens borgenärer när den har registrerats i bostads- rättsregistret.
5 c §
Om en bostadsrätt har överlåtits till flera var för sig, gäller en tidigare överlåtelse framför en överlåtelse som har skett senare.
En senare överlåtelse gäller dock framför en tidigare, om överlåtelsen har registrerats i bostadsrättsregis- tret före den tidigare överlåtelsen och den senare förvärvaren vid tid- punkten för överlåtelsen var i god tro om den tidigare överlåtelsen.
Paragrafen ska också tillämpas på förvärv genom bodelning, arv, testamente, bolagsskifte eller liknan- de förvärv, när fråga uppkommer om företrädet mellan ett sådant för- värv och en senare överlåtelse.
13
Prop. 2025/26:112 | 11 §2 | |
Har en bostadsrätt övergått till | Om en bostadsrätt har övergått till | |
bostadsrättsföreningen, skall | den | bostadsrättsföreningen, ska den |
överlåtas så snart det kan ske utan | överlåtas så snart det kan ske utan | |
förlust, om inte föreningen på en | förlust, om inte föreningen på en | |
föreningsstämma beslutar att bo- | föreningsstämma beslutar att bo- | |
stadsrätten skall upphöra. |
| stadsrätten ska upphöra. |
Om en bostadsrätt som har över- | Om en bostadsrätt som har över- | |
gått till föreningen är pantsatt, får | gått till föreningen är pantsatt, får | |
beslut om bostadsrättens upphö- | beslut om bostadsrättens upphö- | |
rande meddelas endast om pantha- | rande meddelas endast om pantha- | |
varen har medgivit detta eller om | varen har medgett detta eller om | |
bostadsrätten saknar värde för pant- | bostadsrätten saknar värde för pant- | |
havaren. |
| havaren. |
|
| Om bostadsrätten upphör, ska det |
|
| registreras i bostadsrättsregistret. |
6 a kap. Panträtt
1 § En panträtt i en bostadsrätt upplåts genom att bostadsrättshavaren skriftligen pantsätter hela bostadsrätten som pant för en fordran.
2 § En pantsättning av en bostadsrätt ska registreras i bostadsrättsregis- tret. En registrering av pantsättningen har samma rättsverkningar som när en panthavare tar en lös sak i besittning. Bestämmelser i annan lag om handpanträtt vid utmätning eller i konkurs gäller också för panträtt i en bostadsrätt.
En pantsättning behöver inte registreras om panthavaren är densamma
| som vid den närmast föregående registrerade pantsättningen. | |
| 3 § Om ett avtal om överlåtelse av en bostadsrätt hävs av överlåtaren, är | |
| en pantsättning som förvärvaren gjort efter överlåtelsen ogiltig. | |
| 4 § En pantsättning som är registrerad i bostadsrättsregistret ger före- | |
| träde i förhållande till en annan pantsättning efter den tidsföljd som pant- | |
| sättningarna har registrerats. |
|
| Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
| 7 kap. | |
| 14 §3 | |
| Varje medlem ska betala en avgift | Varje medlem ska betala en avgift |
| till bostadsrättsföreningen i form av | till bostadsrättsföreningen i form av |
| en insats när bostadsrätt upplåts till | en insats när bostadsrätt upplåts till |
| honom eller henne. Föreningen har | honom eller henne. Föreningen har |
| dessutom rätt att ta ut en årsavgift | dessutom rätt att ta ut en årsavgift |
| för den löpande verksamheten samt, | för den löpande verksamheten samt, |
14 | 2 Senaste lydelse 1995:1464. |
|
3 Senaste lydelse 2014:336. |
| |
om det anges i stadgarna, upplåtelse- | om det anges i stadgarna, upplåtelse- Prop. 2025/26:112 |
avgift, överlåtelseavgift, pantsätt- | avgift, överlåtelseavgift och avgift |
ningsavgift och avgift för andra- | för andrahandsupplåtelse. |
handsupplåtelse. |
|
Om en kostnad som hänför sig till uppvärmning eller nedkylning av medlemmens lägenhet eller dess förseende med varmvatten eller elektrisk ström kan påföras medlemmen efter individuell mätning, ska beräkningen av årsavgiften, till den del avgiften avser ersättning för sådan kostnad, ta sin utgångspunkt i den uppmätta förbrukningen.
En beslutad insats kan ändras enligt 9 kap. 13 och 16 §§. Föreningen får i övrigt inte ta ut särskilda avgifter för åtgärder som föreningen ska vidta med anledning av denna lag eller någon annan författning.
Vid ombildning av hyresrätt till bostadsrätt får bostadsrättsföreningen inte ta ut upplåtelseavgift förrän efter en månad från den dag då föreningen erbjudit hyresgästen att få lägenheten upplåten med bostadsrätt. Intill dess sex månader förflutit räknat från dagen för erbjudandet, får avgiften högst motsvara ränta på insatsen enligt 5 § räntelagen (1975:635).
Avgiften för andrahandsupplåtelse får för en lägenhet årligen motsvara högst tio procent av prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialför- säkringsbalken. Om en lägenhet upplåts under en del av ett år, beräknas den högsta tillåtna avgiften efter det antal kalendermånader som lägen-
heten är upplåten. |
|
Underrättelse vid pantsättning av | Underrättelse om obetalda |
en bostadsrätt | avgifter |
31 §4 | |
Har föreningen underrättats om att | Om en bostadsrättshavare har |
en bostadsrätt är pantsatt, skall | obetalda avgifter till föreningen till |
föreningen utan dröjsmål under- | ett belopp som överstiger vad som |
rätta panthavaren om bostadsrätts- | av årsavgiften löper på en månad |
havaren har obetalda avgifter till | och bostadsrättshavaren dröjer med |
föreningen till ett belopp som över- | betalningen mer än två veckor från |
stiger vad som av årsavgiften belö- | förfallodagen, ska föreningen utan |
per på en månad och bostadsrätts- | dröjsmål underrätta Lantmäteriet. |
havaren dröjer med betalningen |
|
mer än två veckor från förfalloda- |
|
gen. |
|
Om föreningen försummar denna | Om föreningen försummar denna |
skyldighet, har föreningen vid exe- | skyldighet, har föreningen vid exe- |
kutiv försäljning eller tvångsför- | kutiv försäljning eller tvångsför- |
säljning enligt 8 kap. inte företräde | säljning enligt 8 kap. inte företräde |
till betalning framför panthavaren i | till betalning framför panthavare i |
fråga om | fråga om |
1.de avgiftsbelopp som förfallit till betalning under den tid föreningens försummelse varat, samt
2.den del av årsavgiften som förfallit till betalning närmast efter det att en underrättelse gjorts.
4 Senaste lydelse 1995:1464. | 15 |
Prop. 2025/26:112
16
Andra stycket gäller inte i fråga om avgiftsbelopp som förfallit till betal- ning under den tid panthavaren haft kännedom om bostadsrättshavarens
betalningsförsummelse. |
|
|
33 § |
| |
Överlåts det hus i vilket lägenheten | Bostadsrätten upphör om det hus | |
finns eller säljs huset exekutivt, | som lägenheten finns i antingen | |
upphör bostadsrätten. Föreningen | överlåts eller säljs exekutivt. Före- | |
är därvid skyldig att betala skälig | ningen är då skyldig att betala skä- | |
ersättning för bostadsrätten. Träder | lig ersättning för bostadsrätten. Om | |
föreningen i likvidation inom tre | föreningen träder | i likvidation |
månader från det frågan om före- | inom tre månader från det att frågan | |
ningens ersättningsskyldighet blivit | om föreningens | ersättningsskyl- |
slutligt avgjord eller försätts före- | dighet blivit slutligt avgjord eller | |
ningen inom samma tid i konkurs, | om föreningen inom samma tid för- | |
skall dock bostadsrättshavarens rätt | sätts i konkurs, ska dock bostads- | |
att få ersättning för bostadsrätten | rättshavarens rätt att få ersättning | |
bedömas efter de regler som gäller | för bostadsrätten bedömas efter de | |
för skifte av föreningens tillgångar. | regler som gäller för skifte av före- | |
| ningens tillgångar. |
|
Upphör bostadsrätten enligt första | Om bostadsrätten upphör och lä- | |
stycket och har lägenheten tillträtts, | genheten har tillträtts, ska ett skrift- | |
skall skriftligt hyresavtal anses | ligt hyresavtal anses ingånget. I så | |
ingånget. I så fall gäller 4 kap. 9 §. | fall gäller 4 kap. 9 §. | |
| Om bostadsrätten upphör, ska det | |
| registreras i bostadsrättsregistret. | |
9 kap.
5§5
Bostadsrättsföreningens stadgar ska innehålla uppgifter om
1.föreningens företagsnamn,
2.den ort i Sverige där föreningens styrelse ska ha sitt säte,
3.den verksamhet som föreningen ska bedriva,
4. huruvida upplåtelseavgift, över- | 4. huruvida upplåtelseavgift, över- |
låtelseavgift, pantsättningsavgift och | låtelseavgift och avgift för andra- |
avgift för andrahandsupplåtelse kan | handsupplåtelse kan tas ut, |
tas ut, |
|
5. grunderna för beräkning av års- | 5. grunderna för beräkning av års- |
avgift, överlåtelseavgift, pantsätt- | avgift, överlåtelseavgift och avgift |
ningsavgift och avgift för andra- | för andrahandsupplåtelse, |
handsupplåtelse, |
|
6.för det fall rätten att bestämma ersättning för en bostadsrätt vid över- låtelse ska vara inskränkt, grunderna för beräkning av ersättningen,
7.grunderna för avsättning av medel för att säkerställa underhållet av föreningens hus,
8.antalet eller lägsta och högsta antalet styrelseledamöter, revisorer och eventuella suppleanter och tiden för deras uppdrag,
9.hur en föreningsstämma ska sammankallas,
5Senaste lydelse 2018:1665.
Uppgifterna ska genast föras in i förteckningen när en lägenhet upp- låts med bostadsrätt. Om en uppgift i förteckningen ändras, ska detta genast antecknas. Vid överlåtelse av en bostadsrätt ska en kopia av överlåtelseavtalet fogas till förteckningen på lämpligt sätt. Dagen för anteckningen ska an- ges.10. de ärenden som ska förekomma på en ordinarie föreningsstämma, | Prop. 2025/26:112 |
11.den tid som föreningens räkenskapsår ska omfatta,
12.grunderna för hur föreningens vinst ska fördelas, och
13.hur föreningens återstående tillgångar ska fördelas när föreningen upplöses.
10 §6
Lägenhetsförteckningen skall för varje | Lägenhetsförteckningen ska för varje |
lägenhet ange | lägenhet ange |
1. lägenhetens beteckning, belägen- | 1. lägenhetens beteckning, belägen- |
het, rumsantal och övriga utrymmen, | het, rumsantal och eventuell mark och |
| andra utrymmen som upplåtelsen av- |
| ser, |
2.dagen för Bolagsverkets registrering av den ekonomiska plan som ligger till grund för upplåtelsen,
3.bostadsrättshavarens namn, samt
4.insatsen för bostadsrätten.
Uppgifterna skall genast föras in i förteckningen när en lägenhet upp- låts med bostadsrätt.
Underrättas föreningen om att en bostadsrätt pantsatts eller ändras någon uppgift i förteckningen, skall detta genast antecknas. Vid över- låtelse av bostadsrätt skall en kopia av överlåtelseavtalet fogas till för- teckningen på lämpligt sätt.
Dagen för anteckningen skall an- ges.
16 §7
För att ett beslut i en fråga som anges i denna paragraf ska vara giltigt krävs att det har fattats på en föreningsstämma och att följande bestämmelser har iakttagits.
1.Om beslutet innebär ändring av någon insats och medför rubbning av det inbördes förhållandet mellan insatserna, ska samtliga bostadsrättshavare som berörs av ändringen ha gått med på beslutet. Om enighet inte uppnås, blir beslutet ändå giltigt om minst två tredjedelar av de berörda bostadsrätts- havarna har gått med på beslutet och det dessutom har godkänts av hyres- nämnden.
1a. Om beslutet innebär en ökning av samtliga insatser utan att det inbör- des förhållandet mellan insatserna rubbas, ska alla bostadsrättshavarna ha gått med på beslutet. Om enighet inte uppnås, blir beslutet ändå giltigt om minst två tredjedelar av de röstande har gått med på beslutet och det dess- utom har godkänts av hyresnämnden. Hyresnämnden ska godkänna beslutet om detta inte framstår som otillbörligt mot någon bostadsrättshavare.
6 | Senaste lydelse 2004:247. | 17 |
7 | Senaste lydelse 2016:111. |
Prop. 2025/26:112 2. Om beslutet innebär att en lägenhet som upplåtits med bostadsrätt kom- mer att förändras eller i sin helhet behöva tas i anspråk av föreningen med anledning av en om- eller tillbyggnad, ska bostadsrättshavaren ha gått med på beslutet. Om bostadsrättshavaren inte ger sitt samtycke till ändringen, blir beslutet ändå giltigt om minst två tredjedelar av de röstande har gått med på beslutet och det dessutom har godkänts av hyresnämnden.
3.Om beslutet innebär utvidgning av föreningens verksamhet, ska minst två tredjedelar av de röstande ha gått med på beslutet.
4.Om beslutet innebär överlåtelse av ett hus som tillhör föreningen, i vilket det finns en eller flera lägenheter som är upplåtna med bostadsrätt, ska beslutet ha fattats på det sätt som gäller för beslut om likvidation enligt 29 a §. Minst två tredjedelar av bostadsrättshavarna i det hus som ska över- låtas ska dock alltid ha gått med på beslutet.
5.Om det i stadgarna finns ytterligare något villkor för att ett beslut enligt 1–4 ska vara giltigt, gäller även det.
Föreningen ska genast underrätta | Föreningen ska genast underrätta | |
den som har pant i bostadsrätten | Lantmäteriet om ett beslut enligt | |
och som är känd för föreningen om | första stycket 4. | |
ett beslut enligt första stycket 2 |
| |
eller 4. |
| |
|
|
|
Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer.
18
2.4 | Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken | Prop. 2025/26:112 | |
Härigenom föreskrivs att 6 kap. 3 § och 14 kap. 3 § utsökningsbalken ska |
| ||
ha följande lydelse. |
|
| |
Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
| |
6kap. 3 §
Utmäts annan fordran eller rättighet | Om en annan fordran eller rättighet |
än som avses i 2 §, skall sekundo- | än som avses i 2 § utmäts, ska se- |
gäldenären eller annan förpliktad | kundogäldenären eller någon annan |
meddelas förbud att fullgöra sin | förpliktad meddelas förbud att full- |
förpliktelse till annan än krono- | göra sin förpliktelse till någon |
fogdemyndigheten eller den som | annan än Kronofogdemyndigheten |
myndigheten anvisar. | eller den som myndigheten anvisar. |
Vid utmätning av rättighet som | Vid utmätning av en rättighet som |
avses i 7 kap. jordabalken eller av | avses i 7 kap. jordabalken eller av |
byggnad på ofri grund skall fastig- | en byggnad på ofri grund ska fastig- |
hetens ägare underrättas. Om utmät- | hetens ägare underrättas. |
ning av bostadsrätt underrättas |
|
bostadsrättsföreningen. |
|
14 kap.
3 §1
Har exekutiv försäljning av registre- rat skepp eller luftfartyg som registre- rats i luftfartygsregistret vunnit laga kraft och köpeskillingen betalats skall, om gäldenären inte var rätt ägare, köparens förvärv dock gälla, om gäl- denärens åtkomst var inskriven när försäljningen ägde rum.
När exekutiv försäljning av fast egendom har vunnit laga kraft och köpeskillingen har erlagts, har den som åberopar annat förvärv av egen- domen från gäldenären eller någon hans företrädare förlorat sin rätt mot köparen. Även den som åberopar att gäldenärens eller någon hans företrä- dares åtkomst var ogiltig eller av annat skäl ej gällde mot rätte ägaren har förlorat sin rätt mot köparen, om lagfart var beviljad för gäldenären när den exekutiva försäljningen ägde rum.
Om en exekutiv försäljning av ett registrerat skepp eller ett registrerat luftfartyg har fått laga kraft och köpe- skillingen betalats ska¸ såvida gälde- nären inte var rätt ägare, köparens förvärv ändå gälla, om gäldenärens åtkomst var inskriven när försälj- ningen ägde rum.
När en exekutiv försäljning av fast egendom har fått laga kraft och köpe- skillingen har betalats, har den som åberopar annat förvärv av egen- domen från gäldenären eller någon av hans eller hennes företrädare förlorat sin rätt mot köparen. Även den som åberopar att gäldenärens eller någon av hans eller hennes före- trädares åtkomst var ogiltig eller av annat skäl inte gällde mot den rätte ägaren har förlorat sin rätt mot köpa- ren, om lagfart var beviljad för gälde-
1 Senaste lydelse 2004:84. | 19 |
Prop. 2025/26:112 |
| nären när den exekutiva försäljning- |
|
| en ägde rum. |
|
| Om en exekutiv försäljning eller en |
|
| tvångsförsäljning enligt 8 kap. bostads- |
|
| rättslagen (1991:614) av en bostads- |
|
| rätt har fått laga kraft och köpe- |
|
| skillingen betalats, har den som åbe- |
|
| ropar annat förvärv av egendomen |
|
| från gäldenären eller någon av hans |
|
| eller hennes företrädare förlorat sin |
|
| rätt mot köparen. |
|
|
|
1.Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer.
2.Vid utmätning av sådan andelsrätt som avses i 20 § lagen (1981:775) om införande av utsökningsbalken gäller 6 kap. 3 § i den äldre lydelsen.
20
2.5 | Förslag till lag om ändring i lagen (1981:775) | Prop. 2025/26:112 | ||
| om införande av utsökningsbalken |
| ||
Härigenom föreskrivs att 20 § lagen (1981:775) om införande av utsök- |
| |||
ningsbalken ska ha följande lydelse. |
|
| ||
Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
| ||
| 20 § |
| ||
Vad som föreskrivs om bostadsrätt i | Vad som föreskrivs om bostadsrätt i |
| ||
5 kap. 1 § 6 och 6 kap. 3 § andra | 5 kap. 1 § 6 i balken tillämpas även |
| ||
stycket i balken tillämpas även i | i fråga om andelsrätt i en förening, |
| ||
fråga om andelsrätt i en förening, | som inte är en bostadsrättsförening, |
| ||
som ej är bostadsrättsförening, eller | eller i ett handelsbolag eller ett aktie- |
| ||
i ett handelsbolag eller ett aktiebo- | bolag, om det med andelsrätten följ- |
| ||
lag, om det med andelsrätten följer | er rätt att besitta eller hyra en lägen- |
| ||
rätt att besitta eller hyra en lägenhet. | het. |
| ||
Bestämmelsen i 5 kap. 13 § första | Bestämmelsen i 5 kap. 13 § första |
| ||
stycket i balken är ej tillämplig i fall | stycket i balken är inte tillämplig i |
| ||
då en hyresvärd eller jordägare en- | sådana fall då en hyresvärd eller jord- |
| ||
ligt 34 § lagen (1970:995) om infö- | ägare enligt 34 § lagen (1970:995) om |
| ||
rande av nya jordabalken har rätt att | införande av nya jordabalken har |
| ||
kvarhålla egendom till säkerhet för | rätt att kvarhålla egendom till säker- |
| ||
en fordran hos en hyresgäst eller | het för en fordran hos en hyresgäst |
| ||
arrendator. |
|
| eller arrendator. |
|
|
|
|
|
|
Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer.
21
Prop. 2025/26:112 2.6 | Förslag till lag om ändring i lagen (2006:378) |
| om lägenhetsregister |
Härigenom föreskrivs att det i lagen (2006:378) om lägenhetsregister ska införas en ny paragraf, 5 a §, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
|
| 5 a § |
|
| Lägenhetsregistrets | ändamål är |
| också att uppgifterna i registret får | |
| överföras till bostadsrättsregistret. | |
| Bestämmelser om bostadsrättsregis- | |
| tret finns i lagen (2026:000) om | |
| bostadsrättsregister | och lagen |
| (2026:000) om införande av lagen | |
| (2026:000) om bostadsrättsregister. | |
|
|
|
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2027.
22
3 | Ärendet och dess beredning | Prop. 2025/26:112 |
|
I oktober 2015 fick en särskild utredare i uppdrag att se över konsument- skyddet på bostadsrättsmarknaden. Utredningen överlämnade i april 2017 sitt betänkande Stärkt konsumentskydd på bostadsrättsmarknaden (SOU 2017:31). En sammanfattning av förslagen i betänkandet som avser det rättsliga skyd- det vid överlåtelser finns i bilaga 1. Utredningens lagförslag i den delen finns i bilaga 2. Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstan- serna finns i bilaga 3. Remissvaren finns tillgängliga på regeringens webb- plats (regeringen.se) och i lagstiftningsärendet (Ju2017/03881).
Huvuddelen av den utredningens förslag behandlades i propositionen Tryg- gare bostadsrätt (prop. 2021/22:171, bet. 2021/22:CU24, rskr. 2021/22:130). De förslag i betänkandet som avser det rättsliga skyddet vid överlåtelse, pant- sättning och utmätning (betänkandets kapitel 10) skulle enligt regeringen be- handlas tillsammans med de förslag som lämnas av Bostadsrättsregisterut- redningen (Fi 2020:10).
I december 2020 fick en särskild utredare i uppdrag att lämna förslag på hur ett offentligt register för bostadsrätter bör utformas i syfte att stärka bostads- marknadens funktionssätt (Bostadsrättsregisterutredningen). Utredningen över- lämnade i juli 2022 betänkandet Ett register för alla bostadsrätter (SOU 2022:39). En sammanfattning av betänkandet finns i bilaga 4. Utredningens lagförslag finns i bilaga 5. Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remiss- instanserna finns i bilaga 6. Remissvaren finns tillgängliga på regeringens webbplats och i lagstiftningsärendet (Ju2023/00948).
I ett utkast till lagrådsremiss har Bostadsrättsregisterutredningens förslag omarbetats. I utkastet behandlas även delar av de förslag som avser det rätts- liga skyddet vid överlåtelse i betänkandet Stärkt konsumentskydd på bostads- rättsmarknaden. Utkastets lagförslag finns i bilaga 7. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 8. Remissyttrandena finns tillgängliga på regeringens webbplats och i lagstiftningsärendet (Ju2023/00948).
I denna proposition behandlas förslagen i utkastet till lagrådsremiss.
Lagrådet
Regeringen beslutade den 23 oktober 2025 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 9. Lagrådets yttrande finns i bilaga 10. Regeringen följer delvis Lagrådets synpunkter och förslag som behandlas i avsnitt 5.1, 5.2, 6.1–6.3, 8.1 och 10.1–10.4 och i författningskommentaren. I förhållande till lagrådsremissens lagförslag görs även vissa språkliga och redaktionella ändringar.
23
Prop. 2025/26:112 4 | Det finns behov av ett register för | |
|
| bostadsrätter |
|
| |
| Regeringens förslag | |
| Det ska införas ett register för alla bostadsrätter. Lantmäteriet ska ansvara | |
| för registret. | |
|
| |
| Utredningens förslag | |
| Utredningens förslag stämmer överens med regeringens. | |
| Remissinstanserna | |
| Nästan alla remissinstanser tillstyrker förslaget, däribland Riksbyggen, | |
| Mäklarsamfundet, Finansinspektionen, Kronofogdemyndigheten, Lant- | |
| mäteriet, Skatteverket, Polismyndigheten, Riksbanken, Fastighetsägarna, | |
| Bostadsrätterna, Lunds universitet, SBC och Svenska Bankföreningen. | |
|
| HSB Riksförbund anser att varje bostadsrättsförenings medlems- och |
| lägenhetsförteckning ska vara tillgänglig via en central ingång, att Bostads- | |
| rätterna, Fastighetsägarna Sverige, HSB Riksförbund och Riksbyggen ska | |
| sköta databasen och att respektive förenings styrelse ska ansvara för att upp- | |
| gifterna är korrekta. | |
| Förslaget i utkastet till lagrådsremiss | |
| Förslaget stämmer överens med regeringens. | |
| Remissinstanserna | |
| De remissinstanser som yttrar sig särskilt i den delen är positiva till att ett | |
| register för alla bostadsrätter införs och att Lantmäteriet ska ansvara för | |
| registret. | |
| Skälen för regeringens förslag | |
| Utvecklingen på bostadsrättsmarknaden | |
| Antalet bostadsrättsföreningar och bostadsrättslägenheter har ökat i antal | |
| under slutet av 1900-talet och början av det här seklet. År 1995 fanns det | |
| ungefär 700 000 bostadsrätter och år 2022 fanns det ungefär 1 215 000. | |
|
| I dagsläget finns det ungefär 30 000 aktiva bostadsrättsföreningar. Mer- |
| parten av bostadsrättsföreningarna har enbart bostäder, men en del av före- | |
| ningarna upplåter även lokaler. | |
|
| Ett mycket stort antal bostadsrätter överlåts och pantsätts varje år. Värdet |
| på bostadsrätter har på många orter ökat markant, och därmed också tran- | |
| saktionernas betydelse för privatpersoner. | |
|
| Under 2024 såldes det fler än 107 000 bostadsrätter till ett sammanlagt |
| värde av ca 287 miljarder kronor. | |
|
| Ungefär 70 procent av landets bostadsrätter är pantförskrivna. Det finns |
| skillnader mellan olika delar av landet, främst kopplat till olika marknads- | |
24 | värden. Förvaltare med verksamhetens tyngdpunkt i Stockholmsområdet | |
|
| |
rapporterar att mellan 80 och 90 procent av bostadsrätterna är pantsatta. Prop. 2025/26:112 Summan av bolånen med säkerhet för bostadsrätter uppgick 2024 till 1 409
miljarder kronor, vilket utgör cirka en fjärdedel av de totala bolånen.
Hanteringen av pantsättningar
För bostadsrätter finns inte något nationellt register, till skillnad från vad som gäller för fastigheter. Uppgifter om bostadsrätter finns i stället på olika håll, främst hos bostadsrättsföreningarna och deras förvaltare.
Ett område som är problematiskt när det gäller bostadsrätter är hanteringen av panträtter. Frågan om ett offentligt register för bostadsrätter och ett nytt system för pantsättning har uppmärksammats vid flera tillfällen.
En pant i bostadsrätt får sakrättsligt skydd genom denuntiation, en under- rättelse, till bostadsrättsföreningen. Med sakrättsligt skydd avses att panten blir gällande mot tredje man. Föreningen ska anteckna pantsättningen i sin lägen- hetsförteckning (9 kap. 10 § tredje stycket bostadsrättslagen [1991:614]). Även vid överlåtelse uppkommer sakrättsligt skydd när bostadsrättsföre- ningen underrättas. Hur en underrättelse ska gå till är inte närmare reglerat i lag.
Skyldigheten för en bostadsrättsförening att anteckna en pantsättning i föreningens lägenhetsförteckning påverkar inte giltigheten av pantsättning- en. Men om anteckningen inte görs blir panträtten inte synlig för utomstå- ende. Den blir då en så kallad dold panträtt.
En dold panträtt kan innebära risker för kreditgivare, bostadsrättsföre- ningar och bostadsrättshavare. För kreditgivare kan det leda till att lån bevil- jas med en felaktig bild av vilken säkerhet som finns för lånet, dvs. i tron att det inte finns någon tidigare pantsättning eftersom föreningen inte har note- rat den i lägenhetsförteckningen.
För bostadsrättsföreningar kan en dold panträtt föranleda skadestånds- ansvar.
En köpare kan också drabbas om det finns en dold panträtt. Eftersom panten är knuten till bostadsrätten, oavsett vem som är innehavare, kan en kreditgivare till en tidigare bostadsrättsinnehavare göra anspråk på bostads- rätten trots att det finns en ny innehavare. Om det finns brister i förandet av lägenhetsförteckningen som innebär att en pantsättning inte har noterats kan bostadsrättshavaren därför drabbas av betydande ekonomiska skador, trots att förhållandena har kontrollerats så gott det gick vid förvärvstidpunkten.
Det råder vidare viss osäkerhet kring om tilläggskrediter från den pant- havare som har beviljat den ursprungliga krediten kräver en ny underrättelse till föreningen för att sakrättsligt skydd ska uppstå, och om den första pant- havaren behåller bästa rätt vid omläggning av lånet.
Noteringar som inte tas bort
Det förekommer att pantsättningar finns kvar i föreningarnas lägenhetsför- teckningar trots att de inte längre gäller. Om inaktuella anteckningar om pantsättningar inte tas bort från lägenhetsförteckningen kan det försvåra för bostadsrättshavare som vill belåna sin bostadsrätt. Att pantförskrivningar som inte längre är gällande finns kvar i lägenhetsförteckningen kan bero på att kreditgivaren inte har meddelat föreningen att avnotering ska ske eller att föreningen, trots en underrättelse, inte har tagit bort noteringen.
25
Prop. 2025/26:112
26
Det saknas dessutom bestämmelser om vem som ska avnotera pantsätt- ningen och när det ska ske. Det är inte helt enkelt för en ny bostadsrätts- havare att få en tidigare innehavares pantsättning avnoterad, trots att lånet sannolikt är löst. Den nya innehavaren har ingen egen koppling till den tidi- gare innehavarens lån och kan i princip inte på egen hand se till att före- ningen avnoterar pantsättningen. Det ankommer i praktiken på den tidigare panthavaren att meddela föreningen att en panträtt har upphört. Någon – förmodligen den nya bostadsrättshavaren, dennes bank eller fastighets- mäklaren – måste lyckas förmå den tidigare panthavaren att agera. Detta kan emellertid dra ut på tiden, vilket blir särskilt besvärligt om den tidigare inne- havarens pantnotering upptäcks i samband med att den nya innehavaren i sin tur ska sälja bostaden. Då måste i regel den tidigare innehavarens notering tas bort, för att inför försäljningen säkerställa att det endast är den nuvarande innehavarens eventuella pantsättningar som finns noterade.
Föreningarnas ansvar
Bostadsrättsföreningen har ett ansvar för att sköta och hålla lägenhetsför- teckningen uppdaterad.
Det nuvarande systemet lägger ett stort ansvar på bostadsrättsföreningen. Styrelseledamöterna har som regel begränsat med tid för att utföra före- ningens arbete. Samtidigt står stora värden på spel och en felaktig eller ute- bliven hantering av pantanteckningar kan leda till skadeståndsskyldighet för föreningen eller en styrelseledamot. Skyldigheten att föra lägenhetsförteck- ning, däribland anteckna uppgifter om pantsättningar, är straffsanktionerad. Den som inte följer kraven kan dömas till böter. Det gäller också för den som meddelar oriktig eller vilseledande uppgift i utdrag ur förteckningen.
Tillgång till information
Ett annat problem är svårigheterna att få tillgång till information om bostads- rätter.
Problemet förekommer främst vid överlåtelser och kreditgivning. Den information som efterfrågas rör såväl bostadsrättsföreningen som bostads- rätten. För bostadsrätten gäller det exempelvis uppgifter om lägenhetsbeteck- ning, bostadsrättshavare, pantsättningar, eventuella obetalda avgifter till föreningen och yta.
Bristen på information innebär också onödiga svårigheter för Kronofogde- myndigheten vid exekutiva åtgärder. När det gäller ärenden rörande verk- ställighet (utmätning, kvarstad och betalningssäkring) gäller det först att fastställa vilka tillgångar gäldenären har. Om gäldenären innehar en bostads- rätt men inte är folkbokförd där, är det i princip omöjligt att få kännedom om den tillgången om gäldenären inte själv lämnar uppgifter om den.
Tillgången till information om bostadsrätter bör även underlätta för poli- sen i det brottsbekämpande arbetet, inklusive den tillgångsinriktade brotts- bekämpningen.
Brottslighet kopplad till bostadsrätter
Det förekommer att bostadsrätter utnyttjas i olika brottsupplägg, något som underlättas av bristen på information om bostadsrätter. Det kan handla om olika former av bedrägerier genom att låna pengar, en eller flera gånger, med en befintlig eller påhittad bostadsrätt som säkerhet. Men det kan också ske
genom under- eller övervärdering av fastighetsvärdet eller genom köp av bulvaner för att dölja pengars ursprung eller det verkliga ägarskapet. Fastigheter och bostadsrätter är ur penningtvättsynpunkt särskilt attraktiva som investeringsobjekt eftersom fastigheter utgör en stabil investering och erbjuder möjligheter till avkastning.
Bostadsrättens identitet
Det är också problematiskt att en och samma bostadsrätt har olika beteck- ningar, vilket kan göra det svårt att identifiera bostadsrätten vid kreditgiv- ning och avnotering av pant. Förutom den beteckning som föreningen har gett bostadsrätten, som är uppbyggd på olika sätt i olika föreningar, har bostadsrätten en beteckning i lägenhetsregistret. Denna beteckning utgör lägenhetens lägenhetsnummer som fastställs av kommunen. Lägenhets- numret är uppbyggt på ett annat sätt och används för bland annat framta- gande av statistik liksom registrering i folkbokföringen. Därtill har ofta en förenings förvaltare en egen beteckning för bostadsrätten.
Ett register ska införas
Som redovisas ovan finns det flera problem med bostadsrätter, och dessa behöver åtgärdas.
Hanteringen av pantsättning är omodern och rättsosäker, vilket medför att konsumentskyddet inte kan jämföras med vad som gäller för andra delar av bostadsmarknaden. Genom att pantsättningarna registreras i ett register i stället för i de enskilda föreningarnas lägenhetsregister kan många av de brister som pekas på läkas. Redan av det skälet finns det anledning att införa ett bostadsrättsregister.
Ett sådant register kan också ge andra fördelar. Såsom SCB och Riksbanken framhåller har bostadsrätter stor betydelse för många hushåll eftersom de förutom att vara en bostad i många fall utgör en betydande del av hushållets tillgångar, som därtill ofta motsvaras av en betydande låneskuld. Det är av stor vikt för statistiken att ett nationellt bostadsrättsregister inrättas eftersom samlade uppgifter om vilka personer som äger vilka bostadsrätter i dagsläget saknas.
Ett register kan, som Polismyndigheten påpekar, bidra till ökade möjlig- heter att förebygga, förhindra, upptäcka och utreda brott. Det är förvisso så, vilket även HSB Riksförbund framhåller, att ett register inte löser alla prob- lem med brottslighet kopplad till bostadsrätter och bostadsrättsföreningar. Ett register kan dock vara ett viktigt verktyg i kampen mot brottsligheten.
För att informationen i registret ska kunna användas i så stor utsträckning som möjligt och för att registret ska kunna underlätta vid både överlåtelser och pantsättning bör registret omfatta samtliga upplåtna bostadsrätter, oav- sett hur de används och om de är pantsatta eller inte.
Sammantaget finns det enligt regeringen starka skäl för att införa ett regis- ter för alla bostadsrätter. Ett sådant register väcker frågor bland annat om skyddet för den personliga integriteten och vem som ska ha tillgång till upp- gifterna. Sådana frågor hanteras i senare avsnitt.
Ett fristående register som Lantmäteriet ska ansvara för
Uppgifter som är relevanta för ett bostadsrättsregister finns främst i före- nings-, fastighets-, pantbrevs- och lägenhetsregistren.
Prop. 2025/26:112
27
Prop. 2025/26:112 Skillnaderna mellan dessa registers funktion och de behov av information som ett bostadsrättsregister behöver tillgodose gör att det inte framstår som lämpligt eller ändamålsenligt att ett register över bostadsrätter inordnas i något av dem. Ett offentligt register över bostadsrätter bör i stället vara ett självständigt register.
Ett bostadsrättsregister kommer att omfatta en stor del av befolkningen och avse bostäder, en grundläggande och ekonomiskt betydelsefull tillgång. Det talar för att registret bör vara statligt. Nästan alla remissinstanser är posi- tiva till att registret drivs i statlig regi, vilket även är den regi som valts i Finland och Norge.
HSB Riksförbund förordar i stället en privat lösning som utgår från varje bostadsrättsförenings medlems- och lägenhetsregister och som sköts av bland annat HSB Riksförbund. Mot bakgrund av hur pass omfattande registret kom- mer att vara och de stora ekonomiska värden som är aktuella bör registret, precis som fastighets-, pantbrevs- och lägenhetsregistren, vara statligt. Ett re- gister i privat regi framstår därtill som mindre lämpligt, bland annat i säker- hetspolitiskt hänseende.
Lantmäteriet har erfarenhet av att hantera sådan information som ett bostadsrättsregister bör innehålla. Lantmäteriet sköter i dag fastighets-, pant- brevs- och lägenhetsregistren. Användarna av dessa register är främst kredit- givare och fastighetsmäklare, och användarna av ett bostadsrättsregister kan i stor utsträckning förväntas vara desamma. Ansvaret för registrering av bostadsrätter är därtill i många avseenden liknande den registrering som sker i inskrivningsärenden, som Lantmäteriet också ansvarar för. Myndigheten har även erfarenheter från uppläggningen av lägenhetsregistret som kan komma till användning vid uppläggningen av ett bostadsrättsregister. Lantmäteriet bör därför ansvara för bostadsrättsregistret.
5Regleringen av bostadsrättsregistret
5.1Registrets innehåll
Regeringens förslag
I bostadsrättsregistret ska upplåtelse, övergång, pantsättning och upphö- rande av bostadsrätt registreras.
Informationen i bostadsrättsregistret ska för varje bostadsrätt delas in i informationsgrupper. Dessa informationsgrupper ska vara bostadsrätten, bostadsrättsföreningen, bostadsrättshavaren, pantsättningar och anteck- ningar.
I bostadsrättsregistret det ska antecknas när en bostadsrätt har blivit föremål för kvarstad, förvar, betalningssäkring eller utmätning, eller när det har begärts att bostadsrätten ska säljas exekutivt eller tvångsförsäljas. Detsamma gäller när talan har väckts om hävning eller återgång av för- värv av bostadsrätt eller om bättre rätt till sådan egendom.
Regeringen ska få meddela ytterligare föreskrifter om innehållet i regis- tret.
28
Utredningens förslag
Utredningens förslag stämmer i huvudsak överens med regeringens. Utred- ningen föreslår inte att det i lag ska tas in grundläggande bestämmelser om vilken information registret ska innehålla eller att det i lag ska anges vissa exempel på anteckningar som ska föras in i registret.
Remissinstanserna
De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslagen eller har inga invänd- ningar mot dem.
HSB Riksförbund anser att nyttan av ett register med det innehåll som utredningen föreslår inte är tillräckligt motiverad. Bostadsrätterna och Riks- byggen är kritiska till förslagen och menar att registret bör fokusera på panthantering och enbart innehålla för det ändamålet nödvändiga uppgifter. Integritetsskyddsmyndigheten menar att frågan om vilka personuppgifter som ska ingå i registret inte bör delegeras till en myndighet.
Förslagen i utkastet till lagrådsremiss
Förslagen stämmer i huvudsak överens med regeringens. I utkastet föreslås inte att det i lag ska anges vissa exempel på anteckningar som ska föras in i registret.
Remissinstanserna
De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslagen eller har inga invänd- ningar mot dem.
Flera remissinstanser, däribland Ekobrottsmyndigheten, Pensionsmyn- digheten, Polismyndigheten, SCB, Fastighetsmäklarförbundet, Fastighets- mäklarinspektionen och Mäklarsamfundet har synpunkter på och framför önskemål om vilka uppgifter som ska finnas med i registret. HSB Riks- förbund, Riksbyggen och SBC anser att registret endast bör innehålla upp- gifter som är av direkt relevans för panthanteringen.
Skälen för regeringens förslag
Ett avgörande skäl för att införa ett bostadsrättsregister är att komma till rätta med hanteringen av pantsättningar. Genom att pantsättningarna registreras i registret kan köpare, kreditgivare, mäklare och andra intressenter enklare få tillgång till korrekt information om i vilken utsträckning en bostadsrätt är pant- satt. Om en bostadsrätt övergår på en annan bostadsrättshavare behöver detta registreras i registret. I avsnitt 8 behandlas vissa sakrättsliga frågor med anled- ning av förslaget att pantsättningar och övergångar ska registreras.
För att registret ska fylla sin funktion som ett register för alla bostadsrätter behöver även upplåtelser registreras. Upplåtelser blir aktuellt framför allt vid nyproduktion. En bostadsrätt kan också under vissa omständigheter upphöra. Även en sådan händelse bör registreras i registret.
De register som närmast liknar bostadsrättsregistret är fastighets- och lägen- hetsregistret. Det framstår därför som lämpligt att söka ledning därifrån avse- ende registrets innehåll och struktur. På samma sätt som i dessa register bör informationen i bostadsrättsregistret delas in i olika grupper som innehåller liknande uppgifter. Utredningen har redogjort för att även den norska och
Prop. 2025/26:112
29
Prop. 2025/26:112 finska motsvarigheten till ett bostadsrättsregister är indelad på liknande sätt.
| Som utgångspunkt bör registret inte innehålla fler uppgifter än nödvändigt. |
| I dag finns det problem kring pantsättningar av bostadsrätter och regelverket |
| rörande bostadsrättsinstitutet i allmänhet. Det förekommer t.ex. att underrättel- |
| ser och avnoteringar av pantsättningar inte sker på rätt sätt eller att en bostads- |
| rätt har flera identiteter. Svårigheten att få tillgång till information om bostads- |
| rätter leder i sin tur till sämre förutsättningar att utreda brott som rör bostads- |
| rätter, att vidta exekutiva åtgärder och ett sämre konsumentskydd. Det är ange- |
| läget att åtgärda dessa problem. Ett offentligt register över bostadsrätter som |
| innehåller uppgifter om bostadsrätten, bostadsrättsföreningen, bostadsrättsha- |
| varen, panter och anteckningar kan bidra till detta. Dessa problem skulle inte |
| lösas i samma utsträckning om registret, som Bostadsrätterna, SBC, HSB |
| Riksförbund och Riksbyggen föreslår enbart innehåller uppgifter om panter. |
| Det nya bostadsrättsregistret bör regleras i en egen lag. Lagen bör bestämma |
| registrets innehåll och funktion. Att i lag reglera samtliga uppgifter som regis- |
| tret föreslås innehålla, vilket bland andra Bostadsrätterna, Fastighetsägarna, |
| HSB Riksförbund, Riksbyggen och SBC anser, skulle innebära att lagen blir |
| svåröverskådlig och alltför omfattande. Det finns även anledning att räkna |
| med att registrets mer detaljerade innehåll kan behöva justeras successivt. |
| Eftersom enskilda är skyldiga att rapportera in uppgifter till registret och |
| föreskrifter om ytterligare uppgifter innebär åligganden för enskilda, krävs ett |
| bemyndigande till regeringen. Precis som Integritetsskyddsmyndigheten är |
| inne på bör dock inte föreskriftsrätten vad gäller innehållet delegeras till en |
| myndighet. |
| För varje bostadsrätt bör registret innehålla uppgifter om bostadsrätten, |
| bostadsrättsföreningen, bostadsrättshavaren, panter och anteckningar. Under |
| rubriken anteckningar bör sådana beslut eller åtgärder som har betydelse även |
| för andra än föreningen redovisas. En sådan anteckning innebär en belastning |
| som begränsar bostadsrättshavarens möjligheter att överlåta bostadsrätten. |
| Den underrättelse som anteckningen grundar sig på kan vidare innebära att |
| åtgärden, t.ex. en utmätning, ger företräde framför en senare pantsättning. Mot |
| den bakgrunden anser Lagrådet att beslut och åtgärder av civilrättslig bety- |
| delse som ska antecknas i registret uttryckligen bör anges i lagen och att det |
| vidare bör framgå när en sådan anteckning ska anses ha gjorts och när en sådan |
| anteckning ska tas bort från registret. |
| Regeringen delar Lagrådets syn på att det finns ett värde i att i lagen ange |
| beslut och åtgärder som kan ha civilrättslig betydelse. Liknande reglering finns |
| i exempelvis jordabalken avseende fastighetsregistret. Utöver de åtgärder och |
| beslut som Lagrådet lyfter fram, bör det enligt regeringen även framgå av lag |
| att bostadsrätten har tagits i förvar efter beslut av åklagaren, att det har beslu- |
| tats att bostadsrätten ska tvångsförsäljas enligt 8 kap. bostadsrättslagen |
| (1991:614) eller att talan har väckts i domstol om bättre rätt. En uppräkning |
| kan dock knappast göras fullständig. Det bör därför finnas en möjlighet att i |
| förordning ange ytterligare beslut och åtgärder som ska antecknas i bostads- |
| rättsregistret i de fall när anteckningarna saknar civilrättslig verkan. |
| Regeringen anser däremot inte att det i lag behöver anges när en anteckning |
| ska anses ha gjorts och när en sådan anteckning ska tas bort från registret. |
| Redan av tillgänglig information i registret kommer det att framgå när ett visst |
| beslut fattats och när det har registrerats. För beslut som har betydelse endast |
| under en viss tid, exempelvis utmätning eller straffrättsliga tvångsmedel, kan |
30 | det förvisso finnas skäl att ta bort anteckningen, om beslutet upphävts eller om |
det är uppenbart att anteckningen inte längre har betydelse. En sådan Prop. 2025/26:112 skyldighet för Lantmäteriet kan dock med fördel regleras i förordning.
Ett bostadsrättsregister kommer att innehålla och behandla ett antal person- uppgifter. Även om de uppgifter som kommer att förekomma i registret inte är känsliga personuppgifter, som t.ex. uppgifter om hälsa eller tidigare lag- föring, är det fråga om en större mängd uppgifter. Uppgifterna kommer därtill att spridas i en relativt stor omfattning eftersom ett av bostadsrättsregistrets syften är just att tillhandahålla information om bostadsrätter till intressenter. Mängden uppgifter, deras potentiella spridning och möjligheten att samman- ställa dessa ger upphov till risker ur integritetssynpunkt.
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), dvs. EU:s dataskyddsförordning, är tillämplig på behandling av personuppgifter som helt eller delvis företas på automatisk väg samt på annan behandling än automatisk för personuppgifter som ingår i eller kommer att ingå i ett register (artikel 2 i dataskyddsförord- ningen). Behandling av personuppgifter i bostadsrättsregistret kommer att om- fattas av tillämpningsområdet för EU:s dataskyddsförordning, lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning och förord- ningen (2018:219) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskydds- förordning.
Den befintliga dataskyddsregleringen ger ett generellt skydd för de registre- rades personliga integritet, men föreskriver inga anpassade skyddsåtgärder. Det finns därför ett behov av särskilda bestämmelser avseende behandlingen av personuppgifter i bostadsrättsregistret. En särskild reglering skapar också tydlighet och transparens för såväl användare som allmänhet.
I lagen om bostadsrättsregister bör därför även de grundläggande princi- perna för personuppgiftsbehandling regleras. Däri ingår bland annat de ända- mål för vilka personuppgifter får behandlas, vem som är personuppgiftsansva- rig och förutsättningarna för direktåtkomst. De frågor som inte är centrala ur integritetssynpunkt behöver inte regleras i lag.
5.2Lagens tillämpningsområde
Regeringens förslag
Lagen ska gälla vid behandling av personuppgifter i Lantmäteriets verk- samhet avseende bostadsrättsregistret. Lagen ska även gälla vid registre- ring i bostadsrättsregistret.
Lagen ska gälla endast om behandlingen av personuppgifter är helt eller delvis automatiserad eller om personuppgifterna ingår i eller kommer att ingå i ett register.
Det ska i lagen upplysas om att det i bostadsrättslagen finns bestämmel- ser om att upplåtelse, övergång, pantsättning och upphörande av bostads- rätter ska registreras i bostadsrättsregistret, vilken rättsverkan registrering har, samt att termer och uttryck i lagen har samma betydelse som i bostads- rättslagen, om inte något annat anges.
31
Prop. 2025/26:112
32
Utredningens förslag
Utredningens förslag stämmer delvis överens med regeringens. Utredning- en föreslår inte att lagen ska gälla endast om behandlingen av personupp- gifter är helt eller delvis automatiserad eller om personuppgifterna ingår i eller kommer att ingå i ett register. Utredningen föreslår att lagen endast ska gälla vid upplåtelse av panträtt i bostadsrätt. I utredningens förslag finns ingen upplysning om att termer och uttryck i lagen har samma bety- delse som i bostadsrättslagen, om inte något annat anges.
Remissinstanserna
Remissinstanserna tillstyrker förslagen eller har ingen invändning mot dem.
Förslagen i utkastet till lagrådsremiss
Förslagen stämmer i sak överens med regeringens. I utkastet finns ingen upplysning om att termer och uttryck i lagen har samma betydelse som i bostadsrättslagen, om inte något annat anges.
Remissinstanserna
De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslagen eller har ingen invänd- ning mot dem.
Lantmäteriet ställer sig frågande till om det i lagförslaget ges tillräckligt stöd för att andra myndigheter ska få föra in uppgifter i bostadsrättsregis- tret.
Skälen för regeringens förslag
Behandling av personuppgifter
Lagen om bostadsrättsregister bör omfatta behandling av personuppgifter i Lantmäteriets verksamhet avseende bostadsrättsregistret. Lantmäteriet ska bland annat ansvara för drift, uppdatering och tillhandahållande av information avseende bostadsrättsregistret. För den verksamheten kommer myndigheten att ha behov av att behandla en mängd personuppgifter.
Även de situationer då en annan myndighet har bemyndigats att t.ex. föra in uppgifter i registret faller inom lagens tillämpningsområde. Med anledning av Lantmäteriets synpunkter bör det framhållas att bestämmel- ser om vilka myndigheter som får föra in uppgifter i registret kan meddelas i förordning utan bemyndigande i lag.
Behandling av andra uppgifter än personuppgifter
Med personuppgift avses varje upplysning som avser en identifierad eller identifierbar fysisk person (artikel 4.1 i EU:s dataskyddsförordning). Infor- mationen i registret kommer till stor del att utgöras av personuppgifter. En del av de uppgifter som registret kommer att innehålla utgör emellertid inte personuppgifter, t.ex. uppgifter om juridiska personer och avlidna personer (se skäl 14 och 27 i EU:s dataskyddsförordning). Medlemsstaterna får dock själva fastställa bestämmelser för behandlingen av personuppgifter rörande avlidna personer.
Även om behandlingen av sådana uppgifter som inte utgör personupp- Prop. 2025/26:112 gifter bör ske på ett korrekt och rättssäkert sätt har uppgifterna inte samma
behov av integritetsskydd i ett bostadsrättsregister som uppgifter om levande fysiska personer har. Mot den bakgrunden saknas det skäl att låta de upp- gifter som inte räknas som personuppgifter omfattas av samma skydd som personuppgifter eller av andra särskilda bestämmelser avseende behandling av uppgifterna.
Lagen bör gälla vid registrering i bostadsrättsregistret
I lagen om bostadsrättsregister ska även andra frågor än sådana som rör personuppgifter regleras. Vad som ska registreras och hur det ska gå till är centrala frågor för lagen. Lagen bör därför även vara tillämplig på registre- ring i bostadsrättsregistret.
Som Svenska Bankföreningen, Svea hovrätt, Sparbankernas Riksförbund och Stockholms universitet framhåller bör dock de civilrättsliga bestämmel- serna om pantsättning av bostadsrätt placeras i bostadsrättslagen (1991:614). Även i övrigt bör skyldigheten att registrera liksom rättsverkningarna av en registrering regleras i bostadsrättslagen.
Registerlagen och bostadsrättslagen har ett starkt samband. Den grund- läggande systematiken bör komma till tydligt, och som Lagrådet föreslår, tidigt uttryck i lagen. Redan i den nya lagens inledning bör det därför upp- lysas om att det i bostadsrättslagen finns bestämmelser om att upplåtelse, övergång, pantsättning och upphörande av bostadsrätter ska registreras i bostadsrättsregistret och vilken rättsverkan en registrering har. Det bör också anges att termer och uttryck i lagen har samma betydelse som i bostadsrättslagen, om inte något annat anges.
Automatiserad behandling och register
EU:s dataskyddsförordning ska tillämpas på sådan behandling av person- uppgifter som helt eller delvis företas på automatisk väg samt på annan behandling än automatisk av personuppgifter som ingår i eller kommer att ingå i ett register (artikel 2.1). Med register avses en strukturerad samling av personuppgifter som är tillgänglig enligt särskilda kriterier, oavsett om samlingen är centraliserad, decentraliserad eller spridd på grundval av funk- tionella eller geografiska förhållanden (artikel 4.6). Tillämpningsområdet för den föreslagna lagen bör följa tillämpningsområdet för EU:s dataskydds- förordning och därför omfatta samma slags behandlingar.
Begreppet register bör ha samma definition som i EU:s dataskyddsförord- ning och behöver inte definieras i lagen (jfr prop. 2023/24:146 s. 27). Lagen föreslås därmed gälla om behandlingen är helt eller delvis automatiserad eller om personuppgifterna ingår i eller kommer att ingå i ett register.
Helt manuell behandling av personuppgifter som inte ingår eller kommer att ingå i ett register faller därmed utanför den föreslagna lagens tillämpnings- område.
33
Prop. 2025/26:112 5.3 | Förhållandet till annan reglering rörande |
| personuppgifter |
Regeringens förslag
Lagen ska innehålla en upplysning om att den kompletterar EU:s data- skyddsförordning.
I lagen ska det också anges att lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning och föreskrifter som har meddelats i anslutning till den lagen gäller om inte annat följer av den nu föreslagna lagen eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen.
Utredningens förslag
Utredningens förslag stämmer överens med regeringens.
Remissinstanserna
Remissinstanserna tillstyrker förslagen eller har inga invändningar mot dem.
Förslagen i utkastet till lagrådsremiss
Förslagen stämmer överens med regeringens.
Remissinstanserna
Remissinstanserna tillstyrker förslagen eller har inga invändningar mot dem.
Skälen för regeringens förslag
EU:s dataskyddsförordning är direkt tillämplig i varje medlemsstat och har företräde framför nationell lagstiftning. Lagen om bostadsrättsregister kom- mer att innehålla bestämmelser som kompletterar EU:s dataskyddsförord- ning. För att det ska bli tydligt för tillämparen hur de olika regleringarna förhåller sig till varandra bör en bestämmelse med upplysning om att den föreslagna lagen kompletterar EU:s dataskyddsförordning tas in i lagen.
Lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s data- skyddsförordning (dataskyddslagen) utgör ett komplement till EU:s data- skyddsförordning på en generell nivå. Dataskyddslagen är subsidiär och kommer alltså att gälla om inte annat framgår av lagen om bostadsrättsre- gister eller anslutande föreskrifter. Lagen bör innehålla en upplysning även om detta.
5.4Personuppgiftsansvaret
34
Regeringens förslag
Lantmäteriet ska vara personuppgiftsansvarigt för behandlingen av personuppgifter i bostadsrättsregistret.
Utredningens förslag | Prop. 2025/26:112 |
Utredningens förslag stämmer överens med regeringens. |
|
Remissinstanserna |
|
De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har ingen invänd- |
|
ning mot det. |
|
Integritetsskyddsmyndigheten framhåller att personuppgiftsansvaret bör |
|
läggas på den som har faktisk möjlighet att påverka ändamålen och medlen |
|
för behandlingen. Myndigheten pekar också på att andra aktörer än den |
|
utpekade personuppgiftsansvarige som behandlar personuppgifter i bo- |
|
stadsrättsregistret inte nödvändigtvis är personuppgiftsbiträden och att |
|
dessa aktörer inte bör ges en felaktigt skapad roll. |
|
Förslaget i utkastet till lagrådsremiss |
|
Förslaget stämmer i huvudsak överens med regeringens. I utkastet föreslås |
|
det en upplysningsbestämmelse om rätt att meddela föreskrifter om person- |
|
uppgiftsbiträden. |
|
Remissinstanserna |
|
Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har ingen invändning mot det. |
|
Skälen för regeringens förslag |
|
Lantmäteriet ska vara personuppgiftsansvarigt |
|
Vid personuppgiftsbehandling ska det enligt EU:s dataskyddsförordning |
|
finnas en eller flera personuppgiftsansvariga. Med personuppgiftsansvarig |
|
avses en fysisk eller juridisk person, offentlig myndighet, institution eller |
|
annat organ som ensamt eller tillsammans med andra bestämmer ändamålen |
|
och medlen för behandlingen av personuppgifter (artikel 4.7 i EU:s data- |
|
skyddsförordning). Den personuppgiftsansvarige är skyldig att se till att |
|
behandling av personuppgifter sker i enlighet med gällande bestämmelser, |
|
och enskilda ska alltid kunna vända sig till den personuppgiftsansvarige för |
|
att göra sina rättigheter gällande. En enskild har t.ex. rätt att få information |
|
om och insyn i förekomsten av personuppgifter hos den personuppgifts- |
|
ansvarige och rätt att få felaktiga personuppgifter rättade. |
|
Det är inte ett krav att i nationell rätt ange vem som är personuppgifts- |
|
ansvarig för viss behandling av personuppgifter. Registerförfattningar inne- |
|
håller dock regelmässigt en reglering av vem som är personuppgiftsansvarig |
|
(se t.ex. lagen [2000:224] om fastighetsregister och lagen [2020:421] om |
|
Rättsmedicinalverkets behandling av personuppgifter). En sådan ordning |
|
bidrar till tydlighet om vem som har ansvaret för den behandling av person- |
|
uppgifter som lagen föreslås omfatta. Vem som är personuppgiftsansvarig |
|
bör därför framgå av lagen om bostadsrättsregister. |
|
Personuppgiftsansvaret kan antingen ligga på en ensam aktör eller flera |
|
aktörer gemensamt. Enligt förslaget ska Lantmäteriet ansvara för registret. |
|
Myndigheten kommer därmed på olika sätt att behandla personuppgifter. |
|
Förutom Lantmäteriet kan andra aktörer komma att föra in uppgifter i regis- |
|
tret och på så sätt behandla personuppgifter. I avsnitt 7.2 föreslås t.ex. att pant- | 35 |
|
Prop. 2025/26:112 havare med särskilt tillstånd ska kunna registrera pantsättningar. Integritets- skyddsmyndigheten framhåller att den som utses till personuppgiftsansvarig bör ha faktisk möjlighet att påverka behandlingen av personuppgifter. Huvuddelen av personuppgiftsbehandlingen i registret kommer att utföras av Lantmäteriet, som också kommer att ta fram och ansvara för registrets tekniska system. Lantmäteriet får därför anses kunna utöva en sådan kontroll över behandlingen av personuppgifter som är nödvändig för en personupp- giftsansvarig. Även om den som för in uppgifter i registret i och för sig torde ha störst möjlighet att se till att detta sker på ett korrekt sätt innebär det dock inte att denne har ett sådant inflytande över behandlingen av personuppgifter som krävs för att personuppgiftsansvar ska anses föreligga.
Detta talar för att Lantmäteriet ensamt bör vara personuppgiftsansvarigt. Att endast en myndighet anges som personuppgiftsansvarig gör det även tydligt för den enskilde vem denne ska vända sig till. Det bör därför i lagen om bostadsrättsregister anges att Lantmäteriet är personuppgiftsansvarigt för den behandling av personuppgifter som myndigheten utför inom lagens tillämpningsområde. I detta ligger även att Lantmäteriet är personuppgifts- ansvarigt för den behandling av personuppgifter inom lagens tillämpnings- område som utförs av andra aktörer för Lantmäteriets räkning.
Personuppgiftsbiträden
Med personuppgiftsbiträde avses en fysisk eller juridisk person, offentlig myndighet, institution eller annat organ som behandlar personuppgifter för den personuppgiftsansvariges räkning (artikel 4.8 i EU:s dataskyddsförord- ning). Den som är personuppgiftsansvarig är ansvarig för all behandling av personuppgifter som utförs under den personuppgiftsansvariges ledning eller på dennes vägnar. Detta innebär att ansvaret för behandlingen även omfattar den personuppgiftsbehandling som utförs av ett personuppgifts- biträde (skäl 74 i EU:s dataskyddsförordning).
Av artikel 28.3 i EU:s dataskyddsförordning framgår att villkoren för personuppgiftsbiträdets behandling av personuppgifter ska regleras genom ett avtal eller en annan rättsakt enligt unionsrätten eller enligt medlemssta- ternas nationella rätt. Vissa bestämmelser om biträdenas hantering av person- uppgifter införs lämpligen i förordning, medan andra bestämmelser bäst regleras av den personuppgiftsansvarige, dvs. Lantmäteriet, som närmast känner till sin egen verksamhet.
Det är Lantmäteriet som kommer att vara personuppgiftsansvarigt och som kommer att utöva nödvändig kontroll över behandlingen av personupp- gifter, vilket kommer att framgå av lagen. Som Integritetsskyddsmyndig- heten påpekar innebär inte utpekandet av Lantmäteriet som personuppgifts- ansvarigt att de andra aktörer som behandlar personuppgifter i registret automatiskt ska betraktas som personuppgiftsbiträden. Närmare bestäm- melser om personuppgiftsbiträdenas hantering av personuppgifter kommer att regleras på förordningsnivå eller i föreskrifter. Det saknas mot den bak- grunden, till skillnad från vad Integritetsskyddsmyndigheten är inne på, skäl att befara att det skapas oavsiktliga svårigheter för de aktuella aktörerna.
36
5.5 | Rättslig grund för behandling av | Prop. 2025/26:112 |
| personuppgifter |
|
Regeringens bedömning
Lantmäteriets behandling av personuppgifter i bostadsrättsregistret har rättslig grund enligt EU:s dataskyddsförordning.
Utredningens bedömning
Utredningens bedömning stämmer överens med regeringens.
Remissinstanserna
De flesta av remissinstanserna instämmer i bedömningen eller har inget att invända mot den.
Integritetsskyddsmyndigheten pekar på att flera andra aktörer också kom- mer att behandla personuppgifter till följd av förslagen, exempelvis myndig- heter, bostadsrättsföreningar, förvaltare och banker. Enligt Integritetsskydds- myndigheten behöver sådana personuppgiftsbehandlingar identifieras och analyseras inom ramen för det fortsatta lagstiftningsarbetet, och en viktig del i analysen är vilka konsekvenser för de registrerades personliga integritet som dessa behandlingar kan medföra.
Bedömningen i utkastet till lagrådsremiss
Bedömningen stämmer överens med regeringens.
Remissinstanserna
Remissinstanserna instämmer i bedömningen eller har inget att invända mot den.
Skälen för regeringens bedömning
För att behandling av personuppgifter ska vara tillåten måste den ha stöd i någon av de rättsliga grunder som anges i artikel 6.1 a–f i EU:s dataskydds- förordning. Bland de rättsliga grunderna nämns bland annat rättslig förplik- telse (artikel 6.1 c) och myndighetsutövning eller uppgift av allmänt intresse (artikel 6.1 e). Alla uppgifter som riksdag eller regering gett i uppdrag åt statliga myndigheter att utföra utgör en rättslig grund för behandling av personuppgifter enligt artikel 6.1 e. Den verksamhet som en statlig myndig- het bedriver, inom ramen för sin befogenhet, anses vara av allmänt intresse (se prop. 2017/18:105 s. 56 och 57).
Behandling av personuppgifter enligt artikel 6.1 c eller e är bara tillåten om den också är nödvändig. Det innebär inte att behandlingen absolut krävs eller inte kan underlåtas, utan att det är fråga om någonting som behövs för att på ett effektivt sätt kunna utföra arbetsuppgiften. När behandlingen av personuppgifter grundar sig på en rättslig förpliktelse ska syftet med behand- lingen fastställas i den rättsliga grunden. Grundar sig behandlingen på ut-
37
Prop. 2025/26:112 förande av en uppgift av allmänt intresse ska syftet vara nödvändigt för att utföra en sådan uppgift (artikel 6.3 andra stycket).
Lantmäteriets uppdrag och befogenheter avseende bostadsrättsregistret kommer att framgå av lag och annan författning. Att information rörande bostadsrätter inte finns samlad och tillgänglig medför problem av olika slag vid överlåtelser, kreditgivning och exekutiva åtgärder. Detta riskerar att påverka bostads- och kreditmarknaden negativt. Syftet med att inrätta ett bostadsrättsregister är att komma till rätta med de problemen.
När Lantmäteriet behandlar personuppgifter enligt sitt uppdrag kommer det alltså att ske för att fullgöra en rättslig förpliktelse (artikel 6.1 c). Även artikel 6.1 e avseende utförande av uppgifter av allmänt intresse är tillämp- lig. Den behandling Lantmäteriet kommer att utföra får anses nödvändig för att fullgöra en rättslig förpliktelse respektive utföra en uppgift av allmänt intresse.
Såsom Integritetsskyddsmyndigheten framhåller kan även andra aktörer komma att behandla personuppgifter till följd av att bostadsrättsregistret inrättas, t.ex. andra myndigheter och vissa panthavare. Det kommer i stort sett röra sig om samma krets av aktörer som har tillgång till fastighets- och pantbrevsregistren. För att registret ska kunna fylla sin funktion är det viktigt att exempelvis panthavare har möjlighet att registrera nya eller ändrade pantsättningar. De aktörer som enligt förslaget på förordningsnivå kommer att ha tillgång till registret kommer endast att ha det om det anses nödvändigt för att utföra en uppgift av allmänt intresse. Även sådan behandling kommer därför ha rättslig grund enligt EU:s dataskyddsförordning.
5.6Ändamålsbestämmelser
Regeringens förslag
Personuppgifter i bostadsrättsregistret ska få behandlas om det är nöd- vändigt för något av följande ändamål:
1.verksamhet som staten eller en kommun ansvarar för enligt lag eller annan författning,
2.omsättning av bostadsrätter,
3.kreditgivning, försäkringsgivning eller annan allmän eller enskild verksamhet där information om bostadsrätter utgör underlag för pröv- ningar eller beslut, eller
4.förvaltning av bostadsrätter och fastigheter, byggande eller någon annan liknande åtgärd.
Behandling ska få ske även för uppgiftslämnande som sker i överens- stämmelse med lag eller förordning.
Utredningens förslag
Utredningens förslag stämmer delvis överens med regeringens. Utredningen föreslår även att behandling ska få ske för direkt marknadsföring. Utred- ningen föreslår ingen bestämmelse om att behandling ska få ske även för uppgiftslämnande som sker i överensstämmelse med lag eller förordning.
38
Remissinstanserna
De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har ingen invändning mot det.
Bostadsrätterna och HSB Riksförbund avstyrker förslaget att person- uppgifter i registret ska kunna behandlas för omsättning av bostadsrätter. Bostadsrätterna ifrågasätter även behovet av att personuppgifter behandlas vid byggande eller annan liknande åtgärd och menar att det bör framgå av bestämmelsen om uppgifter ska få användas för bland annat arkivändamål av allmänt intresse och statistiska ändamål. Några remissinstanser, däribland Bostadsrätterna, Fastighetsägarna och Riksbyggen avstyrker förslaget att personuppgifter i registret ska kunna behandlas för direkt marknadsföring.
Lantmäteriet menar att statistik och planering bör utgöra ett ändamål. Myndigheten för digital förvaltning anser att en uttömmande reglering av
ändamål i lag riskerar att inte vara tillräckligt flexibel för att möta ändrade behov av tillgång till uppgifterna i registret.
Förslaget i utkastet till lagrådsremiss
Förslaget stämmer överens med regeringens.
Remissinstanserna
De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har ingen invänd- ning mot det.
Företaget UC anser att leverans av informationstjänster bör utgöra ett ändamål.
Skälen för regeringens förslag
Ändamålen med behandlingen ska anges
Personuppgifter får bara samlas in för särskilda, uttryckligt angivna och berättigade ändamål (artikel 5.1 b i EU:s dataskyddsförordning). Möjlig- heten att senare behandla personuppgifterna för andra ändamål är begränsad. Den registrerade skyddas på så sätt mot oväntad och integritetskränkande behandling av de personuppgifter som har samlats in. EU:s dataskydds- förordning kräver inte att ändamålen ska slås fast i författning, men förord- ningen ger utrymme för sådan nationell reglering. Ändamålsbestämmelser anpassar tillämpningen av dataskyddsförordningen och säkerställer en laglig och rättvis behandling av personuppgifter. Bestämda ändamål definierar vilka uppgifter som får behandlas och hur uppgifterna får behandlas, vilket begränsar den personuppgiftsansvariges handlingsfrihet. Ändamålsbestäm- melser är vanligt förekommande i registerförfattningar.
Genom väl avvägda ändamålsbestämmelser ges Lantmäteriet förutsätt- ningar att, inom angivna ramar, behandla personuppgifter i sin verksamhet med bostadsrättsregistret samtidigt som risken för obefogade intrång i den personliga integriteten minskar. Mot den bakgrunden bör ändamålsbestäm- melser införas i den föreslagna lagen om bostadsrättsregister.
Generellt om ändamålsbestämmelsernas utformning
Bostadsrättsregistrets övergripande syfte är att stärka bostadsmarknadens funktionssätt. Det förutsätter tillgång till den information som kommer att
Prop. 2025/26:112
39
Prop. 2025/26:112
40
finnas i registret. De behov av information om bostadsrätter som finns bör därför ligga till grund för lagens ändamålsbestämmelser.
Vid utformningen av ändamålen måste samhällets intresse av tillgång till informationen i registret balanseras mot den enskildes intresse av skydd för sin personliga integritet. Tydliga och så fullständigt angivna ändamål som möjligt är en fördel ur ett integritetsperspektiv men kan innebära svårigheter vid tillämpningen. Det är viktigt att inte onödiga hinder ställs upp för an- vändningen av den information som kommer att finnas i bostadsrättsregis- tret. Informationen i registret ska kunna utnyttjas på ett effektivt sätt. Såsom utredningen föreslår bör ändamålen anges så tydligt och fullständigt som möjligt, dock utan att bli alltför detaljerade och begränsande. Ändamålen bör utformas så att de ger Lantmäteriet möjlighet att utföra sitt uppdrag avs- eende bostadsrättsregistret, tillgodoser samhällets intresse av information om bostadsrätter och tar hänsyn till befogade integritetsintressen.
Myndigheten för digital förvaltning anser att det bör övervägas om det är nödvändigt med en uttömmande reglering av för vilka ändamål som tillgång får ges till registret. Enligt förslaget ska personuppgifter som behandlas för de föreslagna ändamålen få behandlas även för andra ändamål, under förut- sättning att uppgifterna inte behandlas på ett sätt som är oförenligt med det ändamål för vilket uppgifterna samlades in (finalitetsprincipen). Regeringen anser därför att de föreslagna ändamålen är tillräckligt flexibla, samtidigt som kravet på tydligt angivna ändamål upprätthålls.
Verksamhet som staten eller en kommun ansvarar för enligt lag eller annan författning
Statliga och kommunala myndigheter kan förutses ha behov av information från ett bostadsrättsregister. Polismyndigheten kan t.ex. tänkas behöva infor- mation från bostadsrättsregistret rörande ägarförhållanden i samband med brottsutredningar eller i arbetet med tillgångsinriktad brottsbekämpning som syftar till att förverka tillgångar som härrör från brottslig verksamhet. För- utom verksamhet som bedrivs direkt av statliga eller kommunala myndig- heter avses sådan verksamhet som staten eller kommuner är skyldiga att bedriva men som kan överlåtas till någon annan avseende genomförandet, t.ex. sophämtning. Ett ändamål som möjliggör behandling av personupp- gifter för att tillgodose sådana behov bör införas i lagen.
Omsättning av bostadsrätter
Flera aktörer kan tänkas ha ett intresse av att personuppgifter i registret får behandlas för sådan verksamhet som avser omsättning av bostadsrätter. Uppgifterna kan t.ex. användas som underlag för en presumtiv köpares ställ- ningstaganden eller användas i en mäklares eller liknande uppdragstagares verksamhet. Uppgifterna kan även användas vid köp som sker mellan privat- personer. Därtill kan uppgifterna vara relevanta för banker och kreditinstitut. Även annat än medverkan vid den direkta omsättningen omfattas av ända- målet, t.ex. värdering av fastigheter och bostadsrätter.
Bostadsrätterna och HSB Riksförbund avstyrker förslaget att person- uppgifter i registret ska kunna behandlas för sådan verksamhet som avser omsättning av bostadsrätter. De menar att registret endast bör användas för pantsättning av bostadsrätter och att det redan finns välfungerande metoder för värdering av bostadsrätter.
Enligt förslaget ska registret omfatta uppgifter om bostadsrätten, bostads- Prop. 2025/26:112 rättsföreningen, bostadsrättshavaren, pantsättningar och anteckningar.
Registret kommer alltså att ha ett bredare användningsområde än att enbart hantera pantsättningar. Värdering av bostadsrätter är enbart en av de åtgär- der, utanför den direkta omsättningen, som omfattas av ändamålet. Ända- målet omfattar dock fler situationer. Omsättning av fastigheter är därtill ett av ändamålen i fastighetsregistret och annat har inte framkommit än att det ändamålet fyller ett syfte (se 2 § 2 lagen [2000:224] om fastighetsregister). Ett ändamål som möjliggör sådan behandling bör därför enligt regeringen finnas i lagen.
Kreditgivning, försäkringsgivning eller annan allmän eller enskild verksamhet där information om bostadsrätter utgör underlag för prövningar eller beslut
Uppgifter om bostadsrätter kan behövas vid kreditgivning, försäkringsgiv- ning eller annan liknande verksamhet såsom kreditupplysning. Ett ändamål som tillgodoser detta bör därför finnas i lagen.
Enligt UC bör även leverans av informationstjänster utgöra ett ändamål. |
|
Regeringen kan konstatera att bland annat frågan om tillgång till information |
|
för leverantörer av informationstjänster tas upp i UC:s hemställan till |
|
Justitiedepartementet om att tillsätta en utredning om informationsdelning. |
|
Hemställan bereds inom Regeringskansliet och regeringen bör inte i denna |
|
proposition förekomma den beredningen. |
|
Förvaltning av bostadsrätter och fastigheter, byggande eller någon annan |
|
liknande åtgärd |
|
Behandling av personuppgifter kan även behövas vid förvaltning av bostads- |
|
rätter och fastigheter. Med fastighetsförvaltning avses bland annat admini- |
|
stration och underhåll av olika slag av fastigheter och av bostadsrätter. Även |
|
förvaltning, inklusive uthyrning av lägenheter, av hyresfastigheter omfattas |
|
av ändamålet. Ett ändamål som möjliggör en sådan behandling bör därför |
|
finnas i lagen. |
|
Utredningen föreslår att även byggande eller en annan liknande åtgärd ska |
|
omfattas av ändamålet. Bostadsrätterna ifrågasätter behovet av att person- |
|
uppgifter behandlas för detta. |
|
Byggande eller liknande åtgärd utgör en del av motsvarande ändamål i |
|
fastighetsregistret (2 § 4 lagen om fastighetsregister). Byggande ska ses i vid |
|
bemärkelse och avser samtliga stadier från projektering till uppförande (se |
|
prop. 1999/2000:39 s. 84). Det förekommer att lägenheter och lägenhetshus |
|
byggs i syfte att bli bostadsrätter. Olika aktörer inom byggbranschen, t.ex. |
|
byggherrar och entreprenörer kan därför ha behov av att ta del av uppgifter |
|
från ett bostadsrättsregister. Det kan inte uteslutas att en del av dessa upp- |
|
gifter avser personuppgifter. Ändamålsbestämmelsen bör därför även avse |
|
byggande och liknande åtgärder. |
|
Uppgiftslämnande |
|
När Lantmäteriet ska lämna uppgifter till andra myndigheter kommer det |
|
ofta att ske genom en behandling av personuppgifter. Uppgifter kan komma |
|
att lämnas på grund av en skyldighet att lämna uppgifter men kan även läm- |
|
nas ut till andra myndigheter med bestämmelser som ger en sådan möjlighet | 41 |
|
Prop. 2025/26:112 men inte föreskriver en sådan skyldighet. Det kan inte uteslutas att det kan bli aktuellt med ett uppgiftslämnande till någon annan myndighet som inte omfattas av de s.k. primära ändamålsbestämmelserna.
I nyare registerförfattningar brukar det därför införas en bestämmelse om att myndigheten får behandla personuppgifter för att fullgöra uppgiftsläm- nande som sker i överensstämmelse med lag eller förordning (se t.ex. prop. 2022/23:34 s. 126 och 127). En sådan uppgiftsskyldighet finns t.ex. i 5 § lagen (2025:170) om skyldighet att lämna uppgifter till de brottsbekämp- ande myndigheterna.
Ändamålsbestämmelsen omfattar uppgiftslämnande som exempelvis sker med stöd av den så kallade generalklausulen i 10 kap. 27 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), eller som följer av skyldigheten enligt 6 kap. 5 § samma lag. Det avgörande är att uppgiftslämnandet sker med stöd av lag eller förordning.
Uttag av urval av personuppgifter för direkt marknadsföring
Bostadsrätterna, Fastighetsägarna, HSB Riksförbund och Riksbyggen av- styrker utredningens förslag att personuppgifter i registret ska kunna behand- las för direkt marknadsföring. Bostadsrätterna och Riksbyggen anser att även om det går att ta del av uppgifterna genom att begära ut hela registret är det inte motiverat att ändamålet formuleras så att direktreklam underlättas. HSB Riksförbund anser att ändamålet inte stämmer överens med registrets syfte och är mycket tveksamt till nyttan av ett sådant ändamål för bostads- rättsföreningen eller föreningens medlemmar. Fastighetsägarna menar att ändamålet inte utgör ett viktigt behov som behöver tillgodoses av registret.
Att personuppgifter används för direkt marknadsföring förekommer redan i fastighetsregistret, där bostadsrättsföreningar förekommer i egenskap av fastighetsägare. Att bostadsrättsföreningarnas styrelser kan nås av direktrek- lam som berör deras professionella roll som ägare och förvaltare av fastig- heter och byggnader kan anses ha en tydlig nytta. Som remissinstanserna är inne på finns inte motsvarande nytta för enskilda bostadsrättshavare med ett sådant ändamål.
Enligt EU:s dataskyddsförordning har förvisso den registrerade rätt att invända mot att personuppgifter som avser honom eller henne behandlas för direkt marknadsföring. Personuppgifterna får därefter inte längre användas för sådana ändamål (artikel 21.2 och 21.3 i EU:s dataskyddsförordning). Det krävs dock en aktiv handling från den enskilda, vilket inte framstår som rim- ligt att kräva av varje bostadsrättshavare. Direkt marknadsföring bör därför enligt regeringen inte utgöra ett av de ändamål som personuppgifter får behandlas för i bostadsrättsregistret.
Behandling för arkivändamål av allmänt intresse, vetenskapliga eller historiska forskningsändamål eller statistiska ändamål
Bostadsrättsregistrets syfte är att bistå samhället med information om bostads- rätter. Det finns mot den bakgrunden bland annat behov av att bevara upp- gifter. Bostadsrätterna anser att det bör framgå av bestämmelsen om upp- gifter ska få användas för arkivändamål av allmänt intresse, vetenskapliga eller historiska forskningsändamål eller statistiska ändamål. Lantmäteriet menar att statistik och planering bör utgöra ett ändamål.
42
Personuppgifter ska samlas in för särskilda, uttryckligt angivna och berätti- Prop. 2025/26:112 gade ändamål. Uppgifterna får inte i ett senare skede behandlas på ett sätt
som är oförenligt med dessa ändamål. Ytterligare behandling för arkivända- mål av allmänt intresse, vetenskapliga eller historiska forskningsändamål eller statistiska ändamål i enlighet med artikel 89.1 anses emellertid inte vara oförenligt med de ursprungliga ändamålen och kan ske utifrån samma rätts- liga grund (artikel 5.1 b och skäl 50 i EU:s dataskyddsförordning). Sådan behandling är alltså tillåten under förutsättning att lämpliga skyddsåtgärder för den registrerades rättigheter och friheter vidtas (artikel 89.1).
De personuppgifter som samlas in får redan enligt EU:s dataskyddsförord- ning behandlas för arkivändamål av allmänt intresse, vetenskapliga eller historiska forskningsändamål eller statistiska ändamål. Det behövs därför inte en uttrycklig bestämmelse om behandling för arkivändamål av allmänt intresse, vetenskapliga eller historiska forskningsändamål eller statistiska ändamål i lagen. Inte heller bör ”planering” utgöra ett av lagens ändamål.
5.7Finalitetsprincipen
Regeringens förslag
Personuppgifter som behandlas för de primära ändamål som anges i lagen om bostadsrättsregister ska få behandlas även för andra ändamål, under förutsättning att uppgifterna inte behandlas på ett sätt som är oförenligt med det ändamål för vilket uppgifterna samlades in.
Utredningens förslag
Utredningens förslag stämmer överens med regeringens.
Remissinstanserna
De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har ingen invänd- ning mot det.
Bostadsrätterna, Fastighetsägarna och Riksbyggen avstyrker att finali- tetsprincipen ska gälla för behandling av personuppgifter i registret. De anser att uppgifterna i registret ska användas endast för tydligt angivna ändamål. Integritetsskyddsmyndigheten framhåller att principen gäller även om den inte regleras i aktuell lagstiftning. Myndigheten föreslår, lik- som Riksbyggen, att finalitetsprincipen formuleras på ett annat sätt.
Förslaget i utkastet till lagrådsremiss
Förslaget stämmer överens med regeringens.
Remissinstanserna
Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har ingen invändning mot det.
43
Prop. 2025/26:112 Skälen för regeringens förslag
Ändamålsbestämmelser kan utformas på olika sätt. Antingen anges det uttömmande för vilka ändamål som behandling får ske eller så komplette- ras de i lagen angivna ändamålen med en möjlighet att, i enlighet med finalitetsprincipen, behandla uppgifter även för ändamål som inte är oförenliga med de ändamål för vilka uppgifterna samlades in. Finalitets- principen innebär att personuppgifter bara får behandlas för det ändamål de ursprungligen samlades in för. Om uppgifterna ska användas för ett nytt ändamål måste det nya ändamålet vara förenligt med det ursprungliga.
En uttömmande uppräkning av ändamål gör det tydligt för den person- uppgiftsansvarige och andra vilken behandling av personuppgifter som är tillåten. Risken med en uttömmande reglering är dock att välmotiverade ändamål inte omfattas av bestämmelsen. Det kan även uppstå tolknings- svårigheter för såväl den personuppgiftsansvarige som andra i de fall ända- målen inte är tydligt avgränsade. Precis som utredningen föreslår bör fina- litetsprincipen utgöra den yttersta ramen inom vilken personuppgifter får behandlas.
Finalitetsprincipen gäller även om den inte framgår av lagen. Flera regis- terlagar innehåller emellertid av tydlighetsskäl bestämmelser som ger ut- tryck för finalitetsprincipen, främst för att klargöra att det är tillåtet att behandla personuppgifter för andra ändamål än de som uttryckligen anges i lagen, så länge behandlingen inte är oförenlig med insamlingsändamålen (se t.ex. prop. 2018/19:151 s. 24 och prop. 2019/20:106 s. 40). Även i lagen om bostadsrättsregister bör det av tydlighetsskäl införas en bestämmelse som anger att finalitetsprincipen är tillämplig vid behandlingen av personupp- gifter. Som Integritetsskyddsmyndigheten och Riksbyggen anför bör dock bestämmelsen utformas i närmare anslutning till finalitetsprincipens lydelse i dataskyddsförordningen.
Finalitetsprincipen utgör tillsammans med uppräkningen av tillåtna ända- mål en sådan ändamålsbegränsning som avses i artikel 6.3 i dataskydds- förordningen.
5.8Elektroniskt utlämnande av uppgifter
Regeringens förslag
Personuppgifter i bostadsrättsregistret ska få lämnas ut elektroniskt av Lantmäteriet om det inte är olämpligt.
Direktåtkomst ska endast få medges för vissa ändamål. Personuppgifter ska alltid få tillhandahållas genom direktåtkomst till bostadsrättshavaren om uppgifterna rör honom eller henne.
Det ska i lagen upplysas om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela ytterligare föreskrifter om begräns- ningar av elektroniskt utlämnande av uppgifter och vilka som får med- ges direktåtkomst samt villkor för sådan åtkomst.
44
Utredningens förslag
Utredningens förslag stämmer delvis överens med regeringens. Enligt utred- ningens förslag ska personuppgifter i bostadsrättsregistret få lämnas ut på medium för automatiserad behandling. Utredningen föreslår också att den som har medgetts direktåtkomst ska se till att tillgången till personuppgifter begränsas till vad var och en behöver för att kunna fullgöra sina arbetsupp- gifter.
Remissinstanserna
De flesta remissinstanserna tillstyrker eller har inga synpunkter på förslaget. Försäkringskassan noterar att utredningen lämnar förslag om såväl utläm- nande på medium för automatiserad behandling som direktåtkomst till regis- tret. Samtidigt konstateras att det är svårt att avgöra var gränsen går mellan de båda. Det är önskvärt att det i det fortsatta lagstiftningsarbetet vidare analyseras om de sökmöjligheter som beskrivs i betänkandet, mot bakgrund
av avgörandet i HFD 2015 ref. 61, ska ses som direktåtkomst.
HSB Riksförbund framhåller att bostadsrättsföreningarnas eventuella förvaltare behöver kunna få digital tillgång till registret för de föreningar som förvaltaren har avtal med genom digital fullmakt från bostadsrätts- föreningen och utan särskild avgift.
Integritetsskyddsmyndigheten anser att endast sådana registrerade som kan anses ha ett berättigat behov av en direktåtkomst till bostadsrätts- registret bör få det. Mot bakgrund av bostadsrättsregistrets integritetskäns- liga innehåll, omfattning och dess syfte att vara ett s.k. publicitetsregister anser Integritetsskyddsmyndigheten att det i förordning bör regleras samt- liga kategorier av användare som ska få direktåtkomst till bostadsrätts- registret, och vilka som ska kunna söka på namn, personnummer och sam- ordningsnummer.
Myndigheten för digital förvaltning anser att lagen inte bör reglera hur åtkomst till uppgifter ska ges. Bedömningen av hur åtkomst till uppgifter ska ges bör i stället ske utifrån en bedömning av den utlämnande myndig- heten utifrån beaktande av regelverk kring dataskydd, offentlighet och sekretess och informationssäkerhet i övrigt.
Förslaget i utkastet till lagrådsremiss
Förslaget stämmer i huvudsak överens med regeringens. I utkastet föreslås inte att direktåtkomst även ska få medges för att fullgöra uppgiftslämnande enligt lag eller förordning.
Remissinstanserna
De flesta remissinstanserna tillstyrker eller har inga synpunkter på försla- get.
Fastighetsmäklarinspektionen betonar vikten av att uppgifter är lättill- gängliga och att begränsningar i användningen av registret hålls på en så låg nivå som möjligt.
Prop. 2025/26:112
45
Prop. 2025/26:112
46
Skälen för regeringens förslag
Lantmäteriet ska få lämna ut personuppgifter i bostadsrättsregistret elektroniskt om det inte är olämpligt
Digitalt informationsutbyte är centralt, inte minst inom den offentliga för- valtningen. Behovet av att skydda den personliga integriteten är lika centralt. Det är viktigt att uppgifter ur bostadsrättsregistret kan hanteras och lämnas ut på ett sätt som inte riskerar skyddet för den personliga integriteten. Samtidigt kan begränsningar av hur information får lämnas ut och användas innebära att den nytta som informationen kan göra i samhället inte fullt ut kan uppnås, vilket även Fastighetsmäklarinspektionen framhåller.
Med elektroniskt utlämnande avses både direktåtkomst och annat elektro- niskt utlämnande än genom direktåtkomst. Direktåtkomst innebär att en mottagare har direkt tillgång till någon annans register eller databas och därigenom på egen hand kan ta del av information. Det finns i EU:s data- skyddsförordning inte några särskilda bestämmelser om elektroniskt utläm- nande av personuppgifter. Som för all personuppgiftsbehandling krävs dock att utlämnande av uppgifter uppfyller kraven i artiklarna 5 och 6. Enligt artikel 5.1 a krävs exempelvis att behandlingen är laglig och korrekt i för- hållande till den registrerade. För att säkerställa detta ska det för varje person- uppgiftsbehandling göras en proportionalitetsbedömning, där behovet av den konkreta behandlingen ska vägas mot den registrerades intresse av integritet. Vidare följer av artiklarna 24.1 och 32 att den personuppgifts- ansvarige ska genomföra lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder för att säkerställa att behandlingen utförs i enlighet med förordningen och att en lämplig säkerhetsnivå säkerställs. Skyddet för den personliga integriteten säkerställs i regeringens förslag genom bland annat bestämmelser om ända- mål, sökbegränsningar och reglering av direktåtkomst.
Elektroniskt utlämnande av personuppgifter kan innebära risker för den personliga integriteten. Sådant utlämnande innebär nämligen som regel att mottagaren kan bearbeta informationen, t.ex. genom att samköra den med information som hämtas från andra källor. Förenklat kan sägas att ju fler mottagare, desto större risk. Vilken typ av elektroniskt utlämnande som väljs för att sprida uppgifterna brukar också anses innebära olika risker för den personliga integriteten. Direktåtkomst brukar anses som ett mer riskfyllt användningssätt. I begreppet direktåtkomst ligger nämligen att den som är personuppgiftsansvarig saknar kontroll över vilka uppgifter som den som har direktåtkomst vid ett visst tillfälle tar del av. Den tekniska utformningen av myndighetens system för utlämnande av uppgifter kan bli avgörande för om utlämnandet rättsligt är att betrakta som direktåtkomst eller som annat elektroniskt utlämnande (se Högsta förvaltningsdomstolens avgörande HFD 2015 ref. 61). Det finns dock i dag tekniskt sett större likheter än skillnader mellan de olika lösningarna.
Ju högre skyddsnivå som gäller för vissa kategorier av personuppgifter, desto mer kontroll vid elektroniskt utlämnande borde förväntas av myndig- heten. Det innebär att det i dessa fall bör förekomma fler begränsningar för direktåtkomst till uppgifter med högre skyddsnivå.
Som utredningen föreslår ska Lantmäteriet få lämna ut personuppgifter från registret elektroniskt. En annan ordning skulle leda till att registret inte uppfyller sitt syfte. Med tanke på de risker för den personliga integriteten ett elektroniskt utlämnande kan medföra bör, till skillnad från vad Myndigheten
för digital förvaltning anser, de olika sätten för åtkomst till uppgifter regleras i lag.
I de flesta nyare lagarna med kompletterande dataskyddsbestämmelser till EU:s dataskyddsförordning brukar anges att elektroniskt utlämnande får ske om det inte är olämpligt. När det gäller enskilda mottagare kan det nämligen krävas närmare överväganden bland annat med hänsyn till vem mottagaren är och vilken säkerhet mottagaren har för sin personuppgiftsbehandling medan det normalt inte anses olämpligt att lämna ut personuppgifter elektro- niskt mellan myndigheter (se SOU 2024:7 s. 493). En liknande reglering bör gälla för bostadsrättsregistret. Lämplighetsregeln gäller utöver bestämmel- ser om sekretess och eventuella andra begränsningar som framgår av den nya lagen eller föreskrifter som meddelats i anslutning till lagen. Bestäm- melserna om elektroniskt utlämnande utökar alltså inte någons rätt att få till- gång till uppgifter. Bestämmelser som begränsar rätten till tillgång, exempel- vis om sekretess, ska tillämpas utan påverkan av dessa bestämmelser. Om Lantmäteriet anser att ett elektroniskt utlämnande är olämpligt får alltså upp- gifterna lämnas ut på något annat sätt, förutsatt att uppgifterna inte omfattas av sekretess eller andra begränsningar.
Ytterligare begränsningar av möjligheten för elektroniskt utlämnande kan anges i föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.
Direktåtkomst
Som framgår ovan är direktåtkomst en form av elektroniskt utlämnande. Typiskt sett är dock direktåtkomst mer riskfyllt sett ur ett dataskyddspers- pektiv. En sådan risk är att uppgifterna sprids som en följd av att de upptag- ningar som direktåtkomsten avser blir allmänna handlingar hos den motta- gande myndigheten. Direktåtkomst kan också innebära att uppgifter blir tillgängliga för fler personer i de verksamheter som har åtkomst och att den utlämnande myndighetens möjligheter att kontrollera användningen av upp- gifterna minskar. Som utredningen föreslår bör det därför i lagen anges de närmare förutsättningarna för när direktåtkomst får medges. Genom att införa begränsningar avseende vilka ändamål som kan omfattas av direkt- åtkomst kan en proportionell avvägning göras mellan intresset av att upp- gifter görs tillgängliga och integritetsintresset. Ändamålen bör överens- stämma med de primära ändamål som personuppgifter i övrigt får behandlas för i registret samt behandling som sker för att fullgöra uppgiftslämnande som sker med stöd av lag eller förordning.
Som i liknande registerlagar bör gälla att en bostadsrättshavare får ha direktåtkomst till uppgifter som rör honom eller henne. Att dessutom, som Integritetsskyddsmyndigheten föreslår, ställa krav på att den registrerade ska ha ett berättigat intresse av uppgifterna är inte motiverat. Ett sådant intresse får nämligen anses föreligga om uppgifterna rör bostadsrättshavaren.
Såsom Försäkringskassan är inne på har bestämmelser om direktåtkomst inte sekretessbrytande verkan. Om sådana bestämmelser behövs kan de dock meddelas på lägre nivå än lag.
Med anledning av synpunkterna från HSB Riksförbund och Integritets- skyddsmyndigheten om vilka kategorier som bör ha direktåtkomst ska det framhållas att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
Prop. 2025/26:112
47
Prop. 2025/26:112 kan meddela ytterligare föreskrifter om vilka användare som har möjlighet till direktåtkomst och villkor för sådan åtkomst.
Som Integritetsskyddsmyndigheten är inne på är det inte den som har medgetts direktåtkomst som ansvarar för att tillgången till personuppgifter begränsas till vad var och en behöver. Det ansvaret ligger enligt EU:s data- skyddsförordning på den personuppgiftsansvarige. Det saknas därför anledning att införa särskilda bestämmelser om det ansvaret i lag. Däremot kan den personuppgiftsansvarige komma att uppställa villkor för direkt- åtkomsten. Bestämmelser om sådana villkor kan meddelas på lägre före- skriftsnivå än lag.
5.9Behandling av särskilt skyddsvärda uppgifter
Regeringens förslag
Behandling som innebär att personnummer eller samordningsnummer lämnas ut elektroniskt, används som sökbegrepp eller används för att ta fram en sammanställning av personuppgifter, ska endast vara tillåten när det är klart motiverat med hänsyn till ändamålet med behandlingen, vikten av en säker identifiering eller något annat beaktansvärt skäl. Detsamma ska gälla en uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden som är särskilt skyddsvärd.
Utredningens förslag
Utredningens förslag stämmer delvis överens med regeringens. Utredning- ens förslag är begränsat till uppgifter om pantsättningar och anteckningar. Skyddsregeln har också en något annorlunda utformning språkligt.
Remissinstanserna
De flesta remissinstanserna tillstyrker eller har inga synpunkter på förslaget. HSB Riksförbund lyfter frågan om hur personuppgifter för personer med
skyddad identitet ska hanteras i registret.
Kronofogdemyndigheten understryker vikten av att det inte införs några sökbegränsningar för myndigheten vad avser sökning på namn eller person-, organisations- eller samordningsnummer. Sådana sökbegrepp är av stor vikt för att Kronofogdemyndigheten ska kunna effektivisera verksamheten, t.ex. i syfte att hitta tillgångar.
Lantmäteriet noterar att utredningens förslag är att uppgifter om innehållet i en pantsättning och närmare uppgifter om innehållet i en anteckning inte får behandlas, och därmed inte heller lämnas ut, om inte något annat följer av lag eller annan författning. Lantmäteriet anser att det är något oklart i förslaget om begränsningen även ska gälla handlingar som registerutdrag. Utgångspunkten torde vara att utlämnande får ske enligt offentlighetsprin- cipen, dvs. ingen sekretessreglering.
Enligt Integritetsskyddsmyndigheten och Skatteverket kan behovet av ett förstärkt sekretesskydd för uppgifter om enskildas ekonomiska situation behöva analyseras närmare i det fortsatta lagstiftningsarbetet.
48
Förslaget i utkastet till lagrådsremiss | Prop. 2025/26:112 |
Förslaget stämmer överens med regeringens. |
|
Remissinstanserna |
|
De flesta av remissinstanserna tillstyrker eller har inga synpunkter på för- |
|
slaget. |
|
Skatteverket anser att det bör övervägas om det finns behov av ett star- |
|
kare sekretesskydd för särskilt skyddsvärda uppgifter. |
|
Skälen för regeringens förslag |
|
Särskilt skyddsvärda uppgifter får inte alltid behandlas |
|
Vissa uppgifter i registret kan upplevas som mer känsliga. Det gäller bland |
|
annat uppgifter om enskildas ekonomiska situation, däribland detaljerade |
|
uppgifter om pantsättning och olika uppgifter som ska antecknas som en |
|
följd av utmätning, betalningssäkring eller något liknande förfarande eller |
|
att avgiften till föreningen inte har betalats. Det handlar också om person- |
|
nummer och samordningsnummer. |
|
Innan Lantmäteriet kan lämna ut information behöver ett urval och viss |
|
bearbetning göras. Med urval och bearbetning brukar man avse att ta fram en |
|
viss, begränsad information ur en större mängd information. Den här typen av |
|
behandling är bland annat vanligt förekommande i fastighetsregistret, där |
|
Lantmäteriet gör urval och bearbetningar på begäran från olika aktörer för att |
|
t.ex. få fram uppgifter som berör ett visst geografiskt område. Uppgifterna |
|
lämnas därefter ut. Urval och bearbetningar kan vara en känslig typ av behand- |
|
ling beroende på vilka urval som tillåts och vilken information som kan tas |
|
fram genom en sådan åtgärd. Översatt till ett praktiskt exempel är skillnaden |
|
mellan att redovisa att det för en viss bostadsrätt finns en pantregistrering till |
|
förmån för panthavaren X och en annan för panthavaren Y, och att endast |
|
redovisa att bostadsrätten är pantsatt. |
|
Precis som gäller för fastighetsregistret bör det finnas begränsningar för |
|
behandlingen av särskilt skyddsvärda uppgifter. Utredningen har stannat vid |
|
att föreslå ett särskilt skydd för uppgifter om pantsättning och olika uppgifter |
|
som ska antecknas. Det är dock inte alldeles klart varför inte andra uppgifter |
|
om den registrerades ekonomiska förhållanden bör omfattas av samma |
|
skydd. För att lagstiftningen ska blir mer konsekvent bör de nya reglerna |
|
peka på kategorin eller typen av uppgifterna snarare än enstaka uppgifter. |
|
Regleringen ska därför avse uppgifter som rör enskildas personliga eller eko- |
|
nomiska förhållanden och som är särskilt skyddsvärda. Uppgift om enskil- |
|
das personliga eller ekonomiska förhållanden har samma innebörd som i |
|
tryckfrihetsförordningen och offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). |
|
Såsom utredningen konstaterar kan även uppgifter om person- och sam- |
|
ordningsnummer uppfattas som mer känsliga. Enligt 3 kap. 10 § lagen |
|
(2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförord- |
|
ning (dataskyddslagen) gäller redan generellt att person- och samordnings- |
|
nummer endast får behandlas utan samtycke när det är klart motiverat med |
|
hänsyn till ändamålet med behandlingen, vikten av en säker identifiering |
|
eller något annat beaktansvärt skäl. Mot bakgrund av bostadsrättsregistrets |
|
integritetskänsliga innehåll, omfattning och dess syfte att vara ett publici- |
|
tetsregister bör, precis som i fastighetsregistret, uppgifter om personnummer | 49 |
Prop. 2025/26:112 ges ett förhöjt skydd. I betänkandet Ett säkrare och mer tillgängligt fastig- hetsregister (SOU 2024:7) föreslås att personnummer och samordnings-
| nummer ska få tillhandahållas elektroniskt, användas som sökbegrepp eller |
| användas för att ta fram en sammanställning av personuppgifter endast när |
| det är klart motiverat med hänsyn till ändamålet med behandlingen, vikten |
| av en säker identifiering eller något annat beaktansvärt skäl. En liknande |
| reglering framstår som ändamålsenlig även vad gäller bostadsrättsregistret. |
| Uppgifter om person- och samordningsnummer bör därför regleras separat. |
| Kronofogdemyndigheten anser att myndigheten inte ska begränsas i sina |
| sökningar på person- och samordningsnummer. Som anges i utredningen |
| bör Lantmäteriet, med stöd av bestämmelser på förordningsnivå, kunna til- |
| låta sökningar på person- och samordningsnummer. Just Kronofogde- |
| myndighetens sökningar i syfte att utreda tillgångar är naturligtvis en form |
| av verksamhet som bör kunna tillåtas. Den nya regleringen syftar alltså inte |
| till att begränsa sådan verksamhet. Även t.ex. Polismyndigheten och Skatte- |
| verket kan tänkas ha liknande behov. Sökningar och sammanställningar på |
| person- och samordningsnummer för brottsbekämpande ändamål bör i regel |
| vara motiverat. |
| Lantmäteriet anser att det är oklart om utredningens förslag även omfattar |
| registerutdrag. Även före det att ett registerutdrag kan lämnas ut behöver |
| viss behandling göras av myndigheten. Enligt dataskyddslagen, som inne- |
| håller en liknande bestämmelse, är sådan behandling typiskt sett tillåten |
| (se prop. 2017/18:105 s. 199), även om flera undantag förekommer i praxis. |
| Enligt regeringen bör den föreslagna bestämmelsen tillämpas på samma sätt. |
| När det gäller frågan om personuppgifter som rör personer med s.k. skydda- |
| de personuppgifter, som HSB Riksförbund lyfter, ska det framhållas att för |
| bostadsrättsregistret är avsikten att sekretess enligt 22 kap. 1 § offentlighets- |
| och sekretesslagen ska gälla för uppgift om en enskilds personliga förhållan- |
| den, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstå- |
| ende till denne lider men om uppgiften röjs. Den s.k. folkbokföringssekre- |
| tessen innebär att folkbokföringsuppgifter, t.ex. personnummer, namn och |
| adress, vanligtvis är offentliga. I vissa fall kan det dock orsaka problem för en |
| person att uppgifter om denne sprids. Personer som är utsatta för hot och |
| förföljelse kan vara i behov av att få sina personuppgifter skyddade. Under |
| vissa förutsättningar, och efter särskild ansökan till Skatteverket, kan en |
| person få sina personuppgifter av detta slag skyddade genom att Skatteverket |
| för in en sekretessmarkering i folkbokföringen. En sekretessmarkering innebär |
| inte något bindande avgörande av sekretessfrågan utan tjänar endast som en |
| påminnelse om behovet av en noggrann sekretessprövning om uppgiften |
| begärs ut. Eftersom sekretessmarkeringen överförs elektroniskt, tillsammans |
| med övriga folkbokföringsuppgifter, till bland annat statliga myndigheter, |
| kommer mottagarna av uppgifterna att få en särskild indikation på behovet av |
| att göra en noggrann sekretessprövning utifrån de sekretessbestämmelser som |
| är tillämpliga hos den mottagande myndigheten. Här kan vidare nämnas att i |
| ärenden om skyddad folkbokföring enligt folkbokföringslagen (1991:481) och |
| ärenden om fingerade personuppgifter enligt lagen (1991:483) om fingerade |
| personuppgifter gäller sekretessen i stället om det inte står klart att uppgiften |
| kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men |
| (22 kap. 2 § offentlighets- och sekretesslagen, se även 22 kap. 3 § om över- |
| föring av sådan sekretess). En enskild som är förföljd har vidare ett starkare |
50 | sekretesskydd än andra för uppgifter som kan användas för att lokalisera |
personen och för uppgifter i bostadsrättsregistret kommer därför också Prop. 2025/26:112 sekretessbestämmelsen i 21 kap. 3 § kunna aktualiseras.
Som Integritetsskyddsmyndigheten anför är bestämmelser om sekretess en del av skyddet för personuppgifter. Myndigheten, liksom Skatteverket, före- språkar ett förhöjt sekretesskydd för detaljerade uppgifter om pantsättning och olika uppgifter som ska antecknas som en följd av utmätning, betalningssäk- ring eller något liknande förfarande eller att bostadsrättshavaren har obetalda avgifter till föreningen. Som utredningen konstaterar beaktas dock redan uppgifternas känslighet vid utformningen av skyddsreglerna om behandling, sökbegrepp och sammanställning. Till skillnad från utredningens förslag föreslås dessutom en mer konsekvent reglering i denna proposition. Det bör också framhållas att det i registret inte kommer att tas in detaljerade uppgifter om pantsättningar och utmätningar. Exempelvis kommer det inte att framgå hur mycket en bostadsrätt är pantsatt för eller vilka skulder en person har som har fått sin bostadsrätt utmätt. Till detta kommer att det i 21 kap. 7 § offentlig- hets- och sekretesslagen finns bestämmelser om sekretess om det kan antas att uppgiften efter ett utlämnande kommer att behandlas i strid med dataskydds- lagstiftningen. Något behov av att dessutom införa skärpta sekretessbestäm- melser har därför enligt regeringen inte identifierats.
5.10Rättelse
Regeringens förslag
En uppgift i bostadsrättsregistret ska rättas, om uppgiften innehåller en uppenbar felaktighet som beror på Lantmäteriets eller någon annans skrivfel, räknefel, på något liknande förbiseende eller på ett tekniskt fel.
Innan en rättelse sker, ska den som berörs av åtgärden få tillfälle att yttra sig. Något yttrande behöver dock inte inhämtas om den som berörs av åtgärden är okänd eller om det är uppenbart obehövligt.
Utredningens förslag
Utredningens förslag stämmer överens med regeringens.
Remissinstanserna
Nästan alla remissinstanser antingen tillstyrker förslaget eller har inga syn- punkter på det.
Integritetsskyddsmyndigheten efterfrågar en närmare analys av rätten till rättelse och behovet av inskränkning av artikel 16 i EU:s dataskyddsförord- ning.
Förslaget i utkastet till lagrådsremiss
Förslaget stämmer överens med regeringens.
51
Prop. 2025/26:112
52
Remissinstanserna
De flesta remissinstanser tillstyrker förslaget eller har inga synpunkter på det.
Svenska Bankföreningen anför att det bör vara möjligt att ändra felaktiga uppgifter om bostadsrättslägenheten som har registrerats i bostadsrätts- registret.
Skälen för regeringens förslag
En person vars personuppgifter är registrerade i ett register har enligt artikel 16 i EU:s dataskyddsförordning rätt att av den personuppgiftsansvarige få felak- tiga personuppgifter rättade utan onödigt dröjsmål. Med beaktande av ända- målet med behandlingen ska den registrerade vidare ha rätt att komplettera ofullständiga personuppgifter, bland annat genom att tillhandahålla ett utlå- tande.
Rättelser görs inte enbart med stöd av EU:s dataskyddsförordning. I 36 § förvaltningslagen (2017:900) föreskrivs att ett beslut som innehåller en uppen- bar felaktighet till följd av myndighetens eller någon annans skrivfel, räknefel eller något annat liknande förbiseende får rättas av den myndighet som har meddelat beslutet. Förvaltningslagen är subsidiär, vilket innebär att om det finns avvikande bestämmelser i någon annan författning ska de bestämmel- serna gälla. I vissa författningar finns också egna rättelsebestämmelser. För rättelse i fastighetsregistret finns när det gäller den allmänna delen och inskriv- ningsdelen särskilda bestämmelser i fastighetsbildningslagen (1970:988) och jordabalken. Även för pantbrevsregistret finns en rättelsemöjlighet genom 12 § lagen (1994:448) om pantbrevsregister.
De nämnda rättelsereglerna utgör inskränkningar av rätten till rättelse enligt EU:s dataskyddsförordning då en rättelse av en uppgift i dessa register förut- sätter att oriktigheten är uppenbar och, i de flesta fall, att oriktigheten beror på skrivfel, liknande förbiseende eller tekniska fel. Rätten till rättelse kan begrän- sas i unionsrätten eller medlemsstaternas nationella rätt, om en sådan begräns- ning sker med respekt för andemeningen i de grundläggande fri- och rättighe- terna och utgör en nödvändig och proportionell åtgärd i ett demokratiskt sam- hälle för att säkerställa vissa angivna syften (artikel 23). Sådana godtagbara syften är skydd av den registrerade eller andras rättigheter och friheter (23.1.i) och andra av unionens eller en medlemsstats viktiga mål av generellt intresse (23.1.e). Sådana begränsande bestämmelser ska, när så är relevant, uppfylla vissa krav som framgår av punkten 2 i artikeln.
Syftet med registret är att ge offentlighet åt uppgifterna som registreras. Ett stort antal aktörer, t.ex. kreditgivare och rättighetshavare, ska lätt kunna ta del av uppgifterna och då förlita sig på dem. Till detta kommer att uppgifter i registret om pant och överlåtelser av bostadsrätter föreslås få rättsverkan mot tredje man. Det är därför viktigt att uppgifterna är tillförlitliga. En ändring av uppgifterna måste göras på ett sätt som är förenligt med registrets grund- läggande funktion. Begränsningen av rätten till rättelse till fall där oriktigheten är uppenbar bygger på att förändringar i registrens innehåll som avser uppgif- ter som inte är uppenbart oriktiga ska kunna göras enbart efter en mer ingående rättslig prövning. En sådan ordning är nödvändig för att skydda enskildas ägar- intressen, eller intressen av annat slag, som på ett eller annat sätt utgår från uppgifter i registren. Mot denna bakgrund får en särskild bestämmelse om rättelse anses utgöra en nödvändig och proportionell begränsning av rätten till
rättelse enligt dataskyddsförordningen. Begränsningen får vidare anses Prop. 2025/26:112 förenlig med kraven i artikel 23.2 i dataskyddsförordningen då lagen föreslås
innehålla relevanta bestämmelser bland annat om ändamålen med behandling- en och om kategorier av personuppgifter (jfr prop. 2017/18:111 s. 43 och 44).
Det bör inte finnas olika rättelseregler för sådana uppgifter i registret som utgör personuppgifter och sådana som inte utgör personuppgifter eftersom uppgifternas funktion i registret är desamma. Behovet av en särskild rättelse- regel bör alltså gälla båda dessa typer av uppgifter.
Några krav liknande dem som finns i de fastighetsrättsliga författningarna om kommunikation inför rättelse finns inte i EU:s dataskyddsförordning. Där gäller i stället att rättelse ska ske utan onödigt dröjsmål. Med hänsyn till bostads- rättsregistrets funktion och den verkan som registrering i vissa fall kan ha, bör den som berörs av åtgärden ges tillfälle att yttra sig innan rättelse sker, om ett yttrande inte är uppenbart obehövligt eller om den som berörs av åtgärden är okänd.
Svenska Bankföreningen anser att uppgifter om bostadsrättslägenheten ska kunna ändras då det inte är ovanligt att t.ex. lägenhetens verkliga storlek är en annan än den storlek bostadsrättsföreningen har uppgett. Uppgift om bostads- area kommer att hämtas till bostadsrättsregistret från lägenhetsregistret. Den föreslagna bestämmelsen om rättelse är därför bara tillämplig på en sådan uppgift i bostadsrättsregistret om den skiljer sig från motsvarande uppgift i lägenhetsregistret. När det gäller en felaktig uppgift i lägenhetsregistret bör den alltså rättas i det registret, vilket sedan får genomslag när uppgifter över- förs till bostadsrättsregistret.
5.11Den registrerades rättigheter
Regeringens förslag
Rätten till begränsning av behandling enligt EU:s dataskyddsförordning ska inte gälla i fråga om personuppgifter i bostadsrättsregistret.
Utredningens förslag
Utredningens förslag stämmer överens med regeringens.
Remissinstanserna
Nästan alla remissinstanser antingen tillstyrker förslaget eller har inga syn- punkter.
Integritetsskyddsmyndigheten efterfrågar ett förtydligande av behovet av reglering som inskränker de registrerades rätt till begränsning av behandling och att det visas att lagförslaget uppfyller de krav som uppställs i artikel 23 i EU:s dataskyddsförordning.
Förslaget i utkastet till lagrådsremiss
Förslaget stämmer överens med regeringens.
53
Prop. 2025/26:112 Remissinstanserna
Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inte några synpunkter.
Skälen för regeringens förslag
Den registrerade har ett antal rättigheter gentemot den personuppgiftsansva- rige när hans eller hennes personuppgifter behandlas. Rättigheterna återfinns i artiklarna 13–18 och 20–22 i EU:s dataskyddsförordning. Den registrerades rättigheter, med motsvarande skyldigheter för den personuppgiftsansvarige, är direkt tillämpliga. Rättigheterna är emellertid inte absoluta utan kan enligt artikel 23.1 begränsas under vissa förutsättningar.
Såsom utredningen konstaterar har det inte framkommit något behov av att begränsa den registrerades rätt till information, tillgång, radering, att göra in- vändningar, dataportabilitet och att inte bli föremål för automatiserat besluts- fattande.
Enligt artikel 18.1 har den registrerade rätt att under vissa förutsättningar kräva att behandlingen av personuppgifter begränsas. Med begränsning menas en markering av lagrade personuppgifter i syfte att begränsa behandlingen av dessa i framtiden (artikel 4.3). Att behandlingen begränsas innebär enligt huvud- regeln i artikel 18.2 att personuppgifter inte får behandlas på något annat sätt än att lagras. Undantag kan göras bland annat om behandlingen sker av skäl som rör ett viktigt allmänintresse.
Bostadsrättsregistret kommer att utgöra en viktig samhällsresurs där myn- digheter och andra dagligen hämtar information. Det är viktigt att registrets information finns tillgänglig och att möjligheten att ta del av informationen inte hindras. Det intresset kan i och för sig vara ett sådant viktigt allmänintresse som enligt artikel 18.2 innebär att behandling av personuppgifter får ske även om behandlingen har begränsats. Rätten till begränsning av behandling kan emellertid medföra avbrott i möjligheten att tillgängliggöra registrets informa- tion. Ett undantag av den typen är inte tillräckligt och inte heller anpassat för register i vilka införande av uppgifter har viktiga rättsverkningar eller som annars har särskild betydelse. Någon rätt till begränsning av behandling bör där- för inte finnas för personuppgifter i bostadsrättsregistret (jfr prop. 2017/18:111
s.46).
Med anledning av att Integritetsskyddsmyndigheten efterfrågar ett förtydli-
gande av behovet av reglering som inskränker de registrerades rätt till begräns- ning av behandling och att det visas att författningen uppfyller de krav som uppställs i artikel 23 i EU:s dataskyddsförordning kan hänvisas till den propor- tionalitetsbedömning som görs i avsnittet angående rätten till rättelse. Samma skäl gör sig gällande i detta fall.
54
5.12 | Skadestånd | Prop. 2025/26:112 |
Regeringens förslag
Om någon lider skada till följd av ett tekniskt fel i bostadsrättsregistret ska han eller hon ha rätt till ersättning av staten. Om den skadelidande har med- verkat till skadan genom att utan skälig anledning låta bli att vidta åtgärder för att bevara sin rätt eller på annat sätt genom eget vållande har medverkat till förlusten, ska ersättningen efter vad som är skäligt sättas ned eller helt falla bort.
Om en skada drabbar en rättshavare till följd av en rättelse av uppgift i registret, ska han eller hon ha rätt till ersättning av staten. Ersättning ska dock inte betalas om den skadelidande med hänsyn till felets beskaffenhet eller andra omständigheter borde ha insett att fel förekommit.
Utredningens förslag
Förslaget stämmer inte överens med regeringens förslag. Utredningen läm- nar inget förslag på skadeståndsansvar för staten vid tekniska fel eller på grund av rättelser.
Remissinstanserna
De flesta remissinstanserna yttrar sig inte särskilt över bedömningen.
Svea hovrätt anser att frågan om skadeståndsansvar för staten bör över- vägas ur ett vidare perspektiv och pekar på motsvarande fastighetsrättsliga regler. Kammarkollegiet menar att en särskild reglering av statens skade- ståndsansvar vid felaktigheter och på grund av rättelser bör övervägas. Bostadsrätterna framhåller att staten bör ta på sig skadeståndsansvar för dolda panträtter och annan felaktig information.
Förslaget i utkastet till lagrådsremiss
Förslaget stämmer överens med regeringens.
Remissinstanserna
Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inte några invändningar mot det.
Skälen för regeringens förslag
Varje person som har lidit materiell eller immateriell skada till följd av en överträdelse av EU:s dataskyddsförordning har enligt artikel 82 rätt till ersätt- ning av den personuppgiftsansvarige eller personuppgiftsbiträdet för den upp- komna skadan. Bestämmelsen är direkt tillämplig och gäller i stället för de allmänna skadeståndsreglerna i skadeståndslagen (1972:207). Ersättningen ska täcka såväl materiell som immateriell skada, dvs. med svenska termer ekonomisk och ideell skada (se prop. 2017/18:105 s. 149). Enligt skäl 146 till förordningen omfattas även behandling som sker med stöd av nationell rätt som närmare specificerar förordningens bestämmelser.
55
Prop. 2025/26:112 | I 7 kap. 1 § lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s |
| dataskyddsförordning (dataskyddslagen) tydliggörs att rätten till ersättning |
| enligt förordningen gäller även vid överträdelser av den lagen och andra |
| föreskrifter som kompletterar förordningen. Det sagda innebär att även över- |
| trädelse av bostadsrättsregisterförfattningarna omfattas av artikel 82. Som |
| utredningen konstaterar finns det inget behov av någon särskild hänvisning |
| till dataskyddsförordningens skadeståndsbestämmelse. |
| Hänvisningen i dataskyddslagen till förordningens skadeståndsbestäm- |
| melse kan dock inte avse annat än skada som uppkommer vid sådan behand- |
| ling av personuppgifter som omfattas av förordningen. I den utsträckning en |
| författning har bestämmelser om både sådan behandling och annat, blir inte |
| överträdelser av dessa andra bestämmelser förknippade med skadestånds- |
| skyldighet enligt dataskyddsregleringen. |
| Som flera remissinstanser pekar på finns särskilda bestämmelser om skade- |
| ståndsansvar för staten vid tekniska fel i fastighetsregistret och på grund av |
| rättelser i det registret. Ett sådant skadeståndsansvar brukar motiveras med att |
| det i tekniska system inte går att garantera att systemet kommer att fungera |
| helt felfritt. Det kan heller inte uteslutas att ett sådant fel medför rättsförluster |
| för den enskilda. På motsvarande sätt kan en rättsförlust uppkomma om en |
| enskild har förlitat sig på en uppgift som sedan rättas. På motsvarande sätt som |
| gäller för t.ex. fastighetsregistret och fartygsregistret bör staten i sådana situa- |
| tioner ha ett skadeståndsansvar. Ett sådant förslag motiveras också av att staten |
| genom registret tar över bostadsrättsföreningarnas ansvar för att hantera |
| pantsättningar. Det är då naturligt att staten ikläder sig det skadeståndsansvar |
| som tidigare vilat på föreningarna. Dessa bestämmelser ska gälla vid sidan av |
| regeln om statens skadeståndsansvar för fel och försummelse i 3 kap. 2 och |
| 3 §§ skadeståndslagen. |
| I motsvarande registerlagar inom fastighets- och transporträtten gäller att |
| skadeståndsansvaret för rättelser utgår om den skadelidande med hänsyn till |
| felets art (beskaffenhet) eller andra omständigheter borde ha insett att fel före- |
| kommit. Detsamma bör enligt regeringen gälla i lagen om bostadsrättsregister. |
| Det bör av samma hänsyn till liknande lagar införas en jämkningsregel |
| kopplad till skadeståndsansvar för tekniska fel för det fall den skadelidande är |
| medvållande (jfr prop. 2003/04:27 s. 72). |
| Däremot bör inte staten, till skillnad från vad Bostadsrätterna föreslår, |
| ikläda sig skadeståndsansvar för sådana felaktigheter som redan förekommer |
| och som vid registrets uppbyggnad följer med till registret. Till att börja med |
| är omfattningen av sådana felaktigheter svåra att överblicka före det att upp- |
| byggnaden av registret är klar. Det är heller inte fråga om en felaktighet som |
| beror på någon verksamhet som staten ansvarar för, i och med att noteringar |
| av pantsättningar hitintills har hanterats av bostadsrättsföreningarna. Samtidigt |
| finns det så klart en risk att fler dolda panträtter uppdagas vid uppläggningen |
| av registret. Det är inte önskvärt att föreningarna drabbas hårt av eventuella |
| skadeståndskrav. Denna risk ska dock inte överdrivas. En skada förutsätter i |
| detta fall att det alltjämt finns ett skuldförhållande som en dold panthavare |
| behöver realisera panten för. I många fall lär dessutom preskription ha inträtt, |
| om den skadegörande handlingen som kan tillskrivas föreningen består i att |
| underlåta att anteckna en pantsättning i lägenhetsförteckningen. Sammantaget |
| framstår det enligt regeringen inte som en rimlig eller behövlig ordning att |
| staten ikläder sig ett skadeståndsansvar för sådana felaktigheter som redan |
56 | finns i den information som förs över till registret vid uppbyggnaden. |
5.13 | Överklagande av Lantmäteriets beslut | Prop. 2025/26:112 |
Regeringens förslag
Beslut som Lantmäteriet har meddelat med stöd av lagen om bostads- rättsregister eller enligt föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen ska få överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Prövningstill- stånd ska krävas vid överklagande till kammarrätten.
Utredningens förslag
Utredningens förslag stämmer överens med regeringens.
Remissinstanserna
Ingen remissinstans invänder mot förslaget.
Förslaget i utkastet till lagrådsremiss
Förslaget stämmer överens med regeringens.
Remissinstanserna
Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inga invändningar mot det.
Skälen för regeringens förslag
Lantmäteriets hantering av bostadsrättsregistret kan huvudsakligen delas upp i två kategorier. Det ena berör handläggningen av registreringsärenden och det andra berör utlämnande av uppgifter ur registret. De beslut som Lantmäteriet kommer att fatta är i allt väsentligt av administrativ karaktär och överklagande bör därför kunna göras till allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd bör krävas vid överklagande till kammarrätten.
Det kommer även att förekomma sådan hantering som regleras i data- skyddslagstiftningen, t.ex. gällande den registrerades rättigheter. I 7 kap. lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskydds- förordning finns bestämmelser om överklagande till allmän förvaltnings- domstol bland annat för beslut som en personuppgiftsansvarig har medde- lat enligt artiklarna 15–21 i dataskyddsförordningen, som berör den regis- trerades rättigheter. De bestämmelserna gäller redan utan att någon hän- visning behövs i lagen.
57
Prop. 2025/26:112 6 | Hur bostadsrättsregistret ska fungera |
6.1Hur registrering av upplåtelse, övergång och pantsättning ska gå till
Regeringens förslag
En upplåtelse ska anmälas för registrering av bostadsrättsföreningen inom två veckor från upplåtelsen. En övergång ska anmälas för registrering av bostadsrättsföreningen inom två veckor från att föreningen beslutat om för- värvarens medlemskap i bostadsrättsföreningen. Om bostadsrätten övergår till någon som redan är medlem eller som inte omfattas av kravet på med- lemskap, ska fristen i stället räknas från övergången.
För det fall en registrerad överlåtelse hävs eller återgår utan att talan väckts i domstol, ska föreningen anmäla det till Lantmäteriet.
Ett upphörande av bostadsrätten ska anmälas för registrering av bostads- rättsföreningen inom två veckor från upphörandet.
En övergång till en juridisk person som förvärvat bostadsrätten vid exe- kutiv försäljning eller tvångsförsäljning ska anmälas för registrering av den juridiska personen.
En pantsättning ska anmälas för registrering av panthavaren. När en pant- sättning inte längre gäller ska panthavaren utan dröjsmål anmäla det för avregistrering. Om panthavaren inte längre finns, får pantsättaren göra en anmälan för avregistrering.
En panthavare ska efter tillstånd från Lantmäteriet på egen hand kunna registrera och avregistrera pantsättningar i registret. Vid tillståndsprövning- en ska Lantmäteriet särskilt beakta bland annat att sökanden har tillgång till den tekniska utrustning och sakkunskap som krävs och att sökanden i övrigt uppfyller de krav på lämplighet som bör ställas med hänsyn till bostads- rättsregistrets uppbyggnad och funktion. Ett tillstånd ska kunna återkallas.
Utredningens förslag
Utredningens förslag stämmer i huvudsak överens med regeringens. Utred- ningen föreslår en längre frist för anmälan för registrering. Utredningen före- slår också att det är den som bostadsrätten övergår till som ska anmäla över- gången för registrering och att anmälan ska göras inom en månad från tillträ- desdagen. Vidare föreslås att fristen för registrering av en upplåtelse ska räk- nas från tillträdesdagen och det föreslås ingen särskild frist för de som redan är medlemmar eller som inte omfattas av kravet på medlemskap. Slutligen lämnas inget förslag om att pantsättaren själv ska kunna få en pantsättning avregistrerad eller att föreningen ska anmäla att en registrerad överlåtelse hävts eller återgått till säljaren.
Remissinstanserna
De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslagen eller har ingen invänd- ning mot dem.
58
HSB Riksförbund, Riksbyggen, Sveriges Bostadsrättscentrum (SBC) och | Prop. 2025/26:112 |
Nabo menar att bostadsrättsföreningen bör ansvara för att övergångar regis- |
|
treras. |
|
Förslaget i utkastet till lagrådsremiss |
|
Förslaget stämmer i huvudsak överens med regeringens. I utkastet till lagråds- |
|
remiss föreslås att en övergång av bostadsrätt ska anmälas för registrering av |
|
bostadsrättsföreningen inom två veckor från tillträdesdagen. Vidare föreslås |
|
att fristen för registrering av en upplåtelse ska räknas från tillträdesdagen och |
|
det föreslås ingen särskild frist för de som redan är medlemmar eller som inte |
|
omfattas av kravet på medlemskap. Slutligen lämnas inget förslag i utkastet om |
|
att pantsättaren själv ska kunna få en pantsättning avregistrerad eller att före- |
|
ningen ska anmäla att en registrerad överlåtelse hävts eller återgått till säljaren. |
|
Remissinstanserna |
|
Flera av remissinstanserna tillstyrker förslagen eller har ingen invändning mot |
|
dem. |
|
Fastighetsägarna och Bostadsrätterna anser att förvärvaren ska registrera |
|
övergången av bostadsrätt. Kungl. Tekniska Högskolan (KTH) och Stockholms |
|
universitet menar att förvärvaren bör ges möjlighet att själv registrera över- |
|
gången. HSB Riksförbund, Mäklarsamfundet, Nabo och Riksbyggen delar |
|
regeringens bedömning att ansvaret bör ligga på bostadsrättsföreningen. Om |
|
ansvaret för att registrera övergången fortsatt ska ligga på bostadsrättsföre- |
|
ningen, menar Fastighetsägarna att fristen bör vara sex veckor från det att före- |
|
ningen har underrättats om överlåtelsen. Riksbyggen anser att föreningen bör |
|
registrera övergången skyndsamt eller omedelbart. |
|
Svenska Bankföreningen påtalar att det är för betungande för panthavare att |
|
behöva avregistrera pantsättningar genast. Föreningen föreslår att det i stället |
|
bör ske så snart som möjligt. |
|
Riksbyggen föreslår en alternativ lösning för bostadsrättsföreningens under- |
|
rättelseskyldighet när medlemskap i föreningen har nekats. |
|
Lantmäteriet betonar vikten av att anmälningar ska kunna göras elektroniskt |
|
och att myndigheten får meddela närmare föreskrifter om detta. |
|
Skälen för regeringens förslag |
|
Registrering av upplåtelse och övergång |
|
Ansvaret för att en upplåtelse av en bostadsrätt registreras bör, som utred- |
|
ningen föreslår, ligga på bostadsrättsföreningen. Det vanligaste är att bostads- |
|
rätter upplåts i samband med nyproduktion. Men det kan också vara fråga |
|
om att ytterligare bostadsrätter tillkommer genom om- och tillbyggnad eller |
|
att en bostadsförening har ombildats till en bostadsrättsförening enligt lagen |
|
(1991:615) om omregistrering av vissa bostadsföreningar till bostadsrätts- |
|
föreningar. En ny upplåtelse kan även ske efter delning eller sammanslag- |
|
ning av bostadsrätter. En tilläggsupplåtelse kan dessutom ske av mark eller |
|
andra utrymmen. I alla dessa fall sker en upplåtelse som enligt förslaget ska |
|
registreras i bostadsrättsregistret. Registreringen ska ske genom en anmälan |
|
till Lantmäteriet som sedan för in uppgiften i registret. Närmare föreskrifter |
|
om anmälan, t.ex. om att anmälan får överföras elektroniskt, kan utan bemyn- |
|
digande meddelas på lägre föreskriftsnivå än lag. | 59 |
Prop. 2025/26:112 | Det kan konstateras att den som fått bostadsrätten upplåten till sig är att anse |
| som bostadsrättshavare när upplåtelsen skett och kan då förfoga över bostads- |
| rätten, exempelvis genom pantsättning. När tillträdet sker har i denna situation |
| ingen betydelse för förfoganderätten. Tidpunkten för när en anmälan om |
| registrering av en upplåtelse ska göras bör enligt Lagrådet därmed knytas till |
| när upplåtelsen skett och inte till tillträdesdagen. Regeringen delar den upp- |
| fattningen och föreslår därför att en upplåtelse ska anmälas för registrering |
| inom två veckor från upplåtelsen. För det fall hyresrätter ombildas till bostads- |
| rätter eller bostadsrätter slås samman för att upplåtas på nytt kan det i praktiken |
| finnas anledning att registrera upplåtelsen tidigare än inom två veckor från |
| upplåtelsen. Lagförslaget innebär dock inget hinder mot en tidigareläggning |
| av registreringen. |
| En upplåtelse kan under vissa förutsättningar vara ogiltig, exempelvis om |
| upplåtelsen sker i strid med kravet på ekonomisk plan. En talan om upplåtel- |
| sens ogiltighet ska väckas inom två år från det att upplåtelsen skedde. Om en |
| registrerad upplåtelse senare visar sig vara ogiltig bör avregistrering ske. Dom- |
| stolen bör därför underrätta Lantmäteriet om en upplåtelse genom ett laga- |
| kraftvunnet avgörande har förklarats ogiltig. Detta behöver inte regleras i lag. |
| Utredningen föreslår att en övergång ska registreras av den som bostads- |
| rätten övergår till och att en mäklare i många fall kan se till att anmälan sker. |
| Förslaget kritiseras av flera remissinstanser. Bland andra HSB Riksförbund |
| och Nabo menar att det finns flera anledningar till att det ansvaret borde ligga |
| på bostadsrättsföreningen. Eftersom föreningen alltid är inblandad, antingen |
| genom medlemskapsprövning eller genom denuntiation i de fall förvärvaren |
| redan är medlem, är det lämpligt att det är föreningen som ska anmäla föränd- |
| ringar. Därtill kommer att mäklare inte alltid är inblandade vid övergångar. |
| Som många av remissinstanserna är inne på är det en bättre ordning att före- |
| ningarna ansvarar även för att övergångar registreras. Föreningarna kommer |
| redan att ansvara för att upplåtelser registreras och pröva frågan om medlems- |
| kap vid övergångar. Det finns ett värde i att inte sprida ansvaret för uppgifterna |
| i registret på alltför många aktörer. Om medlemskap nekas är övergången |
| ogiltig (6 kap. 5 § bostadsrättslagen [1991:614]). Föreningen bör i samband |
| med att övergången anmäls för registrering meddela Lantmäteriet om med- |
| lemskap beviljats eller nekats. Ett beslut om att vägra medlemskap får inom |
| en månad begäras överprövat hos hyresnämnden. Fristen räknas från det att |
| den som vägrats inträde fick del av beslutet. Om beslutet inte begärs över- |
| prövat bör föreningen underrätta Lantmäteriet om laga kraft. Lantmäteriet har |
| då att avregistrera övergången. Om beslutet däremot begärs överprövat bör det |
| åligga hyresnämnden eller Svea hovrätt att underrätta Lantmäteriet om när |
| beslutet vunnit laga kraft. För det fall föreningens beslut om att neka medlems- |
| kap står sig bör Lantmäteriet se till att övergången avregistreras. Riksbyggen |
| föreslår att Lantmäteriet ska avregistrera övergången om ingen underrättelse |
| om överprövning kommit in till registret inom en månad efter föreningens |
| beslut. En sådan ordning förutsätter dock att Lantmäteriet känner till tid- |
| punkten för när den som vägrats medlemskap fick del av beslutet, för att kunna |
| ta ställning till om beslutet fått laga kraft. En sådan lösning kräver ytterligare |
| underrättelser mellan föreningen och Lantmäteriet och framstår som något |
| omständlig. Bestämmelser om underrättelser i samband med prövning av |
| medlemskap behöver dock inte tas in i lag. |
| I 6 kap. 1 § andra stycket bostadsrättslagen finns ett undantag till huvud- |
60 | regeln att bostadsrätt får utövas av en ny innehavare endast om denne blir med- |
lem i föreningen. En juridisk person får nämligen utöva bostadsrätten utan att vara medlem i föreningen, om den juridiska personen har förvärvat bostads- rätten vid exekutiv försäljning eller vid tvångsförsäljning enligt 8 kap. och den juridiska personen då hade panträtt i bostadsrätten. Typiskt sett rör det sig om en bank. I sådana fall sker alltså inte alltid någon prövning av medlemskap som föreningen är inblandad i. Det bör därför inte åligga föreningen att regis- trera övergången i de fallen. Den skyldigheten bör i stället fullgöras av den juridiska personen.
Utredningen föreslår att anmälan för registrering av övergång ska göras inom en månad från tillträdesdagen. Tidpunkten för registrering i bostadsrätts- registret påverkar när det sakrättsliga skyddet inträder. Vid övergång genom överlåtelse (köp, byte eller gåva) föreslår regeringen att förvärvaren ska få sak- rättsligt skydd mot överlåtarens borgenärer när överlåtelsen har registrerats i bostadsrättsregistret. Som bland annat Fastighetsägarna och Svenska Bank- föreningen framhåller behöver övergången vara registrerad i bostadsrättsregis- tret på tillträdesdagen för att förvärvaren ska vara tillräckligt skyddad i för- hållande till överlåtarens borgenärer. Det är vidare av betydelse för förvärva- rens möjlighet i praktiken att pantsätta bostadsrätten att den är registrerad på tillträdesdagen. Eftersom bostadsrättsföreningen prövar frågan om medlems- kap vid övergångar är det enligt regeringen naturligt att anmälan för registre- ring sker i samband med att beslut om medlemskap tas, vilket normalt är före tillträdesdagen. Till skillnad från vad utredningen föreslår bör en något kortare frist än en månad väljas. En bostadsrättsförening bör anmäla en övergång för registrering i bostadsrättsregistret inom två veckor från det att föreningen beslutat om förvärvarens medlemskap i föreningen.
Som Lagrådet konstaterar sker vissa övergångar utan medlemskapspröv- ning. Så kan t.ex. vara fallet då en medlem köper en ytterligare bostadsrätt i samma förening. En övergång kan också ske till en sådan juridisk person som enligt 6 kap. 1 b § bostadsrättslagen inte omfattas av kravet på medlemskap. I samtliga dessa fall bör som Lagrådet föreslår fristen för anmälan räknas från övergången, i stället för från beslut om medlemskap.
I vissa fall kan en bostadsrätt övergå till föreningen (se t.ex. 4 kap. 11 § andra stycket bostadsrättslagen). Det sker då inget tillträde. Fristen bör även i sådana fall räknas från övergången.
Enligt Lagrådet bör det klargöras hur registreringsfrågorna ska hanteras om ett avtal om en överlåtelse av en bostadsrätt hävs. Det kan dels gälla en situation där avtalet hävs efter domstolsprövning, dels att avtalet hävs efter en överens- kommelse mellan parterna utan inblandning av domstol. Regeringen kan kon- statera att det i liknande författningar finns bestämmelser om att domstolen ska underrätta registerförande myndighet om talan om hävning eller återgång av förvärvet har väckts samt när målet har fått laga kraft. Samma bör gälla för bostadsrättsregistret. En sådan underrättelseskyldighet kan dock regleras på förordningsnivå. Men som Lagrådet är inne på kan parterna vara överens om att förvärvet ska hävas eller återgå, utan att en domstol är inblandad. I ett sådant fall har föreningen ändå en roll, inte minst i de frågor om medlemskap som kan aktualiseras. För att regleringen ska vara så tydlig som möjligt bör det därför i lag anges att föreningen ska anmäla till Lantmäteriet att ett förvärv har hävts eller återgått. Någon frist för detta bör inte föreskrivas, men det är naturligt att föreningen ger in en anmälan så fort den mottagit en överenskommelse eller ett avtal om hävning eller återgång.
Prop. 2025/26:112
61
Prop. 2025/26:112
62
Registrering och avregistrering av pantsättning
När det gäller fast egendom hanteras i dag de digitala pantbreven i pantbrevs- registret och pantbrevssystemet helt och hållet av främst de kreditinstitut som beviljats tillstånd till det av Lantmäteriet. Hela hanteringen bygger på att de anslutna instituten själva flyttar pantbreven mellan sig, utan att det granskas av Lantmäteriet. Det är en ordning som är väl etablerad och som fungerar bra, och den bör därför kunna läggas till grund också för registreringen av en pant i bostadsrättsregistret. Den kräver också mindre resurser hos kreditgivarna jämfört med dagens ordning för pant i bostadsrätt. Som utredningen föreslår bör en liknande ordning införas för bostadsrättsregistret. Ingen remissinstans motsätter sig heller förslaget.
De omständigheter som särskilt ska beaktas för att en panthavare ska få registrera en pantsättning på egen hand bör likna de omständigheter som gäller för pantbrevsregistret. Vid tillståndsprövningen bör Lantmäteriet därför sär- skilt beakta att sökanden har tillgång till den tekniska utrustning och den tek- niska sakkunskap som fordras, att det finns tillfredsställande former för betal- ning av registreringsavgifter och att sökanden i övrigt uppfyller de krav på lämplighet som bör ställas med hänsyn till bostadsrättsregistrets uppbyggnad och funktion. De uppräknade omständigheterna är inte avsedda att vara uttöm- mande, utan det bör ankomma på Lantmäteriet att bedöma tillståndsfrågan.
I praktiken innebär detta att i vart fall de professionella kreditgivarna bör kunna ges tillstånd att själva registrera panter i bostadsrättsregistret. Förfaran- det bygger då på att panthavaren försäkrar att den har en giltig pantsättning av bostadsrätten och att den också vid behov, t.ex. vid en exekutiv åtgärd, ska kunna visa upp den. En sådan ordning kräver utveckling av de olika kreditgivarnas systemlösningar. Om en aktör som beviljats tillstånd inte längre uppfyller de krav som ställs, bör tillståndet kunna återkallas. Av allmänna principer följer också att ett tillstånd bör kunna upphävas på begäran av tillståndshavaren.
Även om de flesta panthavare kan förväntas få tillstånd att själva registrera pantsättningar kan det förekomma andra aktörer, t.ex. privata panthavare. För sådana aktörer bör det finnas ett anmälningsförfarande, likt det som föreslås för anmälan av upplåtelse och övergång. För att undvika oegentligheter bör det dock ställas krav på att även pantsättaren undertecknar anmälan.
En pantregistrering kan behöva tas bort när panten inte längre består. Det mest uppenbara fallet är när det eller de lån som pantsättningen och den till- hörande registreringen avser har lösts. Om den fordran som bostadsrätten har pantsatts för har lösts finns inte längre någon panträtt. Registret bör innehålla så korrekta uppgifter som möjligt. En inaktuell pantsättning som ligger kvar i registret kan även påverka möjligheterna att omsätta bostadsrätten. Pantha- varen bör därför se till att pantsättningen avregistreras. Om panthavaren har tillstånd att själv registrera pantsättningar bör även avregistreringar kunna göras av panthavaren. Aktörer som inte på egen hand kan registrera en pant- sättning i registret bör däremot anmäla avregistreringen till Lantmäteriet. Det kan, som Svenska Bankföreningen är inne på, vara för betungande för pant- havare att genast behöva anmäla avregistreringen till Lantmäteriet. Mot bak- grund av vikten av att ha korrekta uppgifter i registret bör panthavare anmäla avregistreringen till Lantmäteriet utan dröjsmål.
Det kan uppstå en situation där panthavaren inte har sett till att pantsättning- en avregistreras trots att panten inte längre gäller och där panthavaren inte finns, t.ex. om en panthavare är en juridisk person som har upplösts. I 20 § lagen
(2011:900) om dödande av förkommen handling finns särskilda bestämmelser Prop. 2025/26:112 som ger den intecknade egendomens ägare möjlighet att ansöka om att inteck-
ningen dödas när förutsättningar som anges i paragrafen är uppfyllda. Lagrå- det förordar att det övervägs om den bestämmelsen bör utsträckas till att om- fatta pantsättningar som får sakrättsligt skydd genom registrering i bostads- rättsregistret eller om en motsvarande bestämmelse bör tas in i den föreslagna lagen om bostadsrättsregister.
Regeringen delar Lagrådets uppfattning om att situationen då en panthavare inte längre finns bör regleras särskilt. Även om det inte finns någon risk att pan- ten realiseras i en sådan situation, kan registreringen i sig medföra svårigheter att förfoga över bostadsrätten. Till skillnad från den lösning som Lagrådet pekar på framstår det som en mer ändamålsenlig lösning att pantsättaren ges möjlighet att själv ge in en anmälan för avregistrering för det fall panthavaren inte längre finns. I enlighet med förvaltningsrättsliga bestämmelser om utredningsskyl- dighet ansvarar Lantmäteriet för att utreda huruvida panthavaren faktiskt är upplöst eller avliden. En enskild part som inleder ett ärende ska dock med- verka genom att så långt som möjligt ge in den utredning som parten vill åbe- ropa till stöd för sin framställning (se 23 § förvaltningslagen).
6.2Handläggningen av registreringsärenden
Regeringens förslag
Lantmäteriet ska få förelägga en anmälare att rätta till en bristfällig anmä- lan. Om anmälaren inte följer föreläggandet, ska Lantmäteriet få vägra registrering. Detta ska inte gälla för en anmälan som saknar uppgift om identitetsbeteckning, om bostadsrättshavaren har avlidit när anmälan för registrering ges in.
Anmälan ska innehålla de uppgifter som behövs för att Lantmäteriet ska kunna genomföra registreringen eller avregistreringen. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela närmare före- skrifter om vilka uppgifter en anmälan ska innehålla.
Om en anmälan för registrering av upplåtelse eller övergång av bostads- rätt inte har gjorts efter att tidsfristen för anmälan gått ut, ska Lantmäteriet få förelägga föreningen att lämna in en anmälan inom en viss tid. Detsam- ma ska gälla en anmälan för registrering om att bostadsrätten upphört.
Lantmäteriets föreläggande ska få förenas med vite.
En pantsättning som registreras efter en anmälan ska anses vara registre- rad vid den tidpunkt då en fullständig anmälan kom in till Lantmäteriet. Samma ska gälla för övergång och upplåtelse. Om en anmälan som avser en överlåtelse har gjorts före tillträdesdagen ska överlåtelsen anses vara registrerad först på tillträdesdagen.
En pantsättning som registreras av en panthavare med tillstånd att själv registrera ska anses vara registrerad vid den tidpunkt då registreringen gjor- des.
Vid handläggningen av registreringsärenden ska förvaltningslagens bestämmelser om ändring av beslut inte tillämpas.
63
Prop. 2025/26:112
64
Utredningens förslag
Utredningens förslag stämmer i huvudsak överens med regeringens. Utred- ningen föreslår inte att ett föreläggande ska få förenas med vite. I utkastet föreslås inte att Lantmäteriet även ska kunna förelägga en förening att an- mäla att en bostadsrätt upphört. Det föreslås inte heller ett undantag från för- valtningslagens bestämmelser om ändring av beslut eller någon upplysning om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela närmare föreskrifter om vad en anmälan för registrering eller avre- gistrering ska innehålla. I utredningens förslag ingår inte att Lantmäteriet även ska kunna förelägga en förening att anmäla att en bostadsrätt upphört. Det föreslås inte heller ett undantag från förvaltningslagens bestämmelser om ändring av beslut eller någon upplysning om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela närmare föreskrifter om vad en anmälan för registrering eller avregistrering ska innehålla.
Remissinstanserna
De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslagen eller har ingen invänd- ning mot dem.
Lantmäteriet, Svenska Bankföreningen, Sveriges Allmännytta och Kammar- rätten i Göteborg lyfter frågan om ett föreläggande bör kunna förenas med vite. Även Riksbyggen menar att det bör finnas någon form av sanktion om ett föreläggande inte följs.
Stockholms universitet anser att Lantmäteriet bör ha möjlighet att avslå och vilandeförklara ärenden på samma grunder som i ärenden om lagfart enligt jordabalken. Universitetet pekar också på att det kan vara svårt för Lantmäteriet att få reda på att en övergång har skett, och att möjligheten att förelägga vid utebliven anmälan inte är särskilt praktisk.
Förslagen i utkastet till lagrådsremiss
Förslagen stämmer i huvudsak överens med regeringens. I utkastet föreslås inte att Lantmäteriet även ska kunna förelägga en förening att anmäla att en bostadsrätt upphört. Det föreslås inte heller ett undantag från förvalt- ningslagens bestämmelser om ändring av beslut eller någon upplysning om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela närmare föreskrifter om vad en anmälan för registrering eller avregistrering ska innehålla.
Remissinstanserna
De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslagen eller har ingen invänd- ning mot dem.
Svenska Bankföreningen anser att samtliga anmälningar som har en regle- rad tidsfrist bör omfattas av bestämmelsen om föreläggande och vite. Kungl. Tekniska Högskolan (KTH) noterar att bestämmelsen om föreläggande och vite inte omfattar situationen att bostadsrätten har upphört.
Skälen för regeringens förslag
Det är viktigt att uppgifterna i registret är korrekta och aktuella. Det behövs för registrets användbarhet, men också för de personuppgifter som behand-
las. För att underlätta detta bör Lantmäteriet ha möjlighet att vidta åtgärder för att rätta till felaktigheter.
Som utredningen föreslår bör en registrering som görs efter en anmälan anses vara gjord vid den tidpunkt då en fullständig anmälan kom in till Lant- mäteriet. Lagrådet konstaterar att det i lagrådsremissens lagförslag inte anges vad en anmälan ska innehålla. Eftersom de civilrättsliga rättsverkningarna, särskilt vad gäller sakrättsligt skydd, knyter direkt an till när en fullständig anmälan kom in till Lantmäteriet bör enligt Lagrådet de grundläggande kraven för när en anmälan ska anses tillräcklig för registrering, och för att de civil- rättsliga rättsverkningarna av den därmed ska inträda, framgå av lagen.
Enligt regeringen kan det finnas anledning att redan i lag tydliggöra kopp- lingen mellan när en anmälan är ofullständig och därmed inte kan ligga till grund för registrering direkt, samt kraven på vad en anmälan ska innehålla. En tillräckligt tydlig koppling kan enligt regeringen åstadkommas genom att det i lagen införs en bestämmelse om att anmälan ska innehålla de uppgifter som behövs för att Lantmäteriet ska kunna genomföra registreringen eller avregistreringen. Regeringen bedömer att det inte är nödvändigt att i lagen föra in detaljerade bestämmelser om vad en anmälan behöver innehålla. Det handlar om uppgifter av administrativ karaktär, såsom uppgifter som gör det möjligt att identifiera bostadsrätten (beteckning och bostadsrättförening) eller bostadsrättshavaren (namn och personnummer) samt uppgifter om överlåtelsen och panthavaren. Bestämmelser om att sådana uppgifter ska finnas i anmälan kan meddelas i form av verkställighetsföreskrifter. I prakti- ken kommer det dessutom vara tydligt för en enskild sökande vilka uppgifter som ska ingå i en anmälan genom de formulär som Lantmäteriet kan förvän- tas tillhandahålla. Det är lämpligt att i lagen införa en upplysningsbestäm- melse om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela närmare föreskrifter om vilka uppgifter en anmälan ska innehålla.
Naturligtvis måste formella brister i anmälningarna kunna avhjälpas. Det kan t.ex. handla om att en anmälan saknar uppgift om vilken bostadsrätt som en överlåtelse gäller. Om det finns en brist i anmälan bör Lantmäteriet kunna förelägga anmälaren att rätta till bristen inom en viss tid. Om anmälaren inte följer föreläggandet, bör Lantmäteriet få vägra registreringen. En upplysning om detta bör tas med i föreläggandet.
Med tanke på den rättsliga betydelse som exempelvis en registrerad över- låtelse eller pantsättning kan ha, bör Lantmäteriet notera i registret att en anmälan har kommit in, om den inte kan ligga till grund för registrering direkt. På så sätt kan olika intressenter göras uppmärksammade på att en bostadsrätt är på väg att registreras som överlåten eller pantsatt.
Lantmäteriet bör även ha möjlighet att förelägga föreningen för det fall en upplåtelse eller övergång inte registreras. I de allra flesta fall kan det dock förutsättas att ett föreläggande inte kommer vara nödvändigt. När det gäller upplåtelse av bostadsrätt finns stora fördelar för föreningarna att se till så att deras bostadsrätter finns registrerade och det finns därför anledning att utgå från att registreringen kommer att göras. Vid övergångar har föreningarna redan en roll i beviljandet av medlemskap. Det är naturligt att frågan om registrering uppmärksammas då. Såsom Stockholms universitet är inne på kan det förvisso vara svårt för Lantmäteriet att känna till att en upplåtelse eller övergång har skett utan att den registreras. En sådan brist skulle dock kunna uppmärksammas av Lantmäteriet för det fall en anmälan för regis- trering av pantsättning kommer in. I och med att en registrering av överlå-
Prop. 2025/26:112
65
Prop. 2025/26:112 telse föreslås få sakrättslig verkan ligger det även i förvärvarens intresse att registrering sker. Risken för situationer där Lantmäteriet behöver förelägga
| på grund av uteblivna registreringar bör alltså inte överdrivas. |
| Flera remissinstanser, däribland Lantmäteriet och Kammarrätten i Göteborg, |
| väcker frågan om sanktion för det fall ett föreläggande inte följs. Det bör för- |
| visso vara så att incitamenten för att följa ett föreläggande i de flesta fall är |
| tillräckligt starka. Det kan dock inte uteslutas att det förekommer exempelvis |
| mindre seriösa bostadsrättsföreningar. Med tanke på vikten av att uppgifterna |
| i registret är korrekta och motsvarar verkliga förhållanden bör Lantmäteriet ha |
| möjlighet att förena ett föreläggande med vite. Som KTH påpekar bör möjlig- |
| heten även omfatta den situationen att en förening inte har anmält att en |
| bostadsrätt upphört. |
| Stockholms universitet anser att handläggningen bör följa samma regler |
| som ärenden om lagfart. Det kan dock konstateras att de handläggnings- |
| reglerna inte lämpar sig i alla delar för registrering av bostadsrätter. Det före- |
| kommer t.ex. inom fastighetsrätten s.k. svävarvillkor och det är också möj- |
| ligt att godtrosförvärva en fastighet. Den nuvarande ordningen där förening- |
| arna och deras förvaltare hanterar överlåtelser utan någon myndighetspröv- |
| ning brukar också framhållas som en ordning som fungerar väl. Den even- |
| tuella nyttan måste ställas mot de ytterligare kostnader och mer tidskrävande |
| handläggning som skulle krävas om Lantmäteriet skulle behöva göra en |
| materiell prövning vid varje registrering. Som utredningen föreslår, vilket |
| också i stort sett alla remissinstanser ställer sig bakom, bör Lantmäteriets |
| prövning begränsas till formella brister. |
| När det gäller registrering av pantsättningar kan tidpunkten för registre- |
| ringen ha betydelse för företrädesordningen. Om pantsättningen registreras |
| av en panthavare som har tillstånd att registrera är frågan okomplicerad. |
| Tidpunkten motsvarar då tidpunkten för när pantsättningen faktiskt registre- |
| ras. Det kan dock förekomma panthavare som inte har sådant tillstånd. I ett |
| sådant fall sker registreringen av Lantmäteriet efter anmälan av panthavaren. |
| Som utredningen föreslår bör pantsättningen anses registrerad när anmälan |
| kom in till Lantmäteriet, förutsatt att anmälan var fullständig. Om Lant- |
| mäteriet bedömer att anmälan är bristfällig och registrerar pantsättningen |
| först efter ett kompletteringsföreläggande, bör registreringen anses vara |
| gjord när nödvändig komplettering kom in till myndigheten. Liknande |
| bestämmelser bör införas för upplåtelser och övergångar. När det gäller |
| överlåtelser föreslås registrering ersätta denuntiation som sakrättsligt mo- |
| ment (se avsnitt 8.2). Mot den bakgrunden bör registreringen av överlåtelsen |
| få rättsverkan först på tillträdesdagen. Den ordningen bör framgå av lag. |
| Enligt Lantmäteriet bör det övervägas om myndigheten ska kunna tillämpa |
| något undantag från möjligheten att ändra ett beslut enligt förvaltningslagen |
| (2017:900). Motsvarande undantag finns i jordabalken för inskrivnings- |
| ärenden. Som skäl för den ordningen har angetts att beslut i inskrivnings- |
| ärenden normalt är av stor betydelse för den allmänna omsättningen och att |
| det av hänsyn till intresset av trygghet i omsättningen inte bör komma i fråga |
| att införa regler om omprövning. En ändring av ett inskrivningsbeslut kan |
| också få negativa konsekvenser för personer som har ansökt om inskrivning |
| vid en senare tidpunkt (se prop. 2007/08:54 s. 60). Som Lagrådet anför gör sig |
| samma skäl gällande för bostadsrättsregistret som för fastighetsregistret. |
| Till skillnad från vad Lagrådet föreslår bör dock inte undantaget från förvalt- |
66 | ningslagens bestämmelser om ändring av beslut vara begränsat till registrering |
av överlåtelser och pantsättningar av bostadsrätter. Lantmäteriet kommer även Prop. 2025/26:112 ha andra ärendetyper och det framstår som ändamålsenligt och tydligt att
samma undantag gäller för handläggningen i övrigt. Det kan konstateras att liknande bestämmelser i exempelvis jordabalken och sjölagen (1994:1009) gäller generellt.
Lantmäteriet pekar på att det för inskrivningsverksamhet finns bestäm- melser om att fullmakt för ombud endast behöver visas upp om Lantmäteriet anser att det behövs (19 kap. 26 § jordabalken). Det kan dock noteras att en regel med liknande innehåll finns i 15 § förvaltningslagen. Någon särskild reglering behöver därför inte tas in i den nya lagen om bostadsrättsregister.
6.3 | Ändrat innehåll i lägenhetsförteckningen |
|
|
| |
Regeringens förslag |
| |
Kravet på att en pantsättning ska antecknas i en bostadsrättsförenings |
| |
lägenhetsförteckning ska avskaffas. |
| |
|
| |
Utredningens förslag |
| |
Utredningens förslag stämmer överens med regeringens. |
| |
Remissinstanserna |
| |
Remissinstanserna antingen tillstyrker förslaget eller har ingen invändning |
| |
mot det. |
|
|
Förslaget i utkastet till lagrådsremiss |
| |
Förslaget stämmer överens med regeringens. |
| |
Remissinstanserna |
| |
Remissinstanserna yttrar sig inte särskilt över förslaget. |
| |
Skälen för regeringens förslag |
| |
När en bostadsrättsförening har underrättats om en pantsättning ska före- |
| |
ningen enligt nuvarande ordning genast anteckna det i lägenhetsförteck- |
| |
ningen (9 kap. 10 § tredje stycket bostadsrättslagen [1991:614]). |
| |
Anteckning av pantsättning i lägenhetsförteckningen kommer i och med |
| |
att ett bostadsrättsregister införs inte längre att ha någon betydelse för pant- |
| |
rättens synlighet för utomstående. Om anteckningen om pantsättning utmöns- |
| |
tras ur lägenhetsförteckningen innebär det en minskad arbetsbörda för |
| |
bostadsrättsföreningarna. Det innebär även att osäkerheten kring uteblivna |
| |
eller felaktiga pantanteckningar upphör. En bostadsrättsförening har emeller- |
| |
tid i vissa fall behov av att kontrollera om en bostadsrättslägenhet är pantsatt. |
| |
Föreningen är t.ex. skyldig att underrätta panthavaren om en bostadsrätts- |
| |
havare har obetalda avgifter till föreningen som uppgår till visst belopp |
| |
(7 kap. 31 § första stycket bostadsrättslagen). Sådana underrättelser kommer |
| |
fortsättningsvis hanteras genom bostadsrättsregistret på så sätt att Lant- | 67 | |
Prop. 2025/26:112 mäteriet underrättar panthavarna om obetalda avgifter. Föreningen kommer därmed inte längre behöva kontakta panthavaren. Inte heller av det skälet finns det alltså anledning att anteckna en pantsättning i lägenhetsförteck- ningen. Den skyldigheten bör därför avskaffas.
Lagrådet lyfter frågan om ändringen innebär att föreningarna är oförhin- drade att radera befintliga anteckningar om äldre pantsättningar när änd- ringen träder i kraft. Enligt regeringen framstår behovet av sådana anteck- ningar som begränsat efter att registret har tagits i bruk. Uppgifterna har då överförts till registret och föreningarna har varken någon skyldighet eller anledning att hålla äldre uppgifter uppdaterade. Någon reglering om att föreningarna ska bevara äldre anteckningar bör därför inte införas.
| 6.4 | Ingen pantsättningsavgift ska tas ut |
|
| |
| Regeringens förslag | |
| Bostadsrättsföreningar ska inte längre ha rätt att ta ut pantsättnings- | |
| avgift. |
|
| Kravet att bostadsrättsföreningarnas stadgar ska innehålla uppgift om | |
| huruvida pantsättningsavgift kan tas ut ska avskaffas. | |
|
| |
| Utredningens förslag | |
| Utredningens förslag stämmer överens med regeringens. | |
| Remissinstanserna | |
| De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslagen eller har ingen invänd- | |
| ning mot dem. | |
| Bostadsrätterna avstyrker förslaget om avskaffande av rätt att ta ut pant- | |
| sättningsavgift och menar att bostadsrättsföreningar även med ett bostads- | |
| rättsregister kommer att ha kostnader relaterade till pantsättning. | |
| Förslaget i utkastet till lagrådsremiss | |
| Förslaget stämmer överens med regeringens. | |
| Remissinstanserna | |
| Remissinstanserna tillstyrker förslagen eller har ingen invändning mot | |
| dem. |
|
| Riksbyggen och SBC anser att bostadsrättsföreningar bör kunna ta ut en | |
| registreringsavgift för täckande av kostnader för anmälan till registrering | |
| i bostadsrättsregistret. Riksbyggen efterfrågar ett klargörande huruvida | |
| förslaget om avskaffad uppgiftsskyldighet innebär att bostadsrättsföre- | |
| ningar vid lagens ikraftträdande behöver ändra i sina stadgar. | |
| Skälen för regeringens förslag | |
| En bostadsrättsförening får ta ut en pantsättningsavgift, om föreningen har | |
68 | angett det i sina stadgar (7 kap. 14 § första stycket bostadsrättslagen [1991:614]). | |
Stadgarna ska i så fall innehålla uppgift om huruvida pantsättningsavgift kan Prop. 2025/26:112 tas ut och grunderna för hur en sådan avgift ska beräknas (9 kap. 5 § 4 och 5).
Det är pantsättaren, i regel köparen av bostadsrätten, som betalar pantsätt- ningsavgiften om denne pantsätter bostadsrättslägenheten. Pantsättnings- avgiften betalas till föreningen eller, i förekommande fall, förvaltaren. Avgif- tens storlek bör typiskt sett svara mot föreningens självkostnad (se prop. 1990/91:92 s. 202).
Bostadsrättsföreningarna kommer inte längre behöva ta emot och anteck- na uppgift om pantsättning, och får på så sätt en minskad arbetsbörda.
Bostadsrätterna invänder mot förslaget att föreningarna inte längre ska kunna ta ut någon pantsättningsavgift, och framhåller att bostadsrättsföre- ningar kommer att ha faktiska kostnader relaterade till pantsättning även efter registrets införande. Kostnaderna kommer bland annat att avse fram- tagande och uppdatering av uppgifter. För att inte övriga bostadrättshavare ska belastas av kostnader med anledning av pantsättning av bostadsrätter anser Bostadsrätterna att föreningar även i fortsättningen bör ha rätt att ta ut pantsättningsavgift.
I och med att ett bostadsrättsregister införs kommer den administration kring pantsättningar som bostadsrättsföreningarna i dag hanterar i stället att skötas genom registret. Det är i registret som en uppgift om pantsättning ska föras in och det är även genom registret som panthavare kommer att under- rättas om att en pantsättare har obetalda avgifter till föreningen. Förening- arna kommer förvisso behöva föra in vissa uppgifter i registret, t.ex. uppgift om obetalda avgifter. Det är emellertid inte fråga om ett arbete relaterat till pantsättning. Regeringen anser därför att bostadsrättsföreningar inte längre bör ha rätt att ta ut pantsättningsavgift och lagen bör heller inte kräva att föreningarnas stadgar innehåller uppgift om det. Det innebär inte, som Riks- byggen undrar över, att föreningar är skyldiga att ändra i sina stadgar vid lagens ikraftträdande.
Riksbyggen och SBC anser att bostadsrättsföreningar ska ha rätt att ta ut en registreringsavgift för täckande av kostnader för anmälan till registrering i bostadsrättsregistret. Enligt regeringen har det dock inte framkommit att en sådan ordning är motiverad.
6.5Bostadsrättsföreningens underrättelseskyldighet
Regeringens förslag
Om bostadsrättshavaren har obetalda avgifter till bostadsrättsförening- en, ska föreningen underrätta Lantmäteriet, i stället för panthavarna, om det.
Skyldigheten för en förening att underrätta en panthavare om beslut som innebär att en bostadsrättslägenhet kommer att förändras eller i sin helhet behöva tas i anspråk av föreningen med anledning av en om- eller tillbyggnad ska inte längre gälla.
69
Prop. 2025/26:112
70
Utredningens förslag
Utredningens förslag stämmer delvis överens med regeringens. Utredning- en föreslår inte att bostadsrättsföreningens skyldighet att underrätta pant- havare om vissa beslut som innebär att en bostadsrättslägenhet kommer att förändras, ska tas bort. Utredningen föreslår att bostadsrättsföreningen i stället ska underrätta Lantmäteriet om även sådana beslut.
Remissinstanserna
De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslagen eller har ingen invänd- ning mot dem.
SBC anser att en bostadsrättsförening ska underrätta Lantmäteriet om att en bostadsrättshavare har obetalda avgifter till föreningen endast ifall det finns en registrerad panthavare i registret.
Bostadsrätterna och Fastighetsägarna avstyrker förslaget att en bostads- rättsförening ska underrätta Lantmäteriet om beslut som innebär att en bostadsrättslägenhet kommer att förändras eller i sin helhet behöva tas i anspråk av föreningen med anledning av en om- eller tillbyggnad.
Riksbyggen tillstyrker förslaget att Lantmäteriet ska underrättas om beslut som innebär att en bostadsrättslägenhet kommer att förändras eller tas i anspråk av föreningen, men anser att föreningens underrättelseskyldighet bör begränsas till att avse faktiska fysiska förändringar av viss dignitet. För det fall att underrättelseskyldigheten bör finnas kvar menar även Bostads- rätterna att skyldigheten bör begränsas.
Förslagen i utkastet till lagrådsremiss
Förslagen stämmer överens med regeringens.
Remissinstanserna
De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslagen eller har ingen invänd- ning mot dem.
Enligt Svenska Bankföreningen bör det anges i lag att Lantmäteriet ska informera panthavare om obetalda avgifter.
Skälen för regeringens förslag
Underrättelse vid obetalda avgifter
En bostadsrättsförening som har underrättats om att en bostadsrätt är pantsatt ska utan dröjsmål underrätta panthavaren om bostadsrättshavaren har obe- talda avgifter till föreningen som uppgår till ett visst belopp och bostads- rättshavaren dröjer med betalningen viss tid (7 kap. 31 § första stycket bostadsrättslagen [1991:614]).
Den nuvarande ordningen med underrättelse vid pantsättning föreslås er- sättas med registrering i bostadsrättsregistret. Det finns därför anledning att även se över föreningens skyldighet att underrätta panthavaren avseende obetalda avgifter.
Om en uppgift om obetalda avgifter, via Lantmäteriet, antecknas i bostads- rättsregistret kan en underrättelse skickas från Lantmäteriet till den eller de som är registrerade panthavare för den aktuella bostadsrätten. Ett sådant förfa-
rande är säkrare och mer effektivt. På så sätt kan även föreningens arbetsbörda minskas. Sådana underrättelser behöver enligt regeringen, till skillnad från vad Svenska Bankföreningen anser, inte regleras i lag. När bostadsrättshavaren inte längre har någon obetald avgift kan anteckningen tas bort.
Bestämmelsen om underrättelse vid pantsättning bör i övrigt gälla på samma sätt som i dag. Det innebär att en bostadsrättsförening ska underrätta Lantmäteriet om att obetalda avgifter förekommer endast ifall bostadsrätten är pantsatt. Det innebär vidare att den förening som försummar att underrätta Lantmäteriet om obetalda avgifter förlorar sin plats i förmånsordningen. De närmare formerna för hur en underrättelse ska gå till kan meddelas på lägre föreskriftsnivå än lag.
Underrättelse efter vissa beslut
En bostadsrättsförening ska underrätta den som har pant i bostadsrätten och som är känd för föreningen om vissa beslut som föreningen har fattat (9 kap. 16 § andra stycket bostadsrättslagen). Underrättelse ska ske om beslutet avser att en lägenhet som upplåtits med bostadsrätt kommer att förändras eller i sin helhet behöva tas i anspråk av föreningen med anledning av en om- eller tillbyggnad. En panthavare ska också underrättas om ett hus som tillhör föreningen, i vilket det finns lägenheter som är upplåtna med bostads- rätt, ska överlåtas (9 kap. 16 § första stycket 2 och 4).
Bostadsrätterna och Fastighetsägarna avstyrker förslaget om att en bostadsrättsförening ska underrätta Lantmäteriet om beslut avseende om- eller tillbyggnad som medför förändring av bostadsrättshavarens lägenhet. Bostadsrätterna menar att beslut om sådana ändringar torde vara ytterst ovanliga och i praktiken handlar om värdehöjande förändringar såsom stam- byte, balkongbygge etc. Fastighetsägarna anser att bestämmelsen genom praxis fått ett mer vidsträckt tillämpningsområde än vad som framgår av förarbetena. Både Bostadsrätterna och Fastighetsägarna ifrågasätter om de aktuella besluten är av intresse för panthavare.
Att en panthavare ska underrättas om beslut som innebär om- eller till- byggnad som medför en förändring av bostadsrättshavarens lägenhet och om beslut som innebär att ett hus tillhörande föreningen, med lägenheter som är upplåtna med bostadsrätt, ska överlåtas beror på att besluten kan påverka panthavarens ställning. För att panthavaren i sådana fall ska kunna vidta nödvändiga åtgärder för att panten inte ska försämras behöver denne under- rättas om sådana beslut (se prop. 1990/91:92 s. 110 och 111).
Vad som utgör en ”förändring av lägenheten” enligt andra punkten i bestäm- melsen är inte helt klart. Bestämmelsen omfattar förändringar i själva lägen- heten och förändringar avseende tvättstuga, förråd och andra utrymmen i huset som står till bostadsrättshavarens disposition (se Nilsson Hjorth och Uggla, Bostadsrättslagen, JUNO version 7, kommentaren till 9 kap. 16 §). Förutom beslut som innebär att en lägenhet förändras fysiskt omfattar be- stämmelsen beslut som inverkar menligt på en bostadsrättshavares rätt (se rättsfallet NJA 2012 s. 198). Exempelvis har beslut om balkongbygge, in- rättande av vindsvåningar och åtgärder i samband med återställande efter stambyte ansetts omfattas av bestämmelsen (se rättsfallen RH 2001:24 och RH 2019:42). Dessutom kan i vissa fall även ianspråktagande av områden utanför den huskropp där bostadsrätterna finns omfattas av bestämmelserna i förevarande punkt (se rättsfallet RH 2011:13).
Prop. 2025/26:112
71
Prop. 2025/26:112 Ett flertal olika åtgärder omfattas alltså. Utifrån de synpunkter som bland annat Fastighetsägarna lägger fram kan det ifrågasättas om dessa åtgärder är av intresse för panthavare.
Även om det är viktigt att en panthavare får del av för denne relevanta upp- gifter är det också av vikt att registret inte tyngs av irrelevant information och att bostadsrättsföreningarna inte åläggs uppgifter som innebär onödig admini- stration. En bostadsrättsförening bör därför inte vara skyldig att underrätta Lantmäteriet om beslut som innebär att en lägenhet som upplåtits med bostads- rätt kommer att förändras eller i sin helhet behöva tas i anspråk av föreningen med anledning av en om- eller tillbyggnad. Det är inte heller en lämplig ord- ning att i lagtexten begränsa underrättelseskyldigheten på det som bland annat Riksbyggen föreslår. En förening bör mot den bakgrunden inte heller längre vara skyldig att underrätta en panthavare om sådana beslut.
| 6.6 | Underrättelser från Kronofogdemyndigheten |
|
| |
| Regeringens förslag | |
| Kronofogdemyndigheten ska inte längre underrätta bostadsrättsföre- | |
| ningen vid utmätning av bostadsrätt. | |
| Däremot ska myndigheten fortsatt underrätta bostadsföreningar och | |
| vissa andra associationer. | |
|
| |
| Utredningens förslag | |
| Utredningens förslag stämmer i huvudsak överens med regeringens. Utred- | |
| ningen har inget förslag om att Kronofogdemyndigheten fortsatt ska under- | |
| rätta bostadsföreningar och vissa andra associationer. | |
| Remissinstanserna | |
| De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har ingen | |
| invändning mot det. | |
| Kronofogdemyndigheten menar att underrättelse alltjämt bör ske till bostads- | |
| föreningar och vissa andra associationer. | |
| Förslaget i utkastet till lagrådsremiss | |
| Förslaget stämmer överens med regeringens. | |
| Remissinstanserna | |
| Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har ingen invändning mot det. | |
| Skälen för regeringens förslag | |
| Vid utmätning av en bostadsrätt ska Kronofogdemyndigheten underrätta den | |
| aktuella bostadsrättsföreningen (6 kap. 3 § utsökningsbalken). Detsamma | |
| gäller om en bostadsrätt blir belagd med kvarstad eller blir föremål för | |
| betalningssäkring för statliga fordringar (16 kap. 13 § utsökningsbalken). En | |
72 | bostadsrättsförening är dock inte skyldig att anteckna sådana uppgifter i | |
lägenhetsförteckningen. Genom underrättelsen ges utmätningen företräde Prop. 2025/26:112 framför överlåtelse eller pantsättning där underrättelse till föreningen sker
senare.
Bostadsrättsregistret bör innehålla uppgifter om olika förhållanden som påverkar bostadsrätter. När det gäller fast egendom antecknas i fastighetsre- gistret bland annat uppgift om att fast egendom har utmätts (19 kap. 29 § första stycket 6 jordabalken). Det är Kronofogdemyndigheten som ska under- rätta Lantmäteriet om sådana beslut (6 kap. 21 § utsökningsförordningen [1981:981]). Samma ordning bör gälla även för bostadsrätter. Kronofogde- myndigheten bör därför underrätta Lantmäteriet, i stället för bostadsrätts- föreningen, om beslut om utmätning av en bostadsrätt. Detta behöver dock inte regleras på lagnivå. Genom att Lantmäteriet registrerar utmätningen i registret får den företräde framför överlåtelse eller pantsättning som regis- treras i registret efter utmätningen.
Som Kronofogdemyndigheten påpekar bör dock myndigheten fortsatt underrätta bostadsföreningar och sådana andra associationer som avses i
20 § lagen (1981:775) om införande av utsökningsbalken, eftersom andelar i dessa associationsformer inte kommer att ingå i bostadsrättsregistret.
6.7Uppgifter från lägenhetsregistret
Regeringens förslag
Lägenhetsregistrets ändamål ska också vara att uppgifterna ska kunna överföras till bostadsrättsregistret.
Utredningens förslag
Utredningens förslag stämmer överens med regeringens.
Remissinstanserna
De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har ingen invänd- ning mot det.
Integritetsskyddsmyndigheten menar att förslaget om uppgiftshämtning från lägenhetsregistret bör utredas vidare för att uppfylla kraven för vidare- behandling och rättslig grund i EU:s dataskyddsförordning.
Förslaget i utkastet till lagrådsremiss
Förslaget stämmer överens med regeringens.
Remissinstanserna
Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har ingen invändning mot det.
73
Prop. 2025/26:112
74
Skälen för regeringens förslag
Ändamålen i lägenhetsregisterlagen behöver kompletteras
Lägenhetsregistret innehåller ett antal uppgifter som kan vara relevanta för ett bostadsrättsregister, t.ex. uppgift om bostadsarea. Dessa uppgifter kan antin- gen hämtas från lägenhetsregistret eller samlas in självständigt till bostads- rättsregistret. Om vissa uppgifter från lägenhetsregistret finns tillgängliga även i bostadsrättsregistret behöver kommunerna inte lämna samma uppgif- ter flera gånger och uppbyggnaden av bostadsrättsregistret förenklas. Även uppdateringen av uppgifterna i bostadsrättsregistret kan ske på ett enkelt och kostnadseffektivt sätt. Relevanta uppgifter för ett bostadsrättsregister bör därför kunna hämtas från lägenhetsregistret.
En del av de uppgifter som finns i lägenhetsregistret utgör personuppgif- ter, t.ex. uppgift om lägenhetsnummer. Även sådana uppgifter kan vara rele- vanta för ett bostadsrättsregister. Möjligheten att använda personuppgifter som ingår i lägenhetsregistret är i dag begränsad. Inget av de nuvarande ändamålen omfattar behandling bestående i att tillhandahålla personupp- gifter till bostadsrättsregistret. För att uppgifterna ska kunna lämnas ut behö- ver ändamålen i lagen om lägenhetsregister ändras.
Rättslig grund för behandling av personuppgifter från lägenhetsregistret
Som utredningen föreslår bör alltså personuppgifter kunna behandlas i lägen- hetsregistret även för att kunna lämnas ut till bostadsrättsregistret. Integ- ritetsskyddsmyndigheten anser att förslaget bör utredas vidare för att upp- fylla kraven i artikel 6.4 i EU:s dataskyddsförordning avseende nationell rätt respektive tillåten vidarebehandling av personuppgifter och kraven på utformningen av en rättslig grund.
Lantmäteriets behandling av personuppgifter i bostadsrättsregistret har stöd i den rättsliga grunden rättslig förpliktelse (artikel 6.1 c). Även artikel
6.1e avseende utförande av uppgifter av allmänt intresse är tillämplig. Samma rättsliga grund är tillämplig beträffande Lantmäteriets behandling av personuppgifter som hämtas från lägenhetsregistret. Som Integritetsskydds- myndigheten framhåller ska den rättsliga grunden vara tydlig, precis och förutsebar för de personer som omfattas av den (skäl 41 i EU:s dataskydds- förordning).
Vilken grad av tydlighet och precision som krävs i fråga om den rättsliga grunden för att en viss behandling av personuppgifter ska anses vara nöd- vändig måste bedömas från fall till fall utifrån behandlingens och verksam- hetens karaktär. En behandling av personuppgifter som inte utgör någon egentlig kränkning av den personliga integriteten kan ske med stöd av en rättslig grund som är allmänt hållen medan ett mer kännbart intrång kräver att den rättsliga grunden är mer preciserad och därmed gör intrånget förut- sebart (se prop. 2017/18:105 s. 51). De personuppgifter som det här är fråga om utgör varken känsliga eller särskilt skyddsvärda personuppgifter. Behandling av de personuppgifter som förekommer i lägenhetsregistret utgör inte något kännbart intrång i den personliga integriteten.
Att bygga upp och uppdatera uppgifterna i bostadsrättsregistret utan stöd från lägenhetsregistret är förvisso möjligt men avsevärt mindre effektivt. En annan lösning skulle innebära utökade arbetsuppgifter för bostadsrättsföre- ningar och kommuner, som skulle få samla in samma uppgifter flera gånger
och ha olika rutiner för samma uppgifter. En sådan lösning står inte heller i Prop. 2025/26:112 proportion till behovet av skydd för den personliga integriteten.
Vilka uppgifter som ska ingå i registret och under vilka förutsättningar de kan lämnas ut kommer att regleras i den föreslagna lagen om bostadsrätts- register respektive på förordningsnivå. I lagen kommer även ändamålen för behandlingen av personuppgifter att regleras. Syftet med behandlingen kommer därmed att framgå i enlighet med artikel 6.3 andra stycket i EU:s dataskyddsförordning.
Slutligen ska den rättsliga grunden också uppfylla ett mål av allmänt intresse och vara proportionerlig mot det legitima mål som eftersträvas (artikel 6.3 andra stycket sista meningen). Rättsliga förpliktelser som har fastställts i enlig- het med svensk rätt uppfyller genomgående dessa krav (se prop. 2017/18:105
s.50).
Sammantaget bedöms Lantmäteriets behandling av personuppgifter från
lägenhetsregistret, med anledning av myndighetens uppdrag, ha stöd i dataskyddsförordningen.
Vidarebehandling av personuppgifter från lägenhetsregistret utifrån ett nytt ändamål
Om personuppgifter samlas in till lägenhetsregistret bland annat utifrån ändamålet att uppgifterna får lämnas ut för att ingå i bostadsrättsregistret uppstår frågan hur uppgifterna fortsättningsvis får hanteras inom bostads- rättsregistret. Integritetsskyddsmyndigheten lyfter frågan om vad som utgör en tillåten vidarebehandling enligt artikel 6.4.
Personuppgifter ska samlas in för särskilda, uttryckligt angivna och berätti- gade ändamål och inte senare behandlas på ett sätt som är oförenligt med dessa ändamål (artikel 5.1). Som Integritetsskyddsmyndigheten framhåller utgör all behandling som sker efter den ursprungliga behandlingen en vidarebehandling av uppgifterna, oberoende av ändamålet med den senare behandlingen. Lagen om bostadsrättsregister föreslås innehålla en ändamålsbestämmelse enligt vilken personuppgifter i registret får behandlas för verksamhet som staten eller en kommun ansvarar för enligt lag eller annan författning, omsättning av bostadsrätter, kreditgivning, försäkringsgivning eller annan allmän eller enskild verksamhet där information om bostadsrätter utgör underlag för prövningar eller beslut samt förvaltning av bostadsrätter och fastigheter, byggande eller någon annan liknande åtgärd.
Vid bedömningen av om de personuppgifter som samlats in till lägenhets- registret utifrån ändamålet att uppgifterna får lämnas ut till bostadsrätts- registret även får behandlas för ändamålen i lagen om bostadsrättsregister ska vad som framgår av artikel 6.4 beaktas. Eftersom det är fråga om olika ändamål behöver det bedömas om behandling enligt de olika ändamålen är förenliga med varandra. Det finns ett nära samband mellan behandling för ändamålet att uppgifter får lämnas ut till ett bostadsrättsregister och att upp- gifterna används för det registrets ändamål. Det är en personuppgiftsbehand- ling som de registrerade rimligen kan förvänta sig. Personuppgifterna är där- till varken känsliga eller särskilt skyddsvärda enligt EU:s dataskyddsförord- ning. Ändamålen bör därför anses vara förenliga. Personuppgifterna får mot den bakgrunden behandlas även för de ändamål som föreslås i lagen om bostadsrättsregister.
75
Prop. 2025/26:112
76
Vidarebehandling av tidigare insamlade personuppgifter från lägenhetsregistret
Även personuppgifter i lägenhetsregistret som samlats in utifrån de ursprung- liga ändamålen kan vara relevanta för ett bostadsrättsregister. Behandlingen av personuppgifter enligt dessa ändamål har inte ett sådant samband med be- handling av uppgifter för ändamålet att uppgifter ska lämnas ut till bostads- rättsregistret att behandlingarna för de olika ändamålen bör anses vara fören- liga. Inte heller framstår en sådan personuppgiftsbehandling som något de registrerade borde ha väntat sig. Detsamma gäller de föreslagna ändamålen i lagen om bostadsrättsregister.
Som Integritetsskyddsmyndigheten framhåller är vidarebehandling dock möjlig om den får stöd av nationell rätt (artikel 6.4 jämförd med skäl 50). En sådan reglering ska vara en nödvändig och proportionell åtgärd i ett demo- kratiskt samhälle för att skydda de mål som avses i artikel 23.1. Två av dessa mål är ”förebyggande, förhindrande, utredning, avslöjande eller lagföring av brott” och ”en medlemsstats viktiga mål av generellt allmänt intresse, särskilt
[…]en medlemsstats viktiga ekonomiska eller finansiella intressen, däribland penning-, budget- eller skattefrågor” (artikel 23.1 d och e).
Som redogörs för ovan finns det en rättslig grund för behandlingen av person- uppgifter i bostadsrättsregistret och för de personuppgifter som hämtas dit från lägenhetsregistret. Eftersom det är fråga om vidarebehandling av personupp- gifter för andra ändamål än de ursprungliga behandlingsändamålen krävs utöver stödet i nationell rätt att vidarebehandlingen utgör en nödvändig och proportionell åtgärd i ett demokratiskt samhälle och skyddar något av de mål som avses i artikel 23.1 (artikel 6.4).
Bostadsrättsregistrets syfte är att bistå samhället med information om bostads- rätter. Genom att samla och tillgängliggöra information om bostadsrätter i registret kommer berörda myndigheters arbete med att förebygga och utreda brott att underlättas. Ett register kan även bidra till att minska möjligheterna för kriminella att göra vinster på sin brottsliga verksamhet och begränsa deras möjligheter att bygga upp resurser som kan återinvesteras i nya brottsupplägg eller i den legala ekonomin. Ett stort antal bostadsrätter överlåts och pantsätts varje år till betydande värden. Genom registret kommer även effektiviteten och säkerheten vid kreditgivning, som i dag inte fungerar tillfredställande, att öka. Mot den bakgrunden är bedömningen att vidarebehandling av person- uppgifter genom utlämning till bostadsrättsregistret och för ändamålen i lagen om bostadsrättsregister får anses skydda målen i artikel 23.1 d och e.
När det gäller kravet på att åtgärden ska vara nödvändig för ändamålet inne- bär det inte att behandlingsåtgärden måste vara oundgänglig. Behandlingen kan anses nödvändig om den leder till effektivitetsvinster. Även om det vore möjligt att samla in de aktuella uppgifterna för att bygga upp och uppdatera bostadsrättsregistret utan stöd från lägenhetsregistret är en sådan lösning mindre effektiv och därtill kostsam.
Gällande kravet på proportionalitet får en avvägning göras mellan de mot- stående intressen som gör sig gällande med hänsyn till de faktiska omständig- heterna i det enskilda fallet. Ett av dessa intressen är rätten till skydd av person- uppgifter, en grundläggande rättighet enligt artikel 8.1 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (nedan kallad stadgan) och artikel 16 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (se även rätten till privatliv enligt artikel 8 i Europakonventionen). Rätten till skydd av personuppgifter är
emellertid inte en absolut rättighet, utan bör förstås utifrån sin uppgift i sam- Prop. 2025/26:112 hället och vägas mot andra grundläggande rättigheter i enlighet med propor- tionalitetsprincipen (skäl 4 i EU:s dataskyddsförordning). En av dessa rättig-
heter är konsumentskydd (artikel 38 i stadgan). Att använda personuppgifter från lägenhetsregistret i bostadsrättsregistret ger ett effektivt och välfun- gerande bostadsrättsregister, vilket i sin tur bidrar till ett bättre konsumentskydd.
Ett annat aktuellt intresse är rätten till egendom (artikel 17). Syftet med bostadsrättsregistret är att ge offentlighet åt uppgifterna som registreras. Infö- rande av uppgifter om t.ex. pantsättning i registret är förenat med viktiga rätts- verkningar. Det är därför viktigt att uppgifterna är tillförlitliga.
Vid en avvägning mellan de olika aktuella intressena anses sammantaget att den aktuella behandlingen utgör en proportionell åtgärd.
7Avgifter
Regeringens förslag
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om avgifter för registrering i bostadsrättsregistret och för tillgången till och användningen av uppgifter i registret.
Utredningens förslag
Utredningens förslag stämmer överens med regeringens.
Remissinstanserna
De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har ingen invändning mot det.
Flera remissinstanser, bland annat Bostadsrätterna, HSB Riksförbund och Riksbyggen, menar att avgifterna inte bör regleras i myndighetsföreskrifter.
Lantmäteriet framhåller att frågan om avgifter behöver sättas i relation till eventuella beslut rörande öppna data.
Förslaget i utkastet till lagrådsremiss
Förslaget stämmer överens med regeringens.
Remissinstanserna
De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har ingen invändning mot det.
Polismyndigheten framhåller att det inte bör tas ut någon avgift i samband med att myndigheten ges direktåtkomst till registret. Även Riksbyggen menar att viss verksamhet bör vara avgiftsfri, exempelvis bostadsrättsföre- ningars anmälningar och inhämtande av uppgifter i registret. Riksbyggen menar vidare att avgifternas storlek bör vara satta till ett fast belopp och inte regleras i myndighetsföreskrifter. Mäklarsamfundet framför att avgifterna
bör hållas så låga som möjligt.
77
Prop. 2025/26:112 Skälen för regeringens förslag
Flera verksamheter hos Lantmäteriet finansieras i dag direkt eller indirekt ge- nom avgifter, t.ex. fastighetsbildningsverksamheten som är avgiftsfinansierad. Även den löpande driften av bostadsrättsregistret bör finansieras med avgifter.
I driften av bostadsrättsregistret ingår införande av uppgifter i registret, upp- datering av registret utifrån de uppgifter som registreras och användning av uppgifterna i registret. Avgifter bör därför tas ut för sådana ärenden, liksom för utlämnandet av information ur registret.
Att på förhand uppskatta avgifternas storlek är förenat med svårigheter. För att bostadsrättsregistret ska fungera som tänkt och användas på det sätt som avses behöver avgifterna kunna justeras enkelt och förhållandevis snabbt. Avgifterna bör därför inte regleras i lag. Lagen om bostadsrättsregister bör i stället innehålla ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om avgifter. Till skillnad från bland annat Bostadsrätterna anser regeringen att Lantmäteriet bör ha möjlig- het att bestämma avgifternas storlek. Det är nämligen den myndigheten som har bäst möjligheter att bestämma vad som är en rimlig storlek. Avgifterna bör tas ut för den registrering som ska ske enligt lagen och tillgången till och användningen av uppgifter i bostadsrättsregistret.
Utredningen föreslår att myndigheter och, i vissa fall, bostadsrättsföreningar ska vara undantagna från kravet på att betala avgift. Det är något som även Polismyndigheten och Riksbyggen framhåller. Sådana undantag behöver dock inte hanteras på lagnivå.
Som Lantmäteriet framhåller behöver avgiftsfrågan hanteras tillsammans med eventuella beslut om öppna data, dvs. att avgiftsfrihet ska gälla för vissa uppgifter. Även detta kan hanteras på lägre föreskriftsnivå än lag.
8Sakrättsliga frågor med anledning av ett bostadsrättsregister
8.1Ett nytt system för pantsättning av bostadsrätter
| Regeringens förslag |
| Panträtt i en bostadsrätt ska upplåtas genom att bostadsrättshavaren skrift- |
| ligen pantsätter hela bostadsrätten som pant för en fordran. |
| Pantsättningen ska registreras i bostadsrättsregistret och pantsättningen |
| kommer i och med registreringen få sakrättsligt skydd. Om panthavaren är |
| densamma som vid den närmast föregående registrerade pantsättningen ska |
| dock pantsättningen inte behöva registreras. |
| Om ett avtal om överlåtelse hävs av överlåtaren ska en pantsättning som |
| förvärvaren gjort efter överlåtelsen vara ogiltig. |
| En pantsättning som är registrerad i bostadsrättsregistret ska ge företräde |
| i förhållande till en annan pantsättning efter den tidsföljd som pantsätt- |
| ningarna har registrerats. |
| Bestämmelserna om panträtt i bostadsrätt ska föras in i bostadsrättslagen |
78 | och sådan panträtt ska jämställas med handpanträtt. |
|
Utredningens förslag
Utredningens förslag stämmer delvis överens med regeringens. Utredning- en lämnar inget förslag om att en pantsättning inte ska behöva registreras om panthavaren är densamma som vid närmast föregående registrering. Utredningen lämnar heller inget förslag om att pantsättningen ska vara ogiltig om överlåtelsen hävs. Bestämmelserna om panträtt ska enligt utred- ningens förslag införas i lagen om bostadsrättsregister.
Remissinstanserna
Många remissinstanser tillstyrker eller har inga synpunkter på förslagen. Flera remissinstanser, däribland Svea hovrätt och Stockholms univer-
sitet, menar dock att ytterligare överväganden behöver ske kring de pant- rättsliga frågorna.
Fastighetsägarna, HSB Riksförbund och Svenska Bankföreningen ifråga- sätter förslaget att registrering i bostadsrättsregistret ska vara avgörande för vem som är att anse som bostadsrättshavare och därmed behörig att pantsätta bostadsrätten.
Svenska Bankföreningen framhåller att registret bör innehålla en pant- havarregistrering för varje kreditgivare, oavsett om panten omfattar en eller flera panter och oavsett om pantförskrivningen är generell eller inte.
Svea hovrätt, Stockholms universitet och Sparbankernas Riksförbund menar att de panträttsliga bestämmelserna bör placeras i bostadsrättslagen (1991:614).
Förslagen i utkastet till lagrådsremiss
Förslagen stämmer överens med regeringens.
Remissinstanserna
De flesta av remissinstanserna tillstyrker eller har inga synpunkter på försla- gen.
Kungl. Tekniska Högskolan (KTH) och Stockholms universitet anser att säljaren ska förlora rätten att pantsätta bostadsrätten i samband med att överlåtelseavtalet ingås. Stockholms universitet anser också att det bör göras en åtskillnad mellan att vara medlem i bostadsrättsföreningen och att vara bostadsrättshavare.
Skälen för regeringens förslag
Registrering i registret ska ersätta denuntiation som sakrättsligt moment
I dag uppkommer sakrättsligt skydd vid pantsättning av bostadsrätt genom en underrättelse, en så kallad denuntiation, till bostadsrättsföreningen. Bostads- rättsföreningen ska därefter genast anteckna pantsättningen eller en ändring av pantsättningen i lägenhetsförteckningen (9 kap. 10 § tredje stycket bostads- rättslagen). Anteckningen i föreningens lägenhetsförteckning är inte avgö- rande för att det sakrättsliga skyddet ska uppkomma, utan skyddet uppkom- mer genom underrättelsen till föreningen. Det sakrättsliga momentet är inte lagreglerat utan följer av en analog tillämpning av lagen (1936:81) om skul- debrev.
Prop. 2025/26:112
79
Prop. 2025/26:112
80
Utredningen föreslår att registreringen i bostadsrättsregistret ska ersätta den nuvarande ordningen med underrättelse som sakrättsligt moment. Ingen remiss- instans motsätter sig det förslaget. Som föreslås i avsnitt 6.3 ska föreningarna inte längre anteckna pantsättningar i lägenhetsförteckningen. Det är i stället genom registret som köpare, kreditgivare och mäklare får tillgång till relevant information om pantsättningar. Det framstår därför som naturligt att en regis- trering i ett offentligt register för bostadsrätter får betydelse som sakrättsligt moment. Risken för felaktigheter genom bristande överensstämmelse mellan faktiska denuntiationer och anteckningarna i lägenhetsförteckningarna skulle dessutom elimineras. Utredningens förslag bör därför genomföras.
Formkrav på panträttsupplåtelsen
I dagsläget finns inget krav på att en pantsättning ska göras skriftligen. Inte heller måste hela bostadsrätten pantsättas utan det är möjligt för en bostads- rättshavare att pantsätta endast sin ideella andel av bostadsrätten. I praktiken är det dock så att alla pantsättningar görs i skriftlig form, och att hela bostads- rätten pantsätts, även om det i sällsynta fall tidigare kan ha förekommit att endast en del har pantsatts.
Det kan tilläggas att även inom fastighetsrätten gäller att endast en hel fastighet får intecknas (se 22 kap. 2 § jordabalken). Skälet till den ordningen är att det annars finns risk för att en delägarens rätt att självständigt inteckna sin andel utnyttjas på ett sätt som blir till allvarlig skada för övriga delägare (se prop. 1970:20 del B 2 s. 633). Samma skäl kan göras gällande i fråga om bostadsrätter. Dessutom är det så att den s.k. indragningsregeln numera är tillämplig vid utmätning av andel i bostadsrätt (se rättsfallet NJA 2015 s. 72). Indragningsregeln innebär att hela bostadsrätten kan säljas exekutivt trots att endast en andel i bostadsrätten är pantsatt. En pantsättning ska därför, som utredningen föreslår, vara skriftlig och avse hela bostadsrätten.
Begreppet bostadsrättshavaren
Flera remissinstanser, däribland HSB Riksförbund, påpekar att begreppet bostadsrättshavare får en annan innebörd i utredningens förslag än i övrig lagstiftning eftersom det förslaget innebär att registrering av en pantsättning ska kunna ske först när pantsättaren är registrerad som bostadsrättshavare i registret. Svenska Bankföreningen ifrågasätter en sådan ordning.
Som remissinstanserna framhåller bör begreppet bostadsrättshavare överens- stämma med hur det används i lagstiftningen i övrigt. Det bör alltså, liksom enligt nuvarande ordning, vara medlemskapet i föreningen som styr behörig- heten att pantsätta en bostadsrätt. Någon definition behöver dock inte ges i lag. I de fall bostadsrättslagen medger undantag från kravet på att vara medlem i föreningen för att pantsätta bostadsrätten, räcker det att vara bostadsrätts- havare.
Enligt Lagrådet bör det klargöras hur det är tänkt att det ska fungera med upplåtelse av panträtt vid överlåtelse av en bostadsrätt. Närmare bestämt bör det klargöras huruvida ett pantsättningsavtal vid överlåtelse av bostadsrätt kan ingås med bindande verkan innan förvärvaren tillträtt bostadsrätten och blivit registrerad som bostadsrättshavare och vid vilken tidpunkt panthavaren kan registrera pantsättningen så att den får sakrättslig verkan.
Som framgår av avsnitt 9.1 föreslår regeringen att medlemskapet vid en överlåtelse ska gälla från tillträdesdagen. I praktiken är det vanligt att köparen
av en bostadsrätt tillsammans med långivaren förbereder pantsättningen genom att pantavtalet skrivs under före tillträdet. En sådan ordning, där alltså pant- rätten gäller först på tillträdesdagen, kommer vara möjlig även med regering- ens förslag (se vidare författningskommentaren till 6 a kap. 1 § bostadsrätts- lagen). Vid de allra flesta överlåtelser kommer överlåtelsen tillsammans med medlemskapet att registreras i bostadsrättsregistret i god tid före tillträdes- dagen. Även om registreringen får sakrättslig verkan först på tillträdesdagen kommer alltså parterna ha möjlighet att förbereda såväl registrering av över- låtelse och medlemskap som pantsättning. Regeringen kan också konstatera att de föreslagna ändringarna kommer att träda i kraft först när registret är fär- digt att tas i bruk. Aktörerna på bostadsrättsmarknaden kommer därför ha gott om tid att anpassa sig till de nya reglerna om registrering och medlemskap.
Nuvarande lag innehåller ingen reglering om att säljaren förlorar rätten att pantsätta en bostadsrätt när överlåtelseavtalet har ingåtts. För att behålla sys- tematiken med att endast bostadsrättshavaren kan pantsätta en bostadsrätt anser regeringen, till skillnad från Stockholms universitet och KTH, att någon sådan reglering inte heller bör införas.
När det gäller upplåtelse av bostadsrätt följer möjligheten att pantsätta av själva upplåtelsen, eftersom en upplåtelse i sig förutsätter att förvärvaren är medlem i föreningen. Enligt Lagrådet är det oklart hur bestämmelserna om rätten att utöva bostadsrätten efter upplåtelse stämmer överens med möjlig- heten att pantsätta bostadsrätten. I praktiken är det svårt att föreställa sig att det kommer att vara möjligt att registrera en pantsättning utan att upplåtelsen av bostadsrätten först registrerats av Lantmäteriet. Frågan om även registrering av en upplåtelse av en bostadsrätt bör ges någon form av rättsverkan eller hur bestämmelserna om sakrättsligt skydd för pantsättning annars ska fungera efter en upplåtelse av en bostadsrätt bör enligt Lagrådet övervägas ytterligare.
Regeringen kan konstatera att en bostadrättshavare kan pantsätta en bostads- rätt redan vid upplåtelsen. Han eller hon behöver alltså inte vänta till tillträdet. Regeringen föreslår dessutom, i enlighet med Lagrådets förslag, att en upplå- telse ska registreras inom två veckor från upplåtelsen. För det fall det finns behov av att registrera nära inpå upplåtelsen, vilket exempelvis kan vara fallet vid ombildningar eller sammanslagningar av bostadsrätter, finns det inget hin- der mot det. På liknande sätt som gäller vid överlåtelse kommer parterna alltså ha möjlighet att förbereda såväl registrering av upplåtelse som pantsättning.
Pantsättningarnas företräde
Utredningen föreslår att en pantsättning som är registrerad i bostadsrättsre- gistret ska ge företräde i förhållande till en annan pantsättning efter den tids- följd som pantsättningarna har registrerats. Detta skulle ersätta den hittills- varande ordningen om att underrättelsernas tidsföljd avgör företrädesord- ningen och att god tro i vissa fall kan ha betydelse (jfr 10 och 31 §§ lagen om skuldebrev). Ingen remissinstans invänder mot förslaget och det får anses vara en god ordning som bör genomföras. Bestämmelser om när en pantsättning ska anses vara registrerad bör tas in i lagen om bostadsrättsregister.
Stockholms universitet lyfter att företrädesordningen vid generella pant- sättningar behöver utredas närmare. I denna proposition föreslås att någon ny registrering inte behöver ske vid generella eller efterföljande pantsätt- ningar, förutsatt att panthavaren är densamma som vid den närmast före- gående registrerade pantsättningen. Det innebär också att en ny pantsättning
Prop. 2025/26:112
81
Prop. 2025/26:112 som är undantagen kravet på registrering omfattas av samma företrädesrätt som den redan registrerade pantsättningen. Någon osäkerhet kring företrä- desordningen bör då inte kunna uppstå. Det behövs därför ingen reglering av den situationen.
Generella och efterföljande pantsättningar
En generell pantsättning innebär att bostadsrätten utgör säkerhet inte bara för befintliga skulder utan även för framtida skulder till borgenären. Som utred- ningen påpekar finns det en del problem med generella pantsättningar. Hos kreditgivarna kan nämligen en osäkerhet uppstå kring hur man ska se på dessa generella panter vid andrahandspantsättning, t.ex. när en pantsättning hos en annan kreditgivare noterats i lägenhetsförteckningen före det att en senare kredit beviljats av den ursprungliga kreditgivaren. Kreditgivarna tillämpar olika rutiner i samband med denuntiationer och avnoteringar. Exempelvis ger vissa kreditgivare information om kreditnummer i sin denuntiation medan andra utelämnar det. Dessutom hanteras denna information på olika sätt av föreningar och förvaltare. Vissa föreningar och förvaltare noterar kreditnum- mer om sådant finns i underrättelsen i lägenhetsförteckningen, och andra gör det inte. Detta kan leda till felaktigheter. Utredningen redovisar också att det har utvecklats en bankpraxis för hur andra- och tredjehandspantsättning hante- ras där tillkommande kreditgivare bör kunna få ett bindande besked från den kreditgivare som har bättre prioritet om hur stora krediter som finns vid aktuell tidpunkt. Beskedet bör också innehålla en försäkran om att den kreditgivare som har bättre prioritet inte kommer att utöka krediterna med nyttjande av den befintliga pantförskrivningen. Utredningen har dock valt att inte föreslå någon lagreglering av denna fråga.
Enligt Svenska Bankföreningen bör ordningen vid generella och efterföljan- de pantsättningar regleras för att osäkerheten ska avhjälpas. Att kreditgivare gör på olika sätt skapar enligt Bankföreningen nämligen svårigheter och med- för stor risk för felaktiga noteringar. Inte minst i samband med avnoteringar medför detta osäkerhet och risk för felaktig hantering. Bankföreningen föreslår därför att registret ska ha en panthavarregistrering för en kreditgivare oavsett om panten omfattar en eller flera krediter och oavsett om panten är generell eller ej. En registrerad panthavare kan enligt förslaget alltså lämna nya krediter mot sakrättsligt skyddad pant i den aktuella bostadsrätten utan att behöva göra en ny registrering. Om pant upplåts till ny panthavare ska denne registrera sitt pantinnehav. Notifiering via bostadsrättsregistret bör ske till framförliggande panthavare vid ny panthavarregistrering. Denna pant bryter den första panthavarens rätt att åberopa sin panthavarregistrering för nya krediter.
Den ordning som Bankföreningen föreslår framstår som väl utformad för att komma till rätta med den osäkerhet som kan uppstå vid generella pantsätt- ningar eller andrahandspantsättningar. Den bör framgå av lag. Som Svea hov- rätt och Stockholms universitet framhåller bör regleringen framgå av bostads- rättslagen. När den första pantsättningen finns registrerad i registret kan den tillkommande panthavaren, efter kontakt med den första panthavaren, göra en riktig bedömning av om det finns utrymme för att bevilja en ytterligare kredit med bostadsrätten som säkerhet. Frågan om notifiering till framförliggande panthavare kan regleras på lägre föreskriftsnivå än lag.
82
Den föreslagna ordningen innebär också, trots Stockholms universitets syn- Prop. 2025/26:112 punkter, att det saknas anledning att överväga ett mer komplicerat intecknings-
system, liknande det fastighetsrättsliga. Ett förslag om ett inteckningssystem skulle innebära ett stort avsteg från hur pantsättning av bostadsrätter hanteras i dag. Nyttan av en så stor förändring kan ifrågasättas. Genom förslaget blir det tydligare för tillkommande kreditgivare vilket utrymme det finns att bevilja nya lån med bostadsrätten som säkerhet. För konsumenter kan en sådan ordning förväntas leda till mer förmånliga lånevillkor. Utgångspunkten bör dessutom vara att den lagstiftning som införs snarare kodifierar de delar i det nuvarande systemet som fungerar väl samtidigt som brister och oklarheter rörande generella och efterföljande pantsättningar åtgärdas.
Pantsättning om överlåtelsen hävs
En köpare har från det att medlemskapet gäller rätt att förfoga över bostads- rätten. I detta ingår möjligheten att pantsätta bostadsrätten. Enligt köprätts- liga regler kan en köpare eller en säljare av en bostadsrätt ha rätt att häva köpet. Om köpet senare hävs blir dock inte pantsättningen per automatik ogiltig.
Inom fastighetsrätten gäller att en rättighet som köparen upplåtit i fastig- heten, t.ex. en pant, inte berövas sin giltighet bara för att köparen själv i ett senare skede häver köpet. Situationen är dock en annan om säljaren häver. Intill dess att hävandet skett är köparen att betrakta som ägare. Enligt 6 kap. 8 § jordabalken gäller därför att en pant som köparen upplåtit i fastigheten inte längre gäller om säljaren häver köpet (se prop. 1970:20 del B 1 s. 317). Samma bör gälla i fråga om panträtt i en bostadsrätt.
Om en överlåtelse är ogiltig, t.ex. på grund av att medlemskap i föreningen vägras, är en panträttsupplåtelse som har gjorts av förvärvaren utan verkan. I den situationen är nämligen kravet på att panträtten ska upplåtas av bostads- rättshavaren inte uppfyllt.
Registrerad panträtt som förmånsrätt
Svea hovrätt konstaterar att någon ändring i förmånsrättslagen (1970:979) inte föreslås av utredningen. Det innebär, som hovrätten förstår det, att en pantsatt bostadsrätt ska anses vara en handpanträtt. Det kan enligt hovrätten ifrågasättas om en sådan lösning är lämplig när det sakrättsliga momentet särregleras och knyts till registrering. Det bör övervägas om inte förmånsrätt på grund av registrering av en pant i bostadsrätt bör regleras särskilt i förmånsrättslagen.
I 4 § 3 förmånsrättslagen föreskrivs att förmånsrätt följer med handpanträtt. Handpanträtt finns typiskt sett i lösa saker som kan överlämnas till pantha- varen. Med handpant jämställs också annan panträtt i lös egendom som på grund av egendomens beskaffenhet kan upplåtas utan vanlig tradition och som inte omfattas av annan bestämmelse i förmånsrättslagen (se prop. 1995/96:17 s. 57). Även om det inte uttryckligen framgår i lagen anses en upplåten panträtt i bostadsrätt utgöra en handpanträtt.
Inom civilrätten i övrigt förekommer dock att bestämmelser om handpant- rätt gäller även för registrerad panträtt (se t.ex. 7 kap. 11 § varumärkeslagen [2010:1877] och 14 kap. 11 § patentlagen [2024:945]). Ett liknande förtyd- ligande om att panträtt i bostadsrätt ska ses som handpanträtt bör därför
83
Prop. 2025/26:112 införas. En sådan bestämmelse medför ingen ändring i förhållande till hur
panträtt i bostadsrätt redan behandlas förmånsrättsligt.
8.2Förvärvarens skydd mot överlåtarens borgenärer vid överlåtelse av bostadsrätt
Regeringens förslag
En överlåtelse av en bostadsrätt ska gälla mot överlåtarens borgenärer endast om överlåtelsen har registrerats i bostadsrättsregistret.
Utredningens bedömning
Utredningens bedömning stämmer inte överens med regeringens förslag. Utredningen anser att det inte bör göras någon ändring av det sakrättsliga skyddet vid överlåtelse.
Remissinstanserna
De flesta remissinstanser yttrar sig inte särskilt över bedömningen.
Svea hovrätt, Svenska Bankföreningen och Stockholms universitet anser att en överlåtelse ska få sakrättsligt skydd först vid registrering i bostads- rättsregistret.
Förslaget i utkastet till lagrådsremiss
Förslaget stämmer överens med regeringens.
Remissinstanserna
De flesta remissinstanser tillstyrker eller har inga synpunkter på förslagen. Stockholms universitet anser att en överlåtelse ska få sakrättsligt skydd
redan vid ingåendet av överlåtelseavtalet.
Skälen för regeringens förslag
Enligt nuvarande ordning får förvärvaren skydd mot överlåtarens borgenärer från den tidpunkt som bostadsrättsföreningen underrättas (denuntieras) om överlåtelsen. Utredningen bedömer att sakrättsligt skydd för överlåtelse av bostadsrätt fortsatt bör uppkomma genom denuntiation till föreningen.
Som framgår av föregående avsnitt föreslås att registrering ska ersätta denuntiation som sakrättsligt moment vid pantsättning. Enligt Svea hovrätt talar både systematiska och praktiska skäl för att hålla ihop regleringen av de sakrättsliga momenten för överlåtelse och pantsättning av samma till- gångsslag. Stockholms universitet framhåller att registrering är det mest effektiva sakrättsliga momentet. Om denuntiation ska anses tillräcklig för överlåtelsen men inte tillräcklig för pantsättning uppstår ett onödigt och omotiverat glapp i systemet. Det skulle även medföra att registret inte kan anses tillförlitligt i sakrättsligt hänseende, utan att den som är i behov av att
veta hur det ligger till också behöver kontakta föreningen för att höra efter
84
om det har skett en denuntiation och få klart bekräftat tidpunkten för när Prop. 2025/26:112 detta ska anses ha skett. Systemenligheten handlar inte bara om att göra
systemet enklare och mer begripligt för nyblivna bostadsrättshavare. Det handlar också om effektivitet och funktionalitet för kreditväsendet, borge- närer, Kronofogdemyndigheten, mäklare och andra som kan vara i behov av att få veta hur det ligger till med innehavet av bostadsrätten.
Som framhålls av många av remissinstanserna bör överlåtelse och pant- sättning likställas när det gäller det sakrättsliga momentet. Det har förvisso inte framkommit att det förekommer samma brister vid föreningarnas hante- ring av överlåtelser som vid pantsättningar. Men de skäl som framförs om systemenlighet och effektivitet har sådan tyngd att ett förslag om samma reglering som vid pantsättning ändå bör lämnas. Till skillnad från vad Stockholms universitet framför i ett senare remissyttrande finns det enligt regeringen inte anledning att låta en överlåtelse få sakrättsligt skydd redan vid ingåendet av överlåtelseavtalet.
Som utredningen framhåller har föreningen en något annorlunda roll vid överlåtelse än vid pantsättning. Pantsättningen är i första hand något som berör förhållandet mellan kreditgivaren och bostadsrättshavaren.
För överlåtelser har dock föreningen en central roll. Det är föreningen som har upplåtit nyttjanderätten till bostadsrätten och att inneha en lägenhet med bostadsrätt innebär också en skyldighet att vara medlem i föreningen, ett med- lemskap som föreningen beslutar om. Detta är dock, vilket även Stockholms universitet är inne på, inte skäl nog för att behålla denuntiation till föreningen som sakrättsligt moment för överlåtelse. Snarare renodlas och effektiveras föreningarnas roll vid överlåtelser genom att de befrias från arbetet med att hantera underrättelser om överlåtelser. Den föreslagna ordningen gäller endast vid överlåtelse. Om förvärvet äger rum genom exempelvis bodelning, arv, testamente eller bolagsskifte bestäms skyddet mot den tidigare innehavarens borgenärer av de familjerättsliga eller associationsrättsliga regler som gäller för respektive förvärvstyp.
I avsnitt 6.1 föreslår regeringen att en bostadsrättsförening ska registrera en överlåtelse inom två veckor från det att föreningen prövade frågan om medlemskap och att en registrering av en överlåtelse som anmäls före till- trädesdagen gäller först från och med tillträdesdagen.
8.3Konkurrerande överlåtelser
Regeringens förslag
Om en bostadsrätt har överlåtits till flera var för sig ska en tidigare över- låtelse gälla framför en senare.
En senare överlåtelse ska dock gälla framför en tidigare, om överlåtel- sen har registrerats i bostadsrättsregistret före den tidigare överlåtelsen och den senare förvärvaren vid tidpunkten för överlåtelsen var i god tro om den tidigare överlåtelsen.
Samma regler ska gälla i förhållandet mellan en senare överlåtelse och ett tidigare familjerättsligt eller associationsrättsligt fång.
En exekutiv försäljning eller tvångsförsäljning ska ha företräde framför
en frivillig försäljning.
85
Prop. 2025/26:112 Utredningens förslag
Utredningen berör inte dessa frågor.
Remissinstanserna
Ingen remissinstans yttrar sig i denna del.
Förslaget i utkastet till lagrådsremiss
Förslaget stämmer överens med regeringens.
Remissinstanserna
De flesta remissinstanser tillstyrker eller har inga invändningar mot försla- gen.
Svenska Bankföreningen menar att den föreslagna ordningen medför en risk för att banker står utan en giltig pant. Föreningen menar vidare att försla- get medför en risk att systemet utnyttjas i bedrägeriupplägg.
Enligt Bostadsrätterna innebär förslaget att föreningen kan påverka vilken överlåtelse som ska ha företräde genom att välja vilken registrering som ska ske först.
Skälen för regeringens förslag
Konkurrerande överlåtelser (eller dubbelöverlåtelser) regleras inte i bostads- rättslagen (1991:614). I stället anses 31 § lagen (1936:81) om skuldebrev gälla analogiskt. Innebörden är att en tidigare överlåtelse gäller före den senare. Även här har dock denuntiation sakrättslig betydelse. Om den senare förvärvaren var i god tro om den tidigare överlåtelsen och underrättar före- ningen först, har han eller hon företräde framför den första förvärvaren.
Konkurrerande överlåtelser är sannolikt mycket ovanligt i praktiken. Men i samband med att det sakrättsliga systemet för bostadsrätter föreslås göras om bör frågan väckas om inte denuntiation bör ersättas av registrering även vid konkurrerande överlåtelser.
Eftersom samtliga överlåtelser ska registreras i bostadsrättsregistret bör de skäl som motiverar ett nytt sakrättsligt moment vid överlåtelser även göra sig gällande vid konkurrerande överlåtelser. Huvudregeln bör, liksom redan gäller, vara att den första överlåtelsen har företräde. Endast om den senare förvärvaren registrerar överlåtelsen i registret först, bör den senare över- låtelsen ha företräde. Eftersom registret kommer att vara digitalt går det att med exakthet avgöra vilken överlåtelse som registrerats först. Dessutom föreslås att registreringstidpunkten för en överlåtelse är när en fullständig anmälan kom in till Lantmäteriet. Förvisso kan det inte uteslutas att någon enstaka anmälan görs på annat sätt än elektroniskt. Avgörande blir i sådana fall när anmälan ankomststämplas hos myndigheten.
Enligt såväl lagen om skuldebrev som lagen (1986:796) om godtrosför- värv av lösöre gäller att den senare förvärvaren vid den senare överlåtelsen var i god tro om den första överlåtelsen, dvs. att den senare förvärvaren inte kände till och inte heller borde ha känt till den första överlåtelsen. Samma bör gälla för bostadsrättsregistret. Liksom inom fastighetsrätten bör den avgörande tidpunkten vara tidpunkten för överlåtelsen.
86
Konkurrens behöver inte bara uppstå mellan överlåtelser. Det kan tänkas att t.ex. en make först avstår från en bostadsrätt vid en bodelning och sedan även överlåter bostadsrätten. I ett sådant fall konkurrerar ett familjerättsligt fång med en överlåtelse. För fast egendom gäller enligt 17 kap. 11 § jorda- balken att en senare överlåtelse har företräde framför ett tidigare familje- rättsligt eller associationsrättsligt fång om den senare förvärvaren var i god tro och söker inskrivning först. Däremot omfattas inte konkurrerande familje- rättsliga eller associationsrättsliga fång av bestämmelsen. Sådana fall be- döms enligt de regler som gäller för respektive förvärvstyp. Inte heller har ett yngre familjerättsligt eller associationsrättsligt fång företräde framför en äldre överlåtelse (se prop. 1970:20 del B 1 s. 456 och 457). På samma sätt som gäller inom fastighetsrätten bör frågan om konkurrens mellan ett tidi- gare familjerättsligt eller associationsrättsligt fång och en senare överlåtelse inte lämnas oreglerad. Samma bestämmelser som föreslås gälla för kon- kurrerande överlåtelser bör i stället gälla.
Vid tvångsförsäljning och exekutiv auktion gäller i stället reglerna i utsök- ningsbalken. Spekulanter bör kunna förlita sig på att Kronofogdemyndig- heten har utrett de rättsliga förhållandena. På samma sätt som gäller för fastigheter bör därför en regel införas i utsökningsbalken om att en exekutiv åtgärd har företräde framför en frivillig överlåtelse.
Enligt Svenska Bankföreningen kan det uppstå en risk för banker om en senare överlåtelse registreras i registret före den tidigare överlåtelsen. I en sådan situation skulle den första banken inte ha en giltig pant. Liknande syn- punkter förs fram av Bostadsrätterna. Som regeringen föreslår i avsnitt 6.1 bör, till skillnad från vad som föreslås i utkastet till lagrådsremiss, förening- en anmäla övergången till registret inom två veckor från det att föreningen beslutat om förvärvarens medlemskap i bostadsrättsföreningen. En sådan ordning är ägnad att ge bankerna större trygghet då bolån betalas ut. Det finns inget som hindrar bankerna från att vänta med att betala ut lån till dess att förvärvet är registrerat. Det ska också framhållas att det redan i dag finns regler om konkurrerande överlåtelser av bostadsrätt, genom att 31 § lagen om skuldebrev gäller analogiskt. Den risk för bedrägerier som Bankföre- ningen pekar på kan därför sägas redan finnas. Enligt regeringen ger dock ordningen med registrering i ett offentligt register, i stället för underrättelser till bostadsrättsföreningar, samhället större möjligheter att kontrollera att bostadsrättstransaktioner inte används för brottsliga upplägg. Det kan också förväntas att de större förvaltarna tar fram riktlinjer för hur frågan om med- lemskap och registrering ska hanteras för det fall det finns en konkurrerande överlåtelse. Förslaget bör därför genomföras.
Prop. 2025/26:112
87
Prop. 2025/26:112 9 | Övergången av rättigheter och |
| skyldigheter mellan bostadsrättshavare |
9.1 | Ett medlemskap ska gälla från tillträdesdagen |
Regeringens förslag
Om en övergång av bostadsrätt sker genom köp, byte eller gåva ska ett medlemskap för förvärvaren gälla från och med överlåtelseavtalets tillträ- desdag eller, om tillträdesdagen har passerats, från och med beslutsdagen. I andra fall av övergång av bostadsrätt ska medlemskap gälla från besluts- dagen.
Utredningens förslag (SOU 2017:31)
Utredningens förslag stämmer i huvudsak överens med regeringens. Enligt utredningens förslag ska medlemskapet gälla från dagen för styrelsens beslut vid andra fall av övergång.
Remissinstanserna
De flesta remissinstanser tillstyrker förslagen eller har ingen invändning mot dem.
HSB Riksförbund och Riksbyggen anser att, för att undvika oklarheter om vad som gäller när styrelsen delegerat beslutanderätten om medlemskap, ett medlemskap vid överlåtelse ska gälla från beslutsdagen om den är senare än tillträdesdagen. I andra fall av övergång menar HSB och Riksbyggen att medlemskap ska gälla från och med den dag som den som beslutanderätten har delegerats till beslutar i stället för från dagen för styrelsens beslut.
Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) framhäver att förslaget kan leda till vissa komplikationer, beroende på att den som förvärvat en bostadsrätt genom överlåtelse inte får utöva bostadsrätten förrän han eller hon har blivit medlem. KTH menar även att den föreslagna regeln inte helt innebär den önskade samordningen med hänsyn till domstolspraxis. Enligt praxis är nämligen medlemskap och tillträde inte tillräckliga omständigheter för att en säljare av en bostadsrätt ska befrias från sina skyldigheter i förhållande till föreningen, om avtalet innebär att bostadsrätten övergår först på tillträ- desdagen sedan köpeskillingen erlagts.
Förslaget i utkastet till lagrådsremiss
Förslaget stämmer överens med regeringens.
Remissinstanserna
De flesta remissinstanser tillstyrker eller har inga invändningar mot försla- gen.
KTH och Stockholms universitet framför att om tillträdesdagen inte är reglerad i överlåtelseavtalet, bör medlemskapet gälla från beslutsdagen.
88
Bostadsrätterna anser att det bör införas bestämmelser om inom vilken Prop. 2025/26:112 tid en medlemskapsansökan ska göras.
Skälen för regeringens förslag
Medlemskap i bostadsrättsförening
Enligt 6 kap. 5 § första stycket bostadsrättslagen (1991:614) är en överlåtelse ogiltig om förvärvaren inte antas som medlem. Det innebär att en överlåtelse av bostadsrätt alltid sker under förbehåll av att föreningen godtar förvärvaren som medlem.
För att säkerställa att föreningen och övriga bostadsrättshavares intressen blir tillräckligt beaktade när bostadsrätten övergår på annan, har styrelsen rätt att inom vissa gränser pröva om en förvärvare ska antas till medlem i före- ningen och därigenom få rätt att utöva bostadsrätten. Det är överlåtaren som utövar bostadsrätten till dess att förvärvaren har blivit medlem. Om förvärva- ren nekas medlemskap är en pantsättning som han eller hon har gjort innan frågan om medlemskap har hanterats ogiltig.
Bestämmelserna om övergång i bostadsrättslagen tar i första hand sikte på förhållandet mellan bostadsrättsföreningen och bostadsrättshavarna. Bestäm- melserna i bostadsrättslagen anger inte vem av överlåtaren och förvärvaren som slutligt ska stå för en viss kostnad. Detta får i stället regleras mellan över- låtaren och förvärvaren.
Medlemskap ska gälla från tillträdesdagen
Det saknas i vissa avseenden en samordning mellan bestämmelserna i bostads- rättslagen och de civilrättsliga bestämmelserna i övrigt, vilket ibland kan ge upphov till oönskade och olämpliga situationer.
Det gäller bland annat reglerna för överlåtelse som emellanåt kan orsaka problem i frågan om övergången av rättigheter och skyldigheter mellan en tidigare och en ny bostadsrättshavare. Med överlåtelse avses övergång genom köp, byte eller gåva.
Det förekommer t.ex. att en köpare av en bostadsrätt beviljas medlemskap i föreningen före tillträdesdagen enligt köpeavtalet. Genom medlemskapet övergår ansvaret gentemot föreningen för t.ex. skador på lägenheten på köpa- ren, som blir bostadsrätthavare i samband med att medlemskapet beviljas (6 kap. 1 och 6 §§). Samtidigt är det typiskt sett säljaren som bär risken mellan parterna fram till tillträdet.
Så länge överlåtelsen fortlöper som den ska, dvs. att medlemskap beviljas, köpeskilling betalas och tillträde sker enligt plan, uppstår inga problem. Det är först när något oförutsett händer som frågan ställs på sin spets. Det kan handla om beslut i föreningen om exempelvis ändrade insatser eller omständigheter som är hänförliga till själva överlåtelsen. Ytterligare exempel på en proble- matisk situation är när köparen blir medlem innan tillträdet och säljaren fort- farande bor i lägenheten. Rent formellt kan det då bli fråga om en otillåten andrahandsupplåtelse om tillstånd till upplåtelsen saknas. Likaså uppstår en märklig situation om köparen tillträder innan föreningen har beslutat om med- lemskap. Om köparen börjar renovera och föreningen sedan inte beviljar medlemskap är överlåtaren fortfarande ansvarig gentemot föreningen för avgifter och lägenhetens skick, i egenskap av bostadsrättshavare, trots att
denne inte har någon kontroll över vad som händer i lägenheten.
89
Prop. 2025/26:112 | Även om flertalet bostadsrättsföreningar redan i dag ser till att medlemskap |
| i föreningen beviljas från överlåtelseavtalets tillträdesdag, eller om tillträdes- |
| dagen har passerat ett visst angivet senare tillträdesdatum, förekommer det i |
| praktiken fall där tidpunkten för medlemskapet och konsekvenserna av det |
| inte uppmärksammas. Som utredningen framhåller är det viktigt att minimera |
| den tid under vilken innehavet av bostadsrätten och medlemskapet inte samman- |
| faller. |
| För att komma till rätta med detta bör övergången av rättigheter och skyl- |
| digheter inte enbart vara knutna till att medlemskap beviljas utan även till |
| själva tillträdesdagen. |
| En nackdel med en sådan reglering är att det, på samma sätt som enligt |
| dagens reglering, kan tänkas uppkomma situationer där handlingarna kommer |
| in sent till föreningen och föreningen inte hinner ta ställning till medlemskapet |
| före tillträdet, eller om parterna av någon anledning ändrar tillträdesdagen. |
| Beslut om medlemskap får då ske så snart som möjligt och tillträdet kan |
| behöva senareläggas. Som HSB Riksförbund och Riksbyggen framhåller bör |
| det i lagen framgå att medlemskapet i sådana fall ska gälla från beslutsdagen. |
| I de allra flesta fall hinner dock föreningar bevilja medlemskap före tillträdet |
| äger rum, eftersom tillträdet ofta sker några månader efter det att överlåtelse- |
| avtalet ingicks. |
| I rättsfallet NJA 2016 s. 402 ansågs förvärvarens medlemskap och tillträde |
| inte tillräckligt för att säljaren av en bostadsrätt skulle befrias från sina skyldig- |
| heter i förhållande till föreningen, i och med att överlåtelseavtalet innehöll en |
| klausul om att bostadsrätten skulle övergå först på tillträdesdagen sedan |
| köpeskillingen erlagts. Såsom KTH är inne på är förevarande förslag inte ägnat |
| att komma till rätta med den typen av klausuler. Det kan dock förutsättas att |
| avtal av det slaget är ovanligt med tanke på de oklarheter vad gäller skyldig- |
| heter gentemot föreningen som kan tänkas uppstå. Förslaget bör dessutom |
| kunna ha den effekten att avtalstypen blir ännu mer ovanlig. Även förekoms- |
| ten av sådana avtal som var föremål för prövning i rättsfallet inte kan uteslutas, |
| finns det skäl att på föreslaget sätt samordna övergången av rättigheter och |
| skyldigheter mellan överlåtare och förvärvare i förhållande till varandra och i |
| förhållande till föreningen. |
| Som Stockholms universitet påpekar finns det inget krav i lagen på att tillträ- |
| desdagen måste anges i överlåtelseavtalet. Det kan dock förutsättas att det är |
| mycket ovanligt att parterna inte har kommit överens om en tillträdesdag, |
| eftersom ett sådant datum styr mycket av den praktiska hanteringen av över- |
| låtelsen. Till detta kommer att regeringen nu föreslår att ett medlemskap ska |
| gälla från och med tillträdesdagen. Även om det i och för sig inte är ett krav |
| för att bevilja medlemskap, kan det förutsättas att föreningen med några få |
| undantag kommer att känna till vilken tillträdesdag som parterna har kommit |
| överens om. Regeringen anser därför att den situation Stockholms universitet |
| pekar på inte kommer att vara ett problem i praktiken. |
| I andra fall av övergång av bostadsrätt än överlåtelse, t.ex. genom bodelning, |
| arv och testamente eller bolagsskifte, är saken en annan. Oftast finns det i dessa |
| fall inte någon bestämd tillträdesdag varför medlemskap, som i dag, gäller från |
| dagen för beslut om medlemskap. Ansvaret gentemot föreningen övergår i de |
| fallen från det att föreningen underrättas om övergången (se 6 kap. 6 §). |
| Sammanfattningsvis föreslås att om en övergång av bostadsrätt sker genom |
| köp, byte eller gåva ska ett medlemskap gälla från överlåtelseavtalets till- |
90 | trädesdag, eller beslutsdagen om beviljandet inträffar efter tillträdesdagen. I |
andra fall av övergång av bostadsrätt än genom överlåtelse ska medlemskap Prop. 2025/26:112 gälla från beslutsdagen.
Enligt Bostadsrätterna bör det införas bestämmelser om inom vilken tid en medlemskapsansökan ska göras och vad konsekvenserna av utebliven ansö- kan är. Regeringen kan dock konstatera att det inte finns förutsättningar att närmare överväga den frågan i detta lagstiftningsärende.
9.2Förtydligande av vad som avses med övriga utrymmen
Regeringens förslag
I lägenhetsförteckningen ska med lägenhetens övriga utrymmen avses sådana utrymmen som är upplåtna med bostadsrätt.
Utredningens förslag (SOU 2017:31)
Utredningens förslag stämmer överens med regeringens.
Remissinstanserna
Alla remissinstanser tillstyrker förslaget eller har ingen invändning mot det. HSB och Riksbyggen anser att regleringen bör gälla endast vid nya upplå-
telser.
Förslaget i utkastet till lagrådsremiss
Förslaget stämmer överens med regeringens.
Remissinstanserna
Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har ingen invändning mot det.
Skälen för regeringens förslag
Av 9 kap. 10 § första stycket 1 bostadsrättslagen (1991:614) framgår att lägenhetsförteckningen ska för varje lägenhet ange lägenhetens beteckning, belägenhet, rumsantal och övriga utrymmen.
Den 1 januari 2023 infördes i bostadsrättslagen nya krav på innehållet i upplåtelseavtal och förhandsavtal. De nya kraven innebär att även eventuell mark och andra utrymmen ska anges. Någon motsvarande ändring föreslogs dock inte för innehållet i lägenhetsförteckningen i samband med de nya kraven på upplåtelseavtal och förhandsavtal.
För att undvika missförstånd när det gäller angivandet av övriga utrym- men i lägenhetsförteckningen bör det förtydligas att med övriga utrymmen avses sådana övriga utrymmen som är upplåtna med bostadsrätt.
Som HSB och Riksbyggen framhåller kommer ändringen endast gälla innehållet i lägenhetsförteckningen för upplåtelser som skett efter ikraft- trädandet.
91
Prop. 2025/26:112 10 | Ikraftträdande- och |
| övergångsbestämmelser |
10.1 | Uppbyggnaden av bostadsrättsregistret |
Regeringens förslag
Hur bostadsrättsregistret ska byggas upp ska anges i en lag om införande av lagen om bostadsrättsregister.
Lantmäteriet ska ansvara för uppbyggnaden av bostadsrättsregistret. Lantmäteriet ska få behandla andra uppgifter än de som normalt ska
framgå av bostadsrättsregistret om det behövs för uppbyggnaden av regis- tret. Sådana uppgifter ska gallras när de inte längre behövs.
En bostadsrättsförening ska under registrets uppbyggnad till Lantmä- teriet lämna de uppgifter som registret ska innehålla i fråga om bostads- rättslägenheten, bostadsrättsföreningen, bostadsrättshavaren, pantsätt- ningar och anteckningar. Föreningens uppgiftsskyldighet gäller inte om uppgifterna i stället kan hämtas från fastighetsregistret eller lägenhetsre- gistret. Uppgifterna ska lämnas till Lantmäteriet senast den 31 december 2027.
Om en bostadsrättsförening inte lämnar uppgifter till Lantmäteriet i rätt tid, ska Lantmäteriet få förelägga föreningen att lämna in uppgifterna. Lantmäteriets föreläggande ska få förenas med vite.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela ytterligare föreskrifter om uppbyggnaden av registret.
Beslut som fattas under uppbyggnaden ska få överklagas till allmän förvaltningsdomstol.
Utredningens förslag
Utredningens förslag stämmer delvis överens med regeringens. Utredningen föreslår att bostadsrättsföreningarnas uppgiftsskyldighet och bemyndigandet att meddela föreskrifter ska utformas på ett annat sätt. Utöver det föreslår utred- ningen att en bostadsrättsförening som lämnar in sina uppgifter efter utsatt tid ska betala en registreringsavgift. Utredningen föreslår inte att Lantmäteriet ska få förelägga en bostadsrättsförening att ge in uppgifter. Utredningen föreslår inte heller att Lantmäteriets möjlighet att behandla andra uppgifter än de som normalt ska framgå av bostadsrättsregistret ska framgå av lag. Utredningen föreslår också att införandet av registret ska regleras i ikraftträdande- och över- gångsbestämmelser till lagen om bostadsrättsregister. Det föreslås ingen överklagandebestämmelse för beslut under uppbyggnaden.
Remissinstanserna
De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslagen eller har ingen invänd- ning mot dem.
Kronofogdemyndigheten anser att det bör förtydligas att en bostadsrätts- förening ska lämna uppgift om utmätning, kvarstad och betalningssäkring av en bostadsrätt till bostadsrättsregistret under registrets uppbyggnad.
92
Lantmäteriet framhåller att uppbyggnaden av registret kommer att ta läng- Prop. 2025/26:112 re tid än vad utredningen föreslår, uppskattningsvis mellan tre och fem år.
Svea hovrätt anser att det är oklart vad som åsyftas med förslaget att en bostadsrättsförening ska lämna de uppgifter som behövs för uppläggningen av bostadsrättsregistret. Domstolen anser vidare att det bör övervägas om införandet av registret motiverar en särskild lag om införande.
Förslaget i utkastet till lagrådsremiss
Förslaget stämmer i huvudsak överens med regeringens. I utkastet föreslås att uppgifterna ska lämnas till Lantmäteriet senast den 31 december 2026. I utkastet föreslås också att införandet av registret regleras i ikraftträdande- och övergångsbestämmelser till lagen om bostadsrättsregister. Det föreslås ingen överklagandebestämmelse för beslut under uppbyggnaden.
Remissinstanserna
De flesta remissinstanserna tillstyrker förslagen eller har ingen invändning mot dem.
Nabo framför att bostadsrättsföreningar så snart som möjligt behöver få information om vilken information som ska anmälas för registrering i bostads- rättsregistret.
Lantmäteriet anser att insamlandet av uppgifter bör skjutas fram i tiden med ett år.
Skälen för regeringens förslag
Under uppbyggnaden av registret behöver en mängd uppgifter samlas in. Det kräver särskilda bestämmelser om t.ex. vem som ska ansvara för upp- byggnaden av registret, hur uppgifter ska få behandlas under uppbyggna- den och vilka som ska lämna uppgifter till registret. Som Svea hovrätt anför kan det övervägas om dessa frågor bör regleras i en särskild lag om införande av registret. Regeringen anser att regleringen blir mer lättöver- skådlig om införandet av registret och nödvändiga övergångsbestäm- melser förs in i en särskild införandelag.
Lantmäteriet ska föra bostadsrättsregistret och vara personuppgiftsansva- rigt för det. Det är därför naturligt att myndigheten också får ansvaret för uppbyggnaden av registret. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör bemyndigas att meddela ytterligare föreskrifter om registrets uppbyggnad.
Under uppbyggnaden kan Lantmäteriet behöva behandla andra uppgifter i bostadsrättsregistret än de som sedan kommer att ingå. En möjlighet till sådan behandling bör därför införas. Sådana uppgifter som inte ska ingå i registret bör dock gallras så fort de inte längre behövs.
Ett flertal uppgifter av relevans för bostadsrättsregistret finns i fastig- hetsregistret och lägenhetsregistret. De uppgifter om bostadsrättsföre- ningen och bostadsrättslägenheten som redan finns i dessa register bör därför hämtas därifrån. På så sätt behöver uppgifterna inte samlas in ännu en gång. Det bör ankomma på Lantmäteriet att i samband med uppbygg- naden informera föreningarna om vilka uppgifter som i stället kan inhäm- tas från andra register.
93
Prop. 2025/26:112 Ett antal uppgifter som bör ingå i ett bostadsrättsregister finns hos bostads- rättsföreningarna själva eller hos deras förvaltare. Det handlar om uppgifter som rör bostadsrätten, bostadsrättshavaren och pantsättningar. Uppgifterna i fråga kommer att närmare framgå av förordning. Bostadsrättsföreningarna bör lämna dessa uppgifter till Lantmäteriet. Med anledning av Svea hovrätts påpekande blir det därmed tydligare vilka uppgifter som behövs för upp- byggnaden.
Hos bostadsrättsföreningarna kan även vissa uppgifter finnas som bör framgå under informationsgruppen anteckningar. I den utsträckning som uppgifterna finns hos föreningen bör föreningen lämna dessa till Lantmäte- riet.
Lantmäteriet framhåller att uppbyggnaden av registret kommer ta mellan tre och fem år, till skillnad från utredningen som har uppskattat den tiden till ett och ett halvt år. Lantmäteriet anser dock att insamlingen av uppgifter till registret kan ske inom den tidsram som utredningen föreslår. Det är Lant- mäteriet som ska ansvara för att bygga upp registret, och mot bakgrund av myndighetens erfarenheter av att bygga upp och sköta register får Lant- mäteriets uppskattning av tiden för uppbyggandet tas som utgångspunkt.
Det är viktigt att olägenheterna för bostadsrättsföreningarna blir så små som möjligt vid uppgiftsinsamlingen. Hur bostadsrättsföreningarna ska lämna sina uppgifter till Lantmäteriet bör det därför ankomma på Lant- mäteriet att bestämma, i dialog med föreningarna och förvaltare. Som Nabo framhåller är det viktigt att bostadsrättsföreningarna i god tid får information om vilka uppgifter som ska anmälas för registrering i bostadsrättsregistret. För föreningarna finns det ett flertal fördelar med att registreras i registret. För en förenings styrelse kan t.ex. den administrativa bördan minska. Det skulle även innebära betydande praktiska problem för den bostadsrätts- havare i en oregistrerad förening som vill ta upp ett lån med bostadsrätten som säkerhet. Det är därför troligt att föreningarna kommer att lämna sina uppgifter för införande i registret i rätt tid.
För det fall en förening lämnar sina uppgifter till Lantmäteriet först efter utsatt tid föreslår utredningen att föreningen ska betala en registreringsav- gift. Även om det får förutsättas att flertalet bostadsrättsföreningar kommer att lämna in de efterfrågade uppgifterna i rätt tid bör Lantmäteriet ha möjlig- het att vidta åtgärder om en förening inte inkommer med uppgifterna i tid. Det framstår därför som en bättre ordning att Lantmäteriet kan förelägga en förening som inte har lämnat in de efterfrågade uppgifterna i rätt tid att ge in dessa. Föreläggandet bör kunna förenas med vite.
Som Lagrådet påpekar kan Lantmäteriet komma att behöva fatta olika beslut under uppbygganden som bör kunna överklagas (t.ex. vitesföre- lägganden). Det bör därför införas en bestämmelse om att beslut som Lant- mäteriet har meddelat enligt lagen eller enligt föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen får överklagas till allmän förvaltningsdomstol och att det krävs prövningstillstånd vid överklagande till kammarrätten.
94
10.2 | Uppgifter om pantsättning | Prop. 2025/26:112 |
Regeringens förslag
Lantmäteriet ska lämna föreningarnas uppgifter om pantsättning vidare till de panthavare som berörs. Berörda panthavare ska, utifrån de uppgif- ter som bostadsrättsföreningarna har lämnat till Lantmäteriet, kontrollera om uppgifterna om aktuella pantnoteringar är korrekta. Om en pantno- tering är felaktig eller saknas ska detta anmälas till Lantmäteriet senast sex månader efter det att uppgifterna lämnades.
En panträtt som har upplåtits och fått sakrättsligt skydd före det att lagen om bostadsrättsregister har trätt i kraft och som har lämnats till Lantmäteriet ska registreras i registret som en noterad pant.
Om en panträtt har upplåtits före det att lagen om bostadsrättsregister har trätt i kraft, men uppgift om panträtten inte har lämnats till Lantmäte- riet senast sex månader efter ikraftträdandet, ska panträtten inte längre gälla mot pantsättarens borgenärer.
En noterad pant ska ha företräde framför pantsättningar som har gjorts efter ikraftträdandet.
Om en bostadsrätt belastas av flera panträtter som har upplåtits och fått sakrättsligt skydd före det att lagen om bostadsrättsregister har trätt i kraft ska företrädesordningen mellan dem bestämmas utifrån när föreningen har underrättats om pantsättningen.
Utredningens förslag
Utredningens förslag stämmer delvis överens med regeringens. Utredningen föreslår att fristen för panthavarna att anmäla fel ska räknas från när föreningen lämnade uppgifterna till Lantmäteriet. Det föreslås inte att föreningen ska få möjlighet att yttra sig över panthavarens anmälan av tillägg eller felaktigheter.
Remissinstanserna
De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslagen eller har ingen invänd- ning mot dem.
Svenska Bankföreningen anser att den föreslagna företrädesordningen mellan panträtter som är upplåtna före ikraftträdandet av lagen inte stämmer överens med gällande rätt.
Bostadsrätterna anser att staten bör ta på sig skadeståndsansvar för dolda panträtter och annan felaktig information.
Förslaget i utkastet till lagrådsremiss
Förslaget stämmer i huvudsak överens med regeringens. I utkastet föreslås att Lantmäteriet ska lämna uppgifter till panthavare efter utgången av 2027 och att preklusion ska ske tre månader efter att registret tas i bruk. Det föreslås inte att föreningen ska få möjlighet att yttra sig över panthavarens anmälan av tillägg eller felaktigheter.
95
Prop. 2025/26:112
96
Remissinstanserna
I stort sett alla remissinstanser tillstyrker förslagen eller har ingen invänd- ning mot dem.
Enligt Mäklarsamfundet bör ytterligare valideringsfunktioner införas för att säkerställa att korrekta pantuppgifter överförs till registret.
Skälen för regeringens förslag
De panthavare som kan identifieras utifrån en bostadsrättsförenings uppgifter om pantsättning bör ges möjlighet att kontrollera uppgifterna och anmäla even- tuella tillägg eller felaktigheter. Lantmäteriet bör därför lämna uppgifterna om pantsättning till berörd panthavare. Uppmärksammar en panthavare att en pant- notering är felaktig eller saknas bör panthavaren anmäla det till Lantmäteriet.
Enligt Lagrådet kan behovet av en tidpunkt för när Lantmäteriet tidigast får lämna uppgifterna vidare till panthavarna ifrågasättas. Vidare kan det ifråga- sättas varför det inte ställs upp något krav på hur snabbt Lantmäteriet ska läm- na uppgifterna vidare. Regeringen delar Lagrådets uppfattning. Det framstår som mer lämpligt att ange att Lantmäteriet så snart som möjligt – eller inom annan lämplig tidsram – ska lämna de aktuella uppgifterna till panthavarna. Med detta förslag får Lantmäteriet även lämna de aktuella uppgifterna till en panthavare före den 31 december 2027. Vidare bör Lantmäteriets skyldighet att informera panthavarna avse samtliga uppgifter om pantsättning som läm- nats under uppbyggnaden.
Lagrådet konstaterar vidare att lagrådsremissen inte behandlar hur Lantmä- teriet ska hantera uppgifter om tillägg eller felaktigheter som en panthavare lämnar. Som Lagrådet anför bör dessa uppgifter lämnas vidare till bostadsrätts- föreningen för bedömning. Enligt regeringen bör föreningen då även ges möjlig- het att till Lantmäteriet yttra sig över uppgifterna. Även om det i de allra flesta fall kan förväntas att varken föreningen eller dess medlemmar har några invänd- ningar mot sådana tillägg eller felaktigheter som uppmärksammats av en pant- havare, kan en sådan möjlighet att yttra sig bidra till att göra registret ännu mer tillförlitligt.
För att skilja de pantsättningar som har skett innan bostadsrättsregistret tagits i bruk från de som sker senare bör pantsättningarna betecknas på olika sätt i registret. De äldre pantsättningar som upplåtits och fått sakrättsligt skydd före det att lagen om bostadsrättsregister har trätt i kraft bör betecknas noterad pant och de som sker efter ikraftträdandet bör betecknas registrerad pant. Samma systematik användes vid uppläggningen av den norska motsvarig- heten till ett bostadsrättsregister. Enligt Lagrådet bör det klargöras huruvida noterade panter ska ingå i informationsgruppen pantsättningar och i så fall hur de ska särskiljas från pantsättningar som har upplåtits efter ikraftträdandet. Regeringen kan konstatera att redan genom att pantsättningar som har skett före ikraftträdandet får en egen beteckning i registret undviks en förväxlingsrisk. Även om de noterade panterna ingår i samma informationsgrupp, kommer det i registret att framgå huruvida panten är en noterad pant eller en registrerad pant. Den typen av detaljreglering lämpar sig dock bättre i förordning.
I och med införandet av bostadsrättsregistret föreslås ett nytt system för pant- sättning av bostadsrätter, bland annat föreslås att registrering i registret ska utgöra det sakrättsliga momentet i stället för denuntiation till bostadsrättsföre- ningen och att företrädesordningen mellan pantsättningar ska bestämmas ut- ifrån när de registrerades i registret. För att bostadsrättsregistret, och det
föreslagna systemet för pantsättning, ska fungera på det sätt som är tänkt måste uppgifterna i registret vara tillförlitliga. Myndigheter, kreditgivare och andra aktörer måste kunna lita på att de panträtter som belastar en bostadsrätt finns i registret. Om en bostadsrättsförening inte noterar en pantsättning och därmed inte lämnar den uppgiften till Lantmäteriet i rätt tid, och panthavaren under kontrollperioden inte upptäcker att pantnoteringen saknas, bör panträtten därför inte längre ha något sakrättsligt skydd.
Lagrådet avstyrker den föreslagna preklusionsregeln. Enligt Lagrådet kan det inte anses förenligt med egendomsskyddet enligt grundlagen och Europa- konventionen att det införs en bestämmelse om att det sakrättsliga skyddet för en panträtt prekluderas efter viss tid. Även utan en preklusionsregel avseende äldre pantsättningar som har sakrättsligt skydd kommer det nya nationella registret att tjäna som ett starkt bevisfaktum för vilka panträtter som belastar bostadsrätten och företrädesordningen mellan dem.
Regeringen delar inte Lagrådets bedömning att en regel som innebär att en panträtt som inte noterats i bostadsrättsregistret prekluderas efter viss tid inte kan anses förenlig med reglerna om egendomsskyddet i grundlagen och Europa- konventionen.
Enligt 2 kap. 15 § första stycket regeringsformen är vars och ens egendom tryggad genom att ingen kan tvingas avstå sin egendom till det allmänna eller till någon enskild genom expropriation eller något annat sådant förfogande, eller tåla att det allmänna inskränker användningen av mark eller byggnad utom när det krävs för att tillgodose angelägna allmänna intressen. Den före- slagna preklusionsregeln innebär att panträtter i bostadsrätter som inte har noterats i bostadsrättsregistret kommer att förlora sitt sakrättsliga skydd efter en viss tid. Det är däremot inte fråga om någon överföring av egendom till det allmänna eller till någon enskild, eller ett förfarande som kan jämställas med en sådan överföring. Det underliggande skuldförhållandet påverkas heller inte av att panträtten förlorar sitt sakrättsliga skydd. Enligt regeringen är därför den angivna grundlagsbestämmelsen inte tillämplig på ett sådant preklusionsför- farande som föreslås (se också SOU 1998:80 s. 306 och 307).
Enligt artikel 1 i första tilläggsprotokollet till Europakonventionen ska varje fysisk eller juridisk person ha rätt till respekt för sin egendom. Ingen får berö- vas sin egendom annat än i det allmännas intresse och under de förutsättningar som anges i lag och i folkrättens allmänna grundsatser. Europakonventionens egendomsbegrepp omfattar även panträtter och andra säkerhetsrätter. En in- skränkning av egendomsskyddet enligt Europakonventionen kan dock godtas för att tillgodose angelägna allmänna intressen. Som konstateras ovan måste myndigheter, kreditgivare och andra aktörer kunna förlita sig på att uppgifter i registret om panträtter i bostadsrätter är riktiga (jfr prop. 2012/13:76 s. 15– 21). Om panträtter, som under uppbyggnaden inte förts in i registret, ändå ska kunna göras gällande av en borgenär efter att registret har tagits i bruk, kvarstår risken med dolda panträtter. Särskilt en köpare av en bostadsrätt som förlitat sig på en uppgift i registret om tidigare pantsättning kan hamna i en besvärlig sits om det senare visar sig att uppgiften var oriktig. Utan en preklusionsregel är det alltså inte säkert att ett bostadsrättsregister uppfyller ett av sina huvud- syften, dvs. att göra hanteringen av panträtt i bostadsrätter mer rättssäker. Att preklusion ens ska bli aktuell förutsätter att den upplåtna panten har denun- tierats men att föreningen trots det underlåtit att anmäla den och att pantha- varen inte heller under uppbyggnaden av registret påtalat denna brist. Det är alltså fråga om ett mycket begränsat antal fall. Om preklusion har sin grund i
Prop. 2025/26:112
97
Prop. 2025/26:112 | föreningens underlåtenhet att anmäla finns det dessutom möjlighet för pantha- |
| varen att föra en skadeståndstalan mot föreningen. Regeringen anser därför att |
| det föreslagna preklusionsförfarandet är förenligt med egendomsskyddet i |
| Europakonventionen. |
| Samtidigt menar regeringen att en preklusionsregel bör utformas så att pant- |
| havare har en reell möjlighet att reagera på att en uppgift om pantsättning sak- |
| nas i registret. Även om uppbyggnaden av registret förväntas pågå i flera år |
| behöver panthavarna ges en viss tid efter ikraftträdandet för att kunna reagera |
| på pantsättningar som kan tänkas ske under uppbyggnaden. Till skillnad från |
| vad som föreslås i lagrådsremissen bör den tiden förlängas till sex månader |
| efter ikraftträdandet. På så sätt uppnås en godtagbar balans mellan de intressen |
| som en preklusionsregel berör. Om några uppgifter inte har kommit in till |
| Lantmäteriet senast sex månader efter den dag som regeringen har beslutat att |
| lagen ska träda i kraft, bör panträtten alltså inte längre ha sakrättsligt skydd. |
| I bostadsrättsregistret kommer det att förekomma både noterade panter och |
| registrerade panter. Det är därför nödvändigt att bestämma företrädesordning- |
| en mellan dem. En pantsättning som har gjorts före det att lagen har trätt i kraft |
| och som har registrerats som noterad pant bör ha företräde framför pantsätt- |
| ningar som görs efter det ikraftträdandet. Detta bör gälla även i förhållande till |
| en pantnotering som inte fanns med när föreningen lämnade in sina uppgifter |
| men som upptäcks under den tid som panthavaren föreslås kontrollera pant- |
| noteringarna. En sådan noterad pant bör ha företräde framför en pantsättning |
| som sker efter det att lagen om bostadsrättsregister har trätt i kraft, även om |
| den noterade panten har registrerats i registret vid en senare tidpunkt, dock |
| senast före det att preklusion inträtt. |
| I bostadsrättsregistret kan det även tänkas förekomma att en bostadsrätt |
| belastas av flera panträtter som har upplåtits och fått sakrättsligt skydd före det |
| att lagen om bostadsrättsregister har trätt i kraft. Utredningen föreslår att för- |
| eträdesordningen mellan sådana panträtter ska bestämmas utifrån när bostads- |
| rättsföreningen har underrättats om pantsättningen. Svenska Bankföreningen |
| anser att förslaget innebär en avvikelse från gällande rätt, eftersom även reg- |
| lerna om god tro är tillämpliga. |
| Som redogörs för ovan måste uppgifterna i bostadsrättsregistret vara tillför- |
| litliga för att registret, och därmed även det föreslagna systemet för pantsätt- |
| ning, ska fungera på avsett sätt. Myndigheter, kreditgivare m.fl. ska kunna lita |
| på att de panträtter som belastar en bostadsrätt finns registrerade i registret och |
| kunna få vetskap om hur de prioriteras i förhållande till varandra. Företrädes- |
| ordningen mellan sådana panträtter som nu är i fråga behöver kunna bestäm- |
| mas på ett sätt som gör det möjligt att bygga upp registret inom rimlig tid. |
| Eftersom en bostadsrättsförening enligt gällande regler ska denuntieras om |
| pantsättning sker och är skyldig att anteckna pantsättningen är det lämpligt att |
| företrädesordningen mellan de aktuella pantsättningarna bestäms utifrån den |
| tidpunkt vid vilken underrättelse skett. Som Svenska Bankföreningen är inne |
| på ställer gällande rätt även upp ett krav på god tro. En panthavare som har |
| kännedom, eller borde ha haft det, om en tidigare pantsättning kan inte få bättre |
| rätt än den tidigare panthavaren oavsett när underrättelse sker till föreningen |
| (se 10 och 31 §§ lagen [1936:81] om skuldebrev). Det finns ingen anledning |
| att frångå gällande rätt i den delen under registrets uppbyggnad. Det är dock |
| tillräckligt att kravet på god tro klargörs i författningskommentaren. |
| Som redogörs för ovan förekommer det brister i bostadsrättsföreningarnas |
98 | hantering av noteringarna om pantsättning i lägenhetsförteckningarna. Even- |
tuella felaktigheter som upptäcks bör panthavarna anmäla till Lantmäteriet för Prop. 2025/26:112 korrigering. Trots detta finns en risk för att vissa felaktigheter avseende pant-
noteringar inte upptäcks. Dock kommer de pantnoteringar som inte längre gäller kunna tas bort, vilket har betydelse för omsättningen av bostadsrätter och kreditmarknaden. Något behov av ytterligare valideringsfunktioner, vilket Mäklarsamfundet lyfter, finns enligt regeringen inte.
Bostadsrätterna påpekar att det inte kan uteslutas att det i samband med övergången till ett bostadsrättsregister kommer fram dolda panter, vilket kan medföra ett skadeståndsansvar för föreningen. För att registret och pantsätt- ningen av bostadsrätter ska uppfattas som rättssäkert och föreningen och dess nuvarande medlemmar inte ska drabbas av ett näst intill strikt skadestånds- ansvar anser Bostadsrätterna att staten bör ta på sig ansvaret för dolda pant- rätter och annan felaktig information. Ett sådant ansvar kan enligt Bostads- rätterna eventuellt kompletteras med en regressrätt för staten.
Det finns en risk att fler dolda panträtter uppdagas vid uppläggningen av registret. Som framgår av avsnitt 5.12 bör dock inte staten åta sig ett skade- ståndsansvar för sådana felaktigheter som redan förekommer och som vid registrets uppbyggnad följer med till registret.
Det kan inte heller uteslutas att det vid uppläggningen av registret före- kommer pantnoteringar där det inte är möjligt att identifiera panthavaren. Det skulle t.ex. kunna vara fråga om kreditinstitut som inte längre finns eller pri- vata panthavare som inte går att identifiera. Utredningen föreslår att sådana pantnoteringar ska upphöra att gälla genom ett preklusionsförfarande. Som utredningen redogör för är det inte klarlagt hur många pantnoteringar med okända panthavare som förekommer. Inte heller är det känt vilka belopp såda- na pantnoteringar uppgår till. Innan detta har klarlagts är det inte möjligt att göra en avvägning mellan olika aktuella intressen och att bedöma omfatt- ningen av eventuella rättsförluster. Huruvida en sådan lagstiftning är aktuell och hur den i sådant fall bör utformas bör därför anstå till dess att registret är färdigt och det finns ett mer fullständigt bedömningsunderlag.
10.3Uppdatering av uppgifter i registret
Regeringens förslag
En bostadsrättsförening som bildas efter den 31 december 2027 ska till Lantmäteriet lämna de uppgifter som registret ska innehålla i fråga om bostadsrättslägenheten, bostadsrättsföreningen, bostadsrättshavaren, pantsättningar och anteckningar. Detta gäller inte om uppgifterna i stället kan hämtas från fastighetsregistret eller lägenhetsregistret. Skyl- digheten gäller för förändringar som inträffar före ikraftträdandet.
En bostadsrättsförening vars uppgifter har lämnats till Lantmäteriet ska underrätta Lantmäteriet om förändringar som inträffar innan ikraft- trädandet i fråga om de uppgifter som registret ska innehålla.
Föreningens uppgiftsskyldighet gäller inte om uppgifterna i stället kan hämtas från fastighetsregistret eller lägenhetsregistret.
Om en bostadsrättsförening inte lämnar uppgifter till Lantmäteriet, ska Lantmäteriet få förelägga föreningen att lämna in uppgifterna.
Lantmäteriets föreläggande ska få förenas med vite.
99
Prop. 2025/26:112 Utredningens förslag
Utredningens förslag stämmer inte överens med regeringens. Utredningen lämnar inte förslag om övergångsbestämmelser avseende uppdatering av uppgifterna i registret under uppbyggnaden.
Remissinstanserna
Ingen remissinstans yttrar sig i denna del.
Förslaget i utkastet till lagrådsremiss
Förslaget stämmer i huvudsak överens med regeringens. I utkastet föreslås inte att skyldigheten att underrätta Lantmäteriet ska gälla även under 2027. Det föreslås inte heller att Lantmäteriet ska få förelägga en förening som inte lämnar uppgifter, vid äventyr av vite.
Remissinstanserna
De flesta av remissinstanserna tillstyrker eller har inga synpunkter på försla- gen.
Riksbyggen anser att inläsningen av uppgifter ska ske först när registret är uppbyggt för att undvika att bostadsrättsföreningar både behöver lämna upp- gifter vid uppbyggnaden av registret och meddela förändringar som sker under tiden fram till att registret tas i bruk. SBC anser att perioden då bostadsrätts- föreningar ska vara skyldiga att lämna uppgifter eller uppdatera uppgifter till registret ska kortas ned.
Lantmäteriet menar att det framstår som osäkert vad som gäller för föränd- ringar som sker under det år då föreningarna ska rapportera in uppbyggnaden. Så som bestämmelsen är utformad nu behöver inte bostadsrättsföreningar som redan har rapporterat in uppgifter anmäla förändringar som sker under året.
Skälen för regeringens förslag
Lantmäteriet föreslås ansvara för uppbyggnaden av registret medan ansvaret för att anmäla uppgifter till registret ligger hos andra aktörer. Uppgifterna som har lämnats till Lantmäteriet kan komma att ändras innan lagen om bostads- rättsregister träder i kraft. Det kan även bildas nya bostadsrättsföreningar efter det att existerande föreningars uppgifter har samlats in. Dessa uppgifter riske- rar att inte föras in i registret.
Att inför ikraftträdandet återigen samla in de uppgifter som ska ingå i regis- tret skulle inte bidra till att lösa problemet med uppgifter som har blivit inak- tuella. En sådan ordning riskerar också att leda till att registret aldrig blir klart. Uppgifterna bör i stället fortlöpande uppdateras.
Under uppbyggnaden av registret ska föreningarna lämna viss information till Lantmäteriet, i den mån informationen inte kan hämtas från andra register. Om dessa uppgifter förändras i något avseende bör föreningen lämna de nya uppgifterna till Lantmäteriet.
Om en ny bostadsrättsförening bildas efter det att existerande föreningars uppgifter har samlats in behöver även dessa uppgifter föras in i registret. En bostadsrättsförening som bildas efter den 31 december 2027 bör därför till Lantmäteriet lämna de uppgifter som registret ska innehålla i fråga om bostads-
100
rättslägenheten, bostadsrättsföreningen, bostadsrättshavaren, pantsättningar Prop. 2025/26:112 och anteckningar.
Enligt Lagrådet kan det ifrågasättas varför bostadsrättsföreningarnas upp- giftsskyldighet ska upphöra när lagen om bostadsrättsregister träder i kraft. En förening kan ha fått upplysning om en övergång eller en pantsättning kort tid före ikraftträdandet. Om föreningen inte har hunnit lämna den uppgiften till Lantmäteriet när lagen träder i kraft borde föreningen även efter ikraftträ- dandet vara skyldig att lämna denna uppgift till myndigheten. Regeringen delar Lagrådets uppfattning. Bostadsrättsföreningens uppgiftsskyldighet bör därför knytas till när den omständighet som uppgiften hänförs till inträffat, dvs. om förändringen skett före ikraftträdandet.
Syftet med regleringen är att se till att de uppgifter som ska finnas i bostads- rättsregistret lämnas in till Lantmäteriet och därmed ger Lantmäteriet rätt förutsättningar för att kunna upprätta ett tillförlitligt bostadsrättsregister. En enligt Lagrådet nödvändig förutsättning för att detta ska vara möjligt är att Lantmäteriet kan förelägga bostadsrättsföreningarna vid vite om de inte upp- fyller skyldigheterna enligt lagen. Regeringen delar Lagrådets uppfattning om att myndighetens möjlighet att förelägga en bostadsrättsförening bör omfatta samtliga bostadsrättsföreningar – dvs. oavsett när de bildas – som inte har upp- fyllt en uppgiftsskyldighet eller underrättelseskyldighet enligt lagen.
Liksom vid uppbyggnaden av registret kommer ett flertal av de uppgifter som kan tänkas ändras och som en nybildad förening ska lämna till Lantmäte- riet redan att finnas i fastighetsregistret och lägenhetsregistret. De bör då häm- tas därifrån. Vilka uppgifter som det är fråga om kommer att framgå av före- skrifter som regeringen avser att meddela.
Det föreslagna förfarandet innebär att föreningarna under en tid kommer att få hantera samma uppgifter i två olika förfaranden, dvs. dels anteckna upp- gifter i lägenhetsförteckningen, dels ge in dem till Lantmäteriet. Detta kommer att leda till en viss ökad administration och arbetsbörda för föreningarna. Det är dock endast fråga om en begränsad tid och starka skäl talar för en ordning som kan tillse att registret inte har inaktuella uppgifter när det väl träder i kraft.
10.4När lagändringarna ska träda i kraft
Regeringens förslag
Lagen om bostadsrättsregister ska träda i kraft den dag som regeringen bestämmer. Lagen om införande av lagen om bostadsrättsregister och ändringen i lagen om lägenhetsregister ska träda i kraft den 1 januari 2027. Övriga lagar ska träda i kraft den dag som regeringen bestämmer.
Lantmäteriet ska underrätta regeringen när bostadsrättsregistret är färdigt att tas i bruk.
Utredningens förslag
Utredningens förslag stämmer delvis överens med regeringens. Utredning- en föreslår att lagändringarna ska träda i kraft tidigare, den 1 juli 2024, och tillämpas successivt efterhand som bostadsrättsföreningarnas bostadsrätter
registreras i registret.
101
Prop. 2025/26:112
102
Remissinstanserna
De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslagen eller har ingen invänd- ning mot dem.
Svenska Bankföreningen anser att det bör framgå av övergångsbestäm- melserna att äldre bestämmelser ska fortsätta att gälla fram till dess att bostadsrätterna i en förening har förts in i registret och att Lantmäteriet bör informera relevanta parter när de nya bestämmelserna ska tillämpas.
Förslagen i utkastet till lagrådsremiss
Förslagen stämmer i huvudsak överens med regeringens. I utkastet föreslås att lagändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2026. Det föreslås också att regeringen ska få meddela de övergångsbestämmelser som behövs.
Remissinstanserna
De flesta av remissinstanserna tillstyrker förslagen eller har ingen invänd- ning mot dem.
Lantmäteriet menar att tidsplanen är något snäv och föreslår att lagen om bostadsrättsregister i fråga om de övergångsbestämmelser som gäller uppbygganden ska träda i kraft den 1 januari 2027.
Fastighetsägarna framhåller att det är viktigt att lagändringarna i bostads- rättslagen träder i kraft inom rimlig tid från utgången av 2026 för att undvika att bostadsrättsföreningar behöver anmäla ändringar i registret och samtidigt hantera pantsättningar och överlåtelser enligt nuvarande lagstiftning.
Mäklarsamfundet anser att regeringen bör säkerställa att uppbyggandet av registret följer en viss tidsplan.
Skälen för regeringens förslag
Utredningen föreslår att registret ska börja tillämpas successivt för bostads- rättsföreningarna allteftersom bostadsrätterna i en förening förs in i registret. För de föreningar som inte har registrerats föreslås äldre bestämmelser gälla. Enligt utredningens förslag ska vidare Lantmäteriet publicera en förteckning över de föreningar som är registrerade i registret.
En sådan successiv tillämpning av de nya bestämmelserna skulle innebära otydligheter och svårigheter. De aktörer som berörs av bostadsrättsregistret, t.ex. bostadsrättsföreningar, kreditgivare och mäklare skulle vara hänvisade till den förteckning som Lantmäteriet skulle publicera för att veta vilket regel- verk som ska tillämpas. Det riskerar att leda till misstag rörande vilket regel- verk som ska tillämpas, vilket kan få betydande konsekvenser i fråga om t.ex. pantsättning av en bostadsrätt och det sakrättsliga skyddet. Det är inte heller en tillfredställande ordning att de civilrättsliga verkningarna av lagstiftningen är knutna till en förteckning som publiceras av en myndighet. Detta särskilt mot bakgrund av de betydande värden som det är fråga om. Det bör vara tyd- ligt för samtliga berörda aktörer när registret är färdigt att användas och den nya lagstiftningen ska tillämpas. Det framstår därför som lämpligare att den nya lagstiftningen och de föreslagna lagändringarna träder i kraft när registret är färdigt. Med den ordningen finns det inte anledning att föreslå den typ av övergångsbestämmelser som Svenska Bankföreningen efterfrågar.
Eftersom det är fråga om ett nytt register som behöver byggas upp från grun- Prop. 2025/26:112 den är det svårt att på förhand veta när det är färdigt att användas. Tidpunkten
för ikraftträdandet av lagförslagen bör därför överlämnas till regeringen att bestämma. Lantmäteriet bör meddela regeringen när registret är färdigt att tas i bruk. I detta ligger dock att regeringen för en löpande dialog med myndig- heten under uppbyggnaden. Registrets uppbyggnad behöver påbörjas innan lagarna träder i kraft. Införandelagen, som reglerar uppbyggnaden av registret, bör därför träda i kraft vid en bestämd tidpunkt. En lämplig tidpunkt för det bedöms vara den 1 januari 2027.
Som bland annat Fastighetsägarna framhåller kommer bostadsrättsföre- ningarna under en övergångsperiod behöva hantera uppgifter både enligt den hittillsvarande och den nya ordningen. Enligt regeringen är detta oundvikligt vid uppbyggnaden av ett nytt register. Genom att bestämmelserna om upp- byggnad träder i kraft först den 1 januari 2027 kommer Lantmäteriet hinna förbereda en del av uppbygganden innan föreningarna behöver komma i gång med att lämna uppgifter till registret. Den dubbla hanteringen är därför begrän- sad.
I avsnitt 8.2 föreslås att registrering ska ersätta denuntiation som sakrättsligt moment vid överlåtelse av bostadsrätt. Lagrådet lyfter frågan vad som ska gälla i fråga om överlåtelser som har skett före ikraftträdandet. Precis som föreslås gälla för panträtt bör det enligt regeringen inte vara möjligt efter ikraftträdandet att få sakrättsligt skydd vid överlåtelse av bostadsrätt genom att underrätta bostadsrättsföreningen. Någon särskild reglering för att uppnå det är dock inte nödvändig.
11Konsekvenser
11.1Konsekvenser för enskilda
Regeringens bedömning
Förslaget om att pantsättningar ska registreras i bostadsrättsregistret kom- mer att innebära en minskad administrativ börda och minskade kostnader för bostadsrättsföreningarna, mäklare och kreditgivare. Intäkterna för bostadsrättsföreningarnas förvaltare kan förväntas minska något till följd av förslaget om att bostadsrättsföreningar inte ska få ta ut pantsättnings- avgift. Genom förslaget kommer även förvaltarnas kostnader att minska.
Köpare, kreditgivare och mäklare får tillgång till bättre information och säkrare hantering av pantsättningar.
Alla bostadsrättsföreningar och deras förvaltare påverkas av upplägg- ningen av ett bostadsrättsregister och innebär att de får kostnader för att tillhandahålla Lantmäteriet uppgifter som ska ingå i registret. Kostnaderna för respektive förening och förvaltare förväntas dock inte bli stora.
Utredningens bedömning
Utredningens bedömning stämmer överens med regeringens.
103
Prop. 2025/26:112 Remissinstanserna
I stort sett ingen remissinstans invänder mot bedömningen.
Nabo menar att det kan innebära betydande kostnader för föreningarna att ställa i ordning de uppgifter som ska införas i registret.
Bedömningen i utkastet till lagrådsremiss
Bedömningen stämmer överens med regeringens.
Remissinstanserna
I stort sett ingen remissinstans invänder mot bedömningen.
Regelrådet bedömer att konsekvensutredningen inte uppfyller kraven i förordningen (2024:183) om konsekvensutredningar när det gäller beskriv- ningen av konsekvenserna för företag.
Skälen för regeringens bedömning
Ett inrättande av ett bostadsrättsregister kommer att ha positiva effekter för bostadsrättsföreningarna och deras medlemmar. I Sverige finns det cirka 30 000 bostadsrättsföreningar. Den enskilda föreningen, och då framför allt dess styrelse, får en minskad administration då den slipper skyldigheten att göra de pantnoteringar som en underrättelse från en panthavare medför, liksom att ta bort pantnoteringar. På detta sätt kan värdefull styrelsetid frigöras för vad som kan beskrivas som mer föreningsanknutet styrelsearbete. Nyttan kommer därmed också föreningens medlemmar till godo. Vidare innebär registret en minskning av styrelsens möjliga juridiska och ekonomiska ansvar, vilket skulle kunna öka intresset bland en bostadsrättsförenings medlemmar att aktivt engagera sig i föreningens styrelsearbete.
Samtidigt är det så att det vid registeruppläggningen kan komma att visa sig att det i en del föreningar finns dolda panträtter. Det är inte uppläggningen av registret som orsakar de dolda panträtterna men den innebär att de kan komma att upptäckas. Det är inte uteslutet att en upptäckt kan leda till att skadestånds- anspråk riktas mot föreningen och dess styrelse. I och för sig kan det antas att många sådana anspråk är preskriberade. I och med den föreslagna preklusions- regeln kan det inte uteslutas att ett fåtal panthavare går miste om sin panträtt när registret börjar användas. Risken för sådana konsekvenser kan dock lind- ras genom informationsinsatser från Lantmäteriet under uppbyggnaden.
Initialt kommer uppbyggnaden av registret medföra vissa kostnader för föreningarna. De uppgifter som de ska tillhandahålla finns dock redan i före- ningarnas förteckningar, med undantag för kopplingen mellan föreningens beteckning för varje bostadsrätt och motsvarande lägenhets identitet i det nationella lägenhetsregistret. Men om föreningen, i sin egenskap av fastighets- ägare, har gjort det som ska göras enligt regelverket för lägenhetsregistret bör inte just den åtgärden medföra någon egentlig kostnad. Den mest betydande arbetsuppgiften är i stället att ställa i ordning de uppgifter som ska tillhanda- hållas. För de allra flesta föreningarna blir det något som deras förvaltare kommer att ombesörja, och det handlar då om att göra i ordning och föra över information elektroniskt enligt ett bestämt format till Lantmäteriet. Såsom Nabo är inne på går det inte att undvika att föreningarna kommer att drabbas
av vissa kostnader i samband med registrets uppbyggnad. För de större för-
104
valtarna och systemleverantörerna torde det inte medföra några större Prop. 2025/26:112 kostnader, men för enskilda föreningar eller förvaltare kan det naturligtvis
uppfattas som en betungande uppgift. Det torde dock inte bli tal om särskilt stora kostnader för respektive förening. När väl registret är i drift kommer också föreningarna att kompenseras genom att de befrias från flera av de bördor de tidigare haft, såsom hantering av pantsättningar, samt i övrigt dra nytta av de positiva effekter ett bostadsrättsregister kommer att medföra.
Ett bostadsrättsregister kommer att bidra till ett ökat förtroende för bostads- rätten som ägandeform och som säkerhet för krediter. Det kan också bidra till att skapa bättre ordning och reda och därmed också en ökad trygghet för presumtiva köpare av en bostadsrätt. En mer likformig hantering av infor- mationen rörande bostadsrätter underlättar för marknadens aktörer. Alla kommer att ha tillgång till samma information.
Användare som mäklare och kreditgivare kommer att använda bostads- rättsregistret som en viktig källa för att få fram den information de behöver i sina respektive verksamheter. Den förändrade hanteringen av panter kommer att leda till positiva effekter för kreditgivarna, som sannolikt är en av de grupper som kommer att dra störst nytta av det föreslagna registret. Själva processen kring långivningen blir enklare och mer effektiv, men ännu vikti- gare är att bostadsrätten blir ett mer säkert pantobjekt. Detta kan i sin tur ha en långsiktig betydelse för kreditgivarnas långivning, och innebär också att hanteringen av denna form av säkerhet blir mer i linje med vad som gäller för fastigheter.
Mäklarna kommer att dra nytta av ett register på flera andra sätt. Bland annat slipper de besvär och arbete med panter som inte har avnoterats när de ska slutföra ett förmedlingsuppdrag. Ett register bör också leda till en minskad administration och en mer strömlinjeformad hantering. Mäklarna kommer dock även i fortsättningen vara beroende av att få viss information från bostadsrättsföreningarna eller deras förvaltare. Föreningarna kommer alltså även i fortsättningen ha en viktig roll i att förmedla information för att bostads- rättsmarknaden ska fungera väl.
Bostadsrättsföreningarna eller deras förvaltare tar i dag som regel ut en av- gift för att hantera en pantnotering i lägenhetsförteckningen. Denna intäkt kommer med förslaget att falla bort. Eftersom ett arbetsmoment försvinner när panterna inte längre ska noteras bör dock även förvaltarnas kostnader minska.
11.2Konsekvenser för det allmänna
Regeringens bedömning
Införandet av ett bostadsrättsregister innebär ökade kostnader för Lant- mäteriet. I enlighet med budgetpropositionen för 2025 har Lantmäteriet tillförts medel för att hantera dessa kostnader.
De kostnader som kan uppstå för andra statliga myndigheter bedöms rymmas inom befintliga ekonomiska ramar.
Förslagen har ingen betydelse för den kommunala självstyrelsen och innebär inga ytterligare uppgifter för kommunerna.
105
Prop. 2025/26:112 | Utredningens bedömning |
| Utredningens bedömning stämmer överens med regeringens. |
| Remissinstanserna |
| De flesta remissinstanserna invänder inte mot bedömningarna. |
| Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) delar utredningens bedömning |
| att förslaget om att införa ett bostadsrättsregister kommer att leda till ökat |
| fokus på lägenhetsregistret. Kommunerna kan komma att behöva lägga ner |
| mer arbete, för att täcka upp för fastighetsägares tillkortakommanden. Troli- |
| gen kommer införandet av ett bostadsrättsregister även att föranleda ett ökat |
| antal frågor till kommunerna om lägenhetsnumreringen och vilka uppgifter |
| som ska rapporteras vart och på vilket sätt. |
| Domstolsverket konstaterar att ett införande av nya underrättelseskyldig- |
| heter för domstolar och hyresnämnder kommer innebära fler manuella arbets- |
| moment och en viss utökad arbetsbörda. I övrigt bedömer Domstolsverket |
| att utredningen inte innehåller något förslag som i någon större mån påverkar |
| Sveriges Domstolar. Domstolsverket har därför ingenting att invända. |
| Kronofogdemyndigheten anser att det är svårt att beräkna de ekonomiska |
| konsekvenserna för myndigheten. |
| Skatteverket menar att de kostnader som kan uppstå för myndigheten ryms |
| inom befintliga anslag. |
| Statistiska Centralbyrån anser att det kommer att krävas en initial inves- |
| tering i myndighetens system för att hantera ny statistik. Därtill kommer |
| kostnader för produktion av ny officiell statistik över bostadsrättspriser och |
| eventuell framtida statistik över hushållens tillgångar och skulder. |
| Bedömningen i utkastet till lagrådsremiss |
| Bedömningen stämmer överens med regeringens. |
| Remissinstanserna |
| I stort sett alla remissinstanser instämmer i bedömningarna. |
| Kronofogdemyndigheten behöver utveckla myndighetens it-stöd så att |
| dessa är uppkopplade mot bostadsrättsregistret och utveckla digitalisering |
| av registerforskning och informationsinhämtning. Myndigheten uppskattar |
| kostnaderna för en sådan utveckling till ca 3 miljoner kr. |
| Skälen för regeringens bedömning |
| Förslagen påverkar främst Lantmäteriet som ska ansvara för registret. Kost- |
| naderna för uppbyggnaden av registret förväntas ligga på omkring 200– |
| 220 miljoner kronor. Uppskattningsvis avser 60 procent systemutveckling, |
| 30 procent integration och 10 procent inhämtande av information från bostads- |
| rättsföreningarna. |
| I enlighet med budgetpropositionen för 2025 har Lantmäteriets anslag ökat |
| med 10 miljoner kronor för 2025 med anledning av arbetet med bostadsrätts- |
| registret. Av samma anledning beräknas anslaget öka med 30 miljoner kronor |
| per år 2026–2030 (se prop. 2024/25:1, utg.omr. 18, bet. 2024/25:CU1, rskr. |
| 2024/25:95). Kostnaderna i övrigt för uppbyggnaden av registret kommer att |
106 | finansieras genom lån. |
Ajourhållningen av registret uppskattas till 10 miljoner kronor per år och Prop. 2025/26:112 föreslås efter uppbyggnaden vara helt avgiftsfinansierad på så sätt att Lant-
mäteriet ska ta ut en avgift för ärenden om registrering i bostadsrättsregistret och för tillgång till och användningen av uppgifter i registret.
Kronofogdemyndigheten får med ett nationellt bostadsrättsregister ett nytt verktyg i sitt arbete, vilket kommer att ge positiva effekter. Detsamma gäller andra myndigheter som Polismyndigheten och Ekobrottsmyndigheten.
Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och SCB kommer sannolikt behö- va göra vissa systemanpassningar. Det ska dock framhållas att uppbygg- naden av bostadsrättsregistret kommer att ske under en lång tid. Myndighe- terna kommer därför ha möjlighet att sprida ut arbetet under flera år. De kostnader som kan uppstå bör, precis som Skatteverket framhåller, rymmas inom befintliga ekonomiska ramar.
Domstolsväsendet berörs genom att domstolar och hyresnämnder ska under- rätta Lantmäteriet i vissa fall samt att beslut kan överklagas till förvaltnings- domstol. De kostnader som kan uppstå är inte större än att de ryms inom befintliga anslag.
En effekt kommer sannolikt att bli ett ökat fokus på kommunernas ajour- hållning av uppgifterna i lägenhetsregistret. Det gäller såväl betydelsen av att uppgifterna är korrekta som att förändringar i registret läggs in inom de tids- ramar som gäller. Förslaget innebär att andra aktörer blir beroende av registret på ett annat sätt än tidigare, vilket i och för sig är positivt för lägenhetsregistrets användning i övrigt.
11.3Konsekvenser i övrigt
Regeringens bedömning
Förslagen förväntas ha positiva effekter för brottsbekämpningen. För- slagen tillgodoser Lantmäteriets behov av personuppgiftsbehandling i bostadsrättsregistret samtidigt som hänsyn tas till behovet av ett starkt och likvärdigt integritetsskydd.
Förslagen bedöms inte innebära några konsekvenser i övrigt.
Utredningens bedömning
Utredningens bedömning stämmer överens med regeringens.
Remissinstanserna
Ingen remissinstans invänder mot bedömningarna.
Bedömningen i utkastet till lagrådsremiss
Bedömningen stämmer överens med regeringens.
Remissinstanserna
Remissinstanserna instämmer i bedömningen.
107
Prop. 2025/26:112 Skälen för regeringens bedömning
108
Genom registret får brottsbekämpande myndigheter nya verktyg för att före- bygga, förhindra, upptäcka och utreda brott. Förslaget att pantsättningar ska registreras i bostadsrättsregistret bör t.ex. medföra att föreningar som är kapade av kriminella inte längre kan pantsätta en bostadsrätt flera gånger utan att det antecknas, för att sedan sälja bostadsrätten vidare till en ovetande köpare. Kravet på registrering av bostadsrätter bör också medföra att det blir lättare att upptäcka fall där en bostadsrätt används för penningtvätt.
Ett bostadsrättsregister i den form som föreslås förutsätter olika former av behandling av personuppgifter. Bland annat kan personuppgifter behöva samlas in, registreras, lagras och lämnas ut och det ska kunna göras digitalt. Behandling av personuppgifter på detta sätt kan innebära en risk för intrång i den personliga integriteten. Utgångspunkten för förslagen är att de ska ut- göra en lämplig avvägning mellan å ena sidan skyddet för den enskildes personliga integritet och å andra sidan samhällets rättmätiga krav på en fungerande hantering av bostadsrätter som en del av en fungerande bostads- marknad. Förslagen ger Lantmäteriet rättsligt stöd för att behandla stora mängder personuppgifter, varav en del är särskilt skyddsvärda. Genom före- slagna krav på skyddsåtgärder och befintlig reglering om sekretess säker- ställs dock ett långsiktigt och hållbart integritetsskydd. De skyddsåtgärder som föreslås kommer att medföra ett något bättre skydd för den personliga integriteten än vad som gäller enligt den generella dataskyddslagstiftningen. Sammantaget bedömer regeringen att förslagen tillgodoser Lantmäteriets behov av personuppgiftsbehandling i bostadsrättsregistret samtidigt som hänsyn tas till behovet av ett starkt och likvärdigt integritetsskydd.
Förslagen bedöms inte ha några påtagliga effekter vad gäller sysselsätt- ning eller för den offentliga servicen i olika delar av landet.
Förslaget är förenligt med EU-rätten.
Förslaget att inrätta ett bostadsrättsregister bedöms vara könsneutralt i sin utformning, men har potential att främja det jämställdhetspolitiska målet om ekonomisk jämställdhet mellan kvinnor och män. Genom ökad transparens, rättssäkerhet och tillgång till information kan registret bidra till att stärka kvinnors ekonomiska ställning.
Förslagen bedöms inte ha någon inverkan på miljön.
Inte heller har de någon effekt vad gäller möjligheterna att nå de integra- tionspolitiska målen.
12Författningskommentar
12.1Förslaget till lag om bostadsrättsregister
1 kap. Inledande bestämmelser
1 § Det ska finnas ett register för alla bostadsrätter (bostadsrättsregistret). Registret ska föras av Lantmäteriet.
Paragrafen reglerar förandet av ett bostadsrättsregister. Övervägandena finns i avsnitt 4.
Av första stycket följer att det ska finnas ett register för alla bostadsrätter Prop. 2025/26:112 och att registret benämns bostadsrättsregistret.
Enligt andra stycket ska Lantmäteriet vara registreringsmyndighet för bostadsrättsregistret och ansvara för drift och förvaltning av registret. Registret ska föras för de ändamål som anges i 2 kap. 3 och 4 §§.
2 § Lagen gäller vid registrering i bostadsrättsregistret och vid behandling av personuppgifter i Lantmäteriets verksamhet avseende registret.
Lagen gäller endast om behandlingen är helt eller delvis automatiserad eller om personuppgifterna ingår i eller kommer att ingå i ett register.
Paragrafen behandlar lagens tillämpningsområde. Övervägandena finns i avsnitt 5.2.
I första stycket anges att lagen gäller vid registrering i bostadsrätts- registret, både registrering av personuppgifter och andra uppgifter än personuppgifter. I stycket anges vidare att lagen gäller vid behandling av personuppgifter i bostadsrättsregistret. Med behandling och person- uppgifter avses detsamma som i artikel 4 i EU:s dataskyddsförordning.
I andra stycket begränsas tillämpningsområdet till en viss typ av behand- ling av personuppgifter, nämligen då behandlingen är helt eller delvis automatiserad eller om personuppgifterna ingår i eller kommer att ingå i ett register. Manuell behandling av uppgifter som inte ingår i, eller kom- mer att ingå i, ett register faller alltså utanför lagens tillämpningsområde. Bestämmelsen är utformad i nära anslutning till artikel 2.1 EU:s dataskydds- förordning och bör tolkas på samma sätt som den bestämmelsen. Det inne- bär t.ex. att muntligt utlämnande eller utlämnande på papper av person- uppgifter som finns i datorformat omfattas av lagen. En definition av register finns i artikel 4.6 i EU:s dataskyddsförordning.
3 § I bostadsrättslagen (1991:614) finns bestämmelser om att upplåtelse, över- gång, pantsättning och upphörande av bostadsrätter ska registreras i bostadsrätts- registret och vilken rättsverkan en registrering har. Termer och uttryck i denna lag har samma betydelse som i bostadsrättslagen, om inte något annat anges.
Paragrafen behandlar lagens förhållande till bostadsrättslagen. Övervägan- dena finns i avsnitt 5.2. Paragrafen utformas enligt Lagrådets förslag.
I paragrafen finns en upplysning om att bestämmelser om att upplåtelse, övergång, pantsättning och upphörande av bostadsrätter ska registreras i bostadsrättsregistret finns i bostadsrättslagen. För registrering av över- låtelse och pantsättning gäller att en registrering ger sakrättsligt skydd (se 6 kap. 5 b § respektive 6 a kap. 2 § bostadsrättslagen).
Det finns också en upplysning om att termer och uttryck i denna lag har samma betydelse som i bostadsrättslagen, om inte annat anges. Exempel på termer och uttryck som förekommer i båda lagarna är upplåtelse, övergång och överlåtelse av bostadsrätt.
4 § Lagen innehåller bestämmelser som kompletterar Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska perso- ner med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskydds- förordning), här benämnd EU:s dataskyddsförordning.
109
Prop. 2025/26:112 Vid behandling av personuppgifter enligt denna lag gäller lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning och föreskrifter som har meddelats i anslutning till den lagen, om inte något annat följer av denna lag eller av föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen.
I paragrafen anges lagens förhållande till annan reglering om behandling av personuppgifter. Övervägandena finns i avsnitt 5.3.
Första stycket upplyser om att lagen innehåller bestämmelser som kom- pletterar EU:s dataskyddsförordning. Förordningen är direkt tillämplig i medlemsstaterna, men förutsätter och tillåter i vissa avseenden nationella bestämmelser som kompletterar förordningen, vilket bland annat finns i denna lag.
Av andra stycket framgår lagens förhållande till dataskyddslagen och föreskrifter som har meddelats i anslutning till den lagen. Sådana författ- ningar är subsidiära i förhållande till denna lag, och gäller endast om denna lag eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till denna lag inte inne- håller avvikande bestämmelser.
2 kap. Bostadsrättsregistrets innehåll och behandling av personuppgifter
Registrets innehåll
1 § Bostadsrättsregistret ska för varje bostadsrätt innehålla uppgifter om
1.bostadsrättslägenheten,
2.bostadsrättsföreningen,
3.bostadsrättshavaren, och
4.pantsättningar.
Bostadsrättsregistret ska även innehålla anteckningar om beslut och åtgärder som avser bostadsrätten, såsom
1.beslut om kvarstad, förvar, betalningssäkring eller utmätning,
2.beslut om exekutiv försäljning eller tvångsförsäljning, och
3.talan om hävning eller återgång av förvärv av bostadsrätt eller om bättre rätt till sådan egendom.
Regeringen får meddela ytterligare föreskrifter om vilka uppgifter och anteck- ningar som ska ingå i registret.
Paragrafen reglerar registrets innehåll. Övervägandena finns i avsnitt 5.1. Paragrafen utformas i huvudsak enligt Lagrådets förslag.
Av första stycket framgår att uppgifter om bostadsrättslägenheten, bostads- rättsföreningen, bostadsrättshavaren och pantsättningar ska ingå i registret. För varje bostadsrätt ska alltså uppgifter om dessa fyra informationsgrupper finnas.
Enligt andra stycket ska det för varje bostadsrätt dessutom finnas anteck- ningar om vissa beslut och åtgärder som avser bostadsrätten. De beslut och åtgärder som nämns är Kronofogdemyndighetens beslut om exekutiva åtgärder rörande en viss bostadsrätt samt att egendomen är föremål för tvångsmedel efter beslut av åklagare eller domstol. Det kan också vara fråga om att talan har väckts om hävning eller återgång av förvärv eller att en tvist pågår i domstol om bättre rätt till bostadsrätten. Uppräkningen är inte uttöm- mande.
110
Tredje stycket innehåller ett bemyndigande till regeringen att meddela Prop. 2025/26:112 ytterligare föreskrifter om vilka uppgifter som ska ingå i registret. Sådana
föreskrifter kan avse anteckningar som inte får civilrättslig verkan. De ytterligare uppgifter som ska ingå i de informationsgrupper som avses i första och andra styckena kommer alltså att framgå av förordning.
Personuppgiftsansvar
2 § Lantmäteriet är personuppgiftsansvarigt för den behandling av personupp- gifter som görs i bostadsrättsregistret.
Paragrafen innehåller bestämmelser om personuppgiftsansvar. Övervä- gandena finns i avsnitt 5.4.
Av paragrafen framgår att Lantmäteriet är personuppgiftsansvarigt för den behandling av personuppgifter som görs i bostadsrättsregistret. En definition av begreppet personuppgiftsansvarig finns i artikel 4.7 i EU:s dataskyddsförordning. Av förordningen följer vissa skyldigheter för den som är personuppgiftsansvarig. Den personuppgiftsansvarige ansvarar bland annat för att kunna visa att behandlingen sker på ett korrekt sätt (se artikel 5.1 och 5.2), att se till att lämpliga och organisatoriska åtgärder genomförs (se artikel 24.1) och att den registrerade ersätts för skada som en rättsstridig behandling av personuppgifter har medfört (se artikel 82). Personuppgiftsansvaret omfattar även den behandling som utförs i regis- tret av andra behöriga myndigheter.
Ändamål
3 § Personuppgifter i bostadsrättsregistret får behandlas om det är nödvändigt för något av följande ändamål:
1.verksamhet som staten eller en kommun ansvarar för enligt lag eller annan författning,
2.omsättning av bostadsrätter,
3.kreditgivning, försäkringsgivning eller allmän eller enskild verksamhet där information om bostadsrätter utgör underlag för prövningar eller beslut, eller
4.förvaltning av bostadsrätter och fastigheter, byggande eller någon annan lik- nande åtgärd.
Paragrafen reglerar de ändamål för vilka personuppgifter i bostadsrätts- |
|
registret får behandlas. Övervägandena finns i avsnitt 5.6. |
|
En grundläggande förutsättning för att personuppgifter ska få behandlas |
|
med stöd av paragrafen är att behandlingen är nödvändig för ett eller flera |
|
av de angivna ändamålen. Att behandlingen ska vara nödvändig innebär |
|
inte ett krav på att behandlingsåtgärden ska vara oundgänglig. Behandling- |
|
en kan t.ex. anses nödvändig om den leder till effektivitetsvinster. I kravet |
|
på nödvändighet ligger dock att personuppgifter inte får behandlas om syf- |
|
tet med behandlingen kan uppnås med andra medel, t.ex. genom att anony- |
|
misera uppgifterna. |
|
I paragrafen räknas de primära ändamålen upp. Enligt punkt 1 får per- |
|
sonuppgifter behandlas om det är nödvändigt för verksamhet som staten |
|
eller en kommun ansvarar för enligt lag eller annan författning. Verksam- |
|
heten ska vara av den art att fullgörandet av verksamheten förutsätter till- |
|
gång till information om bostadsrätter (t.ex. för att användas som underlag |
|
för planering, prövningar eller beslut) eller avse fullgörande av under- | 111 |
|
Prop. 2025/26:112
112
rättelseskyldighet enligt författning. Det avser verksamhet som bedrivs direkt av statliga eller kommunala myndigheter, men det kan också avse sådan verksamhet som staten eller kommuner är skyldiga att bedriva men där genomförandet kan överlåtas till någon annan. Det är alltså inte ett krav att användaren av uppgifterna är en statlig eller kommunal myndighet.
Enligt punkt 2 får personuppgifter behandlas om det är nödvändigt för omsättning av bostadsrätter. Användarna i dessa fall är bland annat banker, andra kreditinstitut och fastighetsmäklare. Även omsättning som sker mellan privatpersoner omfattas. Dessutom omfattas annat än medverkan eller främjande vid den direkta omsättningen, t.ex. värdering av bostads- rätter eller andra åtgärder som är av betydelse för omsättningen av bostads- rätter.
Enligt punkt 3 får personuppgifter behandlas om det är nödvändigt för kreditgivning, försäkringsgivning eller annan allmän eller enskild verk- samhet där information om bostadsrätter utgör underlag för prövningar eller beslut. Det avser verksamhet där bostadsrätter visserligen inte är det centrala i verksamheten men där uppgifter om bostadsrätter kan vara av centralt intresse. Utöver kreditgivning och försäkringsgivning kan t.ex. kreditupplysningsverksamhet omfattas. Slutligen innefattas löpande åt- gärder som innebär kontroll av vem som är ägare till en viss bostadsrätt i sådana fall då detta är befogat på grund av affärsförbindelse eller rättstvist med en viss person.
Enligt punkt 4 får personuppgifter behandlas om det är nödvändigt för förvaltning av bostadsrätter och fastigheter, byggande eller någon annan liknande åtgärd. Fastighetsförvaltning ska ses i vid bemärkelse och om- fattar bland annat administration, underhåll och annan förvaltningsverk- samhet. Det gäller oavsett om fastighetsägaren på egen hand sköter för- valtningen eller har uppdragit förvaltningen åt någon annan. Även bygg- ande ska ses i vid bemärkelse och avse samtliga stadier från projektering till uppförande. Olika aktörer inom byggbranschen, t.ex. byggherrar och entreprenörer kan ha behov av att ta del av uppgifter från bostadsrätts- registret. Exempel på andra liknande åtgärder kan vara rivning eller sane- ring av byggnader.
Personuppgifter som behandlas för något av de ändamål som anges i paragrafen får även behandlas för andra ändamål, se vidare 4 §.
4 § Personuppgifter som behandlas enligt 3 § får även behandlas för att fullgöra uppgiftslämnande som sker i överensstämmelse med lag eller förordning.
Personuppgifter som behandlas enligt 3 § får även behandlas för andra ändamål, under förutsättning att uppgifterna inte behandlas på ett sätt som är oförenligt med det ändamål för vilket uppgifterna samlades in.
I paragrafen finns s.k. sekundära ändamålsbestämmelser. Övervägandena finns i avsnitt 5.6 och 5.7.
Första stycket innehåller en ändamålsbestämmelse om möjligheten att behandla personuppgifter i bostadsrättsregistret för ändamål utöver de som anges i den primära ändamålsbestämmelsen i 3 §. Av bestämmelsen följer att de uppgifter som behandlas för primära ändamål enligt 3 § även får behandlas för att fullgöra uppgiftslämnande som sker i överensstämmelse med lag eller förordning. Behandlingen förutsätter alltså att uppgifterna redan är föremål för behandling enligt 3 §. Bestämmelsen omfattar sådant uppgiftslämnande som sker på grund av att myndigheten ska lämna ut
uppgifter, t.ex. med stöd av 6 kap. 5 § offentlighets- och sekretesslagen Prop. 2025/26:112 (2009:400). Bestämmelsen omfattar även sådant uppgiftslämnande som sker
med stöd av bestämmelser som medför att uppgifter får lämnas ut, t.ex. den s.k. generalklausulen i 10 kap. 27 § offentlighets- och sekretesslagen. Bestämmelsen omfattar uppgiftslämnande till myndigheter och enskilda. Det avgörande är att uppgiftslämnandet sker med stöd av lag eller förord- ning.
I andra stycket anges att personuppgifter som behandlas för något av de primära ändamål som anges i 3 § får behandlas även för andra ändamål, under förutsättning att uppgifterna inte behandlas på ett sätt som är oför- enligt med det ändamål för vilket uppgifterna samlades in, den s.k. finali- tetsprincipen. Bestämmelsen är utformad i nära anslutning till artikel 5.1 b i EU:s dataskyddsförordning och bör tolkas på samma sätt. Detta innebär att bland annat behandling för arkivändamål av allmänt intresse, veten- skapliga eller historiska forskningsändamål eller statistiska ändamål i enlighet med artikel 89.1 i dataskyddsförordningen inte ska anses vara oförenliga med de ursprungliga ändamålen.
Elektroniskt utlämnande av personuppgifter
5 § Lantmäteriet får lämna ut personuppgifter elektroniskt om det inte är olämp- ligt.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av
8 kap. 7 § regeringsformen meddela ytterligare föreskrifter om begränsningar av elektroniskt utlämnande av uppgifter.
Paragrafen reglerar förutsättningarna för elektroniskt utlämnande av person- uppgifter. Övervägandena finns i avsnitt 5.8.
I första stycket anges att personuppgifter får lämnas ut elektroniskt om det inte är olämpligt. Med elektroniskt utlämnande avses både direktåt- komst och annat elektroniskt utlämnande än genom direktåtkomst. För innebörden av uttrycket direktåtkomst, se kommentaren till 6 §. För att kunna tillämpa bestämmelsen får det inte finnas hinder att lämna ut upp- gifterna med hänsyn till sekretess.
Bestämmelsen tar enbart sikte på formen för utlämnande. De lämplig- hetsaspekter som bestämmelsen tar sikte på avser format och distributions- sätt för utlämnandet, utifrån skyddet av personuppgifterna. Det kan röra sig om frågor om persondataskydd som i samband med ett utlämnande av personuppgifter inte fångas upp av vare sig sekretessbestämmelser eller på ett uttryckligt sätt av den nya lagens bestämmelser. Det skulle exempelvis kunna handla om att myndigheten inte förfogar över den teknik som krävs för att uppgifterna ska kunna förmedlas till mottagaren i elektronisk form på ett tillräckligt säkert sätt. Elektroniskt utlämnande till domstol eller annan myndighet är typiskt sett inte olämpligt. Detsamma gäller elektro- niskt utlämnande av uppgifter till en registrerad bostadsrättshavare, om uppgifterna rör honom eller henne eller till en bostadsrättsförening när det gäller uppgifter om det egna beståndet.
Om det i ett enskilt fall skulle bedömas vara olämpligt med elektroniskt utlämnande ska personuppgifterna inte lämnas ut på det sättet. När det gäller enskilda mottagare av personuppgifter kan det krävas närmare över-
väganden bland annat med hänsyn till vem mottagaren är och vilken säker-
113
Prop. 2025/26:112 het mottagaren har för sin personuppgiftsbehandling. Vid bedömningen av om ett utlämnande är olämpligt ska bland annat typen och mängden av personuppgifter beaktas. Ett utlämnade kan också vara olämpligt om mottagaren inte uppfyller krav på e-legitimation. Den närmare innebörden av vad som ska anses vara ett olämpligt utlämnande får dock utvecklas genom tillsynsmyndighetens arbete och i domstolspraxis.
I andra stycket finns en upplysning om att regeringen eller den myndig- het som regeringen bestämmer kan meddela ytterligare föreskrifter om begränsningar för elektroniskt utlämnande av personuppgifter.
Direktåtkomst till personuppgifter
6 § Direktåtkomst till personuppgifter får medges för de ändamål som anges i 3 § eller 4 § första stycket.
En bostadsrättshavare ska alltid medges direktåtkomst till personuppgifter som rör honom eller henne.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av
8 kap. 7 § regeringsformen meddela ytterligare föreskrifter om vilka som får med- ges direktåtkomst och villkor för sådan åtkomst.
Paragrafen reglerar direktåtkomst till personuppgifter i bostadsrättsregis- tret. Övervägandena finns i avsnitt 5.8.
I första stycket anges de ändamål för vilka direktåtkomst får medges. Uttrycket direktåtkomst innebär att en mottagare har direkt tillgång till någon annans register eller databas och därigenom på egen hand kan ta del av information. Direktåtkomst får medges för de ändamål som anges i 3 § eller 4 § första stycket. Det får inte medges för behandling som sker med stöd av 4 § andra stycket.
Av andra stycket följer att en bostadsrättshavare ska alltid få ha direkt- åtkomst till personuppgifter som rör honom eller henne. Detta innebär att den som registreringen gäller inte begränsas av kravet på att direktåtkoms- ten ska avse något av de ändamål som anges i första stycket. Direktåtkomst kan dock komma att begränsas med stöd av 5 §, dvs. att ett elektroniskt utlämnade är olämpligt.
I tredje stycket finns en upplysning om att regeringen eller den myndig- het som regeringen bestämmer kan meddela föreskrifter om direktåtkomst i bostadsrättsregistret. Det handlar om omfattningen av direktåtkomsten, sökbegrepp och behörighet och säkerhet vid direktåtkomst. De närmare förutsättningarna för direktåtkomst kommer alltså främst att framgå i förordning eller myndighetsföreskrifter.
Behandling av särskilt skyddsvärda uppgifter
7 § Behandling som innebär att en uppgift om personnummer eller samordnings- nummer eller någon annan särskilt skyddsvärd uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden lämnas ut elektroniskt, används som sökbegrepp eller används för att ta fram en sammanställning av personuppgifter, är endast tillåten när det är klart motiverat med hänsyn till ändamålet med behandlingen, vikten av en säker identifiering eller något annat beaktansvärt skäl.
Paragrafen reglerar viss behandling av särskilt skyddsvärda uppgifter. Övervägandena finns i avsnitt 5.9.
114
Paragrafen anger att viss behandling av uppgift om personnummer och Prop. 2025/26:112 samordningsnummer eller någon annan särskilt skyddsvärd uppgift endast
är tillåten när det är klart motiverat med hänsyn till ändamålet med behand- lingen, vikten av en säker identifiering eller något annat beaktansvärt skäl. Det rör sig om behandling som innebär att uppgifterna lämnas ut elektro- niskt, används som sökbegrepp eller används för att ta fram en samman- ställning av personuppgifter.
Med personnummer och samordningsnummer avses detsamma som i folkbokföringslagen (1991:481) och lagen (2022:1697) om samordnings- nummer.
Uppgift om enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden har samma innebörd som i tryckfrihetsförordningen och offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Det rör sig exempelvis om uppgifter om kon- kurs och utmätning eller närmare uppgifter om innehållet i en pantsättning. Detsamma gäller uppgifter som kan utvinnas genom sammanställning av uppgifterna i registret.
Det ska göras en intresseavvägning mellan behovet av behandlingen och de integritetsrisker som den innebär. Omständigheter som bör beaktas är exempelvis om det eftersträvade syftet med behandlingen kan uppnås på annat sätt och behandlingens omfattning. Vikten av en säker identifiering kan exempelvis innebära krav på visning av uppgifterna i en e-tjänst som kräver säker inloggning. Exempel på andra beaktansvärda skäl kan vara att uppgifterna behövs inom krisberedskap eller forskning.
Vid elektroniskt utlämnade av särskilt skyddsvärda uppgifter gäller utöver denna paragraf kravet i 5 § och, om utlämning sker genom direkt- åtkomst, kravet i 6 §. Även bestämmelser om sekretess kan vara tillämp- liga.
Rättelse
8 § En uppgift i bostadsrättsregistret ska rättas, om den är uppenbart felaktig och det beror på Lantmäteriets eller någon annans skrivfel, räknefel eller liknande förbiseende eller på ett tekniskt fel.
Innan en rättelse sker, ska den som berörs av åtgärden få tillfälle att yttra sig, om inte denne är okänd eller det är uppenbart obehövligt.
I fråga om personuppgifter gäller paragrafen i stället för rätten till rättelse enligt artikel 16 i EU:s dataskyddsförordning.
I paragrafen regleras möjligheten att få uppgifter i bostadsrättsregistret rättade. Övervägandena finns i avsnitt 5.10.
Av första stycket framgår att en uppgift i registret ska rättas om upp- giften innehåller någon uppenbar felaktighet till följd av Lantmäteriets eller någon annans skrivfel, räknefel eller något annat liknande förbi- seende eller till följd av ett tekniskt fel.
I andra stycket anges att den som berörs av åtgärden ska ges tillfälle att yttra sig innan rättelse sker. Det gäller dock inte om den berörda personen är okänd. Myndigheten behöver heller inte inhämta något yttrande om det är uppenbart obehövligt. I och med att det ska vara uppenbart att ett yttrande är obehövligt för att rättning ska få ske utan att yttrande inhämtas, ska den möjligheten användas med försiktighet.
115
Prop. 2025/26:112 I tredje stycket klargörs att paragrafen gäller även i fråga om rättelse av personuppgifter. Det innebär att rätten till rättelse enligt artikel 16 i EU:s dataskyddsförordning inskränks.
Vid rättelse i bostadsrättsregistret tillämpas inte 36 § förvaltningslagen (2017:900).
Begränsning av behandling
9 § Rätten till begränsning av behandling av personuppgifter enligt artikel 18 i EU:s dataskyddsförordning gäller inte i fråga om personuppgifter i bostadsrätts- registret.
Paragrafen behandlar rätten till begränsning av behandling av person- uppgifter. Övervägandena finns i avsnitt 5.11.
Enligt artikel 18 i EU:s dataskyddsförordning har den registrerade under vissa förutsättningar rätt att kräva att den personuppgiftsansvarige begrän- sar behandlingen av personuppgifter. Förevarande paragraf innebär att rätten till begränsning inte ska gälla i fråga om personuppgifter i bostads- rättsregistret.
3 kap. Registrering i bostadsrättsregistret
Inledande bestämmelser
1 § En anmälan för registrering eller avregistrering ska vara skriftlig och göras hos Lantmäteriet. Anmälan ska innehålla de uppgifter som behövs för att Lant- mäteriet ska kunna genomföra registreringen eller avregistreringen.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av
8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare föreskrifter om vilka uppgifter en anmälan ska innehålla.
Paragrafen innehåller formkrav på anmälan för registrering och avregis- trering. Övervägandena finns i avsnitt 6.1. Paragrafen utformas efter synpunkter från Lagrådet.
Enligt första stycket ska anmälan enligt kapitlet vara skriftlig och ges in till Lantmäteriet. Med skriftlig jämställs att en anmälan överförs elektro- niskt. Anmälan ska innehålla de uppgifter som behövs för att Lantmäteriet ska kunna genomföra registreringen eller avregistreringen.
Vilka närmare uppgifter en anmälan ska innehålla för att Lantmäteriet ska kunna genomföra registreringen eller avregistreringen kan bestämmas i verkställighetsföreskrifter. Det framgår av upplysningen i andra stycket. Det kan exempelvis avse uppgifter om lägenhetens beteckning, bostads- rättshavarens namn och personnummer eller panthavarens organisations- nummer. Att anmälan innehåller de uppgifter som krävs för att Lant- mäteriet ska kunna genomföra registreringen eller avregistreringen har betydelse dels för registreringstidpunkten enligt 2, 3 och 7 §§ dels för handläggningen av en bristfällig anmälan enligt 9 §.
Registrering av upplåtelse
2 § En anmälan för registrering av upplåtelse ska göras av bostadsrättsföre- ningen.
116
Anmälan för registrering av upplåtelse ska göras inom två veckor från upplå- Prop. 2025/26:112 telsen. En upplåtelse ska anses vara registrerad vid den tidpunkt då en fullständig
anmälan kom in till Lantmäteriet.
I paragrafen regleras registrering av upplåtelse. Övervägandena finns i avsnitt 6.1. Paragrafen utformas i huvudsak enligt Lagrådets förslag.
Av första stycket framgår att det är föreningen som ska anmäla upp- låtelser för registrering.
I andra stycket anges att anmälan för registrering av upplåtelse ska göras inom två veckor från upplåtelsen. En upplåtelse anses vara gjord när upplåtelseavtalet har skrivits under av parterna.
För det fall anmälan kan ligga till grund för registrering anses registre- ring gjord då anmälan kom in till Lantmäteriet. Om en anmälan däremot inte kan läggas till grund för registrering, t.ex. för att obligatoriska uppgif- ter saknas, kan upplåtelsen inte registreras. Enligt 1 § ska en anmälan inne- hålla de uppgifter som behövs för att Lantmäteriet ska kunna genomföra registreringen, se kommentaren till den paragrafen. Enligt 9 § får Lant- mäteriet förelägga anmälaren att komplettera anmälan. Om upplåtelsen registreras först efter ett sådant föreläggande, ska registreringen anses vara gjord när nödvändig komplettering kom in till myndigheten.
Registrering av övergång
3 § En anmälan för registrering av övergång ska göras av bostadsrättsföreningen. En övergång till en sådan juridisk person som avses i 6 kap. 1 § andra stycket bostadsrättslagen (1991:614) ska dock anmälas för registrering av den juridiska personen.
Anmälan för registrering av övergång ska göras inom två veckor från det att bostadsrättsföreningen beslutat om medlemskap i föreningen. Vid övergång till någon som redan är medlem i föreningen eller som inte omfattas av kravet på medlemskap ska anmälan i stället göras inom två veckor från övergången. En övergång ska anses vara registrerad vid den tidpunkt då en fullständig anmälan kom in till Lantmäteriet. Om en anmälan som avser en överlåtelse har gjorts före tillträdesdagen anses dock överlåtelsen vara registrerad först på tillträdesdagen.
Bostadsrättsföreningen ska anmäla om en överlåtelse som har registrerats har hävts eller återgått till säljaren utan att talan väckts i domstol.
Om en bostadsrätt har övergått till föreningen, ska anmälan göras inom två veckor från övergången.
I paragrafen regleras registrering av övergång. Övervägandena finns i avsnitt 6.1. Paragrafen utformas i huvudsak enligt Lagrådets förslag.
Av första stycket första meningen framgår att det är föreningen som ska anmäla övergångar för registrering.
I 6 kap. 1 § andra stycket bostadsrättslagen finns ett undantag till huvud- regeln att en bostadsrätt får utövas av en ny innehavare endast om denne blir medlem i föreningen. En juridisk person får nämligen utöva bostads- rätten utan att vara medlem i föreningen, om den juridiska personen har förvärvat bostadsrätten vid exekutiv försäljning eller vid tvångsförsäljning enligt 8 kap. bostadsrättslagen och då hade panträtt i bostadsrätten. I såda- na fall sker alltså inte alltid någon prövning av medlemskap. Den juridiska personen, i praktiken ofta en bank, ska enligt andra meningen i sådana fall själv anmäla övergången för registrering.
117
Prop. 2025/26:112 | I andra stycket regleras tidpunkten för anmälan för registrering av över- |
| gång. Anmälan ska göras inom två veckor från det att bostadsrättsföre- |
| ningen beslutat om medlemskap i föreningen. För det fall bostadsrätten |
| övergår till någon som redan är medlem eller till en juridisk person som |
| inte omfattas av kravet på medlemskap, ska fristen för anmälan i stället |
| räknas från övergången. |
| På samma sätt som vid anmälan för registrering av upplåtelse ska en |
| övergång anses registrerad vid den tidpunkt då en fullständig anmälan kom |
| in till Lantmäteriet och en anmälan som inte kan ligga till grund för regis- |
| trering inte registreras (se kommentaren till 2 §). |
| Om anmälan avser en överlåtelse, dvs. köp, byte eller gåva, och anmälan |
| för registrering sker före tillträdesdagen, ska överlåtelsen anses registrerad |
| först på tillträdesdagen. Registreringstidpunkten för en överlåtelse har |
| betydelse för det sakrättsliga skyddet enligt 6 kap. 5 b och 5 c §§ bostads- |
| rättslagen (1991:614). |
| Det kan förekomma att en överlåtelse som registrerats i registret hävs |
| eller att förvärvet återgår till säljaren. För det fall talan om hävning eller |
| återgång väckts i domstol följer det av kommande reglering på förord- |
| ningsnivå att domstolen ska underrätta Lantmäteriet. I tredje stycket reg- |
| leras det fall att parterna är överens om att förvärvet ska hävas eller återgå. |
| I ett sådant fall ska föreningen anmäla att så har skett till registret. |
| Lantmäteriet ska då registrera överlåtaren som bostadsrättshavare på nytt. |
| Någon särskild frist för föreningens anmälan är inte föreskriven, men det |
| är naturligt att föreningen så fort den har mottagit ett hävnings- eller åter- |
| gångsavtal gör anmälan. |
| I fjärde stycket regleras det fall då en bostadsrätt har övergått till före- |
| ningen. Så kan t.ex. ske då en bostadsrättshavare avsäger sig bostadsrätten |
| (se 4 kap. 11 § bostadsrättslagen). Det sker då inget tillträde eller prövning |
| av medlemskap. Fristen räknas i stället från det att bostadsrätten övergick |
| till föreningen. |
| Registrering av att bostadsrätten upphört |
| 4 § En anmälan för registrering av att en bostadsrätt har upphört ska göras av |
| bostadsrättsföreningen inom två veckor från det att bostadsrätten upphörde. |
| I paragrafen regleras registrering av att en bostadsrätt upphört. Övervägan- |
| dena finns i avsnitt 6.1. |
| En bostadsrätt kan under vissa förutsättningar upphöra (se t.ex. 6 kap. |
| 11 § första stycket bostadsrättslagen [1991:614]). |
| Enligt paragrafen ska föreningen anmäla upphörandet till Lantmäteriet |
| för registrering inom två veckor från det att bostadsrätten upphörde. |
| Registrering av pantsättning |
| 5 § En anmälan för registrering av pantsättning ska göras av panthavaren. Anmä- |
| lan ska undertecknas av panthavaren och pantsättaren. |
| I paragrafen regleras registrering av pantsättning. Övervägandena finns i |
| avsnitt 6.1. |
| Enligt paragrafen åligger det panthavaren att anmäla pantsättningen för |
118 | registrering. Både panthavaren och pantsättaren ska underteckna anmälan. |
Ett sådant undertecknande kan exempelvis ske genom digital signatur. Prop. 2025/26:112 Kravet gäller dock inte när en panthavare registrerar en pantsättning på
egen hand med stöd av 6 §.
6 § Lantmäteriet får efter ansökan ge tillstånd till en panthavare att på egen hand registrera pantsättningar i bostadsrättsregistret.
Vid tillståndsprövningen ska myndigheten särskilt beakta
1.att panthavaren har tillgång till den tekniska utrustning och sakkunskap som krävs,
2.att det finns tillfredsställande former för betalning av registreringsavgifter,
och
3.att panthavaren i övrigt uppfyller de krav på lämplighet som bör ställas med hänsyn till bostadsrättsregistrets uppbyggnad och funktion.
Ett tillstånd får återkallas av Lantmäteriet om tillståndshavaren inte längre uppfyller kraven i andra stycket.
I paragrafen behandlas tillstånd till en panthavare att registrera pantsätt- ningar i bostadsrättsregistret. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.
Av första stycket framgår att Lantmäteriet får ge tillstånd till en pant- havare att på egen hand registrera pantsättningar i bostadsrättsregistret. För att en panthavare ska få tillstånd behöver den ansöka om det.
I andra stycket anges vilka omständigheter myndigheten särskilt ska beakta vid tillståndsgivningen. Enligt punkt 1 ska beaktas att panthavaren har tillgång till den tekniska utrustning och den tekniska sakkunskapen som krävs.
Registrering i bostadsrättsregistret kan vara avgiftsbelagt. Det ska därför också beaktas att det finns tillfredsställande former för betalning av regis- treringsavgifter hos panthavaren (punkt 2), t.ex. genom att avtal träffats om att betalning ska ske via autogiro.
Dessutom ska det beaktas att sökanden i övrigt uppfyller de krav på lämplighet som bör ställas med hänsyn till bostadsrättsregistrets uppbygg- nad och funktion (punkt 3). Det är typiskt sett professionella aktörer som regelmässigt hanterar pantsättningar som kan komma i fråga. Det kan vara aktuellt att neka tillstånd med stöd av tredje punkten om det finns skäl att anta att panthavaren kommer att missköta eller missbruka sin ställning som panthavare eller sitt tillstånd att registrera, exempelvis för brottslig verk- samhet. Så kan också vara fallet om panthavaren inte kan förväntas till- handahålla ett tillräckligt bra skydd för personuppgifter.
De uppräknade omständigheterna är inte avsedda att vara uttömmande. Enligt tredje stycket får Lantmäteriet återkalla ett tillstånd om tillstånds- havaren inte längre uppfyller de krav som anges i andra stycket, t.ex. på grund av misskötsamhet eller bristande teknisk utrustning. Det kan också finnas andra skäl att återkalla ett tillstånd, nämligen om tillståndshavaren
själv begär det.
Paragrafen är utformad med 14 § och 15 § första stycket lagen (1994:448) om pantbrevsregister som förebild. Den praxis som har vuxit fram hos Lantmäteriet kring den regleringen kan tjäna till vägledning även vid tillämp- ningen av förevarande paragraf.
7 § En pantsättning som registreras efter en anmälan ska anses vara registrerad vid den tidpunkt då en fullständig anmälan kom in till Lantmäteriet.
119
Prop. 2025/26:112 En pantsättning som registreras av en panthavare med tillstånd enligt 6 § ska anses vara registrerad vid den tidpunkt då registreringen gjordes.
120
I paragrafen anges när en pantsättning ska anses vara registrerad i bostads- rättsregistret. Övervägandena finns i avsnitt 6.2.
I första stycket anges att en pantsättning som görs genom en anmälan för registrering enligt 5 § ska anses vara registrerad vid den tidpunkt då en fullständig anmälan kom in till Lantmäteriet. Enligt 1 § ska en anmälan innehålla de uppgifter som behövs för att Lantmäteriet ska kunna genom- föra registreringen, se kommentaren till den paragrafen. Enligt 9 § första stycket får Lantmäteriet kompletteringsförelägga anmälaren att avhjälpa bristerna i anmälan. Om pantsättningen registreras först efter ett sådant föreläggande, ska registreringen anses vara gjord när nödvändig komp- lettering kom in till myndigheten. Av 9 § andra stycket följer att Lant- mäteriet ska göra en notering i registret om att en anmälan har kommit in men ännu inte behandlats för det fall en pantsättning inte kan registreras direkt. Om anmälan inte kan läggas till grund för registreringen, t.ex. för att det inte är klart vilken bostadsrätt som avses eller vem som är pantha- vare, kan pantsättningen inte registreras.
I andra stycket anges att en pantsättning som registrerats av en pant- havare ska anses vara registrerad vid den tidpunkt då registreringen gjor- des. En registrering som görs av en panthavare med tillstånd att på egen hand registrera i bostadsrättsregistret får alltså direkt genomslag.
Registreringstidpunkten har betydelse för vilken rätt i företrädesord- ningen en panträtt har enligt 6 a kap. 4 § bostadsrättslagen (1991:614).
Avregistrering av pantsättning
8 § När en pantsättning inte längre gäller ska panthavaren utan dröjsmål se till att den avregistreras.
En panthavare som har tillstånd enligt 6 § ska på egen hand avregistrera pant- sättningen. En panthavare som inte har sådant tillstånd ska göra en anmälan för avregistrering till Lantmäteriet. En sådan anmälan ska undertecknas av pantha- varen.
Om panthavaren inte längre finns, får pantsättaren göra en anmälan för avregis- trering.
I paragrafen hanteras avregistrering av pantsättning. Övervägandena finns i avsnitt 6.1. Paragrafen utformas efter synpunkter från Lagrådet.
En pantregistrering behöver tas bort när panträtten inte längre består. Det mest uppenbara fallet är när det eller de lån, som pantsättningen och den tillhörande registreringen avser, har lösts. Enligt första stycket ska pant- havaren se till att den avregistreras. Detta ska ske utan dröjsmål. Det inne- bär att panthavaren, när panträtten inte längre består, ska se till att registre- ringen tas bort från registret.
Av andra stycket framgår att panthavare som har tillstånd att själva registrera pantsättningar ska avregistrera uppgifterna på egen hand. Detta bör vara det vanligaste sättet.
Det kan dock förekomma panthavare som inte har sådant tillstånd. Dessa panthavare ska anmäla avregistreringen till Lantmäteriet, som sedan utför åtgärden. Anmälan ska vara undertecknad av panthavaren. Ett sådant undertecknande kan exempelvis ske genom digital signatur.
Det kan inte uteslutas att en panthavare inte längre finns, t.ex. om det är Prop. 2025/26:112 fråga om en juridisk person som upplösts eller en fysisk person som
avlidit, utan att någon annan tagit över panträtten. I sådana fall har pant- sättaren möjlighet att enligt tredje stycket själv vända sig till Lantmäteriet för att få pantsättningen avregistrerad. Det ankommer i sådana fall på Lantmäteriet att konstatera att förutsättningarna är uppfyllda, dvs. att någon panthavare inte finns.
Handläggning av registreringsärenden
9 § Om den som har gjort en anmälan för registrering eller avregistrering inte har följt det som gäller för anmälan, får Lantmäteriet förelägga anmälaren att rätta till bristen inom en viss tid. Föreläggandet får förenas med vite.
Om anmälan inte kan ligga till grund för registrering eller avregistrering direkt, ska Lantmäteriet göra en notering i registret om att en anmälan har kommit in men ännu inte behandlats.
Om anmälaren inte följer föreläggandet, får Lantmäteriet vägra registrering eller avregistrering. En upplysning om det ska tas in i föreläggandet.
Första och tredje styckena gäller inte för en anmälan som saknar uppgift om identitetsbeteckning, om bostadsrättshavaren har avlidit när anmälan för regis- trering eller avregistrering ges in.
I paragrafen regleras handläggningen vid en bristfällig anmälan. Över- vägandena finns i avsnitt 6.2.
Enligt första stycket har Lantmäteriet möjlighet att förelägga anmälaren att rätta till brister i anmälan inom viss tid. Lantmäteriet har möjlighet att förena ett sådant föreläggande med vite. Ytterligare bestämmelser om vite finns i lagen (1985:206) om viten.
Om anmälan inte kan ligga till grund för registrering eller avregistrering direkt ska Lantmäteriet göra en notering i registret att en anmälan har kommit in men ännu inte behandlats. Det framgår av andra stycket.
I tredje stycket regleras följden av att ett föreläggande inte följs. Det kan antingen vara fråga om att ett svar har uteblivit men också att myndigheten bedömer att anmälan trots svaret ändå inte kan ligga till grund för registrering. Lantmäteriet kan i ett sådant fall vägra registrering. En förut- sättning är dock att den följden framgår av föreläggandet. Ett beslut om att vägra registrering kan överklagas (se 4 kap. 4 §).
I fjärde stycket klargörs att det inte ska anses som en brist i ansökan att den saknar identitetsbeteckning, om bostadsrättshavaren har avlidit när anmälan ges in. Det innebär att registrering kan ske trots avsaknad av personnummer eller samordningsnummer. Om bostadsrättshavaren är ett dödsbo, ska dock organisationsnummer uppges på vanligt sätt.
10 § Om en anmälan för registrering av upplåtelse eller övergång av en bostads- rätt inte har gjorts i rätt tid, får Lantmäteriet förelägga föreningen eller den juridis- ka personen att lämna in en anmälan inom en viss tid. Detsamma gäller en anmälan för registrering om att en bostadsrätt har upphört. Föreläggandet får förenas med vite.
I paragrafen regleras handläggningen vid utebliven anmälan. Övervägan- dena finns i avsnitt 6.2.
121
Prop. 2025/26:112 Enligt 2 och 3 §§ ska föreningen anmäla en upplåtelse eller övergång av bostadsrätt för registrering inom viss tid. Enligt 4 § gäller motsvarande för det fall en bostadsrätt upphört. Om denna frist har löpt ut har Lantmäteriet enligt paragrafen möjlighet att förelägga föreningen att lämna in anmälan. Om det är fråga om en sådan övergång som avses i 6 kap. 1 § andra stycket bostadsrättslagen (1991:614) är det den juridiska personen som kan vara föremål för föreläggande.
Föreläggandet kan förenas med vite. Ytterligare bestämmelser om vite finns i lagen (1985:206) om viten.
11 § Vid handläggning av registreringsärenden tillämpas inte bestämmelserna i 37–39 §§ förvaltningslagen (2017:900) om ändring av beslut.
I paragrafen regleras vissa undantag vid handläggningen. Övervägandena finns i avsnitt 6.2. Paragrafen utformas i huvudsak enligt Lagrådets för- slag.
Enligt paragrafen gäller inte förvaltningslagens bestämmelser om änd- ring av beslut vid handläggningen av registreringsärenden enligt kapitlet, dvs. ärenden om registrering eller avregistrering i bostadsrättsregistret.
Det finns inget som hindrar att sökanden, efter beslut om avslag på en anmälan för registrering, ger in en ny anmälan om samma sak. Under förutsättning att det inte har kommit in några andra anmälningar kommer sökanden att bli försatt i samma läge som om avslagsbeslutet aldrig hade fattats.
4 kap. Avgifter, skadestånd och överklagande
Avgifter
1 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om avgifter
1.i ärenden om registrering eller avregistrering i bostadsrättsregistret, och
2.för tillgången till och användningen av uppgifter i bostadsrättsregistret.
Paragrafen innehåller bemyndiganden i fråga om avgifter. Övervägandena finns i avsnitt 7.
Enligt paragrafen får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela föreskrifter om avgifter, dels i ärenden om registre- ring eller avregistrering, dels för tillgången till och användningen av upp- gifter i bostadsrättsregistret. Det kan exempelvis vara fråga om avgifter för panthavare som har tillstånd att själva registrera pantsättningar. Föreskrif- terna kan också avse vilka som ska betala avgifter men också att t.ex. föreningarna är befriade från avgifter för sådan registrering som de är skyldiga att göra enligt lag.
Skadestånd
| 2 § Den som lider skada på grund av ett tekniskt fel i bostadsrättsregistret har rätt |
| till ersättning av staten. |
| Ersättningen ska sättas ned med skäligt belopp eller helt falla bort om den |
| skadelidande har medverkat till skadan genom att utan skälig anledning låta bli att |
122 | vidta åtgärder för att bevara sin rätt eller om den skadelidande på något annat sätt |
har medverkat till skadan genom eget vållande. |
I paragrafen regleras statens skadeståndsansvar på grund av tekniska fel. Prop. 2025/26:112 Övervägandena finnas i avsnitt 5.12.
I digitala register kan tekniska fel förekomma. Enligt första stycket har |
|
staten ett skadeståndsansvar om någon lider skada på grund av ett tekniskt |
|
fel. Tekniskt fel ska förstås i vid bemärkelse. Det kan röra sig om fel som |
|
uppstår både i den mjukvara och den hårdvara som Lantmäteriet använder |
|
vid registerföringen. Felet ska dock på något sätt leda till att det rätta |
|
innehållet inte går att avläsa eller annars återges på ett missvisande sätt, att |
|
en uppgift inte alls kan föras in eller att åtkomsten till registret försvinner |
|
under en tid på ett sätt som orsakar skada. Det kan exempelvis vara fråga |
|
om en kreditgivare som beviljar ett lån med en bostadsrätt som säkerhet |
|
utifrån uppgifter i registret som sedan visar sig vara felaktiga på grund av |
|
ett tekniskt fel. Med skada avses här s.k. ren förmögenhetsskada, dvs. |
|
sådan ekonomisk skada som uppkommer utan samband med att någon |
|
lider personskada eller sakskada. |
|
Enligt andra stycket ska ersättningen jämkas helt eller delvis om den |
|
skadelidande på angivna sätt har medverkat till skadan. Kraven på de |
|
åtgärder som den skadelidande ska vidta för att rätten till ersättning inte |
|
ska begränsas, bör inte ställas alltför höga. Ett exempel på medvållande |
|
kan vara att den skadelidande känt till felaktigheten men ändå inte begärt |
|
rättelse hos Lantmäteriet. |
|
I artikel 82 i EU:s dataskyddsförordning finns bestämmelser om ersätt- |
|
ning vid överträdelser av förordningen eller av nationell rätt som närmare |
|
specificerar förordningens bestämmelser. Bestämmelsen är överordnad |
|
nationella ersättningsregler. Vid skada som beror på fel eller försummelse |
|
vid handläggning av registreringsärende tillämpas i stället skadestånds- |
|
lagens (1972:207) bestämmelser om det allmännas skadeståndsansvar. |
|
Paragrafen är utformad med 19 kap. 37 § jordabalken som förebild. |
|
3 § En rättshavare som drabbas av skada till följd av ett beslut om rättelse enligt |
|
2 kap. 8 § har rätt till ersättning av staten. Ersättning lämnas dock inte om den |
|
skadelidande med hänsyn till felets art eller andra omständigheter borde ha insett |
|
att fel förekommit. |
|
Paragrafen behandlar rätten till ersättning vid rättelse. Övervägandena |
|
finns i avsnitt 5.12. |
|
I paragrafen föreskrivs att en rättshavare har rätt till ersättning av staten |
|
om han eller hon lider skada till följd av ett beslut i ett ärende om rättelse. |
|
En rättelse av ett oriktigt registerinnehåll kan orsaka skada för en rättsäga- |
|
re som har grundat sitt handlande på det oriktiga registerinnehållet, t.ex. |
|
genom att räkna med en annan prioritet för en viss panträtt än som egent- |
|
ligen tillkom den. En sådan skada ska enligt förevarande bestämmelse |
|
ersättas av staten. Med rättshavare avses den som berörs av en rättelse, |
|
som regel den vars bostadsrätt har pantsatts eller panthavaren. Med skada |
|
avses här s.k. ren förmögenhetsskada, dvs. sådan ekonomisk skada som |
|
uppkommer utan samband med att någon lider personskada eller sakskada. |
|
En förutsättning för ersättning är att den skadelidande inte själv borde |
|
ha insett att fel förekommit. Det krävs alltså inte insikt, utan bedömningen |
|
ska vara objektiv, dvs. inriktas på vad en normalt aktsam person borde ha |
|
insett. |
|
Paragrafen är utformad med 19 kap. 38 § jordabalken som förebild. | 123 |
|
Prop. 2025/26:112 Överklagande
4 § Ett beslut som Lantmäteriet har meddelat enligt denna lag eller enligt före- skrifter som har meddelats i anslutning till lagen får överklagas till allmän förvalt- ningsdomstol.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Paragrafen behandlar möjligheterna till överklagande. Övervägandena finns i avsnitt 5.13.
Av första stycket framgår att beslut som har meddelats enligt lagen eller enligt föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen får överklagas till allmän förvaltningsdomstol.
I andra stycket anges att prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
12.2Förslaget till lag om införande av lagen (2026:000) om bostadsrättsregister
Tidpunkt för ikraftträdande
1 § Lagen (2026:000) om bostadsrättsregister träder i kraft den dag som regeringen bestämmer. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2027.
I paragrafen anges när lagarna träder i kraft. Övervägandena finns i av- snitt 10.4.
När registret är färdigt att tas i bruk ska lagen om bostadsrättsregister träda i kraft. Det är regeringen i förordning som föreskriver när det sker. Lagen om införande av lagen om bostadsrättsregister ska träda i kraft den 1 januari 2027.
Ansvar för uppbyggnaden
2 § Lantmäteriet ska ansvara för uppbyggnaden av bostadsrättsregistret.
Paragrafen anger att Lantmäteriet ska ansvara för uppbyggnaden av bostads- rättsregistret. Övervägandena finns i avsnitt 10.1.
Inlämning och uppdatering av uppgifter
3 § En bostadsrättsförening ska senast den 31 december 2027 till Lantmäteriet lämna de uppgifter som bostadsrättsregistret ska innehålla i fråga om bostadsrätts- lägenheten, bostadsrättsföreningen, bostadsrättshavaren, pantsättningar och anteckningar.
I paragrafen finns bestämmelser om inlämning av uppgifter. Övervägandena finns i avsnitt 10.1. Paragrafen utformas i enlighet med Lagrådets förslag.
Av paragrafen följer att en bostadsrättsförening ska lämna de uppgifter som behövs för uppläggningen av registret. Uppgifterna ska lämnas till Lantmäteriet senast den 31 december 2027. Det innebär att föreningarna har ett år på sig att lämna uppgifterna från det att bestämmelserna om upp- byggnad av registret träder i kraft. Även föreningar som bildas under denna tid ska anmäla uppgifterna till registret senast den 31 december 2027.
124
4 § En bostadsrättsförening som bildas efter den 31 december 2027 ska till Prop. 2025/26:112 Lantmäteriet så snart som möjligt lämna de uppgifter som bostadsrättsregistret ska
innehålla enligt 3 §.
I paragrafen finns bestämmelser om uppgiftslämning från bostadsrättsföre- ningar som bildas under uppbyggnaden. Övervägandena finns i avsnitt 10.3. Paragrafen utformas i enlighet med Lagrådets förslag.
En bostadsrättsförening som bildas efter det att existerande bostadsrätts- föreningar senast ska lämna sina uppgifter till Lantmäteriet, ska också rapportera in ifrågavarande uppgifter till registret.
5 § En bostadsrättsförening som har lämnat uppgifter till Lantmäteriet enligt 3 eller 4 § ska så snart som möjligt underrätta myndigheten om förändringar som inträffar rörande dessa uppgifter innan dess att lagen (2026:000) om bostads- rättsregister träder i kraft.
I paragrafen anges hur uppgifterna i registret ska hållas uppdaterade under uppbyggnaden. Övervägandena finns i avsnitt 10.3. Paragrafen utformas i huvudsak enligt Lagrådets förslag.
Förutom att nya bostadsrättsföreningar kan bildas efter det att förening- arna senast ska lämna sina uppgifter till Lantmäteriet, kan förändringar in- träffa avseende de uppgifter som föreningar redan har lämnat till Lantmäte- riet enligt 3 eller 4 §. Har de uppgifter som en bostadsrättsförening lämnat till Lantmäteriet ändrats innan ikraftträdandet, ska föreningen underrätta Lantmäteriet om den förändring som har skett.
6 § Bostadsrättsföreningens uppgiftsskyldighet enligt 3–5 §§ gäller inte om uppgifterna i stället kan inhämtas från fastighetsregistret eller lägenhetsregistret.
I paragrafen regleras undantag till uppgiftsskyldigheten. Övervägandena finns i avsnitt 10.1 och 10.3. Paragrafen utformas i enlighet med Lagrådets förslag.
Enligt paragrafen gäller föreningarnas uppgiftsskyldighet enligt 3–5 §§ inte i den utsträckning som de aktuella uppgifterna kan inhämtas av Lantmäteriet från lägenhetsregistret eller fastighetsregistret.
7 § Om en bostadsrättsförening inte lämnar uppgifter enligt 3, 4 eller 5 § får Lantmäteriet förelägga bostadsrättsföreningen att fullgöra sin uppgiftsskyldighet. Ett föreläggande får förenas med vite.
I paragrafen finns bestämmelser om handläggning. Övervägandena finns i avsnitt 10.1 och 10.3. Paragrafen utformas i enlighet med Lagrådets förslag.
Enligt paragrafen får Lantmäteriet förelägga en förening att fullgöra sin uppgiftsskyldighet enligt 3, 4 eller 5 §. Ett föreläggande får förenas med vite.
Kontroll och ändring av uppgifter
8 § Lantmäteriet ska så snart som möjligt lämna vidare de uppgifter som har läm- nats enligt 3 § och som gäller pantsättning till panthavaren.
Om en bostadsrättsförening har lämnat uppgifter enligt 4 eller 5 §, ska Lant- mäteriet snarast lämna vidare de uppgifter som gäller pantsättning till panthavaren.
125
Prop. 2025/26:112 I paragrafen regleras hur uppgifter lämnas till panthavare. Övervägandena finns i avsnitt 10.2. Paragrafen utformas i enlighet med Lagrådets förslag.
I första stycket anges att Lantmäteriet ska vidarebefordra de uppgifter om pantsättning som en bostadsrättsförening har lämnat enligt 3 §. Upp- gifterna ska lämnas till aktuell panthavare så snart som möjligt. Myndig- heten har dock möjlighet att göra samlade utskick om en sådan lösning skulle framstå som mer lämplig i ett enskilt fall.
Andra stycket reglerar det fall då en förening bildats under uppbygganden eller då föreningen lämnat in nya uppgifter. Det är då inte fråga om samma mängd uppgifter som i de fall som avses i första stycket. Om Lantmäteriet får in uppgifter enligt andra stycket ska myndigheten snarast lämna uppgifter om pantsättning vidare till aktuell panthavare.
9 § En panthavare ska senast sex månader efter det att Lantmäteriet har lämnat uppgifter till panthavaren enligt 8 § första stycket, anmäla eventuella tillägg eller felaktigheter avseende uppgifterna om pantsättning till myndigheten.
Om Lantmäteriet har lämnat uppgifter enligt 8 § andra stycket ska panthavaren snarast anmäla eventuella tillägg eller felaktigheter till myndigheten.
Om en panthavare har anmält tillägg eller felaktigheter ska Lantmäteriet ge bostadsrättsföreningen tillfälle att yttra sig över uppgifterna inom sex veckor.
I paragrafen regleras när en panthavare senast ska anmäla eventuella felak- tigheter till Lantmäteriet. Övervägandena finns i avsnitt 10.2. Paragrafen utformas i huvudsak enligt Lagrådets förslag.
Enligt första stycket ska eventuella felaktigheter eller tillägg anmälas senast sex månader efter det att Lantmäteriet lämnat uppgifterna till pant- havaren enligt 8 § första stycket. Felaktigheterna kan t.ex. bestå i att en pant- sättning inte längre gäller och att anteckningen om den borde ha tagits bort. Ett exempel på ett tillägg kan vara att en pantnotering saknas. Uppgifter kan komma att lämnas till en viss panthavare i flera omgångar. När det gäller tidsfristen för att lämna uppgifter om pantsättningar som saknas i det under- lag som Lantmäteriet försett panthavaren med, räknas det från den tidpunkt då Lantmäteriet gjort uppgifterna i sin helhet tillgängliga för panthavaren.
I de fall som avses i 8 § andra stycket ska panthavaren snarast anmäla eventuella tillägg eller felaktigheter till Lantmäteriet. Det följer av andra stycket.
Enligt tredje stycket ska föreningen få tillfälle att yttra sig över sådana tillägg eller felaktigheter som en panthavare har anmält till Lantmäteriet. Yttrandet ska ha kommit in inom sex veckor från det att uppgifterna läm- nades till föreningen av Lantmäteriet.
Underrättelse när registret är färdigt
10 § Lantmäteriet ska underrätta regeringen när bostadsrättsregistret är färdigt att tas i bruk.
Av paragrafen framgår att Lantmäteriet ska underrätta regeringen när regis- tret är färdigt att tas i bruk. Övervägandena finns i avsnitt 10.4.
126
Pantsättningar före ikraftträdandet | Prop. 2025/26:112 |
11 § En panträtt som har upplåtits och fått sakrättsligt skydd före ikraftträdandet av lagen (2026:000) om bostadsrättsregister och som det lämnas uppgift om till Lantmäteriet, ska registreras i bostadsrättsregistret som en noterad pant.
Paragrafen reglerar hur en pantsättning, som har upplåtits och fått sakrätts- ligt skydd innan registret har tagits i bruk och som under registrets uppbygg- nad har lämnats till Lantmäteriet, ska registreras i registret. Övervägandena finns i avsnitt 10.2. Paragrafen utformas i enlighet med Lagrådets förslag.
Före ikraftträdandet av 6 a kap. bostadsrättslagen (1991:614) får en pant |
|
sakrättsligt skydd genom underrättelse till bostadsrättsföreningen. En sådan |
|
pant ska registreras som en noterad pant. Detta för att skilja dem från sådana |
|
pantsättningar som upplåts och registreras efter ikraftträdandet samt från |
|
pantsättningar som förvisso upplåtits före ikraftträdandet men som fått sitt |
|
sakrättsliga skydd efter. Sådana pantsättningar kan nämligen erhålla sak- |
|
rättsligt skydd endast genom registrering. |
|
12 § Om en bostadsrätt belastas av flera noterade panter, ska den företrädesord- |
|
ning som gällde mellan dem före ikraftträdandet av lagen (2026:000) om bostads- |
|
rättsregister fortfarande gälla. |
|
En noterad pant ska ha företräde framför en panträtt som har fått sakrättsligt |
|
skydd efter ikraftträdandet av lagen om bostadsrättsregister. |
|
I paragrafen regleras företrädesordningen mellan panträtter. Övervägandena |
|
finns i avsnitt 10.2. |
|
Enligt första stycket ska företrädesordningen mellan noterade panter som |
|
gällde innan lagen träder i kraft fortsätta att gälla. Regleringen är inte avsedd |
|
att avvika från hittillsvarande ordning. Enligt den ordningen är det enligt |
|
huvudregeln tidpunkten för underrättelse (denuntiation) till bostadsrätts- |
|
föreningen som avgör företrädesordningen. Detta gäller även om pant- |
|
rätterna under registrets uppbyggnad förs in i bostadsrättsregistret vid olika |
|
tidpunkter. Det kan dock förekomma att underrättelse för en senare pant- |
|
sättning sker före det att underrättelse görs för en tidigare pantsättning av |
|
samma bostadsrätt. En senare pantsättning har i så fall företräde framför en |
|
tidigare endast om den senare panthavaren var i god tro om den tidigare |
|
pantsättningen vid tidpunkten för underrättelsen (jfr 10 och 31 §§ lagen |
|
[1936:81] om skuldebrev). Med god tro avses i sammanhanget att pant- |
|
havaren inte kände till och inte heller borde ha känt till den tidigare pantsätt- |
|
ningen. |
|
En noterad pant behåller enligt andra stycket sin plats i företrädesord- |
|
ningen. Det sakrättsliga skyddet för äldre noteringar om pantsättning består |
|
alltså även efter införandet av den nya ordningen där registrering ersätter |
|
denuntiation som sakrättsligt moment. |
|
Fram till dess att preklusionsfristen i 13 § löper ut kan det även förekomma |
|
äldre panträtter som inte har noterats i registret. En sådan panträtt behåller |
|
sin plats i företrädesordningen fram till dess att preklusionen slår till. |
|
13 § En panträtt som har upplåtits och fått sakrättsligt skydd före ikraftträdandet |
|
av lagen (2026:000) om bostadsrättsregister men som inte har noterats enligt 11 § |
|
ska behålla sitt sakrättsliga skydd endast om uppgift om panträtten har lämnats till |
|
Lantmäteriet senast sex månader efter ikraftträdandet av lagen om bostadsrätts- |
|
register. | 127 |
Prop. 2025/26:112 Paragrafen innebär att en panträtt, som har upplåtits innan lagen om bostads- rättsregister har trätt i kraft, under vissa förutsättningar inte längre ska ha ett sakrättsligt skydd. Övervägandena finns i avsnitt 10.2. Paragrafen utformas efter synpunkter från Lagrådet.
Om en uppgift om en panträtt som har upplåtits innan lagen om bostads- rättsregister har trätt i kraft inte har lämnats till Lantmäteriet senast sex månader efter ikraftträdandet, ska panträtten inte längre gälla mot pant- sättarens borgenärer. En panträtt kan i och för sig visa sig vara tvistig. I ett sådant fall räcker det att panthavaren lämnat information om panträtten till Lantmäteriet inom den föreskrivna fristen för att den inte ska förlora sitt sak- rättsliga skydd.
Behandling av vissa uppgifter
14 § Lantmäteriet får under bostadsrättsregistrets uppbyggnad behandla även andra uppgifter i registret än dem som framgår av 3 §. De uppgifterna ska gallras när de inte längre behövs.
I paragrafen regleras behandling av vissa uppgifter under uppbyggnaden. Övervägandena finns i avsnitt 10.1.
Paragrafen anger att Lantmäteriet under registrets uppbyggnad får behandla även andra uppgifter än sådana som ska lämnas in till registret vid uppbygg- naden. Det kan exempelvis röra sig om uppgifter från folkbokföringen. Sådana uppgifter ska gallras när de inte längre behövs.
Bemyndigande
15 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om uppbyggnaden av bostadsrättsregistret.
Enligt paragrafen får regeringen eller den myndighet som regeringen be- stämmer meddela ytterligare föreskrifter om registrets uppbyggnad. Övervä- gandena finns i avsnitt 10.1.
Överklagande
16 § Ett beslut som Lantmäteriet har meddelat enligt denna lag eller enligt före- skrifter som har meddelats i anslutning till lagen får överklagas till allmän förvalt- ningsdomstol.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Paragrafen behandlar möjligheterna till överklagande under uppbyggna- den av registret. Övervägandena finns i avsnitt 10.1. Paragrafen utformas i enlighet med Lagrådets förslag.
Av första stycket framgår att beslut som har meddelats enligt lagen eller enligt föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Det kan exempelvis vara fråga om ett före- läggande enligt 7 §.
I andra stycket anges att prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
128
12.3 | Förslaget till lag om ändring i bostadsrättslagen Prop. 2025/26:112 |
| (1991:614) |
1 kap. Inledande bestämmelser
Grundregler om bostadsrättsföreningar och bostadsrätt
3 a § Information om varje bostadsrätt finns i bostadsrättsregistret. Bestäm- melser om bostadsrättsregistret finns i lagen (2026:000) om bostadsrättsregister.
Paragrafen, som är ny, upplyser om att information om alla bostadsrätter finns i bostadsrättsregistret och att registret regleras i lagen om bostads- rättsregister. Övervägandena finns i avsnitt 5.1.
4 kap. Upplåtelse av lägenheter med bostadsrätt
Registrering av upplåtelse
4 a § En upplåtelse av en bostadsrätt ska registreras i bostadsrättsregistret.
Paragrafen, som är ny, behandlar registrering av upplåtelse av en bostadsrätt. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.
Paragrafen innehåller en bestämmelse om att en upplåtelse av en bostads- rätt ska registreras i bostadsrättsregistret. En utebliven registrering påverkar inte giltigheten av upplåtelsen (jfr 7 §).
Bestämmelser om hur en registrering görs och av vem finns i 3 kap. 1 och
2 §§ lagen (2026:000) om bostadsrättsregister.
6 kap. Övergång av bostadsrätt
Rätt att utöva bostadsrätten efter övergång
1 § När en bostadsrätt har överlåtits från en bostadsrättshavare till en ny inneha- vare, får denne utöva bostadsrätten endast om han eller hon är eller antas till medlem i bostadsrättsföreningen. Ett medlemskap gäller från tillträdesdagen. Om föreningen beviljar medlemskap senare än tillträdesdagen eller om en bostadsrätt har övergått på annat sätt än genom överlåtelse, gäller medlemskapet i stället från beslutsdagen.
En juridisk person får utöva bostadsrätten utan att vara medlem i föreningen, om den juridiska personen har förvärvat bostadsrätten vid exekutiv försäljning eller vid tvångsförsäljning enligt 8 kap. och då hade panträtt i bostadsrätten. Tre år efter för- värvet får föreningen uppmana den juridiska personen att inom sex månader från uppmaningen visa att någon som inte får vägras inträde i föreningen har förvärvat bostadsrätten och sökt medlemskap. Om uppmaningen inte följs, får bostadsrätten tvångsförsäljas enligt 8 kap. för den juridiska personens räkning. En juridisk person kan i föreningens stadgar medges en mer vidsträckt rätt än som angetts här.
Paragrafen behandlar frågor om medlemskap i bostadsrättföreningen. Över- vägandena finns i avsnitt 9.1.
I första stycket preciseras från vilken tidpunkt ett medlemskap i föreningen ska gälla vid överlåtelse av bostadsrätt. Genom att medlemskapet ska gälla från tillträdesdagen övergår ansvaret gentemot föreningen för t.ex. skador på lägenheten på förvärvaren, som blir bostadsrättshavare i samband med att medlemskap beviljas. Medlemskapet gäller per den tillträdesdag som anges i det överlåtelseavtal med stöd av vilket medlemskap har beviljats. Det kan
129
Prop. 2025/26:112 dock förekomma att det datumet har passerat, t.ex. då medlemskap beviljas först efter överprövning. I så fall gäller medlemskapet från dagen för beslut om medlemskap.
I andra fall av övergång av bostadsrätt än genom överlåtelse (t.ex. genom bodelning, arv och testamente eller bolagsskifte) gäller medlemskapet från beslutsdagen. Ändringen innebär att den ordningen uttryckligen framgår av lagen, men det innebär inte någon ändring jämfört med vad som redan gäller.
Övriga ändringar är språkliga.
Registrering av övergång
5 a § En övergång av en bostadsrätt ska registreras i bostadsrättsregistret.
Paragrafen, som är ny, behandlar registrering av övergång av en bostadsrätt. Övervägandena finns i avsnitt 8.2.
Paragrafen innebär att en övergång av en bostadsrätt ska registreras i bostadsrättsregistret. Med övergång avses överlåtelse samt familjerättsliga och associationsrättsliga fång. Med övergång avses även sådana fall då bostadsrätten övergår till föreningen (se t.ex. 4 kap. 11 §). Däremot behöver ett dödsbo, som med stöd av 1 a § utövar bostadsrätt, inte registrera att bostadsrätten förvaltas av dödsboet eftersom någon övergång inte har skett i det fallet.
Kravet på registrering av övergången påverkar inte övergångens giltighet (jfr 5 §).
I 5 b § regleras det sakrättsliga skyddet vid överlåtelse.
Sakrättsligt skydd vid överlåtelse
5 b § En överlåtelse av en bostadsrätt gäller mot överlåtarens borgenärer när den har registrerats i bostadsrättsregistret.
Paragrafen, som är ny, behandlar skyddet mot överlåtarens borgenärer vid överlåtelse. Övervägandena finns i avsnitt 8.2.
Enligt första stycket krävs det att en överlåtelse registreras i bostadsrätts- registret för att förvärvaren av en bostadsrätt ska få överlåtelsen skyddad mot säljarens borgenärer. Överlåtelse av bostadsrätt kan ske genom köp, byte eller gåva.
Förvärvarens skydd mot överlåtarens borgenärer aktualiseras om över- låtarens egendom blir föremål för utmätning eller om överlåtaren går i konkurs. Den överlåtna bostadsrätten kan då inte tas i anspråk för överlå- tarens skulder.
Bestämmelsen innebär att registrering ersätter denuntiation till bostads- rättsföreningen, som enligt hittillsvarande ordning utgör det sakrättsliga momentet för att en överlåtelse ska vara sakrättsligt skyddad.
Bestämmelser om hur en registrering görs, när den ska göras och av vem finns i 3 kap. 1 och 3 §§ lagen (2026:000) om bostadsrättsregister. Där anges bland annat att det är bostadsrättsföreningen som ska göra en anmälan för registrering av överlåtelse och att om anmälan har gjorts före tillträdesdagen anses övergången vara registrerad först på tillträdesdagen. Anmälan ska göras skriftligen hos Lantmäteriet inom två veckor från beslutet om medlemskap. Om bostadsrätten övergått till någon som redan
130
är medlem eller som inte omfattas av kravet på medlemskap, ska fristen i Prop. 2025/26:112 stället räknas från övergången.
5 c § Om en bostadsrätt har överlåtits till flera var för sig, gäller en tidigare överlåtelse framför en överlåtelse som har skett senare.
En senare överlåtelse gäller dock framför en tidigare, om överlåtelsen har |
|
registrerats i bostadsrättsregistret före den tidigare överlåtelsen och den senare |
|
förvärvaren vid tidpunkten för överlåtelsen var i god tro om den tidigare över- |
|
låtelsen. |
|
Paragrafen ska också tillämpas på förvärv genom bodelning, arv, testamente, |
|
bolagsskifte eller liknande förvärv, när fråga uppkommer om företrädet mellan ett |
|
sådant förvärv och en senare överlåtelse. |
|
Paragrafen behandlar konkurrerande överlåtelser (dubbelöverlåtelse). Över- |
|
vägandena finns i avsnitt 8.3. |
|
Av första stycket framgår huvudregeln vid en dubbelöverlåtelse, nämligen |
|
att det tidigare förvärvet har företräde. |
|
Enligt andra stycket gäller som undantag att en senare överlåtelse har före- |
|
träde framför en tidigare, om den senare överlåtelsen har registrerats i |
|
bostadsrättsregistret först. En ytterligare förutsättning för att den senare |
|
överlåtelsen ska ha företräde är att den senare förvärvaren, vid tidpunkten |
|
för (den senare) överlåtelsen, var i god tro om den tidigare överlåtelsen. Vid |
|
köp utgörs tidpunkten för överlåtelsen av det datum då både köparen och |
|
säljaren har undertecknat köpehandlingen. Med god tro avses i sammanhan- |
|
get att förvärvaren inte kände till och inte heller borde ha känt till den tidigare |
|
överlåtelsen. |
|
Om de konkurrerande förvärven registreras samtidigt (dvs. vid samma |
|
klockslag) får det tidigare förvärvet företräde i enlighet med huvudregeln i |
|
första stycket. |
|
Innebörden av tredje stycket är att första och andra styckena även gäller |
|
när ett universalfång konkurrerar med en senare överlåtelse. Har t.ex. en |
|
make först avstått från en bostadsrätt vid en bodelning och sedan även över- |
|
låter bostadsrätten, kan den senare förvärvaren få företräde, om detta förvärv |
|
registreras först och han eller hon var i god tro om det tidigare förvärvet vid |
|
tidpunkten för överlåtelsen. |
|
Däremot gäller inte regeln om det senare förvärvet är ett universalfång. I |
|
dessa fall gäller principen att ett universalfång inte kan ge bättre rätt än den |
|
fångesmannen hade. Ett universalfång kan alltså aldrig få företräde framför |
|
en tidigare överlåtelse. Tidpunkten för övergången avgörs av tillämpliga |
|
familjerättsliga eller associationsrättsliga regler. |
|
Om en överlåtelse konkurrerar med en exekutiv försäljning eller en tvångs- |
|
försäljning gäller inte förevarande paragraf. Då gäller reglerna i 14 kap. 3 § |
|
utsökningsbalken. Inte heller gäller bestämmelsen om familjerättsliga eller |
|
associationsrättsliga fång konkurrerar med varandra. |
|
Föreningens skyldighet till vidareöverlåtelse |
|
11 § Om en bostadsrätt har övergått till bostadsrättsföreningen, ska den överlåtas |
|
så snart det kan ske utan förlust, om inte föreningen på en föreningsstämma beslu- |
|
tar att bostadsrätten ska upphöra. |
|
Om en bostadsrätt som har övergått till föreningen är pantsatt, får beslut om |
|
bostadsrättens upphörande meddelas endast om panthavaren har medgett detta eller |
|
om bostadsrätten saknar värde för panthavaren. | 131 |
|
Prop. 2025/26:112 Om bostadsrätten upphör, ska det registreras i bostadsrättsregistret.
I paragrafen regleras det fall att en bostadsrätt övergår till föreningen. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.
Det nya tredje stycket innebär att det ska registreras i bostadsrättsregis- tret att föreningen har beslutat att en bostadsrätt ska upphöra.
Bestämmelser om hur en registrering görs och av vem finns i 3 kap.
1 och 4 §§ lagen (2026:000) om bostadsrättsregister. Övriga ändringar är språkliga.
6 a kap. Panträtt
1 § En panträtt i en bostadsrätt upplåts genom att bostadsrättshavaren skriftligen pantsätter hela bostadsrätten som pant för en fordran.
I paragrafen anges hur panträtt i bostadsrätt upplåts. Övervägandena finns i avsnitt 8.1.
Det är endast bostadsrättshavaren som får pantsätta bostadsrätten. Med bostadsrättshavaren avses den som innehar bostadsrätten och är medlem i föreningen. Vid en överlåtelse upphör säljarens medlemskap i samband med att förvärvaren antas som medlem (2 kap. 11 § andra stycket). Den tidigare bostadsrättshavaren kan alltså inte pantsätta bostadsrätten efter det att den nya innehavarens medlemskap gäller. I praktiken gäller ofta medlemskap från tillträdesdagen. Ändringen i 6 kap. 1 § första stycket innebär också att denna ordning lagfästs. Att det endast är bostadsrättshavaren som får pant- sätta bostadsrätten hindrar inte att bostadsrättshavaren och långivaren för- bereder pantsättningen före tillträdet, t.ex. genom att skriva under pant- sättningsavtalet. Även en pantsättning som skrivs under före tillträdet är alltså att betrakta som giltig på tillträdesdagen, förutsatt att medlemskapet gäller från tillträdesdagen.
Om en överlåtelse går åter på grund av ogiltighet enligt 6 kap. 5 § (t.ex. på grund av att medlemskap i föreningen nekats), är en pantsättning som gjorts av förvärvaren utan verkan. Det följer av att förvärvaren inte är att anse som bostadsrättshavare, vilket krävs för att det ska vara fråga om en giltig pantsättning av bostadsrätten. I 3 § finns en bestämmelse om verkan av en pantsättning för det fall överlåtelsen hävs av överlåtaren.
Det finns två undantag i lagen till när medlemskap krävs för att kunna utöva bostadsrätten. Det första avser en juridisk person som har förvärvat bostads- rätten vid exekutiv försäljning eller vid tvångsförsäljning (6 kap. 1 § andra stycket). Det andra gäller ett dödsbo efter en avliden bostadsrättshavare (6 kap. 1 a §). I båda de fallen kan alltså pantsättning ske utan medlemskap.
Om bostadsrätten utgör makars gemensamma bostad eller sambors sam- boegendom (eller bostad som den andra sambon har rätt att överta) krävs den andra makens eller sambons samtycke innan pantsättning får ske (7 kap. 5 § äktenskapsbalken och 23 § sambolagen [2003:376]). I paragrafen anges att pantsättningen, dvs. avtalet mellan pantsättaren och panthavaren, ska vara skriftlig. Det framgår också att hela bostadsrätten måste pantsättas. Det är alltså inte möjligt att pantsätta en ideell andel av en bostadsrätt.
Pantsättningen ska ske för en fordran. Fordran har i sammanhanget en vid innebörd. Det vanliga är att fordran är skriftligt dokumenterad. Några form-
132
krav gäller dock inte. Det är också möjligt att pantsätta för en villkorad ford- Prop. 2025/26:112 ran (t.ex. ett borgensåtagande), liksom för någon annans skuld.
Fordran måste vara specificerad i den meningen att den kan identifieras som den fordran som pantsättningen avser. I praktiken förekommer dock att en bostadsrättshavare pantsätter bostadsrätten inte bara för den skuld som är närmast aktuell utan även för andra skulder som han eller hon i framtiden kan komma att få till borgenären (generell pantsättning). Även sådana pant- sättningar är som utgångspunkt giltiga, både gentemot pantsättaren och mot pantsättarens borgenärer. Både vid villkorade och framtida fordringar gäller att panthavaren har förmånsrätt för det fall en fordran föreligger vid tid- punkten för utmätning eller konkurs. Om fordran däremot inte hunnit uppstå blir panträttens vara eller icke vara beroende av om panthavaren kan hindra att en fordran uppstår. När panthavaren inte har den möjligheten, vilket typiskt sett anses vara fallet vid villkorade fordringar, måste panträtten res- pekteras. Motsatsvis gäller vid generella pantsättningar, där kreditgivaren kan välja att inte bevilja en ny kredit, att panträtten inte måste respekteras för fordran som ännu inte uppstått.
Fordran omfattar kapital- och räntekrav samt indrivningskostnader utan att något särskilt överenskommits om den saken.
Före registrering har avtalet om pantsättning endast obligationsrättslig verkan. Det innebär att det endast är gällande mellan parterna. Rättsverk- ningar mot tredje man inträder först vid registrering enligt 2 §.
2 § En pantsättning av en bostadsrätt ska registreras i bostadsrättsregistret. En registrering av pantsättningen har samma rättsverkningar som när en panthavare tar en lös sak i besittning. Bestämmelser i annan lag om handpanträtt vid utmätning eller i konkurs gäller också för panträtt i en bostadsrätt.
En pantsättning behöver inte registreras om panthavaren är densamma som vid den närmast föregående registrerade pantsättningen.
I paragrafen behandlas registrering av pantsättning av bostadsrätt. Över- vägandena finns i avsnitt 8.1.
I första stycket anges att en pantsättning ska registreras i bostadsrätts- registret. Registreringen är en förutsättning för att panträtten ska vara skyddad mot tredje man, dvs. att den gäller mot pantsättarens övriga borge- närer (andra meningen).
I första stycket regleras också att panträtt i bostadsrätt har den förmåns- rätt som följer med handpanträtt enligt bestämmelserna i 4 § 3 förmåns- rättslagen (1970:979) (tredje meningen).
En registrerad panträtt i bostadsrätt innebär enligt 11 § preskriptions- lagen (1981:130) att preskription av fordran inte påverkar borgenärens rätt till betalning ur den pantsatta egendomen om panträtten utgör säkerhet för fordran.
Om en borgenär med registrerad panträtt i en bostadsrätt överlåter sin fordran jämte panträtten för fordringen, följer det av allmänna principer att förvärvaren får sakrättsligt skydd till panten. Någon ny registrering be- höver då inte ske i bostadsrättsregistret. Däremot bör den nya panthavaren se till att uppgifterna om panthavare i registret uppdateras.
Ifall bostadsrättens hela värde inte är belånat, kan bostadsrättshavaren utnyttja det resterande värdet (överhypoteket) som säkerhet för en annan
kredit. En sådan pantsättning kräver registrering enligt första stycket för
133
Prop. 2025/26:112 att en sakrättsligt giltig panträtt ska uppstå. Andra stycket innehåller dock ett undantag. Innebörden är att om bostadsrätten pantsätts för nya krediter och panthavaren är densamma som vid den närmast föregående registre- rade pantsättningen, behöver någon ny registrering inte ske av pantsätt- ningen för att den ska omfatta även den nya fordran. Det behöver dock vara fråga om en giltig pantsättning mellan pantsättaren och panthavaren.
Undantaget gäller dock bara den senaste registrerade panthavaren. En registrering av en andra panthavare medför alltså att den första pantha- varen behöver få en eventuell tredje pantsättning registrerad för att den ska stå sig.
Om pantsättningen är generell och nya krediter lämnas till pantsättaren krävs ingen ny registrering. Om däremot en andra panthavare registreras kan den första panthavaren få skydd mot övriga borgenärer för en kredit som lämnas efter den andra registreringen endast om det sker en ny regis- trering.
Bestämmelser om hur en registrering görs och av vem samt när en pantsättning anses registrerad finns i 3 kap. 5–7 §§ lagen (2026:000) om bostadsrättsregister.
3 § Om ett avtal om överlåtelse av en bostadsrätt hävs av överlåtaren, är en pant- sättning som förvärvaren gjort efter överlåtelsen ogiltig.
Paragrafen reglerar en pantsättnings giltighet för det fall överlåtaren häver överlåtelsen. Övervägandena finns i avsnitt 8.1.
För det fall en överlåtelse sker, men den senare hävs av förvärvaren på avtalsrättslig eller köprättslig grund, har förvärvaren fram till dess att häv- ning sker möjlighet att förfoga över bostadsrätten förutsatt att medlemskap har beviljats. En pantsättning som förvärvaren gjort av bostadsrätten blir inte utan verkan för att han eller hon häver köpet. Förhållandet mellan par- terna regleras då av de allmänna reglerna för lös egendom. Pantsättningen kan då ha betydelse för köparens faktiska möjligheter att häva köpet.
Situationen är däremot en annan om överlåtaren häver köpet. Paragrafen innebär att en pantsättning som förvärvaren har gjort efter överlåtelsen är ogiltig, trots att förvärvaren i och för sig var behörig att pantsätta bostads- rätten vid tidpunkten för pantsättningen. Ett praktiskt exempel kan vara att förvärvaren blir medlem i föreningen före det att betalning skett. Om säljaren häver avtalet på grund av dröjsmål med betalningen är en pant- sättning som förvärvaren gjort efter överlåtelsen utan verkan.
Bestämmelsen är utformad med 6 kap. 8 § jordabalken som förebild.
4 § En pantsättning som är registrerad i bostadsrättsregistret ger företräde i förhållande till en annan pantsättning efter den tidsföljd som pantsättningarna har registrerats.
I paragrafen behandlas företrädesordningen mellan registrerade pantsätt- ningar. Övervägandena finns i avsnitt 8.1.
Paragrafen anger att en pantsättning som är registrerad i bostadsrätts- registret ger företräde i förhållande till en annan pantsättning efter den tids- följd som pantsättningarna har registrerats. Av 3 kap. 7 § lagen (2026:000) om bostadsrättsregister framgår när en pantsättning anses registrerad.
134
Av 2 § andra stycket framgår att vissa pantsättningar inte omfattas av Prop. 2025/26:112 kravet på registrering. En sådan pantsättning omfattas av samma företrä-
desrätt som den registrerade pantsättningen som gjort undantaget tillämp- ligt.
I 12 § lagen (2026:000) om införande av lagen (2026:000) om bostads- rättsregister finns bestämmelser om företrädesordningen mellan noterade panter och registrerade panter.
7 kap. Bostadsrättshavarens rättigheter och skyldigheter
Avgifter till föreningen
14 § Varje medlem ska betala en avgift till bostadsrättsföreningen i form av en insats när bostadsrätt upplåts till honom eller henne. Föreningen har dessutom rätt att ta ut en årsavgift för den löpande verksamheten samt, om det anges i stadgarna, upplåtelseavgift, överlåtelseavgift och avgift för andrahandsupplåtelse.
Om en kostnad som hänför sig till uppvärmning eller nedkylning av medlem- mens lägenhet eller dess förseende med varmvatten eller elektrisk ström kan påföras medlemmen efter individuell mätning, ska beräkningen av årsavgiften, till den del avgiften avser ersättning för sådan kostnad, ta sin utgångspunkt i den uppmätta förbrukningen.
En beslutad insats kan ändras enligt 9 kap. 13 och 16 §§. Föreningen får i övrigt inte ta ut särskilda avgifter för åtgärder som föreningen ska vidta med anledning av denna lag eller någon annan författning.
Vid ombildning av hyresrätt till bostadsrätt får bostadsrättsföreningen inte ta ut upplåtelseavgift förrän efter en månad från den dag då föreningen erbjudit hyres- gästen att få lägenheten upplåten med bostadsrätt. Intill dess sex månader förflutit räknat från dagen för erbjudandet, får avgiften högst motsvara ränta på insatsen enligt 5 § räntelagen (1975:635).
Avgiften för andrahandsupplåtelse får för en lägenhet årligen motsvara högst tio procent av prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken. Om en lägenhet upplåts under en del av ett år, beräknas den högsta tillåtna avgiften efter det antal kalendermånader som lägenheten är upplåten.
Paragrafen innehåller bestämmelser om de avgifter som en medlem ska betala till bostadsrättsföreningen. Övervägandena finns i avsnitt 6.4.
Ändringen i första stycket innebär att pantsättningsavgift tas bort från den uppräkning av olika avgifter som en förening har rätt att ta ut av en medlem. Ändringen är en följd av att pantsättningar inte längre ska anteck- nas i föreningarnas lägenhetsförteckningar.
Underrättelse om obetalda avgifter
31 § Om en bostadsrättshavare har obetalda avgifter till föreningen till ett belopp som överstiger vad som av årsavgiften löper på en månad och bostadsrättshavaren dröjer med betalningen mer än två veckor från förfallodagen, ska föreningen utan dröjsmål underrätta Lantmäteriet.
Om föreningen försummar denna skyldighet, har föreningen vid exekutiv för- säljning eller tvångsförsäljning enligt 8 kap. inte företräde till betalning framför panthavare i fråga om
1.de avgiftsbelopp som förfallit till betalning under den tid föreningens för- summelse varat, samt
2.den del av årsavgiften som förfallit till betalning närmast efter det att en under- rättelse gjorts.
135
Prop. 2025/26:112 Andra stycket gäller inte i fråga om avgiftsbelopp som förfallit till betalning under den tid panthavaren haft kännedom om bostadsrättshavarens betalnings- försummelse.
136
Paragrafen innehåller bestämmelser om föreningens underrättelseskyl- dighet när en bostadsrättshavare har obetalda avgifter till föreningen. Övervägandena finns i avsnitt 6.5.
Ändringen i första stycket innebär att föreningen ska underrätta Lantmä- teriet, och inte panthavaren, när bostadsrättshavaren har obetalda avgifter till föreningen. Lantmäteriet för sedan in uppgiften i bostadsrättsregistret.
Om någon underrättelse inte sker har föreningens legala panträtt för fordran på obetalda avgifter inte längre företräde framför andra pantha- vares rätt. Det framgår av andra stycket. Ändringen i stycket förtydligar att bestämmelsen även gäller om det finns flera panthavare avseende samma bostadsrätt.
Övriga ändringar är språkliga.
Upphörande av bostadsrätten i vissa fall
33 § Bostadsrätten upphör om det hus som lägenheten finns i antingen överlåts eller säljs exekutivt. Föreningen är då skyldig att betala skälig ersättning för bostadsrätten. Om föreningen träder i likvidation inom tre månader från det att frågan om föreningens ersättningsskyldighet blivit slutligt avgjord eller om före- ningen inom samma tid försätts i konkurs, ska dock bostadsrättshavarens rätt att få ersättning för bostadsrätten bedömas efter de regler som gäller för skifte av före- ningens tillgångar.
Om bostadsrätten upphör och lägenheten har tillträtts, ska ett skriftligt hyres- avtal anses ingånget. I så fall gäller 4 kap. 9 §.
Om bostadsrätten upphör ska det registreras i bostadsrättsregistret.
Paragrafen reglerar bostadsrättens upphörande om huset som lägenheten finns i överlåts eller säljs exekutivt. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.
Enligt det nya tredje stycket ska upphörandet av bostadsrätten registreras i bostadsrättsregistret.
Bestämmelser om hur en registrering görs och av vem finns i 3 kap.
1 och 4 §§ lagen (2026:000) om bostadsrättsregister. Övriga ändringar är språkliga.
9 kap. Bestämmelser om föreningen m.m.
Innehållet i föreningens stadgar
5 § Bostadsrättsföreningens stadgar ska innehålla uppgifter om
1. föreningens företagsnamn,
2. den ort i Sverige där föreningens styrelse ska ha sitt säte,
3. den verksamhet som föreningen ska bedriva,
4. huruvida upplåtelseavgift, överlåtelseavgift och avgift för andrahandsupp- låtelse kan tas ut,
5. grunderna för beräkning av årsavgift, överlåtelseavgift och avgift för andra- handsupplåtelse,
6. för det fall rätten att bestämma ersättning för en bostadsrätt vid överlåtelse ska vara inskränkt, grunderna för beräkning av ersättningen,
7. grunderna för avsättning av medel för att säkerställa underhållet av före- ningens hus,
8. antalet eller lägsta och högsta antalet styrelseledamöter, revisorer och even- Prop. 2025/26:112 tuella suppleanter och tiden för deras uppdrag,
9.hur en föreningsstämma ska sammankallas,
10.de ärenden som ska förekomma på en ordinarie föreningsstämma,
11.den tid som föreningens räkenskapsår ska omfatta,
12.grunderna för hur föreningens vinst ska fördelas, och
13.hur föreningens återstående tillgångar ska fördelas när föreningen upplöses.
Paragrafen innehåller bestämmelser om vad en förenings stadgar ska inne- hålla. Övervägandena finns i avsnitt 6.4.
Paragrafens punkt 4 och 5 ändras så att en uppgift om huruvida pantsätt- ningsavgift kan tas ut och grunderna för beräkning av en sådan avgift inte längre ska finnas i en förenings stadgar. Ändringen görs som en följd av att den hittillsvarande rätten enligt 7 kap. 14 § att ta ut pantsättningsavgift tas bort.
Medlems- och lägenhetsförteckning
10 § Lägenhetsförteckningen ska för varje lägenhet ange
1.lägenhetens beteckning, belägenhet, rumsantal och eventuell mark och andra utrymmen som upplåtelsen avser,
2.dagen för Bolagsverkets registrering av den ekonomiska plan som ligger till grund för upplåtelsen,
3.bostadsrättshavarens namn, samt
4.insatsen för bostadsrätten.
Uppgifterna ska genast föras in i förteckningen när en lägenhet upplåts med bostadsrätt.
Om en uppgift i förteckningen ändras, ska detta genast antecknas. Vid överlå- telse av en bostadsrätt ska en kopia av överlåtelseavtalet fogas till förteckningen på lämpligt sätt.
Dagen för anteckningen ska anges.
Paragrafen innehåller bestämmelser om vad föreningarnas lägenhetsförteck- ningar ska innehålla. Övervägandena finns i avsnitt 9.2.
Ändringen i första stycket punkt 1 är en följd av att uppgiften om lägen- heten i upplåtelseavtalet enligt 4 kap. 5 § sedan den 1 januari 2023 även ska ange eventuell mark och andra utrymmen som upplåtelsen avser (se prop. 2021/22:171).
Tredje stycket ändras så att föreningens hittillsvarande skyldighet att i lägenhetsförteckningen anteckna uppgift om pantsättning tas bort, till följd av att denuntiation ersätts med registrering i bostadsrättsregistret när det gäller sättet att få sakrättsligt skydd vid pantsättning av en bostadsrätt. Skyl- digheten att ange uppgift om pantsättning i föreningarnas lägenhets- förteckningar utmönstras därmed.
Övriga ändringar är språkliga.
Särskilda villkor för vissa beslut
16 § För att ett beslut i en fråga som anges i denna paragraf ska vara giltigt krävs att det har fattats på en föreningsstämma och att följande bestämmelser har iakttagits.
1.Om beslutet innebär ändring av någon insats och medför rubbning av det inbördes förhållandet mellan insatserna, ska samtliga bostadsrättshavare som berörs av ändringen ha gått med på beslutet. Om enighet inte uppnås, blir beslutet ändå giltigt om minst två tredjedelar av de berörda bostadsrättshavarna har gått med på
beslutet och det dessutom har godkänts av hyresnämnden. | 137 |
Prop. 2025/26:112 1 a. Om beslutet innebär en ökning av samtliga insatser utan att det inbördes förhållandet mellan insatserna rubbas, ska alla bostadsrättshavarna ha gått med på beslutet. Om enighet inte uppnås, blir beslutet ändå giltigt om minst två tredjedelar av de röstande har gått med på beslutet och det dessutom har godkänts av hyresnämn- den. Hyresnämnden ska godkänna beslutet om detta inte framstår som otillbörligt mot någon bostadsrättshavare.
2.Om beslutet innebär att en lägenhet som upplåtits med bostadsrätt kommer att förändras eller i sin helhet behöva tas i anspråk av föreningen med anledning av en om- eller tillbyggnad, ska bostadsrättshavaren ha gått med på beslutet. Om bostads- rättshavaren inte ger sitt samtycke till ändringen, blir beslutet ändå giltigt om minst två tredjedelar av de röstande har gått med på beslutet och det dessutom har godkänts av hyresnämnden.
3.Om beslutet innebär utvidgning av föreningens verksamhet, ska minst två tredjedelar av de röstande ha gått med på beslutet.
4.Om beslutet innebär överlåtelse av ett hus som tillhör föreningen, i vilket det finns en eller flera lägenheter som är upplåtna med bostadsrätt, ska beslutet ha fattats på det sätt som gäller för beslut om likvidation enligt 29 a §. Minst två tredjedelar av bostadsrättshavarna i det hus som ska överlåtas ska dock alltid ha gått med på beslutet.
5.Om det i stadgarna finns ytterligare något villkor för att ett beslut enligt 1–4 ska vara giltigt, gäller även det.
Föreningen ska genast underrätta Lantmäteriet om ett beslut enligt första stycket 4.
Paragrafen innehåller bestämmelser om villkor för vissa beslut som fattats på en föreningsstämma. Övervägandena finns i avsnitt 6.5.
Andra stycket ändras så att föreningen ska underrätta Lantmäteriet, och inte panthavaren, om beslut enligt punkt 4. Uppgifterna kommer sedan föras in i bostadsrättsregistret av Lantmäteriet. Dessutom innebär ändringen att föreningen inte längre ska underrätta om beslut om förändringar av lägen- heten enligt första stycket 2.
12.4Förslaget till lag om ändring i utsökningsbalken
6 kap. Säkerställande av utmätning
Lös egendom
3 § Om en annan fordran eller rättighet än som avses i 2 § utmäts, ska sekundo- gäldenären eller någon annan förpliktad meddelas förbud att fullgöra sin förplik- telse till någon annan än Kronofogdemyndigheten eller den som myndigheten anvisar.
Vid utmätning av en rättighet som avses i 7 kap. jordabalken eller av en byggnad på ofri grund ska fastighetens ägare underrättas.
Paragrafen behandlar säkerställande av utmätning och innehåller bestäm- melser om underrättelser vid utmätning av vissa rättigheter. Övervägan- dena finns i avsnitt 6.6.
Andra stycket ändras så att Kronofogdemyndigheten inte längre ska underrätta bostadsrättsföreningen vid utmätning av bostadsrätt. Ändringen är en följd av att ett bostadsrättsregister införs.
Övriga ändringar är språkliga.
138
14 kap. Verkan av exekutiv försäljning m.m. | Prop. 2025/26:112 |
3 § Om en exekutiv försäljning av ett registrerat skepp eller ett registrerat luft- fartyg har fått laga kraft och köpeskillingen betalats ska¸ såvida gäldenären inte var rätt ägare, köparens förvärv ändå gälla, om gäldenärens åtkomst var inskriven när försäljningen ägde rum.
När en exekutiv försäljning av fast egendom har fått laga kraft och köpe- skillingen har betalats, har den som åberopar annat förvärv av egendomen från gäldenären eller någon av hans eller hennes företrädare förlorat sin rätt mot köpa- ren. Även den som åberopar att gäldenärens eller någon av hans eller hennes före- trädares åtkomst var ogiltig eller av annat skäl inte gällde mot den rätte ägaren har förlorat sin rätt mot köparen, om lagfart var beviljad för gäldenären när den exe- kutiva försäljningen ägde rum.
Om en exekutiv försäljning eller en tvångsförsäljning enligt 8 kap. bostads- rättslagen (1991:614) av en bostadsrätt har fått laga kraft och köpeskillingen betalats, har den som åberopar annat förvärv av egendomen från gäldenären eller någon av hans eller hennes företrädare förlorat sin rätt mot köparen.
Paragrafen behandlar konkurrens mellan exekutiva försäljningar och andra förvärv. Övervägandena finns i avsnitt 8.3.
Det nya tredje stycket innebär att en exekutiv försäljning av en bostads- rätt eller en tvångsförsäljning enligt 8 kap. bostadsrättslagen ska behandlas på samma sätt som en exekutiv försäljning av fast egendom. När beslutet om den exekutiva åtgärden har fått laga kraft och köpeskillingen betalats har därmed en konkurrerande förvärvare förlorat sin rätt mot köparen.
Bestämmelsen innebär bland annat att exekutivköpare inte för sitt skydd är beroende av att ha registrerat det exekutiva förvärvet före konkurrenten i bostadsrättsregistret. Det uppställs inte heller något krav på att han eller hon var i god tro för att fånget ska få företräde.
Om två frivilliga förvärv konkurrerar med varandra gäller i stället 6 kap.
5 c § bostadsrättslagen.
Övriga ändringar är språkliga.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
1.Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer.
2.Vid utmätning av sådan andelsrätt som avses i 20 § lagen (1981:775) om infö- rande av utsökningsbalken gäller 6 kap. 3 § i den äldre lydelsen.
Övervägandena finns i avsnitt 10.
Av punkt 1 framgår att lagändringarna träder i kraft den dag som regeringen bestämmer.
Enligt punkt 2 ska den äldre lydelsen av 6 kap. 3 § fortsatt gälla vid sådan utmätning som avses i 20 § lagen om införande av utsökningsbalken. Inne- börden är att underrättelse ska ske även efter ikraftträdandet till de associa- tionsformer som nämns i 20 § den lagen, om utmätning sker av en andels- rätt. Det kan t.ex. röra sig om en andel i en bostadsförening.
139
Prop. 2025/26:112 12.5 | Förslaget till lag om ändring i lagen (1981:775) |
| om införande av utsökningsbalken |
Övergångsbestämmelser till 4–6 kap. utsökningsbalken
20 § Vad som föreskrivs om bostadsrätt i 5 kap. 1 § 6 i balken tillämpas även i fråga om andelsrätt i en förening, som inte är en bostadsrättsförening, eller i ett handelsbolag eller ett aktiebolag, om det med andelsrätten följer rätt att besitta eller hyra en lägenhet.
Bestämmelsen i 5 kap. 13 § första stycket i balken är inte tillämplig i sådana fall då en hyresvärd eller jordägare enligt 34 § lagen (1970:995) om införande av nya jordabalken har rätt att kvarhålla egendom till säkerhet för en fordran hos en hyresgäst eller arrendator.
Paragrafen innehåller vissa övergångsbestämmelser. Övervägandena finns i avsnitt 6.6.
I första stycket tas hänvisningen till 6 kap. 3 § andra stycket utsöknings- balken bort. Ändringen är en följd av att Kronofogdemyndigheten inte längre ska underrätta bostadsrättsföreningen vid utmätning av bostadsrätt enligt den bestämmelsen. Av ikraftträdande- och övergångsbestämmel- serna till den lagändringen följer dock att underrättelse fortsatt ska ske till vissa andra associationsformer som inte är bostadsrättsföreningar, t.ex. bostadsföreningar.
Övriga ändringar är språkliga.
12.6Förslaget till lag om ändring i lagen (2006:378) om lägenhetsregister
Registerändamål
5 a § Lägenhetsregistrets ändamål är också att uppgifterna i registret får över- föras till bostadsrättsregistret. Bestämmelser om bostadsrättsregistret finns i lagen (2026:000) om bostadsrättsregister och lagen (2026:000) om införande av lagen (2026:000) om bostadsrättsregister.
Paragrafen, som är ny, innehåller en ändamålsbestämmelse. Övervägan- dena finns i avsnitt 6.7.
Bestämmelsen innebär att personuppgifter i lägenhetsregistret även får behandlas för förandet av bostadsrättsregistret. Bestämmelser om vilka uppgifter som kan komma att lämnas för förande i bostadsrättsregistret finns i lagen om bostadsrättsregister och lagen om införande av lagen om bostadsrättsregister samt föreskrifter som har meddelats i anslutning till de lagarna. Det är i första hand aktuellt för uppgifter som behövs för att iden- tifiera en viss bostadsrätt och vissa uppgifter om själva bostadslägenheten.
140
Sammanfattning av betänkandet Stärkt konsumentskydd på bostadsrättsmarknaden (SOU 2017:31) i relevanta delar
Skyddet vid överlåtelse, pantsättning och utmätning
Allmänna utgångspunkter
Prisutvecklingen på bostadsrättsmarknaden ökar vikten av att det finns ett välfungerande regelverk kring överlåtelse och pantsättning av bostadsrätter. I olika sammanhang och sedan lång tid tillbaka har det framhållits att nuva- rande ordning i flera avseenden är otillfredsställande för en kreditgivning av den omfattning som nu är aktuell.
Till skillnad från fastigheter finns det inget centralt register över bostads- rätter. Om föreningen inte hanterar underrättelserna och anteckningarna av pantsättningarna på ett korrekt sätt kan det leda till att lägenhetsförteck- ningarna innehåller felaktiga uppgifter om panterna. Om korrekta uppgifter inte lämnas kan rättsförluster uppstå och föreningens styrelseledamöter kan bli skadeståndsskyldiga. Avsaknaden av ett centralt register innebär också att det är administrativt krångligt och tidskrävande för kreditinstituten att hantera bostadsrättskrediter. Frågan om ett nationellt bostadsrättsregister, i syfte att stärka skyddet vid överlåtelse och pantsättning, har utretts vid ett flertal tillfällen utan att regeringen har gått vidare med förslagen om inrättan- de av ett sådant register (se bland annat Bostadsrättsutredningens delbetän- kande Bostadsrättsregister, SOU 1998:80 och Bostadsrättsregister – några modeller för registrering av bostadsrätter, Ds 2007:12).
I likhet med de tidigare utredningarna konstaterar utredningen att det finns allvarliga brister i det nuvarande systemet för pantsättningar av bostads- rätter. En betydligt mer betryggande ordning skulle erhållas genom införan- det av ett centralt register för bostadsrätter, i vilket uppgift om pantsättningar kunde registreras. Några förslag lämnas dock inte i denna del utan frågan bör ånyo utredas särskilt.
Prop. 2025/26:112 Bilaga 1
Övergången av rättigheter och skyldigheter mellan bostadsrättshavare
Det saknas i vissa avseenden en samordning mellan bestämmelserna i |
|
bostadsrättslagen och de civilrättsliga bestämmelserna i övrigt, vilket ibland |
|
kan ge upphov till oönskade och olämpliga situationer. Det förekommer t.ex. |
|
att en köpare av en bostadsrätt beviljas medlemskap i föreningen före till- |
|
trädesdagen enligt köpeavtalet. Genom medlemskapet övergår ansvaret |
|
gentemot föreningen för t.ex. skador på lägenheten på köparen, som blir |
|
bostadsrättshavare i samband med att medlemskapet beviljas (6 kap. 1 och |
|
6 §§ BRL). Samtidigt är det typiskt sett säljaren som bär risken mellan par- |
|
terna fram till tillträdet. |
|
Enligt utredningen är det viktigt att minimera den tid under vilken inne- |
|
havet av bostadsrätten och medlemskapet inte sammanfaller. Om en över- |
|
gång av bostadsrätt sker genom köp, byte eller gåva ska därför ett beviljat |
|
medlemskap gälla från överlåtelseavtalets tillträdesdag eller, om tillträdes- | 141 |
|
Prop. 2025/26:112 | dagen har passerats, genast. I andra fall av övergång av bostadsrätt än genom |
Bilaga 1 | överlåtelse ska medlemskap, som i dag, gälla från beslutsdagen eftersom det |
| i dessa fall oftast inte finns någon bestämd tillträdesdag. |
Uppgifterna i lägenhetsförteckningen ska vara tillgängliga för var och en som vill ta del av dem m.m.
En bostadsrättsförening har enligt dagens ordning en skyldighet att föra såväl en medlems- som lägenhetsförteckning. Det är styrelsen som är ålagd denna skyldighet. Till skillnad från uppgifterna i medlemsförteckningen är inte uppgifterna i lägenhetsförteckningen tillgängliga för var och en. Att t.ex. uppgift om pantsättning inte är tillgänglig för var och en gagnar inte rätts- säkerheten eller konsumentskyddet.
Enligt utredningens mening är inte uppgifterna i lägenhetsförteckningen, med undantag för själva fångeshandlingen, av så känslig natur att det med hänsyn till den enskildes intressen hindrar att uppgifterna görs tillgängliga för annan än bostadsrättshavaren. Det är ur konsumentskyddsperspektiv också viktigt att känna till om en bostadsrätt är utmätt eller föremål för betal- ningssäkring. Någon skyldighet att i lägenhetsförteckningen anteckna såda- na förhållanden finns emellertid inte. Utredningen föreslår att en sådan anteckningsskyldighet införs för bostadsrättsföreningen.
När det gäller lägenhetsförteckningen föreslås också att det förtydligas, i förekommande fall, vilka till lägenheten övriga utrymmen som upplåts med bostadsrätt samt att revisorn har att granska lägenhetsförteckningen.
142
Betänkandets lagförslag i relevanta delar
Förslag till lag om ändring i bostadsrättslagen (1991:614)
Härigenom föreskrivs att 6 kap. 1 § och 9 kap. 10 § bostadsrättslagen (1991:614) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
6kap. 1 §
Prop. 2025/26:112 Bilaga 2
När en bostadsrätt har överlåtits från en bostadsrättshavare till en ny innehavare, får denne utöva bostads- rätten endast om han är eller antas till medlem i bostadsrättsförening- en.
En juridisk person får dock utöva bostadsrätten utan att vara medlem i föreningen, om den juridiska perso- nen har förvärvat bostadsrätten vid exekutiv försäljning eller vid tvångs- försäljning enligt 8 kap. och då hade panträtt i bostadsrätten. Tre år efter förvärvet får föreningen uppmana den juridiska personen att inom sex månader från uppmaningen visa att någon som inte får vägras inträde i föreningen har förvärvat bostads- rätten och sökt medlemskap. Om uppmaningen inte följs, får bostads- rätten tvångsförsäljas enligt 8 kap. för den juridiska personens räkning. En juridisk person kan i föreningens stadgar medges en mer vidsträckt rätt än som angetts här.
När en bostadsrätt har överlåtits från en bostadsrättshavare till en ny innehavare, får denne utöva bostads- rätten endast om han eller hon är eller antas till medlem i bostadsrätts- föreningen.
Vid medlemskapsprövningen ska ett beviljat medlemskap gälla från överlåtelseavtalets tillträdesdag eller, om tillträdesdagen har passerat, genast. När en bostadsrätt har över- gått genom bodelning, arv, testa- mente, bolagsskifte eller liknande förvärv ska ett beviljat medlemskap i föreningen gälla från dagen för styrelsens beslut.
En juridisk person får utöva bo- stadsrätten utan att vara medlem i föreningen, om den juridiska perso- nen har förvärvat bostadsrätten vid exekutiv försäljning eller vid tvångs- försäljning enligt 8 kap. och då hade panträtt i bostadsrätten. Tre år efter förvärvet får föreningen uppmana den juridiska personen att inom sex månader från uppmaningen visa att någon som inte får vägras inträde i föreningen har förvärvat bostads- rätten och sökt medlemskap. Om upp- maningen inte följs, får bostadsrätten tvångsförsäljas enligt 8 kap. för den juridiska personens räkning. En juri- disk person kan i föreningens stadgar medges en mer vidsträckt rätt än som angetts här
143
Prop. 2025/26:112 Bilaga 2
144
9kap. 10 §
Lägenhetsförteckningen skall för | Lägenhetsförteckningen ska för |
varje lägenhet ange | varje lägenhet ange |
1. lägenhetens beteckning, belä- | 1. lägenhetens beteckning, belä- |
genhet, rumsantal och övriga utrym- | genhet, rumsantal och i förekom- |
men, | mande fall övriga med bostadsrätt |
| upplåtna utrymmen, |
2. dagen för Bolagsverkets regis- | 2. dagen för Bolagsverkets regis- |
trering av den ekonomiska plan som | trering av den ekonomiska plan som |
ligger till grund för upplåtelsen, | ligger till grund för upplåtelsen, |
3. bostadsrättshavarens namn, samt | 3. bostadsrättshavarens namn, samt |
4. insatsen för bostadsrätten. | 4. insatsen för bostadsrätten. |
Uppgifterna skall genast föras in i | Uppgifterna ska genast föras in i |
förteckningen när en lägenhet upp- | förteckningen när en lägenhet upp- |
låts med bostadsrätt. | låts med bostadsrätt. |
Underrättas föreningen om att en | Underrättas föreningen om att en |
bostadsrätt pantsatts eller ändras | bostadsrätt pantsatts, utmätts eller |
någon uppgift i förteckningen, skall | betalningssäkrats eller ändras någon |
detta genast antecknas. Vid överlå- | uppgift i förteckningen, ska detta |
telse av bostadsrätt skall en kopia av | genast antecknas. Vid överlåtelse av |
överlåtelseavtalet fogas till förteck- | bostadsrätt ska en kopia av fånges- |
ningen på lämpligt sätt. | handlingen fogas till förteckningen |
| på lämpligt sätt. |
Dagen för anteckningen skall an- | Dagen för anteckningen ska an- |
ges | ges. |
Förteckning över remissinstanserna
Prop. 2025/26:112 Bilaga 3
Remissyttranden har lämnats av Bofrämjandet, Bokföringsnämnden, Bolags- verket, Bostadsrätterna, Boverket, Domstolsverket, Fastighetsmäklarför- bundet, Fastighetsmäklarinspektionen, Fastighetsägarna Sverige, FAR, Förvaltningsrätten i Växjö, HSB Riksförbund, Hyresnämnden i Göteborg, Hyresnämnden i Stockholm, JM AB, Kammarkollegiet, Kammarrätten i Jönköping, Konsumentverket, Kronofogdemyndigheten, Kungl. Tekniska högskolan, Mäklarsamfundet, Regelrådet, Revisorsinspektionen, Riksbyggen, Skatteverket, Srf konsulterna, Svea hovrätt, Svenska Bankföreningen, Sveriges Bostadsrättscentrum (SBC), Sveriges Byggindustrier (numera Bygg- företagen), Sveriges advokatsamfund, Universitets- och högskolerådet (UHR) och Uppsala universitet (Institutet för fastighetsrättslig forskning).
Förvaltningsrätten i Stockholm, Handelshögskolan i Stockholm, Jagvillha- bostad.nu, Näringslivets regelnämnd (NNR), Peab, Stockholms Handels- kammare, Stockholms Kooperativa Bostadsförening (SKB), Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag (SABO), Sveriges Kommuner och Landsting (numera Sveriges Kommuner och Regioner) och Sveriges Ingenjörer har fått tillfälle att yttra sig, men har avstått från att göra det.
Yttranden har också inkommit från Bonava AB, Bostadsrättsägarnas Riks- förbund, Borevision i Sverige AB, Handelshögskolan vid Göteborgs univer- sitet och ett antal privatpersoner.
145
Prop. 2025/26:112 Bilaga 4
Sammanfattning av betänkandet Ett register för alla bostadsrätter (SOU 2022:39)
Inledning
I Sverige finns i dag lite mer än 1 200 000 bostadsrätter fördelade på drygt 26 000 bostadsrättsföreningar, enligt statistik från SCB. Bostadsrätten som boendeform är med andra ord väldigt vanlig och ungefär två miljoner människor i Sverige bor i bostadsrätt.
I dag är knappt 70 procent av alla bostadsrätter pantsatta enligt statistik från UC AB, en siffra som troligen är högre i storstadsområdena. Enligt statistik från Svenska Bankföreningen uppgick den totala bolånesumman med bostadsrätt som säkerhet till 1 249 miljarder kronor i december 2021. För bostadsrätter finns, i motsats till vad som gäller beträffande fastigheter, inget nationellt register. Uppgifter om bostadsrätter finns i stället på olika håll, främst hos bostadsrättsföreningarna och deras förvaltare.
Vårt uppdrag är att utreda och lämna förslag på hur ett offentligt register för bostadsrätter bör utformas i syfte att stärka bostadsmarknadens funk- tionssätt.
Det finns brister
I vårt uppdrag ingår att föreslå hur hanteringen av panträtter i bostadsrätter kan förbättras. De flesta problemområdena kopplade till bostadsrätter är väl kända sedan tidigare. Det gäller inte minst vad gäller så kallade dolda pant- rätter, dvs pantsättningar som inte har noterats i föreningarnas lägenhets- förteckningar och som då inte är kända för en presumtiv köpare eller för en kreditgivare.
Ett annat problemområde som inte tidigare har beskrivits lika ingående är brottslighet kopplat till bostadsrätter. Vi menar att detta område också är det som sticker ut mest när det gäller problem med bostadsrätter.
Brottsligheten utgörs bland annat av penningtvätt och bedrägerier. Penning- tvätten kan ha kopplingar till organiserad brottslighet, men bostadsrätter används även i andra typer av ekonomisk brottslighet. De bedrägerier som förekommer kopplat till bostadsrätter handlar bland annat om pantsättningar av bostadsrätter som inte finns i verkligheten med hjälp av förfalskade papper.
Även brottslighet byggd på våra välfärdssystem förekommer i bostads- rättsvärlden. Välfärdsbrotten är problematiska då felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen innebär att skattemedel hamnar fel och urholkar förtroendet för välfärdssystemen.
I samtliga dessa fall är det uppenbart att bristen på information om bostadsrätter och vem som innehar en bostadsrätt gör att det blir lättare att utnyttja bostadsrätter i olika brottsupplägg. Och det blir svårare för berörda myndigheter att förebygga och utreda brott och att återta brottsvinster.
146
Ett register för alla bostadsrätter
Ett offentligt register för bostadsrätter behövs och bör inrättas. Registret ska vara statligt och Lantmäteriet ska ansvara för registret. Det ska omfatta landets samtliga bostadsrätter. Andelar i bostadsföreningar och bostads- aktiebolag ska inte ingå i registret. Ett viktigt syfte med registret är att för- bättra hanteringen av pantsättning avseende bostadsrätter, och ett annat syfte är att förbättra tillgången till information om bostadsrätter.
Registret ska innehålla uppgifter om bostadsrättslägenheten, bostadsrätts- föreningen, bostadsrättshavaren, pantsättning, och anteckning.
Bostadsrättsregistret ska vara fristående från andra register. Det ska finnas kopplingar till några andra register vad gäller viss grundläggande informa- tion som bland annat behövs för att identifiera bostadsrättsföreningen, dess innehav av fastigheter eller tomträtter samt den berörda bostadsrätten. Vi föreslår därför bland annat författningsändringar som innebär att lägenhets- registret ska kunna användas för att förse bostadsrättsregistret med vissa uppgifter.
De grundläggande principerna för behandling av personuppgifter i bostadsrättsregistret ska finnas i en lag, kallad bostadsrättsregisterlagen. Kompletterande bestämmelser ska meddelas av regeringen eller av Lant- mäteriet. Vi lämnar därför också förslag till en ny bostadsrättsregisterförord- ning.
De nya bostadsrättsregisterförfattningarna och de föreslagna författnings- ändringarna bör kunna träda i kraft den 1 juli 2024.
Prop. 2025/26:112 Bilaga 4
En ny ordning för sakrättsligt skydd av pantsättning
En bostadsrätt kan pantsättas. Det finns i dag inte några uttryckliga bestäm- melser som reglerar en sådan pantsättning. I stället tillämpas reglerna om enkla skuldebrev i skuldebrevslagen (1936:81) analogt.
För att pantsättningen ska få sakrättsligt skydd, dvs gälla i förhållande till tredje man, krävs att bostadsrättsföreningen underrättas (denuntieras) om pantsättningen. Bostadsrättsföreningen ska därefter anteckna uppgiften om pantsättning i föreningens lägenhetsförteckning. En presumtiv köpare av bostadsrätten eller en kreditgivare kan med bostadsrättshavarens samtycke få kännedom om pantsättningsanteckningen genom att få ett utdrag ur lägen- hetsförteckningen.
I många fall fungerar denna ordning tillfredsställande men det finns brister. Vi föreslår därför en ny ordning när det gäller sakrättsligt skydd för pantsättningar som innebär att registrering av pantsättningen i bostadsrätts- registret ersätter det hittillsvarande momentet denuntiation till bostadsrätts- föreningen. Sakrättsligt skydd vid pantsättning av bostadsrätt erhålls därmed genom registreringen.
Vi föreslår också att panträtt i bostadsrätt ska upplåtas genom att bostads- rättshavaren skriftligen pantsätter hela bostadsrätten som pant för en fordran. Vi föreslår inte någon förändring när det gäller det sakrättsliga skyddet vid överlåtelse.
147
Prop. 2025/26:112 Bilaga 4
Förenklingar för föreningarna
De förslag vi lämnar kommer att innebära förenklingar för bostadsrättsföre- ningarna. Bostadsrättsföreningarna kommer inte längre att behöva ta emot och anteckna uppgift om pantsättning i lägenhetsförteckningen. Uppgift om pantsättning ska därför utmönstras ur bostadsrättsföreningarnas lägenhets- förteckningar. Utöver det ska lägenhetsförteckningens innehåll vara oförändrat.
Bostadsrättsföreningar ska inte längre ha rätt att ta ut någon pantsättnings- avgift. Föreningarnas stadgar ska därför inte längre innehålla uppgift om huruvida pantsättningsavgift kan tas ut eller grunderna för beräkning av avgiften.
Bostadsrättsregistrets uppgifter ska tillgängliggöras
En viktig utgångspunkt för ett bostadsrättsregister är att informationen ska tillgängliggöras. Bostadsrättsregistret kommer dock att omfatta person- uppgifter, vilket innebär att behandlingen av dessa uppgifter måste göras på ett sådant sätt att enskilda skyddas mot att deras personliga integritet kränks. Det innebär vissa begränsningar för hur uppgifterna får behandlas. Bland annat föreslår vi särskilda ändamål för vilka personuppgifterna får behandlas. Vi föreslår också begränsningar när det gäller möjlighet att få direktåtkomst till uppgifterna och hur sökningar i registret får göras.
Ajourhållning av registret
Upplåtelse och övergång av bostadsrätt ska anmälas för registrering i bostadsrättsregistret. Bostadsrättsföreningen ansvarar för att bostads- rätterna registreras i bostadsrättsregistret i samband med att de upplåts. Bostadsrättsföreningen, i sin egenskap av fastighetsägare, måste senast en månad innan upplåtelse ska ske göra en anmälan till kommunen om de nya bostadslägenheter som ska tillföras det nationella lägenhetsregistret, så att de sedan kan föras in i bostadsrättsregistret.
Den blivande bostadsrättshavaren är ansvarig för att se till så att över- gången registreras i bostadsrättsregistret. När en övergång görs med hjälp av en fastighetsmäklare bör mäklaren kunna se till att en anmälan för registrering av övergången görs. Detta kan anses omfattas av god mäklar- sed. Vi tror också att en del förvaltare kommer att ta på sig att skicka in sådana anmälningar för registrering. En anmälan för registrering av över- gång av bostadsrätt kan göras efter att medlemskap beviljats och ska göras inom en månad från tillträdesdagen.
Det bör finnas möjlighet att ge in en anmälan för registrering både digitalt och i pappersform, men den digitala vägen förutsätts bli mest använd. En anmälan får undertecknas med en elektronisk underskrift.
När en registrering är gjord bör en underrättelse om det gå ut till den tillträdande och den frånträdande bostadsrättshavaren, till bostadsrätts- föreningen och till panthavaren.
148
Den panthavare som vill ha sakrättsligt skydd för en pantsättning ska se | Prop. 2025/26:112 |
till att pantsättningen registreras i bostadsrättsregistret. Ett kreditinstitut | Bilaga 4 |
kan ges tillstånd av Lantmäteriet att själv registrera pantsättningar om |
|
vissa krav är uppfyllda. När panthavaren är en privatperson eller någon |
|
annan aktör som inte har fått tillstånd att själv registrera pantsättningen ska |
|
pantregistreringen godkännas av bostadsrättshavaren. En pantsättning som |
|
är registrerad i bostadsrättsregistret ger företräde i förhållande till en annan |
|
pantsättning efter den tidsföljd som pantsättningarna har registrerats. |
|
En underrättelse bör gå ut till bostadsrättshavaren om att en pantregis- |
|
trering har gjorts avseende hans eller hennes bostadsrätt samt av vem. En |
|
underrättelse bör också gå ut till den panthavare som pantsättningen avser, |
|
till eventuella andra panthavare som finns registrerade och till Krono- |
|
fogdemyndigheten, om det finns en anteckning som berör dem. |
|
När en pantsättning inte längre gäller ska panthavaren genast se till att |
|
den avregistreras. Vid avregistrering behövs inget samtycke av bostads- |
|
rättshavaren. |
|
En bostadsrättsförening ska underrätta Lantmäteriet om bostadsrätts- |
|
havaren har obetalda avgifter till föreningen. En bostadsrättsförening ska |
|
också underrätta Lantmäteriet om vissa beslut som anges 9 kap. 16 § |
|
bostadsrättslagen. Uppgifterna antecknas i registret och en underrättelse |
|
går ut till panthavaren. Föreningen ska i dessa fall inte längre själv under- |
|
rätta panthavaren. I stället görs det från registret. |
|
Kronofogdemyndigheten ska genast underrätta Lantmäteriet efter vissa |
|
beslut om åtgärder som berör en bostadsrätt. När ett sådant beslut har |
|
antecknats i registret ska en underrättelse gå ut till föreningen och pant- |
|
havaren från Lantmäteriet. Kronofogdemyndigheten ska inte längre under- |
|
rätta föreningen vid utmätning av bostadsrätt. Även en domstol ska genast |
|
underrätta Lantmäteriet när en bostadsrätt är föremål för en tvist. |
|
Uppläggning av registret
Lantmäteriet ska ansvara för uppläggningen av registret. Vid upplägg- ningen ska uppgifter hämtas in från flera olika håll. Stora delar av upplägg- ningen kan ske maskinellt. Regeringen eller Lantmäteriet ska få meddela föreskrifter om uppläggningen.
Uppläggningen av registret ska göras under en tolvmånadersperiod. Därefter följer en sexmånadersperiod under vilken panthavarna kontrolle- rar sina panter.
En bostadsrättsförening ska senast den 30 juni 2025 lämna de uppgifter som behövs för uppläggningen av bostadsrättsregistret till Lantmäteriet. Det handlar bland annat om bostadsrätternas beteckningar, uppgifter om bostadsrättshavarna och om panter.
Banker och andra panthavare som kan identifieras utifrån föreningens uppgifter ska därefter kontrollera uppgifterna om sina pantnoteringar och anmäla eventuella felaktigheter till Lantmäteriet för korrigering. Detta ska göras inom sex månader från det att föreningen lämnade uppgifterna till myndigheten, dock senast den 31 december 2025.
149
Prop. 2025/26:112 Bilaga 4
De uppgifter om pantsättningar som uppkommit innan ikraftträdandet och som lämnats av förening och/eller panthavare registreras i bostads- rättsregistret som noterade panter.
En panträtt som har upplåtits före ikraftträdandet ska upphöra att gälla mot pantsättarens borgenärer om den inte har lämnats till Lantmäteriet senast den 31 december 2025.
Det bör finnas ett preklusionsförfarande för pantnoteringar där det inte går att identifiera panthavaren. Ett sådant förfarande bör innebära att det sakrättsliga skyddet upphör, men den eventuella underliggande skuldför- hållandet kvarstår. Detta förfarande bör utredas när mer information finns bland annat om hur vanliga sådana noteringar är.
Lantmäteriet ska under uppläggningsperioden hålla en förteckning till- gänglig och uppdaterad över de föreningar som finns registrerade i regis- tret. Så snart bostadsrätterna i en förening har registrerats ska de nya bestämmelserna tillämpas i förhållande till den föreningen. För de före- ningar som under uppläggningsperioden ännu inte finns registrerade ska äldre bestämmelser gälla. De nya bestämmelserna ska dock tillämpas fullt ut för alla bostadsrättsföreningar från och med den 1 juli 2025.
Finansieringsfrågor
Registerverksamheten förslås bli avgiftsfinansierad. Lantmäteriet ska ta ut avgifter för ärenden om registrering i bostadsrättsregistret, och får ta ut avgifter för tillgång till och användning av uppgifter ur bostadsrättsre- gistret. Lantmäteriet får meddela föreskrifter om avgifterna.
Vid uppläggningen av registret tas inga avgifter ut. Men om bostads- rättsföreningen lämnar sina uppgifter efter att den föreskrivna tiden har gått ut bör en registreringsavgift tas ut.
150
Betänkandets lagförslag
Förslag till lag (2024:0000) om bostadsrättsregister
Prop. 2025/26:112 Bilaga 5
Härigenom föreskrivs följande.
1 kap. Allmänna bestämmelser
Lagens syfte
1 § Syftet med denna lag är att ge tillgång till den information som finns i bostadsrättsregistret samt att ge den statliga lantmäterimyndigheten möj- lighet att behandla personuppgifter i bostadsrättsregistret på ett ändamåls- enligt sätt och att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks vid sådan behandling.
Lagens syfte är också att reglera hanteringen av pantsättningar av bostadsrätter.
Lagens tillämpningsområde
2 § Denna lag gäller vid behandling av personuppgifter och vid registre- ring i bostadsrättsregistret. Lagen gäller också vid upplåtelse av panträtt i bostadsrätt.
Förhållandet till annan reglering
3 § Denna lag innehåller bestämmelser som kompletterar Europaparla- mentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personupp- gifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), här benämnd EU:s dataskyddsförordning.
4 § Vid behandling av personuppgifter enligt denna lag gäller lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförord- ning och föreskrifter som har meddelats i anslutning till den lagen, om inte något annat följer av denna lag eller av föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen.
2 kap. Grundläggande bestämmelser om behandling av personuppgifter
Personuppgifter i registret
1 § Den statliga lantmäterimyndigheten ska för de ändamål som anges i 3 och 4 §§ föra ett register som kallas bostadsrättsregistret.
Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela före- skrifter om vilka uppgifter som ska ingå i registret och om vem som utöver den statliga lantmäterimyndigheten kan föra in och ta bort uppgifter i registret.
151
Prop. 2025/26:112 Bilaga 5
152
Personuppgiftsansvar
2 § Den statliga lantmäterimyndigheten är personuppgiftsansvarig för den behandling av personuppgifter som görs i bostadsrättsregistret.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om personupp- giftsbiträden.
Ändamål
3 § Personuppgifter i bostadsrättsregistret får behandlas om det är nöd- vändigt för
1.verksamhet som staten eller en kommun ansvarar för enligt lag eller annan författning,
2.omsättning av bostadsrätter,
3.kreditgivning, försäkringsgivning eller annan allmän eller enskild verksamhet där information om bostadsrätter utgör underlag för prövning- ar eller beslut,
4.förvaltning av bostadsrätter och fastigheter, byggande eller någon annan liknande åtgärd, och
5.uttag av urval av personuppgifter för direkt marknadsföring, dock med den begränsning som följer av artikel 21.2 och 21.3 i EU:s data- skyddsförordning.
4 § Utöver vad som sägs i 3 § får personuppgifter i bostadsrättsregistret även behandlas för andra ändamål, under förutsättning att personuppgif- terna inte behandlas på ett sätt som är oförenligt med de ändamål som an- ges i 3 §.
Utlämnande av personuppgifter på medium för automatiserad behandling
5 § Personuppgifter i bostadsrättsregistret får lämnas ut på medium för automatiserad behandling.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om urval och bear- betningar och utlämnande av personuppgifter på medium för automati- serad behandling.
Direktåtkomst
6 § Direktåtkomst till personuppgifter i bostadsrättsregistret får medges för de ändamål som anges i 3 § 1–4.
Den registrerade får ha direktåtkomst till personuppgifter som rör honom eller henne.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om
1.omfattningen av direktåtkomsten,
2.sökbegrepp, och
3.behörighet och säkerhet vid direktåtkomst.
7 § Den som har medgetts direktåtkomst enligt 6 § ansvarar för att till- | Prop. 2025/26:112 |
gången till personuppgifter begränsas till vad var och en behöver för att | Bilaga 5 |
kunna fullgöra sina arbetsuppgifter. |
|
Rättelse |
|
8 § En uppgift i bostadsrättsregistret ska rättas om uppgiften innehåller |
|
någon uppenbar felaktighet till följd av den statliga lantmäterimyndig- |
|
hetens eller någon annans skrivfel, räknefel eller något annat liknande |
|
förbiseende eller till följd av ett tekniskt fel. I fråga om personuppgifter |
|
gäller detta i stället för rätten till rättelse enligt artikel 16 i EU:s data- |
|
skyddsförordning. |
|
Innan rättelse sker, ska den statliga lantmäterimyndigheten ge den som |
|
berörs av åtgärden tillfälle att yttra sig. Något yttrande behöver dock inte |
|
inhämtas om den som berörs av åtgärden är okänd eller om det är uppen- |
|
bart obehövligt. |
|
Begränsning av behandling |
|
9 § Rätten till begränsning av behandling av personuppgifter enligt |
|
artikel 18 i EU:s dataskyddsförordning gäller inte i fråga om personupp- |
|
gifter i bostadsrättsregistret. |
|
3 kap. Registrering i bostadsrättsregistret Upplåtelse och övergång av bostadsrätt
1 § Upplåtelse och övergång av bostadsrätt ska anmälas för registrering i bostadsrättsregistret.
Bestämmelser om upplåtelse och övergång av bostadsrätt finns i bostadsrättslagen (1991:614).
Pantsättning av bostadsrätt
2 § Pantsättning av bostadsrätt ska anmälas för registrering i bostads- rättsregistret.
3 § Panträtt i bostadsrätt upplåts genom att bostadsrättshavaren skriftli- gen pantsätter hela bostadsrätten som pant för en fordran.
Pantsättningarnas företräde
4 § En pantsättning som är registrerad i bostadsrättsregistret ger före- träde i förhållande till en annan pantsättning efter den tidsföljd som pant- sättningarna har registrerats.
Registreringstidpunkt
5 § En pantsättning som registreras av en panthavare som har tillstånd enligt 6 § ska anses vara registrerad vid den tidpunkt då registreringen gjordes.
153
Prop. 2025/26:112 Bilaga 5
En pantsättning som görs genom en anmälan för registrering ska anses vara registrerad vid den tidpunkt då en fullständig anmälan kom in till den statliga lantmäterimyndigheten.
Tillstånd att registrera pantsättning
6 § Den statliga lantmäterimyndigheten får ge tillstånd till en panthavare att registrera pantsättningar i bostadsrättsregistret.
Vid tillståndsprövningen ska myndigheten särskilt beakta
1.att sökanden har tillgång till den tekniska utrustning och den tekniska sakkunskap som fordras,
2.att det finns tillfredsställande former för betalning av registrerings- avgifter, och
3.att sökanden i övrigt uppfyller de krav på lämplighet som bör ställas med hänsyn till bostadsrättsregistrets uppbyggnad och funktion.
7 § Ett tillstånd enligt 6 § får återkallas om tillståndshavaren inte längre uppfyller de krav som anges i den paragrafen.
Brister i anmälan
8 § Om den som har gjort en anmälan för registrering inte har följt det som gäller om anmälan, får den statliga lantmäterimyndigheten förelägga anmälaren att rätta till bristen inom en viss tid.
Om anmälaren inte följer föreläggandet, får den statliga lantmäterimyn- digheten vägra registreringen. En upplysning om detta ska tas in i före- läggandet.
Utebliven anmälan
9 § Om en anmälan för registrering av upplåtelse av bostadsrätt inte har gjorts i rätt tid, får den statliga lantmäterimyndigheten förelägga förening- en att lämna in en anmälan inom en viss tid. Om en anmälan för registre- ring av övergång av bostadsrätt inte har gjorts i rätt tid, får den statliga lantmäterimyndigheten förelägga den nya bostadsrättshavaren att lämna in en anmälan inom en viss tid.
Bemyndigande
10 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare föreskrifter om ingivning av anmälningar i registreringsärenden.
4 kap. Övriga bestämmelser
Avgifter
1 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om avgifter i ärenden om registrering enligt denna lag och enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen.
154
2 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får | Prop. 2025/26:112 | |
meddela föreskrifter om avgifter för tillgången till och användningen av | Bilaga 5 | |
uppgifter i bostadsrättsregistret. |
| |
Överklagande |
| |
3 § Beslut som den statliga lantmäterimyndigheten har meddelat enligt |
| |
denna lag eller enligt föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd |
| |
av lagen får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. |
| |
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. |
| |
|
|
|
1.Denna lag träder i kraft den 1 juli 2024.
2.Den statliga lantmäterimyndigheten ansvarar för uppläggningen av bostadsrättsregistret.
3.En bostadsrättsförening ska senast den 30 juni 2025 lämna de uppgif- ter som behövs för uppläggningen av bostadsrättsregistret till den statliga lantmäterimyndigheten. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om uppgiftsskyldigheten.
4.När föreningen har lämnat uppgifter till den statliga lantmäterimyn- digheten enligt punkt 3 ska myndigheten lämna uppgifterna om pantsätt- ning till berörda panthavare.
5.En panthavare ska senast sex månader efter det att föreningen läm- nade sina uppgifter till den statliga lantmäterimyndigheten enligt punkt 3 anmäla till myndigheten eventuella felaktigheter för korrigering. De pant- sättningar som registreras i registret i samband med uppläggningen regis- treras som noterade panter.
6.En panträtt som har upplåtits före ikraftträdandet upphör att gälla mot pantsättarens borgenärer om den inte har lämnats till den statliga lant- mäterimyndigheten enligt punkt 3 eller 5 senast den 31 december 2025.
7.En pantsättning som har gjorts innan ikraftträdandet och som har registrerats som noterad pant enligt punkt 5 har företräde framför pantsätt- ningar som har gjorts efter ikraftträdandet. Detta gäller även om den note- rade panten registreras i bostadsrättsregistret vid en senare tidpunkt än den nya panträtten under uppläggningen av registret.
8.Om en bostadsrätt belastas av flera panträtter som har upplåtits före ikraftträdandet gäller företrädesordningen mellan dessa efter den tidsföljd
ivilken föreningen har underrättats om pantsättningen.
155
Prop. 2025/26:112 | Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken | ||
Bilaga 5 |
|
|
|
| Härigenom föreskrivs att 6 kap. 3 § utsökningsbalken ska ha följande ly- | ||
| delse. |
| |
| Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse | |
|
| 6 kap. | |
|
|
| 3 § |
| Utmäts annan fordran eller rättig- | Utmäts annan fordran eller rättig- | |
| het än som avses i 2 §, skall se- | het än som avses i 2 §, ska se- | |
| kundogäldenären eller annan för- | kundogäldenären eller annan för- | |
| pliktad meddelas förbud att full- | pliktad meddelas förbud att full- | |
| göra sin förpliktelse till annan än | göra sin förpliktelse till annan än | |
| Kronofogdemyndigheten eller den | Kronofogdemyndigheten eller den | |
| som myndigheten anvisar. | som myndigheten anvisar. | |
| Vid utmätning av rättighet som | Vid utmätning av rättighet som | |
| avses i 7 kap. jordabalken eller av | avses i 7 kap. jordabalken eller av | |
| byggnad på ofri grund skall fastig- | byggnad på ofri grund ska fastig- | |
| hetens ägare underrättas. Om ut- | hetens ägare underrättas. Om ut- | |
| mätning av bostadsrätt underrättas | mätning av bostadsrätt underrättas | |
| bostadsrättsföreningen. | den statliga lantmäterimyndig- | |
|
|
| heten. |
|
|
|
|
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2024.
156
Förslag till lag om ändring i bostadsrättslagen (1991:614)
Härigenom föreskrivs i fråga om bostadsrättslagen (1991:614)
dels att 7 kap. 14 och 31 §§ och 9 kap. 5, 10 och 16 §§ ska ha följande lydelse,
dels att det i lagen ska införas en ny paragraf, 1 kap. 3 a §, av följande lydelse.
Prop. 2025/26:112 Bilaga 5
Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
1 kap.
3 a §
En bostadsrätt ska registreras i bostadsrättsregistret.
Bestämmelser om bostadsrätts- registret finns i lagen (2024:0000) om bostadsrättsregister.
7kap. 14 §1
Varje medlem ska betala en | Varje medlem ska betala en |
avgift till bostadsrättsföreningen i | avgift till bostadsrättsföreningen i |
form av en insats när bostadsrätt | form av en insats när bostadsrätt |
upplåts till honom eller henne. | upplåts till honom eller henne. |
Föreningen har dessutom rätt att ta | Föreningen har dessutom rätt att ta |
ut en årsavgift för den löpande | ut en årsavgift för den löpande |
verksamheten samt, om det anges i | verksamheten samt, om det anges i |
stadgarna, upplåtelseavgift, överlå- | stadgarna, upplåtelseavgift, överlå- |
telseavgift, pantsättningsavgift och | telseavgift och avgift för andra- |
avgift för andrahandsupplåtelse. | handsupplåtelse. |
Om en kostnad som hänför sig till uppvärmning eller nedkylning av | |
medlemmens lägenhet eller dess förseende med varmvatten eller elektrisk | |
ström kan påföras medlemmen efter individuell mätning, ska beräkningen | |
av årsavgiften, till den del avgiften avser ersättning för sådan kostnad, ta sin utgångspunkt i den uppmätta förbrukningen.
En beslutad insats kan ändras enligt 9 kap. 13 och 16 §§. Föreningen får |
|
i övrigt inte ta ut särskilda avgifter för åtgärder som föreningen ska vidta |
|
med anledning av denna lag eller någon annan författning. |
|
Vid ombildning av hyresrätt till bostadsrätt får bostadsrättsföreningen |
|
inte ta ut upplåtelseavgift förrän efter en månad från den dag då föreningen |
|
erbjudit hyresgästen att få lägenheten upplåten med bostadsrätt. Intill dess |
|
sex månader förflutit räknat från dagen för erbjudandet, får avgiften högst |
|
motsvara ränta på insatsen enligt 5 § räntelagen (1975:635). |
|
Avgiften för andrahandsupplåtelse får för en lägenhet årligen motsvara |
|
högst tio procent av prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialför- |
|
säkringsbalken. Om en lägenhet upplåts under en del av ett år, beräknas |
|
1 Senaste lydelse 2014:336. | 157 |
Prop. 2025/26:112 Bilaga 5
158
den högsta tillåtna avgiften efter det antal kalendermånader som lägen- heten är upplåten.
31 §2
Har föreningen underrättats om | Om en bostadsrättshavare har |
att en bostadsrätt är pantsatt, skall | obetalda avgifter till föreningen till |
föreningen utan dröjsmål under- | ett belopp som överstiger vad som |
rätta panthavaren om bostadsrätts- | av årsavgiften belöper på en månad |
havaren har obetalda avgifter till | och bostadsrättshavaren dröjer med |
föreningen till ett belopp som över- | betalningen mer än två veckor från |
stiger vad som av årsavgiften belö- | förfallodagen, ska föreningen utan |
per på en månad och bostadsrätts- | dröjsmål underrätta den statliga |
havaren dröjer med betalningen | lantmäterimyndigheten. |
mer än två veckor från förfallo- |
|
dagen. |
|
Om föreningen försummar denna | Om föreningen försummar denna |
skyldighet, har föreningen vid exe- | skyldighet, har föreningen vid exe- |
kutiv försäljning eller tvångsför- | kutiv försäljning eller tvångsför- |
säljning enligt 8 kap. inte företräde | säljning enligt 8 kap. inte företräde |
till betalning framför panthavaren i | till betalning framför panthavare i |
fråga om | fråga om |
1.de avgiftsbelopp som förfallit till betalning under den tid föreningens försummelse varat, samt
2.den del av årsavgiften som förfallit till betalning närmast efter det att en underrättelse gjorts.
Andra stycket gäller inte i fråga om avgiftsbelopp som förfallit till betalning under den tid panthavaren haft kännedom om bostadsrätts- havarens betalningsförsummelse.
9kap. 5 §3
Bostadsrättsföreningens stadgar ska innehålla uppgifter om
1.föreningens företagsnamn,
2.den ort i Sverige där föreningens styrelse ska ha sitt säte,
3.den verksamhet som föreningen ska bedriva,
4. huruvida upplåtelseavgift, över- | 4. huruvida upplåtelseavgift, över- |
låtelseavgift, pantsättningsavgift och | låtelseavgift och avgift för andra- |
avgift för andrahandsupplåtelse kan | handsupplåtelse kan tas ut, |
tas ut, |
|
5. grunderna för beräkning av års- | 5. grunderna för beräkning av års- |
avgift, överlåtelseavgift, pantsätt- | avgift, överlåtelseavgift och avgift |
ningsavgift och avgift för andra- | för andrahandsupplåtelse, |
handsupplåtelse, |
|
6.för det fall rätten att bestämma ersättning för en bostadsrätt vid över- låtelse ska vara inskränkt, grunderna för beräkning av ersättningen,
7.grunderna för avsättning av medel för att säkerställa underhållet av föreningens hus,
2Senaste lydelse 1995:1464.
3Senaste lydelse 2018:1665.
Uppgifterna ska genast föras in i förteckningen när en lägenhet upp- låts med bostadsrätt. Om en uppgift i förteckningen ändras, ska detta genast antecknas. Om en bostadsrätt överlåts ska en kopia av överlåtelseavtalet fogas till förteckningen på lämpligt sätt. Dagen för anteckningen ska an- ges.8.antalet eller lägsta och högsta antalet styrelseledamöter, revisorer och eventuella suppleanter och tiden för deras uppdrag,
9.hur en föreningsstämma ska sammankallas,
10.de ärenden som ska förekomma på en ordinarie föreningsstämma,
11.den tid som föreningens räkenskapsår ska omfatta,
12.grunderna för hur föreningens vinst ska fördelas, och
13.hur föreningens återstående tillgångar ska fördelas när föreningen upplöses.
10 §4
Lägenhetsförteckningen skall för | Lägenhetsförteckningen ska för |
varje lägenhet ange | varje lägenhet ange |
1.lägenhetens beteckning, belägenhet, rumsantal och övriga utrymmen,
2.dagen för Bolagsverkets registrering av den ekonomiska plan som ligger till grund för upplåtelsen,
3.bostadsrättshavarens namn, samt
4.insatsen för lägenheten.
Uppgifterna skall genast föras in i förteckningen när en lägenhet upp- låts med bostadsrätt.
Underrättas föreningen om att en bostadsrätt pantsatts eller ändras någon uppgift i förteckningen, skall detta genast antecknas. Vid överlå- telse av bostadsrätt skall en kopia av överlåtelseavtalet fogas till för- teckningen på lämpligt sätt.
Dagen för anteckningen skall an- ges.
16 §5
För att ett beslut i en fråga som anges i denna paragraf ska vara giltigt krävs att det har fattats på en föreningsstämma och att följande bestäm- melser har iakttagits.
1.Om beslutet innebär ändring av någon insats och medför rubbning av det infördes förhållandet mellan insatserna, ska samtliga bostadsrätts- havare som berörs av ändringen ha gått med på beslutet. Om enighet inte uppnås, blir beslutet ändå giltigt om minst två tredjedelar av de berörda bostadsrättshavarna har gått med på beslutet och det dessutom godkänts av hyresnämnden.
1a Om beslutet innebär en ökning av samtliga insatser utan att det inbör- des förhållandet mellan insatserna rubbas, ska alla bostadsrättshavarna ha gått med på beslutet. Om enighet inte uppnås, blir beslutet ändå giltigt om minst två tredjedelar av de röstande har gått med på beslutet och det dess- utom har godkänts av hyresnämnden. Hyresnämnden ska godkänna beslu- tet om detta inte framstår som otillbörligt mot någon bostadsrättshavare.
4Senaste lydelse 2004:247.
5Senaste lydelse 2016:111.
Prop. 2025/26:112 Bilaga 5
159
Prop. 2025/26:112 Bilaga 5
160
2.Om beslutet innebär att en lägenhet som upplåtits med bostadsrätt kommer att förändras eller i sin helhet behöva tas i anspråk av föreningen med anledning av en om- eller tillbyggnad, ska bostadsrättshavaren ha gått med på beslutet. Om bostadsrättshavaren inte ger sitt samtycke till ändring- en, blir beslutet ändå giltigt om minst två tredjedelar av de röstande har gått med på beslutet och det dessutom har godkänts av hyresnämnden.
3.Om beslutet innebär utvidgning av föreningens verksamhet, ska minst två tredjedelar av de röstande ha gått med på beslutet.
4.Om beslutet innebär överlåtelse av ett hus som tillhör föreningen, i vilket det finns en eller flera lägenheter som är upplåtna med bostadsrätt, ska beslutet ha fattats på det sätt som gäller för beslut om likvidation enligt 29 a § Minst två tredjedelar av bostadsrättshavarna i det hus som ska över- låtas ska dock alltid ha gått med på beslutet.
5.Om det i stadgarna finns ytterligare något villkor för att ett beslut enligt 1–4 ska vara giltigt, gäller även det.
Föreningen ska genast underrätta | Föreningen ska genast underrätta | |
den som har pant i bostadsrätten | den statliga lantmäterimyndigheten | |
och som är känd för föreningen om | om ett beslut enligt första stycket 2 | |
ett beslut enligt första stycket 2 | eller 4. | |
eller 4. |
| |
|
|
|
1.Denna lag träder i kraft den 1 juli 2024.
2.Under tiden fram till dess att bostadsrätterna i en förening har registre- rats bostadsrättsregistret tillämpas bestämmelserna i 7 kap. 31 § och 9 kap. 10 § fjärde stycket och 16 § sista stycket i sina äldre lydelser.
3.De nya bestämmelserna ska dock tillämpas fullt ut från och med den 1 juli 2025.
Förslag till lag om ändring i lagen (2006:378) om lägenhetsregister
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2006:378) om lägenhetsregister dels att 20 § ska ha följande lydelse,
dels att det i lagen ska införas en ny paragraf, 5 a §, av följande lydelse.
Prop. 2025/26:112 Bilaga 5
Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
| 5 a § |
| Uppgifter ur lägenhetsregistret |
| får lämnas ut i syfte att de ska ingå |
| i bostadsrättsregistret. |
| Bestämmelser om bostadsrätts- |
| registret finns i lagen (2024:0000) |
| om bostadsrättsregister. |
20 §1
Uppgifter i lägenhetsregistret får lämnas ut på medium för automatiserad behandling endast om regeringen meddelar föreskrifter om det.
Uppgifter får lämnas ut endast för de ändamål som anges i 5 § och för sådan registrering som avses i 13 §.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2024.
1 Senaste lydelse 2016:397. | 161 |
Prop. 2025/26:112 | Förteckning över remissinstanserna |
Bilaga 6 |
|
| Remissyttranden har lämnats av Bolagsverket, Bostadsrätterna, Bostads- |
| rättsägarnas Riksförbund, Boverket, Domstolsverket, Ekobrottsmyndig- |
| heten, Ekonomistyrningsverket, Fastighetsmäklarförbundet, Fastighets- |
| mäklarinspektionen, Fastighetsägarna Sverige, Finansinspektionen, |
| Försäkringskassan, Göteborgs tingsrätt, HSB Riksförbund, Hyresgäst- |
| föreningen, Hyres- och arrendenämnden i Malmö, Integritetsskydds- |
| myndigheten, Kammarkollegiet, Kammarrätten i Göteborg, Konsument- |
| verket, Konkurrensverket, Kronofogdemyndigheten, Landsorganisationen |
| (LO), Lantmäteriet, Lunds universitet, juridiska fakulteten, Migrations- |
| verket, MKB Fastighets AB, Myndigheten för digital förvaltning, Mäklar- |
| samfundet, Nabo, Pensionsmyndigheten, Polismyndigheten, Regelrådet, |
| Rekonstruktör- och konkursförvaltarkollegiet i Sverige, Riksbyggen, |
| Riksdagens ombudsmän (JO), SBC Sveriges Bostadsrätts Centrum, |
| Skatteverket, Sparbankernas Riksförbund, Statistiska centralbyrån, Stats- |
| kontoret, Stockholms universitet Juridiska fakulteten, Svea hovrätt, Svenska |
| Bankföreningen, Sveriges advokatsamfund, Sveriges Allmännytta, Sveriges |
| Kommuner och Regioner, Sveriges riksbank. |
| Byggföretagen, Förvaltningsrätten i Härnösand, Stena Fastigheter AB, |
| Sveriges akademikers centralorganisation (SACO), Tjänstemännens |
| centralorganisation (TCO) har fått tillfälle att yttra sig, men har avstått från |
| att göra det. |
| Yttranden har också inkommit från ett antal privatpersoner. |
162
Lagförslagen i utkastet till lagrådsremiss
Förslag till lag om bostadsrättsregister
Prop. 2025/26:112 Bilaga 7
Härigenom föreskrivs följande.
1 kap. Inledande bestämmelser
1 § Lantmäteriet ska föra ett register över alla bostadsrätter (bostads- rättsregistret).
2 § Denna lag gäller vid behandling av personuppgifter i Lantmäteriets verksamhet avseende bostadsrättsregistret och vid registrering i bostads- rättsregistret.
Lagen gäller endast om behandlingen är helt eller delvis automatiserad eller om personuppgifterna ingår i eller kommer att ingå i ett register.
3 § Lagen innehåller bestämmelser som kompletterar Europaparlamen- tets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), här benämnd EU:s dataskydds- förordning.
Vid behandling av personuppgifter enligt denna lag gäller lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning och föreskrifter som har meddelats i anslutning till den lagen, om inte något annat följer av denna lag eller av föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen.
2 kap. Registrets innehåll och behandling av personuppgifter
Registrets innehåll
1 § Registret ska för varje bostadsrätt innehålla uppgifter om
1.bostadsrättslägenheten,
2.bostadsrättsföreningen,
3.bostadsrättshavaren, och
4.pantsättningar.
Registret ska även innehålla vissa anteckningar om beslut eller åtgärder som avser bostadsrätten eller bostadsrättshavaren.
Regeringen får meddela ytterligare föreskrifter om vilka uppgifter som ska ingå i registret.
Personuppgiftsansvar
2 § Lantmäteriet är personuppgiftsansvarigt för den behandling av person- uppgifter som görs i bostadsrättsregistret.
163
Prop. 2025/26:112 | Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med |
Bilaga 7 | stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om personupp- |
| giftsbiträden. |
| Ändamål |
| 3 § Personuppgifter i bostadsrättsregistret får behandlas om det är nöd- |
| vändigt för något av följande ändamål: |
| 1. verksamhet som staten eller en kommun ansvarar för enligt lag eller |
| annan författning, |
| 2. omsättning av bostadsrätter, |
| 3. kreditgivning, försäkringsgivning eller allmän eller enskild verksam- |
| het där information om bostadsrätter utgör underlag för prövningar eller |
| beslut, eller |
| 4. förvaltning av bostadsrätter och fastigheter, byggande eller någon |
| annan liknande åtgärd. |
| Personuppgifter som behandlas enligt första stycket får även behandlas |
| för att fullgöra uppgiftslämnande som sker i överensstämmelse med lag |
| eller förordning. |
| 4 § Personuppgifter som behandlas för något av de ändamål som anges |
| i 3 § första stycket ska få behandlas även för andra ändamål, under förut- |
| sättning att uppgifterna inte behandlas på ett sätt som är oförenligt med det |
| ändamål för vilket uppgifterna samlades in. |
| Elektroniskt tillhandahållande av personuppgifter |
| 5 § Lantmäteriet får tillhandahålla personuppgifter elektroniskt om det |
| inte är olämpligt. |
| Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med |
| stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare föreskrifter om be- |
| gränsningar av elektroniskt tillhandahållande av uppgifter. |
| Direktåtkomst till personuppgifter |
| 6 § Direktåtkomst till personuppgifter får medges för de ändamål som |
| anges i 3 § första stycket. |
| En bostadsrättshavare ska alltid få medges direktåtkomst om uppgifterna |
| rör honom eller henne. |
| Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med |
| stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare föreskrifter om vilka |
| som får medges direktåtkomst och villkor för sådan åtkomst. |
| Behandling av särskilt skyddsvärda uppgifter |
| 7 § Behandling som innebär att uppgift om personnummer eller samord- |
| ningsnummer tillhandahålls, används som sökbegrepp eller används för att |
| ta fram en sammanställning av personuppgifter, är endast tillåten när det |
| är klart motiverat med hänsyn till ändamålet med behandlingen, vikten av |
| en säker identifiering eller något annat beaktansvärt skäl. |
| Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med |
164 | stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare föreskrifter om |
|
begränsningar för behandling av uppgifter om personnummer och samord- | Prop. 2025/26:112 |
ningsnummer. | Bilaga 7 |
8 § Behandling som innebär att en särskilt skyddsvärd uppgift om enskilds |
|
personliga eller ekonomiska förhållanden tillhandahålls, används som sök- |
|
begrepp eller används för att ta fram en sammanställning av personuppgifter, |
|
är endast tillåten när det är klart motiverat med hänsyn till ändamålet med |
|
behandlingen, vikten av en säker identifiering eller något annat beaktansvärt |
|
skäl. |
|
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd |
|
av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare föreskrifter om begräns- |
|
ningar för behandling av uppgifter om enskilds personliga förhållanden. |
|
Rättelse |
|
9 § En uppgift i bostadsrättsregistret ska rättas, om uppgiften innehåller |
|
någon uppenbar felaktighet som beror på Lantmäteriets eller någon annans |
|
skrivfel, räknefel eller liknande förbiseende eller på ett tekniskt fel. |
|
Innan en rättelse sker, ska den som berörs av åtgärden få tillfälle att yttra |
|
sig. Något yttrande behöver dock inte inhämtas om den som berörs av |
|
åtgärden är okänd eller om det är uppenbart obehövligt. |
|
I fråga om personuppgifter gäller paragrafen i stället för rätten till |
|
rättelse enligt artikel 16 i EU:s dataskyddsförordning. |
|
Begränsning av behandling |
|
10 § Rätten till begränsning av behandling av personuppgifter enligt |
|
artikel 18 i EU:s dataskyddsförordning gäller inte i fråga om personupp- |
|
gifter i bostadsrättsregistret. |
|
3 kap. Registrering i bostadsrättsregistret Inledande bestämmelser
1 § I bostadsrättslagen (1991:614) finns bestämmelser om att upplåtelse, övergång, pantsättning och upphörande av bostadsrätter ska registreras i bostadsrättsregistret.
2 § En anmälan för registrering enligt detta kapitel ska vara skriftlig och göras hos Lantmäteriet.
Registrering av upplåtelse och övergång |
|
3 § En anmälan för registrering av upplåtelse eller övergång ska göras |
|
av bostadsrättsföreningen. En övergång till en sådan juridisk person som |
|
avses i 6 kap. 1 § andra stycket bostadsrättslagen (1991:614) ska dock |
|
anmälas för registrering av den juridiska personen. |
|
Anmälan ska göras inom två veckor från tillträdesdagen. En upplåtelse |
|
eller en övergång ska anses vara registrerad vid den tidpunkt då en full- |
|
ständig anmälan kom in till Lantmäteriet. |
|
Om en bostadsrätt har övergått till föreningen, ska anmälan göras inom |
|
två veckor från övergången. | 165 |
|
Prop. 2025/26:112 Bilaga 7
Registrering av pantsättning
4 § En anmälan för registrering av pantsättning ska göras av pantha- varen. Om pantsättningen inte kan registreras direkt, ska Lantmäteriet göra en notering i registret om att en anmälan har kommit in men ännu inte behandlats.
En panthavare som har tillstånd enligt 5 § kan på egen hand registrera en pantsättning.
En anmälan för registrering av pantsättning som görs av en panthavare utan tillstånd enligt 5 § ska undertecknas av panthavaren och pantsättaren.
5 § Lantmäteriet får efter ansökan ge tillstånd till en panthavare att registrera pantsättningar i bostadsrättsregistret.
Vid tillståndsprövningen ska myndigheten särskilt beakta
1.att sökanden har tillgång till den tekniska utrustning och sakkunskap som krävs,
2.att det finns tillfredsställande former för betalning av registrerings- avgifter, och
3.att sökanden i övrigt uppfyller de krav på lämplighet som bör ställas med hänsyn till bostadsrättsregistrets uppbyggnad och funktion.
Ett tillstånd får återkallas av Lantmäteriet om tillståndshavaren inte längre uppfyller kraven.
6 § En pantsättning som registreras av en panthavare med tillstånd enligt 5 § ska anses vara registrerad vid den tidpunkt då registreringen gjordes.
En pantsättning som registreras efter en anmälan ska anses vara registre- rad vid den tidpunkt då en fullständig anmälan kom in till Lantmäteriet.
Registrering av att bostadsrätten upphört
7 § En anmälan för registrering av att en bostadsrätt har upphört ska göras av föreningen inom två veckor från det att bostadsrätten upphörde.
Bristande eller utebliven anmälan
8 § Om den som har gjort en anmälan för registrering inte har följt det som gäller för anmälan, får Lantmäteriet förelägga anmälaren att yttra sig eller rätta till bristen inom en viss tid. Föreläggandet får förenas med vite.
Om anmälaren inte följer föreläggandet, får Lantmäteriet vägra registre- ring. En upplysning om det ska tas in i föreläggandet.
Första och andra styckena gäller inte för en anmälan som saknar uppgift om identitetsbeteckning, om bostadsrättshavaren har avlidit när anmälan för registrering ges in.
9 § Om en anmälan för registrering av upplåtelse eller övergång av bostadsrätt inte har gjorts i rätt tid, får Lantmäteriet förelägga föreningen eller den juridiska personen att lämna in en anmälan inom en viss tid. Före- läggandet får förenas med vite.
166
Avregistrering av pantsättning
10 § När en pantsättning inte längre gäller ska panthavaren genast se till att den avregistreras.
En panthavare som har tillstånd enligt 5 § ska på egen hand avregistrera pantsättningen. En panthavare som inte har sådant tillstånd ska göra en anmälan om avregistrering till Lantmäteriet. En sådan anmälan ska vara skriftlig och undertecknas av panthavaren.
Vid handläggningen av ett ärende om avregistrering gäller det som sägs i 8 §.
Prop. 2025/26:112 Bilaga 7
4 kap. Övriga bestämmelser
Avgifter
1 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om avgifter
1.i ärenden om registrering eller avregistrering i bostadsrättsregistret,
2.för tillgången till och användningen av uppgifter i bostadsrätts- registret.
Skadestånd
2 § Den som lider skada på grund av ett tekniskt fel i bostadsrättsregistret har rätt till ersättning av staten.
Ersättningen ska sättas ned med skäligt belopp eller helt falla bort om den skadelidande har medverkat till skadan genom att utan skälig anled- ning låta bli att vidta åtgärder för att bevara sin rätt eller om den skade- lidande på något annat sätt har medverkat till skadan genom eget vållande.
3 § En rättshavare, som drabbas av skada till följd av ett beslut om rättelse enligt 2 kap. 9 §, har rätt till ersättning av staten. Ersättning lämnas dock inte om den skadelidande med hänsyn till felets art eller andra omständigheter borde ha insett att fel förekommit.
Överklagande
4 § Beslut som Lantmäteriet meddelat enligt denna lag eller enligt före- skrifter som har meddelats i anslutning till lagen får överklagas till allmän förvaltningsdomstol.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026 i fråga om punkterna 2–11 och 15 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna och i övrigt den dag som regeringen bestämmer.
2.Lantmäteriet ska ansvara för uppbyggnaden av bostadsrättsregistret.
3.Lantmäteriet får behandla andra uppgifter i bostadsrättsregistret än dem som framgår av punkt 4, om det behövs för uppbyggnaden av regis- tret. De uppgifterna ska gallras när de inte längre behövs.
4.En bostadsrättsförening ska senast den 31 december 2026 lämna de uppgifter som registret ska innehålla i fråga om bostadsrättslägenheten,
167
Prop. 2025/26:112 Bilaga 7
168
bostadsrättsföreningen, bostadsrättshavaren, pantsättningar och anteck- ningar. Föreningens uppgiftsskyldighet gäller inte om uppgifterna i stället kan inhämtas från fastighetsregistret eller lägenhetsregistret.
5.Om en bostadsrättsförening inte lämnar uppgifter enligt punkt 4 får Lantmäteriet förelägga bostadsrättsföreningen att fullgöra sin skyldighet. Ett föreläggande får förenas med vite.
6.Efter det datum som anges i punkt 4 ska Lantmäteriet lämna de upp- gifter som gäller pantsättning till panthavaren. Om en bostadsrättsförening lämnar uppgifterna senare, ska Lantmäteriet snarast lämna vidare upp- gifter om pantsättning till panthavaren.
7.Senast sex månader efter det att Lantmäteriet lämnat uppgifter till en panthavare enligt punkt 6, ska panthavaren anmäla eventuella felaktigheter avseende uppgifterna om pantsättning till myndigheten.
8.En bostadsrättsförening som bildas efter den 31 december 2026 ska till Lantmäteriet lämna de uppgifter som registret ska innehålla enligt punkt 4. Föreningens uppgiftsskyldighet gäller inte om uppgifterna i stället kan inhämtas från fastighetsregistret eller lägenhetsregistret. Skyldigheten gäller till dess att lagen träder i kraft.
9.En bostadsrättsförening vars uppgifter har lämnats till Lantmäteriet ska underrätta Lantmäteriet om förändringar som inträffar efter den 31 december 2026 i fråga om de uppgifter som registret ska innehålla. Detta gäller inte om uppgifterna i stället kan inhämtas från fastighetsregis- tret eller lägenhetsregistret. Skyldigheten gäller till dess att lagen träder i kraft.
10.En pantsättning som har gjorts före ikraftträdandet av lagen och som det lämnas uppgift om till Lantmäteriet av bostadsrättsföreningen eller en panthavare, ska registreras i registret som en noterad pant.
11.Lantmäteriet ska underrätta regeringen när bostadsrättsregistret är färdigt att tas i bruk.
12.En panträtt som har upplåtits före ikraftträdandet av lagen ska inte längre gälla mot pantsättarens borgenärer om uppgift om panträtten inte har lämnats till Lantmäteriet senast tre månader efter ikraftträdandet.
13.En panträtt som har upplåtits före ikraftträdandet av lagen och som har registrerats som noterad pant enligt punkt 10 ska ha företräde framför pantsättningar som har gjorts efter ikraftträdandet.
14.Om en bostadsrätt belastas av flera panträtter som har upplåtits före ikraftträdandet av lagen, ska den företrädesordning som gällde mellan dem innan ikraftträdandet fortfarande gälla.
15.Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om uppbyggnaden av registret.
När en bostadsrätt har överlåtits från en bostadsrättshavare till en ny inne- havare, får denne utöva bostads- rätten endast om han eller hon är eller antas till medlem i bostadsrätts- föreningen. Ett beviljat medlemskap ska gälla från tillträdesdagen. Om föreningen beviljar medlemskap senare än tillträdesdagen eller om en bostadsrätt har övergått på annat sätt än genom överlåtelse, ska medlemskapet gälla från besluts- dagen. En juridisk person får utöva bostadsrätten utan att vara medlem i föreningen, om den juridiska personen har förvärvat bostads- rätten vid exekutiv försäljning eller vid tvångsförsäljning enligt 8 kap. och då hade panträtt i bostadsrätten. Tre år efter förvärvet får föreningen uppmana den juridiska personen att inom sex månader från uppma- ningen visa att någon som inte fårFörslag till lag om ändring i bostadsrättslagen (1991:614)
Härigenom föreskrivs i fråga om bostadsrättslagen (1991:614)
dels att 6 kap. 1 och 11 §§, 7 kap. 14, 31 och 33 §§, 9 kap. 5, 10 och 16 §§ och rubriken närmast före 7 kap. 31 § ska ha följande lydelse,
dels att det ska införas ett nytt kapitel, 6 a kap., fyra nya paragrafer,
4 kap. 4 a § och 6 kap. 5 a–5 c §§, och närmast före 4 kap. 4 a § och 6 kap. 5 a och 5 b §§ nya rubriker av följande lydelse.
Prop. 2025/26:112 Bilaga 7
Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
4 kap.
Registrering av upplåtelse
4 a §
En upplåtelse av en bostadsrätt ska registreras i bostadsrättsregistret enligt lagen (2025:000) om bostads- rättsregister.
6 kap.
1 §1
När en bostadsrätt har överlåtits från en bostadsrättshavare till en ny inne- havare, får denne utöva bostads- rätten endast om han är eller antas till medlem i bostadsrättsföreningen.
En juridisk person får dock utöva bostadsrätten utan att vara medlem i föreningen, om den juridiska personen har förvärvat bostads- rätten vid exekutiv försäljning eller vid tvångsförsäljning enligt 8 kap. och då hade panträtt i bostadsrätten. Tre år efter förvärvet får föreningen uppmana den juridiska personen att inom sex månader från uppma- ningen visa att någon som inte får
1 Senaste lydelse 1995:1464. | 169 |
Prop. 2025/26:112 Bilaga 7
vägras inträde i föreningen har för- värvat bostadsrätten och sökt med- lemskap. Om uppmaningen inte följs, får bostadsrätten tvångsför- säljas enligt 8 kap. för den juridiska personens räkning. En juridisk per- son kan i föreningens stadgar med- ges en mer vidsträckt rätt än som angetts här.
vägras inträde i föreningen har för- värvat bostadsrätten och sökt med- lemskap. Om uppmaningen inte följs, får bostadsrätten tvångsför- säljas enligt 8 kap. för den juridiska personens räkning. En juridisk per- son kan i föreningens stadgar med- ges en mer vidsträckt rätt än som angetts här.
Registrering av övergång
5 a §
En övergång av en bostadsrätt ska registreras i bostadsrättsregistret enligt lagen (2025:000) om bostads- rättsregister.
Sakrättsligt skydd vid överlåtelse
5 b §
En överlåtelse av en bostadsrätt gäller mot överlåtarens borgenärer när den har registrerats i bostads- rättsregistret.
5 c §
Om en bostadsrätt har överlåtits till flera var för sig, gäller en tidigare överlåtelse framför en överlåtelse som har skett senare.
En senare överlåtelse gäller dock framför en tidigare, om överlåtel- sen har registrerats i bostadsrätts- registret före den tidigare överlå- telsen och den senare förvärvaren vid tidpunkten för överlåtelsen var i god tro om den tidigare överlå- telsen.
Paragrafen ska också tillämpas på förvärv genom bodelning, arv, testamente, bolagsskifte eller lik- nande förvärv, när fråga upp- kommer om företrädet mellan ett sådant förvärv och en senare över- låtelse.
170
11 §2 |
| Prop. 2025/26:112 | |
Har en bostadsrätt övergått till | Om en bostadsrätt har övergått till | Bilaga 7 | |
bostadsrättsföreningen, skall den | bostadsrättsföreningen, ska | den |
|
överlåtas så snart det kan ske utan | överlåtas så snart det kan ske utan |
| |
förlust, om inte föreningen på en | förlust, om inte föreningen på en |
| |
föreningsstämma beslutar att bo- | föreningsstämma beslutar att bo- |
| |
stadsrätten skall upphöra. | stadsrätten ska upphöra. |
|
|
Om en bostadsrätt som har övergått till föreningen är pantsatt, får beslut |
| ||
om bostadsrättens upphörande meddelas endast om panthavaren har |
| ||
medgivit detta eller om bostadsrätten saknar värde för panthavaren. |
|
| |
| Om föreningen beslutar | att |
|
| bostadsrätten ska upphöra, ska det |
| |
registreras i bostadsrättsregistret enligt lagen (2025:000) om bostads- rättsregister.
6 a kap. Panträtt
1 § En panträtt i en bostadsrätt upplåts genom att bostadsrättshavaren skriftligen pantsätter hela bostadsrätten som pant för en fordran.
2 § En pantsättning av en bostadsrätt ska registreras i bostadsrättsregis- tret enligt lagen (2025:000) om bostadsrättsregister. Bestämmelser i annan lag om handpanträtt vid utmätning eller i konkurs gäller också för panträtt i en bostadsrätt. En registrering av pantsättningen har samma rättsverk- ningar som när en panthavare tar en lös sak i besittning.
En pantsättning behöver dock inte registreras om panthavaren är den- samma som vid den närmast föregående registrerade pantsättningen.
3 § Om ett avtal om överlåtelse av en bostadsrätt hävs av överlåtaren, är en pantsättning som skett efter överlåtelsen ogiltig.
4 § En pantsättning som är registrerad i bostadsrättsregistret ger före- träde i förhållande till en annan pantsättning efter den tidsföljd som pant- sättningarna har registrerats.
Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
7kap. 14 §3
Varje medlem ska betala en avgift | Varje medlem ska betala en avgift |
till bostadsrättsföreningen i form av | till bostadsrättsföreningen i form av |
en insats när bostadsrätt upplåts till | en insats när bostadsrätt upplåts till |
honom eller henne. Föreningen har | honom eller henne. Föreningen har |
dessutom rätt att ta ut en årsavgift | dessutom rätt att ta ut en årsavgift |
för den löpande verksamheten samt, | för den löpande verksamheten samt, |
om det anges i stadgarna, upplåtelse- | om det anges i stadgarna, upplåtelse- |
2Senaste lydelse 1995:1464.
3 Senaste lydelse 2014:336. | 171 |
Prop. 2025/26:112 Bilaga 7
avgift, överlåtelseavgift, pantsätt- | avgift, överlåtelseavgift och avgift |
ningsavgift och avgift för andra- | för andrahandsupplåtelse. |
handsupplåtelse.
Om en kostnad som hänför sig till uppvärmning eller nedkylning av medlemmens lägenhet eller dess förseende med varmvatten eller elektrisk ström kan påföras medlemmen efter individuell mätning, ska beräkningen av årsavgiften, till den del avgiften avser ersättning för sådan kostnad, ta sin utgångspunkt i den uppmätta förbrukningen.
En beslutad insats kan ändras enligt 9 kap. 13 och 16 §§. Föreningen får i övrigt inte ta ut särskilda avgifter för åtgärder som föreningen ska vidta med anledning av denna lag eller någon annan författning.
Vid ombildning av hyresrätt till bostadsrätt får bostadsrättsföreningen inte ta ut upplåtelseavgift förrän efter en månad från den dag då föreningen erbjudit hyresgästen att få lägenheten upplåten med bostadsrätt. Intill dess sex månader förflutit räknat från dagen för erbjudandet, får avgiften högst motsvara ränta på insatsen enligt 5 § räntelagen (1975:635).
Avgiften för andrahandsupplåtelse får för en lägenhet årligen motsvara högst tio procent av prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§ social- försäkringsbalken. Om en lägenhet upplåts under en del av ett år, beräknas den högsta tillåtna avgiften efter det antal kalendermånader som lägen- heten är upplåten.
Underrättelse vid pantsättning av | Underrättelse om obetalda |
|
en bostadsrätt | avgifter |
|
31 §4 |
| |
Har föreningen underrättats om att | Om en bostadsrättshavare | har |
en bostadsrätt är pantsatt, skall | obetalda avgifter till föreningen till | |
föreningen utan dröjsmål under- | ett belopp som överstiger vad som | |
rätta panthavaren om bostadsrätts- | av årsavgiften avser en månad och | |
havaren har obetalda avgifter till | bostadsrättshavaren dröjer | med |
föreningen till ett belopp som över- | betalningen mer än två veckor från | |
stiger vad som av årsavgiften belö- | förfallodagen, ska föreningen utan | |
per på en månad och bostadsrätts- | dröjsmål underrätta Lantmäteriet. | |
havaren dröjer med betalningen |
|
|
mer än två veckor från förfallo- |
|
|
dagen. |
|
|
Om föreningen försummar denna | Om föreningen försummar denna | |
skyldighet, har föreningen vid exe- | skyldighet, har föreningen vid exe- | |
kutiv försäljning eller tvångsför- | kutiv försäljning eller tvångsför- | |
säljning enligt 8 kap. inte företräde | säljning enligt 8 kap. inte företräde | |
till betalning framför panthavaren i | till betalning framför panthavare i | |
fråga om | fråga om |
|
1.de avgiftsbelopp som förfallit till betalning under den tid föreningens försummelse varat, samt
2.den del av årsavgiften som förfallit till betalning närmast efter det att en underrättelse gjorts.
172 | 4 Senaste lydelse 1995:1464. |
Andra stycket gäller inte i fråga om avgiftsbelopp som förfallit till betal- | Prop. 2025/26:112 | |||||
ning under den tid panthavaren haft kännedom om bostadsrättshavarens | Bilaga 7 | |||||
betalningsförsummelse. |
|
|
|
|
|
|
33 § |
|
|
|
|
| |
Överlåts det hus i vilket lägenheten | Bostadsrätten upphör om det hus |
| ||||
finns eller säljs huset exekutivt, | som lägenheten finns i antingen |
| ||||
upphör bostadsrätten. Föreningen | överlåts eller | säljs | exekutivt. |
| ||
är därvid skyldig att betala skälig | Föreningen är därvid skyldig att |
| ||||
ersättning för bostadsrätten. Träder | betala skälig ersättning för bostads- |
| ||||
föreningen i likvidation inom tre | rätten. Om föreningen träder i |
| ||||
månader från det frågan om före- | likvidation inom tre månader från |
| ||||
ningens ersättningsskyldighet blivit | det frågan om föreningens ersätt- |
| ||||
slutligt avgjord eller försätts före- | ningsskyldighet blivit slutligt av- |
| ||||
ningen inom samma tid i konkurs, | gjord eller försätts föreningen inom |
| ||||
skall dock bostadsrättshavarens rätt | samma tid i konkurs, ska dock |
| ||||
att få ersättning för bostadsrätten | bostadsrättshavarens |
| rätt | att få |
| |
bedömas efter de regler som gäller | ersättning för bostadsrätten bedö- |
| ||||
för skifte av föreningens tillgångar. | mas efter de regler som gäller för |
| ||||
| skifte av föreningens tillgångar. |
| ||||
Upphör bostadsrätten enligt | Om bostadsrätten | upphör enligt |
| |||
första stycket och har lägenheten | första stycket och har lägenheten |
| ||||
tillträtts, skall skriftligt hyresavtal | tillträtts, ska ett skriftligt hyresavtal |
| ||||
anses ingånget. I så fall gäller 4 | anses ingånget. | I | så | fall | gäller |
|
kap. 9 §. | 4 kap. 9 §. |
|
|
|
|
|
| Om bostadsrätten upphör enligt |
| ||||
| första stycket, ska det registreras i |
| ||||
| bostadsrättsregistret | enligt | lagen |
| ||
| (2025:000) om | bostadsrättsregis- |
| |||
| ter. |
|
|
|
|
|
9kap. 5 §5
Bostadsrättsföreningens stadgar ska innehålla uppgifter om
1.föreningens företagsnamn,
2.den ort i Sverige där föreningens styrelse ska ha sitt säte,
3.den verksamhet som föreningen ska bedriva,
4. huruvida upplåtelseavgift, över- | 4. huruvida upplåtelseavgift, över- |
låtelseavgift, pantsättningsavgift och | låtelseavgift och avgift för andra- |
avgift för andrahandsupplåtelse kan | handsupplåtelse kan tas ut, |
tas ut, |
|
5. grunderna för beräkning av års- | 5. grunderna för beräkning av års- |
avgift, överlåtelseavgift, pantsätt- | avgift, överlåtelseavgift och avgift |
ningsavgift och avgift för andra- | för andrahandsupplåtelse, |
handsupplåtelse, |
|
6.för det fall rätten att bestämma ersättning för en bostadsrätt vid över- låtelse ska vara inskränkt, grunderna för beräkning av ersättningen,
5 Senaste lydelse 2018:1665. | 173 |
Prop. 2025/26:112 Bilaga 7
174
7.grunderna för avsättning av medel för att säkerställa underhållet av föreningens hus,
8.antalet eller lägsta och högsta antalet styrelseledamöter, revisorer och eventuella suppleanter och tiden för deras uppdrag,
9.hur en föreningsstämma ska sammankallas,
10.de ärenden som ska förekomma på en ordinarie föreningsstämma,
11.den tid som föreningens räkenskapsår ska omfatta,
12.grunderna för hur föreningens vinst ska fördelas, och
13.hur föreningens återstående tillgångar ska fördelas när föreningen upplöses.
10 §6 |
| |
Lägenhetsförteckningen skall för | Lägenhetsförteckningen | ska för |
varje lägenhet ange | varje lägenhet ange |
|
1. lägenhetens beteckning, belä- | 1. lägenhetens beteckning, belä- | |
genhet, rumsantal och övriga | genhet, rumsantal och | eventuell |
utrymmen, | mark och andra utrymmen som | |
| upplåtelsen avser, |
|
2.dagen för Bolagsverkets registrering av den ekonomiska plan som ligger till grund för upplåtelsen,
3.bostadsrättshavarens namn, samt
4.insatsen för bostadsrätten.
Uppgifterna skall genast föras in | Uppgifterna ska genast föras in i |
i förteckningen när en lägenhet upp- | förteckningen när en lägenhet upp- |
låts med bostadsrätt. | låts med bostadsrätt. |
Underrättas föreningen om att en | Om en uppgift i förteckningen |
bostadsrätt pantsatts eller ändras | ändras, ska detta genast antecknas. |
någon uppgift i förteckningen, skall | Vid överlåtelse av en bostadsrätt |
detta genast antecknas. Vid över- | ska en kopia av överlåtelseavtalet |
låtelse av bostadsrätt skall en kopia | fogas till förteckningen på lämpligt |
av överlåtelseavtalet fogas till | sätt. |
förteckningen på lämpligt sätt. |
|
Dagen för anteckningen skall an- | Dagen för anteckningen ska an- |
ges. | ges. |
16 §7
För att ett beslut i en fråga som anges i denna paragraf ska vara giltigt krävs att det har fattats på en föreningsstämma och att följande bestämmelser har iakttagits.
1.Om beslutet innebär ändring av någon insats och medför rubbning av det inbördes förhållandet mellan insatserna, ska samtliga bostadsrättshavare som berörs av ändringen ha gått med på beslutet. Om enighet inte uppnås, blir beslutet ändå giltigt om minst två tredjedelar av de berörda bostads- rättshavarna har gått med på beslutet och det dessutom har godkänts av hyresnämnden.
1a. Om beslutet innebär en ökning av samtliga insatser utan att det inbör- des förhållandet mellan insatserna rubbas, ska alla bostadsrättshavarna ha
6Senaste lydelse 2004:247.
7Senaste lydelse 2016:111.
gått med på beslutet. Om enighet inte uppnås, blir beslutet ändå giltigt om | Prop. 2025/26:112 |
minst två tredjedelar av de röstande har gått med på beslutet och det dess- | Bilaga 7 |
utom har godkänts av hyresnämnden. Hyresnämnden ska godkänna beslutet |
|
om detta inte framstår som otillbörligt mot någon bostadsrättshavare. |
|
2.Om beslutet innebär att en lägenhet som upplåtits med bostadsrätt kommer att förändras eller i sin helhet behöva tas i anspråk av föreningen med anledning av en om- eller tillbyggnad, ska bostadsrättshavaren ha gått med på beslutet. Om bostadsrättshavaren inte ger sitt samtycke till ändring- en, blir beslutet ändå giltigt om minst två tredjedelar av de röstande har gått med på beslutet och det dessutom har godkänts av hyresnämnden.
3.Om beslutet innebär utvidgning av föreningens verksamhet, ska minst två tredjedelar av de röstande ha gått med på beslutet.
4.Om beslutet innebär överlåtelse av ett hus som tillhör föreningen, i vilket det finns en eller flera lägenheter som är upplåtna med bostadsrätt, ska beslutet ha fattats på det sätt som gäller för beslut om likvidation enligt 29 a §. Minst två tredjedelar av bostadsrättshavarna i det hus som ska överlåtas ska dock alltid ha gått med på beslutet.
5.Om det i stadgarna finns ytterligare något villkor för att ett beslut enligt 1–4 ska vara giltigt, gäller även det.
Föreningen ska genast underrätta | Föreningen ska genast underrätta | |
den som har pant i bostadsrätten | Lantmäteriet om ett beslut enligt | |
och som är känd för föreningen om | första stycket 4. | |
ett beslut enligt första stycket 2 |
| |
eller 4. |
| |
|
|
|
1.Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer.
2.Regeringen får meddela de övergångsbestämmelser som behövs.
175
Prop. 2025/26:112 | Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken | |
Bilaga 7 |
|
|
| Härigenom föreskrivs att 6 kap. 3 § och 14 kap. 3 § utsökningsbalken ska | |
| ha följande lydelse. |
|
| Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
| 6 kap. | |
|
| 3 § |
| Utmäts annan fordran eller rättighet | Om en annan fordran eller rättighet |
| än som avses i 2 §, skall se- | än som avses i 2 § utmäts, ska se- |
| kundogäldenären eller annan för- | kundogäldenären eller annan för- |
| pliktad meddelas förbud att full- | pliktad meddelas förbud att full- |
| göra sin förpliktelse till annan än | göra sin förpliktelse till annan än |
| kronofogdemyndigheten eller den | Kronofogdemyndigheten eller den |
| som myndigheten anvisar. | som myndigheten anvisar. |
| Vid utmätning av rättighet som | Vid utmätning av rättighet som |
| avses i 7 kap. jordabalken eller av | avses i 7 kap. jordabalken eller av |
| byggnad på ofri grund skall fastig- | byggnad på ofri grund ska fastig- |
| hetens ägare underrättas. Om ut- | hetens ägare underrättas. |
| mätning av bostadsrätt underrättas |
|
| bostadsrättsföreningen. |
|
14 kap.
3 §1
Har exekutiv försäljning av regis- trerat skepp eller luftfartyg som registrerats i luftfartygsregistret vunnit laga kraft och köpeskillingen betalats skall, om gäldenären inte var rätt ägare, köparens förvärv dock gälla, om gäldenärens åtkomst var inskriven när försäljningen ägde rum.
När exekutiv försäljning av fast egendom har vunnit laga kraft och köpeskillingen har erlagts, har den som åberopar annat förvärv av egen- domen från gäldenären eller någon hans företrädare förlorat sin rätt mot köparen. Även den som åberopar att gäldenärens eller någon hans före- trädares åtkomst var ogiltig eller av annat skäl ej gällde mot rätte ägaren har förlorat sin rätt mot köparen, om lagfart var beviljad för gäldenären
Om en exekutiv försäljning av ett registrerat skepp eller ett registrerat luftfartyg har fått laga kraft och köpeskillingen betalats ska¸ ifall gäldenären inte var rätt ägare, köparens förvärv ändå gälla, om gäldenärens åtkomst var inskriven när försäljningen ägde rum.
När en exekutiv försäljning av fast egendom har fått laga kraft och köpeskillingen har betalats, har den som åberopar annat förvärv av egen- domen från gäldenären eller någon av hans eller hennes företrädare förlorat sin rätt mot köparen. Även den som åberopar att gäldenärens eller någon av hans eller hennes före- trädares åtkomst var ogiltig eller av annat skäl inte gällde mot den rätte ägaren har förlorat sin rätt mot köparen, om lagfart var beviljad för
176 | 1 Senaste lydelse 2004:84. |
när den exekutiva försäljningen | gäldenären när den | exekutiva för- Prop. 2025/26:112 | |
ägde rum. | säljningen ägde rum. | Bilaga 7 | |
| Om en exekutiv försäljning eller en | ||
| tvångsförsäljning | enligt | 8 kap. |
| bostadsrättslagen (1991:614) av en | ||
| bostadsrätt har fått | laga | kraft, ska |
andra stycket första meningen till- lämpas.
1.Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer.
2.Vid utmätning av sådan andelsrätt som avses i 20 § lagen (1981:775) om införande av utsökningsbalken gäller 6 kap. 3 § i dess äldre lydelse.
3.Regeringen får meddela de ytterligare övergångsbestämmelser som behövs.
177
Prop. 2025/26:112 Bilaga 7
Förslag till lag om ändring i lagen (1981:775) om införande av utsökningsbalken
Härigenom föreskrivs att 20 § lagen (1981:775) om införande av utsök- ningsbalken ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
20 § | |
Vad som föreskrivs om bostadsrätt | Vad som föreskrivs om bostadsrätt |
i 5 kap. 1 § 6 och 6 kap. 3 § andra | i 5 kap. 1 § 6 i balken tillämpas |
stycket i balken tillämpas även i | även i fråga om andelsrätt i en |
fråga om andelsrätt i en förening, | förening, som inte är bostadsrätts- |
som ej är bostadsrättsförening, eller | förening, eller i ett handelsbolag |
i ett handelsbolag eller ett aktie- | eller ett aktiebolag, om det med |
bolag, om det med andelsrätten | andelsrätten följer rätt att besitta |
följer rätt att besitta eller hyra en | eller hyra en lägenhet. |
lägenhet.
Bestämmelsen i 5 kap. 13 § första stycket i balken är ej tillämplig i fall då en hyresvärd eller jordägare enligt 34 § lagen (1970:995) om införande av nya jordabalken har rätt att kvarhålla egendom till säkerhet för en fordran hos en hyresgäst eller arrendator.
Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer.
178
Förslag till lag om ändring i lagen (2006:378) om lägenhetsregister
Härigenom föreskrivs att det i lagen (2006:378) om lägenhetsregister ska införas en ny paragraf, 5 a §, av följande lydelse.
Prop. 2025/26:112 Bilaga 7
Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
| 5 a § |
| Registrets ändamål är också att |
| uppgifterna ska kunna överföras till |
| bostadsrättsregistret. Bestämmelser |
| om bostadsrättsregistret finns i |
| lagen (2025:000) om bostadsrätts- |
| register. |
|
|
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.
179
Prop. 2025/26:112 | Förteckning över remissinstanserna |
Bilaga 8 |
|
| Remissyttranden har lämnats av Bostadsrätterna, Bostadsrättsägarnas |
| Riksförbund, Domstolsverket, Ekobrottsmyndigheten, Ekonomistyrnings- |
| verket, Fastighetsägarna Sverige, Finansinspektionen, Försäkringskassan, |
| Förvaltningsrätten i Göteborg, HSB Riksförbund, Integritetsskyddsmyn- |
| digheten, Kammarkollegiet, Kronofogdemyndigheten, Kungl. Tekniska |
| Högskolan, Lantmäteriet, Malmö tingsrätt, Mäklarsamfundet, Nabo, |
| Pensionsmyndigheten, Polismyndigheten, Regelrådet, Riksbyggen, |
| Sveriges BostadsrättsCentrum, SBC, Skatteverket, Sparbankernas Riks- |
| förbund, Statistiska centralbyrån, Stockholms universitet, juridiska |
| fakulteten, Svea hovrätt, Svenska Bankföreningen, Sveriges Allmännytta |
| och Sveriges riksbank. |
| Lunds universitet juridiska fakulteten har fått tillfälle att yttra sig men |
| har avstått från att göra det. |
| Yttranden har också inkommit från Fastighetsmäklarinspektionen, |
| Fastighetsmäklarsamfundet, OBOS, UC AB och Bostadsföreningen Pionen. |
180
Lagrådsremissens lagförslag
Förslag till lag om bostadsrättsregister
Prop. 2025/26:112 Bilaga 9
Härigenom föreskrivs följande.
1 kap. Inledande bestämmelser
1 § Det ska finnas ett register för alla bostadsrätter (bostadsrättsregistret). Registret ska föras av Lantmäteriet.
2 § Lagen gäller vid registrering i bostadsrättsregistret och vid behandling av personuppgifter i Lantmäteriets verksamhet avseende registret.
Lagen gäller endast om behandlingen är helt eller delvis automatiserad eller om personuppgifterna ingår i eller kommer att ingå i ett register.
3 § Lagen innehåller bestämmelser som kompletterar Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), här benämnd EU:s dataskyddsförordning.
Vid behandling av personuppgifter enligt denna lag gäller lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning och före- skrifter som har meddelats i anslutning till den lagen, om inte något annat följer av denna lag eller av föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen.
2 kap. Bostadsrättsregistrets innehåll och behandling av personuppgifter
Registrets innehåll
1 § Bostadsrättsregistret ska för varje bostadsrätt innehålla uppgifter om
1.bostadsrättslägenheten,
2.bostadsrättsföreningen,
3.bostadsrättshavaren, och
4.pantsättningar.
Registret ska även innehålla anteckningar om beslut och åtgärder som avser bostadsrätten.
Regeringen får meddela ytterligare föreskrifter om vilka uppgifter och anteckningar som ska ingå i registret.
Personuppgiftsansvar
2 § Lantmäteriet är personuppgiftsansvarigt för den behandling av person- uppgifter som görs i bostadsrättsregistret.
181
Prop. 2025/26:112 Bilaga 9
182
Ändamål
3 § Personuppgifter i bostadsrättsregistret får behandlas om det är nöd- vändigt för något av följande ändamål:
1.verksamhet som staten eller en kommun ansvarar för enligt lag eller annan författning,
2.omsättning av bostadsrätter,
3.kreditgivning, försäkringsgivning eller allmän eller enskild verksam- het där information om bostadsrätter utgör underlag för prövningar eller beslut, eller
4.förvaltning av bostadsrätter och fastigheter, byggande eller någon annan liknande åtgärd.
4 § Personuppgifter som behandlas enligt 3 § får även behandlas för att fullgöra uppgiftslämnande som sker i överensstämmelse med lag eller förordning.
Personuppgifter som behandlas enligt 3 § får även behandlas för andra ändamål, under förutsättning att uppgifterna inte behandlas på ett sätt som är oförenligt med det ändamål för vilket uppgifterna samlades in.
Elektroniskt utlämnande av personuppgifter
5 § Lantmäteriet får lämna ut personuppgifter elektroniskt om det inte är olämpligt.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela ytterligare föreskrifter om begränsningar av elektroniskt utlämnande av uppgifter.
Direktåtkomst till personuppgifter
6 § Direktåtkomst till personuppgifter får medges för de ändamål som anges i 3 § eller 4 § första stycket.
En bostadsrättshavare ska alltid medges direktåtkomst om uppgifterna rör honom eller henne.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela ytterligare föreskrifter om vilka som får medges direktåtkomst och villkor för sådan åtkomst.
Behandling av särskilt skyddsvärda uppgifter
7 § Behandling som innebär att en uppgift om personnummer eller sam- ordningsnummer eller någon annan särskilt skyddsvärd uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden lämnas ut elektroniskt, används som sökbegrepp eller används för att ta fram en sammanställning av personuppgifter, är endast tillåten när det är klart motiverat med hänsyn till ändamålet med behandlingen, vikten av en säker identifiering eller något annat beaktansvärt skäl.
Rättelse
8 § En uppgift i bostadsrättsregistret ska rättas, om den är uppenbart felaktig och det beror på Lantmäteriets eller någon annans skrivfel, räkne- fel eller liknande förbiseende eller på ett tekniskt fel.
Innan en rättelse sker, ska den som berörs av åtgärden få tillfälle att yttra | Prop. 2025/26:112 |
sig, om inte denne är okänd eller det är uppenbart obehövligt. | Bilaga 9 |
I fråga om personuppgifter gäller paragrafen i stället för rätten till rättel- |
|
se enligt artikel 16 i EU:s dataskyddsförordning. |
|
Begränsning av behandling |
|
9 § Rätten till begränsning av behandling av personuppgifter enligt |
|
artikel 18 i EU:s dataskyddsförordning gäller inte i fråga om personupp- |
|
gifter i bostadsrättsregistret. |
|
3 kap. Registrering i bostadsrättsregistret Inledande bestämmelser
1 § I bostadsrättslagen (1991:614) finns bestämmelser om att upplåtelse, övergång, pantsättning och upphörande av bostadsrätter ska registreras i bostadsrättsregistret.
2 § En anmälan för registrering eller avregistrering ska vara skriftlig och göras hos Lantmäteriet.
Registrering av upplåtelse och övergång
3 § En anmälan för registrering av upplåtelse eller övergång ska göras av bostadsrättsföreningen. En övergång till en sådan juridisk person som avses i 6 kap. 1 § andra stycket bostadsrättslagen (1991:614) ska dock anmälas för registrering av den juridiska personen.
Anmälan för registrering av upplåtelse ska göras inom två veckor från tillträdesdagen. En upplåtelse ska anses vara registrerad vid den tidpunkt då en fullständig anmälan kom in till Lantmäteriet.
Anmälan för registrering av övergång ska göras inom två veckor från det att bostadsrättsföreningen beslutat om medlemskap i föreningen. En övergång ska anses vara registrerad vid den tidpunkt då en fullständig an- mälan kom in till Lantmäteriet. Om anmälan har gjorts före tillträdesdagen anses dock övergången vara registrerad först på tillträdesdagen.
Om en bostadsrätt har övergått till föreningen, ska anmälan göras inom två veckor från övergången.
Registrering av att bostadsrätten upphört
4 § En anmälan för registrering av att en bostadsrätt har upphört ska göras av föreningen inom två veckor från det att bostadsrätten upphörde.
Registrering av pantsättning
5 § En anmälan för registrering av pantsättning ska göras av panthava- ren. Anmälan ska undertecknas av panthavaren och pantsättaren.
6 § Lantmäteriet får efter ansökan ge tillstånd till en panthavare att på egen hand registrera pantsättningar i bostadsrättsregistret.
Vid tillståndsprövningen ska myndigheten särskilt beakta
183
Prop. 2025/26:112 Bilaga 9
1.att panthavaren har tillgång till den tekniska utrustning och sakkun- skap som krävs,
2.att det finns tillfredsställande former för betalning av registreringsav- gifter, och
3.att panthavaren i övrigt uppfyller de krav på lämplighet som bör ställas med hänsyn till bostadsrättsregistrets uppbyggnad och funktion.
Ett tillstånd får återkallas av Lantmäteriet om tillståndshavaren inte längre uppfyller kraven i andra stycket.
7 § En pantsättning som registreras efter en anmälan ska anses vara regis- trerad vid den tidpunkt då en fullständig anmälan kom in till Lantmäteriet.
En pantsättning som registreras av en panthavare med tillstånd enligt 6 § ska anses vara registrerad vid den tidpunkt då registreringen gjordes.
Avregistrering av pantsättning
8 § När en pantsättning inte längre gäller ska panthavaren utan dröjsmål se till att den avregistreras.
En panthavare som har tillstånd enligt 6 § ska på egen hand avregistrera pantsättningen. En panthavare som inte har sådant tillstånd ska göra en anmälan för avregistrering till Lantmäteriet. En sådan anmälan ska under- tecknas av panthavaren.
Bristande eller utebliven anmälan
9 § Om den som har gjort en anmälan för registrering eller avregistrering inte har följt det som gäller för anmälan, får Lantmäteriet förelägga anmä- laren att rätta till bristen inom en viss tid. Föreläggandet får förenas med vite.
Om anmälan inte kan ligga till grund för registrering eller avregistrering direkt, ska Lantmäteriet göra en notering i registret om att en anmälan har kommit in men ännu inte behandlats.
Om anmälaren inte följer föreläggandet, får Lantmäteriet vägra registre- ring eller avregistrering. En upplysning om det ska tas in i föreläggandet.
Första och tredje styckena gäller inte för en anmälan som saknar uppgift om identitetsbeteckning, om bostadsrättshavaren har avlidit när anmälan för registrering eller avregistrering ges in.
10 § Om en anmälan för registrering av upplåtelse eller övergång av en bostadsrätt inte har gjorts i rätt tid, får Lantmäteriet förelägga föreningen eller den juridiska personen att lämna in en anmälan inom en viss tid. Detsamma gäller en anmälan för registrering om att en bostadsrätt har upphört. Föreläggandet får förenas med vite.
4 kap. Avgifter, skadestånd och överklagande
Avgifter
1 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med- dela föreskrifter om avgifter
1. i ärenden om registrering eller avregistrering i bostadsrättsregistret,
184och
2. för tillgången till och användningen av uppgifter i bostadsrättsre- | Prop. 2025/26:112 | |
gistret. | Bilaga 9 | |
Skadestånd |
| |
2 § Den som lider skada på grund av ett tekniskt fel i bostadsrättsregistret |
| |
har rätt till ersättning av staten. |
| |
Ersättningen ska sättas ned med skäligt belopp eller helt falla bort om |
| |
den skadelidande har medverkat till skadan genom att utan skälig anled- |
| |
ning låta bli att vidta åtgärder för att bevara sin rätt eller om den skade- |
| |
lidande på något annat sätt har medverkat till skadan genom eget vållande. |
| |
3 § En rättshavare, som drabbas av skada till följd av ett beslut om rättel- |
| |
se enligt 2 kap. 8 §, har rätt till ersättning av staten. Ersättning lämnas dock |
| |
inte om den skadelidande med hänsyn till felets art eller andra omstän- |
| |
digheter borde ha insett att fel förekommit. |
| |
Överklagande |
| |
4 § Ett beslut som Lantmäteriet har meddelat enligt denna lag eller enligt |
| |
föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen får överklagas till |
| |
allmän förvaltningsdomstol. |
| |
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. |
| |
|
|
|
Föreskrifter om ikraftträdande av denna lag meddelas i lagen (2026:000) |
| |
om införande av lagen (2026:000) om bostadsrättsregister. |
| |
185
Prop. 2025/26:112 | Förslag till lag om införande av lagen (2026:000) om |
Bilaga 9 | bostadsrättsregister |
| |
| Härigenom föreskrivs följande. |
| Tidpunkt för ikraftträdande |
| 1 § Lagen (2026:000) om bostadsrättsregister träder i kraft den dag som |
| regeringen bestämmer. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2027. |
| Ansvar för uppbyggnaden |
| 2 § Lantmäteriet ska ansvara för uppbyggnaden av bostadsrättsregistret. |
| Inlämning och kontroll av uppgifter |
| 3 § En bostadsrättsförening ska senast den 31 december 2027 lämna de |
| uppgifter som bostadsrättsregistret ska innehålla i fråga om bostadsrätts- |
| lägenheten, bostadsrättsföreningen, bostadsrättshavaren, pantsättningar |
| och anteckningar. Föreningens uppgiftsskyldighet gäller inte om uppgif- |
| terna i stället kan inhämtas från fastighetsregistret eller lägenhetsregistret. |
| 4 § Om en bostadsrättsförening inte lämnar uppgifter enligt 3 § får Lant- |
| mäteriet förelägga bostadsrättsföreningen att fullgöra sin skyldighet. Ett |
| föreläggande får förenas med vite. |
| 5 § Efter det datum som anges i 3 § ska Lantmäteriet lämna de uppgifter |
| som gäller pantsättning till panthavaren. Om en bostadsrättsförening läm- |
| nar uppgifterna senare, ska Lantmäteriet snarast lämna vidare uppgifter |
| om pantsättning till panthavaren. |
| 6 § Senast sex månader efter det att Lantmäteriet lämnat uppgifter till en |
| panthavare enligt 5 §, ska panthavaren anmäla eventuella tillägg eller fel- |
| aktigheter avseende uppgifterna om pantsättning till myndigheten. |
| 7 § En bostadsrättsförening som bildas efter den 31 december 2027 ska |
| till Lantmäteriet lämna de uppgifter som bostadsrättsregistret ska innehålla |
| enligt 3 §. Föreningens uppgiftsskyldighet gäller inte om uppgifterna i |
| stället kan inhämtas från fastighetsregistret eller lägenhetsregistret. Skyl- |
| digheten gäller till dess att lagen (2026:000) om bostadsrättsregister träder |
| i kraft. |
| Uppdatering av uppgifter |
| 8 § En bostadsrättsförening som har lämnat uppgifter till Lantmäteriet |
| ska underrätta myndigheten om förändringar som inträffar därefter i fråga |
| om de uppgifter som bostadsrättsregistret ska innehålla. Detta gäller inte |
| om uppgifterna i stället kan inhämtas från fastighetsregistret eller lägen- |
| hetsregistret. Skyldigheten gäller till dess att lagen (2026:000) om bostads- |
| rättsregister träder i kraft. |
186 |
|
Underrättelse när registret är färdigt
9 § Lantmäteriet ska underrätta regeringen när bostadsrättsregistret är färdigt att tas i bruk.
Pantsättningar före ikraftträdandet
10 § En panträtt som har upplåtits före ikraftträdandet av lagen (2026:000) om bostadsrättsregister och som det lämnas uppgift om till Lantmäteriet av bostadsrättsföreningen eller en panthavare, ska registreras i bostadsrätts- registret som en noterad pant.
11 § En panträtt som har upplåtits före ikraftträdandet av lagen (2026:000) om bostadsrättsregister och som har registrerats som noterad pant enligt 10 § ska ha företräde framför pantsättningar som har gjorts efter ikraftträdandet.
12 § En panträtt som har upplåtits före ikraftträdandet av lagen (2026:000) om bostadsrättsregister ska endast ha sakrättsligt skydd om uppgift om pant- rätten har lämnats till Lantmäteriet senast tre månader efter ikraftträdandet.
13 § Om en bostadsrätt belastas av flera panträtter som har upplåtits före ikraftträdandet av lagen (2026:000) om bostadsrättsregister, ska den före- trädesordning som gällde mellan dem före ikraftträdandet fortfarande gälla.
Behandling av vissa uppgifter
14 § Lantmäteriet får under bostadsrättsregistrets uppbyggnad behandla även andra uppgifter i registret än dem som framgår av 3 §. De uppgifterna ska gallras när de inte längre behövs.
Bemyndigande
15 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om uppbyggnaden av bostadsrättsregistret.
Prop. 2025/26:112 Bilaga 9
187
Prop. 2025/26:112 Bilaga 9
Förslag till lag om ändring i bostadsrättslagen (1991:614)
Härigenom föreskrivs i fråga om bostadsrättslagen (1991:614)
dels att 6 kap. 1 och 11 §§, 7 kap. 14, 31 och 33 §§, 9 kap. 5, 10 och 16 §§ och rubriken närmast före 7 kap. 31 § ska ha följande lydelse,
dels att det ska införas ett nytt kapitel, 6 a kap., fem nya paragrafer,
1 kap. 3 a §, 4 kap. 4 a § och 6 kap. 5 a–5 c §§, och närmast före 4 kap. 4 a § och 6 kap. 5 a och 5 b §§ nya rubriker av följande lydelse.
Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
1 kap.
3 a §
Information om varje bostadsrätt finns i bostadsrättsregistret. Be- stämmelser om bostadsrättsregis- tret finns i lagen (2026:000) om bostadsrättsregister.
4 kap.
|
| Registrering av upplåtelse | |
|
| 4 a § |
|
|
| En upplåtelse av en bostadsrätt ska | |
|
| registreras i bostadsrättsregistret. | |
| 6 kap. |
| |
| 1 §1 |
| |
| När en bostadsrätt har överlåtits från | När en bostadsrätt har överlåtits från | |
| en bostadsrättshavare till en ny inne- | en bostadsrättshavare till en ny inne- | |
| havare, får denne utöva bostads- | havare, får denne utöva bostads- | |
| rätten endast om han är eller antas | rätten endast om han eller hon är | |
| till medlem i bostadsrättsföreningen. | eller antas till medlem i bostadsrätts- | |
|
| föreningen. Ett medlemskap gäller | |
|
| från tillträdesdagen. Om föreningen | |
|
| beviljar medlemskap | senare än |
|
| tillträdesdagen eller om en bostads- | |
|
| rätt har övergått på annat sätt än | |
|
| genom överlåtelse, gäller medlem- | |
|
| skapet i stället från beslutsdagen. | |
| En juridisk person får dock utöva | En juridisk person får utöva | |
| bostadsrätten utan att vara medlem | bostadsrätten utan att vara medlem | |
| i föreningen, om den juridiska per- | i föreningen, om den juridiska per- | |
| sonen har förvärvat bostadsrätten | sonen har förvärvat | bostadsrätten |
| vid exekutiv försäljning eller vid | vid exekutiv försäljning eller vid | |
| tvångsförsäljning enligt 8 kap. och | tvångsförsäljning enligt 8 kap. och | |
188 | 1 Senaste lydelse 1995:1464. |
|
|
då hade panträtt i bostadsrätten. Tre år efter förvärvet får föreningen uppmana den juridiska personen att inom sex månader från uppma- ningen visa att någon som inte får vägras inträde i föreningen har för- värvat bostadsrätten och sökt med- lemskap. Om uppmaningen inte följs, får bostadsrätten tvångsför- säljas enligt 8 kap. för den juridiska personens räkning. En juridisk per- son kan i föreningens stadgar med- ges en mer vidsträckt rätt än som angetts här.
då hade panträtt i bostadsrätten. Tre | Prop. 2025/26:112 |
år efter förvärvet får föreningen | Bilaga 9 |
uppmana den juridiska personen att |
|
inom sex månader från uppma- |
|
ningen visa att någon som inte får |
|
vägras inträde i föreningen har för- |
|
värvat bostadsrätten och sökt med- |
|
lemskap. Om uppmaningen inte |
|
följs, får bostadsrätten tvångsför- |
|
säljas enligt 8 kap. för den juridiska |
|
personens räkning. En juridisk per- |
|
son kan i föreningens stadgar med- |
|
ges en mer vidsträckt rätt än som |
|
angetts här. |
|
Registrering av övergång
5 a §
En övergång av en bostadsrätt ska registreras i bostadsrättsregistret.
Sakrättsligt skydd vid överlåtelse
5 b §
En överlåtelse av en bostadsrätt gäller mot överlåtarens borgenärer när den har registrerats i bostads- rättsregistret.
5 c §
Om en bostadsrätt har överlåtits till flera var för sig, gäller en tidigare överlåtelse framför en överlåtelse som har skett senare.
En senare överlåtelse gäller dock framför en tidigare, om överlåtel- sen har registrerats i bostadsrätts- registret före den tidigare överlå- telsen och den senare förvärvaren vid tidpunkten för överlåtelsen var i god tro om den tidigare överlå- telsen.
Paragrafen ska också tillämpas på förvärv genom bodelning, arv, testamente, bolagsskifte eller lik- nande förvärv, när fråga upp- kommer om företrädet mellan ett sådant förvärv och en senare över- låtelse.
189
Prop. 2025/26:112 Bilaga 9
11 §2 |
| |
Har en bostadsrätt övergått till | Om en bostadsrätt har övergått till | |
bostadsrättsföreningen, skall den | bostadsrättsföreningen, ska | den |
överlåtas så snart det kan ske utan | överlåtas så snart det kan ske utan | |
förlust, om inte föreningen på en | förlust, om inte föreningen på en | |
föreningsstämma beslutar att bo- | föreningsstämma beslutar att bo- | |
stadsrätten skall upphöra. | stadsrätten ska upphöra. |
|
Om en bostadsrätt som har över- | Om en bostadsrätt som har över- | |
gått till föreningen är pantsatt, får | gått till föreningen är pantsatt, får | |
beslut om bostadsrättens upphö- | beslut om bostadsrättens upphö- | |
rande meddelas endast om pantha- | rande meddelas endast om pantha- | |
varen har medgivit detta eller om | varen har medgett detta eller om | |
bostadsrätten saknar värde för pant- | bostadsrätten saknar värde för pant- | |
havaren. | havaren. |
|
| Om bostadsrätten upphör, | ska |
| det registreras i bostadsrättsregis- | |
| tret. |
|
6 a kap. Panträtt
1 § En panträtt i en bostadsrätt upplåts genom att bostadsrättshavaren skriftligen pantsätter hela bostadsrätten som pant för en fordran.
2 § En pantsättning av en bostadsrätt ska registreras i bostadsrättsregis- tret. Bestämmelser i annan lag om handpanträtt vid utmätning eller i kon- kurs gäller också för panträtt i en bostadsrätt. En registrering av pantsätt- ningen har samma rättsverkningar som när en panthavare tar en lös sak i besittning.
En pantsättning behöver inte registreras om panthavaren är densamma
| som vid den närmast föregående registrerade pantsättningen. | |
| 3 § Om ett avtal om överlåtelse av en bostadsrätt hävs av överlåtaren, är | |
| en pantsättning som förvärvaren gjort efter överlåtelsen ogiltig. | |
| 4 § En pantsättning som är registrerad i bostadsrättsregistret ger före- | |
| träde i förhållande till en annan pantsättning efter den tidsföljd som pant- | |
| sättningarna har registrerats. |
|
| Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
| 7 kap. | |
| 14 §3 | |
| Varje medlem ska betala en avgift | Varje medlem ska betala en avgift |
| till bostadsrättsföreningen i form av | till bostadsrättsföreningen i form av |
| en insats när bostadsrätt upplåts till | en insats när bostadsrätt upplåts till |
| honom eller henne. Föreningen har | honom eller henne. Föreningen har |
| dessutom rätt att ta ut en årsavgift | dessutom rätt att ta ut en årsavgift |
190 | 2 Senaste lydelse 1995:1464. |
|
3 Senaste lydelse 2014:336. |
| |
för den löpande verksamheten samt, | för den löpande verksamheten samt, | Prop. 2025/26:112 |
om det anges i stadgarna, upplåtelse- | om det anges i stadgarna, upplåtelse- | Bilaga 9 |
avgift, överlåtelseavgift, pantsätt- | avgift, överlåtelseavgift och avgift |
|
ningsavgift och avgift för andra- | för andrahandsupplåtelse. |
|
handsupplåtelse. |
|
|
Om en kostnad som hänför sig till uppvärmning eller nedkylning av |
| |
medlemmens lägenhet eller dess förseende med varmvatten eller elektrisk |
| |
ström kan påföras medlemmen efter individuell mätning, ska beräkningen |
| |
av årsavgiften, till den del avgiften avser ersättning för sådan kostnad, ta |
| |
sin utgångspunkt i den uppmätta förbrukningen. |
| |
En beslutad insats kan ändras enligt 9 kap. 13 och 16 §§. Föreningen får |
| |
i övrigt inte ta ut särskilda avgifter för åtgärder som föreningen ska vidta |
| |
med anledning av denna lag eller någon annan författning. |
| |
Vid ombildning av hyresrätt till bostadsrätt får bostadsrättsföreningen |
| |
inte ta ut upplåtelseavgift förrän efter en månad från den dag då föreningen |
| |
erbjudit hyresgästen att få lägenheten upplåten med bostadsrätt. Intill dess |
| |
sex månader förflutit räknat från dagen för erbjudandet, får avgiften högst |
| |
motsvara ränta på insatsen enligt 5 § räntelagen (1975:635). |
| |
Avgiften för andrahandsupplåtelse får för en lägenhet årligen motsvara |
| |
högst tio procent av prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialför- |
| |
säkringsbalken. Om en lägenhet upplåts under en del av ett år, beräknas |
| |
den högsta tillåtna avgiften efter det antal kalendermånader som lägen- |
| |
heten är upplåten. |
|
|
Underrättelse vid pantsättning av | Underrättelse om obetalda |
|
en bostadsrätt | avgifter |
|
31 §4 |
| |
Har föreningen underrättats om att | Om en bostadsrättshavare har |
|
en bostadsrätt är pantsatt, skall | obetalda avgifter till föreningen till |
|
föreningen utan dröjsmål under- | ett belopp som överstiger vad som |
|
rätta panthavaren om bostadsrätts- | av årsavgiften löper på en månad |
|
havaren har obetalda avgifter till | och bostadsrättshavaren dröjer med |
|
föreningen till ett belopp som över- | betalningen mer än två veckor från |
|
stiger vad som av årsavgiften belö- | förfallodagen, ska föreningen utan |
|
per på en månad och bostadsrätts- | dröjsmål underrätta Lantmäteriet. |
|
havaren dröjer med betalningen |
|
|
mer än två veckor från förfalloda- |
|
|
gen. |
|
|
Om föreningen försummar denna | Om föreningen försummar denna |
|
skyldighet, har föreningen vid exe- | skyldighet, har föreningen vid exe- |
|
kutiv försäljning eller tvångsför- | kutiv försäljning eller tvångsför- |
|
säljning enligt 8 kap. inte företräde | säljning enligt 8 kap. inte företräde |
|
till betalning framför panthavaren i | till betalning framför panthavare i |
|
fråga om | fråga om |
|
1.de avgiftsbelopp som förfallit till betalning under den tid föreningens försummelse varat, samt
2.den del av årsavgiften som förfallit till betalning närmast efter det att en underrättelse gjorts.
4 Senaste lydelse 1995:1464. | 191 |
Prop. 2025/26:112 Bilaga 9
192
Andra stycket gäller inte i fråga om avgiftsbelopp som förfallit till betal- ning under den tid panthavaren haft kännedom om bostadsrättshavarens
betalningsförsummelse. |
|
|
33 § |
| |
Överlåts det hus i vilket lägenheten | Bostadsrätten upphör om det hus | |
finns eller säljs huset exekutivt, | som lägenheten finns i antingen | |
upphör bostadsrätten. Föreningen | överlåts eller säljs exekutivt. Före- | |
är därvid skyldig att betala skälig | ningen är då skyldig att betala skä- | |
ersättning för bostadsrätten. Träder | lig ersättning för bostadsrätten. Om | |
föreningen i likvidation inom tre | föreningen träder | i likvidation |
månader från det frågan om före- | inom tre månader från det att frågan | |
ningens ersättningsskyldighet blivit | om föreningens | ersättningsskyl- |
slutligt avgjord eller försätts före- | dighet blivit slutligt avgjord eller | |
ningen inom samma tid i konkurs, | om föreningen inom samma tid för- | |
skall dock bostadsrättshavarens rätt | sätts i konkurs, ska dock bostads- | |
att få ersättning för bostadsrätten | rättshavarens rätt att få ersättning | |
bedömas efter de regler som gäller | för bostadsrätten bedömas efter de | |
för skifte av föreningens tillgångar. | regler som gäller för skifte av före- | |
| ningens tillgångar. |
|
Upphör bostadsrätten enligt första | Om bostadsrätten upphör och lä- | |
stycket och har lägenheten tillträtts, | genheten har tillträtts, ska ett skrift- | |
skall skriftligt hyresavtal anses | ligt hyresavtal anses ingånget. I så | |
ingånget. I så fall gäller 4 kap. 9 §. | fall gäller 4 kap. 9 §. | |
| Om bostadsrätten upphör, ska det | |
| registreras i bostadsrättsregistret. | |
9 kap.
5§5
Bostadsrättsföreningens stadgar ska innehålla uppgifter om
1.föreningens företagsnamn,
2.den ort i Sverige där föreningens styrelse ska ha sitt säte,
3.den verksamhet som föreningen ska bedriva,
4. huruvida upplåtelseavgift, över- | 4. huruvida upplåtelseavgift, över- |
låtelseavgift, pantsättningsavgift och | låtelseavgift och avgift för andra- |
avgift för andrahandsupplåtelse kan | handsupplåtelse kan tas ut, |
tas ut, |
|
5. grunderna för beräkning av års- | 5. grunderna för beräkning av års- |
avgift, överlåtelseavgift, pantsätt- | avgift, överlåtelseavgift och avgift |
ningsavgift och avgift för andra- | för andrahandsupplåtelse, |
handsupplåtelse, |
|
6.för det fall rätten att bestämma ersättning för en bostadsrätt vid över- låtelse ska vara inskränkt, grunderna för beräkning av ersättningen,
7.grunderna för avsättning av medel för att säkerställa underhållet av föreningens hus,
8.antalet eller lägsta och högsta antalet styrelseledamöter, revisorer och eventuella suppleanter och tiden för deras uppdrag,
9.hur en föreningsstämma ska sammankallas,
5Senaste lydelse 2018:1665.
10.de ärenden som ska förekomma på en ordinarie föreningsstämma,
11.den tid som föreningens räkenskapsår ska omfatta,
12.grunderna för hur föreningens vinst ska fördelas, och
13.hur föreningens återstående tillgångar ska fördelas när föreningen upplöses.
10 §6 |
|
| |
Lägenhetsförteckningen skall för | Lägenhetsförteckningen | ska | för |
varje lägenhet ange | varje lägenhet ange |
|
|
1. lägenhetens beteckning, belä- | 1. lägenhetens beteckning, | belä- | |
genhet, rumsantal och övriga utrym- | genhet, rumsantal och | eventuell | |
men, | mark och andra utrymmen som upp- | ||
| låtelsen avser, |
|
|
2.dagen för Bolagsverkets registrering av den ekonomiska plan som ligger till grund för upplåtelsen,
3.bostadsrättshavarens namn, samt
4.insatsen för bostadsrätten.
Uppgifterna skall genast föras in | Uppgifterna ska genast föras in i |
i förteckningen när en lägenhet upp- | förteckningen när en lägenhet upp- |
låts med bostadsrätt. | låts med bostadsrätt. |
Underrättas föreningen om att en | Om en uppgift i förteckningen |
bostadsrätt pantsatts eller ändras | ändras, ska detta genast antecknas. |
någon uppgift i förteckningen, skall | Vid överlåtelse av en bostadsrätt |
detta genast antecknas. Vid över- | ska en kopia av överlåtelseavtalet |
låtelse av bostadsrätt skall en kopia | fogas till förteckningen på lämpligt |
av överlåtelseavtalet fogas till för- | sätt. |
teckningen på lämpligt sätt. |
|
Dagen för anteckningen skall an- | Dagen för anteckningen ska an- |
ges. | ges. |
16 §7
För att ett beslut i en fråga som anges i denna paragraf ska vara giltigt krävs att det har fattats på en föreningsstämma och att följande bestämmelser har iakttagits.
1.Om beslutet innebär ändring av någon insats och medför rubbning av det inbördes förhållandet mellan insatserna, ska samtliga bostadsrättshavare som berörs av ändringen ha gått med på beslutet. Om enighet inte uppnås, blir beslutet ändå giltigt om minst två tredjedelar av de berörda bostadsrätts- havarna har gått med på beslutet och det dessutom har godkänts av hyres- nämnden.
1a. Om beslutet innebär en ökning av samtliga insatser utan att det inbör- des förhållandet mellan insatserna rubbas, ska alla bostadsrättshavarna ha gått med på beslutet. Om enighet inte uppnås, blir beslutet ändå giltigt om minst två tredjedelar av de röstande har gått med på beslutet och det dess- utom har godkänts av hyresnämnden. Hyresnämnden ska godkänna beslutet om detta inte framstår som otillbörligt mot någon bostadsrättshavare.
6Senaste lydelse 2004:247.
7Senaste lydelse 2016:111.
Prop. 2025/26:112 Bilaga 9
193
Prop. 2025/26:112 Bilaga 9
194
2.Om beslutet innebär att en lägenhet som upplåtits med bostadsrätt kommer att förändras eller i sin helhet behöva tas i anspråk av föreningen med anledning av en om- eller tillbyggnad, ska bostadsrättshavaren ha gått med på beslutet. Om bostadsrättshavaren inte ger sitt samtycke till ändring- en, blir beslutet ändå giltigt om minst två tredjedelar av de röstande har gått med på beslutet och det dessutom har godkänts av hyresnämnden.
3.Om beslutet innebär utvidgning av föreningens verksamhet, ska minst två tredjedelar av de röstande ha gått med på beslutet.
4.Om beslutet innebär överlåtelse av ett hus som tillhör föreningen, i vilket det finns en eller flera lägenheter som är upplåtna med bostadsrätt, ska beslutet ha fattats på det sätt som gäller för beslut om likvidation enligt 29 a §. Minst två tredjedelar av bostadsrättshavarna i det hus som ska överlåtas ska dock alltid ha gått med på beslutet.
5.Om det i stadgarna finns ytterligare något villkor för att ett beslut enligt 1–4 ska vara giltigt, gäller även det.
Föreningen ska genast underrätta | Föreningen ska genast underrätta | |
den som har pant i bostadsrätten | Lantmäteriet om ett beslut enligt | |
och som är känd för föreningen om | första stycket 4. | |
ett beslut enligt första stycket 2 |
| |
eller 4. |
| |
|
|
|
Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer.
Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken | Prop. 2025/26:112 | |
|
| Bilaga 9 |
Härigenom föreskrivs att 6 kap. 3 § och 14 kap. 3 § utsökningsbalken ska |
| |
ha följande lydelse. |
|
|
Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
|
6kap. 3 §
Utmäts annan fordran eller rättighet | Om en annan fordran eller rättighet |
än som avses i 2 §, skall sekundo- | än som avses i 2 § utmäts, ska se- |
gäldenären eller annan förpliktad | kundogäldenären eller någon annan |
meddelas förbud att fullgöra sin | förpliktad meddelas förbud att full- |
förpliktelse till annan än krono- | göra sin förpliktelse till någon |
fogdemyndigheten eller den som | annan än Kronofogdemyndigheten |
myndigheten anvisar. | eller den som myndigheten anvisar. |
Vid utmätning av rättighet som | Vid utmätning av en rättighet |
avses i 7 kap. jordabalken eller av | som avses i 7 kap. jordabalken eller |
byggnad på ofri grund skall fastig- | av en byggnad på ofri grund ska |
hetens ägare underrättas. Om ut- | fastighetens ägare underrättas. |
mätning av bostadsrätt underrättas |
|
bostadsrättsföreningen. |
|
14 kap.
3 §1
Har exekutiv försäljning av regis- trerat skepp eller luftfartyg som registrerats i luftfartygsregistret vunnit laga kraft och köpeskillingen betalats skall, om gäldenären inte var rätt ägare, köparens förvärv dock gälla, om gäldenärens åtkomst var inskriven när försäljningen ägde rum.
När exekutiv försäljning av fast egendom har vunnit laga kraft och köpeskillingen har erlagts, har den som åberopar annat förvärv av egen- domen från gäldenären eller någon hans företrädare förlorat sin rätt mot köparen. Även den som åberopar att gäldenärens eller någon hans före- trädares åtkomst var ogiltig eller av annat skäl ej gällde mot rätte ägaren har förlorat sin rätt mot köparen, om lagfart var beviljad för gäldenären
Om en exekutiv försäljning av ett registrerat skepp eller ett registrerat luftfartyg har fått laga kraft och köpeskillingen betalats ska¸ såvida gäldenären inte var rätt ägare, köpa- rens förvärv ändå gälla, om gälde- närens åtkomst var inskriven när försäljningen ägde rum.
När en exekutiv försäljning av fast egendom har fått laga kraft och köpeskillingen har betalats, har den som åberopar annat förvärv av egen- domen från gäldenären eller någon av hans eller hennes företrädare förlorat sin rätt mot köparen. Även den som åberopar att gäldenärens eller någon av hans eller hennes företrädares åtkomst var ogiltig eller av annat skäl inte gällde mot den rätte ägaren har förlorat sin rätt mot köparen, om lagfart var beviljad för
1 Senaste lydelse 2004:84. | 195 |
Prop. 2025/26:112 | när den exekutiva försäljningen | gäldenären när den exekutiva för- | |
Bilaga 9 | ägde rum. | säljningen ägde rum. | |
|
|
| Om en exekutiv försäljning eller |
|
|
| en tvångsförsäljning enligt 8 kap. |
|
|
| bostadsrättslagen (1991:614) av en |
|
|
| bostadsrätt har fått laga kraft och |
|
|
| köpeskillingen betalats, har den som |
|
|
| åberopar annat förvärv av egen- |
|
|
| domen från gäldenären eller någon |
|
|
| av hans eller hennes företrädare |
|
|
| förlorat sin rätt mot köparen. |
|
|
|
|
1. Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer.
2. Vid utmätning av sådan andelsrätt som avses i 20 § lagen (1981:775) om införande av utsökningsbalken gäller 6 kap. 3 § i den äldre lydelsen.
196
Förslag till lag om ändring i lagen (1981:775) om införande av utsökningsbalken
Härigenom föreskrivs att 20 § lagen (1981:775) om införande av utsök- ningsbalken ska ha följande lydelse.
Prop. 2025/26:112 Bilaga 9
Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
|
| ||
20 § |
|
|
| ||
Vad som föreskrivs om bostadsrätt i | Vad som föreskrivs om bostadsrätt i | ||||
5 kap. 1 § 6 och 6 kap. 3 § andra | 5 kap. 1 § 6 i balken tillämpas även | ||||
stycket i balken tillämpas även i | i fråga om andelsrätt i en förening, | ||||
fråga om andelsrätt i en förening, | som inte är en bostadsrättsförening, | ||||
som ej är bostadsrättsförening, eller | eller i ett handelsbolag eller ett aktie- | ||||
i ett handelsbolag eller ett aktiebo- | bolag, om det med andelsrätten följ- | ||||
lag, om det med andelsrätten följer | er rätt att besitta eller hyra en lägen- | ||||
rätt att besitta eller hyra en lägenhet. | het. |
|
|
| |
Bestämmelsen i 5 kap. 13 § första | Bestämmelsen i 5 kap. 13 § första | ||||
stycket i balken är ej tillämplig i fall | stycket i balken är inte tillämplig i | ||||
då en hyresvärd eller jordägare en- | sådana fall då en hyresvärd eller | ||||
ligt 34 § lagen (1970:995) om infö- | jordägare | enligt | 34 § | lagen | |
rande av nya jordabalken har rätt att | (1970:995) om införande av nya | ||||
kvarhålla egendom till säkerhet för | jordabalken har rätt att kvarhålla | ||||
en fordran hos en hyresgäst eller | egendom till säkerhet för en fordran | ||||
arrendator. | hos en hyresgäst eller arrendator. | ||||
|
|
|
|
|
|
Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer.
197
Prop. 2025/26:112 Bilaga 9
Förslag till lag om ändring i lagen (2006:378) om lägenhetsregister
Härigenom föreskrivs att det i lagen (2006:378) om lägenhetsregister ska införas en ny paragraf, 5 a §, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
| 5 a § |
| Lägenhetsregistrets ändamål är |
| också att uppgifterna i registret får |
| överföras till bostadsrättsregistret. |
| Bestämmelser om bostadsrättsregis- |
| tret finns i lagen (2026:000) om |
| bostadsrättsregister. |
|
|
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2027.
198
Lagrådets yttrande
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2025-12-09
Närvarande: F.d. justitierådet Mahmut Baran samt justitieråden Linda Haggren och Christine Lager
Ett register för alla bostadsrätter
Prop. 2025/26:112 Bilaga 10
Enligt en lagrådsremiss den 23 oktober 2025 har regeringen (Justitiede- partementet) beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till
1.lag om bostadsrättsregister,
2.lag om införande av lagen (2026:000) om bostadsrättsregister,
3.lag om ändring i bostadsrättslagen (1991:614),
4.lag om ändring i utsökningsbalken,
5.lag om ändring i lagen (1981:775) om införande av utsökningsbalken,
6.lag om ändring i lagen (2006:378) om lägenhetsregister.
Förslagen har inför Lagrådet föredragits av ämnesrådet Niklas Dahlgren. |
|
Förslagen föranleder följande yttrande. |
|
Inledning |
|
För bostadsrätter finns inte något nationellt register, till skillnad från vad |
|
som gäller för fastigheter. En pant i en bostadsrätt får sakrättsligt skydd |
|
genom en underrättelse till bostadsrättsföreningen. Även vid överlåtelse |
|
uppkommer sakrättsligt skydd när föreningen underrättas. Uppgifter om |
|
bostadsrätter och pantsättningar ska antecknas i en lägenhetsförteckning |
|
som styrelsen i bostadsrättsföreningen ansvarar för. Anteckningen i lägen- |
|
hetsförteckningen har ingen rättsverkan, men tjänar ändå som en viktig |
|
upplysning som kan ha bevisverkan om vad som gäller. |
|
Av lagrådsremissen framgår att det finns ungefär 30 000 aktiva bostads- |
|
rättsföreningar i dagsläget. Det anges vidare att bostadsrätter till ett samman- |
|
lagt värde av ca 287 miljarder kronor såldes under 2024 och att ungefär |
|
70 procent av landets bostadsrätter är pantförskrivna. Summan av bolånen |
|
med säkerhet i bostadsrätter uppgick i mitten av 2024 till 1 409 miljarder |
|
kronor, vilket utgör cirka en fjärdedel av de totala bolånen. |
|
Det handlar alltså om hantering av överlåtelser och pantsättningar som |
|
har långtgående rättsverkningar och står för betydande värden. Samtidigt |
|
ansvarar ett mycket stort antal bostadsrättsföreningar av varierande storlek |
|
och med varierande styrelsekompetens för avgörande moment för det |
|
sakrättsliga skyddet. I remissen pekas på ett antal typfall av fel och brister |
|
som denna omoderna hantering ger upphov till. Lagrådet instämmer i |
|
bedömningen att en registrering av innehav och pantsättningar i ett natio- |
|
nellt register kan motverka många av de brister som pekas på i remissen. |
|
Enligt Lagrådet är en reform i linje med vad som föreslås i remissen därför |
|
mycket angelägen från rättssäkerhetssynpunkt. |
|
I lagrådsremissen föreslås att det inrättas ett nationellt bostadsrätts- |
|
register där alla bostadsrätter ska registreras och att det införs ett enhetligt |
|
sakrättsligt system för bostadsrätter. Registrering i bostadsrättsregistret | 199 |
|
Prop. 2025/26:112 Bilaga 10
ska ersätta underrättelse till bostadsrättsföreningen som sakrättsligt mo- ment vid överlåtelse och pantsättning av bostadsrätt.
Bestämmelserna om registrering av bostadsrätter ska tas in i en särskild lag, lagen om bostadsrättsregister, medan skyldigheten att registrera och bestämmelserna om sakrättsligt skydd vid överlåtelse och pantsättningar av bostadsrätt ska införas i bostadsrättslagen (1991:614).
Registret ska innehålla uppgifter om bostadsrättslägenheten, bostads- rättsföreningen, bostadsrättshavaren och pantsättningar samt anteckningar om beslut och åtgärder som avser bostadsrätten. Lantmäteriet ska ansvara för registret.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser till lagen om bostadsrätts- register samt bestämmelser om hur bostadsrättsregistret ska byggas upp föreslås regleras i en särskild lag, lag om införande av lagen om bostads- rättsregister. Enligt förslaget ska den lagen även innehålla bestämmelser om vad som sakrättsligt ska gälla för panträtter som är upplåtna före ikraft- trädandet av lagen om bostadsrättsregister.
Lantmäteriet ska ansvara för uppbyggnaden av bostadsrättsregistret. En bostadsrättsförening ska under registrets uppbyggnad till myndigheten lämna de uppgifter som registret ska innehålla. Föreningens uppgifts- skyldighet gäller inte om uppgifterna i stället kan hämtas från fastighets- registret eller lägenhetsregistret. Uppgifterna ska lämnas till Lantmäteriet senast den 31 december 2027.
Svenska Bankföreningen har i en skrivelse till Lagrådet den 28 oktober 2025 framfört vissa synpunkter på förslagen.
Systematiken mellan lagförslagen
Ett av de främsta syftena med lagförslagen är att införa ett nytt och enhet- ligt sakrättsligt system för bostadsrätter. Enligt det nya systemet ska alltså registreringen i bostadsrättsregistret ersätta underrättelse till bostadsrätts- föreningen som sakrättsligt moment vid pantsättning och överlåtelse av bostadsrätt.
Systematiken mellan lagförslagen är uppbyggd på så sätt att förslaget till lag om bostadsrättsregister avses innehålla formkraven som ska gälla för att en anmälan till det nya registret ska registreras och vad som ska gälla för behandling av de personuppgifter som registret kommer att innehålla. Skyldigheten att registrera liksom rättsverkningarna av en registrering avses däremot inte behandlas i lagen om bostadsrättsregister. Sådana skyl- digheter och rättsverkningar avses i stället regleras i bostadsrättslagen.
Vidare är avsikten att samla bestämmelser om hur registret ska byggas upp och övergångsbestämmelser om vad som sakrättsligt ska gälla för redan upplåtna panträtter, i en särskild lag om införande av lagen om bostadsrättsregister.
Enligt Lagrådet bör den grundläggande systematiken komma till tydli- gare uttryck dels i lagförslagen, dels i den kommande propositionen såväl i den inledande motiveringen till lagstiftningen som på lämpliga ställen i författningskommentaren. Lagrådet återkommer i vissa delar till denna övergripande synpunkt.
200
Avstyrkande
I förslaget till 12 § lagen om införande av lagen om bostadsrättsregister föreslås en preklusionsregel som innebär att en panträtt, som har upplåtits innan lagen om bostadsrättsregister har trätt i kraft, endast ska ha sakrätts- ligt skydd om en uppgift om en sådan panträtt har lämnats till Lantmäteriet av bostadsrättsföreningen eller panthavaren senast tre månader efter ikraft- trädandet.
Som utvecklas nedan avstyrker Lagrådet den föreslagna preklusions- regeln. Även utan en sådan preklusionsregel kommer det nya bostadsrätts- registret, om huvuddragen i remissens förslag i övrigt genomförs, att fylla en viktig funktion som informationskälla och bevis om tidigare pantsätt- ningar.
Förslaget till lag om bostadsrättsregister
1 kap. 2 §
Paragrafen behandlar tillämpningsområdet för lagen om bostadsrätts- register.
I överenstämmelse med Lagrådets inledande synpunkt om systematiken mellan lagförslagen bör paragrafen kompletteras med ett nytt tredje stycke för att tydliggöra förhållandet mellan lagen om bostadsrättsregister och bostadsrättslagen. Det bör även anges att termer och uttryck i lagen har samma betydelse som i bostadsrättslagen, om inte annat anges. Det nya tredje stycket bör utformas i linje med följande.
I bostadsrättslagen (1991:614) finns bestämmelser om att upplåtelse, övergång, pantsättning och upphörande av bostadsrätter ska registreras i bostadsrättsregistret och vilken rättsverkan en registrering har. Termer och uttryck i denna lag har samma betydelse som i bostadsrättslagen, om inte något annat anges.
Prop. 2025/26:112 Bilaga 10
2 kap. 1 §
Inledning
Paragrafen reglerar registrets innehåll. Av första stycket framgår att upp- gifter om bostadsrättslägenheten, bostadsrättsföreningen, bostadsrättsha- varen och pantsättningar ska ingå i registret. För varje bostadsrätt ska, enligt författningskommentaren, uppgifter om dessa fyra informations- grupper finnas.
Noterade panter
I 10 § lagen om införande av lagen om bostadsrättsregister anges att en panträtt som har upplåtits före ikraftträdandet av lagen om bostadsrätts- register ska registreras i registret som en noterad panträtt. Detta för att skilja dem från sådana pantsättningar som upplåts och registreras efter ikraftträdandet.
Det bör klargöras i det fortsatta lagstiftningsarbetet om uppgifter om noterade panter ska ingå i informationsgruppen ”pantsättningar”, och hur
201
Prop. 2025/26:112 Bilaga 10
202
de i så fall ska särskiljas från pantsättningar som upplåtits efter ikraftträ- dandet, eller om de ska bilda en egen informationsgrupp.
Anteckningar
Enligt andra stycket ska det för varje bostadsrätt dessutom finnas uppgifter om vissa anteckningar om beslut och åtgärder som avser bostadsrätten i registret. Av tredje stycket följer att omfattningen av skyldigheten att anteckna beslut och åtgärder ska regleras på förordningsnivå. Med anteck- ningar om beslut och andra åtgärder avses, enligt författningskommen- taren, bl.a. beslut om exekutiva åtgärder rörande en viss bostadsrätt eller att egendomen är föremål för tvångsmedel. Det kan också vara fråga om att en tvist pågår i domstol om bättre rätt till bostadsrätten.
Av författningskommentaren följer alltså att i bostadsrättsregistret ska antecknas när en bostadsrätt har blivit föremål för kvarstad, betalnings- säkring eller utmätning, eller när en konkursförvaltare har begärt att en bostadsrätt ska säljas exekutivt. Liknande register brukar vidare innehålla anteckningar om att talan har väckts om hävning eller återgång av egen- domen eller om bättre rätt till den, jfr 19 kap. 29 § första stycket 3 jorda- balken och 2 kap. 28 § första stycket 1 sjölagen (1994:1009).
En anteckning om ett beslut eller en åtgärd av det ovan angivna slaget innebär en belastning som begränsar bostadsrättshavarens möjligheter att överlåta bostadsrätten. En sådan anteckning kan vidare innebära att åtgär- den, t.ex. en utmätning, ger företräde framför en senare pantsättning. I praktiken kan en sådan anteckning medföra att bostadsrätten inte kan pant- sättas eller överlåtas så länge uppgiften finns i registret. Anteckningsskyl- digheten kommer således att omfatta även beslut och åtgärder som har civilrättslig betydelse.
Mot bakgrund av det anförda anser Lagrådet att beslut och åtgärder av civilrättslig betydelse som ska antecknas i registret uttryckligen bör fram- gå av lagtexten, jfr 19 kap. 29 § jordabalken, 2 kap. 28 § sjölagen och 58 § lagen (1955:227) om inskrivning av rätt till luftfart. En sådan reglering kan utformas i linje med följande (paragrafens andra och tredje stycken).
I bostadsrättsregistret ska antecknas när en bostadsrätt har blivit föremål för kvarstad, betalningssäkring eller utmätning, eller när det har begärts att en bostadsrätt ska säljas exekutivt. Detsamma gäller när talan har väckts om hävning eller återgång av en bostadsrätt. Regeringen får meddela föreskrifter om vilka ytterligare uppgifter och anteckningar som ska ingå i registret.
Med hänsyn till rättsverkningarna av en anteckning av det nämnda slaget bör det, enligt Lagrådet, vidare framgå av lagtexten när en sådan anteck- ning ska anses ha gjorts och när en sådan anteckning ska tas bort från regis- tret. Sådana bestämmelser kan utformas efter förebild av bestämmelserna om registrering respektive avregistrering av pantsättningar i 3 kap. 7 och 8 §§.
2 kap. 8 §
I 2 kap. 8 § finns särskilda bestämmelser om rättelse av uppgifter i regis- tret. Enligt första stycket ska en uppgift i registret rättas om den är uppen- bart felaktig och det beror på Lantmäteriets eller någon annans skrivfel,
räknefel eller liknande förbiseende eller på ett tekniskt fel. Av andra stycket framgår att den som berörs av åtgärden ska få tillfälle att yttra sig innan en sådan rättelse sker om inte denne är okänd eller det är uppenbart obehövligt.
Liknande bestämmelser om rättelse finns även i andra lagar där en inskrivning av en uppgift får civilrättslig betydelse, se 19 kap. 22 § jorda- balken, 2 kap. 29 § sjölagen, 4 kap. 21 § lagen (2008:990) om företags- hypotek och 48 § lagen om inskrivning av rätt till luftfartyg. Den före- slagna bestämmelsen om rättelse i bostadsrättsregistret är således i linje med vad som gäller för liknande register.
Samtliga nyssnämnda lagstiftningar innehåller dock, till skillnad från vad som föreslås i denna lagrådsremiss, även bestämmelser om undantag från möjligheten för registermyndigheten att ändra i registret med stöd av 37–39 §§ förvaltningslagen, se 19 kap. 26 d § jordabalken, 2 kap. 15 a § sjölagen, 4 kap. 3 § lagen om företagshypotek och 38 a § lagen om inskriv- ning av rätt till luftfartyg.
Under remissförfarandet av utredningsbetänkandet som låg till grund för denna lagrådsremiss anförde Lantmäteriet att det borde övervägas om det skulle införas en bestämmelse som motsvarar undantaget i 19 kap. 26 d § jordabalken från bestämmelserna i 37–39 §§ förvaltningslagen, i inskriv- ningsärenden (s. 63 f.).
I lagrådsremissen görs dock bedömningen att ett sådant undantag inte behövs. Som skäl anförs att handläggningen av ärenden om registrering i bostadsrättsregistret kommer att skilja sig åt från inskrivningsärenden. Handläggningen av registreringsärenden avseende bostadsrätter kommer, enligt lagrådsremissen, i huvudsak att ta sikte på formella kriterier och i de allra flesta fall måste det förväntas att anmälan kan ligga till grund för registrering, alternativt att registrering kan ske efter att anmälaren har kompletterat anmälan. Enligt remissen kan en möjlighet till ändring med stöd av förvaltningslagen fylla en funktion för Lantmäteriet när det gäller att snabbt ändra ett avslagsbeslut om anmälaren kommer in med de upp- gifter som tidigare saknades. Det poängteras dock att detta inte gäller i de fall då felaktiga uppgifter i registret ska ändras. I de fallen gäller i stället att förutsättningarna för rättelse är uppfyllda (s. 64).
Den föreslagna rättelsebestämmelsen innebär, till skillnad från 36 § för- valtningslagen, en skyldighet för Lantmäteriet att rätta uppenbara felaktig- heter av det slag som anges i paragrafen. Det följer av 4 § förvaltnings- lagen att bestämmelsen i den föreslagna paragrafen ska tillämpas i stället för bestämmelsen i 36 § förvaltningslagen.
Av lydelsen av den i remissen föreslagna bestämmelsen om rättelse framgår dock inte något annat än att Lantmäteriet ska rätta uppenbart felaktiga uppgifter. I likhet med andra liknande bestämmelser om rättelse syftar den till att göra det möjligt för myndigheten att snabbt och effektivt rätta sådana fel. Det följer således varken av lydelsen eller syftet med bestämmelsen att det skulle vara uteslutet att tillämpa bestämmelserna om ändring i 37–39 §§ förvaltningslagen i sin helhet vid handläggningen av registerärenden, dvs. även vid ändring av felaktiga uppgifter i registret.
Vidare upplystes vid föredragningen att vissa felaktiga pantsättningar skulle kunna rättas med stöd av 37 och 38 §§ förvaltningslagen. Som exempel nämndes att en rättelse skulle kunna aktualiseras när en pantha- vare inte längre finns, t.ex. om det är fråga om en juridisk person som upp-
Prop. 2025/26:112 Bilaga 10
203
Prop. 2025/26:112 Bilaga 10
204
lösts utan att någon annan har tagit över panträtten. Lantmäteriets möjlig- heter att avregistrera en sådan panträtt skulle då följa av 37 och 38 §§ förvaltningslagen.
När det gäller undantagen från ändring av beslut genom omprövning med stöd av förvaltningslagen i fastighetsinskrivningsärenden samt i sjö- fartsregistret och företagsinteckningar anfördes i förarbetena att hänsynen till de enskildas ekonomiska intressen och intresset i omsättningen väger tyngre än de skäl som talar för att effektivisera handläggningen (prop. 1999/2000:39 s. 116, prop. 2000/01:88 s. 51 och prop. 2007/08:54 s. 60).
Lagrådet anser, till skillnad från bedömningen i lagrådsremissen, att samma skäl gör sig gällande även här. Det är inte en lämplig ordning att en ändring av en uppgift om en överlåtelse eller en pantsättning av en bostadsrätt i registret – som får civilrättsliga konsekvenser och som kan vara tvistiga – sker genom ett beslut av en förvaltningsmyndighet som, efter överklagande, får överprövas av allmän förvaltningsdomstol. Detta talar för att en ändring av en registeruppgift av en överlåtelse eller en pant- sättning – som inte är av det slag som anges i förslaget till 2 kap. 8 § – endast bör kunna ske om berörda parter är överens om ändringen eller efter prövning i allmän domstol.
När det gäller resonemanget i remissen om att en ändring med stöd av förvaltningslagen gör det möjligt för Lantmäteriet att snabbt ändra ett avslagsbeslut kan det tilläggas att ett avslagsbeslut inte hindrar att anmä- laren, efter beslut om avslag, ger in en ny anmälan. Under förutsättning att det inte har kommit in några andra anmälningar, t.ex. om pantsättning, kommer anmälaren att bli försatt i samma läge som om ett avslagsbeslut aldrig hade fattats (jfr prop. 2007/08:54 s. 60).
Mot bakgrund av det sagda förordar Lagrådet att det uttryckligen anges
ilagtexten att 37–39 §§ förvaltningslagen inte ska tillämpas vid Lant- mäteriets handläggning av ärenden om registrering av överlåtelser eller pantsättningar av bostadsrätter. En sådan bestämmelse kan utformas i linje med följande och placeras efter 8 § i detta kapitel.
Vid handläggningen av ärenden om registrering av överlåtelser eller pantsättningar av bostadsrätter tillämpas inte bestämmelserna i 37– 39 §§ förvaltningslagen (2017:900) om ändring av beslut.
En sådan ändring innebär även att rubriken närmast före 8 § behöver ändras.
3 kap. 1 §
Paragrafen upplyser om att bestämmelser om att upplåtelse, övergång, pantsättning och upphörande av bostadsrätter ska registreras i bostadsrätts- registret, finns i bostadsrättslagen.
Om Lagrådets förslag till tillägg i 1 kap. 2 § följs blir förslaget i 3 kap.
1 § överflödigt och bör därför utgå.
3 kap. 2 §
Paragrafen innehåller vissa formkrav på anmälan för registrering och avre- gistrering, nämligen att en sådan anmälan ska vara skriftlig och göras hos Lantmäteriet.
Paragrafen hänger till viss del samman med förslagen i 3 och 7 §§ att vissa rättshandlingar – en upplåtelse, en övergång och en pantsättning – anses registrerade vid den tidpunkt då en fullständig anmälan för registre- ringen kom in till Lantmäteriet.
Enligt förslaget till lag om ändringar i bostadsrättslagen ska en upplå- telse, en övergång och en pantsättning av en bostadsrätt registreras i bostadsrättsregistret (se 4 kap. 4 a §, 6 kap. 5 a § och 6 a kap. 2 § i det förslaget). Vidare är, enligt 4 kap. 5 b § och 6 a kap. 2 § i det förslaget, rättsverkningarna i form av sakrättsligt skydd av en överlåtelse och av en pantsättning av en bostadsrätt knutna till när registreringen skett i bostads- rättsregistret, dvs. till när en fullständig anmälan för registreringen kom in till Lantmäteriet.
Vad som är att anse som en fullständig anmälan för registrering har alltså långtgående rättsverkningar. Trots det innehåller lagförslagen inga be- stämmelser som anger vad en anmälan, förutom kravet på att den ska vara skriftlig och ges in till Lantmäteriet, ska innehålla. Vid föredragningen har upplysts att avsikten är att kraven på vad en anmälan ska innehålla ska regleras i förordning.
Eftersom de civilrättsliga rättsverkningarna, särskilt vad gäller sakrätts- ligt skydd, knyter direkt an till när en fullständig anmälan kom in till Lant- mäteriet bör emellertid enligt Lagrådet de grundläggande kraven för när en anmälan ska anses tillräcklig för registrering, och för att de civilrättsliga rättsverkningarna av den därmed ska inträda, framgå av lagen. I lagen kan sedan införas en delegationsbestämmelse som ger regeringen rätt att meddela föreskrifter om vilka ytterligare uppgifter som en anmälan ska innehålla, dvs. uppgifter som har karaktär av sådan formalia som inte bör påverka de civilrättsliga rättsverkningarna av en anmälan. På så sätt blir det tydligt när en anmälan om registrering som ges in till Lantmäteriet innehåller tillräckliga uppgifter för att en registrering ska anses ha skett och därmed medför att sakrättsligt skydd uppkommer. De grundläggande kraven på innehållet i en anmälan kan förslagsvis anges i 3 kap. 2 §. Vilka dessa ska vara bör övervägas närmare i den fortsatta beredningen.
3 kap. 3 §
I paragrafen finns bestämmelser om registrering av upplåtelse och över- gång av en bostadsrätt.
Andra stycket
Enligt andra stycket ska anmälan för registrering av upplåtelse göras inom två veckor från tillträdesdagen. En upplåtelse av en lägenhet med bostads- rätt får enligt bostadsrättslagen endast ske till den som är medlem i bostadsrättsföreningen och bostadsrätt är den rätt i föreningen som en medlem har på grund av upplåtelsen (se 1 kap. 3 § bostadsrättslagen). Den som fått bostadsrätten upplåten till sig är att anse som bostadsrättshavare när upplåtelsen skett och kan då förfoga över bostadsrätten, exempelvis genom pantsättning (se vidare skrivningarna nedan under förslaget till ändringar i bostadsrättslagen). När tillträdet sker har i denna situation ingen betydelse för förfoganderätten. Tidpunkten för när en anmälan om registrering av en upplåtelse ska göras bör därmed knytas till när upplå- telsen skett och inte till tillträdesdagen. Lagtexten i andra stycket bör
Prop. 2025/26:112 Bilaga 10
205
Prop. 2025/26:112 Bilaga 10
206
därmed utformas enligt följande, förutsatt att kraven på anmälan förs in i 2 § i enlighet med Lagrådets förslag ovan.
Anmälan för registrering av en upplåtelse ska göras inom två veckor från upplåtelsen. En upplåtelse ska anses vara registrerad vid den tidpunkt då en anmälan som uppfyller kraven enligt 2 § kom in till Lantmäteriet.
En viktig fråga som anknyter till hur bestämmelserna om registrering av en upplåtelse ska utformas är om avsikten är att registreringen av en upplå- telse ska ha några rättsverkningar. Som angivits inledningsvis är avsikten att rättsverkningarna av en registrering ska framgå av bostadsrättslagen. Lagrådet återkommer därför till denna fråga nedan när förslaget till ändringarna i bostadsrättslagen behandlas.
Tredje stycket
Enligt tredje stycket ska en anmälan för registrering av övergång göras inom två veckor från det att bostadsrättsföreningen beslutat om med- lemskap i föreningen. Om anmälan gjorts före tillträdesdagen anses dock, enligt samma stycke, övergången registrerad först på tillträdesdagen.
Förslaget i tredje stycket fångar inte de situationer då övergång sker utan medlemskapsprövning, exempelvis då en medlem köper ytterligare en bostadsrätt i samma bostadsrättsförening. Förslaget fångar inte heller över- gång till en sådan juridisk person som enligt bestämmelserna i 6 kap. 1 § andra stycket bostadsrättslagen får utöva bostadsrätten utan att vara med- lem i föreningen. Lagtexten bör ändras så att även de nu nämnda situa- tionerna omfattas av bestämmelserna om registrering av en övergång.
Det framstår som att avsikten med den föreslagna lagtexten i tredje stycket om att övergången anses vara registrerad först på tillträdesdagen, är att regleringen ska stämma överens med de rättsverkningar av en regis- trering som anges i förslaget till ändringar i bostadsrättslagen. I 6 kap. 1 § i det förslaget anges att när en bostadsrätt har överlåtits får en ny inne- havare utöva bostadsrätten endast om han eller hon antas som medlem i bostadsrättsföreningen. Vidare anges att ett medlemskap gäller från till- trädesdagen, med de undantagen att om föreningen beviljar medlemskap senare eller om en bostadsrätt övergått på annat sätt än genom överlåtelse gäller medlemskapet i stället från beslutsdagen. Vid överlåtelse kommer alltså förvärvaren som huvudregel vara att anse som bostadsrättshavare och kunna förfoga över bostadsrätten först på tillträdesdagen. Detta måste anses gälla även i förhållande till en medlem som förvärvar ytterligare en bostadsrätt i föreningen men inte i förhållande till en medlem som utökar sin andel. I det senare fallet har ju medlemmen redan tillträtt bostadsrätten och avgörande blir då i stället förvärvsdatumet.
För att dels hantera de registreringssituationer då något beslut om med- lemskap inte sker, dels få en bättre överenstämmelse med regleringen av betydelsen av tillträdesdagen vid överlåtelse, dels hantera frågan om vilka krav en anmälan ska uppfylla för att anses registrerad, bör lagtexten i tredje stycket utformas i linje med följande.
Anmälan för registrering av en övergång ska göras inom två veckor från det att bostadsrättsföreningen beslutat om medlemskap i föreningen. Vid en övergång till någon som redan är medlem i föreningen eller som inte
omfattas av kravet på medlemskap ska anmälan i stället göras inom två veckor från övergången. En övergång ska anses registrerad vid den tid- punkt då en anmälan som uppfyller kraven enligt 2 § kom in till Lant- mäteriet. Om en anmälan som avser en överlåtelse har gjorts före till- trädesdagen anses dock överlåtelsen vara registrerad först på tillträdes- dagen.
Vidare bör det i den fortsatta beredningen klargöras hur registrerings- frågorna ska hanteras om ett avtal om en överlåtelse av en bostadsrätt hävs. Det kan dels gälla en situation där avtalet hävs efter domstolsprövning, dels att avtalet hävs efter en överenskommelse mellan parterna utan inblandning av domstol.
Lagrådet återkommer till frågan om rättsverkningarna av att en anmälan om registrering av överlåtelse som skett före tillträdesdagen anses regis- trerad först på tillträdesdagen, särskilt vad gäller förvärvarens möjlighet att pantsätta bostadsrätten, se nedan under förslaget till ändringar i bostads- rättslagen.
3 kap. 7 §
Paragrafen anger att en pantsättning ska anses registrerad i bostadsrätts- registret när en fullständig anmälan kom in till Lantmäteriet.
På motsvarande sätt som gäller för en anmälan om överlåtelse och upplå- telse bör lagtexten ändras så att det framgår vilka krav som en anmälan måste uppfylla för att den ska anses registrerad.
3 kap. 8 §
I paragrafen finns bestämmelser om avregistrering av pantsättning som sker på panthavarens initiativ. Om panthavaren har tillstånd att själv regis- trera pantsättningar ska även avregistreringar göras av panthavaren. Aktörer som inte på egen hand kan registrera en pantsättning i registret ska däremot anmäla avregistreringen till Lantmäteriet.
En pantregistrering tas normalt bort när det lån som pantsättningen avser har lösts. Det sker då på initiativ av panthavaren. Det kan dock uppstå en situa- tion där panthavaren inte har sett till att pantsättningen avregistreras trots att panten inte längre gäller och där panthavaren inte kan nås, t.ex. om en tidi- gare panthavare i form av en juridisk person har upplösts.
Av skäl som anges ovan beträffande ändring i bostadsrättsregistret genom omprövningsbeslut med stöd av förvaltningslagen anser Lagrådet att det inte lämpar sig att en avregistrering av en pant sker genom ett omprövningsbeslut om ändring i bostadsrättsregistret. Ett sådant förfarande, som avviker från vad som gäller inteckningar i t.ex. fast egendom, kan medföra rättsförluster.
I 20 § lagen (2011:900) om dödande av förkommen handling finns sär- skilda bestämmelser som ger den intecknade egendomens ägare möjlighet att ansöka om att inteckningen dödas när förutsättningar som anges i paragrafen är uppfyllda.
Lagrådet förordar att det under den fortsatta beredningen av lagstift- ningsärendet övervägs om 20 § lagen om dödande av förekommen hand- ling ska utsträckas till att omfatta pantsättningar som får sakrättsligt skydd
Prop. 2025/26:112 Bilaga 10
207
Prop. 2025/26:112 Bilaga 10
208
genom registrering i bostadsrättsregistret eller om en motsvarande bestäm- melse ska tas in i den föreslagna lagen om bostadsrättsregister.
Förslaget till lag om införande av lagen om bostadsrättsregister
3–8 §§
Inledning
I dessa paragrafer regleras när och av vem de uppgifter som bostadsrätts- registret ska innehålla ska lämnas till Lantmäteriet.
Paragraferna 3–7 §§ har samlats under rubriken ”Inlämning och kontroll av uppgifter”. Enligt 3 § anges att en bostadsrättsförening ska lämna de uppgifter som bostadsrättsregistret ska innehålla till Lantmäteriet senast den 31 december 2027. I 7 § finns särskilda regler för bostadsrättsföre- ningar som bildas efter den 31 december 2027. De är skyldiga att lämna samma uppgifter men för dessa föreningar anges inte någon tidsfrist. Skyldigheten gäller till dess att lagen om bostadsrättsregister träder i kraft. Av 4 § framgår att Lantmäteriet får förelägga en bostadsrättsförening att fullgöra sin skyldighet enligt 3 §. Föreläggandet får även förenas med vite. Av 5 § framgår att Lantmäteriet, efter det datum som anges i 3 § (dvs. efter den 31 december 2027), ska lämna de uppgifter som gäller pantsättning till panthavaren. Om en bostadsrättsförening lämnar uppgifterna senare ska Lantmäteriet lämna uppgifterna vidare till panthavaren snarast. Av 6 § framgår att en panthavare ska anmäla eventuella tillägg eller felaktigheter senast 6 månader efter att Lantmäteriet har lämnat uppgifterna till pant- havaren.
I 8 § – som har placerats under rubriken ”Uppdatering av uppgifter” – regleras bostadsrättsföreningarnas skyldighet att efter att de lämnat upp- gifter till Lantmäteriet underrätta myndigheten om förändringar som inträffar därefter. Skyldigheten gäller till dess att lagen om bostadsrätts- register träder i kraft.
Möjligheten att förelägga och paragrafernas ordningsföljd
Syftet med de angivna paragraferna är att se till att de uppgifter som ska finnas i bostadsrättsregistret lämnas in till Lantmäteriet och därmed ger Lantmäteriet rätt förutsättningar för att kunna upprätta ett tillförlitligt bostadsrättsregister. En enligt Lagrådet nödvändig förutsättning för att detta ska vara möjligt är att Lantmäteriet kan förelägga bostadsrättsföre- ningarna vid vite om de inte uppfyller skyldigheterna enligt lagen. Enligt förslaget ska dock Lantmäteriet endast kunna förelägga bostadsrätts- föreningar som bildats före den 31 december 2027 och därför är skyldiga att lämna uppgifter enligt 3 §, men inte bostadsrättsföreningar som bildats efter den 31 december 2027 och därför ska lämna uppgifter enligt 7 §. Det föreslås inte heller att Lantmäteriet ska kunna förelägga en förening som inte har uppfyllt skyldigheten att underrättat myndigheten om förändringar enligt 8 §. Vidare är det svårt att förstå vilka tidsfrister som gäller för skyldigheterna i 7 och 8 §§.
För att lagen ska uppfylla syftet och ge Lantmäteriet rätt förutsättningar för att kunna upprätta ett tillförlitligt bostadsrättsregister anser Lagrådet att myndighetens möjlighet att förelägga en bostadsrättsförening bör om-
fatta samtliga bostadsrättsföreningar, dvs. oavsett när de bildas, som inte har uppfyllt en uppgiftsskyldighet eller underrättelseskyldighet enligt lagen, dvs. omfatta samtliga skyldigheter enligt 3, 7 och 8 §§. Vad gäller uppgiftsskyldigheten i 7 § och underrättelseskyldigheten i 8 § bör det även preciseras när dessa ska uppfyllas. Enligt Lagrådet kan det t.ex. anges att uppgifterna ska lämnas snarast.
Med anledning av det sagda föreslås att paragraferna ändrar ordnings- följd. Även rubrikerna bör därmed ändras.
Bostadsrättsföreningens uppgiftsskyldighet
Vad gäller frågan hur länge bostadsrättsföreningen ska vara skyldig att lämna uppgifter till Lantmäteriet regleras det i 7 och 8 §§. Enligt den sista meningen i vardera paragrafen begränsas föreningens uppgiftsskyldighet till att gälla längst till dess att lagen om bostadsrättsregister träder i kraft. Vad gäller skyldigheten enligt 3 § anges ingen bortre gräns, trots att Lant- mäteriet har en möjlighet att förelägga föreningarna under hela uppbygg- nadsskedet. Enligt Lagrådet kan det ifrågasättas varför bostadsrätts- föreningarnas uppgiftsskyldighet ska upphöra när lagen om bostadsrätts- register träder i kraft. Föreningen kan ha fått upplysning om en övergång eller en pantsättning kort tid före ikraftträdandet. Om föreningen inte har hunnit lämna den uppgiften till Lantmäteriet när lagen träder i kraft borde föreningen även efter ikraftträdandet vara skyldig att lämna denna uppgift till myndigheten. Bostadsrättsföreningens uppgiftsskyldighet borde därför, enligt Lagrådet, i stället knytas till när den omständighet som upp- giften hänförs till inträffat, dvs. om förändringen skett före ikraftträdandet.
Bestämmelserna om när uppgiftsskyldigheten upphör bör därför utgå och ersättas med ett förtydligande av vilka uppgifter som uppgiftsskyl- digheten omfattar.
Uppgifter som inte omfattas av uppgiftsskyldigheten
Bestämmelserna i 3 och 7 §§ om att uppgiftsskyldigheten inte gäller om uppgifterna i stället kan inhämtas från fastighetsregistret eller lägenhets- registret bör placeras i en egen gemensam paragraf.
Lantmäteriets skyldighet att informera panthavarna
Vad gäller Lantmäteriets skyldighet att lämna de uppgifter som gäller pantsättning till panthavarna (5 §) och panthavarnas möjlighet att anmäla eventuella tillägg eller felaktigheter (6 §) kan dessa bestämmelser med fördel placeras efter bestämmelserna som föreslås i 3, 7 och 8 §§ och under en egen rubrik. Därmed blir det tydligt att Lantmäteriets skyldighet att informera panthavarna omfattar samtliga uppgifter om pantsättningar som lämnas till myndigheten, dvs även uppgifter från föreningar som bildats efter den 31 december 2027 enligt den föreslagna 7 § och uppgifter om förändringar i redan lämnade uppgifter enligt den föreslagna 8 §. För upp- gifter som lämnats senare kan det dock, enligt vad som upplysts om vid föredragningen, finnas behov av en snabbare återkoppling från pantha- varen. Även detta kan behöva förtydligas i lagtexten.
I 5 § finns vidare en bestämmelse som anger från vilket datum Lant- mäteriet ska lämna de uppgifter som gäller pantsättning till panthavarna. Bestämmelsen hänvisar till datumet i 3 §, dvs den 31 december 2027.
Prop. 2025/26:112 Bilaga 10
209
Prop. 2025/26:112 Bilaga 10
210
Enligt Lagrådet väcks frågan varför Lantmäteriet inte ska kunna lämna dessa uppgifter före detta datum om det skulle bedömas som lämpligt. Lagrådet kan även konstatera att tidsfristen inte är förenad med någon bortre tidsgräns, bara att uppgifterna ska lämnas efter det angivna datumet. För uppgifter som en bostadsrättsförening har lämnat senare ska Lantmäteriet dock snarast lämna uppgifterna vidare till panthavaren.
Enligt Lagrådet kan behovet av en tidpunkt för när Lantmäteriet tidigast får lämna uppgifterna vidare till panthavarna ifrågasättas. Vidare kan det ifråga- sättas varför det inte ställs upp något krav på hur snabbt Lantmäteriet ska lämna uppgifterna vidare. Det framstår som mer lämpligt att ange att Lant- mäteriet så snart som möjligt – eller inom annan lämplig tidsram – ska lämna de aktuella uppgifterna till panthavarna. Detta krav borde dessutom gälla samt- liga uppgifter som Lantmäteriet får in från bostadsrättsföreningarna, dvs. både uppgifter som lämnats före och efter den 31 december 2027, men även under- rättelser om förändringar som föreningen ska lämna enligt 8 §. Med denna lydelse får Lantmäteriet även lämna de aktuella uppgifterna till en panthavare före den 31 december 2027.
Bör Lantmäteriet även ha en skyldighet att informera bostadsrättsföre- ningen?
Enligt 5 § ska Lantmäteriet lämna de uppgifter om pantsättningar som bostadsrättsföreningar har lämnat till panthavarna. Enligt 6 § ska pantha- varna anmäla tillägg och felaktigheter avseende uppgifterna till myndig- heten. Remissen behandlar dock inte hur Lantmäteriet ska hantera uppgifter om tillägg eller felaktigheter som en panthavare lämnar. Enligt Lagrådet bör dessa uppgifter lämnas vidare till bostadsrättsföreningen för bedömning. Bestämmelsen om panthavarens kontrollmöjlighet i 6 § bör därför komp- letteras med en skyldighet för Lantmäteriet att underrätta bostadsrätts- föreningen om att en panthavare har invändningar avseende de uppgifter som föreningen har lämnat eller avseende tillägg när föreningen inte har lämnat några uppgifter. Lantmäteriet bör vara förhindrad att ändra de upp- gifter som föreningen har lämnat utan att föreningen först har gjort en ny underrättelse i linje med den uppdateringsskyldighet som föreslås i 8 §. Om panthavarens uppgifter inte stämmer överens med bostadsrättsföreningens uppgifter kan föreningen inte anses ha någon rätt att ändra uppgifterna utan bostadsrättshavarens medgivande. Om pantsättningen i en sådan situation är tvistig skulle frågan i slutändan få avgöras på sedvanligt sätt inom ramen för en civilprocess. Dessa frågor behöver övervägas ytterligare i den fortsatta beredningen. Detta knyter an till vad Lagrådet anfört ovan om möjligheten för Lantmäteriet att ompröva registreringar i registret efter att lagen om bostadsrättsregister trätt i kraft.
Sammanfattning
Sammanfattningsvis föreslår Lagrådet att de aktuella paragraferna och rubrikerna bör placeras i följande ordning och ges följande lydelse.
Inlämning och uppdatering av uppgifter
3 § En bostadsrättsförening ska senast den 31 december 2027 lämna de uppgifter som bostadsrättsregistret ska innehålla i fråga om bostads-
rättslägenheten, bostadsrättsföreningen, bostadsrättshavaren, pantsätt- | Prop. 2025/26:112 |
ningar och anteckningar. | Bilaga 10 |
4 § En bostadsrättsförening som bildas efter den 31 december 2027 ska |
|
till Lantmäteriet så snart som möjligt lämna de uppgifter som bostads- |
|
rättsregistret ska innehålla enligt 3 §. |
|
5 § En bostadsrättsförening som har lämnat uppgifter till Lantmäteriet |
|
enligt 3 eller 4 § ska så snart som möjligt underrätta myndigheten om |
|
förändringar som inträffar innan dess att lagen (2025:000) om bostads- |
|
rättsregister träder i kraft i fråga om de uppgifter som bostadsrätts- |
|
registret ska innehålla enligt 3 §. |
|
6 § Bostadsrättsföreningens uppgiftsskyldighet enligt 3–5 §§ gäller inte |
|
om uppgifterna i stället kan inhämtas från fastighetsregistret eller |
|
lägenhetsregistret. |
|
7 § Om en bostadsrättsförening inte lämnar uppgifter enligt 3, 4 eller 5 § |
|
får Lantmäteriet förelägga bostadsrättsföreningen att fullgöra sin |
|
uppgiftsskyldighet. Ett föreläggande får förenas med vite. |
|
Kontroll och ändring av uppgifter |
|
8 § Lantmäteriet ska så snart som möjligt lämna de uppgifter som har |
|
lämnats enligt 3 § och som gäller pantsättning till panthavaren. |
|
Om en bostadsrättsförening har lämnat uppgifter enligt 4 eller 5 §, ska |
|
Lantmäteriet snarast lämna vidare de uppgifter som gäller pantsättning |
|
till panthavaren. |
|
9 § Senast sex månader efter det att Lantmäteriet har lämnat uppgifter |
|
till en panthavare enligt 8 § första stycket, ska panthavaren anmäla |
|
eventuella tillägg eller felaktigheter avseende uppgifterna om pantsätt- |
|
ning till myndigheten. |
|
Om Lantmäteriet har lämnat uppgifterna enligt 8 § andra stycket ska |
|
panthavaren snarast anmäla eventuella tillägg eller felaktigheter till |
|
myndigheten. |
|
X § Om en panthavare har anmält tillägg eller felaktigheter enligt 9 § |
|
ska Lantmäteriet så snart som möjligt lämna dessa uppgifter till bostads- |
|
rättsföreningen. |
|
10–13 §§ |
|
I dessa paragrafer, som har samlats under rubriken ”Pantsättningar före |
|
ikraftträdandet”, regleras vad som gäller för panträtter som har upplåtits |
|
före ikraftträdandet av lagen om bostadsrättsregister. I 10 § föreslås en |
|
bestämmelse som innebär att sådana panträtter ska registreras som en |
|
noterad pant. Enligt 11 § ska en sådan noterad pant ha företräde framför |
|
en pantsättning som har gjorts efter ikraftträdandet. Enligt 12 § ska en |
|
panträtt som upplåtits före ikraftträdandet av lagen om bostadsrättsregister |
|
endast ha sakrättsligt skydd om uppgift om panträtten har lämnats till |
|
Lantmäteriet senast tre månader efter ikraftträdandet. Av 13 § framgår att |
|
om en bostadsrätt belastas med flera panträtter som upplåtits före ikraft- | 211 |
|
Prop. 2025/26:112 Bilaga 10
212
trädandet av lagen om bostadsrättsregister, ska den företrädesordning som gällde mellan dem före ikraftträdandet fortfarande gälla.
Enligt förslaget ska alltså en förutsättning för att en tidigare upplåten panträtt ska behålla sitt sakrättsliga skydd, vara att panträtten registreras som noterad pant i det nya bostadsrättsregistret. Om flera tidigare panter noteras för samma bostadsrätt ska dock samma företrädesordning mellan dem som hittills gällt fortfarande gälla. Det innebär alltså att som huvudregel är fortfa- rande tidpunkten för underrättelsen till föreningen avgörande för företrädes- ordningen och inte den ordning som de äldre panträtterna registreras i.
Om en bostadsrättsförening inte anmäler en befintlig panträtt till Lant- mäteriet trots att den är korrekt denuntierad föreslås att det sakrättsliga skyddet upphör tre månader efter det att lagen om bostadsrättsregister trätt i kraft (se preklusionsregeln i förslaget till 12 §). Panthavaren förlorar alltså då det sakrättsliga skyddet för panträtten som fanns. Även om professionella panthavare – såsom banker – som har många panträtter kommer att få under- rättelser från Lantmäteriet och därmed en möjlighet att kontrollera och rea- gera om vissa panträtter helt saknas, gäller det inte för panthavare som endast har en enstaka panträtt. Oavsett om en panthavare nåtts av en upp- maning att agera för att det sakrättsliga skyddet ska bestå eller inte nåtts av en sådan uppmaning ska alltså skyddet upphöra efter viss tid om pant- sättningen inte förts in i bostadsrättsregistret.
I remissen anges som skäl för den föreslagna preklusionsregeln att myn- digheter, kreditgivare och andra aktörer ska kunna lita på att de panträtter som belastar en bostadsrätt finns i registret.
En panträtt som har fått sakrättsligt skydd har emellertid normalt sett ett förmögenhetsrättsligt värde för panthavaren.
Enligt Lagrådet kan det inte anses förenligt med egendomsskyddet enligt grundlagen och Europakonventionen att det införs en bestämmelse om att det sakrättsliga skyddet för en panträtt prekluderas efter viss tid.
Även utan en preklusionsregel avseende äldre pantsättningar som har sak- rättsligt skydd kommer det nya nationella registret att tjäna som ett starkt bevisfaktum för vilka panträtter som belastar bostadsrätten och företrädes- ordningen mellan dem. Registret kommer att förbättra informationsläget avsevärt vad gäller befintliga panträtter jämfört med dagens läge, även om registreringen inte tillmäts någon rättsverkan för dessa panträtters sakrätts- liga skydd. Även äldre pantsättningar bör alltså noteras i det nya bostads- rättsregistret, och enligt Lagrådets mening bör detta ske med angivande av tidpunkten för denuntiationen till bostadsrättsföreningen samt i den ordning som denuntiation skett.
Noteras kan också att enligt den i remissen föreslagna ordningen kommer tidpunkten för denuntiation, och inte när panten noterats i registret, fortfa- rande att vara avgörande för företrädesordningen mellan flera panträtter som belastar samma bostadsrätt (se förslaget till 13 §). En myndighet, kredit- givare eller någon annan berörd skulle därmed ändå inte helt kunna förlita sig på registrets uppgifter för att avgöra företrädesordningen mellan flera sådana panträtter.
Sammanfattningsvis medför det sagda att Lagrådet avstyrker förslaget i 12 § till en preklusionsregel för panträttigheter som redan har sakrättsligt skydd.
Detta innebär således att bostadsrättsregistret fortfarande bör innehålla uppgifter om såväl äldre panträtter som, i enlighet med remissens förslag, kan benämnas noterade panträtter och nya panträtter som enligt förslaget
till ändringarna i bostadsrättslagen (se mer om detta nedan) får sakrättsligt skydd genom registreringen. Lagrådet föreslår att bestämmelserna i 10– 13 §§ kan ersättas med en paragraf som bör utformas i linje med följande och placeras under följande rubrik.
Pantsättningar före ikraftträdandet
10 § En panträtt som har upplåtits och fått sakrättsligt skydd före ikraftträdandet av lagen (2026:000) om bostadsrättsregister och som det lämnas uppgift om till Lantmäteriet, ska registreras i bostadsrätts- registret som en noterad pant.
Möjligheten att överklaga
Lagen om införande av lagen om bostadsrättsregister innehåller bestäm- melser som innebär att Lantmäteriet kan komma att behöva fatta olika beslut som bör kunna överklagas (t.ex. vitesförelägganden). Lagen inne- håller dock inte någon överklagandebestämmelse. I lagen om bostadsrätts- register finns det en bestämmelse om att beslut som Lantmäteriet har meddelat enligt den lagen eller enligt föreskrifter som har meddelats i anslutning till den lagen får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Det anges även att det ska krävas prövningstillstånd vid överklagande till kammarrätten. Enligt Lagrådet bör det införas en motsvarande bestäm- melse även i lagen om införande av lagen om bostadsrättsregister.
Förslaget till lag om ändring i bostadsrättslagen
6 a kap. 1 och 2 §§ jämfört med 4 kap. 4 a § och 6 kap. 1 §
Inledning
I 6 a kap. 1 § anges att en panträtt i en bostadsrätt upplåts genom att bostadsrättshavaren skriftligen pantsätter hela bostadsrätten som pant för en fordran. Enligt 2 § ska en pantsättning av en bostadsrätt registreras i bostadsrättsregistret. Vidare anges att en registrering av pantsättningen har samma rättsverkningar som när en panthavare tar en lös sak i besittning. Det innebär alltså att det är registreringen av pantsättningen i bostadsrätts- registret som medför sakrättsligt skydd.
Pantsättning efter upplåtelse av en bostadsrätt
Vad först gäller möjligheten att efter upplåtelse av en bostadsrätt pantsätta bostadsrätten följer, som redan framhållits, av bostadsrättslagen att en upp- låtelse av en bostadsrätt endast får ske till en medlem i bostadsrätts- föreningen och att medlemmens rätt att utöva bostadsrätt uppstår på grund av upplåtelsen (se särskilt 1 kap. 3 och 4 §§ samt 4 kap. 10 §). Det är alltså upplåtelsen som medför att medlemmen i föreningen blir bostadsrätts- havare och kan förfoga över bostadsrätten, bl.a. genom att pantsätta den.
Av förslaget till ändringar i bostadsrättslagen framgår att en upplåtelse av en bostadsrätt ska registreras i bostadsrättsregistret, se 4 kap. 4 a §, men det framgår inte att registreringen av upplåtelsen har några rättsverkningar.
Det framstår alltså som att en person, som är medlem i föreningen och fått en lägenhet med bostadsrätt upplåten till sig, kan pantsätta bostadsrätten
Prop. 2025/26:112 Bilaga 10
213
Prop. 2025/26:112 Bilaga 10
även om själva upplåtelsen av bostadsrätten till personen inte är registrerad. Samtidigt måste pantsättningen registreras för att den ska få sakrättsligt skydd och av förslaget till lagen om bostadsrättsregister framgår även att panthavare ska kunna få tillstånd att på egen hand registrera pantsättningar i bostadsrättsregistret (se 3 kap. 6 § förslaget till lag om bostadsrättsregister). Det är oklart hur bestämmelserna om rätten att utöva bostadsrätten efter upplåtelse stämmer överens med möjligheten att pantsätta bostadsrätten. I praktiken är det svårt att föreställa sig att det kommer att vara möjligt att registrera en pantsättning, särskilt när panthavaren själv ska registrera den, utan att upplåtelsen av bostadsrätten först registrerats av Lantmäteriet. Frågan om även en registrering av en upplåtelse av en bostadsrätt bör ges någon form av rättsverkan eller hur bestämmelserna om sakrättsligt skydd för pantsättning annars ska fungera efter en upplåtelse av en bostadsrätt bör övervägas ytterligare i den fortsatta beredningen av förslaget. Dessa fortsatta överväganden bör utgå från Lagrådets förslag till ändringar av 3 kap. 3 § andra stycket förslaget till lag om bostadsrättsregister, dvs att anmälan om registrering av en upplåtelse ska ske inom två veckor från upplåtelsen och inte från tillträdet. En bostadsrättshavare måste – liksom för närvarande – kunna pantsätta bostadsrätten innan han eller hon tillträtt bostadsrätten för att finansieringen av nya bostadsrätter ska fungera.
Pantsättning efter överlåtelse av en bostadsrätt
När det gäller en pantsättning efter en överlåtelse anges, som redan fram- gått, i förslaget till ändringar i 6 kap. 1 § bostadsrättslagen att vid överlå- telse får en ny innehavare utöva bostadsrätten endast om han eller hon antas som medlem och att ett medlemskap som huvudregel gäller från tillträdesdagen. Vidare anges i förslaget till 6 kap. 5 b § att registreringen av överlåtelsen är avgörande för sakrättsligt skydd mot överlåtarens borge- närer. Registreringen av en överlåtelse bör som huvudregel anses ha skett på tillträdesdagen (se synpunkterna om 3 kap. 3 § lagen om bostadsrätts- register).
Enligt Lagrådet behöver det, i linje med vad Bankföreningen påtalat i det yttrande som lämnats till Lagrådet, klargöras i den fortsatta bered- ningen hur det är tänkt att det ska fungera med upplåtelse av panträtt vid överlåtelse av en bostadsrätt. Ska ett pantsättningsavtal vid överlåtelse av bostadsrätt kunna ingås med bindande verkan innan förvärvaren tillträtt bostadsrätten och blivit registrerad som bostadsrättshavare? Är alltså tanken att köparen och panthavaren ska upprätta ett pantsättningsavtal före tillträdet, även om köparen – dvs. pantsättaren – vid den tidpunkten enligt lagen ännu inte är att anse som en bostadsrättshavare som har rätt att utöva bostadsrätten? Vid vilken tidpunkt kommer panthavaren, om denne fått rätt att på egen hand registrera pantsättningen, kunna registrera den så att den får sakrättslig verkan? Förutsätter det att Lantmäteriet först har regis- trerat överlåtelsen och att det görs innan tillträdet även om registreringen av överlåtelsen får verkan först på tillträdesdagen? Dessa frågor behöver klargöras i den fortsatta beredningen eftersom de har avgörande betydelse för hur lånefinansieringar av köp av bostadsrätter ska fungera.
214
9 kap. 10 §
Paragrafen innehåller bestämmelser om vad en förenings lägenhetsförteck- ning ska innehålla. Tredje stycket föreslås ändras så att föreningens skyl- dighet att i lägenhetsförteckningen anteckna uppgift om pantsättning tas bort eftersom underrättelse till föreningen ersätts med registrering i bostads- rättsregistret för att få sakrättsligt skydd. I författningskommentaren anges att ändringen inte innebär någon skyldighet för föreningar att ta bort befint- liga uppgifter om pantsättning.
Det framstår som att det inte kommer att finnas några hinder mot att före- ningar raderar befintliga anteckningar om äldre pantsättningar när ändringen träder i kraft.
Anteckningar om sådana pantsättningar i lägenhetsförteckningarna kan dock fortfarande komma att ha ett informations- och bevisvärde. Det bör därför övervägas i den fortsatta beredningen om det behövs en övergångs- bestämmelse som säkerställer att befintliga anteckningar finns kvar.
Nya övergångsbestämmelser
Lagrådet avstyrker, som framgått, förslaget till en preklusionsregel i lagen om införande av lagen om bostadsrättsregister för pantsättningar som redan har fått sakrättsligt skydd. Lagrådets avstyrkande innebär att det införs en övergångsbestämmelse till de föreslagna ändringarna i bostadsrättslagen för att tydliggöra att de nya bestämmelserna om sakrättsligt skydd inte ska till- lämpas på pantsättningar som redan har fått sakrättsligt skydd vid ikraftträ- dandet.
Vidare bör det införas en övergångsregel som hanterar företrädesord- ningen mellan äldre pantsättningar som har fått sakrättsligt skydd före ikraft- trädandet och sådana pantsättningar som får sakrättsligt skydd genom regis- trering i bostadsrättsregistret.
Enligt Lagrådet kan de nya övergångsbestämmelserna, tillsammans med den föreslagna ikraftträdandebestämmelsen, ges följande lydelser.
1.Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer.
2.Bestämmelserna i 6 a kap. ska inte tillämpas på panträtter som har fått sakrättsligt skydd före ikraftträdandet.
3.En panträtt som har upplåtits och fått sakrättsligt skydd före ikraft- trädandet ska ha företräde framför en panträtt som fått sakrättsligt skydd efter ikraftträdandet.
Lagrådsremissen innehåller inget förslag till någon bestämmelse om vad som sakrättsligt gäller i fråga om överlåtelser av bostadsrätter som har skett före ikraftträdandet. Den frågan bör analyseras och det bör övervägas om det behövs en övergångsbestämmelse även i denna del.
Övriga lagförslag
Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.
Prop. 2025/26:112 Bilaga 10
215
Prop. 2025/26:112
216
Justitiedepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 februari 2026
Närvarande: statsminister Kristersson, ordförande, och statsråden Busch, Svantesson, Edholm, Waltersson Grönvall, Jonson, Strömmer, Forssmed, Tenje, Forssell, Slottner, Wykman, Malmer Stenergard, Kullgren, Liljestrand, Bohlin, Carlson, Pourmokhtari, Rosencrantz, Dousa, Larsson, Britz, Mohamsson, Lann
Föredragande: statsrådet Forssell
Regeringen beslutar proposition 2025/26:112 Ett register för alla bostadsrätter