Ett likvärdigt betygssystem (Proposition 2025/26:197)

Ett likvärdigt betygssystem

Regeringens proposition 2025/26:197

Ett likvärdigt betygssystem	Prop.
	2025/26:197

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 17 mars 2026

Lotta Edholm

Simona Mohamsson (Utbildningsdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

Propositionen innehåller förslag till ändringar i skollagen (2010:800) som innebär att ett nytt mer likvärdigt betygssystem och en ny modell för att beräkna meritvärde införs. Syftet är att mer rättvisande spegla elevers ämneskunskaper och motverka betygsinflation. Förslagen innebär bl.a. följande:

•En ny modell för att beräkna elevernas meritvärden ska tas fram, där meritvärdet ska bestå dels av den sökandes betygsvärde, dels av resul- tatet från nationella slutprov.

•Det ska införas en betygsskala med tio betygssteg från 1 till 10, utan skarp gräns för godkänt, i de obligatoriska skolformerna och de fri- villiga skolformerna på gymnasial nivå. Vid slutlig betygssättning i ett ämne ska lärare ha bedömningssamråd. Huvudmän ska lämna in upp- gifter om betyg till en myndighet.

•Nationella slutprov ska införas i grundskolan, specialskolan, gym- nasieskolan och kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå. Proven bör rättas centralt.

•För att vara behörig till ett nationellt program i gymnasieskolan ska det krävas ett meritvärde om lägst 4 från grundskolan eller motsvarande.

•Gymnasieexamen ska utfärdas om en elev i genomsnitt har betyget 4 eller högre på minst 2 250 poäng inklusive betyget 4 i gymnasiearbetet.

•Meritvärde ska ersätta betyg som urvalsgrund vid ansökan till hög-

skolan.

Ändringarna i skollagen ska i huvudsak träda i kraft den 1 juli 2028. För kommunal vuxenutbildning ska ändringarna dock träda i kraft den

1 januari 2031.

Prop. 2025/26:197 Innehållsförteckning

1	Förslag till riksdagsbeslut .................................................................		5
2	Lagtext	..............................................................................................	6
	2.1	Förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800) ............	6
	2.2	Förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800) ..........	27
	2.3	Förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800) ..........	37
3	Ärendet och dess beredning ............................................................		41
4	Dagens betyg och meritvärden är inte rättvisande ..........................		42

4.1Betygen garanterar inte likvärdighet och urvalet till

	nästa utbildningsnivå är därmed inte rättvist ....................	42
4.2	Lärare tolkar betygskriterierna på olika sätt .....................	42

4.3Elever får ibland omotiverat höga betyg och

		bestämmelserna om nationella prov följs inte alltid .........		43
	4.4	Den skarpa gränsen för godkänt betyg stänger ute
		elever från nästa utbildningsnivå......................................		45
	4.5	Propositionens disposition................................................		46
5	Nuvarande reglering........................................................................			47
	5.1	Om skollagen och skolväsendet .......................................		47
		5.1.1	Beslutad ändring i skollagen som inte
			börjat tillämpas än ...........................................	48
	5.2	Dagens betygssystem .......................................................		48
		5.2.1	Betyg sätts i flera skolformer och
			årskurser ..........................................................	48
		5.2.2	Betygsskalan har i dag sex steg där A är
			högsta betyg, E är lägsta godkända betyg
			och F är icke godkänt ......................................	49
		5.2.3	Sammantagen bedömning görs vid
			betygssättning för alla betygssteg utom
			för betyget E ....................................................	49
		5.2.4	Läraren får i undantagsfall bortse från
			enstaka delar av betygskriterierna ...................	50
		5.2.5	Nationella provresultat ska särskilt
			beaktas av läraren vid betygssättningen ..........	51
	5.3	Betyg används för behörighet och vid urval.....................		51
		5.3.1	Antagning till gymnasieskolans nationella
			program ...........................................................	51
		5.3.2	Antagning till introduktionsprogram ...............	52
		5.3.3	Antagning till högre utbildning .......................	52
		5.3.4	Betygen i anpassade gymnasieskolan och
			vissa utbildningar inom komvux används
			inte för urval ....................................................	53

5.4Elever har möjlighet att höja sina betyg genom

prövning för betyg ............................................................

	5.5	Andra planerade ändringar i skollagen som rör
		samma delar av regleringen..............................................	54
	6 Ett nytt betygssystem med ett nytt sätt att beräkna meritvärdet
2	ska införas för att öka likvärdigheten..............................................		57
2

6.1	Det behövs en ny modell för rättvisande meritvärden .....	57	Prop. 2025/26:197
6.2	En numerisk betygsskala med betygsstegen 1–10
	ska införas utan någon skarp gräns för godkänt ..............	65

6.3Bedömningssamråd ska genomföras för att stärka

likvärdigheten inom skolenheter och program ................

6.4Det behöver införas ett nytt system med nationella

slutprov............................................................................

6.4.1Huvudmän behöver använda nationella

slutprov ...........................................................

6.4.2Det ska vara möjligt att göra de nationella

slutproven efter avslutad utbildning ...............

	6.4.3	De nationella proven ska inte längre
		särskilt beaktas när lärare sätter betyg ............	86
6.5	Huvudmän ska rapportera in uppgifter om betyg ............		88

6.6Nya behörighetsregler ska införas för tillträde till

gymnasieskolan ...............................................................

6.7Lovskola ska inte längre erbjudas elever som

	avslutat grundskolan ........................................................	99
6.8	Elever ska få betyget 1, 2, 3 eller 4 i
	gymnasiearbetet eller examensarbetet ...........................	100

6.9Gymnasieexamen ska utfärdas om eleven har betyget 4 i genomsnitt samt betyget 4 i

gymnasiearbetet.............................................................

102

6.10Gymnasieingenjörsexamen ska utfärdas om en elev har genomgått en fullständig utbildning med betyget

4.....................................................................................

107

6.11Meritvärde ska vara en urvalsgrund vid ansökan till

	högskolan	......................................................................	109
6.12	Ändringar för vissa introduktionsprogram ....................		110
	6.12.1	Språkintroduktion ska stå öppen för
		nyanlända som inte har tillräckliga
		kunskaper i svenska ......................................	110
	6.12.2	Programinriktat val ska tas bort ....................	111
6.13	Följdändringar i skollagen .............................................		113
7 Behandlingen av personuppgifter är förenlig med EU:s
dataskyddsförordning...................................................................			118

7.1EU:s dataskyddsförordning kompletteras av

nationella bestämmelser ................................................

118

7.2Regleringen om personuppgifter behöver inte

		kompletteras ..................................................................	123
8	Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser ................................		125
9	Konsekvenser av förslagen ..........................................................		136
10	Författningskommentar ................................................................		148
	10.1	Förslaget till lag om ändring i skollagen (2010:800).....	149
	10.2	Förslaget till lag om ändring i skollagen (2010:800).....	166
	10.3	Förslaget till lag om ändring i skollagen (2010:800).....	169
Bilaga 1		Sammanfattning av betänkandet Ett likvärdigt
		betygssystem (SOU 2025:18) ........................................	172

Prop. 2025/26:197 Bilaga 2	Betänkandets lagförslag .................................................	184
Bilaga 3	Förteckning över remissinstanserna ...............................	226
Bilaga 4	Lagrådsremissens lagförslag ..........................................	228
Bilaga 5	Lagrådets yttrande ..........................................................	263
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 mars 2026 .......		267

1	Förslag till riksdagsbeslut	Prop. 2025/26:197

Regeringens förslag:

1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800).

2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800).

3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800).

4.Riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om upphävande av riksdagsbindning i fråga om betyg som urvalsgrund vid ansökan till högskolan (avsnitt 6.11).

Prop. 2025/26:197 2

Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext

2.1Förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800)

Härigenom föreskrivs i fråga om skollagen (2010:800)1

dels att 10 kap. 22 §, 12 kap. 22 §, 13 kap. 21 a § och 16 kap. 31–34 §§ ska upphöra att gälla,

dels att 3 kap. 7, 10 och 12 i §§, 7 kap. 5, 14 och 15 §§, 10 kap. 17, 20 a,

23–23 b, 31 a och 35 §§, 11 kap. 20, 30 a och 34 §§, 12 kap. 17 och 20 a §§, 13 kap.18 §, 15 kap. 22, 24–25 a, 33 och 36 §§, 16 kap. 24 och 27–30 §§, 17 kap. 11 och 12 §§, 17 a kap. 14 och 15 §§, 18 kap. 4, 23 och 24 §§, 19 kap. 25 §, 22 kap. 13 § och 29 kap. 1 och 28 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas två nya paragrafer, 29 kap. 19 c och 28 a §§, av

	följande lydelse.
	Lydelse enligt prop. 2025/26:195		Föreslagen lydelse
		3 kap.
		7 §2
	Om ansvarig lärare eller mentor		Om ansvarig lärare eller mentor
	inom ramen	för undervisningen,	inom ramen	för undervisningen,
	eller på grund av resultatet på ett		eller på grund av resultatet på ett
	standardiserat test eller ett natio-		standardiserat test eller ett natio-
	nellt prov eller av andra skäl befa-		nellt prov eller av andra skäl befarar
	rar att en elev inte kommer att		att en elev inte kommer att till-
	tillgodogöra sig de kunskaper som		godogöra sig de kunskaper som
	anges i kurs-, ämnes- eller ämnes-		anges i kurs-, ämnes- eller ämnes-
	områdesplanerna till en nivå som		områdesplanerna till en nivå som
	minst motsvarar betyget E eller		lägst motsvarar betyget 4 eller
	motsvarande	bedömningskrite-	motsvarande	bedömningskrite-
	rium, ska läraren eller mentorn göra		rium, ska läraren eller mentorn göra
	en skriftlig anmälan till rektorn om		en skriftlig anmälan till rektorn om
	att elevens behov av särskilt stöd		att elevens behov av särskilt stöd
	behöver utredas. En sådan anmälan		behöver utredas. En sådan anmälan
	ska också göras om stödunder-		ska också göras om stödunder-
	visning enligt 5 a § inte bedöms		visning enligt 5 a § inte bedöms
	innebära tillräckligt stöd och en		innebära tillräckligt stöd och en
	anmälan till	rektorn enligt 5 a §	anmälan till	rektorn enligt 5 a §
	därför inte görs, eller eleven upp-		därför inte görs, eller eleven upp-
	1 Senaste lydelse av
	13 kap. 21 a § 2017:1104
	16 kap. 31 § 2018:749
6	16 kap. 33 § 2018:749
	2 Senaste lydelse 2026:000.

visar andra svårigheter i sin skol-	visar andra svårigheter i sin skol- Prop. 2025/26:197
situation.	situation.

Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd utreds skyndsamt. Samråd ska alltid ske med speciallärare eller specialpedagog. Samråd ska även ske med andra delar av elevhälsan, om det inte är uppenbart

obehövligt.
Lydelse enligt prop. 2025/26:194				Föreslagen lydelse
			10 §3
För en elev i grundskolan, an-				För en elev i grundskolan, an-
passade grundskolan, specialskolan				passade grundskolan, specialskolan
och sameskolan ska det särskilda				och sameskolan ska det särskilda
stödet ges på det sätt och i den				stödet ges på det sätt och i den
omfattning som behövs för att				omfattning som behövs för att
eleven ska ha möjlighet att till-				eleven ska ha möjlighet att till-
godogöra sig de kunskaper som i				godogöra sig de kunskaper som i
ämnenas		eller	ämnesområdenas	ämnenas		eller ämnesområdenas
kursplaner anges i den del som				kursplaner anges i den del som
avser mål och innehåll till en nivå				avser mål och innehåll till en nivå
som minst motsvarar betyget E eller				som lägst motsvarar betyget 4 eller
motsvarande			bedömningskrite-	motsvarande			bedömningskrite-
rium.				rium.
			12 i §4
En nyanländ elev, som har tagits				En nyanländ elev, som har tagits
emot inom skolväsendet i högsta-				emot inom skolväsendet i högsta-
diet	i	grundskolan, anpassade		diet	i	grundskolan, anpassade
grundskolan eller specialskolan och				grundskolan eller specialskolan och
vars kunskaper har bedömts enligt				vars kunskaper har bedömts enligt
12 c §, ska få studiehandledning på				12 c §, ska få studiehandledning på
modersmålet om det inte är uppen-				modersmålet om det inte är uppen-
bart	obehövligt.		Studiehandled-	bart	obehövligt.			Studiehandled-
ningen ska syfta till att ge eleven				ningen ska syfta till att ge eleven
förutsättningar att tillgodogöra sig				förutsättningar att tillgodogöra sig
de kunskaper som i ämnenas eller				de kunskaper som i ämnenas eller
ämnesområdenas kursplaner anges				ämnesområdenas kursplaner anges
i den del som avser mål och inne-				i den del som avser mål och inne-
håll till en nivå som minst mot-				håll till en nivå som lägst motsvarar
svarar betyget E eller motsvarande				betyget		4	eller	motsvarande
bedömningskriterium.				bedömningskriterium.

Studiehandledningen får ges på elevens starkaste skolspråk, om det är ett annat än modersmålet.

3	Senaste lydelse 2026:000.	7
4	Senaste lydelse 2026:000.	7

Prop. 2025/26:197

7kap. 5 §5

Barn som på grund av att de har		Barn som på grund av att de har
en intellektuell funktionsnedsätt-		en intellektuell funktionsnedsätt-
ning inte bedöms ha förutsättningar		ning inte bedöms ha förutsättningar
att tillgodogöra sig de kunskaper		att tillgodogöra sig de kunskaper
som i ämnenas kursplaner anges i		som i ämnenas kursplaner anges i
den del som avser mål och innehåll		den del som avser mål och innehåll
till en nivå som minst motsvarar		till en nivå som lägst motsvarar
betyget E eller	motsvarande	betyget 4 eller	motsvarande
bedömningskriterium	som gäller	bedömningskriterium	som gäller
för grundskolan, ska tas emot i		för grundskolan, ska tas emot i
anpassade grundskolan.		anpassade grundskolan.

Frågan om mottagande i anpassade grundskolan prövas av barnets hemkommun. Ett beslut om mottagande i anpassade grundskolan ska föregås av en utredning som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. Samråd med barnets vårdnadshavare ska ske när utredningen genomförs.

Om barnets vårdnadshavare inte lämnar sitt medgivande till att barnet tas emot i anpassade grundskolan, ska barnet fullgöra sin skolplikt enligt vad som gäller i övrigt enligt denna lag. Ett barn får dock tas emot i anpassade grundskolan utan sin vårdnadshavares medgivande, om det finns synnerliga skäl med hänsyn till barnets bästa.

14 §6

Om eleven före den tidpunkt som	Om eleven före den tidpunkt som
framgår av 12 eller 13 § tillgodogör	framgår av 12 eller 13 § tillgodogör
sig de kunskaper som i ämnenas	sig de kunskaper som i ämnenas
kursplaner anges i den del som	kursplaner anges i den del som
avser mål och innehåll till en nivå	avser mål och innehåll till en nivå
som minst motsvarar betyget E för	som lägst motsvarar betyget 4 för
den skolform där eleven fullgör sin	den skolform där eleven fullgör sin
skolplikt, upphör skolplikten.	skolplikt, upphör skolplikten.

Frågan om skolpliktens upphörande enligt första stycket prövas av hemkommunen. För en elev som går i specialskolan prövas frågan av Specialpedagogiska skolmyndigheten.

15 §7

En elev i grundskolan, anpassade grundskolan eller specialskolan har rätt att slutföra den högsta årskursen, även om skolplikten upphör

dessförinnan.
En elev i grundskolan, anpassade			En elev i grundskolan, anpassade
grundskolan eller specialskolan har			grundskolan eller specialskolan har
också rätt att efter skolpliktens upp-			också rätt att efter skolpliktens upp-
hörande	slutföra	utbildningen	hörande	slutföra	utbildningen
under ytterligare två år, om eleven			under ytterligare två år, om eleven

5Senaste lydelse 2026:000.

6Senaste lydelse 2026:000.

7Senaste lydelse 2026:000.

inte har tillgodogjort sig de kun-			inte	har	tillgodogjort		sig	de kun- Prop. 2025/26:197
skaper som i ämnenas eller ämnes-			skaper som i ämnenas eller ämnes-
områdenas kursplaner anges i den			områdenas kursplaner anges i den
del som avser mål och innehåll till			del som avser mål och innehåll till
en nivå som minst motsvarar			en nivå som lägst motsvarar
betyget	E eller	motsvarande	betyget		4	eller	motsvarande
bedömningskriterium		för respek-	bedömningskriterium				för	respek-
tive skolform. En elev i anpassade			tive skolform. En elev i anpassade
grundskolan har under denna tid			grundskolan har under denna tid
rätt till minst 800 timmars under-			rätt till minst 800 timmars
visning	utöver den i	11 kap. 7 §	undervisning utöver den i 11 kap.
första stycket garanterade undervis-			7 §	första		stycket	garanterade
ningstiden, om eleven inte dess-			undervisningstiden, om eleven inte
förinnan har tillgodogjort sig de			dessförinnan			har tillgodogjort sig
kunskaper som i ämnenas eller			de kunskaper som i ämnenas eller
ämnesområdenas kursplaner anges			ämnesområdenas kursplaner anges
i den del som avser mål och inne-			i den del som avser mål och
håll till en nivå som minst mot-			innehåll till en nivå som lägst
svarar betyget E eller motsvarande			motsvarar			betyget	4	eller
bedömningskriterium.			motsvarande			bedömningskrite-
			rium.

En elev som har tagits emot i specialskolan enligt 6 § första stycket 1 och som på grund av sina funktionsnedsättningar inte kan få tillfredsställande förhållanden i anpassade gymnasieskolan eller gymnasieskolan, får efter det att skolplikten har upphört och i mån av plats genomgå ytterligare utbildning i specialskolan till och med vårterminen det kalenderår eleven fyller 21 år, om eleven inte bedöms ha förmåga att fullfölja utbildningen enligt andra stycket.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

10kap. 17 §

Som betyg ska någon av beteck-			Betyg betecknas med ett heltal på
ningarna A, B, C, D, E eller F an-			skalan 1–10. Högsta betyg beteck-
vändas. Betyg för godkända			nas med 10 och lägsta betyg med 1.
resultat betecknas med A, B, C, D
eller E. Högsta betyg betecknas
med A och lägsta betyg med E.
Betyg för icke godkänt resultat be-
tecknas med F.
		20 a §8
Vid betygssättning enligt 19 och			Vid betygssättning i årskurs 10
20 §§ i ett ämne som det ges ett			ska det inom varje skolenhet
nationellt prov i ska elevens			genomföras	bedömningssamråd
resultat på det provet särskilt			mellan lärare som undervisar i
beaktas.	Provresultatet	eller	samma ämne. Bedömningssamråd
8 Senaste lydelse 2017:1104.				9

Prop. 2025/26:197 resultat på delprov ska dock inte särskilt beaktas om det finns särskilda skäl.

ska även genomföras i tidigare årskurser mellan lärare som undervisar i samma ämne om ett ämne avslutas i en tidigare årskurs. Syftet med sådana samråd är att öka betygens likvärdighet inom respektive ämne.

Rektorn ansvarar för att bedöm- ningssamråd genomförs.

23 §9

Den som vill ha betyg från grundskolan har rätt att genomgå prövning för betyg. Denna kan avse hela utbildningen i grundskolan eller ett eller flera ämnen som ingår i utbildningen. Detta gäller även den som tidigare har fått betyg i ett avslutat ämne eller slutbetyg från grundskolan.

Den som har fått undervisning i lovskola enligt 23 b § andra stycket ska av huvudmannen erbjudas att i anslutning till lovskolan genomgå prövning för betyg i de ämnen undervisningen i lovskolan har avsett.

Bestämmelserna om betygssättning i detta kapitel och i 3 kap. ska i tillämpliga delar gälla i fråga om prövningen.

En huvudman får från ett erbjudande enligt första stycket räkna av den tid som eleven deltagit i lovskola som huvudmannen frivilligt anordnat

10	9 Senaste lydelse 2022:730. Ändringen innebär att andra stycket tas bort.
	10 Senaste lydelse 2026:000.

från och med augusti det år eleven påbörjar årskurs 9 till och med vårterminen påföljande år. Om eleven har deltagit minst 50 timmar i sådan undervisning behöver huvudmannen inte lämna något erbjudande enligt första stycket.

Prop. 2025/26:197

En huvudman ska erbjuda lovskola till elever i årskurs 10 som riskerar att inte kunna tillgodogöra sig de kunskaper som i ett eller flera ämnens kursplaner anges i den del som avser mål och innehåll till en nivå som minst motsvarar betyget E och som därigenom riskerar att inte uppnå behörighet till ett nationellt program i gymnasieskolan. Lov- skolan ska anordnas på loven under läsåret och uppgå till sammanlagt minst 25 timmar.

En huvudman ska också, om inte annat följer av fjärde stycket, erbjuda lovskola till elever som har avslutat årskurs 10 utan att ha uppnått behörighet till ett nationellt

program i gymnasieskolan. Lovskolan ska anordnas i juni samma år som eleven avslutat års- kurs 10 och uppgå till sammanlagt minst 50 timmar.

Tiden för lovskola enligt första och andra styckena ingår inte i den minsta totala undervisningstiden enligt 5 §.

En huvudman får från ett erbjudande enligt andra stycket räkna av den tid som eleven deltagit i lovskola som huvudmannen frivilligt anordnat från och med augusti det år eleven påbörjar års- kurs 10 till och med vårterminen påföljande år. Om eleven har del- tagit minst 50 timmar i sådan undervisning behöver huvud- mannen inte lämna något er- bjudande enligt andra stycket.

23 b §11

En huvudman ska erbjuda lovskola till elever i årskurs 10 som riskerar att inte kunna tillgodogöra sig de kunskaper som i ett eller flera ämnens kursplaner anges i den del som avser mål och innehåll till en nivå som lägst motsvarar betyget 4 och som därigenom riskerar att inte uppnå behörighet till ett nationellt program i gymnasieskolan. Lov- skolan ska anordnas på loven under läsåret och uppgå till sammanlagt minst 25 timmar.

Tiden för lovskola enligt första stycket ingår inte i den minsta totala undervisningstiden enligt 5 §.

11Senaste lydelse 2026:000. Ändringen innebär bl.a. att andra och fjärde styckena tas bort.

Prop. 2025/26:197

31 a §12

En kommun får begränsa utbildningen vid en viss skolenhet till att avse elever som är i behov av särskilt stöd (resursskola). För en resursskola

gäller inte 30 och 31 §§.
Kommunen		ansvarar för		att	Kommunen ansvarar		för	att
bedöma om en elev är i behov av					bedöma om en elev är i behov av
sådant särskilt stöd som resurs-					sådant särskilt stöd som resurs-
skolan erbjuder för att eleven ska					skolan erbjuder för att eleven ska
kunna tillgodogöra sig de kun-					kunna	tillgodogöra	sig	de
skaper som i ämnenas kursplaner					kunskaper som i ämnenas kurs-
anges i den del som avser mål och					planer anges i den del som avser
innehåll till en nivå som minst					mål och innehåll till en nivå som
motsvarar betyget E eller mot-					lägst motsvarar betyget 4 eller mot-
svarande	bedömningskriterium				svarande	bedömningskriterium
eller för att eleven ska undvika					eller för att eleven ska undvika
svårigheter	i	sin	skolsituation.		svårigheter i sin skolsituation. Be-
Bestämmelser		om	särskilt	stöd	stämmelser om särskilt stöd finns i
finns i 3 kap.					3 kap.

Kommunen beslutar om placering av en elev vid en resursskola, efter ansökan av elevens vårdnadshavare. Ansökan får även göras av elevens rektor, om eleven är placerad vid en av kommunens skolenheter och elevens vårdnadshavare medger det.

Om det inte finns plats för alla sökande ska ett urval göras. Vid urval ska de elever som har störst behov av det särskilda stöd som resursskolan erbjuder prioriteras.

35§13

En fristående grundskola ska vara öppen för alla elever som har rätt till utbildning i grundskolan. Utbildningen får dock begränsas till att avse

1.vissa årskurser,

2.elever som är i behov av särskilt stöd (resursskola), eller

3.vissa elever som utbildningen är speciellt anpassad för.

Huvudmannen för en resursskola			Huvudmannen för en resursskola
ansvarar för att bedöma om en elev			ansvarar för att bedöma om en elev
är i behov av sådant särskilt stöd			är i behov av sådant särskilt stöd
som resursskolan erbjuder för att			som resursskolan erbjuder för att
eleven ska kunna tillgodogöra sig			eleven ska kunna tillgodogöra sig
de kunskaper som i ämnenas			de kunskaper som i ämnenas
kursplaner anges i den del som			kursplaner anges i den del som
avser mål och innehåll till en nivå			avser mål och innehåll till en nivå
som minst motsvarar betyget E eller			som lägst motsvarar betyget 4 eller
motsvarande bedömningskriterium			motsvarande bedömningskriterium
eller för att eleven ska undvika			eller för att eleven ska undvika
svårigheter i	sin	skolsituation.	svårigheter i	sin	skolsituation.
Bestämmelser	om	särskilt stöd	Bestämmelser	om	särskilt stöd
finns i 3 kap.			finns i 3 kap.

12Senaste lydelse 2026:000.

13Senaste lydelse 2026:000.

För en resursskola gäller inte 36 §. Om det inte finns plats för alla Prop. 2025/26:197 sökande till en viss resursskola ska ett urval göras. Vid urval ska de elever

som har störst behov av det särskilda stöd som resursskolan erbjuder prioriteras.

Huvudmannen behöver inte ta emot eller ge fortsatt utbildning åt en elev om hemkommunen har beslutat att inte lämna bidrag för eleven enligt 39 § tredje stycket.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om sådana speciellt anpassade utbildningar som avses i första

stycket 3.
Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse

11kap. 20 §14

Som betyg ska någon av beteck-	Betyg betecknas med ett heltal på
ningarna A, B, C, D eller E	skalan 1–10. Högsta betyg betecknas
användas. Högsta betyg betecknas	med 10 och lägsta betyg med 1.
med A och lägsta betyg med E.
För den elev som inte uppfyller
betygskriterierna för betyget E, ska
betyg inte sättas i ämnet.
Lydelse enligt prop. 2025/26:194	Föreslagen lydelse

30 a §15

En kommun får begränsa utbildningen vid en viss skolenhet till att avse elever som är i behov av särskilt stöd (resursskola). För en resursskola

gäller inte 29 och 30 §§.
Kommunen ansvarar för att be-			Kommunen ansvarar för att be-
döma om en elev är i behov av			döma om en elev är i behov av
sådant särskilt stöd som resurs-			sådant särskilt stöd som resurs-
skolan erbjuder för att eleven ska			skolan erbjuder för att eleven ska
kunna tillgodogöra sig de kun-			kunna tillgodogöra sig de kun-
skaper som i ämnenas eller ämnes-			skaper som i ämnenas eller ämnes-
områdenas kursplaner anges i den			områdenas kursplaner anges i den
del som avser mål och innehåll till			del som avser mål och innehåll till
en nivå som minst motsvarar			en nivå som lägst motsvarar
betyget E eller	motsvarande		betyget 4	eller	motsvarande
bedömningskriterium	eller för	att	bedömningskriterium		eller för	att
eleven ska undvika svårigheter i sin			eleven ska undvika svårigheter i sin
skolsituation. Bestämmelser		om	skolsituation.	Bestämmelser		om
särskilt stöd finns i 3 kap.			särskilt stöd finns i 3 kap.

14Senaste lydelse 2022:146. Ändringen innebär bl.a. att andra stycket tas bort.

15 Senaste lydelse 2026:000.

Prop. 2025/26:197 Om det inte finns plats för alla sökande ska ett urval göras. Vid urval ska de elever som har störst behov av det särskilda stöd som resursskolan erbjuder prioriteras.

34 §16

En fristående anpassad grundskola ska vara öppen för alla elever som har rätt till utbildning i anpassade grundskolan. Utbildningen får dock begränsas till att avse

1.vissa årskurser,

2.elever som är i behov av särskilt stöd (resursskola), eller

3.vissa elever som utbildningen är speciellt anpassad för.

	Huvudmannen för en resursskola		Huvudmannen för en resursskola
	ansvarar för att bedöma om en elev		ansvarar för att bedöma om en elev
	är i behov av sådant särskilt stöd		är i behov av sådant särskilt stöd
	som resursskolan erbjuder för att		som resursskolan erbjuder för att
	eleven ska kunna tillgodogöra sig		eleven ska kunna tillgodogöra sig
	de kunskaper som i ämnenas eller		de kunskaper som i ämnenas eller
	ämnesområdenas kursplaner anges		ämnesområdenas kursplaner anges
	i den del som avser mål och inne-		i den del som avser mål och inne-
	håll till en nivå som minst mot-		håll till en nivå som lägst motsvarar
	svarar betyget E eller motsvarande		betyget 4 eller motsvarande be-
	bedömningskriterium eller för	att	dömningskriterium eller för	att
	eleven ska undvika svårigheter i sin		eleven ska undvika svårigheter i sin
	skolsituation. Bestämmelser	om	skolsituation. Bestämmelser	om
	särskilt stöd finns i 3 kap.		särskilt stöd finns i 3 kap.
	För en resursskola gäller inte 35 §. Om det inte finns plats för alla
	sökande till en viss resursskola ska ett urval göras. Vid urval ska de elever
	som har störst behov av det särskilda stöd som resursskolan erbjuder
	prioriteras.
	Huvudmannen behöver inte ta emot eller ge fortsatt utbildning åt en
	elev, om hemkommunen har beslutat att inte lämna bidrag för eleven enligt
	38 § andra stycket.
	Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela
	föreskrifter om sådana speciellt anpassade utbildningar som avses i första
	stycket 3.
	Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse
		12 kap.
		17 §
	Som betyg ska någon av beteck-		Betyg betecknas med ett heltal på
	ningarna A, B, C, D, E eller F		skalan 1–10. Högsta betyg beteck-
	användas. Betyg för godkända		nas med 10 och lägsta betyg med 1.
	resultat betecknas med A, B, C, D
	eller E. Högsta betyg betecknas
	med A och lägsta betyg med E.
	Betyg för icke godkänt resultat
	betecknas med F.
14	16 Senaste lydelse 2026:000.

Vid betygssättning i årskurs 11 ska det inom varje skolenhet genomföras bedömningssamråd mellan lärare som undervisar i samma ämne. Bedömningssamråd ska även genomföras i tidigare årskurser mellan lärare som undervisar i samma ämne om ett ämne avslutas i en tidigare årskurs. Syftet med sådana samråd är att öka betygens likvärdighet inom respektive ämne. Rektorn ansvarar för att bedöm- ningssamråd genomförs.

Prop. 2025/26:197

20 a §17

Vid betygssättning enligt 19 och 20 §§ i ett ämne som det ges ett nationellt prov i ska elevens resultat på det provet särskilt beaktas. Prov- resultatet eller resultat på delprov ska dock inte särskilt beaktas om det finns särskilda skäl.

13kap. 18 §18

Som betyg ska någon av beteck-	Betyg betecknas med ett heltal på
ningarna A, B, C, D, E eller F an-	skalan 1–10. Högsta betyg beteck-
vändas. Betyg för godkända	nas med 10 och lägsta betyg med 1.
resultat betecknas med A, B, C, D
eller E. Högsta betyg betecknas
med A och lägsta betyg med E.
Betyg för icke godkänt resultat be-
tecknas med F.

15kap. 22 §19

Betyg ska sättas i ämnen. Betyg ska sättas när ett ämne är avslutat. Om ett ämne består av flera nivåer ska betyg sättas efter varje avslutad nivå i

ämnet.
När ett godkänt betyg sätts på en	När ett betyg sätts på en högre
högre nivå i ett ämne med flera	nivå i ett ämne med flera nivåer ska
nivåer ska betyget anses omfatta	betyget anses omfatta lägre nivåer i
lägre nivåer i ämnet och ersätta	ämnet och ersätta betyg som har
betyg som har satts på sådana	satts på sådana nivåer.
nivåer.
Betyg ska också sättas

1.efter genomfört gymnasiearbete och examensarbete, och

2.i grundskolans ämnen i de fall undervisning i dessa får förekomma i gymnasieskolan.

17Senaste lydelse 2017:1104.

18Senaste lydelse 2010:2022.

19 Senaste lydelse 2022:147.

Prop. 2025/26:197 Lydelse enligt prop. 2025/26:194	Föreslagen lydelse
24 §20
Som betyg för godkända resultat	Betyg betecknas med ett heltal på
i ett ämne ska någon av beteck-	skalan 1–10. Högsta betyg beteck-
ningarna A, B, C, D eller E	nas med 10 och lägsta betyg med 1.
användas. Högsta betyg betecknas
med A och lägsta betyg med E.
Betyg för icke godkänt resultat
betecknas med F.

Vid betygssättningen ska läraren göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper på den aktuella nivån i ämnet i förhållande till de kunskaper som i ämnesplanen anges i den del som avser syfte och centralt innehåll och med stöd av betygskriterierna sätta det betyg som bäst

motsvarar elevens kunskaper.
Vid en bedömning av elevens	Vid en bedömning av elevens
kunskaper i förhållande till sådana	kunskaper i förhållande till sådana
delar av en ämnesplan som avser	delar av en ämnesplan som avser
syfte och centralt innehåll och som	syfte och centralt innehåll och som
rör säkerhet eller som hänvisar till	rör säkerhet eller som hänvisar till
lagar, förordningar eller myndig-	lagar, förordningar eller myndig-
heters föreskrifter ska elevens	heters föreskrifter ska elevens
kunskaper i dessa delar, trots det	kunskaper i dessa delar, trots det
som anges i andra stycket, som	som anges i andra stycket, som
minst motsvara betyget E för att	lägst motsvara betyget 4 för att
eleven ska kunna ges detta betyg i	eleven ska kunna ges detta betyg i
ämnet.	ämnet.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med

	stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen	meddela föreskrifter om betygs-
	kriterier.
	Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	25 §21
	Som betyg på gymnasiearbetet och	Gymnasiearbetet och		examens-
	examensarbetet ska någon av beteck-	arbetet ska betygssättas med något av
	ningarna E eller F användas.	betygen 1–4. Betyget 4 ska användas
	Betyget E ska användas om en elev	om en elev har nått examensmålen
	har nått examensmålen för gymnasie-	för	gymnasiearbetet	eller
	arbetet eller examensarbetet. I annat	examensarbetet. I annat fall ska
	fall ska betyget F användas.	betygen 1–3 användas.
	25 a §22
	Vid betygssättning i ett ämne på	Vid betygssättning på en av-
	en nivå som det ges ett nationellt	slutande nivå i ett ämne ska det
	prov i ska elevens resultat på det	inom	varje skolenhet genomföras
	20 Senaste lydelse 2026:000.
16	21 Senaste lydelse 2014:530.
16	22 Senaste lydelse 2022:147.

provet särskilt beaktas. Prov- resultatet eller resultat på delprov ska dock inte särskilt beaktas om det finns särskilda skäl.

bedömningssamråd mellan lärare Prop. 2025/26:197 som undervisar i samma ämne

inom samma nationella program. Syftet med bedömningssamråden är att öka betygens likvärdighet inom respektive ämne.

Rektorn ansvarar för att bedöm- ningssamråd genomförs.

Lydelse enligt prop. 2025/26:194

Föreslagen lydelse

33§23

Varje huvudman för en fristående gymnasieskola ska ta emot alla ungdomar som har rätt till den sökta utbildningen i gymnasieskolan. Mottagandet till en viss utbildning får dock begränsas till att avse

1.elever som är i behov av särskilt stöd (resursskola), eller

2.vissa elever som utbildningen är speciellt anpassad för.

Huvudmannen för en resursskola	Huvudmannen för en resursskola
ansvarar för att bedöma om en elev	ansvarar för att bedöma om en elev
är i behov av sådant särskilt stöd	är i behov av sådant särskilt stöd
som resursskolan erbjuder för att	som resursskolan erbjuder för att
eleven ska kunna tillgodogöra sig	eleven ska kunna tillgodogöra sig
de kunskaper som i ämnesplanerna	de kunskaper som i ämnesplanerna
anges i den del som avser syfte och	anges i den del som avser syfte och
centralt innehåll till en nivå som	centralt innehåll till en nivå som
minst motsvarar betyget E, eller för	lägst motsvarar betyget 4, eller för
att eleven ska undvika svårigheter i	att eleven ska undvika svårigheter i
sin skolsituation. Bestämmelser om	sin skolsituation. Bestämmelser om
särskilt stöd finns i 3 kap.	särskilt stöd finns i 3 kap.

När det gäller programinriktat val som utformas för en enskild elev, yrkesintroduktion, individuellt alternativ och språkintroduktion finns särskilda bestämmelser i 17 kap. 29 § om när huvudmannen för en fri- stående skola är skyldig att ta emot ungdomar som uppfyller behörig- hetskraven för sådan utbildning.

Huvudmannen behöver inte ta emot eller ge fortsatt utbildning åt en elev, om hemkommunen har beslutat att inte lämna bidrag för eleven enligt 16 kap. 54 § andra stycket.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om sådan utbildning som avses i första stycket andra

meningen.
Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse

36 §

Ungdomar som har ett svårt rörelsehinder har rätt att få utbildning vid en gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning om de

1. har slutfört sista årskursen i grundskolan eller motsvarande,

23 Senaste lydelse 2026:000.

Prop. 2025/26:197

2.kan påbörja utbildningen senast under det första kalenderhalvåret det år de fyller 21 år, och

3. uppfyller de övriga behörig-	3. uppfyller de övriga behörig-
hetsvillkor som följer av 16 kap.	hetsvillkor som följer av 16 kap. 29
29–34 §§, när det gäller nationella	och 30 §§, när det gäller nationella
program	program.

Första stycket 1 gäller inte utbildning i form av ett introduk- tionsprogram. För att ha rätt till sådan utbildning krävs att grundskole- utbildning eller mot svarande har avslutats.

16kap. 24 §24

Har en elev efter en avslutad nivå	Har en elev efter en avslutad nivå
i ett ämne eller ett genomfört	i ett ämne eller ett genomfört
gymnasiearbete fått lägst betyget E,	gymnasiearbete fått lägst betyget 4,
är huvudmannen inte skyldig att	är huvudmannen inte skyldig att
erbjuda ytterligare utbildning av	erbjuda ytterligare utbildning av
samma slag, om inte annat följer av	samma slag, om inte annat följer av
föreskrifter som har meddelats med	föreskrifter som har meddelats med
stöd av andra stycket.	stöd av andra stycket.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad som krävs för att en elev ska få

1.börja läsa ett ämne eller en viss nivå i ett ämne, och

2.läsa ett ämne eller en viss nivå i ett ämne på nytt.

27§25

Yrkesexamen ska utfärdas om en		Yrkesexamen ska utfärdas om en
elev som avses i 26 § har godkända		elev som avses i 26 § i genomsnitt
betyg på en utbildning som om-		har betyget 4 eller högre på minst
fattar minst 2 250 gymnasiepoäng		2 250 av de gymnasiepoäng					som
och som innefattar minst 100		anges i 26 §, inklusive betyget 4 på
gymnasiepoäng i vart och ett av		gymnasiearbetet.
ämnena
1. svenska eller svenska	som
andraspråk,
2. engelska, och
3. matematik.
Även gymnasiearbetet ska ingå i
de godkända betygen.
Regeringen eller den myndighet		Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer	kan	som	regeringen		bestämmer		kan
med stöd av 8 kap. 7 § regerings-		med	stöd	av	8 kap.	7 §	rege-
formen meddela föreskrifter om		ringsformen		meddela		föreskrifter
1. vilka nivåer i de ämnen som		om vilka ämnen som ska ingå i de
anges i första stycket som ska ingå		betyg	som	genomsnittet beräknas
i de godkända betygen för respek-		på.
tive yrkesprogram, och

24Senaste lydelse 2022:147.

25Senaste lydelse 2022:147.

För de nationella programmen gäller, utöver vad som föreskrivs i 15 kap. 5 §, ytterligare behörighets- krav i form av ett meritvärde om lägst 4 från grundskolan, special- skolan eller motsvarande utbild- ning enligt 24 kap. 8, 10, 17 eller 20 §. Meritvärdet ska utgöras av den sökandes betyg och resultaten från de nationella slutprov som den sökande genomfört i grundskolan, specialskolan eller motsvarande utbildning enligt 24 kap. 8, 10, 17 eller 20 §. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan

2.vilka andra ämnen och vilka nivåer i dessa som ska ingå i de godkända betygen för respektive yrkesprogram.

28§26

Högskoleförberedande examen ska					Högskoleförberedande examen ska
utfärdas om en elev som avses i					utfärdas om en elev som avses i
26 §	har	godkända	betyg	på	26 § i genomsnitt har betyget 4
utbildning		som omfattar minst			eller högre på minst 2 250 av de
2 250	gymnasiepoäng		och	som	gymnasiepoäng som anges i 26 §,
innefattar minst					inklusive betyget 4 på gymnasie-

1.300 gymnasiepoäng i ämnena arbetet. svenska eller svenska som andra-

språk,

2.200 gymnasiepoäng i ämnet

engelska, och

3.100 gymnasiepoäng i ämnet matematik.

Även gymnasiearbetet ska ingå i de godkända betygen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regerings- formen meddela föreskrifter om vilka nivåer i de ämnen som anges i första stycket som ska ingå i de godkända betygen.

29 §

För de nationella programmen gäller, utöver vad som föreskrivs i 15 kap. 5 §, de ytterligare behörig- hetskrav i fråga om godkända betyg från grundskolan eller motsvarande utbildning som följer av 30–34 §§.

26Senaste lydelse 2022:147. Ändringen innebär bl.a. att tredje stycket tas bort.

Prop. 2025/26:197

Yrkesintroduktion och indi- viduellt alternativ står öppna för ungdomar som inte har det merit- värde som krävs för behörighet till ett nationellt program enligt 16 kap. 29 §. De står dock inte öppna för ungdomar som ska erbjudas språkintroduktion. Om huvudmannen för utbild- ningen finner att det finns synner- liga skäl, får ungdomar som uppfyller behörighetskraven för ett nationellt program tas emot till yrkesintroduktion eller individuellt alternativ. För sökande som på annat sätt än genom utbildning i grundskolan, specialskolan eller motsvarande utbildning enligt 24 kap. 8, 10, 17 eller 20 § förvärvat kunskaper som är likvärdiga med de kunskaper som behövs för behörighet enligt 29 § kan regeringen eller den myndighet som regeringen bestäm- mer med stöd av 8 kap. 7 § rege- ringsformen meddela föreskrifter om vilka krav som ska gälla för behörighet till de nationella programmen utöver vad som föreskrivs i 15 kap. 5 §.

Prop. 2025/26:197

med stöd av 8 kap. 7 § regerings- formen meddela föreskrifter om

1. beräkning av meritvärde, och

2. undantag från andra stycket för fall då den sökande inte har del- tagit i nationella slutprov.

30§27

För behörighet till ett yrkes- program krävs godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och mate- matik och i minst fem andra ämnen.

17kap. 11 §

Yrkesintroduktion och indi- viduellt alternativ står öppna för ungdomar som inte har de god- kända betyg som krävs för be- hörighet till ett yrkesprogram enligt 16 kap. 30 §. De står dock inte öppna för ungdomar som ska erbjudas språkintroduktion.

Om huvudmannen för utbild- ningen finner att det finns synner- liga skäl, får ungdomar som uppfyller behörighetskraven för ett yrkesprogram tas emot till yrkesintroduktion eller individuellt alternativ.

12§28

Språkintroduktion står öppen för	Språkintroduktion står öppen för
nyanlända ungdomar som inte har	nyanlända ungdomar som inte har
de godkända betyg som krävs för	lägst betyget 4 i svenska eller
behörighet till ett yrkesprogram	svenska som andraspråk och som

27Senaste lydelse 2018:749.

28Senaste lydelse 2015:246.

Gymnasieingenjörsexamen ska utfärdas om en elev har gått igenom en fullständig vidareutbildning med lägst betyget 4 på samtliga in- gående nivåer i samtliga ämnen och har betyget 4 i examensarbetet. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § rege- ringsformen meddela närmare föreskrifter om gymnasieingenjörs- examen. Föreslagen lydelse

enligt 16 kap. 30 § och som behöver en utbildning med tyngd- punkt i det svenska språket för att gå vidare i gymnasieskolan eller till annan utbildning. Om det finns särskilda skäl får även andra elever gå språkintroduktion.

behöver en utbildning med tyngd- Prop. 2025/26:197 punkt i det svenska språket för att

gå vidare i gymnasieskolan eller till annan utbildning. Om det finns sär- skilda skäl får även andra elever gå språkintroduktion.

17 a kap.

14§29

Har en elev efter en avslutad nivå	Har en elev efter en avslutad nivå
i ett ämne eller ett genomfört	i ett ämne eller ett genomfört
examensarbete fått lägst betyget E,	examensarbete fått lägst betyget 4,
är huvudmannen inte skyldig att	är huvudmannen inte skyldig att
erbjuda ytterligare utbildning av	erbjuda ytterligare utbildning av
samma slag, om inte annat följer av	samma slag, om inte annat följer av
föreskrifter som har meddelats med	föreskrifter som har meddelats med
stöd av andra stycket.	stöd av andra stycket.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad som krävs för att en elev ska få läsa ett ämne eller en viss nivå i ett ämne på nytt.

15§30

Gymnasieingenjörsexamen ska utfärdas om en elev har gått igenom en fullständig vidareutbildning med godkända betyg.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer med- delar närmare föreskrifter om gymnasieingenjörsexamen.

Lydelse enligt prop. 2025/26:194

18kap.

4 §31

Utbildningen i anpassade gym-	Utbildningen i anpassade gym-
nasieskolan ska vara öppen för ung-	nasieskolan ska vara öppen för ung-
domar vars skolplikt har upphört	domar vars skolplikt har upphört
och som på grund av att de har en	och som på grund av att de har en
intellektuell funktionsnedsättning	intellektuell funktionsnedsättning
inte bedöms ha förutsättningar att i	inte bedöms ha förutsättningar att i

29	Senaste lydelse 2022:147.
30Senaste lydelse 2014:530.		21
31	Senaste lydelse 2026:000.	21

Prop. 2025/26:197 gymnasieskolan tillgodogöra sig de	gymnasieskolan tillgodogöra sig de
kunskaper som i ämnesplanerna	kunskaper som i ämnesplanerna
anges i den del som avser syfte och	anges i den del som avser syfte och
centralt innehåll till en nivå som	centralt innehåll till en nivå som
minst motsvarar betyget E.	lägst motsvarar betyget 4.
De ungdomar som tillhör målgruppen för anpassade gymnasieskolan har

rätt att bli mottagna i anpassad gymnasieskola om utbildningen påbörjas före utgången av det första kalenderhalvåret det år de fyller 20 år.

23 §32

Som betyg för godkända resultat	Betyg betecknas med ett heltal på
i ett ämne ska någon av beteck-	skalan 1–10. Högsta betyg beteck-
ningarna A, B, C, D eller E an-	nas med 10 och lägsta betyg med 1.
vändas. Högsta betyg betecknas
med A och lägsta betyg med E.

	motsvarar elevens kunskaper.
	Vid en bedömning av elevens				Vid en bedömning av elevens
	kunskaper i förhållande till sådana				kunskaper i förhållande till sådana
	delar av en ämnesplan som avser				delar av en ämnesplan som avser
	syfte och centralt innehåll och som				syfte och centralt innehåll och som
	rör säkerhet eller som hänvisar till				rör säkerhet eller som hänvisar till
	lagar, förordningar eller myndig-				lagar, förordningar eller myndig-
	heters föreskrifter		ska elevens		heters föreskrifter ska elevens kun-
	kunskaper, trots det som anges i				skaper, trots det som anges i andra
	andra stycket, som minst motsvara				stycket, som lägst motsvara betyget
	betyget E i dessa delar för att eleven				4 i dessa delar för att eleven ska
	ska kunna ges detta betyg i ämnet.				kunna ges detta betyg i ämnet.
	För den elev som inte har till-
	godogjort sig de kunskaper som i
	en ämnesplan anges i den del som
	avser syfte och centralt innehåll till
	en nivå som motsvarar betyget E,
	ska betyg inte sättas.
	Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med
	stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om betygskrite-
	rier.
	Nuvarande lydelse				Föreslagen lydelse
				24 §33
	Som betyg på gymnasiearbetet i				Gymnasiearbetet	i anpassad
	anpassad	gymnasieskola		ska	gymnasieskola ska	betygssättas
	beteckningen E		användas	om	med något av betygen 1–4. Betyget
22	32 Senaste lydelse 2026:000. Ändringen innebär bl.a. att fjärde stycket tas bort.
	33 Senaste lydelse 2022:1315.

eleven har nått målen för gym- nasiearbetet i anpassad gymnasie- skola. För den elev som inte har nått målen för gymnasiearbetet i anpassad gymnasieskola ska betyg inte sättas.

4 ska användas om en elev har nått Prop. 2025/26:197 programmålen för gymnasiearbetet

i anpassad gymnasieskola. I annat fall ska betygen 1–3 användas.

19kap. 25 §34

Har en elev efter en avslutad nivå			Har en elev efter en avslutad nivå
i ett ämne eller ett genomfört gym-			i ett ämne eller ett genomfört gym-
nasiearbete i anpassad gymnasie-			nasiearbete i anpassad gymnasie-
skola fått lägst betyget E, är			skola fått lägst betyget 4, är
huvudmannen inte	skyldig	att	huvudmannen inte	skyldig	att
erbjuda ytterligare	utbildning	av	erbjuda ytterligare	utbildning	av
samma slag, om inte annat följer av			samma slag, om inte annat följer av
föreskrifter som har meddelats med			föreskrifter som har meddelats med
stöd av andra stycket.			stöd av andra stycket.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad som krävs för att en elev ska få

1.börja läsa ett ämne eller en viss nivå i ett ämne, och

2.läsa ett ämne eller en viss nivå i ett ämne på nytt.

22kap. 13 §35

För behörighet till en utbildning i gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan där distansundervisning används med stöd av 8 § ska den

sökande när det gäller
1. gymnasieskolan, uppfylla de	1. gymnasieskolan,				uppfylla de
behörighetskrav som gäller för en	behörighetskrav som gäller för en
sådan utbildning enligt 16 kap. 29–	sådan	utbildning		enligt		16 kap.
33 §§, 17 kap. 8–12 §§, 17 a kap.	29 §, 17 kap. 8–12 §§, 17 a kap. 4 §
4 § eller 16 § första stycket eller	eller	16 §	första		stycket eller
föreskrifter som har meddelats med	föreskrifter		som	avses i		16 kap.
stöd av 16 kap. 34 § eller 17 a kap.	30 § eller som har meddelats med
16 § andra stycket, eller	stöd	av	17 a kap.		16 §	andra
	stycket, eller

2.anpassade gymnasieskolan, tillhöra målgruppen för skolformen enligt 18 kap. 4 §.

29kap.

1 §36

I detta kapitel finns bestämmelser om

–bosättning (2–5 §§),

–hemkommun och hemregion (6 §),

–utlandssvenska elever (7 §),

34Senaste lydelse 2022:1315.

35Senaste lydelse 2022:1315.

36 Senaste lydelse 2025:182.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldighet att delta i nationella prov och nationella slutprov. Föreslagen lydelse

Prop. 2025/26:197

–personer med begåvningsmässig funktionsnedsättning (8 §),

–kommunernas aktivitetsansvar för ungdomar (9 §),

–handläggning (10 och 11 §§),

–talerätt (12 §),

–samverkan och anmälan till socialnämnden (13 §),

–tystnadsplikt (14 §),

–International Baccalaureate (17 §),

–överlämnande av betygshandlingar (18 §),

–informationsskyldighet (19 §),

– uppgiftsskyldighet (19 a och	–	uppgiftsskyldighet	(19 a–
19 b §§), och	19 c §§), och

–övriga bemyndiganden (20–29 §§).

19 c §

En huvudman för grundskola, specialskola och gymnasieskola ska till den myndighet som regeringen bestämmer lämna sådana uppgifter om betyg som behövs för att upprätthålla stabi- litet i prov- och betygssystemet och inför beräkning av meritvärden.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilka uppgifter som ska lämnas och när de ska lämnas.

28 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldighet att delta i nationella prov.

Lydelse enligt prop. 2025/26:195

28 a §37

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om rätt att efter avslutad utbildning göra om eller för första gången genomföra ett eller flera nationella slutprov.

Regeringen får trots bestäm- melser i denna lag om avgiftsfrihet meddela föreskrifter om skyldighet för den som på nytt vill genomföra

37Tidigare 28 a § upphävd genom 2026:000.

ett nationellt slutprov att betala en avgift som tillfaller huvudmannen.

1.Denna lag träder i kraft den 1 juli 2028.

2.Lagen tillämpas första gången i fråga om

–utbildning som påbörjas höstterminen 2028 i årskurs 1–8 i grundskolan och anpassade grundskolan, i årskurs 1–9 i specialskolan samt i sameskolan,

–utbildning som påbörjas höstterminen 2028 första året i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan, och

–utbildning som påbörjas höstterminen 2028 på introduktionsprogram

igymnasieskolan och på vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år. 3. Bestämmelserna i 15 kap. 36 §, 16 kap. 29 och 30 §§, 17 kap. 11 och

12 §§ och 22 kap. 13 § i den nya lydelsen ska tillämpas första gången vid antagning till utbildning i gymnasieskolan som påbörjas efter den 30 juni 2031.

4.Äldre bestämmelser gäller fortfarande för årskurs 9 och 10 i grund- skolan och anpassade grundskolan, för årskurs 10 och 11 i specialskolan, för andra och tredje året i gymnasieskolan och för andra, tredje och fjärde året i anpassade gymnasieskolan för läsåret 2028/29, för årskurs 10 i grundskolan och anpassade grundskolan, för årskurs 11 i specialskolan, för tredje året i gymnasieskolan och för tredje och fjärde året i anpassade gymnasieskolan för läsåret 2029/30 samt för fjärde året i anpassade gymnasieskolan för läsåret 2030/31.

5.Äldre bestämmelser gäller även fortfarande för utbildning på introduktionsprogram i gymnasieskolan och på vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år som har påbörjats före höstterminen 2028.

6.De upphävda bestämmelserna i 16 kap. 31–34 §§ gäller fortfarande för utbildning som påbörjas före den 1 juli 2031.

7.Utbildning i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan som har påbörjats före höstterminen 2028 men som inte har slutförts inom den tid som anges i punkten fyra ska fullföljas enligt de bestämmelser som gäller för utbildning som påbörjas höstterminen 2028.

8.För elever som har påbörjat sin utbildning i grundskolan, anpassade grundskolan eller specialskolan före höstterminen 2028 och som fullföljer den senare än det nionde året, när det gäller grundskolan eller anpassade grundskolan, eller tionde året, när det gäller specialskolan, efter det att eleven börjat fullgöra skolplikten, eller som har avslutat grundskolan, anpassade grundskolan eller specialskolan enligt äldre bestämmelser men ansöker till utbildning på gymnasieskolan som påbörjas höstterminen 2031 eller senare, får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela föreskrifter om hur betyg som har satts enligt äldre bestämmelser ska hanteras vid tillämpningen av de bestämmelser som gäller för utbildning som påbörjas höstterminen 2028.

9.För elever som har påbörjat sin utbildning i gymnasieskolan före höstterminen 2028, och som fullföljer den senare än tre år från det att den påbörjades får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela

Prop. 2025/26:197

Prop. 2025/26:197 a) föreskrifter om hur betyg som har satts enligt äldre bestämmelser ska hanteras vid tillämpning av de bestämmelser som gäller för utbildning som påbörjas höstterminen 2028 och

b)övriga föreskrifter som kan behövas vid tillämpning av de bestämmelser som gäller för utbildning som påbörjas höstterminen 2028.

2.2	Förslag till lag om ändring i skollagen	Prop. 2025/26:197
	(2010:800)

Härigenom föreskrivs i fråga om skollagen (2010:800)1

dels att 17 kap. 10, 17, 20, 23–26, 30, 35 och 36 §§ ska upphöra att gälla, dels att rubrikerna närmast före 17 kap. 17, 20 och 35 §§ ska utgå, dels att 15 kap. 8 a, 11, 30 a–31 a, 32 a och 33 §§, 17 kap. 1–4, 8, 13,

14, 16, 18, 19, 21, 26 a, 28 och 29 §§, 22 kap. 13, 14, 17 och 18 §§ och 28 kap. 5 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

15kap.

8 a §2

Information		från	en huvudman		Information från en huvudman
om erbjudande av nationella pro-					om erbjudande av nationella pro-
gram	och introduktionsprogram-				gram och introduktionsprogram-
men programinriktat val och yrkes-					met yrkesintroduktion utformat för
introduktion		utformade för		en	en grupp elever ska tydligt ange
grupp	elever	ska	tydligt	ange	utbildningens inriktning.

utbildningens inriktning.

Informationen ska också ange vad utbildningen kan leda till när det gäller etablering på arbetsmarknaden och övergång till vidare studier.

11 §3

Utbildningen i gymnasieskolan ska i huvudsak vara skolförlagd, om inte annat anges i andra, tredje eller fjärde stycket.

Gymnasial lärlingsutbildning ska enligt 16 kap. 11 § i huvudsak vara

förlagd till en eller flera arbetsplatser.
Introduktionsprogrammen	Introduktionsprogrammen
programinriktat val, yrkesintro-	yrkesintroduktion och individuellt
duktion och individuellt alternativ	alternativ samt vidareutbildning i
samt vidareutbildning i form av ett	form av ett fjärde tekniskt år får
fjärde tekniskt år får utformas så att	utformas så att de inte är i huvudsak
de inte är i huvudsak skolförlagda.	skolförlagda.

Av 22 kap. 3 § framgår att utbildning där distansundervisning används inte behöver vara i huvudsak skolförlagd.

1Senaste lydelse av

17kap. 10 § 2018:749

17kap. 17 § 2019:947

17kap. 20 § 2018:749

17kap. 23 § 2022:1089

17kap. 24 § 2018:749

17kap. 25 § 2018:749

17kap. 30 § 2018:749

17kap. 35 § 2018:749.

2Senaste lydelse 2022:1089.

3 Senaste lydelse 2020:605.

Prop. 2025/26:197

		30 a §4
Ett	primärt	samverkansavtal	Ett	primärt	samverkansavtal
enligt	2 kap. 2 b § ska omfatta		enligt	2 kap. 2 b §		ska omfatta
nationella program och introduk-			nationella program och introduk-
tionsprogrammen		programinriktat	tionsprogrammet yrkesintroduktion
val och yrkesintroduktion utfor-			utformat för en grupp elever. En
made för en grupp elever. En kom-			kommun i det primära sam-
mun i det primära samverkans-			verkansområdet		ska	erbjuda all
området ska erbjuda all sådan			sådan utbildning som anordnas av
utbildning som anordnas av någon			någon av kommunerna i sam-
av kommunerna i samverkans-			verkansområdet.
området.

Kommunen kan även erbjuda sådan utbildning anordnad av en kommun utanför det primära samverkansområdet eller en region enligt ett sekundärt samverkansavtal.

När det gäller övrig utbildning i gymnasieskolan kan kommunen erbjuda utbildning som anordnas av en annan kommun eller en region enligt ett sekundärt samverkansavtal.

30 b §5

När en kommun bestämmer vilka utbildningar som ska erbjudas och antalet platser på utbildningarna ska den ta hänsyn till

1.ungdomarnas efterfrågan, och

2.arbetsmarknadens behov.

Kravet på att ta hänsyn till		Kravet på att ta hänsyn till
arbetsmarknadens behov	gäller	arbetsmarknadens		behov	gäller
endast de nationella programmen		endast	de nationella programmen
och introduktionsprogrammen pro-		och	introduktionsprogrammet
graminriktat val och yrkes-		yrkesintroduktion		utformat	för en
introduktion utformade	för en	grupp elever.
grupp elever.
	31 §6

En region får anordna utbildningar på sådana nationella program som avser naturbruk och omvårdnad.

Efter överenskommelse med en kommun får regionen anordna

utbildning även på andra nationella program.
Av 17 kap. 17 och 18 §§ följer	Av 17 kap.		18 § följer vilken
vilken utbildning på introduktions-	utbildning	på	introduktionspro-
program som får anordnas av en	gram som får anordnas av en
region.	region.
Av 17 a kap. 2 § följer att en	region som	anordnar utbildning på

teknikprogrammet också får anordna vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år.

4Senaste lydelse 2022:1089.

5Senaste lydelse 2022:1089.

6Senaste lydelse 2019:947.

	31 a §7		Prop. 2025/26:197
När en region bestämmer vilka utbildningar som ska erbjudas och
antalet platser på utbildningarna ska den ta hänsyn till
1. ungdomarnas efterfrågan, och
2. arbetsmarknadens behov.
Första stycket gäller endast de		Första stycket gäller endast de
nationella programmen och intro-		nationella programmen och intro-
duktionsprogrammen	program-	duktionsprogrammet	yrkesintro-
inriktat val och yrkesintroduktion		duktion utformat för en grupp
utformade för en grupp elever.		elever.

32 a §8

När en enskild huvudman bestämmer vilka utbildningar som ska erbjudas och antalet platser på utbildningarna ska den ta hänsyn till

1.ungdomarnas efterfrågan, och

2.arbetsmarknadens behov.

Första stycket gäller endast de				Första stycket gäller endast de
nationella programmen och intro-				nationella programmen och intro-
duktionsprogrammen		programin-		duktionsprogrammet	yrkesintro-
riktat val	och yrkesintroduktion			duktion utformat för en grupp elever,
utformade för en grupp elever, i den				i den utsträckning den enskilde har
utsträckning	den	enskilde	har	godkännande som	huvudman för
godkännande	som huvudman		för	utbildningarna.
utbildningarna.
Lydelse enligt avsnitt 2.1				Föreslagen lydelse

33 §9

1.elever som är i behov av särskilt stöd (resursskola), eller

2.vissa elever som utbildningen är speciellt anpassad för. Huvudmannen för en resursskola ansvarar för att bedöma om en elev är

ibehov av sådant särskilt stöd som resursskolan erbjuder för att eleven ska kunna tillgodogöra sig de kunskaper som i ämnesplanerna anges i den del som avser syfte och centralt innehåll till en nivå som lägst motsvarar betyget 4, eller för att eleven ska undvika svårigheter i sin skolsituation. Bestämmelser om särskilt stöd finns i 3 kap.

När det gäller programinriktat	När det gäller yrkesintroduktion,
val som utformas för en enskild	individuellt alternativ och språk-
elev, yrkesintroduktion, indivi-	introduktion finns särskilda bestäm-
duellt alternativ och språkintro-	melser i 17 kap.	29 §	om när
duktion finns särskilda bestäm-	huvudmannen för	en	fristående
melser i 17 kap. 29 § om när huvud-	skola är skyldig att ta emot ung-
mannen för en fristående skola är

7Senaste lydelse 2022:1089.

8Senaste lydelse 2022:1089.

9 Senaste lydelse 2026:000.

Prop. 2025/26:197 skyldig att ta emot ungdomar som	domar som uppfyller behörig-
uppfyller behörighetskraven för	hetskraven för sådan utbildning.
sådan utbildning.

Huvudmannen behöver inte ta emot eller ge fortsatt utbildning åt en elev, om hemkommunen har beslutat att inte lämna bidrag för eleven enligt 16 kap. 54 § andra stycket.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om sådan utbildning som avses i första stycket andra

meningen.
Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	17 kap.
	1 §10
I detta kapitel finns

–allmänna bestämmelser (2–15 a §§),

–bestämmelser om utbildning på introduktionsprogram vid en gymnasieskola med offentlig huvudman (16–27 §§), och

– bestämmelser om utbildning på			– bestämmelser om utbildning på
introduktionsprogram	vid	en	introduktionsprogram	vid	en
fristående gymnasieskola		(28–	fristående gymnasieskola		(28–
36 §§).			34 §§).

2 §11

Introduktionsprogrammen är

–programinriktat val,

–yrkesintroduktion,

–individuellt alternativ, och

–språkintroduktion.

3 §12

Utöver vad som gäller för all gymnasieutbildning enligt 15 kap. 2 § är syftet med

–programinriktat val att elever ska få en utbildning som är inriktad mot ett visst nationellt program och att de så snart som möjligt ska kunna antas till det programmet,

–yrkesintroduktion att elever ska få en yrkesinriktad utbildning som underlättar för dem att etablera sig på arbetsmarknaden eller som leder till studier på ett yrkesprogram,

–individuellt alternativ att elever ska gå vidare till yrkesintroduktion, annan fortsatt utbildning eller arbetsmarknaden, och

–språkintroduktion att ge nyanlända ungdomar en utbildning med tyngdpunkt i det svenska språket, vilken möjliggör för dem att gå vidare i gymnasieskolan eller till annan utbildning.

	10	Senaste lydelse 2024:89.
30	11	Senaste lydelse 2018:749.
30	12	Senaste lydelse 2018:749.

4 §13				Prop. 2025/26:197
Programinriktat val och yrkes-	Yrkesintroduktion får			utformas
introduktion får utformas för en	för en grupp elever eller för en
grupp elever eller för en enskild	enskild	elev.	Övriga	intro-
elev. Övriga introduktionsprogram	duktionsprogram ska utformas för
ska utformas för en enskild elev.	en enskild elev.

8§14

Utöver de gemensamma behörig-	Utöver de gemensamma behörig-
hetsvillkoren för gymnasieskolan i	hetsvillkoren för gymnasieskolan i
15 kap. 5 och 6 §§ gäller 10–12 §§	15 kap. 5	och	6 §§	gäller 11 och
för de olika introduktionspro-	12 §§ för	de	olika	introduktions-
grammen.	programmen.

13§15

En ansökan till programinriktat	En ansökan till yrkesintroduktion
val som har utformats för en grupp	som har utformats för en grupp
elever eller till yrkesintroduktion	elever ska ges in till den sökandes
som har utformats för en grupp	hemkommun.
elever ska ges in till den sökandes

hemkommun.

Om ansökan avser en utbildning som anordnas av en annan huvudman, ska ansökan omedelbart sändas vidare till denne.

14§16

Den huvudman som	anordnar	Den huvudman som	anordnar
utbildningen prövar om en sökande		utbildningen prövar om en sökande
till programinriktat val som har		till yrkesintroduktion	som har
utformats för en grupp elever eller		utformats för en grupp elever är
till yrkesintroduktion	som har	behörig och om den sökande ska tas
utformats för en grupp elever är		emot.
behörig och om den sökande ska tas
emot.

16§17

Hemkommunen ansvarar för			att	Hemkommunen ansvarar för att
alla behöriga ungdomar i hem-				alla behöriga ungdomar i hem-
kommunen	erbjuds	program-		kommunen erbjuds yrkesintro-
inriktat val,	yrkesintroduktion,			duktion, individuellt alternativ och
individuellt alternativ och språk-				språkintroduktion.
introduktion.	Erbjudandet		om
programinriktat val ska		avse	ut-

bildningar som är inriktade mot ett allsidigt urval av de nationella program som kommunen anordnar

13	Senaste lydelse 2018:749.
14	Senaste lydelse 2018:749.
15	Senaste lydelse 2018:749.
16	Senaste lydelse 2018:749.	31
17	Senaste lydelse 2022:1315.	31

Prop. 2025/26:197

eller erbjuder genom samverkans- avtal.

Utöver det som följer av första stycket ansvarar hemkommunen för att elever från anpassade grundskolan erbjuds yrkesintroduktion och individuellt alternativ, om de önskar sådan utbildning. Hemkommunen behöver dock inte erbjuda sådan utbildning om det med hänsyn till elevens bästa finns synnerliga skäl att inte göra det.

Hemkommunen får erbjuda språkintroduktion enligt 12 § till elever som tillhör anpassade gymnasieskolans målgrupp.

18§18

En region får, utöver vad som	En region får efter överens-
följer av 17 §, efter överens-	kommelse	med en kommun
kommelse med en kommun anord-	anordna	yrkesintroduktion och
na yrkesintroduktion och indivi-	individuellt alternativ.
duellt alternativ.

19§19

En kommun eller en region som	En kommun eller en region som
anordnar programinriktat val som	anordnar yrkesintroduktion som
har utformats för en grupp elever	har utformats för en grupp elever
eller yrkesintroduktion som har	ska ta emot alla de behöriga
utformats för en grupp elever ska ta	sökande till utbildningen som hör
emot alla de behöriga sökande till	hemma i kommunen eller sam-
utbildningen som hör hemma i	verkansområdet för utbildningen.

kommunen eller samverkansområ- det för utbildningen.

En elev ska vid beslut om mottagande enligt första stycket jämställas med den som är hemmahörande i kommunen eller samverkansområdet för utbildningen, om eleven vistas i kommunen eller samverkansområdet för utbildningen på grund av placering i ett sådant hem för vård eller boende som avses i 9 kap. 4 § socialtjänstlagen (2025:400) eller i ett sådant skyddat boende som avses i 9 kap. 6 § samma lag.

Om det finns platser över på utbildningen, sedan alla sökande som ska tas emot enligt första och andra styckena har antagits, får kommunen eller regionen ta emot andra behöriga sökande till utbildningen.

21§20

En	kommun	som	anordnar	En kommun som anordnar
programinriktat val som har ut-				yrkesintroduktion som har utfor-
formats för en enskild elev, yrkes-				mats för en enskild elev, individuellt
introduktion som har utformats för				alternativ eller språkintroduktion får
en enskild elev, individuellt alter-				ta emot ungdomar som uppfyller
nativ eller språkintroduktion får ta				behörighetsvillkoren för respektive
emot	ungdomar	som	uppfyller	utbildning även om de inte kommer
behörighetsvillkoren för respektive				från kommunen.

18Senaste lydelse 2019:947.

19Senaste lydelse 2025:440.

20Senaste lydelse 2019:947.

utbildning även om de inte kommer från kommunen.

Även en region som anordnar programinriktat val som har ut- formats för en enskild elev, yrkes- introduktion som har utformats för en enskild elev eller individuellt alternativ, får ta emot behöriga ungdomar till utbildningen oberoen- de av vilken kommun de kommer från.

Prop. 2025/26:197

Även en region som anordnar yrkesintroduktion som har ut- formats för en enskild elev eller individuellt alternativ, får ta emot behöriga ungdomar till utbild- ningen oberoende av vilken kom- mun de kommer från.

26 a §21

En kommun eller en region som	En kommun eller en region som
enligt 19 § andra stycket har tagit	enligt 19 § andra stycket har tagit
emot en elev på programinriktat	emot en elev på yrkesintroduktion
val som har utformats för en grupp	som har utformats för en grupp
elever eller yrkesintroduktion som	elever ska ersättas för sina
har utformats för en grupp elever	kostnader för elevens utbildning av
ska ersättas för sina kostnader för	elevens hemkommun. Detsamma
elevens utbildning av elevens	gäller den kommun eller region
hemkommun. Detsamma gäller den	som enligt 21 a § har tagit emot en
kommun eller region som enligt	elev på yrkesintroduktion som har
21 a § har tagit emot en elev på	utformats för en enskild elev, indi-
programinriktat val som har ut-	viduellt alternativ eller språk-
formats för en enskild elev, yrkes-	introduktion.
introduktion som har utformats för
en enskild elev, individuellt alter-

nativ eller språkintroduktion.

Om den anordnande huvudmannen och elevens hemkommun inte kommer överens om annat ska ersättningen för utbildningen motsvara anordnarens självkostnad.

28§22

En fristående gymnasieskola som	En fristående gymnasieskola som
anordnar ett nationellt program får	anordnar ett nationellt program får
anordna programinriktat val som är	anordna individuellt alternativ och
inriktat mot det nationella pro-	språkintroduktion.
grammet, individuellt alternativ
och språkintroduktion.

En fristående gymnasieskola som anordnar ett yrkesprogram får anordna yrkesintroduktion.

29§23

Huvudmannen för en fristående gymnasieskola är skyldig att ta emot en elev till yrkesintroduktion, individuellt alternativ och språkintroduktion

21	Senaste lydelse 2019:947.
22	Senaste lydelse 2018:749.	33
23	Senaste lydelse 2018:749. Ändringen innebär att andra stycket tas bort.	33

Prop. 2025/26:197 bara om huvudmannen och elevens hemkommun har kommit överens om det bidrag som kommunen ska betala till huvudmannen för utbildningen.

Huvudmannen för en fristående gymnasieskola är skyldig att ta emot en elev till programinriktat val som har utformats för en en- skild elev bara om huvudmannen och elevens hemkommun har kommit överens om det. Bidraget ska bestämmas enligt 35 §.

Lydelse enligt avsnitt 2.1Föreslagen lydelse

22 kap.

13 §24

För behörighet till en utbildning i gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan där distansundervisning används med stöd av 8 § ska den

sökande när det gäller

1. gymnasieskolan, uppfylla de

1. gymnasieskolan,

uppfylla

behörighetskrav som gäller för en

sådan

utbildning

enligt

16 kap.

sådan utbildning

enligt

16 kap.

29 §, 17 kap. 8–12 §§, 17 a kap. 4 §

29 §, 17 kap. 8, 9, 11 och 12 §§,

eller

16 §

första

stycket eller

17 a kap.

4 §

eller

16 §

första

föreskrifter

som avses i

16 kap.

stycket eller föreskrifter som avses

30 § eller som har meddelats med

i 16 kap.

30 §

eller

som

har

stöd 17 a kap. 16 § andra stycket,

meddelats

med

stöd

17 a kap.

eller

16 § andra stycket, eller

2.anpassade gymnasieskolan, tillhöra målgruppen för skolformen enligt 18 kap. 4 §.

Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

14 §25

	Huvudmannen för en sådan utbildning som avses i 13 § prövar om en
	sökande är behörig och ska tas emot. Huvudmannen är vid denna prövning
	bunden av hemkommunens beslut enligt 18 kap. 5 § att en sökande tillhör
	anpassade gymnasieskolans målgrupp.
	Behöriga sökande från hela landet	Behöriga sökande från hela landet
	ska tas emot till utbildningen	ska tas emot till utbildningen
	(riksrekrytering). Huvudmannen är	(riksrekrytering). Huvudmannen är
	dock bara skyldig att ta emot en	dock bara skyldig att ta emot en
	sökande till en utbildning som	sökande till en utbildning som
	avser programinriktat val som har	avser	yrkesintroduktion, indivi-
	utformats för en enskild elev, yrkes-	duellt alternativ eller språkintro-
	introduktion, individuellt alternativ	duktion i gymnasieskolan eller till
	eller språkintroduktion i gymnasie-	en utbildning som avser ett indivi-
	skolan eller till en utbildning som	duellt	program i anpassade gym-
34	24 Senaste lydelse 2026:000.
34	25 Senaste lydelse 2022:1315.

avser ett individuellt program i anpassade gymnasieskolan om huvudmannen och den sökandes hemkommun har kommit överens om ersättningen.

nasieskolan om huvudmannen och Prop. 2025/26:197 den sökandes hemkommun har

kommit överens om ersättningen.

17§26

En offentlig huvudman som har antagit en elev till ett program i gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan där distansundervisning används med stöd av 8 § ska ersättas för sina kostnader för elevens

utbildning av elevens hemkommun (interkommunal ersättning).
Om det är fråga om ett nationellt				Om det är fråga om ett nationellt
program i	gymnasieskolan		eller	program	i gymnasieskolan	eller
anpassade	gymnasieskolan		eller	anpassade	gymnasieskolan	ska
programinriktat val som har ut-				hemkommunen betala det belopp
formats för en grupp elever i				som har beslutats i varje särskilt fall
gymnasieskolan		ska hemkommu-		av Statens skolverk.
nen betala	det	belopp som	har

beslutats i varje särskilt fall av Statens skolverk.

Om det är fråga om en annan utbildning än som anges i andra stycket ska den interkommunala ersättningen motsvara anordnarens självkostnad, om inte den anordnande huvudmannen och elevens hemkommun kommer överens om annat.

Denna paragraf gäller inte om statsbidrag lämnas för en elevs utbildning på grund av att eleven är utlandssvensk.

18§27

Hemkommunen ska lämna bidrag till en enskild huvudman som har antagit en elev till ett program i gymnasieskolan eller anpassade

gymnasieskolan där distansundervisning används med stöd av 8 §.
Om det är fråga om ett nationellt			Om det är fråga om ett nationellt
program	i gymnasieskolan	eller	program i	gymnasieskolan	eller
anpassade	gymnasieskolan	eller	anpassade	gymnasieskolan	består
programinriktat val som		har	bidraget av ett grundbelopp enligt
utformats för en grupp elever i			19 § som	har beslutats i	varje
gymnasieskolan består bidraget av			särskilt fall av Statens skolverk och
ett grundbelopp enligt 19 § som har			i vissa fall ett tilläggsbelopp enligt
beslutats i varje särskilt fall av			20 §.
Statens skolverk och i vissa fall ett

tilläggsbelopp enligt 20 §.

Om det är fråga om en annan utbildning än som anges i andra stycket ska bidraget motsvara den enskilde huvudmannens självkostnad, om inte huvudmannen och elevens hemkommun kommer överens om annat.

Denna paragraf gäller inte om statsbidrag lämnas för en elevs utbildning på grund av att eleven är utlandssvensk.

26	Senaste lydelse 2022:1315.	35
27	Senaste lydelse 2022:1315.	35

Prop. 2025/26:197

28kap.

5 §28

Beslut av en kommun eller en region får överklagas till allmän förvaltningsdomstol i fråga om

1.godkännande enligt 2 kap. 5 § eller 25 kap. 10 § eller återkallelse av sådant godkännande enligt 26 kap. 13, 14, 14 c eller 15 §,

2. bidrag	enligt	8 kap.	21 §,	2. bidrag enligt	8 kap.	21 §,
10 kap. 37 §, 11 kap. 36 §, 14 kap.				10 kap. 37 §, 11 kap. 36 §, 14 kap.
15 §,16 kap.	52 §,	17 kap.	35 §,	15 §, 16 kap. 52 §,	19 kap.	45 §,
19 kap. 45 §, 22 kap. 18 §			eller	22 kap. 18 § eller 25 kap. 11 §,
25 kap. 11 §,

3.avstängning enligt 5 kap. 17 eller 19 §,

4.föreläggande för vårdnadshavare att fullgöra sina skyldigheter enligt 7 kap. 23 §,

5.skolskjuts enligt 10 kap. 32 § första stycket, 10 kap. 33 § första stycket,11 kap. 31 § första stycket, 11 kap. 32 § första stycket, 18 kap. 30 § första stycket eller 18 kap. 31 § första stycket,

6.ekonomiskt stöd till inackordering enligt 15 kap. 32 § eller 18 kap. 32 § första stycket,

7.medgivande att fullgöra skolplikten på annat sätt eller återkallelse av sådant medgivande enligt 24 kap. 23 eller 24 §,

8.rätt till bidrag enligt 25 kap. 15 § eller återkallelse av sådan rätt enligt 26 kap. 13, 14 a, 14 c eller 15 §,

9.tillfälligt förbud enligt 26 kap. 18 §, eller

10.vitesföreläggande enligt 26 kap. 27 §.

1.Denna lag träder i kraft den 1 juli 2030.

2.Lagen tillämpas första gången på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2031.

3.Äldre bestämmelser gäller fortfarande för utbildning som har påbörjats före den 1 juli 2031

28Senaste lydelse 2025:729.

2.3	Förslag till lag om ändring i skollagen		Prop. 2025/26:197
	(2010:800)
Härigenom föreskrivs att 20 kap. 35 a, 36–37 a, 40 a och 40 b §§ och
29 kap. 19 c § skollagen (2010:800) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse

20kap.

35a §66

I utbildning på gymnasial nivå och anpassad utbildning på gymnasial nivå ska betyg sättas i ämnen. Betyg ska sättas när ett ämne är avslutat. Om ett ämne består av flera nivåer ska betyg sättas efter varje avslutad

nivå i ämnet.
När ett godkänt betyg sätts på en	När ett betyg sätts på en högre
högre nivå i ett ämne med flera	nivå i ett ämne med flera nivåer ska
nivåer ska betyget anses omfatta	betyget anses omfatta lägre nivåer i
lägre nivåer i ämnet och ersätta	ämnet och ersätta betyg som har
betyg som har satts på sådana	satts på sådana nivåer. Detta gäller
nivåer. Detta gäller även om bety-	även om betygen på de lägre
gen på de lägre nivåerna har satts	nivåerna har satts inom gymnasie-
inom gymnasieskolan eller anpas-	skolan eller anpassade gymnasie-
sade gymnasieskolan.	skolan.

Betyg ska också sättas efter genomfört komvuxarbete.

36§67

Som betyg på utbildning på grundläggande nivå och i svenska för invandrare ska någon av beteckningarna Godkänt eller Icke godkänt

användas.
Som betyg på anpassad utbildning på grundläggande nivå ska
beteckningen Godkänt användas. För den elev som inte uppnår betyget
Godkänt ska ett intyg om att eleven har deltagit i kursen utfärdas.
Som betyg på utbildning på gym-	Betyg på utbildning på gymnasial
nasial nivå ska någon av beteck-	nivå och anpassad utbildning på
ningarna A, B, C, D, E eller F an-	gymnasial nivå ska betecknas med
vändas. Betyg för godkända resul-	ett heltal på skalan 1–10. Högsta
tat betecknas med A, B, C, D och E.	betyg betecknas med 10 och lägsta
Högsta betyg betecknas med A och	betyg med 1.
lägsta betyg med E. Betyg för icke
godkänt resultat betecknas med F.
Som betyg på anpassad utbild-
ning på gymnasial nivå ska någon
av beteckningarna A, B, C, D eller
E användas för godkända resultat.
Högsta betyg betecknas med A och
lägsta betyg med E. För den elev
som inte uppnår betyget E i ett
66 Senaste lydelse 2022:1315.		37
67 Senaste lydelse 2024:411. Ändringen innebär bl.a. att fjärde stycket tas bort.		37

Prop. 2025/26:197 ämne ska det utfärdas ett intyg om att eleven har deltagit i utbildning i ämnet.

Lydelse enligt prop. 2025/26:194 Föreslagen lydelse

37 §68

Vid betygssättning på en kurs ska läraren göra en bedömning av elevens kunskaper i förhållande till de betygskriterier som gäller för kursen. För att eleven ska få betyget Godkänt ska samtliga kriterier för detta betyg vara uppfyllda.

Vid betygssättning i ett ämne ska läraren göra en sammantagen bedöm- ning av elevens kunskaper på den aktuella nivån i ämnet i förhållande till de kunskaper som i ämnesplanen anges i den del som avser syfte och centralt innehåll och med stöd av betygskriterierna sätta det betyg som bäst

motsvarar elevens kunskaper.
Vid en bedömning av elevens	Vid en bedömning av elevens
kunskaper i förhållande till sådana	kunskaper i förhållande till sådana
delar av en ämnesplan som avser	delar av en ämnesplan som avser
syfte och centralt innehåll och som	syfte och centralt innehåll och som
rör säkerhet eller som hänvisar till	rör säkerhet eller som hänvisar till
lagar, förordningar eller myndig-	lagar, förordningar eller myndig-
heters föreskrifter ska elevens kun-	heters föreskrifter ska elevens
skaper, trots det som anges i andra	kunskaper, trots det som anges i
stycket, som minst motsvara bety-	andra stycket, som lägst motsvara
get E i dessa delar för att eleven ska	betyget 4 i dessa delar för att eleven
kunna ges detta betyg i ämnet.	ska kunna ges detta betyg i ämnet.
Betygskriterier ska finnas för	Betygskriterier ska finnas för
varje kurs och ämne där betyg ska	varje kurs där betyg ska sättas.
sättas.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med

	stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen	meddela	föreskrifter om betygs-
	kriterier.
	Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	37 a §69
	Vid betygssättning i en kurs som	Vid betygssättning i en kurs i
	det ges ett nationellt prov i ska	kommunal	vuxenutbildning	i
	elevens resultat på det provet	svenska för invandrare som det ges
	särskilt beaktas. Detsamma gäller	ett nationellt prov i ska elevens
	vid betygssättning i ett ämne på en	resultat på det provet särskilt
	nivå som det ges ett nationellt prov	beaktas. Provresultatet eller resultat
	i. Provresultatet eller resultat på	på delprov ska dock inte särskilt
	delprov ska dock inte särskilt	beaktas om det finns särskilda skäl.
	beaktas om det finns särskilda skäl.
38	68 Senaste lydelse 2026:000.
38	69 Senaste lydelse 2022:147.

40 a §70

Prövning i ett ämne får göras bara hos en huvudman som anordnar utbildning i ämnet på den nivå som prövningen gäller.

Med prövning i ett ämne avses en bedömning av kunskaper på den nivå i ämnet som prövningen gäller som resulterar i ett betyg som sätts i enlighet med bestämmelserna om betyg och betygssättning i 35–37 och 38 §§.

40 b §71

Prövning i komvuxarbete får göras bara hos en huvudman som anordnar utbildning inom det kunskapsområde som komvuxarbetet avser.

70Senaste lydelse 2022:1315.

71Senaste lydelse 2022:1315.

Prop. 2025/26:197

Lydelse enligt avsnitt 2.1

Föreslagen lydelse

29kap.

19c §72


En huvudman för grundskola,		En	huvudman för		grundskola,
specialskola och	gymnasieskola	specialskola,		gymnasieskola		och
ska till den myndighet som rege-		kommunal		vuxenutbildning		på
ringen bestämmer	lämna sådana	gymnasial nivå ska till den myndig-
uppgifter om betyg som behövs för		het	som regeringen		bestämmer
att upprätthålla stabilitet i prov- och		lämna sådana uppgifter om betyg
betygssystemet och inför beräkning		som behövs för att upprätthålla
av meritvärden.		stabilitet i prov- och betygs-
		systemet och inför beräkning av
		meritvärden.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilka uppgifter som ska lämnas och när de ska lämnas.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2031.

2.Äldre bestämmelser gäller fortfarande för kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på gymnasial nivå som har påbörjats före ikraftträdandet.

72Senaste lydelse 2026:000.

3	Ärendet och dess beredning	Prop. 2025/26:197

Regeringen beslutade den 22 juni 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att analysera och lämna förslag på förändringar i betygssystemet och systemet för meritvärdering i syfte att betyg och meritvärden från grund- skola och gymnasial nivå mer rättvisande ska spegla elevers ämneskun- skaper och motverka betygsinflation. Utredningen skulle bl.a. föreslå en systemförändring som innebär att resultat på nationella prov, examens- prov, eller liknande, kan användas för att öka likvärdigheten i betyg eller meritvärden. Utredningen skulle också föreslå hur bristande likvärdighet i betygssättning kan motverkas i ämnen som inte har nationella prov. Därtill skulle utredningen analysera och vid behov föreslå ändringar i angrän- sande frågor, t.ex. behörighet till nationella program i gymnasieskolan och gymnasieexamen (dir. 2023:95).

Utredningen, som tog namnet Likvärdiga betyg och meritvärden, över- lämnade den 19 februari 2025 betänkandet Ett likvärdigt betygssystem (SOU 2025:18). En sammanfattning av betänkandet finns i bilaga 1. Betänkandets lagförslag finns i bilaga 2. Betänkandet har remissbehand- lats och en förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3. Remiss- yttrandena finns tillgängliga på regeringens webbplats (regeringen.se) och i Utbildningsdepartementet (U2025/00401).

I denna proposition behandlas alla lagförslag i betänkandet, utom de som lämnas i avsnitt 9.3.7 och 9.4.2 och de lagförslag i avsnitt 9.4.3 som rör annat än lovskola.

Andra planerade ändringar i skollagen som rör samma delar av regleringen

Propositionen föregås av två andra propositioner, propositionen Nya läro- planer – för en stark kunskapsskola (prop. 2025/26:194) och propositionen Förbättrat stöd i skolan (prop. 2025/26:195), i vilka det föreslås ändringar i samma paragrafer i skollagen (2010:800) som det föreslås i denna proposition. Lagförslagen i de förstnämnda propositionerna träder i kraft före de ändringar som föreslås i förevarande proposition. Lagförslagen i denna proposition har därför utformats med beaktande av de nämnda lag- förslagen.

Ytterligare ändringar i samma paragrafer i skollagen föreslås i propo- sitionen Bättre förutsättningar för yrkesutbildning (prop. 2025/26:198). De lagförslag som lämnas i förevarande proposition träder i kraft före lag- förslagen i propositionen Bättre förutsättningar för yrkesutbildning (prop. 2025/26:198) och lagförslagen i denna proposition beaktas därför i den propositionen.

Lagrådet

Regeringen beslutade den 29 januari 2026 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 4. Lagrådets yttrande finns i bilaga 5. Regeringen följer delvis Lagrådets synpunkter som behandlas i avsnitt 6.2, 6.6, 6.9, 6.10 och i författningskommentaren. I förhållande till lagråds- remissen har vissa språkliga och redaktionella ändringar gjorts.

Prop. 2025/26:197 Regeringen föreslår i avsnitt 2.2 även en ändring i 28 kap. 5 § skollagen samt en ändring i övergångsbestämmelserna till den lagen. Förslagen är författningstekniskt och även i övrigt av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Regeringen har därför inte inhämtat Lag- rådets yttrande över förslagen.

4Dagens betyg och meritvärden är inte rättvisande

4.1Betygen garanterar inte likvärdighet och urvalet till nästa utbildningsnivå är därmed inte rättvist

Betygen fyller flera viktiga funktioner. De ger t.ex. information om upp- nådda kunskaper till elev och vårdnadshavare eller framtida arbetsgivare. Betygen används också för tillträde och urval till utbildning i gymna- sieskolan respektive högre utbildning. Att betygen används för antagning till fortsatta studier ställer höga krav på en rättvis och likvärdig betygs- sättning. I flera publikationer visar Skolinspektionen emellertid att betygs- sättningen inte är likvärdig mellan de skolor som granskats (se t.ex. Rektorers arbete för rättvisande och likvärdiga betyg i gymnasieskolan, Skolinspektionen 2023). Även av rapporter från Skolverket framgår att det är stora skillnader i betygssättning mellan olika skolor (se t.ex. Analyser av likvärdig betygssättning mellan elevgrupper och skolor, Skolverket 2019). Skolverket anger att elever som har kunskaper och förutsättningar att klara en utbildning på högre nivå kan få stå tillbaka för elever som egentligen har sämre kunskaper, men som har fått mer generösa betyg. Skolverket framhåller också att om elever och föräldrar uppfattar att betygssättningen inte är likvärdig riskerar det att skada deras tilltro till skolan och samhället. Myndigheten drar slutsatsen att det finns inbyggda problem i betygssystemets utformning som orsakar bristande likvärdighet i betygssättningen och att det därför krävs mer grundläggande system- förändringar i betygssystemet för att nå en markant ökad likvärdighet i betygssättningen.

Vidare finns det vissa problem kopplade till betyg i modersmål. Till- gången till modersmålsundervisning varierar mellan kommuner och skol- or, vilket framgår av betänkandet På språklig grund (SOU 2025:9). Alla elever har därmed inte möjlighet att få betyg i detta ämne.

4.2 Lärare tolkar betygskriterierna på olika sätt

	Dagens betygsystem är målrelaterat och lärarna ska betygssätta varje elevs
	kunskaper i förhållande till betygskriterier. Betygsskalan består av betygen
	A–F där A är högsta betyg och F innebär icke godkänt resultat (se avsnitt
	5). Gränsen mellan godkänt (betyget E) och icke godkänt (betyget F) har i
	flera avseenden fått en skarp karaktär, bl.a. genom att alla betygskriterier
42	för betyget E ska vara uppfyllda för att en elev ska få detta betyg, medan
42

lärare för högre betyg ska göra en sammantagen bedömning av elevens Prop. 2025/26:197 kunskaper och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Som

regeringen återkommer till i avsnitt 4.4 får detta betydelse för elevers möjligheter att efter grundskolan fortsätta till gymnasieskolan och att efter gymnasieskolan fortsätta till högre studier.

I rapporten Huvudmäns arbete för att främja rättvisande och likvärdiga betyg i grundskolan framför Skolinspektionen (2022) att betygssättning är en subjektiv bedömning som föregås av tolkningar i flera led och att ett problem är att lärare tolkar, förstår och tillämpar kunskapskraven på olika sätt. Myndigheten anger att det därför är mycket svårt att få betygen att bli helt likvärdiga mellan lärare och mellan skolenheter. Skolverket (2020) bedömer i rapporten Likvärdiga betyg och meritvärden att det är en över- mäktig uppgift för lärarna att åstadkomma en gemensam tolkning som leder till en nationellt likvärdig betygssättning av eleverna. De grund- läggande problemen är enligt Skolverket inbyggda i betygssystemet och kan inte tillskrivas lärarkollektivet. Därtill anser myndigheten att det inte är lätt att formulera betygskriterier som alla lärare förstår och tolkar på ett likartat sätt (Analyser av likvärdig betygssättning mellan elevgrupper och skolor, Skolverket 2019). Av flera rapporter från Skolverket framgår det således att det inte är möjligt att utifrån dagens system sätta nationellt likvärdiga betyg.

4.3Elever får ibland omotiverat höga betyg och bestämmelserna om nationella prov följs inte alltid

Nationella prov infördes i syfte att betygssystemet skulle bli mer likvärdigt …

Riksdagen beslutade att nationella prov skulle införas i grundskolans årskurs 9 läsåret 1997/98 (prop. 1992/93:220, bet. 1993/94:UbU1, rskr. 1993/94:82). Av propositionen framgår att avsikten var att likvärdighet i betygssystemet, förutom genom betygskriterier, skulle upprätthållas genom riksgiltiga prov. Tidigare hade standardprov i grundskolan och centrala prov i gymnasieskolan varit normerande för betygssättningen. Betygsskalan bestod av fem steg med en föreskriven procentuell fördel- ning över betygsstegen och proven skulle stödja betygsfördelningen genom en normalfördelning av hela populationen, dvs. alla elever i samma årskurs. Detta relativa betygssystem avskaffades 1994 när målrelaterade betyg infördes. År 2018 infördes en bestämmelse i skollagen (2010:800) som innebär att elevens resultat på nationellt prov särskilt ska beaktas vid betygssättning. Till skillnad från tidigare, när betygssystemet var relativt, skulle resultatet på nationella prov stödja den målrelaterade betygs- sättningen av individen genom att särskilt beaktas.

De nationella proven har kritiserats för att inte alltid fungera som avsett. Av utredningens betänkande framgår bl.a. att svårighetsgraden varierar mellan provutgåvor och syftet med proven har varierat över tid. Olika syften, t.ex. resultatuppföljning av skolors verksamhet eller stöd för lik-

värdig och rättvis bedömning, kräver olika utformning av proven. Det

Prop. 2025/26:197 förekommer också att ett provbetyg inte blir representativt för den indivi- duella elevens genomsnittliga kunskapsnivå.

… men denna åtgärd har haft liten påverkan på likvärdigheten

Den officiella statistiken om elevers betygsresultat har över tid gett indika- tioner på att de nationella proven och bestämmelsen om att de särskilt ska beaktas vid betygssättningen har haft liten påverkan på likvärdigheten i betygssättningen.

Som framgår av avsnitt 4.2 gör lärare olika tolkningar av betygs- kriterierna. Det finns flera rapporter som visar att även rättning av natio- nella prov och hur de ska beaktas i betygssättningen tolkas olika. Av rapporten Likvärdig bedömning och betygssättning (Skolinspektionen 2024) framgår att det råder en osäkerhet om vad särskilt beakta innebär och att det finns en svag tillit till nationella prov på många skolor. Även Riksrevisionen (RiR 2022:22) konstaterar att bestämmelsen om att lärare särskilt ska beakta de nationella proven vid betygssättningen inte har haft en tydlig påverkan.

Skolinspektionen fick under åren 2009–2019 i uppdrag av regeringen att årligen ombedöma nationella prov. Lärare och rektorer har ofta olika förklaringar till avvikelser mellan betyg och resultat på nationella prov. Även om Skolinspektionen bedömer att en del av dessa förklaringar kan vara giltiga på individnivå, kan förklaringarna inte motivera att betygs- sättningen på en viss skola återkommande avviker från resultaten på de nationella proven. De nationella proven rättas för närvarande lokalt på skolorna och Skolinspektionen visar även på svårigheter i att objektivt rätta de nationella proven. Av rapporten Ombedömning av nationella prov framgår att resultaten från den rättning och ombedömning av prov som myndigheten lät genomföra under 2019 skiljer sig från ursprungs- bedömningen i fler än hälften av fallen (Skolinspektionen 2019). För att de nationella proven ska fungera betygsstödjande och därmed bidra till en mer likvärdig betygssättning har regeringen gett Skolverket i uppdrag att förbereda införandet av central rättning av digitala nationella prov (U2023/00237).

I rapporten Analyser av likvärdig betygssättning i gymnasieskolan visar Skolverket (2020) att lärares tolkning av betygskriterierna relateras till de undervisningsgrupper de har erfarenhet av och att de därför ställer olika krav för samma betyg. I skolor där elevernas sammantagna prestationsnivå är hög utifrån ett genomsnitt på nationella prov är lärarna relativt sett mer restriktiva med att sätta höga betyg, jämfört med om den sammantagna prestationsnivån på skolan är låg. Skolverket skattar att detta kan förklara upp till 40 procent av den totala variationen mellan olika skolors betygs- sättning i relation till de nationella proven. Skolverket (2020) anger vidare i rapporten Likvärdiga betyg och meritvärden att den skarpa gränsen mellan E och F kan vara ett skäl till att många elever ges ett oförtjänt högt betyg. Detta gäller i synnerhet i årskurs 9 när det handlar om betyg som avgör gymnasiebehörigheten. I rapporten Analyser av likvärdig betygs- sättning i gymnasieskolan (2020) anger Skolverket även att det alltmer har uppmärksammats att lärare kan sättas under tryck från elever, föräldrar och rektorer för att sätta mer generösa betyg i förhållande till de nationella proven. Även utredningen beskriver hur lärare utsätts för press från elever

och föräldrar som inte accepterar lärares bedömning, men också rektorer Prop. 2025/26:197 som föredrar s.k. ”snäll-E” i betygskatalogen. Bristande likvärdighet

försvårar uppföljningen av utbildningens kvalitet samt av elevers kun- skapsnivåer över tid. Den kan också bidra till en utveckling där betygen stiger i förhållande till kunskapsnivån, dvs. leda till en betygsinflation.

Riksrevisionen konstaterar vidare i rapporten Lärosätenas arbete mot avhopp från bristyrkesutbildningar (lärare, sjuksköterskor och högskole- ingenjörer) att en viktig orsak till avhopp är att studenter inte har till- räckliga förkunskaper i svenska och matematik, trots att de har godkända gymnasiebetyg och således är behöriga. Flera lärosäten angav i gransk- ningen att många studenter har omotiverat generösa betyg eftersom betygen inte motsvarar studenternas faktiska kunskaper. Riksrevisionen anger att myndigheten tagit fram underlag som visar att en mycket stor andel av de gymnasieelever som fick underkänt på de nationella proven i svenska och matematik vårterminen 2024, trots det fick godkända kursbetyg i samma ämnen (RiR 2025:3).

Den kommunala vuxenutbildningen är flexibel när det gäller studietakt och när kurser startar och slutar. Därför får nationella prov genomföras löpande under året men det är relativt vanligt att nationella prov inte genomförs i komvux trots att de är obligatoriska. Skolverkets officiella statistik visar att av de kursdeltagare som avslutat kurser på gymnasial nivå i vilka det ingår nationella prov hade enbart 51 procent genomfört ett helt nationellt prov under 2024 (Elever och studieresultat i kommunal vuxen- utbildning, Skolverket 2024). Då enbart hälften av eleverna inom komvux genomför nationella prov är det också en begränsad andel av eleverna som kan få betyg där resultaten från den nationella proven särskilt beaktas.

Sammanfattningsvis visar rapporterna att elever ibland får högre, ibland lägre betyg än vad deras kunskaper och resultat på nationella prov indi- kerar.

4.4Den skarpa gränsen för godkänt betyg stänger ute elever från nästa utbildningsnivå

Betyg och hur betyg ska sättas regleras i skollagen (2010:800) och be- räkning av meritvärde i gymnasieförordningen (2010:2039). Hur merit- värde ska beräknas anges också i bilaga 3 till högskoleförordningen (1993:100). Meritvärde används för urval till gymnasieskolan respektive högskolan när antalet platser är färre än antalet behöriga sökande. Det finns även andra urvalsgrunder för tillträde till högskolestudier.

Som framgår av avsnitt 4.2 finns det i dag en skarp gräns mellan betyget E (godkänt) och betyget F (icke godkänt resultat). Den skarpa gränsen mellan E och F förstärks av de siffervärden som de olika betygsstegen översätts med vid beräkning av meritvärdet. I dagens betygsskala är det olika långt mellan betygsstegen. F ger noll poäng, E 10 poäng, D 12,5 poäng, C 15 poäng, B 17,5 poäng och A 20 poäng. Steget mellan betygen E och F är alltså lika stor som steget mellan det lägsta och det högsta godkända betyget.

För behörighet till gymnasieskolans nationella program ställs krav på

godkända betyg i ett visst antal ämnen och i några särskilt utpekade ämnen

Prop. 2025/26:197 (16 kap. 29 och 31–33 §§ skollagen och 7 kap. 1 § gymnasie- förordningen). Betygsskalan och behörighetskraven innebär att icke god- kända betyg (F) påverkar behörigheten, men också försämrar möjligheten att konkurrera om en plats i gymnasieskolan för den elev som är behörig till ett nationellt program men har F i ett ämne som inte påverkar behörig- heten.

För grundläggande behörighet till högskolan krävs ett antal kompetenser som kan ha uppnåtts t.ex. genom att en person har avlagt en högskole- förberedande examen i gymnasieskolan eller inom kommunal vuxen- utbildning på gymnasial nivå, eller har avlagt en yrkesexamen i gymnasie- skolan eller inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och har lägst betyget E i ämnena svenska eller svenska som andraspråk och engelska på den nivå i respektive ämne som krävs för en högskoleför- beredande examen i gymnasieskolan (7 kap. 5 a § högskoleförordningen). Betyget F kan alltså, på motsvarande sätt som vid tillträde till gymnasie- skolan, påverka möjligheterna att antas till önskad utbildning i högskolan.

Av utredningens betänkande framgår, i en jämförelse med andra jämför- bara länder, att en betydligt högre andel svenska grundskoleelever under- känns och att färre svenska ungdomar går vidare till en sammanhållen utbildning på gymnasial nivå, trots att kunskapsnivån är jämförbar. År 2018 låg Sverige nästan fyra gånger högre än genomsnittet i EU vad gäller andel obehöriga till gymnasial utbildning.

Ungefär var sjunde elev lämnar grundskolan varje år utan att vara behörig till ett nationellt program i gymnasieskolan. Det är också en låg andel elever i gymnasieskolan som tar en gymnasieexamen. År 2024 var andelen elever med grundläggande behörighet till högskolan 72,4 procent (Betyg och studieresultat i gymnasieskolan år 2024, Skolverket). Utred- ningen bedömer att detta delvis kan bero på regelverket för examen. Utred- ningen konstaterar att dagens betygssystem och behörighetskrav till gym- nasieskolan sammantaget stänger elever ute från nationella program i gymnasieskolan i onödan. Betygssystemet kan också stänga ute personer från högskoleutbildning.

4.5Propositionens disposition

I denna proposition föreslås ändringar i skollagen i syfte att införa ett nytt likvärdigt betygssystem inklusive ett nytt sätt att beräkna meritvärden (avsnitt 6). I avsnitt 6.1 görs en bedömning att meritvärden som huvud- regel bör utgå från kalibrerade betygsvärden och resultat från centralt rättade prov. I avsnitten 6.2 och 6.3 lämnas förslag om en ny numerisk betygsskala utan en skarp gräns för godkänt och att bedömningssamråd ska genomföras inom skolenheter och program. Förslag om nationella slutprov och att huvudmän ska rapportera in uppgifter om betyg lämnas i avsnitten 6.4 och 6.5. Förslag om nya behörighetsregler till gymnasie- skolan och nya bestämmelser om vad som ska krävas för en gym- nasieexamen behandlas i avsnitten 6.6, 6.8 och 6.9. Med anknytning till dessa avsnitt anges i avsnitt 6.7 att det inte längre ska finnas en skyldighet för huvudmannen att erbjuda lovskola till en elev som avslutat grund- skolan. I avsnitt 6.10 lämnas förslag om vad som ska krävas för en

gymnasieingenjörsexamen. Det föreslås vidare att meritvärde ska ersätta Prop. 2025/26:197 betyg som urvalsgrund vid ansökan till högskolan (avsnitt 6.11). Det

föreslås också att introduktionsprogrammet programinriktat val tas bort (avsnitt 6.12). I avsnitt 6.13 behandlas följdändringar i skollagen. Först lämnas dock en redogörelse för gällande rätt i avsnitt 5.

5Nuvarande reglering

5.1 Om skollagen och skolväsendet

I skollagen (2010:800) regleras dels skolväsendet, dels viss annan verk- samhet. I skolväsendet ingår skolformerna förskola, förskoleklass, grund- skola, anpassad grundskola, specialskola, sameskola, gymnasieskola, an- passad gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning (komvux). Fritids- hem ingår i skolväsendet men är inte en skolform (1 kap. 1 § skollagen). Förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, specialskola och same- skola är obligatoriska skolformer. Övriga skolformer är frivilliga.

Anpassade grundskolan och anpassade gymnasieskolan är skolformer som är anpassade för elever med intellektuell funktionsnedsättning

(11 kap. 2 § och 18 kap. 2 § skollagen). Specialskolan är en skolform för
barn som på grund av sin funktionsnedsättning eller andra särskilda skäl
inte kan gå i grundskolan eller anpassade grundskolan och som har vissa i
skollagen angivna funktionsnedsättningar (7 kap. 6 § och 12 kap. 2 § skol-
lagen). Sameskolan ger en utbildning med samisk inriktning som i övrigt
motsvarar utbildningen i årskurserna 1–6 i grundskolan (13 kap. 2 § skol-
lagen). Elever från sameskolan läser årskurs 7–9 i grundskolan.
Komvux består av utbildning på grundläggande nivå, anpassad ut-
bildning på grundläggande nivå, utbildning på gymnasial nivå, anpassad
utbildning på gymnasial nivå och utbildning i svenska för invandrare (sfi)
(20 kap. 3 § skollagen).
Kommuner är huvudmän för förskola, förskoleklass, grundskola, an-
passad grundskola, fritidshem, gymnasieskola, anpassad gymnasieskola
och komvux (2 kap. 2 § skollagen). En region får vara huvudman för
gymnasieskola, anpassad gymnasieskola och komvux i den utsträckning
som anges i skollagen (2 kap. 3 § skollagen). Staten är huvudman för
specialskolan och sameskolan samt för förskoleklass och fritidshem vid en
skolenhet med specialskola eller sameskola (2 kap. 4 § skollagen). En
enskild kan bara vara huvudman inom skolväsendet för vissa skolformer
och bara om denne efter ansökan har godkänts som sådan (2 kap. 5 § skol-
lagen). Prövningen görs av Statens skolinspektion när det gäller förskole-
klass, grundskola, anpassad grundskola, gymnasieskola, anpassad gym-
nasieskola eller fritidshem som anordnas vid en skolenhet med för-
skoleklass, grundskola eller anpassad grundskola. Kommunen prövar an-
sökningar om godkännande av enskild som huvudman för förskola (2 kap.
7 § skollagen).
Skollagen inleds med skolformsövergripande kapitel (1–7 kap.). Defini-
tioner av olika begrepp finns dels i 1 kap. 3 § skollagen, dels i vissa be-
stämmelser i andra kapitel i lagen. I 3 kap. skollagen finns bestämmelser	47
	47

Prop. 2025/26:197 om barns och elevers utveckling mot målen vilket innefattar allmänna bestämmelser om betyg. Efter de övergripande kapitlen följer de s.k. skol- formskapitlen som innehåller särskilda bestämmelser för respektive skol- form. Bestämmelser om de obligatoriska skolformerna finns i 9–13 kap., bestämmelser om gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan i 15– 19 kap. och bestämmelser om komvux i 20 kap. Skollagen innehåller vidare bl.a. bestämmelser om distansundervisning (22 kap.) och övriga bestämmelser, exempelvis bemyndiganden om skyldighet att delta i natio- nella prov (29 kap.).

5.1.1Beslutad ändring i skollagen som inte börjat tillämpas än

Riksdagen har efter förslag i propositionen En tioårig grundskola beslutat att grundskolan ska utökas och bli tioårig genom att förskoleklassen upp- hör som skolform och ersätts av en ny första årskurs i grundskolan (prop. 2024/25:143, bet. 2024/25:UbU17, rskr. 2024/25:289). Även den an- passade grundskolan, specialskolan och sameskolan ska utökas med en ny första årskurs, så att den anpassade grundskolan blir tioårig, specialskolan elvaårig och sameskolan sjuårig. Ändringarna i skollagen ska träda i kraft den 1 juli 2026 och tillämpas första gången i fråga om utbildning och annan verksamhet som bedrivs efter den 30 juni 2028.

I denna proposition lämnas tre lagförslag.

Det första lagförslaget (avsnitt 2.1) innebär bl.a. att det införs en ny betygsskala i grundskolan och motsvarande skolformer samt i gym- nasieskolan och anpassade gymnasieskolan samt ändringar av regleringen om behörighet till gymnasieskolan och examen från gymnasieskolan. Den regleringen ska samordnas med införandet av den tioåriga grundskolan och föreslås därför träda i kraft den 1 juli 2028. Som närmare redovisas i avsnitt 5.5 ska lagförslaget i avsnitt 2.1 samordnas med lagförslag i propositionen Nya läroplaner – för en stark kunskapsskola (prop. 2025/26:194). Det andra lagförslaget (avsnitt 2.2) innebär att introduk- tionsprogrammet programinriktat val i gymnasieskolan tas bort (avsnitt 6.12.2). Det lagförslaget föreslås träda i kraft den 1 juli 2030 och tillämpas för första gången på utbildning som påbörjas höstterminen 2031.

Det tredje lagförslaget (avsnitt 2.3) innebär bl.a. att en ny betygsskala införs i komvux på gymnasial nivå och komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå. Det lagförslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 2031.

5.2Dagens betygssystem

5.2.1Betyg sätts i flera skolformer och årskurser

Betygen inom svenska skolsystemet sätts i huvudsak av den undervisande läraren. Rektorn ansvarar för att se till att betygen sätts i enlighet med skol- lagen och andra författningar (3 kap. 14 och 16 §§ skollagen).

I grundskolan sätts betyg i ämnen i årskurserna 6–9. Även i anpassade grundskolan sätts betyg i dessa årskurser, men bara om eleven eller elevens

vårdnadshavare begär det. I sameskolan sätts betyg i ämnen i årskurs 6 och Prop. 2025/26:197 i specialskolan i årskurserna 7–10. En rektor får också besluta att betyg

ska sättas i årskurs 4 och 5 i grundskolan och sameskolan, i årskurs 5 och 6 i specialskolan och i förekommande fall i årskurs 4 och 5 i anpassade grundskolan, vid en skolenhet som rektorn ansvarar för. I gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan samt komvux på gymnasial nivå och komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå sätts betyg i ämnen och nivåer i ämnen (3 kap. 14 a §, 10 kap. 15 §, 11 kap. 19 §, 12 kap. 15 §, 13 kap. 16 §, 15 kap. 22 §, 18 kap. 22 § och 20 kap. 35 a § skollagen).

I komvux på grundläggande nivå, anpassad utbildning på grundläggande nivå och i sfi ska betyg sättas på varje avslutad kurs (20 kap. 35 § skol- lagen).

I årskurser och situationer där det inte sätts betyg används i stället krite- rier för bedömning av kunskaper (se t.ex. 10 kap. 12 och 13 §§ skollagen).

5.2.2Betygsskalan har i dag sex steg där A är högsta betyg, E är lägsta godkända betyg och F är icke godkänt

Som framgår av avsnitt 4.3. är betygssystemet i skolväsendet mål- och kunskapsrelaterat. De olika betygsstegen är avsedda att ge besked om elevens kunskapsnivå i förhållande till betygskriterier som finns för varje ämne eller kurs. Betyg ges i betygsskalan A–F där A utgör högsta betyg och F är ett icke godkänt betyg. Betyget F används dock inte i anpassade grundskolan, anpassade gymnasieskolan eller i komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå (10 kap. 17, 19 och 20 §§, 11 kap. 20, 22 och 23 §§, 12 kap. 17, 19 och 20 §§, 13 kap. 18, 20 och 21 §§, 15 kap. 23 och 24 §§ och 18 kap. 23 och 24 §§ och 20 kap. 36 och 37 §§ skollagen). Vid betygssättning av gymnasiearbete och examensarbete för de som läser ett fjärde tekniskt år används inte hela betygsskalan. Dessa arbeten betygs- sätts endast med betygen E eller F. För examensarbete i anpassad gymnasieskola används endast betyget E. Om en elev inte har nått upp till målen för gymnasiearbetet i anpassad gymnasieskola sätts inget betyg (15 kap. 25 § och 18 kap. 24 § skollagen).

I komvux på grundläggande nivå och som anpassad utbildning på grundläggande nivå och i sfi används en förenklad betygsskala i form av Godkänt och Icke godkänt. En förenklad betygsskala infördes i januari 2022 för dessa utbildningar bl.a. för att frigöra tid från lärarna för under- visning och för att anpassa betygsystemet till utbildningens syfte. Betygen i dessa nivåer används inte för vidare studier och därmed ansågs en förenklad betygsskala vara tillräcklig (prop. 2019/20:105 s. 84–93).

5.2.3Sammantagen bedömning görs vid betygssättning för alla betygssteg utom för betyget E

Vid betygssättningen ska läraren göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till de betygskriterier som gäller för ämnet och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. För ett godkänt

betyg krävs dock att samtliga kriterier för betyget E är uppfyllda. I skol-

Prop. 2025/26:197 lagen finns upplysningsbestämmelser om att regeringen eller den myndig- het som regeringen bestämmer kan meddela föreskrifter om betygs- kriterier (10 kap. 20 §, 11 kap. 23 §, 12 kap. 20 §, 13 kap. 21 §, 15 kap. 24 §, 18 kap. 23 § och 20 kap. 37 §).

På förordningsnivå anges att betygskriterierna för betygen A, C och E ska beskriva typiska kunskaper för respektive betyg. Betygskravet för betyget D innebär att elevens kunskaper sammantaget bedöms vara mellan C och E. Kravet för betyget B innebär att elevens kunskaper sammantaget bedöms vara mellan A och C (10 kap. 19 och 20 §§, 11 kap. 22 och 23 §§, 12 kap. 19 och 20 §§, 13 kap. 20 och 21 §§, 15 kap. 24 §, 18 kap. 23 §, 20 kap. 37 § skollagen, 6 kap. 7 § skolförordningen [2011:185], 8 kap. 2 § gymnasieförordningen [2010:2039], 4 kap. 9 § förordningen om vuxen- utbildning [2011:1108] samt förordningsmotiv Fm 2022:2).

Statens skolverk har bemyndigats att meddela föreskrifter om betygs- kriterier för samtliga ämnen och kurser i alla skolformer förutom de gymnasiegemensamma ämnen som finns inom gymnasieskolan och kom- vux på gymnasial nivå. Föreskrifter om dessa betygskriterier meddelas i stället av regeringen (3 § förordningen [SKOLFS 2010:37] om läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, 2 § förordningen [SKOLFS 2010:255] om läroplan för anpassade grundskolan, 3 § för- ordningen [SKOLFS 2010:250] om läroplan för specialskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall, 3 § förordningen [SKOLFS 2010:251] om läroplan för sameskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall, 1 kap. 4 § gymnasieförordningen och 2 kap. 11– 13 §§ förordningen om vuxenutbildning).

5.2.4Läraren får i undantagsfall bortse från enstaka delar av betygskriterierna

För samtliga skolformer där betyg sätts finns det undantagsbestämmelser i skollagen som innebär att läraren vid betygssättningen får bortse från enstaka delar av betygskriterierna om det finns särskilda skäl för det. Med särskilda skäl avses en funktionsnedsättning eller andra personliga för- hållanden som inte är tillfälliga och utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna uppfylla betygskriterierna för ett visst betyg. Inom anpassade grundskolan, anpassade gymnasieskolan och komvux som anpassad ut- bildning får en intellektuell funktionsnedsättning endast beaktas om det föreligger synnerliga skäl. För specialskolan gäller bestämmelsen funk- tionsnedsättningar utöver dövhet eller hörselskada. Inom gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan, komvux på gymnasial nivå och komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå gäller undantagsbestämmelsen dock inte samtliga betygskriterier. För dessa skolformer gäller att de betygskriterier som rör säkerhet och de som hänvisar till lagar, för- ordningar eller myndigheters föreskrifter alltid ska uppfyllas (10 kap. 21 §, 11 kap. 23 a §, 12 kap. 21 §, 13 kap. 21 b §, 15 kap. 26 §, 18 kap. 25 § och 20 kap. 38 § skollagen).

5.2.5	Nationella provresultat ska särskilt beaktas av	Prop. 2025/26:197
	läraren vid betygssättningen

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bemyndigas i skollagen att meddela föreskrifter om skyldighet att delta i nationella prov (29 kap. 28 §). Det framgår av förarbetena till bemyndigandet att det syftar på skolhuvudmäns skyldighet att använda nationella prov (prop. 2009/10:165 s. 937 jämfört med 9 kap. 11 § skollagen [1985:1100]). Regeringen har meddelat föreskrifter om nationella prov, t.ex. i vilka ämnen det ska finnas nationella prov och när de ska ges. Ytterligare föreskrifter om nationella prov har meddelats av Skolverket.

Nationella prov i matematik och svenska eller svenska som andraspråk genomförs i grundskolans årskurs 3. I grundskolans årskurs 6 och 9, specialskolans årskurs 4, 7 och 10, i gymnasieskolan samt i komvux på gymnasial nivå genomförs prov i samma ämnen och även i engelska. I årskurs 9 i grundskolan respektive årskurs 10 i specialskolan genomförs dessutom prov i naturorienterande och samhällsorienterande ämnen. Nationella prov ska också göras inom komvux i svenska för invandrare (sfi). Där används andra prov än i grund- och gymnasieskolan i slutet av kurserna B, C och D (9 kap. 21 §, 11 kap. 11 § och 12 kap. 11 § skol- förordningen och 4 kap. 10 och 10 a §§ förordningen om vuxen- utbildning). Skolverket ansvarar för att utveckla och tillhandahålla nationella prov (5 § förordningen [2015:1047] med instruktion för Statens skolverk).

Vid betygssättning i ett ämne som det ges ett nationellt prov i ska elevens resultat på det provet särskilt beaktas (10 kap. 20 a §, 12 kap. 20 a §, 13 kap. 21 a §, 15 kap. 25 a § och 20 kap. 37 a § skollagen). Det framgår av propositionen Nationella prov – rättvisa, likvärdiga, digitala (prop. 2017/18:14) att detta innebär att proven ska utgöra stöd vid betygs- sättningen men att proven inte helt ska styra betyget. Det är fortfarande den betygssättande läraren som avgör hur provresultatet beaktas vid betygssättningen. Provresultatet eller resultatet på delprov ska dock inte beaktas om det finns särskilda skäl.

5.3Betyg används för behörighet och vid urval

5.3.1 Antagning till gymnasieskolans nationella program

För att vara behörig till ett nationellt program i gymnasieskolan krävs det
åtta eller tolv godkända betyg från grundskolan eller motsvarande utbild-
ning. För behörighet till ett yrkesprogram krävs godkända betyg i svenska
eller svenska som andraspråk, engelska, matematik och ytterligare fem
andra ämnen. För behörighet till ett högskoleförberedande program krävs
godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska, mate-
matik och ytterligare nio andra ämnen. En sökande som saknar godkända
betyg i engelska kan ändå anses behörig om den på grund av speciella
personliga förhållanden inte haft möjlighet att delta i undervisningen och
bedöms ha förutsättningar att klara studierna (16 kap. 29–32 §§ skol-
lagen).	51
	51

Prop. 2025/26:197 Om inte alla behöriga sökande kan antas till ett nationellt program ska ett urval göras. Urvalet grundas på sökandes meritvärde där en sökande som har ett högre meritvärde ska antas före en sökande med ett lägre meritvärde. Vid antagning till gymnasieskolan räknas betygen i varje ämne om från bokstavsbetyg till ett siffervärde, betyg A ger 20 poäng, B ger 17,5 poäng, C ger 15 poäng, D ger 12,5 poäng, E ger 10 poäng och F ger 0 poäng Meritvärdet beräknas som summan av elevens 16 bästa betyg och ett 17:e betyg om eleven har läst moderna språk som språkval (7 kap. 4 § gymnasieförordningen).

5.3.2Antagning till introduktionsprogram

De som inte uppfyller behörighetskraven till ett nationellt program ska erbjudas utbildning inom ett introduktionsprogram, dvs. programinriktat val, yrkesintroduktion, individuellt alternativ eller språkintroduktion (17 kap. 2 § skollagen). Programinriktat val är öppet för dem som inte har alla de godkända betyg som behövs för att komma in på ett visst nationellt program, men som har godkända betyg i svenska eller svenska som andra- språk och antingen engelska eller matematik samt minst fyra andra ämnen eller i engelska och matematik samt minst tre andra ämnen. Yrkes- introduktion och individuellt alternativ står öppna för dem som inte har de godkända betyg som krävs för behörighet till ett nationellt yrkesprogram. Språkintroduktion är öppet för nyanlända ungdomar som inte har de godkända betyg som krävs för behörighet till ett yrkesprogram och som behöver gå en utbildning med tyngdpunkt på det svenska språket (17 kap. 10–12 §§ skollagen).

Eftersom introduktionsprogrammen inte har nationellt fastställda mål och programstrukturer blir skolhuvudmannens plan för utbildningen och elevens individuella studieplan särskilt viktiga. En individuell studieplan ska upprättas för alla elever i gymnasieskolan och anpassade gymnasie- skolan (16 kap. 25 §, 17 kap. 7 §, 17 a kap. 13 § och 19 kap. 26 § skol- lagen).

5.3.3Antagning till högre utbildning

För att bli antagen till utbildning på högskolan krävs det att den sökande har grundläggande behörighet och, i de fall det finns föreskrivet, även särskild behörighet.

Grundläggande behörighet har den som har avlagt en högskoleförbere- dande examen i gymnasieskolan eller inom komvux på gymnasial nivå. Detsamma gäller den som avlagt en yrkesexamen i gymnasieskolan eller inom komvux på gymnasial nivå samt lägst har betyget E i ämnena svenska eller svenska som andraspråk och engelska på den nivå som krävs för en högskoleförberedande examen.

Den särskilda behörigheten avser krav som ska vara helt nödvändiga för att en studerande ska kunna tillgodogöra sig den sökta utbildningen. Kraven får bland annat avse kunskaper från ett eller flera ämnen med an- given nivå i respektive ämne i gymnasieskolan eller motsvarande kun- skaper (7 kap. 2, 5, 5 a och 8 §§ högskoleförordningen [1993:100]).

Om inte alla behöriga kan antas till en utbildning ska ett urval göras. De Prop. 2025/26:197 urvalsgrunder som får användas är betyg, resultat från högskoleprovet och

av högskolan bestämda urvalsgrunder (7 kap. 12 § högskoleförordningen). Samtliga betyg i de ämnen som ingår i ett program från gymnasieskolan ges vid meritvärderingen ett siffervärde: betyg A ger 20 poäng, B ger 17,5 poäng, C ger 15 poäng, D ger 12,5 poäng, E ger 10 poäng och F ger 0 poäng. Detta siffervärde multipliceras sedan med det antal gymnasiepoäng som betyget omfattar, varvid ett betygsvärde erhålls. Det sammanlagda betygsvärdet för alla betyg i de ämnen på de nivåer som ingår i ett full- ständigt program ska sedan divideras med 2 400, vilket ger ett jäm- förelsetal. Jämförelsetalet blir ett tal mellan 0 och 20.

I syfte att motivera elever till fördjupade studier kan dock vissa kurser i gymnasieskolan, s.k. meritkurser, ge ytterligare meritpoäng. De kurser som kan ge sådana poäng är fördjupande kurser i ämnena moderna språk, svenskt teckenspråk för hörande, engelska och matematik. Högst 2,5 meritpoäng får med anledning av sådana kurser läggas till jämförelse- talet. Det innebär att det högsta jämförelsetalet som en elev kan uppnå är 22,5 poäng. En elev kan alltså förbättra sitt jämförelsetal genom att välja att inom ramen för sitt program läsa fördjupande kurser som inte är obliga- toriska på det aktuella programmet och som sammanlagt ger högst

2,5 meritpoäng extra. Hur hög meritpoängen blir beror på vilken eller vilka kurser en elev har läst och vilken högskoleutbildning eleven söker (7 kap.

18 § högskoleförordningen och bilaga 3 till samma förordning).

Betygen kan också ha betydelse vid urval till utbildningar inom yrkes- högskolan (3 kap. 5 och 6 §§ förordningen [2009:130] om yrkeshög- skolan). Yrkeshögskolan är en utbildningsform som består av eftergym- nasiala yrkesutbildningar som svarar mot arbetslivets behov och som inte är utbildningar enligt högskolelagen (1992:1434) eller kan leda fram till en examen enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina (1 och 2 §§ lagen [2009:128] om yrkeshögskolan).

5.3.4Betygen i anpassade gymnasieskolan och vissa utbildningar inom komvux används inte för urval

Till skillnad mot betygen i gymnasieskolan och komvux på gymnasial nivå kan betyg från anpassade gymnasieskolan, komvux på grundläggande nivå, komvux som anpassad utbildning på grundläggande och gymnasial nivå och sfi inte användas för urval till högre studier. Det beror på att utbildning i dessa skolformer inte i sig ger behörighet till vidare studier.

5.4Elever har möjlighet att höja sina betyg genom prövning för betyg

Den som vill ha betyg från grundskolan eller specialskolan har rätt att genomgå prövning för betyg. Det kan avse en hel utbildning eller ett eller flera ämnen som ingår i utbildningen. Rätten att genomgå prövning gäller även om man avslutat ämnet och fått betyg eller om man har ett slutbetyg (10 kap. 23 § och 12 kap. 23 § skollagen).

Prop. 2025/26:197 Vidare ska den elev i grundskolan som har fått undervisning i lovskola i anslutning till lovskolan erbjudas att genomgå prövning i de ämnen undervisningen i lovskolan har avsett (10 kap. 23 § skollagen). Erbju- dande om lovskola ska ges till elever i årskurs 8 och 9 som riskerar att inte uppfylla betygskriterierna för E i ett eller flera ämnen och därigenom risk- erar att inte bli behöriga till ett nationellt program i gymnasieskolan. Erbju- dande ska även ges till elever som avslutat årskurs 9 utan att ha uppnått behörighet (10 kap. 23 a och 23 b §§ skollagen).

Rätten att genomgå prövning gäller även elever i gymnasieskolan. En elev har rätt att genomgå prövning för betyg vid den egna skolenheten i alla ämnen som ingår i den individuella studieplanen. Rätten till prövning gäller alla ämnen på de nivåer som ingår i studieplanen. Detsamma gäller grundskoleämnen och det gymnasiearbete som ingår i den individuella studieplanen. Eleven får dock inte genomgå prövning om eleven tidigare fått minst E på den aktuella nivån, på gymnasiearbetet eller i grund- skoleämnet (8 kap. 24 § gymnasieförordningen). Den som inte är elev i gymnasieskolan har rätt att genomgå prövning i alla ämnen på de nivåer som får finnas på ett nationellt program, utom de ämnen som bara får an- ordnas på vissa utbildningar. Detsamma gäller gymnasiearbetet. Prövning får endast göras vid en skolenhet som anordnar utbildning i det aktuella ämnet och på den aktuella nivån, eller, när det gäller gymnasiearbetet, utbildning inom det kunskapsområde som gymnasiearbetet avser.

För prövning i komvux gäller att den som är bosatt i landet och vill ha betyg från utbildning på gymnasial nivå eller anpassad utbildning på gymnasial nivå ska ha möjlighet att genomgå prövning i alla ämnen som det sätts betyg i och på samtliga nivåer i dessa ämnen. Det gäller även om personen sedan tidigare har ett betyg som omfattar den nivå i ämnet som prövningen avser. Den som fortfarande är elev i gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan får dock inte genomgå prövning på en nivå i ett ämne som eleven tidigare fått ett godkänt betyg på. Prövning får bara göras hos en huvudman som anordnar utbildning i ämnet på den nivå som prövningen gäller (20 kap. 40 a § skollagen).

5.5Andra planerade ändringar i skollagen som rör samma delar av regleringen

Regeringen har beslutat flera propositioner samma dag som denna proposition. Det föreslås delvis ändringar i samma paragrafer i propo- sitionerna.

I propositionen Nya läroplaner – för en stark kunskapsskola (prop. 2025/26:194), lämnas förslag om att de obligatoriska skolformerna ska ha samlade läroplaner med värdegrund, uppdrag, mål och riktlinjer för ut- bildningen, kursplaner och timplaner. Kursplanerna för dessa skolformer ska i sin tur innehålla syfte, ämnets bidrag till skolans mål, mål och innehåll, undervisningsstrategier och betygs- och bedömningskriterier. Läroplanerna för de obligatoriska skolformerna bör i sin helhet beslutas av regeringen och ska ha en tydlig kunskapsinriktning, där kunskaper som är tillförlitliga och mer beständiga i olika ämnen betonas. En central utgångs- punkt ska vara att tyngdpunkten ska ligga på grundläggande kunskaper

och färdigheter. Syftesparagrafen i skollagen (1 kap. 4 §) föreslås formu-	Prop. 2025/26:197
leras så att det framgår att utbildningen inom skolväsendet har till syfte att
förmedla och förankra kunskaper och värden hos barn och elever.
Definitionen av undervisning (1 kap. 3 §) ska också formuleras så att det
framgår att undervisningen syftar till att förmedla och förankra kunskaper
och värden och att det tydliggörs att undervisningen bestäms och leds av
lärare eller förskollärare. Det föreslås även ändringar i syfte att lärare inte
längre ska göra en bedömning av elevens kunskaper i förhållande till
detaljerade betygskriterier. I stället föreslås att läraren ska göra en
sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till de kun-
skaper som i ämnets kursplan anges i den del som avser mål och innehåll
samt med stöd av betygskriterierna sätta det betyg som bäst motsvarar
elevens kunskaper. För gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan och
komvux föreslås att bedömningen ska göras i förhållande till den del av
ämnesplanerna som avser syfte och centralt innehåll och med stöd av
betygskriterier. Avsikten är att betygskriterierna inte längre ska innehålla
någon information om vad eleverna ska kunna utan att betygskriterierna i
stället ska uttrycka vilken grad som elevernas kunskaper motsvarar de
kunskaper som i ämnenas kursplaner, ämnesplaner respektive ämnes-
områdesplaner anges i den del som avser mål och innehåll respektive syfte
och centralt innehåll på en skala från låga till höga kunskaper. Detta
innebär att det bara kommer att finnas ett nivårelaterat betygskriterium per
betygssteg, men eftersom det finns flera betygssteg kommer det att finnas
flera betygskriterier i betygssystemet. I nämnda proposition hänvisas, när
det gäller betygskriteriernas närmare utformning, till denna proposition (se
vidare avsnitt 6.2).
Det föreslås vidare i nämnda proposition att bestämmelser i 3 kap. skol-
lagen om stöd och särskilt stöd, bestämmelser om skolplikt och mål-
gruppen för anpassade grundskolan, bestämmelser om utvecklingssamtal
och skriftliga individuella utvecklingsplaner samt andra bestämmelser,
som i dag innehåller formuleringar om bedömningar i förhållande till
betygs- och bedömningskriterier som minst ska uppfyllas, ska omformu-
leras. De föreslås i stället innehålla formuleringar som tar sikte på bedöm-
ningar av huruvida eleven tillgodogör sig de kunskaper som anges i kurs-,
ämnes- respektive ämnesområdesplanerna, i vissa paragrafer till en nivå
som minst motsvarar betyget E eller motsvarande bedömningskriterium.
Det föreslås också i nämnda proposition att läraren vid betygssättning
ska göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper, där starka
kunskaper inom ett område kan kompensera för svagare kunskaper inom
ett annat område, inte bara som hittills för betygsstegen A–D, utan även
för betygssteget E.
Lagändringarna ska när det gäller de obligatoriska skolformerna, gym-
nasieskolan och anpassade gymnasieskolan samordnas med införandet av
den tioåriga grundskolan och föreslås därför träda i kraft den 1 juli 2028.
De ändringar som avser komvux föreslås träda i kraft den 1 januari 2031.
I propositionen Förbättrat stöd i skolan (prop. 2025/26:195) föreslås
också ändringar i bl.a. 3 kap. skollagen. Dessa ändringar innebär bl.a. att
bestämmelserna om garantin för tidiga stödinsatser och stöd i form av
extra anpassningar (3 kap. 4–5 §§) tas bort och att det i stället införs nya
bestämmelser om standardiserade tester och stödundervisning i svenska,
svenska som andraspråk och matematik i mindre grupper eller enskilt.	55

Prop. 2025/26:197 Ändringarna innebär vidare bl.a. att kravet på att särskilt stöd ska ges i den elevgrupp som eleven normalt hör till tas bort, samt att även bestämmelser om att särskilda skäl krävs för särskilt stöd i mindre undervisningsgrupper tas bort. Dessa lagändringar har utgått från de förslag till ändringar i 3 kap. som har lämnats i propositionen Nya läroplaner – för en stark kunskaps- skola (prop. 2025/26:194). Även dessa lagändringar ska samordnas med införandet av den tioåriga grundskolan och föreslås träda i kraft den 1 juli 2028.

Som framgår av avsnitt 6 lämnas i denna proposition förslag till ett nytt betygssystem inklusive ett nytt sätt att beräkna meritvärden. Förslagen berör till stor del samma paragrafer som det föreslås ändringar i av propositionerna Nya läroplaner – för en stark kunskapsskola (prop. 2025/26:194) och Förbättrat stöd i skolan (prop. 2025/26:195). Förslagen har därför beaktats vid utformningen av lagförslagen i denna proposition. Även förslagen i denna proposition ska, när det gäller de obligatoriska skolformerna, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan, samordnas med införandet av den tioåriga skolan och de föreslås i den delen träda i kraft den 1 juli 2028 samt, i den del som avser komvux, den 1 januari 2031.

I propositionen Bättre förutsättningar för yrkesutbildning (prop. 2025/26:198) lämnas förslag om att det i utbildningen på alla yrkes- program i gymnasieskolan ska ingå ett yrkesprov som omfattar 100 gymnasiepoäng, i stället för ett gymnasiearbete. I utbildningen på de nationella programmen i anpassade gymnasieskolan ska det ingå ett yrkes- prov som omfattar 100 gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola, i stället för ett gymnasiearbete i anpassade gymnasieskolan. Det ska också införas yrkesprov i komvux på gymnasial nivå och komvux som anpassad ut- bildning på gymnasial nivå. Proven föreslås betygssättas. Förslagen har i den propositionen anpassats till den betygsskala som föreslås i förevarande proposition och lagändringarna rörande yrkesproven föreslås träda i kraft den 2 juli 2028. När det gäller yrkesprov i komvux på gymnasial nivå och komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå lämnas två lagförslag, ett som träder i kraft den 2 juli 2028 med nuvarande betygsskala och ett som träder i kraft den 1 januari 2031 med den nya betygsskalan.

6	Ett nytt betygssystem med ett nytt sätt att Prop. 2025/26:197
	beräkna meritvärdet ska införas för att
	öka likvärdigheten

6.1Det behövs en ny modell för rättvisande meritvärden

Regeringens bedömning

Det bör införas en ny modell för att beräkna meritvärden som ökar jäm- förbarheten och likvärdigheten vid antagning och urval till gymnasie- skolan och högre utbildning.

Beräkningen av meritvärden bör som huvudregel utgå från dels kalib- rerade betygsvärden, dels resultat från centralt rättade prov.

Utredningens förslag

Förslagen från utredningen stämmer överens med regeringens bedömning.

Remissinstanserna

En stor majoritet av remissinstanserna välkomnar åtgärder för att stävja en olikvärdig betygssättning och stödjer en genomgripande förändring av hur meritvärdena beräknas. Det gäller bl.a. Statens skolverk, Statens skol- inspektion, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvär- dering (IFAU), Malmö universitet, Motala och Örebro kommuner, Sve- riges Kommuner och Regioner (SKR) och Sveriges Lärare.

Skolinspektionen, Nätverket Sveriges ämneslärarföreningar, Almega ut- bildning, Internationella Engelska Skolan i Sverige AB (IES) och Svenskt Näringsliv anser vidare att kalibrering minskar incitamenten för lärare att sätta omotiverat höga betyg.

Flera remissinstanser bl.a. Skolinspektionen, IFAU, Göteborgsregionen och Funktionsrätt Sverige tillstyrker förslaget om att beräkna meritvärdet genom dels den sökandes kalibrerade betygsvärde, dels resultat från nationella slutprov. Falun, Malmö och flera andra kommuner ställer sig positiva till förslaget eftersom de anser att det bidrar till ökad likvärdighet. Ale, Vallentuna och Vimmerby kommuner instämmer i huvudsak men anser att förslaget riskerar att få till följd att lärares status undermineras.

IFAU, Lunds och Stockholms universitet, Idéburna skolors riksförbund m.fl. bedömer att utredningens förslag om att det kalibrerade betygsvärdet bör ge 70 procents vikt medan det genomsnittliga resultatet från nationella slutprov bör ge 30 procents vikt är väl avvägda proportioner. Även Sveri- ges Lärare anser att förslaget framstår som ett rimligt sätt att säkerställa att meritvärdena blir jämförbara samtidigt som betyg som lärare sätter fort- satt utgör en betydande del av elevens meritvärde.

Bland annat Academedia AB och Bildlärarnas förening framför att den

modell för beräkning av meritvärden som föreslås i betänkandet kan leda

Prop. 2025/26:197 till att elever kan kommer att prioritera studier i de ämnen som har slutprov vilket kan få negativa konsekvenser för praktiska ämnen.

Universitets- och högskolerådet (UHR), Statskontoret, Göteborgs uni- versitet m.fl. är kritiska till att elevers meritvärde, genom att betygs- värdena föreslås kalibreras, kan komma att påverkas av faktorer som ligger utanför den enskilde elevens kontroll. Skolverket och UHR framför också att det finns viss risk för att de olika undantagen kommer att göra att sys- temet upplevs som komplicerat och orättvist.

Bland annat Statskontoret, Uppsala och Örebro universitet, flera kom- muner, bl.a. Göteborgs kommun, och Sveriges Lärare lyfter fram farhågor med att den föreslagna modellen som innefattar kalibrering kan uppfattas som komplex. Skolverket bedömer dock att utredningen i huvudsak över- tygar om att det går att förklara systemet för elever och vårdnadshavare. Bland annat SKR anför att det kommer att behövas omfattande imple- menteringsinsatser.

Flera remissinstanser, bl.a. Skolverket samt Göteborgs och Uppsala universitet, anser att utredningens förslag om att en elevs individuella betygsvärde i grundskolan eller specialskolan alltid ska utgöras av 16 ämnen skulle kunna få negativa konsekvenser för elevers språkkunskaper.

Utredningens förslag om att meritvärden för elever i kommunala vuxen- utbildningen på gymnasial nivå enbart ska beräknas utifrån resultatet på de nationella slutproven avstyrks av ett stort antal remissinstanser, bl.a. Skolverket, SKR, Riksförbundet Vuxenutbildning i Samverkan (VIS) och Svenskt Näringsliv. Skolverket bedömer inte att förslaget kommer att bidra till mer likvärdiga betyg inom komvux. SKR anser att konsekvenserna för skolformen är oproportionerligt långtgående och att hänsyn behöver tas till den flexibilitet som kännetecknar skolformen.

Statens institutionsstyrelse (SiS) bedömer att meritvärdeskalibrering inte är lämplig i SiS skolverksamhet, eftersom eleverna vid myndighetens skolenheter ofta är få.

Skälen för regeringens bedömning

Meritvärden bör beräknas på ett nytt sätt

De betyg som lärare sätter fyller flera viktiga funktioner. Bland annat fun- gerar de som återkoppling på elevernas kunskapsutveckling och de an- vänds även vid urval och antagning till gymnasieskolan och högre utbild- ning. I det nuvarande systemet är det den sökandes betygsvärden, dvs. de samlade betyg som lärare sätter på en elevs kunskaper, som används som grund för antagning till vidare studier. För att bli antagen till ett nationellt program i gymnasieskolan krävs som huvudregel minst E i betyg i ämnena svenska eller svenska som andraspråk, matematik och engelska samt där- utöver godkända betyg i minst fem respektive nio ytterligare ämnen för att bli antagen till ett yrkesprogram respektive ett högskoleförberedande pro- gram. För antagning till högre utbildning kan urvalet även ske på grundval av resultat från högskoleprovet eller av högskolan bestämda urvals- grunder, t.ex. intervjuer. Majoriteten av studenterna antas dock på grund- val av sina betyg. Som framgår av avsnitt 4 spelar betygen därför stor roll för den sökandes möjligheter att komma in på en önskad utbildning.

Regeringen kan konstatera att lärare på skolor i hela landet inte har möj- Prop. 2025/26:197 lighet att göra samstämmiga tolkningar av betygskriterierna, vilket leder

till att betygen inte alltid är rättvisande och inte heller nationellt likvärdiga. Dessutom har vi, vilket framgår av avsnitt 4.3, i dag ett betygssystem som delvis skapar incitament för lärare att sätta omotiverat höga betyg. Utredningen beskriver också hur lärare utsätts för press från elever och föräldrar som inte accepterar lärares bedömning, men också rektorer som föredrar s.k. ”snäll-E” i betygskatalogen. Det faktum att det sätts omotive- rat generösa betyg på vissa skolor innebär att konkurrensen till gymna- sieskolan och högre utbildning snedvrids (se avsnitt 4.2 och 4.3). Denna brist på likvärdighet är ett stort problem med dagens betygssystem. Ytter- ligare ett stort problem är att dagens betygssystem med dess skarpa F- gräns tillsammans med antagningsreglerna till gymnasieskolan medför att en, i ett internationellt perspektiv, orimligt hög andel av eleverna i grund- skolan inte blir behöriga till nationella program i gymnasieskolan (se avsnitt 4.4).

För att antagningen och urvalet till gymnasieskolan och högre utbildning ska bli mer rättvist behöver meritvärden bli jämförbara mellan skolor. Meritvärdet, som bygger på betygsvärdet, är det numeriska värde för elevens samlade betyg som används vid antagning till gymnasieskolan och till högre studier.

I dagens system baseras meritvärdena uteslutande på de betyg som lärare sätter. Regeringen anser dock att ansvaret för att betygen ska bli nationellt likvärdiga inte kan läggas på lärarna, eftersom det är en omöjlig uppgift. I stället anser regeringen att det finns stora behov av en större system- förändring när det gäller beräkningen av meritvärden. En stor majoritet av remissinstanserna, bl.a. Skolverket, Skolinspektionen och SKR, välkomnar sådana genomgripande förändringar. Regeringen bedömer således att det bör införas en ny modell för att beräkna meritvärdet som ökar jämförbar- heten och likvärdigheten vid antagningen till gymnasieskolan och högre utbildning.

I propositionen används ordet elev i samband med betygsvärde och meritvärde trots att individerna ofta får sitt meritvärde efter att de har avslutat sin utbildning. Ordet sökande används när det är uppenbart att texten avser den som söker till högskolestudier.

En del av elevens meritvärde bör bestå av kalibrerade betygsvärden

Trots de konstaterade bristerna när det gäller jämförbarhet, har betygen bättre prognosförmåga för studieframgång än t.ex. högskoleprovet. Detta beror bl.a. på att betyg i regel sätts utifrån underlag som samlats in under lång tid, vilket innebär att eleverna har fått flera möjligheter att visa vad de kan med avseende på olika delar i kurs- eller ämnesplanerna. För att fortsatt kunna använda betyg vid ansökan och urval till vidare utbildning har utredningen studerat flera modeller som på olika sätt stärker merit- värdenas likvärdighet och samtidigt bibehåller fördelarna som finns med de betyg som lärare sätter. En av modellerna bygger på att lärare själva justerar sin betygssättning i relation till resultat på nationella prov. Regeringen delar dock utredningens bedömning att en sådan modell skulle vara alltför resurskrävande. Den skulle vara mycket tidskrävande och

därmed inkräkta på lärares tid för undervisning.

Prop. 2025/26:197	Utredningen har även studerat antagnings- och betygssystem i några
	jämförbara länder, bl.a. Danmark och Norge. En kombination av betyg och
	resultat på någon form av slutprov eller examensprov är vanligt förekom-
	mande. En modell som på detta sätt delvis baseras på resultat från exa-
	mensprov för in en mer oberoende mätning av elevers kunskaper, men
	hanterar inte problemet med att en del elever får alltför generösa betyg.
	Därmed bidrar inte ett sådant system till att minska snedvridningen när det
	gäller konkurrensen om platser till gymnasieskolan och högre utbildning.
	Regeringen anser alltså inte heller att en sådan modell är att föredra.
	Regeringen förordar däremot, i likhet med utredningen, en modell för
	beräkning av meritvärden som innefattar två delar, där den ena delen består
	av elevers kalibrerade betygsvärden. Utgångspunkten för en sådan kalib-
	rering är att en skolenhets genomsnittliga betygsvärde för samtliga elever
	jämförs med det genomsnittliga resultatet på centralt rättade prov för
	samma elever. Varje elevs betygsvärde justeras, eller kalibreras, sedan uti-
	från avvikelsen mellan det genomsnittliga betygsvärdet och det genom-
	snittliga resultatet på slutproven. Om det genomsnittliga betygsvärdet på
	skolenheten överstiger det genomsnittliga provresultatet på skolenheten,
	kalibreras varje enskild elevs betygsvärde ner. Är förhållandet det om-
	vända, kalibreras varje elevs betygsvärde upp. För gymnasieskolan bör
	kalibreringen göras på programnivå för varje skolenhet. Detta förslag för-
	utsätter ett nytt system med centralt rättade nationella slutprov som kan
	fungera som ett externt, objektivt mått på kunskaper. I avsnitt 6.4 redogör
	regeringen närmare för hur ett sådant provsystem bör se ut.
	Regeringen bedömer, i likhet med Sveriges Lärare, att det framstår som
	rimligt, och t.o.m. nödvändigt, att införa en modell för att säkerställa att
	elevers betygsvärden blir jämförbara. I praktiken innebär ett system med
	kalibrering att lärare sätter betyg utifrån sina egna betygsunderlag. En
	statlig myndighet genomför sedan själva kalibreringen som utgår dels från
	de betyg som lärare satt, dels från resultaten på de nationella slutproven,
	som beskrivs i avsnitt 6.4. Det betyder att elever på avslutningsdagen i
	vanlig ordning får sina betyg som utgör lärarnas återkoppling på elevernas
	kunskapsutveckling. Själva meritvärdet, alltså det värde som används när
	elever söker till nästa utbildningsnivå och som består av både betyg och
	resultat på nationella slutprov (se senare i detta avsnitt), fastställs i efter-
	hand när kalibreringen är genomförd.
	Regeringen bedömer, liksom utredningen, att kalibreringen även bör
	hantera spridningen av resultat mellan eleverna på skolenheten, så att för-
	delningen av elevers betygsvärden motsvarar fördelningen av provresul-
	taten mellan eleverna på samma skola. Det innebär bl.a. att elever som har
	mycket höga betyg och mycket goda resultat på nationella slutprov kan få
	ett mycket högt meritvärde även om betygsvärdena kalibreras ner på skol-
	enheten.
	Genom att använda kalibrerade betygsvärden blir meritvärdena natio-
	nellt likvärdiga och jämförbara även om de enskilda betyg som lärarna
	sätter inte är helt likvärdiga. Det innebär att elever som går på skolor där
	lärarna är generösa respektive strikta i sin betygssättning inte kommer att
	gynnas eller missgynnas. Regeringen bedömer också att incitamenten för
	att sätta omotiverat generösa betyg tydligt minskar när betygsvärdena
	kalibreras, vilket även välkomnas av bl.a. Almega Utbildning, Nätverket
60	Sveriges ämneslärarföreningar och Svenskt Näringsliv. Dessutom synlig-

gör modellen när betygssättningen på en skola är alltför generös, vilket, som Skolinspektionen påpekar, sannolikt har en dämpande effekt i sig.

UHR, Statskontoret, Göteborgs universitet m.fl. är kritiska till att elevers meritvärde genom kalibrering kan komma att påverkas av faktorer som ligger utanför den enskilde elevens kontroll. Regeringen bedömer dock att det inte är möjligt att ta fram en modell för beräkning av meritvärden som bygger på betyg och samtidigt helt eliminerar faktorer som är utanför den enskildes kontroll. Även i det nuvarande betygssystemet finns det faktorer som elever inte helt kan kontrollera. Regeringen instämmer dock i att det är viktigt att det nya betygssystemet upplevs som tillförlitligt och rättvist. Det är bl.a. därför som regeringen i avsnitt 6.3 lämnar förslag om hur överensstämmelsen mellan lärares bedömningar inom skolenheterna ska kunna stärkas.

Bland andra Vimmerby kommun befarar att ett system där meritvärdena utgår från kalibrerade betygsvärden kan leda till att lärarens status under- mineras. Regeringen delar inte den uppfattningen, utan anser att det är möjligt att utforma ett betygssystem där de betyg som lärare sätter fort- farande är betydelsefulla. Regeringen bedömer, liksom bl.a. Stockholms universitet, att utredningens förslag om att kalibrera elevernas betygs- värden i grunden är väl avvägt, då det respekterar lärarens professionella ansvar samtidigt som det tillför ett externt mått som motverkar systema- tiska avvikelser.

Regeringen bedömer att elevers individuella betygsvärde i de avslutande årskurserna i grundskolan bör utgöras av samma antal ämnen för alla elever. Det bör därmed inte längre vara möjligt att, som i det nuvarande systemet, lägga till ett betyg om eleven läst ett modernt språk. I dag beräknas meritvärdet i grundskolan som summan av elevens 16 bästa betyg och ett 17:e betyg om eleven har läst moderna språk som språkval (se avsnitt 5.3). Möjligheten att räkna med ett 17:e betyg infördes tidigare som ett incitament för elever att läsa moderna språk i grundskolan. Regeringen anser att beräkningen av betygsvärdet bör utgå från lika många ämnen för alla elever, eftersom det säkerställer att kalibreringen av betygsvärdena blir så likartad som möjligt. Att antalet ämnen behöver vara detsamma för alla elever kan, enligt bl.a. Skolverket samt Göteborgs och Uppsala universitet, innebära att färre elever kommer att välja att läsa moderna språk, vilket i förlängningen kan få negativa konsekvenser för svenska elevers kunskaper i språk. Regeringen håller till viss del med om att den föreslagna modellen kan få sådana effekter och anser att det är viktigt att elever i Sverige fortsätter att läsa moderna språk. Frågan behö- ver därför analyseras men faller utanför det område som denna proposition behandlar. Regeringen överväger därför att utreda detta vidare.

Till skillnad från betyg i moderna språk, kan ett betyg i ämnet moders- mål inte räknas in som ett 17:e betyg i elevens meritvärde. Ett betyg i modersmål kan dock ersätta ett lägre betyg i ett annat ämne vid beräkning av meritvärdet. Som framgår av avsnitt 4.1 omfattar detta dock inte alla elever och det kan därmed ifrågasättas om regelverket är helt ändamåls- enligt. Regeringen överväger därför att se över denna fråga.

Om det särskilda stödet för en elev i grundskolan, anpassade grund- skolan, specialskolan eller sameskolan inte i rimlig grad kan anpassas efter elevens behov och förutsättningar, kan ett beslut om anpassad studiegång fattas (3 kap. 12 § skollagen). Ett sådant beslut kan innebära avvikelser

Prop. 2025/26:197

från den timplan samt de ämnen och mål som annars gäller för utbild- ningen, vilket innebär att eleven kan läsa färre ämnen. Regeringen anser inte att detta bör föranleda något undantag från att beräkningen av betygs- värdet bör utgå från lika många ämnen för alla elever. Ett undantag från denna princip skulle kunna skapa incitament att läsa så få och så enkla ämnen som möjligt, vilket vore olämpligt.

Sammantaget bedömer regeringen därför att elevers betygsvärden som huvudregel bör kalibreras och att dessa kalibrerade betygsvärden bör ut- göra en del av meritvärdet.

Den andra delen av elevens meritvärde bör bestå av elevens resultat på nationella slutprov

I utredningens förslag om hur meritvärdet bör beräknas används resultaten på de nationella slutproven för att kalibrera betygsvärden, men elevens resultat på proven utgör också en egen komponent i elevens meritvärde. Regeringen konstaterar att en väsentlig fördel med att resultatet på proven även vägs in i meritvärdet, är att det skapar incitament för elever att ge- nomföra proven och anstränga sig vid provtillfället, vilket förbättrar för- utsättningarna för att använda provresultaten för kalibreringssyfte. Vidare skulle ett sådant sätt att beräkna meritvärdet, enligt regeringen, kunna stär- ka systemets legitimitet eftersom centralt rättade prov skulle utgöra en oberoende mätning av elevers kunskaper.

För elever som söker till gymnasieskolan föreslås det framgå av skol- lagen att meritvärdet ska utgöras av den sökandes betyg från grundskolan, eller motsvarande utbildning och resultaten från de nationella slutprov som den sökande genomfört i grundskolan eller motsvarande utbildning (se avsnitt 6.6). Den mer detaljerade regleringen om hur beräkningen ska gå till bör bestämmas på förordningsnivå. För sökande till högre studier be- döms det mer lämpligt att reglera vad meritvärdet bör bestå av på förord- ningsnivå. Regeringen bedömer att det är ändamålsenligt att ange den en- skilde elevens meritvärde på en skala från 1 till 10, vilket även utredningen föreslår.

Det bör fastställas hur stor andel av meritvärdet som ska utgöras av kalibrerade betygsvärden respektive resultat på nationella slutprov

Regeringen gör bedömningen att meritvärdet ska bestå av två kompo- nenter: elevens betyg (som sedan kalibreras) och ett genomsnittligt resultat från elevens nationella slutprov. Som regeringen återkommer till i av- snitt 6.4.1 bedöms antalet nationella slutprov motsvara det nuvarande antalet nationella prov i grundskolan och specialskolan, medan det blir något fler prov i gymnasieskolan. Hur de två komponenterna skulle kunna viktas är en intrikat fråga. En utgångspunkt för kalibreringen är att de nationella slutproven speglar elevernas faktiska kunskapsnivå. För att proven ska ge korrekt information om elevernas kunskaper krävs att elev- erna är motiverade att prestera väl vid provtillfället. Regeringen bedömer därför att viktningen mellan elevens kalibrerade betygsvärde och elevens resultat på de nationella slutproven bör skapa incitament för eleverna att genomföra proven och anstränga sig vid provtillfället. Samtidigt bör betygsvärdena ges så stor vikt att den prognosförmåga för att klara vidare studier som betyg har bibehålls.

Det bör dessutom, enligt regeringen, beaktas i vilken utsträckning olika ämnen påverkas av viktningen mellan de två komponenterna. Om resul- tatet från de nationella slutproven ges för stor vikt kan de ämnen som elev- en skriver slutprov i få oproportionerligt stor betydelse för det totala merit- värdet. Academedia AB, Bildlärarnas riksförening m.fl. uttrycker t.ex. oro över att elever kommer att prioritera studier i de ämnen som har slutprov. Regeringen bedömer att denna risk minskar om den del som utgörs av det kalibrerade betygsvärdet blir relativt stor. Enligt utredningens förslag bör det kalibrerade betygsvärdet, vid en sammanräkning, ges 70 procents vikt, medan det genomsnittliga resultatet från nationella slutprov bör ges 30 procents vikt. Regeringen bedömer, liksom bl.a. IFAU, Lunds universitet och Idéburna skolors riksförbund, att dessa proportioner är väl avvägda. Samtidigt bedömer regeringen att det kan finnas anledning att framöver överväga justeringar av förhållandet mellan betygsvärde och resultat på nationella slutprov, om erfarenheter skulle visa att propor- tionerna inte på bästa sätt främjar likvärdighet och rättssäkerhet i betygs- systemet.

Betygen inom anpassade grundskolan och anpassade gymnasieskolan används inte för att räkna ut ett meritvärde. Det är därför inte aktuellt med någon kalibrering i dessa skolformer.

Sammantaget bedömer regeringen att elevers meritvärde i grundskolan eller motsvarande utbildning och gymnasieskolan som huvudregel bör utgöras av en kombination av kalibrerade betygsvärden och resultat på nationella slutprov.

Insatser behöver vidtas för att främja begriplighet och transparens

Det är rimligt att anta att kalibreringen, särskilt initialt, kan vara utma- nande att förstå för såväl elever och vårdnadshavare som lärare och rektorer. Bland annat Statskontoret, Uppsala och Örebro universitet och Sveriges Lärare riktar kritik mot den föreslagna modellens komplexitet. Modellens begriplighet är, enligt regeringen, viktig för dess legitimitet, vilket även framhålls av en stor andel av remissinstanserna, bl.a. Göte- borgs kommun. Regeringen instämmer i att modellen är teknisk och att den kan uppfattas som svårförståelig men bedömer, liksom Skolverket, att utredningen i huvudsak övertygar om att det är möjligt att förklara grund- principerna i det föreslagna betygssystemet på ett sätt som bör vara begripligt för samtliga berörda. Det finns vissa risker med en modell som är svår att överblicka, men kalibreringsmodellen borgar för betydligt bättre likvärdighet än nuvarande system. Regeringen anser alltså att fördelarna tydligt överväger och konstaterar, i likhet med Skolinspektionen, att dagens bristande likvärdighet bl.a. riskerar att urholka förtroendet för betygssystemet. Regeringen anser vidare, i likhet med bl.a. SKR, att ge- digna implementeringsinsatser är viktiga. Sådana kan bidra till en djupare förståelse för systemet och motverka eventuell osäkerhet i samband med förändringen.

Meritvärden behöver ibland beräknas på ett annat sätt

I vissa sammanhang är en modell som innefattar kalibrering inte tillämp- lig. För kommunal vuxenutbildning (komvux) kan det t.ex. finnas behov av ett annat sätt att beräkna meritvärden, bl.a. eftersom skolformen känne-

Prop. 2025/26:197

Prop. 2025/26:197 tecknas av flexibilitet med kontinuerlig antagning. Kalibreringen utgår från att det finns sammanhållna undervisningsgrupper som har genomfört nationella slutprov samtidigt och därmed har jämförbara provresultat att kalibrera betygsvärden mot, vilket inte alltid är fallet inom komvux. Flera remissinstanser, däribland Skolverket och VIS, kritiserar utredningens förs- lag om att införa en modell för beräkning av meritvärden som enbart utgår från resultat på nationella slutprov i komvux. Frågan om hur meritvärdet för deltagare i komvux ska beräknas regleras inte i lag och hanteras därmed inte i denna proposition. Regeringen kan dock konstatera att kalibrering på gruppnivå inte är ett realistiskt alternativ inom komvux.

En modell för beräkning av meritvärden som innefattar kalibrering är inte heller ändamålsenlig i t.ex. specialskolan, eftersom antalet elever i undervisningsgrupperna i denna skolform ofta är lågt. När eleverna är mycket få är det inte sannolikt att det finns tillräckligt många elever i varje undervisningsgrupp för att kalibreringen av betygsvärden ska bli rätts- säker. Det gäller exempelvis, som SiS påpekar i sitt remissvar, ofta elever inom SiS skolverksamhet. Vid vissa skolenheter inom grundskolan och gymnasieskolan med få elever kan det av samma skäl vara lämpligt att beräkna meritvärden utan att kalibrera elevers betygsvärden. Regeringen bedömer, liksom utredningen, att gränsen bör gå vid sex elever, dvs. betygsvärden ska inte kalibreras om antalet elever är färre än sex i årskurs 9 eller på ett program i gymnasieskolan. Utredningen har föreslagit att meritvärdet för dessa elever ska utgöras av 50 procent betygsvärde och 50 procent resultat på nationella slutprov, vilket regeringen bedömer är en rimlig fördelning. Den närmare utformningen av hur meritvärdet kan beräknas på annat sätt kommer att regleras på förordningsnivå.

Skolverket och UHR framför att det finns viss risk för att olika sätt att beräkna meritvärden gör att systemet upplevs som komplicerat och orätt- vist. UHR ställer sig frågande till att individer med ett meritvärde som räknats ut på ett annat sätt än enligt huvudmodellen i förlängningen kan komma att konkurrera med varandra vid ansökan till högskolestudier. Regeringen håller med om att det kan finnas vissa utmaningar med detta och att frågan behöver analyseras vidare. Samtidigt bedömer regeringen att det kommer att handla om relativt få fall och att det därför inte kommer att påverka systemet som helhet. Regeringen bedömer också att det är viktigt att det finns visst utrymme för att tillämpningen kan behöva justeras utifrån olika förutsättningar, eftersom kalibreringen inte bedöms fungera ändamålsenligt i alla sammanhang.

Regeringen bedömer sammanfattningsvis att meritvärdet i vissa fall kan behöva beräknas på ett annat sätt än genom kalibrerade betygsvärden och resultat på nationella slutprov. Hur meritvärdet ska beräknas i dessa fall bör regleras på förordningsnivå.

6.2 En numerisk betygsskala med betygsstegen Prop. 2025/26:197 1–10 ska införas utan någon skarp gräns för

godkänt

Regeringens förslag

Det ska införas en ny betygsskala i grundskolan, anpassade grund- skolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan, anpassade gymna- sieskolan, kommunal vuxenutbildning (komvux) på gymnasial nivå och som anpassad utbildning på gymnasial nivå. I betygssättningen ska tio betygssteg användas. Betygsskalan ska betecknas med heltal på skalan 1–10, där 1 är det lägsta och 10 det högsta betyget. Det ska inte finnas någon skarp gräns för godkänt.

Regeringens bedömning

Betygskriterierna bör regleras på förordningsnivå och uttryckas på följande sätt:

10 utmärkta kunskaper

8–9 mycket goda kunskaper

6–7 goda kunskaper

4–5 godtagbara kunskaper

1–3 begränsade kunskaper

Utredningens förslag

Förslagen från utredningen stämmer i huvudsak överens med regeringens förslag och bedömning. Utredningen föreslår att kriteriet för betygen 1–3 ska lyda ”mindre än godtagbara kunskaper”.

Remissinstanserna

En majoritet av remissinstanserna tillstyrker förslaget med en tiogradig betygsskala. Det gäller bl.a. Statens skolverk, Statens skolinspektion och Sveriges Skolledare. Även bl.a. Sala, Motala, Varbergs och Örebro kom- muner och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) är positiva till förs- laget. Umeå universitet, Sveriges Elevkårer, Sveriges Elevråd m.fl. lyfter bl.a. att en fördel med en mer fingradig skala är att en sådan bedöms minska behovet av lottning i samband med urval till högskolestudier. Bland annat Stockholms, Vimmerby och Örebro kommuner, Västra Göta- landsregionen, Sveriges Skolledare och Afasiförbundet framhåller att fler betygssteg även kan bidra till att stärka elevers motivation. Särskilt betydelsefullt bedömer dessa remissinstanser att det kan vara för de elever som inte har godtagbara kunskapsnivåer, eftersom progressionen mot god- tagbara kunskapsnivåer synliggörs med dels en symmetrisk skala, dels flera steg under betyget 4.

En stor majoritet av remissinstanserna, bl.a. Specialpedagogiska skol- myndigheten (SPSM), Stockholms och Örebro universitet, Jämställdhets- myndigheten, Falu kommun, Academedia AB, Svenska idrottslärar- föreningen och Sveriges vägledarförening välkomnar förslaget som inne-

Prop. 2025/26:197 bär att den skarpa gränsen mellan E och F tas bort. Bland annat Högskolan i Gävle och Falu kommun anser att betyget F såsom det fungerar i dag riskerar att stigmatisera elever.

Några remissinstanser bedömer att den föreslagna betygsskalan kan bidra till ökad stress. Göteborgs kommun, Sveriges Elevkårer och Sveriges Elevråd framför exempelvis att det faktum att ytterst få elever förväntas kunna få betyget 10, riskerar att inverka negativt på högpresterande elevers psykiska hälsa. Jämställdhetsmyndigheten framför att det ofta är flickor som har svårt att sätta gränsen för vad som är rimliga mål. Sveriges Elevkårer och Sveriges Elevråd framhåller dock, i likhet med bl.a. Göte- borgsregionen, att flera steg i grunden är positivt för urvalssystemets funktion.

Flera remissinstanser, bl.a. Vimmerby kommun. Sveriges Lärare och Almega utbildning påpekar att det kan bli svårt för lärare att sätta betyg med en mer fingradig betygsskala. Nätverket Sveriges ämneslärarföre- ningar och Sveriges matematiklärarförening uttrycker en oro över att ar- betsbördan kommer att öka då lärare ska kunna motivera skillnader mellan flera betygssteg. Olofströms kommun framför att det inte är lämpligt med betygskriterier för alla betygssteg.

När det gäller skolformerna anpassad grundskola, anpassad gymnasie- skola och komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå bedömer Skolverket att myndigheten närmare behöver undersöka hur den nya betygsskalan kommer att fungera. Riksföreningen Lärvuxpedagogerna och Göteborgs kommun anser också att frågan om dessa skolformer behöver analyseras vidare.

Ett stort antal remissinstanser, bl.a. Sveriges Lärare, Skolverket, SKR och flera kommuner betonar att de förändringar som görs av betygsskalan innebär att huvudmännen och lärarna står inför genomgripande föränd- ringar som kräver omfattande informations- och implementeringsinsatser.

	Skälen för regeringens förslag och bedömning
	En skala med fler betygssteg ökar precisionen i bedömningarna och ger
	mer information om begränsade kunskaper
	Den nuvarande betygsskalan beskrivs mer ingående i avsnitt 5, men enkelt
	uttryckt innehåller den som huvudregel fem betygssteg, A–E, för att be-
	teckna godkända resultat och ett betygssteg, F, för icke godkänt resultat. I
	dagens betygsskala är det olika långt mellan betygsstegen; man brukar tala
	om att skalan är asymmetrisk. F ger 0 poäng, E 10 poäng, D 12,5 poäng,
	C 15 poäng, B 17,5 poäng och A 20 poäng. I dag ska det vid betygssättning
	göras en sammantagen bedömning av elevens kunskaper, där svaga kun-
	skaper i vissa avseenden kan balanseras av starka kunskaper i andra av-
	seenden, vid bedömning av alla betygssteg utom betygssteget E. För att få
	betyget E krävs att alla betygskriterier för det betygssteget är uppfyllda. I
	propositionen Nya läroplaner – för en stark kunskapsskola (prop.
	2025/26:194), som har beslutats samma dag som denna proposition,
	föreslås att det ska göras en sammantagen bedömning även för betygs-
	steget E (se avsnitt 5.5).
	Kalibreringen av betygsvärden, som beskrivs i avsnitt 6.1, förutsätter en
66	symmetrisk skala, alltså en skala med jämna steg, eftersom en sådan skala
66

innebär att inga betygsnivåer får oproportionerligt stor påverkan på det kalibrerade värdet. Kalibreringen blir vidare mer noggrann och rättvisande med en mer fingradig skala, eftersom fler steg ger ökad precision i bedöm- ningarna. Med en mer fingradig skala bevaras också mer information om elevernas kunskapsnivåer. En betygsskala med fler och jämna steg är därmed en förutsättning för ett likvärdigt och rättssäkert betygssystem.

En symmetrisk skala med fler steg innebär vidare att elever kan få infor- mation om sin progression även vid lägre kunskapsnivåer. Eftersom det i dagens system bara finns ett betygssteg under den nuvarande gränsen för godkänt och detta betygssteg (F) ger 0 poäng, följer att kunskaper som inte bedöms tillräckliga för att generera betyget E i dag överhuvudtaget inte bidrar till en elevs meritvärde. Regeringen anser, i likhet med bl.a. Falu kommun och Academedia AB, att det är problematiskt att det saknas en möjlighet att synliggöra progressionen av kunskaper som inte bedöms som godkända i det nuvarande systemet. Det kan också uppfattas som orättvist inte minst av de elever vars kunskapsnivå bedöms vara strax under betyget E. Elever måste kunna få betyg som speglar de kunskaper som de faktiskt har och inte bara information om att de inte når målet, vilket även framförs av Sveriges vägledarförening.

Regeringen anser att bristen på differentiering i dagens betygsskala leder till att viktiga skillnader i elevers kunskapsnivåer inte synliggörs. När betygsstegen är få, blir återkopplingen även mindre tydlig för eleverna. Ett sätt att främja en mer nyanserad bedömning skulle vara att införa en skala med fler steg än i dag. En skala med flera betygssteg är vanlig i många andra jämförbara länder. I Finland är antalet steg 7, i Nederländerna 10, i Frankrike 21 och i Estland 100 för att nämna några exempel. Regeringen anser, i likhet med bl.a. Umeå universitet och Motala kommun, att fler steg skulle kunna öka precisionen i lärarnas bedömningar.

Flera lärare uppger också, enligt Sala kommun, att det i dag är för få betygssteg och att det leder till att det kan vara stora kunskapsskillnader mellan elever som får samma betyg. Regeringen noterar, liksom bl.a. Varbergs och Örebro kommuner, att en skala med fler steg skulle göra att mer nyanserad information om nivån på elevernas kunskaper kunde tas tillvara. Relativt många elever har också samma betyg vilket i sin tur leder till att många elever har samma meritvärde. Det innebär att lottning ibland behöver användas vid urval till högre utbildning. Dagens skala har helt enkelt för få steg för att kunna skilja eleverna åt. Det gör att urvalet blir trubbigt, särskilt när många elever konkurrerar om relativt få utbildnings- platser. Regeringen anser, liksom Umeå universitet, Sveriges Elevkårer och Sveriges Elevråd, att det vore en fördel om behovet av lottning i sam- band med urval skulle kunna minimeras.

Regeringen bedömer, till skillnad från bl.a. Sveriges Lärare, att en mer fingradig skala skulle underlätta lärares arbete med att sätta betyg. Nät- verket Sveriges ämneslärarföreningar och Sveriges matematiklärarföre- ning, som är kritiska till hur en mer fingradig skala kan påverka lärares arbete med betygssättning, bedömer att det kan uppstå gränsdragnings- problem och bli besvärligt för lärare att motivera skillnaden mellan betyg. Regeringen bedömer dock att en mer fingradig betygsskala kan dämpa effekten av avvikelser i enskilda bedömningar. Dessutom bör en statlig myndighet tillhandahålla ett gediget stöd för att underlätta övergången till ett nytt betygssystem.

Prop. 2025/26:197

Prop. 2025/26:197 Den eventuella risken för en något ökad arbetsbörda som vissa remiss- instanser ser bör, enligt regeringen, inte överskattas. De samlade förslag som regeringen lämnar när det gäller ett nytt betygssystem förväntas totalt sett snarast minska lärares arbetsbörda. Skolverket har också utvärderat hur lärare upplevde införandet en ny betygsskala 2011, då en ökning med antalet steg från fyra till sex genomfördes. En majoritet av lärarna både i grund- och gymnasieskolan svarade i utvärderingen att fler betygssteg underlättar när de informerar elever om deras kunskapsutveckling (Ut- värdering av den nya betygsskalan samt kunskapskravens utformning, Skolverket 2016). Sammantaget bedömer regeringen att de utmaningar som eventuellt kan uppstå om betyg sätts enligt en mer fingradig skala, främst bör vara initiala och belastningen bedöms vara rimlig i förhållande till reformens syfte.

Regeringen bedömer också att fler betygssteg främjar ett mer rättvist urval till nästa utbildningsnivå. Datasimuleringar som utredningen har genomfört visar att en mer fingradig skala i sig ökar betygens likvärdighet, alltså oavsett vilken modell som används för att beräkna meritvärdet.

Det finns remissinstanser som lyfter att flera steg skulle kunna innebära utmaningar för eleverna. Bland annat framför Göteborgs kommun, Sveriges Elevkårer och Sveriges Elevråd att det riskerar att inverka nega- tivt på högpresterande elevers psykiska hälsa om det blir svårare att få det högsta betyget. Därutöver påpekar Jämställdhetsmyndigheten att det ofta är flickor som har svårt att sätta gränsen för vad som är rimliga mål, vilket innebär att denna elevgrupp kan betraktas som särskilt utsatt för den stress som en mer fingradig betygsskala skulle kunna medföra. Regeringen delar inte remissinsatsernas farhågor. En skala med fler steg innebär att mer nyanserad information om nivån på elevernas kunskaper kan tas tillvara. Eleverna kommer således att få bättre återkoppling på sina kunskaper och därmed minskar den osäkerhet och otydlighet som präglar dagens betygs- system, vilket bör påverka elevernas psykiska hälsa på ett positivt sätt. Därtill bör en eventuell risk för att elever upplever stress av att inte kunna nå det allra högsta betyget delvis vara övergående. Andelen elever som i dag får betyget A är relativt hög. Regeringen bedömer att andelen elever som får det högsta betyget i en mer fingradig skala sannolikt kommer att vara betydligt lägre. Det är rimligt att anta att förväntningarna på att få det högsta betyget med tiden kommer att justeras, inte minst i takt med att det framgår att det inte krävs högsta betyg i alla ämnen för att komma in på de mest attraktiva utbildningarna.

Det bör i sammanhanget nämnas att om det helt saknas underlag för bedömning av elevens kunskaper, t.ex. till följd av frånvaro, ska betyg inte sättas. Detta ska då markeras i betygskatalogen med streck i alla skol- former utom i de anpassade skolformerna (se bl.a. 10 kap. 18 § skollagen och 6 kap. 19 § skolförordningen [2011:185]). Ett system med en ny betygsskala påverkar inte denna reglering.

Sammanfattningsvis föreslår regeringen att det ska införas en betygs- skala med fler steg än i dag. Skalan föreslås gå från 1 till 10, där 1 är det lägsta och 10 det högsta betyget. Regeringen avser också att ge Skolverket i uppdrag att genomföra omfattande implementeringsinsatser inför och i samband med att det nya betygssystemet införs.

Betygskriterierna bör ge information om nivån på elevers kunskaper

I propositionen Nya läroplaner – för en stark kunskapsskola (prop. 2025/26:194), som regeringen har beslutat samma dag som denna proposition, föreslås inte bara att det vid betygssättning ska göras en sammantagen bedömning även för betygssteget E. Det föreslås också änd- ringar i skollagen som avser bl.a. syftet med utbildningen i skolväsendet, definitionen av undervisning, läroplaner och betygssättning. Syftet är att skolan ska präglas av en ny kunskapssyn där läroplanerna för de obliga- toriska skolformerna ska vara tydligt kunskapsinriktade och där det ska vara tydligt att det är lärarna som bestämmer över undervisningen. När det gäller läroplanerna föreslås att de, för de obligatoriska skolformerna, ska ange utbildningens värdegrund och uppdrag samt mål och riktlinjer för utbildningen och innehålla kursplaner och timplaner. Varje kursplan ska i sin tur innehålla syfte, ämnets bidrag till skolans mål, mål och innehåll, undervisningsstrategier och betygskriterier samt bedömningskriterier för vissa årskurser och situationer där det inte sätts betyg. Lärare ska inte längre göra en bedömning av elevens kunskaper i förhållande till detal- jerade betygskriterier. I stället föreslås att läraren ska göra en samman- tagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till de kunskaper som i ämnets kursplan anges i den del som avser mål och innehåll samt med stöd av betygskriterierna sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. När det gäller läroplanerna för de obligatoriska skolformerna ska kunskaper som är tillförlitliga och mer beständiga i olika ämnen betonas i läroplanerna. En central utgångspunkt ska vara att grundläggande kunskaper och färdigheter ska betonas, särskilt i de yngre åldrarna. För gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan och komvux föreslås att bedömningen ska göras i förhållande till den del av ämnesplanerna som avser syfte och centralt innehåll och med stöd av betygskriterier. Avsikten är att betygskriterierna, som bör regleras på förordningsnivå, inte längre ska innehålla någon information om vad eleverna ska kunna utan att betygskriterierna i stället ska uttrycka i vilken grad som elevernas kunskaper motsvarar de kunskaper som i ämnenas kursplaner, ämnes- områdesplanernas kursplaner respektive ämnesplanerna anges i den del som avser mål och innehåll respektive syfte och centralt innehåll på en skala från låga till höga kunskaper. Detta innebär att det bara kommer att finnas ett nivårelaterat betygskriterium per betygssteg, men eftersom det finns flera betygssteg kommer det att finnas flera betygskriterier i betygs- systemet. I nämnda proposition hänvisas, när det gäller betygskriteriernas närmare utformning, till denna proposition.

Som behandlas mer ingående i propositionen Nya läroplaner – för en stark kunskapsskola (prop. 2025/26:194) finns det flera nackdelar med de omfattande betygskriterierna i det nuvarande systemet. Syftet med de ändringar som föreslås i den propositionen är bl.a. att betygskriterierna inte ska styra innehållet i undervisningen utan att utbildningen ska fokusera på de kunskaper som i kursplanerna, ämnesplanerna och ämnesområdes- planerna anges i den del som avser mål och innehåll respektive syfte och centralt innehåll. Betygskriterier som endast mycket kortfattat men ändå med ord beskriver nivåerna på elevernas kunskaper kommer enligt regeringens bedömning även att bidra till ökad tydlighet. Genom de

Prop. 2025/26:197

Prop. 2025/26:197 språkliga benämningarna av betygsstegen blir progressionen i kunska-

	perna mer synlig och det blir lättare att förstå skillnaden mellan nivåerna.
	Regeringen föreslår i denna proposition att betygsskalan ska bestå av tio
	steg där 1 är det lägsta och 10 är det högsta betyget. Att definiera samtliga
	tio steg riskerar dock att bli överdrivet detaljerat och skulle knappast ge
	något verkligt stöd för lärare och elever. En potentiell konsekvens av att
	beskriva varje steg med språkliga definitioner är att skillnaderna mellan de
	enskilda betygsnivåerna skulle framstå som marginella och därmed
	svårtolkade både för lärare, elever och vårdnadshavare. Betygskriterierna
	skulle då förlora sin funktion som pedagogiskt verktyg och i stället skapa
	osäkerhet över vad som faktiskt skiljer de olika betygsstegen åt. Reger-
	ingen instämmer därmed i det som Olofströms kommun framför om att det
	inte är lämpligt med betygskriterier för alla betygssteg. Utredningen
	lämnar i stället förslag på beskrivningar av fem kriterier, där varje krite-
	rium betecknar ett eller flera betygssteg. Att de flesta kriterier har flera
	steg lämnar utrymme för nyansering. Regeringen anser att det är ett väl
	avvägt antal kriterier som gör det möjligt att särskilja de olika stegen.
	Vidare bedömer regeringen att de ord som används för de olika betygs-
	kriterierna behöver vara tydliga och lätta att förstå för både elever, vård-
	nadshavare och lärare. Det får inte heller råda något tvivel om kriteriernas
	inbördes ordning, utan hierarkin behöver vara begriplig för alla som berörs
	av betygssystemet. Regeringen bedömer att uttryck som ”utmärkta kuns-
	kaper” (10), ”mycket goda kunskaper” (8–9), ”goda kunskaper” (6–7) och
	”godtagbara kunskaper” (4–5) är vedertagna inom skolväsendet och inte
	lämnar utrymme för tvetydighet i tolkningen av kriteriernas inbördes
	ordning.
	Utredningen föreslår att kriteriet för de lägsta betygen i skalan (1–3) ska
	lyda ”mindre än godtagbara kunskaper”. Regeringen har övervägt detta
	och flera andra uttryck och kommit fram till att formuleringen ”begränsade
	kunskaper” är en bättre beskrivning, eftersom det uttrycket inte bara anger
	vad eleven saknar, utan även vad eleven faktiskt har. Det finns också ett
	värde i att de lägre stegen har en egen benämning i stället för att dessa steg
	bara genom en negation förhåller sig till ”godtagbara kunskaper” som
	föreslås vara kriteriet för stegen 4–5. Mot bakgrund av de negativa effekter
	som betyget F har behöver det vara mycket tydligt att de lägre stegen på
	skalan inte är ett nytt sätt att uttrycka att resultaten inte är godkända. Det
	bedöms därför viktigt att kriteriet för de lägsta stegen inte explicit förhåller
	sig till kriteriet över på motsvarande sätt som det gör i dag (godkänt – icke
	godkänt). Ett antal steg för de kunskapsnivåer som innebär relativt be-
	gränsade kunskaper skulle kunna bidra till att fler elever inspirerades att
	fortsätta anstränga sig. Liknande synpunkter framförs av flera kommuner,
	bl.a. Stockholm, Vimmerby och Örebro. Regeringen anser, i likhet med
	Afasiförbundet, att det nuvarande betyget F kan skapa en känsla av hopp-
	löshet hos båda elever och deras vårdnadshavare. Elever som t.ex. har en
	språkstörning kan anstränga sig hårt, men ändå inte få mer än ett F i slut-
	betyg. Regeringen delar Högskolan i Gävles och Falu kommuns stånd-
	punkt om att betyget F riskerar att stigmatisera elever, bl.a. för att betyget
	försvårar tillträdet till gymnasieskolan och efterföljande utbildningsvägar.
	Att få ett betyg som innebär begränsade kunskaper i vissa ämnen skulle
	kunna kompenseras av högre betyg i andra ämnen och därmed förbättra
70	möjligheterna till vidare studier (se avsnitt 6.6 där det föreslås nya

behörighetsregler till gymnasieskolan och avsnitt 6.11 där det föreslås att Prop. 2025/26:197 meritvärde ska ersätta betyg som urvalsgrund vid ansökan till högskolan).

Regeringen bedömer sammanfattningsvis att kriterierna bör uttryckas på följande sätt:

10 utmärkta kunskaper

8–9 mycket goda kunskaper

6–7 goda kunskaper

4–5 godtagbara kunskaper

1–3 begränsade kunskaper

En betygsskala med stegen 1–10 är ändamålsenlig för de flesta, men inte alla utbildningsformer

Den föreslagna skalan med tio betygssteg förväntas fungera väl i de flesta skolformer, bl.a. för att den ökar precisionen i bedömningarna och främjar ett rättvist urval till nästa utbildningsnivå.

Regeringen har övervägt om undantag från den tiogradiga betygsskalan bör göras för anpassad grundskola, anpassad gymnasieskola och komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå. I dessa skolformer finns i dag inga betygsnivåer under nivån E, dvs. elever i dessa skolformer kan i dag inte få F i betyg. Som framgår tidigare i detta avsnitt föreslår regeringen att den nya betygsskalan inte ska innehålla något betyg för icke godkänt resultat, utan regeringen bedömer att betygsstegen 4 och 5 ska motsvara godtagbara kunskaper och betygsstegen 1–3 ska motsvara begränsade kunskaper. Skolverket framhåller att det inte är utrett hur eleverna i de anpassade skolformerna skulle påverkas av en sådan förändring eller om det skulle kunna få påverkan på undervisningen och bedömer därför att myndigheten närmare behöver undersöka hur den nya betygsskalan skulle fungera i dessa skolformer. Även bl.a. Riksföreningen Lärvuxpedago- gerna saknar en analys av vilka konsekvenser en förändring av betygs- skalan kan få för de anpassade skolformerna. Utredningen bedömer dock att skalan 1–10 är tillräckligt väl avvägd för att även tillämpas i anpassade skolformer.

Regeringen anser att det finns klara fördelar med att samma betygsskala tillämpas i såväl anpassade grundskolan och anpassade gymnasieskolan som i grundskolan, specialskolan, sameskolan och gymnasieskolan. Det finns i dag en möjlighet för rektorn att besluta om att elever, som har förut- sättningar för det, ska läsa en kombination av grundskolans ämnen och anpassade grundskolans ämnen. På motsvarande sätt kan elever i anpassad gymnasieskola läsa ämnen enligt grundskolans eller gymnasieskolans kurs- eller ämnesplaner och få betyg enligt dessa. För dessa elever och deras vårdnadshavare skulle det kunna uppfattas som förvirrande med betyg enligt två olika skalor. Det förekommer också att elever byter mellan t.ex. grundskola och anpassad grundskola. En gemensam betygsskala gör det lättare att föra över bedömningar och planera undervisningen för dessa elever. Att en och samma skala tillämpas i de olika skolformerna minskar också risken för att elever i anpassad grundskola, anpassad gymnasieskola och komvux som anpassad utbildning upplever sina betyg som mindre värda. Det kan därutöver underlätta för huvudmän och myndigheter som följer upp kunskapsresultat och analyserar skillnader i måluppfyllelse att

de allra flesta skolformer använder samma betygsskala.

Prop. 2025/26:197 När det gäller utbildning inom komvux på grundläggande nivå och i svenska för invandrare används betygen inte som urvalsinstrument till vidare utbildning. Det finns heller inga andra skäl som talar för att dessa delar av komvux bör omfattas av den föreslagna betygsskalan. Därför föreslås ingen ändring, utan beteckningarna Godkänt eller Icke godkänt ska fortsätta användas på samma sätt som i dag. Inte heller i komvux som anpassad utbildning på grundläggande nivå föreslås någon ändring utan här ska beteckningen Godkänt fortsatt användas. För den elev som inte uppnår betyget Godkänt föreslås att det liksom tidigare ska utfärdas ett intyg om att eleven har deltagit i kursen. Som framgår av avsnitt 5 infördes en förenklad betygsskala i januari 2022 för dessa utbildningar bl.a. för att frigöra tid för undervisning och för att anpassa betygsystemet till ut- bildningens syfte.

Regeringen föreslår alltså att den nya betygsskalan ska införas i grund- skolan, anpassade grundskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasie- skolan, anpassade gymnasieskolan, komvux på gymnasial nivå och kom- vux som anpassad utbildning på gymnasial nivå.

Regeringen kan och bör besluta om betygskriterier

Regeringen får enligt 8 kap. 7 § regeringsformen (RF) meddela före- skrifter om verkställighet av lag och föreskrifter som inte enligt grundlag ska meddelas av riksdagen (den s.k. restkompetensen). Regeringen får enligt 11 § vidare bl.a. bemyndiga en myndighet under regeringen att med- dela föreskrifter enligt 7 §. Det ligger inom ramen för regeringens rest- kompetens att meddela föreskrifter om betygskriterier.

I propositionen Nya läroplaner – för en stark kunskapsskola (prop. 2025/26:194) som regeringen har beslutat samma dag som denna proposition, lämnas förslag om att 1 kap. 11 § skollagen ska ändras så att det där framgår att de obligatoriska skolformerna ska ha samlade och tydligt kunskapsinriktade läroplaner som ska innehålla utbildningens värdegrund och uppdrag, mål och riktlinjer för utbildningen, kursplaner och timplaner. Bestämmelserna i skollagen om kursplaner ska i sin tur ändras så att det anges att kursplanerna ska innehålla syfte, ämnets bidrag till skolans mål, mål och innehåll, undervisningsstrategier och betygs- och bedömningskriterier. Det ligger inom ramen för regeringens rest- kompetens att meddela föreskrifter om läroplaner, inklusive betygs- kriterier, i alla delar utom i fråga om timplaner för grundskolan och anpassade grundskolan. I nämnda proposition föreslås att de befintliga bemyndigandena för regeringen att meddela föreskrifter om timplaner för grundskolan och anpassade grundskolan (10 kap. 5 § och 11 kap. 7 §) ska flyttas till 1 kap. 11 § och att den där befintliga bestämmelsen, som upplyser om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestäm- mer kan meddela föreskrifter om läroplaner, ska ändras så att det framgår att detta gäller ”läroplaner i övrigt”. Regeringen gör i nämnda proposition bedömningen att även om regeringen enligt RF har möjlighet att delegera sin beslutsrätt till en myndighet, så bör läroplanerna i sin helhet beslutas av regeringen.

Regeringen anser att det även i de frivilliga skolformerna bör vara reger- ingen som fattar beslut om betygskriterierna. När de tidigare detaljerade betygskriterierna ersätts av kortfattade betygskriterier som dessutom före-

slås vara desamma oavsett ämne är det mest lämpligt att detta regleras på Prop. 2025/26:197 förordningsnivå. I den lagrådsremiss som ligger till grund för denna

proposition föreslås att de befintliga bestämmelserna i 15 kap. 24 §, 18 kap, 23 § och 20 kap. 37 §, som upplyser om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela föreskrifter om betygskriterier, ska ändras så att det bara upplyses om regeringen före- skriftsrätt, inte om regeringens möjlighet att delegera sin föreskriftsrätt. Lagrådet påtalar i sitt yttrande att begränsade upplysningsbestämmelser av det slag som föreslås i lagrådsremissen bör undvikas eftersom de ger en ofullständig bild av vad som gäller enligt RF. Regeringen föreslår därför inga ändringar i nämnda upplysningsbestämmelser och följer därmed Lagrådets synpunkt. Regeringen vidhåller dock sin bedömning att det bör vara regeringen som meddelar föreskrifter om betygskriterier i sin helhet och att regeringen därför inte bör använda sig av sin rätt att delegera sin föreskriftsrätt till en myndighet när det gäller betygskriterier.

6.3Bedömningssamråd ska genomföras för att stärka likvärdigheten inom skolenheter och program

Regeringens förslag

Det ska införas obligatoriska bedömningssamråd i grundskolan, spe- cialskolan och gymnasieskolan.

Vid betygssättning ska det inom varje skolenhet genomföras bedöm- ningssamråd mellan lärare som undervisar i samma ämne i årskurs 10 i grundskolan eller årskurs 11 i specialskolan. Om ett ämne avslutas tidigare ska bedömningssamråd genomföras i den årskurs då ämnet avslutas.

I gymnasieskolan ska bedömningssamråd vid betygssättning på en avslutande nivå genomföras mellan lärare som undervisar och sätter betyg i ett ämne inom ett program på en skolenhet.

Syftet med bedömningssamråden ska vara att öka betygens likvärdig- het inom respektive ämne.

Rektorn ska ansvara för att bedömningssamråd genomförs.

Utredningens förslag

Förslagen från utredningen stämmer i huvudsak överens med regeringens förslag. Utredningen föreslår att bedömningssamråd ska genomföras i årskurs 9 för grundskolan och årskurs 10 för specialskolan. I utredningens författningsförslag tydliggörs inte att bedömningssamråd även ska genom- föras om ett ämne avslutas tidigare.

Remissinstanserna

Så gott som alla remissinstanser är positiva till förslaget om bedömnings- samråd. Förslaget tillstyrks av bl.a. Statens skolinspektion, Specialpeda-

gogiska skolmyndigheten (SPSM), Institutet för arbetsmarknads- och ut-

Prop. 2025/26:197 bildningspolitisk utvärdering (IFAU) och Uppsala universitet. Flera kommuner, bl.a. Falu, Motala och Söderhamns kommuner och Kunskaps- skolan i Sverige AB, påtalar vikten av att lärare får analysera och värdera betygsunderlag tillsammans för att öka kvaliteten och likvärdigheten i betygssättningen. Uppsala universitet framhåller att det är av avgörande vikt att samstämmighet i betygssättning inom skolenheter uppnås om mo- dellen för kalibrering införs, eftersom kalibreringen annars får orättvisa effekter.

Några remissinstanser, särskilt kommuner, bl.a. Ale, Stockholms och Strömsunds kommuner, lyfter praktiska utmaningar för mindre skolenheter med att skapa förutsättningar för samråd eftersom lärare inte alltid har ämneskollegor. Bildlärarnas riksförening framhåller att det är viktigt att bedömningssamråden planeras så att lärare kan delta i samråd som rör samtliga ämnen som de undervisar i. Bland annat Sveriges matematik- lärarförening, Språklärarnas riksförbund och Nätverket Sveriges ämnes- lärarföreningar anser att lärare som är ensamma i sitt ämne måste kunna genomföra bedömningssamråd tillsammans med lärare från en annan skol- enhet, eller t.o.m. en annan huvudman, och att samråden bör ske i samtliga årskurser där betyg sätts. Statens skolverk tillstyrker i huvudsak förslagen, men förordar att samråden på gymnasieskolan dels ska införas för varje nivå i alla ämnen, dels ska ske mellan lärare som undervisar i samma ämne på skolenheten.

Enligt bl.a. Motala kommun och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) behöver införandet av bedömningssamråd åtföljas av ett riktat implementeringsstöd. Sveriges Skolledare betonar även vikten av att regeringen, i sitt övriga reformarbete, inte inskränker rektorns möjligheter att styra över lärares tid på ett sätt om omöjliggör planeringen av bedöm- ningssamråden.

Uppsala universitet anför att det kommer att ta tid för skolor att hitta former för samråd och material som lämpar sig som bedömningsunderlag vilket riskerar att påverka betygens likvärdighet negativt. För att likvär- digheten ska bli så hög som möjligt anser universitetet att bedömningsstöd bör finnas tillgängliga för skolorna. Det finns även en risk, enligt bl.a. Gislaveds, Göteborgs och Linköpings kommuner, att skolorna skapar egna omfattande slutprov inför bedömningssamråden, vilket kan skapa onödig stress hos lärare och elever.

Skolinspektionen anser att förslaget med tydligare krav på rektorn ger ökade möjligheter för Skolinspektionen att ingripa, men framhåller att det behöver tydliggöras vilka lärare som omfattas av bestämmelsen. SKR av- styrker förslaget om att det i skollagen ska regleras vilka som ska ingå i

	samråden.
	Skälen för regeringens förslag
	Lärare ska genomföra bedömningssamråd inför betygssättning
	Den föreslagna kalibreringen av betygsvärden som beskrivs i avsnitt 6.1
	förväntas fungera tillfredsställande för att göra betygsvärden och därmed
	meritvärden mer likvärdiga mellan skolenheter. Kalibreringen kommer
	dock inte att påverka likvärdigheten i betygssättningen inom en skolenhet
74	eller inom ett program på en skolenhet. Det är därför viktigt att rektorn och
74

lärarna aktivt verkar för att det finns samsyn om betygssättning inom respektive ämne och, i gymnasieskolan, på nivåer i ämnen.

Regeringen bedömer, likt utredningen, att lärares förutsättningar att sätta likvärdiga betyg i den egna verksamheten behöver stärkas. Ett sätt att öka bedömaröverensstämmelsen mellan lärare är att organisera strukturerade tillfällen där lärare kan analysera och värdera betygsunderlag tillsammans. Lärare kan exempelvis behöva diskutera olika betygsunderlag och sam- råda om riktlinjer för bedömning. Det kan också vara värdefullt för lärare att tillsammans bedöma eller väga ihop betygsunderlag där det är mer osäkert vilket betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper i ämnet. Flera remissinstanser, bl.a. Motala och Söderhamns kommuner samt Kunskaps- skolan i Sverige AB, framför också att sådana samråd om bedömning och betygsunderlag skulle öka kvaliteten och likvärdigheten i betygssätt- ningen.

Många lärare anser att det är värdefullt att delta i samtal om bedömning. Samtidigt saknar flera lärare ämneskollegor på skolan, vilket påpekas t.ex. av Strömsunds kommun och Språklärarnas riksförbund. Nätverket Sveri- ges ämneslärarföreningar anser att bedömningssamråd bör genomföras tillsammans med lärare från en annan skolenhet eller annan huvudman när läraren inte har ämneskollegor. Även Skolverket lämnar synpunkter på vil- ka som bör delta i bedömningssamråden. Myndigheten förordar att sam- råden i gymnasieskolan sker mellan lärare som undervisar i samma ämne på en skolenhet, i stället för mellan lärare som undervisar i samma ämne inom samma nationella program på en skolenhet. Om samråden endast sker inom samma program finns det, enligt myndigheten, en risk att de blir färre och att effekterna av dem blir mindre.

Regeringen konstaterar att det redan i dag förekommer att lärare vid be- hov möts i olika konstellationer för att bl.a. analysera bedömningsunderlag tillsammans och regeringen ser positivt på detta. Däremot anser reger- ingen, till skillnad från t.ex. Skolverket och Strömsunds kommun, inte att lagstiftningen om vilka lärare som ska delta i bedömningssamråd bör vara mer långtgående än nödvändigt. Avsikten med att reglera bedömnings- samråd är i första hand att garantera att kalibreringsmodellen fungerar som avsett. När det gäller gymnasieskolan är avsikten att kalibreringen ska ske på programnivå, inte på skolnivå. Det är därför endast nödvändigt att lärare som undervisar i samma ämne på samma program omfattas av en sådan bestämmelse.

Bedömningssamråd bör enligt regeringens uppfattning vidare regleras och genomföras även i specialskolan trots att kalibreringsmodellen inte bedöms vara ändamålsenlig i den skolformen. Som anges i avsnitt 6.1 är skolenheterna i specialskolan ofta små och varje årskurs har vanligen få elever. Det är därför inte lämpligt att använda kalibreringsmodellen i denna skolform. Meritvärdet för eleverna i specialskolan föreslås i stället av utredningen bestå av elevernas betyg och resultat på nationella slutprov (se avsnitt 6.1). Av det skälet anser regeringen att bedömningssamråden kan vara värdefulla för att lärarnas betygssättning i specialskolan ska vara så korrekt och samstämmig som möjligt.

Betyg från anpassade grundskolan och anpassade gymnasieskolan an- vänds inte för att konkurrera om utbildningsplatser och betyg i dessa skol- former kommer inte att kalibreras. Det finns därför inte anledning att reg- lera bedömningssamråd i de anpassade skolformerna.

Prop. 2025/26:197

Prop. 2025/26:197 Regeringen anser, till skillnad från SKR, att det är väsentligt att det i skollagen regleras vilka som ska delta i bedömningssamråden. Att berörda lärare deltar är, enligt utredningen, viktigt för att modellen för kalibrering ska fungera som avsett och det förefaller därmed inte rimligt att lämna detta oreglerat. Skolinspektionen framhåller att det behöver tydliggöras ytterligare vilka lärare som ska omfattas av bestämmelsen om bedöm- ningssamråd. Syftet med samråden föreslås vara att öka betygens likvärd- ighet inom respektive ämne. Det innebär att de lärare som undervisar elever i t.ex. årskurs 10 i grundskolan, i samma ämne på en skolenhet, behöver delta i bedömningssamråden medan lärare som undervisar i sam- ma ämne men endast har elever i exempelvis årskurs 8 vid tidpunkten för samrådet inte behöver delta. Motsvarande bör gälla för samtliga skol- former för vilka bedömningssamråd föreslås.

Enligt skollagen ska betyg beslutas av den eller de lärare som bedriver undervisningen vid den tidpunkt när betyg ska sättas. Det är dessa lärare som ska delta i samråden. Om den lärare som bedrivit undervisningen inte är legitimerad ska även den legitimerade lärare som kommer att medverka vid beslut om betyget delta (jfr 3 kap. 16 §).

Utredningens författningsförslag bygger på att bedömningssamråd ska genomföras i årskurs 9 för grundskolan och i årskurs 10 för specialskolan. Efter att utredningens betänkande lämnats över, fattade riksdagen beslut om regeringens förslag att införa en tioårig grundskola (prop. 2024/25:143), vilket innebär att grundskolan ska utökas genom att förskoleklassen upphör som skolform och ersätts av en ny första årskurs i grundskolan. En följd av denna förändring är att den avslutande årskursen i grundskolan fr.o.m. den 30 juni 2028 inte längre kommer att vara årskurs 9 utan 10. För specialskolan gäller att den avslutande årskursen kommer att vara årskurs 11 i stället för, som tidigare, 10. Det är därmed i årskurs 10 respektive 11 som bedömningssamråden i huvudsak bör genomföras. Det händer dock att ämnen avslutas tidigare än i den av- slutande årskursen. Ämnen med färre garanterade undervisningstimmar, såsom bild, hem- och konsumentkunskap och musik, kan avslutas i t.ex. nuvarande årskurs 8. Det är då i denna årskurs som bedömningssamråden bör genomföras.

Några remissinstanser, bl.a. Göteborgs och Linköpings kommuner, framför att det finns en risk att skolorna skapar egna slutprov inför bedöm- ningssamråden, vilket kan vara ett omfattande arbete som riskerar att skapa stress hos lärare och elever. Detta är inte syftet med bedömnings- samråden, utan lärare bör i samråden kunna utgå dels från de nationella styrdokumenten, dels från de olika betygsunderlag som de samlar in i sin undervisning i form av resultat från prov, muntliga uppgifter och andra bedömningssituationer.

Sammantaget föreslår regeringen att det inom varje skolenhet ska ge- nomföras bedömningssamråd mellan lärare som undervisar i samma ämne inför betygssättning i årskurs 10 i grundskolan och årskurs 11 i special- skolan. Samråd ska även genomföras i tidigare årskurser mellan lärare som undervisar i samma ämne om ett ämne avslutas i denna årskurs. För gym- nasieskolans del föreslår regeringen att bedömningssamråd ska genom- föras vid betygssättning på en avslutande nivå mellan de lärare som under- visar och sätter betyg i ett ämne inom ett program på en skolenhet. Syftet

med bedömningssamråden ska vara att öka betygens likvärdighet inom Prop. 2025/26:197 respektive ämne.

Rektorn ska ansvara för att bedömningssamråd genomförs

För att de föreslagna bedömningssamråden ska kunna genomföras behöver lärare få förutsättningar för det arbetet. Det är också viktigt att tiden för bedömningssamråd planeras på ett sätt som garanterar att lärare som undervisar i flera ämnen kan delta i aktuella bedömningssamråd, vilket Bildlärarnas riksförening påpekar.

Sveriges Skolledare framhåller vidare att det är viktigt att regeringen i sitt övriga reformarbete säkerställer att det även fortsatt kommer att finnas tillräckligt med tid i lärares tjänster som är möjliga för rektorn att styra över och använda för exempelvis bedömningssamråd. I propositionen Tid för undervisningsuppdraget (prop. 2025/26:196), som har beslutats samma dag som denna proposition, föreslås att lärarnas undervisningsuppdrag ska regleras i skollagen samt att det ska bestå av planering, undervisning och uppföljning. I uppföljning ingår bl.a. bedömningssamråd och betygs- sättning. Det föreslås också att regeringen ska bemyndigas att meddela föreskrifter om tiden för de olika delarna i undervisningsuppdraget när det gäller skolformer där kommunerna är huvudmän och enskilda kan vara huvudmän och att det i skollagen ska upplysas om att regeringen med stöd av sin restkompetens kan meddela sådana föreskrifter för skolformer där staten är huvudman. Som regeringen påpekar i den propositionen behöver en reglering av lärares tid för undervisning samt lärares och förskollärares tid för planering och uppföljning beakta rektorns möjlighet att fördela arbete och roller utifrån organisationens behov så att barn och elever erbjuds en god utbildning i sin helhet.

Mot denna bakgrund föreslår regeringen att det i skollagen ska anges att rektorn ansvarar för att bedömningssamråd genomförs.

Uppsala universitet framför att det kommer att ta tid för skolor att hitta former för samråd och material som lämpar sig som bedömningsunderlag. Regeringen bedömer, likt utredningen, att det finns variationer i hur förbe- redelsearbetet kommer att se ut. Utredningen har besökt skolor där lärarna uttrycker att de i huvudsak redan arbetar i linje med denna typ av samråd. Regeringen instämmer dock i att bedömningssamråden behöver planeras och genomföras på ett systematiskt sätt för att få önskvärd effekt. Det kan, som bl.a. SKR och Motala kommun påpekar, behövas stöd för hur de ska organiseras och ledas. Planeringen och genomförandet av samråden beror dock i stor utsträckning på vilka lärare som deltar och deras tidigare erfarenheter av bedömning samt skolans organisatoriska förutsättningar. Det är därför lämpligt att det i första hand är huvudmännen som ansvarar för att tillhandahålla detta stöd.

Regeringen bedömer vidare, i likhet med Skolinspektionen, att ett tydligt krav på ansvaret för genomförande av samråden innebär ökade möjligheter för myndigheten att ingripa om det vid tillsyn eller granskning mot för- modan skulle visa sig att rektorn inte har säkerställt att bedömningssamråd genomförts.

Prop. 2025/26:197 6.4	Det behöver införas ett nytt system med
	nationella slutprov
6.4.1	Huvudmän behöver använda nationella slutprov

Regeringens förslag

Det bemyndigande som finns i skollagen för regeringen eller den myn- dighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om skyldig- het att delta i nationella prov ska utvidgas till att även omfatta nationella slutprov.

Regeringens bedömning

Det bör införas nationella slutprov i grundskolan och specialskolan samt i gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning (komvux) på gymnasial nivå. De nationella slutproven bör bedömas centralt.

Utredningens förslag

Förslagen från utredningen stämmer överens med regeringens förslag och bedömning.

Remissinstanserna

Flera remissinstanser tillstyrker att ett system med nationella slutprov införs. Det gäller bl.a. Statens skolverk, Statens skolinspektion, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) och Internationella Engelska skolan i Sverige AB (IES).

Flera remissinstanser anser att det vore positivt om nationella slutprov bedömdes centralt. Bland annat Botkyrka och Gotlands kommuner samt Sveriges Skolledare uppger att detta skulle kunna minska lärares admi- nistrativa börda. Skolverket vill särskilt betona att det är viktigt att om möjligt behålla de muntliga delproven så att muntlig förmåga inte blir ned- prioriterad i undervisningen. Även bl.a. Uppsala universitet och Språk- lärarnas riksförbund lyfter vikten av att den muntliga förmågan ingår i de nationella slutproven.

Bland annat Högskolan Väst, Örebro universitet, Idéburna skolors riks- förbund och Nätverket Sveriges ämneslärarföreningar beskriver en risk för att central rättning av de nationella slutproven kommer att styra under- visningen i hög utsträckning. Skolverket, Göteborgs universitet, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), Sveriges Lärare, Idéburna skolors riks- förbund, Bildlärarnas riksförening m.fl. påtalar i linje med detta att väsentligt innehåll i undervisningen såsom muntliga eller praktiska mo- ment kan trängas undan och att ämnen som inte omfattas av nationella slutprov skulle kunna nedprioriteras. Sveriges vägledarförening framför också att frånvaron av muntliga prov skulle kunna missgynna elever med läs- och skrivsvårigheter.

Flera remissinstanser, däribland Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM), IFAU, SKR, Sveriges Elevkårer och flera kommuner bl.a. Olof-

ströms kommun, befarar att elevernas mående kan påverkas negativt av om Prop. 2025/26:197 slutproven blir mer avgörande för meritvärdet.

Bland annat IFAU samt Göteborgs och Linköpings kommuner påpekar
vidare att den betydelse slutproven kommer att ha för eleverna kan öka
incitamenten för fusk i samband med proven. Kriminalvården och Statens
institutionsstyrelse (SiS) anser att den föreslagna ordningen med fasta och
mycket få provtillfällen per år är svårtillämpad i deras verksamheter, efter-
som det inte är möjligt att anpassa utskrivningen till provtillfället. Det är
därmed osäkert om intagna inom Kriminalvården och elever som får sin
utbildning tillgodosedd vid SiS kan genomföra slutproven vid de få fasta
provtillfällen som föreslås.
Skälen för regeringens förslag och bedömning
Det bör införas nationella slutprov i grundskolan, specialskolan,
gymnasieskolan och komvux
Modellen för kalibrering av elevers betygsvärden förutsätter att det införs
någon form av slutprov som kan fungera som ett externt, objektivt mått (se
avsnitt 6.1). Det är viktigt att dessa prov ger ett så mätsäkert värde som
möjligt på elevens genomsnittliga kunskapsnivå, vilket även betonas av
Skolverket. Proven behöver vara enhetliga och jämförbara med varandra
samt ha en stabil svårighetsgrad mellan olika provutgåvor. Stabiliteten kan
åstadkommas genom en årsvis standardisering. Det innebär att ett specifikt
nationellt genomsnitt och en specifik nationell spridning, eller fördelning,
av provresultatet fastställs på förhand, så att resultaten blir jämförbara
även när provutgåvorna är olika svåra. Elevens standardiserade provresul-
tat kommer därmed inte att bli summan av de poäng eleven fått från alla
svar på uppgifterna utan provresultatet skalas om så att det blir jämförbart
med andra elevers resultat på tidigare utgåvor av provet.
Syftet med de nationella slutproven bör vara att ge oberoende informa-
tion om elevers kunskapsnivå så att resultaten kan användas för att kalibre-
ra betygsvärden och utgöra en komponent i enskilda elevers meritvärden,
på det sätt som beskrivs i avsnitt 6.1. Proven behöver därför genomföras
av de elever som ska få ett meritvärde eller en examen som kan användas
för antagning till gymnasieutbildning eller högre studier.
Flera remissinstanser, däribland SPSM, IFAU, SKR, Sveriges Elevkårer
och flera kommuner, ser en risk med att elevernas mående kommer att
påverkas negativt av slutproven, särskilt eftersom de kommer att ha stor
betydelse för meritvärdet. Regeringen anser, i likhet med remissinstan-
serna, att frågan om elevers psykiska hälsa är angelägen. Däremot drar
regeringen delvis andra slutsatser av hur nationella slutprov kan påverka
elever. Det är inte orimligt att anta att införandet av nationella slutprov
snarare skulle kunna få positiva effekter på elevers mående. Förslagen
innebär en ökad tydlighet jämfört med den nuvarande ordningen, där
elever inte kan veta i vilken grad lärare kommer att beakta de nationella
proven. Den ökade transparens som följer av förslagen i denna proposition
kan leda till minskad upplevelse av stress.
Det finns i det svenska skolsystemet, enligt utredningen, en bedöm-
ningskultur som bl.a. innebär att vissa elever upplever att lärarna bedömer
allting de gör. Det förekommer t.ex. att elever i samband med varje läxa	79
	79

Prop. 2025/26:197 får en beskrivning av de olika betygskriterierna. Denna kultur riskerar att skapa stress för såväl elever som lärare. Förslagen i propositionen Nya läroplaner – för en stark kunskapsskola (prop. 2025/26:194), som har beslutats samma dag som denna proposition, syftar bl.a. till att förändra denna kultur genom att flytta detaljerad information om vad eleven ska kunna från betygskriterierna till den del av ämnenas kursplaner och ämnes- planerna som avser mål och innehåll respektive syfte och centralt innehåll. Avsikten är att i den löpande undervisningen flytta fokus från betygs- sättning och bedömning till att förmedla och förankra kunskaper hos eleverna (se avsnitt 5.5 och 6.2). Avsikten är således att undervisningen och elevernas energi ska riktas mot lärande och kunskap, så att de har en stabil grund när det är dags för de nationella slutproven. Även förslag i andra propositioner syftar till detta, varav här kan nämnas propositionerna Förbättrat stöd i skolan (prop. 2025/26:195) och Tid för undervisnings- uppdraget (prop. 2025/26:196). Som tidigare konstaterats är det också, i ett internationellt perspektiv, snarare regel än undantag att slutprov har stor betydelse för elevers möjligheter att ta sig vidare till gymnasieskolan och till högre utbildning. Svenska elever har, enligt regeringen, inte sämre för- utsättningar att hantera den tillfälliga stress som ett slutprov utgör än elev- er i andra jämförbara länder. Flera etablerade undersökningar mäter elevers välmående och det finns därmed goda förutsättningar att följa hur de föreslagna förändringarna av betygssystemet kan påverka elevers upp- levelse av stress m.m.

Om de nationella slutproven ska utgöra en del av elevers meritvärde (se avsnitt 6.1) kommer resultatet att få betydelse för elevers möjligheter att söka sig vidare till nästa utbildningsnivå. En risk med detta, som påtalas av bl.a. Högskolan Väst, SKR, Idéburna skolors riksförbund och Sveriges Lärare, är att provens utformning kan få en viss styrande effekt på under- visningen och att annat väsentligt innehåll i undervisningen, som är svårare att pröva i slutprovet, trängs undan. Det handlar t.ex. om muntliga färdigheter. Bland annat Skolverket samt Göteborgs och Örebro univer- sitet framför att muntliga moment kan komma att förbises i undervisningen om de inte prövas i slutproven, vilket riskerar att påverka undervisningen negativt. Sveriges vägledarförening framför också att frånvaron av munt- liga prov skulle kunna missgynna elever med läs- och skrivsvårigheter, som inte sällan lyckas bättre på de muntliga delarna än de skriftliga. Skolverket anger att det vore önskvärt att behålla de muntliga delproven i någon form. Regeringen anser att det finns flera fördelar med att de natio- nella slutproven kommer att vara skriftliga. Skriftliga prov kan utformas och rättas på ett sätt som minskar risken för subjektiva bedömningar, medan muntliga prov är mer beroende av lärarens omedelbara tolkning. Skriftliga prov skapar dessutom ett beständigt underlag som kan granskas i efterhand, vilket främjar rättssäkerheten. Det innebär inte att förmågan att kommunicera i tal är oväsentlig. Muntlig färdighet kommer att ingå i kurs- och ämnesplanerna, vilket innebär att elever kommer att få möjlighet att öva sin muntliga förmåga i undervisningen och visa sina kunskaper i samband med olika typer av redovisningar och muntliga framträdanden. Skrivandet är dock ett centralt redskap för att uttrycka tankar, resonemang och argument på ett strukturerat sätt och den skriftliga förmågan har därför ett särskilt värde i utbildningen.

Som framgår tidigare i detta avsnitt och i avsnitt 6.2 föreslås i propo- sitionen Nya läroplaner – för en stark kunskapsskola (prop. 2025/26:194) att läroplanerna för de obligatoriska skolformerna ska ha en tydlig kun- skapsinriktning, där kunskaper som är tillförlitliga och mer beständiga i olika ämnen betonas. En central utgångspunkt ska vara att tyngdpunkten ska ligga på grundläggande kunskaper och färdigheter. De kunskaper som ska förmedlas och förankras hos eleverna genom undervisningen ska klart framgå av de delar av kursplanerna som avser mål och innehåll. Kurs- planerna föreslås också innehålla undervisningsstrategier som ska ge lärare vägledning vid planering och genomförande av undervisningen. Dessa förslag förväntas, enligt regeringen, minimera eventuella risker med att de nationella slutproven skulle styra undervisningen på ett negativt sätt.

Därtill finns det uppenbara fördelar med att resultatet på de nationella slutproven utgör en egen avgränsad del av elevers meritvärde. En sådan förändring skulle, utöver vad som anges i föregående stycke, innebära att elevers möjligheter att ta sig vidare i utbildningssystemet inte längre endast är beroende av de betyg som lärare sätter, utan betygen skulle kompletteras med en mer oberoende mätning av elevers kunskaper. Detta skulle kunna bidra till ökad rättssäkerhet och mer likvärdiga meritvärden. Regeringen anser, i likhet med IES, att ett viktigt steg mot ett betygssystem med större rättvisa och transparens är att de nationella slutproven ges en annan tyngd än de nuvarande nationella proven. Vidare bedömer regering- en, liksom Skolinspektionen, att de nationella slutproven, om de utformas på ett adekvat sätt och med bl.a. central rättning, skulle kunna utgöra det ankare och den motkraft som saknas i dagens betygssystem. Samtidigt kommer lärarnas betygssättning också att utgöra en del av meritvärdet. Detta gör att i den mån en elevs olika styrkor inte helt kommer till sin rätt på de nationella slutproven så kommer lärarens bedömning av dessa styrkor att utgöra en del av meritvärdet.

Regeringen anser, i likhet med IFAU, att centralt rättade slutprov är en grundläggande förutsättning för att öka likvärdigheten. Det finns vidare flera fördelar med central rättning. Regeringen bedömer, liksom Botkyrka och Gotlands kommuner samt Sveriges Skolledare, att det bl.a. skulle leda till minskad administrativ börda för lärarna. Det finns dock även remiss- instanser som är kritiska mot central rättning. Högskolan Väst, Nätverket Sveriges ämneslärarföreningar m.fl. hyser farhågor om att sådan rättning skulle styra undervisningen mot kunskaper och färdigheter som enkelt låter sig poängsättas på bekostnad av mer komplexa kunskapsformer. Regeringen ser att detta kan hanteras genom en balanserad provkonstruk- tion. Proven bör kunna utformas så att elever får möjlighet att visa både bredd och djup i sina kunskaper.

Regeringen noterar, liksom bl.a. IFAU samt Göteborgs och Linköpings kommuner, att den betydelse slutproven kommer att ha för eleverna kan öka incitamenten för fusk och oegentligheter i samband med proven. Det bör därför betonas att det är av stor vikt att huvudmännen har tydliga ruti- ner för att säkerställa provsäkerheten.

Regeringen bedömer sammantaget att nationella slutprov bör införas och att dessa bör bedömas centralt. Proven bör genomföras i grundskolan och specialskolan samt i gymnasieskolan och komvux på gymnasial nivå.

Prop. 2025/26:197

Det behöver tas fram föreskrifter om skyldighet att använda nationella slutprov

En förutsättning för att elevers meritvärden ska beräknas enligt förslag och bedömningar i denna proposition är att huvudmännen genomför nationella slutprov i skolorna. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får enligt 29 kap. 28 § skollagen meddela föreskrifter om skyl- dighet att delta i nationella prov. Regeringen föreslår att bemyndigandet utökas så att det även gäller de föreslagna nationella slutproven.

Antalet prov behöver vara så stort att kalibreringen fungerar tillförlitligt, men det är samtidigt viktigt att själva provgenomförandet inte tar orimligt mycket tid i anspråk för elever och lärare. Regeringen avser därför att på förordningsnivå reglera vilka ämnen det ska genomföras nationella slut- prov i när det gäller grundskolan, specialskolan, gymnasieskolan och kom- vux på gymnasial nivå. I grundskolan och specialskolan bedöms antalet prov bli detsamma som i det nuvarande systemet, medan det i gymna- sieskolan blir något fler prov än i dag.

I sällsynta fall och under särskilda omständigheter kan proven vara svåra att genomföra. Det förekommer t.ex. att elever vistas i låsta institutioner, antingen i särskilt ungdomshem som drivs av Statens institutionsstyrelse (SiS) eller inom Kriminalvården. Möjligheten för dessa elever att genom- föra nationella slutprov kan påverkas av den begränsade tillgången till internet. Kriminalvården anger att ett arbete för att möjliggöra genom- förandet av digitala nationella prov i skolverksamheten pågår. Såväl SiS som Kriminalvården påpekar dock att det även kommer att vara ut- manande med fasta provtillfällen, eftersom det inte är möjligt att anpassa utskrivningen till provtillfällena. Ett alternativ är, enligt utredningen, att personer på anstalter undantas helt från att genomföra de nationella slut- proven.

Regeringen, konstaterar att utbildning vid särskilda ungdomshem och utbildning för intagna i kriminalvårdsanstalt utgör särskilda utbildnings- former enligt 24 kap. skollagen. Skolpliktiga barn som under vistelse i ett sådant hem som avses i 12 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (särskilt ungdomshem) inte lämpligen kan fullgöra sin skolplikt på annat sätt, ska fullgöra den genom att delta i utbildning vid hemmet. Utbildningen ska anordnas genom försorg av huvudmannen för hemmet och motsvara utbildningen i grundskolan eller i förekommande fall anpassade grundskolan eller specialskolan. För sådan utbildning ska relevanta bestämmelser i skollagen, med vissa undantag, tillämpas med de nödvändiga avvikelser som följer av att barnet vistas i ett sådant hem (8 §).

För den som inte längre är skolpliktig och vistas i ett särskilt ungdoms- hem och som inte lämpligen kan fullgöra skolgång på annat sätt ska genom huvudmannens försorg ges möjlighet att delta i utbildning som motsvarar sådan utbildning som erbjuds i gymnasieskolan eller anpassade gymnasie- skolan. För sådan utbildning ska relevanta bestämmelser i skollagen, med vissa undantag, tillämpas med de nödvändiga avvikelser som följer av att den unge vistas i ett sådant hem (9 §). För intagna i kriminalvårdsanstalt får det anordnas utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning. För sådan utbildning ansvarar Kriminalvården (10 §). I propositionen Frihetsberövande påföljder för barn och unga (prop. 2025/26:132) föreslås dock en ändring av denna reglering som innebär att utbildningen för

skolpliktiga respektive icke skolpliktiga barn regleras på i huvudsak Prop. 2025/26:197 samma sätt som utbildning vid särskilda ungdomshem. Regeringen avser

att analysera frågan om deltagande i nationella slutprov för elever i dessa särskilda utbildningsformer vidare.

6.4.2Det ska vara möjligt att göra de nationella slutproven efter avslutad utbildning

Regeringens förslag

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få med- dela föreskrifter om rätt att efter avslutad utbildning göra om eller för första gången genomföra ett eller flera nationella slutprov.

Regeringen ska trots bestämmelser i skollagen om avgiftsfrihet få meddela föreskrifter om skyldighet för den som på nytt vill genomföra ett nationellt slutprov att betala en avgift som tillfaller huvudmannen.

Utredningens förslag

Förslagen från utredningen stämmer i huvudsak överens med regeringens förslag. Utredningen föreslår en annan lagteknisk utformning som innebär att rätten att genomföra nationella slutprov efter avslutad utbildning fram- går av skollagen.

Remissinstanserna

Endast ett fåtal av remissinstanserna har specifikt kommenterat förslagen om att elever efter avslutad utbildning ska kunna genomföra nationella slutprov som de sedan tidigare inte har genomfört och även göra om natio- nella slutprov. Av dessa är samtliga positiva till att elever som inte tidigare har skrivit de nationella slutproven ges möjlighet att genomföra dem. Det gäller bl.a. Statens skolverk, Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM), Göteborgs universitet, Göteborgsregionen och Sveriges Skol- ledare. Några remissinstanser, bl.a. Ale och Kristianstads kommuner, framför dock att organisationen av omprov kan bli utmanande.

Göteborgs universitet stödjer förslaget om möjligheten för elever som inte gjort slutprov att göra dem, men ställer sig helt avvisande till möjlig- heten för elever att få göra om slutprovet för att på så sätt förbättra sitt betygsvärde. Detta eftersom universitetet anser att det skulle vara för- knippat med en kostnad vilket de bedömer riskerar att bidra till social sned- rekrytering. Skolverket tillstyrker däremot förslaget om att ta ut en avgift men betonar att kostnaden inte bör vara för hög. Även bl.a. SPSM och Sveriges Skolledare tillstyrker förslaget.

Prop. 2025/26:197 Skälen för regeringens förslag

Elever ska kunna genomföra och göra om nationella slutprov efter avslutad utbildning

Den modell för hur elevers meritvärde ska beräknas som beskrivs i avsnitt 6.1 innebär att resultat på de nationella slutproven kan vara avgörande för elevens möjligheter att söka sig vidare till nästa utbildnings- nivå. Det bör därför finnas ett omprovstillfälle senare under terminen för elever som exempelvis på grund av sjukdom inte kunnat delta vid det ordinarie provtillfället. Möjligheterna att genomföra omprov bör dock vara begränsade så att det inte kan uppfattas som alternativa provtillfällen som man kan välja i stället för det ordinarie provtillfället.

Det finns emellertid en risk att elever inte heller vid omprovstillfället har möjlighet att skriva provet. Regeringen anser, liksom bl.a. Skolverket, SPSM och Sveriges Skolledare, att det är rimligt att elever som inte gjort ett slutprov, varken vid det ordinarie tillfället eller omprovstillfället, bör ges möjligt att göra det efter avslutad utbildning. Enligt regeringens be- dömning bör det dock endast anordnas ett fåtal provtillfällen per läsår. Ett begränsat antal provtillfällen är viktigt dels för att möjligheten att skriva om prov inte ska överutnyttjas, dels för att resurser ska används effektivt. Samma prov kan inte återanvändas eftersom det alltid finns en risk för spridning och det vore ineffektivt att ta fram fler prov än nödvändigt. Organisationen av provtillfällena blir också mer resurseffektiv om omprov samordnas med provtillfällena för elever som genomför provet under sin ordinarie utbildning.

Som framgår av avsnitt 6.1 bör betygsvärdet, som utgör en del av merit- värdet, kalibreras på gruppnivå. Det innebär att de betyg som ingår i ett betygsvärde inte i efterhand kan ersättas av nya betyg i samma ämnen eller nivåer i ämnen, och inte heller kompletteras av betyg i ämnen som eleven tidigare inte haft betyg i. Förutsättningarna att påverka sitt meritvärde genom prövning för betyg begränsas därmed. Regeringen anser att det fortfarande bör finnas vissa möjligheter för individer att förbättra sitt meritvärde efter att de avslutat grundskolan, specialskolan, gymnasie- skolan eller anpassade gymnasieskolan. Som framgår av avsnitt 6.1 föreslås att den andra delen av meritvärdet bör utgöras av elevens genom- snittliga provresultat på de nationella slutproven. Ett betyg kan alltså inte bytas ut när ett betygsvärde väl är beräknat och kalibrerat, men något sådant hinder finns inte vad gäller den del av meritvärdet som utgörs av resultat på nationella slutprov. Bland annat Ale kommun framför att detta kan vara organisatoriskt utmanande för huvudmännen. Regeringen be- dömer dock att huvudmännen bör ha förutsättningar att möta dessa ut- maningar med tanke på att det handlar om ett begränsat antal provtillfällen. Det bedöms inte heller bli vanligt att elever skriver om nationella slutprov efter att de genomfört sin utbildning. Möjligheten att skriva om ett nationellt slutprov kan jämföras med möjligheten att skriva högskole- provet. Skillnaden är dock att ett nytt resultat på ett nationellt slutprov endast marginellt kan påverka meritvärdet, medan ett nytt resultat på hög- skoleprovet väsentligt kan förändra en sökandes möjligheter att antas till högre utbildning. Högskoleprovet skrivs också bara på en dag medan den

som vill skriva om flera nationella slutprov kommer att behöva förhålla

sig till flera provtillfällen utspridda över en längre tidsperiod. Det är därför rimligt att anta att sökanden som vill förbättra sina möjligheter att komma in på önskad högskoleutbildning snarare kommer att prioritera att genom- föra ett högskoleprov än att skriva om ett eller flera nationella slutprov. Möjligheten att skriva om ett nationellt slutprov begränsas vidare av att provtillfällena bedöms bli mycket få.

Göteborgs universitet avvisar förslaget om att det ska vara möjligt för elever att göra om ett slutprov för att på så sätt förbättra sitt meritvärde. De argument som universitetet framför är kopplade till att denna möjlighet föreslås vara förknippad med en kostnad. Regeringen bedömer dock att en eventuell avgift för att skriva provet efter avslutad utbildning endast skulle få begränsade konsekvenser, vilket behandlas närmare under nästa rubrik.

I länder som har någon form av examensprov finns det ofta möjligheter för eleverna att på detta sätt göra om proven. Så fungerar det i t.ex. Finland, Norge och England. Regeringen anser, liksom bl.a. Skolverket, SPSM och Sveriges Skolledare att starka skäl talar för att även i Sverige ge elever möjlighet att göra om ett nationellt slutprov efter att de avslutat sin utbild- ning. En sådan ordning skulle ge elever viss möjlighet att i efterhand på- verka sitt meritvärde, vilket bedöms särskilt värdefullt eftersom det inte kommer att vara möjligt att ändra det kalibrerande betygsvärdet efter avslutad utbildning.

Regeringen föreslår därför att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om att den som efter avslutad utbildning vill göra om eller för första gången göra ett eller flera nationella slutprov ska ha rätt att göra det.

Det ska under vissa omständigheter kunna tas ut en avgift för genomför- ande av nationella slutprov

Det framgår av skollagen att utbildningen ska vara avgiftsfri (10 kap. 10 §, 11 kap. 13 §, 12 kap. 10 §, 15 kap. 17 §, 18 kap. 17 §, 20 kap. 7 §). Det kan finnas skäl att i vissa fall göra undantag från bestämmelserna om av- giftsfrihet. Det gäller dock inte för individer som, på det sätt som beskrivs under föregående rubrik, efter avslutad ordinarie utbildning vill genomföra ett nationellt slutprov som de inte genomförde under utbildningens gång. Dessa omprov bör vara avgiftsfria, eftersom syftet är att den som genomför proven ska bli behörig till en utbildning eller kunna få ett meritvärde för att söka högre utbildning. Det är i dessa fall, anser regeringen, av stor betydelse att ekonomiska tillgångar inte begränsar en individs möjlighet att genomföra proven.

När det gäller individer som önskar göra om ett nationellt slutprov som de redan har genomfört en gång är situationen annorlunda. Här handlar det snarare om en motsvarighet till det nuvarande systemets prövning för betyg. Regeringen får i dag, trots skollagens bestämmelser om avgiftsfri- het, meddela föreskrifter om att den som vill genomgå prövning för betyg måste betala en avgift. Detsamma är rimligt när det gäller möjligheten att göra om ett nationellt slutprov efter avslutad utbildning. På så vis skulle det vara möjligt för skolhuvudmannen att ta ut en avgift från den individ som genomför ett nationellt slutprov. En jämförelse kan också göras med att det tas ut en avgift för den som vill göra högskoleprovet.

Prop. 2025/26:197

Prop. 2025/26:197 Genomförande av nationella slutprov kommer, som Ale kommun under- stryker, att medföra kostnader för huvudmannen. Kostnaderna kan exem- pelvis avse lokaler, teknisk infrastruktur och provvakter. Även för Skol- verkets centrala bedömning och hantering av resultaten kommer möjlig- heten till omprov att innebära kostnader. Regeringen bedömer inte att dessa omprov ska bekostas av det allmänna, eftersom omproven är ett fri- villigt alternativ som erbjuds för att förbättra resultat efter avslutad utbild- ning och inte ett obligatoriskt inslag i utbildningen. Som nämns under föregående rubrik är vidare möjligheten att göra om nationella slutprov efter avslutad utbildning ett i förhållande till att göra högskoleprovet in- effektivt sätt att höja sitt meritvärde, Det kommer därmed sannolikt inte att vara särskilt vanligt att individer gör om slutproven efter den ordinarie utbildningen, varför en avgift för att genomföra omprov endast bedöms medföra begränsade konsekvenser för den enskilde. Den risk för social snedvridning som Göteborgs universitet lyfter fram framstår därmed som ringa.

Regeringen anser att det är viktigt att kostnaden för den individ som ska göra om provet hålls på en rimlig nivå. En alltför hög avgift skulle kunna leda till att personer inte genomför proven av ekonomiska skäl, vilket även påpekas av Skolverket.

Därför föreslås att regeringen ska få meddela föreskrifter om avgifter för den som på nytt vill genomföra ett nationellt slutprov.

6.4.3De nationella proven ska inte längre särskilt beaktas när lärare sätter betyg

Regeringens förslag

Bestämmelserna i skollagen om lärares skyldighet att särskilt beakta elevens resultat på nationella prov vid betygssättning ska tas bort i grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och kommu- nal vuxenutbildning på gymnasial nivå.

Utredningens förslag

Förslaget från utredningen stämmer överens med regeringens förslag.

Remissinstanserna

Endast ett fåtal remissinstanser, däribland Statens skolinspektion, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU), Special- pedagogiska skolmyndigheten (SPSM) och Kristianstads kommun, har uttalat sig om förslaget som innebär att lärare inte längre ska beakta elevernas resultat på de nationella proven när de sätter betyg i årskurs 9 och gymnasieskolan. Remissinstanserna tillstyrker eller har inget att in- vända, men bl.a. Göteborgs kommun, Språklärarnas riksförbund och Svenska matematiklärarföreningen påtalar att det vore gynnsamt att ha kvar bestämmelsen om att nationella prov särskilt ska beaktas i blivande årskurs 7 i grundskolan respektive blivande årskurs 8 i specialskolan.

Enligt bl.a. Göteborgs kommun är de nationella proven ett viktigt verktyg Prop. 2025/26:197 för lärarna.

Statens skolinspektion och Umeå universitet framför att många skolor
saknar en gemensam syn på hur de nationella proven ska beaktas.
Universitetet framför att Skolinspektionens granskningar bl.a. visar på
bristande förankring av arbetssätt och varierande attityder hos lärare vilket
leder till att de nationella proven inte ges den tyngd vid betygssättning som
avsetts.
Skälen för regeringens förslag
Det ska inte längre vara en skyldighet för lärarna att beakta resultat på
nationella prov vid betygssättning
Det finns i det nuvarande utbildningssystemet ett flertal nationella prov
som genomförs i olika ämnen i grundskolan, sameskolan, specialskolan,
gymnasieskolan och komvux på gymnasial nivå. Syftet med dessa prov är
att stödja en likvärdig och rättvis betygssättning. Som framgår av avsnitt
5 anges det i skollagen därför att resultatet från elevernas nationella prov
särskilt ska beaktas när lärare sätter betyg i de ämnen som det finns prov
i. Regeringen noterar, i likhet med bl.a. Skolinspektionen och Umeå uni-
versitet, att denna bestämmelse inte är ändamålsenlig, eftersom det saknas
både förutsättningar och en gemensam syn på hur proven ska beaktas,
vilket gör att skillnader uppstår både mellan skolor och mellan lärare. Med
förslagen om ett nytt sätt att beräkna elevers meritvärde, som beskrivs i
avsnitt 6.1, kommer likvärdigheten att säkerställas bl.a. genom kalibrering
av betygsvärden. Det medför att en stor andel av de nationella prov som
finns i dagens utbildningssystem i princip kan betraktas som obehövliga
och därmed bör avskaffas.
Om de nationella prov som finns i det nuvarande systemet inte längre
genomförs i de avslutande årskurserna i grundskolan och specialskolan
samt gymnasieskolan och komvux, kommer det att innebära skillnader i
vissa lärares arbete med betygssättning. Resultaten från de nationella slut-
proven, i det föreslagna systemet, är tänkta att återföras till skolenheterna
först efter betygssättningen, medan de nationella proven i dag används
som underlag när lärare sätter betyg. Göteborgs kommun m.fl. påtalar att
de nationella proven har varit ett viktigt verktyg i lärarnas bedömningar.
Regeringen konstaterar att de allra flesta lärare sätter betyg utan stöd av
nationella prov. Sådana prov genomförs inte i alla årskurser eller i alla
ämnen där betyg sätts. Att konstruera prov och uppgifter som ska bedömas
utgör en grundläggande del av lärares professionella kompetens, liksom
att bedöma elevernas resultat. Regeringen befarar därmed inte att uteblivet
stöd från nationella prov kommer att påverka lärare i någon större utsträck-
ning.
I grundskolan och specialskolan har den nuvarande bestämmelsen om
att nationella prov särskilt ska beaktas vid betygssättning relevans i nu-
varande årskurs 6 och 9, för specialskolan i årskurs 7 och 10 samt i same-
skolan i årskurs 6. De nationella proven i de avslutande årskurserna bör
avskaffas om nationella slutprov införs, eftersom proven då inte längre
behövs för att stödja en likvärdig bedömning. När det gäller nuvarande
årskurs 6 respektive 7 anser regeringen att det bör analyseras vidare om de	87
	87

Prop. 2025/26:197 nationella proven fortfarande ska genomföras och vilket syfte de i så fall ska ha. Några remissinstanser, bl.a. Göteborgs universitet, framför att de nationella proven i blivande årskurs 7 har varit ett viktigt stöd för lärarna i deras betygssättning och att det därför inte finns anledning att försvaga denna vägledning. Regeringen bedömer dock att ansträngningar för att stärka likvärdigheten på detta sätt inte är förankrade i ett aktuellt behov, eftersom betygen i blivande årskurs 7 inte används för urval och därmed inte behöver vara nationellt jämförbara på samma sätt som meritvärdena i årskurs 10 och 11 samt i gymnasieskolan och på komvux. Vidare har bestämmelsen om att lärare vid betygssättning särskilt ska beakta resultat- en på de nationella proven ändå inte haft den avsedda effekten i form av ökad likvärdighet och rättssäkerhet, vilket framgår av avsnitt 4.3.

Svenska för invandrare (sfi) är en del av skolformen komvux. Som fram- går av avsnitt 5.2.5 ska nationella prov i sfi särskilt beaktas vid betygs- sättningen. Utredningen lämnar inga förslag om nationella prov i sfi. Där- för behandlas inte dessa prov i denna proposition.

Regeringen föreslår sammantaget att bestämmelserna i skollagen om lärares skyldighet att särskilt beakta elevens resultat på nationella prov vid betygssättning ska tas bort i grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå.

6.5Huvudmän ska rapportera in uppgifter om betyg

Regeringens förslag

Huvudmän för grundskolan, specialskolan, gymnasieskolan och kom- munal vuxenutbildning (komvux) på gymnasial nivå ska vara skyldiga att till den myndighet som regeringen bestämmer lämna sådana upp- gifter om betyg som behövs för att upprätthålla stabilitet i prov- och betygssystemet och inför beräkning av meritvärden.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om vilka uppgifter som ska lämnas och när de ska lämnas.

Utredningens förslag

Förslagen från utredningen stämmer delvis överens med regeringens för- slag. Utredningen föreslår att det av skollagen ska framgå att uppgifter om betyg ska lämnas till Statens skolverk.

Remissinstanserna

Få remissinstanser har lämnat synpunkter på förslaget. Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) tillstyrker att skolor ska rapportera in betyg efter avslutad nivå i ett ämne medan Gisla- veds kommun förespråkar att betyg ska rapporteras in för samtliga nivåer i ämnen.

Skolverket tillstyrker förslaget men lyfter samtidigt flera utmaningar. Prop. 2025/26:197 Myndigheten påtalar att den i dag inte förfogar över de betygsuppgifter

som behövs för kalibreringen, att huvudmännen kommer att behöva lägga mer resurser på inrapporteringen samt att det förutsätter att det finns tekniska system som klarar av att hantera den stora mängden data. För- slaget förutsätter även en mycket snabb, komplett och korrekt inrappor- tering och hantering av betygsuppgifterna för att myndigheten ska hinna kalibrera alla meritvärden i tid för antagning till gymnasieutbildning och högre utbildning samt att dataskyddsregleringen för personuppgifter be- höver ses över.

UHR anser att det vore naturligt att de, genom den nationella betygs-
databasen (Beda), fortsätter vara den enda nationella mottagaren av me-
riter från gymnasieskola och komvux. Myndigheten anser att en sådan
lösning är mer samhällsekonomisk och skulle förenkla hanteringen för
skolorna.
Skälen för regeringens förslag
Uppgifter om betyg behöver samlas in för att upprätthålla stabilitet i
prov- och betygssystemet och för att kalibrera betygsvärden
För att den kalibreringen av betygsvärden som beskrivs i avsnitt 6.1 ska
kunna genomföras behövs tillgång till betygsdata. För att kunna göra de
analyser som det nya systemet med nationella slutprov kräver, är det
exempelvis viktigt att aktuell myndighet har tillgång till betygsdata från
avslutande årskurser i grundskolan och specialskolan samt från de avsluta-
de nivåerna i gymnasieskolan varje år och inte endast när eleven avslutat
sina gymnasiestudier. Myndigheten behöver även få möjlighet att precise-
ra vilken tillgång till uppgifter som behövs för att upprätthålla stabilitet i
prov- och betygssystemet och för att kalibrera betygsvärden inför beräk-
ning av meritvärden. Det är, som nämns i avsnitt 6.4.1, viktigt att de
nationella slutproven standardiseras så att de är stabila över tid. En sådan
stabilitet bidrar till att garantera meritvärdenas jämförbarhet mellan olika
årskohorter och är därför central främst för att antagningen till högre
studier ska vara likvärdig.
Regeringen delar UHR:s synpunkt om att insamlingen av betygsdata
behöver ske på ett sätt som är såväl samhällsekonomiskt som ändamåls-
enligt och effektivt för huvudmännen och skolenheterna. Uppgifterna om
betygsdata behöver dock finnas tillgängliga för den myndighet som ska
beräkna meritvärden och ansvara för de nationella slutproven. I den fort-
satta beredningen av hur insamlingen av betygsdata ska ske kommer
UHR:s bedömning om att undvika onödigt merarbete för skolhuvudmän
och skolor att beaktas. Regeringen anser, till skillnad mot utredningen, att
det i skollagen inte bör anges vilken myndighet som huvudmän ska lämna
uppgifter om betyg till. Exakt hur informationen bör rapporteras och delas
är en fråga som behöver hanteras i samråd med berörda myndigheter och
som därmed är lämpligast att reglera på förordningsnivå.
Regeringen föreslår sammantaget att huvudmän ska vara skyldiga att till
den myndighet som regeringen bestämmer lämna sådana uppgifter om
betyg som behövs för att upprätthålla stabilitet i prov- och betygssystemet
och inför beräkning av meritvärden. Vidare föreslås att regeringen eller	89
	89

Prop. 2025/26:197 den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om vilka uppgifter som ska lämnas och när de ska lämnas.

6.6Nya behörighetsregler ska införas för tillträde till gymnasieskolan

Regeringens förslag

För att vara behörig till ett nationellt program i gymnasieskolan ska det krävas ett meritvärde om lägst 4 från grundskolan, specialskolan eller motsvarande utbildning i vissa särskilda utbildningsformer. Samma krav ska gälla såväl högskoleförberedande program som yrkesprogram.

Meritvärdet ska utgöras av den sökandes betyg från grundskolan eller motsvarande utbildning i vissa särskilda utbildningsformer och resul- taten från de nationella slutprov som den sökande genomfört i grund- skolan, specialskolan eller motsvarande utbildning i vissa särskilda utbildningsformer.

Det ska införas en upplysning om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela föreskrifter om beräkning av meritvärdet. Av upplysningsbestämmelsen ska det även framgå att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med- dela föreskrifter om undantag från att meritvärdet ska utgöras av den sökandes betyg och resultat från nationella slutprov.

Det ska vidare införas en upplysningsbestämmelse om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela före- skrifter om vilka krav som ska gälla för behörighet till nationella program för den sökande som på annat sätt än genom utbildning i grundskolan, specialskolan eller motsvarande utbildning i vissa sär- skilda utbildningsformer förvärvat kunskaper som är likvärdiga med de kunskaper som behövs för behörighet enligt 29 §.

Utredningens förslag

Förslagen från utredningen stämmer delvis överens med regeringens förslag. Utredningen föreslår att begreppet ”motsvarande utbildning” fortsatt ska användas i 16 kap. 29 §. Utredningen föreslår även en mer begränsad upplysningsbestämmelse när det gäller föreskrifter om beräk- ning av meritvärde. Utredningen föreslår ingen upplysningsbestämmelse som avser föreskrifter om krav på behörighet för en sökande som på annat sätt än genom utbildning i grundskolan, specialskolan eller motsvarande utbildning i vissa särskilda utbildningsformer förvärvat kunskaper som är likvärdiga med de som krävs för behörighet till nationella program.

Remissinstanserna

En majoritet av de remissinstanser som har yttrat sig över förslaget om nya behörighetskrav har tillstyrkt eller inte haft något att invända. Detta gäller bl.a. Statens skolinspektion, Göteborgs kommun, Linköpings kommun,

Västra Götalandsregionen, Landsorganisationen i Sverige (LO), Sveriges

Elevkårer och Sveriges Elevråd, samt Funktionsrätt Sverige. Sveriges Skolledare bedömer att förslagen på ett konstruktivt sätt kombinerar de lärarsatta betygens och de centralt rättade slutprovens fördelar. Sydsvenska industri- och handelskammaren är positiva till att nationella slutprov får en tydligare roll i betygssättningen.

Flera remissinstanser tillstyrker förslaget men framför samtidigt syn- punkter, däribland Statens Skolverk som vill uppmärksamma regeringen på att det behöver ses över vilka utbildningar som kan möta behoven hos de elever som även efter ändrade behörighetskrav kommer att vara obehöriga till nationella program. Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) tillstyrker förslaget förutsatt att det också införs nya yrkesprogram med lägre studietakt. Om nya yrkesprog- ram inte införs förordar IFAU att även elever med meritvärde under 4 ska ges tillträde till yrkesprogrammen.

Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) tillstyrker förslaget, men fram- för även att man ser en risk i att elever med låga förkunskaper i enstaka ämnen som är centrala för vidare studier kan bli behöriga. Svenskt Näringsliv tillstyrker behörighetskraven men anför att det kan övervägas om krav på motsvarande godtagbara kunskaper i slutproven i ämnena svenska, engelska och matematik bör ställas. Sveriges Lärare tillstyrker införandet av ett system med nytt sätt att beräkna meritvärden och väl- komnar avskaffandet av den skarpa gränsen för godkänt i betygssystemet, men anser att behörighetskraven inte behöver vara desamma för alla gymnasieprogram, utan att ett differentierat system med lägst betyget 4 i vissa ämnen är att föredra för behörighet till gymnasieskolan. Sveriges Vägledarförening stöder förslaget att kravet på betyg 4 i svenska, engelska och matematik ersätts av ett krav på meritvärde 4, men förespråkar att meritvärde 4 och genomsnittligt provresultat 4 i svenska, engelska och matematik ska krävas för högskoleförberedande program. Även Tierps kommun lyfter att godtagbara kunskaper och godtagbara nationella slut- provsresultat i vissa ämnen skulle kunna tillämpas på antagning till gymnasieskolan. Norrköpings kommun framhåller att kraven till högskole- förberedande gymnasieprogram behöver utredas vidare.

Göteborgs universitet välkomnar att den tidigare skarpa gränsen för betyget E tas bort, men noterar att det i stället skapas en ny skarp gräns för meritvärde 4,0 med de föreslagna reglerna. Stockholms universitet gör samma iakttagelse.

Gislaveds kommun och tre privatpersoner avstyrker förslaget. Gislaveds kommun förordar att det för behörighet till de olika högskoleförberedande programmen respektive yrkesprogrammen ställs krav på godtagbara kun- skaper i de ämnen som det i dag finns krav på godkända betyg i. Gislaveds kommun förordar dock att det till yrkesprogrammen ska vara samma behörighetskrav som till de högskoleförberedande programmen. En privatperson anser att det i stället för graderade betyg ska finnas an- tagningstester till gymnasieskola och högskola. Ytterligare en privat- person avstyrker förslaget att ersätta dagens ämnesspecifika behörighets- krav med ett generellt krav, eftersom det riskerar att leda till att elever antas till exempelvis naturvetenskaps- eller teknikprogrammen trots be- tydande kunskapsluckor.

Prop. 2025/26:197

Prop. 2025/26:197 Skälen för regeringens förslag

Det krävs ändrade behörighetskrav för mer likvärdig antagning till nationella program i gymnasieskolan

Dagens behörighetskrav till de nationella programmen är skarpa genom att de består dels av krav på godkända betyg i engelska, matematik och svenska eller svenska som andraspråk, dels av krav på ett visst antal god- kända betyg därutöver. Därtill är gränsen skarp genom att det för betyget E krävs att samtliga betygskriterier är uppfyllda. Som nämns i avsnitt 5.5 föreslås dock i propositionen Nya läroplaner – för en stark kunskapsskola (prop. 2025/26:194), som har beslutats samma dag som denna proposition, att sistnämnda bestämmelse tas bort. I stället ska vid betygssättning en sammantagen bedömning, där starka kunskaper inom ett område kan kompensera för svagare kunskaper inom ett annat område, inte bara som hittills göras för betygsstegen A–D, utan även för betygssteget E. Den asymmetriska betygsskalan förstärker dock intrycket av skarp gräns genom att ett icke godkänt betyg ger värdet noll i meritvärde (se avsnitt 5).

För behörighet till yrkesprogram krävs godkända betyg i ytterligare fem ämnen, utöver engelska, matematik och svenska eller svenska som andra- språk, och för högskoleförberedande program i ytterligare nio ämnen. För vissa av de högskoleförberedande programmen ställs även krav på att vissa specificerade ämnen ingår bland de nio ämnen som det krävs godkända betyg för. Den skarpa gränsen för godkända betyg gäller således totalt åtta ämnen för behörighet till ett yrkesprogram och tolv ämnen för behörighet till ett högskoleförberedande program. Som nämns i avsnitt 4.4 stänger dagens behörighetskrav ett stort antal elever ute från nationella program i gymnasieskolan i onödan. Vid jämförelse med andra jämförbara länder, när det gäller andelen underkända betyg och andelen elever som inte blir behöriga till fortsatt utbildning, framgår att Sverige 2018 låg nästan fyra gånger högre än genomsnittet i EU när det gäller andel obehöriga till gymnasial utbildning, trots att kunskapsnivån är jämförbar. År 2025 var det 15,9 procent av eleverna i grundskolan som inte blev behöriga till ett natio- nellt program i gymnasieskolan (15,6 procent av flickorna och 16,2 pro- cent av pojkarna).

Som framgår av avsnitt 6.1 bedömer regeringen att det bör införas en ny modell för att beräkna meritvärdet som ökar jämförbarheten och likvärdig- heten vid antagningen till gymnasieskolan. I dag består meritvärdet av summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen (eller 17 om eleven har läst moderna språk) i elevens slutbetyg från grundskolan. I avsnitt 6.1 anger regeringen att beräkningen av meritvärden som huvudregel i stället bör utgå från en elevs betygsvärde och resultat från centralt rättade nationella slutprov. Av samma avsnitt framgår att meritvärden i ett fåtal fall kan behöva beräknas på ett annat sätt. Det gäller exempelvis för specialskolan. Även för elever i denna skolform kan dock meritvärdet utgöras av elevens betyg och resultaten från nationella slutprov. I dessa fall bedöms betygen kunna utgöra en del av meritvärdet utan att betygs- värdena har kalibrerats.

Regeringen anser att dagens behörighetskrav till gymnasieskolan, som utgörs av krav på godkända betyg i vissa ämnen, bör ersättas av krav på

ett visst meritvärde. Skälet är att meritvärdet ger en samlad bild av elevens

sammantagna kunnande och förutsättningar som eleven har för att kunna fullfölja och slutföra ett nationellt program i gymnasieskolan. Om behörig- hetskraven skulle ändras enbart genom att byta ut krav på godkända betyg till krav på betyg 4 i vissa ämnen skulle det inte ta bort den skarpa gränsen för att vara behörig som finns i dagens system. Det skulle inte heller lösa de följder den skarpa gränsen får för elever som stängs ute från gymnasie- skolan. Antagningen skulle inte heller bli mer likvärdig eftersom den bygger på betyg och lärare tolkar betygskriterier på olika sätt, vilket framgår av avsnitt 4.1. Regeringen delar därför inte de synpunkter som t.ex. Gislaveds kommun och Sveriges Lärare framför med exempelvis krav på godkända betyg i de ämnen som det i dag krävs godkända betyg för behörighet i. Regeringen konstaterar också att erfarenheten från tidigare utbildningsreformer är att differentierade behörighetskrav till gymnasie- program riskerar att få andra konsekvenser än de avsedda. Högskole- förberedande program har exempelvis redan i dag högre status än yrkes- program för många. Eftersom det behövs många yrkesutbildade i brist- yrken vore det bra om dessa programs status kunde höjas ytterligare.

Att som Tierps kommun och Sveriges Vägledarförening föreslår, införa krav på ett visst resultat på elevers nationella slutprov i de ämnen som i dag krävs för behörighet, skulle riskera att leda till ökad stress för eleverna eftersom proven då skulle få en betydligt mer avgörande roll vid antagning till gymnasieskolan än om ett meritvärde skulle införas i vilket individens provresultat enbart utgör en del. Ett enstaka missat slutprov kan leda till att elever inte blir behöriga och får vänta ett år på att börja gymnasieskolan. Inte heller delar regeringen därför den åsikt som en privatperson framfört att antagningstester skulle vara ett bättre alternativ till ett behörighetskrav utan skarp gräns för godkänt.

Det framgår av avsnitt 6.1 att meritvärdet bör viktas så att det kalibrerade betygsvärdet ges 70 procents vikt, medan det genomsnittliga resultatet från nationella slutprov ges 30 procents vikt. Utredningen föreslår att behörigheten till gymnasieskolans nationella program ska utgöras av krav på minst 4 i meritvärde, detta på skalan 1–10. Regeringen delar denna uppfattning. I likhet med betygsskalan och resultaten på de nationella slutproven bör meritvärdet bestå av ett värde på skalan 1–10. Det är dock viktigt att notera att bara för att skalan är densamma så har resultatet på de nationella slutproven och själva meritvärdet inget samband med betygs- kriterierna och ska inte kopplas ihop med dessa. Betygskriterierna be- skriver endast betygsstegen och används endast av lärare när de sätter elevers betyg (se avsnitt 6.2). Detta innebär att meritvärde 4 inte har något samband med en kunskapsnivå motsvarande godtagbara kunskaper. Merit- värde 4 har av utredningen och likaså regeringen bedömts vara på en nivå som visar att elever har rimliga förutsättningar att kunna fullfölja ett nationellt program i gymnasieskolan. Detta utifrån de antaganden och beräkningar utredningen gjort om betygssättning, spridning och standardi- serade nationella slutprov där det framgår att elever som har lägre meritvärde än 4 skulle ha svårt att klara dagens nationella program. Utredningens bedömning är vidare att andelen elever som inte skulle uppnå meritvärdet 4 och därmed behörighet till gymnasieskolan skulle komma att uppgå till 8–10 procent av en årskull, dvs. ungefär halveras mot i dag.

Regeringen anser i likhet med Sveriges Elevkårer och Sveriges Elevråd att det är positivt om andelen som inte blir behöriga till ett nationellt

Prop. 2025/26:197

Prop. 2025/26:197 gymnasieprogram kan minska. Västra Götalandsregionen ser positivt på förslaget då det bedöms bidra till att fler elever får tillträde till gymnasie- skolan jämfört med nuvarande behörighetskrav. Till skillnad från Göte- borgs och Stockholms universitet anser regeringen inte att kravet på merit- värdet 4 skapar en ny skarp gräns för behörighet till gymnasieskolan. Detta dels eftersom meritvärdet är beräknat utifrån individens betygsvärde där varje betyg är satt på en symmetrisk skala utifrån en sammantagen bedöm- ning, dels eftersom individens resultat från nationella slutprov ingår i beräkningen av meritvärdet. Modellen för beräkning av meritvärdet inne- bär att lägre betyg i enskilda ämnen kan vägas upp av högre betyg i andra ämnen (se avsnitt 6.1). Regeringen anser alltså inte att det föreslagna systemet skapar en skarp gräns, utan snarare är ett sätt att skatta elevens förväntade förmåga att kunna fullfölja ett nationellt gymnasieprogram.

Skolverket undrar över vilka utbildningar som kan möta behoven hos de elever som fortsatt kommer att vara obehöriga till nationella program. Regeringen anser att elever som har ett lägre meritvärde och därför inte bedöms klara av att fullfölja ett nationellt program i gymnasieskolan bör, liksom i dag, hänvisas till introduktionsprogrammen. Regeringen delar därför inte heller IFAU:s synpunkt att även elever med meritvärde under 4 ska ges tillträde till yrkesprogram om nya yrkesprogram, som föreslås i betänkandet Fler vägar till arbetslivet (SOU 2024:74), inte skulle komma att införas. Regeringen anser dock att det finns behov av en alternativ utbildningsväg för dessa elever och kommer att analysera detta närmare.

Regeringen föreslår därför att det ska krävas ett meritvärde om lägst 4 för att vara behörig till gymnasieskolans nationella program. Regeringen överväger dock att efter några år ge en myndighet i uppdrag att utvärdera hur det föreslagna behörighetskravet fungerar.

Det ska vara samma behörighetskrav till yrkesprogram och högskoleförberedande program

Utredningen föreslår att yrkesprogram och högskoleförberedande program ska ha samma behörighetskrav. Dagens behörighetskrav består av krav på godkända betyg i vissa specificerade ämnen och även i ett visst antal ämnen. Regeringen ser, likt utredningen, ett behov av att ändra behörig- hetskraven så att antagningen kan genomföras mer likvärdigt. Regeringen konstaterar att dessa regler utestänger ett stort antal elever från nationella program i gymnasieskolan i onödan. Ett behörighetskrav med ett visst betyg i enstaka ämnen medför att antagningen fortsatt kommer att vara beroende av vilken grundskola eleven har gått i, snarare än visa vilka kunskaper eleven faktiskt har. Ett behörighetskrav som i stället enbart bygger på ett visst resultat på nationellt slutprov i samma ämnen bedöms lägga för stor vikt vid ett enstaka provtillfälle. Regeringen anser inte att ett lågt betyg i ett enskilt ämne ska kunna leda till att en elev per automatik stängs ute från gymnasieskolans nationella program. Därtill anser rege- ringen att det är angeläget att både högskoleförberedande program och yrkesprogram uppfattas som viktiga och att behörighetsreglerna inte späder på fördomar om att yrkesprogram är ett sämre val och endast ett alternativ för dem som inte klarar av högskoleförberedande program. Regeringen delar därför Gislaveds kommuns uppfattning att det är väsent-

ligt att yrkesprogram ses som attraktiva utbildningar och att ställa samma

behörighetskrav för både högskoleförberedande program och yrkes- program är ett sätt att uppvärdera de senare.

Flera remissinstanser lyfter en oro att nya behörighetskrav kan leda till att elever med låga förkunskaper i specifika ämnen som exempelvis mate- matik kommer in på gymnasieprogram som de inte har förutsättningar att fullfölja. Regeringen är medveten om att det kan finnas risker med att elever med låga förkunskaper i vissa ämnen som är centrala för vidare studier kan bli behöriga, vilket bl.a. SKR, Norrköpings kommun, Svenskt Näringsliv och Sveriges Vägledarförening påtalar. Utredningen har dock skattat att endast ca 2,6 procent av eleverna med F i matematik i dag beräk- nas klara av att få minst 4 i meritvärde i grundskolan med det föreslagna betygssystemet. Regeringen bedömer därför att sannolikheten för att ele- ver med låga kunskaper i t.ex. matematik skulle söka till exempelvis det naturvetenskapliga programmet och sedan misslyckas på grund av svaga matematikkunskaper är låg. Utredningen har kommit fram till att det är högst ovanligt att elever med begränsade kunskaper i matematik söker program där matematik är ett framträdande ämne. Genom förekomsten av denna självselektion bedömer regeringen, till skillnad från den privat- person som avstyrker förslaget om ett generellt krav på ett sammanlagt meritvärde 4, att ämnesspecifika behörighetskrav till exempelvis natur- vetenskapliga programmet inte bör införas. Därmed delar regeringen inte heller Norrköpings kommuns synpunkt att behörighetskrav till de hög- skoleförberedande programmen behöver utredas vidare. Regeringen in- stämmer i stället med SKR som anser att fördelarna med att fler elever kan antas till ett nationellt program i gymnasieskolan med de nya behörig- hetsreglerna till gymnasieskolan överväger nackdelarna. Som nämnts överväger regeringen att efter några år ge en myndighet i uppdrag att utvär- dera hur det föreslagna behörighetskravet fungerar.

Regeringen föreslår alltså att behörighetskravet ska vara detsamma för högskoleförberedande program och yrkesprogram.

Meritvärdet ska bestå av betyg och resultat från de nationella slutproven

Som framgår av avsnitt 6.1 gör regeringen bedömningen att det behövs ett nytt system för att beräkna meritvärden för att de ska bli mer jämförbara och likvärdiga inför antagning och urval till gymnasieskolan. Det framgår vidare att meritvärden bör bestå av elevernas betygsvärden och resultat från centralt rättade prov samt att det kalibrerade betygsvärdet bör ges 70 procents vikt, medan det genomsnittliga resultatet från nationella slutprov bör ges 30 procents vikt. Regeringen delar Sveriges Skolledares bedömning att förslagen på ett konstruktivt sätt kombinerar de lärarsatta betygens och de centralt rättade slutprovens fördelar. Som framgår tidigare i detta avsnitt behöver meritvärden ibland beräknas på ett annat sätt, t.ex. när det gäller specialskolan. De fördelar som finns med att kombinera betyg med centralt rättade slutprov kan delvis även uppnås när meritvärden beräknas på betygsvärden som inte kalibrerats.

Beräkningen av meritvärdet för antagningen till gymnasieskolan fram- går i dag av gymnasieförordningen (7 kap. 4 § gymnasieförordningen [2010:2039]). Det nya systemet förväntas utgå från mer komplexa be- räkningar utifrån elevernas betygsvärden och resultat på nationella slut- prov. Regeringen bedömer därför att bestämmelser om hur meritvärdet

Prop. 2025/26:197

Prop. 2025/26:197 närmare ska beräknas är på sådan detaljnivå att de inte bör regleras i lag. Däremot bör det vara tydligt reglerat i skollagen att betyg och resultat från

	de nationella slutprov som den sökande genomfört i grundskolan, special-
	skolan eller i motsvarande utbildning enligt 24 kap. skollagen ska ingå i
	ett meritvärde, eftersom behörighet till de nationella programmen föreslås
	bestå av ett visst meritvärde. De särskilda utbildningsformer i 24 kap.
	skollagen som bör anges i lagtexten bör vara utbildning på särskilda ung-
	domshem (SiS), utbildning för barn som vårdas på sjukhus eller i hemmet
	samt sådan utbildning för skolpliktiga barn i kriminalvårdsanstalt som i
	propositionen Frihetsberövande påföljder för barn och unga (prop.
	2025/26:132) föreslås regleras i 24 kap. 10 § skollagen. Den propositionen
	överlämnades den 19 februari 2026 till riksdagen och lagändringen före-
	slås träda i kraft den 1 juli 2026.
	I vissa sällsynta fall kommer meritvärdet inte att kunna bestå av betyg
	och resultat på nationella slutprov. Det skulle exempelvis kunna bli
	aktuellt att beräkna meritvärdet på ett annat sätt för elever i motsvarande
	utbildning vid SiS, se avsnitt 6.4.1. Av utredningen framgår vidare att det
	under vissa förutsättningar och i särskilda fall kan vara nödvändigt att helt
	undanta en elev från att genomföra nationella slutprov. Det kan t.ex. gälla
	tillfälliga omständigheter som att eleven vårdas på sjukhus under prov-
	perioden. Det kan också gälla elever som har en funktionsnedsättning som
	innebär att det inte är möjligt att överhuvudtaget genomföra prov. Enligt
	utredningens bedömning ska då elevens meritvärde till 100 procent ut-
	göras av det kalibrerade betygsvärdet. Det kan därför finnas anledning för
	regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela
	föreskrifter om beräkning av meritvärde på annat sätt i särskilda undan-
	tagsfall, exempelvis då sökande inte kunnat få ett meritvärde bestående av
	betyg och genomförda nationella slutprov. Bestämmelsen tar sikte på de
	situationer där genomförande av prov inte är möjligt och ska tillämpas
	ytterst restriktivt. Eventuella undantagsbestämmelser skulle därmed be-
	höva utformas på så sätt att de endast är tillämpbara i sällsynta fall. Rege-
	ringen avser att analysera frågan om behovet av sådana undantagsbestäm-
	melser i den fortsatta beredningen.
	Behörighet till nationella program i gymnasieskolan regleras i dag i
	16 kap. skollagen. I 16 kap. 29 § anges att för de nationella programmen
	gäller, utöver vad som föreskrivs i 15 kap. 5 §, de ytterligare behörighets-
	krav i fråga om godkända betyg från grundskolan eller motsvarande
	utbildning som följer av 30–34 §§. Bestämmelserna om vilka krav som
	ska gälla för behörighet till ett nationellt program enligt 16 kap. bedöms
	ligga inom ramen för regeringens restkompetens. För elever som inte
	uppfyller de krav som ställs för behörighet till ett nationellt program finns
	det utbildning i introduktionsprogram, vilket regleras i 17 kap. skollagen.
	Även introduktionsprogrammen ingår i gymnasieskolan.
	Genom att regeringen i denna proposition föreslår att det i skollagen ska
	föreskrivas dels behörighetskrav till ett nationellt program i gymnasie-
	skolan i form av ett visst meritvärde, dels att detta meritvärde ska utgöras
	av den sökandes betyg och resultaten från de nationella slutprov som den
	sökande genomfört i grundskolan eller i viss motsvarande utbildning enligt
	24 kap. skollagen, kommer riksdagen att lagstifta inom regeringens s.k.
	restkompetens, viket riksdagen kan göra enligt 8 kap. 8 § regeringsformen
96	(RF). För att markera att regeringen kan meddela föreskrifter om undantag

från den föreslagna bestämmelsen om meritvärde för de som inte har genomfört ett nationellt slutprov, föreslår regeringen att det i det aktuella paragrafen genom en s.k. nödvändig upplysningsbestämmelse ska upplysas att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer med stöd av 8 kap. 7 § RF kan meddela föreskrifter om bl.a. undantag från bestämmelsen om meritvärde för fall då den sökande inte har deltagit i nationella slutprov. Genom en sådan nödvändig upplysningsbestämmelse behåller regeringen denna del av sin restkompetens. Lagrådet har i sitt yttrande beträffande detta förslag framfört att regeringen inte med stöd av restkompetensen kan avvika från det som anges i lagen utan att om detta är avsikten så måste det i stället delegeras till regeringen att medge avvikelser från vissa lagbestämmelser. Regeringen delar inte Lagrådets uppfattning i detta fall. Om riksdagen har lagstiftat på området för rege- ringens restkompetens kan regeringen som huvudregel inte meddela föreskrifter på samma område. Regeringens uppfattning är att det inte heller finns något stöd i regeringsformen för att bemyndiga regeringen att meddela föreskrifter i ett sådant fall. För att regeringen ska kunna meddela föreskrifter som avviker från lagen i detta fall krävs det en nödvändig upplysningsbestämmelse. Detta framgår av HFD 2023 ref. 2 där det anges att, när riksdagen lagstiftar på området för regeringens restkompetens, ska s.k. upplysningsbestämmelser tas in i lagen i syfte att ange att regeringen behåller en del av sin rätt att meddela föreskrifter. Genom sådana bestäm- melser dras en gräns för riksdagens övertagande av regeringens behörighet och genom bestämmelsens avgränsning tydliggörs i vad mån regeringen kan använda sig av restkompetensen på området. Regeringen gör alltså en annan bedömning än Lagrådet i denna fråga.

Regeringen anser också att det i skollagen ska upplysas om att rege- ringen eller den myndighet som regeringen bestämmer med stöd av 8 kap. 7 § RF kan meddela föreskrifter om beräkning av meritvärde. Även detta ligger inom regeringens restkompetens. En sådan upplysningsbestämmel- se bör införas för att det inte ska råda någon tvekan om att regeringen kan meddela sådana föreskrifter. I detta fall är det inte fråga om en nödvändig upplysningsbestämmelse utan om en frivillig upplysningsbestämmelse, dvs. en upplysning om att det kan finnas föreskrifter i förordning eller i myndighetsföreskrifter som inte är nödvändig i den bemärkelse som har angetts ovan.

Lagrådet uttalar vidare att om en lag innehåller ett större antal upp- lysningar får de i regel anses utgöra en fullständig uppräkning av i vilka avseenden regeringen kan meddela föreskrifter samt att det ställer stora krav på lagstiftaren att förutse alla situationer då förordningsbestämmelser kan behövas. Behov som inte förutsetts vid lagens tillkomst kan enligt Lagrådet i dessa fall inte tillgodoses utan en lagändring, trots att en för- ordningsreglering skulle vara förenlig med lagstiftarens intentioner. Regeringen delar inte heller denna uppfattning. Skollagen är en omfattan- de lag som dels reglerar alla skolformer från förskola till komvux, dels vissa särskilda utbildningsformer. I flera avseenden reglerar skollagen frågor som omfattas av regeringens restkompetens, men frågor som ryms inom regeringens restkompetens regleras också på förordningsnivå utan att det är fråga om att riksdagen har lagstiftat inom regeringens rest- kompetens i sådan utsträckning att det krävs en nödvändig upplysnings- bestämmelse i skollagen för att frågan ska kunna regleras på förordnings-

Prop. 2025/26:197

Prop. 2025/26:197 nivå. I sådana fall anser inte regeringen att det finns något hinder för regeringen att nyttja sin restkompetens även om det inte finns någon s.k. frivillig upplysningsbestämmelse om det och detta oberoende av antalet upplysningsbestämmelser som i övrigt finns i skollagen.

Regeringen föreslår således sammantaget att det i 16 kap. 29 § skollagen ska anges att meritvärdet ska utgöras av den sökandes betyg från grund- skolan, specialskolan eller vissa angivna särskilda utbildningar enligt 24 kap. skollagen och resultaten från de nationella slutprov som genom- förts i dessa skol- och utbildningsformer. Det ska upplysas om att rege- ringen eller den myndighet som regeringen bestämmer med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen kan meddela föreskrifter dels om hur meritvärdet ska beräknas, dels om undantag från bestämmelsen om att meritvärdet ska utgöras av den sökandes betyg och resultaten från de nationella slutprov för sökande som inte har deltagit i nationella slutprov.

Regeringen kan meddela föreskrifter om hur behörighet ska hanteras för elever som har förvärvat kunskaper på annat sätt än genom grundskolestudier

Det finns i skollagen en bestämmelse som anger att en sökande som på annat sätt än genom grundskolestudier har förvärvat likvärdiga kunskaper i ett ämne vid tillämpningen av behörighetsreglerna ska anses ha godkänt betyg i ämnet (16 kap. 33 §). Detta innebär att en sökande som inte har betyg från grundskolan, specialskolan eller från motsvarande utbildning enligt 24 kap. skollagen ändå kan anses behörig till ett nationellt program i gymnasieskolan. Den som genom denna bestämmelse anses behörig kan sedan antas till ett nationellt program genom de platser som ska avsättas för antagning genom fri kvot (7 kap. 3 § gymnasieförordningen).

Utredningen föreslår att uttrycket godkänt betyg ska ersättas med betyget 4, eftersom betyget 4 motsvarar en nivå som innebär att en elev har uppnått godtagbara kunskaper i ämnet eller på nivån i ämnet. Regeringen bedömer dock att detta blir missvisande då bestämmelsen syftar på tillämpningen av behörighetsregeln, som nu föreslås utgöras av ett visst meritvärde i stället för krav på godkända betyg i vissa ämnen. Hur behörighet i dessa fall ska bedömas behöver analyseras vidare.

Regeringen bedömer, som nämns ovan, att det ligger inom regeringens restkompetens att föreskriva om krav för behörighet till de nationella programmen. Regeringen anser därför att det i skollagen ska tas in en upplysningsbestämmelse av vilken det ska framgå att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela föreskrifter om vilka krav som ska gälla för behörighet till de nationella programmen för den sökande som på annat sätt än genom utbildning i grundskolan, special- skolan eller angiven motsvarande utbildning enligt 24 kap. skollagen förvärvat likvärdiga kunskaper, dvs. för de sökande som inte har ett merit- värde enligt den ovan föreslagna regleringen i skollagen. Lagrådet har i sitt yttrande framfört att den föreslagna ändringen i praktiken innebär att regeringen ges möjlighet att föreskriva om undantag från 15 kap. 5 § samt att det som Lagrådet anfört i förhållande till den föreslagna upplysnings- bestämmelsen i 16 kap. 29 § gör sig gällande även här. Regeringen vill här förtydliga att varken upplysningsbestämmelsen i 16 kap. 29 § eller den nu

aktuella upplysningsbestämmelsen är avsedd att möjliggöra för regeringen

att meddela undantag från bestämmelsen i 15 kap. 5 §, vilken reglerar Prop. 2025/26:197 vilka ungdomar som gymnasieskolan är öppen för. Gymnasieskolan består

inte bara av nationella program, som regleras i 16 kap. skollagen, utan även av introduktionsprogram, som regleras i 17 kap. och vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år som regleras i 17 a kap. Introduktions- program är avsedda för elever som inte är behöriga till ett nationellt program och vidareutbildningen är öppen för den som har genomgått utbildning på teknikprogrammet eller har likvärdiga kunskaper och som uppfyller vissa ytterligare krav. Nu aktuell upplysningsbestämmelse syftar endast till att upplysa om att regeringen med stöd av sin restkompetens kan meddela föreskrifter om behörighetskrav till nationella program för den nu aktuella kategorin av personer. Regeringen har dock i förhållande till förslagen i lagrådsremissen förtydligat lydelsen av såväl förslaget till ändring i 16 kap. 29 § som nu aktuell bestämmelse. Dessutom har regeringen, i enlighet med Lagrådets förslag, flyttat sistnämnda bestäm- melse till 16 kap. 30 §, vilken i lagrådsremissen föreslås upphävas. Med anledning av detta bör i stället bestämmelserna i 16 kap. 31–34 §§ upp- hävas.

Regeringen föreslår därmed att det i 16 kap. 30 § ska införas en upp- lysningsbestämmelse av vilken det ska framgå att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela föreskrifter om vilka krav som ska gälla för behörighet till de nationella programmen för den sökande som på annat sätt än genom utbildning i grundskolan, special- skolan eller viss motsvarande utbildning enligt 24 kap. skollagen förvärvat kunskaper som är likvärdiga med de kunskaper som krävs för behörighet till sådana program enligt skollagen. Det föreslås också att bestämmel- serna i 16 kap. 31–34 §§ ska upphävas.

6.7Lovskola ska inte längre erbjudas elever som avslutat grundskolan

Regeringens förslag

Huvudmannen ska inte längre vara skyldig att erbjuda lovskola till elever som avslutat grundskolan. Även huvudmannens skyldighet att i anslutning till lovskola efter avslutad grundskoleutbildning erbjuda prövning för betyg i de ämnen som undervisningen har avsett ska tas bort.

Utredningens förslag

Förslaget från utredningen stämmer i huvudsak överens med regeringens förslag. Utredningen föreslår att lovskola inte längre ska erbjudas elever som avslutat årskurs 9.

Remissinstanserna

En majoritet av de remissinstanser som har yttrat sig om förslaget om lovskola har tillstyrkt eller inte haft något att invända mot förslaget, däri-

Prop. 2025/26:197 bland Specialpedagogiska Skolmyndigheten (SPSM), Falu kommun och Göteborgs universitet.

Göteborgsregionen anför att lovskola inte längre ska erbjudas elever som avslutat årskurs 9 ur ett antagningsperspektiv då sena betygskomp- letteringar riskerar att missgynna elever i antagningen till gymnasie- skolan.

Skälen för regeringens förslag

I skollagen anges att erbjudande om lovskola ska ges till elever i årskurs 8 och 9 som riskerar att inte uppfylla betygskriterierna för betyget E i ett eller flera ämnen och som därmed riskerar att inte uppnå behörighet till ett nationellt program i gymnasieskolan (se avsnitt 5.4). Som framgår av avsnitt 5.1 kommer nuvarande årskurs 9 att utgöra årskurs 10 när den tio- åriga grundskolan införs läsåret 2028/29.

I avsnitt 6.6 föreslår regeringen att ett nytt meritvärde ska bestå av en elevs betygsvärde och resultat från de nationella slutprov som eleven genomför det sista året i grundskolan och specialskolan. Förslaget innebär att betyg som eleven får efter det att meritvärdet är beräknat, dvs. efter avslutad grundskoleutbildning respektive utbildning i specialskolan, inte kommer att kunna ersätta ett tidigare betyg (se avsnitt 6.4.2). Utredningen, som lämnade sitt betänkande innan regeringen beslutade propositionen En tioårig grundskola (prop. 2024/25:143), föreslår därför att bestämmelsen om att en elev som avslutat årskurs 9 under vissa förutsättningar ska erbjudas lovskola, ska tas bort. Denna bedömning delas av bl.a. Falu kom- mun. Göteborgs universitet ifrågasätter om de betygspoäng som ges efter lovskola bygger på faktiska kunskaper och anser att det är rimligt att ta bort lovskolan. Genom att lovskola efter avslutad grundskola bör tas bort kommer inte heller sena betygskompletteringar att behöva hanteras i antagningsprocessen, vilket Göteborgsregionen har bedömt vara en risk i nuvarande ordning.

Regeringen föreslår således att skollagen ska ändras så att skyldigheten att erbjuda lovskola efter avslutad grundskola tas bort. Även den nuva- rande bestämmelsen om huvudmannens skyldighet att, i anslutning till lovskola efter avslutad grundskoleutbildning, erbjuda prövning för betyg i de ämnen undervisningen har avsett, blir därmed obehövligt och föreslås tas bort.

6.8Elever ska få betyget 1, 2, 3 eller 4 i gymnasiearbetet eller examensarbetet

Regeringens förslag

Gymnasiearbetet i gymnasieskolan och gymnasiearbetet i anpassad gymnasieskola samt examensarbetet för gymnasieingenjörsexamen ska betygssättas med betygen 1–4. Betyget 4 ska användas om en elev har nått examensmålen för gymnasiearbetet i gymnasieskolan, program- målen för gymnasiearbetet i anpassad gymnasieskola eller examens-

100

målen för examensarbetet för gymnasieingenjörsexamen. I annat fall	Prop. 2025/26:197
ska betygen 1–3 användas.

Utredningens förslag

Förslaget från utredningen stämmer överens med regeringens förslag.

Remissinstanserna

Endast ett fåtal remissinstanser har yttrat sig om förslaget. Special- pedagogiska skolmyndigheten (SPSM) och Gislaveds kommun tillstyrker förslaget, medan Kunskapsskolan i Sverige AB invänder mot delar av förslaget. Kunskapsskolan anser att gymnasiearbetet inte behöver betyg- sättas under 4 eftersom det inte betygssätts över den gränsen. Kunskaps- skolan förordar ett system där det enbart visas att gymnasiearbetet har genomförts på tillfredsställande nivå eller inte har genomförts.

Skälen för regeringens förslag

Som framgår av avsnitt 5.2.2 betygssätts gymnasiearbetet i gymnasie- skolan i dagsläget enbart med E eller F. Detsamma gäller examensarbetet inom vidareutbildningen i form av ett fjärde tekniskt år som leder till gymnasieingenjörsexamen.

I anpassad gymnasieskola betygssätts ett godkänt gymnasiearbete med E. För den elev som inte har genomfört ett godkänt gymnasiearbete i an- passad gymnasieskola ska betyg inte sättas. Regeringen bedömer i av- snitt 6.2 att det finns flera fördelar med att samma betygsskala tillämpas i anpassade gymnasieskolan och gymnasieskolan. Regeringen anser därför, i likhet med utredningen, att en elev bör kunna få såväl betyget 4 som ett lägre betyg på ett gymnasiearbete eller ett examensarbete. Denna upp- fattning delas av Gislaveds kommun som, i förhållande till utredningens förslag, anser att det rimligt att betyget 4 ska motsvara dagens godkända betyg och att de tre betygsstegen 1–3 ska används för resultat på gymnasie- arbetet som inte är på en godtagbar nivå på samma sätt som i ämnena. Regeringen föreslår dock i avsnitt 6.2 att betygsstegen 1–3 inte ska handla om en icke godtagbar nivå, utan i stället innebära att eleven har begränsade kunskaper i ett ämne. Det föreslås alltså inte någon skarp gräns för godkänt i den nya betygsskalan. Det bör därför heller inte finnas någon sådan när det gäller gymnasiearbetet och examensarbetet.

Grunden för den föreslagna betygsskalan är att kunskaper går att skilja i flera steg. Det gäller även för gymnasiearbetet och examensarbetet genom vilka eleven ska visa att hon eller han har det sammantagna kunnande som framgår av examensmålet i gymnasieskolan och vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år eller programmålet i anpassade gymnasieskolan. I avsnitt 6.9 föreslår regeringen att det för utfärdande av gymnasieexamen, gymnasiebevis eller gymnasieingenjörsexamen ska krävas betyget 4 på gymnasiearbetet i gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan eller examensarbetet för gymnasieingenjörsexamen. Återkoppling i flera betygssteg under betyget 4 kan dock vara viktig för eleven. Eleven har nämligen möjlighet att göra om arbetet en gång (9 kap. 1 § gymnasieför-

ordningen [2010:2039] och 8 kap. 2 § förordningen [2014:854] om

101

Prop. 2025/26:197 vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år och statsbidrag för sådan utbildning). En elev som har genomfört ett gymnasiearbete, ett gymnasie- arbete i anpassad gymnasieskola eller ett examensarbete, men sammantaget visar begränsade kunskaper kan därför ges något av betygen 1–3. Som framgår av avsnitt 6.2 anser regeringen att den föreslagna betygsskalan kan bidra till elevers motivation. Ett större antal steg som betecknar begränsade kunskaper kan bidra till att fler elever inspireras att fortsätta att anstränga sig. Därför delar inte regeringen Kunskapsskolans syn på att gymnasie- arbetet ska betygssättas med genomfört eller icke genomfört eftersom det inte ger eleven någon information om resultatet var godtagbart eller hade olika brister.

Regeringen föreslår sammantaget att gymnasiearbetet i gymnasieskolan, gymnasiearbetet i anpassade gymnasieskolan och examensarbetet för gymnasieingenjörsexamen ska betygssättas med betygen 1–4 och att betyget 4 ska användas om en elev har nått målen för gymnasiearbetet eller examensarbetet.

	6.9	Gymnasieexamen ska utfärdas om eleven har
		betyget 4 i genomsnitt samt betyget 4 i
		gymnasiearbetet

	Regeringens förslag
	En gymnasieexamen ska utfärdas om en elev, förutom betyg i 2 500
	gymnasiepoäng, i genomsnitt har betyget 4 eller högre på minst 2 250
	av dessa poäng inklusive betyget 4 på gymnasiearbetet.
	Det ska inte längre ställas krav på godkänt betyg i vissa ämnen.
	Av en upplysningsbestämmelse ska det framgå att regeringen eller
	den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela föreskrifter om
	vilka ämnen i ett yrkesprogram som ska ingå i de betyg som genom-
	snittet för en yrkesexamen ska beräknas på.

	Utredningens förslag
	Förslagen från utredningen stämmer delvis överens med regeringens
	förslag. Utredningen föreslår att betygen 1–4 i gymnasiearbetet ska vara
	möjligt att tillgodoräkna sig för en gymnasieexamen.
	Remissinstanserna
	Endast ett fåtal remissinstanser har lämnat synpunkter på förslaget om
	gymnasieexamen och betygssättning av gymnasiearbetet. Sveriges Kom-
	muner och Regioner (SKR), Kristianstads kommun och Sveriges Skol-
	ledare tillstyrker utredningens förslag.
	Sveriges Elevkårer och Sveriges Elevråd anser att ändrade krav för
	gymnasieexamen riskerar att legitimiteten för examensformen kommer att
	framstå som lägre än i dag genom att kraven för gymnasieexamen enbart
	baseras på betygsvärdet. Utgångspunkten är enligt organisationerna att det
102	sammanställda betygsvärdet från de lärarsatta betygen inte möter behovet

att säkerställa en likvärdig och jämförbar bedömning av elevers presta- tioner på ett fullgott vis. Därtill framför Sveriges Elevkårer och Sveriges Elevråd att det är märkligt att en gymnasieexamen från ett högskole- förberedande program inte automatiskt leder till behörighet till högre utbildning.

Statens skolverk, som avstyrker förslaget, påpekar också det sistnämnda och framför att det skulle kunna övervägas att kraven för en högskole- förberedande examen är likalydande med kraven för grundläggande be- hörighet till högskolan. Myndigheten påpekar vidare att ett genomsnittligt betygsvärde på 4 innebär möjlighet att ha betyget 1–3 i mer än hälften av ämnena, vilket inte borgar för att eleven kan det som beskrivs i examens- målet. Skolverket, som anser att det riskerar att starkt påverka elevers och lärares motivation för gymnasiearbetet om det inte krävs betyg 4 på det arbetet, förordar att det ska krävas att eleven fått betyget 4 i gym- nasiearbetet för att få en gymnasieexamen. Myndigheten lyfter fram att gymnasiearbetet enligt förarbetena skulle vara ett kvitto på att eleven är väl förberedd för högskolestudier respektive det yrkesområde som programmet utbildar för.

Gislaveds kommun motsätter sig förslaget och anför att det för en gymnasieexamen bör krävas ett genomsnittligt betyg 4 på alla 2 500 poäng i utbildningen. Svenskt Näringsliv avstyrker utredningens förslag och framför att kraven är för låga för utfärdandet av en gymnasieexamen. Svenskt Näringsliv anser att det ska krävas att eleven ska ha betyget 4 i 2 250 poäng.

Skälen för regeringens förslag

I gymnasieskolan finns det yrkesprogram och högskoleförberedande pro- gram som omfattar 2 500 gymnasiepoäng. För att en yrkesexamen eller en högskoleförberedande examen ska utfärdas krävs att en elev har betyg på en utbildning som omfattar 2 500 gymnasiepoäng, varav godkända betyg på en utbildning som omfattar minst 2 250 gymnasiepoäng där gym- nasiearbetet ska ingå. För en yrkesexamen krävs det vidare att de godkända betygen omfattar minst 100 gymnasiepoäng i vart och ett av ämnena svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik. För en högskoleförberedande examen krävs att de godkända betygen omfattar minst 300 gymnasiepoäng svenska eller svenska som andraspråk, 200 gymnasiepoäng engelska och 100 gymnasiepoäng i ämnet matematik. Det specificeras också för båda examina vilken nivå i ämnena de godkända betygen ska avse och för en yrkesexamen krävs därutöver att de godkända betygen omfattar 400 gymnasiepoäng i programgemensamma ämnen (16 kap. 26–28 §§ skollagen och 8 kap. 5–7 §§ gymnasieförordningen [2010:2039]). Som framgår av avsnitt 5.3.3 krävs det för att bli antagen till utbildning på högskolan att den sökande har grundläggande behörighet och, i de fall det finns föreskrivet, även särskild behörighet. Grundläg- gande behörighet har den som har avlagt en högskoleförberedande examen i gymnasieskolan eller inom komvux på gymnasial nivå. Detsamma gäller den som avlagt en yrkesexamen i gymnasieskolan eller inom komvux på gymnasial nivå samt lägst har betyget E i ämnena svenska eller svenska som andraspråk och engelska på den nivå som krävs för en högskole- förberedande examen.

Prop. 2025/26:197

103

Prop. 2025/26:197	Syftet med en gymnasieexamen är bredare än att ligga till grund för ett
	meritvärde för att komma in på en eftergymnasial utbildning. Sedan 2022
	ska ett yrkesprogram innehålla det som krävs för att eleverna ska uppnå
	grundläggande behörighet till högskoleutbildning som påbörjas på grund-
	nivå, men eleven har rätt att välja bort delar av det som krävs för grund-
	läggande behörighet och därmed även välja att inte genomföra de natio-
	nella slutproven i dessa ämnen. Elever som har gått bl.a. dessa utbildningar
	behöver fortfarande kunna ta ut en gymnasieexamen som kan användas
	t.ex. för att visa en arbetsgivare att eleven har fullföljt en gymnasial
	utbildning. Sveriges Elevkårer, Sveriges Elevråd och i viss mån även Skol-
	verket argumenterar för att kraven för en högskoleförberedande examen
	bör vara likalydande med kraven för grundläggande behörighet till hög-
	skolan. För grundläggande behörighet till utbildning som påbörjas på
	grundnivå inom högskolan och vänder sig till nybörjare krävs, enligt
	högskoleförordningen (1993:100), vissa kompetenser: kunskaper inom det
	svenska och det engelska språket, ett vetenskapligt förhållningssätt, för-
	måga att kunna belysa frågor ur flera perspektiv, problemlösningsförmåga,
	förmåga att kunna dra slutsatser och argumentera för dessa samt övrig
	kompetens som är nödvändig för att kunna tillgodogöra sig sådan
	utbildning. En sökande som har examensbevis från ett högskole-
	förberedande program ska anses ha de kompetenser som krävs, men det
	finns också andra vägar där en sökande kan visa att han eller hon har
	sådana kompetenser (7 kap. 5–5a §§). Examen från högskoleförberedande
	program i gymnasieskolan har vidare ett bredare syfte än grundläggande
	behörighet till högskoleutbildning. Alla elever som går ett högskoleför-
	beredande program kommer inte att studera vidare på högskolan trots att
	de går ett program vars syfte är att förbereda eleven för högskolestudier.
	Även för dessa elever kan en gymnasieexamen som visar att eleven har
	fullföljt en gymnasial utbildning säga en arbetsgivare mer om individens
	kompetens än ett meritvärde. Av dessa skäl anser regeringen att kraven för
	gymnasieexamen inte bör utformas likadant som kraven för grund-
	läggande behörighet till högskolan.
	Regeringen anser likt utredningen att ett genomsnittligt betyg om 4, på
	90 procent, eller 2 250 poäng, av elevens 2 500 betygsatta poäng i de olika
	ämnena, på ett bättre sätt än enskilda betyg i vissa ämnen speglar en elevs
	sammantagna kunskaper i relation till examensmålet. Att utgå från ett
	genomsnittligt betyg i stället för krav på godkänt betyg i vissa ämnen
	innebär att en kompensatorisk princip införs. Det finns dock, som Skol-
	verket noterar, en begränsning med en sådan kompensatorisk princip,
	eftersom den kan leda till att elever får en examen utan att kunna det som
	beskrivs i examensmålet. En elev kan få ett genomsnittligt betyg om 4 trots
	att hon eller han har betyget 1–3 i mer än hälften av ämnena. För yrkespro-
	grammen skulle det kunna innebära att elever får examen även om de, till
	skillnad från dagens reglering, har uppvisat mindre än godtagbara kun-
	skaper i alla de 400 poäng i programgemensamma ämnen som framgår av
	gymnasieförordningen. Regeringen anser därför, i likhet med Skolverket,
	att en gymnasieexamen också ska innefatta att eleven fått betyget 4 i gym-
	nasiearbetet, vilket då ska inkluderas i de 2 250 gymnasiepoängen för vilka
	det i genomsnitt krävs betyget 4 för utfärdande av gymnasieexamen, och
	att samma krav på betyget 4 ska ställas på de yrkesprov som föreslås i
104	propositionen Bättre förutsättningar för yrkesutbildning (prop.

2025/26:198), som beslutas samma dag som denna proposition. I den propositionen föreslås att yrkesprov ska genomföras på yrkesprogram i gymnasieskolan och på de nationella programmen i anpassade gymnasie- skolan i stället för ett gymnasiearbete, om det finns ett sådant prov. Det föreslås vidare att det ska finnas en möjlighet för eleverna i anpassade gymnasieskolan att genomföra ett gymnasiearbete i stället för ett yrkes- prov även när det finns ett prov. Yrkesprov ska även finnas inom kommu- nal vuxenutbildning.

Enligt förarbetena till bestämmelserna i skollagen ska gymnasiearbetet relatera till examensmålen och vara ett kvitto på att eleven är väl förberedd för kommande högskolestudier respektive det yrkesområde som program- met utbildar för (propositionen Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan, prop. 2008/09:199 s. 118). Gymnasiearbetet i gymnasie- skolan och anpassade gymnasieskolan samt dess motsvarighet komvux- arbetet inom komvux omfattar 100 gymnasiepoäng. Gymnasiearbetet är inte ett ämne och har därför ingen särskild ämnesplan. I stället är det examensmålen i gymnasieskolan respektive programmålen i anpassade gymnasieskolan som ska styra hur gymnasiearbetet utformas och vad det innehåller. Det är också utifrån dessa mål som läraren bedömer arbetet. Innan läraren kan sätta betyg ska en medbedömare som har erfarenhet av det kunskaps- eller yrkesområde som gymnasiearbetet handlar om yttra sig.

Genom att det är examensmålen som ska styra vad gymnasiearbetet innehåller ska det för de högskoleförberedande programmen spegla de sammantagna kompetenser som krävs för grundläggande behörighet till utbildning som påbörjas på grundnivå inom högskolan. Eleven ska kunna visa att han eller hon har nått examensmålen för det aktuella programmet. Regeringen befarar dock att den snabba utvecklingen av artificiell intelli- gens (AI) kan leda till att elever använder AI på ett sätt som inte är avsett och därför inte ger en rättvisande bild av elevers kunskaper. Regeringen ser med oro på denna utveckling och betonar att huvudmännen behöver ta stor hänsyn till denna aspekt när de lägger upp ramarna för genomförandet av gymnasiearbetet. Om det skulle visa sig att AI används otillbörligt behöver huvudmännen också se till att åtgärder vidtas.

Om gymnasiearbetet för ett yrkesprogram helt eller delvis har genom- förts på en arbetsplats ska handledaren på arbetsplatsen vara med- bedömare. Kravet på betyget 4 i gymnasiearbetet innebär därmed att examensbeviset även kommer att spegla elevens kunskaper i relation till examensmålen respektive programmålen i anpassade gymnasieskolan. Därutöver anser regeringen i likhet med utredningen att det, när det gäller yrkesprogrammen, finns skäl att på förordningsnivå eller lägre nivå reglera vilka betyg som ska ingå bland de betyg som genomsnittet beräknas på.

Utifrån en ändring av utredningens förslag som innebär att det, förutom betyg på 2 500 gymnasiepoäng i enlighet med 16 kap. 26 § skollagen, ska krävas ett genomsnittligt betyg om minst 4 på 90 procent av dessa poäng (2 250 poäng) i de olika ämnena inklusive betyget 4 på gymnasiearbetet (eller det kommande yrkesprovet), delar inte regeringen Sveriges Elev- kårers och Sveriges Elevråds oro att legitimiteten för gymnasieexamen kommer att ifrågasättas. Regeringen anser visserligen att de alternativ som Svenskt Näringsliv och Gislaveds kommuns framför, dvs. att det för utfärdandet av en gymnasieexamen ska krävas att eleven minst ska ha

Prop. 2025/26:197

105

Prop. 2025/26:197 betyget 4 i 2 250 respektive 2 500 av de ingående poängen, är intressanta alternativ. Regeringen bedömer dock att utredningens alternativ om att

	införa ett examenskrav som bygger på sammantagna kunskaper och ett
	genomsnittligt betyg är tillräckligt.
	I dag krävs för grundläggande behörighet antingen en högskoleförbere-
	dande examen i gymnasieskolan eller inom komvux på gymnasial nivå,
	eller en yrkesexamen i gymnasieskolan eller inom komvux på gymnasial
	nivå som innefattar lägst betyget E i ämnena svenska eller svenska som
	andraspråk och engelska på den nivå som krävs för en högskoleför-
	beredande examen. Regeringen gör nu bedömningen att kraven för gym-
	nasieexamen inte behöver sammanfalla med kraven för behörighet till
	högre utbildning. Enligt utredningens betänkande är det i andra länder ofta
	ett krav att en person har en examen från en gymnasieutbildning med
	högskoleförberedande inriktning för att vara behörig till högskolan. Det
	innebär dock i många länder inte att gymnasial yrkesutbildning i sig
	kvalificerar för universitetsstudier. Antagning till högskolan är i andra
	länder oftast decentraliserad till högskolorna som i respektive land själva
	kan bestämma vad som ska gälla för behörighet och urval. Exempelvis är
	antagningsprov vanligt förekommande. Regeringen framför i avsnitt 6.1
	att det bör införas en ny modell för att beräkna meritvärden som ökar
	jämförbarheten och likvärdigheten vid antagning och urval till gymnasie-
	skola och högre utbildning. Modellen bör bestå dels av elevens kalibrerade
	betygsvärden, dels av elevens genomsnittliga resultat på nationella slut-
	prov. Regeringen föreslår därför i avsnitt 6.11 att betyg ska ersättas av
	meritvärden som urvalsgrund vid antagning till högskolan. Detta innebär
	sammantaget att en elev på gymnasieskolan som klarar de krav som
	föreslås gälla för en gymnasieexamen – på motsvarande sätt som en elev
	på grundskolan kommer att få dels betyg, dels ett meritvärde som kan
	användas för att söka till gymnasieskolan – kommer att få dels en gym-
	nasieexamen, dels ett meritvärde som kan användas för att söka till högre
	utbildning.
	Sammantaget föreslår regeringen att bestämmelserna om yrkesexamen
	och högskoleförberedande examen i 16 kap. 27 och 28 §§ skollagen ska
	ändras så att såväl en yrkesexamen som en högskoleförberedande examen
	ska utfärdas om en elev som avses i 16 kap. 26 § skollagen i genomsnitt
	har betyget 4 eller högre på minst 2 250 av de gymnasiepoäng som anges
	i 26 § inklusive betyget 4 på gymnasiearbetet. Det ska alltså inte längre
	ställas krav på ett visst betyg i vissa ämnen utom när det gäller gymnasie-
	arbetet, där det ska krävas betyget 4. Lagrådet har i sitt yttrande framfört
	att den avsedda innebörden av 16 kap. 27 och 28 §§ i förhållande till 26 §
	bör komma till klarare uttryck i lagtexten och regeringen har därför
	förtydligat lydelsen av förslaget till ändring i 27 respektive 28 §.
	Regeringen föreslår också att den bestämmelse som upplyser att rege-
	ringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela före-
	skrifter om vilka ämnen och vilka nivåer på ämnen som ska ingå i en
	yrkesexamen (16 kap. 27 § tredje stycket) ändras, så att det upplyses att
	regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela
	föreskrifter om vilka betyg som ska ingå bland de betyg som genomsnittet
	beräknas på.
	Lagrådet har även i sitt yttrande anfört att det inte i förhållande till denna
106	upplysningsbestämmelse har uppgetts om upplysningen utgör en s.k.

nödvändig upplysningsbestämmelse. Föreskrifter om gymnasieexamen Prop. 2025/26:197 ligger inom regeringens s.k. restkompetens enligt 8 kap. 7 § RF vilket

innebär att riksdagen har reglerat en fråga som tillhör regeringens kom- petensområde, viket riksdagen kan göra enligt 8 kap. 8 § RF. Då det i detta fall är fråga om en lagreglering som kan uppfattas som uttömmande och som är tillämpbar utan ytterligare föreskrifter, men där regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer kan meddela ytterligare krav för utfärdande av gymnasieexamen, nämligen vilka betyg som ska ingå bland de betyg som genomsnittet ska beräknas på, anser regeringen att det bör införas en upplysningsbestämmelse för att det inte ska råda någon tvekan om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela föreskrifter av aktuellt slag.

6.10Gymnasieingenjörsexamen ska utfärdas om en elev har genomgått en fullständig utbildning med betyget 4

Regeringens förslag

En gymnasieingenjörsexamen ska utfärdas om en elev har gått igenom en fullständig vidareutbildning med lägst betyget 4 på samtliga avslu- tade nivåer i samtliga ämnen och har betyget 4 i examensarbetet.

Den upplysningsbestämmelse som anger att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om gymnasieingenjörsexamen ska ändras så att det anges att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer enligt 8 kap. 7 § kan meddela närmare föreskrifter om gymnasieingenjörsexamen.

Utredningens förslag

Förslaget från utredningen stämmer i huvudsak överens med regeringens förslag. I utredningens förslag anges det att en gymnasieingenjörsexamen ska utfärdas om eleven har gått igenom en fullständig vidareutbildning med godtagbara kunskaper.

Remissinstanserna

Endast två remissinstanser har yttrat sig över förslaget om gymnasie- ingenjörsexamen. Gislaveds kommun tillstyrker förslaget. Göteborgs- regionen har heller inga invändningar, men menar att det behövs vissa anpassningar i antagningssystemet.

Skälen för regeringens förslag

Vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år är en ettårig eftergymna- sial utbildning som organisatoriskt är en del av gymnasieskolan (15 kap.

7 § skollagen). Vidareutbildningen är öppen endast för den som har genomgått utbildning på teknikprogrammet och har en examen från detta program eller har likvärdiga kunskaper och som påbörjar vidareutbild-

107

Prop. 2025/26:197 ningen terminen efter det att han eller hon har avslutat utbildningen på teknikprogrammet eller motsvarande utbildning, eller senast det kalender-

	år då han eller hon fyller 22 år (17 a kap. 4 och 16 §§ skollagen). Rege-
	ringen föreslår i avsnitt 6.2 att en ny betygsskala ska införas bl.a. i
	gymnasieskolan. Förslaget gäller alltså även vidareutbildningen till gym-
	nasieingenjör.
	Enligt gällande reglering ska gymnasieingenjörsexamen utfärdas om en
	elev har gått igenom en fullständig vidareutbildning med godkända betyg
	(17 a kap. 15 §). Till följd av den föreslagna betygsskalan (avsnitt 6.2)
	skulle det kunna vara rimligt att eleven för en gymnasieingenjörsexamen
	sammantaget ska ha betyget 4 eller högre i ämnen som ingår i utbild-
	ningen, precis som för övriga gymnasiala utbildningar. Regeringen anser
	dock att den nuvarande regleringen ligger mer i linje med att gymnasie-
	ingenjörsexamen, trots att den organisatoriskt är en del av gymnasie-
	skolan, är en eftergymnasial kvalifikation. Det fjärde tekniska året är
	endast öppet för den som har genomgått utbildning på teknikprogrammet
	och har en examen från detta program eller har likvärdiga kunskaper (t.ex.
	komplettering som gjorts på komvux, studier utomlands eller den som läst
	på ett annat nationellt program men som kompletterat med andra studier).
	Regeringen anser därför att det är rimligt att även i det nya systemet ställa
	högre krav för gymnasieingenjörsexamen än för gymnasieexamen. För att
	kunna avlägga en gymnasieingenjörsexamen bör eleven, liksom hittills,
	visa att han eller hon har klarat av samtliga delar av utbildningen, dvs. för
	samtliga nivåer i de ämnen som ingår i utbildningen bör det krävas betyget
	4.
	Regeringen föreslår vidare, till skillnad från utredningen, att kravet på
	betyget 4 även ska gälla examensarbetet. Det kan jämföras med att rege-
	ringen i avsnitt 6.9 föreslår att det ska krävas betyget 4 på ett gymnasie-
	arbete för att få en gymnasieexamen oavsett program, eftersom gymnasie-
	arbetet syftar till att eleven ska visa att han eller hon har uppnått pro-
	grammets examensmål. Det finns inte skäl att lämna något annat förslag
	när det gäller examensarbetet inför en gymnasieingenjörsexamen än att
	motsvarande krav bör gälla som på övriga gymnasieutbildningar.
	Regeringen noterar, liksom Göteborgsregionen, att förslaget innebär att
	vissa anpassningar kommer att behöva göras i antagningssystemet. Dessa
	justeringar bör, enligt regeringen, kunna ske genom att huvudmannen
	planerar sin organisation utifrån det föreslagna systemet.
	Av nuvarande upplysningsbestämmelse (17 a kap. 15 §) framgår att
	regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar när-
	mare föreskrifter om gymnasieingenjörsexamen. Bestämmelsen föreslås
	ändras och anpassas till hur dessa bestämmelser idag utformas. Lagrådet
	har i sitt yttrande uppgett att det avseende denna och andra bestämmelser
	inte har angetts om det är fråga om en ren upplysning eller om en sådan
	situation där riksdagen lagstiftar inom området för regeringens rest-
	kompetens och en upplysning därför är nödvändig. Enligt Lagrådet bör det
	för var och en av dessa bestämmelser tydliggöras i vad mån överväganden
	av det slaget ligger bakom upplysningen. Av förarbetena till införande av
	den aktuella upplysningsbestämmelsen framgår att regeringen eller den
	myndighet regeringen bestämmer, i den mån det behövs kompletterande
	bestämmelser, kan meddela närmare föreskrifter om gymnasieingenjörs-
108	examen (prop. 2013/14:188 s. 42). Regeringen anser att det är otydligt vad

som i förarbetena avsetts med ”kompletterande bestämmelser”. För det fall Prop. 2025/26:197 avsikten var att regeringen inte bara ska kunna meddela verkställighets-

föreskrifter utan även bestämmelser med stöd av sin restkompetens, bör upplysningsbestämmelsen få lydelsen ”Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela ytterligare föreskrifter om gymnasieingenjörsexamen”, eftersom lydelsen ”närmare föreskrifter” i dag endast används i upplysnings- bestämmelser som avser verkställighetsföreskrifter. Regeringen kan emellertid inte se att det finns skäl för regeringen att meddela ytterligare föreskrifter om gymnasieingenjörsexamen utan endast verkställighets- föreskrifter. Därmed föreslås ingen ändring av lydelsen ”närmare före- skrifter”.

Regeringen föreslår således att gymnasieingenjörsexamen ska utfärdas om eleven har gått igenom en fullständig vidareutbildning med lägst bety- get 4 i samtliga avslutade nivåer i samtliga ämnen och har betyget 4 i examensarbetet samt att upplysningsbestämmelsen ska ändras så att det framgår att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare föreskrifter om gymnasieingenjörsexamen.

6.11	Meritvärde ska vara en urvalsgrund vid
	ansökan till högskolan

Regeringens förslag
Med ändring av tidigare riksdagsbindning när det gäller urvalsgrunder
till utbildning på högskola (prop. 2017/18:204, bet 2017/18:UbU25,
rskr. 2017/18:331) föreslås att meritvärde ska ersätta betyg som urvals-
grund vid ansökan till högskolan.

Utredningens förslag
Förslaget från utredningen stämmer i huvudsak överens med regeringens
förslag. Utredningen föreslår att för tillträde till utbildning som påbörjas
på grundnivå ska urvalsgrunden betyg ersättas med urvalsgrunden merit-
värden vid urval. Utredningen föreslår inte någon ändring av den tidigare
riksdagsbindningen.
Skälen för regeringens förslag
Riksdagen har, genom beslut med anledning av förslagen i propositionen
Fler vägar till kunskap – en högskola för livslångt lärande, fastställt ramar
för	tillträde till högskoleutbildning (prop. 2017/18:204, bet.
2017/18:UbU25, rskr. 2017/18:331). Det inkluderar vad som ska gälla när
urval behöver göras. När antalet sökande till utbildning som påbörjas på
grundnivå och som vänder sig till nybörjare är fler än antalet platser, ska
enligt beslutet urvalsgrunderna vid urval vara betyg, resultat från hög-
skoleprovet och av högskolan bestämda urvalsgrunder. Som huvudregel
ska minst en tredjedel av platserna fördelas på grundval av betyg och minst
en tredjedel på grundval av resultat på högskoleprovet. Högst en tredjedel		109

Prop. 2025/26:197 av platserna ska fördelas på grundval av urvalsgrunder som har bestämts av högskolan.

Regeringen bedömer i avsnitt 6.1 att det bör införas en ny modell för att beräkna meritvärden som ökar jämförbarheten och likvärdigheten vid an- tagning och urval till gymnasieskola och högre utbildning. Regeringen anser därför att betyg ska ersättas av meritvärden som urvalsgrund vid antagning till högskolan.

Regeringen föreslår därför att den riksdagsbindning som gäller urval till utbildning som påbörjas på grundnivå och som vänder sig till nybörjare ska ändras, så att urvalsgrunderna ska vara meritvärde, resultat från hög- skoleprovet och av högskolan bestämda urvalsgrunder. Liksom nu gäller för betyg, ska minst en tredjedel av platserna fördelas på grundval av meritvärde. I övrigt föreslås i denna proposition inte någon förändring i fråga om platsfördelningen.

6.12Ändringar för vissa introduktionsprogram

6.12.1Språkintroduktion ska stå öppen för nyanlända som inte har tillräckliga kunskaper i svenska

Regeringens förslag

Språkintroduktion ska stå öppen för nyanlända ungdomar som inte har lägst betyget 4 i svenska eller svenska som andraspråk.

Utredningens förslag

Förslaget från utredningen stämmer överens med regeringens förslag.

Remissinstanserna

Samtliga remissinstanser som har yttrat sig har tillstyrkt eller inte haft något att invända mot förslaget, däribland Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU), Gislaveds och Kristianstads kommuner och Svenska Vägledarföreningen. IFAU framhåller att språk- introduktion ska ge elever förutsättningar att förvärva språkkunskaper för att sedan gå ett högskoleförberedande program eller yrkesprogram. IFAU anser att man bör undvika att icke svensktalande elever som annars har goda akademiska förutsättningar hänvisas till yrkesprogram på grund av bristande svenska kunskaper. Kristianstads kommun lyfter att det är positivt att språkintroduktion föreslås finnas kvar som alternativ. Gisla- veds kommun och Svenska Vägledarföreningen anser att det är bra att elever med bristande språkkunskaper i svenska ska ha rätt att gå språk- introduktion, även om meritvärdet överstiger 4.

	Skälen för regeringens förslag
	Som framgår av avsnitt 5 står introduktionsprogrammet språkintroduktion
	öppet för nyanlända ungdomar som inte har de godkända betyg som krävs
110	för behörighet till ett yrkesprogram och som behöver en utbildning med
110

tyngdpunkt i det svenska språket för att gå vidare inom gymnasieskolan Prop. 2025/26:197 eller till annan utbildning. I avsnitt 6.6 föreslår regeringen att behörighets-

kraven till nationellt program i gymnasieskolan ska ändras så att de blir desamma för tillträde till ett högskoleförberedande program som till ett yrkesprogram. Kraven innebär att en elev i genomsnitt ska ha meritvärdet

4 eller högre för att vara behörig till ett nationellt program i gymnasie- skolan.

En nyanländ elev kan alltså rent teoretiskt med den föreslagna behörig- hetsregeln i avsnitt 6.6 ha bristande kunskaper i svenska samtidigt som eleven har goda kunskaper i andra ämnen och därmed hypotetiskt kan vara behörig till gymnasieskolans nationella program. Det är dock en osannolik kombination, då det svenska språket är avgörande för lärandet i samtliga ämnen. Regeringen anser att det är mycket viktigt med tillräckliga kun- skaper i svenska dels för att klara utbildningen, dels för att så småningom kunna gå vidare till andra studier eller etablera sig på arbetsmarknaden. Även om det alltså är osannolikt att nyanlända ungdomar med bristande språkkunskaper i svenska skulle få ett meritvärde på lägst 4 delar rege- ringen Gislaveds kommuns och Sveriges Vägledarförenings uppfattning att sådana ungdomar, om de finns, bör ha rätt att gå språkintroduktion. Liksom IFAU anser regeringen också att man bör undvika att icke svensk- talande elever som annars har goda akademiska förutsättningar hänvisas till yrkesprogram på grund av bristande kunskaper i svenska. Dessa individer bör ges förutsättningar att tillskansa sig funktionella kunskaper i svenska språket.

Regeringen föreslår således att introduktionsprogrammet språkintrodu- ktion ska stå öppet för nyanlända ungdomar som inte har uppnått betyget 4 i svenska eller svenska som andraspråk.

6.12.2Programinriktat val ska tas bort

Regeringens förslag

Introduktionsprogrammet programinriktat val ska tas bort.

Till följd av att programinriktat val tas bort ska ett flertal bestäm- melser i skollagen ändras eller upphävas.

Utredningens förslag

Förslaget från utredningen stämmer överens med regeringens förslag.

Remissinstanserna

En majoritet av remissinstanserna tillstyrker eller har inget att invända mot förslaget om att introduktionsprogrammet programinriktat val ska tas bort, däribland Göteborgs kommun och Linköpings kommun. Malmö kommun ser däremot en risk med förslaget eftersom det tar bort möjligheten för elever som nästan är behöriga till nationellt program att bli behöriga. Svenskt Näringsliv anser att introduktionsprogrammet programinriktat val har en funktion att fylla, men enbart bör vara sökbart mot dagens nationella

111

Prop. 2025/26:197

112

yrkesprogram så att elever ska kunna samläsa med eleverna på de natio- nella yrkesprogrammen.

Vallentuna kommun observerar att förslaget inte är överensstämmande med det förslag som presenteras i betänkandet Fler vägar till arbetslivet, (SOU 2024:74). Vallentuna kommun understryker vikten av att förslagen i de två utredningarna synkroniseras med varandra.

Gislaveds kommun avstyrker förslaget. Som en följd av kommunens synpunkt att den skarpa gränsen för behörighet till nationella program bör finnas kvar, avstyrker kommunen att programinriktat val tas bort som introduktionsprogram.

Skälen för regeringens förslag

Syftet med programinriktat val är att elever ska få en utbildning som är inriktad mot ett visst nationellt program och att de så snart som möjligt ska kunna antas till det programmet (17 kap. 3 § skollagen). Programinriktat val står öppet för ungdomar som inte har alla de godkända betyg som krävs för behörighet till ett visst nationellt program men från grundskolan har godkända betyg i sex ämnen. Bland dessa godkända ämnen ska svenska eller svenska som andraspråk och matematik eller engelska ingå.

Av beräkningar som presenteras i utredningens betänkande framgår att andelen elever som kommer att vara obehöriga till ett nationellt program ungefärligen kommer att halveras (till 8–10 procent av en årskull) om de kompensatoriska behörighetsregler som regeringen föreslår i avsnitt 6.6 införs. Regeringen bedömer därför att de elever som enligt gällande regler tillhör målgruppen för programinriktat val, genom att de i dag är nära behörighet, har goda möjligheter att bli behöriga enbart utifrån de föresla- gna behörighetsreglerna (se avsnitt 6.6).

Som en följd av att målgruppen för programinriktat val sannolikt kom- mer att antas till ett nationellt program om de föreslagna behörighets- reglerna införs, kommer programinriktat val alltså att bli överflödigt. Av det skälet delar inte regeringen Gislaveds kommuns åsikt att programmet bör finnas kvar. Regeringen delar inte heller Malmö kommuns bedömning att elever som är nära behörighet inte kommer att bli behöriga om programinriktat val tas bort. Regeringen delar däremot utredningens upp- fattning att programinriktat val inte behövs och att de elever som i dag går utbildningen bedöms ha goda möjligheter att uppnå meritvärde 4 och ta del av utbildningen på ett nationellt program. Regeringen delar därför inte heller Svenskt Näringslivs synpunkt att programinriktat val ska finnas kvar och vara sökbart mot nationella yrkesprogram. Den elev som inte blir behörig till ett nationellt program med det föreslagna kravet på ett merit- värde 4 får anses ha bättre förutsättningar på introduktionsprogrammen yrkesintroduktion eller individuellt alternativ, alternativt på kommunal vuxenutbildning.

Vallentuna kommun hänvisar till betänkandet Fler vägar till arbetslivet (SOU 2024:74) och anför att förslaget inte överensstämmer med det förslag om nya yrkesprogram som presenteras i det betänkandet. Rege- ringen är medveten om att utredningarna har lagt fram olika förslag. Det betänkande som Vallentuna kommun hänvisar till behandlas inte i denna proposition. Regeringen anser dock att det kan finnas behov av en alter- nativ utbildningsväg för elever som inte kommer att bli behöriga till

nationella program med de föreslagna behörighetsreglerna och kommer att Prop. 2025/26:197 analysera detta närmare.

Regeringen föreslår sammanfattningsvis att introduktionsprogrammet programinriktat val ska tas bort.

6.13Följdändringar i skollagen

Regeringens förslag

Det ska göras följdändringar i skollagen på grund av att ett nytt betygs- system införs. Betyget E ska bytas ut mot betyget 4 i flera bestämmel- ser.

Bestämmelser som innehåller begreppen godkänt och icke godkänt ska ändras.

Det ska också göras nödvändiga följdändringar i skollagen med anledning av ändrade behörighetskrav för antagning och urval till gymnasieskolan.

Utredningens förslag

Förslagen från utredningen stämmer delvis överens med regeringens för- slag. I de bestämmelser som berörs av den nya betygsskalan förhåller sig inte utredningen till de förslag som lämnas i propositionen Nya läroplaner

–för en stark kunskapsskola (prop. 2025/26:194) och i propositionen Förbättrat stöd i skolan (prop. 2025/26:195), som har beslutats samma dag som denna proposition.

Remissinstanserna

Remissinstanserna har inte uttalat sig specifikt om de följdändringar som krävs om förslagen i betänkandet genomförs.

Skälen för regeringens förslag

Betyget E ska ersättas av betyget 4 i flera bestämmelser

Införandet av en ny betygsskala med stegen 1–10, utan någon skarp gräns för godkänt, och de bedömningar som i avsnitt 6.2 görs beträffande ut- formningen av betygskriterierna föranleder behov av följdändringar i skol- lagen. Det hänvisas till betygskriterier i många paragrafer i skollagen.

I 7 kap. skollagen finns det bestämmelser om skolplikt och rätt till ut- bildning. Barn som på grund av att de har en intellektuell funktions- nedsättning inte bedöms ha förutsättningar att uppfylla sådana betygs- kriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som gäller för grunds- kolan och som minst ska uppfyllas, ska tas emot i anpassade grundskolan (5 §). Vidare kan skolplikten för en elev i en obligatorisk skolform upp- höra i förtid, nämligen om eleven före den tidpunkt då skolplikten normalt upphör, uppfyller de betygskriterier som minst ska uppfyllas för den skol- form där eleven fullgör sin skolplikt. Det finns även bestämmelser om att

en elev i en obligatorisk skolform har rätt att under viss tid fortsätta sin

113

Prop. 2025/26:197 skolgång i den skolformen efter den tidpunkt då skolplikten har upphört i den skolformen. Det gäller om eleven inte har uppfyllt de betygskriterier

	eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas för
	respektive skolform (15 §).
	I 3 kap. skollagen finns bestämmelser om barns och elevers utveckling
	mot målen. Där finns bl.a. bestämmelser om att vårdnadshavare för ett
	barn i förskolan samt eleven och elevens vårdnadshavare i förskoleklassen,
	grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, fritids-
	hemmet, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan fortlöpande ska
	informeras om barnets eller elevens utveckling (3 §). Det finns vidare
	bestämmelser om en garanti för tidiga stödinsatser i förskoleklassen och
	lågstadiet (4–4 b §§), stöd i form av extra anpassningar (5 §) och särskilt
	stöd (6–12 §§). Regleringen i bestämmelserna om garantin, extra anpass-
	ningar och särskilt stöd innebär att förskollärare eller lärare eller rektorn
	ska göra bedömningar av bl.a. elevens kunskapsutveckling i förhållande
	till betygskriterier eller kriterier för bedömningar av kunskaper.
	I respektive skolformskapitel finns det bestämmelser om att personalen
	i förskolan och läraren i övriga skolformer, tillsammans med eleven och
	elevens vårdnadshavare minst en gång per termin ska ha ett utvecklings-
	samtal. I förskolan ska samtalet avse barnets utveckling och lärande. I
	exempelvis grundskolan ska utvecklingssamtalet handla om hur elevens
	kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas samt vilka in-
	satser som behövs för att eleven ska uppfylla betygskriterierna eller kri-
	terierna för bedömning av kunskaper och i övrigt utvecklas så långt som
	möjligt inom ramen för läroplanen. Utvecklingssamtal ska i vissa fall
	resultera i ett åtgärdsprogram om särskilt stöd (8 kap. 11 §, 9 kap. 11 §,
	10 kap. 12 §, 11 kap. 15 §,12 kap. 12 §, 13 kap. 12 §, 15 kap. 20 § och
	18 kap. 20 § skollagen).
	Flera av dessa bestämmelser föreslås ändras i propositionen Nya
	läroplaner – för en stark kunskapsskola (prop. 2025/26:194) och i propo-
	sitionen Förbättrat stöd i skolan (prop. 2025/26:195). Som regeringen har
	redovisat i avsnitt 5 är avsikten med de ändringar som föreslås i den
	förstnämnda propositionen att lärare inte längre ska göra en bedömning av
	elevens kunskaper i förhållande till detaljerade betygskriterier. I stället
	föreslås att läraren ska göra en sammantagen bedömning av elevens
	kunskaper i förhållande till de kunskaper som i ämnets kursplan anges i
	den del som avser mål och innehåll samt med stöd av betygskriterierna
	sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. För gymnasie-
	skolan, anpassade gymnasieskolan och komvux föreslås att bedömningen
	ska göras i förhållande till den del av ämnesplanerna som avser syfte och
	centralt innehåll och med stöd av betygskriterier. Avsikten är att betygs-
	kriterierna, som kommer att regleras på förordningsnivå, inte längre ska
	innehålla någon information om vad eleverna ska kunna utan att betygs-
	kriterierna i stället ska uttrycka vilken grad som elevernas kunskaper
	motsvarar de kunskaper som i ämnenas kursplaner, ämnesområdes-
	planernas kursplaner respektive ämnesplanerna anges i den del som avser
	mål och innehåll respektive syfte och centralt innehåll på en skala från låga
	till höga kunskaper. Detta innebär att det bara kommer att finnas ett
	nivårelaterat betygskriterium per betygssteg, men eftersom det finns flera
	betygssteg kommer det att finnas flera betygskriterier i betygssystemet. I
114	nämnda proposition hänvisas, när det gäller betygskriteriernas närmare

utformning, till denna proposition. I avsnitt 6.2 i förevarande proposition gör regeringen bedömningen att betygskriterierna bör regleras på förordningsnivå och uttryckas på följande sätt: 10 utmärkta kunskaper, 8–

9mycket goda kunskaper, 6–7 goda kunskaper, 4–5 godtagbara kunskaper och 1–3 begränsade kunskaper.

Det föreslås vidare i propositionen Nya läroplaner – för en stark kun- skapsskola (prop. 2025/26:194) att bestämmelser i 3 kap. skollagen om stöd och särskilt stöd, bestämmelser om skolplikt och målgruppen för anpassade grundskolan, bestämmelser om utvecklingssamtal och skriftliga individuella utvecklingsplaner samt andra bestämmelser, som i dag inne- håller formuleringar om bedömningar i förhållande till betygs- och bedömningskriterier som minst ska uppfyllas, ska omformuleras. De föreslås i stället innehålla formuleringar som tar sikte på bedömningar av huruvida eleven tillgodogör sig de kunskaper som anges kurs-, ämnes- respektive ämnesområdesplanerna, i vissa paragrafer till en nivå som minst motsvarar betyget E eller motsvarande bedömningskriterium. Det sist- nämnda gäller t.ex. bestämmelserna i 7 kap. om skolplikt och bestäm- melserna i 3 kap. skollagen om stöd och särskilt stöd. Lagändringarna föreslås samordnas med införandet av den tioåriga grundskolan och därför i huvudsak träda i kraft den 1 juli 2028. Vissa ändringar som rör komvux föreslås dock träda i kraft den 1 januari 2031.

Även i propositionen Förbättrat stöd i skolan (prop. 2025/26:195) föreslås ändringar i bl.a. 3 kap. skollagen. Dessa ändringar innebär bl.a. att bestämmelserna om garantin för tidiga stödinsatser och stöd i form av extra anpassningar (3 kap. 4–5 §§) tas bort och att det i stället införs nya bestämmelser om standardiserade tester och stödundervisning i svenska, svenska som andraspråk och matematik i mindre grupper eller enskilt. Ändringarna innebär vidare bl.a. att kravet på att särskilt stöd ska ges i den elevgrupp som eleven normalt hör till tas bort, samt att även bestämmelser om att särskilda skäl krävs för särskilt stöd i mindre undervisningsgrupper tas bort. Dessa lagändringar har utgått från de förslag till ändringar i 3 kap. som har lämnats i propositionen Nya läroplaner – för en stark kunskaps- skola (prop. 2025/26:194). Även dessa lagändringar ska samordnas med införandet av den tioåriga grundskolan och föreslås träda i kraft den

1juli 2028.

Införandet av en ny betygsskala föranleder behov av följdändringar i skollagen i många av de paragrafer som föreslås ändrade i propositionerna Nya läroplaner – för en stark kunskapsskola (prop. 2025/26:194) och Förbättrat stöd i skolan (prop. 2025/26:195). Det gäller bl.a. att hän- visningar till betyget E behöver ersättas med hänvisningar till ett betygs- steg i den föreslagna betygsskalan 1–10. Regeringen har i avsnitt 6.2 argumenterat för att formuleringen ”begränsade kunskaper” är en lämplig beskrivning för betygsstegen 1–3. Denna beskrivning anger inte bara vad eleven saknar, utan även vad eleven faktiskt har. Detta betygskriterium för de lägre stegen på skalan är därmed inte ett nytt sätt att uttrycka att resultaten inte är godkända. Vidare har det föreslagits att betygen 4–5 ska motsvaras av betygskriteriet ”godtagbara kunskaper”, begreppet godkända kunskaper finns därmed inte längre. Att eleven ska ha godtagbara kun- skaper innebär att eleven för att få betyget 4 behöver ha nått denna kun- skapsnivå utifrån det som eleverna ska lära sig i ämnet och som framgår av ämnets mål och innehåll. Eftersom betyget 4 motsvarar en kunskaps-

Prop. 2025/26:197

115

Prop. 2025/26:197 nivå som anses godtagbar är det lämpligt att detta betygssteg ersätter betyget E i de bestämmelser där en bedömning behöver utgå ifrån om eleven kan uppnå en viss nivå eller där det behöver anges en gräns för vad som ska uppnås. Exempelvis föreslås att de bestämmelser i 7 kap. skollagen, som reglerar skolplikten och rätt till utbildning ändras på så sätt att bedömningarna inför mottagande i anpassade grundskolan, skol- pliktens upphörande i förtid och rätten att slutföra högsta årskursen även om skolplikten upphört dessförinnan, ska utgå från om barnet eller ung- domen har förutsättningar att tillgodogöra sig kunskaper till en nivå som lägst motsvarar betyget 4 (7 kap. 5, 14 och 15 §§). På motsvarande sätt föreslås andra bestämmelser ändras så att betyget E ersätts av betyget 4. De ändringar som föreslås beträffande de obligatoriska skolformerna, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan ska, i likhet med de änd- ringar som föreslås i propositionerna Nya läroplaner – för en stark kunskapsskola (prop. 2025/26:194) och Förbättrat stöd i skolan (prop. 2025/26:195), samordnas med införandet av den tioåriga grund- skolan. Som framgår av avsnitt 8 föreslås de därför träda i kraft den 1 juli 2028. De föreslag som avser komvux föreslås träda i kraft den 1 januari 2031. Ändringarna utgår från de lydelser av de aktuella paragra- ferna som föreslås i de nämnda propositionerna.

Bestämmelser som innehåller godkänt och icke godkänt ska ändras eller tas bort

Den föreslagna betygsskalan utgår inte, som den nuvarande, från en upp- delning av godkända respektive icke godkända betygssteg. Bestämmelser som innehåller uttrycken godkänt och icke godkänt behöver därför ändras. Av skollagens 15 kap. 22 § respektive 20 kap. 35 a § framgår att ett god- känt betyg som sätts på en högre nivå i ett ämne med flera nivåer ska anses omfatta lägre nivåer i ämnet och ersätta betyg som har satts på sådana nivåer. Dessa bestämmelser följdändras så att de inte längre gäller ett god- känt betyg. Genom införandet av betygsskalan 1–10 avskaffas uppdel- ningen av godkända respektive icke godkända betyg, vilket är en grund- läggande princip i den nuvarande betygsskalans struktur. Det innebär att det inte föreslås finnas några betygssteg som betecknar icke godkänt. Det innebär att betygen 1–3 på en högre nivå i ett ämne med flera nivåer kan komma att ersätta betyget 4, eller högre, på en lägre nivå. Det är en följd av att den skarpa gränsen för godkänt betyg tas bort och att även låga betyg kan användas för att ta ut en gymnasieexamen.

I 10 kap. 22 § och 12 kap. 22 § skollagen finns bestämmelser om att en skriftlig bedömning av elevens kunskapsutveckling i ämnet ska ges i fall där ett icke godkänt betyg sätts i ett avslutat ämne. Regeringen bedömer att denna bestämmelse är obehövlig när en ny betygsskala med fler steg för begränsade kunskaper införs. Den skriftliga bedömningen utgör vidare en administrativ börda och enligt regeringen kan överlämnande av infor- mation ske på andra sätt, t.ex. genom muntlig information till mottagande lärare. Regeringen föreslår därför att regleringen om denna skriftliga be- dömning tas bort.

116

Påverkan på prövning för betyg

Regeringen anser att betyg efter prövning för elever i grundskolan, special- skolan och gymnasieskolan fortsatt ska kunna ingå i ett slutbetyg eller en gymnasieexamen och bli en del av det kalibrerade betygsvärdet. Den som vill ha betyg från grundskolan eller specialskolan har rätt att genomgå en prövning för att få betyg vilket framgår av avsnitt 5.4. Detta gäller oavsett om personen är elev i grundskolan eller inte. Även den som vill ha betyg från gymnasieskolan eller komvux har rätt att genomgå prövning. Rätten till prövning ser dock olika ut beroende på om den som vill genomgå en prövning är elev i gymnasieskolan eller inte. En elev kan genom pröv- ning i ett ämne eller en nivå i ett ämne få ett nytt betyg om eleven tidigare har fått betyget F i ämnet eller på nivån i ämnet. Denna möjlighet bör finnas kvar för att en elev t.ex. ska kunna visa en arbetsgivare ett betyg där det framgår att han eller hon har vissa kunskaper i ett ämne eller en nivå i ett ämne. I komvux kommer elever fortsatt behöva kunna genomgå pröv- ning för betyg, vilket kan vara relevant efter validering för att kunna ta med befintligt yrkeskunnande i ett yrkespaket. Regeringen föreslår alltså inga ändringar jämfört med i dag i den delen.

Regeringens förslag i avsnitt 6.2 om att en ny betygsskala ska föras in i skollagen påverkar heller inte rätten för den som fortfarande är elev i gym- nasieskolan eller anpassade gymnasieskolan att genomföra prövning inom kommunal vuxenutbildning (komvux) i någon större omfattning. Dagens reglering i skollagens 20 kap. 40 a § innebär att den som fortfarande är elev i gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan inte får genomgå prövning på en viss nivå i ett ämne om eleven tidigare har fått minst betyget E på den nivån. Därför krävs en följdändring som innebär att rätten till prövning inte ska gälla för den som fortfarande är elev i gymnasie- skolan eller anpassade gymnasieskolan att genomföra prövning inom komvux om eleven tidigare har fått lägst betyget 4.

Däremot bedömer regeringen att den nya modellen för kalibrering av meritvärden får konsekvenser för elever som efter avslutad grundskola eller gymnasieexamen vill höja sitt meritvärde. Betyg efter en prövning som genomförs efter avslutad utbildning kommer inte på samma sätt som i dagsläget att kunna förändra meritvärdet eftersom den del av meritvärdet som består av elevens kalibrerade betygsvärde beräknas på gruppnivå och utifrån de betyg eleven har när den avslutar utbildningen. En elev som efter avslutad grundskola eller gymnasieexamen vill höja sitt meritvärde kommer dock att ha möjlighet att göra om nationella slutprov och därmed ändra den del av meritvärdet (30 procent) som avser elevens eget genomsnittliga resultat på de nationella slutproven (se avsnitt 6.4.2).

Följdändringar med anledning av ändrade behörighetskrav

Regeringen föreslår i avsnitt 6.6 att meritvärdet 4 ska gälla för tillträde till nationellt program i gymnasieskolan. Bestämmelsen i skollagen om att en sökande till ett nationellt program som saknar godkänt betyg i engelska, men uppfyller övriga behörighetskrav ändå ska anses behörig i vissa fall, blir därför överflödig och ska tas bort (16 kap. 32 §).

Med anledning av de nya behörighetskraven är upplysnings- bestämmelsen om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela föreskrifter om att särskilda förkunskapskrav ska

Prop. 2025/26:197

117

Prop. 2025/26:197 gälla för vissa utbildningar i gymnasieskolan också överflödig och ska tas bort (16 kap. 34 §).

Som en följd av de ändrade behörighetskraven och upphävandet av nämnda paragrafer i 16 kap. skollagen föreslås även en ändring i den bestämmelse som rör rätt till gymnasieutbildning för ungdomar med ett svårt rörelsehinder (Rh-anpassad utbildning), vilken hänvisar till behörighetskrav för de nationella programmen (15 kap. 36 §).

Vidare föreslås även ändringar i den bestämmelse i skollagen som reglerar vilka elever introduktionsprogrammen yrkesintroduktion och individuellt alternativ är öppna för. I dag är dessa program öppna för de elever som inte har de godkända betyg som krävs för behörighet till ett yrkesprogram. Mot bakgrund av de föreslagna behörighetsreglerna för de nationella programmen, bestående av ett visst meritvärde, föreslås yrkesintroduktion och individuellt alternativ vara öppna för de elever som inte har det meritvärde som krävs för behörighet till de nationella programmen (17 kap. 11 §).

7Behandlingen av personuppgifter är förenlig med EU:s dataskyddsförordning

I avsnitt 6.5 lämnas förslag som innebär att en myndighet kommer att behöva behandla personuppgifter i sitt arbete med kalibrering av elevers betygsvärden och vid beräkning av meritvärden. Myndigheten kan även komma att behöva hantera personuppgifter vid upprätthållande av prov- stabilitet avseende nationella slutproven. I följande avsnitt görs en analys av hur sådana behandlingar förhåller sig till dataskyddsregleringen.

7.1EU:s dataskyddsförordning kompletteras av nationella bestämmelser

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), här benämnd EU:s dataskyddsförordning, är i alla delar bindande och direkt tillämplig i samtliga EU:s medlemsländer. EU:s dataskyddsförordning syftar till att skydda fysiska personers grundläggande rättigheter och fri- heter, i synnerhet deras rätt till skydd av personuppgifter och att säkerställa det fria flödet av personuppgifter inom unionen. Förordningen utgör den generella regleringen av personuppgiftsbehandling inom EU. Den komp- letteras i Sverige av bl.a. lagen (2018:218) med kompletterande bestäm- melser till EU:s dataskyddsförordning, här benämnd dataskyddslagen. Dataskyddslagen är subsidiär till annan lag eller förordning, dvs. bestäm- melser om behandling av personuppgifter som avviker från dataskydds- lagen har företräde i tillämpningen (1 kap. 6 § dataskyddslagen).

118

Behovet av reglering av den behandling av personuppgifter som sker på Prop. 2025/26:197 utbildningsområdet analyserades i samband med införandet av EU:s data- skyddsförordning och dataskyddslagen i propositionen Behandling av

personuppgifter på utbildningsområdet (prop. 2017/18:218). Där gjordes bedömningen att EU:s dataskyddsförordning och dataskyddslagen utgör tillräcklig reglering för den personuppgiftsbehandling som bl.a. offentliga utbildningsanordnare ägnar sig åt. När det gäller enskilda huvudmän ansåg regeringen att det fanns behov av kompletterande bestämmelser om be- handling av vissa uppgifter, bl.a. så kallade känsliga personuppgifter. Sådana bestämmelser har förts in i 26 a kap. skollagen (2010:800).

Det krävs en rättslig grund för att kunna behandla personuppgifter och grundläggande principer för personuppgiftsbehandlingen måste vara uppfyllda

Behandling av personuppgifter som faller under dataskyddsförordningens tillämpningsområde får bara ske om det finns en tillämplig rättslig grund.

Enligt artikel 6.1 i dataskyddsförordningen är de rättsliga grunderna

•samtycke (artikel 6.1 a),

•avtal (artikel 6.1 b),

•rättslig förpliktelse (artikel 6.1 c),

•skydd av vissa intressen (artikel 6.1 d),

•uppgift av allmänt intresse eller myndighetsutövning (artikel 6.1 e), och

•intresseavvägning (artikel 6.1 f).

Om det inte finns någon rättslig grund är behandlingen inte laglig och får därmed inte utföras. De olika rättsliga grunderna är i viss mån över- lappande. Flera rättsliga grunder kan därför vara tillämpliga avseende en och samma behandling.

Utrymmet för att myndigheter ska kunna basera en behandling av per- sonuppgifter på den rättsliga grunden samtycke är begränsat (skäl 43 i dataskyddsförordningen). Det är vidare inte tillåtet för myndigheter att, när de fullgör sina uppgifter, behandla personuppgifter med stöd av den rätts- liga grunden intresseavvägning. De rättsliga grunderna rättslig förpliktelse samt uppgift av allmänt intresse eller myndighetsutövning ska vidare fast- ställas i enlighet med unionsrätten eller en medlemsstats nationella rätt (artikel 6.3). När det gäller sistnämnda grund ska även syftet med behand- lingen vara nödvändigt för att utföra en uppgift av allmänt intresse eller som ett led i den personuppgiftsansvariges myndighetsutövning. Vid rätts- lig förpliktelse ska vidare syftet med behandlingen av personuppgifter fastställas i den rättsliga grunden. Förslagen i denna proposition är inte av den karaktären att de avser avtal eller skydd av vissa intressen. De rättsliga grunder som kan bli aktuella för den personuppgiftsbehandling som kommer att bli en följd av förslagen i propositionen är således rättslig för- pliktelse och uppgift av allmänt intresse. Den rättsliga grunden ska vara tydlig och precis och dess tillämpning bör vara förutsägbar för de personer som omfattas av den (skäl 41 i dataskyddsförordningen).

119

Prop. 2025/26:197 Vid behandling av personuppgifter gäller ett antal grundläggande princi- per som fastslås i artikel 5 i dataskyddsförordningen. Bland annat ska upp- gifterna behandlas på ett lagligt, korrekt och öppet sätt i förhållande till den registrerade (laglighet, korrekthet och öppenhet). Uppgifterna ska samlas in för särskilda, uttryckligt angivna och berättigade ändamål och inte senare behandlas på ett sätt som är oförenligt med dessa ändamål (ändamålsbegränsning). Uppgifterna ska också vara adekvata, relevanta och inte för omfattande i förhållande till de ändamål för vilka de behandlas (uppgiftsminimering).

120

Om den rättsliga grunden uppgift av allmänt intresse

I propositionen Ny dataskyddslag framför regeringen att begreppet uppgift av allmänt intresse måste ges en vid betydelse (prop. 2017/18:105). Att denna rättsliga grund ska vara fastställd i unionsrätten eller nationell rätt innebär att uppgiften av allmänt intresse måste ha stöd i rättsordningen. En uppgift av allmänt intresse är fastställd i enlighet med svensk rätt bl.a. om den följer av lag eller annan författning. Alla uppgifter som riksdag eller regering gett i uppdrag åt statliga myndigheter att utföra är av allmänt intresse. I propositionen anges att detta måste gälla även i dataskydds- förordningens mening, eftersom det är upp till varje medlemsstat att fast- ställa de uppgifter som är av allmänt intresse (prop. 2017/18:105 s. 56 och 57).

Enligt dataskyddsförordningen krävs det alltså att den rättsliga grunden uppgift av allmänt intresse är fastställd i enlighet med unionsrätten eller en medlemsstats nationella rätt som den personuppgiftsansvarige omfattas av. Detta innebär inte att det krävs en reglering i den nationella rätten av själva personuppgiftsbehandlingen, utan det som måste ha stöd i rätts- ordningen är i stället uppgiften av allmänt intresse (prop. 2017/18:105 s. 48 och 49). Det krävs inte att det är fråga om ett åliggande för en myndighet för att det ska vara fråga om en uppgift av allmänt intresse, utan det räcker att uppgiften ryms inom myndighetens befogenheter. Myndig- heternas uppdrag och åligganden framgår av lagar samt av förordningar och andra regeringsbeslut. De åtgärder som myndigheterna vidtar för att utföra uppdrag eller uppfylla åligganden som framgår av författningar har därmed i sig en legal grund, som har offentliggjorts genom tydliga, precisa och förutsebara regler (prop. 2017/18:105 s. 57). Vid tillämpningen av den rättsliga grunden uppgift av allmänt intresse spelar det inte någon roll om den personuppgiftsansvarige är en offentlig eller privat aktör. Om den uppgift som den personuppgiftsansvarige utför är av allmänt intresse och denna uppgift är fastställd i enlighet med unionsrätten eller den nationella rätten finns det en rättslig grund för nödvändig behandling enligt artikel 6.1 e. Det saknar då betydelse om en privat aktör utför verksamheten på direkt uppdrag av en myndighet eller på eget initiativ (prop. 2017/18:105 s. 58).

Vidare ska unionsrätten eller medlemsstaternas nationella rätt uppfylla ett mål av allmänt intresse och vara proportionell mot det legitima mål som eftersträvas (dataskyddsförordningen artikel 6.3). I propositionen Ny data- skyddslag konstateras att bestämmelsen motsvarar det krav som Europa- konventionen ställer på lagstiftaren i en rättsstat. Utgångspunkten bör där-

för vara att dataskyddsförordningens krav är uppfyllt i fråga om bl.a. de Prop. 2025/26:197 uppgifter av allmänt intresse som fastställs i enlighet med svensk rätt

(prop. 2017/18:105 s. 50).

För att behandling av personuppgifter ska vara tillåten med stöd av den rättsliga grunden uppgift av allmänt intresse krävs också att ändamålet med behandlingen är nödvändigt för att utföra uppgiften i fråga (artikel

6.3). Detta ska inte tolkas som att uppgiften av allmänt intresse måste vara avgränsad så att den bara kan utföras på ett sätt. Den metod som den per- sonuppgiftsansvarige väljer för att utföra sin uppgift måste dock – som all offentlig förvaltning – vara ändamålsenlig, effektiv och proportionerlig och får därmed inte medföra ett onödigt intrång i enskildas privatliv. Ju mer detaljerat en viss uppgift har reglerats, desto mindre utrymme torde det finnas för den personuppgiftsansvarige att välja olika tillvägagångssätt. Detta medför i sin tur en större förutsebarhet i fråga om vilken personupp- giftsbehandling som kan aktualiseras. Om ett uppdrag i stället har reglerats på en mer övergripande och resultatinriktad nivå kan det sannolikt utföras på många olika sätt, vilka i förhållande till varandra kan vara mer eller mindre nödvändiga i dataskyddsförordningens mening. Kravet på att ända- målet ska vara nödvändigt för att utföra en uppgift av allmänt intresse inne- bär alltså i sig en spärr mot helt onödig behandling av personuppgifter eller sådan behandling som utgör ett oproportionerligt intrång i privatlivet som inte kunnat förutses (prop. 2017/18:105 s. 60).

Ovanstående ligger till grund för 2 kap. 2 § dataskyddslagen, där det anges att personuppgifter får behandlas med stöd av artikel 6.1 e i EU:s dataskyddsförordning bl.a. om behandlingen är nödvändig för att utföra en uppgift av allmänt intresse som följer av lag eller annan författning, av kollektivavtal eller av beslut som har meddelats med stöd av lag eller annan författning.

Närmare om den rättsliga grunden rättslig förpliktelse

En behandling av personuppgifter är tillåten om den är nödvändig för att fullgöra en rättslig förpliktelse som åvilar den personuppgiftsansvarige (artikel 6.1 c dataskyddsförordningen). För att denna grund ska kunna tillämpas krävs, i likhet med de rättsliga grunderna utförande av uppgift av allmänt intresse att den rättsliga förpliktelsen är fastställd i unionsrätten eller en medlemsstats nationella rätt samt att unionsrätten eller medlems- statens nationella rätt uppfyller ett mål av allmänt intresse och är propor- tionell mot det legitima mål som eftersträvas (artikel 6.3).

När personuppgiftsbehandlingen grundar sig på en rättslig förpliktelse ska syftet med behandlingen fastställas i den rättsliga grunden (artikel 6.3). Detta krav torde innebära att en förpliktelse inte kan läggas till grund för behandling av personuppgifter om syftet med behandlingen inte framgår. Det ska vara möjligt för såväl den personuppgiftsansvarige som den regist- rerade att förstå varför behandlingen av personuppgifter ska ske. Detta kan exempelvis ske genom en författning som anger att en näringsidkare i en viss situation är skyldig att lämna uppgifter till en myndighet eller en domstol (prop. 2017/18:105 s. 54). Med detta får förstås att ändamålet med personuppgiftsbehandling som grundar sig på rättslig förpliktelse bör

framgå av det sammanhang där den rättsliga förpliktelsen fastställs.

121

Prop. 2025/26:197 Ovanstående ligger till grund för 2 kap. 1 § dataskyddslagen, där det anges att personuppgifter får behandlas med stöd av artikel 6.1 c i EU:s dataskyddsförordning, om behandlingen är nödvändig för att den person- uppgiftsansvarige ska kunna fullgöra en rättslig förpliktelse som följer av lag eller annan författning, av kollektivavtal eller av beslut som har medde- lats med stöd av lag eller annan författning.

Behandling av vissa kategorier av uppgifter och av personnummer

	När det gäller vissa typer av uppgifter ställs det särskilt höga krav i data-
	skyddsförordningen för att de ska få behandlas. Enligt artikel 9.1 är det
	som huvudregel förbjudet att behandla uppgifter som avslöjar ras eller
	etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse eller
	medlemskap i fackförening, uppgifter om hälsa eller om en fysisk persons
	sexualliv eller sexuella läggning samt genetiska uppgifter och biometriska
	uppgifter för att entydigt identifiera en fysisk person. Användningen av
	termen ras innebär inte att unionen godtar teorier som söker fastställa före-
	komsten av skilda människoraser (skäl 51).
	Sådana uppgifter som omfattas av förbudet i artikel 9.1 benämns i data-
	skyddsförordningen särskilda kategorier av personuppgifter. I dataskydds-
	lagen benämns de i stället känsliga personuppgifter (3 kap. 1 §). Det finns
	bestämmelser om undantag från förbudet att behandla nu aktuella uppgif-
	ter såväl i dataskyddsförordningen som i dataskyddslagen. Uppgifterna får
	enligt dataskyddsförordningen behandlas bl.a. om behandlingen är nöd-
	vändig med hänsyn till ett viktigt allmänt intresse, på grundval av unions-
	rätten eller medlemsstaternas nationella rätt, vilken ska stå i proportion till
	det eftersträvade syftet, vara förenligt med det väsentliga innehållet i rätten
	till dataskydd och innehålla bestämmelser om lämpliga och särskilda
	åtgärder för att säkerställa den registrerades grundläggande rättigheter och
	intressen (artikel 9.2 g). Känsliga personuppgifter får enligt dataskyddsla-
	gen behandlas av en myndighet om uppgifterna har lämnats till myndighe-
	ten och behandlingen krävs enligt lag, om behandlingen är nödvändig för
	handläggningen av ett ärende eller i annat fall, om behandlingen är nöd-
	vändig med hänsyn till ett viktigt allmänt intresse och inte innebär ett otill-
	börligt intrång i den registrerades personliga integritet. Det är vid sådan
	behandling förbjudet att utföra sökningar i syfte att få fram ett urval av
	personer grundat på känsliga personuppgifter (3 kap. 3 § dataskyddsla-
	gen).
	Behandling av nationella identifikationsnummer regleras i artikel 87 i
	dataskyddsförordningen. Enligt denna artikel får medlemsstaterna när-
	mare bestämma på vilka särskilda villkor ett nationellt identifikations-
	nummer eller något annat vedertaget sätt för identifiering får behandlas.
	Ett nationellt identifikationsnummer eller något annat vedertaget sätt för
	identifiering ska i sådana fall endast användas med iakttagande av lämp-
	liga skyddsåtgärder för de registrerades rättigheter och friheter enligt data-
	skyddsförordningen. Av 3 kap. 10 § dataskyddslagen framgår att person-
	nummer och samordningsnummer får behandlas utan samtycke endast när
	det är klart motiverat med hänsyn till ändamålet med behandlingen, vikten
122	av en säker identifiering eller något annat beaktansvärt skäl.
122

7.2	Regleringen om personuppgifter behöver inte	Prop. 2025/26:197
	kompletteras

Regeringens bedömning: EU:s dataskyddsförordning, lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning och förordningen med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskydds- förordning utgör tillräcklig reglering för den personuppgiftsbehandling som kan komma att ske hos den myndighet som regeringen bestämmer med anledning av förslagen i propositionen. Det behöver således inte införas någon ytterligare dataskyddsreglering för denna behandling.

Utredningens bedömning

Förslagen från utredningen stämmer överens med regeringens bedömning.

Remissinstanserna

Integritetsskyddsmyndigheten har inte lämnat några synpunkter avseende bedömningen. Statens skolverk är den enda remissinstans som lämnat synpunkter i denna del. Skolverket delar inte utredningens bedömning att EU:s dataskyddsförordning med kompletterande bestämmelser utgör till- räcklig dataskyddsreglering för den personuppgiftsbehandling som för- slagen medför. Mot bakgrund av att myndigheten kommer att få in en stor mängd personuppgifter som till största delen kommer röra barn anser Skolverket att det finns skäl att överväga om uppgifterna bör omfattas av sekretess när de samlats in. Skolverket anför att uppgifter om betyg visser- ligen inte är känsliga personuppgifter och dessutom att betrakta som offentlig handling hos huvudmännen. När dessa uppgifter om alla Sveriges elever samlas hos en myndighet och blir sökbara i sin helhet anser Skol- verket dock att det är relevant att överväga om dessa uppgifter också ska vara offentliga då uppgifterna exempelvis skulle kunna användas tillsam- mans med andra personuppgifter för att kartlägga och profilera svenska elever.

Skälen för regeringens bedömning

Vilka personuppgifter kommer att behöva behandlas?

I propositionen föreslås bl.a. att det i skollagen ska införas en skyldighet för huvudmän att lämna in uppgifter om enskilda elevers betyg till den myndighet som regeringen bestämmer. Det innebär att en myndighet kommer att behöva behandla personuppgifter. Uppgifter om enskilda ele- vers betyg behövs vid kalibrering av elevers betygsvärden och vid beräk- ning av meritvärden. Huvudmännen behöver tillgång till dessa värden inför antagning till gymnasieskolan respektive högskolan. Den myndighet som får uppdraget kan även behöva hantera personuppgifter vid upp- rätthållande av provstabilitet avseende nationella slutprov. De uppgifter som kan komma att behandlas är elevens namn, personnummer, kontakt- uppgifter samt uppgifter om betyg, slutprovsresultat och vid vilken skol- enhet eller program eleven går.

123

Prop. 2025/26:197

124

Syftet med behandlingen är att en myndighet ska kunna räkna ut betygs- värden samt kalibrera dessa inför ansökan till vidare utbildning samt att myndigheten ska kunna ekvivalera slutproven för att göra provresultaten likvärdiga över tid oavsett provutgåvans svårighetsgrad. För att ekvivalera slutproven och genomföra kalibreringen behöver myndigheten tillgång till elevernas betyg. För att beräkna meritvärden och slutprovsresultat behöver myndigheten även ha tillgång till uppgifter om vilken skola och vilket program en elev går på. Inga känsliga personuppgifter kommer att behöva behandlas med anledning av förslagen i propositionen.

Av regleringen framgår syftet med behandlingen. Det kommer att vara möjligt för såväl den personuppgiftsansvarige som den registrerade att av regleringen förstå varför personuppgifter ska behandlas för de ändamål som anges i regleringen.

Det finns flera rättsliga grunder för att behandla personuppgifterna

Regeringen har i propositionen Behandling av personuppgifter på utbild- ningsområdet uttalat att anordnande och bedrivande av utbildning är en uppgift av allmänt intresse enligt artikel 6.1 e i EU:s dataskyddsförordning (prop. 2017/18:218 s. 52). Vidare framgår det i propositionen Ny data- skyddslag att den rättsliga grunden uppgift av allmänt intresse i artikel

6.1.e är tillämplig på den verksamhet som myndigheterna bedriver inom ramen för sin befogenhet (prop. 2017/18:105 s. 57). När det gäller för- slagen i denna proposition kommer det alltså vara fråga om behandling som är nödvändig för att utföra en uppgift av allmänt intresse. Även full- görandet av en rättslig förpliktelse kommer att kunna vara aktuell som rättslig grund för personuppgiftsbehandlingen. Det gäller förslagen att beräkna elevers betygsvärden och vid beräkning av meritvärden samt upp- rätthållande av provstabilitet avseende de nationella slutproven. I överens- stämmelse med artikel 6.3 i EU:s dataskyddsförordning kommer grunden för behandlingen att vara fastställd i enlighet med nationell rätt, där även syftet med behandlingen fastställs. Den nationella rätten uppfyller ett mål av allmänt intresse och är proportionell mot det legitima mål som efter- strävas. Den myndighet som regeringen bestämmer kommer således att, med stöd av artikel 6.1 c och e samt 2 kap. 1 och 2 §§ dataskyddslagen, kunna utföra nödvändig personuppgiftsbehandling som följer av för- slagen.

Behandlingen av personuppgifter uppfyller dataskyddsförordningens och övriga relevanta regelverks krav på proportionalitet

All ovan beskriven personuppgiftsbehandling är nödvändig för att utföra en uppgift av allmänt intresse eller för att fullgöra rättsliga förpliktelser. Det kommer således att finnas rättslig grund för nödvändig behandling av personuppgifter vid de olika aktörernas utförande av ovan nämnda upp- gifter enligt artikel 6.1 c, 6.1 e och 6.3 i EU:s dataskyddsförordning.

När det gäller det eventuella integritetsintrång som behandlingen av per- sonuppgifterna kan innebära ska det beaktas att det inte är fråga om känsliga personuppgifter utan uppgifter som i dag finns hos huvudmännen. Skolverket har invänt att regleringen inte utgör tillräcklig dataskydds- reglering för den personuppgiftsbehandling som förslagen medför. Även om betyg inte är att betrakta som känsliga uppgifter kan dessa uppgifter

tillsammans med andra personuppgifter bli sökbara i sin helhet. Det är Prop. 2025/26:197 enligt Skolverket relevant att överväga om dessa uppgifter då ska vara

offentliga.

Regeringen delar inte Skolverkets uppfattning. Av principerna för be- handling av personuppgifter i EU:s dataskyddsförordning framgår att upp- gifterna ska behandlas på ett lagligt, korrekt och öppet sätt i förhållande till den registrerade (artikel 5.1 a). Även de grundläggande principerna om ändamålsbegränsning, uppgiftsminimering och lagringsminimering (artikel 5.1 b, 5.1 c och 5.1 e i EU:s dataskyddsförordning) ska tillämpas. Oavsett om myndigheten ska spara uppgifter i elektronisk form eller inte måste även den grundläggande principen om integritet och konfidentialitet (5.1 f i EU:s dataskyddsförordning) beaktas. Det är den personuppgifts- ansvarige som ansvarar för och ska kunna visa att principerna följs.

Regeringen anser vidare att Offentlighets- och sekretesslagens (2009:400) bestämmelser har ett delvis annat syfte än dataskyddsregler- ingen och aktualiserar särskilda överväganden. Mot denna bakgrund anser regeringen att det finns behov av en särskild analys av hur sekretess- och offentlighetsbestämmelserna bör tillämpas framför allt i och med den reglering som utredningen föreslår på förordningsnivå som inte behandlas i denna proposition. När det gäller dataskyddsregleringen delar regeringen utredningens uppfattning att det finns tillräcklig dataskyddsreglering för personuppgiftsbehandlingen.

Behandlingen av personuppgifter innebär att den aktuella myndigheten kan ekvivalera slutproven och genomföra kalibrering av betygsvärden och göra den beräkning av meritvärden som kommer att vara nödvändig för förslaget i propositionen, som innebär en mer likvärdig antagning till fortsatta studier än i dag. Det finns inte något mindre integritetskänsligt alternativ. Det eventuella integritetsintrång som behandlingen av person- uppgifter kan innebära får anses stå i rimlig proportion till den nytta en mer likvärdig antagning till vidare studier kommer att innebära. Mot bak- grund av ändamålet med insamlingen av uppgifter och uppgifternas karak- tär är personuppgiftsbehandlingen proportionerlig.

Sammantaget bedöms att den personuppgiftsbehandling som förslagen i denna proposition kan ge upphov till är förenlig med dataskyddsförord- ningen och dataskyddslagen. Det bedöms inte finnas något behov av ytter- ligare dataskyddsreglering.

8	Ikraftträdande- och
	övergångsbestämmelser

Regeringens förslag
De ändringar i skollagen som rör grundskolan och motsvarande skol-
former samt gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan samt
vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år ska träda i kraft den
1 juli 2028.
	Ändringarna i de obligatoriska skolformerna ska tillämpas första
gången på utbildning som påbörjas höstterminen 2028 i årskurs 1–8 när		125

Prop. 2025/26:197	det gäller grundskolan och anpassade grundskolan och i årskurs 1–9 i
	specialskolan samt i sameskolan.
	För gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan föreslås bestäm-
	melserna tillämpas första gången på utbildning som påbörjas första året
	höstterminen 2028. Gällande introduktionsprogrammen samt vidare-
	utbildning i form av ett fjärde tekniskt år föreslås att ändringarna ska
	tillämpas första gången på utbildning som påbörjas höstterminen 2028.
	Bestämmelserna om behörighet och beräkning av meritvärde vid
	antagning till nationella program och introduktionsprogram i gym-
	nasieskolan ska dock tillämpas första gången vid antagning till
	utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2031.
	Ändringarna i skollagen som rör borttagande av introduktions-
	programmet programinriktat val ska träda i kraft den 1 juli 2030 och
	tillämpas första	gången för utbildning som påbörjas	efter	den
	30 juni 2031.
	De ändringar i skollagen som rör kommunal vuxenutbildning (kom-
	vux) på gymnasial nivå och komvux som anpassad utbildning på gym-
	nasial nivå ska träda i kraft den 1 januari 2031 och tillämpas på
	utbildning som påbörjas fr.o.m. samma datum.
	Äldre bestämmelser ska fortsatt gälla för årskurs 9 och 10 i grund-
	skolan och anpassade grundskolan och för årskurs 10 och 11 i special-
	skolan för läsåret 2028/29, för årskurs 10 i grundskolan och anpassade
	grundskolan och för årskurs 11 i specialskolan för läsåret 2029/30.
	Vidare ska äldre bestämmelser gälla för andra och tredje året i
	gymnasieskolan och för andra, tredje och fjärde året i anpassade
	gymnasieskolan för läsåret 2028/29, för tredje året i gymnasieskolan
	och för tredje och fjärde året i anpassade gymnasieskolan för läsåret
	2029/30 samt för fjärde året i anpassade gymnasieskolan för läsåret
	2030/31.
	Äldre bestämmelser ska fortsatt även gälla för elever som påbörjat
	introduktionsprogram och vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt
	år som har påbörjats före höstterminen 2028.
	Äldre bestämmelser ska vidare gälla för utbildning på komvux på
	gymnasial nivå och komvux som anpassad utbildning på gymnasial
	nivå som har påbörjats före den 1 januari 2031.
	Äldre bestämmelser om introduktionsprogrammet programinriktat
	val ska fortsätta att gälla för utbildning som påbörjats före den 1 juli
	2031.
	De upphävda bestämmelserna om behörighet till gymnasieskolans
	nationella program ska fortsatt gälla för utbildning som påbörjats före
	den 1 juli 2031.
	Utbildning i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan,
	gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan som har påbörjats före
	höstterminen 2028 men som inte slutförts enligt äldre bestämmelser
	inom de årskurser och läsår som anges för grundskolan, anpassade
	grundskolan eller specialskolan eller inom de år och läsår som anges för
	gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan ska i stället fullföljas
	enligt de bestämmelser som gäller för utbildning som påbörjas höst-
	terminen 2028.
	För elever som har påbörjat sin utbildning i grundskolan, anpassade
126	grundskolan eller	specialskolan före höstterminen 2028	och	som

fullföljer den senare än det nionde året, när det gäller grundskolan eller	Prop. 2025/26:197
anpassade grundskolan, eller tionde året, när det gäller specialskolan,
efter det att eleven börjat fullgöra skolplikten, eller som avslutat
grundskolan, anpassade grundskolan eller specialskolan enligt äldre
bestämmelser men ansöker till utbildning på gymnasieskolan som
påbörjas höstterminen 2031 eller senare, får regeringen eller den
myndighet regeringen bestämmer meddela föreskrifter om hur betyg
som har satts enligt äldre bestämmelser ska hanteras vid tillämpningen
av de bestämmelser som gäller för utbildning som påbörjas höst-
terminen 2028.
För elever som har påbörjat sin utbildning i gymnasieskolan före
höstterminen 2028 och som fullföljer den senare än tre år från det att
den påbörjades får regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer meddela
1. föreskrifter om hur betyg som har satts enligt äldre bestämmelser
ska hanteras vid tillämpning av de bestämmelser som gäller för
utbildning som påbörjas efter höstterminen 2028 och
2. övriga föreskrifter som kan behövas vid tillämpning av de bestäm-
melser som gäller för utbildning som påbörjats höstterminen 2028.

Utredningens förslag
Förslagen från utredningen stämmer delvis överens med regeringens
förslag. Utredningen föreslår att lagändringarna ska träda i kraft den
1 januari 2027 och tillämpas första gången på utbildning i gymnasieskolan
och anpassade gymnasieskolan som påbörjas efter den 1 juli 2027, på
utbildning i årkurs 1–8 i grundskolan och anpassade grundskolan och i
årskurs 1–9 i specialskolan som påbörjas höstterminen 2028, på vidare-
utbildning i form av ett fjärde tekniskt år som påbörjas höstterminen 2030
och på utbildning i komvux på gymnasial nivå och komvux som anpassad
utbildning på gymnasial nivå som påbörjas efter den 31 december 2029.
Remissinstanserna
En majoritet av remissinstanserna har inte lämnat några synpunkter på
förslagen om ikraftträdande. Av de remissinstanser som har lämnat syn-
punkter är enstaka positiva till utredningens förslag om ikraftträdande och
första tillämpning. Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk
utvärdering (IFAU) tillstyrker tidsplanen och Gislaveds kommun anser att
tidplanen i huvudsak är rimligt avvägd.
Flertalet av de remissinstanser som har lämnat synpunkter har dock
invändningar mot förslaget om ikraftträdande och första tillämpning.
Universitets- och högskolerådet (UHR), Falu kommun, Sala kommun,
Västra Götalandsregionen och Sveriges Skolledare uppger att tidsplanen
är snäv eller att den inte är realistisk. Strömsunds kommun är kritisk till att
en sådan omfattande reform ska verkställas redan den 1 januari 2027.
Malmö kommun och Almega Utbildning uppger att det krävs mer tid för
implementering. Sveriges Elevkårer och Sveriges Elevråd framför att det
är avgörande att Skolverket och resterande skolmyndigheter och huvud-
män får tillräckligt med tid inför tillämpning av förslagen. Västra
Götalandsregionen påtalar även vikten av att barn och unga inte drabbas	127

Prop. 2025/26:197 negativt av ett stegvis införande som utredningen föreslår och att det behöver säkerställas att barn och unga inte hamnar i kläm mellan två system.

Statens skolverk och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) avstyrker utredningens förslag om ikraftträdande. SKR förordar att betygssystemet införs samlat, men anser samtidigt att det finns betydande risker med ett sådant införande. Eftersom det enligt SKR är svårt att bedöma konse- kvenserna av de olika förslagen, delar förbundet utredningens bedömning om att olika delar av systemet bör införas stegvis. Enligt Skolverket medger inte tidsplanen tillräckligt med tid för myndigheten att förbereda införandet av det nya betygssystemet, de nationella slutproven och kalibre- ringen av betygsvärden. Både Skolverket och SKR framför att det utifrån att fler reformer nu bereds kommer finnas behov av omfattande implemen- teringsinsatser och Skolverket framför att en otillräckligt förberedd implementering kan få stora konsekvenser både för enskilda elever som för huvudmän, rektorer, läraren och skolmyndigheterna. Skolverket för- ordar i stället en alternativ tidsplan som innebär att kalibrering för första gången genomförs för elever i årskurs 9 i grundskolan och årskurs 10 i specialskolan vårterminen 2031 och för elever i gymnasieskolan vår- terminen 2032. Detta utifrån att myndigheten bedömer att det är rimligt att ta fram nationella slutprov till dessa tidpunkter.

Bland andra Skolverket, Gislaveds kommun, Malmö kommun, SKR och Almega Utbildning framför även vikten av att hänsyn tas till inverkan av andra förslag som remitterats och som även de innebär omfattade reform- arbete och framhåller vikten av att dessa förslag behandlas på ett samlat sätt. Skolverket understryker vikten av att förslagen synkroniseras med förslagen i betänkandet Kunskap för alla (SOU 2025:19).

UHR anger att förslagen rör förändringar som kommer få en stor påver- kan på systemet för tillträde till högre utbildning och att många frågor lämnas åt UHR och andra myndigheter att utreda. Stockholms universitet framför att det är svårt att se hur övergångsregler ska utformas för att det

	ska kunna ske en jämförelse mellan olika system.
	Skälen för regeringens förslag
	De flesta bestämmelserna ska träda i kraft och tillämpas från och med
	den 1 juli 2028, liksom flera andra reformer på skolområdet
	De ändringar som föreslås och behandlas i denna proposition syftar till att
	göra urval och antagning till gymnasieskolan och högre utbildning lik-
	värdig och rättssäker genom ett nytt sätt att beräkna meritvärden. Dessa
	föreslås som huvudregel bestå av kalibrerande betygsvärden och resultat
	från nationella slutprov. Vidare syftar ändringar i behörigheten till gym-
	nasieskolan till att möjliggöra för fler elever att läsa på ett nationellt
	program. Den nya betygsskalan innebär att den gräns som i dag finns i
	betygsskalan mellan betyget E och F försvinner och att progression även
	för kunskaper under en godtagbar nivå synliggörs. IFAU och Gislaveds
	kommun är de enda remissinstanser som har framfört att utredningens
	förslag till ikraftträdande, den 1 januari 2027, är rimligt. Även regeringen
	anser att det är ytterst angeläget att ändringarna genomförs så snart som
128	möjligt, men är samtidigt angelägen om att det ska finnas tillräckligt med
128

tid för skolmyndigheter, huvudmän, rektorer och lärare att implementera reformen på ett bra sätt.

Från och med hösten 2028 blir grundskolan tioårig. Det innebär att förskoleklassen upphör som skolform och ersätts av en ny första årskurs i de obligatoriska skolformerna. De ändringar i skollagen som föranleds av den reformen träder i kraft den 1 juli 2026 och ska tillämpas första gången på utbildning som bedrivs efter den 30 juni 2028. Den tioåriga grundskolan införs samtidigt och enhetligt i hela landet (prop. 2024/25:143 s. 121). Som framgår av avsnitt 3 och 5 läggs det vidare fram förslag i andra propositioner som föreslås träda i kraft och tillämpas vid samma tidpunkt som bestämmelserna om den tioåriga grund- skolan ska börja tillämpas. I propositionen Nya läroplaner – för en stark kunskapsskola (prop. 2025/26:194) lämnas förslag om att de obligatoriska skolformerna ska ha samlade och tydligt kunskapsinriktade läroplaner som bör beslutas i sin helhet av regeringen. Vidare föreslås att en sammantagen betygssättningsprincip ska tillämpas för hela betygsskalan och att fokus ska flyttas från att elever ska uppfylla betygs- och bedömningskriterier till att de ska tillgodogöra sig kunskap. I propositionen Förbättrat stöd i skolan (prop. 2025/26:195) föreslås bl.a. att det ska föras in ändringar i flera bestämmelser i 3 kap. skollagen som innebär att bestämmelserna om garantin för tidiga stödinsatser och stöd i form av extra anpassningar upphör att gälla och att det ska införas nya bestämmelser om stan- dardiserade tester och stödundervisning. Regeringen anser, i likhet med bl.a. Skolverket, SKR, Gislaveds kommun, Malmö kommun och Almega utbildning, att övervägande skäl talar för att införandet av en ny betygs- skala i grundskolan och motsvarande skolformer bör samordnas med införandet av den tioåriga grundskolan och nya läroplaner samt införandet av ändringar av stödsystemet. Samtliga dessa reformer innebär stora för- ändringar för huvudmän och skolor. Inte minst ser regeringen stora för- delar för huvudmännen med ett samlat införande, så att förändringsarbetet i skolorna kan ske i ett sammanhang. Mot bakgrund av införandet av en tioårig grundskola föreslår regeringen att ändringarna i skollagen som rör grundskolan, anpassade grundskolan, sameskolan och specialskolan ska träda i kraft den 1 juli 2028.

Regeringen anser, till skillnad från utredningen, att det är lämpligt att de bestämmelser som rör grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan samt de bestämmelser som rör betygssystemet i gymna- sieskolan och anpassade gymnasieskolan, träder i kraft och börjar tillämpas samtidigt. Det blir enklare för huvudmännen om ikraftträdandet för flera skolformer samordnas med tanke på implementering av reformen. Ett samtidigt ikraftträdande innebär ett något senare ikraftträdande och första tillämpning för gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan än vad som föreslås av utredningen. Enligt regeringen möjliggör detta en mer gedigen implementering än den av utredningen föreslagna tidsplanen, som även av UHR, Falu kommun, Sala kommun, Västra Götalandsregionen och Sveriges Skolledare bedömts alltför snäv. Regeringen bedömer, i likhet med Skolverket, SKR, Sveriges elevkårer och Sveriges elevråd, att det behöver finnas tid för förberedande av införandet av det nya prov- systemet, vilket det nya ikraftträdandet möjliggör. Regeringen bedömer därmed att ett ikraftträdande hösten 2028 både möjliggör ett samlat införande och tillräckligt med tid för implementeringsinsatser och andra

Prop. 2025/26:197

129

Prop. 2025/26:197 förberedande åtgärder. Regeringen bedömer även, till skillnad från utred- ningen, att samma ikraftträdande och första tillämpning är rimlig även gällande bestämmelserna som rör vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år. Att den nya betygsskalan ska börja användas inom vidare- utbildning i form av ett fjärde tekniskt år redan höstterminen 2028 innebär att elever kommer ta ut en gymnasieingenjörsexamen enligt de nya bestämmelserna redan i slutet på vårterminen 2029, dvs. innan elever från gymnasieskolan avslutat utbildningen inom det nya systemet och innan det nya meritvärdet ska användas för antagning till högre utbildning. Rege- ringen bedömer att detta ändå är lämpligt då de betyg eleven erhåller under det fjärde tekniska året inte används för behörighet eller urval till högre studier.

När det gäller nya bestämmelser om behörighet till gymnasieskolan och det nya meritvärdet behövs en senare tidpunkt för när bestämmelserna ska tillämpas första gången. Detta då det är till höstterminen 2031 som elever avslutat grundskolan eller motsvarande utbildning med den nya betygs- skalan och med genomförda nationella slutprov, och ett meritvärde för första gången kan beräknas utifrån kalibrerade betygsvärden och resultat från nationella slutprov.

Regeringen föreslår sammantaget att ändringarna i skollagen som rör grundskolan, anpassade grundskolan, sameskolan, specialskolan och gym- nasieskolan, anpassade gymnasieskolan samt vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år ska träda i kraft den 1 juli 2028 och tillämpas fr.o.m. höstterminen 2028. De nya bestämmelserna om behörighet och meritvärde föreslås dock börja tillämpas på antagning till utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2031. Detsamma gäller ändringar i paragrafer som innebär att hänvisningar till dessa bestämmelser ändras.

Vissa ändringar ska träda i kraft den 1 juli 2030 men tillämpas från och med den 1 juli 2031

De ändringar som rör borttagande av introduktionsprogrammet program- inriktat val bör tillämpas för första gången på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2031 då de nya behörighetsreglerna för tillträde till gymnasie- skolan kommer att ha tillämpats för första gången. Det är vid denna tid- punkt som sökande från grundskolan eller motsvarande utbildning för första gången kommer att kunna antas till gymnasieskolan utifrån kalib- rerade betygsvärden och med ett nytt meritvärde. Huvudmännens infor- mation om vilka utbildningar som erbjuds i gymnasieskolan presenteras dock redan under höstterminen året innan utbildningen ska börja. För nationella program ska ett preliminärt beslut om antagning fattas i början av vårterminen närmast före utbildningens start. Det slutliga beslutet om antagning ska om möjligt fattas före den 1 juli det år utbildningen startar (7 kap. 7 § gymnasieförordningen [2010:2039]). Även för de introduk- tionsprogram som utformas för en grupp elever görs ett urvalsförfarande om antalet platser är färre än antalet sökande (6 kap. 1 § gymnasie- förordningen) och antagningsförfarandet följer samma mönster som för nationella program. Eftersom information om de utbildningar som erbjuds i gymnasieskolan presenteras så tidigt som ett år innan utbildningen ska påbörjas bedömer regeringen att de ändringar som innebär att introduk-

tionsprogrammet programinriktat val tas bort ska träda i kraft den

130

1 juli 2030, men tillämpas första gången för utbildning som påbörjas efter Prop. 2025/26:197 den 30 juni 2031. Äldre bestämmelser som gäller introduktions-

programmet programinriktat val ska således tillämpas på utbildning som påbörjats före den 1 juli 2031. På så sätt kan elever som antagits till programmet före detta datum slutföra utbildningen.

Det finns behov av övergångsbestämmelser för elever i grundskolan och motsvarande skolformer som befinner sig i slutet av utbildningen

Regeringen anser att så många elever som möjligt snarast ska få betyg enligt den nya betygsskalan och att antagningen till gymnasieskolan så snart som möjligt ska ske utifrån ett mer likvärdigt meritvärde, men bedömer, precis som vid tidigare betygsreformer och i enlighet med synpunkter från SKR, att det finns skäl att låta elever som befinner sig i slutet av en utbildning att gå klart enligt äldre bestämmelser. Regeringen bedömer, till skillnad från utredningen som föreslår en ettårig övergångs- period, men i likhet med Läroplansutredningen och den av Skolverket föreslagna tidsplanen, att en tvåårig övergångsperiod kan vara en rimligare avvägning. En något längre övergångsperiod än vad utredningen föreslår skulle innebära att eleverna får gå klart sin utbildning i det betygssystem och med de läroplaner som de påbörjade sin utbildning med. En tvåårig övergångsperiod innebär även att de nationella slutproven och även kalibrering av betygsvärden sker ett år senare än i utredningens förslag, vilket innebär att den ansvariga myndigheten får skälig tid till implemen- teringsinsatser och för att förbereda genomförandet av prov och beräk- ningen av meritvärden. Efter denna övergångsperiod bör samtliga elever i grundskolan, anpassade grundskolan och specialskolan gå i det nya betygssystemet. För sameskolan behövs inga övergångsbestämmelser eftersom skolformen endast kommer att omfatta årskurs 1–7.

De flesta elever som höstterminen 2028 påbörjar årskurs 9 och 10 i grundskolan och anpassade grundskolan respektive årskurs 10 och 11 i specialskolan och som läser i normal takt kommer med föreslagna över- gångsregler att kunna avsluta grundskolan eller motsvarande utbildning inom det äldre betygssystemet. Dessa elever har börjat i skolan när grundskolan och anpassade grundskolan är nioårig och specialskolan tioårig och övergångsbestämmelserna till den lag om ändring i skollagen genom vilken den tioåriga grundskolan införs innebär att elever som skulle börjat en viss årskurs i den nioåriga grundskolan, t.ex. årskurs 8, i stället påbörjar årskurs 9 i den tioåriga grundskolan (se punkt 4 i övergångs- bestämmelserna till SFS 2025:729). De elever som går i förskoleklassen eller grundskolan före införandet av den tioåriga grundskolan höst- terminen 2028, men som avslutar sin skolgång i den tioåriga grundskolan därefter, kommer således i praktiken bara gå nio år i grundskolan. Det kan dock finnas vissa elever som inte kan slutföra sin grundskoleutbildning eller motsvarande senast det nionde året i grundskolan eller anpassade grundskolan respektive tionde året i specialskolan, t.ex. elever som behö- ver längre tid på sig att avsluta utbildningen. För dessa elever innebär övergångsbestämmelser som avser införandet av det nya betygssystemet och som stadgar endast en tvåårig övergångsperiod att betyg kan komma att sättas både enligt äldre och nyare bestämmelser. Det kan vidare finnas

elever som inte direkt påbörjar en utbildning i gymnasieskolan efter

131

Prop. 2025/26:197 avslutad grundskoleutbildning och som därmed kommer att söka till gymnasieskolan med betyg satta på skalan A–F efter det att de nya reglerna om behörighet och beräkning av meritvärde börjar tillämpas. För att elever från grundskolan och specialskolan med betyg satta enligt både betygs- skalan A–F och betygsskalan 1–10, eller endast satta enligt äldre bestäm- melser, ska kunna ansöka och antas till gymnasieskolan enligt de nya bestämmelserna om behörighet och beräkning av meritvärde som föreslås i denna proposition finns det därmed även behov av övergångsregler som möjliggör exempelvis en omvandling av betyg satta på skalan A–F till skalan 1–10. Detta bör även gälla elever i anpassade grundskolan som t.ex. kan läsa och få betyg i ämnen enligt grundskolans kursplaner och få fortsatt utbildning inom introduktionsprogram i gymnasieskolan.

Sammantaget föreslår regeringen därför att äldre bestämmelser ska gälla för elever som höstterminen 2028 påbörjar årskurs 9 och 10 i grundskolan eller anpassade grundskolan och årskurs 10 eller 11 i specialskolan under elevernas resterande tid i utbildningen. Utbildning ska dock efter dessa två år fullföljas enligt de bestämmelser som gäller för utbildning som på- börjats efter ikraftträdandet. För elever som påbörjat sin utbildning i grundskolan, anpassade grundskolan eller specialskolan före ikraftträ- dandet och som fullföljer den senare än det nionde året, när det gäller grundskolan eller anpassade grundskolan, eller tionde året när det gäller specialskolan, efter det att eleven börjat fullgöra skolplikten föreslås regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bemyndigas att meddela föreskrifter om hur betyg som har satts enligt äldre bestämmelser ska hanteras vid tillämpningen av de bestämmelser som gäller för utbild- ning som påbörjats efter ikraftträdandet.

Det finns även behov av övergångsbestämmelser för elever i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan som påbörjat sin utbildning före den 1 juli 2028

Regeringen bedömer att så många elever som möjligt som påbörjat sin utbildning i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan före den 1 juli 2028 på motsvarande sätt som elever i de obligatoriska skolformerna bör ha möjlighet att fullfölja sin utbildning i samma system. Detta innebär att elever som före höstterminen 2028 har påbörjat ett nationellt program i gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan som huvudregel bör fortsätta sin utbildning inom detta system enligt de bestämmelser som gällde när de påbörjade utbildningen. Eleverna har blivit antagna till och går en utbildning med en viss betygsskala där betygen meritvärderas och gymnasieexamen utfärdas på ett visst sätt. Regeringen bedömer, att det i så stor utsträckning som möjligt bör undvikas att utfärda en gymnasie- examen med blandbetyg som sedan ska meritvärderas mot resultatet på nationella slutprov. På motsvarande sätt bedömer regeringen att elever som påbörjat utbildning på ett introduktionsprogram eller som påbörjat vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år före den 1 juli 2028 ska kunna slutföra utbildningen enligt de bestämmelser som gällde när de påbörjade utbildningen.

För att eleverna ska kunna fullfölja sin utbildning inom samma system behöver de nya bestämmelserna införas successivt inom gymnasieskolan

och anpassade gymnasieskolan. Det innebär i praktiken att det är eleverna

132

som påbörjar utbildning i gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan läsåret 2028/29 som kommer att få betyg med den nya betygsskalan och som för första gången kommer att genomföra de nationella slutproven. Elever som påbörjat utbildning i gymnasieskolan eller anpassade gym- nasieskolan före den 1 juli 2028 bör som huvudregel gå färdigt sin ut- bildning och få betyg enligt det nuvarande betygssystemet. Att eleverna bör gå färdigt sin utbildning enligt äldre bestämmelser betyder att det under en övergångsperiod kommer att finnas dubbla system i de gymna- siala utbildningarna.

Regeringen anser dock att det behöver anges en begränsning för hur länge elever ska få möjlighet att läsa enligt äldre bestämmelser. Därför bör det framgå av övergångsbestämmelser under vilka läsår och i vilket år i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan som de äldre bestäm- melserna ska tillämpas. Övergångsbestämmelserna bör innebära att äldre bestämmelser ska gälla för elever i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan som före höstterminen 2028 har påbörjat ett nationellt program i gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan och som full- följer utbildningen med normal studietakt, dvs. under tre respektive fyra år. Det innebär att äldre bestämmelser bör gälla för andra och tredje året i gymnasieskolan och för andra, tredje och fjärde året i anpassade gym- nasieskolan för läsåret 2028/29, för tredje året i gymnasieskolan och för tredje och fjärde året i anpassade gymnasieskolan för läsåret 2029/30 samt för fjärde året i anpassade gymnasieskolan för läsåret 2030/31. Om en elev i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan har påbörjat sin utbildning före höstterminen 2028 och efter ett uppehåll fortsätter ut- bildningen efter den tidpunkt då det nya betygssystemet ska börja tillämpas för det år som eleven ska börja i, ska det nya betygssystemet även tillämpas för den eleven. Samtliga elever som läser exempelvis andra året i gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan läsåret 2029/30 kommer därmed att omfattas av det nya betygssystemet. Detta innebär att samtliga elever i gymnasieskolan fr.o.m. höstterminen 2030, läsåret 2030/31, kommer att omfattas av det nya betygssystemet. För anpassade gymnasieskolan innebär det att samtliga elever fr.o.m. höstterminen 2031, läsåret 2031/32, kommer att omfattas av det nya betygssystemet.

För elever som påbörjat utbildningen före den 1 juli 2028, men som inte har slutfört gymnasieutbildningen inom tre år eller utbildning i anpassade gymnasieskolan inom fyra år, t.ex. elever som haft ett års studieuppehåll, kan övergångsbestämmelserna för vissa elever innebära att de omfattas av de nya bestämmelserna om bl.a. betygsskala 1–10 och krav på i genomsnitt betyget 4 eller högre samt betyget 4 i gymnasiearbetet för att få en gymnasieexamen, när de återupptar sin utbildning. Detta gäller exempel- vis en elev som påbörjat sin gymnasieutbildning höstterminen 2027 och som efter att ha läst två år tar ett uppehåll under läsåret 2029/30 och sedan ska slutföra det tredje året under läsåret 2030/31. Det innebär att eleven, när han eller hon har läst färdigt sitt tredje år i gymnasieskolan, kommer att ha något av betygen A–F i vissa ämnen och nivåer i ämnen enligt äldre bestämmelser, men även något av betygen 1–10 i ämnen eller nivåer i ämnen som han eller hon har läst när utbildningen återupptagits. Vidare är det inte säkert att eleven haft möjlighet att genomföra de nationella slutprov som övriga elever har genomfört tidigare år. Eftersom de nya bestämmelserna om krav på ett genomsnittligt betyg om 4 för utfärdande

Prop. 2025/26:197

133

Prop. 2025/26:197 av gymnasieexamen och det nya sättet att beräkna meritvärden samt behörighet till högre studier kommer att tillämpas för denna elev finns det behov av övergångsregler. Detta har även påtalats av Västra Götalands- regionen och Stockholms universitet. Regeringen bedömer att det t.ex. behöver tas fram övergångsbestämmelser för hur betygen A–F kan omvandlas till den nya betygsskalan och om hur meritvärdering ska göras för dessa elever. Då detta endast är aktuellt för de elever som går i gymnasieskolan och kan använda sina betyg och examina för att söka till högskolan bedömer regeringen att dessa övergångsbestämmelser endast bör avse elever i gymnasieskolan. Elever i anpassad gymnasieskola bör alltså inte omfattas av övergångsbestämmelserna.

Sammantaget föreslår därför regeringen att elever som påbörjat sin utbildning före den 1 juli 2028 och som fullföljer utbildningen inom tre respektive fyra år ska följa äldre bestämmelser vilket innebär att en elev som läser i ordinarie studietakt kommer att kunna gå klart sin utbildning inom samma system. Utbildning i gymnasieskolans nationella program och i anpassade gymnasieskolan som påbörjats före ikraftträdandet men som inte slutförts inom tre respektive fyra år ska dock fullföljas enligt de bestämmelser som gäller för utbildning som påbörjats efter ikraftträ- dandet. För de elever i gymnasieskolan som påbörjat utbildningen före den 1 juli 2028 men som fullföljer den senare än tre år från att den påbörjades föreslås regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bemyndigas att meddela föreskrifter om hur betyg som har satts enligt äldre bestämmelser ska hanteras vid tillämpning av de bestämmelser som gäller för utbildning som påbörjats efter den 30 juni 2028. Vidare föreslår regeringen att bemyndigandet även ska omfatta andra frågor som kan behöva regleras för sådana elever.

Ändringar gällande kommunal vuxenutbildning ska träda i kraft senare

Som framgår av avsnitt 6.11 föreslår regeringen att urvalsgrunden betyg ska bytas ut mot urvalsgrunden meritvärde vid tillträde till högskole- utbildning som påbörjas på grundnivå. Denna föreslagna ändring samt andra nödvändiga ändringar i regleringen om tillträde till högskole- utbildning behöver tillämpas i samband med att elever avslutar sin gymnasieutbildning i det nya betygssystemet och för första gången får ett meritvärde beräknat enligt förslagen i denna proposition. Regeringens förslag om ikraftträdande och tillämpning av det nya betygssystemet för elever i gymnasieskolan innebär att elever för första gången kommer att få ut sin examen i det nya systemet efter vårterminen 2031. Det innebär att regleringen av tillträde till högskoleutbildning behöver ha anpassats till det nya betygssystemet inför antagning till utbildning som påbörjas efter vårterminen 2031.

Vid antagning till högskoleutbildning delas sökande med betyg enbart från gymnasieskolan och sökande med betyg från komvux eller komvux och gymnasieskolan vid platsfördelning på grundval av betyg in i olika betygsgrupper (högskoleförordningen [1993:100], bilaga 3 punkten 1). De konkurrerar därmed inte om samma utbildningsplatser. Dock tillämpas samma bestämmelser om meritvärdering och antagning i övrigt. Detta innebär att ändringar av bestämmelser om tillträde till högskoleutbildning

134

behöver ske vid ett och samma tillfälle för sökande från gymnasieskolan Prop. 2025/26:197 och sökande från komvux.

Då anpassning av tillträdesbestämmelserna till högskoleutbildning behöver vara införd inför antagning till utbildning som påbörjas på hög- skolan för elever som tar sin gymnasieexamen efter vårterminen 2031 bör inte det nya betygssystemet införas i komvux förrän antagning till hög- skolan enligt det nya betygssystemet är möjligt. Därmed föreslås ett ikraftträdande och första tillämpning som sammanfaller med tillämpning av ny reglering för tillträde till högskoleutbildning. Detta innebär att elever i komvux på gymnasial nivå och komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå som påbörjar en utbildning under vårterminen 2031 bör får betyg enligt den nya betygsskalan. Detta ger även elever i komvux på gymnasial nivå möjlighet att genomföra de nationella slutproven under vårterminen 2031.

Även om elever kan läsa en hel gymnasieutbildning på komvux läser de, till skillnad från elever i gymnasieskolan, ofta inte en hel utbildning utan enstaka nivåer i ämnen. Detta innebär att det vid övergången till ett nytt betygssystem med en ny betygsskala kommer att finnas många sökande från komvux till utbildning på högskolan som har betyg från två betygssystem. Utfärdande av gymnasieexamen från komvux och till- trädesbestämmelser till högskoleutbildning regleras på förordningsnivå, till skillnad från antagning och behörighet till gymnasieskolan och utfärd- ande av gymnasieexamen från gymnasieskolan som regleras i lag. Hur sökande med betyg från de olika betygssystemen ska hanteras avser rege- ringen därmed att reglera på förordningsnivå.

Regeringen föreslår därmed att bestämmelserna i skollagen om en ny betygsskala i komvux på gymnasial nivå och komvux som anpassad ut- bildning på gymnasial nivå ska träda i kraft den 1 januari 2031 och börja tillämpas samma datum.

Det behövs övergångsbestämmelser även för den kommunala vuxenutbildningen

Inom komvux är utbildningen inte styrd av programstrukturen för natio- nella program utan utbildningen är i stället mer individanpassad. Det är möjligt att läsa allt från en enstaka nivå i ett ämne till en fullständig gymnasieutbildning eller anpassad gymnasieutbildning. Detta innebär att studerande inom komvux kan läsa tillsammans på en nivå i ett ämne trots att de har påbörjat sina studier i komvux vid helt olika tidpunkter. För att planeringen, gruppsammansättningen och antagningsprocessen inom komvux inte ska försvåras bör tillämpningen av de nya bestämmelserna om betyg inte knytas till den tidpunkt då individen har påbörjat sina studier. Endast sådana ämnen eller nivåer i ämnen som har påbörjats före den 1 januari 2031, dvs. före den dag det nya systemet träder i kraft, bör därför följa den äldre betygsskalan. Elever som påbörjar en nivå i ett ämne eller ett ämne fr.o.m. den 1 januari 2031 kommer att få betyg enligt den nya betygsskalan och kommer även att kunna genomföra nationella slutprov. Detta inför att det nya meritvärdet kommer att ligga till grund för antagning till högre utbildning.

Regeringen föreslår alltså att äldre bestämmelser som rör den tidigare

betygsskalan ska gälla för utbildning i ämnen eller nivåer i ämnen som har

135

Prop. 2025/26:197 påbörjats före den 1 januari 2031, inom komvux på gymnasial nivå eller

komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå.

9Konsekvenser av förslagen

Vilka är berörda av förslagen?

Förslagen i denna proposition innehåller ändringar som syftar till förbätt- ringar av betygssystemet inklusive systemet för meritvärdering av betyg och nya behörighetskrav till gymnasieskolans nationella program.

Berörda av förslagen är elever, lärare samt rektorer i grundskolan, an- passade grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan, anpas- sade gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning (komvux). För- slagen får konsekvenser för såväl offentliga som enskilda huvudmän och vissa andra utbildningsanordnare.

Enligt Sveriges officiella statistik fanns det läsåret 2024/25 830 huvud- män för grundskolan, varav 291 kommunala och 529 enskilda huvudmän. Samma läsår fanns 4 665 grundskolor, varav 3 831 med kommunal huvud- man och 813 med enskild huvudman, 622 anpassade grundskolor, varav 586 med kommunal huvudman och 36 med enskild huvudman samt 10 specialskolor och 5 sameskolor med staten som huvudman. Läsåret 2024/25 gick drygt 1,1 miljoner elever i grundskolan. Av dessa gick drygt 181 300 elever i fristående grundskolor. Vidare gick ca 17 200 elever i anpassade grundskolan, varav ca 760 elever i fristående skolor. Special- skolan hade ca 790 elever och sameskolan ca 200 elever. Omkring 1 400 individer deltar i utbildningsverksamhet som bedrivs av Statens institu- tionsstyrelse (SiS). Totalt arbetade läsåret 2024/25 ca 139 000 lärare i grundskolan, varav ca 40 800 som lärare i lågstadiet, ca 50 600 som lärare i mellanstadiet och ca 44 000 som lärare i högstadiet. I anpassade grund- skolan arbetade ca 14 300 lärare, 284 i specialskolan och 61 i sameskolan.

För gymnasieskolan fanns det 445 huvudmän under läsåret 2024/25, varav 209 enskilda. Vidare fanns det totalt 1 254 skolenheter, varav 459 med enskild huvudman. Samma läsår fanns 243 anpassade gymnasie- skolor, varav 34 med enskild huvudman. Samma läsår gick drygt 370 000 elever i gymnasieskolan, varav knappt 117 800 elever i fristående skolor. Drygt 7 500 elever gick i anpassade gymnasieskolan, varav knappt 650 elever i fristående anpassade gymnasieskolor. Totalt arbetade ca 39 800 lärare i gymnasieskolan och ca 5 000 i anpassade gymnasieskolan.

Kalenderåret 2024 studerade sammanlagt ca 367 800 elever inom ramen för komvux. För komvux finns det inga enskilda huvudmän, men däremot externa utbildningsanordnare som bedriver utbildning på entreprenad. Drygt 114 600 elever studerade sfi. Cirka 66 400 elever studerade komvux på grundläggande nivå och ca 228 000 elever studerade komvux på gymnasial nivå. Antalet elever inom komvux som anpassad utbildning var 2 300 på grundläggande nivå och 1 400 på gymnasial nivå. Samma läsår arbetade ca 11 300 personer i komvux.

136

När det gäller rektorer arbetade läsåret 2024/25 ca 5 700 rektorer i de Prop. 2025/26:197 obligatoriska skolformerna, gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan

och inom komvux.

Förslagen om ett nytt betygssystem i avsnitt 6.1 och nya behörighetskrav till gymnasieskolan i avsnitt 6.6 får konsekvenser för Statens skolverk, specialskolan och sameskolan, Statens skolinspektion, Centrala studie- stödsnämnden, Universitets- och högskolerådet samt universitet och högskolor.

Konsekvenser för kommunerna

Regeringens förslag i denna proposition påverkar inte den grundläggande ansvarsfördelningen mellan staten och skolhuvudmännen. I utarbetandet av förslagen har regeringen noga vägt risken för ökade krav på doku- mentation och andra arbetsuppgifter för huvudmannens personal mot den nytta förslagen har för eleverna.

Det blir viss inskränkning i den kommunala självstyrelsen

Den kommunala självstyrelsen regleras bl.a. i 14 kap. regeringsformen (RF). Enligt 14 kap. 3 § RF bör en inskränkning i den kommunala själv- styrelsen inte gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till de ändamål som har föranlett inskränkningen. Innebörden av bestämmelsen är att en eventuell inskränkning i den kommunala självstyrelsen ska prövas mot en proportionalitetsprincip.

Förslaget i avsnitt 6.3 om att det ska införas bedömningssamråd, där lärare samråder om betygssättningen, syftar till att betygssättningen inom en skolenhet ska bli mer likvärdig än i dag. Av förslaget framgår att rektorn ska ansvara för att bedömningssamråd genomförs. Förslaget innebär en mindre inskränkning av den kommunala självstyrelsen eftersom bedöm- ningssamråden lagstadgas och inte kan väljas bort. Regeringen bedömer dock att inskränkningen är proportionerlig och nödvändig för att förbättra likvärdigheten när det gäller betygssättningen i respektive ämne inom en skolenhet i grundskolan eller på ett program i gymnasieskolan.

Förslaget i avsnitt 6.5 om att det ska införas en skyldighet för huvudmän att lämna in uppgifter om betyg som behövs för upprätthållande av stabilitet i prov- och betygssystemet och inför beräkning av meritvärden till den myndighet som regeringen bestämmer innebär en viss in- skränkning i den kommunala självstyrelsen. Huvudmännen är redan i dag skyldiga att rapportera in betyg när eleven har avslutat sin utbildning. Inskränkningen innebär att skyldigheten nu utökas till att uppgifter ska skickas in varje läsår från avslutade nivåer i stället för endast när hela utbildningen är slutförd. Regeringen bedömer dock att även den in- skränkningen är proportionerlig och nödvändig för att bättre betygsdata än i dag ska kunna användas för analyser som kan vara till nytta dels i huvud- männens arbete med att förbättra sitt arbete med betygssättning, dels när det gäller stabilitet bl.a. för att garantera meritvärdenas jämförelsebarhet för olika årskohorter så att antagning till högre studier kan var likvärdig.

137

Prop. 2025/26:197 Fler nationella provtillfällen än i dag föreslås bli obligatoriska. Rege- ringen bedömer att antalet prov behöver vara så stort att slutproven får en ändamålsenlig effekt på meritvärdets likvärdighet, vilket framgår av avsnitt 6.3. Liksom huvudmännen redan i dag är skyldiga att organisera nationella prov på fasta datum och klockslag för att förhindra spridning, kommer skolhuvudmännen att behöva organisera de nationella slutproven på liknande sätt. Genom att antalet prov föreslås bli fler minskar dock kommunernas möjligheter att planera skolverksamheten utifrån egna bedömningar och prioriteringar i begränsad utsträckning. Regeringen bedömer att dessa inskränkningar är av ringa omfattning, men nödvändiga med tanke på fördelarna med det föreslagna provsystemets fasta prov- perioder och centrala bedömning. Upphävandet av bestämmelserna om att lärarna ska ha en skyldighet att särskilt beakta resultat på nationella prov vid betygssättningen utgör däremot en minskning av den statliga styr- ningen. Detsamma gäller förslaget i avsnitt 6.7 om borttagandet av lov- skola för elever som avslutat grundskolan.

Vid en avvägning av det kommunala intresset av självstyrelse och de nationella intressen som regeringens förslag och bedömningar avser att tillgodose anser regeringen sammantaget att inskränkningarna är propor- tionerliga i förhållande till syftet med regleringen.

Förslagen medför ekonomiska konsekvenser för kommunerna

Enligt den kommunala finansieringsprincipen ska beslut som innebär nya obligatoriska uppgifter för en kommun åtföljas av en statlig finansiering via det generella statsbidraget. Principen gäller när riksdagen, regeringen eller en myndighet fattar bindande beslut om ändrade regler för en verk- samhet (se prop. 2006/07:100). Finansieringsprincipen ska däremot inte tillämpas när kommunsektorn får ändrade kostnader till följd av tekniska förändringar.

Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) anger i sitt remissvar att kost- naden för anpassning av system för gymnasieantagning inte har beräknats av utredningen. Vissa anpassningar kan behöva göras, men regeringen bedömer att dessa justeringar bör kunna ske genom att huvudmannen planerar för gymnasieantagning med beaktande av det föreslagna systemet som innebär en något senare slutantagning och förändrad reservantagning jämfört med i dag. Regeringen anser inte att det innebär några kostsamma förändringar och därför bedöms finansieringsprincipen inte bli tillämplig när det gäller anpassning av antagningssystem.

Den obligatoriska lovskolan (avsnitt 6.7) som huvudmannen anordnar i juni för elever som efter årskurs 9 i grundskolan inte blivit behöriga till ett nationellt yrkesprogram i gymnasieskolan föreslås tas bort. Den är till stor del finansierad av statsbidrag, men även frivillig prövning efter årskurs 9 bör minska till följd av att lärarsatta betyg inte ensamma går att använda för meritvärdering och behörighet till gymnasieskolans nationella pro- gram. Detsamma gäller prövning i gymnasieskolan och komvux som be- döms minska genom att prövning för betyg inte kan ligga till grund för högre meritvärde. Därigenom bör kostnaderna för kommunerna minska.

138

Förslaget om bedömningssamråd (avsnitt 6.3) innebär dock ett nytt Prop. 2025/26:197 åtagande för kommunerna och ska därmed finansieras. Kostnadsberäk-

ningarna bygger på antaganden om hur många lärare det är som är ensam- ma om att undervisa i sitt ämne på en skola. Utredningen antar utifrån tillgänglig statistik att omkring hälften av alla legitimerade lärare som undervisar i årskurs 9 inte är ensamma om att undervisa i sitt ämne på en skolenhet vilket motsvarar 4 195 heltidslärartjänster per år. Utredningen föreslår att 4 timmars arbete avsätts per lärare, vilket beräknas till 16 780 timmar. Detta blir omräknat till nio helårstjänster en kostnad om 7,1 miljoner kronor när systemet är fullt genomfört. Motsvarande beräkningar för gymnasieskolan, där osäkerheten i beräkningen är något större, ger 21,6 miljoner kronor när systemet är fullt genomfört. Medel till kom- munerna aviseras i budgetpropositionen för 2026. För 2028 beräknas 6,5 miljoner kronor, för 2029 beräknas 14,5 miljoner och fr.o.m. 2030 beräk- nas 28,7 miljoner kronor (prop. 2025/26:1, utg.omr. 25, anslag 1:1 Kom- munalekonomisk utjämning).

Övriga förslag föranleder inte ersättning enligt finansieringsprincipen

Regeringen föreslår i avsnitt 6.5 att huvudmännen ska vara skyldiga att rapportera in betyg årligen från avslutade nivåer i ämnen. Eftersom skolorna redan i dag för en betygskatalog bedöms detta inte bli ett mer- arbete. Regeringen bedömer inte att förslaget beräknas leda till några direkta ekonomiska konsekvenser för kommunerna som bör ersättas enligt finansieringsprincipen.

I grundskolan och specialskolan bedöms antalet prov bli detsamma som i det nuvarande systemet, medan det i gymnasieskolan bedöms bli något fler prov än i dag. Hur många provtillfällen det kommer att handla om fastslås inte i denna proposition utan kommer att regleras på förord- ningsnivå. De nationella slutproven kommer att vara skriftliga, vilket innebär att organisationen av proven bör bli betydligt mindre resurs- krävande än i det nuvarande systemet, där muntliga nationella prov ofta genomförs i mindre grupper. Sammantaget bedömer regeringen därmed att administrationen i samband med de nationella slutproven, trots en viss ökning av antalet prov, inte blir större än i det nuvarande systemet. Förslagen beräknas inte leda till några direkta ekonomiska konsekvenser för kommunerna som bör ersättas enligt finansieringsprincipen.

Konsekvenserna för enskilda huvudmän och andra enskilda utbildningsanordnare blir desamma som för kommunala huvudmän

De förslag om ett nytt betygssystem som rör offentliga huvudmän omfattar
också enskilda huvudmän och vissa andra enskilda utbildningsanordnare,
i den mån dessa har slutit avtal om entreprenad med en kommun. De be-
dömningar som regeringen gör i fråga om konsekvenser för kommunerna
gäller därför också enskilda huvudmän för fristående skolor och vissa
andra utbildningsanordnare. I de fall kommunerna beräknas få ökade kost-
nader, som i fallet med bedömningssamråd, ska kommunerna i enlighet
med gällande regler även öka ersättningen till fristående aktörer i mot-	139

Prop. 2025/26:197 svarande grad. Förslagen bedöms inte få några negativa konsekvenser varken för konkurrensen mellan olika aktörer, eller för små företag.

Konsekvenser för staten

Skolverket får omfattande uppgifter som finansieras

	Det i avsnitt 6.1 beskrivna systemet med modell för meritvärdesberäkning
	bedöms få stora konsekvenser för Skolverket. I sitt remissvar anger Skol-
	verket att det i arbetet bl.a. kommer att ingå att ta fram nationella slutprov
	inklusive nya ramverk och en provplattform samt tekniska system för
	meritvärdesberäkningar. Regeringen bedömer att myndigheten samman-
	taget står inför en omfattande administrativ utmaning och att det därför är
	angeläget att myndigheten ges förutsättningar att med kvalitet tillhanda-
	hålla digitala nationella slutprov, central rättning och modell för merit-
	värdesberäkning.
	Enligt utredningen är Skolverket den lämpligaste myndigheten för att
	utveckla nationella slutprov, genomföra central rättning och utveckla en
	modell för kalibrering av betygsvärden.
	Regeringen anser att Skolverket ska tilldelas tillräckliga resurser för att
	ges förutsättningar att på ett tillfredsställande sätt arbeta med de nationella
	slutproven och med införande och administration av det nya betygs-
	systemet. Regeringens beräkningar utgår från utredningens som innebär
	ett successivt införande av digitala nationella slutprov där nya prov ska
	konstrueras och provas ut parallellt med att dagens nationella prov fort-
	farande ges. De största kostnaderna gäller framtagandet och central rätt-
	ning av nationella slutprov. Kostnaderna beräknas kulminera 2030 för att
	sedan sjunka och stabiliseras efter det att dagens nationella prov fasas ut.
	Regeringens bedömning utgår från utredningens resonemang att kost-
	naden kommer att minska med 25 procent till följd av det nya systemet,
	bl.a. till följd av minskade overheadkostnader för lärosätenas tjänster när
	Skolverket själva hanterar fler delar av arbetet med proven samt minskade
	kostnader för utprövning.
	Regeringen beräknar i budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1,
	utg.omr. 16, anslag 1:1 Statens skolverk) 24,9 miljoner kronor 2026. För
	2027 och 2028 beräknas 39,2 miljoner kronor respektive 147,4 miljoner
	kronor. För 2029 och 2030 beräknas kostnaden uppgå till 188,4 miljoner
	kronor respektive 357,9 miljoner kronor. För 2031 beräknas kostnaden
	uppgå till 349,9 miljoner kronor och fr.o.m. 2032 beräknas kostnaden
	uppgå till 307,5 miljoner kronor. Dessa medel fördelas på ett flertal
	kostnadsposter. Den största posten utgör kostnader för central och automa-
	tiserad rättning som när systemet är fullt utbyggt 2030 beräknas uppgå till
	308,6 miljoner kronor. Under 2028 och 2029 beräknas kostnader om 44,4
	miljoner kronor för konstruktion av parallella nationella prov under en
	övergångsperiod, samt för 2030 respektive 2031 kostnader om 25,4 mil-
	joner kronor för konstruktion av nya prov. Från 2032 beräknas en perma-
	nent besparing om 13,5 miljoner kronor per år. Andra poster som totalt
	uppgår till 15,35 miljoner kronor under 2026 för att öka till 26,3 miljoner
	kronor 2029 för att sedan minska, gäller bl.a. utveckling och drift av
140	databas för betyg och nationella prov, kalibrering och meritvärdering,
140

arbete med undantag av att genomföra nationella slutprov, administration Prop. 2025/26:197 och kommunikation.

Specialskolan och sameskolan påverkas i mindre utsträckning

Staten är huvudman för specialskolan genom Specialpedagogiska skol- myndigheten (SPSM) och för sameskolan genom Sameskolstyrelsen. Specialskolan berörs av förslagen i avsnitt 6.1–6.5 och 6.12. Sameskolan berörs av förslagen i avsnitt 6.2 och 6.12.

Specialskolan är en skolform för barn som på grund av sin funktions- nedsättning eller andra särskilda skäl inte kan gå i grundskolan eller anpassade grundskolan. Målgrupperna för specialskolan är bl.a. elever som är döva eller har hörselnedsättning, elever med dövblindhet, elever med synnedsättning och ytterligare funktionsnedsättning och elever med grav språkstörning.

Som framgår av avsnitt 6.1 är en modell för beräkning av meritvärden som innefattar kalibrering inte alltid ändamålsenlig i specialskolan, efter- som antalet elever i denna skolform ofta är lågt. När eleverna är mycket få är det inte sannolikt att det finns tillräckligt många elever i varje under- visningsgrupp för att kalibreringen av betygsvärden ska bli rättssäker. Regeringen bedömer därför att meritvärdet för specialskolan behöver beräknas på ett annat sätt än genom kalibrerade betygsvärden och resultat på nationella slutprov. Vilken modell som kommer att användas för att beräkna meritvärde kommer att regleras på förordningsnivå.

Sameskolan ska ge en utbildning med samisk inriktning som i övrigt motsvarar grundskolans årskurs 1–6. Sameskolan motsvarar grundskolans årskurser 1–7 när tioårig grundskola införs 2028. Under läsåret 2024/25 gick 194 elever i fem skolor. Sameskolan kommer att påverkas av förslaget i avsnitt 6.2 om att en ny betygsskala ska införas och avsnitt 6.4.3 om att resultat från nationella prov inte längre särskilt ska beaktas eftersom elever i sameskolan får betyg i kommande årskurs 7. Sameskolan omfattas inte av andra förslag eftersom elevernas betyg inte ska kalibreras.

Regeringen bedömer att de implementeringsinsatser som Skolverket bör ansvara för med anledning av förslaget om sammantagen bedömning även bör komma såväl specialskolan som sameskolan till del vilket bör under- lätta arbetet med det nya betygssystemet.

Skolinspektionen får möjlighet att granska nya områden

Förslagen i propositionen innebär inte någon förändring av Skolinspektio-
nens verksamhet. Skolinspektionen kommer dock att få möjlighet att
granska om rektorn lever upp till det föreslagna ansvaret för att bedöm-
ningssamråd genomförs inom en skolenhet i grundskolan och inom ett
program vid en skolenhet i gymnasieskolan (se avsnitt 6.3). Skolinspek-
tionen kommer däremot inte att längre kunna granska om nationella prov
beaktats i betygssättningen eftersom denna reglering upphör enligt för-
slaget i avsnitt 6.4.3. Regeringen bedömer att detta är positivt för myn-
digheten då Skolinspektionen framför i sitt remissyttrande att det har varit
svårt att bedöma om avvikelser mellan betyg och provbetyg varit skälig	141

Prop. 2025/26:197 eller systematisk. Förändringarna bedöms inte medföra några ekonomiska konsekvenser för Skolinspektionen.

Centrala studiestödsnämnden behöver anpassa sitt regelverk och sina föreskrifter

Centrala studiestödsnämnden (CSN) kommer att behöva anpassa sitt regelverk med anledning av regeringens förslag. CSN behöver anpassa sina föreskrifter till den nya betygsskalan. CSN har även i sitt remissvar framfört att myndighetens administrativa system kan behöva anpassas vilket kommer att medföra en kostnad för myndigheten. Regeringen bedömer dock att de ökade kostnaderna kan hanteras inom myndighetens befintliga förvaltningsanslag.

Universitets- och högskolerådet behöver systemanpassa

Beda och NyA

Med anledning av förslaget i avsnitt 6.9 om nya regler för gymnasie- examen kommer Universitets- och högskolerådet (UHR) att behöva revi- dera, och i vissa fall göra om, ett antal föreskrifter gällande urvals- och behörighetsregler till högre utbildning. Myndigheten behöver också ana- lysera om förändringarna föranleder behov av ändrade ansöknings- och beslutsdatum. UHR, men även Universitetskanslersämbetet och Uppsala universitet framför att tidsplanen för antagningen till högskoleutbildningar påverkas av ett nytt sätt att beräkna meritvärdet.

Regeringen konstaterar att en ny modell för beräkning av meritvärden kan påverka tidsplanen för antagningen till högskolestudier. Antagningen behöver dock fortfarande, som UHR och Uppsala universitet påpekar, fun- gera på ett rättssäkert sätt. Regeringen anser att detta bör kunna hanteras genom effektiva rutiner och skyndsam hantering. Det innebär bl.a. att cent- ral rättning bör ske utan dröjsmål. Lärosäten kan vidare behöva anpassa sig till delvis nya förutsättningar men regeringen bedömer att värdet med ett mer likvärdigt och rättssäkert betygssystem överstiger de utmaningar som kan uppstå när nya rutiner behöver etableras.

För att UHR i den samordnade antagningen ska kunna ta emot merit- värden som föreslås i avsnitt 6.1 kommer det att krävas systemanpass- ningar i den nationella betygsdatabasen Beda och antagningssystemet NyA. Regeringen bedömer att UHR behöver tillföras medel för för- beredelser och införande som främst avser föreskriftsarbete genom till- fälliga personalförstärkningar och systemutveckling. Medel för ända- målet har därför aviseras i budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1, utg.omr. 16, anslag 2:2 Universitets- och högskolerådet). För 2027 beräknas anslaget öka med 2,3 miljoner kronor och för 2028 beräknas anslaget öka med 3,6 miljoner kronor. Därefter beräknas anslaget öka med 2,3 miljoner kronor 2029 och med 3,6 miljoner kronor fr.o.m. 2030.

Förändringarna bedöms vidare generera frågor från UHR:s målgrupper, vilket medför behov av att informera och svara på frågor från bl.a. studie- vägledare, gymnasielever och presumtiva sökande.

142

Konsekvenser för universitet och högskolor	Prop. 2025/26:197
Förslagen om ett nytt betygssystem och nytt sätt att beräkna meritvärden
kommer att få konsekvenser för högskolan bl.a. i fråga om de förändringar
av tillträdesreglerna som föreslås i avsnitt 6.11. Tillträdesreglerna regleras
dock på förordningsnivå och behandlas därför inte ytterligare i denna
proposition.
Såsom nämnts ovan kan, vilket bl.a. Universitets- och högskolerådet
(UHR) tar upp i sitt remissvar, ett nytt sätt att beräkna meritvärdet få
konsekvenser för högskolan, exempelvis genom att tidsplanen för an-
tagningen till högskoleutbildningar påverkas. Som UHR anger, kan läro-
sätena och UHR gemensamt behöva genomföra en konsekvensanalys av
hur de föreslagna ändringarna kan påverka högre utbildning. Beslut om
terminstider och tidsgränser för antagning fattas av universitet och hög-
skolor.

Konsekvenserna är positiva för lärare och rektorer

Samtliga förslag väntas förbättra lärares arbetssituation genom att för- slagen och bedömningarna avser att underlätta hantering av nationella slut- prov, bl.a. genom central rättning. De påtryckningar från elever, föräldrar och rektorer för att sätta mer generösa betyg i förhållande till de nationella proven som har rapporterats av bl.a. Skolverket och som framgår av avsnitt

4.3kommer också att minska. Sammantaget bedöms dessa förbättringar underlätta för lärarna under betygssättningen. Hänsyn har också tagits till lärares autonomi och professionalism.

Sveriges Lärare tillstyrker regeringens förslag med nytt betygssystem, kalibrerade betygsvärden och avskaffad skarp gräns för godkänt, men framför att det föreslagna betygssystemet innebär en stor förändring i hur lärare ska arbeta formativt, dvs. ge kontinuerlig återkoppling till eleverna för att utveckla deras lärande. Förbundet anser att detta kräver ett om- fattande implementeringsarbete med relevant fortbildning i bedömning utifrån det nya systemet.

Regeringen bedömer att förslagen kommer att gynna lärare eftersom de sammantaget kan leda till minskad administration och samtidigt öka det professionella utrymmet vid bedömning och betygssättning. Med förslaget i avsnitt 6.2 om fler betygssteg (1–10) kan lärarna sätta mer precisa betyg utifrån en professionell och sammantagen bedömning av vilket betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Genom att finansiera det utökade åta- gandet för huvudmännen att organisera obligatoriska bedömningssamråd som föreslås i avsnitt 6.3 ger regeringen förutsättningar för strukturerat samarbete mellan kollegor gällande bedömning och betygssättning. Att stärka lärare när det gäller bedömning och betygssättning, som innebär myndighetsutövning, kan även ses som ett sätt att öka yrkets status och attraktivitet. Regeringen bedömer att lärarna kommer att genomföra för- ändringarna på ett professionellt sätt och att dessa kommer att vara positiva för lärares arbete framgent. Regeringen delar Sveriges Lärares synpunkt om att det är en stor förändring som kräver implementeringsinsatser och bedömer att bl.a. stödinsatser från Skolverket kan bidra till att det nya

143

Prop. 2025/26:197 betygssystemet kommer att användas på ett likvärdigt sätt mellan skolor och mellan lärare, som i sin tur också gynnar arbetet med eleverna.

Av skollagen framgår att rektorn ska leda det pedagogiska arbetet och verka för att utbildningen utvecklas vid en skolenhet. Med förslaget i avsnitt 6.3 specificeras det att rektorn ska se till att bedömningssamråd hålls. Av skollagen framgår det även att rektorn ska se till att betyg sätts i enlighet med gällande regler. Rektorn ska fortsatt säkerställa att betygen sätts i enlighet med skolans författningar, men genom de bedömningar som framgår av avsnitt 6.1 om kalibrering av betyg kommer inte rektorn att behöva analysera skillnaden mellan betyg och provresultat eftersom detta hanteras automatiskt. Sveriges Skolledare anser att det finns en risk att rektorns arbetsbelastning inledningsvis ökar då det nya systemet behöver förklaras för såväl elever som vårdnadshavare. Regeringen anser dock att gedigna implementeringsinsatser, samt att det redan i dag ingår i både rektorers och lärares uppdrag att informera elever och vårdnads- havare om nyheter och förändringar i elevens skolsituation, borgar för att förändringen blir liten. Regeringen anser att förutsättningar behöver skapas så att rektorer och lärare under en tid kan planera för och prioritera detta arbete.

Sammantaget bedömer regeringen, även om regeringens förslag och bedömningar initialt kan kräva prioriteringar och förändrad organisering av arbetet, att förslagen kommer att underlätta för lärare och rektorers arbete med betyg och bedömning.

Konsekvenserna är positiva för eleverna

FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) är sedan 2020 svensk lag. All lagstiftning som rör barn ska utformas i överensstämmelse med barnkonvention. Enligt barnkonventionen har alla barn samma rättig- heter och lika värde (artikel 2). Konventionen fastslår också att vad som bedöms vara barnets bästa ska beaktas i första hand vid alla åtgärder som rör barn (artikel 3). Barn har enligt konventionen också rätt till utbildning (artikel 28). Betyg sätts i såväl barn- och ungdomsskolan som inom vuxen- utbildningen och konsekvenserna av förslagen blir till största delen desamma oavsett i vilken skolform eleverna går. Med förslaget om en ny betygsskala (avsnitt 6.2) kommer betygen att ge en mer rättvisande bild av elevernas kunskaper. Det är dock enbart elever i grundskolan och gymnasieskolan som kommer att beröras av den nya modellen för beräk- ning av meritvärden som innehåller kalibrering av betygsvärden (av- snitt 6.1) eftersom syftet är att urvalet till nästa utbildningsnivå ska vara rättvist. Det nya sättet att beräkna meritvärden kommer att få konsekvenser för elevernas incitament att genomgå prövning för att höja meritvärdet vid ansökan till gymnasieskolan eller högre utbildning. Eftersom kalibrering av betygsvärdet sker på gruppnivå och beräknas utifrån de betyg eleven hade när utbildningen avslutades kommer inte ett nytt betyg efter prövning att kunna ingå i ett nytt meritvärde (avsnitt 6.7). Kalibreringen innebär dock att antagningen till högre utbildning blir likvärdig och rättssäker vilket samlat kommer att vara gynnsamt för eleverna.

144

Förslagen i avsnitt 6.6 om nya regler för behörighet till gymnasieskolan kommer att ha positiva effekter för de elever som med dagens reglering är nära att bli godkända i de ämnen som krävs för behörighet till nationellt program i gymnasieskolan, men som på grund av den skarpa F-gränsen hänvisas till introduktionsprogrammet Programinriktat val. Genom att införa en kompensatorisk reglering där högre betyg i vissa ämnen väger upp lägre betyg i andra ämnen, dvs. en reglering där elevens sammantagna kunnande avgör behörighet till vidare studier, bedömer regeringen att elever som i dag är nära att vara behöriga till ett nationellt program i gym- nasieskolan kommer att ha goda möjligheter att antas till ett sådant. Programinriktat val föreslås därför tas bort i avsnitt 6.12.2. Förslagen bedöms vara för barnets bästa genom att fler unga får bättre förutsättningar att bli behöriga till nationella program samt att antagning och urval kommer bli mer likvärdigt.

Regeringen föreslår i avsnitt 6.9 att det för en gymnasieexamen ska krävas att betyget 4 är uppnått i gymnasiearbetet. I detta skiljer sig regeringens förslag från förslaget i betänkandet. Skolverket har i sitt remissvar framfört att utredningens förslag att även låta betygen 1–3 i gymnasiearbete räcka för gymnasieexamen förändrar betydelsen av vad det innebär att ha fått en examen. Regeringen delar Skolverkets upp- fattning och framhåller att det förslag som regeringen lägger fram är positivt för eleverna, eftersom eleverna genom betyget 4 på gymnasie- arbetet kan uppvisa, t.ex. för framtida arbetsgivare, att de har det samman- tagna kunnande som framgår av examensmålen för respektive gymnasie- program. Redan i dag får över 97 procent av eleverna ett godkänt betyg

(E)i gymnasiearbetet vilket leder regeringen till att bedöma att förslaget är rimligt och nåbart för den elev som har slutfört ett fullständigt nationellt gymnasieprogram.

Flera remissinstanser, däribland Olofströms kommun, Umeå Universitet, Academedia AB och Landsorganisationen i Sverige (LO) anför att svårig- heten att förstå kalibreringen, eller fler prov och testängslan, kan leda till ökad stress för eleverna. För att minska risken för stress menar Västra Götalandsregionen (VGR) att det är viktigt att skapa en miljö i skol- vardagen i vilken eleverna inte upplever sig bedömda i alla lägen och som känns trygg. På så vis, menar VGR, kan stressen vid slutproven bättre balanseras upp och hanteras. Regeringen instämmer i att de nationella slutproven och vetskapen om att meritvärdet kan komma att ändras jämfört med betygsvärdet genom kalibreringen för vissa elever kommer att upp- levas som stressande. Regeringen framhåller dock att provstress bör ställas i relation till den stress som ett olikvärdigt betygssystem innebär och anser att fördelarna med den föreslagna modellen för beräkning av meritvärden uppväger de nackdelar som är inbyggda i dagens system. Diskrimi- neringsombudsmannen (DO) påtalar att det stora antalet utredningar och förslag på skolans område gör det svårt att få en överblick av de samlade konsekvenser som förslagen kan få. DO betonar därför vikten av att det, i den fortsatta lagstiftningsprocessen, görs en samlad konsekvensbeskriv- ning av samtliga förslag som nu föreslås på skolans område. Regeringen har denna dag beslutat åtta propositioner med förslag till ändringar i skollagen och har därmed gjort en samlad bedömning av konsekvenserna av de sammantagna förslagen även om den konsekvensbeskrivning som

Prop. 2025/26:197

145

Prop. 2025/26:197 finns i respektive proposition avser de förslag som finns i just den propositionen.

Sammantaget bedömer regeringen att förslagen i denna proposition är förenliga med de skyldigheter som följer av barnkonventionen och att förslagen sammantaget förväntas leda till positiva effekter för elever i samtliga skolformer som berörs.

Konsekvenserna av förslagen är positiva ur ett funktionshinderperspektiv

Sverige har tillträtt FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. I artikel 24 anges att konventionsstaterna, för att förverkliga rätten till utbildning för personer med funktionsnedsättning utan diskriminering och på lika villkor, ska säkerställa ett sammanhållet utbildningssystem på alla nivåer och livslångt lärande inriktat på bl.a. full utveckling av den mänskliga potentialen och känslan för värdighet och egenvärde. För att förverkliga sina konventionsåtaganden, ska konven- tionsstaterna bl.a. säkerställa att personer med funktionsnedsättning inte utestängs från det allmänna utbildningssystemet på grund av funktions- nedsättning och att personer med funktionsnedsättning, på lika villkor som andra, får tillgång till en inkluderande och kostnadsfri grundutbildning av god kvalitet.

Som framgår av avsnitt 6.1.1 finns det skolenheter för vilka det finns skäl att göra undantag från att kalibrera betygsvärden, t.ex. då antalet elever är för lågt eller då för få elever på en skola kan genomföra nationella slutprov. Även bestämmelserna om att alla elever ska genomföra natio- nella slutprov kan behöva innehålla undantag. I specialskolan och resurs- skolor går t.ex. elever som har funktionsnedsättningar som kan medföra att de kommer att ha svårt att genomföra nationella slutprov på ett sådant sätt att proven kan ligga till grund för kalibrering. Regeringen bedömer därför att det är viktigt att det finns utrymme för vissa begränsade undantag från bestämmelserna om kalibrering.

Regeringen bedömer att förslagen och bedömningarna i denna propo- sition som helhet kommer att leda till positiva konsekvenser för alla elever, dvs. även för elever med funktionsnedsättning.

Konsekvenserna för jämställdheten bedöms vara positiva

Förslagen och bedömningarna är positiva för jämställdheten. Syftet med jämställdhetspolitiken är att ge lika rättigheter och möjligheter för kvinnor och män respektive flickor och pojkar att forma samhället och sina egna liv. Diskrimineringslagen (2008:567) förbjuder diskriminering som har samband med olika diskrimineringsgrunder, bl.a. kön. Med diskriminering avses direkt och indirekt diskriminering, bristande tillgänglighet, trakas- serier, sexuella trakasserier och instruktioner att diskriminera (1 kap. 4 § diskrimineringslagen). Av 2 kap. 5 § diskrimineringslagen följer att den som bedriver verksamhet som avses i skollagen (utbildningsanordnare)

146

inte får diskriminera någon elev. Diskriminering får således inte före- Prop. 2025/26:197 komma i skolan.

Flickor presterar generellt sett bättre än pojkar i skolan. De statistiska analyser som utredningen redovisar i bilaga 3 till betänkandet (SOU 2025:18) visar att flickor i grundskolan presterar i genomsnitt på den 56:e och pojkar på den 44:e elevpercentilen, en skillnad på 12 elev- percentiler. Om grupperna hade presterat på samma nivå skulle båda grupperna i genomsnitt presterat på den 50:e percentilen. Med det nya sättet att beräkna meritvärden skulle skillnaden minska till ungefär 10 elevpercentiler (55:e och 45:e elevpercentilen för flickor respektive pojkar). Även i gymnasieskolan förväntas skillnaderna i meritvärde mel- lan flickor och pojkar att minska, men flickor kommer även fortsättnings- vis att uppnå högre meritvärden i genomsnitt.

Förslagen som innebär att den skarpa gränsen för godkänt för tillträde till gymnasieskolan tas bort (avsnitt 6.6) bedöms få en positiv betydelse för elever som är lågpresterande i vissa ämnen, vars möjligheter till gym- nasieutbildning ökar. På gruppnivå väntas störst effekt för pojkar eftersom dessa i dag är i majoritet på introduktionsprogrammen.

Regeringen bedömer att förslagen sammantaget kan bidra till att köns- skillnader utjämnas.

Konsekvenserna för integration och utanförskap bedöms vara positiva

Förslagen bedöms främja de integrationspolitiska målen. Målet för inte- grationspolitiken är att utrikes födda kvinnor och män ska ha samma skyldigheter, rättigheter och möjligheter som den övriga befolkningen att leva ett fritt, värdigt och självständigt liv inom samhällsgemenskapen. Detta förutsätter att den som långvarigt befinner sig i Sverige anstränger sig för att bli en del av det svenska samhället och att samhället både ställer krav och ger möjligheter till integration. Integrationspolitiken ska bidra till social och kulturell, ekonomisk, språklig och demokratisk integration samt att genom utbildning förbättra förutsättningarna för flickor och pojkar med utländsk bakgrund (prop. 2023/24:99, bet. 2023/24:FiU21, rskr. 2023/24:250). Målet för minskat utanförskap är att antalet människor som lever i utanförskap ska minska, att parallella samhällsstrukturer ska be- kämpas, att det egna ansvaret att bli en del av samhället ska uppmuntras samt att människors trygghet och livschanser ska öka (prop. 2023/24:1 utg.omr. 13, bet. 2023/24:AU1, rskr. 2023/24:102). Förslagen i propositionen innebär att alla barn och elever ska behandlas lika, oavsett bakgrund. Hur utbildning och undervisning är utformad påverkar dock hur utrikes födda elever har möjlighet att integreras under sin skolgång. Utrikes födda elever med kort tid i svensk skola kan ha svårigheter i många skolämnen på grund av brister i svenska språket. Därför kan en betygsskala med fler steg och en kalibrering av meritvärden vara positiv för dessa elevers fortsatta utveckling och skolgång. I avsnitt 6.11 föreslås också att nyanlända elever med kort tid i svensk skola som inte har tillräckliga kun- skaper i svenska språket ska få möjlighet att delta i introduktionsprogram-

met språkintroduktion. Det bör förbättra elevernas möjligheter till vidare

147

Prop. 2025/26:197 studier och etablering i arbetslivet ytterligare och därmed också motverka utanförskap.

Förslagen som innebär att den skarpa gränsen för godkänt för tillträde till gymnasieskolan tas bort (avsnitt 6.6) bedöms kunna få en positiv betydelse för elever med utländsk bakgrund eftersom dessa i dag är i majoritet på introduktionsprogrammen. Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) har i sitt remissvar framfört att det bör undvikas att icke svensktalande elever som annars har goda akade- miska förutsättningar hänvisas till yrkesprogram på grund av bristande svenska kunskaper. Som framgår av avsnitt 6.11 föreslår regeringen att nyanlända som har gått introduktionsprogrammet språkintroduktion ska kunna gå vidare, inte som i dag bara till ett yrkesprogram, utan även till ett högskoleförberedande program.

Sammantaget bedömer regeringen att förslagen och bedömningarna kommer att bidra till att främja integration och motverka utanförskap genom att ge bättre förutsättningar för barn och unga som har bott kort tid i Sverige att lyckas med sina studier.

Förslagen medför inga konsekvenser för Sveriges medlemskap i Europeiska unionen

Förslagen berör frågor om personuppgiftsbehandling, som regleras i EU- rätten genom EU:s dataskyddsförordning. En dataskyddsanalys finns i av- snitt 7. Den personuppgiftsbehandling som kommer att vara nödvändig med anledning av förslagen bedöms vara förenlig med EU-rätten.

10Författningskommentar

De lagförslag som lämnas i denna proposition är i huvudsak hänförliga till att det införs en ny betygsskala 1–10 som ersätter betygsskalan A–F i de obligatoriska skolformerna, gymnasieskolan, anpassad gymnasieskola, kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och anpassad utbildning på gymnasial nivå. Högsta betyg betecknas med 10 och lägsta betyg med 1. Den nya betygsskalan innehåller ingen motsvarighet till betyget F, som i den nuvarande betygsskalan är ett icke godkänt betyg. Betyget 4 i den nya betygsskalan innebär således inte på motsvarande sätt som betyget E, en gräns för godkänt. Betyget 4 ersätter dock betyget E i många bestämmelser i skollagen. Övervägandena i dessa delar finns i avsnitt 6.13. Dessa änd- ringar redovisas övergripande i författningskommentaren.

När det gäller introduktionsprogrammet programinriktat val som ut- formas för en grupp elever såväl som för en enskild elev, föreslås det i propositionen att programmet tas bort, vilket innebär att utbildningen inte längre kommer att utgöra ett introduktionsprogram i gymnasieskolan. Till följd av detta görs ändringar i ett flertal bestämmelser. Även de ändringar som innebär att introduktionsprogrammet tas bort redovisas övergripande.

148

Enbart språkliga justeringar med anledning av ändringarna redovisas Prop. 2025/26:197 inte. I fråga om den föreslagna lagtext som kommentarerna i dessa delar

avser så hänvisas till avsnitt 2.

Övriga ändringar redovisas med såväl föreslagen lagtext som kom- mentar.

10.1Förslaget till lag om ändring i skollagen (2010:800)

3 kap. Barns och elevers utveckling mot målen

7, 10 och 12 i §§

Bestämmelsen i 7 § föreslås ändras i propositionen Förbättrat stöd i skolan (prop. 2025/26:195). Bestämmelserna i 10 och 12 §§ föreslås ändras i propositionen Nya läroplaner – för en stark kunskapsskola (prop. 2025/26:194). Ändringarna görs i förhållande till de lydelserna.

Iparagraferna ändras formuleringen ”minst motsvarar betyget E” till

”lägst motsvarar betyget 4.” Övervägandena finns i avsnitt 6.13.

7 kap. Skolplikt och rätt till utbildning

5, 14 och 15 §§

Paragraferna föreslås ändras i propositionen Nya läroplaner – för en stark kunskapsskola (prop. 2025/26:194). Ändringarna görs i förhållande till de lydelserna.

Iparagraferna ändras formuleringen ”minst motsvarar betyget E” till ”lägst motsvarar betyget 4”.

Övervägandena finns i avsnitt 6.13.

10 kap. Grundskolan

17 § Betyg betecknas med ett heltal på skalan 1–10. Högsta betyg betecknas med 10 och lägsta betyg med 1.

Paragrafen reglerar betygsskalan i grundskolan.

Paragrafen ändras genom att det införs en ny betygsskala 1–10 som ersätter betygsskalan A–F. Betygsstegen i betygsskalan 1–10 står för olika nivåer av kunskaper där 10 är det högsta betyget, som motsvarar en hög kunskapsnivå, och 1 är det lägsta betyget, som motsvarar en låg kunskaps- nivå. Det finns inte längre något betygssteg för icke godkänt resultat.

Vilka kunskaper en elev ska ha kommer att framgå av vad som i kurs- planen anges i den del som avser mål och innehåll. Nivåbedömningen av elevens kunskaper ska göras med hjälp av de betygskriterier som anges i kursplanen. Det ska finnas en kursplan för varje ämne och kursplanerna ska ingå i läroplanen för grundskolan se förslag till ändringar i 1 kap. 11 § och 10 kap. 8 § i propositionen Nya läroplaner – för en stark kunskaps- skola (prop. 2025/26:194), som beslutats samma dag som denna proposi- tion.

149

Prop. 2025/26:197 Motsvarande bestämmelser införs också i anpassade grundskolan enligt 11 kap. 20 §, i specialskolan enligt 12 kap. 17 §, i sameskolan enligt 13 kap. 18 § i gymnasieskolan enligt 15 kap. 24 § och i anpassade gym- nasieskolan enligt 18 kap. 23 §.

Övervägandena finns i avsnitt 6.2.

20 a § Vid betygssättning i årskurs 10 ska det inom varje skolenhet genomföras bedömningssamråd mellan lärare som undervisar i samma ämne. Bedömnings- samråd ska även genomföras i tidigare årskurser mellan lärare som undervisar i samma ämne om ett ämne avslutas i en tidigare årskurs. Syftet med sådana samråd är att öka betygens likvärdighet inom respektive ämne.

Rektorn ansvarar för att bedömningssamråd genomförs.

Paragrafen, som ersätter nuvarande paragraf med bestämmelser om beak- tande av nationella provresultat vid betygssättningen, innehåller be- stämmelse om bedömningssamråd. Bestämmelsen är utformad med beaktande av införandet av den tioåriga grundskolan (prop. 2024/25:143, bet. 2024/25:UbU17, rskr. 2024/25:289) och de nya årkursbeteckningar som kommer att gälla i den tioåriga grundskolan.

Av första stycket framgår att det införs krav på att lärare som undervisar i samma ämne i årskurs 10, eller som undervisar i en tidigare årskurs där betyg sätts i ett ämne som avslutas tidigare, ska samråda vid betygs- sättningen. Det innebär att bedömningssamråd alltid ska genomföras i årskurs 10, men även kan behöva genomföras i tidigare årskurser om det i en tidigare årskurs sätts betyg som ska ingå i elevens slutbetyg. Med bedömningssamråd avses strukturerade tillfällen där lärare bl.a. analyserar och värderar betygsunderlag tillsammans. Syftet med bedömnings- samråden är att öka likvärdigheten i betygssättningen mellan lärare som undervisar i samma ämne inför att betyg som ingår i elevens slutbetyg bestäms. Därmed behöver bedömningssamråd bara genomföras om det finns mer än en betygssättande lärare i samma ämne.

Av andra stycket framgår att det är rektorn för skolenheten som är ansvarig för att bedömningssamråd enligt första stycket genomförs.

Överväganden finns i avsnitt 6.3.

23 § Den som vill ha betyg från grundskolan har rätt att genomgå prövning för betyg. Denna kan avse hela utbildningen i grundskolan eller ett eller flera ämnen som ingår i utbildningen. Detta gäller även den som tidigare har fått betyg i ett avslutat ämne eller slutbetyg från grundskolan.

Bestämmelserna om betygssättning i detta kapitel och i 3 kap. ska i tillämpliga delar gälla i fråga om prövningen.

I paragrafen regleras rätt att genomgå prövning för den som vill ha betyg från grundskolan.

Paragrafen ändras. Ändringen innebär att det nuvarande andra stycket, som reglerar prövning efter undervisning i lovskola efter avslutad års- kurs 9, utgår. Ändringen är en följd av att huvudmännens skyldighet att erbjuda lovskola efter avslutad årskurs 9 tas bort, se 23 b § och kommen- taren till den paragrafen.

Övervägandena finns i avsnitt 6.7.

150

23 a §	Prop. 2025/26:197
Paragrafen föreslås ändras i propositionen Nya läroplaner – för en stark
kunskapsskola (prop. 2025/26:194). Ändringen görs i förhållande till den
lydelsen.
I paragrafen ändras formuleringen ”minst motsvarar betyget E” till
”lägst motsvarar betyget 4”.
Övervägandena finns i avsnitt 6.13.
23 b § En huvudman ska erbjuda lovskola till elever i årskurs 10 som riskerar att
inte kunna tillgodogöra sig de kunskaper som i ett eller flera ämnens kursplaner
anges i den del som avser mål och innehåll till en nivå som lägst motsvarar betyget
4 och som därigenom riskerar att inte uppnå behörighet till ett nationellt program
i gymnasieskolan. Lovskolan ska anordnas på loven under läsåret och uppgå till
sammanlagt minst 25 timmar.
Tiden för lovskola enligt första stycket ingår inte i den minsta totala under-
visningstiden enligt 5 §.
Paragrafen reglerar huvudmäns skyldighet att i vissa situationer erbjuda
lovskola till elever i årskurs 10 i grundskolan eller som avslutat årskurs 10.
Paragrafen föreslås ändras i propositionen Nya läroplaner – för en stark
kunskapsskola (prop. 2025/26:194). Ändringarna görs i förhållande till
den lydelsen.
I första stycket ändras formuleringen ”minst motsvarar betyget E” till
”lägst motsvarar betyget 4”.
De nuvarande andra och fjärde styckena utgår. I de utgående styckena
regleras huvudmannens skyldighet att erbjuda lovskola till elever som
avslutat nuvarande årskurs 9 utan de godkända betyg som behövs för be-
hörighet till nationella program i gymnasieskolan. Ändringen innebär att
denna skyldighet tas bort.
Det nuvarande tredje stycket, i vilken hänvisningen till andra stycket tas
bort, blir därmed andra stycket i paragrafen.
Övervägandena finns i avsnitt 6.7 och 6.13.
31 a och 35 §§
Paragraferna föreslås ändras i propositionen Nya läroplaner – för en stark
kunskapsskola (prop. 2025/26:194). Ändringarna görs i förhållande till de
lydelserna.
I paragraferna ändras formuleringen ”minst motsvarar betyget E ” till
”lägst motsvarar betyget 4”.
Övervägandena finns i avsnitt 6.13.
11 kap. Anpassade grundskolan
20 § Betyg betecknas med ett heltal på skalan 1–10. Högsta betyg betecknas med
10 och lägsta betyg med 1.
Paragrafen reglerar betygsskalan i anpassade grundskolan.
Paragrafen ändras genom att det införs en ny betygsskala 1–10 som
ersätter betygsskalan A–E. Betygsstegen i betygsskalan 1–10 står för olika
nivåer av kunskaper där 10 är det högsta betyget, som motsvarar en hög
kunskapsnivå, och 1 är det lägsta betyget, som motsvarar en låg kun-	151
	151

Prop. 2025/26:197 skapsnivå. Ändringen innebär att betyg sätts över hela betygsskalan inom anpassad grundskola och att även lägre kunskaper ska betygssättas. Det nuvarande andra stycket, som anger att betyg inte ska sättas för den elev som inte uppfyller betygskriterier för betyget E, utgår därmed.

Vilka kunskaper en elev ska ha kommer att framgå av vad som i kurs- planen anges i den del som avser mål och innehåll. Nivåbedömningen av elevens kunskaper ska göras med hjälp av de betygskriterier som anges i kursplanen. Det ska finnas en kursplan för varje ämne och kursplanerna ska ingå i läroplanen för anpassade grundskolan, se förslag till ändringar i 1 kap. 11 § och 11 kap. 11 § i propositionen Nya läroplaner – för en stark kunskapsskola (prop. 2025/26:194), som beslutats samma dag som denna proposition.

Motsvarande bestämmelser införs också i grundskolan enligt 10 kap. 17 §, i specialskolan enligt 12 kap. 17 §, i sameskolan enligt 13 kap. 18 §, i gymnasieskolan enligt 15 kap. 24 § och i anpassade gymnasieskolan enligt 18 kap. 23 §.

Övervägandena finns i avsnitt 6.2.

30 a och 34 §§

Paragraferna föreslås ändras i propositionen Nya läroplaner – för en stark kunskapsskola (prop. 2025/26:194). Ändringarna görs i förhållande till de lydelserna.

I paragraferna ändras formuleringen ”minst motsvarar betyget E” till ”lägst motsvarar betyget 4”.

Övervägandena finns i avsnitt 6.13.

12 kap. Specialskolan

17 § Betyg betecknas med ett heltal på skalan 1–10. Högsta betyg betecknas med 10 och lägsta betyg med 1.

Paragrafen reglerar betygsskalan i specialskolan.

Ändringarna motsvarar de ändringar som görs i 10 kap. 17 §, som avser grundskolan, se kommentaren till den paragrafen.

Övervägandena finns i avsnitt 6.2.

20 a § Vid betygssättning i årskurs 11 ska det inom varje skolenhet genomföras bedömningssamråd mellan lärare som undervisar i samma ämne. Bedömnings- samråd ska även genomföras i tidigare årskurser mellan lärare som undervisar i samma ämne om ett ämne avslutas i en tidigare årskurs. Syftet med sådana samråd är att öka betygens likvärdighet inom respektive ämne.

	Rektorn ansvarar för att bedömningssamråd genomförs.
	Paragrafen, som ersätter nuvarande paragraf med bestämmelser om
	beaktande av nationella provresultat vid betygssättningen, innehåller be-
	stämmelse om bedömningssamråd. Bestämmelsen är utformad med beak-
	tande av införandet av den elvaåriga specialskolan (prop. 2024/25:143,
	bet. 2024/25:UbU17, rskr. 2024/25:289) och de nya årkursbeteckningar
	som kommer att gälla i den.
	Av första stycket framgår att det införs krav på att lärare som undervisar
	i samma ämne i årskurs 11, eller som undervisar i en tidigare årskurs där
152	betyg sätts i ett ämne som avslutas tidigare, ska samråda vid betygs-
152

sättningen. Det innebär att bedömningssamråd alltid ska genomföras i Prop. 2025/26:197 årskurs 11, men även kan behöva genomföras i tidigare årskurser om det i

en tidigare årskurs sätts betyg som ska ingå i elevens slutbetyg. Med bedömningssamråd avses strukturerade tillfällen där lärare bl.a. analyserar och värderar betygsunderlag tillsammans. Syftet med bedömnings- samråden är att öka likvärdigheten i betygssättningen mellan lärare som undervisar i samma ämne inför att betyg som ingår i elevens slutbetyg bestäms. Därmed behöver bedömningssamråd bara genomföras om det finns mer än en betygssättande lärare i samma ämne.

Av andra stycket framgår att det är rektorn för skolenheten som är ansvarig för att bedömningssamråden genomförs.

Övervägandena finns i avsnitt 6.3.

13 kap. Sameskolan

18 § Betyg betecknas med ett heltal på skalan 1–10. Högsta betyg betecknas med 10 och lägsta betyg med 1.

Paragrafen reglerar betygsskalan i sameskolan.

Ändringarna motsvarar de ändringar som har gjorts i 10 kap. 17 § som avser grundskolan, se kommentaren till den paragrafen.

Övervägandena finns i avsnitt 6.2.

15 kap. Allmänna bestämmelser om gymnasieskolan

22 § Betyg ska sättas i ämnen. Betyg ska sättas när ett ämne är avslutat. Om ett ämne består av flera nivåer ska betyg sättas efter varje avslutad nivå i ämnet.

När ett betyg sätts på en högre nivå i ett ämne med flera nivåer ska betyget anses omfatta lägre nivåer i ämnet och ersätta betyg som har satts på sådana nivåer.

Betyg ska också sättas

1.efter genomfört gymnasiearbete och examensarbete, och

2.i grundskolans ämnen i de fall undervisning i dessa får förekomma i gymnasieskolan.

Paragrafen innehåller bestämmelser om betygssättning i gymnasieskolan. Andra stycket ändras. Nuvarande lydelse innebär att ett godkänt betyg på en högre nivå i ett ämne ska omfatta betyg på lägre nivåer. Ordet ”godkänt” utgår eftersom betygsskalan ändras och inte längre innehåller ett betyg för icke godkänt resultat, se 24 § första stycket Ändringen innebär att när ett betyg 1–10 sätts på en högre nivå i ett ämne ska detta betyg även omfatta lägre nivåer i samma ämne och därmed ersätta betyg som satts på de lägre nivåerna. Det innebär att samtliga betygssteg, även exempelvis betygen 1–3, ersätter högre betyg som satts på en lägre nivå i

ett ämne.

Övervägandena finns i avsnitt 6.2 och 6.13.

24 § Betyg betecknas med ett heltal på skalan 1–10. Högsta betyg betecknas med 10 och lägsta betyg med 1.

153

Prop. 2025/26:197 Vid en bedömning av elevens kunskaper i förhållande till sådana delar av en ämnesplan som avser syfte och centralt innehåll och som rör säkerhet eller som hänvisar till lagar, förordningar eller myndigheters föreskrifter ska elevens kun- skaper i dessa delar, trots det som anges i andra stycket, som lägst motsvara betyget 4 för att eleven ska kunna ges detta betyg i ämnet.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av

8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om betygskriterier.

Paragrafen reglerar betygsskalan i gymnasieskolan. Paragrafen föreslås ändras i propositionen Nya läroplaner – för en stark kunskapsskola (prop. 2025/26:194). Ändringarna görs i förhållande till den lydelsen. Paragrafen utformas efter synpunkter från Lagrådet.

Första stycket ändras genom att det införs en ny betygsskala 1–10 som ersätter betygsskalan A–F. Betygsstegen i betygsskalan 1–10 står för olika nivåer av kunskaper där 10 är det högsta betyget, som motsvarar en hög kunskapsnivå, och 1 är det lägsta betyget, som motsvarar en låg kun- skapsnivå. Det finns inte längre något betygssteg för icke godkänt resultat.

Vilka kunskaper en elev ska ha kommer att framgå av vad som i ämnes- planen anges i den del som avser syfte och centralt innehåll. Av 16 kap. 21 § framgår att det ska finnas en ämnesplan för varje ämne och i propositionen Nya läroplaner – för en stark kunskapsskola (prop. 2025/26:194) föreslås att det i samma paragraf ska regleras att det av ämnesplanen bland annat ska framgå ämnets syfte och centrala innehåll. Av samma paragraf framgår vidare att om det finns särskilda skäl får flera ämnen ha en gemensam ämnesplan och att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om ämnesplaner. Nivåbedömningen av elevens kun- skaper ska göras med hjälp av de betygskriterier som kommer att regleras på förordningsnivå, se fjärde stycket.

Tredje stycket ändras genom att formuleringen ”minst motsvarar betyget E” ersätts av ”lägst motsvarar betyget 4”.

Övervägandena finns i avsnitt 6.2.

25 § Gymnasiearbetet och examensarbetet ska betygssättas med något av betygen 1–4. Betyget 4 ska användas om en elev har nått examensmålen för gymnasiearbetet eller examensarbetet. I annat fall ska betygen 1–3 användas.

Paragrafen reglerar betyg på gymnasiearbete och examensarbete. Paragrafen utformas enligt Lagrådets förslag.

Ändringen innebär att gymnasiearbetet och examensarbetet ska betygs- sättas på skalan 1–4 i stället för med betygen E eller F. Av paragrafen framgår att betyget 4 ska sättas om examensmålen är uppnådda. Om examensmålen inte är uppnådda ska i stället betygen 1–3 användas. Vilket av betygsstegen 1–3 som ska användas beror på hur nära eleven är att uppnå examensmålen. Ändringen är en följd av den nya betygsskalan 1–10, som inte innehåller något icke godkänt betyg och där betygsstegen 1–3 står för låga kunskapsnivåer, se kommentaren till 24 §.

Övervägandena finns i avsnitt 6.8.

25 a § Vid betygssättning på en avslutande nivå i ett ämne ska det inom varje skolenhet genomföras bedömningssamråd mellan lärare som undervisar i samma

154

ämne inom samma nationella program. Syftet med bedömningssamråden är att öka Prop. 2025/26:197 betygens likvärdighet inom respektive ämne.

Rektorn ansvarar för att bedömningssamråd genomförs.

Paragrafen, som ersätter nuvarande paragraf med bestämmelser om beaktande av nationella provresultat vid betygssättningen, innehåller bestämmelser om bedömningssamråd.

Av första stycket första meningen framgår att det införs krav på att lärare på en viss skolenhet som undervisar i samma ämne inom samma nationella program, ska samråda vid betygssättningen när betyg ska sättas på en avslutande nivå i ämnet. Med bedömningssamråd avses strukturerade till- fällen där lärare bl.a. analyserar och värderar betygsunderlag tillsammans. Syftet med bedömningssamråden är, som framgår av andra meningen, att öka likvärdigheten i betygssättningen mellan lärare som undervisar i samma ämne inför att betyg sätts på en avslutande nivå i ett ämne. Därmed behöver bedömningssamråd bara genomföras om det finns mer än en betygssättande lärare i samma ämne.

Av andra stycket framgår att det är rektorn för skolenheten som är an- svarig för att bedömningssamråden genomförs.

Övervägandena finns i avsnitt 6.2.

33 §

Paragrafen föreslås ändras i propositionen Nya läroplaner – för en stark kunskapsskola (prop. 2025/26:194). Ändringen görs i förhållande till den lydelsen.

I paragrafen ändras formuleringen ”minst motsvarar betyget E” till ”lägst motsvarar betyget 4”.

Övervägandena finns i avsnitt 6.13.

36 § Ungdomar som har ett svårt rörelsehinder har rätt att få utbildning vid en gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning om de

1.har slutfört sista årskursen i grundskolan eller motsvarande,

2.kan påbörja utbildningen senast under det första kalenderhalvåret det år de fyller 21 år, och

3.uppfyller de övriga behörighetsvillkor som följer av 16 kap. 29 och 30 §§, när det gäller nationella program.

Första stycket 1 gäller inte utbildning i form av ett introduktionsprogram. För att ha rätt till sådan utbildning krävs att grundskoleutbildning eller motsvarande har avslutats.

Paragrafen innehåller bestämmelser om rätt till utbildning vid en gym- nasieskola med Rh-anpassad utbildning.

Ändringen i tredje punkten innebär att hänvisningen till 16 kap. 31–
34 §§ tas bort med anledning av att dessa paragrafer upphävs och be-
hörighet till nationella program framgår av 16 kap. 29 § och de föreskrifter
som avses i 16 kap. 30 §§, se kommentarerna till dessa paragrafer.
Övervägande finns i avsnitt 6.13.
16 kap. Utbildning på nationella program i gymnasieskolan
24 §
I paragrafen ändras betyget E till betyget 4.
Övervägandena finns i avsnitt 6.13.	155

Prop. 2025/26:197

27 § Yrkesexamen ska utfärdas om en elev som avses i 26 § i genomsnitt har betyget 4 eller högre på minst 2 250 av de gymnasiepoäng som anges i 26 §, inklusive betyget 4 på gymnasiearbetet.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av

8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om vilka ämnen som ska ingå i de betyg som genomsnittet beräknas på.

Paragrafen innehåller bestämmelser om vad som krävs för att en yrkes- examen ska kunna utfärdas. Paragrafen utformas efter synpunkter från Lagrådet.

I första stycket görs en ändring som innebär att kraven för yrkesexamen ändras genom att de nuvarande kraven på att en elev ska ha ett visst antal poäng godkända betyg, bl.a. i vissa angivna ämnen, tas bort. För att yrkes- examen ska utfärdas ska eleven fortsatt ha betyg i 2 500 gymnasiepoäng, enligt 26 §. Det nya kravet i förevarande stycke innebär att eleven ska ha ett betygsgenomsnitt om 4 på 2 250 av dessa poäng, inklusive betyget 4 på gymnasiearbetet, vilket innebär att eleven kan räkna bort låga betyg, dvs. betyg under 4, på 250 poäng.

Det nuvarande andra stycket, som innebär att gymnasiearbetet ska ingå i de godkända betygen, utgår. Krav på ett visst betyg på gymnasiearbetet framgår i stället av första stycket.

Det nuvarande tredje stycket, som innehåller en upplysning om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela föreskrifter om vilka ämnen och nivåer i ämnen som ska ingå i de god- kända betygen, ändras och blir ett nytt andra stycke. Ändringen innebär att det i upplysningsbestämmelsen endast anges att föreskriftsrätten avser vilka ämnen som ska ingå i de betyg som det genomsnittliga betyget beräknas på.

Övervägandena finns i avsnitt 6.9.

28 § Högskoleförberedande examen ska utfärdas om en elev som avses i 26 § i genomsnitt har betyget 4 eller högre på minst 2 250 av de gymnasiepoäng som anges i 26 §, inklusive betyget 4 på gymnasiearbetet.

Paragrafen innehåller bestämmelser om vad som krävs för att en högskole- förberedande examen ska kunna utfärdas. Paragrafen utformas efter syn- punkter från Lagrådet.

I paragrafen görs en ändring som innebär att kraven för en högskole- förberedande examen ändras genom att de nuvarande kraven på att en elev ska ha ett visst antal poäng godkända betyg, bl.a. i vissa angivna ämnen, tas bort. För att högskoleförberedande examen ska utfärdas ska eleven fortsatt ha betyg i 2 500 gymnasiepoäng, enligt 26 §. Det nya kravet i förevarande stycke innebär att eleven ska ha ett betygsgenomsnitt om 4 på 2 250 av dessa poäng, inklusive betyget 4 på gymnasiearbetet, vilket inne- bär att eleven kan räkna bort låga betyg, dvs. betyg under 4, på 250 poäng.

Det nuvarande andra stycket, som innebär att gymnasiearbetet ska ingå i de godkända betygen, utgår. Krav på ett visst betyg på gymnasiearbetet framgår i stället av första stycket.

Det nuvarande tredje stycket, som innehåller en upplysningsbestäm- melse om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer

156

kan meddela föreskrifter som rör den nuvarande lydelsen av första stycket, Prop. 2025/26:197 tas bort.

Övervägandena finns i avsnitt 6.9.

29 § För de nationella programmen gäller, utöver vad som föreskrivs i 15 kap. 5 §, ytterligare behörighetskrav i form av ett meritvärde om lägst 4 från grund- skolan, specialskolan eller motsvarande utbildning enligt 24 kap. 8, 10, 17 eller 20 §.

Meritvärdet ska utgöras av den sökandes betyg och resultaten från de nationella slutprov som den sökande genomfört i grundskolan, specialskolan eller mot- svarande utbildning enligt 24 kap. 8, 10, 17 eller 20 §.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av

8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om

1.beräkning av meritvärde, och

2.undantag från andra stycket för fall då den sökande inte har deltagit i nationella slutprov.

Paragrafen innehåller bestämmelser om behörighet till de nationella pro- grammen. Paragrafen utformas efter synpunkter från Lagrådet.

Ändringen i första stycket innebär att behörighet till nationella program inte längre utgörs av godkända betyg i vissa ämnen. I stället krävs det för behörighet till de nationella programmen att den sökande som lägst har ett meritvärde om 4. Behörigheten är därmed densamma till såväl yrkes- program som högskoleförberedande program. Vidare ersätts formule- ringen ”grundskolan eller motsvarande utbildning” med ”grundskolan, specialskolan eller motsvarande utbildning enligt 24 kap. 8, 10, 17 eller 20 §§.” Bestämmelsen i 24 kap. 8 § avser utbildning i hem som avses i 12 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (särskilt ungdomshem). Hänvisningen till 24 kap. 10 § avser utbildning i kriminalvårdsanstalt och görs i förhållande till den lydelse som föreslås i propositionen Frihetsberövande påföljder för barn och unga (prop. 2025/26:132) som överlämnades till riksdagen den 19 februari 2026 och som föreslås träda i kraft den 1 juli 2026. Bestämmelsen i 24 kap. 17 § respektive 20 § avser utbildning på sjukhus eller en institution som är knuten till ett sjukhus respektive särskild undervisning i hemmet eller på annan lämplig plats. När det gäller vad som gäller för sökanden som har förvärvat kunskaper på annat sätt än genom utbildning i grundskolan, specialskolan eller motsvarande utbildning enligt 24 kap. 8, 10, 17 eller 20 §, se 30 §.

Av det nya andra stycket framgår vad ett meritvärde enligt första stycket ska bestå av.

Det nya tredje stycket innehåller i första respektive andra punkten en s.k. frivillig respektive nödvändig upplysningsbestämmelse om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen kan meddela föreskrifter dels om hur ett meritvärde enligt andra stycket beräknas (första punkten), dels om undantag från att merit- värdet ska utgöras av den sökandes betyg samt resultaten från de nationella slutprov för fall då den sökande inte har deltagit i prov (andra punkten).

Övervägandena finns i avsnitt 6.6.

30 § För sökande som på annat sätt än genom utbildning i grundskolan, specialskolan eller motsvarande utbildning enligt 24 kap. 8, 10, 17 eller 20 §

157

Prop. 2025/26:197 förvärvat kunskaper som är likvärdiga med de kunskaper som behövs för behörighet enligt 29 § kan regeringen eller den myndighet som regeringen bestäm- mer med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om vilka krav som ska gälla för behörighet till de nationella programmen utöver vad som föreskrivs i 15 kap. 5 §.

Paragrafen, som ersätter nuvarande paragraf med bestämmelser om be- hörighet till yrkesprogram, innehåller bestämmelser om behörighet till de nationella programmen. Paragrafen utformas efter synpunkter från Lag- rådet.

Av paragrafens nya lydelse framgår att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer med stöd av den s.k. restkompetensen kan meddela föreskrifter om krav för behörighet till de nationella programmen

–utöver vad som föreskrivs i 15 kap. 5 § om vilka ungdomar som gymnasieskolan är öppen för – för sökande som på annat sätt än genom utbildning i grundskolan, specialskolan eller motsvarande utbildning enligt 24 kap. 8, 10, 17 eller 20 § har förvärvat kunskaper som är lik- värdiga de kunskaper som krävs för behörighet enligt 29 §. Hänvisningen till 24 kap. 10 § görs i förhållande till den lydelse som föreslås i propositionen Frihetsberövande påföljder för barn och unga (prop. 2025/26:132), som överlämnats till riksdagen den 19 februari 2026 och som föreslås träda i kraft den 1 juli 2026. Bestämmelsen i den föreslagna lydelsen avser fullgörande av skolplikt för barn som är intagna i kriminal- vårdsanstalt.

Denna bestämmelse ersätter den nuvarande bestämmelsen i 16 kap. 33 §, som avser sökande som på annat sätt än genom grundskolestudier förvärvat kunskaper, som upphävs. Det innebär att kraven för behörighet för sökande som inte omfattas av 16 kap. 29 § inte längre kommer att regleras i skollagen.

Övervägandena finns i avsnitt 6.6.

17 kap. Utbildning på introduktionsprogram i gymnasieskolan

11 § Yrkesintroduktion och individuellt alternativ står öppna för ungdomar som inte har det meritvärde som krävs för behörighet till ett nationellt program enligt 16 kap. 29 §. De står dock inte öppna för ungdomar som ska erbjudas språk- introduktion.

Om huvudmannen för utbildningen finner att det finns synnerliga skäl, får ung- domar som uppfyller behörighetskraven för ett nationellt program tas emot till

	yrkesintroduktion eller individuellt alternativ.
	Paragrafen innehåller bestämmelser om behörighet till introduktions-
	programmen yrkesintroduktion och individuellt alternativ.
	Ändringen i första stycket innebär att formuleringen ”de godkända betyg
	som krävs för behörighet till ett yrkesprogram” ersätts med ”det merit-
	värde som krävs för behörighet till ett nationellt program” samt att hänvis-
	ningen till 16 kap. 30 § ändras till en hänvisning till 16 kap. 29 §.
	Ändringen i andra stycket innebär att formuleringen får ungdomar som
	uppfyller behörighetskraven för ett ”yrkesprogram” ersätts av får ung-
	domar som uppfyller behörighetskraven för ett ”nationellt program”.
	Ändringarna är en följd av att behörighetskraven, genom ändringar i
158	16 kap. 29 § blir lika för såväl yrkesprogrammen som de högskole-
158

förberedande programmen, se kommentaren till 16 kap. 29 §. Därutöver Prop. 2025/26:197 innebär ändringarna i sistnämnda paragraf att behörigheten utgörs av ett

lägsta meritvärde i stället för krav på godkända betyg i vissa ämnen. Övervägandena finns i avsnitt 6.13.

12 § Språkintroduktion står öppen för nyanlända ungdomar som inte har lägst betyget 4 i svenska eller svenska som andraspråk och som behöver en utbildning med tyngdpunkt i det svenska språket för att gå vidare i gymnasieskolan eller till annan utbildning. Om det finns särskilda skäl får även andra elever gå språk- introduktion.

Paragrafen innehåller bestämmelser om behörighetskrav till introduktions- programmet språkintroduktion.

En ändring görs i första meningen. Ändringen innebär att formuleringen ”inte har de godkända betyg som krävs för behörighet till yrkesprogram enligt 16 kap. 30 §” ersätts med formuleringen ”inte har lägst betyget 4 i svenska eller svenska som andraspråk”. Ändringen är en följd av att behörighetskraven till de nationella programmen inte längre utgörs av krav på godkända betyg i vissa ämnen utan av krav på ett meritvärde om lägst 4, se 16 kap. 29 § och kommentaren till den paragrafen. Ändringen i före- varande paragraf innebär att språkintroduktion står öppet för en nyanländ ungdom, oavsett om denne har uppnått behörighet till ett nationellt pro- gram eller inte, om denne har ett betyg i svenska eller svenska som andra- språk som är lägre än 4.

Övervägandena finns i avsnitt 6.12.1.

17 a kap. Vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år

14 §

I paragrafen ändras betyget E till betyget 4. Övervägandena finns i avsnitt 6.13.

15 § Gymnasieingenjörsexamen ska utfärdas om en elev har gått igenom en fullständig vidareutbildning med lägst betyget 4 på samtliga ingående nivåer i samtliga ämnen och har betyget 4 i examensarbetet.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av

8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare föreskrifter om gymnasieingenjörs- examen.

I paragrafen finns bestämmelser om gymnasieingenjörsexamen.

I första stycket anges villkor för att en gymnasieingenjörsexamen ska utfärdas. Den nuvarande lydelsen, som innebär att gymnasieingenjörs- examen ska utfärdas om en elev har gått igenom en fullständig vidare- utbildning med godkända betyg, ändras så att detta krav ersätts av ett krav på lägst betyget 4 på samtliga ingående nivåer i ämnen samt på examens- arbetet för att en examen ska kunna utfärdas. Ändringen är en följd av införandet av en ny betygsskala 1–10, se 15 kap. 24 § och kommentaren till den paragrafen.

I andra stycket görs en ändring som innebär att en hänvisning till 8 kap.

7 § regeringsformen läggs till. Ändringen innebär att upplysningsbestäm- melsen anpassas till hur denna typ av bestämmelser normalt utformas. Att

159

Prop. 2025/26:197 det är fråga om ”närmare föreskrifter” innebär att de bestämmelser som regeringen kan meddela är verkställighetsföreskrifter.

Övervägandena finns i avsnitt 6.10.

18 kap. Allmänna bestämmelser om anpassade gymnasieskolan

4 §

Paragrafen föreslås ändras i propositionen Nya läroplaner – för en stark kunskapsskola (prop. 2025/26:194). Ändringen görs i förhållande till den lydelsen.

Iparagrafen ändras formuleringen ”minst motsvarar betyget E” till ”lägst motsvarar betyget 4”.

Övervägandena finns i avsnitt 6.13.

23 § Betyg betecknas med ett heltal på skalan 1–10. Högsta betyg betecknas med 10 och lägsta betyg med 1.

Vid en bedömning av elevens kunskaper i förhållande till sådana delar av en ämnesplan som avser syfte och centralt innehåll och som rör säkerhet eller som hänvisar till lagar, förordningar eller myndigheters föreskrifter ska elevens kunskaper, trots det som anges i andra stycket, som lägst motsvara betyget 4 i dessa delar för att eleven ska kunna ges detta betyg i ämnet.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av

8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om betygskriterier.

Paragrafen reglerar betygsskalan i anpassade gymnasieskolan. Paragrafen föreslås ändras i propositionen Nya läroplaner – för en stark kunskapsskola (prop. 2025/26:194). Ändringarna görs i förhållande till den lydelsen. Paragrafen utformas efter synpunkter från Lagrådet.

Första stycket ändras genom att det införs en ny betygsskala 1–10 som ersätter betygsskalan A–E. Betygsstegen i betygsskalan 1–10 står för olika nivåer av kunskaper där 10 är det högsta betyget, som motsvarar en hög kunskapsnivå, och 1 är det lägsta betyget, som motsvarar en låg kun- skapsnivå. Ändringen innebär att betyg sätts över hela betygsskalan inom anpassade gymnasieskolan och att även lägre kunskaper ska betygssättas.

Vilka kunskaper en elev ska ha kommer att framgå av vad som i ämnes- planen anges i den del som avser syfte och centralt innehåll. Av 19 kap. 22 § framgår att det ska finnas en ämnesplan för varje ämne. Om det finns särskilda skäl får flera ämnen ha en gemensam ämnesplan. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om ämnesplaner. Nivå- bedömningen av elevens kunskaper ska göras med hjälp av de betygs- kriterier som kommer att regleras på förordningsnivå, se fjärde stycket.

Tredje stycket ändras genom att formuleringen ”minst motsvara betyget E” ersätts med ”lägst motsvara betyget 4”.

Det nuvarande fjärde stycket, som innebär att betyg inte ska sättas för den elev som inte har tillgodogjort sig de kunskaper till en nivå som motsvarar betyget E, utgår.

160

Det nuvarande femte stycket, som innehåller en upplysningsbestäm- Prop. 2025/26:197 melse om att regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer kan

meddela föreskrifter om betygskriterier blir ett nytt fjärde stycke. Övervägandena finns i avsnitt 6.2.

24 § Gymnasiearbetet i anpassad gymnasieskola ska betygssättas med något av betygen 1–4. Betyget 4 ska användas om en elev har nått programmålen för gymnasiearbetet i anpassad gymnasieskola. I annat fall ska betygen 1–3 användas.

Paragrafen reglerar betyg på gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola. Paragrafen utformas enligt Lagrådets förslag.

Paragrafen ändras. Den nuvarande lydelsen innebär att betyget E ska användas om eleven har nått målen för gymnasiearbetet i anpassad gym- nasieskola men att inget betyg ska sättas för den elev som inte nått målen. Ändringen innebär att gymnasiearbetet i anpassade gymnasieskolan ska betygssättas på skalan 1–4. Betyget 4 ska sättas om målen är uppnådda. Om målen inte är uppnådda ska i stället betygen 1–3 användas. Vilket av betygsstegen 1–3 som ska användas beror på hur nära eleven är att uppnå målen. Ändringen är en följd av införandet av den nya betygsskalan 1–10 som innebär att även lägre kunskaper ska betygssättas, se 23 §.

Den ändring som innebär att målen ersätts av programmålen är endast språklig.

Övervägandena finns i avsnitt 6.9.

19 kap. Utbildning på program i anpassade gymnasieskolan

25 §

I paragrafen ändras betyget E till betyget 4. Övervägandena finns i avsnitt 6.13.

22 kap. Distansundervisning i vissa skolformer

13 § För behörighet till en utbildning i gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan där distansundervisning används med stöd av 8 § ska den sökande när det gäller

1.gymnasieskolan, uppfylla de behörighetskrav som gäller för en sådan utbildning enligt 16 kap. 29 §, 17 kap. 8–12 §§, 17 a kap. 4 § eller 16 § första stycket eller föreskrifter som avses i 16 kap. 30 § eller som har meddelats med stöd av 17 a kap. 16 § andra stycket, eller

2.anpassade gymnasieskolan, tillhöra målgruppen för skolformen enligt 18 kap.

4 §.

Paragrafen innehåller bestämmelser om behörighet till utbildningar där distansundervisning används.

Ändringen i första punkten innebär att hänvisning till 16 kap. 31–34 §§, som reglerar behörighet till de nationella programmen, tas bort. Bort- tagandet av hänvisningen är en följd av att paragraferna upphävs, detta med anledning av att behörighet till de nationella programmen i stället framgår av 16 kap. 29 § och av de föreskrifter som avses i 16 kap. 30 §§, se författningskommentarerna till dessa paragrafer.

Övervägandena finns i avsnitt 6.13.

161

Prop. 2025/26:197 29 kap. Övriga bestämmelser

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

–bosättning (2–5 §§),

–hemkommun och hemregion (6 §),

–utlandssvenska elever (7 §),

–personer med begåvningsmässig funktionsnedsättning (8 §),

–kommunernas aktivitetsansvar för ungdomar (9 §),

–handläggning (10 och 11 §§),

–talerätt (12 §),

–samverkan och anmälan till socialnämnden (13 §),

–tystnadsplikt (14 §),

–International Baccalaureate (17 §),

–överlämnande av betygshandlingar (18 §),

–informationsskyldighet (19 §),

–uppgiftsskyldighet (19 a–c §§), och

–övriga bemyndiganden (20–29 §§).

Paragrafen innehåller en uppräkning av vilka bestämmelser som finns i 29 kap. skollagen.

I paragrafen görs en ändring som innebär att en uppgiftsskyldighet som följer av en ny paragraf, 19 c §, läggs till, se kommentaren till den para- grafen.

Övervägandena finns i avsnitt 6.5.

19 c § En huvudman för grundskola, specialskola och gymnasieskola ska till den myndighet som regeringen bestämmer lämna sådana uppgifter om betyg som behövs för att upprätthålla stabilitet i prov- och betygssystemet och inför beräkning av meritvärden.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilka uppgifter som ska lämnas och när de ska lämnas.

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om överlämnande av vissa uppgifter om betyg.

Av första stycket framgår att huvudmän för vissa skolformer är skyldiga att lämna de uppgifter om betyg till den myndighet som regeringen bestämmer som behövs dels för upprätthållande av stabilitet i det nya prov- och betygssystemet, dels för beräkning av meritvärden.

I andra stycket finns ett bemyndigande för regeringen eller den myndig- het som regeringen bestämmer att meddela närmare föreskrifter om vilka uppgifter som ska lämnas och även när dessa uppgifter ska lämnas.

Övervägandena finns i avsnitt 6.5.

28 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldighet att delta i nationella prov och nationella slutprov.

Paragrafen innehåller bemyndigande till regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om nationella prov.

Paragrafen ändras. Ändringen innebär att bemyndigandet att meddela föreskrifter om deltagande i nationella prov utvidgas till att även omfatta deltagande i nationella slutprov.

Övervägandena finns i avsnitt 6.4.1.

162

28 a § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela Prop. 2025/26:197 föreskrifter om rätt att efter avslutad utbildning göra om eller för första gången

genomföra ett eller flera nationella slutprov.

Regeringen får trots bestämmelser i denna lag om avgiftsfrihet meddela föreskrifter om skyldighet för den som på nytt vill genomföra ett nationellt slutprov att betala en avgift som tillfaller huvudmannen.

Paragrafen, som är ny, innehåller bemyndigande till regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om rätt att genomföra nationella slutprov efter avslutad utbildning samt att meddela föreskrifter om skyldighet att betala avgifter inför provgenomförande.

I första stycket bemyndigas regeringen eller den myndighet som rege- ringen bestämmer att meddela föreskrifter om rätt att göra nationella slut- prov efter det att en individ har avslutat sin utbildning. Detta gäller såväl den som vill genomföra ett nationellt slutprov som han eller hon redan har genomfört, som den som under sin utbildning inte har genomfört ett visst nationellt slutprov.

I andra stycket bemyndigas regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, trots bestämmelserna om avgiftsfrihet i 10 kap. 10 §, 12 kap. 10 §, 15 kap. 17 § och 20 kap. 7 § skollagen, att föreskriva att den som vill genomföra ett nationellt slutprov som individen redan har genomfört ska betala en avgift till den huvudman som anordnar det nya provet.

Övervägandena finns i avsnitt 6.4.2.

Ikraftträdande och övergångsbestämmelser

1.Denna lag träder i kraft den 1 juli 2028.

2.Lagen tillämpas första gången i fråga om

–utbildning som påbörjas höstterminen 2028 i årskurs 1–8 i grundskolan och anpassade grundskolan, i årskurs 1–9 i specialskolan samt i sameskolan,

–utbildning som påbörjas höstterminen 2028 första året i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan, och

–utbildning som påbörjas höstterminen 2028 på introduktionsprogram i gymnasieskolan och på vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år.

3. Bestämmelserna i 15 kap. 36 §, 16 kap. 29 och 30 §§, 17 kap. 11 och 12 §§ och 22 kap. 13 § i den nya lydelsen ska tillämpas första gången vid antagning till utbildning i gymnasieskolan som påbörjas efter den 30 juni 2031.

4. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för årskurs 9 och 10 i grundskolan och anpassade grundskolan, för årskurs 10 och 11 i specialskolan, för andra och tredje året i gymnasieskolan och för andra, tredje och fjärde året i anpassade gymnasieskolan för läsåret 2028/29, för årskurs 10 i grundskolan och anpassade grundskolan, för årskurs 11 i specialskolan, för tredje året i gymnasieskolan och för tredje och fjärde året i anpassade gymnasieskolan för läsåret 2029/30 samt för fjärde året i anpassade gymnasieskolan för läsåret 2030/31.

5. Äldre bestämmelser gäller även fortfarande för utbildning på introduk- tionsprogram i gymnasieskolan och på vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år som har påbörjats före höstterminen 2028.

6. De upphävda bestämmelserna i 16 kap. 31–34 §§ gäller fortfarande för utbildning som påbörjas före den 1 juli 2031.

7. Utbildning i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, gymnasie- skolan och anpassade gymnasieskolan som har påbörjats före höstterminen 2028 men som inte har slutförts inom den tid som anges i punkten fyra ska fullföljas

enligt de bestämmelser som gäller för utbildning som påbörjas höstterminen 2028.	163

Prop. 2025/26:197 8. För elever som har påbörjat sin utbildning i grundskolan, anpassade grundskolan eller specialskolan före höstterminen 2028 och som fullföljer den senare än det nionde året, när det gäller grundskolan eller anpassade grundskolan, eller tionde året, när det gäller specialskolan, efter det att eleven börjat fullgöra skolplikten, eller som har avslutat grundskolan, anpassade grundskolan eller specialskolan enligt äldre bestämmelser men ansöker till utbildning på gymnasieskolan som påbörjas höstterminen 2031 eller senare, får regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer meddela föreskrifter om hur betyg som har satts enligt äldre bestämmelser ska hanteras vid tillämpningen av de bestämmelser som gäller för utbildning som påbörjas höstterminen 2028.

a) föreskrifter om hur betyg som har satts enligt äldre bestämmelser ska hanteras vid tillämpning av de bestämmelser som gäller för utbildning som påbörjas höstterminen 2028 och

b) övriga föreskrifter som kan behövas vid tillämpning av de bestämmelser som gäller för utbildning som påbörjas höstterminen 2028.

	I första punkten anges att lagen träder i kraft den 1 juli 2028.
	I andra punkten anges när lagen för första gången ska tillämpas för de
	olika skolformerna. Av den första strecksatsen framgår att lagen första
	gången ska tillämpas på utbildning som påbörjas höstterminen 2028 samt
	för vilka årskurser lagen ska tillämpas första gången i grundskolan,
	anpassade grundskolan och specialskolan samt att lagen tillämpas på
	samtliga årskurser i sameskolan. Av den andra strecksatsen framgår att
	lagen första gången ska tillämpas på utbildning som höstterminen 2028
	påbörjas i gymnasieskolans och anpassade gymnasieskolans första år. Av
	tredje strecksatsen framgår att lagen även ska tillämpas första gången på
	utbildning som höstterminen 2028 påbörjas på introduktionsprogram och
	för utbildning som vid samma tidpunkt påbörjas på vidareutbildning i form
	av ett fjärde tekniskt år. Bestämmelsen innebär därmed att lagen vid ikraft-
	trädandet inte tillämpas för samtliga årskurser i grundskolan, anpassade
	grundskolan och specialskolan eller för samtliga år i gymnasieskolan och
	anpassade gymnasieskolan.
	I tredje punkten anges att vissa uppräknade bestämmelser som rör
	behörighet till gymnasieskolans nationella program och introduktions-
	program samt vissa bestämmelser som hänvisar till dessa bestämmelser i
	den nya lydelsen tillämpas första gången vid antagning till utbildning i
	gymnasieskolan som påbörjas efter den 30 juni 2031. Bestämmelsen utgör
	ett undantag från vad som anges i andra punkten.
	Av fjärde punkten framgår för vilka läsår och årskurser respektive år
	som äldre bestämmelser fortfarande gäller. I punkten anges att äldre
	bestämmelser fortfarande gäller för de årskurser i grundskolan, anpassade
	grundskolan och specialskolan samt de år i gymnasieskolan och anpassade
	gymnasieskolan som inte omfattas av lagens första tillämpning enligt
	andra punkten. Bestämmelsen innebär att elever som har påbörjat förskole-
	klassen eller en viss årskurs i grundskolan, anpassade grundskolan och
	specialskolan eller ett nationellt program i gymnasieskolan eller anpassade
	gymnasieskolan före ikraftträdandet ska fortsätta sin utbildning inom det
	betygssystemet fram till ett angivet läsår.
	I femte punkten anges att äldre bestämmelser fortfarande gäller för
164	utbildning på introduktionsprogrammen och vidareutbildning i form av ett

fjärde tekniskt år som påbörjats före höstterminen 2028. Bestämmelserna innebär att elever som har påbörjat introduktionsprogram eller vidare- utbildning i form av ett fjärde tekniskt år före höstterminen 2028 ska fortsätta sin utbildning inom det betygssystemet.

Av sjätte punkten framgår att vissa upphävda bestämmelser som rör behörighet till gymnasieskolan fortsatt gäller för antagning till utbildning som påbörjas före den 1 juli 2031. Bestämmelsen innebär att antagning till gymnasieskolan fram tills dess att de nya bestämmelserna enligt punkten tre ska börja tillämpas ska ske i enlighet med bestämmelserna om behörighet i 16 kap. 31–34 §§.

Sjunde punkten, tillsammans med fjärde punkten, innehåller en begränsning av möjligheten för elever som påbörjat sin utbildning före den 1 juli 2028 att fullfölja sin utbildning inom detta system. Av fjärde punkten följer vilka årskurser för grundskolan, anpassade grundskolan och specialskolan samt för vilka år i gymnasieskolan och anpassade gymnasie- skolan som äldre bestämmelser fortsatt gäller. Efter det sista läsår som anges i punkten fyra för de olika skolformerna har elever endast möjlighet att slutföra sin utbildning i det nya betygssystemet.

I åttonde punkten finns ett bemyndigande till regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om hur betyg som satts enligt äldre bestämmelser ska hanteras för de elever som påbörjat sin utbildning i grundskolan, anpassade grundskolan eller special- skolan före ikraftträdandet och som fullföljer den senare än det nionde året, när det gäller grundskolan eller anpassade grundskolan, eller tionde året, när det gäller specialskolan, efter det att eleven börjat fullgöra skolplikten, samt för de elever som avslutat sin utbildning i grundskolan eller mot- svarande utbildning enligt äldre bestämmelser men som söker till gym- nasieskolan efter att nya bestämmelser om behörighet till gymnasieskolan börjar tillämpas. Bemyndigandet rör de elever som enligt punkten fyra går klart utbildningen enligt äldre bestämmelser men som av någon anledning inte kan avsluta sin utbildning inom samma betygssystem eller som inte ansöker till gymnasieskolan i anslutning till att de avslutar sin grundskole- utbildning. För dessa elever behöver det hanteras att de har betyg satta enligt två olika betygssystem eller att de har betyg satta enligt äldre bestämmelser men ansöker till gymnasieskolan efter att de nya bestämmel- serna om behörighet och beräkning av meritvärde har börjat tillämpas.

I nionde punkten finns ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att för de elever som inte fullföljt gymnasieutbildningen inom tre år meddela föreskrifter om a) hur betyg som satts enligt de bestämmelser som gäller för utbildning i gymnasie- skolan som påbörjats före lagens ikraftträdande ska hanteras vid tillämpning av de bestämmelser som gäller för utbildning som påbörjas efter lagens ikraftträdande och b) även övriga föreskrifter som kan behövas vid tillämpningen av dessa nya bestämmelser. Bemyndigandet rör de elever som har påbörjat sin utbildning i gymnasieskolan innan lagen trätt i kraft och som exempelvis efter uppehåll återupptar utbildningen, men då enligt de bestämmelser som gäller för utbildning som påbörjats efter lagens ikraftträdande och för vilka det kommer att behöva hanteras att de har betyg satta enligt två olika betygsystem när de t.ex. ska få ut sin gymnasieexamen.

Övervägandena finns i avsnitt 8.

Prop. 2025/26:197

165

Prop. 2025/26:197 10.2	Förslaget till lag om ändring i skollagen
	(2010:800)

15 kap. Allmänna bestämmelser om gymnasieskolan

8 a, 11, 30 a och 30 b §§

Ändringarna i paragraferna innebär att introduktionsprogrammet program- inriktat val tas bort.

Övervägandena finns i avsnitt 6.12.2.

31 § En region får anordna utbildningar på sådana nationella program som avser naturbruk och omvårdnad.

Efter överenskommelse med en kommun får regionen anordna utbildning även på andra nationella program.

Av 17 kap. 18 § följer vilken utbildning på introduktionsprogram som får an- ordnas av en region.

Av 17 a kap. 2 § följer att en region som anordnar utbildning på teknik- programmet också får anordna vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år.

Paragrafen reglerar utbildning som får anordnas av en region.

Ändringen i tredje stycket innebär att hänvisningen till 17 kap. 17 §, som reglerar en regions möjlighet att anordna introduktionsprogrammet programinriktat val, tas bort till följd av att paragrafen upphävs.

Övervägandena finns i avsnitt 6.12.2.

31 a och 32 a §§

Ändringarna i paragraferna innebär att introduktionsprogrammet pro- graminriktat val tas bort.

Övervägandena finns i avsnitt 6.12.2.

33 §

Paragrafen ändras i avsnitt 2.1, vilket kommenteras i avsnitt 10.1. Den ändring som kommenteras här görs i förhållande till den lydelsen.

Ändringen i paragrafen innebär att introduktionsprogrammet program- inriktat val tas bort.

Övervägandena finns i avsnitt 6.12.2.

17 kap. Utbildning på introduktionsprogram i gymnasieskolan

1 § I detta kapitel finns

–allmänna bestämmelser (2–15 a §§),

–bestämmelser om utbildning på introduktionsprogram vid en gymnasieskola med offentlig huvudman (16–27 §§), och

–bestämmelser om utbildning på introduktionsprogram vid en fristående gymnasieskola (28–34 §§).

I paragrafen beskrivs innehållet i kapitlet.

I tredje strecksatsen tas 35 och 36 §§, som reglerar bidrag från hem- kommunen för programinriktat val, bort till följd av att paragraferna upp- hävs.

Övervägandena finns i avsnitt 6.12.2.

166

2, 3 och 4 §§	Prop. 2025/26:197
Ändringarna i paragraferna innebär att introduktionsprogrammet program-
inriktat val tas bort.
Övervägandena finns i avsnitt 6.12.2.
8 § Utöver de gemensamma behörighetsvillkoren för gymnasieskolan i 15 kap.
5 och 6 §§ gäller 11 och 12 §§ för de olika introduktionsprogrammen.
Paragrafen anger vilka bestämmelser som reglerar behörighet till intro-
duktionsprogrammen.
Ändringen i paragrafen innebär att hänvisning till 10 §, som reglerar
behörighet till introduktionsprogrammet programinriktat val, tas bort som
en följd av att paragrafen upphävs.
Övervägandena finns i avsnitt 6.12.2.
13, 14 och 16 §§
Ändringarna i paragraferna innebär att introduktionsprogrammet program-
inriktat val tas bort.
Övervägandena finns i avsnitt 6.12.2.
18 § En region får efter överenskommelse med en kommun anordna yrkes-
introduktion och individuellt alternativ.
Paragrafen reglerar när en region får anordna utbildning på introduk-
tionsprogrammen.
Paragrafen ändras. Paragrafens nuvarande lydelse anger att en region,
utöver vad som följer av 17 §, får komma överens med en kommun om att
anordna viss utbildning. I 17 § anges att en region som anordnar ett
nationellt program får anordna programinriktat val som är inriktat mot det
nationella programmet. Ändringen innebär att hänvisningen till 17 § tas
bort. Ändringen är en följd av att 17 § upphävs med anledning av att
introduktionsprogrammet programinriktat val tas bort.
Övervägandena finns i avsnitt 6.12.2.
19, 21, 26 a och 28 §§
Ändringarna i paragraferna innebär att introduktionsprogrammet program-
inriktat val tas bort.
Övervägandena finns i avsnitt 6.12.2.
29 § Huvudmannen för en fristående gymnasieskola är skyldig att ta emot en elev
till yrkesintroduktion, individuellt alternativ och språkintroduktion bara om huvud-
mannen och elevens hemkommun har kommit överens om det bidrag som kom-
munen ska betala till huvudmannen för utbildningen.
Paragrafen reglerar mottagande till en fristående gymnasieskola.
Ändringen innebär att andra stycket, som reglerar skyldighet att ta emot
en elev till programinriktat val, utgår. Ändringen är en följd av att
introduktionsprogrammet programinriktat val tas bort.
Övervägandena finns i avsnitt 6.12.2.
	167

Prop. 2025/26:197 22 kap. Distansundervisning i vissa skolformer

13 § För behörighet till en utbildning i gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan där distansundervisning används med stöd av 8 § ska den sökande när det gäller

1.gymnasieskolan, uppfylla de behörighetskrav som gäller för en sådan utbildning enligt 16 kap. 29 §, 17 kap. 8, 9, 11 och 12 §§, 17 a kap. 4 § eller 16 § första stycket eller föreskrifter som avses i 16 kap. 30 § eller som har meddelats med stöd av17 a kap. 16 § andra stycket, eller

2.anpassade gymnasieskolan, tillhöra målgruppen för skolformen enligt 18 kap.

4 §.

Paragrafen innehåller bestämmelser om behörighet till utbildningar där distansundervisning används. Paragrafen föreslås även ändras i avsnitt 2.1, vilket kommenteras i avsnitt 10.1. Den ändring som kommenteras här görs i förhållande till den lydelsen.

Ändringen i första punkten innebär att hänvisning till 17 kap. 10 §, som reglerar behörighet till programinriktat val, tas bort som en följd av att paragrafen upphävs.

Övervägandena finns i avsnitt 6.12.2.

14, 17 och 18 §§

Ändringarna i paragraferna innebär att introduktionsprogrammet program- inriktat val tas bort.

Övervägandena finns i avsnitt 6.12.2.

28 kap. Överklagande

5 § Beslut av en kommun eller en region får överklagas till allmän förvaltnings- domstol i fråga om

1.godkännande enligt 2 kap. 5 § eller 25 kap. 10 § eller återkallelse av sådant godkännande enligt 26 kap. 13, 14, 14 c eller 15 §,

2.bidrag enligt 8 kap. 21 §, 10 kap. 37 §, 11 kap. 36 §, 14 kap. 15 §, 16 kap. 52 §, 19 kap. 45 §, 22 kap. 18 § eller 25 kap. 11 §,

3.avstängning enligt 5 kap. 17 eller 19 §,

4.föreläggande för vårdnadshavare att fullgöra sina skyldigheter enligt 7 kap. 23 §,

6.ekonomiskt stöd till inackordering enligt 15 kap. 32 § eller 18 kap. 32 § första stycket,

7.medgivande att fullgöra skolplikten på annat sätt eller återkallelse av sådant medgivande enligt 24 kap. 23 eller 24 §,

8.rätt till bidrag enligt 25 kap. 15 § eller återkallelse av sådan rätt enligt 26 kap. 13, 14 a, 14 c eller 15 §,

9.tillfälligt förbud enligt 26 kap. 18 §, eller

10.vitesföreläggande enligt 26 kap. 27 §.

	Paragrafen anger vilka beslut fattade av en kommun eller region som får
	överklagas till allmän förvaltningsdomstol.
	Ändringen i andra punkten innebär att hänvisning till 17 kap. 35 §, som
	reglerar bidrag från hemkommunen för programinriktat val, tas bort som
168	en följd av att paragrafen upphävs.

Övervägandena finns i avsnitt 6.12.2.

Prop. 2025/26:197

10.3Förslaget till lag om ändring i skollagen (2010:800)

20 kap. Kommunal vuxenutbildning

35 a § I utbildning på gymnasial nivå och anpassad utbildning på gymnasial nivå ska betyg sättas i ämnen. Betyg ska sättas när ett ämne är avslutat. Om ett ämne består av flera nivåer ska betyg sättas efter varje avslutad nivå i ämnet.

När ett betyg sätts på en högre nivå i ett ämne med flera nivåer ska betyget anses omfatta lägre nivåer i ämnet och ersätta betyg som har satts på sådana nivåer. Detta gäller även om betygen på de lägre nivåerna har satts inom gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan.

Betyg ska också sättas efter genomfört komvuxarbete.

Paragrafen innehåller bestämmelser om betygssättning i kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på gymnasial nivå.

Andra stycket ändras. Nuvarande lydelse innebär att ett godkänt betyg i en högre nivå i ett ämne ska omfatta betyg på lägre nivåer. Ordet ”god- känt” utgår eftersom betygsskalan ändras, se 36 § tredje stycket, där skalan A–F, i vilken F är ett icke godkänt betyg, ändras till skalan 1–10, som saknar icke godkända betyg.

Ändringen innebär att när ett betyg 1–10 sätts på en högre nivå i ett ämne ska detta betyg även omfatta lägre nivåer i samma ämne och därmed er- sätta betyg som satts på de lägre nivåerna. Det innebär att samtliga betygs- steg, även exempelvis betygen 1–3, ersätter högre betyg som satts på en lägre nivå i ett ämne. Det finns därmed inte längre någon reglering som anger att endast godkända betyg, som sätts på en högre nivå i ett ämne, även ska omfatta lägre nivåer.

Övervägandena finns i avsnitt 6.2 och 6.13.

36 § Som betyg på utbildning på grundläggande nivå och i svenska för invandrare ska någon av beteckningarna Godkänt eller Icke godkänt användas.

Som betyg på anpassad utbildning på grundläggande nivå ska beteckningen
Godkänt användas. För den elev som inte uppnår betyget Godkänt ska ett intyg om
att eleven har deltagit i kursen utfärdas.
Betyg på utbildning på gymnasial nivå och anpassad utbildning på gymnasial
nivå ska betecknas med ett heltal på skalan 1–10. Högsta betyg betecknas med 10
och lägsta betyg med 1.
Paragrafen reglerar betygsskalan i kommunal vuxenutbildning (komvux).
Tredje stycket ändras till att, utöver att omfatta betyg på gymnasial nivå,
även omfatta anpassad utbildning på gymnasial nivå. Ändringen innebär
vidare att det införs en ny betygsskala 1–10 som ersätter betygsskalan
A–F, där F är ett icke godkänt betyg. Betygsstegen i betygsskalan 1–10
står för olika nivåer av kunskaper, där 10 är det högsta betyget, som
motsvarar en hög kunskapsnivå, och 1 är det lägsta betyget, som motsvarar
en låg kunskapsnivå. I den nya skalan finns det inte några icke godkända
betyg utan även lägre kunskaper ska betygssättas.	169
	169

Prop. 2025/26:197	Vilka kunskaper en elev ska ha kommer att framgå av vad som i
	ämnesplanen anges i den del som avser syfte och centralt innehåll. Av
	20 kap. 6 § framgår att det ska finnas en ämnesplan för varje ämne. Om
	det finns särskilda skäl får flera ämnen ha en gemensam ämnesplan.
	Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd
	av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om ämnesplaner.
	Nivåbedömningen av elevens kunskaper ska göras med hjälp av de
	betygskriterier som kommer att regleras på förordningsnivå, se 37 §.
	Det nuvarande fjärde stycket, som reglerar betygssättning i komvux som
	anpassad utbildning på gymnasial nivå, utgår. Betygsättning i komvux
	som anpassad utbildning på gymnasial nivå regleras i stället i tredje
	stycket.
	Övervägandena finns i avsnitt 6.2.
	37 § Vid betygssättning på en kurs ska läraren göra en bedömning av elevens
	kunskaper i förhållande till de betygskriterier som gäller för kursen. För att eleven
	ska få betyget Godkänt ska samtliga kriterier för detta betyg vara uppfyllda.
	Vid betygssättning i ett ämne ska läraren göra en sammantagen bedömning av
	elevens kunskaper på den aktuella nivån i ämnet i förhållande till de kunskaper
	som i ämnesplanen anges i den del som avser syfte och centralt innehåll och med
	stöd av betygskriterierna sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper.
	Vid en bedömning av elevens kunskaper i förhållande till sådana delar av en
	ämnesplan som avser syfte och centralt innehåll och som rör säkerhet eller som
	hänvisar till lagar, förordningar eller myndigheters föreskrifter ska elevens
	kunskaper, trots det som anges i andra stycket, som lägst motsvara betyget 4 i dessa
	delar för att eleven ska kunna ges detta betyg i ämnet.
	Betygskriterier ska finnas för varje kurs där betyg ska sättas.
	Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av
	8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om betygskriterier.
	Paragrafen reglerar betygssättning i kommunal vuxenutbildning. Para-
	grafen föreslås ändras i propositionen Nya läroplaner – för en stark
	kunskapsskola (prop. 2025/26:194). Ändringarna görs i förhållande till
	den lydelsen. Paragrafen utformas efter synpunkter från Lagrådet.
	I tredje stycket ändras formuleringen ”minst motsvara betyget E” till
	”lägst motsvara betyget 4”.
	Fjärde stycket ändras genom att skrivningen om att det ska finnas
	betygskriterier för varje ”kurs och ämne” ändras till ”kurs”. Ändringen är
	en följd av att betygskriterierna inte längre ska framgå av ämnesplaner
	utan i stället ska regleras på förordningsnivå och vara desamma för alla
	ämnen. Att betygskriterierna ska regleras på förordningsnivå framgår av
	upplysningsbestämmelsen i femte stycket.
	Övervägandena finns i avsnitt 6.2 och 6.13.
	37 a § Vid betygssättning i en kurs i kommunal vuxenutbildning i svenska för
	invandrare som det ges ett nationellt prov i ska elevens resultat på det provet
	särskilt beaktas. Provresultatet eller resultat på delprov ska dock inte särskilt
	beaktas om det finns särskilda skäl.
	I paragrafen regleras ett nationellt provs betydelse vid betygssättningen
	inom kommunal vuxenutbildning (komvux).
	Ändringen i paragrafen innebär att skrivningen om att resultat från natio-
170	nella prov i ett ämne på en nivå som det ges ett nationellt prov särskilt ska

beaktas tas bort. Bestämmelsen gäller därmed endast betygssättning i Prop. 2025/26:197 komvux i svenska för invandrare (sfi) och inte längre betygssättning inom

komvux på gymnasial nivå.

Ändringen är en följd av införandet av nya nationella slutprov i komvux på gymnasial nivå.

Övervägandena finns i avsnitt 6.4.

40 a och 40 b §§

Ibestämmelsen i 40 a § ändras formuleringen ”minst betyget E” till ”lägst betyget 4” och i bestämmelsen i 40 b § ändras ”betyget E” till ”betyget 4”.

Övervägandena finns i avsnitt 6.13.

29 kap. Övriga bestämmelser

19 c § En huvudman för grundskola, specialskola, gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå ska till den myndighet som regeringen bestämmer lämna sådana uppgifter om betyg som behövs för att upprätthålla stabilitet i prov- och betygssystemet och inför beräkning av meritvärden.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilka uppgifter som ska lämnas och när de ska lämnas.

Paragrafen, som föreslås i avsnitt 2.1 (se kommentaren i avsnitt 10.1), innehåller bestämmelser om skyldigheter för vissa huvudmän att lämna vissa uppgifter om betyg.

Ändringen i första stycket innebär att det införs en skyldighet för huvud- män för kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå att till den myndig- het som regeringen bestämmer lämna de uppgifter om betyg som behövs dels för upprätthållande av stabilitet i det nya prov- och betygssystemet dels för beräkning av meritvärden.

Övervägandena finns i avsnitt 6.5.

171

Prop. 2025/26:197 Bilaga 1

Sammanfattning av betänkandet Ett likvärdigt betygssystem (SOU 2025:18)

Utredningen har haft i uppdrag att analysera och lämna förslag på förändringar i betygssystemet och systemet för meritvärdering. Förslagen ska syfta till att betyg och meritvärden från grundskolan, specialskolan och gymnasial nivå blir mer likvärdiga och på ett rättvisande sätt speglar elevers ämneskunskaper. På så sätt kan de fungera som ett rättssäkert instrument för urval till nästa utbildningsnivå.

Dagens målrelaterade betygssystem är inte konstruerat för att ge likvärdiga betyg

I dag är betygen olikvärdiga och det finns dessutom problem med att kraven för ett givet betyg varierar över tid (betygsinflation eller betygs- deflation). Detta snedvrider antagningen och urvalet till gymnasieskolan och högre utbildning. Det är t.ex. inte alltid de mest högpresterande eleverna som kommer in på de mest attraktiva utbildningarna. Dessutom kan elever som går på en ”generös” skola bli behöriga, medan elever med motsvarande kunskaper på en annan skola inte blir det eftersom kraven för godkända betyg där var högre.

Det grundläggande problemet med dagens betygssystem är att det saknar objektiva referenspunkter och betyg kan därmed i praktiken inte bli likvärdiga. Därutöver finns det problem med marknadskrafter som skapar incitament för olikvärdig betygssättning och bidrar till betygsinflation.

Betygen i dagens system sätts av enskilda lärare. I en del ämnen bidrar nationella prov med stöd i form av provresultat som särskilt ska beaktas. Varje enskild lärare kan dock inte förväntas tolka betygskriterier och bedöma elevernas prestationer – eller särskilt beakta provbetygen – på ett sätt som stämmer överens med alla andra lärare i landet.

Däremot är lärarsatta betyg bra på att förutsäga hur eleverna kommer att lyckas på nästa nivå i utbildningssystemet eftersom lärare som har följt elever under en längre tid besitter värdefull information om elevens kunskaper. Av den anledningen är det klokt att dra nytta av lärarsatta betyg i meritvärderingen. För att kunna det måste betyg från olika skolor göras jämförbara, vilket de inte är i dag.

Sverige sticker ut internationellt

I utredningen har vi gått igenom hur betygssystem ser ut i andra med Sverige jämförbara länder och i utbildningssystem med mycket goda resultat i internationella kunskapsmätningar. Vi har inte hittat något annat land där betygssättningen är så decentraliserad att behörighet till nästa utbildningsnivå avgörs av enskilda lärares betyg eller där urval baseras enbart på lärarsatta betyg. Det finns inslag av lärarsatta betyg även i andra länder men då i kombination med oberoende och centralt rättade prov.

172

Det centrala provsystemet är även det annorlunda i Sverige än i jäm-	Prop. 2025/26:197
förbara länder. Det är mycket sällsynt att elevsvar på nationella prov	Bilaga 1
bedöms på skolan och beaktas av lärarna vid den egna betygssättningen.
Vanligen hanteras centrala prov som oberoende mätningar vid sidan om
lärares betygssättning. Det finns utbildningssystem där provresultaten
vägs in mer eller mindre mekaniskt som en del av meritvärdet. Det finns
även system där provresultaten används på skolnivå för att ämnesvis
kalibrera de lärarsatta betygen, redovisas separat eller fungerar som fri-
stående examensprov.
I Sveriges nationella provsystem finns ingen reglering av hur tungt de
nationella proven ska väga för betyget. Nationella prov är till för att stödja
lärare vid betygssättningen och därmed främja en likvärdig betygssättning
på nationell nivå. Läraren ska särskilt beakta det nationella provet vid
betygssättningen, men det är upp till läraren att avgöra hur stor vikt det
nationella provet ska ges för varje enskild elev. Denna avsaknad av tydliga
regler skapar stora skillnader i användningen av de nationella proven. Vi
erfar att lärarkåren tillämpar regelverket mycket olika.
Givet ovanstående är det inte någon större överraskning att samtliga
utvärderingar och analyser av likvärdig betygssättning som gjorts av-
seende det svenska målrelaterade betygssystemet pekar åt ett och samma
håll, nämligen att dagens målrelaterade betygssystem inte kan generera
likvärdiga betyg på nationell nivå.

Det målrelaterade betygssystemet konstruerades inte som ett rättvist och rättssäkert urvalsinstrument

När det målrelaterade betygssystemet infördes 1994, var utredare och beslutsfattare redan väl medvetna om att det inte var möjligt att enbart med hjälp av nationella mål och betygskriterier uppnå nationellt likvärdiga betyg. Men detta sågs inte som något större problem eftersom man ansåg att betygen var på väg att spela ut sin roll som urvalsinstrument. Gym- nasie- och högskolan byggdes ut i rekordfart, alla skulle inom en snar framtid kunna läsa vidare på den utbildning de önskade. Om enstaka, enskilda utbildningar krävde urval kunde det lösas med högskoleprovet eller antagningsprov.

Problemet är att den glädjeprognos som det målrelaterade betygs- systemet baserades på inte har förverkligats. Skolvalsreformen, friskole- reformen och betygsbaserad antagning till gymnasieskolan har medfört att betygen i dag är viktigare än någonsin. Behörighetskrav till gymnasie- skolan (lägst betyget E i vissa ämnen) är helt avgörande för om en sökande överhuvudtaget kan komma in på ett nationellt program. Behörighet till högre utbildning är likaledes uppbyggt på betygen, eftersom det krävs gymnasieexamen och godkända betyg i vissa kurser för grundläggande och särskild behörighet. Betygen har också blivit ett av de mest centrala måtten som staten och huvudmännen använder för att utvärdera skolors resultat med.

Vi bedömer att dagens betygssystem bygger på falska premisser och att reformer för likvärdighet är helt avgörande för utbildningssystemets

framtida legitimitet.

173

Prop. 2025/26:197 Bilaga 1

Olikvärdiga betyg är ett systemfel

Skolverket, Skolinspektionen, Riksrevisionen och ledande utbildnings- forskare har alla kommit fram till att det nuvarande målrelaterade betygs- systemet inte gör det möjligt för lärarna att säkerställa betygens lik- värdighet i riket. Problemen finns inbyggda i systemet och beror inte på att lärarna skulle vara dåligt utbildade på att tolka betygskriterier och sätta betyg. Lärare kan sätta rättvisande betyg inom den egna undervisnings- gruppen, dvs. rangordna elevernas kunskaper efter olika nivåer. De kan dock inte utifrån betygskriterierna tolka olika elevprestationer på ett sätt som stämmer överens med alla andra lärares tolkningar i alla andra skolor i hela landet. I praktiken använder olika lärare olika måttstockar vid betygssättningen. Varje måttstock är ett resultat av en enskild lärares tolkning av betygskriterierna utifrån dennes erfarenhet av hur lärarens elever brukar prestera. Det innebär att en lärare som är van vid hög- presterande elever ofta ställer högre krav än en lärare som är van vid låg- presterande elever. Lärarna sätter därmed inte betyg efter en gemensam måttstock. Den enda möjliga gemensamma måttstocken är de nationella proven, under förutsättning att de i framtiden rättas centralt.

Betygsmodeller som kan skapa ökad likvärdighet

Vi kan konstatera att det antagligen inte finns något land som har ett perfekt likvärdigt betygssystem och att det troligtvis är en utopi att vi skulle kunna konstruera ett betygssystem som är 100 % rättvist. Det svenska betygssystemet har låg grad av likvärdighet och saknar central styrning av hur betygen ska förhålla sig till de nationella proven. Utifrån det utgångsläget finns det goda förutsättningar att ta fram alternativa betygsmodeller som ger högre grad av likvärdighet än vad dagens betygs- system förmår.

Vi har därför utvärderat olika alternativa betygsmodeller, såväl ana- lytiskt och statistiskt utifrån datasimuleringar som kvalitativt utifrån fokusgruppintervjuer:1

–Examensprovsmodellen innebär att betyget i ett ämne helt och hållet beror på elevens resultat i ett för alla elever gemensamt, centralt rättat slutprov i ämnet. Lärarna är således helt frånkopplade de resultat som används för antagning.

–Direktstyrning innebär att lärarna justerar de betyg som de själva tänkt sätta utifrån skolans genomsnittliga resultat på de nationella slut- proven.

–Sammanvägningsmodellen innebär att en elevs lärarsatta betyg vägs ihop med dess resultat på nationella slutprov. Betyg i ämnen som inte har nationella prov kan eventuellt viktas ned.

–Statistisk moderering innebär att lärarna sätter betyg oberoende av elevernas resultat på nationella slutprov. Betygen justeras sedan

174	1 Betygsmodellerna beskrivs mer ingående i sammanfattningens sista avsnitt.

ämnesvis på central nivå så att skolans genomsnittliga betyg i respek-	Prop. 2025/26:197
tive ämne motsvarar skolans genomsnittliga provresultat i samma	Bilaga 1
ämne. Därefter kan ett viktat genomsnitt beräknas av elevens mode-
rerade betyg och elevens individuella provresultat. Detta utgör det
slutliga betyget i ämnet.

Slutsatser och grund för förslagen

Betygsmodellerna har olika för- och nackdelar. I ett skolsystem där eleverna i grundskolans sista år eller i gymnasieskolan läser ett begränsat antal ämnen kan framför allt modereringsmodellen leda till en betydligt högre grad av likvärdighet än dagens svenska system. Att helt förlita sig på centrala examensprov som underlag för betygssättning är inte optimalt eftersom de endast använder begränsad information om elevens kunskaper inhämtad vid några få mättillfällen.

Samtliga utvärderade modeller är konstruerade för att hantera betygen ämnesvis. Problemet är att det i praktiken inte är en framkomlig väg för den svenska skolan som bygger på att alla elever läser många olika ämnen. I gymnasieskolan kan eleven dessutom läsa ämnen på olika nivåer och det är inte alltid känt på förhand vilken nivå som kommer att bli den av- slutande för eleven. Givet det svenska skolsystemets unika profil där eleverna behåller en bredd i sin utbildning med många ämnen även på gymnasial nivå uppstår problem när vi vill försöka kalibrera betygen i varje enskilt ämne. Bredden i ämnen i gymnasieskolan är något som all- mänt uppfattas som positiv och värd att bevara. Vi bedömer att det inte är önskvärt att gå ifrån denna bredd för att uppnå ett likvärdigt betygs-system. I stället har vi sökt en väg som uppnår likvärdighet samtidigt som bredden bevaras.

Vi föreslår i stället en helt ny ansats där det är det samlade genom- snittliga betyget, meritvärdet, som ska göras likvärdigt, inte varje enskilt betyg. Det är meritvärdena som eleverna använder för att konkurrera om platser på nästa utbildningsnivå så därför behöver dessa vara jämförbara mellan skolor.

Vår slutsats är att det bästa förslaget på ny betygsmodell för Sveriges nuvarande utbildningssystem kräver följande samverkande centrala beståndsdelar:

–Betygens informationsvärde: Lärarna besitter värdefull information om elevernas kunskaper och det slutliga betyget/meritvärdet ska ta vara på den informationen.

–Provens värde som gemensam mätning: De lärarsatta betygen är inte jämförbara mellan skolor och måste därför överföras till en gemensam måttstock: centralt rättade nationella prov.

–Ankring av genomsnittsbetyg genom prov: Skolans genom- snittsbetyg måste ankras i skolans genomsnittliga nationella prov- resultat.

–Betyg och prov som oberoende mätningar: De nationella proven ska vara oberoende mätningar av elevernas individuella kunskaper och

175

Prop. 2025/26:197 Bilaga 1

lärarna ska därför sätta sina betyg oberoende av elevernas resultat på dessa prov.

–Årsvis standardisering för att göra resultat likvärdiga: Årsvis standardisering av prov och provutgåvor krävs för att garantera dels att olika ämnen inte blir olika svåra att få bra betyg i, dels att olika års- kullar inte diskrimineras på grund av varierande svårighetsgrader i prov i ett givet ämne över tid.

–Centraliserad kalibrering: En modell där kalibrering görs centralt ger ett bättre likvärdighetsutfall än om lärarna själva ska justera sina betyg efter resultaten på de nationella slutproven. Det minskar också arbetsbördan för lärarna.

–En numerisk, mer fingradig och symmetrisk betygsskala: Fler betygssteg tar tillvara mer information om elevernas, egentligen steg- lösa, kunskapsnivåer. En mer fingradig betygsskala ökar möjligheten att sprida ut elevernas resultat och därmed förbättras betygens urvals- funktion.

Det är effektivt att bevara den del i det svenska antagningssystemet som innebär att urval till utbildning sker i huvudsak baserat på sökandes sammantagna meritvärde, dvs. hur väl sökanden har klarat av studier i samtliga ämnen på underliggande utbildningsnivå. Vi föreslår därför att i stället för att kalibrera betygen i varje enskilt ämne, kalibreras elevernas genomsnittliga betyg, dvs. dagens meritvärde i grundskolan respektive jämförelsetal/betygspoäng i gymnasieskolan.

Vi föreslår en meritvärdeskalibreringsmodell

Modellen syftar till att elevers meritvärden från grundskolan och gymnasieskolan, vilka används för antagning och urval vid ansökan till fortsatta studier, ska bli likvärdiga och därmed jämförbara mellan skolor. Likvärdiga meritvärden uppnås genom användning av både lärarsatta betyg och av elevers resultat på nationella slutprov. Så här ser den före- slagna processen ut, steg för steg:

5.Lärarna sätter betyg baserat på egna betygsunderlag. Dessa betyg fungerar som direkt återkoppling till elever och vårdnadshavare.

6.De lärarsatta betygen utgör grund för beräkning av ett genomsnittligt individuellt betygsvärde (det som i dag kallas meritvärde, betygspoäng eller jämförelsetal).

7.Ett genomsnittligt betygsvärde för skolan/programskolan2 beräknas baserat på elevernas individuella betygsvärden.

8.Eleverna genomför ett flertal nationella slutprov i grundskolan respek- tive gymnasieskolan. Elevens provresultat från samtliga slutprov räknas ihop till ett samlat genomsnittligt individuellt provresultat.

176	2 Med programskola menas de elever som läser samma program på samma skola. En skola
	kan således bestå av flera programskolor.

9. Ett genomsnittligt provresultat för skolan/programskolan beräknas	Prop. 2025/26:197
baserat på elevernas individuella provresultat.	Bilaga 1

10.Skolans/programskolans genomsnittliga betygsvärde jämförs med skolans/programskolans genomsnittliga provresultat. Skillnaden utgör grunden för kalibrering.

11.Elevernas individuella genomsnittliga betygsvärden kalibreras så att skolans/programskolans genomsnittliga betygsvärde justeras till nivå och spridning motsvarande skolans/programskolans genomsnittliga provresultat.

12.Elevens kalibrerade betygsvärde (70 %) och elevens genomsnittliga individuella provresultat (30 %) vägs sedan samman till ett meritvärde.

Lärarsatta betyg kommer att behöva rapporteras in till Skolverket. Reste- rande steg, dvs. beräkning av betygsvärden, kalibrering och meritvärdes- beräkning, föreslås sedan ske centralt på Skolverket, som också ska ha en databas med de nationella slutprovsresultaten.

Det kommer att finnas enstaka fall där elevers betygsvärden inte kan kalibreras, där nationella slutprov inte kan genomföras samt fall som för- anleder behov av manuell hantering av Skolverket. För dessa föreslås behandling i särskild ordning.

Behörighet till gymnasieskolan föreslås bygga på att den sökande som lägst har ett genomsnittligt meritvärde på 4. Till högskolan ska behörighet baseras på gymnasieexamen, godtagbara kunskaper i vissa nivåer i ämnen och godtagbara nationella slutprovsresultat i vissa ämnen.

Det behövs en numerisk betygsskala med symmetriska skalsteg

Problemen med dagens betygsskala

En kritik mot dagens beräkning av meritvärde och jämförelsetal är att halva skalan, dvs. 1–9, inte används. Stegen i dagens betygsskala A–F är dessutom inte symmetriska, dvs. det är inte lika långt mellan stegen, när bokstäverna vid beräkning av meritvärde respektive jämförelsetal ges siffervärden. F ger 0 poäng, E 10 poäng, D 12,5 poäng, C 15 poäng, B 17,5 poäng och A 20 poäng. Skillnaden mellan F och E på 10 poäng är lika stor som mellan samtliga godkända betygssteg från E till det högsta betyget, A. Det betyder att ett olikvärdigt tilldelat F eller E får större konsekvenser vid beräkning av meritvärde för individen än ett olikvärdigt satt A–D. Asymmetrin, att det är 10 poängs skillnad mellan F och E men bara 2,5 poängs skillnad mellan övriga betygssteg, skapar därför problem vid den kalibrering som vi föreslår för meritvärdesberäkning.

Tio betygssteg och ingen skarp godkäntgräns

Det nya betygssystemet kräver en numerisk betygsskala med jämna skalsteg. Betygsskalan ska gå från 1 till 10 där betyget 1 är det lägsta

177

Prop. 2025/26:197 Bilaga 1

betyget och betyget 10 det högsta. Det ska finnas betygskriterier som beskriver de olika betygsstegen på betygsskalan. Det finns en nivå för godtagbara kunskaper i betygsskalan, men även kunskaper under den nivån ska kunna tilldelas siffervärden. Betygskriterierna är följande för betygen:

1–3 mindre än godtagbara kunskaper

4–5 godtagbara kunskaper

6–7 goda kunskaper

8–9 mycket goda kunskaper

10 utmärkta kunskaper

På så sätt kan nivån på elevens kunskaper och färdigheter betygssättas även när dessa är lägre än en godtagbar nivå. En sammantagen bedöm- ningsprincip ska gälla för samtliga betygssteg. Det innebär att goda kun- skaper inom en viss aspekt av ämnet kan kompensera för svagare kunskaper rörande en annan aspekt.

Lärarna ska vid betygssättningen inte längre utgå från en bedömning av om en elev uppfyller betygskriterierna. I stället ska lärarna vid betygs- sättningen utgå från en bedömning av hur elevens kunskaper förhåller sig till ämnets syfte, mål och centrala innehåll för de olika stadierna, årskurserna eller gymnasieåren och med stöd av betygskriterierna sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper.

Skälen för en tiogradig betygsskala är flera. Först och främst innebär förslaget att hela den numeriska skalan används, vilket främst är av be- tydelse för de betyg som används för antagning och urval. Med 1–10- skalan införs tre steg under godtagbar nivå och de godtagbara betygsstegen blir två fler än i dag, dvs. sju i stället för fem. Det medför en viss ökning som möjliggör för lärarna att sprida ut eleverna baserat på deras olika kunskapsnivåer. Det finns dock en begränsning i hur många steg som det är ändamålsenligt och rimligt för lärare att skilja mellan när betygen är målrelaterade.

Antalet skalsteg syftar till ökad precision i relation till meritvärdes- kalibreringen där betygsvärdet bygger på många betyg. Med en mer fin- gradig skala än dagens bevaras mer information om elevers kunskaper och konsekvenserna av om en elev får ett betygssteg högre eller lägre än vad den egentligen förtjänar blir inte lika stora. Datasimuleringar som vi har gjort visar också att en mer fingradig skala ökar betygens likvärdighet, oavsett betygsmodell. Med det menas att en mer fingradig betygsskala i sig skulle öka likvärdigheten redan om den infördes i dagens betygs- system.

Det behövs ett nytt system för nationella slutprov

I grundskolans årskurs 9 och specialskolans årskurs 10 föreslås varje elev skriva fem nationella slutprov. Gymnasieelever behöver skriva fem till åtta nationella slutprov. I vilka ämnen avgörs av skolform och program. Proven behöver genomföras digitalt och svaren bedömas centralt. I grundskolan,

178

specialskolan och gymnasieskolan föreslås provtillfällena begränsas till	Prop. 2025/26:197
två på våren – ett ordinarie och ett uppsamlingstillfälle.	Bilaga 1
Lärare i provämnen ska inte längre särskilt beakta provresultaten vid sin
betygssättning. Däremot viktas varje elevs individuella provresultat in
automatiskt som en egen del i meritvärdet. Detta är inte minst viktigt för
att motivera elever att genomföra proven. Varje prestation på slutproven
kan bidra till att höja elevens meritvärde. Det föreslås finnas möjlighet för
elever och sökanden att göra om och göra nya nationella slutprov för både
behörighet och urval.
Eftersom provresultaten inte ska användas av läraren vid betygs-
sättningen behöver den centrala rättningen inte vara färdigställd innan
betygen ska sättas. Central rättning bedöms därför kunna ske i huvudsak
efter grundskolans, specialskolans och gymnasieskolans skolavslutning.
Elevens provresultat föreslås återföras direkt till eleven, i likhet med till-
vägagångssättet i många andra länder.
För att proven ska kunna användas i det nya systemet behöver de vara
stabila över tid, dvs. svårighetsgraden får inte variera alltför mycket.
Provresultaten, på gruppnivå och ämnesvis, kommer i efterhand att bli till-
gängliga för skolorna. Det innebär att rektor och lärare kan analysera prov-
resultaten i relation till betygssättningen på skolan så att skillnaden mellan
betygsvärden och provresultat blir så liten som möjligt framgent. För
denna uppföljning behöver lärarna samverka. Syftet är att skolan över tid
ska få en så god uppfattning som möjligt om nivån i den egna skolan rela-
tivt rikssnittet för att undvika större kalibrering uppåt eller neråt av de egna
elevernas genomsnittliga lärarsatta betyg.

Det behövs bedömningssamråd för likvärdighet inom skolor och program

Kalibreringen av betygsvärden blir säkrare ju större elevgrupper som omfattas. Vi gör avvägningen att kalibrering ska ske på skolenhetsnivå i grundskolan och på programskolenhetsnivå för gymnasieskolan. För specialskolan och komvux föreslås särskilda regler för meritvärdes- beräkning. I dag kan lärare på samma skola ställa olika krav för ett och samma betygssteg i ett ämne. Lärare som undervisar i samma ämne och på samma program på en skola behöver samarbeta kring hur betygs- underlag tas fram, analyseras och värderas. Olikvärdighet inom skolor eller program kan annars medföra en orättvis kalibrering. Rektor föreslås därför ansvara för att s.k. ämnesvisa bedömningssamråd genomförs och att lärare får tid för gemensamt arbete kring betygssättningen av kun- skaperna för de elever vars betygsvärden ska kalibreras tillsammans.

Bedömningssamråd ska bidra till samsyn kring vad som är ett relevant betygsunderlag och hur betygskriterier tolkas i relation till ämnets syfte, mål och centrala innehåll, så att en lokal samstämmighet inför betygs- sättningen uppnås. Kalibreringen kan sedan hantera likvärdigheten på nationell nivå, så att skolans/programmets betygsvärden blir likvärdiga med andra skolors betygsvärden. I våra förslag betonas att lärarnas profes- sionella bedömning förblir central, men samråd kan höja kvaliteten och

säkerställer likvärdigheten inom skolorna.

179

Prop. 2025/26:197 Bilaga 1

Eftersom bedömningssamråden bygger på samstämmig betygssättning i de grupper som kalibreras tillsammans, begränsas de till de fall där två eller fler lärare undervisar i samma ämne i en grundskola eller inom samma program på en gymnasieskola.

Komvux behöver hanteras i särskild ordning

Komvux är unikt genom sin flexibilitet, med möjlighet för vuxna elever att läsa både enstaka ämnen och med gymnasieexamen som mål, samt att komplettera för behörighet. Det medför samtidigt att det inte finns sammanhållna undervisningsgrupper att kalibrera betygsvärden mot, om inte komvux funktion och organisatoriska grund skulle ändras radikalt.

Vår problembild är behäftad med osäkerhet, men de rapporter som finns från bl.a. Skolinspektionen gör att vi bedömer att betygen är mer olik- värdiga i komvux än i gymnasieskolan. Förutsättningarna för likvärdig betygssättning är här sämre än för andra skolformer, i synnerhet när an- ordnandet av utbildning läggs ut på entreprenad. Begränsad under- visningstid i kombination med bristande lärarinteraktion, t.ex. på grund av distansundervisning, ger anledning att ifrågasätta förutsättningarna för likvärdig betygssättning.

Mot denna bakgrund föreslås att meritvärden från komvux på gymnasial nivå enbart baseras på resultat från nationella slutprov. De nationella slutproven och datum för genomförande blir gemensamma för komvux och gymnasieskolan. Komvux föreslås få ett extra ordinarie provtillfälle under hösten. För de vanligaste ämnena föreslås även ett extra upp- samlingstillfälle. Det innebär att de lärarsatta betygen i komvux inte används för antagning och urval till högre utbildning, i stället beräknas meritvärdet helt på de nationella slutprovsresultaten. Lärarsatta betyg kommer dock fortsatt att behövas för att få en gymnasieexamen och för att ge information till eleven och dess framtida arbetsgivare.

Förändringarna bör införas stegvis

Den nya betygsskalan och bedömningssamråden föreslås införas stegvis fr.o.m. höstterminen 2027, medan det nya nationella provsystemet införs stegvis fr.o.m. vårterminen 2028. I grundskolan och specialskolan syn- kroniseras ett nytt betygssystem med införandet av den tioåriga grund- skolan, vilken föreslås införas höstterminen 2028. Det innebär att den nya betygsskalan kan börja tillämpas höstterminen 2028 för elever som då påbörjar årskurs 8 (dvs. den nya årskurs 9) och specialskolans årskurs 9 (dvs. den nya årskurs 10), för att vårterminen 2030 kunna få slutbetyg enligt den nya betygsskalan. I gymnasieskolan införs den nya betygsskalan för elever som påbörjar utbildning höstterminen 2027.

Meritvärdeskalibrering föreslås införas vårterminen 2030 för elever som den terminen avslutar grundskolans årskurs 9 (dvs. den nya årskurs 10) och specialskolans årskurs 10 (dvs. nya årskurs 11) och gymnasieskolans år 3. För komvux på gymnasial nivå införs nationella slutprov fr.o.m.

180

våren 2030. De samlade förslagen bedöms samhällsekonomiskt effektiva	Prop. 2025/26:197
och fr.o.m. år 2032 beräknas de även medföra en statsfinansiell besparing.	Bilaga 1

Utvärderingen av alternativa betygsmodeller

Examensprov

Antagning till fortsatt utbildning enbart utifrån resultat på examensprov medför likvärdiga villkor för eleverna och kan förhindra betygsinflation. Våra statistiska utvärderingar visar dock att examensprov har problem med likvärdigheten på grund av en stor mätosäkerhet som beror på att hela betyget i ett givet ämne avgörs vid ett enda provtillfälle. Man kan lite förenklat säga att examensprov är rättvisa men inte rättvisande.

Att använda examensprov i praktisk-estetiska (PREST) ämnen och yrkesämnen skapar organisatoriska, ekonomiska och mättekniska utma- ningar för standardiserade prov, vilket innebär att betyg i dessa ämnen måste hanteras i särskild ordning eller exkluderas vid antagning.

Även om det gick att konstruera prov i samtliga ämnen skulle det bli logistiskt svårt att låta varje elev skriva examensprov i 16 ämnen i grund- skolan och 20–25 kurser (fr.o.m. hösten 2025 nivåer i ämnen) i gymnasie- skolan. Med en examensprovsmodell skulle man därför sannolikt behöva minska antalet ämnen som skulle ingå i beräkningen av meritvärdet, med konsekvensen att vi skulle få en avsmalnande läroplan. Många elever är stressade över de nationella proven som dessa ser ut i dag och de är skeptiska till renodlade examensprov.

Direktstyrning

Direktstyrning innebär att lärarna justerar de betyg som de själva tänkt sätta utifrån skolans genomsnittliga resultat på de nationella slutproven. Det medför att proven behöver ha genomförts och bedömts i god tid före betygssättningen. Modeller där lärare och skolor själva ska justera sin betygssättning i samtliga ämnen, i relation till t.ex. sin elevkohorts presta- tioner på nationella prov i ett mindre antal ämnen, kan medföra likvärdiga betyg på ämnesnivå för de ämnen som har nationella prov. Precis som med examensprovsmodellen uppstår dock utmaningar i ämnen som saknar nationella prov. Modellen kräver också granskning av och påföljder för skolor som hanterar justeringen felaktigt.

På gymnasial nivå blir modellen svårhanterlig med det svenska kurs- /nivåbaserade systemet där man inte vet på förhand vilken nivå i ett ämne som kommer att bli den sista. Eleverna skulle därför behöva skriva ett stort antal nationella prov. Det skulle i sin tur kunna leda till stress och ovilja att läsa vidare i de ämnen som har nationella prov.

En generell nackdel ur elevperspektiv är att lärare måste sänka eller höja enskilda elevers betyg med hela betygssteg. I praktiken får därmed en- skilda elever sina betyg sänkta om gruppens betygsnivå ligger för högt i förhållande till provresultaten. En ytterligare nackdel är att det endast är skolans genomsnittliga betygsnivå som kan kalibreras medan det i prak-

tiken är omöjligt att få lärarna att också beakta spridningen i betygen.

181

Prop. 2025/26:197 Bilaga 1

Därmed kan en viktig aspekt av olikvärdig betygssättning inom skolan inte åtgärdas.

Vi bedömer att en direktstyrningsmodell är svår att få legitimitet för, även om systemet eliminerar risken för fusk och felaktigheter i samband med justeringen. Vi hittar heller inga exempel på andra länder som an- vänder direktstyrning. Det är bara i Sverige som en liknande modell använts, nämligen i det relativa betygssystemet mellan 1962 och 1994 i grundskolan och mellan 1966 och 1995 på gymnasial nivå.

Sammanvägning

Sammanvägningsmodellen innebär att lärarsatta betyg inte justeras på något sätt men att en elevs betyg vägs ihop med elevens resultat på natio- nella slutprov. Betyg i ämnen som inte har nationella prov kan viktas ned eller räknas in trots att de inte justerats.

Olikvärdigheten i meritvärdena minskar delvis med denna modell, men den försvinner inte eftersom en del av elevens meritvärde fortfarande utgörs av olikvärdigt satta betyg. Nackdelen är således att den olikvärdiga betygssättningen mellan skolor mildras något utan att stoppas. I realiteten uppstår en stor risk för att lärarnas betygssättning i stället skenar i väg ännu mer för att kompensera för att de lärarsatta betygen inte får samma genom- slag på meritvärdet som i dagens system.

Vi bedömer att en sammanvägningsmodell kan fungera hjälpligt i skolsystem som inte kännetecknas av marknadskrafter och fria skolval i lika stor utsträckning som Sverige, som t.ex. Danmark och Norge (där man har en sammanvägningsmodell). Dessa aspekter i det svenska systemet driver på incitamenten för skolor att profilera sig genom att sätta högre betyg än vad som är kunskapsmässigt motiverat. Vi bedömer även att modellen inte heller ligger i linje med utredningens direktiv om att mot- verka betygsinflation och öka likvärdigheten i ämnen som inte omfattas av nationella prov.

Statistisk moderering

	Statistisk moderering innebär att lärarna sätter betyg oberoende av
	elevernas resultat på nationella slutprov. Dessa betyg justeras sedan
	ämnesvis på central nivå så att skolans genomsnittliga betyg i respektive
	ämne motsvarar skolans genomsnittliga provresultat i det ämnet. Även
	spridningen i betyg kalibreras så att den motsvarar spridningen i prov-
	resultaten. Därefter kan ett viktat genomsnitt beräknas av elevens mode-
	rerade betyg och elevens individuella provresultat. Detta utgör det slutliga
	betyget i ämnet.
	Inspiration till modellen kommer framför allt från New South Wales,
	Australien, som tillämpar en motsvarande betygsmodell för gymnasie-
	skolan. En väsentlig skillnad jämfört med svensk gymnasieskola är att
	eleverna i New South Wales har betydligt färre ämnen i slutet av sin
	utbildning (5–6 ämnen). Det innebär att samtliga ämnen kan kalibreras
	ämnesvis. Utifrån de datasimuleringar som Skolverket och vi själva
	genomfört uppvisar modereringsmodellen dock det bästa likvärdighets-
182	utfallet av samtliga ovanstående modeller med avseende på likvärdighet i

de ämnen som har nationella prov. En tillämpning i svensk grund- eller gymnasieskola medför samma problem som med en examensprovsmodell och direktstyrningsmodell; ämnen utan nationella prov blir svåra att hantera.

Prop. 2025/26:197 Bilaga 1

183

Prop. 2025/26:197 Bilaga 2

Betänkandets lagförslag

Förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800)

Härigenom föreskrivs i fråga om skollagen (2010:800)1

dels att 13 kap. 21 a §, 16 kap. 31 och 32 §§, 17 kap. 10, 17, 20, 23–26, 30 och 35 §§, 20 kap. 37 a § ska upphöra att gälla,

dels att rubriken närmast före 17 kap. 35 § ska utgå,

dels att 3 kap. 2, 5, 7, 10 och 12 i §§, 7 kap. 5, 14 och15 §§, 10 kap. 12, 13, 17, 19, 20, 20 a, 21, 22, 23 a-b, 31 a och 35 §§, 11 kap. 15, 16, 16 a, 20, 22, 23, 23 a, 30 a och 34 §§, 12 kap. 12, 13, 13 a, 17, 19, 20, 20 a och 21 §§, 13 kap. 12, 13, 18, 20, 21, 21 b §§, 15 kap. 8 a, 11, 22, 24, 25, 25 a, 26, 30 a-b, 31 a, 32 a, och 33 §§, 16 kap. 24, 27-30, 33 och 34 §§, 17 kap. 2–4, 8, 11–14, 16, 19, 21, 26 a, 28 och 29 §§, 17 a kap. 14 och 15 §§,

18kap. 4 och 23–25 §§, 19 kap. 25 §, 20 kap. 35 a, 36–38 och 40 a–b §§,

22kap. 13, 14, 17 och 18 §§, 29 kap. 28 § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas två nya paragrafer, 3 kap. 22 § och 29 kap. 19 b § och närmast före 3 kap. 22 § en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

3 kap.

2 §2

	Alla barn och elever i samtliga skolformer och i fritidshemmet ska ges
	den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga
	utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas
	så långt som möjligt enligt utbildningens mål.
	Elever som till följd av en			Elever som till följd av en
	funktionsnedsättning	har svårt	att	funktionsnedsättning har svårt att
	uppfylla de olika betygskriterier			tillgodogöra sig kunskaper i för-
	eller kriterier för bedömning av			hållande till ämnets syfte och
	kunskaper som gäller, ska ges stöd			centrala innehåll ska ges stöd som
	som syftar till att så långt som			syftar till att så långt som möjligt
	möjligt motverka funktionsnedsätt-			motverka	funktionsnedsättningens
	ningens konsekvenser.			konsekvenser.
	Elever som lätt uppfyller de			Elever som lätt tillgodogör sig
	betygskriterier eller	kriterier	för	kunskaper	som	minst motsvarar
	bedömning av kunskaper som minst			betygskriteriet		godtagbara	kun-
	ska uppfyllas ska ges ledning och			skaper eller lätt		uppfyller de	kri-
	1 Senaste lydelse av 13 kap. 21 a § 2017:1104.
	Senaste lydelse av 16 kap. 31 § 2018:749.
	Senaste lydelse av 17 kap. 10 § 2018:749.
	Senaste lydelse av 17 kap. 17 § 2019:947.
	Senaste lydelse av 17 kap. 20 § 2018:749.
	Senaste lydelse av 17 kap. 23 § 2022:1089.
	Senaste lydelse av 17 kap. 24 § 2018:749.
	Senaste lydelse av 17 kap. 25 § 2018:749.
	Senaste lydelse av 17 kap. 30 §2018:749.
	Senaste lydelse av 17 kap. 35 § 2018:749.
184	Senaste lydelse av 20 kap. 37 a § 2022:147.
184	2 Senaste lydelse 2022:146.

stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling.

terier för bedömning av kunskaper	Prop. 2025/26:197
som minst ska uppfyllas ska ges	Bilaga 2
ledning och stimulans för att kunna
nå längre i sin kunskapsutveckling.

			5 §3
Om det inom ramen för under-				Om det inom ramen för under-
visningen,	genom användning av			visningen,	genom användning av
ett nationellt kartläggningsmaterial				ett nationellt kartläggningsmaterial
eller ett nationellt bedömningsstöd,				eller ett nationellt bedömningsstöd,
resultatet på ett nationellt prov eller				resultatet på ett nationellt prov eller
uppgifter från lärare, övrig skol-				uppgifter från lärare, övrig skol-
personal, en elev eller en elevs				personal, en elev eller en elevs
vårdnadshavare eller på annat sätt				vårdnadshavare eller på annat sätt
framkommer att det kan befaras att				framkommer att det kan befaras att
en elev inte kommer att uppfylla de				en elev inte kommer att tillgodo-
betygskriterier		eller kriterier	för	göra sig kunskaper som minst mot-
bedömning	av	kunskaper	som	svarar betygskriteriet godtagbara
minst ska uppfyllas, och inte annat				kunskaper eller att en elev inte
följer av 7 §, ska eleven skyndsamt				kommer att uppfylla de kriterier för
ges stöd i form av extra anpass-				bedömning	av kunskaper som
ningar inom ramen för den ordi-				minst ska uppfyllas, och inte annat
narie undervisningen.				följer av 7 §, ska eleven skyndsamt
				ges stöd i form av extra anpass-
				ningar inom ramen för den ordi-
				narie undervisningen.

Stödet ska ges med utgångspunkt i elevens utbildning i dess helhet, om det inte är uppenbart obehövligt.

Detta gäller elever i samtliga skolformer och i fritidshemmet.

			7 §4
Om det inom ramen för under-				Om det inom ramen för under-
visningen,	genom användning av			visningen,	genom användning av
ett nationellt kartläggningsmaterial				ett nationellt kartläggningsmaterial
eller ett nationellt bedömningsstöd,				eller ett nationellt bedömningsstöd,
resultatet på ett nationellt prov eller				resultatet på ett nationellt prov eller
uppgifter från lärare, övrig skol-				uppgifter från lärare, övrig skol-
personal, en elev eller en elevs				personal, en elev eller en elevs
vårdnadshavare eller på annat sätt				vårdnadshavare eller på annat sätt
framkommer att det kan befaras att				framkommer att det kan befaras att
en elev inte kommer att uppfylla de				en elev inte kommer att tillgodo-
betygskriterier		eller kriterier	för	göra sig kunskaper som minst
bedömning	av	kunskaper	som	motsvarar	betygskriteriet godtag-
minst ska uppfyllas, trots att stöd				bara kunskaper eller att en elev inte
har getts i form av extra anpass-				kommer att uppfylla de kriterier för
ningar inom ramen för den ordi-				bedömning	av kunskaper som
narie undervisningen enligt 5 §, ska				minst ska uppfyllas, trots att stöd
3 Senaste lydelse 2022:146.					185
4 Senaste lydelse 2022:724.

För en elev i grundskolan, anpassade grundskolan, special- skolan och sameskolan ska det särskilda stödet ges på det sätt och i den omfattning som behövs för att eleven ska ha möjlighet att till- godogöra sig kunskaper som minst motsvarar betygskriteriet godtag- bara kunskaper eller för att eleven ska ha möjlighet att uppfylla de kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas.

Prop. 2025/26:197 Bilaga 2

186

detta anmälas till rektorn. Det-	har getts i form av extra anpas-
samma gäller om det finns särskilda	sningar inom ramen för den ordi-
skäl att anta att sådana anpassningar	narie undervisningen enligt 5 §, ska
inte skulle vara tillräckliga. Rektorn	detta anmälas till rektorn. Detsam-
ska se till att elevens behov av	ma gäller om det finns särskilda skäl
särskilt stöd skyndsamt utreds.	att anta att sådana anpassningar inte
Behovet av särskilt stöd ska även	skulle vara tillräckliga. Rektorn ska
utredas om eleven uppvisar andra	se till att elevens behov av särskilt
svårigheter i sin skolsituation.	stöd skyndsamt utreds. Behovet av
	särskilt stöd ska även utredas om
	eleven uppvisar andra svårigheter i
	sin skolsituation.

Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han

eller hon ges sådant stöd.

Vid skolenheter där utbildningen är begränsad till att avse elever som är i behov av särskilt stöd (resursskolor) gäller i stället för första–tredje styckena att varje elev vid resursskolan ska ges särskilt stöd.

Det särskilda stödet ska ges med utgångspunkt i elevens utbildning i dess helhet, om det inte är uppenbart obehövligt.

Bestämmelserna i första–tredje styckena och i 9–12 §§ ska inte tillämpas, om en elevs stödbehov bedöms kunna tillgodoses genom en åtgärd till stöd för nyanlända och andra elever vars kunskaper har bedömts enligt 12 c §.

10 §5

För en elev i grundskolan, anpassade grundskolan, special- skolan och sameskolan ska det särskilda stödet ges på det sätt och i den omfattning som behövs för att eleven ska ha möjlighet att uppfylla de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas.

12 i §6

En nyanländ elev, som har tagits	En nyanländ elev, som har tagits
emot inom skolväsendet i högstadiet	emot inom skolväsendet i högstadiet
i grundskolan, anpassade grund-	i grundskolan, anpassade grund-
skolan eller specialskolan och vars	skolan eller specialskolan och vars
kunskaper har bedömts enligt	kunskaper har bedömts enligt
12 c §, ska få studiehandledning på	12 c §, ska få studiehandledning på
modersmålet om det inte är uppen-	modersmålet om det inte är uppen-

5Senaste lydelse 2022:1315.

6Senaste lydelse 2022:1315.

bart obehövligt.	Studiehandled-	bart obehövligt. Studiehandled-				Prop. 2025/26:197
ningen ska syfta till att ge eleven		ningen ska syfta till att ge eleven				Bilaga 2
förutsättningar att	uppfylla de	förutsättningar att tillgodogöra sig
betygskriterier eller kriterier för be-		kunskaper	som	minst motsvarar
dömning av kunskaper som minst		betygskriteriet		godtagbara	kun-
ska uppfyllas.		skaper eller ge eleven förutsätt-
		ningar att uppfylla kriterier för
		bedömning	av	kunskaper	som
		minst ska uppfyllas.
Studiehandledningen får ges på elevens starkaste skolspråk, om det är
ett annat än modersmålet.

Göra om nationella slutprov

22 §

Den som vill göra nationella slutprov ska ha rätt att genomföra nationella slutprov även efter av- slutad utbildning. Regeringen eller den myndighet regeringen bestäm- mer får meddela föreskrifter om genomförande av nationella slut- prov. Sådana föreskrifter får inne- bära en inskränkning av rätten att genomföra slutprov.

Regeringen får trots bestäm- melser i denna lag om avgiftsfrihet meddela föreskrifter om skyldighet för den som på nytt vill genomföra ett nationellt slutprov att betala en avgift som tillfaller huvudmannen.

7kap. 5 §7

Barn som på grund av att de har	Barn som på grund av att de har
en intellektuell funktionsnedsätt-	en intellektuell funktionsned-
ning inte bedöms ha förutsättningar	sättning inte bedöms ha förutsätt-
att uppfylla sådana betygskriterier	ningar att	tillgodogöra sig
eller kriterier för bedömning av	kunskaper som	minst motsvarar
kunskaper som gäller för grund-	betygskriteriet godtagbara kunska-
skolan och som minst ska upp-	per eller inte bedöms ha förutsätt-
fyllas, ska tas emot i anpassade	ningar att uppfylla sådana kriterier
grundskolan.	för bedömning som gäller för
	grundskolan och som minst ska
	uppfyllas, ska tas emot i anpassade
	grundskolan.

Frågan om mottagande i anpassade grundskolan prövas av barnets
hemkommun. Ett beslut om mottagande i anpassade grundskolan ska
7 Senaste lydelse 2022:1315.	187

En elev i grundskolan, anpassade grundskolan eller specialskolan har också rätt att efter skolpliktens upphörande slutföra utbildningen under ytterligare två år, om eleven inte har tillgodogjort sig kunskaper som minst motsvarar betygs- kriteriet godtagbara kunskaper eller inte har uppfyllt de kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas för respektive skolform. En elev i anpassade grundskolan har under denna tid rätt till minst 800 timmars under- visning utöver den i 11 kap. 7 § första stycket garanterade under- visningstiden, om eleven inte dessförinnan tillgodogjort sig kunskaper som minst motsvarar betygskriteriet godtagbara kunska- per eller uppfyllt kriterierna för bedömning av kunskaper.

Prop. 2025/26:197 Bilaga 2

188

föregås av en utredning som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. Samråd med barnets vårdnadshavare ska ske när utredningen genomförs.

14 §8

Om eleven före den tidpunkt som	Om eleven före den tidpunkt som
framgår av 12 eller 13 § uppfyller	framgår av 12 eller 13 § tillgodogör
de betygskriterier som minst ska	sig kunskaper som minst motsvarar
uppfyllas för den skolform där	betygskriteriet godtagbara kunska-
eleven fullgör sin skolplikt, upphör	per för den skolform där eleven
skolplikten.	fullgör sin skolplikt, upphör
	skolplikten

Frågan om skolpliktens upphörande enligt första stycket prövas av hemkommunen. För en elev som går i specialskolan prövas frågan av Specialpedagogiska skolmyndigheten.

15 §9

En elev i grundskolan, anpassade grundskolan eller specialskolan har rätt att slutföra den högsta årskursen, även om skolplikten upphör dessförinnan.

En elev i grundskolan, anpassade grundskolan eller specialskolan har också rätt att efter skolpliktens upphörande slutföra utbildningen under ytterligare två år, om eleven inte har uppfyllt de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas för respektive skolform. En elev i anpassade grundskolan har under denna tid rätt till minst 800 timmars undervisning utöver den i 11 kap.

7 § första stycket garanterade undervisningstiden, om eleven inte dessförinnan uppfyllt betygskrite- rierna eller kriterierna för bedöm- ning av kunskaper.

8Senaste lydelse 2022:146.

9Senaste lydelse 2022:1315.

10kap. 12 §

Minst en gång varje termin ska				Minst en gång varje termin ska
läraren, eleven och elevens vård-				läraren, eleven och elevens vård-
nadshavare ha ett utvecklings-				nadshavare ha ett utvecklings-
samtal om hur elevens kunskaps-				samtal om hur elevens kunskaps-
utveckling	och sociala utveckling			utveckling och sociala utveckling
bäst kan stödjas samt om vilka				bäst kan stödjas samt om vilka
insatser som behövs för att eleven				insatser som behövs för att eleven
ska uppfylla betygskriterierna eller				ska tillgodogöra sig kunskaper i
kriterierna	för	bedömning	av	förhållande till ämnets syfte och
kunskaper och i övrigt utvecklas så				centrala innehåll och i övrigt
långt som möjligt inom ramen för				utvecklas så långt som möjligt
läroplanen. Informationen vid ut-				inom ramen för läroplanen. In-
vecklingssamtalet		ska grunda	sig	formationen vid utvecklingssam-
på en utvärdering av elevens ut-				talet ska grunda sig på en utvärde-
veckling i förhållande till läro-				ring av elevens utveckling i
planen och betygskriterierna eller				förhållande till läroplanen.
kriterierna för bedömning av kun-
skaper i de ämnen som eleven får

undervisning i.

Utvecklingssamtal ska i vissa fall resultera i ett sådant åtgärdsprogram som avses i 3 kap. 9 §.

13§10

Iårskurs 1–5 ska läraren en gång per läsår, vid ett av utveck- lingssamtalen, i en skriftlig individuell utvecklingsplan

1. ge omdömen om elevens kun-				1. ge omdömen	om	elevens
skapsutveckling i		förhållande	till	kunskapsutveckling i förhållande till
kriterierna	för	bedömning	av	ämnets syfte och centrala innehåll i
kunskaper	eller	betygskriterierna		de ämnen som eleven får
för årskurs 6 i de ämnen som				undervisning i, och
eleven får undervisning i, och
2. sammanfatta		vilka insatser		2. sammanfatta	vilka	insatser
som behövs för att eleven ska				som behövs för att eleven ska
uppfylla kriterierna för bedömning				tillgodogöra sig kunskaper i för-
av kunskaper eller betygskrite-				hållande till ämnets syfte och cen-
rierna för årskurs 6 och i övrigt				trala innehåll och i övrigt utvecklas
utvecklas så långt som möjligt inom				så långt som möjligt inom ramen
ramen för läroplanen.				för läroplanen.

Den individuella utvecklingsplanen får även innehålla omdömen om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det. Överenskommelser mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet ska alltid dokumenteras utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen.

Skriftlig information om elevens skolgång får ges även vid andra tillfällen än vid ett utvecklingssamtal.

10Senaste lydelse 2022:146.

Prop. 2025/26:197 Bilaga 2

189

Prop. 2025/26:197 Bilaga 2

190

Om ett åtgärdsprogram utarbetas	Om ett åtgärdsprogram utarbetas
behöver inte den skriftliga indivi-	behöver inte den skriftliga indivi-
duella utvecklingsplanen innehålla	duella utvecklingsplanen innehålla
en sammanfattning av vilka insat-	en sammanfattning av vilka insat-
ser i form av särskilt stöd som	ser i form av särskilt stöd som
eleven behöver för att uppfylla	eleven behöver för att tillgodogöra
kriterierna för bedömning av	sig kunskaper i förhållande till
kunskaper eller betygskriterierna för	ämnets syfte och centrala innehåll.
årskurs 6.

Om en elev ges betyg i årskurs 4 och 5 gäller inte skyldigheten enligt

första stycket i de aktuella årskurserna.
17 §
Som betyg ska någon av beteck-	Betyg betecknas med ett heltal på
ningarna A, B, C, D, E eller F	en skala 1–10. Högsta betyg
användas. Betyg för godkända	betecknas med 10 och lägsta betyg
resultat betecknas med A, B, C, D	med 1.
eller E. Högsta betyg betecknas

med A och lägsta betyg med E. Betyg för icke godkänt resultat be- tecknas med F.

19§11

När betyg sätts innan ett ämne har					När betyg sätts innan ett ämne har
avslutats,	ska	betygssättningen			avslutats, ska	betygssättningen
bygga på en bedömning av de					bygga på en bedömning av de
kunskaper som eleven inhämtat i					kunskaper som eleven inhämtat i
ämnet till och med den aktuella					ämnet till och med den aktuella
terminen. Läraren ska göra en					terminen. Läraren ska göra en
sammantagen		bedömning		av	sammantagen	bedömning	av
elevens kunskaper i förhållande till					elevens kunskaper i förhållande till
de betygskriterier som gäller för					ämnets syfte och centrala innehåll
ämnet och sätta det betyg som bäst					och med stöd av betygskriterierna
motsvarar	elevens		kunskaper.		sätta det betyg som bäst motsvarar
Samtliga kriterier för betyget E ska					elevens kunskaper.
dock vara uppfyllda för att eleven
ska kunna få ett godkänt betyg.
Vid bedömningen			ska elevens
kunskaper

1.i årskurs 4 och 5, om betyg sätts i dessa årskurser, ställas i relation till de kunskaper som en elev ska ha uppnått vid betygs- tillfället i förhållande till betygs- kriterierna för årskurs 6,

2.i årskurs 6 ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått

11Senaste lydelse 2022:146

Vid betygssättning i årskurs 9 ska det inom varje skolenhet genomföras bedömningssamråd mellan lärare som undervisar i samma ämne. Syftet med bedöm- ningssamråden är att öka betygens likvärdighet inom respektive ämne. Rektorn ansvarar för att bedöm- ningssamråd genomförs.

vid betygstillfället i förhållande till betygskriterierna för årskurs 6, och

3.efter årskurs 6 ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till betygskriterierna för årskurs 9.

20§12

När betyg sätts efter det att ett				När betyg sätts efter det att ett ämne
ämne har avslutats ska läraren göra				har avslutats ska läraren göra en
en	sammantagen	bedömning	av	sammantagen	bedömning		av
elevens kunskaper i förhållande till				elevens kunskaper och i förhållan-
de betygskriterier som gäller för				de till ämnets syfte och centrala
ämnet och sätta det betyg som bäst				innehåll och med stöd av
motsvarar elevens kunskaper.				betygskriterierna sätta		det	betyg
Samtliga kriterier för betyget E ska				som bäst motsvarar elevens kun-
dock vara uppfyllda för att eleven				skaper.
ska kunna få ett godkänt betyg.
Regeringen eller den myndighet				Regeringen	kan med	stöd av
som	regeringen	bestämmer	kan	8 kap. 7 § regeringsformen			med-
med stöd av 8 kap. 7 § regerings-				dela föreskrifter om betygskriterier.
formen meddela		föreskrifter	om
betygskriterier.

20 a §13

Vid betygssättning enligt 19 och 20 §§ i ett ämne som det ges ett nationellt prov i ska elevens resultat på det provet särskilt be- aktas. Provresultatet eller resultat på delprov ska dock inte särskilt beaktas om det finns särskilda skäl.

21§14

Om det finns särskilda skäl får	Om det finns särskilda skäl får
det vid betygssättningen enligt 19	det vid betygssättningen enligt 19
och 20§§ bortses från enstaka delar	och 20 §§ bortses från enstaka delar
av betygskriterierna för årskurs 6	av ett ämnes syfte och centrala
eller 9.	innehåll.
Med särskilda skäl avses funk-	Med särskilda skäl avses funk-
tionsnedsättning eller andra lik-	tionsnedsättning eller andra lik-
nande personliga förhållanden som	nande personliga förhållanden som
inte är av tillfällig natur och som	inte är av tillfällig natur och som

12Senaste lydelse 2022:146.

13Senaste lydelse 2017:1104.

14Senaste lydelse 2022:146.

Prop. 2025/26:197 Bilaga 2

191

Prop. 2025/26:197	utgör ett direkt hinder för att eleven
Bilaga 2	ska kunna uppfylla betygskrite-
	rierna för ett visst betyg.

utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna tillgodogöra sig dessa delar.

			22 §
I fall där ett icke godkänt betyg				I fall där ett betyg 1–3 sätts i ett
sätts i ett avslutat ämne ska en				avslutat ämne ska en skriftlig
skriftlig bedömning		av	elevens	bedömning av elevens kunskaps-
kunskapsutveckling	i	ämnet ges.		utveckling i ämnet ges. Av be-
Av bedömningen får också de				dömningen får också de stöd-
stödåtgärder som	har		vidtagits	åtgärder som har vidtagits framgå.
framgå. Bedömningen ska under-				Bedömningen ska undertecknas av
tecknas av läraren.				läraren.

Om det enligt 18 § inte kan sättas betyg i ett avslutat ämne, får de

	stödåtgärder som har vidtagits framgå av beslutet.
			23 a §15
	En huvudman ska, om annat inte			En huvudman ska, om annat inte
	följer av andra stycket, erbjuda			följer av andra stycket, erbjuda
	lovskola till elever som har avslutat			lovskola till elever som har avslutat
	årskurs 8 och som riskerar att i nästa			årskurs 8 och som riskerar att i nästa
	årskurs inte uppfylla betygskrite-			årskurs inte tillgodogöra sig kunska-
	rierna för betyget E i ett eller flera			per som minst motsvarar betygs-
	ämnen och som därigenom riskerar			kriteriet godtagbara kunskaper i ett
	att inte uppnå behörighet till ett natio-			eller flera ämnen och därigenom
	nellt	program i	gymnasieskolan.	riskerar att inte uppnå behörighet till
	Lovskolan ska anordnas i juni			ett nationellt program i gymnasie-
	samma år som eleven har avslutat			skolan. Lovskolan ska anordnas i
	årskurs 8 och uppgå till sammanlagt			juni samma år som eleven har
	minst 50 timmar. Tiden för lovskola			avslutat	årskurs 8	och	uppgå till
	ingår inte i den minsta totala			sammanlagt minst 50 timmar. Tiden
	undervisningstiden enligt 5 §.			för lovskola ingår inte i den minsta
				totala undervisningstiden enligt 5 §.
	En huvudman får från ett erbjudande enligt första stycket räkna av den
	tid som eleven deltagit i lovskola som huvudmannen frivilligt anordnat
	från och med augusti det år eleven påbörjar årskurs 8 till och med
	vårterminen påföljande år. Om eleven har deltagit minst 50 timmar i sådan
	undervisning behöver huvudmannen inte lämna något erbjudande enligt
	första stycket.
				23 b §16
	En	huvudman	ska erbjuda	En	huvudman	ska	erbjuda
	lovskola till elever i årskurs 9 som			lovskola till elever i årskurs 9 som
	riskerar att inte uppfylla betygs-			riskerar att inte tillgodogöra sig
	kriterierna för betyget E i ett eller			kunskaper som minst			motsvarar
	flera ämnen och som därigenom			betygskriteriet godtagbara kunsk-
	riskerar att inte uppnå behörighet			aper i	ett eller flera ämnen och
192	15 Senaste lydelse 2022:146.
	16 Senaste lydelse 2022:730.

till ett nationellt program i gymnasieskolan. Lovskolan ska anordnas på loven under läsåret och uppgå till sammanlagt minst 25 timmar.

därigenom riskerar att inte uppnå	Prop. 2025/26:197
behörighet till ett nationellt pro-	Bilaga 2
gram i gymnasieskolan. Lovskolan
ska anordnas på loven under läsåret
och uppgå till sammanlagt minst 25
timmar.

En huvudman ska också, om inte
annat följer av fjärde stycket,
erbjuda lovskola till elever som har
avslutat årskurs 9 utan att ha
uppnått behörighet till ett nationellt
program		i	gymnasieskolan.
Lovskolan ska anordnas i juni
samma år som eleven avslutat års-
kurs 9 och uppgå till sammanlagt
minst 50 timmar.
Tiden	för	lovskola enligt första				Tiden för lovskola enligt första
och andra styckena ingår inte i den						stycket ingår inte i den minsta totala
minsta	totala		undervisningstiden			undervisningstiden enligt 5 §.
enligt 5 §.
En huvudman får från ett
erbjudande		enligt		andra	stycket
räkna av den tid som eleven deltagit
i lovskola			som	huvudmannen
frivilligt anordnat från och med
augusti det år eleven påbörjar års-
kurs 9 till och med vårterminen
påföljande år. Om eleven har del-
tagit minst 50 timmar i sådan
undervisning			behöver		huvud-

mannen inte lämna något er- bjudande enligt andra stycket.

31 a §17

En kommun får begränsa utbildningen vid en viss skolenhet till att avse
elever som är i behov av särskilt stöd (resursskola). För en resursskola
gäller inte 30 och 31 §§.
Kommunen	ansvarar för		att	Kommunen ansvarar	för att
bedöma om en elev är i behov av				bedöma om en elev är i behov av
sådant särskilt stöd som resurs-				sådant särskilt stöd som resurs-
skolan erbjuder för att eleven ska				skolan erbjuder för att eleven ska
kunna uppfylla	de	betygskriterier		kunna tillgodogöra sig	kunskaper
eller kriterier för bedömning av				som minst motsvarar betygskri-
kunskaper som minst ska uppfyllas				teriet godtagbara kunskaper, för att
eller för att eleven ska undvika				eleven ska kunna uppfylla de
svårigheter i	sin	skolsituation.		kriterier för bedömning av kun-
Bestämmelser	om	särskilt	stöd	skaper som minst ska uppfyllas
finns i 3 kap				eller för att eleven ska undvika
17 Senaste lydelse 2022:724.					193

Prop. 2025/26:197 Bilaga 2

194

svårigheter i son skolsituation. Bestämmelser som särskilt stöd finns i 3 kap.

Om det inte finns plats för alla sökande ska ett urval göras. Vid urval ska de elever som har störst behov av det särskilda stöd som resursskolan erbjuder prioriteras.

35§18

En fristående grundskola ska vara öppen för alla elever som har rätt till utbildning i grundskolan. Utbildningen får dock begränsas till att avse

1.vissa årskurser,

2.elever som är i behov av särskilt stöd (resursskola), eller

3.vissa elever som utbildningen är speciellt anpassad för.

Huvudmannen för en resursskola					Huvudmannen för en resursskola
ansvarar för att bedöma om en elev					ansvarar för att bedöma om en elev
är i behov av sådant särskilt stöd					är i behov av sådant särskilt stöd
som resursskolan erbjuder för att					som resursskolan erbjuder för att
eleven ska kunna uppfylla de					eleven ska kunna tillgodogöra sig
betygskriterier		eller kriterier		för	kunskaper	som minst	motsvarar
bedömning av kunskaper som minst					betygskriteriet godtagbara kunska-
ska uppfyllas eller för att eleven ska					per, för att eleven ska kunna
undvika	svårigheter		i	sin	uppfylla de kriterier för bedömning
skolsituation.		Bestämmelser		om	av kunskaper som minst ska
särskilt stöd finns i 3 kap.					uppfyllas eller för att eleven ska
					undvika	svårigheter	i	sin
					skolsituation. Bestämmelser			om
					särskilt stöd finns i 3 kap.

För en resursskola gäller inte 36 §. Om det inte finns plats för alla sökandetill en viss resursskola ska ett urval göras. Vid urval ska de elever som har störst behov av det särskilda stöd som resursskolan erbjuder prioriteras.

Huvudmannen behöver inte ta emot eller ge fortsatt utbildning åt en elev om hemkommunen har beslutat att inte lämna bidrag för eleven enligt 39 § tredje stycket.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om sådana speciellt anpassade utbildningar som avses i första stycket 3.

18Senaste lydelse 2022:1104.

11kap. 15 §19

Minst en gång varje termin ska				Minst en gång varje termin ska
läraren, eleven och elevens vård-				läraren,	eleven		och elevens
nadshavare ha ett utvecklings-				vårdnadshavare ha ett utvecklings-
samtal om hur elevens kun-				samtal om hur elevens kun-
skapsutveckling och sociala ut-				skapsutveckling och sociala ut-
veckling bäst kan stödjas samt om				veckling bäst kan stödjas samt om
vilka insatser som behövs för att				vilka insatser som behövs för att
eleven ska uppfylla betygs-				eleven ska tillgodogöra sig kun-
kriterierna	eller kriterierna		för	skaper i förhållande till ämnets syfte
bedömning av kunskaper och i				och centrala innehåll och i övrigt
övrigt utvecklas så långt som				utvecklas så långt som möjligt
möjligt inom ramen för läroplanen.				inom	ramen	för	läroplanen.
Informationen		vid utvecklings-		Informationen		vid	utvecklings-
samtalet ska grunda sig på en				samtalet ska grunda sig på en
utvärdering av elevens utveckling i				utvärdering av elevens utveckling i
förhållande	till	läroplanen	och	förhållande till läroplanen.
betygskriterierna		eller kriterierna
för bedömning av kunskaper i de
ämnen eller	ämnesområden		som
eleven får undervisning i.

Utvecklingssamtal ska i vissa fall resultera i ett sådant åtgärdsprogram som avses i 3 kap. 9 §.

16§20

Iårskurs 1–5 ska läraren en gång per läsår, vid ett av utveck- lingssamtalen, i en skriftlig individuell utvecklingsplan

1. ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till

a) kriterierna för bedömning av	a) ämnets syfte och centrala
kunskaper eller betygskriterierna	innehåll i de ämnen som eleven får
för årskurs 6 i de ämnen som	undervisning i, eller
eleven får undervisning i, eller

b)kriterierna för bedömning av kunskaper i de ämnesområden som eleven får undervisning i, och

2. sammanfatta vilka insatser som			2. sammanfatta vilka insatser som
behövs för att eleven ska uppfylla			behövs för att eleven ska
kriterierna	för	bedömning av	tillgodogöra sig kunskaper i för-
kunskaper	eller	betygskriterierna	hållande till ämnets syfte och
för årskurs 6 och i övrigt utvecklas			centrala innehåll och i övrigt ut-
så långt som möjligt inom ramen			vecklas så långt som möjligt inom
för läroplanen.			ramen för läroplanen.

19Senaste lydelse 2022:146.

20Senaste lydelse 2022:146.

Prop. 2025/26:197 Bilaga 2

195

Om ett åtgärdsprogram utarbetas behöver inte den skriftliga individuella utvecklingsplanen innehålla en sammanfattning av vilka insatser i form av särskilt stöd som eleven behöver för att tillgodogöra sig kunskaper i förhållande till ämnets syfte och centrala innehåll.

Prop. 2025/26:197 Bilaga 2

196

utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen.

Skriftlig information om elevens skolgång får ges även vid andra

tillfällen än vid ett utvecklingssamtal.
Om ett åtgärdsprogram utarbetas		Om ett åtgärdsprogram utarbetas
behöver inte den skriftliga indivi-		behöver inte den skriftliga indivi-
duella utvecklingsplanen innehålla		duella utvecklingsplanen innehålla
en sammanfattning av	vilka	en sammanfattning av vilka
insatser i form av särskilt stöd som		insatser i form av särskilt stöd som
eleven behöver för att uppfylla		eleven behöver för att tillgodogöra
kriterierna för bedömning	av	sig kunskaper i förhållande till
kunskaper eller betygskriterierna för		ämnets syfte och centrala innehåll.
årskurs 6.

Om en elev ges betyg i årskurs 4 och 5 gäller inte skyldigheten enligt första stycket i de aktuella årskurserna.

16 a §21

I årskurs 6–9 ska läraren, om eleven får undervisning i ett ämne som eleven eller vårdnadshavaren inte begär betyg i eller ett ämnesområde, en gång per läsår vid ett av utvecklingssamtalen, i en skriftlig individuell utvecklingsplan

1. ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till

a) betygskriterierna i ämnet, eller	a) ämnets syfte och centrala
	innehåll, eller
b) kriterierna för bedömning av kunskaper i ämnesområdet, och
2. sammanfatta vilka insatser som	2. sammanfatta vilka insatser som
behövs för att eleven ska uppfylla	behövs för att eleven ska tillgodo-
betygskriterierna eller kriterierna	göra sig kunskaper i förhållande till
för bedömning av kunskaper och i	ämnets syfte och centrala innehåll
övrigt utvecklas så långt som	och i övrigt utvecklas så långt som
möjligt inom ramen för läroplanen i	möjligt inom ramen för läroplanen i
det ämnet eller ämnesområdet.	det ämnet eller ämnesområdet.

Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen.

Skriftlig information om elevens skolgång får ges även i andra fall än vad som följer av första stycket och även vid andra tillfällen än vid ett utvecklingssamtal.

Om ett åtgärdsprogram utarbetas behöver inte den skriftliga

individuella utvecklingsplanen innehålla en sammanfattning av vilka insatser i form av särskilt stöd som eleven behöver för att uppfylla betygskriterierna eller kriterierna för bedömning av kunskaper.

21Senaste lydelse 2022:146.

20§22

Som betyg ska någon av be-	Betyg betecknas med ett heltal på
teckningarna A, B, C, D eller E	en skala 1–10. Högsta betyg
användas. Högsta betyg betecknas	betecknas med 10 och lägsta betyg
med A och lägsta betyg med E.	med 1.
För den elev som inte uppfyller
betygskriterierna för betyget E, ska
betyg inte sättas i ämnet.

22§23

När betyg sätts innan ett ämne har	När betyg sätts innan ett ämne har
avslutats, ska betygssättning bygga	avslutats, ska betygssättning bygga
på en bedömning av de kunskaper	på en bedömning av de kunskaper
som eleven inhämtat i ämnet till och	som eleven inhämtat i ämnet till och
med den aktuella terminen. Läraren	med den aktuella terminen. Läraren
ska göra en sammantagen bedöm-	ska göra en sammantagen bedö-
ning av elevens kunskaper i för-	mning av elevens kunskaper i för-
hållande till de betygskriterier som	hållande till ämnets syfte och
gäller för ämnet och sätta det betyg	centrala innehåll och med stöd av
som bäst motsvarar elevens kun-	betygskriterierna sätta det betyg
skaper. Samtliga kriterier för betyget	som bäst motsvarar elevens kun-
E ska dock vara uppfyllda för att	skaper.
eleven ska kunna få ett godkänt
betyg.
Vid bedömningen ska elevens
kunskaper
1. i årskurs 4 och 5, om betyg
sätts i dessa årskurser, ställas i
relation till de kunskaper som en
elev ska ha uppnått vid betygs-
tillfället i förhållande till betygs-
kriterierna för årskurs 6,
2. i årskurs 6 ställas i relation till
de kunskaper en elev ska ha uppnått
vid betygstillfället i förhållande till
betygskriterierna för årskurs 6, och
3. efter årskurs 6 ställas i relation
till de kunskaper en elev ska ha
uppnått vid betygstillfället i för-
hållande till betygskriterierna för
årskurs 9.

23§24

När betyg sätts efter det att ett	När betyg sätts efter det att ett
ämne har avslutats ska läraren göra	ämne har avslutats ska läraren göra
en sammantagen bedömning av	en sammantagen bedömning av

22Senaste lydelse 2022:146.

23Senaste lydelse 2022:146.

24Senaste lydelse 2022:146.

Prop. 2025/26:197 Bilaga 2

197

Prop. 2025/26:197 Bilaga 2

elevens kunskaper i förhållande till de betygskriterier som gäller för ämnet och sätta det betyg som bäst

motsvarar elevens kunskaper. Samtliga kriterier för betyget E ska dock vara uppfyllda för att eleven ska kunna få ett godkänt betyg.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regerings- formen meddela föreskrifter om betygskriterier.

elevens kunskaper i förhållande till ämnets syfte och centrala innehåll och med stöd av betygskriterierna sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper.

Regeringen kan med stöd av

8 kap. 7 § regeringsformen med- dela föreskrifter om betygskriterier.

	23 a §25
Om det finns särskilda skäl får		Om det finns särskilda skäl får
det vid betygssättningen enligt 22		det vid betygssättningen enligt 22
och 23 §§ bortses från enstaka delar		och 23 §§ bortses från enstaka delar
av betygskriterierna för årskurs 6		av ett ämnes syfte och centrala
eller 9. Med särskilda skäl avses		innehåll. Med särskilda skäl avses
funktionsnedsättning	eller andra	funktionsnedsättning	eller andra
liknande personliga	förhållanden	liknande personliga	förhållanden
som inte är av tillfällig natur och		som inte är av tillfällig natur och
som utgör ett direkt hinder för att		som utgör ett direkt hinder för att
eleven ska kunna uppfylla betygs-		eleven ska kunna tillgodogöra sig
kriterierna för ett visst betyg.		dessa.

En intellektuell funktionsnedsättning får beaktas vid betygssättningen bara om det finns synnerliga skäl.

30 a §26

En kommun får begränsa utbildningen vid en viss skolenhet till att avse elever som är i behov av särskilt stöd (resursskola). För en resursskola

gäller inte 29 och 30 §§.
Kommunen	ansvarar för		att	Kommunen	ansvarar		för	att
bedöma om en elev är i behov av				bedöma om en elev är i behov av
sådant särskilt stöd som resurs-				sådant särskilt stöd som resurs-
skolan erbjuder för att eleven ska				skolan erbjuder för att eleven ska
kunna uppfylla	de	betygskriterier		kunna tillgodogöra		sig	kunskaper
eller kriterier för bedömning av				som minst motsvarar betygskri-
kunskaper som minst ska uppfyllas				teriet godtagbara kunskaper, upp-
eller för att eleven ska undvika				fylla de kriterier för bedömning av
svårigheter i	sin	skolsituation.		kunskaper som minst ska uppfyllas
Bestämmelser	om	särskilt	stöd	eller för att eleven ska undvika
finns i 3 kap.				svårigheter i	sin	skolsituation.
				Bestämmelser	om	särskilt		stöd
				finns i 3 kap.

Kommunen beslutar om placering av en elev vid en resursskola, efter ansökan av elevens vårdnadshavare. Ansökan får även göras av elevens

198	25	Senaste lydelse 2022:1315.
198	26	Senaste lydelse 2022:724.

rektor, om eleven är placerad vid en av kommunens skolenheter och elevens vårdnadshavare medger det.

Om det inte finns plats för alla sökande ska ett urval göras. Vid urval ska de elever som har störst behov av det särskilda stöd som resursskolan erbjuder prioriteras.

34§27

En fristående anpassad grundskola ska vara öppen för alla elever som har rätt till utbildning i anpassade grundskolan. Utbildningen får dock begränsas till att avse

1.vissa årskurser,

2.elever som är i behov av särskilt stöd (resursskola), eller

3.vissa elever som utbildningen är speciellt anpassad för.

Huvudmannen för en resursskola				Huvudmannen för en resursskola
ansvarar för att bedöma om en elev				ansvarar för att bedöma om en elev
är i behov av sådant särskilt stöd				är i behov av sådant särskilt stöd
som resursskolan erbjuder för att				som resursskolan erbjuder för att
eleven ska kunna uppfylla de				eleven ska kunna tillgodogöra sig
betygskriterier		eller kriterier	för	kunskaper som		minst motsvarar
bedömning	av	kunskaper	som	betygskriteriet	godtagbara kunska-
minst ska uppfyllas eller för att				per, uppfylla de kriterier för
eleven ska undvika svårigheter i sin				bedömning	av	kunskaper	som
skolsituation.	Bestämmelser		om	minst ska uppfyllas eller för att
särskilt stöd finns i 3 kap.				eleven ska undvika svårigheter i sin
				skolsituation.	Bestämmelser		om
				särskilt stöd finns i 3 kap.

För en resursskola gäller inte 35 §. Om det inte finns plats för alla sökande till en viss resursskola ska ett urval göras. Vid urval ska de elever som har störst behov av det särskilda stöd som resursskolan erbjuder prioriteras.

Huvudmannen behöver inte ta emot eller ge fortsatt utbildning åt en elev, om hemkommunen har beslutat att inte lämna bidrag för eleven enligt 38 § andra stycket.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om sådana speciellt anpassade utbildningar som avses i första stycket 3.

12kap. 12 §28

Minst en gång varje termin ska			Minst en gång varje termin ska
läraren,	eleven och	elevens	läraren,	eleven och	elevens
vårdnadshavare ha ett utveck-			vårdnadshavare ha ett utveck-
lingssamtal om hur elevens kun-			lingssamtal om hur elevens kun-
skapsutveckling och sociala ut-			skapsutveckling och sociala ut-
veckling bäst kan stödjas samt om			veckling bäst kan stödjas samt om
vilka insatser som behövs för att			vilka insatser som behövs för att
eleven	ska uppfylla	betygs-	eleven	ska tillgodogöra	sig kun-

27Senaste lydelse 2022:1315.

28Senaste lydelse 2022:146.

Prop. 2025/26:197 Bilaga 2

199

Prop. 2025/26:197 Bilaga 2

200

kriterierna	eller kriterierna		för	skaper i förhållande till ämnets syfte
bedömning av kunskaper och i				och centrala innehåll och i övrigt
övrigt utvecklas så långt som				utvecklas så långt som möjligt
möjligt inom ramen för läroplanen.				inom ramen	för	läroplanen.
Informationen		vid utvecklings-		Informationen	vid	utvecklings-
samtalet ska grunda sig på en				samtalet ska grunda sig på en
utvärdering av elevens utveckling i				utvärdering av elevens utveckling i
förhållande	till	läroplanen	och	förhållande till läroplanen.
betygskriterierna		eller kriterierna
för bedömning av kunskaper i de
ämnen eller	ämnesområden		som
eleven får undervisning i.

Utvecklingssamtal ska i vissa fall resultera i ett sådant åtgärdsprogram som avses i 3 kap. 9 §.

13§29

Iårskurs 1–6 ska läraren en gång per läsår, vid ett av utveck- lingssamtalen, i en skriftlig individuell utvecklingsplan

1. ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till

a) kriterierna för bedömning av	a) ämnets syfte och centrala inne-
kunskaper eller betygskriterierna	håll i de ämnen som eleven får
för årskurs 7 i de ämnen som eleven	undervisning i, eller
får undervisning i, eller

b)kriterierna för bedömning av kunskaper i de ämnesområden som eleven får undervisning i, och

2. sammanfatta vilka insatser	2. sammanfatta vilka insatser
som behövs för att eleven ska	som behövs för att eleven ska
uppfylla kriterierna för bedömning	tillgodogöra sig kunskaper i för-
av kunskaper eller betygskrite-	hållande till ämnets syfte och cen-
rierna för årskurs 7 och i övrigt	trala innehåll och i övrigt utvecklas
utvecklas så långt som möjligt inom	så långt som möjligt inom ramen
ramen för läroplanen.	för läroplanen.

Den individuella utvecklingsplanen får även innehålla omdömen om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det.

Överenskommelser mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet ska alltid dokumenteras i utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen.

Skriftlig information om elevens skolgång får ges även vid andra


tillfällen än vid ett utvecklingssamtal.
Om ett åtgärdsprogram utarbetas					Om ett åtgärdsprogram utarbetas
behöver	inte	den	skriftliga		behöver	inte	den	skriftliga
individuella		utvecklingsplanen			individuella		utvecklingsplanen
innehålla	en sammanfattning			av	innehålla	en sammanfattning			av
vilka insatser i form av särskilt stöd					vilka insatser i form av särskilt stöd
som eleven behöver för att uppfylla					som eleven behöver för att
kriterierna	för	bedömning		av	tillgodogöra		sig kunskaper		i

29Senaste lydelse 2022:146.

kunskaper eller betygskriterierna förhållande till ämnets syfte och

för årskurs 7.centrala innehåll.

Om en elev ges betyg i årskurs 5 och 6 gäller inte skyldigheten enligt första stycket i de aktuella årskurserna.

13 a §30

I årskurs 7–10 ska läraren, om anpassade grundskolans kursplaner tillämpas och eleven får undervisning i ett ämne som eleven eller vårdnadshavaren inte begär betyg i eller ett ämnesområde, en gång per läsår vid ett av utvecklingssamtalen i en skriftlig individuell ut- vecklingsplan

1. ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till

a) betygskriterierna i det ämne	a) ämnets syfte och centrala
som eleven får undervisning i, eller	innehåll i de ämnen som eleven får
	undervisning i,

b)kriterierna för bedömning av kunskaper i det ämnesområde som eleven får undervisning i, och

2. sammanfatta vilka insatser som	2. sammanfatta vilka insatser som
behövs för att eleven ska uppfylla	behövs för att eleven ska tillgodo-
betygskriterierna eller kriterierna	göra sig kunskaper i förhållande till
för bedömning av kunskaper och i	ämnets syfte och centrala innehåll
övrigt utvecklas så långt som	och i övrigt utvecklas så långt som
möjligt inom ramen för läroplanen i	möjligt inom ramen för läroplanen i
det ämnet eller ämnesområdet.	det ämnet eller ämnesområdet.

Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen.

Skriftlig information om elevens skolgång får ges även i andra fall än vad som följer av första stycket och även vid andra tillfällen än vid ett

utvecklingssamtal.
Om ett åtgärdsprogram utarbetas						Om ett åtgärdsprogram utarbetas
behöver	inte		den	skriftliga		behöver	inte		den	skriftliga
individuella			utvecklingsplanen			individuella		utvecklingsplanen
innehålla	en	sammanfattning			av	innehålla	en	sammanfattning			av
vilka insatser i form av särskilt stöd						vilka insatser i form av särskilt stöd
som eleven behöver för att uppfylla						som eleven behöver för att
betygskriterierna			eller	kriterierna		tillgodogöra		sig	kunskaper		i
för bedömning av kunskaper.						förhållande till ämnets syfte och
						centrala innehåll.
					17 §
Som betyg ska någon av be-						Betyg betecknas med ett heltal på
teckningarna A, B, C, D, E eller F						en skala 1–10. Högsta betyg
användas. Betyg för godkända						betecknas med 10 och lägsta betyg
resultat betecknas med A, B, C, D						med 1.
eller E. Högsta betyg betecknas
med A och		lägsta betyg med			E.

Betyg för icke godkänt resultat betecknas med F.

30Senaste lydelse 2022:1315.

Prop. 2025/26:197 Bilaga 2

201

Prop. 2025/26:197 Bilaga 2

202

19§31

När betyg sätts innan ett ämne har					När betyg sätts innan ett ämne har
avslutats,	ska	betygssättningen			avslutats, ska	betygssättningen
bygga på en bedömning av de					bygga på en bedömning av de
kunskaper som eleven inhämtat i					kunskaper som eleven inhämtat i
ämnet till och med den aktuella					ämnet till och med den aktuella
terminen. Läraren ska göra en					terminen. Läraren ska göra en
sammantagen		bedömning		av	sammantagen	bedömning	av
elevens kunskaper i förhållande till					elevens kunskaper i förhållande till
de betygskriterier som gäller för					ämnets syfte och centrala innehåll
ämnet och sätta det betyg som bäst					och med stöd av betygskriterierna
motsvarar	elevens		kunskaper.		sätta det betyg som bäst motsvarar
Samtliga kriterier för betyget E ska					elevens kunskaper.
dock vara uppfyllda för att eleven
ska kunna få ett godkänt betyg.
Vid bedömningen			ska elevens
kunskaper

1.i årskurs 5 och 6, om betyg sätts i dessa årskurser, ställas i relation till de kunskaper som en elev ska ha uppnått vid betygs- tillfället i förhållande till betygs- kriterierna för årskurs 7,

2.i årskurs 7 ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till betygskriterierna för årskurs 7, och

3.efter årskurs 7 ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i för- hållande till betygskriterierna för årskurs 10.

20§32

När betyg sätts efter det att ett	När betyg sätts efter det att ett
ämne har avslutats ska läraren göra	ämne har avslutats ska läraren göra
en sammantagen bedömning av	en sammantagen bedömning av
elevens kunskaper i förhållande till	elevens kunskaper i förhållande till
de betygskriterier som gäller för	ämnets syfte och centrala innehåll
ämnet och sätta det betyg som bäst	och med stöd av betygskriterierna
motsvarar elevens kunskaper.	sätta det betyg som bäst motsvarar
Samtliga kriterier för betyget E ska	elevens kunskaper.
dock vara uppfyllda för att eleven
ska kunna få ett godkänt betyg.

31Senaste lydelse 2022:146.

32Senaste lydelse 2022:146.

Vid betygssättning i årskurs 10 ska det inom varje skolenhet genom- föras bedömningssamråd mellan lärare som undervisar i samma ämne. Syftet med bedömnings- samråden är att öka betygens lik- värdighet inom respektive ämne. Rektorn ansvarar för att bedöm- ningssamråd genomförs.

Regeringen	eller den myndighet		Regeringen kan med stöd av	Prop. 2025/26:197
som regeringen bestämmer kan med			8 kap. 7 § regeringsformen meddela	Bilaga 2
stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen			föreskrifter om betygskriterier.
meddela	föreskrifter	om

betygskriterier.

20 a §33

Vid betygssättning enligt 19 och 20 §§ i ett ämne som det ges ett nationellt prov i ska elevens resultat på det provet särskilt beaktas. Provresultatet eller resultat på del- prov ska dock inte särskilt beaktas om det finns särskilda skäl.

21§34

Om det finns särskilda skäl får		Om det finns särskilda skäl får
det vid betygssättningen enligt 19		det vid betygssättningen enligt 19
och 20 §§ bortses från enstaka delar		och 20 §§ bortses från enstaka delar
av betygskriterierna för årskurs 7		av ett ämnes syfte och centrala
eller 10. Med särskilda skäl avses		innehåll. Med särskilda skäl avses
funktionsnedsättning,	utöver döv-	funktionsnedsättning,	utöver döv-
het eller hörselskada, eller andra		het eller hörselskada, eller andra
liknande personliga	förhållanden	liknande personliga	förhållanden
som inte är av tillfällig natur och		som inte är av tillfällig natur och
som utgör ett direkt hinder för att		som utgör ett direkt hinder för att
eleven ska kunna uppfylla betygs-		eleven ska kunna tillgodogöra sig
kriterierna för ett visst betyg.		dessa delar.

13kap. 12 §35

Minst en gång varje termin ska			Minst en gång varje termin ska
läraren,	eleven	och elevens	läraren,	eleven		och elevens
vårdnadshavare ha ett utvecklings-			vårdnadshavare ha ett utveck-
samtal om hur elevens kun-			lingssamtal om hur elevens kun-
skapsutveckling och sociala ut-			skapsutveckling och sociala ut-
veckling bäst kan stödjas samt om			veckling bäst kan stödjas samt om
vilka insatser som behövs för att			vilka insatser som behövs för att
eleven ska uppfylla betygs-			eleven ska tillgodogöra sig kun-
kriterierna	eller kriterierna för		skaper i förhållande till ämnets syfte
bedömning av kunskaper och i			och centrala innehåll och i övrigt
övrigt utvecklas så långt som			utvecklas så långt som möjligt
möjligt inom ramen för läroplanen.			inom	ramen	för	läroplanen.
Informationen vid		utvecklings-	Informationen		vid	utvecklings-

33Senaste lydelse 2017:1104.

34Senaste lydelse 2022:146.

35 Senaste lydelse 2022:146.

203

Prop. 2025/26:197 samtalet ska grunda sig på en

Bilaga 2utvärdering av elevens utveckling i förhållande till läroplanen och betygskriterierna eller kriterierna för bedömning av kunskaper i de ämnen som eleven får undervisning i.

samtalet ska grunda sig på en utvärdering av elevens utveckling i förhållande till läroplanen.

Utvecklingssamtal ska i vissa fall resultera i ett sådant åtgärdsprogram som avses i 3 kap. 9 §.

13 §36

Iårskurs 1–5 ska läraren en gång per läsår, vid ett av utvecklings- samtalen, i en skriftlig individuell utvecklingsplan

1. ge omdömen			om	elevens	1. ge omdömen	om	elevens
kunskapsutveckling			i förhållande		kunskapsutveckling	i förhållande
till kriterierna för bedömning av					till ämnets syfte och centrala
kunskaper	eller	betygskriterierna			innehåll i de ämnen som eleven får
för årskurs 6 i		de	ämnen som		undervisning i, och
eleven får undervisning i, och
2. sammanfatta		vilka		insatser	2. sammanfatta	vilka	insatser
som behövs för att eleven ska					som behövs för att eleven ska
uppfylla kriterierna för bedömning					tillgodogöra sig kunskaper i för-
av kunskaper eller betygs-					hållande till ämnets syfte och
kriterierna	för	årskurs 6		och i	centrala innehåll och i övrigt
övrigt utvecklas så långt som					utvecklas så långt som möjligt inom
möjligt inom ramen för läroplanen.					ramen för läroplanen.

Den individuella utvecklingsplanen får även innehålla omdömen om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det. Överenskommelser mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet ska alltid dokumenteras i utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen.

Skriftlig information om elevens skolgång får ges även vid andra

tillfällen än vid ett utvecklingssamtal.
Om ett åtgärdsprogram utarbetas					Om ett åtgärdsprogram utarbetas
behöver	inte	den	skriftliga		behöver	inte	den	skriftliga
individuella		utvecklingsplanen			individuella		utvecklingsplanen
innehålla	en sammanfattning			av	innehålla	en sammanfattning			av
vilka insatser i form av särskilt stöd					vilka insatser i form av särskilt stöd
som eleven behöver för att uppfylla					som eleven behöver för att
kriterierna	för	bedömning		av	tillgodogöra		sig kunskaper		i
kunskaper	eller	betygskriterierna			förhållande till ämnets mål och
för årskurs 6.					syfte.

Om en elev ges betyg i årskurs 4 och 5 gäller inte skyldigheten enligt första stycket i de aktuella årskurserna.

204	36 Senaste lydelse 2022:146.

		18 §37		Prop. 2025/26:197
Som betyg ska någon av be-			Betyg betecknas med ett heltal på	Bilaga 2
teckningarna A, B, C, D, E eller F			en skala 1–10. Högsta betyg
användas. Betyg	för	godkända	betecknas med 10 och lägsta betyg
resultat betecknas med A, B, C, D			med 1.
eller E. Högsta	betyg	betecknas

med A och lägsta betyg med E. Betyg för icke godkänt resultat be- tecknas med F.

20§38

När betyg sätts innan ett ämne har					När betyg sätts innan ett ämne har
avslutats,	ska	betygssättningen			avslutats, ska	betygssättningen
bygga på en bedömning av de					bygga på en bedömning av de
kunskaper som eleven inhämtat i					kunskaper som eleven inhämtat i
ämnet till och med den aktuella					ämnet till och med den aktuella
terminen. Läraren ska göra en					terminen. Läraren ska göra en
sammantagen		bedömning		av	sammantagen	bedömning	av
elevens kunskaper i förhållande till					elevens kunskaper i förhållande till
de betygskriterier som gäller för					ämnets syfte och centrala innehåll
ämnet och sätta det betyg som bäst					och med stöd av betygskriterierna
motsvarar	elevens		kunskaper.		sätta det betyg som bäst motsvarar
Samtliga kriterier för betyget E ska					elevens kunskaper.
dock vara uppfyllda för att eleven
ska kunna få ett godkänt betyg.
Vid bedömningen			ska elevens
kunskaper

1.i årskurs 4 och 5, om betyg sätts i dessa årskurser, ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till betygskriterierna för årskurs 6, och

2.i årskurs 6 ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till betygskriterierna för årskurs 6.

21§39

När betyg sätts efter det att ett	När betyg sätts efter det att ett
ämne har avslutats ska läraren göra	ämne har avslutats ska läraren göra
en sammantagen bedömning av	en sammantagen bedömning av
elevens kunskaper i förhållande till	elevens kunskaper i förhållande till
de betygskriterier som gäller för	ämnets syfte och centrala innehåll
ämnet och sätta det betyg som bäst	och med stöd av betygskriterierna
motsvarar elevens kunskaper.

37Senaste lydelse 2010:2022.

38Senaste lydelse 2022:146.

39 Senaste lydelse 2022:146.

205

Prop. 2025/26:197 Bilaga 2

Samtliga kriterier för betyget E ska dock vara uppfyllda för att eleven ska kunna få ett godkänt betyg.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regerings- formen meddela föreskrifter om betygskriterier.

sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper.

Regeringen kan med stöd av

8 kap. 7 § regeringsformen med- dela föreskrifter om betygskriterier.

		21 b §
Om det finns särskilda skäl får			Om det finns särskilda skäl får
det vid betygssättningen enligt 20			det vid betygssättningen enligt 20
och 21 §§ bortses från enstaka delar			och 21 §§ bortses från enstaka delar
av betygskriterierna för årskurs 6.			av de kunskaper som framgår av ett
Med särskilda skäl avses funk-			ämnes syfte och centrala innehåll.
tionsnedsättning eller andra lik-			Med särskilda skäl avses funk-
nande personliga förhållanden som			tionsnedsättning eller andra lik-
inte är av tillfällig natur och som			nande personliga förhållanden som
utgör ett direkt hinder för att eleven			inte är av tillfällig natur och som
ska kunna uppfylla betygskrite-			utgör ett direkt hinder för att eleven
rierna för ett visst betyg.			ska kunna tillgodogöra sig dessa.
		15 kap.
		8 a §40
Information från en		huvudman	Information från en huvudman
om erbjudande av nationella pro-			om erbjudande av nationella pro-
gram	och introduktionsprogram-		gram och introduktionsprogram-
men	programinriktat	val och	met yrkesintroduktion utformat för
yrkesintroduktion utformade för en			en grupp elever ska tydligt ange
grupp elever ska tydligt ange			utbildningens inriktning.
utbildningens inriktning.

Informationen ska också ange vad utbildningen kan leda till när det gäller etablering på arbetsmarknaden och övergång till vidare studier.

11 §41

Utbildningen i gymnasieskolan ska i huvudsak vara skolförlagd, om inte annat anges i andra, tredje eller fjärde stycket.

Gymnasial lärlingsutbildning ska enligt 16 kap. 11 § i huvudsak vara

förlagd till en eller flera arbetsplatser.
Introduktionsprogrammen	pro-	Introduktionsprogrammen yrkes-
graminriktat val, yrkesintroduktion		introduktion och individuellt alter-
och individuellt alternativ	samt	nativ samt vidareutbildning i form
vidareutbildning i form av ett fjärde		av ett fjärde tekniskt år får utformas
tekniskt år får utformas så att de		så att de inte är i huvudsak skol-
inte är i huvudsak skolförlagda.		förlagda.

Av 22 kap. 3 § framgår att utbildning där distansundervisning används inte behöver vara i huvudsak skolförlagd.

206	40	Senaste lydelse 2022:1089.
206	41	Senaste lydelse 2020:605.

		Prop. 2025/26:197
22 §42		Bilaga 2
Betyg ska sättas i ämnen. Betyg ska sättas när ett ämne är avslutat. Om
ett ämne består av flera nivåer ska betyg sättas efter varje avslutad nivå i
ämnet.
När ett godkänt betyg sätts på en	När ett betyg 1–10 sätts på en
högre nivå i ett ämne med flera	högre nivå i ett ämne med flera
nivåer ska betyget anses omfatta	nivåer ska betyget anses omfatta
lägre nivåer i ämnet och ersätta	lägre nivåer i ämnet och ersätta
betyg som har satts på sådana	betyg som har satts på sådana
nivåer.	nivåer.
Betyg ska också sättas

1.efter genomfört gymnasiearbete och examensarbete, och

2.i grundskolans ämnen i de fall undervisning i dessa får förekomma i gymnasieskolan.

24§43

Som betyg för godkända resultat	Betyg betecknas med ett heltal på
i ett ämne ska någon av beteck-	en skala 1–10. Högsta betyg
ningarna A, B, C, D eller E	betecknas med 10 och lägsta betyg
användas. Högsta betyg betecknas	med 1.
med A och lägsta betyg med E.
Betyg för icke godkänt resultat
betecknas med F.
Vid betygssättningen ska läraren	Vid betygssättningen ska läraren
göra en sammantagen bedömning	göra en sammantagen bedömning
av elevens kunskaper på den	av elevens kunskaper på den
aktuella nivån i ämnet i förhållande	aktuella nivån i ämnet i förhållande
till de betygskriterier som gäller för	till ämnets syfte och centrala inne-
ämnet som helhet och sätta det	håll och med stöd av betygs-
betyg som bäst motsvarar elevens	kriterierna sätta det betyg som bäst
kunskaper. Samtliga kriterier för	motsvarar elevens kunskaper.
betyget E ska dock vara uppfyllda
för att eleven ska kunna få ett
godkänt betyg.
	Vid en bedömning av elevens
	kunskaper i förhållande till sådana
	delar av ämnets syfte och centrala
	innehåll som rör säkerhet eller som
	hänvisar	till lagar, förordningar
	eller myndigheters föreskrifter ska
	elevens kunskaper, trots det som
	anges i andra stycket, som minst
	motsvara	betygskriteriet godtag-
	bara kunskaper för att eleven ska
	kunna ges betyget 4.

42	Senaste lydelse 2022:147.	207
43	Senaste lydelse 2022:147.	207

Prop. 2025/26:197 Bilaga 2

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regerings- formen meddela föreskrifter om betygskriterier.

Regeringen kan med stöd av

8 kap. 7 § regeringsformen med- dela föreskrifter om betygskriterier.

			25 §44
	Som betyg på gymnasiearbetet och			Som betyg på gymnasiearbetet och
	examensarbetet ska	någon	av	examensarbetet ska				någon	av
	beteckningarna E eller F användas.			beteckningarna 1–4 användas.
	Betyget E ska användas om en elev			Betyget 4 ska användas om en elev
	har nått examensmålen för gymnasie-			har nått examensmålen för gymnasie-
	arbetet eller examensarbetet. I annat			arbetet eller examensarbetet. I annat
	fall ska betyget F användas.			fall ska betygen 1–3 användas.
			25 a §45
	Vid betygssättning i ett ämne på			Vid	betygssättning		i	avslutande
	en nivå som det ges ett nationellt			nivå i ett ämne ska det inom varje
	prov i ska elevens resultat på det			skolenhet genomföras bedömnings-
	provet särskilt beaktas. Prov-			samråd mellan lärare som under-
	resultatet eller resultat på delprov			visar i samma ämne inom samma
	ska dock inte särskilt beaktas om			nationella program.				Syftet	med
	det finns särskilda skäl.			bedömningssamråden				är att	öka
				betygens likvärdighet inom respek-
				tive ämne.
				Rektorn ansvarar för att bedöm-
				ningssamråd genomförs.
			26 §46
	Om det finns särskilda skäl får det			Om det finns särskilda skäl får det
	vid betygssättningen	bortses	från	vid betygssättningen			bortses		från
	enstaka delar av betygskriterierna.			enstaka delar av ett ämnes syfte och
	Med särskilda skäl avses funk-			centrala innehåll. Med särskilda
	tionsnedsättning eller andra lik-			skäl	avses	funktionsnedsättning
	nande personliga förhållanden som			eller	andra	liknande		personliga
	inte är av tillfällig natur och som			förhållanden som inte är av tillfällig
	utgör ett direkt hinder för att eleven			natur och som utgör ett direkt
	ska kunna uppfylla betygskrite-			hinder för att eleven ska kunna
	rierna för ett visst betyg.			tillgodogöra sig dessa.
	Trots vad som anges i första			Trots vad som anges i första
	stycket ska sådana delar av betygs-			stycket får det inte bortses från
	kriterierna som rör säkerhet eller			sådana delar av ämnets syfte och
	som hänvisar till lagar, förord-			centrala innehåll som rör säkerhet
	ningar eller myndigheters före-			eller som hänvisar till lagar,
	skrifter alltid uppfyllas.			förordningar		eller	myndigheters
				föreskrifter.
	44 Senaste lydelse 2014:530.
208	45 Senaste lydelse 2017:1104.
	46 Senaste lydelse 2022:146.

		30 a §47
Ett	primärt	samverkansavtal	Ett	primärt	samverkansavtal
enligt	2 kap. 2 b § ska omfatta		enligt	2 kap. 2 b §		ska omfatta
nationella program och introduk-			nationella program och introduk-
tionsprogrammen		programinriktat	tionsprogrammet yrkesintroduktion
val och yrkesintroduktion utfor-			utformat för en grupp elever. En
made för en grupp elever. En kom-			kommun i det primära sam-
mun i det primära samverkans-			verkansområdet		ska	erbjuda all
området ska erbjuda all sådan			sådan utbildning som anordnas av
utbildning som anordnas av någon			någon av kommunerna i sam-
av kommunerna i samverkans-			verkansområdet.
området.

Kommunen kan även erbjuda sådan utbildning anordnad av en kommun utanför det primära samverkansområdet eller en region enligt ett sekundärt samverkansavtal.

När det gäller övrig utbildning i gymnasieskolan kan kommunen erbjuda utbildning som anordnas av en annan kommun eller en region enligt ett sekundärt samverkansavtal.

30 b §48

När en kommun bestämmer vilka utbildningar som ska erbjudas och antalet platser på utbildningarna ska den ta hänsyn till

1. ungdomarnas efterfrågan, och
2. arbetsmarknadens behov.
Kravet på att ta hänsyn till	Kravet på att ta hänsyn till
arbetsmarknadens behov gäller	arbetsmarknadens		behov	gäller
endast de nationella programmen	endast	de nationella programmen
och introduktionsprogrammen pro-	och	introduktionsprogrammet
graminriktat val och yrkesintro-	yrkesintroduktion		utformat	för en
duktion utformade för en grupp	grupp elever.
elever.

31 a §49

När en region bestämmer vilka utbildningar som ska erbjudas och antalet platser på utbildningarna ska den ta hänsyn till

1.ungdomarnas efterfrågan, och

2.arbetsmarknadens behov.

Första stycket gäller endast de			Första stycket gäller endast de
nationella	programmen	och	nationella	programmen	och
introduktionsprogrammen		pro-	introduktionsprogrammet		yrkes-
graminriktat val och yrkesintro-			introduktion utformat för en grupp
duktion utformade för en grupp			elever.
elever.

47Senaste lydelse 2022:1089.

48Senaste lydelse 2022:1089.

49Senaste lydelse 2022:1089.

Prop. 2025/26:197 Bilaga 2

209

Prop. 2025/26:197 Bilaga 2

210

32 a §50

När en enskild huvudman bestämmer vilka utbildningar som ska erbjudas och antalet platser på utbildningarna ska den ta hänsyn till

1.ungdomarnas efterfrågan, och

2.arbetsmarknadens behov.

Första stycket gäller endast de				Första stycket gäller endast de
nationella programmen och intro-				nationella programmen och intro-
duktionsprogrammen		programin-		duktionsprogrammet	yrkesintro-
riktat val	och yrkesintroduktion			duktion utformat för en grupp elever,
utformade för en grupp elever, i den				i den utsträckning den enskilde har
utsträckning	den	enskilde	har	godkännande som	huvudman för
godkännande	som huvudman		för	utbildningarna.

utbildningarna.

33§51

1.elever som är i behov av särskilt stöd (resursskola), eller

2.vissa elever som utbildningen är speciellt anpassad för.

Huvudmannen för en resursskola			Huvudmannen för en resursskola
ansvarar för att bedöma om en elev			ansvarar för att bedöma om en elev
är i behov av sådant särskilt stöd			är i behov av sådant särskilt stöd
som resursskolan erbjuder för att			som resursskolan erbjuder för att
eleven ska kunna uppfylla de			eleven ska kunna tillgodogöra sig
betygskriterier som minst		ska	kunskaper	som minst			motsvarar
uppfyllas eller för att eleven ska			betygskriteriet godtagbara kunska-
undvika svårigheter i sin skol-			per eller för att eleven ska undvika
situation. Bestämmelser om särskilt			svårigheter	i	sin	skolsituation.
stöd finns i 3 kap.			Bestämmelser		om	särskilt		stöd
			finns i 3 kap.
När det	gäller programinriktat		När det gäller yrkesintroduktion,
val som utformas för en enskild			individuellt alternativ och språk-
elev, yrkesintroduktion, indivi-			introduktion finns särskilda bestäm-
duellt alternativ och språkintro-			melser i	17 kap.		29 §	om	när
duktion finns särskilda bestäm-			huvudmannen		för	en	fristående
melser i 17 kap. 29 § om när huvud-			skola är skyldig att ta emot
mannen för en fristående skola är			ungdomar som uppfyller behörig-
skyldig att ta emot ungdomar som			hetskraven för sådan utbildning.
uppfyller	behörighetskraven	för

sådan utbildning.

Huvudmannen behöver inte ta emot eller ge fortsatt utbildning åt en elev, om hemkommunen har beslutat att inte lämna bidrag för eleven enligt 16 kap. 54 § andra stycket.

50Senaste lydelse 2022:1089.

51Senaste lydelse 2022:724.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela	Prop. 2025/26:197
föreskrifter om sådan utbildning som avses i första stycket andra	Bilaga 2
meningen.

16kap. 24 §52

Har en elev efter en avslutad nivå	Har en elev efter en avslutad nivå
i ett ämne eller ett genomfört	i ett ämne eller ett genomfört
gymnasiearbete fått lägst betyget E,	gymnasiearbete fått lägst betyget 4,
är huvudmannen inte skyldig att	är huvudmannen inte skyldig att
erbjuda ytterligare utbildning av	erbjuda ytterligare utbildning av
samma slag, om inte annat följer av	samma slag, om inte annat följer av
föreskrifter som har meddelats med	föreskrifter som har meddelats med
stöd av andra stycket.	stöd av andra stycket.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad som krävs för att en elev ska få

1.börja läsa ett ämne eller en viss nivå i ett ämne, och

2.läsa ett ämne eller en viss nivå i ett ämne på nytt.

27§53

Yrkesexamen ska utfärdas om en			Yrkesexamen ska utfärdas om en
elev som avses i 26 § har godkända			elev som avses i 26 § i genomsnitt
betyg på en utbildning som			har betyget 4 på utbildning som
omfattar	minst	2 250 gym-	omfattar	minst	2 250 gym-
nasiepoäng	och	som innefattar	nasiepoäng.

minst 100 gymnasiepoäng i vart och ett av ämnena

1. svenska eller	svenska	som
andraspråk,
2. engelska, och
3. matematik.
Även gymnasiearbetet ska ingå i			Även gymnasiearbetet ska ingå i
de godkända betygen.			betygen enligt första stycket.
Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer		kan
med stöd av 8 kap. 7 § regerings-
formen meddela föreskrifter om
1. vilka nivåer i de ämnen som
anges i första stycket som ska ingå
i de godkända betygen för respek-
tive yrkesprogram, och
2. vilka andra ämnen och vilka
nivåer i dessa som ska ingå i de
godkända betygen	för respektive
yrkesprogram.

52	Senaste lydelse 2022:147.	211
53	Senaste lydelse 2022:147.	211

Prop. 2025/26:197 Bilaga 2

212

28§54

Högskoleförberedande examen ska					Högskoleförberedande examen ska
utfärdas om en elev som avses i					utfärdas om en elev som avses i
26 §	har	godkända	betyg	på	26 § i genomsnitt har betyget 4 på
utbildning		som omfattar minst			utbildning som omfattar minst
2 250	gymnasiepoäng		och	som	2 250 gymnasiepoäng.
innefattar minst

1.300 gymnasiepoäng i ämnena svenska eller svenska som andra- språk,

2.200 gymnasiepoäng i ämnet engelska, och

3.100 gymnasiepoäng i ämnet matematik.

Även gymnasiearbetet ska ingå i				Även gymnasiearbetet ska ingå i
de godkända betygen.				betygen enligt första stycket.
Regeringen eller den myndighet
som	regeringen	bestämmer	kan
med stöd av 8 kap. 7 § regerings-
formen meddela		föreskrifter	om
vilka nivåer i de ämnen som anges i
första stycket som ska ingå i de
godkända betygen.
			29 §
För	de nationella programmen			För de nationella programmen
gäller, utöver vad som föreskrivs i				gäller, utöver vad som föreskrivs i
15 kap. 5 §, de ytterligare behörig-				15 kap. 5 §, ytterligare behörig-
hetskrav i fråga om godkända betyg				hetskrav i fråga om ett meritvärde
från grundskolan eller motsvarande				om lägst 4 från grundskolan eller
utbildning som följer av 30–34 §§.				motsvarande utbildning.

30§55

För behörighet till ett yrkes-	Meritvärdet ska utgöras av den
program krävs godkända betyg i	sökandes betyg samt resultat från
svenska eller svenska som andra-	de nationella slutprov som den
språk, engelska och matematik och	sökande genomfört i grundskolan
i minst fem andra ämnen.	eller motsvarande utbildning.

33§56


En sökande som på annat sätt än				En sökande som på annat sätt än
genom	grundskolestudier		har	genom	grundskolestudier		har
förvärvat likvärdiga kunskaper i ett				förvärvat likvärdiga kunskaper i ett
ämne ska vid tillämpningen av				ämne ska vid tillämpningen av
behörighetsreglerna		anses	ha	behörighetsreglerna		anses	ha
godkänt betyg i ämnet.				godtagbara kunskaper i ämnet.

54Senaste lydelse 2022:147.

55Senaste lydelse 2018:749.

56Senaste lydelse 2018:749.

				Prop. 2025/26:197
		34 §		Bilaga 2
Regeringen eller den myndighet			Regeringen eller den myndighet
som	regeringen	bestämmer	regeringen bestämmer kan	med
meddelar föreskrifter om att sär-			stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen
skilda	förkunskapskrav	ska gälla	meddela föreskrifter om beräkning
för vissa utbildningar.			av meritvärde.
		17 kap.
		2 §57
Introduktionsprogrammen är
– programinriktat val,			– yrkesintroduktion,
– yrkesintroduktion,			– individuellt alternativ, och
– individuellt alternativ, och			– språkintroduktion.
– språkintroduktion.

3 §58

Utöver vad som gäller för all gymnasieutbildning enligt 15 kap. 2 § är syftet med

–programinriktat val att elever ska få en utbildning som är inriktad mot ett visst nationellt program och att de så snart som möjligt ska kunna antas till det programmet,

–yrkesintroduktion att elever ska få en yrkesinriktad utbildning som underlättar för dem att etablera sig på arbetsmarknaden eller som leder till studier på ett yrkesprogram,

–individuellt alternativ att elever ska gå vidare till yrkesintroduktion, annan fortsatt utbildning eller arbetsmarknaden, och

–språkintroduktion att ge nyanlända ungdomar en utbildning med tyngdpunkt i det svenska språket, vilken möjliggör för dem att gå vidare i

gymnasieskolan

eller

till

annan

utbildning.

4§59

Programinriktat val och yrkes-	Yrkesintroduktion får			utformas
introduktion får utformas för en	för en grupp elever eller för en
grupp elever eller för en enskild	enskild	elev.	Övriga	intro-
elev. Övriga introduktionsprogram	duktionsprogram ska utformas för
ska utformas för en enskild elev.	en enskild elev.

8§60

	Utöver de gemensamma behörig-	Utöver de gemensamma behörig-
hetsvillkoren för gymnasieskolan i		hetsvillkoren för gymnasieskolan i
15 kap. 5 och 6 §§ gäller 10–12 §§		15 kap. 5 och 6 §§ gäller 11–12 §§
för de olika introduktionspro-		för de olika introduktionspro-
grammen.		grammen.
57	Senaste lydelse 2018:749.
58	Senaste lydelse 2018:749.
59	Senaste lydelse 2018:749.	213
60	Senaste lydelse 2018:749.	213

Språkintroduktion står öppen för nyanlända ungdomar som inte har godtagbara kunskaper i svenska eller svenska som andraspråk eller det meritvärde som krävs för behörighet till ett nationellt program enligt 16 kap. 29 § och som behöver en utbildning med tyngdpunkt i det svenska språket för att gå vidare i gymnasieskolan eller till annan utbildning. Om det finns särskilda skäl får även andra elever gå språkintroduktion.

Prop. 2025/26:197 Bilaga 2

214

		11 §
Yrkesintroduktion	och	indi-	Yrkesintroduktion och		indi-
viduellt alternativ står öppna för			viduellt alternativ står öppna för
ungdomar som inte har de god-			ungdomar som inte har det merit-
kända betyg som krävs för be-			värde som krävs för behörighet till
hörighet till ett yrkesprogram enligt			ett yrkesprogram	enligt	16 kap.
16 kap. 30 §. De står	dock	inte	29 §. De står dock inte öppna för
öppna för ungdomar som ska			ungdomar som	ska erbjudas
erbjudas språkintroduktion.			språkintroduktion.

Om huvudmannen för utbildningen finner att det finns synnerliga skäl, får ungdomar som uppfyller behörighetskraven för ett yrkesprogram tas emot till yrkesintroduktion eller individuellt alternativ.

12§61

Språkintroduktion står öppen för nyanlända ungdomar som inte har de godkända betyg som krävs för behörighet till ett yrkesprogram enligt 16 kap. 30 § och som behöver en utbildning med tyngd- punkt i det svenska språket för att gå vidare i gymnasieskolan eller till annan utbildning. Om det finns särskilda skäl får även andra elever gå språkintroduktion.

13§62

En ansökan till programinriktat	En ansökan till yrkesintroduktion
val som har utformats för en grupp	som har utformats för en grupp
elever eller till yrkesintroduktion	elever ska ges in till den sökandes
som har utformats för en grupp	hemkommun.
elever ska ges in till den sökandes

hemkommun.

Om ansökan avser en utbildning som anordnas av en annan huvudman, ska ansökan omedelbart sändas vidare till denne.

14§63

Den huvudman som	anordnar		Den huvudman som	anordnar
utbildningen prövar om en sökande			utbildningen prövar om en sökande
till programinriktat val som har			till yrkesintroduktion	som har
utformats för en grupp elever eller			utformats för en grupp elever är
till yrkesintroduktion	som	har	behörig och om den sökande ska tas
utformats för en grupp	elever	är	emot.

61Senaste lydelse 2015:246.

62Senaste lydelse 2018:749.

63Senaste lydelse 2018:749.

behörig och om den sökande ska tas emot.

16§64

Hemkommunen ansvarar för		att	Hemkommunen ansvarar för att
alla behöriga ungdomar i hem-			alla behöriga ungdomar i hem-
kommunen	erbjuds program-		kommunen erbjuds yrkesintro-
inriktat val,	yrkesintroduktion,		duktion, individuellt alternativ och
individuellt alternativ och språk-			språkintroduktion.
introduktion.	Erbjudandet	om
programinriktat val ska avse ut-
bildningar som är inriktade mot ett

allsidigt urval av de nationella program som kommunen anordnar eller erbjuder genom samverkans- avtal.

Hemkommunen får erbjuda språkintroduktion enligt 12 § till elever som tillhör anpassade gymnasieskolans målgrupp.

19§65

En kommun eller en region som	En kommun eller en region som
anordnar programinriktat val som	anordnar yrkesintroduktion som
har utformats för en grupp elever	har utformats för en grupp elever
eller yrkesintroduktion som har	ska ta emot alla de behöriga
utformats för en grupp elever ska ta	sökande till utbildningen som hör
emot alla de behöriga sökande till	hemma i kommunen eller sam-
utbildningen som hör hemma i	verkansområdet för utbildningen.
kommunen eller samverkans-
området för utbildningen.

En elev ska vid beslut om mottagande enligt första stycket jämställas med den som är hemmahörande i kommunen eller samverkansområdet för utbildningen, om eleven vistas i kommunen eller samverkansområdet för utbildningen på grund av placering i ett sådant hem för vård eller boende som avses i 6 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453) eller i ett sådant skyddat boende som avses i 6 kap. 1 a § samma lag.

64Senaste lydelse 2022:1315.

65Senaste lydelse 2024:89.

Prop. 2025/26:197 Bilaga 2

215

Prop. 2025/26:197 Bilaga 2

216

21§66

En	kommun			som		anordnar	En	kommun som	anordnar
programinriktat val som har ut-							yrkesintroduktion som har utfor-
formats för en enskild elev, yrkes-							mats för en enskild elev, individuellt
introduktion som har utformats för							alternativ eller språkintroduktion får
en	enskild		elev,		individuellt		ta emot ungdomar som uppfyller
alternativ		eller		språkintroduktion			behörighetsvillkoren för respektive
får ta emot ungdomar som upp-							utbildning även om de inte kommer
fyller	behörighetsvillkoren för						från kommunen.
respektive utbildning även om de
inte kommer från kommunen.
Även en region som anordnar							Även en region som anordnar
programinriktat val som har ut-							yrkesintroduktion som har ut-
formats för en enskild elev, yrkes-							formats för en enskild elev eller
introduktion som har utformats för							individuellt alternativ, får ta emot
en enskild elev eller individuellt							behöriga ungdomar till ut-
alternativ, får ta emot behöriga							bildningen oberoende		av vilken
ungdomar			till		utbildningen		kommun de kommer från.
oberoende av vilken kommun de
kommer från.
						26 a §67
En kommun eller en region som							En kommun eller en region som
enligt 19 § andra stycket har tagit							enligt 19 § andra stycket har tagit
emot en elev på programinriktat							emot en elev på yrkesintroduktion
val som har utformats för en grupp							som har utformats för en grupp
elever eller yrkesintroduktion som							elever ska ersättas för sina
har utformats för en grupp elever							kostnader för elevens utbildning av
ska ersättas för sina kostnader för							elevens	hemkommun. Detsamma
elevens		utbildning			av	elevens	gäller den kommun eller region
hemkommun. Detsamma gäller den							som enligt 21 a § har tagit emot en
kommun eller region som enligt							elev på yrkesintroduktion som har
21 a § har tagit emot en elev på							utformats för en enskild elev, indi-
programinriktat val som har ut-							viduellt alternativ eller språk-
formats för en enskild elev, yrkes-							introduktion.
introduktion som har utformats för
en	enskild		elev,		individuellt

alternativ eller språkintroduktion.

Om den anordnande huvudmannen och elevens hemkommun inte kommer överens om annat ska ersättningen för utbildningen motsvara anordnarens självkostnad.

28§68

En fristående gymnasieskola som	En fristående gymnasieskola som
anordnar ett nationellt program får	anordnar ett nationellt program får
anordna programinriktat val som är	anordna individuellt alternativ och

66Senaste lydelse 2019:947.

67Senaste lydelse 2019:947.

68Senaste lydelse 2018:749.

inriktat	mot	det	nationella	språkintroduktion.	Prop. 2025/26:197
programmet, individuellt alternativ					Bilaga 2

och språkintroduktion.

En fristående gymnasieskola som anordnar ett yrkesprogram får anordna yrkesintroduktion.

29§69

Huvudmannen för en fristående gymnasieskola är skyldig att ta emot en elev till yrkesintroduktion, individuellt alternativ och språkintroduktion bara om huvudmannen och elevens hemkommun har kommit överens om det bidrag som kommunen ska betala till huvudmannen för utbildningen.

17 a kap.

14§70

Har en elev efter en avslutad nivå	Har en elev efter en avslutad nivå
i ett ämne eller ett genomfört	i ett ämne eller ett genomfört
examensarbete fått lägst betyget E,	examensarbete fått lägst betyget 4,
är huvudmannen inte skyldig att	är huvudmannen inte skyldig att
erbjuda ytterligare utbildning av	erbjuda ytterligare utbildning av
samma slag, om inte annat följer av	samma slag, om inte annat följer av
föreskrifter som har meddelats med	föreskrifter som har meddelats med
stöd av andra stycket.	stöd av andra stycket.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad som krävs för att en elev ska få läsa ett ämne eller en viss nivå i ett ämne på nytt.

15§71

Gymnasieingenjörsexamen ska	Gymnasieingenjörsexamen ska
utfärdas om en elev har gått igenom	utfärdas om en elev har gått igenom
en fullständig vidareutbildning	en fullständig vidareutbildning med
med godkända betyg.	godtagbara kunskaper.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om gymnasieingenjörsexamen.

18kap.

4 §72

	Utbildningen	i	anpassade	Utbildningen	i	anpassade
gymnasieskolan ska vara öppen för				gymnasieskolan ska vara öppen för
69	Senaste lydelse 2018:749.
70	Senaste lydelse 2022:147.
71Senaste lydelse 2014:530.						217
72	Senaste lydelse 2022:1315.					217

Prop. 2025/26:197 Bilaga 2

218

ungdomar	vars	skolplikt har	ungdomar	vars skolplikt		har
upphört och som på grund av att de			upphört och som på grund av att de
har en intellektuell funktions-			har en intellektuell funktions-
nedsättning inte bedöms ha för-			nedsättning inte bedöms ha för-
utsättningar	att	uppfylla sådana	utsättningar	att	tillgodogöra	sig
betygskriterier som gäller för gym-			kunskaper	som	minst motsvarar
nasieskolan och som minst ska			betygskriteriet		godtagbara	kun-
uppfyllas.			skaper.

De ungdomar som tillhör målgruppen för anpassade gymnasieskolan har rätt att bli mottagna i anpassad gymnasieskola om utbildningen påbörjas före utgången av det första kalenderhalvåret det år de fyller 20 år.

23§73

Som betyg för godkända resultat			Som betyg ska någon av be-
i ett ämne ska någon av beteck-			teckningarna 1–10 användas.
ningarna A, B, C, D eller E an-			Högsta betyg betecknas med 10 och
vändas. Högsta	betyg betecknas		lägsta betyg med 1.
med A och lägsta betyg med E.
Vid betygssättningen ska läraren			Vid betygssättningen ska läraren
göra en sammantagen bedömning			göra en sammantagen bedömning
av elevens kunskaper på den			av elevens kunskaper på den
aktuella nivån i ämnet i förhållande			aktuella nivån i ämnet i förhållande
till de betygskriterier som gäller för			till ämnets syfte och centrala
ämnet som helhet och sätta det			innehåll och med stöd av
betyg som bäst motsvarar elevens			betygskriterierna sätta det betyg
kunskaper. Samtliga kriterier		för	som bäst motsvarar elevens kun-
betyget E ska dock vara uppfyllda			skaper.
för att eleven ska kunna få ett
godkänt betyg.
För den elev som inte har uppfyllt
betygskriterierna för betyget E, ska
betyg inte sättas.
Regeringen eller den myndighet			Regeringen kan med stöd av
som regeringen	bestämmer	kan	8 kap. 7 § regeringsformen med-
med stöd av 8 kap. 7 § regerings-			dela föreskrifter om betygskriterier.
formen meddela	föreskrifter	om
betygskriterier.

24§74

Som betyg på gymnasiearbetet i				Som betyg på gymnasiearbetet i
anpassad	gymnasieskola		ska	anpassad	gymnasieskola	ska
beteckningen		E användas	om	betygen 1–4 användas. Betyget 4
eleven har nått målen för gym-				ska användas om en elev har nått
nasiearbetet i anpassad gymnasie-				examensmålen för gymnasiearbetet
skola. För den elev som inte har				eller examensarbetet. I annat		fall
nått målen	för	gymnasiearbetet i		ska betygen 1–3 användas.

73Senaste lydelse 2022:147.

74Senaste lydelse 2022:1315.

Trots vad som anges i första och andra styckena får det inte bortses från sådana delar av ämnets syfte och centrala innehåll som rör säkerhet eller som hänvisar till lagar, förordningar eller myndig- heters föreskrifter.

anpassad gymnasieskola ska betyg	Prop. 2025/26:197
inte sättas.	Bilaga 2

25§75

Om det finns särskilda skäl, får det			Om det finns särskilda skäl, får det
vid betygssättningen bortses		från	vid	betygssättningen		bortses från
enstaka delar av betygskriterierna.			enstaka delar av ett ämnes syfte och
Med särskilda skäl avses funk-			centrala innehåll. Med särskilda
tionsnedsättning	eller	andra	skäl	avses	funktionsnedsättning
liknande personliga	förhållanden		eller	andra	liknande	personliga
som inte är av tillfällig natur och som			förhållanden som inte är av tillfällig
utgör ett direkt hinder för att eleven			natur och som utgör ett direkt hinder
ska uppfylla betygskriterierna för ett			för att eleven ska tillgodogöra sig
visst betyg.			dessa.

En intellektuell funktionsnedsättning får beaktas vid betygssättningen bara om det finns synnerliga skäl.

Trots vad som anges i första och andra styckena ska sådana delar av betygskriterierna som rör säkerhet eller som hänvisar till lagar, förordningar eller myndigheters föreskrifter alltid uppfyllas.

19kap. 25 §76

Har en elev efter en avslutad nivå			Har en elev efter en avslutad nivå
i ett ämne eller ett genomfört			i ett ämne eller ett genomfört
gymnasiearbete	i	anpassad	gymnasiearbete	i	anpassad
gymnasieskola fått lägst betyget E,			gymnasieskola fått lägst betyget 4,
är huvudmannen inte skyldig att			är huvudmannen inte skyldig att
erbjuda ytterligare	utbildning av		erbjuda ytterligare	utbildning av
samma slag, om inte annat följer av			samma slag, om inte annat följer av
föreskrifter som har meddelats med			föreskrifter som har meddelats med
stöd av andra stycket.			stöd av andra stycket.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad som krävs för att en elev ska få

1.börja läsa ett ämne eller en viss nivå i ett ämne, och

2.läsa ett ämne eller en viss nivå i ett ämne på nytt.

20kap.

35a §77

75Senaste lydelse 2022:1315.

76Senaste lydelse 2022:1315.

77Senaste lydelse 2022:1315.

219

Prop. 2025/26:197 Bilaga 2

När ett godkänt betyg sätts på en	När ett betyg 1–10 sätts på en
högre nivå i ett ämne med flera	högre nivå i ett ämne med flera
nivåer ska betyget anses omfatta	nivåer ska betyget anses omfatta
lägre nivåer i ämnet och ersätta	lägre nivåer i ämnet och ersätta
betyg som har satts på sådana	betyg som har satts på sådana
nivåer. Detta gäller även om	nivåer. Detta gäller även om
betygen på de lägre nivåerna	betygen på de lägre nivåerna har
har satts inom gymnasieskolan eller	satts inom gymnasieskolan eller
anpassade gymnasieskolan.	anpassade gymnasieskolan.
Betyg ska också sättas efter genomfört komvuxarbete.
Lydelse enligt SFS 2024:411	Föreslagen lydelse

36 §

Som betyg på utbildning på grundläggande nivå och i svenska för invandrare ska någon av beteckningarna Godkänt eller Icke godkänt användas.

Som betyg på anpassad utbildning på grundläggande nivå ska beteckningen Godkänt användas. För den elev som inte uppnår betyget Godkänt ska ett intyg om att eleven har deltagit i kursen utfärdas.

Som betyg på utbildning på	Betyg på utbildning på gymnasial
gymnasial nivå ska någon av	nivå och anpassad utbildning på
beteckningarna A, B, C, D, E eller	gymnasial nivå ska betecknas med
F användas. Betyg för godkända	ett heltal på en skala 1–10. Högsta
resultat betecknas med A, B, C, D	betyg betecknas med 10 och lägsta
och E. Högsta betyg betecknas med	betyg med 1.
A och lägsta betyg med E. Betyg för
icke godkänt resultat betecknas
med F.
Som betyg på anpassad utbild-
ning på gymnasial nivå ska någon
av beteckningarna A, B, C, D eller
E användas för godkända resultat.
Högsta betyg betecknas med A och
lägsta betyg med E. För den elev
som inte uppnår betyget E i ett
ämne ska det utfärdas ett intyg om
att eleven har deltagit i utbildning i
ämnet.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

37 §78

220	78 Senaste lydelse 2022:147.

Vid betygssättning i ett ämne ska läraren göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper på den aktuella nivån i ämnet i förhållande till de betygskriterier som gäller för ämnet som helhet och sätta det betyg som bäst motsvarar

elevens kunskaper. Samtliga kriterier för betyget E ska dock vara uppfyllda för att eleven ska kunna få ett godkänt betyg.

Betygskriterier ska finnas för varje kurs och ämne där betyg ska sättas.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regerings- formen meddela föreskrifter om betygskriterier.

Vid betygssättning i ett ämne ska					Prop. 2025/26:197
läraren	göra	en	sammantagen		Bilaga 2
bedömning av		elevens kunskaper
på den aktuella nivån i ämnet i
förhållande till ämnets syfte och
centrala innehåll och med stöd av
betygskriterierna sätta				det betyg
som bäst motsvarar elevens kun-
skaper. Vid en bedömning av ele-
vens kunskaper i förhållande till
sådana delar av ämnets syfte och
centrala innehåll som rör säkerhet
eller som hänvisar till lagar, för-
ordningar eller myndigheters före-
skrifter ska elevens kunskaper, trots
det som anges i första stycket, som
minst	motsvara		betygskriteriet
godtagbara kunskaper för att eleven
ska kunna ges betyget 4.
Regeringen		kan	med	stöd av
8 kap.	7 § regeringsformen med-

dela föreskrifter om betygskriterier.

38§79

Om det finns särskilda skäl, får det

vid betygssättningen bortses

från

vid

betygssättningen

bortses

från

enstaka delar av betygskriterierna.

enstaka delar av ett ämnes syfte och

Med särskilda skäl avses funk-

centrala

innehåll. Med

särskilda

tionsnedsättning

eller

andra

skäl

avses

funktionsnedsättning

liknande

personliga

förhållanden

eller

andra

liknande

personliga

som inte är av tillfällig natur och

förhållanden som inte är av tillfällig

som utgör ett direkt hinder för att

natur och som utgör ett direkt

eleven

ska

kunna

uppfylla

hinder för att eleven ska kunna

betygskriterierna för ett visst betyg.

tillgodogöra sig dessa.

Vid betygssättning inom anpassad utbildning på grundläggande och

gymnasial nivå får en intellektuell funktionsnedsättning beaktas bara om

det finns synnerliga skäl.

Trots vad som anges i första och

andra styckena ska sådana delar av

andra styckena ska det inte bortses

betygskriterierna som rör säkerhet

från sådana delar av ämnets syfte

eller som hänvisar till lagar,

och centrala innehåll som rör

förordningar

eller

myndigheters

säkerhet

eller som

hänvisar

till

föreskrifter alltid uppfyllas.

79 Senaste lydelse 2022:1315.

221

Den som är bosatt i landet och vill ha betyg från utbildning på gymnasial nivå eller anpassad utbildning på gymnasial nivå ska ha möjlighet att genomgå prövning i komvuxarbete. Detta gäller även den som tidigare har fått betyg på komvuxarbetet, ett gymnasiearbete eller ett gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola. Den som for- tfarande är elev i gymnasieskolan eller i anpassade gymnasieskolan får dock inte genomgå prövning i ett komvuxarbete om eleven tidi- gare har fått betyget 4 på ett gymnasiearbete eller ett gymna- siearbete i anpassad gymnasie- skola.

Prop. 2025/26:197 Bilaga 2

222

Prövning i ett ämne får göras bara hos en huvudman som anordnar utbildning i ämnet på den nivå som prövningen gäller.

40 b §81

Den som är bosatt i landet och vill ha betyg från utbildning på gymnasial nivå eller anpassad utbildning på gymnasial nivå ska ha möjlighet att genomgå prövning i komvuxarbete. Detta gäller även den som tidigare har fått betyg på komvuxarbetet, ett gymnasiearbete eller ett gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola. Den som fort- farande är elev i gymnasieskolan eller i anpassade gymnasieskolan får dock inte genomgå prövning i ett komvuxarbete om eleven tidi- gare har fått betyget E på ett gymnasiearbete eller ett gymna- siearbete i anpassad gymnasie- skola.

80Senaste lydelse 2022:1315.

81Senaste lydelse 2022:1315.

Prövning i komvuxarbete får göras bara hos en huvudman som anordnar		Prop. 2025/26:197
utbildning inom det kunskapsområde som komvuxarbetet avser.		Bilaga 2
22 kap.
13 §82
För behörighet till en utbildning i gymnasieskolan eller anpassade
gymnasieskolan där distansundervisning används med stöd av 8 § ska den
sökande när det gäller
1. gymnasieskolan, uppfylla de	1. gymnasieskolan, uppfylla de
behörighetskrav som gäller för en	behörighetskrav som gäller för en
sådan utbildning enligt 16 kap. 29–	sådan utbildning enligt 16 kap. 29–
33 §§, 17 kap. 8–12 §§, 17 a kap.	33 §§, 17 kap. 8–9, 11–12 §§, 17 a
4 § eller 16 § första stycket eller	kap. 4 § eller 16 § första stycket
föreskrifter som har meddelats med	eller föreskrifter som har meddelats
stöd av 16 kap. 34 § eller 17 a kap.	med stöd av 16 kap. 34 § eller
16 § andra stycket, eller	17 a kap. 16 § andra stycket, eller

2.anpassade gymnasieskolan, tillhöra målgruppen för skolformen enligt18 kap. 4 §.

14§83

Huvudmannen för en sådan utbildning som avses i 13 § prövar om en sökande är behörig och ska tas emot. Huvudmannen är vid denna prövning bunden av hemkommunens beslut enligt 18 kap. 5 § att en sökande tillhör

anpassade gymnasieskolans målgrupp.
Behöriga sökande från hela landet		Behöriga sökande från hela landet
ska tas emot till utbildningen		ska tas emot till utbildningen
(riksrekrytering). Huvudmannen	är	(riksrekrytering). Huvudmannen		är
dock bara skyldig att ta emot en		dock bara skyldig att ta emot en
sökande till en utbildning som		sökande till en utbildning som
avser programinriktat val som har		avser	yrkesintroduktion, indivi-
utformats för en enskild elev, yrkes-		duellt alternativ eller språkintro-
introduktion, individuellt alternativ		duktion i gymnasieskolan eller till
eller språkintroduktion i gymnasie-		en utbildning som avser ett indivi-
skolan eller till en utbildning som		duellt program i anpassade gym-
avser ett individuellt program i		nasieskolan om huvudmannen och
anpassade gymnasieskolan	om	den	sökandes hemkommun	har
huvudmannen och den sökandes		kommit överens om ersättningen.
hemkommun har kommit överens
om ersättningen.

17§84

82Senaste lydelse 2022:1315.

83Senaste lydelse 2022:1315.

84 Senaste lydelse 2022:1315.

223

Prop. 2025/26:197 Bilaga 2

224


Om det är fråga om ett nationellt					Om det är fråga om ett nationellt
program	i gymnasieskolan			eller	program	i gymnasieskolan	eller
anpassade	gymnasieskolan			eller	anpassade	gymnasieskolan	ska
programinriktat		val	som	har	hemkommunen betala det belopp
utformats för en grupp elever i					som har beslutats i varje särskilt fall
gymnasieskolan		ska	hemkom-		av Statens skolverk.
munen betala det belopp som har
beslutats i varje särskilt fall av
Statens skolverk.

Denna paragraf gäller inte om statsbidrag lämnas för en elevs utbildning på grund av att eleven är utlandssvensk.

18§85

Hemkommunen ska lämna bidrag till en enskild huvudman som har antagit en elev till ett program i gymnasieskolan eller anpassade

gymnasieskolan där distansundervisning används med stöd av 8 §.
Om det är fråga om ett nationellt				Om det är fråga om ett nationellt
program	i	gymnasieskolan	eller	program i	gymnasieskolan	eller
anpassade		gymnasieskolan	eller	anpassade	gymnasieskolan	består
programinriktat val som har ut-				bidraget av ett grundbelopp enligt
formats för en grupp elever i				19 § som har beslutats i varje
gymnasieskolan består bidraget av				särskilt fall av Statens skolverk och
ett grundbelopp enligt 19 § som har				i vissa fall ett tilläggsbelopp enligt
beslutats	i	varje särskilt fall av		20 §.

Statens skolverk och i vissa fall ett tilläggsbelopp enligt 20 §.

Denna paragraf gäller inte om statsbidrag lämnas för en elevs utbildning på grund av att eleven är utlandssvensk.

29 kap.

19 b §

En huvudman för grundskola, specialskola, gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå ska till Statens skolverk lämna sådana uppgifter om betyg som behövs för upprätt- hållande av stabilitet i prov- och betygssystemet och för att kalibrera betygsvärden inför beräkning av meritvärden.

85Senaste lydelse 2022:1315.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldighet att delta i nationella prov och nationella slutprov.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilka uppgifter och när de ska lämnas.

28 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldighet att delta i nationella prov

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2027.

2.Lagen tillämpas för första gången i fråga om utbildning som påbörjas höstterminen 2027 när det gäller gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan, i fråga om utbildning som påbörjas höstterminen 2028 i årskurs 1–8 när det gäller grundskolan, anpassade grundskolan och sameskolan samt i årskurs 1–9 i specialskolan och i fråga om kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå på utbildning som påbörjas efter den 31 december 2029.

3.Bestämmelserna i 16 kap. 30 och 34 §§ ska dock tillämpas för första gången på utbildning som påbörjas höstterminen 2030.

4.Äldre bestämmelser gäller fortfarande för årskurs 9 i grundskolan och anpassade grundskolan och för årskurs 10 i specialskolan för läsåret 2028/29, för utbildning som har påbörjats före den 1 juli 2027 när det gäller gymnasieskolan och för utbildning som har påbörjats före den 1 januari 2030 när det gäller kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå.

5.De upphävda bestämmelserna i 16 kap. 31 och 32 §§ ska fortsatt gälla för utbildning som påbörjas för den 1 juli 2030.

Prop. 2025/26:197 Bilaga 2

225

Prop. 2025/26:197 Bilaga 3

226

Förteckning över remissinstanserna

Efter remiss har yttranden kommit in från Ale kommun, Almega Utbildning, Botkyrka kommun, Centrala studiestödsnämnden, Diskrimi- neringsombudsmannen, Falu kommun, Folkbildningsrådet, Funktionsrätt Sverige, Företagarna, Föräldraalliansen Sverige, Gislaveds kommun, Gotlands kommun, Gymnastik- och idrottshögskolan, Göteborgs kommun, Göteborgs universitet, Härnösands kommun, Högskolan i Gävle, Hög-skolan Väst, Idéburna skolors riksförbund, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, Integritetsskydds- myndigheten, Jämställdhetsmyndigheten, Katrineholms kommun, Kils kommun, Kriminalvården, Kristianstads kommun, Kungliga Musik- högskolan i Stockholm, Landsorganisationen i Sverige (LO), Linköpings kommun, Lunds universitet, Malmö kommun, Malmö universitet, Motala kommun, Myndigheten för yrkeshögskolan, Norrköpings kommun, Olofströms kommun, Riksförbundet Vuxenutbildning i Samverkan (VIS), Sala kommun, Skol-väsendets överklagandenämnd, Skövde kommun, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Statens institutionsstyrelse, Statens skolinspektion, Statens skolverk, Statskontoret, Stockholms kommun, Stockholms universitet, Strömsunds kommun, Svenskt Näringsliv, Sveriges Elevkårer, Sveriges Elevråd, Sveriges Kommuner och Regioner, Sveriges Lärare, Sveriges Skolledare, Sveriges Vägledarförening, Synskadades Riksförbund (SRF), Söderhamns kommun, Tierps kommun, Tingsryds kommun, Umeå universitet, Universitetskanslersämbetet, Universitets- och högskolerådet, Uppsala universitet, Vallentuna kom- mun, Varbergs kommun, Vimmerby kommun, Västra Götalandsregionen, Örebro kommun, samt Örebro universitet.

Därutöver har yttranden inkommit från Academedia AB, Afasiförbundet i Sverige, Almega utbildningsföretagen, Bildlärarnas riksförening, Folk- universitetet, Fransklärarföreningen, Frida Utbildning AB, Göteborgs- regionen, Internationella Engelska Skolan i Sverige AB, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap (Umeå universitet), Kunskapsskolan i Sverige AB, Musiklärarnas riksförening, Nationellt resurscentrum för biologiundervisning (Uppsala universitet), Nätverket Sveriges ämnes- lärarföreningar, Riksföreningen Lärvuxpedagogerna, Saco Studentråd, Språklärarnas riksförbund, Stiftelsen Viktor Rydberg skolor, Svenska idrottslärarföreningen, Svenska riksorganisationen för distansutbildning (SVERD), Sveriges förenade studentkårer, Sveriges Ingenjörer, Sveriges matematiklärarförening, Swedish Edtech Industry, Sydsvenska industri- och handelskammaren, Ung Företagsamhet, Utvecklings- pedagogik Sverige AB, samt Waldorflärarhögskolan och Waldorfskole- federationen. Sju spontana yttranden har inkommit från privatpersoner.

Följande remissinstanser har inte svarat eller angett att de avstår från att lämna några synpunkter: Barnombudsmannen, Bergs kommun, Elevernas riksförbund, Förbundet Sveriges Dövblinda, Hörselskadades riksförbund (HRF), Lapplands Kommunalförbund, Lerums kommun, Ljusdals kom- mun, Malå kommun, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhälles- frågor, Myndigheten för delaktighet, Piteå kommun, Regelrådet, Region Norrbotten, Region Stockholm, Region Östergötland, Riksdagens om- budsmän (JO), Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar,

Skolforskningsinstitutet, Smedjebackens kommun, Sveriges akademikers	Prop. 2025/26:197
centralorganisation (Saco), Sveriges Dövas Riksförbund (SDR), Tillväxt-	Bilaga 3
verket samt Ängelholms kommun.

227

Prop. 2025/26:197 Bilaga 4

Lagrådsremissens lagförslag

Regeringen har följande förslag till lagtext

Förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800)

Härigenom föreskrivs i fråga om skollagen (2010:800)160

dels att 10 kap. 22 §, 12 kap. 22 §, 13 kap. 21 a § och 16 kap. 30–32 och 34 §§ ska upphöra att gälla,

dels att 3 kap. 7, 10 och 12 i §§, 7 kap. 5, 14 och 15 §§, 10 kap. 17, 20 a,

23–23 b, 31 a och 35 §§, 11 kap. 20, 30 a och 34 §§, 12 kap. 17 och 20 a §§, 13 kap.18 §, 15 kap. 22, 24–25 a, 33 och 36 §§, 16 kap. 24, 27– 29 och 33 §§, 17 kap. 11 och 12 §§, 17 a kap. 14 och 15 §§, 18 kap. 4, 23 och 24 §§, 19 kap. 25 §, 22 kap. 13 § och 29 kap. 1 och 28 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas två nya paragrafer, 29 kap. 19 c och 28 a §§, av följande lydelse.

Lydelse

enligt

lagrådsremissen

Föreslagen lydelse

Förbättrat stöd i skolan

3 kap.

§161

Om ansvarig lärare eller mentor

inom ramen

för

undervisningen,

inom ramen

för undervisningen,

eller på grund av resultatet på ett

standardiserat test eller ett natio-

standardiserat

test

eller

ett

nellt prov eller av andra skäl

nationellt prov eller av andra skäl

befarar att en elev inte kommer att

tillgodogöra sig de kunskaper som

anges i kurs-, ämnes- eller

ämnesområdesplanerna till en nivå

som minst motsvarar betyget E eller

som lägst motsvarar betyget 4 eller

motsvarande

bedömningskrite-

motsvarande

bedömningskrite-

rium, ska läraren eller mentorn göra

en skriftlig anmälan till rektorn om

att elevens behov av särskilt stöd

behöver utredas. En sådan anmälan

ska också göras om stödunder-

visning

enligt 5 a §

inte

bedöms

visning

enligt 5 a §

inte

bedöms

innebära tillräckligt stöd och en

anmälan

till

rektorn

enligt 5 a §

anmälan

till

rektorn

enligt

5 a §

därför

inte

görs,

eller

eleven

därför

inte

görs,

eller

eleven

160 Senaste lydelse av

13 kap. 21 a § 2017:1104

16 kap. 30 § 2018:749

228

16 kap. 31 § 2018:749.

161 Senaste lydelse 2026:000.

uppvisar andra svårigheter i sin	uppvisar andra svårigheter i sin	Prop. 2025/26:197
skolsituation.	skolsituation.	Bilaga 4

Lydelse enligt lagrådsremissen Föreslagen lydelse Nya läroplaner – för en stark

kunskapsskola

10§162

För en elev i grundskolan, an-				För en elev i grundskolan, an-
passade grundskolan, specialskolan				passade grundskolan, specialskolan
och sameskolan ska det särskilda				och sameskolan ska det särskilda
stödet ges på det sätt och i den				stödet ges på det sätt och i den
omfattning som behövs för att				omfattning som behövs för att
eleven ska ha möjlighet att				eleven ska ha möjlighet att
tillgodogöra sig de kunskaper som i				tillgodogöra sig de kunskaper som i
ämnenas	eller	ämnesområdenas		ämnenas	eller	ämnesområdenas
kursplaner anges i den del som				kursplaner anges i den del som
avser mål och innehåll till en nivå				avser mål och innehåll till en nivå
som minst motsvarar betyget E eller				som lägst motsvarar betyget 4 eller
motsvarande		bedömningskrite-		motsvarande		bedömningskrite-
rium.				rium.
			12 i §163
En nyanländ elev, som har tagits				En nyanländ elev, som har tagits
emot	inom	skolväsendet	i	emot	inom	skolväsendet	i
högstadiet i grundskolan, anpassa-				högstadiet i grundskolan, anpassa-
de grundskolan eller specialskolan				de grundskolan eller specialskolan
och vars kunskaper har bedömts				och vars kunskaper har bedömts
enligt 12 c §, ska få studiehand-				enligt 12 c §,		ska få studie-
ledning på modersmålet om det inte				handledning på		modersmålet	om
är uppenbart obehövligt. Studie-				det inte är uppenbart obehövligt.
handledningen ska syfta till att ge				Studiehandledningen ska syfta till
eleven förutsättningar att tillgodo-				att ge eleven förutsättningar att
göra sig de kunskaper som i				tillgodogöra sig de kunskaper som i
ämnenas	eller	ämnesområdenas		ämnenas	eller	ämnesområdenas
kursplaner anges i den del som				kursplaner anges i den del som
avser mål och innehåll till en nivå				avser mål och innehåll till en nivå
som minst motsvarar betyget E eller				som lägst motsvarar betyget 4 eller
motsvarande		bedömningskrite-		motsvarande		bedömningskrite-
rium.				rium.

Studiehandledningen får ges på elevens starkaste skolspråk, om det är ett annat än modersmålet.

162	Senaste lydelse 2026:000.	229
163	Senaste lydelse 2026:000.	229

Prop. 2025/26:197 Bilaga 4

230

7kap.

5 §164

Barn som på grund av att de har	Barn som på grund av att de har
en intellektuell funktionsned-	en intellektuell funktionsned-
sättning inte bedöms ha förutsätt-	sättning inte bedöms ha förutsätt-
ningar att tillgodogöra sig de	ningar att tillgodogöra sig de kun-
kunskaper som i ämnenas kurs-	skaper som i ämnenas kursplaner
planer anges i den del som avser	anges i den del som avser mål och
mål och innehåll till en nivå som	innehåll till en nivå som lägst
minst motsvarar betyget E eller	motsvarar betyget 4 eller mot-
motsvarande bedömningskriterium	svarande	bedömningskriterium
som gäller för grundskolan, ska tas	som gäller för grundskolan, ska tas
emot i anpassade grundskolan.	emot i anpassade grundskolan.

14§165

Om eleven före den tidpunkt som	Om eleven före den tidpunkt som
framgår av 12 eller 13 § tillgodogör	framgår av 12 eller 13 § tillgodogör
sig de kunskaper som i ämnenas	sig de kunskaper som i ämnenas
kursplaner anges i den del som	kursplaner anges i den del som
avser mål och innehåll till en nivå	avser mål och innehåll till en nivå
som minst motsvarar betyget E för	som lägst motsvarar betyget 4 för
den skolform där eleven fullgör sin	den skolform där eleven fullgör sin
skolplikt, upphör skolplikten.	skolplikt, upphör skolplikten.

Frågan om skolpliktens upphörande enligt första stycket prövas av hemkommunen. För en elev som går i specialskolan prövas frågan av Specialpedagogiska skolmyndigheten.

15§166

En elev i grundskolan, anpassade grundskolan eller specialskolan har rätt att slutföra den högsta årskursen, även om skolplikten upphör

dessförinnan.
En elev i grundskolan, anpassade			En elev i grundskolan, anpassade
grundskolan eller specialskolan har			grundskolan eller specialskolan har
också rätt att efter skolpliktens upp-			också rätt att efter skolpliktens upp-
hörande	slutföra	utbildningen	hörande	slutföra	utbildningen
under ytterligare två år, om eleven			under ytterligare två år, om eleven

164Senaste lydelse 2026:000.

165Senaste lydelse 2026:000.

166Senaste lydelse 2026:000.

inte har tillgodogjort sig de			inte	har	tillgodogjort	sig	de	Prop. 2025/26:197
kunskaper som i ämnenas eller			kunskaper		som i ämnenas eller			Bilaga 4
ämnesområdenas kursplaner anges			ämnesområdenas kursplaner anges
i den del som avser mål och inne-			i den del som avser mål och
håll till en nivå som minst			innehåll till en nivå som lägst
motsvarar betyget E eller mot-			motsvarar betyget 4 eller mot-
svarande bedömningskriterium för			svarande bedömningskriterium för
respektive skolform. En elev i an-			respektive skolform. En elev i
passade grundskolan		har under	anpassade		grundskolan	har under
denna tid rätt till minst 800 timmars			denna tid rätt till minst 800 timmars
undervisning utöver den i 11 kap.			undervisning utöver den i 11 kap.
7 § första	stycket	garanterade	7 §	första	stycket garanterade
undervisningstiden, om eleven inte			undervisningstiden, om eleven inte
dessförinnan	har tillgodogjort sig		dessförinnan har tillgodogjort				sig
de kunskaper som i ämnenas eller			de kunskaper som i ämnenas eller
ämnesområdenas kursplaner anges			ämnesområdenas kursplaner anges
i den del som avser mål och			i den del som avser mål och
innehåll till en nivå som minst mot-			innehåll till en nivå som lägst
svarar betyget E eller motsvarande			motsvarar betyget 4 eller mot-
bedömningskriterium.			svarande bedömningskriterium.
En elev som har tagits emot i specialskolan enligt 6 § första stycket 1
och som på grund av sina funktionsnedsättningar inte kan få
tillfredsställande förhållanden i anpassade gymnasieskolan eller
gymnasieskolan, får efter det att skolplikten har upphört och i mån av plats
genomgå ytterligare utbildning i specialskolan till och med vårterminen
det kalenderår eleven fyller 21 år, om eleven inte bedöms ha förmåga att
fullfölja utbildningen enligt andra stycket.
Nuvarande lydelse			Föreslagen lydelse

10kap. 17 §

Som betyg ska någon av beteck-			Betyg betecknas med ett heltal på
ningarna A, B, C, D, E eller F an-			skalan 1–10. Högsta betyg beteck-
vändas. Betyg för godkända			nas med 10 och lägsta betyg med 1.
resultat betecknas med A, B, C, D
eller E. Högsta betyg betecknas
med A och lägsta betyg med E.
Betyg för icke godkänt resultat be-
tecknas med F.
		20 a §167
Vid betygssättning enligt 19 och			Vid betygssättning i årskurs 10
20 §§ i ett ämne som det ges ett			ska det inom varje skolenhet
nationellt prov i ska elevens			genomföras	bedömningssamråd
resultat på det provet särskilt			mellan lärare som undervisar i
beaktas.	Provresultatet	eller	samma ämne. Bedömningssamråd
resultat på delprov ska dock inte			ska även genomföras i tidigare
167 Senaste lydelse 2017:1104.				231

Prop. 2025/26:197 Bilaga 4

särskilt beaktas om det finns årskurser mellan lärare som

särskilda skäl.undervisar i samma ämne om ett ämne avslutas i en tidigare årskurs. Syftet med sådana samråd är att öka betygens likvärdighet inom respektive ämne.

Rektorn ansvarar för att bedöm- ningssamråd genomförs.

23§168

Bestämmelserna om betygssättning i detta kapitel och i 3 kap. ska i tillämpliga delar gälla i fråga om prövningen.

Lydelse enligt lagrådsremissen Föreslagen lydelse Nya läroplaner – för en stark

kunskapsskola

23 a §169

232	168	Senaste lydelse 2022:730. Ändringen innebär att andra stycket tas bort.
232	169	Senaste lydelse 2026:000.

En huvudman får från ett erbjudande enligt första stycket räkna av den tid som eleven deltagit i lovskola som huvudmannen frivilligt anordnat från och med augusti det år eleven påbörjar årskurs 9 till och med vårterminen påföljande år. Om eleven har deltagit minst 50 timmar i sådan undervisning behöver huvudmannen inte lämna något erbjudande enligt första stycket.

Prop. 2025/26:197 Bilaga 4

En huvudman ska också, om inte annat följer av fjärde stycket, erbjuda lovskola till elever som har avslutat årskurs 10 utan att ha uppnått behörighet till ett nationellt program i gymnasieskolan. Lov- skolan ska anordnas i juni samma år som eleven avslutat årskurs 10 och uppgå till sammanlagt minst 50 timmar.

Tiden för lovskola enligt första och andra styckena ingår inte i den minsta totala undervisningstiden enligt 5 §.

23 b §170

En huvudman ska erbjuda lovskola till elever i årskurs 10 som riskerar att inte kunna tillgodogöra sig de kunskaper som i ett eller flera ämnens kursplaner anges i den del som avser mål och innehåll till en nivå som lägst motsvarar betyget 4 och som därigenom riskerar att inte uppnå behörighet till ett nationellt program i gymnasieskolan. Lov- skolan ska anordnas på loven under läsåret och uppgå till sammanlagt minst 25 timmar.

Tiden för lovskola enligt första stycket ingår inte i den minsta totala undervisningstiden enligt 5 §.

170Senaste lydelse 2026:000. Ändringen innebär bl.a. att andra och fjärde styckena tas bort.

233

Prop. 2025/26:197 Bilaga 4

234

31 a §171

En kommun får begränsa utbildningen vid en viss skolenhet till att avse elever som är i behov av särskilt stöd (resursskola). För en resursskola

gäller inte 30 och 31 §§.
Kommunen		ansvarar för		att	Kommunen ansvarar för att
bedöma om en elev är i behov av					bedöma om en elev är i behov av
sådant särskilt stöd som resurs-					sådant särskilt stöd som resurs-
skolan erbjuder för att eleven ska					skolan erbjuder för att eleven ska
kunna tillgodogöra sig de kun-					kunna tillgodogöra sig de kun-
skaper som i ämnenas kursplaner					skaper som i ämnenas kursplaner
anges i den del som avser mål och					anges i den del som avser mål och
innehåll till en nivå som minst					innehåll till en nivå som lägst
motsvarar betyget E eller mot-					motsvarar betyget 4 eller mot-
svarande	bedömningskriterium				svarande	bedömningskriterium
eller för att eleven ska undvika					eller för att eleven ska undvika
svårigheter	i	sin	skolsituation.		svårigheter i sin skolsituation. Be-
Bestämmelser		om	särskilt	stöd	stämmelser om särskilt stöd finns i
finns i 3 kap.					3 kap.

Om det inte finns plats för alla sökande ska ett urval göras. Vid urval ska de elever som har störst behov av det särskilda stöd som resursskolan erbjuder prioriteras.

35§172

En fristående grundskola ska vara öppen för alla elever som har rätt till utbildning i grundskolan. Utbildningen får dock begränsas till att avse

1.vissa årskurser,

2.elever som är i behov av särskilt stöd (resursskola), eller

3.vissa elever som utbildningen är speciellt anpassad för.

Huvudmannen för en resursskola			Huvudmannen för en resursskola
ansvarar för att bedöma om en elev			ansvarar för att bedöma om en elev
är i behov av sådant särskilt stöd			är i behov av sådant särskilt stöd
som resursskolan erbjuder för att			som resursskolan erbjuder för att
eleven ska kunna tillgodogöra sig			eleven ska kunna tillgodogöra sig
de kunskaper som i ämnenas			de kunskaper som i ämnenas
kursplaner anges i den del som			kursplaner anges i den del som
avser mål och innehåll till en nivå			avser mål och innehåll till en nivå
som minst motsvarar betyget E eller			som lägst motsvarar betyget 4 eller
motsvarande bedömningskriterium			motsvarande bedömningskriterium
eller för att eleven ska undvika			eller för att eleven ska undvika
svårigheter i	sin	skolsituation.	svårigheter i	sin	skolsituation.
Bestämmelser	om	särskilt stöd	Bestämmelser	om	särskilt stöd
finns i 3 kap.			finns i 3 kap.

171Senaste lydelse 2026:000.

172Senaste lydelse 2026:000.

För en resursskola gäller inte 36 §. Om det inte finns plats för alla		Prop. 2025/26:197
sökande till en viss resursskola ska ett urval göras. Vid urval ska de elever		Bilaga 4
som har störst behov av det särskilda stöd som resursskolan erbjuder
prioriteras.
Huvudmannen behöver inte ta emot eller ge fortsatt utbildning åt en elev
om hemkommunen har beslutat att inte lämna bidrag för eleven enligt 39 §
tredje stycket.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela
föreskrifter om sådana speciellt anpassade utbildningar som avses i första
stycket 3.
Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse

11kap.

20 §173

Som betyg ska någon av beteck-	Betyg betecknas med ett heltal på
ningarna A, B, C, D eller E	skalan 1–10. Högsta betyg betecknas
användas. Högsta betyg betecknas	med 10 och lägsta betyg med 1.
med A och lägsta betyg med E.
För den elev som inte uppfyller
betygskriterierna för betyget E, ska
betyg inte sättas i ämnet.
Lydelse enligt lagrådsremissen	Föreslagen lydelse
Nya läroplaner – för en stark
kunskapsskola

30 a §174

En kommun får begränsa utbildningen vid en viss skolenhet till att avse elever som är i behov av särskilt stöd (resursskola). För en resursskola

gäller inte 29 och 30 §§.
Kommunen ansvarar för att be-				Kommunen ansvarar för att be-
döma om en elev är i behov av				döma om en elev är i behov av
sådant särskilt stöd som resurs-				sådant särskilt stöd som resurs-
skolan erbjuder för att eleven ska				skolan erbjuder för att eleven ska
kunna	tillgodogöra	sig	de	kunna	tillgodogöra				sig	de
kunskaper som i ämnenas eller				kunskaper som i ämnenas eller
ämnesområdenas kursplaner anges				ämnesområdenas kursplaner anges
i den del som avser mål och inne-				i den del som avser mål och
håll till en nivå som minst mot-				innehåll till en nivå som lägst
svarar betyget E eller motsvarande				motsvarar betyget 4 eller mot-
bedömningskriterium		eller för	att	svarande		bedömningskriterium
eleven ska undvika svårigheter i sin				eller för att eleven ska undvika
skolsituation. Bestämmelser			om	svårigheter		i	sin	skolsituation.
särskilt stöd finns i 3 kap.				Bestämmelser			om	särskilt		stöd
				finns i 3 kap.

173Senaste lydelse 2022:146. Ändringen innebär bl.a. att andra stycket tas bort.

174 Senaste lydelse 2026:000.

235

Prop. 2025/26:197 Bilaga 4

236

Om det inte finns plats för alla sökande ska ett urval göras. Vid urval ska de elever som har störst behov av det särskilda stöd som resursskolan erbjuder prioriteras.

34§175

En fristående anpassad grundskola ska vara öppen för alla elever som har rätt till utbildning i anpassade grundskolan. Utbildningen får dock begränsas till att avse

1.vissa årskurser,

2.elever som är i behov av särskilt stöd (resursskola), eller

3.vissa elever som utbildningen är speciellt anpassad för.

Huvudmannen behöver inte ta emot eller ge fortsatt utbildning åt en elev, om hemkommunen har beslutat att inte lämna bidrag för eleven enligt 38 § andra stycket.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om sådana speciellt anpassade utbildningar som avses i första stycket 3.

175Senaste lydelse 2026:000.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

12kap. 17 §

Som betyg ska någon av beteck-	Betyg betecknas med ett heltal på
ningarna A, B, C, D, E eller F	skalan 1–10. Högsta betyg beteck-
användas. Betyg för godkända	nas med 10 och lägsta betyg med 1.
resultat betecknas med A, B, C, D
eller E. Högsta betyg betecknas
med A och lägsta betyg med E.
Betyg för icke godkänt resultat
betecknas med F.

20 a §176

13kap.

18 §177

Som betyg ska någon av beteck-	Betyg betecknas med ett heltal på
ningarna A, B, C, D, E eller F an-	skalan 1–10. Högsta betyg beteck-
vändas. Betyg för godkända	nas med 10 och lägsta betyg med 1.
resultat betecknas med A, B, C, D
eller E. Högsta betyg betecknas
med A och lägsta betyg med E.
Betyg för icke godkänt resultat be-
tecknas med F.

15kap.

22 §178

Betyg ska sättas i ämnen. Betyg ska sättas när ett ämne är avslutat. Om ett ämne består av flera nivåer ska betyg sättas efter varje avslutad nivå i ämnet.

176Senaste lydelse 2017:1104.

177Senaste lydelse 2010:2022.

178Senaste lydelse 2022:147.

Prop. 2025/26:197 Bilaga 4

237

Prop. 2025/26:197 Bilaga 4

När ett godkänt betyg sätts på en	När ett betyg sätts på en högre
högre nivå i ett ämne med flera	nivå i ett ämne med flera nivåer ska
nivåer ska betyget anses omfatta	betyget anses omfatta lägre nivåer i
lägre nivåer i ämnet och ersätta	ämnet och ersätta betyg som har
betyg som har satts på sådana	satts på sådana nivåer.
nivåer.
Betyg ska också sättas

1.efter genomfört gymnasiearbete och examensarbete, och

2.i grundskolans ämnen i de fall undervisning i dessa får förekomma i gymnasieskolan.

Lydelse enligt lagrådsremissen	Föreslagen lydelse
Nya läroplaner – för en stark
kunskapsskola
24 §179
Som betyg för godkända resultat	Betyg betecknas med ett heltal på
i ett ämne ska någon av beteck-	skalan 1–10. Högsta betyg beteck-
ningarna A, B, C, D eller E	nas med 10 och lägsta betyg med 1.
användas. Högsta betyg betecknas
med A och lägsta betyg med E.
Betyg för icke godkänt resultat
betecknas med F.

motsvarar elevens kunskaper.
Vid en bedömning av elevens				Vid en bedömning av elevens
kunskaper i förhållande till sådana				kunskaper i förhållande till sådana
delar av en ämnesplan som avser				delar av en ämnesplan som avser
syfte och centralt innehåll och som				syfte och centralt innehåll och som
rör säkerhet eller som hänvisar till				rör säkerhet eller som hänvisar till
lagar, förordningar eller myndig-				lagar, förordningar eller myndig-
heters	föreskrifter ska elevens			heters	föreskrifter	ska	elevens
kunskaper i dessa delar, trots det				kunskaper i dessa delar, trots det
som anges i andra stycket, som				som anges i andra stycket, som
minst motsvara betyget E för att				lägst motsvara betyget 4 för att
eleven ska kunna ges detta betyg i				eleven ska kunna ges detta betyg i
ämnet.				ämnet.
Regeringen eller den myndighet				Regeringen kan		med	stöd av
som regeringen		bestämmer	kan	8 kap.	7 § regeringsformen med-
med stöd av 8 kap. 7 § regerings-				dela föreskrifter om betygskriterier.
formen	meddela	föreskrifter	om
betygskriterier.

238	179 Senaste lydelse 2026:000.

Vid betygssättning på en av- slutande nivå i ett ämne ska det inom varje skolenhet genomföras bedömningssamråd mellan lärare som undervisar i samma ämne inom samma nationella program. Syftet med bedömningssamråden är att öka betygens likvärdighet inom respektive ämne. Rektorn ansvarar för att bedöm- ningssamråd genomförs. Föreslagen lydelse

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

25§180

Som betyg på gymnasiearbetet och	Som betyg på gymnasiearbetet och
examensarbetet ska någon av beteck-	examensarbetet ska något av betygen
ningarna E eller F användas.	1–4 användas. Betyget 4 ska an-
Betyget E ska användas om en elev	vändas om en elev har nått examens-
har nått examensmålen för gymnasie-	målen för gymnasiearbetet eller
arbetet eller examensarbetet. I annat	examensarbetet. I annat fall ska
fall ska betyget F användas.	betygen 1–3 användas.

25 a §181

Vid betygssättning i ett ämne på en nivå som det ges ett nationellt prov i ska elevens resultat på det provet särskilt beaktas. Prov- resultatet eller resultat på delprov ska dock inte särskilt beaktas om det finns särskilda skäl.

Lydelse enligt lagrådsremissen Nya läroplaner – för en stark kunskapsskola

33§182

1.elever som är i behov av särskilt stöd (resursskola), eller

2.vissa elever som utbildningen är speciellt anpassad för.

Huvudmannen för en resursskola	Huvudmannen för en resursskola
ansvarar för att bedöma om en elev	ansvarar för att bedöma om en elev
är i behov av sådant särskilt stöd	är i behov av sådant särskilt stöd
som resursskolan erbjuder för att	som resursskolan erbjuder för att
eleven ska kunna tillgodogöra sig	eleven ska kunna tillgodogöra sig
de kunskaper som i ämnesplanerna	de kunskaper som i ämnesplanerna
anges i den del som avser syfte och	anges i den del som avser syfte och
centralt innehåll till en nivå som	centralt innehåll till en nivå som
minst motsvarar betyget E, eller för	lägst motsvarar betyget 4, eller för
att eleven ska undvika svårigheter i	att eleven ska undvika svårigheter i
sin skolsituation. Bestämmelser om	sin skolsituation. Bestämmelser om
särskilt stöd finns i 3 kap.	särskilt stöd finns i 3 kap.

180Senaste lydelse 2014:530.

181Senaste lydelse 2022:147.

182Senaste lydelse 2026:000.

Prop. 2025/26:197 Bilaga 4

239

Prop. 2025/26:197 Bilaga 4

När det gäller programinriktat val som utformas för en enskild elev, yrkesintroduktion, individuellt alternativ och språkintroduktion finns särskilda bestämmelser i 17 kap. 29 § om när huvudmannen för en fristående skola är skyldig att ta emot ungdomar som uppfyller behörighetskraven för sådan utbildning.

Huvudmannen behöver inte ta emot eller ge fortsatt utbildning åt en elev, om hemkommunen har beslutat att inte lämna bidrag för eleven enligt 16 kap. 54 § andra stycket.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om sådan utbildning som avses i första stycket andra meningen.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

36 §

Ungdomar som har ett svårt rörelsehinder har rätt att få utbildning vid en gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning om de

1.har slutfört sista årskursen i grundskolan eller motsvarande,

2.kan påbörja utbildningen senast under det första kalenderhalvåret det år de fyller 21 år, och

3. uppfyller de övriga behörig-	3. uppfyller de övriga behörig-
hetsvillkor som följer av 16 kap.	hetsvillkor som följer av 16 kap. 29
29–34 §§, när det gäller nationella	och 33 §§, när det gäller nationella
program	program.

Första stycket 1 gäller inte utbildning i form av ett introduktions- program. För att ha rätt till sådan utbildning krävs att grundskoleutbildning eller mot svarande har avslutats.

16 kap.

	24 §183
Har en elev efter en avslutad nivå	Har en elev efter en avslutad nivå
i ett ämne eller ett genomfört	i ett ämne eller ett genomfört
gymnasiearbete fått lägst betyget E,	gymnasiearbete fått lägst betyget 4,
är huvudmannen inte skyldig att	är huvudmannen inte skyldig att
erbjuda ytterligare utbildning av	erbjuda ytterligare utbildning av
samma slag, om inte annat följer av	samma slag, om inte annat följer av
föreskrifter som har meddelats med	föreskrifter som har meddelats med
stöd av andra stycket.	stöd av andra stycket.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad som krävs för att en elev ska få

1.börja läsa ett ämne eller en viss nivå i ett ämne, och

2.läsa ett ämne eller en viss nivå i ett ämne på nytt.

		27 §184
		Yrkesexamen ska utfärdas om en	Yrkesexamen ska utfärdas om en
	elev som avses i 26 § har godkända		elev som avses i 26 § i genomsnitt
	betyg på en utbildning som om-		har betyget 4 eller högre på en ut-
240	183	Senaste lydelse 2022:147.
240	184	Senaste lydelse 2022:147.

fattar minst 2 250 gymnasiepoäng			bildning	som	omfattar minst			Prop. 2025/26:197
och som innefattar minst 100			2 250 gymnasiepoäng			och	har	Bilaga 4
gymnasiepoäng i vart och ett av			betyget 4 på gymnasiearbetet.
ämnena
1. svenska eller	svenska	som
andraspråk,
2. engelska, och
3. matematik.
Även gymnasiearbetet ska ingå i
de godkända betygen.
Regeringen eller den myndighet			Regeringen eller		den	myndighet
som regeringen bestämmer		kan	som regeringen		bestämmer		kan
med stöd av 8 kap. 7 § regerings-			med stöd av 8 kap. 7 § regerings-
formen meddela föreskrifter om			formen	meddela	föreskrifter		om
1. vilka nivåer i de ämnen som			vilka ämnen som ska ingå i de betyg
anges i första stycket som ska ingå			som genomsnittet beräknas på.
i de godkända betygen för respek-
tive yrkesprogram, och
2. vilka andra ämnen och vilka
nivåer i dessa som ska ingå i de
godkända betygen	för respektive
yrkesprogram.

28§185

Högskoleförberedande examen ska					Högskoleförberedande examen ska
utfärdas om en elev som avses i					utfärdas om en elev som avses i
26 §	har	godkända	betyg	på	26 § i genomsnitt har betyget 4
utbildning		som omfattar minst			eller högre på en utbildning som
2 250	gymnasiepoäng		och	som	omfattar minst 2 250 gymnasie-
innefattar minst					poäng och har betyget 4 på

1.300 gymnasiepoäng i ämnena gymnasiearbetet. svenska eller svenska som andra-

språk,

2.200 gymnasiepoäng i ämnet

engelska, och

3.100 gymnasiepoäng i ämnet matematik.

Även gymnasiearbetet ska ingå i de godkända betygen.

185 Senaste lydelse 2022:147. Ändringen innebär bl.a. att tredje stycket tas bort.

241

Utöver vad som föreskrivs i 15 kap. 5 § kan regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformenmeddela föreskrifter om hur behörighets- prövning ska göras av den sökande som på annat sätt än genom grundskolestudier har förvärvat kunskaper som är likvärdiga med de kunskaper som krävs för behörighet till gymnasieskolan. För de nationella programmen gäller, utöver vad som föreskrivs i 15 kap. 5 §, ytterligare behörighets- krav i form av ett meritvärde om lägst 4 från grundskolan eller motsvarande utbildning. Meritvärdet ska utgöras av den sökandes betyg och resultaten från de nationella slutprov som den sökande genomfört i grundskolan eller motsvarande utbildning. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regerings- formen meddela föreskrifter om 1. beräkning av meritvärde, och 2 undantag från andra stycket för fall då den sökande inte har deltagit i nationella slutprov.

Prop. 2025/26:197 Bilaga 4

242

29 §

33§186

En sökande som på annat sätt än genom grundskolestudier har för- värvat likvärdiga kunskaper i ett ämne ska vid tillämpningen av behörighetsreglerna anses ha godkänt betyg i ämnet.

17kap. 11 §

Yrkesintroduktion	och	indi-	Yrkesintroduktion	och	indi-
viduellt alternativ står öppna för			viduellt alternativ står öppna för
ungdomar som inte har de god-			ungdomar som inte har det merit-
kända betyg som krävs för be-			värde som krävs för behörighet till
hörighet till ett yrkesprogram enligt			ett nationellt program		enligt
16 kap. 30 §. De står	dock	inte	16 kap. 29 §. De står	dock inte
öppna för ungdomar som ska			öppna för ungdomar som ska
erbjudas språkintroduktion.			erbjudas språkintroduktion.

186Senaste lydelse 2018:749.

Gymnasieingenjörsexamen ska utfärdas om en elev har gått igenom en fullständig vidareutbildning med lägst betyget 4 på samtliga ingående nivåer i samtliga ämnen och har betyget 4 i examensarbetet. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare

Om huvudmannen för utbild- Prop. 2025/26:197 ningen finner att det finns synner- Bilaga 4

liga skäl, får ungdomar som uppfyller behörighetskraven för ett nationellt program tas emot till yrkesintroduktion eller individuellt alternativ.

12§187

Språkintroduktion står öppen för				Språkintroduktion står öppen för
nyanlända ungdomar som inte har				nyanlända ungdomar som inte har
de godkända betyg som krävs för				lägst betyget 4 i svenska eller
behörighet till		ett yrkesprogram		svenska som andraspråk och som
enligt	16 kap.	30 § och	som	behöver en utbildning med
behöver	en	utbildning	med	tyngdpunkt i det svenska språket
tyngdpunkt i det svenska språket				för att gå vidare i gymnasieskolan
för att gå vidare i gymnasieskolan				eller till annan utbildning. Om det
eller till annan utbildning. Om det				finns särskilda skäl får även andra
finns särskilda skäl får även andra				elever gå språkintroduktion.
elever gå språkintroduktion.

17 a kap.

14§188

Har en elev efter en avslutad nivå	Har en elev efter en avslutad nivå
i ett ämne eller ett genomfört	i ett ämne eller ett genomfört
examensarbete fått lägst betyget E,	examensarbete fått lägst betyget 4,
är huvudmannen inte skyldig att	är huvudmannen inte skyldig att
erbjuda ytterligare utbildning av	erbjuda ytterligare utbildning av
samma slag, om inte annat följer av	samma slag, om inte annat följer av
föreskrifter som har meddelats med	föreskrifter som har meddelats med
stöd av andra stycket.	stöd av andra stycket.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad som krävs för att en elev ska få läsa ett ämne eller en viss nivå i ett ämne på nytt.

15§189

Gymnasieingenjörsexamen ska utfärdas om en elev har gått igenom en fullständig vidareutbildning med godkända betyg.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer med- delar närmare föreskrifter om gymnasieingenjörsexamen.

187Senaste lydelse 2015:246.

188Senaste lydelse 2022:147.

189Senaste lydelse 2014:530.

243

Prop. 2025/26:197			föreskrifter	om
Bilaga 4			gymnasieingenjörsexamen.
Lydelse	enligt	lagrådsremissen	Föreslagen lydelse
Nya läroplaner – för en stark
kunskapsskola
		18 kap.
		4 §190
Utbildningen i anpassade gym-			Utbildningen i anpassade gym-
nasieskolan ska vara öppen för ung-			nasieskolan ska vara öppen för ung-
domar vars skolplikt har upphört			domar vars skolplikt har upphört
och som på grund av att de har en			och som på grund av att de har en
intellektuell funktionsnedsättning			intellektuell	funktionsnedsättning
inte bedöms ha förutsättningar att i			inte bedöms ha förutsättningar att i
gymnasieskolan tillgodogöra sig de			gymnasieskolan tillgodogöra sig de
kunskaper	som	i ämnesplanerna	kunskaper	som i ämnesplanerna
anges i den del som avser syfte och			anges i den del som avser syfte och
centralt innehåll till en nivå som			centralt innehåll till en nivå som
minst motsvarar betyget E.			lägst motsvarar betyget 4.

De ungdomar som tillhör målgruppen för anpassade gymnasieskolan har rätt att bli mottagna i anpassad gymnasieskola om utbildningen påbörjas

före utgången av det första	kalenderhalvåret det år de fyller 20 år.
	23 §191
Som betyg för godkända resultat		Betyg betecknas med ett heltal på
i ett ämne ska någon av beteck-		skalan 1–10. Högsta betyg beteck-
ningarna A, B, C, D eller E	an-	nas med 10 och lägsta betyg med 1.

vändas. Högsta betyg betecknas med A och lägsta betyg med E.

	Vid betygssättningen ska läraren göra en sammantagen bedömning av
	elevens kunskaper på den aktuella nivån i ämnet i förhållande till de
	kunskaper som i ämnesplanen anges i den del som avser syfte och centralt
	innehåll och med stöd av betygskriterierna sätta det betyg som bäst
	motsvarar elevens kunskaper.
	Vid en bedömning av elevens			Vid en bedömning av elevens
	kunskaper i förhållande till sådana			kunskaper i förhållande till sådana
	delar av en ämnesplan som avser			delar av en ämnesplan som avser
	syfte och centralt innehåll och som			syfte och centralt innehåll och som
	rör säkerhet eller som hänvisar till			rör säkerhet eller som hänvisar till
	lagar,	förordningar	eller	lagar, förordningar eller myndig-
	myndigheters föreskrifter		ska	heters föreskrifter ska elevens kun-
	elevens kunskaper, trots det som			skaper, trots det som anges i andra
	anges i andra stycket, som minst			stycket, som lägst motsvara betyget
	motsvara betyget E i dessa delar för			4 i dessa delar för att eleven ska
	att eleven ska kunna ges detta betyg			kunna ges detta betyg i ämnet.
	i ämnet.
244	190 Senaste lydelse 2026:000.
	191 Senaste lydelse 2026:000. Ändringen innebär bl.a. att fjärde stycket tas bort.

För den elev som inte har till-			Prop. 2025/26:197
godogjort sig de kunskaper som i			Bilaga 4
en ämnesplan anges i den del som
avser syfte och centralt innehåll till
en nivå som motsvarar betyget E,
ska betyg inte sättas.
Regeringen eller den myndighet			Regeringen kan med stöd av
som regeringen	bestämmer	kan	8 kap. 7 § regeringsformen med-
med stöd av 8 kap. 7 § regerings-			dela föreskrifter om betygskriterier.
formen meddela	föreskrifter	om
betygskriterier.
Nuvarande lydelse			Föreslagen lydelse

24§192

Som betyg på gymnasiearbetet i			Som betyg på gymnasiearbetet i
anpassad	gymnasieskola	ska	anpassad gymnasieskola ska något
beteckningen E användas		om	av betygen 1–4 användas. Betyget 4
eleven har nått målen för gym-			ska användas om en elev har nått
nasiearbetet i anpassad gymnasie-			programmålen för gymnasiearbetet
skola. För den elev som inte har			i anpassad gymnasieskola. I annat
nått målen för gymnasiearbetet i			fall ska betygen 1–3 användas.
anpassad gymnasieskola ska betyg
inte sättas.

19kap.

25 §193

Har en elev efter en avslutad nivå			Har en elev efter en avslutad nivå
i ett ämne eller ett genomfört gym-			i ett ämne eller ett genomfört gym-
nasiearbete i anpassad gymnasie-			nasiearbete i anpassad gymnasie-
skola fått lägst betyget E, är			skola fått lägst betyget 4, är
huvudmannen inte	skyldig	att	huvudmannen inte	skyldig	att
erbjuda ytterligare	utbildning	av	erbjuda ytterligare	utbildning	av
samma slag, om inte annat följer av			samma slag, om inte annat följer av
föreskrifter som har meddelats med			föreskrifter som har meddelats med
stöd av andra stycket.			stöd av andra stycket.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad som krävs för att en elev ska få

1.börja läsa ett ämne eller en viss nivå i ett ämne, och

2.läsa ett ämne eller en viss nivå i ett ämne på nytt.

22kap.

13 §194

För behörighet till en utbildning i gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan där distansundervisning används med stöd av 8 § ska den sökande när det gäller

192	Senaste lydelse 2022:1315.
193	Senaste lydelse 2022:1315.	245
194	Senaste lydelse 2022:1315.	245

Prop. 2025/26:197 Bilaga 4

1. gymnasieskolan, uppfylla de	1. gymnasieskolan,				uppfylla de
behörighetskrav som gäller för en	behörighetskrav som gäller för en
sådan utbildning enligt 16 kap. 29–	sådan	utbildning		enligt		16 kap.
33 §§, 17 kap. 8–12 §§, 17 a kap.	29 §, 17 kap. 8–12 §§, 17 a kap. 4 §
4 § eller 16 § första stycket eller	eller	16 §	första		stycket eller
föreskrifter som har meddelats med	föreskrifter		som	avses i		16 kap.
stöd av 16 kap. 34 § eller 17 a kap.	33 § eller som har meddelats med
16 § andra stycket, eller	stöd	av	17 a kap.		16 §	andra
	stycket, eller

2.anpassade gymnasieskolan, tillhöra målgruppen för skolformen enligt 18 kap. 4 §.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

29kap.

1 §195

I detta kapitel finns bestämmelser om

–bosättning (2–5 §§),

–hemkommun och hemregion (6 §),

–utlandssvenska elever (7 §),

–personer med begåvningsmässig funktionsnedsättning (8 §),

–kommunernas aktivitetsansvar för ungdomar (9 §),

–handläggning (10 och 11 §§),

–talerätt (12 §),

–samverkan och anmälan till socialnämnden (13 §),

–tystnadsplikt (14 §),

–International Baccalaureate (17 §),

–överlämnande av betygshandlingar (18 §),

–informationsskyldighet (19 §),

– uppgiftsskyldighet (19 a och	–	uppgiftsskyldighet	(19 a–
19 b §§), och	19 c §§), och

–övriga bemyndiganden (20–29 §§).

19 c §

En huvudman för grundskola, specialskola och gymnasieskola ska till den myndighet som regeringen bestämmer lämna sådana uppgifter om betyg som behövs för att upprätthålla stabilitet i prov- och betygssystemet och inför beräkning av merit- värden.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilka

246	195 Senaste lydelse 2025:182.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldighet att delta i nationella prov och nationella slutprov. Föreslagen lydelse

uppgifter som ska lämnas och när de ska lämnas.

28 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldighet att delta i nationella prov.

Lydelse enligt lagrådsremissen

Förbättrat stöd i skolan

28 a §196

1.Denna lag träder i kraft den 1 juli 2028.

2.Lagen tillämpas första gången i fråga om

–utbildning som påbörjas höstterminen 2028 i årskurs 1–8 i grundskolan och anpassade grundskolan, i årskurs 1–9 i specialskolan samt i sameskolan,

–utbildning som påbörjas höstterminen 2028 första året i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan, och

–utbildning som påbörjas höstterminen 2028 på introduktionsprogram

igymnasieskolan och på vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år. 3. Bestämmelserna i 15 kap. 36 §, 16 kap. 29 och 33 §§, 17 kap. 11 och

12 §§ och 22 kap. 13 § i den nya lydelsen ska dock tillämpas för första gången vid antagning till utbildning i gymnasieskolan som påbörjas efter den 30 juni 2031.

196Tidigare 28 a § upphävd genom 2026:000.

Prop. 2025/26:197 Bilaga 4

247

Prop. 2025/26:197 Bilaga 4

248

gymnasieskolan för läsåret 2029/30 samt för fjärde året i anpassade gymnasieskolan för läsåret 2030/31.

6.De upphävda bestämmelserna i 16 kap. 30, 31, 32 och 34 §§ gäller fortfarande för utbildning som påbörjas före den 1 juli 2031.

7.Utbildning i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan som har påbörjats före höstterminen 2028 men som inte slutförts inom den tid som anges i punkten fyra ska fullföljas enligt de bestämmelser som gäller för utbildning som påbörjas höstterminen 2028.

2031 eller senare, får regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer meddela föreskrifter om hur betyg som har satts enligt äldre bestämmelser ska hanteras vid tillämpningen av de bestämmelser som gäller för utbildning som påbörjas höstterminen 2028.

a) föreskrifter om hur betyg som har satts enligt äldre bestämmelser ska hanteras vid tillämpning av de bestämmelser som gäller för utbildning som påbörjas höstterminen 2028 och

b) övriga föreskrifter som kan behövas vid tillämpning av de bestämmelser som gäller för utbildning som påbörjas höstterminen 2028.

Förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800)

Härigenom föreskrivs i fråga om skollagen (2010:800)197

14, 16, 18, 19, 21, 26 a, 28 och 29 §§ och 22 kap. 13, 14, 17 och 18 §§ ska ha följande lydelse.

Prop. 2025/26:197 Bilaga 4

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

15kap. 8 a §198

Information från en		huvudman	Information från en			huvudman
om erbjudande	av	nationella	om erbjudande		av	nationella
program och	introduktionspro-		program	och	introduktionspro-
grammen programinriktat val och			grammet	yrkesintroduktion ut-
yrkesintroduktion utformade för en			format för en grupp elever ska
grupp elever ska tydligt ange			tydligt ange utbildningens in-
utbildningens inriktning.			riktning.

Informationen ska också ange vad utbildningen kan leda till när det gäller etablering på arbetsmarknaden och övergång till vidare studier.

11§199

Utbildningen i gymnasieskolan ska i huvudsak vara skolförlagd, om inte annat anges i andra, tredje eller fjärde stycket.

Gymnasial lärlingsutbildning ska enligt 16 kap. 11 § i huvudsak vara

förlagd till en eller flera arbetsplatser.
Introduktionsprogrammen	Introduktionsprogrammen
programinriktat val, yrkesintro-	yrkesintroduktion och individuellt
duktion och individuellt alternativ	alternativ samt vidareutbildning i
samt vidareutbildning i form av ett	form av ett fjärde tekniskt år får
fjärde tekniskt år får utformas så att	utformas så att de inte är i huvudsak
de inte är i huvudsak skolförlagda.	skolförlagda.

Av 22 kap. 3 § framgår att utbildning där distansundervisning används inte behöver vara i huvudsak skolförlagd.

197Senaste lydelse av

17kap. 10 § 2018:749

17kap. 17 § 2019:947

17kap. 20 § 2018:749

17kap. 23 § 2022:1089

17kap. 24 § 2018:749

17kap. 25 § 2018:749

17kap. 30 § 2018:749

17kap. 35 § 2018:749.

198Senaste lydelse 2022:1089.

199 Senaste lydelse 2020:605.

249

Prop. 2025/26:197 Bilaga 4

250

				30 a §200
Ett	primärt	samverkansavtal			Ett	primärt	samverkansavtal
enligt	2 kap. 2 b §		ska	omfatta	enligt	2 kap. 2 b §		ska omfatta
nationella program och introduk-					nationella program och introduk-
tionsprogrammen		programinriktat			tionsprogrammet yrkesintroduktion
val och yrkesintroduktion utfor-					utformat för en grupp elever. En
made för en grupp elever. En kom-					kommun i det primära sam-
mun i det primära samverkans-					verkansområdet		ska	erbjuda all
området ska erbjuda all sådan					sådan utbildning som anordnas av
utbildning som anordnas av någon					någon av kommunerna i sam-
av	kommunerna		i	sam-	verkansområdet.

verkansområdet.

Kommunen kan även erbjuda sådan utbildning anordnad av en kommun utanför det primära samverkansområdet eller en region enligt ett sekundärt samverkansavtal.

När det gäller övrig utbildning i gymnasieskolan kan kommunen erbjuda utbildning som anordnas av en annan kommun eller en region enligt ett sekundärt samverkansavtal.

30 b §201

När en kommun bestämmer vilka utbildningar som ska erbjudas och antalet platser på utbildningarna ska den ta hänsyn till

1.ungdomarnas efterfrågan, och

2.arbetsmarknadens behov.


Kravet på att ta hänsyn till			Kravet på att ta hänsyn till
arbetsmarknadens behov		gäller	arbetsmarknadens		behov	gäller
endast	de nationella programmen		endast	de nationella programmen
och	introduktionsprogrammen		och	introduktionsprogrammet
programinriktat val och yrkes-			yrkesintroduktion		utformat	för en
introduktion utformade		för en	grupp elever.
grupp elever.

31§202

En region får anordna utbildningar på sådana nationella program som avser naturbruk och omvårdnad.

Efter överenskommelse med en kommun får regionen anordna

utbildning även på andra nationella program.
Av 17 kap. 17 och 18 §§ följer	Av 17 kap. 18 §		följer vilken
vilken utbildning på introduktions-	utbildning	på	introduktions-
program som får anordnas av en	program som får anordnas av en
region.	region.
Av 17 a kap. 2 § följer att en	region som	anordnar	utbildning på

teknikprogrammet också får anordna vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år.

200Senaste lydelse 2022:1089.

201Senaste lydelse 2022:1089.

202Senaste lydelse 2019:947.

	31 a §203		Prop. 2025/26:197
När en region bestämmer vilka		utbildningar som ska	erbjudas och Bilaga 4
antalet platser på utbildningarna ska den ta hänsyn till
1. ungdomarnas efterfrågan, och
2. arbetsmarknadens behov.
Första stycket gäller endast de		Första stycket gäller endast de
nationella programmen och intro-		nationella programmen och intro-
duktionsprogrammen	program-	duktionsprogrammet	yrkesintro-
inriktat val och yrkesintroduktion		duktion utformat för en grupp
utformade för en grupp elever.		elever.

32 a §204

När en enskild huvudman bestämmer vilka utbildningar som ska erbjudas och antalet platser på utbildningarna ska den ta hänsyn till

1.ungdomarnas efterfrågan, och

2.arbetsmarknadens behov.

Första stycket gäller endast de				Första stycket gäller endast de
nationella programmen och intro-				nationella programmen och intro-
duktionsprogrammen		programin-		duktionsprogrammet	yrkesintro-
riktat val	och yrkesintroduktion			duktion utformat för en grupp elever,
utformade för en grupp elever, i den				i den utsträckning den enskilde har
utsträckning	den	enskilde	har	godkännande som	huvudman för
godkännande	som huvudman		för	utbildningarna.
utbildningarna.
Lydelse enligt avsnitt 2.1				Föreslagen lydelse

33§205

1.elever som är i behov av särskilt stöd (resursskola), eller

2.vissa elever som utbildningen är speciellt anpassad för. Huvudmannen för en resursskola ansvarar för att bedöma om en elev är

När det gäller programinriktat	När det gäller yrkesintroduktion,
val som utformas för en enskild	individuellt alternativ och språk-
elev, yrkesintroduktion, indivi-	introduktion finns särskilda bestäm-
duellt alternativ och språkintro-	melser i 17 kap.	29 §	om när
duktion finns särskilda bestäm-	huvudmannen för	en	fristående
melser i 17 kap. 29 § om när huvud-	skola är skyldig att ta emot ung-
mannen för en fristående skola är

203Senaste lydelse 2022:1089.

204Senaste lydelse 2022:1089.

205 Senaste lydelse 2026:000.

251

Prop. 2025/26:197 Bilaga 4

skyldig att ta emot ungdomar som domar som uppfyller behörig- uppfyller behörighetskraven för hetskraven för sådan utbildning. sådan utbildning.

Huvudmannen behöver inte ta emot eller ge fortsatt utbildning åt en elev, om hemkommunen har beslutat att inte lämna bidrag för eleven enligt 16 kap. 54 § andra stycket.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om sådan utbildning som avses i första stycket andra meningen.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

17 kap.

1 §206

I detta kapitel finns

–allmänna bestämmelser (2–15 a §§),

–bestämmelser om utbildning på introduktionsprogram vid en gymnasieskola med offentlig huvudman (16–27 §§), och

– bestämmelser om utbildning på			– bestämmelser om utbildning på
introduktionsprogram	vid	en	introduktionsprogram	vid	en
fristående gymnasieskola		(28–	fristående gymnasieskola		(28–
36 §§).			34 §§).

2 §207

Introduktionsprogrammen är

–programinriktat val,

–yrkesintroduktion,

–individuellt alternativ, och

–språkintroduktion.

3 §208

Utöver vad som gäller för all gymnasieutbildning enligt 15 kap. 2 § är syftet med

–programinriktat val att elever ska få en utbildning som är inriktad mot ett visst nationellt program och att de så snart som möjligt ska kunna antas till det programmet,

–yrkesintroduktion att elever ska få en yrkesinriktad utbildning som underlättar för dem att etablera sig på arbetsmarknaden eller som leder till studier på ett yrkesprogram,

–individuellt alternativ att elever ska gå vidare till yrkesintroduktion, annan fortsatt utbildning eller arbetsmarknaden, och

–språkintroduktion att ge nyanlända ungdomar en utbildning med tyngdpunkt i det svenska språket, vilken möjliggör för dem att gå vidare i gymnasieskolan eller till annan utbildning.

	206	Senaste lydelse 2024:89.
252	207	Senaste lydelse 2018:749.
252	208	Senaste lydelse 2018:749.

4	§209				Prop. 2025/26:197
Programinriktat val och yrkes-	Yrkesintroduktion får			utformas	Bilaga 4
introduktion får utformas för en	för en grupp elever eller för en
grupp elever eller för en enskild	enskild	elev.	Övriga	intro-
elev. Övriga introduktionsprogram	duktionsprogram ska utformas för
ska utformas för en enskild elev.	en enskild elev.

8§210

Utöver de gemensamma behörig-				Utöver de gemensamma behörig-
hetsvillkoren för gymnasieskolan i				hetsvillkoren för gymnasieskolan i
15 kap. 5 och 6 §§ gäller 10–12 §§				15 kap. 5	och	6 §§	gäller 11 och
för	de	olika	introduk-	12 §§ för	de	olika	introduktions-
tionsprogrammen.				programmen.

13§211

En ansökan till programinriktat	En ansökan till yrkesintroduktion
val som har utformats för en grupp	som har utformats för en grupp
elever eller till yrkesintroduktion	elever ska ges in till den sökandes
som har utformats för en grupp	hemkommun.
elever ska ges in till den sökandes

hemkommun.

Om ansökan avser en utbildning som anordnas av en annan huvudman, ska ansökan omedelbart sändas vidare till denne.

14§212

Den huvudman som	anordnar	Den huvudman som	anordnar
utbildningen prövar om en sökande		utbildningen prövar om en sökande
till programinriktat val som har		till yrkesintroduktion	som har
utformats för en grupp elever eller		utformats för en grupp elever är
till yrkesintroduktion	som har	behörig och om den sökande ska tas
utformats för en grupp elever är		emot.
behörig och om den sökande ska tas
emot.

16§213

Hemkommunen ansvarar för			att	Hemkommunen ansvarar för att
alla behöriga ungdomar i hem-				alla behöriga ungdomar i hem-
kommunen	erbjuds	program-		kommunen erbjuds yrkesintro-
inriktat val,	yrkesintroduktion,			duktion, individuellt alternativ och
individuellt alternativ och språk-				språkintroduktion.
introduktion.	Erbjudandet		om
programinriktat val ska		avse	ut-

bildningar som är inriktade mot ett allsidigt urval av de nationella program som kommunen anordnar

209	Senaste lydelse 2018:749.
210	Senaste lydelse 2018:749.
211	Senaste lydelse 2018:749.
212	Senaste lydelse 2018:749.	253
213	Senaste lydelse 2022:1315.	253

Prop. 2025/26:197 Bilaga 4

254

eller erbjuder genom samverkans- avtal.

Hemkommunen får erbjuda språkintroduktion enligt 12 § till elever som tillhör anpassade gymnasieskolans målgrupp.

18§214

En region får, utöver vad som				En region får efter överens-
följer av	17 §,	efter	överens-	kommelse	med en kommun
kommelse	med	en	kommun	anordna	yrkesintroduktion och
anordna	yrkesintroduktion och			individuellt alternativ.

individuellt alternativ.

19§215

En kommun eller en region som	En kommun eller en region som
anordnar programinriktat val som	anordnar yrkesintroduktion som
har utformats för en grupp elever	har utformats för en grupp elever
eller yrkesintroduktion som har	ska ta emot alla de behöriga
utformats för en grupp elever ska ta	sökande till utbildningen som hör
emot alla de behöriga sökande till	hemma i kommunen eller sam-
utbildningen som hör hemma i	verkansområdet för utbildningen.

kommunen eller samverkansområ- det för utbildningen.

21§216

En	kommun som		anordnar	En kommun som anordnar
programinriktat val som har ut-				yrkesintroduktion som har utfor-
formats för en enskild elev, yrkes-				mats för en enskild elev, individuellt
introduktion som har utformats för				alternativ eller språkintroduktion får
en	enskild	elev,	individuellt	ta emot ungdomar som uppfyller
alternativ eller		språkintroduktion		behörighetsvillkoren för respektive
får ta emot ungdomar som upp-				utbildning även om de inte kommer
fyller	behörighetsvillkoren för			från kommunen.

214Senaste lydelse 2019:947.

215Senaste lydelse 2025:440.

216Senaste lydelse 2019:947.

respektive utbildning även om de inte kommer från kommunen.

Prop. 2025/26:197 Bilaga 4

	26 a §217
En kommun eller en region som		En kommun eller en region som
enligt 19 § andra stycket har tagit		enligt 19 § andra stycket har tagit
emot en elev på programinriktat		emot en elev på yrkesintroduktion
val som har utformats för en grupp		som har utformats för en grupp
elever eller yrkesintroduktion som		elever ska ersättas för sina
har utformats för en grupp elever		kostnader för elevens utbildning av
ska ersättas för sina kostnader för		elevens hemkommun. Detsamma
elevens utbildning	av elevens	gäller den kommun eller region
hemkommun. Detsamma gäller den		som enligt 21 a § har tagit emot en
kommun eller region som enligt		elev på yrkesintroduktion som har
21 a § har tagit emot en elev på		utformats för en enskild elev, indi-
programinriktat val som har ut-		viduellt alternativ eller språk-
formats för en enskild elev, yrkes-		introduktion.
introduktion som har utformats för
en enskild elev,	individuellt

alternativ eller språkintroduktion.

Om den anordnande huvudmannen och elevens hemkommun inte kommer överens om annat ska ersättningen för utbildningen motsvara anordnarens självkostnad.

28§218

En fristående gymnasieskola som				En fristående gymnasieskola som
anordnar ett nationellt program får				anordnar ett nationellt program får
anordna programinriktat val som är				anordna individuellt alternativ och
inriktat	mot	det	nationella	språkintroduktion.

programmet, individuellt alternativ och språkintroduktion.

En fristående gymnasieskola som anordnar ett yrkesprogram får anordna yrkesintroduktion.

217	Senaste lydelse 2019:947.	255
218	Senaste lydelse 2018:749.	255

Prop. 2025/26:197 Bilaga 4

29§219

Lydelse enligt avsnitt 2.1

Föreslagen lydelse

22kap.

13 §220

För behörighet till en utbildning i gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan där distansundervisning används med stöd av 8 § ska den

sökande när det gäller
1. gymnasieskolan, uppfylla de				1. gymnasieskolan,				uppfylla			de
behörighetskrav som gäller för en				behörighetskrav som gäller för en
sådan	utbildning	enligt	16 kap.	sådan utbildning			enligt			16 kap.
29 §§,	17 kap. 8–12 §§, 17 a kap.			29 §§, 17 kap. 8, 9, 11 och 12 §§,
4 § eller 16 § första stycket eller				17 a kap.	4 §	eller		16 §		första
föreskrifter som		avses i	16 kap.	stycket eller föreskrifter som avses
33 § eller som har meddelats med				i 16 kap.	33 §		eller		som		har
stöd 17 a kap. 16 § andra stycket,				meddelats	med	stöd		av	17 a kap.
eller				16 § andra stycket, eller

2.anpassade gymnasieskolan, tillhöra målgruppen för skolformen enligt 18 kap. 4 §.

Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

14 §221

		Huvudmannen för en sådan utbildning som avses i 13 § prövar om en
	sökande är behörig och ska tas emot. Huvudmannen är vid denna prövning
	bunden av hemkommunens beslut enligt 18 kap. 5 § att en sökande tillhör
	anpassade gymnasieskolans målgrupp.
		Behöriga sökande från hela landet	Behöriga sökande från hela landet
	ska tas emot till utbildningen		ska tas emot till utbildningen
	(riksrekrytering). Huvudmannen är		(riksrekrytering). Huvudmannen är
	dock bara skyldig att ta emot en		dock bara skyldig att ta emot en
	sökande till en utbildning som		sökande till en utbildning som
	avser programinriktat val som har		avser yrkesintroduktion, indivi-
	219	Senaste lydelse 2018:749. Ändringen innebär att andra stycket tas bort.
256	220	Senaste lydelse 2026:000.
256	221	Senaste lydelse 2022:1315.

utformats för en enskild elev, yrkes- introduktion, individuellt alternativ eller språkintroduktion i gymnasie- skolan eller till en utbildning som avser ett individuellt program i anpassade gymnasieskolan om huvudmannen och den sökandes hemkommun har kommit överens om ersättningen.

duellt alternativ eller språkintro- Prop. 2025/26:197 duktion i gymnasieskolan eller till Bilaga 4

en utbildning som avser ett indivi- duellt program i anpassade gym- nasieskolan om huvudmannen och den sökandes hemkommun har kommit överens om ersättningen.

17§222

utbildning av elevens hemkommun (interkommunal ersättning).
Om det är fråga om ett nationellt					Om det är fråga om ett nationellt
program	i gymnasieskolan			eller	program	i gymnasieskolan	eller
anpassade	gymnasieskolan			eller	anpassade	gymnasieskolan	ska
programinriktat		val	som	har	hemkommunen betala det belopp
utformats för en grupp elever i					som har beslutats i varje särskilt fall
gymnasieskolan		ska	hemkom-		av Statens skolverk.
munen betala det belopp som har
beslutats	i varje	särskilt fall av

Statens skolverk.

Denna paragraf gäller inte om statsbidrag lämnas för en elevs utbildning på grund av att eleven är utlandssvensk.

18§223

Hemkommunen ska lämna bidrag till en enskild huvudman som har antagit en elev till ett program i gymnasieskolan eller anpassade

gymnasieskolan där distansundervisning används med stöd av 8 §.
Om det är fråga om ett nationellt			Om det är fråga om ett nationellt
program	i gymnasieskolan	eller	program i	gymnasieskolan	eller
anpassade	gymnasieskolan	eller	anpassade	gymnasieskolan	består
programinriktat val som		har	bidraget av ett grundbelopp enligt
utformats för en grupp elever i			19 § som	har beslutats i	varje
gymnasieskolan består bidraget av			särskilt fall av Statens skolverk och
ett grundbelopp enligt 19 § som har			i vissa fall ett tilläggsbelopp enligt
beslutats i varje särskilt fall av			20 §.
Statens skolverk och i vissa fall ett
tilläggsbelopp enligt 20 §.

222	Senaste lydelse 2022:1315.	257
223	Senaste lydelse 2022:1315.	257

Prop. 2025/26:197 Bilaga 4

258

Denna paragraf gäller inte om statsbidrag lämnas för en elevs utbildning på grund av att eleven är utlandssvensk.

1.Denna lag träder i kraft den 1 juli 2030.

2.Lagen tillämpas första gången på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2031.

3.Äldre bestämmelser gäller fortfarande för utbildning som har påbörjats före den 30 juni 2031.

Förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800)		Prop. 2025/26:197
		Bilaga 4
Härigenom föreskrivs att 20 kap. 35 a, 36–37 a, 40 a och 40 b §§ och
29 kap. 19 c § skollagen (2010:800) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse

20kap.

35 a §224

nivå i ämnet.
När ett godkänt betyg sätts på en	När ett betyg sätts på en högre
högre nivå i ett ämne med flera	nivå i ett ämne med flera nivåer ska
nivåer ska betyget anses omfatta	betyget anses omfatta lägre nivåer i
lägre nivåer i ämnet och ersätta	ämnet och ersätta betyg som har
betyg som har satts på sådana	satts på sådana nivåer. Detta gäller
nivåer. Detta gäller även om bety-	även om betygen på de lägre
gen på de lägre nivåerna har satts	nivåerna har satts inom gymnasie-
inom gymnasieskolan eller anpas-	skolan eller anpassade gymnasie-
sade gymnasieskolan.	skolan.

Betyg ska också sättas efter genomfört komvuxarbete.

36§225

Som betyg på utbildning på grundläggande nivå och i svenska för invandrare ska någon av beteckningarna Godkänt eller Icke godkänt

användas.
Som betyg på anpassad utbildning på grundläggande nivå ska
beteckningen Godkänt användas. För den elev som inte uppnår betyget
Godkänt ska ett intyg om att eleven har deltagit i kursen utfärdas.
Som betyg på utbildning på gym-	Betyg på utbildning på gymnasial
nasial nivå ska någon av beteck-	nivå och anpassad utbildning på
ningarna A, B, C, D, E eller F an-	gymnasial nivå ska betecknas med
vändas. Betyg för godkända resul-	ett heltal på skalan 1–10. Högsta
tat betecknas med A, B, C, D och E.	betyg betecknas med 10 och lägsta
Högsta betyg betecknas med A och	betyg med 1.
lägsta betyg med E. Betyg för icke
godkänt resultat betecknas med F.
Som betyg på anpassad utbild-
ning på gymnasial nivå ska någon
av beteckningarna A, B, C, D eller
E användas för godkända resultat.
Högsta betyg betecknas med A och
lägsta betyg med E. För den elev
som inte uppnår betyget E i ett
ämne ska det utfärdas ett intyg om
224 Senaste lydelse 2022:1315.		259
225 Senaste lydelse 2024:411. Ändringen innebär bl.a. att fjärde stycket tas bort.		259

Prop. 2025/26:197 Bilaga 4

att eleven har deltagit i utbildning i ämnet.

Lydelse enligt lagrådsremissen Nya Föreslagen lydelse läroplaner – för en stark kunskaps-

skola

37§226

motsvarar elevens kunskaper.
Vid en bedömning av elevens			Vid en bedömning av elevens
kunskaper i förhållande till sådana			kunskaper i förhållande till sådana
delar av en ämnesplan som avser			delar av en ämnesplan som avser
syfte och centralt innehåll och som			syfte och centralt innehåll och som
rör säkerhet eller som hänvisar till			rör säkerhet eller som hänvisar till
lagar, förordningar eller myndig-			lagar, förordningar eller myndig-
heters föreskrifter ska elevens kun-			heters	föreskrifter	ska	elevens
skaper, trots det som anges i andra			kunskaper, trots det som anges i
stycket, som minst motsvara bety-			andra stycket, som lägst motsvara
get E i dessa delar för att eleven ska			betyget 4 i dessa delar för att eleven
kunna ges detta betyg i ämnet.			ska kunna ges detta betyg i ämnet.
Betygskriterier	ska finnas	för	Betygskriterier ska finnas				för
varje kurs och ämne där betyg ska			varje kurs där betyg ska sättas.
sättas.
Regeringen eller den myndighet			Regeringen kan		med	stöd	av
som regeringen	bestämmer	kan	8 kap.	7 § regeringsformen med-
med stöd av 8 kap. 7 § regerings-			dela föreskrifter om betygskriterier.
formen meddela	föreskrifter	om
betygskriterier.

	Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	37 a §227
	Vid betygssättning i en kurs som	Vid betygsättning i en kurs i
	det ges ett nationellt prov i ska	kommunal	vuxenutbildning	i
	elevens resultat på det provet	svenska för invandrare som det ges
	särskilt beaktas. Detsamma gäller	ett nationellt prov i ska elevens
	vid betygssättning i ett ämne på en	resultat på det provet särskilt
	nivå som det ges ett nationellt prov	beaktas. Provresultatet eller resultat
	i. Provresultatet eller resultat på
260	226 Senaste lydelse 2026:000.
260	227 Senaste lydelse 2022:147.

delprov ska dock inte särskilt beaktas om det finns särskilda skäl.

på delprov ska dock inte särskilt	Prop. 2025/26:197
beaktas om det finns särskilda skäl.	Bilaga 4

40 a §228

Prövning i ett ämne får göras bara hos en huvudman som anordnar utbildning i ämnet på den nivå som prövningen gäller.

40 b §229

228	Senaste lydelse 2022:1315.	261
229	Senaste lydelse 2022:1315.	261

Prop. 2025/26:197	Prövning i komvuxarbete får göras bara hos en huvudman som anordnar
Bilaga 4	utbildning inom det kunskapsområde som komvuxarbetet avser.
	Lydelse enligt avsnitt 2.1			Föreslagen lydelse
			29 kap.
			19 c §230
	En huvudman för grundskola,			En	huvudman för		grundskola,
	specialskola och	gymnasieskola		specialskola,		gymnasieskola		och
	ska till den myndighet som rege-			kommunal		vuxenutbildning		på
	ringen bestämmer	lämna sådana		gymnasial nivå ska till den myndig-
	uppgifter om betyg som behövs för			het	som regeringen		bestämmer
	att upprätthålla stabilitet i prov- och			lämna sådana uppgifter om betyg
	betygssystemet och inför beräkning			som behövs för att upprätthålla
	av meritvärden.			stabilitet i prov- och betygs-
				systemet och inför beräkning av
				meritvärden.
	Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela
	föreskrifter om vilka uppgifter som ska lämnas och när de ska lämnas.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2031.

262	230 Senaste lydelse 2026:000.

Lagrådets yttrande

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2026-03-09

Närvarande: F.d. justitieråden Gudmund Toijer och Mats Anderson samt justitierådet Marie Jönsson

Ett likvärdigt betygssystem

Prop. 2025/26:197 Bilaga 5

Enligt en lagrådsremiss den 29 januari 2026 har regeringen (Utbildningsdepartementet) beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till

1. lag om ändring i skollagen (2010:800),

2. lag om ändring i skollagen (2010:800),

3. lag om ändring i skollagen (2010:800).

Förslagen har inför Lagrådet föredragits av departementssekreterarna Maria Karlsson och Anooshé Ghodsi, biträdda av departements- sekreteraren Hans Almgren.

Förslagen föranleder följande yttrande.

Inledning

Lagrådsremissen innehåller förslag till ändringar i skollagen som innebär att ett nytt betygssystem och en ny modell för att beräkna meritvärde införs. Syftet är att det nya systemet på ett mer rättvisande sätt ska spegla elevers ämneskunskaper och att motverka betygsinflation.

Upplysningsbestämmelser

Lagrådsremissen innehåller förslag på ett antal upplysnings- och dele- gationsbestämmelser. En grundläggande fråga som först måste avgöras är om bestämmelserna avser sådana frågor som riksdagen har att lagstifta om eller om de faller inom regeringens s.k. restkompetens.

När regleringen rör sig inom området för restkompetensen finns det skäl att skilja mellan två situationer. Den ena är när lagbestämmelsen utgör en ren upplysning om att ytterligare föreskrifter kan meddelas av regeringen eller dess myndigheter direkt på grund av restkompetensen. Den andra är om bestämmelsen är nödvändig för att regeringen ska kunna använda sin restkompetens i någon utsträckning. Således kan riksdagen ha lagstiftat inom området för regeringens restkompetens (8 kap. 8 § regeringsformen); frågan uppstår då om riksdagen har avsett att uttömmande reglera en fråga eller om avsikten är att det ska finnas ett kvarstående utrymme av regeringens restkompetens.

Om en lag innehåller ett större antal upplysningar får de i regel anses
utgöra en fullständig uppräkning av i vilka	avseenden regeringen kan
meddela föreskrifter. Det ställer stora krav på lagstiftaren att förutse alla
situationer då förordningsbestämmelser kan	behövas. Behov som inte	263
		263

Prop. 2025/26:197 Bilaga 5

förutsetts vid lagens tillkomst kan i dessa fall inte tillgodoses utan en lagändring, trots att en förordningsreglering skulle vara förenlig med lagstiftarens intentioner.

Vidare kan noteras att regeringen enligt regeringsformen får bemyndiga en myndighet att meddela föreskrifter som faller inom området för restkompetensen (11 §). Regeringsformen medger inte att riksdagen begränsar denna möjlighet. Lagförslagen innehåller i vissa fall vad som sägs vara upplysningar om att regeringen – men inte den myndighet som regeringen bestämmer – med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen kan meddela föreskrifter. Upplysningsbestämmelser av det angivna slaget bör undvikas, eftersom de alltså ger en ofullständig bild av vad som gäller.

Det kan slutligen anmärkas att en upplysning om regeringens restkompetens inte för med sig att regeringen kan besluta om avvikelser från lagen. Är avsikten att så ska kunna ske, måste det i stället ges en föreskrift om att regeringen i förordning får medge avvikelser från vissa lagbestämmelser.

I lagrådsremissen finns flera förslag om bestämmelser med upplysning om att regeringen och i vissa fall den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela ytterligare föreskrifter. I författningskommentaren till respektive bestämmelse har inte angetts om det är fråga om en ren upplysning eller om en sådan situation där riksdagen lagstiftar inom området för regeringens restkompetens och en upplysning därför är nödvändig. Enligt Lagrådet bör det för var och en av dem tydliggöras i vad mån överväganden av det slaget ligger bakom upplysningen.

Sådana upplysningsbestämmelser finns i 15 kap. 24 §, 16 kap. 27, 29 och 33 §§, 17 a kap. 15 § och 18 kap. 23 § (lagförslag 1) och 20 kap. 37 § (lagförslag 3).

Förslaget till lag om ändring i skollagen (lagförslag 1)

10 kap. 20 a § och 12 kap. 20 a §

I paragraferna införs bestämmelser om att bedömningssamråd ska genomföras vid betygssättning. Det bör i författningskommentarerna något beskrivas vad som avses med bedömningssamråd (jfr lagråds- remissen s. 74 f.).

15 kap. 25 §

För att bättre harmoniera med utformningen av 15 kap. 24 § bör den första meningen av aktuell paragraf utformas enligt följande.

Gymnasiearbetet och examensarbetet ska betygssättas med något av betygen 1–4.

16kap.

27§

Enligt paragrafens första stycke ska yrkesexamen utfärdas om en

264

elev som avses i 26 § i genomsnitt har betyget 4 eller högre på en	Prop. 2025/26:197
utbildning som omfattar minst 2 250 gymnasiepoäng och har betyget 4 på	Bilaga 5
gymnasiearbetet. I 26 § föreskrivs att för elever som har betyg från en
utbildning som omfattar minst 2 500 gymnasiepoäng på ett nationellt
program ska gymnasieexamen utfärdas om villkoren i 27 § är uppfyllda.
Av författningskommentaren framgår att en yrkesexamen förutsätter att
eleven även fortsättningsvis ska ha betyg i 2 500 gymnasiepoäng i enlighet
med kravet i 26 §. Det nya kravet i 27 § innebär att eleven kan räkna bort
betyg under 4 på 250 av dessa poäng. Enligt Lagrådets mening bör den
avsedda innebörden komma till klarare uttryck i lagtexten, vilket bör
övervägas i det fortsatta lagstiftningsarbetet.
28 §
Lagrådet har här motsvarande synpunkter som i anslutning till
16 kap. 27 §.
29 §
I paragrafen föreslås ett tredje stycke med följande lydelse.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med
stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om
1. beräkning av meritvärde, och
2. undantag från andra stycket för fall då den sökande inte har deltagit
i nationella slutprov.
I författningskommentaren anges det att tredje stycket innehåller en
upplysningsbestämmelse om att regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer med stöd av den s.k. restkompetensen kan meddela
vissa föreskrifter.
Som Lagrådet har anfört i det föregående kan regeringen inte med stöd av
restkompetensen besluta om avvikelser från lagen. Är avsikten att så ska
kunna ske, måste det i stället delegeras till regeringen att medge avvikelser
från vissa lagbestämmelser.
33 §
Paragrafen reglerar behörighet för sökande som förvärvat kunskaper på
annat sätt än genom grundskolestudier. Ändringen innebär i praktiken att
regeringen ges möjlighet att föreskriva om undantag från 15 kap. 5 §. Vad
Lagrådet har anfört i anslutning till 16 kap. 29 § gör sig därför gällande
även här.
Det bör vidare övervägas om bestämmelserna i paragrafen bör flyttas till
30 §. Om bestämmelserna flyttas kan det leda till följdändringar,
exempelvis i 22 kap. 13 § och övergångsbestämmelserna punkterna 3 och
6.
	265

Prop. 2025/26:197 Bilaga 5

266

18 kap. 24 §

För att bättre harmoniera med utformningen av 18 kap. 23 § bör den första meningen av paragrafen utformas enligt följande.

Gymnasiearbetet i anpassad gymnasieskola ska betygssättas med något av betygen 1–4.

29 kap. 28 a §

I andra stycket av denna paragraf bemyndigas regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att, trots skollagens bestämmelser om avgiftsfrihet, meddela föreskrifter om skyldighet för den som på nytt vill genomföra ett nationellt slutprov att betala en avgift som tillfaller huvudmannen. Enligt Lagrådets mening bör det av författnings- kommentaren framgå vilka bestämmelser om avgiftsfrihet i lagen som åsyftas.

Övriga lagförslag

Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.

Utbildningsdepartementet	Prop. 2025/26:197

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 mars 2026

Närvarande: Edholm, ordförande, och statsråden Jonson, Strömmer,

Tenje, Wykman, Kullgren, Liljestrand, Carlson, Britz, Mohamsson

Föredragande: statsrådet Edholm

Regeringen beslutar proposition Ett likvärdigt betygssystem.

267

Lydelse enligt prop. 2025/26:194	Föreslagen lydelse
23 a §10
En huvudman ska, om annat inte	En huvudman ska, om annat inte
följer av andra stycket, erbjuda	följer av andra stycket, erbjuda
lovskola till elever som har avslutat	lovskola till elever som har avslutat
årskurs 9 och som riskerar att i nästa	årskurs 9 och som riskerar att i nästa
årskurs inte kunna tillgodogöra sig de	årskurs inte kunna tillgodogöra sig de
kunskaper som i ett eller flera ämnens	kunskaper som i ett eller flera ämnens
kursplaner anges i den del som avser	kursplaner anges i den del som avser
mål och innehåll till en nivå som	mål och innehåll till en nivå som
minst motsvarar betyget E och som	lägst motsvarar betyget 4 och som
därigenom riskerar att inte uppnå	därigenom riskerar att inte uppnå
behörighet till ett nationellt program i	behörighet till ett nationellt program i
gymnasieskolan. Lovskolan ska	gymnasieskolan. Lovskolan ska
anordnas i juni samma år som eleven	anordnas i juni samma år som eleven
har avslutat årskurs 9 och uppgå till	har avslutat årskurs 9 och uppgå till
sammanlagt minst 50 timmar. Tiden	sammanlagt minst 50 timmar. Tiden
för lovskola ingår inte i den minsta	för lovskola ingår inte i den minsta
totala undervisningstiden enligt 5 §.	totala undervisningstiden enligt 5 §.

Den som är bosatt i landet och	Den som är bosatt i landet och
vill ha betyg från utbildning på	vill ha betyg från utbildning på
gymnasial nivå eller anpassad	gymnasial nivå eller anpassad
utbildning på gymnasial nivå ska ha	utbildning på gymnasial nivå ska ha
möjlighet att genomgå prövning i	möjlighet att genomgå prövning i
alla ämnen som det sätts betyg i och	alla ämnen som det sätts betyg i och
på samtliga nivåer i dessa ämnen.	på samtliga nivåer i dessa ämnen.
Detta gäller även den som tidigare	Detta gäller även den som tidigare
har fått betyg i ämnet och även om	har fått betyg i ämnet och även om
betyget omfattar den nivå i ämnet	betyget omfattar den nivå i ämnet
som prövningen gäller. Den som	som prövningen gäller. Den som
fortfarande är elev i gymnasie-	fortfarande är elev i gymnasie-
skolan eller i anpassade gymnasie-	skolan eller i anpassade gymnasie-
skolan får dock inte genomgå	skolan får dock inte genomgå
prövning på en viss nivå i ett ämne	prövning på en viss nivå i ett ämne
om eleven tidigare har fått minst	om eleven tidigare har fått lägst
betyget E på den nivån.	betyget 4 på den nivån.

	lagar, förordningar eller myndig-
	heters föreskrifter.
40 a §80
Den som är bosatt i landet och	Den som är bosatt i landet och
vill ha betyg från utbildning på	vill ha betyg från utbildning på
gymnasial nivå eller anpassad	gymnasial nivå eller anpassad
utbildning på gymnasial nivå ska ha	utbildning på gymnasial nivå ska ha
möjlighet att genomgå prövning i	möjlighet att genomgå prövning i
alla ämnen som det sätts betyg i och	alla ämnen som det sätts betyg i och
på samtliga nivåer i dessa ämnen.	på samtliga nivåer i dessa ämnen.
Detta gäller även den som tidigare	Detta gäller även den som tidigare
har fått betyg i ämnet och även om	har fått betyg i ämnet och även om
betyget omfattar den nivå i ämnet	betyget omfattar den nivå i ämnet
som prövningen gäller. Den som	som prövningen gäller. Den som
fortfarande är elev i gymnasie-	fortfarande är elev i gymnasie-
skolan eller i anpassade gymnasie-	skolan eller i anpassade gymnasie-
skolan får dock inte genomgå	skolan får dock inte genomgå
prövning på en viss nivå i ett ämne	prövning på en viss nivå i ett ämne
om eleven tidigare har fått minst	om eleven tidigare har fått minst
betyget E på den nivån.	betyget 4 på den nivån.