Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

En omreglerad spelmarknad

Proposition 2017/18:220

En omreglerad spelmarknad

Regeringens proposition 2017/18:220

En omreglerad spelmarknad

Prop.

 

2017/18:220

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 5 april 2018

Stefan Löfven

Ardalan Shekarabi

(Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås en ny spelreglering. Den nya regleringen bygger på ett licenssystem där alla som agerar på den svenska spelmarknaden ska ha en licens, och aktörer utan licens ska stängas ute. Regleringen ska vara tillämplig på allt spel som tillhandahålls i Sverige, även spel över internet som riktas till den svenska marknaden.

Spelverksamhet ska vara lämplig ur allmän synpunkt samt bedrivas på ett sunt och säkert sätt under offentlig kontroll. Krav på ett starkt kon- sumentskydd och en hög säkerhet ska ställas på spelen. De negativa konsekvenserna av spelande ska begränsas. Spelmarknaden delas upp mellan en konkurrensutsatt del, som främst omfattar spel online och vad- hållning, en del som förbehålls spel för allmännyttiga ändamål och som främst omfattar lotterier och bingo samt en del som förbehålls staten och som främst omfattar de statliga kasinona och spel på värdeautomater.

En licenshavare ska ha en långtgående skyldighet att skydda spelarna mot överdrivet spelande. Höga krav på måttfullhet ska gälla vid mark- nadsföring av spel. En statlig spelmyndighet ska besluta om licenser och utöva tillsyn enligt lagen. Straffen för olovlig spelverksamhet skärps. Den som vidtar en åtgärd som är ägnad att påverka utgången av ett spel, s.k. matchfixning, ska kunna dömas för spelfuskbrott.

Punktskatt ska tas ut på licenspliktigt spel med 18 procent av skill- naden mellan de sammanlagda insatserna och de sammanlagda utbetal- ningarna. Spel förbehållet allmännyttiga ändamål ska fortsatt vara skatte- befriat.

Den nya regleringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2019. Ansök- ningar om licens ska kunna lämnas in efter den 1 augusti 2018.

1

Prop. 2017/18:220 Innehållsförteckning

1

Förslag till riksdagsbeslut.................................................................

8

2

Lagtext

..............................................................................................

9

 

2.1 ..............................................................

Förslag till spellag

9

 

2.2 ........................................

Förslag till lag om skatt på spel

38

 

2.3 .........................

Förslag till lag om ändring i brottsbalken

40

2.4Förslag till lag om ändring i lagen (1982:636) om

anordnande av visst automatspel......................................

41

2.5Förslag till lag om ändring i bokföringslagen

(1999:1078)......................................................................

44

2.6Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen

(1999:1229)......................................................................

46

2.7Förslag till lag om ändring i marknadsföringslagen

(2008:486)........................................................................

50

2.8Förslag till lag om ändring i offentlighets- och

sekretesslagen (2009:400)................................................

52

2.9Förslag till lag om ändring i radio- och tv-lagen

(2010:696)........................................................................

53

2.10Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen

 

(2011:1244)......................................................................

56

2.11

Förslag till lag om ändring i

 

 

kameraövervakningslagen (2013:460).............................

59

2.12Förslag till lag om ändring i lagen (2017:387) om

ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)

...................61

2.13Förslag till lag om ändring i lagen (2017:630) om

åtgärder mot penningtvätt och finansiering av

 

terrorism...........................................................................

62

2.14Förslag till lag om ändring i lagen (2018:90) om

insyn i finansiering av partier...........................................

68

2.15Förslag till lag om ändring i lagen (2018:000) om ändring i lagen (2017:1229) om ändring i lagen

 

(2017:405) om ändring i lagen (2017:387) om

 

 

ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244) ...................

69

3 Ärendet och dess beredning............................................................

71

4 Behovet av en ny spelreglering.......................................................

72

4.1

Spel – nöje och problem...................................................

72

4.2

Den svenska spelmarknaden ............................................

72

4.3

Gällande rätt.....................................................................

73

4.4

Spelformer........................................................................

75

4.5

Aktörer på den svenska spelmarknaden...........................

77

4.6

Utredningar ......................................................................

79

4.7

Det behövs en ny spelreglering........................................

81

5 En ny spellag...................................................................................

 

83

5.1

En ramlag för spel om pengar..........................................

83

5.2

Lagens tillämpningsområde .............................................

86

 

5.2.1

Huvudsakligt tillämpningsområde...................

86

2

 

 

5.2.2

Särskilda undantag från

Prop. 2017/18:220

 

 

 

tillämpningsområdet .......................................

88

 

5.3

Kraven på spelverksamhet ...............................................

89

 

5.4

Licensfria spel .................................................................

92

 

5.5

Pyramidspel .....................................................................

95

 

5.6

Registreringslotterier .......................................................

97

 

5.7

Vinståterbetalning och riskklassificering ........................

97

6

Förutsättningar för licens.............................................................

100

 

6.1

Licenshavarens lämplighet ............................................

100

 

6.2

Hinder mot licens ..........................................................

103

 

6.3

Representanter för licenshavare från tredjeland ............

105

 

6.4

Licensprövningen ..........................................................

107

 

6.5

Licensen

........................................................................

108

 

6.6

Personlig .......................................................inställelse

109

 

6.7

Anmälningsskyldighet ...................................................

110

7

Licenser

........................................................................................

 

110

 

7.1

Spel som ........................................är förbehållet staten

110

 

 

7.1.1 .........................................................

Kasinon

110

 

 

7.1.2 ............................................

Värdeautomater

114

 

........................................................

7.1.3

Lotterier

115

 

................

7.1.4

Begränsade möjligheter till licens

116

 

7.2 .....................................

Spel för allmännyttiga ändamål

117

 

7.3 .....................................................

Registreringslotterier

120

 

7.4 ................................................

Kommersiellt onlinespel

121

 

7.5 ...................................................................

Vadhållning

123

 

7.6 ......................................

Landbaserat kommersiellt spel

126

 

7.7 ...............................

Spel på fartyg i internationell trafik

129

8

Licenshavares ...................................................samarbetspartner

130

 

8.1 ...............................................

Internationellt samarbete

130

 

8.2 .....................................................................

Spelombud

132

 

8.3 ................................................................

Uppdragsavtal

135

 

8.4 .........................................................

Underleverantörer

136

9

Spelarregistrering ................................................och spelkonton

139

 

9.1 ..................................................

Registrering av spelare

139

 

9.2 ..............................................

Spelkonton för onlinespel

141

 

.......................

9.2.1

Grundläggande bestämmelser

141

 

....................................

9.2.2

Tillfälliga spelkonton

143

 

.............................

9.2.3

Skydd för spelares pengar

144

 

.............................

9.2.4

Avslutande av spelkonton

145

10

Spelansvar....................................................................................

 

146

 

10.1 .........................................

Problem i samband med spel

146

 

10.2 .................................................................

Omsorgsplikt

148

 

10.3 ................................................................

Åldersgränser

149

 

10.4 ..................................................

Informationsskyldighet

150

 

10.5 ........................................................

Utformning av spel

151

 

10.6 ..............................................

Insatser och vissa gränser

151

 

10.7 ..................................................................

Kreditförbud

153

 

10.8 .........................................................

Bonuserbjudanden

154

 

 

 

 

3

Prop. 2017/18:220

4

10.9

Självtest..........................................................................

156

10.10

Självavstängning............................................................

157

10.11

Kundtjänst......................................................................

159

10.12

Utbildning ......................................................................

159

10.13

Särskilda bestämmelser för anställda.............................

160

10.14

Kontrollrutiner och rapportering....................................

161

11 Marknadsföring.............................................................................

161

11.1

Bestämmelser om marknadsföring.................................

161

11.2

Måttfull marknadsföring.................................................

163

11.3

Direktreklam ..................................................................

164

11.4

Informationsskyldighet...................................................

166

11.5

Otillbörlig marknadsföring.............................................

166

11.6

Sponsring........................................................................

167

11.7Reklam, sponsring och produktplacering i radio och tv 168

12 Tekniska krav, personuppgifter och sekretess...............................

171

 

12.1

Tekniska krav.................................................................

171

 

12.2

Personuppgifter..............................................................

173

 

 

12.2.1

Regler om behandling av personuppgifter

 

 

 

 

tas in i spellagen............................................

173

 

 

12.2.2

Personuppgiftsansvar,

 

 

 

 

behörighetstilldelning och sökförbud............

176

 

 

12.2.3

Rättslig grund och särskilda ändamål med

 

 

 

 

personuppgiftsbehandlingen..........................

178

 

 

12.2.4

Undantag från rätten för den enskilde till

 

 

 

 

tillgång till personuppgifter...........................

185

 

 

12.2.5

Bevarande av uppgifter..................................

186

 

12.3

Sekretess i självavstängningsregistret............................

188

13

En statlig spelmyndighet...............................................................

189

 

13.1

Ansvarsområde och organisation ...................................

189

 

13.2

Spelmyndigheten ska ha rutiner för anställdas spel........

190

 

13.3

Samverkan......................................................................

191

 

 

13.3.1

Ett spelmarknadsråd inrättas..........................

191

 

 

13.3.2

Ett särskilt råd mot matchfixning inrättas......

191

 

 

13.3.3

Samverkan vid tillsyn....................................

192

14

Tillsyn

...........................................................................................

 

193

 

14.1

Tillsynsmyndighet..........................................................

193

 

14.2

Undersökningar och upplysningar..................................

194

 

14.3

Upplysningar från en koncern........................................

195

 

14.4

Redovisning och revision...............................................

196

 

14.5

Kontrollköp....................................................................

198

 

14.6

Tillsyn över registreringslotterier...................................

200

14.7Ingripanden på grund av åsidosättande av skyldighet

 

enligt spellagen...............................................................

200

14.8

Interimistisk återkallelse av en licens.............................

201

14.9

Återkallelse i vissa särskilda fall....................................

202

14.10

Ingripanden avseende ledande personer.........................

204

14.11

Ingripanden vid penningtvätt..........................................

205

14.12

Övriga ingripanden.........................................................

206

 

14.13

Vite................................................................................

 

206

 

14.14

Omedelbart gällande beslut...........................................

207

 

14.15

Särskilda ingripanden mot olicensierat spel..................

208

 

 

14.15.1

Betalningsblockering....................................

208

 

 

14.15.2

Varningsmeddelanden..................................

209

 

14.16

Förbud mot spel på enskilda spelobjekt ........................

213

15

Avgifter och överklagande...........................................................

213

 

15.1

Avgifter.........................................................................

 

213

 

15.2

Överklagande ................................................................

214

16

Straff och sanktioner....................................................................

215

 

16.1

Nuvarande straffrättsliga bestämmelser ........................

215

 

16.2

Behovet av ett effektivt sanktionssystem ......................

217

 

16.3

Brott mot spellagen .......................................................

218

16.4Bestämmelserna om dobbleri och grovt dobbleri ska

 

upphävas........................................................................

225

16.5

Spelfusk.........................................................................

225

16.6

Övriga straffrättsliga bestämmelser...............................

228

16.7

Beslag............................................................................

230

16.8

Förverkande...................................................................

231

16.9

Sanktionsavgift..............................................................

231

16.10

Sanktionsavgiftens storlek.............................................

234

16.11

Förseningsavgift............................................................

237

16.12

Betalning av sanktions- och förseningsavgift................

237

17 Skatt på spel.................................................................................

238

17.1

Gällande rätt..................................................................

238

17.2

Lagen om skatt på spel..................................................

241

17.3

Inkomstbeskattning av spelföretag................................

258

17.4

Inkomstbeskattning av spelare ......................................

262

17.5Statsstödsreglerna och spel för allmännyttiga

 

 

ändamål.........................................................................

265

 

17.6

Skatteförfarandet...........................................................

267

18

Statens bolag och ägande.............................................................

269

 

18.1

AB Svenska Spel...........................................................

269

 

18.2

AB Trav och Galopp.....................................................

271

 

18.3

Statligt ägande i olicensierade bolag.............................

272

19

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser samt uppföljning....

272

 

19.1

Ikraftträdande................................................................

272

19.2Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser för

 

spellagen........................................................................

273

19.3

Övergångsbestämmelser för övriga författningar..........

275

19.4

Uppföljning...................................................................

277

20 Konsekvenser...............................................................................

279

20.1

Myndigheter och domstolar...........................................

279

20.2

Kommunerna.................................................................

282

20.3

Spelbranschen................................................................

282

20.4

Spelare...........................................................................

284

20.5

Offentligfinansiella konsekvenser.................................

285

20.6

Konsekvenser för konkurrensen....................................

288

Prop. 2017/18:220

5

Prop. 2017/18:220

6

20.7

Övriga intressenter.........................................................

288

20.8

Övriga konsekvenser......................................................

288

21 Författningskommentar.................................................................

290

21.1

Förslaget till spellag.......................................................

290

21.2

Förslaget till lag om skatt på spel...................................

361

21.3

Förslaget till lag om ändring i brottsbalken....................

365

21.4Förslaget till lag om ändring i lagen (1982:636) om

anordnande av visst automatspel....................................

366

21.5Förslaget till lag om ändring i bokföringslagen

(1999:1078)....................................................................

366

21.6Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen

(1999:1229)....................................................................

367

21.7Förslaget till lag om ändring i marknadsföringslagen

(2008:486)......................................................................

371

21.8Förslaget till lag om ändring i offentlighets- och

sekretesslagen (2009:400)..............................................

372

21.9Förslaget till lag om ändring i radio- och tv-lagen

(2010:696)......................................................................

372

21.10Förslaget till lag om ändring i skatteförfarandelagen

 

(2011:1244)....................................................................

374

21.11

Förslaget till lag om ändring i

 

 

kameraövervakningslagen (2013:460)...........................

376

21.12Förslaget till lag om ändring i lagen (2017:387) om

ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244) .................

377

21.13Förslaget till lag om ändring i lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av

terrorism.........................................................................

377

21.14Förslaget till lag om ändring i lag (2018:90) om

insyn i finansiering av partier.........................................

378

21.15Förslaget till lag om ändring i lagen (2018:000) om ändring i lagen (2017:1229) om ändring i lagen

 

(2017:405) om ändring i lagen (2017:387) om

 

 

ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244) .................

379

Bilaga 1

Sammanfattning av betänkandet En omreglerad

 

 

spelmarknad (SOU 2017:30)..........................................

381

Bilaga 2

Lagförslagen i betänkandet ............................................

400

Bilaga 3

Förteckning över remissinstanserna avseende

 

 

betänkandet ....................................................................

453

Bilaga 4

Sammanfattning av promemorian En enhetlig

 

 

punktskatt på spel anordnat av kommersiella aktörer.....

456

Bilaga 5

Lagförslagen i promemorian..........................................

457

Bilaga 6

Förteckning över remissinstanserna avseende

 

 

promemorian..................................................................

461

Bilaga 7

Lagförslagen i lagrådsremissen En omreglerad

 

 

spelmarknad...................................................................

462

Bilaga 8

Lagrådets yttrande över lagrådsremissen En

 

 

omreglerad spelmarknad................................................

521

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 april 2018.........

549 Prop. 2017/18:220

7

Prop. 2017/18:220 1

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen dels antar regeringens förslag till

1.spellag,

2.lag om skatt på spel,

3.lag om ändring i brottsbalken,

4.lag om ändring i lagen (1982:636) om anordnande av visst automatspel,

5.lag om ändring i bokföringslagen (1999:1078),

6.lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),

7.lag om ändring i marknadsföringslagen (2008:486),

8.lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400),

9.lag om ändring i radio- och tv-lagen (2010:696),

10.lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244),

11.lag om ändring i kameraövervakningslagen (2013:460),

12.lag om ändring i lagen (2017:387) om ändring i skatteförfarande- lagen (2011:1244),

13.lag om ändring i lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism,

14.lag om ändring i lagen (2018:90) om insyn i finansiering av partier,

15.lag om ändring i lagen (2018:000) om ändring i lagen (2017:1229) om ändring i lagen (2017:405) om ändring i lagen (2017:387) om änd- ring i skatteförfarandelagen (2011:1244),

dels godkänner att AB Svenska Spel, direkt eller indirekt, på affärs- mässiga grunder, ska anordna spel om pengar och andra vinster med ett värde i pengar samt utöva annan därmed förenlig verksamhet (av- snitt 18.1).

8

2Lagtext

Prop. 2017/18:220

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1Förslag till spellag

1 kap. Lagens tillämpningsområde

1 § Denna lag gäller spel om pengar och andra vinster med ett värde i pengar.

2 § Lagen ska tillämpas på spel som tillhandahålls i Sverige, om inte annat följer av 3, 4 eller 5 §. Onlinespel som inte riktas till den svenska marknaden ska inte anses tillhandahållna i Sverige.

3 § Lagen är tillämplig på spel som tillhandahålls på svenska fartyg och svenska luftfartyg, oavsett var fartyget befinner sig.

Lagen är inte tillämplig på spel som tillhandahålls på utländska luftfartyg som flyger över svenskt territorium utan att trafikera en svensk flygplats.

4 § Bestämmelserna i överenskommelsen om automatspel på passagerarfartyg i reguljär linjetrafik mellan Sverige och Finland ska gälla för sådant spel på fartyg i internationell trafik som omfattas av den överenskommelsen.

5 § Lagen är inte tillämplig på köp av svenska statens premieobligations- lån eller vadhållning på det framtida värdet av finansiella aktiviteter. Lagen är inte heller tillämplig på automatspel som omfattas av lagen (1982:636) om anordnande av visst automatspel.

6 § Bestämmelser om vissa skyldigheter för den som driver verksamhet enligt denna lag finns i lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.

Vissa bestämmelser om skatt på spel finns i lagen (2018:000) om skatt på spel.

2 kap. Uttryck i lagen

1 § Med spel avses i denna lag lotteri, vadhållning, kombinationsspel och pyramidspel.

Med onlinespel avses spel som tillhandahålls genom användning av elektroniska kommunikationsmedel och som spelas av en spelare och den som tillhandahåller spelet eller av flera spelare.

2 § Med spelmyndighet avses den myndighet som regeringen bestämmer ska fullgöra de uppgifter som anges i denna lag och i före- skrifter meddelade med stöd av lagen.

9

Prop. 2017/18:220 3 § I denna lag avses med

1.affärssystem: elektroniskt system som används av en licenshavare eller för en licenshavares räkning som stöd i spelverksamheten utan att utgöra en del av spelsystemet,

2.bingo: lotteri där deltagarna är närvarande på spelplatsen och köper bingobrickor och där möjligheten att vinna är beroende av att de nummer som dras av den som tillhandahåller spelet sammanfaller med numren på brickan, och där de deltagare som vinner genast gör anspråk på sin vinst,

3.bonus: rabatt eller liknande ekonomiskt incitament som är direkt kopplat till spelet,

4.dragningsutrustning: mekanisk eller annan icke-elektronisk utrustning som används av en licenshavare eller för en licenshavares räkning för att fastställa utfall i spel,

5.insats: betalning för att få delta i ett spel,

6.intervallspel: särskild vadhållning där spelaren ska förutsäga ett resultat inom ett visst intervall,

7.kasino: särskild lokal för kasinospel,

8.kasinospel: roulettspel, tärningsspel, kortspel och liknande spel,

9.kombinationsspel: spel där deltagarna har chans att vinna ett pris och där sannolikheten att vinna beror på en kombination av skicklighet och slump,

10.licenshavare: den som har licens att tillhandahålla spel enligt denna

lag,

11.lokalt poolspel: lotteri som tillhandahålls i en viss kommun och där vinsten delas mellan vinnarna eller där hela eller delar av vinsten beror på storleken av de totala insatserna,

12.lotteri: aktivitet där deltagarna har en chans att vinna ett pris och där sannolikheten att vinna beror på slumpen,

13.onlinebingo: lotteri där deltagarna köper bingobrickor online och där sannolikheten att vinna är beroende av att de nummer som dras sam- manfaller med numren på brickan,

14.penningautomat: automat som betalar ut vinst i form av pengar och där sannolikheten att vinna beror på slumpen,

15.pyramidspel: spel där vinsten härrör från framtida deltagares insatser och där sannolikheten att vinna beror på antalet deltagare som efterhand träder in i spelet,

16.spelombud: den som åt en licenshavare säljer spel, tar emot insatser eller förmedlar vinster,

17.spelsystem: elektroniskt system som används av en licenshavare eller för en licenshavares räkning för

a)registrering, lagring, bearbetning, delning, överföring eller in- hämtning av spel, kundinformation eller kundhistorik,

b)generering, överföring eller behandling av slumptal, eller

c)fastställande, lagring eller annan behandling av utfall i spel,

18.tilläggsspel: spel med separat insats som man endast kan delta i genom att delta i ett annat spel där sannolikheten att vinna på tilläggs- spelet helt beror på slumpen,

19.vadhållning: aktivitet där deltagarna har chans att vinna ett pris och där man satsar på utfallet av en framtida händelse eller på att en särskild händelse ska eller inte ska inträffa i framtiden,

10

20. varuspelsautomat: automat som betalar ut vinst i form av varor och Prop. 2017/18:220 där sannolikheten att vinna helt eller delvis beror på slumpen, och

21. värdeautomat: automat som betalar ut vinst bara i form av över- föring till spelkonto eller motsvarande, värdebevis, spelpolletter eller lik- nande och där sannolikheten att vinna beror på slumpen.

4 § Med prisbasbelopp avses i denna lag prisbasbelopp enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken.

3 kap. Krav på spelverksamhet

1 § Spelverksamhet ska vara lämplig ur allmän synpunkt samt bedrivas på ett sunt och säkert sätt under offentlig kontroll. Detta innebär bl.a. att

1.spelen ska ha ett starkt konsumentskydd,

2.det ska råda hög säkerhet i spelen,

3.de negativa konsekvenserna av spelande ska begränsas, och

4.spel inte ska användas som ett stöd för kriminell verksamhet.

2 § Av 5 och 6 kap. framgår att vissa spel ska vara förbehållna staten och allmännyttiga ändamål.

3 § För att tillhandahålla spel enligt denna lag krävs licens, om inte annat följer av lagen eller annan författning.

Spelombud behöver inte ha licens för att tillhandahålla spel för en licenshavares räkning.

4 § Licenskrävsinteförspel

1.där deltagande inte kräver betalning av en insats,

2.som sker under privata former med en nära inbördes gemenskap mellan deltagarna, som inte har en organiserad eller professionell prägel och som sker på annat sätt än online och med låga belopp, eller

3.som utgör ett kombinationsspel i periodisk skrift, radio eller tv, där spelet inte är huvudinnehållet och där betalningen sker genom en in- formations- och innehållsbaserad tjänst med integrerad betalning eller

genom en mobil betalningslösning där betalningen inte överskrider 1/3 000 prisbasbelopp per telefonnummer och dag.

5 § Licens krävs inte heller för spel

1.som tillhandahålls av en sådan juridisk person som avses i 6 kap. 2 § och där värdet av varje insats uppgår till högst 1/4 000 prisbasbelopp, vinsten endast utgörs av varor, värdet av den högsta vinsten uppgår till högst 1/6 prisbasbelopp och som utgörs av ett lotteri som bedrivs inom en viss kommun och i samband med

a) en tillställning eller en sammankomst som en sådan juridisk person anordnar eller deltar i, eller

b) ett bingospel som den juridiska personen tillhandahåller, eller

2.där värdet av varje insats uppgår till högst 1/4 000 prisbasbelopp, vinsten endast utgörs av varor, värdet av högsta vinsten uppgår till högst 1/60 prisbasbelopp och som utgörs av ett lotteri som tillhandahålls i en viss

kommun och i samband med

11

 

Prop. 2017/18:220 a) en offentlig nöjestillställning,

b)en offentlig tillställning till förmån för ett allmännyttigt ändamål, eller

c)en allmän sammankomst för framförande av ett konstnärligt verk till förmån för ett allmännyttigt ändamål.

6 § Licens får inte ges för pyramidspel.

4 kap. Licensgivning

Förutsättningar för licens

1 § Licens får ges endast till den som

1.bedöms ha den kunskap, erfarenhet och organisation som krävs för att driva verksamheten,

2.kan antas komma att driva verksamheten i enlighet med lag och andra författningar som reglerar verksamheten, och

3.i övrigt bedöms lämplig att driva verksamheten.

2 § Licens får inte ges till den som

1.är i konkurs,

2.är under 18 år,

3.har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken,

4.i väsentlig utsträckning har åsidosatt skyldigheter i näringsverk- samhet, eller

5.har gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet.

3 § För en juridisk person gäller kraven i 1 § 3 och 2 § 1 även den som har ett kvalificerat innehav av andelar i den juridiska personen eller ingår i dess styrelse eller ledning.

För en juridisk person gäller kraven i 2 § 2–5 den som har ett kvali- ficerat innehav av andelar i den juridiska personen eller ingår i dess styrelse eller ledning.

Med ett kvalificerat innehav avses detsamma som i 1 kap. 5 § 15 lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse.

Representant för licenshavare från tredjeland

4 § En licenshavare som saknar bosättning eller etablering i ett land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) ska ha en fysisk representant som är bosatt i Sverige. Representanten ska uppfylla de krav som anges i 1 och 2 §§.

5 § Licenshavaren ska utfärda fullmakt för representanten att i alla frågor som rör verksamheten enligt licensen företräda licenshavaren inför svenska myndigheter, handla på licenshavarens vägnar samt ta emot stämning för licenshavaren och själv eller genomnågon annan tala och svara för denne.

Prövning av ansökan

6 § Frågor om licens prövas av spelmyndigheten.

12

7 § Spelmyndigheten ska i beslut att bevilja licens ange vilka spel Prop. 2017/18:220 licensen omfattar.

8 § En licens ska avse en viss tid och får, om inte annat anges i denna lag, ges för högst fem år.

9 § Spelmyndigheten får förena en licens med villkor för hur spelverksamheten ska bedrivas.

10 § Om det finns särskilda skäl får spelmyndigheten vid prövningen av licensansökan begära personlig inställelse av

1. sökanden om denne är en fysisk person,

2. den krets som anges i 3 §, om sökanden är en juridisk person, eller 3. en sådan representant som anges i 4 §.

Anmälningsskyldighet

11 § En licenshavare ska senast 14 dagar efter en förändring i den personkrets som avses i 3 och 4 §§ anmäla förändringen till spelmyndig- heten.

5 kap. Spel som är förbehållet staten

Licens

1 § Licens för statligt spel får ges för att tillhandahålla kasinospel på ett kasino, spel på värdeautomater och andra lotterier än bingo, online- bingo, datorsimulerat automatspel, lokalt poolspel och penningautomater.

2 § Licens enligt 1 § får endast ges till ett direkt eller indirekt helägt statligt aktiebolag.

Den som har licens enligt 1 § får inte samtidigt ha licens enligt

6-10 kap.

 

Spel på kasinon

 

3 § Det får finnas högst fyra kasinon i Sverige.

 

4 § På ett kasino får endast kasinospel och spel på värdeautomater till-

 

handahållas.

 

5 § Licenshavaren ska övervaka kasinospelen och lokalerna med hjälp

 

av kameror i syfte att förebygga, förhindra och avslöja brott. Över-

 

vakningen ska även kunna användas som hjälpmedel vid tvistlösning.

 

6 § Licenshavaren ska föra ett register över besökarna på ett kasino i

 

syfte att förebygga och avslöja brott. Registret får föras med hjälp av

 

automatiserad behandling.

 

Registret ska innehålla uppgifter om besökarens namn, personnummer

 

eller annat identifieringsnummer och postadress. Det ska också innehålla

 

ettfotografiavbesökarensamtuppgiftomtidpunktförbesöket.

13

 

Prop. 2017/18:220

14

Spel på värdeautomater

7 § Licens att tillhandahålla spel på en värdeautomat på andra platser än på ett kasino får ges om

1.spelet tillhandahålls i samband med hotell- och restaurangverksam- het, om det för rörelsen finns serveringstillstånd enligt alkohollagen (2010:1622) eller i samband med bingo,

2.högst fem värdeautomater placeras på varje spelplats,

3.värdeautomaten kan kontrolleras genom elektroniska kommu- nikationsmedel,

4.värdeautomaten förses med licenshavarens namn eller något annat kännetecken,

5.värdeautomaten inte används för något annat ändamål än vad den enligt ansökan är avsedd för, och

6.det råder god ordning på den plats där spelet ska bedrivas.

8 § Värdeautomater som är placerade i bingohallar får inte ge en högre avkastning än avkastningen på det bingospel som bedrivs i hallen.

Lotterier

9 § Vid lotteri med licens enligt 1 § är det, med undantag för spel på kasino eller på värdeautomater, inte tillåtet att låta spelaren själv göra sin insats med hjälp av teknisk eller elektronisk utrustning som tillhandahålls av licenshavaren eller dess spelombud.

6 kap. Spel för allmännyttiga ändamål

Licens

1 § Licens att tillhandahålla spel till förmån för allmännyttiga ändamål får omfatta andra lotterier än

1.kasinospel,

2.onlinebingo,

3.penningautomater,

4.värdeautomater, eller

5.datorsimulerat automatspel.

2 § Licens enligt 1 § får ges endast till en ideell förening eller ett regi- strerat trossamfund som

1.enligt sina stadgar har till huvudsakligt syfte att främja allmännyttiga ändamål inom landet,

2.bedriver verksamhet som huvudsakligen tillgodoser sådant ändamål,

3.inte vägrar någon inträde som medlem, om det inte finns särskilda skäl för detta med hänsyn till arten eller omfattningen av föreningens eller trossamfundets verksamhet eller syfte eller av någon annan orsak, och

4.för sin verksamhet behöver intäkter från spel.

Licens får ges också till en annan juridisk person än en sådan som anges i första stycket eller till en juridisk person som har till huvudsakligt syfte att främja ett allmännyttigt ändamål utomlands, om det finns sär- skilda skäl för det.

3 § Licens att tillhandahålla ett lotteri förutom bingo enligt 1 § får ges, Prop. 2017/18:220 om

1.vinstandelen anges på lottsedlarna, lottlistorna eller där lotteriet bedrivs, och

2.det kan antas att lotteriet kommer att ge licenshavaren skälig avkast- ning och att denna kommer att användas för det allmännyttiga ändamålet. Kravet enligt första stycket 2 på skälig avkastning gäller inte om det finns särskilda skäl för annat.

4 § Vid lotteri enligt 1 §, med undantag för bingo, är det inte tillåtet att låta spelaren själv göra sin insats med hjälp av teknisk eller elektronisk utrustning som tillhandahålls av licenshavaren eller dess spelombud.

Bingo

5 § Licens att tillhandahålla bingo enligt 1 § får ges om

1.vinstplanen anslås i spellokalen, och

2.det kan antas att bingon kommer att ge skälig avkastning, om det inte finns särskilda skäl för annat.

Förekommer det spel på värdeautomater enligt 5 kap. 7 § i spellokalen ska vid bedömningen enligt första stycket 2 även den ersättning beaktas som upplåtelsen av spelplats för sådant spel kan antas komma att ge.

6 § Vid prövning av licens för att tillhandahålla bingo enligt 1 § ska särskild hänsyn tas till licenshavarens behov av inkomster från bingo för sin verksamhet.

Om utrymmet för bingo på marknaden är begränsat ska vid bedöm- ningen av behovet av inkomster från bingo hänsyn tas främst till om- fattningen av sådan ungdomsverksamhet vars ändamål naturligen kan förenas med ungdomsverksamhet. Företräde ska dessutom ges den som bedriver verksamhet som främjar förståelsen för och underlättar anpass- ningen i samhället för barn och ungdomar med funktionsnedsättning.

7 § Efter särskilt beslut av spelmyndigheten får en eller flera licenshavare enligt 1 § tillhandahålla samordnad bingo på flera platser.

Lokalt poolspel

8 § Vid prövningen av licens att tillhandahålla lokalt poolspel på hästar enligt 1 § gäller inte kraven enligt 4 kap. 1–3 §§, om inte annat följer av andra stycket. En sådan licens meddelas för ett specifikt antal tävlings- dagar per år.

För den som omfattas av lagen (2017:630) om åtgärder mot penning- tvätt och finansiering av terrorism, ska dock kraven i 4 kap. 2 § 4 och 5 samt 3 § andra stycket tillämpas vid licensprövningen.

Registreringslotterier

9 § En sådan juridisk person som avses i 2 §, och som är verksam huvudsakligen inom en enda kommun, får utan licens, men efter regi- strering hos en kommun, tillhandahålla sådana lotterier som får omfattas

15

Prop. 2017/18:220 av en licens enligt 1 § med undantag för bingo och lokalt poolspel på hästar, om

1.lotteriet tillhandahålls bara inom den eller de kommuner där den juridiska personen är verksam,

2.lotteriet inte tillhandahålls från en fast försäljningsplats genom ett serviceföretag,

3.vinstandelen anges på lottsedlarna, lottlistorna eller på den plats där lotteriet tillhandahålls, och

4.det för lotteriet finns en utsedd kontaktperson.

För den som omfattas av lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, ska kraven i 4 kap. 2 § 4 och 5 samt 3 § andra stycket tillämpas vid registreringen. Förändringar i den krets av personer som anges i 4 kap. 3 § ska anmälas till kommunen senast 14 dagar efter det att förändringen har skett.

10 § En registrering enligt 9 § ska avse en viss tid. Registrering får beslutas för högst fem år åt gången. Kommunen får förena en registrering med villkor för hur spelverksamheten ska bedrivas.

11 § Vid försäljning av förhandsdragna fysiska lotter enligt 9 § är det inte tillåtet att låta spelaren själv göra sin insats med hjälp av teknisk eller elektronisk utrustning som tillhandahålls av den juridiska personen, såvida inte utrustningen är försedd med en slumptalsgenerator eller ett elektroniskt minne.

7 kap. Kommersiellt onlinespel

1 § Licens för kommersiellt onlinespel får ges för att tillhandahålla kasinospel, onlinebingo och datorsimulerat automatspel.

Licensen får även omfatta annat lotteri online om lotteriet tillhanda- hålls som ett tilläggsspel till ett spel enligt första stycket.

2 § Vid spel med licens enligt 1 § är det inte tillåtet att låta spelaren själv göra sin insats med hjälp av teknisk eller elektronisk utrustning som tillhandahålls av licenshavaren eller dess spelombud.

8 kap. Vadhållning

1 § Licens får ges för att tillhandahålla vadhållning, med undantag för sådan vadhållning som anges i 2 §.

Licens enligt första stycket får även omfatta lotteri i form av tilläggs- spel till vadhållningen eller lotteri för att avgöra avbrutna vadhållnings- objekt.

2 § Licens enligt 1 § får inte avse

1.vadhållning på utfallet i ett lotteri utan medgivande från den som tillhandahåller lotteriet,

2.vadhållning på evenemang där den övervägande delen av deltagarna är under 18 år,

16

3. intervallspel, eller

4. sådan vadhållning på händelser eller evenemang som är stötande Prop. 2017/18:220 eller olämplig från allmän synpunkt.

3 § Vid vadhållning är det inte tillåtet att låta spelaren själv göra sin in- sats med hjälp av teknisk eller elektronisk utrustning som tillhandahålls av licenshavaren eller dess spelombud.

9 kap. Landbaserat kommersiellt spel

Licens

1 § Licens att tillhandahålla landbaserat kommersiellt spel får omfatta kasinospel som inte sker på kasino, spel på varuspelsautomater och kortspel i turneringsform.

Kasinospel

2 § Licens enligt 1 § att tillhandahålla kasinospel får ges om spelet tillhandahålls i samband med

1.en offentlig nöjestillställning inom en nöjespark eller liknande anläggning, eller

2.hotell- och restaurangverksamhet, om det för rörelsen finns serve- ringstillstånd enligt alkohollagen (2010:1622) eller om det ändå kan antas att spelet utan olägenhet kan tillhandahållas i samband med verksam- heten.

Varuspelsautomater

3 § Licens enligt 1 § att tillhandahålla spel på varuspelsautomater får ges om

1.spelet tillhandahålls i samband med en offentlig nöjestillställning i form av tivoli eller liknande,

2.varje automat förses med licenshavarens namn,

3.det kan antas att automaten inte kommer att användas för något annat ändamål än vad den enligt ansökan om licens är avsedd för, och

4.det kan antas att god ordning kommer att råda på den plats där spelet ska bedrivas.

4 § Den som har vunnit i ett spel på en varuspelsautomat får inte tillåtas lösa in vinsten mot en annan vara eller kontanter hos

1.licenshavaren,

2.den som innehar den plats eller bedriver näringsverksamhet där spelet tillhandahålls, eller

3.ombud för sådana som avses i 1 och 2.

Kortspel i turneringsform

5 § Licens enligt 1 § att tillhandahålla kortspel i turneringsform får ges om

1.minst 8 och högst 48 spelare deltar i turneringen,

2.det på spelplatsen inte förekommer annat spel som omfattas av

denna lag,

17

 

Prop. 2017/18:220

18

3.ingen teknisk utrustning används av spelarna i samband med spelet,

4.endast personer som fyllt 18 år vistas på spelplatsen,

5.god ordning råder på spelplatsen, och

6.licenshavaren eller funktionärer inte deltar i spelet.

6 § En licens enligt 1 § att tillhandhålla kortspel i turneringsform får avse högst två år och högst två turneringar per dag. I beslutet om licens ska det anges hur många turneringar som får tillhandahållas och på vilken plats spelet får ske.

7 § En licenshavare med licens att tillhandahålla kasinospel online får ensam eller tillsammans med en eller flera sådana licenshavare ges licens att tillhandahålla en årlig landbaserad turnering i kortspel. Antalet spelare får då uppgå till högst 10 000 personer.

8 § Vid tillhandahållande av kortspelsturnering får inga andra avgifter än insatsen tas ut.

10 kap. Spel på fartyg i internationell trafik

1 § Licens att tillhandahålla spel på fartyg i internationell trafik får omfatta spel på penning- och värdeautomater samt kasinospel som inte sker online eller på ett kasino.

2 § För fartyg i internationell trafik gäller bestämmelserna i 11 kap. 7 § om krav på tillstånd för innehav av penning-, värde- och varuspelsauto- mater.

11 kap. Licenshavares samarbetspartner

Internationellt samarbete

1 § Licens att tillhandahålla spel enligt 5 kap 1 §, förutom licens för kasino och spel på värdeautomater, samt spel enligt 7 kap. 1 § och 8 kap. 1 §, får omfatta tillhandahållande av spel tillsammans med en orga- nisation eller ett företag som tillhandahåller spel i ett annat EES-land. För sådant samarbete krävs att licenshavarens samarbetspartner har till- stånd till motsvarande spel, har rätt att samarbeta internationellt och inte tillhandahåller spel utan nödvändig licens enligt denna lag.

Spelombud

2 § För att en licenshavare som omfattas av lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism ska få till- handahålla spel genom spelombud, måste spelombudet vara registrerat hos spelmyndigheten. Licenshavaren ska ansöka om registrering av spelombudet hos myndigheten.

3 § När licenshavaren får kännedom om att förändringar har skett i förhållande till en ansökan eller registrering enligt 2 §, ska licenshavaren anmäla förändringen till spelmyndigheten.

4 § Spelmyndigheten ska registrera ett spelombud som uppfyller de krav Prop. 2017/18:220 som föreskrivits med stöd av 21 kap. 9 § och därför är lämpligt att

tillhandahålla spel. Om kraven inte längre är uppfyllda, eller om licenshavaren eller spelombudet begär det, ska spelmyndigheten avregistrera spelombudet.

5 § Ett spelombud får inte tillhandahålla spel i utrymmen som omfattas av ett serveringstillstånd enligt alkohollagen (2010:1622). Detta gäller dock inte för spel på värdeautomater och spel på travbanor och galopp- banor.

Uppdragsavtal

6 § En licenshavare får uppdra åt någon annan att utföra arbete eller operativa funktioner i licenshavarens verksamhet enligt denna lag. Ett sådant uppdrag får ges om licenshavaren ansvarar för

1.den anförtrodda verksamheten mot spelaren,

2.att verksamheten drivs av uppdragstagaren under kontrollerade och säkerhetsmässigt betryggande former, och

3.att uppdraget inte försämrar spelmyndighetens möjligheter att övervaka att licenshavaren följer de regler som gäller för verksamheten.

Tillstånd för innehav av automater

7 § Penning-, värde- och varuspelsautomater får innehas bara av den som har tillstånd för detta.

Sådan automat får dock innehas utan tillstånd av

1.den som har licens enligt denna lag för ett spel som tillhandahålls på automaten,

2.automatinnehavares dödsbo under en tid av längst ett år från dödsfallet,

3.automatinnehavares konkursbo längst till dess att konkursen har avslutats, eller

4.den som har fått sitt tillstånd att inneha automaten återkallat, till dess att tre månader har gått från det att beslutet om återkallelsen fick laga kraft.

8 § Tillstånd enligt 7 § kan ges till den som har yrkesmässig befattning med sådana automater och som uppfyller kraven i 4 kap. 1–3 §§.

Om det finns särskilda skäl får tillstånd också ges till den som driver musei- eller annan samlarverksamhet.

9 § Frågor om tillstånd enligt 7 § prövas av spelmyndigheten.

10 § Spelmyndigheten får förena ett tillstånd med villkor för innehavet.

12 kap. Registrering av spelare

1 § En licenshavare ska registrera den som vill delta

i spel. Endast

fysiska personer som är bosatta eller stadigvarande vistas i Sverige får

registreras för onlinespel.

19

Prop. 2017/18:220

2 § Vid registreringen ska spelaren uppge namn, adress och person- nummer eller motsvarande.

Licenshavaren ska kontrollera spelarens identitet på ett betryggande sätt genom en tillförlitlig elektronisk identifiering eller motsvarande.

3 § En spelare som deltar i lotteri för viss tid ska registreras med namn, adress och personnummer eller motsvarande. Identifiering enligt 2 § krävs dock inte.

4 § Spel får inte ske förrän spelarens identitet fastställts, om det inte finns förutsättningar för ett tillfälligt spelkonto enligt 13 kap. 4 §.

En licenshavare ska dock fastställa en spelares identitet senast i sam- band med att den första utbetalningen till spelaren görs.

Spel får inte ske innan licenshavaren har kontrollerat att spelaren inte stängt av sig enligt 14 kap. 11 eller 12 §.

13 kap. Spelkonton

1 § En licenshavare med licens för onlinespel, med undantag för sådant spel som avses i 12 kap. 3 §, ska för varje registrerad spelare öppna ett spelkonto.

2 § När en registrerad spelare loggar in på sitt spelkonto ska licens- havaren identifiera spelaren på ett betryggande sätt.

3 § Alla ekonomiska transaktioner till och från spelkontot ska registre- ras. Licenshavaren ska ge spelaren tillgång till information om spel- kontots saldo, spelhistorik, in- och utbetalningar samt övriga transak- tioner. Sådan information ska vara tillgänglig för spelaren på spelkontot i minst tolv månader.

4 § Innan licenshavaren har kontrollerat de uppgifter som spelaren ska lämna enligt 12 kap. 2 § får ett tillfälligt spelkonto öppnas för spelaren. Ett tillfälligt spelkonto får dock inte öppnas för en spelare som finns i det register för självavstängning som anges i 14 kap. 12 §.

Licenshavaren ska genast stänga ett tillfälligt spelkonto om det visar sig att spelaren har lämnat felaktig information vid registreringen. Det- samma gäller om spelaren inte på uppmaning av licenshavaren inom en viss tid ger in dokumentation som styrker de uppgifter som lämnats vid registreringen.

Utbetalningar till spelaren får inte göras från ett tillfälligt spelkonto, såvida inte annat följer av 8 §.

5 § En licenshavare får ta emot betalningar till ett spelkonto bara från en betaltjänstleverantör enligt lagen (2010:751) om betaltjänster.

6 § Pengar, spelpolletter eller liknande får inte överföras mellan spel- konton.

20

7 § De medel som en spelare har innestående på ett spelkonto ska hållas Prop. 2017/18:220 avskilda från licenshavarens egna medel.

Licenshavaren ska senast i samband med att ett spelkonto öppnas in- formera spelaren om hur medlen på spelkontot är skyddade om licenshavaren skulle hamna på ekonomiskt obestånd.

8 § När ett spelkonto avslutas ska licenshavaren skyndsamt betala ut tillgodohavandet på spelkontot till spelaren.

Licenshavaren ska dock endast betala tillbaka vad som återstår av de insättningar som spelaren har gjort, om spelkontot avslutas på grund av att

1.spelaren vid öppnandet av ett tillfälligt spelkonto lämnat felaktiga uppgifter om sig själv, eller på uppmaning av licenshavaren inte gett in dokumentation som styrker de uppgifter som lämnats vid registreringen, eller

2.spelaren stängts av från spel på grund av misskötsamhet.

9 § Om en licenshavare avslutar ett spelkonto ska spelaren informeras skriftligen om det och om grunderna för beslutet.

10 § Det är inte tillåtet för licenshavaren att ta ut en avgift för att av- sluta ett spelkonto.

14 kap. Spelansvar

Omsorgsplikt

1 § En licenshavare ska säkerställa att sociala och hälsomässiga hänsyn iakttas i spelverksamheten för att skydda spelare mot överdrivet spelande och hjälpa dem att minska sitt spelande när det finns anledning till det (omsorgsplikt). I omsorgsplikten ingår att motverka överdrivet spelande genom fortlöpande kontroll av spelbeteende. Licenshavare ska i en hand- lingsplan redovisa hur omsorgsplikten ska fullgöras.

Åldersgräns

2 § Licenspliktigt spel får inte tillhandahållas någon som är under 18 år. Den som är under 20 år får inte ges tillträde till ett kasino.

3 § Spel ska tillhandahållas på ett sådant sätt att det går att kontrollera spelarens ålder. Åldersgränsen för ett spel ska tydligt anges på platser där spelet tillhandahålls.

Informationsskyldighet

4 § En licenshavare ska hålla all relevant information om spelet, in- klusive spelets vinstmöjligheter och regler, lättillgänglig för spelare och myndigheter. Denna information ska vara på svenska.

21

Prop. 2017/18:220

22

Utformning av spel

5 § Det är inte tillåtet att särskilt utforma eller programmera spel så att spelaren får intryck av att vara nära att vinna när så inte är fallet.

En licenshavare får inte tillhandahålla gratisspel, provspel och liknande spel som har ett annat slumpmässigt utfall än motsvarande spel med insatser.

Insatser och vissa gränser

6 § Vid spel ska spelaren aktivt ange och bekräfta sin insats.

7 § Vid onlinespel ska spelaren ange en övre gräns för sina insättningar. Vid spel på värdeautomater enligt 5 kap. 7 och 8 §§ ska i stället en förlustgräns anges.

Kreditförbud

8 § Det är inte tillåtet för en licenshavare eller ett spelombud att erbjuda eller lämna kredit för insatser i spelet.

Spelmyndigheten får för ett visst lotteri medge undantag från förbudet i första stycket, om

1.lotteriet tillhandahålls med licens enligt 6 kap.,

2.krediten avser köp av lotter för en viss tid, och

3.det sammanlagda kreditbeloppet uppgår till högst 1/40 prisbas- belopp.

Bonuserbjudanden

9 § En licenshavare får endast vid det första tillfället då en spelare spelar på något av licenshavarens spel erbjuda eller lämna bonus.

Självtest

10 § En licenshavare ska erbjuda ett verktyg online för att spelaren ska kunna bedöma sitt spelbeteende.

Självavstängning

11 § En licenshavare enligt 5–8 kap. ska ge registrerade spelare möjlighet att stänga av sig från spel under en viss tid eller tills vidare. En avstängning tills vidare får inte hävas förrän efter tolv månader.

En licenshavare som tillhandahåller kasinospel online, onlinebingo och datorsimulerat automatspel ska på sin webbplats även ge spelaren en möjlighet att omedelbart stänga av sig från sådant spel i 24 timmar.

12 § En spelare ska genom en anmälan till spelmyndigheten kunna stänga av sig från allt spel som kräver registrering enligt 12 kap. 1 §. Avstängningen ska gälla hos alla licenshavare under en viss tid eller tills vidare. En avstängning tills vidare får inte hävas förrän efter tolv månader.

Spelmyndigheten ska föra ett register över spelare som är avstängda från spel enligt första stycket.

Kundtjänst

Prop. 2017/18:220

13 § En licenshavare ska ha rutiner och bemanning för hantering av klagomål och andra frågor om de spel som tillhandahålls.

Utbildning

14 § En licenshavare ska kontinuerligt utbilda sin ledning och sådan personal, såväl egen som vid anlitade företag, som arbetar med produkt- utveckling, marknadsföring, spelövervakning, försäljning och kundtjänst. Utbildningen ska skapa medvetenhet om och förståelse för riskerna med spel och för vilka faktorer som påverkar en spelares spelbeteende.

Särskilda bestämmelser för anställda

15 § En licenshavare ska ha regler som anger vilka anställda och uppdragstagare som inte får delta i licenshavarens spel och säkerställa att dessa inte deltar i spelen.

Kontrollrutiner

16 § En licenshavare ska ha rutiner för att upptäcka och motverka gär- ningar som omfattas av regleringen om spelfusk i 19kap. 4§ samt över- trädelser av användarvillkor och spelregler.

Licenshavaren ska även möjliggöra för spelare att omedelbart kunna underrätta licenshavaren om sådana förhållanden som anges i första stycket.

En licenshavare får till Polismyndigheten eller åklagare lämna upp- gifter som kan tyda på brott i samband med spel.

15 kap. Marknadsföring

Måttfull marknadsföring

1 § Vid marknadsföring av spel till konsumenter ska måttfullhetiakttas. Marknadsföringen får inte riktas särskilt till personer under 18 år.

Direktreklam

2 § Marknadsföring får inte riktas direkt till en spelare som har stängt av sig från spel.

Om en spelare har sagt upp sitt spelkonto hos en licenshavare, får licenshavaren rikta marknadsföring direkt till spelaren endast om spelaren i samband med uppsägningen aktivt godkänt det.

Informationsskyldighet

3 § Kommersiella meddelanden om spel ska innehålla tydlig informa- tion om lägsta ålder för att få spela.

På platser där spel bedrivs och i samband med kommersiella med- delanden om spel, med undantag för sådana meddelanden i radio, ska licenshavaren säkerställa att det också anges kontaktuppgifter till en

23

Prop. 2017/18:220 organisation som tillhandahåller information om och stöd i samband med spelproblem.

Otillbörlig marknadsföring

4 § Marknadsföring som strider mot 1 eller 2 § ska vid tillämpningen av 5, 23 och 26 §§ marknadsföringslagen (2008:486) anses som otillbör- lig mot konsumenter.

Om information som anges i 3 § inte lämnas ska marknadsföringslagen tillämpas, med undantag av bestämmelserna i 29–36 §§ om marknads- störningsavgift. Sådan information ska anses vara väsentlig enligt 10 § tredje stycket marknadsföringslagen.

Sponsring

5 § När en licenshavare ingår avtal om sponsring ska den säkerställa att dess logotyper samt namn på spelprodukter eller speltjänster inte förekommer på produkter som är avsedda att användas av personer under 18 år.

Reklam i radio och tv

6 § Reklam för spel som tillhandahålls av någon som saknar nödvändig licens enligt denna lag får inte förekomma i tv-sändningar, beställ-tv, sökbar text-tv eller ljudradiosändningar som omfattas av radio- och tv- lagen (2010:696).

16 kap. Tekniska krav

1 § Den som tillhandahåller spel ska se till att spelsystem, affärssystem, dragningsutrustning, fysiska lotter och fysiska bingobrickor uppfyller de tekniska kraven i sådana föreskrifter som har meddelats med stöd av denna lag. Detsamma gäller krav för de rutiner som ska tillämpas för spel- och affärssystem inklusive de uppgifter som finns i dessa system.

2 § Licenshavarens spelsystem ska vara placerat i Sverige. Spelmyndigheten får meddela undantag från kravet i första stycket, om licenshavaren

1.har tillåtelse att erbjuda spel i ett annat land där en offentlig myndighet övervakar licenshavarens tillhandahållande av spel och denna myndighet har ingått avtal med spelmyndigheten om tillsyn av licenshavarens tillhandahållande av spel i Sverige, eller

2.kan ge spelmyndigheten möjlighet att genomföra en tillfredsställande kontroll av spelsystemet med hjälp av fjärråtkomst eller liknande.

3 § För att säkerställa att en licenshavares spelsystem, affärssystem, rutiner, dragningsutrustning och fysiska lotter uppfyller de krav som avses i 1 § innan de används i spelverksamheten ska de bedömas av ett organ som ackrediterats för uppgiften enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för

24

ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av Prop. 2017/18:220 produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93.

4 § Spelmyndigheten får när som helst under licenstiden kräva att licenshavaren låter utföra en bedömning av hur spelsystem, affärssystem, rutiner, dragningsutrustning eller fysiska lotter uppfyller uppställda krav. Kostnaderna för detta ska betalas av licenshavaren.

5 § En licenshavare ska, om inte spelmyndigheten beslutar om annat, spara alla uppgifter om driften av spelsystemet i minst fem år.

17 kap. Behandling av personuppgifter

Förhållandet till annan dataskyddsreglering

1 § Denna lag innehåller bestämmelser som kompletterar Europa- parlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), här benämnd EU:s dataskyddsförordning.

Vid behandling av personuppgifter enligt denna lag gäller lagen (2018:000) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskydds- förordning och föreskrifter som har meddelats i anslutning till den lagen, om inte annat följer av denna lag eller av föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen.

Personuppgiftsansvar

2 § Spelmyndigheten är personuppgiftsansvarig för självavstängnings- registret och för den behandling av personuppgifter som myndigheten utför i övrigt för att fullgöra sina uppgifter enligt denna lag.

En licenshavare är personuppgiftsansvarig för den behandling av per- sonuppgifter som den utför för att fullgöra sina uppgifter enligt denna lag.

Behörighetstilldelning

3 § Tillgången till personuppgifter ska begränsas till vad var och en behöver för att kunna fullgöra sina arbetsuppgifter enligt denna lag.

Tillåtna ändamål för behandling av personuppgifter

4 § Spelmyndigheten får behandla personuppgifter om det är nöd- vändigt för att hantera självavstängningsregistret och i övrigt utföra sina uppgifter enligt denna lag och föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen.

5 § En licenshavare får behandla personuppgifter om det är nödvändigt

 

för att enligt denna lag och föreskrifter som har meddelats i anslutning

 

till lagen

 

1. kontrollera spelarens identitet och ålder,

25

 

Prop. 2017/18:220 2. upprätta spelkonton och fullgöra licenshavarens skyldigheter gentemot spelaren i fråga om spelkonton,

3.kontrollera att spelaren följer de villkor och regler som gäller för varje spel,

4.granska spelet i syfte att upptäcka fusk, bedrägeri och annan brotts- lig verksamhet,

5.kontrollera och rapportera avvikande spelmönster och misstankar om manipulation av resultat inom sport med avseende på vadhållning,

6.granska och analysera uppgifter från upprättade spelarprofiler och varje spelares spelbeteende för att kunna vidta spelansvarsåtgärder, och

7.genomföra självavstängning av spelare samt hantera uppgifter från spelmyndigheten avseende det nationella självavstängningsregistret.

Hinder mot utlämnande av uppgifter

6 § Personuppgifter som behandlas enligt 14 kap. 16 § tredje stycket får inte lämnas ut till den registrerade. Artikel 15 i EU:s dataskydds- förordning om information och rätt att få tillgång till personuppgifter gäller inte vid sådan behandling.

Sökförbud

7 § Vid behandling av personuppgifter enligt denna lag är det förbjudet att utföra sökningar i syfte att få fram ett urval av personer grundat på sådana personuppgifter som avses i artiklarna 9.1 och 10 i EU:s data- skyddsförordning.

18 kap. Tillsyn och andra åtgärder

Tillsynsmyndigheter

1 § Spelmyndigheten har tillsyn över att denna lag och de föreskrifter och villkor som meddelats med stöd av lagen följs.

Spelmyndigheten har dock inte tillsyn över

1.sådana lotterier som avses i 6 kap. 9 §, och

2.behandlingen av personuppgifter.

Tillsyn över lotterier som avses i andra stycket 1 utövas av den kommunala nämnd som kommunen bestämmer.

2 § Spelmyndigheten har också tillsyn över att sådan verksamhet som avses i 1 kap. 2 § första stycket 14 lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism följer den lagen.

Kontrollanter

3 § Spelmyndigheten får förordna särskilda kontrollanter för att utföra tillsynsuppgifter.

26

Undersökningar och upplysningar

4 § En kontrollant enligt 3 § eller en befattningshavare hos spel- myndigheten i vars uppgifter det ingår att övervaka att bestämmelser om spel följs, har rätt att

1.få tillträde till fartyg, områden, anläggningar, lokaler och andra utrymmen där det bedrivs eller kan antas bedrivas spel eller där utrust- ning för spel förvaras eller hanteras,

2.få de uppgifter och handlingar som behövs för tillsynen, och

3.få den hjälp som behövs för tillsynen av den som är föremål för åtgärden.

5 § Polismyndigheten ska lämna spelmyndigheten den hjälp som behövs vid tillsynen.

Hjälp enligt första stycket får begäras endast om

1.det på grund av särskilda omständigheter kan befaras att åtgärden inte kan utföras utan att en polismans särskilda befogenheter enligt 10 § polislagen (1984:387) behöver tillgripas, eller

2.det annars finns synnerliga skäl.

6 § Om en licenshavare ingår i en koncern har spelmyndigheten rätt att från de övriga företagen i koncernen få de upplysningar om verksam- heten och därmed sammanhängande omständigheter som myndigheten behöver för sin tillsyn över licenshavaren.

7 § En revisor eller en särskild granskare ska omedelbart underrätta spelmyndigheten om han eller hon vid fullgörandet av sitt uppdrag hos en licenshavare får kännedom om förhållanden som

1.kan utgöra en väsentlig överträdelse av någon författning som reglerar licenshavarens verksamhet,

2.kan påverka licenshavarens fortsatta drift negativt, eller

3.kan leda till att revisorn avstyrker att balansräkningen eller resultat- räkningen fastställs eller till anmärkning enligt 9 kap. 33 eller 34 § aktiebolagslagen (2005:551), 8 kap. 36 och 37 §§ lagen (2018:000) om ekonomiska föreningar, eller 29 eller 30 § revisionslagen (1999:1079).

Revisorn och den särskilda granskaren har en motsvarande under- rättelseskyldighet om han eller hon får kännedom om förhållanden som avses i första stycket vid fullgörande av uppdrag i licenshavarens moder- företag eller dotterföretag eller i ett företag som har en likartad förbindel- se med licenshavaren.

Kontrollköp

8 § Som ett led i tillsynen av om en licenshavare som tillhandahåller något annat spel än onlinespel följer bestämmelserna om åldersgränser i 14 kap. 2 § får spelmyndigheten genomföra kontrollköp. Vid ett sådant köp får spelmyndigheten endast anlita en person som har uppnått den ålder som gäller för det aktuella spelet.

Ett kontrollköp får genomföras utan att licenshavaren eller dess spelombud underrättas i förväg om kontrollköpet. Spelmyndigheten ska dock snarast efter ett genomfört kontrollköp underrätta licenshavaren om kontrollköpet.

Prop. 2017/18:220

27

Prop. 2017/18:220

9 § Vad som framkommit genom kontrollköp får inte utgöra grund för spelmyndigheten att ingripa enligt 12 §.

Tillsyn över registreringslotterier

10 § För sådana lotterier som avses i 6 kap. 9 § ska kommunen förord- na en kontrollant.

Kommunen ska fastställa arvodet till kontrollanten. Arvodet ska betalas av den som har registrerats för att tillhandahålla ett sådant lotteri. Den som efter registrering tillhandahåller lotterier enligt 6 kap. 9 § ska senast den 15 februari varje år till kontrollanten redovisa de lotterier som har tillhandahållits under föregående kalenderår. Kontrollanten ska senast den 1 april varje år och vid utgången av varje tillståndsperiod läm- na kommunen uppgifter om insatsernas sammanlagda belopp i de lotterier som har tillhandahållits under perioden.

11 § Spelmyndigheten ska genom tillsynsvägledning löpande ge stöd till och följa hur kommunerna bedriver sin tillsyn enligt 1 § tredje stycket.

Ingripanden

12 § Om förutsättningarna för licens enligt 4 kap. 1–3 §§ inte längre är uppfyllda, eller om en licenshavare i övrigt åsidosätter sina skyldigheter enligt denna lag eller enligt föreskrifter eller villkor som meddelats med stöd av lagen, ska spelmyndigheten förelägga licenshavaren att inom en viss tid vidta rättelse eller besluta om förbud, ändring av villkoren eller anmärkning.

Om överträdelsen är allvarlig ska licensen återkallas eller, om det är tillräckligt, varning meddelas.

Spelmyndigheten får avstå från ingripande om en överträdelse är ringa eller ursäktlig, om licenshavaren vidtar rättelse eller om någon annan myndighet har vidtagit åtgärder mot licenshavaren och dessa åtgärder bedöms tillräckliga.

13 § Om det finns sannolika skäl för återkallelse i ett ärende enligt 12 § får spelmyndigheten återkalla licensen fram till dess att frågan om återkallelse har prövats slutligt. Detta gäller dock endast om det behövs för att trygga konsumentskyddet eller det annars är nödvändigt från allmän synpunkt.

Ett beslut enligt första stycket gäller i högst sex månader. Om det finns särskilda skäl får beslutet förlängas en gång med ytterligare högst sex månader.

14 § Spelmyndigheten ska återkalla en licens om licenshavaren

1.har fått licensen genom att lämna oriktiga uppgifter eller på något annat otillbörligt sätt,

2.inte inom ett år från det att licensen beviljades har börjat driva sådan spelverksamhet som licensen avser,

28

3. under en sammanhängande tid av sex månader inte har drivit sådan Prop. 2017/18:220 verksamhet som licensen avser,

4.har förklarat sig avstå från licensen, eller

5.har försatts i konkurs eller om beslut har fattats om att bolaget ska tvångslikvideras.

I de fall som avses i första stycket 1–3 får i stället varning meddelas, om det är tillräckligt.

15 § Om licenshavaren är en fysisk person och förutsättningarna för licens enligt 4 kap. 2 § 4 eller 5 inte längre är uppfyllda, får spelmyndig- heten återkalla licensen.

Om licenshavaren är en juridisk person och förutsättningarna för licens enligt 4 kap. 2 § 4 eller 5 inte längre är uppfyllda, får spelmyndigheten förelägga den juridiska personen att vidta rättelse. Om rättelse inte görs får spelmyndigheten återkalla licensen. Om bristen avser den som har ett kvalificerat innehav enligt 4 kap. 3 § tredje stycket, får spelmyndigheten förelägga innehavaren att avyttra så stor del av aktierna eller andelarna att innehavet därefter inte är kvalificerat eller, om innehavaren är en juridisk person, entlediga den diskvalificerade personen i styrelsen eller ledningen.

16 § Om den som är registrerad att tillhandahålla spel enligt 6 kap. 9 § omfattas av lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finan- siering av terrorism och om kraven i 4 kap. 2 § 4 eller 5 inte längre är uppfyllda, får kommunen förelägga den registrerade att vidta rättelse. Om rättelse inte görs får kommunen förelägga den registrerade att upphöra med verksamheten. Om bristen avser den som har ett kvali- ficerat innehav enligt 4 kap. 3 § tredje stycket, får kommunen förelägga innehavaren att avyttra så stor del av andelarna att innehavet därefter inte är kvalificerat eller, om innehavaren är en juridisk person, entlediga den diskvalificerade personen i styrelsen eller ledningen.

Ingripanden vid penningtvätt eller finansiering av terrorism

17 § Spelmyndigheten får ingripa mot den som tillhandahåller spel och som överträder en bestämmelse i lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen.

18 § Vid en överträdelse enligt 17 § får spelmyndigheten ingripa genom att utfärda ett föreläggande om att vidta rättelse.

Vid en överträdelse som är allvarlig, upprepad eller systematisk får spelmyndigheten förelägga den som tillhandahåller spelet att upphöra med verksamheten eller, om myndigheten har meddelat licens, återkalla licensen.

Om det är tillräckligt får spelmyndigheten i stället för ingripande enligt andra stycket meddela varning.

19 § En varning enligt 18 § får förenas med sanktionsavgift.

29

Prop. 2017/18:220 Om den som tillhandahåller spelet är en fysisk person får sanktions- avgift enligt första stycket beslutas endast om personen i fråga uppsåt- ligen eller av grov oaktsamhet orsakat överträdelsen.

20 § Om den som tillhandahåller spel är en juridisk person får spel- myndigheten även ingripa mot en person som ingår i den juridiska personens styrelse, är dess verkställande direktör eller på motsvarande sätt företräder den som tillhandahåller spelet, eller är ersättare för någon av dem, om den som tillhandahåller spelet har befunnits ansvarig för en överträdelse som avses i 17 §.

Ett ingripande får ske endast om överträdelsen är allvarlig, upprepad eller systematisk och personen i fråga uppsåtligen eller av grov oaktsamhet orsakat överträdelsen.

Ingripande sker genom

1.beslut att personen i fråga under en viss tid, lägst tre år och högst tio år, inte får upprätthålla en funktion som avses i första stycket hos den som tillhandahåller spelet eller i en motsvarande verksamhet, eller

2.beslut om sanktionsavgift.

21 § Vid ingripande enligt 18–20 §§ ska 7 kap. 13–24 §§ lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism tillämpas.

22 § Spelmyndigheten ska underrätta registreringsmyndigheten när ett beslut att förelägga den som tillhandahåller spel efter registrering enligt 6 kap. 9 § att upphöra med verksamheten har fattats och när beslutet har fått laga kraft.

Avregistrering ska ske när spelmyndigheten har fattat ett beslut som ska gälla omedelbart eller när ett beslut har fått laga kraft.

Övriga ingripanden

23 § En tillsynsmyndighet får i övrigt meddela de förelägganden och förbud som behövs för att denna lag eller föreskrifter eller villkor som har meddelats med stöd av lagen ska följas.

Vite och verkställighet

24 § Beslut om föreläggande eller förbud får förenas med vite.

25 § Spelmyndigheten får bestämma att ett beslut om föreläggande, förbud, varning eller återkallelse enligt denna lag ska gälla omedelbart.

Betalningsblockering

26 § Om ett konto används eller kan antas komma att användas för förmedling av insatser eller vinster till eller från en spelverksamhet utan nödvändig licens enligt denna lag, får en betaltjänstleverantör enligt lagen (2010:751) om betaltjänster åläggas att blockera elektroniska betalningstransaktioner till och från kontot.

30

Frågor om sådan betalningsblockering prövas av förvaltningsrätten på Prop. 2017/18:220 ansökan av spelmyndigheten. Ansökan om betalningsblockering görs hos

den förvaltningsrätt inom vars domkrets spelmyndigheten är belägen. Mål om betalningsblockering ska prövas skyndsamt.

27 § Om förutsättningarna för ett beslut om betalningsblockering enligt 26 § inte längre är uppfyllda, ska spelmyndigheten upphäva beslu- tet.

Varningsmeddelande

28 § Spelmyndigheten får, om det finns särskilda skäl, förelägga en internetleverantör att upprätta ett varningsmeddelande som tydligt visas i samband med besök på en webbplats som tillhandahåller spel utan nödvändig licens enligt denna lag. Meddelandet ska informera besökaren om att den som tillhandahåller spelet saknar licens i Sverige och inte står under svensk tillsyn samt att vinster är skattepliktiga för spelaren.

19 kap. Straff och sanktioner

Brott mot spellagen

1 § Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet tillhandahåller otillåtet spel eller spel utan nödvändig licens enligt denna lag döms för olovlig spelverksamhet till böter eller fängelse i högst två år.

I ringa fall döms det inte till ansvar.

2 § Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet främjar deltagande i sådant spel som avses 1 § döms för främjande av olovligt spel till böter eller fängelse i högst två år.

I ringa fall döms det inte till ansvar.

3 § Om ett brott som anges i 1 eller 2 §§ har begåtts uppsåtligen och är grovt, döms till fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen ingått i en brottslighet som utövats yrkesmässigt och syste- matiskt eller i större omfattning eller annars varit av särskilt farlig art.

Spelfusk

4 § Den som otillbörligen vidtar en åtgärd som är ägnad att påverka utgången av ett spel som omfattas av licenskrav enligt denna lag döms för spelfusk till fängelse i högst två år.

5 § Om ett brott som anges i 4 § är grovt, döms till fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen ingått i en brottslighet som utövats systematisktelleristörreomfattningellerannars varit av särskilt farlig art.

31

Prop. 2017/18:220

32

Övriga straffrättsliga bestämmelser

6 § För försök eller förberedelse till olovlig spelverksamhet, grovt brott, och spelfuskdömsdettillansvarenligt23kap.brottsbalken.

7 § Straff enligt 1–6 §§ får inte dömas ut för en gärning som omfattas av ett beslut om sanktionsavgift eller en ansökan om utdömande av vite.

Beslag

8 § Om någon påträffas på bar gärning när han eller hon begår brott enligt denna lag, får beslag göras av spelutrustning eller andra föremål som skäligen kan antas ha betydelse för utredning av brottet eller bli föremål för förverkande enligt denna lag.

Befogenhet att ta i beslag har den som förordnats till kontrollant enligt 18 kap. 3 § och sådana befattningshavare hos spelmyndigheten i vars uppgift det ingår att övervaka att bestämmelser om spel följs.

Om egendom har tagits i beslag enligt första stycket ska detta skyndsamt anmälas till Polismyndigheten eller åklagare. Den polisman eller åkla- gare som tar emot en sådan anmälan om beslag ska vidta samma åtgärder som om han eller hon själv hade gjort beslaget.

Förverkande

9 § Insatser som tagits emot vid brott enligt denna lag ska förklaras förverkade. Även annat utbyte av sådant brott ska förklaras förverkat. Detsamma gäller utrustning, handlingar och annan egendom som har varit föremål för ett sådant brott. Om en spelautomat förverkas ska även dess innehåll förklaras förverkat. Förverkande får inte ske om det är uppenbart oskäligt.

Utrustning, handlingar och annan egendom som har använts som hjälpmedel vid brott enligt denna lag får förklaras förverkade, om det behövs för att förebygga brott eller om det annars finns särskilda skäl. Detsamma gäller egendom som varit avsedd att användas som hjälp- medel vid sådana brott, om brottet har fullbordats.

Förverkande kan, utöver vad som framgår av 36 kap. 5 § brottsbalken, ske hos den som yrkesmässigt tillhandahållit egendomen. I stället för egendomen kan dess värde förklaras förverkat.

Sanktionsavgift

10 § Om en licenshavare enligt denna lag har fått en anmärkning eller varning enligt 18 kap. 12 §, får spelmyndigheten besluta att licens- havaren ska betala en sanktionsavgift.

Avgiften tillfaller staten.

11 § Om en betaltjänstleverantör enligt lagen (2010:751) om betal- tjänster har åsidosatt en skyldighet att avvisa en betalningsorder enligt föreskrifter meddelade av regeringen, eller överträtt ett beslut om betalningsblockering enligt 18 kap. 25 §, får spelmyndigheten besluta att betaltjänstleverantören ska betala en sanktionsavgift.

Avgiften ska tillfalla staten.

Prop. 2017/18:220

12 § Sanktionsavgift får inte beslutas för

1.en gärning som prövats i ett brottmål eller omfattas av ett godkänt strafföreläggande, eller

2.underlåtelse att följa ett beslut om föreläggande eller förbud som har förenats med vite.

Sanktionsavgiftens storlek

13 § Sanktionsavgiften enligt 10 § ska uppgå till lägst 5 000 kronor och högst tio procent av licenshavarens omsättning det närmast föregående räkenskapsåret.

Om överträdelsen har skett under licenshavarens första verksamhetsår eller om uppgifter om omsättningen annars saknas eller är bristfällig, får omsättningen uppskattas.

Endast omsättning från licenspliktig verksamhet enligt denna lag ska beaktas.

14 § Sanktionsavgiften enligt 11 § ska uppgå till lägst 5 000 kronor och högst 10 miljoner kronor.

15 § När sanktionsavgiftens storlek enligt 13 eller 14 § beslutas, ska särskild hänsyn tas till hur allvarlig överträdelsen är och hur länge den har pågått.

Spelmyndigheten får helt eller delvis avstå från att ta ut avgiften om överträdelsen är ringa eller ursäktlig eller om det annars med hänsyn till omständigheterna framstår som oskäligt att ta ut avgiften.

Förseningsavgift

16 § Om en licenshavare inte i tid lämnar de upplysningar som den är skyldig att lämna enligt denna lag får spelmyndigheten besluta att licens- havarenskabetalaenförseningsavgift på högst 100 000 kronor.

Avgiften tillfaller staten.

Betalning och indrivning av avgifter

17 § Sanktionsavgift och förseningsavgift enligt detta kapitel ska betalas till spelmyndigheten senast t30 dagar efter det att beslutet om att ta ut avgiften fått laga kraft eller den längre tid som anges i beslutet.

Beslutet om sanktionsavgift eller förseningsavgift får verkställas enligt utsökningsbalken, om avgiften inte har betalats inom den tid som avses i första stycket.

Om sanktionsavgiften eller förseningsavgiften inte betalas inom den tid som avses i första stycket, ska spelmyndigheten lämna den obetalda avgif- ten för indrivning.

Bestämmelser om indrivning av statliga fordringar finns i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m.

33

Prop. 2017/18:220 Preskription

18 § En sanktionsavgift eller förseningsavgift faller bort i den utsträckning verkställighet inte har skett inom fem år från det att beslutet att ta ut avgiften fick laga kraft.

20 kap. Avgifter och överklagande

1 § Avgifter får tas ut i ärenden om licens, tillstånd, registrering och tillsyn enligt denna lag.

I ärenden hos en kommun får avgift tas ut enligt en taxa som fullmäktige bestämmer.

2 § Spelmyndighetens beslut om sanktionsföreläggande med stöd av

18 kap. 20 § får inte överklagas.

Andra beslut av spelmyndigheten eller av en kommun enligt denna lag får överklagas till allmän förvaltningsdomstol.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

21 kap. Bemyndiganden

Uttryck i lagen

1 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad som utgör elektroniska kommunikations- medel enligt denna lag.

Licensgivning och registrering

2 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1.vilka handlingar och uppgifter som ska ges in i samband med en ansökan om licens eller om ändring av en licens,

2.kontaktperson,

3.vilka som ska anses ingå i ledningen enligt 4 kap. 3 §,

4.insatser, vinster och vinståterbetalningsnivåer, och

5.spelansvarsåtgärder och andra krav för spelets bedrivande.

Spel som är förbehållet staten

3 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1.vilka spel eller kombinationer av spel som får omfattas av licens enligt 5 kap. 1 §,

2.det högsta antalet värdeautomater som licens får ges för enligt 5 kap. 1 §, och

3.beräkningen av avkastning enligt 5 kap. 8 §.

34

Kommersiellt onlinespel

Prop. 2017/18:220

4 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilka spel och antalet spel som får omfattas av en licens enligt 7 kap. 1 §.

Vadhållning

5 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilka spel som får omfattas av en licens enligt 8 kap. 1 § samt om förbud och andra åtgärder för att bekämpa mani- pulation av resultat inom sport med avseende på vadhållning.

Landbaserat kommersiellt spel

6 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilka spel som får omfattas av licens enligt 9 kap. 1 §.

Spel på fartyg i internationell trafik

7 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilka spel som får omfattas av licens enligt 10 kap. 1 §.

Internationellt samarbete

8 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att internationellt samarbete enligt 11 kap. 1 § också får ske med organisationer eller företag i länder utanför EES och om närmare förutsättningar för internationellt samarbete.

Spelombud

9 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1.de villkor som ska gälla för att tillhandahålla spel genom spelombud,

2.den information som ansökan om registrering ska innehålla, och

3.undantag från kravet på registrering av spelombud.

Tillstånd för innehav av automater

10 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1.vilka handlingar och uppgifter som ska ges in i samband med en ansökan om tillstånd till innehav av en penning-, värde- eller varuspels- automat eller om ändring av ett sådant tillstånd, och

2.krav för att förhindra att penning-, värde- eller varuspelsautomater används för annat än det som tillståndet omfattar.

Registrering av spelare

 

11 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får

 

meddela föreskrifter om undantag från registrering enligt 12 kap. 1 § och

35

Prop. 2017/18:220 om hur kontrollerna av en spelares identitet enligt 12 kap. 2 och 4 §§ ska göras.

Spelkonton

12 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om krav på en licenshavares hantering av betalningar och spelkonton samt om undantag från skyldigheten att tillhandahålla information till spelaren.

Spelansvar

13 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1. undantag från kravet på handlingsplan enligt 14 kap. 1 § och om innehållet i handlingsplanen,

2. vilken information som ska hållas tillgänglig för spelare enligt 14 kap. 4 §,

3. ytterligare gränser vid onlinespel och spel på värdeautomater samt vad som ska gälla vid ändring av satta gränser,

4. förutsättningar för en licenshavares erbjudande av bonus enligt

14 kap 9 §,

5.självtest enligt 14 kap. 10 §,

6.självavstängning enligt 14 kap. 11 och 12 §§,

7.vad en utbildning enligt 14 kap. 14 § ska innehålla, vilka spel utbildningskraven ska gälla, när och hur utbildning ska ske samt om undantag från vilka som ska utbildas, och

8.anställdas deltagande i licenshavarens spel enligt 14 kap. 15 §.

Tekniska krav

14 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1.sådana tekniska krav och rutiner som avses i 16 kap. 1 §, och

2.den bedömning av överensstämmelse med tekniska krav som avses i 16 kap. 3 §.

Behandling av personuppgifter

15 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1.behandlingen av personuppgifter i och utlämnande av uppgifter från självavstängningsregistret enligt 14 kap. 12 §,

2.begränsningar av de tillåtna ändamålen för behandling av person- uppgifter enligt 17 kap. 4 och 5 §§,

3.begränsningar av vilka personuppgifter som får behandlas för de ändamål som anges i 17 kap. 4 och 5 §§,

4.krav på åtgärder till skydd för den registrerades rättigheter och intressen, och

5.bevarande och gallring av personuppgifter.

36

Tillsyn och andra åtgärder

16 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1.genomförandet av kontrollköp,

2.vilka uppgifter en licens- och tillståndshavare ska lämna till spel- myndigheten för dess tillsynsverksamhet,

3.den tillsyn somutövas av kommunerna enligt 18 kap. 1 §, och

4.formerna för varningsmeddelanden enligt 18 kap. 28 §.

17 § Regeringen får meddela föreskrifter om

1.skyldighet för sådana betaltjänstleverantörer som avses i lagen (2010:751) om betaltjänster att avvisa en betalningsorder som avser spelverksamhet utan nödvändig licens, där betalkort används och där auktorisation sker genom användning av ett detaljhandelskodsystem, och

2.blockeringar av betalningar enligt 18 kap. 26 §.

Avgifter

18 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får, med undantag för avgifter som beslutas av en kommun, meddela före- skrifter om storleken på de avgifter som avses i 20 kap. 1 § första stycket och om betalning av sådana avgifter.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

2.Genom lagen upphävs lotterilagen (1994:1000) och kasinolagen (1999:355).

3.Lagen får tillämpas före ikraftträdandet på ansökningar om licens som lämnas in till Lotteriinspektionen efter den 1 augusti 2018 och som avser tid efter den 1 januari 2019.

4.Licens får meddelas trots att de krav som följer av 16 kap. 3 § inte är uppfyllda den 1 januari 2019 om sökanden för spelmyndigheten kan visa att utrustningen uppfyller motsvarade krav och bedömningsförfarandet påbörjats. Om licenshavaren inte senast den 1 juli 2019 inkommit till spelmyndigheten med ett intyg som visar att bedömningsförfarandet är avslutat och kraven är uppfyllda, ska dock licensen återkallas.

5.De upphävda lagarna gäller fortfarande för beslut som har meddelats före ikraftträdandet, ombesluten inte avser tillämpningen av denna lag.

Prop. 2017/18:220

37

Prop. 2017/18:220 2.2

Förslag till lag om skatt på spel

Lagens tillämpningsområde

1 § Spelskatt ska betalas till staten för sådant licenspliktigt spel som tillhandahålls av en licenshavare enligt spellagen (2018:000).

2 § Från spelskatt undantas spel enligt 6 kap. spellagen (2018:000).

Definitioner

3 § I denna lag avses med

1.insats: det värde som spelaren eller annan betalar för spelarens deltagande i spel som omfattas av denna lag,

2.utbetalning: det värde som den skattskyldige eller dennes ombud betalar till spelaren genom att tillgodoföra belopp på spelkontot eller på annat sätt.

Övriga ord och uttryck i denna lag har samma betydelse som i spellagen (2018:000).

Skattskyldighet

4 § Skattskyldig är innehavare av licens som meddelats med stöd av spellagen (2018:000) för sådant spel som omfattas av denna lag.

Skattskyldighetens inträde

5 § Skattskyldigheten inträder när den skattskyldige tar emot insatser för sådant spel som omfattas av denna lag.

Underlaget för spelskatt

6 § Spelskatt ska betalas för behållningen för varje beskattningsperiod som avser sådant spel som omfattas av denna lag.

7 § Behållningen för en beskattningsperiod beräknas som skillnaden mellan de sammanlagda insatserna som den skattskyldige tagit emot och de sammanlagda utbetalningarna som den skattskyldige betalat ut under perioden.

Vid bestämmande av behållningen ska endast insatser och utbetal- ningar som hänför sig till det svenska speldeltagandet beaktas.

8 § En beskattningsperiod utgörs av en kalendermånad.

Skattens storlek

9 § Spelskatt ska betalas med 18 procent av behållningen för en beskattningsperiod.

38

Förfarandet

Prop. 2017/18:220

10 § Bestämmelser om förfarandet vid uttag av skatten finns i skatte- förfarandelagen (2011:1244).

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

2.Genom lagen upphävs

a)lagen (1972:820) om skatt på spel,

b)lagen (1991:1482) om lotteriskatt, och

c)lagen (1991:1483) om skatt på vinstsparande m.m.

3. De upphävda lagarna gäller dock fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

39

Prop. 2017/18:220 2.3

Förslag till lag om ändring i brottsbalken

Härigenom föreskrivs i fråga om brottsbalken1

 

 

dels att 16 kap. 14, 14 a och 18 §§ ska upphöra att gälla,

 

dels att 16 kap. 17 § ska ha följande lydelse.

 

 

Nuvarande lydelse

 

 

Föreslagen lydelse

 

 

 

 

 

 

16 kap.

 

 

 

 

 

 

 

 

17 §2

 

 

 

För förberedelse eller stämpling

För förberedelse eller stämpling

till eller underlåtenhet att avslöja

till eller underlåtenhet att avslöja

eller förhindra myteri döms det till

eller förhindra myteri döms det till

ansvar

enligt

23kap.

Detsamma

ansvar

enligt

23kap.

Detsamma

gäller för försök eller förberedelse

gäller för försök till sådant

till grovt dobbleri, försök till sådant

barnpornografibrott som avses i

barnpornografibrott

som avses i

10 a §

första

stycket

och försök

10 a §

första

stycket

och

försök

eller förberedelse till grovt barn-

eller förberedelse

till

grovt

barn-

pornografibrott.

 

pornografibrott.

 

 

 

 

 

 

 

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

1 Senaste lydelse av

14 § 1986:1007

14 a § 1982:1061

18 § 1980:892

2 Senaste lydelse 2016:508.

40

2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1982:636) Prop. 2017/18:220 om anordnande av visst automatspel

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1982:636) om anordnande av visst automatspel

dels att 3–8, 10 och 11 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas en ny paragraf, 2 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

2 a §

 

Spelmyndigheten är den myndig-

 

het som regeringen bestämmer ska

 

fullgöra de uppgifter som anges i

 

denna lag.

3 §1

Tillstånd krävs för att anordna automatspel eller ställa upp en spelautomat i lokaler eller på platser som anges i 1 § första och andra styckena. Detta gäller inte för uppställning av en spelautomat och anordnande av spel i samband med offentliga tillställningar av tillfällig karaktär.

I ett tillstånd ska det antal spelautomater och den typ av spel som

tillståndet avser anges.

 

 

 

 

 

 

 

Frågan om tillstånd

prövas

av

Frågan om tillstånd prövas av

Lotteriinspektionen. Tillstånd får

spelmyndigheten. Tillstånd får inte

inte meddelas utan att Polis-

meddelas

utan

att

Polis-

myndigheten och berörd kommun

myndigheten och berörd kommun

har hörts i ärendet.

 

 

 

har hörts i ärendet.

 

 

Lotteriinspektionen

får

ta

ut

Spelmyndigheten får ta ut

avgifter för prövningen enligt de

avgifter för prövningen enligt de

föreskrifter som regeringen med-

föreskrifter som regeringen med-

delar.

 

 

 

delar.

 

 

 

Vid prövning av tillstånd skall

4 §2

 

 

 

Vid prövning av tillstånd ska

Lotteriinspektionen bedöma risken

spelmyndigheten

bedöma

risken

för att en spelautomat används för

för att en spelautomat används för

annat ändamål än som avses med

annat ändamål än som avses med

ansökan eller för att verksamheten

ansökan eller för att verksamheten

kan komma att äga rum i strid mot

kan komma att äga rum i strid mot

2 § eller bedrivas i en miljö som är

2 § eller bedrivas i en miljö som är

olämplig för barn eller ungdom.

olämplig för barn eller ungdom.

Vid prövningen skall särskilt beak-

Vid prövningen ska särskilt beak-

tas sökandens lämplighet,

antalet

tas sökandens lämplighet,

antalet

1 Senaste lydelse 2014:666.

2 Senaste lydelse 2004:1063.

41

Prop. 2017/18:220 spelautomater för vilka tillstånd söks, spelens beskaffenhet samt lokalens eller platsens ändamåls- enlighet och belägenhet.

Tillstånd att anordna automat- spel får förenas med föreskrifter om lägsta ålder för tillträde och tider när spelverksamheten får be- drivas samt andra föreskrifter som behövs för att motverka att spel- verksamheten förorsakar bristande ordning eller bedrivs i en miljö som är olämplig för barn eller ungdom.

Om det efter tillståndsbeslutet uppkommer missförhållanden till följd av spelverksamheten, får

Lotteriinspektionen meddela nya eller ändrade föreskrifter.

Lotteriinspektionen får återkalla ett tillstånd, om automatspel har anordnats i strid mot bestämmel- serna i 2 § eller mot föreskrifter som har meddelats med stöd av 5 § eller om spelautomaten använts för annat ändamål än tillståndet avser eller om annars förutsättningar för tillstånd inte längre föreligger.

spelautomater för vilka tillstånd söks, spelens beskaffenhet samt lokalens eller platsens ändamåls- enlighet och belägenhet.

5 §3

Tillstånd att anordna automat- spel får förenas med föreskrifter om lägsta ålder för tillträde och tider när spelverksamheten får be- drivas samt andra föreskrifter som behövs för att motverka att spel- verksamheten förorsakar bristande ordning eller bedrivs i en miljö som är olämplig för barn eller ungdom.

Om det efter tillståndsbeslutet uppkommer missförhållanden till följd av spelverksamheten, får spelmyndigheten meddela nya eller

ändrade föreskrifter.

6 §4

Spelmyndigheten får återkalla ett tillstånd, om automatspel har anordnats i strid mot bestämmel- serna i 2 § eller mot föreskrifter som har meddelats med stöd av 5 § eller om spelautomaten använts för annat ändamål än tillståndet avser eller om det annars inte längre finns förutsättningar för tillstånd.

Lotteriinspektionen utövar till- syn över efterlevnaden av denna lag och av de föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen.

För att utöva tillsynen har

Lotteriinspektionen rätt att få tillträde till lokaler och platser där automatspel anordnas eller där en spelautomat annars finns uppställd och att infordra upplysningar från den som anordnar spelet eller låtit ställa upp automaten.

7 §5

Spelmyndigheten utövar tillsyn över att denna lag och föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen följs.

För att utöva tillsynen har myndigheten rätt att få tillträde till lokaler och platser där automatspel anordnas eller där en spelautomat annars finns uppställd och att begära upplysningar från den som anordnar spelet eller låtit ställa upp automaten.

3 Senaste lydelse 2004:1063.

4 Senaste lydelse 2004:1063.

5 Senaste lydelse 2007:633.

42

Avgifter får tas ut i ärenden om tillsyn enligt denna lag. Regeringen Prop. 2017/18:220 eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter

om avgift för tillsynen.

Om den som anordnar automat- spel eller som har låtit ställa upp en spelautomat inte ger tillträde eller lämnar upplysningar enligt 7 § andra stycket, får Lotteri- inspektionen besluta de före- lägganden som behövs för till- synen. Ett sådant föreläggande får förenas med vite.

För att bereda sig tillträde får

Lotteriinspektionen vid behov anlita biträde av Polismyndig- heten.

Lotteriinspektionens beslut enligt 5 § andra stycket eller 6 § gäller omedelbart om inspektionen inte förordnar annat.

Lotteriinspektionens beslut enligt denna lag får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Pröv- ningstillstånd krävs vid över- klagande till kammarrätten.

8 §6

Om den som anordnar automat- spel eller som har låtit ställa upp en spelautomat inte ger tillträde eller lämnar upplysningar enligt 7 § andra stycket, får spelmyndig- heten besluta de förelägganden som behövs för tillsynen. Ett så- dant föreläggande får förenas med vite.

För att skaffa sig tillträde får spelmyndigheten vid behov anlita hjälp av Polismyndigheten.

10 §7

Spelmyndighetens beslut enligt

5 § andra stycket eller 6 § gäller omedelbart om myndigheten inte bestämmer annat.

11 §8

Spelmyndighetens beslut enligt denna lag får överklagas till all- män förvaltningsdomstol. Pröv- ningstillstånd krävs vid över- klagande till kammarrätten.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

6 Senaste lydelse 2014:666.

7 Senaste lydelse 2004:1063.

8 Senaste lydelse 2004:1063.

43

Prop. 2017/18:220 2.5

Förslag till lag om ändring i bokföringslagen

 

(1999:1078)

 

Härigenom föreskrivs att 6 kap. 1 § bokföringslagen (1999:1078) ska

ha följande lydelse.

 

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

6 kap.

1 §1

Företag som tillhör någon eller några av följande kategorier ska för varje räkenskapsår avsluta bokföringen med en årsredovisning och offentlig- göra den enligt 2 §:

1.aktiebolag,

2.ekonomiska föreningar,

3.handelsbolag i vilka en eller flera juridiska personer är delägare,

3 a. grupperingar enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1082/2006 av den 5 juli 2006 om en europeisk gruppering för territoriellt samarbete (EGTS),

3 b. konsortier enligt rådets förordning (EG) nr 723/2009 av den 25 juni 2009 om gemenskapens rättsliga ram för ett konsortium för europeisk forskningsinfrastruktur (Eric-konsortium),

3 c. europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014 av den 22 oktober 2014 om stadgar för och finansiering av europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser,

4.företag som omfattas av lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller lagen (1995:1560) om års- redovisning i försäkringsföretag,

5.stiftelser som är bokföringsskyldiga enligt denna lag, dock inte stiftelser som får använda sina tillgångar uteslutande till förmån för medlemmar av en viss eller vissa släkter och som är bokföringsskyldiga endast på grund av 2 kap. 3 § första stycket,

6.företag som uppfyller mer än ett av följande villkor:

a)medelantalet anställda i företaget har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 50,

b)företagets redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 40 miljoner kronor,

c)företagets redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 80 miljoner kronor,

7. företag som är moderföretag i en koncern vilken uppfyller mer än ett av följande villkor:

a)medelantalet anställda i koncernen har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 50,

b)koncernföretagens redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 40 miljoner kronor,

1 Senaste lydelse 2016:1058.

44

c)koncernföretagens

redovisade

c) koncernföretagens

redovisade Prop. 2017/18:220

nettoomsättning har för vart och ett

nettoomsättning har för vart och ett

av de två senaste räkenskapsåren

av de två senaste räkenskapsåren

uppgått till mer än

80 miljoner

uppgått

till mer

än

80 miljoner

kronor.

 

kronor,

 

 

 

 

 

 

8. företag som har licens enligt

 

 

spellagen (2018:000),

dock

inte

 

 

sådana

företag med licens

enligt

 

 

6 kap.

spellagen

vars

balansom-

 

 

slutning för vart och ett av de två

 

 

senaste

räkenskapsåren

inte

 

 

uppgått till 5 miljoner kronor.

 

Vid tillämpningen av första stycket 7 b och c ska fordringar och skulder mellan koncernföretag, liksom internvinster, elimineras. Detsamma gäller för intäkter och kostnader som hänför sig till transaktioner mellan koncernföretag, liksom förändring av internvinst.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

45

Prop. 2017/18:220 2.6

Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen

 

(1999:1229)

Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229)1 att 7 kap. 3 och 17 §§, 8 kap. 3 §, 24 kap. 2 § och 42 kap. 25 § och rubri- kerna närmast före 8 kap. 3 § och 42 kap. 25 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 kap.

3 §2

Stiftelser som uppfyller ändamåls-, verksamhets- och fullföljdskraven i 4–6 §§ samt ideella föreningar och registrerade trossamfund som förutom dessa krav även uppfyller öppenhetskravet i 10 § är, med undantag för kapitalvinster och kapitalförluster, skattskyldiga bara för inkomst av sådan näringsverksamhet som avses i 13 kap. 1 §.

Föreningar och trossamfund som uppfyller kraven i 4–6 och 10 §§ är dock inte skattskyldiga för

1. sådan inkomst som kommer från en självständig näringsverksamhet eller en särskild förvaltningsenhet som avser fastighet, om inkomsten till

huvudsaklig del kommer från

 

 

 

 

 

 

– verksamhet som är ett direkt led

a) verksamhetsom är ettdirektled

i främjandet av sådana ändamål

i främjandet av sådana ändamål

som avses i 4 § eller som har

som avses i 4 § eller som har annan

annan

naturlig

anknytning

till

naturlig

anknytning

till sådana

sådana ändamål,

 

 

 

ändamål,

 

 

 

 

– verksamhet

som

avser

upp-

b) verksamhet

som

avser

upp-

låtelse av rättigheter som upp-

låtelse av rättigheter som upp-

kommit

genom

främjandet

av

kommit

genom

främjandet

av

sådana ändamål som avses i 4 §,

sådana ändamål som avses i 4 §,

– verksamhet

som

avser

för-

c) verksamhet

som

avser

för-

säljning av skänkta varor och som

säljning av skänkta varor och som

utnyttjas som finansieringskälla för

utnyttjas som finansieringskälla för

ideellt arbete, eller

 

 

ideellt arbete,

 

 

 

 

 

 

 

 

d) verksamhet

som

bedrivs

med

 

 

 

 

 

stöd av 6 kap. spellagen (2018:000),

– verksamhet som avser annat än

eller

 

 

 

 

e) verksamhet som inte avses i c

försäljning av skänkta varor och

eller d och som av hävd har

som av hävd har utnyttjats som

använts som finansieringskälla för

finansieringskälla för

ideellt arbe-

ideellt arbete, eller

 

 

te, eller

2. inkomst från innehav av en fastighet som tillhör föreningen eller trossamfundet och som används i verksamheten på sådant sätt som anges i 3 kap. 4 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152).

1 Lagen omtryckt 2008:803.

2 Senaste lydelse 2017:907.

46

Vid tillämpningen av andra Prop. 2017/18:220 stycket 1 d ska verksamheten ses

som en självständig näringsverk- samhet.

17 §3

Följande juridiska personer är också skattskyldiga bara för inkomst på grund av innehav av fastigheter:

–Aktiebolaget Svenska Spel och dess helägda dotterbolag som bara bedriver spelverksamhet,

–Aktiebolaget Trav och Galopp,

–Jernkontoret, så länge kontorets vinstmedel används till allmänt nyttiga ändamål och utdelning inte lämnas till delägarna,

–Nobelstiftelsen,

–Right Livelihood Award Stiftelsen,

–Stiftelsen Anna Lindhs Minnesfond,

–Stiftelsen Dag Hammarskjölds minnesfond,

–Stiftelsen Industrifonden,

–Stiftelsen Konung Carl XVI Gustafs 50-årsfond,

–Stiftelsen Norrlandsfonden,

–Stiftelsen Olof Palmes minnesfond för internationell förståelse och gemensam säkerhet,

–Stiftelsen Produktionstekniskt centrum i Borås för tekoindustrin – PROTEKO,

–Stiftelsen Svenska bibelsällskapets bibelfond,

–Stiftelsen Svenska Filminstitutet,

–Stiftelsen Sveriges Nationaldag,

–Stiftelsen TCO:s internationella stipendiefond till statsminister Olof Palmes minne,

–Stiftelsen UV-huset,

–Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet,

–Svenska skeppshypotekskassan,

–Svenska UNICEF-kommittén,

–Sveriges export- och investeringsråd, och

–Sveriges Standardiseringsförbund, så länge dess vinstmedel används till allmänt nyttiga ändamål och utdelning inte lämnas till medlemmarna.

 

8 kap.

Lotterivinster och tävlingsvinster

Spelvinster och tävlingsvinster

 

3 §4

 

Vinster i svenska lotterier eller vid

Vinster i lotterier och kombina-

vinstdragning på svenska premie-

tionsspel samt vid vadhållning är

obligationer är skattefria.

skattefria om

3

Senaste lydelse 2013:1106.

 

4

Senaste lydelse 2008:1322.

 

47

Prop. 2017/18:220

Vinster i utländska lotterier är skattefria om lotteriet

–anordnas i en stat inom Euro- peiska ekonomiska samarbetsom- rådet (EES), eller

–utgör ett sådant lotteri som avses i 1 § andra stycket lagen (1991:1482) om lotteriskatt.

Vinster vid vinstdragning på utländska premieobligationer är skattefria om premieobligationen ställts ut i en stat inom EES.

–spelet tillhandahålls av någon som har licens enligt spellagen (2018:000) och spelet kräver licens enligt samma lag,

–spelet tillhandhålls i Sverige och spelet inte kräver licens enligt spellagen, eller

–spelet tillhandahålls i en stat inom Europeiska ekonomiska sam- arbetsområdet (EES) och spelet inte kräver licens i Sverige.

Vinster vid vinstdragning på premieobligation är skattefria om vinstdragningen avser svenska pre- mieobligationer eller om premie- obligationen ställts ut i en stat inom EES.

24 kap.

2 §5

I inkomstslaget näringsverksamhet tillämpas bestämmelserna i inkomstslaget kapital om

–utnyttjande av företrädesrätt till teckning av vinstandelslån eller kapitalandelslån i 42 kap. 15 §,

–utdelning av andelar i dotterbolag i 42 kap. 16 §,

–utbetalningar vid minskning av aktiekapital eller reservfond och liknande förfaranden i 42 kap. 17 §,

–utskiftning från ideella föreningar i 42 kap. 18 §,

–utskiftning från ekonomiska föreningar i 42 kap. 19–21 §§,

–emission i ekonomiska föreningar i 42 kap. 21 a §,

– utdelning från delägarbeskattade utländska juridiska personer i 42 kap. 22 §,

–utdelning och utskiftning från dödsbon efter personer som var begränsat skattskyldiga vid dödsfallet i 42 kap. 23 §,

–skattetillgodohavanden i 42 kap. 24 §,

– lotterier i 42 kap. 25 §, och

– spel i 42 kap. 25 §, och

– schablonintäkt i 42 kap. 43 §.

 

5 Senaste lydelse 2011:1271.

48

Prop. 2017/18:220

 

 

42 kap.

 

 

 

 

Lotterier

 

Spel

 

 

 

 

 

 

25 §6

 

 

 

 

Vinst i ett utländskt lotteri eller

Vinst i lotteri, kombinationsspel

vid

vinstdragning på

utländska

och pyramidspel samt vid vad-

premieobligationer ska tas upp om

hållning ska tas upp om vinsten

vinsten överstiger 100 kronor och

överstiger 100 kronor och inte är

inte

är skattefri enligt

8 kap. 3 §

skattefri

enligt

8 kap. 3 §.

Den

andra eller tredje stycket.

vinst som ska tas upp beräknas som

 

 

 

skillnaden mellan de sammanlagda

 

 

 

vinsterna

och

insatserna

under

 

 

 

beskattningsåret

hos

samma

 

 

 

spelanordnare.

 

 

 

Utgifter för att delta i svenska och

Utgifter för att delta i lotteri,

utländska lotterier får inte dras av.

kombinationsspel, vadhållning

och

 

 

 

pyramidspel får inte dras av.

 

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

2.Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

6 Senaste lydelse 2008:1322.

49

Prop. 2017/18:220

2.7Förslag till lag om ändring i marknadsföringslagen (2008:486)

Härigenom föreskrivs att 1 § marknadsföringslagen (2008:486) ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt prop. 2017/18:77

Föreslagen lydelse

 

1 §

Denna lag har till syfte att främja konsumenternas och näringslivets intressen i samband med marknadsföring av produkter och att motverka marknadsföring som är otillbörlig mot konsumenter och näringsidkare.

Bestämmelser om marknadsföring finns bl.a. i

 

 

 

– lagen (1992:1672) om paket-

– lagen (1992:1672) om paket-

resor,

 

 

 

resor,

 

 

 

– tobakslagen (1993:581),

 

– tobakslagen (1993:581),

 

– lotterilagen (1994:100),

 

 

 

 

 

– sjölagen (1994:1009),

 

– sjölagen (1994:1009),

 

– lagen (1995:1571) om insätt-

– lagen (1995:1571) om insätt-

ningsgaranti,

 

 

ningsgaranti,

 

 

– lagen (1996:1006) om valuta-

– lagen (1996:1006) om valuta-

växling och annan finansiell verk-

växling och annan finansiell verk-

samhet,

 

 

 

samhet,

 

 

 

– lagen

(1996:1118)

om

mark-

– lagen

(1996:1118)

om

mark-

nadsföring av kristallglas,

 

nadsföring av kristallglas,

 

– lagen (1999:158) om investe-

– lagen (1999:158) om investe-

rarskydd,

 

 

 

rarskydd,

 

 

 

– lagen

(2002:562)

om

elek-

– lagen

(2002:562)

om

elek-

tronisk handel och andra informa-

tronisk handel och andra informa-

tionssamhällets tjänster,

 

tionssamhällets tjänster,

 

– lagen

(2004:46)

om

värde-

– lagen

(2004:46)

om

värde-

pappersfonder,

 

 

pappersfonder,

 

 

– lagen

(2004:299)

om in-

– lagen

(2004:299)

om in-

låningsverksamhet,

 

 

låningsverksamhet,

 

 

– prisinformationslagen

 

– prisinformationslagen

 

(2004:347),

 

 

(2004:347),

 

 

– lagen

(2005:59) om distans-

– lagen

(2005:59) om distans-

avtal och avtal utanför affärs-

avtal och avtal utanför affärs-

lokaler,

 

 

 

lokaler,

 

 

 

– försäkringsavtalslagen

 

– försäkringsavtalslagen

 

(2005:104),

 

 

(2005:104),

 

 

– lagen

(2005:405)

om försäk-

– lagen

(2005:405)

om försäk-

ringsförmedling,

 

 

ringsförmedling,

 

 

– lagen

(2006:484)

om

fran-

– lagen

(2006:484)

om

fran-

chisegivares informationsskyldig-

chisegivares informationsskyldig-

het,

 

 

 

het,

 

 

 

– lagen

(2007:528)

om

värde-

– lagen

(2007:528)

om

värde-

pappersmarknaden,

 

 

pappersmarknaden,

 

 

– lagen

(2010:510)

om

luft-

– lagen

(2010:510)

om

luft-

50

 

 

 

 

 

 

 

transporter,

 

 

transporter,

 

 

– radio-

och

tv-lagen

– radio-

och

tv-lagen

(2010:696),

 

 

(2010:696),

 

 

– lagen

(2010:751)

om

betal-

– lagen

(2010:751)

om

betal-

tjänster,

 

 

 

tjänster,

 

 

 

– alkohollagen (2010:1622),

– alkohollagen (2010:1622),

– konsumentkreditlagen

 

– konsumentkreditlagen

 

(2010:1846),

 

 

(2010:1846),

 

 

– lagen

(2011:914)

om konsu-

– lagen

(2011:914)

om konsu-

mentskydd vid avtal om tidsdelat

mentskydd vid avtal om tidsdelat

boende eller långfristig semester-

boende eller långfristig semester-

produkt,

 

 

 

produkt,

 

 

 

– lagen

(2013:561)

om

för-

– lagen

(2013:561)

om

för-

valtare av alternativa investerings-

valtare av alternativa investerings-

fonder,

 

 

 

fonder,

 

 

 

– lagen

(2013:1054)

om

mark-

– lagen

(2013:1054)

om

mark-

nadsföring av modersmjölksersätt-

nadsföring av modersmjölksersätt-

ning och tillskottsnäring,

 

ning och tillskottsnäring,

 

– lagen (2014:1344) med komp-

– lagen (2014:1344) med komp-

letterande

bestämmelser till

EU:s

letterande

bestämmelser till

EU:s

tåg-, fartygs- och busspassagerar-

tåg-, fartygs- och busspassagerar-

förordningar,

 

 

förordningar,

 

 

– lagen (2015:671) om alternativ

– lagen (2015:671) om alternativ

tvistlösning i konsumentförhållan-

tvistlösning i konsumentförhållan-

den,

 

 

 

den,

 

 

 

– lagen

(2015:953)

om kollek-

– lagen

(2015:953)

om kollek-

tivtrafikresenärers rättigheter,

tivtrafikresenärers rättigheter,

– lagen (2016:415) om förmed-

– lagen (2016:415) om förmed-

lingsavgifter för kortbaserade

lingsavgifter för kortbaserade

betalningstransaktioner,

 

betalningstransaktioner,

 

– lagen (2016:915) om krav på

– lagen (2016:915) om krav på

installationer för alternativa driv-

installationer för alternativa driv-

medel, och

 

 

medel,

 

 

 

– lagen (2017:425) om elektro-

– lagen (2017:425) om elektro-

niska cigaretter och påfyllnings-

niska cigaretter och påfyllnings-

behållare.

 

 

 

behållare, och

 

 

 

 

 

 

– spellagen (2018:000).

 

Denna lag träder i kraft den 2 januari 2019.

Prop. 2017/18:220

51

Prop. 2017/18:220 2.8

Förslag till lag om ändring i offentlighets- och

 

sekretesslagen (2009:400)

Härigenom föreskrivs att det i fråga om offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska införas en ny paragraf, 40 kap. 7 b §, och närmast före 40 kap. 7 b § en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

 

40 kap.

 

 

 

Självavstängningsregister

 

7 b §

 

 

 

Sekretess

gäller

i verksamhet

 

som avser förande av eller uttag ur

 

spelmyndighetens

register för

 

självavstängning enligt spellagen

 

(2018:000) för uppgift om en

 

enskilds personliga

förhållanden,

 

om det inte står klart att uppgiften

 

kan röjas

utan att

den enskilde

eller någon närstående till denne lider men.

För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

52

2.9

Förslag till lag om ändring i radio- och tv-lagen Prop. 2017/18:220

 

(2010:696)

Härigenom föreskrivs i fråga om radio- och tv-lagen (2010:696) dels att 6 kap. 2 § och 18 kap. 5 § ska ha följande lydelse,

dels att det i lagen ska införas fyra nya paragrafer, 7 kap. 2 b §, 8 kap. 13 b § och 15 kap. 5 b och 9 b §§, samt närmast före 7 kap. 2 b §, 8 kap. 13 b § och 15 kap. 5 b och 9 b §§ nya rubriker av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

6 kap.

2 §1

Leverantörer av medietjänster får på de villkor som anges i 3 och 4 §§ sända filmer, tv-serier, sportprogram och program med lätt underhållning där det förekommer produktplacering.

Första stycket gäller dock inte program som huvudsakligen vänder sig till barn under tolv år och inte heller program där det förekommer produktplacering av

1.alkoholdrycker och tobaksvaror,

2.andra produkter som kommer från företag vars huvudsakliga verksamhetäratttillverkaellersäljaalkoholdryckerellertobaksvaror,

3.receptbelagda läkemedel och sådan medicinsk behandling som bara är tillgänglig efter ordination,

4.modersmjölksersättning, eller

5.sådana elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare som avses i lagen (2017:425) om elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare.

4.modersmjölksersättning,

5.sådana elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare som avses i lagen (2017:425) om elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare, eller

6.spelprodukter från ett företag som inte har nödvändig licens enligt spellagen (2018:000).

7 kap.

Sponsring från företag som tillhandahåller spel

2 b §

Ett företag vars huvudsakliga verksamhet är att tillhandahålla spel och som inte har nödvändig licens enligt spellagen (2018:000) får inte sponsra ett program i en tv-sändning, sökbar text-tv eller beställ-tv.

1 Senaste lydelse 2017:428.

53

Prop. 2017/18:220

8 kap.

Reklam för spel

13 b §

Bestämmelser om förbud mot reklam för spel finns i 15 kap. 6 § spellagen (2018:000).

15 kap.

Reklam för spel

5 b §

Bestämmelser om förbud mot reklam för spel finns i 15 kap. 6 § spellagen (2018:000).

Sponsring från företag som tillhandahåller spel

9 b §

Ett företag vars huvudsakliga verksamhet är att tillhandahålla spel och som inte har nödvändig licens enligt spellagen (2018:000) får inte sponsra ett program i en ljudradiosändning.

18 kap.

5 §2

Tillstånd att sända kommersiell radio får återkallas om

1.tillståndshavaren inte inlett sändningsverksamheten inom sex månader efter tillståndets början,

2.tillståndshavaren inte utnyttjat rätten att sända eller sänt endast i obetydlig omfattning under en sammanhängande tid av minst fyra veckor,

3. tillståndshavaren

väsentligt

3. tillståndshavaren

väsentligt

brutit mot någon av 14 kap. 2 §

brutit mot någon av 14 kap. 2 §

samt 15 kap. 1–4 och 8–10 §§,

samt 15 kap. 1–4, 8–9 a och 10 §§,

eller

 

eller

 

4. domstol har funnit att ett program innefattat ett yttrandefrihetsbrott som innebär ett allvarligt missbruk av yttrandefriheten.

2 Senaste lydelse 2017:569.

54

Förfogar en fysisk eller juridisk person, utan tillåtelse från Myndig- Prop. 2017/18:220 heten för press, radio och tv, över mer än ett tillstånd för analog kommer-

siell radio i ett sändningsområde, och finns det skäl att anta att för- fogandet kan inverka menligt på konkurrensen, får det eller de tillstånd återkallas som har lämnats efter det första tillståndet.

Har Myndigheten för press, radio och tv medgett överlåtelse trots att tillståndshavaren redan förfogar över tillstånd att sända analog kommer- siell radio i samma sändningsområde, och finns det skäl att anta att överlåtelsen kan inverka menligt på konkurrensen, får tillståndet åter- kallas endast om beslutet om överlåtelsen grundats på felaktiga eller ofullständiga uppgifter från tillståndshavaren. Återkallelsen ska då avse det eller de tillstånd som överlåtits.

Om staten, landsting eller kommuner innehar ett tillstånd att sända kommersiell radio på det sätt som anges i 13 kap. 4 § andra stycket ska Myndigheten för press, radio och tv återkalla det tillståndet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

55

Prop. 2017/18:220 2.10

Förslag till lag om ändring i

 

skatteförfarandelagen (2011:1244)

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 15 §, 26 kap. 8 § och 39 kap. 5 § skatteförfarandelagen (2011:1244) ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt lagförslag 2.6 i Föreslagen lydelse prop. 2017/18:187

3 kap.

15 § Med punktskatt avses skatt enligt

1.lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam,

2.lagen (1972:820) om skatt på

spel,

2. lagen (1984:410) om skatt på

3. lagen (1984:410) om skatt på

bekämpningsmedel,

bekämpningsmedel,

4. 2 § första stycket 5 lagen

3. 2 § första stycket 5 lagen

(1990:661) om avkastningsskatt på

(1990:661) om avkastningsskatt på

pensionsmedel,

pensionsmedel,

5. lagen (1990:1427) om särskild

4. lagen (1990:1427) om särskild

premieskatt för grupplivförsäkring,

premieskatt för grupplivförsäkring,

m.m.,

m.m.,

6. lagen (1991:1482) om lotteri-

 

skatt,

 

7. lagen (1991:1483) om skatt på

 

vinstsparande m.m.,

5. lagen (1994:1563) om to-

8. lagen (1994:1563) om tobaks-

skatt,

baksskatt,

9. lagen (1994:1564) om alko-

6.lagen (1994:1564) om alko-

holskatt,

holskatt,

10.lagen (1994:1776) om skatt på

7.lagen (1994:1776) om skatt på

energi,

energi,

11.lagen (1995:1667) om skatt på

8.lagen (1995:1667) om skatt på

naturgrus,

naturgrus,

12.lagen (1999:673) om skatt på

9.lagen (1999:673) om skatt på

avfall,

avfall,

13. lagen (2007:460) om skatt på

10.lagen (2007:460) om skatt på

trafikförsäkringspremie m.m.,

trafikförsäkringspremie m.m.,

14. lagen (2016:1067) om skatt

11. lagen (2016:1067) om skatt

på kemikalier i viss elektronik,

på kemikalier i viss elektronik,

15. lagen (2017:1200) om skatt

12. lagen (2017:1200) om skatt

på flygresor, och

på flygresor,

16. lagen (2018:000) om skatt på

13. lagen (2018:000) om skatt på

vissa nikotinhaltiga produkter.

vissa nikotinhaltiga produkter, och

 

14. lagen (2018:000) om skatt på

 

spel.

56

Prop. 2017/18:220

26 kap.

8 §

Punktskatt ska redovisas i en särskild skattedeklaration för varje händelse som medför skattskyldighet, om den som är skyldig att lämna

skattedeklaration är skattskyldig enligt

 

 

 

1.lagen (1994:1563) om

tobaks-

1.lagen (1994:1563) om

tobaks-

skatt, lagen (1994:1564) om alkohol-

skatt, lagen (1994:1564) om alkohol-

skatt, lagen (1994:1776) om skatt på

skatt, lagen (1994:1776) om skatt på

energi, lagen (2016:1067) om skatt

energi, lagen (2016:1067) om skatt

på vissa kemikalier i viss elektronik

på vissa kemikalier i viss elektronik

eller lagen (2018:000) om skatt på

eller lagen (2018:000) om skatt på

vissa nikotinhaltiga

produkter och

vissa nikotinhaltiga

produkter och

inte ska registreras tillföljd av 7 kap.

inte ska registreras till följd av 7 kap.

1§,

 

 

 

1§,eller

 

 

 

2. 16 § första stycket lagen om

2. 16 § första stycket lagen om

tobaksskatt,

15 §

första

stycket

tobaksskatt,

15 §

första

stycket

lagen om alkoholskatt eller 4 kap.

lagen om alkoholskatt eller 4 kap.

9 § första stycket lagen om skatt på

9 § första stycket lagen om skatt på

energi och

ska registreras

enligt

energi och

ska registreras

enligt

7 kap. 1 § samt inte företräds av en

7 kap. 1 § samt inte företräds av en

representant som är godkänd av

representant som är godkänd av

Skatteverket, eller

 

 

Skatteverket.

 

 

3. lagen (1991:1483) om skatt på

 

 

 

 

vinstsparande m.m.

 

 

 

 

 

 

Nuvarande lydelse

 

 

Föreslagen lydelse

 

 

39 kap.

5 §1

Skyldigheten att använda kassaregister gäller inte för den som

1.bara i obetydlig omfattning säljer varor eller tjänster mot kontant betalning eller mot betalning med kontokort,

2.är befriad från skattskyldighet enligt inkomstskattelagen (1999:1229) för inkomst från sådan försäljning som avses i 4 §,

3.bedriver taxitrafik enligt taxitrafiklagen (2012:211),

4.säljer varor eller tjänster genom distansavtal eller hemförsälj- ningsavtal,

5.säljer varor eller tjänster med hjälp av en varuautomat eller annan liknande automat eller i en automatiserad affärslokal, eller

6.anordnar automatspel enligt lagen (1982:636) om anordnande av visst automatspel eller enligt lotterilagen (1994:1000).

5.säljer varor eller tjänster med hjälp av en varuautomat eller annan liknande automat eller i en automatiserad affärslokal,

6.anordnar automatspel enligt lagen (1982:636) omanordnande av visst automatspel, eller

1 Senaste lydelse 2017:194.

57

Prop. 2017/18:220 7. tillhandahåller automatspel enligt spellagen (2018:000).

Vid bedömningen enligt första stycket 1 av om det är fråga om försäljning i obetydlig omfattning ska det särskilt beaktas om försäljningen normalt uppgår till eller kan antas komma att uppgå till sammanlagt högst fyra prisbasbeloppunderettbeskattningsår.

Undantaget i första stycket 2 gäller inte för en näringsidkare som driver verksamhet i Sverige utan fast driftställe i landet.

1.Denna lag träder ikraft den 1 januari 2019.

2.Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

58

2.11Förslag till lag om ändring i kameraövervakningslagen (2013:460)

Prop. 2017/18:220

Härigenom föreskrivs att 10 §1 kameraövervakningslagen (2013:460) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

10 §2 Tillstånd till kameraövervakning krävs inte

1.vid övervakning som sker med en övervakningskamera som för säkerheten i trafiken eller arbetsmiljön är uppsatt på ett fordon, en maskin eller liknande för att förbättra sikten för föraren eller användaren,

2.vid övervakning som bedrivs av Trafikverket

a.i form av vägtrafikövervakning,

b.vid en betalstation som avses i bilagorna till lagen (2004:629) om trängselskatt och som sker för att samla in endast uppgifter som behövs för att beslut om trängselskatt ska kunna fattas och för att kontrollera att sådan skatt betalas, eller

c.vid en betalstation på allmän väg som används vid uttag av infrastrukturavgifter enligt lagen (2014:52) om infrastrukturavgifter på väg och som sker för att samla in endast uppgifter som behövs för att beslut om infrastrukturavgift ska kunna fattas och för att kontrollera att sådan avgift betalas,

3. vid sådan trafikövervakning i en vägtunnel som avses i lagen (2006:418) om säkerhet i vägtunnlar och som bedrivs av någon annan tunnelhållare än Trafikverket,

4. vid övervakning som Polismyndigheten bedriver vid automatisk hastighetsövervakning,

5. vid övervakning som sker för att skydda en byggnad, en annan anläggning eller ett område som enligt 4 § 4, 5 § 1–4 eller 6 § första stycket skyddslagen (2010:305) har förklarats vara skyddsobjekt, om övervakningen endast omfattar skyddsobjektet eller ett område i dess omedelbara närhet,

6. vid övervakning som Försvarsmakten bedriver från fordon, fartyg eller luftfartyg som ett led i en militär insats eller militär övning eller som

behövsförattprovautrustningförsådanövervakning,eller

7. vid övervakning i ett kasino

7. vid övervakning i ett kasino

som

avses

i

kasinolagen

som avses i spellagen (2018:000),

(1999:355), om övervakningen har

om övervakningen har till syfte att

till syfte att förebygga, avslöja

förebygga, avslöja eller utreda

eller utreda brott eller lösa tvister

brott eller lösa tvister om spel

om spel mellan spelare och den

mellan spelare och den som till-

som anordnar spelet.

 

handahåller spelet.

1 Denna lydelse 2014:634. Den senaste lydelsen 2016:1009 träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

2 Senaste lydelse 2014:634.

59

Prop. 2017/18:220 Undantaget från tillståndsplikten i första stycket 5 gäller inte för sådana byggnader, andra anläggningar och områden som används för eller är avsedda för fredstida krishantering enligt 4 § 4 skyddslagen.

Vid övervakning enligt första stycket 7 får inte avlyssning eller upptagning av ljud ske utan tillstånd.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

60

2.12Förslag till lag om ändring i lagen (2017:387) om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)

Härigenom föreskrivs att det i ikraftträdande- och övergångs- bestämmelserna till lagen (2017:387) om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244) ska införas en ny punkt, 14, av följande lydelse.

14. Bestämmelserna i 7 kap. 1 § första stycket 10 i den äldre lydelsen gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

Prop. 2017/18:220

61

Prop. 2017/18:220 2.13

Förslag till lag om ändring i lagen (2017:630)

 

om åtgärder mot penningtvätt och finansiering

 

av terrorism

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 2 och 4 §§, 3 kap. 5, 6, 22 och 25 §§, 4 kap. 9 § och 7 kap. 1 § lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt prop. 2017/18:77 Föreslagen lydelse

1 kap.

2 §

Denna lag gäller för fysiska och juridiska personer som driver

1.bank- eller finansieringsrörelse enligt lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,

2.livförsäkringsrörelse,

3.värdepappersrörelse enligt 2 kap. 1 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,

4.verksamhet som kräver ansökan hos Finansinspektionen enligt lagen (1996:1006) om valutaväxling och annan finansiell verksamhet eller lagen (2004:299) om inlåningsverksamhet,

5.försäkringsförmedling enligt lagen (2005:405) om försäkrings- förmedling, i fråga om sådan verksamhet rörande livförsäkring, bedriven av andra än anknutna försäkringsförmedlare,

6.verksamhet för utgivning av elektroniska pengar enligt lagen (2011:755) om elektroniska pengar,

7.fondverksamhet enligt lagen (2004:46) om värdepappersfonder,

8.verksamhet med att som betalningsinstitut tillhandahålla betal- tjänster enligt lagen (2010:751) om betaltjänster,

9.verksamhet med att tillhandahålla betaltjänster enligt lagen om betaltjänster utan att vara betalningsinstitut, dock inte om verksamheten uteslutande avser kontoinformationstjänster,

10.verksamhet som förvaltare av alternativa investeringsfonder enligt lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder,

11.verksamhet med konsumentkrediter enligt lagen (2014:275) om viss verksamhet med konsumentkrediter,

12.verksamhet med bostadskrediter enligt lagen (2016:1024) om verksamhet med bostadskrediter,

13.verksamhet som fastighetsmäklare med fullständig registrering

enligt fastighetsmäklarlagen (2011:666),

14. verksamhet

som

anordnare

14. spelverksamhet som bedrivs

av kasinospel enligt

kasinolagen

med licens eller registrering enligt

(1999:355),

 

 

spellagen (2018:000),

15. verksamhet

som

anordnare

 

 

av speltjänster som bedrivs med

 

tillstånd eller registrering enligt

 

lotterilagen (1994:1000), dock inte

 

till den del verksamheten avser

62

anordnande av spel på varuspels-

 

automater enligt 25 § samma lag,

 

 

 

Prop. 2017/18:220

16. yrkesmässig

handel

med

15. yrkesmässig

handel

med

varor, om det kan antas att det i

varor, om det kan antas att det i

verksamheten eller en del av

verksamheten eller en del av

verksamheten

genomförs

eller

verksamheten

genomförs

eller

kommer att genomföras transak-

kommer att genomföras transak-

tioner, enstaka eller sådana som

tioner, enstaka eller sådana som

kan antas ha samband, som innebär

kan antas ha samband, som innebär

att utbetalt eller mottaget belopp i

att utbetalt eller mottaget belopp i

kontanter uppgår

till motsvarande

kontanter uppgår

till motsvarande

5 000 euro eller mer,

 

5 000 euro eller mer,

 

17. verksamhet enligt pantbanks-

16. verksamhet enligt pantbanks-

lagen (1995:1000),

 

lagen (1995:1000),

 

18. verksamhet som auktoriserad

17. verksamhet som auktoriserad

eller godkänd revisor eller regi-

eller godkänd revisor eller regi-

strerat revisionsbolag,

 

strerat revisionsbolag,

 

19. yrkesmässig verksamhet som

18. yrkesmässig verksamhet som

avser bokföringstjänster eller revi-

avser bokföringstjänster eller revi-

sionstjänster som inte omfattas av

sionstjänster som inte omfattas av

18,

 

 

 

17,

 

 

 

20. yrkesmässig

rådgivning av-

19. yrkesmässig

rådgivning av-

seende skatter och avgifter (skatte-

seende skatter och avgifter (skatte-

rådgivare),

 

 

 

rådgivare),

 

 

 

21. yrkesmässig verksamhet som

20. yrkesmässig verksamhet som

advokat eller biträdande jurist på

advokat eller biträdande jurist på

advokatbyrå, till den del verksam-

advokatbyrå, till den del verksam-

heten avser tjänster som anges i 4 §

heten avser tjänster som anges i 4 §

första stycket,

 

 

 

första stycket,

 

 

 

22. yrkesmässig verksamhet som

21. yrkesmässig verksamhet som

annan oberoende jurist än som

annan oberoende jurist än som

avses i 21, till den del verksam-

avses i 20, till den del verksam-

heten avser tjänster som anges i 4 §

heten avser tjänster som anges i 4 §

första stycket, eller

 

första stycket, eller

 

23. yrkesmässig

verksamhet till

22. yrkesmässig

verksamhet till

den del verksamheten avser tjän-

den del verksamheten avser tjän-

ster som anges i 4 § andra stycket

ster som anges i 4 § andra stycket

och verksamhetsutövaren inte är en

och verksamhetsutövaren inte är en

sådan person som avses i 18–22.

sådan person som avses i 17–21.

Vissa speltjänster får undantas från tillämpning av lagen eller

bestämmelser i den enligt föreskrifter som meddelas med stöd av 8 kap.

1 § 1.

 

 

 

 

 

 

 

Nuvarande lydelse

 

 

Föreslagen lydelse

 

 

 

 

4 §

 

 

 

Tjänster som

avses i 2 §

första

Tjänster som

avses i 2 §

första

stycket 21 och 22 omfattar

 

stycket 20 och 21 omfattar

 

1. handlande i en klients namn för dennes räkning vid finansiella transaktioner eller transaktioner med fastigheter, och

63

Prop. 2017/18:220 2. hjälp vid planering eller genomförande av transaktioner för en klients räkning vid

a)köp och försäljning av fastigheter eller företag,

b)förvaltning av klientens pengar, värdepapper eller andra tillgångar,

c)öppnande eller förvaltning av bank-, spar- eller värdepapperskonton,

d)anskaffande av nödvändigt kapital för bildande, drift eller ledning av företag, och

e)bildande, drift eller ledning av bolag, föreningar, stiftelser eller

truster och liknande juridiska konstruktioner.

Tjänster som avses i 2 § första

Tjänster som avses i 2 § första

stycket 23 omfattar

stycket 22 omfattar

1.bildande av juridiska personer, försäljning av nybildade aktiebolag och förmedling av svenska eller utländska juridiska personer,

2.fullgörande av funktion som styrelseledamot eller bolagsrättsligt ansvarig, som bolagsman i handels- eller kommanditbolag eller i någon liknande ställning i förhållande till andra juridiska personer,

3.tillhandahållande av ett registrerat kontor eller en postadress och därmed sammanhängande tjänster till en fysisk person, en juridisk person eller en trust eller en liknande juridisk konstruktion,

4.förvaltning av en trust eller en liknande juridisk konstruktion, och

5.funktion som nominell aktieägare för någon annans räkning eller åtgärder som syftar till att någon annan ska ha en sådan funktion, med undantag för uppdrag åt en juridisk person som är noterad på en reglerad marknad.

3 kap.

5 §

En verksamhetsutövare som

En verksamhetsutövare som

avses i 1 kap. 2 § första stycket 14

avses i 1 kap. 2 § första stycket 14

och 15 ska, utöver vad som följer

ska, utöver vad som följer av 4 §

av 4 § första stycket, vidta åtgärder

första stycket, vidta åtgärder för

för kundkännedom

kundkännedom

1.vid enstaka transaktioner som avser utbetalning av vinster eller betalning av insatser som uppgår till ett belopp motsvarande 2 000 euro eller mer, och

2.vid transaktioner som understiger ett belopp motsvarande 2 000 euro och som verksamhetsutövaren inser eller borde inse har samband med en eller flera andra transaktioner som tillsammans uppgår till minst detta belopp.

6 §

En verksamhetsutövare som avses

En verksamhetsutövare som avses

i 1 kap. 2 § första stycket 16 ska, i

i 1 kap. 2 § första stycket 15 ska, i

stället för vad som följer av 4 §,

stället för vad som följer av 4 §,

vidta åtgärder för kundkännedom

vidta åtgärder för kundkännedom

1. vid etableringen av en affärsförbindelse, om det när förbindelsen ingås är sannolikt eller under förbindelsens gång står klart att utbetalt eller mottaget belopp i kontanter inom ramen för affärsförbindelsen uppgår till motsvarande 5 000 euro eller mer,

64

2.vid enstaka transaktioner där utbetalt eller mottaget belopp i Prop. 2017/18:220 kontanter uppgår till ett belopp motsvarande 5 000 euro eller mer, och

3.vid transaktioner där utbetalt eller mottaget belopp i kontanter

understiger ett belopp motsvarande 5 000 euro och som verksam- hetsutövaren inser eller borde inse har samband med en eller flera andra transaktioner i kontanter som tillsammans uppgår till minst detta belopp.

22 §

Med utomstående enligt 21 § avses

1. fysiska eller juridiska personer

1. fysiska eller juridiska personer

med verksamhet som anges i

med verksamhet som anges i

1 kap. 2 § första stycket 1–3, 5–8

1 kap. 2 § första stycket 1–3, 5–8

och 10–15 eller motsvarande verk-

och 10–14 eller motsvarande verk-

samhet, auktoriserade eller god-

samhet, auktoriserade eller god-

kända revisorer och advokater som

kända revisorer och advokater som

är etablerade inom EES, och

är etablerade inom EES, och

2. fysiska eller juridiska personer

2. fysiska eller juridiska personer

med verksamhet som anges 1 kap.

med verksamhet som anges 1 kap.

2 § första stycket 1–3, 5–8 och 10–

2 § första stycket 1–3, 5–8 och 10–

15 eller motsvarande verksamhet,

14 eller motsvarande verksamhet,

auktoriserade eller godkända revi-

auktoriserade eller godkända revi-

sorer och advokater som är etable-

sorer och advokater som är etable-

rade utanför EES, om de

rade utanför EES, om de

a)tillämpar bestämmelser om kundkännedom och bevarande av handlingar som motsvarar kraven i denna lag, och

b)står under tillsyn över att dessa bestämmelser följs.

25 §

 

En verksamhetsutövare som tillhandahåller konto som kunden innehar i

syfte att förvalta medel som tillhör andra än kunden behöver inte identi-

fiera och kontrollera identiteten på den för vars räkning kunden förvaltar

medlen, om kunden

1. är en fysisk eller juridisk per-

1. är en fysisk eller juridisk per-

son med verksamhet som anges i

son med verksamhet som anges i

1 kap. 2 § första stycket 1–3, 5–8

1 kap. 2 § första stycket 1–3, 5–8

och 10–15 eller motsvarande verk-

och 10–14 eller motsvarande verk-

samhet, auktoriserad eller godkänd

samhet, auktoriserad eller godkänd

revisor och advokat eller biträ-

revisor och advokat eller biträ-

dande jurist på advokatbyrå med

dande jurist på advokatbyrå med

hemvist inom EES,

hemvist inom EES,

 

2. är en fysisk eller juridisk

2. är en fysisk

eller juridisk

person med verksamhet som anges

person med verksamhet som anges

1 kap. 2 § första stycket 1–3, 5–8

1 kap. 2 § första stycket 1–3, 5–8

och 10–15 eller motsvarande verk-

och 10–14 eller motsvarande verk-

samhet, auktoriserad eller godkänd

samhet, auktoriserad eller godkänd

revisor och advokat eller biträ-

revisor och advokat eller biträ-

dande jurist på advokatbyrå med

dande jurist på advokatbyrå med

hemvist utanför EES, och

hemvist utanför EES, och

a) tillämpar bestämmelser om

kundkännedom och

bevarande av

handlingar som motsvarar kraven i denna lag, och

65

Prop. 2017/18:220 b) står under tillsyn över att dessa bestämmelser följs, eller

3. till följd av föreskrift i lag eller annan författning är skyldig att hålla medel som förvaltas för någon annans räkning avskilda från egna tillgångar och medel.

Första stycket får tillämpas endast om den risk som kan förknippas med kunden enligt 2 kap. 3 § bedöms som låg och om verksam- hetsutövaren utan dröjsmål på begäran kan få del av uppgift om identiteten hos den för vars räkning kunden förvaltar medlen och den dokumentation som ligger till grund för uppgifterna.

4 kap.

9 §

Den fysiska personen, den juridiska personen, dess styrelseledamöter eller anställda får inte för kunden eller för någon utomstående obehörigen röja att en bedömning enligt 2 § utförs, har utförts eller kommer att utföras eller att uppgifter har lämnats enligt 3 eller 6 §.

Som obehörigt röjande avses inte att

1.uppgifter lämnas till en tillsynsmyndighet eller en brottsbekämpande myndighet,

2.uppgifter lämnas mellan verksamhetsutövare som avses i 1 kap. 2 § första stycket 1–12 med hemvist i EES och som ingår i samma koncern eller mellan sådana verksamhetsutövare och deras filialer och dotterföretag belägna i ett land utanför EES, förutsatt att filialerna och dotterföretagen utanför EES tillämpar gemensamma rutiner som fastställts enligt 2 kap. 8 eller 9 § eller motsvarande krav enligt lagstiftningen i det land där filialen finns eller dotterföretaget har hemvist,

3.uppgifter lämnas mellan advokater och biträdande jurister på advokatbyrå, andra oberoende jurister, revisorer, tillhandahållare av bokföringstjänster, skatterådgivare och fastighetsmäklare som omfattas av direktiv (EU) 2015/849, i den ursprungliga lydelsen, eller likvärdiga bestämmelser i ett land utanför EES och som är anställda eller på annat sätt verksamma inom samma juridiska person eller olika juridiska personer med gemensamt ägande, gemensam ledning eller gemensam efterlevnadskontroll,

4. uppgifter som rör samma kund

4. uppgifter som rör samma kund

och samma transaktion och som

och samma transaktion och som

omfattar fler än en verksamhets-

omfattar fler än en verksamhets-

utövare lämnas mellan sådana

utövare lämnas mellan sådana

juridiska och fysiska personer som

juridiska och fysiska personer som

anges i 1 kap. 2 § första stycket 1–

anges i 1 kap. 2 § första stycket 1–

12 och 18–22, förutsatt att de till-

12 och 17–21, förutsatt att de till-

hör samma verksamhets- eller

hör samma verksamhets- eller

yrkeskategori och omfattas av

yrkeskategori och omfattas av

skyldigheter i fråga om tystnads-

skyldigheter i fråga om tystnads-

plikt och skydd för personuppgifter

plikt och skydd för personuppgifter

som följer av denna lag, och

som följer av denna lag, och

5. en kund får kännedom om att åtgärder enligt första stycket vidtas eller kan komma att vidtas, när ett röjande inte kan undvikas till följd av

verksamhetsutövarens skyldighet att avstå från en transaktion, att avstå

66

från att inleda en affärsförbindelse eller att avsluta en affärsförbindelse Prop. 2017/18:220 enligt 3 kap. 1–3 §§.

Bestämmelser om ansvar för den som bryter mot tystnadsplikten enligt första stycket finns i 20 kap. 3 § brottsbalken.

7kap.

1 §

Detta kapitel tillämpas i fråga om

Detta kapitel tillämpas i fråga om

tillsyn över och ingripanden mot

tillsyn över och ingripanden mot

verksamhet som avses i 1 kap. 2 §

verksamhet som avses i 1 kap. 2 §

första stycket 16, 19, 20, 22 och

första stycket 15, 18, 19, 21 och

23.

22.

Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela före- skrifter om vilka myndigheter som utövar tillsyn enligt detta kapitel. Bestämmelser om tillsyn över och ingripanden mot annan verksamhet som avses i 1 kap. 2 § första stycket finns i de lagar som reglerar dessa verksamhetsutövare.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

67

Prop. 2017/18:220 2.14

Förslag till lag om ändring i lagen (2018:90)

 

om insyn i finansiering av partier

Härigenom föreskrivs att 14 § lagen (2018:90) om insyn i finansiering

av partier ska ha följande lydelse.

 

Nuvarande lydelse

 

Föreslagen lydelse

 

 

14 §

För intäkter från sådana lotterier

För intäkter från sådana lotterier

som

enligt

lotterilagen

som kräver licens enligt spellagen

(1994:1000) kräver

tillstånd av

(2018:000) ska antal lotter och pris

Lotteriinspektionen ska antal lotter

per lott anges i intäktsredovis-

och pris per lott anges i intäkts-

ningen.

redovisningen.

 

 

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

68

2.15 Förslag till lag om ändring i lagen (2018:000) Prop. 2017/18:220 om ändring i lagen (2017:1229) om ändring i

lagen (2017:405) om ändring i lagen (2017:387) om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)

Härigenom föreskrivs att 7 kap. 1 § skatteförfarandelagen (2011:1244) i stället för lydelsen enligt lagen (2018:000) om ändring i lagen (2017:1229) om ändring i lagen (2017:405) om ändring i lagen (2017:387) om ändring i skatteförfarandelagen ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt lagförslag 2.9 i Föreslagen lydelse prop. 2017/18:187.

7kap.

1 §

Skatteverket ska registrera

1.den som är skyldig att göra skatteavdrag,

2.den som är skyldig att betala arbetsgivaravgifter,

3.den som är skattskyldig enligt mervärdesskattelagen (1994:200), med undantag för den som är skattskyldig bara på grund av förvärv av sådana varor som anges i 2 a kap. 3 § första stycket 1 och 2 samma lag,

4.den som utan att omfattas av 19 kap. 1 § mervärdesskattelagen har rätt till återbetalning av ingående mervärdesskatt enligt 10 kap. 9, 11 och 11 b–13 §§ samma lag,

5.den som gör sådant unionsinternt förvärv som är undantaget från skatteplikt enligt 3 kap. 30 d § första stycket mervärdesskattelagen,

6.en utländsk beskattningsbar person som är etablerad i ett annat EU- land och har rätt till återbetalning enligt 10 kap. 1–3 §§ mervärdes- skattelagen utan att omfattas av 19 kap. 1 § samma lag och inte heller ska registreras enligt 3, 4 eller 5,

7.en beskattningsbar person som är etablerad i Sverige och omsätter tjänster i ett annat EU-land som förvärvaren av tjänsten är skattskyldig för i det landet i enlighet med tillämpningen av artikel 196 i rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt,

8. den som är skyldig att jämka ingående mervärdesskatt enligt 8 a kap. eller 9 kap. 9–13 §§ mervärdesskattelagen,

9.den som är skattskyldig och redovisningsskyldig enligt lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam,

10.den som är skattskyldig enligt

a) lagen (1972:820) om skatt på

 

spel,

 

b) lagen (1984:410) om skatt på

a) lagen (1984:410) om skatt på

bekämpningsmedel,

bekämpningsmedel,

c) lagen (1990:1427) om sär-

b) lagen (1990:1427) om sär-

skild premieskatt för gruppliv-

skild premieskatt för gruppliv-

försäkring, m.m.,

försäkring, m.m.,

d) lagen (1991:1482) om lotteri-

69

 

Prop. 2017/18:220 skatt,

 

 

 

 

 

 

 

c) 10 eller 13 § eller 16 § första

e) 10 eller 13 § eller 16 § första

stycket

 

eller

36 §

 

1

lagen

stycket

eller

36 §

1

lagen

(1994:1563) om tobaksskatt,

 

 

(1994:1563) om tobaksskatt,

 

 

f) 9 eller 12 § eller

15 §

första

d) 9 eller 12 § eller 15 § första

stycket

 

lagen

(1994:1564)

om

stycket

lagen

(1994:1564)

om

alkoholskatt,

 

 

 

 

 

alkoholskatt,

 

 

 

 

 

g) 4 kap. 3 eller 6 §

eller

9 §

e) 4 kap. 3

eller

6 §

eller

9 §

första

stycket

eller

12 §

första

första stycket

eller

12 §

första

stycket

1 eller

11 kap.

5 §

första

stycket

1 eller

11 kap.

5 §

första

stycket 1, 2 eller 3 lagen

stycket 1, 2 eller 3 lagen

(1994:1776) om skatt på energi,

 

(1994:1776) om skatt på energi,

 

h) lagen (1995:1667) om skatt

f) lagen (1995:1667) om skatt på

på naturgrus,

 

 

 

 

 

naturgrus,

 

 

 

 

 

i) lagen (1999:673) om skatt på

g) lagen (1999:673) om skatt på

avfall,

 

 

 

 

 

 

 

avfall,

 

 

 

 

 

 

j) lagen (2007:460) om skatt på

h) lagen (2007:460) om skatt på

trafikförsäkringspremie m.m.,

 

trafikförsäkringspremie m.m.,

 

k) 8 §

första

stycket

1

lagen

i) 8 §

första

stycket

1

lagen

(2016:1067) om skatt på kemi-

(2016:1067) om skatt på kemi-

kalier i viss elektronik,

 

 

 

 

kalier i viss elektronik,

 

 

 

l) lagen (2017:1200) om skatt på

j) lagen (2017:1200) om skatt på

flygresor, eller

 

 

 

 

 

flygresor,

 

 

 

 

 

m) 6 §

1

eller

2 b

lagen

k) 6 §

1

eller

2 b

lagen

(2018:000) om skatt på vissa

(2018:000) om skatt på vissa

nikotinhaltiga produkter.

 

 

 

nikotinhaltiga produkter, eller

 

 

 

 

 

 

 

 

 

l) lagen (2018:000) om skatt på

 

 

 

 

 

 

 

 

spel,

 

 

 

 

 

 

11.den som är skyldig att använda kassaregister enligt 39 kap. 4–6 §§,

12.den som enligt 39 kap. 11 b § är skyldig att tillhandahålla utrust- ning så att en elektronisk personalliggare kan föras på en byggarbets- plats, och

13.den som betalar ut ersättning som är underlag för statlig ålders- pensionsavgift enligt lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift. Om den som ska registreras enligt första stycket har en företrädare enligt 5 kap., ska dock företrädaren registreras i stället.

70

3

Ärendet och dess beredning

Prop. 2017/18:220

Regeringen beslutade den 24 september 2015 att ge en särskild utredare i uppdrag att lämna förslag till en ny spelreglering, som skulle bygga på ett licenssystem som innebär att alla som agerar på den svenska spelmarknaden ska göra det med behöriga tillstånd, och att aktörer utan tillstånd skulle stängas ute (dir 2015:95). Utredningen, som antog namnet Spellicensutredningen (Fi 2015:11), överlämnade den 31 mars 2017 betänkandet En omreglerad spelmarknad (SOU 2017:30). En samman- fattning av betänkandet finns i bilaga 1. Betänkandets lagförslag finns i bilaga 2.

Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remiss- instanserna finns i bilaga 3. Remissyttrandena finns tillgängliga i Regeringskansliet (Fi2017/01644/OU).

Finansdepartementet har i en promemoria lämnat förslag om en enhetlig punktskatt på spel anordnat av kommersiella aktörer (Fi2017/04282/S2). En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 4. Promemorians lagförslag finns i bilaga 5.

Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remiss- instanserna finns i bilaga 6. Remissyttrandena finns tillgängliga i Regeringskansliet (Fi2017/04282/S2).

Med anledning av förslagen i det ovan nämnda betänkandet har ett förslag till förändring av AB Svenska Spels (Svenska Spel) uppdrag tagits fram i Regeringskansliet. I samband med framtagandet av förslaget har information och synpunkter inhämtats från Folkhälsomyndigheten och Lotteriinspektionen.

Lagrådet

Regeringen beslutade den 21 december 2017 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 7. Lagrådets yttrande finns i bilaga 8. Lagrådets förslag har i allt väsentligt följts. Lagrådets synpunkter behandlas i avsnitten 5.1, 5.5, 6.2–6.4, 7.1.1, 7.1.2, 7.2, 7.6, 8.2, 11.3, 11.7, 12.1, 12.2.2, 12.2.3, 12.3, 16.3, 16.6 och 16.10 samt i författningskommentaren.

I förhållande till lagrådsremissen innehåller propositionen ett nytt lagförslag, förslag till lag om ändring i lagen (1982:636) om anordnande av visst automatspel. Vidare föreslås, med anledning av att en ny lag om ekonomiska föreningar föreslås träda i kraft den 1 juli 2018 (se prop. 2017/18:185), även en justering av en hänvisning i 18 kap. 7 § i förslaget till spellag. Därtill görs ändringar i punkt 3 och 5 av ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till samma lag. Ikraftträdandet av förslaget till lag om ändring i marknadsföringslagen (2008:486) har senarelagts en dag på grund av författningstekniska skäl. Dessa förslag har inte granskats av Lagrådet. Förslagen är författningstekniskt och även i övrigt av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Därutöver har språkliga och redaktionella ändringar gjorts i förhållande till lagrådsremissen.

71

Prop. 2017/18:220 4

Behovet av en ny spelreglering

4.1Spel – nöje och problem

Spel om pengar är en speciell företeelse som skiljer sig från i princip allt annat som finns i samhället vad gäller handel. Spel innebär i all sin enkelhet att man säljer och köper vinstmöjligheter. Dessa vinstmöjlig- heter är beroende av utfallet i exempelvis en dragning, en fotbollsmatch, ett hästlopp eller en spelautomat. Spel om pengar omsätter stora belopp och kan, beroende på sin utformning, skapa stora ekonomiska överskott. Det är viktigt att konstatera att för väldigt många människor repre- senterar spelglädje, spänning, social samvaro och underhållning. Socialt och nöjesbetonat spel som tillför något positivt i livet bör bejakas, medan spel som blivit en besatthet, och i stället minskar livskvaliteten och ställer till med problem, bör motverkas.

Den mycket speciella karaktär som spel om pengar har medför att spel kan utgöra grund för brottslighet, skapa ekonomiska och sociala problem, både för den enskilde och för samhället i stort, samt skapa hälsoproblem. Den stora och snabba omsättningen av pengar som ofta förekommer inom spelverksamhet medför betydande risker för att verksamheten används för penningtvätt. Även matchfixning utgör ett sådant exempel. Oreglerat spel om pengar kan utgöra grund för flera typer av brottslighet. Det kan vara fråga om brottslighet i själva spelet, exempelvis bedrägerier och förskingring. Spelare kan även begå brott för att finansiera sitt spelande. Ekonomiska och sociala problem kan uppkomma då människor spelar över sin ekonomiska förmåga, vilket drabbar både den enskilde och dennes anhöriga. Dessa problem kan även leda till psykisk ohälsa för de drabbade. I detta sammanhang bör det framhållas att sociala skadeverkningar, riskbeteenden och andra problem i samband med spelande kan se olika ut beroende på om det handlar om vuxnas eller barns och ungdomars spelande. I förlängningen kan överdrivet spelande bli ett problem för hela samhället. För svensk del har detta motiverat att spel om pengar ska vara en reglerad verksamhet, vars överskott i allt väsentligt går till allmänna ändamål.

4.2 Den svenska spelmarknaden

 

Spel om pengar är en utpräglad konsument- och massmarknad. På denna

 

marknad verkar aktörer med skilda ursprung, drivkrafter och affärs-

 

strategier; vinstdrivande företag, statligt ägda eller styrda företag och

 

ideella organisationer. Marknaden och dess lönsamhet innebär kraftfulla

 

incitament för de onlinebaserade marknadsaktörerna att snabbt expandera

 

och uppvisa god lönsamhet. Denna del av marknaden uppvisar, även

 

jämfört med flera andra dynamiska marknader, en snabb förändring som

 

huvudsakligen är kundstyrd och teknikbetingad.

 

Spelkonsumtionen i Sverige uppgick 2016 till 2 802 kronor per person

 

över 18 år. Beloppet avser spel på både den reglerade och den oreglerade

 

marknaden. Totalt spelar 68 procent av befolkningen årligen. Det innebär

72

att varje spelare i genomsnitt spelar för 4 121 kronor per år. Trenden är

 

att allt färre spelar, men till större belopp. Omfattningen av

spelandet per

Prop. 2017/18:220

aktiv spelare ökar således. Onlinespelandet ökar och det

landbaserade

 

spelandet minskar. Branschen omsatte efter utbetalda vinster cirka 21 miljarder kronor år 2016 (17miljarder kronor exklusive den i Sverige oreglerademarknaden).

Utlandsbaserade spelbolag står för ca 55 procent av den svenska onlinemarknaden. Som helhet växer dock den svenska reglerade spel- marknaden långsamt. År 2016 utgjorde omsättningen på onlinespel 27 procent av omsättningen på den totala svenska spelmarknaden.

Det övergripande syftet med den nuvarande spelpolitiken är att skapa en sund och säker spelmarknad, där sociala skyddsintressen och efter- frågan på spel tillgodoses under kontrollerade former. Vidare är över- skottet från spelverksamheten förbehållet det allmänna eller allmän- nyttiga ändamål, dvs. staten, hästsporten och föreningslivet (prop. 2017/18:1 utg. omr. 17 avsnitt 18). Detta innebär kortfattat föl- jande.

Sociala skyddsintressen ska beaktas, dvs. spel och lotterier ska bedrivas på ett tryggt sätt och i lämpliga miljöer.

Konsumentintressen ska beaktas, dvs. spelare ska kunna lita på den information de får när de köper en lott eller spelar ett spel. Tillstånd ska endast ges till lotterier som har förutsättningar att ge ett skäligt överskott.

Brottslighet ska motverkas.

Risken för problemspelande motverkas genom att exempelvis nivåerna på vinståterbetalningen och antalet spelplatser hålls nere. För dem som ändå hamnar i spelberoende anslås särskilda medel för att komma till rätta med missbruket.

Risken för bedrägerier och annan typ av kriminalitet bekämpas, dels genom rent polisiära insatser, dels genom ett regelverk som anger att spelverksamheten ska bedrivas av svenska aktörer som staten kan kontrollera.

Genom att endast tillåta staten, hästsporten och föreningslivet som spelarrangörer säkerställs att överskotten går till rätt ändamål.

4.3Gällande rätt

Den svenska spelregleringen utgörs främst av lotterilagen (1994:1000), lotteriförordningen (1994:1451), kasinolagen (1999:355), marknads- föringslagen, lagen (1972:820) om skatt på spel och lagen (1991:1482) om lotteriskatt (lotteriskattelagen).

Lotterilagen

Definitionen av lotteri i svensk rätt är vid och omfattar begrepp som vad- hållning, spelautomater, kortspel, bingo, marknads- och tivolinöjen, kedjebrevsspel m.m. Detta beror på att det inte uppställs något krav på insats för att en företeelse ska betecknas som ett lotteri. Detta har medfört

73

Prop. 2017/18:220 att även reklamlotterier och andra lotterier som anordnas utan insatser omfattas av lotteribegreppet.

Lotterilagen är en förbudslagstiftning som bygger på principen att alla lotterier kräver tillstånd, och att alla tillstånd står under offentlig kontroll. Lagens syfte är att förhindra kriminalitet, motverka sociala och ekonomiska skadeverkningar, skydda konsumenterna och att styra överskottet. Lagen bygger på att i princip endast tre aktörer kan få lotteritillstånd: staten, hästsporten och folkrörelserna. Privat vinstintresse får förekomma, men endast i de fall då spelverksamheten utgör ett komplement av förströelsekaraktär till annan verksamhet. Lotterier får endast anordnas efter tillstånd, om något annat inte följer av lagen. Tillstånd att anordna ett lotteri får enligt lotterilagen endast lämnas om det kan antas att verksamheten kommer att bedrivas på ett från allmän synpunkt lämpligt sätt, som även säkerställer att nödvändiga sociala och hälsomässiga skyddshänsyn tas, samt enligt meddelade föreskrifter, villkor och bestämmelser (10 §). Tillstånd att anordna lotteri ska avse en viss tid och ett visst område där lotteriverksamheten får bedrivas (11 §). Tillståndsmyndigheten får förena ett lotteritillstånd med särskilda villkor samt med kontroll- och ordningsbestämmelser (12 §).

Att anordna lotteri utan tillstånd är kriminaliserat. Även främjande av utom landet anordnat lotteri är förbjudet (38 § och 54 § andra stycket lotterilagen). Främjandeförbudet innebär att det inte är tillåtet att i yrkesmässig verksamhet eller annars i förvärvssyfte främja deltagande i ett inom landet anordnat lotteri som inte är tillåtet eller ett utom landet anordnat lotteri. Straffbestämmelser finns även i brottsbalken.

Tillståndsmyndigheter enligt lotterilagen är regeringen (44 och 45 §§), Lotteriinspektionen (42 §), länsstyrelserna och kommunerna (40 §). Regeringen ger tillstånd till AB Trav och Galopp (ATG) och Svenska Spel. Lotteriinspektionen ger tillstånd för de platser där Svenska Spel vill placera värdeautomater samt till lotterier och bingo som anordnas i fler än ett län. Länsstyrelserna ger tillstånd till lotteri som ska bedrivas i mer än en kommun samt bingo i respektive län. Kommunerna ger tillstånd till lotterier i respektive kommun. Lotteriinspektionen är central tillsynsmyndighet för lotterilagen.

Kasinolagen

 

Kasinospel med internationella regler, som bedrivs på Casino Cosmopol

 

AB:s (Casino Cosmopol) kasinon, regleras i kasinolagen. Restaurang-

 

kasinon regleras i lotterilagen.

 

Med kasinospel avses i kasinolagen roulettspel, tärningsspel, kortspel

 

och liknande spel som anordnas i lokaler som huvudsakligen används för

 

detta ändamål (1 §). Det får finnas högst sex kasinon (3 §). För att få

 

tillträde till ett statligt kasino enligt kasinolagen måste man ha fyllt 20 år

 

och uppvisa legitimation (4 §) samt fotograferas (6 §). Den som driver

 

kasinot ska föra ett register över besökarna i syfte att förebygga och

 

avslöja brott (5§). Den som anordnar kasinospel får inte lämna kredit för

 

insatser i spelet (9 §). Regeringen prövar frågor om tillstånd att anordna

 

kasinospel (13 §) och Lotteriinspektionen utövar tillsyn enligt lagen

74

(14 §).

 

Marknadsföring

Prop. 2017/18:220

Vid marknadsföring av lotterier till konsumenter ska enligt 47 a § lotterilagen måttfullhet iakttas. Marknadsföring får inte rikta sig särskilt till barn eller ungdomar som inte har fyllt 18 år. Marknadsföring som strider mot 47 a § ska enligt 47 b § lotterilagen vid tillämpningen av 5, 23 och 26 §§ marknadsföringslagen anses som otillbörlig mot konsu- menter. Konsumentverket har huvudansvaret för tillsynen av marknads- föring av spel om pengar.

Skatt

För spel och lotterier tas punktskatt ut enligt tre lagar: lagen om skatt på spel, lotteriskattelagen och lagen (1991:1483) om skatt på vinstsparande m.m. Spelanordnare och spelare kan även vara föremål för inkomstskatt enligt inkomstskattelagen (1999:1229), IL. Regler om mervärdesskatt återfinns i mervärdesskattelagen (1994:200). Regler för förfarandet vid beskattningen finns i skatteförfarandelagen (2011:1244), SFL. I den senare lagen regleras skattekontroll, beskattningsbeslut, redovisning och betalning av skatt, överklagande m.m.

4.4Spelformer

Det finns ett antal olika spelformer tillgängliga på den reglerade svenska spelmarknaden. Spelformerna omfattas av olika regler om t.ex. vem som får anordna spelet och hur stora insatserna respektive vinsterna får vara.

Turspel

I turspel är det enbart slumpen som avgör utgången av spelet. Sådant spel omfattar dels lotterier av olika slag, dels nummerspel. Det är enbart allmännyttiga ideella föreningar och Svenska Spel som får anordna lotterier. Rikslotterier får anordnas av ideella föreningar som har en riksomfattande verksamhet.

Vadhållning och spel på hästar

Svenska Spel har tillstånd av regeringen att anordna vadhållning i sam- band med idrottstävlingar, nummerspel, Melodifestivalen och Euro- visionsschlagerfestivalen. ATG har tillstånd att anordna vadhållning i samband med hästtävlingar. Lokala idrottsföreningar har vidare möjlighet att anordna vadhållning i anslutning till sina evenemang. Ett exempel på detta är hundkapplöpningar. För dessa anordnar respektive förbund själv vadslagning i samband med sina tävlingar. Förut- sättningarna är dock starkt begränsade och den totala omfattningen av sådan lokalt arrangerad vadhållning är okänd.

75

Prop. 2017/18:220 Spelautomater

Det finns olika typer av automatspel i Sverige: spel som ger vinst i någon form av värde och spel som inte ger vinst eller enbart vinst i form av frispel. Till den första kategorin av automatspel hör värdeautomatspel, och spel på penningautomater respektive varuspelsautomater. Till den andra kategorin hör förströelsespel.

Spel på värdeautomater delar ut vinst i form av värdebevis, spel- polletter eller liknande, medan spel på penningautomater delar ut vinst i form av pengar. Spel på dessa automater är enligt lotterilagen tillåtet i samband med viss hotell- och restaurangverksamhet och bingospel samt på fartyg i internationell trafik. Det är dock enbart spelföretag som ägs av svenska staten som får anordna landbaserat spel på värdeautomater, vilket innebär att alla värdeautomater utställda på restauranger och bingohallar tillhandahålls av Svenska Spel. Spel på värdeautomater och penningauto- mater får också, i enlighet med 26§ lotterilagen samt en överenskommelse mellan Sverige och Finland, förekomma på passagerarfartyg i reguljär linjetrafik mellan Sverige och Finland. Enligt kasinolagen får automat- spel, också spel på penningautomater, även tillhandahållas på de fyra kasinon som drivs av Casino Cosmopol. Spel på penningautomater är i övrigt inte tillåtet i Sverige.

Varuspelsautomater ger endast vinster i form av varor. Även tillhandahållande av spel på sådana automater kräver tillstånd. Spel av detta slag får anordnas i samband med en offentlig nöjestillställning i form av tivoli eller liknande.

Förströelsespel är spel som inte ger vinst eller enbart ger vinst i form av frispel på automaten. För att få anordna förströelsespel för allmänheten eller i annat fall i förvärvssyfte krävs tillstånd från Lotteriinspektionen enligt lagen om anordnade av visst automatspel (1982:636).

Kasinon med internationella spelregler

I Sverige skiljer man på s.k. kasinon med internationella spelregler och restaurangkasinon. Den förstnämnda spelformen med högre insatser regleras i kasinolagen. Kasinon med internationella spelregler får enbart anordnas av ett företag som i sin helhet, direkt eller indirekt, ägs av staten. Som tidigare anförts bedriver Casino Cosmopol kasinon av detta slag. Kasinolagen tillåter sex sådana kasinon i Sverige och för när- varande finns det fyra.

Restaurangkasinon

Lotteriinspektionen ger tillstånd till roulett-, tärnings-, och kortspel med låga insatser och vinster på restauranger (s.k. restaurangkasinon). Restau- rangkasinon får anordnas i samband med restaurang- och hotellverksamhet, på offentliga nöjestillställningar inom en nöjespark eller liknande anlägg- ning och på fartyg i internationell trafik.

76

Bingo

Prop. 2017/18:220

Bingo är ett lotteri där deltagarna måste vara närvarande på den fysiska platsen där spelet anordnas. Deltagarna köper en bingobricka och möjlig- heten att vinna beror på om de nummer som dras finns med på spelarens bricka. Deltagaren ska genast göra anspråk på sin vinst. Bingospel får anordnas av allmännyttiga ideella föreningar som är öppna för alla och som har behov av inkomster från bingospel. Bingospel har traditionellt anordnats av s.k. bingoallianser, där flera ideella föreningar samverkat vid anordnandet. Onlinebingo är inte bingo enligt lotterilagen på grund av avsaknaden av en fysisk spelplats.

EMV-spel

EMV-spel är lotterier som förmedlas via elektromagnetiska vågor. Till denna spelform räknas lotterier som arrangeras över internet, via telefon eller via sändningar på radio och tv. Lotterilagen skiljer mellan fysiska spel och spel som anordnas på elektronisk väg. Tillstånd att anordna egentliga lotterier, dvs. lottning, gissning, vadhållning eller liknande för- faranden enligt 3 § lotterilagen samt marknads- och tivolinöjen, som förmedlas via elektromagnetiska vågor är möjligt att ge till allmännyttiga ideella föreningar. Svårigheten med att begränsa spelandet till en viss plats har dock inneburit att endast rikstäckande ideella föreningar hittills fått tillstånd av detta slag.

Vadhållning över internet räknas fortfarande som vadhållning då förmedlingssättet enligt lagstiftningen inte förändrar spelets karaktär. Det är Svenska Spel som har tillstånd att anordna vadhållning på idrottstävlingar och Melodifestivalen över internet. ATG anordnar vadhållning på hästar över internet och har sedan år 2015 tillstånd att också anordna vad- hållning på virtuella tävlingar på internet och lotterier på identifikations- numren för de egna spelens bongar.

4.5Aktörer på den svenska spelmarknaden

AB Svenska Spel

Den största aktören på den svenska spelmarknaden är Svenska Spel. Enligt bolagsordningen är föremålet för bolagets verksamhet att efter tillstånd från regeringen anordna lotterier om pengar och vadhållning i samband med tävlingar samt bedriva därmed förenlig verksamhet.

Svenska Spel anordnar såväl vadhållning på nummerspel som vanliga lotterier, både landbaserat och online. Vadhållning inom ramen för idrottsevenemang, såsom fotbollsmatcher, ishockey, handboll, basket- boll, speedway och bandy, ingår också i bolagets produktutbud. Samtliga dessa spelprodukter finns online.

Enligt regeringens tillstånd får Svenska Spel anordna spel på värde- automater. Det får finnas högst 7 000 värdeautomater i anslutning till

hotell- eller

restaurangverksamheter och högst 500 i anslutning till

lokaler där

bingospel anordnas. Vid utgången av 2016

fanns

5 180 automater utställda i 1 698 restauranger och bingohallar.

77

Prop. 2017/18:220 Svenska Spel har vidare genom Casino Cosmopol tillstånd av regeringen att driva kasino i Stockholm, Göteborg, Malmö och Sundsvall. Därutöver tillhandahåller bolaget både bingo- och pokerspel online.

AB Trav och Galopp

Den näst största spelmarknadsaktören i Sverige är ATG. Bolaget bildades 1974 och ägs gemensamt av Svensk Travsport, som äger 90 procent av aktierna, och Svensk Galopp, som innehar 10 procent av aktierna. ATG är således inte till någon del ägt av staten. Däremot tillsätter staten enligt bolagsordningen sex av de elva styrelseledamöterna, varav en är styrelsens ordförande. Av övriga ledamöter utses fyra av Svensk Travsport och en av Svensk Galopp. Ett avtal mellan staten och ägarna till ATG reglerar inriktningen på verksamheten.

ATG anordnar vadhållning på hästtävlingar. Detta sker i form av banspel, dvs. spel som anordnas på trav- och galoppbanorna i anslutning till hästtävlingar, eller spel genom ombud eller online. Samtliga av ATG:s tillstånd att anordna spel har meddelats av regeringen.

ATG:s produktutbud består av flera varianter av vadhållning. Bolaget har också internationellt samarbete med andra anordnare av vadhållning i samband med hästtävlingar i andra länder.

ATG har även tillstånd till att bedriva lotteri i form av spel på virtuella hästar och nummerspel.

Folkrörelser

 

Med folkrörelsers lotterier avses normalt lotterier av olika slag som

 

ideella föreningar anordnar och där överskottet tillfaller föreningen. Enligt

 

lotterilagen kan som huvudregel endast svenska ideella föreningar få

 

tillstånd till att bedriva lotteri. Föreningen ska vidare enligt sina stadgar

 

ha till huvudsakligt syfte att främja ett allmännyttigt ändamål inom

 

landet och bedriva sådan verksamhet. Det krävs också att föreningen för

 

sin verksamhet behöver lotteriinkomster.

 

Det är alltså inte nödvändigt att en ideell förening, för att få anordna

 

lotterier enligt lotterilagen, måste ingå i vad som definitionsmässigt är att

 

anse som en folkrörelse, med vilket normalt förstås en gruppbildning med

 

en anslutning som omfattar breda samhällsskikt, såsom t.ex. fack-

 

förenings- eller nykterhetsrörelsen. I stället krävs, som ovan anförts, att

 

föreningen har till syfte att främja ett allmännyttigt ändamål. Med ett

 

allmännyttigt ändamål avses ett ändamål som enligt en utbredd uppfatt-

 

ning är värda att stödja (prop. 1993/94:182 s. 59). Vad som är ett allmän-

 

nyttigt ändamål kan således förändras över tiden.

 

Vissa lotterier anordnas i mer än ett län. Dessa kallas för rikslotterier.

 

Det finns omkring 20 anordnare som har tillstånd att anordna riks-

 

lotterier. Cirka 45 tillstånd till rikslotterier meddelades 2016.

 

Därutöver finns på lokal och regional nivå flera hundra ideella förening-

 

ar som efter registrering har rätt att anordna lotterier inom den egna

 

kommunen eller inom ett visst regionalt avgränsat område. Det

 

förekommer också lokala lotterier som med stöd av 19 § lotterilagen

78

bedrivs utan tillstånd eller registrering.

Även bingospel är förbehållet ideella föreningar. I vissa fall har till- Prop. 2017/18:220 stånd till bingospel getts till privatägda aktiebolag som fördelar över-

skottet till de ideella föreningar som angivits i tillståndet. År 2016 fanns det 66 bingohallar i landet, med tillstånd att anordna bingo till förmån för ca 1 500 ideella föreningar med allmännyttigt ändamål.

Merparten av folkrörelserna anlitar ett serviceföretag för att sköta den dagliga driften av lotterierna. Uppdraget regleras i avtal mellan parterna.

Kommersiella aktörer

Utrymmet för kommersiella anordnare av spel och lotterier på den reglerade svenska spelmarknaden är mycket begränsat. Det är i princip endast spel på restaurangkasinon samt spel i samband med marknader och tivolin som kan anordnas av kommersiella aktörer.

Aktörer utan tillstånd i Sverige som riktar spel mot svenska spelare online

Utöver spel på den reglerade marknaden sker spel på webbplatser som drivs av företag som inte har tillstånd att anordna spel i Sverige, men i något annat land. Sådana aktörer utan tillstånd i Sverige hade 2016 enligt Lotteriinspektionen en uppskattad marknadsandel på 23 procent av den svenska spelmarknaden.

Illegalt spel

Vid sidan av den reglerade svenska spelmarknaden och spelandet på webbplatser som drivs av företag som inte har tillstånd i Sverige, men i något annat land, förekommer även illegalt spel i Sverige. Det är svårt att uppskatta hur stor den marknaden är. I nuläget bedöms sådant spelande i Sverige främst utgöras av automatspel och kortspel.

4.6Utredningar

Ett flertal utredningar har, utöver Spellicensutredningen, de senaste åren lämnat förslag till förändringar av den svenska spelregleringen.

Lotteriutredningen

Lotteriutredningen överlämnade sitt slutbetänkande Spel i en föränderlig

 

värld (SOU 2006:11) till regeringen i januari 2006. Utredningen bedöm-

 

de att den befintliga regleringen inte var ändamålsenlig för att upprätt-

 

hålla en tillräcklig kontroll över spelandet samt säkra de sociala skydds-

 

hänsynen och intäkterna från lotterier. Utredningen föreslog mot denna

 

bakgrund att vissa lotterier skulle få anordnas med licens, under förut-

 

sättning att spelanordnaren uppfyllde lagstiftningens krav.

 

Betänkandet remissbehandlades, men resulterade inte i någon ny

 

lagstiftning.

79

Prop. 2017/18:220 Spelutredningen

Spelutredningen, som överlämnade sitt betänkande En framtida spel- reglering (SOU 2008:124) till regeringen i december 2008, konstaterade att den tekniska utvecklingen hade lett till en omfattande internationell konkurrens mellan aktörer som erbjuder spelande över internet, och att spelande på utländska webbsidor stod utanför offentlig kontroll. Utred- ningens slutsats var att den svenska regleringens skyddssyften inte kunde upprätthållas. Utredningen lämnade mot denna bakgrund två alternativ för en framtida reglering; att behålla och strama upp den gällande regle- ringen eller öppna upp vissa spelformer för nya aktörer.

Även Spelutredningens betänkande remissbehandlades, men föran- ledde inte någon ny lagstiftning.

Kasinoutvärderingen

Även kasinolagen har utvärderats. Utredningen Kasinoutvärderingen konstaterade i sitt betänkande Internationella kasinon i Sverige – En utvärdering (SOU 2006:64) bl.a. att eventuella förändringar av kasino- verksamheten för att denna bättre skulle motsvara villkor om socialt ansvar borde kunna ske inom ramen för gällande reglering och styr- former.

Främjandeförbudsutredningen

Främjandeförbudsutredningen lämnade den 30 mars 2015 sitt betänkande Ett effektivare främjandeförbud i lotterilagen (SOU 2015:34) till regeringen. Utredningen föreslog en ändring i 38 § lotterilagen så att det inte ska vara tillåtet att i yrkesmässig eller annars i förvärvssyfte främja deltagande i ett lotteri som inte anordnats med stöd av lotterilagen. Sanktionsbestämmelserna i 54 § andra stycket lotterilagen föreslogs vidare få en ny utformning, som innebär att de ska omfatta allt främjande av deltagande i lotterier som inte anordnats med stöd i lotterilagen, utan att någon skillnad görs mellan svenska och utländska lotterier. Den nya lydelsen skulle innebära en viss utvidgning av det straffbara området för svenska lotterier som bedrivs utan tillstånd. Slutligen föreslog utredningen att Lotteriinspektionen ska ges rätt att besluta att ett före- läggande eller förbud vid vite som avser främjandeförbudet i 38 § ska kunna gälla omedelbart.

Betänkandet har remissbehandlats och bereds för närvarande i Regeringskansliet.

80

4.7

Det behövs en ny spelreglering

Prop. 2017/18:220

Regeringens bedömning: Det behövs en långsiktigt hållbar spel- reglering. Regleringen bör förena kraven på bl.a. en stark social skyddsnivå med behovet av en anpassning till det moderna it- samhällets villkor och de skyldigheter som följer av EU-rätten. Spelregleringen bör utformas så att de olika intressen som gör sig gällande på spelområdet balanseras.

Utredningens bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Ingen remissinstans ifrågasätter behovet av en ny reglering. Flera av dem, däribland Svenska Spel, ATG och Kindred Group (Kindred) samt flera ideella organisationer som Bröstcancer- föreningarnas Riksorganisation, Bygdegårdarnas Riksförbund och

Läkarmissionen, delar regeringens bedömning.

Skälen för regeringens bedömning

Problem på spelområdet

Det råder full enighet om att den svenska spelregleringen måste moder- niseras. Den tillkom under en tid då allt spel var fysiskt och har – med något undantag – inte anpassats till den digitala utvecklingen. Sedan början av 2000-talet har svenska reglerade bolag och internationella spelbolag till följd av den digitala utvecklingen en avsevärd svensk kundgrupp. Trots att det är förbjudet att i Sverige anordna kasinospel över internet går det att delta i sådant spel genom bolag som har servrar i andra länder. Bland annat har Malta, Isle of Man och Gibraltar lagstiftning som tillåter internetspel och ger ut licenser till nätkasinon som i huvudsak riktar sin verksamhet mot andra länder, utan något krav på att de senare länderna ska tillåta aktörerna. Lotteriinspektionen har inte någon tillsyn över dessa aktörer.

Europeiska kommissionen har ifrågasatt om vissa bestämmelser i kasinolagen och lotterilagen om att tillhandahålla kasinospel över inter- net är förenliga med fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). Kommissionen har även ställt frågor om den svenska regleringen av vadhållning på idrottsevenemang och poker i lokal och över internet.

Omregleringar i andra länder

De senaste tio åren har det skett en omreglering i många länder som haft en spelreglering som grundat sig på ensamrätter. I stället har man introducerat licenssystem för vissa sektorer på spelmarknaden. I vissa länder är det möjligt att ge ett obestämt antal licenser, medan det i andra har uppställts gränser för hur många tillstånd som kan beviljas. Licenserna kan gälla olika slags spel, t.ex. kasino, lotteri, bingo, häst- och hundvadhållning samt sportspel. Den främsta anledningen till att fler länder nu har infört licenssystem har varit att man velat få kontroll och utöva tillsyn över spelen för att bl.a. kunna förebygga negativa konse- kvenser av spelandet.

81

Prop. 2017/18:220 Många europeiska länder har liberaliserat delar av spelmarknaden, men valt att bygga andra delar av marknaden på ensamrätter. Det finns stora variationer mellan länderna när det gäller vilka spel som erbjuds inom ramen för ett licenssystem. De flesta länder som har liberaliserat delar av spelmarknaden har valt att hålla fast vid statliga monopol för de stora nationella lotterierna. EU-länder som har valt att delvis liberalisera spelmarknaden har vidare låtit vadhållning på sport och kasinospel omfattas av ett licenssystem.

Utgångspunkter för en ny spelreglering

I ett system som det svenska, med omfattande ensamrätter på spel som förbehållits staten, hästsporten och allmännyttiga ändamål, finns förstås en oro bland befintliga aktörer för att deras intäkter ska minska vid införandet av en ny spelreglering. Spel handlar i grunden om pengar, oavsett vilka syften och ändamål som ligger bakom olika satsningar. Regeringen anser att utgångspunkten för omregleringen ska vara att statens och övriga aktörers möjligheter att ta del av intäkterna från spel inte ska försämras. Den nya regleringen ska därför utformas på ett sådant sätt att förutsättningarna för finansiering av statens verksamhet och allmännyttiga ändamål bevaras i så hög utsträckning som möjligt.

En lika viktig faktor är att lagstiftningens konsumentskyddsperspektiv samtidigt ska stärkas. De sociala skyddsaspekterna, dvs. att motverka skadeverkningar i form av problemspelande, bedrägerier och kriminali- tet, bör ges stor vikt i allt från tillståndsgivning och försäljning till marknadsföring och tillsynsverksamhet. Risken för överdrivet spelande ska beaktas vid planeringen av spelformer och marknadsföringen.

En av de mest centrala utgångspunkterna för den nya regleringen är att spelandet inte ska öka. Det bör dock framhållas att det inte går att garantera att ett nytt licenssystem inte leder till ett ökat spelande.

Den nya spelregleringen bör vidare utformas med beaktande av att utbudet av spelformer kan ändras fort, eftersom spelutvecklingen är snabb. Det kan gälla både förändringar i befintliga spel och att nya typer av spelformer uppstår. Det nuvarande systemet innebär att de reglerade aktörerna kontinuerligt tappar marknadsandelar till de oreglerade aktörerna. Med hänsyn till det måste en ny reglering vara långsiktigt hållbar. I det ligger bl.a. att regleringen ska kunna användas under eller relativt enkelt anpassas till nya omständigheter på spelmarknaden. Regleringen måste vidare vara förenlig med EU-rätten samt både rättssäker och tydlig.

Det är således ett flertal aspekter som ska beaktas vid utformningen av en ny spelreglering. För att de verksamheter som för närvarande inte är reglerade ska inordnas under den nya regleringen bör det nya systemet balansera de skilda intressen som gör sig gällande, som bl.a. de ekono- miska intressena och intresset av skyddet för spelarna, så att det attra- herar de olika aktörerna på spelmarknaden, men tillgodoser behovet av skydd mot problemspelande.

82

5En ny spellag

Prop. 2017/18:220

5.1En ramlag för spel om pengar

Regeringens förslag: En ny spelreglering ska införas som ska tillämpas på spel om pengar och vinster med ett värde i pengar. Den nya spellagen ska vara en ramlag och grundas på ett licenssystem.

Utredningens förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser som yttrar sig i frågan är positiva till att krav på licens införs för att få tillhandahålla eller anordna spel i Sverige. Flera remissinstanser, bl.a. Svenska Spel, ATG och Aftonbladet Hierta AB, betonar vikten av en hög kanaliseringsgrad som en förutsättning för att reformen ska lyckas. Att lagen ska vara en ramlag tillstyrks av ett flertal av de som yttrar sig, däribland Bröst- cancerföreningarnas Riksorganisation och Spelbranschens riksorganisa- tion (SPER). Draft Kings, FSport och Oulala anför att en ramlagstiftning är bra då den kan möta kraven på en föränderlig marknad och anpassas till produktutveckling, globalisering och förändrad infrastruktur. ATG lyfter fram den flexibilitet som behövs på spelområdet, samtidigt som behovet av rättssäkerhet beaktas. Sveriges advokatsamfund, Betsson AB (Betsson) och Kindred Group (Kindred) pekar dock på de risker som en ramlag kan ha för förutsägbarheten och transparensen, eftersom det närmare innehållet av reglerna inte framgår av en sådan lag. Bransch- föreningen för onlinespel (BOS) anser att regeringens mandat att utforma regleringen är så omfattande att det riskerar att äventyra omregleringen av spelmarknaden. Mr Green anser att regeringens mandat måste in- skränkas till att endast omfatta frågor av mindre betydelse och inte de frågor som är grundläggande för hela regleringen av spelmarknaden.

Skälen för regeringens förslag

Spel om pengar och vinster med värde i pengar

Den svenska spelregleringen tillkom under en tid då allt spel var fysiskt och har egentligen inte alls anpassats till den digitala utvecklingen. Den nuvarande lotterilagen är en förbudslagstiftning som bygger på principen att alla lotterier kräver tillstånd och att alla tillstånd står under offentlig kontroll. Med hänsyn till den snabba digitala utvecklingen på spelmark- naden måste en ny reglering om spel om pengar vara långsiktigt hållbar och relativt enkelt kunna anpassas till nya omständigheter på marknaden. Vad som avses med spel enligt spelregleringen behöver också anpassas till utvecklingen. Utredningen anser att det nuvarande lotteribegreppet är komplicerat och föråldrat, vilket får till följd att det är svårt att förutse vilka arrangemang som faller inom lotterilagens tillämpningsområde. Utredningen föreslår därför att begreppet spel ska ersätta lotteribe- greppet. Regeringen delar utredningens bedömning att begreppet spel är mer ändamålsenligt än lotteri.

Med anledning av vad Lagrådet anfört i sina allmänna synpunkter på förslaget till spellag vill regeringen framhålla att regleringen inte bör

omfatta alla typer av spel som förekommer såsom olika förströelse-,

83

Prop. 2017/18:220 sällskaps- eller datorspel eller spel i allmänhet. Den bör endast omfatta

 

sådant riskfyllt spel om pengar som sker med insatser från deltagarna,

 

där möjligheten att vinna till någon del beror på faktorer som spelaren

 

själv inte kan förutse eller kontrollera. Begreppet spel bör i detta

 

sammanhang därför omfatta sådana spel om pengar där möjligheten att

 

vinna helt eller till viss del beror på slumpen. Spel av detta slag bör enligt

 

regeringens bedömning kunna falla inom någon av kategorierna lotterier,

 

kombinationsspel, vadhållning och pyramidspel. I ett kombinationsspel

 

finns utöver slump även inslag av skicklighet. Enligt Lagrådet är

 

gränsdragningen oklar mellan kombinationsspel och sådana skicklighets-

 

spel som kan ha inslag av slump, men som enligt nuvarande lotterilagen

 

ändå inte anses omfattas av lotteribegreppet. Enligt regeringens mening

 

bör man dock, i likhet med vad som gäller enligt lotterilagen, även i

 

fortsättningen bedöma ett spel utifrån dess allmänna karaktär. Den

 

omständigheten att det i ett sportarrangemang, såsom inom alla

 

mänskliga aktiviteter, förekommer moment vars utfall till någon del kan

 

tillskrivas slumpen, bör således inte ensamt vara avgörande för bedöm-

 

ningen av om ett spel omfattas av lagen. Kombinationsspel skiljer sig

 

enligt regeringens mening från ett sportarrangemang främst genom sitt

 

syfte. I ett kombinationsspel, liksom i övriga spel enligt spellagen, är det

 

spelarens möjlighet att vinna pengar som står i fokus. I ett sport-

 

arrangemang är det idrottarens prestation, tävlingsmomentet och under-

 

hållningsvärdet för publiken som är huvudsaken. Även om det inom

 

idrotten förekommer prispengar tävlas det främst inte om pengar, utan

 

det får anses vara glädjen och äran att segra eller nå ett visst resultat som

 

är de huvudsakliga belöningarna för de tävlande. Det är också stor

 

skillnad mellan, å ena sidan, en avgift som en tävlande i ett sport-

 

arrangemang betalar för sitt deltagande, och som syftar till att bekosta

 

arrangemanget, och, å andra sidan, en spelares insats i ett spel om pengar

 

där insatsen går till den pott eller den vinstandel som det spelas om. I en

 

idrottstävling består insatsen av deltagarens prestation och ansträngning.

 

I ett spel om pengar utgörs insatsen av det värde i pengar som spelaren

 

riskerar i spelet i hopp om vinst. Det torde stå klart vad som skiljer

 

vadhållningen på en fotbollsmatch från själva fotbollsmatchen och spelet

 

på travhästarna från travtävlingen. Enligt regeringens mening går det

 

därför i de allra flesta fall att avgöra om en aktivitet är ett spel enligt

 

spellagen eller en tävling som faller utanför den. Det kommer dock alltid

 

att förekomma gränsdragningssvårigheter när nya mänskliga aktiviteter

 

uppstår. Regeringen bedömer dock att det är förenat med stora svårig-

 

heter att utforma lagstiftningen så att den, i enlighet med vad Lagrådet

 

anfört, med säkerhet även omfattar spel med en karaktär som liknar t.ex.

 

kombinationsspel, men som ännu inte existerar. Enligt regeringens

 

bedömning kan dock alla spel om pengar som för närvarande existerar

 

och som lagen ska omfatta inordnas under någon av de fyra nämnda

 

kategorierna. Om en aktivitet över huvud taget ska omfattas av spellagen,

 

som t.ex. den som Lagrådet pekat på i samband med sin behandling av

 

förslaget till reglering av pokerturneringar, får bedömas i det enskilda

 

fallet, mot bakgrund av vad som nu anförts.

 

Utredningen föreslår att lagens tillämpningsområde ska vara spel om

 

pengar. I reglerna för licensprövningen anger utredningen att licens ska

84

krävas för spel om penningvärde. Med sådant spel avses spel om vinster i

form av annat än pengar, t.ex. varor. Lagrådet förordar att detta uttrycks Prop. 2017/18:220 som värde i pengar. Regeringen föreslår mot denna bakgrund att lagen

ska omfatta såväl spel om pengar som spel om vinster med ett värde i pengar.

Ett licenssystem införs

Det nuvarande systemet innebär att de reglerade aktörerna kontinuerligt tappar marknadsandelar till de oreglerade aktörerna samt att statens kontroll och möjligheter att upprätthålla en sund och säker spelmarknad minskar. Staten har historiskt sett haft en stark roll på spelmarknaden. För att uppnå målet för spelpolitiken under de förhållanden som råder krävs en tydlig reglering. Spellagstiftningen bör även fortsättningsvis vara en förbudslagstiftning med tydliga förutsättningar för tillstånd och tillsyn. Lagrådet anser att detta bör anges uttryckligen i lagen. Enligt regeringens mening följer dock detta av införandet av ett krav på att alla som agerar på den svenska spelmarknaden ska göra det med behöriga tillstånd och licenser, samt genom införandet av möjligheten att vidta åtgärder som syftar till att aktörer utan tillstånd ska stängas ute. På det sättet bedömer regeringen också att staten kan behålla en stark roll på marknaden. Inom ramen för licenssystemet bör tillåtna spelformer grupperas i sådana former som kan konkurrensutsättas och sådana som inte lämpar sig för konkurrensutsättning.

En ramlag

Utvecklingen av spel via internet och andra former av digitala medier är komplex och föremål för snabba förändringar. För att säkerställa att målen med den svenska spelregleringen uppnås måste regleringen effek- tivt kunna anpassas till förändringar på marknaden. Erfarenheter från andra medlemsländer i EU visar på nödvändigheten av att ha en lag- stiftning som ger utrymme för flexibilitet. På spelområdet har lagstift- ningen inte hängt med i utvecklingen. En ramlag ger, som bl.a. ATG lyfter fram, större möjligheter att anpassa regelverket till följd av den snabba utvecklingen på spelområdet. Att lagen utformas som en ramlag behöver inte stå i strid med behovet av förutsägbara och tydliga regler som marknaden kan utgå ifrån och förhålla sig till under en längre tid. Regeringen har förståelse för den oro som bl.a. BOS ger uttryck för. Om de bemyndiganden som regeringen ges i lagen endast används vid behov och i enlighet med lagens syften, samt med beaktande av spelföretagens intresse av stabila förutsättningar, bör dock även de senare aktörernas behov kunna tillgodoses. Den nya spelregleringen föreslås mot denna bakgrund tydligt ange ramarna för spel om pengar, samtidigt som den tillgodoser behovet av anpassningar till följd av marknadsutvecklingen, som flera remissinstanser lyfter fram.

Lagrådet har anfört att flera av de bemyndiganden som föreslås i spel- lagen har getts svepande formuleringar. Enligt regeringen kräver användningen av en ramlagstiftning att regleringen i lag i större utsträckning än annars kompletteras med närmare bestämmelser i föreskrifter på lägre nivå. Det är inte heller möjligt att i spellagen begränsa bemyndigandena utan att den flexibilitet som krävs med den

85

Prop. 2017/18:220 valda lagstiftningstekniken går förlorad. Ett visst inslag av breda bemyndiganden är därför nödvändiga.

Kanalisering

Ett spelföretag som vill etablera sig i ett visst land måste överväga ett antal faktorer. Dessa kan gälla t.ex. vilken typ av tjänster man vill erbjuda, hur stora kostnaderna blir, hur snabbt man kan komma igång och statusen på licensen. EU:s medlemsstater och deras nationella spel- myndigheter har olika system för utfärdande av licenser. Vissa länder utfärdar en licens, oavsett vilka tjänster eller produkter som ska erbjudas (t.ex. Isle of Man), medan andra har andra en mängd olika slags licenser (t.ex. Storbritannien). Ur spelföretagens perspektiv är det viktigt att de tillåts erbjuda de produkter som de önskar, vilket generellt sett innebär många varianter av spelformer. Därutöver är licenskostnaderna av av- görande betydelse. Kostnaderna består huvudsakligen av licensavgifter, kostnader för verksamhetens bedrivande och skatter. Språk, löneläge och kulturella skillnader är ytterligare faktorer som påverkar etableringen.

Genom en spelreglering som bygger på ett licenssystem införs förut- sättningar för att kanalisera spelandet till lagliga alternativ. Hur stor andel av spelandet på den svenska marknaden som kommer att ske via spelföretag med licens i Sverige, dvs. graden av kanalisering, beror på en samverkan av många faktorer. Utredningen bedömer att den föreslagna lagstiftningen har förutsättningar att uppnå en hög grad av kanalisering. Med en hög grad avses enligt utredningen och aktörerna en kanalisering om minst 90 procent av allt spelande på den svenska marknaden. Den uppnådda graden av kanalisering bör kontinuerligt följas upp (se avsnitt 19.4).

 

5.2

Lagens tillämpningsområde

 

5.2.1

Huvudsakligt tillämpningsområde

 

 

 

Regeringens förslag: Lagen ska omfatta spel som tillhandahålls i

 

Sverige. Lagen ska inte tillämpas på onlinespel som inte riktas till den

 

svenska marknaden.

 

Lagen ska vara tillämplig på spel som tillhandahålls på svenska

 

fartyg och svenska luftfartyg, oavsett var fartyget befinner sig.

 

Lagen ska inte vara tillämplig på spel som tillhandahålls på utländ-

 

ska luftfartyg som endast flyger över svenskt territorium utan att trafi-

 

kera en svensk flygplats.

 

Bestämmelserna i överenskommelsen om automatspel på passa-

 

gerarfartyg i reguljär linjetrafik mellan Sverige och Finland ska gälla

 

för sådant spel på fartyg i internationell trafik som omfattas av den

 

överenskommelsen.

 

Utredningens förslag: Överensstämmer delvis med regeringens.

 

Utredningen föreslår att anordnande av spel i Sverige som inte riktar sig

 

till den svenska marknaden ska omfattas av lagen. Utredningen föreslår

 

vidare att frågan huruvida onlinespel tillhandahålls i Sverige eller inte

86

ska avgöras med utgångspunkt i huruvida spelaren är bosatt eller stadig-

varande vistas i landet. Utredningen föreslår även en generell bestämmel- Prop. 2017/18:220 se om att överenskommelser mellan Sverige och någon annan stat

rörande spel på fartyg i internationell trafik ska ges företräde framför spellagens bestämmelser.

Remissinstanserna: De flesta remissinstanser har inga synpunkter på

 

förslagen. Svenska Spel anser att det föreslagna tillämpningsområdet är

 

väl avvägt, men anser att tillhandahållande eller anordnande av spel på

 

fartyg i internationell trafik endast ska få ske under den tid som fartygen

 

är i rörelse eller trafik under pågående resa eller rutt, eftersom det annars

 

finns risk för uppkomst av s.k. flytande kasinon som erbjuder kasinospel

 

när fartygen ligger i hamn eller när fartygen gör en begränsad, lokal

 

rundtur. ATG tillstyrker också förslagen, men anser att utredningens

 

förslag om vilka onlinespel som omfattas av regleringen bör förtydligas,

 

eftersom det kan bedömas omfatta allt spel som tillhandahålls via

 

internet, vilket inte torde vara avsikten. Även Kindred och Uppsala

 

universitet (Juridiska fakulteten) framför invändningar mot definitionen.

 

Ålands Penningautomatförening (Paf) anser att tillämpningsområdet för

 

spel på fartyg i internationell trafik måste klargöras och att lagstiftaren

 

behöver välja en konsekvent linje, där man tillämpar antingen territorial-

 

vattensprincipen eller flagglandsprincipen. Förvaltningsrätten i Lin-

 

köping anser att bestämmelsen om vad som gäller för flyg över svenskt

 

territorium är svårtillgänglig.

 

Skälen för regeringens förslag

 

Territoriell tillämpning

 

Utredningen föreslår att den nya lagen ska gälla spelverksamhet som

 

anordnas i Sverige, även om den inte är tillgänglig för den svenska

 

allmänheten. Skälet för detta förslag är bl.a. att det från Sverige går att

 

bedriva spel- och lotteriverksamhet som riktar sig mot utlandet, samtidigt

 

som åtgärder vidtagits i Sverige för att förhindra utländska spelanordnare

 

att erbjuda speltjänster här. Regeringen anser dock, bl.a. med beaktande

 

av att det nu föreslås en lag som tillåter även utländska spelföretag att

 

tillhandahålla spel i Sverige, att det inte finns tillräckliga skäl att låta

 

lagen omfatta sådant spel som inte tillhandahålls i Sverige. Utredningen

 

har inte heller i tillräcklig utsträckning analyserat vilka konsekvenserna

 

skulle bli eller vilka övriga lagförslag som krävs för att lagen ska kunna

 

ges ett sådant brett tillämpningsområde. Om en utvärdering av reformen

 

skulle visa att spelföretag etablerar sig i Sverige utan att ha svensk licens,

 

kan det dock finnas anledning att överväga omfattningen av tillämp-

 

ningsområdet på nytt.

 

När det gäller lagens tillämpning på spel över internet, s.k. onlinespel,

 

bör utgångspunkten vara att spellagen ska tillämpas på spel som till-

 

handahålls i Sverige, oavsett om det tillhandahålls från ett annat land.

 

Regeringen delar utredningens bedömning att lagen ska omfatta spel som

 

i någon mening riktar sig till den svenska marknaden och svenska

 

spelare. Den av utredningen föreslagna regleringen riskerar dock att sätta

 

fokus på huruvida spelare är stadigvarande bosatta eller stadigvarande

 

vistas i Sverige, i stället för på om spelen är anpassade för den svenska

 

marknaden. Regeringen föreslår därför att begränsningen i tillämpningen

87

 

Prop. 2017/18:220 i stället uttrycks som att lagen inte ska tillämpas på onlinespel som inte riktas till den svenska marknaden. Regeringen är medveten om att det, som Uppsala universitet (Juridiska fakulteten) påpekar, finns risk för att ett spelföretag helt enkelt genom att erbjuda speltjänster på engelska och med insatser eller kontoställning angivna i en annan valuta försöker kringgå det svenska licenskravet. Samtidigt är det inte rimligt eller möjligt att kräva att alla aktörer som erbjuder spel över internet ska söka licens i Sverige.

Spel på fartyg och flyg

Spellagen bör som huvudregel vara tillämplig på spel som sker på fartyg eller luftfartyg på svenskt territorium. Den bör även vara tillämplig på spel på svenska fartyg och luftfartyg, oavsett var dessa befinner sig. Spellagen bör dock inte vara tillämplig på spel som sker på utländska luftfartyg som endast flyger över svenskt territorium utan att trafikera en svensk flygplats.

Spel som omfattas av överenskommelsen mellan Sverige och Finland

Sedan den 6 november 1979 gäller en överenskommelse mellan Sverige och Finland om automatspel på passagerarfartyg i reguljär linjetrafik mellan de båda länderna (SÖ 1979:40). Överenskommelsen ändrades senast den 6 november 2001 (SÖ 2002:2). Utredningen föreslår att en generell regel införs i spellagen om att överenskommelser mellan Sverige och någon annan stat rörande spel på fartyg i internationell trafik ska gälla framför bestämmelserna i spellagen. I likhet med Lagrådet anser regeringen att bestämmelsen bör förtydligas och att det bör framgå att den endast avser överenskommelser som är gällande i Sverige. Eftersom bestämmelsen inskränker spellagens tillämpningsområde bör den enligt regeringen även preciseras till att endast avse den enda gällande överenskommelsen av det aktuella slaget, nämligen den mellan Sverige och Finland. Det bör mot denna bakgrund i spellagen anges att bestämmelserna i överenskommelsen alltjämt ska gälla för sådant spel på fartyg i internationell trafik som överenskommelsen omfattar.

 

5.2.2

Särskilda undantag från tillämpningsområdet

 

 

 

Regeringens förslag: Lagen ska inte tillämpas på svenska statens

 

premieobligationslån eller på vadhållning på det framtida värdet av

 

finansiella aktiviteter. Lagen ska inte heller tillämpas på sådant

 

automatspel som omfattas av lagen om anordnande av visst

 

automatspel.

 

 

 

Utredningens förslag överensstämmer med regeringens.

 

Remissinstanserna: De remissinstanser som yttrar sig över förslaget

 

tillstyrker eller har inget att invända mot det.

 

Skälen för regeringens förslag: Lotterilagen gäller inte för svenska

 

statens premieobligationslån. Inte heller spellagen bör omfatta sådana

 

lån.

 

 

Spellagen bör inte heller tillämpas på vadhållning om det framtida

88

värdet

på finansiella aktiviteter. Även om sådana aktiviteter kan

karaktäriseras som spel enligt spellagens definition, är det enligt Prop. 2017/18:220 Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG av den 21 april 2004

om marknader för finansiella instrument och om ändring av rådets direktiv 85/611/EEG och 93/6/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/12/EG samt upphävande av rådets direktiv 93/22/EEG (MiFID) fråga om finansiella aktiviteter som regleras genom den lagstiftning som finns på den finansiella sektorn.

Sådant spel som omfattas av lagen om anordnande av visst automatspel får endast ge vinst i form av frispel. Inte heller spel av detta slag bör därför omfattas av spellagen.

5.3

Kraven på spelverksamhet

 

 

 

Regeringens förslag: Spelverksamhet ska vara lämplig ur allmän

 

synpunkt samt bedrivas på ett sätt som är sunt och säkert under

 

offentlig kontroll. Det innebär krav på att spelen ska ha ett starkt

 

konsumentskydd, att det ska råda hög säkerhet i spelen, att de negativa

 

konsekvenserna av spelande ska begränsas och att spel om pengar inte

 

ska användas som stöd för kriminell verksamhet.

 

 

 

Utredningens förslag: Överensstämmer delvis med regeringens.

 

Utredningen föreslår att kraven på spelverksamhet ska uttryckas som

 

syften med spellagen, att målsättningen med kanaliseringen ska lag-

 

regleras och att ett krav ska införas på att spelandet i Sverige ska hållas

 

på en rimlig nivå. Utredningen föreslår även att kravet på spelverk-

 

samhetens lämplighet ska regleras som en förutsättning för licens.

 

Remissinstanserna: Det stora flertalet remissinstanser som yttrar sig

 

över förslaget, däribland Socialstyrelsen, Svenska Spel och Kindred

 

tillstyrker eller har inga invändningar mot det. Folkhälsomyndigheten,

 

anser att det bör lyftas fram att spel ska bedrivas på ett sätt som mot-

 

verkar skadeverkningar av spel om pengar. Flera ideella organisationer,

 

däribland Folkrörelsernas samarbetsorgan för spel- och lotterifrågor

 

(Folkspel), Svenska Ishockeyförbundet och Reumatikerförbundet, anser

 

att det i lagen ska anges att den syftar till att möjliggöra finansiering av

 

allmännyttiga ändamål. ATG anser att det inte i lagen ska anges att

 

kanaliseringen är ett av lagens syften. Enligt SPER är kanaliseringen

 

snarare ett medel än ett mål.

 

Skälen för regeringens förslag

 

Krav på spelverksamhet ska regleras i lagen

 

Lotterilagens syften framgår inte av lagen. Syftena behandlas främst i

 

förarbetena till 1982 års lotterilag (prop. 1981/82:170). Ett syfte med

 

införandet av den senare lagen var att skydda konsumenterna, dvs. lott-

 

köparna och speldeltagarna. Ett annat syfte var att motverka skade-

 

verkningar, särskilt hos barn och ungdomar. Frågan om en lags syften

 

kan vara av stor betydelse för att göra det tydligt vad staten avser att

 

uppnå med en reglering. Det finns goda skäl att som utredningen föreslår

 

i lagen föra in de syften som redan kan sägas utgöra grunden för den

 

spelreglering som gäller i Sverige. För att dessa ska få någon konkret

89

Prop. 2017/18:220 betydelse vid tillämpningen av lagen bör dock syftena i stället uttryckas som krav på spelverksamheten. På det sättet kan dessa värden på ett tyd- ligare sätt styra tillämpningen av lagen.

Även om främjandet av ideell verksamhet är en central del av den svenska spelpolitiken kan detta eller finansieringen av sådan verksamhet inte anses vara ett krav som går att ställa på utformningen av spel- verksamhet. Enligt regeringens mening ska därför dessa ideella värden inte komma till uttryck i en särskild lagbestämmelse i spellagen. Den ideella sektorns särställning på spelområdet tydliggörs dock i lagen genom att vissa spelformer förbehålls sektorn, även i förhållande till statliga aktörer.

Sunt och säkert under statlig kontroll

Alla former av spel om pengar är förenade med risker. Spel om pengar bör därför tillhandahållas på ett sunt och säkert sätt under offentlig kontroll. Detta bör komma till uttryck genom krav i spellagen.

Den nuvarande lagstiftningen bygger på att i princip alla lotterier ska ha tillstånd och stå under tillsyn. Den utgångspunkten bör även gälla i fortsättningen för att motverka brottslighet av det slag som förekommer i anslutning till illegalt spel.

Lämpligt från allmän synpunkt

En förutsättning för att en licens ska utfärdas bör enligt utredningen vara att den som anordnar ett spel ska svara för att spelet är lämpligt ur allmän synpunkt. Regeringen delar utredningens bedömning. Enligt regeringens mening sammanfattar det uttrycket väl det centrala med spelregleringen. Ett krav med denna innebörd bör därför tas in i lagen.

Spelandet ska ske genom lagliga spel och på en rimlig nivå

Utgångspunkten är att spel som efterfrågas i första hand bör regleras, inte förbjudas. På så sätt kanaliseras efterfrågan mot mer tillförlitliga och kontrollerbara erbjudanden.

Utredningen gör i likhet med SPER bedömningen att kanalisering får anses vara ett medel för att uppnå lagens övergripande syften och inte ett mål i sig, men föreslår likväl att kanaliseringen ska lagregleras. Regeringen delar utredningens bedömning att kanaliseringen är ett medel för att nå den nya lagens syfte, men anser i likhet med ATG att kanaliseringen inte bör lagregleras.

Starkt konsumentskydd

På spelområdet ska ett starkt konsumentskydd säkerställas. För att uppnå det bör samma konsumentskyddsregler som gäller inom andra områden även gälla spel. Det bör därför ställas krav på att spelföretag bl.a. ska informera om vilken typ av spel som erbjuds, kostnaderna för deltagande och vart konsumenten kan rikta frågor eller klagomål. Denna information ska vara tydlig, uppdaterad och lätt tillgänglig för spelaren. Konsu- menternas rättigheter har under senare år harmoniserats i EU-rätten genom särskilda direktiv. Spel om pengar är dock undantagna i de

aktuella direktiven på grund av denna verksamhets särskilda karaktär

90

samt kompetensen hos medlemsstaterna att definiera sin egen spelpolitik Prop. 2017/18:220 och kunna vidta egna och eventuellt strängare åtgärder för att skydda

spelarna.

Det ska råda hög säkerhet i spelen

Genom att ställa höga krav på licenshavarna bedömer regeringen att en hög säkerhet kan uppnås. Bland annat bör identiteten på spelare fastställas och kontrolleras, alla finansiella transaktioner registreras, och spelare stängas av vid misstänkt bedrägeri eller andra spelrelaterade former av brottslighet. Dessutom bör alla som omfattas av lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (penningtvättslagen) vara skyldiga uppfylla kraven i den lagen.

De negativa effekterna av spelande ska begränsas

Spelregleringen ska, som Folkhälsomyndigheten lyfter fram, motverka sociala och ekonomiska skadeverkningar och problemspelande. Genom den föreslagna lagen skapas ett ramverk som gör det möjligt att upptäcka riskabla beteenden på ett tidigt stadium, så att åtgärder för att förhindra att ett missbruk utvecklas kan vidtas. Tillsynsmyndigheterna ska fast- ställa tydliga villkor och övervaka efterlevnaden av dem i syfte att se till att licenshavarna iakttar försiktighet för att skydda spelarna (omsorgs- plikt).

Spel om pengar ska inte användas som stöd för brottslighet

Kriminalitet vid spel kan motverkas genom licensgivning. Licenshavarna ska uppfylla strikta krav och bl.a. kontrollera och fastställa spelarens identitet, registrera alla finansiella transaktioner och stänga av spelare i fall av misstänkt bedrägeri eller andra spelrelaterade former av brottslig- het. Det kan visserligen inte uteslutas att överskottet från ett i övrigt legitimt spelföretag med skötsamma företrädare förs vidare till kriminell verksamhet. Detta bör dock kunna utgöra en grund för att inte tilldela eller återkalla en licens.

91

Prop. 2017/18:220 5.4

Licensfria spel

Regeringens förslag: Det ska inte behövas licens för sådana spel

1.för vilka deltagande inte kräver betalning av en insats,

2.som tillhandahålls av en ideell förening eller ett registrerat tros- samfund, där värdet av varje insats uppgår till högst 1/4 000 pris- basbelopp, vinsten endast utgörs av varor, värdet av högsta vinsten uppgår till högst 1/6 prisbasbelopp och som antingen utgörs av lotteri som bedrivs inom en viss kommun och anordnas i samband med en tillställning eller en sammankomst som en ideell förening eller ett registrerat trossamfund anordnar eller deltar i, eller av ett bingospel som föreningen eller trossamfundet tillhandahåller,

3.där värdet av varje insats uppgår till högst 1/4 000 prisbasbelopp, vinsten endast utgörs av varor, och värdet av högsta vinsten uppgår till högst 1/60 prisbasbelopp och som utgörs av lotteri som bedrivs inom en viss kommun och tillhandahålls i samband en offentlig nöjestillställning, en offentlig tillställning till förmån för ett allmännyttigt ändamål eller en allmän sammankomst för framförande av ett konstnärligt verk till förmån för ett allmännyttigt ändamål,

4.som utgör ett kombinationsspel i periodisk skrift, radio eller tv, där spelet inte är huvudinnehållet och där betalningen sker genom en informations- och innehållsbaserad tjänst med integrerad betalning eller genom en mobil betalningslösning där betalningen inte överskrider 1/3 000 prisbasbelopp per telefonnummer och dag, eller

5.som sker under privata former med en nära inbördes gemenskap mellan deltagarna, som inte har en organiserad eller professionell prägel och som sker på annat sätt än online och med låga belopp.

Spel som varken kräver licens eller registrering enligt spellagen ska vara undantagna från penningtvättslagens tillämpningsområde. Regeringen ska bemyndigas att besluta om att licens inte ska krävas för kombinationsspel, där spelet inte är huvudinnehållet i den vara eller tjänst som tillhandahålls.

Regeringens bedömning: Spel som helt baseras på skicklighet faller utanför spellagens tillämpningsområde.

Utredningens förslag: Överensstämmer delvis med regeringens förslag och bedömning. Utredningen föreslår att spel där sannolikheten att vinna baseras helt på skicklighet ska vara licensfritt. Utredningen saknar förslag i fråga om undantag från penningtvättslagens tillämp- ningsområde. Utredningen föreslår att s.k. korsordstävlingar inte ska omfattas av lagen, då det inte ska anses som att en insats sker för deltagande i sådana tävlingar.

Remissinstanserna: De remissinstanser som yttrar sig över förslagen har i huvudsak inga invändningar mot dessa. Flera ideella aktörer, däribland IOGT-NTO, anser dock att lotterier som inte kräver insats bör regleras för att dessa inte ska skada den ideella sektorns förutsättningar att erbjuda spel för allmännyttiga ändamål på en skyddad marknad. Sveriges Tivoliägareförening anser att insatsbegränsningarna för s.k. frisektorlotterier bör justeras så att det blir möjligt att göra en insats på 20 kronor och att insatsbegränsningen inte ska baseras på prisbasbelopp.

92

Skälen för regeringens förslag och bedömning

Skicklighetsspel

Utredningen föreslår, i enlighet med vad som gäller enligt lotterilagen, att regleringen inte ska gälla för spel om pengar där utgången av spelet helt baseras på spelarens skicklighet. Exempel på sådana spelformer är biljard, tävlingsbridge och schack. I nuvarande lotterilag regleras mark- nads- och tivolinöjen, t.ex. ringkastningsanordningar, bollkastning, pil- kastning och skjutbanor särskilt. Regeringen anser att det saknas anledning att fortsättningsvis särskilt reglera dessa spelformer. I de fall utgången av ett marknads- och tivolinöje helt beror på spelarens skicklig- het kommer dessa spel att, till följd av definitionen av spel enligt den föreslagna lagen, falla utanför lagens tillämpningsområde (se avsnitt 5.1.).

Spel som inte kräver insats

Lotterilagen har en mycket vid definition av lotteri. Vid tillämpningen av lagen saknar det betydelse om deltagaren betalat en insats eller inte. Sverige är ett av få länder i världen som inte har ett krav på insats för att ett spel ska omfattas av spelregleringen. Historiskt sett har detta berott på att lagstiftaren ansett att även reklam- och gratislotterier i viss mån föranleder en sorts insats, även om denna inte sker i form av pengar, utan t.ex. i form av porto eller tidsutdräkt.

I sociala medier är det allt vanligare att företag och privatpersoner uppmanar besökare att delta i olika aktiviteter, t.ex. att ”gilla” något eller ”dela” något med sina vänner. Genom att göra detta deltar man sedan i någon form av utlottning där man kan vinna biljetter, pengar eller varor, i de allra flesta fall till ett mindre värde. Dessa arrangemang avgörs oftast med slumpens hjälp, exempelvis genom att man lottar fram vinnaren bland de som ”gillat” eller ”delat”. Regeringen anser att det i dessa situationer, liksom i andra fall då man inte betalat någon insats för sitt deltagande, inte föreligger något särskilt behov av skydd. Spelaren riskerar inte att förlora något, och det finns ett grundläggande konsu- mentskydd genom att arrangemang och tävlingar av detta slag omfattas av marknadsföringslagstiftningen.

Regeringen anser således, till skillnad från bl.a. IOGT-NTO, att det fortsatt finns skäl för att inte ställa upp krav på licens för spel där deltagandet inte kräver betalning av en insats. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör vidare bemyndigas att besluta om att licens inte heller ska krävas för vissa kombinationsspel, där spelet inte är huvudinnehållet i den vara eller tjänst som tillhandahålls.

Frisektorlotterier

Genom införandet av 1982 års lotterilag fick ideella föreningar möjlig- heten att under vissa förutsättningar anordna lotteri utan tillstånd inom en kommun. De nya reglerna skulle gynna och uppmuntra små lokala före- ningar, vars medlemmar själva i stor utsträckning arbetade rent ideellt.

I dag har regleringen kring dessa s.k. frisektorlotterier i första hand betydelse för nöjesanläggningar (t.ex. Gröna Lund och Liseberg), kring-

Prop. 2017/18:220

93

Prop. 2017/18:220

94

resande tivolin och skolklasser som säljer lotter. Regeringen ser ingen anledning att ändra grunderna för den nuvarande regleringen.

Då den nya spellagen ska utgöra en ramlagstiftning, och med hänsyn till att konsumenterna genom regleringen i marknadsföringslagen är tillförsäkrade en rätt att få information om lotteriet för att kunna avgöra om de vill vara med i det eller inte, kan nu gällande detaljkrav, om vad som gäller för tillståndsfria lotterier i 19 och 20 §§ lotterilagen utgå. Vid behov kan spelmyndigheten utfärda allmänna råd om hur frisektor- lotterier ska bedrivas på ett sunt och säkert sätt. Lagtexten ska därför enbart ange de grundläggande kraven för att dessa spel inte ska omfattas av licenskrav.

Med hänsyn bl.a. till att lagen ska vara en ramlag och kunna stå sig över tid anser regeringen, till skillnad från Sveriges Tivoliägareförening, att insatsbegränsningen fortsatt ska vara kopplad till prisbasbeloppet. Det kan dock finnas skäl att se över hur stor den lagstadgade andelen ska vara. Det nuvarande kravet att högsta insats i lotteriet får vara 1/6 000 prisbasbelopp (drygt 7 kronor enligt 2018 års prisbasbelopp) för att omfattas av undantaget från tillståndskrav, förorsakar praktiska problem. Då risken för problemspelande och andra sociala skyddsändamål inte talar för något annat, bör den högsta insatsen höjas till 1/4 000 prisbasbelopp (cirka 11 kronor enligt 2018 års prisbasbelopp).

Korsordstävlingar

De tävlingar i tidningar eller tidskrifter och radio eller tv som innebär att deltagarna mot ett belopp om högst ca 15 kr löser en uppgift i form av t.ex. ett korsord, och där vinnarna sedan dras genom lottning bland de insända bidragen från de deltagare som korrekt löst uppgiften, tillhör inte sådana riskfyllda spel som lagen syftar till att reglera. Det bör därför inte krävas licens för att tillhandahålla sådant spel.

Spel under privata former

Enligt hittillsvarande spelreglering krävs bl.a. att lotteriet ska vara anord- nat för allmänheten eller, när det gäller vissa spelformer, i förvärvssyfte för att omfattas av regleringen. Innebörden av detta har preciserats i rättspraxis. Enligt rättsfallet NJA 1986 s. 35 ska det röra sig om en liten och sluten krets med en inbördes gemenskap för att det inte ska vara fråga om spel anordnat för allmänheten. Regeringen anser att spellagen inte ska innehålla något krav på att spelet ska vara anordnat för allmän- heten eller i förvärvssyfte för att regleringen ska vara tillämplig. I för- hållande till nu gällande reglering innebär detta således en utvidgning av det tillståndspliktiga området. Visst landbaserat spel om pengar med låga belopp under privata former bör därför undantas från kravet på licens.

Spel som ska undantas från penningtvättslagens tillämpningsområde

Speltjänster omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att förhindra att det finan- siella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG och kommissionens direktiv 2006/70/EG (fjärde penning-

tvättsdirektivet). Medlemsstaterna får dock, med undantag för kasinon, Prop. 2017/18:220 efter en lämplig riskbedömning besluta att helt eller delvis undanta vissa

speltjänster från de nationella penningtvättsreglerna (artikel 2.2). Denna möjlighet har i svensk rätt utnyttjats för speltjänster som varken kräver tillstånd eller registrering (frisektorlotterier och spel som inte anordnas för allmänheten eller annars i förvärvssyfte) samt anordnande av spel på varuspelsautomater, som således är undantagna från penningtvättslagens tillämpningsområde (jfr 1 kap. 2 § 14 och prop. 2016/17:173 s. 200). Även med beaktande av den något höjda insatsnivån för frisektor- lotterierna gör regeringen bedömningen att dessa spel inte kan utnyttjas för penningtvätt eller finansiering av terrorism. Spel som varken kräver licens eller registrering, liksom spel på varuautomater, bör därför även i fortsättningen undantas från penningtvättslagens tillämpningsområde. Regeringen anser vidare att det, i likhet med vad som gäller i dag, bör överlämnas åt tillsynsmyndigheten att besluta om de övriga undantag för speltjänster från penningtvättslagen som kan bli aktuella (jfr regeringens bedömning i prop. 2016/17:173 s. 200 f.).

5.5

Pyramidspel

 

 

 

Regeringens förslag: Licens ska inte få ges för s.k. pyramidspel. Med

 

pyramidspel avses ett spel där vinsten härrör från framtida deltagares

 

insatser och sannolikheten att vinna beror på antalet deltagare som

 

efterhand träder in i spelet.

 

Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.

 

Utredningen föreslår en något mer detaljerad definition av pyramidspel.

 

Remissinstanserna: Endast ett fåtal remissinstanser yttrar sig över

 

förslaget. Kindred menar att pyramidspel inte har med spel att göra, utan

 

mer är att likna vid investeringsbedrägerier. Förbudet bör enligt bolaget

 

därför inte tas in i spellagen utan föras till brottsbalken. Direct Selling

 

Sweden anför att den föreslagna lydelsen i den nya spellagen avviker från

 

den pyramidspelsdefinition som redan existerar genom marknads-

 

föringslagens genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv

 

2005/29/EG av den 11 maj 2005 om otillbörliga affärsmetoder som

 

tillämpas av näringsidkare gentemot konsumenter på den inre marknaden

 

och om ändring av rådets direktiv 84/450/EEG och Europaparlamentets

 

och rådets direktiv 97/7/EG, 98/27/EG och 2002/65/EG samt Europa-

 

parlamentets och rådets förordning (EG) nr 2006/2004 (direktivet om

 

otillbörliga affärsmetoder). Framför allt saknar den föreslagna lydelsen i

 

spellagen den distinktion mellan pyramidspelsverksamhet och legitim

 

nätverksförsäljning som görs i direktivet. Stockholms tingsrätt (Patent-

 

och marknadsdomstolen) anser att begreppet pyramidspel bör definieras

 

tydligare.

 

 

Skälen för regeringens förslag

 

Nuvarande reglering

 

Av 45 § lotterilagen följer att tillstånd att anordna lotteri inte får ges till

 

s.k. kedjebrevsspel. Med sådana spel avses enligt 7 § lotterilagen spel i

95

Prop. 2017/18:220

96

vilka vinstmöjligheterna huvudsakligen beror på antalet deltagare som efterhand inträder i spelet. Definitionen omfattar även s.k. pyramidspel. Kännetecknande för både kedjebrevsspel och pyramidspel är att del- tagandet i spelet är arrangerat i en pyramidstruktur, där initiativtagaren befinner sig högst upp i pyramiden. För att spelaren ska få avkastning på sin insats krävs att deltagandet i spelet ökar närmast exponentiellt i varje led. Ju fler spelare som träder in i spelet, desto fler spelare måste således värvas för att spelarna i de föregående leden ska få tillbaka sina insatser eller mer. Eftersom vinstmöjligheterna förutsätter en närmast exponen- tiell ökning av antalet deltagare, ökar också risken för att spelet kollapsar i varje nytt led. Endast den eller de som befinner sig högst upp i pyra- miden har en reell chans att få avkastning på sin insats.

Ett förbud mot pyramidspel finns även i lagstiftningen på konsument- skyddsområdet. Av 4 § marknadsföringslagen framgår att bilaga 1 till direktivet om otillbörliga affärsmetoder ska gälla som lag i Sverige. Enligt punkt 14 i bilagan är det förbjudet att inrätta, driva eller göra reklam för pyramidspel där konsumenten lockas att delta på grund av möjligheten att få ersättning och denna främst grundas på att andra konsumenter värvas till spelet, snarare än på försäljning eller konsumtion av en produkt. Av 4 § fjärde stycket marknadsföringslagen följer att för- budet mot pyramidspel inte gäller åtgärder som omfattas av lotterilagen. Eftersom tillstånd att anordna lotteri enligt lotterilagen inte får ges till kedjebrevsspel, inklusive pyramidspel, omfattas anordnandet av sådana spel både av förbudet i 54 § samma lag och bestämmelserna om dobbleri i 16 kap. 14 och 14 a §§ brottsbalken. Marknadsföringslagens förbud mot pyramidspel saknar emellertid straffrättsliga sanktioner. Överträdelser sanktioneras i stället genom förbud vid vite, skadeståndsskyldighet och marknadsföringsavgift.

Licens ska inte få ges till pyramidspel

Förutsättningarna för ett pyramidspel, bl.a. omfattningen av spelet och dess vinstmöjligheter, är inte klarlagda från start utan beror helt på spelets framtida utveckling och antalet deltagare som efterhand träder in i spelet. Sådana spel kommer förr eller senare att kollapsa. Detta medför att ett pyramidspel från allmän synpunkt aldrig kan anses som lämpligt för spelarna. Licens bör därför inte kunna ges till sådant spel. Till skillnad från Kindred anser regeringen att detta bör framgå av spellagen. Av lagtekniska skäl anser regeringen att regleringen i lotterilagen så långt som möjligt bör föras över till spellagen. Utredningens förslag om en särskild förbudsbestämmelse bör därför inte införas. För att tydliggöra att pyramidspel omfattas av lagen bör definitionen av spel uttryckligen omfatta denna företeelse.

Regeringen instämmer vidare i utredningens bedömning att begreppet kedjebrevsspel bör utmönstras ur lagstiftningen och ersättas av begreppet pyramidspel. Begreppet pyramidspel speglar bättre vad som avses med företeelsen, dvs. en verksamhetsstruktur som förutsätter en närmast exponentiell ökning av antalet spelare.

Stockholms tingsrätt (Patent- och marknadsdomstolen) efterfrågar ett förtydligande av begreppet pyramidspel. Regeringen har ingen invänd- ning i sak mot den definition som utredningen föreslår, men anser att den

kan förkortas och förtydligas. Såsom Lagrådet anför saknas det t.ex. skäl Prop. 2017/18:220 att hänvisa till begreppet pyramidstruktur. Regeringen föreslår därför att

med pyramidspel ska avses ett spel där vinsten härrör från framtida deltagares insatser och vinstmöjligheten beror på antalet deltagare som efterhand träder in i spelet.

Även med den definition som regeringen föreslår kommer bedöm- ningen av vad som är ett pyramidspel inte alltid vara helt enkel. Såsom Direct Selling Sweden påpekar finns t.ex. affärsmetoder där varor eller tjänster omsätts inom en pyramid, s.k. Multi-level Marketing. Ett sådant system kan användas för fullt legal försäljning av främst varor (jfr mål C- 515/12 punkterna 20, 21 och 30–34). Ibland omsätts dock varor eller tjänster i systemet som helt saknar värde eller som endast har ett mycket ringa värde. Sådan verksamhet kan komma att omfattas av spellagens tillämpningsområde. Det bör överlämnas till rättstillämpningen att närmare bestämma gränserna för vad som utgör ett pyramidspel enligt spellagen.

5.6Registreringslotterier

Regeringens förslag: För s.k. registreringslotterier ska det, i stället för licens endast krävas registrering hos den berörda kommunen.

Utredningens förslag överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: Endast Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och ett antal kommuner yttrar sig över förslaget och samtliga tillstyrker detta.

Skälen för regeringens förslag: Enligt statistik från Lotteriinspek- tionen för 2016 uppgick nettoomsättningen för lotterier med tillstånd från kommunerna eller registrering hos dem till 32 miljoner kronor. Merparten av de lokala lotterierna är registreringslotterier enligt 17 § lotterilagen. Sådana lotterier får bedrivas av ideella föreningar inom den eller de kommuner där föreningen är verksam. Den nu gällande regleringen föreslås i det närmaste oförändrad föras över till spellagen (se avsnitt 7.3). Något krav på licens kommer således inte att gälla för lotterier av detta slag.

5.7

Vinståterbetalning och riskklassificering

 

 

 

Regeringens förslag: Regeringen eller den myndighet som regeringen

 

bestämmer ska få meddela föreskrifter om insatser, vinster och

 

vinståterbetalningsnivåer.

 

Utredningens förslag överensstämmer med regeringens.

 

Remissinstanserna: Remissutfallet är blandat. Folkhälsomyndigheten

 

anser att staten ska behålla möjligheten att reglera vinståterbetal-

 

ningsnivån. ATG och Svenska Spel anser att vinståterbetalningsnivån för

 

de konkurrensutsatta spelen också måste författningsregleras. Svenska

 

Spel anser att den tillåtna nivån för lotterier bör bestämmas till högst

 

50 procent. Kindred anser att en maximal vinståterbetalningsnivå för

97

Prop. 2017/18:220 lotterier på 50 procent är nödvändigt för att ensamrätten för Svenska Spel och folkrörelsen ska vara motiverad. Stockholms handelskammare anser att vinståterbetalningen inte bör regleras eftersom det är ett viktigt instrument för onlinespelföretagen för att behålla och attrahera nya kunder. Enligt Betsson har dessa företag inget incitament att söka licens om det finns ett tak för vinståterbetalning, eftersom spelarna då kommer att söka sig till operatörer som inte har någon sådan begränsning. Paddy Power Betfair och Leo Vegas anser att begränsningar av utbetalnings- nivåer skulle ha negativa konsekvenser på konsumenternas valmöjlig- heter, och därmed på konkurrensen och kanaliseringen. Bröstcancer- föreningarnas Riksorganisation och andra allmännyttiga organisationer anser att det bör finnas en begränsning i systemet om högst 100 procents vinståterbetalning. Enligt bl.a. SPER bör det gälla även för konkurrens- utsatta spelformer. IOGT-NTO anser att om ett vinståterbetalningstak fastställs inom varje enskild kategori ska taknivån aldrig tillåtas vara högre än 90 procent. Sveriges bingoarrangörers centralorganisation (Svebico) ifrågasätter om vinståterbetalningsnivån bör regleras avseende bingospel.

Svenska Spel framhåller att det är av stor vikt att regleringen tar hänsyn till spelformers olika risk och att det kan uppställas krav på särskilda spelansvarsåtgärder och marknadsföringsbegränsningar för mer riskabla spelformer. Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer bör enligt bolaget därför ges rätt att meddela föreskrifter om spelansvarsåtgärder och marknadsföringsbegränsningar för spel som bedöms medföra en hög risk utifrån spelberoendesynpunkt. SPER och flera ideella aktörer, däribland Svenska Ishockeyförbundet, Friluftsfrämjandet och RF, föreslår att ett riskklassificeringssystem skyndsamt bör utarbetas och att spelprodukter med högre risk bör omfattas av strängare regler för att skydda konsumenten. BOS, Kindred och Mr Green anser att regeringen inte bör ges ett mandat som i framtiden kan leda till att vissa spelformer lämnas utanför ett licenssystem eller regleras på annat sätt.

 

Skälen för regeringens förslag

 

Vinståterbetalning

 

Vinståterbetalning är att likställa med priset på spel. En högre

 

vinståterbetalningsnivå, dvs. ett lägre pris på spelandet, leder till mer

 

spelande. En reglering av vinståterbetalningsnivåer kan således användas

 

för att påverka omsättningen och inriktningen på spelandet. En reglerad

 

återbetalningsnivå är således att likställa med en prisreglering. Begräns-

 

ningar i hur hög vinståterbetalningsnivån får vara på ett spel är därför

 

detsamma som en begränsning av hur lågt priset på spelet får vara.

 

Vinståterbetalningen varierar mellan olika spelformer. Vissa spel är

 

mer kostsamma att tillhandahålla, t.ex. vadhållningsspel där en odds-

 

sättare krävs för att sätta odds. Tillhandahålls spelet via en butik krävs

 

kostnadstäckning för personal, butikshyror, utrustning m.m. Vinståter-

 

betalningsnivån är ofta hög hos riskfyllda spelformer. Vidare varierar

 

vinståterbetalningen beroende på konkurrensgraden på marknaden. För

 

värdeautomatspel och kasinospel gäller en minsta återbetalningsprocent,

98

men inget tak. Bingospel har en oreglerad högsta vinståterbetalningsnivå,

men i praktiken ligger den på 70 procent. För spel på poker och spel- Prop. 2017/18:220 börser går det av naturliga skäl inte att reglera vinståterbetalningsnivån

på annat sätt än genom att reglera den provision (rake) som spelföretaget tar ut.

De höga vinstutdelningarna ger låga vinstmarginaler per spel, vilket gör att spelbolagens vinster till stor del är beroende av volymen spelare och hur mycket dessa spelar för. Den hårda konkurrensen medför även en snabb innovationstakt avseende både nya och befintliga tjänster och en hög vinståterbetalningsnivå är därmed en viktig framgångsfaktor för aktörerna på marknaden.

Enligt hittillsvarande reglering ska vinståterbetalningen för s.k. egentliga lotterier (lottning, gissning, vadhållning eller liknande spel samt marknads- och tivolinöjen) uppgå till minst 35 procent och högst 50 procent (16 § lotterilagen). I regeringens tillstånd till Svenska Spel och ATG, som beslutats enligt 45 § lotterilagen, varierar återbetalnings- nivån för olika spelformer från 49 procent för lotterier och nummerspel till minst 85 procent för värdeautomater. Även enligt kasinolagen ska vinståterbetalningen för värdeautomater och andra automatspel uppgå till minst 85 procent.

Bestämmelserna om insatser, vinster och vinståterbetalningsnivåer är centrala delar av spelpolitiken. Det är som utredningen konstaterar också svårt att slå fast hur vinståterbetalningen påverkar spelarnas beteenden och kopplingen till spelproblem. Trots synpunkter från bl.a. Bröstcancer- föreningarnas Riksorganisation instämmer regeringen därför i utred- ningens bedömning att något vinståterbetalningstak inte bör införas i spellagen. I den mån vinståterbetalningsnivåerna ska regleras, bör det i stället ske i förordning.

Enligt utredningen motsätter sig många av de presumtiva licenshavarna starkt en reglering av vinståterbetalningsnivån för de konkurrensutsatta spelen. Utredningen föreslår därför inte att den ska regleras. Regeringen kan konstatera att remissinstanserna är delade i frågan då Svenska Spel och ATG anser att vinståterbetalningen för dessa spel ska regleras, medan bl.a. Stockholms handelskammare och Betsson pekar på att en reglering skulle kunna riskera kanaliseringen. Det finns således både för- och nackdelar med att reglera vinståterbetalningsnivåerna för de spelformer som konkurrensutsätts. Övervägande skäl talar för att liksom i den nuvarande regleringen i vart fall begränsa vinståterbetalningsnivåerna för spel för allmännyttiga ändamål och sådant spel som bedrivs med ensamrätt eller delad ensamrätt av staten. Regeringen avser att reglera de nivåerna i förordning. På det sättet behåller staten, som Folkhälso- myndigheten anför, kontrollen över sådan vinståterbetalning.

Riskklassificering

Forskning och studier visar att spel innebär en risk för spelproblem. Även om alla spel är problematiska, framstår en del spel som mer riskabla än andra. Det vore eftersträvansvärt att på förhand kunna avgöra vilka spelformer som är mest riskabla. Det är dock problematiskt att göra sådana bedömningar, som dessutom ändras över tid. Kasinospel, värdeautomater och onlinespel, t.ex. poker online, bingo online och skrap-

lotter online, bedöms höra till de spelformer som från spelberoende-

99

Prop. 2017/18:220 synpunkt är de mest riskabla spelformerna. Nya spel utvecklas dock stän- digt, samtidigt som befintliga spel förändras och nya kanaler för spel- distribution tas i bruk. Sammantaget medför detta att det är svårt att,påett sätt som är långsiktigt hållbart, dela in de nu befintliga spelformerna i mer eller mindre riskabla spel och låta detta ensamt vara styrande för regle- ringens utformning. Regleringen bör därför ge utrymme för anpassningar och krav i relation till hur riskabel varje spelform bedöms vara utifrån ett spelproblemsperspektiv. Avgörande för en sådan bedömning bör bl.a. vara den närmare utformningen av spelformen vid varje tidpunkt och det distributionssätt som ska gälla för respektive tillståndsperiod.

För att tillgodose behovet av anpassning till följd av marknads- utveckling anser regeringen, till skillnad från bl.a. BOS, att regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer bör bemyndigas att bestämma vilka spel som ska tillåtas inom respektive licenskategori (se avsnitt 7). Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör vidare bemyndigas att meddela föreskrifter om krav på spelansvarsåtgärder och andra krav för spelets bedrivande (se avsnitt 10.2).

6Förutsättningar för licens

6.1Licenshavarens lämplighet

Regeringens förslag: Licens ska få ges endast till den som har den kunskap, erfarenhet och organisation som krävs för att driva verksamheten, kan antas komma att göra detta i enlighet med lag och andra författningar som reglerar verksamheten och i övrigt bedöms lämplig.

För en juridisk person ska kravet på lämplighet gälla även den som har ett kvalificerat innehav av andelar i den juridiska personen eller ingår i dess styrelse eller ledning.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om vilka som ska anses ingå i spelföretagets ledning.

Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens. I stället för ett krav på kunskap föreslår utredningen ett krav på insikt. Utredningen föreslår även att det i lag ska anges en skyldighet för en person i verksamhetens styrelse eller ledning att i vissa fall lämna sin position i spelföretaget.

Remissinstanserna: Majoriteten av de remissinstanser som yttrar sig, däribland Svenska Spel, Paf, Kindred och ATG, anser att krav bör få ställas, men att de uppställda kraven i vissa avseenden är oklara och bör preciseras. Svenska Spel anser att det bör förtydligas att spelmyndigheten vid licensprövningen ska beakta en koncerns samlade insikt, erfarenhet, organisation, kapitalstyrka och möjlighet att uppfylla lagens krav, inklu- sive den kapacitet som följer av ingångna uppdragsavtal.

100

Skälen för regeringens förslag

Kunskap, erfarenhet och organisation

Utredningen föreslår att licens ska ges till den som har den insikt, erfarenhet och organisation som krävs för att driva verksamheten. Flera remissinstanser efterfrågar dock större tydlighet i fråga om vilka krav som ska ställas på licenshavarna. Begreppet insikt är enligt regeringens mening vagt och svårt att bedöma, särskilt i förhållande till en juridisk person. Regeringen föreslår därför att krav i stället ska ställas på sökan- dens kunskap. Licens ska således endast få ges till den som har den kunskap, erfarenhet och organisation som krävs för att driva verksam- heten.

Vid bedömningen av om kraven är uppfyllda bör beaktas vilken kapa- citet som sökanden förfogar över i form av personal, ledning, arbets- rutiner och andra organisatoriska resurser. Personalens kunskap om spelen och de föreskrifter och villkor som reglerar spelandet har stor betydelse. Vid bedömningen kan därför beaktas vilken utbildning och erfarenhet av liknande verksamhet personalen har. Vid beviljandet av licenser för onlinespel blir tillgången till teknisk personal som kan garan- tera en säker spelmiljö för spelkunderna en viktig faktor. Även kompe- tens och bemanning i såväl arbetsledande som ekonomiska och admi- nistrativa funktioner bör beaktas. Kraven på kunskap, erfarenhet och organisation bör alltid ställas i relation till omfattningen av den planerade verksamheten.

Vilja och förmåga att följa lagar och andra författningar

En självklar förutsättning för att en licens ska kunna beviljas är att sökanden kan antas bedriva verksamheten i enlighet med lag och andra författningar som reglerar verksamheten. I första hand avses regleringen på spelområdet, såsom t.ex. kravet på verksamheten ska bedrivas på ett sätt som är sunt, säkert och lämpligt ur allmän synpunkt (se avsnitt 5.2), men även sökandens vilja och förmåga att följa lagstiftning och fullgöra sina skyldigheter mot det allmänna på andra områden, såsom t.ex. redo- visning och betalning av skatter, är en viktig del. En god indikation på detta är sökandens tidigare skötsamhet och laglydighet. Vidare kan tidigare aggressiv marknadsföring ha betydelse. Om sådan skett i strid med gällande lagstiftning, talar det mot att sökanden har vilja och förmåga att följa lagar och andra författningar.

Lämplighet i övrigt

Regeringens förslag innebär att licensprövningen ytterst handlar om att bedöma om en sökande är lämplig att bedriva den verksamhet som omfattas av ansökan. Vid licensgivningen ska därför även prövas om sökanden är lämplig i övrigt. När det gäller sökande som är fysiska personer framgår det klart av utredningens förslag att dessa omfattas av detta krav. När det däremot gäller juridiska personer är utredningens lagförslag utformat så att endast företrädarna för sökanden träffas av kravet. Av övervägandena framgår dock att lämplighetsprövningen är tänkt att även omfatta den juridiska personen, vilket regeringen instämmer i. För att detta klart ska framgå av lagen har regeringen valt att göra en justering av förslaget.

Prop. 2017/18:220

101

Prop. 2017/18:220 Någon ändring i sak i förhållande till utredningens överväganden är dock inte avsedd.

Vid bedömningen av om en sökande är lämplig i övrigt att bedriva spelverksamhet ska sökandens personliga och ekonomiska förhållanden, såsom bl.a. anseende och professionalitet, beaktas. Vilka omständigheter som ska tillmätas betydelse får bedömas utifrån om det är en fysisk eller juridisk person som prövas. En omständighet som talar mot att sökanden är lämplig är om sökanden har åsidosatt sina skyldigheter i närings- verksamhet eller i andra ekonomiska angelägenheter, t.ex. om sökanden har anmärkningar hos Kronofogdemyndigheten. Likaså bör, som ATG framhåller, beaktas om sökanden riktar sin verksamhet mot länder där sökanden enligt det landets lagstiftning inte får tillhandahålla spel. Om så är fallet, kan det medföra att sökanden bedöms mindre lämplig att inneha spellicens i Sverige.

Vid lämplighetsbedömningen ska även sökandens kapitalstyrka och andra ekonomiska förhållanden beaktas. Det är en förutsättning att det finns en viss kapitalbas för att spelverksamheten ska kunna bedrivas. Ut- gångspunkten vid prövningen ska vara att sökanden ska kunna upprätthålla och verka för en sund finansiell struktur i spelverksamheten. Hänsyn måste dock tas till vilken typ av verksamhet som ska bedrivas.

Spelföretag som ingår i en koncern

När det gäller spelföretag som ingår i en koncern anser regeringen, i lik- het med Svenska Spel, att spelmyndigheten vid licensgivningen ska få beakta koncernens samlade kunskap, erfarenhet, organisation, kapital- styrka och förmåga i övrigt att driva verksamheten i enlighet med kraven i spellagen och andra författningar som reglerar verksamheten. Detta gäller självklart bara under förutsättning att koncernens resurser är relevanta för sökandens verksamhet och rent faktiskt står till sökandens förfogande.

Företrädare för juridiska personer

I de fall sökanden är en juridisk person föreslår regeringen, i likhet med utredningen, att lämplighetsprövningen i vissa avseenden även ska omfatta sökandens företrädare, dvs. den som har ett kvalificerat innehav av andelar i den juridiska personen eller ingår i dess styrelse eller led- ning. Prövningen bör emellertid anpassas till den aktuella personens funktion i verksamheten.

Med ägare avses i enlighet med vad som gäller enligt 10 a § lotteri- lagen den som har ett kvalificerat innehav av andelar i den juridiska personen beräknat på det sätt som anges i 1 kap. 5 § 15 lagen (2004:298) om bank- och finansieringsrörelse. Med en person som ingår i verksam- hetens ledning avses styrelseledamöter och i förekommande fall verk- ställande direktör samt deras ersättare respektive ställföreträdare. Det är emellertid inte alltid en ledamot i styrelsen ingår i företagets ledning. Det bör därför uttryckligen framgå av lagen att också personer i styrelsen omfattas av licensprövningen. Vilka personer som ingår i ett spelföretags ledning kan variera mellan olika företag. Alla företag har t.ex. inte en verkställande direktör. Regeringen eller den myndighet som regeringen

102

bestämmer bör därför bemyndigas att meddela närmare föreskrifter om Prop. 2017/18:220 vilka funktioner som ska anses ingå i ett spelföretags ledning.

Utredaren föreslår att en skyldighet ska införas för en person i verksamhetens styrelse eller ledning, som inte längre uppfyller förutsättningarna enligt lagen, att genast utträda ur styrelsen eller ledningen. Enligt den föreslagna lagen krävs dock att licenskraven är uppfyllda under hela licenstiden. Om någon person i styrelsen eller ledningen inte längre uppfyller kraven måste licenshavaren, för att få behålla sin licens, vidta någon form av åtgärd. Detta bör i första hand ske på licenshavarens eget initiativ och i andra hand efter föreläggande från tillsynsmyndigheten (se avsnitt 14). Regeringen anser mot denna bakgrund att det inte finns behov av att införa någon särskild skyldighet för de enskilda personerna att utträda ur styrelsen eller ledningen.

Transparens och förutsägbarhet i licensgivningen

Några remissinstanser, däribland Kindred, efterfrågar mer preciserade regler. Regeringen anser dock att regelverket, särskilt med beaktande av preciseringen av sundhetskravet i lag (avsnitt 5.3) samt tillkommande reglering på förordnings- och föreskriftsnivå avseende licensgivningen och de olika spellicenserna, kommer att bli tillräckligt tydligt. Ett visst utrymme måste lämnas till spelmyndigheten att i förhållande till de författningsreglerade kriterierna göra bedömningar i varje enskilt fall.

6.2Hinder mot licens

Regeringens förslag: Licens ska inte få ges till den som är i konkurs, är under 18 år, har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken, i väsentlig utsträckning har åsidosatt skyldigheter i näringsverksamhet eller har gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet.

För en juridisk person ska kravet på att inte vara försatt i konkurs gälla såväl den juridiska personen som den som har ett kvalificerat innehav av andelar i den juridiska personen eller ingår i dess styrelse eller ledning. Övriga krav ska endast gälla i förhållande till den angiv- na kretsen av företrädare.

Utredningens förslag och bedömning: Överensstämmer med rege- ringens förslag i fråga om kraven på rättshandlingsförmåga. När det gäller kraven för att motverka penningtvätt och finansiering av terrorism, bedö- mer utredningen att den nya spellagstiftningen bör samordnas med regel- verket om penningtvätt, men lämnar inte några förslag för att åstadkomma detta. Utredningen uppställer vidare som ett särskilt krav att licens inte får ges till den som har näringsförbud enligt lagen (2014:836) om närings- förbud.

Remissinstanserna: Inga av de remissinstanser som yttrar sig över förslaget och bedömningen har några invändningar mot dessa.

103

Prop. 2017/18:220

104

Skälen för regeringens förslag

Brister i rättshandlingsförmågan

En grundläggande förutsättning för att få tillhandahålla spel på den licenspliktiga spelmarknaden bör vara att sökanden har full rätts- handlingsförmåga. Licens bör därför inte kunna ges till en sökande som är i konkurs. När det gäller en sökande som är en fysisk person framgår detta klart i utredningens förslag. När det däremot gäller juridiska personer träffas endast företrädarna för sökanden av kravet. Av kravet på lämplighet följer dock att en sökande som är i konkurs, oavsett dess organisatoriska form, knappast kan beviljas licens. För att detta klart ska framgå av lagen har regeringen valt att göra en mindre justering av utred- ningens förslag i denna del. Någon ändring i sak i förhållande till utred- ningens överväganden är inte avsedd.

Licens bör inte heller få ges till en fysisk person som är under 18 år eller har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken.

Bestämmelser mot penningtvätt och finansiering av terrorism

I fråga om sådana anordnare av spel som omfattas av penningtvättslagen, föreskrivs i 10 a § lotterilagen att den som i väsentlig utsträckning har åsidosatt skyldigheter i näringsverksamhet eller har gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet inte får ges tillstånd att anordna lotterier. Bestäm- melsen riktar sig till fysiska personer och genomför artikel 47.2 i fjärde penningtvättsdirektivet. I likhet med utredningen anser regeringen att penningtvättsregleringen bör samordnas med bestämmelserna om licens- givningen. Regeringen föreslår därför att innehållet i 10 a § lotterilagen i relevanta delar ska föras över till den nya spellagen. På så sätt säkerställs att en person som i väsentlig utsträckning har åsidosatt skyldigheter i näringsverksamhet eller gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet, inte kan få licens. I enlighet med utredningens bedömning att regelverken bör sam- ordnas, och då kraven i spellagen bör motsvara vad som krävs av ledande personer inom andra områden med liknande regelverk, bör bestämmel- serna om hinder mot licens omfatta samtliga licenshavare och inte begrän- sas till de som omfattas av penningtvättslagen.

Enligt 5 § förvaltningslagen (2017:900) får en myndighet ingripa i ett enskilt intresse endast om åtgärden kan antas leda till det avsedda resultatet. Åtgärden får aldrig vara mer långtgående än vad som behövs och får vidtas endast om det avsedda resultatet står i rimligt förhållande till de olägenheter som kan antas uppstå för den som åtgärden riktas mot. Bestämmelsen ger uttryck för den allmänna proportionalitetsprincip som har utvecklats genom Högsta förvaltningsdomstolens praxis och innebär ett skydd för enskilda intressen mot en ensidig prioritering av det allmännas önskemål vid myndigheternas agerande (prop. 2016/17:180 s. 290). Mot denna bakgrund, och med anledning av Lagrådets önskemål om ett klargörande i denna fråga, vill regeringen framhålla att prövningen av om en överträdelse utgör ett hinder mot licens alltid ska göras med beaktande av proportionalitetsprincipen. Om det med hänsyn till om- ständigheterna kring överträdelsen, eller till den tid som har förflutit sedan överträdelsen ägde rum, skulle anses oproportionerligt att av denna anledning avslå en ansökan om licens, bör överträdelsen inte anses utgöra ett hinder.

Utredningen föreslår vidare en särskild bestämmelse om att licens inte

Prop. 2017/18:220

bör ges till den som har

näringsförbud enligt lagen (2014:836) om

näringsförbud. Detta krav

får dock anses omfattas av kravet på att

 

sökanden inte i väsentlig utsträckning får ha åsidosatt skyldigheter i näringsverksamhet.

Företrädare för juridiska personer

Även den i avsnitt 6.1 angivna kretsen av företrädare för en juridisk person bör omfattas av kravet på att sökanden inte får vara i konkurs. Övriga krav på rättshandlingsförmåga, och de krav som ställs för att motverka penningtvätt och finansiering av terrorism, ska endast gälla företrädarna för den juridiska personen.

6.3Representanter för licenshavare från tredjeland

Regeringens förslag: En licenshavare som saknar bosättning eller etablering i ett land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) ska ha en fysisk representant som är bosatt eller etablerad i Sverige.

Licenshavaren ska utfärda en fullmakt för representanten att i alla frågor som rör verksamheten enligt licensen företräda licenshavaren inför svenska myndigheter, handla på licenshavarens vägnar samt ta emot stämning för licenshavaren och själv eller genom någon annan tala och svara för denne.

Representanten ska uppfylla de krav som ställs på licenshavaren.

Utredningens förslag: Överensstämmer delvis med regeringens. Utredningen föreslår att licenshavare från tredjeland ska ha både en representant, som ska godkännas särskilt av spelmyndigheten, och en licensansvarig, samt att den licensansvarige ska ha ett särskilt ansvar för licenshavarens verksamhet.

Remissinstanserna: Det stora flertalet av de remissinstanser som yttrar sig över förslaget har inte några invändningar mot det. Enligt Kon- sumentverket bör det ställas krav på att samtliga utländska bolag, även företag inom EES, som ansöker om licens ska utse en representant som är bosatt eller etablerad i Sverige. Det skulle enligt myndigheten förenkla delgivningsförfarandet och öka möjligheterna att utkräva ansvar för otillbörlig marknadsföring från ett utländskt spelföretag.

Skälen för regeringens förslag: I syfte att åstadkomma en hög grad av kanalisering föreslår regeringen att både svenska och utländska spelföretag ska kunna söka och få licens i Sverige. För att verksamheterna ska kunna kontrolleras, och spelmyndigheten och andra svenska myndig- heter enkelt ska kunna kommunicera med licenshavaren i frågor som rör verksamheten enligt licensen, föreslår utredningen en reglering enligt vilken licenshavare som är bosatta eller etablerade i ett land utanför EES ska utse en representant i Sverige som ska godkännas av spelmyndigheten. Enligt utredningens förslag ska representanten, med undantag för kravet på kapitalstyrka, uppfylla samma krav på lämplighet som ställs på

licenshavaren. Hos representanten ska det vidare finnas en eller flera

105

Prop. 2017/18:220 licensansvariga som ska ha ett särskilt ansvar för att licenshavarens verksamhet utövas i enlighet med de föreskrifter som gäller för licensen. En licensansvarig ska därför ha fullmakt att för licenshavarens räkning i alla frågor som rör verksamheten enligt licensen företräda licenshavaren inför svenska myndigheter, handla på licenshavarens vägnar samt motta stämning för licenshavare eller genom annan tala och svara för denna. Den licensansvarige får inte vara underårig, i konkurs, ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken eller ha näringsförbud enligt lagen om närings- förbud.

Regeringen instämmer i utredningens bedömning att det för licenshavare som saknar bosättning eller etablering i ett land inom EES ska ställas särskilda krav på representation i Sverige. En licenshavare kan dock vara etablerad i flera länder samtidigt. För att klargöra att kravet endast ska gälla de licenshavare som helt saknar etablering inom EES, bör utredningens lagförslag justeras i enlighet med Lagrådets synpunkter. Lagrådet anser vidare att bestämmelsen om representantens behörighet bör utformas efter mönster av 24 § andra stycket lagen (1992:160) om utländska filialer m.m. Enligt Lagrådets förslag till lydelse ska representanten vara behörig att i alla frågor som rör spelverksamheten i Sverige handla på licenshavarens vägnar samt ta emot stämning för licenshavaren och själv eller genom annan tala och svara för denne. Regeringen anser i likhet med Lagrådet att det av lagen bör framgå att licenshavaren ska utfärda en fullmakt för representanten. Regeringen anser dock, i likhet med utredningen, att det av bestämmelsen bör framgå att fullmakten ska omfatta en behörighet att företräda licenshavaren inför svenska myndigheter. Kravet på fullmakt bör vidare begränsas till verksamhet som kräver licens.

Regeringen anser vidare att utredningens förslag om att en licenshavare från tredjeland ska ha både en representant och en licensansvarig är onödigt komplicerat och betungande för såväl de utländska spelföretagen som för spelmyndigheten. Regeringen bedömer att det, för att uppnå det eftersträvade syftet med regleringen, är tillräckligt att en licenshavare som saknar bosättning eller etablering i ett land inom EES har en fysisk representant som är bosatt eller etablerad i Sverige med behörighet att företräda licenshavaren i alla frågor som rör verksamheten enligt licensen.

Även om representanten har fullmakt att företräda licenshavaren i frågor som rör verksamheten enligt licensen, bör inte något formellt ansvar för spelverksamhetens utövande, utöver det ansvar som följer med själva uppdraget som ombud för licenshavaren, läggas på representanten personligen. Samma krav på lämplighet m.m. som gäller för licens- havaren bör dock gälla även för representanten.

Lämplighetsbedömningen för representanter ska utgå från samma kriterier som gäller för sökanden. I likhet med vad som gäller för företrädarna bör prövningen anpassas utifrån vad som krävs i förhållande till representantens funktion. Till exempel bör representantens kapital- styrka inte tillmätas någon betydelse. Det ingår vidare i spelmyndig- hetens prövning av ansökan att kontrollera att representanten uppfyller kraven. En särskild bestämmelse i lag som uttryckligen anger att repre- sentanten ska godkännas av myndigheten, så som utredningen föreslår,

106

behövs enligt regeringens bedömning inte. En sådan bedömning bör i Prop. 2017/18:220 stället utgöra en del av licensprövningen.

När det gäller spelföretag inom EES bedömer regeringen att det finns tillräckliga möjligheter att kommunicera med licenshavaren. Ett krav på att spelföretag med hemvist eller etablering inom EES ska ha en repre- sentant riskerar också att strida mot etableringsfriheten enligt artikel 49 och den fria rörligheten för tjänster enligt artikel 56 i fördraget om Euro- peiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). Regeringen delar därmed inte Konsumentverkets bedömning att kravet på representant ska omfatta även sådana företag. Om det trots allt skulle visa sig finnas behov av en sådan representant får frågan övervägas på nytt.

6.4

Licensprövningen

 

 

 

Regeringens förslag: Spelmyndigheten ska pröva frågor om licens.

 

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få

 

meddela föreskrifter om vilka handlingar och uppgifter som ska ges in

 

i samband med en ansökan om licens eller om ändring av en licens

 

och om kontaktperson.

 

 

 

Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens i fråga om

 

ansvarig myndighet för licensgivningen. Utredningen föreslår att för-

 

farandet vid ansökan om ändring av en licens, om skyldigheten att utse

 

en kontaktperson samt om när en kommun eller Polismyndigheten ska få

 

möjlighet att yttra sig i ett ärende om licens ska regleras i spellagen.

 

Remissinstanserna: Inga av de remissinstanser som yttrar sig över

 

förslaget har några invändningar mot det.

 

Skälen för regeringens förslag: I likhet med utredningen föreslår

 

regeringen att frågor om licens ska prövas av en särskild myndighet, i

 

denna lag benämnd spelmyndigheten. Det närmare förfarandet vid

 

myndigheten bör i huvudsak regleras på förordnings- och föreskriftsnivå.

 

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör också få

 

meddela föreskrifter om vilka handlingar och uppgifter som ska ges in i

 

samband med en ansökan om licens eller om ändring av en licens.

 

I likhet med utredningen anser regeringen att det hos licenshavaren bör

 

finnas en kontaktperson som spelmyndigheten kan kommunicera med

 

under ansökningsförfarandet och licenstiden. Regeringen anser att detta

 

kan regleras i förordning eller myndighetsföreskrifter. Regeringen eller

 

den myndighet regeringen bestämmer bör därför ha rätt att meddela

 

föreskrifter om detta.

 

I likhet med utredningen anser regeringen att det i vissa fall, såsom vid

 

tillhandahållande av värdeautomater eller kasinospel på hotell och restau-

 

ranger, kan finns skäl att låta den berörda kommunen eller Polismyndig-

 

heten yttra sig innan en licens beviljas. Till skillnad från utredningen

 

anser regeringen att de närmare förutsättningarna för när en sådan

 

utredning bör inhämtas, inte bör regleras i lag utan på förordnings- och

 

föreskriftsnivå. Regeringen instämmer i Lagrådets bedömning att rege-

 

ringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör få meddela

 

föreskrifter om när en kommun eller Polismyndigheten ska få möjlighet

 

att yttra sig i ett ärende om licens redan med stöd av restkompetensen i

107

Prop. 2017/18:220 8 kap. regeringsformen. Någon särskild lagreglering om detta är därför inte nödvändig.

6.5Licensen

Regeringens förslag: Spelmyndigheten ska vid beviljande av en licens i beslutet ange vilka spel licensen omfattar.

En licens att tillhandahålla spel ska avse en viss tid och ska få ges för högst fem år.

Spelmyndigheten ska få förena en licens med villkor för hur spelverksamheten ska bedrivas.

Utredningens förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Det stora flertalet av de remissinstanser som yttrar sig över förslagen, däribland Sveriges Bingoarrangörers Central- organisation (Svebico) och SPER, tillstyrker eller har inga synpunkter på dessa. Svenska Spel anser att villkoren avseende vilka spel som ska omfattas av licensen inte bör vara alltför specifika, eftersom det är behövligt med ett visst utrymme för produktutveckling utan att spelföretagen ska behöva ansöka om ändring eller ge in en ny ansökan om licens. Vidare anser bolaget att det bör klargöras att ett sådant villkor kan innefatta undantag från bestämmelser i lag, förordning eller föreskrift. Kindred anser att förslagen verkar rimliga, men påpekar att den tid som en licens ska gälla bör vara flerårig och att en licenstid om fem år bör vara det normala. Lottovate Limited anser att fem år är för kort i förhållande till de investeringar som krävs.

Skälen för regeringens förslag

Spel

Av ett beslut om att tilldela en spellicens bör det framgå vilka spel som licensen omfattar. Spelen bör anges så preciserat som möjligt. Om licensen t.ex. avser lotteri, bör det framgå vilken form av lotteri, t.ex. kasinospel eller bingo, som avses och vilka varumärken det gäller. Vidare bör framgå om licensen omfattar spel online. Till skillnad från Svenska Spel anser regeringen att det är viktigt, både med hänsyn till rättssäkerheten för licenshavaren och skyddet för konsumenterna att omfattningen av licensen, tydligt framgår av beslutet.

Licenstid

Alla licenser som spelmyndigheten meddelar bör avse en viss tid. Efter licenstidens slut bör det vara möjligt att få en ny licens, under förut- sättning att de krav som ställs enligt regleringen uppfylls. På det sättet sker en regelbunden omprövning av verksamheten. Licenstidens längd bör vara en fråga för spelmyndigheten att bestämma, men den bör i normalfallet kunna vara fem år. Med hänsyn till behovet av en effektiv tillståndsgivning och tillsyn bör fem år också vara den längsta tid som en licens kan avse.

108

Villkor

Prop. 2017/18:220

För att säkerställa ett högt konsumentskydd, och motverka negativa konsekvenser av spelande m.m., bedömer regeringen att det är motiverat att ställa höga krav på spelverksamheten och spelen. Svårigheten att förutse vilka krav som är nödvändiga över tid motiverar att spelmyndigheten ges möjlighet att förena en licens med villkor anpassade efter den enskilda situationen. Regeringen föreslår därför att spelmyndigheten ska ges rätt att vid behov besluta om särskilda villkor. Möjligheten att föreskriva särskilda villkor bör dock användas restriktivt och endast när det behövs för att lagens syften ska uppnås.

Villkoren bör kunna beslutas både i samband med att licens beviljas och under licenstiden. Regeringen delar inte utredningens bedömning att möjligheten att komplettera en redan beviljad licens med särskilda villkor behöver regleras särskilt. Eftersom ett beslut att bevilja licens är ett gynnande förvaltningsbeslut krävs dock, för att villkor ska få beslutas eller ändras till licenshavarens nackdel under licenstiden, att ett förbehåll om detta uttryckligen har tagits in i det ursprungliga licensbeslutet.

Villkor bör utformas med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet och kan t.ex. avse säkerhetstekniska driftsvillkor, riskanalyser, för- säkringar eller garantier. Eftersom spellagen i stor utsträckning är en skyddslagstiftning anser regeringen, till skillnad från Svenska Spel, att spelmyndigheten inom ramen för villkorsprövningen inte bör kunna besluta om undantag från meddelade föreskrifter.

6.6Personlig inställelse

Regeringens förslag: Om det finns särskilda skäl ska spel- myndigheten vid prövningen av en licensansökan få begära personlig inställelse av sökanden, en person från ägarkretsen, ledningskretsen, styrelsen eller en representant för sökanden.

Utredningens förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Ingen av de remissinstanser som yttrar sig över förslaget har några invändningar mot det. ATG framhåller att det är viktigt att villkoren för inställelsen är transparenta och förutsägbara. Skälen för regeringens förslag: Spelmyndigheten bör ha möjlighet att begära personlig inställelse av de personer som träffas av lämplighets- kraven. En sådan inställelse ökar möjligheterna att utreda om sökanden uppfyller kraven på lämplighet och övriga krav för licens. Möjligheten bör dock användas sparsamt, och endast i de fall då ett personligt möte är av väsentlig betydelse för prövningen av ansökan. Regeringen föreslår mot denna bakgrund att en skyldighet bör införas för den aktuella person- kretsen att inställa sig personligen hos spelmyndigheten. Spelmyndig- heten får närmare bedöma i vilka fall personlig inställelse bör efterfrågas.

109

Prop. 2017/18:220 6.7

Anmälningsskyldighet

Regeringens förslag: En licenshavare ska senast 14 dagar efter en förändring som avser dess ägare, styrelse, ledning eller representant anmäla förändringen till spelmyndigheten.

Utredningens förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna framför någon in- vändning mot förslaget.

Skälen för regeringens förslag: Spelmyndigheten behöver för sin tillsyn få kännedom om när förändringar sker avseende ägarkretsen, styrelsen, ledningen eller representanten. En skyldighet för en licenshavare att senast 14 dagar efter det att en förändring skett anmäla denna till spelmyndigheten bör därför införas.

7Licenser

Det finns ett antal olika spelformer tillgängliga på den reglerade svenska spelmarknaden. Spelformerna omfattas av olika regler i fråga om t.ex. vem som får anordna spelet och hur stora insatserna respektive vinsterna får vara. Införandet av ett nytt licenssystem kräver nya överväganden om vilka spelformer som ska vara tillåtna på den svenska spelmarknaden, och i vilken omfattning, samt vilka spelformer som inte bedöms lämpa sig för ett sådant licenssystem och därför behöver regleras på annat sätt.

7.1Spel som är förbehållet staten

7.1.1Kasinon

Regeringens förslag: Licens för kasinospel i särskilda lokaler (kasinon), ska även fortsättningsvis endast få ges till ett direkt eller indirekt helägt statligt aktiebolag. Licens ska få ges för högst fyra kasinon. På ett kasino ska endast kasinospel och spel på värde- automater tillhandahållas.

Licenshavaren ska övervaka kasinospelen och lokalerna med hjälp av kameror i syfte att förebygga, förhindra och avslöja brott samt som stöd vid eventuella tvister. Licenshavaren ska vidare föra ett register över besökarna på ett kasino i syfte att förebygga och avslöja brott. Registret får föras med hjälp av automatiserad behandling och ska innehålla uppgifter om besökarens namn, personnummer eller annat identifieringsnummer och postadress. Det ska också innehålla ett fotografi av besökaren och uppgift om tidpunkt för besöket.

Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om vilka spel eller kombinationer av spel som ska vara tillåtna på ett kasino.

Utredningens förslag överensstämmer med regeringens förslag.

110

Remissinstanserna: Det stora flertalet av de remissinstanser som Prop. 2017/18:220 yttrar sig över förslaget, däribland ATG, Kindred och Sveriges Riksidrottsförbund (RF), tillstyrker eller har inga invändningar mot det.

Svenska Spel anser dock att antalet kasinon bör regleras på annat sätt än i lag för att möjliggöra en flexibilitet över tid och att det under alla förhållanden inte finns anledning att frångå den nuvarande begräns- ningen till sex kasinon. Statskontoret bedömer att utredningen gör rim- liga avvägningar mellan tillskapandet av den fria marknaden som licens- systemet ska bidra till, samtidigt som den inte ska avse alla spelformer. Visita anser att privata aktörer skulle kunna anförtros att tillhandahålla kasinon, vilket skulle kunna bidra till fler mindre kasinon ute i landet, med bl.a. ökad turism, sysselsättning och tillväxt som följd. Prima Networks Limited anser att Svenska Spels monopolverksamheter bör öppnas för andra aktörer så att det skapas rättvisa marknadsvillkor.

Skälen för regeringens förslag

 

De statliga kasinona ska fortsatt ha ensamrätt

 

Avsikten med inrättandet av kasinon var att okontrollerat illegalt spel

 

skulle kanaliseras till ett legalt, kontrollerat alternativ och att den illegala

 

spelmarknaden saneras. Negativa sociala konsekvenser av spelandet

 

skulle motverkas genom kontroll, aktivt arbete, väl genomtänkta

 

förebyggande åtgärder och åtgärdsprogram mot överdrivet spelande.

 

Sedan 1999 finns tillstånd till kasinoverksamhet på fyra orter i Sverige;

 

Sundsvall, Malmö, Göteborg och Stockholm. Verksamheten bedrivs genom

 

Svenska Spels helägda dotterbolag Casino Cosmopol. Enligt kasinolagen

 

kan tillstånd att anordna kasinospel ges endast till företag som i sin helhet,

 

direkt eller indirekt, ägs av staten. Casino Cosmopols verksamhet är i hög

 

grad reglerad och förekomsten av problem med penningtvätt, droger eller

 

prostitution har varit låg. De kartläggningar som har gjorts gällande

 

förekomsten av sociala eller hälsomässiga skadeverkningar och brotts-

 

lighet i samband med kasinoverksamheten visar inte heller att etable-

 

ringen av kasinon har ökat spelberoendeproblematiken. Etableringen

 

förefaller dock endast haft en marginell inverkan på omfattningen av det

 

illegala spelet (SOU 2006:64).

 

Sverige har utnyttjat de möjligheter som finns ur ett EU-rättsligt

 

perspektiv för en medlemsstat att införa en monopolreglering eller ett

 

licenssystem. Den politik som ligger till grund för ett sådant system

 

måste dock vara systematisk och sammanhängande, se bl.a. mål

 

C‑347/09, Jochen Dickinger och Franz Ömer. EU-domstolen har uttalat

 

att det ankommer på varje enskild medlemsstat att bedöma om det, med

 

hänsyn till de legitima mål som medlemsstaten önskar uppnå, är

 

nödvändigt att helt eller delvis förbjuda aktiviteter av sådan art, eller att

 

endast inskränka dem, och att i det syftet föreskriva mer eller mindre

 

strikta kontrollmetoder, se t.ex. de förenade målen C-338/04, C-359/04

 

och C-360/04, Placanica m.fl. Av EU-domstolens praxis framgår också

 

att även om pengar på ett avgörande sätt kan bidra till finansieringen av

 

verksamhet av allmänintresse, så kan ett sådant skäl inte i sig motivera

 

inskränkningar i friheten att tillhandahålla tjänster utan endast utgöra en

 

positiv bieffekt till en restriktiv politik. I de förenade målen C-447/08

 

och C-448/08, Sjöberg och Gerdin påpekade EU-domstolen att kulturella,

111

Prop. 2017/18:220 moraliska eller religiösa överväganden kan motivera inskränkningar av friheten att tillhandahålla tjänster för arrangörer av hasardspel. Det kan således i de enskilda fallen vara tillåtet för en medlemsstat att begränsa anordnandet av hasardspel och att förbehålla offentliga organ eller allmännyttiga organisationer anordnandet av sådana spel.

Monopolet på spel på kasinon syftar till att uppnå flera av de bakomliggande syftena med spelregleringen, bl.a. att skapa ett ansvars- fullt spelande, att begränsa de negativa sociala konsekvenserna av spel och att motverka kriminalitet. Spel på kasinon och värdeautomater bedöms höra till de spelformer som från spelberoendesynpunkt är riskabla spelformer. Ensamrätten grundar sig på en konsekvent och systematisk strategi för att uppnå bl.a. konsumentskyddets syften och bör åtföljas av en väl uppbyggd statlig kontroll. Regeringen delar inte Visitas och Prima Networks Limiteds uppfattning att privata aktörer bör kunna tillhanda- hålla spel på kasinon utan anser att denna spelform även fortsättningsvis bör kontrolleras av en statlig aktör. Lagrådet har pekat på det till synes motsägelsefulla i att samtidigt som kasinon och värdeautomater behålls i statligt monopol öppna för kommersiella aktörer att tillhandahålla spel via internet där riskerna för konsumenterna torde vara uppenbara. Regeringen vill med anledning av detta framhålla att bedömningen av behovet att bibehålla vissa spel i statlig regi inte endast grundas på hur riskfyllda spelen är, utan också på i vilken utsträckning som ett effektivt konsumentskydd kan uppnås. I fråga om kasinon och värdeautomater är möjligheterna att hantera konsumentskyddet genom att styra utbudet betydligt större än när det gäller spel via internet, där andra styrmedel för att minska skadeverkningarna för spelarna bedöms vara mer effektiva.

Antalet kasinon

Regeringen delar inte Svenska Spels bedömning att antalet kasinon bör regleras i förordning, föreskrifter eller tillståndsvillkor. Genom en lag- reglering uppnås tydlighet vad gäller omfattningen av en reglering som begränsar tillgången och förbehåller rätten att anordna spel till ett statligt ägt bolag. Även EU-rättens krav på förutsebarhet och systematik uppfylls genomen tydlig reglering i lag.

Svenska Spel har för närvarande tillstånd för kasino på fyra platser i Sverige, vilket enligt utredningen motsvarar efterfrågan på kasinon. Regeringen föreslår därför att det i spellagen ska anges att det ska få finnas högst fyra kasinon.

Kameraövervakning

En del av det mycket omfattande säkerhetssystem som i regel finns på ett kasino utgörs av kameraövervakning. I kasinoverksamheten hanteras stora värden, både i form av pengar och marker som kan växlas mot pengar. Kameror används för att övervaka dels själva spelet, dels lokalen. Enligt 10 § första stycket 7 kameraövervakningslagen (2013:460) behöver den som anordnar kasinoverksamhet inte söka tillstånd för användning av övervakningskameror, om övervakningen har till syfte att förebygga, avslöja eller utreda brott eller lösa tvister om spel mellan spelare och den som anordnar spelet. Bestämmelser om kameraövervakning har inte förts

112

in i kasinolagen, utan regleras genom villkorsbeslut som fattas av Lotteri- Prop. 2017/18:220 inspektionen.

Kameraövervakningslagen behöver anpassas till EU:s nya data- skyddsreglering. Utredningen om Kameraövervakning – brottsbekämp- ning och integritetsskydd föreslår mot denna bakgrund att kamera- övervakningslagen ska upphävas och ersättas av en ny lag, kamera- bevakningslagen (SOU 2017:55). Kasinoverksamhet föreslås där inte omfattas av något tillståndskrav och följaktligen inte heller av något undantag från det. Förslagen bereds för närvarande inom Regerings- kansliet.

Kamerabevakning kan förebygga, avslöja och även bidra till att utreda brott i en miljö som kasinon med hög risk för att brott begås. Sådan bevakning kan också utgöra ett hjälpmedel om det uppstår en tvist i en viss spelsituation mellan besökarna och licenshavaren.

Regeringen anser mot denna bakgrund att en skyldighet för licens- havaren att övervaka kasinospelen och lokalerna med hjälp av kameror i syfte att förebygga, förhindra och avslöja brott samt som hjälpmedel vid tvistlösning bör föras in i spellagen. Spelmyndigheten bör fortsatt ha rätt att meddela villkor om kamerabevakning såsom t.ex. om typer av och antal kameror, placering av kameror samt lagringskapacitet.

Spelformer

På kasinon anordnas i dag olika former av bordsspel (roulett-, kort- och tärningsspel) och värdeautomatspel. Utomlands är det inte ovanligt att det även erbjuds vadhållning på sportspel. Detta är inte tillåtet enligt kasinolagen och regeringen föreslår ingen förändring i denna del. På kasinon bör det dock även fortsättningsvis kunna anordnas spel under villkor som är exklusiva för kasinot så att dessa kasinon ska kunna utgöra ett verkligt alternativ till illegalt kasinospel. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör bemyndigas att i förordning få bestämma vilka spel eller kombinationer av spel som ska vara tillåtna på kasinon.

Enligt nu gällande tillståndsvillkor är automatiserade spelbord att anse som spelautomater och ska då följa de lägre insats- och vinstreglerna som gäller för sådant spel. Den tekniska utvecklingen leder mot en ökad automatisering av de klassiska bordsspelen, vilket minskar den sociala kontrollen som närvaro av personal ger. Det är ur spelansvarssynpunkt en negativ utveckling. Den föreslagna föreskriftsrätten bör därför även omfatta användningen av bord av detta slag.

113

Prop. 2017/18:220

114

7.1.2Värdeautomater

Regeringens förslag: Licens för värdeautomatspel utanför kasinon ska även fortsättningsvis endast få ges till ett direkt eller indirekt helägt statligtaktiebolag.

Licens att tillhandahålla spel på värdeautomater på andra platser än på kasinon ska endast få ges om

1.spelet tillhandahålls i samband med hotell- och restaurang- verksamhet, om det för rörelsen finns serveringstillstånd enligt alkohollagen, eller i samband med bingo,

2.högst fem värdeautomater placeras på varje spelplats,

3.värdeautomaten kan kontrolleras genom elektroniska kommunikationsmedel,

4.värdeautomaten förses med licenshavarens namn eller något annat kännetecken,

5.värdeautomaten inte används för något annat ändamål än vad den enligt ansökan är avsedd för, och

6.det råder god ordning i den lokal eller på den plats där spelet ska bedrivas.

Värdeautomater som är placerade i bingohallar ska inte få ge en högre avkastning än avkastningen på det bingospel som bedrivs i hallen.

Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om det högsta antalet värdeautomater som det får ges licens för och om beräkningen av avkastningen på värdeautomatspel.

Utredningens förslag: Överensstämmer delvis med regeringens. Utredningen föreslår att bestämmelser om det högsta antalet värde- automater som en licens för värdeautomatspel får omfatta och om beräk- ningen av avkastningen på värdeautomatspel ska tas in i lag.

Remissinstanserna: Remissinstanserna har överlag inget att invända mot utredningens förslag. Kindred noterar att en fullständig uppdelning av Svenska Spel är viktig för att undvika risk för otillåten kors- subventionering. Visita anser att fler aktörer än staten skulle kunna anförtros att anordna spel på värdeautomater och utöva social kontroll över spelandet på sådana maskiner. Svenska Spel anser att den föreslagna regleringen ger upphov till en effektiv kanalisering från det illegala spelandet, men att antalet värdeautomater per spelplats och det totala antalet tillåtna värdeautomater bör regleras i förordning eller föreskrifter för att möjliggöra flexibilitet. Folkhälsomyndigheten anser att möjlig- heten till licens för värdeautomater bör utredas ytterligare och avstyrker därför utredningens förslag i denna del. Om värdeautomater ändå ska omfattas av licenssystemet, föreslår myndigheten att dessa ska placeras i separat rum i direkt anslutning till restauranglokalen, men dit man inte får medföra alkoholhaltiga drycker.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen föreslår huvudsakligen inga ändringar i förhållande till vad som gäller enligt nuvarande lag- stiftning ifråga om spel på värdeautomater. Till skillnad från Visita anser regeringen att sådant spel, med undantag för det spel som får ske med licens på fartyg i internationell trafik (se vidare avsnitt 7.7), inte bör

konkurrensutsättas. Regeringen bedömer dock, i likhet med utredningen Prop. 2017/18:220 och Folkhälsomyndigheten, att frågan om tillhandahållande värdeauto-

matspel behöver utredas vidare (se avsnitt 19.4).

Regeringen bedömer till skillnad från utredningen att vissa krav för värdeautomatspel inte behöver anges i lag. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör få meddela föreskrifter om det högsta antalet värdeautomater som det får ges licens för, samt om den beräkning av avkastningen på värdeautomatspel som ska ligga till grund för bedömningen om spelet ska anses vara ett komplement. Lagrådet har ifrågasatt om inte antalet värdeautomater, med hänsyn till EU-rättens krav på förutsebarhet och systematik, också måste begränsas i lag, efter- som det högsta antalet kasinon som får finnas i Sverige föreslås regleras i lag. Regeringen bedömer dock att det finns ett större behov av flexibilitet när det gäller att reglera det högsta antalet värdeautomater som får finnas i Sverige än det högsta antalet kasinon, särskilt med beaktande av att antalet kasinon har varit konstant under en längre tid och de större nationella intressen som bedöms finnas i kasino-verksamheten.

7.1.3Lotterier

Regeringens förslag: Licens för statligt spel ska få ges till lotterier, med undantag för bingo, onlinebingo, datorsimulerade värde- automater, lokalt poolspel och penningautomater.

Det ska inte vara tillåtet att låta spelaren själv göra sin insats med hjälp av teknisk eller elektronisk utrustning som tillhandahålls av licenshavaren eller dess spelombud.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om vilka lotterier som får omfattas av en licens för statligt spel.

Utredningens förslag: Överensstämmer i sak med regeringens. I utredningens förslag till lagtext anges inte uttryckligen vilka former av lotterier som en licens för statligt spel inte ska kunna avse.

Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna har inga invändningar mot förslagen. Svenska Spel tillstyrker utredningens förslag att spel på lotterier fortsatt ska vara förbehållet staten och allmännyttiga ändamål samt att landbaserad bingo ska vara förbehållet allmännyttiga ändamål. ATG pekar på den nästintill hävdvunna rätten för det allmän- nyttiga föreningslivet att finansiera den ideella verksamheten genom anordnande av lotterier samt ifrågasätter förslaget att staten också ska få tillhandahålla lotterier och nummerspel, trots att överskottet inte går till något allmännyttigt ändamål. Kindred anser att definitionen av lotteri är problematisk och noterar att utredaren inte ändrar dagens system, samt framhåller att spelmyndigheten kan behöva hantera frågan om den exakta gränsdragningen mellan lotterier och eventuella andra s.k. RNG- produkter (Random Number Generator) som inte är onlinebingo. Mr Green anser att definitionen av lotteri är vid, vilket ger ett mycket stort utrymme för godtycke, samt förordar att t.ex. nummerspel ska vara en del av den öppna omreglerade marknaden och omfattas av licens för

onlinespel.

115

Prop. 2017/18:220 Skälen för regeringens förslag: Traditionella lotterier har sedan lång tid tillbaka varit förbehållna allmännyttiga ändamål. Även staten har länge bedrivit lotteriverksamhet. Traditionella lotterier utgör dock en begränsad del av den totala svenska spelmarknaden. Regeringen bedömer att det är av stor betydelse för de ideella allmännyttiga organisationernas fortsatta utveckling att de tillsammans med Svenska Spel får ensamrätt på spel på lotterier. Några indikationer på att det skulle föreligga en stor efterfrågan på traditionella lotterier online har inte framkommit. Det finns inte heller konkurrens från utländska bolag.

Regeringen föreslår mot denna bakgrund att marknaden för traditionella lotterier fortsatt ska vara förbehållen staten och spel för allmännyttiga ändamål.

Regeringen delar Kindreds och Mr Greens bedömning att det är svårt att i lagtext beskriva olika former av lotterier. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör därför få meddela närmare föreskrifter om vilka lotterier som får omfattas av licens för statligt spel. Regeringen delar utredningens bedömning att försäljning av lotter (dvs. statligt spel och spel för allmännyttiga ändamål) inte bör få ske med hjälp av teknisk eller elektronisk utrustning som tillhandahålls av licenshavaren eller dess spelombud och som hanteras av spelaren själv. Ett sådant förbud behövs för att hindra att det ställs ut terminaler som hanteras av spelaren själv, vilket skulle kunna få långsiktiga konsekvenser som är svåra att överblicka.

Såväl ett monopol som ett licenssystem begränsar den fria rörligheten för tjänster och den fria etableringsrätten enligt EUF-fördraget. Sådana begränsningar måste kunna rättfärdigas genom något av de undantag som anges i EUF-fördraget, eller av tvingande hänsyn till allmänintresset, och vara proportionerliga i förhållande till sitt syfte.

EU-domstolen har godkänt att ensamrätter för allmännyttiga ideella föreningar används som ett sätt att kontrollera och begränsa problemspelandet. Den omreglering som föreslås innebär inte att ut- ländska aktörer utesluts från marknaden, snarare får de ökat tillträde till den. EU-domstolen har också i andra sammanhang gett uttryck för att ett licenssystem på detta sätt kan reserveras för en viss kategori av aktörer, förutsatt att det sker på ett öppet och icke-diskriminerande sätt.

Regeringen bedömer mot denna bakgrund att den föreslagna regleringen är förenlig med EU-rätten.

7.1.4Begränsade möjligheter till licens

Regeringens förslag: Ett statligt bolag som har licens enligt spellagens bestämmelser för statligt spel kan inte få licens för andra spel enligt spellagen.

Utredningens förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: De instanser som yttrar sig om statens fortsatta roll på spelmarknaden, såsom Statskontoret, BOS och Kindred, tillstyrker utredningens förslag om avgränsning av spelutbudet för statliga bolag. Skälen för regeringens förslag: Av konkurrensrättsliga skäl bör ett

statligt ägt bolag som har ensamrätt att bedriva visst spel inte samtidigt

116

bedriva verksamhet på det direkt konkurrensutsatta spelområdet. För att Prop. 2017/18:220 så långt som möjligt säkerställa konkurrensneutraliteten anser regeringen

att det bör införas en bestämmelse i spellagen som innebär att ett statligt bolag som har licens för statligt spel inte kan få licens för andra spel enligt spellagen.

7.2

Spel för allmännyttiga ändamål

 

 

 

Regeringens förslag: Licens att tillhandahålla spel till förmån för

 

allmännyttiga ändamål ska få ges till lotterier, med undantag för

 

kasinospel, onlinebingo, penningautomater, värdeautomater och dator-

 

simulerat automatspel.

 

Licens att tillhandahålla spel för allmännyttiga ändamål får endast

 

ges till en ideell förening eller ett registrerat trossamfund som har till

 

huvudsakligt syfte att främja allmännyttiga ändamål inom landet, vars

 

verksamhet huvudsakligen tillgodoser ett sådant ändamål, som inte,

 

om det inte finns särskilda skäl, vägrar någon inträde som medlem och

 

som för sin verksamhet behöver intäkter från spel.

 

Licens får även ges till en juridisk person som har till huvudsakligt

 

syfte att främja ett allmännyttigt ändamål utomlands, om det finns

 

särskilda skäl för det.

 

För licens ska det krävas att vinstandelen eller vinstplanen kommu-

 

niceras till spelarna och att spelet kan antas ge sökanden skälig avkast-

 

ning för det allmännyttiga ändamålet, såvida det inte finns särskilda

 

skäl för annat.

 

Vid bedömningen av en ansökan om licens för bingospel ska

 

särskild hänsyn tas till sökandens behov av inkomster från bingo för

 

sin verksamhet.

 

Spelmyndigheten ska få besluta om sammankoppling av spel på

 

bingo som bedrivs i flera län.

 

För licens för lokalt poolspel på hästar ska det inte krävas att licens-

 

havaren eller dess ägare eller ledning uppfyller kraven på bl.a.

 

lämplighet och rättshandlingsförmåga. Kraven ska dock gälla för den

 

som omfattas av penningtvättslagen. En sådan licens ska meddelas för

 

ett specifikt antal tävlingsdagar per år.

 

Det ska inte vara tillåtet att låta spelaren själv göra sin insats med

 

hjälp av teknisk eller elektronisk utrustning som tillhandahålls av

 

licenshavaren eller dess spelombud vid försäljning av lotter.

 

Följdändringar ska göras i lagen om insyn i finansiering av partier.

 

Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.

 

Utredningen begränsar inte uttryckligen möjligheten att låta en licens för

 

spel för allmännyttiga ändamål omfatta varuautomatspel.

 

Remissinstanserna: Remissinstanserna har överlag inget att invända

 

mot utredningens förslag. Lotteriinspektionen framhåller att utredningens

 

förslag över vilka spelformer som inte kan omfattas av licens för

 

allmännyttiga ändamål bör kompletteras med varuspelsautomater. Ett

 

antal remissinstanser, däribland Bröstcancerföreningarnas Riksorganisa-

 

tion, Bygdegårdarnas Riksförbund, Kombispel i Sverige AB (Kombispel),

 

Läkarmissionen, Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande

117

Prop. 2017/18:220 (NTF), Pensionärernas Riksorganisation, Prostatacancerförbundet och

SKPF Pensionärerna, framhåller vikten av huvudregeln om att före- ningens huvudsakliga syfte ska vara att främja allmännyttiga ändamål inom landet för att inte svenska ideella föreningar ska utsättas för osund konkurrens från utländska ideella föreningar som kan verka på flera marknader. Förvaltningsrätten i Linköping anser att definitionen av lokalt poolspel inte bör begränsas till att avse spel på hästar eftersom det inte är otänkbart att spelet kan komma att avse andra djur. Svenska Spel anser att förbudet mot användningen av s.k. självserviceterminaler, som möjliggör för en spelare att själv göra sin insats, bör utsträckas till att även gälla samarbetspartner.

Skälen för regeringens förslag

Licens för spel för allmännyttiga ändamål

Regeringen anser inte att det bör genomföras några väsentliga föränd- ringar i den reglering som i dag gäller för spel för allmännyttiga ändamål. Det bör i grunden fortsatt vara fråga om lotterier och inte vadhållning eller kombinationsspel, dock inte alla sorters lotterier. Licens att tillhandahålla spel till förmån för allmännyttiga ändamål bör inte få ges till kasinospel, onlinebingo, penningautomater, värdeautomater eller datorsimulerat automatspel. Regeringen instämmer i Lotteriinspektionens bedömning att spel på varuspelsautomater inte heller bör kunna omfattas av sådan licens. Eftersom spel på en varuspelsautomat inte utgör ett lotteri utan ett kombinationsspel, följer det av lagförslaget att licens inte får ges för sådant spel. Landbaserat bingospel ska således alltjämt vara förbehållet allmännyttiga ändamål, medan det inte bör vara tillåtet att anordna onlinebingo inom ramen för en licens för spel för allmännyttiga ändamål.

Licens bör få ges till en ideell förening eller ett registrerat trossamfund som, enligt sina stadgar, ska ha till huvudsakligt syfte att främja ett allmännyttigt ändamål inom landet, bedriva verksamhet som huvud- sakligen tillgodoser sådant ändamål och inte vägra någon inträde som medlem om inte särskilda skäl föreligger. Slutligen bör krävas att föreningen eller trossamfundet för sin verksamhet behöver lotteriinkomster.

Regeringen anser att huvudregeln fortsatt ska vara att lotterier ska få tillhandahållas av ideella föreningar eller registrerade trossamfund som har till huvudsakligt syfte att främja allmännyttigt ändamål inom landet. Om det finns särskilda skäl för det bör emellertid ett allmännyttigt ändamål utom landet få främjas (se prop. 1981/82:170 s. 46). Kravet i lotterilagen på att den juridiska personen ska vara svensk förs inte över till spellagen. Därmed bedöms lagstiftningen bättre leva upp till EU- rättens krav på likabehandling. Fokus läggs i stället på andra krav som säkerställer lika konkurrensförutsättningar för licenshavarna.

För licens bör krävas att vinstandelen eller vinstplanen kommuniceras till spelarna och att spelet kan antas ge sökanden skälig avkastning för det allmännyttiga ändamålet, såvida det inte finns särskilda skäl för annat. Prövningen av om ett lotteri för allmännyttiga ändamål kan antas

118

ge sökanden skäligt överskott bör ske med beaktande av sökandens totala Prop. 2017/18:220 lotteriverksamhet.

Vid bedömningen av en ansökan om licens för bingospel bör särskild hänsyn tas till sökandens behov av inkomster från sådant spel för sin verksamhet. I likhet med vad som gäller enligt lotterilagen bör vid denna bedömning även beaktas den ersättning som sökanden kan antas komma att få för upplåtelse av en spellokal för spel på värdeautomater. Spel- myndigheten bör få besluta om sammankoppling av spel på bingo som anordnas som ett och samma arrangemang samtidigt på flera platser.

Lokalt poolspel på hästar sker i form av lotteri och äger rum i mycket begränsad omfattning. Det är också ett spel som är säsongsbetonat. Insatser och vinster är mycket begränsade. Det framstår därför inte som rimligt att fullt ut tillämpa spellagens krav på bl.a. ägare och ledning på denna spelform. Vid licensgivningen bör därför enligt regeringens bedömning som krav endast gälla att licenshavaren kan antas bedriva verksamheten på ett sätt som är sunt och lämpligt ur allmän synpunkt. En licens att tillhandahålla lokalt poolspel på hästar bör vidare meddelas för ett specifikt antal tävlingsdagar per år. Regeringen ser, i likhet med

Förvaltningsrätten i Linköping och till skillnad från Lagrådet, inte skäl att begränsa definitionen av lokalt poolspel till spel på hästar. Regeringen anser dock i likhet med utredningen att licens för lokalt poolspel i nuläget endast bör kunna ges för spel på hästar.

För att motverka att det ställs ut terminaler som hanteras av spelaren själv, bör försäljning av lotter inte få ske med hjälp av teknisk eller elektronisk utrustning som tillhandahålls av licenshavaren eller dess spelombud. Någon möjlighet för en licenshavare att tillhandahålla spel genom andra än spelombud föreslås inte (se avsnitt 8), varför det saknas skäl att utforma bestämmelsen på det sätt som Svenska Spel föreslår.

Följdändringar i lagen om insyn i finansiering av partier

Regeringen överlämnade den 23 november 2017 propositionen, Ökad insyn i partiernas finansiering – ett utbyggt regelverk (prop. 2017/18:55) till riksdagen. I propositionen föreslås bl.a. att intäktsredovisningen från sådana lotterier som enligt lotterilagen kräver tillstånd av Lotteri- inspektionen, ska innehålla uppgifter om antal lotter och pris per lott. I och med förslaget till ny spellag krävs följdändringar i denna reglering. Regeringen föreslår därför att kravet på intäktsredovisning i nämnda lag ska avse lotterier som kräver licens enligt spellagen.

Vid riksdagsbehandlingen av den ovan nämnda propositionen tillkännagav riksdagen att det är rimligt att lottköpare får tydlig information om ifall ett lotteri anordnas för att finansiera partipolitisk verksamhet (bet. 2017/18:KU19, rskr. 2017/18:153). Enligt vad regeringen erfar ställer Lotteriinspektionen redan sådana krav i sina tillståndsbeslut för lotterier, inte bara avseende partipolitisk verksamhet utan i fråga om allmännyttig verksamhet över huvud taget. Regeringen bedömer att spelmyndigheten kommer att kunna besluta om motsvarande villkor även inom ramen för den nu föreslagna regleringen, vilken i förhållande till nu gällande regler närmast förutsätter en ökad trans- parens, bl.a. i fråga om de allmännyttiga ändamål som ska kunna ligga

119

Prop. 2017/18:220 till grund för en licens av nu aktuellt slag. Regeringen anser mot denna bakgrund att det ovan nämnda tillkännagivandet är färdigbehandlat.

7.3Registreringslotterier

Regeringens förslag: Ett registreringslotteri ska få omfatta lotterier, med undantag för kasinospel, onlinebingo, automatspel och lokalt poolspel på hästar.

Lotterier av detta slag ska endast få tillhandahållas inom en kommun där sammanslutningen är verksam, och inte från en fast försäljningsplats som tillhandahålls av ett serviceföretag, om vinstandelen tillkännages för spelarna och det finns en utsedd kontaktperson.

En registrering ska avse en viss tid och ska högst få ges för fem år åt gången. Kommunen ska få förena en registrering med villkor.

Om den registrerade omfattas av reglerna om penningtvätt, ska denne och dess ägare och ledning uppfylla de krav på lämplighet som följer av den lagen.

Utredningens förslag: Överensstämmer delvis med regeringens. Utredningen bedömer att den nya spellagstiftningen bör samordnas med regelverket om penningtvätt, men lämnar inte några förslag för att åstadkomma detta.

Remissinstanserna: Remissinstanserna har överlag inget att invända mot utredningens förslag.

Skälen för regeringens förslag: En ideell förening med huvudsakligt syfte att främja ett allmännyttigt ändamål inom landet, och som är verksam huvudsakligen inom en enda kommun, får enligt lotterilagen efter registrering hos kommunen anordna lotterier under en treårsperiod, om insatsernas sammanlagda belopp liksom vinst högst uppgår till ett visst belopp. Denna reglering bör föras över till spellagen. Det bör dock överlåtas till regeringen att föreskriva insats- och vinstbegränsningar och krav på viss vinståterbetalning. Även ett registrerat trossamfund som uppfyller de krav som ställs för licens för allmännyttiga ändamål bör omfattas av förslaget.

Registreringen av dessa lotterier, som har en starkt lokal prägel och förutsätter kännedom om de lokala förhållandena, bör alltjämt göras av respektive kommun. För att bättre anpassa förutsättningarna för denna spelform till de övriga, bör en registrering kunna vara giltig för en tid om fem år. Med hänsyn tagen till de allt mer komplexa lotterikoncept som förekommer bör kommunerna ha möjlighet att förena registreringen med villkor, både i samband med registreringen och under registreringstiden. Om den som ansöker om registrering omfattas av penningtvättsregler- na, ska kommunen, i enlighet med vad som följer av penningtvättslagen, pröva om denne och dess ägare och ledning uppfyller de krav på lämplig- het som följer av nämnda regelverk (se avsnitt 6.2).

120

7.4

Kommersiellt onlinespel

Prop. 2017/18:220

 

 

Regeringens förslag: Licens att tillhandahålla kommersiellt online-

 

spel ska få omfatta kasinospel, onlinebingo och datorsimulerat automat-

 

spel.

 

 

En licens för kommersiellt onlinespel ska även få omfatta annat

 

lotteri online, under förutsättning att lotteriet tillhandahålls som ett

 

tillägg till onlinespelet.

 

Vid spel online ska det inte vara tillåtet att låta spelaren själv göra sin

 

insats med hjälp av teknisk eller elektronisk utrustning som ägs av

 

licenshavaren eller dess spelombud.

 

Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer ska få

 

meddela föreskrifter om vilka spel och antalet spel som får omfattas av

 

en licens.

 

 

Utredningens förslag överensstämmer med regeringens.

 

Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna har inga invänd-

 

ningar mot förslaget. BOS anser att onlinebingo måste inkluderas i

 

licenssystemet om reformen över huvud taget ska vara möjlig att

 

genomföra. Flera remissinstanser, däribland Länsstyrelsen i Västra Göta-

 

lands län, lyfter fram de ökade riskerna med spelproblem till följd av

 

onlinespel och anser att det borde lett till fler förslag för att förebygga

 

spelproblem. Folkhälsomyndigheten anser att folkhälsoperspektivet och

 

redogörelsen för riskerna för spelproblem saknas på flera områden och

 

att dessa brister måste åtgärdas genom fortsatt utredning, t.ex. kring e-

 

sport och fantasyspel. Myndigheten avstyrker att dessa spelformer

 

inkluderas i licenssystemet. Myndigheten bedömer vidare att konkurrens-

 

utsättningen av onlinespel kan förväntas få negativa hälsomässiga, eko-

 

nomiska och sociala konsekvenser och att den därför bör kompletteras

 

med en rad åtgärder för att minska problemspelandet, bl.a. en åldersgräns

 

på 20 år för onlinespel. Myndigheten avstyrker också förslaget att tillåta

 

onlinespel på kasino, med undantag för kortspel online i turneringsform.

 

Svenska Spel avstyrker förslaget att tillåta lotterier som ett tilläggsspel.

 

Bygdegårdarnas Riksförbund anser att det är problematiskt att dela upp

 

bingomarknaden i två olika licenskategorier och att det är olyckligt att

 

konsekvenserna för allmännyttiga organisationer att driva lotterier och

 

bingo online inte analyserats. Flera ideella aktörer, däribland IOGT-NTO,

 

anser att gränsdragningen mellan onlinelotter och onlinekasino behöver

 

tydliggöras och att tilläggsspel, t.ex. onlinebingo, inte bör tillåtas enligt

 

den aktuella licensformen.

 

Skälen för regeringens förslag: Den tekniska utvecklingen, digitali-

 

seringen och därmed globaliseringen av spelmarknaden måste bemötas

 

och efterfrågan på onlinespel styras till säkra och kontrollerade former

 

för spel. Till skillnad mot Folkhälsomyndigheten anser regeringen därför

 

att det redan nu bör införas en möjlighet för spelföretag att ansöka om

 

licens för kommersiellt spel online. Lagrådet efterfrågar ett förtydligande

 

av vad som skiljer sådant spel från spel som är förbehållet staten och spel

 

för allmännyttiga ändamål. Enligt regeringens mening skiljer sig

 

kommersiellt spel från de nyss nämnda spelen främst på så sätt att de är

 

utsatta för konkurrens och i den meningen kommersiella. Detsamma

 

gäller vadhållning och landbaserat kommersiellt spel. Genom att kana-

121

Prop. 2017/18:220 lisera efterfrågan av spel online till kontrollerade spelformer kan tillsyn och andra åtgärder vidtas för att motverka problemspelande och negativa konsekvenser. För att lyckas med en kanalisering av onlinespel behöver licensen i allt väsentligt motsvara det utbud av spel som redan är tillgängligt. Bingospel bedöms vara viktigt för att spelbolagen ska kunna erbjuda en bred produktportfölj. Enligt regeringens mening är det svårt att i ett framtida licenssystem undanta en för spelbolagen så eftertraktad spelform. Föreningslivets nuvarande intäkter från onlinebingo är inte försumbara, men samtidigt inte avgörande. Vid en samlad bedömning anser regeringen att det bör vara möjligt för samtliga aktörer som uppfyller kraven att få licens för onlinebingo. Licens att tillhandahålla kommersiellt onlinespel ska därför få omfatta kasinospel, onlinebingo och datorsimulerat automatspel. Det bör framhållas att föreningslivet har samma möjligheter att söka licens. Intäkterna inom ramen för en sådan licens kommer dock att bli skattepliktiga.

I motsats till flera av de ideella aktörerna och Svenska Spel anser regeringen att en licens för onlinespel även bör kunna omfatta annat lotteri än kasinospel, onlinebingo och datorsimulerat automatspel, om det förra lotteriet endast erbjuds som ett tilläggsspel till onlinespelet. Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer bör få meddela föreskrifter om vilka typer av tilläggspel som ska vara tillåtna.

För att undvika att spelterminaler för onlinespel förekommer i restau- ranger eller sportbarer bör det inte vara tillåtet att låta spelaren själv göra sin insats med hjälp av teknisk eller elektronisk utrustning som till- handahålls av licenshavaren eller dess spelombud.

Det finns en mängd riskfaktorer kopplade till kasinospel och dator- simulerade automatspel som tillhandahålls online. Spelen måste därför begränsas av nödvändiga spelansvarsåtgärder. Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer bör därför få meddela föreskrifter om tillåtna spel liksom i vilken omfattning spelen får tillhandahållas inom ramen för en licens.

122

7.5Vadhållning

Regeringens förslag: Licens ska få ges för tillhandahållande av vadhållning.

En licens för vadhållning ska få omfatta lotteri för att avgöra avbrut- na vadhållningsobjekt och lotteri i form av tilläggsspel till vadhåll- ningen.

En licens för vadhållning ska inte få avse vadhållning på utfallet i lotterier som tillhandahålls av en annan licenshavare utan den senares medgivande, evenemang där den övervägande delen av deltagarna är under 18 år eller intervallspel. En sådan licens ska inte heller få avse sådan vadhållning som är stötande eller från allmän synpunkt olämplig.

Vid vadhållning ska det inte vara tillåtet att låta spelaren själv göra sin insats med hjälp av teknisk eller elektronisk utrustning som till- handahålls av licenshavaren eller dess ombud.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om vilken vadhållning som får omfattas av en vadhållningslicens samt om förbud mot viss vadhållning och om andra relevanta åtgärder för att bekämpa spelfusk med avseende på vadhållning.

Utredningens förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: En stor majoritet av remissinstanserna tillstyrker utredningens förslag eller har inga invändningar mot dessa. Folkhälso- myndigheten avstyrker att fantasyspel och e-sport ska bli möjliga att anordna inom licenssystemet och menar att frågan bör genomlysas i en framtida utredning som utgår från hur en sådan licens skulle kunna påverka situationen när det gäller spelproblem. Åklagarmyndigheten anser att det inte bör vara möjligt med spel på enskilda händelser eftersom sådana spelmoment är mycket enkla att manipulera och mycket svåra att kontrollera och lagföra. Företrädare för den ideella sektorn, som bl.a. Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation och IOGT-NTO, men också Svenska Spel och SPER, avstyrker förslaget att licens för vadhål- lning ska få omfatta lotteri som tilläggsspel liksom vadhållning på utfallet i lotterier, då de anser att det finns en risk för sammanblandning av den konkurrensutsatta och icke konkurrensutsatta marknaden. Före- trädare för idrottsrörelsen, bl.a. RF och Svenska Fotbollförbundet, anser att ersättning bör utgå till idrotten då idrott utnyttjas som vadhåll- ningsobjekt. ATG ser positivt på den föreslagna licensformen, men framhåller att yttrande bör inhämtas från Svensk Travsport och Svensk Galopp innan spel på hästtävlingar i andra länder tillåts. Riksförbundet för Sveriges Travhästarägare anför att det är viktigt att de spelföretag som vill anordna spel på hästtävlingar bidrar till hästsportens finansiering och anser att ett vinståterbetalningstak ska finnas på hästspel. Stoägar- föreningen Sverige och Djurens rätt och Djurskyddet Sverige anser att spel på levande hästar ska skiljas från annat spel för att säkerställa djurskyddsdimensionen. BOS och Paddy Power Betfair uttrycker farhågor över en obalans i konkurrensen gällande poolspel och ATG:s starka ställning och vill se åtgärder som utjämnar konkurrensför- hållandena. Kindred manar till restriktivitet gällande förbud mot enskilda

Prop. 2017/18:220

123

Prop. 2017/18:220 vadhållningsobjekt och avstyrker det av utredningen föreslagna bemyn-

 

digandet för regeringen. Lottoland Holdings Limited ifrågasätter kravet

 

på medgivande för vadhållning på lotterier. RF anser även att idrotts-

 

rörelsen bör ges en betydande roll i frågor gällande tillåtna vadhållnings-

 

objekt.

 

Skälen för regeringens förslag: Vadhållning är i dag världens mest

 

populära spelform och den gränslösa karaktären hos internet, efterfrågan

 

på onlinespel bland svenska konsumenter, den snabba utvecklingen inom

 

teknikområdet och bredden av erbjudanden gör att denna form av

 

spelande ökar. För att kanalisera spelandet till spelföretag med licens i

 

Sverige behöver de lagliga spelerbjudandena vara så attraktiva att

 

spelarna inte lockas till illegala spelarrangörer. Av samma skäl som

 

anförts till stöd för att införa en möjlighet till licens för kommersiellt spel

 

online anser regeringen att det bör införas en möjlighet för spelföretag att

 

ansöka om licens för vadhållning.

 

Med vadhållning avses aktiviteter där deltagarna har en chans att vinna

 

ett pris genom att satsa på utfallet av en framtida händelse. Licens för

 

vadhållning bör således få omfatta vadhållning på sport, hästar, och

 

andra former av tävlingar. Det bör vara tillåtet med spel på både rörliga

 

och fasta odds. Det bör också vara tillåtet att tillhandahålla vadhållning på

 

en spelbörs. Det bör även vara möjligt att anordna vadhållning rörande

 

utfallet på elektroniskt simulerade sporthändelser. Hit hör t.ex. vadhåll-

 

ning på s.k. Fantasy Sport (managerspel m.m.) liksom spel på virtuella

 

hästar.

 

En licens för vadhållning bör få omfatta lotteri för att avgöra avbrutna

 

vadhållningsobjekt. Om t.ex. en fotbollsmatch avbryts till följd av en

 

oförutsedd händelse bör licenshavare ha rätt att fastställa spelresultatet

 

genom lottning. Att ett sådant förfarande tillämpas ska tydligt anges i

 

användarvillkor eller spelregler. En licens för vadhållning bör också få

 

omfatta lotteri om det erbjuds som tilläggsspel till vadhållningen. Ett

 

sådant tilläggsspel bör dock vara tydligt sekundärt vad gäller nivån på

 

insatser och vinster i förhållande till det huvudsakliga spelet.

 

För att upprätthålla en tydlig gräns mellan traditionellt lotteri och annat

 

spel bör vadslagning på lotterier som tillhandahålls eller anordnas av en

 

annan licenshavare, utan den senares medgivande, inte tillåtas. Inget bör

 

emellertid hindra vadslagning på lotterier där inget annat licensierat

 

spelföretag är inblandat eller om det finns ett avtal om samarbete. Denna

 

möjlighet bör dock inte användas på ett sådant sätt att licenshavare i

 

samarbete med ideella organisationer startar lotterier i huvudsakligt syfte

 

att erbjuda vadhållning på utfallet i dessa. Av samma skäl kan det utifrån

 

de allmänna kraven som föreslås gälla för spel ifrågasättas om licens bör

 

ges för vadhållning som utformas på ett sådant sätt att det framstår som

 

ett traditionellt lotteri, oavsett om medgivande getts från den som till-

 

handahåller lotteriet eller om det avser andra än licensierade spelföretags

 

lotterier. Detta får bedömas från fall till fall av spelmyndigheten.

 

Regeringen anser vidare att det finns behov av en generell begränsning

 

vad gäller vadhållning som avser evenemang där den övervägande delen

 

av deltagarna är under 18 år. En sådan begränsning föreslås i Europa-

 

rådets konvention om manipulation av resultat inom idrott (artikel 9.1.b).

 

Bestämmelsen i spellagen bör dock utformas så att den inte enbart träffar

124

sporthändelser utan alla evenemang där den övervägande delen av

deltagarna är under 18 år. Intervallspel, dvs. där det inte i förväg går att Prop. 2017/18:220 avgöra den potentiella förlusten eller vinsten, bör inte heller tillåtas inom

ramen för spelregleringen. Spelformer av detta slag innebär risker som är mycket svåra att på ett ändamålsenligt sätt skydda spelaren från.

Det är inte möjligt att förutse alla de vadhållningsobjekt som kommer att erbjudas på marknaden. En utgångspunkt bör dock vara att en vadhållningslicens inte får avse sådan vadhållning som är stötande eller från allmän synpunkt är olämplig. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör genom föreskrifter få meddela närmare bestämmelser om vad en licens för vadhållning får omfatta.

I syfte att bekämpa spelfusk bör regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer även få besluta föreskrifter om förbud mot viss vadhållning och om andra relevanta åtgärder för att bekämpa spelfusk. Idrottens synpunkter bör, i likhet med vad RF anför, särskilt beaktas inför beslut om sådana föreskrifter.

För att undvika att spelterminaler för vadhållning används i restauranger och sportbarer bör det inte vara tillåtet att låta spelaren själv göra sin insats med hjälp av teknisk eller elektronisk utrustning som tillhandahålls av licenshavaren eller dess spelombud.

125

Prop. 2017/18:220

7.6

Landbaserat kommersiellt spel

 

 

 

Regeringens förslag: Licens att tillhandahålla landbaserat kommer-

 

siellt spel ska få omfatta kasinospel som inte sker på kasino, spel på

 

varuspelsautomater och kortspel i turneringsform.

 

För licens för kasinospel ska det krävas att spelet tillhandahålls i

 

samband med en offentlig nöjestillställning inom en nöjespark eller

 

liknande anläggning eller hotell- och restaurangverksamhet, om det

 

finns serveringstillstånd enligt alkohollagen eller om det ändå kan

 

antas att spelet utan olägenhet kan tillhandahållas i samband med

 

verksamheten.

 

För att erhålla licens för varuspelsautomater ska det krävas att spelet

 

tillhandahålls i samband med en offentlig nöjestillställning i form av

 

tivoli eller liknande, att varje automat förses med licenshavarens

 

namn, att det kan antas att automaten inte kommer att användas för

 

något annat ändamål än vad den enligt ansökan är avsedd för och att

 

det kan antas att god ordning kommer att råda på den plats där spelet

 

ska bedrivas. En vinst som betalas ut i samband med spel på en

 

varuspelsautomat ska inte få lösas in mot en annan vara eller mot

 

kontanter.

 

För licens för kortspel i turneringsform ska krävas att minst 8 och

 

högst 48 spelare deltar i turneringen, att det på spelplatsen inte

 

förekommer annat spel om pengar som omfattas av denna lag, att

 

ingen teknisk utrustning används av spelarna i samband med spelet, att

 

endast personer som fyllt 18 år vistas på spelplatsen, att god ordning

 

råder på spelplatsen och att licenshavaren eller funktionärer inte deltar

 

i spelet. Licensen ska högst få avse två år och högst två turneringar per

 

dag. Licensen ska även ange det totala antalet turneringar som får

 

anordnas och på vilken plats spelet får ske. Vid tillhandahållande av

 

kortspelsturnering ska inte andra avgifter än insatsen få tas ut.

 

En licenshavare med licens för kasinospel online ska ensam eller

 

tillsammans med en annan sådan licenshavare kunna få ansöka om

 

licens att tillhandahålla en årlig landbaserad turnering i kortspel, då

 

antalet deltagare får överstiga 48 men inte 10 000 personer.

 

Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer ska få

 

meddela närmare föreskrifter om vilka spel som får omfattas av en

 

licens för landbaserat kommersiellt spel.

 

 

 

Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.

 

Utredningen föreslår att det i lag ska regleras att det av licensen för

 

kortspel i turneringsform ska framgå på vilken plats som en kortspels-

 

turnering får ske på samt gränser för insatser och vinster i en sådan

 

turnering.

 

 

Remissinstanserna: Remissinstanserna har överlag inget att invända

 

mot utredningens förslag. Cherry Spelglädje AB (Cherry) och Visita

 

betonar fördelarna med att landbaserat kasinospel fortsatt erbjuds på den

 

svenska spelmarknaden som ett säkert komplement till spel på internet

 

och önskar höjda maxinsatser för att öka spelens attraktivitet. Vidare

 

välkomnar Visita möjligheten att få licens för poker i turneringsform,

 

men motsätter sig kravet att det inte får förekomma annat spel om pengar

126

på spelplatsen. Svenska Spel avstyrker utredningens förslag att ge privata

aktörer möjlighet att tillhandahålla kortspel i turningsform med hänsyn

Prop. 2017/18:220

till de risker för spelproblem samt oegentligheter i och kring spelen som

 

är förknippade med denna spelform. Folkhälsomyndigheten föreslår att

 

åldersgränsen för deltagande i kortspel i turneringsform höjs till 20 år.

 

Svenska Pokerförbundet anser att ett krav på att funktionärer inte får

 

delta i pokerturneringar kan medföra att sådana inte kommer att söka

 

licens.

 

Skälen för regeringens förslag: Landbaserat spel utgörs av spel som

 

sker mellan en spelare och en spelanordnare eller dennes spelombud vid

 

ett fysiskt möte. Landbaserat spel är i många avseende motsatsen till

 

onlinespel. Begreppet används i den föreslagna författningstexten i de

 

fall där licenshavaren inte får erbjuda sina spel med hjälp av elektronisk

 

kommunikation.

 

Landbaserat kommersiellt spel, som hittills betecknats som spel på

 

restaurangkasino, ska få omfatta kasinospel, kortspel i turneringsform

 

och spel på varuspelsautomater.

 

För licens avseende kasinospel bör krävas att spelet tillhandahålls i

 

samband med en offentlig nöjestillställning inom en nöjespark eller

 

liknande anläggning eller i samband med hotell- och restaurangverk-

 

samhet, om det finns serveringstillstånd enligt alkohollagen eller om det

 

ändå kan antas att spelet utan olägenhet kan tillhandahållas i samband

 

med verksamheten. Till det yttre har denna verksamhet formen av

 

kasinospel i särskilda lokaler, men förutsättningarna skiljer sig i väsentlig

 

mån från sådant spel, bl.a. genom att endast förhållandevis låga insatser

 

och vinster medges. Det bör vidare framhållas att verksamheten är tänkt

 

att utgöra ett komplement av förströelsekaraktär till annan verksamhet.

 

För licens avseende varuspelsautomater bör krävas att spelet

 

tillhandahålls i samband med en offentlig nöjestillställning i form av

 

tivoli eller liknande, att varje automat förses med spelföretagets namn, att

 

det kan antas att automaten inte kommer att användas för något annat

 

ändamål än den enligt ansökan är avsedd för och att det kan antas att god

 

ordning kommer att råda på den plats där spelet ska bedrivas. En vinst

 

som betalas ut i samband med spel på en varuspelsautomat ska inte få

 

lösas in mot en annan vara eller mot kontanter. Lagrådet har i denna del

 

efterfrågat ett förtydligande av hur begreppet tivoli skiljer sig från

 

begreppet nöjespark. Skillnaden, i den mening som avses här, är att ett

 

tivoli utgör en nöjestillställning av tillfällig eller mobil karaktär, medan en

 

nöjespark är en permanent anläggning, inom vilken både tillfälliga eller

 

permanenta nöjestillställningar kan arrangeras.

 

I syfte att kanalisera sådan kortspelsverksamhet som avser spel om

 

pengar eller värde i pengar till den legala marknaden anser regeringen,

 

till skillnad från Svenska Spel, att licens bör kunna ges för kortspel i

 

turneringsform under begränsade och tydliga förutsättningar. Genom de

 

villkor som förslås för att få licens skapas förutsättningar för kortspel

 

med högt konsumentskydd och att de negativa konsekvenserna av

 

spelandet begränsas. För licens för kortspel i turneringsform ska krävas

 

att minst 8 och högst 48 spelare deltar i turneringen. Kraven gällande

 

antalet deltagare införs för att undvika att spelet på grund av för få

 

deltagare tar formen av ett snabbare spel, s.k. cash-game, och för att

 

separera spelet från de större turneringar som anordnas på kasinon med

 

högre insatser och antal deltagare. Till skillnad från Visita anser

127

Prop. 2017/18:220 regeringen att det inte bör få förekomma annat spel om pengar som omfattas av denna lag på spelplatsen, bl.a. för att säkerställa att inte något annat, mer riskfyllt kortspel tillhandahålls samtidigt. Då det är fråga om en fysisk turnering ska spelarna inte få använda någon teknisk utrustning i samband med spelet. Spelet får t.ex. inte bedrivas på datorer. Teknisk utrustning som en modern turnering kräver i form av monitorer, datorer som hanteras av tävlingsledningen, elektroniska stoppur och kortblandare ska dock inte vara förbjuden, så länge som den inte hanteras av någon deltagande spelare. Regeringen anser till skillnad från Svenska Pokerförbundet att varken licenshavaren eller funktionärer bör få delta i spelet. Detta är viktigt för att säkerställa spelets integritet. I syfte att säkerställa att minderåriga inte deltar i spelet bör det krävas att det inte får vistas några personer som är under 18 år i den lokal där spelet sker. Regeringen finner i dagsläget inte att det finns skäl att frångå utred- ningens förslag om 18-årsgräns och höja den till 20 år, som Folkhälso- myndigheten föreslagit. För att undvika att det utvecklas olämpliga miljöer för spelformen, bör det också krävas god ordning på spelplatsen.

I en licens för kortspel i turneringsform bör spelplatsen anges så att spelmyndigheten kan utöva tillsyn och utreda om verksamheten kommer att bedrivas på ett sätt som är sunt och säkert.

Verksamhetens omfattning bör också begränsas i licensen. Eftersom denna typ av spel normalt sett inte kommer att bedrivas som någon permanent verksamhet bör licenstiden för turneringsspel vara högst två år och avse högst två turneringar per dag.

En licenshavare med licens för kasinospel online bör ensam eller tillsammans med annan sådan licenshavare kunna ansöka om licens att tillhandahålla en årlig landbaserad turnering i kortspel, då antalet deltagare får överstiga 48, men inte 10 000 personer. På så sätt möjlig- görs att större årligen återkommande pokerturneringar, t.ex. SM i poker, kan arrangeras. För denna form av turneringsspel bör i övrigt samma förutsättningar som annars gäller för kortspel i turneringsform gälla. Detta innebär bl.a. krav på att det i lokalen inte förekommer annat spel om pengar och endast personer som fyllt 18 år vistas i de lokaler där turneringen äger rum.

Inom idrotten förekommer i allmänhet avgifter för deltagande i tävlingar. Med hänsyn till att det här är fråga om deltagande i spel om pengar och penningvärde är det enligt regeringens bedömning viktigt att det råder transparens i fråga om priset på spel. Det bör enligt regeringen inte få förekomma några tillkommande avgifter utöver insatsen i samband med kortspel i turneringsform. Detta bör framgå av lagen.

Utredningen föreslår att insatserna för den aktuella spelformen ska regleras i spellagen. Regeringen anser dock att detta kan regleras i före- skrifter på lägre nivå. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör vidare få meddela föreskrifter om vilka spel som får tillhandahållas inom ramen för en licens för landbaserat kommersiellt spel.

128

7.7

Spel på fartyg i internationell trafik

Prop. 2017/18:220

Regeringens förslag: Licens för att tillhandahålla spel på fartyg i internationell trafik får omfatta kasinospel och spel på penning- och värdeautomater.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om vilka spel som får omfattas av en licens för spel på fartyg i internationell trafik.

Utredningens förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna har inga invändningar mot förslaget. Lotteriinspektionen anser att kortspel i turneringsform på fartyg i internationell trafik ska omfattas av samma spelansvars- och ordningsregler som de landbaserade kortspelsturne- ringarna. Svenska Spel framför att det bör klargöras att spel endast får tillhandahållas under den tid som aktuella fartyg är i rörelse eller trafik under pågående resa eller rutt. Paf anser att spel på varuspelsautomater bör läggas till som en tillåten spelform på fartyg i internationell trafik då spel av detta slag är tillåtet enligt överenskommelsen om automatspel på fartyg mellan Sverige och Finland.

Skälen för regeringens förslag: I enlighet med som anförts i avsnitt 5.2.1 föreslås spellagen som huvudregel vara tillämplig för spel som sker på fartyg på svenskt territorium och på svenska fartyg oavsett var de befinner sig. Licens för spel på fartyg i internationell trafik bör kunna ges för kasinospel samt spel på penning- och värdeautomater. Regeringen anser till skillnad från Paf att det inte finns skäl att inkludera varuspelsautomater i denna licensform. Svenska fartyg i internationell trafik som önskar tillhandahålla spel måste således ansöka om licens. Utländska fartyg behöver också licens för spel som tillhandahålls på svenskt territorium. Även om inget spel tillhandahålls under den tid som fartyget befinner sig på svenskt territorium bör spellagens krav på tillstånd för innehav av penning-, värde- och varuspelsautomater gälla för dessa fartyg.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör få meddela föreskrifter om vilka spel som får omfattas av en licens för spel på fartyg i internationell trafik.

129

Prop. 2017/18:220 8

Licenshavares samarbetspartner

8.1

Internationellt samarbete

 

 

 

Regeringens förslag: Licens för statligt spel, med undantag för licens

 

för kasino och spel på värdeautomater, samt licens för onlinespel eller

 

vadhållning ska få omfatta att tillhandahålla spel tillsammans med en

 

organisation eller ett företag som tillhandahåller spel i ett annat EES-

 

land. För att samarbete ska tillåtas ska sökandens samarbetspartner

 

1. ha tillstånd till motsvarande spel,

 

2. ha rätt att samarbeta internationellt, och

 

3. inte tillhandahålla spel som riktar sig till den svenska marknaden

 

utan att ha nödvändig licens för detta.

 

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få

 

meddela föreskrifter om att internationellt samarbete också får ske

 

med organisationer eller företag i länder utanför EES samt om

 

närmare förutsättningar för internationellt samarbete.

 

 

 

Utredningens förslag: Överensstämmer delvis med regeringens. Ut-

 

redningen föreslår att vissa ytterligare bestämmelser tas in i lag i stället

 

för i andra föreskrifter.

 

Remissinstanserna: De flesta remissinstanser har inga synpunkter på

 

förslagen. Svenska Spel ser positivt på utredningens förslag och utgår

 

ifrån att internationellt samarbete kommer vara möjligt för bolaget på

 

samma villkor som för övriga spelföretag. Enligt bolaget bör landbaserat

 

kasinospel omfattas av möjligheten till internationellt samarbete och

 

spelmyndigheten bör ges rätt att meddela undantag från kravet på att

 

samarbetspartnern ska uppfylla de tekniska kraven enligt spellagen.

 

Enligt ATG är det angeläget att bolaget kan fortsätta med sina

 

upparbetade internationella samarbeten. I stället för en geografisk

 

begränsning är det enligt bolaget lämpligare att ha tydliga, transparenta

 

och stränga krav för vad som ska gälla för internationellt samarbete.

 

Även Paf och BOS stöder förslaget och understryker vikten av

 

internationella samarbeten för att kunna erbjuda en attraktiv produkt till

 

spelarna. Folkhälsomyndigheten konstaterar att internationellt samarbete

 

används för att skapa höga jackpottar och öka spelandet. Myndigheten

 

föreslår därför att det ska krävas att spel av det aktuella slaget kan antas

 

bedrivas på ett sätt som förebygger spelproblem. Kindred avstyrker

 

förslaget och anför att det framstår som problematiskt ur ett konkurrens-

 

rättsligt perspektiv att på det föreslagna sättet gynna internationellt

 

samarbete mellan spelföretag som har ensamrätt till en spelform på sina

 

respektive hemmamarknader.

 

Skälen för regeringens förslag: Svenska Spel och ATG har enligt

 

sina nuvarande tillstånd omfattande möjligheter att samarbeta inter-

 

nationellt.

Båda spelbolagen samarbetar bl.a. med sina nordiska

 

motsvarigheter. Länder som tillåter internationellt samarbete har i flera

 

fall system som förutsätter omfattande förhandlingar och avtalsupp-

 

görelser mellan spelmyndigheter innan ett sådant samarbete kan komma

 

till stånd. En möjlighet för spelföretagen att samarbeta internationellt

130

med samarbetspartners i jurisdiktioner där nationellt licensierade opera-

 

törer agerar i enlighet med sina jurisdiktioners regelverk, och i enlighet Prop. 2017/18:220 med spellagen, bedöms vara mer effektiv. Spellagen bör därför möjlig-

göra detta. Möjligheten till internationella samarbeten bör dock begrän- sas till licenser för statligt spel – med undantag för spel på kasino och värdeautomater – samt licenser för onlinespel eller vadhållning. Det kommer därför att vara möjligt för ATG att fortsätta med sina upp- arbetade samarbeten. Regeringen delar dock inte Svenska Spels uppfatt- ning att möjligheten att samarbeta bör utvidgas till att även omfatta de statliga kasinona. Den som har licens för allmännyttigt spel bör inte heller delta i internationella samarbeten, då det med hänsyn till den fördelaktiga ställning som spel för allmännyttiga ändamål har med ensamrätt och skattefrihet skulle kunna ifrågasättas på EU-rättslig grund. För att säkerställa att tillräckliga krav ställs på att spelet ska vara sunt och säkert bör det krävas att spelmyndigheten ska godkänna att en licens omfattar en möjlighet till internationellt samarbete. Av det följer att krav på spelansvar även gäller för spel inom ramen för ett internationellt samarbete vilket, som Folkhälsomyndigheten efterfrågar, inrymmer omsorgsplikten och de krav på förebyggande åtgärder som kan ställas. En naturlig förutsättning är att även den internationella samarbets- partnern har rätt att samarbeta internationellt. För att undvika ett kringgående av spellagen bör samarbetspartnern, för att få tillhandahålla spel i Sverige, ha licens för det enligt lagen.

Även om internationellt samarbete i första hand bör få ske med part- ners i ett annat EES-land, har ett stort antal spelbolag licenser i euro- peiska jurisdiktioner som inte hör till denna krets, t.ex. Isle of Man och Alderney. Det förekommer vidare samarbete med t.ex. aktörer i USA för vadhållning på hästar. Behovet av möjligheterna att samarbeta internationellt även utanför EES har påtalats av ATG. Enligt regeringens mening bör därför en ordning gälla som innebär att spelmyndigheten för varje licens ska kunna besluta om när internationellt samarbete med aktörer utanför EES får ske. En sådan ordning innebär att kravet på anmälan till EU av tekniska regler bortfaller, vilket innebär stora tidsvinster. Denna form av samarbete bör dock inte regleras i lagen. I stället bör regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bemyndigas att utfärda föreskrifter om detta.

Utredningen föreslår relativt detaljerade regler för vad som ska krävas för att få samarbeta internationellt, bl.a. att spelet ska kunna antas bedrivas på ett sunt och säkert sätt, samt om att licenshavaren ska ansvara för att den internationella samarbetspartnern uppfyller de tek- niska krav som har fastställts enligt spellagen och kraven i penning- tvättslagen eller likvärdiga krav som garanterar att motsvarande skydd mot penningtvätt och finansiering av terrorism uppnås. Även sådana och andra närmare bestämmelser om internationellt samarbete bör enligt regeringens mening regleras i föreskrifter på annan nivå än lag. I sådana föreskrifter får frågan om hur långtgående de tekniska kraven ska vara behandlas.

Sammanfattningsvis föreslår regeringen att grundläggande bestämmel- ser om internationellt samarbete tas in i spellagen. Den närmare regle- ringen av internationella samarbeten bör ske genom föreskrifter med- delade av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer

131

Prop. 2017/18:220

8.2

Spelombud

 

 

 

Regeringens förslag: Spelverksamhet genom spelombud ska inte få

 

bedrivas i utrymmen som omfattas av ett serveringstillstånd enligt

 

alkohollagen. Undantag ska dock gälla för spel på värdeautomater och

 

spel på trav- och galoppbanor.

 

För att en licenshavare som omfattas av penningtvättslagen ska få

 

tillhandahålla spel genom spelombud måste spelombudet vara regi-

 

strerat hos spelmyndigheten och behöver då inte ha egen licens.

 

Licenshavaren ska ansöka om registrering av ombudet. Spelmyndig-

 

heten ska registrera spelombudet om det med hänsyn till regleringen

 

på penningtvättsområdet är lämpligt att tillhandahålla spel. När licens-

 

havaren får kännedom om att en förändring har skett av uppgifter om

 

ombudet som lämnats till spelmyndigheten, ska licenshavaren anmäla

 

förändringen till spelmyndigheten. Om licenshavaren eller spel-

 

ombudet begär det, eller om ombudet inte längre uppfyller kraven på

 

lämplighet, ska spelmyndigheten avregistrera spelombudet.

 

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få

 

meddela föreskrifter om

 

1. de villkor som ska gälla för att tillhandahålla spel genom

 

spelombud,

 

2. den information som en ansökan om registrering av spelombud

 

ska innehålla, och

 

3. undantag från kravet på registrering av spelombud.

 

Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.

 

Utredningen föreslår att förbudet mot att bedriva spelverksamhet genom

 

spelombud ska avse platser som omfattas av ett serveringstillstånd.

 

Utredningen föreslår vidare att regler om registrering av spelombud

 

enligt reglerna om penningtvätt tas in i spellagen, men lämnar inte

 

fullständiga författningsförslag i denna del.

 

Remissinstanserna: De flesta remissinstanser, däribland Kindred, har

 

inga invändningar mot förslaget. Cherry befarar dock att företagets egna

 

restaurangkasinon kommer att betraktas som spelombud enligt den

 

föreslagna definitionen och anser att den spelverksamheten bör undantas

 

från regleringen, på samma sätt som spel på värdeautomater samt spel på

 

trav- och galoppbanor. Svensk Dagligvaruhandel anser att förslaget inte

 

anpassats till hur dagligvaruhandeln fungerar samt att ansöknings-

 

förfarandet och ålderskontroller bör skötas av respektive licensierat spel-

 

bolag. ICA-handlarnas förbund stödjer förslaget, men pekar på att det

 

kan vara problematiskt med hänsyn till att större livsmedelsbutiker ibland

 

driver restaurang med serveringstillstånd, och samtidigt kan vilja vara

 

spelombud. Enligt Svenska Spel bör det vara tillåtet att bedriva ombuds-

 

verksamhet på en plats där det finns ett serveringstillstånd, men där

 

restaurangverksamheten och ombudsverksamheten är åtskilda, vilket

 

bl.a. är fallet i dagligvaruhandeln. Bolaget föreslår därför att förbudet ska

 

begränsas till att ombudsverksamhet inte får förekomma i direkt

 

anslutning till försäljning av alkoholhaltiga drycker som kräver ser-

 

veringstillstånd. Svensk Handel pekar på samma problematik och anser

 

att det ska krävas att verksamheterna hålls åtskilda eller utgör tydligt

132

skilda avdelningar.

ATG, som är skyldigt att registrera alla sina ombud, påpekar att det bör Prop. 2017/18:220 förtydligas hur förslaget förhåller sig till bestämmelserna i penning-

tvättsregleringen. Ett antal ideella organisationer, däribland Kombispel, Läkarmissionen, Nationalföreningen för Trafiksäkerhetens Främjande och PRO, anser att spelformer med låg risk för penningtvätt, som riks- lotterier, bör vara helt undantagna från kraven på registrering och befarar att deras försäljning av lotter kan anses som ombudsverksamhet. De anser också att ett ombud som redan är registrerat som ombud för en aktör inte ska behöva registreras på nytt för det fall ombudet även ska vara ombud för en annan aktör.

Skälen för regeringens förslag

Vissa regler om spelombud tas in i spellagen

En licenshavare bör kunna anlita spelombud för att förmedla försälj- ningen av spelen. Licensinnehavaren ska dock i sådana fall vara fortsatt ansvarig för spelverksamheten på det sätt som anges i lagen. Att spelombud kan omfattas av särskilda förpliktelser enligt lagen, t.ex. bestämmelser om åldersgränser, är en annan sak.

Det bör mot denna bakgrund införas regler om spelombud i spellagen. Reglerna bör gälla den som åt någon som har licens säljer spel, tar emot insatser eller förmedlar vinster. Sådant spelombud behöver inte själv ha licens. Det innebär inte, som bl.a. Kombispel befarat, att försäljning av egna lotter kommer att utgöra spelombudsverksamhet. Det innebär inte heller att, som Cherry anför, restaurangkasinoverksamhet klassificeras på något annat sätt än vad som hittills skett.

Vissa krav bör ställas på spelombuden. Såsom Lagrådet föreslagit bör det uttryckligen anges i lagen att spelombuden ska vara lämpliga. Vidare bör enligt utredningen spelverksamhet genom spelombud inte få bedrivas på platser där det finns ett serveringstillstånd enligt alkohollagen. Mot bakgrund av den kritik som förslaget mött av bl.a. Svensk Daglig- varuhandel bör den nyss nämnda begränsningen preciseras. Det förslag som Svenska Spel för fram är en möjlig lösning. Regeringen bedömer dock att en tydligare koppling till serveringstillstånd enligt alkohollagen är att föredra. Begränsningen bör därför enligt regeringen i stället utformas på så sätt att spelverksamhet genom spelombud inte får ske i utrymmen som omfattas av ett serveringstillstånd. Därmed möjliggörs tillhandahållande av spel i t.ex. livsmedelsbutiker som har tillstånd att i en viss del av sin lokal sälja alkohol.

Utöver denna situation bör ytterligare undantag göras från kravet att det inte får finnas ett serveringstillstånd när spel tillhandahålls genom spelombud. Det gäller för det första spel på värdeautomater. Sådant spel bör fortsatt kunna tillåtas när det finns ett serveringstillstånd för rörelsen. För det andra är det rimligt att göra ett motsvarande undantag för spel på trav- och galoppbanor, där spel av tradition tillhandahålls av ombud med serveringstillstånd.

Penningtvättsregler förs över från lotterilagen

Med anledning av det fjärde penningtvättsdirektivet har tillämpnings-

området för penningtvättslagen utvidgats. Ändringarna trädde i kraft den

133

Prop. 2017/18:220 1 augusti 2017. Nu gäller som huvudregel att lagen, förutom att omfatta verksamhet för anordnande av kasinospel, även omfattar anordnare av speltjänster som drivs med tillstånd eller efter registrering enligt lotterilagen. Med anordnare ska enligt 1 kap. 2 § första stycket 15 penningtvättslagen avses sådan spelverksamhet som bedrivs med tillstånd eller registrering enligt lotterilagen. Det innebär att ombud som tillhandahåller speltjänster till kunder för anordnarens räkning inte omfattas direkt av penningtvättslagen (prop. 2016/17:173 s. 505). Verk- samhetsutövare som anlitar ombud är däremot ansvariga för att se till att ombuden fullgör de skyldigheter som åligger verksamhetsutövaren enligt penningtvättslagen (a. prop. s. 200). Mot denna bakgrund har i 48 b § lotterilagen angetts att en anordnare som omfattas av penningtvättslagen ska få tillhandahålla lotterier genom ombud om ombudet är registrerat hos Lotteriinspektionen. Dessa bestämmelser bör tas in i spellagen, med den skillnaden att regleringen anpassas till lagens terminologi. En licens- innehavare som omfattas av penningtvättsregleringen ska således även i fortsättningen ansöka om registrering av spelombud hos spelmyndig- heten.

I samband med registreringen ska, som tidigare, uppgifter lämnas som visar att spelombudet eller, om spelombudet är en juridisk person, de personer som ingår i spelombudets ledning, är lämpliga att tillhandahålla spel. Spelmyndigheten ska fortsätta att föra det register över spel- ombuden som Lotteriinspektionen har fört. Om ansökan uppfyller de krav som ställs ska spelmyndigheten registrera spelombudet på samma sätt som Lotteriinspektionen hittills har gjort. Ett spelombud ska avregistreras om anordnaren begär det eller om ombudet inte längre uppfyller uppställda krav. Den som tillhandahåller spel ska fortsatt vara skyldig att anmäla förändringar av de förhållanden som omfattas av registreringsplikten.

Närmare bestämmelser om spelombud

Bestämmelserna om spelombud i lagen bör kompletteras med närmare bestämmelser i förordning eller föreskrifter. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör därför, på samma sätt som gäller enligt lotterilagen, få meddela föreskrifter om de villkor som ska gälla för att tillhandahålla spel genom spelombud, den ytterligare in- formation som en ansökan om registrering av spelombud ska innehålla och om undantag från kravet på registrering av ombud. Undantag av det senare slaget kan bl.a. omfatta lokala lotterier och bingospel.

134

8.3

Uppdragsavtal

Prop. 2017/18:220

Regeringens förslag: En licenshavare ska få uppdra åt någon annan att utföra arbete eller operativa funktioner som ingår i licenshavarens verksamhet. Ett sådant uppdrag får ges om licenshavaren ansvarar för

1.den anförtrodda verksamheten mot spelaren,

2.att verksamheten drivs av uppdragstagaren under kontrollerade och säkerhetsmässigt betryggande former, och

3.att uppdraget inte försämrar spelmyndighetens möjligheter att övervaka att licenshavaren följer de regler som gäller för verksamheten.

Utredningens förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: De flesta remissinstanser har inga synpunkter på förslaget. Svenska Spel utgår från att sådan kapacitet eller sådana opera- tiva funktioner som ett spelföretag säkerställer genom ingående av uppdragsavtal enligt spellagen tillgodoräknas spelföretaget vid licens- prövningen, men anser att detta kan förtydligas i propositionen. Eftersom uppdragsavtal kan ingås i olika situationer och avse olika delar av verksamheten, utgår vidare bolaget från att uppdragsavtal kan ingås såväl mellan ett spelföretag och ett annat bolag i samma koncern som mellan spelföretaget och ett helt fristående servicebolag. Folkspel anser att det bör införas ett krav på att uppdragsavtal ska vara skriftliga.

Skälen för regeringens förslag: Huvudparten av alla rikslotterier använder sig av serviceföretag för att administrera sina lotterier. Det finns ingen standardlösning för hur detta sker. I vissa fall är det föreningen själv som äger serviceföretaget, medan det i andra fall är ett helt fristående serviceföretag. Det som är gemensamt för dem är att det upprättas ett avtal mellan anordnaren och serviceföretaget i vilket deras respektive ansvar regleras.

Verksamheterna i dessa lotterier är som regel av den storleken att det krävs en professionell organisation för att driva dem på ett för spelarna säkert sätt. De ideella organisationer som vanligtvis tillhandahåller dessa lotterier besitter inte alltid själva den kompetens som krävs för det. Det bör därför fortsatt vara möjligt för dessa och andra licenshavare att upp- dra åt någon annan att utföra vissa uppgifter eller operativa funktioner som ingår i spelverksamheten. Dessa uppgifter kan vara omfattande. Det bör dock inte vara möjligt att kringgå reglerna i spellagen om bl.a. tekniska krav och spelansvar genom att organisera verksamheten i olika företag. Licenshavarna bör därför alltid ansvara för dels att spelverk- samheten drivs av uppdragstagaren under kontrollerade och säkerhets- mässigt betryggande former, dels att uppdraget inte försämrar spel- myndighetens möjligheter att övervaka att licenshavaren följer de regler som gäller för verksamheten. Dessa båda krav syftar till att säkerställa att verksamheten bedrivs enligt de regler och villkor som gäller för den och att tillsynsmyndigheten kan utföra sitt arbete, trots att verksamheten sköts av någon annan än licenshavaren.

Ingående av uppdragsavtal innebär vidare inte på något sätt att det ansvar som innehavaren har enligt spellagen överlåtits. Det är alltjämt licensinnehavaren som har det fulla ansvaret för spelverksamheten.

135

Prop. 2017/18:220 Enligt regeringen är det svårt att se att det skulle finnas förutsättningar att ingå ett formlöst uppdragsavtal. Det torde dock ligga i licens- innehavarens intresse att tydliggöra villkoren för uppdraget. Något sådant formkrav som Folkspel efterfrågat bedöms därför inte vara nödvändigt. Det bedöms inte finnas skäl att införa en skyldighet för licenshavare att till spelmyndigheten anmäla om denne uppdragit åt någon annan att utföra vissa uppgifter och att upprätthålla vissa operativa funktioner som ingår i spelverksamheten, då ansvaret för licensinnehavaren i enlighet med vad som anförts ovan består även efter att ett uppdragsavtal ingåtts. Det bör ankomma på spelmyndigheten att bestämma vilka handlingar om exempelvis ingångna uppdragsavtal som ska ges in i samband med en licensansökan. Spelmyndigheten är för övrigt oförhindrad att när som helst begära in de handlingar och upplysningar som den behöver för sin tillsyn.

 

8.4

Underleverantörer

 

 

 

Regeringens förslag: Penning-, värde- och varuspelsautomater ska

 

endast få innehas av den som har tillstånd för detta, med undantag för

 

1. den som har licens för det spel som tillhandahålls på automaten,

 

2. automatinnehavares dödsbo under en tid av längst ett år från

 

dödsfallet,

 

3. automatinnehavares konkursbo till dess att konkursen har

 

avslutats, eller

 

4. den som har fått sitt tillstånd att inneha automaten återkallat, till

 

dess att tre månader har gått från det att beslutet om återkallelsen fick

 

laga kraft.

 

Tillstånd för innehav ska kunna ges till den som har yrkesmässig

 

befattning med sådana automater och som uppfyller kraven som gäller

 

för spellicens. Om det finns särskilda skäl får tillstånd också ges till

 

den som driver musei- eller annan samlarverksamhet.

 

Frågor om tillstånd ska prövas av spelmyndigheten.

 

Spelmyndigheten ska få förena ett tillstånd med villkor för

 

innehavet.

 

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få

 

meddela föreskrifter om

 

1. vilka handlingar och uppgifter som ska ges in i samband med en

 

ansökan om tillstånd eller om ändring av ett tillstånd, och

 

2. krav för innehav av penning- och värdeautomater för att förhindra

 

att utrustningen används för olovlig spelverksamhet.

 

Regeringens bedömning: Det bör inte införas krav på licens för

 

den som tillverkar, installerar eller ändrar en spelprogramvara eller för

 

den som tillhandahåller sådan programvara till ett spelföretag. Inte

 

heller bör licens krävas för den som tillverkar eller för in penning-,

 

värde- och varuspelsautomater till Sverige.

 

Utredningens förslag: Skiljer sig delvis från regeringens förslag och

 

bedömning. Utredningen föreslår att licens ska krävas för den som

 

tillverkar eller hanterar spelprogramvara samt tillverkar eller till Sverige

136

för in penning- och värdeautomater, samt att spelföretag endast ska få

använda spelprogramvara som tillverkats av någon som har sådan licens. Prop. 2017/18:220 Utredningen föreslår vidare att den som har licens för spelprogramvara

inte ska få leverera sådan programvara till någon som tillåter spel från Sverige utan att ha licens för det.

Remissinstanserna: Endast ett fåtal remissinstanser behandlar för- slagen om tillståndskrav för tillverkning, innehav och införsel av penning- och värdeautomater. ATG, Svenska Spel och Kindred anför att de inte har något att invända mot förslagen. Svenska Spel anser dock att det delvis är oklart vilka aktörer som ska omfattas av tillståndskrav.

Remissutfallet är delat avseende utredningens förslag om licenskrav för spelprogramvaruutvecklare. Flera företrädare för spelbranschen, bl.a.

Betsson, BOS, NetEnt AB, Evolution Gaming och NYX Gaming Group, anser att det bör vara tillräckligt att spelprogramvaran prövas och certifieras av ett av spelmyndigheten godkänt organ. Dessa instanser anser att certifiering av leverantörstjänster i stället för ett tillståndskrav kan tydliggöra vilket ansvar respektive aktör har och pekar på att ett sådant system fungerar väl i Danmark. Svenska Spel, ATG, Paf, Kindred, Mr Green, SPER och företrädare för ideella organisationer, däribland Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation, är dock positiva till att krav på tillstånd för programvaruutvecklare införs.

Skälen för regeringens förslag och bedömning

Tillverkning, installation, ändring och tillhandahållande av spelprogramvara

Spelare ska kunna utgå från att de spel som tillhandahålls är säkra och att de inte kan manipuleras. Det är vanligt att spelföretag delegerar till- verkning och drift av delar av spelverksamheten till underleverantörer. I utredningens internationella utblick konstateras att vissa länder, däri- bland Danmark, kräver att spelprogramvaran ska vara certifierad av ett godkänt organ, medan andra länder, däribland Storbritannien, även kräver att underleverantörerna ska vara licensierade av den nationella spelmyndigheten.

Ett högt konsumentskydd och en hög säkerhet i spelen är två viktiga utgångspunkter för den nya regleringen. Det är licenshavaren som ska ha ansvar för att det erbjudna spelet uppfyller lagens krav. Enligt utredningen skulle ett licenskrav för programvaruleverantörer säkerställa att svensktillverkad spelprogramvara inte levereras till utländska spel- företag utan svenska myndigheters vetskap.

Ett tillståndskrav för programvaruleverantörer skulle dock kunna för- svåra för olicensierade spelföretag att hitta samarbetspartners och därmed bidra till att säkerställa kanaliseringen. I likhet med bl.a. Betsson och BOS anser regeringen att det finns oklarheter i utredningens förslag. Bland annat saknas närmare överväganden och förslag om vilka krav som skulle gälla för att få ett sådant tillstånd samt om hur bestämmel- serna ska tillämpas. Det saknas därmed underlag för att i detta skede införa ett tillståndskrav för spelprogramvaruutvecklare. Regeringen utesluter dock inte att ett sådant tillståndskrav kan bli aktuellt i framtiden.

137

Prop. 2017/18:220

138

Tillverkning av penning- och värdeautomater

Enligt gällande reglering krävs inget särskilt tillstånd för att tillverka penning- och värdeautomater. Utredningen anför inte några argument för att införa ett sådant krav, utöver att vissa andra länder har det. Kraven på ett högt konsumentskydd och en hög säkerhet i spelet bör kunna till- godoses genom krav på de som tillhandahåller spelen, bl.a. avseende utformning, kontroll och certifiering av den tekniska utrustningen. Regeringen anser därför att ett krav på tillstånd för tillverkning av penning- och värdeautomater inte är nödvändigt för att säkerställa konsument- skyddet eller säkerheten i spelet. Den nya lagen bör därför inte innehålla något sådant krav.

Innehav och införsel av penning-, värde- och varuspelsautomater

Penning-, värde- och varuspelsautomater får enligt lotterilagen bara inne- has efter tillstånd, vilket underlättar tillsynen av att olovligt spel inte sker på spelautomater. Regeringen bedömer att lotterilagens krav på tillstånd för att inneha sådana spelautomater bör föras över till spellagen. Efter- som samma regler som i dag ska gälla bör förslaget, till skillnad från vad Svenska Spel befarar, inte medföra några oklarheter avseende vilka aktörer som omfattas av tillståndskravet. Det bör vara spelmyndigheten som prövar frågor om tillstånd. Enligt lotterilagen krävs även tillstånd för att föra in spelautomaterna till Sverige. Efterföljandet av denna regel har varit svårt att övervaka och dess nödvändighet kan ifrågasättas. Regeringen anser därför att det i spellagen inte ska ställas krav på tillstånd för införsel av penning-, värde- eller varuspelsautomater.

Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer bör bemyndi- gas att meddela föreskrifter om vilka handlingar och uppgifter som ska ges in i samband med en ansökan om tillstånd eller om ändring av ett tillstånd, samt om krav för innehav av penning- och värdespelsautomater för att förhindra att dessa används för olovlig spelverksamhet.

9Spelarregistrering och spelkonton

9.1Registrering av spelare

Prop. 2017/18:220

Regeringens förslag: En licenshavare ska registrera den som vill delta i spel. Endast fysiska personer som är bosatta eller stadigvarande vistas i Sverige ska få registreras för onlinespel.

Spelaren ska vid registreringen uppge namn, adress och personnummer eller motsvarande. Licenshavaren ska kontrollera spelarens identitet på ett betryggande sätt genom en tillförlitlig elektronisk identifiering eller motsvarande.

En spelare som deltar i lotteri för viss tid ska registreras med namn, adress och personnummer eller motsvarande.

Deltagande i spel ska inte få ske förrän spelarens identitet fastställts, om inte förutsättningar finns att tilldela spelaren ett tillfälligt spelkonto. Spel får inte ske förrän licenshavaren har kontrollerat att spelaren inte har stängt av sig från spel.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om undantag från kravet på registrering av spelare och om hur kontrollerna av en spelares identitet ska göras.

Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.

 

Utredningen föreslår att det i lag ska ställas krav på att deltagande i

 

onlinespel inte får medges innan spelaren accepterat användarvillkor och

 

spelregler.

 

Remissinstanserna: Flertalet av de remissinstanser som yttrar sig om

 

registrering av spelare är i grunden positiva till förslaget, däribland

 

Svenska Spel, ATG, Kindred och SPER. ATG ifrågasätter dock om

 

registrering och identifiering är de bästa åtgärderna för att uppnå en hög

 

nivå på spelansvaret. Datainspektionen ser risker med förslaget och anser

 

att det innebär betydande intrång i spelarens integritet samt att utred-

 

ningen inte i tillräcklig utsträckning kartlagt hur registrerade uppgifter

 

ska hanteras, sparas och skyddas. Förvaltningsrätten i Linköping ställer

 

sig frågande till förslaget att endast bosatta eller de som stadigvarande

 

vistas i Sverige ska få registreras som onlinespelkunder. Domstolen anser

 

att det inte bör finnas några hinder mot att även låta den som tillfälligt

 

vistas i Sverige registrera sig som onlinespelkund, så länge licenshavaren

 

på ett tillförlitligt sätt kan kontrollera personens identitet. Bröstcancer-

 

föreningarnas Riksorganisation, Bygdegårdarnas Riksförbund, Folkspel

 

och Kombispel befarar att kravet på identifiering kommer att få för-

 

ödande effekter för föreningslivet och finansieringen av allmännyttiga

 

ändamål, eftersom det kommer att innebära en tung arbetsbörda och

 

därmed höga kostnader. Organisationerna anser att undantag från kravet

 

bör gälla för ideella föreningar, lotterier och rikslotterier, då det finns en

 

låg risk för att dessa spelformer används för penningtvätt. Lotteriinspek-

 

tionen anser att betänkandets förslag på undantag från krav på identi-

 

fiering av spelare vid prenumerationslotteri inte överensstämmer med

 

kraven i penningtvättslagen om identifiering och verifiering av kund i

 

samband med åtgärder för kundkännedom. Penningtvättslagens krav på

 

kundkännedom (inklusive identifiering och verifiering av identitet) gäller

139

 

Prop. 2017/18:220 för det fall en affärsförbindelse anses ha uppstått, vilket enligt myndig-

 

heten borde vara fallet för just prenumerationslotterier. Trustly Group AB

 

(Trustly) anser att även andra sätt för identifiering än med BankID bör

 

vara möjliga.

 

Skälen för regeringens förslag: Licenshavaren behöver kunna identi-

 

fiera och registrera spelare för att kunna upprätthålla kravet på ålders-

 

gräns, och för att kunna övervaka spelen i syfte att motverka och förhindra

 

fusk, bedrägeri och annan brottslig verksamhet. Det bör därför krävas att en

 

licenshavare registrerar den som vill delta i spel. Detta krav bör gälla

 

oavsett på vilket sätt spelet erbjuds. Licenshavaren kan genom registre-

 

ring upprätthålla kravet på att personer som inte uppnått gällande ålders-

 

gräns inte deltar i spel. Det ger också ett licenshavaren bättre möjligheter

 

att övervaka spelet för att motverka och förhindra fusk,bedrägeriochannan

 

brottslig verksamhet. Genom registrering kan också licenshavararen följa

 

spelarens spelbeteende och fånga upp personer som kan antas ha

 

spelproblem och vid behov vidta åtgärder, t.ex. tillämpa restriktioner och

 

tillträdesbegränsningar som baseras på spelarens angivna gränser för tid

 

och insatser.

 

En registrering utgör en inskränkning i den personliga integriteten.

 

Regeringen delar dock inte Datainspektionens bedömning att förslagen

 

utgör ett betydande intrång i den personliga integriteten. Att delta i spel

 

är helt frivilligt. De följder som spelande kan föra med sig kan vidare

 

vara mycket allvarliga, framför allt för den enskilde själv, men även för

 

dennes anhöriga. Registrering möjliggör tidiga åtgärder mot problem-

 

spelande. Vid en samlad bedömning anser regeringen att behovet av regi-

 

strering av spelare väger tyngre än den inskränkning som registreringen

 

innebär. Frågan om behandling av personuppgifter vid registrering

 

behandlas även i avsnitt 12.2.

 

Endast fysiska personer bör kunna registreras för spel. Eftersom spel-

 

lagen ska tillämpas på den svenska spelmarknaden föreslår regeringen att

 

ett krav införs på att endast den som är bosatt eller stadigvarande vistas i

 

Sverige ska få registreras som kund för onlinespel. Detta underlättar även

 

för beräkningen av beskattningsunderlaget vid punktbeskattningen av

 

licenshavarna (se avsnitt 17.2). Att vara bosatt i Sverige bör ha samma

 

innebörd som i folkbokföringslagen(1991:481).

 

Vid registreringen ska spelaren uppge namn, adress och personnummer

 

eller motsvarande uppgift som t.ex. samordningsnummer eller data om

 

när personen är född. Vid avsaknad av en e-legitimation måste andra kon-

 

trollåtgärder vidtas, i första hand genom en tillförlitlig elektronisk identi-

 

fiering. För att säkerställa spelarens identitet, ålder och egna gränser för

 

spelandet bör samma krav på tillförlitlig identifiering ställas om spelaren

 

vill ändra sina uppgifter.

 

Även vid köp av lotter för viss tid (s.k. prenumerationslotteri) är det

 

mot bakgrund av gällande regelverk om penningtvätt nödvändigt att

 

fastställa spelarens identitet. Samma höga krav på identifiering som för

 

annat spel bedöms dock inte behövas med hänsyn till de låga belopp som

 

sådant spel omfattar och då lotterna sänds till spelarens folkbokförings-

 

adress.

 

Spelaren bör som huvudregel inte få börja att spela förrän spelarens

 

identitet har fastställts. Det bör dock finnas möjlighet att erhålla s.k.

140

tillfälliga spelkonton (se vidare avsnitt 9.2.2).

Utredningen föreslår att det i spellagen ska anges att deltagande i Prop. 2017/18:220 onlinespel inte får medges innan spelaren accepterat användarvillkor och

spelregler. Regeringen bedömer att detta är en avtalsrättslig fråga som inte bör regleras särskilt i spellagen.

Fjärde penningtvättsdirektivet medger att, efter en skälig risk- bedömning, helt eller delvis undanta vissa speltjänster från kravet på registrering. Regeringen bedömer att användning av undantaget endast bör komma i fråga i de fall då riskerna för penningtvätt eller finansiering av terrorism bedöms som låga, exempelvis vid köp av fysiska lotter, i likhet med vad flera ideella organisationer påtalat. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör därför ges rätt att meddela föreskrifter om undantag från registreringskravet och om hur kon- trollerna av en spelares identitet ska göras, vilket bl.a. innefattar frågor om vilka tekniska lösningar som bör användas.

9.2Spelkonton för onlinespel

9.2.1

Grundläggande bestämmelser

 

 

 

Regeringens förslag: Den som har licens att tillhandahålla onlinespel

 

ska för varje registrerad spelare upprätta ett spelkonto. Skyldigheten

 

ska dock inte gälla för licenser att tillhandahålla lotter för en viss tid.

 

När en spelare loggar in på sitt spelkonto ska licenshavaren

 

identifiera spelaren på ett betryggande sätt. Alla ekonomiska transak-

 

tioner till och från spelkontot ska registreras. Licenshavaren ska ge

 

spelaren tillgång till information om spelkontots saldo, spelhistorik,

 

in- och utbetalningar samt övriga transaktioner. Denna information

 

ska vara tillgänglig för spelaren på spelkontot i minst tolv månader.

 

En licenshavare ska endast få ta emot betalningar till ett spelkonto

 

från en betaltjänstleverantör enligt lagen (2010:751) om betaltjänster.

 

Överföringar av pengar, spelpolletter eller liknande mellan spelkonton

 

ska inte få ske.

 

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få

 

meddela föreskrifter om krav på licenshavarens hantering av

 

betalningar och spelkonton samt om undantag från skyldigheten att

 

tillhandahålla information till spelaren.

 

Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.

 

Utredningen föreslår att information om spelkontots spelhistorik ska vara

 

tillgänglig för spelare i minst 90 dagar och att spelare endast ska få ha ett

 

aktivt spelkonto. Utredningen föreslår vidare att lagen ska innehålla krav

 

om kreditering av insättningar och vinster.

 

Remissinstanserna: Det finns ett starkt stöd från remissinstanserna för

 

krav på inrättande av spelkonton där spelare kan följa sina transaktioner.

 

Svenska Spel, Betsson, SPER och ATG hör till de remissinstanser som

 

tillstyrker förslaget. Svenska Spel anser dock att det bör vara tillåtet med

 

underliggande konton, som möjliggör bolagsspel där olika spelare spelar

 

tillsammans och har ett gemensamt tillgodohavande. Kindred anser att

 

det under vissa förutsättningar bör vara möjligt för spelare att ha flera

 

spelkonton hos samma licenshavare. Folkhälsomyndigheten och Lotteri-

141

 

 

Prop. 2017/18:220 inspektionen anser att det bör krävas att spelföretagen ger kunder tillgång

 

till information om spelkontots spelhistorik i 12 månader. Svenska Spel

 

anser att det bör krävas att spelare ges rätt att när som helst begära

 

utbetalning från sitt konto.

 

Skälen för regeringens förslag: Spelkonton är en grundläggande

 

förutsättning för att spelare ska ha möjlighet att följa och kunna

 

kontrollera sitt spelande. En licenshavare som tillhandhåller onlinespel

 

ska upprätta ett eller flera spelkonton för varje registrerad spelare.

 

Eftersom det bara är fysiska personer som kan registreras som kunder för

 

spel online kan endast sådana personer inneha ett spelkonto. När det gäller

 

prenumerationslotter finns inte samma behov av att upprätta spelkonton.

 

Ett undantag från kravet på att upprätta spelkonton ska därför gälla för

 

sådana lotter t.ex.

 

Det förekommer att företag tillhandahåller spel genom olika webb-

 

platser med olika varumärken. I sådana fall bör licens kunna ges på

 

företagsnivå. Detta underlättar företagens administrativa börda samt spel-

 

myndighetens licens- och tillsynsverksamhet. En sådan modell förut-

 

sätter att en spelare under vissa förutsättningar kan ha flera spelkonton

 

hos en och samma licenshavare. Regeringen anser därför, till skillnad

 

från utredningen, och i likhet med bl.a. Kindred, att det under vissa

 

förutsättningar bör vara möjligt för en spelare att ha mer än ett aktivt

 

spelkonto hos en licenshavare. Förutsättningarna för detta bör anges i

 

föreskrifter.

 

Licenshavaren ska på ett betryggande sätt identifiera spelaren när

 

denne loggar in på sitt spelkonto. Identifieringen kan exempelvis ske

 

genom användning av e-legitimation eller lösenord.

 

Spelare ska kunna följa händelser på spelkontot. För att möjliggöra det

 

måste licenshavarna registrera alla ekonomiska transaktioner och ge spel-

 

kunden tillgång till information om sådant som rör spelkontot. Det gäller

 

spelkontots saldo och spelhistorik, dvs. insatser, vinster och förluster.

 

Även information om in- och utbetalningar och andra transaktioner, såsom

 

erhållna bonusar, ska finnas till hands för spelkunden.

 

Möjligheten för spelaren att ha kontroll över spelandet är

 

grundläggande ur ett konsumentskyddsperspektiv. Utredningen har

 

föreslagit att licenshavare ska hålla information om spelkontot tillgänglig

 

för spelkunden i minst 90 dagar. Regeringen anser i likhet med

 

Lotteriinspektionen och Folkhälsomyndigheten att det är en alltför

 

begränsad tid och föreslår att informationen ska hållas tillgänglig i minst

 

12 månader. Det är dock orimligt att information om exempelvis varje

 

insats till en datorsimulerad spelautomat ska hållas tillgänglig under en

 

längre tid. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer

 

bör därför få meddela undantag från kravet på att tillhandahålla

 

information till spelaren.

 

För att motverka penningtvätt bör en licenshavare endast få ta emot

 

betalningar från en betaltjänstleverantör i enlighet med lagen om betal-

 

tjänster.

 

För att bl.a. motverka bedrägerier bör det inte vara möjligt för en

 

licenshavare att tillåta överföringar av pengar, spelpolletter eller liknande

 

mellan konton. Till skillnad från Svenska Spel anser regeringen att det i

 

spellagen inte bör ställas krav om att en spelare ska ha rätt att när som

142

helst begära utbetalning från sitt konto. Vid avslutandet av ett spelkonto

ska dock krävas att tillgodohavandet skyndsamt utbetalas till spelaren (se Prop. 2017/18:220 avsnitt 9.2.4).

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör bemyndigas att utfärda föreskrifter om hur betalningar till och från kontot ska ske. Sådana föreskrifter kan bl.a. avse hur vinster och insätt- ningar ska krediteras på ett spelkonto.

9.2.2Tillfälliga spelkonton

Regeringens förslag: Innan licenshavaren har kontrollerat de uppgifter som spelaren lämnat ska ett tillfälligt spelkonto få öppnas för spelaren. Om det visar sig att spelaren lämnat felaktig information vid registreringen, ska licenshavaren stänga spelkontot. Detsamma gäller om spelaren inte på uppmaning av licenshavaren ger in dokumentation som styrker de uppgifter som lämnats vid registreringen.

Utbetalningar ska inte få göras från ett tillfälligt spelkonto annat än vid kontots avslutande.

Ett tillfälligt spelkonto ska inte få öppnas för en spelare som finns i registret för självavstängning.

Utredningens förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Endast ett fåtal remissinstanser yttrar sig över förslaget. Kindred och ATG har inga synpunkter. Svenska Spel och Lotteriinspektionen ifrågasätter om möjligheten till tillfälliga spelkonton är förenlig med penningtvättsregelverket. Bolaget anför vidare att det av spellagen bör framgå att ett spelkonto inte får upprättas för spelare som finns i självavstängningsregistret.

Skälen för regeringens förslag: Det kan ta en viss tid innan en licenshavare hunnit kontrollera de uppgifter som spelare, som inte har en e-legitimation eller uppvisat identitetshandlingar vid ett personligt möte, lämnat om sig själva. Ofta vill en spelare ha möjlighet att spela direkt efter att ha lämnat de uppgifter som krävs. I Danmark, Italien och Frankrike, och enligt den föreslagna nederländska regleringen, har spelare möjlighet att få ett tillfälligt spelkonto. En sådan lösning bedöms enligt utredningen kunna bidra till kanalisering och bör därför enligt regeringen, under vissa förutsättningar, kunna tillåtas.

Eftersom tillfälliga spelkonton innebär att spel tillåts innan spelarens identitet kontrollerats aktualiseras reglerna om kundkännedom i penning- tvättslagen. För att omfattas av lagens förenklade åtgärder för kund- kännedom, som medger identifiering i efterhand, krävs att det föreligger en låg risk för penningtvätt. Spel genom tillfälliga spelkonton bör därför bara tillåtas inom vissa angivna tids- och beloppsgränser. Utbetalningar från tillfälliga spelkonton bör vidare inte vara möjliga, förutom i samband med att ett sådant konto avslutas (se vidare avsnitt 9.2.3). Mot den bakgrunden bedömer regeringen att risken för att ett tillfälligt spelkonto används för penningtvätt är låg och anser, till skillnad från Svenska Spel och Lotteriinspektionen, att ett tillåtande av tillfälliga spelkonton inte står i strid med penningtvättslagen.

Det bör inte vara möjligt för en spelare som finns i det centrala re-

gistret för självavstängning (se avsnitt 10.9) att skapa ett tillfälligt

143

Prop. 2017/18:220 spelkonto. Innan ett sådant konto upprättas måste således en kontroll göras mot självavstängningsregistret.

Ett tillfälligt spelkonto bör stängas direkt om det visar sig att de uppgifter som spelaren lämnat vid registreringen är felaktiga. Samma sak bör gälla i de fall där licenshavaren har uppmanat spelaren utan framgång att komplettera eller ge in dokumentation som styrker de uppgifter som lämnats vid registreringen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör genom föreskrifter om krav på licenshavarens hantering av betalningar och spelkonton (se avsnitt 9.2.1) kunna föreskriva inom vilka tidsintervall, och inom vilka beloppsgränser, det ska gå att spela med ett tillfälligt spelkonto.

9.2.3Skydd för spelares pengar

Regeringens förslag: De medel som en spelare har innestående på ett spelkontoskahållasavskildafrånlicenshavarensegnamedel. Licenshavaren ska senast i samband med att ett spelkonto öppnas informera spelaren om hur medlen på spelkontot är skyddade om licenshavaren skulle hamna på ekonomiskt obestånd.

Utredningens förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Det finns ett starkt stöd från remissinstanserna för förslaget. SPER, ATG och Novamedia Sverige AB (Novamedia) hör till de remissinstanser som tillstyrker.

Skälen för regeringens förslag: En trolig effekt av den nya spel- regleringen är att antalet spelföretag, särskilt sådana som tillhandahåller spel över internet, kommer att öka. En ökad konkurrens på marknaden kan i sin tur öka risken för att vissa företag går i konkurs. Spelarnas pengar behöver vara skyddade om det händer.

Enligt lagen (1944:181) om redovisningsmedel krävs som huvudregel att en borgenärs pengar har avskilts från gäldenärens egna pengar för att sakrättsligt skydd ska föreligga. Regeringen delar mot denna bakgrund utredningens bedömning att särskilda krav bör ställas om att de medel som en spelare har innestående på ett spelkonto ska hållas avskilda från licenshavarens egna medel. I praktiken innebär det att licenshavare som tillhandahåller onlinespel måste säkerställa att spelarnas medel är placerade på ett separat bankkonto. Dessa medel ska därmed inte kunna tas i anspråk för krav mot licenshavaren. Licenshavaren bör också vara skyldig att informera spelaren om hur medlen är skyddade om företaget hamnar på ekonomiskt obestånd, exempelvis genom tydlig information i företagets allmänna villkor. Denna information bör lämnas senast i samband med att ett spelkonto öppnas.

144

9.2.4

Avslutande av spelkonton

Prop. 2017/18:220

Regeringens förslag: När ett spelkonto avslutas ska licenshavaren skyndsamt betala ut tillgodohavandet på kontot till spelaren. Licenshavaren ska dock endast betala tillbaka vad som återstår av de insättningar som spelaren gjort och behålla eventuella vinster om spelkontot avslutas på grund av att

1.spelaren lämnat felaktiga uppgifter om sig själv eller på uppmaning av licenshavaren inte gett in dokumentation som styrker de uppgifter som lämnats vid registreringen, eller

2.spelaren stängts av från spel på grund av misskötsamhet.

Om en licenshavare avslutar ett spelkonto ska spelaren informeras skriftligen om grunderna för beslutet. Det ska inte vara tillåtet för licenshavaren att ta ut en avgift för att avsluta ett spelkonto.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om krav på licenshavarens hantering av betalningar och spelkonton.

Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.

 

Utredningen föreslår att lagen ska reglera att tillgodohavandet på ett

 

spelkonto ska betalas ut inom fem dagar efter att det avslutas.

 

Remissinstanserna: Endast ett fåtal remissinstanser yttrar sig över

 

förslagen. ATG tillstyrker förslagen. Lotteriinspektionen och Svenska

 

Spel ställer sig frågande till hur kravet om att licenshavare ska informera

 

kunder vid beslut att avsluta spelkonton förhåller sig till penningtvätts-

 

lagens bestämmelser om tystnadsplikt. Bolaget anför vidare att licens-

 

havarens skyldighet att säkerställa spelarens identitet bör innebära att

 

denne inte ska kunna uppge felaktiga uppgifter om sig själv.

 

Skälen för regeringens förslag: För att skydda spelarna, och motverka

 

brottslighet, bör licenshavaren vara skyldig att skyndsamt efter att ett

 

spelkonto har avslutats betala ut spelarens tillgodohavande på kontot. Vad

 

somavses med skyndsamt bör preciseras genomföreskrifter.

 

Som Svenska Spel påpekar ska onlinespel i första hand endast få till-

 

handahållas spelare vars identitet kontrollerats av licenshavaren. Vid

 

tilldelningen av ett tillfälligt spelkonto medges dock att identitets-

 

kontrollen sker i efterhand. Om det då visar sig att spelaren har lämnat

 

felaktiga uppgifter om sig själv vid öppnandet av ett tillfälligt spelkonto

 

eller inte på uppmaning av licenshavaren gett in dokumentation som

 

styrker de uppgifter som lämnats vid registrering, ska licenshavaren vid

 

kontots avslutande endast betala tillbaka vad som återstår av de

 

insättningar som spelaren gjort. Detsamma bör självfallet gälla även om

 

en spelare, trots kontroller, lyckats öppna ett spelkonto, trots att han eller

 

hon angivit felaktiga uppgifter om sig själv. Samma sak ska gälla i de fall

 

då en spelare stängts av från spel hos en licenshavare på grund av

 

misskötsamhet, t.ex. vid överträdelser av angivna spelregler eller befogad

 

misstanke ombedrägeri eller annan brottslighet.

 

Om spelkontot avslutas på licenshavarens initiativ bör licenshavaren

 

vara skyldig att informera spelaren skriftligen om beslutet och grunderna

 

för det. Upplysning om grunderna ska lämnas så långt det är möjligt med

 

hänsyn till den tystnadsplikt som kan gälla vid misstanke om brott (se

 

avsnitt 12.2.4). Det innebär att spelaren inte får underrättas om

145

 

Prop. 2017/18:220 misstanken och om att informationen lämnats vidare till Polismyndig- heten eller åklagare. Däremot innebär begränsningen inget hinder mot att spelaren informeras om att kontot avslutats på grund av misskötsamhet. Licenshavare bör inte få ta ut en avgift för att avsluta ett spelkonto.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör ha rätt att meddela föreskrifter om krav på licenshavarens hantering av betal- ningar och spelkonton

10 Spelansvar

10.1Problem i samband med spel

Spelberoende

Någon allmänt vedertagen definition av begreppet spelproblem finns inte, men generellt sett karakteriseras sådana problem av oförmåga att begränsa utgifterna för spel om pengar eller tiden som läggs ner på spel, vilket leder till negativa konsekvenser för spelaren, andra berörda och samhället. Folkhälsomyndigheten genomför regelbundet studien Swelogs för att beskriva spelandet i Sverige, studera omfattningen på spelproblem och visa förändringar över tid. Enligt Swelogs 2015 tillhör drygt 2 procent (ca 170 000 personer) av den vuxna befolkningen (i åldersgruppen 16– 84 år) den grupp som definieras som problemspelare. Antalet personer med allvarliga spelproblem uppskattas till 30 000.

Riskfaktorer för spelberoende

Spelproblem finns i hela befolkningen, men personer som saknar stabila och trygga levnadsförhållanden löper en större risk att utveckla sådana problem. Det finns ett samband mellan riskabla spelvanor och låg socio- ekonomisk status, psykisk ohälsa, att tillhöra en etnisk minoritet och föräldrarnas spelvanor. Personer med akademisk utbildning har i mindre utsträckning spelproblem än personer med grundskola eller gymnasie- skola som högsta utbildningsnivå.

Forskningen visar att personer med spelproblem även i större utsträck- ning konsumerar alkohol, tobak och narkotika. Även det omvända gäller, dvs. att personer som konsumerar alkohol, tobak och narkotika löper större risk att få spelproblem. Det är betydligt vanligare med problem- spelande bland män än bland kvinnor.

Tillgängligheten till spel har betydelse för omfattningen av spelandet och spelproblemen. Ökad tillgänglighet genom fler spelformer, fler distributionskanaler, fler spelställen och längre öppettider leder i allmän- het till mer spelande och mer spelproblem.

Riskfyllda spelformer karakteriseras bl.a. av kort tid mellan insats och utfall, möjlighet att spela utan avbrott, ljud- och ljusstimulans vid vinst, och hög upplevd spänning eller avkoppling. Nyintroducerade spelformer är ofta mer förknippade med spelproblem än vad de är senare, när nyhetsvärdet har gått förlorat. Personer med spelproblem eller som

146

befinner sig i riskzonen att få sådana problem har en tendens att dras till Prop. 2017/18:220 spel som är nya på marknaden.

De flesta studier visar att andelen personer med spelproblem är större bland dem som spelar på internet jämfört med dem som spelar i fysiska miljöer. Problemspelandet är också större bland dem som spelar via i Sverige oreglerade internetbolag än bland dem som spelar hos Svenska Spel eller ATG.

Befintlig reglering för att motverka problemspelande

Målet för den svenska spelregleringen är att spelandet ska vara sunt och säkert. En förutsättning för att erhålla tillstånd att anordna ett lotteri enligt 10 § lotterilagen är att det kan antas att verksamheten kan bedrivas på ett från allmän synpunkt lämpligt sätt.

Villkor om spelansvar finns även i tillstånden för aktörerna på den svenska spelmarknaden. Regeringen har i sina tillstånd till ATG och Svenska Spel angett villkor som innebär att bolagen ska ta ett socialt ansvar för de lotterier som de bedriver. Krav på att bolagen ska ta ett socialt ansvar finns också i den anvisning som staten har utfärdat för Svenska Spel och i det avtal som reglerar ATG:s verksamhet.

Lotteriinspektionen ställer i sina tillstånd till de ideella föreningarna krav på att de ska ta ett socialt ansvar. Vidare har myndigheten meddelat föreskrifter med krav på spelkonsekvensanalyser.

Svenska Spel har på eget initiativ infört krav på obligatorisk spelar- registrering för all lotteriverksamhet som bolaget erbjuder, förutom köp av lotter. Genom registreringen har bolaget en större möjlighet att ta ansvar för att förhindra osunt spelande och erbjuda stöd för att hantera spelmiss- bruk.

SPER organiserar de reglerade lotteriaktörerna på den svenska marknaden. Organisationen utvecklade 2013 en branschgemensam stan- dard för spelansvar, med principer och riktlinjer som syftar till att stärka spelansvaret i Sverige.

Det finns i dagsläget således ett stort fokus på spelansvar hos såväl de somtillhandahåller spel som tillståndsgivare.

En omreglerings effekter på problemspelande

Flera befolkningsstudier har gjorts inom EU för att analysera och be- skriva spelberoendeproblematiken. Trots dessa studier är det svårt att jämföra länder eftersom undersökningarna ofta omfattar olika åldersgrupper samt då olika mätmetoder, definitioner av spelformer, spelbeteende och spelberoende används. Det saknas också forskning om olika reg- leringssystems effektivitet när det gäller målet att minska spelproblem såväl i Sverige som internationellt.

För att analysera hur olika länders spelmarknader har förändrats före och efter en omreglering av marknaden har Lotteriinspektionen studerat några av dessa länder (Redovisning av regeringsuppdrag – Omvärld [14Li124]). Myndigheten har utifrån dessa undersökningar konstaterat att det inte är sannolikt att en omreglering i sig skulle kunna få stora effekter

147

Prop. 2017/18:220 på spelproblemens omfattning. Det är dock svårt att säkerställa den slutsatsen.

 

10.2

Omsorgsplikt

 

 

 

Regeringens förslag: En licenshavare ska ha en skyldighet att skydda

 

spelare mot överdrivet spelande och hjälpa dem att minska sitt

 

spelande när det finns anledning till det (omsorgsplikt). En licens-

 

havare ska skriftligen i en handlingsplan redovisa hur denna omsorgs-

 

plikt ska uppfyllas.

 

Licenshavaren ska säkerställa att sociala och hälsomässiga skydds-

 

hänsyn tas, vilket bl.a. omfattar att beakta och motverka problem med

 

överdrivet spelande genom kontroll av spelbeteende.

 

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få

 

meddela föreskrifter om spelansvarsåtgärder och andra krav på spelets

 

bedrivande samt om undantag från kravet på handlingsplan.

 

 

 

Utredningens förslag: Överensstämmer huvudsakligen med rege-

 

ringens. Utredningen föreslår att det av lagen uttryckligen ska framgå att

 

det är den registrerades spelbeteende som ska följas.

 

Remissinstanserna: Majoriteten av de remissinstanser som yttrar sig i

 

frågan tillstyrker förslaget om en lagstadgad omsorgsplikt. Några

 

instanser, exempelvis Lunds universitet (Medicinska fakulteten), anser att

 

förslaget inte är tillräckligt omfattande. Universitetet anser exempelvis

 

att en oberoende instans, och inte licenshavarens, bör utforma varnings-

 

kommunikationen till problemspelare. Även Folkhälsomyndigheten

 

betonar vikten av opartiskhet i sammanhanget och menar att exempelvis

 

självtest bör utföras av en oberoende aktör. Myndigheten anser vidare att

 

det bör vara möjligt att stänga av sig från landbaserat kommersiellt spel.

 

Svenska Spel framhåller licenshavarnas intressekonflikt mellan att upp-

 

fylla sin omsorgsplikt och att tjäna pengar, vilket medför behov av tydl-

 

iga riktlinjer för omsorgsplikten. Det är enligt ATG viktigt att klargöra

 

vilka dokument som ska lämnas in till spelmyndigheten och skälen till

 

detta. Kindred anser att en generell rätt att meddela föreskrifter om andra

 

krav för spelets bedrivande varken är transparent eller förutsägbar.

 

Skälen för regeringens förslag: Var och en har ansvar för sitt

 

spelande, men för vissa personer är förmågan att spela ansvarsfullt och

 

kontrollerat begränsad. Spelberoendeproblematik ska tas på största allvar.

 

De negativa effekterna av spelande ska motverkas. Det finns därför behov

 

av olika former av spelansvarsåtgärder, såsom information och andra pro-

 

aktiva åtgärder, från en licenshavare. Nödvändiga åtgärder bör vidtas för

 

att ge spelarna största möjliga insyn i sina egna spelbeteenden. Detta kan

 

exempelvis bestå i att skapa en modell för att på olika sätt visualisera

 

spelkontot för spelaren samt att följa upp att spelarna sätter sina egna

 

gränser för tid och insatser. Licenshavarna bör vidare vara skyldiga att ge

 

återkoppling på spelarens spelbeteende samt tillämpa restriktioner och

 

tillträdesbegränsningar. Licenshavarens arbete för att skydda spelare mot

 

överdrivet spelande och hjälpa dem att minska sitt spelande när det finns

 

anledning till detta, som sammanfattningsvis bör benämnas omsorgsplikt,

148

börkommatilluttryckienhandlingsplan.

När det gäller förebyggande av missbruk kan tre grupper av spelare identi- Prop. 2017/18:220 fieras: nöjesspelare, riskspelare och problemspelare. För problemspelare är

avståendet från spel och vägledning för behandling av spelproblem centralt. Licenshavaren bör vara skyldig att ha information om vilken hjälp som finns att tillgå och hur man får tillgång till med denna tillgänglig på sin webbplats. På detta sätt kan spelaren själv vid behov aktivt söka hjälp. Om licenshavaren upptäcker att en spelare är i behov av hjälp på grund av ett riskfyllt spelbeteende bör spelaren bli hänvisad till informationen. Det finns således ett antal åtgärder som kan vidtas inom ramen för licenshavarens omsorgsplikt. De centrala åtgärderna bör framgå av lagen. Mer preciserade bestämmelser om hur omsorgsplikten ska utformas bör dock vid behov snabbt kunna anpassas och bör därför placeras i andra föreskrifter. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör mot denna bakgrund få meddela föreskrifter om spelansvarsåtgärder. På så sätt kan de närmare avvägningarna mellan åtgärdernas nödvändig- het och proportionalitet i förhållande till bl.a. spelarnas integritet av- vägas. Enligt regeringen ska det dock understrykas att den omsorgsplikt som föreslås, avser att skydda spelarnas liv, hälsa och ekonomi samt indirekt även de anhöriga till spelarna.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör få meddela närmare föreskrifter om krav på spelets bedrivande. Kindred ifrågasätter det utrymme som den bestämmelsen kan ge vid tillämp- ningen. Regeringen vill med anledning av detta framhålla att bestäm- melsen är avsedd att ge utrymme för spelmyndigheten att bestämma de närmare detaljerna inom ramen för lagen, främst genom villkorsgivning. I vissa fall kan det framstå som onödigt för licenshavaren att upprätta en handlingsplan. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör därför få meddela föreskrifter om undantag från kravet på att en sådan handlingsplan ska tas fram.

10.3Åldersgränser

Regeringens förslag: Spel för konsumenter ska tillhandahållas på ett sådant sätt att det går att kontrollera köparens ålder. Åldersgränsen för ett spel ska tydligt anges på platser där spelet tillhandahålls.

En licenshavare ska inte få tillåta någon som är under 18 år att delta i spelet. Detsamma ska gälla den som är spelombud för licenshavaren. Den som är under 20 år ska inte få ges tillträde till ett kasino.

Utredningens förslag överensstämmer delvis med regeringens. Ut- redningen föreslår att undantag från kravet på åldersgräns för regi- streringslotterier eller spel som inte kräver licens eller registrering ska regleras i lag.

Remissinstanserna: De instanser som yttrar är i huvudsak positiva till förslaget. De flesta instanser som yttrar sig över förslaget att spel ska tillhandahållas så att spelarens ålder kan kontrolleras, däribland SPER, tillstyrker detta. Folkhälsomyndigheten anser att åldersgränsen för onlinespel ska vara 20 år. Övriga remissinstanser anser att de föreslagna åldersgränserna är väl avvägda.

149

Prop. 2017/18:220 Skälen för regeringens förslag: För att kunna upprätthålla ett högt spelarskydd bör den som är under 18 år inte tillåtas att delta i spel och den som är under 20 år inte ges tillträde till ett kasino. Det är licens- havaren som ska vara skyldig att säkerställa upprätthållandet av ålders- gränserna genom kontroller. Licenshavare bör vidare säkerställa att kommersiella meddelanden om spel innehåller tydlig information om lägsta ålder för att få spela. Åldersgränserna bör utformas som lägsta gränser, för att ge utrymme för att högre gräns uppställs som tillstånds- villkor för spelformer som innebär en särskilt hög risk för spelproblem. Regeringen anser inte att tillräckliga skäl framkommit att, som Folk- hälsomyndigheten föreslagit, införa en särskild åldersgräns för onlinespel.

Mot denna bakgrund bör spel inte få tillhandahållas på ett sådant sätt att det inte går att kontrollera spelarens ålder. Ett krav på att en sådan kontroll ska kunna utföras bör därför införas.

Regeringen anser att det, i likhet med vad som för närvarande gäller, finns skäl att undanta vissa lotterier från kravet att ha en åldersgräns. Detta gäller s.k. registreringslotterier och sådana lotterier som varken kräver tillstånd eller registrering (se 17, 19–21 och 21 c §§ lotterilagen). Som anfördes i samband med införandet av den generella åldersgränsen på 18 år begränsar föräldrabalkens bestämmelser om underårigas rätts- handlingsförmåga i viss utsträckning barns och ungdomars möjlighet att delta i lotterier även av detta slag (prop. 2016/17:8 s. 26).

Utredningen föreslår ett undantag från åldersgränsen för registrerings- lotterier eller spel som inte kräver licens eller registrering. Ett sådant undantag är enligt regeringens mening överflödigt eftersom sådana spel inte omfattas av de föreslagna bestämmelserna om åldersgränser.

 

10.4

Informationsskyldighet

 

 

 

Regeringens förslag: En licenshavare ska hålla all relevant informa-

 

tion om spelet, bl.a. om spelets vinstmöjligheter och regler, lättillgänglig

 

för spelare och myndigheter. Denna information ska vara på svenska.

 

Regeringen eller den myndighet som regeringens bestämmer ska få

 

meddela föreskrifter om vilken information som ska hållas tillgänglig

 

för spelare.

 

Utredningens förslag: Överensstämmer delvis med regeringens.

 

Utredningen lämnar inte något förslag till bemyndigande om vilken

 

information som ska hållas tillgänglig för spelare.

 

Remissinstanserna: De instanser som yttrar sig över förslaget till-

 

styrker detta. Folkhälsomyndigheten föreslår dock att konsumentskyddet

 

förstärks genom ett krav på att spel ska utformas inte bara på ett sätt som

 

ger spelarna rättvisande förväntningar på vinstchanser och regler, utan

 

även ger korrekt information om risker med spelet.

 

Skälen för regeringens förslag: Information till spelaren är en viktig

 

förutsättning för att kunna uppnå en sund och säker spelmarknad. I likhet

 

med Folkhälsomyndigheten anser regeringen att licenshavare bör ha ett

 

ansvar att lämna relevant information om spelet, t.ex. om hur spelet fun-

150

gerar, dess risker samt informera om rådgivning när det gäller problem-

spelande. Denna information ska vara tydlig och lätt tillgänglig för Prop. 2017/18:220 spelaren. Var informationen placeras måste anpassas till vilket gränssnitt

som licenshavaren använder sig av för att tillhandahålla det aktuella spelet.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör få med- dela närmare föreskrifter om vilken information som licenshavaren ska tillhandahålla.

10.5Utformning av spel

Regeringens förslag: Det ska inte vara tillåtet att särskilt utforma eller programmera spel så att spelaren får intryck av att vara nära att vinna när så inte är fallet.

En licenshavare ska inte få tillhandahålla gratisspel, provspel och liknande spel som har ett annat slumpmässigt utfall än motsvarande spel med insatser.

Utredningens förslag: Överensstämmer i sak med regeringens. Utredningen föreslår att spelen ska utformas så att spelaren ges ett rätt- visande intryck av sina vinstchanser samt att gratisspel och liknande spel inte får ha ett annat slumpmässigt utfall än motsvarande spel med in- satser.

Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte några invändningar mot förslaget.

Skälen för regeringens förslag: Det är viktigt att de spel som erbjuds utformas på ett sådant sätt att spelarna ges rättvisande förväntningar på sina vinstchanser. Av detta skäl bör det inte vara tillåtet att utforma eller programmera spel så att spelaren ges intryck av att vara nära att vinna när så inte är fallet.

Gratisspel, provspel och liknande som används för att attrahera kunder bör vidare ha samma slumpmässiga utfall som motsvarande spel med insats. Regeringen anser att det är angeläget att dessa spel utformas på samma sätt som spel med insatser för att inte vilseleda och skapa inci- tament för spelare att gå över till spel med insatser på oriktiga premisser.

10.6

Insatser och vissa gränser

 

 

 

Regeringens förslag: Vid spel ska spelaren aktivt ange och bekräfta

 

sin insats.

 

Vid onlinespel ska det vara obligatoriskt för spelaren att ange hur

 

stora

insättningar som kan göras. Vid spel på värdeautomater ska

 

i stället en förlustgräns anges.

 

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få

 

meddela föreskrifter om insatser samt om ytterligare gränser vid

 

onlinespel och spel på värdeautomater, och vad som ska gälla vid

 

ändring av satta gränser.

 

 

 

Utredningens förslag: Överensstämmer delvis med regeringens.

 

Utredningen föreslår att det i lag ska införas en skyldighet att ange en

151

Prop. 2017/18:220 förlustgräns vid spel på värdeautomater. Vidare föreslår utredningen att

 

spelaren vid alla onlinespel och spel på värdeautomater ska erbjudas att

 

begränsa sin inloggningstid. Slutligen föreslår utredningen tidsfrister för

 

justeringar av gränser för insättningar, förluster och höjningar.

 

Remissinstanserna: En stor andel av remissinstanserna, bl.a. Social-

 

styrelsen, Konsumentverket, Malmö kommun och IOGT-NTO, är positiva

 

till förslaget att införa ett krav på att ange begränsningar av respektive

 

spelares insatser och speltid. Lunds universitet (Medicinska fakulteten)

 

anser att förslagen om hur individen ska sätta sina egna spelgränser är

 

otillräckligt uttryckta. Universitet framhåller vidare att verktyget blir

 

urvattnat och förlorar sin effekt om individen kan sätta hur höga gränser

 

som helst. Svenska Spel betonar vikten av tydliga insatsbegräsningar på

 

olika spelformer. IOGT-NTO stödjer förslaget om obligatoriska insätt-

 

ningsgränser, men menar att detta borde förstärkas med att det i

 

förordning anges ett maximalt belopp som ska vara möjligt att sätta in för

 

spel. Dessutom menar organisationen att det bör sättas krav på obliga-

 

toriska tidsgränser för spel på de mest riskfyllda spelen, då tiden man

 

ägnar åt ett visst spel är en riskfaktor och krav på regelbundna pauser är

 

en rimlig och enkelt genomförd skyddsåtgärd.

 

Skälen för regeringens förslag: För att minska risken för problem-

 

spelande bör spelaren aktivt ange och bekräfta sin insats. Det finns även

 

behov att sätta gränser för insättningar, förlustgränser och inloggningstid

 

för att säkerställa att spelaren får en överblick av och möjlighet att fatta

 

aktiva beslut om sitt spelande. Regeringen bedömer att det för visst spel

 

även i övrigt finns skäl att uppställa krav på ett aktivt ställningstagande

 

från spelaren om gränser för spelandet.

 

Mot denna bakgrund föreslår regeringen att det för onlinespel införs

 

krav på att spelaren ska sätta gränser för hur stora insättningar denne vill

 

kunna göra per dag, vecka och månad. Spelaren bestämmer därefter,

 

inom gränserna, själv hur mycket han eller hon sätter in på sitt spelar-

 

konto och på så vis minskar spelaren risken för att spela mer än vad som

 

var tänkt från början. Vad gäller värdeautomatspel, där det i dag inte går

 

att göra några insättningar i den mening som avses i fråga om onlinespel,

 

bör det vara obligatoriskt för spelaren att i stället sätta förlustgränser. En

 

sådan skyldighet finns för närvarande bara för värdeautomatspel i restau-

 

ranger eller i bingohallar.

 

Spelaren bör också få möjlighet att sätta tidsgränser för sitt spelande.

 

Som spelare kan man på detta sätt få en uppfattning i tid om det egna

 

spelandet. Möjligheten att sätta sådana tidsgränser bör bestämmas av

 

regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Det bedöms

 

för närvarande inte finnas tillräckliga skäl att föreslå några generella,

 

obligatoriska tidsgränser.

 

Regeringen gör bedömningen att det är mer effektivt om licenshavaren

 

varnar en spelare utifrån spelarens egna angivna gränser än om spelaren

 

får generella varningar som inte är direkt kopplade till honom eller

 

henne. Spelaren kan mot bakgrund av en sådan varning ändra sin spel-

 

budget.

 

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör få

 

meddela föreskrifter om insatser samt om ytterligare gränser vid online-

 

spel och spel på värdeautomater, och vad som ska gälla vid ändring av

152

satta gränser.

10.7

Kreditförbud

Prop. 2017/18:220

Regeringens förslag: Det ska inte vara tillåtet för en licenshavare att erbjuda eller lämna kredit för insatser i ett spel. Detsamma ska gälla för den som är spelombud.

Spelmyndigheten ska för lotter för viss tid, s.k. prenumerations- lotterier, få medge undantag från förbudet, om lotteriet tillhandahålls till förmån för ett allmännyttigt ändamål, krediten avser köp av sådana lotter och det sammanlagda kreditbeloppet uppgår till högst 1/40 prisbasbelopp.

Utredningens förslag: Överensstämmer delvis med regeringens.

 

Utredningen föreslår att köp av lotter för viss tid inte ska ses som kredit.

 

Remissinstanserna: De flesta av de remissinstanser som yttrar sig

 

över förslagen tillstyrker dem, däribland Svenska Spel, ATG, SPER och

 

Kombispel samt ett antal ideella organisationer som IOGT-NTO och

 

Pensionärernas Riksorganisation (PRO). Spelberoendes riksförbund

 

anser dock att spel på kredit och faktura ska förbjudas helt. Finans-

 

inspektionen

ifrågasätter

om kreditförbudets utformning

är

 

ändamålsenligt och anser att ett förbud borde införas för licenshavare att

 

samarbeta med kreditgivare på ett sådant sätt att en spelare erbjuds

 

krediter i nära anslutning till insättningar på spelkonton. Konsument-

 

verket anser att förbudet även bör omfatta betalningslösningar där

 

krediten lämnas av någon annan än spelanordnaren eller dennes ombud,

 

samt anför att ett förbud mot spel på kreditkort skulle stärka konsument-

 

skyddet och minska riskerna för att konsumenten blir överskuldsatt.

 

Myndigheten och Kindred anser vidare att det inte bör införas något

 

undantag för lotter för viss tid. Konsumentvägledarnas förening påpekar

 

att det är av största vikt att de näringsidkare som inte gör en ordentlig

 

kreditprövning drabbas av sanktionsavgifter.

 

 

Skälen för regeringens förslag: Spel innebär alltid risk för spelmiss-

 

bruk och därmed följande sociala skadeverkningar. I lotterilagen finns ett

 

förbud för den som anordnar ett lotteri att lämna kredit för insatser i

 

lotteriet. Att spela på kredit kan få långtgående konsekvenser. Om en

 

kredit erbjuds för insatser i ett spel är det lätt att spelaren under spelets

 

gång frestas att spela över sin ekonomiska förmåga. Det bör därför i spel-

 

lagen införas ett motsvarande förbud för licenshavare att erbjuda eller

 

lämna kredit för spel som för närvarande finns i lotterilagen. Det är

 

licenshavaren som har det fulla ansvaret för att kreditförbudet upprätt-

 

hålls. Förbudet ska, liksom tidigare, också omfatta spelombud.

 

 

I lotterilagen finns ett undantag från förbudet att lämna kredit för

 

insatser som innebär att Lotteriinspektionen, om det finns synnerliga

 

skäl, för ett visst lotteri får medge undantag från förbudet. Denna

 

möjlighet infördes med anledning av att vissa lotterianordnare av s.k.

 

rikslotterier, dvs. lotterier som anordnas i flera län, hade börjat övergå till

 

att anlita servicebolag, som skickade lotten med post till lottköparen

 

tillsammans med en faktura. Även om fakturan inte betalas i tid deltar

 

lotterna i dragningen. Regeringen bedömde att det i och för sig var en

 

form av kredit, men att det snarare framstod som ett alternativt betal-

 

ningssätt än som ett sätt att göra det möjligt för den som inte har råd att

 

spela. Risken för ett upprepat och oplanerat spelande framstod som i det

153

Prop. 2017/18:220 närmaste uteslutet. Mot denna bakgrund ansågs att det skulle finnas en möjlighet för lotterianordnaren att tillämpa ett sådant system för försälj- ningen av lotterna (prop. 2004/05:3 s. 19).

Eftersom lotter som köps för viss tid alltjämt är vanligt förekommande bör det fortsatt finnas ett tydligt undantag för just denna form av kredit. Det har dock vid tillämpningen visat sig att krediterna blivit förhållande- vis stora. Undantaget bör mot denna bakgrund begränsas till lotterier för allmänna ändamål och till ett sammanlagt kreditbelopp om högst 1/40 prisbasbelopp.

Utredningens förslag till kreditförbud omfattar inte krediter som erbjuds eller lämnas av någon annan än licenshavaren. Någon möjlighet att utvidga förbudet till tredje part finns därför inte i detta lagstift- ningsärende. Det kan, i enlighet med vad Konsumentverket anför, därför givetvis finnas en risk för att en spelare skaffar sig krediter på annat håll. Det bör dock framhållas att de flesta kreditgivare är skyldiga att göra en kreditprövning i enlighet med bestämmelserna i konsumentkreditlagen (2010:1846). Kreditprövningen ska grundas på tillräckliga uppgifter om konsumentens ekonomiska förhållanden och krediten får endast beviljas om konsumenten har ekonomiska förutsättningar att fullgöra sitt åta- gande. Vid en ökning av krediten som är väsentlig ska en ny kredit- prövning göras. Med hänsyn till detta bedömer regeringen att det för närvarande inte finns anledning att utvidga kreditförbudet till att även omfatta krediter från tredje part. Skulle det visa sig att licenshavarna kringgår kreditförbudet genom att, som Finansinspektionen pekar på, i nära anslutning till spelet låta tredje part erbjuda krediter kommer regeringen att överväga frågan på nytt.

 

10.8

Bonuserbjudanden

 

 

 

Regeringens förslag: Det ska inte vara tillåtet för en licenshavare att

 

erbjuda eller lämna bonus annat än vid det första speltillfället.

 

Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer ska

 

bemyndigas att meddela föreskrifter om villkor och information

 

kopplade till bonuserbjudanden.

 

Utredningens förslag: Skiljer sig från regeringens. Utredningen

 

föreslår krav på information om regler och villkor kopplade till bonusar.

 

Utredningen har dock inte lämnat något uttryckligt förslag som begränsar

 

möjligheten att erbjuda bonus.

 

Remissinstanserna: Majoriteten av de remissinstanser som yttrar sig

 

över förslaget anser att förutsättningarna att erhålla bonusar ska

 

förtydligas så att spelaren ges korrekt information om spelet. Folkhälso-

 

myndigheten anser att bonusar är så skadliga för problemspelare att de

 

bör förbjudas. Myndigheten föreslår vidare ett förtydligande i lagen för

 

att ge spelaren korrekt information om risker och regler kopplat till

 

bonusar. Stödlinjen pekar på att bonusar hittills inte erbjudits av t.ex.

 

Svenska Spel. Svenska Spel framför att det saknas en definition av vad

 

som avses med bonusar i spelsammanhang och att det för att värna

 

konsumentskyddet bör införas en begränsning av hur stora bonusar som

154

spelföretagen får erbjuda. Konsumentverket anför att det är möjligt att det

med beaktande av direktivet om otillbörliga affärsmetoder är komplicerat Prop. 2017/18:220 att införa ett generellt bonusförbud, men bedömer att ett sådant förbud

skulle kunna motiveras endast utifrån syftet att skydda konsumenters hälsa. Flera remissinstanser, bl.a. BOS, Betsson, Paddy Power Betfair och ATG, anser att bonusar inte bör förbjudas eller begränsas genom tak eller maximalt antal eftersom detta skulle påverka konkurrensen och underminera statens kanaliseringsmål. Spilnu.dk anser att storleken för bonuserbjudanden bör begränsas.

Skälen för regeringens förslag: Det är mycket vanligt att spelföretag erbjuder olika typer av bonusar till kunder och många lockas till spel just på grund av sådana erbjudanden. De tillhandahålls av nästan alla spel- bolag och utgör ett viktigt konkurrensverktyg. Bonuserbjudanden har kommit att bli ett attraktivt, men också ett aggressivt sätt att dels locka till sig spelare, dels behålla dem. Frågan om förekomsten av bonusar och andra gratiserbjudanden borde förbjudas eller åtminstone begränsas är högst relevant ur ett spelansvarsperspektiv.

Utredningen konstaterar att det mot bakgrund av direktivet om otillbörliga affärsmetoder är komplicerat att förbjuda bonusar och föreslår i stället en informationsplikt och ett tydliggörande av villkor kopplat till bonusar. Genom direktivet, som genomförts genom mark- nadsföringslagen, är konsumentskyddet fullharmoniserat och medlems- staterna kan inte begränsa eller förbjuda andra marknadsföringsmetoder än sådana som omfattas av direktivet. Icke-ekonomiska intressen, såsom hälsa och säkerhet, omfattas dock inte av direktivets tillämpningsområde. Detta innebär att medlemsstaterna har möjlighet att upprätthålla eller införa särskilda eller längre gående bestämmelser för att skydda sådana icke ekonomiska intressen.

Enligt regeringens bedömning kan begränsningar i rätten att erbjuda bonusar motiveras av hänsyn till skyddet av konsumenters hälsa. Att bonuserbjudanden lockar spelare med problem att fortsätta sitt spelande och upprätthåller spelandet på ett sätt som kan anses ohälsosamt är mycket problematiskt. Av detta skäl bör rätten att erbjuda bonusar begränsas. Ett totalt förbud kan däremot anses väl långtgående och oproportionerligt. Det kan, med beaktande av behovet av kanaliseringen och för att underlätta nya aktörers tillträde till den svenska spelmark- naden, framstå som rimligt att låta en licenshavare vid det första spel- tillfället erbjuda en bonus. Regeringen föreslår mot denna bakgrund att det inte ska vara tillåtet för en licenshavare att erbjuda eller lämna bonus kopplat till spel annat än vid det första tillfället då spelaren spelar på något av licenshavarens spel.

Utredningens förslag om krav på information om och villkor för bonusar bör enligt regeringen regleras i föreskrifter på annan nivå än lag. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör därför få meddela föreskrifter om villkor för och information om bonus- erbjudanden.

155

Prop. 2017/18:220 10.9

Självtest

Regeringens förslag: En licenshavare som erbjuder onlinespel ska på sin webbplats erbjuda ett verktyg (självtest) för att spelaren ska kunna bedöma sitt spelbeteende.

Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer ska få med- dela föreskrifter om självtest vid onlinespel.

Utredningens förslag: Överensstämmer delvis med regeringens. Utredningen föreslår att det i lag ska anges att en licenshavare som till- handahåller onlinespel ska erbjuda ett självtest för att spelaren ska kunna bedöma sitt spelbeteende. Verktyget ska enligt förslaget placeras synligt och åtkomligt på samtliga sidor på webbplatsen för spel och där det finns uppgifter om kundkonton och spelansvar.

Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna ställer sig positiva till förslaget. Konsumentverket, Socialstyrelsen, Paf och ATG anser att det är positivt med ett aktivt uppsökande spelansvar och väl synliga självtest. Folkhälsomyndigheten anser att självtest bör utföras av en oberoende aktör. SPER ställer sig positivt till självtest. Datainspektionen framhåller att hantering av personuppgifter måste ske på ett korrekt sätt i samband med självtest.

Skälen för regeringens förslag: En licenshavare som bedömer att en spelares spel är riskfyllt, t.ex. genom att spelaren vid flera tillfällen höjt sina egna satta gränser, bör enligt omsorgsplikten aktivt varna spelaren om detta och ge spelaren möjlighet att välja om han eller hon vill fortsätta att spela eller inte.

En vedertagen metod för att skydda spelaren, och ge en möjlighet att analysera det egna spelandet, är att erbjuda spelaren att göra ett självtest av sitt spelbeteende. Detta krav återfinns även i Europeiska kom- missionens rekommendation om principer för att skydda konsumenter och spelare i samband med onlinespeltjänster och för att förhindra att underåriga spelar onlinespel om pengar [2014/478/EU]. Lotteri- inspektionen har redan sedan 2014 i föreskrifter ställt krav på att de aktörer som tillhandahåller spel över internet ska erbjuda sina kunder att göra ett självtest.

Regeringen bedömer att det finns behov av att ställa ett krav på licens- havare som tillhandahåller onlinespel ska erbjuda ett självtest för spelaren. Självtestet bör utformas så att testet kan göras anonymt utan att uppgifterna från testet sparas hos licenshavaren. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör få rätt att meddela föreskrifter om självtest vid onlinespel.

156

10.10

Självavstängning

Prop. 2017/18:220

 

 

Regeringens förslag: En licenshavare ska ge registrerade spelare

 

möjlighet att stänga av sig från spel under en viss tid eller tills vidare.

 

En avstängning tills vidare ska inte kunna hävas förrän efter tolv

 

månader.

 

 

Licenshavare som tillhandahåller kasinospel online, onlinebingo eller

 

datorsimulerat automatspel ska på sin webbplats även erbjuda spelaren

 

en möjlighet att omedelbart stänga av sig från sådant spel i24timmar.

 

En spelare ska även genom en anmälan till spelmyndigheten kunna

 

stänga av sig från allt spel som kräver registrering av spelaren. En sådan

 

avstängning ska gälla hos alla licenshavare under en viss tid eller tills

 

vidare. En avstängning tills vidare får inte hävas förrän efter tolv måna-

 

der. Spelmyndigheten ska föra ett register över spelare som är avstängda

 

från spel genom en anmälan till myndigheten.

 

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få

 

meddela föreskrifter om självavstängning och självavstängningsregi-

 

stret.

 

 

 

 

Utredningens förslag: Överensstämmer delvis med regeringens.

 

Utredningen föreslår även att det av lagen ska framgå var på

 

licenshavarens webbplats som självavstängningsfunktionen ska placeras,

 

att spelarens uttryckligen ska samtycka till avstängningen och hur det i

 

övrigt ska gå till för att bli uppförd i självavstängningsregistret.

 

Remissinstanserna: Överlag välkomnar remissinstanserna förslaget

 

om självavstängningsmöjligheter för spelare. Socialstyrelsen ser positivt

 

på förslaget till registrering och självavstängning, eftersom det skapar

 

förutsättningar att följa landets spelutveckling genom statistik och

 

skydda utsatta spelare. Konsumentverket och Lunds universitet (Medi-

 

cinska fakulteten) ställer sig också positiva till förslaget om omedelbar

 

självavstängning, men framhåller att denna åtgärd kan visa sig för

 

kortsiktig för att motverka spelproblemen. Folkhälsomyndigheten anser

 

vidare att det bör vara möjligt att stänga av sig från landbaserat

 

kommersiellt spel. William Hill Online undrar hur den nationella data-

 

basen för avstängda spelare ska fungera och övervakas samt huruvida

 

licenshavarna behöver skapa en egen databas för självavstängda spelare

 

och vara skyldiga att genom tredje part driva en sådan. Association of

 

Charity Lotteries in The European Union betonar vikten av att undanta

 

lotterier från administrativa bördor i form av självavstängningsregister.

 

Spilnu.dk och Skill On Net anser att spelarna bör ges fler alternativ för

 

hur lång tid en avstängning ska gälla, som t.ex. i 30 dagar.

 

Skälen för regeringens förslag: Självavstängning vid spel anses vara

 

en viktig spelansvarsåtgärd. Kommissionens rekommendation om online-

 

speltjänster innehåller en rekommendation om självavstängning. Av

 

denna framgår att medlemsstaterna bör verka för att det inrättas ett

 

nationellt register över egenavstängda spelare (punkt 37), att spel-

 

aktörerna lätt kan få tillgång till registren över egenavstängda spelare och

 

se till att spelaktörerna regelbundet konsulterar dessa så att egen-

 

avstängda spelare kan hindras från att fortsätta spela (punkt 38).

 

Regeringen bedömer mot denna bakgrund att licenshavarna bör vara

 

skyldiga att se till att registrerade spelare har en möjlighet att stänga av

157

Prop. 2017/18:220 sig från spel hos licenshavaren under viss tid eller tills vidare. En spelare som stängts av från spel tills vidare bör, som utredningen föreslår, ges möjlighet att häva avstängningen först tolv månader efter avstängningen. Regeringen vill med anledning av vad bl.a. Spilnu.dk anfört framhålla att inget hindrar en licenshavare från att även erbjuda andra avstäng- ningsalternativ.

För att säkerställa ett avbrott från spel som spelaren anser sig behöva bör det vara möjligt att kunna stänga av sig från spel tillfälligt eller tillsvidare hos alla spelföretag som har licens enligt spellagen.

Kasinospel online, onlinebingo och datorsimulerat automatspel är spel där spelaren snabbt kan förlora stora summor. För dessa spel bör licens- havarna därför på sin webbplats även erbjuda spelaren en möjlighet att omedelbart stänga av sig i 24 timmar.

För vissa spelformer kommer det inte att finnas något krav för spelarna att registrera sig (se avsnitt 9.1). Det kommer därför inte heller att vara möjligt att stänga av sig från dessa spel. I vilken utsträckning själv- avstängning kommer att vara möjlig kommer därmed påverkas av vilka föreskrifter som beslutas av regeringen eller den myndighet som rege- ringen bestämmer. Regeringen föreslår därför inte, som Folkhälso- myndigheten efterfrågar, något undantag i lag från möjligheten till själv- avstängning. Att kravet på självavstängning ska gälla spel som kräver registrering är något som är i linje med de synpunkter som framförs av exempelvis Association of Charity Lotteries in The European Union.

För att möjligheten till avstängning ska vara effektiv för den enskilde ska den kunna stänga av sig även från samtliga licenshavares spel. För att detta ska kunna administreras på ett neutralt och effektivt sätt med respekt för enskildas integritet, bör det, enligt regeringens bedömning, inte komma ifråga att licenshavarna ska utbyta information om avstäng- ning med varandra. Det bör i stället vara spelmyndigheten som ansvarar för det nationella självavstängningsregistret. Registret bör skötas auto- matiskt utan manuell handläggning. Genom kontroll av registret ska licenshavarna få besked om en spelare stängt av sig själv helt från spel, oavsett skälen för avstängningen. Det är den enda funktion som registret ska ha. Registret ska därför endast innehålla den information som är nödvändig för det.

Med anledning av de frågor som ställts av William Hill Online vill regeringen framhålla att varje licenshavare är ansvarig för avstängning från spel som tillhandahålls av licenshavaren och kontrollen mot det register för självavstängning som spelmyndigheten ska ansvara för.

I utredningens förslag finns närmare bestämmelser om var på licens- havarens webbplats som funktionen för självavstängning ska vara placerad, att spelaren uttryckligen ska samtycka till avstängningen och hur det i övrigt ska gå till för att bli uppförd i självavstängningsregistret. Sådana bestämmelser, liksom hur det nationella självavstängnings- registret ska användas, lämpar sig enligt regeringens bedömning bättre att reglera i föreskrifter på lägre nivå än lag. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör därför få meddela föreskrifter om självavstängning och självavstängningsregistret. I avsnitt 12.2 redo- visar regeringen överväganden om behandlingen av personuppgifter i anslutning till självavstängningsregistret.

158

10.11 Kundtjänst

Prop. 2017/18:220

 

 

Regeringens förslag: En licenshavare ska ha rutiner och bemanning för

 

hantering av klagomål och andra frågor om spelet.

 

 

 

Utredningens förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Ingen remissinstans har några invändningar mot förslaget.

Skälen för regeringens förslag: Ett av spellagens syften är att skapa ett högt konsumentskydd för spel. Detta förutsätter att konsumenterna ska kunna framföra klagomål rörande spelen direkt till spelföretagen och att kunna få svar på frågor och synpunkter. Det bör därför införas ett krav på att licenshavare ska se till att det finns rutiner och bemanning för denna hantering.

10.12

Utbildning

 

 

 

Regeringens förslag: En licenshavare ska kontinuerligt utbilda

 

ledning och personal, såväl egen som extern, som arbetar med mark-

 

nadsföring, spelövervakning, försäljning, produktutveckling och

 

kundtjänst. Utbildningen ska syfta till att skapa medvetenhet och för-

 

ståelse för riskerna med spel och vilka faktorer som påverkar

 

spelarens spelbeteende.

 

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få

 

meddela föreskrifter om vad utbildningen närmare ska innehålla, vilka

 

spelformer utbildningskraven ska gälla, när och hur utbildning ska ske

 

samt om undantag från vilka ska utbildas.

 

 

 

Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.

 

Utredningen föreslår inte att personal som arbetar med produktutveckling

 

ska omfattas av utbildningskravet. Utredningen föreslår att licens-

 

havarens personal ska utbildas i hur kontakten med spelare ska ske.

 

Vidare föreslås att licenshavaren ska besluta om vilken modell för

 

kontakt med spelaren som ska användas för det fall problemspelande

 

identifierats eller misstänks. Utredningen föreslår slutligen att det i lag

 

ska anges att utbildningen ska baseras på forskning och vara föremål för

 

återkommande uppföljning.

 

Remissinstanserna: Ett flertal remissinstanser lyfter det positiva i att

 

införa ett reglerat utbildningskrav för licenshavare och personal kopplad

 

till denne, bl.a. Folkhälsomyndigheten, Konsumentverket, Lunds uni-

 

versitet (Medicinska fakulteten), Svenska Spel och ett flertal kommuner.

 

Folkhälsomyndigheten anser att kravet även bör omfatta de som arbetar

 

med produktutveckling. Lunds universitet (Medicinska fakulteten) fram-

 

håller att det finns behov av skärpta krav på utbildning om beroende-

 

problematik hos personal i spelbolag.

 

Skälen för regeringens förslag: En grundläggande förutsättning för

 

att en licenshavare ska kunna uppfylla sin omsorgsplikt är att dess

 

företrädare och annan personal har kunskap om problemspelande. En

 

licenshavares ledning och personal, såväl egen som extern, som arbetar

 

med marknadsföring, spelövervakning, försäljning och kundtjänst be-

159

Prop. 2017/18:220 höver ha kunskap om problemspelandet. Samma behov bör, som Folk- hälsomyndigheten påpekat, även finnas hos den personal som arbetar med produktutveckling, Det bör därför införas ett krav på att licens- havaren ska utbilda denna krets av personer om bl.a. relevant lagstiftning, kännetecken och symptom på spelmissbruk samt om vilka faktorer som på- verkar spelarens spelbeteende. Liknande krav finns i dag i Lotteriinspek- tionens föreskrifter (LIFS 2014:2).

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör få meddela föreskrifter om vad utbildningen närmare ska innehålla, vilka spelformer utbildningskraven ska gälla, när och hur utbildning ska ske samt om undantag från utbildningskravet. Det kan bl.a. finnas behov av undantag från kravet på utbildning i de fall då det är uppenbart att kravet inte fyller någon funktion.

10.13Särskilda bestämmelser för anställda

Regeringens förslag: En licenshavare ska ha bestämmelser som anger vilka anställda och uppdragstagare som inte får delta i licens- havarens spel och säkerställa att sådant spel inte sker.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela närmare föreskrifter om anställdas deltagande i licens- havarens spel.

Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens. Utredningen föreslår att det i lag ska införas ett förbud för anställda vid ett kasino att ta emot dricks.

Remissinstanserna: Ingen remissinstans har några invändningar mot förslaget.

Skälen för regeringens förslag: En grundläggande förutsättning för att licenshavaren ska kunna uppfylla sin omsorgspliktär attaktören intehar några oegentliga intressen i de spel som den tillhandahåller. Det bör därför införas krav på att varje licenshavare ska ha bestämmelser som anger vilka anställda och uppdragstagare som inte får delta i licens- havarens egna spel. Licenshavarna bör vidare vara skyldiga att säker- ställa att dessa personer inte deltar i spelen.

Utredningen föreslår att det i lag ska regleras att anställda vid ett kasino inte ska få ta emot dricks, såvida inte de arbetar i kasinots restaurang- verksamhet. Vid kasinolagens införande ansågs denna fråga kunna regleras genomvillkor itillståndsbeslut(seprop.1998/99:80 s.37). Regeringen anser alltjämtattensådanbestämmelseintelämparsigatttainilag.

Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer bör få meddela föreskrifteromanställdasdeltagandeilicenshavarensspel.

160

10.14 Kontrollrutiner och rapportering

Prop. 2017/18:220

Regeringens förslag: En licenshavare ska ha rutiner för att upptäcka och motverka förekomsten av spelfusk och andra överträdelser av användar- villkor och spelregler. Licenshavaren ska även möjliggöra för spelare att omedelbart kunna rapportera om sådana händelser. Uppgifter som kan tyda på brott i samband med spel ska få lämnas till Polismyndigheten eller åklagare.

Utredningens förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte specifikt lämnat synpunkter på utredningens förslag. RF anser att spelbolag ska vara skyldiga att rapportera misstankar om spelfusk till spelmyndigheten och i relevanta fall till berörd arrangör av tävlingen eller matchen.

Skälen för regeringens förslag: För att upprätthålla ett högt konsu- mentskydd krävs att licenshavarna har väl utvecklade kontrollrutiner. En licenshavare bör utöver rutiner för att motverka problem med överdrivet spelande även ha rutiner för att upptäcka och motverka förekomsten av spelfusk och andra överträdelser av användarvillkoren och spelreglerna. Det är också angeläget att spelare omedelbart kan rapportera misstänkta överträdelser i spelen till licenshavarna. Licenshavarna bör därför vara skyldiga att se till att det finns möjligheter för spelare att omedelbart rapportera om sådana händelser. Vid inrapportering av sådana händelser ska licenshavare vidta relevanta åtgärder. Hur information om misstänkt spelfusk ska rapporteras till spelmyndigheten bör kunna regleras i föreskrifter på annan nivå än lag (se avsnitt 14.2). Om misstanke om brott framkommer när en licenshavare granskat och kontrollerat spel för att motverka och förhindra fusk och brottslighet, bör uppgifter kunna lämnas till Polismyndigheten eller åklagare. En bestämmelse om detta bör tas in i spellagen. En liknande reglering finns i 4 kap. 3 § penning- tvättslagen och 6 kap. 5 § lagen om betaltjänster. Frågor om behandling av personuppgifter i samband med rapportering av misstänkta brott behandlas i avsnitt 12.2.4.

11 Marknadsföring

11.1Bestämmelser om marknadsföring

Regeringens förslag: Det ska finnas grundläggande bestämmelser om marknadsföring i spellagen.

En upplysning om att bestämmelser om marknadsföring finns i spel- lagen ska införas i marknadsföringslagen.

Utredningens förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Ett stort antal remissinstanser framför synpunkter på förslaget och remissutfallet är delat. Bröstcancerföreningarnas Riks- organisation och SPER m.fl. tillstyrker att spellagen ska innehålla grund-

läggande bestämmelser om marknadsföring, men anser att självreglering

161

Prop. 2017/18:220 inom branschen ger bättre förutsättningar för att uppnå mål om konsu- mentskydd än en alltför detaljerad lagstiftning. Även Svenska Tidnings- utgivareföreningen (TU) framhåller självreglering och egenåtgärder som ett mer flexibelt system, som kan ta hänsyn till samhällsutveckling, attityder och opinion bättre än lagstiftning. Aftonbladet Hierta AB anser att det inte är lämpligt att föra in bestämmelser om marknadsföring i spellagen, utan att branschen genom självreglering bör ges förtroendet att utforma detaljerade frågor om spelannonsers utformande. Paf menar att grundläggande bestämmelser om marknadsföring av spel ska finnas i lag, medan detaljerna bör framgå av föreskrifter meddelade av regeringen eller spelmyndigheten. Vissa remissinstanser, som IOGT-NTO och Svebico, anser att det bör införas speciella regler för särskilt riskfyllda spel. Liknande synpunkter framförs av Svenska Spel.

Skälen för regeringens förslag: Det finns inte någon studie som kan ge ett klart besked i frågan om i vilken utsträckning spelreklam bidrar till ett ökat spelmissbruk. Det finns visst belägg för att spelreklam gör att en del personer, men inte alla, med spelproblem ökar sitt spelande ytter- ligare. Studier av olika slag har vidare visat att personer med spel- problem i högre grad lägger märke till och reagerar på spelreklam än personer utan spelproblem. Spelreklam kan också ha en stark inverkan på barn och ungdomar.

Spelreklam som riktas mot svenska kunder är i dag intensiv och förekommer i de flesta media. Avsändarna av reklamen är såväl aktörer med tillstånd att verka på den svenska marknaden som sådana som saknar tillstånd. Ett starkt konsumentskydd förutsätter en spelreglering som tar sociala hänsyn och ställer krav på bl.a. marknadsföring.

Bestämmelser om marknadsföring finns i marknadsföringslagen. Sedan den 1 januari 2017 finns också en särskild reglering i lotterilagen. Spel- branschen har därutöver tagit ansvar för ansvarsfull marknadsföring genom självreglering. Det är, som bl.a. Bröstcancerföreningarnas Riks- organisation och SPER framför, viktigt med självreglering och att branschen tar eget ansvar för att åstadkomma en ansvarfull spelmarknad. Regeringen anser dock att detta inte är tillräckligt, utan att det i likhet med vad Paf anför också krävs grundläggande bestämmelser i lagen, och ett effektivt sanktionssystem. En frivillig reglering som utformas inom olika segment, och som endast skulle omfatta den förhållandevis begrän- sade svenska marknaden, skulle riskera att bli ineffektiv och leda till gränsdragningsproblem. En alltför utbredd användning av självreglering kan även vara negativ ur konkurrenssynpunkt, eftersom den förutsätter att aktörer på marknaden samverkar för att fastställa regelverket och se till att det följs likvärdigt.

Mot denna bakgrund bör det enligt regeringen finnas grundläggande bestämmelser om marknadsföring i spellagen. Det ska dock framhållas att det är värdefullt om licenshavarna behåller och utvecklar mer långtgående egenåtgärder för att uppnå en sund och säker spelmarknad. En upplysning om att bestämmelser om marknadsföring finns i spel- lagen bör också föras in i marknadsföringslagen.

162

11.2

Måttfull marknadsföring

Prop. 2017/18:220

Regeringens förslag: Marknadsföring av spel till konsumenter ska vara måttfull. Marknadsföringen ska inte få riktas särskilt till personer under 18 år.

Utredningens förslag: Överensstämmer delvis med regeringens. Utredningen föreslår att vissa kriterier, som särskilt ska beaktas vid bedömningen av om en marknadsföring är måttfull, ska anges i spel- lagen.

Remissinstanserna: De remissinstanser som uttalar sig är i huvudsak positiva till förslaget. Stockholms tingsrätt (Patent- och marknads- domstolen) anser dock att regleringen om marknadsföring i spellagen bör utformas så flexibelt som möjligt för att rättstillämpningen ska kunna möta den framtida utvecklingen inom området och ser gärna en kompletterande generell bestämmelse, där det tydligare framgår att det inte endast är de av utredningen angivna kriterierna som ska gälla. ATG anser att det i föreskrifter eller förarbeten bör anges vad som ska beaktas vid bedömningen av om marknadsföring är måttfull, i stället för i spellagen. Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen betonar att marknadsföring inte ska få riktas till barn eller ungdomar. Folkhälsomyndigheten föreslår också att särskild måttfullhet ska gälla för marknadsföring om spel och att sådan marknadsföring inte bör tillåtas för bonusar, jackpottar och gratisspel. Folkhälsomyndigheten och Konsu- mentverket föreslår att åldersgränsen för riktad spelreklam sätts till 25 år i linje med alkohollagens regler. Konsumentverket anser att det bör fram- gå att marknadsföring, för att uppfylla kravet på måttfullhet, inte bör för- medla bilden av att spel är riskfritt.

Skälen för regeringens förslag: Ansvaret för marknadsföringen av spel bör ligga på licenshavarna. Svensk marknadsföringsrätt bygger på effektlandsprincipen, dvs. att reglerna är tillämpliga på marknadsföring som har effekt på eller riktar sig mot den svenska marknaden även om marknadsföringen härrör från utlandet. Licenshavarnas ansvar att följa svensk marknadsföringsrätt bör således gälla oavsett om andra regler gäller för marknadsföring i det land från vilket t.ex. tv-reklam sänds. Om licenshavaren inte följer marknadsföringsreglerna bör spelmyndigheten ha möjlighet att väga in detta vid exempelvis prövningen av en förnyad licens.

Sedan den 1 januari 2017 gäller enligt lotterilagen att måttfullhet ska iakttas vid marknadsföring av lotteri. Därutöver finns bestämmelser i marknadsföringslagen som gäller marknadsföring av alla produkter. Enligt regeringen bör den ovan nämnda regleringen om marknadsföring i lotterilagen föras över till spellagen.

Det finns behov av att tydliggöra vad som avses med måttfullhet vid marknadsföring av spel, samtidigt som viss flexibilitet måste behållas för att kunna möta en snabbt utvecklande spelmarknad. För att möjliggöra en fortsatt utveckling av vad som avses med måttfull marknadsföring, både nationellt men också på internationell nivå, anser regeringen till skillnad från utredningen, men i likhet med Stockholms tingsrätt (Patent- och marknadsdomstolen) och ATG, att kriterierna inte bör fastslås i lag utan

163

Prop. 2017/18:220 att detta, i enlighet med vad som gäller enligt lotterilagen, bör utvecklas genom praxis.

För att avgöra om en marknadsföringsåtgärd är måttfull bör en helhetsbedömning göras. Vägledning kan t.ex. finnas i Konsument- verkets praxis och allmänna råd samt i Europeiska kommissionens rekommendationer om principer för att skydda konsumenter och spelare i samband med onlinespel. De senare rekommendationerna ställer upp kriterier för kommersiella meddelanden. Sådana meddelanden bör på ett korrekt och balanserat sätt presentera chanserna att vinna så att inte intrycket ges av att chanserna att vinna är större än de faktiskt är. Vidare bör kommersiella meddelanden inte förmedla bilden av spel som socialt attraktivt eller innehålla uttalanden från välkända personer, med antydan om att deltagande i spel har bidragit till deras framgång. Kommersiella meddelanden bör enligt rekommendationerna inte heller förmedla intrycket av att deltagande i spel är en lösning på ekonomiska problem eller kan förbättra spelarens sociala ställning. Marknadsföringen bör vidare inte, som Konsumentverket framför, förmedla bilden av att ett erbjudande om spel är gratis, riskfritt eller liknande om så inte är fallet. Det får också anses strida mot måttfull marknadsföring att exempelvis ange att ett erbjudande är gratis, om det krävs att spelaren själv måste satsa pengar eller göra någon annan motprestation, som t.ex. att lämna person- eller kontaktuppgifter, för att kunna ta del av det. De angivna omständigheterna är exempel på vad som kan anses strida mot kravet på måttfullhet och är inte på något sätt en uttömmande uppräkning.

Marknadsföring av spel bör inte få riktas särskilt till personer som inte har fyllt 18 år. Den reglering om detta som i dagsläget finns i lotterilagen bör därför tas in i spellagen. Förbudet omfattar såväl marknadsföring som avsiktligen riktats till barn och ungdomar som marknadsföring som genom sin utformning gör att det kan antas att barn och ungdomar särskilt lägger märke till och kan påverkas av den. Någon ytterligare särskild högre åldersgräns, som Konsumentverket efterfrågar, anser regeringen inte bör införas.

 

11.3

Direktreklam

 

 

 

Regeringens förslag: Marknadsföring ska inte få riktas direkt till en

 

spelare som har stängt av sig från spel.

 

En licenshavare ska endast få rikta marknadsföring direkt till en

 

spelare som sagt upp sitt spelkonto hos licenshavaren om spelaren i

 

samband med uppsägningen aktivt godkänt det.

 

Utredningens förslag överensstämmer med regeringens.

 

Remissinstanserna: Endast ett fåtal remissinstanser lämnar syn-

 

punkter på förslaget. Konsumentverket anser att det tydligt bör framgå att

 

alla former av avstängning och uppsägning av ett spelkonto, oavsett om

 

spelproblem uppgetts som orsak till avstängningen eller inte, ska leda till

 

samma konsekvens, dvs. att det som huvudregel råder ett förbud mot

 

direktreklam. Flera remissinstanser, bl.a. Bröstcancerföreningarnas Riks-

 

organisation, Kombispel, och PRO, framför dock att en licenshavare bör

164

kunna kontakta en spelare som sagt upp sitt konto, men som inte finns

registrerad i avstängningsregistret. Play´n GO pekar på att det inte är Prop. 2017/18:220 möjligt för licenshavare att undvika att skicka direktreklam till spelare

som är upptagna i det nationella självavstängningssystemet om licens- havaren inte känner till att spelaren är avstängd.

Skälen för regeringens förslag: Många personer som har ett spel- problem uppfattar ofta den intensiva spelreklamen som svår att värja sig mot, inte minst när det handlar om direktadresserad reklam som inne- håller olika erbjudanden.

Marknadsföringslagen innehåller ett förbud mot obeställd reklam, såvitt avser elektronisk post, telefax eller sådana uppringningsautomater eller andra liknande automatiska system för individuell kommunikation som inte betjänas av någon enskild. För att marknadsföring via sådana kanaler ska få ske krävs att mottagaren gett sitt samtycke. Kravet på samtycke gäller dock enligt lagen inte, under vissa närmare angivna förutsättningar, inom ramen för ett befintligt kundförhållande. Frågan om hur länge ett kundförhållande ska anses bestå har överlämnats till rättstillämpningen. Vad gäller obeställd reklam i övrigt, t.ex. direkt- adresserad post eller telefonuppringning, måste enligt 21 § marknads- föringslagen en persons önskemål om att slippa sådan reklam respek- teras. För att praktiskt omsätta en persons önskemål om att bli undan- tagen från sådan marknadsföring finns olika former av spärregister.

Spelregleringen syftar bl.a. till att beakta sociala skyddshänsyn, konsu- mentintressen och att motverka riskerna för problemspelande. Eftersom det är angeläget att skydda enskilda personer med spelproblem från direktreklam anser regeringen att det i spellagen bör finnas ett förbud mot att använda direktreklam i förhållande till en spelare som stängt av sig från spel, antingen i självavstängningsregistret eller hos en specifik licenshavare. Detta bör i enlighet med vad Konsumentverket anför gälla oavsett orsaken till avstängningen.

Lagrådet har ställt frågan om hur andra licenshavare ska få kännedom om en avstängning. Redan enligt marknadsföringslagen förhindras licenshavare att skicka direktreklam via elektroniska kommunikations- kanaler till nya potentiella spelkunder. Är spelaren avstängd i det nationella självavstängningsregistret omfattas samtliga licenshavare av förbudet att rikta marknadsföring till spelaren, oavsett i vilken form detta sker. En avstämning mot registret bör kunna göras utan att enskilda lider men. Oadresserad reklam faller utanför den föreslagna regleringen då sådan reklam inte kan anses riktad till en specifik person.

I det fall spelaren stänger av sig gentemot en specifik licenshavare får licenshavaren självfallet anses ha kännedom om avstängningen. Ett tidigare givet samtycke till direktmarknadsföring upphävs av den aktu- ella bestämmelsen.

Reklam bör inte heller få riktas direkt till en spelare som sagt upp sitt spelkonto hos en licenshavare, då spelaren inte längre kan anses som kund hos licenshavaren. Ett undantag bör dock gälla för det fall spelaren, i samband med att ett spelkonto sagts upp, aktivt godkänt att även fortsättningsvis ta emot marknadsföring. I så fall bör det, som bl.a.

Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation anför, vara möjligt för licenshavaren att kontakta spelaren.

165

Prop. 2017/18:220 11.4

Informationsskyldighet

Regeringens förslag: En licenshavare ska säkerställa att kommer- siella meddelanden om spel innehåller tydlig information om lägsta ålder för att få spela.

På platser där spel bedrivs, och i samband med kommersiella med- delanden om spel, med undantag för sådana meddelanden i radio, ska licenshavare säkerställa att kontaktuppgifter anges till en organisation som tillhandahåller information om och stöd i samband med spel- problem.

Utredningens förslag: Överensstämmer delvis med regeringens. Ut- redningen föreslår att det av lagen ska framgå att kontaktuppgifterna ska vara tydliga och läsbara.

Remissinstanserna: Ingen remissinstans framför några särskilda synpunkter på förslagen.

Skälen för regeringens förslag: Barn och ungdomar utgör en särskild skyddsvärd grupp. En viktig del i skyddet mot barn och ungdomars tillgång till spel utgörs av åldersgränser för spelande. Många spelare kommer i kontakt med spel genom kommersiella meddelanden. Det är därför viktigt att information om den lägsta ålder som gäller för att få spela tydligt framgår i sådana meddelanden.

För att upprätthålla ett starkt skydd mot spelproblem är det viktigt att se till att spelare får information om var de kan vända sig i händelse av sådana problem. Licenshavare bör därför vara skyldiga att säkerställa att spelare får information om kontaktuppgifter till en organisation som tillhandahåller information om och ger stöd i samband med spelproblem. Sådan information ska anges på platser där licenshavaren erbjuder spel och i samband med kommersiella meddelanden om spelen, med undantag för sådana meddelanden i radio. Enligt utredningen ska kontaktuppgifterna vara tydliga. Enligt regeringens bedömning är detta en självklarhet och det är därför inte nödvändigt att det framgår av lagen.

11.5Otillbörlig marknadsföring

Regeringens förslag: Marknadsföring som strider mot kravet på måttfullhet och förbudet mot att använda direktreklam i förhållande till avstängda spelare ska vid tillämpningen av 5, 23 och 26 §§ mark- nadsföringslagen anses som otillbörlig mot konsumenter.

Marknadsföringslagens bestämmelser om otillbörlig marknadsföring och sanktioner ska också, med undantag för bestämmelserna om marknadsstörningsavgift, vara tillämpliga om licenshavare i kommersiella meddelanden låter bli att lämna information om den lägsta åldern för att få spela. Detsamma ska gälla om licenshavare på spelplatser eller i kommersiella meddelanden inte uppger kontakt- uppgifter till en organisation som tillhandahåller information om och stöd i samband med spelproblem. Sådan information ska anses vara väsentlig enligt 10 § tredje stycket marknadsföringslagen.

166

Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens. Prop. 2017/18:220 Utredningen föreslår dock inte uttryckligen att marknadsföringslagens

bestämmelser även ska vara tillämpliga vid överträdelser av förbudet mot direktreklam och informationsplikten.

Remissinstanserna: Endast ett fåtal remissinstanser yttrar sig över förslaget. Konsumentverket framför att det vore tydligare och tillsyns- mässigt effektivare om det i spellagen fanns en direkt koppling till mark- nadsföringslagens sanktioner.

Skälen för regeringens förslag: I 47 b § lotterilagen anges att mark- nadsföring som strider mot bestämmelserna om marknadsföring i lotteri- lagen vid tillämpningen av 5, 23 och 26 §§ marknadsföringslagen anses som otillbörlig mot konsumenter. Regeringen anser att en likadan bestämmelse bör tas in i spellagen. Regeringen instämmer i Konsument- verkets synpunkter om att samtliga bestämmelser om marknadsföring som förs in i spellagen, dvs. också förbudet mot direktreklam till av- stängda spelare och skyldigheten för licenshavare att lämna information om åldersgräns och vissa kontaktuppgifter i kommersiella meddelanden och på platser där spel bedrivs, bör omfattas av marknadsföringslagens bestämmelser om otillbörlig marknadsföring och sanktioner. Den aktu- ella bestämmelsen syftar till att tydliggöra detta.

11.6

Sponsring

 

 

 

Regeringens förslag: När en licenshavare ingår avtal om sponsring

 

ska licenshavaren säkerställa att dess logotyper samt namn på

 

spelprodukter eller speltjänster inte förekommer på produkter som är

 

avsedda att användas av personer under 18 år.

 

Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.

 

Utredningen föreslår dock att begreppet kommersiella varor ska

 

användas i stället för produkter.

 

Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna, bl.a. Kindred,

 

och ATG, har inga invändningar mot förslaget. Svenska Fotbollförbundet

 

anser dock att fotboll och trav inte bör behandlas olika och framhåller att

 

fotbollen främst får sina intäkter från spelverksamhet från sponsrings-

 

samarbeten. Svenska Spel och Kindred anser att bestämmelsens lydelse

 

bör justeras så att den inte enbart hänvisar till kommersiella varor.

 

Genom att ersätta ”kommersiella varor” med ”produkter” undviks att

 

exempelvis ungdomars matchtröjor, som inte nödvändigtvis utgör en

 

kommersiell vara, innehåller logotyper för spelprodukter eller spel-

 

tjänster. SPER framför att en licenshavare vid sponsring av en viss

 

aktivitet eller ett visst evenemang där underåriga deltar bör ha rätt att

 

marknadsföra sitt bolagsnamn eller lotteri på arenor, planer, rinkar och

 

informationsblad m.m., men inte på produkter som lagtröjor.

 

Skälen för regeringens förslag: Barn och ungdomar är en särskilt

 

skyddsvärd grupp och de marknadsföringsbestämmelser som föreslås in-

 

föras i spellagen syftar till att ta särskild hänsyn till just den gruppen.

 

Regeringens förslag till marknadsföringsbestämmelser innebär inte några

 

generella hinder mot sponsringssamarbete mellan en licenshavare och

 

föreningar

med medlemmar under 18 år. Bestämmelsen om måttfull

167

Prop. 2017/18:220 marknadsföring anger att marknadsföringen inte får riktas särskilt till personer under 18 år. Ett sponsringssamarbete, eller att ungdomar delar ut reklam för en licenshavare, torde dock inte – generellt sett – utgöra en marknadsföringsåtgärd som står i strid med kravet på måttfull marknadsföring. Enligt regeringen får det dock anses olämpligt att personer som inte har fyllt 18 år används som ”reklampelare” för spelföretag. En skyldighet bör därför införas för licenshavare att när de ingår avtal om sponsring säkerställa att deras logotyper samt namn på spelprodukter eller speltjänster inte förekommer på kommersiella varor som är avsedda att användas av personer under 18 år. Detta kan t.ex. ske genom ett särskilt avtalsvillkor. I enlighet med vad Svenska Spel och Kindred föreslår bör begreppet ”kommersiella varor” ersättas av ”produkter” för att bestämmelsen ska vara heltäckande. När det gäller lagsporter innebär det t.ex. som SPER framför att licenshavarens logotyp m.m. inte visas på tröjor som är avsedda för barn- och ungdomslagen, där majoriteten av spelarna är under 18 år.

11.7Reklam, sponsring och produktplacering i radio och tv

Regeringens förslag: Det ska vara förbjudet att göra reklam för spel som tillhandahålls av någon som saknar nödvändig licens. Förbudet ska omfatta tv-sändningar, beställ-tv, sökbar text-tv och ljudradio- sändningar som omfattas av radio- och tv-lagen.

Det ska vara förbjudet för företag som inte har nödvändig licens enligt spellagen att sponsra program i tv-sändningar, sökbar text-tv, beställ-tv och ljudradiosändningar.

Förbudet mot produktplacering ska utvidgas till att även gälla spelprodukter från ett företag som inte har nödvändig licens enligt spellagen.

Det ska inte vara möjligt att återkalla ett sändningstillstånd enligt radio- och tv-lagen vid överträdelse av reglerna om förbud mot produktplacering och sponsring. Andra mer proportionerliga sanktioner enligt radio och tv-lagen ska dock vara tillämpliga.

Utredningens förslag: Överensstämmer delvis med regeringens. Utredningen föreslår att reglerna om samarbete med myndigheter i andra EES-stater enligt radio- och tv-lagen ska omfatta spelreklam samt att förbudet mot reklam för olicensierat spel ska tas in i den lagen.

Remissinstanserna: Ett fåtal remissinstanser har synpunkter på förslagen. Konsumentverket anser att det även bör införas restriktioner för licenshavares marknadsföring i tv-sändning, sökbar text-tv, beställ-tv eller ljudradiosändning och att marknadsföring av spel i tv endast bör tillåtas mellan vissa angivna klockslag. Vidare framhåller myndigheten de praktiska svårigheterna med att delge utländska företag, att erhålla en exekutionstitel och få vite eller annan betalningsförpliktelse verkställd i utlandet, vilket påverkar effekten av förslagen. Uppsala universitet (Juri- diska fakulteten) och Myndigheten för press, radio och tv, tillstyrker

utredningens förslag, men anser att en mer djupgående analys behövs av-

168

seende tillämpligheten av bestämmelserna om marknadsföring genom tv- Prop. 2017/18:220 sändningar i Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/13/EU av den

10 mars 2010 om samordning av vissa bestämmelser som fastställs i medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillhandahållande av audiovisuella medietjänster (direktiv om audiovisuella medietjänster), det s.k. AV-direktivet, i relation till sändningar som riktar sig mot Sverige. ATG menar att förbudet bör vara vidare och även omfatta streaming av ljud och bild.

Skälen för regeringens förslag: För att uppnå en fungerande licensmarknad är det angeläget att aktörer som inte har nödvändig svensk spellicens inte marknadsför sig mot den svenska marknaden genom t.ex. reklam i tv eller radio, sponsring av program som sänds i sådana kanaler samt produktplacering i tv-sändningar. Till skillnad från Lagrådet anser regeringen inte att begreppet nödvändig licens ska ersättas med ett mer beskrivande begrepp i lagtexten. Genom användningen av begreppet nödvändig licens behålls en konsekvent, tydlig och lättillämpad lagstiftning.

Den svenska marknadsrättsliga lagstiftningen bygger, som tidigare anförts, på effektlandsprincipen. Principen innebär bl.a. att svensk lag är tillämplig på marknadsföring som har effekt på eller riktar sig mot den svenska marknaden, även om marknadsföringen härrör från utlandet. Vidare följer det av effektlandsprincipen att en svensk myndighet är behörig att ingripa mot sådan marknadsföring. Tillämpningen av effektlandsprincipen innebär att reglerna om marknadsföring av spel i spellagen kan tillämpas på marknadsföring som huvudsakligen får anses riktad mot den svenska marknaden.

Enligt 1 kap. 12 § yttrandefrihetsgrundlagen (1991:1469), hindrar bestämmelserna i denna lag inte att det i lag meddelas föreskrifter eller förbud mot kommersiell reklam i ljudradio- och tv-program eller om villkor för sådan reklam. Detsamma gäller sponsring och produkt- placering.

Kraven på spelverksamhet enligt spellagen innebär bl.a. att spelen ska ha ett starkt konsumentskydd, att det ska råda hög säkerhet i spelen och att spel om pengar inte används som stöd för brottslighet. Ett annat viktigt krav är att de negativa konsekvenserna av spelande ska begränsas. I detta ingår att motverka sociala och ekonomiska skadeverkningar och spelberoende. Bestämmelser som begränsar möjligheten för de spelbolag utan nödvändig licens att göra reklam för och sponsra program är en åtgärd som bidrar till att skydda folkhälsan. Enligt EU-domstolens praxis är en sådan åtgärd förenlig med unionsrätten så länge den kan anses proportionell. Regeringen anser att en bestämmelse i spellagen som förbjuder aktörer som inte har nödvändig licens enligt spellagen att göra reklam i radio och tv är nödvändig och proportionell och därför bör införas. För tydlighetens skull bör upplysningsbestämmelser införas i radio- och tv-lagen om att förbud mot reklam för spel finns i spellagen.

Ingripanden enligt marknadsföringslagen och de föreslagna bestäm- melserna i spellagen bör kunna kan göras mot all marknadsföring av spel i svenskt tryckt media och på internet. Detsamma gäller det föreslagna förbudet i radio- och tv-lagen för olicensierade aktörer etablerade i Sverige att sponsra program.

169

Prop. 2017/18:220 När det gäller tv-sändningar och beställ-tv-tjänster etablerade i andra EU-medlemsstater regleras detta genom AV-direktivet, som i svensk rätt genomförts genom radio- och tv-lagen. Direktivet innehåller också bestämmelser om ett samarbetsförfarande och möjligheter för en med- lemsstat som tar emot tv-sändningar att under vissa omständigheter vidta åtgärder mot programföretag som etablerat sig i andra medlemsstater i syfte att kringgå en striktare lagstiftning. Under 2016 har frågan om att utnyttja samarbetsproceduren i AV-direktivet för att kunna hindra spelreklam i tv-sändningar från programbolag under annat EU-lands jurisdiktion aktualiserats. Frågan har tagits upp i kontaktkommittén för AV-direktivet. Kommissionen har där gett uttryck för att spelreklam inte inryms inom det område som direktivet samordnar. Regeringen anser mot bakgrund av detta att det inte finns förutsättningar att genomföra utredningens förslag att utvidga reglerna om samarbete med myndigheter i andra EES-stater i 16 kap. 15 § i radio- och tv-lagen till att omfatta spelreklam.

Av 16 kap. 2 § radio- och tv-lagen framgår att granskningsnämnden för radio och tv bl.a. övervakar om program som har sänts i tv, sökbar text-tv eller ljudradio eller tillhandahållits i beställ-tv står i överensstämmelse med lagen. Det innebär att granskningsnämnden kommer att utöva tillsyn över de föreslagna bestämmelserna om sponsring och produktplacering av spelprodukter på samma sätt som för andra produkter, t.ex. alkohol- och tobaksprodukter. Som en följd av detta bör också samma sanktioner som i dag kan vidtas när det gäller andra produkter kunna vidtas vid otillåten produktplacering och sponsring av företag som anordnar spel utan nödvändig licens enligt spellagen. Det bör dock inte vara möjligt att återkalla ett sändningstillstånd när en tillståndshavare brutit mot bestäm- melserna.

170

12Tekniska krav, personuppgifter och sekretess

12.1Tekniska krav

Prop. 2017/18:220

Regeringens förslag: Den som tillhandahåller spel ska se till att spelsystem, affärssystem, dragningsutrustning, fysiska lotter och fysiska bingobrickor uppfyller de tekniska kraven i föreskrifter som har meddelats med stöd av spellagen. Detsamma gäller krav på de rutiner som ska tillämpas för spel- och affärssystem samt de uppgifter som finns i dessa system.

Licenshavarens spelsystem ska som huvudregel vara placerat i Sverige. Spelmyndigheten ska dock få meddela undantag från detta krav, om licenshavaren har tillåtelse att erbjuda spel i ett annat land där en offentlig myndighet övervakar licenshavarens tillhandahållande av spel och denna myndighet har ingått avtal med spelmyndigheten om tillsyn av licenshavarens tillhandahållande av spel i Sverige, eller kan ge spelmyndigheten möjlighet att genomföra en tillfredsställande kon- troll av spelsystemet med hjälp av fjärråtkomst eller på annat sätt.

För att säkerställa att spelsystem, affärssystem, rutiner, dragnings- utrustning och fysiska lotter uppfyller föreskrivna krav ska de bedömas av ett organ som ackrediterats för uppgiften innan de får användas i spelverksamheten. En licenshavare ska, om inte spel- myndigheten beslutar om något annat, spara alla uppgifter om driften av spelsystemet i minst fem år.

Spelmyndigheten ska när som helst kunna kräva att licenshavaren låter utföra en bedömning av hur spelsystem, affärssystem, rutiner, dragningsutrustning eller fysiska lotter uppfyller uppställda krav. Kostnaderna för detta ska betalas av licenshavaren.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om tekniska krav, rutiner för spel- och affärs- system samt om bedömningar av överensstämmelse med uppställda krav.

Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.

 

Utredningen lämnar inte något uttryckligt förslag om att de tekniska

 

kraven även ska gälla för registreringslotterier. Utredningen föreslår

 

vidare att spelmyndighetens kontroll av licenshavarnas spelsystem kunna

 

ske på liknande sätt som fjärråtkomst.

 

Remissinstanserna: Flertalet av remissinstanserna, bl.a. Svenska Spel,

 

Paddy Power Betfair och Novamedia, tillstyrker förslagen. Svenska Spel

 

anför dock att de tekniska kraven inte bör omfatta affärssystem. ATG

 

anser att rätten för spelmyndigheten att när som helst kräva ytterligare

 

kontroller av rättssäkerhetsskäl bör preciseras genom föreskrifter.

 

Swedac föreslår vissa ändringar och förtydliganden i lagtexten, bl.a.

 

avseende bemyndiganden och övergångsregler.

 

BOS, Kindred, NYX Gaming Group och flera andra intresseorganisa-

 

tioner, bl.a. Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation, tillstyrker i och

 

för sig de krav som föreslås gälla om spelsystemen är placerade utanför

 

Sverige, men anser att det inte bör vara en huvudregel att spelsystemen

171

Prop. 2017/18:220 ska vara placerade i Sverige. ATG anser å andra sidan att det kan vara en

 

skör konstruktion att tillåta licenshavare att ha spelsystem i annat land

 

och därmed utgå från att det finns goda relationer med andra länders

 

tillsynsmyndigheter. Greentube anser att servrarna bör kunna placeras

 

inom EU eller EES, med en säker och speglad server i Sverige för att ge

 

myndigheterna tillgång till data om spelare och spelen. Stanley

 

International Betting Limited motsätter sig andra begränsningar av

 

placering av it-infrastrukturen än att den ska finnas inom EES.

 

Skälen för regeringens förslag: Spelare ska kunna utgå från att de

 

spel som tillhandahålls är säkra och att de inte kan manipuleras. För att

 

uppnå ett starkt konsumentskydd och en hög säkerhet i spelet är det

 

nödvändigt att säkerställa att spelsystem, och andra för ett spels

 

utförande viktiga funktioner, uppfyller höga krav på säkerhet.

 

Regeringen anser därför att spellagen bör föreskriva att vissa tekniska

 

krav ska vara uppfyllda vid tillhandahållande av spel. Regeringen eller

 

den myndighet regeringen bestämmer bör bemyndigas att meddela

 

föreskrifter om dessa krav.

 

I utredningens förslag omfattas inte registreringslotterier uttryckligen

 

av de tekniska kraven. Regeringen uppfattar dock inte att utredningens

 

intention varit att ändra rättsläget i det avseendet i förhållande till

 

lotterilagen. Tvärtom framgår att utredningen i allt väsentligt avsett att

 

bevara nuvarande reglering av registreringslotterierna. I likhet med vad

 

som gäller enligt lotterilagen bör skyldigheten att uppfylla föreskrivna

 

tekniska krav gälla samtliga aktörer som tillhandahåller spel.

 

Regeringen delar utredningens bedömning att de tekniska kraven bör

 

avse spelsystem, affärssystem, dragningsutrustning, fysiska lotter och

 

fysiska bingobrickor. Vissa företag som tillhandahåller spel saknar

 

gränssnitt mellan spelsystem och affärssystem, vilket innebär att

 

information i spelsystemet i dessa fall kan hållas särskild från affärs-

 

systemet. Det bör dock inte ställas krav på en sådan teknisk lösning.

 

Regeringen anser därför, till skillnad från Svenska Spel, att även

 

affärssystem bör omfattas av tekniska krav och kontroll. Hur omfattande

 

kraven ska vara beror bl.a. på vilken typ av spelverksamhet som avses.

 

För att kunna upprätthålla en hög säkerhet i spelen över tid behöver

 

överensstämmelsen med föreskrivna tekniska krav bedömas innan

 

utrustningen får användas i spelverksamhet. Bedömningen bör utföras av

 

ett organ som ackrediterats för uppgiften i enlighet med Europaparla-

 

mentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om

 

krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring

 

av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93. Regeringen

 

eller den myndighet regeringen bestämmer bör kunna meddela

 

föreskrifter om denna bedömning.

 

För att spelmyndigheten ska kunna kontrollera att licenshavarnas ut-

 

rustning verkligen uppfyller föreskrivna tekniska krav underlättar det om

 

utrustningen är placerad i Sverige. I den danska spelregleringen ställs

 

krav på att spelsystemen som huvudregel ska vara placerade i landet.

 

Regeringen anser till skillnad från bl.a. BOS och Kindred att en

 

motsvarande huvudregel bör gälla enligt spellagen. Regeringen delar

 

dock utredningens bedömning och vad flera företrädare för spel-

 

branschen, bl.a. BOS och Kindred, anför om att det under vissa förut-

172

sättningar bör vara möjligt för spelmyndigheten att medge undantag från

detta krav. Kravet på utrustningens placering i Sverige bör för det första Prop. 2017/18:220 kunna frångås om licenshavaren har tillåtelse att erbjuda spel i ett annat

land där en offentlig myndighet övervakar licenshavarens spelutbud och denna myndighet har ingått avtal med spelmyndigheten om tillsyn av licenshavarens utbud, inklusive spelsystemets utformning, av spel i Sverige. Undantag från huvudregeln bör också kunna beviljas under förutsättning att licenshavaren kan ge spelmyndigheten möjlighet att genomföra en tillfredsställande kontroll av spelsystemet med hjälp av fjärråtkomst. Enligt utredningens förslag ska kontrollen även kunna ske på liknande sätt som fjärråtkomst. Lagrådet har efterfrågat vad som avses med formuleringen ”på liknande sätt som fjärråtkomst”. Regeringen vill med anledning av detta framhålla att det avgörande inte bör vara huruvida kontrollen liknar fjärråtkomst. Kravet bör i stället formuleras som att kontrollen ska kunna genomföras tillfredsställande.

För att de höga kraven på säkerhet i spelen ska vara bestående över tid måste det finnas en möjlighet för spelmyndigheten att när som helst kräva att licenshavaren utför ytterligare kontroll, provning eller certifiering av systemet. Kostnaderna för detta bör betalas av licensinnehavaren och förutsättningarna bör, som ATG anför, preciseras genom föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Spelmyndigheten behöver även ges möjlighet att kontrollera att licenshavaren har väl fungerande rutiner för hanteringen av speltransak- tioner och att dessa inte otillbörligen påverkas. Detta förutsätter att licenshavaren kan tillhandahålla spelmyndigheten uppgifter om driften av spelsystemet. Licenshavaren bör därför som huvudregel vara skyldig att spara sådana uppgifter i minst fem år. Uppgifter ska dock inte behöva sparas längre än vad de behövs. Normalt sett bör detta motsvara licenstiden om fem år. En del av uppgifterna kommer emellertid att utgöras av avsevärda datamängder av inget eller ringa intresse för tillsynen. Spelmyndigheten bör därför få besluta att vissa sådana uppgifter inte behöver sparas i fem år.

12.2Personuppgifter

12.2.1Regler om behandling av personuppgifter tas in i spellagen

Regeringens förslag: Spelmyndighetens och licenshavarnas behand- ling av personuppgifter enligt spellagen ska regleras i ett särskilt kapitel i lagen. Bestämmelserna ska komplettera Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning). Även den föreslagna dataskyddslagen ska tillämpas vid behandlingen av person- uppgifter.

Utredningens förslag: Överensstämmer delvis med regeringens.

 

Utredningen föreslår att ytterligare allmänna bestämmelser som finns i

 

annan dataskyddsreglering ska tas in i spellagen.

173

Prop. 2017/18:220 Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har inga synpunkter på förslaget. Datainspektionen avstyrker de förslag som innebär behandling av personuppgifter, främst mot bakgrund av att utredningens betänkande inte innehåller någon egentlig utredning och analys av förslagens in- verkan på enskildas personliga integritet. Uppsala universitet (Juridiska fakulteten), Betsson, Kindred och Sveriges advokatsamfund instämmer i Datainspektionens kritik. Dataskydd.net anser att den verksamhet som personuppgifterna samlas in för redan bör vara tillräckligt tydligt reglerad i lagstiftningen för att spelföretagen och myndigheterna ska kunna tillämpa EU:s dataskyddsförordning direkt. Svenska Spel lyfter fram att möjligheten att behandla spelkundernas personuppgifter är central såväl för att kunna fullgöra den omsorgsplikt som spelföretagen åläggs som för att kunna upptäcka och motverka brottslighet förknippad med spel. ATG anser att det inte är helt tydligt hur insamlingen av personuppgifter enligt omsorgsplikten förhåller sig till det strängare integritetsskydd som dataskyddsförordning ställer upp. BOS framhåller att dataskyddslagstiftningen inte bör få sätta stopp för utförandet av omsorgsplikten. SPER anser att det är viktigt att nödvändigt lagstöd införs som möjliggör viktiga system och kontroller samt att en balanserad avvägning görs mellan skyddet av den personliga integriteten och behovet av behandling av personuppgifter. Svenska Fotbollförbundet vill att idrotten ges uttrycklig rätt att behandla personuppgifter i samband med åtgärder mot matchfixning.

Skälen för regeringens förslag: Skyddet av personuppgifter är av stor betydelse för enskildas integritet och det krävs noggranna analyser innan en systematisk behandling av personuppgifter får inledas. Den nu gällande personuppgiftslagen (1998:204), förkortad PUL, kommer den

25 maj 2018, före ikraftträdandet av spellagen, att ersättas av Europa-

parlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 26 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av person- uppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), i det följande benämnd EU:s dataskyddsförordning. Från det datumet är de EU- rättsliga bestämmelserna direkt tillämpliga i Sverige. Förordningen ger dock utrymme för kompletterande nationella bestämmelser. Regeringen har föreslagit sådana generella bestämmelser i propositionen Ny dataskyddslag (2017/18:105). Därutöver förutsätts regleringen komp- letteras med specifika bestämmelser inom olika områden.

Spellicensutredningens betänkande har fått omfattande kritik av Datainspektionen för sina bristande analyser av de specifika bestämmelser om behandling av personuppgifter inom spellagens tillämpningsområde som den föreslår. Flera remissinstanser, bl.a. Sveriges advokatsamfund, instämmer i den kritiken. Kritiken gäller både att det saknas närmare redovisningar av de behandlingar av person- uppgifter som kommer att utföras samt att integritetsriskerna och konse- kvenserna för enskilda inte har analyserats. Lotteriinspektionen har på begäran yttrat sig särskilt med anledning av Datainspektionens kritiska yttrande. Regeringen har förståelse för kritiken. Noggranna analyser krävs innan en systematisk behandling av personuppgifter inleds.

Regeringen vill dock framhålla att spellagen är avsedd att vara en

174

ramlag. En stor del av detaljerna i regleringen kommer att beslutas av

Prop. 2017/18:220

regeringen och spelmyndigheten. Detta innebär att en fullständig

 

konsekvensanalys, för att vara meningsfull, måste ske i ett senare skede.

 

Regeringen har därför för avsikt att genomföra en fördjupad analys under

 

det fortsatta arbetet med spelregleringen. Vad gäller den allmänna

 

reglering som föreslås i detta lagstiftningsärende kan dock följande

 

konstateras.

 

 

 

 

 

Den nya spelmyndigheten kommer att ansvara för behandlingen av

 

personuppgifter genom registrering av spelombud, handläggning av

 

licenser och tillstånd samt vid hanteringen av det nationella själv-

 

avstängningsregistret.

Myndigheten

kommer

även

att hantera

 

personuppgifter i samband med sin tillsyn. För att myndigheten ska

 

kunna utöva tillsyn och kontroll över utländska spelföretag måste det

 

dessutom finnas möjlighet för myndigheten att utbyta personuppgifter

 

med motsvarande myndigheter i andra länder. Myndigheten kommer även

 

att behöva föra register över representanter för licenshavare som har

 

hemvist eller säte utanför EES.

 

 

 

 

Kommunerna kommer fortsatt att föra register över lokala lotterier och

 

vilka som är ansvariga för dem.

 

 

 

 

För licenshavarna innebär spellagen att spelare, som huvudregel, måste

 

registreras innan de kan spela. Ett syfte med registreringen är att

 

licenshavaren ska veta vem spelaren är. Den kundkännedomen behövs

 

även enligt penningtvättsreglerna. För onlinespel ska det för varje spelare

 

upprättas ett personligt spelkonto som gör att spelaren kan följa in- och

 

utbetalningar och andra transaktioner samt kontots saldo. Licenshavarnas

 

behandling av personuppgifter är vidare, som Svenska Spel och BOS

 

påpekar, en förutsättning för det långtgående spelansvar som licens-

 

havarna har för en sund spelmarknad. Spelarna ska exempelvis kunna

 

följa sina ekonomiska förehavanden på sitt spelkonto. En annan

 

betydelsefull spelansvarsåtgärd som förutsätter behandling av person-

 

uppgifter är kartläggningen av spelarnas spelbeteende för att riskbedöma

 

deras spelande. Riskbedömningarna ska sedan ligga till grund för olika

 

insatser som licenshavarna ska vidta om en spelare uppvisar ett spel-

 

beteende som bedöms vara problematiskt.

 

 

 

Ytterligare en viktig del av spelansvaret som förutsätter behandling av

 

personuppgifter är att spelarna ska skyddas mot brott, t.ex. bedrägeri, och

 

andra typer av spelfusk. En licenshavare ska ha rutiner för att motverka

 

och upptäcka fusk, bedrägeri och annan brottslig verksamhet samt

 

överträdelser av de regler som ställs upp för ett spel.

 

 

Det finns således ett stort antal ändamål som personuppgifter behöver

 

behandlas för när licenshavarna ska fullgöra sina skyldigheter enligt

 

lagen. Även om dessa ändamål kommer framgå av olika bestämmelser i

 

lagen och föreskrifter meddelade med stöd av lagen anser regeringen, till

 

skillnad från Dataskydd.net, att det finns behov av att samla dessa i ett

 

kapitel i lagen. Därmed synliggörs framför allt licenshavarnas ansvar för

 

de personuppgifter som behöver behandlas med stöd av lagen.

 

Bestämmelserna i spellagen bör inte, i motsats till vad utredningen

 

föreslår, omfatta sådana generella bestämmelser om dataskydd som finns

 

i dataskyddsförordningen eller i den föreslagna dataskyddslagen.

 

Bestämmelserna ska i enlighet med dataskyddsförordningen gälla för

 

sådan behandling av

personuppgifter

som är

helt eller

delvis auto-

175

Prop. 2017/18:220 matiserad samt annan behandling av personuppgifter om uppgifterna ingår i eller är avsedda att ingå i en strukturerad samling av person- uppgifter som är tillgängliga för sökning eller sammanställning enligt särskilda kriterier, dvs. ett register. Regleringen i spellagen om behandling av personuppgifter måste vara proportionerlig och inte mer långtgående än vad som kan motiveras med hänvisning till dess syfte.

Utredningen föreslår att regleringen i spellagen som avser person- uppgiftsbehandlingen ska gälla spelmyndigheten och licenshavarna. Utredningen lämnar inte några förslag för personuppgiftsbehandlingen hos kommunerna eller hos de allmännyttiga aktörer som tillhandahåller spel utan att vara licenshavare. Regeringen anser att de generella bestämmelserna i dataskyddsförordningen och i den föreslagna data- skyddslagen bör vara tillräckliga för dessa aktörers behandling av personuppgifter.

 

12.2.2

Personuppgiftsansvar, behörighetstilldelning och

 

 

sökförbud

 

 

 

Regeringens förslag: Spelmyndigheten och varje licenshavare ska

 

vara personuppgiftsansvariga för den behandling av personuppgifter

 

som de utför för att fullgöra sina uppgifter enligt spellagen.

 

Tillgången till personuppgifter ska begränsas till vad var och en

 

behöver för att kunna fullgöra sina arbetsuppgifter.

 

Vid behandling av personuppgifter enligt spellagen ska det vara

 

förbjudet att utföra sökningar i syfte att få fram ett urval av personer

 

grundat på sådana personuppgifter som avses i artiklarna 9.1 och 10 i

 

EU:s dataskyddsförordning, dvs. känsliga personuppgifter och upp-

 

gifter som rör lagöverträdelser.

 

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få

 

meddela föreskrifter om krav på åtgärder till skydd för den regi-

 

strerades rättigheter och intressen.

 

Utredningens förslag: Överensstämmer delvis med regeringens. Ut-

 

redningen lämnar inte något förslag om bemyndigande för regeringen

 

eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter

 

på området. Utredningen föreslår att regleringen om behörighetstill-

 

delning endast ska omfatta anställda.

 

Remissinstanserna: De flesta remissinstanser lämnar inga synpunkter

 

på förslaget. Datainspektionen anser att de föreslagna bestämmelserna

 

om sökförbud och behörighetstilldelning ensamma inte säkerställer den

 

registrerades rättigheter och intressen. Svenska Spel anför att de före-

 

slagna begränsningarna kommer att bli svåra att tillämpa för spelföretag,

 

då företagens skyldigheter att behandla personuppgifter i syfte att

 

motverka spelproblem och att motverka brottslighet medför att det är

 

svårt att undvika att det förekommer sökbegrepp som avser känsliga

 

uppgifter eller uppgifter om fällande domar och överträdelser. Tillämp-

 

ningsområdet bör därför enligt bolaget uttryckligen begränsas till spel-

 

myndighetens registerbehandling.

 

Skälen för regeringens förslag: Den föreslagna spellagen innebär,

176

som tidigare anförts, att personuppgifter kommer att behöva behandlas

 

 

både av spelmyndigheten och ett antal licenshavare. Dessa är person- Prop. 2017/18:220 uppgiftsansvariga för den behandling av personuppgifter som de utför för

att fullgöra sina uppgifter enligt spellagen, vilket bör tydliggöras i lagen. De verksamheter som kommer att behandla personuppgifter kommer att vara av olika storlek och behörighetssystemen kommer därmed att vara utformade på olika sätt. I syfte att minska integritetsriskerna för den enskilde bör det i spellagen anges att tillgången till personuppgifter ska begränsas. Som Lagrådet konstaterat kan även andra än anställda behöva behandla personuppgifter enligt lagen. Behörighetsbegränsningen bör därför avse vad var och en behöver för att kunna fullgöra sina arbets- uppgifter. Innebörden av bestämmelsen är att spelmyndigheten och licenshavarna alltid ska vara skyldiga att pröva anställdas och uppdrags- tagares behov av tillgång till personuppgifter utifrån vad arbetsupp- gifterna kräver.

Informationsteknikens utveckling har medfört i det närmaste obegränsade sökmöjligheter när det gäller elektroniskt lagrad informa- tion. Vissa sökbegrepp kan innebära särskilda integritetsrisker. Med sökbegrepp menas bokstäver, koder eller siffror med vars hjälp man kan ta fram ett önskat urval av lagrade personuppgifter om en eller flera personer ur en samlad informationsmängd som man har tillgång till. Av den anledningen förekommer i en del registerförfattningar särskilda begränsningar av vilka sökbegrepp som får användas. Genom sådana begränsningar kan ett ökat integritetsskydd uppnås. Enligt regeringens bedömning kan det som regel inte anses nödvändigt att behandla känsliga personuppgifter och uppgifter som rör lagöverträdelser för att utföra de uppgifter som följer av lagen. Det kan dock förekomma sådana uppgifter. Det är därför motiverat att, som utredningen föreslår och till skillnad från vad Svenska Spel anför, införa en särskild sökbegränsning. Denna bör utformas i linje med den sökbegränsning som föreslås införas genom dataskyddslagen.

Regeringen instämmer i Datainspektionens uppfattning att dessa åt- gärder inte i sig säkerställer den registrerades rättigheter och intressen. Det som främst säkerställer det är utformningen av de system inom vilka personuppgifterna ska behandlas. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör därför få rätt att meddela föreskrifter om krav på åtgärder till skydd för den registrerades rättigheter och intressen. Regeringen avser vidare att följa upp reformen utifrån ett integritets- skyddsperspektiv (se avsnitt 19.4).

177

Prop. 2017/18:220

178

12.2.3Rättslig grund och särskilda ändamål med personuppgiftsbehandlingen

Regeringens förslag: I spellagen ska en bestämmelse tas in som tydliggör att spelmyndigheten i sin verksamhet ska få behandla personuppgifter om det är nödvändigt för att hantera självavstäng- ningsregistret och för att i övrigt fullgöra sina skyldigheter enligt denna lag och föreskrifter som meddelats i anslutning till lagen.

I spellagen ska även bestämmelser tas in som tydliggör att en licens- havare i sin verksamhet får behandla personuppgifter om det är nöd- vändigt för att

1.kontrollera spelarens identitet och ålder,

2.upprätta spelkonton och fullgöra licenshavarens skyldigheter gentemot spelaren i fråga om spelkonton,

3.kontrollera att spelaren följer de villkor och regler som gäller för varje spel,

4.granska spelet för att upptäcka fusk, bedrägeri och annan brottslig verksamhet,

5.kontrollera och rapportera avvikande spelmönster och misstankar om manipulation av resultat inom sport med koppling till vadhållning,

6.granska och analysera uppgifter från upprättade spelarprofiler och varje spelares spelbeteende för att kunna vidta spelansvarsåtgärder, och

7.genomföra självavstängning av spelare samt hantera uppgifter från spelmyndigheten avseende det nationella självavstängnings- registret.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om

1.behandlingen av personuppgifter i och utlämnande av uppgifter från självavstängningsregistret,

2.begränsningar av de tillåtna ändamålen för behandlingen av personuppgifter, och

3.begränsningar av vilka personuppgifter som får behandlas för de ändamålen.

Utredningens förslag: Överensstämmer delvis med regeringens. Utredningen föreslår att spellagen ska innehålla bestämmelser om att spelmyndigheten ska få behandla personuppgifter för ett antal hand- läggningsändamål och för forskning samt att licenshavarna ska få behandla personuppgifter för forskning. Utredningen lämnar inte något förslag till bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter på området.

Remissinstanserna: Flertalet av remissinstanserna har inte några invändningar mot förslagen. Kammarrätten i Jönköping ifrågasätter om det är nödvändigt att i ändamålsbestämmelserna särskilt reglera ända- målet att planera, följa upp och utvärdera verksamheten eftersom detta torde inrymmas i ändamålet handlägga ärenden. Datainspektionen anser att ändamålen är för generella för att det ska gå att förutse vilka personuppgifter som kommer att behandlas och att det är otydligt vad spelmyndigheten respektive spelföretagen ska få göra med de insamlade uppgifterna. I fråga om ändamålet att granska spelet för att upptäcka

fusk, bedrägeri och annan brottslig verksamhet, ställer sig myndigheten

Prop. 2017/18:220

frågande till varför ändamålsbestämmelsen är vidare än bestämmelsen

 

om kontrollrutiner samt anser att det behöver utredas hur kravet på att en

 

avstängning tills vidare får hävas först efter tolv månader förhåller sig till

 

den registrerades rätt att när som helst återkalla sitt samtycke till en

 

personuppgiftsbehandling (artikel 7.3 i EU:s dataskyddsförordning). Det

 

bör enligt Datainspektionen vidare övervägas om spelmyndighetens

 

behandling av personuppgifter borde vila på den rättsliga grunden att de

 

är nödvändiga för att utföra uppgifter av allmänt intresse (art. 6.1 e i

 

EU:s dataskyddsförordning). Folkhälsomyndigheten föreslår att uppgifter

 

även ska kunna behandlas för ändamålet uppföljning av spelande, spel-

 

problem och spelansvarsåtgärder. Lotteriinspektionen konstaterar att

 

ändamålsbestämmelsen som möjliggör för spelmyndigheten att registrera

 

och hantera rapporter från spelföretagen om avvikande spelmönster och

 

misstankar om matchfixning exkluderar uppgifter som lämnats av andra

 

än spelföretag och myndigheten lämnar därför förslag till en alternativ

 

lydelse av bestämmelsen. Lunds universitet (Medicinska fakulteten) anser

 

det positivt om en förändrad lagstiftning kan möjliggöra att person-

 

uppgifter kan hanteras avidentifierat för forskning. Mr Green betonar att

 

det är viktigt att kunna analysera och hantera kundernas spelbeteende ur

 

ett riskperspektiv. Novamedia anser att bestämmelsen om ändamålen bör

 

förtydligas, då formuleringen kan tolkas som att ändamålen är exklusiva,

 

utan möjlighet till behandling av personuppgifter för andra ändamål, på

 

annan laglig grund.

 

Skälen för regeringens förslag

 

Rättsliga grunder för behandlingen av personuppgifter

 

Behandling av personuppgifter har betydelse för möjligheterna att ta

 

spelansvar och motverka problemspelande. Enligt den föreslagna regle-

 

ringen uppställs i de flesta fall ett krav på att spel inte får tillhandahållas

 

innan spelaren har registrerat sig och sina kontaktuppgifter samt

 

uppgifter om under vilken tid och för hur mycket pengar som spelaren

 

avser att spela. Det är viktigt att licenshavarna, för att kunna motverka

 

problemspelande, kan följa utvecklingen av spelarnas spelbeteende och

 

vidta åtgärder för att motverka spelproblem.

 

För att få behandla personuppgifter krävs att det finns en rättslig grund

 

för det. Dessa rättsliga grunder kan enligt artikel 6.1 i EU:s dataskyddsf-

 

örordning bl.a. vara att behandlingen är nödvändig för att fullgöra en

 

rättslig förpliktelse som åvilar den personuppgiftsansvarige (c) eller att

 

behandlingen är nödvändig för att utföra en uppgift av allmänt intresse

 

eller utgör ett led i den personuppgiftsansvariges myndighetsut-

 

övning (e). Enligt artikel 6.3 måste en grund för behandling av person-

 

uppgifter som bygger på någon av de rättsliga grunderna i artikel 6.1 c

 

och e fastställas i unionsrätten eller den nationella rätten. Enligt

 

regeringens bedömning grundas spelmyndighetens rätt att behandla

 

personuppgifter huvudsakligen på den rättsliga grunden att den är

 

nödvändig för att fullgöra en uppgift av allmänt intresse. I någon mening

 

skulle detsamma kunna även gälla för licenshavarna. I vart fall bedömer

 

regeringen att licenshavarnas behandling är nödvändig för att fullgöra

 

deras rättsliga förpliktelser enligt lagen.

179

Prop. 2017/18:220 I artikel 9 i EU:s dataskyddsförordning finns vidare bestämmelser om behandling av s.k. känsliga personuppgifter. Uppgift om att någon har ett spelberoende eller spelmissbruk kan anses vara en uppgift som rör hälsa och en sådan uppgift skulle således kunna vara en känslig personuppgift. Behandling av känsliga personuppgifter är som huvudregel förbjuden. Behandling av sådana uppgifter är dock tillåten efter samtycke av den registrerade. Enligt regeringens bedömning bör varken spelmyndigheter eller licenshavarna ha behov av att notera eller behandla uppgifter om att någon har ett spelberoende för att kunna fullgöra sina uppgifter enligt lagen. Skulle ett sådant behov uppstå får sådan behandling av person- uppgifter endast ske om den registrerade uttryckligen lämnat sitt sam- tycke till behandlingen för ett eller flera specifika ändamål. Detta gäller dock inte om unionsrätten eller nationell rätt föreskriver att förbudet inte kan upphävas av den registrerade. Behandling av känsliga person- uppgifter får vidare ske bl.a. om behandlingen är nödvändig av hänsyn till ett viktigt allmänt intresse, på grundval av unionsrätten eller med- lemsstatens nationella rätt. En förutsättning är att den nationella rätten står i proportion till det eftersträvade syftet, är förenlig med det väsent- liga innehållet i rätten till dataskydd och att den innehåller bestämmelser om lämpliga och särskilda åtgärder för att säkerställa den registrerades grundläggande rättigheter och intressen. Författningsstöd för myndigheter att i vissa fall behandla känsliga personuppgifter för viktiga allmänna intressen finns i förslaget till dataskyddslag.

De begränsade möjligheterna till behandling av känsliga personupp- gifter bör bl.a. beaktas vid den närmare utformningen av hur omsorgs- plikten ska fullgöras.

När det gäller behandling av personuppgifter i syfte att hantera själv- avstängningar bedöms spelmyndighetens behandling, enligt regeringens bedömning, komma att ske för att utföra en uppgift av allmänt intresse. För licenshavarna gäller att de ska uppfylla en rättslig förpliktelse. Till skillnad från utredningen bedömer regeringen därför att något samtycke från spelaren inte krävs för den behandlingen. Med anledning av Datainspektionens invändning avseende rätten att återkalla sitt samtycke, bör framhållas att det för behandlingen av personuppgifter saknar betydelse om spelaren begär att avstängningen ska upphöra, eftersom behandlingen inte grundar sig på spelarens samtycke. Avstängningen kommer fortsatt att gälla under så lång tid som spelaren först angav.

Regeringen har förståelse för Datainspektionens uppfattning om att ändamålsbestämmelserna är allmänt hållna. Att i spellagen, som är avsedd att vara en ramlag, i detalj reglera vilka uppgifter som får behandlas bedöms dock varken vara möjligt eller lämpligt. Den närmare regleringen av behandlingen av personuppgifter i och utlämnande av uppgifter från självavstängningsregistret samt om begränsningen av ändamålen för behandlingen av personuppgifterna och om vilka uppgifter som får behandlas för ändamålen får ske i föreskrifter på en lägre nivå.

180

Särskilt om spelmyndighetens behandling av personuppgifter

Licensärenden

Spelmyndighetens handläggning av ärenden kommer främst att omfatta ärenden om licens- och tillståndsansökningar, men även tillsynsärenden. För att handläggningen ska kunna ske effektivt och enligt myndigheters normala rutiner krävs behandling av personuppgifter. Uppgifterna ska kunna sammanställas, registreras och databehandlas. Det torde inte vara integritetskränkande för en företrädare för någon som söker licens eller en licenshavare att uppgifter om namn, person- och organisationsnummer behandlas på det sättet. Även andra uppgifter om personliga och eko- nomiska förhållanden behöver behandlas för licensen. Något alternativ till att handlägga dessa licens-, tillstånds- och tillsynsärenden på annat sätt än det som är normalt hos myndigheter bedömer regeringen inte att det finns.

Behandlingen i dessa fall är enligt regeringens mening nödvändig för att fullgöra en uppgift av allmänt intresse eller för att fullgöra den myndighetsutövning som myndigheten ansvarar för. Detsamma gäller personuppgiftsbehandling som avser registerföring av licens- och tillståndshavare samt av kontaktpersoner, representanter och spelombud. Skyldigheten att föra dessa register följer av spellagen.

Regeringen bedömer i likhet med utredningen att någon särskild reglering i spellagen för själva behandlingen av personuppgifter inte är nödvändig. Behandlingen kan ske med stöd av de allmänna bestämmel- serna i EU:s dataskyddsförordning och med stöd av den kompletterande dataskyddslagen. För framställning av statistik kan enligt 3 kap. 7 § data- skyddslagen känsliga personuppgifter behandlas om det är nödvändigt för statistiska ändamål och samhällsintresset klart väger över den risk för otillbörligt intrång i enskildas personliga integritet som behandlingen kan innebära. Det bör ge tillräckligt utrymme för att möjliggöra framställning av statistik om spel och spelande.

Regeringen bedömer att spelmyndigheten kommer att kunna sköta de ovan nämnda arbetsuppgifterna med stöd av spellagen, förvaltningslagen (2017:900) och den föreslagna dataskyddslagen, utan särskilda bestäm- melser om behandling av personuppgifter. Myndigheten ska självklart vidta åtgärder som minimerar intrånget vid personuppgiftsbehandlingen. Det kan handla om att avstå från att föra in sådana uppgifter i ett register eller att begränsa åtkomsten till uppgifterna på olika sätt.

Självavstängningsregistret

Den ovan redovisade bedömningen bör i princip även gälla för själv- avstängningsregistret. Flera remissinstanser, bl.a. Datainspektionen, har dock ifrågasatt denna bedömning. Kritiken får anses hänförlig till uppfattningen att enbart den omständighet att en person är upptagen i registret skulle kunna anses som integritetskränkande. Förslaget om en avstängningsfunktion som gäller för spel hos samtliga licenshavare är en viktig del av det spelansvar som ska prägla spellagen. Det bör framhållas att såväl att spela som att anmäla sig till det nationella självavstäng- ningsregistret är frivilliga åtgärder från den enskilde. Avsikten är att uppgifterna i registret endast ska omfatta namn och sådana uppgifter som gör att personen kan identifieras för att en avstängning ska kunna bli

Prop. 2017/18:220

181

Prop. 2017/18:220 allmänt giltig för allt spel som bedrivs med licens. En avstämning med avstängningsregistret förutsätts ske helt automatiserat, utan att någon anställd hos licenshavarna, spelombuden eller spelmyndigheten rent faktiskt tar del av den specifika uppgiften att en viss person stängt av sig. Registret kommer därutöver att omfattas av en särskild sekretessreglering (se avsnitt 12.3).

Rapporter om avvikande spelmönster och misstankar om manipulation av vadhållning

Enligt utredningen bör ett särskilt ändamål för behandling av person- uppgifter hos spelmyndigheten vara att registrera och hantera rapporter från licenshavarna som rör avvikande spelmönster och misstankar om matchfixning. Spelmyndigheten ska ansvara för tillsynen av spelrelaterad matchfixning. Licenshavarna ska å sin sida åläggas att rapportera om avvikande spelmönster och misstankar om manipulation av resultat inom sport med avseende på vadhållning till spelmyndigheten. Om spel- myndigheten får uppgifter om avvikande spelmönster och misstankar om matchfixning får myndigheten genom villkorsgivning förbjuda vad- hållning på berörda spelobjekt.

Spelmyndighetens arbete mot matchfixning är inte ett led i brottsbekämpningen för att utreda enskilda misstänkta brott. Syftet är inte heller att stoppa enskilda spelare som misstänks vara delaktig i matchfixning från att spela. Myndighetens arbete är i detta sammanhang begränsat till att, baserat på uppgifter från en eller flera licenshavare, stoppa spel på enskilda objekt hos de licenshavare som tillhandahåller aktuella spel. För det bedöms inte någon behandling av personuppgifter behövas. I vart fall bör uppgifterna kunna anonymiseras på ett sådant sätt att de inte kan hänföras till någon enskild individ. Några särskilda regler om behandling av personuppgifter behövs därför inte.

Forskningsprojekt om spelproblem

Ytterligare forskning inom spelområdet är av stor betydelse när det gäller att förstå vad det är som utlöser spelproblem, hur man kan förebygga problemen och lämpliga behandlingsmetoder. Utredningen menar att uppgifter om personer som önskar att stänga av sig från spel som lämnats till spelmyndigheten skulle kunna användas för forskningsändamål.

Regeringen instämmer i att behovet av forskning om spelproblem är ett angeläget ändamål. Som både Datainspektionen och Lotteriinspektionen konstaterar ska dock spelmyndigheten inte bedriva någon egen forskning. Som självavstängningsregistret är avsett att fungera kommer det vidare endast att innehålla uppgifter om att en viss person stängt av sig från spel, vilket inte nödvändigtvis behöver bero på att denne anser sig ha ett spelberoende. Uppgifter ur det registret framstår därför enligt regeringens bedömning som ett alltför begränsat underlag för forskning. Det finns enligt regeringen andra sätt för att få kunskap om problemspelande. Forskning bör därför inte vara något särskilt ändamål för behandling av personuppgifter hos spelmyndigheten. Om det finns ett behov av att ta del av kunskap som spelmyndigheten bygger upp som har betydelse för forskningen, bör denna kunna lämnas ut inom ramen för den allmänna dataskyddsregleringen eller offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

182

Särskilt om licenshavarnas behandling av personuppgifter

Licenshavarna kommer till följd av regleringen i spellagen att behöva behandla personuppgifter. Ett tydliggörande av för vilka ändamål som uppgifterna får behandlas skulle underlätta för licenshavarna. I stor utsträckning kan dock licenshavarna med stöd av samtycke behandla personuppgifter i den kundrelation de har med spelarna.

Kontrollera kundens identitet och ålder

En licenshavare ska enligt förslaget till spellag inte låta någon som är under 18 år delta i spel. För kasinona gäller att personer under 20 år inte får ges tillträde till lokalerna. En licenshavare måste också, som huvud- regel, kontrollera spelarens identitet i samband med att denne registreras. Ett av ändamålen för en licenshavares behandling av personuppgifter bör därför vara att kontrollera spelarens identitet och ålder. Det begränsade intrånget i den personliga integriteten som denna behandling innebär väger inte lika tungt som behovet av att säkerställa att underåriga inte deltar i spel.

Spelkonton

En licenshavare ska för onlinespel upprätta ett spelkonto till varje regi- strerad spelare. På spelkontot ska spelaren kunna följa alla ekonomiska transaktioner till och från spelkontot såsom spelkontots saldo, spel- historik (dvs. insatser, vinster och förluster), in- och utbetalningar samt övriga transaktioner.

I syfte att fullgöra denna skyldighet bör ett av ändamålen för en licens- havares behandling av personuppgifter vara att upprätta och fullgöra de skyldigheter som avser spelkonton. Det eventuella intrånget i den personliga integriteten motiveras enligt regeringens bedömning av att det är en förutsättning för att systemet med spelkonton ska vara möjligt.

Kontrollera att villkor och regler följs samt upptäcka och motverka fusk och brottslig verksamhet

I och med den nya spellagen åläggs licenshavarna att ansvara för viss övervakning av spelen. Bland annat ska det finnas rutiner för att upptäcka och motverka spelfusk, annan brottslighet och andra över- trädelser av användarvillkoren och spelreglerna. Det innebär att licens- havare ska kontrollera att spelare följer de villkor som gäller för spelet och övervaka spelet för att upptäcka om brott begås inom ramen för det. Vidare ska licenshavaren för de statliga kasinona använda kamera- övervakning i sina lokaler. Rätten att behandla personuppgifter för sådana ändamål bör framgå av lagen.

Att behandla uppgifter om att en enskild spelare inte följt de regler som gäller för spel, kan förstås utgöra en integritetskränkning. Licenshavarna bör dock kunna behandla sådana uppgifter även om överträdelsen inte är så allvarlig att den bör anmälas till Polismyndigheten. Det intrång i den personliga integriteten som behandlingen innebär ska vägas mot intresset av att upptäcka fusk och brottslig verksamhet. Vid en sådan avvägning bör enligt regeringen intresset av brottsbekämpning ha företräde.

Prop. 2017/18:220

183

Prop. 2017/18:220 Avvikande spelmönster och misstankar om matchfixning

En licenshavare behöver kontrollera spelmönster i syfte att upptäcka misstänkt matchfixning. Om ett avvikande spelmönster iakttas eller det i övrigt finns misstankar om matchfixning, bör licenshavaren vara skyldig att rapportera detta till spelmyndigheten. Spelmyndigheten ska då kunna besluta om att det inte ska vara tillåtet att spela på det aktuella objektet. Brottsmisstanken ska också kunna redovisas till Polismyndigheten. I syfte att fullgöra denna uppgift måste licenshavarna kunna behandla per- sonuppgifter. Rätten att behandla personuppgifter för detta ändamål bör framgå av spellagen. Intresset av att utreda brott väger enligt regeringen även i detta fall tyngre än behovet av skydd för den personliga integri- teten. Lagrådet ifrågasätter det lämpliga i att begränsa bestämmelsen till att gälla sport då vadhållning kan förekomma om annat som också kan manipuleras. Regeringen har förståelse för den synpunkten. Det befintliga beredningsunderlaget visar dock att matchfixning hittills främst har aktualiserats i samband med sport. Det arbete som myndigheter och andra aktörer bedriver inom området avser vidare uteslutande matchfixning i samband med sport. Det är därför enligt regeringens mening lämpligt att inledningsvis prioritera det området.

Granska och analysera spelarprofiler och spelarnas spelbeteende

En licenshavare ska ha ett åtgärdsprogram med information om problem med överdrivet spelande. Denne ska också övervaka spelarnas spelbeteenden och göra en individuell riskbedömning. Syftet är att fånga upp de spelare som kan antas ha spelproblem. För att underlätta riskbedömningen får en licenshavare inte erbjuda spel till en spelare förrän en spelarprofil har upprättats. I spelarprofilen ska spelaren sätta gränser för sitt eget spelande vad gäller tid och pengar. Licenshavarens kontroll ska omfatta att övervaka att spelarna inte överskrider sina satta gränser.

Rätten till behandling av personuppgifter för ändamålet att granska och analysera uppgifter från spelarprofiler och varje spelares spelbeteende bör framgå av spellagen. Intresset av att skydda den enskildes hälsa bedöms i detta sammanhang vara större än behovet av skydd för den personliga integriteten.

Avstängning av spelare samt hantering av uppgifter från det nationella självavstängningsregistret

En licenshavare har möjlighet att stänga av en spelare från spel, i första hand efter spelarens eget önskemål. Som beskrivs ovan föreslås dessutom att det ska finnas ett nationellt avstängningsregister som ska hanteras av spelmyndigheten där den som vill ska kunna stänga av sig från samtliga licenserade aktörer på marknaden i en och samma regi- strering. En licenshavare kommer i dessa fall att hantera personuppgifter från spelmyndigheten avseende spelare som önskar att stänga av sig själva från fortsatt spelande. Att behandling av personuppgifter ska få ske för detta ändamål bör framgå av lagen. Behovet av att det finns effektiva möjligheter till avstängning för spelarna är enligt regeringen väsentligt större än det intrång som det kan innebära att uppgifterna behandlas av licenshavarna.

184

Uppgifter om lagöverträdelser

Prop. 2017/18:220

Behandling av personuppgifter som rör fällande domar i brottmål och

 

överträdelser eller därmed sammanhängande säkerhetsåtgärder får enligt

 

artikel 10 i EU:s dataskyddsförordning endast utföras under kontroll av

 

myndigheter eller då behandling är tillåten enligt unionsrätten eller

 

medlemsstaternas nationella rätt. En förutsättning är att lämpliga

 

skyddsåtgärder för de registrerades rättigheter och friheter fastställts.

 

Endast myndigheter får som huvudregel behandla sådana person-

 

uppgifter. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får

 

dock föreskriva i vilka andra fall som andra än myndigheter ska få

 

behandla sådana personuppgifter. En förutsättning är även här att lämp-

 

liga skyddsåtgärder för de registrerades rättigheter och friheter fastställs.

 

Av förslaget till spellag framgår att licenshavarna, när det gäller vissa

 

spelformer, ska övervaka spelet för att motverka och förhindra fusk,

 

bedrägerier och annan brottslig verksamhet. Licenshavarna ska också

 

kontrollera och rapportera vidare till spelmyndigheten om avvikande

 

spelmönster eller om det i övrigt finns misstankar om matchfixning.

 

Enligt utredningens bedömning behöver licenshavarna kunna behandla

 

personuppgifter som rör lagöverträdelser för att motverka fusk,

 

bedrägerier och annan brottslig verksamhet. Regeringen delar inte den

 

bedömningen. Däremot bör licenshavarna kunna polisanmäla sådana

 

gärningar som kan utgöra brott enligt spellagens straffbestämmelser. För

 

det behövs enligt regeringens bedömning ingen särskild personuppgifts-

 

reglering.

 

 

Ytterligare begränsningar av rätten att behandla personuppgifter

 

Utredningens förslag till ändamålsbestämmelser är i viss utsträckning

 

generella. För det har utredningen fått kritik av Datainspektionen.

 

Regeringen har förståelse för den kritiken. Ändamålsbestämmelserna får

 

dock sin närmare avgränsning främst genom övriga bestämmelser i

 

spellagen och genom bestämmelser meddelade med stöd av lagen. Rätten

 

att behandla personuppgifter bör därför kunna begränsas ytterligare med

 

bestämmelser på motsvarande nivå. Regeringen eller den myndighet som

 

regeringen bestämmer bör därför få meddela föreskrifter om

 

begränsningar av de tillåtna ändamålen för behandlingen av

 

personuppgifter och om vilka personuppgifter som får behandlas för de

 

ändamålen. Detta är enligt regeringens bedömning möjligt eftersom

 

behandlingen inte utgör ett sådant betydande intrång i den personliga

 

integriteten som avses i 2 kap. 6 § regeringsformen.

 

12.2.4

Undantag från rätten för den enskilde till tillgång till

 

 

personuppgifter

 

 

 

Regeringens förslag: Besked om att personuppgifter behandlas i

 

samband med närmare granskning och rapportering till Polismyndig-

 

heten eller åklagare ska inte få lämnas ut till den registrerade.

 

 

 

Utredningens förslag överensstämmer med regeringens.

 

Remissinstanserna: Ingen remissinstans yttrar sig särskilt över

 

förslaget, förutom Lotteriinspektionen, som framhåller att det behöver

185

 

 

Prop. 2017/18:220 förtydligas hur förslaget förhåller sig till skyldigheten att informera en spelare om grunderna för att ett spelkonto avslutas.

Skälen för regeringens förslag: När uppgifter lämnats till Polismyndigheten eller åklagare om misstanke om brott (se avsnitt 10.14) är det med hänsyn till den förundersökningssekretess som råder hos de rättsvårdande myndigheterna av avgörande betydelse att den informationen inte lämnas vidare till den som är involverad i det misstänkta brottet. Den registrerade har dock enligt artikel 15 i EU:s dataskyddsförordning rätt att av den personuppgiftsansvarige få bekräftelse på huruvida personuppgifter som rör honom eller henne håller på att behandlas och i så fall få tillgång till personuppgifterna tillsammans med information om bl.a. ändamålen med behandlingen.

Under vissa förhållanden kan omfattningen av vissa av de skyldigheter och rättigheter som förordningen föreskriver begränsas. Det gäller enligt artikel 23 i EU:s dataskyddsförordning bl.a. de ovan beskrivna rättig- heterna. Sådana begränsningar får göras endast om de är förenliga med respekt för andemeningen i de grundläggande fri- och rättigheterna och utgör en nödvändig och proportionell åtgärd i ett demokratiskt samhälle i syfte att säkerställa vissa angivna intressen. Ett sådan angivet intresse är förebyggande, förhindrande, utredning, avslöjande eller lagföring av brott eller verkställande av straffrättsliga sanktioner, inbegripet skydd mot samt förebyggande och förhindrande av hot mot den allmänna säker- heten. Sådana lagstiftningsåtgärder som innehåller undantag från skyldigheter och rättigheter enligt dataskyddsförordningen ska tydligt ange bl.a. ändamålen med behandlingen, kategorierna av personuppgifter samt de registrerades rätt att bli informerade om begränsningen.

Om spelmyndigheten eller licenshavarna skulle vara tvungen att lämna ut uppgifter av nu aktuellt slag skulle detta allvarligt kunna försvåra förebyggandet och utredningen av brott enligt spellagen.

Mot bakgrund av vad som ovan anförts bedöms det finnas skäl och förutsättningar att inskränka den registrerades rätt till information om att hans eller hennes personuppgifter behandlas i samband med närmare granskning och rapportering till Polismyndigheten eller åklagare. Åt- gärden får anses nödvändig och proportionell för att säkerställa att brott kan förhindras och utredas. En bestämmelse av denna innebörd bör därför tas in i spellagen. Liknande bestämmelser finns i lagen om betaltjänster (6 kap. 5 §) och penningtvättslagen (4 kap. 3 §).

En närmare redogörelse för i vilken utsträckning en spelare ska informeras om en avstängning av spelkontot som skett på grund av misstanke om brott, som Lotteriinspektionen efterfrågar, finns i avsnitt 9.2.4.

12.2.5Bevarande av uppgifter

Regeringens förslag: Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om bevarande och gallring av personuppgifter.

Utredningens förslag: Överensstämmer delvis med regeringens.

Utredningen föreslår uttryckliga bestämmelser i spellagen om bevarande

186

och gallring av personuppgifter, särskilt i fråga om uppgifter och foto-

Prop. 2017/18:220

grafier i register hos de statliga kasinona.

 

Remissinstanserna: Ett fåtal remissinstanser har synpunkter på

 

förslaget. Kindred ifrågasätter om det är förenligt med EU:s dataskydds-

 

förordning att spara personuppgifter tills vidare. Lotteriinspektionen

 

anser att de generella bestämmelserna om gallring ska tidsbegränsas.

 

Datainspektionen ifrågasätter lämpligheten i att bemyndiga spel-

 

myndigheten att meddela föreskrifter om behandling av personuppgifter;

 

i vart fall bör spelmyndigheten samråda med Datainspektionen innan

 

föreskrifterna meddelas.

 

Skälen för regeringens förslag: I artikel 5.1 e i EU:s dataskydds-

 

förordning anges att personuppgifter inte får förvaras i en form som

 

möjliggör identifiering av den registrerade under en längre tid än vad

 

som är nödvändigt för de ändamål för vilka personuppgifter behandlas

 

(lagringsminimering). Personuppgifter får dock lagras under längre

 

perioder i den mån personuppgifterna enbart behandlas för arkivändamål

 

av allmänt intresse, vetenskapliga eller historiska forskningsändamål

 

eller statistiska ändamål.

 

När en personuppgift inte längre behövs för behandling enligt de

 

ändamål som den har rätt att behandlas för bör uppgiften tas bort. En

 

sådan bestämmelse stämmer överens med principen om lagringsmini-

 

mering. Denna huvudregel bör gälla när inget annat sägs i spellagen,

 

andra lagar, förordningar eller föreskrifter. Det bör framhållas att det i en

 

del andra kapitel i spellagen kommer att finnas bestämmelser som är av

 

betydelse vid bedömningen av huruvida en uppgift inte längre behövs.

 

En uppgift om att en spelare tidigare stängt av sig från spel ska

 

exempelvis inte behöva finnas i självavstängningsregistret.

 

Enligt 8 § kasinolagen ska en uppgift eller ett fotografi i registret över

 

besökare bevaras i fem år från det att uppgiften eller fotografiet

 

registrerats och därefter senast gallras. Tidigare angavs att en uppgift

 

eller ett fotografi i registret skulle gallras senast ett år efter det att

 

uppgiften eller fotografiet registrerats. Paragrafens lydelse ändrades i

 

januari 2005 i och med författningsändringar inom penningtvättsområdet

 

(se prop. 2003/04:156 s. 54 ff.). I förarbetena har tidsaspekten noggrant

 

övervägts och regeringen kan därför inte se att bestämmelsen skulle

 

strida mot principen om lagringsminering. Utredningen föreslår att en

 

motsvarande reglering tas in i spellagen.

 

Enligt 4 kap. 6 § penningtvättslagen ska en verksamhetsutövare ha ett

 

system för att snabbt och fullständigt kunna lämna uppgifter om huruvida

 

verksamhetsutövaren under de senaste fem åren har haft en

 

affärsförbindelse med en viss person och, om så skulle vara fallet, om

 

förbindelsens art. Utredningen föreslår en särskild reglering för de stat-

 

liga kasinona i spellagen i linje med denna bestämmelse. Enligt förslaget

 

ska en uppgift eller ett fotografi i ett register över besökare vid ett statligt

 

kasino bevaras i fem år från det att uppgiften eller fotografiet registrerats

 

och därefter genast gallras.

 

Utredningen föreslår även att det i spellagen tas in en bestämmelse som

 

tydliggör att en personuppgift ska gallras när den inte längre behövs för

 

behandling enligt de ändamål som anges i spellagens kapitel med

 

bestämmelser om personuppgiftsbehandling, om inget annat följer av

 

spellagen, förordning eller föreskrifter.

187

Prop. 2017/18:220 Regeringen instämmer i sak i utredningens förslag, men anser med hänsyn till spellagens form av ramlag att regleringen bör ske i före- skrifter på en lägre nivå. De invändningar som gjorts av remiss- instanserna får hanteras vid framtagandet av dessa föreskrifter.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör mot denna bakgrund få meddela föreskrifter om bevarande och gallring av personuppgifter.

 

12.3

Sekretess i självavstängningsregistret

 

 

 

Regeringens förslag: Sekretess ska gälla i verksamhet som avser

 

förande av eller uttag ur det nationella självavstängningsregistret, som

 

förs av spelmyndigheten, för uppgift om enskilds personliga för-

 

hållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den

 

enskilde eller någon närstående till denne lider men. I fråga om allmän

 

handling ska sekretessen gälla i högst 70 år.

 

 

 

Utredningens förslag överensstämmer med regeringens.

 

Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser, däribland Datainspek-

 

tionen, tillstyrker eller har inte några invändningar mot förslaget.

 

Skälen för regeringens förslag: Det kan finnas olika skäl till varför en

 

person vill anmäla sig till självavstängningsregistret för spel. Oavsett

 

vilket det bakomliggande skälet är får det antas att det är av stor vikt för

 

de allra flesta att deras val att göra detta inte ska vara en uppgift som är

 

tillgänglig för vem som helst. Regeringen delar utredningens bedömning

 

att det finns en uppenbar risk för att många personer skulle avstå från att

 

anmäla sig till registret om det skulle visa sig att uppgifterna inte skyddas

 

avsekretess.

 

I likhet med utredningen anser regeringen att befintliga regler i offent-

 

lighets- och sekretesslagen är otillräckliga för att ge ett fullgott sekretes-

 

skydd för de uppgifter som kommer att finnas i självavstängnings-

 

registret. Det finns därmed ett behov av en ny bestämmelse i lagen, som

 

skyddar den enskildes integritet genom ett starkt och tydligt sekretesskydd

 

föruppgifterna i registret. I enlighet med utredningens förslag bör det råda

 

presumtion för sekretess, vilket uppnås med ett omvänt skaderekvisit.

 

Uppgifterna i registret får därmed inte lämnas ut om det inte står klart att

 

de kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider

 

men. Sekretesstiden för uppgifter i allmänna handlingar bör vara högst

 

sjuttio år. Den sekretessbestämmelse som nu föreslås har utarbetats efter

 

förebild i bestämmelsen om sekretess i donationsregistret (25 kap. 16 §

 

offentlighets- och sekretesslagen).

 

Självavstängningsregistret är endast avsett att användas för att den

 

enskilde ska kunna stänga av sig från spel (se avsnitt 10.10) och för att

 

denne ska undvika att utsättas för direktreklam under den tid som den är

 

avstängd (se avsnitt 11.3) och för att licenshavaren ska kunna säkerställa

 

att så kan ske. Detta framgår av lagstiftningen och det bör också

 

spelmyndigheten upplysa den enskilde om i anslutning till självavstäng-

 

ningsfunktionen. Uppgifterna ska därför endast kunna lämnas ut till

 

licenshavarna för att de ska kunna fullgöra sina skyldigheter, dvs. för att

188

den enskildes beslut att stänga av sig från spel ska kunna genomföras.

Regeringen anser att den enskilde inte torde lida men om uppgiften Prop. 2017/18:220 lämnas ut i dessa fall, eftersom den enskilde själv anmält sig till registret

för att stänga av sig från spel och undvika att utsättas för direktreklam. Uppgifterna bör därför kunna lämnas ut i dessa fall. Den som ansöker om licens bör dessutom kunna visa att hanteringen av de uppgifter som lämnas ut ur registret sker i enlighet med regleringen av behandling av personuppgifter (se avsnitt 12.2.3).

Regeringen noterar att Lagrådet inte gör någon annan bedömning än regeringen när det gäller behovet av sekretesskydd för uppgifterna i självavstängningsregistret. Lagrådet uppmärksammar att den praktiska tillämpningen kan innebära att en uppgift om att en person finns i registret sprids genom spelombuden och i den avstängdes grannskap. Regeringen bedömer att det får antas att informationen om att en person inte får spela endast kommer spelombudet till del via information på t.ex. en datorskärm som endast spelombudet har tillgång till och att ombudet i sin tur inte för informationen vidare. Om det framkommer att det förekommer problem med spridning av uppgifter från registret får regeringen återkomma till denna fråga. Såsom nämns ovan, och i enlighet med vad Lagrådet anför, är det viktigt att spelaren i samband med sin anmälan till registret får information om hur uppgifterna i registret är avsedda att användas.

Det kan finnas skäl att överväga om den tystnadsplikt som följer av sekretessen för uppgifter i självavstängningsregistret ska ha företräde framför meddelarfriheten. Det saknas dock beredningsunderlag för att i nuläget föreslå en sådan inskränkning i meddelarfriheten. Regeringen avser att vid behov återkomma i denna fråga och i övrigt följa behovet av eventuella ändringar av regleringen.

13

En statlig spelmyndighet

 

13.1

Ansvarsområde och organisation

 

 

 

Regeringens bedömning: En statlig spelmyndighet (spelmyndig-

 

heten) ska vara den expertmyndighet som prövar licenser samt

 

samordnar och svarar för en enhetlig tillämpning och ändamålsenlig

 

tillsyn av spelregleringen.

 

Spelmyndigheten bör tills vidare ledas av en styrelse.

 

Lotteriinspektionen bör utses till spelmyndighet enligt spellagen.

 

Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens

 

bedömning. Utredningen föreslår att spelmyndigheten blir en enrådig-

 

hetsmyndighet med insynsråd.

 

Remissinstanserna: En stor majoritet av remissinstanserna tillstyrker

 

eller har inga invändningar mot förslaget. Folkhälsomyndigheten anför

 

dock att det är viktigt med en tydlig gränsdragning mellan spel-

 

myndighetens uppdrag och det uppdrag som Folkhälsomyndigheten har

 

att verka för nationell samordning på spelområdet. Lotteriinspektionen

 

och Statskontoret anser att spelmyndigheten i likhet med Lotteriinspek-

189

 

 

Prop. 2017/18:220 tionen ska vara en styrelsemyndighet. Flera remissinstanser, däribland

Kammarrätten i Sundsvall, Lotteriinspektionen, SKL och Svenska Spel, betonar vikten av att spelmyndigheten tillförs tillräckliga resurser för sin verksamhet, som kommer vara mer omfattande än den verksamhet som Lotteriinspektionen bedrivit.

Skälen för regeringens bedömning: En omreglerad spelmarknad, med ett mångdubblat antal licenshavare ställer krav på en stark tillsyns- myndighet. Spelmyndigheten kommer att ges ett väsentligt utökat ansvarsområde än vad Lotteriinspektionen hittills haft och bör i egenskap av expertmyndighet även ha en mer samlande roll. Myndighetens före- skriftsrätt kommer också att bli mer omfattande. Höga krav kommer att ställas på myndigheten att följa marknadens utveckling och samverka med övriga myndigheter och aktörer med ansvar inom spelområdet.

Lotteriinspektionen är central tillstånds- och tillsynsmyndighet enligt lotterilagen och det är naturligt att det också är den myndigheten som utses tillspelmyndighet.

Det faktum att spelmyndigheten får ett mer uttalat ansvar på spel- marknaden fråntar inte någon annan myndighet dess ansvar. Folkhälso- myndighetens kommer även fortsatt ha ansvar för att genomföra insatser för att förebygga spelproblem. Behovet av samverkan mellan spel- myndigheten och Folkhälsomyndigheten kommer att vara större än den senare myndighetens hittillsvarande samarbete med Lotteriinspektionen. Utredningen föreslår att spelmyndigheten, till skillnad från Lotteri- inspektionen, ska bli en enrådighetsmyndighet med generaldirektören som myndighetschef. Mot bakgrund av de invändningar som framförs av

Lotteriinspektionen och Statskontoret bedömer dock regeringen att frågan inte är tillräckligt utredd och analyserad. Spelmyndigheten bör därför, i likhet med Lotteriinspektionen i dag, ledas av en styrelse.

13.2Spelmyndigheten ska ha rutiner för anställdas spel

Regeringens bedömning: Spelmyndigheten bör ha rutiner för anställdas spel och för det spel i tjänsten som sker av kontrollanter och andra befattningshavare vid myndigheten.

Utredningens förslag överensstämmer med regeringens bedömning. Remissinstanserna: Endast Kindred yttrar sig, och anför att företaget inte har några invändningar mot förslaget.

Skälen för regeringens bedömning: Spelmyndighetens roll som licens- och tillsynsmyndighet för spelmarknaden ställer särskilda etiska krav på de anställda. Det är mot den bakgrunden lämpligt att spelmyndig- heten har rutiner för de anställdas spel. Dessa bör gälla för såväl spel privat som i tjänsten. Rutiner för spel i tjänsten bör också gälla för kon- trollanter som förordnats av myndigheten.

190

13.3

Samverkan

Prop. 2017/18:220

13.3.1Ett spelmarknadsråd inrättas

Regeringens bedömning: I syfte att främja informationsutbyte om frågor som rör spel och spelmarknaden bör ett spelmarknadsråd inrättas vid spelmyndigheten. I rådet bör representanter från berörda myndigheter och organisationer ingå.

Utredningens förslag: Överensstämmer i allt väsentligt med regeringens bedömning. Utredningen föreslår dock att bestämmelser om spelmarknadsrådet ska tas in i spellagen.

Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser som yttrar sig tillstyrker förslaget. Till dessa hör Finansinspektionen, Svenska Spel, SPER och

Svebico. Datainspektionen anser dock att spelmyndigheten inte ska ges rätt att ålägga någon annan myndighet att medverka i rådet. Folkhälso- myndigheten och Länsstyrelsen i Västra Götalands län anser att rådet inte bör ges rollen att tilldela medel om forskning om spelreglering.

Nätverket för spelforskare i Sverige föreslår att en forskningskommitté knyts till rådet, med uppgift att ge rekommendationer i forskningsfrågor. Förvaltningsrätten i Linköping anser att bestämmelser om rådet bör tas in i förordning i stället för i lag.

Skälen för regeringens bedömning: Förutom spelmyndigheten har en rad andra myndigheter och organisationer intressen och ansvar på spelområdet. Det finns ett behov av att aktörerna har ett nära samarbete om spelmarknadens utveckling och att information om utvecklingen samlas in kontinuerligt. Ett formellt informationsutbyte förväntas öka möjligheterna att tidigt uppmärksamma problem inom spelmarknads- området. En stärkt samverkan kan också ge underlag för bättre beslut och en mer effektiv spelreglering samt bidra till att forskningen inom spelområdet blir mer heltäckande. För att uppnå detta helhetsperspektiv bör ett spelmarknadsråd etableras vid spelmyndigheten. Till skillnad från utredningen, och i likhet med Förvaltningsrätten i Linköping, anser regeringen att bestämmelser om rådet inte bör föras in i spellagen utan i förordning.

13.3.2

Ett särskilt råd mot matchfixning inrättas

 

 

 

Regeringens bedömning: I syfte att motverka matchfixning bör ett

 

särskilt råd mot matchfixning inrättas vid spelmyndigheten. I rådet bör

 

representanter från berörda myndigheter och organisationer ingå.

 

Utredningens förslag: Överensstämmer i allt väsentligt med rege-

 

ringens bedömning. Utredningen föreslår dock att organets verksamhet

 

ska regleras i lag och att det ska benämnas plattform.

 

Remissinstanserna: Det finns ett starkt stöd bland remissinstanserna

 

för förslaget. Till de som tillstyrker förslaget hör Svenska Spel, Svenska

 

Handbollförbundet, Transparency International Sverige, RF, ATG,

 

Kindred, Svenska Fotbollförbundet och SPER. RF anser att organet

 

utöver de av utredningen föreslagna uppgifterna bör ges en operativ roll i

 

ärenden som rör matchfixning.

191

Prop. 2017/18:220 Skälen för regeringens bedömning: Manipulering av sporthändelser kopplad till vadhållning, s.k. matchfixning, drabbar i första hand indi- viduella lag och idrottare, men i det långa loppet kan det även drabba idrottsrörelsens trovärdighet samt orsaka förluster för spelbolag och spelare. Det finns ett behov av att vidta ytterligare åtgärder för att be- kämpa matchfixning i Sverige.

För närvarande träffas företrädare för Lotteriinspektionen, Polis- myndigheten, åklagare och berörda departement samt representanter för idrotten och Svenska Spel regelbundet för att utbyta erfarenheter och dis- kutera matchfixningsfrågor.

Inrättandet av ett särskilt råd mot matchfixning vid spelmyndigheten skulle kunna bidra till att minska riskerna för matchfixning. En stärkt nationell samordning är också i linje med intentionerna i Europarådets konvention mot manipulation av resultat inom idrott. Det kan i sin tur utgöra en grund för internationell samverkan på nordisk, europeisk och global nivå. I likhet med flera remissinstanser, däribland RF, Svenska Fotbollförbundet och SPER, anser regeringen att spelmyndigheten bör ansvara för det nya organet. I rådet bör representanter från berörda myndigheter och organisationer ingå. Till skillnad från utredningen anser regeringen att det inte finns behov av att föra in bestämmelser om rådet i spellagen.

13.3.3Samverkan vid tillsyn

Regeringens bedömning: Spelmyndigheten bör i sin tillsynsverk- samhet så långt det är möjligt samarbeta och utbyta information med svenska och utländska behöriga myndigheter.

Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens bedömning. Utredningen föreslår dock att samarbetsskyldigheten ska regleras i lag.

Remissinstanserna: Endast ett fåtal remissinstanser, bl.a. Konsument- verket, ATG och Kindred, behandlar förslaget, och samtliga av dessa tillstyrker eller har inget att invända mot detta. Lotteriinspektionen och Konsumentverket framhåller vikten av att sekretessregler inte ska förhindra ett effektivt utbyte av information.

Skälen för regeringens bedömning: Om licenshavarens spelsystem är placerat utomlands kommer spelmyndighetens tillsyn förutsätta att spel- myndigheten kan samarbeta med motsvarande myndigheter i andra länder. Spelmyndigheten kan i dessa och andra fall behöva kunna utbyta infor- mation med sådana utländska myndigheter. Spelmyndigheten kan även behöva samarbeta med andra svenska myndigheter i sin tillsynsutövning, t.ex. Skatteverket.

Regeringen anser mot denna bakgrund att spelmyndigheten i sin till- synsverksamhet så långt det är möjligt, utifrån befintlig personuppgifts- och sekretessreglering, bör samarbeta och utbyta information med svenska och utländska behöriga myndigheter.

192

14 Tillsyn

14.1Tillsynsmyndighet

Regeringens förslag: Spelmyndigheten ska ha tillsyn över att spellagen och de föreskrifter och villkor som meddelas med stöd av lagen följs.

Spelmyndigheten ska dock inte ha tillsyn över registreringslotterier eller behandling av personuppgifter.

Tillsyn över registreringslotterier ska utövas av den kommunala nämnd som kommunen bestämmer.

Spelmyndigheten ska också utöva tillsyn över att verksamheter som tillhandahåller spel med licens eller registrering enligt spellagen följer penningtvättslagen.

Spelmyndigheten ska få förordna särskilda kontrollanter för att utföra tillsynsuppgifter.

Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens. Utredningen lämnar inte något uttryckligt förslag om att behandlingen av personuppgifter ska undantas från spelmyndighetens tillsynsansvar.

Remissinstanserna: Flertalet av de remissinstanser som yttrar sig är positiva till förslaget. Stockholms universitet (Juridiska fakulteten), Länsstyrelserna i Stockholms och Dalarnas län, SKL, Nynäshamns kommun, Svenska Spel och ATG hör till dem som tillstyrker eller inte har några invändningar mot förslagen. Folkhälsomyndigheten anser att kommunerna bör ansvara för tillsyn över värdeautomater, bingohallar, ombud och travbanor samt att länsstyrelserna bör utöva tillsyn över kommunerna och spelmyndigheten tillhandahålla tillsynsvägledning. Svenska Spel förespråkar att tillsynsansvaret över spellagens mark- nadsföringsregler i första hand bör ligga på spelmyndigheten. Konsu- mentverket, Stockholms tingsrätt (Patent- och marknadsdomstolen) och

ATG anser att Konsumentverket bör ansvara för tillsynen över dessa regler. Lotteriinspektionen och SPER anser att allt tillsynsansvar bör ligga hos en myndighet. Konsumentverket föreslår vidare att myndig- hetens tillsynsansvar tydliggörs i lagtexten. Datainspektionen anser att det behöver tydliggöras att spelmyndigheten inte har rätt att utöva tillsyn över behandling av personuppgifter. Konkurrensverket anför att det bör framgå av spelmyndighetens instruktion att myndighetens uppgifter ska inkludera tillsynsarbete i frågor om konkurrensneutralitet och icke-diskri- minering. Hovrätten för Västra Sverige anför att tillsynsbestämmelserna bör kompletteras med en allmän regel om tillsynens inriktning.

Skälen för regeringens förslag: En effektiv tillsyn över spellagen är avgörande för att åstadkomma en sund och säker spelmarknad med konkurrens på lika villkor. Lotteriinspektionen har det huvudsakliga till- synsansvaret över lotterilagen, men delar i vissa fall ansvaret med kommunerna och länsstyrelserna.

Regeringen anser, till skillnad från Folkhälsomyndigheten, att en ändamålsenlig och enhetlig tillämpning bäst tillgodoses genom en sam- lad centraliserad tillsyn över spellagen. Spelmyndigheten bör därför ha det fulla tillsynsansvaret över lagen och de föreskrifter som meddelas

Prop. 2017/18:220

193

Prop. 2017/18:220 med stöd av den, med undantag för tillsynen över registreringslotterier, som liksom i dag utövas av den kommunala nämnd som kommunen bestämmer.

Flera remissinstanser, bl.a. Konsumentverket och Lotteriinspektionen, ifrågasätter att spelmyndigheten och Konsumentverket fortsatt ska ha ett delat tillsynsansvar över reglerna om marknadsföring av spel. I enlighet med vad regeringen tidigare anfört har myndigheterna en skyldighet att samordna tillsynen. Tillsynen enligt såväl de allmänna marknadsrättsliga bestämmelserna som de särskilda sektorsregleringarna bedöms vidare fungera väl (prop. 2016/17:8 s. 38). Det delade ansvaret bör därför inte ändras. Spelmyndigheten bör också utöva tillsyn över att verksamheter som tillhandahåller spel följer penningtvättslagen och föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen. För att tydliggöra att spel- myndighetens tillsynsansvar, som Datainspektionen påpekar, däremot inte ska omfatta reglerna om behandling av personuppgifter, bör en särskild bestämmelse med den innebörden införas i spellagen. I likhet med Konkurrensverket och Hovrätten för Västra Sverige anser regeringen att den närmare inriktningen för spelmyndighetens tillsyn kan behöva regleras. Sådana regler bör dock inte placeras i lag.

Enligt 49 § lotterilagen ska tillstånds- respektive registreringsmyndig- heten utse kontrollanter för tillsynen. För att klara det övergripande tillsynsansvaret över den nya spelregleringen bör spelmyndigheten även fortsättningsvis ha rätt att utse särskilda kontrollanter, som inte är anställda vid myndigheten, för att utöva kontroll och efterlevnad av lagen och föreskrifter meddelade med stöd av den. Motsvarande bestämmelser finns bl.a. i fiske- och jaktlagstiftningen.

14.2Undersökningar och upplysningar

Regeringens förslag: En kontrollant eller en befattningshavare hos spelmyndigheten i vars uppgifter det ingår att övervaka att bestämmelser om spel följs, ska ha rätt att

1.få tillträde till fartyg, områden, anläggningar, lokaler och andra ut- rymmen där det bedrivs eller kan antas att spel bedrivs eller där spelutrustning förvaras eller hanteras,

2.få de uppgifter och handlingar som behövs för tillsynen, och

3.få den hjälp som behövs för tillsynen av den som är föremål för åtgärden.

Polismyndigheten ska lämna spelmyndigheten den hjälp som behövs vid tillsynen. Sådan hjälp får dock bara begäras om det kan befaras att en polismans befogenhet att utöva våld behöver tillgripas eller det annars finns synnerliga skäl.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om vilka upplysningar en licens- eller tillstånds- havare ska lämna till spelmyndigheten för dess tillsynsverksamhet.

Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens. Utredningen föreslår inte någon uttrycklig begränsning av spelmyndig- hetens rätt att begära hjälp från Polismyndigheten.

194

Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser som yttrar sig över för- Prop. 2017/18:220 slaget, bl.a. Stockholms universitet (Juridiska fakulteten), ATG, SPER

och Svebico, tillstyrker det. Svenska Spel påpekar att kontrollanten inte bör kunna begära mer information än vad som är nödvändigt för att kontrollera efterlevnaden av spellagen. Lotteriinspektionen vill att det förtydligas att rätten att på begäran få uppgifter och handlingar samt få tillträde till utrymmen även gäller gentemot spelombud.

Skälen för regeringens förslag: Kontrollanterna och befattnings- havarna vid spelmyndigheten behöver ges vissa befogenheter för att kunna utföra tillsynen. De behöver bl.a. ges möjlighet att få tillträde till fartyg, områden, anläggningar, lokaler och andra utrymmen där det bedrivs eller kan antas att spel bedrivs eller där spelutrustning förvaras eller hanteras. Kontrollanterna och befattningshavarna bör även ha rätt att få de uppgifter och handlingar som behövs för tillsynen. De handlingar som kan bli aktuella inom ramen för spelmyndighetens tillsyn är t.ex. tekniska data, affärsböcker, avtal med serviceföretag och vinst- planer. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör bemyndigas att meddela föreskrifter om vilka upplysningar som en licens- eller tillståndshavare ska lämna till spelmyndigheten för tillsynsverk- samheten.

För att tillsynen ska fungera i praktiken behöver den som är föremål för tillsynen vara skyldig att bistå spelmyndigheten. Detta bör framgå av spel- lagen. En kontrollant och befattningshavare vid spelmyndigheten bör vidare ha befogenhet att ta egendom i beslag oberoende av att någon grips (se vidare avsnitt 16.7).

Polismyndigheten bör på begäran av spelmyndigheten lämna den hjälp som behövs vid tillsynen. I likhet med motsvarande bestämmelser på andra områden, se t.ex. 22 § patientsäkerhetslagen (2010:659) och 7 § lagen (2011:1070) om handel med sälprodukter, bör möjligheten att begära bistånd från Polismyndigheten begränsas till när det finns anledning att anta att polismans särskilda kompetens och befogenhet att bruka våld kan behövas eller det annars finns synnerliga skäl.

Regeringen delar Svenska Spels bedömning att kontrollanten inte bör kunna begära mer information än vad som är nödvändigt. Detta gäller dock redan enligt den proportionalitetsprincip som följer av Högsta förvaltningsdomstolens praxis, och fr.o.m. den 1 juli 2018 av 5 § förvaltningslagen.

14.3

Upplysningar från en koncern

 

 

 

Regeringens förslag: Om en licenshavare ingår i en koncern ska

 

spelmyndigheten ha rätt att från de övriga företagen i koncernen få de

 

upplysningar om verksamheten och därmed sammanhängande om-

 

ständigheter som myndigheten behöver för sin tillsyn över licens-

 

havaren.

 

 

Utredningens förslag överensstämmer med regeringens.

 

Remissinstanserna: Endast Kindred yttrar sig över förslaget. Bolaget

 

anför att bestämmelsen bör preciseras för att sätta en gräns för vilken

 

information som kan efterfrågas.

195

Prop. 2017/18:220 Skälen för regeringens förslag: Som framgår av avsnitt 6.1 kan en licenshavare som ingår i en koncern vid licensprövningen tillgodoräkna sig kompetens och andra resurser som finns i koncernen, under förutsättning att dessa är tillgängliga för licenshavaren. För att tillsynen ska kunna bedrivas effektivt bör mot denna bakgrund vissa skyldigheter även gälla andra företag i koncernen. Motsvarande bestämmelser finns i regleringar på finansmarknadsområdet, se t.ex. 13 kap. 5 § lagen om bank- och finansieringsrörelse. Av spellagen bör därför framgå att spel- myndigheten, från de övriga företagen i en sådan koncern, ska få de upplysningar om verksamheten och därmed sammanhängande om- ständigheter som myndigheten behöver för sin tillsyn över licenshavaren. Som framgår av avsnitt 14.2 ska myndighetens åtgärder vara förenliga med proportionalitetsprincipen. Med hänsyn till detta, och då informa- tionen kan vara av vitt skilt slag, anser regeringen, till skillnad från Kindred, att bestämmelsen inte behöver preciseras ytterligare.

 

14.4

Redovisning och revision

 

 

 

Regeringens förslag: Licenshavarens revisor eller särskilda granskare

 

ska i vissa fall vara skyldiga att rapportera till spelmyndigheten.

 

Licenshavaren ska upprätta och offentliggöra en årsredovisning.

 

Kravet ska inte gälla för licenshavare med licens för spel för allmän-

 

nyttiga ändamål vars balansomslutning för vart och ett av de två

 

senaste räkenskapsåren inte uppgått till 5 miljoner.

 

Utredningens förslag: Överensstämmer delvis med regeringens.

 

Utredningen föreslår att spelmyndigheten ska ges rätt att förordna

 

revisorer för att genomföra en revision av spelföretaget.

 

Remissinstanserna: Majoriteten av de remissinstanser som yttrar sig

 

är i huvudsak positiva till förslaget. ATG, Svenska Spel och Skatteverket

 

tillstyrker kravet om att upprätta årsredovisning. Skatteverket anser dock

 

att undantaget för vissa anordnare av allmännyttigt spel bör motiveras

 

ytterligare. Svenska Spel, Kindred, SPER och ATG ifrågasätter nöd-

 

vändigheten i att spelmyndigheten ges rätt att förordna ytterligare

 

revisorer med hänsyn till de kostnader som det kan medföra för

 

företagen. Svenska Spel anför vidare att den ordinarie revisorns

 

rapporteringsskyldighet bör vara begränsad till det som revisorn får

 

kännedom om vid fullgörandet av sitt ordinarie uppdrag och att

 

rapporteringsskyldigheten endast bör gälla i undantagsfall.

 

Skälen för regeringens förslag

 

Underrättelseskyldighet

 

En effektiv tillsyn över licenshavaren kräver att spelmyndigheten har

 

tillräckliga förutsättningar för detta. Detta innebär bl.a. att myndigheten

 

ska ha tillräcklig kunskap om de företag som är föremål för tillsyn och

 

den verksamhet som bedrivs i dessa. Denna kunskap kan införskaffas t.ex.

 

genom att spelmyndigheten periodiskt vidtar granskningsåtgärder ba-

 

serade på en likaledes periodisk rapporteringsskyldighet för de företag

196

som står under tillsyn. Men detta är inte alltid tillräckligt. Det är ange-

läget att spelmyndigheten därutöver snabbt får tillgång till information Prop. 2017/18:220 om händelser eller omständigheter som mer omedelbart påverkar verk-

samheten hos en licenshavare, s.k. händelsedriven rapportering.

Det bör mot denna bakgrund införas en skyldighet för en revisor hos en licenshavare att, i likhet med vad som gäller enligt lagen om bank- och finansieringsrörelse, omgående rapportera till spelmyndigheten om han eller hon vid fullgörandet av sitt uppdrag får kännedom om förhållanden som kan utgöra en väsentlig överträdelse av någon författning som reglerar företagets verksamhet. Detsamma bör gälla förhållanden som kan påverka licenshavarens fortsatta drift negativt eller kan leda till att revisorn avstyrker att balansräkningen eller resultaträkningen fastställs eller leder till anmärkning.

Skyldigheten att rapportera till spelmyndigheten bör, i enlighet med vad Svenska Spel anför, endast uppkomma på grund av förhållanden som revisorn får kännedom om vid fullgörande av sitt uppdrag. Det är alltså omfattningen av revisorns uppdrag som utgör avgränsningen för rapporteringsskyldigheten.

Motsvarande rapporteringsskyldighet bör gälla för uppgifter som en revisor får del av genom uppdrag i moderföretag eller dotterföretag eller företagsomharenlikartadförbindelse med en licenshavare.

Den ovan beskrivna skyldigheten bör också gälla för s.k. särskilda granskare som kan förordnas enligt 10 kap. aktiebolagslagen (2005:551), och 8 kap. lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar (9 kap. i den föreslagna nya lagen om ekonomiska föreningar, se prop. 2017/18:185). På samma sätt som när det gäller revisorernas rapporteringsplikt bör en särskild granskares rapporteringsplikt begränsas av hans eller hennes uppdrag.

Årsredovisning

Ett sätt att säkra kvaliteten i den verksamhet som bedrivs i olika företag är att ställa krav på att företagen ska upprätta, och i en årsredovisning offentliggöra, information om företagets ekonomiska resultat och ställning samt företagets förvaltning och låta denna vara föremål för revision.

Eftersom möjligheten att bedriva spelverksamhet inte begränsas till vissa företagsformer kan det inte uteslutas att spelverksamhet kan komma att bedrivas av företag som varken är skyldiga att upprätta års- redovisning eller är föremål för revision. Regeringen anser i likhet med utredningen att kravet på upprättande av årsredovisning ska gälla alla licenshavare. Det bör därför i bokföringslagen införas en reglering om att företag som har licens enligt spellagen är skyldiga att upprätta och offent- liggöra en årsredovisning enligt de krav som ställs i årsredovisningslagen (1995:1554).

Det finns dock skäl att undanta mindre aktörer som innehar en licens för allmännyttigt spel från kravet om årsredovisning. I likhet med utredningen anser regeringen att kravet inte ska gälla för aktörer som innehar licens för allmännyttigt spel och vars balansomslutning för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren inte uppgått till 5 miljoner kronor. Det är motsvarande gräns som gäller för att omfattas av ett lägre avgiftsbelopp vid ansökan om tillstånd enligt lotteriförordningen.

Verksamheter av detta slag torde ofta vara mindre komplexa, samtidigt

197

Prop. 2017/18:220 som de i regel bör ha mindre marginaler att hantera ökade administrativa kostnader.

Rätt för spelmyndigheten att förordna revisorer

I vissa situationer kan det enligt utredningen uppstå behov att kvalitets- säkra det av företagets revisorer utförda arbetet eller att genomföra ytter- ligare granskningsåtgärder. Utredningen föreslår därför att spelmyndig- heten ska ha rätt att förordna en eller flera särskilda revisorer för att genomföra en revision av licenshavarens verksamhet.

En konsekvens av att licenshavare är skyldiga att upprätta en års- redovisning är att de dessutom blir föremål för revision (2 § revisions- lagen [1999:1079]). De flesta spelverksamheter där det skulle kunna bli aktuellt att förordna en revisor bedrivs i aktiebolagsform. Sådana bolag är alltid skyldiga att ha en kvalificerad revisor (auktoriserad eller godkänd). Denne ska vara självständig och opartisk i förhållande till det reviderade företaget och bedriva sitt arbete utifrån högt ställda krav på kvalitet. Utöver den underrättelseskyldighet som föreslås gälla för licenshavarnas egna revisorer har spelmyndigheten möjlighet att när som helst begära in de uppgifter och handlingar av licenshavaren som behövs för tillsynen (se avsnitt 14.2). Mot den bakgrunden, och med hänsyn till den kritik som utredningens förslag i denna del mött från flera remissinstanser, däribland Svenska Spel, ATG och Kindred, anser regeringen att det i nuläget inte finns skäl att ta in en bestämmelse i spellagen om att spelmyndigheten får förordna särskilda revisorer att utföra revision av licenshavarna.

14.5Kontrollköp

Regeringens förslag: Som ett led i tillsynen av om en licenshavare som tillhandahåller landbaserade spel följer de åldersgränser som gäller för deltagande i spel ska spelmyndigheten få genomföra kontrollköp. Vid sådana köp ska spelmyndigheten endast få anlita en person som har uppnått den ålder som gäller för det aktuella spelet.

Ett kontrollköp ska få genomföras utan att licenshavaren eller dess spelombud underrättas i förväg om kontrollköpet. Spelmyndigheten ska dock snarast efter ett genomfört kontrollköp underrätta licens- havaren om det.

Vad som kommit fram genom kontrollköp ska inte få utgöra grund för spelmyndigheten att ingripa genom administrativa åtgärder. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om genomförande av kontrollköp.

Utredningens förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Flertalet av remissinstanserna, bl.a. ATG, Kindred, Stockholms universitet (Juridiska fakulteten) och Svenska Spel, tillstyrker eller har inga invändningar mot förslaget. Folkhälsomyndig- heten anser att kontrollköp enligt spellagen, i likhet med vad som gäller enligt alkohollagen, bör kunna föranleda sanktioner. Lotteriinspektionen

198

anser att regeringen bör meddela ytterligare föreskrifter om genom- Prop. 2017/18:220 förande av kontrollköp.

Skälen för regeringens förslag: Spel är en företeelse som kan skapa problem både för den enskilde och det allmänna. Barn och ungdomar utgör i detta sammanhang en särskilt skyddsvärd grupp. Det är därför mycket angeläget att spellagens bestämmelser om åldersgräns för del- tagande i spel kan upprätthållas.

Sedan den 1 maj 2014 finns enligt tobakslagen (1993:581), alkohol- lagen (2010:1622) och lagen (2009:730) om handel med vissa receptfria läkemedel möjlighet för kommuner att genomföra s.k. kontrollköp av folköl, tobak och receptfria läkemedel i syfte att kontrollera att den som lämnar ut varorna förvissar sig om att mottagaren har uppnått den ålder som lagen föreskriver. Kontrollköp får enligt dessa lagar genomföras i syfte att ge underlag för en dialog mellan kommunen och den som lämnar ut de aktuella varorna. Regleringen avser bl.a. att skydda unga människors hälsa. Av samma skäl anser regeringen att det bör införas en möjlighet att genomföra kontrollköp vid tillsyn enligt spellagen. Syftet med kontrollköp bör vara att ge underlag för en dialog mellan spelmyndigheten och licenshavaren om skyldigheten att förvissa sig om att mottagaren har uppnått den ålder som gäller för det aktuella spelet.

Vid ett kontrollköp bör spelmyndigheten anlita en person som har upp- nått den ålder som anges för det spel som provköpet avser. Det ligger i sakens natur att ett kontrollköp måste få genomföras utan att licenshavaren eller dess spelombud underrättas i förväg och att hela åtgärden genomförs dolt. De dolda inslagen bör dock begränsas i så stor utsträckning som möjligt. Det är således viktigt att så snart som möjligt följa upp kontrollköpet. Spelmyndigheten bör därför vara skyldig att snarast efter ett genomfört kontrollköp underrätta näringsidkaren om köpet (jfr prop. 2013/14:56 s. 24).

Som framhålls i förarbetena till reglerna om kontrollköp av folköl, tobak och receptfria läkemedel, bör möjligheten till en konstruktiv dialog öka om kontrollköpen inte sammankopplas med administrativa åtgärder (prop. 2013/14:56 s. 23). Vidare föreslås ingen allmän skyldighet att utföra ålderskontroll. Ett kontrollköp visar därför inget annat än att säljaren underlåtit att kontrollera åldern på någon som faktiskt är över den ålder som gäller för det föreskrivna spelet. Till skillnad från Folkhälsomyndig- heten anser regeringen därför att information som kommit fram vid ett kontrollköp, såsom t.ex. huruvida en säljare gjort en identitetskontroll för att fastställa kundens ålder, inte bör kunna ligga till grund för administra- tiva åtgärder.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör, i enlighet med vad Lotteriinspektionen anför, bemyndigas att meddela närmare föreskrifter om kontrollköp.

199

Prop. 2017/18:220 14.6

Tillsyn över registreringslotterier

Regeringens förslag: En kommun ska förordna en kontrollant för tillsynen av registreringslotterier och fastställa arvodet till kontrollanten.

Den som tillhandahåller registreringslotterier ska till kontrollanten redovisa de lotterier som har tillhandahållits under föregående kalenderår. Kontrollanten ska för varje år och för varje tillståndsperiod lämna kommunen uppgift om insatsernas sammanlagda belopp i de lotterier som har tillhandahållits.

Spelmyndigheten ska genom tillsynsvägledning löpande ge stöd till kommunerna och följa hur de bedriver sin tillsyn över registrerings- lotterier.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om den tillsyn som utövas av kommunerna.

Utredningens förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: De remissinstanser som yttrar sig över förslaget, SKL och Kindred, tillstyrker eller har inga invändningar mot detta. Skälen för regeringens förslag: Kommunerna föreslås i enlighet med vad som anförs i avsnitt 14.1 även fortsättningsvis vara skyldiga att utöva tillsyn över registreringslotterier. För att klara tillsynsuppdraget bör kommuner liksom i dag förordna en särskild kontrollant för detta. Regeringen ser ingen anledning att ändra lotterilagens regler om kontrollanter, arvoden och redovisning. Dessa bör därför föras in i spellagen.

För att underlätta för kommunerna att bedriva en effektiv tillsyn behöver spelmyndigheten ge stöd och följa hur tillsynen bedrivs. Detta kan också bidra till en mer enhetlig tillsyn. Spelmyndigheten bör därför ges i uppgift att genom tillsynsvägledning ge stöd till och följa hur kommunerna utövar tillsyn över registreringslotterier. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör vidare få meddela föreskrifter om kommunernas tillsyn.

 

14.7

Ingripanden på grund av åsidosättande av

 

 

skyldighet enligt spellagen

 

 

 

Regeringens förslag: Om förutsättningarna för licens inte längre är

 

uppfyllda, eller om en licenshavare i övrigt åsidosätter sina

 

skyldigheter enligt spellagen eller de föreskrifter och villkor som

 

meddelats med stöd av lagen, ska spelmyndigheten förelägga

 

licenshavaren att inom en viss tid vidta rättelse eller besluta om

 

förbud, ändring av villkoren eller anmärkning.

 

Om överträdelsen är allvarlig ska licensen återkallas eller, om det är

 

tillräckligt, varning meddelas.

 

Spelmyndigheten ska få avstå från ingripande om en överträdelse är

 

ringa eller ursäktlig, om licenshavaren vidtar rättelse eller om någon

 

annan myndighet har vidtagit åtgärder mot licenshavaren och dessa

200

åtgärder bedöms tillräckliga.

 

 

Utredningens förslag överensstämmer med regeringens.

Prop. 2017/18:220

 

Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser som yttrar sig över förslaget, bl.a. ATG och Kindred, tillstyrker eller har inga invändningar mot detta.

Skälen för regeringens förslag: För en effektiv tillsyn behöver spelmyndigheten kunna vidta ändamålsenliga åtgärder. Om förutsättningarna för licens inte längre är uppfyllda, eller om licens- havaren i övrigt åsidosätter sina skyldigheter enligt spellagen eller föreskrifter och villkor som meddelats med stöd av lagen, bör spel- myndigheten därför kunna utfärda förelägganden samt meddela förbud eller ändring av villkor. Om överträdelsen är allvarlig, bör myndigheten kunna återkalla en licens. Om det är tillräckligt bör dock i stället en varning meddelas. För mindre allvarliga överträdelser, då det inte finns något att åtgärda, bör myndigheten även kunna meddela en anmärkning. Spelmyndigheten bör dock helt kunna avstå från ingripande om en överträdelse är ringa eller ursäktlig, om licenshavaren vidtagit rättelse eller om någon annan myndighet har vidtagit åtgärder mot verksamheten och dessa åtgärder bedöms tillräckliga. Som ett exempel på en över- trädelse av det senare slaget kan nämnas om ett spelföretag i något enstaka fall inte i rätt tid anmält en ändring i kretsen av de som äger verksam- heten eller ingår i dess ledning. Att över huvud taget inte göra en sådan anmälan kan dock inte anses som en ringa eller ursäktlig överträdelse. Ett annat exempel kan avse några dagars dröjsmål med återkommande teknisk kontroll, som med hänsyn till förhållandena i det enskilda fallet är ursäktlig.

14.8

Interimistisk återkallelse av en licens

 

 

 

Regeringens förslag: En spellicens ska kunna återkallas för tiden till

 

dess att frågan om återkallelse har prövats slutligt, om det finns

 

sannolika skäl för misstanke att en licenshavare allvarligt åsidosatt

 

sina skyldigheter enligt spellagen. Möjligheten till interimistisk åter-

 

kallelse ska dock endast få användas om det behövs för att trygga kon-

 

sumentskyddet eller det annars är nödvändigt från allmän synpunkt.

 

Ett intermistiskt beslut ska gälla i högst sex månader. Om det finns

 

särskilda skäl ska beslutet få förlängas en gång med ytterligare sex

 

månader.

 

 

 

 

Utredningens förslag överensstämmer med regeringens.

 

Remissinstanserna: Flertalet av remissinstanserna, bl.a. ATG, SPER

 

och Svebico, tillstyrker förslaget. Kindred avstyrker förslaget på grund av

 

de långtgående konsekvenser som ett återkallelsebeslut innebär för en

 

licenshavare. Enligt bolaget bör sådana beslut föranledas av en full-

 

ständig prövning i sak.

 

Skälen för regeringens förslag: Som framgår av avsnitt 14.7 kan

 

spelmyndigheten vid allvarliga överträdelser återkalla en licens. Av olika

 

skäl, bl.a. för att garantera licenshavarens rättssäkerhet, kan dock en

 

utredning om återkallelse behöva ta viss tid i anspråk. Åtgärder för att

 

förhala avgörandet i ärendet från licenshavararens sida kan inte heller

201

 

 

Prop. 2017/18:220 uteslutas. Dröjsmål med att återkalla en licens kan vidare innebära risker för konsumenter. Vid en sammanvägd bedömning anser regeringen, till skillnad från Kindred, att spelmyndigheten behöver ha möjlighet att i vissa fall återkalla ett tillstånd i avvaktan på ett slutligt beslut om återkallelse. Liknande regleringar finns i patientsäkerhetslagen (2010:659) avseende återkallelse av legitimation att utöva ett yrke inom hälso- och sjukvården och i körkortslagen (1998:488) avseende åter- kallelse av körkort.

I likhet med motsvarande bestämmelser på andra områden bör en förut- sättning för ett interimistiskt beslut om återkallelse vara att det föreligger sannolika skäl för att licenshavaren åsidosatt sina skyldigheter och att detta kommer att leda till en slutlig återkallelse. När rekvisitet sannolika skäl får anses uppfyllt kan variera från fall till fall. Vid misstanke om brott bör omständigheterna vara sådana att misstanken vid en objektiv bedöm- ning framstår som berättigad.

En interimistisk återkallelse kan aktualiseras exempelvis vid misstanke om bedrägeri gentemot spelarna eller andra allvarliga åsidosättanden av en licenshavares skyldigheter. Bestämmelsen bör användas restriktivt. Den närmare avgränsningen får ske i rättstillämpningen.

Det förhållandet att ett interimistiskt beslut meddelats får inte föranleda att den fortsatta handläggningen inte bedrivs på ett skyndsamt sätt. Genom en tidsbegränsning av de interimistiska beslutens giltighet understryks kravet på skyndsam handläggning och licenshavarens krav på rätts- säkerhet. Ett beslut om interimistisk återkallelse bör enligt regeringens bedömning gälla i högst sex månader. Om det finns särskilda skäl ska det finnas möjlighet till förlängning en gång med ytterligare högst sex månader. Det bör framhållas att licenshavaren har möjlighet att en- ligt 29 § förvaltningslagen begära inhibition av ett beslut om interi- mistisk återkallelse av en licens.

 

14.9

Återkallelse i vissa särskilda fall

 

 

 

Regeringens förslag: Spelmyndigheten ska återkalla en licens om

 

licenshavaren

 

1. har fått licensen genom att lämna oriktiga uppgifter eller på något

 

annat otillbörligt sätt,

 

2. inte inom ett år från det att licensen beviljades har börjat driva

 

sådan verksamhet som licensen avser,

 

3. under en sammanhängande tid av sex månader inte har drivit

 

sådan verksamhet som licensen avser,

 

4. har förklarat sig avstå från licensen, eller

 

5. har försatts i konkurs eller, om licenshavaren är en juridisk

 

person, ska tvångslikvideras.

 

I de fall som avses i 1–3 ska spelmyndigheten i stället för att

 

återkalla licensen få meddela varning, om det är tillräckligt.

 

Utredningens förslag överensstämmer med regeringens.

 

Remissinstanserna: Det fåtal remissinstanser som yttrar sig, bl.a.

 

Svenska

Spel, Kindred, ATG och Stockholms universitet (Juridiska

202

fakulteten), tillstyrker förslaget. Svenska Spel anför dock att spelmyndig-

heten i första hand bör besluta om förelägganden att åtgärda eventuella Prop. 2017/18:220 brister.

Skälen för regeringens förslag: En licens som har lämnats på exempelvis oriktiga grunder måste för att upprätthålla en sund spelmark- nad på lika villkor kunna återkallas. I flera lagstiftningar som bygger på tillståndssystem finns bestämmelser om återkallelse av tillstånd i situationer av det aktuella slaget (se t.ex. 8 kap. 11 § lagen [2010:751] om betaltjänster, 5 kap. 11 § lagen [2011:755] om elektroniska pengar och 22§ lagen [2014:275] om viss verksamhet med konsumentkrediter). I likhet med utredningen anser regeringen att en motsvarande reglering bör finnas i spellagen.

För att återkallelse ska kunna komma i fråga bör de oriktiga upp- gifterna ha varit av sådan beskaffenhet att det kan befaras att de har påverkat beslutet att bevilja licensen. Bestämmelsen bör alltså inte vara tillämplig i de fall då oriktiga eller felaktiga uppgifter visserligen lämnats i ett ansökningsärende, men dessa inte har varit av betydelse för beslutet att ge licens.

En licens bör också återkallas om den inte har utnyttjats under viss tid eller om företaget har förklarat sig avstå från licensen. Enligt regeringens bedömning bör licensen återkallas om verksamheten inte har påbörjats inom ett år eller inte har drivits under en sammanhängande period om sex månader. Vidare bör licensen kunna återkallas om företaget har gått i konkurs. Detsamma bör gälla i de fall då det finns ett beslut om att före- taget ska tvångslikvideras.

I vissa av de nu angivna fallen kan det framstå som rimligare att spel- myndigheten i stället för att återkalla licensen meddelar en varning. Varning bör kunna meddelas om det i ett enskilt fall framstår som oproportionerligt att återkalla licensen eller som motiverat att ge licens- havaren ytterligare en chans att komma igång med spelverksamheten. Möjligheten att kunna meddela en varning bör inte finnas om licens- havaren förklarat sig avstå från licensen eller har försatts i konkurs, eller, om licenshavaren är en juridisk person, beslut har fattats om att den ska tvångslikvideras.

203

Prop. 2017/18:220

14.10

Ingripanden avseende ledande personer

 

 

 

 

Regeringens förslag: Om licenshavaren är en fysisk person och

 

denne i väsentlig utsträckning har åsidosatt skyldigheter i närings-

 

verksamhet eller gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet, ska

 

spelmyndigheten få återkalla licensen.

 

 

 

 

Om licenshavaren är en juridisk person och en person i ledande

 

ställning i väsentlig utsträckning har åsidosatt skyldigheter i närings-

 

verksamhet eller gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet, ska

 

spelmyndigheten få förelägga den juridiska personen att vidta rättelse.

 

Om rättelse inte görs ska spelmyndigheten få återkalla licensen. Om

 

bristen avser en person med ett kvalificerat innehav av andelar i

 

licenshavaren, ska spelmyndigheten få förelägga innehavaren att

 

avyttra så stor del av aktierna eller andelarna att innehavet därefter

 

inte är kvalificerat, eller, om innehavaren är en juridisk person, att

 

entlediga den i dess styrelse eller ledning diskvalificerade personen.

 

 

Motsvarande ska gälla för den som är registrerad att tillhandahålla

 

spel i en kommun och som omfattas av penningtvättslagen. I sådana

 

fall är det den kommun som ansvarar för tillsynen som beslutar om

 

ingripande.

 

 

 

 

 

Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.

 

Utredningen föreslår att möjligheten att återkalla en licens enligt

 

regleringen ska gälla vid fler typer av överträdelser.

 

 

 

Remissinstanserna: Endast ett fåtal remissinstanser yttrar sig över

 

förslaget. Stockholms universitet (Juridiska fakulteten) och ATG till-

 

styrker förslaget. Kindred anser att den av utredningen föreslagna

 

regleringen är alltför otydlig för att utgöra grund för återkallelse av

 

licens.

 

 

 

 

 

 

Skälen för regeringens förslag: För att spelmarknaden ska vara sund

 

och säker ska endast verksamhet som uppfyller vissa förutsättningar och

 

krav kunna få licens. Om dessa grundläggande förutsättningar för licens

 

inte längre uppfylls bör licensen kunna återkallas.

 

 

 

 

I 52 a § lotterilagen regleras förutsättningarna för att återkalla tillstånd

 

om tillståndshavaren eller den som har ett kvalificerat innehav i

 

tillståndshavaren i väsentlig utsträckning har åsidosatt skyldigheter i

 

näringsverksamhet eller har gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet.

 

Dessa regler gäller sedan den 1 augusti 2017 och är en följd av genom-

 

förandet

av fjärde

penningtvättsdirektivet

i svensk

rätt

(se

 

prop. 2016/17:173). När utredningen lämnade sitt betänkande hade dessa

 

regler ännu inte trätt i kraft.

 

 

 

 

Utredningen har föreslagit en utformning som liknar regleringen i

 

lotterilagen, men som omfattar fler typer av krav. I likhet med Kindred

 

anser regeringen att förslaget brister i förutsägbarhet. I syfte att tydlig-

 

göra tillämpningsområdet bör bestämmelsen anpassas till vad som gäller

 

enligt motsvarande reglering i lotterilagen. Bestämmelsen bör därmed

 

gälla när den som tillhandahåller spel i väsentlig utsträckning har

 

åsidosatt skyldigheter i näringsverksamhet eller gjort sig skyldig till

 

allvarlig brottslighet. Om den som tillhandahåller spelet är en juridisk

 

person och en person i ledande ställning i väsentlig utsträckning har

204

åsidosatt

skyldigheter

i näringsverksamhet eller

gjort sig

skyldig

till

allvarlig brottslighet, bör spelmyndigheten kunna förelägga tillhanda- Prop. 2017/18:220 hållaren att vidta rättelse. Om rättelse inte görs bör spelmyndigheten få

återkalla licensen. Om det är en person som har ett kvalificerat innehav av andelar i den juridiska personen som väsentligen åsidosatt sina skyldigheter i näringsverksamhet eller gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet, bör spelmyndigheten kunna förelägga denne att avyttra så stor del av aktierna eller andelarna att innehavet därefter inte är kvalificerat eller, om innehavaren är en juridisk person, att byta ut den diskvalificerade personen i dess ledning.

Vad som sägs om licenshavare bör i likhet med bestämmelsen i lotterilagen även gälla den som enligt 6 kap. 9 § är registrerad att tillhandahålla spel och som omfattas av penningtvättslagen. I sådana fall är det den kommun som ansvarar för tillsynen som beslutar om ingripande.

14.11Ingripanden vid penningtvätt

Regeringens förslag: Spelmyndigheten ska få ingripa mot den som tillhandahåller spel och som överträder en bestämmelse i penning- tvättslagen eller föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen. Spelmyndigheten ska i tillämpliga fall underrätta registrerings- myndigheten när ett beslut om att förelägga den som tillhandahåller spelet att upphöra med verksamheten har fattats och när beslutet har fått laga kraft. Avregistrering ska ske när spelmyndigheten har fattat ett beslut som ska gälla omedelbart eller när ett beslut har fått laga kraft.

Utredningens förslag: Utredningen saknar uttryckliga förslag till reglering av ingripanden mot penningtvätt och finansiering av terrorism, men föreslår att regler av detta slag ska föras in i spellagen.

Remissinstanserna: Lotteriinspektionen påpekar att viss reglering som genomför fjärde penningtvättsdirektivet i lotterilagen saknar motsvarig- het i utredningens förslag.

Skälen för regeringens förslag: Med hänsyn till den stora och snabba omsättningen av pengar som ofta förekommer inom spelverksamhet bedöms det finnas betydande risker för att verksamhet av detta slag används för penningtvätt och för finansiering av terrorism. I lotterilagen finns för närvarande regler som möjliggör ingripanden mot detta. Dessa regler gäller sedan den 1 augusti 2017 och är en följd av genomförandet av fjärde penningtvättsdirektivet. Reglerna bör överföras till spellagen.

Lagrådet har ställt frågan varför registreringsmyndigheten ska underrättas både när ett beslut om ingripande har fattats och när det har fått laga kraft. Då det är kommunerna som har tillsynsansvaret över registreringslotterierna i kommunen är det enligt regeringens bedömning viktigt att de får information om de ingripanden som spelmyndigheten gör enligt penningtvättsregleringen. Vid beslut som gäller omedelbart ska kommunerna dessutom avregistrera lotteriet. Regeringen anser därför att underrättelse bör ske både när ett beslut har fattats och när det fått laga kraft.

205

Prop. 2017/18:220 14.12 Övriga ingripanden

Regeringens förslag: Tillsynsmyndigheter ska i övrigt få meddela de förelägganden och förbud som behövs för att spellagen eller föreskrifter eller villkor som har meddelats med stöd av lagen ska följas.

Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens. Utredningen föreslår en uttrycklig rätt för tillsynsmyndigheten att begära in upplysningar från en verksamhet för att bedöma om den är licens- pliktig eller inte.

Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna invänder mot att spelmyndigheten ska ges rätt att meddela förelägganden och förbud mot aktörer som omfattas av spellagen. Kindred ifrågasätter dock lämplig- heten i att spelmyndigheten ges rätt att meddela förelägganden till aktörer för att utreda om de omfattas av lagen.

Skälen för regeringens förslag: För att spellagen eller föreskrifter och villkor som har meddelats med stöd lagen ska följas behöver tillsyns- myndigheterna ges möjlighet att meddela förelägganden och förbud. Denna möjlighet bör kunna användas mot såväl aktörer som har en licens, ett tillstånd eller är registrerade enligt spellagen, som sådana aktörer som agerar på den svenska marknaden utan behörighet och andra aktörer som exempelvis olovligen främjar licenspliktigt spel.

Regeringen föreslår i avsnitt 16 att tillhandahållande av spel i Sverige utan nödvändig licens ska vara kriminaliserat. Det bör i detta samman- hang framhållas att en förutsättning för lagföring är att ett vite inte dömts ut. Spelmyndigheten avgör i varje enskilt fall om det är mest lämpligt att besluta om utdömande av vite, eller att anmäla förfarandet till Polis- myndigheten.

Utredningen föreslår att tillsynsmyndigheten ska ges en uttrycklig rätt att begära in upplysningar från verksamheter i syfte att bedöma om dessa är licenspliktiga eller inte. Detta kan vara befogat exempelvis för att i oklara fall avgöra om en verksamhet tillhandahåller spel. Till skillnad från Kindred anser därför regeringen att spelmyndigheten i vissa fall bör ha en sådan möjlighet. Denna möjlighet bedöms dock omfattas av förslaget om att spelmyndigheten ska få meddela de förelägganden och förbud som behövs för att spellagen ska följas. Någon uttrycklig bestämmelse om detta bedöms därför inte vara nödvändig.

14.13Vite

Regeringens förslag: Spelmyndighetens föreläggande eller förbud enligt spellagen ska få förenas med vite.

Utredningens förslag: Överensstämmer delvis med regeringens. Utredningen föreslår att ett beslut mot en kommun inte ska få förenas med vite.

Remissinstanserna: Endast ett fåtal remissinstanser yttrar sig över förslaget. Förvaltningsrätten i Stockholm anser att skälen till att ett beslut

206

mot en kommun inte får förenas med vite behöver förtydligas. Kindred Prop. 2017/18:220 har inte något att invända mot förslaget.

Skälen för regeringens förslag: För att ett föreläggande eller förbud ska få avsedd verkan anser regeringen i likhet med utredningen att spelmyndigheten ska ges möjlighet att förena förelägganden eller förbud med vite. Utredningen föreslår att detta inte ska gälla beslut som riktas mot en kommun, men motiverar inte närmare det undantaget. Det är oklart när ett sådant beslut kan bli aktuellt. Motsvarande undantag gäller inte enligt lotterilagen. Regeringen bedömer att det saknas skäl för att införa ett sådant undantag i den nya regleringen. Undantaget bör därför inte tas in i spellagen.

14.14Omedelbart gällande beslut

Regeringens förslag: Spelmyndigheten ska få bestämma att ett beslut om föreläggande, förbud, varning eller återkallelse ska gälla omedel- bart.

Utredningens förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna som yttrar sig tillstyrker eller har inte några invändningar mot förslaget. Konsument- verket och Svenska Spel anför att regleringen är nödvändig för att undvika att konsumenter utsätts för lagstridig verksamhet under längre tidsperioder innan beslut vunnit laga kraft. ATG anser att bestämmelsen bör preciseras. Lotteriinspektionen anser att det bör förtydligas att även vitesförelägganden ska kunna gälla omedelbart.

Skälen för regeringens förslag: Enligt lotterilagen kan inte ett förord- nande meddelas om att beslut om vitesföreläggande eller vitesförbud ska gälla omedelbart. Detta är en skillnad från vad som gäller för beslut om ändring och återkallelse av tillstånd. Utredningen gör bedömningen att den gällande regleringen av vitessanktionen i lotterilagen hindrar en effektiv tillsynsverksamhet. När ett föreläggande väl fått laga kraft kan de faktiska förhållandena ibland ha ändrats så att föreläggandet inte längre är aktuellt. Regeringen anser mot denna bakgrund, i likhet med bl.a. Konsumentverket och Svenska Spel, att en bestämmelse bör tas in i spellagen om att spelmyndigheten får bestämma att ett beslut om före- läggande, förbud, varning eller återkallelse, inklusive beslut som förenas med vite, ska gälla omedelbart.

207

Prop. 2017/18:220 14.15

Särskilda ingripanden mot olicensierat spel

 

14.15.1

Betalningsblockering

 

 

 

Regeringens förslag: Om ett konto används eller kan komma att

 

användas för förmedling av insatser eller vinster till eller från en

 

spelverksamhet utan nödvändig licens enligt spellagen, ska en

 

betaltjänstleverantör enligt lagen om betaltjänster kunna åläggas att

 

blockera elektroniska betalningstransaktioner till och från kontot.

 

Frågor om betalningsblockering ska prövas av förvaltningsrätten på

 

ansökan av spelmyndigheten. Ansökan om betalningsblockering ska

 

göras hos den förvaltningsrätt inom vars domkrets myndigheten är

 

belägen. Mål om betalningsblockering ska prövas skyndsamt.

 

Regeringen ska få rätt att meddela föreskrifter dels om skyldighet för

 

betaltjänstleverantörer enligt lagen om betaltjänster att avvisa en betal-

 

ningsorder där betalkort används, och för vilken auktorisation sker

 

genom användning av ett detaljhandelskodsystem, dels om betalnings-

 

blockering.

 

 

 

Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.

 

Utredningens förslag saknar bestämmelser om vilket beviskrav som ska

 

gälla vid ett beslut om betalningsblockering och om upphävande av ett

 

sådant beslut.

 

Remissinstanserna: Ålands penningautomatförening stödjer förslaget.

 

Flertalet av de remissinstanser som yttrar sig avstyrker dock eller är

 

tveksamma till förslaget. Åklagarmyndigheten och Svenska Bankföringen

 

avstyrker förslaget att spelmyndigheten efter beslut från domstol ska

 

kunna blockera vissa konton för transaktioner till och från olicensierade

 

spelföretag i dess nuvarande form. Myndigheten anser att frågan bör

 

utredas vidare. BOS ställer sig tveksam till förslaget att införa

 

betalkortsblockering och anför att intrånget är betydande men den

 

positiva effekten är mycket liten, om ens någon. EGBA anser att

 

betalningsblockering strider mot artikel 49 och 56 i EUF-fördraget. Visa

 

Sweden och Europay Sweden anser att underlaget i betänkandet inte är

 

tillräckligt för att bedöma om förslaget är praktiskt genomförbart för alla

 

involverade parter. De anför vidare att en blockering lätt kan kringgås,

 

t.ex. genom att använda alternativa betalningsmedel eller genom felaktig

 

identifiering av auktorisationer. Vidare påpekar de att en förutsättning för

 

tillämpningen är att berörda aktörer ges tillgång till aktuell information

 

om vilka som har licens. Kammarrätten i Jönköping anser att det i

 

lagtexten bör anges att förvaltningsrättens beslut får överklagas och att

 

det krävs prövningstillstånd i kammarrätten. Mot bakgrund av att mål om

 

betalningsblockering ska prövas skyndsamt bör det enligt domstolen

 

även övervägas om domförhetsreglerna i 18 § fjärde stycket lagen

 

(1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar ska ändras så att

 

förvaltningsrätten i dessa mål anses domför med endast en lagfaren

 

domare.

 

 

Skälen för regeringens förslag: En utgångspunkt för den nya

 

spelregleringen är att spelandet ska kanaliseras till erbjudanden från

 

ansvarfulla, tillförlitliga och kontrollerbara aktörer. Regleringen bygger på

208

att alla som agerar på den svenska spelmarknaden ska ha en svensk

 

 

spellicens och att aktörer utan licens ska stängas ute. Regeringen föreslår Prop. 2017/18:220 därför att olika sanktioner mot olaglig spelverksamhet införs, såsom bl.a.

kriminalisering av sådan spelverksamhet och förbud mot att främja olovligt spel. Regeringen anser dock, i likhet med utredningen, att dessa åtgärder inte är tillräckliga, utan att de bör kompletteras med möjligheten att blockera betalningstransaktioner till och från olicensierade spel- företag. Även med beaktande av den kritik som framförs av bl.a.

Åklagarmyndigheten och Svenska Bankföreningen anser regeringen att intresset av att skydda licensierade spelföretag mot otillbörlig konkurrens från olaglig spelverksamhet väger tyngre än de skäl som anförs mot för- slaget. Regeringen föreslår därför att en betaltjänstförmedlare ska kunna åläggas en skyldighet att blockera elektroniska betalningstransaktioner till och från konton som används för, eller kan komma att användas för, förmedling av insatser eller vinster för olovligt spel. Regeringen anser att den inskränkning som detta innebär för den fria tjänsterörligheten inom EU inte går utöver vad som är nödvändigt för att skydda spelare och licenshavare från olovligt spel. Därmed bedömer regeringen, till skillnad från EGBA, att förslaget är förenligt med EU-rätten.

Regeringen bör även bemyndigas att meddela föreskrifter om dels skyldigheten för betaltjänstleverantörer enligt lagen om betaltjänster att avvisa en betalningsorder där betalkort används och där auktorisation sker genom användning av ett detaljhandelskodsystem, dels betalnings- blockering. Såsom bl.a. Visa Sweden och Europay Sweden framhåller, förutsätter förslaget i denna del att betaltjänstleverantörerna och kortutställarna har tillgång till aktuell information om vilka spelföretag som har licens. Spelmyndigheten bör ges i uppgift att tillhandahålla sådan information till berörda aktörer.

I likhet med utredningen anser regeringen att frågor om betalnings- blockering bör prövas av förvaltningsdomstol på ansökan av spel- myndigheten. För att säkerställa snabba åtgärder bör målen handläggas skyndsamt.

Med hänsyn till åtgärdens ingripande karaktär anser regeringen, till skillnad från Kammarrätten i Jönköping, att huvudregeln i 17 § lagen om allmänna förvaltningsdomstolar, dvs. att rätten är domför med en lagfaren domare och tre nämndemän, för närvarande bör gälla. Frågan om rättens sammansättning bör emellertid övervägas på nytt i samband med en uppföljning av reformen.

14.15.2 Varningsmeddelanden

Regeringens förslag: Spelmyndigheten ska, om det finns särskilda skäl, få förelägga en internetleverantör att upprätta ett varnings- meddelande som tydligt visas i samband med besök på en webbplats som erbjuder spel utan nödvändig licens. Meddelandet ska informera besökaren om att spelanordnaren saknar licens i Sverige och inte står under svensk tillsyn samt att vinster är skattepliktiga.

Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om formerna för varningsmeddelanden.

209

Prop. 2017/18:220

Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.

 

Utredningen föreslår inte att myndighetens rätt att besluta om

 

varningsmeddelanden ska vara begränsad till när särskilda skäl före-

 

ligger, eller att meddelandet ska innehålla någon information om beskatt-

 

ningskonsekvenser. Utredningen föreslår vidare att spelmyndighetens

 

beslut om varningsmeddelande ska utformas som en uppmaning.

 

Remissinstanserna: Remissutfallet är delat. Till de remissinstanser

 

som är positiva till förslaget hör Ekobrottsmyndigheten, Svenska Spel,

 

ATG, SPER, Konsumentvägledarnas förening, Konsumentverket och Paf.

 

Konsumentverket och Olympic Entertainment Group AS är positiva till

 

åtgärder för att hindra olicensierat spel, men förordar IP-blockering

 

framför användningen av varningsmeddelanden. Lotteriinspektionen och

 

Ekobrottsmyndigheten anser att varningsmeddelandet, utöver vad utred-

 

ningen föreslår, även bör ange att vinster vid spel på olicensierade

 

domänadresser är skattepliktiga och vilka konsekvenser som under-

 

låtenhet att betala skatt kan resultera i. Förvaltningsrätten i Malmö anser

 

att det är oklart om spelmyndighetens uppmaningar enligt bestämmelsen

 

är överklagbara och vilka förelägganden, förbud och sanktioner som kan

 

komma ifråga.

 

Till de remissinstanser som avstyrker förslaget hör PTS, IT Telekom-

 

företagen, Stiftelsen för Internetinfrastruktur (Internetstiftelsen), Data-

 

skydd.net, Com Hem, BOS och Kindred. Dessa anför att varnings-

 

meddelanden visserligen är ett lindrigare ingrepp än IP-blockering, men

 

att operatörerna på liknande sätt som vid IP-blockering tvingas övervaka

 

användarnas trafik och att båda åtgärderna därför i princip är lika

 

problematiska. PTS anser att konsekvenserna för den personliga integri-

 

teten är outredda. Kindred bedömer att åtgärden är verkningslös och att

 

den skapar osund konkurrens. IT Telekomföretagen och Com Hem

 

påpekar bl.a. att varningsmeddelanden ger internetanvändare en känsla

 

av att deras sökningar är övervakade och att den typen av åtgärder bör

 

vara förbehållna extrema fall. IT Telekomföretagen och Internetstiftelsen

 

anser att alternativa åtgärder bör övervägas, exempelvis information till

 

konsumenter och åtgärder för att uppmuntra frivilliga åtaganden från

 

annonsörer och betalningsförmedlingstjänster. BOS, Com Hem och IT

 

Telekomföretagen ser en risk att denna typ av åtgärd sprider sig till andra

 

områden och öppnar för IP-blockering i framtiden. Internetstiftelsen

 

anför vidare att förslaget omöjliggör kontroll av certifikat som skyddar

 

trafik mellan en klient och en server, och öppnar upp för attacker.

 

Skälen för regeringens förslag: För att skydda licensierade spel-

 

företag från otillbörlig konkurrens och svenska spelkonsumenter från

 

oseriösa spelerbjudanden, föreslår regeringen ett flertal sanktions-

 

möjligheter och andra ingripanden mot olaglig spelverksamhet. Bland

 

dessa kan nämnas förslaget om kriminalisering av olovlig spel-

 

verksamhet och främjande av olovligt spel samt bestämmelserna om

 

betalningsblockering. Utredningen har bedömt att vissa tekniska verktyg

 

är nödvändiga för att snabbt och effektivt försvåra för olicensierade

 

företag att tillhandahålla spel till svenska konsumenter. Utredningen har

 

övervägt blockering av elektronisk kommunikation till domäner (DNS-

 

blockering) eller IP-adresser (IP-blockering) där det erbjuds olicensierat

 

spel och konstaterat att det både finns för- och nackdelar med den

210

metoden. En möjlighet till sådan blockering finns i dag i bl.a. Danmark,

Frankrike, Spanien och Storbritannien. Utredningen har dock bedömt att

Prop. 2017/18:220

någon möjlighet till blockering inte bör införas i nuläget, med hänvisning

 

till att åtgärden är alltför ingripande och riskerar att blockera tillgången

 

även till sådant material som inte är avsett att omfattas av blockeringen.

 

Regeringen instämmer i bedömningen att någon möjlighet till blockering

 

inte bör införas i nuläget.

 

I stället för blockering föreslår utredningen att en internetleverantör ska

 

vara skyldig att på uppmaning av spelmyndigheten upprätta ett var-

 

ningsmeddelande för webbplatser som erbjuder spel utan licens i Sverige.

 

Ett varningsmeddelande av det aktuella slaget är ett sätt att tydliggöra för

 

spelarnaom den webbplats de besöker tillhör en olicensierad tillhandahållare

 

av spel. Regeringen bedömer att spelarna har ett berättigat intresse av att få

 

information om detta, särskilt då svenska myndigheter saknar möjlighet att

 

styra, kontrollera och vidta åtgärder mot dessa aktörers verksamhet. Olicen-

 

sierade spelföretag har vidare inget intresse av att informera om att de saknar

 

svensk licens. Införandet av en skyldighet för dessa företag att lämna sådan

 

information bedöms få liten eller ingen effekt, då det saknas effektiva

 

sanktionsmöjligheter mot dessa företag. Det finns därför skäl att överväga en

 

sådanregleringsomutredningenföreslår.

 

Utredningens förslag stöds av flera remissinstanser, däribland Eko-

 

brottsmyndigheten och SPER. Det finns även kritik mot förslaget,

 

framför allt från PTS och it-sektorn. Kritiken avser bl.a. riskerna för att

 

denna typ av åtgärd ska få återverkningar på andra områden och att den

 

kan medföra säkerhetsrisker, samt att det saknas en analys av konse-

 

kvenserna för den personliga integriteten. Om förslaget såsom

 

Internetstiftelsen och Dataskydd.net anför innebär utmaningar för de

 

säkerhetsåtgärder som i dag används, bör branschen söka lösningar på

 

dessa, utan att det hindrar genomförandet av en effektiv tillsyn. Med

 

anledning av den kritik som bl.a. PTS och IT Telekomföretagen riktar

 

mot förslaget kan konstateras att spelföretag etablerade utomlands utan

 

tillstånd att verka i Sverige står för ca 55 procent av den svenska

 

onlinemarknaden. Det övergripande syftet med reformeringen av spel-

 

regleringen är att återta kontrollen över spelmarknaden. Givet de högt

 

ställda krav och den skattskyldighet som ska gälla för licenshavare enligt

 

den nya regleringen, är det inte osannolikt att det även fortsatt kommer

 

att finnas aktörer som försöker kringgå licenskravet. Lotterilagens

 

sanktionsregler har inte varit tillräckligt effektiva. Regeringen anser mot

 

denna bakgrund att spellagen behöver innehålla verktyg som är bättre

 

anpassade till en spelmarknad med aktörer som i hög utsträckning verkar

 

via internet och från andra länder än Sverige. De konsekvenser för den

 

personliga integriteten som förslaget innebär bedöms vara begränsade

 

och inte mer ingripande än vad som exempelvis följer av de regi-

 

streringskrav som gäller vid spel på licensierade spelsidor. Med hänsyn

 

till att förslaget bl.a. syftar till att skydda spelarnas hälsa och att åtgärden

 

ska föregås av beslut från spelmyndigheten i varje enskilt fall, och

 

därmed kan begränsas till olovligt tillhandahållande av spel, får det

 

intrång i den personliga integriteten som förslaget innebär anses propor-

 

tionerligt.

 

Det är också värt att notera att utredningens förslag om varnings-

 

meddelande som metod för att försvåra tillhandahållande av otillåtet

 

material över internet inte är unikt. En motsvarande reglering finns i

211

Prop. 2017/18:220 artikel 9.4 g)

i Europaparlamentets och

rådets förordning

(EU) 2017/2394 av den 12 december 2017 om samarbete mellan de

nationella myndigheter som har tillsynsansvar för konsument-

skyddslagstiftningen

och om upphävande av

förordning (EG)

nr 2006/2004. I utredningens internationella utblick konstateras även att den norska regeringen föreslagit varningsmeddelanden för att hindra olovligt spel i Norge.

Regeringen konstaterar, i likhet med bl.a. Kindred, att ett system med varningsmeddelanden har samma begränsningar som ett system byggt på blockeringar, på så sätt att det kan kringgås. Regeringen bedömer dock att meddelanden av detta slag bör kunna bidra till att begränsa tillströmningen av kunder till de olicensierade aktörerna. Varningsmeddelanden framstår dessutom som mindre ingripande än blockeringar, eftersom åtkomsten till webbplatser inte hindras.

Mot denna bakgrund anser regeringen att spellagen bör innehålla en möjlighet för spelmyndigheten att besluta att internetleverantörer ska upprätta varningsmeddelanden för webbplatser som erbjuder spel utan licens i Sverige. Spelmyndigheten bör dock endast få besluta om varnings- meddelanden när det finns särskilda skäl. Sådana skäl kan föreligga när spelmyndigheten har skäl att anta att en aktör i en inte obetydlig omfattning tillhandahåller spel på den svenska marknaden utan nöd- vändig licens.

I likhet med Förvaltningsrätten i Malmö anser regeringen att utred- ningens förslag inte är tillräckligt tydligt ifråga om den rättsliga statusen på spelmyndighetens beslut om varningsmeddelanden. Ett sådant beslut bör utformas i form av ett föreläggande. Spelmyndigheten bör även ha rätt att förena föreläggandet med vite.

Vad gäller innehållet i varningsmeddelandet finns olika alternativ. Utöver att informera om att den som tillhandahåller spel saknar licens, och därmed inte står under svensk tillsyn, kan man exempelvis, såsom Lotteri- inspektionen och Ekobrottsmyndigheten föreslår, tänka sig att varnings- meddelandet ska informera om att vinster på olicensierade sidor är skatte- pliktiga. Det är troligt att de skattemässiga konsekvenserna vid spel på olicensierade spelsidor har en inte obetydlig inverkan på spelares val av speltjänst. Mot den bakgrunden anser regeringen, i likhet med dessa remissinstanser, att varningsmeddelandet, utöver att informera besökaren om att spelanordnaren saknar licens i Sverige och inte står under svensk tillsyn, även bör informera om att vinster som erhålls genom sådant spel är skattepliktiga.

Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer bör få meddela föreskrifter om de närmare formerna för varningsmeddelanden. Före- skrifterna kan bl.a. avse hur framträdande meddelandena ska vara och vilken teknisk lösning som ska väljas.

212

14.16 Förbud mot spel på enskilda spelobjekt

Prop. 2017/18:220

 

 

Regeringens bedömning: Spelmyndigheten får genom beslut om

 

villkor förbjuda vadhållning på spelobjekt vid misstanke om match-

 

fixning. Ett sådant beslut får även fattas om spelmyndigheten skulle

 

bedöma att ett vadhållningserbjudande skulle vara olämpligt ur allmän

 

synpunkt.

 

 

 

Utredningens förslag överensstämmer med regeringens bedömning. Remissinstanserna: Ingen remissinstans yttrar sig över förslaget.

Skälen för regeringens bedömning: Av avsnitt 13.3.2 framgår att spelmyndigheten ska ansvara för ett särskilt råd mot matchfixning. Om myndigheten inom ramen för det rådet, i myndighetens tillsyns- verksamhet, genom information från licenshavarna eller på något annat sätt får kännedom om avvikande spelmönster och misstankar om mani- pulation av resultat inom sport med avseende på vadhållning (match- fixning), bör myndigheten genom villkorsgivning kunna förbjuda vad- hållning på det berörda spelobjektet. Detsamma bör gälla om spelmyndigheten skulle bedöma att ett vadhållningserbjudande är olämpligt ur allmän synpunkt. Detta bedöms falla inom ramen för myndighetens kompetens att besluta om villkor. Det krävs dock att myndigheten vid sitt licensbeslut förbehållit sig rätten att besluta om tillkommande villkor.

15

Avgifter och överklagande

 

15.1

Avgifter

 

 

 

Regeringens förslag: Avgifter ska få tas ut i ärenden om licens, till-

 

stånd, registrering och tillsyn enligt spellagen.

 

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få

 

meddela föreskrifter om storleken på avgifterna och om betalningen

 

av dessa.

 

 

I ärenden hos en kommun ska avgiften betalas enligt den taxa som

 

fullmäktige bestämmer.

 

 

 

Utredningens förslag överensstämmer med regeringens.

 

Remissinstanserna: Samtliga av remissinstanser som yttrar sig över

 

förslaget tillstyrker eller har inte några invändningar mot det. Till de

 

instanser som tillstyrker förslagen hör bl.a. Svenska Spel och Novamedia.

 

Några remissinstanser, bl.a. Konkurrensverket, påpekar att höga licens-

 

avgifter kan utgöra etableringshinder och motverka konkurrens. Flera

 

remissinstanser har synpunkter på beräkningen av avgiftsnivåerna.

 

Skälen för regeringens förslag: En utgångspunkt för den nuvarande

 

avgiftsregleringen i den svenska spellagstiftningen är det ekonomiska

 

målet om full kostnadstäckning, dvs. att avgifterna på längre sikt (3–5 år)

 

ska täcka kostnaderna för myndigheternas verksamhet på spelområdet.

 

Enligt 53 § lotterilagen får avgift tas ut i ärenden om tillstånd, registrering,

213

 

 

Prop. 2017/18:220 typgodkännande och tillsyn enligt spellagen. Motsvarande bestämmelse i fråga om kasinospel finns i 16 § kasinolagen. Regeringen har i 6 § lotteriförordningen fastställt vilka avgifter som gäller vid prövning av ansökningar enligt lotterilagen och kasinolagen, medan nivåerna för till- synsavgifterna beslutas av Lotteriinspektionen. I ärenden som handläggs av en kommunal nämnd beslutar enligt 53 § andra stycket lotterilagen kommunfullmäktige om avgifterna.

Utredningen föreslår att regeringen fortsatt ska få meddela föreskrifter om avgiftsnivåer för licens- och tillståndsavgifter, medan nivåerna för tillsynsavgifter bör bestämmas av spelmyndigheten. Regeringen ser inte heller skäl att ändra den ordningen. Den närmare utformningen av av- giftsuttaget bör regleras i föreskrifter på lägre nivå. För registrerings- lotterier, för vilka registrering och tillsyn utförs av kommunen, bör avgiften i likhet med vad som gäller i dag betalas enligt den taxa som fullmäktige bestämmer.

15.2Överklagande

Regeringens förslag: Spelmyndighetens beslut om sanktionsföre- läggande ska inte få överklagas.

Andra beslut av spelmyndigheten eller av en kommun enligt denna lag ska få överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd ska krävas vid överklagande till kammarrätten.

Utredningens förslag: Överensstämmer delvis med regeringens. Utredningen föreslår att beslut om föreläggande om att lämna uppgifter för att bedöma om lagen är tillämplig endast ska få överklagas om det har förenats med vite samt att beslut i ärenden om meddelande av föreskrifter som avses i 8 kap. regeringsformen inte ska få överklagas. Utredningen föreslår vidare inte några bestämmelser som reglerar möjligheterna att överklaga beslut om sanktionsföreläggande enligt 7 kap. 17 § penning- tvättslagen.

Remissinstanserna: Endast Kindred yttrar sig över förslaget. Företaget avstyrker att förelägganden om att lämna uppgifter inte ska få överklagas om de inte har förenats med vite.

Skälen för regeringens förslag: Spelmyndigheten föreslås under vissa förutsättningar få fatta beslut om s.k. sanktionsföreläggande. Då tilläm- pas bestämmelserna i 7 kap. 17 § penningtvättslagen. Ett sådant beslut får enligt samma lag inte överklagas. En motsvarande bestämmelse bör därför tas in i spellagen.

Övriga beslut enligt spellagen bör kunna överklagas i den utsträckning som följer av förvaltningslagens bestämmelser om överklagande. Något skäl att göra avsteg från den ordningen har enligt regeringens mening inte framkommit.

Vid överklagande av förvaltningsrättens dom eller beslut enligt spellagen bör prövningstillstånd krävas i kammarrätten.

214

16 Straff och sanktioner

16.1Nuvarande straffrättsliga bestämmelser

Prop. 2017/18:220

Specialstraffrättsliga bestämmelser i lotterilagen

De specialstraffrättsliga bestämmelserna på spelområdet finns i 54–57 §§ lotterilagen. Brotten i lotterilagen faller under allmänt åtal (20 kap. 3 § rättegångsbalken). Det innebär att åklagaren är skyldig att väcka åtal för brott mot lotterilagen, om inte annat är stadgat (20 kap. 6 § rättegångs- balken).

Enligt 54 § första stycket 1 och 2 lotterilagen döms den som upp- såtligen eller av grov oaktsamhet olovligen anordnar lotteri eller olov- ligen innehar en penningautomat, värdeautomat eller varuspelsautomat till böter eller fängelse högst sex månader.

I 38 § första stycket 1 lotterilagen anges att det inte är tillåtet att i yrkesmässig verksamhet eller annars i förvärvssyfte främja deltagande i ett inom landet anordnat lotteri som inte är tillåtet eller deltagande i ett utom landet anordnat lotteri. Till detta s.k. främjandeförbud finns en straffbestämmelse i 54 § andra stycket. Enligt denna bestämmelse döms den som olovligen i yrkesmässig verksamhet eller annars i förvärvssyfte uppsåtligen främjar deltagande i ett utom landet anordnat lotteri, om främjandet särskilt avser deltagande från Sverige, till böter eller fängelse i högst sex månader.

För samtliga brott enligt lotterilagen gäller enligt 54 § tredje stycket, att ringa brott inte omfattas av straffansvar. Exempel på fall som är att bedöma som ringa är när det ekonomiska värdet av insatserna är obetydligt eller att den ekonomiska vinning någon gjort är försumbar (prop. 1993/94:189). Är brottet grovt döms enligt 54 § fjärde stycket till fängelse i högst två år. Rubriceringen grovt brott tillkom i och med införandet av den nuvarande lotterilagen. I förarbetena angavs att det med den snabba tekniska utvecklingen på exempelvis dator- och tele- området fanns goda möjligheter att olovligen anordna spel och lotterier som kunde omsätta stora belopp och förorsaka enskilda stora förluster och samtidigt ge stor ekonomisk vinning åt anordnarna. För bl.a. sådana fall ansågs det finnas ett behov av att kunna bedöma gärningen som grov (prop. 1993/94:182 s. 86 f.).

I 56 § lotterilagen upplyses om att bestämmelserna om medverkan i 23 kap. brottsbalken gäller om flera har medverkat till brott enligt 54 § lotterilagen. Som medverkan räknas bl.a. främjande av ett lotteri anordnat i Sverige utan tillstånd. I fråga om olovlig införsel av vara och försök till detta hänvisas i 57 § andra stycket i samma lagrum till lagen (2000:1225) om straff för smuggling. I 58 § lotterilagen finns bestämmelser om förverkande av egendom som använts i brottslig verksamhet m.m.

215

Prop. 2017/18:220 Dobbleri och grovt dobbleri enligt brottsbalken

Överträdelser av lotterilagen kan också föranleda ansvar enligt brotts- balken. Ansvarsbestämmelserna i lotterilagen är enligt 57 § lotterilagen subsidiära i förhållande till regleringen i brottsbalken.

Bestämmelserna om dobbleri och grovt dobbleri i 16 kap. 14 § och 14 a § brottsbalken är de i sammanhanget mest relevanta. För dobbleri döms den som olovligen för allmänheten anordnar spel eller liknande verksamhet, vars utgång helt eller till väsentlig del beror på slumpen, om verksamheten till sin art, insatsernas ekonomiska värde och övriga omständigheter framstår som äventyrlig eller ägnad att tillföra anordnaren en betydande ekonomisk vinning. Vad som avses med även- tyrlig verksamhet ska bedömas med hänsyn till samtliga omständigheter, bl.a. verksamhetens art och insatsernas ekonomiska värde.

Tillämpningsområdet för dobbleri överensstämmer i sin grundform i princip med den verksamhet som enligt lotterilagen utgör lotteri. Efter- som straffansvar för dobbleri förutsätter att spelet anordnas olovligen kan en verksamhet som sker med tillstånd enligt lotterilagen, eller inte kräver tillstånd, inte omfattas av brottsbalkens bestämmelser om dobbleri. Även bedömningen av vad som utgör ett spel utgår från lotterilagens bestämmelser. Enligt 3 § lotterilagen avses med lotteri en verksamhet där en eller flera deltagare, med eller utan insats, kan få en vinst till ett högre värde än vad som var och en av de övriga deltagarna kan få. Till lotteri hänförs bl.a. lottning, gissning, vadhållning och kasinospel. Med spel avses en verksamhet vars utgång är bestämd av regler som möjliggör för deltagarna att genom någon sorts sannolikhetsberäkning eller liknande åtgärd bedöma sina vinstmöjligheter. Dobbleri omfattar i enlighet med vad som ovan anförts också spelliknande verksamhet vars utgång helt eller till väsentlig del beror på slumpen. Som exempel kan nämnas kedjebrevsspel och liknande arrangemang där deltagarna mycket snart efter sitt inträde förlorar överblicken över spelets vidare utveckling och därmed även möjligheten att i praktiken kunna påverka spelets utgång. Vid bedömningen ska hänsyn tas till verksamhetens allmänna karaktär och inte endast till den grad av slump som finns i det enskilda fallet.

För dobbleri döms även den som tillåter en olovlig spelverksamhet i en lägenhet eller ett annat utrymme som har upplåtits till allmänheten. Straffskalan för dobbleri är böter eller fängelse i högst två år. För grovt dobbleri döms till fängelse, lägst sex månader och högst fyra år

Vid bedömningen av om dobbleriet är grovt ska, enligt 16 kap. 14 a § brottsbalken, särskilt beaktas om verksamheten bedrivits yrkesmässigt, omfattat avsevärda belopp eller annars varit av särskilt farlig art.

Även försök och förberedelse till grovt dobbleri är straffbelagt (16 kap. 14 a och 17 §§ samt 23 kap. 1 och 2 § brottsbalken).

Medverkan till dobbleri

I 16 kap. 18 § brottsbalken anges att ansvar såsom för medverkan under vissa omständigheter ska drabba den som med nyttjanderätt upplåtit en lägenhet utan att inse att lägenheten skulle användas för dobbleri, grovt

dobbleri eller försök eller förberedelse till grovt dobbleri, men som där-

216

efter fått vetskap om att sådan verksamhet bedrivs i lägenheten. För Prop. 2017/18:220 straffbarhet krävs att den som upplåtit lägenheten underlåter att göra vad

som skäligen kan begäras av denne för att få upplåtelsen att upphöra. Regleringen förutsätter således att upplåtaren kan säga upp hyresavtalet enligt t.ex. bestämmelserna i 12 kap. 42 § första stycket jordabalken. Saknar hyresvärden sådana möjligheter kan underlåtenheten inte medföra straffansvar.

Straffet för medverkan enligt bestämmelsen överensstämmer i princip med straffskalorna för dobbleri och grovt dobbleri. Av 23 kap. 5 § brotts- balken följer dock att straffet vid ansvar för medverkan i vissa fall får sättas under vad som är stadgat för brottet och att i vissa fall ansvar inte alls ska dömas ut.

16.2Behovet av ett effektivt sanktionssystem

De flesta polisanmälningar på spelområdet avser illegala spelautomater, dvs. brott mot lotterilagens tillståndsbestämmelser om anordnande av automatspel. Det handlar om spelautomater som ställs ut i olika verk- samhetslokaler, t.ex. en restaurang. Vinsterna från spelet delas sedan mellan anordnaren och verksamhetsinnehavaren. Under senare år har den tekniska utvecklingen inneburit svårigheter att definiera vad som är en spelautomat. Detta utnyttjas av oseriösa aktörer som genom olika tek- niska lösningar försöker kringgå regelverket.

Även spel på webbplatser som bedrivs av spelbolag som inte har tillstånd att anordna spel i Sverige är ett omfattande problem. Dessa spelbolag uppskattas för närvarande ha 23 procent av den svenska spelmarknaden (SOU 2017:30 del I s. 177). Även annan brottslighet kopplad till spel, framförallt matchfixning och penningtvätt, ökar. Med matchfixning brukar normalt avses manipulation av en idrottstävling där idrottare, tränare, ledare, domare eller andra deltagare försöker påverka utgången i en tävling eller enstaka händelser i tävlingen i syfte att ge sig själva eller andra ekonomisk vinning (jfr SOU 2017:30 del I s. 369 ff.). Enligt utred- ningen ses uppgjorda matcher av många som ett av de största hoten mot idrotten i dag. Problemet involverar ofta organiserade kriminella nätverk och har blivit en prioriterad fråga för myndigheter, idrottsrörelsen och brottsbekämpande organ över hela världen. Det är bl.a. av denna anledning som regeringen, genom införandet av ett licenssystem, vill stärka den offentliga kontrollen över spel som riktar sig till den svenska marknaden. Den svenska spelmarknaden ska vidare präglas av ett högt konsumentskydd och en hög säkerhet i spelen. De negativa konsekvenserna av spelande ska begränsas genom krav på spelens lämplighet och spelarskyddsåtgärder. Spelfusk och illegalt spel ska motverkas genom effektiva sanktioner och vinster från spel ska inte få användas som stöd i kriminell verksamhet. Såväl svenska konsumenter som de licenshavare som verkar inom systemet ska kunna förvänta sig ett effektivt skydd från olaglig spelverksamhet och otillbörlig konkurrens. Ett sanktionssystem byggt på effektiva åtgärder mot de aktörer som verkar illegalt på spelmarknaden är ett viktigt verktyg för att förmå spelföretag

att ansöka om svensk spellicens och följa svensk lagstiftning. Rege-

217

Prop. 2017/18:220 ringens utgångspunkt är därför att skärpa sanktionssystemet genom en utökad kriminalisering, högre straff och införandet av en möjlighet att besluta om sanktionsavgifter. Oavsett vilken form av sanktion som väljs, är snabba och kännbara reaktioner på överträdelser av regelverket avgörande för systemetslegitimitetochupprätthållande.

 

16.3

Brott mot spellagen

 

 

 

Regeringens förslag: Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet

 

tillhandahåller otillåtet spel eller spel utan nödvändig licens, ska

 

dömas för olovlig spelverksamhet till böter eller fängelse i högst två

 

år.

 

 

Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet främjar deltagande i

 

olovlig spelverksamhet, ska dömas för främjande av olovligt spel till

 

böter eller fängelse i högst två år.

 

Om ett brott som nämns ovan har begåtts uppsåtligen och är grovt,

 

ska dömas till fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Vid

 

bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om

 

gärningen ingått i en brottslighet som utövas yrkesmässigt och

 

systematiskt eller i större omfattning eller annars varit av särskilt

 

farlig art.

 

 

I ringa fall av olovlig spelverksamhet eller främjande av olovlig

 

spelverksamhet ska det inte dömas till ansvar.

 

Regeringens bedömning: Det finns inte behov av någon särskild

 

brottsbeteckning för anordnande av pyramidspel och olovlig ombuds-

 

verksamhet, eftersom gärningarna omfattas av brottet olovlig spel-

 

verksamhet.

 

Betalningsförmedling åt någon som bedriver olovlig spelverksamhet

 

bör inte kriminaliseras. Sådan verksamhet bör i stället sanktioneras

 

genom bestämmelserna om betalningsblockering i kombination med

 

sanktionsavgift.

 

Utredningens förslag: Överensstämmer delvis med regeringens förslag

 

och bedömning. Utredningen föreslår att onlinespel som inte riktas till den

 

svenska marknaden, och främjande av sådant spel, ska kriminaliseras.

 

Utredningen föreslår även att tre särskilda brott, benämnda olagligt

 

anordnande av pyramidspel, olovlig ombudsverksamhet och olovlig betal-

 

ningsförmedling, ska införas.

 

Remissinstanserna: Majoriteten av de remissinstanser som yttrar sig

 

över förslaget, däribland Svenska Spel, ATG, Svebico, Novamedia, Paf,

 

Aftonbladet Hierta AB och Stockholms universitet (Juridiska fakulteten),

 

tillstyrker eller har inga invändningar mot förslaget. Stockholms tingsrätt

 

(Patent- och marknadsdomstolen) tillstyrker förslaget, men efterfrågar ett

 

förtydligande när det gäller vilka som kan begå de aktuella gärningarna i

 

de fall spelverksamheten bedrivs i en juridisk person. Ekobrottsmyndig-

 

heten, Åklagarmyndigheten och Polismyndigheten anser att administra-

 

tiva sanktioner bör användas i större utsträckning och att endast upp-

 

såtliga och allvarliga brott ska medföra straffansvar. Myndigheterna

 

framhåller i detta sammanhang bl.a. svårigheter med utredning och lag-

218

föring avseende mindre allvarlig brottslighet med internationella kopp-

lingar. Ekobrottsmyndigheten och Polismyndigheten anser att en särskild

Prop. 2017/18:220

åtalsprövningsregel bör övervägas. Ekobrottsmyndigheten och Åklagar-

 

myndigheten avstyrker förslaget om att kriminalisera olovlig betalnings-

 

förmedling och anser att gärningen i stället bör sanktioneras med

 

sanktionsavgift. Kindred anser att det är principiellt tveksamt att krimi-

 

nalisera möjliggörandet av deltagande i spel när inte själva deltagandet är

 

kriminaliserat. Företaget avstyrker vidare förslaget att kriminalisera

 

olovlig betalningsförmedling. TU ställer sig bakom förslaget om främ-

 

jandebrott, givet att kanaliseringsgraden blir den avsedda. Svenska Bank-

 

föreningen efterfrågar en precisering av främjandeförbudets räckvidd för

 

betaltjänstförmedlare. Hovrätten för Västra Sverige anser att en mer

 

specifik benämning av främjandebrottet bör övervägas, och att behovet

 

av ett särskilt främjandebrott bör övervägas med hänsyn till möjligheten

 

att döma till ansvar för medhjälp. Visa Sweden och Europay Sweden

 

samt Svenska Bankföreningen anser att det bör tydliggöras i vilka

 

situationer straffansvar för olovlig betalningsförmedling kan uppstå.

 

Sveriges advokatsamfund ifrågasätter i flera avseenden behovet av

 

kriminalisering och anser att sanktionerna inte står i rimlig proportion till

 

straffvärdet.

 

Skälen för regeringens förslag och bedömning

 

Olovlig spelverksamhet

 

Oreglerat spelande har allvarliga konsekvenser för samhället, t.ex. i form

 

av förlorade skatteintäkter och en ökad utsatthet för problemspelare. Det

 

är i dag straffbart att uppsåtligen eller av grov oaktsamhet anordna lotteri

 

utan tillstånd. Straffansvaret omfattar både spel som får anordnas med

 

tillstånd och spel som inte får ges tillstånd, såsom t.ex. pyramidspel. I

 

likhet med utredningen och flertalet av remissinstanserna anser

 

regeringen att en motsvarande reglering, som kriminaliserar tillhanda-

 

hållande av otillåtet spel och spel utan nödvändig licens, bör införas i

 

spellagen. Brottet bör benämnas olovlig spelverksamhet. Straffansvaret

 

bör följa tillämpningsområdet för spellagen och omfatta såväl gärningar

 

som begås på svenskt territorium som handlingar på svenska fartyg och

 

luftfartyg. Såsom Lagrådet noterar medför den omständigheten att

 

spellagens tillämpningsområde i vissa avseenden utvidgas i förhållande

 

till lotterilagens tillämpningsområde att den straffrättsliga regleringen

 

utvidgas i motsvarande mån. Systematiken med att kriminalisera spel

 

som tillhandahålls utan erforderligt tillstånd är dock densamma som

 

enligt nuvarande lagstiftning. Då det till följd av bl.a. risken för

 

skatteundandragande och behovet av spelarskydd finns behov av att

 

utvidga straffansvaret även i fråga om det subjektiva rekvisitet anser

 

regeringen, till skillnad från Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten

 

och Polismyndigheten, att såväl handlingar som begås uppsåtligen som

 

genom grov oaktsamhet ska omfattas av straffansvar.

 

Utredningen föreslår även att ringa brott ska omfattas av straffansvar.

 

Som skäl anförs bl.a. att det behov av straffrihet för ringa gärningar, som

 

i dag finns när det gäller brott mot lotterilagen, upphör i och med att bl.a.

 

insatsfria spel och spel under privata former undantas från licenskravet

 

och därmed också från straffansvaret. Förslaget har fått omfattande kritik

 

från bl.a. Åklagarmyndigheten. Som myndigheten påpekar utgörs en inte

219

Prop. 2017/18:220 obetydlig del av den svenska spelmarknaden av utlandsbaserade spel- företag. En kriminalisering av olovlig spelverksamhet kan därför för- väntas leda till att många ärenden får internationella kopplingar. Sådana utredningar kräver i många fall rättslig hjälp från andra stater i form av utredningsåtgärder, överlämnande enligt en europeisk arresteringsorder eller utlämning på grund av brott från stater utanför EU. Varken svensk nationell rätt eller EU-lagstiftning ställer några uttryckliga krav på att ett brott ska vara av viss svårhetsgrad för att rättslig hjälp ska kunna begära från ett annat land. I stället handläggs en ansökan om exempelvis biträde med tvångsmedel utomlands utifrån förutsättningarna enligt svensk rätt (se prop. 1999/2000:61 s. 125). Den begärda åtgärden bör dock stå i proportion till brottslighetens art eller straffvärde. Med beaktande av proportionalitetsprincipen torde således en åklagare i normalfallet avstå från att besluta om vissa tvångsmedel, som exempelvis husrannsakan, när den aktuella brottsligheten regelmässigt föranleder ett bötesstraff (jfr 28 kap. 3 a § rättegångsbalken). Användningen av straffprocessuella tvångsmedel är många gånger en förutsättning för att kunna säkra bevisning i en brottsutredning. Mot bakgrund av bl.a. de nämnda svårigheterna med att utreda och lagföra mindre allvarliga brott med internationella kopplingar anser Åklagarmyndigheten att det finns en risk för att kriminaliseringen av ringa brott inte blir ändamålsenlig och effektiv. Regeringen instämmer i denna bedömning. Regeringen föreslår därför att ringa brott även fortsättningsvis inte ska omfattas av något straffansvar.

Brottet olovlig spelverksamhet kommer även att omfatta merparten av de gärningar som i dag omfattas av bestämmelserna om dobbleri och grovt dobbleri 16 kap. 14 och 14 a §§ brottsbalken. Till exempel är tillhandahållande av spel på en värdeautomat på svenskt territorium utan licens straffbart. I och med att licenskravet föreslås omfatta även online- spel som riktar sig till den svenska marknaden, kommer tillhanda- hållande av sådant spel utan licens också omfattas av straffansvar. Den del av dobbleribrottet som avser tillåtande av en olovlig spelverksamhet i en lokal eller annan lägenhet som upplåtits åt allmänheten kommer dock inte omfattas av brottet olovlig spelverksamhet, utan av brottet främjande av olovligt spel.

Till skillnad från utredningen föreslår regeringen att spellagen inte ska vara tillämplig på onlinespel som inte riktas till den svenska marknaden. Eftersom sådant spel varken är otillåtet eller kräver licens enligt spellagen, bör det enligt regeringen inte heller kriminaliseras. Utred- ningens förslag i denna del bör därför inte genomföras.

Främjande av olovligt spel

Bestämmelserna om straffansvar enligt förslaget till spellag ska i första hand omfatta den som olovligen tillhandahåller spel. I likhet med vad som gäller enligt 54 § andra stycket lotterilagen, bör dock ett straff- sanktionerat främjandeförbud införas i spellagen som ett komplement till brottet olovlig spelverksamhet. Ett sådant förbud motverkar att spel- företag som saknar en svensk licens marknadsför sig mot svenska kunder eller främjar deltagande i dessa spel på något annat sätt.

220

Kindred anser att det är principiellt tveksamt att kriminalisera möjlig-

Prop. 2017/18:220

görandet av deltagande i spel, när själva deltagandet inte är kriminali-

 

serat. Regeringen är dock av motsatt uppfattning. Deltagande i ett

 

olovligt spel är varken förbjudet eller kriminaliserat enligt nuvarande

 

spellagstiftning. Syftet med övergången till ett licenssystem och de krav

 

som ställs på spelverksamhet med licens är inte heller att förbjuda själva

 

spelandet, utan att stärka skyddet för konsumenter och motverka de

 

negativa effekterna av spelande. Det är mot denna bakgrund viktigt att

 

spelkonsumenter vågar anmäla olovlig spelverksamhet, och söka hjälp

 

för eventuellt problemspelande. En kriminalisering av spelandet riskerar

 

att motverka detta och göra spelkonsumenter, som redan är en utsatt

 

grupp på en riskfylld spelmarknad, ännu mer utsatta. Straffansvaret bör

 

därför även fortsättningsvis endast omfatta de aktörer som tillhandahåller

 

eller främjar olovligt spel.

 

Regeringen föreslår mot denna bakgrund, i likhet med utredningen, att

 

främjande av deltagande i ett otillåtet spel eller ett licenspliktigt spel som

 

tillhandahålls utan licens, ska kriminaliseras. Med hänsyn till behovet av

 

ett skärpt straffansvar för brott mot spellagen anser regeringen, till

 

skillnad från bl.a. Åklagarmyndigheten, att såväl handlingar som begås

 

uppsåtligen som genom grov oaktsamhet ska omfattas av straffansvar. I

 

fråga om mindre allvarliga gärningar gör regeringen samma bedömning

 

som för brottet olovlig spelverksamhet. Regeringen föreslår således att

 

ringa fall av främjande av olovlig spelverksamhet inte ska omfattas av

 

straffansvar.

 

Utredningen har föreslagit att brottet ska benämnas främjandebrott. I

 

likhet med Hovrätten för Västra Sverige anser regeringen att brotts-

 

rubriceringen kan förtydligas. Regeringen föreslår därför att brotts-

 

rubriceringen i stället bör vara främjande av olovligt spel. Hovrätten

 

anser vidare att behovet av ett särskilt främjandebrott bör övervägas med

 

hänsyn till möjligheten att döma till ansvar för medhjälp för olovlig

 

spelverksamhet enligt 23 kap. 4 § första stycket brottsbalken. Regeringen

 

konstaterar i denna del att de nämnda brotten sannolikt kommer över-

 

lappa varandra. Regeringen anser dock att främjande av olovligt spel i

 

sig är en så pass allvarlig gärning att den bör sanktioneras inom ramen

 

för ett eget brott. Den föreslagna regleringen innebär också att

 

medverkan till främjandebrott kriminaliseras.

 

Främjande av olovligt spel kommer kunna ske genom annonsering

 

eller annan marknadsföring av spel. Såsom Sveriges advokatsamfund

 

påpekar finns flera prejudikat från Högsta förvaltningsdomstolen som

 

fastslår främjandeförbudets begränsningar i fråga om möjligheten att

 

utverka förbud mot annonsering i grundlagsskyddade medier. Att

 

tillämpningsområdet för främjandebrottet kan komma att begränsas av

 

den grundlagsskyddade yttrande- och tryckfriheten är rimligt och

 

ofrånkomligt. Vilka gärningar som ska anses medföra straffansvar i

 

annan ordning eller i annat fall än som anges i tryckfrihetsförordningen

 

bör dock även i fortsättningen avgöras av rättstillämpningen. Sveriges

 

advokatsamfund ifrågasätter effektiviteten av främjandebrottet även av

 

andra skäl än de konstitutionella. Såsom samfundet påpekar hindrar

 

brottet inte en spelare från att besöka en olovlig spelverksamhets

 

webbplats. Syftet med främjandebrottet är dock att minska konsumenters

 

exponering för olovligt spel, vilket i sin tur torde medföra att färre

221

Prop. 2017/18:220 spelare väljer sådant spel. Regeringen anser därför att ett skärpt främ- jandeförbud är ett viktigt verktyg för att styra efterfrågan till licensierat spel.

Främjandebrottet bör även omfatta tillhandahållande av betalnings- lösningar som riktar sig explicit till aktörer inom spelbranschen, eftersom syftet med dessa tjänster är att möjliggöra spelande på de spel som dessa företag tillhandahåller (jfr Finansinspektionens beslut den 9 juni 2016, dnr 16-506). Med främjande bör dock inte avses alla ekonomiska och administrativa tjänster som använts för att tillhandahålla en olovlig spelverksamhet, utan endast sådana tjänster som är utvecklade specifikt för spelföretag och som syftar till att underlätta för spelföretaget att tillhandahålla spelet till spelarna. Tillhandahållande av normala betalningsuppdrag bör t.ex. inte räknas som främjande av olovligt spel. I vissa fall kan sådan verksamhet i stället komma att omfattas av skyldigheten att avvisa kortbetalningar hänförliga till en viss detaljhandelskod eller kunna stoppasgenomettbeslutombetalningsblockering.

Även vissa situationer som i dag omfattas av bestämmelserna om dobbleri och medverkan till dobbleri i brottsbalken kommer enligt förslaget omfattas av främjandebrottet. Detta gäller t.ex. om någon med nyttjanderätt upplåter en lokal eller ett annat utrymme med vetskap om att där bedrivs illegal spelverksamhet. Detsamma gäller om den som upplåter lokalen under kontraktstiden får kännedom om att den används för olovlig spelverksamhet, eller försök eller förberedelse till detsamma, och underlåter att göra vad som skäligen kan begäras för att få upp- låtelsen att upphöra. Ytterligare ett exempel på vad som utgör främjande är tillhandahållande av applikationer och andra program till datorer, smarta telefoner m.m. som möjliggör olovligt spel.

Till skillnad från vad som gäller enligt lotterilagen föreslås inte något krav på att främjandet ska ha skett inom ramen för en yrkesmässig verksamhet eller annars i förvärvssyfte införas i den nya spellagen. Om främjandet helt saknar ekonomiska motiv, eller annars framstår som privat, torde dock gärningen skyddas av yttrande- och tryckfrihetsregleringen, eller anses som ringa, och därmed falla utanför det straffbara området.

Grovt brott

I likhet med vad som i dag gäller för brotten enligt 54 § lotterilagen och 14 § brottsbalken, bör i spellagen tas in en särskild bestämmelse för grova fall av olovlig spelverksamhet och främjande av olovligt spel. Ett brott bör anses grovt när gärningen ingått i en brottslighet som utövats yrkesmässigt och systematiskt eller i större omfattning eller annars varit av särskilt farlig art. Som exempel på situationer då brottsligheten kan bedömas vara av särskilt farlig art kan nämnas fall då spelet riktas särskilt mot personer under 18 år.

Tillhandahållande eller främjande av spel i en sådan stor skala, eller med en sådan yrkesmässig inriktning som krävs för att brottet ska anses grovt, torde knappast kunna ske utan uppsåt. Bestämmelsen om grova brott ska därför inte omfatta brott som begås av oaktsamhet.

222

Straffskalan

I samband med ikraftträdandet av den nuvarande lotterilagen konsta- terades att den snabba tekniska utvecklingen på exempelvis dator- och teleområdet hade gjort att det fanns goda möjligheter att olovligen anordna spel och lotterier som kunde omsätta stora belopp och förorsaka enskilda stora förluster, samtidigt som anordnarna gavs stor ekonomisk vinning. Det ansågs därmed finnas ett utrymme för ett grovt brott med en strängare straffskala (prop. 1993/94:182 s. 86 f.).

Regeringen anser att det är angeläget att straffskalan höjs på nytt i och med införandet av den nya spellagen. En höjd straffskala understryker allvaret i brottslighet som avser tillhandahållande av spel på illegala spelautomater. Den tekniska utvecklingen som skett sedan införandet av lotterilagen, och som bl.a. inneburit kraftigt utökade möjlighet till spel via internet och i situationer som inte tidigare varit möjliga, ökar behovet av en skärpt straffskala – särskilt när spelmarknaden nu öppnas upp med ett licenssystem. Internet erbjuder stora möjligheter att, både lovligt och olovligt, tillhandahålla spel till svenska kunder. Tillhandahållande av olagliga spel kan leda till att betydande skatteinkomster hamnar utanför Sverige, samtidigt som det kan ge stor ekonomisk vinning åt spelföre- taget. Detta kommer ske på bekostnad av bl.a. svenska spelare som inte får det skydd i fråga om spelansvar som följer av spellagen. Till skillnad från Sveriges advokatsamfund anser regeringen därför att olovlig spelverksamhet och främjande av olovligt spel bör ses som allvarliga brott, med hårdare straff som följd. Stora likheter finns med ekonomisk brottslighet som t.ex. penningtvättsbrott, för vilket straffskalan är fängelse i högst två år och för grovt brott fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Regeringen anser mot denna bakgrund att straffskalan för spelbrott av normalgraden bör vara böter eller fängelse i högst två år och för grovt brott fängelse i lägst sex månader och högst sex år.

Särskilt om brottlighet som begås i juridiska personer

I likhet med vad som annars gäller inom straffrätten, kan en juridisk person inte begå spelbrott. Inte heller har företagsledningen något s.k. principalansvar för anställda i verksamheten. Om brottet har skett inom ramen för en juridisk persons verksamhet måste det utredas vem eller vilka fysiska personer som har utfört den brottsliga gärningen. När det gäller olovlig spelverksamhet är det dock ofta fråga om brott som pågår över en längre tid och som är själva målet med verksamheten. I sådana fall kan man tänka sig att företagsledare, genom att vidta aktiva handlingar i form av t.ex. planering och beslutsfattande som rör verk- samheten, kan ses som gärningsmän eller i vart fall som anstiftare till brott. Samma sak torde gälla för brottet främjande av olovligt spel. Om den brottsliga gärningen består i t.ex. annonsering av otillåtet spel i en periodisk skrift, torde även den ansvarige utgivaren kunna ses som gärningsman (jfr NJA 2008 s. 92).

För brott som har begåtts i utövningen av en näringsverksamhet finns också en möjlighet för åklagaren att under vissa förutsättningar föra talan om företagsbot enligt bestämmelserna i 36 kap. 7 § brottsbalken. För en sådan talan krävs inte att åtal väckts för brottsligheten eller att en gärningsman har identifierats.

Prop. 2017/18:220

223

Prop. 2017/18:220

224

Ett särskilt brott för tillhandahållande av pyramidspel införs inte

Enligt förslaget till spellag får licens inte ges för pyramidspel. Pyramid- spel är en sorts kedjebrevspel som i dag är straffsanktionerat inom ramen för dels 54 § första stycket 1 lotterilagen, dels 14 och 14 a §§ brotts- balken. Regeringen anser i likhet med utredningen att det även fortsätt- ningsvis bör vara förenat med straffansvar att i strid med spellagen tillhandahålla pyramidspel. Till följd av den justering av tillämpnings- området för brottet olovlig spelverksamhet som regeringen föreslår ovan kommer pyramidspel omfattas av det brottet. En särskild straffrättslig reglering behöver därför inte införas för denna spelform.

Ett särskilt brott med rubriken olovlig ombudsverksamhet införs inte

Utredningen föreslår att den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet, utan medgivande av ett spelföretag, säljer spel, tar emot insatser eller förmedlar vinster som omfattas av spelföretagets licens, ska dömas för olovlig ombudsverksamhet till böter eller fängelse i högst sex månader. Utgångspunkten i regeringens förslag till spellag är att alla former av tillhandahållande av licenspliktigt spel bör omfattas av licenskravet. Från denna huvudregel görs vissa undantag. Licenskravet omfattar t.ex. inte sådan verksamhet som ett spelombud utför på uppdrag av en licens- havare, dvs. med dennes medgivande. Om någon däremot säljer lotter eller annat spel utan att ha ett uppdrag eller medgivande från ett spelföretag med licens, är det, enligt regeringens mening, fråga om tillhandahållande av licenspliktigt spel utan licens. Ett sådant handlande kommer därmed att omfattas av brottet olovlig spelverksamhet. Det finns därmed inte behov av att införa en särskild straffrättslig reglering för gärningar av detta slag.

Olovlig betalningsförmedling ska inte kriminaliseras

Utredningen föreslår att det, som ett komplement till de föreslagna bestäm- melserna om betalningsblockering, bör införas en möjlighet att föra talan om brott i de fall betalningar förmedlas för insatser eller vinster till eller från en spelverksamhet som inte har nödvändig licens enligt spellagen.

I likhet med utredningen anser regeringen att förmedling av insatser och vinster till eller från en olovlig spelverksamhet bör motverkas och att överträdelser av bestämmelserna om betalningsblockering därför bör medföra någon form av sanktion. Regeringen anser dock att de straffrättsliga sanktionerna i första hand bör träffa handlingar som på ett mer direkt sätt strider mot spellagens syften. Förmedling av insatser och vinster hänförliga till olovlig spelverksamhet utgörs ofta av sådana normala betalningsuppdrag som utförs av banker. Även om en underlåtenhet att avvisa eller blockera sådana transaktioner indirekt främjar olovlig spelverksamhet, är det tveksamt om gärningen är av sådan beskaffenhet att den bör föranleda ett personligt straffansvar. Eftersom de otillåtna transaktionerna många gånger sker automatiskt, torde det vidare vara svårt att peka ut en gärningsman. Sammantaget anser regeringen, i likhet med Ekobrottsmyndigheten och Åklagar- myndigheten, att olovlig betalningsförmedling inte bör kriminaliseras. Betalningsförmedling hänförlig till olovlig spelverksamhet bör i stället

motverkas genom bestämmelserna om betalningsblockering och Prop. 2017/18:220 sanktionsavgift (se avsnitt 16.9).

16.4Bestämmelserna om dobbleri och grovt dobbleri ska upphävas

Regeringens förslag: Brotten olovlig spelverksamhet och främjande av olovligt spel (inklusive grova brott) ska ersätta brottsbalkens bestämmelser om dobbleri och grovt dobbleri. Bestämmelserna i brottsbalken, och sammanhängande bestämmelser om medverkan, förberedelse och försök, ska upphävas.

Utredningens förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser som yttrar sig över förslaget tillstyrker eller har inga invändningar mot förslaget. Åklagar- myndigheten är av principiella skäl positiv till förslaget, men framhåller att man under remisstiden inte fullt ut har haft möjlighet att överblicka om det är något förfarande som i dag är straffbelagt som inte kommer att omfattas av de nya bestämmelserna i spellagen.

Skälen för regeringens förslag: Syftet med utformningen av den nya straffrättsliga regleringen på spelområdet är bl.a. att samla alla sanktionsbestämmelser hänförliga till detta område i en och samma lag. I enlighet med vad som anförts i avsnitt 16.3 kommer brotten olovlig spelverksamhet och främjande av olovlig spelverksamhet omfatta samt- liga gärningar som i dag utgör dobbleri och medverkan till dobbleri. Bestämmelserna om dobbleri och grovt dobbleri i 16 kap. 14 och 14 a §§ samt medverkansbestämmelsen i 16 kap. 18 § brottsbalken bör därför upphävas.

16.5Spelfusk

Regeringens förslag: Den som otillbörligen vidtar en åtgärd som är ägnad att påverka utgången av ett spel som omfattas av licenskrav enligt denna lag ska dömas för spelfusk till fängelse i högst två år.

Om brottet är grovt, ska dömas till fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen ingått i en brottslighet som utövats systematiskt elleristörreomfattningellerannars varit av särskilt farlig art.

Utredningens förslag: Överensstämmer delvis med regeringens. Utredningen föreslår att även gärningar som begås av grov oaktsamhet ska kriminaliseras.

Remissinstanserna: Majoriteten av de remissinstanser som yttrar sig över förslaget, däribland Paf, Svenska Ishockeyförbundet, Svenska Fot- bollförbundet, SPER, Kindred, RF, BOS, Transparency International Sverige, Betsson, Svenska Spel och Paddy Power Betfair tillstyrker det.

Åklagarmyndigheten och Svenska Spel föreslår att straffansvaret även

ska omfatta den som, utan att själv ha försökt påverka spelet, utnyttjar sin

225

Prop. 2017/18:220 kunskap om att spelet är manipulerat i sitt spelande. Svenska Fotboll- förbundet anser dels att det vid bedömningen av om ett brott är grovt även bör beaktas om gärningen avsett betydande värde, dels att straff- skalan för brott av normalgraden bör sträcka sig upp till fängelse i fyra år. Olympic Entertainment Group AS anser att spelfusk bör kunna föran- leda upp till fem års fängelse. Åklagarmyndigheten tillstyrker förslaget i huvudsak, men anser, i likhet med BRÅ, att en närmare analys om spelfuskbrottet och gärningsmannaskapet bör göras. Myndigheten anser vidare att en internationellt harmoniserad bestämmelse skulle vara att föredra. Hovrätten för Västra Sverige efterfrågar en analys av hur spelfuskbrottet ska dömas i konkurrens med andra brott, såsom olaga hot, misshandel eller utpressning. Stockholms universitet (Juridiska fakul- teten) anser att lagtexten brister i precision och att det är svårt att förutse vilka gärningar som omfattas av det kriminaliserade området. Sveriges advokatsamfund ifrågasätter i flera avseenden behovet av kriminalisering och anser att sanktionerna inte är rimliga i förhållande till straffvärdet.

Skälen för regeringens förslag

Behovet av ett särskilt spelfuskbrott

Såsom utredningen konstaterar finns ett omfattande problem med match- fixning som är till skada för såväl idrotten som vadhållningsverksamhet på sporthändelser. Den genomgång av rättspraxis som utredningen redovisar i sitt betänkande visar också att det nuvarande regelverket är otillräckligt för att komma till rätta med spelfusk. Detta får en rad negativa konsekvenser, bl.a. riskerar det att undergräva förtroendet för kommersiella spel som tillhandahålls allmänheten och som omsätter stora belopp. Dessutom står spelare och andra personer inom idrotten utan ett effektivt straffrättsligt skydd mot olika former av otillbörliga påtryckningar om att medverka till matchfixning. Mot denna bakgrund anser regeringen, i likhet med utredningen och majoriteten av remiss- instanserna, att det finns ett stort behov av en särskild straffrättslig bestämmelse som kriminaliserar matchfixning och annat spelfusk.

Spelfuskbrottets närmare utformning

Utredningen har föreslagit att den som uppsåtligen eller av grov oakt- samhet manipulerar utgången av spel som omfattas av licenskravet ska dömas för spelfuskbrott till fängelse två år. Detsamma ska gälla den som förmår någon att manipulera utgången av ett sådant spel. Med mani- pulation ska enligt utredningen förstås en handling eller underlåtenhet som otillbörligen påverkar, eller kan komma att påverka utgången av spelet, oavsett om gärningen medför vinning för gärningsmannen eller inte.

Utredningens förslag har mött kritik från ett flertal remissinstanser som anser att brottet bör förtydligas i flera avseenden, bl.a. vilka gärningar som omfattas av straffansvaret, vad det innebär att en handling eller underlåtenhet är otillbörlig och vem som kan anses som gärningsman.

Stockholms universitet (Juridiska fakulteten) efterfrågar även ett förtydligande av hur förslaget förhåller sig till brottsrekvisit som fara och

risk.

226

Regeringen anser i likhet med remissinstanserna att utredningens

Prop. 2017/18:220

förslag bör preciseras. I syfte att skapa ett brott som uppfyller legalitets-

 

principens krav på förutsägbarhet och tydlighet, föreslår regeringen

 

därför att spelfuskbrottet i stället ska utformas så att det kriminaliserar

 

otillbörliga åtgärder som är ägnade att påverka utgången av ett spel som

 

omfattas av licens enligt spellagen. Den som begår gärningar av detta

 

slag ska dömas för spelfusk till fängelse i högst två år. I likhet med utred-

 

ningen anser regeringen att endast åtgärder som är ägnade att påverka

 

spel som omfattas av licenskrav bör omfattas av straffansvar. Såsom

 

Svenska Fotbollförbundet lyfter fram är syftet med brottet att straffa

 

otillbörlig påverkan av utgången i ett spel om pengar, inte att straffa

 

osportsligt spel. Åtgärder som endast syftar till att vinna idrottsliga

 

fördelar bör således inte omfattas av straffansvar.

 

Regeringen anser vidare, till skillnad från utredningen, att endast

 

faktiska handlingar ska kriminaliseras. Underlåtenhet kräver normalt att

 

det finns en tydligt beskriven handlingsregel som underlåtenheten kan

 

kopplas till. När det gäller idrottsutövare och andra aktörer som

 

spelfuskbrottet riktar sig mot saknas specifika handlingsregler, varför

 

underlåtenhet inte bör medföra straffansvar.

 

Det bör vara tillräckligt att åtgärden är ägnad att påverka utgången av

 

spelet. Det saknar således betydelse om utgången av spelet faktiskt

 

påverkas. Matchfixning utgörs ofta av en kedja av handlingar som

 

sammantaget syftar till att påverka utgången av ett spel. Det kan t.ex.

 

förekomma att en eller flera personer planerar och organiserar brottet och

 

sedan, genom olika former av påtryckningar, förmår andra personer att

 

utföra de konkreta handlingar som krävs för att styra utgången i spelet i

 

en viss riktning. I likhet med utredningen anser regeringen att både den

 

som aktivt ingriper i de händelser (tävlingen) som konstituerar spelet

 

(vadhållningen) och den som förmår någon att göra så, ska omfattas av

 

straffansvar. Den brottsliga gärningen bör anses fullbordad när någon har

 

vidtagit en åtgärd som, ensam eller tillsammans med andra handlingar, är

 

ägnad att påverka utgången av spelet. Straffansvaret bör vara oberoende

 

av om gärningen medför vinning för gärningsmannen eller om övriga

 

inblandade personer genomför sina planerade handlingar.

 

Åtgärden ska vidare vara ägnad att påverka utgången i spelet på ett

 

otillbörligt sätt. Detta innebär att åtgärden vid en helhetsbedömning ska

 

framstå som avvikande, onaturlig, vilseledande, bedräglig eller på annat

 

sätt i strid med det regelverk som styr spelet om pengar. Därmed undan-

 

tas handlingar som endast syftar till att vinna idrottsliga fördelar.

 

Till skillnad från utredningen anser regeringen vidare att endast upp-

 

såtliga brott bör straffsanktioneras. Eftersom regeringens förslag utgår

 

från ett s.k. abstrakt farerekvisit, och det för straffansvar inte krävs en

 

viss effekt (att utgången i spelet faktiskt påverkas), framstår en kriminali-

 

sering av även oaktsamt handlande inte som ändamålsenlig.

 

Regeringen konstaterar att beredningsunderlag för en sådan utvidgning

 

av straffansvaret till att även omfatta den som drar fördel av kunskap om

 

att spelet är manipulerat, som Svenska Spel och Åklagarmyndigheten

 

efterfrågat, saknas, men att frågan om den aktuella regleringens effektivi-

 

tet och ändamålsenlighet bör följas upp (se avsnitt 19.4). I denna

 

uppföljning finns också möjlighet att utvärdera den svenska

 

tillämpningen av spelfuskbrottet i ett internationellt perspektiv.

227

Prop. 2017/18:220 Grovt brott

En särskild reglering för grova fall av spelfusk bör gälla. Vid bedömningen av om brottet är grovt bör särskilt beaktas om den brottsliga gärningen utövats systematiskt eller i större omfattning eller annars varit av särskilt farlig art. Att brottet utövats systematiskt innebär att det har föregåtts av viss beräkning eller skett vid upprepade tillfällen. Vid bedömningen av om brottet har varit av särskilt farlig art bör beaktas om åtgärden har inneburit hot, misshandel eller utpressning. Ytterligare en omständighet som kan beaktas vid bedömningen av brottets svårig- hetsgrad är, såsom Svenska Fotbollförbundet för fram, att gärningen avsett betydande belopp.

Straffskalan

Regeringen anser, till skillnad från bl.a. Svenska Fotbollförbundet att straffskalan för spelfuskbrottet bör vara densamma som för brotten mot spellagen, bedrägeri och givande och tagande av muta. Brott av normal- graden bör därför kunna ge fängelse upp till två år och grovt brott fängelse i lägst sex månader och högst sex år.

Konkurrens

Såsom bl.a. Hovrätten för Västra Sverige framhållit kan en otillbörlig åt- gärd som vidtas för att påverka utgången av ett spel vara brottslig i sig, t.ex. enligt straffbestämmelserna om olaga hot och misshandel. Vilket eller vilka brott gärningsmannen då ska dömas för får avgöras med tillämpningen av de sedvanliga reglerna för brottskonkurrens. Avgörande för bedömningen är det intresse som de olika brotten avser att skydda och brottens straffskalor. Handlar det om åtgärder som består av hot eller våld av inte alltför allvarligt slag torde bedömningen många gånger landa i att gärningsmannen ska dömas både för hot- eller våldsbrottet och för spelfusk.

 

16.6

Övriga straffrättsliga bestämmelser

 

 

 

Regeringens förslag: Olovlig spelverksamhet, grovt brott, och

 

spelfusk, både brott av normalgraden och grovt brott, ska vara

 

straffbara på försöks- och förberedelsestadiet.

 

Om flera har medverkat till ett brott enligt spellagen, ska dessa

 

personer enligt brottsbalken omfattas av ansvar för medverkan.

 

Straff enligt spellagen ska inte få dömas ut för gärningar som

 

omfattas av ett beslut om sanktionsavgift eller en ansökan om

 

utdömande av vite.

 

Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.

 

Utredningen har i sitt förslag till förbud mot dubbla sanktioner föreskrivit

 

att den som har betalat en sanktionsavgift eller överträtt ett vites-

 

föreläggande eller ett vitesförbud enligt spellagen inte ska kunna dömas

 

för brott enligt samma lag. Utredningen föreslår även att en hänvisning till

 

bestämmelserna i lagen om straff för smuggling, motsvarande den som

228

finns i 57 § andra stycket lotterilagen, ska tas in i spellagen.

Remissinstanserna: Endast Åklagarmyndigheten yttrar sig över Prop. 2017/18:220 förslagen. Myndigheten tillstyrker förslaget att straffbelägga vissa gär-

ningar på försöks- och förberedelsestadiet.

Skälen för regeringens förslag: I lotterilagen finns bestämmelser om försök och förberedelse till brott, medverkan till brott samt ett förbud mot dubbla sanktioner. Regeringen anser att en motsvarande reglering bör införas i spellagen.

Straffansvar för gärningar på försöks- och förberedelsestadiet bör omfatta grov olovlig spelverksamhet, spelfusk och grovt spelfusk. En bestämmelse om detta bör därför tas in i lagen. Av medverkans- bestämmelserna i 23 kap. brottsbalken följer att ansvar för medverkan ska utkrävas för samtliga brott.

Vissa av de gärningar som föreslås bli kriminaliserade är sådana att de även kan komma att bli föremål för en administrativ sanktion, ett vitesföreläggande eller vitesförbud enligt spellagen. För att säkerställa att samma gärning inte träffas av dubbla sanktioner finns behov av en bestämmelse som förbjuder detta. Såsom Lagrådet konstaterar omfattar förbudet mot dubbla sanktioner enligt lagrådsremissen även fall då frågan om sanktionsavgift eller vite har prövats, men då förutsättningarna för sanktionen inte bedömts föreligga, som då den enskilde efter överklagan fått rätt. Regeringen anser att detta bör framgå av lagen. Regeringen anser vidare att det bör vara själva prövningen om avgift eller vite som ska utgöra grund för förbudet, inte huruvida den enskilde har betalat avgiften eller överträtt föreläggandet eller förbudet. Mot bakgrund av de möjligheter att besluta om sanktionsavgift för överträdelser som finns enligt marknadsföringslagen och penningtvätts- lagen, bör förbudet mot dubbla sanktioner inte heller begränsas till sanktioner enligt spellagen. Med justering av utredningens förslag i dessa delar föreslår regeringen att straff enligt spellagen inte ska få dömas ut för gärningar som omfattas av ett beslut om sanktionsavgift eller en ansökan om utdömande av vite.

Utredningen har föreslagit att sådan olovlig införsel av varor som i dag omfattas av regleringen i 57 § andra stycket lotterilagen även i fort- sättningen ska beivras enligt bestämmelserna i lagen om straff för smug- gling. Mot bakgrund av att kravet på tillstånd för införsel av penning-, värde- eller varuspelsautomater föreslås tas bort, bör den ovan nämnda bestämmelsen i lotterilagen inte föras över till spellagen.

229

Prop. 2017/18:220 16.7

Beslag

Regeringens förslag: Om någon påträffas på bar gärning när han eller hon begår brott enligt spellagen, får spelutrustning eller annan egendom som skäligen kan antas ha betydelse för utredning av brottet eller bli föremål för förverkande enligt denna lag, tas i beslag.

Den som har förordnats till kontrollant enligt spellagen, och sådana befattningshavare hos spelmyndigheten i vars uppgift det ingår att övervaka att spelbestämmelser följs, ska ha befogenhet att beslagta sådan utrustning som nämns ovan.

När egendom har tagits i beslag, ska det skyndsamt anmälas till Polismyndigheten eller åklagare. Den polisman eller åklagare som tar emot en sådan anmälan ska vidta samma åtgärder som om han eller hon själv hade gjort beslaget.

Utredningens förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Endast två remissinstanser yttrar sig över förslaget. Åklagarmyndigheten tillstyrker förslaget. Kindred avstyrker detta då företaget anser att frågor om beslag är en polisär angelägenhet och det därför inte är lämpligt att kontrollanter från spelmyndigheten ges den föreslagna befogenheten.

Skälen för regeringens förslag: Beslag aktualiseras främst i ärenden som rör illegala spelautomater. I dag är det oftast befattningshavare hos Lotteriinspektionen som vid kontrollbesök upptäcker sådana spel- automater. Till skillnad från Kindred anser regeringen att det framstår som befogat, inte minst av effektivitetsskäl, att befattningshavare hos spelmyndigheten, liksom särskilt förordnade kontrollanter, ska ha befogenhet att under vissa förhållanden ta egendom i beslag. En förut- sättning bör vara att egendomen skäligen kan antas ha betydelse för utredning av brottet eller att den kan antas bli föremål för förverkande enligt spellagen. Har egendom tagits i beslag, bör anmälan om detta skyndsamt göras till Polismyndigheten eller åklagare. Den som har tagit emot en sådan anmälan ska vidta samma åtgärder som om han eller hon själv gjort beslaget, bl.a. pröva om de angivna förutsättningarna för beslag föreligger enligt 27 kap. 4 § tredje stycket rättegångsbalken, samt iaktta bestämmelserna i samma kapitel om bl.a. viss underrät- telseskyldighet och skyldighet att upprätta protokoll.

230

16.8

Förverkande

Prop. 2017/18:220

Regeringens förslag: Insatser som tagits emot vid brott enligt spellagen ska förklaras förverkade. Detsamma ska gälla utrustning, handlingar och annan egendom eller annat utbyte av sådant brott. Om en spelautomat förverkas, ska även dess innehåll förklaras förverkat. Förverkande får inte ske om det är uppenbart oskäligt.

Utrustning, handlingar och annan egendom som har använts som hjälpmedel vid brott enligt spellagen får förklaras förverkade, om det behövs för att förebygga brott eller om det annars finns särskilda skäl. Detsamma gäller egendom som varit avsedd att användas som hjälp- medel vid sådana brott, om brottet har fullbordats.

Utöver vad som framgår av 36 kap. 5 § brottsbalken kan för- verkande ske hos den som yrkesmässigt tillhandahållit egendomen.

I stället för egendomen kan dess värde förklaras förverkat.

Utredningens förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Inga synpunkter lämnas på förslaget.

Skälen för regeringens förlag: I likhet med vad som i dag gäller enligt 58 § lotterilagen, bör den nya spelregleringen möjliggöra att i vissa situationer förklara insatser, utrustning, handlingar och annan egendom som har varit föremål för spelbrott, förverkade. En motsvarande bestämmelse som den som finns i 58 § lotterilagen ska därför föras in i spellagen.

16.9Sanktionsavgift

Regeringens förslag: Om en licenshavare har tilldelats en anmärkning eller varning på grund av att denne har åsidosatt sina skyldigheter enligt spellagen eller de föreskrifter och villkor som med- delats med stöd av lagen, ska spelmyndigheten få besluta om en sanktionsavgift. Detsamma ska gälla om en betaltjänstleverantör enligt lagen om betaltjänster har åsidosatt en skyldighet att avvisa en betalningsorder enligt föreskrifter meddelade av regeringen eller överträtt ett beslut om betalningsblockering.

En sanktionsavgift ska även få beslutas för den som har tilldelats en varning för överträdelse av en bestämmelse enligt penningtvättslagen eller föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen. För fysiska personer ska en sådan avgift endast få beslutas om överträdelsen har orsakats uppsåtligen eller av grov oaktsamhet. En sanktionsavgift ska inte få beslutas för en gärning som prövats i ett brottmål eller omfattas av ett godkänt strafföreläggande, eller för underlåtelse att följa ett föreläggande eller förbud enligt denna lag som har förenats med vite.

Utredningens förslag: Överensstämmer delvis med regeringens. Utred- ningens förslag innefattar inte någon möjlighet att besluta om sanktionsavgift vid överträdelser av föreskrifter eller beslut om betalningsblockering, eller vid överträdelser av penningtvättslagen.

231

Prop. 2017/18:220 Remissinstanserna: Majoriteten av de remissinstanser som yttrar sig över förslaget, däribland Paf, Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndig- heten, är positiva till att det införs en möjlighet att besluta om sanktions- avgifter. Åklagarmyndigheten anser dock, i likhet med Kindred, att det är oklart på vilka grunder varning och anmärkning ska kunna beslutas och ifrågasätter om förslaget är tillräckligt rättssäkert. Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten föreslår att även överträdelser av bestämmel- serna om betalningsblockering ska sanktioneras med en avgift. Lotteri- inspektionen anser att bestämmelsen i 52 d § lotterilagen, om ingripande och sanktionsavgift vid en licenshavares överträdelser av penningtvätts- lagen, bör föras över till spellagen.

Skälen för regeringens förslag

Sanktionsavgift för överträdelser av ett beslut om licens

Målet med övergången till ett licenssystem är att samtliga spelföretag på den svenska spelmarknaden ska ha en svensk spellicens. Av detta skäl föreslås hårda straff för de aktörer som bedriver licenspliktig spelverksamhet utan licens. Minst lika viktigt är att även de aktörer som har licens verkligen följer de regler, föreskrifter och villkor som med- delats med stöd av spellagen. En viktig del av spelmyndighetens tillsynsarbete kommer bestå i att genom vägledning, dialog och upp- maningar förmå licenshavaren att frivilligt följa lagens krav. I de fall frivillig rättelse inte sker eller bedöms vara tillräcklig behöver myndig- heten kunna vidta åtgärder för att tvinga fram laglydighet hos licens- havarna. Förutom återkallelse av licens, som är en mycket ingripande åtgärd, behövs även andra sanktioner. I likhet med utredningen anser regeringen därför att ett beslut om varning eller anmärkning ska kunna förenas med en sanktionsavgift. Avgiften bör tillfalla staten.

Kindred och Åklagarmyndigheten anser att det är oklart på vilka grunder varning och anmärkning ska kunna beslutas. Ett beslut om varning eller anmärkning bör få fattas om licenshavaren har åsidosatt sina skyldigheter enligt spellagen, eller annan föreskrift eller beslut meddelade med stöd av lagen. Någon precisering i övrigt avseende vilka överträdelser som bör föranleda nämnda ingripanden bör enligt regeringens mening inte tas in i den aktuella regleringen. Syftet med ramlagskonstruktionen är att regleringen ska vara flexibel och att de krav som ställs på licenshavaren ska kunna anpassas efter den specifika verksamhet som licenshavaren bedriver. Lagen och dess syften utgör ramen för vad spelmyndigheten får föreskriva och besluta om. Senast vid beslutet om licens får licenshavaren full klarhet i vilka villkor som ska gälla för verksamheten. Regeringen anser mot denna bakgrund att regleringen om varning och anmärkning är tillräckligt tydlig och förutsägbar för att kunna läggas till grund för ett beslut om sanktionsavgift.

Sanktionsavgift för överträdelser av en föreskrift eller ett beslut om betalningsblockering

Betalningar som avser insatser och vinster till och från en olovlig

spelverksamhet föreslås under vissa förutsättningar kunna förbjudas

232

genom s.k. betalningsblockering. Till skillnad från utredningen, och i Prop. 2017/18:220 likhet med bl.a. Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten, anser

dock regeringen att s.k. olovlig betalningsförmedling, inte bör kriminali- seras (avsnitt 16.3). Frågan är då om sådana gärningar, i likhet med vad ovan nämnda myndigheter föreslår, bör sanktioneras inom ramen för ett administrativt förfarande.

Med administrativa sanktioner avses bl.a. sanktionsavgift, vite och återkallelse av tillstånd. Både sanktionsavgift och återkallelse av tillstånd är, i likhet med straff, tillbakaverkande sanktioner, som ska verka av- skräckande eller i vissa fall vinsteliminerande. Vite är däremot en framåt- syftande, konstruktiv sanktion och lämpligt att använda för att förmå någon att vidta eller inte vidta en åtgärd. Många gånger kan det vara effektivt att kombinera t.ex. en bakåtsyftande sanktionsavgift med ett framåtsyftande vitesföreläggande. Särskilt när det gäller överträdelser som i stor utsträckning begås inom ramen för en verksamhet som bedrivs av en juridisk person, kan en administrativ sanktion, i form av t.ex. en sanktionsavgift, ha en mer effektiv avhållande verkan än straff. En anledning till detta är att man vid beslut av en sanktionsavgift inte måste peka ut en fysisk person och bevisa att denne uppfyller både de objektiva och subjektiva rekvisiten i en straffbestämmelse. Avgiften kan i stället riktas direkt mot den juridiska personen. Dessutom kan storleken på avgiften regleras på ett sådant sätt att den blir betydligt mer kännbar för näringsidkaren än vad t.ex. ett bötesstraff hade kunnat bli. Vidare kan ett system med administrativa sanktioner vara lämpligare ur ett resursanvändningsperspektiv. Genom att t.ex. låta den myndighet som faktiskt upptäcker och utreder överträdelsen, och som innehar erforderlig kunskap på området, vara den är som beslutar om sanktionen kan för- farandet bli billigare, enklare och effektivare än ett straffrättsligt förfarande, som kräver omfattande utredningsinsatser från Polismyndig- heten och åklagare (jfr SOU 2013:38 s. 534 ff.).

Enligt förslaget ska spelmyndigheten utöva tillsyn över att föreskrifter och beslut om betalningsblockering följs. Spelmyndigheten föreslås också få meddela de förelägganden och förbud som behövs för att spellagen, eller föreskrifter meddelade med stöd av lagen, ska följas. Detta innefattar även betaltjänstförmedlares överträdelser av en föreskrift eller ett beslut om betalningsblockering. Regeringen anser emellertid att endast en framåtsyftande sanktion inte är tillräcklig, utan att det för dessa överträdelser även bör införas en tillbakaverkande sanktion. Ansvaret för överträdelser av föreskrifter eller beslut om betalningsblockering vilar på betaltjänstförmedlaren. Vilka skyldigheter som denne har att avvisa en betalningsorder eller blockera en betalning framgår tydligt av antingen en föreskrift eller ett beslut. En överträdelse kan därför knappast ske utan uppsåt eller oaktsamhet, varför ett strikt ansvar får anses rimligt. Med hänsyn härtill, samt mot bakgrund av de fördelar en sanktionsavgift har i övrigt när det gäller att motverka oönskade beteenden hos en närings- idkare, föreslår regeringen att en betaltjänstförmedlare som åsidosätter sina skyldigheter att avvisa eller blockera en betalning enligt föreskrifter eller ett beslut om betalningsblockering meddelade med stöd av spel- lagen, ska kunna påföras en sanktionsavgift.

233

Prop. 2017/18:220

234

Förbud mot dubbla sanktioner

Regeringens förslag innebär en möjlighet för spelmyndigheten att förena ett föreläggande eller förbud med vite. Eftersom en underlåtenhet att följa lagen i dessa avseenden även kan utgöra grund för sanktionsavgift, och eventuellt medföra ansvar för brott, bör en konfliktlösningsregel tas in i lagen för att undvika att någon drabbas av dubbla sanktioner (se vidare avsnitt 14). Bestämmelsen bör ange att en sanktionsavgift inte får beslutas för en gärning som prövats i ett brottmål eller omfattas av ett godkänt strafföreläggande eller för en underlåtelse att följa ett föreläggande eller förbud som har förenats med vite.

Sanktionsavgift vid överträdelser av penningtvättslagen

I likhet med vad som i dag gäller enligt 52 d § lotterilagen ska sanktions- avgift även få beslutas den som har tilldelats en varning för överträdelse av en bestämmelse enligt penningtvättslagen eller föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen. För fysiska personer ska en sådan avgift endast få beslutas om överträdelsen har orsakats uppsåtligen eller av grov oaktsamhet. Bestämmelser om förfarandet och avgiftens storlek m.m. finns i 7 kap. 13–24 §§ penningtvättslagen.

16.10Sanktionsavgiftens storlek

Regeringens förslag: En sanktionsavgift med anledning av ett beslut om varning eller anmärkning ska uppgå till lägst 5 000 kronor. Avgiften får dock inte överstiga 10 procent av licenshavarens om- sättning det närmast föregående räkenskapsåret. Om överträdelsen har skett under licenshavarens första verksamhetsår, eller om uppgifter om omsättningen annars saknas eller är bristfälliga, får omsättningen uppskattas. Endast omsättning från licenspliktig verksamhet enligt spellagen ska beaktas vid beräkningen.

En sanktionsavgift med anledning av en överträdelse av en före- skrift eller ett beslut om betalningsblockering ska uppgå till lägst 5 000 och högst 10 miljoner kronor. När sanktionsavgiftens storlek beslutas ska särskild hänsyn tas till hur allvarlig den överträdelse är som föranlett anmärkningen eller varningen och hur länge över- trädelsen har pågått. Avgiften får sättas ned helt eller delvis om över- trädelsen är ringa eller ursäktlig, eller om det annars med hänsyn till omständigheterna framstår som oskäligt att ta ut avgiften.

Sanktionsavgiften ska tillfalla staten.

Utredningens förslag: Överensstämmer delvis med regeringens. Utredningen föreslår att sanktionsavgiften inte ska få vara högre än 50 miljoner kronor. Utredningen lämnar vidare inte något förslag i fråga om storleken på sanktionsavgiften vid överträdelser av en betaltjänst- förmedlare.

Remissinstanserna: Majoriteten av de remissinstanser som yttrar sig över förslaget, däribland Svenska Spel, tillstyrker. Kammarrätten i Jönköping och Förvaltningsrätten i Linköping anser att det stora spannet på avgiften kan komma att vålla tillämpningssvårigheter. Förvaltnings-

rätten anser att bestämmelser som närmare reglerar avgiftens storlek bör

Prop. 2017/18:220

finnas i förordning eller annan föreskrift. Förvaltningsrätten i Malmö

 

konstaterar att om licenshavarens omsättning det närmast föregående

 

räkenskapsåret understigit 50 000 kronor, överstiger den föreslagna

 

lägsta nivån om 5 000 kronor den angivna högsta nivån om 10 procent av

 

omsättningen. Ekobrottsmyndigheten ställer sig i huvudsak positiv till

 

förslaget om sanktionsavgiftens storlek, men förordar, i likhet med

 

Lotteriinspektionen, att den maximala sanktionsavgiften inte ska

 

begränsas till 50 miljoner kronor utan till 10 procent av verksamhetens

 

omsättning det närmast föregående räkenskapsåret. Myndigheten anser

 

vidare att begreppet omsättning bör preciseras. I fråga om fysiska

 

personer anser myndigheten att sanktionsavgiften lämpligen bör kunna

 

beräknas enligt 7 kap 15 § penningtvättslagen. Kindred anser att det är

 

olämpligt att regeringen, som själv har stora intressen i spelmarknaden

 

genom ägandet av Svenska Spel, ges inflytande över sanktionsavgifterna.

 

Skälen för regeringens förlag

 

Storleken på sanktionsavgiften för licenshavare

 

Sanktionsavgifter förekommer inom en mängd olika områden och hur

 

storleken bestäms varierar. Överträdelser av spellagstiftningen kan

 

komma att vara av mycket varierande art och avgiftens belopp bör därför

 

kunna anpassas efter överträdelsens allvar. I likhet med utredningen

 

anser regeringen därför att avgiftens storlek bör anges som ett intervall,

 

där den lägsta avgiften är 5 000 kr. För att avgiften ska ha en

 

avskräckande effekt även på licenshavare med betydande ekonomiska

 

resurser måste den kunna uppgå till höga belopp. Utredningen har därför

 

föreslagit att avgiften ska kunna uppgå till högst 50 miljoner. Även om

 

detta är en mycket hög avgift anser regeringen att den maximala sank-

 

tionsavgiften inte bör begränsas till ett fast belopp. Avgiften bör i stället

 

sättas i relation till omsättningen, vilket är mer hållbart över tid och mer

 

rättvist mot licenshavare med en mindre omsättning. Regeringen föreslår

 

därför, i likhet med Ekobrottsmyndigheten och Lotteriinspektionen, att

 

avgiften för licenshavare maximalt ska få uppgå till 10 procent av

 

verksamhetens omsättning det närmast föregående räkenskapsåret.

 

Samma begränsning bör gälla oavsett om licenshavaren är en fysisk eller

 

en juridisk person.

 

I likhet med utredningen, och till skillnad från Lotteriinspektionen,

 

anser regeringen att beräkningen av sanktionsavgiften ska grunda sig på

 

årsomsättningen. Om överträdelsen har skett under verksamhetens första

 

verksamhetsår, eller om uppgifter om omsättningen saknas eller är brist-

 

fälliga, bör omsättningen få uppskattas. Det kan vidare tänkas att många

 

spelföretag som söker licens i Sverige också har licenser i andra länder

 

eller driver annan typ av verksamhet. I ett sådant fall bör omsättningen

 

endast avse licenspliktig verksamhet enligt spellagen. För att detta klart

 

ska framgå av lagen föreslår regeringen en något ändrad reglering i

 

förhållande till utredningens förslag. Ändringen är endast avsedd som ett

 

förtydligande av vad som anges i betänkandet.

 

I likhet med vad som gäller på andra områden bör det i spellagen anges

 

att det vid sanktionsavgiftens bestämmande ska tas särskild hänsyn till

 

hur allvarlig överträdelsen är och hur länge den har pågått. Såsom

235

Prop. 2017/18:220

236

Förvaltningsrätten i Malmö uppmärksammat förutsätter regleringen av avgiftens storlek att licenshavarens omsättning det närmast föregående räkenskapsåret är 50 000 kr eller mer. För det fall omsättningen skulle understiga 50 000 kr, finns dock utrymme att med stöd av bestämmel- serna om befrielse från avgift sätta ned avgiften till en skälig nivå. Regeringen vill avslutningsvis, med anledning av vad Kindred anfört, förtydliga att bemyndigandet för regeringen inte avser sanktionsavgifter utan avgifter för ansökningar om licens, tillstånd, registrering och tillsyn.

Storleken på sanktionsavgiften för betaltjänstförmedlare

Som framgått av avsnitt 16.3, anser regeringen att utredningens förslag om kriminalisering av olovlig betalningsförmedling inte ska genomföras. Förslaget om sanktionsavgift för betaltjänstförmedlare har dock stora likheter med bestämmelserna om företagsbot. Sanktionsavgiften för överträdelser av föreskrift eller beslut om betalningsblockering bör där- för utformas med dessa bestämmelser som förebild. Avgiften bör bestämmas till ett belopp i intervallet 5 000–10 miljoner kronor.

Befrielse från sanktionsavgift

Bestämmelser om sanktionsavgifter förenas ofta med en bestämmelse om befrielse från sanktionsavgift, t.ex. när överträdelsen är ringa eller ursäktlig eller det av annat skäl skulle framstå som oskäligt att ta ut avgiften. En möjlighet att under vissa förutsättningar sätta ned eller helt efterge sanktionen finns även vid beslut om företagsbot. Någon sådan bestämmelse har dock inte föreslagits av utredningen. I stället följer en möjlighet till befrielse indirekt av bestämmelserna om ingripande. Om överträdelsen är ringa eller ursäktlig, eller om licenshavaren vidtar rättelse eller om någon annan myndighet har vidtagit åtgärder mot licenshavaren och dessa åtgärder bedöms tillräckliga, får myndigheten avstå från ingripande. I sådant fall ska någon sanktionsavgift inte heller beslutas. För det fall varning eller anmärkning ändå beslutas ska sanktionsavgiftens storlek ses som ett sätt att ytterligare gradera anmärkningen eller varningen.

Bestämmelsen om sanktionsavgift för betaltjänstförmedlare är emeller- tid annorlunda utformad och någon motsvarande möjlighet för spel- myndigheten att gradera överträdelsen i samband med valet av ingri- pande finns inte. Regeringen anser därför att förslaget om sanktionsavgift bör innehålla en bestämmelse om hel eller delvis befrielse i de fall då överträdelsen är ringa, ursäktlig eller om det av annat skäl skulle framstå som oskäligt att ta ut avgiften. För enkelhets skull bör bestämmelsen omfatta avgifter som riktar sig till både licenshavare och betaltjänst- förmedlare.

Utredningens förslag innehåller inte någon tidsfrist inom vilken en sanktionsavgift får beslutas. Även med beaktande av Lagrådets synpunkter i denna del saknas beredningsunderlag för att införa en sådan bestämmelse. I de fall spelmyndigheten dröjt oskäligt lång tid med att fatta beslut i ärendet bör dock avgiften kunna sättas ned helt.

Vid fastställande av storleken på en sanktionsavgift till följd av en överträdelse av penningtvättslagen ska bestämmelserna i den lagen tillämpas.

16.11

Förseningsavgift

Prop. 2017/18:220

 

 

Regeringens förslag: Om en licenshavare inte i tid lämnar de upplys-

 

ningar som licenshavaren är skyldig att lämna enligt spellagen, får

 

spelmyndigheten besluta att licenshavaren ska betala en förseningsav-

 

gift på högst 100 000 kronor. Avgiften ska tillfalla staten.

 

 

 

 

Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens. I utredningens förslag har regleringen formulerats som en sanktion mot licenshavare som inte följer tidsfrister för upplysningsskyldighet som reglerats i föreskrifter som meddelats med stöd av lagen.

Remissinstanserna: Ingen remissinstans har någon invändning mot förslagen.

Skälen för regeringens förslag: Enligt förslaget till spellag är en licenshavare skyldig att på begäran av spelmyndigheten lämna de upplysningar om sin verksamhet och därmed sammanhängande om- ständigheter som behövs för myndighetens tillsyn. För att säkerställa att myndigheten får den begärda informationen, föreslår regeringen, i likhet med utredningen, att myndigheten ges möjlighet att besluta om en förseningsavgift om upplysningarna inte lämnats inom den tid som bestämts av myndigheten.

Enligt utredningens förslag till bestämmelse om förseningsavgift ska en avgift beslutas om licenshavaren inte i tid lämnar de upplysningar som licenshavaren är skyldig att lämna enligt föreskrifter som meddelats med stöd av lagen. Av övervägandena till förslaget framgår dock att det är underlåtenhet att fullgöra den upplysningsskyldighet som följer direkt av spellagen som sanktionen avser. Något bemyndigande som ger rege- ringen, rätt att föreskriva om ytterligare upplysningsskyldighet för licenshavarna utöver den som följer direkt av spellagen finns inte, varför någon särskild upplysningsskyldighet inte kan grundas på en föreskrift. Mot denna bakgrund bör utredningens förslag justeras på så vis att förseningsavgift ska få beslutas om en licenshavare inte i tid lämnar de upplysningar som den är skyldig att lämna enligt spellagen. Någon ändring i sak i förhållande till övervägandena i betänkandet är dock inte avsedd.

Förseningsavgiften bör få uppgå till högst 100 000 kronor. Avgiften ska tillfalla staten.

16.12

Betalning av sanktions- och förseningsavgift

 

 

 

Regeringens förslag: Sanktionsavgifter och förseningsavgifter ska

 

betalas senast 30 dagar efter det att beslutet om avgift har fått laga

 

kraft eller den längre tid som anges i beslutet.

 

Beslutet om avgift får efter sista betalningsdag verkställas enligt

 

utsökningsbalken. Om avgiften inte betalas inom föreskriven tid, ska

 

spelmyndigheten lämna avgiften för indrivning.

 

Avgiften faller bort om inte verkställighet har skett inom fem år från

 

det att beslutet att ta ut avgiften fick laga kraft.

 

 

 

Utredningens förslag överensstämmer med regeringens.

237

Prop. 2017/18:220

Remissinstanserna: Ingen remissinstans har någon invändning mot

 

förslaget.

 

Skälen för regeringens förslag: Mottagaren av en sanktionsavgift

 

eller en förseningsavgift bör vara skyldig att betala avgiften

 

inom 30 dagar efter det att beslutet om avgiften fått laga kraft eller den

 

längre tid som anges i beslutet. Om betalning inte sker inom föreskriven

 

tid, bör spelmyndigheten vara skyldig att lämna den obetalda avgiften till

 

Kronofogdemyndigheten för indrivning. Spelmyndighetens beslut ska då

 

få verkställas enligt utsökningsbalken.

 

Av rättssäkerhetsskäl bör det finnas en bortre tidsgräns för när betal-

 

ningen får verkställas med tvång. En beslutad avgift bör därför falla bort

 

om verkställighet inte har skett inom fem år från det att beslutet fick laga

 

kraft.

 

17

Skatt på spel

 

17.1

Gällande rätt

 

Indirekt skatt

 

För spel och lotterier tas punktskatt ut enligt tre lagar; lagen om skatt på

 

spel, lotteriskattelagen och lagen om skatt på vinstsparande m.m. Regler

 

för förfarandet vid beskattningen finns i skatteförfarandelagen. Där

 

regleras skattekontroll, beskattningsbeslut, redovisning och betalning av

 

skatt, överklagande m.m.

 

Enligt 1 § lagen om skatt på spel föreligger skatteplikt för roulettspel

 

som kräver tillstånd enligt lotterilagen. Av samma lagrum följer att kort-

 

och tärningsspel jämställs med roulettspel vid tillämpningen av lagen om

 

skatt på spel. Detta innebär att s.k. restaurangkasinon beskattas enligt

 

lagen om skatt på spel.

 

Spelskatt på roulettspel tas enligt 10 § ut med olika belopp för varje

 

kalendermånad, nämligen med 2 000 kronor för tillstånd som innebär rätt

 

till spel på ett spelbord, 4 000 kronor för två spelbord, 9 000 kronor för

 

tre spelbord, 18 000 kronor för fyra spelbord, 25 000 kronor för fem

 

spelbord och därutöver med 5 000 kronor för varje ytterligare spelbord.

 

Även om spel rent faktiskt bedrivs på ett mindre antal bord än tillståndet

 

medger, utgår skatten efter den rätt att anordna spel som framgår av

 

tillståndet.

 

 

Enligt 1 § första stycket lotteriskattelagen ska lotteriskatt betalas för

 

svenskt lotteri. Enligt andra stycket samma bestämmelse ska lotteriskatt

 

dessutom, under vissa närmare angivna förutsättningar, betalas för

 

utländskt lotteri som omfattas av undantaget i 38 § andra stycket

 

lotterilagen och som avser vadhållning i samband med hästtävlingar. I

 

1 a § anges vilka lotterier som är undantagna från skatteplikt. Lotteriskatt

 

tas enligt 1 b § ut med 35 procent av den behållning som återstår sedan

 

de sammanlagda vinster som betalats ut till vinnarna i lotteriet räknats av

 

från de sammanlagda insatserna. Med utbetalade vinster avses de vinster

 

som betalats ut inom 90 dagar från skattskyldighetens inträde. Av 3 §

238

framgår när skattskyldigheten inträder. Normalt sker redovisningen vid

två tillfällen för varje lotteri. Vid det första tillfället redovisas skillnaden Prop. 2017/18:220 mellan de sammanlagda insatserna och de sammanlagda vinsterna enligt

vinstplan eller annat beslut om att viss andel av insatserna ska betalas ut som vinster (5 § 1). Vid det andra tillfället redovisas de vinster som inte har blivit utbetalda inom 90 dagar från skattskyldighetens inträde (5 § 2). Av 2 § framgår att det för svenska lotterier är anordnaren av lotteriet som är skattskyldig.

Skatt ska enligt lagen om skatt på vinstsparande m.m. även betalas för penningvinst vid vinstdragning som bank eller sparkassa anordnar i vinstsparande som utgör svenskt lotteri. Detta gäller även för penningvinst i lotteri där pristagare utses i en tävling som har anordnats i tryckt periodisk skrift. Skatten är 30 procent av vinstens värde och skattskyldig är den som anordnar lotteriet. För vinster i tävlingar i tryckt periodisk skrift ska skatten inte betalas med högre belopp än att 100 kro- nor återstår av vinsten.

Lotterier, inräknat vadhållning och andra former av spel, undantas från skatteplikt till mervärdesskatt enligt 3 kap. 23 § mervärdesskattelagen.

Inkomstskatt

Svenska juridiska personer är obegränsat skattskyldiga i Sverige. Detta innebär att den juridiska personen är skattskyldig för alla sina inkomster i Sverige och från utlandet. Ett undantag från detta gäller för Svenska Spel och dess helägda dotterbolag som bara bedriver spelverksamhet (dvs. Casino Cosmopol) samt ATG, som enligt 7 kap. 17 § IL endast är skattskyldiga för inkomst på grund av innehav av fastigheter. Vidare är allmännyttiga ideella föreningar och registrerade trossamfund inte skyldiga att betala skatt för inkomster från en verksamhet (rörelse) som av hävd använts som finansieringskälla för ideellt arbete (7 kap. 3 § IL). Lotterier och bingo anses exempelvis vara sådana finansieringskällor.

Utländska juridiska personer är alltid begränsat skattskyldiga i Sverige, vilket betyder att de endast betalar inkomstskatt på vissa i inkomstskattelagen angivna inkomster. En utländsk juridisk person är bl.a. skattskyldig i Sverige för näringsinkomst som kan hänföras till ett fast driftställe i Sverige (6 kap. 11 § IL). Även en begränsat skattskyldig fysisk person är skattskyldig för sådan näringsinkomst (3 kap. 18 § IL). Skattskyldigheten i Sverige kan begränsas av skatteavtal.

När det gäller beskattning av spelares vinster framgår av 8 kap. 3 § första stycket IL att vinster i svenska lotterier eller vid vinstdragning på svenska premieobligationer är skattefria. Vinst i ett utländskt lotteri eller vid vinstdragning på utländska premieobligationer ska tas upp till beskattning i inkomstslaget kapital om vinsten överstiger 100 kronor och inte är skattefri enligt 8 kap. 3 § andra och tredje stycket (42 kap. 25 § första stycket IL). Av 8 kap. 3 § andra stycket IL framgår att vinster i lotterier som anordnas i en stat inom EES eller utländska lotterier som avses i 1 § andra stycket lotteriskattelagen är skattefria. Motsvarande gäller enligt tredje stycket vinster vid vinstdragning på utländska premieobligationer om premieobligationen ställts ut i en stat inom EES. En förutsättning för skattefrihet för en lotterivinst är att vinsten till övervägande del beror på slumpen och inte på skicklighet. Vidare får det

239

Prop. 2017/18:220 inte heller vara fråga om en ersättning för någon form av arbets- prestation.

EU:s statsstödsregler

Av artiklarna 107–109 i EUF-fördraget framgår att det råder ett princi- piellt förbud mot stöd som ges av en medlemsstat och som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, i den utsträckning stödet påverkar handeln mellan med- lemsstaterna. Det framgår även att kommissionen kan godkänna undan- tag från detta förbud under vissa förutsättningar.

EU-domstolen har slagit fast att en förutsättning för att en åtgärd ska utgöra statligt stöd är att åtgärden är selektiv. En åtgärd är selektiv om den ger vissa aktörer fördelar jämfört med andra aktörer, trots att de befinner sig i en jämförbar rättslig och faktisk situation (se bl.a. dom Por- tugal mot kommissionen, C-88/03, EU:C:2006:511, dom Heiser mot Finanszamt Innsbruck, EU:C:2004:678, och dom Presidente del Consig- lio dei Ministri mot Regione Sardegna, C-169/08, EU:C:2009:420). Med hänvisning till denna praxis har domstolen exempelvis slagit fast att skattelättnader för en viss organisationsform, nämligen ett kooperativ, jämfört med kapitalassociationer inte utgör en ekonomisk fördel och därmed inte statligt stöd, eftersom vinstmarginalen för kooperativ var betydligt lägre än för kapitalassociationer (dom Paint Graphos m.fl., C- 78/08 till 80/08, EU:C:2011:550).

Enligt artikel 108.3 i EUF-fördraget får nytt stöd lämnas först sedan det anmälts till och godkänts av Europeiska kommissionen (genom- förandeförbudet).

I förordning (EU) 2015/1589 av den 13 juli 2015 om genomförande- bestämmelser för artikel 108 i fördraget om Europeiska unionens funk- tionssätt finns en definition av vilka stöd som omfattas av genomförande- förbudet (s.k. nytt stöd). Av artikel 1 b) i förordningen följer att stöd som fanns redan vid tidpunkten för Sveriges inträde i EU respektive stöd som är äldre än tio år är befintligt stöd som inte behöver anmälas till Euro- peiska kommissionen för godkännande.

240

17.2

Lagen om skatt på spel

Prop. 2017/18:220

 

 

Regeringens förslag: Punktskatt ska betalas för spel som är

 

licenspliktigt enlig spellagen (spelskatt). Skatten ska regleras i en ny

 

lag, om skatt på spel.

 

Från lagens tillämpningsområde undantas spel förbehållna för

 

allmännyttiga ändamål. Spelskatt ska tas ut för allt licenspliktigt spel

 

som anordnas av kommersiella aktörer och ska därför även tas ut på

 

kasinospel på restauranger samt spel på fartyg i internationell trafik.

 

I lagen införs en definition av begreppen insats och utbetalning.

 

Övriga ord och uttryck ska ha samma betydelse som i spellagen och

 

definieras inte särskilt i denna lag.

 

Skattskyldig enligt lagen är innehavare av licens som meddelats

 

med stöd av spellagen för sådant spel som omfattas av lagen om skatt

 

på spel. Skattskyldigheten inträder när den skattskyldige tar emot

 

insatser för skattepliktigt spel.

 

Underlaget för skatten ska vara den skattskyldiges behållning för

 

varje beskattningsperiod. Behållningen ska beräknas som skillnaden

 

mellan de sammanlagda insatserna och de sammanlagda utbetal-

 

ningarna under perioden. En beskattningsperiod utgörs av en kalender-

 

månad.

 

 

Skatt ska tas ut med 18 procent av behållningen för varje beskatt-

 

ningsperiod.

 

Den nuvarande lagen om skatt på spel, lotteriskattelagen samt lagen

 

om skatt på vinstsparande m.m. ska upphöra att gälla.

 

Regeringens bedömning: Spelskatten är inte att anse som en

 

mervärdesskatt i den mening som avses i mervärdesskattedirektivet.

 

Direktivets bestämmelser utgör därför inget hinder mot att införa en

 

nationell punktskatt på spel.

 

Utredningens förslag och promemorians förslag: Överensstämmer i

 

huvudsak med regeringens förslag och bedömning. Enligt utredningens

 

förslag ska dock landbaserat kommersiellt kasinospel och kasinospel på

 

fartyg i internationell trafik undantas från lagen om skatt på spel för att i

 

stället beskattas enligt ny lag om skatt på vissa spelbord.

 

Remissinstanserna: Majoriteten av de remissinstanser som yttrar sig

 

tillstyrker eller har inga invändningar mot att förslaget genomförs.

 

Skatteverket ställer sig positiv till den modell för spelskatt som

 

utredningen har valt och ser flera fördelar med den, bl.a. att den innebär

 

en generell och teknikneutral lagstiftning där alla spelformer behandlas

 

lika. Om skilda spelformer blir föremål för olika beskattning skulle det

 

enligt verket kunna medföra svåra gränsdragningsproblem. Ellmount

 

Interactive AB anser att skatten inte endast bör belasta licenshavarens

 

verksamhet, utan att den även bör distribueras till andra aktörer i

 

värdekedjan som erhåller sin försörjning genom operatörens satsningar.

 

Kammarrätten i Jönköping och Kindred efterfrågar en tydligare defini-

 

tion av begreppet insats. Kammarrätten efterfrågar även en tydligare

 

definition av begreppet utbetalning. Ekonomistyrningsverket menar att

 

förslagets utformning avseende beskattningsunderlaget riskerar att leda

 

till ett volatilt skatteuttag med likviditetspåfrestningar för mindre och

 

nischade spelbolag som följd. Verket föreslår därför att någon form av

241

Prop. 2017/18:220 undantag införs, t.ex. en schablonberäkning av vinstutbetalningarna som sedan kan regleras när vinsterna faktiskt betalats ut. Stockholms universi- tet (Juridiska fakulteten) föreslår att en regel om utjämning mellan olika beskattningsperioder införs samt efterfrågar en utförligare diskussion om den territoriella avgränsningen av punktskatten. Casumo anser att det är oklart hur beskattningen av bonusar och jackpot ska ske. Mr Green anser att bonusar och jackpot ska kunna avräknas från beskattningsunderlaget. Paddy Power Betfair och BOS anser att metoden för att beräkna beskatt- ningsunderlaget inte fungerar i förhållande till spelbörserna. Paddy Power Betfair föreslår att beskattningsunderlaget för spelbörser i stället ska bestämmas till den provision som spelföretaget har tagit emot av svenska kunder. I fråga om spelskattens storlek förespråkar bl.a. Stockholms Handelskammare och majoriteten av de kommersiella aktörerna, däribland ett flertal spelbolag och annonseringsföretag, att spelskatt ska tas ut med 15 procent i stället för föreslagna 18 procent, alternativt att skatten bestäms till en skattesats i intervallet 15–18 procent. Skattesatsen bör i varje fall inte vara högre än 18 procent av beskattningsunderlaget. DraftKings, FSport och Oulala anser att en skattesats på mellan 4 och 5 procent bör övervägas för s.k. Fantasy sports. ATG, Svenska Fotbollförbundet, Bröstcancerföreningen och TV 4 anser att en skattesats på 18 procent är väl avvägd. Svenska Spel har inget att erinra mot spelskattens storlek, men anser att skatten bör bestämmas till en nivå som borgar för bästa tänkbara kanalisering. Förvaltnings- rätten i Falun, Domstolsverket, Konkurrensverket och Skatteverket har inget att erinra mot promemorians förslag. Lotteriinspektionen påtalar att det i promemorian inte föreslås några förändringar av de av utredningen föreslagna begränsningar av insatser och vinståterbetalning för restaurangkasinospel och att dessa begränsningar medför andra ekonomiska förutsättningar jämfört med övriga kommersiella aktörer. BOS, Paf och Visita avstyrker förslaget om enhetlig punktskatt på restaurangkasino och förordar, i likhet med Cherry, att beskattning av restaurangkasino sker i form av schablonbeskattning. Paf, Cherry och Visita anser att om en spelskatt om 18 procent införs bör maxinsatserna höjas i förhållande till föreslagna nivåer. Cherry efterfrågar en höjning gällande black jack till 1/200 prisbasbelopp (224 kronor) samt en höjning för roulett och tärningsspel till åtminstone 1/2 000 prisbasbelopp (22 kronor). Paf påtalar vidare att det är oklart vilken behållning som hänför sig till svenskt territorialvatten och att förslaget innebär att spelet måste avbrytas mitt i överfarten vid en tidpunkt som inte är känd på förhand. Enligt Paf kan man inte tvinga kunderna att växla in den vinst som hör till svenskt vatten varför uppgifterna om behållningen kan bli missvisande med följden att skatten tas ut på fel belopp.

 

Skälen för regeringens förslag och bedömning

 

En ny lag om skatt på spel

 

Ett av syftena med dagens spelreglering är att värna överskottet från spel-

 

verksamheten till det allmänna och till allmännyttiga ändamål. Förut-

 

sättningarna för finansiering av statens verksamhet och allmännyttiga

 

ändamål, som i dag finansieras av intäkter från spelverksamhet, bör i så

242

hög utsträckning som möjligt bevaras i samband med att ett licenssystem

införs. I likhet med vad som gäller i dag på spelområdet, bör utgångs- Prop. 2017/18:220 punkten även i fortsättningen vara att spel beskattas med punktskatt som

tillfaller staten. Regeringen föreslår därför att punktskatt på spel ska tas ut.

Den nya lagen om skatt på spel ska ersätta den nuvarande lotteri- skattelagen och ska, med undantag för spel förbehållet för allmännyttiga ändamål, tillämpas på allt spel som tillhandahålls med stöd av licens enligt spellagen. Den nuvarande lotteriskattelagen föreslås därför upp- höra att gälla vid införandet av den nya lagen om skatt på spel. Skatt enligt den nya lagen om skatt på spel ska tas ut med en viss procent av den skattskyldiges behållning för varje beskattningsperiod. En närmare beskrivning av lagens tillämpningsområde och innehåll finns nedan. Då beskattningen av landbaserat kommersiellt kasinospel och kasinospel på fartyg i internationell trafik ska omfattas av den nya lagen om skatt på spel föreslås även att den befintliga lagen om skatt på spel, ska upphöra att gälla (se avsnitt 19.1 och 3).

Lagens tillämpningsområde

Genom den föreslagna lagen om skatt på spel avser regeringen att ersätta den nuvarande lotteriskattelagen i den meningen att lagen om skatt på spel ska utgöra den allmänna punktskattelagstiftningen på spelområdet. Som redogörs för i avsnitt 17.1, är huvudregeln i lotteriskattelagen att skatt ska betalas till staten för svenskt lotteri och visst utländskt lotteri som avser vadhållning i samband med hästtävlingar. Sådana lotterier är tillståndspliktiga enligt lotterilagen, men någon bestämmelse som klargör att endast lotterier med tillstånd får beskattas finns inte. Inte heller framgår av lagens förarbeten att så är fallet. Enligt regeringens bedömning har det dock inte varit lagstiftarens intention att lotteriskattelagen ska tillämpas på spel utan tillstånd och så bör som utgångspunkt inte heller vara fallet vid tillämpningen av lagen om skatt på spel. Om lagen om skatt på spel skulle omfatta även spel som inte kräver licens eller spel som anordnas av andra än licenshavare riskerar nämligen svåra gränsdragningsfrågor att uppkomma vid bedömningen av vilka spel som är skattepliktiga och om vem som är skattskyldig m.m. Däremot bör beskattning ske i de fall licenshavaren vid sitt tillhanda- hållande av ett licenspliktigt spel går utöver vad som är tillåtet enligt licensen. Det kan exempelvis vara fallet om licenshavaren tillhandahåller spel på fler bord än vad licensen tillåter eller på annat sätt brister i förhållande till villkor i licensen. Detta då det inte bedöms lämpligt att mindre avvikelser eller misstag, t.ex. i samband med förändringar av villkor eller spelutbud, ska kunna resultera i skattefrihet. Regeringen anser därför att lagen om skatt på spel ska vara tillämplig endast på licenspliktiga spel som tillhandahålls av licenshavare. För tydlighets skull ska detta framgå direkt av lagtexten. Inskränkningen av beskattningen till licenspliktigt spel innebär att spel som är undantaget från licenskravet i spellagen, såsom t.ex. vinstdragning på svenska statens premieobligationslån, eller tillhandahålls av andra än licenshavare i strid med lagen, inte kommer bli föremål för punktskatt.

243

Prop. 2017/18:220

244

Spel med licens förbehållen allmännyttiga ändamål

Regeringen anser att det är viktigt att värna finansieringen av allmän- nyttiga ändamål och de ideella organisationernas möjligheter att fortsatt finansiera sina verksamheter via överskott från spelverksamhet. En skatt på de ideella organisationernas behållning från spel innebär en direkt inskränkning i organisationernas möjligheter att finansiera sin verk- samhet. Förmågan till fortsatt finansiering står i direkt proportion till skattens storlek. En skatt på t.ex. 18 procent skulle baserat på omsätt- ningen för rikslotterier 2016 innebära att de ideella organisationerna skulle få betala drygt 640 miljoner i skatt per år. Dessa medel skulle därmed finansiera statens verksamhet, i stället för att bidra till finan- sieringen av de ideella organisationernas allmännyttiga ändamål.

Det finns vidare tydliga indikationer på skalfördelar i produktionen av spel, vilket medför att de ideella organisationernas kostnader för att driva sina spelverksamheter skiljer sig åt. De mindre lotterierna har således högre relativa kostnader och därmed även lägre rörelsemarginaler. För de minsta lotterierna är rörelsemarginalen endast 12,6 procent som andel av behållningen från spel. En skatt på behållningen som överstiger denna procent skulle leda till att organisationerna inte kommer kunna driva verksamheten med förtjänst. I stället finns risk för att de mindre lotterierna går med förlust. De mellanstora ideella organisationerna kan även fortsättningsvis förväntas bära en skatt med bibehållen lönsamhet, men de medel som blir kvar minskar betydligt. En skatt på de ideella organisationernas spelverksamhet slår således ojämnt och drabbar mindre organisationers ideella verksamheter oproportionerligt hårt. Säker- ställandet av små och medelstora organisationernas finansiering talar där- för för att skattebefrielsen bör bestå även i licenssystemet.

BOS anser att skattebefrielse för spel för allmännyttiga ändamål bl.a. förutsätter att staten kontrollerar att vinsterna verkligen tillfaller det allmännyttiga ändamålet och inte döljs genom oproportionellt höga kostnader, samt att en mycket tydlig gräns mellan det skattebefriade marknadssegmentet och det skattepliktiga, så att inget bolag kan verka samtidigt i båda segmenten. Regeringen instämmer i att en välfungerande tillsyn är mycket viktig för att garantera effektiviteten och legitimiteten hos licenssystemet. Förutsättningarna för licens för allmännyttigt spel och tillsyn behandlas närmare i avsnitt 7.2 och 14. När det gäller möjligheten att kombinera licens för spel som sker för allmännyttiga ändamål med andra licenser, innehåller utredningens förslag inte något förbud mot detta. Med hänsyn till de betydande skillnader som råder mellan de olika licensformerna i fråga om bl.a. krav på juridisk person och användningen av överskottet, anser regeringen att en sådan inskränkning inte heller är nödvändig av konkurrensskäl. Ett sådant förbud föreslås därför inte. Grunderna för regeringens bedömning att förslaget inte omfattas av genomförandeförbudet i EU:s statsstödsregler utvecklas i avsnitt 17.5.

Mot bakgrund av det ovan anförda föreslår regeringen att spel som tillhandahålls för ett allmännyttigt ändamål, enligt licens meddelad med stöd av det särskilda kapitel i spellagen som föreslås reglera spel för allmännyttiga ändamål, inte ska beläggas med punktskatt och vara undantaget från lagens tillämpningsområde. Om sådana organisationer

som kan få licens enligt det kapitlet, väljer att tillhandahålla spel enligt Prop. 2017/18:220 andra licensformer i spellagen, ska dock det spelet punktbeskattas enligt

samma regler som gäller för dessa spel.

Spelskatt för restaurangkasino och spel på fartyg i internationell trafik

Enligt regeringens bedömning bör spel som tillhandahålls av kommer- siella aktörer beskattas med punktskatt på ett enhetligt sätt oavsett om spelet tillhandahålls digitalt eller på fysiska spelbord. Ett av syftena med dagens spelreglering är att värna överskottet från spelverksamheten till det allmänna och till allmännyttiga ändamål. Förutsättningarna för finan- siering av statens verksamhet och allmännyttiga ändamål, som i dag finansieras av intäkter från spelverksamhet, bör i så hög utsträckning som möjligt bevaras i samband med att ett licenssystem införs. I likhet med vad som gäller på spelområdet, bör utgångspunkten även i fortsättningen vara att spel beskattas med punktskatt som tillfaller staten. När det gäller s.k. restaurangkasino tillhandahålls sådana emellertid av kommersiella aktörer, dvs. i likhet med andra spel som utredningen föreslår ska konkurrensutsättas. Utredningen föreslår emellertid att nuvarande schablonbeskattning av spel i s.k. restaurangkasinon, inklusive spel på fartyg i internationell trafik, ska behållas om än i en något omarbetad form. Utredningen menar dock att förslaget är problematiskt ur stats- stödssynpunkt och att regeringen bör kontakta Europeiska kommissionen för att diskutera en eventuell statsstödsanmälan. Av utredningens kontakter med kommissionen framgår att kommissionen ansåg att de totala skatteintäkterna från dessa spel inte var försumbara och att kommissionen behövde mer underlag rörande spelets förströelsekaraktär, risk för problemspelande m.m.

Utredningens förslag innebär ett undantag från normen i den föreslagna skatten på spel, vilket kan utgöra statligt stöd. En skattemässig sär- behandling av kommersiella spelbordsanordnare innebär att olika kommersiella spelföretag behandlas på olika sätt. Ett eventuellt undantag måste därför godkännas av kommissionen. Kommissionen kan bara godkänna statligt stöd som bidrar till mål av gemensamt intresse inom EU. Statligt stöd får inte heller vara större än nödvändigt för att nå de mål stödet ska bidra till. Utredningen har inte tagit fram något underlag som kan läggas till grund för en statsstödsanmälan. Undantaget kan inte motiveras av något allmänintresse och bedöms inte heller vara nödvändigt för att genomföra den marknadsöppning som utredningen har föreslagit. Regeringen gör därför bedömningen att det inte finns förutsättningar att erhålla ett statsstödsgodkännande för utredningens förslag. För att övriga delar av utredningens förslag ska kunna genom- föras bör beskattningen av spelbordsanordnare utformas utan inslag av statligt stöd.

När det gäller hanteringen av beskattningen av restaurangkasinon och spel på fartyg i internationell trafik finns två teoretiska huvudalternativ. Dessa alternativ består i att antingen låta spel på spelbord omfattas av den generella beskattningsordningen eller att låta dem omfattas av en schablonbeskattning. En schablonbeskattning skulle i sin tur kunna bestå av såväl den nuvarande ordningen med en progressiv beskattning som en

ordning med ett fast belopp per bord och månad. Fråga uppkommer då

245

Prop. 2017/18:220 om det är möjligt att utforma en schablonbeskattning utan inslag av

 

statligt stöd.

 

Regeringen anser, i likhet med utredningen att det inte lämpligt att

 

tillämpa den nuvarande progressiva modellen eller någon annan prog-

 

ressiv modell i en ny punktskattereglering för spelborden. Detta med

 

anledning av att det är olämpligt att beskattningen blir olika beroende på

 

om tillstånd till spelet har meddelats i form av en eller flera licenser och

 

även olämpligt att likadana spelbord beskattas med olika schablonbelopp.

 

De olika skattebeloppen kan sinsemellan anses utgöra skatteförmåner

 

eller skattesanktioner.

 

Även vid en schablonbeskattning i enlighet med utredningens förslag,

 

dvs. med en schablonbeskattning med endast ett belopp per bord och

 

månad, blir följden att beskattningen avviker vad som följt av den

 

generella spelbeskattningen. Vid en schablonbeskattning i enlighet med

 

utredningens förslag skulle beskattningen av spelborden bli ca 40 procent

 

lägre än vad som följt om spelet omfattats av en behållningsbeskattning

 

vid en skattenivå om 18 procent (se SOU 2017:30, avsnitt 26.6.5).

 

I en jämförelse med behållningsbeskattningen är schablonbeskatt-

 

ningen vidare gynnsam för spelanordnare vars spelbord har ett högt

 

utnyttjande och ogynnsam för spelanordnare vars spelbord har ett lågt

 

utnyttjande. En schablonbeskattning förstärker därmed de ekonomiska

 

motiven för ett ökat tillhandahållande av spel. Regeringen anser att detta

 

inte är önskvärt.

 

Det kan, som utredningen gjort i betänkandet, konstateras att det inte är

 

möjligt att detaljreglera allt på spelområdet. Regeringens och utred-

 

ningens förslag bygger i stället på skapandet av en balans mellan ramlag

 

och detaljreglering. Den föreslagna spellagen möjliggör för regeringen

 

att utfärda förordningar och för spelmyndigheten att utfärda föreskrifter.

 

Genom en ramlag ökar samhällets möjligheter till kontroll och gör att

 

snabba åtgärder kan vidtas för att svara mot förändringar i omvärlden.

 

Det är ett adaptivt regelverk som enligt utredningens mening kommer att

 

vara robust, ändamålsenligt och hållbart över tiden.

 

Vad som kan skapa en flexibilitet för tillståndssidan och för tillsynen

 

kan emellertid utgöra problem när det kommer till beskattningen

 

eftersom beskattningens omfattning inte får delegeras. Vid en schablon-

 

beskattning som bygger på tillstånd och spelbord bör reglerna som styr

 

beskattningen i allt väsentligt regleras i lag. Detta skulle således

 

förutsätta en icke önskad detaljreglering på lagnivå vilket därmed skulle

 

begränsa möjligheterna till snabba uppdateringar av det regelverk som

 

styr tillståndsgivningen.

 

Den nuvarande ordningen med en schablonbeskattning har i huvudsak

 

motiverats av att den medför betydande administrativa förenklingar

 

vilket i sig kan anses vara ett vällovligt motiv. Det kan dock konstateras

 

att oaktat punktskattens utformning har skillnaden mellan mottagna

 

insatser och utbetalade vinster redan i dag betydelse för den direkta

 

beskattningen. Ett slopande av den skattemässiga särbehandlingen av

 

spelborden, dvs. en övergång till en behållningsbeskattning, bör därmed i

 

normalfallet inte medföra någon större ökning av den administrativa

 

bördan.

 

Ett annat argument som framförts som skäl för bibehållande av den

246

nuvarande schablonbeskattningsmodellen är att den är svår att kringgå.

Utgångspunkten enligt spellagen är att spel om vinster som har ett Prop. 2017/18:220 penningvärde endast är tillåtna om det finns tillstånd (licens). Den av

utredningen föreslagna skatten på spel betalas för sådant licenspliktigt spel som anordnas av spelföretag som är licenshavare. De aktörer som ska erlägga skatten är således fysiska eller juridiska personer som beviljats licens efter att de bedömts vara särskilt lämpliga. Den som inte säkerställer en korrekt skatteredovisning utan i stället försöker kringgå skattelagstiftningen riskerar dels att inte uppfylla de krav på lämplighet som ställs på licenshavare enligt spellagen, dels att drabbas av de sank- tioner som följer av samma lag. Regeringen gör mot den bakgrunden bedömningen att det inte föreligger någon större risk för skatte- undandragande enligt den föreslagna beskattningsmodellen än vid en schablonbeskattning.

Paf, Visita och Cherry spelglädje har avstyrkt förändringar av beskatt- ningen av restaurangkasino för det fall att kompensatoriska åtgärder inte vidtas. De åtgärder som efterfrågats är höjning av gränserna för tillåtna insatser för spelet Black Jack samt för roulett- och tärningsspel. Regeringen avser att genom föreskrifter i förordning höja gränserna för tillåtna insatser till de önskade nivåerna.

Regeringen anser att de av Paf påtalade effekterna vid gränspassage inte medför oöverstigliga hinder för en beskattning enligt den ordning som föreslås gälla för alla kommersiella spel. Som Paf antyder i sitt remissvar kan en del i säkerställandet av korrekt skattehantering vara kassaavstämning under färdens gång. Det kan förväntas att de aktörer som har licens för att tillhandahålla spel även kommer vidta de ytterligare åtgärder som de anser är nödvändiga för en korrekt skatteredovisning.

Mot bakgrund av det ovanstående föreslås att spel på restaurangkasino och spel på fartyg i internationell trafik ska omfattas av den nya lagen om skatt på spel, att lagen om skatt på spel upphävs samt att den av utredningen föreslagna lagen om skatt på vissa spelbord inte införs. Genom ett slopande av den skattemässiga särbehandlingen av vissa kommersiella spelanordnare behöver omregleringen av spelmarknaden inte anstå i väntan på ett eventuellt statsstödsgodkännande för sär- behandling i form av schablonbeskattning.

Varulotterier och varuspelsautomater

Enligt nuvarande reglering undantas varulotterier och varuspelsautomater från punktskatt. Skälet angavs i prop. 1985/86:46 s. 4 vara att ett sådant undantag skulle innebära förenklingar för de idrottsföreningar och folkrörelser som tillhandahåller lotterier. Regeringen anser att ett motsvarande generellt undantag från skatteplikt för spel där vinster betalas ut i form av varor inte bör föras över till lagen. Som redogjorts för ovan, innehåller förslaget om punktskatt redan ett undantag för spel som sker för allmännyttiga ändamål. Idrottsföreningar och folkrörelser kommer även i fortsättningen, med stöd av licens, kunna tillhandahålla lotterier utan att betala punktskatt. Något skäl till att härutöver ha särskilda bestämmelser som generellt undantar spel från skatteplikt med anledning av att vinsterna ges i form av varor finns enligt regeringens

mening inte. Tvärtom bör licenspliktiga spelformer som tillhandahålls för

247

Prop. 2017/18:220

248

kommersiella ändamål behandlas lika. På en avreglerad spelmarknad kan det vidare förväntas förekomma en rad olika spel där vinsterna består av en kombination av olika tillgångar såsom pengar, värdebevis, varor eller annat. För att undvika svåra gränsdragningsfrågor i tillämpningen, bör beskattningen ske på samma villkor oavsett i vilken form vinsterna ges. Sammantaget finns således goda skäl för att inte införa ett särskilt undantag för varulotterier och varuspelsautomater i den nya lagen om skatt på spel.

Statligt ägda spelbolag

I och med övergången till ett licenssystem där även statliga spelföretag måste inneha licens, är det inte heller motiverat med skattebefrielse för spel som tillhandahålls av statligt ägda spelbolag. Ett undantag för spel som tillhandahålls med stöd av licens enligt det särskilda kapitlet för statliga spel i spellagen, liknande det som finns i 1 a § 5 lotteriskatte- lagen, föreslås därför inte i den nya lagen om skatt på spel.

Definitioner

I likhet med utredningen gör regeringen bedömningen att de begrepp som föreslås ska användas i lagen om skatt på spel så långt som möjligt ska ha samma betydelse som i spellagen. Någon skatterättslig legal- definition av t.ex. begreppet spel bör därför inte tas in i skattelag- stiftningen. När det däremot gäller begreppen insats och utbetalning i skattelagstiftningen skiljer sig dessa något från motsvarande begrepp i spellagen. Regeringen föreslår därför att begreppen ska ges särskilda legaldefinitioner i lagen om skatt på spel för att säkerställa att de ges rätt innebörd vid lagens tillämpning.

Med begreppet insats enligt lagen om skatt på spel avses det totala värde spelaren eller annan betalar för spelarens deltagande i ett licens- pliktigt spel enligt spellagen. De tillskjutna medlen ska ses som insats oavsett hur de betecknas. Det innebär exempelvis att oavsett om en betalning betecknas som ersättning för annat än spelet är ett kombinationserbjudande eller en dispositionsrätt att anse som insats om den erbjuds i anslutning till spelet. Som insats räknas även kupongavgift och andra sidoordnade avgifter som krävs för deltagande. Likaså utgör provisioner, avgifter och andra ersättningar som utgår till förmedlare av spel eller ombud en del av insatsen. Det saknar betydelse för definitionen huruvida spelföretaget tar på sig en ekonomisk risk eller vilken spelform det är fråga om. Det har inte heller någon betydelse om det är spelaren själv som står för insatsen eller om medlen skjuts till från någon annan, t.ex. i form av en rabatt från ett spelföretag. Även värdet av sådana rabatter, sponsring, förmåner och liknande som läggs till spelpotten av någon annan än spelaren omfattas. Inte heller har det någon betydelse vem som de facto gör själva inbetalningen, avgörande är i stället att betalningen sker för spelarens räkning. Kammarrätten i Jönköping har bl.a. ställt frågan om även rabatter som erbjuds andelsägare i ett spelbolag ska ses som en insats i den nya lagen om skatt på spel. Som framgår ovan omfattas rabatter av definitionen. Det har inte i sig någon betydelse om rabatten riktar sig till enskilda spelare var för sig eller till spelare i ett spelbolag. Avgörande för bedömningen av om ett pris är

rabatterat är om det för samma spel finns ett annat ursprungligt pris på Prop. 2017/18:220 marknaden som är högre. Om så är fallet, är mellanskillnaden en rabatt

vars värde ska läggas till insatsen. Kammarrätten har även ställt frågan om kapitaltillskott från enskilda medlemmar till en ekonomisk förening med verksamhet att bedriva spel, omfattas av begreppet insats. Regeringen vill med anledning av denna fråga framhålla att det är själva transaktionen mellan spelaren eller annan, i detta fall den ekonomiska föreningen, och spelföretaget eller spelombudet som bildar utgångspunkt för vad som utgör en insats. Kapitaltillskott till en ekonomisk förening omfattas således inte av begreppet. Det är först när föreningen betalar för spelet som insatsen sker.

Med begreppet utbetalning avses det värde som den skattskyldige eller dennes ombud betalar till spelaren genom att tillgodoföra belopp på spelkontot eller på annat sätt. Värdet kan avse såväl kontanter som andra tillgångar. Det saknar betydelse för bedömningen hur utbetalningen betecknas eller hur ett erbjudande utformas. Som utbetalning anses t.ex. återbetalning av insats vid inställt spel, rakeback vid poker och bonusutbetalning till spelkontot. Däremot omfattas inte utbetalningar som sker till någon annan än spelaren, såsom till exempel provisioner till rättighetsinnehavare och samarbetspartners och inte heller utbetalningar för annat spel än sådant som omfattas av lagen om skatt på spel.

Sammantaget delar regeringen utredningens bedömning av hur begreppen insats och utbetalning ska definieras. Som framgår vid en jämförelse mellan utredningens lagförslag och regeringens, har dock definitionen av vad som är en insats förtydligats. Ändringarna syftar endast till att tydligare uttrycka det som utredningen, och även regeringen, avser att reglera. Någon ändring i sak i förhållande till utredningens förslag är således inte avsedd. Mot bakgrund av dessa ändringar och den motivering som lämnas ovan och i författnings- kommentaren till bestämmelsen, anser regeringen att begreppet insats är tillräckligt väl definierat. I fråga om begreppet utbetalning har regeringen inte funnit skäl för ytterligare förtydliganden i lagtexten.

Skattskyldighet

För de flesta svenska punktskatter placeras skattskyldigheten så tidigt som möjligt i ledet av aktörer som tillhandahåller de varor eller tjänster som ska beskattas. En sådan begränsning underlättar administration och kontroll av skatten. Regeringen anser därför, till skillnad från Ellmount Interactive AB, att skattskyldigheten ska placeras hos den som innehar licens för ett licenspliktigt spel. Hur kostnaderna för verksamheten ska fördelas mellan licenshavaren, spelombud och andra samarbetspartner, är något som får regleras civilrättsligt mellan parterna.

Regeringen föreslår därför att innehavare av licens som meddelats med

 

stöd av spellagen för sådant spel som omfattas av lagen om skatt på spel

 

ska vara skattskyldiga. Den som enbart har licens för spel som är

 

undantaget från spelskatt är därmed inte skattskyldig.

 

Skattskyldighetens inträde

 

Bestämmelser om skattskyldighetens inträde och kriterierna för skatt-

 

skyldighet varierar mellan olika punktskatter. De händelser som grundar

249

 

Prop. 2017/18:220

250

skattskyldighet beror till stor del på den skattepliktiga varans eller tjänstens natur. Skattskyldighetens inträde har dock alltid – direkt eller indirekt – betydelse för när skatten ska redovisas. Som framgår av avsnitt 17.6 anser regeringen att skatteförfarandelagens bestämmelser även ska vara tillämpliga vid punktskatt på spel. Eftersom bestämmelserna om redovisningsskyldighetens inträde i SFL knyter an till skattskyldighetens inträde i de olika punktskattelagarna, behövs en särskild bestämmelse i lagen om skatt på spel som reglerar skattskyldighetens inträde. Med hänsyn till att beskattningsunderlaget föreslås utgöras av den skattskyldiges behållning under en viss beskattningsperiod, se nedan, bör tidpunkten för skattskyldighetens inträde sammanfalla med att en ny beskattningsperiod inleds. Regeringen föreslår därför att skattskyldigheten inträder när den skattskyldige tar emot insatser för skattepliktigt spel.

Vad ska beskattas – spelarnas insatser eller spelföretagens behållning?

Flera av EU:s medlemsstater och även andra länder har omreglerat sina spelmarknader och öppnat för internationell konkurrens. I dessa system tillämpas huvudsakligen två modeller för beskattning av licensierat spel. I den första modellen utgör spelarnas insatser underlag för spelskatt. I den andra modellen utgörs beskattningsunderlaget av behållningen eller speloperatörernas intäkter för spelskatt.

Punktskatten på alkohol och punktskatten på tobak torde i allt väsent- ligt övervältras till konsumenterna och medför därför att (konsu- ment)priset för dessa produkter blir högre. Staten får därigenom ett styrmedel för att kontrollera relativpriset på de beskattade produkterna. Ett högre relativpris medför i regel att efterfrågan på den aktuella produkten minskar, därigenom kan en punktskatt på hälsoskadliga produkter vara ändamålsenlig ur ett folkhälsoperspektiv. Skadeverk- ningarna från spelande uppkommer dock inte enbart till följd av mängden spel som konsumeras, utan även av storleken på de ekonomiska förluster som spelarna gör. En skatt som höjer priset på spel riskerar därför att öka spelarnas förluster och därmed även skadorna. Eftersom problemspelare är mindre känsliga för prishöjningar än normal- konsumenter, riskerar ett höjt pris på spel att drabba dessa spelare särskilt hårt.

Vidare är utgångspunkten i lagförslaget att endast licenspliktigt spel ska beskattas. Statens möjligheter att styra priset på spel begränsas därmed till produkter på den licensierade spelmarknaden. På en global spelmarknad har svenska spelare stora möjligheter att undvika skattens påverkan på priset genom att välja bort spel med svensk licens till förmån för olicensierade lågprisalternativ. Eftersom det inte är sannolikt att de licensierade spelbolagen varaktigt kan sänka sina marginaler för att kompensera för skattens påverkan på priset, riskerar en beskattning av insatserna att leda till att priset på licenspliktigt spel blir högre än världs- marknadspriset. Följden blir att licensierade spelföretag med tiden kan förväntas förlora sina marknadsandelar till spelföretag som varken uppfyller svenska krav på spelarskydd eller betalar skatt i Sverige, vilket i förlängningen riskerar att minska spelbolagens vilja att söka en svensk spellicens. Spellicensutredningen har mot denna bakgrund gjort bedöm-

ningen att en modell där spelarnas insatser utgör underlag för beskattning Prop. 2017/18:220 riskerar att påverka graden av kanalisering av såväl spelare som

spelbolag till det svenska licenssystemet negativt. I utredningen anförs även andra skäl till varför en skatt på insatser är problematisk, bl.a. att onlinespelföretagens kostnader för att tillhandahålla spel förväntas öka i och med att arbetet med att bestämma odds och återbetalningsprocent blir mer omfattande med en sådan beskattning.

Mot denna bakgrund anser regeringen, i likhet med utredningen, att underlaget för skatten inte ska baseras på spelarnas insatser utan i stället ska vara den skattskyldiges behållning under en viss beskattningsperiod. Modellen innebär visserligen att statens möjligheter att styra de svenska spelarnas efterfrågan via priset minskar. Samtidigt ökar möjligheterna för licensierade spelföretag att konkurrera om de svenska spelkonsu- menterna, vilket i sin tur bidrar till att den svenska efterfrågan på spel i högre grad riktas mot spelföretag som uppfyller svenska krav på spel- arskydd. Ur folkhälsopolitisk synvinkel har staten således mycket lite att förlora på denna modell. I och med att priset på spel hålls oförändrat, minskar också risken för att skatteunderlaget blir lägre. En skatt på speloperatörernas behållning ger därför även bättre förutsättningar för staten att långsiktigt kunna finansiera sin verksamhet via skatte- inkomster. De internationella erfarenheterna av att omreglera spelmark- naderna är vidare att flera av de länder som har valt att beskatta spelarnas insatser, har tvingats ändra sina regler eller har blivit hårt kritiserade på grund av att kanaliseringen av spelandet varit otillfredsställande. Osäker- heten kring regelverkets utformning på sikt och risken för framtida justeringar, försämrar spelföretagens vilja att investera i långsiktiga lösningar för konsumentskydd och i förlängningen att söka svensk licens. Ur ett långsiktigt perspektiv är därför en skatt på speloperatörernas behållning från spel att föredra, då den regleringstekniskt bedöms utgöra en mer hållbar och stabil skattebas.

Sammantaget anser regeringen att en skatt på spelföretagens behållning från spel långsiktigt ger bäst förutsättningar för att dels kanalisera spelandet till säkra och kontrollerade erbjudanden, dels säkerställa att statens skatteinkomster bevaras i så stor utsträckning om möjligt.

Regeringen föreslår därför att skatten på spel ska betalas för behåll- ningen för varje beskattningsperiod som avser sådant spel som omfattas av lagen om skatt på spel.

Närmare om beskattningsunderlaget

Enligt den nuvarande lotteriskattelagen tas skatten ut på behållningen för varje enskilt lotteri som tillhandahålls vilket kräver att varje enskilt lotteri definieras och skiljs från andra lotterier. En sådan modell kan vara svår att upprätthålla på en marknad där regleringen av vilka spel som får tillhandahållas inte kommer att motsvara den situation som gäller enligt den nuvarande spellagstiftningen. Med hänsyn till svårigheterna med att särskilja olika spel från varandra, anser regeringen att den nuvarande modellen bör frångås. I stället bör beskattningsunderlaget utgöras av allt spel som den skattskyldige tillhandahåller under en viss beskattnings- period. I likhet med vad som gäller för den nuvarande lotteriskatten bör

beskattningsunderlaget vara behållningen som återstår efter att

251

Prop. 2017/18:220 vinstutbetalningarna dragits av från spelarnas insatser. Behållningen för en beskattningsperiod ska således beräknas som skillnaden mellan de sammanlagda insatserna som den skattskyldige mottagit och de sammanlagda utbetalningarna som den skattskyldige betalat ut under perioden. En beskattningsperiod ska utgöras av en kalendermånad.

Utredningen föreslår att det vid bestämmande av behållningen endast ska vara insatser och utbetalningar som hänför sig till det svenska speldeltagandet som ska beaktas. Även om detta förhållande följer av förslaget till den inledande paragrafen i lagen, anser regeringen att detta för tydlighets skull uttryckligen bör framgå av lagen.

Nedan följer några exempel som kan åskådliggöra hur behållningen ska beräknas:

Exempel 1

Ett spelföretag tillhandahåller pokerspel. De spelare som deltar i pokerspelet betalar insatser för att delta i spelet. Pokerspelet tillhandahålls på ett sätt som medför att spelföretaget inte tar någon ekonomisk risk, utan det är någon eller några spelare som vinner pengar och någon eller några spelare som förlorar pengar. Spelarnas insatser förs till en eller flera potter. Spelföretaget tar provision på de pengar som förs till spelpotterna genom att behålla en mindre andel av varje spelpott, s.k. ”rake”. Spelarna möter varandra och spelar om potterna. Den eller de spelare som vinner sådana potter får vinsterna till godo genom utbetal- ning från spelföretaget. För det spelföretag som tillhandahåller pokerspelet utgörs behållningen för beskattningsperioden av skillnaden mellan de sammanlagda insatserna från spelarna och de sammanlagda utbetalningarna till spelarna under beskattningsperioden. Om spelarnas vinster betalas ut under samma period som insatserna gjorts kommer behållningen för beskattningsperioden att utgöras av ett belopp som motsvarar den provision i form av ”rake” som spelföretaget dragit av från spelpotterna under perioden. De vinster som betalas ut först näst- kommande månad tas inte med i beräkningen av behållningen för en beskattningsperiod. Sådana utbetalningar ska i stället tas med vid beräkning av behållningen för den beskattningsperiod då utbetalningen sker.

 

Exempel 2

 

Ett spelföretag tillhandahåller spel på en s.k. spelbörs där spelföretaget

 

möjliggör för spelare att spela mot varandra. Spelet tillhandahålls på ett

 

sätt som medför att spelföretaget inte tar någon ekonomisk risk.

 

Spelföretaget erbjuder en plattform där spelare möter varandra och ”slår

 

vad” med varandra och betalar insatser för att delta i vadslagningen.

 

Spelföretaget tar provision på spelet i form av antingen avdrag på

 

spelarnas insatser eller avdrag på den vinstutbetalning som sker till de

 

spelare som vinner vadet. För ett spelföretag som tillhandahåller spel på

 

en sådan spelbörs utgörs behållningen för beskattningsperioden av

 

skillnaden mellan de sammanlagda insatserna från spelarna och de

 

sammanlagda utbetalningarna till spelarna under beskattningsperioden.

 

Om spelarnas vinster betalas ut under samma period som insatserna

 

gjorts, kommer behållningen för beskattningsperioden att utgöras av ett

252

belopp som motsvarar den provision som spelföretaget dragit av från

insatserna eller vinstutbetalningarna under perioden. De vinster som Prop. 2017/18:220 betalas ut först nästkommande månad tas med i beräkningen av behåll-

ningen för den beskattningsperioden.

Exempel 3

Ett spelföretag tillhandahåller spel på travtävlingar. Spelet tillhandahålls på ett sätt som medför att spelföretaget inte tar någon ekonomisk risk. Spelföretaget erbjuder spel enligt den s.k. totalisatormodellen där alla insatser från spelarna läggs samman i en spelpool för varje spelobjekt. Från spelpoolen gör spelföretaget ett i förväg bestämt totoavdrag. Det som återstår efter totoavdraget utgör den vinstpott som återbetalas till spelarna i form av vinstutbetalningar när respektive spelobjekt avgjorts. Oddsen och vinstbeloppen bestäms utifrån varje spelares andel av vinstpotten i förhållande till andra spelares andel av vinstpotten. För ett spelföretag som tillhandahåller spel enligt en sådan totalisatormodell utgörs behållningen för beskattningsperioden av skillnaden mellan de sammanlagda insatserna från spelarna och de sammanlagda utbetal- ningarna till spelarna under beskattningsperioden. Om spelarnas vinster betalas ut under samma period som insatserna gjorts kommer behållningen för beskattningsperioden att utgöras av ett belopp som motsvarar det totoavdrag som spelföretaget gjort. Vinster som betalas ut först nästkommande månad tas med i beräkningen av behållningen för den beskattningsperioden.

Exempel 4

Ett spelföretag tillhandahåller spel på travtävlingar, fotbollsmatcher och andra sportevenemang. Spelet tillhandahålls på ett sätt som medför att spelföretaget tar en ekonomisk risk. Spelföretaget erbjuder spel till s.k. fasta odds där spelaren vinner ett i förväg bestämt vinstbelopp i förhållande till sin insats för varje spelobjekt. För ett spelföretag som tillhandahåller spel till fasta odds utgörs behållningen för beskatt- ningsperioden av skillnaden mellan de sammanlagda insatserna från spelarna och de sammanlagda utbetalningarna till spelarna under beskatt- ningsperioden. Behållningen är avhängig hur spelföretagen satt oddsen och hur spelarna gjort sina insatser. De vinster som betalas ut först nästkommande månad tas inte med i beräkningen av behållningen för en beskattningsperiod. Sådana utbetalningar ska i stället tas med vid beräkning av behållningen för den beskattningsperioden.

Exempel 5

 

Ett spelföretag tillhandahåller lotterier. De spelare som deltar i lotterierna

 

betalar insatser när de köper sina lottsedlar. För varje lotteri finns en

 

fastställd vinstplan som anger vilka vinster som kommer falla ut i

 

lotteriet. Enligt vinstplanen ska vinsterna sammanlagt uppgå till X

 

procent av insatserna i lotteriet. Resterande Y procent tillfaller spel-

 

företaget. För ett spelföretag som tillhandahåller lotterier utgörs behåll-

 

ningen för beskattningsperioden av skillnaden mellan de sammanlagda

 

insatserna från spelarna och de sammanlagda utbetalningarna till

 

spelarna under beskattningsperioden. Under förutsättning att alla lotter

 

säljs och alla vinster betalas ut under samma period som insatserna

 

gjorts, kommer behållningen för beskattningsperioden att utgöras av ett

253

Prop. 2017/18:220

254

belopp som uppgår till Y procent av de totala insatserna i de lotterier som tillhandahålls under en kalendermånad. För det fall att vissa vinster i stället betalas ut först nästkommande månad kommer dessa senare utbetalda vinster i stället beaktas vid beräkningen av behållningen för nästa beskattningsperiod och därmed inte reducera behållningen den första perioden.

Stockholms universitet (Juridiska fakulteten) efterfrågar en närmare diskussion om den territoriella avgränsningen av punktskatten, dvs. hur insatser och utbetalningar till spel enligt svensk licens hänförs. Någon definition av svenskt speldeltagande föreslås inte vare sig i lagen om skatt på spel eller i spellagen. Med svenskt speldeltagande avses allt spel som sker på en fysisk plats på svenskt territorium, såsom på ett kasino eller en värdeautomat. Även spel som sker på svenska och utländska fartyg i internationell trafik inom svensk ekonomisk zon omfattas. Så länge spelet sker i ett fysiskt rum inom landets gränser saknar det alltså betydelse huruvida spelaren är bosatt i Sverige eller endast vistas här tillfälligt. Spel som sker vid fysiska spelbord under gränsöverskridande resor bör dock inte anses som hänförligt till svenskt speldeltagande om spelet varken sker på svenskt territorium eller i Sveriges ekonomiska zon. För beskattning av onlinespel följer av kravet på registrering av spelare enligt spellagen att skattskyldighet för sådant spel föreligger om spelaren är bosatt i Sverige eller stadigvarande vistas här, oavsett var spelaren befinner sig fysiskt. Skattskyldigheten för onlinespel gäller vidare oavsett var en sådan spelare fysiskt befinner sig. Bedömningen av om en person är bosatt i Sverige ska utgå från de kriterier som gäller enligt 3 § folkbokföringslagen. Med stadigvarande vistelse avses det- samma som i 3 kap. 3 § 2 IL, dvs. att det är frågan om en samman- hängande vistelse på minst sex månader.

Regeringen föreslår därför att beskattningsunderlaget, dvs. behåll- ningen, ska beräknas som skillnaden mellan de sammanlagda insatserna som den skattskyldige mottagit under beskattningsperioden och de sammanlagda utbetalningarna som den skattskyldige betalat ut under beskattningsperioden. Regeringen föreslår vidare att endast insatser och utbetalningar som hänför sig till svenskt speldeltagande ska beaktas vid beräkningen samt att beskattningsperioden ska utgöras av en kalender- månad.

Beskattning av spelbörser, bonusar och jackpottar

Regeringens förslag till beskattning är utformat på ett sätt som, med undantag för spel för allmännyttiga ändamål och spel som tillhandahålls enligt licens för landbaserat kommersiellt kasinospel och kasinospel på fartyg i internationell trafik, behandlar alla spelföretag lika oavsett hur företagets affärsmodell ser ut. Flera spelbolag har dock väckt frågor kring tillämpningen av lagen om skatt på spel i förhållande till vissa specifika spelformer och företeelser på spelmarknaden. Mr Green och Casumo önskar få klarhet i hur bonusar och jackpottar ska hanteras skatterättsligt. Mr Green anser att bonusar inte bör ingå i beskatt- ningsunderlaget eftersom de inte genererar några intäkter till bolagen samt att kostnaderna för jackpottar bör få avräknas eftersom ett spel-

företag annars, till följd av hur jackpottspel arrangeras mellan spelföretag

Prop. 2017/18:220

i olika länder, riskerar att få betala skatt på intäkter som företaget inte har

 

fått. Möjligheten för det spelföretag som ombesörjer utbetalningen av

 

jackpottvinsten att ensam få göra avdrag för densamma, riskerar vidare

 

att påverka konkurrensen på marknaden negativt. Paddy Power Betfair

 

påtalar att när det gäller spelbörserna utgörs spelföretagets behållning

 

inte av skillnaderna mellan insatser och utbetalningar, utan av en

 

provision som spelarna betalar för sitt deltagande i spelet. Företaget

 

föreslår därför att skattebasen för spelbörser i stället ska vara total

 

summa provision som arrangören tagit emot, antingen genom avdrag från

 

vinster eller på annat sätt, från svenska kunder. BOS anser att modellen

 

för att beräkna beskattningsunderlaget inte är anpassad efter spel-

 

börserna, vilket kan leda till dubbelbeskattning eller obeskattade intäkter

 

i Sverige.

 

 

Regeringen konstaterar inledningsvis att en bonus representerar ett

 

ekonomiskt värde för spelaren och kan, om den utnyttjas, möjliggöra nya

 

vinstutbetalningar, vilka i sin tur bidrar till att minska beskatt-

 

ningsunderlaget och skatten. Oavsett vilken påverkan en bonus har på

 

spelföretagets lönsamhet bör den därför, enligt regeringens mening,

 

inkluderas i beskattningsunderlaget.

 

 

När det gäller beskattningen av spelformer där spelföretagens behåll-

 

ning utgörs av provision, gör regeringen följande bedömning. Som fram-

 

går ovan ska beskattningsunderlaget beräknas som skillnaden mellan

 

insatser och utbetalningar under en månad. Med insats enligt lagen om

 

skatt på spel avses det totala värde som spelaren eller annan betalar för

 

spelarens deltagande i spelet. Med utbetalning avses det totala värde som

 

den skattskyldige eller dennes ombud betalar till spelaren genom att

 

tillgodoföra belopp på spelkontot eller på annat sätt. Om provisionen tas

 

ut på det belopp spelarna satsar i spelet, kommer insatsen i ett spel på en

 

spelbörs därmed bestå av dels det satsade beloppet, dels provisionen. Om

 

provisionen i stället tas på vinsten, kommer utbetalningen avse vinsten

 

minskat med provisionen. Oavsett i vilket skede provisionen tas ut, och

 

under förutsättning att spelet sker mellan svenska deltagare, kommer

 

spelbolagets behållning skatterättsligt alltid motsvara värdet av

 

provisionen. Om ett spelbolag däremot väljer att tillhandahålla spel även

 

till andra än svenska spelare, kommer endast insatser och utbetalningar

 

hänförliga till det svenska speldeltagandet beaktas vid beräkningen av

 

behållningen. Genom att separera det svenska speldeltagandet från annat

 

speldeltagande kan dock skatteredovisningen underlättas.

Enligt

 

regeringens mening finns därför inte något skäl att anpassa beräkningen

 

av beskattningsunderlaget efter spelbörserna på den grunden att

 

behållningen består av provisioner.

 

 

När det gäller regleringen i förhållande till vissa specifika spelformer,

 

som t.ex. jackpott-spel och spelbörser, vill regeringen framhålla följande.

 

Införandet av ett licenssystem innebär en omreglering av hela den

 

svenska spelmarknaden och vilka konsekvenser det får för utformningen

 

av spelföretagens affärsmodeller samt utbud och efterfrågan på den

 

svenska spelmarknaden är svårt att förutse i detalj. Som Skatteverket

 

betonar i sitt yttrande är det viktigt att skattelagstiftningen är generellt

 

utformad och behandlar alla spelformer lika, oavsett hur spelet

 

arrangeras över nationsgränserna eller vilken betalningsmodell

spel-

255

Prop. 2017/18:220

256

företagen väljer. Mot denna bakgrund anser regeringen att det för närvarande inte finns skäl att anpassa regleringen efter vissa företags specifika affärsmodeller. Frågan om skattesystemets effektivitet och ändamålsenlighet i förhållande till dess syften är dock något som bör omfattas av den uppföljning och utvärdering av reformen som regeringen avser att genomföra (se avsnitt 19.4).

Regler om utjämning mellan beskattningsperioder föreslås inte

Både Ekonomistyrningsverket och Stockholms universitet (Juridiska fakulteten) har föreslagit kompletterande bestämmelser i fråga om betalning av skatten och utjämning mellan olika beskattningsperioder. Ekonomistyrningsverket anser att förslagets utformning avseende beskattningsunderlaget riskerar att leda till ett volatilt skatteuttag med likviditetspåfrestningar för framför allt mindre och nischade spelbolag som följd. Ekonomistyrningsverket föreslår därför att någon form av undantag införs, t.ex. en schablonberäkning av vinstutbetalningarna som sedan kan regleras när vinsterna faktiskt betalats ut. Universitet anser att en regel om utjämning mellan olika beskattningsperioder bör införas i syfte att kunna utnyttja ett negativt underlag från en period mot ett positivt underlag en senare period.

Regeringen konstaterar inledningsvis att för de skattskyldiga som kan beräknas redovisa punktskatt med ett nettobelopp på högst 50 000 kronor under beskattningsåret, får Skatteverket enligt 26 kap. 17 § SFL besluta att redovisningsperioden för punktskatten ska vara ett beskattningsår. Dessa skattskyldiga kommer därmed redovisa skatten på behållningen för flera separata beskattningsperioder vid ett samlat tillfälle per år. Någon möjlighet att jämna ut underskott och överskott mellan perioderna har inte föreslagits. När det gäller övriga skattskyldiga gäller enligt huvudregeln i 26 kap. 10 § SFL att skatten ska redovisas månadsvis. En möjlighet att utnyttja ett negativt underlag mot ett positivt underlag en senare period skulle innebära att beskattningsperiodens längd, och därmed även beskattningsunderlaget som sådant, rubbas. Vilka konse- kvenser en sådan förändring skulle få för statens finansiering via skatter eller för spelföretagens verksamhet är inte belysta i betänkandet. Vidare har varken Skatteverket eller övriga aktörer på spelmarknaden påtalat risken för likviditetspåfrestningar eller i övrigt haft synpunkter på förslaget i denna del. Skäl för att i detta skede införa kompletterande bestämmer i enlighet med de ovan nämnda förslagen finns därför inte.

Den kommande uppföljningen av licenssystemet som regeringen avser att genomföra kommer dock även omfatta skattesystemets utformning, varvid eventuella likviditetsproblem m.m. kan uppmärksammas.

Mervärdesskattedirektivet utgör inget hinder mot punktskatt på spel

Enligt artikel 401 i Rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt (mervärdesskatte- direktivet), får medlemsstaterna införa en nationell skatt på vadslagning och spel under förutsättning att skatten inte kan karaktäriseras som en omsättningsskatt.

Vid bedömningen av om en skatt är en otillåten omsättningsskatt i EU- rättslig mening ska det särskilt prövas om den äventyrar det gemen-

samma mervärdesskattesystemets funktion, genom att den belastar om- Prop. 2017/18:220 sättningen av varor och tjänster och tas ut på affärstransaktioner på ett

sätt som kan jämställas med mervärdesskatt. Domstolen har i detta avseende preciserat att skatter som uppvisar vissa väsentliga kännetecken för mervärdesskatt ska betraktas som sådana åtgärder, även om de inte är identiska med mervärdesskatten på alla punkter (mål C-283/06 och C- 312/06 p. 34 och 35).

Ett första kännetecken är att skatten tas ut generellt på transaktioner avseende varor eller tjänster. För det andra att skatten är proportionell i förhållande till det pris som den skattskyldige har erhållit för dessa varor och tjänster. För det tredje att den tas ut i varje led i produktions- och distributionskedjan, inklusive detaljhandeln, oavsett antalet föregående transaktioner. För det fjärde att skatten beräknas efter avdrag för den skatt som betalades vid den föregående transaktionen, vilket innebär att skatten i varje led endast beräknas på det mervärde som tillförts i detta led och i sista hand bärs av konsumenten (mål C-283/06 och C-312/06 p. 37.)

När det gäller förslaget till lagen om spelskatt konstaterar regeringen inledningsvis att skatt endast ska tas ut på spel som kräver licens enligt spellagen och endast om sådant spel tillhandahålls av någon med licens enligt samma lag. Det är således inte fråga om någon generell skatt på omsättning av varor eller tjänster. Eftersom spel för allmännyttiga ändamål, spel som är undantaget licensplikten och licenspliktiga spel som tillhandahålls av andra än licenshavare inte ska beskattas, är det inte heller fråga om en generell skatt på allt spel som kan förekomma på den svenska spelmarknaden.

Beskattningsunderlaget för skatten utgörs av skillnaden mellan samtliga insatser och utbetalningar under en månad. Spelskatten bestäms därför normalt inte i proportion till det pris den skattskyldige har betalat för en vara eller tjänst.

Slutligen sker beskattningen som en ”ett-leds-beskattning”, där skatteuttaget sker en gång hos den aktör som utpekas som skattskyldig. Skatten utgör därmed inte en skatt på transaktioner i flera led av produktions- eller distributionskedjan. Det saknas också regler om avdragsrätt eller motsvarande. Det är därför inte heller fråga om att beskatta tillkommet mervärde i förhållande till det senaste transaktions- ledet.

Sammantaget gör regeringen bedömningen att spelskatten inte kan jämställas med en mervärdesskatt. Mervärdesskattedirektivets bestämmelser utgör därför inte ett hinder mot att införa en nationell punktskatt på vadslagning och annat spel.

Skattens storlek

Vid bedömningen av vilken skattesats som bäst uppfyller kraven på hållbarhet, kanalisering och statens behov av finansiering har utred- ningen bl.a. beaktat vilka regler och villkor spelföretagen sammantaget har att förhålla sig till. Utredningen har i bedömningen sammanvägt en mängd faktorer såsom bl.a. beräkningen av beskattningsunderlaget, marknadsföringsregler, vinståterbetalningsnivåer, konsumentskydd,

regelverkets politiska och marknadsmässiga hållbarhet och konkurrens-

257

Prop. 2017/18:220 frågor. Jämförelser har även gjorts med utvecklingen i andra länder och de skattesatser och licenssystem som råder i respektive land. Utred- ningens slutsats är att en skatt på drygt 20 procent av speloperatörernas behållning är förenlig med syftet att uppnå minst 90 procents kanalisering av svensk efterfrågan på spel till spel med svenska licenser. Vilken nivå över 20 procent som utgör en brytpunkt, och vid vilken en högre skattesats skulle kunna få betydande negativa följder för kanaliseringen av efterfrågan, är dock okänd. Av försiktighetsskäl bör en skatt som överstiger 20 procent därför inte införas. För att tillgodose statens behov av finansiering via skatter, bör skatten inte heller vara så låg som 15 procent, vilket ett flertal remissinstanser har önskat. I likhet med utredningen anser regeringen därför att en skatt på 18 procent av spelföretagens behållning från spel är en välavvägd nivå som uppfyller kraven på kanalisering, statens fortsatta möjligheter till finansiering och behovet att ett starkt konsumentskydd för svenska spelare. Skattesatsen bör vara enhetlig för allt skattepliktigt spel.

Regeringen föreslår därför att skatt ska tas ut med 18 procent av behållningen för respektive beskattningsperiod.

Skatt på vinstsparande

Förutom lotteriskattelagen och den nuvarande lagen om skatt på spel finns relevanta skatteregler även i lagen om skatt på vinstsparande m.m. Som konstateras i betänkandet (avsnitt 26.3) finns sedan flera år tillbaka ingen skattskyldig registrerad hos Skatteverket enligt den lagen och någon skatt har inte redovisats sedan 2007. Lagen har således blivit inaktuell. I och med införandet av spellagen kommer vinstsparande dessutom att omfattas av kravet på licens, vilket i sin tur innebär att beskattning ska ske enligt den nya lagen om skatt på spel. Eftersom det inte framkommit något skäl för att i det nya licenssystemet reglera skatt på vinstsparande i en egen lag, föreslår regeringen att lagen om skatt på vinstsparande m.m. ska upphävas.

17.3Inkomstbeskattning av spelföretag

Regeringens förslag: Svenska Spel och dess dotterbolag som bara bedriver spelverksamhet och ATG ska inte längre omfattas av undan- taget från inkomstbeskattning i 7 kap. 17 § inkomstskattelagen.

Inkomst från verksamhet med spel som bedrivs med licens för allmännyttiga ändamål och uppfyller ändamåls-, verksamhets-, fullföljds- och öppenhetskraven i 7 kap. 4–6 och 10 §§ inkomst- skattelagen, ska vara undantagen beskattning. Sådan verksamhet ska ses som en självständig näringsverksamhet.

Utredningens förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Skatteverket tillstyrker förslaget. Flera remiss- instanser anser att skattefriheten för verksamhet med spel för allmän- nyttiga ändamål kan utgöra statsstöd. Remissinstansernas synpunkter i frågan om statsstöd behandlas i avsnitt 17.5.

258

Skälen för regeringens förslag

Skattefriheten för Svenska spel och ATG tas bort

Svenska juridiska personer är obegränsat skattskyldiga i Sverige. Detta innebär att den juridiska personen är skattskyldig för alla sina inkomster i Sverige och från utlandet. Ett undantag från detta gäller för Svenska Spel och dess helägda dotterbolag som bara bedriver spelverksamhet (dvs. Casino Cosmopol) samt ATG, som enligt 7 kap. 17 § IL endast är skattskyldiga för inkomst på grund av innehav av fastigheter.

När den svenska spelmarknaden öppnas upp skapar det möjligheter för nya aktörer att bedriva spelverksamhet i Sverige. Samtliga aktörer på den svenska spelmarknaden, som är skattskyldiga för inkomstskatt i Sverige, bör inkomstbeskattas på ett likartat sätt inom ramen för de olika associationsformerna. I likhet med utredningen anser regeringen därför att de redan etablerade spelbolagen, dvs. Svenska Spel och dess helägda dotterbolag som endast bedriver spelverksamhet samt ATG, ska be- skattas på samma sätt som övriga kommersiella aktörer. De undantag från inkomstbeskattning för dessa bolag som finns i 7 kap. 17 § IL ska således tas bort.

Avdragsrätt för spelskatt

Särskilda skatter och avgifter som avser näringsverksamhet ska dras av. Om skatten eller avgiften sätts ned ska motsvarande del av avdraget återföras det beskattningsår då debiteringen ändras (16 kap. 17 § IL). Enligt regeringens bedömning utgör spelskatt enligt lagen om skatt på spel en sådan särskild skatt som får dras av med stöd denna bestämmelse.

Tillhandahållande av spel för allmännyttiga ändamål

Ideella föreningar och registrerade trossamfund är som huvudregel skattskyldiga för inkomst av näringsverksamhet. Med näringsverksamhet avses förvärvsverksamhet som bedrivs yrkesmässigt och självständigt. Ideella föreningar och registrerade trossamfund som uppfyller ändamåls-, verksamhets-, fullföljds- och öppenhetskraven i 7 kap. 4–6 och 10 §§ IL är dock inte skattskyldiga för vissa särskilt uppräknade typer av inkomst av näringsverksamhet, bl.a. hävdvunna inkomster (se 7 kap. 3 § IL). Som inkomst från hävdvunnen verksamhet räknas exempelvis inkomster från bingo och andra lotterier.

Finansieringen av allmännyttiga ändamål och de ideella organisa- tionernas möjligheter att fortsatt finansiera sina verksamheter med överskott från spelverksamhet bör värnas även i ett system med licenser. Regeringen anser därför att verksamheter där spel bedrivs för att finansiera allmännyttiga ändamål även i fortsättningen ska vara undan- tagna från inkomstbeskattning.

För att tydliggöra att spel som tillhandahålls för allmännyttiga ändamål ska undantas från inkomstskatt föreslår regeringen att det särskilt regleras i 7 kap. 3 § andra stycket IL att en ideell förening eller ett registrerat trossamfund inte är skattskyldig för spel som bedrivs med licens för allmännyttiga ändamål. Spel som tillhandahålls för allmännyttiga ändamål men som inte kräver licens enligt spellagen, exempelvis s.k.

Prop. 2017/18:220

259

Prop. 2017/18:220

260

frisektorlotterier, kan omfattas av det generella hävdbegreppet som kommer att finnas kvar.

Enligt huvudregeln i inkomstskattelagen räknas all näringsverksamhet som bedrivs av en juridisk person som en enda näringsverksamhet (14 kap. 10 § IL). För allmännyttiga ideella föreningar och registrerade trossamfund ska dock vid den s.k. huvudsaklighetsbedömningen enligt 7 kap. 3 § andra stycket 1 den äldre indelningen i förvärvskällor göras (prop. 1999/2000:2 del 2 s. 85). Numera används begreppet självständig näringsverksamhet i stället för förvärvskälla. En förvärvskälla kan omfatta flera rörelseverksamheter, såväl sådana som har karaktär av att utföras av hävd, t.ex. bingo som normalt är skattefria, och sådana som inte har den karaktären och därför normalt är skattepliktiga. Rörelse- verksamheter som har ett "inre sammanhang" anses ingå i en och samma förvärvskälla. Ett sådant inre sammanhang kan finnas om rörelse- verksamheten bedrivs med samma ideella arbetsinsatser. En förvärvs- källa beskattas eller undantas från beskattning i sin helhet. Det sker således inte någon uppdelning av förvärvskällan i en skattefri och en skattepliktig del. För att undantas från beskattning krävs att förvärvs- källan till huvudsaklig del (minst 70–80 procent) innefattar inkomster som kommer från verksamheter som har naturlig anknytning till verksamhetens ändamål eller är hävdvunna.

Regleringen i spellagen innebär att det är möjligt för ideella föreningar och registrerade trossamfund att ansöka om licens även för annan spelverksamhet än sådan som kräver att verksamheten sker för allmännyttiga ändamål. Inkomster från sådant spel ska inkomstbeskattas hos den ideella föreningen eller trossamfundet. Om en ideell förening eller ett registrerat trossamfund bedriver spelverksamhet med licens för både allmännyttiga och kommersiella ändamål, kan verksamheterna komma att ingå i samma självständiga näringsverksamhet. Det uppkommer därmed en risk att inkomster från spel som kommer från verksamhet som bedrivs med stöd av en kommersiell licens inte beskattas om inkomsterna från spel för allmännyttiga ändamål anses utgöra den huvudsakliga delen av verksamheten i förvärvskällan. Om förhållandena är omvända riskerar inkomsterna från den skattebefriade delen av verksamheten att beskattas på grund av huvudsaklighetsbedöm- ningen. För att undvika detta bör en bestämmelse i tredje stycket i 7 kap. 3 § IL införas som innebär att inkomster från spel som bedrivs med licens för allmännyttiga ändamål alltid ska ses som en självständig näringsverksamhet. Därmed kommer inkomster från spelverksamhet som bedrivs med licens för allmännyttiga ändamål att vara skattefria. Inkomster från annat licenspliktigt spel kommer däremot att beskattas, om inte huvudsaklighetsbedömningen i förhållande till annan verksamhet än den med licens för spel för allmännyttiga ändamål medför att inkomsten ska undantas från inkomstskatt.

Inkomstbeskattningen av utländska spelföretag

Genom den nya spelregleringen kan även juridiska och fysiska personer i utlandet få svensk spellicens. En utländsk juridisk person är bl.a. skattskyldig i Sverige för näringsinkomst som kan hänföras till ett fast driftställe i Sverige (6 kap. 11 § IL). Även en begränsat skattskyldig

fysisk person är skattskyldig för sådan näringsinkomst (3 kap. 18 § IL). Prop. 2017/18:220 Utländska juridiska personer är alltid begränsat skattskyldiga i Sverige,

vilket betyder att de endast betalar inkomstskatt på vissa i inkomst- skattelagen angivna inkomster. Skattskyldigheten i Sverige kan begrän- sas av skatteavtal. Med fast driftställe för näringsverksamhet avses en stadigvarande plats för affärsverksamhet varifrån verksamheten helt eller delvis bedrivs. Om någon är verksam för en näringsverksamhet här i Sverige och har fått och regelmässigt använder fullmakt att ingå avtal för verksamhetens innehavare, anses fast driftställe också finnas här. En sådan person kallas för beroende representant. Fast driftställe anses däremot inte finnas i Sverige bara därför att någon bedriver affärs- verksamhet här genom förmedling av mäklare, kommissionär eller någon annan oberoende representant, om detta ingår i representantens vanliga näringsverksamhet (2 kap. 29 § IL).

Enligt spellagen ska licenshavare etablerade utanför EES ha en representant i Sverige som ska uppfylla vissa krav. Representanten ska vara en fysisk person bosatt i Sverige. Representanten ska varabehörigatt i alla frågor som rör verksamheten enligt licensen företräda licenshavaren inför svenska myndigheter, handla på licenshavarens vägnar samt motta stämning för den eller genom annan tala och svara för detta. Huruvida en representant enligt spellagen medför att en licenshavare får fast driftställe i Sverige, är en fråga som får bedömas i förhållande till omständig- heterna i varje enskilt fall.

Det finns inga särskilda bestämmelser i inkomstskattelagen som rör inkomstberäkningen av ett fast driftställe. Om inget annat anges i lagtexten används samma regler för beskattning av näringsverksamhet för begränsat och obegränsat skattskyldiga personer. Av äldre rättspraxis framgår att inkomsten för ett fast driftställe ska beräknas med utgångspunkt i det fasta driftställets resultaträkning, och inte efter någon schablonmässig fördelning av företagets totala inkomst (RÅ 1971 ref. 50). Som framgår av SOU 2017:30 del 2 s. 226 ger OECD i rapporten ”Report on the attribution of profits to permanent establishments” sin syn på hur man ska beräkna den inkomst som enligt modellavtalets artikel 7 är hänförlig till ett fast driftställe. Om ett företag erbjuder spel som tillhandahålls i Sverige utan licens enligt spellagen kan det konstateras att det är en straffsanktionerad brottslig handling. Som utredningen kommer fram till är detta inte ett hinder mot att det kan utgöra en näringsverksamhet som är skattepliktig.

261

Prop. 2017/18:220

17.4

Inkomstbeskattning av spelare

 

 

 

Regeringens förslag: Vinster från licenspliktiga spel som tillhandahålls

 

av ett spelföretag med licens enligt spellagen ska vara skattefria för

 

spelaren oavsett var spelföretaget har sin hemvist. Detsamma gäller

 

spelarvinster från spel som antingen tillhandahålls i Sverige men som inte

 

kräver licens enligt spellagen eller tillhandahålls i ett annat land inom

 

EES. Spelarvinster från pyramidspel ska inte vara skattefria.

 

Spelarvinster från licenspliktiga spel som tillhandahålls av någon

 

annan än licenshavare ska beskattas i inkomstslaget kapital.

 

Beskattningsunderlaget för skattepliktiga spelarvinster ska beräknas

 

som skillnaden mellan sammanlagda vinster och insatser under

 

beskattningsåret hos en och samma spelanordnare. Resultat hänförliga

 

till olika spelanordnare får inte kvittas mot varandra.

 

Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.

 

Utredningen föreslår dock att vinst från spel ska vara skattefri endast om

 

anordnaren har licens för det aktuella spelet enligt spellagen.

 

Remissinstanserna: Svenska Spel, ATG och SPER tillstyrker förslaget.

 

Svenska Spel anser vidare att det måste vara möjligt för Skatteverket att

 

inhämta information om spelare för att kunna verkställa beskattning.

 

Bland annat Kindred avstyrker förslaget att spelarvinster från olicensierat

 

spel ska beskattas hos spelaren oavsett tillhandahållarens hemvist efter-

 

som förslaget strider mot den fria rörligheten för tjänster enligt EUF-

 

fördraget. Stockholms universitet (Juridiska fakulteten) anser att förbudet

 

mot att kvitta ett negativt beskattningsunderlag hos ett spelföretag mot ett

 

positivt beskattningsunderlag hos ett annat spelföretag är principiellt

 

felaktigt, eftersom det innebär ett incitament att begränsa spelandet till ett

 

eller några spelföretag. Med tanke på att regeln sannolikt får en mycket

 

begränsad tillämpning, anser universitet att en schablonmässig behand-

 

ling ändå är godtagbar. Ekonomistyrningsverket anför att skattskyldighet

 

som bygger på självrapportering är svår att kontrollera och därför

 

riskerar att leda till skattefusk. Skatteverket har inga synpunkter på

 

förslaget i sak, men föreslår att ordet ”spel” i första meningen i 8 kap. 3 §

 

IL ersätts med ”lotterier, vadhållning och kombinationsspel” för att

 

säkerställa att vinster från pyramidspel aldrig kan vara skattefria.

 

Skälen för regeringens förslag

 

Beskattning av spelarvinster

 

Beskattningen av spelarvinster regleras i 8 kap. 3 § och 42 kap. 25 § IL.

 

Enligt nuvarande regler saknar det betydelse för eventuell skattefrihet om

 

spelet är tillåtet eller otillåtet. Det som avgör om beskattning ska ske är i

 

stället om spelet tillhandahålls inom eller utanför EES. Vinst på ett spel

 

som tillhandahålls inom EES är skattefri och vinst på spel utanför EES

 

ska beskattas i inkomstslaget kapital.

 

I och med införandet av ett licenssystem för den svenska spelmark-

 

naden, anser regeringen att reglerna om beskattning av spelarvinster bör

 

ändras. Förändringarna bör syfta till att uppnå neutralitet mellan

 

spelanordnare inom EES och till att kanalisera spelandet till spelföretag

262

med licens. Till skillnad mot vad som gäller i dag bör därför vinst från

licenspliktigt spel som tillhandahålls utan svensk spellicens beskattas i Prop. 2017/18:220 inkomstslaget kapital hos spelaren, även om spelanordnaren har sin

hemvist inom EES. Motsvarande beskattning bör gälla för vinst från olicensierat spel som tillhandahålls från ett land utanför EES. Vinst från spel som tillhandahålls av ett spelföretag med licens meddelad med stöd av spellagen bör dock vara skattefri även om licensen inte omfattar det aktuella spelet. På detta sätt uppnås syftet att kanalisera spelandet till anordnare med licens enligt spellagen. Det framstår varken som ändamålsenligt eller nödvändigt att inkomstbeskatta spelare för vinsterna från detta spel som också kommer att omfattas av anordnarens skattskyldighet till spelskatt (se avsnitt 17.2). På samma sätt som gäller i dag bör vinster från spel som tillhandahålls inom EES och som inte kräver svensk spellicens vara skattefria.

Både Ekonomistyrningsverket och Svenska Spel uppmärksammar frågan om Skatteverkets tillsynsmöjligheter när det gäller redovisning av spelares skattepliktiga inkomster från spel. Såsom Ekonomistyrnings- verket anför, finns alltid en risk att skattskyldighet som bygger på självrapportering riskerar att leda till skattefusk. Regeringen konstaterar i denna del att Skatteverket, i enlighet med tillsynsbestämmelserna i skatteförfarandelagen, har möjlighet att få del av uppgifter om spelare i samband med t.ex. revision hos olicensierade spelföretag. Skatteverket har även möjlighet att, under de förutsättningar som anges i 42 a kap. 1 § SFL, begära ut uppgifter om olicensierade spelföretag och deras spel- kunder som finns hos spelmyndigheten. Regeringen avser att följa upp skattesystemets effektivitet (se avsnitt 19.4).

Beskattningens förenlighet med EU-rätten

Bland annat Kindred ifrågasätter förslagets förenlighet med rätten till fri rörlighet av tjänster enligt artikel 56 i EUF-fördraget. Av denna artikel framgår att inskränkningar i friheten att tillhandahålla tjänster inom unionen ska förbjudas beträffande medborgare i medlemsstater som har etablerat sig i en annan medlemsstat än mottagaren av tjänsten. Den fria rörligheten för tjänster innefattar också en rätt för mottagare av tjänster att ta emot tjänsterna i en annan medlemsstat (se exempelvis dom Cowan mot Trésor public,186/87, EU:C:1989:47). Även åtgärder som hindrar eller gör det mindre attraktivt att tillhandahålla tjänster – utan att särbehandla med hänsyn till nationalitet eller grundat på var tillhanda- hållaren av tjänsten har sin hemvist – kan innefatta ett åsidosättande av rätten till fri rörlighet för tjänster (se exempelvis dom Säger mot Dennemeyer, C-76/90, EU:C:1991:331 och dom Gebhard, C-55/94, EU:C:1995:41).

Av EU-domstolens praxis framgår att även om frågor om direkta skatter i och för sig inte faller inom unionens behörighetsområde, är medlemsstaterna skyldiga att iaktta unionsrätten vid utövandet av sin behörighet (dom Marks and Spencer, C-446/03, EU:C:2005:763, p. 29). Som utgångspunkt är det således inte tillåtet att ha skattebestämmelser som inskränker möjligheterna för ett spelföretag etablerat i en annan medlemsstat att tillhandahålla sina speltjänster till en person som är bosatt i Sverige. Inskränkningar i den fria rörligheten kan dock anses

tillåtna om de kan motiveras med hänsyn till allmän ordning, säkerhet

263

Prop. 2017/18:220

264

och hälsa, i offentlig tjänst samt i verksamhet förenad med offentlig maktutövning (artikel 62 i EUF-fördraget) eller motiveras av något annat tvingande allmänintresse. Hindret måste vara ägnat att säkerställa förverkligandet av den målsättning som eftersträvas genom det och inte gå utöver vad som är nödvändigt för att uppnå denna målsättning (se exempelvis dom Kraus, C-19/92, EU:C:1993:125, p. 32, dom Gebhard, C-55/94, EU:C:1995:411, p. 37) samt vara proportionerliga.

Enligt regeringens förslag ska spelarvinster från licenspliktigt spel som tillhandahålls av någon utan licens inkomstbeskattas hos spelaren, även om det tillhandahålls av ett spelföretag etablerat i ett annat EES-land. Beskattningsregeln är i detta avseende neutral och gör ingen skillnad mellan inhemska och utländska spelföretag, eller var spelet tillhanda- hålls. Någon formell olikbehandling föreligger således inte. Däremot föreligger det en skillnad mellan spelföretag som har licens i Sverige och övriga företag, däribland företag etablerade i andra medlemsstater, som inte har licens i Sverige eftersom de spelare som vill delta i dessa företags spel inkomstbeskattas för vinsten. För det fall detta skulle bedömas innebära en inskränkning av den fria rörligheten för speltjänsten kan denna dock motiveras av hänsyn till ändamålet med bestämmelserna vilket bl.a. är att värna folkhälsan genom att kanalisera spel till spel- företag med licens. Beskattningen kan inte anses gå utöver vad som är nödvändigt för att uppnå denna målsättning. Regeringen bedömer därför att den föreslagna beskattningen av spelarvinster inte kan anses strida mot den fria rörligheten för tjänster.

Vinster från pyramidspel ska alltid beskattas

Som följer av det ovan anförda är utgångspunkten i 42 kap. 25 § IL att vinster i lotterier, kombinationsspel, vadhållning och pyramidspel ska tas upp till beskattning, såvida vinsten inte är skattefri enligt 8 kap. 3 § IL. I utredningens förslag till lydelse av 8 kap 3 § första stycket tredje strecksatsen IL anges att vinst i spel är skattefri om "spelet tillhandahålls i en stat inom EES och inte kräver licens i Sverige". Eftersom pyramidspel är ett otillåtet spel kan sådant spel inte ges licens i Sverige. Den föreslagna lagtexten kan därför tolkas som att vinst i pyramidspel är skattefri om spelet tillhandahålls inom EES. Regeringen anser att en vinst i ett pyramidspel bör vara en skattepliktig inkomst, oavsett i vilken stat som spelet tillhandahålls. För att detta klart ska framgå anser regeringen, i likhet med Skatteverket, att ordet ”spel” i första meningen i utredningens förslag till lagtext i 8 kap. 3 § första stycket IL ska ersättas med uttrycket ”lotterier och kombinationsspel samt vid vadhållning”.

Beskattningsunderlaget för skattepliktiga spelarvinster

Som utredningen pekar på är det komplext för den enskilde spelaren att beräkna resultatet av varje enskilt spel, dvs. att beräkna utfallet för varje enskild insats. Spelanordnaren i fråga kan inte heller antas bidra med en sådan beräkning som service till spelarna. I likhet med utredningen anser regeringen därför att beskattningsunderlaget för skattepliktiga spelar- vinster ska beräknas som nettovinsten under beskattningsåret hos ett och samma spelföretag. Med nettovinsten avses skillnaden mellan samman- lagda vinster som lämnas till spelaren och insatser för att delta i spel hos

spelanordnaren. Genom en sådan ordning kan skattekontrollen förväntas Prop. 2017/18:220 underlättas, grundat på kontroll av årssaldon och årsresultat hos anord-

naren. Det blir samtidigt enklare och tydligare för den enskilde spelaren vad som ska tas upp till beskattning. En nackdel med en sådan modell är i och för sig att den medger kvittning av vinster och förluster mellan olika spel hos samma spelanordnare. De positiva effekterna av förslaget får dock anses överväga de negativa.

Ett negativt resultat hos en spelanordnare bör inte få kvittas mot ett positivt resultat hos en annan spelanordnare.

17.5Statsstödsreglerna och spel för allmännyttiga ändamål

Regeringens bedömning: De aktörer som kan få licens för spel för allmännyttiga ändamål befinner sig inte i en jämförbar rättslig och faktisk situation med andra aktörer på spelmarknaden. Skatte- befrielsen för allmännyttigt spel, inklusive undantag från punktskatt för sådant spel, utgör därför inte en selektiv förmån och är därmed inte att betrakta som statligt stöd.

Även om skattebefrielsen skulle utgöra statligt stöd, är det fråga om ett befintligt statligt stöd som inte behöver godkännas av Europeiska kommissionen innan förslaget genomförs.

Utredningens bedömning: Skiljer sig från regeringens. Utredningen bedömer visserligen att befrielsen från skatt för spel för allmännyttiga ändamål inte utgör statligt stöd men rekommenderar ändå att åtgärden föranmäls till Europeiska kommissionen för prövning.

Remissinstanserna: Av de remissinstanser som delar utredningens slutsats i statsstödsfrågan kan nämnas Svenska institutet för europa- politiska studier (Sieps) som även anför ytterligare argument för att skattebefrielsen inte utgör statligt stöd. Sieps anser bl.a. att de begränsningar som föreslås gälla för allmännyttigt spel avseende hur överskottet får användas och vilken vinståterbetalningsnivå som tillåts, talar för att de ideella föreningarna inte befinner sig i en jämförbar rättslig och faktisk situation som andra aktörer på spelmarknaden. Sieps hänvisar också till praxis från EU-domstolen som enligt institutet talar för att skattebefrielsen inte ska betraktas som en ekonomisk fördel för de ideella föreningarna i jämförelse med de kommersiella spelbolagen.

Uppsala universitet (Juridiska fakulteten) ifrågasätter utredningens slutsats att skattebefrielsen för allmännyttigt spel inte utgör statligt stöd. Universitetet anför att servicebolagens vinstmöjlighet och det faktum att ideella föreningar enligt universitetets mening i vissa fall kan anses bedriva ekonomisk verksamhet, medför att det är troligt att skattebefrielsen utgör statligt stöd. Övriga remissinstanser som yttrar sig över frågan delar eller anför inga synpunkter avseende utredningens slutsats.

Flera remissinstanser, bl.a. Kammarrätten i Jönköping, Uppsala universitet (Juridiska fakulteten), Stockholms universitet (Juridiska

fakulteten) och Novamedia, delar utredningens bedömning att skatte-

265

Prop. 2017/18:220 befrielsen bör stämmas av med Europeiska kommissionen genom en

 

s.k. föranmälan, för att få klargjort om åtgärden utgör ett statligt stöd

 

eller inte. Sieps anför å andra sidan att även om skattebefrielsen skulle

 

utgöra statligt stöd kan det hävdas att det är ett s.k. befintligt stöd som

 

inte kräver anmälan. Flera företrädare för den ideella sektorn, såsom

 

bl.a. IOGT-NTO, Scouterna, Friluftsfrämjandet och Världsnaturfonden,

 

tar inte ställning till frågan om föranmälan behöver göras men ställer

 

sig i princip positiv till föranmälan.

 

Företrädare för den ideella sektorn, som bl.a. IOGT-NTO, RF,

 

Friluftsfrämjandet och Världsnaturfonden, är positiva till förslaget om

 

skattebefrielse och framhåller i sina yttranden skattefrihetens betydelse

 

för finansieringen av verksamheter med allmännyttiga ändamål.

 

Ett mindre antal remissinstanser framför kritik mot förslaget.

 

Konkurrensverket anser att en enhetlig och generell skattesats för

 

spelskatten är att föredra och att det, med undantag för lokala och

 

tillfälliga lotterier av ringa värde, saknas skäl för att befria nationella

 

allmännyttiga lotterier från att bidra till det allmänna genom skatte-

 

inbetalningar. Vidare gör verket gällande att det finns svåra gräns-

 

dragningsproblem vid bedömningen av vilka ändamål som är allmän-

 

nyttiga och att det inte kan uteslutas att systemet kan komma att utnyttjas

 

av oseriösa aktörer. BOS anser att alla aktörer på spelmarknaden ska

 

behandlas lika i skattehänseende. Om spel för allmännyttiga ändamål ska

 

befrias från skatt bör ett antal förutsättningar vara uppfyllda, bl.a. bör en

 

tydlig uppdelning göras mellan det skattebefriade marknadssegmentet

 

och det skattepliktiga med följden att inget bolag ska kunna verka i båda

 

segmenten samtidigt.

 

Skälen för regeringens bedömning: Av regeringens förslag till

 

spellag, följer att den som ansöker om licens för att tillhandahålla

 

allmännyttigt spel ska uppfylla en rad krav som inte gäller för andra

 

licensformer. Sådant spel får t.ex. bara tillhandahållas om avkastningen

 

går till allmännyttiga ändamål. Vidare begränsar de vinståterbetalnings-

 

tak för allmännyttigt spel som regeringen med stöd av spellagen avser

 

föreskriva om, möjligheten för dessa licenshavare att konkurrera

 

prismässigt. Detta, tillsammans med det faktum att allmännyttigt spel

 

hålls avskilt från de konkurrensutsatta licensformerna i den nya

 

spelregleringen, innebär att förutsättningarna för den verksamhet som

 

ideella organisationer bedriver genom licens för allmännyttigt spel, inte

 

är rättsligt eller faktiskt jämförbar med förutsättningarna för den

 

verksamhet som kommersiella aktörer på spelmarknaden bedriver.

 

Uppsala universitet (Juridiska fakulteten) anför att förekomsten av s.k.

 

servicebolag, som ideella föreningar ofta anlitar för driften av spel, och

 

det faktum att dessa bolag i sig gör vinst, gör det svårt att hävda att

 

verksamheten är helt ideell. Regeringen konstaterar i det hänseendet att

 

servicebolagen inte är undantagna beskattning i form av exempelvis

 

inkomstbeskattning. Det är således endast den ideella förening eller det

 

registrerade trossamfundet som har licens att tillhandahålla allmännyttigt

 

spel som omfattas av skattebefrielsen. Förekomsten av underleverantörer

 

påverkar inte den särställning som spel under licens för allmännyttigt

 

spel har från andra licensformer i spellagen. Sammantaget bedömer

 

regeringen, i likhet med utredningen och bl.a. Sieps, att skattebefrielsen

266

för allmännyttigt spel inte utgör ett statligt stöd.

Skattebefrielsen för allmännyttigt spel har lång tradition i Sverige och Prop. 2017/18:220 fanns redan före Sveriges inträde i EU. Även om vissa andra delar av

spelmarknaden nu öppnas upp för konkurrens och sådant spel omfattas av skatteplikt, ändras inte undantaget för allmännyttigt spel. Regeringen delar därför Sieps bedömning att även om befrielsen från punktskatt och inkomstskatt skulle utgöra statligt stöd, är det i så fall fråga om befintligt statligt stöd. Anmälan till Europeiska kommissionen är därför inte nödvändig.

17.6

Skatteförfarandet

 

 

 

Regeringens förslag: Bestämmelserna i skatteförfarandelagen ska

 

vara tillämpliga på skatt på spel. Detta innebär bl.a. att Skatteverket

 

blir beskattningsmyndighet, att ett skattskyldigt spelföretag ska vara

 

registrerat hos Skatteverket och deklarera underlaget en gång per

 

månad.

 

 

 

 

Utredningens förslag överensstämmer med regeringens.

 

Remissinstanserna: Kammarrätten i Sundsvall och Skatteverket

 

påpekar att eftersom lagen om skatt på vinstsparande enligt förslaget ska

 

upphävas, bör hänvisningen till denna lag i 3 kap. 15 § och 26 kap. 8 § 3

 

SFL tas bort. ATG ifrågasätter utredningens bedömning att ett krav på

 

skatterepresentanter för licenshavare med säte utanför EES inte bör

 

införas.

 

 

Skälen för regeringens förslag: I SFL finns bestämmelser om

 

förfarandet vid uttag av skatter och avgifter. Skatteförfarandelagen

 

tillämpas för alla skatter utom de som uttryckligen undantas. Den nya

 

lagen om skatt på spel kommer därför att omfattas av SFL om inte

 

skatten särskilt undantas. I likhet med vad som gäller i dag för punktskatt

 

på spel, ska bestämmelserna i SFL även i fortsättningen tillämpas för

 

punktskatt på spel. Av detta följer att reglerna i skatteförfarandelagen om

 

bl.a. registrering av skattskyldiga, punktskattedeklaration, tidpunkter för

 

redovisning och betalning av skatt, ränta, förseningsavgift, beslut om

 

punktskatt, omprövning, överklagande, skattekontroll och rätt till

 

ersättning blir tillämpliga. Det innebär även att Skatteverket blir

 

beskattningsmyndighet.

 

Regeringen föreslår dock vissa ändringar i SFL. I 3 kap. 15 § SFL

 

anges genom en uppräkning vad som avses med punktskatt. Paragrafen

 

ändras på så sätt att uppräkningen kompletteras med den nya lagen om

 

skatt på spel. Paragrafen ändras även på så sätt att de skattelagar som ska

 

upphävas den 1 januari 2019 tas bort från uppräkningen. Det rör sig om

 

lagen om skatt på spel, lotteriskattelagen samt lagen om skatt på

 

vinstsparande m.m.

 

Skatteverket ska enligt 7 kap. 1 § första stycket 10 SFL registrera den

 

som är skattskyldig enligt ett antal uppräknade lagar. Regeringen föreslår

 

att punkten ändras på så sätt att Skatteverket även ska registrera den som

 

är skattskyldig enligt den nya lagen om skatt på spel. Skattskyldiga för

 

spelskatt är innehavare av annan licens som meddelats med stöd av

 

spellagen än sådan som meddelats för allmännyttiga ändamål. Skatt-

 

skyldigheten är inte beroende av att licenshavaren anordnar spel utan

267

Prop. 2017/18:220 följer av licensinnehavet. Skattskyldiga spelföretag ska vara registrerade

 

hos Skatteverket. Det förenklar både för Skatteverket och för de

 

skattskyldiga som då ska deklarera en gång per månad. Licens-

 

innehavarna kommer i normalfallet anordna spel under alla redovisnings-

 

perioder och därmed ha skattebelopp att redovisa i samtliga deklara-

 

tioner. För det fall att spelanordnandet är säsongsbetonat eller av andra

 

skäl inte sker kontinuerligt så kan det förekomma att det för vissa redo-

 

visningsperioder inte finns någon behållning och därmed inte någon skatt

 

att redovisa. De skattskyldiga ska emellertid lämna deklarationerna för

 

samtliga redovisningsperioder även sådana under vilka spel inte

 

anordnats. Regeringen vill i detta sammanhang påpeka att den som avser

 

att bedriva näringsverksamhet och som ska registreras enligt 7 kap. 1 §

 

SFL ska anmäla sig för registrering hos Skatteverket innan närings-

 

verksamheten påbörjas eller övertas (7 kap. 2 § första stycket SFL). När

 

lotteriskattelagen, lagen om skatt på vinstsparande m.m. och lagen om

 

skatt på spel upphävs behöver registrering inte ske av skattskyldiga för

 

dessa skatter. Paragrafen föreslås därför ändras på så sätt att de

 

underpunkter som behandlar de skattelagar som ska upphävas den

 

1 januari 2019 tas bort från uppräkningen.

 

För att tydliggöra att bestämmelser om förfarandet vid uttag av skatten

 

på spel finns i SFL, föreslås att en bestämmelse med denna innebörd

 

föras in i lagen om skatt på spel.

 

Enligt lagförslaget kommer både svenska och utländska spelföretag att

 

bli skattskyldiga för spelskatt. Utredningen har med anledning av detta

 

lyft frågan om det i lagen bör införas ett krav på en särskild

 

skatterepresentant för en skattskyldig fysisk eller juridisk person som inte

 

är bosatt eller har fast driftställe i Sverige. Ett krav på skatterepresentant

 

för spelföretag med säte inom EU är inte förenligt med EU-rätten (se

 

t.ex. dom kommissionen mot Spanien, C-678/11, EU:C:2014:2434).

 

Kravet på skatterepresentant kommer därför endast kunna omfatta

 

spelföretag med säte i ett land utanför EU. Dessa omfattas redan av

 

kravet på representant enligt spellagen. Regeringen anser därför att det

 

saknas skäl att införa krav på skatterepresentant.

 

När lagen om skatt på vinstsparande m.m. upphört att gälla behöver

 

hänvisning till den lagen varken ske i 26 kap. 8 § SFL eller, som framgår

 

ovan, i 3 kap. 15 § SFL. Regeringen instämmer således i de förslag till

 

följdändringar som bl.a. Skatteverket har lämnat. Justeringar föreslås

 

därför göras i 3 kap. 15 § och 26 kap. 8 § 3 SFL.

 

Regeringen föreslår även en följdändring i 39 kap. 5 § SFL, på så vis

 

att hänvisningen till lotterilagen ersätts med en hänvisning till den nya

 

spellagen.

 

När det gäller reglerna om registrering av skattskyldiga för spelskatt

 

enligt 7 kap. 1 § SFL omfattar dessa enbart licenshavare för viss typ av

 

spel. I praktiken kommer registreringen därför främst omfatta juridiska

 

personer. Det är dock möjligt även för fysiska personer att få licens för

 

spel. Registreringen kommer att omfatta vissa uppgifter om fysiska

 

personer. Det kan innebära en sådan personuppgiftsbehandling att kraven

 

i EU:s dataskyddsförordning, vilken ska tillämpas från och med den

 

25 maj 2018, måste beaktas. Registreringen är nödvändig för att

 

Skatteverket ska kunna hantera beskattningen. De uppgifter som lagras är

268

antingen sådana som relaterar till verksamheten eller kontaktuppgifter.

Intrånget i de registrerades personliga integritet torde därför vara Prop. 2017/18:220 förhållandevis litet. Vid en avvägning mellan licenshavarens personliga

integritet och behovet av att uppgiften registreras får registreringen anses vara proportionerlig. Behandlingen av uppgifterna bedöms även uppfylla kravet på rättslig grund i artikel 6 i EU:s dataskyddsförordning. Den rättsliga grunden i fråga är i första hand att personuppgiftsbehandlingen hos Skatteverket är nödvändig för att utföra en uppgift av allmänt intresse eller som ett led i den personuppgiftsansvariges myndighetsutövning på det sätt som anges i artikel 6.1 e i EU:s dataskyddsförordning.

18 Statens bolag och ägande

18.1AB Svenska Spel

Regeringens förslag: AB Svenska Spel ska direkt eller indirekt på affärsmässiga grunder anordna spel om pengar och andra vinster med ett värde i pengar samt utöva annan därmed förenlig verksamhet.

Regeringens bedömning: En avyttring av den del av Svenska Spel som inte erbjuder spel med ensamrätt bör för närvarande inte genomföras.

Utredningens bedömningar: Överensstämmer delvis med regeringens förslag och bedömning. Utredningen bedömer att en avyttring av de konkurrensutsatta delarna av Svenska Spels verksamhet bör genomföras. Remissinstanserna: De remissinstanser som yttrar sig, bl.a. BOS,

Bet365, Kombispel, NTF, IOGT-NTO, RF, Statskontoret och Kindred, delar bedömningen att en avyttring av den del av Svenska Spel som ska konkurrensutsättas bör genomföras. BOS och Kindred betonar dock att en fullständig separation av de olika delarna av Svenska Spel bör ges högre prioritet än ägarfrågan. Svenska Fotbollförbundet vill att en substantiell ägarandel av den del av Svenska Spel där sportspelen ingår överförs till fotbollen, och att vissa rättigheter överförs till förbundet.

Skälen för regeringens förslag och bedömning

Svenska Spels uppdrag

Svenska Spels uppdrag är det verksamhetsföremål som definieras i bolagsordningen och beslutas av riksdagen. I Svenska Spels nuvarande uppdrag anges att bolaget efter tillstånd från regeringen ska anordna lotterier om pengar och vadhållning i samband med tävlingar och bedriva därmed förenlig verksamhet. Som en konsekvens av förslaget till spellag behöver uppdraget till Svenska Spel förändras. Enligt den nya spellagen ska samtliga licenser för spel om pengar lämnas av spelmyndigheten. Av denna anledning bör skrivningen att tillstånd lämnas av regeringen utgå ur Svenska Spels uppdrag. Bolagets deltagande på marknaden för spel

om pengar kommer vidare att regleras i spellagen och genom licens-

269

Prop. 2017/18:220 beslut. Det behövs därför inte någon definition av olika spelformer i bolagets uppdrag. För att det inte ska råda något tvivel i samband med omregleringen av spelmarknaden bör det i uppdraget förtydligas att Svenska Spel fortsatt ska bedriva sin verksamhet på affärsmässiga grunder. För att skapa ökad flexibilitet för bolaget att organisera sin verksamhet bör det av uppdraget framgå att verksamheten ska kunna bedrivas direkt eller indirekt. Bolagets ensamrätt till kasinon och värdeautomater kommer dock att förenas med en ägaranvisning för att uppnå de samhällspolitiska målen om bl.a. ansvarsfullt spelande. Ensam- rätten grundar sig i regeringens strategi för att uppnå bl.a. konsument- skyddets syften och regeringen kommer därför att tillse att detta preciseras i en ägaranvisning till bolaget. Regeringen kommer genom ägarstyrning och uppföljning med bolaget följa upp efterlevnaden av ägaranvisningen.

Bolagets ägande

Utredningen och flera remissinstanser, bl.a. BOS och RF, bedömer att den del av Svenska Spel som ska konkurrensutsättas bör avyttras. Regeringen anser emellertid att det inte är lämpligt att överväga en avyttring av den del av Svenska Spel som ska konkurrensutsättas innan uppföljningen av hur bolaget anpassat verksamheten till de nya reglerna eller utvärderingen av reformen i övrigt har genomförts (se avsnitt 19.4). Därför kan regeringen inte heller tillmötesgå Svenska Fotbollförbundets önskemål om för- ändringar i ägande av bolaget.

Bolagets anpassning till den nya regleringen

Trots att någon avyttring för närvarande inte kommer att övervägas är det av stor betydelse för reformen att Svenska Spel anpassar sin verksamhet till den nya regleringen. Den föreslagna spellagen innebär att endast ett av staten, direkt eller indirekt helägt, aktiebolag kan få ensamrätt till vissa spel. Den som har sådan ensamrätt får inte samtidigt ha licens för spel enligt andra kapitel i lagen. Licens för spel som inte omfattas av ensamrätten kan endast beviljas om denna verksamhet bedrivs av en annan juridisk person än den som bedriver verksamheten med ensamrätt. Om Svenska Spel vill fortsätta att tillhandahålla de spel som det för närvarande gör, och även andra spel som kommer att tillåtas enligt spellagen, krävs således en omstrukturering av verksamheten. Omstruk- tureringen är en fråga för bolaget och dess styrelse och således inte en ägarfråga. Det är även bolagets uppgift att bedriva verksamheten på ett sådant sätt att den inte strider mot det konkurrensrättsliga regelverket. Detta innebär bl.a. att det inte får ske otillåten korssubventionering mellan det bolag som bedriver verksamhet med ensamrätt och det bolag som hanterar den konkurrensutsatta verksamheten. Statens uppgift som ägare av bolaget är att bedriva ägarstyrning utifrån det uppdrag som beslutats av riksdagen. En uppföljning av bolagets omstrukturering och förändrade uppdrag ska som nämnts också genomföras (se avsnitt 19.4).

270

18.2AB Trav och Galopp

Regeringens bedömning: Statens överlämnande av kontrollen av ATG till dess ägare kräver ytterligare överväganden.

Utredningens förslag: Överensstämmer delvis med regeringens bedömning. Utredningen föreslår att staten ska överlämna kontrollen av ATG till dess ägare.

Remissinstanserna: En stor majoritet av de remissinstanser som yttrar sig över förslaget tillstyrker eller har inte någon invändning mot att överlåtelsen genomförs. Kindred framhåller det faktum att staten avstår kontrollen av ATG till förmån för ägarna medför en uppenbar risk för utestängningsåtgärder som begränsar konkurrenternas möjligheter och orsakar skador för konsumenterna. Konkurrensverket och Sveriges advokatsamfund framhåller vikten av att tillse att ATG i egenskap av renodlat spelbolag inte missbrukar sin dominerande ställning på marknaden för spel på hästar. ATG, Svenskt Trav och Svensk Galopp föreslår att en marknadsavgift införs på en viss procent av omsättningen från all spelverksamhet eller spel på hästar, som sedan återförs till trav- och galoppsporten.

Skälen för regeringens bedömning: ATG är inte ett statligt ägt bolag. Regeringen har dock enligt ATG:s bolagsordning rätt att utse sex av bolagets elva styrelseledamöter, däribland ordföranden. ATG har genom tillstånd av regeringen beviljats ensamrätt att anordna vadhållning om pengar för allmänheten i samband med hästtävlingar i Sverige.

Förutsättningarna för ATG:s verksamhet regleras dels genom regeringens tillståndsbeslut för bolaget, dels i ett avtal mellan staten samt Svenskt Trav, Svensk Galopp och ATG. Det nuvarande avtalet gäller fram t.o.m. den 31 december 2018. Av avtalet med staten följer att 50 miljoner kronor av ATG:s överskott från spelverksamheten årligen ska avsättas för övergripande insatser av riksintresse för hästsektorn i Sverige. Dessa medel överförs till Hästnäringens Nationella Stiftelse (HNS) och finansierar bl.a. utbildningsverksamhet, utvecklingsprojekt inom avel och uppfödning samt barn- och ungdomsverksamhet inom hästsektorn. Vidare ska medlen säkerställa verksamheterna vid anlägg- ningarna Wången, Strömsholm och Flyinge.

Genom omregleringen upphör statens avtalsenliga åtagande att ge ATG förutsättningar att uppfylla sitt uppdrag genom tillstånd att erbjuda vadhållning på hästtävlingar. Utredningen bedömer mot den bakgrunden att staten inte längre behöver behålla ett bestämmande inflytande över ATG och föreslår att kontrollen ska överlämnas till bolagets ägare sedan bolagsordningen anpassats till ATG:s nya roll.

Enligt regeringen bör dock vissa ytterligare frågor om hästnäringens fortsatta finansiering och statens roll i förhållande till ATG och hästnäringen hanteras innan kontrollen över bolaget kan överlämnas till ägarna. Utredningen behandlade ATG:s, Svenskt Travs och Svensk Galopps förslag till en marknadsavgift och betraktade avgiften som en skatt. Utredningen lämnade dock inte något förslag om införande av en sådan avgift. Det finns därför inget beredningsunderlag för att införa en sådan avgift eller skatt. Regeringen avser dock att särskilt utreda den frågan, liksom finansieringen av hästnäringen i stort (se avsnitt 19.4).

Prop. 2017/18:220

271

Prop. 2017/18:220 Enligt regeringen bör staten i avvaktan på utredningen inte överlämna kontrollen över ATG till bolagets ägare.

18.3Statligt ägande i olicensierade bolag

Regeringens bedömning: Staten bör inte investera i bolag som bedriver verksamhet i strid med spellagen.

Utredningens bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: De remissinstanser som yttrar sig tillstyrker eller har inte några invändningar.

Skälen för regeringens bedömning: Bland de svenska spelföretagens ägare finns förutom några av grundarna även svenska banker och fonder, samt AP-fonderna. Enligt den lagreglering som gäller för AP-fonderna är investeringar inte möjliga i strid med lag.

Regeringen anser att staten efter införandet av spellagen inte ska investera i spelbolag som bedriver verksamhet i strid med lagen. AP- fonderna ska dock själva pröva vilka investeringar de kan och bör göra utifrån den reglering somgäller för deras verksamhet.

 

19

Ikraftträdande- och

 

 

övergångsbestämmelser samt

 

 

uppföljning

 

19.1

Ikraftträdande

 

 

 

Regeringens förslag: De föreslagna lagändringarna ska träda i kraft

 

den 1 januari 2019. Vid samma tidpunkt ska den nuvarande lagen om

 

skatt på spel, lotteriskattelagen, lagen om skatt på vinstsparande m.m.,

 

lotterilagen och kasinolagen upphöra att gälla. Ändringen i

 

marknadsföringslagen ska träda i kraft den 2 januari 2019.

 

 

 

Utredningens förslag: Överensstämmer delvis med regeringens.

 

Utredningen föreslår att ändringen i marknadsföringslagen ska träda i

 

kraft den 1 januari 2019.

 

Remissinstanserna: De flesta remissinstanser som yttrar sig, däribland

 

Kombispel, PRO och Läkarmissionen understryker vikten av att den nya

 

spelregleringen träder i kraft så snart som möjligt, eftersom dagens

 

situation är ohållbar.

 

I fråga om den närmare tidpunkten för ikraftträdandet anser Svenska

 

Spel att det finns en risk för att spelföretagen inte kommer att hinna göra

 

de förändringar som kan komma att krävas till följd av nya bestämmelser

 

i lag, förordningar, föreskrifter eller villkor innan licensansökan ska

 

prövas eller lagen träder i kraft. ATG förutsätter att giltiga tillstånd

 

förlängs om lagens ikraftträdande skulle försenas. Paddy Power Betfair

272

och BOS framhåller att är viktigt att inget spelföretag, inklusive statens

 

 

egna, tillåts att få ett försprång genom att få licenser för vissa produkter, Prop. 2017/18:220 t.ex. onlinekasino, innan regleringen träder i kraft.

Skälen för regeringens förslag: En ny reglering på spelområdet är angelägen och har efterfrågats under ett flertal år. Bland remiss- instanserna finns en stor samstämmighet om att utredningens förslag måste resultera i en förändring. Förslagen har också enligt regeringens bedömning överlag ett brett stöd. Spelmarknaden är dynamisk och genomgår en snabb utveckling. Det är därför angeläget att få en lagstiftning på plats så fort som möjligt. Med beaktande av den tid som krävs för regeringens fortsatta beredning och riksdagens behandling av förslaget bedöms den tidigaste ikraftträdandetidpunkten vara den 1 juli 2018. De berörda aktörerna behöver dock tid för att rätta sig efter den nya regleringen, licensansökningar måste hinna behandlas och nöd- vändiga anpassningar av verksamheterna behöver göras. Det nya licenssystemet ställer omfattande tekniska krav på licenshavarna, bl.a. avseende deras spelsystem, affärssystem och rutiner. För att licenser ska kunna meddelas så snart som möjligt bör ansökningar kunna behandlas redan när lagen beslutats, men innan den trätt ikraft. Detta omöjliggör ett ikraftträdande den 1 juli 2018. De föreslagna lagändringarna bedöms därför som tidigast kunna träda i kraft den 1 januari 2019. Den dagen träder en annan ändring av marknadsföringslagen i kraft. Av lagtekniska skäl bör därför den ändring som i denna proposition föreslås i den lagen träda i kraft den 2 januari 2019.

19.2Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser för spellagen

Regeringens förslag: De nya bestämmelserna får tillämpas före ikraftträdandet på ansökningar om licens som lämnas in till Lotteriinspektionen efter den 1 augusti 2018 och som avser tid efter den 1 januari 2019.

Licens får meddelas trots att kraven om bedömning av överens- stämmelse med tekniska krav inte är uppfyllda den 1 januari 2019, om sökanden för spelmyndigheten kan visa att utrustningen uppfyller motsvarade krav och att bedömningsförfarandet påbörjats. Licensen ska dock återkallas om licenshavaren inte den 1 juli 2019 ingett resultatet av en sådan till spelmyndigheten.

Äldre bestämmelser ska fortsatt gälla för tillstånd som meddelats med stöd av lotterilagen och kasinolagen.

Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens. Utredningen föreslår inte någon uttrycklig övergångsbestämmelse för spellagen. Utredningen föreslår att lagen ska kunna tillämpas på ansökningar som lämnas in efter den 1 juli 2018. Utredningen formulerar ikraftträdandebestämmelsen som att en förutsättning för att meddelas licens när inte kraven om bedömning av den tekniska utrustningen är utförd, ska vara att sökanden vid en senare tidpunkt kan visa att kraven är uppfyllda. Utredningen formulerar vidare ikraftträdandebestämmelsen

273

Prop. 2017/18:220 som både en bestämmelse om tillståndens giltighet och om handläggning

 

och överklagande.

 

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har inga synpunkter på

 

förslaget. Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac)

 

ställer sig frågande till kravet att sökanden, för att få licens i

 

januari 2019, ska visa att kraven är uppfyllda vid en senare tidpunkt,

 

nämligen den 1 juli 2019, och har ett eget förslag till ikraftträdande-

 

bestämmelse. Force Technology anser att spelmyndigheten bör få möjlig-

 

het att etablera certifierings- och kontrollsystem innan någon licens ges.

 

Skälen för regeringens förslag: Vid ikraftträdandet kommer det att

 

finnas ett antal tillstånd som fortfarande gäller, bl.a. för lotterier. De

 

flesta tillstånd till s.k. rikslotterier som meddelats av Lotteriinspektionen

 

är ettåriga. Kommunala registreringslotterier kan anordnas under en tre-

 

årsperiod. För dessa och de övriga tillstånd som meddelats av Lotteri-

 

inspektionen, länsstyrelser, kommuner eller regeringen enligt lotterilagen

 

eller kasinolagen bör de upphävda lagarna gälla under tillståndstiden. Det

 

står aktörerna fritt att fram till dess att lotterilagen upphävs söka nya

 

tillstånd enligt den lagen. En övergångsbestämmelse bör införas om att

 

äldre bestämmelser ska vara tillämpliga för tillstånd som meddelats med

 

stöd av lotterilagen.

 

Ansökningar enligt den nya spellagen ska kunna lämnas in i god tid

 

innan reglerna börjar att gälla. För att spelmyndigheten ska kunna fatta

 

beslut enligt den nya lagen innan den börjar att gälla krävs bestämmelser

 

som möjliggör det. Utredningen föreslår att lagen ska kunna tillämpas på

 

ansökningar som lämnas in till Lotteriinspektionen efter den 1 juli 2018

 

om de avser tid efter den 1 januari 2019. För att de sökande ska hinna ta

 

del av vad som krävs av dem för att få licens och för att spelmyndigheten

 

ska kunna förbereda sitt arbete med att pröva ansökningarna, bör enligt

 

regeringens bedömning den tiden flyttas fram till den 1 augusti 2018.

 

Vid ansökningar enligt den nya lagen är det angeläget att de tekniska

 

kraven uppfylls. Utgångspunkten bör förstås vara att verksamheterna ska

 

uppfylla de tekniska kraven redan från start. Antalet sökande och

 

möjligheterna till teknisk bedömning avgör hur lång tid handläggningen

 

av ansökningarna kommer att ta. Utredningen bedömer dock att alla

 

sökanden inte kommer att ha en fullständig certifiering enligt de nya

 

reglerna den 1 januari 2019. Ansvarig myndighet behöver därför enligt

 

utredningen kunna meddela licens om sökanden kan visa att de allmänna

 

förutsättningarna för licens är uppfyllda, trots att det tekniska bedöm-

 

ningsförfarandet ännu inte genomförts. Den av utredningen föreslagna

 

ikraftträdandebestämmelsen bör dock formuleras på ett sätt så att det

 

klart framgår vad den initiala bedömningen ska avse och vad som händer

 

om inte licensgivaren i rätt tid inger resultat av den fullständiga bedöm-

 

ningen. Licens bör därför få meddelas även om de tekniska krav som

 

innebär att viss utrustning ska bedömas av en ackrediterad test-

 

verksamhet inte är uppfyllda den 1 januari 2019, under förutsättning att

 

sökanden kan visa att utrustningen uppfyller motsvarade krav och att

 

bedömningsförfarandet påbörjats. Om sökanden inte senast den 1juli

 

2019 inkommer med ett positivt resultat från bedömningsförfarandet ska

 

spelmyndigheten återkalla licensen.

 

Registreringskravet för spelombud har redan införts i samband med in-

274

förandet av de nya penningtvättsreglerna i augusti 2017. Några särskilda

ikraftträdanderegler för spelombuden med anledning av införandet av Prop. 2017/18:220 spellagenbedömsintebehövas.

19.3Övergångsbestämmelser för övriga författningar

Regeringens förslag: För den upphävda och ändrade skattelag- stiftningen ska fortfarande äldre bestämmelser gälla för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

Regeringens bedömning: Det finns inget behov av några över- gångsbestämmelser i övrigt.

Utredningens förslag: Överensstämmer delvis med regeringens förslag. Utredningens föreslår inte någon övergångsbestämmelse för ändringarna i inkomstskattelagen och skatteförfarandelagen. Utredningen har inte redovisat några bedömningar av behovet av övergångs- bestämmelser för de övriga författningsändringarna.

Remissinstanserna: Ett fåtal instanser yttrar sig över förslaget. Skatte- verket anser att det, utöver de ikraftträdande- och övergångsbestämmel- ser som föreslås till den nya lagen om skatt på spel, kan behövas särskilda övergångsbestämmelser för spel där insatser görs före lagens ikraftträdande och vinstdragning sker efter ikraftträdandet. Skatteverket anser även, i likhet med Kammarrätten i Sundsvall att ändringarna i skatteförfarandelagen kräver övergångsbestämmelser.

Skälen för regeringens förslag och bedömning

Lagen om skatt på spel

Den nuvarande lotteriskatten tas ut i två steg, där skatten i det första steget tas ut på ett beskattningsunderlag som beräknas utifrån skillnaden mellan insatser och vinster enligt vinstplan och i ett andra steg där underlaget utgörs av inte utbetalade vinster. Den föreslagna övergångs- bestämmelsen ska tolkas så att den upphävda lotteriskattelagen tillämpas på spel där insatser görs före ikraftträdandet men där vinstdragningen sker efter ikraftträdandet. I de fall samtliga vinster enligt vinstplan inte betalats ut före ikraftträdandet, bör den upphävda lotteriskattelagen gälla även för de vinster som inte har blivit utbetalda inom 90 dagar från skattskyldighetens inträde. De utbetalningar som görs efter ikraftträdandet och som hänför sig till lotterier med vinstdragning före ikraftträdandet, ska således inte påverka beskattningsunderlaget för den nya spelskatten. De upphävda lagarna bör även gälla exempelvis vid omprövningar som avser tid före upphävandet. Någon särskild bestämmelse som klargör detta, utöver den föreslagna, behövs enligt regeringens mening inte.

Såväl lotteriskattelagen, lagen om skatt på spel som lagen om skatt på vinstsparande m.m. föreslås därför fortsätta att gälla för förhållanden som hänför sig till tiden före den 1 januari 2019. En bestämmelse om detta tas därför in i ikraftträdande och övergångsbestämmelserna till den nya

lagen om skatt på spel.

275

Prop. 2017/18:220

276

Inkomstskattelagen

Samtliga ändringar i inkomstskattelagen ska träda i kraft den 1 januari 2019. Det finns dock ett behov av att genom en övergångsbestämmelse ange att äldre bestämmelser ska gälla för förhållanden före ikraft- trädandet. På så sätt klargörs exempelvis att vinster från lotterier som anordnas inom EES, och som har uppkommit före den 1 januari 2019, är skattefria oberoende av när prövningen av skattskyldigheten sker. Vidare tydliggörs också att vinster från spel som redan i dag är skattepliktiga, t.ex. vinster från lotterier anordnade utanför EES, och som uppkommit före den 1 januari 2019 ska beräknas på det sätt som gäller vid tillämp- ningen av 42 kap. 25 § i dess nuvarande lydelse.

Skatteförfarandelagen

Regeringen anser, i likhet med Skatteverket och Kammarrätten i Sundsvall, att ändringarna i 3 kap. 15 § SFL kräver övergångs- bestämmelser. I annat fall kommer de punktskatter som tas bort från 3 kap. 15 § SFL inte längre anses vara punktskatter t.ex. vid ompröv- ningar och överklaganden som företas från och med den 1 januari 2019, vilket skulle innebära att förfarandebestämmelserna för dessa bestämmelser ändras. Regeringen föreslår därför att äldre bestämmelser fortfarande ska gälla för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet den 1 januari 2019.

I 7 kap. 1 § första stycket 10 SFL regleras att Skatteverket ska regi- strera skattskyldiga för vissa punktskatter. Enligt förslag i prop. 2017/18:187 Beskattning av elektroniska cigaretter och vissa andra nikotinhaltiga produkter kommer nämnda bestämmelse ändras den 1 januari 2019 genom lagen (2018:000) om ändring i lagen (2017:405) om ändring i lagen (2017:387) om ändring i skatteförfarandelagen. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till denna ändring finns i lagen om ändring i skatteförfarandelagen. För att den här föreslagna nya lydelsen av 7 kap. 1 § första stycket 10 SFL ska tillämpas från och med den 1 januari 2019 och för att äldre bestämmelser ska gälla för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet föreslås tillägg av en ny punkt 14 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till samma lag.

Övriga författningsändringar

Det bedöms inte finnas behov av några övergångsbestämmelser för övriga författningsändringar.

19.4

Uppföljning

Prop. 2017/18:220

Regeringens bedömning: Reformen bör följas upp och utvärderas kontinuerligt och efter en viss tid, mer samlat, främst när det gäller dess effekter på marknadsutvecklingen, kanaliseringen, konsument- skyddet, folkhälsan, den personliga integriteten, idrottsrörelsens och andra allmännyttiga organisationers finansiering, kostnadsutveck- lingen för berörda myndigheter och statens intäkter. Möjligheter att besluta om andra behövliga åtgärder för att utestänga dem som utan licens tillhandahåller spel på den svenska marknaden och begränsa skadeverkningarna av sådant spel ska föreslås. En utredning av hur detta på bästa sätt kan ske för att nå målen med reformen ska skynd- samt tillsättas.

Det ska särskilt utredas vilka spelproblem som värdeautomater och onlinespel ger upphov till.

En särskild uppföljning bör göras av hur Svenska Spel anpassat sin verksamhet till de nya reglerna.

Hästnäringens och idrottsrörelsens förutsättningar bör utredas sär- skilt.

Utredningens bedömning: Överensstämmer delvis med regeringens. Utredningen anser att en samlad utvärdering bör ske efter tre år och redovisar inte någon bedömning avseende behovet av uppföljning av Svenska Spel eller av hästnäringens förutsättningar.

Remissinstanserna: De flesta remissinstanser har inga synpunkter på bedömningen. ATG, Statskontoret och Svebico instämmer i bedömningen och Kindred har inga invändningar mot den. Enligt bl.a. Svenska Spel är det framför allt omregleringens effekter på kanalisering och konsument- skydd som bör utvärderas. Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation, RF och flera andra ideella organisationer anser att utvecklingen för allmännyttiga spel bör bevakas noga. SPER påpekar att erfarenheten från andra omregleringar är att det finns skäl att i efterhand justera reformen. Organisationen framhåller att några av de viktigaste frågorna att följa upp är konsumentskydd, spelproblem och åtgärderna för att stänga ute oreglerade aktörer. Stockholms handelskammare anser att regeringen bör tillsätta en särskild spelkommission i syfte att följa, utvärdera och ha beredskap för att se till att målen med förslagen nås.

Skälen för regeringens bedömningar

Utvärdering

Den nu föreslagna omregleringen av spelmarknaden består av ett antal komponenter som tillsammans gör reformen omfattande och komplex. Det sammanlagda resultatet av förändringen är därför svår att förutse. Mot den bakgrunden ligger det nära till hands att en utvärdering av reformen bör ske. Syftet med utvärderingen är att göra det möjligt att justera regleringen samt åtgärda brister och obalanser. Särskilt intressant att följa är som utredningen och flera remissinstanser framhållit exempel- vis hur hög grad av kanalisering av spel till licensierade bolag som uppnåtts, regleringens effekter på konsumentskyddet samt hur mark-

277

Prop. 2017/18:220

278

naden, marknadens aktörer, den personliga integriteten och skatteunder- laget har påverkats.

För att det ska finnas ett underlag som belyser de vitt skilda aspekterna avser regeringen att ge ett antal myndigheter uppdrag att utifrån deras ansvarsområden följa reformen. Avsikten är att arbetet ska påbörjas redan 2018, för att det ska vara möjligt att göra jämförelser med den nuvarande regleringen. Bland annat bör marknadsutvecklingen för olika licenshavare, licensformer och spel, som bl.a. onlinebingo studeras. Även andra omständigheter som spelarnas beteende, spelansvaret och konsumentskyddet, statens intäkter och allmännyttans finansiering är av intresse. Spelfuskbrottets effektivitet och kostnadsutvecklingen för de rättsvårdande myndigheterna och domstolarna bör enligt regeringen också följas upp, liksom utformningen av skattesystemet. Resultatet av utvärderingen ska utgöra underlag för ställningstagande till behovet av justeringar av regleringen och en utvärdering av förutsättningarna i övrigt för den svenska spelmarknaden.

Utredningsbehov

Som även utredningen förutsett kan det antas att vissa delar av reformen kan behöva justeras. Redan med det befintliga förslaget kan det förutses att vissa frågor kan behöva övervägas på nytt. Några av utredningens förslag var inte tillräckligt utredda för att ligga till grund för lagstiftning, t.ex. förslaget om licenskrav för programföretag.

För att säkerställa att målen med den nya regleringen (se avsnitt 5.1) nås är det av stor betydelse att åtgärderna för att stänga ute olicensierat spel är tillräckliga. En utredning bör därför snarast tillsättas för att kunna införa andra åtgärder för att stänga ute olicensierat onlinespel och begränsa skadeverkningar av sådant spel.

Spellagen förutsätter en strikt uppdelning mellan spelverksamhet som helt eller delvis bedrivs med ensamrätt och spelverksamhet som är föremål för konkurrens. Svenska Spels anpassning till de nya reglerna är central för den omreglerade spelmarknadens funktion. Hur Svenska Spel anpassat sin verksamhet till de nya reglerna bör därför också utredas.

Därutöver har, som redovisats i tidigare avsnitt, förslag till utveckling av regleringen lämnats av remissinstanserna. Lotteriinspektionen och Datainspektionen framhåller t.ex. behovet av ytterligare sekretess- bestämmelser. Finansinspektionen föreslår ett förbud för spelföretag att samarbeta med kreditgivare på ett sådant sätt att en spelare erbjuds kredit i nära anslutning till insättning på spelkonto. Konsumentverket har lämnat förslag om att utveckla kreditförbudet och anför att även spelföretag inom EES bör vara skyldiga att utse en representant. Hästnäringen har framfört önskemål om en marknadsavgift för spel på hästar. Önskemål om en motsvarande avgift för idrottsevenemang har lyfts fram av företrädare för idrottsrörelsen. Enligt regeringens bedöm- ning har registreringslotterierna getts begränsad uppmärksamhet i utred- ningen.

Det finns således ett antal frågor som kan behöva utredas ytterligare efter det att den nya regleringen trätt i kraft.

Utöver detta utredningsbehov kan det utifrån den uppföljning som beskrivits i föregående avsnitt finnas anledning att överväga ytterligare

justeringar av regelverket. Utredaren har bl.a. pekat på att frågan om spel Prop. 2017/18:220 på värdeautomater. Folkhälsomyndighetens undersökning Swedish longi-

tudinal gambling study (Swelogs), visar att personer med problem- spelande står för en mycket stor andel av de pengar som satsas på värdeautomatspel. Regeringen delar utredningens bedömning, att frågan om värdeautomatspel behöver utredas ytterligare.

En särskild uppföljning bör också göras av hur Svenska Spel anpassat sin verksamhet till de nya reglerna. Även hästnäringens och idrotts- rörelsens förutsättningar bör utredas särskilt.

20

Konsekvenser

 

20.1

Myndigheter och domstolar

 

Lotteriinspektionen

 

Lotteriinspektionen föreslås vara den myndighet som ska ansvara för de

 

uppgifter som spelmyndigheten enligt den nya spellagen ska utföra.

 

Myndigheten får utökade arbetsuppgifter, bl.a. i egenskap av

 

licensgivare. Utredningen bedömer att verksamheten kommer att öka

 

med 50 procent, vilket motsvarar 20–25 personer. Detta medför även att

 

myndighetens kostnader för drift, lokaler och it m.m. kommer att öka.

 

Initialt bedömer utredningen även att Lotteriinspektionens behov av-

 

seende bl.a. systemutveckling, köp av tjänster i samband med licens-

 

givning, datorlicens samt annan utrustning kommer att öka. För 2018

 

bedöms kostnaderna uppgå till mellan 19 och 21,5 miljoner kronor, och

 

för 2019 till 23 miljoner kronor. Regeringen avser att återkomma med

 

förslag till hur de ökade kostnaderna ska finansieras. De ökade

 

kostnaderna vägs upp av ökade avgifter, vilka betalas in på inkomsttitel.

 

Den egeninitierade informationsverksamheten och tillsynen av olovlig

 

spelverksamhet är dock inte avgiftsfinansierad. År 2016 utgjorde sådan

 

verksamhet knappt 15 procent av den totala kostnaden för myndighetens

 

verksamhet.

 

Kostnaderna för myndighetens verksamhet bedöms efter införandet av

 

den nya regleringen motsvara cirka 0,18 procent av omsättningen på den

 

svenska spelmarknaden. Motsvarande andel för Lotteriinspektionens

 

verksamhet 2016 var 0,11 procent.

 

Konsumentverket

 

Konsumentverket har tillsammans med Lotteriinspektionen tillsyns-

 

ansvar för marknadsföringen av lotterier och spel. Förslagen ställer i viss

 

utsträckning större krav på verkets tillsyn. En omreglering av

 

spelmarknaden ställer större krav på ett aktivt konsumentskyddsarbete

 

med tillsynsåtgärder avseende bl.a. kraven på en måttfull marknads-

 

föring. Konsumentverkets tillsyn av spelaktörer kommer att vara viktig

 

för att uppnå en sund spelmarknad. Konsumentverket gör bedömningen

 

att de utökade arbetsuppgifterna sammanlagt medför ett behov av en

279

Prop. 2017/18:220 årsarbetskraft, vilket motsvarar en resursförstärkning om ca 1 miljon kronor. Regeringen gör samma bedömning som myndigheten och avser att återkomma med förslag till finansiering.

Konkurrensverket

I den nya regleringen föreslås marknaden vara uppdelad i en konkurrens- utsatt del, en del som förbehålls allmännyttan och en del som staten har ensamrätt till. Det innebär att reformen kan medföra behov av att Konkurrensverket i sin tillsyn över efterlevnaden av konkurrenslagen (2008:579) lägger ett ökat fokus på spelområdet. Konkurrensverket ifrågasätter utredningens bedömning om att kostnaderna för verkets utökade arbetsuppgifter kan hanteras inom ramen för befintliga anslag. Regeringen konstaterar dock att sådan tillsyn följer av myndighetens ordinarie uppdrag och anser, till skillnad från myndigheten, att tillsynen bör kunna hanteras inom befintliga ramar.

Skatteverket

Enligt den nya regleringen ska punktskatt betalas för spel som är licens- pliktigt (spelskatt), med undantag för spel som sker för allmännyttiga ändamål. Skatteverket blir beskattningsmyndighet för samtliga skatt- skyldiga till spelskatt. I förhållande till den nuvarande lotteriskattelagen, vars huvudregel är att skatt endast ska betalas för lotteri som avser vadhållning i samband med hästtävlingar, kommer den nya spelskatten därmed ha ett mycket vidare tillämpningsområde. Detta innebär utökade arbetsuppgifter för Skatteverket. Slopandet av den särskilda lagen om skatt på spelbord innebär dock en regelförenkling.

Skatteverket behöver inledningsvis utforma administrativa rutiner, ut- veckla it-system och ta fram informationsmaterial till företag m.m. Myndigheten har beräknat att dessa initiala kostnader kommer uppgå till 1,3 miljoner kronor. Vidare har Skatteverket beräknat att de löpande kostnaderna för handläggningen av inkommande deklarationer, kon- troller, it-förvaltning m.m. kommer att uppgå till 4,1 miljoner kronor per år, vilket motsvarar fyra årsarbetskrafter varav en avser administration och kontroll av spelskatten samt tre avser kontroll av att spelares vinster hos spelföretag som saknar licens beskattas. Regeringen delar myndig- hetens bedömning och avser att återkomma med förslag till finansiering.

Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten

Förslaget om kriminalisering av främjande av olovlig spelverksamhet innebär nya arbetsuppgifter för Polismyndigheten och Åklagarmyndig- heten. Vidare föreslås en möjlighet för behörig personal hos spelmyndig- heten att under vissa förutsättningar ta spelutrustning eller andra föremål i beslag. Sådana beslag ska enligt förslaget skyndsamt anmälas till Polis- myndigheten eller åklagare. Regleringen innebär vidare att ett nytt spelfuskbrott införs. Allt detta kan komma att medföra merarbete för

Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten. Antalet anmälningar för brott

280

mot spellagstiftningen bör emellertid snarare minska än öka, eftersom Prop. 2017/18:220 spellagen möjliggör för fler aktörer att verka legalt på den svenska

spelmarknaden.

Det är i nuläget svårt att närmare bedöma vilka merkostnader som kommer att uppkomma för de båda myndigheterna med anledning av förslagen. Regeringen gör emellertid bedömningen att merkostnaderna ryms inom anslagsramen för respektive myndighet. Regeringen avser dock att följa upp kostnadsutvecklingen för de rättsvårdande myndig- heterna (se avsnitt 19.4).

Domstolarna

Spellagen och lagen om skatt på spel kommer sannolikt medföra en ökad måltillströmning till domstolarna. Till viss del kommer det röra sig om mål som ska handläggas med förtur. Detta gäller t.ex. mål om betalningsblockering. I samband med att nya och förändrade regler införs finns även en allmän tendens att de rättsliga processerna ökar. Det rör sig om nya rättsfrågor och behovet av prejudikat från domstolarna bedöms vara stort i det inledande skedet. Detta får konsekvenser för domstolarna i form av en ökad arbetsbelastning och därmed ökade kostnader. Eftersom forumreglerna medför att samtliga beslut som fattas av spelmyndigheten ska överklagas till en viss domstol, kan resurser behöva omfördelas mellan domstolarna. Den förändrade straffrättsliga regleringen för brott mot spellagstiftningen kan leda till ändrad arbetsbörda för de allmänna domstolarna. De större möjligheterna för enskilda att tillhandahålla spel under lagliga former bör dock bidra till ett minskat antal brotts- utredningar. Det kan dock vägas upp av ett mindre tillskott av mål om spelfusk. Kammarrätten i Jönköping och Kammarrätten i Sundsvall samt Förvaltningsrätten i Linköping, Förvaltningsrätten i Malmö och För- valtningsrätten i Stockholm anser att den ökade arbetsbelastningen torde bli större än vad som kan hanteras inom domstolarnas ordinarie verk- samhet. Domstolsverket, som har granskat förslagen ur Sveriges Dom- stolars perspektiv, har emellertid inga invändningar mot utredningen. Regeringen bedömer därför att de merkostnader som förslaget medför för domstolarna bör rymmas inom befintlig anslagsram för Sveriges Dom- stolar. Regeringen avser att följa kostnadsutvecklingen för domstolarna (se avsnitt 19.4).

Kriminalvården

Den straffrättsliga regleringen på spelområdet föreslås skärpas och ytterligare gärningar kriminaliseras. Även om personer redan i dag döms för brott i anslutning till spel om pengar förväntas fler komma att lagföras efter införandet av spellagen. Detta kan komma att få vissa, dock marginella, konsekvenser för Kriminalvården. De ekonomiska konse- kvenserna bör därför rymmas inom myndighetens befintliga ramar.

281

Prop. 2017/18:220 Länsstyrelserna

Utredningen konstaterar att av landets 21 länsstyrelser arbetar sju med lotterifrågor. Vid var och en av dessa arbetar i genomsnitt 0,2 årsarbetskrafter med tillämpning av lotterilagen. Till det kommer kostnaderna för de förordnade kontrollanterna. I samband med att ansvaret för tillståndsgivning övergår till spelmyndigheten bedöms en sammanlagd besparing om i vart fall cirka 1,5 miljoner kr per år uppstå för länsstyrelserna.

Regeringskansliet

Regeringskansliet har tidigare berett de ansökningar om tillstånd att anordna lotteri som regeringen beslutat om. Då denna ärendetyp nu försvinner uppstår en viss besparing vid myndigheten, som dock bedöms bli mindre än de kostnader som regelvården av den nya spelregleringen förväntas medföra. De ökade kostnaderna bedöms kunna hanteras inom befintliga ramar.

20.2Kommunerna

Samtliga av landets 290 kommuner har hittills varit tillstånds- och till- synsmyndigheter för lotterier. Omsättningen på de kommunala lotterierna enligt 16 § lotterilagen är låg. I genomsnitt har kommunerna gett ett tillstånd per år enligt den bestämmelsen och i genomsnitt genom- fört tio registreringar enligt 17 § lotterilagen. Inom kommunerna är av denna anledning antalet årsarbetskrafter som sysslar med handläggning av lotterifrågor få. Förslagen om en centralisering av licensgivningen innebär att kommunernas arbetsbelastning minskar något, även om minskningen är mycket begränsad.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer föreslås få meddela föreskrifter om kommunernas tillsyn över registreringslotterier. Sådana föreskrifter förväntas medföra vissa åligganden för kommunerna. Syftet med bemyndigandet är att få till en enhetlig tillsyn och den inskränkning i det kommunala självstyret som det kan medföra bedöms vara rimlig och proportionerlig i förhållande till dess syfte. Reformen innebär inte i övrigt någon inskränkning av det kommunala självstyret.

20.3Spelbranschen

AB Svenska Spel

Införandet av spellagen kommer att påverka Svenska Spel på flera sätt. Uppdraget till bolaget föreslås ändras (se avsnitt 18). Detta innebär ett flertal utmaningar för bolaget, bl.a. ur konkurrenshänseende.

Enligt utredningen väntas Svenska Spel öka sin marknadsandel med 4 procentenheter på bekostnad av i dag oreglerade aktörer. Samtidigt kan antas att omsättningen på lotterier och nummerspel minskar och att

282

omsättningen på de konkurrensutsatta licensspelen ökar i motsvarande Prop. 2017/18:220 mån.

Utredningen har låtit göra en värdering av Svenska Spel och jämfört bolagets nuvarande värde med en beräkning av värdet efter den föreslagna reformen. Enligt utvärderingen kommer värdet på bolaget inte påverkas på något genomgripande sätt av den föreslagna omregleringen.

AB Trav och Galopp

ATG kommer inte längre ha ett exklusivt tillstånd till vadhållning på hästar. Bolaget får i stället på samma villkor som övriga spelbolag tillträde till den konkurrensutsatta spelsektorn. ATG blir därmed en bland flera speloperatörer, som kan sluta avtal med de organisationer som äger tävlingsbanorna och övrig infrastruktur. Regeringen bedömer att ATG kommer att förlora en begränsad marknadsandel, men att bolaget kommer kunna kompensera sig för detta genom att utvidga sin verksamhet på den konkurrensutsatta spelmarknaden och då främst den onlinebaserade delen.

ATG föreslås inte längre vara undantaget från skyldigheten att betala bolagsskatt. Regeringen bedömer att detta kommer leda till skattekostnader för bolaget motsvarande 500 miljoner kronor. Å andra sidan kommer hästvadhållningens skattesats på spelnettot att reduceras från 35 till 18 procent, vilket motsvarar en minskning av skattekostnaderna med drygt 700 miljoner kronor. Sammantaget innebär detta en skatte- sänkning för bolaget motsvarande cirka 200 miljoner kronor per år.

Allmännyttiga organisationer

Förslagen innebär inga större regeländringar för föreningslivet. Aktörerna kommer fortsatt kunna tillhandahålla lotterier, såväl land- baserat som online, och landbaserad bingo på en skyddad marknad. Den konkurrens som omregleringen medför från aktörer på den del av mark- naden som konkurrensutsätts finns i praktiken redan i dag. Allmännyttiga organisationer kommer vidare att under samma förutsättningar som övriga aktörer kunna etablera sig på den konkurrensutsatta marknaden.

Flera ideella organisationer, däribland Bröstcancerföreningarnas Riks- förbund och IOGT-NTO, anser att utredningens analys är bristfällig avseende konsekvenserna för de allmännyttiga organisationernas över- skott. Regeringens utgångspunkt är att förutsättningarna för finansiering av allmännyttiga ändamål ska bevaras under den nya regleringen. Att så blir fallet kommer följas upp och utvärderas kontinuerligt. Idrotts- rörelsens förutsättningar bör utredas särskilt (se avsnitt 19.4).

Onlinespelföretagen

Att de aktörer som idag bedriver verksamhet riktad mot den svenska spelmarknaden ges möjlighet att ansöka om och erhålla en svensk licens förväntas ge dem ökad legitimitet och sannolikt större förtroende på

marknaden. Det bedöms stärka spelföretagens ekonomi. Det nya

283

Prop. 2017/18:220 regelverket innebär dock även att spelföretag som vill tillhandahålla spel till svenska spelare måsta anpassa sin verksamhet för att uppfylla kraven för licens. Bland annat innebär den nya regleringen att den som söker licens ska införskaffa ett intyg från ett ackrediterat testinstitut som styrker att den utrustning m.m. som sökanden avser använda uppfyller föreskrivna krav. Kostnaden för testning varierar beroende på hur om- fattande spelsystemen är och vilka spelformer man vill ha licens för, samt vilket testinstitut man väljer. Enligt uppgifter till utredningen kan kostnaden för en licenshavare uppskattas till mellan 5 000 och 35 000 euro. Därtill ska avgifter för licensgivning och tillsyn samt punktskatt betalas. Detta kommer att medföra väsentliga kostnader för spelföretagen som dock ska vägas mot de fördelar som reformen innebär för dem i form av likvärdiga spelregler och möjligheter att nå nya kundkategorier.

Restaurangkasinon

Förslaget att låta den nuvarande schablonbeskattningen av spelbord upphöra och i stället införa en enhetlig punktskatt på 18 procent av behållningen innebär en i genomsnitt höjd skattekostnad för de licenshavare som tillhandahåller spel på restaurangkasinon och på fartyg i internationell trafik. Punktskatteintäkterna från restaurangkasinon bedöms uppgå till ca 38 miljoner kronor per år. I och med att punktskatten är avdragsgill bedöms nettokostnaden för de berörda aktörerna uppgå till 29 miljoner kronor per år. I jämförelse med nuvarande beskattning motsvarar därmed en spelskatt på 18 procent av behållningen att skattekostnaderna för berörda aktörer netto ökar med ca 18 miljoner kronor per år. Samtidigt innebär en procentuell skatt på behållningen att beskattningen inte längre kopplas direkt till antalet spelbord, utan till respektive licenshavares faktiska intjäningsförmåga. Detta torde gynna små aktörer med lägre lönsamhet. Regeringen avser vidare att i förordning föreskriva om höjda insatsnivåer. Sammantaget bedöms detta innebära att regleringen får en begränsad påverkan på licenshavarna.

 

20.4

Spelare

 

Den föreslagna regleringen förväntas i viss omfattning leda till en ökning

 

av antalet spelare och spelvolymerna. Denna utveckling bedöms dock

 

ske oavsett om reformen genomförs eller inte till följd av kommersiell

 

och teknisk utveckling hos framför allt de utlandsbaserade online-

 

spelföretagen. Licensierade spelföretag förväntas få ökad legitimitet och

 

sannolikt större förtroende hos potentiella och befintliga spelare, vilket

 

kan bidra till ökat spelande hos dessa bolag. Spelare i olika åldrar som i

 

dag är generellt försiktiga med att delta i spel förväntas i ökad

 

utsträckning prova spel i olika former och sannolikt även vända sig till de

 

utlandsbaserade spelbolag som nu väljer att underordna sig svenska

 

licenskrav. Reformen innebär dock även att krav ställs på såväl

 

licenshavare som spelare i syfte att skydda spelarna och förhindra

284

överdrivet

spelande. Licenshavare åläggs lagkrav att exempelvis

 

 

informera om spelets vinstmöjligheter och regler i övrigt samt säkerställa Prop. 2017/18:220 att spelaren aktivt anger och bekräftar sina insatser. Denna reglering av

ömsesidigt ansvarstagande hos licenshavare och spelare förväntas leda till spelande under kontrollerade former, med begränsade risker för problemspelande. Uppfyllelsen av dessa krav ska kontrolleras av staten och licenshavaren ska bistå tillsynsmyndigheten genom bl.a. en handlingsplan där bolagets omsorgsplikt redovisas. Denna kontroll saknas i dag för stora delar av de svenska konsumenternas spelande. Även om spelandet i viss mån kan komma att öka till följd av reformen, ökar därmed också möjligheterna betydligt att förhindra att nöjesspelandet övergår i riskfyllt och överdrivet spelande. För att i möjligaste mån säkerställa att spelaren har kontroll över sitt spelande ska licenshavaren erbjuda ett verktyg (självtest) för bedömning av det egna spelbeteende. Vidare ska spelaren kunna stänga av sig från spel för viss tid eller tills vidare. Det ingripande i den personliga integriteten som förslagen i viss mån innebär är enligt regeringens bedömning nödvändig för att upprätthålla och stärka skyddet för spelarnas hälsa (se vidare avsnitt 9.1, 10.2, 10.10 och 12.2).

Reformen innebär att spelare får ett utökat skydd mot i Sverige otillåtna spelerbjudanden. Åtgärder såsom varningsmeddelanden och betalningsblockeringar förväntas leda till att spelandet hos olicensierade aktörer minskar. Vinster från spel hos aktörer utan nödvändig licens föreslås bli skattepliktiga inkomster för spelaren. Även detta förväntas utgöra ett incitament för spelare att vända sig till licensierade bolag.

20.5Offentligfinansiella konsekvenser

Reformen syftar till att de spelföretag som i dag tillhandahåller spel online utan att betala skatt ska ansöka om licens och betala skatt i Sverige. Marknaden för onlinespel utgjorde 2016 cirka 41 procent av den svenska spelmarknaden och den andelen växer.

Det är svårt att förutse vilka de sammantagna offentligfinansiella effekterna av den föreslagna reformen av spelmarknaden blir. En viktig faktor i en sådan bedömning är i vilken utsträckning som onlineföretagen, som i nuläget verkar utom nuvarande reglering och inte betalar punktskatt, väljer att ansöka om licens, dvs. vilken grad av kanalisering som kan förväntas uppnås när reformen har genomförts. Regeringen bedömer att med de villkor och den punktskattesats, 18 procent av behållningen, som förslagen i denna proposition innebär kommer en kanalisering på minst 90 procent att uppnås. I denna kanaliseringsgrad ingår den andel av Svenska Spels spelutbud som träffas av reformen, samt ATG:s och restaurangkasinonas omsättning. Samtidigt innehåller reformen inte något etableringskrav, varför några skatteintäkter från skatten på företagsvinster (bolagsskatt) från onlineaktörerna inte bedöms uppstå. För Svenska Spel bedöms reformen vara neutral ur ägaren, statens, perspektiv. Reformen bedöms innebära att det sker en omfördelning från inlevererat överskott till skatteintäkter genom punktskatt och bolagsskatt. För ATG innebär reformen sänkt

punktskatt på spelöverskottet. Samtidigt undantas bolaget inte längre från

285

Prop. 2017/18:220 bolagsskatt. Sammantaget bedöms förslagen medföra ett lägre skatteuttag för ATG. Även restaurangkasinona föreslås beskattas med en punktskatt på 18 procent av behållningen, vilket bedöms leda till ett högre skatteuttag jämfört med nuvarande punktskattemodell för beskattning av spelbord.

Med utgångspunkt i utfallet för 2016, dvs. med antagande om fasta baser och priser, presenteras i tabell 20.1 en statisk beräkning av hur statens intäkter med dessa utgångpunkter kan utvecklas under reformåret (basscenario). I detta scenario beräknas reformen sammantaget leda till att statens intäkter ökar med 418 miljoner kronor per år. Reformen bedöms leda till att skatteintäkterna från ATG minskar med 273 miljoner kronor på årsbasis. Genom att en hög andel av onlineaktörerna bedöms välja att skaffa licens beräknas skatteintäkterna från dessa aktörer till 675 miljoner kronor per år. Därutöver bedöms skatteintäkterna från restaurangkasinon öka med 19 miljoner kronor på årsbasis.

Tabell 20.1 Statens intäkter på en reformerad spelmarknad

 

Utgångs-

2019

 

 

 

läge

 

 

 

M