En begränsad översyn av socialförsäkringsregisterlagen (1997:934) Prop. 2000/01:69
Proposition 2000/01:69
Regeringens proposition
2000/01:69
En begränsad översyn av
socialförsäkringsregisterlagen (1997:934)
Prop.
2000/01:69
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 15 mars 2001
Lena Hjelm-Wallén
Ingela Thalén
(Socialdepartementet)
Propositionens huvudsakliga innehåll
Propositionen innehåller förslag till ändring i socialförsäkringsregister-
lagen (1997:934), SofrL.
Förslaget utgör en begränsad översyn av lagen i syfte att anpassa den
till den generellt tillämpliga personuppgiftslagen (1998:204), PUL. Bl.a.
föreslås att tillämpningsområdet anpassas till PUL såtillvida att SofrL
även skall gälla viss manuell hantering. Vidare förelås en anpassning när
det gäller vilka personuppgifter som anses särskilt integritetskänsliga,
varvid samma regler som föreslås gälla för särskilt integritetskänsliga
uppgifter föreslås gälla också i fråga om sådana uppgifter om brott och
frihetsberövanden m.m. som avses i 21 § PUL. Förslaget innebär också
en anpassning till PUL vad gäller den personuppgiftsansvariges ansvar
för rättelse m.m., skadestånd, information till den enskilde och
överklagande i vissa fall. Vissa begrepp som definieras i PUL föreslås
samtidigt få motsvarande betydelse i SofrL.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 oktober 2001.
1 Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 69
Innehållsförteckning
Prop. 2000/01:69
1 Förslag till riksdagsbeslut.................................................................3
2 Förslag till lag om ändring i social försäkrings-
rcgistcrlagcn (1997:934)...................................................................4
3 Ärendet och dess beredning............................................................10
4 Bakgrund och utgångspunkter........................................................10
4.1 Äldre registerlagstiftning..................................................10
4.2 Socialförsäkringsregislerlagen (1997:934)....................... 12
4.3 Datalagen (1973:289), dataskyddsdirektivet
och personuppgiftslagcn (1998:204)................................13
4.4 Författningsreglering avseende
myndighetsregister............................................................16
4.5 En begränsad översyn av socialförsäkrings-
rcgislcrlagcn (1997:934)................................................... 16
5 Den materiella regleringen..............................................................18
5.1 Lagens tillämpningsområde..............................................18
5.2 Registeransvar..................................................................20
5.3 Känsliga personuppgifter m.m.........................................21
5.4 Uppgiftslämnande till enskild...........................................26
6 Ikraftträdande och kostnader m.m..................................................30
7 Författningskommentar...................................................................30
Bilaga 1 Departementspromemorians (Ds 2000:44)
sammanfattning.........................................................................38
Bilaga 2 Promemorians lagförslag..........................................................40
Bilaga 3 Förteckning över remissinstanser............................................46
Bilaga 4 Lagrådsremissens lagförslag.....................................................47
Bilaga 5 Lagrådets yttrande....................................................................53
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 mars 2001........54
1 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring i socialförsäkringsregisterlagen (1997:934).
Prop. 2000/01:69
2 Förslag till lag om ändring i
socialförsäkringsregisterlagen (1997:934)
Härigenom föreskrivs i fråga om socialförsäkringsregisterlagen
(1997:934)
dels att rubrikerna närmast före 3, 4 och 21 §§ skall utgå,
dels att 1, 7, 12, 13, 17, 18, 20 och 21 §§ samt rubrikerna närmast före
13, 17 och 20 §§ skall ha följande lydelse,
dels alt i lagen skall införas två nya paragrafer, 21 a och 21 b §§ samt
närmast före 21 a och 21 b §§ nya rubriker av följande lydelse.
Prop. 2000/01:69
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
1 §’
Denna lag gäller personregister för sådan verksamhet i fråga om
socialförsäkringsförmåner samt andra förmåner och ersättningar som
enligt lag eller förordning eller särskilt beslut av regeringen ankommer
på de allmänna försäkringskassorna, Premiepensionsmyndigheten eller
Riksförsäkringsverket (socialförsäkringsregister).
Med personregister förstås det- Med personregister förstås re-
samma som i datalagen gister, förteckning eller andra an-
(1973:289). teckningar som förs helt eller del-
vis automatiserat och som inne-
håller uppgifter som direkt eller
indirekt kan hänföras till en fysisk
person. Med personregister förstås
också strukturerade samlingar av
uppgifter som inte förs automatise-
rat men som är tillgängliga för
sökning eller sammanställning
enligt särskilda kriterier och som
innehåller uppgifter som direkt
eller indirekt kan hänföras till en
fysisk person.
De benämningar som i övrigt
används i denna lag har samma
betydelse som i person-
uppgiftslagen (1998:204).
Som särskilda ärende uppgifter
får inte registreras sådana upp-
gifter som avses i 4 § datalagen
(1973:289) eller som utgör om-
döme eller annan värderande upp-
7§2
Som särskilda ärcndcuppgiflcr
får inte registreras sådana uppgif-
ter som avses i 13 och 21 §§ per-
sonuppgiftslagen (1998:204).
lysning om den registrerade.
Ulan hinder av första stycket får följande uppgifter registreras:
1 Senaste lydelse 1998:687.
2 Senaste lydelse 2000:1408.
1. förekomsten av ansökan eller anmälan i ärenden som omfattas av
Prop. 2000/01:69
1 § första stycket,
2. tidpunkter, tidsperioder och belopp dels för ersättningar, dels för er-
sättningsgrundande förhållanden, i ärenden som omfattas av 1 § första
stycket,
3. grad av nedsatt arbetsförmåga,
4. förekomsten av intyg och utlåtande av läkare eller annan intygs-
givare,
5. förekomsten av rehabiliteringsutredning eller annan utredning i re-
habiliteringsärende samt av fastställd rehabiliteringsplan,
6. arten av och tidpunkter för föreslagna, planerade och vidtagna reha-
biliteringsåtgärder,
7. förekomsten av sådan särskild grund för beaktande av högre bo-
stadskostnad som avses i 14 § tredje
(1993:737) om bostadsbidrag,
8. att vårdnadshavare är för-
ordnad särskilt enligt föräldrabal-
ken,
9. om den registrerade får eller
har fått vård eller försörjning helt
eller delvis på det allmännas be-
kostnad,
10. om den registrerade är häk-
tad, intagen i kriminalvårdsanstalt
eller i övrigt har tagits om hand på
det allmännas bekostnad,
11. om den registrerade vistas
eller bor i en särskild boendeform
stycket och 17 § tredje stycket lagen
8. om den registrerade får eller
har fått vård eller försörjning helt
eller delvis på det allmännas be-
kostnad,
9. om den registrerade är häktad,
intagen i kriminalvårdsanstalt eller
i övrigt har tagits om hand på det
allmännas bekostnad,
10. om den registrerade vistas
eller bor i en särskild boendeform
enligt socialtjänstlagen (1980:620)
eller vistas eller bor på annat lik-
nande sätt,
12. om fråga om återbetalnings-
skyldighet har uppkommit och i
sådant fall kravåtgärder, exekutiva
åtgärder, utmätningsbelopp, ut-
mätningsfria belopp och beslut om
skuldsanering enligt skuldsane-
ringslagen (1994:334),
13. vilken personkrets enligt 5 §
förordningen (1988:890) om bil-
stöd till handikappade som den
bilstödsberättigade hör till,
14. att godmanskap eller för-
valtarskap är anordnat enligt för-
äldrabalken,
75. att en förälder på grund av
sjukdom eller handikapp varaktigt
saknar förmåga att vårda barn,
16. att den registrerade får
aktivitetsstöd enligt 5 § tredje
stycket förordningen (1996:1100)
enligt socialtjänstlagen (1980:620)
eller vistas eller bor på annat lik-
nande sätt,
77. om fråga om återbetalnings-
skyldighet har uppkommit,
72 . vilken personkrets enligt 5 §
förordningen (1988:890) om bil-
stöd till handikappade som den
bilstödsberättigade hör till,
13. att godmanskap eller för-
valtarskap är anordnat enligt för-
äldrabalken,
14. att en förälder på grund av
sjukdom eller handikapp varaktigt
saknar förmåga att vårda bam,
75. att den registrerade får
aktivitetsstöd enligt 5 § tredje
stycket förordningen (1996:1100)
1* Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 69
om aktivitetsstöd,
17. att den registrerade har rätt
till ersättning enligt 16-22 §§ för-
ordningen (1996:1100) om aktivi-
tetsstöd,
18. bevakningsanledning, samt
19. anledningen till att ett
ärende avslutats.
om aktivitetsstöd,
16. att den registrerade har rätt
till ersättning enligt 16-22 §§ för-
ordningen om aktivitetsstöd,
17. bevakningsanledning, samt
18. anledningen till att ett
ärende avslutats.
Prop. 2000/01:69
I socialförsäkringsregister som förs för handläggning av ärenden om
ersättning för tandvård enligt 2 kap. 3 § lagen (1962:381) om allmän för-
säkring och förordningen (1998:1337) om tandvårdstaxa får dessutom, i
fråga om vårdgivare, registreras uppgift om namn på praktik. I sådana
register får vidare registreras uppgift om
1. förekomsten av begäran om förhandsprövning enligt förordningen
om tandvårdstaxa samt kod för behandlingsförslag som begäran avser,
2. kod för behandling som avses i förordningen om tandvårdstaxa,
3. att den registrerade har rätt till ersättning enligt 9, 13 eller 14 § för-
ordningen om tandvårdstaxa,
4. förhållanden som anges i 15 § andra stycket förordningen om tand-
vårdstaxa,
5. förekomsten av remiss, remitterande vårdgivares narrm och namnet
på den vårdgivare till vilken remiss har skett, samt
6. patientavgift och tandvårdsersätlning.
12 §3
Socialförsäkringsregister får genom sambearbetning tillföras
1. uppgifter från andra socialförsäkringsregister, och
2. uppgifter som lämnas till en allmän försäkringskassa, Premie-
pensionsmyndigheten eller Riksförsäkringsverket med stöd av en särskild
bestämmelse i lag eller förordning om lämnande av uppgifter.
Av föreskrifter i lag eller
förordning eller av beslut av Data-
inspektionen kan följa att social-
försäkringsregister genom sam-
bearbetning får tillföras uppgifter
utöver vad som anges i första
stycket.
Av föreskrifter i lag eller
förordning kan följa att social-
försäkringsregister genom sam-
bearbetning får tillföras uppgifter
utöver vad som anges i första
stycket.
Registeransvar
Registeransvariga för socialför-
säkringsregister som förs gemen-
samt för Riksförsäkringsverket
och de allmänna försäkringskas-
sorna är verket samt varje försäk-
ringskassa när det gäller behand-
ling av uppgifter hos den försäk-
Person uppgiftsansvar
13 §4
Personuppgiftsansvariga för so-
cialförsäkringsregister som förs
gemensamt för Riksförsäkrings-
verket och de allmänna försäk-
ringskassorna är verket samt varje
försäkringskassa när det gäller
behandling av uppgifter hos den
3 Senaste lydelse 1998:687.
4 Senaste lydelse 1998:687.
|
ringskassan. För register som förs |
försäkringskassan. För register Prop. 2000/01:69 personuppgiftsansvarig för social- |
|
Utlämnande av uppgifter på |
Utlämnande av uppgifter på |
17 §
|
Uppgifter i socialförsäkrings- |
Uppgifter i socialförsäkrings- |
18 §
Uppgifter i socialförsäkringsregister får användas som sökbegrepp en-
dast om det behövs för
1. tillämpning av lag eller förordning eller särskilt beslut av rege-
ringen,
2. rättelse,
3. tillsyn, uppföljning eller utvärdering, eller
4. urval för forskning eller framställning av statistik.
|
Uppgifter som avses i 7 § andra |
Uppgifter som avses i 7 § andra |
1 fråga om handlingar som avses i 11 § får endast ärendebeteckning
och beteckning på handling användas som sökbegrepp.
Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får föreskriva
ytterligare begränsningar av användningen av uppgifter som sökbegrepp.
Registerutdrag
Information
Prop. 2000/01:69
Registerutdrag beträffande re-
gister som förs gemensamt för
Riksförsäkringsverket och de all-
männa försäkringskassorna skall
lämnas av försäkringskassan.
Uppgifter i sådana handlingar
som avses i 11 § behöver inte tas
med i registerutdrag enligt 10 §
datalagen (1973:289). Av utdra-
get skall dock framgå vilka hand-
lingar avseende den registrerade
som finns i registret.
20 §
Vid tillämpningen av denna lag
gäller bestämmelserna i 23 och
25-27 §§ personuppgiftslagen
(1998:204) om information till den
registrerade om inte annat följer
av andra stycket. Beträffande
register som förs gemensamt för
Riksförsäkringsverket och de
allmänna försäkringskassorna skall
informationen lämnas av försäk-
ringskassan.
Uppgifter i sådana handlingar
som avses i 11 § behöver inte tas
med i information enligt 26 § per-
sonuppgiftslagen. Av informatio-
nen skall dock framgå vilka hand-
lingar avseende den registrerade
som finns i registret. Om den en-
skilde begär det och anger vilken
handling som avses skall emeller-
tid, om inte annat följer av be-
stämmelser om sekretess, infor-
mation lämnas även om uppgifter i
sådana handlingar som avses i
11 §. I sistnämnda fall skall be-
gränsningen i 26 § personuppgifts-
lagen om att information bara be-
höver lämnas gratis en gång per
kalenderår gälla varje handling
för sig.
Den som är registeransvarig för
ett socialförsäkringsregister skall
se till att den som är eller avses bli
registrerad på lämpligt sätt får in-
formation om registret.
21 §
Den som är personuppgifts-
ansvarig för ett socialförsäkrings-
register skall se till att den som är
eller avses bli registrerad på lämp-
ligt sätt får information om regis-
tret.
Informationen skall innehålla en beskrivning av de uppgifter som re-
gistret får innehålla samt upplysning om
1. ändamålen med registret,
2. de sekretess- och säkerhetsbestämmelser som gäller för registret,
3. rätten att få registerutdrag 3. rätten att ta del av uppgifter
och rättelse enligt datalagen enligt 26 § personuppgiftslagen
(1973:289), samt (1998:204),
4. rätten till rättelse enligt per-
sonuppgiftslagen och 21 a § denna
4. de begränsningar i fråga om
direkt åtkomst, utlämnande av
uppgifter på medium för auto-
matisk databehandling, sök-
begrepp och bevarande av uppgif-
ter som gäller för registret.
lag, samt
5. de begränsningar i fråga om
direkt åtkomst, utlämnande av
uppgifter på medium för automa-
tiserad behandling, sökbegrepp
och bevarande av uppgifter som
gäller för registret.
Rättelse och skadestånd
21 a §
Bestämmelserna i personupp-
giftslagen (1998:204) om rättelse
och skadestånd gäller vid behand-
ling av personuppgifter enligt
denna lag eller anslutande författ-
ningar.
Överklagande
21 b §
En myndighets beslut om
rättelse och om information som
skall lämnas enligt 26 § person-
uppgiftslagen (1998:204) får över-
klagas hos allmän förvaltnings-
domstol. Andra beslut enligt denna
lag får inte överklagas.
Prövningstillstånd krävs vid
överklagande till kammarrätten.
Prop. 2000/01:69
1. Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2001.
2. Beträffande personregister som avses i 1 § andra stycket andra me-
ningen skall, i fråga om sådan manuell behandling som avses i punkt 3 i
övergångsbestämmelserna till personuppgiftslagen (1998:204), bestäm-
melserna i 7-11 §§ denna lag inte börja tillämpas förrän den 1 oktober
2007.
3. Bestämmelserna om skadestånd i 21 a § skall inte tillämpas om den
omständighet som åberopas till grund för ersättningsanspråket har in-
träffat före lagens ikraftträdande.
4. Har en begäran om registerutdrag enligt 10 § datalagen (1973:289)
kommit in innan denna lag träder i kraft men har utdraget inte expe-
dierats före ikraftträdandet, skall framställningen anses som en ansökan
om information enligt denna lag.
3 Ärendet och dess beredning
I socialförsäkringsregisterlagen (1997:934), SofrL, särregleras automa-
tiserad behandling av personuppgifter inom socialförsäkringens admi-
nistration. Lagen gäller personregister för sådan verksamhet i fråga om
socialförsäkringsförmåner samt andra förmåner och ersättningar som
enligt lag, förordning eller särskilt beslut av regeringen ankommer på de
allmänna försäkringskassorna, Premiepcnsionsmyndigheten eller Riks-
försäkringsverket (socialförsäkringsregister).
När SofrL infördes gällde ännu datalagen (1973:289). SofrL är således
uppbyggd mot bakgrund av bestämmelserna i datalagen och innehåller
även hänvisningar till denna lag. Datalagen har numera ersatts av
personuppgiftslagen (1998:204), PUL. Enligt övergångsbestämmelserna
till PUL skall datalagen gälla övergångsvis för behandling av
personuppgifter som utförs för ett visst bestämt ändamål om
behandlingen påbörjats före PUL:s ikraftträdande den 24 oktober 1998.
Efter den sista september 2001 upphör emellertid denna övergångsvisa
reglering all gälla.
I departementspromemorian En begränsad översyn av socialförsäk-
ringsregisterlagen (1997:934) föreslås en begränsad anpassning av SofrL
med anledning av bl.a. datalagens övergångsvisa upphörande.
Departementspromemorian har rcmissbchandlats. I bilaga 1 finns en
förteckning över remissinstanserna. En remissammanställning finns till-
gänglig hos Socialdepartementet (dnr 2000/4545/SF).
Del av regeringen nu framlagda förslaget till lag om ändring i SofrL
utgör endast en begränsad översyn av lagen i syfte att bättre anpassa
denna till PUL. Regeringen har emellertid för avsikt att under våren 2001
påbörja en översyn av registerlagstiftningen inom socialförsäkringens
administration i ett vidare perspektiv.
Lagrådet
Regeringen beslutade den 8 februari 2001 att inhämta Lagrådets yttrande
över det lagförslag som finns i bilaga 4. Lagrådets yttrande finns i bilaga
5.
Lagrådet lämnade förslaget utan erinran.
Prop. 2000/01:69
4 Bakgrund och utgångspunkter
4.1 Äldre registerlagstiftning
Socialförsäkringsregisterlagen (1997:934), SofrL, föregicks av två andra
lagar, lagen (1993:747) om sjukförsäkringsregister hos de allmänna för-
säkringskassorna, SjfrL och lagen (1994:1517) om socialförsäkrings-
register, 1994 års SofrL. Därtill fanns förordningar med närmare regle-
ring av sjukförsäkringsregister hos försäkringskassorna som utfärdats
med stöd av 1994 års SofrL, samt en fristående förordning om bostads-
tilläggsregister. Vissa register inom socialförsäkringens administration
10
fördes också med stöd av tillstånd enligt den då gällande datalagen Prop. 2000/01:69
(1973:289).
Lagen (1993:747) om sjukförsäkringsregister hos de allmänna
försäkringskassorna
Lagen trädde i kraft den 1 juli 1993. I lagen föreskrevs att varje lokal-
kontor inom en allmän försäkringskassa med stöd av automatisk data-
behandling fick föra ett sjukförsäkringsregister för sitt verksamhetsom-
råde. Lagen reglerade också försäkringskassans rätt att föra register över
sjömän.
Registren fick användas för handläggning och förberedande åtgärder
inför handläggning av i lagen angivna ärendeslag. Registren fick också
användas för försäkringskassornas och Riksförsäkringsverkets (RFV)
tillsyn, uppföljning och utvärdering av ärendehanteringen samt för sta-
tistiska ändamål.
I SjfrL angavs i princip uttömmande vilka integritetskänsliga uppgifter
som fick registreras. Den s.k. terminal åtkomsten reglerades på så sätt att
endast de lokalkontor inom en allmän försäkringskassa som förde re-
gistret fick ha tillgång till registret via sina terminaler. Lagen begränsade
även möjligheterna att på medium för automatisk databehandling lämna
ut uppgifter från registren. Möjligheterna att söka information om integ-
ritetskänsliga uppgifter i registren var också begränsade. SjfrL innehöll
vidare regler om gallring och de allmänna försäkringskassornas informa-
tionsansvar till de registrerade. Informationen skulle omfatta ändamålet
med registret och de regler som på olika sätt skyddade den enskilde.
Lagen (1994:1517) om socialförsäkringsregister
1994 års SofrL trädde i kraft den 1 juli 1995. Lagen reglerade de register
hos RFV och de allmänna försäkringskassorna som fördes med stöd av
automatisk databehandling för handläggning av ärenden om socialförsäk-
ringsförmåner och andra förmåner. 1994 års SofrL var i princip tillämp-
lig på det område inom socialförsäkringen som inte omfattades av SjfrL.
Lagen innehöll grundläggande generella bestämmelser för register-
hantering inom socialförsäkringens administration och omfattade re-
gisterändamål, registerinnehåll, sambearbetning, registeransvar, termi -
nalåtkomst, utlämnande av uppgifter på medium för automatisk data-
behandling, sökbegrepp, gallring samt information.
Ett socialförsäkringsregister fick enligt 1994 års SofrL användas för
handläggning och förberedande åtgärder i ärenden om socialförsäkrings-
förmåner och andra förmåner som enligt lag eller förordning ankom på
de allmänna försäkringskassorna eller RFV. Socialförsäkringsregister
fick också användas för vissa utbetalningar, återbetalningar och
inbetalningar som avsågs i SjfrL.
Identitets- och folkbokföringsuppgifter beträffande en person fick regi-
streras. Vidare fick registreras uppgifter om sådana ekonomiska och per-
sonliga förhållanden som hade betydelse för rätten till och utbetalning av
förmåner. Detsamma gällde vid förberedande åtgärder inför handlägg-
ning av ett ärende.
11
Känsliga personuppgifter fick som huvudregel inte registreras. I lagen Prop. 2000/01:69
angavs dock uttryckligen när undantag från förbudet fick göras.
4.2 Socialförsäkringsregisterlagen (1997:934)
Att ha två registerlagar som inte var kongruenta medförde negativa kon-
sekvenser i flera hänseenden. Bl.a. uppstod gränsdragningsproblem och
pedagogiska problem med att föra ut kunskaper om gällande reglering.
Stora skillnader i behörigheten att besluta om registrens förande var ett
annat problem. Mot bakgrund av det anförda infördes den nu gällande
socialförsäkringsregisterlagen (1997:934), SofrL. Lagen trädde i kraft
den 1 januari 1998 och ersatte då både SjfrL och 1994 års SofrL.
1997 års SofrL är en speciallag om personregister tillämplig i verk-
samheten hos de allmänna försäkringskassorna, Premiepensionsmyndig-
heten (PPM) och Riksförsäkringsverket (RFV). I lagen anges de grund-
läggande bestämmelser som har ansetts behövliga ur integritetsskydds-
synpunkt.
Socialförsäkringsregister får enligt SofrL användas för handläggning
och förberedande åtgärder avseende ärenden om förmåner och ersätt-
ningar som de allmänna försäkringskassorna, RFV eller PPM har att
sköta enligt lag, förordning eller särskilt beslut av regeringen. Registren
får vidare användas för uppföljning, utvärdering och tillsyn samt stati-
stikframställning i nämnda verksamhet. Slutligen får registren användas
av Statens pensionsverk och det organ som administrerar personal-
pensioner gemensamt för kommunerna och landstingen för viss hand-
läggning av ärenden om utbetalning och samordning av förmåner.
Regeringen, eller den myndighet regeringen bestämt, får föreskriva i
vilken omfattning detta får ske.
Ett socialförsäkringsregister får innehålla uppgifter om en person som
förekommer i ett ärende som omfattas av lagen. En förutsättning för att
personuppgifter skall få registreras är dock att uppgifterna är av bety-
delse för handläggningen av ärendet.
Ärendeuppgifterna indelas i allmänna och särskilda uppgifter. All-
männa ärendeuppgifter är identifierings- och adressuppgifter samt upp-
gifter om kön, civilstånd, medborgarskap och födelseort. Särskilda
ärendeuppgifter är personliga och ekonomiska uppgifter som är av bety-
delse för handläggning av ett ärende.
En grundläggande princip i SofrL är att särskilda ärendeuppgifter som
kan betraktas som känsliga personuppgifter inte får registreras. I vissa
särskilt angivna fall medges dock undantag. De känsliga personupp-
gifterna utgörs dels av uppgifter som utgör omdöme eller annan värde-
rande upplysning om den registrerade, dels vissa i 4 § datalagen närmare
angivna uppgifter. Dessa uppgifter och de uppgifter som, trots att de är
känsliga personuppgifter, ändå får registreras behandlas närmare under
avsnitt 5.3.
Socialförsäkringsregister kan under vissa förutsättningar genom s.k.
sambearbetning tillföras personuppgifter. Tillförande av uppgifter genom
sambearbetning får enligt SofrL ske dels från andra socialförsäkrings-
register, dels när det gäller uppgifter som lämnats till en allmän försäk-
ringskassa, PPM eller RFV med stöd av en särskild bestämmelse i lag
12
eller förordning. Uppgifter kan även tillföras ett socialförsäkringsregister Prop. 2000/01:69
genom att så föreskrivits i lag eller förordning eller efter beslut av Data-
inspektionen. En förutsättning för att uppgifter ska få tillföras ett social-
försäkringsregister är dock att de tillförda uppgifterna ryms inom såväl
det tillåtna registerinnehållet som registerändamålet. Bestämmelserna om
sambearbetning är således underordnade bestämmelserna om register-
ändamål och registerinnehåll.
Registeransvaret enligt SofrL överensstämmer med tidigare reglering i
SjfrL och 1994 års SofrL. Frågan behandlas närmare i avsnitt 5.2.
Socialförsäkringsregister är i princip direktåtkomliga för den för vilken
registret förs. För ärendehandläggning och förberedande åtgärder kan,
om det behövs för i lagen angivna ändamål, även PPM, en allmän försäk-
ringskassa eller RFV ha direkt åtkomst till register som förs för annan
eller andra än dem själva.
I fråga om automatiserat utlämnande av personuppgifter från socialför-
säkringsregister gäller att utlämnande som har stöd i särskild bestäm-
melse i lag eller förordning får ske genom automatiserat utlämnande. I
övrigt gäller att uppgifter i ett socialförsäkringsregister får utlämnas på
dylikt sätt endast om ett sådant utlämningssätt följer av lag, förordning
eller beslut av Datainspektionen eller om uppgiften skall användas för
forsknings- eller statistikändamål.
Bestämmelserna om sökbegrepp i SofrL överensstämmer i huvudsak
med bestämmelserna i 1994 års SofrL. Det innebär att särskilda restrik-
tioner gäller för användning av integritetskänsliga uppgifter som sök-
begrepp. För de s.k. elektroniska akterna, som reglerades först i nu
gällande SofrL, får endast ärendebeteckning och beteckning på hand-
lingen användas som sökbegrepp.
Gallringffistema i SofrL motsvarar också till stora delar vad som
gällde enligt 1994 års SofrL. Sålunda gäller för närvarande en tioårig
gallringsfrist för flertalet uppgifter som finns i registren. För handlingar i
elektroniska akter gäller en treårig gallringstid räknat från det år under
vilket ärendet avslutats. Undantag från dessa gallringstider kan i vissa
fall föreskrivas för ett urval av uppgifter för forskningsändamål.
Enligt SofrL ansvarar försäkringskassan för utlämnande av registerut-
drag som begärs med stöd av 10 § datalagen vad gäller de register som
förs gemensamt för RFV och de allmänna försäkringskassorna. Ett un-
dantag från skyldigheten att lämna registerutdrag görs för uppgifter i
elektroniska akter. Det skall dock av registerutdraget framgå vilka hand-
lingar avseende den registrerade som finns i en sådan akt.
SofrL innehåller slutligen också bestämmelser om information till den
som är eller avses bli registrerad i ett socialförsäkringsregister. Reglerna
motsvarar vad som reglerades därom i SjfrL och i 1994 års SofrL.
4.3 Datalagen (1973:289), dataskyddsdirektivet och
personuppgiftslagen (1998:204)
När socialförsäkringsregisterlagen (1997:934), SofrL, infördes gällde
som inledningsvis nämnts fortfarande datalagen (1973:289). Ett stort
antal hänvisningar görs därför i SofrL till datalagen. Den 24 oktober
1998 upphörde datalagen att gälla och i stället trädde personuppgifts-
1** Riksdagen 2000/01. 1 saml. Nr 69
lagen (1998:204), PUL, i kraft. Datalagen gäller dock övergångsvis fram
till och med den 30 september 2001 för bl.a. behandling av personupp-
gifter som påbörjats före den 24 oktober 1998.
Datalagen (1973:289)
Datalagen innehöll grundläggande regler om inrättande och förande av
personregister med hjälp av automatisk databehandling. Syftet med lagen
var att skydda den enskilde mot otillbörligt integritetsintrång. Med per-
sonregister avsågs i datalagen ett register, förteckning eller andra anteck-
ningar som fördes med hjälp av automatisk databehandling och som
innehöll personuppgift som kan hänföras till den som avses med upp-
giften.
Datalagen var uppbyggd så att den som skulle inrätta och föra ett per-
sonregister måste ha en licens utfärdad av Datainspektionen, som var till-
synsmyndighet enligt lagen. För vissa register krävdes också ett särskilt
tillstånd av Datainspektionen. Detta gällde bl.a. de register som innehöll
känsliga personuppgifter, omdömen eller annan värderande upplysning
om den registrerade.
Register inrättade efter beslut av riksdagen eller regeringen var un-
dantagna från kravet på tillståndsplikt. Undantagna var också person-
register som en enskild person inrättade eller förde uteslutande för per-
sonligt bruk samt några andra register utan direkt betydelse i detta sam-
manhang.
Personregister skulle föras så att otillbörligt intrång i den registrerades
personliga integritet inte uppkom. Den registeransvarige var skyldig att
se till alt s.k. ”god registersed” iakttogs vid förandet av personregistret.
Förutom de övergripande kraven på licens, ”god registersed” och i vissa
fall särskilt tillstånd för förande av dataregister, fanns också särskilda be-
stämmelser som var avsedda att garantera att personuppgifterna skulle
vara riktiga och fullständiga. Dessa bestämmelser reglerade bl.a. rättelser
och kompletteringar av oriktiga eller missvisande uppgifter.
Den enskildes rätt till insyn i ett personregister reglerades genom möj-
ligheten att skriftligen begära ett s.k. registerutdrag, som lämnades högst
en gång per år. Ett sådant utdrag skulle innehålla de personuppgifter som
fanns om den enskilde i registret eller upplysning om att sådan uppgift
inte fanns registrerad.
Någon direkt gallringstid för personuppgifter gavs inte i datalagen.
Personuppgift skulle i stället utgå ur registret när uppgiften inte längre
behövdes med hänsyn till registerändamålet. Detta gällde emellertid bara
om det inte föreskrivits alt uppgiften skulle bevaras.
Dataskyddsdi rektivet
År 1995 antogs Europaparlamentets och rådels direktiv 95/46/EG av den
24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på be-
handling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter
(dataskyddsdirektivet).
Prop. 2000/01:69
14
EG-direktivet gäller för behandling av personuppgifter som helt eller
delvis företas på automatisk väg oavsett om uppgifterna ingår i ett regis-
ter eller inte samt även viss manuell hantering av personuppgifter.
Syftet med direktivet är att garantera dels en hög skyddsnivå när det
gäller enskilda personers fri- och rättigheter med avseende på behandling
av personuppgifter, dels en likvärdig skyddsnivå i alla medlemsstater.
Staterna skall därmed inte kunna hindra det fria flödet mellan dem av
personuppgifter under hänvisning till enskilda personers fri- och rättig-
heter.
EG-direktivet ger dock medlemsstaterna viss möjlighet att - inom di-
rektivets ramar - närmare precisera villkoren för när behandling av per-
sonuppgifter är tillåtet.
Utanför EG-direktivets tillämpningsområde faller behandling av per-
sonuppgifter inom områden som inte omfattas av gemenskapsrätten, bl.a.
allmän säkerhet, statens säkerhet och statens verksamhet på straffrättens
område. Direktivet gäller heller inte för sådan behandling av personupp-
gifter som en fysisk person utför som ett led i en verksamhet av rent
privat natur. Från EG-direktivets materiella regler undantas också be-
handling av personuppgifter för journalistiska, konstnärliga och litterära
ändamål.
Enligt artikel 8.1 i EG-direktivet skall medlemsstaterna förbjuda be-
handling av personuppgifter som avslöjar ras eller etniskt ursprung, poli-
tiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse, medlemskap i fackföre-
ning samt uppgifter som rör hälsa eller sexualliv. Vissa undantag gäller
dock från förbudet att registrera sådana känsliga personuppgifter (se av-
snitt 5.3).
Personuppgiftslagen (1998:204)
Personuppgiftslagen (1998:204), PUL, ersatte den 24 oktober 1998 da-
talagen (1973:289). Genom den nya lagen genomförs EG-direktivet.
Med personuppgift avses i PUL all slags information som direkt eller
indirekt kan hänföras till en fysisk person som är i livet. Behandling av
personuppgifter omfattar varje åtgärd eller serie av åtgärder som vidtas i
fråga om personuppgifter, vare sig det sker på automatisk väg eller inte.
Sådan behandling är tillåten dels om den enskilde samtyckt, dels i vissa
andra närmare angivna fall. Ett sådant fall är när behandlingen sker i
samband med myndighetsutövning. För behandling av känsliga person-
uppgifter gäller särskilda regler. Se vidare avsnitt 5.3.
PUL är generellt tillämplig, teknikoberoende och hänför sig när det
gäller automatiserad behandling av personuppgifter inte till register-
begreppet. Lagen riktar sig i stället direkt till den personuppgiftsansva-
rige med vissa grundläggande krav på behandling av personuppgifter. Se
nedan avsnitt 5.2.
Enligt PUL skall den personuppgiftsansvarige självmant lämna infor-
mation om behandlingen av personuppgifter till den registrerade. När
denna information skall ges är beroende av varifrån uppgifterna samlats
in - från den registrerade själv eller från någon annan källa - och om
uppgifterna är avsedda att lämnas ut till tredje man. Information till den
enskilde skall också ges efter ansökan av denne. Se vidare avsnitt 5.4.
Prop. 2000/01:69
15
Rättelse skall ske av personuppgifter som inte har behandlats i enlighet
med PUL, eller föreskrifter som utfärdats med stöd av lagen, om den
registrerade begär det. Rättelse enligt PUL kan innebära såväl rättelse
som blockering eller utplånande av uppgift. Den personuppgiftsansvarige
är som huvudregel också skyldig att underrätta tredje man, till vilken
uppgifterna har lämnats ut, om rättelsen, om den registrerade begär det
eller om mer betydande skada eller olägenhet skulle kunna undvikas ge-
nom en underrättelse. Undantag från skyldigheten att underrätta tredje
man medges bl.a. om det skulle innebära en oproportionerligt stor ar-
betsinsats.
Om en registrerad har drabbats av skada eller kränkning av den per-
sonliga integriteten på grund av att personuppgifter behandlats i strid
med PUL skall den personuppgiftsansvarige ersätta den registrerade här-
för. Rätten till ekonomisk kompensation för olaglig behandling gäller
ersättning för såväl kränkning som för person-, sak- och förmögenhets-
skada. Att skadestånd kan utges för behandling i strid med PUL innebär
också att ersättning kan utges om behandlingen står i strid med kravet på
god sed vid behandling av personuppgifter. Ersättningsskyldigheten kan i
skälig omfattning jämkas om den personuppgiftsansvarige visar att felet
inte berodde på denne.
PUL innehåller också straffbestämmelser för den som på olika sätt
handlar eller underlåter att handla i överensstämmelse med lagen.
4.4 Författningsreglering avseende myndighetsregister
Utöver vad som nu redovisats finns en omfattande författningsreglering
avseende automatiserad behandling av personuppgifter som utförs av
myndigheter.
I den utsträckning ett personregister tidigare var reglerat i annan för-
fattning än datalagen gällde att det registret var undantaget Datainspek-
tionens tillståndsprövning och föreskriftsrätt.
Personuppgiftslagen (1998:204), PUL, gör inget undantag för behand-
ling av personuppgifter som utförs av en myndighet, utan gäller gene-
rellt. I förarbetena till PUL uttalas emellertid att det inom den offentliga
sektorn förekommer stora mängder känsliga personuppgifter och upp-
gifter som har inhämtats med stöd av straffsanktionerad uppgiftsplikt,
varför lagen inte rimligen kan ersätta de många preciserade och viktiga
regler som finns i befintliga registerförfattningar. Vidare konstateras att
det - inom offentlig verksamhet - är särskilt viktigt med ett starkt in-
tegritetsskydd för behandling av uppgifter och att det traditionella
svenska systemet med särregler i särskilda författningar är att föredra
framför generella undantag från PUL ( prop. 1997/98:44 s 41).
4.5 En begränsad översyn av
socialförsäkringsregisterlagen (1997:934)
Prop. 2000/01:69
När socialförsäkringsregisterlagen (1997:934), SofrL, infördes gällde
ännu datalagen (1973:289). SofrL är således uppbyggd mot bakgrund av
bestämmelserna i datalagen och innehåller även hänvisningar till denna
16
lag. Datalagen har numera ersatts av personuppgiftslagen (1998:204),
PUL. Enligt övergångsbestämmelserna till PUL skall datalagen gälla
övergångsvis för behandling av personuppgifter som utförs för ett visst
bestämt ändamål om behandlingen påbörjats före PUL:s ikraftträdande
den 24 oktober 1998. Efter den 30 september 2001 upphör emellertid
denna övergångsvisa reglering att gälla.
När datalagen upphör att gälla även övergångsvis behöver SofrL änd-
ras i syfte att anpassa lagen till PUL. Den generellt tillämpliga PUL
föranleder också behov av vissa andra förändringar i SofrL.
SofrL har i nuvarande utformning ett mer begränsat tillämpnings-
område än PUL. Bestämmelserna i PUL behandlar inte bara register som
förs helt eller delvis med hjälp av automatisk databehandling utan i hu-
vudsak all behandling av personuppgifter som helt eller delvis är auto-
matiserad och även viss manuell hantering av sådana uppgifter. Enligt
regeringens mening bör SofrL nu anpassas till PUL såtillvida att lagen
även skall gälla viss manuell hantering av personuppgifter.
Vissa begrepp som definieras i PUL bör vidare få motsvarande bety-
delse i SofrL.
Regeringen anser även att bestämmelserna i PUL, om den personupp-
giftsansvariges ansvar för rättelse m.m. och skadeståndsansvar mot den
registrerade för skada och kränkning av den personliga integriteten bör
gälla även när personuppgifter behandlats i strid med de mer preciserade
reglerna i SofrL.
När det gäller vilka uppgifter som får registreras föreslår regeringen
emellertid ingen ändring i SofrLis systematik. Även fortsättningsvis skall
alltså vissa allmänna ärendeuppgifter och sådana särskilda ärendeupp-
gifter som har betydelse för handläggning av ärenden om socialförsäk-
ringsförmåner m.m, och som inte är särskilt integritetskänsliga, få
registreras.
När det gäller de särskilt integritetskänsliga uppgifterna bör emellertid
en anpassning ske av vilka uppgifter som avses därmed till vad som
gäller enligt PUL. Samma regler som gäller för särskilt integritetskäns-
liga uppgifter bör gälla också i fråga om sådana uppgifter om brott och
frihetsberövanden m.m som avses i 21 § PUL. En anpassning bör också
göras av den s.k. undantagskatalogen i SofrL, som anger i vilken ut-
sträckning särskilt integritetskänsliga uppgifter får registreras.
I fråga om uppgiftslämnande till enskild när information samlas in fö-
reslås ingen särreglering. Detta innebär att den personuppgiftsansvarige i
enlighet med PUL:s bestämmelse är skyldig att informera den enskilde
om avsedd behandling av personuppgifter när dessa samlas in från den
enskilde själv. I övrigt krävs ingen ytterligare information vid insam-
landet av personuppgifter än vad som följer av dagens regler i SofrL.
Information skall enligt PUL också lämnas till den enskilde efter ansö-
kan av denne. Regeringen anser dock att sådan information - i likhet med
vad som för närvarande gäller i fråga om registerutdrag enligt 10 § data-
lagen - inte behöver innehålla personuppgifter i sådana handlingar som
avses i 11 § SofrL, dvs. i s.k. elektroniska akter. Av informationen skall
dock framgå vilka handlingar som finns beträffande den registrerade.
Vidare skall information om uppgifter i sådana handlingar lämnas om
den enskilde därefter, eller i samband med den första ansökan, preciserar
vilken eller vilka handlingar som han eller hon vill ha information om.
Prop. 2000/01:69
17
Regeringen föreslår för närvarande ingen förändring vad gäller regis-
terbegreppet. Den begränsade anpassning av SofrL som nu är i fråga har
inte gett utrymme för samtliga de överväganden som krävs för att an-
tingen helt frångå ett samlingsbegrepp eller för att till viss del byta ut det
nuvarande registerbegreppet.
Som tidigare anförts är regeringen emellertid medveten om behovet av
en mer övergripande översyn av registerlagstiftningen inom socialförsäk-
ringens administration. Under arbetet med detta förslag har också fram-
kommit synpunkter och önskemål från företrädare för bl.a. Riksförsäk-
ringsverket (RFV) och Premiepensionsmyndigheten (PPM) om andra
tänkbara förändringar i SofrL. Detta gäller bl.a. frågor om utökad an-
vändning av internet, elektroniska signaturer, elektronisk kommunikation
i övrigt samt automatiserat utlämnande till annan än den enskilde. För
närvarande pågår ett omfattande utvecklingsarbete för modernisering av
IT-stödet för RFV och de allmänna försäkringskassorna, bl.a. redovisat i
RFV:s Rapport om regelöversyn inför IT-baserade ärendehanterings-
system m.m, (Dnr 10066/1999) jämte RFV:s Kommentarer och förtydli-
ganden till denna rapport. Enligt regeringens mening bör dessa frågor
lämpligen behandlas mer utförligt i ett sammanhang. Regeringen avser
därför att under våren 2001 påbörja en sådan mer utvidgad översyn.
Prop. 2000/01:69
5 Den materiella regleringen
5.1 Lagens tillämpningsområde
Regeringens förslag: Socialförsäkringsregisterlagens (1997:934)
tillämpningsområde utsträcks och kommer att omfatta personregister
som förs helt eller delvis automatiserat liksom vissa manuella register.
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: De flesta remissinstanser har lämnat förslaget i
huvudsak utan erinran. Datainspektionen och Riksförsäkringsverket
(RFV) anser emellertid att det kan ifrågasättas om det finns tillräckliga
skäl att avvika från pcrsonuppgiftslagen (1998:204), PUL:s, tillämp-
ningsområde på sådant sätt att även uppgifter hänförliga till avlidna skall
omfattas av SofrL:s tillämpningsområde. RFV har vidare påpekat att
SofrL i föreslagen lydelse inte omfattar de uppgifter som är avsedda att
ingå i ett register, varför PUL:s bestämmelser i stället gäller i dessa fall.
Verket har härvid menat att lagstiftningen skulle bli tydligare om allt
reglerades på ett och samma ställe.
Skälen för regeringens Förslag: Socialförsäkringsregisterlagen
(1997:934) SofrL gäller för personregister för sådan verksamhet i fråga
om socialförsäkringsförmåner m.m. som hanteras av de allmänna
försäkringskassorna, RFV eller Premiepensionsmyndigheten (PPM).
Med personregister förstås detsamma som i datalagen (1973:289),
nämligen register, förteckning eller andra anteckningar som förs med
hjälp av automatisk databehandling och som innehåller personuppgift
som kan hänföras till den som avses med uppgiften.
18
SofrL gäller alltså i nuvarande lydelse endast behandling av uppgifter
med hjälp av automatiserad behandling. PUL däremot omfattar även viss
manuell hantering av personuppgifter. I 5 § första stycket PUL föreskrivs
inledningsvis att lagen gäller behandling av personuppgifter som är helt
eller delvis automatiserad. Av andra stycket i samma paragraf framgår
vidare att PUL även gäller för annan behandling av personuppgifter om
uppgifterna ingår i eller är avsedda att ingå i en strukturerad samling av
personuppgifter som är tillgängliga för sökning eller sammanställning
enligt särskilda kriterier. Bestämmelsen i 5 § PUL grundas i sin tur på
artikel 3 i dataskyddsdirektivet, som anger att utöver behandling av
personuppgifter som helt eller delvis företas på automatisk väg, gäller di-
rektivet annan behandling än automatisk av personuppgifter som ingår i
eller kommer att ingå i ett register. Med register avses i direktivet varje
strukturerad samling av personuppgifter som är tillgänglig enligt sär-
skilda kriterier, oavsett om samlingen är centraliserad, decentraliserad
eller spridd på grundval av funktionella eller geografiska förhållanden.
Begreppet register används emellertid inte i PUL, bl.a. därför att det i
en sammansatt och komplex datormiljö blivit allt svårare att skilja ett
register från ett annat. Avsikten är dock inte att PUL:s bestämmelser
skall ha ett mer vidsträckt tillämpningsområde än EG-direktivet. I för-
arbetena till PUL anges också, att det är först när en stor mängd per-
sonuppgifter på papper har strukturerats på något sätt som det går att
hitta bland uppgifterna på ett enkelt sätt och att det är först då som
egentliga integritetsrisker med behandlingen uppkommer (jfr prop.
1997/98:44 s. 39 ff.).
Om SofrL:s tillämpningsområde inte ändras kommer behandling av
personuppgifter i register inom socialförsäkringens administration allt-
jämt att följa två olika lagar - SofrL vad avser automatisk databehandling
och PUL vad gäller viss annan hantering. Regeringen anser detta vara
mindre lämpligt. SofrL: s tillämpningsområde bör därför anpassas till vad
som gäller enligt PUL och således avse dels behandling av personupp-
gifter i register som förs helt eller delvis automatiserat, dels viss manuell
hantering av sådana uppgifter. Som RFV påpekat kommer dock alltjämt
automatiserad behandling av personuppgifter som inte ingår i ett person-
register att falla utanför SofrL:s tillämpningsområde. Detta gäller då
också t.ex. behandling av personuppgifter som är avsedda att ingå i ett
sådant register. I dessa fall blir i stället PUL:s allmänna bestämmelser om
behandling av personuppgifter tillämpliga, då PUL gäller för all
automatiserad behandling av personuppgifter oavsett om behandlingen
sker i registerform eller i löpande text. Begränsningen i SofrL är en följd
av att SofrL: s nuvarande konstruktion är sådan att lagens tillämp-
ningsområde är begränsat till att gälla behandling av personuppgifter i
registerform. Någon ändring härvidlag föreslås inte här. Frågan om
SofrL:s tillämpningsområde kommer dock att närmare ses över vid en
utvidgad översyn av lagen (se avsnitt 4.5).
I ett avseende bör dock SofrL: s tillämpningsområde vara vidare än
PUL:s. Detta gäller uppgifter som kan hänföras till avlidna. SofrL har allt
sedan lagens tillkomst gällt även för sådana uppgifter. Skälet till detta är
att det inom socialförsäkringens administration förekommer en stor
mängd personliga uppgifter som är hänförliga till avlidna. Enligt rege-
Prop. 2000/01:69
19
ringens mening finns ingen anledning att nu frångå denna högre skydds- Prop. 2000/01:69
nivå.
5.2 Registeransvar
Regeringens forslag: Begreppen registeransvar och regislcransvarig i
socialförsäkringsregisterlagen (1997:934), SofrL, ändras till person-
uppgiftsansvar och personuppgiftsansvarig. Även andra begrepp och
rubriker i SofrL anpassas till vad som gäller enligt personupp-
giftslagcn (1998:289), PUL.
Vad som föreskrivs i PUL om skyldighet för en personuppgiftsan-
svarig att rätta, blockera och utplåna uppgifter, att underrätta tredje
man till vilken uppgifterna har lämnats ut, samt om skadestånd skall
gälla även när personuppgifter har behandlats i strid med SofrL.
Myndigheters beslut om information som skall lämnas enligt 26 §
PUL och om rättelse skall kunna överklagas hos allmän förvaltnings-
domstol.
Promemorians förslag överensstämmer delvis med regeringens. Dock
har i förslaget paragraferna om rättelse och skadestånd lagts samman till
en paragraf, för att bättre överensstämma med annan registerlagstiftning.
Vidare har lagts till en bestämmelse som ger den enskilde möjlighet att
överklaga en myndighets beslut om rättelse och om information som
skall lämnas enligt 26 § PUL.
Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker eller har inte något
att erinra mot förslaget.
Skälen för regeringens förslag: De bestämmelser i socialförsäkrings-
registerlagen (1997:934), SofrL, datalagen (1973:289) och personupp-
giftslagcn (1998:289), PUL, som åsyftar ett skydd för den personliga
integriteten förutsätter att någon ansvarar för behandlingen av de upp-
gifter lagregleringen avser.
1 SofrL och datalagen används begreppet registeransvarig. Med regis-
leransvarig avses den för vars verksamhet personregister förs, om han
förfogar över registret.
Registeransvaret enligt SofrL åvilar olika juridiska personer beroende
på för vem ett register förs. Registeransvarig för socialförsäkringsregister
som förs gemensamt för Riksförsäkringsverket (RFV) och de allmänna
försäkringskassorna är RFV. Varje försäkringskassa är dessutom regis-
teransvarig för sådant register när det gäller behandling av uppgifter hos
den försäkringskassan. För register som förs särskilt för en allmän för-
säkringskassa eller ett lokali organ inom denna är den försäkringskassan
registeransvarig. 1 fråga om socialförsäkringsregister som förs särskilt för
Premiepensionsmyndigheten (PPM) är myndigheten registeransvarig.
RFV är registeransvarigt för socialförsäkringsregister som förs särskilt
för verket.
I PUL används i stället begreppet personuppgiftsansvarig. Med per-
sonuppgiftsansvarig avses den som ensam eller tillsammans med andra
bestämmer ändamålen med och medlen för behandlingen av personupp-
gifter.
20
Det ansvar en registeransvarig har enligt datalagen och SofrL överens-
stämmer i stort med det ansvar en personuppgiftsansvarig har enligt
PUL. De skillnader som finns är huvudsakligen av redaktionell art, av
mindre betydelse eller sådant som det möjligen kan anses ha varit under-
förstått att den som enligt den tidigare regleringen var registeransvarig
skulle ansvara för.
Olika begrepp för i princip samma sak inom regleringar avseende be-
handlingen av personuppgifter underlättar knappast för dem som skall
tillämpa lagstiftningen eller för andra som vill ta del av denna. Det sak-
nas därför enligt regeringens uppfattning skäl att bibehålla begreppet
registeransvar i SofrL. Begreppet registeransvar bör således ersättas med
begreppet personuppgiftsansvar. SofrL bör även i övrigt anpassas så att
de begrepp och rubriker som används i lagen ges samma betydelse som
enligt PUL.
Enligt PUL har en personuppgiftsansvarig också ett ansvar för att per-
sonuppgifterna som behandlas är riktiga och för att bl.a. rätta, blockera
och utplåna uppgifter samt underrätta tredje man, till vilken uppgifterna
har lämnats ut, om personuppgifter är oriktiga eller har behandlats i strid
med PUL. Den personuppgiftsansvarige är enligt PUL också
skadeståndsansvarig mot den registrerade för skada och kränkning av den
personliga integriteten som en behandling av personuppgifter i strid med
lagen har orsakat. Vad som nu sagts om rättelse m.m. och skadestånd bör
enligt regeringens mening gälla även när personuppgifter behandlas i
strid med de mer preciserade reglerna i SofrL. Vidare bör beslut av
myndigheter, med undantag för beslut av rent administrativ eller intern
karaktär, som direkt berör enskilda kunna överklagas. Det gäller bl.a.
beslut att avslå en ansökan om information om pågående behandling och
beslut att avslå en begäran om rättelse. Besluten bör överklagas till
allmän förvaltningsdomstol och det bör krävas prövningstillstånd för
överklagande till kammarrätten.
5.3 Känsliga personuppgifter m.m.
Regeringens förslag: Personuppgifter som avslöjar ras eller etniskt
ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse eller
medlemskap i fackförening eller som rör hälsa eller sexualliv (käns-
liga personuppgifter) skall inte få behandlas i ett socialförsäkrings-
register. Detsamma skall gälla personuppgifter om lagöverträdelser
som innefattar brott, domar i brottmål, straffprocessuella tvångsmedel
eller administrativa frihetsberövanden. Vissa i lagen närmare angivna
undantag, framför allt vad gäller hälsa, skall dock gälla. Vidare skall
även i fortsättningen bara sådana särskilda ärendeuppgifter som har
betydelse för handläggning av ärenden om socialförsäkringsförmåner
m.m. få registreras.
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Kammarrätten i Jönköping framhåller att be-
handling av känsliga personuppgifter som inte sker i register eller i elek-
troniska akter inte regleras i lagförslaget, varför PUL:s allmänna be-
stämmelser i stället blir tillämpliga. Enligt kammarrättens mening blir
Prop. 2000/01:69
21
kontrasten till SofrL:s detaljerade reglering stor och väcker farhågor. Prop. 2000/01:69
Riksförsäkringsverket (RFV) avstyrker förslaget och anser att data-
skyddsdirektivet och PUL ger stöd för en registerreglcring som inte
dctaljrcglcrar vilka personuppgifter (känsliga eller icke känsliga) som
skall få registreras. RFV menar att socialförsäkringens administration bör
få registrera de uppgifter som behövs för att kunna handlägga de olika
förmånerna och bidragen, varvid de materiella reglerna för de olika
ärendeslagen kommer att styra vilken information som lagras i registren.
Övriga remissinstanser har inte haft något att erinra mot förslaget eller
har avstått från att yttra sig.
Skälen for regeringens förslag: En central fråga vid lagstiftning om
behandling av personuppgifter är hänsynen till den enskildes personliga
integritet. Av stor betydelse är därvid vilka personuppgifter som får
registreras, liksom naturligtvis åtkomsten till dessa uppgifter.
Enligt 2 kap. 3 § andra stycket regeringsformen skall varje medbor-
gare, i den utsträckning som närmare anges i lag, skyddas mot att hans
personliga integritet kränks genom att uppgifter om honom registreras
med hjälp av automatiserad behandling. I lagstiftning avseende register
som förs med hjälp av automatiserad behandling har också i stor ut-
sträckning föreskrivits begränsningar både vad gäller vilka uppgifter rö-
rande en person som får registreras och beträffande åtkomsten till dessa
uppgifter.
Som tidigare nämnts innehöll datalagen (1973:289) allmänna bestäm-
melser om inrättande och förande av personregister. I socialförsäkrings-
registcrlagen (1997:943), SofrL, hänvisas till datalagen även när det
gäller registrering av särskilda ärendeuppgifter. Vissa förändringar i
SofrL beträffande registrering av känsliga personuppgifter m.m. är därför
nödvändiga med anledning av att datalagen den 30 september 2001
upphör att gälla även övergångsvis.
Datalagen (1973:289)
I fråga om vilka uppgifter om en person som fick registreras föreskrevs i
4 och 6 §§ datalagen vissa begränsningar.
Bestämmelserna i 4 § första stycket avsåg uppgifter rörande brott och
olika former av tvångsingripanden, närmare bestämt uppgifter om att
någon misstänkts eller dömts för brott, avtjänat straff eller undergått
annan påföljd för brott, eller varit föremål för tvångsingripande enligt
närmare angivna lagar.
Rätten att registrera någon eller några av dessa uppgifter begränsades
genom att det, förutom det allmänna kravet på licens utfärdat av Data-
inspektionen, också krävdes ett särskilt tillstånd för inrättande och fö-
rande av personregister som innehöll någon eller några av dessa uppgif-
ter. Sådant tillstånd fick meddelas annan än myndighet som enligt lag
eller annan författning hade att föra förteckning över sådana uppgifter
endast om det förelåg synnerliga skäl.
I 4 § andra stycket datalagen begränsades möjligheten för annan än
myndighet som enligt lag eller annan författning hade att föra förteck-
ning över uppgifter om någons sjukdom, hälsotillstånd eller sexualliv
eller uppgift om alt någon fått ekonomisk hjälp eller vård inom social-
tjänsten eller varit föremål för åtgärd enligt utlänningslagen (1989:529).
22
Enligt 4 § tredje stycket gällde en generell begränsning med krav på
särskilda skäl för tillstånd att inrätta och föra register som innehöll upp-
gifter om någons ras, politiska uppfattning, religiösa tro eller övertygelse
i övrigt.
Slutligen föreskrevs i 6 § andra stycket att Datainspektionen, vid be-
dömande av om det behövdes särskilda föreskrifter för ett register för att
förebygga risk för otillbörligt intrång i personlig integritet, särskilt skulle
beakta om registret innehöll uppgifter som utgjorde omdöme eller annan
värderande upplysning.
Socialförsäkringsregisterlagen (1997:934)
I socialförsäkringsregisterlagen (1997:934), SofrL, har valts tekniken att
ange vilka uppgifter som får registreras på ett så klart sätt som möjligt.
Eftersom det är fråga om en mycket stor mängd uppgifter har en full-
ständig uppräkning emellertid varken varit möjlig eller önskvärd.
När det gäller vilka personer som får registreras anges i 5 § SofrL att
ett socialförsäkringsregister får innehålla uppgifter om en person om
denne förekommer i ett ärende som det ankommer på de allmänna för-
säkringskassorna, RFV eller Premiepensionsmyndigheten (PPM) att
handlägga eller, när det är fråga om förberedande åtgärder för handlägg-
ning, som kan förekomma i ett sådant ärende. En förutsättning är dock att
uppgifter om personen har betydelse för handläggningen av ärendet.
De uppgifter som får registreras enligt SofrL delas upp i allmänna och
särskilda ärendeuppgifter. Med allmänna ärendeuppgifter avses identifie-
rings- och adressuppgifter samt uppgifter om kön, civilstånd, medborgar-
skap och födelseort. Särskilda ärendeuppgifter är uppgifter om sådana
ekonomiska och personliga förhållanden som har betydelse för hand-
läggning av socialförsäkringsärenden.
Integritetskänsliga uppgifter får enligt SofrL i princip inte registreras.
Med integritetskänsliga uppgifter avses sådana särskilda ärendeuppgifter
som avses i 4 § datalagen eller uppgifter som utgör omdöme eller annan
värderande upplysning om den registrerade. SofrL medger dock genom
undantag att vissa i lagen närmare angivna uppgifter får registreras även
om de skulle vara integritetskänsliga. Dessa undantag är i huvudsak hän-
förliga till förhållanden som rör enskildas hälsa och räknas upp i 7 §
andra och tredje styckena samt i 9 § i SofrL. Uppgifter som registreras
med stöd av bestämmelserna i 7 § andra eller tredje stycket SofrL skall
enligt 8 § SofrL anges så kortfattat som möjligt.
Regleringen om vilka uppgifter som ett socialförsäkringsregister får
innehålla är avsedd att vara i princip heltäckande. I SofrL har emellertid
föreskrivits att regeringen ytterligare får begränsa innehållet i ett social-
försäkringsregister. Om det behövs för angelägna uppföljningsändamål
får regeringen också föreskriva att uppgifter om sjukdomsdiagnos i be-
gränsad omfattning får registreras i vissa närmare angivna socialförsäk-
ringsregister.
Bestämmelserna om vilka integritetskänsliga uppgifter som får regist-
reras i ett socialförsäkringsregister gäller enligt 11 § SofrL inte för s.k.
elektroniska akter. I en sådan akt kan samlas all den information som
behövs för handläggningen av ett ärende. Akten skapas genom att in-
komna handlingar läses eller scannas in i ett datorbaserat system eller
Prop. 2000/01:69
23
genom all handläggaren gör tjänsteanteckningar eller skriver promemo-
rior direkt i systemet. Syftet bakom särbestämmelserna för elektronisk
akthantering är att uppnå en rationell, rättssaker och effektiv handlägg-
ning med stöd av automatiserad behandling. Elektroniska akter får såle-
des innehålla alla handlingar som har kommit in i eller framställts i ett
visst ärende. En förutsättning för all integritetskänsliga uppgifter i sådana
handlingar skall få registreras är emellertid att de har lämnats i ärendet
eller att dc behövs för handläggningen av ärendet. I stället för att reglera
vilka integritetskänsliga uppgifter som får registreras i elektroniska akter
har föreskrivits begränsningar vad gäller sökbegrepp, gallringstid och
direkt åtkomst. Som sökbegrepp får användas endast ärendebeteckning
och beteckning på handling. I lagen föreskrivs också en kortare gallrings-
frist för handlingar i elektroniska akter. Sådana handlingar skall gallras ut
senast tre år efter utgången av det år under vilket ärendet har avslutats.
För övriga uppgifter som registrerats med stöd av SofrL gäller en gall-
ringstid om tio år från registrering, såvida inte uppgifterna fortfarande
kan antas ha betydelse för handläggning av ett socialförsäkringsärende.
Slutligen är också möjligheten till direkt åtkomst begränsad vad avser
elektroniska akter.
Dataskyddsdirektivet och personuppgiftslagen (1998:204)
Enligt artikel 8.1 i dataskyddsdirektivet skall medlemsstaterna förbjuda
behandling av personuppgifter som avslöjar ras eller etniskt ursprung,
politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse, medlemskap i
fackförening samt uppgifter som rör hälsa och sexualliv.
Vissa undantag gäller dock från förbudet att behandla sådana känsliga
personuppgifter bl.a. efter den enskildes uttryckliga samtycke, vid nöd-
vändig behandling inom arbetsrätten, för ideella föreningars medlems-
register och för administration inom hälso- och sjukvård. Känsliga
personuppgifter får även behandlas om det är nödvändigt exempelvis för
att rättsliga anspråk skall kunna fastställas, göras gällande eller försvaras.
Vidare får regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer i fråga
om automatiserad behandling, meddela föreskrifter om ytterligare
undantag, om det behövs med hänsyn till ett viktigt allmänt intresse.
Personuppgiftslagen (1998:204), PUL, genomför som tidigare nämnts
EG-direktivet. Enligt 13 § PUL är det således i princip förbjudet att be-
handla känsliga personuppgifter. PUL:s definition av känsliga person-
uppgifter överensstämmer också med dc uppgifter som enligt artikel 8.1 i
direktivet inte får behandlas annat än i närmare angivna undantagssitua-
tioncr.
Enligt regeringens bedömning bör inte heller den reglering som ges i
SofrL om en allmän begränsning vad avser registrering av känsliga per-
sonuppgifter avvika från dataskyddsdirektivet och PUL. Den hänvisning
som nu görs till 4 § datalagen bör därför ersättas med en hänvisning till
bestämmelsen om känsliga personuppgifter i 13 § PUL.
Liksom när det gäller PUL kommer därmed vissa uppgifter som det ti-
digare gällt begränsningar för i 7 § SofrL att falla utanför den nya re-
gleringen. Den allmänna begränsningen i SofrL om att särskilda ärende-
uppgifter, till vilka känsliga personuppgifter hör, bara får registreras om
de har betydelse för handläggning av ärenden om socialförsäkringsför-
Prop. 2000/01:69
24
måner m.m. som det ankommer på de allmänna försäkringskassorna,
RFV eller PPM att hantera bör emellertid även fortsättningsvis gälla.
Detta kommer även framöver att begränsa möjligheterna att registrera
uppgifter som nu kommer att falla utanför regleringen om känsliga per-
sonuppgifter.
Uppgifter om lagöverträdelser m.m. definieras inte som känsliga per-
sonuppgifter i 13 § PUL. Sådana uppgifter är dock otvivelaktigt också av
känslig natur och får enligt artikel 8.5 i dataskyddsdirektivet och 21 §
PUL normalt bara behandlas av myndigheter. Även uppgifter om
lagöverträdelser m.m. bör därför omfattas av de särskilda begräns-
ningarna i SofrL och alltså i detta sammanhang likställas med känsliga
personuppgifter.
I 16 § PUL medges - under rubriken Nödvändig behandling - i vissa
angivna fall undantag från förbudet att behandla känsliga personupp-
gifter. Det skulle i och för sig vara möjligt att anpassa SofrL härtill
genom att föreskriva att uppgifter som avses i 13 och 21 §§ PUL får
registreras i socialförsäkringsregister endast om det är nödvändigt för att
anspråk på socialförsäkringsförmåner m.m. skall kunna fastställas. Alter-
nativt skulle bestämmelsen i 6 § tredje stycket SofrL om att särskilda
ärendeuppgifter får registreras endast om de har betydelse för handlägg-
ning av ärenden om socialförsäkringsförmåner m.m. kunna skärpas och
anpassas till 16 § PUL samtidigt som de uttryckliga undantagen från för-
budet togs bort. Nu nämnda alternativ skulle emellertid inte, enligt
regeringens mening, lika tydligt som den nuvarande regleringen ange i
vilka situationer känsliga personuppgifter och uppgifter om lagöver-
trädelser m.m. får registreras. Även om uppräkningen i SofrL, om vilka
sådana uppgifter som får registreras och när det får ske, kan synas
otymplig måste det ändå anses vara av värde för den enskilde att regle-
ringen är tydlig. Noteras bör härvid även att det alltjämt ges möjlighet att
i vissa fall registrera uppgifter om fråga om återbetalningsskyldighet har
uppkommit (p. 11). Detta har sin förklaring i att grunden för den en-
skildes återbetalningsskyldighet kan vara att denne har lämnat oriktiga
uppgifter eller orsakat att felaktiga uppgifter lämnats, vilket i sin tur kan
innefatta ett brottsligt förfarande (jfr. prop. 1996/97:155 s. 49).
RFV har för sin del förespråkat en ordning som inte detaljreglerar vilka
uppgifter som skall få registreras. Verket menar att socialförsäkringens
administration bör få registrera de uppgifter som behövs för att kunna
handlägga olika förmåner och bidrag, varvid de materiella reglerna för de
olika ärendeslagen skall få styra vilken information som lagras i regist-
ren. Också regeringen ser möjligheten att i framtiden ha en annan ord-
ning än den nuvarande. Ett sådant förslag kräver emellertid en utförlig
analys av varje del av socialförsäkringsverksamheten, något som den
begränsade översyn som nu är i fråga inte gett utrymme för. Regeringen
har dock, som inledningsvis anförts, för avsikt att inom kort närmare se
över behandlingen av personuppgifter inom socialförsäkringens admi-
nistration. Någon annan ändring i undantagen från förbudet att registrera
känsliga personuppgifter och uppgifter om lagöverträdelser m.m. än som
föranleds av skillnaderna mellan vad som ansetts vara känsligt enligt
datalagen och vad som definieras som känsliga personuppgifter enligt
dataskyddsdirektivet och PUL föreslås därför inte inom ramen för denna
översyn. Som Kammarrätten i Jönköping har framhållit kommer
Prop. 2000/01:69
25
behandling av känsliga personuppgifter som inte sker i register eller i
elektroniska akter inte att regleras i lagförslaget. I dessa fall blir i stället
PUL:s allmänna bestämmelser tillämpliga. Regeringen konstaterar att
detta är en effekt av SofrL:s nuvarande lagkonstruklion. Aktuellt område
är emellertid begränsat och effekten motverkas dessutom avsevärt av att
SofrL:s tillämpningsområde nu utsträcks till att omfatta även viss
manuell hantering (jfr avsnitt 5.1).
5.4 Uppgiftslämnande till enskild
Regeringens förslag: Uppgifter i s.k. elektroniska akter behöver inte
tas med i information enligt 26 § personuppgifts!agen (1998:204),
PUL. Av informationen skall dock framgå vilka sådana handlingar
som finns avseende den registrerade. Vidare skall - om inte annat
följer av bestämmelser om sekretess mot den enskilde själv - in-
formation om uppgifter i sådana handlingar lämnas om den enskilde
begär det och anger vilken handling ansökan avser. I sistnämnda fall
skall informationen lämnas ut utan hinder av begränsningen i PUL om
att information bara behöver lämnas en gång per kalenderår. In-
formation om varje sådan handling skall dock lämnas gratis högst en
gång per kalenderår.
Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens.
Remissinstanserna: Datainspektionen har påpekat att dc uppgifter
som den personuppgiftsansvarige är skyldig att informera om enligt 21 §
socialförsäkringsregisterlagen, (1997:934), SofrL, inte fullt ut överens-
stämmer med regleringen i 25 § pcrsonuppgiftslagen (1998:204), PUL,
vilket innebär att den personuppgiftsansvarige i denna situation har två
olika författningar att tillämpa för att uppfylla sin informationsplikt. En-
ligt Datainspektionens uppfattning bör bestämmelserna i SofrL utformas
på annat sätt för att det tydligare skall framgå vilken information den
personuppgiftsansvarige är skyldig alt lämna självmant. Remissinstan-
serna i övrigt tillstyrker eller har inget annat att erinra mot förslaget.
Skälen för regeringens förslag: Bestämmelserna i 23-27 §§ PUL
innehåller ett antal bestämmelser om information till den registrerade.
Viss sådan information skall lämnas självmant medan annan information
endast skall lämnas på begäran.
Enligt 23 § PUL skall, om uppgifter om en person samlas in från per-
sonen själv, den personuppgiftsansvarige i samband därmed självmant
lämna den registrerade information om behandlingen av uppgifterna.
Denna bestämmelse kommer, om ingen särreglering görs, att gälla även
för socialförsäkringsregister. Skäl till sådan särreglering synes inte före-
ligga, varför något undantag från nämnda uppgiftsskyldighet inte före-
slås.
I 24 § första stycket PUL regleras de situationer då personuppgifterna
har samlats in från någon annan källa än den registrerade. Den person-
uppgiftsansvarige skall i dessa fall självmant lämna den registrerade in-
formation om behandlingen av uppgifterna när de registreras. Om upp-
gifterna är avsedda att lämnas ut till tredje man, behöver informationen
dock inte ges förrän uppgifterna lämnas ut för första gången. Av paragra-
Prop. 2000/01:69
26
fens andra stycke följer emellertid att information enligt första stycket
inte behöver lämnas, om det finns bestämmelser om registrerandet eller
utlämnandet av personuppgifterna i en lag eller någon annan författning.
I SofrL finns sedan tidigare såväl regler om registrering och utlämning
som regler om den personuppgiftsansvariges ansvar för information till
den registrerade. Detta innebär därför att information utan att ansökan
därom har gjorts om behandling av personuppgifter som omfattas av
särregleringen i SofrL - till följd av undantagsbestämmelsen i 24 § andra
stycket PUL - endast behöver lämnas när informationen samlats in från
den enskilde själv (alltså bara enligt 23 § PUL).
Beträffande informationens innehåll anges i 25 § PUL att den infor-
mation som skall lämnas självmant till den registrerade skall omfatta
uppgift om den personuppgiftsansvariges identitet, ändamålen med be-
handlingen och all övrig information som behövs för att den registrerade
skall kunna ta till vara sina rättigheter i samband med behandlingen. Som
exempel anges information om mottagarna av uppgifterna, skyldighet att
lämna uppgifter och rätten att ansöka om information och få rättelse. In-
formation behöver dock inte lämnas om sådant som den registrerade
redan känner till.
I 21 § SofrL ges en särreglering avseende den personuppgiftsansvari-
ges ansvar för information till den som är eller avses bli registrerad. I
bestämmelsen uppställs krav på att den personuppgiftsansvarige skall se
till att den enskilde på lämpligt sätt får information om registret. Infor-
mationen skall vidare innehålla en beskrivning av de uppgifter som re-
gistret får innehålla samt upplysning om ändamålet med registret, de sek-
retess- och säkerhetsbestämmelser som gäller för registret, rätten att få
registerutdrag och rättelse samt de begränsningar i fråga om direkt åt-
komst, automatiserat utlämnande, sökbegrepp och bevarande av uppgif-
ter som gäller för registret.
Som Datainspektionen påpekat kommer - eftersom 21 § SofrL inte
fullt ut överensstämmer med 25 § PUL - den personuppgiftsansvarige
således att ha två författningar att tillämpa för att uppfylla sin informa-
tionsplikt. Detta är en följd av SofrL:s nuvarande utformning och en av
de frågor som enligt regeringens mening ytterligare bör övervägas vid en
mer genomgripande översyn av SofrL.
I 26 § PUL finns föreskrifter om information som skall lämnas efter
ansökan. Sådan ansökan skall göras skriftligen hos den personuppgifts-
ansvarige och vara undertecknad av den sökande själv. Informationen
skall ge besked om huruvida personuppgifter som rör den sökande be-
handlas eller inte behandlas. Om sådana uppgifter behandlas skall skrift-
lig information lämnas om vilka uppgifter om den sökande som behand-
las, varifrån uppgifterna har hämtats, ändamålen med behandlingen och
till vilka mottagare eller kategorier av mottagare som uppgifterna lämnas
ut.
Informationen skall lämnas gratis en gång per kalenderår och normalt
inom en månad från ansökan. Om det finns särskilda skäl för det, t.ex. att
personuppgifterna är krypterade, att sökmöjligheterna är begränsade eller
att personuppgifterna är uppdelade på olika register, får informationen
lämnas senare, dock senast inom fyra månader från ansökan.
Information behöver emellertid inte lämnas om personuppgifter i lö-
pande text som inte fått sin slutliga utformning när ansökan gjordes eller
Prop. 2000/01:69
27
som utgör minnesanteckning eller liknande. Vad som nu sagts gäller Prop. 2000/01:69
dock inte om uppgifterna har lämnats ut till tredje man, om uppgifterna
har behandlats under längre tid än ett är eller om de behandlas enbart för
historiska, statistiska eller vetenskapliga ändamål. Med löpande text av-
ses härvid information som inte har strukturerats så att sökning av per-
sonuppgifter underlättas. Med text som inte har fått sin slutliga utform-
ning avses koncept, utkast och liknande. Text som är avsedd att tid efter
annan ändras eller kompletteras och aldrig kommer att få någon slutlig
utformning omfattas således inte. Med text som utgör minnesanteckning
avses promemorior och liknande som har tillkommit bara för att bereda
något slags ärende. Med behandling för historiska, statistiska eller veten-
skapliga ändamål avses detsamma som enligt artikel 6 i EG-direktivet.
Huvudfallet är här att ett utkast eller en minnesanteckning har tagits om
hand för arkivering (jfr prop. 1997/98:44 s 132 ff.). Sparas sådana hand-
läggningshjälpmedcl som minnesanteckningar och liknande sedan
ärendet avgjorts eller annars slutbehandlats, bör den registrerade få ta del
av uppgifterna på motsvarande sätt som allmänheten har rätt att ta del av
uppgifter i myndigheters minnesanteckningar och liknande som tagits om
hand för arkivering (jfr prop. 1997/98:44 s 84).
Regleringen i PUL innebär alt den som en personuppgift rör har rätt att
få information enligt PUL i vidare utsträckning än vad som följer av
tryckfrihetsförordningen. Rätten enligt tryckfrihetsförordningen att få ta
del av uppgifter rör ju allmänna handlingar vilket inte är en förutsättning
enligt PUL. Allmänt gäller dock att informationsskyldigheten enligt
PUL, både vad avser den information som skall ges självmant och den
som skall ges efter ansökan, viker för sekretess. Om sekretess gäller för
uppgiften i förhållande till den enskilde själv, föreligger alltså ingen in-
formationsskyldighet enligt PUL.
När det gäller vilken information som måste lämnas den enskilde kan
inte, enligt förarbetena till PUL, anses krävas att en personuppgifts-
ansvarig ordnar sina uppgiftssamlingar på ett sådant sätt att det är möjligt
att söka fram alla uppgifter om en registrerad som behandlas. Ett
införande eller tillåtande av sådana sök- och sammanställnings-
möjlighetcr, som inte behövs av något annat skäl, skulle i själva verket
kunna hota den personliga integriteten eftersom det då skulle bli enkelt
att kartlägga en person. Skulle det t.ex., som är fallet i SofrL, finnas
begränsningar i sökmöjligheterna, kan det inte krävas annat än att den
personuppgiftsansvarige utnyttjar de sök- och sammanställnings-
möjligheter som denne faktiskt och rättsligt har tillgång till (jfr prop.
1997/98:44 s 82 ff.).
Problemet med stora mängder information berördes även i Datalags-
kommitténs betänkande Integritet - Offentlighet - Informationsteknik
(SOU 1997:39) bl.a. vad gäller arkivmyndigheters skyldighet att lämna
information avseende hos myndigheten bevarade handlingar. Det
konstateras härvid att det inte kan begäras all en sådan myndighet lämnar
information om alla personuppgifter som finns hos myndigheten då del
skulle ta orimligt lång tid att ta fram informationen. Kommittén föreslog
i stället att den enskilde närmare skulle precisera vilken information
denne önskade, i enlighet med vad som anses gälla vid begäran om
utlämnande av allmänna handlingar. Sådana föreskrifter skulle enligt
kommittén lämnas av regeringen efter bemyndigande i lag att meddela
28
föreskrifter om vad en ansökan skall innehålla. I PUL finns också ett
sådant bemyndigande och frågan har, vad avser automatiserad behand-
ling av personuppgifter, delegerats vidare till Datainspektionen.
De nu nämnda föreskrifterna i PUL och därtill hörande reglering bör i
huvudsak gälla även socialförsäkringsregister. För sådana handlingar
som avses i 11 § SofrL - s.k. elektroniska akter - gäller dock i dag den
begränsningen i förhållande till registerutdrag enligt datalagen, att upp-
gifter i sådana handlingar inte behöver tas med i utdraget. Däremot skall
av utdraget framgå vilka handlingar avseende den registrerade som finns
i registret. Det är tveksamt om sådana begränsningar fortsättningsvis är
möjliga att göra mot bakgrund av vad som föreskrivs i EG-direktivet.
Vidare har ju en person normalt, med stöd av offentlighetsprincipen, rätt
att få del av uppgifter även i sådana handlingar. Detta gäller visserligen
endast om uppgiften finns i en allmän handling och inte sekretess utgör
hinder för utlämnandet. Samtidigt skulle en helt obegränsad skyldighet
att lämna ut uppgifter avseende handlingar i elektroniska akter innebära
en klart ökad arbetsbelastning för socialförsäkringens administration och
att stora mängder information skulle lämnas ut som den enskilde kanske
egentligen inte är intresserad av. Till viss del rör det ju sig om handlingar
som den enskilde själv tillställt myndigheten eller som redan expedierats
till honom inom ramen för handläggningen av ett ärende.
En rimlig lösning, som påminner om den som Datalagskommittén
föreslog för arkivmyndigheter, är enligt regeringens mening, att infor-
mation enligt 26 § PUL, vad gäller handlingar i elektroniska akter som
avses i 11 § SofrL, begränsas på samma sätt som för närvarande gäller
registerutdrag enligt datalagen, men att den enskilde ges möjlighet att få
information även om uppgifter som behandlas i sådana handlingar om
han eller hon särskilt anger det. Regeringen har även nyligen förordat en
liknande lösning när det gäller behandling av personuppgifter inom skatt,
tull och exekution (jfr prop. 2000/01:33 s. 104 ff).
Eftersom en enskild normalt inte vet vilka handlingar som finns i ett
sådant register bör ettårsbegränsningen, avseende rätten att gratis få in-
formation som finns i 26 § PUL, emellertid gälla för varje handling för
sig. Den enskilde kan då först lämna en allmän ansökan om information
enligt 26 § PUL och därefter, när han eller hon fått vetskap om vilka
handlingar som finns i registret som omfattas av 11 § SofrL, ansöka och
få information om de handlingar han eller hon då närmare anger. Detta
innebär naturligtvis inte att den enskilde inte redan från början kan ange
att ansökan även avser samtliga handlingar som avses i 11 § SofrL.
Den enskilde ges på detta sätt en rätt till information som är mer ut-
sträckt än enligt tryckfrihetsförordningen eftersom ingen begränsning
görs till allmänna handlingar och det kan inte heller anses strida mot EG-
direktivet. De allmänna begränsningarna i PUL om personuppgifter i
löpande text och minnesanteckningar m.m. samt de begränsningar som
följer av sekretess mot den enskilde bör naturligtvis gälla även i detta
avseende.
Det bör i detta sammanhang noteras att en allmän begränsning som
också rör handlingar som avses i 11 § SofrL följer av de begränsade
sökmöjligheterna i fråga om sådana handlingar. Som sökbegrepp får i
fråga om sådana handlingar bara användas ärendebeteckning och beteck-
ning på handling. Det torde därför inte vara möjligt att få fram uppgifter
Prop. 2000/01:69
29
om cn person som finns i andra akter än som avser henne eller honom Prop. 2000/01:69
själv.
6 Ikraftträdande och kostnader m.m.
Socialförsäkringsregisterlagen (1997:934), SolrL, är uppbyggd mot bak-
grund av datalagen (1973:289). Datalagen gäller övergångsvis fram till
den 1 oktober 2001. Den nya lagen om ändring i SofrL är i huvudsak
föranledd av att den övergångsvisa regleringen upphör att gälla. Mot
bakgrund härav föreslås ändringarna i SofrL träda i kraft den 1 oktober
2001. Vissa övergångsbestämmelser behövs. Dessa behandlas i författ-
ningskommentaren i anslutning till de paragrafer de berör.
De föreslagna ändringarna i SofrL är i huvudsak lagtekniska och med-
för inget direkt merarbete för socialförsäkringens administration. RFV
har dock menat att de ökade kraven på information till de registrerade
kommer alt innebära ökade kostnader. Regeringen instämmer i att det
kan finnas en viss sådan risk. Emellertid är det endast den utvidgade
skyldigheten att lämna uppgifter på begäran av den enskilde som kan
tänkas medföra en viss ökad arbetsbelastning. Det är i nuläget svårt att
göra någon mer exakt bedömning av omfattningen på denna ökade
arbetsbelastning. Med hänsyn till den tämligen omfattande rätt till er-
hållande av uppgifter som en enskild har redan enligt nuvarande
lagreglering, och även med hänsyn till offentlighetsprincipen, bör detta
merarbete enligt regeringens uppskattning emellertid bli ringa. Några
ökade kostnader av betydelse torde förslagen därför inte komma att
föranleda.
SofrL behandlar endast bestämmelser om registrering m.m. i register
inom socialförsäkringens administration. Som sådan får lagstiftningen
anses vara könsnculral.
7 Författningskommentar
1 § Denna lag gäller personregister för sådan verksamhet i fråga om
socialförsäkringsförmåner samt andra förmåner och ersättningar som
enligt lag eller förordning eller särskilt beslut av regeringen ankom-
mer på ae allmänna försäkringskassorna, Premiepensionsmyndigheten
eller Riksförsäkringsverket (socialförsäkringsregister).
Med personregister förstås register, förteckning eller andra anteck-
ningar som förs helt eller delvis automatiserat och som innehåller
uppgifter som direkt eller indirekt kan hänföras till en fysisk person.
Med personregister förstås också strukturerade samlingar av
uppgifter som inte förs automatiserat men som är tillgängliga för
sökning eller sammanställning enligt särskilda kriterier och som
innehaller uppgifter som direkt eller indirekt kan hänföras till en
fysisk person.
De benämningar som i övrigt används i denna lag har samma
betydelse som i personuppgiftslagen (1998:204).
Personuppgiftslagen (1998:204), PUL, innehåller de generella regler som
följer av dataskyddsdirektivet i fråga om vilka krav som allmänt ställs
vid behandling av personuppgifter. I socialförsäkringsregisterlagen
30
(1997:934), SofrL, särregleras behandling av personuppgifter i person-
register inom socialförsäkringens administration. PUL är emellertid allt-
jämt tillämplig i samtliga de situationer som inte är uttryckligen särregle-
rade i SofrL.
I datalagen (1973:289) fanns liksom i PUL ett antal definitioner. Bl.a.
definierades i datalagen begreppet personregister. Någon sådan definition
finns emellertid inte i PUL. Som tidigare anförts kan det ifrågasättas om
registerbegreppet borde behållas men något förslag i den delen lämnas
inte nu. I stället införs datalagens definition av personregister i första
meningen i andra stycket i denna paragraf. Emellertid används begreppet
"fysisk person" i stället för datalagens "den som avses med uppgiften"
för att bättre överensstämma med PUL:s terminologi. Härmed avses lik-
som tidigare även avlidna (se avsnitt 5.1). Orden "som förs med hjälp av
automatisk databehandling” ersätts vidare med ”som förs helt eller delvis
automatiserat”, även detta för att bättre korrespondera med de begrepp
som används i PUL. Betydelsen av nämnda begrepp berörs närmare i
förarbetena till nämnda lag (jfr prop. 1997/98:44 sid. 240 ff.).
Andra stycket innehåller också en utvidgning av tillämpningsområdet
för SofrL. Detta gäller sådana manuella register som regleringen i PUL
avser och som här anges i andra meningen. I andra punkten i övergångs-
bestämmelserna föreskrivs dock att bestämmelserna i SofrL som rör
känsliga personuppgifter och uppgifter om frihetsberövanden m.m. i
vissa fall skall tillämpas i fråga om manuella register först från och med
den 1 oktober 2007.
Vad gäller andra begrepp som definieras i PUL - som personuppgift,
personuppgiftsansvarig m.m. - skall dessa, när de används i denna lag ha
motsvarande betydelse som enligt PUL. Detta framgår av tredje stycket.
7 § Som särskilda ärendeuppgifter får inte registreras sådana uppgifter
som avses i 13 och 21 §§ personuppgiftslagen (1998:204).
Utan hinder av första stycket får följande uppgifter registreras:
1. förekomsten av ansökan eller anmälan i ärenden som omfattas av
1 § första stycket,
2. tidpunkter, tidsperioder och belopp dels för ersättningar, dels för
ersättningsgrundande förhållanden, i ärenden som omfattas av 1 §
första stycket,
3. grad av nedsatt arbetsförmåga,
4. förekomsten av intyg och utlåtande av läkare eller annan intygs-
givare,
5. förekomsten av rehabiliteringsutredning eller annan utredning i
rehabiliteringsärende samt av fastställd rehabiliteringsplan,
6. arten av och tidpunkter för föreslagna, planerade och vidtagna re-
habiliteringsåtgärder,
7. förekomsten av sådan särskild grund för beaktande av högre bo-
stadskostnad som avses i 14 § tredje stycket och 17 § tredje stycket
lagen (1993:737) om bostadsbidrag,
8. om den registrerade får eller har fått vård eller försörjning helt
eller delvis på det allmännas bekostnad,
9. om den registrerade är häktad, intagen i kriminalvårdsanstalt eller
i övrigt har tagits om hand på det allmännas bekostnad,
10. om den registrerade vistas eller bor i en särskild boendeform
enligt socialtjänstlagen (1980:620) eller vistas eller bor på annat lik-
nande sätt,
11. om fråga om återbetalningsskyldighet har uppkommit,
12. vilken personkrets enligt 5 § förordningen (1988:890) om bil-
stöd till handikappade som den bilstödsberättigade hör till,
13. att godmanskap eller förvaltarskap är anordnat enligt föräldra-
balken,
Prop. 2000/01:69
31
14. att en förälder på grund av sjukdom eller handikapp varaktigt
saknar förmåga att vårda barn,
15. att den registrerade får aktivitetsstöd enligt 5 § tredje stycket
förordningen (1996:1100) om aktivitetsstöd,
16. att den registrerade har rätt till ersättning enligt 16-22 §§ förord-
ningen om aktivitetsstöd,
17. bevakningsanledning, samt
18. anledningen till att ett ärende avslutats.
I socialförsäkringsregister som förs för handläggning av ärenden om
ersättning för tandvård enligt 2 kap. 3 § lagen (1962:381) orn allmän
försäkring och förordningen (1998:1337) om tandvårdstaxa får dess-
utom, i fraga om vårdgivare, registreras uppgift om namn på praktik. I
sådana register får vidare registreras uppgift om
1. förekomsten av begäran om förnandsprövning enligt förord-
ningen om tandvårdstaxa samt kod för behandlingsförslag som be-
gäran avser,
2. kod för behandling som avses i förordningen om tandvårdstaxa,
3. att den registrerade har rätt till ersättning enligt 9, 13 eller 14 §
förordningen om tandvårdstaxa,
4. förhållanden som anges i 15 § andra stycket förordningen om
tandvårdstaxa,
5. förekomsten av remiss, remitterande vårdgivares namn och
namnet på den vårdgivare till vilken remiss har skett, samt
6. patientavgift och tandvårdsersättning.
Denna paragraf behandlar vilka s.k. känsliga personuppgifter som ett
socialförsäkringsregister får innehålla.
I 6 § SofrL anges att socialförsäkringsregister får innehålla dels all-
männa ärendeuppgifter, dels särskilda ärendeuppgifter. Med allmänna
ärendeuppgifter avses identifierings- och adressuppgifter samt uppgifter
om kön, civilstånd, medborgarskap och födelseort. Särskilda ärende-
uppgifter är uppgifter om sådana ekonomiska och personliga förhållan-
den som har betydelse för handläggning av ärenden om socialförsäk-
ringsförmåner och liknande.
Som allmän begränsning gäller alltså i SofrL att en personuppgift bara
får registreras om den har betydelse lor handläggning av ett ärende. För
s.k. känsliga personuppgifter föreskrivs dock i första stycket i denna
paragraf att sådana uppgifter inte får registreras medan det i andra och
tredje styckena medges vissa undantag från detta förbud. Vissa andra
undantag finns i 9-11
1 datalagen användes inte begreppet känsliga personuppgifter men i 4 §
räknades upp ett antal förhållanden som endast i undantagsfall fick
registreras av andra än myndigheter. 1 13 § PUL anges att det är för-
bjudet att behandla vissa känsliga personuppgifter och i 21 § PUL att
vissa uppgifter om frihetsberövanden m.m. normalt inte får behandlas av
andra än myndigheter.
I första stycket i förevarande paragraf ändras hänvisningen till 4 § data-
lagen därför till 13 och 21 §§ PUL. Hänvisningen innebär att uppgifter
som avses i sistnämnda paragrafer inte får registreras, i annat fall än när
lagen medger undantag härifrån.
Hänvisningen till 13 och 21 §§ PUL medför också att ett par av de
undantag som anges i nuvarande andra stycket utgår eftersom något
förbud att registrera dessa uppgifter inte följer av 13 eller 21 § PUL. Det
gäller dels uppgift om att en vårdnadshavare är särskilt förordnad och
dels vissa uppgifter om återbetalningsskyldighet. Dessa uppgifter är inte
sådana som avses i 13 och 21 §§ PUL. Dock bör det undantag som
Prop. 2000/01:69
32
innebär att uppgift om att fråga om återbetalningsskyldighet har Prop. 2000/01:69
uppkommit får registreras kvarstå, eftersom anledningen till återbetal-
ningsskyldigheten kan innefatta ett brottsligt förfarande (se närmare
avsnitt 5.3).
Övriga undantag från förbudet att registrera s.k. känsliga personupp-
gifter är huvudsakligen hänförliga till uppgifter som kan hänföras till
enskildas hälsa eller till sådana uppgifter om frihetsberövanden m.m.
som avses i 21 § PUL. De kan därmed komma att bli tillämpliga även
framdeles.
12 § Socialförsäkringsregister får genom sambearbetning tillföras
1. uppgifter från andra socialförsäkringsregister, och
2. uppgifter som lämnas till en allmän försäkringskassa,
Premiepensionsmyndigheten eller Riksförsäkringsverket med stöd av
en särskild bestämmelse i lag eller förordning om lämnande av
uppgifter.
Av föreskrifter i lag eller förordning kan följa att social-
försäkringsregister genom sambearbetning får tillföras uppgifter
utöver vad som anges i första stycket.
I paragrafen regleras när uppgifter genom sambearbetning får tillföras
socialförsäkringsregister. Datalagens tillståndsbestämmelser har gett
Datainspektionen en möjlighet att besluta om att personuppgifter får in-
hämtas från något annat personregister. En hänvisning till sådana beslut
har därför funnits i andra stycket. Någon motsvarande tillståndsbestäm-
melse finns inte i personuppgiftslagen. Hänvisningen till Datainspek-
tionens beslut har därför tagits bort.
Personuppgiftsansvar
13 § Personuppgiftsansvariga för socialförsäkringsregister som förs
gemensamt för Riksförsäkringsverket och de allmänna försäkrings-
kassorna är verket samt varje försäkringskassa när det gäller behand-
ling av uppgifter hos den försäkringskassan. För register som förs
särskilt för en allmän försäkringskassa eller ett lokalt organ inom
denna är försäkringskassan personuppgiftsansvarig. Premiepensions-
myndigheten är personuppgiftsansvarig för socialförsäkringsregister
som förs särskilt för myndigheten. Riksförsäkringsverket är person-
uppgiftsansvarigt för socialförsäkringsregister som förs särskilt för
verket.
Datalagen innehöll bestämmelser om registeransvarig, vilka i stor ut-
sträckning motsvarade vad som i PUL föreskrivs om personuppgifts-
ansvarig. I förevarande paragraf har begreppet registeransvarig ersatts
med begreppet personuppgiftsansvarig. Även rubriken närmast före pa-
ragrafen har ändrats på motsvarande sätt.
Utlämnande av uppgifter på medium för automatiserad behandling
17 § Uppgifter i socialförsäkringsregister som lämnas ut med stöd av
en särskild bestämmelse i lag eller förordning får lämnas på medium
för automatiserad behandling. I övrigt får uppgifter lämnas ut på
medium för automatiserad behandling endast om sådant utläm-
ningssätt följer av lag eller förordning eller om uppgiften skall
användas för forskning eller framställning av statistik.
33
I PUL används inte begreppet automatisk databehandling utan i stället
uttrycket automatiserad behandling. Denna paragraf har anpassats härtill
på så sätt att medium för automatisk databehandling tagits bort och er-
satts med medium för automatiserad behandling. Rubriken närmast före
denna paragraf har ändrats i överensstämmelse härmed. Liksom när det
gäller 12 § har här hänvisningen till beslut av Datainspektionen tagits
bort. Inte heller när det gäller utlämningssätt kommer Datainspektionen
att fatta några beslut enligt personuppgiftslagen.
18 § Uppgifter i socialförsäkringsregister får användas som sökbe-
grepp endast om det behövs för
1. tillämpning av lag eller förordning eller särskilt beslut av rege-
ringen,
2. rättelse,
3. tillsyn, uppföljning eller utvärdering, eller
4. urval för forskning eller framställning av statistik.
Uppgifter som avses i 7 § andra stycket 8 och 9 får användas som
sökbegrepp endast för rättelse och bara om felet inte kan rättas på
annat sätt.
I fråga om handlingar som avses ill § får endast ärendebeteckning
och beteckning på handling användas som sökbegrepp.
Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får före-
skriva ytterligare begränsningar av användningen av uppgifter som
sökbegrepp.
Ändringen i andra stycket är endast redaktionell och följer av ändringar-
na i 7 § andra stycket.
Information
20 § Vid tillämpningen av denna lag gäller bestämmelserna i 23 och
25-27 §§ personuppgiftslagen (1998:204) om information till den
registrerade om inte annat följer av andra stycket. Beträffande
register som förs gemensamt för Riksförsäkringsverket och de all-
männa försäkringskassorna skall informationen lämnas av försäk-
ringskassan.
Uppgifter i sådana handlingar som avses i 11 § behöver inte tas med
i information enligt 26 § personuppgiftslagen. Av informationen skall
dock framgå vilka handlingar avseende den registrerade som finns i
registret. Om den enskilde begär det och anger vilken handling som
avses skall emellertid, om inte annat följer av bestämmelser om sek-
retess, information lämnas även om uppgifter i sådana handlingar
som avses i 11 §. I sistnämnda fall skall begränsningen i 26 §
personuppgiftslagen om att information bara behöver lämnas gratis
en gång per kalenderår gälla varje handling for sig.
Bestämmelserna i PUL gäller även beträffande behandling som avses i
SofrL, utom såvitt avser avlidna personer, om inga särskilda bestämmel-
ser finns i denna lag. Eftersom både 20 och 21 §§ SofrL innehåller be-
stämmelser om information till enskilda har i första stycket tydliggjorts
att även 23 och 25-27 §§ PUL gäller, med de undantag som anges i
andra stycket. I första stycket har vidare ”registerutdrag” som tidigare
åsyftade registerutdrag enligt 10 § datalagen ändrats till ”information"
med syfte just på 23 och 25-27 §§ PUL.
I andra stycket har hänvisningen till 10 § datalagen ändrats till 26 §
PUL som avser information till enskilda efter ansökan. Tredje och fjärde
meningarna är nya. I korthet innebär regleringen att bestämmelserna om
information till enskilda i 23 och 25-27 §§ PUL i och för sig är tillämp-
Prop. 2000/01:69
34
liga men att det i fråga om s.k. elektroniska akter ges särskilda bestäm-
melser som avviker från regleringen i PUL. Information enligt 26 § PUL,
vad gäller handlingar i elektroniska akter som avses i 11 § SofrL, begrän-
sas på härvid samma sätt som för närvarande gäller för registerutdrag
enligt datalagen. Den enskilde ges emellertid möjlighet att få information
även om uppgifter som behandlas i sådana handlingar om han eller hon
särskilt begär det (se vidare avsnitt 5.4).
21 § Den som är personuppgiftsansvarig för ett socialförsäkrings-
register skall se till att den som är eller avses bli registrerad på lämp-
ligt sätt får information om registret.
Informationen skall innehålla en beskrivning av de uppgifter som
registret får innehålla samt upplysning om
1. ändamålen med registret,
2. de sekretess- och säkerhetsbestämmelser som gäller för registret,
3. rätten att ta del av uppgifter enligt 26 § personuppgiftslagen
4. rätten till rättelse enligt personuppgiftslagen och 21a § denna
lag, samt
5. de begränsningar i fråga om direkt åtkomst, utlämnande av upp-
gifter på medium för automatiserad behandling, sökbegrepp och be-
varande av uppgifter som gäller för registret.
I första stycket har begreppet registeransvarig ändrats till personuppgifts-
ansvarig.
I andra stycket punkten 3 har hänvisningen till registerutdrag enligt
datalagen ändrats till en hänvisning till rätt att ta del av uppgifter enligt
personuppgiftslagen. Dessutom har bestämmelsen om rättelse förts över
till en ny punkt, punkten 4. Hänvisningen till rätten för en enskild att
erhålla rättelse avser därvid nu rätt enligt PUL samt enligt 21 a § denna
lag. I den nya punkten 5 har ”utlämnande av uppgifter på medium för
automatisk databehandling” ändrats till ”utlämnande av uppgifter på
medium för automatiserad behandling”.
Rättelse och skadestånd
21 a 8 Bestämmelserna i personuppgiftslagen (1998:204) om rättelse
och skadestånd gäller via behandling av personuppgifter enligt denna
lag eller anslutande författningar.
I 28 § personuppgiftslagen (1998:204), PUL finns bestämmelser om
skyldighet för den som är personuppgiftsansvarig att på begäran av den
registrerade snarast rätta, blockera eller utplåna sådana personuppgifter
som inte har behandlats i enlighet med PUL eller föreskrifter som har
utfärdats med stöd av lagen samt att underrätta tredje man därom. I
förevarande paragraf, som är ny, anges att dessa bestämmelser också
skall tillämpas om en personuppgift behandlats i strid med de mer
preciserade reglerna i denna lag eller föreskrifter som har utfärdats med
stöd av lagen.
148 § PUL regleras den personuppgiftsansvariges skyldighet att ersätta
den registrerade för skada och kränkning av den personliga integriteten
som en behandling av personuppgifter i strid med lagen har orsakat. I
denna paragraf ges även motsvarande reglering vad avser skadestånds-
ansvar för en personuppgiftsansvarig för skada och kränkning orsakad av
behandling av en personuppgift i strid med SofrL.
Prop. 2000/01:69
35
Överklagande
21 b § En myndighets beslut om rättelse och om information som skall
lämnas enligt 26 § personuppgiftslagen (1998:204) får överklagas hos
allmän förvaltningsdomstol. Andra beslut enligt denna lag får inte
överklagas.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Många beslut som fattas inom socialförsäkringens administration och
verksamhet och som gäller behandling av personuppgifter enligt denna
lag är interna eller administrativa. Enskilda berörs dock direkt av myn-
digheternas beslut om rättelse och information. Talan mot sådana beslut
förs vid allmän förvaltningsdomstol.
Övergångsbestämmelserna
1. Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2001.
I denna punkt anges tidpunkten för lagens ikraftträdande. Lagen träder i
kraft vid samma tidpunkt som datalagen fullt ut ersätts av PUL, dvs. när
PUL:s regler även kommer att gälla behandling av personuppgifter som
har påbörjats före den 24 oktober 1998.
2. Beträffande personregister som avses i 1 § andra stycket andra
meningen skall, i fråga om sådan manuell behandling som avses i
punkt 3 i övergångsbestämmelserna till personuppgiftslagen
(1998:204), bestämmelserna i 7-11 §§ denna lag inte börja tillämpas
förrän den 1 oktober 2007.
Av artikel 32 i dataskyddsdirektivet följer bl.a. att bestämmelser om
grundläggande krav på behandling av personuppgifter och när sådan
behandling är tillåten inte behöver tillämpas förrän senast den 24 oktober
2007 på sådana uppgifter som redan fanns i manuella register före den
24 oktober 1998. I PUL har därför införts en särskild övergångs-
bestämmelse (punkten 3) avseende manuell behandling av person-
uppgifter. Denna bestämmelse innebär att de bestämmelser i PUL som
anger de grundläggande kraven på behandling av personuppgifter och när
sådan behandling är tillåten respektive förbjuden, inte tillämpas förrän
den 1 oktober 2007, i fråga om sådan manuell behandling som utförs för
ett visst bestämt ändamål om manuella behandling för ändamålet
påbörjats före den 24 oktober 1998. Den här föreslagna bestämmelsen i
punkten 2 överensstämmer i stort sett med övergångsbestämmelsen i
PUL. Detta innebär att övergångsbestämmelsen i förevarande lag gäller
för manuella register som inrättats före den 24 oktober 1998. För sådana
register som inrättats den 24 oktober 1998 eller senare gäller redan
bestämmelserna i PUL vilket då också innebär att de begränsningar som
gäller enligt övergångsbestämmelsen i punkten 3 i den lagen är inte
tillämpliga på sådana register. Därför har inte heller här meddelats några
undantag för sådana manuella register. Inte heller har de allmänna
bestämmelserna i 6 § SofrL undantagils när det gäller äldre manuella
register. Detta innebär att kravet att uppgifter om ekonomiska och
personliga förhållanden får registreras endast om de har betydelse för
handläggning av ärenden om socialförsäkringsförmåner m.m. även gäller
äldre manuella register.
Prop. 2000/01:69
36
3. Bestämmelserna om skadestånd i 21 a § skall inte tillämpas om den
omständighet som åberopas till grund för ersättningsanspråket har
inträffat före lagens ikraftträdande.
I 21 a § har införts en skadeståndsbestämmelse. Av punkten 3 följer att
den omständighet som åberopas till stöd för ett sådant skadeståndansvar
inte får ha inträffat före lagens ikraftträdande den 1 oktober 2001. Detta
hindrar emellertid inte att skadeståndsansvar enligt PUL kan ha upp-
kommit om behandling har skett i strid med den lagens bestämmelser
efter ikraftträdandet den 24 oktober 1998.
4. Har en begäran om registerutdrag enligt 10 § datalagen (1973:289)
kommit in innan denna lag träder i kraft men har utdraget inte
expedierats före ikraftträdandet, skall framställningen anses som en
ansökan om information enligt denna lag.
I punkten regleras vad som skall gälla om en begäran om registerutdrag
enligt datalagen har gjorts före denna lags ikraftträdande, men utdrag inte
har hunnit att expedierats före denna tidpunkt. Begäran om registerutdrag
skall då i stället ses som en begäran om information enligt de nya
bestämmelserna.
Prop. 2000/01:69
37
Departementspromemorians (Ds 2000:44)
sammanfattning
Socialförsäkringsregisterlagen (1997:934), SofrL, trädde i kraft den
1 januari 1998. Samtidigt som den nya lagen ersatte regleringen i äldre
lagar utvidgades också den nya lagens tillämpningsområde. Den nya
lagen är inte begränsad till någon särskild del av Riksförsäkringsverkets
och de allmänna försäkringskassornas hantering av socialförsäkrings-
förmåner och liknande. Efter införandet har den också utvidgats till att
avse den nya Premiepensionsmyndighetens verksamhet.
SofrL är uppbyggd mot bakgrund av bestämmelserna i datalagen
(1973:289). Datalagen har nu ersatts av personuppgiftslagen (1998:204),
PUL, som till skillnad från SofrL och datalagen inte bara behandlar
register som förs helt eller delvis med hjälp av automatisk data-
behandling utan i huvudsak all behandling av personuppgifter som helt
eller delvis är automatiserad och även viss manuell hantering av sådana
personuppgifter. Enligt övergångsbestämmelserna till PUL skall dock
datalagen fortsätta att gälla för behandling av personuppgifter som utförs
för ett visst bestämt ändamål om behandlingen påbörjats före PUL:s
ikraftträdande den 24 oktober 1998. Efter den sista september 2001
upphör denna övergångsvisa reglering all gälla.
SofrL har som nyss sagts ett mer begränsat tillämpningsområde än
PUL. I denna promemoria - som innehåller en begränsad översyn av
SofrL i syfte att anpassa den till bl.a. PUL - föreslås att tillämp-
ningsområdet anpassas till PUL såtillvida att den även skall gälla viss
manuell hantering. Däremot förslås ingen ändring vad gäller re-
gisterbegreppet. Den anpassning till PUL:s tillämpningsområde som
föreslås är alltså begränsad.
Vissa begrepp som definieras i PUL föreslås få motsvarande betydelse
i SofrL. 1 samband därmed ersätts registeransvar med personupp-
giftsansvar. Den personuppgiftsansvariges ansvar för rättelse m.m. och
skadeståndsansvar mot den registrerade för skada och kränkning av den
personliga integriteten som en behandling av personuppgifter i strid med
PUL har orsakat föreslås även gälla när personuppgifter behandlats i strid
med de mer preciserade reglerna i SofrL.
I fråga om vilka uppgifter som får registreras i ett socialförsäk-
ringsregister föreslås ingen ändring i SofrL:s systematik. Även fort-
sättningsvis skall alltså enligt förslaget vissa allmänna ärendeuppgifter
och sådana särskilda ärendeuppgifter som har betydelse för handläggning
av ärenden om socialförsäkringsförmåner m.m., och som inte är särskilt
integritetskänsliga, få registreras.
När det gäller de särskilt integritetskänsliga uppgifterna föreslås en
anpassning av vilka uppgifter som avses därmed till vad som gäller enligt
PUL. Samma regler som föreslås gälla för sådana uppgifter, föreslås
också gälla i fråga om sådana uppgifter om brott och frihetsberövanden
m.m. som avses i 21 § PUL. Den s.k. undantagskatalog i SofrL som
anger i vilken utsträckning särskilt integritetskänsliga uppgifter får
registreras i ett socialförsäkringsregister anpassas därtill.
I fråga om uppgiftslämnande till enskild när information samlas in
föreslås ingen särreglering. Detta innebär att den personupp-
Prop. 2000/01:69
Bilaga 1
38
giftsansvarige är skyldig att informera den enskilde om avsedd Prop. 2000/01:69
behandling av personuppgifter när dessa samlas in från den enskilde Bilaga 1
själv. I övrigt krävs ingen information vid insamlande av personupp-
gifter.
Information skall enligt PUL också lämnas till den enskilde efter
ansökan av denne. I denna promemoria föreslås dock att sådan
information - i likhet med vad som för närvarande gäller i fråga om
registerutdrag enligt 10 § datalagen - inte behöver innehålla person-
uppgifter i sådana handlingar som avses i 11 § SofrL, dvs. i s.k.
elektroniska akter. Av informationen skall dock framgå vilka handlingar
som finns beträffande den registrerade. Vidare skall enligt förslaget
information om uppgifter i sådana handlingar lämnas om den enskilde
därefter, eller i samband med den första ansökan, preciserar vilken eller
vilka handlingar som han eller hon vill ha information om. Detta gäller
naturligtvis bara om uppgifterna inte är sekretessbelagda mot den en-
skilde själv.
I promemorian tas också upp vissa andra förändringar beträffande
SofrL som är önskvärda. Vissa av dem behandlas i andra sammanhang.
Det konstateras vidare att det i och för sig vore önskvärt att, liksom skett
inom andra områden, frångå registerbegreppet även när det gäller
behandling av personuppgifter inom socialförsäkringens administration.
Förslag om detta förs dock inte fram i denna promemoria.De föreslagna
ändringarna föreslås träda i kraft den 1 oktober 2001.
39
Promemorians lagförslag
Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsregisterlagen
(1997:934)
Härigenom föreskrivs i fråga om socialförsäkringsregisterlagen
(1997:934)
dels att 1, 7, 13, 17, 18, 20 och 21 §§ samt rubrikerna närmast före 13,
17 och 20 §§ skall ha följande lydelse,
dels att rubrikerna närmast före 3, 4 och 21 §§ skall utgå.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Prop. 2000/01:69
Bilaga 2
!§
Denna lag gäller personregister för sådan verksamhet i fråga om
socialförsäkringsförmåner samt andra förmåner och ersättningar som
enligt lag eller förordning eller särskilt beslut av regeringen ankommer
på dc allmänna försäkringskassorna, Premiepensionsmyndigheten eller
Riksförsäkringsverket (socialförsäkringsregister).
Med personregister förstås Med personregister förstås
detsamma som i datalagen register, förteckning eller andra
(1973:289). anteckningar som förs helt eller
delvis automatiserat och som
innehåller uppgift som direkt eller
indirekt kan hänföras till en fysisk
person. Med personregister förstås
också strukturerade samlingar av
uppgifter som är tillgängliga för
sökning eller sammanställning
enligt särskilda kriterier och som
innehåller sådana uppgifter som
avses i första meningen.
De begrepp som i övrigt
används i denna lag har samma
betydelse som i personuppgifts-
lagen (1998:204).
Som särskilda ärendeuppgifter
får inte registreras sådana upp-
gifter som avses i 4 § datalagen
(1973:289) eller som utgör om-
döme eller annan värderande
7§
Som särskilda ärendeuppgifter
får inte registreras sådana upp-
gifter som avses i 13 och 21 §§
personuppgiftslagen (1998:204).
upplysning om den registrerade.
Utan hinder av första stycket får följande uppgifter registreras:
1. förekomsten av ansökan eller anmälan i ärenden som omfattas av
1 § första stycket,
2. tidpunkter, tidsperioder och belopp dels för ersättningar, dels för
ersättningsgrundande förhållanden, i ärenden som omfattas av 1 § första
stycket,
40
3. grad av nedsatt arbetsförmåga,
4. förekomsten av intyg och utlåtande av läkare eller annan
intygsgivare,
5. förekomsten av rehabiliteringsutredning eller annan utredning i
rehabiliteringsärende samt av fastställd rehabiliteringsplan,
6. arten av och tidpunkter för föreslagna, planerade och vidtagna
rehabiliteringsåtgärder,
7. förekomsten av sådan särskild grund för beaktande av högre
bostadskostnad som avses i 14 § tredje stycket och 17 § tredje stycket
Prop. 2000/01:69
Bilaga 2
lagen (1993:737) om bostadsbidrag,
8. att vårdnadshavare är
förordnad särskilt enligt föräldra-
balken,
9. om den registrerade får eller
har fått vård eller försörjning helt
eller delvis på det allmännas be-
kostnad,
10. om den registrerade är
häktad, intagen i kriminalvårds-
anstalt eller i övrigt har tagits om
hand på det allmännas bekostnad,
11. om den registrerade vistas
eller bor i en särskild boendeform
enligt socialtjänstlagen (1980:620)
eller vistas eller bor på annat lik-
nande sätt,
12. om fråga om återbetal-
ningsskyldighet har uppkommit
och i sådant fall kravåtgärder,
exekutiva åtgärder, utmätnings-
belopp, utmätningsfria belopp och
beslut om skuldsanering enligt
skuldsaneringslagen (1994:334),
13. vilken personkrets enligt 5 §
förordningen (1988:890) om bil-
stöd till handikappade som den
bilstödsberättigade hör till,
14. att godmanskap eller
förvaltarskap är anordnat enligt
föräldrabalken,
15. att en förälder på grund av
sjukdom eller handikapp varaktigt
saknar förmåga att vårda barn,
16. att den registrerade är
berättigad till dagpenning enligt
3§ förordningen (1996:1100) om
aktivitetsstöd,
17. att den registrerade har rätt
till ersättning enligt 13-19 §§
förordningen (1987:409) om
bidrag till arbetshjälpmedel m.m.,
8. om den registrerade får eller
har fått vård eller försörjning helt
eller delvis på det allmännas
bekostnad,
9. om den registrerade är häktad,
intagen i kriminalvårdsanstalt eller
i övrigt har tagits om hand på det
allmännas bekostnad,
10. om den registrerade vistas
eller bor i en särskild boendeform
enligt socialtjänstlagen (1980:620)
eller vistas eller bor på annat lik-
nande sätt,
11. vilken personkrets enligt 5 §
förordningen (1988:890) om
bilstöd till handikappade som den
bilstödsberättigade hör till,
12. att godmanskap eller
förvaltarskap är anordnat enligt
föräldrabalken,
13. att en förälder på grund av
sjukdom eller handikapp varaktigt
saknar förmåga att vårda barn,
14. att den registrerade är
berättigad till dagpenning enligt
3 § förordningen (1996:1100) om
aktivitetsstöd,
15. att den registrerade har rätt
till ersättning enligt 13-19 §§
förordningen (1987:409) om
bidrag till arbetshjälpmedel m.m.,
18. bevakningsanledning, samt 16. bevakningsanledning, samt Prop. 2000/01:69
19. anledningen till att ett 17. anledningen till att ett Bilaga 2
ärende avslutats. ärende avslutats.
1 socialförsäkringsregister som förs för handläggning av ärenden om
ersättning för tandvård enligt 2 kap. 3 § lagen (1962:381) om allmän
försäkring och förordningen (1998:1337) om tandvårdstaxa får dessutom,
i fråga om vårdgivare, registreras uppgift om namn på praktik. I sådana
register får vidare registreras uppgift om
1. förekomsten av begäran om förhandsprövning enligt förordningen
om tandvårdstaxa samt kod för behandlingsförslag som begäran avser,
2. kod för behandling som avses i förordningen om tandvårdstaxa,
3. att den registrerade har rätt till ersättning enligt 9, 13 eller 14 §
förordningen om tandvårdstaxa,
4. förhållanden som anges i 15 § andra stycket förordningen om
tandvårdstaxa,
5. förekomsten av remiss, remitterande vårdgivares namn och namnet
på den vårdgivare till vilken remiss har skett, samt
6. patientavgift och tandvårdsersättning.
Registeransvar Person uppgiftansvar
Registeransvariga för social-
försäkringsregister som förs
gemensamt för Riksförsäkrings-
verket och de allmänna försäk-
ringskassorna är verket samt varje
försäkringskassa när det gäller
behandling av uppgifter hos den
försäkringskassan. För register
som förs särskilt för en allmän
försäkringskassa eller ett lokalt
organ inom denna är försäkrings-
kassan registeransvarig. Premie-
pensionsmyndigheten är register-
ansvarig för socialförsäkrings-
register som förs särskilt för
myndigheten. Riksförsäkrings-
verket är registeransvarigt för
socialförsäkringsregister som förs
särskilt för verket.
13 §
Personuppgiftsansvariga for
socialförsäkringsregister som förs
gemensamt för Riksförsäkringsverket
och de allmänna försäkringskassorna
är verket samt vaije försäkringskassa
när det gäller behandling av uppgifter
hos den försäkringskassan. För
register som förs särskilt för en
allmän försäkringskassa eller ett lo-
kalt organ inom denna är försäk-
ringskassan personuppgiftsansvarig.
Premiepensionsmyndigheten är
personuppgiftsansvarig för social-
försäkringsregister som förs
särskilt för myndigheten. Riks-
försäkringsverket är personupp-
giftsansvarigt för socialförsäk-
ringsregister som förs särskilt för
verket.
Utlämnande av uppgifter på
medium för automatisk databe-
handling
Uppgifter i socialförsäkrings-
register som lämnas ut med stöd
av en särskild bestämmelse i lag
eller förordning får lämnas på
medium för automatisk databe-
Automatiserat utlämnande av
uppgifter
17 §
Uppgifter i socialförsäkrings-
register som lämnas ut med stöd
av en särskild bestämmelse i lag
eller förordning får lämnas med
automatiserat hjälpmedel. I övrigt
42
handling. I övrigt får uppgifter
lämnas ut på medium för auto-
matisk databehandling endast om
sådant utlämningssätt följer av lag
eller förordning eller beslut av
Datainspektionen eller om upp-
giften skall användas för forskning
eller framställning av statistik.
får uppgifter i socialförsäkrings-
register lämnas ut på sådant sätt
endast om utlämningssättet följer
av lag eller förordning eller beslut
av Datainspektionen eller om upp-
giften skall användas för forskning
eller framställning av statistik.
Prop. 2000/01:69
Bilaga 2
18 §
Uppgifter i socialförsäkringsregister får användas som sökbegrepp
endast om det behövs för
1. tillämpning av lag eller förordning eller särskilt beslut av re-
geringen,
2. rättelse,
3. tillsyn, uppföljning eller utvärdering, eller
4. urval för forskning eller framställning av statistik.
Uppgifter som avses i 7 § andra
stycket 9 och 10 får användas som
sökbegrepp endast för rättelse och
bara om felet inte kan rättas på
annat sätt.
Uppgifter som avses i 7 § andra
stycket 8 och 9 får användas som
sökbegrepp endast för rättelse och
bara om felet inte kan rättas på
annat sätt.
I fråga om handlingar som avses i 11 § får endast ärendebeteckning
och beteckning på handling användas som sökbegrepp.
Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får föreskriva
ytterligare begränsningar av användningen av uppgifter som sökbegrepp.
Registerutdrag
Information
Registerutdrag beträffande re-
gister som förs gemensamt för
Riksförsäkringsverket och de all-
männa försäkringskassorna skall
lämnas av försäkringskassan.
Uppgifter i sådana handlingar
som avses i 11 § behöver inte tas
med i registerutdrag enligt 10 §
datalagen (1973:289). Av ut-
draget skall dock framgå vilka
handlingar avseende den registre-
rade som finns i registret.
20 §
Vid tillämpningen av denna lag
gäller bestämmelserna i 23 och
25-27 §§ personuppgiftslagen
(1998:204) om information till den
registrerade om inte annat följer
av andra stycket. Beträffande
register som förs gemensamt för
Riksförsäkringsverket och de all-
männa försäkringskassorna skall
sådan information lämnas av
försäkringskassan.
Uppgifter i sådana handlingar
som avses i 11 § behöver inte tas
med i information enligt 26 §
personuppgiftslagen. Av infor-
mationen skall dock framgå vilka
handlingar avseende den registre-
rade som finns i registret. Vidare
skall, om inte annat följer av
bestämmelser om sekretess, infor-
mation om uppgifter i sådana
43
handlingar lämnas om den Prop. 2000/01:69
enskilde anger vilken handling Bilaga 2
ansökan avser. I sistnämnda fall
skall begränsningen i 26 § person-
uppgiftslagen om att information
bara behöver lämnas en gång per
kalenderår gälla var handling för
sig.
21 §
Den som är personuppgifts-
ansvarig för ett socialförsäk-
ringsregister skall se till att den
som är eller avses bli registrerad
på lämpligt sätt får information om
registret.
beskrivning av dc uppgifter som
Den som är registeransvarig för
ett socialförsäkringsregister skall
se till att den som är eller avses bli
registrerad på lämpligt sätt får
information om registret.
Informationen skall innehålla en
registret får innehålla samt upplysning om
1. ändamålen med registret,
2. de sekretess- och säkerhetsbestämmelser som gäller för registret,
3. rätten att få registerutdrag och
rättelse enligt datalagen
(1973:289), samt
3. rätten att få registerutdrag och
rättelse enligt personuppgiftslagen
(1998:204) och 21 a § denna lag,
samt
4. de begränsningar i fråga om
direkt åtkomst, automatiserat
utlämnande av uppgifter, sök-
begrepp och bevarande av upp-
gifter som gäller för registret.
4. dc begränsningar i fråga om
direkt åtkomst, automatiserat
utlämnande av uppgifter, sök-
begrepp och bevarande av upp-
gifter som gäller för registret.
Korrigering av uppgifter
21 a §
Bestämmelserna i person-
uppgiftslagen (1998:204) om den
personuppgiftsansvariges
skyldighet att på begäran av den
registrerade rätta, blockera eller
utplåna personuppgifter och att
underrätta tredje man, till vilken
uppgifterna har lämnats ut, skall
gälla även då personuppgifter
behandlats i strid med denna lag.
44
Skadestånd
21 b §
Bestämmelserna i person-
uppgiftslagen (1998:204) om
skadestånd skall gälla även då
personuppgifter behandlats i strid
med denna lag.
Prop. 2000/01:69
Bilaga 2
1. Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2001.
2. Beträffande personregister som avses i 1 § andra stycket andra
meningen skall, i fråga om sådan manuell behandling som avses i punkt
3 i övergångsbestämmelserna till personuppgiftslagen (1998:204),
bestämmelserna i 7-11 §§ denna lag inte börja tillämpas förrän den 1
oktober 2007.
3. Bestämmelserna i 21 b § skall inte tillämpas om den omständighet
som åberopas till grund för ersättningsanspråket har inträffat före lagens
ikraftträdande.
45
Förteckning över remissinstanser
Yttrande över departementspromemorian En begränsad översyn av
socialförsäkringslagen (1997:934) har inkommit från Hovrätten för
Västra Sverige, Kammarrätten i Jönköping, Länsrätten i Örebro län,
Datainspektionen, Riksförsäkringsverket, Statens pensionsverk, Riks-
revisionsverket, Riksskatteverket, Premiepensionsmyndigheten, Centrala
studiestödsnämnden, Riksarkivet, Arbetsmarknadsstyrelsen, Försäkrings-
kasseförbundet och KPA Pension AB.
Tjänstemännens Centralorganisation och Sveriges Akademikers
Centralorganisation har i svar på remissen förklarat att de avstår från att
yttra sig.
Svenska arbetsgivareföreningen och Försäkringsanställdas förbund har
inte inkommit med svar på remissen.
Prop. 2000/01:69
Bilaga 3
46
Lagradsremissens lagförslag
1 Förslag till lag om ändring i
socialförsäkringsregisterlagen (1997:934)
Härigenom föreskrivs i fråga om socialförsäkringsregisterlagen
(1997:934)
dels att rubrikerna närmast före 3, 4 och 21 §§ skall utgå,
dels att 1, 7, 12, 13, 17, 18, 20 och 21 §§ samt rubrikerna närmast före
13, 17 och 20 §§ skall ha följande lydelse,
dels att i lagen skall införas två nya paragrafer, 21a och 21 b §§ samt
närmast före 21 a och 21 b §§ nya rubriker av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1§‘
Denna lag gäller personregister för sådan verksamhet i fråga om
socialförsäkringsförmåner samt andra förmåner och ersättningar som
enligt lag eller förordning eller särskilt beslut av regeringen ankommer
på de allmänna försäkringskassorna, Premiepensionsmyndigheten eller
Riksförsäkringsverket (socialförsäkringsregister).
Prop. 2000/01:69
Bilaga 4
Med personregister förstås det-
samma som i datalagen
(1973:289).
Som särskilda ärendeuppgifter
får inte registreras sådana upp-
gifter som avses i 4 § datalagen
(1973:289) eller som utgör om-
döme eller annan värderande upp-
Med personregister förstås re-
gister, förteckning eller andra an-
teckningar som förs helt eller del-
vis automatiserat och som inne-
håller uppgifter som direkt eller
indirekt kan hänföras till en fysisk
person. Med personregister förstås
också strukturerade samlingar av
uppgifter som inte förs automatise-
rat men som är tillgängliga för
sökning eller sammanställning
enligt särskilda kriterier och som
innehåller uppgifter som direkt
eller indirekt kan hänföras till en
fysisk person.
De benämningar som i övrigt
används i denna lag har samma
betydelse som i person-
uppgiftslagen (1998:204).
7§2
Som särskilda ärendeuppgifter
får inte registreras sådana uppgif-
ter som avses i 13 och 21 §§ per-
sonuppgiftslagen (1998:204).
1 Senaste lydelse 1998:687.
2 Senaste lydelse 2000:1408.
47
lysning om den registrerade. Prop. 2000/01:69
Utan hinder av första stycket får följande uppgifter registreras: Bilaga 4
1. förekomsten av ansökan eller anmälan i ärenden som omfattas av
1 § första stycket,
2. tidpunkter, tidsperioder och belopp dels för ersättningar, dels för er-
sättningsgrundandc förhållanden, i ärenden som omfattas av 1 § första
stycket,
3. grad av nedsatt arbetsförmåga,
4. förekomsten av intyg och utlåtande av läkare eller annan inlygs-
givare,
5. förekomsten av rehabiliteringsutredning eller annan utredning i re-
habiliteringsärcndc samt av fastställd rehabiliteringsplan,
6. arten av och tidpunkter för föreslagna, planerade och vidtagna reha-
biliteringsåtgärder,
7. förekomsten av sådan särskild grund för beaktande av högre bo-
stadskostnad som avses i 14 § tredje stycket och 17 § tredje stycket lagen
(1993:737) om bostadsbidrag,
8. att vårdnadshavare är för-
ordnad särskilt enligt föräldrabal-
ken,
9. om den registrerade får eller
har fått vård eller försörjning helt
eller delvis på det allmännas be-
kostnad,
10. om den registrerade är häk-
tad, intagen i kriminalvårdsanstalt
eller i övrigt har tagits om hand på
det allmännas bekostnad,
11. om den registrerade vistas
eller bor i en särskild boendeform
enligt socialtjänstlagen (1980:620)
eller vistas eller bor på annat lik-
nande sätt,
12. om fråga om återbetalnings-
skyldighet har uppkommit och i
sådant fall kravåtgärder, exekutiva
åtgärder, utmätningsbelopp, ut-
mätningsfria belopp och beslut om
skuldsanering enligt skuldsane-
ringslagen (1994:334),
13. vilken personkrets enligt 5 §
förordningen (1988:890) om bil-
stöd till handikappade som den
bilstödsberättigade hör till,
14. att godmanskap eller för-
valtarskap är anordnat enligt för-
äldrabalken,
75. att en förälder på grund av
sjukdom eller handikapp varaktigt
saknar förmåga att vårda bam,
16. att den registrerade får
8. om den registrerade får eller
har fått vård eller försörjning helt
eller delvis på det allmännas be-
kostnad,
9. om den registrerade är häktad,
intagen i kriminalvårdsanstalt eller
i övrigt har tagits om hand på det
allmännas bekostnad,
10. om den registrerade vistas
eller bor i en särskild boendeform
enligt socialtjänstlagen (1980:620)
eller vistas eller bor på annat lik-
nande sätt,
11. om fråga om återbetalnings-
skyldighet har uppkommit,
72 . vilken personkrets enligt 5 §
förordningen (1988:890) om bil-
stöd till handikappade som den
bilstödsberättigade hör till,
13. att godmanskap eller för-
valtarskap är anordnat enligt för-
äldrabalken,
14. att en förälder på grund av
sjukdom eller handikapp varaktigt
saknar förmåga att vårda bam,
75. att den registrerade får
48
aktivitetsstöd enligt 5 § tredje
stycket förordningen (1996:1100)
om aktivitetsstöd,
17. att den registrerade har rätt
till ersättning enligt 16-22 §§ för-
ordningen (1996:1100) om aktivi-
tetsstöd,
18. bevakningsanledning, samt
19. anledningen till att ett
ärende avslutats.
aktivitetsstöd enligt 5 § tredje Prop. 2000/01:69
stycket förordningen (1996:1100) Bilaga 4
om aktivitetsstöd,
16. att den registrerade har rätt
till ersättning enligt 16-22 §§ för-
ordningen om aktivitetsstöd,
17. bevakningsanledning, samt
18. anledningen till att ett
ärende avslutats.
I socialförsäkringsregister som förs för handläggning av ärenden om
ersättning för tandvård enligt 2 kap. 3 § lagen (1962:381) om allmän för-
säkring och förordningen (1998:1337) om tandvårdstaxa får dessutom, i
fråga om vårdgivare, registreras uppgift om namn på praktik. I sådana
register får vidare registreras uppgift om
1. förekomsten av begäran om förhandsprövning enligt förordningen
om tandvårdstaxa samt kod för behandlingsförslag som begäran avser,
2. kod för behandling som avses i förordningen om tandvårdstaxa,
3. att den registrerade har rätt till ersättning enligt 9, 13 eller 14 § för-
ordningen om tandvårdstaxa,
4. förhållanden som anges i 15 § andra stycket förordningen om tand-
vårdstaxa,
5. förekomsten av remiss, remitterande vårdgivares namn och namnet
på den vårdgivare till vilken remiss har skett, samt
6. patientavgift och tandvårdsersättning.
12 §3
Socialförsäkringsregister får genom sambearbetning tillföras
1. uppgifter från andra socialförsäkringsregister, och
2. uppgifter som lämnas till en allmän försäkringskassa, Premie-
pensionsmyndigheten eller Riksförsäkringsverket med stöd av en särskild
bestämmelse i lag eller förordning om lämnande av uppgifter.
Av föreskrifter i lag eller
förordning eller av beslut av Data-
inspektionen kan följa att social-
försäkringsregister genom sam-
bearbetning får tillföras uppgifter
utöver vad som anges i första
stycket.
Av föreskrifter i lag eller
förordning kan följa att social-
försäkringsregister genom sam-
bearbetning får tillföras uppgifter
utöver vad som anges i första
stycket.
Registeransvar
Person uppgiftsansvar
Registeransvariga för socialför-
säkringsregister som förs gemen-
samt för Riksförsäkringsverket
och de allmänna försäkringskas-
sorna är verket samt varje försäk-
13 §4
Personuppgiftsansvariga för so-
cialförsäkringsregister som förs
gemensamt för Riksförsäkrings-
verket och de allmänna försäk-
ringskassorna är verket samt varje
3 Senaste lydelse 1998:687.
4 Senaste lydelse 1998:687.
49
ringskassa när det gäller behand-
ling av uppgifter hos den försäk-
ringskassan. För register som förs
särskilt för en allmän försäkrings-
kassa eller ett lokalt organ inom
denna är försäkringskassan regis-
teransvarig. Premiepensionsmyn-
digheten är registeransvarig för
socialförsäkringsregister som förs
särskilt för myndigheten. Riks-
försäkringsverket är register-
ansvarigt för socialförsäkrings-
register som förs särskilt för ver-
ket.
försäkringskassa när det gäller Prop. 2000/01:69
behandling av uppgifter hos den Bilaga 4
försäkringskassan. För register
som förs särskilt för en allmän
försäkringskassa eller ett lokalt
organ inom denna är försäkrings-
kassan personuppgiftsansvarig.
Premiepensionsmyndigheten är
personuppgiftsansvarig för social-
försäkringsregister som förs sär-
skilt för myndigheten. Riksförsäk-
ringsverket är personuppgifts-
ansvarigt för socialförsäkrings-
register som förs särskilt för ver-
ket.
Utlämnande av uppgifter på
medium for automatisk data-
behandling
Uppgifter i socialförsäkrings-
register som lämnas ut med stöd
av en särskild bestämmelse i lag
eller förordning får lämnas på me-
dium för automatisk databehand-
ling. I övrigt får uppgifter lämnas
ut på medium för automatisk data-
behandling endast om sådant ut-
lämningssätt följer av lag eller
förordning eller beslut av Data-
inspektionen eller om uppgiften
skall användas för forskning eller
framställning av statistik.
Utlämnande av uppgifter på
medium för automatiserad be-
handling
17 §
Uppgifter i socialförsäkrings-
register som lämnas ut med stöd
av en särskild bestämmelse i lag
eller förordning får lämnas på me-
dium för automatiserad behand-
ling. I övrigt får uppgifter lämnas
ut på medium för automatiserad
behandling endast om sådant ut-
lämningssätt följer av lag eller
förordning eller om uppgiften skall
användas för forskning eller fram-
ställning av statistik.
18§
Uppgifter i socialförsäkringsregister får användas som sökbegrepp en-
dast om det behövs för
1. tillämpning av lag eller förordning eller särskilt beslut av rege-
ringen,
2. rättelse,
3. tillsyn, uppföljning eller utvärdering, eller
4. urval för forskning eller framställning av statistik.
Uppgifter som avses i 7 § andra
stycket 9 och 10 får användas som
sökbegrepp endast för rättelse och
bara om felet inte kan rättas på
annat sätt.
Uppgifter som avses i 7 § andra
stycket 8 och 9 får användas som
sökbegrepp endast för rättelse och
bara om felet inte kan rättas på
annat sätt.
I fråga om handlingar som avses i 11 § får endast ärendebeteckning
och beteckning på handling användas som sökbegrepp.
50
Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får föreskriva Prop. 2000/01:69
ytterligare begränsningar av användningen av uppgifter som sökbegrepp. Bilaga 4
Registerutdrag Information
Registerutdrag beträffande re-
gister som förs gemensamt för
Riksförsäkringsverket och de all-
männa försäkringskassorna skall
lämnas av försäkringskassan.
Uppgifter i sådana handlingar
som avses i 11 § behöver inte tas
med i registerutdrag enligt 10 §
datalagen (1973:289). Av utdra-
get skall dock framgå vilka hand-
lingar avseende den registrerade
som finns i registret.
20 §
Vid tillämpningen av denna lag
gäller bestämmelserna i 23 och
25-27 §§ personuppgiftslagen
(1998:204) om information till den
registrerade om inte annat följer
av andra stycket. Beträffande
register som förs gemensamt för
Riksförsäkringsverket och de
allmänna försäkringskassorna skall
informationen lämnas av försäk-
ringskassan.
Uppgifter i sådana handlingar
som avses i 11 § behöver inte tas
med i information enligt 26 § per-
sonuppgiftslagen. Av informatio-
nen skall dock framgå vilka hand-
lingar avseende den registrerade
som finns i registret. Om den en-
skilde begär det och anger vilken
handling som avses skall emeller-
tid, om inte annat följer av be-
stämmelser om sekretess, infor-
mation lämnas även om uppgifter i
sådana handlingar som avses i
11 §. I sistnämnda fall skall be-
gränsningen i 26 § personuppgifts-
lagen om att information bara be-
höver lämnas gratis en gång per
kalenderår gälla varje handling
för sig.
Den som är registeransvarig för
ett socialförsäkringsregister skall
se till att den som är eller avses bli
registrerad på lämpligt sätt får in-
formation om registret.
21 §
Den som är personuppgifts-
ansvarig för ett socialförsäkrings-
register skall se till att den som är
eller avses bli registrerad på lämp-
ligt sätt får information om regis-
tret.
Informationen skall innehålla en beskrivning av de uppgifter som re-
gistret får innehålla samt upplysning om
1. ändamålen med registret,
2. de sekretess- och säkerhetsbestämmelser som gäller för registret,
3. rätten att få registerutdrag 3. rätten att ta del av uppgifter
och rättelse enligt datalagen enligt 26 § personuppgiftslagen
51
(1973:289), samt
4. de begränsningar i fråga om
direkt åtkomst, utlämnande av
uppgifter på medium för auto-
matisk databehandling, sök-
begrepp och bevarande av uppgif-
ter som gäller för registret.
(1998:204),
4. rätten till rättelse enligt per-
sonuppgiftslagen och 21 a § denna
lag, samt
5. de begränsningar i fråga om
direkt åtkomst, utlämnande av
uppgifter på medium för automa-
tiserad behandling, sökbegrepp
och bevarande av uppgifter som
gäller för registret.
Prop. 2000/01:69
Bilaga 4
Rättelse och skadestånd
21 a§
Bestämmelserna i personupp-
giftslagen (1998:204) om rättelse
och skadestånd gäller vid behand-
ling av personuppgifter enligt
denna lag eller anslutande författ-
ningar.
Överklagande
21 b §
En myndighets beslut om
rättelse och om information som
skall lämnas enligt 26 § person-
uppgiftslagen (1998:204) får över-
klagas hos allmän förvaltnings-
domstol. Andra beslut enligt denna
lag får inte överklagas.
Prövningstillstånd krävs vid
överklagande till kammarrätten.
1. Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2001.
2. Beträffande personregister som avses i 1 § andra stycket andra me-
ningen skall, i fråga om sådan manuell behandling som avses i punkt 3 i
övergångsbestämmelserna till pcrsonuppgiftslagen (1998:204), bestäm-
melserna i 7-11 §§ denna lag inte börja tillämpas förrän den 1 oktober
2007.
3. Bestämmelserna om skadestånd i 21 a § skall inte tillämpas om den
omständighet som åberopas till grund för ersättningsanspråket har in-
träffat före lagens ikraftträdande.
4. Har en begäran om registerutdrag enligt 10 § datalagen (1973:289)
kommit in innan denna lag träder i kraft men har utdraget inte expe-
dierats före ikraftträdandet, skall framställningen anses som en ansökan
om information enligt denna lag.
52
Lagrådets yttrande
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2001-02-13
Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Vängby, justitierådet Leif
Thorsson, regeringsrådet Rune Lavin.
Enligt en lagrådsremiss den 8 februari 2001 (Socialdepartementet) har
regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om
ändring i socialförsäkringsregisterlagen (1997:934).
Förslaget har inför Lagrådet föredragits av departementsrådet Marianne
Jenryd.
Lagrådet lämnar förslaget utan erinran.
Prop. 2000/01:69
Bilaga 5
53
Socialdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 mars 2001
Närvarande: statsrådet Hjelm-Wallén, ordförande och statsråden Thalén,
Winberg, Ulvskog, Sahlin, von Sydow, Pagrotsky, Östros, Messing,
Engqvist, Rosengren, Larsson, Wämersson, Lejon, Lövdén, Ringholm
Föredragande: Ingela Thalcn
Prop. 2000/01:69
Regeringen beslutar proposition En begränsad översyn av
socialförsäkringsregisterlagen
54