Elevhälsa och stärkt utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning

Proposition 2021/22:162

Regeringens proposition 2021/22:162

Elevhälsa och stärkt utbildning för elever med	Prop.
intellektuell funktionsnedsättning	2021/22:162

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 17 mars 2022

Magdalena Andersson

Lina Axelsson Kihlblom (Utbildningsdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I denna proposition lämnar regeringen förslag till ändringar i skollagen (2010:800) som syftar till att stärka elevhälsan och utbildningen för elever med intellektuell funktionsnedsättning.

Det föreslås att elevhälsans arbete ska bedrivas på individ-, grupp- och skolenhetsnivå och i samverkan med lärare och övrig personal. Det anges att elevhälsan ska vara en del av skolans systematiska kvalitetsarbete och att den ska samverka med hälso- och sjukvården och socialtjänsten när behov finns. Som krav ställs att det ska finnas tillgång till specialpedagog eller speciallärare för elevhälsans specialpedagogiska insatser. Det föreslås även att det införs en garanti för tidiga stödinsatser i svenska, svenska som andraspråk och matematik för elever som läser enligt grundsärskolans kursplaner. Grundsärskolan, gymnasiesärskolan och kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på grundläggande nivå respektive gymnasial nivå föreslås byta namn till anpassad grundskola, anpassad gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på grundläggande nivå respektive gymnasial nivå. Vidare föreslås att elevens val i grundsärskolan och benämningen träningsskola tas bort. Uttrycket utvecklingsstörning ersätts av intellektuell funktionsnedsättning. Det föreslås också att en rektor ska få besluta att en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan ska gå om en årskurs och att det beslutet ska kunna överklagas.

Lagändringarna om att en rektor ska få besluta att en elev ska gå om en årskurs föreslås träda i kraft den 1 januari 2023. Lagändringar om en garanti för tidiga stödinsatser föreslås träda i kraft den 1 juli 2024. Övriga lagändringar föreslås träda i kraft den 2 juli 2023.

Prop. 2021/22:162

Innehållsförteckning

1	Förslag till riksdagsbeslut .................................................................		4
2	Lagtext	..............................................................................................	5
	2.1	Förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800) ............	5
	2.2	Förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800) ..........	94

2.3Förslag till lag om ändring i lagen (2022:147) om

		ändring i skollagen (2010:800).........................................	95
3	Ärendet och dess beredning ............................................................		97
4	Elevhälsans uppdrag stärks .............................................................		98
	4.1	Elevhälsans uppdrag är inte tillräckligt tydligt.................	98
	4.2	Elevhälsans uppdrag ska förtydligas ................................	99

4.3Regleringen av elevhälsans specialpedagogiska

kompetens behöver förtydligas.......................................

106

4.4Krav på tillgång till specialpedagog eller

speciallärare för elevhälsan ............................................	107
5 En garanti för tidiga stödinsatser i grundsärskolan .......................	111

5.1Det saknas i dag en garanti för tidiga stödinsatser för

elever i grundsärskolan...................................................

111

5.2Det ska införas en garanti för tidiga stödinsatser i

		grundsärskolan ...............................................................	112
6	Uttrycket intellektuell funktionsnedsättning ska användas ...........		122
	6.1	Det finns behov av att se över uttryck som avser

funktionsnedsättning ......................................................

122

6.2Uttrycket utvecklingsstörning ska ersättas med

	intellektuell funktionsnedsättning ..................................	122
7 Nytt namn på skolformerna för elever med intellektuell
funktionsnedsättning .....................................................................		124
7.1	Dagens namn på skolformerna är problematiska ...........	124

7.2Skolformerna för elever med intellektuell

		funktionsnedsättning ska byta namn ..............................	124
8	En gemensam anpassad grundskola ..............................................		130
	8.1	Benämningen träningsskola har spelat ut sin roll ...........	130
	8.2	Benämningen träningsskola ska tas bort ........................	131
9	Elevens val i grundsärskolan ska tas bort .....................................		133
	9.1	I grundsärskolan finns i dag elevens val.........................	133
	9.2	Elevens val ska avskaffas i grundsärskolan....................	133
10	En möjlighet att överklaga beslut om att låta en elev gå om en
	årskurs	...........................................................................................	135
	10.1	Ingripande beslut kan som regel överklagas...................	135

10.2Det ska bli möjligt att överklaga beslut om att en

		elev ska gå om en årskurs...............................................	135
	10.3	Dataskydd och sekretess.................................................	142
11	Ikraftträdande................................................................................		145
12	Konsekvenser................................................................................		146

12.1	Konsekvenser för kommunerna.....................................	146	Prop. 2021/22:162
12.2	Konsekvenser för enskilda huvudmän...........................	151
12.3	Konsekvenser för staten ................................................	151

12.4Konsekvenser ur ett barnrätts- och

funktionshinderperspektiv .............................................

152

12.5Konsekvenser för jämställdheten, integrationen och

segregationen.................................................................

154

12.6Konsekvenser för Sveriges medlemskap i

	Europeiska unionen .......................................................	155
13 Författningskommentar ................................................................		156
13.1	Förslaget till lag om ändring i skollagen (2010:800).....	156
13.2	Förslaget till lag om ändring i skollagen (2010:800).....	172

13.3Förslaget till lag om ändring i lagen (2022:147) om

	ändring i skollagen (2010:800)......................................	173
Bilaga 1	Sammanfattning av betänkandet Bättre möjligheter
	för elever att nå kunskapskraven – aktivt stöd- och
	elevhälsoarbete samt stärkt utbildning för elever
	med intellektuell funktionsnedsättning (SOU
	2021:11) i relevanta delar ..............................................	174
Bilaga 2	Betänkandets (SOU 2021:11) lagförslag i relevanta
	delar ...............................................................................	180
Bilaga 3	Förteckning över remissinstanserna (SOU 2021:11) .....	252
Bilaga 4	Lagrådsremissens lagförslag..........................................	253
Bilaga 5	Lagrådets yttrande .........................................................	344
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 mars 2022 ......		345

Prop. 2021/22:162 1

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringens förslag:

1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800).

2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800).

3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2022:147) om ändring i skollagen (2010:800).

2	Lagtext	Prop. 2021/22:162

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1Förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800)

Härigenom föreskrivs i fråga om skollagen (2010:800)1 dels att 11 kap. 3 § ska upphöra att gälla,

dels att rubriken närmast före 11 kap. 3 § ska utgå,

dels att 1 kap. 1, 3, 7 c och 12 §§, 2 kap. 2, 3, 5, 6 a, 7, 13, 18, 20, 25, 27, 31 och 36 §§, 3 kap. 3, 4, 4 b, 6, 10–12, 12 b, 12 i, 12 j, 13, 14 a och 14 b §§, 4 kap. 12 och 16 §§, 5 kap. 4 d, 7–9, 12, 17, 19 och 21 a §§, 7 kap. 1, 4–6, 8, 9, 11 a, 11 b, 15, 17, 21 och 22 §§, 11 kap. 1, 2, 4–8, 17, 19, 21, 23 a, 24–30, 31–35, 37 och 39 §§, 12 kap. 6, 8, 13 a och 14 §§, 14 kap. 2, 3, 10 och 14 §§, 15 kap. 5 och 14 §§, 17 kap. 16 §, 18 kap. 1–9, 11, 13– 17, 22, 24, 25 och 27–35 §§, 19 kap. 1, 3, 10, 17–19, 21, 23–25, 27–29, 31, 34, 36, 40, 41 och 45 §§, 20 kap. 1–7, 9–10 a §, 11 a, 12, 13, 15, 16, 16 b–18, 20 a, 21–23, 35, 35 a, 36, 38 och 40–40 b §§, 21 kap. 1, 2, 4–6, 8, 11, 13 och 14 §§, 22 kap. 1, 2, 4, 5, 7, 8, 10, 13, 14, 17, 18, 22 och 23 §§, 23 kap. 7, 9, 10, 13, 14, 16, 17 och 23 §§, 24 kap. 8, 9, 17 och 20 §§, 25 kap. 4 §, 26 kap. 5 och 10 §§, 26 a kap. 5 §, 28 kap. 12 och 16 §§, 29 kap. 3, 8, 9, 12, 14, 19, 19 a, 21 och 28 a §§, bilaga 3 och 4, rubrikerna till 11, 18 och 19 kap. och rubrikerna närmast före 7 kap. 5 §, 11 kap. 28 §, 18 kap. 28 §, 19 kap. 10 och 27 §§, 21 kap. 6 §, 22 kap. 7 § och 23 kap. 13 § ska ha följande lydelse,

dels att rubriken närmast efter 11 kap. 23 a § ska lyda ”Anpassad grundskola med offentlig huvudman”, rubriken närmast efter 11 kap. 33 § ska lyda ”Fristående anpassad grundskola”, rubriken närmast efter 18 kap. 26 a § ska lyda ”Anpassad gymnasieskola med offentlig huvudman”, rubriken närmast efter 18 kap. 33 § ska lyda ”Fristående anpassad gymna- sieskola”, rubriken närmast före 19 kap. 22 § ska lyda ”Ämnen, nivåer i ämnen, ämnesområden och gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola”, rubriken närmast efter 19 kap. 33 § ska lyda ”Utbildning vid en anpassad gymnasieskola med offentlig huvudman”, rubriken närmast efter 19 kap. 44 a § ska lyda ”Utbildning vid en fristående anpassad gymnasieskola”, rubriken närmast efter 20 kap. 9 § ska lyda ”Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå och som anpassad utbildning på grundläggande

1 Senaste lydelse av
rubriken närmast efter 18 kap 26 a § 2012:109
rubriken närmast efter 18 kap. 33 § 2012:109
rubriken närmast före 19 kap. 22 § 2022:147
rubriken närmast efter 19 kap. 33 § 2012:109
rubriken närmast efter 19 kap. 44 a § 2012:109
rubriken närmast efter 20 kap. 9 § 2020:446
rubriken närmast före 20 kap. 11 § 2020:446
rubriken närmast efter 20 kap. 15 § 2020:446
rubriken närmast före 20 kap. 20 § 2020:446	5
rubriken närmast efter 22 kap. 12 § 2020:605.	5

Prop. 2021/22:162 nivå”, rubriken närmast före 20 kap. 11 § ska lyda ”Rätt att delta i utbild- ning på grundläggande nivå och anpassad utbildning på grundläggande nivå”, rubriken närmast efter 20 kap. 15 § ska lyda ”Kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och som anpassad utbildning på gymnasial nivå”, rubriken närmast före 20 kap. 20 § ska lyda ”Behörighet till utbildning på gymnasial nivå och anpassad utbildning på gymnasial nivå” och rubriken närmast efter 22 kap. 12 § ska lyda ”Särskilda bestämmelser om utbildning i gymnasieskolan och anpassade gymnasie- skolan där distansundervisning får användas för hela utbildningen”,

dels att det ska införas en ny paragraf, 7 kap. 11 c §, och närmast före

7 kap. 11 c § en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 kap.

1 §2

Denna lag innehåller bestämmelser om skolväsendet. Utbildning inom skolväsendet anordnas av det allmänna och av enskilda enligt 2 kap. 2–

6§§.

Skolväsendet omfattar skolformerna

–förskola,

–förskoleklass,

–grundskola,

– grundsärskola,	– anpassad grundskola,
– specialskola,
– sameskola,
– gymnasieskola,
– gymnasiesärskola, och	– anpassad gymnasieskola, och
– kommunal vuxenutbildning.
I skolväsendet ingår också fri-	I skolväsendet ingår också fri-
tidshem som kompletterar utbild-	tidshem som kompletterar utbild-
ningen i förskoleklassen, grund-	ningen i förskoleklassen, grund-
skolan, grundsärskolan, specialsko-	skolan, anpassade grundskolan,
lan, sameskolan och vissa särskilda	specialskolan, sameskolan och vissa
utbildningsformer.	särskilda utbildningsformer.
Lydelse enligt prop. 2021/22:157	Föreslagen lydelse

3 §3

I denna lag avses med

–distansundervisning: interaktiv undervisning som bedrivs med informations- och kommunikationsteknik där elever och lärare är åtskilda

ibåde rum och tid,

–elev: den som deltar i utbildning enligt denna lag med undantag för barn i förskolan,

6	2	Senaste lydelse 2020:446.
6	3	Senaste lydelse 2022:000.

–fjärrundervisning: interaktiv undervisning som bedrivs med informations- och kommunikationsteknik där elever och lärare är åtskilda i rum men inte

itid,

–fristående fritidshem: sådant fritidshem som bedrivs av en enskild och som avses i 2 kap. 7 § andra stycket,

–fristående förskola: förskoleenhet vid vilken en enskild bedriver utbildning i form av förskola,

– fristående skola: skolenhet vid					– fristående skola: skolenhet vid
vilken	en	enskild		bedriver	vilken	en	enskild	bedriver
utbildning		inom	skolväsendet i		utbildning		inom skolväsendet i
form av förskoleklass, grundskola,					form av förskoleklass, grundskola,
grundsärskola,			gymnasieskola,		anpassad		grundskola,	gym-
gymnasiesärskola			eller	sådant	nasieskola,		anpassad gymnasie-
fritidshem som avses i 2 kap. 7 §					skola eller sådant fritidshem som
första stycket,					avses i 2 kap. 7 § första stycket,

–förskoleenhet: av huvudman för förskola organiserad enhet som omfattar verksamhet i en eller flera förskolebyggnader som ligger nära varandra och till enheten knuten verksamhet som inte bedrivs i någon förskolebyggnad,

–konfessionell inriktning: inriktning på verksamhet som innebär att det där förekommer konfessionella inslag,

–konfessionella inslag: bekännande eller förkunnande inslag som tillhör en viss religion och som initieras och genomförs av huvudmannen eller på dennes uppdrag,

–lovskola: undervisning inom grundskolan som anordnas enligt denna lag under lov under en termin eller utanför terminstid och som inte är obligatorisk för elever,

–skolenhet: av huvudman för annan skolform än förskola organiserad enhet som omfattar verksamhet i en eller flera skolbyggnader som ligger nära varandra och till enheten knuten verksamhet som inte bedrivs i någon skolbyggnad,

–undervisning: processer som på lektioner eller vid andra lärtillfällen leds av lärare eller förskollärare mot mål som anges i förordningar och andra författningar som ansluter till denna lag och som syftar till utveckling och lärande genom att barn eller elever inhämtar och utvecklar kunskaper och värden, och

–utbildning: verksamhet som bedrivs av en huvudman enligt denna lag inom vilken barn eller elever deltar i undervisning och andra aktiviteter.

7 c §4

Vid fristående förskolor med konfessionell inriktning får konfessionella inslag endast förekomma i begränsad omfattning och vid sådana tillfällen som huvudmannen skriftligen har informerat barnens vårdnadshavare om.

Vid fristående skolor och fri- Vid fristående skolor och fri-

stående fritidshem med stående fritidshem med

konfessionell inriktning får konfessionell inriktning får

konfessionella inslag endast konfessionella inslag endast förekomma vid sådana tillfällen förekomma vid sådana tillfällen

4Senaste lydelse 2022:000.

Prop. 2021/22:162

som huvudmannen skriftligen har informerat om. Sådan information

ska lämnas till barnets

vårdnadshavare, och i mellanstadiet och i högstadiet, även till eleven. I gymnasieskolan och

gymnasiesärskolanska informationen lämnas till eleven och elevens vårdnadshavare.

Nuvarande lydelse

som huvudmannen skriftligen har informerat om. Sådan information

ska lämnas till barnets

vårdnadshavare, och i mellanstadiet och i högstadiet, även till eleven. I gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan ska informationen lämnas till eleven och elevens vårdnadshavare.

Föreslagen lydelse

12 §5

Lagen är uppdelad i 31 kapitel. Dessa är

–inledande bestämmelser (1 kap.),

–huvudmän och ansvarsfördelning (2 kap.),

–barns och elevers utveckling mot målen (3 kap.),

–kvalitet och inflytande (4 kap.),

–trygghet och studiero (5 kap.),

–åtgärder mot kränkande behandling (6 kap.),

–skolplikt och rätt till utbildning (7 kap.),

–förskolan (8 kap.),

–förskoleklassen (9 kap.),

–grundskolan (10 kap.),

– grundsärskolan (11 kap.),	– anpassade grundskolan
	(11 kap.),

–specialskolan (12 kap.),

–sameskolan (13 kap.),

–fritidshemmet (14 kap.),

–gymnasieskolan (15–17 a kap.),

– gymnasiesärskolan (18 och	– anpassade gymnasieskolan (18
19 kap.),	och 19 kap.),

–kommunal vuxenutbildning (20 kap.),

–fjärrundervisning i vissa skolformer (21 kap.),

–distansundervisning i vissa skolformer (22 kap.),

–entreprenad och samverkan (23 kap.),

–särskilda utbildningsformer (24 kap.),

–annan pedagogisk verksamhet (25 kap.),

–tillsyn, statlig kvalitetsgranskning och nationell uppföljning och utvärdering (26 kap.),

–behandling av personuppgifter (26 a kap.),

–Skolväsendets överklagandenämnd och Lärarnas ansvarsnämnd

(27 kap.),

–överklagande (28 kap.), och

–övriga bestämmelser (29 kap.).

5Senaste lydelse 2020:605.

2 kap.			Prop. 2021/22:162
2 §6
Kommuner är huvudmän för	Kommuner är		huvudmän för
förskola, förskoleklass, grund-	förskola,	förskoleklass, grund-
skola, grundsärskola, gymnasie-	skola, anpassad grundskola, gym-
skola, gymnasiesärskola, kommunal	nasieskola,	anpassad gymnasie-
vuxenutbildning och fritidshem, om	skola, kommunal		vuxenutbildning
inte annat följer av 4 §.	och fritidshem, om inte annat följer
	av 4 §.

I varje kommun ska det finnas en eller flera nämnder som ska fullgöra kommunens uppgifter enligt denna lag. Om kommunens uppgifter fullgörs av flera nämnder ska varje sådan nämnd, i den utsträckning det begärs, lämna de uppgifter som behövs för att administrera fördelningen av platser i förskola och i sådan verksamhet som avses i 25 kap. till de övriga nämnderna.

För en sådan nämnd som avses i andra stycket gäller det som är föreskrivet om nämnder i kommunallagen (2017:725).

3 §7

En region får vara huvudman för	En region får vara huvudman för
gymnasieskola, gymnasiesärskola	gymnasieskola, anpassad gymna-
och kommunal vuxenutbildning i	sieskola och kommunal vuxenut-
den utsträckning som anges i denna	bildning i den utsträckning som
lag.	anges i denna lag.

I en region som är huvudman för sådana skolformer som anges i första stycket ska det finnas en eller flera nämnder som ska fullgöra regionens uppgifter enligt denna lag.

För en sådan nämnd som avses i andra stycket gäller det som är föreskrivet om nämnder i kommunallagen (2017:725).

Lydelse enligt prop. 2021/22:159	Föreslagen lydelse
5 §8
Enskilda får efter ansökan god-	Enskilda får efter ansökan god-
kännas som huvudmän för förskola,	kännas som huvudmän för förskola,
förskoleklass, grundskola, grundsär-	förskoleklass, grundskola, anpassad
skola, gymnasieskola, gymnasie-	grundskola, gymnasieskola, an-
särskola och fritidshem.	passad gymnasieskola och fritids-
	hem.

Godkännande ska lämnas om den enskilde

1.genom erfarenhet eller på annat sätt har förvärvat insikt i de föreskrifter som gäller för verksamheten,

2.har ekonomiska förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för verksamheten, och

6Senaste lydelse 2020:446.

7Senaste lydelse 2020:446.

8 Senaste lydelse 2022:000.

Prop. 2021/22:162

3. i övrigt har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för

utbildningen.

Vidare krävs att den enskilde i övrigt bedöms lämplig. I fråga om en

juridisk person krävs att samtliga som anges i 5 a § andra stycket bedöms

lämpliga. Vid lämplighetsbedömningen ska viljan och förmågan att

fullgöra sina skyldigheter mot det allmänna, laglydnad i övrigt och andra

omständigheter av betydelse beaktas.

Om ansökan avser gymnasieskola ska utbildningen bidra till att dels

möta ungdomars efterfrågan, dels fylla ett arbetsmarknadsbehov för att

godkännande ska lämnas.

För att godkännande ska lämnas

krävs, utöver det som anges i

andra–fjärde styckena, att utbild-

ningen inte innebär påtagliga ne-

gativa följder på lång sikt för

eleverna eller för den del av skol-

väsendet som anordnas av det all-

männa i den kommun där utbild-

ningen

ska

bedrivas.

Vid

ningen

ska

bedrivas.

Vid

bedömningen

om utbildningen

bedömningen av

utbildningen

innebär påtagliga

negativa följder

innebär påtagliga

negativa följder

ska det särskilt beaktas att alla elever

har rätt till en likvärdig utbildning.

Om ansökan avser gymnasieskola

eller

gymnasiesärskola

ska

eller anpassad gymnasieskola ska

följderna i närliggande kommuner

för den del av skolväsendet som

anordnas av det allmänna också

beaktas. Avser ansökan förskole-

beaktas. Avser ansökan för-

klass, grundskola eller grundsär-

skoleklass, grundskola eller anpas-

skola krävs därutöver att elev-

sad grundskola krävs därutöver att

underlaget är tillräckligt för att

elevunderlaget är tillräckligt för att

verksamheten ska kunna bedrivas

långsiktigt.

Avser

ansökan

förskoleklass,

Avser

ansökan förskoleklass,

grundskola,

grundsärskola,

grundskola, anpassad grundskola,

gymnasieskola,

gymnasiesärskola

gymnasieskola,

anpassad

eller fritidshem som anordnas vid

gymnasieskola eller fritidshem som

en skolenhet

med

förskoleklass,

anordnas vid en skolenhet med

grundskola

eller

grundsärskola,

förskoleklass,

grundskola

eller

ska ett yttrande inhämtas från den

anpassad grundskola, ska ett

kommun

där

utbildningen

ska

yttrande

inhämtas

från

den

bedrivas. Kommunen ska i ett

kommun

där

utbildningen

ska

sådant fall inkomma med ett

bedrivas. Kommunen ska i ett

yttrande.

Avser

ansökan

sådant fall inkomma med ett

gymnasieskola

eller

gymnasiesär-

yttrande.

Avser

ansökan

skola ska

närliggande kommuner

gymnasieskola

eller

anpassad

som kan antas bli berörda av

gymnasieskola

ska

närliggande

ansökan ges tillfälle att yttra sig. En

kommuner som kan antas bli

kommun som yttrar sig ska bifoga

berörda av ansökan ges tillfälle att

en bedömning av konsekvenserna

yttra sig. En kommun som yttrar sig

Innan en enskild huvudman startar utbildning inom förskole- klass, grundskola, anpassad grund- skola, gymnasieskola, anpassad gymnasieskola eller fritidshem som anordnas vid en skolenhet med förskoleklass, grundskola eller an- passad grundskola ska samråd om den kommande verksamheten ske mellan den enskilde och den kom- mun där utbildningen ska bedrivas. Den enskilde huvudmannen an- svarar för att samrådet dokumen- teras. Om utbildningen ska bedri- vas i form av gymnasieskola eller anpassad gymnasieskola, ska kom- munen ge närliggande kommuner tillfälle att medverka i samrådet.

av om ansökan skulle bifallas.			ska bifoga		en bedömning				av Prop. 2021/22:162
Konsekvensbeskrivningen		ska	konsekvenserna			av	om	ansökan
innehålla en analys av ekonomiska,			skulle	bifallas.			Konsekvens-
organisatoriska och	pedagogiska		beskrivningen			ska	innehålla		en
konsekvenser utifrån	de	aspekter	analys	av			ekonomiska,
som anges i femte stycket.			organisatoriska			och	pedagogiska
			konsekvenser		utifrån		de	aspekter
			som anges i femte stycket.
Ett godkännande ska avse viss utbildning vid en viss skolenhet eller
förskoleenhet och, i förekommande fall, att utbildningen har en
konfessionell inriktning.
Nuvarande lydelse			Föreslagen lydelse

6 a §9

Innan en enskild huvudman startar utbildning inom förskole- klass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola eller fritidshem som anordnas vid en skolenhet med förskoleklass, grundskola eller grundsärskola ska samråd om den kommande verk- samheten ske mellan den enskilde och den kommun där utbildningen ska bedrivas. Den enskilde huvud- mannen ansvarar för att samrådet dokumenteras. Om utbildningen ska bedrivas i form av gymna- sieskola eller gymnasiesärskola, ska kommunen ge närliggande kommuner tillfälle att medverka i samrådet.

7 §

Statens skolinspektion handlägger ärenden om godkännande av enskild som huvudman för

–förskoleklass,

– grundskola,
– grundsärskola,	– anpassad grundskola,

–gymnasieskola,

– gymnasiesärskola, eller			– anpassad gymnasieskola, eller
– fritidshem som anordnas vid en			– fritidshem som anordnas vid en
skolenhet	med	förskoleklass,	skolenhet	med	förskoleklass,
grundskola eller grundsärskola.			grundskola	eller	anpassad grund-

skola.
Övriga ärenden om godkännande av enskild som huvudman enligt 5 §
handläggs av den kommun där utbildningen ska bedrivas.
9 Senaste lydelse 2018:1158.	11

Regeringen får även meddela föreskrifter om undantag från kraven på legitimation och be- hörighet för sådana speciallärare och specialpedagoger som är an- ställda som lärare i anpassade grundskolan, specialskolan eller anpassade gymnasieskolan. Det- samma gäller i fråga om special- lärare och specialpedagoger som är anställda som lärare inom kommunal vuxenutbildning och som undervisar inom kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning.

Prop. 2021/22:162

13§10

Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är behörig för viss undervisning får bedriva undervisningen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad som krävs för att vara behörig att bedriva viss undervisning i skolväsendet.

Regeringen får även meddela föreskrifter om undantag från kraven på legitimation och be- hörighet för sådana speciallärare och specialpedagoger som är an- ställda som lärare i grundsärskolan, specialskolan eller gymnasiesär- skolan. Detsamma gäller i fråga om speciallärare och specialpedagoger som är anställda som lärare inom kommunal vuxenutbildning och som

undervisar inom kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning.

18§11

Om det inte finns någon att tillgå inom huvudmannens organisation som uppfyller kraven enligt 13 § eller om det finns något annat särskilt skäl med hänsyn till eleverna eller barnen, får en annan lärare eller förskollärare bedriva undervisningen. En sådan lärare eller förskollärare ska

1.vara lämplig att bedriva undervisningen, och

2.i så stor utsträckning som möjligt ha en utbildning som motsvarar den utbildning som är behörighetsgivande.

En person som avses i första stycket får bedriva undervisning under högst ett år i sänder. Detta gäller dock inte om undervisningen avser

1.modersmål,

2.ett yrkesämne i a) gymnasieskolan,

b) gymnasiesärskolan,		b) anpassade gymnasieskolan,
c) kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå, eller
d) kommunal	vuxenutbildning	d) kommunal	vuxenutbildning
som särskild utbildning på gym-		som anpassad utbildning på gym-
nasial nivå, eller		nasial nivå, eller

3.individuella kurser eller orienteringskurser i kommunal vuxen- utbildning.

20§12

Endast den som har legitimation får anställas som lärare eller förskollärare i skolväsendet utan tidsbegränsning.

10Senaste lydelse 2020:446.

11Senaste lydelse 2020:446.

12Senaste lydelse 2020:446.

För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, sameskolan, specialskolan, gym- nasieskolan och anpassade gym- nasieskolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elev- hälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas ut- veckling mot utbildningens mål ska stödjas. Elevhälsans arbete ska be- drivas på individ-, grupp- och skolenhetsnivå och ske i samverkan med lärare och övrig personal. Elevhälsan ska vara en del av skolans kvalitetsarbete. Vid behov ska elevhälsan samverka med hälso- och sjukvården och social- tjänsten. För medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedago- giska insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog, kurator och special- pedagog eller speciallärare.

Den som inte har legitimation som lärare får dock anställas som lärare i Prop. 2021/22:162 skolväsendet utan tidsbegränsning, om han eller hon ska undervisa i

1.modersmål,

2.ett yrkesämne i a) gymnasieskolan,

b) gymnasiesärskolan,			b) anpassade gymnasieskolan,
c) kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå, eller
d)	kommunal	vuxenutbildning	d)	kommunal	vuxenutbildning
som	särskild	utbildning på	som	anpassad	utbildning på
gymnasial nivå, eller			gymnasial nivå, eller

3.individuella kurser eller orienteringskurser i kommunal vuxenutbildning.

Det som anges i andra stycket gäller bara om

1.det saknas sökande som har legitimation,

2.den sökande har tillräcklig kompetens för att undervisa i det aktuella ämnet eller på den aktuella kursen, och

3.det finns skäl att anta att den sökande är lämplig att bedriva undervisningen.

Även en lärare som är undantagen från krav på legitimation enligt föreskrifter som meddelats med stöd av 13 § tredje stycket och den som ska bedriva undervisning som avses i 17 § får anställas som lärare eller förskollärare i skolväsendet utan tidsbegränsning.

25 §

För eleverna i förskoleklassen,

grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gym- nasieskolan och gymnasiesärskolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psyko- logiska, psykosociala och special- pedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveck- ling mot utbildningens mål ska stödjas.

För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skol- sköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att

Prop. 2021/22:162

elevernas behov av specialpeda- gogiska insatser kan tillgodoses.

			27 §
Varje	elev	i	grundskolan,	Varje elev i grundskolan, an-
grundsärskolan och			specialskolan	passade grundskolan och special-
ska erbjudas minst tre hälsobesök				skolan ska erbjudas minst tre häl-
som innefattar allmänna hälso-				sobesök som innefattar allmänna
kontroller. Varje elev i sameskolan				hälsokontroller. Varje elev i same-
ska erbjudas minst två hälsobesök				skolan ska erbjudas minst två häl-
som innefattar allmänna hälso-				sobesök som innefattar allmänna
kontroller. Hälsobesöken ska vara				hälsokontroller. Hälsobesöken ska
jämnt fördelade under skoltiden.				vara jämnt fördelade under skol-
Eleven	ska	dessutom mellan		tiden. Eleven ska dessutom mellan
hälsobesöken		erbjudas undersök-		hälsobesöken erbjudas undersök-
ning av syn och hörsel och andra				ning av syn och hörsel och andra
begränsade hälsokontroller.				begränsade hälsokontroller.

Det första hälsobesöket får göras under utbildningen i förskoleklassen i stället för under utbildningen i en sådan skolform som avses i första

stycket.
Varje elev i gymnasieskolan och	Varje elev i gymnasieskolan och
gymnasiesärskolan ska erbjudas	anpassade gymnasieskolan ska
minst ett hälsobesök som innefattar	erbjudas minst ett hälsobesök som
en allmän hälsokontroll.	innefattar en allmän hälsokontroll.

31§13

Den som erbjuds en anställning			Den som erbjuds en anställning
inom	förskolan, förskoleklassen,		inom förskolan, förskoleklassen,
fritidshemmet, grundskolan, grund-			fritidshemmet,	grundskolan,	an-
särskolan, specialskolan, same-			passade grundskolan, specialskolan,
skolan,	gymnasieskolan,	gymnasie-	sameskolan,	gymnasieskolan,
särskolan eller sådan		pedagogisk	anpassade gymnasieskolan		eller
verksamhet som avses i 25 kap. ska			sådan pedagogisk verksamhet som
visa upp ett utdrag ur det register			avses i 25 kap. ska visa upp ett
som förs enligt lagen (1998:620)			utdrag ur det register som förs enligt
om belastningsregister för den som			lagen (1998:620) om belastnings-
erbjuder anställningen. Utdraget ska			register för den som erbjuder
vara högst ett år gammalt. Den som			anställningen.	Utdraget ska	vara
inte har visat upp ett sådant			högst ett år gammalt. Den som inte
registerutdrag får inte anställas.			har visat upp ett sådant regis-
			terutdrag får inte anställas.

Registerutdrag som avses i första stycket ska visas upp även av den som

1.erbjuds eller tilldelas arbete inom sådan verksamhet som avses i första stycket under omständigheter liknande dem som förekommer i ett anställningsförhållande inom verksamheten, om det sker genom uppdrag, anställning hos någon som ingått avtal med den som bedriver verksamheten eller anställning inom annan kommunal verksamhet,

13Senaste lydelse 2021:452.

Eleverna i grundskolan, an- passade grundskolan, specialsko- lan, sameskolan, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan ska ha tillgång till skolbibliotek.

2.under utbildning till en lärar- eller förskollärarexamen enligt Prop. 2021/22:162 högskolelagen (1992:1434) eller yrkesutbildning inom kommunal vuxenutbildning tilldelas plats för verksamhetsförlagd del av utbildningen

inom sådan verksamhet som avses i första stycket, eller

3.genom deltagande i ett arbetsmarknadspolitiskt program tilldelas

plats för arbetspraktik eller annan programinsats inom sådan verksamhet som avses i första stycket.

Registerutdraget ska i de fall som avses i andra stycket visas upp för den inom verksamheten som beslutar om att anlita eller ta emot någon på ett sådant sätt som avses där. Den som inte har visat upp ett sådant registerutdrag får inte anlitas eller tas emot i verksamheten.

36 §

Eleverna i grundskolan, grund- särskolan, specialskolan, samesko- lan, gymnasieskolan och gym- nasiesärskolan ska ha tillgång till skolbibliotek.

3kap. 3 §14

Vårdnadshavare för ett barn i		Vårdnadshavare för ett barn i
förskolan samt eleven och elevens		förskolan samt eleven och elevens
vårdnadshavare	i förskoleklassen,	vårdnadshavare i förskoleklassen,
grundskolan,	grundsärskolan,	grundskolan,	anpassade grund-
specialskolan,	sameskolan, fritids-	skolan, specialskolan, sameskolan,
hemmet, gymnasieskolan och gym-		fritidshemmet, gymnasieskolan och
nasiesärskolan ska fortlöpande in-		anpassade	gymnasieskolan ska
formeras om barnets eller elevens		fortlöpande informeras om barnets
utveckling.		eller elevens utveckling.
Lydelse enligt SFS 2022:146		Föreslagen lydelse

4§15

Det ska göras en särskild bedömning av en elevs kunskapsutveckling i

1.förskoleklassen, om det utifrån användning av ett nationellt kartläggningsmaterial finns en indikation på att eleven inte kommer att uppfylla kriterierna för bedömning av kunskaper för årskurs 1 och 3 i svenska, svenska som andraspråk eller matematik,

2. lågstadiet i grundskolan och i		2. lågstadiet i grundskolan, i
sameskolan, om det utifrån använd-		anpassade grundskolan och i
ning av ett nationellt bedömnings-		sameskolan, om det utifrån använd-
stöd eller ett nationellt prov i		ning av ett nationellt bedömnings-
svenska,	svenska som andraspråk	stöd eller ett nationellt prov i
eller matematik, finns en indikation		svenska, svenska som andraspråk
på att	eleven inte kommer att	eller matematik, finns en indikation

14Senaste lydelse 2018:1098.

15 Senaste lydelse 2022:146.

Prop. 2021/22:162 uppfylla kriterierna för bedömning	på att eleven inte kommer att
av kunskaper för årskurs 1 eller 3,	uppfylla kriterierna för bedömning
och	av kunskaper för årskurs 1 eller 3,
	och

3.lågstadiet i specialskolan, om det utifrån användning av ett nationellt bedömningsstöd eller ett nationellt prov i svenska, svenska som andraspråk eller matematik, finns en indikation på att eleven inte kommer att uppfylla kriterierna för bedömning av kunskaper för årskurs 1 eller 4.

Om det efter en sådan bedömning kan befaras att eleven inte kommer att uppfylla de kriterier för bedömning av kunskaper som gäller för den aktuella skolformen, ska det skyndsamt planeras sådant stöd som anges i 5 § eller göras en anmälan till rektorn enligt 7 §.

Det behöver inte göras någon särskild bedömning om förutsättningarna

i5 eller 7 § redan är uppfyllda. Det ska i så fall skyndsamt planeras sådant stöd som anges i 5 § eller göras en anmälan till rektorn enligt 7 §.

	Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	4 b §16
	I slutet av förskoleklassen och i	I slutet av förskoleklassen och i
	slutet av lågstadiet i grundskolan,	slutet av lågstadiet i grundskolan,
	sameskolan och specialskolan, ska	anpassade		grundskolan,		same-
	det genomföras en uppföljning av	skolan och specialskolan, ska det
	sådant stöd som getts enligt 5 § i	genomföras		en	uppföljning		av
	svenska, svenska som andraspråk	sådant stöd som getts enligt 5 § i
	och matematik. Resultatet av denna	svenska,	svenska		som andraspråk
	uppföljning ska överföras till den	och matematik. Resultatet av denna
	lärare som ska ansvara för eleven i	uppföljning ska överföras till den
	nästa årskurs.	lärare som ska ansvara för eleven i
		nästa årskurs.
	6 §17
	Bestämmelserna i 7–12 §§ gäller	Bestämmelserna i 7–12 §§ gäller
	endast i förskoleklassen, grund-	endast i förskoleklassen, grund-
	skolan, grundsärskolan, special-	skolan,	anpassade grundskolan,
	skolan, sameskolan, fritidshemmet,	specialskolan, sameskolan, fritids-
	gymnasieskolan och gymnasiesär-	hemmet,		gymnasieskolan			och
	skolan.	anpassade gymnasieskolan.
	Lydelse enligt SFS 2022:146	Föreslagen lydelse
	10 §18
	För en elev i grundskolan, grund-	För en elev i grundskolan,
	särskolan, specialskolan och same-	anpassade grundskolan, special-
	skolan ska det särskilda stödet ges på	skolan och		sameskolan		ska	det
	16 Senaste lydelse 2018:1098.
16	17 Senaste lydelse 2015:246.
16	18 Senaste lydelse 2022:146.

Bestämmelserna i 12 c–12 i §§ gäller, om inte annat anges, i grundskolan, anpassade grund-

det sätt och i den omfattning som behövs för att eleven ska ha möjlighet att uppfylla de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas.

särskilda stödet ges på det sätt och i Prop. 2021/22:162 den omfattning som behövs för att

eleven ska ha möjlighet att uppfylla de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas.

Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse
	11 §
Om det finns särskilda skäl, får		Om det finns särskilda skäl, får
ett beslut enligt 9 § för en elev i		ett beslut enligt 9 § för en elev i
grundskolan,	grundsärskolan,	grundskolan, anpassade grund-
specialskolan	eller sameskolan	skolan, specialskolan eller same-
innebära att särskilt stöd ska ges		skolan innebära att särskilt stöd ska
enskilt eller i en annan under-		ges enskilt eller i en annan
visningsgrupp	(särskild undervis-	undervisningsgrupp	(särskild	un-
ningsgrupp) än den som eleven		dervisningsgrupp)	än den	som
normalt hör till.		eleven normalt hör till.

12§19

Om det särskilda stödet för en	Om det särskilda stödet för en
elev i grundskolan, grundsär-	elev i grundskolan,	anpassade
skolan, specialskolan eller same-	grundskolan, specialskolan		eller
skolan inte i rimlig grad kan	sameskolan inte i rimlig grad kan
anpassas efter elevens behov och	anpassas efter elevens behov och
förutsättningar, får ett beslut enligt	förutsättningar, får ett beslut enligt
7 § innebära avvikelser från den	7 § innebära avvikelser från den
timplan samt de ämnen och mål	timplan samt de ämnen och mål
som annars gäller för utbildningen	som annars gäller för utbildningen
(anpassad studiegång). I grund-	(anpassad studiegång).	I grund-
skolan, specialskolan och same-	skolan, specialskolan och same-
skolan ska den anpassade studie-	skolan ska den anpassade studie-
gången utformas så att eleven så	gången utformas så att eleven så
långt som möjligt får förut-	långt som möjligt får förut-
sättningar att nå behörighet till	sättningar att nå behörighet till
gymnasieskolans nationella pro-	gymnasieskolans nationella		pro-
gram.	gram.

Rektorn ansvarar för att en elev med anpassad studiegång får en utbildning som så långt det är möjligt är likvärdig med övrig utbildning i den aktuella skolformen.

12 b §20

Bestämmelserna i 12 c–12 i §§ gäller, om inte annat anges, i

19	Senaste lydelse 2017:620.	17
20	Senaste lydelse 2018:1303.	17

När en elev i förskoleklassen, grundskolan, anpassade grund- skolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan övergår från skolformen till en annan av de an- givna skolformerna ska den skol- enhet som eleven lämnar, utöver vad som följer av 4 b §, till den mottagande skolenheten överlämna sådana uppgifter om eleven som behövs för att underlätta övergången för eleven. Detsamma gäller om eleven byter skolenhet inom skolformen. När en elev byter skolform från grundskolan eller anpassade grundskolan till gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan, ska den mottagande skolenheten skyndsamt informera den över-

Prop. 2021/22:162 grundskolan,

grundsärskolan,

skolan, specialskolan och same-

specialskolan och sameskolan.

skolan.

Lydelse enligt SFS 2022:146

Föreslagen lydelse

12 i §21

En nyanländ elev, som har tagits

emot inom skolväsendet i hög-

stadiet i grundskolan, grundsär-

stadiet

grundskolan, anpassade

skolan eller specialskolan och vars

grundskolan

eller

specialskolan

kunskaper

har

bedömts enligt

och vars kunskaper har bedömts

12 c §, ska få studiehandledning på

enligt

12 c §,

ska

få studie-

modersmålet om det inte är uppen-

handledning

på

modersmålet

bart

obehövligt.

Studiehand-

det inte är uppenbart obehövligt.

ledningen ska syfta till att ge eleven

Studiehandledningen ska syfta till

förutsättningar

att

uppfylla

att ge eleven förutsättningar att

betygskriterier

eller

kriterier

för

uppfylla

betygskriterier

eller

bedömning

kunskaper

som

kriterier för bedömning av kun-

minst ska uppfyllas.

skaper som minst ska uppfyllas.

Studiehandledningen får ges på elevens starkaste skolspråk, om det är

ett annat än modersmålet.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

12 j §22

När en elev i förskoleklassen,

grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gym- nasieskolan eller gymnasiesär- skolan övergår från skolformen till en annan av de angivna skol- formerna ska den skolenhet som eleven lämnar, utöver vad som följer av 4 b §, till den mottagande skolenheten överlämna sådana uppgifter om eleven som behövs för att underlätta övergången för eleven. Detsamma gäller om eleven byter skolenhet inom skolformen.

När en elev byter skolform från grundskolan eller grundsärskolan

till gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan, ska den mot- tagande skolenheten skyndsamt

informera den överlämnande

18	21	Senaste lydelse 2022:146.
18	22	Senaste lydelse 2018:1098.

skolenheten om att skolenheten har tagit emot eleven, om det inte är obehövligt.

lämnande skolenheten om att skol- Prop. 2021/22:162 enheten har tagit emot eleven, om

det inte är obehövligt.

13§23

I grundskolan, grundsärskolan,			I grundskolan, anpassade grund-
specialskolan, sameskolan, gymna-			skolan, specialskolan, sameskolan,
sieskolan,	gymnasiesärskolan	och	gymnasieskolan, anpassade gym-
kommunal	vuxenutbildning	ska	nasieskolan och kommunal vuxen-
betyg sättas i den utsträckning och			utbildning ska betyg sättas i den
form som följer av denna lag eller			utsträckning och form som följer av
annan författning.			denna lag eller annan författning.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om undantag från första stycket för fristående skolor med

särskild pedagogisk inriktning.
14 a §24
En rektor får besluta att betyg ska	En rektor får besluta att betyg ska
sättas i årskurs 4 och 5 i	sättas i årskurs 4 och 5 i
grundskolan, grundsärskolan och	grundskolan, anpassade		grund-
sameskolan och i årskurs 5 och 6 i	skolan och sameskolan och i
specialskolan, vid en skolenhet som	årskurs 5 och 6 i specialskolan, vid
rektorn ansvarar för. Beslutsunder-	en skolenhet som rektorn ansvarar
laget ska dokumenteras.	för.	Beslutsunderlaget	ska
	dokumenteras.

En rektor som överväger att fatta ett sådant beslut ska ge lärarna vid berörd skolenhet tillfälle att yttra sig.

Rektorn ska snarast underrätta huvudmannen skriftligen om ett beslut enligt första stycket. Huvudmannen ska anmäla beslutet till Statens skolverk.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om när rektorn senast ska fatta ett beslut enligt första stycket inför ett läsår.

14 b §25

Ett beslut om att betygssättning enligt 14 a § ska upphöra att gälla ska fattas i samma ordning som beslutet om att införa sådan betygssättning.

Ett sådant beslut kan avse endast	Ett sådant beslut kan avse endast
kommande årskullar som ännu inte	kommande årskullar som ännu inte
har fått betyg eller även omfatta	har fått betyg eller även omfatta
elever som redan har fått	elever som redan har fått
terminsbetyg i årskurs 4 i	terminsbetyg i årskurs 4 i
grundskolan, grundsärskolan eller	grundskolan, anpassade grund-
sameskolan eller i årskurs 5 i	skolan eller sameskolan eller i
specialskolan med stöd av ett beslut	årskurs 5 i specialskolan med stöd
enligt 14 a §.	av ett beslut enligt 14 a §.

23Senaste lydelse 2020:446.

24Senaste lydelse 2021:191.

25 Senaste lydelse 2021:191.

Utöver vad som anges i 4 b § får en rektor i förskoleklassen, grund- skolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan och fritidshemmet besluta att mobil- telefoner och annan elektronisk kommunikationsutrustning ska samlas in vid varje skoldags början. I sådana fall ska föremålet åter- lämnas senast vid varje skoldags slut. Vårdnadshavare för barn i för- skolan och för elever i förskole- klassen, grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, same- skolan och fritidshemmet ska er- bjudas möjlighet till inflytande över utbildningen.

Prop. 2021/22:162 Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om när rektorn senast ska fatta ett beslut enligt första stycket inför ett läsår.

4 kap.

12 §

Vårdnadshavare för barn i för- skolan och för elever i förskole- klassen, grundskolan, grundsär- skolan, specialskolan, sameskolan och fritidshemmet ska erbjudas möjlighet till inflytande över utbildningen.

			16 §26
I en lokal styrelse för en för-				I en lokal styrelse för en för-
skoleenhet eller en skolenhet med				skoleenhet eller en skolenhet med
grundskola eller grundsärskola ska				grundskola eller anpassad grund-
företrädare	för	barnens	eller	skola ska företrädare för barnens eller
elevernas	vårdnadshavare		och	elevernas	vårdnadshavare		och
företrädare för de anställda ingå				företrädare för de anställda ingå som
som ledamöter. I en lokal styrelse				ledamöter. I en lokal styrelse för en
för en skolenhet med gymnasieskola,				skolenhet	med	gymnasieskola,
gymnasiesärskola eller kommunal				anpassad	gymnasieskola		eller
vuxenutbildning ska företrädare för				kommunal	vuxenutbildning		ska
eleverna och företrädare för de				företrädare	för	eleverna	och
anställda	ingå	som ledamöter.		företrädare för de anställda ingå
Företrädarna för		eleverna	eller	som ledamöter.		Företrädarna	för
vårdnadshavarna får inte vara fler				eleverna eller vårdnadshavarna får
än övriga ledamöter.				inte vara fler än övriga ledamöter.
			5 kap.
Lydelse enligt prop. 2021/22:160				Föreslagen lydelse
			4 d §27
Utöver vad som anges i 4 b § får

en rektor i förskoleklassen, grund- skolan, grundsärskolan, special- skolan, sameskolan och fritids- hemmet besluta att mobiltelefoner och annan elektronisk kommunika- tionsutrustning ska samlas in vid varje skoldags början. I sådana fall ska föremålet återlämnas senast vid varje skoldags slut.

20	26	Senaste lydelse 2020:446.
20	27	Senaste lydelse 2022:000.

Rektorns beslut får avse högst ett år i taget.	Prop. 2021/22:162
Rektorn eller en lärare får göra undantag från ett beslut som avses i första
stycket för sådan användning av mobiltelefoner och annan elektronisk
kommunikationsutrustning som avses i 4 a §, eller för en enskild elev om
det finns särskilda skäl.

7§28

I grundskolan, grundsärskolan,	I grundskolan, anpassade grund-
specialskolan, sameskolan, gymna-	skolan, specialskolan,		sameskolan,
sieskolan och gymnasiesärskolan	gymnasieskolan	och	anpassade
får en lärare eller en handledare	gymnasieskolan får en lärare eller
som avses i 21 kap. 13 § visa ut en	en handledare som avses i 21 kap.
elev från undervisningslokalen för	13 § visa ut en elev från
högst återstoden av ett undervis-	undervisningslokalen		för högst
ningspass, om	återstoden	av	ett
	undervisningspass, om

1.eleven stör undervisningen eller på annat sätt uppträder olämpligt, och

2.eleven inte har ändrat sitt uppförande efter uppmaning från läraren eller handledaren.

Om läraren eller handledaren inte är närvarande i undervisningslokalen får annan personal visa ut en elev från lokalen under motsvarande förutsättningar som anges i första stycket. I sådana fall ska läraren eller handledaren underrättas i efterhand.

Nuvarande lydelse					Föreslagen lydelse
				8 §
Under samma förutsättningar som					Under samma förutsättningar som
i 7 § får en lärare eller rektor i					i 7 § får en lärare eller rektor i
grundskolan,		grundsärskolan,			grundskolan, anpassade grund-
specialskolan,		sameskolan,		gym-	skolan, specialskolan,	sameskolan,
nasieskolan		eller	gymnasiesär-		gymnasieskolan eller	anpassade
skolan besluta att en elev ska stanna					gymnasieskolan besluta att en elev
kvar i skolan under uppsikt högst en					ska stanna kvar i skolan under
timme	efter	att	skoldagens		uppsikt högst en timme efter att
undervisning		har avslutats		eller	skoldagens undervisning har av-
infinna sig i skolan högst en timme					slutats eller infinna sig i skolan
innan undervisningen börjar.					högst en timme innan undervis-
					ningen börjar.
Lydelse enligt prop. 2021/22:160					Föreslagen lydelse

9§29

	Om en elev i förskoleklassen,	Om en elev i förskoleklassen,
grundskolan, grundsärskolan, spe-		grundskolan, anpassade grundsko-
cialskolan, sameskolan, gymna-		lan, specialskolan, sameskolan,
28	Senaste lydelse 2022:000.	21
29	Senaste lydelse 2022:000.	21

Prop. 2021/22:162

sieskolan eller gymnasiesärskolan	gymnasieskolan	eller	anpassade
vid upprepade tillfällen stört ord-	gymnasieskolan	vid	upprepade
ningen eller uppträtt olämpligt eller	tillfällen stört ordningen eller uppträtt
om eleven gjort sig skyldig till en	olämpligt eller om eleven gjort sig
allvarligare förseelse, ska rektorn se	skyldig till en allvarligare förseelse,
till att saken utreds. Samråd ska ske	ska rektorn se till att saken utreds.
med elevens vårdnadshavare.	Samråd ska ske med elevens
	vårdnadshavare.

Om förutsättningarna för en utredning om särskilt stöd enligt 3 kap. 7 § är uppfyllda ska även en sådan utredning inledas.

12§30

I förskoleklassen,	grundskolan,	I förskoleklassen, grundskolan,
grundsärskolan,	specialskolan,	anpassade		grundskolan,		spe-
sameskolan, gymnasieskolan och		cialskolan,		sameskolan, gymna-
gymnasiesärskolan	får rektorn	sieskolan och anpassade gymna-
besluta att en elev ska följa under-		sieskolan får rektorn besluta att en
visningen i en annan undervis-		elev ska följa undervisningen i en
ningsgrupp än den eleven annars		annan undervisningsgrupp än den
hör till eller undervisas på annan		eleven annars hör till eller
plats inom samma skolenhet om		undervisas på annan plats inom
åtgärderna som gjorts efter en		samma	skolenhet		om åtgärderna
sådan utredning som avses i 9 §		som gjorts efter en sådan utredning
första stycket inte varit tillräckliga		som avses i 9 § första stycket inte
eller om det annars är nödvändigt för		varit tillräckliga eller om det annars
att tillförsäkra de andra eleverna		är nödvändigt för att tillförsäkra de
trygghet och studiero.		andra	eleverna		trygghet	och
		studiero.

Ett beslut enligt första stycket får innebära att eleven ges enskild undervisning eller undervisning i en särskild undervisningsgrupp enligt 3 kap. 11 §. De förutsättningar som anges i 3 kap. för sådan undervisning behöver inte vara uppfyllda inför ett sådant beslut.

Innan rektorn fattar ett beslut som innebär undervisning i en annan undervisningsgrupp ska rektorn bedöma hur åtgärden kan påverka övriga elevers utbildning i den gruppen.

Elevens vårdnadshavare ska informeras om rektorns beslut.

En åtgärd som rektorn vidtagit med stöd av första stycket får inte gälla för en längre tid än fyra veckor.

17§31

I gymnasieskolan, gymnasiesär-	I gymnasieskolan,	anpassade
skolan och kommunal vuxen-	gymnasieskolan och	kommunal
utbildning får huvudmannen eller	vuxenutbildning får huvudmannen
rektorn besluta att stänga av en elev	eller rektorn besluta att stänga av en
helt eller delvis om	elev helt eller delvis om

1.eleven agerar på ett sådant sätt att andra elevers eller personals säkerhet bedöms vara hotad,

30Senaste lydelse 2022:000.

31Senaste lydelse 2022:000.

I 10 kap. 30 och 31 §§ och 11 kap. 29 och 30 §§ finns bestämmelser om placering utan tidsbegränsning av en elev i grundskolan eller anpassade grundskolan vid en annan skolenhet än den som elevens vårdnadshavare har önskat, om det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero.

2.eleven med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid bedömningen av elevens måluppfyllelse och kunskaper,

3.eleven stör eller hindrar utbildningens bedrivande,

4.eleven utsätter någon annan elev eller av utbildningen berörd person för kränkande behandling,

5.eleven kan antas ha begått en brottslig handling inom skolans område,

eller

6.elevens uppförande på annat sätt inverkar negativt på övriga elevers trygghet och studiero.

Huvudmannen eller rektorn får besluta att ett beslut om avstängning ska gälla omedelbart.

En förutsättning för avstängning enligt första stycket 3, 4 eller 6 är att syftet med andra åtgärder inte har uppnåtts.

Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta beslut enligt denna paragraf.

19§32

Huvudmannen eller rektorn får,	Huvudmannen eller rektorn får,
utöver vad som anges i 17 § första–	utöver vad som anges i 17 § första–
tredje styckena, besluta att helt eller	tredje styckena, besluta att helt eller
delvis stänga av en elev från en viss	delvis stänga av en elev från en viss
utbildning i gymnasieskolan,	utbildning	i gymnasieskolan,
gymnasiesärskolan eller kommunal	anpassade	gymnasieskolan eller
vuxenutbildning, om	kommunal vuxenutbildning, om

1.det i utbildningen ingår praktik eller delar av utbildningen är arbetsplatsförlagd, och

2.det är uppenbart olämpligt att eleven deltar i den praktiska tjänstgöringen.

Huvudmannen eller rektorn får besluta att ett beslut om avstängning ska gälla omedelbart.

Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta beslut enligt denna paragraf.

21 a §33

I 10 kap. 30 och 31 §§ och 11 kap. 29 och 30 §§ finns bestämmelser om placering utan tidsbegränsning av en elev i grundskolan eller grundsärskolan vid en annan skolenhet än den som elevens vårdnadshavare har önskat, om det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero.

32Senaste lydelse 2022:000.

33Senaste lydelse 2022:000.

Prop. 2021/22:162

Barn som på grund av att de har en intellektuell funktionsned- sättning inte bedöms ha förutsättningar att uppfylla sådana betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som gäller för grundskolan och som minst ska uppfyllas, ska tas emot i anpassade grundskolan. Frågan om mottagande i an- passade grundskolan prövas av Skolplikten kan dock börja full- göras direkt i grundskolan, an- passade grundskolan, specialsko- lan eller sameskolan enligt 11 a och 11 b §§. Anpassade grundskolan Föreslagen lydelse

Prop. 2021/22:162 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

7 kap.

1 §34 I detta kapitel finns bestämmelser om

–vilka som omfattas av skolplikt (2 §),

–rätten till utbildning (3 §),

–hur skolplikten fullgörs (4–9 §§),

–när skolplikten inträder (10 §),

–tidigare skolstart och undantag från skyldigheten att fullgöra skolplikt

iförskoleklass (11–11 b §§),

–att gå om en årskurs (11 c §),

–när skolplikten upphör och rätten att därefter slutföra skolgången (12– 16 §§),

–deltagande i utbildning (17–19 a §§), och

–ansvar för att skolplikten fullgörs (20–23 §§).

4 §35

Skolplikten ska börja fullgöras i förskoleklassen. Därefter ska skolplikten fullgöras i grundskolan eller i den skolform där barnet tas emot enligt 5, 6 eller 7 §, om inte skolplikten fullgörs på något annat sätt enligt bestämmelserna i 24 kap.

Skolplikten kan dock börja full- göras direkt i grundskolan, grund- särskolan, specialskolan eller same- skolan enligt 11 a och 11 b §§.

Grundsärskolan

Lydelse enligt SFS 2022:146

5 §36

Barn som på grund av att de har en utvecklingsstörning inte bedöms ha förutsättningar att uppfylla sådana betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som gäller för grundskolan och som minst ska uppfyllas, ska tas emot i grundsärskolan.

Frågan om mottagande i grund- särskolan prövas av barnets hem-

	34	Senaste lydelse 2018:608.
24	35	Senaste lydelse 2017:1115.
24	36	Senaste lydelse 2022:146.

kommun. Ett beslut om mottagande

barnets hemkommun. Ett beslut om Prop. 2021/22:162

i grundsärskolan ska föregås av en

mottagande i anpassade grundskolan

utredning

som

omfattar

ska föregås av en utredning som

pedagogisk,

psykologisk,

medi-

omfattar en pedagogisk, psy-

cinsk

och

social

bedömning.

kologisk,

medicinsk

och

social

Samråd med barnets vårdnads-

bedömning. Samråd med

barnets

havare ska ske när utredningen

vårdnadshavare ska ske när utred-

genomförs.

ningen genomförs.

Om barnets vårdnadshavare inte

lämnar sitt medgivande till att

barnet tas emot i grundsärskolan,

barnet tas emot i anpassade

ska barnet fullgöra sin skolplikt

grundskolan, ska barnet fullgöra sin

enligt vad som gäller i övrigt enligt

skolplikt enligt vad som gäller i

denna lag. Ett barn får dock tas

övrigt enligt denna lag. Ett barn får

emot i grundsärskolan utan sin

dock tas emot i anpassade

vårdnadshavares medgivande,

grundskolan utan sin vårdnadsha-

det finns synnerliga skäl med

vares medgivande, om det finns

hänsyn till barnets bästa.

synnerliga skäl med hänsyn till

barnets bästa.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

5 a §37

Den som arbetar inom skol-

väsendet

ska underrätta

elevens

väsendet

ska

underrätta

elevens

rektor om han eller hon uppmärk-

sammar eller får kännedom om

något som tyder på att en elev i

grundsärskolan inte tillhör grund-

anpassade grundskolan inte tillhör

särskolans målgrupp.

anpassade grundskolans målgrupp.

En rektor som får sådana upplysningar ska anmäla detta till elevens

hemkommun. Hemkommunen ska skyndsamt utreda frågan.

5 b §38

Hemkommunen

ska

besluta

att

Hemkommunen ska

besluta

att

eleven inte tillhör grundsärskolans

eleven inte

tillhör

anpassade

målgrupp om en utredning enligt

grundskolans

målgrupp

5 a §

visar

detta. Hemkommunen

utredning

enligt 5 a § visar detta.

ska då ta emot eleven i grundskolan

Hemkommunen ska då ta emot

eller se till att eleven på något annat

eleven i grundskolan eller se till att

sätt

får

föreskriven

utbildning.

eleven på något annat sätt får

Hemkommunen

ska

vidta

föreskriven

utbildning.

Hem-

åtgärder som krävs för elevens

kommunen ska vidta de åtgärder

övergång

från grundsärskolan till

som krävs för elevens övergång från

en annan skolform.

anpassade

grundskolan

till

annan skolform.

37Senaste lydelse 2012:109.

38 Senaste lydelse 2012:109.

Den som är elev i grundskolan, anpassade grundskolan eller specialskolan kan på försök under högst sex månader tas emot som elev i en annan av dessa skol- former, om de huvudmän som berörs är överens om detta och elevens vårdnadshavare medger det.

Prop. 2021/22:162

6 §

Barn som på grund av sin	Barn som på grund av sin
funktionsnedsättning eller andra	funktionsnedsättning eller andra
särskilda skäl inte kan gå i grund-	särskilda skäl inte kan gå i grund-
skolan eller grundsärskolan ska tas	skolan eller anpassade grund-
emot i specialskolan om de	skolan ska tas emot i specialskolan
	om de

1.är dövblinda eller annars är synskadade och har ytterligare funktionsnedsättning,

2.i annat fall än som avses i 1 är döva eller hörselskadade, eller

3.har en grav språkstörning.

Frågan om mottagande i specialskolan prövas av Specialpedagogiska skolmyndigheten. Ett beslut om mottagande i specialskolan ska föregås av en utredning som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. Samråd med barnets vårdnadshavare ska ske när utredningen genomförs.

8 §

Den som är elev i grundskolan, grundsärskolan eller specialskolan kan på försök under högst sex månader tas emot som elev i en annan av dessa skolformer, om de huvudmän som berörs är överens

om detta och elevens vårdnadshavare medger det.

9 §
En elev i grundskolan kan få sin	En elev i grundskolan kan få sin
utbildning inom grundsärskolan	utbildning	inom	anpassade
(integrerad elev), om de huvudmän	grundskolan (integrerad elev), om
som berörs är överens om detta och	de huvudmän som berörs är överens
elevens vårdnadshavare medger	om detta och elevens vårdnadshavare
det. En elev i grundsärskolan kan	medger det. En elev i anpassade
under samma förutsättningar få sin	grundskolan	kan	under samma
utbildning inom grundskolan eller	förutsättningar få sin utbildning inom
sameskolan.	grundskolan eller sameskolan.

För en elev som på detta sätt får sin utbildning inom en annan skolform gäller de bestämmelser som avser den ursprungliga skolformen. Rektorn för den skolenhet där eleven får sin undervisning får dock besluta om de undantag från dessa bestämmelser som krävs med hänsyn till undervisningens uppläggning.

Ett barn som har beviljats upp- skjuten skolplikt och som ska tas emot i anpassade grundskolan får, utöver vad som anges i 11 a §, börja fullgöra skolplikten i anpassade grundskolan utan att först ha gått ut förskoleklassen, om barnets vårdnadshavare begär det hos hemkommunen. Gå om en årskurs 11 c § Rektorn får besluta att en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan ska gå om en årskurs, om elevens vårdnadshavare medger det och det med hänsyn till elevens utveckling och personliga förhållanden i övrigt är lämpligast för eleven. Om det finns synnerliga skäl får rektorn även utan medgivande från elevens vårdnadshavare besluta att eleven ska gå om en årskurs. Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta beslut enligt första stycket.

11 a §39			Prop. 2021/22:162
Ett barn får börja fullgöra skol-	Ett barn får börja fullgöra skol-
plikten i grundskolan, grundsär-	plikten i grundskolan, anpassade
skolan, specialskolan eller same-	grundskolan,	specialskolan	eller
skolan höstterminen det kalenderår	sameskolan	höstterminen	det
då barnet fyller sex år om	kalenderår då barnet fyller sex år
	om

1.barnet då har gått ut förskoleklassen, eller

2.barnets vårdnadshavare begär att barnet ska få börja i någon av dessa skolformer utan att först ha gått ut förskoleklassen och barnet bedöms ha förutsättningar för det.

Beslut i frågan enligt första stycket 2 fattas av

1.rektorn när det gäller grundskolan och sameskolan,

2.Specialpedagogiska skolmyndigheten när det gäller specialskolan,

och

3. barnets hemkommun när det	3. barnets hemkommun när det
gäller grundsärskolan.	gäller anpassade grundskolan.

11 b §40

Ett barn som har beviljats upp- skjuten skolplikt och som ska tas emot i grundsärskolan får, utöver vad som anges i 11 a §, börja fullgöra skolplikten i grundsär- skolan utan att först ha gått ut förskoleklassen, om barnets vård- nadshavare begär det hos hem- kommunen.

39	Senaste lydelse 2017:1115.	27
40	Senaste lydelse 2017:1115.	27

Prop. 2021/22:162

Lydelse enligt SFS 2022:146

Föreslagen lydelse

15 §41

En elev i grundskolan, grund-

En elev i grundskolan, anpassade

särskolan

eller specialskolan

har

grundskolan eller specialskolan har

rätt att slutföra den högsta års-

rätt att slutföra den högsta

kursen, även om skolplikten upphör

årskursen,

även

skolplikten

dessförinnan.

upphör dessförinnan.

En elev i grundskolan, grundsär-

En elev i grundskolan, anpassade

skolan eller specialskolan har också

grundskolan eller specialskolan har

rätt

att

efter

skolpliktens

också rätt att efter skolpliktens

upphörande

slutföra

utbildningen

upphörande

slutföra

utbildningen

under ytterligare två år, om eleven

inte har uppfyllt de betygskriterier

eller kriterier för bedömning av

kunskaper som minst ska uppfyllas

för respektive skolform. En elev i

grundsärskolan har under denna tid

anpassade grundskolan har under

rätt till minst 800 timmars

denna tid rätt till minst 800 timmars

undervisning utöver den i 11 kap.

7 §

första

stycket

garanterade

7 §

första

stycket

garanterade

undervisningstiden, om eleven inte

dessförinnan

uppfyllt

betygs-

dessförinnan

uppfyllt

betygs-

kriterierna

eller

kriterierna

för

kriterierna

eller

kriterierna

för

bedömning av kunskaper.

En elev som har tagits emot i

specialskolan

enligt

6 §

första

specialskolan

enligt

6 §

första

stycket 1 och som på grund av sina

funktionsnedsättningar inte kan få

tillfredsställande

förhållanden i

tillfredsställande

förhållanden

gymnasiesärskolan

eller

anpassade

gymnasieskolan eller

gymnasieskolan, får efter det att

skolplikten har upphört och i mån av

plats genomgå ytterligare utbildning

i specialskolan till och med

vårterminen det kalenderår

eleven

vårterminen det kalenderår eleven

fyller 21 år, om eleven inte bedöms

ha förmåga att fullfölja utbildningen

enligt andra stycket.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

17 §42

elev

förskoleklassen,

elev

förskoleklassen,

grundskolan,

grundsärskolan,

spe-

grundskolan,

anpassade

grund-

41 Senaste lydelse 2022:146.

42 Senaste lydelse 2017:1115.

cialskolan och sameskolan ska delta i	skolan, specialskolan och same- Prop. 2021/22:162
den verksamhet som anordnas för	skolan ska delta i den verksamhet
att ge den avsedda utbildningen,	som anordnas för att ge den
om eleven inte har giltigt skäl att	avsedda utbildningen, om eleven
utebli.	inte har giltigt skäl att utebli.

Den obligatoriska verksamheten får omfatta högst 190 dagar per läsår och åtta timmar eller, i förskoleklassen och de två lägsta årskurserna, sex timmar per dag. Sådan verksamhet får inte förläggas till lördagar, söndagar eller andra helgdagar.

Regeringen eller den myndighet					Regeringen eller den myndighet
som	regeringen		bestämmer	får	som regeringen bestämmer			får
meddela föreskrifter om avvikelser					meddela föreskrifter om avvikelser
från andra stycket för elever i					från andra stycket för elever i
grundsärskolan och specialskolan.					anpassade		grundskolan	och
					specialskolan.
Om en elev i förskoleklassen,					Om en elev i förskoleklassen,
grundskolan, grundsärskolan, spe-					grundskolan,		anpassade grundsko-
cialskolan		eller	sameskolan	utan	lan, specialskolan eller sameskolan
giltigt skäl uteblir från den obliga-					utan giltigt skäl uteblir från den
toriska verksamheten, ska rektorn se					obligatoriska		verksamheten,	ska
till	att	elevens	vårdnadshavare		rektorn se till att elevens vård-
samma dag informeras om att					nadshavare samma dag informeras
eleven har varit frånvarande. Om					om att eleven har varit frånvarande.
det finns särskilda skäl behöver					Om det finns särskilda skäl behöver
elevens vårdnadshavare inte infor-					elevens	vårdnadshavare		inte
meras samma dag.					informeras samma dag.

21§43

Hemkommunen ska se till att	Hemkommunen ska se till att
skolpliktiga barn som inte går i dess	skolpliktiga barn som inte går i dess
förskoleklass, grundskola eller	förskoleklass, grundskola eller
grundsärskola på något annat sätt får	anpassad grundskola på något annat
föreskriven utbildning.	sätt får föreskriven utbildning.

Hemkommunen ska i frågor som rör skolpliktiga elever som avses i 19 a § vid behov samordna insatser med samhällsorgan, organisationer eller andra som berörs. I fråga om utlämnande av uppgifter gäller de begränsningar som följer av 29 kap. 14 § och offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

22§44

Huvudmannen ska se till att	Huvudmannen ska se till att
eleverna i huvudmannens för-	eleverna i huvudmannens för-
skoleklass, grundskola och grund-	skoleklass, grundskola och anpassad
särskola fullgör sin skolgång. Hu-	grundskola fullgör sin skolgång.
vudmannen för specialskolan och	Huvudmannen för specialskolan och
huvudmannen för sameskolan ska	huvudmannen för sameskolan ska

43	Senaste lydelse 2018:608.	29
44	Senaste lydelse 2018:608.	29

Prop. 2021/22:162 se till att elever i utbildning under	se till att elever i utbildning under
deras ledning fullgör sin skolgång.	deras ledning fullgör sin skolgång.

När en skolpliktig elev börjar eller slutar vid en skolenhet med en annan huvudman än hemkommunen eller det hos en sådan huvudman har inletts en utredning om elevens frånvaro enligt 19 a §, ska huvudmannen snarast lämna uppgift om detta till hemkommunen.

11 kap. Grundsärskolan	11 kap. Anpassade grundskolan
	1 §45
I detta kapitel finns

–allmänna bestämmelser (2–17 §§),

–bestämmelser om betyg (18–23 a §§),

– bestämmelser		om	grundsär-			– bestämmelser	om	anpassad
skola med offentlig huvudman (24–						grundskola med offentlig huvud-
33 §§), och						man (24–33 §§), och
– bestämmelser		om	fristående			– bestämmelser	om	fristående
grundsärskola (34–40 §§).						anpassad grundskola (34–40 §§).
					2 §46
Grundsärskolan		ska	ge	elever		Anpassade grundskolan			ska ge
med utvecklingsstörning				en	för	elever med intellektuell funk-
dem anpassad utbildning som ger						tionsnedsättning	en	för	dem
kunskaper	och	värden			och	anpassad utbildning som ger kun-
utvecklar	elevernas förmåga				att	skaper och värden och utvecklar
tillägna sig dessa.						elevernas förmåga att tillägna sig
						dessa.

Utbildningen ska utformas så att den bidrar till personlig utveckling, förbereder eleverna för aktiva livsval och ligger till grund för fortsatt

	utbildning.
	Utbildningen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och
	ge en god grund för ett aktivt deltagande i samhällslivet.
	Av 29 kap. 8 § följer att det som				Av 29 kap. 8 § följer att det som
	sägs i denna lag om elever med				sägs i denna lag om elever med
	utvecklingsstörning också ska gälla				intellektuell		funktionsnedsättning
	vissa andra barn, ungdomar och				också ska gälla vissa andra barn,
	vuxna.				ungdomar och vuxna.
				4 §47
	Grundsärskolan ska ha nio års-				Anpassade		grundskolan	ska	ha
	kurser, som indelas i lågstadium,				nio årskurser, som indelas i låg-
	mellanstadium	och		högstadium.	stadium, mellanstadium och hög-
	Lågstadiet består		av	årskurs 1–3,	stadium.	Lågstadiet består			av
	mellanstadiet	av	årskurs 4–6 och		årskurs 1–3, mellanstadiet			av	års-
	högstadiet av årskurs 7–9.				kurs 4–6	och	högstadiet	av	års-
					kurs 7–9.
	45 Senaste lydelse 2011:876.
30	46 Senaste lydelse 2012:109.
30	47 Senaste lydelse 2017:620.

Utbildningen i varje årskurs ska bedrivas under ett läsår, som består av en hösttermin och en vårtermin.

Regeringen får meddela föreskrifter om läsårets längd och om när läsåret ska börja och sluta.

Prop. 2021/22:162

5 §

Grundsärskolan omfattar ut- bildning i ämnen eller inom ämnesområden, eller en kombination av dessa. Utbildning inom ämnesom- råden är avsedd för elever som inte kan tillgodogöra sig hela eller delar av utbildningen i ämnen. Utbild- ningen kan också omfatta ämnen enligt grundskolans kursplaner.

Anpassade grundskolan omfattar utbildning i ämnen eller inom ämnesområden, eller en kombina- tion av dessa. Utbildning inom ämnesområden är avsedd för elever som inte kan tillgodogöra sig hela eller delar av utbildningen i ämnen. Utbildningen kan också omfatta ämnen enligt grundskolans kurs- planer.

6 §

Undervisningen ska omfatta följande ämnen eller ämnesområden. Ämnen:

–bild,

–engelska,

–hem- och konsumentkunskap,

–idrott och hälsa,

–matematik,

–musik,

–naturorienterande ämnen,

–samhällsorienterande ämnen,

–slöjd,

–svenska eller svenska som andraspråk, och

–teknik.

Ämnesområden:

–estetisk verksamhet,

–kommunikation,

–motorik,

–vardagsaktiviteter, och

–verklighetsuppfattning.

Utöver de ämnen och ämnesområden som anges i första stycket ska det som ämne finnas modersmål för de elever som ska erbjudas modersmålsundervisning.

Vidare ska det finnas elevens val Vidare ska det finnas skolans val. och skolans val. Undervisningen i

elevens val ska syfta till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen eller ämnesområden.

Prop. 2021/22:162

7§48

Den totala undervisningstiden för		Den totala undervisningstiden för
varje elev i grundsärskolan ska		varje elev som läser ämnen i
vara minst 6 890 timmar. För en		anpassade grundskolan ska vara
elev	i inriktningen träningsskolan	minst 6 890 timmar. För en elev
ska	den totala undervisningstiden	som läser ämnesområden ska den
dock vara minst 6 665 timmar.		totala undervisningstiden dock vara
		minst 6 665 timmar.

För en nyanländ elev och för en elev som avses i 3 kap. 12 c § andra stycket 2 ska den totala undervisningstiden efter ett beslut om placering i årskurs enligt 3 kap. 12 e § motsvara minst den tid som återstår för övriga elever i den årskursen under den kvarvarande skoltiden.

Regeringen får meddela föreskrifter om fördelning av undervis-

ningstiden (timplan).
			8 §
Huvudmannen		för utbildningen		Huvudmannen		för utbildningen
avgör om en elev som tas emot i				avgör om en elev som tas emot i
grundsärskolan huvudsakligen ska				anpassade	grundskolan		huvud-
läsa ämnen	eller	ämnesområden.		sakligen ska läsa ämnen eller
Rektorn får besluta att en elev ska				ämnesområden. Rektorn får besluta
läsa en kombination av ämnen och				att en elev ska läsa en kombination av
ämnesområden samt ämnen			enligt	ämnen och	ämnesområden samt
grundskolans	kursplaner,		om	ämnen enligt grundskolans kurs-
eleven har förutsättningar för det.				planer, om eleven har förutsätt-
				ningar för det.
Samråd med elevens vårdnadshavare ska ske innan beslut fattas.
			17 §
Eleverna	ska	efter avslutad		Eleverna	ska	efter	avslutad
grundsärskola få intyg om den				anpassad grundskola få intyg om
utbildning de gått igenom.				den utbildning de gått igenom.

Om en elev eller elevens vårdnadshavare begär det, ska intyget kompletteras med ett allmänt studieomdöme. Studieomdömet ska avse elevens möjlighet att bedriva studier.

Intyget ska undertecknas av läraren.

19§49

Om en elev eller elevens vård-	Om en elev eller elevens vård-
nadshavare begär det, ska betyg	nadshavare begär det, ska betyg
sättas i grundsärskolans ämnen.	sättas i anpassade grundskolans
	ämnen.

Betyg ska sättas i slutet av varje termin från och med årskurs 6 i de ämnen som eleven har fått undervisning i under terminen.

Om betyg sätts i årskurs 4 och 5 ska betyg sättas i slutet av varje termin i de årskurserna i de ämnen som eleven har fått undervisning i under terminen.

48Senaste lydelse 2017:620.

49Senaste lydelse 2021:191.

En intellektuell funktions- nedsättning får beaktas vid betygssättningen bara om det finns synnerliga skäl. Om en elev i anpassade grund- skolan har läst ett ämne enligt grundskolans kursplaner och eleven eller elevens vårdnadshavare begär att betyg ska sättas i ämnet, ska de bestämmelser som gäller för betygssättning i grundskolan tillämpas. Föreslagen lydelse

21 §

Om en elev i grundsärskolan har läst ett ämne enligt grundskolans kursplaner och eleven eller elevens vårdnadshavare begär att betyg ska sättas i ämnet, ska de bestämmelser som gäller för betygssättning i grundskolan tillämpas.

Lydelse enligt SFS 2022:146

23 a §50

Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen enligt 22 och 23 §§ bortses från enstaka delar av betygskriterierna för årskurs 6 eller 9. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna uppfylla betygskriterierna för ett visst betyg.

En utvecklingsstörning får beaktas vid betygssättningen bara om det finns synnerliga skäl.

Nuvarande lydelse			Föreslagen lydelse
		24 §
Hemkommunen ansvarar för att			Hemkommunen ansvarar för att
utbildning	i	grundsärskolan	utbildning i anpassade grund-
kommer till stånd för alla som			skolan kommer till stånd för alla
enligt denna lag har rätt att gå i			som enligt denna lag har rätt att gå
grundsärskolan och inte fullgör sin			i anpassade grundskolan och inte
skolgång på annat sätt.			fullgör sin skolgång på annat sätt.

Skyldigheten enligt första stycket ska fullgöras genom att hem-

kommunen
1. anordnar grundsärskola i den	1. anordnar anpassad grundskola
omfattning som krävs för att bereda	i den omfattning som krävs för att
utbildning för alla i kommunen som	bereda utbildning för alla i
är berörda, eller	kommunen som är berörda, eller
2. kommer överens med en annan	2. kommer överens med en annan
kommun att den i sin grundsärskola	kommun att den i sin anpassade
ska ta emot de elever som	grundskola ska ta emot de elever
hemkommunen ansvarar för.	som hemkommunen ansvarar för.

25§51

En elev har rätt att bli mottagen i	En elev har rätt att bli mottagen i
en grundsärskola som anordnas av	en anpassad grundskola som

50Senaste lydelse 2022:146.

51Senaste lydelse 2015:176.

Prop. 2021/22:162

Prop. 2021/22:162 en annan kommun än den som ska svara för elevens utbildning, om eleven med hänsyn till sina

personliga förhållanden har särskilda skäl att få gå i den kommunens grundsärskola. Innan kommunen fattar beslut om att för ett visst läsår ta emot en sådan elev, ska den inhämta yttrande från elevens hemkommun.

En elev som vistas i ett sådant hem för vård eller boende som avses i 6 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453) och som är beläget i en annan kommun än den som ska svara för elevens utbildning har rätt att bli mottagen i en grundsärskola i den kommun där eleven vistas.

anordnas av en annan kommun än den som ska svara för elevens utbildning, om eleven med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att få gå i den kommunens anpassade grundskola. Innan kommunen fattar beslut om att för ett visst läsår ta emot en sådan elev, ska den inhämta yttrande från elevens hemkommun.

	26 §
En kommun får även i andra fall		En kommun får även i andra fall
än som avses i 24 § andra stycket 2		än som avses i 24 § andra stycket 2
eller 25 § ta emot en elev från en		eller 25 § ta emot en elev från en
annan kommun i sin grundsärskola		annan kommun i sin anpassade
efter önskemål av	elevens	grundskola	efter önskemål av
vårdnadshavare.		elevens vårdnadshavare.
	27 §
En elev som har tagits emot i en		En elev som har tagits emot i en
kommuns grundsärskola	ett visst	kommuns	anpassade grundskola
läsår har rätt att gå kvar hela läsåret,		ett visst läsår har rätt att gå kvar
även om de förhållanden som låg till		hela läsåret, även om de för-
grund för mottagandet ändras under		hållanden som låg till grund för
läsåret.		mottagandet ändras under läsåret.

Om det för eleven återstår endast en årskurs har eleven också rätt att gå

kvar sista årskursen.
Kommunens organisation	Kommunens organisation
av sin grundsärskola	av sin anpassade grundskola
28 §
Varje kommun är skyldig att vid	Varje kommun är skyldig att vid
utformningen av sin grundsärskola	utformningen av	sin	anpassade
beakta vad som är ändamålsenligt	grundskola beakta vad som är
från kommunikationssynpunkt för	ändamålsenligt	från	kommu-
eleverna.	nikationssynpunkt för eleverna.
Varje kommun ska så långt det är	Varje kommun ska så långt det är
möjligt organisera sin grundsärskola	möjligt organisera	sin	anpassade

så att ingen elev på grund av	grundskola så att ingen elev på Prop. 2021/22:162
skolgången behöver bo utanför det	grund av skolgången behöver bo
egna hemmet.	utanför det egna hemmet.

I lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade finns det föreskrifter om stöd och service i form av boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet.

		29 §
En elev ska placeras vid den av			En elev ska placeras vid den av
kommunens	skolenheter	där	kommunens	skolenheter	där
elevens vårdnadshavare önskar att			elevens vårdnadshavare önskar att
eleven ska gå. Om den önskade			eleven ska gå. Om den önskade
placeringen skulle medföra att en			placeringen skulle medföra att en
annan elevs berättigade krav på			annan elevs berättigade krav på
placering vid en skolenhet nära			placering vid en skolenhet nära
hemmet åsidosätts, ska		dock	hemmet åsidosätts, ska		dock
kommunen placera eleven vid en			kommunen placera eleven vid en
annan skolenhet inom sin grund-			annan skolenhet inom sin anpas-
särskola.			sade grundskola.

Kommunen får annars frångå elevens vårdnadshavares önskemål endast om

1.den önskade placeringen skulle medföra betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen, eller

2.det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero.

Beslut enligt andra stycket 2 gäller omedelbart, om inte annat beslutas.

Lydelse enligt prop. 2021/22:158	Föreslagen lydelse
29 a §52
Om det inte finns plats för alla	Om det inte finns plats för alla
som har uttryckt önskemål om	som har uttryckt önskemål om
placering vid en viss skolenhet med	placering vid en viss skolenhet med
grundsärskola ska ett urval göras.	anpassad grundskola ska ett urval
	göras.

Vid urval får endast följande urvalsgrunder användas:

1.förtur för elever som har ett syskon som redan går vid skolenheten (syskonförtur),

2.förtur baserat på geografiska mått (geografiskt baserat urval),

3.förtur till en viss skolenhet med högre årskurser för elever som går vid en viss skolenhet med lägre årskurser (skolspår),

4.förtur för elever som är i behov av särskilt stöd eller annars har särskilda skäl, och

5.slumpmässigt urval till en viss andel av platserna bland elever som inte omfattas av någon annan urvalsgrund (lika möjligheter).

52 Senaste lydelse 2022:000.

Prop. 2021/22:162 Om skolspår tillämpas på en skolenhet med högre årskurser som tar emot elever från en viss skolenhet, ska eleverna vid den skolenheten ingå i urvalet till skolenheten med högre årskurser även om elevernas vårdnadshavare inte har uttryckt önskemål om placering vid den skolenheten.

Lika möjligheter får inte användas som enda urvalsgrund.

Nuvarande lydelse			Föreslagen lydelse
		30 §53
Den som har blivit placerad vid			Den som har blivit placerad vid
en viss skolenhet har rätt att gå kvar			en viss skolenhet har rätt att gå kvar
där om inte något annat följer av			där om inte något annat följer av
29 § andra stycket. Detsamma ska			29 § andra stycket. Detsamma ska
gälla den som har tagits emot vid en			gälla den som har tagits emot vid en
skolenhet med	förskoleklass och		skolenhet med förskoleklass och
som ska fortsätta sin utbildning i			som ska fortsätta sin utbildning i
grundsärskolan	vid	samma	anpassade grundskolan vid samma
skolenhet.			skolenhet.

Rätten enligt första stycket att gå kvar vid en skolenhet gäller inte för en elev som med stöd av 3 kap. 12 e § ska placeras i en årskurs som inte

anordnas vid skolenheten.
				31 §
Elever i	grundsärskola			med	Elever	i	anpassad grundskola
offentlig huvudman har rätt till					med offentlig huvudman har rätt till
kostnadsfri skolskjuts från en plats i					kostnadsfri skolskjuts från en plats
anslutning till elevens hem till den					i anslutning till elevens hem till den
plats där utbildningen bedrivs och					plats där utbildningen bedrivs och
tillbaka, om sådan skjuts behövs					tillbaka, om sådan skjuts behövs
med hänsyn till färdvägens längd,					med hänsyn till färdvägens längd,
trafikförhållanden,			elevens		trafikförhållanden,			elevens
funktionsnedsättning			eller	någon	funktionsnedsättning eller			någon
annan särskild omständighet.					annan särskild omständighet.
Denna rätt gäller dock inte elever					Denna rätt gäller dock inte elever
som väljer att gå i en annan					som väljer att gå i en annan
skolenhet än den där kommunen					skolenhet än den där kommunen
annars skulle ha placerat dem eller					annars skulle ha placerat dem eller
som går i en annan kommuns					som går i en annan kommuns
grundsärskola med stöd av 25 eller					anpassade grundskola med stöd av
26 §§. I de fall då det kan ske utan					25 eller 26 §. I de fall då det kan ske
organisatoriska		eller	ekonomiska		utan	organisatoriska		eller
svårigheter	ska	kommunen		även	ekonomiska		svårigheter	ska
anordna skolskjuts i dessa fall.					kommunen även anordna skolskjuts
					i dessa fall.
Elevens hemkommun ska ombesörja att skolskjuts anordnas.

36	53 Senaste lydelse 2015:246.

En kommun som i sin anpassade grundskola har en elev från en annan kommun ska ersättas för sina kostnader för elevens utbildning av elevens hemkommun, om elevens skolgång i kommunen grundar sig på 25 § eller 27 § andra stycket. Även i de fall som avses i 26 § ska hemkommunen betala ersättning till den mottagande kommunen. Om kommunerna i ett sådant fall inte kommer överens om annat, ska ersättningen bestämmas med hänsyn till kommunens åtagande och elevens behov efter samma grunder som hemkommunen tillämpar vid fördelning av resurser till de egna anpassade grund- skolorna. Har en elev ett omfattande behov av särskilt stöd, behöver hemkommunen inte lämna bidrag för det särskilda stödet, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.

32 §

En elev som med stöd av 25 § går	En elev som med stöd av 25 § går
i en annan kommuns grundsärskola	i en annan kommuns anpassade
och som på grund av skolgången	grundskola och som på grund av
måste övernatta i den kommunen	skolgången måste övernatta i den
har rätt till skolskjuts mellan den	kommunen har rätt till skolskjuts
tillfälliga bostaden och den plats där	mellan den tillfälliga bostaden och
utbildningen bedrivs under samma	den plats där utbildningen bedrivs
förutsättningar som gäller för	under samma förutsättningar som
elever som är hemmahörande i	gäller för elever som är
kommunen.	hemmahörande i kommunen.

Den kommun som anordnar utbildningen ska ombesörja att skolskjuts anordnas enligt första stycket. Kommunens kostnader för detta ska ersättas av elevens hemkommun.

33§54

En kommun som i sin grund- särskola har en elev från en annan kommun ska ersättas för sina kost- nader för elevens utbildning av elevens hemkommun, om elevens skolgång i kommunen grundar sig på 25 § eller 27 § andra stycket.

Även i de fall som avses i 26 § ska hemkommunen betala ersättning till den mottagande kommunen. Om kommunerna i ett sådant fall inte kommer överens om annat, ska

ersättningen bestämmas med hänsyn till kommunens åtagande och elevens behov efter samma

grunder som hemkommunen tillämpar vid fördelning av resurser till de egna grundsärskolorna. Har en elev ett omfattande behov av

särskilt stöd, behöver hem- kommunen inte lämna bidrag för det särskilda stödet, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.

54Senaste lydelse 2014:458.

Prop. 2021/22:162

En fristående anpassad grundskola ska vara öppen för alla elever som har rätt till utbildning i anpassade grundskolan. Utbild- ningen får dock begränsas till att avse

Prop. 2021/22:162 Lydelse enligt prop. 2021/22:158

Föreslagen lydelse

34 §55

En fristående grundsärskola ska vara öppen för alla elever som har rätt till utbildning i grundsärskolan. Utbildningen får dock begränsas till att avse

1.vissa årskurser,

2.elever som är i behov av särskilt stöd (resursskola), eller

3.vissa elever som utbildningen är speciellt anpassad för. Huvudmannen för en resursskola ansvarar för att bedöma om en elev är

ibehov av sådant särskilt stöd som resursskolan erbjuder för att eleven ska kunna uppfylla de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas eller för att eleven ska undvika svårigheter i sin skolsituation. Bestämmelser om särskilt stöd finns i 3 kap.

För en resursskola gäller inte 35 §. Om det inte finns plats för alla sökande till en viss resursskola ska ett urval göras. Vid urval ska de elever som har störst behov av det särskilda stöd som resursskolan erbjuder prioriteras.

Huvudmannen behöver inte ta emot eller ge fortsatt utbildning åt en elev, om hemkommunen har beslutat att inte lämna bidrag för eleven enligt 38 § andra stycket.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om sådana speciellt anpassade utbildningar som avses i första stycket 3.

35 §56

Om det inte finns plats för alla	Om det inte finns plats för alla
sökande till en viss skolenhet med	sökande till en viss skolenhet med
grundsärskola ska ett urval göras.	anpassad grundskola ska ett urval
	göras.

Vid urval får endast följande urvalsgrunder användas:

1.förtur för elever som har ett syskon som redan går vid skolenheten (syskonförtur),

2.förtur baserat på geografiska mått (geografiskt baserat urval),

3.förtur till en viss skolenhet för elever som går vid en viss skolenhet om skolenheterna har ett organisatoriskt eller pedagogiskt samband (verksamhetsmässigt samband),

4.förtur för elever som är i behov av särskilt stöd eller annars har särskilda skäl, och

5.slumpmässigt urval till en viss andel av platserna bland elever som inte omfattas av någon annan urvalsgrund (lika möjligheter).

Geografiskt baserat urval får som mest tillämpas på hälften av platserna vid skolenheten.

Lika möjligheter får inte användas som enda urvalsgrund.

38	55	Senaste lydelse 2022:000.
38	56	Senaste lydelse 2022:000.

Prop. 2021/22:162

Lydelse enligt prop. 2021/22:161

Föreslagen lydelse

37§57

Grundbeloppet ska bestå av en basersättning och en strukturersättning.

Basersättningen ska avse ersättning för kostnadsslagen

1.undervisning,

2.lärverktyg,

3.elevhälsa,

4.måltider,

5.administration,

6.mervärdesskatt, och

7.lokalkostnader.

Basersättningen			ska bestämmas		Basersättningen		ska	bestämmas
efter	samma		grunder	som	efter	samma	grunder		som
hemkommunen		tillämpar		vid	hemkommunen		tillämpar		vid
fördelning av resurser för dessa					fördelning av resurser för dessa
kostnadsslag		till	den	egna	kostnadsslag till			den	egna
grundsärskolan.		Hemkommunen			anpassade		grundskolan.
ska göra ett avdrag från					Hemkommunen ska göra ett avdrag
basersättningen			för	de	från	basersättningen		för	de
merkostnader som kommunen har					merkostnader som kommunen har
till följd av sitt ansvar enligt 24 § att					till följd av sitt ansvar enligt 24 § att
anordna	utbildning			i	anordna utbildning i			anpassade
grundsärskolan.					grundskolan.

Strukturersättningen ska avse ersättning som fördelas utifrån elevernas olika förutsättningar och behov. Den ska bestämmas efter samma grunder som hemkommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna

verksamheten enligt 2 kap. 8 b §.
Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse
	39 §
Hemkommunen ska	anordna	Hemkommunen	ska		anordna
skolskjuts för elever som går i en		skolskjuts för elever som går i en
fristående grundsärskola	inom	fristående anpassad		grundskola
kommunen under samma förut-		inom kommunen	under		samma
sättningar som enligt 31 § andra		förutsättningar som		enligt 31 §
stycket andra meningen gäller för		andra stycket andra meningen gäller
elever som valt en annan skolenhet		för elever som valt en annan
än den där kommunen annars skulle		skolenhet än den där kommunen
ha placerat dem.		annars skulle ha placerat dem.

12kap. 6 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

57 Senaste lydelse 2022:000.

Prop. 2021/22:162 1. undervisningstid utöver vad som följer av 5 §,

2.begränsade avvikelser från 4 § utöver vad som följer av 3 kap. 12 § (anpassad studiegång), om det finns särskilda skäl, och

3. avvikelser för elever med

utvecklingsstörning

från

den

intellektuell funktionsnedsättning

ämnesindelning som anges i 4 §.

från den ämnesindelning som anges

i 4 §.

8 §

För varje ämne ska gälla en kursplan.

För elever med utvecklings-

För

elever

med

intellektuell

störning får grundsärskolans kurs-

funktionsnedsättning får anpassade

planer tillämpas om elevens vård-

grundskolans kursplaner tillämpas

nadshavare lämnar

sitt samtycke.

om elevens vårdnadshavare lämnar

elevens

vårdnadshavare

inte

sitt

samtycke.

elevens

lämnar sitt samtycke ska eleven

vårdnadshavare

inte

lämnar

sitt

läsa enligt specialskolans kurs-

samtycke ska eleven läsa enligt

planer. Grundsärskolans kurs-

specialskolans

kursplaner.

planer får dock tillämpas för en elev

Anpassade

grundskolans

utan

elevens

vårdnadshavares

kursplaner får dock tillämpas för en

samtycke om det finns synnerliga

elev utan elevens vårdnadshavares

skäl med hänsyn till elevens bästa.

samtycke om det finns synnerliga

den

utsträckning

som

skäl med hänsyn till elevens bästa.

grundsärskolans

kursplaner

inte

I den utsträckning som anpassade

kan användas får särskilda kurs-

grundskolans

kursplaner

inte

kan

planer upprättas.

användas får

särskilda kursplaner

upprättas.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar

föreskrifter om kursplaner.
Lydelse enligt SFS 2022:146		Föreslagen lydelse
	13 a §58
I årskurs 7–10 ska läraren, om		I årskurs 7–10 ska läraren, om
grundsärskolans kursplaner tilläm-		anpassade grundskolans	kurs-
pas och eleven får undervisning i		planer tillämpas och eleven får
ett ämne som eleven eller vård-		undervisning i ett ämne som eleven
nadshavaren inte begär betyg i eller		eller vårdnadshavaren inte	begär
ett ämnesområde, en gång per läsår		betyg i eller ett ämnesområde, en
vid ett av utvecklingssamtalen i en		gång per läsår vid ett av
skriftlig	individuell	utvecklingssamtalen i en skriftlig
utvecklingsplan		individuell utvecklingsplan

1.ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till a) betygskriterierna i det ämne som eleven får undervisning i, eller

b) kriterierna för bedömning av kunskaper i det ämnesområde som

eleven får undervisning i, och

2.sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska uppfylla betygskriterierna eller kriterierna för bedömning av kunskaper och i övrigt

40	58 Senaste lydelse 2022:146.

utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen i det ämnet eller Prop. 2021/22:162 ämnesområdet.

Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen.

Skriftlig information om elevens skolgång får ges även i andra fall än vad som följer av första stycket och även vid andra tillfällen än vid ett utvecklingssamtal.

Om ett åtgärdsprogram utarbetas behöver inte den skriftliga individuella utvecklingsplanen innehålla en sammanfattning av vilka insatser i form av särskilt stöd som eleven behöver för att uppfylla betygskriterierna eller kriterierna för bedömning av kunskaper.

Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

14 §

Allmänna bestämmelser om betyg och betygssättning finns i 3 kap. 13– 21 §§.

För elever som läser enligt specialskolans kursplaner gäller utöver 3 kap.

bestämmelserna om betygssättning i 15–22 §§.
För elever som läser enligt	För elever som läser enligt
grundsärskolans kursplaner gäller	anpassade grundskolans kursplaner
utöver 3 kap. bestämmelserna om	gäller utöver 3 kap. bestämmelserna
intyg, studieomdöme och betyg i	om intyg, studieomdöme och betyg i
11 kap. 17–23 §§. Betyg innan ett	11 kap. 17–23 §§. Betyg innan ett
ämne har avslutats ska dock sättas	ämne har avslutats ska dock sättas
vid de tidpunkter som anges i	vid	de tidpunkter som anges i
16 § 1.	16 §	1.

				14 kap.
				2 §
Fritidshemmet			kompletterar		Fritidshemmet		kompletterar
utbildningen		i	förskoleklassen,		utbildningen	i	förskoleklassen,
grundskolan, grundsärskolan, spe-					grundskolan,	anpassade grundsko-
cialskolan, sameskolan och sär-					lan, specialskolan, sameskolan och
skilda	utbildningsformer			som	särskilda utbildningsformer			som
skolplikt kan fullgöras i. Fritids-					skolplikt kan fullgöras i. Fri-
hemmet	ska	stimulera elevernas			tidshemmet ska stimulera elevernas
utveckling och lärande samt er-					utveckling	och	lärande	samt
bjuda dem en meningsfull fritid och					erbjuda dem en meningsfull fritid
rekreation. Utbildningen ska utgå					och rekreation. Utbildningen ska
från en helhetssyn på eleven och					utgå från en helhetssyn på eleven
elevens behov.					och elevens behov.
Fritidshemmet ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap.
				3 §
Varje kommun ska erbjuda ut-					Varje kommun ska erbjuda ut-
bildning i fritidshem för elever i					bildning i fritidshem för elever i
kommunens		förskoleklass,		grund-	kommunens	förskoleklass,		grund-
skola och grundsärskola. Staten ska					skola och anpassad grundskola.
erbjuda utbildning i fritidshem för					Staten ska	erbjuda utbildning i

Prop. 2021/22:162

elever	i	specialskola	och fritidshem för elever i specialskola
sameskola.			och sameskola.

Hemkommunen ska erbjuda utbildning i fritidshem för elever som går i en fristående skola i de fall huvudmannen inte erbjuder sådan utbildning.

					10 §
En elev i förskoleklass, grund-						En elev i förskoleklass, grund-
skola, grundsärskola, specialskola						skola, anpassad grundskola, spe-
eller sameskola ska erbjudas ut-						cialskola eller sameskola ska er-
bildning i fritidshem vid eller så						bjudas utbildning i fritidshem vid
nära som möjligt den skolenhet där						eller så nära som möjligt den
eleven får utbildning.						skolenhet där eleven får utbildning.
					14 §
En kommun som i sitt fritidshem						En kommun som i sitt fritidshem
har en elev från en annan kommun						har en elev från en annan kommun
ska ersättas för sina kostnader för						ska ersättas för sina kostnader för
elevens utbildning i fritidshemmet						elevens utbildning i fritidshemmet
av	elevens	hemkommun,			om	av	elevens	hemkommun,		om
elevens skolgång i den mottagande						elevens skolgång i den mottagande
kommunens		förskoleklass,		grund-		kommunens		förskoleklass, grund-
skola eller grundsärskola grundar sig						skola	eller	anpassad	grundskola
på	9 kap.	13 §	första	stycket,		grundar sig		på 9 kap.	13 §	första
10 kap. 24,		25	eller 26 §		eller	stycket, 10 kap. 24, 25 eller 26 § eller
11 kap. 24 § andra stycket 2 eller						11 kap. 24 §		andra stycket 2		eller
25 §.						25 §.

Även i andra fall då en kommun i sitt fritidshem har en elev från en annan kommun ska hemkommunen betala ersättning till den mottagande kommunen. Om kommunerna i ett sådant fall inte kommer överens om annat, ska ersättningen bestämmas med hänsyn till kommunens åtagande och elevens behov efter samma grunder som hemkommunen tillämpar vid fördelning av resurser till sina egna fritidshem. Har en elev ett omfattande behov av särskilt stöd, behöver hemkommunen inte lämna bidrag för det särskilda stödet, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.

Ersättningen enligt första eller andra stycket ska i förekommande fall minskas med belopp som huvudmannen tar ut enligt 12 §.

15kap.

5 §59

Gymnasieskolan ska vara öppen endast för ungdomar som avslutat sin grundskoleutbildning eller motsvarande utbildning och som påbörjar sin gymnasieutbildning under tiden till och med det första kalenderhalvåret det år de fyller 20 år eller, i fall som avses i 36 §, 21 år. I 17 a kap. 4 § finns särskilda bestämmelser om målgruppen för den vidareutbildning som ges i form av ett fjärde tekniskt år.

I 17 kap. 16 § andra och tredje I 17 kap. 16 § andra och tredje styckena finns bestämmelser om styckena finns bestämmelser om

59Senaste lydelse 2014:530.

utbildning i gymnasieskolan för	utbildning i gymnasieskolan för	Prop. 2021/22:162
vissa elever från grundsärskolan.	vissa elever från anpassade grund-

skolan.

Bestämmelserna om gymnasieskolan gäller bara för ungdomar som är bosatta i landet. I 29 kap. 2–5 §§ finns ytterligare föreskrifter om bosättning och rätten till utbildning.

14§60


Antagningsorganisationen		får	Antagningsorganisationen				får
vara gemensam för gymnasieskolan,			vara gemensam för gymnasieskolan,
gymnasiesärskolan,	kommunal		anpassade gymnasieskolan, kom-
vuxenutbildning på	gymnasial	nivå	munal	vuxenutbildning			på
och kommunal vuxenutbildning som			gymnasial	nivå	och	kommunal
särskild utbildning	på gymnasial		vuxenutbildning		som	anpassad
nivå.			utbildning på gymnasial nivå.

Antagningsorganisationen får vara gemensam för gymnasieskola anordnad av kommuner, regioner och enskilda huvudmän.

17kap. 16 §61

Hemkommunen ansvarar för att alla behöriga ungdomar i hem- kommunen erbjuds programinriktat val, yrkesintroduktion, individuellt alternativ och språkintroduktion. Erbjudandet om programinriktat val ska avse utbildningar som är inriktade mot ett allsidigt urval av de nationella program som kommunen anordnar eller erbjuder genom samverkansavtal.


Utöver det som följer av första			Utöver det som följer av första
stycket ansvarar hemkommunen för			stycket ansvarar hemkommunen för
att elever från	grundsärskolan		att	elever	från		anpassade
erbjuds yrkesintroduktion och in-			grundskolan		erbjuds		yrkesintro-
dividuellt alternativ, om de önskar			duktion och individuellt alternativ,
sådan utbildning. Hemkommunen			om de önskar sådan utbildning.
behöver dock inte erbjuda sådan			Hemkommunen behöver dock inte
utbildning om det med hänsyn till			erbjuda sådan utbildning om det med
elevens bästa finns synnerliga skäl			hänsyn till elevens bästa finns
att inte göra det.			synnerliga skäl att inte göra det.
Hemkommunen	får	erbjuda	Hemkommunen			får	erbjuda
språkintroduktion	enligt	12 § till	språkintroduktion			enligt 12 § till
elever som tillhör gymnasiesär-			elever	som	tillhör		anpassade
skolans målgrupp.			gymnasieskolans målgrupp.

18 kap. Allmänna bestämmelser	18 kap. Allmänna bestämmelser
om gymnasiesärskolan	om anpassade gymnasieskolan

1§62

I detta kapitel finns

60	Senaste lydelse 2020:446.
61	Senaste lydelse 2018:749.	43
62	Senaste lydelse 2018:749.	43

Prop. 2021/22:162 – allmänna bestämmelser (2–20 §§),

–bestämmelser om betyg (21–26 a §§),

	– bestämmelser			om	gymna-	– bestämmelser		om	anpassad
	siesärskola med offentlig huvud-					gymnasieskola med offentlig hu-
	man (27–33 §§), och					vudman (27–33 §§), och
	– bestämmelser			om	fristående	– bestämmelser		om	fristående
	gymnasiesärskola (34–37 §§).					anpassad gymnasieskola (34–37 §§).
					2 §63
	Gymnasiesärskolan ska ge elever					Anpassade	gymnasieskolan			ska
	med utvecklingsstörning en för dem					ge elever med intellektuell funk-
	anpassad utbildning som ska ge en					tionsnedsättning en för dem an-
	god grund för yrkesverksamhet och					passad utbildning som ska ge en
	fortsatta studier samt för personlig					god grund för yrkesverksamhet och
	utveckling och ett aktivt deltagande					fortsatta studier samt för personlig
	i samhällslivet.					utveckling och ett aktivt deltagande
						i samhällslivet.
	Utbildningen ska utformas så att den främjar social gemenskap och
	utvecklar elevernas förmåga att självständigt och tillsammans med andra
	tillägna sig, fördjupa och tillämpa kunskaper.
	Utbildningen		i	gymnasiesär-		Utbildningen i anpassade gym-
	skolan ska i huvudsak bygga på de					nasieskolan ska i huvudsak bygga
	kunskaper som eleverna har fått i					på de kunskaper som eleverna har
	grundsärskolan eller i motsvarande					fått i anpassade grundskolan eller i
	utbildning.					motsvarande utbildning.
	Av 29 kap. 8 § följer att det som					Av 29 kap. 8 § följer att det som
	sägs i denna lag om ungdomar med					sägs i denna lag om ungdomar med
	utvecklingsstörning ska gälla också					intellektuell	funktionsnedsättning
	för vissa andra ungdomar.					ska gälla också för vissa andra
						ungdomar.
					3 §64
	Huvudmannen		för		gymnasie-	Huvudmannen		för	anpassade
	särskolan ska samverka med sam-					gymnasieskolan ska samverka med
	hället i övrigt.					samhället i övrigt.
	Lydelse enligt SFS 2022:146					Föreslagen lydelse
					4 §65
	Utbildningen	i	gymnasiesärsko-			Utbildningen		i	anpassade
	lan ska vara öppen för ungdomar					gymnasieskolan ska vara öppen för
	vars skolplikt har upphört och som					ungdomar	vars	skolplikt		har
	på grund av att de har en utveck-					upphört och som på grund av att de
	lingsstörning	inte		bedöms ha		har en intellektuell funktions-
	förutsättningar att uppfylla sådana					nedsättning	inte	bedöms		ha
	63 Senaste lydelse 2012:109.
44	64 Senaste lydelse 2012:109.
	65 Senaste lydelse 2022:146.

betygskriterier som gäller för gymnasieskolan och som minst ska uppfyllas.

De ungdomar som tillhör mål- gruppen för gymnasiesärskolan har rätt att bli mottagna i gym- nasiesärskola om utbildningen påbörjas före utgången av det första kalenderhalvåret det år de fyller 20 år.

Nuvarande lydelse

förutsättningar att uppfylla sådana Prop. 2021/22:162 betygskriterier som gäller för gymnasieskolan och som minst ska

uppfyllas.

De ungdomar som tillhör mål- gruppen för anpassade gymnasie- skolan har rätt att bli mottagna i anpassad gymnasieskola om ut- bildningen påbörjas före utgången av det första kalenderhalvåret det år de fyller 20 år.

Föreslagen lydelse

5§66

Hemkommunen prövar frågan om		Hemkommunen prövar frågan om
en sökande tillhör målgruppen.		en sökande	tillhör målgruppen.
Beslutet ska föregås av en		Beslutet ska föregås av en
utredning motsvarande	den som	utredning motsvarande den		som
enligt 7 kap. 5§ andra stycket ska		enligt 7 kap. 5 § andra stycket ska
göras inför beslut om mottagande i		göras inför beslut om mottagande i
grundsärskolan om	utredning	anpassade	grundskolan	om
saknas eller det av andra skäl		utredning saknas eller det av andra
bedöms nödvändigt.		skäl bedöms nödvändigt.

6§67

Den som arbetar inom skol-			Den som arbetar inom skol-
väsendet ska underrätta		elevens	väsendet	ska underrätta elevens
rektor om han eller hon upp-			rektor om han eller hon upp-
märksammar eller	får kännedom		märksammar eller får kännedom
om något som tyder på att en elev i			om något som tyder på att en elev i
gymnasiesärskolan	inte	tillhör	anpassade	gymnasieskolan inte
gymnasiesärskolans målgrupp.			tillhör anpassade gymnasieskolans
			målgrupp.

En rektor som får sådana upplysningar ska anmäla detta till elevens hemkommun. Hemkommunen ska skyndsamt utreda frågan.

7§68

	Hemkommunen ska	besluta att		Hemkommunen ska		besluta att
eleven inte tillhör gymnasie-				eleven inte tillhör		anpassade
särskolans målgrupp om en utred-				gymnasieskolans målgrupp om en
ning enligt 6 § visar		detta. Hem-		utredning enligt	6 §	visar detta.
kommunen ska då erbjuda eleven				Hemkommunen	ska	då erbjuda
utbildning i gymnasieskolan			eller	eleven utbildning i gymnasieskolan
vuxenutbildning enligt		denna	lag.	eller vuxenutbildning enligt denna
66	Senaste lydelse 2012:109.
67	Senaste lydelse 2012:109.					45
68	Senaste lydelse 2012:109.

Prop. 2021/22:162 Hemkommunen ska vidta de åt- gärder som krävs för elevens över- gång från gymnasiesärskolan till gymnasieskolan eller vuxenut- bildning.

lag. Hemkommunen ska vidta de åtgärder som krävs för elevens övergång från anpassade gymnasie- skolan till gymnasieskolan eller vuxenutbildning.

						8 §69
	Utbildningen		i	gymnasiesär-			Utbildningen i anpassade gym-
	skolan består av nationella och						nasieskolan består av nationella och
	individuella program.						individuella program.
	Närmare bestämmelser om program finns i 19 kap.
						9 §70
	Varje kommun ska informera om						Varje kommun ska informera om
	gymnasiesärskolans olika program.						anpassade gymnasieskolans olika
							program.
						11 §71
	Utbildningen		i	gymnasiesär-			Utbildningen i anpassade gym-
	skolan ska i huvudsak vara skol-						nasieskolan ska i huvudsak vara
	förlagd, om inte annat anges i andra						skolförlagd, om inte annat anges i
	eller tredje stycket.						andra eller tredje stycket.
	Gymnasial lärlingsutbildning ska enligt 19 kap. 10 § i huvudsak vara
	förlagd till en eller flera arbetsplatser.
	Av 22 kap. 3 § framgår att utbildning där distansundervisning används
	inte behöver vara i huvudsak skolförlagd.
						13 §72
	Antagningsorganisationen					får	Antagningsorganisationen	får
	vara gemensam för gymnasiesär-						vara gemensam för anpassade gym-
	skolan, gymnasieskolan, kommunal						nasieskolan, gymnasieskolan, kom-
	vuxenutbildning			som	särskild		munal vuxenutbildning som an-
	utbildning på gymnasial nivå och						passad utbildning på gymnasial
	kommunal	vuxenutbildning				på	nivå och kommunal vuxenutbildning
	gymnasial nivå.						på gymnasial nivå.
	Antagningsorganisationen					får	Antagningsorganisationen	får
	vara gemensam för gymnasie-						vara gemensam för anpassad gym-
	särskola anordnad av kommuner,						nasieskola anordnad av kommuner,
	regioner och enskilda huvudmän.						regioner och enskilda huvudmän.
						14 §73
	I 17 kap.	16 § andra			och tredje		I 17 kap. 16 § andra och tredje
	styckena finns		bestämmelser			om	styckena finns bestämmelser	om
	erbjudande av utbildning i gym-						erbjudande av utbildning i gym-
	nasieskolan	för	vissa elever			från	nasieskolan för vissa elever	från
	69 Senaste lydelse 2012:109.
	70 Senaste lydelse 2012:109.
	71 Senaste lydelse 2020:605.
46	72 Senaste lydelse 2020:446.
	73 Senaste lydelse 2018:749.

grundsärskolan och elever	som	anpassade grundskolan och elever
tillhör gymnasiesärskolans	mål-	som tillhör anpassade gymnasie-
grupp.		skolans målgrupp.

15§74

När en elev börjar eller slutar vid	När en elev börjar eller slutar vid
en gymnasiesärskola med en annan	en anpassad gymnasieskola med en
huvudman än hemkommunen, ska	annan huvudman än hemkommunen,
huvudmannen snarast meddela detta	ska huvudmannen snarast meddela
till hemkommunen.	detta till hemkommunen.

Detsamma gäller om en elev som inte fyllt 20 år utan giltigt skäl är frånvarande i betydande utsträckning. Denna skyldighet påverkar inte huvudmannens ansvar för att ge stöd eller särskilt stöd till elever.

16§75

En elev i gymnasiesärskolan ska			En elev i anpassade gymna-
delta i den verksamhet som			sieskolan ska delta i den verksam-
anordnas för att ge den avsedda			het som anordnas för att ge den
utbildningen, om eleven inte har			avsedda utbildningen, om		eleven
giltigt skäl att utebli.			inte har giltigt skäl att utebli.
Om en elev i gymnasiesärskolan			Om en elev i anpassade gym-
utan giltigt skäl uteblir från den			nasieskolan utan giltigt skäl uteblir
verksamhet som anordnas för att ge			från den verksamhet som anordnas
den avsedda utbildningen,		ska	för att ge den avsedda utbildningen,
rektorn se till att elevens vård-			ska rektorn se till att elevens
nadshavare samma dag informeras			vårdnadshavare	samma	dag
om att eleven har varit frånvarande.			informeras om att eleven har varit
Om det finns särskilda skäl behöver			frånvarande. Om det finns särskilda
elevens	vårdnadshavare	inte	skäl behöver elevens vård-
informeras samma dag.			nadshavare inte informeras samma
			dag.

Vid upprepad eller längre frånvaro ska rektorn, oavsett om det är fråga om giltig eller ogiltig frånvaro, se till att frånvaron skyndsamt utreds om det inte är obehövligt. Om förutsättningarna för en utredning om särskilt stöd enligt 3 kap. 7 § är uppfyllda ska även en sådan utredning inledas.

17§76

Utbildningen i gymnasiesär-	Utbildningen i anpassade gym-
skolan ska vara avgiftsfri.	nasieskolan ska vara avgiftsfri.

Eleverna ska utan kostnad ha tillgång till böcker och andra lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning.

Avgifter i samband med ansökan om plats får inte tas ut.

74Senaste lydelse 2014:1002.

75Senaste lydelse 2018:1098.

76Senaste lydelse 2012:109.

Prop. 2021/22:162

Föreslagen lydelse

Prop. 2021/22:162 Lydelse enligt SFS 2022:147		Föreslagen lydelse
	22 §77
På de nationella programmen ska		På de nationella programmen ska
betyg sättas i ämnen och efter		betyg sättas i ämnen och efter
genomfört	gymnasiesärskole-	genomfört	gymnasiearbete	i
arbete. Betyg ska sättas när ett		anpassad	gymnasieskola. Betyg
ämne är avslutat. Om ett ämne		ska sättas när ett ämne är avslutat.
består av flera nivåer ska betyg		Om ett ämne består av flera nivåer
sättas efter varje avslutad nivå i		ska betyg sättas efter varje avslutad
ämnet.		nivå i ämnet.

Om en elev på ett individuellt program har läst ett ämne enligt 19 kap. 15 §, ska betyg sättas när ämnet är avslutat. Om ämnet består av flera nivåer ska betyg sättas efter varje avslutad nivå i ämnet.

När ett betyg sätts på en högre nivå i ett ämne med flera nivåer ska betyget anses omfatta lägre nivåer i ämnet och ersätta betyg som har satts på sådana nivåer.

Om en elev har läst ett ämne enligt gymnasieskolans ämnesplan ska, i stället för vad som föreskrivs i 23–26 §§, betyg sättas enligt bestämmelserna i 15 kap. 22–27 §§ om betygssättning i gymnasieskolan.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
24 §78
Som betyg på gymnasiesär-	Som betyg på gymnasiearbetet i
skolearbetet ska beteckningen E	anpassad	gymnasieskola		ska
användas om eleven har nått målen	beteckningen E		användas	om
för gymnasiesärskolearbetet. För	eleven har nått målen för gymna-
den elev som inte har nått målen för	siearbetet i anpassad gymnasie-
gymnasiesärskolearbetet ska betyg	skola. För den elev som inte har nått
inte sättas.	målen för	gymnasiearbetet		i
	anpassad gymnasieskola ska betyg
	inte sättas.

Lydelse enligt SFS 2022:146

25 §79

Om det finns särskilda skäl, får det vid betygssättningen bortses från enstaka delar av betygskriterierna. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska

uppfylla betygskriterierna för ett visst betyg.
En	utvecklingsstörning	får	En intellektuell	funktionsned-
beaktas	vid betygssättningen	bara	sättning får beaktas	vid betygs-

om det finns synnerliga skäl.

	77	Senaste lydelse 2022:147.
48	78	Senaste lydelse 2012:109.
48	79	Senaste lydelse 2022:146.

Efter överenskommelse med en kommun får en region anordna utbildning i anpassade gym- nasieskolan på nationella och individuella program. Varje kommun ska vid utform- ningen av anpassade gymnasiesko- lan beakta vad som för eleverna är ändamålsenligt från kommuni- kationssynpunkt. Varje kommun som anordnar anpassad gymna- sieskola ska så långt det är möjligt organisera anpassade gymnasie- skolan så att ingen elev på grund av skolgången behöver bo utanför det egna hemmet.

sättningen bara om det finns Prop. 2021/22:162 synnerliga skäl.

Trots vad som anges i första och andra styckena ska sådana delar av betygskriterierna som rör säkerhet eller som hänvisar till lagar, förordningar eller myndigheters föreskrifter alltid uppfyllas.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

27§80

Varje kommun ansvarar för att		Varje kommun ansvarar för att
alla ungdomar i kommunen som		alla ungdomar i kommunen som
tillhör gymnasiesärskolans	mål-	tillhör anpassade gymnasieskolans
grupp erbjuds utbildning av god		målgrupp erbjuds utbildning av god
kvalitet i gymnasiesärskolan.		kvalitet i anpassade gymnasieskolan.

Kommunen får erbjuda utbildning som den själv anordnar eller utbildning som anordnas av en annan kommun eller en region enligt samverkansavtal med kommunen eller regionen. Kommuner som har ingått ett samverkansavtal bildar ett samverkansområde för utbildningen.

Vilka utbildningar som erbjuds och antalet platser på dessa ska så långt det är möjligt anpassas med hänsyn till ungdomarnas önskemål.

Kommunens organisation	Kommunens organisation
av gymnasiesärskolan	av anpassade gymnasieskolan

28§81

Varje kommun ska vid utform- ningen av gymnasiesärskolan beakta vad som för eleverna är ända- målsenligt från kommunikations- synpunkt. Varje kommun som anordnar gymnasiesärskola ska så långt det är möjligt organisera gym- nasiesärskolan så att ingen elev på grund av skolgången behöver bo utanför det egna hemmet.

29§82

Efter överenskommelse med en kommun får en region anordna utbildning i gymnasiesärskolan på

nationella och individuella program.

80Senaste lydelse 2019:947.

81Senaste lydelse 2012:109.

82 Senaste lydelse 2019:947.

Prop. 2021/22:162

30§83


Elever i	gymnasiesärskola		med	Elever i anpassad gymnasieskola
offentlig huvudman har rätt till				med offentlig huvudman har rätt till
kostnadsfri skolskjuts inom hem-				kostnadsfri		skolskjuts			inom
kommunen från en plats i anslut-				hemkommunen från en plats i an-
ning till elevens hem till den plats				slutning till elevens hem till den plats
där utbildningen bedrivs och till-				där	utbildningen		bedrivs		och
baka, om sådan skjuts behövs med				tillbaka, om sådan skjuts behövs
hänsyn till färdvägens längd, tra-				med hänsyn till färdvägens längd,
fikförhållanden,		elevens funk-		trafikförhållanden,			elevens		funk-
tionsnedsättning eller någon annan				tionsnedsättning eller någon annan
särskild omständighet.				särskild omständighet.
För elever som går i en annan				För elever som går i en annan
kommuns	gymnasiesärskola		ska	kommuns anpassade gymnasieskola
hemkommunen anordna skolskjuts				ska	hemkommunen			anordna
i de fall det kan ske utan				skolskjuts i de fall det kan ske utan
organisatoriska		eller ekonomiska		organisatoriska		eller		ekonomiska
svårigheter.				svårigheter.

Elevens hemkommun eller den region som anordnar utbildningen ska ombesörja att skolskjuts anordnas enligt första stycket.

31§84

En elev som med stöd av 19 kap.	En elev som med stöd av 19 kap.
35–37 §§ går i gymnasiesärskola i en	35–37 §§ går i anpassad gymnasie-
annan kommun än sin hemkommun	skola i en annan kommun än sin
och som på grund av skolgången	hemkommun och som på grund av
måste övernatta i den kommunen,	skolgången måste övernatta i den
har rätt till skolskjuts mellan den	kommunen, har rätt till skolskjuts
tillfälliga bostaden och den plats där	mellan den tillfälliga bostaden och
utbildningen bedrivs under samma	den plats där utbildningen bedrivs
förutsättningar som gäller för	under samma förutsättningar som
elever som är hemmahörande i	gäller för elever som är
kommunen.	hemmahörande i kommunen.

Den kommun som anordnar utbildningen ska ombesörja att skolskjuts anordnas enligt första stycket. Kommunens kostnader för detta ska ersättas av elevens hemkommun.

32§85

Hemkommunen	ska	lämna	Hemkommunen	ska	lämna
ekonomiskt stöd till elever i en			ekonomiskt stöd till elever i en
gymnasiesärskola	med	offentlig	anpassad gymnasieskola med of-
huvudman som behöver inack-			fentlig huvudman	som	behöver
ordering på grund av skolgången.			inackordering på grund av skol-
Denna skyldighet gäller till och			gången. Denna skyldighet gäller till
med första kalenderhalvåret det år			och med första kalenderhalvåret det
eleven fyller 20 år. Skyldigheten			år eleven fyller 20 år. Skyldigheten

83Senaste lydelse 2019:947.

84Senaste lydelse 2012:109.

85Senaste lydelse 2013:530.

Regeringen meddelar föreskrifter om urval bland de sökande som har tagits emot till en anpassad gymnasieskola med offentlig huvud- man.

gäller dock inte elever som har	gäller dock inte elever som har tagits
tagits emot i andra hand till ett	emot i andra hand till ett nationellt
nationellt program enligt 19 kap.	program enligt 19 kap. 39 §.
39 §.

Stödet ska avse boende, fördyrat uppehälle och resor till och från hemmet. Det ska ges kontant eller på annat sätt som ska framgå av beslutet om stöd. Om stödet ges kontant, ska det lämnas med lägst 1/30 av prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken för varje hel kalendermånad som eleven bor inackorderad. Beloppet får avrundas till närmast lägre hela tiotal kronor.

33§86

Regeringen meddelar föreskrifter om urval bland de sökande som har tagits emot till en gymnasie- särskola med offentlig huvudman.

34§87

Varje fristående gymnasiesär-	Varje fristående anpassad gym-
skola ska vara öppen för alla ung-	nasieskola ska vara öppen för alla
domar som har rätt till utbildning i	ungdomar som har rätt till utbildning
en gymnasiesärskola med offentlig	i en anpassad gymnasieskola med
huvudman.	offentlig huvudman.

Huvudmannen behöver inte ta emot eller ge fortsatt utbildning åt en elev om hemkommunen har beslutat att inte lämna bidrag för eleven enligt 19 kap. 47 § andra stycket.

För individuella program gäller skyldigheten enligt första stycket bara om huvudmannen och elevens hemkommun har kommit överens om det bidrag som kommunen ska betala till huvudmannen för utbildningen.

35§88

Elever i gymnasiesärskola med			Elever i anpassad gymnasieskola
enskild huvudman har rätt till			med enskild huvudman har rätt till
kostnadsfri skolskjuts inom hem-			kostnadsfri skolskjuts inom hem-
kommunen från en plats i anslut-			kommunen från en plats i anslutning
ning till elevens hem till den plats			till elevens hem till den plats där
där utbildningen	bedrivs	och	utbildningen	bedrivs och tillbaka,
tillbaka, om sådan skjuts behövs			om sådan skjuts behövs med
med hänsyn till färdvägens längd,			hänsyn till	färdvägens	längd,
trafikförhållanden,	elevens	funk-	trafikförhållanden, elevens		funk-
tionsnedsättning eller någon		annan	tionsnedsättning eller någon		annan
särskild omständighet.			särskild omständighet.

Elevens hemkommun ska ombesörja att skolskjuts anordnas enligt första stycket. Kommunen är dock inte skyldig att anordna skolskjuts om organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.

86Senaste lydelse 2012:109.

87Senaste lydelse 2012:109.

88Senaste lydelse 2012:109.

Prop. 2021/22:162

19 kap. Utbildning på program i gymnasiesärskolan

19 kap. Utbildning på program i anpassade gymnasieskolan

1 §89 I detta kapitel finns bestämmelser om

–utbildningarnas utformning och innehåll (2–26 §§),

– dokumentation av genomförd	– dokumentation av genomförd
gymnasiesärskoleutbildning (27 §),	utbildning i anpassad gym-
	nasieskola (27 §),

–ansökan, mottagande och fullföljande av utbildningen (28–33 §§),

– utbildning på program vid en	– utbildning på program vid en
gymnasiesärskola med offentlig	anpassad	gymnasieskola med
huvudman (34–44 §§), och	offentlig	huvudman (34–44 §§),
	och
– utbildning på program vid en	– utbildning på program vid en
fristående gymnasiesärskola (45–	fristående anpassad gymnasieskola
48 §§).	(45–48 §§).

3 §90

I de nationella programmen ska följande ämnen ingå:

–svenska eller svenska som andraspråk,

–engelska,

–matematik,

–idrott och hälsa,

–estetisk verksamhet,

–historia,

–samhällskunskap,

–religionskunskap, och

–naturkunskap.

Vidare ska det ingå ämnen som ger programmet dess karaktär.

Det ska också finnas individuellt val.

Regeringen eller den myndighet	Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer får	som regeringen bestämmer får
meddela ytterligare föreskrifter om	meddela ytterligare föreskrifter om
ämnen och individuellt val i	ämnen och individuellt val i
gymnasiesärskolan.	anpassade gymnasieskolan.
Gymnasial lärlingsutbildning	Gymnasial lärlingsutbildning
i gymnasiesärskolan	i anpassade gymnasieskolan

10 §91

Inom de nationella programmen får det finnas gymnasial lärlings- utbildning som börjar det första, andra, tredje eller fjärde läsåret.

	89	Senaste lydelse 2012:109.
52	90	Senaste lydelse 2012:109.
52	91	Senaste lydelse 2012:109.

Omfattningen av studierna på nationella program anges i gym- nasiepoäng i anpassad gymnasie- skola. Utbildningens omfattning är 2 500 poäng. Fördelningen av poängen framgår av en poängplan i bilaga 4. Utbildningen i anpassade gym- nasieskolan ska bedrivas som hel- tidsstudier.


Gymnasial	lärlingsutbildning i			Gymnasial lärlingsutbildning				i Prop. 2021/22:162
gymnasiesärskolan ska i huvudsak				anpassade	gymnasieskolan ska			i
vara förlagd till en eller flera				huvudsak vara förlagd till en eller
arbetsplatser.				flera arbetsplatser.
Regeringen eller den myndighet				Regeringen eller den myndighet
som regeringen		bestämmer	får	som regeringen		bestämmer	får
meddela ytterligare		föreskrifter	om	meddela ytterligare		föreskrifter	om
gymnasial	lärlingsutbildning		i	gymnasial	lärlingsutbildning			i
gymnasiesärskolan.				anpassade gymnasieskolan.

17§92

Utbildningen i gymnasiesär-	Utbildningen i anpassade gym-
skolan är avsedd att genomgås	nasieskolan är avsedd att genomgås
under fyra läsår. Huvudmannen får	under fyra läsår. Huvudmannen får
dock besluta att utbildningen får	dock besluta att utbildningen får
fördelas på längre tid.	fördelas på längre tid.

Regeringen får meddela föreskrifter om huvudmannens befogenheter enligt första stycket.

18§93

Av 18 kap.	11 § framgår att	Av 18 kap. 11 §		framgår att
utbildningen i gymnasiesärskolan i		utbildningen i anpassade gymna-
huvudsak ska vara skolförlagd om		sieskolan i huvudsak ska vara
inte annat följer av bestämmelserna		skolförlagd om inte annat följer av
om gymnasial	lärlingsutbildning i	bestämmelserna	om	gymnasial
gymnasiesärskolan i 10 §.		lärlingsutbildning	i	anpassade
		gymnasieskolan i 10 §.

Ett nationellt program ska innehålla arbetsplatsförlagt lärande. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

föreskrifter om minsta omfattning av det arbetsplatsförlagda lärandet och om undantag från bestämmelserna i 18 kap. 11 §.

19§94

Utbildningen i gymnasiesär- skolan ska bedrivas som heltids- studier.

21§95

Omfattningen av studierna på nationella program anges i gym- nasiesärskolepoäng. Utbildningens omfattning är 2 500 poäng. För- delningen av poängen framgår av en poängplan i bilaga 4.

92	Senaste lydelse 2012:109.
93	Senaste lydelse 2012:109.
94	Senaste lydelse 2012:109.	53
95	Senaste lydelse 2018:749.	53

Prop. 2021/22:162 Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om poängplanen.

	23 §96
I utbildningen på de nationella		I utbildningen på de nationella
programmen ska ett gymnasie-		programmen ska ett gymnasie-
särskolearbete ingå.		arbete i	anpassad	gymnasieskola
		ingå.
Lydelse enligt SFS 2022:147		Föreslagen lydelse
	24 §97
Ett ämne består av en eller flera nivåer.
För varje nivå ska det anges hur		För varje nivå ska det anges hur
många gymnasiesärskolepoäng som		många gymnasiepoäng i anpassad
nivån omfattar.		gymnasieskola som nivån omfattar.
	25 §98
Har en elev efter en avslutad nivå i		Har en elev efter en avslutad nivå i
ett ämne eller ett genomfört		ett ämne eller ett genomfört
gymnasiesärskolearbete	fått lägst	gymnasiearbete i anpassad gym-
betyget E, är huvudmannen inte		nasieskola fått lägst betyget E, är
skyldig att erbjuda	ytterligare	huvudmannen inte		skyldig	att
utbildning av samma slag, om inte		erbjuda	ytterligare	utbildning	av
annat följer av föreskrifter som har		samma slag, om inte annat följer av
meddelats med stöd av andra stycket.		föreskrifter som har meddelats med
		stöd av andra stycket.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad som krävs för att en elev ska få

1.börja läsa ett ämne eller en viss nivå i ett ämne, och

2.läsa ett ämne eller en viss nivå i ett ämne på nytt.

	Nuvarande lydelse			Föreslagen lydelse
	Dokumentation av genomförd			Dokumentation av genomförd
	gymnasiesärskoleutbildning			utbildning i anpassad
				gymnasieskola
			27 §99
		Elever som har genomfört	en	Elever som har genomfört en
	gymnasiesärskoleutbildning ska		få	utbildning i anpassade gymnasie-
	ett gymnasiesärskolebevis.			skolan ska få ett gymnasieskole-
				bevis avseende anpassad gym-
				nasieskola.
	96	Senaste lydelse 2012:109.
	97	Senaste lydelse 2022:147.
54	98	Senaste lydelse 2022:147.
54	99	Senaste lydelse 2012:109.

Det som sägs i 30 § gäller på motsvarande sätt den elev som har påbörjat gymnasial lärlings-

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om doku- mentation av genomförd gym- nasiesärskoleutbildning.

Regeringen eller den myndighet Prop. 2021/22:162 som regeringen bestämmer får

meddela föreskrifter om doku- mentation av genomförd utbildning i anpassad gymnasieskola.

28§100

En ansökan till ett nationellt eller				En ansökan till ett nationellt eller
individuellt program eller till en				individuellt program eller till en
sådan nationell inriktning, särskild				sådan nationell inriktning, särskild
variant	eller	gymnasial	lär-	variant	eller	gymnasial	lär-
lingsutbildning i gymnasiesärskolan				lingsutbildning i anpassade gym-
som börjar första läsåret ska ges in				nasieskolan som börjar första läs-
till den	sökandes hemkommun.			året ska ges in till den sökandes
Avser ansökan mer än en				hemkommun. Avser ansökan mer än
utbildning ska den sökande ange i				en utbildning ska den sökande ange
vilken ordning han eller hon önskar				i vilken ordning han eller hon
komma i fråga.				önskar komma i fråga.

Om ansökan avser en utbildning som anordnas av en annan huvudman, ska ansökan omedelbart sändas vidare till den huvudmannen.

29§101

Huvudmannen för den sökta utbildningen prövar frågan om den sökande

ska tas emot.
Om	hemkommunen	enligt	Om	hemkommunen		enligt
18 kap.	5 § har beslutat	att en	18 kap.	5 §	har beslutat att en
sökande inte tillhör målgruppen för			sökande inte tillhör målgruppen för
gymnasiesärskolan, ska kom-			anpassade		gymnasieskolan,	ska
munen bereda honom eller henne			kommunen		bereda honom	eller
tillfälle att söka till gymnasieskolan			henne tillfälle att söka till gym-
i hemkommunen så snart som			nasieskolan		i hemkommunen så
möjligt.			snart som möjligt.

Hemkommunen ska göra en bedömning av om en ungdom som har sökt till ett individuellt program har förutsättningar att följa undervisningen på ett nationellt program. Om hemkommunen bedömer att den sökande inte har förutsättningar att följa undervisningen på ett nationellt program, ska den sökande tas emot på ett individuellt program. Om hemkommunen bedömer att den sökande har förutsättningar att följa undervisningen på ett nationellt program, ska kommunen bereda honom eller henne tillfälle att så snart som möjligt söka till nationella program som anordnas av hem- kommunen.

31§102

Det som sägs i 30 § gäller på motsvarande sätt den elev som har

100	Senaste lydelse 2012:109.
101	Senaste lydelse 2012:109.	55
102	Senaste lydelse 2012:109.	55

Prop. 2021/22:162

påbörjat	gymnasial	lärlings-	utbildning i anpassade gymnasie-
utbildning i gymnasiesärskolan.			skolan.

Om lämplig arbetsplatsförlagd utbildning inte längre kan anordnas, ska eleven i stället erbjudas att fullfölja sin utbildning genom skolförlagd utbildning på det aktuella programmet. Om inte heller detta är möjligt, ska erbjudandet avse att fullfölja utbildningen på ett annat nationellt program.

34§103

Kommunen ska sträva efter att		Kommunen ska sträva efter att
erbjudandet om	utbildning i	erbjudandet om utbildning i
gymnasiesärskolan ska omfatta ett		anpassade gymnasieskolan ska om-
allsidigt urval	av nationella	fatta ett allsidigt urval av nationella
program och nationella inrikt-		program och nationella inriktningar.
ningar.

36§104

Utöver det som följer av 35 § ska sådana sökande som inte är hemmahörande i kommunen eller inom samverkansområdet för utbildningen tas emot i första hand om de har sökt till

1. sådan utbildning som avses i	1. sådan utbildning som avses i
35 § och med hänsyn till sina	35 § och med hänsyn	till	sina
personliga förhållanden har sär-	personliga förhållanden	har	sär-
skilda skäl att få gå i den gym-	skilda skäl att få gå i den anpassade
nasiesärskola dit de har sökt,	gymnasieskola dit de har sökt,

2.ett nationellt program eller till en nationell inriktning som börjar det första läsåret och är hemmahörande i en kommun som inte erbjuder den sökta utbildningen,

3. gymnasial lärlingsutbildning i	3. gymnasial lärlingsutbildning i
gymnasiesärskolan som börjar det	anpassade gymnasieskolan som
första läsåret och är hemmahörande	börjar det första läsåret och är
i en kommun som inte erbjuder	hemmahörande i en kommun som
någon utbildning på det aktuella	inte erbjuder någon utbildning på
programmet,	det aktuella programmet,

4.ett nationellt program och har åberopat att huvudmannen inom det sökta programmet anordnar en nationell inriktning som börjar senare än första läsåret och som hemkommunen inte erbjuder,

5.ett nationellt program som saknar nationella inriktningar och har åberopat att huvudmannen anordnar programmet i huvudsak skolförlagt, vilket hemkommunen inte erbjuder, eller

6.en utbildning som det har fattats beslut om riksrekrytering för enligt 37 §.

40§105

En kommun får ta emot en elev	En kommun får ta emot en elev
från en annan kommun på ett	från en annan kommun på ett
individuellt program i sin	individuellt program i sin an-

103Senaste lydelse 2012:109.

104Senaste lydelse 2012:109.

105Senaste lydelse 2019:947.

gymnasiesärskola	under förut-	passade gymnasieskola under för-
sättning att hemkommunen har		utsättning att	hemkommunen har
bedömt att eleven inte kan följa		bedömt att eleven inte kan följa
undervisningen på	ett nationellt	undervisningen	på ett nationellt
program. Även en region får ta		program. Även en region får ta
emot en elev på ett individuellt		emot en elev på ett individuellt
program under samma förutsätt-		program under samma förutsätt-
ning.		ning.

Det som sägs i första stycket gäller dock endast om hemkommunen och den mottagande kommunen eller regionen kommer överens om ersättningen för utbildningen.

41§106


Innan en kommun tar emot en					Innan en kommun tar emot en
sökande som inte är hemma-					sökande som inte är hemma-
hörande i kommunen eller sam-					hörande i kommunen eller sam-
verkansområdet för utbildningen ska					verkansområdet för utbildningen ska
yttrande inhämtas från den sökandes					yttrande inhämtas från den sökandes
hemkommun. Yttrandet ska inne-					hemkommun. Yttrandet ska inne-
hålla uppgift om huruvida eleven					hålla uppgift om huruvida eleven
tillhör	gymnasiesärskolans			mål-	tillhör anpassade gymnasieskolans
grupp. Detsamma gäller innan en					målgrupp. Detsamma gäller innan
region tar emot en sökande. I de fall					en region tar emot en sökande. I de
där eleven har sökt till ett					fall där eleven har sökt till ett
individuellt		program	ska yttrandet		individuellt program ska yttrandet
också	innehålla uppgifter			om	också innehålla uppgifter om
huruvida eleven kan följa ett					huruvida eleven kan följa ett
nationellt		program	och	om	nationellt program och om överens-
överenskommelse om ersättning för					kommelse om ersättning för utbild-
utbildningen enligt 40 §.					ningen enligt 40 §.

45§107

Hemkommunen ska lämna bidrag		Hemkommunen ska lämna bidrag
till huvudmannen för varje elev på		till huvudmannen för varje elev på
ett nationellt program vid skolen-		ett nationellt program vid skolen-
heten	som hemkommunen enligt	heten som hemkommunen enligt
18 kap. 27 § var skyldig att erbjuda		18 kap. 27 § var skyldig att erbjuda
utbildning i gymnasiesärskolan vid		utbildning i anpassade gymnasie-
den	tidpunkt när utbildningen	skolan vid den tidpunkt när
påbörjades.		utbildningen påbörjades.

Bidraget består av ett grundbelopp enligt 46 § och i vissa fall ett tilläggsbelopp enligt 47 §.

Första stycket gäller inte om statsbidrag lämnas för en elevs utbildning på grund av att eleven är utlandssvensk.

106Senaste lydelse 2019:947.

107Senaste lydelse 2015:73.

Prop. 2021/22:162

Utgångspunkten för utbildningen av en enskild elev ska vara elevens behov och förutsättningar. När det gäller kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och kommunal vuxenutbildning som anpassad ut- bildning på gymnasial nivå ska de som har störst behov av utbildning prioriteras.

Prop. 2021/22:162

20kap.

1 §108

I detta kapitel finns

–allmänna bestämmelser (2–9 §§),

– bestämmelser om kommunal	– bestämmelser	om	kommunal
vuxenutbildning på grundläggande	vuxenutbildning på grundläggande
nivå och kommunal vuxenut-	nivå och kommunal vuxenut-
bildning som särskild utbildning på	bildning som anpassad utbildning på
grundläggande nivå (10–15 §§),	grundläggande nivå (10–15 §§),
– bestämmelser om kommunal	– bestämmelser	om	kommunal
vuxenutbildning på gymnasial nivå	vuxenutbildning på gymnasial nivå
och kommunal vuxenutbildning som	och kommunal vuxenutbildning som
särskild utbildning på gymnasial	anpassad utbildning på gymnasial
nivå (16–23 §§),	nivå (16–23 §§),

–bestämmelser om kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (24–33 §§),

–bestämmelser om sammanhållen utbildning för vissa nyanlända invandrare (33 a och 33 b §§),

–bestämmelser om betyg (34–41 a §§),

–bestämmelser om validering (42 och 43 §§), och

–bestämmelser om intyg (44 och 45 §§).

2§109

Målen för den kommunala vuxenutbildningen är att

–vuxna ska stödjas och stimuleras i sitt lärande,

–vuxna ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens

isyfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet samt att främja sin personliga utveckling,

–den ska ge en god grund för elevernas fortsatta utbildning, och

–den ska utgöra en bas för den nationella och regionala kompe- tensförsörjningen till arbetslivet.

Utgångspunkten för utbildningen av en enskild elev ska vara elevens behov och förutsättningar. När det gäller kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och kommunal vuxenutbildning som särskild ut- bildning på gymnasial nivå ska de som har störst behov av utbildning prioriteras.

3§110

Kommunerna ska tillhandahålla kommunal vuxenutbildning. Utbildningen ska tillhandahållas

–på grundläggande nivå,

–på gymnasial nivå,

108Senaste lydelse 2022:109.

109Senaste lydelse 2020:447.

110Senaste lydelse 2020:446.

–som särskild utbildning på grundläggande nivå,

–som särskild utbildning på gymnasial nivå, och

–som svenska för invandrare.

–som anpassad utbildning på Prop. 2021/22:162 grundläggande nivå,

–som anpassad utbildning på

gymnasial nivå, och

4§111

Utbildning på grundläggande nivå syftar till att ge vuxna sådana kunskaper som de behöver för att delta i samhälls- och arbetslivet. Den syftar också till att möjliggöra fortsatta studier.

Utbildning på gymnasial nivå syftar till att ge vuxna kunskaper på en nivå som motsvarar den som utbildningen i gymnasieskolan ska ge.

Särskild utbildning på grund-	Anpassad utbildning på grund-
läggande nivå syftar till att ge	läggande nivå syftar till att ge
vuxna kunskaper på en nivå som	vuxna kunskaper på en nivå som
motsvarar den som utbildningen i	motsvarar den som utbildningen i
grundsärskolan ska ge.	anpassade grundskolan ska ge.
Särskild utbildning på gymnasial	Anpassad utbildning på gym-
nivå syftar till att ge vuxna	nasial nivå syftar till att ge vuxna
kunskaper på en nivå som mot-	kunskaper på en nivå som mot-
svarar den som utbildningen på	svarar den som utbildningen på
nationella program i gymnasie-	nationella program i anpassade
särskolan ska ge.	gymnasieskolan ska ge.

Utbildning i svenska för invandrare syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper i svenska språket. Utbildningen syftar också till att ge vuxna invandrare som saknar grundläggande läs- och skrivfärdigheter möjlighet att förvärva sådana färdigheter. Utbildningen får ske på elevens modersmål eller något annat språk som eleven

behärskar.
Lydelse enligt SFS 2022:147	Föreslagen lydelse

5§112

Utbildning	på	grundläggande		Utbildning på		grundläggande
nivå, särskild		utbildning	på	nivå, anpassad		utbildning	på
grundläggande nivå och utbildning				grundläggande nivå och utbildning
i svenska för invandrare bedrivs i				i svenska för invandrare bedrivs i
form av kurser. Utbildning på				form av kurser. Utbildning på
gymnasial	nivå	och särskild		gymnasial	nivå	och anpassad
utbildning	på	gymnasial	nivå	utbildning	på	gymnasial	nivå
bedrivs i form av				bedrivs i form av

1.ämnen, och

2.ett komvuxarbete.

Ett ämne består av en eller flera nivåer.

På gymnasial nivå anges omfattningen av nivåerna i ämnen och komvuxarbetet med gymnasiepoäng.

111	Senaste lydelse 2020:446.	59
112	Senaste lydelse 2022:147.	59

Prop. 2021/22:162 Inom särskild utbildning på gymnasial nivå anges omfattningen av nivåerna i ämnen och komvuxar- betet med gymnasiesärskolepoäng.

Inom anpassad utbildning på gymnasial nivå anges omfattningen av nivåerna i ämnen och komvuxar- betet med gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola.

					5 a §113
Regeringen eller den myndighet						Regeringen eller den myndighet
som	regeringen		bestämmer		kan	som	regeringen	bestämmer	kan
med stöd av 8 kap. 7 § regerings-						med stöd av 8 kap. 7 § regerings-
formen meddela föreskrifter om att						formen meddela föreskrifter om att
utbildning på gymnasial nivå och						utbildning på gymnasial nivå och
särskild utbildning på				gymnasial		anpassad utbildning på gymnasial
nivå där betyg inte sätts får						nivå där betyg inte sätts får
bedrivas i form av kurser.						bedrivas i form av kurser.
					6 §114
För varje kurs i utbildning på						För varje kurs i utbildning på
grundläggande nivå och i särskild						grundläggande nivå och i anpassad
utbildning på grundläggande nivå						utbildning på grundläggande nivå
ska det finnas en kursplan. För						ska det finnas en kursplan. För
varje ämne i utbildning på						varje ämne i utbildning på
gymnasial nivå och i särskild						gymnasial nivå och i anpassad
utbildning på gymnasial nivå ska						utbildning på gymnasial nivå ska
det finnas en ämnesplan. Om det						det finnas en ämnesplan. Om det
finns särskilda skäl får flera ämnen						finns särskilda skäl får flera ämnen
ha en gemensam ämnesplan.						ha en gemensam ämnesplan.
Regeringen eller den myndighet						Regeringen eller den myndighet
som	regeringen		bestämmer		får	som	regeringen	bestämmer	får
meddela föreskrifter om kursplaner,						meddela föreskrifter om kursplaner,
ämnesplaner,		gymnasiepoäng			och	ämnesplaner, gymnasiepoäng			och
gymnasiesärskolepoäng.				Sådana		gymnasiepoäng i anpassad gymna-
föreskrifter		får	innebära		att	sieskola. Sådana föreskrifter får
kursplaner eller			ämnesplaner		inte	innebära att kursplaner eller äm-
ska finnas eller att gymnasiepoäng						nesplaner inte ska finnas eller att
eller	gymnasiesärskolepoäng				inte	gymnasiepoäng		eller gymnasie-
ska beräknas för vissa kurser.						poäng	i anpassad gymnasieskola
						inte ska beräknas för vissa kurser.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får också meddela föreskrifter om mål för komvuxarbetet.

	Lydelse enligt prop. 2021/22:159		Föreslagen lydelse
		6 a §115
		I utbildning på gymnasial nivå	I utbildning på gymnasial nivå
	och i särskild utbildning på		och i anpassad utbildning på
	113	Senaste lydelse 2022:147.
60	114	Senaste lydelse 2022:147.
60	115	Senaste lydelse 2022:000.

gymnasial nivå kan kurser som är					gymnasial nivå kan kurser som är Prop. 2021/22:162
relevanta	för	ett	yrkesområde		relevanta	för	ett	yrkesområde
kombineras	till	en	sammanhållen		kombineras	till	en	sammanhållen
yrkesutbildning.			En	del av	yrkesutbildning.			En	del av
utbildningen i		en	sammanhållen		utbildningen i		en	sammanhållen
yrkesutbildning		ska		genomföras	yrkesutbildning		ska		genomföras
som arbetsplatsförlagt lärande.					som arbetsplatsförlagt lärande.
Utbildningen kan utformas som en nationell sammanhållen yrkes-
utbildning eller vara utformad av en huvudman.
Nuvarande lydelse					Föreslagen lydelse

7§116

Utbildningen ska vara avgiftsfri, om inte något annat följer av denna lag eller av föreskrifter som har meddelats med stöd av 3 kap. 21 §. Det får dock förekomma enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för

Elever inom utbildning i svenska för invandrare ska utan kostnad ha tillgång till böcker och andra lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning. Huvudmannen får dock besluta att elever ska hålla sig med enstaka egna lärverktyg.

Avgifter får inte tas ut i samband med ansökan om plats.

Lydelse enligt SFS 2022:147

Föreslagen lydelse

9§117

Den som har antagits till en kurs har rätt att fullfölja utbildningen på kursen. Den som har antagits till en viss nivå i ett ämne har rätt att fullfölja utbildningen på den aktuella nivån.

Huvudmannen får dock besluta att utbildningen på kursen eller den aktuella nivån i ämnet ska upphöra för en elev, om eleven saknar förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen eller av annan anledning inte gör tillfredsställande framsteg.

116	Senaste lydelse 2020:446.	61
117	Senaste lydelse 2022:147.	61

Hemkommunen är skyldig att se till att den som avser att påbörja utbildning på grundläggande nivå eller anpassad utbildning på grund- läggande nivå erbjuds studie- och yrkesvägledning.

Prop. 2021/22:162	Den vars utbildning på grund-					Den vars utbildning på grund-
	läggande nivå eller särskilda ut-					läggande nivå eller anpassad ut-
	bildning på grundläggande nivå har					bildning på grundläggande nivå har
	upphört enligt andra stycket ska på					upphört enligt andra stycket ska på
	nytt beredas sådan utbildning, om					nytt beredas sådan utbildning, om
	det finns särskilda skäl för det. Den					det finns särskilda skäl för det. Den
	vars utbildning på gymnasial nivå					vars utbildning på gymnasial nivå
	eller	särskilda		utbildning	på	eller	anpassade		utbildning	på
	gymnasial nivå har upphört enligt					gymnasial nivå har upphört enligt
	andra stycket får på nytt beredas					andra stycket får på nytt beredas
	sådan utbildning, om det finns					sådan utbildning, om det finns
	särskilda skäl för det.					särskilda skäl för det.
	Den vars utbildning i svenska för invandrare har upphört enligt andra
	stycket eller som frivilligt avbrutit sådan utbildning ska på nytt beredas
	sådan utbildning, om det finns särskilda skäl för det.
	Utbildningen får avbrytas även enligt bestämmelserna i 5 kap. 17–20 §§.
	Nuvarande lydelse					Föreslagen lydelse
					10 §118
	Hemkommunen ansvarar för att					Hemkommunen ansvarar för att
	de som enligt 11 eller 11 a § har rätt					de som enligt 11 eller 11 a § har rätt
	att	delta	i	utbildning	på	att	delta	i	utbildning	på
	grundläggande nivå eller i särskild					grundläggande nivå eller i anpassad
	utbildning på		grundläggande		nivå	utbildning på		grundläggande		nivå
	och som önskar det, också får delta					och som önskar det, också får delta
	i sådan utbildning.					i sådan utbildning.
	Varje kommun ska aktivt verka för					Varje kommun ska aktivt verka för
	att nå de vuxna i kommunen som har					att nå de vuxna i kommunen som har
	rätt att delta i utbildning på					rätt att delta i utbildning på
	grundläggande nivå eller i särskild					grundläggande nivå eller i an-
	utbildning på		grundläggande		nivå	passad utbildning på grundlägg-
	och för att motivera dem att delta i					ande nivå och för att motivera dem
	sådan utbildning.					att delta i sådan utbildning.

10 a §119

Hemkommunen är skyldig att se till att den som avser att påbörja utbildning på grundläggande nivå eller särskild utbildning på grund- läggande nivå erbjuds studie- och yrkesvägledning.

		11 a §120
		En vuxen med utvecklings-	En vuxen med	intellektuell
	störning har rätt att delta i särskild		funktionsnedsättning	har rätt att
	118	Senaste lydelse 2020:446.
62	119	Senaste lydelse 2020:446.
62	120	Senaste lydelse 2020:446.

utbildning på	grundläggande nivå		delta i anpassad utbildning på
från och med andra kalender-			grundläggande nivå från och med
halvåret det år han eller hon fyller			andra kalenderhalvåret det år han
20 år, om han eller hon			eller hon fyller 20 år, om han eller
			hon
1. är bosatt i landet,
2. saknar sådana		kunskaper som	2. saknar	sådana kunskaper som
utbildningen	i	grundsärskolan	utbildningen i anpassade grund-
syftar till att ge, och			skolan syftar till att ge, och
3. har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.
Av 29 kap. 8 § följer att det som			Av 29 kap. 8 § följer att det som
sägs i denna lag om personer med			sägs i denna lag om personer med
utvecklingsstörning också ska gälla			intellektuell	funktionsnedsättning
för vissa andra vuxna.			också ska gälla för vissa andra
			vuxna.

12§121

Om en elev i utbildning på		Om en elev i utbildning på
grundläggande nivå	eller i särskild	grundläggande nivå eller i anpas-
utbildning på grundläggande nivå		sad utbildning på grundläggande
har bristfälliga kunskaper i svenska		nivå har bristfälliga kunskaper i
språket, får utbildningen tillhanda-		svenska språket, får utbildningen
hållas på elevens modersmål eller		tillhandahållas på elevens moders-
något annat språk som eleven		mål eller något annat språk som
behärskar. Sådan	utbildning ska	eleven behärskar. Sådan utbildning
kompletteras med undervisning eller		ska kompletteras med undervisning
träning i svenska språket.		eller träning i svenska språket.

13§122

En ansökan om att delta i ut-	En ansökan om att delta i ut-
bildning på grundläggande nivå	bildning på grundläggande nivå
eller i särskild utbildning på	eller i anpassad utbildning på
grundläggande nivå ska ges in till	grundläggande nivå ska ges in till
den sökandes hemkommun. En	den sökandes hemkommun. En
sökande ska tas emot till utbild-	sökande ska tas emot till utbild-
ningen, om de villkor som anges i	ningen, om de villkor som anges i
11 eller 11 a § är uppfyllda.	11 eller 11 a § är uppfyllda.

15§123

En kommun, som i sin utbildning	En kommun, som i sin utbildning
på grundläggande nivå eller i sin	på grundläggande nivå eller i sin
särskilda utbildning på grund-	anpassade	utbildning	på
läggande nivå har en elev som	grundläggande nivå har en elev
kommer från en annan kommun, ska	som kommer från en annan kom-
få ersättning för sina kostnader för	mun, ska få ersättning för sina
den elevens utbildning från elevens	kostnader för den elevens utbildning

121Senaste lydelse 2020:446.

122Senaste lydelse 2020:446.

123Senaste lydelse 2020:446.

Prop. 2021/22:162

Utöver vad som framgår av 16 och 16 a §§ ska kommunerna sträva efter att erbjuda utbildning på gymnasial nivå och anpassad utbildning på gymnasial nivå som svarar mot vuxnas efterfrågan och behov.

Prop. 2021/22:162 hemkommun. Detta		gäller		endast	från	elevens	hemkommun. Detta
om hemkommunen		har		bedömt	gäller	endast	om	hemkommunen
eller, efter överklagande av ett					har	bedömt		eller,		efter
beslut	enligt 14 §	andra		stycket,	överklagande av ett beslut enligt
beslut har meddelats att eleven har					14 §	andra	stycket,		beslut	har
rätt att delta i utbildningen.					meddelats att eleven har rätt att
					delta i utbildningen.
Lydelse enligt prop. 2021/22:159					Föreslagen lydelse
				16 §124
Hemkommunen ansvarar för att					Hemkommunen ansvarar för att
de som enligt 19, 19 a eller 19 b §					de som enligt 19, 19 a eller 19 b §
har rätt att delta i en utbildning och					har rätt att delta i en utbildning och
önskar delta i den, också får det.					önskar delta i den, också får det.
Varje	kommun ska		därutöver		Varje	kommun		ska	därutöver
erbjuda	utbildning	på	gymnasial		erbjuda utbildning			på	gymnasial
nivå och särskild utbildning på					nivå och anpassad utbildning på
gymnasial nivå enligt 16 a och					gymnasial nivå enligt 16 a och
16 b §§.					16 b §§.

16 b §125

Utöver vad som framgår av 16 och 16 a §§ ska kommunerna sträva efter att erbjuda utbildning på gymnasial nivå och särskild utbildning på gymnasial nivå som svarar mot vuxnas efterfrågan och behov.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
17 §126
Varje kommun ska informera om	Varje kommun ska informera om
möjligheterna till utbildning på	möjligheterna till	utbildning på
gymnasial nivå och särskild utbild-	gymnasial nivå	och anpassad
ning på gymnasial nivå samt aktivt	utbildning på gymnasial nivå samt
verka för att vuxna i kommunen	aktivt verka för att vuxna i kom-
deltar i sådan utbildning.	munen deltar i sådan utbildning.

18 §127

En region får tillhandahålla utbildning på gymnasial nivå inom områdena naturbruk och omvårdnad. Efter överenskommelse med en kommun får regionen tillhandahålla utbildning på gymnasial nivå även inom andra områden.

	124	Senaste lydelse 2022:000.
	125	Senaste lydelse 2022:000.
64	126	Senaste lydelse 2020:446.
64	127	Senaste lydelse 2020:446.

En region får tillhandahålla särskild utbildning på gymnasial nivå efter överenskommelse med en kommun.

En region får tillhandahålla Prop. 2021/22:162 anpassad utbildning på gymnasial

nivå efter överenskommelse med en kommun.

20 a §128

En vuxen med utvecklings-	En vuxen med intellektuell
störning är behörig att delta i sär-	funktionsnedsättning är behörig att
skild utbildning på gymnasial nivå	delta i anpassad utbildning på gym-
från och med andra kalenderhalvåret	nasial nivå från och med andra
det år han eller hon fyller 20 år, om	kalenderhalvåret det år han eller hon
han eller hon	fyller 20 år, om han eller hon

1.är bosatt i landet,

2.saknar sådana kunskaper som utbildningen syftar till att ge,

3.har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen, och

4.i övrigt uppfyller föreskrivna villkor.

Behörig är också den som är	Behörig är också den som är
yngre än vad som anges i första	yngre än vad som anges i första
stycket men har slutfört utbildning i	stycket men har slutfört utbildning i
gymnasiesärskolan eller likvärdig	anpassade	gymnasieskolan eller
utbildning och uppfyller övriga	likvärdig utbildning och uppfyller
behörighetsvillkor.	övriga behörighetsvillkor.
Av 29 kap. 8 § följer att det som	Av 29 kap. 8 § följer att det som
sägs i denna lag om personer med	sägs i denna lag om personer med
utvecklingsstörning också ska gälla	intellektuell	funktionsnedsättning
för vissa andra vuxna.	också ska gälla för vissa andra
	vuxna.
Lydelse enligt prop. 2021/22:159	Föreslagen lydelse

21§129

En ansökan om att delta i ut-	En ansökan om att delta i ut-
bildning på gymnasial nivå eller i	bildning på gymnasial nivå eller i
särskild utbildning på gymnasial	anpassad utbildning på gymnasial
nivå ska ges in till den sökandes	nivå ska ges in till den sökandes
hemkommun.	hemkommun.

Om ansökan avser en utbildning som anordnas av en annan huvudman ska hemkommunen skyndsamt sända ansökan vidare till den huvudmannen. Till ansökan ska fogas ett yttrande av vilket det framgår om hemkommunen åtar sig att svara för kostnaderna för den sökandes utbildning. Ett yttrande behövs inte om det är onödigt med hänsyn till en tidigare överenskommelse.

128	Senaste lydelse 2020:446.	65
129	Senaste lydelse 2022:000.	65

Prop. 2021/22:162 Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
22 §130
Den huvudman som anordnar	Den huvudman som anordnar
utbildning på gymnasial nivå eller	utbildning på gymnasial nivå eller
särskild utbildning på gymnasial	anpassad utbildning på gymnasial
nivå beslutar om den sökande ska	nivå beslutar om den sökande ska
tas emot till utbildningen.	tas emot till utbildningen.

Hemkommunen ska ta emot en sökande om de villkor som anges i 20 eller 20 a § är uppfyllda eller om den sökande har rätt till utbildning enligt 19, 19 a eller 19 b §.

En kommun ska ta emot en sökande från en annan kommun och en region ska ta emot en sökande, om

1.de villkor som anges i 20 eller 20 a § är uppfyllda eller om den sökande har rätt till utbildning enligt 19, 19 a eller 19 b §, och

2.hemkommunen har åtagit sig eller, efter överklagande enligt 28 kap. 12 §, ska åta sig att svara för kostnaderna för den sökandes utbildning.

Av ett beslut om att en sökande ska tas emot till utbildning på gymnasial nivå ska det framgå på vilken eller vilka grunder den sökande tas emot.

23 §131

Om den sökande har rätt att delta

i utbildning

enligt

19, 19 a

eller

i utbildning

enligt

19, 19 a

eller

19 b §

innebär

ett beslut

19 b §

innebär

ett beslut

mottagande

enligt

22 § att

den

mottagande

enligt

22 § att

den

sökande också antas till utbild-

ningen. I övrigt är det den huvud-

man som anordnar utbildning på

gymnasial nivå eller särskild ut-

gymnasial nivå eller anpassad ut-

bildning på gymnasial nivå som

beslutar om en sökande ska antas

till utbildningen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med

stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om urval bland

mottagna sökande.

Lydelse enligt SFS 2022:147

Föreslagen lydelse

35 §132

I utbildning

på

grundläggande

I utbildning

på

grundläggande

nivå,

särskild

utbildning

på

nivå,

anpassad

utbildning

på

grundläggande nivå och utbildning

i svenska för invandrare ska betyg

sättas på varje avslutad kurs.

Inom den del av den särskilda

Inom den del av den anpassade

utbildningen

på

grundläggande

utbildningen

på

grundläggande

130 Senaste lydelse 2020:446.

131 Senaste lydelse 2020:446.

132 Senaste lydelse 2022:147.

nivå som motsvarar träningsskolan inom grundsärskolan ska betyg inte sättas. Efter en avslutad kurs ska i stället ett intyg utfärdas om att eleven har deltagit i kursen.

nivå som motsvarar utbildning Prop. 2021/22:162 inom ämnesområden i anpassad

grundskola ska betyg inte sättas. Efter en avslutad kurs ska i stället ett intyg utfärdas om att eleven har deltagit i kursen.

			35 a §133
I utbildning på gymnasial nivå				I utbildning på gymnasial nivå
och	särskild	utbildning	på	och	anpassad utbildning	på
gymnasial nivå ska betyg sättas i				gymnasial nivå ska betyg sättas i
ämnen. Betyg ska sättas när ett				ämnen. Betyg ska sättas när ett
ämne är avslutat. Om ett ämne				ämne är avslutat. Om ett ämne
består av flera nivåer ska betyg				består av flera nivåer ska betyg
sättas efter varje avslutad nivå i				sättas efter varje avslutad nivå i
ämnet.				ämnet.
När ett godkänt betyg sätts på en				När ett godkänt betyg sätts på en
högre nivå i ett ämne med flera				högre nivå i ett ämne med flera
nivåer ska betyget anses omfatta				nivåer ska betyget anses omfatta
lägre nivåer i ämnet och ersätta				lägre nivåer i ämnet och ersätta
betyg som har satts på sådana				betyg som har satts på sådana
nivåer. Detta gäller även om				nivåer. Detta gäller även om
betygen på de lägre nivåerna har				betygen på de lägre nivåerna har
satts	inom gymnasieskolan		eller	satts	inom gymnasieskolan	eller
gymnasiesärskolan.				anpassade gymnasieskolan.
Betyg ska också sättas efter genomfört komvuxarbete.
Nuvarande lydelse				Föreslagen lydelse

36§134

Som betyg på utbildning på grundläggande nivå och i svenska för invandrare ska någon av beteckningarna Godkänt eller Icke godkänt

användas.
Som betyg på särskild utbildning	Som betyg på anpassad utbild-
på grundläggande nivå ska beteck-	ning på grundläggande nivå ska
ningen Godkänt användas. För den	beteckningen Godkänt användas.
elev som inte uppnår betyget	För den elev som inte uppnår
Godkänt ska ett intyg om att eleven	betyget Godkänt ska ett intyg om
har deltagit i kursen utfärdas.	att eleven har deltagit i kursen
	utfärdas.

Som betyg på utbildning på gymnasial nivå ska någon av beteckningarna A, B, C, D, E eller F användas. Betyg för godkända resultat betecknas med A, B, C, D och E. Högsta betyg betecknas med A och lägsta betyg med E. Betyg för icke godkänt resultat betecknas med F.

	Som betyg på särskild utbildning	Som betyg på anpassad utbild-
på gymnasial nivå ska någon av		ning på gymnasial nivå ska någon
beteckningarna A, B, C, D eller E		av beteckningarna A, B, C, D eller
133	Senaste lydelse 2022:147.	67
134	Senaste lydelse 2020:447.	67

Prop. 2021/22:162 användas för godkända resultat. Högsta betyg betecknas med A och lägsta betyg med E. För den elev som inte uppnår betyget E ska ett intyg om att eleven har deltagit i kursen utfärdas.

E användas för godkända resultat. Högsta betyg betecknas med A och lägsta betyg med E. För den elev som inte uppnår betyget E ska ett intyg om att eleven har deltagit i kursen utfärdas.

Lydelse enligt SFS 2022:146	Föreslagen lydelse
	38 §135

kunna uppfylla betygskriterierna för ett visst betyg.
Vid betygssättning inom särskild	Vid	betygssättning	inom
utbildning på grundläggande och	anpassad utbildning på grund-
gymnasial nivå får en utvecklings-	läggande och gymnasial nivå får en
störning beaktas bara om det finns	intellektuell funktionsnedsättning
synnerliga skäl.	beaktas bara om det finns
	synnerliga skäl.

Lydelse enligt SFS 2022:147	Föreslagen lydelse
40 §136
Den som är bosatt i landet och	Den som är bosatt i landet och
vill ha betyg från utbildning på	vill ha betyg från utbildning på
grundläggande nivå, särskild ut-	grundläggande nivå, anpassad
bildning på grundläggande nivå	utbildning på grundläggande nivå
eller utbildning i svenska för	eller utbildning i svenska för
invandrare ska ha möjlighet att	invandrare ska ha möjlighet att
genomgå prövning i alla kurser som	genomgå prövning i alla kurser som
det sätts betyg på. Detta gäller även	det sätts betyg på. Detta gäller även
den som tidigare har fått betyg på	den som tidigare har fått betyg på
kursen.	kursen.

Prövning i en kurs får göras bara hos en huvudman som anordnar den aktuella kursen.

Med prövning i en kurs avses en bedömning av kunskaper som resulterar i ett betyg som sätts i enlighet med bestämmelserna om betyg och betygssättning i 35–37 och 38 §§.

68	135	Senaste lydelse 2022:146.
68	136	Senaste lydelse 2022:147.

40 a §137

Prövning i ett ämne får göras bara hos en huvudman som anordnar utbildning i ämnet på den nivå som prövningen gäller.

Med prövning i ett ämne avses en bedömning av kunskaper på den nivå i ämnet som prövningen gäller som resulterar i ett betyg som sätts i enlighet med bestämmelserna om betyg och betygssättning i 35–37 och

38 §§.
	40 b §138
Den som är bosatt i landet och		Den som är bosatt i landet och
vill ha betyg från utbildning på		vill ha betyg från utbildning på
gymnasial	nivå eller särskild	gymnasial nivå eller			anpassad
utbildning på gymnasial nivå ska ha		utbildning på gymnasial nivå ska ha
möjlighet att genomgå prövning i		möjlighet att genomgå prövning i
komvuxarbete. Detta gäller även		komvuxarbete. Detta		gäller även
den som tidigare har fått betyg på		den som tidigare har fått betyg på
komvuxarbetet, ett gymnasiearbete		komvuxarbetet, ett gymnasiearbete
eller ett	gymnasiesärskolearbete.	eller ett gymnasiearbete i anpassad
Den som fortfarande är elev i		gymnasieskola. Den som fort-
gymnasieskolan eller i gymnasie-		farande är elev i gymnasieskolan
särskolan får dock inte genomgå		eller	i anpassade gymnasieskolan
prövning i ett komvuxarbete om		får dock inte genomgå prövning i
eleven tidigare har fått betyget E på		ett	komvuxarbete	om	eleven
ett gymnasiearbete eller ett gymna-		tidigare har fått betyget E på ett
siesärskolearbete.		gymnasiearbete eller ett gym-
		nasiearbete i anpassad gymnasie-
		skola.

Prövning i komvuxarbete får göras bara hos en huvudman som anordnar utbildning inom det kunskapsområde som komvuxarbetet avser.

137Senaste lydelse 2022:147.

138Senaste lydelse 2022:147.

Prop. 2021/22:162

Fjärrundervisning får användas i grundskolan, anpassade grund- skolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan endast under de förutsättningar och med de begräns- ningar som följer av detta kapitel och föreskrifter som har meddelats i anslutning till kapitlet. Fjärrunder- visning får inte användas i förskolan. Föreslagen lydelse

Prop. 2021/22:162

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

21kap.

1 §139

I detta kapitel finns bestämmelser om

–allmänna förutsättningar för fjärrundervisning i vissa skolformer (2 och 3 §§),

–när fjärrundervisning får användas i vissa obligatoriska skolformer (4 och 5 §§),

– när	fjärrundervisning	får	– när	fjärrundervisning	får
användas	i gymnasieskolan	och	användas	i gymnasieskolan	och
gymnasiesärskolan (6 §),			anpassade gymnasieskolan (6 §),

–när fjärrundervisning får användas i utbildning vid särskilda ung- domshem (7 §),

–försöksverksamhet (8 §),

–beslut om fjärrundervisning (9 §),

–utförare av fjärrundervisning (10 §),

–krav på fjärrundervisning (11–13 §§), och

–bemyndigande (14 §).

2§140

Fjärrundervisning får användas i grundskolan, grundsärskolan, spe- cialskolan, sameskolan, gymna- sieskolan och gymnasiesärskolan endast under de förutsättningar och med de begränsningar som följer av detta kapitel och föreskrifter som har meddelats i anslutning till kapitlet. Fjärrundervisning får inte användas i förskolan.

Lydelse enligt prop. 2021/22:111

4§141

I grundskolan,	grundsärskolan,	I grundskolan, anpassade grund-
specialskolan och	sameskolan får	skolan, specialskolan och same-
fjärrundervisning användas endast i		skolan får fjärrundervisning an-
ämnena		vändas endast i ämnena

–engelska,

–matematik,

–moderna språk,

–modersmål,

–naturorienterande ämnen: biologi, fysik och kemi,

139Senaste lydelse 2020:605.

140Senaste lydelse 2020:605.

141Senaste lydelse 2022:000.

– samhällsorienterande ämnen: geografi, historia, religionskunskap och Prop. 2021/22:162 samhällskunskap,

–samiska,

–svenska,

–svenska som andraspråk,

–teckenspråk, och

–teknik.

I grundskolan får fjärrundervisning även användas för extra studietid och integrerad samisk undervisning.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

5§142

Regeringen får meddela före-	Regeringen får meddela före-
skrifter om begränsningar i fråga	skrifter om begränsningar i fråga
om i vilka årskurser som fjärr-	om i vilka årskurser som fjärr-
undervisning får användas i grund-	undervisning får användas i grund-
skolan, grundsärskolan, special-	skolan, anpassade grundskolan,
skolan och sameskolan.	specialskolan och sameskolan.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får i fråga om de angivna skolformerna meddela föreskrifter om

1.elevgruppernas storlek när fjärrundervisning används, och

2.i vilken omfattning fjärrundervisning får användas.

När fjärrundervisning får	När fjärrundervisning får
användas i gymnasieskolan	användas i gymnasieskolan
och gymnasiesärskolan	och anpassade gymnasieskolan
Lydelse enligt SFS 2022:147	Föreslagen lydelse

6§143

Regeringen eller den myndighet		Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer får i		som regeringen bestämmer får i
fråga om gymnasieskolan	och	fråga om	gymnasieskolan	och
gymnasiesärskolan meddela	före-	anpassade	gymnasieskolan	med-
skrifter om		dela föreskrifter om

1.i vilka ämnen och nivåer i dessa ämnen som fjärrundervisning får användas,

2.elevgruppernas storlek när fjärrundervisning används, och

3.i vilken omfattning fjärrundervisning får användas.

142	Senaste lydelse 2020:605.	71
143	Senaste lydelse 2022:147.	71

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om fjärrundervisning i grundskolan, anpassade grundskolan, special- skolan, sameskolan, gymnasie- skolan och anpassade gym- nasieskolan.

Prop. 2021/22:162 Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse
	8	§144
Regeringen får meddela föreskrifter om en försöksverksamhet med
fjärrundervisning i
1. förskoleklassen, och
2. grundskolan,	grundsärskolan,	2. grundskolan,	anpassade
specialskolan och	sameskolan i	grundskolan, specialskolan och
andra ämnen än de som anges i 4 §.		sameskolan i andra ämnen än de
		som anges i 4 §.

En sådan försöksverksamhet som avses i första stycket ska i övrigt bedrivas enligt bestämmelserna i detta kapitel.

11 §145

Bestämmelser om vilka som får undervisa i skolväsendet finns i 2 kap.

13–19 §§. I stället för vad som anges i 2 kap. 18 och 19 §§ får en lärare

som inte uppfyller kraven på legitimation och behörighet i 2 kap. 13		§ ändå
bedriva fjärrundervisning om
1. undervisningen avser mo-	1. undervisningen avser	mo-
dersmål eller yrkesämne i gym-	dersmål eller yrkesämne i gym-
nasieskola eller gymnasiesärskola,	nasieskola eller anpassad gymna-
och	sieskola, och

2.läraren är lämplig att bedriva undervisningen och i så stor ut- sträckning som möjligt har en utbildning som motsvarar den utbildning som är behörighetsgivande.

13 §146
Vid fjärrundervisning ska det	Vid	fjärrundervisning ska		det
finnas en handledare. I grund-	finnas en handledare. I grund-
skolan, grundsärskolan, special-	skolan,	anpassade	grundskolan,
skolan och sameskolan ska hand-	specialskolan och sameskolan			ska
ledaren finnas närvarande där elev-	handledaren finnas		närvarande	där
erna befinner sig.	eleverna befinner sig.

Handledaren ska vara en för detta ändamål lämplig person.

14 §147

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om fjärrundervisning i grundskolan,

grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan.

	144	Senaste lydelse 2020:605.
	145	Senaste lydelse 2020:605.
72	146	Senaste lydelse 2020:605.
72	147	Senaste lydelse 2020:605.

– särskilda bestämmelser om utbildning i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan där distansundervisning får användas för hela utbildningen (13–22 §§), och

22kap.

1 §148

I detta kapitel finns bestämmelser om

–allmänna förutsättningar för distansundervisning i vissa skolformer (2–4 §§),

–när distansundervisning får användas i vissa obligatoriska skolformer (5 och 6 §§),

– när	distansundervisning	får	– när	distansundervisning	får
användas	i gymnasieskolan	och	användas	i gymnasieskolan	och
gymnasiesärskolan (7 och 8 §§),			anpassade gymnasieskolan (7 och
			8 §§),

–utförare av distansundervisning (9 §),

–krav på distansundervisning (10 och 11 §§),

–resor och boende (12 §),

– särskilda bestämmelser om utbildning i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan där distans- undervisning får användas för hela utbildningen (13–22 §§), och

–bemyndigande (23 §).

2§149

	Distansundervisning		får an-	Distansundervisning		får	an-
vändas i grundskolan, grundsär-				vändas	i grundskolan,	anpassade
skolan, specialskolan,			sameskolan,	grundskolan, specialskolan, same-
gymnasieskolan		och	gymnasie-	skolan, gymnasieskolan och an-
särskolan endast under de förut-				passade	gymnasieskolan endast
sättningar och med de begräns-				under de förutsättningar och med
ningar som följer av detta kapitel				de begränsningar som följer av
och föreskrifter som har meddelats				detta kapitel och föreskrifter som
i	anslutning	till	kapitlet.	har meddelats i anslutning till
Distansundervisning får inte an-				kapitlet.	Distansundervisning		får
vändas i förskolan och förskole-				inte användas i förskolan och
klassen.				förskoleklassen.

I utbildning där distansundervisning används får även andra former av undervisning användas.

4§150

För en elev i grundskolan,	För en elev i grundskolan, an-
grundsärskolan, specialskolan eller	passade grundskolan, specialsko-
sameskolan som har fått distans-	lan eller sameskolan som har fått
undervisning ska den totala under-	distansundervisning ska den totala
visningstiden efter att eleven har	undervisningstiden efter att eleven
återgått till ordinarie undervisning	har	återgått	till	ordinarie
motsvara minst den tid som återstår	undervisning motsvara minst den tid

148Senaste lydelse 2020:605.

149Senaste lydelse 2020:605.

150Senaste lydelse 2020:605.

Prop. 2021/22:162

Prop. 2021/22:162 för övriga elever i den aktuella årskursen under den kvarvarande skoltiden.

För en elev i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan som har fått distansundervisning och som återgår till ordinarie undervisning ska den garanterade undervis- ningstiden efter att eleven har återgått motsvara minst den tid som återstår för övriga elever i den aktuella utbildningen under den kvarvarande skoltiden.

som återstår för övriga elever i den aktuella årskursen under den kvarvarande skoltiden.

För en elev i gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan som har fått distansundervisning och som återgår till ordinarie under- visning ska den garanterade under- visningstiden efter att eleven har återgått motsvara minst den tid som återstår för övriga elever i den aktuella utbildningen under den kvarvarande skoltiden.

§151

Distansundervisning

får

an-

Distansundervisning

får

an-

vändas

som

särskilt

stöd

enligt

vändas

som

särskilt

stöd

enligt

3 kap.

11 a §

grundskolan,

3 kap.

11 a §

grundskolan, an-

grundsärskolan,

specialskolan eller

passade grundskolan, specialsko-

sameskolan för en elev som inte

lan eller sameskolan för en elev

kan delta i den ordinarie under-

som inte kan delta i den ordinarie

visningen på grund av en doku-

undervisningen på grund av en do-

menterad medicinsk,

psykisk eller

kumenterad medicinsk, psykisk eller

social problematik, om alla andra

möjligheter till särskilt stöd är

uttömda

eller

bedöms olämpliga

uttömda eller bedöms olämpliga och

och

elevens vårdnadshavare

om elevens vårdnadshavare medger

medger

att

sådan

undervisning

att sådan undervisning används. I

används. I lågstadiet får dock sådan

lågstadiet

får

dock

sådan

undervisning användas som särskilt

stöd endast om det finns synnerliga

skäl.

När distansundervisning får

användas i gymnasieskolan

och gymnasiesärskolan

och anpassade gymnasieskolan

§152

Distansundervisning

får

an-

Distansundervisning

får

an-

vändas

som

särskilt

stöd

enligt

vändas

som

särskilt

stöd

enligt

3 kap. 11 a §

inom

ramen

för en

3 kap. 11 a §

inom ramen för en

påbörjad utbildning i gymnasie-

skolan eller gymnasiesärskolan för

skolan eller anpassade gymna-

en elev som inte kan delta i den

sieskolan för en elev som inte kan

ordinarie undervisningen på grund

delta i den ordinarie undervis-

dokumenterad

medicinsk,

ningen på grund av en dokumen-

151 Senaste lydelse 2020:605.

152 Senaste lydelse 2020:605.

psykisk eller social problematik,	terad medicinsk, psykisk			eller Prop. 2021/22:162
om eleven medger att sådan	social	problematik,	om	eleven
undervisning används.	medger	att sådan	undervisning

används.

8§153

Distansundervisning	får	an-	Distansundervisning får användas
vändas för en hel utbildning i			för en hel utbildning i gym-
gymnasieskolan eller	gymnasie-		nasieskolan eller anpassade gym-
särskolan för en elev som inte kan			nasieskolan för en elev som inte kan
delta i den ordinarie under-			delta i den ordinarie under-
visningen på grund av en doku-			visningen på grund av en doku-
menterad medicinsk, psykisk		eller	menterad medicinsk, psykisk eller
social problematik eller av andra			social problematik eller av andra
särskilda skäl.			särskilda skäl.

Bestämmelser om behörighet, mottagande, riksrekrytering och urval till sådan utbildning som avses i första stycket finns i 13–15 §§.

10§154

Bestämmelser om vilka som får undervisa i skolväsendet finns i 2 kap.

13–19 §§. I stället för vad som anges i 2 kap. 18 § får en lärare som inte

uppfyller kraven på legitimation och behörighet i 2 kap. 13		§ ändå bedriva
distansundervisning om
1. undervisningen avser mo-	1. undervisningen	avser mo-
dersmål eller yrkesämne i gym-	dersmål eller yrkesämne i gym-
nasieskola eller gymnasiesärskola,	nasieskola eller anpassad gymna-
och	sieskola, och

2.läraren är lämplig att bedriva undervisningen och i så stor ut- sträckning som möjligt har en utbildning som motsvarar den utbildning som är behörighetsgivande.

13§155

För behörighet till en utbildning i			För behörighet till en utbildning i
gymnasieskolan	eller	gym-	gymnasieskolan	eller	anpassade
nasiesärskolan	där distansunder-		gymnasieskolan	där	distans-
visning används med stöd av 8 §			undervisning används med stöd av
ska den sökande när det gäller			8 § ska den sökande när det gäller

1.gymnasieskolan, uppfylla de behörighetskrav som gäller för en sådan utbildning enligt 16 kap. 29–33 §§, 17 kap. 8–12 §§, 17 a kap. 4 § eller 16 § första stycket eller föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 34 § eller 17 a kap. 16 § andra stycket, eller

2. gymnasiesärskolan,	tillhöra	2. anpassade	gymnasieskolan,
målgruppen för skolformen enligt		tillhöra målgruppen för skolformen
18 kap. 4 §.		enligt 18 kap. 4 §.

153	Senaste lydelse 2020:605.
154	Senaste lydelse 2020:605.	75
155	Senaste lydelse 2020:605.	75

Huvudmannen för en sådan utbildning som avses i 13 § prövar om en sökande är behörig och ska tas emot. Huvudmannen är vid denna prövning bunden av hemkommunens beslut enligt 18 kap. 5 § att en sökande tillhör anpassade gymnasieskolans mål- grupp. Behöriga sökande från hela landet ska tas emot till utbildningen (riksrekrytering). Huvudmannen är dock bara skyldig att ta emot en sökande till en utbildning som avser programinriktat val som har utformats för en enskild elev, yrkesintroduktion, individuellt alter- nativ eller språkintroduktion i gymnasieskolan eller till en utbild- ning som avser ett individuellt program i anpassade gymnasie- skolan om huvudmannen och den sökandes hemkommun har kommit överens om ersättningen.

Prop. 2021/22:162

14§156

Huvudmannen för en sådan utbildning som avses i 13 § prövar om en sökande är behörig och ska tas emot. Huvudmannen är vid denna prövning bunden av hemkom- munens beslut enligt 18 kap. 5 § att en sökande tillhör gymnasiesär- skolans målgrupp.

Behöriga sökande från hela landet ska tas emot till utbildningen (riksrekrytering). Huvudmannen är dock bara skyldig att ta emot en sökande till en utbildning som avser programinriktat val som har utformats för en enskild elev, yrkesintroduktion, individuellt alter- nativ eller språkintroduktion i gymnasieskolan eller till en utbildning som avser ett indivi- duellt program i gymnasiesärskolan om huvudmannen och den sökandes hemkommun har kommit överens om ersättningen.

17§157

En offentlig huvudman som har						En offentlig huvudman som har
antagit en elev till ett program i						antagit en elev till ett program i
gymnasieskolan		eller		gymnasie-		gymnasieskolan			eller	anpassade
särskolan	där	distansundervisning				gymnasieskolan			där distansunder-
används	med	stöd	av	8 §	ska	visning används med stöd av 8 § ska
ersättas för sina kostnader för						ersättas för sina kostnader för
elevens	utbildning		av	elevens		elevens	utbildning			av elevens
hemkommun (interkommunal					er-	hemkommun (interkommunal er-
sättning).						sättning).
Om det är fråga om ett nationellt						Om det är fråga om ett nationellt
program	i gymnasieskolan				eller	program	i	gymnasieskolan			eller
gymnasiesärskolan			eller		pro-	anpassade		gymnasieskolan			eller
graminriktat val som har utformats						programinriktat			val	som	har
för en grupp elever i gymnasieskolan						utformats för en grupp elever i
ska hemkommunen			betala		det	gymnasieskolan ska hemkommunen
belopp som har beslutats i varje						betala det belopp som har beslutats i
särskilt fall av Statens skolverk.						varje särskilt fall av Statens
						skolverk.

Om det är fråga om en annan utbildning än som anges i andra stycket ska den interkommunala ersättningen motsvara anordnarens självkostnad,

156Senaste lydelse 2020:605.

157Senaste lydelse 2020:605.

om inte den anordnande huvudmannen och elevens hemkommun kommer överens om annat.

Denna paragraf gäller inte om statsbidrag lämnas för en elevs utbildning på grund av att eleven är utlandssvensk.

18§158

Hemkommunen ska lämna bidrag	Hemkommunen ska lämna bidrag
till en enskild huvudman som har	till en enskild huvudman som har
antagit en elev till ett program i	antagit en elev till ett program i

gymnasieskolan eller gymnasie- gymnasieskolan eller anpassade


särskolan	där distansundervisning			gymnasieskolan där distansundervis-
används med stöd av 8 §.				ning används med stöd av 8 §.
Om det är fråga om ett nationellt				Om det är fråga om ett nationellt
program	i gymnasieskolan		eller	program i	gymnasieskolan	eller
gymnasiesärskolan		eller	pro-	anpassade	gymnasieskolan	eller
graminriktat val som har utformats				programinriktat val som		har
för en grupp elever i gym-				utformats för en grupp elever i
nasieskolan består bidraget av ett				gymnasieskolan består bidraget av
grundbelopp enligt 19 § som har				ett grundbelopp enligt 19 § som har
beslutats i varje särskilt fall av				beslutats i varje särskilt fall av
Statens skolverk och i vissa fall ett				Statens skolverk och i vissa fall ett
tilläggsbelopp enligt 20 §.				tilläggsbelopp enligt 20 §.

Om det är fråga om en annan utbildning än som anges i andra stycket ska bidraget motsvara den enskilde huvudmannens självkostnad, om inte huvudmannen och elevens hemkommun kommer överens om annat.

Denna paragraf gäller inte om statsbidrag lämnas för en elevs utbildning på grund av att eleven är utlandssvensk.

22§159

En elev som har påbörjat en					En elev som har påbörjat en
utbildning på ett nationellt program					utbildning på ett nationellt program
eller en nationell inriktning inom					eller en nationell inriktning inom
gymnasieskolan eller gymnasiesär-					gymnasieskolan	eller	anpassade
skolan eller på ett introduktions-					gymnasieskolan eller på ett intro-
program	i	gymnasieskolan,		där	duktionsprogram i gymnasieskolan,
distansundervisning			används	med	där distansundervisning		används
stöd av	8 §, och		som därefter		med stöd av 8 §, och som därefter
önskar delta i ordinarie undervisning					önskar delta i ordinarie undervisning
har rätt att fullfölja utbildningen på					har rätt att fullfölja utbildningen på
det påbörjade programmet eller den					det påbörjade programmet eller den
påbörjade inriktningen med sådan					påbörjade inriktningen med sådan
undervisning		hos hemkommunen,			undervisning hos	hemkommunen,
om hemkommunen erbjuder sådan					om hemkommunen erbjuder sådan
utbildning.					utbildning.

Erbjuder hemkommunen inte den aktuella utbildningen, har eleven rätt att efter eget val fullfölja sin utbildning med ordinarie undervisning i en annan kommun eller en region som anordnar utbildningen.

158Senaste lydelse 2020:605.

159Senaste lydelse 2020:605.

Prop. 2021/22:162

23 §160

Regeringen eller den myndighet

som

regeringen bestämmer

får

som

regeringen

bestämmer

får

meddela ytterligare föreskrifter om

distansundervisning i grundskolan,

grundsärskolan,

specialskolan,

anpassade grundskolan, special-

sameskolan,

gymnasieskolan

och

skolan,

sameskolan,

gymnasie-

gymnasiesärskolan.

skolan och anpassade gymnasie-

skolan.

23 kap.

§161

Bestämmelser om vilka som får

undervisa i

skolväsendet

finns i

undervisa

skolväsendet

finns i

2 kap. 13–19 §§. I stället för vad

2 kap.

13–19 §§. I

stället för

vad

som anges i 2 kap. 18 § får, när det

gäller grundskolan, grundsärskolan,

gäller

grundskolan,

anpassade

specialskolan, sameskolan,

gymna-

grundskolan, specialskolan, same-

sieskolan och gymnasiesärskolan, en

skolan, gymnasieskolan och an-

lärare som inte uppfyller kraven på

passade gymnasieskolan, en lärare

legitimation och behörighet i 2 kap.

som inte uppfyller kraven på legi-

13 §

ändå

undervisa vid

entre-

timation

och behörighet i

2 kap.

prenad om

13 §

ändå

undervisa

vid

entre-

prenad om

1. undervisningen

avser

mo-

1. undervisningen

avser

mo-

dersmål eller yrkesämne i gym-

nasieskola eller gymnasiesärskola,

nasieskola eller anpassad gymna-

och

sieskola, och

2.läraren är lämplig att bedriva undervisningen och i så stor ut- sträckning som möjligt har en utbildning som motsvarar den utbildning som är behörighetsgivande.

9 §162

Uppgifter som avser bedömning av en elevs kunskaper enligt 3 kap. 12 c § får överlämnas till en annan huvudman inom skolväsendet på

entreprenad inom
1. grundskolan,
2. grundsärskolan,	2. anpassade grundskolan,

3.specialskolan, och

4.sameskolan.

Uppgifter inom gymnasieskolan som avser bedömning av en elevs kunskaper enligt 17 kap. 14 a § får överlämnas till en annan huvudman inom skolväsendet på entreprenad.

	160	Senaste lydelse 2020:605.
78	161	Senaste lydelse 2020:605.
78	162	Senaste lydelse 2020:605.

	10 §163	Prop. 2021/22:162
Andra uppgifter än som anges i 9 och 14 §§ och som inte är hänförliga
till undervisning får överlämnas till en enskild fysisk eller juridisk person
på entreprenad inom
1. förskolan,
2. förskoleklassen,
3. fritidshemmet,
4. grundskolan,
5. grundsärskolan,	5. anpassade grundskolan,
6. gymnasieskolan, och
7. gymnasiesärskolan.	7. anpassade gymnasieskolan.
När viss undervisning får	När viss undervisning får
överlämnas på entreprenad inom	överlämnas på entreprenad inom
gymnasieskolan och	gymnasieskolan och anpassade
gymnasiesärskolan	gymnasieskolan

13 §164

Uppgifter som avser undervisning i karaktärsämnen som har en yrkesinriktad eller estetisk profil får överlämnas till en enskild fysisk eller

juridisk person på entreprenad inom
1. gymnasieskolan, och
2. gymnasiesärskolan.	2. anpassade gymnasieskolan.

14 §165

Uppgifter som avser modersmålsundervisning eller studiehandledning på modersmålet får överlämnas till en annan huvudman inom skolväsendet

på entreprenad inom
1. grundskolan,
2. grundsärskolan,	2. anpassade grundskolan,
3. specialskolan,
4. sameskolan,
5. gymnasieskolan, och
6. gymnasiesärskolan.	6.	anpassade gymnasieskolan.
Ett överlämnande av uppgifter	som	avser studiehandledning på

modersmålet får innebära att studiehandledning ges i interaktiv form med informations- och kommunikationsteknik där eleven och studiehandledaren är åtskilda i rum men inte i tid.

16§166

Uppgifter som avser fjärrundervisning enligt 21 kap. får överlämnas till en annan huvudman inom skolväsendet på entreprenad inom

1. grundskolan,

2. grundsärskolan,2. anpassade grundskolan,

3. specialskolan,

163	Senaste lydelse 2020:605.
164	Senaste lydelse 2020:605.
165	Senaste lydelse 2020:605.	79
166	Senaste lydelse 2020:605.	79

Prop. 2021/22:162	4. sameskolan,
	5. gymnasieskolan, och
	6. gymnasiesärskolan.	6. anpassade gymnasieskolan.
		17 §167
	Uppgifter som avser distansundervisning eller annan undervisning enligt
	22 kap. får överlämnas till en annan huvudman inom skolväsendet, som har
	godkänts som utförare av	distansundervisning enligt 22 kap. 9 §, på
	entreprenad inom
	1. grundskolan,
	2. grundsärskolan,	2. anpassade grundskolan,
	3. specialskolan,
	4. sameskolan,
	5. gymnasieskolan, och
	6. gymnasiesärskolan.	6. anpassade gymnasieskolan.

23 §168

En kommun får sluta avtal om samverkan med en region om uppgifter inom

1.kommunal vuxenutbildning på grundläggande och gymnasial nivå,

och

2. kommunal	vuxenutbildning	2. kommunal	vuxenutbildning
som särskild utbildning på grund-		som anpassad utbildning på grund-
läggande och gymnasial nivå.		läggande och gymnasial nivå.

I 25 § andra stycket finns bestämmelser om att en kommun får överlåta ansvaret för medicinska insatser till en region.

24 kap.

8 §169

Under vistelse i ett sådant hem som avses i 12 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (särskilt ungdomshem) ska skolpliktiga barn, som inte lämpligen kan fullgöra sin skolplikt på annat


sätt, fullgöra den genom att delta i utbildning vid hemmet.
Utbildningen		ska		anordnas	Utbildningen		ska	anordnas
genom	försorg	av	huvudmannen		genom	försorg av huvudmannen
för hemmet. Den ska motsvara					för hemmet. Den ska motsvara
utbildningen i grundskolan eller i					utbildningen i grundskolan eller i
förekommande fall grundsärskolan					förekommande		fall	anpassade
eller	specialskolan.		För sådan		grundskolan eller specialskolan. För
utbildning ska relevanta be-					sådan	utbildning	ska	relevanta
stämmelser i skollagen				tillämpas	bestämmelser i skollagen tillämpas
med de nödvändiga avvikelser som					med de nödvändiga avvikelser som
följer av att barnet vistas i ett sådant					följer av att barnet vistas i ett sådant
hem.	Följande		bestämmelser		hem. Följande bestämmelser behöver
behöver dock inte tillämpas:					dock inte tillämpas:

–bestämmelser om registerkontroll (2 kap. 31–33 §§), och

	167	Senaste lydelse 2020:605.
80	168	Senaste lydelse 2020:605.
80	169	Senaste lydelse 2015:176.

–bestämmelser om lokaler och utrustning (2 kap. 35 §).

9§170

Den som inte längre är skol-			Den som inte längre är skol-
pliktig och vistas i ett hem som			pliktig och vistas i ett hem som
avses i 8 § första stycket och som			avses i 8 § första stycket och som
inte lämpligen kan fullgöra skol-			inte lämpligen kan fullgöra skol-
gång på annat sätt ska genom			gång på annat sätt ska genom
huvudmannens försorg ges möj-			huvudmannens försorg ges möj-
lighet att delta i utbildning som			lighet att delta i utbildning som
motsvarar	sådan utbildning	som	motsvarar	sådan utbildning	som
erbjuds i	gymnasieskolan	eller	erbjuds i	gymnasieskolan	eller
gymnasiesärskolan.			anpassade gymnasieskolan.

För sådan utbildning ska relevanta bestämmelser i skollagen tillämpas med de nödvändiga avvikelser som följer av att den unge vistas i ett sådant hem. Följande bestämmelser behöver dock inte tillämpas:

–bestämmelser om registerkontroll (2 kap. 31–33 §§), och

–bestämmelser om lokaler och utrustning (2 kap. 35 §).

17§171

För sådana elever i grundskolan,		För sådana elever i grundskolan,
grundsärskolan,	specialskolan,	anpassade grundskolan, special-
sameskolan, gymnasieskolan och		skolan, sameskolan, gymnasie-
gymnasiesärskolan som på grund av		skolan och anpassade gymna-
sjukdom eller liknande skäl inte		sieskolan som på grund av sjukdom
kan delta i vanligt skolarbete och		eller liknande skäl inte kan delta i
som vårdas på sjukhus eller en		vanligt skolarbete och som vårdas på
institution som är knuten till ett		sjukhus eller en institution som är
sjukhus ska särskild	undervisning	knuten till ett sjukhus ska särskild
anordnas på sjukhuset eller institu-		undervisning anordnas på sjukhuset
tionen, om det inte är obehövligt för		eller institutionen, om det inte är
elevens inhämtande av kunskaper.		obehövligt för elevens inhämtande
Sådan undervisning ska så långt det		av kunskaper. Sådan undervisning
är möjligt motsvara den undervis-		ska så långt det är möjligt motsvara
ning som eleven inte kan delta i.		den undervisning som eleven inte
		kan delta i.

Endast den som har legitimation som lärare får bedriva sådan undervisning som avses i första stycket.

20§172

För sådana elever i grundskolan,		För sådana elever i grundskolan,
grundsärskolan,	specialskolan,	anpassade grundskolan, special-
sameskolan, gymnasieskolan och		skolan, sameskolan, gymnasie-
gymnasiesärskolan	som på grund	skolan och anpassade gymnasie-
av sjukdom eller liknande skäl inte		skolan som på grund av sjukdom
kan delta i vanligt skolarbete under		eller liknande skäl inte kan delta i

170Senaste lydelse 2015:176.

171Senaste lydelse 2015:176.

172Senaste lydelse 2015:176.

Prop. 2021/22:162

Prop. 2021/22:162 längre tid men som inte vårdas på sjukhus eller en institution som är knuten till ett sjukhus ska särskild undervisning anordnas i hemmet eller på annan lämplig plats. Sådan undervisning ska så långt det är möjligt motsvara den undervisning som eleven inte kan delta i.

vanligt skolarbete under längre tid men som inte vårdas på sjukhus eller en institution som är knuten till ett sjukhus ska särskild undervisning anordnas i hemmet eller på annan lämplig plats. Sådan undervisning ska så långt det är möjligt motsvara den undervisning som eleven inte kan delta i.

25 kap.

4 §

Enligt 14 kap. 7 § får en huvudman under vissa förutsättningar erbjuda

öppen fritidsverksamhet i stället för fritidshem.

Den

öppna

fritidsverksamheten

Den öppna

fritidsverksamheten

ska genom pedagogisk verksamhet

komplettera utbildningen i grund-

skolan, grundsärskolan, special-

skolan,

anpassade

grundskolan,

skolan,

sameskolan

och

andra

specialskolan, sameskolan och andra

särskilda utbildningsformer i vilka

särskilda

utbildningsformer

vilka

skolplikt kan fullgöras. Verksam-

heten ska erbjuda barnen möjlighet

till utveckling och lärande samt en

meningsfull fritid och rekreation.

26 kap.

§173

Inspektionen

för

vård

och

Inspektionen för vård

och

omsorg

utövar

tillsyn

över

omsorg

utövar

tillsyn

över

elevhemsboende vid Rh-anpassad

utbildning,

specialskolan

och viss

utbildning, specialskolan och

viss

utbildning

för

elever

med

utbildning

för

elever

med

utvecklingsstörning

som

bedrivs

intellektuell

funktionsnedsättning

enligt avtal med staten.

som bedrivs enligt avtal med staten.

Lydelse enligt prop. 2021/22:160

Föreslagen lydelse

10 §174

En tillsynsmyndighet får förelägga en huvudman som enligt denna lag

står under dess tillsyn att fullgöra sina skyldigheter, om verksamheten inte

uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten

eller, i fråga om enskild huvudman, de villkor som gäller för godkännandet

eller beslutet om rätt till bidrag.

Statens skolinspektion får före-

lägga en utförare av utbildning där

distansundervisning

används i

distansundervisning

används i

grundskolan, grundsärskolan, spe-

grundskolan,

anpassade

grund-

173 Senaste lydelse 2012:958.

174 Senaste lydelse 2022:000.

cialskolan, sameskolan, gymnasie-			skolan, specialskolan, sameskolan, Prop. 2021/22:162
skolan eller gymnasiesärskolan att			gymnasieskolan	eller anpassade
fullgöra sina skyldigheter		om	gymnasieskolan	att fullgöra sina
distansundervisningen	inte	upp-	skyldigheter om	distansundervis-
fyller de krav som följer av de			ningen inte uppfyller de krav som
föreskrifter som gäller för under-			följer av de föreskrifter som gäller
visningen eller de villkor som gäller			för undervisningen eller de villkor
för godkännandet	som	sådan	som gäller för godkännandet som
utförare.			sådan utförare.

Ett beslut om föreläggande gäller omedelbart.

Ett föreläggande ska ange de åtgärder som huvudmannen ska vidta för att avhjälpa de påtalade bristerna. Om bristerna bedöms vara ett allvarligt missförhållande ska det anges. Om en analys enligt 2 § andra stycket ger stöd för det, kan åtgärderna omfatta förändringar i lärarresurserna.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

26 a kap.

5§175

Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från de sök- begränsningar som avses i 4 § andra stycket denna lag och i 3 kap. 3 § andra stycket dataskyddslagen i fråga om personuppgifter om hälsa i

verksamhet hos en huvudman för
1. grundsärskola,		1. anpassad grundskola,
2. specialskolan,
3. gymnasiesärskola,		3. anpassad gymnasieskola,
4. kommunal	vuxenutbildning	4. kommunal	vuxenutbildning
som särskild utbildning		som anpassad utbildning

5.gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning,

6.utbildning i gymnasieskolan för elever som är döva, hörselskadade eller dövblinda eller har en språkstörning, och

7.förskola, förskoleklass eller skola som har begränsats till att avse elever som är i behov av särskilt stöd.

Regeringen får också meddela föreskrifter om undantag från sök- begränsningen i 3 kap. 3 § andra stycket dataskyddslagen i fråga om personuppgifter om

1.etniskt ursprung i verksamhet hos en huvudman för sameskolan, och

2.hälsa och etniskt ursprung i verksamhet hos en kommun.

28 kap.

Lydelse enligt prop. 2021/22:159

Föreslagen lydelse

12§176

Beslut av en kommun eller en region får överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd i fråga om

175	Senaste lydelse 2020:446.	83
176	Senaste lydelse 2022:000.	83

Prop. 2021/22:162	1. barns	mottagande		i grund-	1. barns mottagande i anpassade
	särskolan	enligt	7 kap.	5 § eller	grundskolan enligt 7 kap. 5 § eller
	tillhörighet	till	grundsärskolans		tillhörighet till anpassade grund-
	målgrupp enligt 7 kap. 5 b §,				skolans målgrupp enligt 7 kap.
					5 b §,

2.uppskjuten skolplikt enligt 7 kap. 10 § andra stycket,

3.skolpliktens förlängning enligt 7 kap. 13 § eller skolpliktens upphörande enligt 7 kap. 14 §,

4.mottagande av en elev från en annan kommun enligt 9 kap. 13 §, 10 kap. 25 § eller 11 kap. 25 §,

5.åtgärder enligt 10 kap. 29 § tredje stycket för en elev som inte bor hemma,

6.placering vid en annan skolenhet än den vårdnadshavare önskar enligt 9 kap. 15 § andra stycket, 10 kap. 30 § andra stycket eller 11 kap. 29 § andra stycket och rätt att gå kvar vid en resursskola enligt 10 kap. 31 b § andra stycket eller 11 kap. 30 b § andra stycket,

7.mottagande i första hand enligt 16 kap. 36 §, mottagande enligt 17 kap. 14 § när det gäller en utbildning i gymnasieskolan som utformats för en grupp elever, mottagande enligt 17 a kap. 18 §, mottagande i första hand enligt 19 kap. 29 § första stycket eller mottagande enligt 22 kap. 14 §,

8. tillhörighet till målgruppen för	8. tillhörighet till målgruppen för
gymnasiesärskolan enligt 18 kap. 5	anpassade gymnasieskolan enligt
eller 7 §,	18 kap. 5 eller 7 §,

9.mottagande till kommunal vuxenutbildning enligt 20 kap. 13 §, 14 § andra stycket, 22 eller 33 §,

10.upphörande av utbildningen för en elev i kommunal vuxenutbildning enligt 20 kap. 9 § andra stycket,

11.att på nytt bereda kommunal vuxenutbildning enligt 20 kap. 9 § tredje eller fjärde stycket,

12.åtagande om interkommunal ersättning enligt 20 kap. 21 a §, eller

13.rätt till utbildning eller annan verksamhet för någon som avses i 29 kap. 2 § andra stycket 3.

Beslut som avses i första stycket 1, 4 och 7–12 får överklagas endast av barnet, eleven eller den sökande.

Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

16 §

Beslut av en rektor får överklagas hos Skolväsendets överklag-

andenämnd i fråga om
1. åtgärdsprogram enligt 3 kap. 9				§,
2. särskilt	stöd i	en	särskild		2. särskilt	stöd		i en	särskild
undervisningsgrupp		eller	enskilt		undervisningsgrupp			eller	enskilt
enligt 3 kap. 11 §, eller					enligt 3 kap. 11		§,
3. anpassad	studiegång		enligt		3. anpassad		studiegång		enligt
3 kap. 12 §.					3 kap. 12 §, eller
					4. att gå	om	en	årskurs enligt
					7 kap. 11 c §.

Vid prövning av ett överklagande enligt första stycket 1 ska nämnden Prop. 2021/22:162 antingen fastställa eller upphäva det överklagade beslutet. Om det

överklagade beslutet upphävs ska ärendet, om det behövs, visas åter till rektorn för ny prövning.

29kap.

3 §177

De personer som avses i 2 §

De personer som avses i 2 § andra

andra stycket 1 och 2 har rätt till

stycket 1 och 2 har rätt till

utbildning i

gymnasieskola

och

utbildning

i gymnasieskola

och

gymnasiesärskola endast om de har

anpassad gymnasieskola endast om

påbörjat utbildningen innan de fyllt

de har påbörjat utbildningen innan

18 år. De har inte rätt till utbildning

de fyllt 18 år. De har inte rätt till

i kommunal vuxenutbildning.

utbildning i kommunal vuxenut-

bildning.

De personer som avses i 2 § andra

stycket 4 har endast rätt till

utbildning i förskoleklass, grund-

skola,

grundsärskola,

specialskola

skola, anpassad grundskola, spe-

och sameskola.

cialskola och sameskola.

De personer som avses i 2 § andra

stycket 5 har endast rätt till

utbildning i förskoleklass, grund-

skola,

grundsärskola,

specialskola,

skola, anpassad grundskola, spe-

sameskola och, om de påbörjar

cialskola, sameskola och, om de

utbildningen

innan

de fyllt 18 år,

påbörjar utbildningen innan de fyllt

gymnasieskola

och

gymnasiesär-

18 år, gymnasieskola och anpassad

skola.

gymnasieskola.

8 §

Det som i denna lag sägs om

personer med

utvecklingsstörning

personer med intellektuell funk-

gäller även dem som har fått en

tionsnedsättning

gäller

även

dem

betydande och bestående begåv-

som har fått en betydande och

ningsmässig

funktionsnedsättning

bestående begåvningsmässig funk-

på grund av hjärnskada, föranledd

tionsnedsättning

på

grund

av yttre våld eller kroppslig

hjärnskada, föranledd av yttre våld

sjukdom.

eller kroppslig sjukdom.

Personer

med

autism

eller

Personer

med

autism

eller

autismliknande

tillstånd ska

vid

autismliknande

tillstånd ska

vid

tillämpningen av denna lag jäm-

ställas med personer med utveck-

ställas med personer med intellek-

lingsstörning endast om de också

tuell funktionsnedsättning

endast

har en utvecklingsstörning eller en

om de också har en intellektuell

sådan

funktionsnedsättning

som

funktionsnedsättning eller en sådan

avses i första stycket.

funktionsnedsättning

som

avses i

första stycket.

177 Senaste lydelse 2020:446.

Denna rätt gäller också ansökan till gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan eller kommunal vuxenutbildning och överklagande av beslut i fråga om sådan utbildning även om den sökande eller den klagande inte har uppnått 16 års ålder.

Prop. 2021/22:162

I lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade finns bestämmelser om vissa andra särskilda insatser än utbildning.

9§178

En hemkommun ska löpande under året hålla sig informerad om hur de ungdomar i kommunen är sysselsatta som

1.inte har fyllt 20 år,

2.har fullgjort sin skolplikt eller har blivit folkbokförda i landet vid en tidpunkt då de inte har skolplikt,

3. inte	genomför		utbildning i	3. inte		genomför utbildning i
gymnasieskola		eller	gymnasiesär-	gymnasieskola eller anpassad gym-
skola eller motsvarande utbildning,				nasieskola eller motsvarande ut-
				bildning,
4. inte har en gymnasieexamen,
5. inte	har	ett	gymnasiesär-	5. inte har ett gymnasiebevis av-
skolebevis, och				seende	anpassad		gymnasieskola,
				och
6. inte	har	fullföljt utbildning		6. inte		har fullföljt utbildning
som motsvarar gymnasieskolan				som	motsvarar		gymnasieskolan
eller gymnasiesärskolan med god-				eller	anpassade		gymnasieskolan
känt resultat.				med godkänt resultat.

Hemkommunen ska erbjuda de ungdomar som avses i första stycket lämpliga individuella åtgärder. Åtgärderna ska i första hand syfta till att motivera den enskilde att påbörja eller återuppta en utbildning. Kommunen ska dokumentera sina insatser på lämpligt sätt.

Kommunen ska föra ett register över de ungdomar som avses i första stycket.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om den dokumentation och den behandling av personuppgifter som är nödvändig för att kommunen ska kunna fullgöra sina skyldigheter enligt första–tredje styckena.

12§179

Den som har fyllt 16 år har rätt att själv föra sin talan i mål och ärenden enligt denna lag.

Denna rätt gäller också ansökan till gymnasieskolan, gymnasie- särskolan eller kommunal vuxenut- bildning och överklagande av beslut i fråga om sådan utbildning även om den sökande eller den klagande inte har uppnått 16 års ålder.

178Senaste lydelse 2018:749.

179Senaste lydelse 2020:446.

14§180

Den som är eller har varit verksam i enskilt bedriven förskola, enskilt bedrivet fritidshem eller enskilt bedriven förskoleklass eller inom sådan enskilt bedriven verksamhet som avses i 25 kap., får inte obehörigen röja vad han eller hon därvid har fått veta om enskildas personliga förhållanden.

Den som är eller har varit verksam inom annan enskilt bedriven verksamhet enligt denna lag än som avses i första stycket får inte obehörigen röja vad han eller hon i sådan elevhälsoverksamhet som avser psykologisk, psykosocial eller specialpedagogisk insats eller i särskild elevstödjande verksamhet i övrigt har fått veta om någons personliga förhållanden. Han eller hon får inte heller obehörigen röja uppgifter i ett ärende om tillrättaförande av en elev eller om skiljande av en elev från

vidare studier.
Den som är eller har varit verksam		Den som är eller har varit verksam
inom enskilt bedriven gymnasieskola		inom enskilt bedriven gymnasieskola
eller enskilt bedriven gymnasiesär-		eller enskilt	bedriven		anpassad
skola får inte obehörigen röja vad		gymnasieskola får inte obehörigen
han eller hon har fått veta om		röja vad han eller hon har fått veta
någons personliga förhållanden i ett		om någons personliga förhållanden i
ärende enligt 22 kap. 14 §	om	ett ärende enligt		22 kap.	14 §	om
mottagande till utbildning	där	mottagande	till	utbildning		där
distansundervisning används.		distansundervisning används.

För det allmännas verksamhet gäller bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

19§181


Kommunen		ska	informera		Kommunen		ska	informera
vårdnadshavare		och	elever	om	vårdnadshavare		och	elever om
utbildning i förskolor, förskole-					utbildning i förskolor, förskole-
klasser, grundskolor,			grundsär-		klasser,	grundskolor,		anpassade
skolor, fritidshem, gymnasieskolor					grundskolor, fritidshem, gymna-
och	gymnasiesärskolor och			om	sieskolor och anpassade gymna-
sådan pedagogisk verksamhet som					sieskolor och om sådan pedagogisk
avses i 25 kap. och som erbjuds i					verksamhet som avses i 25 kap. och
eller av kommunen. Kommunen ska					som erbjuds i eller av kommunen.
också informera om sådana riks-					Kommunen ska också informera om
rekryterande utbildningar som avses					sådana riksrekryterande utbildningar
i 16 kap. 45 § och 19 kap. 37 § och					som avses i 16 kap. 45 § och 19 kap.
om	motsvarande	utbildningar		vid	37 § och	om motsvarande utbild-
fristående skolor. Informationen ska					ningar vid fristående skolor. Infor-
utformas enligt 8 kap. 18 § andra					mationen ska utformas enligt 8 kap.
stycket kommunallagen (2017:725).					18 § andra stycket kommunallagen
					(2017:725).

Kommunen ska även informera om möjligheten för enskilda att bedriva förskola, fritidshem eller sådan pedagogisk verksamhet som avses i

180Senaste lydelse 2020:605.

181Senaste lydelse 2017:759.

Prop. 2021/22:162

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldighet för huvudmän att använda natio- nella kartläggningsmaterial i för- skoleklassen och nationella be- dömningsstöd i årskurs 1 i grund- skolan, specialskolan, sameskolan och i årskurs 1 och 3 för elever som läser enligt anpassade grundskolans kursplaner.

Prop. 2021/22:162

25 kap. med bidrag från hemkommunen enligt 8 kap. 21 §, 14 kap. 15 § samt 25 kap. 11 och 15 §§.

19 a §182
En huvudman för förskoleklass,	En huvudman för	förskoleklass,
grundskola, grundsärskola, gymna-	grundskola, anpassad	grundskola,
sieskola eller gymnasiesärskola ska	gymnasieskola eller anpassad gym-
till Statens skolverk lämna sådana	nasieskola ska till Statens skolverk
uppgifter om verksamhetens orga-	lämna sådana uppgifter om verk-
nisation och ekonomiska förhållan-	samhetens organisation och ekono-
den som behövs för allmänhetens	miska förhållanden som behövs för
insyn.	allmänhetens insyn.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilka uppgifter som ska lämnas.

21 §

Regeringen får meddela föreskrifter om möjlighet att låta enskilda och andra svara för enstaka inslag i verksamhet med offentlig huvudman inom

skolväsendet.
När det gäller utbildning i form av	När det gäller utbildning i form
ett introduktionsprogram inom	av ett introduktionsprogram inom
gymnasieskolan och ett individuellt	gymnasieskolan och ett individuellt
program inom gymnasiesärskolan	program inom anpassade gymnasie-
får regeringen meddela föreskrifter	skolan får regeringen meddela
om att enskilda och andra får	föreskrifter om att enskilda och
anordna mer av utbildningen än	andra får anordna mer av utbild-
som följer av första stycket.	ningen än som följer av första
	stycket.

För medverkan av någon annan än en huvudman inom skolväsendet får föreskrifter som meddelats enligt första och andra styckena avvika från bestämmelserna i 2 kap. 15–22 och 30 §§ och 34 § första stycket.

28 a §183

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldighet för huvudmän att använda nationella kartläggningsmaterial i förskole-

klassen och nationella be- dömningsstöd i årskurs 1 i grund- skolan, grundsärskolan, special- skolan och sameskolan.

182Senaste lydelse 2014:903.

183Senaste lydelse 2018:1098.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023 i fråga om 7 kap. 11 c § och 28 kap. 16 §, den 1 juli 2024 i fråga om 3 kap. 4 och 4 b §§ och 29 kap. 28 a § och i övrigt den 2 juli 2023.

Prop. 2021/22:162

Bilaga 3184

Nuvarande lydelse

Nationella program i gymnasiesärskolan

De nationella programmen i gymnasiesärskolan är

–Programmet för administration, handel och varuhantering,

–Programmet för estetiska verksamheter,

–Programmet för fastighet, anläggning och byggnation,

–Programmet för fordonsvård och godshantering,

–Programmet för hantverk och produktion,

–Programmet för hotell, restaurang och bageri,

–Programmet för hälsa, vård och omsorg,

–Programmet för samhälle, natur och språk, och

–Programmet för skog, mark och djur.

184Senaste lydelse 2017:620.

Bilaga 3 Prop. 2021/22:162

Föreslagen lydelse

Nationella program i anpassade gymnasieskolan

De nationella programmen i anpassade gymnasieskolan är

–Programmet för administration, handel och varuhantering,

–Programmet för estetiska verksamheter,

–Programmet för fastighet, anläggning och byggnation,

–Programmet för fordonsvård och godshantering,

–Programmet för hantverk och produktion,

–Programmet för hotell, restaurang och bageri,

–Programmet för hälsa, vård och omsorg,

–Programmet för samhälle, natur och språk, och

–Programmet för skog, mark och djur.

Prop. 2021/22:162	Bilaga 4185
	Nuvarande lydelse
Poängplan för nationella program i gymnasiesärskolan
Ämne	Gymnasiesärskolepoäng

Fördelning på olika ämnen av gymnasiesärskolepoäng som i minst

angiven omfattning ska ingå i de nationella programmen.
Svenska eller svenska som
andraspråk	200
Engelska	100
Matematik	100
Idrott och hälsa	200
Estetisk verksamhet	100
Historia	50
Samhällskunskap	50
Religionskunskap	50
Naturkunskap	50
Ämnen som ger programmet dess karaktär
	1 300
Individuellt val	200
Gymnasiesärskolearbete	100
Summa gymnasiesärskolepoäng	2 500

92	185 Senaste lydelse 2017:620.

Bilaga 4 Prop. 2021/22:162

Föreslagen lydelse

Poängplan för nationella program i anpassade gymnasieskolan

Ämne	Gymnasiepoäng i anpassad
	gymnasieskola

Fördelning på olika ämnen av gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola som i minst angiven omfattning ska ingå i de nationella programmen.

Svenska	eller	svenska	som
andraspråk			200
Engelska			100
Matematik			100
Idrott och hälsa			200
Estetisk verksamhet			100
Historia			50
Samhällskunskap			50
Religionskunskap			50
Naturkunskap			50
Ämnen som ger programmet dess karaktär
			1 300
Individuellt val			200
Gymnasiearbete		i anpassad
gymnasieskola			100
Summa	gymnasiepoäng		i
anpassad gymnasieskola			2 500

Prop. 2021/22:162

2.2Förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800)

Härigenom föreskrivs att 7 kap. 11 c § skollagen (2010:800) ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt förslag i avsnitt 2.1		Föreslagen lydelse
	7 kap.
	11 c §1
Rektorn får besluta att en elev i		Rektorn får besluta att en elev i
grundskolan,	grundsärskolan,	grundskolan,		anpassade		grund-
specialskolan eller sameskolan ska		skolan,	specialskolan			eller
gå om en årskurs, om elevens		sameskolan ska gå om en årskurs,
vårdnadshavare medger det och det		om elevens vårdnadshavare medger
med hänsyn till elevens utveckling		det och det med hänsyn till elevens
och personliga förhållanden i övrigt		utveckling		och	personliga
är lämpligast för eleven. Om det		förhållanden i övrigt är lämpligast
finns synnerliga skäl får rektorn		för eleven. Om det finns synnerliga
även utan medgivande från elevens		skäl får rektorn även utan
vårdnadshavare besluta att eleven		medgivande från elevens vårdnads-
ska gå om en årskurs.		havare besluta att eleven ska gå om
		en årskurs.

Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta beslut enligt första stycket.

Denna lag träder i kraft den 2 juli 2023.

94	1 Senaste lydelse 2022:000.

2.3	Förslag till lag om ändring i lagen (2022:147)	Prop. 2021/22:162
	om ändring i skollagen (2010:800)

Härigenom föreskrivs att punkt 3–5, 7 och 8 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (2022:147) om ändring i skollagen (2010:800) ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt SFS 2022:147

3.För utbildning i gymnasie- skolan och gymnasiesärskolan ska äldre bestämmelser fortfarande gälla i fråga om utbildning som har påbörjats före den 1 juli 2025. För kommunal vuxenutbildning ska äldre bestämmelser fortfarande gälla i fråga om kurser som har påbörjats före den 1 juli 2025.

4.Utbildning inom gym- nasieskolan, gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och kommunal vuxenutbildning som särskild ut- bildning på gymnasial nivå som har påbörjats före den 1 juli 2025 ska dock efter den 30 juni 2030 fullföljas enligt de bestämmelser som gäller för utbildning som har påbörjats efter den 30 juni 2025.

5.Den som har påbörjat utbildning inom gymnasieskolan,

gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå eller kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på gymna- sial nivå före den 1 juli 2025 får senast den 30 juni 2030 genomgå prövning inom kommunal vuxenut- bildning enligt bestämmelserna i 20 kap. 40 § i den äldre lydelsen. Prövning i en kurs får då göras bara hos en huvudman som erbjuder utbildning i ett ämne på en nivå som motsvarar den kurs som prövningen gäller.

7.Om en elev har fått ett godkänt betyg på en kurs i ett ämne inom gymnasieskolan, gymnasiesärsko-

Föreslagen lydelse

3.För utbildning i gymnasie- skolan och anpassade gymna- sieskolan ska äldre bestämmelser fortfarande gälla i fråga om utbildning som har påbörjats före den 1 juli 2025. För kommunal

vuxenutbildning ska äldre bestämmelser fortfarande gälla i fråga om kurser som har påbörjats före den 1 juli 2025.

4.Utbildning inom gymnasieskolan, anpassade gym- nasieskolan, kommunal vuxenut- bildning på gymnasial nivå och kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på gymnasial nivå som har påbörjats före den 1 juli 2025 ska dock efter den 30 juni 2030 fullföljas enligt de bestäm- melser som gäller för utbildning som har påbörjats efter den 30 juni 2025.

5.Den som har påbörjat utbildning inom gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan, kom- munal vuxenutbildning på gymna- sial nivå eller kommunal vuxenut- bildning som anpassad utbildning på gymnasial nivå före den 1 juli 2025 får senast den 30 juni 2030 genomgå prövning inom kom- munal vuxenutbildning enligt bestämmelserna i 20 kap. 40 § i den äldre lydelsen. Prövning i en kurs får då göras bara hos en huvudman som erbjuder utbildning i ett ämne på en nivå som motsvarar den kurs som prövningen gäller.

7.Om en elev har fått ett godkänt betyg på en kurs i ett ämne inom gymnasieskolan, anpassade gym-

Prop. 2021/22:162 lan, kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå eller kommunal vuxenutbildning som särskild ut- bildning på gymnasial nivå enligt de äldre bestämmelserna, ska ett godkänt betyg som eleven får på en nivå i samma ämne före den 1 juli 2030 omfatta bara lägre nivåer i ämnet som inte motsvaras av den kurs som eleven har fått godkänt betyg på.

8.Om en elev har fått betyg på en kurs i ett ämne inom gymnasie- skolan, gymnasiesärskolan, kom- munal vuxenutbildning på gymna- sial nivå eller kommunal vuxenut- bildning som särskild utbildning på gymnasial nivå enligt de äldre bestämmelserna, ska ett godkänt betyg som eleven får på en nivå i samma ämne efter den 30 juni 2030 ersätta betyget på kursen. Detta gäller dock endast om den aktuella kursen motsvarar någon eller några av de nivåer som omfattas av betyget i ämnet.

nasieskolan, kommunal vuxenut- bildning på gymnasial nivå eller kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på gymnasial nivå enligt de äldre bestämmel- serna, ska ett godkänt betyg som eleven får på en nivå i samma ämne före den 1 juli 2030 omfatta bara lägre nivåer i ämnet som inte motsvaras av den kurs som eleven har fått godkänt betyg på.

8.Om en elev har fått betyg på en kurs i ett ämne inom gymnasie- skolan, anpassade gymnasieskolan, kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå eller kommunal vuxenutbildning som anpassad ut- bildning på gymnasial nivå enligt de äldre bestämmelserna, ska ett godkänt betyg som eleven får på en nivå i samma ämne efter den 30 juni 2030 ersätta betyget på kursen. Detta gäller dock endast om den aktuella kursen motsvarar någon eller några av de nivåer som omfattas av betyget i ämnet.

Denna lag träder i kraft den 2 juli 2023.

3	Ärendet och dess beredning	Prop. 2021/22:162

Regeringen beslutade den 20 juli 2017 att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. kartlägga och analysera skolornas stöd- och elevhälsoarbete och lämna förslag i syfte att skapa bättre förutsättningar för alla elever, såväl flickor som pojkar, att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, analy- sera om beslut om att inte flytta upp en elev till närmast högre årskurs ska kunna överklagas (dir. 2017:88). Utredningen, som antog namnet Utred- ningen om elevers möjligheter att nå kunskapskraven, fick genom tilläggs- direktiv den 26 april 2018 i uppdrag att även bl.a. undersöka förutsättning- arna för att införa en garanti för tidiga stödinsatser i grundsärskolan mot- svarande gällande garanti för grundskolan, sameskolan och specialskolan (dir. 2018:33). Genom ytterligare tilläggsdirektiv den 27 juni 2019 fick utredningen i uppdrag att analysera vilka insatser som kan vidtas för att stärka särskolan och analysera hur elever bättre kan få stödinsatser kopplat till lärmiljö och grupptillhörighet (dir. 2019:38). Den 20 februari 2020 vidgades utredningens uppdrag till att även analysera regleringen av till- gången till elevhälsa och föreslå alternativa benämningar på skolformerna grundsärskola och gymnasiesärskola. Utredningen fick i uppdrag att lämna ett delbetänkande avseende frågan om hur elever kan få bättre stödinsatser kopplat till lärmiljö och grupptillhörighet samt om giltighetstiden för övergångsbestämmelserna om undantag från krav på legitimation och behörighet för att få bedriva undervisning och besluta om betyg i grundsär- skolan, gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna bör förlängas (dir. 2020:18).

Utredningen lämnade den 25 juni 2020 delbetänkandet En annan möjlig- het till särskilt stöd – Reglering av kommunala resursskolor (SOU 2020:42). Delbetänkandets förslag om reglering av kommunala resurssko- lor, samt förslag om lagbemyndigande om tilläggsbelopp för särskilt stöd behandlas i propositionen Resursskolor och tilläggsbelopp för särskilt stöd, beslutad denna dag. Delbetänkandet i den delen som avser en förlängning av giltighetstiden för övergångsbestämmelserna om undantag från krav på legitimation och behörighet för att få bedriva undervisning och besluta om betyg i grundsärskolan, gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna behandlades i propositionen Vissa insatser för ökad lärarkompetens (prop. 2020/21:152). Riksdagen beslutade i enlighet med propositionens förslag (bet. 2020/21:UbU19, rskr. 2020/21:309).

Utredningen lämnade den 26 februari 2021 slutbetänkandet Bättre möj- ligheter för elever att nå kunskapskraven – aktivt stöd- och elevhälsoarbete samt stärkt utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning (SOU 2021:11).

I propositionen behandlas slutbetänkandets förslag om elevhälsa i avsnitt 4. Förslagen om en stärkt utbildning för elever med en intellektuell funktionsnedsättning behandlas i avsnitt 5–9 och i avsnitt 10 förslag om möjligheten att överklaga rektors beslut om att en elev ska gå om en årskurs.

En sammanfattning av slutbetänkandet finns i bilaga 1 och slutbetänk- andets lagförslag finns i bilaga 2. Slutbetänkandet har remissbehandlats och en förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3. Remissvaren

Prop. 2021/22:162 finns tillgängliga på regeringen.se . En sammanställning av dem finns även tillgänglig i Utbildningsdepartementet (U2021/01369).

Lagrådet

Regeringen beslutade den 17 februari 2022 att inhämta Lagrådets yttrande över lagförslagen i bilaga 4. Lagrådets yttrande finns i bilaga 5. Lagrådet lämnar förslagen utan erinran. I förhållande till lagrådsremissens förslag görs några redaktionella ändringar.

Propositionen föregås av sex andra propositioner beslutade samma dag där det föreslås ändringar i skollagen som påverkar utformningen av lagförslagen i propositionen. Förslaget till utformning utgår från att de lagändringar som föreslås i propositionerna, Resursskolor och tilläggs- belopp för särskilt stöd, Tydligare krav på fristående förskolor, skolor och fritidshem med konfessionell inriktning, Ett mer likvärdigt skolval, Dimensionering av gymnasial utbildning för bättre kompetensförsörjning, Skolans arbete med trygghet och studiero och Ökad likvärdighet för skolhuvudmän, träder i kraft i den ordning propositionerna nu nämnts, och föregår de ändringar som föreslås i förevarande proposition.

	4	Elevhälsans uppdrag stärks
	4.1	Elevhälsans uppdrag är inte tillräckligt tydligt
	För eleverna i bl.a. förskoleklassen, grundskolan och grundsärskolan ska
	det finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska,
	psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara
	förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbild-
	ningens mål ska stödjas, se 2 kap. 25 § skollagen (2010:800). Elevhälsan
	ska även bidra i arbetet med att tillgodose elevers behov av särskilt stöd
	och vid frånvaroproblematik. Rektorn ska under en utredning om särskilt
	stöd samråda med personal från elevhälsan, om det inte anses uppenbart
	obehövligt. Samråd med personal från elevhälsan ska även göras i
	utredningar av upprepad eller längre frånvaro i de obligatoriska skol-
	formerna (3 kap. 7 § och 7 kap. 19 a § skollagen). I förarbetena till skol-
	lagen anges att på den individuella nivån har elevhälsan ansvar för att
	undanröja hinder för varje enskild elevs lärande och utveckling. Elev-
	hälsans mål är att skapa en så positiv lärandesituation som möjligt för
	eleven. I förarbetena framgår också att skolan har ett ansvar för att skapa
	en god lärandemiljö för elevernas kunskapsutveckling och personliga
	utveckling och att en utgångspunkt är att lärande och hälsa på många sätt
	påverkas av samma generella faktorer. Elevhälsans arbete bör i stor
	utsträckning vara förebyggande och ha en hälsofrämjande inriktning. Det
	betonas att arbetet förutsätter en hög grad av samverkan mellan elev-
	hälsans personal och övriga personalgrupper samt att det även är angeläget
	att samverkan sker med övrig hälso- och sjukvård och med socialtjänsten
	(prop. 2009/10:165 s. 276).
	Av utredningens kartläggning framgår det att det i dag finns brister i
98	skolans stöd- och elevhälsoarbete som behöver åtgärdas. Elevers behov av

stödinsatser upptäcks inte i tid och utredningar av elevers behov av särskilt Prop. 2021/22:162 stöd tar i många fall allt för lång tid och ibland dröjer det länge innan

stödinsatserna till eleverna sätts in. Många elever får inte heller stöd i den omfattning som de skulle behöva. De insatser som ges svarar dessutom inte heller i tillräcklig utsträckning mot elevernas stödbehov. Parallellt med detta efterfrågar många lärare ökade kunskaper för att kunna utforma adekvata stödinsatser till eleverna. Av kartläggningen framgår även att många lärare upplever att de inte kan få hjälp av elevhälsan, eller att elevhälsan inte kan erbjuda den hjälp som efterfrågas och att samarbetet mellan lärarna och elevhälsan ofta brister.

Skolinspektionen har i flera årsrapporter konstaterat att elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande arbete får stå tillbaka för åtgärdande insatser i form av akuta ärenden. I Skolinspektionens granskning av elevhälsan från 2015 framgår att det förebyggande och hälsofrämjande arbetet ofta initieras och genomförs av lärare utan elevhälsans medverkan (Skolinspektionens rapport 2015:05). Även av Skolverkets redovisning av uppdraget om insatser för en förstärkt elevhälsa framgår att elevhälsan framför allt fokuserar på elevers ohälsa på individnivå och att arbetet i huvudsak är inriktat på insatser när det uppstår problem (U2015/03324).

Elevhälsans arbete ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande och förutsätter en hög grad av samverkan med övriga personalgrupper. På alltför många skolor upplever sig elevhälsans personal dock ensam i sitt arbete eller som en separat verksamhet. För att den samlade elevhälsans potential ska kunna utnyttjas fullt ut och bli verklighet behöver samverkan, såväl inom elevhälsan som mellan elevhälsan och övrig personal i skolan utvecklas. Enligt Skolinspektionens rapport om elevhälsan framgår även att elevhälsans personal sällan medverkar i skolans utvecklingsarbete och att det finns brister i det systematiska kvalitetsarbetet med koppling till elevhälsans uppdrag.

Det finns därtill ett tydligt behov av att samverkan mellan skolan och aktörer utanför skolan förbättras. Det kan t.ex. handla om elever som har behov av kontakter med hälso- och sjukvården eller av stöd från social- tjänsten. Om dessa insatser inte fungerar kan det påverka elevens förut- sättningar i skolan negativt.

4.2	Elevhälsans uppdrag ska förtydligas

Regeringens förslag: Elevhälsans arbete ska bedrivas på individ-,
grupp- och skolenhetsnivå och ske i samverkan med lärare och övrig
personal. Elevhälsan ska vara en del av skolans kvalitetsarbete. Vid
behov ska elevhälsan samverka med hälso- och sjukvården och
socialtjänsten.

Utredningens förslag Överensstämmer i huvudsak med regeringens
förslag. Utredningen föreslår att elevhälsans arbete ska bedrivas på
individ-, grupp-, och organisationsnivå och ske i samverkan med övrig
personal på skolan, samt att elevhälsan ska bidra till skolans kvalitetsar-
bete.
Remissinstanserna: En klar majoritet av remissinstanserna tillstyrker
eller har inget att invända mot förslaget. Detta gäller bl.a. Statens skolverk,		99

Prop. 2021/22:162 Specialpedagogiska skolmyndigheten, Statens skolinspektion, Leksands, Skellefteås och Nacka kommun, Barnombudsmannen, Autism- och

	Aspergerförbundet, Lärarförbundet, Riksförbundet Attention, Riks-
	föreningen för Skolsköterskor, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR),
	Sveriges skolkuratorers förening, Sveriges Skolledarförbund, Acade-
	Media, Vårdförbundet, Svenska logopedförbundet och Stockholms univer-
	sitet. En del av de tillstyrkande remissinstanserna har dock synpunkter i
	vissa delar som redogörs för nedan.
	Statens skolverk anser att en förtydligad reglering ger större möjlighet
	att åstadkomma en mer likvärdig skola genom större möjligheter att både
	stödja och följa upp elevhälsoarbetet på ett bättre sätt. Skolväsendets
	överklagandenämnd anser att förslaget att elevhälsan ska samverka med
	andra instanser kan bidra till att möjliggöra en mer behovsanpassad och
	positiv kunskapsutveckling för eleven. Nacka kommun anser att förslaget
	bör kunna bidra till en mer effektiv tillsyn från Skolinspektionens sida.
	Gävle kommun är positiv till förslaget, särskilt förtydligandet av elev-
	hälsans deltagande i kvalitetsarbetet och att ”hela-skolans-ansatsen” kring
	arbetet lyfts. Barnombudsmannen håller med om att det systematiska
	kvalitetsarbetet som bedrivs hos huvudmän och på skolor i högre grad
	behöver omfatta ett elevhälsoperspektiv och tycker att det är bra att
	utredningen på ett så tydligt sätt lyfter fram detta i betänkandet.
	Barnombudsmannen påpekar att i en tid med ökande psykisk ohälsa bland
	barn och ungdomar är det förebyggande och hälsofrämjande elevhälsoar-
	betet viktigt. Riksföreningen för skolsköterskor anser att det är viktigt att
	det blir tydligt för rektor och eller huvudman hur mycket resurser som be-
	höver avsättas för att uppdraget ska kunna fullföljas.
	Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) önskar ett förtydligande
	av att elevhälsan inte bara ska bidra till skolans kvalitetsarbete utan är en
	viktig del av skolans systematiska kvalitetsarbete. Skolforskningsinstitutet,
	anser att formuleringen ”bidra till” inte tillräckligt betonar elevhälsans
	deltagande i det systematiska kvalitetsarbetet och föreslår att det borde
	tydliggöras i skollagen att elevhälsan ska ingå i det systematiska
	kvalitetsarbetet. Riksförbundet för barn, unga och vuxna med intellektuell
	funktionsnedsättning (FUB) anser att samverkan mellan elevhälsan,
	lärarna och rektorn är central för att lyckas utveckla inkluderande
	lärmiljöer och för att möta elevers olika behov. Folkhälsomyndigheten
	föreslår att det i bestämmelsen även framgår vilka andra externa instanser
	som elevhälsan kan samverka med. Stockholms universitet påpekar att i
	dag fungerar hälsovården och skolsystemet som parallella myndigheter
	och system i relation till många elever i synnerhet vad gäller elever med
	intellektuell funktionsnedsättning och neuropsykiatrisk diagnos. Lärarnas
	Riksförbund påpekar att det är viktigt att kunskapsuppdraget står i centrum
	för skolans och elevhälsans uppdrag. Annan problematik ska i så stor
	utsträckning som möjligt hänvisas till hälso- och sjukvården eller
	socialtjänsten. Hjärnfonden understryker vikten av elevhälsans roll och
	uppdrag när det gäller samverkan med hälso- och sjukvården och
	socialtjänsten. Många barn behöver stöd över en längre tid och det saknas
	ofta samverkan. Det är särskilt viktigt för barn och elever med neuro-
	psykiatriska funktionsnedsättningar.
	Både Statens skolinspektion och Skolverket ser positivt på att
100	bestämmelsen förstärks med att elevhälsans arbete ska bedrivas på individ-

grupp- och organisationsnivå, men anser att det kan bli otydligt vad som Prop. 2021/22:162 avses. Skolinspektionen ser ett behov av förtydligande av vad detta

konkret innebär för huvudmännen.

Friskolornas riksförbund avstyrker förslaget med hänvisning till att det
är otillräckligt. Förbundet anser att ett förtydligat uppdrag för elevhälsan
bör konkretiseras med utvärderingsbara mål. Förbundet anser vidare att för
alla som verkar inom skolan är det uppenbart att en skolas förbättrings-
möjligheter bygger på ett ständigt pågående kvalitetsarbete. Staffanstorps
kommun avstyrker förslaget och uppger att det föreslagna förtydligandet
inte kommer att innebära någon förändring i nuvarande rutiner inom
elevhälsans arbete.
Skälen för regeringens förslag
För att motverka brister bör elevhälsans arbete genomföras på individ-,
grupp- och skolenhetsnivå och ske i samverkan med lärare och övrig
personal
Många elever lämnar grundskolan utan behörighet till gymnasieskolans
nationella program. Våren 2021 saknade nästan 16 000 elever (13,8
procent) behörighet till något av gymnasieskolans nationella program.
Behörigheten är lägre bland pojkar i jämförelse med bland flickor. Det var
87,2 procent av flickorna och 85,3 procent av pojkarna som var behöriga
till ett nationellt program i gymnasieskolan. Behörigheten är också lägre
bland utrikes födda elever i jämförelse med inrikes födda. Det finns också
samband mellan elevers socioekonomiska bakgrund och behörighet till
gymnasieskolan. Elever i områden med socioekonomiska utmaningar upp-
når i betydligt lägre grad behörighet i jämförelse med elever i områden
med goda socioekonomiska förutsättningar. En förutsättning för att fler
elever ska nå målen för sin utbildning är bl.a. att elevhälsan uppfyller sitt
uppdrag. Som angetts ovan finns det i dag brister i elevhälsans arbete på
många skolor. Elevhälsans personal arbetar inte i tillräcklig utsträckning
som en del i skolans gemensamma arbete som syftar till att eleverna ska
nå målen för utbildningen. Det är vanligt förekommande att elevhälsans
förebyggande och hälsofrämjande arbete ofta får stå tillbaka för åtgär-
dande insatser i form av akuta ärenden och att samverkan mellan lärare
och elevhälsan inte fungerar i tillräcklig utsträckning. Många huvudmän
är osäkra på vad som avses med att elevhälsan främst ska vara före-
byggande och hälsofrämjande vilket ofta leder till att samarbetet mellan
lärare och elevhälsan kommer till stånd först när en enskild elev befinner
sig i en situation som kräver omfattande insatser. Elevhälsans arbete blir
därigenom inriktat på att åtgärda snarare än att förebygga problem. Enligt
regeringen finns det därför skäl att förtydliga bestämmelserna om elev-
hälsans uppdrag.
Utredningen föreslår att det av bestämmelsen ska framgå att elevhälsans
arbete ska genomföras på individ-, grupp- och organisationsnivå för att
åtgärda ovan nämnda brister i det förebyggande och hälsofrämjande
arbetet. Regeringen gör i likhet med Skolverket bedömningen att det
riskerar att bli otydligt vad som avses med organisationsnivå eftersom det
ordet kan tolkas på olika sätt, såsom huvudmanna-, skol- eller arbets-
lagsnivå. För att tydliggöra vad som avses bedömer regeringen att det i
stället bör anges att elevhälsans arbete ska bedrivas på individ-, grupp- och	101
	101

Prop. 2021/22:162 skolenhetsnivå. Insatser som syftar till att förebygga ohälsa och svårigheter att nå utbildningens mål kan, liksom insatser för att främja lärande, utveckling och hälsa, ha sitt ursprung i behov som identifierats på individ-, grupp- eller skolenhetsnivå. Insatser som kan gynna en enskild elev kan också gagna flera elever eller hela skolans verksamhet och vice versa. Genom ett förtydligande blir det, som Skolinspektionen efterfrågar, också tydligare vilken del som ska granskas i Skolinspektionens tillsyn och kvalitetsgranskningar.

Utredningen föreslår även att elevhälsans arbete ska ske i samverkan med övrig personal på skolan. I likhet med Skolverket bedömer regeringen att det genom att enbart nämna övrig personal i bestämmelsen kan bli otydligt vilka kategorier av personal som avses. Regeringen delar Skol- verkets uppfattning att det därför är motiverat att lyfta fram lärare, då de har ett särskilt ansvar för att eleverna ska nå de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas. Det bör därför av bestämmelsen också framgå att elevhälsans arbete ska ske i samverkan med lärare och övrig personal. Genom att tydligt peka ut att samverkan ska ske med lärare anser regeringen att det inte behöver förtydligas i bestämmelsen att samverkan ska ske på skolan. Det är enligt regeringen underförstått. Med övrig personal avses här att all personal på skolan har ett ansvar att utifrån sin funktion och sin kompetens bidra till arbetet med att främja lärande, utveckling och hälsa för eleverna. Det är viktigt att det finns former och förutsättningar för att det ska ske ett ömsesidigt utbyte och dialog mellan undervisande lärare och elevhälsan, på ett förebyggande plan, innan svårigheter för en elev uppstår.

Staffanstorps kommun ser inte att det föreslagna förtydligandet kommer att innebära någon förändring i nuvarande rutiner inom elevhälsans arbete. Kommunen anser att det redan är känt att elevhälsan främst ska vara hälsofrämjande och förebyggande och stödja elevernas utveckling mot målen. Regeringen delar kommunens bild såtillvida att det vid det här laget borde vara känt att arbetet ska vara främst förebyggande och hälsofrämjande. Trots det har Skolinspektionen under flera år i sina granskningar av skolor och huvudmän konstaterat brister i elevhälsans arbete. Precis som Sveriges Skolledarförbund uppger ägnar sig många skolor främst åt akut ärendehantering och har svårt att byta perspektiv mot det förebyggande och hälsofrämjande. Det talar enligt regeringens uppfattning för att det krävs ett förtydligande av att elevhälsans arbete ska bedrivas på individ- grupp- och skolenhetsnivå. I likhet med Sveriges Skolledarförbund anser regeringen att ett förtydligande av vad som ingår i elevhälsans uppdrag kan bidra till en stärkt förmåga att bryta gamla mönster och skifta från akut ärendehantering till ett förebyggande och hälsofrämjande fokus.

Sammantaget gör regeringen bedömningen att det finns skäl att förtydliga att elevhälsans uppdrag ska genomföras på individ-, grupp- och skolenhetsnivå och ske i samverkan med lärare och övrig personal för att motverka de brister i elevhälsans stöd- och elevhälsoarbete som finns.

102

Det finns skäl att förtydliga skollagen så att elevhälsan blir en del av skolans systematiska kvalitetsarbete

Av skollagen framgår det att varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt ska planera, följa upp och utveckla utbildningen. Sådan planering, uppföljning och utveckling av ut- bildningen ska genomföras även på skolenhetsnivå. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Rektorn ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs (4 kap. 3 och 4 §§).

För att utveckla skolans verksamhet behöver det systematiska kvalitetsarbetet omfatta alla de faktorer som utgör viktiga förutsättningar för elevernas utveckling och lärande. Uppgifter och erfarenheter om skolans lärmiljöer och elevers hälsa, välbefinnande och stödbehov kan således utgöra viktig kunskap i skolans analysarbete. Den samlade elev- hälsan utgör en viktig funktion i skolans kvalitetsarbete genom att samla in, analysera och sammanställa information som kan ligga till grund för verksamhetsutvecklingen. Den samlade elevhälsan har också en viktig funktion när det handlar om att bidra med sina olika professionsperspektiv och främja ett hälsofrämjande förhållningssätt.

Som angetts ovan har Skolinspektionen i sin granskning av elevhälsan konstaterat att elevhälsan sällan medverkar i skolans utvecklingsarbete och att det förebyggande och hälsofrämjande elevhälsoarbete som bedrivs i de granskade skolorna mycket sällan omfattas av en tydlig strategi eller systematik för att utveckla arbetet. Enligt regeringen utnyttjas inte elevhälsans potential i alla skolor och på många håll saknas både förut- sättningar och arbetssätt för de olika professionsperspektiven att bidra till en hälsofrämjande skolutveckling, vilket riskerar att drabba elevernas utveckling mot målen negativt. Barnombudsmannen anser att mot bakgrund av artiklarna 28 och 29 i barnkonventionen behöver det syste- matiska kvalitetsarbetet som bedrivs hos huvudmän och på skolor i högre grad omfatta ett elevhälsoperspektiv och att det är bra att utredningen på ett så tydligt sätt lyfter fram detta i betänkandet. Regeringen bedömer att det finns skäl att förtydliga bestämmelsen i skollagen när det gäller elevhälsans roll i det systematiska kvalitetsarbetet.

Skolor där undervisningen inte i tillräcklig utsträckning anpassas till elevernas behov kännetecknas ofta av en bristande strategisk styrning, såsom avsaknad av tydliga mål och uppföljningssystem. Det faktum att huvudmän och rektorer ibland saknar kunskap om elevhälsans uppdrag och arbetssätt och om hälsoperspektivet i stort kan enligt regeringen vara en bidragande orsak till att dessa aspekter saknas i kvalitetsarbetet.

Regeringen anser, i likhet med SPSM och Skolverket, att elevhälsans delaktighet i det systematiska kvalitetsarbetet är ett fundament för hälso- främjande skolutveckling. Utredningen föreslår att det i skollagen ska förtydligas att elevhälsan ska bidra till skolans kvalitetsarbete. Regeringen anser i likhet med Skolverket och SPSM att elevhälsan inte bara ska vara med och bidra till det systematiska kvalitetsarbetet utan vara en integrerad del av det. Regeringen föreslår därför att det i bestämmelsen ska framgå att elevhälsan ska vara en del av det systematiska kvalitetsarbetet.

Skolforskningsinstitutet, som tillstyrker förslaget, anser att elevhälsans deltagande i det systematiska kvalitetsarbetet i stället borde tydliggöras

Prop. 2021/22:162

103

Prop. 2021/22:162 genom ett tillägg i 4 kap. 4 § skollagen, som anger vilka på en skolenhet som ska delta i det systematiska kvalitetsarbetet. Regeringen bedömer emellertid att Skolforskningsinstitutets förslag skulle innebära en onödig detaljstyrning. I skollagen regleras redan att kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever, som Skolforskningsinstitutet själva påpekar kan elevhälsans läsas in i kategorin övrig personal. Regeringen gör bedömningen att för- slaget om förtydligande av elevhälsans uppdrag är tillräckligt eftersom den samlade elevhälsans kompetenser behöver involveras för att skolan ska leva upp till det förebyggande och hälsofrämjande uppdraget. Regeringen anser att lagstiftningen måste ta hänsyn till huvudmännens lokala förutsätt- ningar genom att undvika onödig detaljstyrning. Regeringen bedömer därför att det inte behöver göras ett sådant tillägg i 4 kap. som Skol- forskningsinstitutet föreslår.

Friskolornas riksförbund, som avstyrker förslaget, uppger att ett för- tydligande av elevhälsans uppdrag är otillräckligt och att uppdraget bör konkretiseras med utvärderingsbara mål för elevhälsan. Förbundet uppger vidare att det annars blir helt omöjligt för elevhälsan att kunna bidra till skolans kvalitetsarbete. Enligt förbundet är det för alla som verkar inom skolan uppenbart att en skolas förbättringsmöjligheter bygger på ett ständigt pågående kvalitetsarbete. Regeringen är liksom Friskolornas riksförbund positiv till konkreta och utvärderingsbara mål. I skollagen framgår det dock redan att inriktningen på det systematiska kvalitets- arbetet ska vara att de mål som finns för utbildningen och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls (4 kap. 5 §). Enligt regeringen kan en ytterligare konkretisering av de målen medföra att huvudmannens förutsättningar att bedriva ett framgångsrikt systematiskt kvalitetsarbete på lokal nivå försvåras.

I sammanhanget bör även nämnas att regeringen i propositionen Skolans arbete med trygghet och studiero, beslutad denna dag, föreslår ett förtydligande av skollagens skrivningar om det systematiska kvalitetsarbetet som innebär att det blir tydligare för huvudmän att även elevhälsan kan utgöra en betydelsefull komponent i det systematiska kvalitetsarbetet. I nämnda proposition föreslås att huvudmannen och rektorn, utöver att följa upp utbildningen, även ska analysera de bakom- liggande orsakerna till uppföljningens resultat och utifrån analysen genomföra insatser i syfte att utveckla utbildningen.

Sammantaget anser regeringen att det finns skäl att förtydliga skollagen i fråga om elevhälsans roll i det systematiska kvalitetsarbetet på så sätt att elevhälsan ska vara en del av skolans kvalitetsarbete.

Elevhälsan ska samverka med hälso- och sjukvården och socialtjänsten när behov finns

Av förarbetena till skollagen framgår att det är angeläget att samverkan sker med övrig hälso- och sjukvård samt med socialtjänsten (prop. 2009/10:165 s. 276). I elevhälsans arbete ingår det i dag att ha en om- fattande samverkan med samhällsfunktioner utanför skolan som på olika sätt har med elever och deras familjer att göra. Samverkan kan vara såväl hälsofrämjande som förebyggande och åtgärdande. Det handlar om att

elevhälsan kan ha behov att ha kontakt med t.ex. ungdomsmottagningar,

104

barn- och ungdomspsykiatrin, socialtjänsten, barn- och ungdoms- mottagningar, vårdcentraler, barn- och ungdomshabilitering, närpolis och idéburna organisationer. För vissa elever har personal inom elevhälsan ofta en viktig funktion att fylla när det gäller kontakter med dessa aktörer. Som angetts ovan finns det elever som behöver insatser från bl.a. hälso- och sjukvården och socialtjänsten för att klara sin skolgång och utvecklas i övrigt. Det är därför viktigt att det finns en god samverkan mellan skolan och dessa instanser eftersom brister i denna samverkan innebär en stor risk för de utsatta grupper av elever som har behov av detta.

Skolverket påpekar att samverkan behöver ske mer än vid behov. För att barn och unga i behov av stöd ska få detta stöd, från flera verksamheter samordnat, behövs enligt myndigheten, ett långsiktigt tvärprofessionellt samarbete. Enligt Skolverket bygger det på att det finns en gemensam målbild, samsyn och fastlagd struktur för arbetet.

Regeringen instämmer med Skolverkets uppfattning om grunderna för en framgångsrik samverkan. Det behövs strukturer för samverkan kring främjande, förebyggande och åtgärdande arbete. Det kan räcka med ett väl utvecklat informationsutbyte mellan relevanta aktörer. Men ibland krävs ytterligare insatser för att samordna och tydliggöra ansvars- och roll- fördelning i planering, genomförande och uppföljning av arbetet, särskilt vid insatser för en enskild elev. Regeringen delar Skolväsendets över- klagandenämnds bedömning, att förslaget kan bidra till att möjliggöra en mer behovsanpassad och positiv kunskapsutveckling för eleven. Även SPSM understryker vikten av elevhälsans uppdrag gällande samverkan med hälso- och sjukvården och socialtjänsten utifrån det sammanhang som barn och elever befinner sig i och för ett hållbart och sammanhållet stöd över tid. Detta är enligt SPSM särskilt viktigt för barn och elever med funktionsnedsättning.

Huvudmännen kan ha vitt skilda förutsättningar för sitt elevhälsoarbete. Med hänsyn till detta är det viktigt att regelverket inte är alltför detaljstyrande. Regeringen bedömer att det därför är tillräckligt att ange att samverkan ska ske vid behov och att det inte är lämpligt att i detalj anges när samverkan ska ske. Det finns heller inte skäl att, såsom Folk- hälsomyndigheten föreslår, revidera bestämmelsen så att det även framgår vilka andra instanser som elevhälsan kan samverka med.

Lärarnas Riksförbund, som tillstyrker förslaget, poängterar vikten av att kunskapsuppdraget står i centrum för skolans och elevhälsans uppdrag och anser att annan problematik ska i så stor utsträckning som möjligt hänvisas till hälso- och sjukvården eller socialtjänsten. Enligt regeringen innebär det föreslagna förtydligandet att elevhälsan ska samverka med hälso- och sjukvården och socialtjänsten när behov finns, inte att kunskapsuppdraget utmanas. Skolan har ett ansvar för att skapa en god lärandemiljö för elevernas kunskapsutveckling och personliga utveckling. I det individuellt inriktade arbetet har elevhälsan ett särskilt ansvar som innebär att undan- röja hinder för varje enskild elevs lärande och utveckling och bidra med åtgärder och anpassning för varje enskild elev i behov av särskilt stöd. Om lösningen för att undanröja ett sådant hinder är kopplat till en elevs kontakt med andra instanser i samhället är det rimligt att elevhälsans uppdrag förtydligas i detta avseende, genom att elevhälsan samverkar med hälso- och sjukvården och socialtjänsten.

Prop. 2021/22:162

105

Prop. 2021/22:162 Staffanstorps kommun, som avstyrker förslaget, uppger att samverkan med sjukvård och socialtjänst redan sker inom ramen för elevhälsans arbete och konstaterar att utredningen inte föreslår något förtydligande kring ansvarsfördelning mellan dessa myndigheter, vilket det finns behov av. Precis som Staffanstorps kommun påpekar och som framgår ovan ingår det redan i dag att elevhälsan ska samverka med bl.a. hälso- och sjuk- vården och socialtjänsten. Trots det fungerar i dag, som Stockholms universitet påpekar, skolan och hälsovården ofta som parallella system fast de många gånger arbetar med samma elever. Ansvaret för att skapa en förtroendefull och ändamålsenlig samverkan är gemensamt för berörda verksamheter och ett misslyckande kan innebära förödande konsekvenser för enskilda barn och ungdomar. Även Hjärnfonden pekar på att många barn behöver stöd över en längre tid och att det ofta saknas samverkan. Det är särskilt viktigt för barn och elever med neuropsykiatriska funktions- nedsättningar. Enligt regeringen innebär en utvecklad samverkan en för- bättrad möjlighet till ökad kunskapsutveckling hos elever.

106

Sammanfattningsvis anser regeringen att det av skollagen uttryckligen bör framgå att elevhälsan ska samverka med hälso- och sjukvård och med socialtjänsten när behov finns.

4.3Regleringen av elevhälsans specialpedagogiska kompetens behöver förtydligas

I skollagen anges att det inom elevhälsan ska finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses (2 kap. 25 § andra stycket). Enligt förarbetena till be- stämmelsen behöver tillgång till specialpedagogisk kompetens inte enbart syfta på personer med specialpedagogutbildning, utan kan också innefatta t.ex. speciallärare eller en skolledare med särskilt ansvar för specialpeda- gogiska insatser på skolan (prop. 2009/10:165 s. 278).

Kartläggningar och rapporter pekar på att den specialpedagogiska kompetensen allmänt behöver stärkas i undervisningen. Av exempelvis Skolverkets rapport Tillgängliga lärmiljöer - en nationell studie av skol- huvudmännens arbete för grundskoleelever med funktionsnedsättning (rapport 404:2016) framgår att lärare ofta ser och förstår att vissa elever behöver extra anpassningar och särskilt stöd, men att lärarna därefter i stor utsträckning saknar möjlighet och kompetens att själva stödja och anpassa undervisningen på lämpligt vis. I rapporten anges att drygt fyra av tio huvudmän anser att bristande kompetens hos lärare är ett hinder i arbetet med att motverka pedagogiska konsekvenser av funktionsnedsättningar. Här har samverkan med elevhälsan, och särskilt den specialpedagogiska kompetensen inom elevhälsan, en betydelsefull roll.

Enligt utredningen upptäcks t.ex. inte elevers behov av stödinsatser i tid och utredningar av elevers behov av särskilt stöd tar i många fall allt för lång tid. Ibland dröjer det även länge innan stödinsatserna sätts in och många elever får inte stöd i den omfattning som de skulle behöva. De insatser som ges svarar inte heller i tillräcklig utsträckning mot elevernas stödbehov. Utredningen poängterar också att många lärare efterfrågar ökade kunskaper när det gäller att utforma adekvata stödinsatser för

eleverna. I detta arbete brister ofta samarbetet med elevhälsan, som skulle Prop. 2021/22:162 kunna vara ett stöd i detta. För att fler elever ska nå målen för sin utbild-

ning behöver regleringen som rör tillgången till den specialpedagogiska kompetensen förtydligas.

4.4Krav på tillgång till specialpedagog eller speciallärare för elevhälsan

Regeringens förslag: Det ska finnas tillgång till specialpedagog eller speciallärare för elevhälsans specialpedagogiska insatser.

Utredningens förslag Överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: En klar majoritet av remissinstanserna tillstyrker

eller har inget att invända mot förslaget. Detta gäller bl.a. Statens skolverk, Statens skolinspektion, Barnombudsmannen, Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen, majoriteten av kommunerna, Autism- och Asperger- förbundet, Idéburna skolors riksförbund, Lärarförbundet, Riksförbundet Attention, Riksförbundet för barn, unga och vuxna med intellektuell funktionsnedsättning (FUB), Sveriges Kommuner och Regioner och Sveriges Skolledarförbund. Vissa av de tillstyrkande instanserna har dock synpunkter i vissa delar som redogörs för nedan.

Statens skolverk ser positivt på att den eller de personer som företräder den specialpedagogiska kompetensen inom elevhälsan bör tjänstgöra som specialpedagog eller speciallärare. Riksförbundet Attention ser utredning- ens förslag om krav på specialpedagog eller speciallärare inom elevhälsan som en självklarhet. Sveriges Skolledarförbund uppger att den special- pedagogiska kompetensen inom elevhälsan behöver stärkas. Enligt förbundet är specialpedagogen en ovärderlig resurs som har möjlighet att binda samman de olika professionernas perspektiv till en fungerande enhet. Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft anser att specialpedagoger och speciallärare, som är den yrkesgrupp som arbetar nära elever och lärare, ska ha ett större inflytande än i dag och ser därför att de är en mycket viktig och en självklar del av elevhälsan. Malmö kommun anser att den special- pedagogiska kompetensen inom elevhälsan behöver stärkas genom att ett krav ställs på tillgången av en sådan kompetens. Haninge kommun är positiv till förslaget och påpekar att speciallärare och specialpedagoger redan ingår i dag i elevhälsan vid många skolor och är en viktig kompetens i elevhälsoarbetet.

Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) välkomnar att förslaget inte innebär något specifikt utbildningskrav, då det skulle vara svårt för kommuner med rekryteringsutmaningar att leva upp till en sådan reglering. Statens skolinspektion anser att förslaget på ett positivt sätt förstärker den tidigare regleringen men att det behöver förtydligas vad tjänstgöring inne- bär i fråga om personernas utbildningsbakgrund och i fråga om tjänst- göringens förläggande och utformning. Lärarförbundet tillstyrker förslaget men anser att ska krävas en genomgången speciallärar- eller specialpedagogutbildning. Malmö universitet anser att elevhälsan ska representeras både av kompetens med specialpedagogexamen och

speciallärarexamen. Karlstad universitet påtalar att utbildningen till de

107

Prop. 2021/22:162 olika befattningarna inte har samma inriktning eller examensmål. Universitet föreslår, i likhet med Lärarnas Riksförbund, att kravet blir att specialpedagog ska ingå i elevhälsan och att speciallärare ska ingå som en kompetens i lärarkollektivet.

Stockholms universitet bedömer bl.a. att förslaget är ett steg i rätt rikt- ning för att åtgärda de skillnader i kvalitet och brister som har uppmärk- sammats i utredningen och i tidigare utvärderingar. Den tidigare benäm- ningen om tillgång till ”specialpedagogisk kompetens” garanterade inte alltid tillgång till en avancerad specialpedagogisk kompetens, utan det kunde vara tillräckligt med en genomgången kortare kurs i specialpeda- gogik.

Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) och Hjärnfonden avstyr- ker förslaget och invänder mot bedömningen att det inte går att ställa krav på examen för dem som innehar uppdraget. SPSM välkomnar dock utred- ningens bedömning att den specialpedagogiska kompetensen behöver stärkas men anser att det ska krävas speciallärare och specialpedagog för elevhälsans specialpedagogiska insatser.

Friskolornas riksförbund avstyrker förslaget med hänvisning till bristen på utbildade speciallärare och specialpedagoger och anser därför att kraven i skollagen inte ska skärpas innan bristen åtgärdats. Internationella Engelska Skolan instämmer med utredningen i att den specialpedagogiska kompetensen behöver stärkas men avstyrker förslaget med hänvisning till att specialpedagoger med examen från svenska utbildningsinstitut saknar grundläggande kunskaper i kartläggning av elevers behov av stöd samt i utformandet av åtgärdsprogram. Enligt Internationella Engelska Skolan är det viktigt att personal med specialpedagogisk kompetens tillåts arbeta som speciallärare även om man saknar examen.

Skälen för regeringens förslag

Det ska finnas krav på tillgång till specialpedagog eller speciallärare för elevhälsans specialpedagogiska insatser

	För att åtgärda bristerna i skolans arbete med att skapa pedagogiska,
	psykosociala och fysiska lärmiljöer som ger rimliga förutsättningar för alla
	elever att nå målen för sin utbildning ligger ett stort ansvar på en
	fungerande elevhälsa. Många lärare saknar i dag tillräcklig kompetens för
	att kunna anpassa undervisningen efter elevernas behov och efterfrågar
	stöd från elevhälsan som på många håll brister i att leva upp till sitt
	uppdrag. Både utformning och uppföljning av stödåtgärder fungerar bättre
	när lärare samverkar med specialpedagog eller speciallärare, vilket ligger
	till grund för regeringens förslag att elevhälsans uppdrag bl.a. ska för-
	tydligas i fråga om samverkan med lärare och övrig skolpersonal, som
	redogjorts för i avsnitt 4.2.
	I likhet med Sveriges Skolledarförbund anser regeringen att den special-
	pedagogiska kompetensen inom elevhälsan behöver stärkas. Regeringen
	delar även Skolverkets uppfattning att arbetet med specialpedagogiska
	insatser ska ske i nära samarbete med lärare och skolans övriga personal
	för att främja elevernas hälsa och lärande i utveckling mot utbildningens
	mål. Gällande bestämmelser, som innebär att det inte finns något krav på
	tillgång till specialpedagog	eller	speciallärare för elevhälsans
108	specialpedagogiska insatser, är	enligt	regeringen otillräckliga i detta

avseende. Regeringen föreslår därför att skollagen förtydligas så att det framgår att det ska finnas tillgång till specialpedagog eller speciallärare för elevhälsans specialpedagogiska insatser.

Det kan antas att regeringens förslag inte innebär någon förändring för majoriteten av skolor som redan i dag låter speciallärare eller specialpedagoger företräda den specialpedagogiska kompetensen inom elevhälsan. Bland annat Haninge kommun framför att speciallärare eller specialpedagog redan ingår i elevhälsan vid många skolor. Enligt regeringen kan förslaget för vissa skolor dock innebära en skärpning. Som Skolinspektionen framför finns det stora variationer avseende såväl arbetsuppgifter som utbildning och yrkesbakgrund hos den elevhälso- personal som ska tillgodose elevers behov av specialpedagogiska insatser. Det är därför en viktig signal om att den specialpedagogiska kompetensen inom elevhälsan behöver uppgraderas och jämställas med vad som gäller för övriga lagstadgade professioner inom elevhälsan. Regeringen anser att den skillnad som i dag finns mellan elevhälsans professioner är omotiverad och att den specialpedagogiska kompetensen behöver likställas med vad som gäller för de andra lagstadgade professionerna inom elevhälsan. För de skolor som i dag utnyttjar möjligheten att t.ex. låta en biträdande rektor företräda den specialpedagogiska kompetensen, där det samtidigt finns utmaningar och brister inom skolans stöd- och elevhälsoarbete, innebär förslaget en nödvändig skärpning. Som Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft framför är specialpedagoger och speciallärare en mycket viktig och självklar del av elevhälsan. Regeringen bedömer att det föreslagna kravet kommer att leda till att vissa huvudmän behöver organisera sig så att redan anställda specialpedagoger eller speciallärare kan ingå i den samlade elevhälsan. Det bedöms få positiva effekter för skolors förutsättningar att leva upp till elevhälsans uppdrag, men också för enskilda elevers måluppfyllelse. Andra huvudmän kommer att behöva rekrytera specialpedagoger eller speciallärare, vilket är rimligt enligt regeringens bedömning.

Regeringen föreslår således att skollagen ska förtydligas så att det framgår att det ska finnas tillgång till specialpedagog eller speciallärare för elevhälsans specialpedagogiska insatser.

De som tjänstgör som specialpedagoger eller speciallärare inom elevhälsan bör ha adekvat utbildning som svarar mot behoven.

Regeringens förslag innebär inte att det uppställs något absolut krav på examen för de specialpedagoger eller speciallärare som ska ingå i den samlade elevhälsan, vilket Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM), Funktionsrätt Sverige och Hjärnfonden invänder mot. Regeringen bedömer att det i dagsläget, givet den brist på utbildad personal som råder, saknas rimliga förutsättningar för att ställa ett absolut krav på att den som anställs som speciallärare eller specialpedagog ska ha en sådan examen. Regeringen anser dock, i likhet med Skolverket, att huvudmännen bör sträva efter att de som anställs som specialpedagog eller speciallärare också ska ha en sådan examen.

Av Skolverkets lärarprognos 2021 (dnr 5.1.3–2020:1396) framgår att om nuvarande mönster består beräknas den framtida examinationen av speciallärare och specialpedagoger vara tillräckligt stor för att täcka

Prop. 2021/22:162

109

Prop. 2021/22:162 behovet fram till år 2035. Enligt prognosberäkningarna kan den framtida examinationen av specialpedagoger komma att överstiga behovet något med nuvarande mönster. Antalet nybörjare har enligt rapporten ökat starkt under det senaste decenniet, vilket främst beror på att speciallärar- utbildningen återinfördes år 2008 efter ett uppehåll sedan 1990-talets början. Mot den bakgrunden anser regeringen att förslaget i denna proposition bör ses som ett första steg mot en skarpare reglering, med ett framtida krav på examinerade specialpedagoger eller speciallärare inom elevhälsan. I anslutning till Internationella Engelska Skolans invändning mot förslaget bör det nämnas att förslaget rör elevhälsans specialpedagogiska insatser, inte specialpedagogiska insatser i verksam- heten i stort.

Regeringen delar Sveriges Kommuner och Regioners (SKR) uppfattning att förslaget har ett signalvärde och att det kan vara svårt för kommuner med rekryteringsutmaningar att i dag leva upp till en skarp reglering med ett examenskrav som bl.a. SPSM förordar. Regeringen anser dock att huvudmännen bör sträva efter att de som anställs som specialpedagog eller speciallärare också ska ha en sådan examen. Friskolornas riksförbund anser att bristen på specialpedagoger och speciallärare innebär att lagstiftningen blir omöjlig att uppfylla och förespråkar att kraven kan höjas först när tillgången förbättrats. Till skillnad från Friskolornas riksförbund anser regeringen att det föreslagna förtydligandet bidrar till att stärka statusen för den specialpedagogiska kompetensen inom elevhälsan, även om det i dag finns en brist på utbildade specialpedagoger och speciallärare. Förslaget kan, som anförts ovan, också bidra till att vissa huvudmän genomför nödvändiga organisatoriska förändringar som i sin tur leder till att fler specialpedagoger eller speciallärare får ett större inflytande i elevhälsoarbetet. Regeringens förslag är dock inte tänkt att hindra att den specialpedagog eller speciallärare som ingår i elevhälsan även kan ha andra uppdrag på skolan, t.ex. som speciallärare som arbetar med stödin- satser riktade mot enskilda elever. Förslaget är heller inte tänkt att styra hur skolor som har flera speciallärare eller specialpedagoger ska organi- sera sitt arbete.

Regeringen instämmer inte i Skolinspektionens bedömning att det behöver förtydligas vad en tjänstgöring innebär i fråga om utbildnings- bakgrund. En huvudman är redan i dag skyldig att tillhandahålla sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses.

110

5	En garanti för tidiga stödinsatser i	Prop. 2021/22:162
5	En garanti för tidiga stödinsatser i
	grundsärskolan
5.1	Det saknas i dag en garanti för tidiga
	stödinsatser för elever i grundsärskolan

Nuvarande garanti för tidiga stödinsatser
Sedan den 1 juli 2019 finns bestämmelser i skollagen (2010:800) om en
garanti för tidiga stödinsatser i förskoleklassen, grundskolan, special-
skolan och sameskolan. Garantin för tidiga stödinsatser omfattar förskole-
klassen och lågstadiet. Den består av flera led för att säkerställa att elever
i behov av stödinsatser får rätt stöd i rätt tid (3 kap. 4–4 b §§). I
förskoleklassen ska det utifrån ett nationellt karläggningsmaterial genom-
föras en kartläggning av elevers matematiska tänkande och språkliga
medvetenhet. I årskurs 1 och 3 (årskurs 4 i specialskolan) genomförs
nationella bedömningsstöd och nationella prov. Om det utifrån an-
vändningen av ett nationellt kartläggningsmaterial, ett nationellt
bedömningsstöd eller ett nationellt prov finns en indikation på att en elev
i förskoleklassen eller i lågstadiet inte kommer att nå de kunskapskrav som
ska uppnås i svenska, svenska som andraspråk eller matematik i årskurs 1
och 3 i grundskolan eller i årskurs 4 i specialskolan, ska ansvarig
förskollärare eller lärare göra en särskild bedömning av elevens
kunskapsutveckling. Bedömningen ska avgöra om eleven är i behov av
extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen eller
särskilt stöd för att nå de kunskapskrav som ska uppnås. Om ett sådant
behov finns ska det göras en planering av extra anpassningar eller en
anmälan till rektorn för att utreda behovet av särskilt stöd. Om det direkt
kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som ska uppnås
behöver en särskild bedömning inte göras. Åtgärder ska i sådana fall sättas
in skyndsamt. Vidtagna extra anpassningar ska följas upp i slutet av
förskoleklassen och i slutet av lågstadiet. Resultatet av uppföljningen ska
överföras till ansvarig lärare i nästa årskurs. Den särskilda bedömningen
samt planering och uppföljning av extra anpassningar ska som huvudregel
genomföras i samråd med personal med specialpedagogisk kompetens.
Garantin ska anses vara uppfylld när de åtgärder som garantin omfattar har
vidtagits. I detta ingår att de extra anpassningar som har planerats också
har genomförts och följts upp för att säkerställa att de gett resultat. Det är
huvudmannen som har det övergripande ansvaret för detta, eftersom det är
huvudmannens ansvar att utbildningen genomförs i enlighet med gällande
författningar.
I dag gäller bestämmelserna om extra anpassningar, utredning om
behovet av särskilt stöd och åtgärdsprogram i samtliga obligatoriska skol-
former. Elever i grundsärskolan omfattas dock inte av bestämmelserna om
en garanti för tidiga stödinsatser. Inte heller elever i specialskolan som har
en intellektuell funktionsnedsättning och som läser enligt grundsärskolans
kursplaner omfattas av bestämmelserna.
Från och med den 1 juli 2022 kommer uttrycket kunskapskrav ersättas
med uttrycket kriterier för bedömning av kunskaper (prop. 2021/22:36). I
det följande används dock den nu gällande lydelsen kunskapskrav. Den	111
	111

Prop. 2021/22:162 ändrade lydelsen av bestämmelsen framgår av lagförslaget och författningskommentaren.

Styrdokumenten medger en garanti för tidiga stödinsatser i ämnen

För att en garanti för tidiga stödinsatser motsvarande den som finns i bl.a. grundskolan ska kunna införas i grundsärskolan behöver det finnas kunskapskrav som elevens kunskaper kan bedömas mot för att kunna bedöma om eleven är i behov av stödinsatser. I grundsärskolans läroplan anges att eleverna efter genomgången grundsärskola ska kunna använda det svenska språket i tal och skrift på ett nyanserat sätt och att de ska kunna använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet. För elever som läser ämnen i grundsärskolan finns det kunskapskrav i samma årskurser som för elever i grundskolan, skillnaden är dock att det i grundsärskolan saknas kunskapskrav för godtagbara kunskaper i läs- förståelse i slutet av årskurs 1. I övrigt finns kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3, kunskapskrav i slutet av årskurs 6 och i slutet av årskurs 9 för ämnena svenska och svenska som andraspråk, matematik, samhällsorienterande ämnen och naturorienterande ämnen i såväl grundskolan som grundsärskolan. För övriga ämnen i både grund- skolan och grundsärskolan finns enbart kunskapskrav i slutet av årskurs 6 och i slutet av årskurs 9. För elever som läser ämnesområden i grundsär- skolan finns däremot enbart kunskapskrav för årskurs 9 efter elevens förutsättningar.

I 10 kap. 11 § skolförordningen (2011:185) anges att en huvudman är skyldig att använda sig av bedömningsstöd i årskurs 1 i ämnena svenska, svenska som andraspråk och matematik i grundsärskolan. Bedömnings- stöden i årskurs 1 i ämnena svenska, svenska som andraspråk och mate- matik i grundskolan är på samma sätt som i grundsärskolan obligatoriska att använda (9 kap. 22 b § skolförordningen). I grundsärskolan finns även frivilliga bedömningsstöd i ämnena svenska, svenska som andraspråk och matematik som riktar sig till övriga årskurser. För grundskolan finns också frivilliga bedömningsstöd i de olika ämnena.

Sammanfattningsvis finns det alltså en hög grad av samstämmighet när det gäller i vilka årskurser som det finns kunskapskrav för elever i grund- skolan och elever som läser ämnen i grundsärskolan. Kunskapskraven överensstämmer också såtillvida att de tar sikte på att eleverna ska lära sig läsa, skriva och räkna. Som anges ovan finns det en skyldighet att använda de nationella bedömningsstöden i svenska, svenska som andraspråk och matematik i årskurs 1 i både grundskolan och grundsärskolan. Således finns det strukturella förutsättningar som underlättar införandet av en garanti för tidiga stödinsatser för elever som läser svenska, svenska som andraspråk och matematik i grundsärskolan.

5.2Det ska införas en garanti för tidiga stödinsatser i grundsärskolan

	Regeringens förslag: Den befintliga garantin för tidiga stödinsatser ska
	utvidgas till att omfatta även elever som läser ämnena svenska, svenska
112	som andraspråk och matematik enligt grundsärskolans kursplaner.

Syftet med garantin ska vara att de elever som läser enligt grund- särskolans kursplaner och har behov av stöd tidigt ska få de stödinsatser som behövs för att de ska nå de kunskapskrav som minst ska uppnås i svenska, svenska som andraspråk och matematik i årskurs 3 i grund- särskolan.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska bemyndigas att meddela föreskrifter om skyldighet för huvudmän att använda nationella bedömningsstöd i årskurs 3 för elever som läser enligt grundsärskolans kursplaner.

Regeringens bedömning: Statens skolverk bör ges i uppdrag att ta fram nationella bedömningsstöd i ämnena svenska, svenska som andra- språk och matematik för årskurs 3 i grundsärskolan.

Utredningens förslag: Överensstämmer delvis med regeringens för- slag. Utredningen föreslår att det på höstterminen sista året på lågstadiet ska genomföras en uppföljning av de extra anpassningar som getts i sven- ska, svenska som andraspråk och matematik.

Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker eller har inget att invända mot förslaget. Detta gäller bl.a. Statens skolinspek- tion, Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM), Skolväsendets över- klagandenämnd, Skolforskningsinstitutet, Diskrimineringsombudsmannen (DO), Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, Statskontoret, Kammarrätten i Jönköping, Göteborgs universitet, Högskolan Kristianstad, Gävle, Norrköpings och Stockholms kommuner, Autism- och Aspergerförbundet, Friskolornas riksförbund, Funktionsrätt Sverige, Riksförbundet för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning (FUB), Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

Diskrimineringsombudsmannen (DO) välkomnar förslaget och anser att en garanti har förutsättningar att förbättra möjligheten för elever med funktionsnedsättning att få tillgång till utbildning på lika villkor. Gävle kommun, Sveriges Skolledarförbund och Riksförbundet för barn, unga och vuxna med intellektuell funktionsnedsättning (FUB) uppger att en garanti ger eleverna det stöd som de har rätt till för att nå så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar. Myndigheten för delaktighet (MFD) uppger att grundsärskolan inte ska ses som en skolform med undantag utan följa med i skolans generella utveckling att och elever ska ges bättre möjligheter att nå kunskapskraven.

Statens skolverk tillstyrker införandet av en garanti för tidiga stödinsatser i grundsärskolan men ser stora problem med skollagens nuvarande utformning eftersom regleringen om indikation genom bedömningsstöd riskerar att inte fånga upp alla de elever som garantin avser. Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) tillstyrker förslaget men anser att en förutsättning för införandet av garantin i grundsärskolan är att lärare har hög kompetens om den heterogena målgruppen i grundsärskolan. Folkhälsomyndigheten ser att det behövs kompetens och insatser från samtliga professioner inom elevhälsan för att säkra kvaliteten på stödinsatserna och därmed att eleverna ska få likvärdiga förutsättningar att klara skolan. Riksförbundet Attention tillstyrker förslaget men anser att garantin behöver implementeras ändamålsenligt i grundskolan innan den som nästa steg ska börja omfatta även grundsärskolan.

Prop. 2021/22:162

113

Prop. 2021/22:162	Haninge kommun är positivt inställd till förslaget att utveckla
	bedömningsstöden men i och med den stora bristen på lärare med
	specialpedagogisk kompetens mot intellektuell funktionsnedsättning inom
	grundsärskolan kan det bli svårt att genomföra rätt analyser. Gävle
	kommun tycker att det är bekymmersamt att det inte föreslås en liknande
	garanti för elever som läser ämnesområden. MFD vill särskilt understryka
	att de elever som läser ämnesområdena inte möts av lägre förväntningar i
	och med att de inte får del av garantin. FUB uppger att eleverna som läser
	ämnesområden behöver en liknande garanti för att rätt stöd sätts in så tidigt
	som möjligt. SKR å andra sidan anser att det är rimligt att de elever som
	läser ämnesområden inte omfattas av garantin. Diskrimineringsom-
	budsmannen vill utöka åtgärdsgarantin till att omfatta ämnena teckenspråk
	och de nationella minoritetsspråken inom ramen för modersmål och anser
	att frågan bör utredas.
	Leksands kommun är kritisk mot en ökad betoning på teoretiska färdig-
	heter inom bl.a. grundsärskolan och ställer sig tvekande inför om det
	gynnar eleverna. Lärarnas Riksförbund finner det anmärkningsvärt att
	särskolan ska behöva denna stödgaranti, då hela skolformen ska vara
	anpassad för elever som behöver extra stöd och anser att personal-
	försörjningen inom skolformen bör prioriteras framför andra reformer
	samt att huvudmännen bör tvingas upprätta en kompetensförsörjningsplan
	för att få behörig personal.
	Lärarförbundet avstyrker förslaget mot bakgrund av att den garanti som
	införts i grundskolan inte är ändamålsenlig, utan inneburit en administrativ
	pålaga med ofta oklart syfte.
	Skälen för regeringens förslag
	Att kunna läsa, skriva och räkna är viktiga förmågor för alla elever
	Förmågan att läsa, skriva och räkna är viktig för alla elever. Kunskaper i
	läsning, skrivning och matematik har avgörande betydelse för elevernas
	fortsatta skolgång men också för ökade möjligheter till delaktighet i
	samhället. Det är därför angeläget att så tidigt som möjligt minska andelen
	elever som har svårigheter eller kan komma att få svårigheter inom dessa
	områden.
	I grundsärskolans läroplan anges att eleverna efter genomgången grund-
	särskola ska kunna använda det svenska språket i tal och skrift på ett
	nyanserat sätt och att de ska kunna använda sig av matematiskt tänkande
	för vidare studier och i vardagslivet. Som bestämmelserna om en garanti
	för tidiga stödinsatser i dag är utformade, där grundsärskolan är
	exkluderad, kan det uppfattas att dessa förmågor inte är lika viktiga för
	elever som läser ämnen enligt grundsärskolans läroplan som för elever i
	de övriga skolformerna där garantin gäller. Precis som Diskrimi-
	neringsombudsmannen (DO) framhåller kan garantin förbättra möjlig-
	heten för elever med funktionsnedsättning att få tillgång till utbildning på
	lika villkor. Regeringen delar Myndigheten för delaktighets (MFD)
	ståndpunkt att grundsärskolan ska följa med i skolans generella utveckling
	och regeringen anser därför att garantin för tidiga stödinsatser även ska
	omfatta elever som läser ämnena svenska, svenska som andraspråk och
	matematik enligt grundsärskolans kursplaner. Genom att utvidga garantin
114	för tidiga stödinsatser till grundsärskolan understryks dessutom elevernas

kunskapsutveckling som central samt vikten av att eleverna i denna Prop. 2021/22:162 skolform ges stöd att nå så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar.

På samma sätt som för övriga skolformer som omfattas av garantin bör den bestå av flera led som bl.a. innefattar särskilda bedömningar av elevernas kunskapsutveckling och att stödinsatser vidtas vid behov. Vidare bör stödinsatserna följas upp i slutet av elevens tid i lågstadiet och resultat överlämnas till läraren i nästa årskurs. Garantin kommer i stora delar motsvara den garanti som i dag finns i bl.a. grundskolan men kommer skilja sig mot den befintliga garantin vad avser t.ex. nationella prov. Nationella bedömningsstöd föreslås användas i årskurs 3 i grundsärskolan för elever som läser enligt grundsärskolan kursplaner i stället för att använda nationella prov som i de övriga skolformerna. Förslaget innebär även att det bemyndigande som finns i skollagen utökas så att regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer kan meddela föreskrifter om att nationella bedömningsstöd ska användas även i årskurs 3 i grundsär- skolan för elever som läser enligt grundsärskolan kursplaner.

En likvärdig reglering är betydelsefull för eleverna

När garantin för tidiga stödinsatser infördes i grundskolan, specialskolan och sameskolan (prop. 2017/18:195) framhöll ett antal remissinstanser att garantin borde utökas till att även omfatta grundsärskolan. Vid den tid- punkten saknades dock beredningsunderlag för att kunna överväga en sådan utökning. Regeringen framhöll att garantin framöver borde utökas till att även omfatta grundsärskolan eftersom skyldigheten att använda bedömningsstöd i grundsärskolan finns. Regeringen ansåg också att när en elev går miste om garantin för tidiga stödinsatser efter att ha gått förskoleklass i grundskolan och därefter börjar i grundsärskolan, talar för att garantin framöver bör gälla i samtliga obligatoriska skolformer.

Som tidigare nämnts gäller garantin för tidiga stödinsatser sedan den 1 juli 2019 i samtliga obligatoriska skolformer förutom i grundsärskolan. Att garantin inte gäller för grundsärskolan kan uppfattas som att de grund- läggande färdigheterna som att läsa, skriva och räkna skulle vara mindre viktiga i grundsärskolan än i övriga obligatoriska skolformer. Det är enligt regeringen ett starkt skäl för att införa en likartad reglering även i grundsärskolans ämnen. En garanti för tidiga stödinsatser är också till gagn för de elever i grundsärskolan som läser integrerat i grundskolan eller de elever som läser enligt grundsärskolans kursplaner i specialskolan och som i dag inte omfattas av garantin.

Leksands kommun ställer sig tvekande inför om en ökad betoning på teoretiska färdigheter gynnar eleverna. Farhågan är att det innebär mycket arbete för skolorna till en marginell effekt. Regeringen gör dock bedömningen att kunna läsa, skriva och räkna är lika viktigt för eleverna i grundsärskolan som för elever i andra skolformer. Kunskaperna är viktiga både i deras dagliga liv och för deras framtida möjligheter till studier, arbete och delaktighet i samhället. Genom införandet av en garanti för tidiga stödinsatser i grundsärskolan är det regeringens förhoppning att fler elever ges möjlighet att uppnå dessa baskunskaper.

Lärarnas Riksförbund finner det anmärkningsvärt att grundsärskolan ska behöva denna stödgaranti, då hela skolformen ska vara anpassad för

elever som behöver extra stöd. Enligt regeringen ska utbildningen i

115

Prop. 2021/22:162 grundsärskolan inte ses som ett stöd i sig eller som en stödåtgärd för eleverna. En garanti för tidiga stödinsatser innebär ett fokus på färdigheter

	i att läsa, skriva och räkna utifrån elevernas förutsättningar och förstärker
	fokuset på att ge eleverna sådana färdigheter
	Riksförbundet Attention anser att förslaget i sig är bra men poängterar
	att den garanti som infördes i grundskolan inte har gett önskat resultat i
	praktiken. Förbundet anser att garantin inte har implementerats med gott
	resultat i grundskolan på grund av att skolhuvudmän och rektorer och
	därmed lärare och pedagogisk personal generellt inte har fått tillräcklig
	information och resurser att kunna genomföra garantin. Garantin behöver
	därför implementeras ändamålsenligt i grundskolan innan den som nästa
	steg ska börja omfatta även grundsärskolan.
	Regeringen har gett Skolinspektionen i uppdrag att följa upp och
	utvärdera garantin för tidiga stödinsatser (U2018/03700, U2018/03704
	och U2021/02259). En första delredovisning av uppdraget lämnades i
	december 2020 (U2020/06724). Ytterligare en delredovisning sker i
	december 2022 och uppdraget slutredovisas i december 2024. Skolinspek-
	tionen anger i sin delredovisning att det finns områden där garantin ännu
	inte fungerar som avsett. Skolinspektionens iakttagelser pekar på att
	förutsättningar för garantins genomförande inte alltid har funnits på plats.
	Det handlar enligt myndigheten t.ex. om att lärare inte varit väl förberedda
	inför arbetet med garantin under höstterminen 2019 samt att rektors beslut
	och rutiner för att avsätta tid för lärares planering, fördela personella
	resurser och att se till att det finns en samsyn om begreppen i garantin inte
	varit tillräckliga. Ibland har också tillgången till personal med special-
	pedagogisk kompetens saknats i förskoleklassen. Orsakerna till de brister
	som Skolinspektionen iakttagit kan enligt myndigheten vara att relativt
	kort tid har förlöpt sedan garantin infördes. Därtill har covid-19-pandemin
	påverkat förutsättningarna för garantins genomförande, bl.a. har garantin
	under det första läsåret inte kunnat tillämpas i sin helhet eftersom de
	nationella proven i årskurs 3 ställdes in vårterminen 2020. I Skolinspek-
	tionens uppdrag ingick även att analysera om och i så fall hur lärarnas
	administrativa arbete påverkas av garantin. I ovan nämnda delredovisning
	anger myndigheten att den på grund av covid-19-pandemin behövt
	begränsa utvärderingens inplanerade datainsamling och därför ännu inte
	haft möjlighet att analysera om och i så fall hur lärarnas administrativa
	arbete påverkats av garantin. Regeringen delar därför inte Lärarförbundets
	synpunkt att garantin har inneburit en administrativ pålaga med ofta oklart
	syfte. Vidare bedömer regeringen att det som framkommit i redovisningen
	inte medför att man bör vänta med att införa en garanti för tidiga
	stödinsatser i grundsärskolan. Om Skolinspektionens slutliga utvärdering
	visar att garantin för tidiga stödinsatser skulle behöva justeras i något
	avseende är det regeringens uppfattning att det finns fördelar om
	grundsärskolan vid det tillfället omfattas av garantin.
	Även DO:s förslag att utreda huruvida ämnena teckenspråk och de
	nationella minoritetsspråken inom ramen för modersmål ska ingå i
	garantin är en fråga som behöver hanteras samlat för hela garantin. I
	förarbetena till garantin för tidiga stödinsatser konstaterades att garantin
	omfattar ämnen som bedöms viktiga för att även kunna inhämta
	nödvändiga kunskaper i andra ämnen. Eftersom det rör sig om
116	grundläggande ämnen gjordes bedömningen att det finns en risk för att

detta särskilda fokus urvattnas och att syftet med garantin motverkas om Prop. 2021/22:162 ytterligare ämnen inkluderas (prop. 2017/18:195 s. 35). Regeringen ser

inte någon anledning att göra en annan bedömning när en garanti för tidiga stödinsatser införs i grundsärskolan.

Garantin bör ta sin utgångspunkt i bedömningsstöd

Syftet med garantin för tidiga stödinsatser är att elever som har behov av stöd tidigt ska få de stödinsatser som behövs för att de ska nå de kunskapskrav som minst ska uppnås i svenska, svenska som andraspråk och matematik. Genom att utvidga den befintliga garantin till de elever som läser ämnen enligt grundsärskolans läroplan säkerställs att dessa elever ges det stöd de har rätt till för att nå så långt de kan utifrån sina förutsättningar. Regeringen gör bedömningen att det är rimligt att garantin, på samma sätt som i grundskolan, tar sin utgångpunkt utifrån använd- ningen av de nationella bedömningsstöden som finns i årskurs 1 och de nationella bedömningsstöden i årskurs 3 för elever som läser enligt grund- särskolans kursplaner.

Skolverket tillstyrker förslaget men ser stora problem med skollagens nuvarande utformning eftersom regleringen om indikation genom bedömningsstöd riskerar att inte fånga upp alla elever som garantin avser. Myndigheten framhåller att det finns särskilda svårigheter att konstruera ett bedömningsstöd i grundsärskolan som kan visa en indikation på att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som senare ska uppnås. För elever med intellektuell funktionsnedsättning bör en sådan indikation kunna visas även i andra situationer än enbart genom användning av ett nationellt bedömningsstöd i grundsärskolan. Skolverket anser därför att det bör ses över hur detta ska regleras i skollagen för att säkerställa att syftet med förslaget uppnås och att elevperspektivet beaktas. Regeringen konstaterar att den reglering som Skolverket efterfrågar redan finns i dag. Alla elever, oavsett skolform, ska enligt skollagen få det stöd som de har rätt till bl.a. om det på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås (3 kap. 5 och 7 §§). För att garantin för tidiga stödinsatser ska ha avsedd effekt är det dock viktigt att fånga upp alla elever som kan ha behov av stödinsatser för att ha möjlighet att lära sig läsa, skriva och räkna. Genom användandet av de nationella bedömningsstöden kan de mer svårbedömda eleverna identifieras. Därför ska det göras en särskild bedömning om det finns en indikation på att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som ska uppnås.

Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) framför att det är viktigt att lärare har hög kompetens om målgruppen i grundsärskolan och om generella och individuella anpassningar i lärmiljön för att ge förutsättnin- gar för varje elev att utvecklas så långt som möjligt. Regeringen kan konstatera att huvudmannen enligt skollagen redan har en skyldighet att säkerställa att sådan kompetens finns hos lärarna som undervisar i grundsärskolan. Vidare delar regeringen Folkhälsomyndighetens stånd- punkt att det behövs kompetens och insatser från samtliga professioner inom elevhälsan för att säkra kvaliteten på stödinsatserna och därmed att eleverna ska få likvärdiga förutsättningar att klara skolan. Det finns redan

i dag krav på sådan kompetens i skolan då det i bestämmelserna anges att

117

Prop. 2021/22:162

118

det för eleverna i bl.a. grundsärskolan ska finnas elevhälsa och att den ska stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål, (2 kap. 25 § skollagen). Regeringen har i Skolverkets och SPSM:s regleringsbrev för 2022 dessutom gett myndigheterna i uppdrag att gemensamt genomföra kompetensutvecklingsinsatser för lärare som undervisar i bl.a. grundsär- skolan.

Skyldigheten att använda obligatoriska bedömningsstöd i årskurs 3 behöver regleras

Som anges ovan innebär införandet av en garanti för tidiga stödinsatser att det utifrån användandet av ett nationellt bedömningsstöd ska genomföras en särskild bedömning av elevens kunskapsutveckling om det finns indikationer som visar att en elev inte kommer att nå kunskapskraven i svenska, svenska som andraspråk eller matematik. I dag finns det bemyndiganden i skollagen (29 kap. 28 a §) som anger att regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, får meddela föreskrifter om skyldighet för huvudmän att använda nationella kartläggningsmaterial i förskoleklassen och nationella bedömningsstöd i årskurs 1 i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. För att det ska vara möjligt att genomföra garantin även i grundsärskolan föreslår regeringen att nämnda bemyndigande i 29 kap. 28 a § skollagen utökas så att regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer kan meddela föreskrifter om att nationella bedömningsstöd ska användas även i årskurs 3 för elever som läser enligt grundsärskolan kursplaner.

Det bör krävas att en särskild bedömning genomförs

En garanti för tidiga stödinsatser handlar både om att tidigt identifiera elever i behov av stödinsatser och att skyndsamt sätta in åtgärder. Som tidigare nämnts ska det göras en särskild bedömning av en elevs kunskapsutveckling om det utifrån användning av ett bedömningsstöd finns en indikation på att eleven inte kommer att nå de kunskapskrav som ska uppnås i årskurs 3 i svenska, svenska som andraspråk eller matematik för elever som läser enligt grundsärskolans kursplaner.

Den särskilda bedömningen ska, om det efter bedömningen kan befaras att eleven inte kommer att uppnå de kunskapskrav som anges, leda till att eleven skyndsamt ges det stöd han eller hon behöver för att utveckla färdigheter i att läsa, skriva och räkna. I den särskilda bedömningen behöver det vägas in om och hur en intellektuell funktionsnedsättning och eventuella ytterligare funktionsnedsättningar kan påverka elevens lärande. Det är angeläget att bl.a. upptäcka om eleven har svårigheter i sin läs- och skrivutveckling som inte kan kopplas till den intellektuella funktions- nedsättningen i sig.

Haninge kommun uppger att bristen på lärare med specialpedagogisk kompetens mot intellektuell funktionsnedsättning som finns inom grund- särskolan kan leda till att det bli svårt att göra rätt analyser. Kommunen menar vidare att de specialpedagoger som generellt finns i grundskolan oftast inte har den kompetens som behövs för att göra de bedömningar som krävs. Lärarnas Riksförbund uppger att personalförsörjningen bör priori- teras framför andra reformer och att det undantag från kravet på legitime- rade lärare som finns för bl.a. grundsärskolan bör tas bort och att huvud-

männen bör tvingas upprätta en kompetensförsörjningsplan för att få behörig personal. I likhet med Haninge kommun och Lärarnas Riks- förbund delar regeringen uppfattningen om att det i dag finns en brist på behöriga och legitimerade lärare i bl.a. grundsärskolan. I propositionen Vissa insatser för ökad lärarkompetens (prop. 2020/21:152) har regeringen bedömt att det fortsättningsvis finns behov av bestämmelser som under en övergångsperiod skapar förutsättningar för lärare med lång erfarenhet av undervisning i bl.a. grundsärskola att fortsätta att undervisa och besluta om betyg trots att de saknar behörighet. Detta då behörighetsläget de närmaste åren förväntas vara fortsatt kritiskt. Att inte låta lärare som saknar legitimation undervisa skulle enligt regeringens mening innebära en förlust av gedigen kompetens och erfarenhet, vilket med hänsyn till den akuta lärarbristen inte bedöms försvarbart. Regeringen har därutöver vidtagit ett flertal åtgärder för att förbättra tillgången till lärare och möjliggöra för lärare att vidareutbilda sig för att avlägga special- lärarexamen eller specialpedagogexamen. Sedan hösten 2011 erbjuds fortbildningsinsatsen Lärarlyftet (tidigare Lärarlyftet II), som syftar till att legitimerade lärare ska bli behöriga i alla de skolformer, ämnen och årskurser som de undervisar i. För att säkerställa att alla elever som behöver specialpedagogiskt stöd ges tillgång till det, och ge fler förskol- lärare och lärare möjlighet att utöka sin kompetens, vidgade regeringen under 2016 Lärarlyftet. Förutom speciallärarexamen med inriktning mot utvecklingsstörning, erbjuds även inriktning mot språk-, läs- och skriv- utveckling, matematikutveckling, dövhet eller hörselskada, synskada och grav språkstörning. En huvudman kan få statsbidrag enligt förordningen (2007:222) om statsbidrag för fortbildning av lärare för de lärare i huvud- mannens organisation som deltar i Lärarlyftet. För att särskilt locka till speciallärarutbildningar inom Lärarlyftet höjde regeringen 2016 stats- bidraget. Under 2016 förbättrades villkoren ytterligare för de huvudmän som har förskollärare och lärare som utbildar sig till speciallärare eller specialpedagog eller deltar i utbildning i svenska som andraspråk. Förbättringen består i att det sökbara statsbidraget nu täcker delar av deltagarens lönekostnad under utbildningstiden. I februari 2020 beslutade regeringen även att Lärarlyftet skulle förlängas till och med år 2025 och att målgruppen skulle utvidgas så att fler lärare får möjlighet att komplettera sin utbildning och bli behöriga att undervisa i fler ämnen, årskurser och skolformer. Regeringen beslutade 2016 förordningen (2016:400) om statsbidrag för personalförstärkning inom elevhälsan och när det gäller specialpedagogiska insatser och för fortbildning när det gäller sådana insatser, som syftar till att lärare i bl.a. grundsärskolan och specialskolan ska avlägga en speciallärarexamen eller specialpedagog- examen. Statsbidraget är utformat så att läraren kan studera och fortsatt erhålla 80 procent av sin lön. Regeringen har även tillfört medel för en utbyggnad av speciallärar- och specialpedagogutbildningarna som beräk- nas motsvara 450 helårsstudenter (prop. 2015/16:1 utg.omr. 16 avsnitt 9.2.1). Regeringen delar även Lärarnas Riksförbunds synpunkt att det är av stor vikt att huvudmän skärper sitt arbete med och planering för att underlätta vidareutbildning av obehöriga lärare. I och med införandet av en garanti för tidiga stödinsatser i grundsärskolan behöver huvudmännen säkerställa att det inom organisationen finns personal med sådan special-

Prop. 2021/22:162

119

Prop. 2021/22:162

120

pedagogisk kompetens som krävs för att en särskild bedömning ska kunna göras.

Det behövs fortsatt inga kunskapskrav i årskurs 1

Som anges ovan kommer garantin kommer i stora delar motsvara den garanti som i dag finns i bl.a. grundskolan men kommer skilja sig i vissa avseenden.

I grundskolan finns, som nämnts tidigare, kunskapskrav för godtagbara kunskaper i läsförståelse i slutet av årskurs 1 och i matematik i årskurs 3. I grundsärskolan finns det i dag inte några kunskapskrav för godtagbara kunskaper i läsförståelse i svenska eller svenska som andraspråk i slutet av årskurs 1 men däremot i årskurs 3. Vidare finns det likt grundskolan enbart kunskapskrav för godtagbara kunskaper i årskurs 3 i matematik. För elever i grundsärskolan kan det vara en stor variation på hur snabbt enskilda elever utvecklas språkligt och det är relativt vanligt med en försenad språkutveckling. Det innebär att det ofta kan ta längre tid för elever i grundsärskolan att lära sig läsa än för elever i grundskolan. Regeringen gör bedömningen att det är fullt möjligt att genomföra en särskild bedömning mot kunskapskrav i årskurs 3 i läsning i grundsärskolan, på samma sätt som det är möjligt att göra en särskild bedömning i årskurs 3 i matematik i grundskolan. Det saknas därför skäl att införa kunskapskrav i läs- förståelse i slutet av årskurs 1 i grundsärskolan.

Inga nationella prov ska användas i årskurs 3 …

Eftersom betygen inte har samma funktion för grundsärskolans elever som för exempelvis grundskolans är det enligt regeringen inte önskvärt att införa nationella prov i grundsärskolan. Det är dock fortsatt angeläget att följa upp kunskapsutvecklingen för de elever som läser svenska, svenska som andraspråk och matematik enligt grundsärskolans kursplaner under sista året i lågstadiet. Som angetts ovan föreslår regeringen att det ska införas ett bemyndigande om att nationella bedömningsstöd ska användas i årskurs 3 för elever som läser enligt grundsärskolans kursplaner. Genom användningen av dessa får skolan kunskap om vilket stöd och vilka utmaningar eleverna behöver.

… men en uppföljning ska genomföras i slutet av lågstadiet

För att garantin ska anses var uppfylld behöver de åtgärder som ingår ha vidtagits. En del av dessa åtgärder är bl.a. att vidtagna extra anpassningar ska följas upp i slutet av lågstadiet. Resultatet av uppföljningen ska överföras till ansvarig lärare i nästa årskurs. Utredningen föreslår att det på höstterminen sista året på lågstadiet ska genomföras en uppföljning av vidtagna extra anpassningar i svenska, svenska som andraspråk och matematik. Detta för att det ska vara möjligt att vidta åtgärder under den resterande tiden av läsåret om det finns indikationer på att det behövs. Det föreslås inte att insatserna ska följas upp i slutet på lågstadiet. Denna ordning skiljer sig från hur garantin är utformad i de övriga skolformerna. Enligt regeringen är det ofrånkomligt att garantin i vissa delar skiljer sig åt mellan skolformerna. Det finns enligt regeringen dock inte skäl att låta garantin skilja sig åt när det gäller vid vilken tidpunkt en uppföljning ska göras och att den uppföljningen ska överföras till ansvarig lärare i nästa

årskurs. Regeringen instämmer därför i Skolverkets synpunkt att förslaget Prop. 2021/22:162 behöver ändras så att garantin i denna del är utformad på samma sätt som

gäller för övriga skolformer. Det innebär att garantin även i grundsär- skolan ska innefatta att uppföljningen av vidtagna extra anpassningar ska genomförs i slutet av lågstadiet och att resultatet av uppföljningen överförs till den lärare som ska ansvara för eleven i nästa årskurs.

Elever som läser ämnesområden omfattas inte av garantin för tidiga stödinsatser

Elever i grundsärskolan kan som nämnts tidigare få sin undervisning i ämnen eller ämnesområden. De ämnesområden som närmast motsvarar ämnena svenska, svenska som andraspråk och matematik är ämnes- områdena kommunikation och verklighetsuppfattning. När det gäller elever som läser ämnesområden tar kunskapskraven för grundläggande kunskaper inte sikte på att de ska lära sig läsa, skriva och räkna, men att de ska utvecklas så långt de kan utifrån sina förutsättningar. Kunskapskrav för dessa elever finns enbart i slutet av årskurs 9 utifrån elevens förut- sättningar. Den elevgrupp som läser ämnesområden är dessutom mycket heterogen när det gäller kognitiva förutsättningar.

Regeringen bedömer att förhållandet att det finns kunskapskrav i årskurs

3 i svenska, svenska som andraspråk och matematik i grundsärskolan utgör en rimlig förutsättning för en garanti för tidiga stödinsatser i lågstadiet för de elever som läser dessa ämnen. När det gäller elever som läser ämnes- områden enligt grundsärskolans kursplaner bedömer regeringen inte att det är aktuellt att fastställa några nya kunskapskrav, vilket gör att det även framgent kommer att saknas kunskapskrav i årskurs 3 för dessa elever. Av den anledningen bör en garanti för tidiga stödinsatser, till skillnad mot vad FUB framhåller, inte omfatta de elever som läser ämnesområdena kommunikation och verklighetsuppfattning.

FUB anför att om garantin inte omfattar dessa elever leder det återigen till en exkludering av en grupp elever som har ett mycket stort behov av stödinsatser för att nå kunskapskraven och att deras rätt till stöd fortsatt kommer att vara svår att garantera. Regeringen vill i sammanhanget betona att det faktum att elever som läser ämnesområden inte kommer att omfattas av garantin för tidiga stödinsatser inte ska innebära att eleverna möts av låga förväntningar. I likhet med MFD vill regeringen särskilt understryka att de elever som har förutsättningar att lära sig läsa, skriva och räkna ska ges dessa möjligheter. Som anges ovan finns det strukturella förutsätt- ningar som underlättar införandet av en garanti för tidiga stödinsatser för elever som läser svenska, svenska som andraspråk och matematik i grundsärskolan. En sådan förutsättning är att det i slutet på årskurs 3 finns kunskapskrav för godtagbara kunskaper i svenska, svenska som andra- språk och matematik. För elever som läser ämnesområden finns enbart kunskapskrav för slutet av årskurs 9 utifrån elevens förutsättningar. Det saknas därmed, enligt regeringens uppfattning, mätpunkter i form av kunskapskrav som eleverna ska uppnå. Det är därför inte lämpligt att in- föra en garanti för tidiga stödinsatser för elever som läser ämnesområden.

121

Prop. 2021/22:162 6	Uttrycket intellektuell funktions-
	nedsättning ska användas

6.1Det finns behov av att se över uttryck som avser funktionsnedsättning

Uttrycket utvecklingsstörning är ålderdomligt

Uttrycket utvecklingsstörning har funnits i skollagen sedan den infördes och fanns även med i den tidigare skollagen. Utvecklingsstörning har således funnits med länge i skollagstiftningen. I skollagen och övriga författningar används uttrycket när det refereras till elever i grundsär- och gymnasiesärskolan samt inom kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning, och även elever som läser enligt grundsärskolans kursplaner i specialskolan. Uttrycket utvecklingsstörning upplevs i dag som ålder- domlig och är samtidigt ett oprecist uttryck som egentligen inte säger något om själva funktionsnedsättningen.

Såväl i Sverige som internationellt har intellektuell funktionsnedsättning (intellectual disability) under senare år blivit allt vanligare att använda i dagligt tal och skrift i stället för utvecklingsstörning. Vid kategoriseringen av psykiatriska sjukdomar och tillstånd finns det två huvudsakliga diagnostikmanualer som används. Det är Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM) och International Statistical Classi- fication of Diseases and Related Health Problems (ICD). I de senaste versionerna av dessa manualer (DSM-5 och ICD-11) används inte längre utvecklingsstörning. I DSM-5 används i dag i stället intellektuell funk- tionsnedsättning och i den engelskspråkiga versionen av ICD-11 har ett jämförbart uttryck införts. ICD-11 finns ännu inte översatt till svenska. Intellektuell funktionsnedsättning beskriver bättre vad själva funktions- nedsättningen innebär, och signalerar vad samhället har ansvar för att överbrygga för att individen ska tillförsäkras mesta möjliga delaktighet.

	6.2	Uttrycket utvecklingsstörning ska ersättas med
		intellektuell funktionsnedsättning

	Regeringens förslag: Uttrycket utvecklingsstörning ska ersättas med
	intellektuell funktionsnedsättning i skollagens bestämmelser som avser
	målgruppen för grundsärskolan, gymnasiesärskolan och kommunal
	vuxenutbildning som särskild utbildning på grundläggande nivå
	respektive gymnasial nivå.

	Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
	Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser tillstyrker eller har inga
	invändningar mot förslaget. Detta gäller bl.a. Statens skolverk, Statens
	skolinspektion, Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM), Skolforsk-
	ningsinstitutet, Skolväsendets överklagandenämnd, Barnombudsmannen,
	Diskrimineringsombudsmannen, Socialstyrelsen, Karlstad universitet,
	Malmö universitet, Kammarrätten i Jönköping, Region Gävleborg, Göte-
122	borgs, Hällefors och Ljusdals kommuner, Sveriges Kommuner och Regio-

ner (SKR), Autism- och Aspergerförbundet, Funktionsrätt Sverige, Hjärn- skadeförbundet Hjärnkraft, Lärarförbundet, Riksförbundet Attention, Riksförbundet för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning (FUB).

Av de remissinstanser som tillstyrkt förslaget anger bl.a. SPSM, Folk- hälsomyndigheten, Friskolornas riksförbund och FUB att den nya benäm- ningen är mer tidsenlig och precis för målgruppen och samtidigt mindre stigmatiserande. Skolforskningsinstitutet, Lärarförbundet, SKR och Stock- holms universitet anser att intellektuell funktionsnedsättning är en mer klargörande benämning för vad funktionsnedsättningen innebär. Haninge kommun och Skolforskningsinstitutet välkomnar förslaget då intellektuell funktionsnedsättning redan används som i dag. Socialstyrelsen uppger att intellektuell funktionsnedsättning ligger i linje med Socialstyrelsens rekommendationer i termbanken för termer i fackområdet vård och omsorg.

Lärarnas Riksförbund tillstyrker förslaget men påpekar att nya namn på etablerade begrepp oftast inte förbättrar verksamheten i sig, utan i stället riskerar att skapa viss förvirring.

FUB, SPSM och SKR uppger att en översyn av uttrycket utvecklings- störning även behöver genomföras inom annan relevant lagstiftning.

Skälen för regeringens förslag: Som tidigare angetts har uttrycket utvecklingsstörning funnits med länge i skollagstiftningen. På senare år har utvecklingsstörning successivt ersatts av intellektuell funktions- nedsättning, såväl internationellt som i en svensk kontext i både tal som skrift. Statens skolverk, Statens skolinspektion och Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) använder i dag intellektuell funktionsned- sättning i alla sammanhang förutom när myndigheterna hänvisar direkt till skollagen, då används i stället utvecklingsstörning. Även inom psykiatrin och psykologin har utvecklingsstörning slutat att användas. Regeringen gör därför bedömningen att det inte finns några skäl till att fortsätta använda uttrycket utvecklingsstörning i skollagstiftningen.

Lärarnas Riksförbund påpekar att nya namn på etablerade begrepp oftast inte förbättrar verksamheten i sig, utan i stället riskerar att skapa viss för- virring. Regeringen bedömer, i likhet med Haninge kommun och Skol- forskningsinstitutet, att uttrycket intellektuell funktionsnedsättning i dag redan används brett och att den risk för förvirring som Lärarnas Riks- förbund tror kan uppstå får anses vara försumbar. I likhet med SPSM, Folk- hälsomyndigheten, Friskolornas riksförbund och FUB anser regeringen att uttrycket intellektuell funktionsnedsättning är mer tidsenligt och mindre stigmatiserande. Som flera remissinstanser, bl.a. Skolforskningsinstitutet, Lärarförbundet och Stockholms universitet, poängterar är intellektuell funktionsnedsättning en mer klargörande benämning för vad själva funk- tionsnedsättningen innebär. Regeringen föreslår därför att utvecklings- störning byts ut mot intellektuell funktionsnedsättning i skollagen.

FUB, SPSM och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) uppger att en översyn av uttrycket utvecklingsstörning även behöver genomföras inom annan relevant lagstiftning. I utredningens uppdrag ingick att överväga om utvecklingsstörning som benämning på målgruppen för grundsärskolan, gymnasiesärskolan och kommunal vuxenutbildning som särskild utbild- ning för vuxna i skollagen och anslutande författningar borde ersättas. Eftersom det inte ingick i utredningens uppdrag att föreslå ändringar i annan lagstiftning saknas det beredningsunderlag för att gå fram med

Prop. 2021/22:162

123

Prop. 2021/22:162 sådana förslag. Frågan behandlas därför inte vidare inom ramen för denna proposition.

7Nytt namn på skolformerna för elever med intellektuell funktionsnedsättning

7.1Dagens namn på skolformerna är problematiska

Målgruppen för grundsärskolan, gymnasiesärskolan och kommunal vuxenutbildning (komvux) som särskild utbildning är enligt skollagens nuvarande formuleringar elever med utvecklingsstörning och elever som har fått en betydande och bestående begåvningsmässig funktions- nedsättning på grund av hjärnskada, föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom. Personer med autism eller autismliknande tillstånd tillhör mål- gruppen endast om de också har en utvecklingsstörning eller en begåvningsmässig funktionsnedsättning på grund av hjärnskada, föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom. Enligt artikel 8 i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning ska bl.a. stereotypa uppfattningar och fördomar om personer med funktionsnedsättning bekämpas inom livets alla områden och åtgärder ska vidtas på alla nivåer i undervisningssystemet för att uppmuntra en inställning präglad av respekt för rättigheterna för personer med funktionsnedsättning. Av artikel 24 i samma konvention framgår att personer med funktionsnedsättning på samma villkor som andra ska få tillgång till en inkluderande utbildning och att de ska ges skälig anpassning utifrån personliga behov. Benäm- ningarna grundsärskola, gymnasiesärskola och kommunal vuxenutbild- ning som särskild utbildning, som är den del inom skolformen komvux som riktar sig till ovan nämnda målgrupp, riskerar att skapa känslan av utanförskap hos eleverna i dessa skolformer. Benämningarna kan däri- genom påverka elevernas självbild och omgivningens fördomar samt syn på eleven på ett negativt sätt och förstärka känslan av att vara en individ som inte ingår i ett ordinarie sammanhang. Benämningarna kan av eleverna som får sin utbildning där således uppfattas som nedsättande och kan leda till diskriminering, kränkningar och trakasserier.

	7.2	Skolformerna för elever med intellektuell
		funktionsnedsättning ska byta namn

	Regeringens förslag: Skolformen grundsärskola ska byta namn till
	anpassad grundskola. Skolformen gymnasiesärskola ska byta namn till
	anpassad gymnasieskola. Kommunal vuxenutbildning som särskild
	utbildning på grundläggande nivå ska byta namn till kommunal
	vuxenutbildning som anpassad utbildning på grundläggande nivå och
	kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på gymnasial nivå
	ska byta namn till kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning
124	på gymnasial nivå.

Därtill ska nödvändiga följdändringar med anledning av namnbytena göras i skollagen.

Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag.

Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker eller har inga invändningar mot förslaget. Detta gäller bl.a. Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM), Skolforskningsinstitutet, Barnombudsmannen, Diskrimineringsombudsmannen, Folkhälsomyndigheten, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU), Statskon- toret, Göteborgs och Stockholms universitet, Malmö, Nässjö och Norr- köpings kommuner, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), Funktions- rätt Sverige, Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft, Idéburna skolors riksför- bund, Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Riksförbundet Attention, Riksförbundet för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning (FUB), Svenska skolläkarföreningen, Sveriges Psykologförbund, och Sveriges Skolledarförbund.

Barnombudsmannen, Folkhälsomyndigheten, Högskolan Kristianstad, Haninge kommun, och Region Gävleborg anger att ett namnbyte till mer tidsenliga benämningar är positivt. Mälardalens högskola uppger att de äldre beteckningarna kan upplevas som negativt laddade och leda till stigmatisering. Malmö kommun ser positivt på förslaget och uppger att namnet anpassad grundskola eller gymnasieskola tydliggör att skolan ska vara just en anpassad variant av skolformen. Internationella Engelska Skolan tillstyrker förslaget och anser att ordet anpassning visar att det handlar om att anpassa verksamhet efter elevernas behov och förutsätt- ningar. Myndigheten för delaktighet uppger att det är positivt att språkbruket följer en utveckling som har sin grund i mänskliga rättigheter och jämlika möjligheter för alla. FUB välkomnar förslaget att skolformerna grundsärskola och gymnasiesärskola bör ersättas av mer tidsenliga benämningar eftersom de möter många elever som inte tycker om förledet sär och en hel del elever berättar att blivit utsatta nedsättande kommentarer med anspelning på ordet särskola. Även Skolväsendets Överklagandenämnd (ÖKN) bedömer att det är särskilt viktigt att värna om elevernas upplevelse av en skola som inte är ämnad att särbehandla utifrån elevernas funktionsnedsättningar. Malmö kommun är inte säker på att nya benämningen upplevs mindre stigmatiserande för målgruppen. Statens skolverk och Nacka kommun tillstyrker förslaget men bedömer att frågan behöver utredas vidare och att andra namn för skolformerna behöver övervägas, bl.a. för att det finns en risk att förledet anpassad blandas ihop med skrivningar i författningarna som innehåller ordet. Även SPSM, ÖKN, Norrköpings och Skellefteås kommuner, Friskolornas riks- förbund, och SKR, är positiva till ett namnbyte men anser att det finns risk att namnet kan innebära förvirring. Sveriges Skolledarförbund håller med om att det finns risk för förvirring men anser att fördelarna av att det mer stigmatiserande förledet sär tas bort överväger tydligt.

Skolforskningsinstitutet stödjer förslaget om ett namnbyte och har inget att invända mot benämningarna så länge inga bättre förslag på namn aktua- liseras, då de inte har några egna bättre förslag. Skolverket ifrågasätter även om det är klokt att efter så kort tid åter byta namn på komvux som särskild utbildning och anser att det är överflödigt med ett eget särskiljande

Prop. 2021/22:162

125

Prop. 2021/22:162 namn för den delen som motsvarar den utbildning som ges inom nuvarande träningsskolan (komvux som särskild utbildning på grund- läggande nivå). Skolforskningsinstitutet anser att namnet anpassad kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå respektive på gymnasial nivå ska användas i stället då det är mer enhetligt i förhållande till de föreslagna namnen för grundsärskolan och gymnasiesärskolan.

Statens skolinspektion är positiva till ett namnbyte men avstyrker utredningens förslag på namn eftersom det nya namnet kan innebära risk för sammanblandning mellan stödinsatserna extra anpassning och anpassad studiegång, och mottagande i anpassad grundskola eller anpassad gymnasieskola. Myndigheten ser även en risk att benämningen anpassad grundskola kan uppfattas som en ytterligare stödåtgärd inom ramen för grundskolan.

Bland andra Anders Ljungstedts gymnasium avstyrker förslaget efter- som det nya förslaget fortfarande är ett särskiljande. Anders Ljungstedts gymnasium uppger att det nya namnet kan skapa förvirring. Deras förslag

	på nytt namn för gymnasiesärskola är 4-årigt nationellt program - 4NP.
	Skälen för regeringens förslag
	Skolformerna behöver byta namn
	Skolan ska vara en plats som är fri från kränkande behandling och
	trakasserier där alla elever upplever trygghet och där det finns en
	ömsesidig respekt mellan såväl elever som mellan lärare och elever. Som
	anges ovan har Sverige åtagit sig att bekämpa stereotypa uppfattningar och
	fördomar samt uppmuntra en inställning präglad av respekt för
	rättigheterna för personer med funktionsnedsättning inom alla nivåer i
	undervisningssystemet. Det finns dock elever som är mottagna i bl.a.
	grundsärskolan som i dag upplever att de utsätts för kränkningar baserad
	på skolformens namn. Elever upplever exempelvis att mellanledet sär i
	namnet grundsärskola signalerar att eleverna är annorlunda och särskilda
	på ett sätt som uppfattas negativt. Enligt regeringen är det inte acceptabelt
	att elever upplever sig utsatta i skolan utifrån den skolform de går i. Att
	benämningen på skolformerna används nedsättande och innebär att elever
	kan löpa risk att utsättas för eller bli utsatt för kränkande behandling är
	enligt regeringen inte en ordning som kan accepteras. Regeringen bedömer
	därför att skolformen grundsärskolan bör byta namn till anpassad
	grundskola. Skolformen gymnasiesärskola bör byta namn till anpassad
	gymnasieskola. De två delar inom komvux som benämns kommunal
	vuxenutbildning som särskild utbildning på grundläggande nivå och
	kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på gymnasial nivå bör
	byta namn till kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på
	grundläggande nivå respektive på gymnasial nivå. De nya namnen innebär
	inte att målgruppen för skolformerna ändras.
	Malmö kommun som är positiva till ett namnbyte uppger att det inte är
	säkert att den nya benämningen upplevs som mindre stigmatiserande för
	målgruppen, utan att det behövs fler och mer genomgripande insatser än
	en ny benämning. Regeringen föreslår i denna proposition en rad åtgärder
	för att stärka utbildningen för elever med en intellektuell
	funktionsnedsättning där ett namnbyte på skolformerna är en del.
126	Regeringen bedömer att ordet anpassad inte löper samma risk att uppfattas

som stigmatiserande som ordet särskild och mellanledet sär och delar Skolväsendets överklagandenämnds (ÖKN) åsikt om att det är viktigt att värna om elevernas upplevelse av en skola som inte är ämnad att särbehandla utifrån elevernas funktionsnedsättningar.

Skolinspektionen ser med de föreslagna nya benämningarna en risk att skolgången i en skolform benämnd anpassad grundskola kan uppfattas som en ytterligare stödåtgärd inom ramen för grundskolan. Enligt Skolinspektionen är skollagen öppen för att utbildningen i grundsärskolan också kan omfatta ämnen enligt grundskolans kursplaner. Samtidigt får allt fler grundsärskoleelever sin utbildning som integrerade elever i grundskolan. Enligt Skolinspektionen behöver steget till ett mottagande i skolformen därför vara tydligt och begripligt för alla berörda, inte minst då själva undervisningen kan ges i kombinerad form eller integrerat i grundskola. Regeringen vill vara tydlig med att förslaget inte innebär att processen för mottagande i grundsärskolan ändras i och med bytet av namn på skolformerna. Det är i dag inte möjligt att besluta om att mottagande av en elev till grundsärskolan inom ramen för enbart ett beslut om ett åtgärdsprogram enligt 3 kap. 9 § skollagen. För att bli mottagen i grundsärskolan kommer det fortsatt att krävas en pedagogisk, social, medicinsk och psykologisk utredning med fastställande av en intellektuell funktionsnedsättning för att en elev ska kunna mottas (7 kap. 5 § skol- lagen).

Varför ska ordet anpassad användas?

Det som karakteriserar bl.a. grundsärskolan och gymnasiesärskolan i dag är att de är anpassade utifrån målgruppens behov. Att använda anpassad i namnet för skolformen visar att det handlar om att anpassa verksamheten utifrån elevernas behov och förutsättningar. Som angetts ovan bedömer regeringen att ordet anpassad inte löper samma risk att uppfattas som stigmatiserande som ordet särskild och mellanledet sär. Regeringen delar SPSM:s uppfattning att ordet anpassad redan är etablerat och signalerar en mer flexibel utbildning samt ligger i linje med de rättigheter som lyfts fram i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Benämningen anpassad grundskola respektive anpassad gymnasieskola uttrycker att hela utbildningen är anpassad, men den beskriver inte i vilken omfattning och på vilket sätt, något som i sig kan ses som positivt. Samtidigt indikerar benämningen anpassad att utbildningen inte kan vara lika för alla utan ska anpassas individuellt.

En stor andel remissinstanser som är positiva till att skolformerna grundsärskola och gymnasiesärskola byter namn, däribland Skolverket, Skolinspektionen, ÖKN, SPSM, Skolforskningsinstitutet, Hällefors, Norr- köpings och Stockholms kommuner och Skellefteå kommun är oroliga för en sammanblandning av begrepp. Remissinstanserna anser att de före- slagna namnen kan bidra till förvirring eftersom ordet anpassningar förekommer på flera ställen i skollagstiftningen. Enligt Skolverket är förledet anpassad problematiskt eftersom alla skolformer enligt regleringarna ska anpassas utifrån den enskilda elevens förutsättningar och behov. Detta är således inte något som särskiljer just grundsärskola och gymnasiesärskola varför benämningarna kan riskera att leda till missförstånd.

Prop. 2021/22:162

127

Prop. 2021/22:162 Som Skolverket anför återfinns anpassning redan i skolförfattningarna och de föreslagna namnen ska givetvis inte blandas samman med skollagens extra anpassning eller anpassad studiegång. Regeringen medger att förslaget på namn inte är optimalt, givet risken för missuppfattningar, men kan samtidigt konstatera att trots att en bred majoritet av remissinstanserna är för ett namnbyte är det mycket få remissinstanser som fört fram förslag på andra namn som kan användas. Som anges ovan delar regeringen ÖKN:s åsikt att det är viktigt att värna om elevernas upplevelse av en skola som inte är ämnad att särbehandla utifrån elevernas funktionsnedsättningar. Mot den bakgrunden ser regeringen det heller inte som lämpligt att som Skolverket och Nacka kommun föreslår återigen utreda frågan om ett namnbyte eftersom resultatet av en sådan skulle dröja och eleverna fortsatt kan uppleva sig utsatta för kränkande behandling baserat på skolformernas namn. Regeringen delar även Skolforskningsinstitutets bedömning att det finns en stor enighet om att mellanledet sär ska tas bort från namnet i de berörda skolformerna. Regeringen ser det som troligt att den förvirring som eventuellt kan uppstå är övergående i takt med att de nya namnen etablerar sig. Regeringen bedömer därför, precis som Sveriges Skolledarförbund, att nyttan av ett namnbyte i och med att mellanledet sär tas bort överväger de negativa aspekterna av att det kan uppstå en del förvirring i ett inledande skede.

128

Anders Ljungstedts gymnasium avstyrker förslaget eftersom benäm- ningarna anpassad grundskola respektive anpassad gymnasieskola fortfarande är ett särskiljande. Med det nya namnförslaget behöver eleverna tala om att utbildningen är anpassad och inte följer normen för den vanliga skolan. Som regeringen angett är den medveten om att de föreslagna namnen inte är optimala, men anser ändå att det är viktigt att värna om elevernas upplevelse av en skola som inte är ämnad att särbehandla utifrån elevernas funktionsnedsättningar. Regeringen delar inte Anders Ljungstedts gymnasiums uppfattning om att gymnasiesär- skolan ska heta 4-årigt nationellt program eftersom det namnet skulle riskera att utesluta de elever som ges sin utbildning på ett individuellt program inom ramen för gymnasiesärskolan. Regeringens förslag är därför att grundsärskola och gymnasiesärskola ska byta namn till anpassad grundskola respektive anpassad gymnasieskola.

Kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning

Sedan den 1 juli 2020 finns ingen separat skolform som riktar sig specifikt till vuxna med utvecklingsstörning eller förvärvad hjärnskada. Det som tidigare var särskild utbildning för vuxna (särvux) utgör nu två nya delar inom skolformen kommunal vuxenutbildning (komvux) och benämns kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på grundläggande nivå respektive gymnasial nivå (prop. 2019/20:105). Som anges ovan före- slår nu regeringen att komvux som särskild utbildning på grundläggande nivå respektive gymnasial nivå ska byta namn till komvux som anpassad utbildning på grundläggande nivå respektive gymnasial nivå.

Skolverket anser att när det gäller komvux som särskild utbildning på grundläggande nivå respektive gymnasial nivå är själva namnbytet problematiskt eftersom benämningen nyligen ändrats. Skolverket menar

att det kan ifrågasättas om det är klokt att åter byta namn efter så kort tid. Prop. 2021/22:162 Regeringen delar uppfattningen att det är olyckligt att två namnbyten

kommer med relativt kort tid emellan. I ovan nämnda proposition anförde regeringen att det föreslagna namnbytet på utbildningen troligtvis kan minska upplevelsen av utanförskap. Som tidigare angetts i detta avsnitt bedömer regeringen att ordet särskild löper risk att uppfattas som stigmatiserande varför det finns skäl för ett namnbyte. Eftersom det för grundsärskolan och gymnasiesärskolan föreslås att förledet anpassad ska användas i stället för mellanledet sär är det enligt regeringen rimligt att även ordet särskild ersätts med samma ord för den utbildning inom komvux som riktar sig till samma målgrupp.

Skolforskningsinstitutet föreslår att förledet anpassad, liksom för de övriga skolformerna, hamnar först så att utbildningen benämns anpassad kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå respektive på gymna- sial nivå. Till skillnad från grundsärskolan och gymnasiesärskolan som är egna skolformer ingår komvux som särskild utbildning i dag i skolformen komvux. Att som Skolforskningsinstitutet föreslår låta anpassad hamna först i namnet innebär att den del inom komvux som riktar sig till elever med utvecklingsstörning återigen skulle urskilja sig genom sitt namn i förhållande till de övriga delarna som ingår i skolformen. Regeringen bedömer därför att namnet ska vara komvux som anpassad utbildning på grundläggande nivå respektive gymnasial nivå.

Vidare anför Skolverket att det inte behövs ett eget särskiljande namn för den del som motsvarar utbildning som ges inom nuvarande tränings- skolan, dvs. komvux som särskild utbildning på grundläggande nivå. Anledningen till det är att den nivån endast innehåller tre ämnesområden och namnet som föreslås är långt. Skulle den nivån behöva pekas ut uppger Skolverket att det är tillräckligt att använda ämnesområden för att tydlig- göra vilken utbildning som avses.

Som anges ovan finns det kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på grundläggande nivå respektive gymnasial nivå. Elever inom komvux som särskild utbildning på grundläggande nivå kan läsa kurser som motsvarar den utbildning som ges inom grundsärskolan utom träningsskolan eller läsa kurser som motsvarar den utbildning som ges inom träningsskolan inom grundsärskolan. Komvux som särskild utbildning på grundläggande nivå är som Skolverket uppger alltså inte enbart till för elever som läser kurser motsvarande den utbildning som ges inom träningsskolan inom grundsärskolan, utan omfattar även andra elever. Enligt regeringen kommer det nya namnet inte heller att bli längre än vad det är i dag, eftersom det endast är ett ord som byts ut.

Ytterligare konsekvenser av att ordet sär tas bort

Som en konsekvens av att benämningarna grundsärskolan och gymna- siesärskolan ändras till anpassad grundskola respektive anpassad gymnasieskola föreslår utredningen att även andra, till dessa skolformer hörande benämningar utmönstras ur skollagen och ersätts.

Skolverket bedömer att det vore olyckligt att ha identiska benämningar som, beroende på skolform, refererar till olika företeelser eller olika innehåll eftersom det finns en risk för sammanblandning. I de fall

benämningen avser olika företeelser, eller olika innehåll, bör andra

129

Prop. 2021/22:162 benämningar formuleras som är unika i syfte att undvika samman- blandning. Regeringen delar Skolverkets synpunkt att det vore olyckligt om benämningarna skulle sammanblandas. Det ska enligt regeringen hos en elev eller dess vårdnadshavare inte råda något tvivel om vad en benämning avser. Regeringen bedömer därför att det finns anledning att justera benämningarna i förhållande till utredningens förslag. Gymnasie- särskolearbete bör därför i stället benämnas gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola och gymnasiesärskolepoäng bör benämnas gymnasie- poäng i anpassad gymnasieskola. Vidare bör benämningen gymnasie- särskoleutbildning ersättas med utbildning i anpassad gymnasieskola. Vad gäller gymnasiesärskolebevis föreslår regeringen att det i stället benämns gymnasiebevis avseende anpassad gymnasieskola.

När det gäller den kommunala vuxenutbildningen bör benämningen den särskilda utbildningen på grundläggande nivå som motsvarar tränings- skolan inom grundsärskolan ersättas med den anpassade utbildningen på grundläggande nivå som motsvarar utbildning inom ämnesområden i den anpassade grundskolan. Detta är en direkt följd av regeringens förslag att avskaffa benämningen träningsskolan, se avsnitt 8.

8En gemensam anpassad grundskola

8.1Benämningen träningsskola har spelat ut sin roll

Grundsärskolan ska ge elever med utvecklingsstörning en för dem anpassad utbildning som ger kunskaper och värden och utvecklar elevernas förmåga att tillägna sig dessa. Utbildningen ska utformas så att den bidrar till personlig utveckling, förbereder eleverna för aktiva livsval och ligger till grund för fortsatt utbildning. Utbildningen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och ge en god grund för ett aktivt deltagande i samhällslivet. Inom grundsärskolan finns en särskild inrikt- ning som benämns träningsskola. Träningsskolan är avsedd för elever som inte kan tillgodogöra sig hela eller delar av utbildningen i ämnen (11 kap. 2 och 3 §§ skollagen).

Inriktningen träningsskola fanns redan i 1985 års skollag och vid in- förandet av den nuvarande skollagen bedömdes att inriktningen skulle vara kvar som en del av grundsärskolan. I förarbetena betonades samtidigt att utbildningen för de elever som placerades i träningsskolan skulle utformas flexibelt utifrån elevens behov och förutsättningar (prop. 2009:10/165 s. 386). Det är huvudmannen för utbildningen som avgör om en elev som tas emot i grundsärskolan huvudsakligen ska läsa ämnen eller ämnesom- råden. Rektorn får även besluta om en elev ska läsa en kombination av ämnen och ämnesområden samt ämnen enligt grundskolans kursplaner, om eleven har förutsättningar för det (11 kap. 8 § skollagen).

130

8.2Benämningen träningsskola ska tas bort

Regeringens förslag: Benämningen träningsskola ska tas bort ur skol- lagen.

Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.

Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker eller har inga invändningar mot förslaget. Detta gäller bl.a. Statens skolverk. Specialpedagogiska skolmyndigheten, Statens skolinspektion, Diskri- mineringsombudsmannen, Integritetsskyddsmyndigheten, Jämställdhets- myndigheten, Socialstyrelsen, Statskontoret, Malmö universitet, Haninge, Ljusdals och Öckerö kommuner, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), Autism- och Aspergerförbundet, Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft, Lärar- förbundet, Riksförbundet för barn, unga och vuxna med utvecklings- störning (FUB), Svenska skolläkarföreningen, Sveriges Psykologförbund och Sveriges Skolledarförbund.

Lärarförbundet och SKR uppger att benämningen träningsskola leder till en onödig kategorisering och riskerar att leda till inlåsningseffekter och lägre ställda förväntningar. Myndigheten för delaktighet anser att det är positivt att språkbruket följer en utveckling som har sin grund i mänskliga rättigheter och jämlika möjligheter för alla. Internationella Engelska Skolan och Lärarförbundet är av uppfattningen att det fortsättningsvis kommer finnas möjligheter att organisera utbildningen utifrån elevernas förutsättningar. Stockholms universitet som tillstyrker förslaget att träningsskola tas bort ur författningen vill peka på att det därigenom riskeras ett osynliggörande eller åsidosättsättande av elever som har en omfattande intellektuell funktionsnedsättning i kombination med andra funktionsnedsättningar och neuropsykiatriska diagnoser.

Haninge kommun tillstyrker förslaget men anser att namnen ämnesom- råden och ämnen behöver förändras, då framför allt ämnen kan vara förvir- rande för både vårdnadshavare och skolpersonal då begreppet ämnen används i stor utsträckning inom skolan i andra syften och väcker associationer till annat än grundsärskolans inriktning.

Friskolornas riksförbund avstyrker förslaget, så länge skolpengen och finansieringen av fristående grundsärskolor inte utretts bättre i samband med förslaget till ändring. Enligt förbundet ställer den aktuella elevgruppen stora krav på resurser och är förenad med betydligt högre kostnader. I dag delar många kommuner upp bidraget till fristående grundsärskolor utifrån om eleverna undervisas i träningsskola eller inte. Förbundet anser därför att skolpengen för elever i grundsärskolan därmed måste differentieras i högre grad utifrån elevernas behov. Lärarnas Riksförbund avstyrker förslaget och anser att träningsskola bör finnas kvar som benämning för en långsiktig garanti för elever som har behov av att undervisas i ämnesområden.

Skälen för regeringens förslag: Många elever i grundsärskolan har en ojämn begåvningsprofil och kan därför behöva få merparten av sin undervisning i s.k. ämnesområden, vilket de i dag får inom ramen för träningsskolan. Dessa elever kan dock samtidigt ha möjlighet att följa undervisningen i ämnen. Som angetts tidigare ska grundsärskolan vara en flexibel skolform för eleverna som ska ges möjlighet att läsa ämnen, ämnesområden och, om möjligt, ämnen i grundskolan. Ambitionen att

Prop. 2021/22:162

131

Prop. 2021/22:162 grundsärskolan ska vara en flexibel skolform står dock i motsats till den uppdelning mellan träningsskolan och övriga grundsärskolan som görs i

	styrdokumenten. Regeringen bedömer på samma sätt som Lärarförbundet
	och SKR att det finns en risk för att benämningen träningsskola medför
	inlåsningseffekter och lägre ställda förväntningar på de elever som läser
	ämnesområden. Som anges ovan bestämmer huvudmannen om en elev
	huvudsakligen ska läsa ämnen eller ämnesområden. Samtidigt får rektorn
	besluta om en elev ska läsa en kombination av ämnen och ämnesområden.
	Det faktum att elever kan kategoriseras som elever i träningsskolan och
	därmed inte ges möjlighet att läsa ett eller flera ämnen, trots att de skulle
	ha förutsättningar till det, motverkar tanken om att grundsärskolan ska ge
	varje elev möjlighet att utvecklas så långt som möjligt utifrån sin förmåga.
	En sådan ordning är inte acceptabel. Vidare är benämningen träningsskola
	överflödig, eftersom variationen inom grundsärskolan ändå framgår
	genom att grundsärskolans elevgrupp beskrivs som att det finns elever som
	läser ämnen eller ämnesområden, alternativt en kombination av båda
	(11 kap. 5 § skollagen). Regeringen bedömer därför att benämningen
	träningsskola ska tas bort ur skollagen.
	Haninge kommun tillstyrker förslaget och anser att beteckningarna
	ämnesområden och ämnen behöver förändras då framför allt ämnen kan
	vara förvirrande för både vårdnadshavare och skolpersonal, då ordet
	ämnen används i stor utsträckning inom skolan i andra syften och väcker
	associationer till annat än grundsärskolans inriktning. Som angetts tidigare
	är syftet med utbildningen i grundsärskolan i det närmaste identiskt med
	syftet i grundskolan. Ett skäl för det är att samverkan mellan skolformerna
	ska kunna utvecklas. Regeringen är mån om att bestämmelserna för bl.a.
	grundskolan och grundsärskola inte ska skilja sig åt om det inte finns skäl
	som talar för det och ser därför inte skäl att ändra benämningarna ämnen
	och ämnesområden i grundsärskolan.
	Lärarnas Riksförbund avstyrker förslaget och uppger att träningsskolan
	som benämning bör finnas kvar som en långsiktig garanti för elever som
	har behov av att undervisas i ämnesområden. Det faktum att benämningen
	träningsskola tas bort ur skollagen innebär enligt regeringen inte att
	möjligheten att läsa ämnesområden kommer att försämras. I likhet med
	Internationella Engelska Skolan, Lärarförbundet och SKR konstaterar
	regeringen att även om benämningen träningsskola tas bort kommer det
	fortsatt att finnas möjligheter att organisera utbildningen på ett sätt som
	ger elever de bästa förutsättningarna att utvecklas så långt som möjligt
	utifrån sina förutsättningar. På samma sätt som hittills kommer det att vara
	huvudmannen som beslutar om eleven huvudsakligen ska läsa ämnen eller
	ämnesområden och rektor som avgör om eleven ska läsa en kombination
	av ämnen och ämnesområden.
	Friskolornas riksförbund avstyrker förslaget, så länge skolpengen och
	finansieringen av fristående grundsärskolor inte utretts bättre i samband
	med förslaget till förändring. Enligt förbundet ställer den aktuella
	elevgruppen stora krav på resurser och är förenad med betydligt högre
	kostnader. I dag delar många kommuner upp bidraget till fristående
	grundsärskolor utifrån om eleverna undervisas i träningsskola eller inte,
	med olika belopp som motsvarar kostnaderna i sin egen verksamhet.
	Förbundet anser därför att skolpengen för elever i grundsärskolan därmed
132	måste differentieras i högre grad utifrån elevernas behov. Med tanke på de

svårigheter som finns i dag för att erhålla tilläggsbelopp för elever i Prop. 2021/22:162 grundsärskolan med extraordinära behov måste denna fråga lösas innan

någon förändring sker. Regeringens förslag innebär att benämningen träningsskola tas bort ur skollagen, i övrigt kommer förslaget inte innebära några ändringar varken i verksamheterna eller i något kopplat till grundbeloppet eller det tilläggsbelopp som enskilda huvudmän kan söka. Regeringen ser därför inte att det finns skäl att inom ramen för denna proposition hantera frågan om att differentiera skolpengen för elever i grundsärskolan i högre grad.

9Elevens val i grundsärskolan ska tas bort

9.1I grundsärskolan finns i dag elevens val

För att bereda elever större möjligheter att välja fördjupning i skolans ämnen föreslog regeringen 1992 att det skulle införas elevens val i timplanen (prop. 1992/93:220 s. 63). Elevens val infördes i samband med att läroplanen för de obligatoriska skolformerna, förskoleklassen och fritidshemmet - Lpo 94 beslutades.

I grundsärskolan ska det, utöver undervisningen i ämnen eller ämnesområden, finnas elevens val (11 kap. 6 § skollagen). Bestämmelser om fördelning av den garanterade undervisningstiden för ämnen och ämnesområden (timplaner) finns i bilaga 2 i skolförordningen (2011:185). I grundsärskolans ämnen uppgår den totala garanterade undervisnings- tiden till 6 890 timmar, varav 150 timmar är fördelade på elevens val. Den totala garanterade undervisningstiden för elever i grundsärskolans som läser ämnesområden uppgår till 6 665 timmar, varav 190 timmar är fördelade på elevens val.

I samband med att undervisningstiden i timplanen för ämnena matematik och idrott och hälsa utökades under åren 2018–2021 i bl.a. grundsärskolan har antalet timmar i elevens val för elever som läser ämnen i grundsärskolan minskats från 195 timmar till 150 timmar. För elever som läser ämnesområden inom grundsärskolan har antalet timmar i elevens val inte minskats, de uppgår fortsatt till 190 timmar. I grundskolan, special- skolan och sameskolan har motsvarande minskningar av antalet timmar i elevens val genomförts som för grundsärskolans ämnen.

9.2	Elevens val ska avskaffas i grundsärskolan

Regeringens förslag: Bestämmelser om elevens val i grundsärskolan
ska avskaffas.
Regeringens bedömning: De frigjorda timmarna från elevens val för
elever som läser ämnen bör omfördelas så att de naturorienterande
ämnena uppgår till 650 timmar och de samhällsorienterande ämnena till
790 timmar.
De frigjorda timmarna från elevens val för elever som läser ämnes-
områden bör omfördelas så att de fem ämnesområdena estetisk verk-		133

Prop. 2021/22:162 samhet, kommunikation, motorik, vardagsaktiviteter och verklighets- uppfattning uppgår till 1 015 timmar. Fördelningsbar undervisningstid bör uppgå till 1 590 timmar.

Utredningens förslag: Överensstämmer delvis med utredningens för- slag. Utredningen föreslår att det ska införas fördelningsbar tid i skollagen.

Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna har några invändningar mot förslaget. Statens skolverk tillstyrker förslaget under förutsättning att ett motsvarande beslut om fördelning av undervisningstid beslutas för grundskolan.

Skälen för regeringens förslag och bedömning: Undervisningen i elevens val ska syfta till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen eller ämnesområden (11 kap. 6 § skollagen). Huvud- mannen ska erbjuda eleverna ett allsidigt urval av ämnen som elevens val (10 kap. 5 § skolförordningen). Undervisningen som bedrivs i elevens val är mycket skiftande mellan såväl huvudmän som skolor. Eftersom den skiljer sig avsevärt mellan såväl huvudmän som mellan skolor är det inte möjligt att ge en allmängiltig beskrivning av undervisningen. Vanliga aktiviteter är dock fördjupning i något ämne eller temadagar. I Skolverkets redovisning av uppdraget om översyn av timplanen för grundskolan och motsvarande skolformer (U2020/00527) framför Skolverket bl.a. att elevernas valmöjligheter när det gäller elevens val i många fall är begränsade på grund av att skolor inte kan erbjuda särskilt stor variation av aktiviteter. Det gäller särskilt på mindre skolenheter. Utbudet av olika aktiviteter styrs ofta av vilka lärarresurser som står till förfogande snarare än att undervisningen utgår från elevernas önskemål. Vidare finns det enligt Skolverket osäkerhet om i vilken grad nuvarande undervisningstid i elevens val används på ett effektivt sätt av eleverna.

Som framgår ovan har timmarna i elevens val i grundsärskolan under flera år successivt minskat. På grund av den kraftiga reduceringen av den garanterade undervisningstiden för elevens val som genomförts under de senaste åren och det ofta begränsade utbudet av valmöjligheter för eleverna anser regeringen att det inte är möjligt att fullt ut uppfylla de ursprungliga intentionerna med elevens val. Mot bakgrund av ovanstående gör regeringen därför bedömningen att elevens val ska tas bort i bestämmelserna och att timmarna för elevens val bör fördelas på andra ämnen och ämnesområden. Regeringen avser också överväga en översyn av timplanen för ämnen i grundsärskolan.

Statens skolverk anser att regeringen även bör ta beslut om att fördela undervisningstid i grundskolan i enlighet med Skolverkets förslag som redovisades i mars 2021 (U2020/00527). I redovisningen föreslår Skolverket att elevens val tas bort i bl.a. grundskolan och att timmarna för elevens val fördelas på andra ämnen. Regeringen är mån om att det inte ska finnas skillnader mellan de obligatoriska skolformerna, om det inte finns skäl som talar för det. Regeringen saknar i dagsläget ett beredningsunderlag för att genomföra en motsvarande ändring i grundskolan, varför denna fråga inte behandlas vidare inom ramen för denna proposition.

134

10	En möjlighet att överklaga beslut om att	Prop. 2021/22:162

låta en elev gå om en årskurs

10.1Ingripande beslut kan som regel överklagas

Bestämmelser om uppflyttning av elever till en högre årskurs finns i skolförordningen. Varje elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan ska vid slutet av läsåret flyttas till närmast högre årskurs, om inte något annat beslutas (4 kap. 4 § skolförordningen). Rektorn får besluta att en elev inte ska flyttas till närmast högre årskurs, om detta med hänsyn till elevens utveckling och personliga förhållanden i övrigt är lämpligast för eleven. Vidare får rektorn i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan på begäran av en elevs vårdnadshavare besluta att eleven får gå om en årskurs. Rektorn får även besluta att en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan ska flyttas till en högre årskurs än den som eleven redan tillhör eller normalt ska tillhöra, om eleven har goda förutsättningar att delta i utbildningen i den högre årskursen och elevens vårdnadshavare medger det (4 kap. 5–7 §§ skolförordningen). Rektorns beslut går i dag inte att överklaga (15 kap. 1 § skolförordningen).

För läsåret 2019/20 redovisar Skolverket i den officiella statistiken att 0,31 procent av alla elever i grundskolan (inklusive förskoleklassen), det vill säga 3 714 elever, varav 57 procent är pojkar, inte gick vidare till en högre årskurs utan fanns kvar i samma årskurs som föregående läsår. Det var vanligast att elever gick om årskurs 9, följt av årskurs 1.

I skollagen finns det flera beslut som rektorn kan fatta som är av ingripande karaktär för eleven. Det kan t.ex. röra sig om beslut om särskilt stöd i en särskild undervisningsgrupp eller anpassad studiegång. Sådana beslut är möjliga att överklaga. Som angetts ovan kan däremot ett beslut om att inte flytta upp en elev till närmast högre årskurs inte överklagas. Detta trots att ett sådant beslut för den enskilde eleven kan uppfattas som minst lika ingripande som ett beslut om t.ex. särskilt stöd i en särskild undervisningsgrupp.

10.2	Det ska bli möjligt att överklaga beslut om att
	en elev ska gå om en årskurs

Regeringens förslag: En rektor ska få besluta att en elev i grundskolan,
grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan ska gå om en årskurs,
om elevens vårdnadshavare medger det och det med hänsyn till elevens
utveckling och personliga förhållanden i övrigt är lämpligast för eleven.
Om det finns synnerliga skäl ska rektorn även utan medgivande från
elevens vårdnadshavare få besluta att eleven ska gå om en årskurs.
Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta beslut om att en elev
ska gå om en årskurs. Rektorns beslut ska kunna överklagas till
Skolväsendets överklagandenämnd.
Regeringens bedömning: Bestämmelserna i skolförordningen om
att en rektor får besluta att en elev inte ska flyttas till närmast högre		135

Prop. 2021/22:162 årskurs och att rektorn på begäran av en elevs vårdnadshavare får be- sluta att en elev ska gå om en årskurs i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan bör upphävas.

Det bör framgå av avgångsintyget om det har fattats beslut att en elev ska gå om en årskurs.

Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.

Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker eller har inget att invända mot förslaget. Detta gäller bl.a. Statens skolverk, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Statens skolinspektion, Skolväsen- dets överklagandenämnd, Skolforskningsinstitutet, Diskrimineringsom- budsmannen, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvär- dering (IFAU), Högskolan Kristianstad, Karlstads universitet, Förvalt- ningsrätten i Luleå, Nässjö, Stockholms och Öckerö kommuner, Funk- tionsrätt Sverige, Sveriges Kommuner och Regioner, Föräldraalliansen Sverige, Idéburna skolors riksförbund, Lärarnas Riksförbund, Riksför- bundet Attention, och Sveriges Skolledarförbund.

Statens skolverk och Skolväsendets överklagandenämnd uppger att förslaget stärker elevernas rättssäkerhet i en fråga som kan få långtgående konsekvenser för dem. Folkhälsomyndigheten anser att såväl medicinska och psykologiska som pedagogiska aspekter bör beaktas innan beslut tas om att gå om en klass, och att samråd med elevhälsan därför bör ske inför ett sådant beslut, vilket också bör framgå i bestämmelsen.

Leksands kommun är positiv till förslaget men framför att det riskerar att underminera skolans pedagogiska auktoritet. Även Sveriges Skolledar- förbund uppger att förslaget kan få effekter för skolans auktoritet men också på vilka arbetsuppgifter som skolledarna lägger sin arbetstid på.

Nacka kommun tillstyrker förslaget men anser inte att bestämmelsen ska ändras så att vårdnadshavarna får avgörande inflytande över beslutet. Kommunen anser däremot att regleringen som avser hemkommunens prövning ska tas bort som en följd av förslaget.

Friskolornas riksförbund avstyrker förslaget eftersom förbundet anser att det finns problem med att få ersättning för det sista år eleven ska gå för att fullgöra utbildningen. Lärarförbundet avstyrker förslaget eftersom möjligheten att överklaga ett sådant beslut skulle innebära att en fråga som i grunden bygger på pedagogiska avväganden skulle avgöras av jurister och inte av lärarprofessionen. Staffanstorps kommun avstyrker förslaget och uppger att det saknas motiv för att tillåta överklagande för ett sådant beslut. Beslut om att inte flytta upp en elev till närmast högre årskurs fattas utifrån barnets bästa och i samråd med vårdnadshavare. Om ett beslut fattas mot vårdnadshavares vilja fattas beslutet utifrån barnets bästa. Internationella Engelska Skolan avstyrker förslaget och menar att en möjlighet att överklaga beslutet skulle dels innebära ett underkännande av de bedömningar som den samlade professionsstyrkan inom skolan gjort, dels försena den insats som skolan planerat för att ge eleven förstärkta möjligheter att nå kunskapskraven.

136

Skälen för regeringens förslag och bedömning	Prop. 2021/22:162
Frågor om att en elev ska gå om en årskurs bör regleras i lag
Föreskrifter som avser förhållandet mellan enskilda och det allmänna ska
meddelas genom lag om de gäller skyldigheter för enskilda eller i övrigt
avser ingrepp i enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden.
Samma sak gäller för föreskrifter om kommunernas befogenheter.
Riksdagen kan dock bemyndiga regeringen att meddela föreskrifter på
dessa områden, förutom i vissa närmare angivna frågor (8 kap. 2 § första
stycket 2 och 3 och 8 kap. 3 § regeringsformen).
Frågan om en rektors möjlighet att besluta att en elev ska gå om en
årskurs avser skyldigheter för enskilda. Föreskrifter om sådana beslut
innebär även att kommunala skolhuvudmän ges befogenheter. Av dessa
anledningar krävs stöd i lag för föreskrifter om en rektors möjlighet att
besluta att en elev ska gå om en årskurs.
Bestämmelserna om beslut av detta slag bör enligt regeringen finnas i
det kapitel i skollagen som innehåller bestämmelser om skolplikten och
dess längd.
Bestämmelserna om att neka uppflyttning till högre årskurs och om att
gå om bör slås samman
Det finns inga förarbetsuttalanden som förklarar varför man i 4 kap. 5 §
skolförordningen valde uttrycket ”att en elev inte ska flyttas till närmast
högre årskurs” medan man i den därpå följande bestämmelsen om
vårdnadshavarens initiativrätt (4 kap. 6 §) i stället använde uttrycket ”gå
om en årskurs”. Den enda skillnaden mellan bestämmelserna som med
säkerhet går att utläsa är att 4 kap. 5 § tar sikte på att neka en elev
uppflyttning vid slutet av ett genomgånget läsår, medan bestämmelsen i
4 kap. 6 § inte tycks knuten till någon särskild tidpunkt på läsåret och att
den förutsätter vårdnadshavarens begäran att en elev ska gå om en årskurs.
Det är således möjligt att tänka sig att 4 kap. 6 § kan tillämpas för att
exempelvis flytta ned och låta en elev som redan påbörjat årskurs 3 gå om
årskurs 2.
Det finns enligt regeringen flera skäl som talar för att bestämmelserna
bör slås samman. Skillnaden att det i ena fallet krävs vårdnadshavarens
begäran torde sakna reell betydelse då ett beslut om att neka en elev att
flytta upp till nästa årskurs i stort sett aldrig fattas utan vårdnadshavares
medgivande. För en sammanslagning talar också de stora förändringar som
skollagen genomgått bl.a. när det gäller bestämmelserna om extra
anpassningar och särskilt stöd. Det får nämligen förutsättas att i stort sett
samtliga de elever som kan komma i fråga för att gå om en årskurs, liksom
de som nekas uppflyttning till närmast högre årskurs, har varit föremål för
såväl extra anpassningar som särskilt stöd och i många fall båda delarna.
Eftersom en huvudman fortlöpande ska informera eleven och elevens
vårdnadshavare om elevens utveckling föregås sådana insatser regel-
mässigt av kontakter med såväl eleven som dennes vårdnadshavare. När
det gäller åtgärdsprogram i samband med att en elev ges särskilt stöd ska
eleven och elevens vårdnadshavare ges möjlighet att delta när ett sådant
utarbetas. En rektors beslut att inte flytta upp en elev till närmast högre
årskurs eller att en elev ska gå om en årskurs i grundskolan, grund-
särskolan, specialskolan eller sameskolan är rimligtvis en åtgärd som	137
	137

Prop. 2021/22:162 berörs i samband med dessa kontakter mellan skola och vårdnadshavare. Det enda som återstår av innebörden i bestämmelsen i 4 kap. 6 § andra stycket skolförordningen är därmed en rätt för en elevs vårdnadshavare att initiera ett eventuellt rektorsbeslut om att eleven ska gå om en årskurs samt det faktum att bestämmelsen inte, till skillnad från regeln i 4 kap. 5 § skolförordningen, tycks vara knuten till tidpunkten för uppflyttning till närmast högre årskurs. Det framstår enligt regeringen därför som ändamålsenligt att slå samman de två bestämmelserna till en. En gemensam bestämmelse har dessutom den fördelen att den är mer flexibel i den meningen att den kan användas för samtliga de fall där det finns behov av att en elev går om en årskurs.

138

Regeringen föreslår därför att bestämmelserna i 4 kap. 5 § och 6 § andra stycket skolförordningen slås samman till en gemensam bestämmelse.

Uttrycket att gå om en årskurs är ett betydligt mer vedertaget uttryck än att inte flyttas upp till närmast högre årskurs. Det beskriver också tydligare vad det faktiskt är fråga om. Därtill framstår uttrycket att inte flyttas upp till närmast högre årskurs som problematiskt i de fall där det är fråga om en elev som ska gå om den sista årskursen, vilken dessutom är den årskurs i vilken detta oftast sker, eftersom det i dessa fall inte finns någon högre årskurs att neka uppflyttning till. Uttrycket gå om medför inte att rektorns beslut knyts till tidpunkten då eleverna i en årskurs ska flytta upp till nästa årskurs. Genom att använda sig av uttrycket gå om kan beslutet också fattas vid andra tidpunkter under läsåret. Därigenom fungerar den föreslagna lagbestämmelsen för båda de situationer som avses.

Skolförordningen innehåller också en bestämmelse i 4 kap. 4 § andra stycket om att varje elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan vid slutet av läsåret ska flyttas till närmast högre årskurs. Eftersom den bestämmelsen inte har någon koppling till möjligheten att överklaga en rektors beslut att en elev inte ska flyttas upp eller gå om en årskurs utan snarare har karaktären av ren upplysningsbestämmelse bör den förbli i skolförordningen.

Skolförordningen innehåller även bestämmelser som rör flyttning till högre årskurser än den som en elev redan tillhör eller normalt ska tillhöra. Enligt dessa bestämmelser får rektorn besluta att en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan ska flyttas till en högre årskurs än den som eleven redan tillhör eller normalt ska tillhöra, om eleven har goda förutsättningar att delta i utbildningen i den högre årskursen och elevens vårdnadshavare medger det. Eftersom sådana beslut enbart får fattas om vårdnadshavaren ger sitt samtycke saknas det skäl att göra dem överklagbara. Även dessa bestämmelser bör alltså förbli i skolförordningen.

Ett beslut att en elev ska gå om en årskurs ska vara möjligt att överklaga

Som nämnts tidigare utgör en rektors beslut att inte flytta en elev till närmast högre årskurs eller att en elev ska gå om en årskurs en för eleven mycket ingripande åtgärd. I dag får ett sådant beslut inte överklagas. Samtidigt är det möjligt att överklaga andra beslut som fattas av rektorn och som anses ha stor betydelse för eleven, såsom beslut om åtgärds- program, särskilt stöd i en särskild undervisningsgrupp eller enskild och anpassad studiegång.

För att en rektor ska kunna fatta ett beslut om att en elev ska gå om en årskurs bör det krävas att detta, med hänsyn till elevens utveckling och personliga förhållanden i övrigt, är det som framstår som lämpligast för eleven. Dessa förutsättningar bör endast kunna anses vara uppfyllda om eleven har betydande svårigheter att nå kunskapskraven och det kan antas att det skulle hjälpa eleven om han eller hon gick om en årskurs. Det bör således handla om elever som redan ges särskilt stöd och har åtgärds- program, men där dessa åtgärder inte är tillräckliga. Bedömningen ska dessutom vara att elevens individuella förutsättningar att nå de kunskaps- krav som minst ska uppnås i slutet av årskurs 3, 6 och 9 förbättras om eleven får gå om en årskurs. En rektors beslut att en elev ska gå om en årskurs måste alltså vara mycket välgrundat, noggrant utrett och väl dokumenterat med de skäl som rektorn anser finns för att fatta ett sådant beslut. Det ska vidare utgå från elevens möjlighet till bättre förutsättningar att nå så långt som möjligt i sina resultat och sin kunskapsutveckling. Regeringen vill i sammanhanget understryka att möjligheten att gå om en årskurs aldrig får användas som ett alternativ till en elevs rätt till extra anpassningar eller särskilt stöd och åtgärdsprogram. Det får med andra ord inte vara så att en elev måste gå om en årskurs för att skolan inte uppfyllt sina skyldigheter att ge eleven stödinsatser. Även när eleven går om en årskurs är det naturligtvis viktigt att bestämmelserna i 3 kap. skollagen om stöd och särskilt stöd beaktas så att eleven får de extra anpassningar eller det särskilda stöd i skolarbetet som han eller hon behöver och har rätt till. Det är också viktigt att undervisningen anpassas efter elevens behov och förutsättningar så att ytterligare ett läsår i samma årskurs inte enbart innebär att eleven får exakt samma undervisning ett läsår till.

Flera remissinstanser, däribland Leksands kommun, Lärarförbundet, Internationella Engelska Skolan och Sverige Skolledarförbund, uttrycker en oro för att en möjlighet att överklaga riskerar att minska skolans pedagogiska auktoritet. En möjlighet att överklaga en rektors beslut att en elev ska gå om en årskurs är enligt regeringen viktig ur rättssäkerhets- synpunkt. En sådan ordning ligger också i linje med att ett beslut om t.ex. åtgärdsprogram, särskilt stöd i särskild undervisningsgrupp eller anpassad studiegång är överklagbara. Sådana beslut grundar sig på pedagogiska överväganden tillsammans med elevens kunskapsmässiga och sociala utveckling. Ett beslut om att en elev ska gå om en årskurs, det vill säga gå ytterligare ett läsår i skolan, är enligt regeringens uppfattning minst lika ingripande, och grundar sig på samma typ av överväganden för den enskilde eleven. Att beslut om särskilt stöd i särskild undervisningsgrupp, anpassad studiegång och åtgärdsprogram men inte ett beslut om att en elev ska gå om en årskurs kan överklagas framstår mot den bakgrunden som motsägelsefullt.

Regeringen föreslår därför att en rektors beslut om att en elev ska gå om en årskurs ska vara möjligt att överklaga till Skolväsendets överklagande- nämnd, alltså till samma instans som överklagande av ett åtgärdsprogram, undervisning särskild undervisningsgrupp och anpassad studiegång ska göras. Staffanstorps kommun uppger att det saknas motiv för att tillåta överklagande av ett beslut om att inte flytta upp en elev till närmast högre årskurs. Ett sådant beslut ska enligt kommunen fattas utifrån barnets bästa och i samråd med vårdnadshavare. Men om ett beslut fattas mot vårdnadshavares vilja fattas beslutet fortsatt utifrån barnets bästa.

Prop. 2021/22:162

139

Prop. 2021/22:162 Regeringen delar Staffanstorps kommuns uppfattning om att det är ett beslut som fattas utifrån från barnets bästa. Även beslut om särskilt stöd i särskild undervisningsgrupp och beslut om anpassad studiegång fattas dock utifrån barnets bästa och kan i dag överklagas. Regeringen anser därför, i likhet med Gävle kommun, att det är rimligt att även ett beslut om att en elev ska gå om en årskurs ska kunna överklagas.

140

Konstruktionen av bestämmelsen

Den formella juridiska konstruktionen av bestämmelsen bör enligt regeringen följa den modell som används vid antagning av elever till grundsärskolan, om än med vissa modifikationer.

Det bör av bestämmelsen tydligt framgå att beslutet ska ske med medgivande från elevens vårdnadshavare. En konsekvens av detta blir att eleven, i de fall vårdnadshavaren inte lämnar sitt medgivande till att eleven ska gå om, på sedvanligt sätt ska flyttas upp till närmast högre årskurs eller fortsätter i den årskurs han eller hon för tillfället går i.

I likhet med bestämmelsen om placering i grundsärskola bör dock rektorn, i de fall det finns synnerliga skäl, ytterst ha en möjlighet att utan vårdnadshavares medgivande besluta att en elev ska gå om en årskurs. Med synnerliga skäl avses sådana situationer där det framstår som uppenbart att det inte överensstämmer med elevens behov och förutsätt- ningar att flytta upp till närmast högre årskurs eller fortsätta i den årskurs där denne för närvarande går. Det ska alltså framstå som uppenbart att eleven är i behov av att gå om en årskurs för att kunna tillgodogöra sig undervisningen och nå de kunskapskrav som minst ska nås.

Internationella Engelska Skolan uppger att överklagandeprocesser är tidskrävande och kraven för synnerliga skäl är extremt höga, vilket kommer medföra att elever som borde få gå om en årskurs för att bättre kunna tillgodogöra sig kunskaper inte kommer göra det för att vårdnadshavarna motsätter sig detta. Att det ska krävas synnerliga skäl innebär att rektorn bara ska använda möjligheten att fatta ett sådant beslut i strid med en vårdnadshavares vilja i undantagsfall. Vidare bör ett beslut om att gå om en årskurs inte komma som en överraskning, utan ska ha föregåtts av insatser och annat stöd. Det är enligt regeringens uppfattning viktigt att få vårdnadshavarna att förstå anledningen till beslutet. Regeringen vill i sammanhanget, på samma sätt som Riksförbundet Attention, understryka vikten av att skolan har en god samverkan och dialog med elevens vårdnadshavare om elevens skolgång. På så sätt är elevens vårdnadshavare införstådd med anledningen till beslutet och därmed minskar risken att vårdnadshavarna motsätter sig ett väl under- byggt beslut om att eleven ska gå om en årskurs.

Vidare bör rektorn innan ett beslut fattas om att en elev ska gå om en årskurs, oavsett om det sker med vårdnadshavarens medgivande eller inte, konsultera elevhälsan för att utröna om elevens behov av att gå om en årskurs har sin grund i behovet av pedagogiska insatser eller om det finns bakomliggande medicinska eller psykologiska orsaker till behovet. Detta för att kunna säkerställa vilka insatser som behövs. Regeringen anser dock inte som Folkhälsomyndigheten att det bör framgå av bestämmelsen att samråd ska ske med elevhälsan. Som angetts tidigare får det förutsättas att i stort sett samtliga de elever som blir föremål för denna typ av beslut har

getts såväl extra anpassningar som särskilt stöd och eleverna borde därför Prop. 2021/22:162 redan sedan tidigare var väl kända av elevhälsans personal.

Naturligtvis ska, vilket följer av skollagen, bestämmelserna i förvalt- ningslagen (2017:900) om parts rätt att få del av och yttra sig över uppgifter i ärenden som avser myndighetsutövning mot någon enskild tillämpas i de fall en rektor beslutar att en elev ska gå om en årskurs. Det innebär att vårdnadshavare – och en elev i de fall eleven hunnit fylla 16 år

–ska ges möjlighet att yttra sig innan rektor fattar ett sådant beslut. Även för de elever som är yngre än 16 år medför bestämmelserna i skollagen om att barnets inställning så långt som möjligt ska klarläggas och barnets rätt att fritt uttrycka åsikter i alla de frågor som berör honom eller henne en skyldighet för rektorn att låta eleven yttra sig innan beslutet fattas.

I de fall rektorns beslut överklagas till Skolväsendets överklagande- nämnd ska nämnden vid sin överprövning av rektorns beslut göra en bedömning av om det, med hänsyn till elevens utveckling och personliga förhållanden i övrigt, finns sådana synnerliga skäl att det är lämpligast att eleven går om en årskurs.

En rektors beslut om att en elev ska gå om en årskurs bör, i likhet med exempelvis ett beslut om åtgärdsprogram eller undervisning i särskild undervisningsgrupp, inte vara bindande för andra skolhuvudmän. Det innebär att om en elev för vilken rektorn fattat ett sådant beslut byter skola så är inte rektorn vid den mottagande skolan bunden av beslutet. Dock bör givetvis rektorn vid den mottagande skolan få information om att rektorn vid den tidigare skolan fattat ett sådant beslut. Det får också förutsättas att den mottagande rektorn gör en självständig bedömning huruvida eleven är i behov av att gå om en årskurs eller om de förhållanden som föranlett den tidigare rektorns beslut kan åtgärdas på andra sätt, så som t.ex. särskilt stöd i undervisningen. Enligt 3 kap. 12 j § skollagen ska den skolenhet som eleven lämnar till den mottagande skolenheten överlämna sådana uppgifter om eleven som behövs för att underlätta övergången för eleven, och ett beslut om att en elev ska gå om en årskurs får typisk sett anses vara en sådan typ av uppgift. För att definitivt säkerställa att rektorn vid den mottagande skolan får del av informationen om att det fattats beslut om att en elev ska gå om en årskurs bör dock bestämmelserna i 6 kap. 17 § skolförordningen kompletteras på så sätt att det framgår av avgångsintyget att ett sådant beslut fattats.

Rektorn bör fortsatt vara den som fattar beslutet

Ett beslut av rektorn om att en elev ska gå om en årskurs är, som angetts tidigare, av mycket ingripande karaktär. Det kan därför övervägas om ett beslut med så för eleven långtgående konsekvenser i stället ska fattas av hemkommunen. I förarbetena till skollagen (prop. 2009/10:165 s. 336) anför regeringen angående skolpliktens senare upphörande att den bör prövas av elevens hemkommun, som enligt lag har det yttersta ansvaret för att skolplikten fullgörs och att denna typ av myndighetsutövning inte lämpar sig för enskilda, som i praktiken kan vara en enskild fysisk person, att utöva.

Utifrån ett sådant resonemang borde det åligga hemkommunen att pröva frågan om att en elev ska gå om en årskurs. Enligt regeringens uppfattning

är det dock lämpligare att rektorn, som är närmare eleven, även

141

Prop. 2021/22:162 fortsättningsvis fattar ett sådant beslut, i synnerhet då ett sådant beslut bygger på grannlaga överväganden av framför allt pedagogisk karaktär. Därtill föreslås att beslutet som huvudregel ska fattas med medgivande från elevens vårdnadshavare. Dessutom ska rektorn, i enlighet med skollagens bestämmelser om hänsyn till barnets bästa, låta eleven själv komma till tals innan ett beslut om att eleven ska gå om en årskurs fattas. I likhet med vad som gäller för särskilt stöd i en särskild undervis- ningsgrupp bör enligt regeringens uppfattning ett sådant ingripande och pedagogisk grundat beslut om att en elev ska gå om en årskurs inte kunna delegeras vidare av rektorn.

Nacka kommun föreslår att dagens reglering som avser att hemkom- munen ska pröva frågan om skolpliktens förlängning för den elev som inte gått ut högsta årskursen när skolplikten annars skulle ha upphört, tas bort. Enligt kommunen är det en rimlig följdändring av förslaget till bestäm- melse om beslut för elever att gå om en årskurs. Genom att ta bort regleringen som avser hemkommunens prövning minskar byråkratin och elevperspektivet stärks genom att besluten fattas i skolan, där kunskapen om elevens behov är bäst. Regeringen delar Nacka kommuns bedömning att byråkratin i skolan behöver minskas i så stor utsträckning som möjligt. I detta fall bedömer regeringen att bestämmelsen fortsatt kommer att behövas då den kan fungera som en möjlighet för en elevs hemkommun att se till att skolpliktiga barn fullgör skolplikten. Dessutom förekommer det att elever med stöd av bestämmelsen hos kommunen begär att få förlängd skolplikt. Det vore olyckligt om dessa elever undandrogs möjlig- heten att överklaga i de fall kommunen inte medger förlängd skolplikt.

Friskolornas riksförbund uppger att om en elev har rätt att slutföra skolgången bör det inte finnas något utrymme för en kommunal prövning av frågan. Elevens rätt att fullgöra skolgången ska inte motsägas av kommunens prövning av den rätten. Enligt förbundet har beslut av en kommun om att en elev har rätt att slutföra skolgången dessvärre ofta inneburit att kommunen samtidigt beslutat att inte betala ut någon skolpeng för elevens utbildning det sista året. Förbundet anser att detta är ett problem som behöver lösas i lagstiftningen och att det ska förtydligas att eleven har rätt till skolpeng även det sista året i skolan.

I dag finns det bestämmelser i skollagen som anger att en elevs hem- kommun ska lämna bidrag till huvudmannen för varje elev vid skolen- heten. Bidraget består av ett grundbelopp och i vissa fall ett tilläggsbelopp. Grundbeloppet ska bestämmas efter samma grunder som hemkommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna grundskolan. Tilläggs- beloppet för en elev i behov av särskilt stöd ska vara individuellt bestämt utifrån elevens behov. Det finns i dag redan en tydlig lagstiftning som reglerar att huvudmannen ska ges bidrag för de elever som finns vid skolenheten och regeringen ser därför ingen anledning att ändra bestämmelserna så som förbundet förespråkar.

10.3Dataskydd och sekretess

142

Regeringens bedömning: I Skolväsendets överklagandenämnds verk- samhet kommer nödvändig behandling av personuppgifter i ärenden där

en rektors beslut att en elev ska gå om en årskurs överklagats att kunna ske med stöd av den rättsliga grunden uppgift av allmänt intresse i artikel 6.1 e i dataskyddsförordningen. Det finns också stöd i data- skyddslagen för nödvändig behandling av känsliga personuppgifter. Någon ytterligare dataskyddsreglering behöver därför inte införas. Det finns också en bestämmelse om sekretess hos Skolväsendets överklagandenämnd för uppgift om enskilds personliga förhållanden som är tillämplig om en rektors beslut om att en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan ska gå om en årskurs överklagas till nämnden. Några ytterligare regleringar i offentlighets- och sekretesslagen behövs inte.

Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens bedöm- ning.

Remissinstanserna: Inga remissinstanser har haft några synpunkter på bedömningen.

Skälen för regeringens bedömning

Dataskydd

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), den så kallade dataskyddsförordningen, är i alla delar bindande och direkt tillämplig i samtliga EU:s medlemsländer. Förordningen utgör den generella regleringen av personuppgiftsbehandling inom EU. Den kompletteras i Sverige av bl.a. lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning, den så kallade data- skyddslagen. Dataskyddslagen är subsidiär till annan lag eller förordning. Det innebär att dataskyddsbestämmelser som finns i sektorsspecifika lagar och förordningar och som avviker från dataskyddslagen har företräde.

Behandling av personuppgifter som faller under dataskyddsförordning- ens tillämpningsområde får bara ske om det finns en tillämplig rättslig grund. För att en behandling av personuppgifter ska vara laglig ska den dels följa de allmänna principerna i artikel 5 i dataskyddsförordningen, dels vara tillåten enligt någon av grunderna i artikel 6.1 i förordningen. Om dessa kriterier inte är uppfyllda är behandlingen av personuppgifter inte laglig och får därmed inte utföras.

Den rättsliga grund som är aktuell när Skolväsendets överklagande- nämnd ska pröva ett överklagande av en rektors beslut ska gå om en årskurs är en uppgift av allmänt intresse, artikel 6.1 e. Enligt artikel 6.1 e är behandling av personuppgifter laglig om behandlingen är nödvändig för att utföra en uppgift av allmänt intresse.

För den rättsliga grunden uppgift av allmänt intresse gäller att den ska vara fastställd enligt artikel 6.3, av vilken framgår att den grund för behandlingen som avses i punkt 6.1 e ska fastställas i enlighet med unionsrätten, eller en medlemsstats nationella rätt som den personupp- giftsansvarige omfattas av. Av 2 kap. 2 § dataskyddslagen framgår att personuppgifter får behandlas med stöd av artikel 6.1 e i EU:s dataskyddsförordning, om behandlingen är nödvändig för att utföra en

Prop. 2021/22:162

143

Prop. 2021/22:162 uppgift av allmänt intresse som följer av lag eller annan författning, av kollektivavtal eller av beslut som har meddelats med stöd av lag eller annan författning, eller som ett led i den personuppgiftsansvariges myndighetsutövning enligt lag eller annan författning.

Enligt 27 kap. skollagen åligger det Skolväsendets överklagandenämnd att pröva överklaganden av vissa beslut på skolväsendets område. Nämndens ordförande och vice ordförandena ska vara eller ha varit ordinarie domare, och övriga ledamöter ska ha särskild sakkunskap både om barns och elevers förhållanden och behov och om skolverksamheten i övrigt. I 28 kap. skollagen finns bestämmelser om vilka beslut som får överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd. De beslut av en rektor som får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd återfinns i 28 kap. 16 § skollagen. Det är beslut om åtgärdsprogram, särskilt stöd i en särskild undervisningsgrupp eller enskilt, och anpassad studiegång.

Genom regeringens förslag kommer den nämnda bestämmelsen att utökas på så sätt att överklagandenämnden även har i uppgift att pröva överklaganden av rektors beslut om att en elev ska gå om en årskurs. Därigenom får uppgiften anses som fastställd i den nationella rätten. Nödvändig behandling av personuppgifter i ett sådant ärende kan därmed ske med stöd av den rättsliga grunden uppgift av allmänt intresse.

Grund för behandlingen finns i artikel 6.1 e i dataskyddsförordningen och 2 kap. 2 § dataskyddslagen. I de fall då det i ett sådant ärende kan bli nödvändigt att behandla känsliga personuppgifter (sådana som anges i artikel 9.1 i dataskyddsförordningen) så kan sådan behandling ske med stöd av 3 kap. 3 § dataskyddslagen.

Regeringen gör därför bedömningen att nödvändig behandling kan ske med stöd av befintlig reglering i dataskyddsförordningen och dataskydds- lagen och att det inte behövs några förslag till dataskyddsreglering.

Sekretess

Enligt regeringens förslag ska en rektors beslut att en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan ska gå om en årskurs kunna överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd.

Enligt 23 kap. 7 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) gäller sekretess hos Skolväsendets överklagandenämnd i ärenden som upp- kommit där till följd av överklagande av beslut för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller inte beslut i ärende. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Om ett beslut om att en elev ska gå om en årskurs överklagas så kommer bestämmelsen om sekretess för uppgifter om enskilds personliga för- hållanden hos överklagandenämnden att vara tillämplig. Uppgifterna skyddas vid ett sådant överklagande genom befintlig reglering och någon ytterligare reglering när det gäller sekretess behövs därför inte.

144

11	Ikraftträdande	Prop. 2021/22:162

Regeringens förslag: Lagändringarna som avser möjligheten att överklaga en rektors beslut att låta en elev gå om en årskurs ska träda i kraft den 1 januari 2023.

Lagändringarna som förtydligar elevhälsans uppdrag samt att det för elevhälsans specialpedagogiska insatser ska finnas tillgång till special- pedagog eller speciallärare, de nya namnen på grundsärskolan, gym- nasiesärskolan och kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på grundläggande nivå respektive gymnasial nivå och lagändringarna som innebär att elevens val i grundsärskolan och benämningen träningsskola tas bort och att uttrycket utvecklingsstörning ersätts med intellektuell funktionsnedsättning ska träda i kraft den 2 juli 2023.

Lagändringar om en garanti för tidiga stödinsatser ska träda i kraft den 1 juli 2024.

Utredningens förslag: Överensstämmer delvis med regeringens för- slag. Utredningen föreslår att lagförslagen med innebörden att elevens val och benämningen träningsskola tas bort i grundsärskolan, att uttrycket utvecklingsstörning ersätts med intellektuell funktionsnedsättning och att namnen på skolformerna ändras ska träda i kraft den 1 juli 2022. Utredningen föreslår att förtydligandet av elevhälsans uppdrag och att det för elevhälsans specialpedagogiska insatser ska finnas tillgång till specialpedagog eller speciallärare ska träda i kraft den 1 januari 2023.

Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna har inte lämnat några synpunkter på tidpunkten för ikraftträdande. Av de remissinstanser som yttrar sig om ikraftträdande är majoriteten positiva till utredningens förslag. Däribland Högskolan Kristianstad och Specialpedagogiska skol- myndigheten.

Statens skolverk avstyrker förslaget om ikraftträdande den 1 juli 2022 när det gäller förslag till ändringar av namn på grundsärskolan, gymnasie- särskolan och kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på grundläggande respektive gymnasial nivå. Enligt myndigheten bör detta senareläggas med tanke på att tiden blir för kort för att myndigheten ska kunna göra erforderliga ändringar. Sveriges Skolledarförbund uppger att det finns svårigheten med kort framförhållning när det gäller de förslag som innebär förändringar i vilka ämnesbehörigheter som kommer att efterfrågas hos lärare i grundsärskolan, detta eftersom lärarrekryterings- processer startar upp till ett halvår innan en läsårsstart.

Skälen för regeringens förslag: Förtydligandet av elevhälsans uppdrag bör enligt regeringens bedömning träda i kraft så snart som möjligt och lämpligtvis inför ett nytt läsår. Det krävs enligt regeringen ingen särskild förberedelsetid eller några särskilda insatser för förslagets genomförande eftersom det endast är ett förtydligande av nu gällande reglering. Lagändringen bör därför träda i kraft den 2 juli 2023. Detsamma gäller förslaget om att det för elevhälsans specialpedagogiska insatser ska finnas tillgång till specialpedagog eller speciallärare.

Ändringen som innebär att det i skollagen införs en garanti för tidiga stödinsatser för elever som läser ämnena svenska, svenska som andraspråk

och matematik enligt grundsärskolans kursplaner och tillhörande

145

Prop. 2021/22:162 bemyndigande bör träda i kraft den 1 juli 2024. Detta mot bakgrund av att Skolverket kommer att behöva förberedelsetid för att ta fram nya nationella bedömningsstöd och se över befintligt stödmaterial. Samtidigt behöver berörd skolpersonal ges rimliga förutsättningar att sätta sig in i det delvis nya arbetssättet som garantin innebär och huvudmännen ges möjlighet att vidta nödvändiga förberedelser.

Ändringarna som avser namn på grundsärskolan, gymnasiesärskolan och kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på grundläggande nivå respektive gymnasial nivå och ändringarna som avser uttrycken utvecklingsstörning, träningsskola och elevens val bör träda i kraft den 2 juli 2023. Regeringen delar Skolverkets bedömning att ett senare ikraftträdande än vad utredningen föreslår är nödvändigt mot bakgrund av att det kommer att krävas ändringar i en stor mängd författningar och föreskrifter när de gäller att byta ut benämningar. Enligt regeringen kommer namnändringarna på skolformerna också medföra att de hänvisningar som finns i andra författningar kommer att behöva ändras och anpassas till de nya namnen på skolformerna. Arbetet med att se över de följdändringarna har en viss omfattning och kommer att genomföras så att de kan träda i kraft samtidigt som de nu föreslagna namnändringarna på skolformerna. Regeringen bedömer att det även är nödvändigt med ett senare ikraftträdande när det gäller förslaget om att ta bort elevens val. I likhet med Sveriges Skolledarförbund anser regeringen att huvudmännen behöver mer förberedelsetid för att säkerställa eventuell rekrytering av lärare.

Förslaget att en rektors beslut att en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan ska gå om en årskurs ska kunna överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd bör träda i kraft den 1 januari 2023. De befintliga bestämmelserna i skolförordningen om att en rektor får besluta att en elev inte ska flyttas till närmast högre årskurs och att rektorn på begäran av en elevs vårdnadshavare får besluta att en elev ska gå om en årskurs i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan bör upphöra att gälla vid samma tidpunkt.

Det bedöms inte finnas något behov av övergångsbestämmelser.

12Konsekvenser

12.1Konsekvenser för kommunerna

Konsekvenser för den kommunala självstyrelsen och ekonomiska konsekvenser

Utgångspunkter

Enligt 14 kap. 3 § regeringsformen bör en inskränkning i den kommunala självstyrelsen inte gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till de ändamål som har föranlett den. Bestämmelsen ger uttryck för en proportionalitetsprincip. Det ska således göras en analys av de kon- sekvenser som förslaget får för den kommunala självstyrelsen samt en

avvägning mellan det kommunala intresset av självstyrelse och de

146

nationella intressen som den föreslagna lagstiftningen ska tillgodose. Prop. 2021/22:162 Principen om den kommunala självstyrelsen gäller för all kommunal

verksamhet.

Enligt den kommunala finansieringsprincipen ska beslut som innebär nya obligatoriska uppgifter för kommunerna åtföljas av en statlig finansie- ring.

Förslagen om elevhälsa

Syftet med att förtydliga uppdraget för elevhälsan är att höja kvaliteten på elevhälsoarbetet genom att i bestämmelserna tydliggöra flera betydelse- fulla delar som ryms inom uppdraget. Detta kan i sin tur förbättra likvärdigheten och möjligheterna för elever att nå målen för utbildningen. Det förtydligade uppdraget innebär att elevhälsans arbete i högre utsträckning regleras och kan innebära att vissa kommuner behöver förändra sina rutiner och arbetssätt. Förslaget innebär en inskränkning av den kommunala självstyrelsen. Regeringen anser att denna inskränkning i den kommunala självstyrelsen är liten och proportionerlig mot syftet. Regeringen har sedan flera år tillbaka initierat och genomfört flera frivilliga satsningar med syftet att utveckla och förbättra elevhälsoarbetet. Däribland riktade bidrag för att öka tillgången till elevhälsans personal genom t.ex. personalförstärkningar inom elevhälsan och genom Lärar- lyftet. Det har även genomförts informations- och kompetensutveck- lingsinsatser via Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten. Regeringen gör dock bedömningen att det behövs en kompletterande lagändring för att åstadkomma en mer likvärdig och varaktig utveckling av elevhälsoarbetet.

Det finns redan i dag en skyldighet att skolor ska ha en elevhälso- bemanning som möter elevernas behov av insatser, samt att personalen ska ha en erforderlig utbildning för att kunna uppfylla uppdraget och att samverkan med hälso- och sjukvård ska ske vid behov. En huvudman som utvecklar det förebyggande och hälsofrämjande arbetet och tydligare kopplar elevhälsoarbetet till det systematiska kvalitetsarbetet, med det långsiktiga resultatet att resurser kan flyttas från akuta och åtgärdande insatser på individnivå, kan bidra till en effektivare användning av resurserna. För de skolor som inte har arbetat i enlighet med gällande lagstiftning kan det förtydligade uppdraget innebära ett ökat resursbehov för att leva upp till lagstiftningen. Regeringen gör bedömningen att detta inte är något som ska finansieras enligt den kommunala finansierings- principen eftersom förslaget ska ses som ett tydliggörande av elevhälsans nuvarande uppdrag, inte som ett utökat åtagande i förhållande till detta.

Syftet med förslaget om att ska det finnas tillgång till specialpedagog eller speciallärare för elevhälsans specialpedagogiska insatser är att säker- ställa och samtidigt stärka den specialpedagogiska kompetensen inom elevhälsan. Regeringen har genom frivilliga riktade bidrag sedan flera år tillbaka strävat efter att öka antalet utbildade specialpedagoger och speciallärare, men gör bedömningen att det krävs lagändring för att åstadkomma en likvärdig och varaktig struktur för denna resurs. Förslaget innebär också en viss inskränkning av den kommunala självstyrelsen eftersom det begränsar kommunernas möjligheter att använda annan

anställd personal med viss specialpedagogisk kompetens i stället för

147

Prop. 2021/22:162 specialpedagog eller speciallärare. Förslaget innebär en anpassning till regleringen av de övriga kompetenserna inom elevhälsan. För de flesta kommuner kommer det inte att innebära någon förändring jämfört med nuvarande ordning eftersom skolorna redan har tillgång till special- pedagoger eller speciallärare. Inskränkningen i den kommunala själv- styrelsen bedöms sammantaget vara proportionerlig.

148

Förslaget om att det ska finnas tillgång till specialpedagog eller speciallärare för elevhälsans specialpedagogiska insatser är ett förtydli- gande av nuvarande reglering. I gällande bestämmelse anges att det ska finnas tillgång till specialpedagogisk kompetens för elevhälsans special- pedagogiska insatser. Förslaget innebär en precisering av vilka personal- kategorier som ska fullgöra de specialpedagogiska insatserna inom elevhälsan. Förslaget ger inte några nya uppgifter som ska utföras av elevhälsans personal. Förslaget är inte heller någon precisering av i vilken omfattning det behöver finnas tillgång till specialpedagoger eller speciallärare. Förslaget ger därför ett betydande friutrymme för kommunerna att utforma och bemanna organisationen för att leva upp till den nya regleringen. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) påpekar att förslaget inte innebär några nya kostnader för kommunerna initialt. På sikt menar SKR att förslaget kan innebära ökade lönekostnader då utbildnings- nivån ökar som ett resultat av de fortbildningsinsatser som föreslås. Regeringen bedömer att förslaget är en ambitionshöjning, men att utformningen av regleringen ger stora frihetsgrader till kommunerna att leva upp till denna, varför kostnaderna inte förväntas öka som en följd. Någon ekonomisk reglering föreslås därför inte.

Förslag som rör elever med intellektuell funktionsnedsättning

Alla elever måste få grundläggande kunskaper i läsning, skrivning och matematik så tidigt som möjligt i sin skolgång om de ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Förslaget om en garanti för tidiga stödinsatser i grundsärskolan syftar till att upptäcka elever i behov av stöd i svenska, svenska som andraspråk och matematik tidigt. Förslaget syftar även till att ge rektorer och huvudmän bättre möjligheter att planera och fördela resurser inom verksamheten utifrån den information om elevernas resultat som en tillämpning av bestämmelserna om en garanti för tidiga stödinsatser ger. En motsvarande garanti är redan är införd i grundskolan och det tillkommande elevantalet när även grundsärskolan omfattas av garantin är litet. Regleringen innebär att följa arbetsgången i garantin för tidiga stödinsatser och vidta de åtgärder som garantin före- skriver. Detta mer preciserande förfarande innebär en inskränkning av den kommunala självstyrelsen. Enligt regeringen är inskränkningen begränsad eftersom det redan i dag finns en generell skyldighet för lärare att bedöma elevers kunskapsutveckling och vid behov vidta nödvändiga åtgärder för att eleven ska nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Det kan exempelvis röra sig om utformning av extra anpassningar och dokumen- tation av vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven. Bestämmelsen om en garanti för tidiga stödinsatser innebär att lärare blir skyldiga att genomföra vissa moment och vidta särskilda åtgärder. Införandet av garantin i grundsärskolan liknar den nuvarande garantin på så sätt att de moment som ingår i förslaget till bestämmelserna i grund-

särskolan är motsvarande som dem som gäller i de övriga obligatoriska skolformerna.

Det finns emellertid några skillnader mellan det nuvarande förslaget och det tidigare lämnade förslaget att ta hänsyn till. Dels har lönenivåerna ökat något sedan 2019 när garantin för tidiga stödinsatser infördes i grund- skolan, men det innebär inte någon stor förändring av den sammantagna kostnaden. Dels kan andelen elever som behöver en särskild bedömning skilja sig åt mellan skolformerna. Å ena sidan har en större andel elever i grundsärskolan än i grundskolan särskilt stöd. Läsåret 2020/21 var det 9,3 procent av eleverna i grundsärskolan som fick särskilt stöd, det motsvarar 8,5 procent av flickorna och 9,7 procent av pojkarna mottagna i skol- formen. I grundskolan var 5,8 procent av eleverna som erhöll särskilt stöd, vilket motsvarar 4,1 procent av flickorna och 7,4 procent av pojkarna i grundskolan. Det kan ge en indikation om att det borde vara en större andel elever som har svårigheter att nå kunskapskraven i grundsärskolan och därför kan vara aktuella för en särskild bedömning. Å andra sidan bidrar den höga lärartätheten i grundsärskolan troligen till att lärarna redan har goda kunskaper om elevernas utveckling och att bedömningarna därmed ofta kan bli enklare. Små elevgrupper och hög personaltäthet underlättar också för grundsärskolan att ge eleverna det stöd de behöver i den ordinarie undervisningsgruppen. Sammantaget bedömer regeringen att dessa faktorer inte bidrar till någon kostnadsökning.

Ytterligare en faktor att ta hänsyn till vid införandet av garantin i grund- särskolan är att lärare i grundsärskolan i högre utsträckning själva har specialpedagogisk kompetens, och därför i mindre omfattning behöver samråda med någon annan som har specialpedagogisk kompetens. Samråden bedöms vara kostnadsdrivande. Enligt behörighetsreglerna ska lärare i grundsärskolan vara utbildade speciallärare. Vid införandet av nuvarande garanti för tidiga stödinsatser omfattades specialskolan, inom vilken det precis som inom grundsärskolan finns krav på special- lärarutbildning för behörighet. Regeringen gjorde mot bakgrund av behörighetsreglerna i det fallet bedömningen att kostnaderna för special- pedagogisk kompetens inte skulle öka. Samtidigt uppfyller inte alla lärare i vare sig grundsärskolan eller specialskolan kraven på speciallärarutbild- ning. Läsåret 2020/21 uppgick andelen legitimerad och behörig personal till endast 16 procent av lärarna, vilket troligen ofta hänger samman med att en speciallärarutbildning saknas men det kan även bero på att lärare saknar ämnesbehörighet. I specialskolan är behörighetsgraden drygt dubbelt så hög, men även där är det alltså troligen en stor andel av lärarna som inte har formell specialpedagogisk kompetens. Även om inte samma slutsats dras som när det gäller specialskolan, att inget samråd alls kommer att behövas med specialpedagogisk kompetens, bör behovet av sådana samråd bli lägre än i grundskolan.

I propositionen Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser beräknades kostnaden per elev för införandet i genomsnitt till 700 kronor per år (prop. 2017/18:195 s 75). I grundsärskolans årskurs 1 och 3 beräknas antalet elever enligt Statistiska centralbyråns (SCB) befolkningsprognos 2021 till totalt 1 289 elever, varav 526 elever i årskurs 1 respektive 763 elever i årskurs 3. Detta omfattar även de elever som är mottagna i grundsärskolan men som läser integrerat i grundskolan. Av Skolverkets statistik från och med läsåret 2014/15 framgår det att elevantalet i årskurs 1

Prop. 2021/22:162

149

Prop. 2021/22:162 har varierat mellan 364 och 520 elever och för årskurs 3 varierat mellan 451 och 754 elever. Enligt regeringen bedöms detta elevantal stå sig även över tid. Utifrån elevantalet i SCB befolkningsprognos 2021 beräknar regeringen en tillkommande kostnad för kommunerna om 902 300 kronor. Sammantaget beräknas kostnaderna för införande av en garanti för tidiga stödinsatser understiga en miljon kronor för kommunerna. Utifrån detta bedömer regeringen att kostnaderna för förslaget är försumbara och inte bör finansieras i enlighet med den kommunala finansieringsprincipen.

150

Kommuner i egenskap av huvudmän kan komma att behöva stödja skolorna kring informationen om den nya fördelningen av timmar i vissa ämnen och i ämnesområden utifrån förslaget om att elevens val tas bort i timplanen i grundsärskolan. Enligt regeringen bedöms detta inte vara ett ingrepp i den kommunala självstyrelsen.

Förslaget om att ta bort elevens val i grundsärskolan och omfördela timmarna på andra ämnen och ämnesområden beräknas inte innebära några ekonomiska konsekvenser för kommunerna, då det sammanlagda antalet lärarledda timmar inte utökas. SKR uppger att förslaget innebär svårigheter för huvudmännen i att omdisponera befintlig personal och menar därför att förslaget innebär vissa ekonomiska konsekvenser för kommunerna. Regeringen delar SKR:s uppfattning att förslaget innebär att en omdisponering av lärarresurser kan behövas och att det i ett inledande skede kan innebära en viss omställningskostnad. Regeringen bedömer dock att en sådan kostnad är tillfällig och en naturlig följd av förslaget.

Förslagen om att byta ut uttrycket utvecklingsstörning mot intellektuell funktionsnedsättning, nya benämningar på skolformerna och borttagandet av benämningen träningsskola bedöms inte medföra några ekonomiska konsekvenser för kommunerna eller någon inskränkning i den kommunala självstyrelsen.

Förslaget om rektors beslut att låta en elev gå om en årskurs

Förslaget om att det ska vara möjligt att överklaga beslut om att en elev ska gå om en årskurs leder till en viss ökning av det administrativa arbetet, men ökningen bedöms vara försumbar. Förslaget motiveras av att beslut om att inte flytta upp en elev är ett minst lika ingripande beslut för den enskilde eleven som t.ex. beslut om särskilt stöd i en särskild under- visningsgrupp eller beslut om anpassad studiegång. Ett beslut som har så ingripande följder bör, av rättssäkerhetsskäl, vara överklagbart. I den mån förändringarna kan anses utgöra inskränkningar av den kommunala själv- styrelsen bedöms de därför inte gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till de ändamål som har föranlett dem.

I dag är det möjligt att överklaga beslut om skolpliktens förlängning och om skolpliktens upphörande. Sedan 2012 har endast åtta ärenden hos Skol- väsendets överklagandenämnd rört skolpliktens förlängning och endast ett ärende har rört skolpliktens upphörande. Eftersom beslut om att låta en elev gå om en årskurs fattas efter en bredare och mer allsidig prövning än beslut om skolpliktens förlängning kan möjligheten att överklaga rektors beslut att låta en elev gå en årskurs förväntas utnyttjas i något högre grad än möjligheten att överklaga beslut om skolpliktens förlängning. Det Enligt regeringens bedömning framstår det som ett rimligt antagande att beslut om att gå om en årskurs endast kommer att överklagas i enstaka fall.

Därför görs bedömningen att inga ytterligare medel behöver tillföras Prop. 2021/22:162 kommunerna.

12.2Konsekvenser för enskilda huvudmän

En grundprincip för skolväsendet är att regleringen i så stor utsträckning som möjligt ska vara gemensam för alla skol- och verksamhetsformer och alla huvudmän. Lika villkor ska så långt som möjligt gälla oavsett huvudman.

Förslaget om ett förtydligande av elevhälsans uppdrag bedöms inte med- föra några ökade kostnader för enskilda huvudmän. Förslaget ska ses som ett förtydligande av elevhälsans nuvarande uppdrag, inte som ett utökat åtagande. För de allra flesta enskilda huvudmän bedöms förslaget få mycket begränsade konsekvenser eftersom dessa huvudmän lever upp till dagens krav. För vissa enskilda huvudmän som i dag inte lever upp till bestämmelserna kan dock förslaget innebära vissa kostnader för att utöka bemanningen eller att rekrytera viss kompetens. En huvudman som utvecklar det förebyggande och hälsofrämjande arbetet och tydligare kopplar elevhälsoarbetet till det systematiska kvalitetsarbetet, med det långsiktiga resultatet att resurser kan flyttas från akuta och åtgärdande insatser på individnivå, kan leda till lägre kostnader på sikt.

Förslaget om att det ska finnas tillgång till specialpedagog eller speciallärare för elevhälsans specialpedagogiska insatser innebär också ett förtydligande i förhållande till nuvarande reglering. Regeringen bedömer att förslaget är en ambitionshöjning, men att utformningen av regleringen ger stora frihetsgrader till de enskilda huvudmännen att leva upp till denna, varför kostnaderna inte förväntas öka som en följd. Förslaget bedöms därmed inte få några ekonomiska konsekvenser för de enskilda huvud- männen. För de allra flesta enskilda huvudmän bedöms förslaget få mycket begränsade konsekvenser eftersom dessa huvudmän lever upp till dagens krav. För ett mindre antal enskilda huvudmän, som i dag troligen inte lever upp till bestämmelserna om tillgång till kompetens som motsvarar elevernas behov av insatser, kan förslaget däremot innebära vissa ökade kostnader för rekrytering av speciallärare eller specialpedagoger.

Förslagen som rör elever med intellektuell funktionsnedsättning och för- slaget om rektors beslut om att låta en elev gå om en årskurs bedöms inte medföra några ekonomiska konsekvenser för de enskilda huvudmännen.

Förslagen bedöms sammantaget att de inte kommer att medföra några särskilda konsekvenser för de enskilda huvudmännen i förhållande till kommunerna, eftersom alla huvudmän berörs i lika stor utsträckning av de nya bestämmelserna.

12.3Konsekvenser för staten

Specialpedagogiska skolmyndigheten är huvudman för specialskolan och Sameskolstyrelsen är huvudman för sameskolan. Regeringen bedömer att förslagen i denna proposition inte medför några konsekvenser för de

statliga myndigheterna. Statens skolverk och Specialpedagogiska skol-

151

Prop. 2021/22:162 myndigheten kan behöva revidera vissa informations-, kompetensutveck- lings- och stödmaterial utifrån de nya bestämmelserna. Detta bedöms rym- mas inom ramen för myndigheternas förvaltningsanslag.

152

Vad gäller förslaget att det ska vara möjligt att överklaga beslut om att en elev ska gå om en årskurs anser Skolväsendets överklagandenämnd (ÖKN) att det behöver göras en grundligare analys och beräkning av den ökning av ärenden till nämnden som förslaget om möjligheten att överklaga ett beslut om att gå om en årskurs kan innebära. Även Statens skolinspektion framför att frågan om resurstilldelning bör utredas vidare. Det finns enligt Skolinspektionen inga uppgifter om hur många beslut om att en elev ska gå om en årskurs som fattas utan vårdnadshavarens medgivande. Det finns inte heller någon prognos över hur många nya ärenden som utredningen tror att förslaget skulle kunna innebära. En beräkning av resursbehovet blir därför alltför osäker. Skolinspektionen kan dock konstatera att förändringen skulle innebära ett kraftigt ökat behov av resurser under sommarmånaderna om förslaget om möjlighet att överklaga beslut om att gå om en årskurs förverkligas. I dag är det möjligt att överklaga beslut om skolpliktens förlängning och om skolpliktens upphörande till ÖKN. Sedan 2012 har dessa ärenden varit få till antalet. Som framgår ovan så fattas beslutet att låta en elev gå om en årskurs efter en bredare och mer allsidig prövning än beslut om skolpliktens förlängning. Givet att förslaget om att gå om en årskurs föreslås kunna överklagas kan det därför innebära att sådana beslut förväntas utnyttjas i något högre grad än möjligheten att överklaga beslut om skolpliktens förlängning. Det framstår dock som ett rimligt antagande att även beslut om att gå om en årskurs kommer att överklagas endast i ett fåtal fall. Därför gör regeringen bedömningen att inga ytterligare medel behöver tillföras Skolinspektionens förvaltningsanslag.

Förslagen som rör elever med intellektuell funktionsnedsättning och förslagen om ett förtydligande av elevhälsans uppdrag och att det ska finnas tillgång till specialpedagog eller speciallärare för elevhälsans specialpedagogiska insatser bedöms inte få några ekonomiska kon- sekvenser för staten.

12.4Konsekvenser ur ett barnrätts- och funktions- hinderperspektiv

Sverige ska följa FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkon- ventionen), som är svensk lag sedan den 1 januari 2020, och FN:s konven- tion om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och har därmed åtagit sig att säkerställa varje barns rättigheter enligt konventionerna. Enligt barnkonventionens grundprinciper ska varje barn ha samma rättigheter till utbildning och utveckling (artiklarna 2, 6, 28 och 29) och vid alla åtgärder som rör barn ska barnets åsikter beaktas och det ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa (artiklarna 3 och 12). Detta slås också fast i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (artikel 7). Rättigheterna gäller för varje barn, oavsett t.ex. kön eller funktionsförmåga. Enligt huvudregeln ska alla, oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska för-

hållanden, ha lika tillgång till utbildning i skolväsendet. Vidare ska Prop. 2021/22:162 utbildningen vara likvärdig inom varje skolform oavsett var i landet den

anordnas. Skolan ska ge alla elever förutsättningar att nå de nationella kunskapskraven och målen för utbildningen.

Förslagen om elevhälsa

Genom ett utvecklat förebyggande och hälsofrämjande elevhälsoarbete kan såväl förutsättningarna för elevernas välmående, skolframgångar som framtida hälsa förbättras. En utveckling av elevhälsoarbetet som exempelvis kan bidra till att tidigt fånga upp elever i svårigheter och att fler elever fullföljer grund- och gymnasieskolan eller grund- och gymnasiesärskolan och ges förutsättningar att ta sig ut på arbetsmark- naden, kan ha stora samhällsekonomiska vinster. Omvänt gäller att skolmisslyckanden får konsekvenser för såväl den enskilda individen som för samhället. Exempelvis genom försenad etablering på arbetsmarknaden, begränsade yrkesval, försämrade möjligheter till egen försörjning samt ohälsa. Tidiga insatser och arbete för att alla elever ska nå kunskapskraven blir därför tillsammans med stödinsatser, elevhälsoarbete, trygghet och studiero, inkludering m.m. utgångspunkten för skolans brottsföre- byggande arbete. Det kan nämnas att regeringen har gett Statens skolverk och Socialstyrelsen i uppdrag att genomföra ett utvecklingsarbete som ska syfta till att förbättra samverkan mellan elevhälsan, hälso- och sjukvården och socialtjänsten så att barn och unga får tidiga och samordnade insatser. Särskilda insatser riktas mot riskgrupper bland barn och unga i socialt utsatta områden samt barn och unga som riskerar att utsättas för heders- relaterat våld och förtryck (U2017/01236/GV). Uppdraget ska slutredo- visas senast den 16 juni 2023.

Förslaget om ett förtydligande av elevhälsans uppdrag och förslaget om att det ställs krav på tillgång till specialpedagog eller speciallärare för elev- hälsans specialpedagogiska insatser syftar till att förbättra elevernas möjligheter att nå utbildningens mål. Genom ett stärkt förebyggande och hälsofrämjande arbete kan fler barn klara av utbildningen, men också öka sitt välbefinnande parallellt med att risken för ohälsa minskar.

Förslagen syftar till att förbättra huvudmännens elevhälsoarbete vilket bedöms gynna eleverna. I synnerhet elever i behov extra anpassningar eller särskilt stöd och elever med funktionsnedsättning. Detta stöds av Skolverket som anser att kombinationen av en tydligare reglering av elev- hälsans uppdrag och utredningens förslag om obligatorisk redovisning av tillgång till personal inom elevhälsan, uppgifter som Skolverket enligt regleringsbrev (U2021/04941) ska redovisa i årsredovisningen för 2022, ger ett ökat fokus för huvudmän och rektorer att utgå från elevernas och skolans behov vid sin styrning, organisering och uppföljning av elev- hälsan. På så sätt ökar möjligheterna till en mer likvärdig skola för alla elever, med eller utan funktionsnedsättning.

Sammanfattningsvis bedöms förslaget om ett förtydligande av elev- hälsans uppdrag och förslaget om krav på specialpedagog eller special- lärare få uteslutande positiva konsekvenser för elever. Regeringen gör således bedömningen att de föreslagna ändringarna är förenliga med konventionerna.

153

Prop. 2021/22:162

154

Förslagen som rör elever med intellektuell funktionsnedsättning

Förslaget om en garanti för tidiga stödinsatser i grundsärskolan säker- ställer att alla elever som läser enligt grundsärskolans kursplaner och har behov av stöd tidigt ska få de stödinsatser som behövs för att de ska nå de kunskapskrav som minst ska uppnås i svenska, svenska som andraspråk och matematik i årskurs 3 i grundsärskolan.

Bytet av uttrycket utvecklingsstörning mot intellektuell funktions- nedsättning, nya benämningar på skolformerna och borttagandet av benämningen träningsskola bedöms ge positiva konsekvenser för eleverna. Att använda mer tidsenliga benämningar bedöms minska risken för stigmatisering och kränkningar. Grundsärskolan bedöms även bli mer flexibel med borttagande av benämningen träningsskola och inte riskera att leda till att en elev enbart läser antingen ämnesområden eller ämnen baserat på huruvida en elev är mottagen i inriktningen träningsskola.

Förslaget om att ta bort elevens val i grundsärskolan och omfördela timmarna till vissa ämnen och till ämnesområden förväntas ge positiv effekt för eleverna. Omfördelningen medger mer tid för breddning och fördjupning vilket innebär bättre förutsättningar för eleverna att nå kunskapskraven i de olika ämnena och ämnesområdena.

Förslaget om rektors beslut att låta en elev gå om en årskurs

Förslaget om att införa en bestämmelse om att det ska vara möjligt att överklaga ett beslut om att låta en elev gå om en årskurs hos Skolväsendets överklagandenämnd bedöms ha positiva konsekvenser för eleverna. Förslaget innebär en viss förstärkning av elevers rättssäkerhet eftersom rektors beslut att låta en elev gå om en årskurs kan överklagas och den prövning som genomförs blir bredare och mer allsidig än den prövning som i dag görs av beslut om att förlänga en elevs skolplikt. Beslut om att låta en elev gå om en årskurs ska grundas på vad som är bäst för eleven.

12.5Konsekvenser för jämställdheten, integrationen och segregationen

Konsekvenser för jämställdheten

Det övergripande målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sitt eget liv. Ett delmål är jäm- ställd utbildning som innebär att kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma möjligheter och villkor när det gäller utbildning, studieval och personlig utveckling. Förslaget om ett förtydligande av elevhälsans uppdrag och förslaget om krav på specialpedagog eller speciallärare berör både flickor och pojkar. Dessa förslag syftar till att skapa bättre förutsätt- ningar för både flickor och pojkar att nå utbildningens mål. Pojkar når i dag kunskapskraven i lägre utsträckning än flickor och pojkar har också i större utsträckning särskilt stöd. I grundskolan läsåret 2020/211 uppgick andelen flickor i behov av särskilt stöd till 4,1 procent och andelen pojkar uppgick till 7,4 procent. Förslagen förväntas gynna både flickor och pojkar, men i synnerhet pojkarna eftersom de oftare är i behov av stöd- insatser. Förslagen som rör elever med intellektuell funktionsnedsättning

bör ge flickor och pojkar lika goda förutsättningar till en utbildning av hög Prop. 2021/22:162 kvalitet och underlätta för framtida arbetsliv och delaktighet i samhället.

Totalt sett är det fler pojkar som är mottagna i grundsärskolan, samtidigt är det fler unga män med intellektuell funktionsnedsättning än unga kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning som får ett arbete. Sam- mantaget är det dock få som lyckas få arbete. Sammantaget bedöms för- slagen få positiva konsekvenser för jämställdheten.

Konsekvenser för integrationen

Målet för integrationspolitiken är lika rättigheter, skyldigheter och möj- ligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund (prop. 2008/09:1 utg. omr. 13, bet. 2008/09:AU1, rskr. 2008/09:115). En god utbildning minskar risken för utanförskap och förbättrar möjligheterna till integration.

Lagförslagen i denna proposition syftar till att stärka elevernas möjlig- heter att nå utbildningens mål, oavsett bakgrund. Utrikes födda elever, särskilt de elever som börjar i svensk skola i grundskolans senare årskurser eller i gymnasieskolan når kunskapskraven i mindre utsträckning än genomsnittet. Förslagen bedöms därför ha särskild betydelse för dessa elever, och därmed vara positiva för möjligheten att nå det integrations- politiska målet. Sammantaget bedöms förslagen få positiva konsekvenser för de integrationspolitiska målen.

Konsekvenser för segregationen

Målet för regeringens politik mot segregation är minskad segregation, jämlika och jämställda uppväxt- och levnadsvillkor samt goda livschanser för alla (prop. 2019/20:1, bet. 2019/20:AU1, rskr. 2019/20:114). I rege- ringens långsiktiga strategi för att minska och motverka segregation lyfts också flera riskfaktorer som kan leda till kriminalitet, t.ex. arbetslöshet, psykisk ohälsa och oavslutad skolgång. Genom att förtydliga elevhälsans uppdrag bedömer regeringen att elevhälsan i större utsträckning t.ex. genom samverkan med andra aktörer kan främja elevers hälsa och skolnärvaro och därmed förebygga kriminalitet och ohälsa.

Svag socioekonomisk bakgrund – föräldrars utbildning, inkomstnivå och anknytning till arbetsmarknaden har betydelse för elevers skolresultat. Elever med svag socioekonomisk bakgrund återfinns i alla skolformer och är beroende av en likvärdig utbildning med hög kvalitet. Barn och unga i socioekonomiskt utsatta hushåll lider i större utsträckning av psykisk ohälsa. Skolan når alla barn och unga och har därför en viktig kompensa- torisk roll för att minska ojämlikheterna i psykisk hälsa och förbättra förutsättningarna för de som är mest utsatta.

Sammantaget bedöms förslagen få positiva konsekvenser för regerin- gens mål för att minska och motverka segregationen.

12.6Konsekvenser för Sveriges medlemskap i Europeiska unionen

Förslagen berör inte frågor som regleras i EU-rätten, med undantag av de frågor om behandling av personuppgifter som bedöms i avsnitt 10.

155

Prop. 2021/22:162 13

Författningskommentar

13.1Förslaget till lag om ändring i skollagen (2010:800)

Majoriteten av lagförslagen i denna proposition är hänförliga till att grundsärskolan, gymnasiesärskolan och kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på grundläggande nivå respektive gymnasial nivå byter namn till anpassad grundskola, anpassad gymnasieskola respektive kom- munal vuxenutbildning som anpassad utbildning på grundläggande nivå respektive gymnasial nivå. Det innebär också att benämningarna gymnasiesärskolearbete, gymnasiesärskoleutbildning, gymnasiesärskole- poäng och gymnasiesärskolebevis ändras till gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola, utbildning i anpassad gymnasieskola, gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola respektive gymnasiebevis avseende anpassad gymnasieskola. Uttrycket utvecklingsstörning ersätts med uttrycket intellektuell funktionsnedsättning. Likaså medför borttagandet av benäm- ningen träningsskolan vissa mindre ändringar. Samtliga dessa ändringar är endast språkliga och innebär ingen ändring i sak. De redovisas därför övergripande första gången de förekommer och därefter med hänvis- ningar. Inte heller redovisas specifika böjningsformer av benämningarna eller de fall då de ändrade benämningarna utgör för- eller efterled i ett annat, i övrigt oförändrat, uttryck. I fråga om den föreslagna lagtext som kommentarerna i dessa delar avser så hänvisas till avsnittet med författ- ningsförslaget.

De lagändringar som innebär ändringar i sak redovisas nedan med såväl föreslagen lagtext som kommentar.

1 kap.

1, 3, 7 c och 12 §§

Bestämmelserna ändras på så sätt att benämningarna grundsärskola och gymnasiesärskola ersätts med benämningarna anpassad grundskola res- pektive anpassad gymnasieskola. Ändringarna är endast språkliga och innebär ingen ändring i sak.

Övervägandena finns i avsnitt 7.

2 kap.

2, 3, 5, 6 a och 7 §§

Se kommentaren till 1 kap. 1, 3, 7 c och 12 §§.

13, 18 och 20 §§

	Bestämmelserna ändras på så sätt att benämningen kommunal vuxenut-
	bildning som särskild utbildning ersätts med benämningen kommunal
	vuxenutbildning som anpassad utbildning. Ändringarna är endast språk-
	liga och innebär ingen ändring i sak. För övriga ändringar se kommentaren
156	till 1 kap. 1, 3, 7 c och 12 §§.
156

Övervägandena finns i avsnitt 7.	Prop. 2021/22:162
25 § För eleverna i förskoleklassen, grundskolan,	anpassade grundskolan,

sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. Elevhälsans arbete ska bedrivas på individ-, grupp- och skolenhetsnivå och ske i samverkan med lärare och övrig personal. Elevhälsan ska vara en del av skolans kvalitetsarbete. Vid behov ska elevhälsan samverka med hälso- och sjukvården och socialtjänsten.

För medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser
ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog, kurator och special-
pedagog eller speciallärare.
Paragrafen anger vad elevhälsan omfattar.
I första stycket görs ett tillägg om att elevhälsans arbete ska bedrivas på
individ-, grupp- och skolenhetsnivå och ske i samverkan med lärare och
övrig personal. Vidare görs ett tillägg om att elevhälsan ska bidra till
skolans kvalitetsarbete samt att elevhälsan vid behov ska samverka med
hälso- och sjukvården och socialtjänsten.
Tillägget om att elevhälsans arbete ska bedrivas på individ-, grupp- och
skolenhetsnivå innebär att det tydliggörs att elevhälsans insatser ska riktas
till såväl enskilda elever som till grupper av elever och till insatser som rör
skolan i dess helhet. Att elevhälsans arbete ska bedrivas i samverkan med
lärare på skolan avser att förtydliga att elevhälsan, tillsammans med
lärarna, ska bidra med aktuell kunskap om elevernas fysiska, psykiska och
psykosociala hälsa, om hinder för elevernas hälsa, lärande och utveckling
och om de övergripande förutsättningarna för hälsa, lärande och
utveckling på skolan. I arbetet kan elevhälsan i dialog med skolans övriga
personal nyttja erfarenheter från arbetet med enskilda elever och grupper
av elever. Skrivningen att elevhälsans arbete ska bedrivas i samverkan
med övrig personal på skolan avser att betona det gemensamma uppdraget
och att all personal i skolan har ett ansvar och en uppgift utifrån vars och
ens funktion och kompetens att delta i arbetet med att skapa en skola som
främjar elevers lärande, utveckling och hälsa.
Tillägget om att elevhälsan ska vara en del av skolans kvalitetsarbete
innebär att elevhälsans personal på den eller de skolenheter den arbetar ska
involveras i det systematiska kvalitetsarbete som ska bedrivas enligt 4 kap.
Tillägget om att elevhälsan vid behov ska samverka med hälso- och sjuk-
vården och socialtjänsten avser att förtydliga att ett sådant uppdrag åligger
elevhälsan (jfr prop. 2009/10:165 s. 276). För elevhälsan kan sådan sam-
verkan med andra samhällsfunktioner vara såväl åtgärdande som före-
byggande och hälsofrämjande. Elevhälsan kan till exempel i samverkan
med andra aktörer arbeta för att främja elevers hälsa och skolnärvaro och
för att förebygga kriminalitet eller ohälsa.
Första stycket ändras också på så sätt att benämningarna grundsärskola
och gymnasiesärskola ersätts med benämningarna anpassad grundskola
respektive anpassad gymnasieskola. Dessa ändringar är endast språkliga
och innebär ingen ändring i sak.
I andra stycket görs ett tillägg med innebörden att det för specialpeda-
gogiska insatser ska finnas tillgång till specialpedagog eller speciallärare.	157
	157

Prop. 2021/22:162 Tillägget innebär att den person eller de personer som företräder den specialpedagogiska kompetensen inom elevhälsan ska tjänstgöra som specialpedagog eller speciallärare. Det finns dock inget som hindrar att den speciallärare eller specialpedagog som ingår i elevhälsan även sam- tidigt kan ha andra uppdrag på skolan, till exempel som speciallärare som arbetar direkt med elever. Inte heller innebär tillägget att den som anställs som speciallärare eller specialpedagog ska ha en sådan examen.

Övervägandena finns i avsnitt 4 och 7.

27, 31 och 36 §§

Se kommentaren till 1 kap. 1, 3, 7 c och 12 §§.

3kap.

3§

Se kommentaren till 1 kap. 1, 3, 7 c och 12 §§.

4 § Det ska göras en särskild bedömning av en elevs kunskapsutveckling i

1.förskoleklassen, om det utifrån användning av ett nationellt kartläggnings- material finns en indikation på att eleven inte kommer att uppfylla kriterierna för bedömning av kunskaper för årskurs 1 och 3 i svenska, svenska som andraspråk eller matematik,

2.lågstadiet i grundskolan, i anpassade grundskolan och i sameskolan, om det utifrån användning av ett nationellt bedömningsstöd eller ett nationellt prov i svenska, svenska som andraspråk eller matematik, finns en indikation på att eleven inte kommer att uppfylla kriterierna för bedömning av kunskaper för årskurs 1 eller 3, och

Det behöver inte göras någon särskild bedömning om förutsättningarna i 5 eller 7 § redan är uppfyllda. Det ska i så fall skyndsamt planeras sådant stöd som anges

i5 § eller göras en anmälan till rektorn enligt 7 §.

Paragrafen behandlar garantin för tidiga stödinsatser.

I första stycket 2 läggs anpassade grundskolan till. Ändringen innebär att bestämmelserna om en garanti för tidiga stödinsatser införs även i den anpassade grundskolan och för de elever i specialskolan som läser ämnena svenska, svenska som andraspråk och matematik enligt anpassade grund- skolans kursplaner. Garantin för tidiga stödinsatser för denna målgrupp innebär att om resultatet av ett nationellt bedömningsstöd för elever som läser enligt den anpassade grundskolans kursplaner i årskurs 1 eller årskurs 3 i svenska, svenska som andraspråk och matematik visar att en elev riskerar att inte uppfylla kriterierna för bedömning av kunskaper ska det ske en analys av elevens kunskapsutveckling.

158

Syftet med garantin är detsamma som i övriga obligatoriska skolformer Prop. 2021/22:162 där garantin redan gäller. Den innebär att de elever som läser enligt

anpassade grundskolans kursplaner och har behov av stöd tidigt ska få de stödinsatser som behövs för att de ska uppfylla de kriterier som gäller för svenska, svenska som andraspråk och matematik i årskurs 3 i anpassade grundskolan. I fråga om lågstadiet i anpassade grundskolan samt lågstadiet i specialskolan för de elever som läser enligt anpassade grundskolans läro- plan förutsätts det att bedömningen av behovet av insatser utgår från an- vändningen av nationella bedömningsstöd. Regeringen eller den myndig- het som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldighet för huvudmän att använda nationella bedömningsstöd i årskurs 1 och 3 för elever som läser enligt anpassade grundskolans kursplaner (se kommen- taren till 29 kap. 28 a §). Ändringen medför således att det finns en skyl- dighet att göra en särskild bedömning av kunskapsutvecklingen hos en elev som läser enligt anpassade grundskolans kursplaner om det utifrån användningen av ett nationellt bedömningsstöd finns en indikation på att eleven inte kommer att nå de kriterier som gäller för svenska, svenska som andraspråk eller matematik i årskurs 3 i anpassade grundskolan. För tolkning av garantin för tidiga stödinsatser i övrigt kan ledning hämtas i förarbetena till bestämmelsen (prop. 2017/18:195 s. 82 f.).

Övervägandena finns i avsnitt 5.

4 b § I slutet av förskoleklassen och i slutet av lågstadiet i grundskolan, anpassade grundskolan, sameskolan och specialskolan, ska det genomföras en uppföljning av sådant stöd som getts enligt 5 § i svenska, svenska som andraspråk och matematik. Resultatet av denna uppföljning ska överföras till den lärare som ska ansvara för eleven i nästa årskurs.

Paragrafen behandlar uppföljning i förskoleklassen och lågstadiet. Ändringen är en följd av att reglerna om en garanti för tidiga stödinsatser

införs även i den anpassade grundskolan. Paragrafen ändras på så sätt att anpassade grundskolan läggs till. Det innebär att det i slutet av det sista året på lågstadiet för elever i anpassade grundskolan samt för elever i specialskolan som läser enligt anpassade grundskolans kursplaner ska genomföras en uppföljning av sådant stöd som getts enligt 3 kap. 5 § i svenska, svenska som andraspråk och matematik. För tolkning av bestämmelsen i övrigt kan ledning hämtas i förarbetena till bestämmelsen (prop. 2017/18:195 s. 82 f.).

Övervägandena finns i avsnitt 5.

6, 10, 11, 12, 12 b, 12 i, 12 j, 13, 14 a och 14 b §§

Se kommentaren till 1 kap. 1, 3, 7 c och 12 §§.

4 kap.

12 och 16 §§

Se kommentaren till 1 kap. 1, 3, 7 c och 12 §§.

159

Prop. 2021/22:162	5 kap.
	4 d, 7, 8, 9, 12, 17, 19 och 21 a §§
	Se kommentaren till 1 kap. 1, 3, 7 c och 12 §§.
	7 kap.
	1 §
	Paragrafen utgör kapitlets innehållsförteckning.
	En redaktionell ändring görs i paragrafen med anledning av införandet
	av den nya bestämmelsen 11 c §, om en rektors beslut att en elev ska gå
	om en årskurs.
	4 §
	Se kommentaren till 1 kap. 1, 3, 7 c och 12 §§.
	Anpassade grundskolan
	5 §
	I bestämmelsen ersätts uttrycket utvecklingsstörning med uttrycket
	intellektuell funktionsnedsättning. Ändringen är endast språklig och
	innebär ingen ändring i sak. För övriga ändringar se kommentaren till
	1 kap. 1, 3, 7 c och 12 §§.
	Övervägandena finns i avsnitt 6 och 7.
	5 a, 5 b, 6, 8, 9, 11 a och 11 b §§
	Se kommentaren till 1 kap. 1, 3, 7 c och 12 §§.
	Gå om en årskurs
	11 c § Rektorn får besluta att en elev i grundskolan, grundsärskolan,
	specialskolan eller sameskolan ska gå om en årskurs, om elevens vårdnadshavare
	medger det och det med hänsyn till elevens utveckling och personliga förhållanden
	i övrigt är lämpligast för eleven. Om det finns synnerliga skäl får rektorn även utan
	medgivande från elevens vårdnadshavare besluta att eleven ska gå om en årskurs.
	Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta beslut enligt första stycket.
	Paragrafen, som är ny, behandlar en rektors beslut att en elev ska gå om
	en årskurs.
	Enligt paragrafens första stycke får rektorn efter samråd och medgivande
	från en elevs vårdnadshavare besluta att en elev ska gå om en årskurs, om
	detta med hänsyn till elevens utveckling och personliga förhållanden i
	övrigt är lämpligast för eleven. Dessa förutsättningar bör endast kunna
	anses vara uppfyllda om eleven har betydande svårigheter att uppfylla de
	kriterier för bedömning av kunskaper eller betygskriterier som minst ska
	uppfyllas och det kan antas att det skulle hjälpa eleven om han eller hon
	går om en årskurs. Det bör således i första hand handla om elever som
	redan ges särskilt stöd och har åtgärdsprogram, men där dessa åtgärder inte
160	är tillräckliga. Bedömningen ska dessutom vara att elevens individuella

förutsättningar att uppfylla de kriterier för bedömning av kunskaper eller Prop. 2021/22:162 betygskriterier som minst ska uppfyllas om eleven får gå om en årskurs.

Enligt huvudregeln ska dock eleven, om elevens vårdnadshavare inte lämnar sitt medgivande till att eleven ska gå om en årskurs, flyttas upp till närmast högre årskurs enligt 4 kap. 4 § skolförordningen (2011:185). Om det finns synnerliga skäl får emellertid rektorn utan vårdnadshavarens medgivande besluta att en elev ska gå om en årskurs. Med synnerliga skäl avses sådana situationer där det framstår som uppenbart att det inte överensstämmer med elevens behov och förutsättningar att flytta upp till närmast högre årskurs eller fortsätta i den årskurs där denne för närvarande går. Det ska alltså framstå som uppenbart att eleven är i behov av att gå om en årskurs för att kunna tillgodogöra sig undervisningen och uppfylla de kriterier för bedömning av kunskaper eller betygskriterier som minst ska uppfyllas.

En rektors beslut om att en elev ska gå om en årskurs är inte bindande för andra skolhuvudmän. Det innebär att om en elev för vilken rektorn fattat ett sådant beslut byter skola så är inte rektorn vid den mottagande skolan bunden av beslutet. Det förutsätts att rektorn vid den mottagande skolan får information om att rektorn vid den tidigare skolan fattat ett sådant beslut. Det får också förutsättas att den mottagande rektorn gör en självständig bedömning huruvida eleven är i behov av att gå om en årskurs eller om de förhållanden som föranlett den tidigare rektorns beslut kan åtgärdas på andra sätt, så som t.ex. särskilt stöd i undervisningen. Enligt 3 kap. 12 j § ska den skolenhet som eleven lämnar till den mottagande skolenheten överlämna sådana uppgifter om eleven som behövs för att underlätta övergången för eleven. Ett beslut om att en elev ska gå om en årskurs får typisk sett anses vara en sådan uppgift. För att säkerställa att rektorn vid den mottagande skolan får del av informationen om att det fattats beslut om att en elev ska gå om en årskurs ska det av det avgångsintyg som enligt 6 kap. 17 § skolförordningen ska utfärdas för eleven framgå att ett sådant beslut fattats.

I enlighet med bestämmelserna i förvaltningslagen (2017:900) ska rektorn ge elevens vårdnadshavare tillfälle att yttra sig innan ett beslut om att en elev ska gå om en årskurs fattas. Rektorn har även i övrigt att vid hanteringen av ett sådant ärende att följa de bestämmelser i förvaltningslagen som anges i 29 kap. 10 §. Dessutom ska rektorn, i enlighet med skollagens bestämmelser om hänsyn till barnets bästa, låta eleven själv komma till tals innan ett beslut om att eleven ska gå om en årskurs fattas.

Enligt paragrafens andra stycke får rektorn inte uppdra åt någon annan att fatta beslut enligt första stycket.

Övervägandena finns i avsnitt 10.

15, 17, 21 och 22 §§

Se kommentaren till 1 kap. 1, 3, 7 c och 12 §§.

11 kap. Anpassade grundskolan

1 §

161

Prop. 2021/22:162 Se kommentaren till 1 kap. 1, 3, 7 c och 12 §§.

2 §

Se kommentaren till 1 kap. 1, 3, 7 c och 12 §§ samt till 7 kap. 5 §.

4 och 5 §§

Se kommentaren till 1 kap. 1, 3, 7 c och 12 §§.

6 § Undervisningen ska omfatta följande ämnen eller ämnesområden. Ämnen:

–bild,

–engelska,

–hem- och konsumentkunskap,

–idrott och hälsa,

–matematik,

–musik,

–naturorienterande ämnen,

–samhällsorienterande ämnen,

–slöjd,

–svenska eller svenska som andraspråk, och

–teknik.

Ämnesområden:

–estetisk verksamhet,

–kommunikation,

–motorik,

–vardagsaktiviteter, och

–verklighetsuppfattning.

Utöver de ämnen och ämnesområden som anges i första stycket ska det som ämne finnas modersmål för de elever som ska erbjudas modersmålsundervisning.

Vidare ska det finnas skolans val.

Paragrafen behandlar vilka ämnen och ämnesområden som undervisning- en i anpassade grundskolan ska omfatta.

I paragrafens andra stycke tas elevens val samt beskrivningen av dess syfte bort.

Övervägandena finns i avsnitt 9.

7 §

Paragrafens första stycke ändras genom att meningen om den totala undervisningstiden i träningsskolan justeras som en följd av att be- nämningen träningsskolan utmönstras ur skollagen. Avseende den andra ändringen se kommentaren till 1 kap. 1, 3, 7 c och 12 §§.

Övervägandena finns i avsnitt 7 och 8.

8, 17, 19 och 21 §§

Se kommentaren till 1 kap. 1, 3, 7 c och 12 §§.

23 a §

162

Se kommentaren till 7 kap. 5 §.

Prop. 2021/22:162

Anpassad grundskola med offentlig huvudman 24–27 §§

Se kommentaren till 1 kap. 1, 3, 7 c och 12 §§.

Kommunens organisation av sin anpassade grundskola

28–30 och 31–33 §§

Se kommentaren till 1 kap. 1, 3, 7 c och 12 §§.

Fristående anpassad grundskola

34, 35, 37 och 39 §§

Se kommentaren till 1 kap. 1, 3, 7 c och 12 §§.

12kap.

6§

Se kommentaren till 7 kap. 5 §.

8 §

Se kommentaren till 1 kap. 1, 3, 7 c och 12 §§ samt till 7 kap. 5 §.

13 a och 14 §§

Se kommentaren till 1 kap. 1, 3, 7 c och 12 §§.

14 kap.

2, 3, 10 och 14 §§

Se kommentaren till 1 kap. 1, 3, 7 c och 12 §§.

15kap.

5§

Se kommentaren till 1 kap. 1, 3, 7 c och 12 §§.

14 §

Se kommentaren till 1 kap. 1, 3, 7 c och 12 §§ samt till 2 kap. 13, 18 och 20 §§.

17 kap.
16 §	163
	163

Prop. 2021/22:162

Se kommentaren till 1 kap. 1, 3, 7 c och 12 §§.

18 kap. Allmänna bestämmelser om anpassade gymnasieskolan

1 §

Se kommentaren till 1 kap. 1, 3, 7 c och 12 §§.

2 §

Se kommentaren till 1 kap. 1, 3, 7 c och 12 §§ samt till 7 kap. 5 §.

3 §

Se kommentaren till 1 kap. 1, 3, 7 c och 12 §§.

4 §

Se kommentaren till 1 kap. 1, 3, 7 c och 12 §§ samt till 7 kap. 5 §.

5–9 och 11 §§

Se kommentaren till 1 kap. 1, 3, 7 c och 12 §§.

13 §

Se kommentaren till 1 kap. 1, 3, 7 c och 12 §§ samt till 2 kap. 13, 18 och 20 §§.

14–17 §§

Se kommentaren till 1 kap. 1, 3, 7 c och 12 §§.

22 och 24 §§

Paragraferna ändras på så sätt att benämningen gymnasiesärskolearbete ersätts med benämningen gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola. Ändringen är endast språklig och innebär ingen ändring i sak.

Övervägandena finns i avsnitt 7.

25 §

Se kommentaren till 7 kap. 5 §.

Anpassad gymnasieskola med offentlig huvudman

27 §

Se kommentaren till 1 kap. 1, 3, 7 c och 12 §§.

164

Kommunens organisation av anpassade gymnasieskolan

Prop. 2021/22:162

28–33 §§

Se kommentaren till 1 kap. 1, 3, 7 c och 12 §§.

Fristående anpassad gymnasieskola

34 och 35 §§

Se kommentaren till 1 kap. 1, 3, 7 c och 12 §§.

19 kap. Utbildning på program i anpassade gymnasieskolan

1 §

Paragrafen ändras på så sätt att benämningen gymnasiesärskoleutbildning ersätts med benämningen utbildning i anpassad gymnasieskola. Ändringen är endast språklig och innebär ingen ändring i sak. För övriga ändringar se kommentaren till 1 kap. 1, 3, 7 c och 12 §§.

Övervägandena finns i avsnitt 7.

3 §

Se kommentaren till 1 kap. 1, 3, 7 c och 12 §§.

Gymnasial lärlingsutbildning i anpassade gymnasieskolan

10, 17, 18 och 19 §§

Se kommentaren till 1 kap. 1, 3, 7 c och 12 §§.

21 §

Paragrafen ändras på så sätt att benämningen gymnasiesärskolepoäng ersätts med benämningen gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola. Änd- ringen är endast språklig och innebär ingen ändring i sak.

Övervägandena finns i avsnitt 7.

Ämnen, nivåer i ämnen, ämnesområden och gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola

23 §

Se kommentaren till 18 kap. 22 och 24 §.

24 §

Se kommentaren till 19 kap. 21 §.

25 §

Se kommentaren till 18 kap. 22 och 24 §.

165

Prop. 2021/22:162 Dokumentation av genomförd utbildning i anpassad gymnasieskola

27 §

Paragrafen ändras på så sätt att benämningen gymnasiesärskolebevis ersätts med benämningen gymnasieskolebevis avseende anpassad gymna- sieskola. Ändringen är endast språklig och innebär ingen ändring i sak. För övrig ändring se kommentaren till 19 kap. 1 §.

Övervägandena finns i avsnitt 7.

28, 29 och 31 §§

Se kommentaren till 1 kap. 1, 3, 7 c och 12 §§.

Utbildning vid en anpassad gymnasieskola med offentlig huvudman 34, 36, 40 och 41 §§

Se kommentaren till 1 kap. 1, 3, 7 c och 12 §§.

Utbildning vid en fristående anpassad gymnasieskola 45 §

Se kommentaren till 1 kap. 1, 3, 7 c och 12 §§.

20 kap.

1, 2 och 3 §§

Se kommentaren till 2 kap. 13, 18 och 20 §§.

4 §

Se kommentaren till 1 kap. 1, 3, 7 c och 12 §§ samt till 2 kap. 13, 18 och 20 §§.

5 §

Se kommentaren till 2 kap. 13, 18 och 20 §§ samt till 19 kap. 21 §.

5 a §

Se kommentaren till 2 kap. 13, 18 och 20 §§.

6 §

Se kommentaren till 2 kap. 13, 18 och 20 §§ samt till 19 kap. 21 §.

6 a, 7 och 9 §§

Se kommentaren till 2 kap. 13, 18 och 20 §§.

166

Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå och som anpassad	Prop. 2021/22:162
utbildning på grundläggande nivå
10 och 10 a §§
Se kommentaren till 2 kap. 13, 18 och 20 §§.
Rätt att delta i utbildning på grundläggande nivå och anpassad utbildning på
grundläggande nivå
11 a §
Se kommentaren till 1 kap. 1, 3, 7 c och 12 §§, 2 kap. 13, 18 och 20 §§
samt till 7 kap. 5 §.
12, 13 och 15 §§
Se kommentaren till 2 kap. 13, 18 och 20 §§.
Kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och som anpassad utbildning
på gymnasial nivå
16, 16 b, 17 och 18 §§
Se kommentaren till 2 kap. 13, 18 och 20 §§.
Behörighet till utbildning på gymnasial nivå och anpassad utbildning på
gymnasial nivå
20 a §
Se kommentaren till 1 kap. 1, 3, 7 c och 12 §§, 2 kap. 13, 18 och 20 §§,
samt till 7 kap. 5 §.
21–23 §§
Se kommentaren till 2 kap. 13, 18 och 20 §§.
35 §
I paragrafens andra stycke ersätts uttrycket den särskilda utbildningen på
grundläggande nivå som motsvarar träningsskolan inom grundsärskolan
med uttrycket den anpassade utbildningen på grundläggande nivå som
motsvarar utbildning inom ämnesområden i anpassad grundskola. Änd-
ringen är endast språklig och innebär ingen ändring i sak. För övriga änd-
ringar se kommentaren till 2 kap. 13, 18 och 20 §§.
Övervägandena finns i avsnitt 7.
35 a §
Se kommentaren till 1 kap. 1, 3, 7 c och 12 §§ samt till 2 kap. 13, 18 och
20 §§.
36 §	167

Prop. 2021/22:162

Se kommentaren till 2 kap. 13, 18 och 20 §§.

38 §

Se kommentaren till 2 kap. 13, 18 och 20 §§ samt till 7 kap. 5 §.

40 §

Se kommentaren till 2 kap 13, 18 och 20 §§.

40 a §

Se kommentaren till 1 kap. 1, 3, 7 c och 12 §§ samt till 2 kap. 13, 18 och 20 §§.

40 b §

Se kommentaren till 1 kap. 1, 3, 7 c och 12 §§, 2 kap. 13, 18 och 20 §§ samt till 18 kap. 22 och 24 §.

21 kap.

1, 2, 4 och 5 §§

Se kommentaren till 1 kap. 1, 3, 7 c och 12 §§.

När fjärrundervisning får användas i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan

6, 8, 11, 13 och 14 §§

Se kommentaren till 1 kap. 1, 3, 7 c och 12 §§.

22 kap.

1, 2, 4 och 5 §§

Se kommentaren till 1 kap. 1, 3, 7 c och 12 §§.

När distansundervisning får användas i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan

7, 8 och 10 §§

Se kommentaren till 1 kap. 1, 3, 7 c och 12 §§.

Särskilda bestämmelser om utbildning i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan där distansundervisning får användas för hela utbildningen

13, 14, 17, 18, 22 och 23 §§

Se kommentaren till 1 kap. 1, 3, 7 c och 12 §§.

168

23 kap.	Prop. 2021/22:162
7, 9 och 10 §§
Se kommentaren till 1 kap. 1, 3, 7 c och 12 §§.
När viss undervisning får överlämnas på entreprenad inom gymnasieskolan och
anpassade gymnasieskolan
13, 14, 16 och 17 §§
Se kommentaren till 1 kap. 1, 3, 7 c och 12 §§.
23 §
Se kommentaren till 2 kap. 13, 18 och 20 §§.
24 kap.
8, 9, 17 och 20 §§
Se kommentaren till 1 kap. 1, 3, 7 c och 12 §§.
25 kap.
4 §
Se kommentaren till 1 kap. 1, 3, 7 c och 12 §§.
26 kap.
5 §
Se kommentaren till 7 kap. 5 §.
10 §
Se kommentaren till 1 kap. 1, 3, 7 c och 12 §§.
26 a kap.
5 §
Se kommentaren till 1 kap. 1, 3, 7 c och 12 §§ samt till 2 kap. 13, 18 och
20 §§.
28 kap.
12 §
Se kommentaren till 1 kap. 1, 3, 7 c och 12 §§.
16 § Beslut av en rektor får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd i
fråga om
1. åtgärdsprogram enligt 3 kap. 9 §,	169

Prop. 2021/22:162 2. särskilt stöd i en särskild undervisningsgrupp eller enskilt enligt 3 kap. 11 §,

3.anpassad studiegång enligt 3 kap. 12 §, eller

4.att gå om en årskurs enligt 7 kap. 11 c §.

Vid prövning av ett överklagande enligt första stycket 1 ska nämnden antingen fastställa eller upphäva det överklagade beslutet. Om det överklagade beslutet upphävs ska ärendet, om det behövs, visas åter till rektorn för ny prövning.

Paragrafen behandlar överklagande av beslut av en rektor hos Skol- väsendets överklagandenämnd.

Enligt punkt 4, som är ny, får ett beslut av en rektor enligt 7 kap. 11 c § att en elev ska gå om en årskurs överklagas hos Skolväsendets över- klagandenämnd.

Övervägandena finns i avsnitt 10.

29kap.

3§

Se kommentaren till 1 kap. 1, 3, 7 c och 12 §§.

8 §

Se kommentaren till 7 kap. 5 §.

9 §

Se kommentaren till 1 kap. 1, 3, 7 c och 12 §§ samt till 19 kap. 27 §.

12, 14, 19, 19 a och 21 §§

Se kommentaren till 1 kap. 1, 3, 7 c och 12 §§.

28 a § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldighet för huvudmän att använda nationella kart- läggningsmaterial i förskoleklassen och nationella bedömningsstöd i årskurs 1 i grundskolan, specialskolan, sameskolan och i årskurs 1 och 3 för elever som läser enligt anpassade grundskolans kursplaner.

Paragrafen innehåller ett bemyndigande för regeringen eller den myndig- het regeringen bestämmer att meddela föreskrifter för huvudmän att använda nationella kartläggningsmaterial i förskoleklassen och nationella bedömningsstöd i årskurs 1 i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan.

Bemyndigandet ändras på så sätt att regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldighet för huvud- män att använda nationella bedömningsstöd i årskurs 1 och 3 för de elever som läser enligt anpassade grundskolans kursplaner.

Övervägandena finns i avsnitt 5.

	Bilaga 3 och 4
	Bilagorna ändras till	följd	av att uttrycken gymnasiesärskolan,
170	gymnasiesärskolepoäng	och	gymnasiesärskolearbete ersätts med

uttrycken anpassade gymnasieskolan, gymnasiepoäng i anpassad Prop. 2021/22:162 gymnasieskola respektive gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola.

Ändringarna är endast språkliga och innebär ingen ändring i sak. Övervägandena finns i avsnitt 7.

171

Prop. 2021/22:162 13.2	Förslaget till lag om ändring i skollagen
	(2010:800)

7kap.

11c §

Paragrafen behandlar en rektors beslut att en elev ska gå om en årskurs. Paragrafens första stycke ändras på så sätt att benämningen grundsär-

skolan ersätts med benämningen anpassade grundskolan. Ändringen är endast språklig och innebär ingen ändring i sak.

Övervägandena finns i avsnitt 7.

172

13.3	Förslaget till lag om ändring i lagen (2022:147) Prop. 2021/22:162
	om ändring i skollagen (2010:800)

3–5, 7 och 8

Övergångsbestämmelserna reglerar vad som i vissa situationer gäller för utbildning, kurser och betyg i gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå (se prop. 2021/22:36).

Punkt 3–5, 7 och 8 i övergångsbestämmelserna ändras på så sätt att benämningen gymnasiesärskolan ersätts med benämningen anpassade gymnasieskolan och benämningen kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på gymnasial nivå ersätts med benämningen kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på gymnasial nivå. Ändringarna är endast språkliga och innebär ingen ändring i sak.

Övervägandena finns i avsnitt 7.

173

Prop. 2021/22:162 Bilaga 1

Sammanfattning av betänkandet Bättre möjlig- heter för elever att nå kunskapskraven – aktivt stöd- och elevhälsoarbete samt stärkt utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning (SOU 2021:11) i relevanta delar

Skolans stöd- och elevhälsoarbete

Elevernas möjligheter att nå kunskapskraven är beroende av skolans arbete med andra områden än de som berörs i detta betänkande. Skickliga lärare som bedriver en god undervisning och lärmiljöer som är anpassade till elevernas olika behov är troligen de mest effektiva sätten att få så många elever som möjligt att nå kunskapskraven. Det är också nödvändigt att skolmiljön präglas av trygghet och studiero så att eleverna ska har möjlighet att fokusera på skolarbetet. För att fler elever ska ges goda förutsättningar att nå kunskapskraven är det med andra ord ofta mer gene- rella insatser som krävs, snarare än sådana som ligger inom utredningens ramar.

Även om grunden för att så många elever som möjligt ska nå kunskapskraven är att undervisningen håller hög kvalitet och utgår från elevernas skiftande behov, behöver skolornas stöd- och elevhälsoarbete vara aktivt och välfungerande. I dag har detta arbete en rad brister. Vi gör utifrån vår kartläggning följande sammanfattning av problembilden:

1.1 Stöd till elever som riskerar att inte nå kunskapskraven fungerar inte tillfredsställande. I dag får inte alla elever extra anpassningar och särskilt stöd i den utsträckning som de skulle behöva. Stödbehov upptäcks inte alltid, utredningar kan ta lång tid och stödet dröjer för länge. De insatser som ges svarar inte heller i tillräcklig utsträckning mot elevernas behov. Många lärare anser att de saknar tillräcklig kompetens när det gäller att utforma adekvata insatser. Samarbetet med elevhälsan, som skulle kunna vara ett stöd i detta, brister ofta.

1.2 Problem som uppstår kring en elev ses alltför ofta som brister hos eleven, i stället för något som uppstår i samspel med den omgivande miljön och lärarnas undervisning. För att kunna utforma verkningsfulla stödinsatser måste skolan ta reda på hur eleven upplever de situationer där det uppstår problem och göra eleven delaktig i utformningen av lösningar.

1.3 Elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande potential utnyttjas inte i tillräcklig utsträckning. Den samlade elevhälsan, med dess olika perspektiv och kompetenser, kan

174

bidra till att förebygga svårigheter och ohälsa bland elever och främja elevers hälsa, lärande och utveckling. I dag är många skolor osäkra på vad som avses med att elevhälsan främst ska vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevhälsans resurser ägnas i hög grad åt elevers svårigheter och ohälsa på individnivå och arbetet är i huvudsak inriktat på insatser när

problem redan uppstått. Det medför en risk för negativa spiraler där resurserna förbrukas av insatser som sätts in för sent, medan förebyggande och hälsofrämjande insatser får stå tillbaka.

1.4Samverkan mellan lärarna och elevhälsan är otillräcklig. Organisation och arbetssätt gynnar inte alltid samverkan inom elevhälsan eller mellan lärare och elevhälsan. Ibland är elevhälsans yrkesgrupper inte tillräckligt tillgängliga, vilket kan bero både på personalbrist och ineffektiv organisation. Detta försämrar elevhälsans förutsättningar att bidra till elevernas välbefinnande och utveckla verksamheten för att möta fler elevers behov.

1.5Arbetet med stöd och elevhälsa saknar ofta strategisk styrning. Skolor där undervisningen inte i tillräcklig utsträckning anpassas till elevernas behov kännetecknas inte sällan av en bristande strategisk styrning, som avsaknad av tydliga mål och uppföljningssystem. Den främsta mekanismen för att utveckla utbildningen – det systematiska kvalitetsarbetet – är ofta snävt inriktat på kunskapsresultat. Det ingår inte alltid i det systematiska kvalitetsarbetet att analysera lärmiljöerna och samla in sådana uppgifter som gör att det finns möjlighet att vidta tidiga insatser för att förebygga att elever inte når kunskapskraven. Att rektorer och huvudmän ibland saknar kunskap om elevhälsans uppdrag och arbetssätt och om hälsoperspektivet i stort kan vara en bidragande orsak till att dessa aspekter saknas i kvalitetsarbetet.

1.6Resursfördelning styr bort från att utveckla inkluderande lärmiljöer. Även system för resursfördelning kan skapa incitament som försvårar utvecklingen av inkluderande lärmiljöer, eftersom möjligheten till extra resurser ofta kopplats till enskilda elevers behov av särskilt stöd. Det kan leda till arbetssätt som fokuserar på åtgärdande insatser på individnivå i stället för ett brett förebyggande arbete.

Förslag för ett mer aktivt stöd- och elevhälsoarbete

Utifrån problembilden tecknad ovan har utredningen i första hand övervägt om det behövs ändringar i lagstiftningen. Vi har sett över stödlagstiftningen men bedömer att befintligt regelverk har en fungerande utformning. Ytterligare specificerade krav i lagstiftningen skulle riskera att leda till en detaljstyrning som innebär en begränsning av skolornas möjligheter att utforma sitt arbete. Vi bedömer vidare att hälsoperspektivet redan framgår tillräckligt tydligt i lagstiftningen. Däremot ser vi ett behov av att förtydliga elevhälsans uppdrag, vilket vi återkommer till nedan. När det gäller det regelverk som berör styrning och ledning av skolans arbete bedömer vi att den generella lagstiftning som finns i dag är ändamålsenlig och att specifika perspektiv, som stöd- eller elevhälsoarbetet, inte bör pekas ut eftersom det skulle skapa behov av att peka ut även andra speci- fika områden.

Det vi ser behov av är i stället åtgärder för att stärka elevhälsoprofessio- nerna, öka kompetensen att bedriva ett aktivt stöd- och elevhälsoarbete och

Prop. 2021/22:162 Bilaga 1

175

Prop. 2021/22:162	erbjuda bättre verktyg för effektiva insatser på stöd- och elevhälsoområdet.
Bilaga 1	Vi lägger därför fram förslag inom dessa tre områden.
	Stärkta elevhälsoprofessioner
	En grundläggande förutsättning för ett aktivt och välfungerande elev-
	hälsoarbete är tillgång till elevhälsans kompetenser. I utredningens upp-
	drag ligger att föreslå en reglerad lägstanivå för denna tillgång, vilket vi
	återkommer till längre ner. Utöver detta föreslår vi nedanstående åtgärder.
	Krav på specialpedagog eller speciallärare inom elevhälsan
	Ett krav på tillgång till speciallärare eller specialpedagog inom elevhälsan
	ska införas för att höja kvaliteten på kartläggning av stödbehov och
	utformning av insatser samt för att lärare ska ges ett bättre stöd i arbetet
	med att utforma inkluderande lärmiljöer.
	Förtydligad reglering av elevhälsans uppdrag
	Tillgången till elevhälsan ska vara tillräcklig för att dess uppdrag ska
	kunna fullgöras. Ett möjligt sätt att utforma en reglerad lägstanivå för
	tillgången till elevhälsans professioner är att tydliggöra elevhälsans
	uppdrag.
	Utredningen anser att elevhälsan fortsatt främst ska vara förebyggande
	och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska
	stödjas. För att ytterligare tydliggöra det uppdrag som ska kunna fullgöras,
	föreslår utredningen att nuvarande reglering kompletteras med följande
	tillägg:

1.7Elevhälsans arbete ska bedrivas på individ-, grupp- och organisationsnivå. Elevhälsans arbete ska omfatta insatser riktade till en-skilda elever, grupper av elever, grupper av lärare eller annan skol-personal eller till skolan i dess helhet, utifrån behov.

1.8Arbetet ska ske i samverkan med övrig personal på skolan. Organisation, rutiner och arbetssätt på skolan ska främja sam- verkan mellan elevhälsans professioner, lärare och övrig personal på skolan. Varje profession har ansvar att bidra med sin specifika kompetens i de situationer där den behövs. För samverkan och samordning med den övriga personalen krävs att elevhälsans kompetenser finns närvarande – fysiskt eller digitalt – i sådan utsträckning som behövs.

1.9Elevhälsan ska bidra till skolans kvalitetsarbete. Elevhälsan ska bidra med tvärprofessionell kompetens till skolans kvalitetsarbete. Elevhälsan ska bidra med aktuell kunskap om elevernas fysiska, psykiska och psykosociala hälsa, om hinder för elevernas lärande, utveckling och hälsa och om de övergripande förutsättningarna för lärande, utveckling och hälsa på skolan. Elevernas perspektiv ska tillvaratas och hela skolans miljö uppmärksammas.

1.10Vid behov ska elevhälsan samverka med hälso- och

176	sjukvården och socialtjänsten. Skolans arbete för elevernas

lärande, utveckling och hälsa kan innebära samverkan med	Prop. 2021/22:162
andra samhällsfunktioner. Elevhälsan utgör ofta en viktig aktör	Bilaga 1
vid samverkan med externa aktörer. För elevhälsan kan
samverkan med andra sam-hällsfunktioner vara såväl
åtgärdande som förebyggande och hälso-främjande. Varje
yrkesgrupp inom elevhälsan har ett ansvar för att, där det är
relevant, bidra med sin specifika kompetens vid samverkan
med aktörer utanför skolan.
Bedöma och stödja kunskapsutveckling i grundsärskolan
Inom ramen för uppdraget att stärka grundsärskolan ska utredningen
överväga en garanti för tidiga stödinsatser, ge förslag på verktyg för att
bedöma och följa elevernas kunskapsutveckling samt överväga behov av
kompetensutvecklingsinsatser i både grund- och gymnasiesärskolan. Vi
föreslår en omfattande satsning på höjd kompetens och bättre verktyg för
bedömning i grund- och gymnasiesärskolan.
En garanti för tidiga stödinsatser införs
Utredningen föreslår att en garanti för tidiga stödinsatser ska införas för
elever som läser ämnena svenska, svenska som andraspråk och matematik
enligt grundsärskolans kursplaner. Om resultatet av ett nationellt bedöm-
ningsstöd i årskurs 1 eller 3 i grundsärskolan, respektive årskurs 4 i
specialskolan, visar att en elev riskerar att inte nå kunskapskraven ska en
analys av elevens kunskapsutveckling genomföras. De lärare som saknar
speciallärarutbildning eller annan specialpedagogisk kompetens ska sam-
råda med personal med specialpedagogisk kompetens.
De obligatoriska bedömningsstöden i årskurs 1 ska finnas kvar. Huvud-
män ska även vara skyldiga att använda nationella bedömningsstöd i
årskurs 3 i grundsärskolan respektive i årskurs 4 i specialskolan. Skolver-
ket ska ges i uppdrag att ta fram sådana bedömningsstöd samt se över be-
fintliga obligatoriska bedömningsstöd. Vidare ska Skolverket och SPSM
få i uppdrag att ge huvudmännen stöd i samband med att en garanti för
tidiga stödinsatser införs.
Utredningen ser en garanti för tidiga stödinsatser som ett sätt att säker-
ställa att alla barn och ungdomar som har förutsättningar att utveckla
färdigheter i att läsa, skriva och räkna får möjlighet att göra det. Det hand-
lar om basfärdigheter som är lika viktiga för elever i grundsärskolan som
för elever i övriga obligatoriska skolformer. Den specialpedagogiska be-
dömningen kan bidra till en högre kvalitet i överväganden om vilket stöd
eleven behöver för att nå längre i sin kunskapsutveckling.
Flexibilitet och nya benämningar i grund- och gymnasiesärskolan
Inom ramen för uppdraget att stärka grundsärskolan ska utredningen även
analysera om timplanerna bör förändras, föreslå ny benämning på mål-
gruppen, nya benämningar på skolformerna och på delar inom komvux
samt överväga vissa förändringar gällande de individuella programmen.
	177

Prop. 2021/22:162 Bilaga 1

178

Nya timplaner i grundsärskolan för att öka flexibiliteten

Utredningen har dragit slutsatsen att grundsärskolans timplaner bör förändras för att bättre möta elevernas behov och öka flexibiliteten för eleverna att läsa utifrån olika timplaner. Såväl Riksrevisionen och Skol- verket som FUB, en organisation som företräder barn, ungdomar och vuxna med intellektuell funktionsnedsättning, har pekat på att grund- särskolans timplaner behöver förändras. Det handlar både om att eleverna ska ges möjligheter att nå så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar och att det ska erbjudas en flexibel utbildning enligt styrdokumenten. Det ska vara lättare att läsa en kombination av ämnen och ämnesområden och det ska fungera att läsa vissa ämnen enligt grundskolans kursplaner, oavsett om eleven går i grundsärskolan eller läser integrerat.

Nya benämningar på målgruppen och skolformerna

Utredningen har haft i uppdrag att föreslå alternativa benämningar på såväl målgruppen som skolformerna grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Vi har även haft möjlighet att föreslå alternativa benämningar på de delar inom komvux som riktar sig till målgruppen.

Intellektuell funktionsnedsättning ersätter utvecklingsstörning

Utredningen har övervägt om ordet utvecklingsstörning i benämningar på målgruppen för grundsärskolan, gymnasiesärskolan och särskild utbild- ning för vuxna i skollagen och anslutande författningar bör ersättas med en mer tidsenlig benämning. Vi konstaterar att begreppet intellektuell funktionsnedsättning bättre beskriver vad själva funktionsnedsättningen innebär och vad samhället har ansvar för att överbrygga för att individen ska tillförsäkras mesta möjliga delaktighet i samhället. Intellektuell funktionsnedsättning är det begrepp som används i manualen DSM-5 som används vid diagnostisering och är det begrepp som kommer att stå i den svenska översättningen av ICD-11. Detta begrepp används också alltmer frekvent både i Sverige och internationellt inom forskning, politik och andra samhällsområden i både tal och skrift. Utredningen föreslår därför att intellektuell funktionsnedsättning ska ersätta utvecklingsstörning i skollagen och anslutande författningen samt all annan lagstiftning som omfattar målgruppen.

Skolformerna byter namn till anpassad grundskola och anpassad gymnasieskola

Utredningen har övervägt olika alternativa benämningar på skolformerna grundsärskola och gymnasiesärskola. De elever som utredningen träffat upplever att nuvarande benämningar är stigmatiserande. Även från FUB och forskare har det framkommit önskemål om att beteckningen särskild eller ”sär” ska tas bort.

Utredningen föreslår att grundsärskola ska byta namn till anpassad grundskola och att gymnasiesärskola ska byta namn till anpassad gymna- sieskola. Anpassning är ett begrepp som återfinns i skolförfattningarna och som visar att det handlar om att anpassa verksamheten utifrån elevernas behov och förutsättningar. Benämningarna signalerar att det handlar om

en grundskoleutbildning respektive gymnasieutbildning som är anpassad	Prop. 2021/22:162
för att möta elevernas olika behov.	Bilaga 1
För att skapa enhetlighet mellan de skolformer och de delar som finns
inom komvux som riktar sig till elever med intellektuell funktionsned-
sättning föreslår utredningen att kommunal vuxenutbildning som särskild
utbildning ska byta namn till kommunal vuxenutbildning som anpassad
utbildning på grundläggande respektive gymnasial nivå.
Benämningen träningsskola tas bort
Utredningen har haft i uppdrag att föreslå alternativ benämning för trä-
ningsskolan om det anses lämpligt. Vår slutsats är att det inte finns några
skäl att överväga en mer tidsenlig benämning och föreslår i stället att
benämningen träningsskola stryks i skollagen och skolans övriga styr-
dokument. Ambitionen att grundsärskolan ska vara en flexibel skolform
står i kontrast till den uppdelning som görs mellan träningsskolan och öv-
riga grundsärskolan i styrdokumenten.
Beslut om att en elev ska gå om en årskurs ska kunna överklagas
Utredningen har i uppdrag att analysera frågan om det ska gå att överklaga
en rektors beslut om att inte flytta upp en elev till närmast högre årskurs.
Vi föreslår att en rektors beslut om att en elev i grundskolan, grundsär-
skolan, specialskolan eller sameskolan ska gå om en årskurs ska kunna
överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd. Rektorn ska i första
hand fatta ett sådant beslut i samråd och samförstånd med elevens
vårdnadshavare. Om det finns synnerliga skäl får dock rektorn även utan
medgivande från elevens vårdnadshavare besluta att eleven ska gå om en
årskurs. Ett beslut att en elev ska gå om en årskurs ska gälla för det läsår
som följer närmast efter beslutet. Beslutet ska gälla även om eleven byter
till en annan skolenhet. Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta
beslut om att en elev ska gå om en årskurs. Rektorns beslut ska kunna
överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd.

179

Prop. 2021/22:162 Bilaga 2

Betänkandets (SOU 2021:11) lagförslag i relevanta delar

Förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800)

Härigenom föreskrivs i fråga om skollagen (2010:800) dels att 11 kap. 3 § ska upphöra att gälla,

dels att rubriken närmast före 11 kap. 3 § ska utgå,

dels att 1 kap. 1, 3 och 12 §§, 2 kap. 2, 5, 6 a, 7, 13, 18, 25, 27, 31 och 36 §§, 3 kap. 3, 4, 4 b, 6, 10–12, 12 b, 12 i och j, 13 och 13 a §§, 4 kap. 12 och 16 §§, 5 kap. 7–9 och 12 §§, 7 kap. 4–6, 8 och 9, 11 a och b, 15, 17, 21 och 22 §§, 11 kap. 1–8, 17, 19, 21, 24–34, 37 och 39 §§, 12 kap. 8, 13 a och 14 §§, 14 kap. 2 och 3, 10 och 14 §§, 15 kap. 5 och 14 §§, 17 kap. 16 §, 18 kap. 1–9, 11, 13–17, 22, 24 och 25, 27–35 §§, 19 kap. 1, 3, 10, 17–19, 21, 23–25, 27–29, 31, 34, 36, 40 och 41 och 45 §§, 20 kap. 1–7, 9–

11a, 12, 13, 15-17, 20 a, 21–23, 35–37, 38 och 40 §§, 21 kap. 1 och 2, 4– 6, 8, 11, 13 och 14 §§, 22 kap. 1 och 2, 4 och 5, 7 och 8, 10, 13 och 14, 17 och 18, 22 och 23 §§, 23 kap. 7, 9 och 10, 13 och 14, 16 och 17 och 23 §§,

24kap. 8 och 9, 17 och 20 §§, 25 kap. 4 §, 26 kap. 10 §, 26 a kap. 5 §,

28kap. 12 och 16 §§, 29 kap. 3, 9, 12, 14, 19 och 19 a, 21 och 28 a §§, rubrikerna närmast före 7 kap. 5 §, 11 kap. 1, 24, 28, 34 §§, 18 kap. 27 och

28och 34 §§, 19 kap. 1, 10, 23, 27, 34 och 45 §§, 20 kap. 10, 11 a, 16 och

20a §§, 21 kap. 6 §, 22 kap. 7 och 13 §§ och 23 kap. 13 § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas två nya paragrafer, /…/ och 7 kap. 11 c §, ska införas och närmast före 7 kap. 11 c § en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 kap.

1 §1

Denna lag innehåller bestämmelser om skolväsendet. Utbildning inom skolväsendet anordnas av det allmänna och av enskilda enligt 2 kap. 2–6 §§.

Skolväsendet omfattar skolformerna

	– förskola,
	– förskoleklass,		–
	– grundskola,
	– grundsärskola,		– anpassad grundskola,
	– specialskola,
	– sameskola,
	– gymnasieskola,
	– gymnasiesärskola och,		– anpassad gymnasiesärskola, och
	– kommunal vuxenutbildning
	I skolväsendet ingår också fri-		I skolväsendet ingår också fri-
	tidshem som kompletterar	utbild-	tidshem som kompletterar utbild-
	ningen i förskoleklassen,	grund-	ningen i förskoleklassen, grund-
180	1 Senast lydelse 2020:446

skolan, grundsärskolan, special-	skolan, anpassade grundskolan,
skolan, sameskolan och vissa sär-	specialskolan, sameskolan och vis-
skilda utbildningsformer.	sa särskilda utbildningsformer.

3 §2

I denna lag avses med

–distansundervisning: interaktiv undervisning som bedrivs med infor- mations- och kommunikationsteknik där elever och lärare är

åtskilda i både rum och tid,

–elev: den som deltar i utbildning enligt denna lag med undantag för barn i förskolan,

–fjärrundervisning: interaktiv undervisning som bedrivs med infor- mations- och kommunikationsteknik där elever och lärare är åtskilda i rum men inte i tid,

–fristående fritidshem: sådant fritidshem som bedrivs av en enskild och som avses i 2 kap. 7 § andra stycket,

–fristående förskola: förskolenhet vid vilken en enskild bedriver utbild- ning i form av förskola,

– fristående skola: skolenhet vid	– fristående skola: skolenhet vid
vilken en enskild bedriver utbild-	vilken en enskild bedriver utbild-
ning inom skolväsendet i form av	ning inom skolväsendet i form av
förskoleklass, grundskola, grund-	förskoleklass, grundskola, anpas-
särskola, gymnasieskola, gymna-	sad	grundskola,	gymnasieskola,
siesärskola eller sådant fritidshem	anpassad gymnasieskola eller så-
som avses i 2 kap. 7 § första stycket	dant	fritidshem	som avses i
	2 kap. 7 § första stycket,

–förskoleenhet: av huvudman för förskola organiserad enhet som om- fattar verksamhet i en eller flera förskolebyggnader som ligger nära varan- dra och till enheten knuten verksamhet som inte bedrivs i någon förskole- byggnad,

–lovskola: undervisning inom grundskolan som anordnas enligt denna lag under lov under en termin eller utanför terminstid och som inte är obligatorisk för elever,

–undervisning: sådana målstyrda processer som under ledning av lärare eller förskollärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden, och

–utbildning: den verksamhet inom vilken undervisning sker utifrån be- stämda mål.

12 §3

Lagen är uppdelad i 31 kapitel. Dessa är

–inledande bestämmelser (1 kap.),

2Senaste lydelse 2020:605.

3Senaste lydelse 2020:605.

Prop. 2021/22:162 Bilaga 2

181

Prop. 2021/22:162 Bilaga 2

–huvudmän och ansvarsfördelning (2 kap.),

–barns och elevers utveckling mot målen (3 kap.),

–kvalitet och inflytande (4 kap.),

–trygghet och studiero (5 kap.),

–åtgärder mot kränkande behandling (6 kap.),

–skolplikt och rätt till utbildning (7 kap.),

–förskolan (8 kap.),

–förskoleklassen (9 kap.),

–grundskolan (10 kap.),

– grundsärskolan (11 kap.),

– anpassad grundskola (11 kap.),

–specialskolan (12 kap.),

–sameskolan (13 kap.),

–fritidshemmet (14 kap.),

–gymnasieskolan (15–17 a kap.),

– gymnasiesärskolan (18 och 19	– anpassad gymnasieskola (18
kap.),	och 19 kap.),

–kommunal vuxenutbildning (20 kap.),

–fjärrundervisning i vissa skolformer (21 kap.),

–distansundervisning i vissa skolformer (22 kap.),

–entreprenad och samverkan (23 kap.),

–särskilda utbildningsformer (24 kap.),

–annan pedagogisk verksamhet (25 kap.),

–tillsyn, statlig kvalitetsgranskning och nationell uppföljning och utvärdering (26 kap.),

–behandling av personuppgifter (26 a kap.),

–Skolväsendets överklagandenämnd och Lärarnas ansvarsnämnd (27 kap.),

–överklagande (28 kap.), och

–övriga bestämmelser (29 kap.).

	2 kap.
	2 §4
	Kommuner är huvudmän för	Kommuner är		huvudmän för
	förskola, förskoleklass, grund-	förskola,	förskoleklass, grund-
	skola, grundsärskola, gymnasie-	skola, anpassad grundskola, gym-
	skola, gymnasiesärskola, kommunal	nasieskola,	anpassad gymnasie-
	vuxenutbildning och fritidshem, om	skola, kommunal		vuxenutbildning
	inte annat följer av 4 §.	och fritidshem, om inte annat följer
		av 4 §.
	I varje kommun ska det finnas en eller flera nämnder som ska fullgöra
	kommunens uppgifter enligt denna lag. Om kommunens uppgifter fullgörs
	av flera nämnder ska varje sådan nämnd, i den utsträckning det begärs,
	lämna de uppgifter som behövs för att administrera fördelningen av platser
	i förskola och i sådan verksamhet som avses i 25 kap. till de övriga
	nämnderna.
	För en sådan nämnd som avses i andra stycket gäller det som är
	föreskrivet om nämnder i kommunallagen (2017:725).
182	4 Senaste lydelse 2020:446.

5 §5		Prop. 2021/22:162
Enskilda får efter ansökan god-	Enskilda får efter ansökan god-	Bilaga 2
kännas som huvudmän för förskola,	kännas som huvudmän för förskola,
förskoleklass, grundskola, grundsär-	förskoleklass, grundskola, anpassad
skola, gymnasieskola, gymnasiesär-	grundskola, gymnasieskola, an-
skola och fritidshem.	passad gymnasieskola och fritids-
	hem.

Godkännande ska lämnas om den enskilde

1.genom erfarenhet eller på annat sätt har förvärvat insikt i de föreskrifter som gäller för verksamheten,

2.har ekonomiska förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för verksamheten, och

3.i övrigt har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen.

Vidare krävs att den enskilde i övrigt bedöms lämplig. I fråga om en juridisk person krävs att samtliga som anges i 5 a § 1–4 bedöms lämpliga. Vid lämplighetsbedömningen ska viljan och förmågan att fullgöra sina skyldigheter mot det allmänna, laglydnad i övrigt och andra omständigheter av betydelse beaktas.

För att godkännande ska lämnas

krävs

därutöver

att

utbildningen

krävs

därutöver

att

utbildningen

inte

innebär

påtagliga negativa

inte

innebär

påtagliga negativa

följder på lång sikt för eleverna

eller för den del av skolväsendet

som anordnas av det allmänna i den

kommun

där

utbildningen

ska

kommun

där

utbildningen

ska

bedrivas. Om godkännandet avser

bedrivas. Om

godkännandet avser

gymnasieskola

eller

gymnasieskola

eller

anpassad

gymnasiesärskola

ska

följderna

gymnasieskola

ska

följderna

närliggande kommuner för den del

av skolväsendet som anordnas av

det allmänna också beaktas. Avser

godkännandet förskoleklass, grund-

godkännandet

förskoleklass, grund-

skola

eller

grundsärskola

krävs

skola

eller

anpassad

grundskola

därutöver

att

elevunderlaget

är

krävs därutöver

att elevunderlaget

tillräckligt för att verksamheten ska

är tillräckligt för att verksamheten

kunna bedrivas långsiktigt.

ska kunna bedrivas långsiktigt.

Ett godkännande ska avse viss utbildning vid en viss skolenhet eller

förskoleenhet.
	6 a §6
Innan en	enskild huvudman	Innan	en	enskild		huvudman
startar utbildning inom förskole-		startar utbildning inom förskole-
klass, grundskola, grundsärskola,		klass, grundskola, anpassad grund-
gymnasieskola, gymnasiesärskola		skola,	gymnasieskola,			anpassad
eller fritidshem som anordnas vid		gymnasieskola eller			fritidshem		som
en skolenhet	med förskoleklass,	anordnas	vid	en	skolenhet		med

5	Senaste lydelse 2018:1158.	183
6	Senaste lydelse 2018:1158.	183

Prop. 2021/22:162 Bilaga 2

grundskola eller grundsärskola ska samråd om den kommande verk- samheten ske mellan den enskilde och den kommun där utbildningen ska bedrivas. Den enskilde huvud- mannen ansvarar för att samrådet dokumenteras. Om utbildningen ska bedrivas i form av gymnasie- skola eller gymnasiesärskola, ska kommunen ge närliggande kom- muner tillfälle att medverka i samrådet.

förskoleklass, grundskola eller an- passad grundskola ska samråd om den kommande verksamheten ske mellan den enskilde och den kom- mun där utbildningen ska bedrivas. Den enskilde huvudmannen an- svarar för att samrådet dokumen- teras. Om utbildningen ska be- drivas i form av gymnasieskola eller anpassad gymnasieskola, ska kommunen ge närliggande kom- muner tillfälle att medverka i sam- rådet.

7 §

Statens skolinspektion handlägger ärenden om godkännande av enskild som huvudman för

–förskoleklass,

– grundskola,
– grundsärskola,	– anpassad grundskola,

–gymnasieskola,

	– gymnasiesärskola, eller				– anpassad gymnasieskola, eller
	– fritidshem som anordnas vid en				– fritidshem som anordnas vid en
	skolenhet	med		förskoleklass,	skolenhet	med	förskoleklass,
	grundskola eller grundsärskola.				grundskola eller anpassad grund-
					skola.
	Övriga ärenden om godkännande av enskild som huvudman enligt 5 §
	handläggs av den kommun där utbildningen ska bedrivas.
				13 §7
	Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är
	behörig för viss undervisning får bedriva undervisningen.
	Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela
	föreskrifter om vad som krävs för att vara behörig att bedriva viss
	undervisning i skolväsendet.
	Regeringen får		även meddela		Regeringen får		även meddela
	föreskrifter	om	undantag från		föreskrifter	om	undantag	från
	kraven på legitimation och be-				kraven på legitimation och be-
	hörighet för	sådana		speciallärare	hörighet för	sådana speciallärare
	och specialpedagoger som är an-				och specialpedagoger som är an-
	ställda som lärare i grundsärskolan,				ställda som lärare i anpassade
	specialskolan	eller		gymnasiesär-	grundskolan,	specialskolan		eller
	skolan. Detsamma gäller i fråga om				anpassade gymnasieskolan. Det-
	speciallärare	och specialpedagoger			samma gäller i fråga om special-
	som är anställda som lärare inom				lärare och specialpedagoger som är
	kommunal vuxenutbildning och som				anställda som lärare inom kommunal
	undervisar	inom		kommunal	vuxenutbildning och som undervisar
184	7 Senaste lydelse 2020:446.

För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, sameskolan, specialskolan, gym- nasieskolan och anpassade gymnasie- skolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och spe- cialpedagogiska insatser. Elev- hälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevhälsans arbete ska bedrivas på individ-, grupp- och organisationsnivå. Elevernas utveckling mot utbild- ningens mål ska stödjas. Elev- hälsan ska bidra till skolans kva- litetsarbete. Arbetet ska bedrivas i samverkan med övrig personal på skolan. Vid behov ska elevhälsan samverka med hälso- och sjuk- vården och socialtjänsten. För medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedago- giska insatser ska det finnas tillgång

vuxenutbildning som	särskild inom kommunal vuxenutbildning som	Prop. 2021/22:162
utbildning.	anpassad utbildning.	Bilaga 2

18 §8

1.vara lämplig att bedriva undervisningen, och

2.i så stor utsträckning som möjligt ha en utbildning som motsvarar den utbildning som är behörighetsgivande.

En person som avses i första stycket får bedriva undervisning under högst ett år i sänder. Detta gäller dock inte om undervisningen avser

1.modersmål,

2.ett yrkesämne i a. gymnasieskolan,

b. gymnasiesärskolan,		b. anpassade gymnasieskolan,
c. kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå, eller
d. kommunal	vuxenutbildning	d. kommunal	vuxenutbildning
som särskild utbildning på gym-		som anpassad utbildning på gym-
nasial nivå, eller		nasial nivå, eller

3.individuella kurser eller orienteringskurser i kommunal vuxen- utbildning.

25 §

För eleverna i förskoleklassen,

För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skol-

8 Senaste lydelse 2020:446.

185

Prop. 2021/22:162 Bilaga 2

sköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpeda- gogiska insatser kan tillgodoses.

till skolläkare, skolsköterska, psykolog, kurator och specialpeda- gog eller speciallärare.

			27 §
Varje	elev	i	grundskolan,	Varje elev i grundskolan, an-
grundsärskolan och			specialskolan	passade grundskolan och special-
ska erbjudas minst tre hälsobesök				skolan ska erbjudas minst tre häl-
som innefattar allmänna hälso-				sobesök	som	innefattar	allmänna
kontroller. Varje elev i sameskolan				hälsokontroller. Varje elev i same-
ska erbjudas minst två hälsobesök				skolan ska erbjudas minst två häl-
som innefattar allmänna hälso-				sobesök som		innefattar	allmänna
kontroller. Hälsobesöken ska vara				hälsokontroller. Hälsobesöken ska
jämnt fördelade under skoltiden.				vara	jämnt	fördelade under
Eleven	ska	dessutom mellan		skoltiden. Eleven ska			dessutom
hälsobesöken		erbjudas undersök-		mellan	hälsobesöken		erbjudas
ning av syn och hörsel och andra				undersökning av syn och hörsel och
begränsade hälsokontroller.				andra begränsade hälsokontroller.

Det första hälsobesöket får göras under utbildningen i förskoleklassen i stället för under utbildningen i en sådan skolform som avses i första

stycket.
Varje elev i gymnasieskolan och					Varje elev i gymnasieskolan och
gymnasiesärskolan			ska	erbjudas	anpassade	gymnasieskolan				ska
minst ett hälsobesök som innefattar					erbjudas minst ett hälsobesök som
en allmän hälsokontroll.					innefattar en allmän hälsokontroll.
				31 §
Den som erbjuds en anställning					Den som erbjuds en anställning
inom	förskolan,		förskoleklassen,		inom förskolan,			förskoleklassen,
fritidshemmet,			grundskolan,		fritidshemmet,		grundskolan,			an-
grundsärskolan,		specialskolan och			passade grundskolan, specialskolan
sameskolan samt inom annan peda-					och sameskolan samt inom annan
gogisk	verksamhet		som	avses i	pedagogisk verksamhet som avses i
25 kap. ska till den som erbjuder					25 kap. ska till den som erbjuder
anställningen lämna ett utdrag ur					anställningen lämna ett utdrag ur
det register som förs enligt lagen					det register som förs enligt lagen
(1998:620) om		belastningsregister.			(1998:620)	om belastningsregister.
Utdraget ska vara högst ett år					Utdraget ska vara högst ett år
gammalt. Den som inte har lämnat					gammalt. Den som inte har lämnat
registerutdrag		får	inte	anställas.	registerutdrag		får	inte	anställas.
Regeringen meddelar föreskrifter					Regeringen	meddelar			föreskrifter
om innehållet i registerutdraget.					om innehållet i registerutdraget.

Registerutdrag som avses i första stycket ska lämnas även av den som

186

Eleverna i grundskolan, an- passade grundskolan, specialsko- lan, sameskolan, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan ska ha tillgång till skolbibliotek.

2.under utbildning till en lärar- eller förskollärarexamen enligt Prop. 2021/22:162 högskolelagen (1992:1434) eller yrkesutbildning inom kommunal Bilaga 2 vuxenutbildning tilldelas plats för verksamhetsförlagd del av utbildningen

inom sådan verksamhet som avses i första stycket, eller

3.genom deltagande i ett arbetsmarknadspolitiskt program tilldelas

plats för arbetspraktik eller annan programinsats inom sådan verksamhet som avses i första stycket.

Registerutdraget ska i de fall som avses i andra stycket lämnas till den inom verksamheten som beslutar om att anlita eller ta emot någon på ett sådant sätt som avses där. Den som inte har lämnat ett sådant registerutdrag får inte anlitas eller tas emot i verksamheten.

36 §

Eleverna i grundskolan, grund- särskolan, specialskolan, samesko- lan, gymnasieskolan och gym- nasiesärskolan ska ha tillgång till skolbibliotek.

3kap. 3 §9

Vårdnadshavare för ett barn i	Vårdnadshavare för ett barn i
förskolan samt eleven och elevens	förskolan samt eleven och elevens
vårdnadshavare i förskoleklassen,	vårdnadshavare i förskoleklassen,
grundskolan, grundsärskolan, spe-	grundskolan,	anpassade grund-
cialskolan, sameskolan, fritids-	skolan, specialskolan, sameskolan,
hemmet, gymnasieskolan och gym-	fritidshemmet, gymnasieskolan och
nasiesärskolan ska fortlöpande in-	anpassade	gymnasieskolan ska
formeras om barnets eller elevens	fortlöpande informeras om barnets
utveckling.	eller elevens utveckling.

4§10

Det ska göras en särskild bedömning av en elevs kunskapsutveckling i

1.förskoleklassen, om det utifrån användning av ett nationellt kartläggningsmaterial finns en indikation på att eleven inte kommer att nå de kunskapskrav som ska uppnås i årskurs 1 och 3 i svenska, svenska som andraspråk eller matematik,

2. lågstadiet i grundskolan och i	2. lågstadiet i		grundskolan,		an-
sameskolan, om det utifrån an-	passade grundskolan och i same-
vändning av ett nationellt bedöm-	skolan, om det utifrån användning av
ningsstöd eller ett nationellt prov i	ett nationellt bedömningsstöd				eller
svenska, svenska som andraspråk	ett nationellt prov i svenska, svenska
eller matematik, finns en indikation	som	andraspråk	eller	matematik,
på att eleven inte kommer att nå de	finns en indikation på att eleven
kunskapskrav för årskurs 1 eller 3	inte	kommer	att	nå	de

som ska uppnås, och

9 Senaste lydelse 2018:1098.	187
10 Senaste lydelse 2018:1098.

I slutet av förskoleklassen och i slutet av lågstadiet i grundskolan, sameskolan och specialskolan, ska det genomföras en uppföljning av sådant stöd som getts enligt 5 § i svenska, svenska som andraspråk och matematik. Resultatet av denna uppföljning ska överföras till den lärare som ska ansvara för eleven i nästa årskurs. I anpassade grundskolan och för elever som läser enligt anpassade grund- skolans kursplaner i specialskolan ska det på höstterminen sista året på lågstadiet genomföras en uppföljning av sådant stöd som getts enligt 5 § i svenska, svenska som andraspråk och matematik.

Prop. 2021/22:162 Bilaga 2

188

kunskapskrav för årskurs 1 eller 3 som ska uppnås, och

3.lågstadiet i specialskolan, om det utifrån användning av ett nationellt bedömningsstöd eller ett nationellt prov i svenska, svenska som andraspråk eller matematik, finns en indikation på att eleven inte kommer att nå de kunskapskrav för årskurs 1 eller 4 som ska uppnås.

Om det efter en sådan bedömning kan befaras att eleven inte kommer att uppnå de kunskapskrav som anges där ska det skyndsamt planeras sådant stöd som anges i 5 § eller göras en anmälan till rektorn enligt 7 §.

Det behöver inte göras någon särskild bedömning om förutsättningarna

i5 eller 7 § redan är uppfyllda. Det ska i så fall skyndsamt planeras sådant stöd som anges i 5 § eller göras en anmälan till rektorn enligt 7 §.

4 b §11

6§12

Bestämmelserna i 7–12 §§ gäller		Bestämmelserna i 7–12 §§ gäller
endast i förskoleklassen, grund-		endast i förskoleklassen, grund-
skolan, grundsärskolan, special-		skolan, anpassade grundskolan,
skolan, sameskolan, fritidshemmet,		specialskolan, sameskolan, fritids-
gymnasieskolan	och	hemmet, gymnasieskolan och an-
gymnasiesärskolan.		passade gymnasieskolan.
	10 §
För en elev i grundskolan,		För en elev i grundskolan, an-
grundsärskolan, specialskolan	och	passade grundskolan, specialskolan
sameskolan ska det särskilda stödet		och sameskolan ska det särskilda
ges på det sätt och i den omfattning		stödet ges på det sätt och i den
som behövs för att eleven ska ha		omfattning som behövs för att

11Senaste lydelse 2018:1098.

12Senaste lydelse 2015:246.

Bestämmelserna i 12 c–12 i §§ gäller, om inte annat anges, i grundskolan, anpassade grund- skolan, specialskolan och same- skolan. Om det finns särskilda skäl, får ett beslut enligt 9 § för en elev i grundskolan, anpassade grund- skolan, specialskolan eller same- skolan innebära att särskilt stöd ska ges enskilt eller i en annan under- visningsgrupp (särskild under- visningsgrupp) än den som eleven normalt hör till.

möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås.

eleven ska ha möjlighet att nå de	Prop. 2021/22:162
kunskapskrav som minst ska	Bilaga 2
uppnås.

11 §

Om det finns särskilda skäl, får ett beslut enligt 9 § för en elev i grundskolan, grundsärskolan, spe- cialskolan eller sameskolan inne- bära att särskilt stöd ska ges enskilt eller i en annan undervisningsgrupp (särskild undervisningsgrupp) än den som eleven normalt hör till.

12§13

Rektorn ansvarar för att en elev med anpassad studiegång får en utbildning som så långt det är möjligt är likvärdig med övrig utbildning i den aktuella skolformen.

12 b §14

Bestämmelserna i 12c–12 i §§ gäller, om inte annat anges, i grundskolan, grundsärskolan, spe- cialskolan och sameskolan.

12 i §15

En nyanländ elev, som har tagits En nyanländ elev, som har tagits emot inom skolväsendet i hög- emot inom skolväsendet i hög-

13	Senaste lydelse 2017:620.
14	Senaste lydelse 2018:1303.	189
15	Senaste lydelse 2018:1303.	189

Prop. 2021/22:162	stadiet i grundskolan, grundsär-					stadiet i grundskolan,				anpassade
Bilaga 2	skolan eller specialskolan och vars					grundskolan eller specialskolan och
	kunskaper		har	bedömts	enligt	vars kunskaper har bedömts enligt
	12 c §, ska få studiehandledning på					12 c §, ska få studiehandledning på
	modersmålet om det inte är uppen-					modersmålet om det inte är uppen-
	bart	obehövligt.		Studiehandled-		bart	obehövligt.		Studiehandled-
	ningen ska syfta till att ge eleven					ningen ska syfta till att ge eleven
	förutsättningar att nå de kunskaps-					förutsättningar att nå de kunskaps-
	krav som minst ska uppnås.					krav som minst ska uppnås.
	Studiehandledningen får ges på elevens starkaste skolspråk, om det är
	ett annat än modersmålet.
					12 j §16
	När en elev i förskoleklassen,					När en elev i förskoleklassen,
	grundskolan, grundsärskolan, spe-					grundskolan,		anpassade			grund-
	cialskolan,		sameskolan,		gym-	skolan, specialskolan, sameskolan,
	nasieskolan		eller gymnasiesär-			gymnasieskolan			eller	anpassade
	skolan övergår från skolformen till					gymnasieskolan övergår från skol-
	en annan av de angivna skolfor-					formen till en annan av de angivna
	merna ska den skolenhet som					skolformerna		ska	den skolenhet
	eleven lämnar, utöver vad som					som eleven lämnar, utöver vad som
	följer av 4 b §, till den mottagande					följer av 4 b §, till den mottagande
	skolenheten		överlämna		sådana	skolenheten överlämna sådana upp-
	uppgifter om eleven som behövs					gifter om eleven som behövs för att
	för att underlätta övergången för					underlätta övergången				för eleven.
	eleven. Detsamma gäller om eleven					Detsamma gäller om eleven byter
	byter skolenhet inom skolformen.					skolenhet inom skolformen.
	När en elev byter skolform från					När en elev byter skolform från
	grundskolan		eller	grundsärskolan		grundskolan		eller		anpassade
	till gymnasieskolan eller gymnasie-					grundskolan		till	gymnasieskolan
	särskolan, ska den mottagande					eller	anpassade		gymnasieskolan,
	skolenheten		skyndsamt informera			ska	den mottagande			skolenheten
	den överlämnande skolenheten om					skyndsamt informera den över-
	att skolenheten har tagit emot					lämnande skolenheten om att skol-
	eleven, om det inte är obehövligt.					enheten har tagit emot eleven, om
						det inte är obehövligt.
					13 §17
	I	grundskolan,		grundsärskolan,		I grundskolan, anpassade grund-
	specialskolan, sameskolan,				gym-	skolan, specialskolan,				sameskolan,
	nasieskolan,		gymnasiesärskolan			gymnasieskolan,			anpassade		gym-
	och	kommunal		vuxenutbildning		nasieskolan och kommunal vuxen-
	ska betyg sättas i den utsträckning					utbildning ska betyg sättas i den
	och form som följer av denna lag					utsträckning och form som följer av
	eller annan författning.					denna lag eller annan författning.

190	16	Senaste lydelse 2018:1098.
190	17	Senaste lydelse 2020:446.

Vårdnadshavare för barn i för- skolan och för elever i förskole- klassen, grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, same- skolan och fritidshemmet ska er- bjudas möjlighet till inflytande över utbildningen. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om en försöksverksamhet som omfattar högst etthundra skolenheter och som avser betygssättning i årskurs 4 och 5 i grundskolan, anpassade grundskolan och same- skolan och i årskurs 5 och 6 i spe- cialskolan. Sådana föreskrifter får innebära undantag från 10 kap. 13 §, 11 kap. 16 §, 12 kap. 13 § och 13 kap. 13 § i dessa årskurser och skolformer.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela		Prop. 2021/22:162
föreskrifter om undantag från	första stycket för fristående skolor med	Bilaga 2
särskild pedagogisk inriktning.

13 a §18

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om en försöksverksamhet som omfattar högst etthundra skolenheter och som avser betygssättning i årskurs 4 och 5 i grundskolan, grundsärskolan och sameskolan och i årskurs 5 och 6 i special- skolan. Sådana föreskrifter får innebära undantag från 10 kap.

13 §, 11 kap. 16 §, 12 kap. 13 § och 13 kap. 13 § i dessa årskurser och skolformer.

4kap. 12 §

16§19

I en lokal styrelse för en för-				I en lokal styrelse för en för-
skoleenhet eller en skolenhet med				skoleenhet eller en skolenhet med
grundskola eller grundsärskola ska				grundskola eller anpassad grund-
företrädare	för	barnens	eller	skola ska företrädare för barnens eller
elevernas	vårdnadshavare		och	elevernas	vårdnadshavare	och
företrädare för de anställda ingå				företrädare för de anställda ingå som
som ledamöter. I en lokal styrelse				ledamöter. I en lokal styrelse för en
för en skolenhet med gymnasieskola,				skolenhet	med gymnasieskola,
gymnasiesärskola eller kommunal				anpassad gymnasieskola eller kom-
vuxenutbildning ska företrädare för				munal vuxenutbildning ska före-
eleverna och företrädare för de				trädare för eleverna och företrädare
anställda	ingå	som ledamöter.		för de anställda ingå som leda-
Företrädarna för		eleverna	eller	möter. Företrädarna för eleverna
vårdnadshavarna får inte vara fler				eller vårdnadshavarna får inte vara
än övriga ledamöter.				fler än övriga ledamöter.

18	Senaste lydelse 2017:174.	191
19	Senaste lydelse 2020:446.	191

Under samma förutsättningar som i 7 § får en lärare eller rektor i grundskolan, anpassade grund- skolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan besluta att en elev ska stanna kvar i skolan under uppsikt högst en timme efter att skoldagens undervisning har av- slutats eller infinna sig i skolan högst en timme innan undervis- ningen börjar.

Prop. 2021/22:162 Bilaga 2

192

5kap. 7 §

I grundskolan,		grundsärskolan,	I grundskolan, anpassade grund-
specialskolan,	sameskolan, gym-		skolan, specialskolan,	sameskolan,
nasieskolan	och	gymnasiesär-	gymnasieskolan och	anpassade
skolan får en lärare visa ut en elev			gymnasieskolan får en lärare visa ut
från undervisningslokalen för högst			en elev från undervisningslokalen
återstoden av ett undervisningspass,			för högst återstoden av ett under-
om			visningspass, om

1.eleven stör undervisningen eller på annat sätt uppträder olämpligt, och

2.eleven inte har ändrat sitt uppförande efter uppmaning från läraren.

8 §

Under samma förutsättningar som i 7 § får en lärare eller rektor i grundskolan, grundsärskolan, spe- cialskolan, sameskolan, gym- nasieskolan eller gymnasiesärsko- lan besluta att en elev ska stanna kvar i skolan under uppsikt högst en timme efter att skoldagens under- visning har avslutats eller infinna sig i skolan högst en timme innan undervisningen börjar.

9 §
Om en elev i förskoleklassen,	Om en elev i förskoleklassen,
grundskolan, grundsärskolan, spe-	grundskolan, anpassade grundsko-
cialskolan, sameskolan, gymnasie-	lan, specialskolan,	sameskolan,
skolan eller gymnasiesärskolan vid	gymnasieskolan eller	anpassade
upprepade tillfällen stört ordningen	gymnasieskolan vid upprepade till-
eller uppträtt olämpligt eller om	fällen stört ordningen eller uppträtt
eleven gjort sig skyldig till en	olämpligt eller om eleven gjort sig
allvarligare förseelse, ska rektorn se	skyldig till en allvarligare förseelse,
till att saken utreds. Samråd ska ske	ska rektorn se till att saken utreds.
med elevens vårdnadshavare.	Samråd ska ske med elevens
	vårdnadshavare.

Om förutsättningarna för en utredning om särskilt stöd enligt 3 kap. 8 §

är uppfyllda ska även en sådan utredning inledas.
				12 §
I	förskoleklassen,		grundskolan,		I förskoleklassen, grundskolan,
grundsärskolan,			specialskolan,		anpassade	grundskolan,	spe-
sameskolan,		gymnasieskolan		och	cialskolan,	sameskolan,	gymna-
gymnasiesärskolan får rektorn be-					sieskolan och anpassade gymna-
sluta att en elev ska följa under-					sieskolan får rektorn besluta att en
visningen i en annan undervis-					elev ska följa undervisningen i en
ningsgrupp än den eleven annars					annan undervisningsgrupp än den
hör till eller undervisas på annan					eleven annars hör till eller
plats	inom	samma	skolenhet	om	undervisas	på annan plats inom

Skolplikten kan dock börja full- göras direkt i grundskolan, an- passade grundskolan, specialsko- lan eller sameskolan enligt 11 a och 11 b §§. Anpassade grundskolan

åtgärderna som gjorts efter en	samma	skolenhet	om åtgärderna
sådan utredning som avses i 9 §	som gjorts efter en sådan utredning
första stycket inte varit tillräckliga	som avses i 9 § första stycket inte
eller om det annars är nödvändigt för	varit tillräckliga eller om det annars
att tillförsäkra de andra eleverna	är nödvändigt för att tillförsäkra de
trygghet och studiero.	andra	eleverna	trygghet och
	studiero.

Elevens vårdnadshavare ska informeras om rektorns beslut.

Endast om det finns synnerliga skäl får en åtgärd som rektorn vidtagit med stöd av första stycket gälla under längre tid än två veckor. Åtgärden får dock inte gälla för en längre tid än fyra veckor.

7kap. 4 §20

Skolplikten kan dock börja full- göras direkt i grundskolan, grund- särskolan, specialskolan eller same- skolan enligt 11 a och 11 b §§.

Grundsärskolan

5 §

Prop. 2021/22:162 Bilaga 2

Barn som bedöms inte kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklings- störning, ska tas emot i grundsär- skolan.

Frågan om mottagande i grund- särskolan prövas av barnets hem- kommun. Ett beslut om mottagande i grundsärskolan ska föregås av en utredning som omfattar en peda- gogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. Samråd med barnets vårdnadshavare ska ske när utredningen genomförs.

Om barnets vårdnadshavare inte lämnar sitt medgivande till att barnet tas emot i grundsärskolan, ska barnet fullgöra sin skolplikt enligt vad som gäller i övrigt enligt denna lag. Ett barn får dock tas

Barn som bedöms inte kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att de har en intellektuell funktionsnedsättning, ska tas emot i anpassade grundskolan.

Frågan om mottagande i an- passade grundskolan prövas av barnets hemkommun. Ett beslut om mottagande i anpassade grundskolan ska föregås av en utredning som omfattar en pedagogisk, psykolo- gisk, medicinsk och social bedöm- ning. Samråd med barnets vård- nadshavare ska ske när utredningen genomförs.

Om barnets vårdnadshavare inte lämnar sitt medgivande till att barnet tas emot i anpassade grund- skolan, ska barnet fullgöra sin skol- plikt enligt vad som gäller i övrigt enligt denna lag. Ett barn får dock

20Senaste lydelse 2017:1115.

193

Hemkommunen ska besluta att eleven inte tillhör målgruppen för anpassade grundskolan om en utredning enligt 5 a § visar detta. Hemkommunen ska då ta emot eleven i grundskolan eller se till att eleven på något annat sätt får föreskriven utbildning. Hemkom- munen ska vidta de åtgärder som krävs för elevens övergång från anpassade grundskolan till en annan skolform.

Prop. 2021/22:162 Bilaga 2

emot i grundsärskolan utan sin vårdnadshavares medgivande, om det finns synnerliga skäl med hän- syn till barnets bästa.

tas emot i anpassade grundskolan utan sin vårdnadshavares med- givande, om det finns synnerliga skäl med hänsyn till barnets bästa.

5 a §21

Den som arbetar inom skol-	Den som arbetar inom skol-
väsendet ska underrätta elevens	väsendet ska underrätta elevens
rektor om han eller hon uppmärk-	rektor om han eller hon uppmärk-
sammar eller får kännedom om	sammar eller får kännedom om
något som tyder på att en elev i	något som tyder på att en elev i
grundsärskolan inte tillhör grund-	anpassade grundskolan inte tillhör
särskolans målgrupp.	skolformens målgrupp.

En rektor som får sådana upplysningar ska anmäla detta till elevens hemkommun. Hemkommunen ska skyndsamt utreda frågan.

5 b §

Hemkommunen ska besluta att eleven inte tillhör grundsärskolans målgrupp om en utredning enligt 5 a § visar detta. Hemkommunen ska då ta emot eleven i grundskolan eller se till att eleven på något annat sätt får föreskriven utbildning. Hemkommunen ska vidta de åtgär- der som krävs för elevens övergång från grundsärskolan till en annan skolform.

6 §

Barn som på grund av sin	Barn som på grund av sin
funktionsnedsättning eller andra	funktionsnedsättning eller andra
särskilda skäl inte kan gå i grund-	särskilda skäl inte kan gå i grund-
skolan eller grundsärskolan ska tas	skolan eller anpassade grund-
emot i specialskolan om de	skolan ska tas emot i specialskolan
	om de

1.är dövblinda eller annars är synskadade och har ytterligare funktionsnedsättning,

2.i annat fall än som avses i 1 är döva eller hörselskadade, eller

3.har en grav språkstörning.

8 §

194	21 Senaste lydelse 2012:109.

Prop. 2021/22:162 Bilaga 2

9 §
En elev i grundskolan kan få sin	En elev i grundskolan kan få sin
utbildning inom grundsärskolan	utbildning inom anpassade grund-
(integrerad elev), om de huvudmän	skolan (integrerad elev), om de
som berörs är överens om detta och	huvudmän som berörs är överens
elevens vårdnadshavare medger	om detta och elevens vårdnadshavare
det. En elev i grundsärskolan kan	medger det. En elev i anpassade
under samma förutsättningar få sin	grundskolan kan under samma
utbildning inom grundskolan eller	förutsättningar få sin utbildning inom
sameskolan.	grundskolan eller sameskolan.

undervisningens uppläggning.
11 a §22
Ett barn får börja fullgöra skol-	Ett barn får börja fullgöra skol-
plikten i grundskolan, grundsär-	plikten i grundskolan, anpassade
skolan, specialskolan eller same-	grundskolan,	specialskolan	eller
skolan höstterminen det kalenderår	sameskolan	höstterminen	det
då barnet fyller sex år om	kalenderår då barnet fyller sex år
	om

1.barnet då har gått ut förskoleklassen, eller

2.barnets vårdnadshavare begär att barnet ska få börja i någon av dessa skolformer utan att först ha gått ut förskoleklassen och barnet bedöms ha förutsättningar för det.

Beslut i frågan enligt första stycket 2 fattas av

1.rektorn när det gäller grundskolan och sameskolan,

2.Specialpedagogiska skolmyndigheten när det gäller specialskolan,

och

3. barnets hemkommun	när	det	3. barnets hemkommun när det
gäller grundsärskolan.			gäller anpassade grundskolan.
		11 b §23
Ett barn som har beviljats upp-			Ett barn som har beviljats upp-
skjuten skolplikt och som	ska	tas	skjuten skolplikt och som ska tas

22Senaste lydelse 2017:1115.

23Senaste lydelse 2017:1115.

195

Prop. 2021/22:162

emot i grundsärskolan får, utöver

emot i anpassade grundskolan får,

Bilaga 2

vad

som

anges

11 a §, börja

utöver vad som anges i 11 a §, börja

fullgöra skolplikten i grundsär-

fullgöra

skolplikten i

anpassade

skolan utan att först ha gått ut

grundskolan utan att först ha gått ut

förskoleklassen, om barnets vård-

förskoleklassen,

barnets

nadshavare begär det hos hem-

vårdnadshavare

begär

det

hos

kommunen.

hemkommunen.

Gå om en årskurs

11 c

Rektorn får besluta att en elev i

grundskolan,

anpassade

grund-

skolan, specialskolan eller same-

skolan ska gå om en årskurs, om

elevens

vårdnadshavare

medger

det och det med hänsyn till elevens

utveckling och personliga förhåll-

anden i övrigt är lämpligast för

eleven. Om det finns synnerliga skäl

får rektorn även utan medgivande

från

elevens

vårdnadshavare

besluta att eleven ska gå om en

årskurs. Ett beslut att en elev ska gå

om en årskurs ska gälla för det

läsår som följer närmast efter

beslutet. Beslutet ska gälla även om

eleven byter till en annan skolenhet.

Rektorn får inte uppdra åt någon

annan att fatta beslut enligt första

stycket.

15 §

En elev i grundskolan, grund-

En elev i grundskolan, anpassade

särskolan

eller specialskolan har

grundskolan eller specialskolan har

rätt att slutföra den högsta års-

kursen, även om skolplikten upphör

dessförinnan.

En elev i grundskolan, grund-

En elev i grundskolan, anpassade

särskolan

eller

specialskolan har

grundskolan eller specialskolan har

också rätt att efter skolpliktens

upphörande slutföra

utbildningen

upphörande

slutföra utbildningen

under ytterligare två år, om eleven

inte har nått upp till de kunskaps-

krav som minst ska uppnås för res-

krav som minst ska uppnås för

pektive skolform. En elev i grund-

respektive skolform. En elev i

särskolan har under denna tid rätt till

anpassade grundskolan

har

under

minst

800

timmars

undervisning

denna tid rätt till minst 800 timmars

utöver den i 11 kap. 7 § första stycket

undervisning utöver den i 11 kap.

garanterade

undervisningstiden, om

7 § första stycket garanterade under-

196


eleven inte		dessförinnan		uppnått		visningstiden,	om	eleven inte		dess-	Prop. 2021/22:162
kunskapskraven.						förinnan uppnått kunskapskraven.					Bilaga 2
En elev som har tagits emot i						En elev som har tagits emot i
specialskolan		enligt	6 §	första		specialskolan	enligt		6 §	första
stycket 1 och som på grund av sina						stycket 1 och som på grund av sina
funktionsnedsättningar inte kan få						funktionsnedsättningar inte kan få
tillfredsställande förhållanden					i	tillfredsställande		förhållanden i
gymnasiesärskolan eller gymnasie-						anpassade gymnasieskolan				eller
skolan, får efter det att skolplikten						gymnasieskolan, får efter det att
har upphört och i mån av plats						skolplikten har upphört och i mån av
genomgå	ytterligare		utbildning		i	plats genomgå ytterligare utbildning
specialskolan till och med vårter-						i specialskolan till och med vårter-
minen det kalenderår eleven fyller						minen det kalenderår eleven fyller
21 år, om eleven inte bedöms ha						21 år, om eleven inte bedöms ha
förmåga	att	fullfölja	utbildningen			förmåga att	fullfölja		utbildningen
enligt andra stycket.						enligt andra stycket.

17§24

En elev i förskoleklassen,	En elev	i förskoleklassen,
grundskolan, grundsärskolan, spe-	grundskolan,	anpassade	grund-
cialskolan och sameskolan ska delta i	skolan, specialskolan och same-
den verksamhet som anordnas för	skolan ska delta i den verksamhet
att ge den avsedda utbildningen,	som anordnas för att ge den
om eleven inte har giltigt skäl att	avsedda utbildningen, om		eleven
utebli.	inte har giltigt skäl att utebli.

eller andra helgdagar.
Regeringen eller den myndighet			Regeringen eller den myndighet
som regeringen	bestämmer	får	som regeringen	bestämmer får
meddela föreskrifter om avvikelser			meddela föreskrifter om avvikelser
från andra stycket för elever i grund-			från andra stycket för elever i
särskolan och specialskolan.			anpassade grundskolan och spe-
			cialskolan.
Om en elev i förskoleklassen,			Om en elev i förskoleklassen,
grundskolan, grundsärskolan, spe-			grundskolan, anpassade		grundsko-
cialskolan eller	sameskolan	utan	lan, specialskolan eller sameskolan
giltigt skäl uteblir från den obliga-			utan giltigt skäl uteblir från den
toriska verksamheten, ska rektorn se			obligatoriska verksamheten, ska rek-
till att elevens vårdnadshavare sam-			torn se till att elevens vårdnads-
ma dag informeras om att eleven har			havare samma dag informeras om att
varit frånvarande. Om det finns			eleven har varit frånvarande. Om det
särskilda skäl behöver elevens vård-			finns särskilda skäl behöver elevens
nadshavare inte informeras samma			vårdnadshavare	inte	informeras
dag.			samma dag.

24 Senaste lydelse 2017:1115.

197

Prop. 2021/22:162 Bilaga 2

21§25

Hemkommunen ska se till att	Hemkommunen ska se till att
skolpliktiga barn som inte går i dess	skolpliktiga barn som inte går i dess
förskoleklass, grundskola eller	förskoleklass, grundskola eller an-
grundsärskola på något annat sätt får	passad grundskola på något annat
föreskriven utbildning.	sätt får föreskriven utbildning.

Hemkommunen ska i frågor som rör skolpliktiga elever som avses i 19a § vid behov samordna insatser med samhällsorgan, organisationer eller andra som berörs. I fråga om utlämnande av uppgifter gäller de begränsningar som följer av 29 kap. 14 § och offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

22§26

Huvudmannen ska se till att	Huvudmannen ska se till att
eleverna i huvudmannens förskole-	eleverna i huvudmannens förskole-
klass, grundskola och grundsärskola	klass, grundskola	och	anpassad
fullgör sin skolgång. Huvudmannen	grundskola fullgör	sin	skolgång.
för specialskolan och huvudmannen	Huvudmannen för specialskolan och
för sameskolan ska se till att elever	huvudmannen för sameskolan ska
i utbildning under deras ledning	se till att elever i utbildning under
fullgör sin skolgång.	deras ledning fullgör sin skolgång.

Grundsärskolan

Anpassade grundskolan

11 kap.

1 §27

I detta kapitel finns

–allmänna bestämmelser (2–17 §§),

–bestämmelser om betyg (18–23 a §§),

		– bestämmelser	om	grundsär-		– bestämmelser	om	anpassad
	skola med offentlig huvudman (24–					grundskola med offentlig huvud-
	33 §§), och					man (24–33 §§), och
		– bestämmelser	om	fristående		– bestämmelser	om	fristående
	grundsärskola (34–40 §§).					anpassad grundskola (34–40 §§).
					2 §28
		Grundsärskolan	ska	ge	elever	Den anpassade grundskolan ska
	med utvecklingsstörning				en för	ge elever med intellektuell funk-
	dem anpassad utbildning som ger					tionsnedsättning en för dem an-
	kunskaper och värden och utveck-					passad utbildning som ger kunskaper
	lar elevernas förmåga att tillägna					och värden och utvecklar elevernas
	sig dessa.					förmåga att tillägna sig dessa.
	25	Senaste lydelse 2018:608.
	26	Senaste lydelse 2018:608.
198	27	Senaste lydelse 2011:876.
198	28	Senaste lydelse 2012:109.

Utbildningen ska utformas så att den bidrar till personlig utveckling, förbereder eleverna för aktiva livsval och ligger till grund för fortsatt utbildning.

Utbildningen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och

ge en god grund för ett aktivt deltagande i samhällslivet.
Av 29 kap. 8 § följer att det som						Av 29 kap. 8 § följer att det som
sägs i denna lag om elever med						sägs i denna lag om elever med
utvecklingsstörning också ska gälla						intellektuell		funktionsnedsättning
vissa andra barn, ungdomar och						också ska gälla vissa andra barn,
vuxna.						ungdomar och vuxna.
Träningsskolan
					3 §
Inom	grundsärskolan				finns en
särskild	inriktning som				benämns
träningsskola.		Träningsskolan är
avsedd för elever som inte kan till-
godogöra sig hela eller delar av
utbildningen i ämnen.
					4 §29
Grundsärskolan ska ha nio års-						Anpassade		grundskolan	ska	ha
kurser, som indelas i lågstadium,						nio årskurser, som indelas i låg-
mellanstadium		och		högstadium.		stadium, mellanstadium och hög-
Lågstadiet består			av	årskurs 1–3,		stadium. Lågstadiet består av års-
mellanstadiet		av	årskurs 4–6 och			kurs 1–3,	mellanstadiet		av	års-
högstadiet av årskurs 7–9.						kurs 4–6	och	högstadiet	av	års-
						kurs 7–9.

Utbildningen i varje årskurs ska bedrivas under ett läsår, som består av en hösttermin och en vårtermin.

Regeringen får meddela föreskrifter om läsårets längd och om när läsåret

ska börja och sluta.
5 §
Grundsärskolan omfattar ut-	Anpassade grundskolan omfattar
bildning i ämnen eller inom äm-	utbildning i ämnen eller inom
nesområden, eller en kombination av	ämnesområden, eller en kombina-
dessa. Utbildning inom ämnesom-	tion av dessa. Utbildning inom äm-
råden är avsedd för elever som inte	nesområden är avsedd för elever
kan tillgodogöra sig hela eller delar	som inte kan tillgodogöra sig hela
av utbildningen i ämnen. Utbild-	eller delar av utbildningen i ämnen.
ningen kan också omfatta ämnen	Utbildningen kan också omfatta
enligt grundskolans kursplaner.	ämnen enligt grundskolans kurs-
	planer.

29Senaste lydelse 2017:620.

Prop. 2021/22:162 Bilaga 2

199

Prop. 2021/22:162 Bilaga 2

200

6 §

Undervisningen ska omfatta följande ämnen eller ämnesområden. Ämnen:

–bild,

–engelska,

–hem- och konsumentkunskap,

–idrott och hälsa,

–matematik,

–musik,

–naturorienterande ämnen,

–samhällsorienterande ämnen,

–slöjd,

–svenska eller svenska som andraspråk, och

–teknik.

Ämnesområden:

–estetisk verksamhet,

–kommunikation,

–motorik,

–vardagsaktiviteter, och

–verklighetsuppfattning.

Utöver de ämnen och ämnesområden som anges i första stycket ska det som ämne finnas modersmål för de elever som ska erbjudas

modersmålsundervisning
Vidare ska det finnas elevens val		Vidare ska det finnas skolans val
och skolans val. Undervisningen i		och fördelningsbar undervisnings-
elevens val ska syfta till att för-		tid. Inom ramen för skolans val och
djupa och bredda elevens kun-		fördelningsbar	undervisningstid
skaper i ett eller flera ämnen eller		får det finnas moderna språk som
ämnesområden.		ska erbjudas varje elev inom ramen
		för språkval.
	7 §30
Den totala undervisningstiden för		Den totala undervisningstiden för
varje elev i grundsärskolan ska		varje elev i anpassade grundskolan
vara minst 6 890 timmar. För en		ska vara minst 6 890 timmar.
elev	i inriktningen träningsskolan
ska	den totala undervisningstiden

dock vara minst 6 665 timmar.

Regeringen får meddela föreskrifter om fördelning av undervis-

ningstiden (timplan).
	8 §
Huvudmannen för utbildningen	Huvudmannen för utbildningen
avgör om en elev som tas emot i	avgör om en elev som tas emot i
30 Senaste lydelse 2017:620.

Om en elev i anpassade grund- skolan har läst ett ämne enligt grundskolans kursplaner och eleven eller elevens vårdnadshavare begär att betyg ska sättas i ämnet, ska de bestämmelser som gäller för betygssättning i grundskolan tillämpas. Anpassad grundskola med offentlig huvudman

grundsärskolan huvudsakligen ska			anpassade grundskolan huvudsak-					Prop. 2021/22:162
läsa ämnen	eller	ämnesområden.	ligen ska läsa ämnen eller ämnesom-					Bilaga 2
Rektorn får besluta att en elev ska			råden. Rektorn får besluta att en elev
läsa en kombination av ämnen och			ska läsa en kombination av ämnen
ämnesområden samt ämnen enligt			och ämnesområden			samt	ämnen
grundskolans kursplaner, om ele-			enligt grundskolans kursplaner, om
ven har förutsättningar för det.			eleven har förutsättningar för det.
Samråd med elevens vårdnadshavare ska ske innan beslut fattas.
		17 §
Eleverna	ska	efter avslutad	Eleverna	ska	efter		avslutad
grundsärskola få intyg om den			anpassad grundskola få intyg om
utbildning de gått igenom.			den utbildning de gått igenom.
Om en elev eller elevens vårdnadshavare				begär	det,	ska	intyget

kompletteras med ett allmänt studieomdöme. Studieomdömet ska avse elevens möjlighet att bedriva studier.

Intyget ska undertecknas av läraren.

19§31

Om en elev eller elevens vård-	Om en elev eller elevens vård-
nadshavare begär det, ska betyg	nadshavare begär det, ska betyg
sättas i grundsärskolans ämnen.	sättas ämnen i anpassade grund-
	skolan.

Betyg ska sättas i slutet av varje termin från och med årskurs 6 i de ämnen som eleven har fått undervisning i under terminen.

21 §

Grundsärskola med offentlig huvudman

24 §

Hemkommunen ansvarar för att	Hemkommunen ansvarar för att
utbildning i grundsärskolan kom-	utbildning i anpassad grundskola
mer till stånd för alla som enligt	kommer till stånd för alla som en-
denna lag har rätt att gå i grund-	ligt denna lag har rätt att gå i an-
särskolan och inte fullgör sin skol-	passad grundskola och inte fullgör
gång på annat sätt.	sin skolgång på annat sätt.

Skyldigheten enligt första stycket ska fullgöras genom att hem- kommunen

31 Senaste lydelse 2017:620.

201

En elev som har tagits emot i en kommuns anpassade grundskola ett visst läsår har rätt att gå kvar hela läsåret, även om de för- hållanden som låg till grund för mottagandet ändras under läsåret. En kommun får även i andra fall än som avses i 24 § andra stycket 2 eller 25 § ta emot en elev från en annan kommun i sin anpassade grundskola efter önskemål av ele- vens vårdnadshavare. En elev har rätt att bli mottagen i en anpassad grundskola som anordnas av en annan kommun än den som ska svara för elevens utbildning, om eleven med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att få gå i den kommunens anpassade grundskola. Innan kommunen fattar beslut om att för ett visst läsår ta emot en sådan elev, ska den inhämta yttrande från elevens hemkommun. En elev som vistas i ett sådant hem för vård eller boende som avses i 6 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453) och som är beläget i en annan kommun än den som ska svara för elevens utbildning har rätt att bli mottagen i en anpassad grundskola i den kommun där eleven vistas.

Prop. 2021/22:162 Bilaga 2

1.anordnar grundsärskola i den omfattning som krävs för att bereda utbildning för alla i kommunen som är berörda, eller

2.kommer överens med en annan kommun att den i sin grundsärskola ska ta emot de elever som hemkom- munen ansvarar för.

1.anordnar anpassad grundskola

iden omfattning som krävs för att bereda utbildning för alla i kom- munen som är berörda, eller

2.kommer överens med en annan kommun att den i sin anpassade grundskola ska ta emot de elever som hemkommunen ansvarar för.

25 §32

En elev har rätt att bli mottagen i en grundsärskola som anordnas av en annan kommun än den som ska svara för elevens utbildning, om eleven med hänsyn till sina person- liga förhållanden har särskilda skäl att få gå i den kommunens grund- särskola. Innan kommunen fattar beslut om att för ett visst läsår ta emot en sådan elev, ska den in- hämta yttrande från elevens hem- kommun.

26 §

En kommun får även i andra fall än som avses i 24 § andra stycket 2 eller 25 § ta emot en elev från en annan kommun i sin grundsärskola efter önskemål av elevens vård- nadshavare.

27 §

En elev som har tagits emot i en kommuns grundsärskola ett visst läsår har rätt att gå kvar hela läsåret, även om de förhållanden som låg till grund för mottagandet ändras under läsåret.

202	32 Senaste lydelse 2015:176.

Den som har blivit placerad vid en viss skolenhet har rätt att gå kvar där om inte något annat följer av 29 § andra stycket. Detsamma ska gälla den som har tagits emot vid en skolenhet med förskoleklass och som ska fortsätta sin utbildning i anpassade grundskolan vid samma skolenhet.

Kommunens organisation	Kommunens organisation			Prop. 2021/22:162
av sin grundsärskola	av sin anpassade grundskola			Bilaga 2
28 §
Varje kommun är skyldig att vid	Varje kommun är skyldig att vid
utformningen av sin grundsärskola	utformningen av	sin	anpassade
beakta vad som är ändamålsenligt	grundskola beakta vad som är
från kommunikationssynpunkt för	ändamålsenligt	från	kommu-
eleverna.	nikationssynpunkt för eleverna.
Varje kommun ska så långt det är	Varje kommun ska så långt det är
möjligt organisera sin grundsärskola	möjligt organisera	sin	anpassade
så att ingen elev på grund av	grundskola så att ingen elev på
skolgången behöver bo utanför det	grund av skolgången behöver bo
egna hemmet.	utanför det egna hemmet.
I lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade finns
det föreskrifter om stöd och service i form av boende i familjehem eller
bostad med särskild service för barn och ungdomar som behöver bo
utanför föräldrahemmet.
29 §
En elev ska placeras vid den av	En elev ska placeras vid den av
kommunens skolenheter där ele-	kommunens skolenheter där ele-
vens vårdnadshavare önskar att ele-	vens vårdnadshavare önskar att ele-
ven ska gå. Om den önskade pla-	ven ska gå. Om den önskade pla-
ceringen skulle medföra att en	ceringen skulle medföra att en
annan elevs berättigade krav på pla-	annan elevs berättigade krav på pla-
cering vid en skolenhet nära hemmet	cering vid en skolenhet nära hemmet
åsidosätts, ska dock kommunen pla-	åsidosätts, ska dock kommunen pla-
cera eleven vid en annan skolenhet	cera eleven vid en annan skolenhet
inom sin grundsärskola.	inom sin anpassade grundskola.

Kommunen får annars frångå elevens vårdnadshavares önskemål endast om

1.den önskade placeringen skulle medföra betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen, eller

2.det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero.

Beslut enligt andra stycket 2 gäller omedelbart, om inte annat beslutas.

30§33

33 Senaste lydelse 2015:246.

203

Prop. 2021/22:162 Bilaga 2

204

Rätten enligt första stycket att gå kvar vid en skolenhet gäller inte för en elev som med stöd av 3 kap. 12 e § ska placeras i en årskurs som inte anordnas vid skolenheten.

		31 §
Elever i grundsärskola		med	Elever i anpassad grundskola
offentlig huvudman har rätt till			med offentlig huvudman har rätt till
kostnadsfri skolskjuts från en plats i			kostnadsfri skolskjuts från en plats
anslutning till elevens hem till den			i anslutning till elevens hem till den
plats där utbildningen bedrivs och			plats där utbildningen bedrivs och
tillbaka, om sådan skjuts behövs			tillbaka, om sådan skjuts behövs
med hänsyn till färdvägens längd,			med hänsyn till färdvägens längd,
trafikförhållanden,	elevens	funk-	trafikförhållanden, elevens funk-
tionsnedsättning eller någon		annan	tionsnedsättning eller någon annan
särskild omständighet.			särskild omständighet.
Denna rätt gäller dock inte elever			Denna rätt gäller dock inte elever
som väljer att gå i en annan skolen-			som väljer att gå i en annan skolen-
het än den där kommunen annars			het än den där kommunen annars
skulle ha placerat dem eller som går			skulle ha placerat dem eller som går
i en annan kommuns grundsärskola			i en annan kommuns anpassade
med stöd av 25 eller 26 §§. I de fall			grundskola med stöd av 25 eller
då det kan ske utan organisatoriska			26 §§. I de fall då det kan ske utan
eller ekonomiska	svårigheter ska		organisatoriska	eller ekonomiska
kommunen även anordna skolskjuts			svårigheter ska	kommunen även
i dessa fall.			anordna skolskjuts i dessa fall.
Elevens hemkommun ska ombesörja att skolskjuts anordnas.
		32 §
En elev som med stöd av 25 § går			En elev som med stöd av 25 § går
i en annan kommuns grundsärskola			i en annan kommuns anpassade
och som på grund av skolgången			grundskola och som på grund av
måste övernatta i den kommunen			skolgången måste övernatta i den
har rätt till skolskjuts mellan den			kommunen har rätt till skolskjuts
tillfälliga bostaden och den plats där			mellan den tillfälliga bostaden och
utbildningen bedrivs under samma			den plats där utbildningen bedrivs
förutsättningar som gäller för ele-			under samma förutsättningar som
ver som är hemmahörande i kom-			gäller för elever som är hemma-
munen.			hörande i kommunen.

Den kommun som anordnar utbildningen ska ombesörja att skolskjuts anordnas enligt första stycket. Kommunens kostnader för detta ska ersättas av elevens hemkommun.

33§34

En kommun som i sin grund-	En kommun som i sin anpassade
särskola har en elev från en annan	grundskola har en elev från en
kommun ska ersättas för sina kost-	annan kommun ska ersättas för sina
nader för elevens utbildning av	kostnader för elevens utbildning av
elevens hemkommun, om elevens	elevens hemkommun, om elevens

34Senaste lydelse 2014:458.

skolgång i kommunen grundar sig på 25 § eller 27 § andra stycket.

Även i de fall som avses i 26 § ska hemkommunen betala ersättning till den mottagande kommunen. Om kommunerna i ett sådant fall inte kommer överens om annat, ska

ersättningen bestämmas med hänsyn till kommunens åtagande och elevens behov efter samma grunder som hemkommunen tilläm- par vid fördelning av resurser till de egna grundsärskolorna. Har en elev ett omfattande behov av särskilt stöd, behöver hemkommunen inte lämna bidrag för det särskilda stödet, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.

skolgång i kommunen grundar sig		Prop. 2021/22:162
på 25 § eller 27 § andra stycket.		Bilaga 2
Även i de fall som avses i 26 §
ska hemkommunen betala ersättning
till den mottagande kommunen. Om
kommunerna i ett sådant fall inte
kommer överens om annat, ska
ersättningen	bestämmas med
hänsyn till	kommunens åtagande

och elevens behov efter samma grunder som hemkommunen tilläm- par vid fördelning av resurser till de egna anpassade grundskolorna. Har en elev ett omfattande behov av särskilt stöd, behöver hemkom- munen inte lämna bidrag för det särskilda stödet, om betydande orga- nisatoriska eller ekonomiska svårig- heter uppstår för kommunen.

Fristående grundsärskola	Fristående anpassad grundskola
34 §
Varje fristående grundsärskola	Varje	fristående	anpassad
ska vara öppen för alla elever som	grundskola ska vara öppen för alla
har rätt till utbildning i grund-	elever som har rätt till utbildning i
särskolan. Utbildningen får dock	anpassade grundskolan. Utbildnin-
begränsas till att avse	gen får dock begränsas till att avse

1.vissa årskurser,

2.elever som är i behov av särskilt stöd, och

3.vissa elever som utbildningen är speciellt anpassad för. Huvudmannen behöver inte ta emot eller ge fortsatt utbildning åt en

elev, om hemkommunen har beslutat att inte lämna bidrag för eleven enligt 38 § andra stycket.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om sådana speciellt anpassade utbildningar som avses i första stycket 3.

37§

Grundbeloppet ska avse ersättning för

1.undervisning,

2.lärverktyg,

3.elevhälsa,

4.måltider,

5.administration,

6.mervärdesskatt, och

7.lokalkostnader.

Grundbeloppet ska bestämmas	Grundbeloppet ska bestämmas
efter samma grunder som hemkom-	efter samma grunder som hemkom-
munen tillämpar vid fördelning av	munen tillämpar vid fördelning av

205

Prop. 2021/22:162	resurser till den egna grundsär-
Bilaga 2	skolan.

resurser till den egna anpassade grundskolan.

39 §

Hemkommunen ska

anordna

Hemkommunen

ska

anordna

skolskjuts för elever som går i en

fristående

grundsärskola

inom

fristående

anpassad

grundskola

kommunen under samma förut-

inom

kommunen

under

samma

sättningar som enligt 31 § andra

förutsättningar

som enligt

31 §

stycket andra meningen gäller för

andra stycket andra meningen gäller

elever som valt en annan skolenhet

för elever som valt en annan skolen-

än den där kommunen annars skulle

het än den där kommunen annars

ha placerat dem.

skulle ha placerat dem.

12 kap.

8 §

För varje ämne ska gälla en kursplan.

För elever med utvecklingsstör-

För

elever

med

intellektuell

ning får grundsärskolans kursplaner

funktionsnedsättning

får

kurs-

tillämpas om elevens vårdnads-

planerna för anpassade grundsko-

havare lämnar sitt samtycke. Om

lan tillämpas om elevens vård-

elevens vårdnadshavare inte lämnar

nadshavare

lämnar sitt samtycke.

sitt samtycke ska eleven läsa enligt

Om elevens vårdnadshavare

inte

specialskolans kursplaner. Grund-

lämnar sitt samtycke ska eleven

särskolans kursplaner får dock

läsa enligt specialskolans kurs-

tillämpas för en elev utan elevens

planer. Kursplaner för anpassade

vårdnadshavares samtycke

om det

grundskolan får dock tillämpas för

finns synnerliga skäl med hänsyn

en elev utan elevens vårdnads-

till elevens bästa. I den utsträckning

havares samtycke om det finns

som grundsärskolans

kursplaner

synnerliga skäl med hänsyn till

inte kan användas får särskilda

elevens bästa. I den utsträckning

kursplaner upprättas.

som kursplanerna för anpassade

grundskolan inte kan användas får

särskilda kursplaner upprättas.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar

föreskrifter om kursplaner.

13 a §35

I årskurs 7–10 ska, om grund-

I årskurs 7–10

ska,

kurs-

särskolans

kursplaner

tillämpas

planerna för anpassade grundsko-

och eleven får undervisning i ett

lan tillämpas och eleven får under-

ämnesområde eller ett ämne som

visning i ett ämnesområde eller ett

eleven eller

vårdnadshavaren inte

ämne som eleven eller vårdnads-

begär betyg i, läraren en gång per

havaren inte begär betyg i, läraren

läsår vid ett av utvecklingssamtalen

en gång per läsår vid ett av utveck-

i en skriftlig individuell utveck-

lingssamtalen i en skriftlig indivi-

lingsplan

duell utvecklingsplan

206

35 Senaste lydelse 2014:456.

1.ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven i ämnesområdet eller ämnet, och

2.sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen i det ämnesområdet eller ämnet.

Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen.

Skriftlig information om elevens skolgång får ges även i andra fall än vad som följer av första stycket och även vid andra tillfällen än vid ett utvecklingssamtal.

14 §

Allmänna bestämmelser om betyg och betygssättning finns i 3 kap. 13– 21 §§.

För elever som läser enligt specialskolans kursplaner gäller utöver 3 kap.

bestämmelserna om betygssättning i 15–22 §§.
För elever som läser enligt					För elever som läser enligt
grundsärskolans			kursplaner	gäller	kursplanerna för anpassade grund-
utöver 3 kap. bestämmelserna om					skolan gäller utöver 3 kap. bestäm-
intyg, studieomdöme och betyg i					melserna	om	intyg,		studieomdöme
11 kap. 17–23 §§. Betyg innan ett					och betyg i 11 kap. 17–23 §§. Betyg
ämne har avslutats ska dock sättas					innan ett ämne har avslutats ska
vid de	tidpunkter som anges i				dock sättas vid de tidpunkter som
16 § 1.					anges i 16 § 1.
				14 kap.
				2 §
Fritidshemmet			kompletterar		Fritidshemmet				kompletterar
utbildningen		i	förskoleklassen,		utbildningen		i	förskoleklassen,
grundskolan, grundsärskolan, spe-					grundskolan,		anpassade grundsko-
cialskolan, sameskolan och sär-					lan, specialskolan, sameskolan och
skilda	utbildningsformer			som	särskilda	utbildningsformer				som
skolplikt kan fullgöras i. Fritids-					skolplikt kan fullgöras i. Fri-
hemmet	ska	stimulera elevernas			tidshemmet ska stimulera elevernas
utveckling och lärande samt er-					utveckling		och	lärande		samt
bjuda dem en meningsfull fritid och					erbjuda dem en meningsfull fritid
rekreation. Utbildningen ska utgå					och rekreation. Utbildningen ska
från en helhetssyn på eleven och					utgå från en helhetssyn på eleven
elevens behov.					och elevens behov.
Fritidshemmet ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap.
				3 §
Varje kommun ska erbjuda ut-					Varje kommun ska erbjuda ut-
bildning i fritidshem för elever i					bildning i fritidshem för elever i
kommunens		förskoleklass,		grund-	kommunens		förskoleklass,			grund-
skola och grundsärskola. Staten ska					skola och anpassad grundskola.
erbjuda utbildning i fritidshem för					Staten ska		erbjuda		utbildning i

Prop. 2021/22:162 Bilaga 2

207

Prop. 2021/22:162 Bilaga 2

208

elever	i	specialskola	och fritidshem för elever i specialskola
sameskola.			och sameskola.

Hemkommunen ska erbjuda utbildning i fritidshem för elever som går i en fristående skola i de fall huvudmannen inte erbjuder sådan utbildning.

					10 §
En elev i förskoleklass, grund-						En elev i förskoleklass, grund-
skola, grundsärskola, specialskola						skola, anpassad grundskola, spe-
eller sameskola ska erbjudas ut-						cialskola eller sameskola ska er-
bildning i fritidshem vid eller så						bjudas utbildning i fritidshem vid
nära som möjligt den skolenhet där						eller så nära som möjligt den
eleven får utbildning.						skolenhet där eleven får utbildning.
					14 §
En kommun som i sitt fritidshem						En kommun som i sitt fritidshem
har en elev från en annan kommun						har en elev från en annan kommun
ska ersättas för sina kostnader för						ska ersättas för sina kostnader för
elevens utbildning i fritidshemmet						elevens utbildning i fritidshemmet
av	elevens	hemkommun,			om	av	elevens	hemkommun,		om
elevens skolgång i den mottagande						elevens skolgång i den mottagande
kommunens		förskoleklass,		grund-		kommunens		förskoleklass, grund-
skola eller grundsärskola grundar sig						skola	eller	anpassad	grundskola
på	9 kap.	13 §	första	stycket,		grundar sig		på 9 kap.	13 §	första
10 kap. 24,		25	eller 26 §		eller	stycket, 10 kap. 24, 25 eller 26 § eller
11 kap. 24 § andra stycket 2 eller						11 kap. 24 §		andra stycket 2		eller
25 §.						25 §.

Ersättningen enligt första eller andra stycket ska i förekommande fall minskas med belopp som huvudmannen tar ut enligt 12 §.

15kap.

5 §36

36Senaste lydelse 2014:530.

I 17 kap. 16	§ andra och tredje		I 17 kap.		16	§ andra och tredje		Prop. 2021/22:162
styckena finns	bestämmelser	om	styckena	finns		bestämmelser	om	Bilaga 2
utbildning i gymnasieskolan		för	utbildning	i	gymnasieskolan		för
vissa elever från grundsärskolan.			vissa elever från anpassade grund-
			skolan.
Bestämmelserna om gymnasieskolan gäller bara för ungdomar som är
bosatta i landet. I 29 kap. 2–5		§§ finns ytterligare föreskrifter om bosät-
tning och rätten till utbildning.

14§37

Antagningsorganisationen		får	Antagningsorganisationen	får
vara gemensam för gymnasieskolan,			vara gemensam för gymnasieskolan,
gymnasiesärskolan,	kommunal		anpassade gymnasieskolan, kom-
vuxenutbildning på gymnasial		nivå	munal vuxenutbildning på gym-
och kommunal vuxenutbildning som			nasial nivå och kommunal vuxenut-
särskild utbildning	på gymnasial		bildning som anpassad utbildning
nivå.			på gymnasial nivå.

Antagningsorganisationen får vara gemensam för gymnasieskola anord- nad av kommuner, regioner och enskilda huvudmän.

17kap. 16 §38

Utöver det som följer av första			Utöver det som följer av första
stycket ansvarar hemkommunen för			stycket ansvarar hemkommunen för
att elever från grundsärskolan er-			att elever från anpassade grund-
bjuds yrkesintroduktion och indivi-			skolan erbjuds yrkesintroduktion
duellt alternativ, om de önskar sådan			och individuellt alternativ, om de
utbildning. Hemkommunen behö-			önskar sådan utbildning. Hemkom-
ver dock inte erbjuda sådan utbild-			munen behöver dock inte erbjuda
ning om det med hänsyn till elevens			sådan utbildning om det med hänsyn
bästa finns synnerliga skäl att inte			till elevens bästa finns synnerliga
göra det.			skäl att inte göra det.
Hemkommunen	får	erbjuda	Hemkommunen	får	erbjuda
språkintroduktion	enligt	12 § till	språkintroduktion	enligt	12 § till
elever som tillhör gymnasiesär-			elever som tillhör målgruppen för
skolans målgrupp.			anpassade gymnasieskolan.

18kap.

1 §39

I detta kapitel finns

–allmänna bestämmelser (2–20 §§),

37	Senaste lydelse 2020:446.
38	Senaste lydelse 2018:749.	209
39	Senaste lydelse 2018:749.	209

Utbildningen i anpassade gym- nasieskolan ska vara öppen för ungdomar vars skolplikt har upphört och som inte bedöms ha förutsättningar att nå upp till gym- nasieskolans kunskapskrav därför att de har en intellektuell funk- tionsnedsättning.

Prop. 2021/22:162 Bilaga 2

–bestämmelser om betyg (21–26 a §§),

– bestämmelser	om	gymna-	– bestämmelser	om	anpassad
siesärskola med offentlig huvud-			gymnasieskola med offentlig			hu-
man (27–33 §§), och			vudman (27–33 §§), och
– bestämmelser	om	fristående	– bestämmelser	om	fristående
gymnasiesärskola (34–37 §§).			anpassad gymnasieskola (34–37			§§).

2§40

Gymnasiesärskolan ska ge elever	Anpassade gymnasieskolan ska
med utvecklingsstörning en för dem	ge elever med intellektuell funk-
anpassad utbildning som ska ge en	tionsnedsättning en för dem an-
god grund för yrkesverksamhet och	passad utbildning som ska ge en
fortsatta studier samt för personlig	god grund för yrkesverksamhet och
utveckling och ett aktivt deltagande	fortsatta studier samt för personlig
i samhällslivet.	utveckling och ett aktivt deltagande
	i samhällslivet.

Utbildningen ska utformas så att den främjar social gemenskap och utvecklar elevernas förmåga att självständigt och tillsammans med andra tillägna sig, fördjupa och tillämpa kunskaper.

Utbildningen i gymnasiesär-	Utbildningen i anpassade gym-
skolan ska i huvudsak bygga på de	nasieskolan ska i huvudsak bygga
kunskaper som eleverna har fått i	på de kunskaper som eleverna har
grundsärskolan eller i motsvarande	fått i anpassade grundskolan eller i
utbildning.	motsvarande utbildning.

Av 29 kap. 8 § följer att det som sägs i denna lag om ungdomar med utvecklingsstörning ska gälla också för vissa andra ungdomar.

Av 29 kap. 8 § följer att det som sägs i denna lag om ungdomar med

intellektuell funktionsnedsättning ska gälla också för vissa andra ungdomar.

3 §41

Huvudmannen för gymnasie-	Huvudmannen för anpassade
särskolan ska samverka med sam-	gymnasieskolan ska samverka med
hället i övrigt.	samhället i övrigt.

4 §42

Utbildningen i gymnasiesär- skolan ska vara öppen för ung- domar vars skolplikt har upphört och som inte bedöms ha förut- sättningar att nå upp till gymna- sieskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning.

	40	Senaste lydelse 2012:109.
210	41	Senaste lydelse 2012:109.
210	42	Senaste lydelse 2012:109.

Hemkommunen prövar frågan om en sökande tillhör målgruppen. Beslutet ska föregås av en utred- ning motsvarande den som enligt 7 kap. 5 § andra stycket ska göras inför beslut om mottagande i an- passade grundskolan om utredning saknas eller det av andra skäl be- döms nödvändigt.

De ungdomar som tillhör mål- gruppen för gymnasiesärskolan har rätt att bli mottagna i gymnasie- särskola om utbildningen påbörjas före utgången av det första kalen- derhalvåret det år de fyller 20 år.

De ungdomar som tillhör mål- Prop. 2021/22:162 gruppen för anpassade gymnasie- Bilaga 2

skolan har rätt att bli mottagna i an- passad gymnasieskola om utbild- ningen påbörjas före utgången av det första kalenderhalvåret det år de fyller 20 år.

5§43

Hemkommunen prövar frågan om en sökande tillhör målgruppen. Beslutet ska föregås av en utred- ning motsvarande den som enligt 7 kap. 5§ andra stycket ska göras inför beslut om mottagande i grundsärskolan om utredning sak- nas eller det av andra skäl bedöms nödvändigt.

6§44

Den som arbetar inom skol-	Den som arbetar inom skol-
väsendet ska underrätta elevens	väsendet ska underrätta elevens
rektor om han eller hon uppmärk-	rektor om han eller hon uppmärk-
sammar eller får kännedom om	sammar eller får kännedom om
något som tyder på att en elev i	något som tyder på att en elev i
gymnasiesärskolan inte tillhör gym-	anpassade gymnasieskolan inte till-
nasiesärskolans målgrupp.	hör skolformens målgrupp.

En rektor som får sådana upplysningar ska anmäla detta till elevens hemkommun. Hemkommunen ska skyndsamt utreda frågan.

7§45

Hemkommunen ska		besluta att		Hemkommunen ska			besluta att
eleven inte tillhör gymnasiesär-				eleven inte tillhör målgruppen för
skolans målgrupp om en utredning				anpassade gymnasieskolan om en
enligt 6 § visar	detta.	Hemkom-		utredning	enligt	6 §	visar	detta.
munen ska då erbjuda eleven				Hemkommunen		ska	då erbjuda
utbildning i gymnasieskolan			eller	eleven utbildning i gymnasieskolan
vuxenutbildning	enligt	denna	lag.	eller vuxenutbildning enligt denna
Hemkommunen ska vidta de åt-				lag. Hemkommunen ska vidta de
gärder som krävs för elevens över-				åtgärder som krävs för elevens
gång från gymnasiesärskolan			till	övergång från anpassade gymnasie-
gymnasieskolan	eller	vuxenut-		skolan till	gymnasieskolan			eller
bildning.				vuxenutbildning.

8§46

43	Senaste lydelse 2012:109.
44	Senaste lydelse 2012:109.
45	Senaste lydelse 2012:109.	211
46	Senaste lydelse 2012:109.	211

I 17 kap. 16 § andra och tredje styckena finns bestämmelser om erbjudande av utbildning i gym- nasieskolan för vissa elever från anpassade grundskolan och elever som tillhör målgruppen för anpas- sade gymnasieskolan. Varje kommun ska informera om de olika programmen inom anpassade gymnasieskolan.

Prop. 2021/22:162 Bilaga 2

Utbildningen i gymnasiesär-	Utbildningen i anpassade gym-
skolan består av nationella och	nasieskolan består av nationella och
individuella program.	individuella program.

Närmare bestämmelser om program finns i 19 kap.

9§47

Varje kommun ska informera om gymnasiesärskolans olika program.

11§48

Utbildningen i gymnasiesär-	Utbildningen i anpassade gym-
skolan ska i huvudsak vara skol-	nasieskolan ska i huvudsak vara
förlagd, om inte annat anges i andra	skolförlagd, om inte annat anges i
eller tredje stycket.	andra eller tredje stycket.

Gymnasial lärlingsutbildning ska enligt 19 kap. 10 § i huvudsak vara förlagd till en eller flera arbetsplatser.

Av 22 kap. 3 § framgår att utbildning där distansundervisning används inte behöver vara i huvudsak skolförlagd.

13§49

Antagningsorganisationen	får	Antagningsorganisationen	får
vara gemensam för gymnasiesär-		vara gemensam för anpassade gym-
skolan, gymnasieskolan, kommunal		nasieskolan, gymnasieskolan, kom-
vuxenutbildning som särskild		munal vuxenutbildning som an-
utbildning på gymnasial nivå och		passad utbildning på gymnasial
kommunal vuxenutbildning	på	nivå och kommunal vuxenutbildning
gymnasial nivå.		på gymnasial nivå.
Antagningsorganisationen	får	Antagningsorganisationen	får
vara gemensam för gymnasie-		vara gemensam för anpassad gym-
särskola anordnad av kommuner,		nasieskola anordnad av kommuner,
regioner och enskilda huvudmän.		regioner och enskilda huvudmän.

14§50

I 17 kap. 16 § andra och tredje styckena finns bestämmelser om erbjudande av utbildning i gym- nasieskolan för vissa elever från grundsärskolan och elever som tillhör gymnasiesärskolans mål- grupp.

15§51

När en elev börjar eller slutar vid	När en elev börjar eller slutar vid
en gymnasiesärskola med en annan	en anpassad gymnasieskola med en

	47	Senaste lydelse 2012:109.
	48	Senaste lydelse 2020:605.
	49	Senaste lydelse 2020:446.
212	50	Senaste lydelse 2018:749.
212	51	Senaste lydelse 2014:1002.

huvudman än hemkommunen, ska	annan huvudman än hemkommunen,	Prop. 2021/22:162
huvudmannen snarast meddela detta	ska huvudmannen snarast meddela	Bilaga 2
till hemkommunen.	detta till hemkommunen.

16§52

En elev i gymnasiesärskolan ska			En elev i anpassade gymna-
delta i den verksamhet som			sieskolan ska delta i den verksam-
anordnas för att ge den avsedda			het som anordnas för att ge den
utbildningen, om eleven inte har			avsedda utbildningen, om		eleven
giltigt skäl att utebli.			inte har giltigt skäl att utebli.
Om en elev i gymnasiesärskolan			Om en elev i anpassade gym-
utan giltigt skäl uteblir från den			nasieskolan utan giltigt skäl uteblir
verksamhet som anordnas för att ge			från den verksamhet som anordnas
den avsedda utbildningen,		ska	för att ge den avsedda utbildningen,
rektorn se till att elevens vård-			ska rektorn se till att elevens
nadshavare samma dag informeras			vårdnadshavare	samma	dag
om att eleven har varit frånvarande.			informeras om att eleven har varit
Om det finns särskilda skäl behöver			frånvarande. Om det finns särskilda
elevens	vårdnadshavare	inte	skäl behöver elevens vård-
informeras samma dag.			nadshavare inte informeras samma
			dag.

17§53

Utbildningen i gymnasiesär-	Utbildningen i anpassade gym-
skolan ska vara avgiftsfri.	nasieskolan ska vara avgiftsfri.

Eleverna ska utan kostnad ha tillgång till böcker och andra lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning.

Avgifter i samband med ansökan om plats får inte tas ut.

22§54

På de nationella programmen ska	På de nationella programmen ska
betyg sättas på varje avslutad kurs	betyg sättas på varje avslutad kurs
och efter genomfört gymnasie-	och efter genomfört gymnasiear-
särskolearbete.	bete.

Om en elev på ett individuellt program har läst en kurs i ett ämne enligt 19 kap. 15 §, ska betyg sättas när kursen är avslutad.

Om en elev har läst en kurs enligt gymnasieskolans ämnesplan ska, i stället för vad som föreskrivs i 23–26 §§, betyg sättas enligt bestämmelserna i 15 kap. 22–27 §§ om betygssättning i gymnasieskolan.

52Senaste lydelse 2018:1098.

53Senaste lydelse 2012:109.

54 Senaste lydelse 2018:749.

213

Prop. 2021/22:162 Bilaga 2

Regeringen får meddela föreskrifter om hur betygssättningen ska gå till. Föreskrifterna får innebära undantag från bestämmelsen i 3 kap. 16 § om vem som beslutar om betyg.

24§55

Som betyg på gymnasiesär-	Som betyg på gymnasiearbetet
skolearbetet ska beteckningen E	ska beteckningen E användas om
användas om eleven har nått målen	eleven har nått målen för gymna-
för gymnasiesärskolearbetet. För	siearbetet. För den elev som inte
den elev som inte har nått målen för	har nått målen för gymnasiearbetet
gymnasiesärskolearbetet ska betyg	ska betyg inte sättas.
inte sättas.

25§56

Om det finns särskilda skäl, får det					Om det finns särskilda skäl, får det
vid betygssättningen			bortses från		vid betygssättningen			bortses	från
enstaka	delar av	kunskapskraven.			enstaka	delar av	kunskapskraven.
Med	särskilda		skäl	avses	Med	särskilda		skäl	avses
funktionsnedsättning			eller	andra	funktionsnedsättning			eller	andra
liknande	personliga		förhållanden		liknande	personliga		förhållanden
som inte är av tillfällig natur och					som inte är av tillfällig natur och
som utgör ett direkt hinder för att					som utgör ett direkt hinder för att
eleven	ska	nå	ett	visst	eleven	ska	nå	ett	visst
kunskapskrav. En utvecklingsstör-					kunskapskrav. En intellektuell funk-
ning får dock bara beaktas om det					tionsnedsättning får dock bara beak-
finns synnerliga skäl. De kunskaps-					tas om det finns synnerliga skäl. De
krav som rör säkerhet och de som					kunskapskrav som rör säkerhet och
hänvisar till lagar, förordningar eller					de som hänvisar till lagar, förord-
myndigheters föreskrifter ska dock					ningar eller myndigheters före-
alltid uppfyllas.					skrifter ska dock alltid uppfyllas.

Gymnasiesärskola med offentlig	Anpassad gymnasieskola
huvudman	med offentlig huvudman
27 §57
Varje kommun ansvarar för att	Varje kommun ansvarar för att
alla ungdomar i kommunen som	alla ungdomar i kommunen som
tillhör gymnasiesärskolans mål-	tillhör målgruppen för anpassade
grupp erbjuds utbildning av god	gymnasieskolan erbjuds utbildning
kvalitet i gymnasiesärskolan.	av god kvalitet i den skolformen.

Vilka utbildningar som erbjuds och antalet platser på dessa ska så långt det är möjligt anpassas med hänsyn till ungdomarnas önskemål.

	55	Senaste lydelse 2012:109.
214	56	Senaste lydelse 2012:109.
214	57	Senaste lydelse 2019:947.

Efter överenskommelse med en kommun får en region anordna utbildning i anpassade gym- nasieskolan på nationella och indi- viduella program.

		Prop. 2021/22:162
Kommunens organisation	Kommunens organisation	Bilaga 2
av gymnasiesärskolan	av anpassade gymnasieskolan

28§58

Varje kommun ska vid utform-			Varje kommun ska vid utform-
ningen av gymnasiesärskolan beakta			ningen av anpassade gymnasiesko-
vad som för eleverna är ända-			lan beakta vad som för eleverna är
målsenligt	från	kommunikations-	ändamålsenligt	från	kommuni-
synpunkt.	Varje	kommun som	kationssynpunkt.	Varje	kommun
anordnar gymnasiesärskola ska så			som anordnar anpassad gymna-
långt det är möjligt organisera gym-			sieskola ska så långt det är möjligt
nasiesärskolan så att ingen elev på			organisera skolformen så att ingen
grund av skolgången behöver bo			elev på grund av skolgången be-
utanför det egna hemmet.			höver bo utanför det egna hemmet.

29§59

Efter överenskommelse med en kommun får en region anordna utbildning i gymnasiesärskolan på nationella och individuella pro- gram.

30§60

Elever i	gymnasiesärskola	med	Elever i anpassad gymnasieskola
offentlig huvudman har rätt till			med offentlig huvudman har rätt till
kostnadsfri skolskjuts inom hem-			kostnadsfri skolskjuts inom hem-
kommunen från en plats i anslut-			kommunen från en plats i anslutning
ning till elevens hem till den plats			till elevens hem till den plats där
där utbildningen bedrivs och till-			utbildningen bedrivs och tillbaka,
baka, om sådan skjuts behövs med			om sådan skjuts behövs med hänsyn
hänsyn till färdvägens längd, tra-			till färdvägens längd, trafik-
fikförhållanden, elevens funktions-			förhållanden, elevens funktionsned-
nedsättning eller någon annan sär-			sättning eller någon annan särskild
skild omständighet.			omständighet.
För elever som går i en annan			För elever som går i en annan
kommuns	gymnasiesärskola	ska	kommuns anpassade gymnasieskola
hemkommunen anordna skolskjuts			ska hemkommunen anordna skols-
i de fall det kan ske utan organisa-			kjuts i de fall det kan ske utan
toriska eller ekonomiska svårig-			organisatoriska eller ekonomiska
heter.			svårigheter.

Elevens hemkommun eller den region som anordnar utbildningen ska ombesörja att skolskjuts anordnas enligt första stycket.

31§61

58Senaste lydelse 2012:109.

59Senaste lydelse 2019:947.

60Senaste lydelse 2019:947.

61 Senaste lydelse 2012:109.

215

Prop. 2021/22:162 Bilaga 2

En elev som med stöd av 19 kap.	En elev som med stöd av 19 kap.
35–37 §§ går i gymnasiesärskola i en	35–37 §§ går i anpassad gymnasie-
annan kommun än sin hemkommun	skola i en annan kommun än sin
och som på grund av skolgången	hemkommun och som på grund av
måste övernatta i den kommunen,	skolgången måste övernatta i den
har rätt till skolskjuts mellan den	kommunen, har rätt till skolskjuts
tillfälliga bostaden och den plats där	mellan den tillfälliga bostaden och
utbildningen bedrivs under samma	den plats där utbildningen bedrivs
förutsättningar som gäller för ele-	under samma förutsättningar som
ver som är hemmahörande i kom-	gäller för elever som är hemma-
munen.	hörande i kommunen.

Den kommun som anordnar utbildningen ska ombesörja att skolskjuts anordnas enligt första stycket. Kommunens kostnader för detta ska ersättas av elevens hemkommun.

32§62

Hemkommunen	ska	lämna	Hemkommunen	ska	lämna
ekonomiskt stöd till elever i en			ekonomiskt stöd till elever i en
gymnasiesärskola	med	offentlig	anpassad gymnasieskola med of-
huvudman som behöver inack-			fentlig huvudman	som	behöver
ordering på grund av skolgången.			inackordering på grund av skol-
Denna skyldighet gäller till och			gången. Denna skyldighet gäller till
med första kalenderhalvåret det år			och med första kalenderhalvåret det
eleven fyller 20 år. Skyldigheten			år eleven fyller 20 år. Skyldigheten
gäller dock inte elever som har			gäller dock inte elever som har tagits
tagits emot i andra hand till ett			emot i andra hand till ett nationellt
nationellt program	enligt	19 kap.	program enligt 19 kap. 39 §.
39 §.

33§63

Regeringen meddelar föreskrifter	Regeringen meddelar föreskrifter
om urval bland de sökande som har	om urval bland de sökande som har
tagits emot till en gymnasiesär-	tagits emot till en anpassad gymna-
skola med offentlig huvudman.	sieskola med offentlig huvudman.

Fristående gymnasiesärskola	Fristående anpassad
	gymnasieskola
	34 §64

	62	Senaste lydelse 2013:530.
216	63	Senaste lydelse 2012:109.
216	64	Senaste lydelse 2012:109.

Varje fristående gymnasiesär-	Varje fristående anpassad gym-	Prop. 2021/22:162
skola ska vara öppen för alla ung-	nasieskola ska vara öppen för alla	Bilaga 2
domar som har rätt till utbildning i	ungdomar som har rätt till utbildning
en gymnasiesärskola med offentlig	i en anpassad gymnasieskola med
huvudman.	offentlig huvudman.

Huvudmannen behöver inte ta emot eller ge fortsatt utbildning åt en elev om hemkommunen har beslutat att inte lämna bidrag för eleven enligt 19 kap. 47 § andra stycket.

35§65

Elever i gymnasiesärskola med			Elever i anpassad gymnasieskola
enskild huvudman har rätt till			med enskild huvudman har rätt till
kostnadsfri skolskjuts inom hem-			kostnadsfri skolskjuts inom hemkom-
kommunen från en plats i anslut-			munen från en plats i anslutning till
ning till elevens hem till den plats			elevens hem till den plats där
där utbildningen	bedrivs	och	utbildningen bedrivs och tillbaka,
tillbaka, om sådan skjuts behövs			om sådan skjuts behövs med hän-
med hänsyn till färdvägens längd,			syn till färdvägens längd, trafik-
trafikförhållanden,	elevens	funk-	förhållanden, elevens funktionsned-
tionsnedsättning eller någon		annan	sättning eller någon annan särskild
särskild omständighet.			omständighet.

Utbildning på program	Utbildning på program
i gymnasiesärskolan	i anpassade gymnasieskolan

19kap.

1 §66

I detta kapitel finns bestämmelser om

–utbildningarnas utformning och innehåll (2–26 §§),

– dokumentation av genomförd	– dokumentation av genomförd
gymnasiesärskoleutbildning (27 §),	utbildning i anpassade gym-
	nasieskolan (27 §),

–ansökan, mottagande och fullföljande av utbildningen (28–33 §§),

– utbildning på program vid en	– utbildning på program vid en
gymnasiesärskola med offentlig	anpassad	gymnasieskola med
huvudman (34–44 §§), och	offentlig	huvudman (34–44 §§),
	och
– utbildning på program vid en	– utbildning på program vid en
fristående gymnasiesärskola (45–	fristående anpassad gymnasieskola
48 §§).	(45–48 §§).

65	Senaste lydelse 2012:109.	217
66	Senaste lydelse 2012:109.	217

Prop. 2021/22:162 Bilaga 2

3§67

I de nationella programmen ska följande ämnen ingå:

–svenska eller svenska som andraspråk,

–engelska,

–matematik,

–idrott och hälsa,

–estetisk verksamhet,

–historia,

–samhällskunskap,

–religionskunskap, och

–naturkunskap.

Vidare ska det ingå ämnen som ger programmet dess karaktär. Det ska också finnas individuellt val.

Regeringen eller den myndighet	Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer får	som regeringen bestämmer får
meddela ytterligare föreskrifter om	meddela ytterligare föreskrifter om
ämnen och individuellt val i	ämnen och individuellt val i an-
gymnasiesärskolan.	passade gymnasieskolan.

Gymnasial lärlingsutbildning	Gymnasial lärlingsutbildning
i gymnasiesärskolan	i anpassade gymnasieskolan

10 §68

Inom de nationella programmen får det finnas gymnasial lärlings-

utbildning som börjar det första, andra, tredje eller fjärde läsåret.
Gymnasial	lärlingsutbildning i			Gymnasial lärlingsutbildning				i
gymnasiesärskolan ska i huvudsak				anpassade	gymnasieskolan ska			i
vara förlagd till en eller flera				huvudsak vara förlagd till en eller
arbetsplatser.				flera arbetsplatser.
Regeringen eller den myndighet				Regeringen eller den myndighet
som regeringen		bestämmer	får	som regeringen		bestämmer	får
meddela ytterligare		föreskrifter	om	meddela ytterligare		föreskrifter	om
gymnasial	lärlingsutbildning		i	gymnasial	lärlingsutbildning			i
gymnasiesärskolan.				anpassade gymnasieskolan.
			17 §69
Utbildningen i		gymnasiesär-		Utbildningen i anpassade gym-
skolan är avsedd att genomgås				nasieskolan är avsedd att genomgås
under fyra läsår. Huvudmannen får				under fyra läsår. Huvudmannen får
dock besluta att utbildningen får				dock besluta att utbildningen får
fördelas på längre tid.				fördelas på längre tid.

Regeringen får meddela föreskrifter om huvudmannens befogenheter enligt första stycket.

18 §70

	67	Senaste lydelse 2012:109.
	68	Senaste lydelse 2012:109.
218	69	Senaste lydelse 2012:109.
218	70	Senaste lydelse 2012:109.

Utbildningen i anpassade gym- nasieskolan ska bedrivas som hel- tidsstudier.

Av 18 kap.	11 § framgår att	Av 18 kap. 11 §		framgår att	Prop. 2021/22:162
utbildningen i gymnasiesärskolan i		utbildningen i anpassade gymna-			Bilaga 2
huvudsak ska vara skolförlagd om		sieskolan i huvudsak ska vara
inte annat följer av bestämmelserna		skolförlagd om inte annat följer av
om gymnasial	lärlingsutbildning i	bestämmelserna	om	gymnasial
gymnasiesärskolan i 10 §.		lärlingsutbildning	i	anpassade
		gymnasieskolan i 10 §.
Ett nationellt program ska innehålla arbetsplatsförlagt lärande.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela
föreskrifter om minsta omfattning av det arbetsplatsförlagda lärandet och
om undantag från bestämmelserna i 18 kap. 11 §.

19§71

Utbildningen i gymnasiesär- skolan ska bedrivas som heltids- studier.

21§72

Omfattningen	av	studierna	på	Omfattningen av studierna på
nationella program anges i gym-				nationella program anges i gym-
nasiesärskolepoäng.		Utbildningens		nasiepoäng. Utbildningens omfatt-
omfattning är	2 500	poäng.	För-	ning är 2 500 poäng. Fördelningen av
delningen av poängen framgår av				poängen framgår av en poängplan i
en poängplan i bilaga 4.				bilaga 4.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om poängplanen.

Ämnesplaner,Ämnesplaner,

ämnesområdesplaner,ämnesområdesplaner,

gymnasiesärskolearbetegymnasiearbete och kurser och kurser

23§73

I utbildningen på de nationella	I utbildningen på de nationella
programmen ska ett gymnasiesär-	programmen ska ett gymnasiear-
skolearbete ingå.	bete ingå.

24§74

Utbildningen inom varje ämne ges i form av en eller flera kurser.

För varje kurs ska det anges hur	För varje kurs ska det anges hur
många gymnasiesärskolepoäng kur-	många gymnasiepoäng kursen om-
sen omfattar.	fattar.

25§75

71Senaste lydelse 2012:109.

72Senaste lydelse 2018:749.

73Senaste lydelse 2012:109.

74Senaste lydelse 2012:109.

75 Senaste lydelse 2012:109.

219

Elever som har genomfört en utbildning i anpassade gymnasie- skolan ska få ett gymnasieskole- bevis. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om doku- mentation av genomförd utbildning i anpassade gymnasieskolan.

Prop. 2021/22:162 Bilaga 2

220

Har en elev efter avslutad kurs			Har en elev efter avslutad kurs
eller genomfört gymnasiesär-			eller	genomfört gymnasiearbete
skolearbete fått lägst betyget E, är			fått	lägst	betyget E,	är	huvud-
huvudmannen inte	skyldig	att	mannen inte skyldig att erbjuda
erbjuda ytterligare	utbildning	av	ytterligare		utbildning	av	samma
samma slag, om inte annat följer av			slag, om inte annat följer av före-
föreskrifter som har meddelats med			skrifter som har meddelats med
stöd av andra stycket.			stöd av andra stycket.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad som krävs för att få påbörja en kurs och att få gå om en kurs.

Dokumentation av genomförd Dokumentation av genomförd

gymnasiesärskoleutbildning utbildning i anpassad gymnasieskola

27§76

Elever som har genomfört en gymnasiesärskoleutbildning ska få ett gymnasiesärskolebevis.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om doku- mentation av genomförd gym- nasiesärskoleutbildning.

28§77

En ansökan till ett nationellt eller				En ansökan till ett nationellt eller
individuellt program eller till en				individuellt program eller till en
sådan nationell inriktning, särskild				sådan nationell inriktning, särskild
variant	eller	gymnasial	lär-	variant	eller	gymnasial	lär-
lingsutbildning i gymnasiesärskolan				lingsutbildning i anpassade gym-
som börjar första läsåret ska ges in				nasieskolan som börjar första läs-
till den	sökandes hemkommun.			året ska ges in till den sökandes
Avser ansökan mer än en				hemkommun. Avser ansökan mer än
utbildning ska den sökande ange i				en utbildning ska den sökande ange
vilken ordning han eller hon önskar				i vilken ordning han eller hon
komma i fråga.				önskar komma i fråga.

Om ansökan avser en utbildning som anordnas av en annan huvudman, ska ansökan omedelbart sändas vidare till den huvudmannen.

29§78

Huvudmannen för den sökta utbildningen prövar frågan om den sökande ska tas emot.

76Senaste lydelse 2012:109.

77Senaste lydelse 2012:109.

78Senaste lydelse 2012:109.

Om	hemkommunen	enligt	Om	hemkommunen		enligt	Prop. 2021/22:162
18 kap.	5 § har beslutat	att en	18 kap.	5 §	har beslutat att en		Bilaga 2
sökande inte tillhör målgruppen för			sökande inte tillhör målgruppen för
gymnasiesärskolan, ska kom-			anpassade		gymnasieskolan,	ska
munen bereda honom eller henne			kommunen		bereda honom	eller
tillfälle att söka till gymnasieskolan			henne tillfälle att söka till gym-
i hemkommunen så snart som			nasieskolan		i hemkommunen så
möjligt.			snart som möjligt.

31§79

Det som sägs i 30 § gäller på	Det som sägs i 30 § gäller på
motsvarande sätt den elev som har	motsvarande sätt den elev som har
påbörjat gymnasial lärlingsutbild-	påbörjat gymnasial lärlingsutbild-
ning i gymnasiesärskolan.	ning i anpassade gymnasieskolan.

Utbildning vid en	Utbildning vid en anpassad
gymnasiesärskola med offentlig	gymnasieskola med offentlig
huvudman	huvudman

34§80

Kommunen ska sträva efter att	Kommunen ska sträva efter att
erbjudandet om utbildning i	erbjudandet om utbildning i
gymnasiesärskolan ska omfatta ett	anpassade gymnasieskolan ska om-
allsidigt urval av nationella pro-	fatta ett allsidigt urval av nationella
gram och nationella inriktningar.	program och nationella inriktningar.

36§81

Utöver det som följer av 35 § ska sådana sökande som inte är
hemmahörande i kommunen eller inom samverkansområdet för utbildningen
tas emot i första hand om de har sökt till
1. sådan utbildning som avses i				1. sådan utbildning som avses i
35 § och	med hänsyn	till	sina	35 § och	med hänsyn	till	sina
personliga	förhållanden	har	sär-	personliga	förhållanden	har	sär-

79	Senaste lydelse 2012:109.
80	Senaste lydelse 2012:109.	221
81	Senaste lydelse 2012:109.	221

Prop. 2021/22:162 Bilaga 2

222

skilda skäl att få gå i den gym-	skilda skäl att få gå i den anpassade
nasiesärskola dit de har sökt,	gymnasieskola dit de har sökt,

2.ett nationellt program eller till en nationell inriktning som börjar det första läsåret och är hemmahörande i en kommun som inte erbjuder den sökta utbildningen,

3. gymnasial lärlingsutbildning i	3. gymnasial lärlingsutbildning i
gymnasiesärskolan som börjar det	anpassade gymnasieskolan som
första läsåret och är hemmahörande	börjar det första läsåret och är
i en kommun som inte erbjuder	hemmahörande i en kommun som
någon utbildning på det aktuella	inte erbjuder någon utbildning på
programmet,	det aktuella programmet,

4.ett nationellt program och har åberopat att huvudmannen inom det sökta programmet anordnar en nationell inriktning som börjar senare än första läsåret och som hemkommunen inte erbjuder,

5.ett nationellt program som saknar nationella inriktningar och har åberopat att huvudmannen anordnar programmet i huvudsak skolförlagt, vilket hemkommunen inte erbjuder, eller

6.en utbildning som det har fattats beslut om riksrekrytering för enligt 37 §.

40§82

En kommun får ta emot en elev	En kommun får ta emot en elev
från en annan kommun på ett	från en annan kommun på ett
individuellt program i sin gymna-	individuellt program i sin an-
siesärskola under förutsättning att	passade gymnasieskola under för-
hemkommunen har bedömt att ele-	utsättning att hemkommunen har
ven inte kan följa undervisningen	bedömt att eleven inte kan följa
på ett nationellt program. Även en	undervisningen på ett nationellt
region får ta emot en elev på ett	program. Även en region får ta
individuellt program under samma	emot en elev på ett individuellt
förutsättning.	program under samma förutsätt-
	ning.

Det som sägs i första stycket gäller dock endast om hemkommunen och den mottagande kommunen eller regionen kommer överens om ersättningen för utbildningen.

41 §

Innan en kommun tar emot en	Innan en kommun tar emot en
sökande som inte är hemma-	sökande som inte är hemma-
hörande i kommunen eller sam-	hörande i kommunen eller sam-
verkansområdet för utbildningen ska	verkansområdet för utbildningen ska
yttrande inhämtas från den sökandes	yttrande inhämtas från den sökandes
hemkommun. Yttrandet ska inne-	hemkommun. Yttrandet ska inne-
hålla uppgift om huruvida eleven till-	hålla uppgift om huruvida eleven till-
hör gymnasiesärskolans målgrupp.	hör målgruppen för anpassade gym-
Detsamma gäller innan en region	nasieskolan. Detsamma gäller
tar emot en sökande. I de fall där	innan en region tar emot en sökan-
eleven har sökt till ett individuellt	de. I de fall där eleven har sökt till

82Senaste lydelse 2019:947.

program ska yttrandet också innehålla uppgifter om huruvida ele- ven kan följa ett nationellt program och om överenskommelse om er- sättning för utbildningen enligt 40 §.

ett individuellt program ska Prop. 2021/22:162 yttrandet också innehålla uppgifter Bilaga 2

om huruvida eleven kan följa ett na- tionellt program och om överens- kommelse om ersättning för utbild- ningen enligt 40 §.

Utbildning vid en fristående	Utbildning vid en fristående
gymnasiesärskola	anpassad gymnasieskola

45§83

Hemkommunen ska lämna bidrag	Hemkommunen ska lämna bidrag
till huvudmannen för varje elev på	till huvudmannen för varje elev på
ett nationellt program vid skolen-	ett nationellt program vid skolen-
heten som hemkommunen enligt	heten som hemkommunen enligt
18 kap. 27 § var skyldig att erbjuda	18 kap. 27 § var skyldig att erbjuda
utbildning i gymnasiesärskolan vid	utbildning i anpassade gymnasie-
den tidpunkt när utbildningen på-	skolan vid den tidpunkt när utbild-
börjades.	ningen påbörjades.

Bidraget består av ett grundbelopp enligt 46 § och i vissa fall ett tilläggsbelopp enligt 47 §.

Första stycket gäller inte om statsbidrag lämnas för en elevs utbildning på grund av att eleven är utlandssvensk.

20kap.

1 §84

I detta kapitel finns

–allmänna bestämmelser (2–9 §§),

– bestämmelser om kommunal	– bestämmelser	om	kommunal
vuxenutbildning på grundläggande	vuxenutbildning på grundläggande
nivå och kommunal vuxenutbild-	nivå och kommunal vuxenutbild-
ning som särskild utbildning på	ning som anpassad utbildning på
grundläggande nivå (10–15 §§),	grundläggande nivå (10–15 §§),
– bestämmelser om kommunal	– bestämmelser	om	kommunal
vuxenutbildning på gymnasial nivå	vuxenutbildning på gymnasial nivå
och kommunal vuxenutbildning som	och kommunal vuxenutbildning som
särskild utbildning på gymnasial	anpassad utbildning på gymnasial
nivå (16–23 §§),	nivå (16–23 §§),

–bestämmelser om kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (24–33 §§),

–bestämmelser om betyg (34–41 §§),

–bestämmelser om validering (42 och 43 §§), och

–bestämmelser om intyg (44 och 45 §§).

2§85

Målen för den kommunala vuxenutbildningen är att

83Senaste lydelse 2015:73.

84Senaste lydelse 2020:446.

85 Senaste lydelse 2020:446.

223

Utgångspunkten för utbildningen av en enskild elev ska vara elevens behov och förutsättningar. När det gäller kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på gymnasial nivå ska de som fått minst utbildning priori- teras.

Prop. 2021/22:162 Bilaga 2

224

–vuxna ska stödjas och stimuleras i sitt lärande,

–vuxna ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens

isyfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet samt att främja sin personliga utveckling,

–den ska ge en god grund för elevernas fortsatta utbildning, och

–den ska utgöra en bas för den nationella och regionala kompe- tensförsörjningen till arbetslivet.

Utgångspunkten för utbildningen av en enskild elev ska vara elevens behov och förutsättningar. När det gäller kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och kommunal vuxenutbildning som särskild ut- bildning på gymnasial nivå ska de som fått minst utbildning priori- teras.

3§86

Kommunerna ska tillhandahålla kommunal vuxenutbildning. Utbildningen ska tillhandahållas

–på grundläggande nivå,

–på gymnasial nivå,

– som	särskild	utbildning	på	– som anpassad	utbildning	på
grundläggande nivå,				grundläggande nivå,
– som	särskild	utbildning	på	– som anpassad	utbildning	på
gymnasial nivå, och				gymnasial nivå, och

–som svenska för invandrare.

4§87

Utbildning på grundläggande nivå syftar till att ge vuxna sådana kunskaper som de behöver för att delta i samhälls- och arbetslivet. Den syftar också till att möjliggöra fortsatta studier.

Utbildning på gymnasial nivå syftar till att ge vuxna kunskaper på en nivå som motsvarar den som utbildningen i gymnasieskolan ska ge.

Särskild utbildning på grund-	Anpassad utbildning på grund-
läggande nivå syftar till att ge	läggande nivå syftar till att ge
vuxna kunskaper på en nivå som	vuxna kunskaper på en nivå som
motsvarar den som utbildningen i	motsvarar den som utbildningen i
grundsärskolan ska ge.	anpassade grundskolan ska ge.
Särskild utbildning på gymnasial	Anpassad utbildning på gym-
nivå syftar till att ge vuxna	nasial nivå syftar till att ge vuxna
kunskaper på en nivå som mot-	kunskaper på en nivå som mot-
svarar den som utbildningen på	svarar den som utbildningen på
nationella program i gymnasie-	nationella program i anpassade
särskolan ska ge.	gymnasieskolan ska ge.

Utbildning i svenska för invandrare syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper i svenska språket. Utbildningen syftar också till

86Senaste lydelse 2020:446.

87Senaste lydelse 2020:446.

För varje kurs ska det finnas en kursplan när det gäller utbildning på grundläggande nivå och anpassad utbildning på grund- läggande nivå. För varje ämne ska det finnas en ämnesplan när det gäller utbildning på gymnasial nivå och anpassad utbildning på gymnasial nivå. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om kursplaner, ämnesplaner och gymnasiepoäng. Sådana föreskrifter får innebära att kursplaner eller ämnesplaner inte ska finnas eller att gymnasiepoäng inte ska beräknas för vissa kurser. Utbildningen bedrivs i form av kurser. Utbildningen på gymnasial nivå och på anpassad gymnasial nivå bedrivs även i form av ett gymnasiearbete. På gymnasial nivå och på anpas- sad gymnasial nivå betecknas kursernas och gymnasiearbetets omfattning med gymnasiepoäng.

att ge vuxna invandrare som saknar grundläggande läs- och skrivfärdigheter möjlighet att förvärva sådana färdigheter. Utbildningen får ske på elevens modersmål eller något annat språk som eleven behärskar.

5§88

Utbildningen bedrivs i form av kurser. Utbildningen på gymnasial nivå bedrivs även i form av ett gymnasiearbete. Den särskilda utbildningen på gymnasial nivå bedrivs även i form av ett gymna- siesärskolearbete.

På gymnasial nivå betecknas kursernas och gymnasiearbetets omfattning med gymnasiepoäng.

Inom särskild utbildning på gymnasial nivå betecknas kurser- nas och gymnasiesärskolearbetets omfattning med gymnasiesärskole- poäng.

6§89

För varje kurs ska det finnas en kursplan när det gäller utbildning på grundläggande nivå och särskild utbildning på grundläggande nivå. För varje ämne ska det finnas en ämnesplan när det gäller utbildning på gymnasial nivå och särskild utbildning på gymnasial nivå.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om kursplaner, ämnesplaner, gymnasiepoäng och

gymnasiesärskolepoäng. Sådana

föreskrifter får innebära att kursplaner eller ämnesplaner inte ska finnas eller att gymnasiepoäng eller gymnasiesärskolepoäng inte ska beräknas för vissa kurser.

7§90

88Senaste lydelse 2020:446.

89Senaste lydelse 2020:446.

90Senaste lydelse 2020:446.

Prop. 2021/22:162 Bilaga 2

225

Prop. 2021/22:162 Bilaga 2

226

eleverna.
Huvudmannen får bestämma att		Huvudmannen får bestämma att
böcker och andra lärverktyg, som		böcker och andra lärverktyg, som
varje elev inom utbildning på		varje elev inom utbildning på
grundläggande eller gymnasial nivå		grundläggande eller gymnasial nivå
eller inom särskild utbildning på		eller inom anpassad utbildning på
grundläggande eller gymnasial nivå		grundläggande eller gymnasial nivå
har för eget bruk och får behålla		har för eget bruk och får behålla
som sin egendom, ska anskaffas av		som sin egendom, ska anskaffas av
eleverna själva eller erbjudas mot		eleverna själva eller erbjudas mot
avgifter som högst	motsvarar	avgifter som högst	motsvarar
huvudmannens		huvudmannens
anskaffningskostnader.	Lärverktyg	anskaffningskostnader.	Lärverktyg
som används i utbildningen ska i		som används i utbildningen ska i
övrigt tillhandahållas utan kostnad		övrigt tillhandahållas utan kostnad
för eleverna.		för eleverna.

Avgifter får inte tas ut i samband med ansökan om plats.

9§91

Den som har antagits till en kurs har rätt att fullfölja kursen. Huvudmannen får dock besluta att utbildningen på kursen ska upphöra,

om eleven saknar förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen eller annars inte gör tillfredsställande framsteg.

Den vars utbildning på grund-	Den vars utbildning på grund-
läggande nivå eller särskilda ut-	läggande nivå eller anpassad ut-
bildning på grundläggande nivå har	bildning på grundläggande nivå har
upphört enligt andra stycket ska på	upphört enligt andra stycket ska på
nytt beredas sådan utbildning, om	nytt beredas sådan utbildning, om
det finns särskilda skäl för det. Den	det finns särskilda skäl för det. Den
vars utbildning på gymnasial nivå	vars utbildning på gymnasial nivå
eller särskilda utbildning på	eller anpassad utbildning på
gymnasial nivå har upphört enligt	gymnasial nivå har upphört enligt
andra stycket får på nytt beredas	andra stycket får på nytt beredas
sådan utbildning, om det finns	sådan utbildning, om det finns
särskilda skäl för det.	särskilda skäl för det.

Den vars utbildning i svenska för invandrare har upphört enligt andra stycket eller som frivilligt avbrutit sådan utbildning ska på nytt beredas sådan utbildning, om det finns särskilda skäl för det.

Utbildningen får avbrytas även enligt bestämmelserna i 5 kap. 17–20 §§.

91Senaste lydelse 2020:446.

En vuxen med intellektuell funktionsnedsättning har rätt att delta i anpassad utbildning på grundläggande nivå från och med andra kalenderhalvåret det år han eller hon fyller 20 år, om han eller hon 2. saknar sådana kunskaper som utbildningen i anpassade grund- skolan syftar till att ge, och Hemkommunen är skyldig att se till att den som avser att påbörja utbildning på grundläggande nivå eller anpassad utbildning på grund- läggande nivå erbjuds studie- och yrkesvägledning. Rätt att delta i utbildning på grundläggande nivå och anpassad utbildning på grundläggande nivå

Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå och som särskild utbildning på grundläggande nivå

Kommunal vuxenutbildning på	Prop. 2021/22:162
grundläggande nivå och som	Bilaga 2
anpassad utbildning på
grundläggande nivå

10§92

Hemkommunen ansvarar för att	Hemkommunen ansvarar för att
de som enligt 11 eller 11 a § har rätt	de som enligt 11 eller 11 a § har rätt
att delta i utbildning på grund-	att delta i utbildning på grund-
läggande nivå eller i särskild utbild-	läggande nivå eller i anpassad ut-
ning på grundläggande nivå och som	bildning på grundläggande nivå och
önskar det, också får delta i sådan	som önskar det, också får delta i
utbildning.	sådan utbildning.
Varje kommun ska aktivt verka för	Varje kommun ska aktivt verka för
att nå de vuxna i kommunen som har	att nå de vuxna i kommunen som har
rätt att delta i utbildning på grund-	rätt att delta i utbildning på grund-
läggande nivå eller i särskild ut-	läggande nivå eller i anpassad
bildning på grundläggande nivå och	utbildning på grundläggande nivå
för att motivera dem att delta i	och för att motivera dem att delta i
sådan utbildning.	sådan utbildning.

10 a §93

Hemkommunen är skyldig att se till att den som avser att påbörja utbildning på grundläggande nivå eller särskild utbildning på grund- läggande nivå erbjuds studie- och yrkesvägledning.

Rätt att delta i utbildning på grundläggande nivå och särskild utbildning på grundläggande nivå

11 a §94

En vuxen med utvecklings- störning har rätt att delta i särskild utbildning på grundläggande nivå från och med andra kalender- halvåret det år han eller hon fyller 20 år, om han eller hon

1. är bosatt i landet,

2. saknar sådana kunskaper som utbildningen i grundsärskolan syf- tar till att ge, och

92	Senaste lydelse 2020:446.
93	Senaste lydelse 2020:446.	227
94	Senaste lydelse 2020:446.	227

Prop. 2021/22:162 Bilaga 2

228

3. har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.
4. Av 29 kap. 8 § följer att det	4. Av 29 kap. 8 §	följer att det
som sägs i denna lag om personer	som sägs i denna lag om personer
med utvecklingsstörning också ska	med intellektuell	funktionsned-
gälla för vissa andra vuxna.	sättning också ska gälla för vissa
	andra vuxna.

12§95

Om en elev i utbildning på	Om en elev i utbildning på
grundläggande nivå eller i särskild	grundläggande nivå eller i anpas-
utbildning på grundläggande nivå	sad utbildning på grundläggande
har bristfälliga kunskaper i svenska	nivå har bristfälliga kunskaper i
språket, får utbildningen tillhanda-	svenska språket, får utbildningen
hållas på elevens modersmål eller	tillhandahållas på elevens moders-
något annat språk som eleven be-	mål eller något annat språk som
härskar. Sådan utbildning ska komp-	eleven behärskar. Sådan utbildning
letteras med undervisning eller trä-	ska kompletteras med undervisning
ning i svenska språket.	eller träning i svenska språket.

13§96

En ansökan om att delta i ut-	En ansökan om att delta i ut-
bildning på grundläggande nivå	bildning på grundläggande nivå
eller i särskild utbildning på	eller i anpassad utbildning på
grundläggande nivå ska ges in till	grundläggande nivå ska ges in till
den sökandes hem kommun. En	den sökandes hem kommun. En
sökande ska tas emot till utbild-	sökande ska tas emot till utbild-
ningen, om de villkor som anges i	ningen, om de villkor som anges i
11 eller 11 a § är uppfyllda.	11 eller 11 a § är uppfyllda.

15§97

En kommun, som i sin utbildning			En kommun, som i sin utbildning
på grundläggande nivå eller i sin			på grundläggande nivå eller i sin
särskilda utbildning på grund-			anpassade utbildning på grund-
läggande nivå har en elev som			läggande nivå har en elev som
kommer från en annan kommun, ska			kommer från en annan kommun, ska
få ersättning för sina kostnader för			få ersättning för sina kostnader för
den elevens utbildning från elevens			den elevens utbildning från elevens
hemkommun. Detta	gäller	endast	hemkommun. Detta	gäller	endast
om hemkommunen	har	bedömt	om hemkommunen	har	bedömt
eller, efter överklagande av ett			eller, efter överklagande av ett
beslut enligt 14 §	andra	stycket,	beslut enligt 14 § andra stycket,
beslut har meddelats att eleven har			beslut har meddelats att eleven har
rätt att delta i utbildningen.			rätt att delta i utbildningen.

95Senaste lydelse 2020:446.

96Senaste lydelse 2020:446.

97Senaste lydelse 2020:446.

Kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och som särskild utbildning på gymnasial nivå

Kommunal vuxenutbildning på	Prop. 2021/22:162
gymnasial nivå och som	Bilaga 2
anpassad utbildning på
gymnasial nivå

16§98

Hemkommunen ansvarar för att			Hemkommunen ansvarar för att
de som enligt 19, 19 a eller 19 b §			de som enligt 19, 19 a eller 19 b §
har rätt att delta i en utbildning och			har rätt att delta i en utbildning och
önskar delta i den, också får det.			önskar delta i den, också får det.
Varje	kommun	ska därutöver	Varje	kommun	ska	därutöver
erbjuda utbildning på gymnasial nivå			erbjuda	utbildning	på	gymnasial
och	särskild	utbildning på	nivå och anpassad utbildning på
gymnasial nivå. Kommunerna ska			gymnasial nivå. Kommunerna ska
då sträva efter att erbjuda			då sträva efter att erbjuda
utbildning som svarar mot efter-			utbildning som		svarar mot
frågan och behov.			efterfrågan och behov.

17§99

Varje kommun ska informera om		Varje kommun ska informera om
möjligheterna till	utbildning på	möjligheterna till	utbildning på
gymnasial nivå	och särskild	gymnasial nivå	och anpassad
utbildning på gymnasial nivå samt		utbildning på gymnasial nivå samt
aktivt verka för att vuxna i kom-		aktivt verka för att vuxna i kom-
munen deltar i sådan utbildning.		munen deltar i sådan utbildning.

Behörighet till utbildning på gymnasial nivå och särskild utbildning på gymnasial nivå

Behörighet till utbildning på gymnasial nivå och anpassad utbildning på gymnasial nivå

20 a §100

En vuxen med utvecklings-	En vuxen med intellektuell
störning är behörig att delta i sär-	funktionsnedsättning är behörig att
skild utbildning på gymnasial nivå	delta i anpassad utbildning på gym-
från och med andra kalenderhalvåret	nasial nivå från och med andra
det år han eller hon fyller 20 år, om	kalenderhalvåret det år han eller hon
han eller hon	fyller 20 år, om han eller hon

1.är bosatt i landet,

2.saknar sådana kunskaper som utbildningen syftar till att ge,

3.har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen, och

4.i övrigt uppfyller föreskrivna villkor.

Behörig är också den som är	Behörig är också den som är
yngre än vad som anges i första	yngre än vad som anges i första
stycket men har slutfört utbildning i	stycket men har slutfört utbildning i
gymnasiesärskolan eller likvärdig	anpassade gymnasieskolan eller

98	Senaste lydelse 2020:446.
99	Senaste lydelse 2020:446.	229
100 Senaste lydelse 2020:446.		229

Prop. 2021/22:162 Bilaga 2

utbildning och uppfyller övriga behörighetsvillkor.

Av 29 kap. 8 § följer att det som sägs i denna lag om personer med utvecklingsstörning också ska gälla för vissa andra vuxna.

likvärdig utbildning och uppfyller övriga behörighetsvillkor.

Av 29 kap. 8 § följer att det som sägs i denna lag om personer med intellektuell funktionsnedsättning också ska gälla för vissa andra vuxna.

21 §101

En ansökan om att delta i ut-	En ansökan om att delta i ut-
bildning på gymnasial nivå eller i	bildning på gymnasial nivå eller i
särskild utbildning på gymnasial	anpassad utbildning på gymnasial
nivå ska ges in till den sökandes	nivå ska ges in till den sökandes
hemkommun.	hemkommun.

Ett åtagande att svara för kostnaderna ska alltid lämnas om den sökande har rätt till utbildning enligt 19 d §. Ett åtagande att svara för kostnaderna ska också alltid lämnas om den sökande med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att få delta i utbildning hos den andra huvudmannen. Ett åtagande gäller även om den sökande därefter byter hemkommun.

22 §102

Den huvudman som anordnar	Den huvudman som anordnar
utbildning på gymnasial nivå eller	utbildning på gymnasial nivå eller
särskild utbildning på gymnasial	anpassad utbildning på gymnasial
nivå beslutar om den sökande ska	nivå beslutar om den sökande ska
tas emot till utbildningen.	tas emot till utbildningen.

Hemkommunen ska ta emot en sökande om de villkor som anges i 20 eller 20 a § är uppfyllda eller om den sökande har rätt till utbildning enligt 19, 19 a eller 19 b §.

En kommun ska ta emot en sökande från en annan kommun och en region ska ta emot en sökande, om

de villkor som anges i 20 eller 20 a § är uppfyllda eller om den sökande har rätt till utbildning enligt 19, 19 a eller 19 b §, och

hemkommunen har åtagit sig eller, efter överklagande enligt 28 kap. 12 §, ska åta sig att svara för kostnaderna för den sökandes utbildning.

Av ett beslut om att en sökande ska tas emot till utbildning på gymnasial nivå ska det framgå på vilken eller vilka grunder den sökande tas emot.

23 §103

	101	Senaste lydelse 2020:446.
230	102	Senaste lydelse 2020:446.
230	103	Senaste lydelse 2020:446.

Betyg ska sättas på varje avslutad kurs och efter genomfört gymnasiearbete. Inom den del av den anpassade utbildningen på grundläggande nivå som motsvarar utbildning inom ämnesområden i anpassade grundskolan ska betyg inte sättas. Efter en avslutad kurs ska i stället ett intyg utfärdas om att eleven har deltagit i kursen. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om betygssättning och om gymnasiear- betet i övrigt. Sådana föreskrifter får innebära att betyg inte ska sättas på vissa kurser.

Om den sökande har rätt att delta		Om den sökande har rätt att delta		Prop. 2021/22:162
i utbildning enligt 19, 19 a	eller	i utbildning enligt 19, 19 a	eller	Bilaga 2
19 b § innebär ett beslut	om	19 b § innebär ett beslut	om
mottagande enligt 22 § att	den	mottagande enligt 22 § att	den
sökande också antas till utbild-		sökande också antas till utbild-
ningen. I övrigt är det den huvud-		ningen. I övrigt är det den huvud-
man som anordnar utbildning på		man som anordnar utbildning på
gymnasial nivå eller särskild ut-		gymnasial nivå eller anpassad ut-
bildning på gymnasial nivå som		bildning på gymnasial nivå som
beslutar om en sökande ska antas		beslutar om en sökande ska antas
till utbildningen.		till utbildningen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om urval bland mottagna sökande.

35§104

Betyg ska sättas på varje avslutad kurs och efter genomfört gym- nasiearbete eller gymnasiesär- skolearbete.

Inom den del av den särskilda utbildningen på grundläggande nivå som motsvarar träningsskolan inom grundsärskolan ska betyg inte sättas. Efter en avslutad kurs ska i stället ett intyg utfärdas om att eleven har deltagit i kursen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om betygssättning och om gymnasiear- betet och gymnasiesärskolearbetet i övrigt. Sådana föreskrifter får inne- bära att betyg inte ska sättas på vissa kurser.

36§105

Som betyg på utbildning på grundläggande och gymnasial nivå och i svenska för invandrare ska någon av beteckningarna A, B, C, D, E eller F användas. Betyg för godkända resultat betecknas med A, B, C, D och E. Högsta betyg betecknas med A och lägsta betyg med E. Betyg för icke godkänt resultat betecknas med F.

Som betyg på särskild utbildning		Som betyg på anpassad utbild-
på	grundläggande och gymnasial	ning på grundläggande och gym-
nivå ska någon av beteck-		nasial nivå ska någon av beteck-
ningarna A, B, C, D eller E an-		ningarna A, B, C, D eller E an-
104	Senaste lydelse 2020:446.	231
105	Senaste lydelse 2020:446.	231

Prop. 2021/22:162 Bilaga 2

vändas för godkända resultat. Högsta betyg betecknas med A och lägsta betyg med E. För den elev som inte uppnår betyget E ska ett intyg om att eleven har deltagit i kursen utfärdas.

37 §106

Betyg på kurser i utbildning på	Betyg på kurser i utbildning på
grundläggande nivå, i särskild ut-	grundläggande nivå, i anpassad
bildning på grundläggande nivå och	utbildning på grundläggande nivå
i svenska för invandrare ska grun-	och i svenska för invandrare ska
das på en bedömning av elevens	grundas på en bedömning av
kunskaper i förhållande till upp-	elevens kunskaper i förhållande till
ställda kunskapskrav i kursplaner.	uppställda kunskapskrav i kurs-
Betyg på kurser i utbildning på	planer. Betyg på kurser i utbildning
gymnasial nivå och i särskild ut-	på gymnasial nivå och i anpassad
bildning på gymnasial nivå ska	utbildning på gymnasial nivå ska
grundas på en bedömning av ele-	grundas på en bedömning av
vens kunskaper i förhållande till	elevens kunskaper i förhållande till
uppställda kunskapskrav i ämnes-	uppställda kunskapskrav i ämnes-
planer.	planer.

Kunskapskrav ska finnas för varje kurs där betyg ska sättas. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd

av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om kunskapskrav.

38 §107

Om det finns särskilda skäl, får det vid betygssättningen bortses från enstaka kunskapskrav eller från enstaka delar av sådana krav. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst kunskapskrav.

Vid betygssättning inom särskild	Vid betygssättning inom an-
utbildning på grundläggande och	passad utbildning på grundlägg-
gymnasial nivå får en utvecklings-	ande och gymnasial nivå får en
störning bara beaktas om det finns	intellektuell funktionsnedsättning
synnerliga skäl.	bara beaktas om det finns syn-
	nerliga skäl.

Trots vad som anges i första och andra styckena ska de kunskapskrav som rör säkerhet och de som hänvisar till lagar, förordningar eller myndigheters föreskrifter alltid uppfyllas.

		40 §108
		Den som är bosatt i landet och	Den som är bosatt i landet och
	vill ha betyg från kommunal		vill ha betyg från kommunal
	vuxenutbildning ska ha möjlighet		vuxenutbildning ska ha möjlighet
	106	Senaste lydelse 2020:446.
232	107	Senaste lydelse 2020:446.
232	108	Senaste lydelse 2020:446.

att genomgå prövning i alla kurser

Prop. 2021/22:162

som det sätts betyg på, i

som det sätts betyg på

och i

Bilaga 2

gymnasiearbete och i gymnasie-

gymnasiearbete. Detta gäller även

särskolearbete. Detta gäller även

den som tidigare har fått betyg på

kursen eller gymnasiearbetet. Den

kursen,

gymnasiearbetet

eller

som är elev i gymnasieskolan eller

gymnasiesärskolearbetet. Den som är

i anpassade

gymnasieskolan får

elev i gymnasieskolan eller i gymna-

dock inte genomgå prövning i en

siesärskolan får dock inte genomgå

kurs, ett eller gymnasiearbete om

prövning i en kurs, ett gym-

eleven har fått minst betyget E på

nasiearbete

eller

ett

gymna-

kursen eller gymnasiearbetet.

siesärskolearbete om eleven har

fått minst betyget E på kursen,

gymnasiearbetet

eller

gymnasie-

särskolearbetet.

Prövning får göras bara hos en

huvudman

som

anordnar

den

huvudman

som

anordnar

den

aktuella kursen eller, när det gäller

gymnasiearbete

eller

gymnasiesär-

gymnasiearbete, utbildning inom det

skolearbete,

utbildning

inom

det

kunskapsområde

som

gym-

kunskapsområde

som

gymnasie-

nasiearbetet avser.

arbetet

eller

gymnasiesärskole-

arbetet avser.

Med prövning i en kurs avses en bedömning av kunskaper i förhållande till uppställda kunskapskrav i kursplaner eller ämnesplaner.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela ytterligare föreskrifter om pröv- ning.

21kap.

1 §109

I detta kapitel finns bestämmelser om

–allmänna förutsättningar för fjärrundervisning i vissa skolformer (2 och 3 §§),

–när fjärrundervisning får användas i vissa obligatoriska skolformer (4 och 5 §§),

– när	fjärrundervisning	får	– när	fjärrundervisning	får
användas	i gymnasieskolan	och	användas	i gymnasieskolan	och
gymnasiesärskolan (6 §),			anpassade gymnasieskolan (6 §),

–när fjärrundervisning får användas i utbildning vid särskilda ung- domshem (7 §),

–försöksverksamhet (8 §),

–beslut om fjärrundervisning (9 §),

–utförare av fjärrundervisning (10 §),

–krav på fjärrundervisning (11–13 §§), och

–bemyndigande (14 §).

109 Senaste lydelse 2020:605.

233

Prop. 2021/22:162 Bilaga 2

234

2§110

Fjärrundervisning får användas i grundskolan, grundsärskolan, spe- cialskolan, sameskolan, gymnasie- skolan och gymnasiesärskolan en- dast under de förutsättningar och med de begränsningar som följer av detta kapitel och föreskrifter som har meddelats i anslutning till kapitlet. Fjärrundervisning får inte användas i förskolan.

4§111

I grundskolan,	grundsärskolan,	I grundskolan, anpassade grund-
specialskolan och	sameskolan får	skolan, specialskolan och same-
fjärrundervisning användas endast i		skolan får fjärrundervisning an-
ämnena		vändas endast i ämnena

–engelska,

–matematik,

–moderna språk,

–modersmål,

–naturorienterande ämnen: biologi, fysik och kemi,

–samhällsorienterande ämnen: geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap,

–samiska,

–svenska,

–svenska som andraspråk,

–teckenspråk, och

–teknik.

I grundskolan får fjärrundervisning även användas för integrerad samisk undervisning.

5§112

Regeringen får meddela före-	Regeringen får meddela före-
skrifter om begränsningar i fråga	skrifter om begränsningar i fråga
om i vilka årskurser som fjärr-	om i vilka årskurser som fjärr-
undervisning får användas i grund-	undervisning får användas i grund-
skolan, grundsärskolan, special-	skolan, anpassade grundskolan,
skolan och sameskolan.	specialskolan och sameskolan.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får i fråga om de angivna skolformerna meddela föreskrifter om

1.elevgruppernas storlek när fjärrundervisning används, och

2.i vilken omfattning fjärrundervisning får användas.

110Senaste lydelse 2020:605.

111Senaste lydelse 2020:605.

112Senaste lydelse 2020:605.

När fjärrundervisning får	När fjärrundervisning får	Prop. 2021/22:162
användas i gymnasieskolan	användas i gymnasieskolan	Bilaga 2
och gymnasiesärskolan	och anpassade gymnasieskolan

6§113

Regeringen eller den myndighet		Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer får i		som regeringen bestämmer får i
fråga om gymnasieskolan	och	fråga om	gymnasieskolan	och
gymnasiesärskolan meddela	före-	anpassade	gymnasieskolan	med-
skrifter om		dela föreskrifter om

1.i vilka kurser som fjärrundervisning får användas,

2.elevgruppernas storlek när fjärrundervisning används, och

3.i vilken omfattning fjärrundervisning får användas.

8§114

Regeringen får meddela föreskrifter om en försöksverksamhet med

fjärrundervisning i
1. förskoleklassen, och
2. grundskolan,	grundsärskolan,	2. grundskolan,	anpassade
specialskolan och	sameskolan i	grundskolan, specialskolan och
andra ämnen än de som anges i 4 §.		sameskolan i andra ämnen än de
		som anges i 4 §.

En sådan försöksverksamhet som avses i första stycket ska i övrigt bedrivas enligt bestämmelserna i detta kapitel.

11§115

Bestämmelser om vilka som får undervisa i skolväsendet finns i 2 kap.

13–19 §§. I stället för vad som anges i 2 kap. 18 och 19 §§ får en lärare

som inte uppfyller kraven på legitimation och behörighet i 2 kap. 13		§ ändå
bedriva fjärrundervisning om
1. undervisningen avser mo-	1. undervisningen avser	mo-
dersmål eller yrkesämne i gym-	dersmål eller yrkesämne i gym-
nasieskola eller gymnasiesärskola,	nasieskola eller anpassad gymna-
och	sieskola, och

2.läraren är lämplig att bedriva undervisningen och i så stor ut- sträckning som möjligt har en utbildning som motsvarar den utbildning som är behörighetsgivande.

13§116

Vid fjärrundervisning ska det	Vid	fjärrundervisning ska		det
finnas en handledare. I grund-	finnas en handledare. I grund-
skolan, grundsärskolan, special-	skolan,	anpassade	grundskolan,
skolan och sameskolan ska hand-	specialskolan och sameskolan			ska
ledaren finnas närvarande där elev-	handledaren finnas		närvarande	där
erna befinner sig.	eleverna befinner sig.

Handledaren ska vara en för detta ändamål lämplig person.

113	Senaste lydelse 2020:605.
114	Senaste lydelse 2020:605.
115	Senaste lydelse 2020:605.	235
116	Senaste lydelse 2020:605.	235

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om fjärrundervisning i grundskolan, anpassade grundskolan, spe- cialskolan, sameskolan, gym- nasieskolan och anpassade gym- nasieskolan.

Prop. 2021/22:162 Bilaga 2

14 §117

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om fjärrundervisning i grundskolan,

grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan.

22 kap.

1 §118

I detta kapitel finns bestämmelser om

–allmänna förutsättningar för distansundervisning i vissa skolformer (2–4 §§),

–när distansundervisning får användas i vissa obligatoriska skolformer (5 och 6 §§),

– när	distansundervisning	får	– när	distansundervisning	får
användas	i gymnasieskolan	och	användas	i gymnasieskolan	och
gymnasiesärskolan (7 och 8 §§),			anpassade gymnasieskolan (7 och
			8 §§),

–utförare av distansundervisning (9 §),

–krav på distansundervisning (10 och 11 §§),

–resor och boende (12 §),

– särskilda	bestämmelser	om	– särskilda	bestämmelser	om
utbildning i	gymnasieskolan	och	utbildning i	gymnasieskolan	och

gymnasiesärskolan där distans- anpassade gymnasieskolan där

undervisning får användas för hela				distansundervisning får		användas
utbildningen (13–22 §§), och				för hela	utbildningen (13–22 §§),
				och
	– bemyndigande (23 §).
			2	§119
	Distansundervisning		får an-	Distansundervisning		får	an-
vändas i grundskolan, grundsär-				vändas i	grundskolan,	anpassade
skolan, specialskolan,			sameskolan,	grundskolan, specialskolan, same-
gymnasieskolan		och	gymnasie-	skolan, gymnasieskolan och an-
särskolan endast under de förut-				passade	gymnasieskolan		endast
sättningar och med de begräns-				under de förutsättningar och med
ningar som följer av detta kapitel				de begränsningar som följer av
och föreskrifter som har meddelats				detta kapitel och föreskrifter som
i	anslutning	till	kapitlet.	har meddelats i anslutning till
Distansundervisning får inte an-				kapitlet.	Distansundervisning får
vändas i förskolan och förskole-				inte användas i förskolan och
klassen.				förskoleklassen.

	117	Senaste lydelse 2020:605.
236	118	Senaste lydelse 2020:605.
236	119	Senaste lydelse 2020:605.

När distansundervisning får användas i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan

I utbildning där distansundervisning används får även andra former av	Prop. 2021/22:162
undervisning användas.	Bilaga 2

4§120


För en elev i grundskolan,						För en elev i grundskolan, an-
grundsärskolan, specialskolan					eller	passade grundskolan, specialsko-
sameskolan som har fått distans-						lan eller sameskolan som har fått
undervisning ska den totala under-						distansundervisning ska den totala
visningstiden efter att eleven har						undervisningstiden efter att eleven
återgått		till ordinarie	undervisning			har	återgått		till	ordinarie
motsvara minst den tid som återstår						undervisning motsvara minst den tid
för övriga elever i den aktuella						som återstår för övriga elever i den
årskursen under den			kvarvarande			aktuella		årskursen		under	den
skoltiden.						kvarvarande skoltiden.
För en elev i gymnasieskolan						För en elev i gymnasieskolan
eller	gymnasiesärskolan			som	har	eller	anpassade		gymnasieskolan
fått	distansundervisning			och	som	som	har	fått distansundervisning
återgår		till ordinarie	undervisning			och som återgår till ordinarie under-
ska den garanterade undervis-						visning ska den garanterade under-
ningstiden efter att eleven har						visningstiden efter att eleven har
återgått motsvara minst den tid som						återgått motsvara minst den tid som
återstår för övriga elever i den						återstår för övriga elever i den
aktuella		utbildningen	under		den	aktuella		utbildningen		under	den
kvarvarande skoltiden.						kvarvarande skoltiden.

5§121

Distansundervisning

får

an-

Distansundervisning

får

an-

vändas som

särskilt

stöd enligt

vändas

som

särskilt

stöd

enligt

3 kap.

11 a §

grundskolan,

3 kap.

11 a § i

grundskolan, an-

grundsärskolan,

specialskolan

eller

passade grundskolan, specialsko-

sameskolan för en elev som inte

lan eller sameskolan för en elev

kan delta i den ordinarie under-

som inte kan delta i den ordinarie

visningen på grund av en doku-

undervisningen på grund av en do-

menterad

medicinsk,

psykisk

eller

kumenterad medicinsk, psykisk eller

social problematik, om alla andra

möjligheter till särskilt stöd är

uttömda

eller

bedöms

olämpliga

uttömda eller bedöms olämpliga och

och om

elevens vårdnadshavare

om elevens vårdnadshavare medger

medger

att

sådan

undervisning

att sådan undervisning används. I

används. I lågstadiet får dock sådan

lågstadiet

får

dock

sådan

undervisning användas som särskilt

stöd endast om det finns synnerliga

skäl.

När distansundervisning får användas i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan

120	Senaste lydelse 2020:605.	237
121	Senaste lydelse 2020:605.	237

Distansundervisning får an- vändas som särskilt stöd enligt 3 kap. 11 a § inom ramen för en påbörjad utbildning i gymnasie- skolan eller anpassade gymna- sieskolan för en elev som inte kan delta i den ordinarie undervis- ningen på grund av en dokumen- terad medicinsk, psykisk eller social problematik, om eleven medger att sådan undervisning används.

Prop. 2021/22:162 Bilaga 2

238

7§122

Distansundervisning får an- vändas som särskilt stöd enligt 3 kap. 11 a § inom ramen för en påbörjad utbildning i gymnasie- skolan eller gymnasiesärskolan för en elev som inte kan delta i den ordinarie undervisningen på grund av en dokumenterad medicinsk, psykisk eller social problematik, om eleven medger att sådan undervisning används.

8§123

Distansundervisning	får	an-	Distansundervisning får användas
vändas för en hel utbildning i			för en hel utbildning i gym-
gymnasieskolan eller	gymnasie-		nasieskolan eller anpassade gym-
särskolan för en elev som inte kan			nasieskolan för en elev som inte kan
delta i den ordinarie undervis-			delta i den ordinarie undervis-
ningen på grund av en doku-			ningen på grund av en doku-
menterad medicinsk, psykisk		eller	menterad medicinsk, psykisk eller
social problematik eller av andra			social problematik eller av andra
särskilda skäl.			särskilda skäl.

Bestämmelser om behörighet, mottagande, riksrekrytering och urval till sådan utbildning som avses i första stycket finns i 13–15 §§.

10§124

Bestämmelser om vilka som får undervisa i skolväsendet finns i 2 kap.

13–19 §§. I stället för vad som anges i 2 kap. 18 § får en lärare som inte uppfyller kraven på legitimation och behörighet i 2 kap. 13 § ändå bedriva

distansundervisning om
1. undervisningen avser mo-	1. undervisningen avser mo-
dersmål eller yrkesämne i gym-	dersmål eller yrkesämne i gym-
nasieskola eller gymnasiesärskola,	nasieskola eller anpassad gymna-
och	sieskola, och

2.läraren är lämplig att bedriva undervisningen och i så stor ut- sträckning som möjligt har en utbildning som motsvarar den utbildning som är behörighetsgivande.

122Senaste lydelse 2020:605.

123Senaste lydelse 2020:605.

124Senaste lydelse 2020:605.

Huvudmannen för en sådan utbildning som avses i 13 § prövar om en sökande är behörig och ska tas emot. Huvudmannen är vid denna prövning bunden av hem- kommunens beslut enligt 18 kap. 5 § att en sökande tillhör mål- gruppen för anpassade gymnasie- skolan. Behöriga sökande från hela landet ska tas emot till utbildningen (riksrekrytering). Huvudmannen är dock bara skyldig att ta emot en sökande till en utbildning som avser programinriktat val som har utformats för en enskild elev, yrkesintroduktion, individuellt alter- nativ eller språkintroduktion i gym- nasieskolan eller till en utbildning som avser ett individuellt program i anpassade gymnasieskolan om hu- vudmannen och den sökandes hem- kommun har kommit överens om er- sättningen.

Särskilda bestämmelser om utbildning i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan där distansundervisning får användas för hela utbildningen

Särskilda bestämmelser om	Prop. 2021/22:162
utbildning i gymnasieskolan och	Bilaga 2
anpassade gymnasieskolan där
distansundervisning får
användas för hela utbildningen

13§125

För behörighet till en utbildning i	För behörighet till en utbildning i
gymnasieskolan eller gymnasie-	gymnasieskolan	eller anpassade
särskolan där distansundervisning	gymnasieskolan	där distansunder-
används med stöd av 8 § ska den	visning används med stöd av 8 § ska
sökande när det gäller	den sökande när det gäller

2. gymnasiesärskolan,	tillhöra	2. anpassade	gymnasieskolan,
målgruppen för skolformen enligt		tillhöra målgruppen för skolformen
18 kap. 4 §.		enligt 18 kap. 4 §.

14§126

Behöriga sökande från hela landet ska tas emot till utbildningen (riksrekrytering). Huvudmannen är dock bara skyldig att ta emot en sökande till en utbildning som avser programinriktat val som har utformats för en enskild elev, yrkesintroduktion, individuellt alter- nativ eller språkintroduktion i gym- nasieskolan eller till en utbildning som avser ett individuellt program i gymnasiesärskolan om huvud- mannen och den sökandes hem- kommun har kommit överens om ersättningen.

125	Senaste lydelse 2020:605.	239
126	Senaste lydelse 2020:605.	239

Prop. 2021/22:162 Bilaga 2

240

17§127

En offentlig huvudman som har			En offentlig huvudman som har
antagit en elev till ett program i			antagit en elev till ett program i
gymnasieskolan eller gymnasiesär-			gymnasieskolan		eller	anpassade
skolan där distansundervisning an-			gymnasieskolan		där distansunder-
vänds med stöd av 8 § ska ersättas			visning används med stöd av 8 § ska
för sina kostnader för elevens			ersättas för sina kostnader för ele-
utbildning av elevens hemkommun			vens utbildning av elevens hem-
(interkommunal ersättning).			kommun	(interkommunal			ersätt-
			ning).
Om det är fråga om ett nationellt			Om det är fråga om ett nationellt
program i gymnasieskolan		eller	program i	gymnasieskolan			eller
gymnasiesärskolan	eller	pro-	anpassade	gymnasieskolan			eller
graminriktat val som har utformats			programinriktat		val	som	har
för en grupp elever i gymnasieskolan			utformats för en grupp elever i
ska hemkommunen	betala	det	gymnasieskolan ska hemkommunen
belopp som har beslutats i varje			betala det belopp som har beslutats i
särskilt fall av Statens skolverk.			varje särskilt fall av Statens
			skolverk.

Om det är fråga om en annan utbildning än som anges i andra stycket ska den interkommunala ersättningen motsvara anordnarens självkostnad, om inte den anordnande huvudmannen och elevens hemkommun kommer överens om annat.

Denna paragraf gäller inte om statsbidrag lämnas för en elevs utbildning på grund av att eleven är utlandssvensk.

18§128

Hemkommunen ska lämna bidrag	Hemkommunen ska lämna bidrag
till en enskild huvudman som har	till en enskild huvudman som har
antagit en elev till ett program i	antagit en elev till ett program i

gymnasieskolan eller gymnasie- gymnasieskolan eller anpassade


särskolan	där distansundervisning			gymnasieskolan där distansundervis-
används med stöd av 8 §.				ning används med stöd av 8 §.
Om det är fråga om ett nationellt				Om det är fråga om ett nationellt
program	i gymnasieskolan		eller	program i	gymnasieskolan	eller
gymnasiesärskolan		eller	pro-	anpassade	gymnasieskolan	eller
graminriktat val som har utformats				programinriktat val som		har
för en grupp elever i gym-				utformats för en grupp elever i
nasieskolan består bidraget av ett				gymnasieskolan består bidraget av
grundbelopp enligt 19 § som har				ett grundbelopp enligt 19 § som har
beslutats i varje särskilt fall av				beslutats i varje särskilt fall av
Statens skolverk och i vissa fall ett				Statens skolverk och i vissa fall ett
tilläggsbelopp enligt 20 §.				tilläggsbelopp enligt 20 §.

127Senaste lydelse 2020:605.

128Senaste lydelse 2020:605.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om distansundervisning i grundskolan, anpassade grundskolan, special- skolan, sameskolan, gymnasie- skolan och anpassade gymnasie- skolan.

Denna paragraf gäller inte om statsbidrag lämnas för en elevs utbildning	Prop. 2021/22:162
på grund av att eleven är utlandssvensk.	Bilaga 2

22§129

En elev som har påbörjat en						En elev som har påbörjat en
utbildning på ett nationellt program						utbildning på ett nationellt program
eller en nationell inriktning inom						eller en nationell inriktning inom
gymnasieskolan			eller gymnasie-			gymnasieskolan	eller	anpassade
särskolan eller på ett introduktions-						gymnasieskolan eller på ett intro-
program	i	gymnasieskolan,			där	duktionsprogram i gymnasieskolan,
distansundervisning				används	med	där distansundervisning		används
stöd av	8 §, och			som därefter		med stöd av 8 §, och som därefter
önskar delta i ordinarie undervisning						önskar delta i ordinarie undervisning
har rätt att fullfölja utbildningen på						har rätt att fullfölja utbildningen på
det påbörjade programmet eller den						det påbörjade programmet eller den
påbörjade inriktningen med sådan						påbörjade inriktningen med sådan
undervisning		hos	hemkommunen,			undervisning hos	hemkommunen,
om hemkommunen erbjuder sådan						om hemkommunen erbjuder sådan
utbildning.						utbildning.

23§130

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om distansundervisning i grundskolan,

grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan.

23kap.

7 §131


Bestämmelser om vilka som får				Bestämmelser om vilka som får
undervisa i		skolväsendet	finns i	undervisa i skolväsendet		finns i
2 kap. 13–19 §§. I stället för vad				2 kap. 13–19 §§. I stället		för vad
som anges i 2 kap. 18 § får, när det				som anges i 2 kap. 18 § får, när det
gäller grundskolan, grundsärskolan,				gäller	grundskolan, anpassade
specialskolan,		sameskolan,	gym-	grundskolan, specialskolan, same-
nasieskolan och gymnasiesärskolan,				skolan, gymnasieskolan och an-
en lärare som inte uppfyller kraven				passade gymnasieskolan, en lärare
på	legitimation och behörighet i			som inte uppfyller kraven på legi-
2 kap. 13 §		ändå undervisa vid		timation	och behörighet	i 2 kap.
entreprenad om
129	Senaste lydelse 2020:605.
130	Senaste lydelse 2020:605.					241
131	Senaste lydelse 2020:605.

Prop. 2021/22:162 Bilaga 2

242

	13 § ändå undervisa	vid	entre-
	prenad om
1. undervisningen avser mo-	1. undervisningen	avser	mo-
dersmål eller yrkesämne i gym-	dersmål eller yrkesämne i gym-
nasieskola eller gymnasiesärskola,	nasieskola eller anpassad gymna-
och	sieskola, och

2.läraren är lämplig att bedriva undervisningen och i så stor ut- sträckning som möjligt har en utbildning som motsvarar den utbildning som är behörighetsgivande.

9§132

Uppgifter som avser bedömning av en elevs kunskaper enligt 3 kap. 12 c § får överlämnas till en annan huvudman inom skolväsendet på

entreprenad inom
1. grundskolan,
2. grundsärskolan,	2. anpassade grundskolan,

3.specialskolan, och

4.sameskolan.

Uppgifter inom gymnasieskolan som avser bedömning av en elevs kunskaper enligt 17 kap. 14 a § får överlämnas till en annan huvudman inom skolväsendet på entreprenad.

10§133

Andra uppgifter än som anges i 9 och 14 §§ och som inte är hänförliga till undervisning får överlämnas till en enskild fysisk eller juridisk person på entreprenad inom

1. förskolan,
2. förskoleklassen,
3. fritidshemmet,
4. grundskolan,
5. grundsärskolan,	5. anpassade grundskolan
6. gymnasieskolan, och
7. gymnasiesärskolan.	7. anpassade gymnasieskolan.

132Senaste lydelse 2020:605.

133Senaste lydelse 2020:605.

När viss undervisning får	När viss undervisning får	Prop. 2021/22:162
överlämnas på entreprenad inom	överlämnas på entreprenad inom	Bilaga 2
gymnasieskolan och	gymnasieskolan och anpassade
gymnasiesärskolan	gymnasieskolan

13§134

Uppgifter som avser undervisning i karaktärsämnen som har en yrkesinriktad eller estetisk profil får överlämnas till en enskild fysisk eller

juridisk person på entreprenad inom
1. gymnasieskolan, och
2. gymnasiesärskolan.	2. anpassade gymnasieskolan.

14§135

Uppgifter som avser modersmålsundervisning eller studiehandledning på modersmålet får överlämnas till en annan huvudman inom skolväsendet

på entreprenad inom
1. grundskolan,
2. grundsärskolan,	2. anpassade grundskolan,

3.specialskolan,

4.sameskolan,

5.gymnasieskolan, och

6. gymnasiesärskolan.	6.	anpassade gymnasieskolan.
Ett överlämnande av	uppgifter som	avser studiehandledning på

modersmålet får innebära att studiehandledning ges i interaktiv form med informations- och kommunikationsteknik där eleven och studiehandledaren är åtskilda i rum men inte i tid.

16§136

Uppgifter som avser fjärrundervisning enligt 21 kap. får överlämnas till en annan huvudman inom skolväsendet på entreprenad inom

1. grundskolan,
2. grundsärskolan,	2. anpassade grundskolan,

3.specialskolan,

4.sameskolan,

5.gymnasieskolan, och

6. gymnasiesärskolan.

6. anpassade gymnasieskolan.

17§137

Uppgifter som avser distansundervisning eller annan undervisning enligt 22 kap. får överlämnas till en annan huvudman inom skolväsendet, som har

godkänts som utförare av		distansundervisning enligt 22 kap. 9 §, på
entreprenad inom
	1. grundskolan,
	2. grundsärskolan,	2. anpassade grundskolan,
	3. specialskolan,
	4. sameskolan,
134	Senaste lydelse 2020:605.
135	Senaste lydelse 2020:605.
136	Senaste lydelse 2020:605.	243
137	Senaste lydelse 2020:605.	243

Prop. 2021/22:162	5. gymnasieskolan, och
Bilaga 2	6. gymnasiesärskolan.	6. anpassade gymnasieskolan.

23 §138

En kommun får sluta avtal om samverkan med en region om uppgifter inom

1.kommunal vuxenutbildning på grundläggande och gymnasial nivå,

och

2. kommunal	vuxenutbildning	2. kommunal	vuxenutbildning
som särskild utbildning på grund-		som anpassad utbildning på grund-
läggande och gymnasial nivå.		läggande och gymnasial nivå.

I 25 § andra stycket finns bestämmelser om att en kommun får överlåta ansvaret för medicinska insatser till en region.

24 kap.

8 §139


sätt, fullgöra den genom att delta i utbildning vid hemmet.
Utbildningen		ska		anordnas	Utbildningen		ska	anordnas
genom	försorg	av	huvudmannen		genom	försorg av huvudmannen
för hemmet. Den ska motsvara					för hemmet. Den ska motsvara
utbildningen i grundskolan eller i					utbildningen i grundskolan eller i
förekommande fall grundsärskolan					förekommande		fall	anpassade
eller	specialskolan.		För sådan		grundskolan eller specialskolan. För
utbildning ska relevanta be-					sådan	utbildning	ska	relevanta
stämmelser i skollagen				tillämpas	bestämmelser i skollagen tillämpas
med de nödvändiga avvikelser som					med de nödvändiga avvikelser som
följer av att barnet vistas i ett sådant					följer av att barnet vistas i ett sådant
hem.	Följande		bestämmelser		hem. Följande bestämmelser behöver
behöver dock inte tillämpas:					dock inte tillämpas:

–bestämmelser om registerkontroll (2 kap. 31–33 §§), och

–bestämmelser om lokaler och utrustning (2 kap. 35 §).

				9 §140
		Den som inte längre är skol-			Den som inte längre är skol-
	pliktig och vistas i ett hem som				pliktig och vistas i ett hem som
	avses i 8 § första stycket och som				avses i 8 § första stycket och som
	inte lämpligen kan fullgöra skol-				inte lämpligen kan fullgöra skol-
	gång på annat sätt ska genom				gång på annat sätt ska genom
	huvudmannens försorg ges möj-				huvudmannens försorg ges möj-
	lighet att delta i utbildning som				lighet att delta i utbildning som
	motsvarar		sådan utbildning	som	motsvarar	sådan utbildning	som
	erbjuds i		gymnasieskolan	eller	erbjuds i	gymnasieskolan	eller
	gymnasiesärskolan.				anpassade gymnasieskolan.
	138	Senaste lydelse 2020:605.
244	139	Senaste lydelse 2015:176.
	140	Senaste lydelse 2015:176.

För sådana elever i grundskolan, anpassadegrundskolan, specialskolan, sameskolan, gym- nasieskolan och anpassade gymna- sieskolan som på grund av sjukdom eller liknande skäl inte kan delta i vanligt skolarbete under längre tid men som inte vårdas på sjukhus eller en institution som är knuten till ett sjukhus ska särskild undervisning anordnas i hemmet eller på annan lämplig plats. Sådan undervisning ska så långt det är möjligt motsvara den undervisning som eleven inte kan delta i.

–bestämmelser om registerkontroll (2 kap. 31–33 §§), och

–bestämmelser om lokaler och utrustning (2 kap. 35 §).

17§141

För sådana elever i grundskolan,				För sådana elever i grundskolan,
grundsärskolan,		specialskolan,		anpassade	grundskolan,
sameskolan,	gymnasieskolan		och	specialskolan,	sameskolan, gym-
gymnasiesärskolan som på grund av				nasieskolan och anpassade gymna-
sjukdom eller liknande skäl inte				sieskolan som på grund av sjukdom
kan delta i vanligt skolarbete och				eller liknande skäl inte kan delta i
som vårdas på sjukhus eller en				vanligt skolarbete och som vårdas på
institution som är knuten till ett				sjukhus eller en institution som är
sjukhus ska	särskild undervisning			knuten till ett sjukhus ska särskild
anordnas	på	sjukhuset	eller	undervisning anordnas på sjukhuset
institutionen, om det inte är				eller institutionen, om det inte är
obehövligt för elevens inhämtande				obehövligt för elevens inhämtande
av kunskaper. Sådan undervisning				av kunskaper. Sådan undervisning
ska så långt det är möjligt motsvara				ska så långt det är möjligt motsvara
den undervisning som eleven inte				den undervisning som eleven inte
kan delta i.				kan delta i.

Endast den som har legitimation som lärare får bedriva sådan undervisning som avses i första stycket.

20§142

För sådana elever i grundskolan,

grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan som på grund av sjukdom eller liknande skäl inte kan delta i vanligt skolarbete under längre tid men som inte vårdas på sjukhus eller en institution som är knuten till ett sjukhus ska särskild undervisning anordnas i hemmet eller på annan lämplig plats. Sådan undervisning ska så långt det är möjligt motsvara den undervisning som eleven inte kan delta i.

25kap. 4 §

Enligt 14 kap. 7 § får en huvudman under vissa förutsättningar erbjuda öppen fritidsverksamhet i stället för fritidshem.

141Senaste lydelse 2015:176.

142Senaste lydelse 2015:176.

Prop. 2021/22:162 Bilaga 2

245

Prop. 2021/22:162 Bilaga 2

Den öppna fritidsverksamheten ska genom pedagogisk verksamhet

komplettera utbildningen i

grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan och andra särskilda utbildningsformer i vilka skolplikt kan fullgöras. Verksamheten ska erbjuda barnen möjlighet till utveckling och lärande samt en meningsfull fritid och rekreation.

Den öppna fritidsverksamheten ska genom pedagogisk verksamhet

komplettera utbildningen i

grundskolan,anpassade grundskolan, specialskolan, same- skolan och andra särskilda utbild- ningsformer i vilka skolplikt kan fullgöras. Verksamheten ska er- bjuda barnen möjlighet till utveckling och lärande samt en meningsfull fritid och rekreation.

26 kap.

10 §143

En tillsynsmyndighet får förelägga en huvudman som enligt denna lag står under dess tillsyn att fullgöra sina skyldigheter, om verksamheten inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten eller, i fråga om enskild huvudman, de villkor som gäller för godkännandet


eller beslutet om rätt till bidrag.
Statens skolinspektion får före-					Statens skolinspektion får före-
lägga en utförare av utbildning där					lägga en utförare av utbildning där
distansundervisning			används i		distansundervisning			används	i
grundskolan,		grundsärskolan,			grundskolan,	anpassade grund-
specialskolan,		sameskolan,		gym-	skolan, specialskolan, sameskolan,
nasieskolan eller gymnasiesärsko-					gymnasieskolan		eller anpassade
lan att fullgöra sina skyldigheter					gymnasieskolan		att	fullgöra	sina
om	distansundervisningen			inte	skyldigheter	om		distansunder-
uppfyller de krav som följer av de					visningen inte uppfyller de krav som
föreskrifter som gäller för under-					följer av de föreskrifter som gäller
visningen eller de villkor som gäller					för undervisningen eller de villkor
för	godkännandet		som	sådan	som gäller för godkännandet som
utförare.					sådan utförare.

Ett beslut om föreläggande gäller omedelbart.

Ett föreläggande ska ange de åtgärder som tillsynsmyndigheten anser nödvändiga för att avhjälpa de påtalade bristerna. Om en analys enligt 2 § andra stycket ger stöd för det, kan åtgärderna omfatta förändringar i lärarresurserna.

26 a kap.

5 §144

		Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från de sök-
	begränsningar som avses i 4 § andra stycket denna lag och i 3 kap. 3 §
	andra stycket dataskyddslagen i fråga om personuppgifter om hälsa i
	verksamhet hos en huvudman för
		1. grundsärskola,	1. anpassad grundskola,
		2. specialskolan,
		3. gymnasiesärskola,	3. anpassad gymnasieskola,
246	143	Senaste lydelse 2020:605.
246	144	Senaste lydelse 2020:446.

4. kommunal	vuxenutbildning	4. kommunal	vuxenutbildning	Prop. 2021/22:162
som särskild utbildning		som anpassad utbildning		Bilaga 2

5.gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning,

6.utbildning i gymnasieskolan för elever som är döva, hörselskadade eller dövblinda eller har en språkstörning, och

7.förskola, förskoleklass eller skola som har begränsats till att avse elever som är i behov av särskilt stöd.

Regeringen får också meddela föreskrifter om undantag från sök- begränsningen i 3 kap. 3 § andra stycket dataskyddslagen i fråga om personuppgifter om

1.etniskt ursprung i verksamhet hos en huvudman för sameskolan, och

2.hälsa och etniskt ursprung i verksamhet hos en kommun.

28kap.

12 §145

Beslut av en kommun eller en region får överklagas till Skolväsendets

överklagandenämnd i fråga om
1. barns	mottagande		i grund-	1. barns mottagande i anpassade
särskolan	enligt	7 kap.	5 § eller	grundskolan enligt 7 kap. 5 § eller
tillhörighet	till	grundsärskolans		tillhörighet till målgruppen för
målgrupp enligt 7 kap. 5 b §,				anpassade grundskolan enligt
				7 kap. 5 b §,

2.uppskjuten skolplikt enligt 7 kap. 10 § andra stycket,

3.skolpliktens förlängning enligt 7 kap. 13 § eller skolpliktens upphörande enligt 7 kap. 14 §,

4.mottagande av en elev från en annan kommun enligt 9 kap. 13 §, 10 kap. 25 § eller 11 kap. 25 §,

5.åtgärder enligt 10 kap. 29 § tredje stycket för en elev som inte bor hemma,

6.placering vid en annan skolenhet än den vårdnadshavare önskar enligt 9 kap. 15 § andra stycket, 10 kap. 30 § andra stycket eller 11 kap. 29 § andra stycket,

8. tillhörighet till målgruppen för	8. tillhörighet till målgruppen för
gymnasiesärskolan enligt 18 kap. 5	anpassade gymnasieskolan enligt
eller 7 §,	18 kap. 5 eller 7 §,

9.mottagande till kommunal vuxenutbildning enligt 20 kap. 13 §, 14 § andra stycket, 22 eller 33 §,

10.upphörande av utbildningen för en elev i kommunal vuxenutbildning enligt 20 kap. 9 § andra stycket,

11.att på nytt bereda kommunal vuxenutbildning enligt 20 kap. 9 § tredje eller fjärde stycket,

12.åtagande om interkommunal ersättning enligt 20 kap. 21 § tredje stycket, eller

145 Senaste lydelse 2020:605.

247

De personer som avses i 2 § andra stycket 1 och 2 har rätt till utbildning i gymnasieskola och anpassad gymnasieskola endast om de har påbörjat utbildningen innan de fyllt 18 år. De har inte rätt till utbildning i kommunal vuxenut- bildning. De personer som avses i 2 § andra stycket 4 har endast rätt till utbildning i förskoleklass, grund- skola, anpassad grundskola, spe- cialskola och sameskola. De personer som avses i 2 § andra stycket 5 har endast rätt till utbildning i förskoleklass, grund- skola, anpassad grundskola, spe- cialskola, sameskola och, om de påbörjar utbildningen innan de fyllt 18 år, gymnasieskola och anpassad gymnasieskola.

Prop. 2021/22:162 Bilaga 2

13.rätt till utbildning eller annan verksamhet för någon som avses i 29 kap. 2 § andra stycket 3.

Beslut som avses i första stycket 1, 4 och 7–12 får överklagas endast av barnet, eleven eller den sökande.

16 §

Beslut av en rektor får överklagas hos Skolväsendets överklag-

andenämnd i fråga om
1. åtgärdsprogram enligt 3 kap. 9				§,
2. särskilt	stöd i	en	särskild		2. särskilt	stöd		i en	särskild
undervisningsgrupp		eller	enskilt		undervisningsgrupp			eller	enskilt
enligt 3 kap. 11 §, eller					enligt 3 kap. 11		§,
3. anpassad	studiegång		enligt		3. anpassad		studiegång		enligt
3 kap. 12 §.					3 kap. 12 §, eller
					4. att gå	om	en	årskurs enligt
					7 kap. 11 c §.

29kap.

3 §146

De personer som avses i 2 § andra stycket 1 och 2 har rätt till utbildning i gymnasieskola och gymnasiesärskola endast om de har påbörjat utbildningen innan de fyllt 18 år. De har inte rätt till utbildning i kommunal vuxenutbildning.

De personer som avses i 2 § andra stycket 4 har endast rätt till utbildning i förskoleklass, grund- skola, grundsärskola, specialskola och sameskola.

De personer som avses i 2 § andra stycket 5 har endast rätt till utbildning i förskoleklass, grund- skola, grundsärskola, specialskola, sameskola och, om de påbörjar utbildningen innan de fyllt 18 år, gymnasieskola och gymnasiesär- skola.

9 §147

248	146	Senaste lydelse 2020:446.
248	147	Senaste lydelse 2018:749.

En hemkommun ska löpande under året hålla sig informerad om hur de ungdomar i kommunen är sysselsatta som

1.inte har fyllt 20 år,

2.har fullgjort sin skolplikt eller har blivit folkbokförda i landet vid en tidpunkt då de inte har skolplikt,

3. inte	genomför		utbildning i	3. inte		genomför utbildning i
gymnasieskola		eller	gymnasiesär-	gymnasieskola eller anpassad gym-
skola eller motsvarande utbildning,				nasieskola eller motsvarande ut-
				bildning,
4. inte har en gymnasieexamen,
5. inte	har	ett	gymnasiesär-	5. inte har ett gymnasiebevis av-
skolebevis, och				seende anpassade gymnasieskolan,
				och
6. inte	har	fullföljt utbildning		6. inte		har fullföljt utbildning
som motsvarar gymnasieskolan				som	motsvarar		gymnasieskolan
eller gymnasiesärskolan med god-				eller	anpassade		gymnasieskolan
känt resultat.				med godkänt resultat.

Kommunen ska föra ett register över de ungdomar som avses i första stycket.

12§148

Den som har fyllt 16 år har rätt att själv föra sin talan i mål och ärenden


enligt denna lag.
Denna rätt gäller också ansökan					Denna rätt gäller också ansökan
till	gymnasieskolan,			gym-	till gymnasieskolan,		anpassade
nasiesärskolan		eller	kommunal		gymnasieskolan	eller	kommunal
vuxenutbildning		och	överklagande		vuxenutbildning	och överklagande
av beslut i fråga om sådan					av beslut i fråga om sådan
utbildning även om den sökande					utbildning även om den sökande
eller den klagande inte har uppnått					eller den klagande inte har uppnått
16 års ålder.					16 års ålder.

14§149

148Senaste lydelse 2020:446.

149Senaste lydelse 2020:605.

Prop. 2021/22:162 Bilaga 2

249

Prop. 2021/22:162 Bilaga 2

250

vidare studier.
Den som är eller har varit verksam		Den som är eller har varit verksam
inom enskilt bedriven gymnasieskola		inom enskilt bedriven gymnasieskola
eller enskilt bedriven gymnasie-		eller enskilt	bedriven		anpassad
särskola får inte obehörigen röja		gymnasieskola får inte obehörigen
vad han eller hon har fått veta om		röja vad han eller hon har fått veta
någons personliga förhållanden i ett		om någons personliga förhållanden i
ärende enligt 22 kap. 14 §	om	ett ärende enligt		22 kap.	14 §	om
mottagande till utbildning	där	mottagande	till	utbildning		där
distansundervisning används.		distansundervisning används.

För det allmännas verksamhet gäller bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

19§150


Kommunen		ska		informera		Kommunen		ska	informera
vårdnadshavare		och	elever		om	vårdnadshavare		och	elever om
utbildning i förskolor, förskole-						utbildning i förskolor, förskole-
klasser,	grundskolor,			grundsär-		klasser,	grundskolor,		anpassade
skolor, fritidshem, gymnasieskolor						grundskolor, fritidshem, gymna-
och gymnasiesärskolor				och	om	sieskolor och anpassade gymna-
sådan pedagogisk verksamhet som						sieskolor och om sådan pedagogisk
avses i 25 kap. och som erbjuds i						verksamhet som avses i 25 kap. och
eller av kommunen. Kommunen ska						som erbjuds i eller av kommunen.
också	informera		om	sådana		Kommunen ska också informera om
riksrekryterande		utbildningar			som	sådana riksrekryterande utbildningar
avses i 16 kap. 45 § och 19 kap. 37 §						som avses i 16 kap. 45 § och 19 kap.
och om motsvarande utbildningar vid						37 § och	om motsvarande utbild-
fristående skolor. Informationen ska						ningar vid fristående skolor. Infor-
utformas enligt 8 kap. 18 § andra						mationen ska utformas enligt 8 kap.
stycket kommunallagen (2017:725).						18 § andra stycket kommunallagen
						(2017:725).

Kommunen ska även informera om möjligheten för enskilda att bedriva förskola, fritidshem eller sådan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. med bidrag från hemkommunen enligt 8 kap. 21 §, 14 kap. 15 § samt 25 kap. 11 och 15 §§.

	19 a §151
En huvudman	f�