Dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Frankrike beträffande skatter på arv och på gåva
Proposition 1994/95:29
Regeringens proposition
1994/95:29
Dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och
Frankrike beträffande skatter på arv och på gåva
Prop.
1994/95:29
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 27 oktober 1994
Ingvar Carlsson
Göran Persson
(F inansdepartementet)
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att riksdagen godkänner ett nytt dubbelbeskatt-
ningsavtal mellan Sverige och Frankrike beträffande skatter på arv och
gåva och antar en lag om avtalet. Det nya avtalet avses ersätta ett avtal
från 1936.
I Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 29
Innehåll sförteckning
Prop. 1994/95:29
1 Förslag till riksdagsbeslut 3
2 Lagtext 3
3 Ärendet och dess beredning 25
4 Lagförslaget 26
5 Fransk skattelagstiftning 26
6 Dubbelbeskattningsavtalets innehåll 28
6.1 Bakgrund 28
6.2 Avtalets tillämpningsområde 28
6.3 Definitioner m.m. 28
6.4 Avtalets beskattningsregler 29
6.5 Metoder för undanröjande av dubbelbeskattning 30
6.6 Särskilda bestämmelser 31
6.7 Slutbestämmelser 31
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde
den 27 oktober 1994 32
1 Förslag till riksdagsbeslut Prop. 1994/95:29
Regeringen föreslår att riksdagen
1. godkänner avtalet mellan Sverige och Frankrike för undvikande av
dubbelbeskattning och förhindrande av skatteflykt beträffande skatter på
kvarlåtenskap, arv och gåva,
2. antar regeringens förslag till lag om dubbelbeskattningsavtal mellan
Sverige och Frankrike beträffande skatter på kvarlåtenskap, arv och gåva.
2 Lagtext
Regeringen har följande förslag till lagtext.
Förslag till lag om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige
och Frankrike beträffande skatter på kvarlåtenskap, arv och
gåva
Härigenom föreskrivs följande.
1 § Det avtal för undvikande av dubbelbeskattning och förhindrande av
skatteflykt beträffande skatter på kvarlåtenskap, arv och gåva som
Sverige och Frankrike undertecknade den 8 juni 1994 skall gälla som lag
här i landet. Avtalets innehåll framgår av bilaga till denna lag.
2 § I fråga om ansökan om skattelindring gäller 2 § kungörelsen
(1967:721) om förfärandet rörande eftergift av arvsskatt eller gåvoskatt
vid dubbelbeskattning.
3 § Anstånd enligt 3 § nämnda kungörelse får medges enligt det av
följande alternativ som ger det lägsta beloppet, nämligen
1. den skatt som erlagts eller kan komma att erläggas i Frankrike för
egendom som enligt avtalet får beskattas där, eller
2. den del av den svenska skatten som vid en proportionell fördelning
belöper på samma egendom.
Om skatt inte erlagts i Frankrike och uppgift saknas om hur mycket
skatt som kan komma att erläggas där, får anstånd medges med skäligt
belopp, dock högst med ett belopp som motsvarar den del av den svenska
skatten som vid en proportionell fördelning belöper på egendom som
enligt avtalet får beskattas i Frankrike.
4 § Om en person anser att det vidtagits någon åtgärd som för honom
medfört eller kommer att medföra en beskattning som strider mot
bestämmelserna i avtalet, kan han ansöka om rättelse hos regeringen
enligt artikel 14 punkt 1 i avtalet.
Prop. 1994/95:29
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
Prop. 1994/95:29
Bilaga
(Översättning)
CONVENTION ENTRE LE
GOUVERNEMENT DU ROYAUME DE
SUEDE ET LE GOUVERNEMENT DE LA
REPUBLIQUE FRANCAISE EN VUE
D'EVITER LES DOUBLES IMPOSITIONS
ET DE PREVENIR L’EVASION ET LA
FRAUDE FISCALES EN MATIERE
DTMPOTS SUR LES SUCCESSIONS ET
SUR LES DONATIONS
AVTAL MELLAN KONUNGARIKET
SVERIGES REGERING OCH
REPUBLIKEN FRANKRIKES REGERING
FÖR ATT UNDVIKA
DUBBELBESKATTNING OCH
FÖRHINDRA SKATTEFLYKT
BETRÄFFANDE SKATTER PÅ
KVARLÅTENSKAP, ARV OCH GÅVA
Le Gouvemement du Royaume de Suéde et
Le Gouvemement de la République fran<?ai-
se, désireux de conclure une Convention en
vue d'éviter les doubles impositions et de
prévenir 1'évasion et la fraude fiscales en
matiére d'impots sur les successions et sur
les donations, sont convenus des dispositions
suivantes:
Konungariket Sveriges regering och Re-
publiken Frankrikes regering, vilka önskar
ingå ett avtal för att undvika dubbelbeskatt-
ning och förhindra skatteflykt beträffande
skatter på kvarlåtenskap, arv och gåva, har
kommit överens om följande bestämmelser:
ARTICLE 1
SUCCESSIONS ET DONATIONS VISEES
La présente Convention s'applique:
a) aux successions des personnes domicili-
ées au moment de leur décés dans un Etat
contractant ou dans les deux Etats contrac-
tants; et
b) aux donations fåites par des personnes
domiciliées au moment de la donation dans
un Etat contractant ou dans les deux Etats
contractants.
ARTIKEL 1
KVARLÅTENSKAP, ARV OCH GÅVOR
SOM OMFATTAS AV AVTALET
Detta avtal tillämpas:
a) på kvarlåtenskap och arv efter personer
som vid dödsfallet hade hemvist i en avtals-
slutande stat eller i båda avtalsslutande sta-
terna, och
b) på gåvor från personer som vid gåvo-
tillfället hade hemvist i en avtalsslutande stat
eller i båda avtalsslutande staterna.
Prop. 1994/95:29
ARTICLE 2
IMPÖTS VISES
1. La présente Convention s’applique aux
impöts sur les successions et sur les dona-
tions per?us pour le compte d'un Etat con-
tractant ou de ses collectivités locales, quel
que soit le systéme de perception.
2. Sont considérés comme impöts sur les
successions, les impöts per<jus par suite de
décés sous forme d'impöts sur la masse
successorale, d'impöts sur les parts héréditai-
res, de droits de mutations ou d'impöts sur
les donations pour cause de décés. Sont
considérés comme impöts sur les donations,
les impöts perQus sur les mutations entre vils
du seul fäit de la gratuité totale ou partielle
de la mutation.
3. Les impöts actuels auxquels s'applique
la Convention sont:
a) en ce qui conceme la Suéde: l'impöt sur
les successions et l'impöt sur les donations
(arvs- och gåvoskatten);
b) en ce qui conceme la France: les droits
de mutation å titre gratuit.
4. La Convention s'applique aussi aux
impöts de nature identique ou analogue qui
seraient établis aprés la date de signature de
la Convention et qui s'ajouteraient aux im-
pöts actuels ou qui les remplaceraient. Les
autorités compétentes des Etats contractants
se communiquent les modifications importan-
tes apportées ä leurs législations fiscales
respectives.
ARTIKEL 2
SKATTER SOM OMFATTAS AV
AVTALET
1. Detta avtal tillämpas på skatter på
kvarlåtenskap, arv och gåva som påförs för
en avtalsslutande stats eller dess regionala
myndigheters räkning, oberoende av det sätt
på vilket skatterna tas ut.
2. Med skatter på kvarlåtenskap och arv
förstås skatter som på grund av dödsfall
påförs i form av skatt på kvarlåtenskap,
arvslott, överlåtelse eller på gåva för döds-
falls skull. Med skatter på gåva förstås
skatter som påförs på överlåtelser mellan
levande personer, men endast under förut-
sättning att dessa skatter tas ut på grund av
att överlåtelsen sker helt eller delvis utan
vederlag.
3. De för närvarande utgående skatter, på
vilka avtalet tillämpas, är
a) beträffande Sverige: arvsskatten och
gåvoskatten;
b) beträffande Frankrike: avgifterna på arv
och gåvor.
4. Avtalet tillämpas även på skatter av
samma eller i huvudsak likartat slag, som
efter undertecknandet av avtalet påförs vid
sidan av eller i stället för de för närvarande
utgående skatterna. De behöriga myndig-
heterna i de avtalsslutande staterna skall
meddela varandra de väsentliga ändringar
som vidtagits i respektive skattelagstiftning.
Prop. 1994/95:29
ARTICLE 3
DEFINITIONS GENERALES
1. Au sens de la présente Convention, å
moins que le contexte n'exige une interpréta-
tion différente;
a) (i) le terme "Suéde" désigne le Royaume
de Suéde et comprend le territoire national,
la mer territoriale ainsi que les zones sur
lesquelles, en conformité avec le droit in-
temational, le Royaume de Suéde a des
droits souverains relatife ä 1'exploration et
ä 1'exploitation des ressources naturelles du
lit de la mer, du sous-sol marin et des
eaux suijacentes;
(ii) le terme "France" désigne les dépar-
tements européens et d'outre-mer de la Ré-
publique fran$aise, y compris la mer terri-
toriale ainsi que les zones sur lesquelles,
en conformité avec le droit international, la
France a des droits souverains relatifs ä
1'exploration et ä l'exploitation des res-
sources naturelles du lit de la mer, du
sous-sol marin et des eaux suijacentes;
b) 1'expression "biens qui font partie de la
succession ou d'une donation d'une personne
domiciliée dans un Etat contractant" com-
prend tout bien dont la dévolution ou la
mutation est, en vertu de la législation d'un
Etat contractant, soumise ä un impöt visé par
la Convention;
c) l'expression "autorité compétente"
désigne:
(i) dans le cas de la Suéde, le ministre
des finances, son représentant autorisé, ou
1'autorité désignée comme autorité compé-
tente aux fins de la Convention;
(ii) dans le cas de la France, le ministre
chargé du Budget ou son représentant auto-
risé.
ARTIKEL 3
ALLMÄNNA DEFINITIONER
1. Om inte sammanhanget föranleder
annat, har vid tillämpningen av detta avtal
följande uttryck nedan angiven betydelse:
a) 1) "Sverige" åsyftar Konungariket Sveri-
ge och innefattar Sveriges territorium, dess
territorialvatten liksom de andra områden
över vilka Sverige i överensstämmelse med
internationell rätt utövar suveräna rättig-
heter med avseende på utforskning och
utnyttjande av naturtillgångar på havsbott-
nen, i dennas underlag och ovanför denna
befintliga vattentillgångar;
2) "Frankrike" åsyftar Republiken Frank-
rikes europeiska departement och departe-
ment på andra sidan havet däri inbegripet
dess territorialvatten liksom de andra
områden över vilka Frankrike i överens-
stämmelse med internationell rätt utövar
suveräna rättigheter med avseende på ut-
forskning och utnyttjande av naturtillgång-
ar på havsbottnen, i dennas underlag och
ovanför denna befintliga vattentillgångar;
b) "egendom som ingår i kvarlåtenskapen
efter eller gåva från en person med hemvist
i en avtalsslutande stat" inbegriper all egen-
dom vilkens överföring eller överlåtelse är
underkastad en skatt som omfattas av detta
avtal och som utgår enligt lagstiftningen i en
avtalsslutande stat;
c) "behörig myndighet" åsyftar:
1) i Sverige: Finansministern, dennes
befullmäktigade ombud eller den myndig-
het åt vilken uppdragits att vara behörig
myndighet vid tillämpningen av avtalet;
2) i Frankrike: Ministern ansvarig för
budgeten eller dennes befullmäktigade
ombud.
Prop. 1994/95:29
2. Pour 1'application de la Convention par
un Etat contractant, tout terme ou expression
qui n'y est pas défini a le sens que lui attri-
bue le droit de cet Etat concemant les impöts
auxquels s'applique la Convention, å moins
que le contexte n'exige une interprétation
différente. Le sens attribué ä un terme ou ex-
pression par le droit fiscal de cet Etat pré-
vaut sur le sens attribué å ce terme ou ex-
pression par les autres branches du droit de
cet Etat.
2. Då en avtalsslutande stat tillämpar
avtalet anses, såvida inte sammanhanget
föranleder annat, vaije uttryck som inte
definierats i avtalet ha den betydelse som
uttrycket har enligt den statens lagstiftning i
fråga om sådana skatter på vilka avtalet
tillämpas. Innebörden av ett uttryck enligt
den statens skattelagstiftning skall ha före-
träde framför vaije annan innebörd som detta
uttryck har i denna stats övriga lagstiftning.
ARTICLE 4
DOMICILE FISCAL
1. Au sens de la présente Convention,
1'expression "personne domiciliée dans un
Etat contractant" désigne toute personne
domiciliée dans cet Etat selon la législation
de cet Etat relative aux impöts auxquels
s'applique la Convention. Toutefois, cette
expression ne comprend pas les personnes
dont la succession ou la donation n'est sou-
mise å l'impöt dans cet Etat que pour les
biens qui y sont situés.
2. Lorsque, selon les dispositions du pa-
ragraphe 1, une personne physique est domi-
ciliée dans les deux Etats contractants, sa
situation est réglée de la maniére suivante:
a) cette personne est considérée comme
domiciliée dans l'Etat oil elle dispose d'un
foyer d'habitation permanent; si elle dispose
d'un foyer d'habitation permanent dans les
deux Etats, elle est considérée comme domi-
ciliée dans l'Etat avec lequel ses liens per-
sonnels et économiques sont les plus étroits
(centre des intéréts vitaux);
b) si 1'Etat ou cette personne a le centre de
ses intéréts vitaux ne peut pas étre détermi-
né, ou si elle ne dispose d'un foyer d'habita-
tion permanent dans aucun des Etats, elle est
considérée comme domiciliée dans l'Etat ou
elle séjoume de få$on habituelle;
ARTIKEL 4
SKATTERÄTTSLIGT HEMVIST
1. Vid tillämpningen av detta avtal åsyftar
uttrycket "person med hemvist i en avtalsslu-
tande stat" person som enligt lagstiftningen i
denna stat har hemvist där med avseende på
de skatter som omfattas av avtalet. Uttrycket
inbegriper emellertid inte person vars kvarlå-
tenskap eller gåva är skattepliktig i denna
stat endast såvitt avser där belägen egendom.
2. Då på grund av bestämmelserna i punkt
1 fysisk person har hemvist i båda avtalsslu-
tande staterna, bestäms hans hemvist på
följande sätt:
a) Han anses ha hemvist i den stat där han
har en bostad som stadigvarande står till hans
förfogande; om han har en sådan bostad i
båda staterna, anses han ha hemvist i den stat
med vilken hans personliga och ekonomiska
förbindelser är starkast (centrum för levnads-
intressena);
b) om det inte kan avgöras i vilken stat
han har centrum för sina levnadsintressen
eller om han inte i någondera staten har en
bostad som stadigvarande står till hans för-
fogande, anses han ha hemvist i den stat där
han stadigvarande vistas;
Prop. 1994/95:29
c) si cette personne séjoume de fe?on
habituelle dans les deux Etats ou si elle ne
séjoume de fe?on habituelle dans aucun
d'eux, elle est considérée comme domiciliée
dans 1'Etat dont elle posséde la nationalité;
d) si cette personne posséde la nationalité
des deux Etats ou si elle ne posséde la natio-
nalité d'aucun d'eux, les autorités compéten-
tes des Etats contractants s'efforcent de
trancher la question d'un commun accord.
3. Lorsque, selon les dispositions du pa-
ragraphe 1, une personne autre qu'une per-
sonne physique est domiciliée dans les deux
Etats contractants, elle est considérée comme
domiciliée dans l'Etat oii son siége de direc-
tion effective est situé.
c) om han stadigvarande vistas i båda
staterna eller om han inte vistas stadigvaran-
de i någon av dem, anses han ha hemvist i
den stat där han är medborgare;
d) om han är medborgare i både staterna
eller om han inte är medborgare i någon av
dem, avgör de behöriga myndigheterna i de
avtalsslutande staterna frågan genom ömsesi-
dig överenskommelse.
3. Då på grund av bestämmelserna i punkt
1 annan person än fysisk person har hemvist
i båda avtalsslutande staterna, anses personen
i fråga ha hemvist i den stat där den har sin
verkliga ledning.
ARTICLE 5
ARTIKEL 5
BIENS IMMOBILIERS
FAST EGENDOM
1. Les biens immobiliers qui font partie de
la succession ou d'une donation d'une per-
sonne domiciliée dans un Etat contractant et
sont situés dans 1'autre Etat contractant sont
imposables dans cet autre Etat.
2. L'expression "biens immobiliers" a le
sens que lui attribué le droit de 1'Etat con-
tractant oil les biens considérés sont situés,
étant entendu, toutefois, que les créances
garanties par hypothéque ou autrement sur
un immeuble ne sont pas considérées comme
des biens immobiliers. L'expression com-
prend en tous cas les accessoires, les bäti-
ments, le cheptel mort ou vif des exploita-
tions agricoles et forestiéres, les droits aux-
quels s'appliquent les dispositions du droit
privé concemant la propriété fonciére, l'usu-
fruit des biens immobiliers et les droits å des
paiements variables ou fixes pour 1'exploita-
tion ou la concession de 1'exploitation de
gisements minéraux, sources et autres res-
sources naturelles; les navires, bateaux et
1. Fast egendom som ingår i kvarlåtenska-
pen efter eller gåva från person med hemvist
i en avtalsslutande stat och som är belägen i
den andra avtalsslutande staten, får beskattas
i denna andra stat.
2. Uttrycket "fäst egendom" har den be-
tydelse som uttrycket har enligt lagstiftningen
i den avtalsslutande stat där egendomen är
belägen, dock att skuld för vilken läst egen-
dom genom inteckningar eller annorledes
utgör säkerhet, aldrig anses som fäst egen-
dom. Uttrycket inbegriper emellertid alltid
egendom som utgör tillbehör till fäst egen-
dom, byggnader, levande och döda inventari-
er i lantbruk och skogsbruk, rättigheter på
vilka bestämmelserna i privaträtten om fäst
egendom är tillämpliga, nyttjanderätt till fäst
egendom samt rätt till föränderliga eller festa
ersättningar för nyttjandet av eller rätten att
nyttja mineraltillgång, källa eller annan
naturtillgång. Skepp, båtar och lufitfärtyg
anses inte vara fest egendom.
1 * Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 29
Prop. 1994/95:29
aéronefs ne sont pas considérés comme des
biens immobiliers.
3. L'expression "biens immobiliers" com-
prend aussi les actions, parts ou autres droits
dans une société ou personne morale dont
l'actif est principalement constitué, direc-
tement ou par 1'interposition d'une ou plusi-
eurs autres sociétés ou personnes morales,
d'immeubles situés dans un Etat contractant
ou de droits portant sur de tels biens. Ces
actions, parts ou autres droits sont réputés
situés dans 1'Etat contractant oit les im-
meubles sont situés.
4. Les dispositions du paragraphe 1 s'app-
liquent également aux biens immobiliers
d'une entreprise et aux biens immobiliers
servant å 1'exercice d'une profession libérale
ou d'autres activités de caractére indépen-
dant.
3. Uttrycket "fest egendom" inbegriper
också aktier, andelar eller andra rättigheter i
bolag eller i juridisk person vars tillgångar,
direkt eller genom ett eller flera andra bolag
eller juridiska personer huvudsakligen består
av fest egendom belägen i en avtalsslutande
stat eller rättigheter som hänför sig till sådan
egendom. I sådant fell skall aktierna, an-
delarna eller rättigheterna anses vara belägna
i den stat där den festa egendomen är be-
lägen.
4. Bestämmelserna i punkt 1 är också
tillämpliga på fest egendom som tillhör
företag och på fest egendom som används
vid utövande av fritt yrke eller annan själv-
ständig verksamhet.
ARTICLE 6
BIENS MOBILIERS APPARTENANT A
UN ETABLISSEMENT STABLE OU A
UNE BASE FIXE
1. Sauf lorsqu'il s'agit de biens visés å
1'artide 7, les biens mobiliers d'une entre-
prise qui feit partie de la succession ou d'une
donation d'une personne domiciliée dans un
Etat contractant, qui appartiennent ä un
établissement stable situé dans 1'autre Etat
contractant, sont imposables dans cet autre
Etat.
2. Au sens de la présente Convention,
1'expression "établissement stable" désigne
une installation fixe d'affeires par l'intermé-
diaire de laquelle une entreprise exerce tout
ou partie de son activité.
3. L'expression "établissement stable"
comprend notamment:
ARTIKEL 6
LÖS EGENDOM NEDLAGD I FAST
DRIFTSTÄLLE ELLER HÄNFÖRLIG
TILL STADIGVARANDE ANORDNING
1. Med undantag för sådan egendom som
anges i artikel 7, får lös egendom vilken
tillhör ett företag och ingår i kvarlåtenskap
efter eller gåva från en person med hemvist
i en avtalsslutande stat och som utgör del av
rörelsetillgångama i ett fest driftställe i den
andra avtalsslutande staten, beskattas i denna
andra stat.
2. Vid tillämpningen av detta avtal åsyftar
uttrycket "fest driftställe" en stadigvarande
plats för affärsverksamhet från vilken ett
företags verksamhet helt eller delvis bedrivs.
3. Uttrycket "fest driftställe" innefettar
särskilt:
10
Prop. 1994/95:29
a) un siége de direction;
b) une succursale;
c) un bureau;
d) une usine;
e) un atelier, et
f) une mine, un puits de pétrole ou de gaz,
une carriére ou tout autre lieu d'extraction de
ressources naturelles.
4. Un chantier de construction ou de mon-
tage ne constitue un établissement stable que
si sa durée dépasse douze mois.
5. Nonobstant les dispositions précédentes
du présent artide, on considére qu'il n'y a
pas "établissement stable" si:
a) il est fäi t usage d' installations aux seules
fins de stockage, d'exposition ou de livraison
de marchandises appartenant ä 1'entreprise;
b) des marchandises appartenant å 1'entre-
prise sont entreposées aux seules fins de
stockage, d'exposition ou de livraison;
c) des marchandises appartenant å 1'entre-
prise sont entreposées aux seules fins de
transformation par une autre entreprise;
d) une installation fixe d'affäires est utili-
sée aux seules fins d'acheter des marchandi-
ses ou de réunir des informations, pour
1'entreprise;
e) une installation fixe d'affeires est utili-
sée aux seules fins d'exercer, pour l'entrepri-
se, toute autre activité de caractére prépara-
toire ou auxiliaire;
f) une installation fixe d'affäires est utilisée
aux seules fins de 1'exercice cumulé d'ac-
tivités mentionnées aux alinéas a) ä e), ä
condition que 1'activité d'ensemble de l'in-
stallation fixe d'affäires résultant de ce cu-
mul garde un caractére préparatoire ou
auxiliaire.
6. Les biens mobiliers qui font partie de la
succession ou d'une donation d'une personne
domiciliée dans un Etat contractant et servent
a) plats för företagsledning;
b) filial;
c) kontor;
d) fabrik;
e) verkstad; och
f) gruva, olje- eller gaskälla, stenbrott eller
annan plats för utvinning av naturtillgångar.
4. Plats för byggnads-, anläggnings-, eller
installationsverksamhet utgör fäst driftställe
endast om verksamheten pågår mer än tolv
månader.
5. Utan hinder av föregående bestämmelser
i denna artikel anses uttrycket "fäst driftstäl-
le" inte innefätta:
a) användningen av anordningar uteslutan-
de för lagring, utställning eller utlämnande
av företaget tillhöriga varor;
b) innehavet av ett företaget tillhörigt
varulager uteslutande för lagring, utställning
eller utlämnande;
c) innehavet av ett företaget tillhörigt
varulager uteslutande för bearbetning eller
förädling genom annat företags försorg;
d) innehavet av stadigvarande plats för
affärsverksamhet uteslutande för inköp av
varor eller inhämtande av upplysningar för
företaget;
e) innehavet av stadigvarande plats för
affärsverksamhet uteslutande för att för
företaget bedriva annan verksamhet som är
av förberedande eller biträdande art;
f) innehavet av en stadigvarande plats för
affärsverksamhet uteslutande för att kom-
binera verksamheter som anges i a)-e) ovan,
under förutsättning att hela den verksamhet
som bedrivs från den stadigvarande platsen
för affärsverksamheten på grund av denna
kombination är av förberedande eller biträ-
dande art.
6. Lös egendom, som ingår i kvarlåtenskap
efter eller i gåva från person med hemvist i
en avtalsslutande stat och som används vid
11
Prop. 1994/95:29
å 1'exercice d'une profession libérale ou
d'autres activités de caractére indépendant,
qui appartiennent å une base fixe située dans
1'autre Etat contractant, sont imposables dans
cet autre Etat.
ARTICLE 7
NAVIRES ET AERONEFS
1. Les navires ou les aéronefe exploités en
trafic intemational par une entreprise dont le
siége de direction effective est situé dans un
Etat contractant ainsi que les biens mobiliers
affectés å 1'exploitation de ces navires ou
aéronefe, qui fbnt partie de la succession ou
d'une donation d'une personne domiciliée
dans 1'autre Etat contractant, sont imposables
dans le premier Etat.
2. L'expression "trafic intemational"
désigne tout transport effectué par un navire
ou un aéronef exploité par une entreprise
dont le siége de direction effective est situé
dans un Etat contractant, sauf lorsque le
navire ou 1'aéronef n'est exploité qu'entre
des points situés dans 1'autre Etat contract-
ant.
utövandet av fritt yrke eller annan självstän-
dig verksamhet samt är hänförlig till stadig-
varande anordning belägen i den andra av-
talsslutande staten, får beskattas i denna
andra stat.
ARTIKEL 7
SKEPP OCH LUFTFARTYG
1. Skepp och luftfartyg som används i
internationell trafik av ett företag som har sin
verkliga ledning i en avtalsslutande stat, samt
lös egendom som är hänförlig till använd-
ningen av sådana skepp eller luftfartyg, och
som ingår i kvarlåtenskap efter eller gåva
från en person med hemvist i den andra
avtalsslutande staten får beskattas i den först-
nämnda staten.
2. Uttrycket "internationell trafik" åsyftar
transport med skepp eller luftfartyg som
används av företag som har sin verkliga
ledning i en avtalsslutande stat utom då
skeppet eller luftfartyget används uteslutande
mellan platser i den andra avtalsslutande
staten.
ARTICLE 8
BIENS MOBILIERS CORPORELS
Les biens mobiliers corporels, autres que
les biens mobiliers visés aux artides 6 et 7,
qui font partie de la succession ou d'une
donation d'une personne domiciliée dans un
Etat contractant et sont situés dans 1'autre
Etat contractant sont imposables dans cet
autre Etat.
ARTIKEL 8
MATERIELL LÖS EGENDOM
Materiell lös egendom (biens mobiliers
corporels) som inte behandlas i artiklarna 6
och 7 och som ingår i kvarlåtenskapen efter
eller gåva från en person med hemvist i en
avtalsslutande stat får, om egendomen är
belägen i den andra avtalsslutande staten,
beskattas i denna andra stat.
12
Prop. 1994/95:29
ARTICLE 9
AUTRES BIENS
Les biens, quelle qu'en soit la situation,
qui font partie de la succession ou d'une
donation d'une personne domiciliée dans un
Etat contractant et qui ne sont pas visés aux
artides 5, 6, 7 et 8 ne sont imposables que
dans cet Etat.
ARTIKEL 9
ÖVRIG EGENDOM
Egendom som inte behandlas i artiklarna 5,
6, 7, och 8 och som ingår i kvarlåtenskapen
efter eller gåva från en person med hemvist
i en avtalsslutande stat beskattas, oavsett var
egendomen är belägen, endast i denna stat.
ARTICLE 10
DEDUCTIONS DES DETTES
1. Les dettes qui ont leur contrepartie dans
1'acquisition, la construction, la transforma-
tion, l'amélioration, la réparation ou 1'entre-
tien de biens visés ä 1'artide 5 sont déduites
de la valeur de ces biens.
2. Sous réserve des dispositions du para-
graphe 1, les dettes afférentes å un établisse-
ment stable visé au paragraphe 1 de 1'artide
6 ou å une base fixe visée au paragraphe 6
de 1'artide 6, sont déduites, suivant le cas,
de la valeur de 1'établissement stable ou de la
base fixe.
3. Les dettes afférentes aux navires et aux
aéronefe exploités en trafic intemational ainsi
qu'aux biens mobiliers affectés å leur ex-
ploitation sont déduites de la valeur de ces
navires, aéronefe et biens mobiliers.
4. Les dettes afférentes aux biens mobiliers
corporels visés å 1'artide 8 sont déduites de
la valeur de ces biens.
5. Les autres dettes viennent en déduction
de la valeur des biens auxquels s'appliquent
les dispositions de 1'artide 9.
ARTIKEL 10
AVDRAG FÖR SKULDER
1. Skulder som uppkommit i samband med
förvärv, byggande, ombyggnad, förbättring,
reparation eller underhåll av sådan egendom
som avses i artikel 5, skall dras av från
värdet på denna egendom.
2. Om inte bestämmelserna i punkt 1
föranleder annat, skall skulder, som är hän-
förliga till ett sådant fast driftställe som avses
i artikel 6 punkt 1 eller till en sådan stadig-
varande anordning som avses i artikel 6
punkt 6, dras av från värdet av det fästa
driftstället respektive den stadigvarande
anordningen.
3. Skulder hänförliga till skepp och luft-
fartyg som används i internationell trafik
samt till lös egendom som är hänförlig till
användningen av sådana skepp och luftfartyg,
skall dras av från värdet på sådana skepp,
luftfartyg och sådan lös egendom.
4. Skulder hänförliga till sådan lös materi-
ell egendom (biens mobiliers corporels) som
avses i artikel 8 skall dras av från värdet på
denna egendom.
5. Andra skulder skall dras av från värdet
på sådan egendom på vilken bestämmelserna
i artikel 9 tillämpas.
13
Prop. 1994/95:29
6. Si une dette dépasse la valeur des biens
dont elle est déductible dans un Etat contract-
ant conformément aux dispositions des para-
graphes 1, 2, 3 ou 4, le solde est déduit de
la valeur des autres biens imposables dans
cet Etat.
7. Pour 1'application des dispositions des
paragraphes 1, 2, 3, 4, 5 et 6, il est entendu
que lorsqu'un Etat contractant, selon sa
législation inteme, impose un bien sur une
fraction seulement de sa valeur, les dettes ne
sont déduites qu'å proportion de cette frac-
tion.
8. Si les déductions visées aux paragraphes
5 ou 6 laissent un solde non couvert dans un
Etat contractant, ce solde est déduit de la
valeur des biens soumis ä l'impöt dans l'aut-
re Etat contractant.
ARTICLE 11
COLLECTIVITES PUBLIQUES ET
ORGANISMES A BUT DESINTERESSE
1. Les exonérations et réductions d'impot
ou autres avantages fiscaux prévus par la
législation d'un Etat contractant au profit de
cet Etat ou de ses collectivités locales s'ap-
pliquent dans les mémes conditions aux per-
sonnes publiques correspondantes de 1'autre
Etat contractant.
2. Les établissements publics ainsi que les
organismes ä but désintéressé, quelle que soit
leur dénomination, créés ou organisés dans
un Etat contractant et exer$ant leur activité
dans le domaine religieux, scientifique,
artistique, culturel, éducatif ou charitable
bénéficient dans 1'autre Etat contractant, dans
les conditions prévues par la législation de
celui-ci, des exonérations ou réductions
d'impot ou autres avantages fiscaux accordés
6. Om skuld överstiger värdet av sådan
egendom från vilket skulden enligt bestäm-
melserna i punkterna 1,2,3 och 4 skall dras
av i en avtalsslutande stat, skall överskjutan-
de belopp dras av från värdet av övrig egen-
dom som får beskattas i denna stat.
7. Vid tillämpningen av bestämmelserna i
punkterna 1, 2, 3, 4, 5 och 6 skall, i det fall
en avtalsslutande stat enligt sin interna lag-
stiftning endast beskattar en del av en egen-
doms värde, avdrag for skulder endast göras
i proportion till denna del.
8. Skuldöverskott som uppkommer i en
avtalsslutande stat efter avdrag som avses i
punkterna 5 och 6 skall dras av från värdet
av egendom som är skattepliktig i den andra
avtalsslutande staten.
ARTIKEL 11
OFFENTLIGA OCH ICKE-
KOMMERSIELLA INSTITUTIONER
1. Befrielse från respektive nedsättning av
skatt eller andra skattemässiga fördelar som
en avtalsslutande stat eller dess regionala
myndigheter åtnjuter enligt den statens lag-
stiftning skall också under samma förhållan-
den gälla beträffande motsvarande myndig-
heter i den andra avtalsslutande staten.
2. Offentliga såväl som icke-kommersiella
institutioner, vilken benämningen än må
vara, bildade eller organiserade i en avtals-
slutande stat och som utövar religiös, veten-
skaplig, konstnärlig, kulturell, undervisande
eller välgörande verksamhet skall i den andra
avtalsslutande staten åtnjuta motsvarande
befrielse, nedsättning eller andra skattemässi-
ga fördelar som liknande institutioner bildade
eller organiserade i denna andra stat äger
14
Prop. 1994/95:29
aux entités de nature identique ou analogue
créées ou organisées dans cet autre Etat.
3. Les exonérations et réductions d'impot
ou autres avantages fiscaux prévus par la
législation d'un Etat contractant, qui sont
étendus conformément aux dispositions des
paragraphes 1 et 2 aux personnes ou entités
mentionnées å ces paragraphes, ne peuvent
excéder les avantages fiscaux dont bénéfici-
ent ces personnes ou entités dans 1'autre Etat
contractant en application de la législation de
cet autre Etat.
ARTICLE 12
ELIMINATION DES DOUBLES
IMPOSITIONS
Les doubles impositions sont évitées de la
maniére suivante.
1. a) L'Etat contractant dans lequel était
domicilié le défunt au moment du décés ou le
donateur au moment de la donation impose
1'ensemble des biens qui fbnt partie de la
succession ou de la donation, y compris les
biens qui sont imposables dans 1'autre Etat
contractant conformément aux dispositions de
la présente Convention, et accorde, sur cet
impot, une déduction d'un montant égal å
1'impot payé dans cet autre Etat sur les biens
qui, å l'occasion du méme événement et
conformément aux dispositions de la Con-
vention, sont imposables dans cet autre Etat.
Cette déduction ne peut toutefois excéder la
quote-part de 1'impot du premier Etat con-
tractant, calculé avant cette déduction, corre-
spondant aux biens ä raison desquels la
déduction doit étre accordée.
b) Il est entendu que la quote-part de
1'impot du premier Etat contractant mention-
née au a) désigne:
åtnjuta enligt dess lagstiftning rörande skatter
på arv och gåvor.
3. Den befrielse, nedsättning av skatt eller
andra skattemässiga fördelar som i enlighet
med punkterna 1 och 2 ges till där angivna
myndigheter eller institutioner enligt en
avtalsslutande stats lagstiftning får inte över-
stiga de skattemässiga fördelar som dessa
myndigheter eller institutioner åtnjuter i den
andra avtalsslutande staten enligt denna andra
stats lagstiftning.
ARTIKEL 12
UNDVIKANDE AV
DUBBELBESKATTNING
Dubbelbeskattning undviks enligt följande:
1. a) Den avtalsslutande stat i vilken den
avlidne eller givaren hade hemvist vid döds-
fallet respektive gåvotillfället, skall beskatta
all den egendom som ingår i kvarlåtenskapen
eller gåvan inklusive den egendom som får
beskattas i den andra avtalsslutande staten i
enlighet med bestämmelserna i detta avtal
och skall från denna skatt avräkna ett belopp
motsvarande den skatt som erlagts i den
andra avtalsslutande staten för egendom som
på grund av samma händelse och enligt
bestämmelserna i detta avtal får beskattas i
denna andra stat. Avräkningsbeloppet skall
emellertid inte i något fall överstiga den del
av skatten i den förstnämnda avtalsslutande
staten, beräknad utan sådan avräkning, som
belöper på den egendom för vilken avräkning
skall medges.
b) Den del av skatten i den förstnämnda
avtalsslutande staten som omnämns i punkt a)
avser:
15
Prop. 1994/95:29
(i) lorsque l’impöt du premier Etat dö å
raison des biens considérés est calculé par
application d'un taux proportionnel, le
produit de la valeur nette de ces biens par
le taux qui lui est effectivement appliqué;
(ii) lorsque 1'impöt du premier Etat dö å
raison des biens considérés est calculé par
application d'un baréme progressif, le
produit de la valeur nette de ces biens par
le taux résultant du rapport entre, d'une
part, 1'impot effectivement dö ä raison de
la totalité des biens imposables selon la
législation inteme de cet Etat et, d'autre
part, la valeur nette de la totalité de ces
biens.
2. L'impöt sur les biens qui, conformé-
ment aux dispositions des artides 5, 6, 7 ou
8, sont imposables dans 1'Etat contractant
dans lequel n'était pas domicilié le défunt au
moment du décés ou le donateur au moment
de la donation, est calculé au taux correspon-
dant ä la totalité des biens imposables en
vertu de la législation inteme de cet Etat.
3. a) Nonobstant les dispositions de 1'ar-
tide 9, lorsque le défunt ou le donateur a été
domicilié dans 1'autre Etat contractant défini
au paragraphe 1 durant au moins cinq ans au
cours des sept demiéres années précédant le
moment du décés ou de la donation, selon le
cas, et qu'il possédait å ce moment la natio-
nalité de cet autre Etat mais non celles des
deux Etats contractants, les biens visés å
1'artide 9 sont aussi imposables dans cet
autre Etat selon sa législation inteme mais
celui-ci accorde sur cet impöt une déduction
d'un montant égal ä 1'impot payé sur ces
biens dans le premier Etat contractant défini
au paragraphe 1, en appliquant les disposi-
tions du paragraphe 1 comme s'il était 1'Etat
du domicile du défunt ou du donateur.
1) om skatten på sådan egendom i den
förstnämnda staten beräknas efter en pro-
portionell skattesats, skatten på nettovärdet
av denna egendom beräknad enligt gällan-
de skattesats,
2) om skatten på sådan egendom i den
förstnämnda staten beräknas efter en pro-
gressiv skatteskala, skatten på nettovärdet
av denna egendom beräknad med den
skattesats som erhålls genom att skatten
som skulle betalas på hela den egendom
som är skattepliktig enligt lagstiftningen i
denna stat jämförs med nettovärdet av hela
egendomen.
2. Skatt på egendom som enligt bestäm-
melserna i artiklarna 5, 6, 7 eller 8 i detta
avtal får beskattas i den avtalsslutande stat i
vilken den avlidne vid tidpunkten för döds-
fallet eller givaren vid tidpunkten för gåvan
inte hade hemvist, beräknas med den skatte-
sats som är tillämplig på hela den egendom
som är skattepliktig där enligt lagstiftningen
i denna stat.
3. a) Om emellertid den avlidna eller
givaren har haft hemvist i den andra avtals-
slutande stat som anges i punkt 1 under
minst fem av de sista sju åren närmast före
dödsfallet respektive gåvotillfället och vid
denna tidpunkt är medborgare i denna andra
stat men inte i båda avtalsslutande staterna,
får, utan hinder av bestämmelserna i arti-
kel 9, denna andra stat i enlighet med sin
interna lagstiftning också beskatta sådan
egendom, som avses i artikel 9. I sådana fall
skall dock denna andra stat medge avräkning
från denna skatt med ett belopp motsvarande
den skatt som erlagts i den förstnämnda
avtalsslutande stat som anges i punkt 1 på
sådan egendom, varvid bestämmelserna i
punkt 1 tillämpas som om den avlidne re-
spektive givaren haft sin hemvist i denna
andra stat.
16
Prop. 1994/95:29
b) Si une période plus longue que la pério-
de de sept ans mentionnée au a) est convenue
entre la France et un Etat membre de la
Communauté Européenne ou du Conseil
Nordique aprés la signature de la présente
Convention, les autorités compétentes se
consulteront en vue de modifier cette période
en conséquence.
ARTICLE 13
DELAIS
Toute demande d'imputation ou de rembour-
sement d'impöt doit étre présentée dans un
délai de cinq ans å compter de la date du feit
générateur de 1'impot ou, passé ce délai,
dans les deux années ä compter de la demié-
re date d'exigibilité de 1'impöt imputable.
b) Om en längre period än den period om
sju år som omnämnes i punkt a) överens-
koms mellan Frankrike och en medlemsstat
i EG eller en stat som är medlem i Nordiska
rådet efter det detta avtal har undertecknats
skall de behöriga myndigheterna överlägga
för att ändra perioden i detta avtal på mot-
svarande sätt.
ARTIKEL 13
TIDSGRÄNS
Framställning om avräkning eller återbe-
talning av skatt skall göras inom fem år från
tidpunkten för den händelse som föranledde
skattskyldigheten eller inom två år från den
sista dagen då påförd skatt förfaller till
betalning, om sistnämnda tidpunkt inträffar
senare.
ARTICLE 14
PROCEDURE AMIABLE
1. Lorsqu'une personne estime que les
mesures prises par un Etat contractant ou par
les deux Etats contractants entrainent ou
entraineront pour elle une imposition non
conforme aux dispositions de la présente
Convention, elle peut, indépendamment des
recours prévus par le droit inteme de ces
Etats, soumettre son cas å 1'autorité compé-
tente de l'un ou de 1'autre Etat contractant.
Le cas doit étre soumis dans les trois ans qui
suivent la premiére notification de la mesure
qui entraine une imposition non conforme
aux dispositions de la Convention.
ARTIKEL 14
FÖRFARANDET VID ÖMSESIDIG
ÖVERENSKOMMELSE
1. Om en person anser att en avtalsslutan-
de stat eller båda avtalsslutande staterna
vidtagit åtgärder som för honom medför eller
kommer att medföra beskattning som strider
mot bestämmelserna i detta avtal, kan han,
utan att detta påverkar hans rätt att använda
sig av de rättsmedel som finns i dessa staters
interna rättsordning, framlägga saken för den
behöriga myndigheten i endera staten. Saken
skall framläggas inom tre år från den tid-
punkt då personen i fråga fick vetskap om
den åtgärd som givit upphov till beskattning
som strider mot bestämmelserna i avtalet.
17
Prop. 1994/95:29
2. L'autorité compétente s'efforce, si la
réclamation lui parait fondée et si elle n'est
pas elle-méme en mesure d'y apporter une
solution satisfaisante, de résoudre le cas par
voie d'accord amiable avec 1'autorité compé-
tente de 1'autre Etat contractant, en vue
d*éviter une imposition non conforme aux
dispositions de la Convention. L'accord est
appliqué quels que soient les délais prévus
par le droit inteme des Etats contractants.
3. Les autorités compétentes des Etats
contractants s'efforcent, par voie d'accord
amiable, de résoudre les difficultés ou de
dissiper les doutes auxquelles peuvent donner
lieu 1'interprétation ou 1'application de la
Convention. Elles peuvent aussi se concerter
en vue d'éliminer la double imposition dans
les cas non prévus par la Convention.
4. Les autorités compétentes des Etats
contractants peuvent communiquer direc-
tement entre elles en vue de parvenir ä un
accord comme il est indiqué aux paragraphes
précédents. Si des échanges de vues oraux
semblent devoir fåciliter cet accord, ces
échanges de vues peuvent avoir lieu au sein
d'une commission composée de représen tants
des autorités compétentes des Etats contract-
ants.
5. Les autorités compétentes des Etats
contractants peuvent prescrire conjointement
ou séparément toutes régles ou formalités
nécessaires ou appropriées pour 1'application
des dispositions de la Convention.
2. Om den behöriga myndigheten finner
invändningen grundad men inte själv kan få
till stånd en tillfredsställande lösning, skall
myndigheten söka lösa frågan genom ömsesi-
dig överenskommelse med den behöriga
myndigheten i den andra avtalsslutande staten
i syfte att undvika beskattning som strider
mot bestämmelserna i avtalet. Överenskom-
melse som träffas genomförs utan hinder av
tidsgränser i de avtalsslutande staternas
interna lagstiftning.
3. De behöriga myndigheterna i de av-
talsslutande staterna skall genom ömsesidig
överenskommelse söka avgöra svårigheter
eller tvivelsmål som uppkommer i fråga om
tolkning eller tillämpning av avtalet. De kan
även överlägga i syfte att undanröja dubbel-
beskattning i fall som inte omfattas av av-
talet.
4. De behöriga myndigheterna i de av-
talsslutande staterna kan träda i direkt för-
bindelse med varandra i syfte att träffa över-
enskommelse i de fall som angivits i före-
gående punkter. Om muntliga överläggningar
anses underlätta en överenskommelse, kan
sådana överläggningar äga rum inom en
kommission som består av representanter för
de behöriga myndigheterna i de avtalsslutan-
de staterna.
5. De behöriga myndigheterna i de av-
talsslutande staterna får tillsammans eller var
och en för sig meddela föreskrifter och
föreskriva formulär som skall användas, i
den utsträckning som är nödvändig eller
lämplig för att genomföra bestämmelserna i
detta avtal.
18
Prop. 1994/95:29
ARTICLE 15
ARTIKEL 15
ECHANGE DE RENSEIGNEMENTS
UTBYTE AV UPPLYSNINGAR
1. Les autorités compétentes des Etats
contractants échangent les renseignements
nécessaires pour appliquer les dispositions de
la présente Convention ou celles de la lé-
gislation inteme des Etats contractants relati-
ve aux impöts visés par la Convention dans
la mesure ou 1'imposition qu'elle prévoit
n'est pas contraire å la Convention. L’é-
change de renseignements n'est pas restreint
par 1'artide 1. Les renseignements re§us par
un Etat contractant sont tenus secrets de la
méme maniére que les renseignements obte-
nus en application de la législation inteme de
cet Etat et ne sont communiqués qu'aux
personnes ou autorités (y compris les tribu-
naux et organes administratife) concemées
par 1'établissement ou le recouvrement des
impöts visés par la Convention, par les
procédures ou poursuites concemant ces
impöts, ou par les décisions sur les recours
relatifs å ces impöts. Ces personnes ou
autorités n'utilisent ces renseignements qu'å
ces fins. Elles peuvent fäire état de ces
renseignements au cours d'audiences publi-
ques de tribunaux ou dans des jugements.
2. Les dispositions du paragraphe 1 ne
peuvent en aucun cas étre interprétées com-
me imposant å un Etat contractant 1'obliga-
tion:
a) de prendre des mesures administratives
dérogeant ä sa législation ou ä sa pratique
administrative ou å celles de 1'autre Etat
contractant;
b) de foumir des renseignements qui ne
pourraient étre obtenus sur la base de sa
législation ou dans le cadre de sa pratique
administrative normale ou de celles de 1'autre
Etat contractant;
1. De behöriga myndigheterna i de av-
talsslutande staterna skall utbyta sådana
upplysningar som är nödvändiga for att
tillämpa bestämmelserna i detta avtal eller i
de avtalsslutande staternas interna lagstiftning
i fråga om skatter som omfattas av avtalet, i
den mån beskattningen enligt denna lagstift-
ning inte strider mot avtalet. Utbytet av
upplysningar begränsas inte av artikel 1.
Upplysningar som en avtalsslutande stat
mottagit skall behandlas såsom hemliga på
samma sätt som upplysningar som erhållits
enligt den interna lagstiftningen i denna stat
och får yppas endast för personer eller myn-
digheter (däri inbegripna domstolar och
förvaltningsoigan) som fästställer, uppbär
eller indriver de skatter som omfattas av
avtalet eller handlägger åtal eller besvär i
fråga om dessa skatter. Dessa personer eller
myndigheter skall använda upplysningarna
endast for sådana ändamål. De får yppa
upplysningarna vid offentlig rättegång eller i
domstolsavgöranden.
2. Bestämmelserna i punkt 1 anses inte i
något fäll medföra skyldighet för en avtals-
slutande stat att:
a) vidta förvaltningsåtgärder som avviker
från lagstiftning eller administrativ praxis i
denna stat eller den andra avtalsslutande
staten;
b) lämna upplysningar som inte är till-
gängliga enligt lagstiftning eller sedvanlig
administrativ praxis i denna eller den andra
avtalsslutande staten;
19
Prop. 1994/95:29
c) de foumir des renseignements qui révfe-
leraient un secret commercial, industriel,
professionnel ou un procédé commercial ou
des renseignements dont la communication
serait contraire å l'ordre public.
ARTICLE 16
ASSISTANCE AU RECOUVREMENT
1. A la demande de 1'Etat requérant, 1'Etat
requis procéde, sous réserve des dispositions
des paragraphes 7, 9 et 10, au recouvrement
des créances fiscales du premier Etat comme
s'il s'agissait de ses propres créances fisca-
les. Il est entendu que 1'expression "créance
fiscale" désigne tout montant d'impöt ainsi
que les intéréts, les amendes ou sanctions
fiscales et les frais de recouvrement y affé-
rents, qui sont dus et non encore acquittés.
2. Les dispositions du paragraphe 1 ne
s'appliquent qu'aux créances fiscales qui font
l'objet d'un titre permettant d'en poursuivre
le recouvrement dans 1'Etat requérant et qui,
ä moins que les autorités compétentes n'en
soient convenues autrement, ne sont pas
contestées.
3. L'obligation d'accorder une assistance
en vue du recouvrement des créances fiscales
concemant une personne décédée ou sa
succession est limitée å la valeur de la suc-
cession ou des biens re^us par chacun des
bénéficiaires de la succession selon que la
créance est ä recouvrer sur la succession ou
auprés des bénéficiaires de celle-ci.
4. A la demande de 1'Etat requérant, 1'Etat
requis prend des mesures conservatoires en
vue du recouvrement d'un montant d'impot,
méme si la créance est contestée ou si le titre
exécutoire n'a pas encore été émis.
c) lämna upplysningar som skulle röja
affärs-, industri-, handels- eller yrkeshemlig-
het eller i näringsverksamhet nyttjat förfa-
ringssätt eller upplysningar, vilkas överläm-
nande skulle strida mot allmänna hänsyn
(ordre public).
ARTIKEL 16
BISTÅND MED HANDRÄCKNING
1. Efter framställning av den ansökande
staten skall den anmodade staten, om inte
bestämmelserna i punkterna 7, 9 och 10
föranleder annat, vidta nödvändiga åtgärder
för att driva in den förstnämnda statens
skattefordringar som om de vore dess egna.
Uttrycket "skattefordringar" inbegriper vaije
skattebelopp liksom ränta, böter eller straff-
avgifter och kostnader för indrivning som
belöper därpå och som är förfallna till be-
talning och ännu ej erlagda.
2. Bestämmelserna i punkt 1 gäller endast
sådan skattefordran beträffande vilken finns
en i den ansökande staten giltig verkställig-
hetstitel och, såvida inte de behöriga myndig-
heterna i fråga kommit överens om annat,
som inte är tvistig.
3. Skyldigheten att ge handräckning vid
indrivning av skattefordran som avser av-
liden person eller dennes dödsbo är begrän-
sad till dödsboets värde respektive värdet av
dödsbodelägarnas andelar av dödsboet, be-
roende på om indrivningen av fordran skall
riktas mot dödsboet elller dess delägare.
4. Efter framställning av den ansökande
staten skall den anmodade staten vidta åt-
gärder för att säkerställa indrivning av skatt,
även om skattefordran har överklagats eller
om ingen verkställighetstitel ännu föreligger.
20
Prop. 1994/95:29
5. La demande d'assistance administrative
est accompagnée:
a) d'une attestation précisant que la créan-
ce fiscale conceme un impöt visé par la
présente Convention et, en ce qui conceme
le recouvrement, que sous réserve des dis-
positions du paragraphe 2, la créance fiscale
n'est pas ou ne peut étre contestée,
b) d'une copie officielle du titre permettant
1'exécution dans 1'Etat requérant, et
c) de tout autre document exigé pour le
recouvrement ou pour prendre les mesures
conservatoires.
6. Le titre permettant l'exécution dans
1’Etat requérant est, s' il y a lieu et conformé-
ment aux dispositions en vigueur dans 1'Etat
requis, admis, homologué, complété ou
remplacé dans les plus brefe délais suivant la
date de réception de la demande d'assistance
par un titre permettant l'exécution dans 1'Etat
requis.
7. Les questions concemant le délai au-
delå duquel la créance fiscale ne peut étre
exigée sont régies par la législation de 1'Etat
requérant. La demande d'assistance contient
des renseignements sur ce délai.
8. Les actes de recouvrement accomplis
par 1'Etat requis ä la suite d'une demande
d'assistance et qui, suivant la législation de
cet Etat, auraient pour effet de suspendre ou
d'interrompre le délai mentionné au para-
graphe 7 ont le méme effet au regard de la
législation de 1'Etat requérant. L'Etat requis
informe 1'Etat requérant des actes ainsi
accomplis.
9. En tout état de cause, 1'Etat requis n'est
pas tenu de donner suite å une demande
d'assistance qui est présentée aprés une
période de quinze ans ä partir de la date du
titre exécutoire initial.
5. Till framställning om handräckning skall
fogas:
a) en försäkran som preciserar att skatte-
fordran avser en skatt som omlättas av detta
avtal och, i det fäll då framställningen avser
indrivning, att, om inte bestämmelserna i
punkt 2 föranleder annat, skattefordran inte
är eller kan vara tvistig,
b) en officiell kopia av den i den ansökan-
de staten giltiga verkställighetstiteln, och
c) de övriga handlingar som behövs för
indrivning eller säkringsåtgärder.
6. En verkställighetstitel som är giltig i den
ansökande staten skall vid behov och i enlig-
het med de bestämmelser som gäller i den
anmodade staten snarast möjligt efter det att
framställningen har inkommit godkännas,
erkännas, kompletteras eller ersättas med en
verkställighetstitel som är giltig i den senare
staten.
7. I frågor som gäller tidsfrist efter vilken
skattefordran inte kan verkställas skall den
ansökande statens lagstiftning tillämpas.
Framställning om handräckning skall innehål-
la detaljerade uppgifter om sådan tidsfrist.
8. Indrivningsåtgärder, som vidtas av den
anmodade staten efter framställning om
handräckning och som enligt lagstiftningen i
denna stat uppskjuter eller avbryter tidsfrist
som avses i punkt 7 skall också ha denna
verkan vid tillämpningen av lagstiftningen i
den ansökande staten. Den anmodade staten
skall underrätta den ansökande staten i de
fäll att sådana åtgärder vidtas.
9. Under inga förhållanden är den anmoda-
de staten skyldig att bifälla en handräck-
ningsframställning som gjorts mer än 15 år
efter den dag då den ursprungliga verkställig-
hetstiteln är daterad.
21
Prop. 1994/95:29
10. La créance fiscale pour le recouvre-
ment de laquelle une assistance est accoidée
ne jouit dans 1'Etat requis d'aucun des privi-
léges spécialement attachés aux créances
fiscales de cet Etat méme si la procédure de
recouvrement utilisée est celle qui s'applique
å ses propres créances fiscales.
11. Si sa législation ou sa pratique admini-
strative le permet dans des circonstances
analogues, 1'Etat requis peut consentir un
délai de paiement ou un paiement échelonné,
mais en informe préalablement 1'Etat requé-
rant.
ARTICLE 17
FONCTIONNAIRES DIPLOMATIQUES
ET CONSULAIRES
Les dispositions de la présente Convention
ne portent pas atteinte aux priviléges fiscaux
dont bénéficient les fonctionnaires diplomati-
ques ou consulaires en vertu soit des régles
générales du droit intemational, soit des
dispositions d'accords particuliers.
ARTICLE 18
ENTREE EN VIGUEUR
1. Chacun des Etats contractants notifiera
å 1'autre 1'accomplissement des procédures
requises en ce qui le conceme pour la mise
en vigueur de la présente Convention. Celle-
ci entrera en vigueur le premier jour du
deuxiéme mois suivant le jour de réception
de la demiére de ces notifications.
10. Skattefordran för vilken handräckning
för indrivning lämnas åtnjuter inte i den an-
modade staten någon sådan särskild förmåns-
rätt som tillkommer denna stats skatteford-
ringar även om vid indrivningen tillämpas
samma förfarande som är tillämpligt vid
indrivningen av dess egna skattefordringar.
11. Den anmodade staten far bevilja an-
stånd med betalningen eller medge att denna
sker genom delbetalningar, när detta är
tillåtet under liknande omständigheter enligt
lagstiftning eller administrativ praxis i den
anmodade staten, men skall först underrätta
den ansökande staten.
ARTIKEL 17
DIPLOMATISKA FÖRETRÄDARE
OCH KONSULÄRA TJÄNSTEMÄN
Bestämmelserna i detta avtal berör inte de
privilegier vid beskattningen som enligt
folkrättens allmänna regler eller bestämmel-
ser i särskilda överenskommelser tillkommer
diplomatiska företrädare eller konsulära
tjänstemän.
ARTIKEL 18
IKRAFTTRÄDANDE
1. De avtalsslutande staterna skall under-
rätta varandra när de åtgärder vidtagits som
krävs för att detta avtal skall träda i kraft.
Avtalet träder i kraft den första dagen i den
andra månaden efter dagen för den sista av
dessa underrättelser.
22
Prop. 1994/95:29
2. Les dispositions de la Convention s'ap-
pliqueront pour la premiére fois aux succes-
sions de personnes décédées, et aux dona-
tions effectuées, å compter de la date de son
entrée en vigueur.
3. Les dispositions de la Convention entre
la Suéde et la France et tendant ä éviter les
doubles impositions et ä établir des régles
d'assistance en matiére d'impöts sur les
successions, signée å Paris le 24 décembre
1936, ainsi que les dispositions du Protocole
signé ä Paris le ler juillet 1963, cesseront
d'avoir effet å compter de la date å laquelle
les dispositions correspondantes de la présen-
te Convention s'appliqueront pour la premié-
re fois.
2. Avtalets bestämmelser skall tillämpas
första gången beträffande arv efter person
som avlider den dag avtalet träder i kraft
eller därefter och beträffande gåva som ges
den dag då avtalet träder i kraft eller där-
efter.
3. Bestämmelserna i avtalet den 24 de-
cember 1936 mellan Sverige och Frankrike
för undvikande av dubbelbeskattning och
festställande av bestämmelser angående
handräckning beträffande arvsskatt liksom
bestämmelserna i protokoll undertecknat i
Paris den 1 juli 1963, skall upphöra att gälla
från det datum då motsvarande bestämmelser
i detta avtal blir tillämpliga första gången.
ARTICLE 19
DENONCIATION
ARTIKEL 19
UPPHÖRANDE
La présente Convention demeurera en
vigueur tant qu'elle n*aura pas été dénoncée
par un Etat contractant. Chacun des Etats
contractants pourra la dénoncer å tout mo-
ment aprés une période de cinq ans suivant
la date de son entrée en vigueur, moyennant
un préavis minimum de six mois notifié par
la voie diplomatique. Dans ce cas, les dis-
positions de la Convention cesseront d'avoir
effet ä la date fixée dans le préavis de dénon-
ciation, mais continueront de s'appliquer aux
successions de personnes décédées, et aux
donations effectuées, avant cette date.
Detta avtal förblir i kraft till dess det
uppsagts av endera avtalsslutande staten.
Vardera avtalsslutande staten kan på diplo-
matisk väg uppsäga avtalet efter det att det
varit i kraft under minst fem år om under-
rättelse härom skett med minst sex månaders
varsel. I händelse av sådan uppsägning
upphör avtalet att gälla vid utgången av den
i uppsägningen angivna tidrymden dock att
avtalet skall försätta att gälla beträffende arv
efter person som avlidit före utgången av den
ovan angivna tidrymden och beträffende gåva
som ges före utgången av den ovan angivna
tidrymden.
23
Prop. 1994/95:29
EN FOI DE QUOI les soussignés, dfiment
autorisés ä cet effet, ont signé la présente
Convention.
Fait en double exemplaire å Stockholm le
8.6 1994, en langue fran<;aise.
Pour le Gouvemement
du Royaume de Suéde
Bo Lundgren
Pour le Gouvemement
de la République fran$aise
J. Timsit
Till bekräftelse härav har undertecknade,
därtill vederbörligen bemyndigade, under-
tecknat detta avtal.
Som skedde i Stockholm den 8 juni 1994
i två exemplar på franska språket.
För Konungariket
Sveriges regering
Bo Lundgren
För Republiken
Frankrikes regering
J. Timsit
24
3 Ärendet och dess beredning
Den 24 december 1936 undertecknades det nu gällande avtalet mellan
Sverige och Frankrike för undvikande av dubbelbeskattning och
fastställande av bestämmelser angående handräckning beträffande
arvsskatt. Avtalet trädde i kraft den 1 oktober 1937 och tillämpades på
dödsbo efter den som avlidit nämnda datum eller senare (SFS 1937:790
och 791, prop. 1937:73, BevU 3, rskr 40). Med anledning av detta avtal
samt ett samma dag undertecknat avtal för undvikande av dubbelbe-
skattning beträffende direkta skatter (SFS 1937:1003) utfärdades även ett
antal kungörelser angående ömsesidig handräckning respektive upp-
giftsskyldighet för domstolar och försäkringsanstalter (SFS 1937:1004-
1007). Det svensk-franska arvsskatteavtalet och de med avtalet samman-
hängande författningarna har, bl.a. genom tilläggsavtal den 8 april 1949
och den 1 juli 1963, ändrats vid ett flertal tillfällen. De nu gällande
författningarna rörande det svensk-franska arvsskatteavtalet återfinns i
SFS 1967:724, dock att avtalet och det till avtalet fogade protokollet finns
intaget som bilaga till SFS 1964:711.
Med hänsyn till att 1936 års avtal med tiden blivit föråldrat, togs från
svensk sida initiativ till förhandlingar om ett helt nytt avtal. Förhand-
lingarna föranleddes också av att ett förslag fenns om att principerna för
arvs- och gåvoskatteskyldigheten enligt svensk intern rätt skulle ändras.
Före den 1 januari 1989 förelåg arvs- och gåvoskatteskyldighet för all
egendom inom och utom Sverige om arvlåtaren eller gåvotagaren var
svensk medborgare. Dessa principer - som innebär avsteg från vad som
oftast gäller i andra länder - medförde komplikationer i samband med
arv och gåvor med internationell anknytning och vid tillämpning och
ingående av avtal för undvikande av dubbelbeskattning. Genom att
numera givarens respektive arvlåtarens hemvist avgör skattskyldighetens
omfettning underlättas ingåendet av dubbelbeskattningsavtal inom detta
område.
Förhandlingar om ett nytt avtal inleddes i Stockholm den 23-25 juni
1987 och återupptogs i maj 1988 i Stockholm. Den 28 maj 1988
paraferades ett på engelska upprättat förslag till nytt avtal.
Avtalsförslaget remitterades till Kammarkollegiet och Riksskatteverket
som i sina yttranden framförde vissa anmärkningar beträffende några be-
stämmelser i förslaget. Vid den därpå följande skriftväxlingen mellan de
avtalsslutande staterna konstaterades att det var nödvändigt att delvis
omförhandla den paraferade avtalstexten. Efter nya förhandlingar i Paris
kunde ett på franska upprättat förslag till nytt avtal som i allt väsentligt
tillgodosåg remissynpunkterna paraferas i Paris den 14 mars 1990.
Förslaget har senare översatts till svenska.
Avtalet undertecknades den 8 juni 1994 i Stockholm.
Lagrådet
Som framgår av 2 § i den föreslagna lagen skall avtalets beskattnings-
Prop. 1994/95:29
25
regler tillämpas endast i den mån de medför inskränkning av den Prop. 1994/95:29
skattskyldighet i Sverige som annars skulle föreligga. Regeringen anser
på grund härav och på grund av förslagens beskaffenhet att Lagrådets
hörande skulle sakna betydelse. Lagrådets yttrande har därför inte
inhämtats.
4 Lagförslaget
Lagförslaget består dels av paragraferna 1-4, dels av en bilaga som
innehåller den överenskomna avtalstexten.
I förslaget till lag föreskrivs att avtalet skall gälla som lag här i landet
(1 §). Vidare hänvisas i förslaget till 2 § kungörelsen (1967:721) om
förfarandet rörande eftergift av arvsskatt eller gåvoskatt vid dubbelbe-
skattning som föreskriver att ansökan om befrielse från eller nedsättning
av skatt skall göras skriftligen hos Kammarkollegiet (2 §).
I förslaget anges också med vilket belopp anstånd enligt 3 § nämnda
kungörelse högst får ske (3 §) och hur ansökan om rättelse skall göras,
om någon beskattas i strid med avtalets bestämmelser (4 §). Enligt art. 18
i avtalet skall de avtalsslutande staterna underrätta varandra när de
åtgärder vidtagits som enligt respektive stats lagstiftning krävs för att
avtalet skall träda i kraft. Avtalet träder därefter i kraft den första dagen
i den andra månaden efter dagen för den sista av dessa underrättelser.
Det är således inte möjligt att nu avgöra vid vilken tidpunkt avtalet
kommer att träda i kraft. I förslaget till lag har därför föreskrivits att
lagen träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
5 Fransk skattelagstiftning
Den franska arvs- och gåvoskatten utgör en del av ett system med
"registreringsskatter" och reglerna därom återfinns under Titel IV i den
allmänna skattelagen (Code général des impöts). De däri intagna
bestämmelserna är i allmänhet tillämpliga på såväl arvs- som gåvoskatt.
Arvtagare, legatarie, givare och gåvomottagare är alla ansvariga för
skattens erläggande. De flesta offentliga institutioner och vissa ideella
organisationer är dock skattebefriade.
Arvs- och gåvoskatt tas ut på all egendom oavsett var den är belägen
om arvlåtaren eller givaren var bosatt i Frankrike. Var arvlåtaren eller
givaren inte bosatt i Frankrike tas dock skatt endast ut i fråga om
egendom som är eller anses vara belägen i Frankrike.
Såsom bosatt i Frankrike räknas i detta sammanhang en person som
a) har sitt hem i eller huvudsakligen vistas i Frankrike,
b) bedriver yrkesmässig verksamhet i Frankrike, såvida han inte kan
visa att verksamheten endast är av sekundär betydelse, eller
c) har centrum för sina ekonomiska intressen i Frankrike.
Franska statstjänstemän som tjänstgör utomlands och vars inkomst inte
beskattas i tjänstgöringslandet anses också vara bosatta i Frankrike.
26
Arvsskatten beräknas på nettovärdet av den egendom som tillfaller en Prop. 1994/95:29
viss person och inte på kvarlåtenskapen som sådan. Gåvoskatt beräknas
däremot på egendomens bruttovärde.
Egendom skall tas upp till marknadsvärdet vid dödsfallet eller vid den
tidpunkt då skattskyldighet till gåvoskatt inträder. För viss egendom
gäller dock särskilda värderingsregler. Endast ett fåtal kategorier av
egendom är under vissa förutsättningar helt undantagna från beskattning.
Vid beräkning av underlaget för arvs- och gåvoskatten medges make
avdrag med 330 000 Ffrs och vart och ett av arvlåtarens eller givarens
barn samt varje annan person i rakt upp- eller nedstigande led avdrag
med 300 000 Ffrs vardera. Vidare medges ett personligt avdrag med
300 000 Ffrs i fråga om arv, legat eller gåva till person som på grund av
invaliditet fått sin arbetsförmåga nedsatt och under vissa förutsättningar
medges syskon till den avlidne ett avdrag med 100 000 Ffrs. Arvtagare,
som inte är berättigad till något av de ovan redovisade personliga
avdragen, är berättigad att erhålla ett avdrag med 10 000 Ffrs.
Förutom de ovan angivna personliga avdragen medges i vissa fall också
avräkning från skatten med visst belopp. Härvid gäller att en person som
erhåller en gåva, ett arv eller ett legat och som vid denna tidpunkt har
minst tre barn är berättigad till avräkning med 2 000 Ffrs för det tredje
barnet och vaije ytterligare barn. Sker överföringen till make eller till
någon i direkt upp- eller nedstigande led höjs avräkningsbeloppet till
4 000 Ffrs.
Skattesatserna är desamma för arvs- och gåvoskatt men varierar
beroende på släktskapsförhållandet och på storleken på det erhållna
beloppet. De för närvarande gällande skattesatserna framgår av följande
tabeller:
Tabell I Mottagare i direkt upp- eller nedstigande led
|
Beskattningsbart belopp (Ffrs) |
Skattesats (%) | |
|
På de första |
50 000 |
5 |
|
På följande |
25 000 |
10 |
|
På följande |
25 000 |
15 |
|
På följande |
3 300 000 |
20 |
|
På följande |
2 200 000 |
30 |
|
På följande |
5 600 000 |
35 |
|
Mer än |
11 200 000 |
40 |
Tabell II Make/maka mottagare
|
Beskattningsbart belopp (Ffrs) |
Skattesats (%) | |
|
På de första |
50 000 |
5 |
|
På följande |
50 000 |
10 |
|
På följande |
100 000 |
15 |
|
På följande |
3 200 000 |
20 |
|
På följande |
2 200 000 |
30 |
|
På följande |
5 600 000 |
35 |
|
Mer än |
11 200 000 |
40 |
27
Prop. 1994/95:29
Tabell III Bror eller syster mottagare
|
Beskattningsbart belopp (Ffrs) |
Skattesats (%) | |
|
På de första |
150 000 |
35 |
|
Mer än |
150 000 |
45 |
För mottagare som är släkt med arvlåtaren eller givaren upp till och
med fjärde släktledet uppgår skattesatsen till 55 % av det beskattnings-
bara beloppet. För alla andra mottagare tas skatt ut med 60 % av det
beskattningsbara beloppet.
I de fall då något dubbelbeskattningsavtal inte finns medges i Frankrike
bosatta personer avräkning för den i utlandet erlagda skatten. Avräkning
medges dock högst med ett belopp motsvarande den franska skatten på
den i utlandet belägna egendomen.
6 Dubbelbeskattningsavtalets innehåll
6.1 Bakgrund
Avtalet har i stor utsträckning utformats i enlighet med det modellavtal
för undvikande av dubbelbeskattning beträffande kvarlåtenskap, arv och
gåva som Organisationen for ekonomiskt samarbete och utveckling
(OECD) utarbetat år 1983 ("Model Double Taxation Convention on
Estates and Inheritances and on Gifts"). Avvikelser från detta modellavtal
förekommer dock givetvis på grund av respektive stats interna lagstift-
ning.
Avtalet syftar i princip till att lösa sådana fall av dubbelbeskattning då
arv eller gåva efter en i Sverige eller Frankrike bosatt person är under-
kastad såväl svensk som fransk arvs- eller gåvoskatt. Vidare innehåller
avtalet bestämmelser rörande informationsutbyte samt bistånd med indriv-
ning.
6.2 Avtalets tillämpningsområde
Art. 1 anger att avtalet omfattar personer som vid dödsfallet respektive
gåvotillfallet hade hemvist i en av de avtalsslutande staterna eller i båda.
Art. 2 upptar de skatter som omfattas av avtalet.
6.3 Definitioner m.m.
Art. 3 innehåller vissa allmänna definitioner. Vissa uttryck som inte
definieras i avtalet har samma innebörd som i inkomstskatteavtalet med
28
Frankrike (SFS 1991:673). De definitioner som anges i inkomstskatteav- Prop. 1994/95:29
talet, t.ex. uttrycket "företag i en avtalsslutande stat", kan därför vara
vägledande även vid tolkningen av detta avtal.
Art. 4 innehåller regler som avser att fastställa om den avlidne eller
givaren vid tidpunkten för dödsfallet respektive gåvotillfället hade sin
hemvist i Sverige eller Frankrike. Om den avlidne eller givaren vid
tidpunkten för dödsfallet respektive överlåtelsen enligt svensk lagstiftning
var bosatt i Sverige och enligt lagstiftningen i Frankrike var bosatt där,
avgörs hans hemvist vid tillämpningen av avtalet enligt bestämmelserna
i punkt 2. I punkt 3 regleras fall av dubbel bosättning för annan person
än fysisk person. Hemvistreglema i avtalet avgör, i likhet med vad som
gäller i fråga om inkomstskatteavtal, inte om en person enligt svenska
interna skatteförfettningar skall anses vara bosatt här eller inte. Den i art.
4 intagna hemvistregel har således endast betydelse vid tillämpningen av
avtalets bestämmelser.
6.4 Avtalets beskattningsregler
Art. 5-9 innehåller avtalets regler om fördelning av beskattningsrätten
till olika slag av egendom.
Art. 5 anger att fest egendom som ingår i kvarlåtenskapen efter eller
i gåva från person med hemvist i en avtalsslutande stat och som är
belägen i den andra avtalsslutande staten alltid får beskattas i den stat där
egendomen är belägen. Detta gäller även om den festa egendomen utgör
del av rörelsetillgångar i fest driftställe i den andra staten eller utgör del
i tillgångar som är hänförliga till stadigvarande anordning för utövande
av självständig yrkesverksamhet i denna stat. Art. 5 omfattar endast fest
egendom som är belägen i den ena avtalsslutande staten, dvs. i Sverige
eller i Frankrike, och som ingår i kvarlåtenskap eller gåva från person
med hemvist i den andra avtalsslutande staten. I de fell då festigheten är
belägen i en tredje stat eller då såväl festigheten som arvlåtaren eller
givare är belägen respektive har hemvist i samma avtalsslutande stat är
art. 9 och inte art. 5 tillämplig. Enligt punkt 3 innefattas i vissa fell också
aktier, andelar eller andra rättigheter i juridisk person som direkt eller
indirekt äger egendom som huvudsakligen består av fest egendom eller
rättigheter som hänför sig till sådan egendom i uttrycket "fest egendom".
Härvid gäller att sådana aktier, andelar eller rättigheter skall anses vara
belägna i den stat där den festa egendomen är belägen.
Art. 6 punkt 1 anger att lös egendom som utgör del av rörelsetillgång-
ama i fest driftställe får beskattas i den stat där det festa driftstället är
beläget. Motsvarande regel gäller enligt punkt 6 också i fråga om lös
egendom hänförlig till stadigvarande anordning för utövande av fritt yrke
eller annan självständig verksamhet. Vad som avses med "fest driftställe"
anges i punkterna 2-4. Anordningar som anges i punkt 5 anses dock inte
utgöra fest driftställe.
Art. 7 innehåller regler om skepp och luftfertyg som används i
internationell trafik. Sådan egendom får beskattas i den avtalsslutande stat
29
där företaget som använder egendomen har sin verkliga ledning. Prop. 1994/95:29
Motsvarande gäller beträffande lös egendom som är hänförlig till
användningen av sådana skepp och luftfartyg.
Art. 8 stadgar att materiell lös egendom (biens mobiliers corporels) som
inte omfattas av art. 6 och 7 får beskattas i den stat där egendomen är
belägen. Denna bestämmelse har tillkommit på fransk begäran och mot-
svaras av en liknande bestämmelse i nuvarande avtal (art. 2). Begreppet
"bien mobiliers corporel" omfattar enligt fransk rätt i princip all materiell
lös egendom utom aktier, andelar i bolag, obligationer eller andra ford-
ringar.
Art. 9 anger att annan egendom än sådan som avses i art. 5-8
beskattas endast i den stat där den avlidne eller givaren hade hemvist vid
tidpunkten for dödsfallet respektive gåvotillfället. Som redovisats ovan
under art. 5, fäller t.ex. fest egendom belägen i en tredje stat in under
denna artikels tillämpningsområde.
Art. 10 innehåller regler om skuldavdrag vid beskattningen.
Art. 11 punkt 1 stadgar att befrielse från respektive nedsättning av skatt
eller andra skattemässiga fördelar som en avtalsslutande stat eller dess
regionala myndigheter åtnjuter enligt intern lagstiftning skall också gälla
beträffende motsvarande myndigheter i den andra staten. Motsvarande
gäller också enligt punkt 2 för offentliga och icke-kommersiella institutio-
ner som bildats eller organiserats i en avtalsslutande stat och som utövar
religiös, vetenskaplig, konstnärlig, kulturell, undervisande eller väl-
görande verksamhet.
6.5 Metoder för undanröjande av dubbelbeskattning
Art. 12 (metodartikeln) innehåller föreskrifter om hur dubbelbeskattning
skall undanröjas. Både Sverige och Frankrike tillämpar avräkning av skatt
(credit of tax) som huvudmetod för undanröjande av dubbelbeskattning.
Detta innebär för Sveriges del att om egendom, som enligt art. 5-8 får
beskattas i Frankrike, beskattas även i Sverige, skall Sverige i enlighet
med bestämmelserna i punkt 1 från svensk skatt på egendomen avräkna
den skatt som erlagts för egendomen i Frankrike. På egendom som en
stat får beskatta enligt dessa artiklar får skatten enligt punkt 2 beräknas
med iakttagande av hela den egendom som enligt intern lagstiftning är
skattepliktig där. Enligt punkt 3 a gäller för svensk del att om den avlid-
ne eller givaren vid tidpunkten för dödsfellet respektive gåvotillfället hade
hemvist i Frankrike men haft hemvist i Sverige under fem av de sista sju
åren närmast före dödsfellet respektive gåvotillfället och var svensk men
inte fransk medborgare äger Sverige ändock beskatta sådan egendom som
avses i art. 9, dvs. egendom som i andra fell endast beskattas i Frankri-
ke. I sådana fell skall Sverige medge avräkning för eventuell fransk skatt.
Enligt punkt 3 b kan den i punkt 3 a angivna tidsperioden komma att
förlängas om Frankrike kommer överens om en längre övergångsperiod
med en EG-stat eller en stat som är medlem i Nordiska rådet.
30
6.6 Särskilda bestämmelser
Prop. 1994/95:29
Art. 13 anger vissa tidsgränser för framställning om avräkning eller
återbetalning av skatt på grund av bestämmelserna i avtalet.
Art. 14 innehåller bestämmelser om förfarandet vid ömsesidig över-
enskommelse vid beskattning i strid med avtalets regler samt tolknings-
och tillämpningsproblem. I punkt 5 sägs vidare att den behöriga myndig-
heten i en avtalsslutande stat får meddela föreskrifter och föreskriva att
formulär skall användas.
Art. 15 och 16 innehåller regler om utbyte av upplysningar för be-
skattningsändamål och bistånd med indrivning. Sådana regler är ofta
nödvändiga för att bestämmelserna i ett dubbelbeskattningsavtal skall
kunna genomföras. De ger också de båda staternas myndigheter möjlighet
att kontrollera att avtalet inte utnyttjas för skatteflykt och kan bidra till
att förhindra skatteundandragande åtgärder även i andra fäll än genom
utnyttjande av avtalet.
Art. 17 innehåller regler om diplomatiska företrädare och konsulära
tjänstemän.
6.7 Slutbestämmelser
Art. 18 och 19 innehåller bestämmelser om ikraftträdande och upp-
hörande av avtalet. Enligt art. 18 gäller därvid att de avtalsslutande
staterna skall underrätta varandra när de åtgärder vidtagits som krävs för
att avtalet skall träda i kraft. Avtalet träder därefter i kraft den första
dagen i den andra månaden efter dagen för den sista av dessa under-
rättelser. Det skall tillämpas för första gången beträffande arv efter
person som avlider den dag avtalet träder i kraft eller därefter och
beträffande gåva som ges den dag då avtalet träder i kraft eller därefter.
1936 års avtal och 1963 års protokoll upphör att gälla i och med att detta
avtal blir tillämpligt.
31
Finansdepartementet Prop. 1994/95:29
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 27 oktober 1994
Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Sahlin,
Hjelm-Wallén, Peterson, Hellström, Thalén, Freivalds, Wallström,
Persson, Tham, Schori, Blomberg, Heckscher, Hedborg, Andersson,
Winbeig, Uusmann, Nygren, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson
Föredragande: statsrådet Persson
Regeringen beslutar proposition 1994/95:29 Dubbelbeskattningsavtal
mellan Sverige och Frankrike beträffande skatter på arv och på gåva.
gotab 47144, Stockholm 1994
32