Utgiftsområde 8
Migration
1
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 8
Utgiftsområde 8 – Migration
Innehållsförteckning
2.6.1Delmål 1: En ansvarsfull och restriktiv migrationspolitik som ger skydd tillfälligt till människor som har skyddsbehov i enlighet med miniminivån som följer av EU-rätten och de bindande internationella regler som Sverige har åtagit sig att följa, bl.a.
| asylrätten, samt upprätthåller en kontrollerad invandring. ............... | 8 |
2.6.2Delmål 2: En ansvarsfull och restriktiv migrationspolitik som
| minskar den irreguljära migrationen till Sverige och EU. ............... | 14 |
| inte har laglig rätt att vistas i Sverige lämnar landet ......................... | 16 |
2.6.4Delmål 4: En ansvarsfull och restriktiv migrationspolitik som
| säkerställer en ändamålsenlig arbetskraftsinvandring som bidrar till | |
| Sveriges konkurrenskraft...................................................................... | 18 |
2.6.5Delmål 5: En ansvarsfull och restriktiv migrationspolitik som
| förhindrar, upptäcker och åtgärdar fusk och missbruk. .................. | 19 |
2.6.6Delmål 6: En ansvarsfull och restriktiv migrationspolitik som
2.7.51:5 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål
| 2.7.6 | 1:6 | Offentligt biträde i utlänningsärenden......................................... | 29 |
| 2.7.7 | 1:7 | Utresor för avvisade och utvisade ................................................ | 30 |
2.7.81:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och
| flyktingar ................................................................................................. | 31 |
2
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 8
1 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringens förslag:
1.Riksdagen anvisar anslagen för budgetåret 2027 inom utgiftsområde 8 Migration enligt tabell 1.1.
2.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2027 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som anges i tabell 1.2.
| Tabell 1.1 | Anslagsbelopp | |
| Tusental kronor | ||
| Anslag | ||
| 1:1 Migrationsverket | 5 444 070 | |
| 1:2 Ersättningar och bostadskostnader | 3 426 000 | |
| 1:3 Migrationspolitiska åtgärder | 1 679 013 | |
| 1:4 Domstolsprövning i utlänningsmål | 930 970 | |
| 1:5 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål | 140 800 | |
| 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden | 54 602 | |
| 1:7 Utresor för avvisade och utvisade | 325 202 | |
| 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar | 733 450 | |
| Summa anslag inom utgiftsområdet | 12 734 107 | |
| Tabell 1.2 | Beställningsbemyndiganden | ||
| Tusental kronor | |||
| Anslag | Beställningsbemyndigande | Tidsperiod | |
| 1:3 Migrationspolitiska åtgärder | 578 000 | 2028–2030 | |
| 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande | |||
| och flyktingar | 750 000 | 2028–2030 | |
| Summa beställningsbemyndiganden inom utgiftsområdet | 1 328 000 | ||
3
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 8
2 Utgiftsområde 8 Migration
2.1Principer för utformningen av denna proposition
Vid utformningen av denna proposition har särskilda principer tillämpats med anledning av att den har beslutats av en övergångsregering. Bakgrunden till principerna redovisas närmare i finansplanen (Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 1.1).
Förslagen i denna proposition utgår från den budget som riksdagen har beslutat för 2026 efter förslag i budgetpropositionen för 2026. Beslutade ändringar i statens budget för 2026 har inte beaktats. Följande generella justeringar har gjorts för utgiftsområdena.
–Anslag som används för förvaltnings- och investeringsändamål har pris- och löneomräknats på sedvanligt sätt. Anslag som avser regelstyrda transfereringssystem har justerats utifrån ändrad makroekonomisk utveckling liksom ändrade volymer (t.ex. antal personer som omfattas).
–Anslag har justerats till följd av beslutade lagar och förordningar, internationella avtal, civilrättsligt bindande avtal eller EU-rättsakter.
–Anslag har justerats med anledning av att riksdagen beslutat om flyttar av ändamål och verksamheter mellan utgiftsområden.
–Anslag har justerats om det krävts för att nödvändiga samhällsfunktioner ska kunna upprätthållas.
–Uppenbart tillfälliga satsningar från tidigare budgetår som upphör vid utgången av 2026 har inte förlängts.
–Lagförslag som är politiskt okontroversiella och som inte kan genomföras under pågående budgetår, har inkluderats i de fall det råder politisk samsyn om förslagen.
De sedvanliga finansieringsprinciper som används vid beredningen av regeringens budgetförslag har tillämpats i enlighet med det finanspolitiska ramverket när denna proposition har tagits fram (skr. 2025/26:76, bet. 2025/26:FiU14, rskr. 2025/26:156).
Utöver förslag om anslag lämnar regeringen även förslag om beställningsbemyndiganden och andra finansiella befogenheter samt övriga förslag på finansmaktens område som kräver riksdagens ställningstagande inför det kommande budgetåret. Vid bedömningen av storleken på beställningsbemyndigandena har en prövning gjorts utifrån tidigare beslutade bemyndiganden och med hänsyn till de föreslagna anslagsnivåerna.
För att det ska vara möjligt att härleda de föreslagna preliminära utgiftsramarna för 2028 och 2029 till anslagen redovisar regeringen på sedvanligt sätt beräkningar även för det andra och tredje tillkommande året efter budgetåret. Även dessa beräkningar baseras på de ovan angivna principerna. Regeringen har dock inte tillämpat principen om förlängning av 2026 års anslagsnivå för åren efter budgetåret för åtgärder som upphör vid utgången av 2026. För åtgärder som upphör från utgången av 2027 eller senare gäller 2026 års nivå för åtgärden fram till slutåret. För permanenta åtgärder gäller 2026 års nivå tills vidare. Med hänsyn till att propositionen utformats enligt principer för att lämnas av en övergångsregering är dessa beräkningar mycket osäkra som underlag för bedömning av framtida anslagsnivåer.
4
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 8
I enlighet med kraven i budgetlagen (2011:203) lämnar regeringen i denna proposition en resultatredovisning i förhållande till de av riksdagen beslutade målen. Mot bakgrund av de ovan angivna principerna har dock regeringen avstått från att redovisa en bedömning av måluppfyllelsen och den framtida politiska inriktningen. Hur anslagen är tänkta att användas under 2027 framgår i stället enbart av förslagen om anslag och övriga finansiella befogenheter samt av de ändamål som är kopplade till dessa under rubriken Budgetförslag.
De konsekvenser för anslagsnivån som tillämpningen av principerna har fått redovisas under rubriken Skälen för regeringens förslag för respektive anslag. Tyngdpunkten i redovisningen är konsekvenserna för anslagsnivån 2027. För åren därefter är beräkningarna mycket osäkra varför konsekvenserna inte redovisas närmare för dessa år. I tabellerna för förändringar av anslagsnivån har det inte varit praktiskt möjligt att specificera beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder på motsvarande sätt som gjordes i budgetpropositionen för 2026.
2.2Utgiftsområdets omfattning
Utgiftsområdet omfattar frågor som rör utlänningars rätt att resa in i samt vistas och arbeta i Sverige, mottagandet av sökande av internationellt skydd, svenskt medborgarskap, återvändande av personer som har ett avvisnings- eller utvisningsbeslut (avlägsnandebeslut) och frivillig återvandring av personer som har uppehållstillstånd. Inom utgiftsområdet verkar myndigheterna Migrationsverket, migrationsdomstolarna och Migrationsöverdomstolen samt Kriminalvården när det gäller verksamhet med utresor för personer med ett avlägsnandebeslut.
Inom utgiftsområdet finansieras Migrationsverkets förvaltningsutgifter, utgifter för ersättningar och bostadskostnader och utgifter för offentliga biträden. Inom utgiftsområdet finansieras även utresor för avvisade och utvisade samt återvandringsbidrag. Vidare finansieras verksamheten vid migrationsdomstolarna och Migrationsöverdomstolen, deltagande i EU-samarbete, migrationspolitiska projekt och stöd till internationella organisationer samt EU-fonder inom området.
Den 12 juni 2026 började EU:s migrations- och asylpakt att tillämpas, vilket bl.a. inneburit att begreppen asylsökande och asylansökan har utmönstrats ur utlänningslagen (2005:716) och ersatts med de EU-rättsliga begreppen sökande av internationellt skydd respektive ansökan om internationellt skydd. I denna proposition används däremot i huvudsak de tidigare svenska begreppen, i enlighet med den terminologi som gällde i utlänningslagen under den redovisade perioden i resultatredovisningen.
2.3Utgiftsutveckling
Tabell 2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 08 Migration
Miljoner kronor
| Utfall Budget Prognos Förslag Beräknat Beräknat | ||||||
| 2025 | 20261 | 2026 | 2027 | 2028 | 2029 | |
| 1:1 Migrationsverket | 5 | |||||
| 128 | 5 512 | 5 558 | 5 444 | 5 254 | 5 540 | |
| 1:2 Ersättningar och bostadskostnader | 2 | |||||
| 899 | 4 223 | 2 960 | 3 426 | 3 276 | 2 276 | |
| 1:3 Migrationspolitiska åtgärder | 209 | 1 600 | 371 | 1 679 | 1 550 | 1 550 |
| 1:4 Domstolsprövning i utlänningsmål | 870 | 915 | 917 | 931 | 821 | 834 |
| 1:5 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i | ||||||
| utlänningsmål | 98 | 161 | 111 | 141 | 201 | 201 |
| 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden | 151 | 108 | 107 | 55 | 53 | 51 |
5
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 8
| Utfall Budget Prognos Förslag Beräknat Beräknat | ||||||
| 2025 | 20261 | 2026 | 2027 | 2028 | 2029 | |
| 1:7 Utresor för avvisade och utvisade | 277 | 340 | 293 | 325 | 325 | 325 |
| 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för | ||||||
| asylsökande och flyktingar | 542 | 665 | 659 | 733 | 590 | 155 |
| Totalt för utgiftsområde 08 Migration | 10 | 13 | ||||
| 174 | 524 | 10 975 | 12 734 | 12 071 | 10 932 | |
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Tabell 2.2 Förändringar av utgiftsramen 2027–2029 för utgiftsområde 08 Migration
Miljoner kronor
| 2027 | 2028 | 2029 | |
| Anvisat 20261 | 13 524 | 13 524 | 13 524 |
| Pris- och löneomräkning2 | 99 | 179 | 277 |
| Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | -95 | -684 | -922 |
| Volymer | -794 | -948 | -1 948 |
| Överföring till/från andra utgiftsområden | |||
| Övrigt | |||
| Ny utgiftsram | 12 734 | 12 071 | 10 932 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2026. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2028–2029 är preliminär.
Tabell 2.3 Utgiftsram 2027 realekonomiskt fördelad för utgiftsområde 08 Migration
Miljoner kronor
| 2027 | |
| Transfereringar1 | 4 835 |
| Verksamhetsutgifter2 | 7 868 |
| Investeringar3 | 32 |
| Summa utgiftsram | 12 734 |
Anm.: Den realekonomiska fördelningen baseras på utfall 2025 samt kända förändringar av anslagens användning.
1Med transfereringar avses inkomstöverföringar, dvs. utbetalningar av bidrag från staten till exempelvis hushåll, företag eller kommuner utan att staten får någon direkt motprestation.
2Med verksamhetsutgifter avses resurser som statliga myndigheter använder i verksamheten, t.ex. utgifter för löner, hyror och inköp av varor och tjänster.
3Med investeringar avses utgifter för anskaffning av varaktiga tillgångar såsom byggnader, maskiner, immateriella tillgångar och finansiella tillgångar.
2.4Mål för utgiftsområdet
Riksdagen har fastslagit mål för utgiftsområdet (prop. 2023/24:1 utg.omr. 8, bet. 2023/24:SfU4, rskr. 2023/24:83). Målet för utgiftsområdet är en ansvarsfull och restriktiv migrationspolitik som
–ger skydd tillfälligt till människor som har skyddsbehov i enlighet med miniminivån som följer av EU-rätten och de bindande internationella regler som Sverige har åtagit sig att följa, bl.a. asylrätten, samt upprätthåller en kontrollerad invandring
–minskar den irreguljära migrationen till Sverige och EU
–bidrar till att personer som saknar skyddsskäl eller av andra skäl inte har laglig rätt att vistas i Sverige lämnar landet
–säkerställer en ändamålsenlig arbetskraftsinvandring som bidrar till Sveriges konkurrenskraft
–förhindrar, upptäcker och åtgärdar fusk och missbruk
–stimulerar frivillig återvandring.
6
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 8
Målet för utgiftsområdet slogs fast i budgetpropositionen för 2024. De indikatorer som används för att följa upp resultat i förhållande till målet kan därför i vissa fall inte redovisas med långa tidsserier.
2.5Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder
Målet för utgiftsområdet delas upp i sex delmål. Till varje delmål finns ett antal resultatindikatorer för att bedöma måluppfyllelsen.
Delmål 1: En ansvarsfull och restriktiv migrationspolitik som ger skydd tillfälligt till människor som har skyddsbehov i enlighet med miniminivån som följer av EU-rätten och de bindande internationella regler som Sverige har åtagit sig att följa, bl.a. asylrätten, samt upprätthåller en kontrollerad invandring.
Resultatindikatorer för att bedöma delmål 1 är
–antal asylsökande och personer med tillfälligt skydd i Sverige jämfört med EU
–andel avgjorda asylärenden inom författningsstyrd tid
–vistelsetid från inkommen asylansökan till utskrivning ur Migrationsverkets mottagningssystem
–andel av det totala antalet asylsökande i mottagningssystemet som bor på Migrationsverkets asylboenden
–andel mål i migrationsdomstol och Migrationsöverdomstol som har avgjorts inom de av regeringen uppställda verksamhetsmålen om rimlig handläggningstid
–andel mål i migrationsdomstol med ändrad utgång.
Delmål 2: En ansvarsfull och restriktiv migrationspolitik som minskar den irreguljära migrationen till Sverige och EU.
Resultatindikatorer för att bedöma delmål 2 är
–antal rapporterade irreguljära gränspassager till EU
–antal personer som har nekats inresa vid Sveriges yttre gräns
–antal asylsökande, nedbrutet på dem med preskriberade avlägsnandebeslut, dem med visum, viseringsfria och barn födda i Sverige
–andel beviljade asylansökningar (förstagångsansökningar) i Sverige jämfört med EU.
Delmål 3: En ansvarsfull och restriktiv migrationspolitik som bidrar till att personer som saknar skyddsskäl eller av andra skäl inte har laglig rätt att vistas i Sverige lämnar landet.
Resultatindikatorer för att bedöma delmål 3 är
–antal personer som har återvänt i enlighet med ett lagakraftvunnet avlägsnandebeslut och andelen personer som återvänt självmant av det totala antalet personer som återvänt
–kapacitet och beläggningsgrad vid återvändandecenter och förvar
–tid från lagakraftvunnet avlägsnandebeslut till utresa.
Delmål 4: En ansvarsfull och restriktiv migrationspolitik som säkerställer en ändamålsenlig arbetskraftsinvandring som bidrar till Sveriges konkurrenskraft.
Resultatindikatorer för att bedöma delmål 4 är
–antal ansökningar om arbetstillstånd, totalt och för högkvalificerad arbetskraft
7
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 8
–antal prövade och andel beviljade ansökningar om arbetstillstånd, totalt och för högkvalificerad arbetskraft
–handläggningstid för arbetstillstånd, totalt och för högkvalificerad arbetskraft.
Delmål 5: En ansvarsfull och restriktiv migrationspolitik som förhindrar, upptäcker och åtgärdar fusk och missbruk.
Resultatindikatorer för att bedöma delmål 5 är
–antal utförda inre utlänningskontroller och antalet kontroller som har lett till en åtgärd som exempelvis ett beslut om avlägsnande eller förvar
–antal beslut om återkallelse av uppehållstillstånd och statusförklaring.
Delmål 6: En ansvarsfull och restriktiv migrationspolitik som stimulerar frivillig återvandring.
Resultatindikatorer för att bedöma delmål 6 är
–antal ansökningar om och andel beviljade bidrag för återvandring.
2.6Resultatredovisning
2.6.1Delmål 1: En ansvarsfull och restriktiv migrationspolitik som ger skydd tillfälligt till människor som har skyddsbehov i enlighet med miniminivån som följer av EU-rätten och de bindande internationella regler som Sverige har åtagit sig att följa, bl.a. asylrätten, samt upprätthåller en kontrollerad invandring.
Förutsättningar för god måluppfyllelse
För att upprätthålla en kontrollerad invandring krävs ett välfungerande migrations- och asylsystem. För att nå målet måste Migrationsverket, migrationsdomstolarna och andra ansvariga myndigheter bedriva en effektiv verksamhet där alla asylsökande får en skyndsam och rättssäker prövning. Långa handläggningstider och lång vistelsetid i Migrationsverkets mottagningssystem medför höga kostnader för staten och motverkar både etablering och återvändande. Samtidigt kan handläggningstiderna påverkas av faktorer som ligger utanför myndigheternas kontroll, såsom antalet asylsökande och ärendenas komplexitet. Dessa faktorer varierar över tid, vilket komplicerar jämförelser mellan olika år. Mottagandet av asylsökande ska vara ordnat och underlätta en effektiv asylprocess genom att de asylsökande som utgångspunkt ska bo på Migrationsverkets boenden i stället för i eget boende.
Antalet asylsökande per invånare minskade i Sverige
Det totala antalet asylsökande i EU fortsatte att minska under 2025 och uppgick till strax under 800 000 personer, vilket var ca 20 procent lägre än 2024. I Sverige minskade antalet asylsökande från 1,1 per tusen invånare 2024 till 0,8 per tusen invånare 2025. Genomsnittet för EU var 1,8 asylsökande per tusen invånare. Flest asylsökande per invånare hade Grekland, med 5,9, följt av Cypern med 4,7. Av
27 länder i EU hamnar Sverige på plats 14 sett till det högsta antalet asylansökningar per tusen invånare.
8
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 8
Diagram 2.1 Andel asylsökande per 1 000 invånare i EU och Sverige
Andel
10
9
8
7
6
5
4
3
2
1
0
2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025
| EU27 - per capita 1000 inv. | Sverige - per capita 1000 inv. |
Källa: Eurostat.
Skyddssökande från Ukraina
Under 2025 hade ca 4,4 miljoner personer tillfälligt skydd i EU enligt rådets direktiv 2001/55/EG av den 20 juli 2001 om miniminormer för att ge tillfälligt skydd vid massiv tillströmning av fördrivna personer och om åtgärder för att främja en balans mellan medlemsstaternas insatser för att ta emot dessa personer och bära följderna av detta (massflyktsdirektivet), varav Sveriges andel var 1 procent.
Under 2025 inkom i Sverige ca 9 700 nya ansökningar om tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet, en minskning jämfört med 2024 då ca 10 700 ansökningar inkom. Av de inkomna ansökningarna var 51 procent från män och 49 procent från kvinnor. Antalet ensamkommande barn uppgick till 249, vilket var en ökning med 35 jämfört med 2024.
Totalt bifölls under 2025 ca 9 300 förstagångsansökningar om skydd enligt massflyktsdirektivet. Könsfördelningen bland de sökande var relativt jämn, i likhet med 2023 och 2024.
Den totala kostnaden inom utgiftsområde 81 för mottagande och stöd av personer med tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet uppgick till knappt 486 miljoner kronor 2025, jämfört med ca 1,5 miljarder kronor 2024. Minskningen förklaras av att antalet inskrivna i mottagningssystemet minskade till följd av EU:s beslut i juni 2024 att förlänga det tillfälliga skyddet, vilket innebar att fler skyddsbehövande folkbokfördes och därmed inte längre ingick i mottagningssystemet.
Andelen avgjorda förstagångsärenden om asyl inom författningsstyrd tid minskar något
Under 2025 avgjordes ca 8 400 förstagångsärenden om asyl, vilket var något färre än under 2024 då ca 10 600 avgjordes. Trots det avgjordes fler ärenden än vad som inkom, vilket bidrog till att antalet öppna ärenden minskade med 40 procent, från ca 4 100 öppna ärenden till ca 2 500 i slutet av 2025. Den genomsnittliga
1Kostnader för personer med tillfälligt skydd belastar även utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet och utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv.
9
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 8
handläggningstiden ökade något under 2025 jämfört med 2024, från 162 dagar till
178 dagar, och andelen avgjorda ärenden inom författningsstyrd tid minskade med
7 procentenheter till 63 procent. Detta kan förklaras av att handläggningen i hög grad inriktades på äldre ärenden och ärenden som riskerade att bli äldre.
Liksom tidigare var handläggningstiden i genomsnitt något längre för ansökningar från kvinnor än från män. En bidragande orsak till det är att ansökningar från män i högre utsträckning än för kvinnor har lett till beslut om överföring enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 604/2013 av den 26 juni 2013 om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som är ansvarig för att pröva en ansökan om internationellt skydd som en tredjelandsmedborgare eller en statslös person har lämnat in i någon medlemsstat (Dublinförordningen), vilka har haft kortare handläggningstid. Bifallsandelen för kvinnor var fortsatt högre än för män, vilket också följer tidigare mönster.
Diagram 2.2 Antal avgjorda förstagångsärenden asyl och andel avgjorda inom författningsstyrd tid
| Antal | Procent |
Källa: Migrationsverket.
Under 2025 avgjordes ca 20 600 förlängningsärenden, vilket är färre än 2024 då
ca 31 500 ärenden avgjordes. Det var även något färre än vad som inkom under året, vilket ledde till att antalet öppna förlängningsärenden ökade något under 2025 jämfört med 2024. Ärendebalansen låg dock betydligt lägre än 2023. Ökningen skedde främst under andra halvan av året till följd av ett ökat inflöde under hösten. Den genomsnittliga handläggningstiden minskade från 240 dagar 2024 till 189 dagar 2025, och andelen förlängningsärenden som avgjordes inom författningsstyrd tid ökade från 54 till 73 procent. Detta kan delvis förklaras av att det inte var samma prioritering på äldre ärenden som bland förstagångsärenden.
Vistelsetiden för asylsökande i mottagningssystemet fortsätter att minska
Under 2025 var den genomsnittliga vistelsetiden i mottagningssystemet 498 dagar från ansökan till utskrivning, jämfört med 530 dagar 2024. Minskningen förklaras framför allt av kortare vistelsetider bland dem som fått avslag på sin asylansökan. För asylsökande vars ansökan avslagits i normalprocessen (exkl. överföringar enligt Dublinförordningen) minskade den genomsnittliga vistelsetiden från 639 dagar 2024 till 607 dagar 2025. Bland dem som fått sin ansökan avvisad i enlighet med Dublinförordningen minskade de genomsnittliga vistelsetiderna från 102 till 82 dagar
10
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 8
2025. För asylsökande vars ansökan om uppehållstillstånd beviljades av Migrationsverket som första instans ökade däremot de genomsnittliga vistelsetiderna något, från 305 dagar 2024 till 321 dagar 2025. De var dock fortsatt lägre än de genomsnittliga vistelsetiderna 2023. Generellt fanns inga nämnvärda skillnader mellan de genomsnittliga vistelsetiderna mellan kvinnor och män.
Diagram 2.3 Genomsnittlig vistelsetid från inkommen asylansökan till utskrivning ur Migrationsverkets mottagningssystem
Antal dagar
Källa: Migrationsverket.
Ännu ingen ökning av andelen som bor på Migrationsverkets boenden
Under 2025 var det genomsnittliga antalet inskrivna asylsökande i mottagningssystemet ca 9 200, varav knappt 60 procent var män och drygt 40 procent var kvinnor. Det genomsnittliga antalet inskrivna i mottagningssystemet under 2025 var 28 procent färre än 2024. Fördelningen mellan män och kvinnor var ungefär likadan som under 2024. Bland dem som var inskrivna i mottagningssystemet under 2025 bodde ca 2 100 personer i Migrationsverkets boenden, vilket inkluderade personer som fått avslag på sin asylansökan. Det var ca 800 personer färre än 2024, men de utgjorde en lika stor andel av det totala antalet inskrivna som 2024
(23 procent).
11
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 8
Diagram 2.4 Andel av det totala antalet asylsökande i mottagningssystemet som bor på Migrationsverkets asylboenden
Procent
100%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025
| Andel Migrationsverkets asylboende | Andel EBO | Andel övriga | ||
Källa: Migrationsverket.
Den 1 mars 2025 trädde lagändringar i kraft som syftar till att öka andelen av de asylsökande som bor i Migrationsverkets boenden. De innebär bl.a. att nya asylsökande som huvudregel endast ska ha rätt till dagersättning och särskilt bidrag under asyltiden om de bor på ett asylboende som de har tilldelats. För asylsökande som redan var registrerade i mottagningssystemet började de nya bestämmelserna att gälla den 1 september 2025.
Regeringen tog i augusti 2026 emot en granskning av Institutet för mänskliga rättigheter om förhållandena i två av Migrationsverkets mottagande- och återvändandecenter (Ju2026/01956). Rapporten gav uttryck för kritik av förhållandena i boendena och lyfte en risk för utsatthet, bl.a. för barn, kvinnor, personer med funktionsnedsättning och personer med särskilda behov. Migrationsverket har fått i uppdrag att stärka säkerheten och tryggheten på myndighetens boenden. Uppdraget syftar till att främja omställningen av mottagningssystemet och fokuserar på förbättrade förhållanden särskilt för barn och andra grupper som kan vara extra utsatta.
Migrationsdomstolarnas verksamhetsmål delvis uppfyllda
Verksamhetsmålen för migrationsdomstolarna (inräknat Migrationsöverdomstolen) varierar utifrån ärendekategori. Av målen i migrationsdomstolarna ska 90 procent av avlägsnandemål avseende ensamkommande barn ta högst två månader att avgöra. Av övriga avlägsnandemål ska 90 procent ta högst fyra månader att avgöra. Av verkställighetsmålen ska 90 procent ta högst en månad att avgöra. Av övriga migrationsmål ska 90 procent ta högst fem månader att avgöra. Av målen i migrationsöverdomstolen ska 90 procent ta högst två månader att avgöra.
I likhet med 2024 nådde migrationsdomstolarna under 2025 verksamhetsmålen för verkställighetsmål och för övriga migrationsmål. Av verkställighetsmålen avgjordes
93 procent av målen inom en månad under 2025, jämfört med 92 procent under 2024. Av övriga migrationsmål avgjordes 90 procent av målen inom fem månader under 2025, jämfört med 92 procent under 2024. I likhet med 2024 nåddes däremot inte
12
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 8
verksamhetsmålen 2025 för avlägsnandemål avseende ensamkommande barn samt övriga avlägsnandemål. Av avlägsnandemål avseende ensamkommande barn avgjordes 60 procent av målen inom två månader, jämfört med 62 procent under 2024. Av övriga avlägsnandemål avgjordes 58 procent av målen inom fyra månader, jämfört med 56 procent under 2024.
Diagram 2.5 Andel mål i migrationsdomstol som avgjorts inom tidsspannet för verksamhetsmålet för vissa ärendekategorier
Procent
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
| 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | 2025 | ||||
| Ensamkommande barn | Övriga avlägsnandemål | Verkställighetsmål | Övriga migrationsmål | ||||||||||
Källa: Domstolsverket.
Migrationsdomstolarna ändrar få beslut
Andelen bifall i migrationsdomstol var 2025, liksom de föregående åren, generellt sett relativt låg, vilket indikerar att den rättsliga kvaliteten i Migrationsverkets avslagsbeslut var god. När det gäller ärenden som rörde asyl, anknytning, arbetsmarknad eller massflyktsdirektivet var andelen bifall under 2025 mellan 1 och 11 procent, vilket kan jämföras med mellan 1 och 6 procent under 2024. Andelen bifall var ungefär lika hög för kvinnor som för män under 2025. Andelen återförvisade ärenden var högre än andelen bifall i de flesta ärendeslag, vilket följer mönstret från tidigare år. Att ett ärende återförvisas behöver dock inte betyda att Migrationsverkets handläggning har varit felaktig utan kan även bero på att nya omständigheter har tillkommit i ärendet. I ärendekategorin arbetsmarknad förstagångsansökningar minskade andelen återförvisningar med 17 procentenheter mellan 2024 och 2025, efter att ha ökat med 10 procentenheter mellan 2023 och 2024. Andelen återförvisningar var ungefär lika stor för kvinnor som för män under 2025, förutom bland arbetsmarknadsärenden där 19 procent av ärendena för kvinnor återförvisades jämfört med 9 procent av ärendena för män.
Migrationsverket genomförde under 2025 en nationell kvalitetsuppföljning av beslut i asylärenden. Uppföljningen omfattade ca 800 ärenden som avgjordes under perioden september 2024 till augusti 2025. Uppföljningen visade att majoriteten av ärendena höll en hög rättslig kvalitet. I ca 15 procent av ärendena fanns det brister i handläggningen och i 2 procent av ärendena konstaterades det att handläggaren hade gjort en felaktig bedömning.
13
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 8
2.6.2Delmål 2: En ansvarsfull och restriktiv migrationspolitik som minskar den irreguljära migrationen till Sverige och EU.
Förutsättningar för god måluppfyllelse
Måluppfyllelsen bedöms utifrån antalet asylsökande och beviljandegraden för förstagångsansökningar om asyl. God måluppfyllelse kännetecknas av ett lågt antal sökande i kombination med en hög beviljandegrad på de ärenden som inkommer, vilket indikerar att de sökande som kommer till Sverige har skyddsskäl och inte söker sig till Sverige av andra anledningar. Även antalet irreguljära gränspassager till Sverige och EU samt insatser på migrationsområdet som bidrar till att minska den irreguljära migrationen indikerar måluppfyllelsen. Begreppet irreguljärt avser personer som reser in över yttre EU-gräns eller över Sveriges gräns utan tillstånd för inresa. Därutöver kan personer även befinna sig olovligen i landet, exempelvis om personen trots lagakraftvunnet avlägsnandebeslut inte återvänder.
Irreguljära gränspassager till EU minskade under 2025
Under 2025 var antalet upptäckta irreguljära gränspassager till EU ca 180 000, vilket är en minskning jämfört med 2024, då antalet uppgick till ca 240 000.
Diagram 2.6 Irreguljära gränspassager in till EU
Antal
600 000
500 000
400000
300000
200000
100000
0
| 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | 2025 |
Irreguljära gränspassager in till EU
Källa: Frontex.
Under året har kontroller vid yttre gräns i Sverige resulterat i ca 1 200 nekade inresor, vilket är en ökning med 22 procent jämfört med 2024. Beslut om nekad inresa motiveras oftast av avsaknad av giltigt tillstånd för inresa eller avsaknad av handling som styrker syftet med vistelsen. Ökningen kan delvis förklaras av förbättrad förmåga att uppmärksamma viseringar på felaktiga grunder. Bland dem som har nekats inresa är medborgarskap i Ryssland, Kosovo, Storbritannien, Serbien och Albanien vanligast.
Antalet asylansökningar fortsätter att minska
Under 2025 inkom 6 740 förstagångsansökningar om asyl i Sverige, varav 2 810 avsåg kvinnor och 3 930 avsåg män. Det är en minskning jämfört med 2024, då antalet var 9 930. Från barn utan vårdnadshavare inkom det 180 ansökningar, vilket var en minskning med 100 barn jämfört med 2024. Cirka 17 procent av de sökande hade ett preskriberat avlägsnandebeslut, vilket är en minskning jämfört med 2024, då andelen var 24 procent. Antalet ansökningar från barn födda i Sverige eller barn som kom hit som nyfödda var 580, vilket var en minskning från 2024 då antalet var 890. Vad gäller
14
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 8
personer med indikation på viseringsavhopp (Schengenvisering) inkom det
180 asylansökningar, en minskning med ca 60 asylansökningar jämfört med 2024. Från viseringsfria länder, inklusive Ukraina, uppgick antalet inkomna asylansökningar till
1 110 under 2025. Det motsvarar en minskning med ca 300 asylansökningar jämfört med föregående år.
| Diagram 2.7 | Inkomna förstagångsansökningar asyl | |||||||||||||||||||||
| Antal | Andel procent | |||||||||||||||||||||
| 35 000 | 70 | |||||||||||||||||||||
| 30 000 | 60 | |||||||||||||||||||||
| 25 000 | 50 | |||||||||||||||||||||
| 20 000 | 40 | |||||||||||||||||||||
| 15 000 | 30 | |||||||||||||||||||||
| 10 000 | 20 | |||||||||||||||||||||
| 5 000 | 10 | |||||||||||||||||||||
| 0 | 0 | |||||||||||||||||||||
| 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | 2025 | |||||||||||||
Asylansökningar Sverige Andel kvinnor/flickor Andel män/pojkar
Källa: Migrationsverket.
Under 2025 uppgick det totala antalet inkomna asylärenden i Sverige till 29 600 (såväl förstagångssom förlängningsärenden), vilket var en minskning från 2024 då det totala antalet inkomna asylärenden var 31 700. Antalet inkomna förlängningsärenden ökade något, från 21 800 under 2024 till 22 800 under 2025. Av dessa avsåg
11 000 kvinnor och 11 800 män.
Andelen beviljade förstagångsansökningar om asyl var i stort sett oförändrad
Andelen förstagångsansökningar som bifölls av Migrationsverket efter prövning i sak låg kvar på ungefär samma nivå som föregående år, med en mindre ökning från
33 procent 2024 till 35 procent 2025. Liksom tidigare år var andelen bifall högre för kvinnor än för män (40 procent respektive 31 procent).
Den genomsnittliga andelen för EU som helhet var 51 procent under 2024 och 39 procent under 2025.2
För förlängningsärenden har det varit små förändringar i bifallsfrekvensen mellan 2024 och 2025. Under 2025 bifölls 96 procent av förlängningsärendena efter prövning i sak, vilket var samma nivå som föregående år. Det var i princip ingen skillnad mellan kvinnor och män.
2Eurostats metod för att beräkna beviljandegrad skiljer sig från den metod som Migrationsverket använder.
15
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 8
Diagram 2.8 Avgjorda förstagångsärenden asyl utifrån utgång i ärendet och bifallsandel fördelat på kön
| Antal | Andel | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 80 000 | 100 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 70 000 | 90 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 60 000 | 80 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 70 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 50 000 | 60 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 40 000 | 50 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 30 000 | 40 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 20 000 | 30 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 20 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 10 000 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 10 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 0 | 0 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | 2025 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Beviljade | Avslag | Dublin* | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Övriga** | Bifallsandel kvinnor/flickor | Bifallsandel män/pojkar | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Källa: Migrationsverket.
2.6.3Delmål 3: En ansvarsfull och restriktiv migrationspolitik som bidrar till att personer som saknar skyddsskäl eller av andra skäl inte har laglig rätt att vistas i Sverige lämnar landet
Förutsättningar för god måluppfyllelse
För att motverka utbredningen av skuggsamhället och för att fortsätta att öka återvändandet krävs bl.a. utvecklade samarbeten och dialog med tredjeland om återtagande. Dessutom krävs ett nära samarbete mellan Migrationsverket, Kriminalvården och Polismyndigheten för att bedriva en effektiv verksamhet som främjar återvändande och för att förhindra att personer avviker.
Fler återvänder självmant
Migrationsverket har i uppdrag att arbeta för att den som har fått ett avlägsnandebeslut lämnar landet självmant i enlighet med beslutet. Antalet personer med avlägsnandebeslut som återvände självmant under 2025 var ca 9 500, varav ca 3 750 var kvinnor och ca 5 750 män. Det var drygt 600 personer fler än under 2024. Av dem som återvände självmant under 2025 reste 74 procent till hemlandet, jämfört med 69 procent 2024 och 63 procent 2023.
Ökningen av antalet personer som lämnar landet självmant skedde trots en successiv minskning av antalet öppna återvändandeärenden. Migrationsverket bedömer att ökningen är ett resultat av myndighetens prioriteringar och åtgärder bl.a. gällande personer som vistats länge i Sverige. Myndigheten bedömer också att ökningen beror på att den i högre utsträckning arbetar med återvändandefrågor tidigt i asylprocessen för att förbereda för ett eventuellt återvändande. Vidare har Migrationsverket genomfört fler återvändandesamtal och förstärkt användningen av uppsikt och förvar.
Av det totala antalet personer som lämnade landet efter ett avlägsnandebeslut uppgick andelen som reste ut självmant 2025 till 79 procent, vilket innebar en ökning i förhållande till 2024 då andelen uppgick till 76 procent.
Om tvång kan komma att behövas för att verkställa ett avlägsnandebeslut, eller om personen avviker, kan Migrationsverket överlämna ärendet till Polismyndigheten för
16
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 8
verkställighet. Migrationsverket överlämnade färre ärenden 2025 jämfört med 2024. Det totala antalet återvändandeärenden som överlämnades till Polismyndigheten för verkställighet av avlägsnandebeslut minskade med ca 700 under 2025 jämfört med 2024. Överlämnande på grund av att individen avvikit utgjorde ca 86 procent av de överlämnande ärendena under 2025, vilket var en marginell ökning jämfört med föregående år, då andelen var ca 85 procent. Polismyndigheten verkställde
ca 2 500 avlägsnandebeslut som överlämnats från Migrationsverket 2025, varav ca 600 kvinnor och ca 1 900 män. Det var ca 300 personer färre än under 2024. Polismyndighetens verkställigheter av personer som utvisats på grund av brott ökade 2025 jämfört med 2024, från 394 till 457. Av de brottsutvisade som verkställdes 2025 utgjordes 5 procent av kvinnor och 95 procent av män.
Diagram 2.9 Antal personer som återvänder
Antal
25000
20000
15 000
10 000
5 000
0
| 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | 2025 | ||
| Konstaterade självmana utresor - Migrationsverket | Tvång - polisen | ||||||||||
Källa: Migrationsverket.
Anm: För en ökad jämförbarhet har statistiken gällande utresta såväl i diagram som text uppdaterats med vissa efterregistreringar, vilket gör att den avviker från de uppgifter som har publicerats i Migrationsverkets årsredovisning för 2025.
Antalet tillgängliga platser på återvändandecenter och förvar har ökat
Migrationsverket ska erbjuda personer som har ett lagakraftvunnet avlägsnandebeslut en plats på ett återvändandecenter. I slutet av 2025 var åtta återvändandecenter i drift med en tillgänglig kapacitet på drygt 1 800 platser. Beläggningsgraden för 2025 uppgick i genomsnitt till 35 procent, vilket är en ökning med 5 procentenheter jämfört med året före.
Migrationsverket, Polismyndigheten och Säkerhetspolisen kan besluta om att ta en person i förvar, alternativt ställa personen under uppsikt, bl.a. om det finns risk för att vederbörande kommer att avvika eller på annat sätt försöka hindra en verkställighet av avlägsnandebeslutet. Den tillgängliga kapaciteten vid Migrationsverkets förvar fortsatte att öka och uppgick i slutet av 2025 till 678 platser, jämfört med 593 platser vid årets början. Beläggningsgraden vid förvaren ökade under samma period från 82 till 86 procent. Den genomsnittliga vistelsetiden på förvaren var 49 dagar, vilket var densamma som 2024. Antalet förvarstagna under 2025 var ca 4 000 personer, varav ca 500 var kvinnor och ca 3 500 män. Under 2024 var antalet förvarstagna ca 3 700, varav ca 400 var kvinnor och ca 3 300 män.
17
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 8
Tiden från avlägsnandebeslut till utresa har ökat
Tiden från lagakraftvunnet avlägsnandebeslut till att resa ut självmant var i genomsnitt 227 dagar under 2025 (varav 216 för kvinnor och 234 för män), vilket är ca 22 dagar längre än under 2024. Skillnaderna mellan könen när det gäller tid till utresa var marginella. Den genomsnittliga tiden från avlägsnandebeslutet till utresa var 343 dagar, vilket var 25 dagar längre än 2024 men ca 60 dagar kortare än 2023. En viktig förklaring till varför tiden från avlägsnandebeslut till utresa har ökat är enligt Migrationsverket att myndigheten har intensifierat arbetet med verkställigheter av avlägsnandebeslut för personer som har varit en lång tid i landet.
Diagram 2.10 Tid från avlägsnandebeslut till utresa
Antal dagar
500
450
400
350
300
250
200
150
100
50
0
| 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | 2025 |
Genomsnittlig tid mellan avlägsnandebesult och utresa, dagar
Genomsnittlig tid mellan laga kraft och utresta, dagar
Källa: Migrationsverket.
2.6.4Delmål 4: En ansvarsfull och restriktiv migrationspolitik som säkerställer en ändamålsenlig arbetskraftsinvandring som bidrar till Sveriges konkurrenskraft
Förutsättningar för god måluppfyllelse
Målet innebär bl.a. att Sverige ska vara attraktivt för kvalificerad och högkvalificerad arbetskraft, forskare och doktorander. Med högkvalificerad arbetskraft avses yrken som kräver minst högskolekompetens eller motsvarande, chefsyrken, forskare, doktorander och innehavare av EU-blåkort och ICT-tillstånd. För att uppnå detta mål krävs bl.a. en rättssäker, smidig och effektiv tillståndsprocess med korta handläggningstider.
Färre inkomna arbetsmarknadsärenden
Under 2025 inkom totalt 72 600 arbetsmarknadsärenden, varav strax under hälften – 33 500 – utgjordes av förstagångsärenden. Det innebar en minskning med
ca 8 000 ärenden jämfört med föregående år, fördelat på 4 200 färre förstagångsärenden och 3 800 färre förlängningsärenden. Minskningen avsåg både kvinnor och män och bedöms hänga samman främst med införandet av försörjningskravet i november 2023 samt en fortsatt dämpad efterfrågan på arbetskraft. Vad gäller högkvalificerad arbetskraft (kategori A inom AT-modellen) inkom ca 40 700 ärenden under 2025, vilket motsvarade en ökning med
18
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 8
ca 1 000 ärenden jämfört med 2024. Liksom föregående år var antalet inkomna ärenden högre för män än för kvinnor inom denna kategori.
Totalt avgjordes ca 84 000 ärenden under 2025. Antalet avgjorda förstagångsärenden minskade med ca 6 200 ärenden jämfört med 2024, från ca 44 300 till ca 38 000. På motsvarande sätt minskade antalet avgjorda förlängningsärenden med
ca 1 000 ärenden, från ca 47 000 till ca 46 000.
Bifallsandelen uppgick till 58 procent för förstagångsärenden och 80 procent för förlängningsärenden. Liksom tidigare år fanns vissa skillnader i bifallsandel mellan kvinnor och män, vilket främst förklaras av skillnader i ärendesammansättning. Inom kategorin högkvalificerad arbetskraft avgjordes totalt 40 700 ärenden, en ökning med 4 800 ärenden jämfört med 2024. Bifallsandelen uppgick till 89 procent, vilket innebar en marginell nedgång jämfört med föregående år. Kvinnor hade en något högre bifallsandel än män, 90 procent jämfört med 88 procent.
Handläggningstiden inom arbetsmarknadsärenden (förstagångsansökningar) minskade till 161 dagar under 2025 jämfört med 173 dagar under 2024. För förlängningsansökningar ökade handläggningstiden med 17 dagar jämfört med 2024 och uppgick till 189 dagar. Kvinnor hade en något längre genomsnittlig handläggningstid än män i förstagångsansökningar – 169 dagar jämfört med 156 dagar
–medan förhållandet var det omvända i förlängningsärenden. För högkvalificerad arbetskraft var den genomsnittliga handläggningstiden betydligt kortare, 33 dagar totalt, och skillnaden mellan könen var obetydlig. Den genomsnittliga handläggningstiden ökade med 8 dagar för högkvalificerad arbetskraft jämfört med 2024, från 25 till 33 dagar. Tillstånd för forskare prioriterades särskilt av Migrationsverket under 2025, vilket resulterade i påtagligt kortare handläggningstider för denna grupp.
2.6.5Delmål 5: En ansvarsfull och restriktiv migrationspolitik som förhindrar, upptäcker och åtgärdar fusk och missbruk.
Förutsättningar för god måluppfyllelse
En ansvarsfull och restriktiv migrationspolitik innebär att migrationssystemet behöver vara utformat så att fusk och missbruk kan förhindras, upptäckas och åtgärdas, bl.a. genom god samverkan och informationsdelning mellan myndigheter, anpassade IT- stöd och adekvata kontrollåtgärder. Arbetet mot felaktiga utbetalningar redovisas under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning. Under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv redovisas arbetet mot arbetslivskriminalitet.
Antalet inre utlänningskontroller ökar markant
Under 2025 registrerades 51 900 genomförda inre utlänningskontroller, vilket var
37 procent fler än året innan. Ökningen beror bl.a. på att förutsättningarna för att genomföra inre utlänningskontroller har stärkts, även för poliser utanför gränspolisverksamheten. Detta har skett genom att Polismyndigheten har genomfört kompetenshöjande insatser och utveckling av IT-system bl.a. inför det att EU:s automatiserade in- och utresesystem började användas.
19
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 8
Diagram 2.11 Antal utförda inre utlänningskontroller
Antal
60 000
50 000
40000
30000
20 000
10 000
0
| 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | 2025 |
Antal inre utlänningskontroller
*Antalet individer utan tillstånd som har påträffats vid dessa kontroller – notera att statistiken om inre utlänningskontroller är bristfällig längre tillbaka i tiden.
Källa: Polismyndigheten.
Återkallelse av uppehållstillstånd på samma nivå men återkallelse av statusförklaringar ökade
Antalet beslut om återkallade uppehållstillstånd låg på ungefär samma nivå 2025 som 2024, ca 9 500 beslut. För båda åren var det fler män än kvinnor som fick beslut om återkallelse av uppehållstillstånd. I likhet med tidigare år förelåg ingen nämnvärd skillnad mellan kvinnor och män avseende andelen återkallade uppehållstillstånd. Antalet beslut om återkallelse av statusförklaringar ökade under 2025 jämfört med 2024, från 1 700 till 1 900.Ökningen beror på att Migrationsverket initierade fler ärenden om återkallelse, vilket bedöms ha flera bakomliggande orsaker. Förbättrade möjligheter för allmänheten och andra myndigheter att lämna tips samt initial screening inom medborgarskapsprövningen har bidragit till att fler potentiella återkallelseärenden har identifierats. Andelen återkallade statusförklaringar har varit högre för män än för kvinnor under de senaste tre åren. Någon entydig förklaring till denna skillnad saknas, men skillnader mellan könen i grund för statusförklaring samt förekomst av brottsmisstankar och brottslighet kan enligt Migrationsverket utgöra bidragande faktorer.
Diagram 2.12 Återkallade uppehållstillstånd pga. upphörd bosättning
Antal
3500
3000
2500
2000
1 500
1 000
500
0
| 2022 | 2023 | 2024 | 2025 | ||
| Kvinnor | Män | ||||
Källa: Migrationsverket.
20
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 8
Arbetsmarknad (exkl. återkallelse av arbetstillstånd) var det ärendeslag där flest beslut om återkallelse av uppehållstillstånd förekom. Under 2025 fattades ca 3 800 beslut om återkallelse av uppehållstillstånd, en ökning med nästan 500 beslut jämfört med 2024. Likt 2024 var det fler män än kvinnor som fick beslut om återkallelse om uppehållstillstånd, men sett till andelen av uppehållstillstånden som återkallades var det ingen skillnad mellan könen.
Anknytning var det näst största ärendeslaget bland återkallelseärenden med ca
900 beslut om återkallelse av uppehållstillstånd, följt av ärendeslaget studier med ca 800 beslut.
2.6.6Delmål 6: En ansvarsfull och restriktiv migrationspolitik som stimulerar frivillig återvandring.
Förutsättningar för god måluppfyllelse
Målet om att stimulera frivillig återvandring kan bl.a. nås genom ökad information om de möjligheter till stöd för återvandring som finns. Insatser som kan bidra till att stimulera frivillig återvandring och återintegrering kan också genomföras inom andra politikområden, som viserings-, handels-, bistånds- och utrikespolitiken.
Intensifierat arbete för att öka den frivilliga återvandringen
Under 2025 ansökte 152 personer om bidrag för att återvandra, vilket var en betydande ökning jämfört med 2024, då 69 personer ansökte. Däremot var antalet beviljade återvandringsbidrag fortsatt på en mycket låg nivå. Endast en person beviljades bidraget 2025, och fyra personer beviljades bidraget 2024. Migrationsverket genomförde under 2025 förstärkta informationsinsatser om återvandringsbidraget, vilket kan förklara den stora ökningen av ansökningar. Det fortsatt låga antalet beviljanden förklaras främst av formella hinder såsom avsaknad av giltiga resehandlingar, inkompletta ansökningar och avsaknad av vistelserätt i Sverige. Sammantaget visar utvecklingen att kännedomen om möjligheten till stöd har ökat, men att detta ännu inte har resulterat i fler beviljade ärenden. I september 2025 utsågs en nationell samordnare för frivillig återvandring, vars främsta uppgift är att stärka kommunernas arbete med frivillig återvandring.
I januari 2026 trädde en ny förordning i kraft som bl.a. innebar att bidraget för frivillig återvandring höjdes kraftigt. Det höjda bidraget har lett till att det t.o.m. augusti 2026 var 760 personer som hade ansökt om bidrag för att återvandra. Av dessa var 486 män och 274 kvinnor. Under samma period hade 198 personer beviljats bidrag, varav 125 var män och 73 kvinnor.
21
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 8
2.7Budgetförslag
2.7.11:1 Migrationsverket
Tabell 2.4 Anslagsutveckling 1:1 Migrationsverket
Tusental kronor
| 2025 | Utfall | 5 127 814 | Anslagssparande | 136 729 |
| 2026 | Anslag | 5 512 2821 | Utgiftsprognos | 5 557 818 |
| 2027 | Förslag | 5 444 070 | ||
| 2028 | Beräknat | 5 254 3862 | ||
| 2029 | Beräknat | 5 539 8433 |
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 5 190 737 tkr i 2027 års prisnivå.
3Motsvarar 5 392 462 tkr i 2027 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för Migrationsverkets förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för utgifter för förvarslokaler.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 2.5 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:1 Migrationsverket
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 | |
| Anvisat 20261 | 5 512 282 | 5 512 282 | 5 512 282 |
| Pris- och löneomräkning2 | 84 133 | 152 756 | 237 089 |
| Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | -152 345 | -410 652 | -209 528 |
| Överföring till/från andra anslag | |||
| Övrigt | |||
| Förslag/beräknat anslag | 5 444 070 | 5 254 386 | 5 539 843 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2026. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2028–2029 är preliminär.
De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att medel tillförs Migrationsverket för att upprätthålla nödvändig verksamhet såsom mottagandet av sökande av internationellt skydd och personer med tillfälligt skydd från Ukraina, förstärkt beredskap inom det civila försvaret och planerad utbyggnad av förvarsverksamheten. Anslaget ökas därför med 422 000 000 kronor för 2027.
Vidare har flertalet lagändringar trätt i kraft som innebär utökade arbetsuppgifter för myndigheten till följd av förslagen i bl.a. En ny mottagandelag (prop. 2025/26:229, bet. 2025/26:SfU35, rskr. 2025/26:325), Skärpta krav för svenskt medborgarskap (prop. 2025/26:175, bet. 2025/26:SfU28, rskr. 2025/26:237) och Skärpta regler om uppsikt och förvar (prop. 2025/26:265, bet. 2025/26:SfU31, rskr. 2025/26:395 och rskr. 2025/26:410). Medel tillförs därför enligt de tidigare beräknade tillskotten och anslaget ökas med 80 500 000 kronor för 2027.
Tillämpningen av principerna innebär även att den tillfälliga förstärkningen av anslaget upphör vid årsskiftet 2026. Anslaget minskas därför med 654 845 000 kronor fr.o.m. 2027.
23
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 8
Regeringen föreslår att 5 444 070 000 kronor anvisas under anslaget 1:1 Migrationsverket för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 5 254 386 000 kronor respektive
5 539 843 000 kronor.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Intäkterna från den avgiftsbelagda verksamheten består av ansökningsavgifter som betalas av sökande för handläggning av ärenden om uppehålls- och arbetstillstånd, pass och medborgarskap. De offentligrättsliga avgiftsintäkterna får inte disponeras av myndigheten.
Tabell 2.6 Avgiftsfinansierad verksamhet vid Migrationsverket
Tusental kronor
| Kostnader | ||||||
| Ack. resultat | Verksamhete | som ska | Ack. resultat | |||
| t.o.m. år | ns intäkter | täckas | utgående | |||
| Verksamhet | 2025 | Resultat 2026 | 2027 | 2027 | Resultat 2027 | 2027 |
| Verksamheter där | ||||||
| intäkterna inte | ||||||
| disponeras | ||||||
| Offentligrättslig | ||||||
| verksamhet | ||||||
| varav arbets- och | ||||||
| uppehållstillstånd | -8 159 158 | -1 386 000 | 286 000 | 1 513 000 | -1 227 000 | -10 772 158 |
| varav pass | -180 685 | -25 000 | 14 000 | 35 000 | -21 000 | -226 685 |
| varav svenskt | ||||||
| medborgarskap | -857 775 | -278 000 | 123 000 | 374 000 | -251 000 | -1 386 775 |
| Verksamheter där | ||||||
| intäkterna | ||||||
| disponeras | ||||||
| Uppdragsverksamhet | 0 | 0 | 4 000 | 4 000 | 0 | 0 |
Uppgifterna avser de totala kostnaderna för de aktuella verksamheterna. Andelen av kostnaderna som ska täckas av intäkterna anges i Migrationsverkets regleringsbrev.
Källa: Migrationsverket.
2.7.21:2 Ersättningar och bostadskostnader
Tabell 2.7 Anslagsutveckling 1:2 Ersättningar och bostadskostnader
Tusental kronor
| 2025 | Utfall | 2 899 308 | Anslagssparande | 1 233 692 |
| 2026 | Anslag | 4 223 0001 | Utgiftsprognos | 2 960 000 |
| 2027 | Förslag | 3 426 000 | ||
| 2028 | Beräknat | 3 276 000 | ||
| 2029 | Beräknat | 2 276 000 | ||
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Ändamål
Anslaget får användas till utgifter för boende och stöd till utlänningar som omfattas av mottagandelagen (2026:999), lag (2026:380) om bistånd till vissa utlänningar vid inhibition av verkställigheten samt utlänningar som genomgår screening men inte omfattas av dessa lagar och för statsbidrag till kommuner och regioner.
Anslaget får även användas för resor som möjliggör för utlänningar som omfattas av mottagandelagen (2026:999) att delta i tidiga insatser.
24
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 8
Skälen för regeringens förslag
Tabell 2.8 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:2 Ersättningar och bostadskostnader
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 | |
| Anvisat 20261 | 4 223 000 | 4 223 000 | 4 223 000 |
| Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | -3 000 | 1 000 | 1 000 |
| Makroekonomisk utveckling | |||
| Volymer | -794 000 | -948 000 | -1 948 000 |
| Överföring till/från andra anslag | |||
| Övrigt | |||
| Förslag/beräknat anslag | 3 426 000 | 3 276 000 | 2 276 000 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att medel tillförs anslaget enligt tidigare beräknat tillskott för de lagändringar som har trätt i kraft till följd av förslagen i En ny mottagandelag (prop. 2025/26:229, bet. 2025/26:SfU35, rskr. 2025/26:325). Anslaget ökas därför med 61 000 000 kronor för 2027.
Tillämpningen av principerna innebär även att medel tillförs anslaget för ersättning till regioner för tillhandahållandet av hälsokontroller inom ramen för screeningförfarandet. Anslaget ökas därför med 16 000 000 kronor fr.o.m. 2027.
Vidare innebär tillämpningen att den tidigare beräknade minskningen av anslaget med 80 000 000 kronor fr.o.m. 2027 genomförs till följd av ett minskat antal barn och elever som omfattas av schablonersättning för förskola och skola enligt förordningen (2017:193) om statlig ersättning för asylsökande m.fl. enligt budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1, bet. 2024/25:SfU4, rskr. 2024/25:88).
Regeringen föreslår att 3 426 000 000 kronor anvisas under anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till
3 276 000 000 kronor respektive 2 276 000 000 kronor.
2.7.31:3 Migrationspolitiska åtgärder
Tabell 2.9 Anslagsutveckling 1:3 Migrationspolitiska åtgärder
Tusental kronor
| 2025 | Utfall | 208 636 | Anslagssparande | 71 377 |
| 2026 | Anslag | 1 600 0131 | Utgiftsprognos | 370 664 |
| 2027 | Förslag | 1 679 013 | ||
| 2028 | Beräknat | 1 550 013 | ||
| 2029 | Beräknat | 1 550 013 | ||
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Ändamål
Anslaget får användas för utgifter för:
–migrationspolitiska projekt och analyser,
–statsbidrag till internationella organisationer inom migrationsområdet, bland annat för kapacitetshöjande åtgärder i ursprungs- och transitländer,
25
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 8
–stärkt samarbete med andra länder och internationella organisationer för att främja de migrationspolitiska målen,
–statsbidrag till Svenska Röda Korset för efterforskning av familjemedlemmar och släktingar under fredstid,
–förberedelser för återvandring eller tillfälligt återvändande för deltagande i återuppbyggnad och utveckling av ursprungslandet,
–återvandringsprojekt och bidrag i samband med återvandring inklusive administration,
–informationsinsatser för ökad frivillig återvandring,
–anhörigresor,
–bidrag inom ramen för EU:s solidaritetsmekanism.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 2.10 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:3 Migrationspolitiska åtgärder
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 | |
| Anvisat 20261 | 1 600 013 | 1 600 013 | 1 600 013 |
| Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | 79 000 | -50 000 | -50 000 |
| Överföring till/från andra anslag | |||
| Övrigt | |||
| Förslag/beräknat anslag | 1 679 013 | 1 550 013 | 1 550 013 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att den tillfälliga satsningen vad gäller internationella samarbeten om återtagande av personer som ska utvisas till tredje land upphör vid årsskiftet 2026. Anslaget minskas därför med 50 000 000 kronor fr.o.m. 2027.
Tillämpningen av principerna innebär även att medel tillförs för att Sverige ska bidra med sin rättvisa andel till EU:s solidaritetspool för att avlasta de medlemsstater som står under migrationstryck. Medlen avser perioden den 12 juni 2026 till 31 december 2026. Anslaget ökas därför med 129 000 000 kronor för 2027.
I förhållande till beräknad anslagsnivå för 2027 i budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 08 avsnitt 2.9.7) innebär tillämpningen av principerna också att den tidigare beräknade minskningen av anslaget med 505 000 000 kronor för ökad frivillig återvandring inte genomförs utan medel tillförs anslaget även för 2027.
Regeringen föreslår att 1 679 013 000 kronor anvisas under anslaget 1:3 Migrationspolitiska åtgärder för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 1 550 013 000 kronor respektive 1 550 013 000 kronor.
Bemyndigande om ekonomiska åtaganden
Regeringens förslag
Regeringen bemyndigas att under 2027 för anslaget 1:3 Migrationspolitiska åtgärder ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 578 000 000 kronor 2028–2030.
26
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 8
Skälen för regeringens förslag
Bemyndigandet avser olika poster på anslaget. För att kunna finansiera långsiktiga migrationspolitiska insatser behöver medel kunna beviljas till fleråriga projekt som sträcker sig över budgetåret. Regeringen behöver kunna göra utfästelser inom ramen för EU:s solidaritetsmekanism som sträcker sig två år framåt i tiden. Vidare behöver bemyndigandet omfatta Migrationsverkets hantering av återvandringsbidrag. Om återvandringsbidrag beviljas ska utbetalningen ske vid flera tidpunkter som sträcker sig över budgetåret. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2027 för anslaget 1:3 Migrationspolitiska åtgärder ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 578 000 000 kronor 2028–2030.
Tabell 2.11 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:3 Migrationspolitiska åtgärder
Tusental kronor
| Beräknat 2029 | |||||
| Utfall 2025 | Prognos 2026 | Förslag 2027 | Beräknat 2028 | – 2030 | |
| Ekonomiska åtaganden | |||||
| vid årets början | 252 000 | ||||
| Nya ekonomiska | |||||
| åtaganden | 252 000 | 452 000 | |||
| Utgifter mot anslag till | |||||
| följd av ekonomiska | |||||
| åtaganden | -126 000 | -452 000 | -126 000 | ||
| Ekonomiska åtaganden | |||||
| vid årets slut | 252 000 | 578 000 | |||
| Beslutat/föreslaget | |||||
| bemyndigande | 100 000 | 787 000 | 578 000 | ||
2.7.41:4 Domstolsprövning i utlänningsmål
Tabell 2.12 Anslagsutveckling 1:4 Domstolsprövning i utlänningsmål
Tusental kronor
| 2025 | Utfall | 870 058 | Anslagssparande | 14 711 |
| 2026 | Anslag | 915 4611 | Utgiftsprognos | 916 721 |
| 2027 | Förslag | 930 970 | ||
| 2028 | Beräknat | 821 4752 | ||
| 2029 | Beräknat | 833 6853 |
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 811 488 tkr i 2027 års prisnivå.
3Motsvarar 811 488 tkr i 2027 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för:
–migrationsdomstolarnas och Migrationsöverdomstolens förvaltningsutgifter för prövning av utlännings- och medborgarskapsmål,
–utgifter för Högsta förvaltningsdomstolens handläggning av resningsansökningar av utlännings- och medborgarskapsmål samt
–Domstolsverkets förvaltningsutgifter för de aktuella domstolarnas verksamhet med utlännings- och medborgarskapsmål.
27
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 8
Skälen för regeringens förslag
Tabell 2.13 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:4 Domstolsprövning i utlänningsmål
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 | |
| Anvisat 20261 | 915 461 | 915 461 | 915 461 |
| Pris- och löneomräkning2 | 14 423 | 25 867 | 39 858 |
| Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | 1 086 | -119 853 | -121 634 |
| Överföring till/från andra anslag | |||
| Övrigt | |||
| Förslag/beräknat anslag | 930 970 | 821 475 | 833 685 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2026. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2028–2029 är preliminär.
De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att den tillfälliga förstärkningen av anslaget upphör vid årsskiftet 2026 och anslaget minskas därför med 58 914 000 kronor fr.o.m. 2027. Med en minskad anslagsnivå kan nödvändig verksamhet inte upprätthållas och anslaget ökas därför med
58 000 000 kronor för 2027.
Vidare innebär tillämpningen av principerna att medel tillförs anslaget enligt tidigare beräknat tillskott för de lagändringar som har trätt i kraft till följd av förslagen i Skärpta regler om uppsikt och förvar (prop. 2025/26:265, bet. 2025/26:SfU31,
rskr. 2025/26:395 och rskr. 2025/26:410). Anslaget ökas därför med 2 000 000 kronor fr.o.m. 2027.
Regeringen föreslår att 930 970 000 kronor anvisas under anslaget 1:4 Domstolsprövning i utlänningsmål för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 821 475 000 kronor respektive 833 685 000 kronor.
2.7.51:5 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål
Tabell 2.14 Anslagsutveckling 1:5 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål
Tusental kronor
| 2025 | Utfall | 98 109 | Anslagssparande | 72 691 |
| 2026 | Anslag | 160 8001 | Utgiftsprognos | 110 998 |
| 2027 | Förslag | 140 800 | ||
| 2028 | Beräknat | 200 800 | ||
| 2029 | Beräknat | 200 800 | ||
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Ändamål
Anslaget får användas för:
–migrationsdomstolarnas och Migrationsöverdomstolens utgifter för nämndemän, sakkunniga och vittnen i utlännings- och medborgarskapsmål,
–utgifter för ersättning till offentligt biträde och tredje man enligt 4 § lagen (1996:1620) om offentligt biträde i mål där biträdet förordnats enligt utlänningslagen (2005:716),
28
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 8
–utgifter för ersättning till tolkar enligt 52 § förvaltningsprocesslagen (1971:291) samt administrativa kostnader för tolkförmedling,
–ersättning till part och parts ställföreträdare enligt 15 § förvaltningsprocesslagen (1971:291) i mål om internationellt skydd eller mål enligt utlänningslagen
(2005:716) och lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 2.15 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:5 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 | |
| Anvisat 20261 | 160 800 | 160 800 | 160 800 |
| Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | -20 000 | 40 000 | 40 000 |
| Överföring till/från andra anslag | |||
| Övrigt | |||
| Förslag/beräknat anslag | 140 800 | 200 800 | 200 800 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att den tidigare beräknade minskningen av anslaget enligt budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1, bet. 2024/25:SfU4, rskr. 2024/25:88) genomförs. Anslaget minskas därför med 20 000 000 kronor för 2027.
Regeringen föreslår att 140 800 000 kronor anvisas under anslaget 1:5 Rättsliga biträden
m.m.vid domstolsprövning i utlänningsmål för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 200 800 000 kronor respektive 200 800 000 kronor.
2.7.61:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden
Tabell 2.16 Anslagsutveckling 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden
Tusental kronor
| 2025 | Utfall | 151 240 | Anslagssparande | 113 362 |
| 2026 | Anslag | 107 6021 | Utgiftsprognos | 106 639 |
| 2027 | Förslag | 54 602 | ||
| 2028 | Beräknat | 52 602 | ||
| 2029 | Beräknat | 50 602 |
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Ändamål
Anslaget får användas för utgifter för offentligt biträde och tolk i ärenden enligt asylprocedurförordningen, asyl- och migrationshanteringsförordningen, utlänningslagen (2005:716) eller lagen (2022:700) om särskild kontroll av vissa utlänningar.
29
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 8
Skälen för regeringens förslag
Tabell 2.17 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 | |
| Anvisat 20261 | 107 602 | 107 602 | 107 602 |
| Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | -53 000 | -55 000 | -57 000 |
| Överföring till/från andra anslag | |||
| Övrigt | |||
| Förslag/beräknat anslag | 54 602 | 52 602 | 50 602 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att den tidigare beräknade minskningen av anslaget genomförs för de lagändringar som har trätt i kraft till följd av förslagen i Utmönstring av permanent uppehållstillstånd och anpassning av svensk rätt till EU:s migrations- och asylpakt (prop. 2025/26:262, bet. 2025/26:SfU30, rskr. 2025/26:338). Anslaget minskas därför med
53 000 000 kronor för 2027.
Regeringen föreslår att 54 602 000 kronor anvisas under anslaget 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 52 602 000 kronor respektive 50 602 000 kronor.
2.7.71:7 Utresor för avvisade och utvisade
Tabell 2.18 Anslagsutveckling 1:7 Utresor för avvisade och utvisade
Tusental kronor
| 2025 | Utfall | 276 581 | Anslagssparande | 48 621 |
| 2026 | Anslag | 340 2021 | Utgiftsprognos | 293 351 |
| 2027 | Förslag | 325 202 | ||
| 2028 | Beräknat | 325 202 | ||
| 2029 | Beräknat | 325 202 | ||
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Ändamål
Anslaget får användas för utgifter för resor ut ur landet och andra åtgärder för utlänningar som fått ett beslut om återvändande enligt asylprocedurförordningen (EU) 2024/1348 eller som avvisats eller utvisats med stöd av utlänningslagen (2005:716) eller lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll. Anslaget får vidare användas för kostnader för resor ut ur Sverige för de sökande av internationellt skydd eller asylsökande enligt äldre bestämmelser som återkallat sin ansökan, samt för kostnader för Migrationsverkets personal vid övervakning av resor som genomförs under tvång.
30
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 8
Skälen för regeringens förslag
Tabell 2.19 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:7 Utresor för avvisade och utvisade
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 | |
| Anvisat 20261 | 340 202 | 340 202 | 340 202 |
| Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | -15 000 | -15 000 | -15 000 |
| Överföring till/från andra anslag | |||
| Övrigt | |||
| Förslag/beräknat anslag | 325 202 | 325 202 | 325 202 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att anslaget minskas med 15 000 000 kronor som tillfördes i budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1, bet. 2025/26:SfU4, rskr. 2025/26:103) eftersom kostnaderna för att verkställa fler utvisningar till följd av skärpta regler om utvisning på grund av brott (prop. 2025/26:235, bet. 2025/26:SfU33, rskr. 2025/26:407) i stället bör belasta Kriminalvårdens förvaltningsanslag. Anslaget 1:6 Kriminalvården inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet ökas därför med 117 000 000 kronor för 2027 enligt tidigare beräknade tillskott för förslagen.
Regeringen föreslår att 325 202 000 kronor anvisas under anslaget 1:7 Utresor för avvisade och utvisade för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till
325 202 000 kronor respektive 325 202 000 kronor.
2.7.81:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar
Tabell 2.20 Anslagsutveckling 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar
Tusental kronor
| 2025 | Utfall | 542 029 | Anslagssparande | 7 971 |
| 2026 | Anslag | 665 0001 | Utgiftsprognos | 659 048 |
| 2027 | Förslag | 733 450 | ||
| 2028 | Beräknat | 590 450 | ||
| 2029 | Beräknat | 155 450 | ||
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Ändamål
Anslaget får användas för utgifter för projekt som beviljas medel inom ramen för Asyl-, migrations- och integrationsfonden, motsvarande EU:s finansiering av dessa program. Vidare får anslaget användas för statlig medfinansiering för projekt inom dessa fonders områden och administration av fonderna.
31
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 8
Skälen för regeringens förslag
Tabell 2.21 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 | |
| Anvisat 20261 | 665 000 | 665 000 | 665 000 |
| Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | 68 450 | -74 550 | -509 550 |
| Överföring till/från andra anslag | |||
| Övrigt | |||
| Förslag/beräknat anslag | 733 450 | 590 450 | 155 450 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att de medel som EU har beslutat att tilldela Sverige inom ramen för Asyl-, migrations- och integrationsfonden, bl.a. för kostnader för att genomföra EU:s migrations- och asylpakt, tillförs anslaget. Anslaget ökas därför med 68 450 000 kronor för 2027.
Regeringen föreslår att 733 450 000 kronor anvisas under anslaget 1:8 Från EU- budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 590 450 000 kronor respektive 155 450 000 kronor.
Bemyndigande om ekonomiska åtaganden
Regeringens förslag
Regeringen bemyndigas att under 2027 för anslaget 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 750 000 000 kronor 2028–2030.
Skälen för regeringens förslag
Migrationsverket är ansvarig myndighet i Sverige för Asyl-, migrations- och integrationsfonden. För att kunna använda fondmedlen på ett så ändamålsenligt sätt som möjligt behöver medel kunna beviljas till fleråriga projekt som sträcker sig över budgetåret. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2027 för anslaget 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst
750 000 000 kronor 2028–2030.
Tabell 2.22 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar
Tusental kronor
| Prognos | Beräknat | Beräknat | Beräknat | |||
| Utfall 2025 | 2026 | Förslag 2027 | 2028 | 2029 | 2030 | |
| Ekonomiska | ||||||
| åtaganden vid årets | ||||||
| början | 589 805 | 690 611 | 844 484 | |||
| Nya ekonomiska | ||||||
| åtaganden | 489 198 | 561 533 | 427 370 | |||
| Utgifter mot anslag till | ||||||
| följd av ekonomiska | ||||||
| åtaganden | -359 039 | -385 582 | -521 854 | -436 571 | -230 614 | -82 815 |
| Övriga förändringar | ||||||
| av ekonomiska | ||||||
| åtaganden | -29 353 | -22 078 | ||||
32
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 8
| Prognos | Beräknat | Beräknat | Beräknat | |||
| Utfall 2025 | 2026 | Förslag 2027 | 2028 | 2029 | 2030 | |
| Ekonomiska | ||||||
| åtaganden vid årets | ||||||
| slut | 690 611 | 844 484 | 750 000 | |||
| Beslutat/föreslaget | ||||||
| bemyndigande | 700 000 | 870 000 | 750 000 | |||
33