Utgiftsområde 7
Internationellt bistånd
1
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 7
Utgiftsområde 7 – Internationellt bistånd
Innehållsförteckning
2
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 7
1 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringens förslag:
1.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2027 ställa ut statliga garantier för biståndsverksamhet som inklusive tidigare utfärdade garantier uppgår till högst 34 000 000 000 kronor (avsnitt 2.8.1).
2.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2027 för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet besluta om kapitaltillskott till Swedfund International AB om högst 1 200 000 000 kronor varav högst 500 000 000 kronor för investeringar i Ukraina (avsnitt 2.8.1).
3.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2027 för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet besluta om kapitaltillskott till Swedfund International AB om högst 600 000 000 kronor för ökade klimatinvesteringar (avsnitt 2.8.1).
4.Riksdagen anvisar anslagen för budgetåret 2027 inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd enligt tabell 1.1.
5.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2027 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som anges i tabell 1.2.
Riksrevisionens förslag:
6.Riksdagen anvisar ett anslag för budgetåret 2027 inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd som står till Riksrevisionens disposition enligt tabell 1.1.
| Tabell 1.1 | Anslagsbelopp | ||
| Tusental kronor | |||
| Anslag | |||
| 1:1 | Biståndsverksamhet | 42 993 943 | |
| 1:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) | 1 822 066 | ||
| 1:3 | Nordiska Afrikainstitutet | 18 994 | |
| 1:4 | Folke Bernadotteakademin | 221 156 | |
| 1:5 | Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete | 50 000 | |
| 1:6 Utvärdering av internationellt bistånd | 25 695 | ||
| Summa anslag inom utgiftsområdet | 45 131 854 | ||
| Tabell 1.2 | Beställningsbemyndiganden | ||
| Tusental kronor | |||
| Beställnings- | |||
| Anslag | bemyndigande | Tidsperiod | |
| 1:1 Biståndsverksamhet | 95 000 000 | 2028–2048 | |
| Summa beställningsbemyndiganden inom utgiftsområdet | 95 000 000 | ||
3
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 7
2Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
2.1Principer för utformningen av denna proposition
Vid utformningen av denna proposition har särskilda principer tillämpats med anledning av att den har beslutats av en övergångsregering. Bakgrunden till principerna redovisas närmare i finansplanen (Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 1.1).
Förslagen i denna proposition utgår från den budget som riksdagen har beslutat för 2026 efter förslag i budgetpropositionen för 2026. Beslutade ändringar i statens budget för 2026 har inte beaktats. Följande generella justeringar har gjorts för utgiftsområdena.
–Anslag som används för förvaltnings- och investeringsändamål har pris- och löneomräknats på sedvanligt sätt. Anslag som avser regelstyrda transfereringssystem har justerats utifrån ändrad makroekonomisk utveckling liksom ändrade volymer (t.ex. antal personer som omfattas).
–Anslag har justerats till följd av beslutade lagar och förordningar, internationella avtal, civilrättsligt bindande avtal eller EU-rättsakter.
–Anslag har justerats med anledning av att riksdagen beslutat om flyttar av ändamål och verksamheter mellan utgiftsområden.
–Anslag har justerats om det krävts för att nödvändiga samhällsfunktioner ska kunna upprätthållas.
–Uppenbart tillfälliga satsningar från tidigare budgetår som upphör vid utgången av 2026 har inte förlängts.
–Lagförslag som är politiskt okontroversiella och som inte kan genomföras under pågående budgetår, har inkluderats i de fall det råder politisk samsyn om förslagen.
De sedvanliga finansieringsprinciper som används vid beredningen av regeringens budgetförslag har tillämpats i enlighet med det finanspolitiska ramverket när denna proposition har tagits fram (skr. 2025/26:76, bet. 2025/26:FiU14, rskr. 2025/26:156).
Utöver förslag om anslag lämnar regeringen även förslag om beställningsbemyndiganden och andra finansiella befogenheter samt övriga förslag på finansmaktens område som kräver riksdagens ställningstagande inför det kommande budgetåret. Vid bedömningen av storleken på beställningsbemyndigandena har en prövning gjorts utifrån tidigare beslutade bemyndiganden och med hänsyn till de föreslagna anslagsnivåerna.
För att det ska vara möjligt att härleda de föreslagna preliminära utgiftsramarna för 2028 och 2029 till anslagen redovisar regeringen på sedvanligt sätt beräkningar även för det andra och tredje tillkommande året efter budgetåret. Även dessa beräkningar baseras på de ovan angivna principerna. Regeringen har dock inte tillämpat principen om förlängning av 2026 års anslagsnivå för åren efter budgetåret för åtgärder som upphör vid utgången av 2026. För åtgärder som upphör från utgången av 2027 eller senare gäller 2026 års nivå för åtgärden fram till slutåret. För permanenta åtgärder gäller 2026 års nivå tills vidare. Med hänsyn till att propositionen utformats enligt principer för att lämnas av en övergångsregering är dessa beräkningar mycket osäkra som underlag för bedömning av framtida anslagsnivåer.
4
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 7
I enlighet med kraven i budgetlagen (2011:203) lämnar regeringen i denna proposition en resultatredovisning i förhållande till de av riksdagen beslutade målen. Mot bakgrund av de ovan angivna principerna har dock regeringen avstått från att redovisa en bedömning av måluppfyllelsen och den framtida politiska inriktningen. Hur anslagen är tänkta att användas under 2027 framgår i stället enbart av förslagen om anslag och övriga finansiella befogenheter samt av de ändamål som är kopplade till dessa under rubriken Budgetförslag.
De konsekvenser för anslagsnivån som tillämpningen av principerna har fått redovisas under rubriken Skälen för regeringens förslag för respektive anslag. Tyngdpunkten i redovisningen är konsekvenserna för anslagsnivån 2027. För åren därefter är beräkningarna mycket osäkra varför konsekvenserna inte redovisas närmare för dessa år. I tabellerna för förändringar av anslagsnivån har det inte varit praktiskt möjligt att specificera beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder på motsvarande sätt som gjordes i budgetpropositionen för 2026.
2.2Utgiftsområdets omfattning
Inom utgiftsområdet Internationellt bistånd finns sex anslag: biståndsverksamhet, förvaltningsanslagen för Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida), Nordiska Afrikainstitutet (NAI) och Folke Bernadotteakademin (FBA), Riksrevisionens anslag för internationellt utvecklingssamarbete samt ett anslag för utvärdering av internationellt bistånd som disponeras av Expertgruppen för biståndsanalys (EBA).
2.2.1Budgeten för biståndet
Biståndsbudgeten för 2027 föreslås uppgå till högst 53 miljarder kronor. Utgångspunkten är att svenskt bistånd klassificeras som officiellt utvecklingsbistånd (ODA) i enlighet med den definition som används av biståndskommittén (DAC) vid Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD). Majoriteten av kostnaderna återfinns under anslag inom detta utgiftsområde. Den föreslagna utgiftsramen för utgiftsområde 7 Internationellt bistånd uppgår till 45,1 miljarder kronor 2027.
I utgiftsområde 7 ingår också 5 miljoner kronor som avser förvaltningsutgifter för samarbete inom Östersjöregionen som inte klassificeras som bistånd enligt OECD- DAC och som inte ingår i biståndsbudgeten.
Kostnader inom andra utgiftsområden som ingår i biståndsbudgeten
Kostnader för mottagandet av asylsökande och skyddsbehövande
Vissa kostnader för Sveriges mottagande av asylsökande och skyddsbehövande från låg- och medelinkomstländer under deras första år i Sverige belastar biståndsbudgeten, i enlighet med OECD-DAC:s riktlinjer. Dessa kostnader återfinns inom utgiftsområde 8 Migration, utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet samt utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv.
Inom utgiftsområde 8 används en s.k. kvotmodell för att beräkna biståndsutfallet. I tabell 2.1 presenteras de anslag inom utgiftsområde 8 som delvis räknas som bistånd. Det prognostiserade utfallet på dessa anslag (andra kolumnen) multipliceras med andelen av det totala antalet personer som prognosen baseras på som beräknas uppfylla OECD-DAC:s kriterier för bistånd (tredje kolumnen), vilket ger det prognostiserade biståndsutfallet (fjärde kolumnen).
5
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 7
Tabell 2.1 Prognostiserade kostnader för mottagande av asylsökande och skyddsbehövande inom utgiftsområde 8 Migration 2027
Miljoner kronor och procent
| Prognos | Prognos | ||
| Anslag | Prognos totalt | biståndsandel1 | biståndsutfall |
| 1:1 Migrationsverket | 692 | 41 % | 281 |
| 1:2 Ersättningar och bostadskostnader, exklusive stöd till självmant återvändande | 3 400 | 41 % | 1 380 |
| 1:2 Ersättningar och bostadskostnader, stöd till självmant återvändande2 | 10 | 25 % | 3 |
| 1:3 Migrationspolitiska åtgärder, återvandringsbidrag | 150 | 0 % | 0 |
| 1:5 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål | 143 | 1 % | 1 |
| 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden | 45 | 3 % | 1 |
| 1:7 Utresor för avvisade och utvisade3 | 14 | 25 % | 4 |
| Totalt | 4 455 | 1 669 | |
1Biståndsandelen (kvoten) för anslaget 1:1 Migrationsverket och anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader (exklusive stöd till självmant återvändande) är andelen av det totala antalet inskrivna i mottagningssystemet som uppfyller biståndskriterierna. Kvoten för anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader (stöd till självmant återvändande) är andelen av det totala antalet personer som erhåller återetableringsstödet som uppfyller biståndskriterierna. Kvoten för anslaget 1:3 Migrationspolitiska åtgärder (återvandringsbidrag) är andelen av det totala antalet personer som erhåller återvandringsbidrag som uppfyller biståndskriterierna. Kvoten för anslaget 1:5 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål är andelen av det totala antalet inskrivna i mottagningssystemet som uppfyller biståndskriterierna och som har ett överklagandeärende vid Migrationsverket eller har ett öppet mål i migrationsdomstol. Kvoten för anslaget 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden är andelen av det totala antalet inskrivna i mottagningssystemet som uppfyller biståndskriterierna och som har ett öppet grundärende hos Migrationsverket. Kvoten för anslaget 1:7 Utresor för avvisade och utvisade är andelen av det totala antalet personer som får sin utresa betald av Migrationsverket som uppfyller biståndskriterierna.
2Kostnaderna avser återetableringsstöd för självmant återvändande personer som ska återvända till ett land där förutsättningarna för att kunna återetablera sig är begränsade på grund av säkerhetsläget.
3Omfattar endast kostnader för resor ut ur Sverige för de asylsökande som återtagit sin ansökan.
Källa: Migrationsverket
Inom utgiftsområde 13 ingår i biståndsbudgeten prognostiserade kostnader för schablonersättningar till kommuner för mottagandet av nyanlända som befunnit sig färre än 12 månader i Sverige, inklusive tiden i Migrationsverkets mottagningssystem. I gruppen nyanlända ingår personer som beviljats uppehållstillstånd efter att ha varit asylsökande, vidarebosatta (kvotflyktingar) samt anhöriga till personer som beviljats asyl. Schablonersättningen avser täcka kommunernas kostnader för bl.a. mottagande och praktisk hjälp i samband med bosättning samt grundläggande utbildning, inklusive språkträning, samhällsorientering och tolkning. Även ersättningar till kommuner för mottagandet av ensamkommande barn, inom 12 månader sedan ankomsten till Sverige, ingår i biståndsbudgeten.
I tabell 2.2 syns antalet personer för vilka respektive typ av schablonersättning utgår, genomsnittlig återstående tid av 12 månader och prognos för biståndsutfallet.
Tabell 2.2 Prognostiserade kostnader för ersättningar till kommuner för mottagande av nyanlända inom utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet 2027
Miljoner kronor och procent
| Prognos | |||
| Prognos antal | avräkningsbara | Prognos | |
| Kostnadstyp | personer | månader | biståndsutfall |
| Schablonersättning för mottagandet av nyanlända1 | 2 350 | 9 | 230 |
| Ersättning för mottagandet av ensamkommande barn2 | 50 | 6 | 10 |
| Totalt | 240 |
1För 2027 uppgår den s.k. mottagandeschablonen till 180 700 kronor per person som inte har uppnått riktåldern för pension och 92 600 kr per person som har uppnått riktåldern för pension. Gruppen nyanlända utgörs av 1 100 personer som beviljats uppehållstillstånd efter att ha varit asylsökande, 900 kvotflyktingar samt 350 anhöriga till personer som beviljats asyl.
2Ersättningar till kommunerna för mottagandet av ensamkommande barn avser en schablonersättning om 1 000 kronor per barn och dygn, en engångsersättning om 30 000 kr per barn för god man m.m. samt en genomsnittlig ersättning om 3 000 kr per barn och dygn för vård som ges med stöd av lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga eller med stöd av socialtjänstlagen (2025:400). För mottagandet av ensamkommande barn får kommunerna även den ordinarie s.k. mottagandeschablonen varför antalet ensamkommande barn ingår i de 2 350 personer som anges på raden ovan.
Källa: Migrationsverket
De kostnader inom utgiftsområde 14 som klassas som bistånd uppgår enligt prognos till totalt 63 miljoner kronor för 2027. Etableringsersättning (inklusive etableringstillägg och bostadsersättning) till före detta asylsökande uppgår till 26
6
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 7
miljoner kronor, för kvotflyktingar till 26 miljoner kronor, samt till 11 miljoner kronor för skyddsbehövande som är anhöriga till personer som beviljats asyl. De kostnader som räknas som bistånd avser utgifter under högst 12 månader sedan ankomsten till Sverige. För personer som beviljats asyl ingår tiden som asylsökande i 12- månadersperioden, vilket innebär att endast etableringsersättningen under de månader som kvarstår av 12-månadersperioden efter att personerna beviljats asyl räknas som bistånd.
Kostnader för mottagande av asylsökande och skyddsbehövande ska inte belasta biståndsbudgeten med mer än åtta procent 2027, vilket motsvarar 4 240 miljoner kronor. Totalt beräknas biståndskostnader för mottagande av asylsökande och skyddsbehövande uppgå till 1 972 miljoner kronor 2027, vilket motsvarar ca 3,7 procent av biståndsbudgeten.
EU-bistånd
I biståndsbudgeten ingår även Sveriges bidrag till den del av EU:s gemensamma bistånd som finansieras genom EU:s reguljära budget. EU bedriver utvecklingssamarbete med många låg- och medelinkomstländer och inom ett stort antal sektorer. Allokering av resurser liksom biståndets inriktning slås fast i s.k. externa finansiella instrument som har varierande geografiskt och tematiskt fokus. I rådet utarbetar Sverige tillsammans med övriga medlemsstater, Europeiska kommissionen och Europeiska utrikestjänsten (EEAS) EU:s gemensamma utvecklingspolitik. Sverige bidrar även till utformningen av EU:s bistånd i genomförandekommittéerna, expertgrupper och via berörda ambassader.
Under åren 2024–2027 går en del av Sveriges bidrag till EU:s gemensamma bistånd till EU:s Ukrainafacilitet. Bidraget till faciliteten redovisas som kostnad inom utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen och avräknas biståndet med ett års eftersläpning. År 2027 avräknas 427 miljoner kronor som avser budgeterat belopp för Sveriges bidrag till Ukrainafaciliteten 2026, justerat med skillnaden mellan budgeterat belopp och utfall för Sveriges bidrag till faciliteten 2025. Avräkningen 2028 beräknas preliminärt till 2 316 miljoner kronor, vilket avser budgeterat belopp för Sveriges bidrag till Ukrainafaciliteten 2027. Faciliteten bidrar till Ukrainas makroekonomiska stabilitet och välfärd genom bl.a. budgetstöd, som behövs för finansiering av samhällsviktiga funktioner. Faciliteten används även för att stimulera ekonomisk utveckling och hållbar sysselsättning, och för att främja Ukrainas EU-närmande.
Sveriges bidrag till EU:s gemensamma bistånd, förutom den del som går till Ukrainafaciliteten, avräknas med två års eftersläpning. Kostnader inom utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen om ca 4 093 miljoner kronor som ingår i biståndsbudgeten 2027 avser Sveriges del av de faktiska kostnaderna för EU:s gemensamma bistånd 2025.
Utrikesförvaltningens förvaltningskostnader
I biståndsbudgeten ingår biståndsrelaterade förvaltningskostnader för utlandsmyndigheter och för Utrikesdepartementets enheter i Stockholm. OECD- DAC:s riktlinjer anger vad som kan räknas som förvaltningskostnader för biståndsrelaterat policyarbete och genomförande av bistånd. OECD-DAC:s riktlinjer omfattar lönekostnader för personal som utför biståndsrelaterat arbete vid huvudkontor och vid utlandsmyndigheter samt drift av berörda myndigheter, inklusive kostnader för lokaler, it, fordon m.m. De kostnader inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse om ca 567 miljoner kronor som ingår i biståndsbudgeten 2027 avser 2025 års faktiska utfall för dessa verksamheter. Kostnadsberäkningen baseras på tidsåtgång för biståndsrelaterat arbete vid respektive utlandsmyndighet och UD-enhet i Stockholm.
7
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 7
Det handlar t.ex. om dialog och rapportering om utvecklingspolitiska frågor och om värdlandets roll i utvecklingspolitiken i multilaterala fora, såsom inom FN och EU.
Övriga kostnader inom andra utgiftsområden som ingår i biståndsbudgeten (organisationsbidrag, stipendiemedel m.m.)
I biståndsbudgeten ingår beredskapskostnader och indirekta kostnader för internationella insatser i biståndsländer genom Myndigheten för civilt försvar, inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap. De kostnader om 79 miljoner kronor som ingår i biståndsbudgeten 2027 utgörs av faktiskt utbetalt belopp 2025.
I biståndsbudgeten inkluderas även de delar av Sveriges bidrag till FN-organs och andra internationella organisationers reguljära budgetar som belastar anslag inom andra utgiftsområden men som klassificeras som bistånd. Det rör sig om bidrag till följande organisationer: CITES, Europarådet, FAO, GGGI, IAEA, ILO, IOM, ITU, IUCN, OSCE, UNDPO, UNEP, Unesco, UNFCCC, UNIDIR, UNIDO, UNO, UPU, WHO, WIPO, WMO, WMU och WOAH. De kostnader om ca 698 miljoner kronor som ingår i biståndsbudgeten 2027 avser den biståndsklassificerade delen av faktiskt utbetalt belopp 2025 till dessa organisationer.
Sedan 2011 fördelas stipendiemedel till universitet och högskolor för stipendier till särskilt kvalificerade studieavgiftsskyldiga studenter. Stipendier till studenter från länder som enligt OECD-DAC är berättigade mottagare av bistånd inkluderas i biståndsbudgeten. De kostnader inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning om ca 52 miljoner kronor som ingår i biståndsbudgeten 2027 avser 2025 års faktiska utfall.
Svenska institutets bidrag till demokratiinsatser och stöd till högre utbildning i låg- och medelinkomstländer, som uppfyller OECD-DAC:s kriterier för officiellt utvecklingsbistånd, inom utgiftsområde 5 Internationell samverkan avräknades från biståndsbudgeten t.o.m. 2026. Fr.o.m. 2027 belastar verksamheten i stället anslaget 1:1 Biståndsverksamhet inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd.
Tabell 2.3 Förändringar av utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
Miljoner kronor
| 2025 | 20261 | Förslag 2027 | Beräknat 2028 | Beräknat 2029 | |
| Biståndsbudgeten | 56 000 | 53 000 | 53 000 | 53 000 | 53 000 |
| Kostnader inom andra utgiftsområden | 10 616 | 9 354 | 7 873 | 9 709 | 7 912 |
| – varav kostnader för mottagande av asylsökande och | |||||
| skyddsbehövande | 3 532 | 2 864 | 1 972 | 1 921 | 824 |
| – varav EU-bistånd exkl. EU:s Ukrainafacilitet | 4 182 | 4 353 | 4 093 | 4 093 | 4 093 |
| – varav EU-bistånd, EU:s Ukrainafacilitet | 1 500 | 787 | 427 | 2 316 | 1 570 |
| – varav utrikesförvaltningens förvaltningskostnader | 524 | 506 | 567 | 585 | 598 |
| – varav övrigt | 878 | 843 | 814 | 793 | 827 |
| Kostnader inom andra utgiftsområden som ingår i | |||||
| biståndsbudgeten men inte definieras som bistånd | |||||
| enligt OECD-DAC | 8932 | ||||
| Kostnader inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd | |||||
| som finansieras från biståndsbudgeten | 44 7333 | 45 314 | 45 127 | 43 291 | 45 088 |
| Kostnader inom utgiftsområde 7 som inte finansieras | |||||
| från biståndsbudgeten och inte definieras som bistånd | 5 | 5 | 5 | 5 | 5 |
| Totalt utgiftsområde 7 Internationellt bistånd | 44 738 | 45 319 | 45 132 | 43 296 | 45 093 |
8
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 7
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026. Anslaget 1:1 Biståndsverksamhet tillfördes totalt 1 728 miljoner kronor i regeringens vårändringsbudget för 2026, varav 1 668 miljoner kronor då kostnaderna för att ta emot asylsökande och skyddsbehövande blev lägre 2025 än prognostiserat och 60 miljoner kronor till följd av att Sidas förvaltningsanslag (1:2) minskades med motsvarande belopp. Netto tillfördes utgiftsområdet 1
668miljoner kronor. I regeringens höständringsbudget för 2026 föreslås anslaget 1:1 minska med 1,5 miljoner kronor då den avräkningsbara delen av anslaget 1:18 Avgifter till vissa internationella organisationer inom utgiftsområde 24 Näringsliv föreslås öka med motsvarande belopp.
2Kostnader för förbättrade levnadsvillkor för utlänningar med tillfälligt skydd, som inte klassificeras som bistånd enligt OECD-DAC.
3Varav högst 150 miljoner kronor för att finansiera ökad global tillgång till vaccin mot covid-19 under 2025.
2.3Utgiftsutveckling
Tabell 2.4 Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
Miljoner kronor
| Budget | Prognos | Förslag | Beräknat | Beräknat | ||
| Utfall 2025 | 20261 | 2026 | 2027 | 2028 | 2029 | |
| 1:1 Biståndsverksamhet | 43 476 | 43 263 | 43 002 | 42 994 | 41 137 | 42 899 |
| 1:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) | 1 621 | 1 745 | 1 732 | 1 822 | 1 840 | 1 870 |
| 1:3 Nordiska Afrikainstitutet | 18 | 18 | 19 | 19 | 19 | 19 |
| 1:4 Folke Bernadotteakademin | 220 | 217 | 214 | 221 | 224 | 227 |
| 1:5 Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete | 50 | 50 | 50 | 50 | 50 | 50 |
| 1:6 Utvärdering av internationellt bistånd | 25 | 25 | 24 | 26 | 26 | 26 |
| Totalt för utgiftsområde 07 Internationellt bistånd | 45 410 | 45 319 | 45 041 | 45 132 | 43 296 | 45 093 |
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Tabell 2.5 Förändringar av utgiftsramen 2027–2029 för utgiftsområde 7
Internationellt bistånd
Miljoner kronor
| 2027 | 2028 | 2029 | |
| Anvisat 20261 | 43 653 | 43 653 | 43 653 |
| Pris- och löneomräkning2 | 28 | 49 | 84 |
| Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | 77 | 77 | 77 |
| Överföring till/från andra utgiftsområden | 1 | 1 | 1 |
| Övrigt | 1 373 | -483 | 1 279 |
| Ny utgiftsram | 45 132 | 43 296 | 45 093 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2026. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2028–2029 är preliminär.
| Tabell 2.6 | Utgiftsram 2027 realekonomiskt fördelad för utgiftsområde 7 | |
| Internationellt bistånd | ||
| Miljoner kronor | ||
| 2027 | ||
| Transfereringar1 | 39 046 | |
| Verksamhetsutgifter2 | 6 071 | |
| Investeringar3 | 15 | |
| Summa utgiftsram | 45 132 | |
Anm.: Den realekonomiska fördelningen baseras på utfall 2025 samt kända förändringar av anslagens användning.
1Med transfereringar avses inkomstöverföringar, dvs. utbetalningar av bidrag från staten till exempelvis hushåll, företag eller kommuner utan att staten får någon direkt motprestation.
2Med verksamhetsutgifter avses resurser som statliga myndigheter använder i verksamheten, t.ex. utgifter för löner, hyror och inköp av varor och tjänster.
3Med investeringar avses utgifter för anskaffning av varaktiga tillgångar såsom byggnader, maskiner, immateriella tillgångar och finansiella tillgångar.
9
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 7
2.4Mål för utgiftsområdet
Det riksdagsbundna målet för utgiftsområde 7 Internationellt bistånd är att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck (prop. 2013/14:1 utg.omr. 7, bet. 2013/14:UU2, rskr. 2013/14:75).
2.5Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder
Resultatredovisningen beskriver hur det bistånd som finansierades via statsbudgeten under 2025 har bidragit till målet för utgiftsområde 7, att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck.
Resultatredovisningen baseras på årsredovisningar, uppföljningar, utvärderingar, analyser och studier från de genomförande myndigheterna och från fristående utvärderingsmyndigheter. Resultatrapportering om det gemensamma EU-biståndet och de multilaterala organisationerna har också använts som underlag. Inom varje område redovisas resultat från rapportering som avser 2025 eller som inkommit under 2025, om inget annat anges. För EU-biståndet, FN-organisationer och Swedfund International AB kan data vara eftersläpande vilket innebär att den senaste tillgängliga resultatinformationen i vissa fall är från 2024.
Att mäta effekten av det svenska biståndet är en komplex process då resultat skapas genom gemensamma insatser från olika aktörer, privata och offentliga, i både partner- och givarländer. Komplexiteten innebär att utvecklingssamarbetets effekter behöver bedömas i ett brett och långsiktigt perspektiv. Denna resultatredovisnings omfång är begränsad och urvalet syftar till att ge en bred och representativ redovisning av det svenska biståndets resultat. Resultatredovisningen är strukturerad utifrån de åtta prioriterade verksamhetsområdena i regeringens reformagenda Bistånd för en ny era – Frihet, egenmakt och hållbar tillväxt (UD2023/17726):
–Ukraina och närområdet,
–fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning,
–förbättrad hälsa för de allra mest utsatta,
–främja frihet och bekämpa förtryck,
–utökat och effektiviserat klimatbistånd,
–stärka kvinnors och flickors frihet och egenmakt,
–stärkta synergier mellan bistånds- och migrationspolitiken samt
–stärkt humanitärt stöd för att rädda liv och lindra nöd.
Därtill redovisar regeringen ett antal förändringar av styrningen av biståndet som har skett under verksamhetsåret 2025.
Regeringen styr Sveriges utvecklingssamarbete och humanitära bistånd genom geografiska och tematiska biståndsstrategier. Resultat av denna biståndsfinansierade verksamhet redovisas i det följande i relation till regeringens mål för respektive verksamhetsområde.
Sida arbetar för att nå strategimålen genom en portfölj av olika biståndsinsatser. För att kunna följa hur sammansättningen av Sidas insatser svarar upp mot målen för ett specifikt tematiskt område över tid presenteras stapeldiagram. Sammanställningen är baserad på Sidas rapportering. Staplarna representerar Sidas aggregerade insatser inom olika strategier, som ska bidra till ett övergripande tematiskt område. Diagrammen beskriver Sidas bedömning för 2025 utifrån tre aspekter: utvecklingsutmaningar i respektive kontext, aktuell styrning och hur väl insatserna förväntas bidra till resultat.
10
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 7
Sida ser löpande över sammansättningen av portföljen, som kan behöva justeras till följd av omvärldsförändringar och andra ändrade förutsättningar. Även om regeringen ändrar strategimål eller annan styrning, för att stärka fokus på ett visst område, behövs justeringar av insatsportföljen.
Redovisning av internationellt bistånd görs även inom andra utgiftsområden i budgetpropositionen. Inom utgiftsområde 1 redovisas utrikesförvaltningens förvaltningskostnader och Riksrevisionens internationella utvecklingssamarbete, inom utgiftsområde 5 redovisas resultaten av Sveriges personalbidrag till internationella krishanterings- och fredsfrämjande insatser, inom utgiftsområde 27 redovisas medlemsavgiften till EU som innefattar kostnader för EU:s gemensamma bistånd och inom utgiftsområde 8, 13 och 14 ingår kostnader för mottagande av asylsökande och skyddsbehövande från låg- och medelinkomstländer som definieras som biståndskostnader. Vissa FN-organ och andra internationella organisationer får bidrag från andra utgiftsområden vilka redovisas inom dessa utgiftsområden.
Begreppet ”stöd” avser finansiellt stöd om inget annat anges. Resultaten redovisas ur ett jämställdhetsperspektiv, med könsuppdelad statistik där sådana uppgifter finns tillgängliga.
Resultatredovisningen inleds med en översikt av fördelningen av det svenska internationella biståndet. Därefter följer en redovisning per verksamhetsområde. För varje verksamhetsområde redovisas inledningsvis regeringens resonemang om hur förändring kan uppnås (förändringsteori), därefter görs i varje avsnitt en kort omvärldsanalys, sedan följer ett avsnitt om medelsfördelning, aktörer och särskilda prioriteringar. Slutligen redovisas för varje prioriterat område ett urval av exempel på biståndets verksamhet och resultat för att också ge en bild av det svenska biståndets bredd.
2.6Resultatredovisning
2.6.1Fördelning av det svenska utvecklingssamarbetet
Riksdagen fastställde Sveriges biståndsbudget för 2025 till 56 miljarder kronor. Utfallet av biståndet (ODA) som redovisades till OECD:s biståndskommitté DAC (OECD- DAC) uppgick till 58,4 miljarder kronor netto, motsvarande 0,84 procent av senast tillgängliga BNI-uppgift för 2025. Den svenska biståndsvolymen överstiger därmed FN:s mål om ett bistånd på minst 0,7 procent av BNI och gör att Sverige, räknat i procent av BNI, är den tredje största biståndsgivaren bland OECD-DAC:s medlemsländer (enligt preliminära utfall från OECD-DAC för 2025).
Tabell 2.7 Utfall OECD-DAC: Biståndsverksamhet och avräkningar
Tusental kronor
| 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | 2025 | |
| Utgiftsområde 7 | 45 677 780 | 45 801 514 | 51 582 473 | 44 959 326 | 50 680 590 |
| Avräkningar | 5 219 000 | 9 424 609 | 8 026 727 | 7 927 243 | 7 708 597 |
| Asylkostnader | 754 000 | 3 885 000 | 2 690 000 | 1 367 000 | 1 863 000 |
| EU:s gemensamma bistånd | 3 416 000 | 4 408 554 | 4 181 721 | 5 420 626 | 4 581 177 |
| Utrikesförvaltningens förvaltningskostnader | 471 000 | 490 997 | 524 100 | 506 083 | 566 774 |
| Internationella organisationer | 578 000 | 640 059 | 630 907 | 633 534 | 697 646 |
| Summa | 50 896 780 | 55 226 123 | 59 609 200 | 52 886 568 | 58 389 187 |
Källa: Sveriges CRS-rapportering till OECD-DAC. Utfallet för utgiftsområde 7 beräknas som skillnaden mellan totalt rapporterat till OECD-DAC och avräkningarna.
11
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 7
Att utfallet som rapporterades till OECD-DAC överstiger biståndsbudgeten med 2,4 miljarder kronor beror framför allt på att nya lagda skuldsedlar, bl.a. till Gröna klimatfonden (GCF), rapporteras i sin helhet till OECD-DAC det år de deponeras, även om utbetalningar från en och samma skuldsedel kan vara fördelade över flera år. Utbetalningar på tidigare lagda skuldsedlar, som ingår i biståndsbudgeten, räknas inte med i utfallet till OECD-DAC för att undvika dubbelräkning. Skuldsedelutfallet blev ca 5,2 miljarder kronor högre än utbetalningarna (jämförelsevis understeg skuldsedelutfallet utbetalningarna med 4,5 miljarder kronor 2024). En annan orsak är att utfallet till OECD-DAC inkluderar ett anslagssparande från 2024 om ca 1,1 miljarder kronor, i tillägg till biståndsbudgeten om 56 miljarder kronor. Vidare blev utfallet avseende EU:s gemensamma bistånd ca 1,1 miljarder kronor lägre än budgeterat och utfallet avseende biståndskostnader för mottagandet av asylsökande och skyddsbehövande från låg- och medelinkomstländer blev knappt 1,7 miljarder kronor lägre än budgeterat. En annan faktor som förklarar skillnaden är att vissa kostnader i biståndsbudgeten 2025 inte klassificeras som bistånd i enlighet med den definition som används av OECD-DAC, vilket främst avser ca 0,9 miljarder kronor för genomförande av lagändringar för att förbättra levnadsvillkoren för personer från Ukraina som beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd i Sverige enligt EU:s s.k. massflyktsdirektiv.
Merparten av det utfall för 2025 som redovisas till OECD-DAC utgörs av verksamhet inom utgiftsområde 7 (50 681 miljoner kronor). Dessutom ingår kostnader inom andra utgiftsområden, s.k. avräkningar, vilka räknas som bistånd enligt OECD-DAC:s regelverk. Dessa omfattar vissa kostnader för mottagande av asylsökande och skyddsbehövande från låg- och medelinkomstländer (1 863 miljoner kronor), EU:s gemensamma bistånd (4 581 miljoner kronor), utrikesförvaltningens förvaltningskostnader (567 miljoner kronor) samt bidrag till vissa FN-organ och andra internationella organisationers reguljära budget och projekt inom andra utgiftsområden än utgiftsområde 7 (698 miljoner kronor).
Diagram 2.1 visar det totala biståndets utfall genom Sida respektive UD och övriga myndigheter samt förvaltningsanslag för Sida och UD över tid. Minskningen av anslaget 1:1 Biståndsverksamhet 2025 jämfört med 2024 berodde på ökade avräkningar.
Diagram 2.1
Miljoner kronor
| 50000 | ||
| 45000 | ||
| 40000 | ||
| 35000 | ||
| Utfall | 30000 | |
| 25000 | ||
| 20000 | ||
| 15000 |
10000
5000
0
Bistånd genom myndigheter samt förvaltningsanslag för Sida och UD
Biståndsverksamhet genom UD och övriga myndigheter
Biståndsverksamhet genom Sida
Förvaltningskostnader Sida och
UD
År
Källa: Årsredovisningar samt egna beräkningar.
12
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 7
Tabell 2.8 Utfall: Utvecklingssamarbete genom UD, Sida samt övriga myndigheter som disponerar medel under anslag 1:1 Biståndsverksamhet
Tusental kronor
| 2023 | 2024 | 2025 | |
| Verksamhet genom Sida | 24 742 903 | 26 042 950 | 22 596 042 |
| Humanitära insatser | 5 202 746 | 4 899 271 | 4 643 790 |
| Civilsamhällesstöd | 1 766 509 | 1 752 643 | 1 746 261 |
| Asien | 1 427 644 | 1 437 164 | 801 843 |
| Latinamerika | 570 096 | 587 205 | 429 958 |
| Afrika | 6 762 025 | 6 303 525 | 4 664 481 |
| Mellanöstern och Nordafrika | 1 021 364 | 1 018 122 | 817 662 |
| Ukraina, Östeuropa samt västra Balkan och Turkiet | 2 834 312 | 4 787 906 | 4 390 788 |
| Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer | 999 988 | 1 072 815 | 1 058 378 |
| Fred och säkerhet | 259 042 | 199 768 | 109 813 |
| Innovation, partnerskap och kapacitetsutveckling | 451 670 | 450 289 | 318 085 |
| Forskningssamarbete | 434 912 | 442 099 | 436 203 |
| Hållbar tillväxt, grön omställning, utbildning och hälsa | 2 993 465 | 3 042 143 | 2 830 905 |
| Migration, återvändande och frivillig återvandring | - | 50 000 | 347 874 |
| Informations- och kommunikationsverksamhet | 19 129 | - | - |
| Verksamhet genom UD | 17 141 146 | 18 386 084 | 17 337 940 |
| Globalt utvecklingssamarbete | 27 588 | 25 652 | 11 263 |
| Multilaterala utvecklingsbanker, fonder och skuldavskrivningar | 4 432 630 | 6 326 670 | 4 729 175 |
| Multilaterala och internationella organisationer och fonder | 11 187 632 | 11 358 022 | 10 283 263 |
| Strategiskt inriktade bidrag | 1 493 295 | 675 741 | 2 314 239 |
| Verksamhet genom övriga myndigheter | 2 674 712 | 3 239 685 | 3 542 057 |
| Domstolsverket | 6 556 | 8 230 | 10 202 |
| Exportkreditnämnden | - | - | 1 700 |
| Folke Bernadotteakademin | 162 767 | 166 372 | 167 272 |
| Kammarkollegiet (Business Sweden) | - | 62 000 | 100 000 |
| Kammarkollegiet (Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling) | - | - | 144 168 |
| Kammarkollegiet (Swedfund) | 1 645 000 | 2 018 000 | 2 088 000 |
| Kommerskollegium | 34 781 | 41 360 | 60 173 |
| Kriminalvården | 39 753 | 30 347 | 38 999 |
| Migrationsverket | - | 22 368 | 24 856 |
| Myndigheten för civilt försvar | 150 001 | 237 823 | 292 108 |
| Myndigheten för psykologiskt försvar | - | 742 | 797 |
| Nordiska Afrikainstitutet | 17 561 | 20 943 | 22 000 |
| Polismyndigheten | 162 427 | 158 000 | 166 480 |
| Strålsäkerhetsmyndigheten | 24 725 | 29 049 | 26 766 |
| Svenska institutet | 242 311 | 315 267 | 338 948 |
| Vetenskapsrådet | 179 932 | 120 020 | 54 302 |
| Åklagarmyndigheten | 8 899 | 9 163 | 5 287 |
| Summa anslag 1:1 Biståndsverksamhet | 44 558 761 | 47 668 719 | 43 476 040 |
| Källa: Anslagsrapporter från det statliga budgetsystemet Hermes. |
13
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 7
Mobilisering av privat kapital
Mobilisering av privat kapital och hållbara investeringar är ett sätt att bidra till ekonomisk utveckling i låg- och medelinkomstländer. Sidas garantiinstrument och Swedfunds investeringar är insatser som bidrar till att generera ytterligare finansiering som inte framgår i tabellen ovan.
Höjningen av Sidas garantiram med fyra miljarder kronor för 2025 till 30 miljarder kronor har inneburit att mer resurser har kunnat mobiliseras för utveckling. Detta har varit viktigt när traditionella biståndsflöden har minskat internationellt. Garantier är ett exempel på hur användning av innovativa finansieringsinstrument kan bidra till att mobilisera privat kapital. Genom att dela risk med långivare och investerare bidrar garantiinstrumentet till affärsmöjligheter och utvecklingsresultat genom att möjliggöra finansiering för målgrupper och olika sektorer som marknaderna uppfattar som alltför riskfyllda.
Vid utgången av 2025 hade Sida 48 avtalade garantier, som bidrog till att nå målen i 19 bilaterala, regionala och tematiska strategier. Garantiramen uppgick till 30 miljarder kronor för 2025. Åtagandet inom ramen ökade från 19 miljarder kronor i slutet av 2024 till 23,6 miljarder kronor vid utgången av 2025, i vilket också ingår en marginal för valutakursfluktuationer. Garantiportföljen beräknas mobilisera ytterligare utlåning från Sidas garantitagare om ca 37,4 miljarder kronor under garantiernas löptid. Under 2025 avtalade Sida om fem nya garantier motsvarande 4,9 miljarder kronor i avtalat garantibelopp, som förväntas mobilisera 2,8 miljarder kronor i utlåning från privata aktörer och därtill 11,7 miljarder kronor i ökad utlåning från multilaterala utvecklingsbanker. Subventioner av garantiavgifter och administrativa kostnader uppgick till 42 miljoner kronor från anslag och skadeutbetalningarna uppgick till 13 miljoner kronor under året.
Swedfund tilldelades 2025 ett kapitaltillskott om totalt 1,8 miljarder kronor, varav minst 600 miljoner kronor öronmärktes för klimatinvesteringar och högst 500 miljoner kronor för investeringar i Ukraina. Kapitaltillskottet och återflöden från portföljen möjliggjorde 22 nya investeringar till ett värde av 3,7 miljarder kronor, vilket är en ökning med 1 miljard kronor jämfört med föregående år. Vid utgången av 2025 var värdet av Swedfunds totala investeringsportfölj ca 14 miljarder kronor, en ökning med 1 miljard kronor jämfört med 2024. Swedfund har mobiliserat privat kapital för hållbar utveckling genom saminvesteringar med privata aktörer. Under 2025 beräknas Swedfund ha mobiliserat privat kapital motsvarande 28 procent av avtalade investeringar, vilket motsvarar ca 1 miljard kronor. Det är lägre än 2024 (36 procent) och under Swedfunds målnivå på 30 procent. Det kan bl.a. förklaras av en ökad investeringsvolym i Ukraina där möjligheter till mobilisering av privat kapital i nuläget är begränsad. För perioden 2020–2025 når dock Swedfund över målet om mobilisering av privat kapital med en genomsnittlig nivå om 31 procent av avtalade investeringar.
Bilateralt bistånd
Det bilaterala biståndet, exklusive avräkningar, uppgick 2025 till 32,8 miljarder kronor netto, vilket är en minskning med 0,5 miljarder kronor jämfört med 2024. Som bilateralt bistånd räknas enligt OECD-DAC allt bistånd som inte är kärnstöd till multilaterala och internationella organisationer. I det bilaterala biståndet ingår, förutom stöd till länder och regioner, också tematiskt inriktade stöd, humanitärt bistånd samt administrationskostnader. Merparten eller 24,1 miljarder kronor, av det bilaterala biståndet 2025 hanterades av Sida. Därtill har 6,9 miljarder hanterats av Regeringskansliet (Utrikesdepartementet, exklusive administrationskostnader vilka avräknas).
14
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 7
En del av det bistånd som, av OECD-DAC, kategoriseras som bilateralt bistånd utgörs av öronmärkt stöd som kanaliseras via multilaterala organisationer, s.k. multi- bi-stöd. Multi-bi-stöd kan vara öronmärkta till en viss sektor, ett tematiskt område, en region eller ett specifikt land. Multi-bi-stöden uppgick 2025 till 14,0 miljarder kronor. Det är en minskning jämfört med 2024 då nivån var 14,1 miljarder kronor. En del av det bilaterala biståndet kanaliseras genom organisationer i det civila samhället, vilka mottog 11,0 miljarder kronor, jämfört med 11,1 miljarder kronor 2024. Övrigt bilateralt bistånd (exklusive avräkningar) som kanaliserades via bl.a. universitet och högskolor, tankesmedjor och forskningsinstitut, offentlig-privat-samverkan och offentlig sektor uppgick till 7,9 miljarder kronor, jämfört med 8,1 miljarder kronor 2024. Tabell 2.9 visar områden i låg- och medelinkomstländer som mottagit svenskt stöd.
Tabell 2.9 Områdesmässig fördelning av det bilaterala biståndet utifrån de åtta prioriterade verksamhetsområdena i reformagendan
Procent och miljoner kronor
| Område | 2023 | 2024 | 2025 |
| Främja frihet och bekämpa förtryck | 23% | 23% | 26% |
| Stärkt humanitärt stöd för att rädda liv och lindra nöd | 22% | 21% | 26% |
| Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning1 | 20% | 25% | 20% |
| Utökat och effektiviserat klimatbistånd | 12% | 13% | 9% |
| Förbättrad hälsa för de allra mest utsatta | 10% | 8% | 8% |
| Stärka kvinnors och flickors frihet och egenmakt | 4% | 4% | 3% |
| Stärkta synergier mellan bistånds- och migrationspolitiken2 | 10% | 6% | 9% |
| Andel av totalt utbetalt, exklusive övrigt | 100 % | 100 % | 100 % |
| Totalt utbetalt, exklusive övrigt | 30 404 | 29 939 | 28 184 |
| Övrigt | 5 111 | 5 257 | 7 083 |
| Totalt utbetalt | 35 515 | 35 196 | 35 268 |
1Utfallet inkluderar akut stöd till Ukraina inom energiområdet. Stora utbetalningar gjordes bl.a. under 2024.
2Utfallet inkluderar kostnader för mottagande av asylsökande och skyddsbehövande från låg- och medelinkomstländer som räknas som bistånd enligt OECD-DAC:s regelverk.
Källa: Sveriges CRS-rapportering till OECD-DAC och enligt ny metodik med fördelning utifrån gruppering av OECD-DAC:s sektorkoder. Det bilaterala utfallet är nettoutfall inklusive avräkningar. De bilaterala avräkningarna uppgick till 3 247 miljoner kronor 2023, 1 906 miljoner 2024 och 2 463 miljoner 2025. Under övrigt ingår bl.a. administrationskostnader, kapitaltillskott till Swedfund samt under 2025 bidrag till EU:s Ukrainafacilitet som ej avräknas (flersektorstöd).
Multilateralt bistånd
Det multilaterala biståndet, exklusive avräkningar för bl.a. Sveriges bidrag till EU:s gemensamma bistånd, uppgick 2025 till 17,9 miljarder kronor vilket är en ökning med 6,2 miljarder kronor jämfört med 2024, vilket främst beror på att en ny skuldsedel till Gröna klimatfonden om 8 miljarder kronor 2025. Multilateralt bistånd innefattar kärnstöd till multilaterala och internationella organisationer, så som FN:s fonder, program och fackorgan samt Världsbanksgruppen, regionala utvecklingsbanker, klimatfonder och utvecklingsfonder.
Enligt OECD-DAC avser kärnstöd icke öronmärkt stöd direkt till organisationens centrala budget, bidrag som lämnas i samband med utvecklingsbankernas påfyllnadsförhandlingar, samt betalning av uttaxerat bidrag eller medlemsavgift. Enligt OECD-DAC:s kategorisering klassificeras allt stöd som är öronmärkt som bilateralt, inklusive via multilaterala aktörer. Kärnstöd ges till multilaterala organisationer vars mål ligger i linje med regeringens mål och prioriteringar samt målet för utgiftsområdet, och som vidare bedöms bidra effektivt till dessa mål. Beslut om kärnstöd till multilaterala och internationella organisationer fattas av regeringen. De 15 organisationer som tagit emot mest svenskt kärnstöd 2025 återfinns i tabell 2.10.
15
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 7
Tabell 2.10 De 15 multilaterala organisationer som mottagit mest kärnstöd1
Tusental kronor
| Sveriges | Sveriges | ||||
| procentuella bidrag | ranking | ||||
| till organisationens | bland | ||||
| Svenskt | Svenskt | Totalt svenskt | totala kärnstöds- | kärnstöds- | |
| Organisation | kärnstöd2 | multi-bi-stöd | stöd | inkomster | givare |
| Världsbanksgruppen (VBG)3 | 4 038 367 | 1 041 145 | 5 079 512 | 3,1 % | 8 |
| Gröna klimatfonden (GCF)4 | 1 752 000 | 4 808 | 1 756 808 | 9,0 % | 5 |
| Världslivsmedelsprogrammet (WFP) | 731 000 | 876 464 | 1 607 464 | 15,0 % | 1 |
| Globala miljöfonden (GEF)5 | 722 428 | 0 | 722 428 | 10,2 % | 4 |
| Globala fonden mot aids, tuberkulos och malaria | 683 000 | 0 | 683 000 | 2,5 % | 7 |
| (GFATM) | |||||
| FN:s flyktingkommissarie (UNHCR) | 630 000 | 664 906 | 1 294 906 | 10,1 % | 1 |
| FN:s barnfond (Unicef)6 | 611 000 | 1 555 479 | 2 166 479 | 4,0 % | 2 |
| Afrikanska utvecklingsbanken (AfDB)/Afrikanska | 474 508 | 45 000 | 519 508 | - | - |
| utvecklingsfonden (AfDF)7 | |||||
| FN:s utvecklingsprogram (UNDP) | 413 000 | 1 130 776 | 1 543 776 | 9,3 % | 3 |
| FN:s befolkningsfond (UNFPA) | 374 250 | 644 468 | 1 018 718 | 10,3 % | 4 |
| Globala vaccinalliansen (Gavi) | 332 500 | 30 000 | 362 500 | 2,9 % | 7 |
| Internationella jordbruksutvecklingsfonden (IFAD)8 | 205 097 | 19 628 | 224 725 | 3,7 % | 10 |
| FN:s fond för katastrofbistånd (CERF) | 205 000 | 0 | 205 000 | 4,0 % | 9 |
| Anpassningsfonden (AF)9 | 130 000 | 0 | 130 000 | 10,4 % | 2 |
| Fonden för de minst utvecklade länderna (LDCF)10 | 130 000 | 0 | 130 000 | 10,1 % | 3 |
| FN:s kontor för humanitärt bistånd (UNOCHA) | 130 000 | 714 000 | 844 000 | 10,1 % | 3 |
| Summa | 11 562 | 6 727 | 18 289 | - | - |
| Övriga organisationer | 666 | 4 803 | 5 469 | - | - |
| Totalt utbetalt, exklusive avräkningar och EU | 12 228 | 11 530 | 23 758 | - | - |
1Utbetalningarna i tabellen, som är nettoutbetalningar, skiljer sig från utfallen som redovisas till OECD-DAC. Det beror på att redovisningen till OECD-DAC avser lagda skuldsedlar medan tabellen visar utbetalningar. Utbetalningarna inkluderar inte bidrag till EU:s institutioner och fonder, Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling eller avräkningar.
2En uppskattning av den områdesmässiga fördelningen av multilaterala kärnstöd, utifrån de åtta prioriterade verksamhetsområdena i reformagendan, ingår i efterföljande avsnitt baserat på Sveriges CRS-rapportering till OECD-DAC, multilaterala organisationernas egen rapportering till OECD-DAC och UD:s beräkningar. I dessa uppskattningar inkluderas även avräkningar så som bidrag till vissa FN-organ inom andra utgiftsområden samt bidrag via EU.
3Världsbanken inkluderar bidrag till IDA och IBRD. Sveriges ranking och procentuella bidrag avser den tjugonde påfyllnaden i IDA. Sveriges procentuella bidrag till IDA motsvarar bördeandel (brutto).
4Sveriges procentuella bidrag till GCF samt ranking avser påfyllnaden GCF-2.
5Sveriges procentuella bidrag till GEF samt ranking avser den åttonde påfyllnaden (GEF-8). Bidraget ovan inkluderar inte stödet till Fonden för de minst utvecklade länderna.
6Ranking är beräknad på Unicefs statliga finansiering. Därtill har organisationen intäkter från nationella kommittéer och skulle dessa medel inkluderas skulle Sverige hamna på 7:e plats.
7Sverige bidrog under 2025 inte till den senaste, sextonde, påfyllnaden av AfDF. I den femtonde påfyllnaden var Sveriges bördeandel 5,1 procent, motsvarande 8:e största givare.
8Sveriges procentuella bidrag till IFAD samt ranking avser den trettonde påfyllnaden (IFAD13).
9Sveriges ranking och bidragsandel avser kumulativa uppgifter sedan fondens inrättande.
10Sveriges ranking och bidragsandel avser kumulativa uppgifter sedan fondens inrättande.
Källa: Sveriges CRS-rapportering till OECD-DAC och uppgifter från berörda organisationer.
EU-biståndet
EU och dess medlemsstater utgör världens största biståndsgivare. Det svenska bidraget till EU:s gemensamma bistånd som inkluderar bidrag till EU:s Ukrainafacilitet uppgick 2025 till 4,6 miljarder kronor, vilket motsvarar 2,5 procent av EU:s totala biståndsbudget. Det är en minskning med 0,8 miljarder kronor jämfört med 2024. Sverige gav därtill 2025 extra bidrag till EU:s Ukrainafacilitet om 1,8 miljarder kronor. Sveriges bidrag till Europeiska utvecklingsfonden (EUF) var 0,3 miljarder kronor 2025.
Sverige har under året medverkat till utformningen och genomförandet av EU:s utvecklingssamarbete, främst inom ramen för EU:s huvudsakliga
16
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 7
finansieringsinstrument för extern politik och internationellt samarbete NDICI. Sverige har också deltagit i andra centrala delar av EU:s yttre åtgärder, såsom Ukrainafaciliteten, det humanitära biståndet och EU:s föranslutningsstöd. Genom dessa har Sverige bidragit till fortsatt stöd till Ukraina, humanitära insatser samt hantering av irreguljär migration.
2.6.2Ökat fokus på Ukraina och närområdet
Att stödja Ukraina var regeringens främsta utrikespolitiska prioritering under 2025. EU-närmandet utgör den övergripande målsättningen för det svenska reformsamarbetet med länderna i Östeuropa, inklusive Ukraina.
I Ukraina syftar biståndet till att stärka motståndskraften mot den ryska aggressionen och innefattar, utöver reformsamarbete, stöd till landets uppbyggnad och makrofinansiella stabilitet samt humanitära insatser.
Mer detaljerade exempel på hur svenskt bistånd stöttat Ukraina under 2025 återfinns i regeringens skrivelse Fördjupad resultatredovisning av internationellt bistånd – Ukraina (skr. 2025/26:97), med fokus på åren 2022–2025. Nedan redovisas ett representativt urval av insatser och resultat från 2025.
Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina påverkar hela regionen
Utvecklingen i Ukraina har även under 2025 präglats av Rysslands anfallskrig med fortsatta strider längs fronten och attacker mot civila och civil infrastruktur, inklusive energiinfrastruktur. Den humanitära situationen i frontnära samhällen i Ukraina var fortsatt mycket allvarlig. De systematiska ryska attackerna mot energiförsörjningen i urbana områden under vintern har drabbat civilbefolkningen hårt, med långa perioder utan elektricitet, värme och vatten för miljontals ukrainare. Kriget har samtidigt påverkat jordbruksproduktion och livsmedelsförsörjning. Fler civila dödades och skadades under 2025 jämfört med 2023 och 2024.1
Detta till trots visar Ukrainas ekonomi på fortsatt tillväxt, vilket vittnar om Ukrainas motståndskraft, beslutsamhet och innovationskraft. Ukraina har även fortsatt reformarbetet inom ramen för EU-anslutningsprocessen och det finns ingen tillbakagång på något område, enligt Kommissionens senaste utvidgningsrapport. Under 2025 fastslog EU-kommissionen att Ukraina har gjort de framsteg som behövs för att kunna öppna det första förhandlingsklustret. Kommissionen har därtill meddelat att Ukraina är tekniskt redo att öppna samtliga kluster.
Kriget i Ukraina påverkar även andra länder i närområdet negativt, såväl direkt genom effekter på energiförsörjning och nedfall av drönare som genom ekonomiska effekter. Ryssland försöker också påverka den politiska utvecklingen i flera länder i regionen genom hybridattacker och andra påverkansförsök.
1Könsuppdelad statistik saknas.
17
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 7
Medelsfördelning, aktörer och särskilda prioriteringar under 2025
Det bilaterala biståndet till Ukraina uppgick till 9,2 miljarder kronor 2025.2 För 2024 uppgick utfallet till 4,9 miljarder kronor.3 Således ökade det bilaterala biståndet till Ukraina 2025 med 87 procent jämfört med 2024.
Det totala bilaterala biståndet till Ukraina under perioden 2022–2025 uppgick till ca 18,9 miljarder kronor. Fram till och med den 31 oktober 2026 uppgår utfallet till ca 28,5 miljarder kronor, se tabell 2.11.
Tabell 2.11 Sveriges bilaterala bistånd till Ukraina sedan 2022
Miljarder kronor
| 2026 t.o.m. | ||||||
| 2022 | 2023 | 2024 | 2025 | 31 okt | Totalt | |
| Bilateralt bistånd till Ukraina | 2,1 | 2,6 | 4,9 | 9,2 | 9,6 | 28,5 |
| Varav stöd till energisektorn | 0,4 | 0,3 | 2,8 | 0,8 | 2,4 | 6,7 |
| Varav flersektorstöd via multilaterala fonder och faciliteter | 1,0 | 0,1 | 3,1 | 2,2 | 6,4 | |
| Varav humanitärt stöd inkl. minröjning | 1,4 | 0,7 | 0,7 | 0,8 | 0,7 | 4,4 |
| Varav budgetstöd | 0,2 | 1,0 | 2,2 | 3,3 | ||
| Varav övrigt | 0,4 | 0,6 | 1,1 | 3,5 | 2,1 | 7,7 |
| Källa: Sveriges CRS-rapportering till OECD-DAC och egna beräkningar. |
Flera myndigheter och aktörer finansierar biståndsinsatser till stöd för Ukraina. Regeringskansliets utfall för 2025 uppgick till 5 636 miljoner kronor som bl.a. omfattade humanitärt bistånd, stöd till Ukrainas makrofinansiella stabilitet, uppbyggnad med fokus på energiförsörjning, stöd till landets EU-närmande och utbetalt kapitaltillskott till Swedfund. Sida förmedlade 3 104 miljoner kronor 2025. Andra myndigheter som finansierade biståndsinsatser till stöd för Ukraina 2025 var bl.a. Myndigheten för civilt försvar (MCF) med ett utfall om 198 miljoner kronor, Svenska institutet (SI) med ett utfall om 72 miljoner kronor och Folke Bernadotteakademin (FBA) med ett utfall om 30 miljoner kronor.
Sverige ökade det ekonomiska utbytet med Ukraina 2025, bl.a. genom kapitaltillskott till Swedfund om högst 500 miljoner kronor för att öka investeringar i Ukraina och 110 miljoner kronor i budget för s.k. förstudier till insatser i Ukraina och närområdet. För 2024 och 2025 har Swedfund totalt erhållit 800 miljoner kronor i öronmärkt kapitaltillskott för Ukraina. Under 2025 har 633 miljoner kronor investerats och Swedfund har för närvarande 8 aktiva investeringar i landet. Swedfund etablerade även ett regionkontor i Kyjiv under året.
Under 2025 ställde även Exportkreditnämnden (EKN) ut garantier till svenska företag i fyra affärer om totalt ca 176 miljoner kronor och gav flera utfästelser om att garantera affärer. Totalt uppgick utställda garantier och utfästelser till 357 miljoner kronor 2025. Garantierna syftar till att minska risken för svenska företag som vill exportera till Ukraina och därigenom främja insatser för Ukrainas uppbyggnad.
Stöd till Ukrainas statsbudget har varit prioriterat under 2025 mot bakgrund av
Ukrainas finansiella utmaningar när stora delar av statsbudgeten gått till försvaret.
2Utfallet för det bilaterala biståndet till Ukraina 2025 överstiger utfallet som rapporterades till OECD-DAC. Detta beror bl.a. på att utfallet inkluderar 1 500 miljoner kronor i bidrag till EU:s Ukrainafacilitet genom Sveriges medlemsavgift till EU, som avräknades biståndet 2025. I utfallet ingår även 500 miljoner kronor i kapitaltillskott till Swedfund öronmärkt för Ukraina, 144 miljoner kronor i kapitalhöjning till Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD). Utfallet inkluderar även 893 miljoner kronor för implementering av lagändringar i syfte att förbättra levnadsvillkoren för ukrainska flyktingar i Sverige som inte räknas som bistånd enligt OECD-DAC.
3Utfallet för det bilaterala biståndet till Ukraina 2024 överstiger utfallet som rapporterades till OECD-DAC, enligt reviderade uppgifter på Openaid (2026-08-05). Detta beror på bl.a. på att utfallet inkluderar 300 miljoner kronor i kapitaltillskott till Swedfund öronmärkt för Ukraina och 49 miljoner kronor till UNFPA öronmärkt för Ukraina. Utfallet inkluderar även 82 miljoner kronor för implementering av lagändringar i syfte att förbättra levnadsvillkoren för ukrainska flyktingar i Sverige som inte räknas som bistånd enligt OECD-DAC.
18
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 7
Sverige gav stöd till Ukrainas statsbudget 2025 genom ett extra bidrag till EU:s Ukrainafacilitet, pelare I, om 750 miljoner kronor. Därtill bidrog Sverige till Ukrainafaciliteten genom medlemsavgiften till EU med 488 miljoner kronor (avräknas biståndet 2026) och gav ett extra bidrag om 1 000 miljoner kronor till pelare III. Ukrainafaciliteten, som är EU:s ekonomiska stödmekanism för Ukraina 2024–2027 och syftar till att stödja Ukrainas återhämtning och uppbyggnad, har hittills utbetalat sammanlagt 29 530 miljoner euro i budgetstöd till Ukraina, varav 3 924 miljoner euro i bidrag och 25 606 miljoner euro i lån.
Viktiga multilaterala aktörer i Ukraina är bl.a. Världsbanksgruppen, Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD), Nordiska miljöfinansieringsbolaget (Nefco), Energy Community’s Ukraine Energy Support Fund, FN:s utvecklingsprogram (UNDP), FN:s flyktingkommissarie (UNHCR), FN:s barnfond (Unicef), FN:s befolkningsfond (UNFPA) och FN:s organ för utbildning, vetenskap, kultur och kommunikation (Unesco).
Inom strategin för reformsamarbete med Östeuropa 2021–2027 förmedlade Sida totalt ca 825 miljoner kronor 2025 för insatser i Moldavien, Georgien, Armenien, Ukraina samt Belarus (varav ca 19 miljoner kronor gick till insatser för Ukraina), med det övergripande syftet att bidra till ländernas EU-närmande. Även FBA och SI genomförde insatser inom ramen för strategin. Sverige har även bidragit till länderna i regionen genom Europeiska kommissionens grannskapsstöd.
Verksamhet och resultat – bidrag till säkrad energiförsörjning och uppbyggnad i Ukraina
Under 2025 har Rysslands attacker mot Ukrainas energiinfrastruktur intensifierats, vilket resulterat i återkommande långvariga strömavbrott för miljontals människor i ukrainska städer. Därför har särskilt stöd för reparationer och uppbyggnad av skadad och förstörd energiinfrastruktur prioriterats. Under 2025 uppgick stödet till Ukrainas energiförsörjning till ca 811 miljoner kronor. En stor andel av energistödet, ca 86 procent, kanaliserades genom Ukraine Energy Support Fund som förmedlar stöd för att täcka Ukrainas mest akuta behov. Detta innefattar utrustning och tjänster som behövs för att reparera infrastruktur och upprätthålla energi- och värmeförsörjningen i Ukraina. Svenska leverantörer har möjlighet att delta i fondens upphandlingar. Därtill vidareförmedlades 400 miljoner kronor av Sveriges extra bidrag till EU:s Ukrainafacilitet, pelare III, till stöd för energisektorn. Sammanlagt utgjorde stöd för att säkra energiförsörjningen ca 13 procent (inklusive vidareförmedlade beloppet) av det totala bilaterala biståndet till Ukraina under året. Även icke öronmärkt stöd via multilaterala kanaler har bidragit till att stärka Ukrainas energiförsörjning. Däribland delar av stödet till Världsbankens Ukraine Relief, Recovery, Reconstruction and Reform Trust Fund (URTF) om sammanlagt 600 miljoner kronor och delar av stödet till Nefco om sammanlagt 325 miljoner kronor.
Svenskt stöd till energisektorn har under 2025 gett tydliga resultat. Genom UNDP:s Green Energy Recovery Programme har Sveriges stöd bidragit till att säkerställa el- och värmeförsörjning för ca 2,8 miljoner människor, bl.a. genom reserv- och kraftvärmelösningar i städer som Charkiv (ca 336 000 personer), Odesa (ca 270 000 personer) och Zaporizjzja (ca 396 000 personer). Via Ukraine Energy Support Fund uppgick det samlade svenska bidraget till 696 miljoner kronor vilket bidrog till att återställa kritisk energi- och värmeinfrastruktur för miljontals ukrainare. Svenskt bistånd har under 2025 bidragit till Ukrainas uppbyggnad också inom andra centrala sektorer som t.ex. inom transport, bostäder, vattenförsörjning, jordbruk- och livsmedelsförsörjning, hälso- och sjukvård och utbildning.
19
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 7
Fungerande energiförsörjning och samhällsfunktioner är en förutsättning för att det ukrainska samhället ska fungera. Svenskt stöd på området har bidragit till att stärka Ukrainas motståndskraft, minska lidandet och rädda liv.
Stärkt kapacitet för EU-närmande i Ukraina och närområdet
Sverige har ett omfattande och långsiktigt reformsamarbete med länderna i Östeuropa och på Västra Balkan med det huvudsakliga målet att bidra till deras EU- anslutningsprocesser. Ländernas EU-närmande innefattar reformer som främjar såväl ekonomisk utveckling som grön omställning och grundläggande EU-värden, såsom mänskliga rättigheter, jämställdhet och demokrati.
Svenska insatser för att stödja Ukrainas EU-anslutningsarbete har bidragit till genomförandet av reformer inom bl.a. rättsområdet, antikorruption, miljö och jämställdhet. Sveriges långvariga stöd till Ukrainas decentraliseringsreform genom bl.a. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har fortsatt att bidra till att stärka kapaciteten hos ukrainska kommuner och län. Kommuninvånare har fått mer att säga till om när politiska beslut som rör den egna kommunen fattas närmare dem. Det ökar människors delaktighet och förtroende för myndigheter. Kommunernas självstyre och det ökade lokala ägarskapet har bidragit till att stärka Ukrainas motståndskraft under kriget.
Genom expertstöd till moldaviska myndigheter har landets förmåga till anpassning till EU:s regelverk stärkts, vilket är centralt för EU-anslutningsprocessen. Tack vare svenskt expertstöd till Moldaviens miljöministerium genom organisationen EcoContact kunde 18 lagar och föreskrifter anpassas till EU:s regelverk.
Samarbetet mellan Domstolsverket och det armeniska rättsväsendet har stärkt domares kapacitet och förbättrat kommunikationen med allmänheten. En uppföljande undersökning under 2025 visade stärkt oberoende, integritet och förbättrad mediehantering inom domstolsväsendet jämfört med tillståndet 2022 (som utgör referenspunkt för insatsen). Genom svenskt stöd har en digital utbildning i etik, antikorruption och integritet tagits fram, vilket numera ingår i den nationella domarutbildningen.
Tillsammans visar insatserna hur riktade myndighetssamarbeten kan stödja länder i EU:s närområde att genomföra viktiga reformer som är förutsättningar för EU- medlemskap och skapar förutsättningar för tillväxt, investeringar och bättre levnadsvillkor för medborgarna.
Demokrati i fokus: Valintegritet och civilsamhälle
Sverige har under 2025 stärkt Moldaviens demokratiska motståndskraft med särskilt fokus på parlamentsvalet genom stöd till mediaorganisationer och civilsamhället. Tillsammans med andra insatser inom Sveriges stöd till demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer har detta lett till en moderniserad vallag, fler tillsynsåtgärder, säkrare valadministration och starkare skydd mot yttre påverkan.
Stöd inför parlamentsvalet i Armenien 2026 inleddes under 2025, med särskilt fokus på att stärka valadministrationens kapacitet och demokratisk motståndskraft. Genom stöd till CivilNet kunde systematisk faktagranskning genomföras, vilket stärkte oberoende mediers trovärdighet och ökade allmänhetens förtroende för dessa. Yttre påverkan på valprocesser i regionen utgör ett strukturellt hot som fortsatt måste motverkas. Det svenska stödet visar dock hur strategiska insatser över en hel valcykel kan bidra till att skydda utsatta demokratier och stärka förutsättningarna för fria och rättvisa val.
20
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 7
I Belarus har Sveriges stöd till oberoende media och utbildningsinstitutioner såsom Belarusian Economic Research and Outreach Center (BEROC) och European Humanities University (EHU) gett fler belarusier tillgång till oberoende information och samhällsanalys. Detta stärker förutsättningarna för yttrandefrihet och ansvarsutkrävande – grundpelare för demokratiskt samhällsstyre. Samtidigt har stödet bidragit till att bevara och utveckla oberoende belarusisk expertis inom ekonomi, samhällsstyrning och mänskliga rättigheter.
De allvarliga inskränkningarna av demokratiska fri- och rättigheter i Georgien har fortsatt och i allt snabbare takt. Regeringen såg därmed inga förutsättningar för att fortsätta den typ av mellanstatligt reformssamarbete som Sverige och Georgien har bedrivit i snart två decennier. Under 2025 avslutades därför alla samarbeten med georgiska statliga myndigheter och stödet ökades i stället till det georgiska civilsamhället.
2.6.3Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning
Verksamhetsområdet har syftat till fattigdomsbekämpning och att främja hållbar ekonomisk utveckling genom att stärka institutioner, näringslivsutveckling, handel, sysselsättning, digitalisering och utbildning i partnerländer. Detta har inkluderat att öka inhemsk resursmobilisering och att privat kapital för hållbara investeringar mobiliseras. En hållbar ekonomisk utveckling kan långsiktigt förbättra levnadsvillkoren för människor som lever i fattigdom och förtryck.
Försvagad global tillväxt, ökad informell sysselsättning och handelshinder driver på utvecklingsutmaningar
Den globala tillväxten föll med 0,3 procent till 2,3 procent 2025. Den globala arbetslösheten låg 2025 kvar på 4,9 procent, och i många utvecklingsländer riskerar detta att hålla kvar människor i fattigdom.4 Arbetsmarknaden var särskilt svår för unga och kvinnor och lantbruket stod fortsatt för en stor del av arbetstillfällena i låg- och medelinkomstländer. Den informella sysselsättningen fortsatte att öka, vilket bl.a. begränsade staters skatteintäkter. Unesco rapporterar att 273 miljoner barn och unga stod utanför skolan 2024, medan utbildningsutgifterna som andel av BNP var oförändrade.5 Begränsad tillgång till utbildning och kompetensutveckling försvårade vägarna in på arbetsmarknaden. Korruption, skatteflykt och illegala finansiella flöden fortsatte att underminera skatteintäkter, institutioner och ekonomisk utveckling. Utvecklingsländer möter ökade hinder i den globala handeln och de minst utvecklade länderna stod för endast 1,2 % av världens export 2025. Tullar, handelshinder och geopolitiska spänningar försvårade export och drev upp kostnaderna. Detta drabbar särskilt låginkomstländer, som är beroende av globala värdekedjor, och som ofta saknar frihandelsavtal.
Medelsfördelning, aktörer och särskilda prioriteringar under 2025
Sveriges bilaterala bistånd till området fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning uppgick till 5,6 miljarder kronor 2025, detta är en minskning jämfört med 7,5 miljarder kronor 2024. Under året förmedlade Sida 4,9 miljarder kronor inom området. Sidas bistånd gick bl.a. till produktiv sysselsättning och anständiga arbetsvillkor, privatsektorutveckling och finansiella system och forskningssamarbete. Sida hade 24 garantier med syftet att bidra till resultat på detta tematiska område. Swedfund och Kommerskollegium är centrala bilaterala aktörer och
4Könsuppdelad statistik saknas.
5Könsuppdelad statistik saknas.
21
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 7
båda fick ökade medel 2025 jämfört med 2024. En annan viktig aktör var SI. Under 2025 beslutade regeringen om en strategi för Sveriges utvecklingssamarbete inom hållbar tillväxt, grön omställning och utbildning 2025–2029 (UD2025/10978).
Det multilaterala biståndet genom kärnstöd inklusive via EU:s institutioner och fonder uppgick uppskattningsvis till 4,4 miljarder kronor. Viktiga multilaterala aktörer på området är bl.a. Världsbanksgruppen samt Afrikanska och Asiatiska utvecklingsbankerna.
Sverige bidrog genom EU:s gemensamma bistånd till ekonomisk utveckling, där stöd till utbildning, jobbskapande, hållbart lantbruk, digitalisering, och handel har utgjort viktiga delar.
Verksamhet och resultat – främjande av ekonomisk utveckling genom ökad sysselsättning, hållbara investeringar och inhemsk resursmobilisering
Nedan följer ett urval av resultatexempel som belyser hur Sveriges bistånd bidragit till fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och inhemsk resursmobilisering. Resultaten visar hur digitaliseringens möjligheter har nyttjats och vikten av grön omställning för ökad sysselsättning.
Genom programmet Livelihood Improvement for Women and Youth (LIWAY) i Etiopien har Sida, via finansiering till lokala företag och myndigheter, bidragit till ökade inkomster och fler betalda jobb, relativt jämnt fördelat mellan kvinnor och män. Det har främst skett genom att digitala plattformar kopplat samman utbildningscenter och olika arbetsgivare och därigenom stärkt matchningsprocessen. Resultaten visar hur offentliga och privata aktörer tillsammans kan skapa förutsättningar för jobbskapande på en strukturell nivå, och där digitaliseringens möjligheter omhändertas för att bidra till ökad sysselsättning.
Swedfund har genom hållbara investeringar i låg- och medelinkomstländer bidragit till lokala arbetstillfällen. Swedfunds portföljbolag (som rapporterar med ett års eftersläpning) sysselsatte under 2024 ca 488 000 personer (ca 161 000 kvinnor och ca 327 000 män), vilket innebär en ökning med ca 67 000 direkta arbetstillfällen jämfört med 2023. Ökningen beror på att investeringsportföljen har vuxit och att befintliga bolag har anställt ytterligare personal.
Genom garantier har Sida bl.a. främjat utlåning från två rwandiska banker till småföretagare, förstagångslåntagare och till företag som leds eller ägs av kvinnor eller unga, vilket har främjat jobbskapande och företagande i Rwanda. Sidas garantier har även möjliggjort att småföretagare i Colombia har fått möjlighet att utveckla sin verksamhet och därmed bidragit till privatsektorutveckling. Resultaten visar hur användningen av garantier inom biståndet kan förbättra förutsättningar för företagande, jobbskapande, kvinnors ekonomiska egenmakt och ekonomisk utveckling i partnerländer.
Sveriges kärnstöd till Världsbanksgruppen har bidragit till att mobilisera privat kapital och stärka kvinnors möjligheter att driva företag. Sverige har genom stöd till Världsbanksgruppens privatsektorarm, Internationella finansieringsbolaget (IFC) bidragit till att öka tillgången till finansiella tjänster för ca 35 miljoner kvinnor och kvinnoledda företag. Genom IFC:s insatser mobiliserades dessutom 41 miljarder US- dollar i privat kapital under året.
Skatteverket har, genom internationella kapacitetsutvecklingsprogram, bidragit till att Kenyas skatteförvaltning stärkt förutsättningarna för medborgare och företag att betala skatt på frivillig basis. Sidas stöd till OECD:s arbete med skattetransparens har
22
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 7
bidragit till att utvecklingsländer kunnat identifiera uppskattningsvis 45 miljarder euro i ökade skatteintäkter under de senaste 15 åren (fram till 2023). Tillsammans visar detta hur svenskt bistånd, via både svensk expertis och globala aktörer, stärker utvecklingsländers kapacitet att mobilisera egna resurser.
SEI (Stockholm Environment Institute), Sida och Business Sweden har i en gemensam Team Sweden-ansats stärkt Kenyas bioekonomi. Initiativet har främjat svensk-kenyanskt näringslivssamarbete, stöttat bio-baserade små och medelstora företag och bidragit till bättre förutsättningar för grön industrialisering och sysselsättning i Kenya.
Expertmyndigheten för biståndsanalys (EBA) har studerat i vilken grad mål uppnås och hur väl resultaten mäts och följs upp i insatser som ska stödja sysselsättning i Afrika Söder om Sahara (EBA 2025:06). Studien lyfter bl.a. vikten av att stödja varaktiga inkomstökningar i ekonomier som har en hög grad av informell sysselsättning, inte minst för kvinnor och unga.
Stöd till stärkt konkurrenskraft och ökat deltagande i internationell handel för små och medelstora företag
Sida stödjer det globala programmet Enhanced Integrated Framework (EIF) som stöttar de minst utvecklade länderna att stärka sin konkurrenskraft och delta i internationell handel. På ön Pemba i Tanzania har stödet lett till effektivare sjögräsodling genom utbildning i odlings- och skördeteknik samt produktutveckling. Det har också lett till fler arbetstillfällen inom sjögräsproduktionen, där kvinnor utgör en stor majoritet. Programmet har fördubblad avkastning per hektar och högre produktpris tack vare förbättrad kvalitet. Resultatet visar hur satsningar på utvalda värdekedjor kan bidra till högre förädlingsvärde och öka utvecklingsländers export och därigenom stärka jobbskapande och ekonomisk tillväxt.
Genom programmet Trade Academy Trade Promotion gav Kommerskollegium utbildning, vägledning och mentorskap till organisationer för att utveckla och genomföra exportförberedande utbildningar för små och medelstora företag. Totalt deltog 26 personer (19 kvinnor, 7 män) från 16 handelsfrämjande organisationer i Ukraina, Moldavien, Armenien, Kenya, Bolivia och Guatemala. Organisationerna stärkte sin institutionella kapacitet och genomförde utbildningar varigenom mer än 150 företag kunde förbereda sig för att ta sig in på den europeiska marknaden. Exemplen illustrerar hur myndigheterna bidrog till genomslag för regeringens prioriteringar med privatsektordriven tillväxt genom handelsrelaterat bistånd.
Stöd till att kvalitativ utbildning och yrkesutbildning når fler människor
Sida gav stöd till Unesco vars verksamhet under 2024 nådde 50 länder inom yrkesutbildning (ca 1,9 miljoner ungdomar) och 50 länder i utveckling av digitalt lärande och AI-policyer. I Ukraina genomförde över 57 000 lärare onlinekurser och närmare 23 000 av dem certifierades. Inom Unescos O3-program för ungas kunskap inom sexuell och reproduktiv hälsa, utbildades ca 50 000 lärarstudenter och ca 41 000 lärare, som i sin tur kunde vidareförmedla kunskap till omkring 23 miljoner elever i över 190 000 skolor i Afrika söder om Sahara.6 Detta visar hur svenskt bistånd har bidragit till ökad tillgång till kvalitativ utbildning genom att utbilda fler lärare, inklusive hur digitala möjligheter tillvaratas för att stärka utbildning i partnerländer.
Den globala fonden Global Partnership for Education (GPE) tilldelas en stor del av svenskt bistånd på utbildningsområdet. Sida gav ca 121 miljoner kronor i stöd till
6Könsuppdelad statistik saknas.
23
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 7
GPE 2025. Genom stöd till GPE har Sida bidragit till att stärka nationella utbildningssystem i ett nittiotal låg- och medelinkomstländer såsom Bangladesh, Guatemala, Nigeria, Rwanda, Syrien och Yemen. Under perioden 2021–2025 har GPE:s insatser nått ca 372 miljoner barn och bidragit till att över 4,7 miljoner lärare har utbildats, omkring 270 miljoner läroböcker distribuerats och runt 92 000 klassrum byggts eller renoverats.7 Enligt GPE har resultaten fördubblats jämfört med föregående femårsperiod.
Diagram 2.2 visar Sidas bedömning att huvuddelen av insatser och aktiviteter bidrar till förväntade resultat och till att bemöta utvecklingsutmaningar och att behovet av större justeringar är begränsat. Ändrade strategimål för ett antal strategier har medfört behov av ett antal justeringar, för att identifiera nya partner och insatser som kan bidra till strategimålen.
Diagram 2.2 Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och
utbildning: Sidas portföljsammansättning
Andel strategimål
| 100 % | Portföljen är väl | ||||||
| 80 % | sammansatt | ||||||
| 60 % | Portföljen behöver | ||||||
| 40 % | |||||||
| mindre justeringar | |||||||
| 20 % | Portföljen behöver | ||||||
| 0 % | |||||||
| större justeringar | |||||||
| 2022 | 2023 | 2024 | 2025 | ||||
Diagrammet över portföljens sammansättning (samarbetsparter, aktiviteter och insatser) illustrerar i vilken utsträckning Sida bedömer att portföljen matchar utvecklingsutmaningarna och om insatser och aktiviteter förväntas uppnå resultat enligt insatsernas mål.
Källa: Sida
2.6.4Förbättrad hälsa för de allra mest utsatta
Inriktningen har varit att genom hälsobiståndet främja hälsa och välstånd och stärka förutsättningarna för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck. Sveriges bistånd syftar till att stärka hälso- och sjukvårdssystem, förhindra och bekämpa hälsohot, bidra till vaccinationer, främja mödravård inklusive säker abort, samt motverka sexuellt och könsrelaterat våld.
En global hälsoarkitektur under förändring
Hälsosituationen i världen 2025 påverkades i stor utsträckning av den globala minskningen av hälsobiståndet från offentliga givare, vilket har belyst många låginkomstländers beroende av externa aktörer för nationella hälso- och sjukvårdssystem. Den globala minskningen av offentligt finansierat bistånd har inneburit ett ökat behov av en reformerad och mer effektiv global hälsoarkitektur, närmare samarbete mellan multilaterala organisationer, ökat nationellt ägarskap och stärkt inhemsk finansiering. Klimatförändringar, naturkatastrofer och väpnade konflikter har gjort att riskerna för hälsohot som antibiotikaresistens, smittsamma sjukdomar, inklusive zoonoser, och försvagade hälsosystem har ökat. Det har dock också skett positiva framsteg, bl.a. i form av antagandet av det globala pandemifördraget och generalförsamlingens resolution om antimikrobiell resistens. Under 2025 fortsatte motståndet mot kvinnors och flickors åtnjutande av sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) att öka, förstärkt av omfattande
7Könsuppdelad statistik saknas.
24
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 7
förändringar i den globala hälsoarkitekturen. Sammantaget innebär detta att tillgången till bl.a. säker abortvård begränsas och etablerade SRHR-standarder undergrävs.
Medelsfördelning, aktörer och särskilda prioriteringar under 2025
Det bilaterala biståndet till området förbättrad hälsa för de allra mest utsatta uppgick till 2,3 miljarder kronor, detta är en minskning jämfört med 2,4 miljarder kronor 2024. Sida förmedlade ca 1,9 miljarder kronor. Sidas bistånd gick bl.a. till SRHR, stärkt tillgång till hälso- och sjukvård och stöd till bättre förutsättningar för god hälsa. Afrika utgjorde det främsta geografiska fokusområdet för insatserna, samtidigt som Ukraina var den största bilaterala strategin inom det tematiska området.
Det multilaterala biståndet på hälsoområdet genom kärnstöd inklusive via EU:s institutioner och fonder uppgick uppskattningsvis till 2,3 miljarder kronor. Viktiga multilaterala aktörer på området är bl.a. Världshälsoorganisationen (WHO), Vaccinalliansen Gavi, Globala fonden mot aids, tuberkulos och malaria och Unicef.
Sverige bidrog genom EU:s gemensamma bistånd till förbättrad hälsa, där stöd till verksamhet på hälsoområdet utgjorde en viktig del.
Verksamhet och resultat – systemstärkande åtgärder i fokus
Nedan redovisas resultatexempel som har valts ut då de har en tydlig tematisk koppling och visar hur Sverige har bidragit till förbättrad hälsa för de allra mest utsatta genom att skapa förutsättningar för god hälsa och alla individers fulla åtnjutande av SRHR, både via multilaterala organisationer och genom bilateralt stöd till partnerländer och civilsamhälle.
Genom stöd till Globala fonden mot aids bidrog Sverige under 2024 till att ca 25,6 miljoner människor fick behandling mot hiv, och ca 7,4 miljoner människor fick behandling mot tuberkulos samt till att ca 162 miljoner malariafall behandlades. Svenskt stöd till Gavi har bidragit till att ca 1,3 miljarder barn som lever i fattigdom vaccinerats mot allvarliga sjukdomar under perioden 2000–2025, varav ca 73 miljoner under 2025. Genom vaccinationsinsatser från Gavi har över 20,6 miljoner dödsfall förhindrats under perioden 2000–2024, inklusive ca 1,7 miljoner under 2024.
Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har orsakat omfattande fysiska och psykiska skador hos befolkningen i Ukraina. Det svenska stödet till Världsbankens återuppbyggnadsfond för Ukraina (URTF) har bidragit till att över 470 000 ukrainare kunnat genomgå fysiska rehabiliteringsprogram och att över 450 000 fått vård för psykisk ohälsa under perioden 2022–2024.8
Sverige är även en aktiv aktör inom EU genom deltagande i Team Europe Initiative (TEI) inom global hälsa med finansiering, policydialog och erfarenhetsutbyte. Ett av projekten inom TEI som Sverige stödjer är MAV+ som syftar till att utveckla vaccinproduktion i Afrika för att minska Afrikas beroende av importerade vacciner och mediciner samt stärka motståndskraften mot smittoutbrott.
Sverige har under 2025 aktivt deltagit i dialogen om en reformerad global hälsoarkitektur och har bidragit till att reformprocesser har påbörjats inom ett flertal multilaterala organisationer. Syftet har varit att skapa ett sammanhållet och motståndskraftigt system, baserat på stärkt samarbete och evidensbaserade arbetssätt, för att möta nuvarande och framtida hälsoutmaningar. Regeringen har också initierat och engagerat sig i ett flertal projekt under 2025 som har identifierat nödvändiga reformer för den globala hälsoarkitekturen. Projekten har resulterat i att
8Könsuppdelad statistik saknas.
25
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 7
reformdiskussioner om effektivare styrning och resultat har intensifierats i multilaterala organisationer som exempelvis WHO, Globala fonden och Vaccinalliansen Gavi. En central prioritering har varit att underlätta övergången från biståndsfinansiering till ökat lokalt och nationellt ägarskap och finansiering. Även nationellt och regionalt ansvarstagande samt civilsamhällets delaktighet har varit betydande komponenter i dialogen om stärkta och mer motståndskraftiga hälso- och sjukvårdssystem och ökad hälsosäkerhet i låg- och medelinkomstländer. Genom antagandet av Sveriges strategi mot antimikrobiell resistens har regeringen åter bekräftat vikten av att arbeta med dessa frågor inom det svenska biståndet.
Genom stöd till UNFPA och dess mödrahälsofond har Sverige bidragit med grundutbildning och fortbildning av ca 88 000 barnmorskor under 2025, vilket har resulterat i kvalitetssäkrad mödravård för ca 4,7 miljoner kvinnor. Svenskt stöd till International Planned Parenthood Federation (IPPF) har bidragit till ökad tillgång till preventivmedel, säker abortvård, STI/HIV-behandling och vård för överlevare av könsrelaterat våld för ca 13,6 miljoner människor i 33 humanitära krisdrabbade länder, bl.a. Afghanistan, Demokratiska republiken Kongo, Palestina, Sudan och Ukraina. Sveriges stöd till DKT International har bidragit till ökad tillgång till säker abortvård i Afrika, vilket har förebyggt ca 1,5 miljoner oönskade graviditeter och ca 2 miljoner osäkra aborter. Sammantaget visar resultaten det svenska stödets positiva påverkan på ökad tillgång till säker abort- och mödravård för flickor och kvinnor globalt.
Diagram 2.3 visar Sidas bedömning att justeringar behövs för att bidra till resultat och bättre möta utvecklingsutmaningar kopplade till begränsad tillgång till hälso- och sjukvård. Avvecklingen av USAID och minskat globalt stöd till hälsa och SRHR under 2025 har påverkat Sveriges möjligheter att nå resultat och har krävt anpassningar i flera strategiers insatser. Nya strategier och ändrad styrning har gjort att Sida behövt göra större justeringar för att hitta nya partner och insatser som kan bidra till strategimålen.
Diagram 2.3 Förbättrad hälsa för de allra mest utsatta: Sidas portföljsammansättning
Andel strategimål
| 100 % | Portföljen är väl | ||||||
| 80 % | |||||||
| sammansatt | |||||||
| 60 % | Portföljen behöver | ||||||
| 40 % | |||||||
| mindre justeringar | |||||||
| 20 % | Portföljen behöver | ||||||
| 0 % | |||||||
| större justeringar | |||||||
| 2022 | 2023 | 2024 | 2025 | ||||
Diagrammet över portföljens sammansättning (samarbetsparter, aktiviteter och insatser) illustrerar i vilken utsträckning Sida bedömer att portföljen matchar utvecklingsutmaningarna och om insatser och aktiviteter förväntas uppnå resultat enligt insatsernas mål.
Källa: Sida
2.6.5Främja frihet och bekämpa förtryck
Respekt för demokrati och rättsstatens principer är centralt för åtnjutandet av de mänskliga fri- och rättigheterna. Demokrati är avgörande för frihet, fred och säkerhet och för att nå de globala hållbarhetsmålen, liksom för att förbättra levnadsvillkoren för människor som lever i fattigdom och förtryck. Svenskt bistånd på området syftar till att stärka demokrati och mänskliga fri- och rättigheter samt rättsstatens principer, däribland att stärka skyddet av människorätts- och demokratiförsvarare, journalister, personer inom rättsväsendet samt fri och oberoende media.
26
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 7
Fortsatt demokratisk tillbakagång och ökade utmaningar för det internationella systemet för mänskliga rättigheter
Den demokratiska tillbakagången fortsätter. Antalet demokratier i världen är färre än antal autokratier. Närmare tre av fyra personer lever i autokratier. Mänskliga fri- och rättigheter samt rättsstatens principer, liksom det internationella systemet för mänskliga rättigheter, är satt under stark press. När konflikter och repression ökar växer samtidigt behovet av skydd av människorätts- och demokratiförsvarare. Antalet länder där yttrandefriheten försämrats ökade 2025. Utrymmet för demokratiskt deltagande och för civilsamhället krymper. Oberoende media är alltmer utsatt. Friheten på internet minskade för femtonde året i rad. Samtidigt görs framsteg i vissa länder, civilsamhällesaktörer agerar för att försöka motverka utvecklingen och folkliga proteströrelser utvecklas.
Medelsfördelning, aktörer och särskilda prioriteringar under 2025
Det bilaterala biståndet för att främja frihet och bekämpa förtryck uppgick under 2025 till 7,3 miljarder kronor, detta är en ökning jämfört med 6,9 miljarder kronor 2024. Sida förmedlade ca 6,1 miljarder kronor. Detta utgjorde Sidas största tematiska område. Sidas bistånd gick bl.a. till insatser inom rättsstatens principer och demokratiska institutioner, stöd till ett stärkt civilsamhälle, konfliktförebyggande, fred och säkerhet, stöd till mänskliga fri- och rättigheter och främjande av yttrandefrihet och minskad digital klyfta. Därtill bidrog FBA inom det bilaterala biståndet till att främja demokrati och rättsstatens principer i konfliktkontexter.
Det multilaterala biståndet genom kärnstöd inklusive via EU:s institutioner och fonder uppgick uppskattningsvis till 1,1 miljarder kronor. Centrala aktörer inkluderar FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter (OHCHR), UNDP och Unicef.
Sverige bidrog till att främja frihet och bekämpa förtryck genom EU-biståndet. Sidas samarbete med EU inom området ökade.
Verksamhet och resultat – stöd till fria och rättvisa val, förändringsaktörer, det globala systemet för mänskliga rättigheter samt antikorruption
Följande exempel illustrerar hur svenskt stöd kanaliserats genom relevanta aktörer och bidragit till att främja demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer. Svenskt stöd till demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer har på olika sätt bidragit till att motverka den tilltagande demokratiska tillbakagången.
Fria val är en grundpelare för demokrati och för tillit till demokratiska system. Stöd till UNDP inför och i samband med parlamentsval i Moldavien 2025 bidrog till en reformerad vallagstiftning, stärkande av valmyndighetens kapacitet och ökad säkerhet vid vallokaler. Verksamheten bidrog till att motverka bl.a. otillbörlig informationspåverkan, röstköp och insatser för att stärka valintegriteten. Det stöd som UNDP förmedlade till civilsamhällesorganisationer främjade ökat politiskt deltagande av kvinnor och ungdomar. Detta visar sammantaget hur förbättrade förutsättningar för fria och rättvisa val kan stärka demokratin. Sidas valstödsinsatser uppgick till ca
144 miljoner kronor 2025, en ökning med ca 45 procent jämfört med 2024. FBA har under 2025 förstärkt arbetet med skydd av fria val för att möta bl.a. ökade hybrida hot, t.ex. genom kapacitetshöjande arbete med relevanta myndigheter inför och i samband med parlamentsvalet i Moldavien och inför parlamentsvalet 2026 i Armenien. Som en del av detta har FBA även stärkt förutsättningarna till kapacitetsutveckling genom framtagande av publikationen: “Safeguarding Elections Against Hybrid Threats: A Defensive Playbook”.
27
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 7
Sverige har fortsatt att stödja fri och oberoende media och demokratiska förändringsaktörer, inklusive i svåra miljöer. Stöd till organisationer i Venezuela innebar att ett stort antal användare fick tillgång till oberoende information och ocensurerade nyheter via en säker applikation. Stödet stärkte även journalisters möjligheter att fortsätta verka och rapportera i en situation av ökad repression. Stöd har getts även i form innovativ finansiering, däribland en Sidagaranti till Media Development Investment Fund som tillhandahåller finansiering för oberoende medier i länder med begränsad yttrandefrihet. Över 22 miljoner människor har fått tillgång till nyheter från medier som fått investeringar genom fonden.9 Resultaten är exempel på stöd som stärker yttrandefrihet, tillgång till information och bidrar till att stärka det demokratiska systemet. Sverige har även bidragit till verksamhet som främjat fri och oberoende media och ökad säkerhet för journalister genom stödet till Unesco. Sverige är en av de största bidragsgivarna till Unescos medieutvecklingsprogram (IPDC).
Kärnstödet till OHCHR, i kombination med Sidas stöd till organisationen, har bidragit till att stödja och upprätthålla internationella mänskliga rättighetsstandarder i en utmanande tid. Sverige var 2025 störst givare av frivilliga bidrag till OHCHR. Sidas stöd till OHCHR:s program för mänskliga rättighetsrådgivare i fält innebar att mänskliga rättigheter fick stärkt genomslag i FN:s samlade arbete på landnivå i 46 länder. Rådgivarna bidrog bl.a. till att mänskliga rättigheter integrerades i landanalyser, landplaner och programmering, till att möjliggöra nationella aktörers deltagande i FN:s människorättsorgan, samt gav tekniskt stöd och kapacitetsutveckling till nationella institutioner för mänskliga rättigheter och civilsamhälle.
Utvärderingar visar bl.a. att programmet är strategiskt för att integrera mänskliga rättigheter i FN:s arbete på landnivå. Svenskt stöd gick även till OHCHR:s kontor i Ukraina (Human Rights Monitoring Mission in Ukraine). I Ukraina dokumenterade OHCHR under 2025 över 13 500 fall av brott mot mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt som bl.a. kan användas som underlag i kommande rättsprocesser.
Sida har under 2025 utökat stödet till Front Line Defenders, som tillhandahåller skydd och stöd för utsatta människorättsförsvarare. Genom ett särskilt fokus på försvarare av hbtqi-personers åtnjutande av mänskliga rättigheter har skyddsmöjligheterna ökat för denna ofta särskilt utsatta grupp av människorättsförsvarare. Svenskt stöd har därmed lett till ökat skydd av aktörer som verkar för att försvara demokrati och mänskliga rättigheter. Genom att förbättra förutsättningarna för de som står upp för mänskliga rättigheter, demokrati och ett livskraftigt civilsamhälle stärks inte bara deras rättigheter, utan också möjligheterna för demokratisk transition.
Diagram 2.4 visar Sidas bedömning att vissa justeringar behövs för att kunna bidra till resultat och bemöta den negativa utvecklingen på området. Minskat globalt stöd till demokrati och mänskliga rättigheter och avvecklingen av USAID påverkar också. Ändrad styrning innebär även att anpassningar behöver göras i insatsportföljen.
9Könsuppdelad statistik saknas.
28
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 7
Diagram 2.4 Främja frihet och bekämpa förtryck: Sidas portföljsammansättning
Andel strategimål
| 100 % | Portföljen är väl | ||||||
| 80 % | sammansatt | ||||||
| 60 % | Portföljen behöver | ||||||
| 40 % | |||||||
| mindre justeringar | |||||||
| 20 % | Portföljen behöver | ||||||
| 0 % | |||||||
| större justeringar | |||||||
| 2022 | 2023 | 2024 | 2025 | ||||
Diagrammet över portföljens sammansättning (samarbetsparter, aktiviteter och insatser) illustrerar i vilken utsträckning Sida bedömer att portföljen matchar utvecklingsutmaningarna och om insatser och aktiviteter förväntas uppnå resultat enligt insatsernas mål.
Källa: Sida
2.6.6Utökat och effektiviserat klimatbistånd
Svenskt bistånd ska bidra till att påskynda den gröna globala omställningen och stärka anpassningsarbetet för att stödja genomförandet av internationella miljö- och klimatavtal såsom Parisavtalet och Kunming-Montreal-ramverket om biologisk mångfald. Klimatförändringarna slår särskilt hårt mot utvecklingsländer, men genom klimatbiståndet motverkas klimatförändringarna och deras inverkan, och förutsättningarna stärks för klimatanpassning, grön omställning och bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck.
Klimatförändringarnas allvarliga följder understryker behovet av utökad klimatfinansiering från alla källor och stärkt privatsektorssamarbete
Klimatförändringarnas inverkan blir allt allvarligare. Den globala medeltemperaturen fortsätter att öka samtidigt som extremväder tilltar i förekomst och styrka och förlusten av biologisk mångfald och ekosystem fortsätter. Föroreningar på land och i haven påverkar miljön och människors hälsa i allt större utsträckning. Sammantaget hotar följderna att bli kraftigt ökade humanitära behov, lägre tillväxtpotential, otrygg livsmedelsförsörjning, ofrivillig migration och konflikter. Samtidigt menar FN:s klimatpanel (IPCC) att tekniken som behövs för att klara klimatomställningen finns tillgänglig. Ett centralt åtagande är Parisavtalets klimatfinansieringsmål om att mobilisera minst 300 miljarder US-dollar per år till utvecklingsländer senast år 2035, samt ytterligare minst 1 300 miljarder US-dollar från både offentliga och privata källor. Genom fortsatt arbete att uppnå målen i Kunming–Montreal-ramverket kan förlusten av biologisk mångfald vändas. Näringslivet har betydande möjligheter att bidra till värnandet av den biologiska mångfalden, framhåller FN:s panel för biologisk mångfald (IPBES).
Medelsfördelning, aktörer och särskilda prioriteringar under 2025
Det bilaterala klimatbiståndet enligt metodiken för rapporteringen till FN:s klimatkonvention, UNFCCC, uppgick till 4,8 miljarder kronor. Detta innefattar alla de biståndsinsatser som har klimat som antingen huvudmål eller delmål, som rapporteras med tvärgående policymarkörer till OECD-DAC.
Det multilaterala klimatbiståndet genom kärnstöd uppgick uppskattningsvis till 4,5 miljarder kronor, enligt metodik som används i rapporteringen till UNFCCC. Viktiga multilaterala aktörer är de multilaterala klimatfonderna, såsom Gröna klimatfonden (GCF) och Globala miljöfonden (GEF). Andra viktiga aktörer för klimatbiståndet är utvecklingsbankerna. Av det multilaterala biståndet genom kärnstöd utgjorde utbetalningar till klimatfonderna 2,8 miljarder kronor 2025. Utbetalningar till
29
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 7
utvecklingsbankerna (inkl. Världsbankens IDA-fond) utgjorde uppskattningsvis 1,8 miljarder kronor, varav Världsbanken utgjorde huvuddelen.
Det bilaterala biståndet inom området utökat och effektiviserat klimatbistånd utifrån regeringens sju verksamhetsområden (tabell 2.9), där redovisningen utgår från sektor rapporterad till OECD-DAC, uppgick till 2,4 miljarder kronor 2025, vilket är en minskning jämfört med 3,8 miljarder kronor 2024. Klimatinsatser är till stor del integrerade inom andra av reformagendans områden, exempelvis inom området fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning. Denna sektormetodik fångar därmed inte hela det bilaterala klimatbiståndet.
Sidas bilaterala bistånd inom området utökat och effektiviserat klimatbistånd gick bl.a. till ökad motståndskraft mot och anpassning till klimatförändringar, skydd, restaurering och hållbart nyttjande av biologisk mångfald, ekosystem och naturresurser och hållbara energisystem. Därtill genomförde Swedfund investeringar inom klimatområdet. Under 2025 fattades beslut om kapitaltillskott till Swedfund om 1,8 miljarder kronor varav högst 0,6 miljarder kronor öronmärktes för ökade klimatinvesteringar.
Tillsammans är EU:s medlemsstater, EU-kommissionen och Europeiska investeringsbanken världens största givare av internationell offentlig klimatfinansiering. EU:s klimatfinansiering visar på EU:s gemensamma engagemang att genomföra Parisavtalet och bidrar till länders förmåga att minska koldioxidutsläpp och anpassa sig till klimatförändringarna.
Verksamhet och resultat – stärkande av global klimatomställning och mobilisering av privat kapital
De resultatexempel som redovisas nedan har valts då de på ett representativt sätt visar hur innovativa finansieringslösningar skapat förutsättningar för fossilfri utveckling och bidragit till ökad mobilisering av privat kapital, minskade utsläpp och stärkt motståndskraft i utvecklingsländer.
Det svenska klimatbiståndet har fortsatt att bidra till utsläppsminskningar i utvecklingsländer i stor skala. Genom svenska bidrag har flera mottagare kunnat uppnå betydande resultat. Bland annat har GEF överträffat sitt utsläppsminskningsmål och GCF:s kumulativa verifierade utsläppsminskningar uppgick i slutet av 2025 till 145 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Fondernas verksamhet har även bidragit till klimatanpassning i stor skala.
Sverige var under 2025 medordförande i GCF:s styrelse och valdes om för 2026. En viktig prioritering för Sverige under året som ordförande har varit att driva på för ökad effektivitet i fondens arbete, snabbare genomförande av beslutade insatser och förstärkt resultatrapportering.
Sverige har gett finansiellt stöd till Internationella utvecklingsfondens tjugonde påfyllnad (IDA20) vars verksamhet genomfördes fram till 30 juni 2025. Härigenom fick 41 länder stöd att bl.a. mobilisera privat kapital för en koldioxidsnål och motståndskraftig ekonomi. 65 länder fick stöd i att utveckla en inkluderande klimatpolitik samt 37 länder för att genomföra en integrerad och hållbar ekosystemförvaltning.
Klimatfinansiering från fler källor behövs och med hänsyn till de omfattande finansieringsbehoven lade regeringen stor vikt vid att främja ett ökat privatsektorsamarbete inom klimatbiståndet. Dessutom har regeringen verkat för att stärka synergierna mellan främjande, klimat och bistånd.
30
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 7
Med hjälp av bl.a. garantier har biståndet bidragit till mobilisering av privat kapital för miljö- och klimatarbete. Sammanlagt mobiliserade Sidas nya insatser 2025 med omkring 2,7 miljarder kronor i ytterligare kapital till klimatåtgärder. Gröna klimatfondens privatsektorverksamhet mobiliserar 5 gånger det insatta offentliga kapitalet. Nordiska utvecklingsfonden (NDF) har fortsatt sitt arbete för bl.a. privatsektorutveckling och kapitalmobilisering. I fondens beslutade insatser låg vid 2025 års utgång 37 procent av medlen i privatsektorprojekt. Fonden för skador och förluster (FRLD) har nu gjort sin första utlysning för projektförslag.
Bedömningen har varit att fortsatt metodutveckling krävs för att använda biståndet som hävstång för ytterligare klimatfinansiering. Arbetet med att skapa nya garantier och privatsektorlösningar har fortsatt. För att nå det nya klimatfinansieringsmålet som antogs 2024 vid FN:s klimatmöte COP29 krävs även att nya givare bidrar. Detta kräver långsiktig multilateral dialog med tydlig koppling till Parisavtalet.
För Sida uppgick det totala mobiliserade kapitalet för nya avtal inom klimatåtgärder till ca 2 700 miljoner kronor under 2025. Sverige har under 2025 genom Sida ställt ut en garanti på 200 miljoner US-dollar för en fossilfri utveckling i Asien och Oceanien med Asiatiska utvecklingsbanken som samarbetspart. Syftet är att stödja en fossilfri utveckling i regionen och därigenom bidra till omfattande utsläppsminskningar i några av världens snabbast växande ekonomier.
I ett effektivt klimatbistånd ingår att stärka länders egen förmåga att driva klimatomställningen. Under 2025 fortsatte Sida sitt finansiella stöd till Nationally Determined Contributions Partnership (NDCP), som hjälper deltagande länder att utveckla sina klimatomställningsplaner. Inför det 30:e partsmötet i FN:s klimatkonvention (COP 30) lämnade 61 länder in uppdaterade NDC:er, varav 34 hade fått stöd genom NDC Partnership. Sammanlagt har NDC Partnership bidragit till att mobilisera 1,5 miljarder US-dollar och påverkat användningen av 10 miljarder US- dollar inom genomförandet av partnerskapsplanerna.
En grön omställning kräver ledarskap på olika nivåer. Genom SI:s ledarskapsprogram har aktörer inom privat och offentlig sektor i flera låg- och medelinkomstländer stärkt sin kapacitet att driva reformer för en mer hållbar utveckling. Av programmets deltagare uppger ca 34 procent av kvinnorna och 56 procent av männen att de utforskar affärsmöjligheter som uppstått genom programmet. Därutöver anges att nya samarbeten och pilotprojekt inom hållbar energi och cirkulära affärsmodeller initierats.
Diagram 2.5 visar Sidas bedömning att sammansättningen av insatser överlag är god och bedöms bidra till resultat samt bemöta utvecklingsutmaningarna med anledning av klimatförändringar och ökad sårbarhet. Samtidigt finns behov av mindre justeringar för nya strategier för att bl.a. identifiera nya insatser och partners.
31
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 7
Diagram 2.5 Utökat och effektiviserat klimatbistånd: Sidas portföljsammansättning
Andel strategimål
| 100 % | Portföljen är väl | ||||||
| 80 % | sammansatt | ||||||
| 60 % | Portföljen behöver | ||||||
| 40 % | |||||||
| mindre justeringar | |||||||
| 20 % | Portföljen behöver | ||||||
| 0 % | |||||||
| större justeringar | |||||||
| 2022 | 2023 | 2024 | 2025 | ||||
Diagrammet över portföljens sammansättning (samarbetsparter, aktiviteter och insatser) illustrerar i vilken utsträckning Sida bedömer att portföljen matchar utvecklingsutmaningarna och om insatser och aktiviteter förväntas uppnå resultat enligt insatsernas mål.
Källa: Sida
2.6.7Stärka kvinnors och flickors frihet och egenmakt
Jämställdhet är ett svenskt kärnvärde och spelar en central roll i att minska både fattigdom och förtryck. Det svenska biståndet syftar till att främja kvinnors och flickors möjlighet att fritt bestämma över sina liv och kroppar samt stärka kvinnors och flickors ekonomiska egenmakt.
Kvinnors och flickors frihet och egenmakt ifrågasätts
Det globala motståndet mot jämställdhet, kvinnors, flickors och hbtqi-personers åtnjutande av mänskliga fri- och rättigheter fortsätter att växa. Det starka motståndet drivs på av auktoritära krafter i olika multilaterala fora och hotar framsteg inom jämställdhet, SRHR och hbtqi-personers åtnjutande av mänskliga rättigheter. Mäns våld mot kvinnor och flickor är utbrett, och en av tre kvinnor utsätts för fysiskt eller sexuellt våld av i huvudsak män under sin livstid. Avseende ekonomisk egenmakt befinner sig ca 708 miljoner kvinnor utanför arbetskraften på grund av den ojämställda fördelningen av hem- och omsorgsarbete. Samtidigt fortsätter strukturella hinder i form av diskriminerande lagar, bristande respekt för mänskliga rättigheter och sociala normer att utgöra hinder för kvinnors politiska deltagande och inflytande. Statistik för 2025 visar att kvinnor enbart innehar 27 procent av platserna i världens nationella parlament och bara 6 länder har 50 procent eller högre representation av kvinnor.
Medelsfördelning, aktörer och särskilda prioriteringar under 2025
Det bilaterala biståndet till området kvinnors och flickors frihet och egenmakt uppgick till 0,9 miljarder kronor, detta är en minskning jämfört med 1,2 miljarder kronor 2024. Sida förmedlade 0,9 miljarder kronor. Sidas bistånd gick bl.a. till att stärka förutsättningar för jämställdhet och till SRHR, insatser mot könsrelaterat våld och insatser för ekonomisk egenmakt. Andra bilaterala aktörer var FBA, som är en av 12 svenska myndigheter som implementerar Sveriges nationella handlingsplan för kvinnor, fred och säkerhet, och SI.
Det multilaterala biståndet genom kärnstöd inklusive via EU:s institutioner och fonder uppgick uppskattningsvis till 0,2 miljarder kronor. Viktiga multilaterala genomförande aktörer var UNFPA och FN:s organisation för jämställdhet och kvinnors egenmakt (UN Women). Under 2025 var Sverige UN Womens största bilaterala givare och UNFPA:s fjärde största bilaterala kärnstödsgivare.
32
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 7
Sverige bidrog genom EU:s gemensamma bistånd till jämställdhet och har som EU- medlem förbundit sig att nå målet om att 85 procent av alla insatser ska vara registrerade mot statistikmarkören för jämställdhet.
Verksamhet och resultat – främjande av jämställdhet och stärkande av kvinnors och flickors rätt att fritt bestämma över sina liv och kroppar
Nedan följer några representativa exempel som visar hur Sverige bidrar till långsiktiga och strukturella framsteg för jämställdhet i en tid av växande globalt motstånd. Resultatexemplen illustrerar hur svenskt bistånd försvarat grundläggande rättigheter och skapat förutsättningar för att kvinnor och flickor fritt ska kunna bestämma över sina egna liv och kroppar i samma utsträckning som män och pojkar.
Sverige stödjer insatser för att minska mödra- och barnadödlighet globalt. Svenskt stöd till UNFPA:s mödrahälsofond (MNHF) bidrog under 2025 till fondens grundutbildning och fortbildning av ca 88 000 barnmorskor över 44 fokusländer och resulterade i kvalitetssäkrad mödravård för ca 4,7 miljoner kvinnor.
Svenskt bistånd under 2025 har stöttat verksamhet som har bidragit till strukturella reformer för jämställdhet på landnivå, stärkt arbete för SRHR, motverkat könsrelaterat våld och främjat kvinnors ekonomiska egenmakt. Samtidigt ökade det globala motståndet mot jämställdhetsrelaterad verksamhet år 2025. Det intensifierade motståndet med dess ökade resurser skapar betydande utmaningar för jämställdhetsarbetet, SRHR-tjänster, mångfald, jämlikhet och inkludering.
Svenskt stöd till FN-fonden UN Trust Fund to Eliminate Violence against Women and Girls (UN Trust Fund) bidrog till att fonden under 2024 kunde nå ut till över 60 000 våldsutsatta kvinnor och flickor med specialiserat stöd från socialtjänst och juridiskt stöd. Ungefär 1 600 civilsamhällesaktörer, myndigheter och institutioner rapporterade även att stöd från UN Trust Fund möjliggjorde utveckling och genomförande av handlingsplaner för att stoppa det könsrelaterade våldet i deras respektive kontexter.
Sveriges stöd till UN Womens arbete mot könsrelaterat våld och skadliga normer och sedvänjor i Afghanistan bidrog under 2024 till stärkt finansiellt stöd till ca 240 kvinnorättsliga och kvinnoledda organisationer och har främjat stödinsatser i form av psykosocialt stöd, härbärge, juridisk rådgivning, utbildning och hälsovård för ca 200 000 kvinnor.
Genom International IDEA för Women’s Political Participation (WPP) har Sverige bidragit till att stärka kvinnors politiska deltagande genom att omvandla spridda nationella initiativ till en samordnad regional rörelse. Programmet bidrog till att fler än 80 kvinnor valdes in i nationella och lokala beslutsfattande positioner i Afrika.
Ekonomisk egenmakt är en förutsättning för att kvinnor fritt ska kunna påverka både sitt eget liv och samhället i stort. Sida samarbetar med Impact Investment Exchange (IIX) för att främja kvinnors ekonomiska egenmakt i framför allt Asien genom innovativa finansieringsinstrument. Genom att utfärda obligationer med stöd av garantier från Sida, har kvinnor fått tillgång till lån, sparande och försäkringar som stärker deras försörjnings- och framtidsmöjligheter. Under perioden 2023 t.o.m. juni 2025 fick drygt 195 000 företagande kvinnor lån för produktiva ändamål och företagskapital, och drygt 33 000 småbrukande kvinnor fick jordbrukslån som bidrog till att deras produktion och klimatanpassningsförmåga ökade. Cirka 120 000 kvinnor tog del av mikrosparande och mikroförsäkring.
Genom stöd till det gemensamma programmet för att stärka landsbygdskvinnors ekonomiska egenmakt (JP RWEE) har Sverige bidragit till ökad
33
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 7
jordbruksproduktivitet, stärkt livsmedelstrygghet och mer hållbara inkomster för kvinnor på landsbygden.
Stöd till UN Womens statistikprogram Women Count främjar kvinnors ekonomiska egenmakt genom att ta fram data om kvinnors obetalda hem- och omsorgsarbete. Programmet har bl.a. under 2025 resulterat i att Bangladesh beslutat att inkludera det reella ekonomiska värdet av kvinnors obetalda arbete i BNP-beräkningar.
Under 2025 innehade Sverige ordförandeskapet i UN Womens styrelse. Under svenskt ordförandeskap antog styrelsen en ny strategisk plan (2026–2029) med starkare fokus på resultatredovisning, mänskliga rättigheter och kvinnors ekonomiska egenmakt. Genom aktivt deltagande i UN Womens reformarbete har Sverige bidragit till att flytta resurser närmare landnivå, där insatserna gör störst skillnad.
Den demokratiska tillbakagången har ökat behovet av kunskap och nya lösningar. Nordiska Afrikainstitutet (NAI) har under 2025 påbörjat utvecklingen av ett evidensbaserat policyverktyg för att bättre förstå och möjliggöra hantering av politiskt våld mot kvinnliga politiker. Utvecklingen av detta evidensbaserade verktyg utgör ett exempel på hur försättningarna stärks för ett mer evidensbaserat bistånd.
Diagram 2.6 visar Sidas bedömning att sammansättningen av insatser överlag är god, men vissa mindre justeringar behövs, bl.a. som en konsekvens av att andra biståndsgivare har påverkat kvinnorättsorganisationers arbete och gjort det svårare att arbeta med utvecklingsutmaningar som diskriminering och hot mot kvinnors och flickors egenmakt. För ett antal nya strategier behövs också justeringar för att portföljerna ska kunna bidra till strategimålen, i en tid av ökande globalt motstånd mot jämställdhet.
Diagram 2.6 Stärka kvinnors och flickors frihet och egenmakt: Sidas portföljsammansättning
Andel strategimål
| 100 % | Portföljen är väl | ||||||
| 80 % | sammansatt | ||||||
| 60 % | Portföljen behöver | ||||||
| 40 % | |||||||
| mindre justeringar | |||||||
| 20 % | Portföljen behöver | ||||||
| 0 % | |||||||
| större justeringar | |||||||
| 2022 | 2023 | 2024 | 2025 | ||||
Diagrammet över portföljens sammansättning (samarbetsparter, aktiviteter och insatser) illustrerar i vilken utsträckning Sida bedömer att portföljen matchar utvecklingsutmaningarna och om insatser och aktiviteter förväntas uppnå resultat enligt insatsernas mål.
Källa: Sida
2.6.8Stärkta synergier mellan bistånds- och migrationspolitiken
Biståndet inom migrationsområdet har fokuserat på att motverka irreguljär migration och dess grundorsaker och risker samt på att främja återvändande, frivillig återvandring och hållbar återintegrering. Biståndsinsatser kan bidra till stärkta förutsättningar för förbättrade levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck genom att motverka sårbarheter för både värdsamhällen, migranter och flyktingar.
34
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 7
Fortsatt global instabilitet driver migration samtidigt som irreguljär migration till Europa minskar
I en omvärld som präglas av en hög konfliktnivå, ekonomiska utmaningar, klimatförändringar, minskad livsmedelstrygghet samt försämringar inom demokrati och mänskliga rättigheter finns betydande risker för tvångsfördrivning och irreguljär migration.
Globalt sett finns ca 304 miljoner migranter varav 52 procent beräknas vara kvinnor och 48 procent män. Enligt UNHCR fanns det i juni 2025 ca 42,5 miljoner flyktingar, och ca 67,8 miljoner internflyktingar. Samtidigt framstår migrationsutvecklingen i Europa i nuläget som relativt stabil. Data från Frontex visar att de registrerade irreguljära gränspassagerna vid EU:s yttre gränser minskade med drygt en fjärdedel (26 procent) 2025 till nästan 178 000, vilket är mer än en halvering sedan 2023.10 Jämfört med 2024 har antalet asylsökande till EU samt Norge och Schweiz minskat med 19 procent till ca 820 000 asylsökande för 2025 (varav ca 64 procent män och ca 36 procent kvinnor).
Medelsfördelning, aktörer och särskilda prioriteringar under 2025
Det bilaterala biståndet till området stärka synergier mellan bistånds- och migrationspolitiken uppgick till 2,4 miljarder kronor, detta är en ökning jämfört med 1,7 miljarder kronor 2024. Sida förmedlade 0,6 miljarder kronor. Migrationsrelaterade insatser utgör en växande del av Sidas totala biståndsportfölj och ökade från 1 procent år 2024 till 3 procent 2025. Migration utgör en central del av Sidas strategiska inriktning och migrationsmål återfinns i nio biståndsstrategier, däribland strategin för Sveriges globala utvecklingssamarbete inom migration, återvändande och frivillig återvandring 2024–2028 (migrationsstrategin).
Det multilaterala biståndet genom kärnstöd inklusive via EU:s institutioner och fonder uppgick uppskattningsvis till 0,2 miljarder kronor. Viktiga multilaterala aktörer på området är bl.a. FN:s migrationsorganisation (IOM) och UNHCR.
Sverige bidrog genom EU:s gemensamma bistånd till verksamhet som rör migration. Det primära finansieringsinstrumentet är NDICI-Global Europe. Av det totala anslaget på 79,5 miljarder euro under 2021–2027 är 10 procent preliminärt avsatt för migrationsrelaterade aktiviteter. För perioden 2021–2024 var utfallet 16 procent.
Verksamhet och resultat – samordnad migrationsstrategi stärker kapacitet och samarbete för hållbart återvändande
Biståndet fokuserades ytterligare på att motverka irreguljär migration och dess risker, främja återvändande, frivillig återvandring och hållbar återintegrering samt minska grundorsakerna till irreguljär migration och tvångsfördrivning. Ytterligare steg har tagits i reformeringen av biståndet som syftat till att använda utvecklingssamarbetet som utrikespolitisk hävstång för att få till stånd förbättrade samarbeten om migration med partnerländer.
Migrationsstrategin och övriga biståndsstrategier med migrationsmål är ett uttryck för regeringens målsättning att säkerställa samverkan mellan politikområdena migration och internationellt bistånd. Under 2025 har Sida fortsatt utvecklat kapacitet för att genomföra migrationsrelaterade mål inom hela utvecklingssamarbetet. Resurser har avsatts för bl.a. analys och operativ programhandläggning och myndigheten har förstärkt sin kompetens inom migration och utveckling. Genom att integrera
10Könsuppdelad statistik saknas.
35
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 7
migrationsperspektivet i utvecklingssamarbetet har Sida kunnat agera mer effektivt och långsiktigt för att uppnå målen i regeringens politik.
Under 2025 har arbetet med genomförandet av migrationsstrategin intensifierats och 350 miljoner kronor har betalats ut. Strategin är geografiskt inriktad med utgångspunkt i svenska intressen, med fokus bl.a. på Etiopien, Irak, Libanon, Turkiet, Syrien, Afghanistan och prioriterade migrationsrutter. De insatser som har utvecklats inom ramen för strategin är under uppbyggnad och har bedömts utgöra en solid grund för att nå resultat kopplade till strategins mål om återvändande, återvandring och hållbar återintegrering samt stärkt kapacitet för migrations- och asylhantering i partnerländer. Därutöver har insatser utifrån övriga strategier med migrationsmål operationaliserats.
Som exempel på insatser för frivillig återvandring, återvändande, återintegrering och stärkta förutsättningar i ursprungs- och värdländer kan följande nämnas.
Sverige har genom regionalt stöd till UNHCR bidragit till att flyktingar frivilligt kunnat återvända till Syrien från länder i närområdet. Detta har möjliggjorts tack vare civil dokumentation, uppdaterad information om förutsättningarna i landet, rådgivning och praktiska arrangemang kring återvändande. I Egypten har fler än 325 000 personer, varav 46 procent män och 54 procent kvinnor, erhållit civil dokumentation såsom identitetsdokument. I Jordanien har ca 94 000 flyktingar (jämn könsfördelning) som varit registrerade hos UNHCR frivilligt återvänt till Syrien under insatsens första sex månader.
Motsvarande siffra för Irak är ca 6 900 (ca 57 procent män och 43 procent kvinnor). Genom Sveriges stöd till UNHCR har ca 14 700 syriska flyktingar i Libanon under 2025 fått hjälp med att få tillgång till civil dokumentation vilket stärker en hållbar återintegrering vid ett återvändande till Syrien.11 Genom stöd som betalades ut i december till UNHCR:s verksamhet i Libyen har Sverige under 2025 kunnat bidra med återvändande av 439 syriska flyktingar, varav 227 män och 212 kvinnor.
I Syrien och dess närområde har en ny insats påbörjats med IOM för att analysera rörelsemönster och barriärer för återvändande i Aleppo samt förbättra tillgång till civil dokumentation och bostads-, mark- och äganderätt (HLP-rättigheter). I Irak har stöd givits till IOM:s program Pathways to Access Civil and Identity Documentation som syftar till att förbättra tillgången till civil dokumentation och HLP-rättigheter. Stödet har bidragit till stärkt rättighetsbaserat stöd för utsatta grupper i södra och norra Irak genom riktade juridiska insatser och skyddstjänster. Till exempel har 704 personer (varav 477 män, 168 kvinnor, 32 flickor och 27 pojkar) fått juridisk rådgivning och stöd i dokumentationsprocesser vilket ökat deras tillgång till grundläggande tjänster såsom vård, utbildning och socialt skydd.
I Turkiet har Sverige stöttat två insatser där UNHCR och UNDP verkat för att stärka flyktingars tillgång till högre utbildning och ekonomisk inkludering, särskilt för kvinnor som påverkats av jordbävningarna 2023. Insatser i värdsamhällena har ökat deras motståndskraft och minskat risken för sekundär migration, i linje med strategins mål om att motverka irreguljär migration genom hållbar integration i värdsamhällen.
På Afrikas horn har Sverige, bl.a. genom IOM:s Eastern Corridor möjliggjort frivilligt återvändande för över 900 migranter, (varav 668 män, 160 kvinnor, 103 pojkar och 29 flickor från Djibouti och Somalia till Etiopien).
Diagram 2.7 visar Sidas bedömning att fortsatta justeringar behövs för att bidra till resultat som bidrar till att motverka irreguljär migration. Det finns svårigheter att finna
11Könsuppdelad statistik saknas.
36
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 7
samarbeten och insatser för migration, återvändande och frivillig återvandring i vissa regioner.
Diagram 2.7 Stärkta synergier mellan bistånds- och migrationspolitiken: Sidas portföljsammansättning
Andel strategimål
| 100 % | Portföljen är väl | ||||||
| 80 % | sammansatt | ||||||
| 60 % | Portföljen behöver | ||||||
| 40 % | |||||||
| mindre justeringar | |||||||
| 20 % | Portföljen behöver | ||||||
| 0 % | |||||||
| större justeringar | |||||||
| 2022 | 2023 | 2024 | 2025 | ||||
Diagrammet över portföljens sammansättning (samarbetsparter, aktiviteter och insatser) illustrerar i vilken utsträckning Sida bedömer att portföljen matchar utvecklingsutmaningarna och om insatser och aktiviteter förväntas uppnå resultat enligt insatsernas mål.
Källa: Sida
2.6.9Stärkt humanitärt stöd för att rädda liv och lindra nöd
Genom att rädda liv, lindra nöd och upprätthålla mänsklig värdighet har det humanitära biståndet bidragit till målet om förbättrade levnadsvillkor för människor i fattigdom och förtryck. Humanitärt stöd för att rädda liv och lindra nöd räcker inte för att minska humanitära behov i utdragna eller cykliska kriser. Regeringen har betonat det humanitära biståndets kärnmandat med uppmaning till engagemang från andra aktörer för att säkerställa långsiktighet, resiliens och förebyggande i insatserna.
Allvarliga utmaningar för det humanitära systemet: ökade humanitära behov och minskad internationell finansiering
Det humanitära systemet står inför allvarliga utmaningar med ökade humanitära behov och drastiskt minskad humanitär finansiering globalt. I slutet av 2025 rapporterade FN:s kontor för humanitär samordning (OCHA) att runt 305 miljoner människor behöver humanitär hjälp runtom i världen.12 Civila drabbas i allt högre utsträckning och ca 135 miljoner människor befinner sig på flykt undan krig, konflikt och förföljelse. Antalet människor i akut livsmedelsotrygghet har ökat.13 Kvinnor och barn, särskilt flickor, men även personer som tillhör grupper som är särskilt utsatta, påverkas oproportionerligt av krig och konflikter och naturkatastrofer. Brist på respekt för internationell humanitär rätt och tillträde i kombination med katastrofala effekter av klimatförändringar och konflikter gör att de humanitära behoven har ökat i allt snabbare takt, inte minst i form av hunger- och svältkriser i Gaza, Haiti, Mali, Sudan och Sydsudan.
Medelsfördelning, aktörer och särskilda prioriteringar under 2025
Under 2025 uppgick det totala stödet till verksamhetsområdet till 9,9 miljarder kronor14, vilket gör Sverige till en av världens största humanitära givare. Det humanitära biståndet är behovsbaserat och utgår från de humanitära principerna om humanitet, neutralitet, opartiskhet och oberoende samt internationell humanitär rätt.
Det bilaterala stödet uppgick till 7,2 miljarder kronor, detta är en ökning jämfört med 6,4 miljarder kronor 2024. Sida förmedlade 5,3 miljarder kronor och UD förmedlade
12Könsuppdelad statistik saknas.
13Könsuppdelad statistik saknas.
14Siffran inkluderar bidrag till Världsbankens fond för Ukrainas uppbyggnad och reform (URTF) om 600 miljoner kronor.
37
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 7
1,8 miljarder kronor. Sidas bistånd gick till förbättrad förmåga till att tillgodose skydd och assistans för krisdrabbade människor, och till ökad kapacitet och effektivitet i det humanitära systemet. Viktiga aktörer var Röda Korsrörelsen (ICRC) och internationella civilsamhällesorganisationer. En del av det humanitära stöd som av OECD-DAC kategoriseras som bilateralt humanitärt stöd kanaliseras via multilaterala aktörer, men med öronmärkning per land eller tematik.
Det multilaterala biståndet genom kärnstöd inklusive via EU:s institutioner och fonder uppgick uppskattningsvis till 2,7 miljarder kronor. Viktiga FN-aktörer inom det humanitära stödet är FN:s kontor för samordning av humanitärt bistånd (OCHA), FN:s livsmedelsprogram (WFP), och UNHCR.
Sverige bidrog genom EU:s gemensamma bistånd till det humanitära arbetet.
Verksamhet och resultat – respekt för internationell humanitär rätt och humanitärt tillträde avgörande
Trots den ihållande negativa globala utvecklingen 2025 nådde svenskt humanitärt stöd ut till de allra mest behövande, inklusive i svårtillgängliga områden. Samarbetet med lokala aktörer ökade i linje med regeringens prioriteringar om snabb och effektiv humanitär respons. Sveriges betydande stöd, inte minst i världens mest bortglömda och underfinansierade kriser som i Afghanistan, Mali, Tchad och Venezuela, har bidragit till att rädda liv och minska lindandet. Genom Sidas snabbresponsmekanism har humanitära partner kunnat bidra med omedelbar, livräddande hjälp vid plötsliga katastrofer eller allvarliga, snabbt försämrade kriser. Detta stärkte det humanitära systemets kapacitet och effektivitet.
I flera kriser utgör våld, inklusive sexuellt våld, mot civila en medveten del av krigsföringen, vilket strider mot internationell rätt och bidrar till ökade humanitära behov. Under 2025 ökade även attackerna mot hjälparbetare, sjukhus, skolor och annan infrastruktur. Givet detta arbetar Sida genom sina partner aktivt med att integrera skydd, riskreducering och säkerhet i den livräddande assistansen så att risken för våld, hot och övergrepp kan minska.
Med den utmanande situationen för det humanitära systemet blir nytänkande och innovation i det humanitära biståndet alltmer angeläget. Ett exempel på en sådan insats är stödet till ICRC i DR Kongo, där utbildning i internationell humanitär rätt för väpnande grupper kombinerades med omfattande stöd till internflyktingar. ICRC genomförde 30 informationstillfällen för ca 1 400 personer från den kongolesiska armén, trupper från andra länder och väpnade grupper. Samtidigt genomfördes matdistributioner till ca 530 000 internflyktingar i norra och södra Kivu tillsammans med stöd till självförsörjning och lantbruk genom utsäde, plantor och verktyg till ca 46 000 hushåll, samt 390 000 konsultationer till gravida och offer för sexuellt våld. Resultatet visar på vikten av lokal förankring, att skapa möjligheter för sårbara grupper att stärka sina självförsörjningsmöjligheter, och att Sverige bidragit till att rädda liv och lindra nöd på ett kostnadseffektivt och värdigt sätt gentemot mottagarna. För Sida har det varit en viktig lärdom att partner också kan stärka respekten för internationell humanitär rätt och förhandla tillträde för att säkerställa att människor i behov kan bli nådda.
I Sudan möjliggjorde svenskt flexibelt stöd och snabbfinansiering via Action Against Hunger (AAH) att mobila hälsokliniker nådde över 2,9 miljoner utsatta, inklusive ca 1,2 miljoner kvinnor och ca 110 000 personer med funktionsnedsättning i Darfur och andra regioner svåra att nå.15 Stödet kunde även utökas till nya områden allt eftersom
15Könsuppdelad statistik saknas.
38
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 7
behov uppstod. Sveriges stöd till den lokala humanitära landfonden i Sudan finansierade Emergency Response Rooms (ERR) som bistod bl.a. med soppkök, hälsokliniker och skydd av civila. Det gällde i stor utsträckning leveranser till svårtillgängliga områden. De framgångsrika resultaten visar betydelsen av att skapa goda förutsättningar för partner att snabbt svara upp mot förändrade och nya behov, samarbete med lokala aktörer och lokal förankring, vilket också stärker självbestämmande och värdighet hos mottagarna.
Genomslaget för regeringens prioriteringar ökade med riktade insatser för tryggad livsmedelsförsörjning, akut sjuk- och mödravård och tak över huvudet genom stöd till WFP, UNHCR, Unicef, UNFPA och UNDP. EU:s samordnade humanitära insatser i form av nödbostäder, vinteranpassning, sjukvård och kontantbaserat bistånd till internflyktingar i Ukraina har möjliggjort snabb uppskalning av akut stöd i takt med nya och förändrade behov.
Diagram 2.8 visar Sidas bedömning att portföljsammansättningen överlag är god, men att en hög andel mindre justeringar behövs för att kunna bidra till resultat och bättre bemöta utvecklingsutmaningar, såsom ökande antal konflikter och klimatförändringar, som orsakar ett förvärrat humanitärt läge. Särskilt behövs anpassningar för att öka tillträde och nå utsatta människor i svåra förhållanden. Det behövs även justeringar för att stärka effektiviteten bl.a. genom att gemensamt analysera behov inom det humanitära systemet.
Diagram 2.8 Stärkt humanitärt stöd för att rädda liv och lindra nöd: Sidas portföljsammansättning
Andel strategimål
| 100 % | Portföljen är väl | ||||||
| 80 % | sammansatt | ||||||
| 60 % | Portföljen behöver | ||||||
| 40 % | |||||||
| mindre justeringar | |||||||
| 20 % | Portföljen behöver | ||||||
| 0 % | |||||||
| större justeringar | |||||||
| 2022 | 2023 | 2024 | 2025 | ||||
Diagrammet över portföljens sammansättning (samarbetsparter, aktiviteter och insatser) illustrerar i vilken utsträckning Sida bedömer att portföljen matchar utvecklingsutmaningarna och om insatser och aktiviteter förväntas uppnå resultat enligt insatsernas mål.
Källa: Sida
2.6.10Reformering av regeringens styrning av biståndet
Inriktningen har varit att det svenska biståndet ska användas strategiskt, fokuserat och kostnadseffektivt för att säkerställa långsiktigt genomslag. I en tid av geopolitisk osäkerhet och minskade globala biståndsflöden har detta setts som särskilt angeläget. Att fokusera biståndet och inte sprida resurserna för tunt har vidare setts som centralt för en effektiv styrning, resursanvändning och bästa nyttjande av det svenska biståndspolitiska mervärdet. Genom ett ökat fokus på evidens och systematiskt lärande i biståndet har biståndet förväntats öka sin relevans och ge bättre resultat. Strategisk användning av biståndet som hävstång för att mobilisera privat kapital, t.ex. genom garantier, kan vidare öka totalt tillgängliga resurser för utveckling utöver det som svenska skattebetalare bidrar med genom biståndsbudgeten. Samtidigt har fördjupat arbete mot jäv och korruption setts som centralt för att förstärka biståndets legitimitet och effektivitet.
39
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 7
Effektivare styrning för bättre resultat
Regeringen har under 2025 fortsatt att arbeta med den övergripande styrningen av biståndet och ökat kraven på evidens, transparens, kvalitet och effektivitet. Arbetet har bidragit till en skärpt styrning genom bl.a. färre mål, prioriteringar och en mer enhetlig och kvalitativ uppföljning, samtidigt som förutsättningarna att beakta och integrera svenska utrikespolitiska intressen i genomförandet har förbättrats.
Fokuseringen har även inneburit att det bilaterala biståndet koncentrerats till färre länder. Som ett led i denna fokusering fattades under 2025 beslut om utfasning av åtta biståndsstrategier (Myanmar, Afghanistan, Bolivia, Zimbabwe, Mocambique, Tanzania, Liberia, samt den regionala strategin för Asien och Oceanien).
Regeringen inskärpte under året Sveriges förväntningar och krav på ökad effektivitet, transparens och resultatstyrning i FN och i de multilaterala utvecklingsbankerna. Sverige har under 2025 välkomnat reforminitiativet FN80, som syftar till att effektivisera organisationen, och bidragit till dess operativa inriktning genom arbete i styrelserna för UNDP, UNFPA, Unicef, UN Women och WFP, men också genom aktivt styrningsarbete i FN-systemets fackorgan.
Ökat fokus på evidens och lärande
Regeringen har under 2025 fortsatt att prioritera en evidensbaserad styrning i biståndet för att beslut, prioriteringar och genomförande ska grundas på bästa tillgängliga kunskap. Val av insatser ska styras utifrån vetenskaplig evidens och beprövad erfarenhet.
Flera brister i Sidas uppföljning av effekter, lärande och tillämpning av evidensbaserat genomförande har under senare år uppmärksammats, bl.a. av Riksrevisionen, Statskontoret och EBA. Därför gav regeringen förra året Sida två uppdrag i syfte att stärka den evidensbaserade styrningen av biståndets genomförande, med särskilt fokus på att förbättra myndighetens effektuppföljning. Sidas återrapporteringar innehöll bl.a. en rad viktiga åtgärder, såsom utvecklat samarbete med akademin och internationell expertis, nya effektutvärderingar, systematiskt lärande, samt framtagande av nya rutiner för evidensbaserade vägval vid operationalisering av strategier och beredning av insatser. Flera av åtgärderna initierades, genomfördes eller planerades under 2025. Genomförandet av Sidas åtgärdsplan för stärkt effektuppföljning och mer evidensbaserat bistånd har bedömts kunna utgöra ett viktigt steg framåt i arbetet med att stärka den evidensbaserade styrningen av det svenska biståndet.
Stärkt transparens och insyn
Under 2025 har regeringen fortsatt arbeta för att öka transparensen i det svenska biståndet. Syftet är att säkerställa att medborgarna får god insyn i hur skattemedel används och att möjliggöra extern granskning och ansvarsutkrävande. Ett delsyfte är vidare att möjliggöra för människor i låginkomstländer att granska hur medel avsedda för exempelvis ett visst mottagarland har använts.
Som ett viktigt led i regeringens arbete för att öka transparensen lanserade Sida den 1 december 2025 en ny version av informationsplattformen Openaid, som en del i redovisningen av uppdrag från regeringen. Den uppdaterade plattformen är mer användarvänlig, erbjuder mer intuitiva sökvägar och utökade möjligheter att följa biståndsflöden. Vidare sker ett successivt arbete med att redovisa vidareförmedling till partnerorganisationer, bl.a. genom att Sidas avtal innehåller ökade krav på tydligare rapportering. Detta kompletteras av fortsatt rapportering enligt International Aid Transparency Initiative (IATI) standarden vilket stärker möjligheterna till jämförbarhet och extern granskning.
40
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 7
Förstärkta åtgärder mot jäv och korruption
Regeringen har under 2025 stärkt arbetet mot jäv och korruption inom biståndet, bl.a. genom att verka för att svenska biståndsinsatser och verksamhet som finansieras av biståndsmedel ska genomsyras av tydliga krav på effektivitet, transparens och resultat. Regeringen beslutade 2025 om en ny instruktion för Sida. Förordningen (2025:269) med instruktion för Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida), trädde i kraft den 15 maj 2025. Av förordningen följer att myndigheten i sin verksamhet aktivt ska arbeta för att vidta åtgärder för att motverka alla former av korruption och andra oegentligheter samt systematiskt följa upp detta arbete (5 § 4). Under året har regeringen även gett Sida i uppdrag att stärka arbetet mot jäv och korruption, och stödja utlandsmyndigheterna i detta arbete. Enligt uppdraget ska Sida på ett systematiskt sätt förstärka rutiner och stärka kapaciteten hos myndighetens medarbetare för att kunna identifiera, hantera och minska risken för jäv och korruption.
Stärkta synergier mellan utvecklingssamarbete, handel och främjande
Regeringen fortsatte under 2025 att stärka Team Swedens arbete för att öka Sveriges samlade bidrag till hållbar ekonomisk utveckling i låg- och medelinkomstländer, samt samordningen med klimatpolitiken. Synergier mellan bistånd, handel och främjande kan fungera katalytiskt. Vikten av att maximera effekten av varje offentlig krona genom stärkta synergieffekter har även uppmärksammats av EBA (2025:05), som noterar att det finns fortsatt outnyttjad potential.
Under 2025 öppnade Business Sweden handelskontor i Indien, Nigeria och Peru och ökade antalet projekt inom handel och bistånd från 69 till 99. Genom Swedfunds projektaccelerator, som ökade antalet aktiva projekt från 82 till 104, och Sidas stöd till Näringslivets internationella råds Sustainability Impact Accelerator, bidrog Team Sweden till samhällsviktiga infrastrukturprojekt såsom utbyggnaden av elektrisk järnväg i Tanzania och system för energiinfrastruktur och avloppsrening i Ukraina. Kommerskollegiums projekt Export to Sweden 2.0 resulterade i flera avtal mellan ukrainska livsmedelsföretag och svenska distributörer. Dessa exempel visar på hur Team Sweden främjat privatsektordriven ekonomisk utveckling och handel utifrån partnerländernas prioriteringar och Sveriges styrkor.
Regeringen fortsatte även att stärka Team Swedens verktygslåda. Ett nytt finansieringsinstrument lanserades under 2025 som kombinerar bistånds- och exportfinansiering för att möjliggöra samhällsnyttiga och utvecklingsfrämjande infrastrukturprojekt i låg- och lägre medelinkomstländer. Sida introducerade ett nytt verktyg för flexibelt expertstöd inom energi, transport och gruvnäring. SI:s kapacitetsutvecklande ledarskapsprogram byggdes ut och fick ett mer strategiskt urval av länder och sektorer.
Sverige har vidare medverkat i EU:s arbete för att främja handel och utveckling i partnerländer, bl.a. genom Team Europa-initiativ (TEI) och Global Gateway, som syftar till att mobilisera investeringar och stärka hållbar tillväxt. Det svenska engagemanget är störst inom klimat och energi, följt av transport, hälsa och digitalisering. Intresset och engagemanget från svenska aktörer att delta i TEI har ökat, och genom Team Sweden har Sverige bidragit med såväl teknisk expertis som handelsfrämjande insatser för att stärka synergierna mellan handel och bistånd.
2.7Den årliga revisionens iakttagelser
Riksrevisionen har i sin revisionsberättelse för Folke Bernadotteakademins (FBA) årsredovisning 2025 lämnat ett uttalande med reservation. Grund för uttalandet är
41
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 7
bl.a. att FBA inte har följt 6 § anslagsförordningen (2011:223) genom att myndigheten överskridit sitt anslag från utgiftsområde 5, anslag 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet, anslagspost 6 Folke Bernadotteakademin med 1 693 000 kronor samt inte bokfört och anslagsavräknat en avsättning uppgående till 4 000 000 kronor och därmed överskridit sitt anslag från utgiftsområde 7, anslag 1:4 Folke Bernadotteakademin, anslagspost 1 Folke Bernadotteakademin med 2 810 000 kronor.
FBA överskred även villkoren för strategiramen för Somalia med 1 720 000 kronor och har därmed inte följt 10 § anslagsförordningen. Därutöver har FBA inte redovisat hur myndigheten uppfyllt de finansiella villkor som regeringen angivit för uppdrag om FN:s säkerhetsråd samt för strategierna för Somalia och Afghanistan, vilket inte är förenligt med 6 kap. 1 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.
Efter Riksrevisionens avgivande av modifierad revisionsberättelse har FBA vidtagit ett antal åtgärder för att stärka den ekonomiska styrningen och uppföljningen av finansiella villkor, bland annat genom utökade kontrollpunkter samt större regelbundenhet och förbättrad struktur i uppföljningen.
2.8Budgetförslag
2.8.11:1 Biståndsverksamhet
Tabell 2.12 Anslagsutveckling 1:1 Biståndsverksamhet
Tusental kronor
| 2025 | Utfall | 43 476 040 | Anslagssparande | 267 532 |
| 2026 | Anslag | 43 263 0571 | Utgiftsprognos | 43 002 370 |
| 2027 | Förslag | 42 993 943 | ||
| 2028 | Beräknat | 41 136 962 | ||
| 2029 | Beräknat | 42 899 039 | ||
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Ändamål
Anslaget får användas för internationellt bistånd. Anslaget får även användas för att subventionera avgifter avseende garantigivning inom ramen för internationellt bistånd, till den del avgiften avser förväntad förlust. Anslaget får även användas för viss metodutveckling, studier, uppföljning, utvärderingar och revisioner samt temporär verksamhet inom avgränsade projekt. Anslaget får även användas för att bevilja gåvomedel till låg- och lägre medelinkomstländer i kombination med exportkrediter, som ger på marknadsmässiga villkor, när huvudsyftet med gåvomedeln är ekonomisk utveckling och välfärd i dessa länder. Anslaget får även användas för förvaltningsutgifter vilka beräknas uppgå till ca 340 miljoner kronor, vid myndigheter som genomför internationellt bistånd.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 2.13 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:1 Biståndsverksamhet
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 | |
| Anvisat 20261 | 41 536 657 | 41 536 657 | 41 536 657 |
| Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | 83 789 | 83 789 | 83 789 |
42
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 7
| 2027 | 2028 | 2029 | |
| Överföring till/från andra anslag | |||
| Övrigt | 1 373 497 | -483 484 | 1 278 593 |
| Förslag/beräknat anslag | 42 993 943 | 41 136 962 | 42 899 039 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att anslaget 1:1 Biståndsverksamhet ökas med 1 457 286 000 kronor 2027.
I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 7 avsnitt 2.9.1) beslutades en ändring av beräkningsmodellen för kostnader för mottagande av asylsökande och skyddsbehövande inom andra utgiftsområden som ingår i biståndsbudgeten (s.k. avräkningar). Anslaget ökas med 77 000 000 kronor fr.o.m. 2027 som en följd av detta beslut.
Samtliga avräkningar justeras årligen baserat på fastställda beräkningsmodeller i enlighet med OECD-DAC:s riktlinjer som, i de flesta fall, utgår från senaste utfall för de kostnader inom andra utgiftsområden som ingår i biståndsbudgeten. Vad gäller kostnader för mottagande av asylsökande och skyddsbehövande utgår beräkningsmodellen i stället från den senaste kostnadsprognosen för aktuellt budgetår. Med anledning av dessa årliga justeringar samt omfördelning av medel på grund av pris- och löneomräkning av vissa anslag inom utgiftsområdet ökas anslaget med 1 373 497 000 kronor 2027.
Regeringen föreslår att 42 993 943 000 kronor anvisas under anslaget 1:1 Biståndsverksamhet för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 41 136 962 000 kronor respektive 42 899 039 000 kronor.
Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden
Regeringens förslag
Regeringen bemyndigas att under 2027 för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 95 000 000 000 kronor 2028–2048.
Skälen för regeringens förslag
För att främja en högre grad av förutsägbarhet i biståndsgivningen behöver ekonomiska avtal som medför behov av framtida anslag kunna ingås. Nya åtaganden beräknas uppgå till ca 49 miljarder kronor. Myndigheter som disponerar bemyndiganden under anslaget är bl.a. Regeringskansliet, Sida, Svenska institutet, Nordiska Afrikainstitutet, Folke Bernadotteakademin, Strålsäkerhetsmyndigheten och Exportkreditnämnden.
Det finansieringsinstrument som infördes under 2025 består av exportkreditgaranti och exportkredit till fast ränta i kombination med beslut om bistånd. Utifrån utvecklingseffektivitet är det angeläget att biståndsmedel kan utbetalas under exportkrediternas hela löptid, därav behov av en period för bemyndigandet till och med 2048.
Regeringen bör därför bemyndigas att under 2027 för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 95 000 000 000 kronor 2028–2048.
43
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 7
Tabell 2.14 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet
Tusental kronor
| Beräknat | ||||||
| Utfall 2025 | Prognos 2026 | Förslag 2027 | Beräknat 2028 | Beräknat 2029 | 2030–2048 | |
| Ekonomiska åtaganden vid årets början | 66 845 972 | 74 522 074 | 75 470 224 | |||
| Nya ekonomiska åtaganden | 34 368 093 | 26 291 302 | 48 995 275 | |||
| Utgifter mot anslag till följd av ekonomiska | -24 391 976 | -25 250 527 | -29 465 499 | -30 727 957 | -19 898 995 | -44 373 048 |
| åtaganden | ||||||
| Övriga förändringar av ekonomiska | -2 300 015 | -92 625 | ||||
| åtaganden | ||||||
| Ekonomiska åtaganden vid årets slut | 74 522 074 | 75 470 224 | 95 000 000 | |||
| Beslutat/föreslaget bemyndigande | 99 985 600 | 92 681 500 | 95 000 000 | |||
Garantigivning
Regeringens förslag
Regeringen bemyndigas att under 2027 ställa ut statliga garantier för biståndsverksamhet som inklusive tidigare utfärdade garantier uppgår till högst 34 000 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag
Bemyndigandet omfattar ett statligt garantiåtagande avseende Sidas garantigivning. Denna garantigivning innefattar garantier beviljade inom ramen för det nuvarande systemet med garantier för utvecklingssamarbete samt till en mindre del beviljade kreditgarantier kopplade till det tidigare systemet för u-krediter. Regeringen bedömer att garantiinstrumentet på ett kostnadseffektivt och katalytiskt sätt bidrar till att mobilisera andra finansiella resurser, inte minst privat kapital, för hållbar utveckling och fattigdomsminskning. Genom att dela risk med långivare och investerare möjliggör garantier finansiering för målgrupper och sektorer som marknaderna bedömer som riskfyllda. Verksamheten finansieras med avgifter och användningen av biståndsmedel är begränsad till de fall då subvention av garantitagarens avgifter sker i enlighet med förordningen (2018:2098) om garantier för utvecklingssamarbete.
Regeringen bör därför bemyndigas att under 2027 ställa ut statliga garantier för biståndsverksamhet som inklusive tidigare utfärdade garantier uppgår till högst 34 000 000 000 kronor.
Tabell 2.15 Ramar för statliga garantier
Tusental kronor
| Beslutade | Utfärdade | Beslutade | Begärda | ||
| Utgifts- | garantiramar | garantier | garantiramar | garantiramar | |
| område | Ändamål | 20251 | 2025-12-31 | 20261 | 2027 |
| 7 | Garantier inom biståndsverksamheten | 30 000 000 | 14 787 110 | 34 000 000 | 34 000 000 |
1Ramar för 2025 och 2026 redovisas exklusive beslutade och föreslagna ändringar som lämnats i propositioner om ändringar i statens budget.
44
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 7
Swedfund International AB
Regeringens förslag
Regeringen bemyndigas att under 2027 för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet besluta om kapitaltillskott till Swedfund International AB om högst 1 200 000 000 kronor varav högst 500 000 000 kronor för investeringar i Ukraina.
Regeringen bemyndigas att under 2027 för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet besluta om kapitaltillskott till Swedfund International AB om högst 600 000 000 kronor för ökade klimatinvesteringar.
Skälen för regeringens förslag
Swedfund International AB:s (Swedfunds) uppdrag är att bidra till att uppnå det biståndspolitiska målet genom hållbara investeringar i den privata sektorn i låg- och medelinkomstländer. Swedfund medverkar till investeringar som inte kan genomföras med enbart kommersiell finansiering och mobiliserar samtidigt investeringar från privata aktörer. Behovet av investeringar som bidrar till hållbar ekonomisk tillväxt är stort och regeringen bedömer att Swedfund fortsatt har en viktig roll att spela i detta avseende.
Behovet av investeringar i Ukraina för att stödja uppbyggnaden av landet, försörjningsmöjligheter och tillgången till samhällsviktiga produkter och tjänster är stort. Swedfund har en god förmåga och lång erfarenhet av att genomföra investeringar i svåra kontexter och bedöms därmed kunna bidra till landets återuppbyggnad. Swedfund har öppnat ett lokalkontor i Kiev och byggt lokal kompetens för att möjliggöra en större volym av investeringar.
Regeringen bör mot denna bakgrund bemyndigas att under 2027 besluta om kapitaltillskott till Swedfund om högst 1 200 000 000 kronor varav högst 500 000 000 kronor för investeringar i Ukraina. Regeringen bör vidare bemyndigas att under 2027 besluta om kapitaltillskott till Swedfund om högst 600 000 000 kronor för ökade klimatinvesteringar. Utgifterna belastar anslaget 1:1 Biståndsverksamhet.
2.8.21:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete
Tabell 2.16 Anslagsutveckling 1:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida)
Tusental kronor
| 2025 | Utfall | 1 621 463 | Anslagssparande | 207 804 |
| 2026 | Anslag | 1 745 3771 | Utgiftsprognos | 1 732 355 |
| 2027 | Förslag | 1 822 066 | ||
| 2028 | Beräknat | 1 840 3252 | ||
| 2029 | Beräknat | 1 870 4333 |
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 1 822 066 tkr i 2027 års prisnivå.
3Motsvarar 1 822 066 tkr i 2027 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för förvaltningsutgifter avseende Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida). Anslaget får även användas för att subventionera avgifter avseende garantigivning inom ramen för internationellt bistånd, till den del avgiften avser Sidas administrativa kostnader. Anslaget får även användas för
45
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 7
förvaltningsutgifter för samarbete inom Östersjöregionen, som inte klassificeras som bistånd enligt OECD/DAC:s definition.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 2.17 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida)
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 | |
| Anvisat 20261 | 1 805 277 | 1 805 277 | 1 805 277 |
| Pris- och löneomräkning2 | 23 578 | 41 905 | 72 125 |
| Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | -6 789 | -6 857 | -6 969 |
| Överföring till/från andra anslag | |||
| Övrigt | |||
| Förslag/beräknat anslag | 1 822 066 | 1 840 325 | 1 870 433 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2026. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2028–2029 är preliminär.
De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att anslaget minskas med 7 400 000 kronor fr.o.m. 2027 för att justera för kostnadsutveckling för lokaler i de länder och orter där Sida har fältnärvaro. Vidare ökas anslaget ökas med 611 000 kronor fr.o.m. 2027 som en justering för valutakursutveckling.
Regeringen föreslår att 1 822 066 000 kronor anvisas under anslaget 1:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 1 840 325 000 kronor respektive 1 870 433 000 kronor.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 2.18 Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tusental kronor
| Resultat (intäkter | Ackumulerat | |||
| Intäkter1 | Kostnader | minus kostnader) | resultat | |
| Utfall 2025 | 20 422 | -22 376 | -1 953 | -12 621 |
| Prognos 2026 | 32 000 | 29 000 | 3 000 | -9 621 |
| Budget 2027 | 35 000 | 31 000 | 4 000 | -5 621 |
1Sida får behålla intäkterna från avgifterna inom garantiverksamheten.
2.8.31:3 Nordiska Afrikainstitutet
Tabell 2.19 Anslagsutveckling 1:3 Nordiska Afrikainstitutet
Tusental kronor
| 2025 | Utfall | 18 156 | Anslagssparande | 505 |
| 2026 | Anslag | 18 4881 | Utgiftsprognos | 18 823 |
| 2027 | Förslag | 18 994 | ||
| 2028 | Beräknat | 19 1642 | ||
| 2029 | Beräknat | 19 4913 |
46
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 7
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 18 994 tkr i 2027 års prisnivå.
3Motsvarar 18 994 tkr i 2027 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för Nordiska Afrikainstitutets förvaltningsutgifter.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 2.20 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:3 Nordiska Afrikainstitutet
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 | |
| Anvisat 20261 | 18 488 | 18 488 | 18 488 |
| Pris- och löneomräkning2 | 506 | 676 | 1 003 |
| Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | |||
| Överföring till/från andra anslag | |||
| Övrigt | |||
| Förslag/beräknat anslag | 18 994 | 19 164 | 19 491 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2026. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2028–2029 är preliminär.
Regeringen föreslår att 18 994 000 kronor anvisas under anslaget 1:3 Nordiska Afrikainstitutet för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 19 164 000 kronor respektive 19 491 000 kronor.
2.8.41:4 Folke Bernadotteakademin
Tabell 2.21 Anslagsutveckling 1:4 Folke Bernadotteakademin
Tusental kronor
| 2025 | Utfall | 220 193 | Anslagssparande | -5 205 |
| 2026 | Anslag | 217 1191 | Utgiftsprognos | 213 982 |
| 2027 | Förslag | 221 156 | ||
| 2028 | Beräknat | 223 9532 | ||
| 2029 | Beräknat | 227 2293 |
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 221 156 tkr i 2027 års prisnivå.
3Motsvarar 221 156 tkr i 2027 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas till Folke Bernadotteakademins förvaltningsutgifter.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 2.22 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:4 Folke Bernadotteakademin
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 | |
| Anvisat 20261 | 217 119 | 217 119 | 217 119 |
| Pris- och löneomräkning2 | 3 352 | 6 140 | 9 406 |
47
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 7
| 2027 | 2028 | 2029 | |
| Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | |||
| Överföring till/från andra anslag | 685 | 694 | 704 |
| Övrigt | |||
| Förslag/beräknat anslag | 221 156 | 223 953 | 227 229 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2026. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2028–2029 är preliminär.
Regeringen föreslår att 221 156 000 kronor anvisas under anslaget 1:4 Folke Bernadotteakademin för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 223 953 000 kronor respektive 227 229 000 kronor.
Tabell 2.23 Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tusental kronor
| Intäkter1 | Kostnader | |
| Utfall 2025 | 1 175 | - |
| Prognos 2026 | 1 000 | - |
| Budget 2027 | 1 000 | - |
1Folke Bernadotteakademin får disponera intäkterna från avgifter för utbildningsverksamheten.
2.8.51:5 Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete
Tabell 2.24 Anslagsutveckling 1:5 Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete
Tusental kronor
| 2025 | Utfall | 49 732 | Anslagssparande | 801 |
| 2026 | Anslag | 50 0001 | Utgiftsprognos | 49 552 |
| 2027 | Förslag | 50 000 | ||
| 2028 | Beräknat | 50 000 | ||
| 2029 | Beräknat | 50 000 | ||
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Ändamål
Anslaget får användas för utgifter för Riksrevisionens internationella utvecklingssamarbete. Medlen används i överensstämmelse med OECD-DAC:s definition av bistånd och inom ramen för målen för svensk biståndspolitik.
Riksrevisionens överväganden
Tabell 2.25 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:5 Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 | |
| Anvisat 20261 | 50 000 | 50 000 | 50 000 |
| Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | |||
| Överföring till/från andra anslag | |||
| Övrigt | |||
| Förslag/beräknat anslag | 50 000 | 50 000 | 50 000 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
48
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 7
Verksamheten redovisas under avsnittet Riksrevisionen inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse. Riksrevisionens internationella utvecklingssamarbete bidrar till att stärka de nationella revisionsorganens kapacitet och förmåga att bedriva revision enligt internationella standarder. Huvudinriktningen ska vara långsiktigt institutionellt samarbete. Utvecklingssamarbetet sker framför allt i globala, regionala och bilaterala program i Afrika, Asien, västra Balkan och Östeuropa. Riksrevisionen kan även ta uppdrag som extern revisor i multilaterala organisationer. Riksrevisionen använder framför allt egen personal och kompetens i genomförandet av kapacitetsutvecklingsprojekt.
Riksrevisionens föreslår att 50 000 000 kronor anvisas under anslaget 1:5 Riksrevisionen: internationellt utvecklingssamarbete för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till
50 000 000 kronor respektive år.
2.8.61:6 Utvärdering av internationellt bistånd
Tabell 2.26 Anslagsutveckling 1:6 Utvärdering av internationellt bistånd
Tusental kronor
| 2025 | Utfall | 24 746 | Anslagssparande | -67 |
| 2026 | Anslag | 25 3911 | Utgiftsprognos | 24 404 |
| 2027 | Förslag | 25 695 | ||
| 2028 | Beräknat | 25 9222 | ||
| 2029 | Beräknat | 26 3683 |
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 25 695 tkr i 2027 års prisnivå.
3Motsvarar 25 695 tkr i 2027 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för utgifter för den verksamhet som bedrivs av Expertgruppen för biståndsanalys (EBA) och för EBA:s förvaltningsuppgifter.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 2.27 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:6 Utvärdering av internationellt bistånd
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 | |
| Anvisat 20261 | 25 391 | 25 391 | 25 391 |
| Pris- och löneomräkning2 | 304 | 531 | 977 |
| Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | |||
| Överföring till/från andra anslag | |||
| Övrigt | |||
| Förslag/beräknat anslag | 25 695 | 25 922 | 26 368 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2026. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2028–2029 är preliminär.
Regeringen föreslår att 25 695 000 kronor anvisas under anslaget 1:6 Utvärdering av internationellt bistånd för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 25 922 000 kronor respektive 26 368 000 kronor.
49
| Bilaga | ||
| Strategier för internationellt bistånd | ||
| Innehållsförteckning | ||
| 1 Strategier för internationellt bistånd............................................................................... | 2 | |
| Tabellförteckning | ||
| Tabell 1.1 | Geografiska strategier ............................................................................. | 2 |
| Tabell 1.2 | Tematiska strategier................................................................................. | 3 |
1
1 Strategier för internationellt bistånd
Strategierna för internationellt bistånd styr Sveriges humanitära bistånd och internationella utvecklingssamarbete med länder och regioner samt inom tematiska områden. Merparten av det strategistyrda biståndet genomförs av Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida). Tabell 1.1 och 1.2 redogör för de strategier som styr Sidas verksamhet samt Sidas utfall för 2025 för respektive strategi. Vissa av strategierna i tabell 1.1 och 1.2 genomfördes under 2025 även av Folke Bernadotteakademin (FBA) och Svenska institutet (SI). I strategin för Sveriges reformsamarbete med västra Balkan och Turkiet hade också Sveriges generalkonsulat i Istanbul ett uppdrag.
Utöver biståndsstrategierna i tabell 1.1 och 1.2 finns en strategi för multilateralt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd samt en strategi för användning av medel under anslaget 1:1 Biståndsverksamhet, anslagsposten 33 Strategiskt inriktade bidrag, som är styrande för Regeringskansliet. Det finns också en strategi för internationell civil krishantering och fredsfrämjande som genomförs av Polismyndigheten, Kriminalvården, Domstolsverket, Myndigheten för civilt försvar, Åklagarmyndigheten, Myndigheten för psykologiskt försvar och FBA.
FBA:s uppdrag inom flera biståndsstrategier upphörde i mitten av 2026. Detta skedde i samband med att regeringen fattade beslut om en ny strategi för FBA:s verksamhet inom freds- och säkerhetsfrämjande. Utöver den nya strategin har FBA fortsatt uppdrag i strategin för Sveriges uppbyggnads- och reformsamarbete med Ukraina samt i ovan nämnda strategi för internationell civil krishantering och fredsfrämjande.
| Tabell 1.1 | Geografiska strategier | ||
| Miljoner kronor | |||
| Tidsperiod för | Sidas utfall | ||
| Strategi | gällande strategi | 2025 | |
| AFRIKA | |||
| Sveriges regionala utvecklingssamarbete med Afrika | 2022–2026 | 751 | |
| Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) i Afrika | 2022–2026 | 626 | |
| Sveriges utvecklingssamarbete med Demokratiska republiken Kongo | 2026–2031 | 399 | |
| Sveriges utvecklingssamarbete med Etiopien | 2022–2026 | 280 | |
| Sveriges utvecklingssamarbete med Kenya | 2026–2031 | 285 | |
| Sveriges utvecklingssamarbete med Liberia | Avslutad 2026-08-31 | 220 | |
| Sveriges utvecklingssamarbete med Moçambique | Avslutad 2026-08-31 | 569 | |
| Sveriges utvecklingssamarbete med Rwanda | 2026–2031 | 184 | |
| Sveriges utvecklingssamarbete med Somalia | 2026–2028 | 217 | |
| Sveriges utvecklingssamarbete med Sudan | 2026–2031 | 141 | |
| Sveriges utvecklingssamarbete med Tanzania | Avslutad 2026-08-31 | 134 | |
| Sveriges utvecklingssamarbete med Uganda | 2025–2029 | 246 | |
| Sveriges utvecklingssamarbete med Zambia | 2024–2028 | 384 | |
| Sveriges utvecklingssamarbete med Zimbabwe | Avslutad 2026-08-31 | 249 | |
| ASIEN, MELLANÖSTERN OCH NORDAFRIKA | |||
| Sveriges regionala utvecklingssamarbete med Asien och Oceanien | Avslutad 2026-06-30 | 309 | |
| Sveriges regionala utvecklingssamarbete med Mellanöstern och Nordafrika | 2024–2027 | 500 | |
| Regional strategi för Syrienkrisen | 2024–2027 | 281 | |
2
| Tidsperiod för | Sidas utfall | |
| Strategi | gällande strategi | 2025 |
| Sveriges utvecklingssamarbete med Afghanistan | Avslutad 2025-12-31 | 70 |
| Sveriges utvecklingssamarbete med Bangladesh | 2026–2031 | 269 |
| Sveriges utvecklingssamarbete med Irak | Avslutad 2025-06-30 | 36 |
| Sveriges utvecklingssamarbete med Myanmar | Avslutad 2026-06-30 | 154 |
| LATINAMERIKA | ||
| Sveriges regionala utvecklingssamarbete med Latinamerika och Karibien | 2026–2031 | 117 |
| Sveriges utvecklingssamarbete med Bolivia | Avslutad 2026-08-31 | 77 |
| Sveriges utvecklingssamarbete med Colombia | 2026–2031 | 125 |
| Sveriges utvecklingssamarbete med Guatemala | 2026–2031 | 81 |
| Sveriges utvecklingssamarbete med Kuba | 2026–2031 | 17 |
| ÖSTEUROPA OCH CENTRALASIEN | ||
| Sveriges uppbyggnads- och reformsamarbete med Ukraina | 2023–2027 | 2 787 |
| Sveriges stöd till demokrati, mänskliga rättigheter och miljö i Ryssland | 2025–2027 | 30 |
| Sveriges reformsamarbete med Östeuropa, västra Balkan och Turkiet | 2026–2030 | - |
| Sveriges reformsamarbete med västra Balkan och Turkiet | Avslutad 2026-02-121 | 744 |
| Sveriges reformsamarbete med Östeuropa | Avslutad 2026-02-121 | 825 |
1Strategierna för Sveriges reformsamarbete med västra Balkan och Turkiet respektive Östeuropa ersattes i februari 2026 av strategin för Sveriges reformsamarbete med Östeuropa, västra Balkan och Turkiet.
Källa: Sidas budgetunderlag 2027–2029.
| Tabell 1.2 | Tematiska strategier | ||
| Miljoner kronor | |||
| Strategi | Tidsperiod för | Sidas utfall | |
| gällande strategi | 2025 | ||
| Sveriges humanitära bistånd genom Styrelsen för internationellt | |||
| utvecklingssamarbete (Sida) | 2025–2029 | 4 643 | |
| Sveriges utvecklingssamarbete med det civila samhället | 2025–2029 | 1 746 | |
| Sveriges globala utvecklingssamarbete för arbetet med de mänskliga fri- och | |||
| rättigheterna, demokrati och rättsstatens principer | 2024–2028 | 903 | |
| Särskilt demokratistöd genom svenska partianknutna organisationer | 2024–2027 | 155 | |
| Fred, säkerhet och stabilisering | 2024–2028 | 110 | |
| Innovation, partnerskap och kapacitetsutveckling | 2024–2028 | 318 | |
| Sveriges utvecklingssamarbete inom forskning för fattigdomsbekämpning och hållbar | |||
| utveckling | 2022–2028 | 436 | |
| Sveriges globala utvecklingssamarbete inom miljö, klimat och biologisk mångfald | Avslutad 2025-07-241 | 596 | |
| Sveriges globala utvecklingssamarbete inom hållbar ekonomisk utveckling | Avslutad 2025-07-241 | 366 | |
| Hållbar tillväxt, grön omställning och utbildning | 2025–2029 | 1009 | |
| Sveriges utvecklingssamarbete för hälsa samt sexuell och reproduktiv hälsa och | |||
| rättigheter | 2025–2029 | 669 | |
| Jämställdhet, kvinnors och flickors frihet och egenmakt | 2025–2028 | 189 | |
| Sveriges globala utvecklingssamarbete inom migration, återvändande och frivillig | |||
| återvandring | 2024–2028 | 348 | |
1Strategierna för Sveriges globala utvecklingssamarbete inom miljö, klimat och biologisk mångfald respektive hållbar ekonomisk utveckling ersattes i juli 2025 av strategin för hållbar tillväxt, grön omställning och utbildning. Även delar av strategin för Sveriges globala utvecklingssamarbete inom hållbar social utveckling, som avslutades 2024, inkorporerades i strategin för hållbar tillväxt, grön omställning och utbildning.
Källa: Sidas budgetunderlag 2027–2029.
3