Budgetpropositionen för 2027 - Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap (Proposition 2026/27:1)

Utgiftsområde 6

Försvar och samhällets

krisberedskap

Utgiftsområde 6 – Försvar och samhällets krisberedskap

Innehållsförteckning

Innehåll

Utgiftsområde 6 ........................................................................................................................				1
Försvar och samhällets krisberedskap ....................................................................................				1
	Utgiftsområde 6		– Försvar och samhällets krisberedskap ..........................................	2
1	Förslag till riksdagsbeslut .................................................................................................			5
2	Utgiftsområde 6		Försvar och samhällets krisberedskap..............................................	7
	2.1	Principer för utformningen av denna proposition ...........................................		7
	2.2	Utgiftsområdets omfattning.................................................................................		8
	2.3	Utgiftsutveckling..................................................................................................		10
		Tabell 2.1	Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 06 Försvar och

	samhällets krisberedskap ......................................................................	10
2.4	Mål för utgiftsområdet........................................................................................	10
3 Totalförsvar ......................................................................................................................		11
3.1	Mål för utgiftsområdet........................................................................................	11
	Mål från och med 2025.......................................................................................	11
3.2	Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder .......................................	11
3.3	Resultatredovisning .............................................................................................	11
	3.3.1 Förmågan inom totalförsvaret har stärkts .........................................	11
	3.3.2 Fortsatt fördjupat och målinriktat arbete inom
	cybersäkerhetsområdet .........................................................................	12

3.3.3Antalet övningar med aktörer från både civilt och militärt försvar

		har ökat ...................................................................................................	12
3.4	Budgetförslag........................................................................................................		15
	3.4.1	Beredskapskredit för totalförsvaret ....................................................	15
4 Militärt försvar .................................................................................................................			16
4.1	Mål för utgiftsområdet........................................................................................		16
	Mål från och med 2025.......................................................................................		16
4.2	Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder .......................................		16
4.3	Resultatredovisning .............................................................................................		16
	4.3.1	Säkerhetspolitisk utveckling.................................................................	16
	4.3.2 Sveriges militära stöd till Ukraina........................................................		18
	4.3.3 Sverige som allierad och fortsatt integrering i Nato ........................		20

4.3.4Försvarsmakten i alliansen och myndighetens operativa förmåga 21

4.3.5 Förmåga till ledning i hela konfliktskalan har stärkts ......................

4.3.6Försvarsmaktens deltagande i internationella insatser har bidragit

	till att utveckla försvarsförmågan........................................................	28
4.3.7	Personalvolymerna har ökat men det finns fortsatt utmaningar ...	28
4.3.8	Tillgången till infrastruktur har ökat jämfört med föregående år ..	31
4.3.9	Försvarsunderrättelseverksamheten har stärkts................................	32
4.3.10	Utökad och omfattande försvarsmaterielförsörjning ......................	33
4.3.11	Ökad fokus på och mer forskning, utveckling och innovation för
	stärkt militär förmåga............................................................................	35
4.3.12	Fortsatt arbete med hållbarhet i uppbyggnaden av förmåga ..........	36
4.3.13	Stärkt ekonomisk säkerhet ...................................................................	37
4.3.14	Genomförandet av försvarsindustristrategin ....................................	37
4.3.15	Samarbete med andra länder har gett stärkt förmåga ......................	37
	2

4.4	Budgetförslag........................................................................................................		40
	4.4.1	1:1 Förbandsverksamhet och beredskap ...........................................	40
	4.4.2	1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt .....................................	44
	4.4.3	1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar ..................................	46
	4.4.4	1:4 Forskning och teknikutveckling....................................................	51
	4.4.5	1:5 Statens inspektion för utrikesunderrättelseverksamhet ............	52
	4.4.6	1:6 Totalförsvarets plikt- och prövningsverk....................................	53
	4.4.7	1:7 Officersutbildning m.m..................................................................	54
	4.4.8	1:8 Försvarets radioanstalt ...................................................................	55
	4.4.9	1:9 Totalförsvarets forskningsinstitut.................................................	56
	4.4.10	1:10 Nämnder m.m. ..............................................................................	58
	4.4.11	1:11 Försvarets materielverk................................................................	58
	4.4.12	1:12 Underrättelsedomstolen...............................................................	60
	4.4.13	1:13 Myndigheten för totalförsvarsanalys..........................................	61
	4.4.14	1:14 Stöd till Ukraina ............................................................................	62
	4.4.15	Övriga förslag.........................................................................................	64
5 Civilt försvar		.....................................................................................................................	65
5.1	Mål för utgiftsområdet........................................................................................		65
	5.1.1	Civilt försvar...........................................................................................	65
	5.1.2	Krisberedskap och skydd mot olyckor ..............................................	65
5.2	Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder .......................................		66
	5.2.1	Bedömningsgrunder..............................................................................	66
	5.2.2	Resultatindikatorer ................................................................................	66
	5.2.3	Underlag till grund för resultatredovisningen ...................................	67
5.3	Resultatredovisning .............................................................................................		68
	5.3.1	Civilt försvar...........................................................................................	68
	5.3.2	Krisberedskap och skydd mot olyckor ..............................................	75
	5.3.3	Internationella insatser och samarbeten i EU och Nato .................	80
	5.3.4	Samhällets cybersäkerhet......................................................................	82
5.4	Budgetförslag........................................................................................................		84
	5.4.1	2:1 Kustbevakningen ............................................................................	84
	5.4.2	2:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och
		andra naturolyckor ................................................................................	86
	5.4.3	2:3 Ersättning för räddningstjänst m.m. ............................................	87
	5.4.4	2:4 Krisberedskap ..................................................................................	88

5.4.52:5 Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst

		enligt avtal...............................................................................................	90
	5.4.6 2:6 Myndigheten för civilt försvar ......................................................		91
	5.4.7	2:7 Statens haverikommission .............................................................	94
	5.4.8 2:8 Myndigheten för psykologiskt försvar .........................................		95
	5.4.9 2:9 Rakel generation 2...........................................................................		96
6 Strålsäkerhet		.....................................................................................................................	98
6.1	Mål för området ...................................................................................................		98
6.2	Resultatredovisning .............................................................................................		98
	6.2.1 Nationellt arbete bidrar till ett strålsäkert samhälle..........................		98
	6.2.2 Sveriges arbete inom EU och internationellt bidrar till ett
		strålsäkert samhälle..............................................................................	100
	6.2.3 Stärkt arbete med civilt försvar och beredskap ..............................		100
6.3	Budgetförslag......................................................................................................		101
	6.3.1	3:1 Strålsäkerhetsmyndigheten ..........................................................	101

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringens förslag:

1.Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2027 utnyttja en kredit i Riksgäldskontoret i händelse av krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden som uppgår till högst 70 000 000 000 kronor (avsnitt 3.4.1).

2.Riksdagen godkänner investeringsplanen för vidmakthållande av försvarsmateriel för 2027–2038 som en riktlinje för Försvarsmaktens investeringar (avsnitt 4.4.1).

3.Riksdagen godkänner investeringsplanen för anskaffning av försvarsmateriel för 2027–2038 som en riktlinje för Försvarsmaktens investeringar (avsnitt 4.4.3).

4.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2027 ingå avtal med Frankrike om försäljning av upp till 20 stycken Stridsbåt 90 med därtill hörande utbildning och stödutrusning (avsnitt 4.4.3).

5.Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2027 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret för att tillgodose Försvarets materielverks behov av rörelsekapital som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 44 500 000 000 kronor (avsnitt 4.4.11).

6.Riksdagen bemyndigar regeringen att lokalisera Högkvarteret från Stockholms kommun till Stockholms län och att ändra benämning av Markstridsskolan till Arméstridscentrum, Sjöstridsskolan till Marinstridscentrum och Luftstridsskolan till Luftstridscentrum (avsnitt 4.4.15).

7.Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2027 besluta att Myndigheten för civilt försvar får ta upp lån i Riksgäldskontoret för samhällsinvesteringar som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 1 100 000 000 kronor (avsnitt 0 ).

8.Riksdagen godkänner investeringsplanen för krisberedskap för 2027–2029 som en riktlinje för Myndigheten för civilt försvars samhällsinvesteringar (avsnitt 0).

9.Riksdagen anvisar anslagen för budgetåret 2027 inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap enligt tabell 1.1.

10.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2027 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som anges i tabell 1.2.

Tabell 1.1	Anslagsbelopp
Tusental kronor
Anslag
1:1 Förbandsverksamhet och beredskap		80 503 410

1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt		7 377 154

1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar		81 312 458

1:4 Forskning och teknikutveckling		1 628 905

1:5 Statens inspektion för utrikesunderrättelseverksamhet		18 032

1:6 Totalförsvarets plikt- och prövningsverk		594 237

1:7 Officersutbildning m.m.		395 711

1:8 Försvarets radioanstalt		4 120 422

1:9 Totalförsvarets forskningsinstitut		830 930

1:10 Nämnder m.m.		9 236

1:11 Försvarets materielverk		4 638 096

1:12 Underrättelsedomstolen		15 209

1:13 Myndigheten för totalförsvarsanalys		95 297

1:14 Stöd till Ukraina		40 000 000

2:1 Kustbevakningen		2 250 718

2:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor		506 850

2:3 Ersättning för räddningstjänst m.m.		27 580

2:4 Krisberedskap		5 837 308

2:5 Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal		555 671

2:6 Myndigheten för civilt försvar		1 971 539

2:7 Statens haverikommission		68 092

2:8 Myndigheten för psykologiskt försvar		161 128

2:9 Rakel Generation 2		917 142

3:1 Strålsäkerhetsmyndigheten		720 489

Summa anslag inom utgiftsområdet		234 555 614

Tabell 1.2	Beställningsbemyndiganden
Tusental kronor
Anslag		Beställningsbemyndigande	Tidsperiod
1:1 Förbandsverksamhet och beredskap		46 000 000	2028–2036

1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt		5 851 400	2028–2031
1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar		348 482 066	2028–2038

2:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra
naturolyckor		750 000	2028–2032
2:4 Krisberedskap		3 571 000	2028–2033

2:9 Rakel Generation 2		2 186 000	2028–2031

3:1 Strålsäkerhetsmyndigheten		300 000	2028–2033
Summa beställningsbemyndiganden inom
utgiftsområdet		407 140 466

2Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

2.1Principer för utformningen av denna proposition

Vid utformningen av denna proposition har särskilda principer tillämpats med anledning av att den har beslutats av en övergångsregering. Bakgrunden till principerna redovisas närmare i finansplanen (Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 1.1).

Förslagen i denna proposition utgår från den budget som riksdagen har beslutat för 2026 efter förslag i budgetpropositionen för 2026. Beslutade ändringar i statens budget för 2026 har inte beaktats. Följande generella justeringar har gjorts för utgiftsområdena.

–Anslag som används för förvaltnings- och investeringsändamål har pris- och löneomräknats på sedvanligt sätt. Anslag som avser regelstyrda transfereringssystem har justerats utifrån ändrad makroekonomisk utveckling liksom ändrade volymer (t.ex. antal personer som omfattas).

–Anslag har justerats till följd av beslutade lagar och förordningar, internationella avtal, civilrättsligt bindande avtal eller EU-rättsakter.

–Anslag har justerats med anledning av att riksdagen beslutat om flyttar av ändamål och verksamheter mellan utgiftsområden.

–Anslag har justerats om det krävts för att nödvändiga samhällsfunktioner ska kunna upprätthållas.

–Uppenbart tillfälliga satsningar från tidigare budgetår som upphör vid utgången av 2026 har inte förlängts.

–Lagförslag som är politiskt okontroversiella och som inte kan genomföras under pågående budgetår, har inkluderats i de fall det råder politisk samsyn om förslagen.

De sedvanliga finansieringsprinciper som används vid beredningen av regeringens budgetförslag har tillämpats i enlighet med det finanspolitiska ramverket när denna proposition har tagits fram (skr. 2025/26:76, bet. 2025/26:FiU14, rskr. 2025/26:156).

Utöver förslag om anslag lämnar regeringen även förslag om beställningsbemyndiganden och andra finansiella befogenheter samt övriga förslag på finansmaktens område som kräver riksdagens ställningstagande inför det kommande budgetåret. Vid bedömningen av storleken på beställningsbemyndigandena har en prövning gjorts utifrån tidigare beslutade bemyndiganden och med hänsyn till de föreslagna anslagsnivåerna.

För att det ska vara möjligt att härleda de föreslagna preliminära utgiftsramarna för 2028 och 2029 till anslagen redovisar regeringen på sedvanligt sätt beräkningar även för det andra och tredje tillkommande året efter budgetåret. Även dessa beräkningar baseras på de ovan angivna principerna. Regeringen har dock inte tillämpat principen om förlängning av 2026 års anslagsnivå för åren efter budgetåret för åtgärder som upphör vid utgången av 2026. För åtgärder som upphör från utgången av 2027 eller senare gäller 2026 års nivå för åtgärden fram till slutåret. För permanenta åtgärder gäller 2026 års nivå tills vidare. Med hänsyn till att propositionen utformats enligt principer för att lämnas av en övergångsregering är dessa beräkningar mycket osäkra som underlag för bedömning av framtida anslagsnivåer.

I enlighet med kraven i budgetlagen (2011:203) lämnar regeringen i denna proposition en resultatredovisning i förhållande till de av riksdagen beslutade målen. Mot bakgrund av de ovan angivna principerna har dock regeringen avstått från att redovisa en bedömning av måluppfyllelsen och den framtida politiska inriktningen. Hur anslagen är tänkta att användas under 2027 framgår i stället enbart av förslagen om anslag och övriga finansiella befogenheter samt av de ändamål som är kopplade till dessa under rubriken Budgetförslag.

De konsekvenser för anslagsnivån som tillämpningen av principerna har fått redovisas under rubriken Skälen för regeringens förslag för respektive anslag. Tyngdpunkten i redovisningen är konsekvenserna för anslagsnivån 2027. För åren därefter är beräkningarna mycket osäkra varför konsekvenserna inte redovisas närmare för dessa år. I tabellerna för förändringar av anslagsnivån har det inte varit praktiskt möjligt att specificera beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder på motsvarande sätt som gjordes i budgetpropositionen för 2026.

2.2Utgiftsområdets omfattning

Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap är uppdelat i fyra områden med tillhörande myndigheter: Totalförsvar, Militärt försvar och Civilt försvar och samhällets krisberedskap samt Strålsäkerhet.

Totalförsvar (avsnitt 3)

Totalförsvaret inkluderar militär verksamhet (militärt försvar) och civil verksamhet (civilt försvar). Utöver myndigheter som tillhör utgiftsområde 6 finns det även myndigheter inom andra utgiftsområden som har uppgifter inom totalförsvaret. Några exempel är länsstyrelserna (utg. omr. 1 Rikets styrelse), Fortifikationsverket och Finansinspektionen (utg. omr. 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning), Skatteverket (utg. omr. 3 Skatt, tull och exekution), Polismyndigheten (utg. omr. 4 Rättsväsendet), Försäkringskassan (utg. omr. 10 Ekonomisk trygghet vid ålderdom), Socialstyrelsen (utg. omr. 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg), Försvarshögskolan

(utg. omr. 16 Utbildning och universitetsforskning), Riksantikvarieämbetet (utg. omr. 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid), Statens energimyndighet (utg. omr. 21 Energi), Post- och telestyrelsen, Trafikverket, Luftfartsverket och Sjöfartsverket (utg. omr. 22 Kommunikationer), Livsmedelsverket och Jordbruksverket (utg. omr. 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel), samt Tillväxtverket och Kommerskollegium (utg. omr. 24 Näringsliv).

Militärt försvar (avsnitt 4)

–Försvarsmakten inklusive Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten

–Försvarets materielverk

–Försvarsunderrättelsedomstolen (Byter namn till Underrättelsedomstolen från och med 1 januari 2027.)

–Försvarets radioanstalt

–Myndigheten för totalförsvarsanalys

–Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten (Byter namn till Statens inspektion för utrikesunderrättelseverksamhet från och med 1 januari 2027.)

–Totalförsvarets forskningsinstitut

–Totalförsvarets plikt- och prövningsverk

Området omfattar även bidrag till Centralförbundet Folk och Försvar, Svenska Röda Korset och vissa mindre nämnder.

Civilt försvar och samhällets krisberedskap (avsnitt 5)

–Kustbevakningen

–Myndigheten för psykologiskt försvar

–Myndigheten för civilt försvar

–Statens haverikommission

–Nationellt cybersäkerhetscenter

Området omfattar också ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal.

Strålsäkerhet (avsnitt 6)

–Strålsäkerhetsmyndigheten

2.3Utgiftsutveckling

Tabell 2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 06 Försvar och samhällets krisberedskap

Miljoner kronor

	Utfall 2025	Budget 20261	Prognos 2026	Förslag 2027	Beräknat 2028	Beräknat 2029
Försvar	154 685	184 628	181 127	221 539	197 551	193 905

1:1 Förbandsverksamhet och beredskap	68 855	78 169	78 296	80 503	86 585	93 407

1:2 Försvarsmaktens insatser
internationellt	6 365	20 438	17 251	7 377	5 096	2 908

1:3 Anskaffning av materiel och
anläggningar	58 829	71 225	70 977	81 312	92 354	83 611

1:4 Forskning och teknikutveckling	1 237	1 394	1 371	1 629	1 842	1 853

1:5 Statens inspektion för
utrikesunderrättelseverksamhet	13	16	16	18	18	19

1:6 Totalförsvarets plikt- och
prövningsverk	416	522	478	594	609	618

1:7 Officersutbildning m.m.	337	382	379	396	409	417

1:8 Försvarets radioanstalt	2 681	3 526	3 379	4 120	4 990	5 328

1:9 Totalförsvarets forskningsinstitut	657	865	878	831	858	829

1:10 Nämnder m.m.	8	9	9	9	9	9

1:11 Försvarets materielverk	3 995	4 264	4 313	4 638	4 669	4 793

1:12 Underrättelsedomstolen	11	15	11	15	15	16

1:13 Myndigheten för totalförsvarsanalys	67	94	91	95	96	98

1:14 Stöd till Ukraina	11 213	3 710	3 677	40 000

Samhällets krisberedskap	8 232	10 226	10 019	12 296	12 905	11 577

2:1 Kustbevakningen	1 984	2 032	2 049	2 251	2 290	2 326

2:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred
och andra naturolyckor	507	507	507	507	507	507

2:3 Ersättning för räddningstjänst m.m.	43	28	27	28	28	28

2:4 Krisberedskap	2 413	4 115	4 137	5 837	5 989	3 994
2:5 Ersättning till SOS Alarm Sverige AB
för alarmeringstjänst enligt avtal	445	455	455	556	467	472

2:6 Myndigheten för civilt försvar	1 995	2 049	2 092	1 972	1 984	2 228
2:7 Statens haverikommission	63	67	67	68	69	70

2:8 Myndigheten för psykologiskt försvar	166	175	173	161	155	157

2:9 Rakel Generation 2	617	799	512	917	1 417	1 796
Strålsäkerhet	592	655	651	720	793	793

3:1 Strålsäkerhetsmyndigheten	592	655	651	720	793	793

Totalt för utgiftsområde 06 Försvar och
samhällets krisberedskap	163 509	195 509	191 797	234 556	211 248	206 275

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2.4Mål för utgiftsområdet

Riksdagens beslutade mål för totalförsvaret, det militära försvaret, det civila försvaret och samhällets krisberedskap redovisas under respektive område, för att sedan följas av resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder. I slutet av 2024 antog riksdagen ett nytt försvarsbeslut för Totalförsvaret 2025–2030 (prop. 2024/25:34, bet. 2024/25:FöU2, rskr. 2024/25:114). Propositionen innehåller bl.a. nya mål för totalförsvaret, det militära försvaret samt det civila försvaret och samhällets krisberedskap. De nya målen trädde i kraft den 1 januari 2025.

3 Totalförsvar

3.1Mål för utgiftsområdet

Mål från och med 2025

Riksdagen har beslutat att det övergripande målet för totalförsvaret ska vara att ha förmåga att försvara Sverige och vår befolkning mot väpnat angrepp, hävda vårt lands självständighet, suveränitet och territoriella integritet samt medverka till försvaret av allierade. Verksamhet inom totalförsvaret ska kunna bedrivas enskilt och tillsammans med andra, inom och utom landet och i enlighet med Sveriges åtaganden som medlem i Nato (prop. 2024/25:34, bet. 2024/25:FöU2, rskr. 2024/25:114).

3.2Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder

Bedömning av resultaten utgår från utvecklingen inom följande områden:

–en samordnad planering för totalförsvaret

–samhällets cybersäkerhet

–säker och robust kommunikation inom totalförsvaret

–genomförandet av övningar med aktörer från både civilt och militärt försvar.

3.3Resultatredovisning

Totalförsvaret består av det militära och det civila försvaret och är sådan verksamhet som behövs för att förbereda Sverige för krig. Resultatredovisningen omfattar 2025 och i vissa fall berörs även händelser som inträffat under det första kvartalet 2026. Resultatredovisningen är en analys av resultatet i relation till det mål som gällde för 2025, se avsnitt 3.1 Mål för utgiftsområdet.

3.3.1Förmågan inom totalförsvaret har stärkts

Fortsatt främjande och utveckling av samordnad planering inom totalförsvaret

Utvecklingen av totalförsvaret 2025–2030 har givits inriktande planeringsförutsättningar (Fö2024/02054(delvis)). Inriktningen pekade delvis på att kunskapen och förståelsen om totalförsvarets behov behöver fördjupas hos alla aktörer. Försvarsmakten och Myndigheten för civilt försvar (MCF) gavs därför i uppdrag att ta fram ett stöd för att komplettera och konkretisera planeringsinriktningar för totalförsvaret. (Fö2024/02054(delvis)). Myndigheterna redovisade i september 2025 ”Gemensamma utgångspunkter för totalförsvaret 2025– 2030” (FM2025-19772:2, MSB 2025–08877). Redovisningen innehåller bl.a. dimensionerande typsituationer som beskriver tänkbara delar av en militär konflikt, och eventuella samhällskonsekvenser. Försvarsmakten och MCF redovisar att flera aktörer har börjat integrera utgångspunkterna i sitt beredskapsarbete samt att den internationella spridningen kan bidra till samverkan med allierade samt bi- och multilaterala samarbeten.

Vidare har Försvarsmakten och MCF redovisat uppgiften att främja och utveckla en samordnad planering inom totalförsvaret. MCF beskriver att samarbete mellan det civila och det militära försvaret har intensifierats under året och beredskaps-

planeringen tar nu tydligare hänsyn till krigets krav. Försvarsmakten har genom militärregionerna fortsatt att utveckla och fördjupa totalförsvarssamverkan och planering inom strukturen för det civila försvaret med särskilt fokus på de civilområdesansvariga länsstyrelserna. Försvarsmakten har även utvecklat former och innehåll för hur civila aktörer kan ta del av Försvarsmaktens regionala operationsplanering, samt skapat bättre förutsättningar för aktörer på lokal och regional nivå att kunna stödja det militära försvaret vid höjd beredskap.

3.3.2Fortsatt fördjupat och målinriktat arbete inom cybersäkerhetsområdet

Förmågan att förebygga, motstå och hantera cyberhot är central för Sveriges civila försvar, nationella säkerhet och långsiktiga konkurrenskraft. Under 2025 har därför det omfattande arbetet fortsatt med att stärka Sveriges samlade cybersäkerhetsförmåga.

Det nationella cybersäkerhetscentret (NCSC) fortsatte under 2025 att utvecklas som navet i Sveriges cybersäkerhetsarbete under Försvarets radioanstalts (FRA) huvudmannaskap. Enligt beslut (Fö2025/01703 och Fö2025/01704) fördes MCF:s uppgifter på cybersäkerhetområdet över till FRA och NCSC den 1 juli 2026. Överföringen skapar förutsättningar för ett mer sammanhållet, effektivt och kraftsamlat nationellt cybersäkerhetsarbete. Därtill har en ny cybersäkerhetslag och cybersäkerhetsförordning trätt i kraft den 15 januari 2026 som medför tydligare och mer enhetliga krav på riskhantering, incidentrapportering och ledningens ansvar, vilket kommer bidra till att stärka cybersäkerheten i Sverige.

Arbetet med att genomföra den nationella strategin för cybersäkerhet 2025–2029 har intensifierats. NCSC har vidareutvecklat arbetet med nationella lägesbilder, incidentkoordinering och informationsdelning samt förstärkt samverkan med näringsliv och samhällsviktiga verksamheter, bl.a. inom arbetet med att stödja cybersäkerheten inför valåret 2026. Detta arbete har också bidragit till att stärka Sveriges cybersäkerhetsförmåga.

Arbetet med säker och robust kommunikation inom totalförsvaret fortsätter

MCF har under 2025 fortsatt arbetet med att samhällsviktiga aktörer, exempelvis beredskapsmyndigheter, ska kunna kommunicera med säkra, tillgängliga och robusta kommunikationslösningar. Under 2025 blev det obligatoriskt för beredskapsmyndigheter att ansluta sig till MCF:s tekniska system för ledning och samverkan, Rakel, SGSI (Swedish Government Secure Intranet) och WIS (webbaserat informationssystem). Under 2025 driftsatte MCF tjänsten PGAI Mobil vilket möjliggör samverkan upp till begränsat hemlig nivå. Trafikverket har i egenskap av leverantörsmyndighet enligt förordningen om samordnad och säker it-drift under 2025 börjat erbjuda en plattform som medger utbyte och lagring av information upp till begränsat hemlig till andra myndigheter. Tillsammans har åtgärderna skapat bättre förutsättningar för totalförsvarets aktörer att planera och samverka ihop.

3.3.3Antalet övningar med aktörer från både civilt och militärt försvar har ökat

Under 2025 har ett stort antal övningar genomförts på olika nivåer och med olika fokus inom totalförsvaret.

Enligt de underlag som rapporterats in till MCF har det skett en ökning i antalet genomförda civilförsvars- och totalförsvarsövningar under 2025 jämfört med 2024.

Exempelvis har det hos länsstyrelser, regioner och beredskapsmyndigheter genomförts ett femtiotal samverkansövningar som haft bäring på det civila försvaret under 2025. Dessa har bidragit till stärkt motståndskraft och förmågeutveckling i totalförsvaret och till Sveriges Natoanpassning. Genom nya metodstöd och tekniska verktyg, såsom Öva enkelt! och Övningsportalen, har kapaciteten att planera, genomföra och samordna övningar förbättrats. Pilottester av AI‑verktyg har ytterligare effektiviserat övningsplaneringen.

I arbetet med totalförsvarsövningen ÖTF 2025–2027 har förmågan avseende roller och ansvar vid övergång till en krigsorganisation stärkts. Genom deltagande i Natos övningar – bl.a. BULGARIA 25, Steadfast Deterrence och Steadfast Duel – har MCF utvecklat förmågan inom civil‑militär samverkan, operationsplanering och förståelsen för Natos planeringsprocesser.

Deltagandet i Rescue Borealis, en internationell räddningsövning, har stärkt förmågan att hantera händelser relaterat till kemiska, biologiska, radiologiska, nukleära och explosiva ämnen (CBRNE) och till identifiering av avlidna. MCF:s stöd till andra aktörers övningar, såsom länsstyrelsernas återkommande kärnkraftsövning, SMHI:s klimatrelaterade seminarieövning och sjöfartssektorns DSM25, har haft kapacitetsstärkande effekter för berörda aktörer.

Inom cybersäkerhet har MCF CERT-SE medverkat i både nationella och internationella övningar, däribland Natos Cyber Coalition. Enligt MCF har dessa övningar stärkt förmågan att hantera större gränsöverskridande it‑säkerhetsincidenter och ökat förståelsen för vikten av informationsdelning. Utbildningsinsatser med Nato och Nationella säkerhetsmyndigheten (UDNSA) samt vägledningar om Natos utbildningsutbud har också höjt kompetensen kring hantering av Natoinformation.

Digitalisering

Utvecklingen av molnteknik och de förmågor som den ger sker i ett högt tempo, såväl hos våra allierade och partners, som hos dimensionerande hotaktörer. Försvarsunderrättelsemyndigheterna har under 2025 analyserat förutsättningar för ett möjligt införande av en it-infrastruktur med högt säkerhetsskydd baserat på kommersiell molnteknik. En övergång till en digital molnbaserad infrastruktur syftar till att upprätthålla och stärka den operativa förmågan hos försvars-, säkerhets- och underrättelsemyndigheterna och är nödvändig för att kunna möta det allvarliga säkerhetsläge som råder. Förmågan att hantera och bearbeta stora mängder data ger fördelar och ett övertag gentemot dimensionerande hotaktörer i fred, kris och krig.

Stärkt förmåga att möta hybridhot

Det långsiktiga arbetet mot hybridhot vidareutvecklades under 2025 genom åtgärder och stärkta förmågor inom en bredd av sak- och verksamhetsområden i samhället samt genom internationell samverkan. En betydande del, men inte alla, av dessa sak- och verksamhetsområden ingår i totalförsvaret och redovisas inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap. Åtgärder och resultat med direkt eller indirekt bäring på att hantera och bemöta hybridhot redovisas även inom exempelvis utgiftsområde 4 Rättsväsendet, utgiftsområde 5 Internationell samverkan och utgiftsområde 7 Internationellt bistånd.

Totalförsvarsmyndigheterna har stärkt förmågan att identifiera, motstå och möta hybridhot genom ökad rapportering och samverkan. Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF) har stärkt förmågan att upptäcka, analysera och bemöta antagonistiska påverkansoperationer i informationsmiljön. Försvarsmakten och MCF utgav Utgångspunkter för totalförsvaret 2025–2030 (FM2025-19772:2; MSB2025-08877) i

vilket dimensionerande typsituationer identifierats, bl.a. hybridhot, som totalförsvarets aktörer behöver förbereda sig för. Två nya beredskapssektorer för industri, byggande och handel, respektive utrikeshandel inrättades, vilket skapar bättre förutsättningar att minska sårbarheten för och stärka motståndskraften mot ekonomiska påtryckningar. MPF har även stöttat Moldavien med sekonderade experter till EU:s partnerskapsmission i Moldavien och EU:s snabbinsats för hybrida hot till Moldavien.

Stärkt rymdförmåga för totalförsvaret

Rymden är en strategisk och operativ domän med allt större betydelse för säkerhet och försvar. Genomförandet av försvars- och säkerhetsstrategin för rymden har fortsatt. Totalförsvarets rymdprogram har etablerats. Sverige har stärkt Natos rymdförmåga genom deltagande i Natos rymdinitiativ och nationella bidrag. Samarbetet inom Nato har fortsatt att bidra till Försvarsmaktens utveckling på området.

Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) har bedrivit forskning om militära rymdsystem, analyserat rymdhot och rymdberoenden (samhällets ökade beroende av rymdbaserade tjänster och data). FOI har även genomfört tekniska studier kopplade till satelliter, sensorer och rymdlägesbild samt verkat som stöd i rymdrelaterade frågor till Nato, EU och flera andra myndigheter. Detta har bidragit till utvecklingen av Försvarsmaktens rymdförmåga.

MCF har utvecklat sin verksamhet för att samordna rymdfrågor i det civila försvaret, vilket stärkt samhällets beredskap och det civila försvaret. Myndigheten har bl.a. utvecklat förmåga att bevaka och informera om störningar, exempelvis GNSS- störningar (Global Navigation Satellite System), samt fortsatt sitt arbete inom Europeiska unionens rymdprogram.

Totalförsvarets forskningsinstitut

FOI har bidragit till utvecklingen av totalförsvaret, såväl förmågan i krigsförbanden som den samlade förmågan i totalförsvaret, men också stöttat Sveriges arbete inom Nato och Ukrainas försvarsansträngningar. FOI har bedrivit forskning, metod- och teknikutveckling samt utredningsarbete för totalförsvaret. Myndigheten har etablerat ett forskningsprogram för det civila försvarets behov med inriktning mot befolkningsskydd, försörjningsberedskap, psykologiskt försvar, samhällsfunktionalitet i krig, styrnings- och ansvarsfrågor samt civil-militär samverkan. Därutöver har FOI, tillsammans med berörda myndigheter, startat upp ett kunskapscentrum för livsmedelsberedskap. Under 2025 anordnade FOI ett internationellt symposium rörande CBRNE i Malmö.

Myndigheten för totalförsvarsanalys

Myndigheten för totalförsvarsanalys (MTFA) har en viktig roll i att följa upp och utvärdera utvecklingen inom totalförsvaret. Under 2025 har MTFA redovisat tre regeringsuppdrag. Redovisningarna avsåg utvärderingen av ny struktur för civilt försvar och samhällets krisberedskap, slutredovisning av utvärderingen av Försvarsmaktens och MCF:s uppdrag att främja och utveckla en sammanhängande planering för totalförsvaret 2021–2025 samt en delredovisning av uppdraget att följa upp och utvärdera genomförandet av totalförsvarsbeslutet för 2025–2030. MTFA har även tagit fram en egeninitierad rapport som presenterar ett antal förslag som kan främja den fortsatta utvecklingen av totalförsvaret. Redovisningarna utgör värdefulla underlag för att bedöma totalförsvarets resultat, skapa inriktande planeringsförutsättningar för utveckling av totalförsvaret under den nu aktuella försvarsbeslutsperioden (2025-2030) och utarbeta kommande styrning.

3.4Budgetförslag

3.4.1Beredskapskredit för totalförsvaret

Regeringens förslag

Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2027 utnyttja en kredit i Riksgäldskontoret i händelse av krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden som uppgår till högst 70 000 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag

Beredskapskrediten ska säkerställa att en nödvändig beredskapshöjning inte förhindras eller fördröjs därför att regeringen inte disponerar nödvändiga betalningsmedel.

Regeringen bör bemyndigas att för 2027 utnyttja en kredit i Riksgäldskontoret som uppgår till högst 70 000 000 000 kronor i händelse av krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden. Om beredskapskrediten utnyttjas avser regeringen att återkomma till riksdagen med redovisning av behovet av medel för den fortsatta verksamheten.

Tabell 3.1 Övriga kontokrediter i statens verksamhet

Tusental kronor

		Beslutad	Maximalt	Beslutad	Begärd
Utgifts-		kreditram	nyttjande	kreditram	kreditram
område	Ändamål	20251	2025	20261	2027
6	Krig, krigsfara eller andra utomordentliga
	förhållanden	40 000 000		70 000 000	70 000 000

	Summa	40 000 000		70 000 000	70 000 000

1Av riksdagen beslutad övrig kontokredit exklusive beslut om ändringar i statens budget.

4 Militärt försvar

4.1Mål för utgiftsområdet

Mål från och med 2025

Riksdagen har beslutat (prop. 2024/25:34, bet. 2024/25:FöU2, rskr. 2024/25:114) att målet för det militära försvaret ska vara att ha förmåga att

–försvara Sverige mot väpnat angrepp

–hävda Sveriges territoriella integritet

–värna rättigheter och nationella intressen utanför svenskt territorium i enlighet med internationell rätt

–inom ramen för Natos kollektiva försvar och uppgifter i övrigt, uppfylla Sveriges åtaganden som medlem i Nato

–främja vår säkerhet samt förebygga och hantera konflikter och krig genom att i fredstid genomföra operationer på vårt eget territorium och i närområdet samt delta i internationella fredsfrämjande insatser

–skydda samhället och dess funktionalitet genom att med befintlig förmåga och resurser bistå övriga samhället såväl i fred som vid höjd beredskap.

4.2Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder

För att bedöma måluppfyllelsen av riksdagens mål för det militära försvaret utgår regeringen från resultatutvecklingen inom följande områden:

–operativ förmåga (se avsnitt 4.3.4 Försvarsmakten i alliansen och myndighetens operativa förmåga)

–cyberförsvarsförmågan och försvarsunderrättelseverksamheten (se avsnitt 4.3.5 Förmåga till ledning i hela konfliktskalan och 4.3.9 Försvarsunderrättelseverksamheten har stärkts)

–deltagandet i internationella insatser (se avsnitt 4.3.6 Försvarsmaktens deltagande i internationella insatser har bidragit till att utveckla försvarsförmågan)

–personalförsörjning (se avsnitt 4.3.7 Personalvolymerna har ökat men det finns fortsatt utmaningar)

–materiel- och logistikförsörjning (se avsnitt 4.3.10 Utökad och omfattande försvarsmaterielförsörjning)

–forskning och utveckling (se avsnitt 4.3.11 Ökad fokus på och mer forskning, utveckling och innovation för stärkt militär förmåga)

–internationella försvarssamarbeten (se avsnitt 4.3.15 Samarbete med andra länder har gett stärkt förmåga).

4.3Resultatredovisning

Resultatredovisningen inleds med en beskrivning av den säkerhetspolitiska utvecklingen därefter följande områden: Militärt stöd till Ukraina, Sverige som allierad och fortsatt integrering i Nato samt Försvarsmakten i alliansen och operativ förmåga.

4.3.1Säkerhetspolitisk utveckling

Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022 har för en lång tid framåt och i grunden försämrat det säkerhetspolitiska läget för Europa, Sverige och i närområdet.

Rysslands säkerhetspolitiska målsättningar sträcker sig bortom Ukraina. Ryssland kommer under överskådlig tid att befinna sig i en konfrontation med väst. Det säkerhetspolitiska läget är rörligt och svårförutsägbart.

Stora delar av Rysslands militära förmåga, framför allt i markdomänen, är fortsatt upptagna av kriget mot Ukraina. I Sveriges närområde finns dock fortfarande förmågor inom exempelvis marin- och flygstridskrafter som inte nämnvärt har påverkats av kriget. Östersjöregionen är av stor militärstrategisk betydelse för såväl Ryssland som Nato och det kan förväntas att Ryssland kommer att prioritera en återuppbyggnad av sin förmåga här.

Flera stater genomför hybridoperationer, men Ryssland utgör den dimensionerande hotaktören i vårt närområde. Ryssland agerar aggressivt och opportunistiskt genom olika former av hybridoperationer såsom t.ex. sabotage, luftrumskränkningar med flyg och drönare samt cyberangrepp mot infrastruktur och bedöms vara berett att fortsatt göra så under kommande år. Sådana destabiliserande operationer har riktats mot flera länder i Europa. Syftet är att försöka skapa oro och osäkerhet, påverka beslutsfattande, försvaga sammanhållning och tillit inom och mellan allierade samt att påverka stödet till Ukraina. Spänningarna i Östersjön har ökat till följd av Rysslands aggression mot Ukraina. Förekomsten av den ryska så kallade skuggflottan samt de åtgärder som Ryssland vidtagit för att skydda denna, har bidragit till att Östersjön blivit alltmer trafikerad. Därtill har andra ryska åtgärder som t.ex. störning av GPS- och andra GNSS-signaler, bidragit till spänningarna. Sammantaget har risken för olyckor, missförstånd och incidenter ökat och avsiktliga provokationer och sabotageförsök har blivit fler.

Arktis har fått en större säkerhetspolitisk och militärstrategisk betydelse. Regionen har utvecklats från ett lågspänningsområde till en arena för stormaktsrivalitet och står i ökat geostrategiskt fokus för såväl arktiska som icke-arktiska stater. Globala säkerhetspolitiska förhållanden spiller över på regionen och klimatförändringarna bidrar till osäkerhet och förhöjd risk. Arktis är den primära geografin i vilken stormakternas strategiska avskräckningsintressen möts. Den militära dimensionen av Kinas närvaro i regionen är fortsatt begränsad, även om försvarssamarbetet mellan Kina och Ryssland har fördjupats i Arktis. Däremot antas Kinas forskning i regionen ha dubbla användningsområden som kan understödja landets säkerhetspolitiska intresse.

Sverige och Finlands Natomedlemskap har ökat Natos operativa djup och knyter Arktis, Nordatlanten och Östersjöområdet tätare samman, ur ett strategiskt och operativt perspektiv. Sveriges svar på Rysslands aggressiva utrikespolitik är motverkanspolitiken. Tillsammans med våra allierade och partners motverkas ur en styrkeposition Rysslands förmåga att göra skada. Här ingår den stärkta avskräckningen genom Nato, förstärkningen av totalförsvaret, omfattande och uthålligt stöd till Ukraina samt sanktioner och andra åtgärder mot Ryssland.

Mellanöstern präglas fortsatt av betydande instabilitet och säkerhetsläget har försämrats avsevärt under 2026. I februari inledde Israel och USA militära angrepp mot Iran. Iran svarade genom att stänga Hormuzsundet och genomföra robot- och drönarattacker mot Israel och grannländer i Mellanöstern, inklusive mot amerikanska militärbaser och civila egendom. Iran har samtidigt använt sin förmåga att störa sjötrafiken genom Hormuzsundet som ett strategiskt påtryckningsmedel i syfte att uppnå politiska eftergifter, både i förhandlingarna om sundets framtida förvaltning och i bredare frågor rörande relationen till USA och den regionala säkerhetsordningen. Den begränsade trafiken genom Hormuzsundet har påverkat världsekonomin negativt, särskilt genom störningar i den globala energihandeln. Kriget har även lett till en kraftig upptrappning av konflikten mellan Israel och

Hizbollah i Libanon, som riskerar att ytterligare undergräva stabiliteten i regionen. Situationen i Israel och Palestina fortsätter att präglas av kriget efter Hamas terroristattacker mot Israel den 7 oktober 2023. En bräcklig vapenvila råder sedan oktober 2025, samtidigt som den humanitära krisen i Gaza består. På Västbanken fortsätter bosättningsexpansionen och bosättarvåldet på rekordhöga nivåer.

Den indopacifiska regionen är av stor betydelse för globala maktförhållanden och stabiliteten.

De europeiska Natoländerna liksom Kanada tar ett större ansvar för euroatlantisk säkerhet. I det ingår att bygga upp den egna försvarsförmågan och samtidigt upprätthålla den transatlantiska länken.

Den hårdnande geopolitiska maktkampen gör det svårare att hantera gränsöverskridande hot och globala utmaningar. Ett exempel är klimatförändringar som ökar internationella spänningar och instabilitet samt fördjupar existerande konflikter och utgör det allvarligaste icke-aktörsdrivna hotet, framför allt på längre sikt.

4.3.2Sveriges militära stöd till Ukraina

Sverige har fortsatt att lämna omfattande militärt stöd till Ukraina

Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022 har Sverige bidragit med ett omfattande militärt stöd till Ukraina. I och med stödpaket 22 som presenterades i maj 2026 uppgår det totala värdet av Sveriges militära stöd till Ukraina till cirka 128 miljarder kronor. Det svenska militära stödet utmärker sig i både absoluta tal och som andel av BNP. Sverige är ett av de länder som ger mest omfattande stöd till Ukraina.

I mars 2026 överlämnades skrivelsen Sveriges militära stöd till Ukraina (skr. 2025/26:162) i vilken det redogörs för det militära stöd som Sverige lämnat till Ukraina sedan Rysslands fullskaliga invasion 2022, hur det militära stödet koordineras i en internationell kontext, hur stödet följs upp samt hur lärdomar från kriget i Ukraina omhändertas. Skrivelsen omfattar även en bedömning rörande effekterna av det svenska stödet. I det följande lämnas en kortare redogörelse för dessa delar.

Det svenska militära stödet har haft en positiv inverkan på slagfältet i Ukraina. Det har också bidragit till positiva bieffekter för svensk del bland annat genom stärkt försörjningssäkerhet av försvarsmateriel.

En annan viktig bieffekt är att det militära stödet till Ukraina bidragit till stärkt försvarsinnovation samt teknik- och taktikutveckling såväl i Sverige som i övriga Europa. Att löpande anpassa teknik och taktik efter utvecklingen på slagfältet är centralt för att nå avgörande i pågående krigföring. Stödet har även bidragit till att främja en försvarsindustriell relation med Ukraina och en ökad industrisamverkan mellan svensk och ukrainsk industri.

En stor del av stödet har omfattat anskaffning av materiel för donation till Ukraina

Det militära stödet har i stor utsträckning omfattat anskaffning av nyproducerad materiel för donation till Ukraina i syfte att möta Ukrainas behov. Sverige har anskaffat såväl tyngre som lättare vapensystem, sensorer och ledningssystem som efterfrågas av Ukraina. Genom att ha anskaffat nyproducerad materiel har Sverige kunnat förse Ukraina med efterfrågad materiel och utrustning och samtidigt bidragit till att stärka svensk, europeisk och ukrainsk försörjningssäkerhet avseende

försvarsmateriel. Utöver ny materiel anskaffades även reservdelar och tjänster, med mera, för att underhålla, reparera och vidmakthålla tidigare donerad materiel.

Innovation och industrisamverkan inom det militära Ukraina-stödet

I november 2025 ingick Sverige och Ukraina en avsiktsförklaring om samarbete rörande försvarsinnovation. I stödpaket 19 till Ukraina lanserade Sverige ett innovationsinitiativ inriktat på existerande tekniska förmågor som kan lösa problem på det ukrainska slagfältet, men som behöver färdigställas till militära produkter som kan serieproduceras. Initiativet har fortsatt under 2026.

Under 2025 ingick Sverige och Ukraina även en avsiktsförklaring om samarbete rörande gemensam produktion av försvarsmateriel. För att stärka sådan industrisamverkan har Försvarets materielverk fått i uppdrag att utveckla nuvarande bemanning i Ukraina genom att utreda och förbereda etableringen av ett försvarsindustrikontor i Kiev samt att utfärda referensbrev till svenska företag i syfte att underlätta kontakter med ukrainska företag och myndigheter.

Övrigt stöd till Ukraina

Fortsatta donationer av materiel från Försvarsmaktens krigsorganisation har genomförts. Utöver Stridsbåt 90 har den donerade materielen bland annat omfattat soldatutrustning, burna vapensystem, sjukvårdsutrustning, ammunition och logistikfordon.

Sverige har lämnat finansiella bidrag till bilaterala och multilaterala fonder och initiativ som på olika sätt anskaffar eller finansierar materiel för donation till Ukraina. Sverige har bidragit till bl.a. ett tjeckiskt initiativ rörande anskaffning av grovkalibrig ammunition och ett danskt initiativ som finansierar ukrainska beställningar från den egna försvarsindustrin, såsom långräckviddiga robotar, artilleripjäser och ammunition. Utöver dessa har Sverige genom ekonomiska donationer bidragit till Natos stödfond till Ukraina avseende både kort och långsiktigt stöd genom Nato Comprehensive Assistance Package Trust Fund for Ukraine samt det av Storbritannien ledda stödfonden Nato Security Assistance and Training for Ukraine Trust Fund.

Försvarsmakten har deltagit med instruktörer i ett antal multilaterala utbildningsoperationer inom flera olika förmågeområden.

Internationell koordinering av det militära stödet

Sverige har deltagit i det särskilda internationella samarbetsformat som upprättats för det militära stödet till Ukraina (Ukraine Defence Contact Group) och underliggande förmågekoalitioner. Syftet är att kraftsamla och koordinera stödet till Ukraina samt förenkla för Ukraina att ta emot och implementera stödet. Sverige deltar i ett flertal förmågekoalitioner. Sverige har särskilt bidragit till att etablera en förmågekoalition rörande telekrig. Sverige leder koalitionen tillsammans med Tyskland. Telekrigsområdet är särskilt viktig för Ukrainas försvar och arbetet inom koalitionen innebär också att Sverige kan omhänderta ukrainska erfarenheter inom telekrigföring.

Sverige har även deltagit i en särskild koalition bestående av ett trettiotal länder under ledning av Storbritannien och Frankrike. Koalitionens arbete syftar till att förbereda för ett fördjupat stöd till Ukraina vid ett kommande eldupphör eller fredsavtal. Koalitionen förbereder bl.a. för en möjlig återförsäkringsinsats i Ukraina.

4.3.3Sverige som allierad och fortsatt integrering i Nato

Sveriges integrering i Natos operationsplaner och strukturer har fortsatt under 2025. Den nationella planeringen för Sverige som del av Natos kollektiva försvar har anpassats.

Ett viktigt fokus för Nato under året har varit att säkerställa att operationsplanerna kan genomföras, bl.a. genom att allierade länder bidrar med krigsförband för att fylla upp styrkebehoven. Sverige har som allierad bidragit till detta arbete.

För mer information om den verksamhet Sverige genomfört inom Nato under 2025 se regeringens skrivelse Verksamheten inom Nato under helåret 2025 (skr. 2025/26:151).

Försvarsmakten ställde styrkor ur samtliga försvarsgrenar under Natos befäl

Sverige har under 2025 aktivt bidragit till Natos koncept för avskräckning och försvar i det euroatlantiska området (Deterrence and Defence of the Euro-Atlantic Area, DDA) i samtliga försvarsgrenar. Merparten av operationerna och aktiviteterna har genomförts i Sveriges närområde. Deltagandet har bidragit till avskräckning i regionen och befäst bilden av Sverige som en trovärdig allierad. Försvarsmakten har vid flera tillfällen lämnat över befälsrätten för svenska förband, fartyg och stridsflyg till Nato. Detta har stärkt svensk förmåga att planera och genomföra gemensamma militära insatser i multinationella miljöer samt stärkt samarbetet med allierade länder, Nato som organisation och EU.

Under inledningen av 2025 genomfördes strategiska transporter eskorterade av stridsflyg och Visbykorvetter av en svensk bataljon till Lettland för deltagande i Natos multinationella brigad. Styrkan var sedan underställd Natos befäl till juni 2025. Försvarsmakten bidrog åter med en bataljon till Lettland under första halvåret 2026. Sverige bidrog till Natos förstärkta incidentberedskap, Enhanced Air Policing, genom att under Natos befäl patrullera allierat luftrum i Natos norra övervakningsområde med stridsflyg. Stridsflyg deltog även i en luftförsvarsoperation i Polen med syfte att skydda den logistiknod i Polen som används för militärt och civilt stöd till Ukraina.

Sverige var en av de första allierade som bidrog till den pågående marina operationen Baltic Sentry med syfte att förstärka sjöövervakningen och avskräcka mot sabotage av kritisk undervattensinfrastruktur i Östersjön. Detta var första gången som Försvarsmakten ställde fartyg under direkt ledning av Nato. Under första halvåret 2025 avdelade Försvarsmakten också ytstridsfartyg och minröjningsfartyg till Natos stående marina styrkor som bidrog till sjölägesbilden i Östersjön. I slutet av 2025 stod Försvarsmakten värd för den säkerhetshöjande aktiviteten Merlin med syfte att stärka ubåtsjaktförmågan inom alliansen. Försvarsmakten bidrog med korvetter och ställde en ubåt under Natos ledning under aktiviteten.

Försvarsmakten har bistått, övat och planerat med grannländer för att stärka Natos försvarsförmåga

Under hösten 2025 bistod Försvarsmakten också Danmark med telekrigsförband med radarsystem med antidrönarförmåga för att bidra till säkerheten vid EU-toppmötet i Köpenhamn. Det svenska förbandet leddes på plats av det danska försvaret. Stödet bidrog till att värna ett allierat grannlands suveränitet och territoriella integritet.

Under 2025 fortsatte Försvarsmaktens planering för den framskjutna allierade närvaron i Finland (Forward Land Forces Finland, FLF Finland) för vilken Sverige är

ramverksnation, i nära samråd med Finland, Nato och allierade. En första övningsaktivitet genomfördes även under senhösten 2025.

Tillsammans med Polen har Försvarsmakten under hösten 2025 övat på att förstärka Gotland med kustrobotsystem från Polen och det svenska fastlandet, för att snabbt få ett heltäckande försvar av ön till havs och på land. Detta förbättrade Sveriges och Polens förmåga att gemensamt möta potentiella angripare och signalerade ländernas beredskap att tillsammans agera på olika typer av hot mot länderna och allierade i regionen.

Vidare deltog Försvarsmakten bl.a. i övningarna Arctic Lock och Northern Star i Finland, samt till Northern Coasts tillsammans med flertalet Östersjöländer.

Utvecklat standardiseringsarbete och annan anpassning till Nato hos fler myndigheter

Försvarets materielverks (FMV:s) anpassning till Nato har handlat om att göra svensk materielförsörjning fullt interoperabel, standardiserad och samordnad med alliansens processer. Ett fokusområde har varit att ratificera och implementera Natostandarder (STANAGs) gällande exempelvis ammunitionstyper för att svensk materiel ska fungera integrerat med allierade i exempelvis insatser och övningar. FMV har också deltagit i fler Natorelaterade arbetsgrupper och projekt.

Försvarets forskningsinstitut (FOI) har fortsatt att anpassa sin verksamhet till Nato genom att anpassa forskning, analyser, metoder och stödverksamhet till Sveriges nya roll som allierad. Det handlar både om att bidra till Natos kollektiva försvar och att dra nytta av Natos forsknings- och innovationsstrukturer. FOI har fortsatt öka sitt deltagande i Natos forskningsorganisation Science and Technology Organization (STO). FOI bidrog i arbetet ytterligare genom att myndighetens generaldirektör var ordförande för översynen av Natos nya forskningsstrategi. Se vidare avsnitt 4.3.11 nedan.

4.3.4Försvarsmakten i alliansen och myndighetens operativa förmåga

Förmågan att möta ett väpnat angrepp har fortsatt utvecklas både nationellt och som allierad

Förmågeutvecklingen i krigsorganisationen har fortsatt. Som allierad i Nato integreras den tidigare beslutade svenska krigsorganisationen med Natos förmågemål. Syftet är att de regionala planerna där Sverige ingår ska vara genomförbara. Försvarsmakten har fått i uppgift att löpande anmäla in svenska krigsförband i Natos styrkegenererings- modell (Nato Force Model). Försvarsmaktens deltagande i Natos operationer och aktiviteter har givit värdefulla lärdomar.

Inom ramen för det kollektiva försvaret har Sverige liksom övriga allierade under 2025 tilldelats nya förmågemål (Capability Targets 2025). Målen tar sin utgångspunkt i Natos operationsplaner och de styrkor som bedöms nödvändiga för att planerna ska kunna genomföras. För Sveriges del omfattar Natos förmågemål samtliga försvarsgrenar och försvarsmaktsgemensamma funktioner enligt nedanstående prioriteringar i sak och tid.

Förmågemålen till 2031 omfattar följande huvudpunkter:

1	Utveckla en multinationell divisionsledning med tillhörande
	divisionsförband i samverkan med Norge.
2	Utveckla tre tunga infanteribrigader och en lätt infanteribrigad.
	21

3	Förbättra marinens interoperabilitet och dess förmåga att omgruppera.
4	Förbättra flygvapnets interoperabilitet, beredskap och förmåga att
	omgruppera.
5	Utveckla förmågan att bidra till och verka i integrerat luft- och
	robotförsvar och luftvärnsförbanden.
6	Utveckla förmågan att möjliggöra militära operationer i regionen samt
	tillhandahålla värdlandsstöd.
Förmågemålen efter 2031 omfattar följande huvudpunkter:
A	Utveckla digitalt understödda krigsförband, kapabla att genomföra fullt
	interoperabla multidomänoperationer inom regionen med prioritet att
B	utveckla markförbandens rörlighet, eldkraft och sensorer
C	slutföra återstående krav för luftvärnsförbanden
D	utveckla den framtida förmågan till ubåtsjakt
E	Utveckla av flygvapnet med fokus på tillförsel av nya förmågor som
	lufttankning, nedhållande av fientligt luftförsvar och utökad
	bekämpningsräckvidd.

Natomedlemskapet har påverkat processen för hur Sverige inriktar utvecklingen av det militära försvaret och den svenska krigsorganisationen. De förmågemål som har tilldelats Sverige ligger i linje med inriktningen i det försvarsbeslut som riksdagen fattade 2024 (prop. 2024/25:34, bet. 2024/25:FöU2, rskr. 2024/24:115). Medlemskapet i Nato innebär krav på att uppfyllda och samövade krigsförband kan ställas till alliansens förfogande. Det försämrade omvärldsläget har inneburit att en ökning av takten i krigsförbandsproduktionen har prioriterats. Det har behövts för att kunna säkerställa att alliansen har de krigsförband som behövs för att genomföra operationsplanerna och för att kunna verka krigsavhållande.

Försvarsmakten har fortsatt sitt arbete med att stärka mobiliseringsförmågan

Försvarsmakten har under 2025 arbetat med att stärka förmågan till mobilisering genom att i ökad omfattning krigsplacera personal och materiel. Armén genomförde exempelvis operation S:t Göran vilket resulterade i ett ökat antal prövade planer, ytterligare mobiliseringsförberedelser och ytterligare krigsplacerad materiel. För att hela krigsorganisationen ska kunna mobiliseras inom fastställda tidskrav finns fortsatta behov av tillväxt av infrastruktur, fortsatt krigsplacering av personal och materiel samt övningar.

Armén har ökat sitt engagemang i Nato

Arméns integrering i Nato fortskrider. Bland annat har armén deltagit i framtagningen av Natos regionala plan för försvaret av Alliansens nordvästra område och rent praktiskt har armén bidragit med en styrka till Natos framskjutna närvaro Forward Land Forces (FLF) i Lettland samt genomfört verksamhet som en del av Sveriges ansvar som ramverksnation för FLF Finland. Med detta är armén engagerad i två olika riktningar och operationsområden.

Nationellt har armén fortsatt att öva med brigad i divisions ram. Armén har även fortsatt bidragit med omfattande stöd till Ukraina.

Luftvärnssystem 103 har under året uppnått operativ förmåga och beredskapskontroll har genomförts avseende luftvärn. Förmågan avseende fjärrstyrda obemannade farkoster har ökat, bl.a. med etableringen av Försvarsmaktens UAS-Center vid K 3 i Karlsborg som ska följa teknikutveckling, genomföra försök och utbildning samt stödja förbandens implementering av förmågan.

Armémateriel

Brist på materiel och infrastruktur är fortsatt en utmaning för armén och arbete med att fylla upp krigsorganisationen kvarstår. En av de mest avgörande utmaningarna för armén de kommande åren är brist på tillgänglig kvalificerad materiel. Ett stort antal beställningar av materiel har gjorts under året. Exempel på större beställningar till industrin är brigadluftvärn, buret luftvärn, Terrängbil 24 och pansarvärnsförmåga.

Leveranser av markmateriel omfattade bl.a. granatkastarpansarbandvagnar till de mekaniserade bataljonerna samt splitterskyddade bandvagnar och renoverade pansarterrängbilar. Vidare levererades ett nytt buret luftvärnssystem och stora mängder finkaliber- och artilleriammunition som bidragit till att öka lagervolymerna.

Förseningar har förekommit bl.a. på grund av resursbrister och kvalitetsproblem hos industrin samt förseningar från underleverantörer. I vissa fall har FMV skjutit upp leveranser på Försvarsmaktens begäran för att tillmötesgå Försvarsmaktens ändrade behov. Vidare har internationella prioriteringar till fördel för andra nationer i vissa fall bidragit till förseningar av leveranser till Försvarsmakten.

Militärregioner och hemvärnet

Under 2025 har militärregionerna och hemvärnsförbanden upprätthållit beredskap och deltagit i nationella operationer samt lämnat stöd till samhället. Militärregionerna har fortsatt bidragit till utvecklingen av totalförsvaret genom samverkan och övningar och hemvärnet har deltagit i internationella övningar och operationer bl.a. i Estland och Lettland samt på Grönland. Fortsatt stöd till Ukraina har genomförts genom utbildningsinsatsen Interflex.

Antalet hemvärnssoldater under 2025 har ökat och uppgick till 23 069 personer

(11 procent kvinnor och 89 procent män). I förhållande till 2024 är det en ökning med cirka 800 personer och Försvarsmakten konstaterar att det fortsatt finns ett stort intresse för att söka sig till hemvärnet.

Förbandsproduktionen stärktes under året med införande av frivillig militär utbildning (FMU). Utbildningen utgör en ny väg in i hemvärnet för frivilliga som inte har genomfört grundutbildning med värnplikt.

Marinens fortsatta integrering i Nato och uppbyggnad av krigsorganisationen

Marinens integrering i Nato fortsätter. Bland annat har marinen deltagit i framtagningen av Natos regionala plan för försvaret av alliansens nordvästra område vilken sedan omsatts till nationell plan bl.a. för de marina förbanden. Marinen har under året avdelat resurser till stöd för Natos pågående operation Brilliant Shield och eVA Baltic Sentry, avdelat korvetter och minröjningsfartyg till Natos stående marina styrkor samt löst nationella uppgifter inom ramen för sjöövervakning, marin närvaro och inhämtning mot rysk verksamhet i Östersjön.

Övningar har bedrivits nationellt och med allierade som tillsammans med ökad beredskap bidragit till förstärkt förmåga att möta förändrade operativa behov i Östersjön. Samband och ledning är fortsatt en utmaning och utgör en operativ

begränsning för att fullt ut kunna verka tillsammans med övriga allierade. Ett antal övningar såsom SWENEX25 samt Marinövning höst har haft ett fokus på krigsförbandsutveckling vilket har bidragit till att utveckla och vidmakthålla krigsorganisationen.

Fortsatt uppfyllnad av krigsförbanden materiellt och personellt liksom utveckling av marinens logistikkoncept och de marina basbataljonerna har genomförts under året.

Marinmateriel

Marinförbanden har förstärkts genom leveranser av ubåten HMS Halland. Därmed har samtliga tre ubåtar av Gotlandsklass halvtidsmodifierats. Därtill har röjdykarfartygen HMS Sturkö och HMS Spårö samt minröjningsfartyget HMS Kullen levererats till Försvarsmakten efter omfattande åtgärder. Även ledningssystem har levererats till marinen för ökad interoperabilitet inom Nato.

Viktigare beställningar till industrin är ny beställning av Torped 47. Förutom själva torpederna har även nya torpedtuber beställts för integration på fartyg. Därtill har beställning lagts avseende luftvärnsrobotar till Visbykorvetter och återanskaffning av stridsbåtar samt omförhandling av befintligt uppdrag ubåt typ Blekinge (A26). FMV har under halvårsskiftet 2026 undertecknat ett kontrakt om anskaffning av fyra luftförsvarsfregatter till Försvarsmakten.

Ökat fokus på Flygvapnets uppgifter

Flygvapnet har haft en hög operativ belastning med ökad incidentberedskap, internationella åtaganden och nationell beredskap. Rådande säkerhetsläge medför ett ökat fokus på flygvapnets uppgift att dygnet runt, året om, hävda den svenska suveräniteten genom att bevaka och försvara svenskt luftrum. Natoanslutningen innebär ett ökat nyttjande av svenska flygförband för operationer och övervakning av allierat luftrum.

Insatser och övningsverksamhet har positivt bidragit till att utveckla krigsorganisationen och förmågan, men också visat att samband och logistik har begränsningar. Flygvapnets krigsförband har ett behov av ökad ledningsförmåga samt ökad personell och materiell tillgänglighet. Samtidigt utvecklas långsiktig förmåga, där innovation och snabb anpassning är avgörande för att möta framtida utmaningar samt kunna verka effektivt och avskräckande.

Flygvapnet har fortsatt att utveckla verksamheten inom rymddomänen med inriktning att bygga kompetens och att producera och distribuera rymdlägesbild till övriga delar av Försvarsmakten. Inom rymdområdet har också ett arbete genomförts för att möta behovet av spaning och övervakning från rymden, för exempelvis långräckviddig bekämpning.

Förbandsutvecklingen omfattar även ökandet av flygbasförbandens förmåga till spridd gruppering av stridsflyg och tillhörande anskaffning av materiel för rörlighet, skydd och uthållighet. Detta har inkluderat system för att upptäcka och bekämpa drönare. Flygtidsproduktionen för bl.a. stridsflyget påverkas negativt av fortsatt personalbrist, särskilt inom flygteknisk tjänst.

De nordiska flygvapenchefernas gemensamma koncept för fördjupat samarbete mellan ländernas flygvapen, Nordic Air Power Concept (NAPC), fortsatte att ta steg framåt med gemensam planering och ledning av luftoperationer, samordnad utveckling och nyttjande av flygbaser, utökad gemensam lägesbild och gemensam utbildning, träning och övningsverksamhet.

Flygvapnet har på kort tid byggt upp förmåga att upptäcka och oskadliggöra drönare, vilken operativt kunde användas 2025 under insatsen i Polen.

Flygtidsproduktion

Flygtidsproduktionen inom JAS 39 systemet utvecklades negativt under 2025. Försvarsmakten bedömer att flygtidsproduktionen avseende JAS 39 inte fullt ut möter det långsiktiga behovet för att bygga och vidmakthålla samtliga förmågor i stridsflygförbanden i den takt som krävs.

Tabell 4.1 Flygtimmar per flygplans- och helikoptertyp

Antal flygtimmar

	2018	2019	2020	2021	2022	2023	2024	20252
JAS 39	10 233	9 624	11 308	11 727	10 364	11 092	11 256	10 098

SK 60	2 196	1 952	3 922	5 085	4 770	4 341	1 673	0

SK 401	-	-	-	-	-	-	483	787
Tp 84	2 196	1 952	1 447	1 711	1 714	1 627	1 617	1 681

Fpl 100	1 602	1 693	1 304	1 025	864	1 019	1 028	1 176

Fpl 102	1 607	1 596	1 489	1 850	1 947	1 627	1 723	1 973

Helikopter 14	1 454	1 025	1 165	1 170	1 133	1 316	1 535	1 203

Helikopter 15	3 637	3 653	3 772	3 350	3 221	3 364	3 534	3 098

Helikopter 16	2 815	2 449	2 326	2 403	2 293	2 082	2 355	2 639

1Flygsystem SK 40 introducerades 2024.

2Förändringar i flygtid jämfört med tidigare år beror till stor del på att brist på flygtekniker, pågående utveckling av flygplanstyper samt att utbildning av piloter i större utsträckning än tidigare har genomförts i extern regi.

Källa: Försvarsmaktens årsredovisning för 2025.

Flyg- och rymdmateriel

Flygvapnet befinner sig i en period av omfattande förnyelse av materielsystem. Det rör omsättning av sensorkedjan, ersättning av transportflygplan, introduktion av stridsflygdivisionerna till JAS 39 E, integrering av nya vapensystem för långräckviddig bekämpning samt införande av nya lednings- och spaningsflygplan. Det första Gripen E-flygplanet levererades till Flygvapnet i oktober 2025. Inom flygområdet fortsatte den materiella utvecklingen med blockuppdatering av JAS 39 C/D och leveranser av kvalificerad flygammunition. Leveranser omfattade även fyra JAS 39 E, tre skolflygplan SK40, en sjöoperativ helikopter 14 F, materiel till flygbasbataljonerna samt sambandsmateriel till anskaffade ledningsfordon.

Under året genomfördes beställningar av större materielprojekt. Exempel på dessa beställningar var effektbestämmande materiel till JAS 39, nytt statsflygplan TP106 samt nytt taktiskt transportflygplan C-390. Försvarsmakten genomförde verksamhet för framtida stridsflyg i konceptfas (Vägval Stridsflyg). Vidmakthållandet av flygmaterielsystemen genomfördes i stort enligt plan.

Flygvapnet har påbörjat operationalisering av rymdförmågor genom anskaffning av ett tiotal spanings- och övervakningssatelliter. Detta stärker underrättelseförmågan och förmåga till långräckviddig bekämpning. Vidare har etablering av infrastruktur och säkerhetsskydd för uppskjutning av militära satelliter påbörjats.

FMV har ingått partnerskap inom Nato för att diversifiera Försvarsmaktens möjligheter till anskaffning av satellitkapacitet för ledning.

Specialförbanden fortsätter sin omstrukturering och utvecklar operativ ledning

Specialförbanden har under 2025 och fortsatt under 2026 genomfört operationer och deltagit i omfattande övningsverksamhet. Samverkan med partners har varit centralt. Verksamheten har bidragit till ökad förmåga hos förbanden.

Specialförbanden har fortsatt att fokusera på nationellt försvar i sin förmågeutveckling för att kunna bidra till handlingsfrihet för Försvarsmakten i hela konfliktskalan. Ett särskilt fokusområde har varit att utveckla operativ ledning, framför allt utveckling av olika ledningsplatser. Nya och föränderliga hot har hanterats genom att anpassa och utveckla personal, metod och teknik.

Specialförbanden har under 2025 fortsatt integreringen med Nato genom bemanning av stabsofficerare samt koordinering av regionala planer och orderverk. Vidare har specialförbanden fortsatt utveckling och integrering av jägarförband ur armén i syfte att kunna stödja och verka i en specialoperativ kontext. Specialförbanden har också fortsatt samarbetet med marinen för att utveckla komponenter som på sikt kan ge specialoperativt stöd.

4.3.5Förmåga till ledning i hela konfliktskalan har stärkts

Under 2025 fastställde Försvarsmakten myndighetens koncept för ledning av militära operationer. Konceptet klargör vad som krävs ur ledningssystemsynpunkt för militära operationer nationellt, aktiviteter för avskräckning och försvar samt internationella militära operationer tillsammans med allierade inom Nato samt fredsfrämjande insatser. Konceptet pekar också på ökade krav på ledningssystemet som helhet som en konsekvens av bl.a. Natos vilja att utveckla förmåga till multidomänoperationer vilket också innebär ökade krav på det tekniska ledningsstödssystemet. Ledningsstödssystemet måste kunna hantera stora mängder data i alla sekretess- och säkerhetsskyddsklasser, inklusive svenska och internationella nivåer (Nato, EU, FN och bilaterala samarbeten), integrerat i realtid vilket i praktiken innebär krav på digitalisering.

Ledningsfunktionen inom Försvarsmakten har förstärkts under året genom att cyberförsvarsledningen och cyberförsvarsförbanden har slagits samman. Försvarsmakten har inrättat ett fjärde cyberförsvarsförband för att vidareutveckla förmågan till defensiva cyberoperationer i och utanför Försvarsmaktens system och plattformar.

Ledningsstödssystemet inom Försvarsmakten har stärkts under året. Försvarets telenät är nu robustare samt har högre kapacitet vilket har förstärkt ledningsförmågan. Säker kommunikation med Finland (FISE) har upprättats och nödvändig transformering för att kunna ansluta till NATO Communication and Information Agency har genomförts. Inom samtliga försvarsgrenar och centrala staber behöver konnektiviteten mot allierade ledningsstödsystem med modern interoperabel teknik öka.

Förmåga till militära operationer har ökat genom stärkt logistik

Försvarsmakten stärkte under 2025 sin förmåga att kunna förflytta och långsiktigt försörja egna och allierade staters förband med förnödenheter i syfte att kunna genomföra storskaliga militära operationer. Detta var ett resultat av såväl myndighetens eget förändringsarbete som myndighetens arbete med regeringsuppdragen avseende myndighetens logistikkoncept samt ökad tillgänglighet på materiel och personlig utrustning. Försvarsmaktens logistik har också övats och tränats under föregående år, inte minst genom stödet till Ukraina. Exempel på större

beställningar till industrin av materiel avser kroppsskydd, reservdelar för kroppsskydd och vattenrenare.

Försvarsmaktens logistiska förmåga hindras av begränsningar i fundamentala strukturella och personella behov. Den generella bristen på förråd andra infrastrukturella resurser samt brist på personal generellt och inom vissa kompetensområden, såsom logistik och tekniskt kunnande, hämmar logistikfunktionens utveckling. Detta gäller bl.a. sjukvårdstjänsten, med uppgift att transportera och ge vård åt sårade och skadade.

Försvarsmakten lämnade under hösten 2025 ett erbjudande till Nato om att etablera ett gemensamt logistikhögkvarter vid Enköpings garnison för Natos nordvästra operationsområde. Projektering och byggnationer har påbörjats, vilket kommer att fortsätta under de kommande åren liksom utveckling av förmågan. Nato har beslutat att kostnaden för etableringen kommer att finansieras gemensamt av de allierade.

Sverige utvecklar värdlandsstödet tillsammans med Nato

Värdlandsstöd är ett samlingsbegrepp för det civila och militära stöd som ett värdland ger till allierade styrkor och organisationer som befinner sig inom, är verksamma i, eller transiteras inom värdlandets gränser. Stödet ges i alla beredskapsnivåer och syftar ytterst till möjliggörande av militära operationer. Sverige ska kunna ta emot, stödja och leda allierade förband på svenskt territorium.

Under 2025 har arbetet med att skapa förutsättningar för ökad militär rörlighet fortsatt inom Nato. Genom etablerandet av grundläggande krav gällande infrastruktur med tillhörande funktioner och tjänster förbättras förutsättningarna för att allierade snabbt ska kunna stödja varandra genom storskaliga militära operationer i uppkomna situationer.

Utveckling av Sveriges förmåga till värdlandsstöd omfattade under 2025 även insatser avseende bl.a. transportinfrastruktur, basområden, gemensamma logistikflöden samt ammunitions- och materielhantering enligt Natostandard. Parallellt fortsätter också arbetet inom EU för att stärka den militära rörligheten i Europa.

Försvarsmakten har fortsatt lämnat stöd till civil verksamhet

Inom ramen för gällande lagar och förordningar och med befintlig förmåga och resurser har Försvarsmakten lämnat stöd till civil verksamhet vid 55 tillfällen under 2025 (85 tillfällen 2024). En majoritet av stödet lämnades till Polismyndigheten. Minskningen bedöms bero på att beredskapsmyndigheter och brottsbekämpande myndigheter i större utsträckning än tidigare kunnat hantera händelser med egna resurser.

Försvarsmaktens stöd till samhället under året har bidragit till Sveriges samlade lägesuppfattning, att tillgodose Försvarsmaktens uthållighet och att skydda samhällets strategiska funktionalitet. Under året utvecklades även planer som övades och resurser tillgängliggjordes så att stöd kan lämnas så precist och effektivt som möjligt.

Frivilliga försvarsorganisationers engagemang har varit en viktig del i arbetet med försvarsvilja

De frivilliga försvarsorganisationerna (FFO) är en viktig del i arbetet med att stärka försvarsviljan. Under året har intresset för att engagera sig i de FFO fortsatt varit högt. FFO har fortsatt arbetet med totalförsvarsupplysning, rekrytering och utbildning till såväl det militära försvaret som det civila försvaret. De frivilliga försvarsorganisationernas arbete har bidragit till att öka folkförankringen och att stärka försvarsviljan i Sverige. Arbetet med nya uppdrag till de frivilliga försvarsorganisationerna utifrån Försvarsmaktens behov fortlöpte under året. För

2025 tillkom cyberförsvar som ett nytt delområde och tillsammans med de frivilliga försvarsorganisationerna påbörjades arbetet med att utveckla former för att omhänderta frivilliga krafter för att långsiktigt kompetensförsörja och stärka cyberförsvarsförmågan. Försvarsmakten har under 2025 utbetalat organisationsstöd om totalt 95 miljoner kronor och 187 miljoner kronor i uppdragsersättning till FFO. Under 2025 har Försvarsmakten tillsammans med MCF och FFO bedrivit ett arbete med att utveckla modellen för hur organisationsstödet ska fördelas. Den nya modellen har implementerats för 2026.

4.3.6Försvarsmaktens deltagande i internationella insatser har bidragit till att utveckla försvarsförmågan

Försvarsmaktens deltagande i internationella insatser har bidragit till att utveckla och stärka relationerna i internationella organisationer såsom FN och EU och som allierad i Nato. Inom FN har Försvarsmakten främst deltagit med militärobservatörer till fredsbevarande insatser och erbjudit utbildningar. Deltagandet har bidragit till att inom vissa områden utveckla försvarsförmågan och interoperabiliteten med andra länder samt öka svensk personals förmåga, bl.a. att verka i multinationella staber och miljöer. För mer information om personalbidrag till internationella insatser, se utgiftsområde 5 avsnitt 2.3.2.

Deltagande i Natos insatser fortsatte under 2025 genom bidrag med personal till rådgivande befattningar i Kosovo force (KFOR) i Kosovo samt Nato Mission Iraq (NMI) i Irak.

Försvarsmakten har vidare bidragit i olika befattningar till den militära utbildningsinsatsen Operation Inherent Resolve (OIR) i Irak. Försvarsmakten deltog även i Operation Gallant Phoenix i Jordanien under 2025. Försvarsmakten fortsatte under 2025 deltagandet i EU:s utbildningsinsatser i Somalia och bidrog med stabsbefattningar till EU:s marina insatser Operation Irini, Operation Atalanta och Operation Aspides samt med en stabsofficer till EUFOR Althea.

Försvarsmakten lämnade under 2025 stöd till arbetet för säkerhetssektorreform (SSR) i Ukraina och Moldavien. Genom Swedint har Försvarsmakten, bl.a. lämnat stöd till olika träningscenter samt subsidierat elevplatser för Ukraina på Natoutbildningar.

4.3.7Personalvolymerna har ökat men det finns fortsatt utmaningar

Värnplikt utgör grunden för det svenska försvarets personalförsörjning. Drygt 8 100 värnpliktiga påbörjade sin grundutbildning under 2025, vilket innebär att målet för året om 8 000 värnpliktiga uppnåddes.

Krigsförbandens status stärktes under året som en följd av att antalet som krigsplacerades ökade med 14 700 (till 75 400). För att garantera att krigsorganisationen består av personellt uppfyllda och samövade krigsförband behöver krigsplaceringsarbetet fortsätta med hög ambitionsnivå. Antalet anställda ökade under 2025 och antalet avslutade anställningar var fortsatt få.

Andelen individer som efter genomförd grundutbildning med värnplikt sökte ett fortsatt engagemang inom Försvarsmakten var 35 procent. Detta återspeglas bl.a. i att antalet personer som påbörjade en officersutbildning under 2025 var det högsta under 2000-talet.

Andelen kvinnor i de olika personalkategorierna ligger i huvudsak på samma nivåer som under föregående år. För kategorin värnpliktiga som påbörjade sin grundutbildning under 2025 minskade dock andelen kvinnor med en procentenhet jämfört

med 2024 till 16 procent. Andelen kvinnor har därmed sjunkit med 8 procentenheter de senaste fyra åren (24 procent år 2022). För att Försvarsmakten ska klara tillväxt- och jämställdhetsmålen, behöver antalet kvinnor som genomför grundutbildning med värnplikt öka.

Personalkostnaderna inom Försvarsmakten uppgick 2025 till cirka 26,6 miljarder kronor vilket är en ökning med cirka 3 miljarder kronor jämfört med föregående år.

Tabell 4.2 Kontinuerligt anställda i Försvarsmakten 2023–2025

	Utfall 2023	Utfall 2024	Utfall 2025
Kontinuerligt anställda i Försvarsmakten	26 195	27 734	30 442

Andel kvinnor	24 %	25 %	26 %

Andel män	76 %	75 %	74 %

Officerare totalt	9 636	9 952	10 349

Andel kvinnor	10 %	11 %	12 %

Andel män	90 %	89 %	88 %

Civilanställd personal i Försvarsmakten	10 226	10 876	12 016

Andel kvinnor	40 %	41 %	42 %

Andel män	60 %	59 %	58 %

Antal kontinuerligt anställda gruppbefäl, soldater och	5 660	6 151
sjömän			7 201

Andel kvinnor	19 %	18 %	18 %

Andel män	81 %	82 %	82 %

Antal kontinuerligt anställda gruppbefäl, soldater och	672	755
sjömän som är tjänstlediga för officersutbildning			876

Antal reservofficerare	7 086	7 139	7125

Andel kvinnor	5 %	5 %	6 %

Andel män	95 %	95 %	94 %

Antal tidvis anställda gruppbefäl, soldater och sjömän	4 646	4 614	4 771

Andel kvinnor	15 %	15 %	16 %

Andel män	85 %	85 %	84 %

Antal värnpliktiga som påbörjat grundutbildning	6 320	7 343	8 136

Andel kvinnor	19 %	17 %	16 %

Andel män	81 %	83 %	84 %

Antal värnpliktiga som slutfört grundutbildning	5 047	5 765	6 699

Andel kvinnor	24 %	19 %	17 %

Andel män	76 %	81 %	83 %

Antal värnpliktiga som avbrutit grundutbildningen	414	505	575

Andel kvinnor	21 %	17 %	19 %

Andel män	79 %	83 %	81 %

Antal mönstrade/prövade till grundutbildning med	27 131	29 820
värnplikt			29 953

Andel kvinnor	29%	29 %	27%

Andel män	71 %	71 %	73%

Hemvärns- och frivilligavtal	22 145	22 274	22 567

Andel kvinnor	11 %	11 %	11 %

Andel män	89 %	89 %	89 %

Antalet kontinuerligt anställda gruppbefäl, soldater och sjömän samt civila fortsätter att öka

Antalet kontinuerligt anställda gruppbefäl, soldater och sjömän (GSS/K) nettoökade med 1 171 anställda under 2025. Totalt 26 procent av de som påbörjade grundutbildning under 2024 var vid utgången av 2024 anställda som GSS/K. Av de som lämnade personalkategorin fortsatte 56 procent till annan personalkategori inom Försvarsmakten. Antalet tidvis tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän (GSS/T) ökade till 4 771 men målet för året om 4 800 nåddes inte likt föregående år. De civilanställda fortsatte att öka och överstiger målet för 2025. Nettoökningen var 1 140 under det gångna året, motsvarande siffra 2024 var 650.

Kategorins kompetensmässiga sammansättning svarar inte mot behoven och det finns fortsatta utmaningar med att attrahera efterfrågad kompetens inom logistik, it och teknik i konkurrens med den övriga arbetsmarknaden. Vissa bristkompetenser anlitas därför på konsultbasis för att möta behoven på kort sikt.

Antalet yrkesofficerare ökar

Under 2025 var nettoökningen av yrkesofficerare drygt 397, vilket innebär att målet för året överträffas. Under året har 900 officerare antingen åter- eller nyrekryterats. Antalet yrkesofficerare som väljer att avsluta sin anställning är alltjämt lågt (500 personer) och av dem tog 32 procent fortsatt engagemang som reservofficer. Antalet pensionsavgångar var högre under 2025. Fram till början av 2030 väntas stora pensionsavgångar vilket motverkas av överenskommelser om att skjuta upp pensionen. Antalet sådana överenskommelser ökade under 2025 till 400 jämfört med 300 år 2024. Antalet officersutbildningsplatser fortsätter att öka och överträffar målsättningarna. Söktrycket till officersprogrammet vid Försvarshögskolan (FHS) var högt även 2025 och 311 nya kadetter påbörjade utbildningen. Antalet utbildningsplatser på specialistofficersutbildningen ökades under året till 550 (från 415).

Det finns alltjämt ett ökat numerärt överskott av reservofficerare (RO). Givet personalkategorins höga medelålder identifierades dock ett behov av fler utbildningsplatser (från 80 till 90 platser). Antalet platser fylldes dock inte, 82 personer, varav 24 kvinnor och 58 män, påbörjade utbildningen.

De årliga grundutbildningsvolymerna ökar stegvis

I januari 2025 skickade Totalförsvarets plikt- och prövningsverk (PPV) mönstringsunderlag till drygt 110 700 totalförsvarspliktiga födda 2007. De som bedömdes ha bäst förutsättningar att klara mönstringen kallades till mönstring. Inför grundutbildningsomgång 2026 och 2027 kallades 25 procent av årskullen till mönstring, av dessa var 27 procent kvinnor och 73 procent män. Under 2025 mönstrade och prövade PPV drygt 28 100 personer, vilket innebar en ökning med 280 personer.

Försvarsmaktens viktigaste rekryteringsbas till krigsorganisationen är grundutbildning med värnplikt. Under året påbörjade 8 136 värnpliktiga sin grundutbildning varav ca 5 170 personer inom armén, 1 250 personer inom marinen, 1 040 personer inom flygvapnet, 140 personer inom logistik och 530 personer inom ledning och underrättelse. Utbildningen löper i de allra flesta fall över årsskiftet. Av de som ryckte in 2024 fullföljde 93 procent sin grundutbildning, vilket är i linje med tidigare år. Försvarsmakten bedömer genomförandegraden som god. De som slutförde grundutbildningen har krigsplacerats i krigsförbanden. Både officersprogrammet och specialistofficersutbildningen överträffade målen för 2025. För årskullen födda 2006 kallade PPV ca 3 070 personer till mönstring som uppgav att de var negativt inställda till värnplikt, det är omkring 900 färre än året innan. Utvärderingen efter avslutad mönstring visade att inställningen påverkade mönstringsresultatet.

Under 2024 har 1 540 värnpliktiga fullgjort repetitionsutbildning och därmed fått förlängd krigsplacering i Försvarsmakten. Det är en ökning med 1 090 jämfört med 2024.

Arbete återstår för att Försvarsmakten ska bli en jämställd arbetsplats

Andelen kvinnor inom Försvarsmakten ökade inte nämnvärt under 2025, som mest en ökning på tre procentenheter bland gruppen anställd personal. Myndigheten har vidtagit attraktionsskapande åtgärder i form av kommunikations- och rekryteringskampanjer vid mässor, sociala medier och skolinformatörsverksamhet. Arbetet med utbildning av högre chefer i jämställdhetsintegrering fortsatte under 2025. De finns fortsatt brister vad gäller jämställdhetsintegreringen av materiel. Försvarsmaktens och FMV:s samverkansprojekt inom detta område fortsatte och fördjupades under 2025. Nuvarande metod för att mäta kroppsmått ska uppdateras tillsammans med FMV. Under 2025 fastställdes ett militärstrategiskt koncept för jämställdhet och kvinnor, fred och säkerhet.

Även arbetet mot ovälkommet beteende fortsätter

Försvarsmakten har fortsatt arbetet mot det som myndigheten benämner ovälkommet beteende, ett samlingsnamn för kränkande särbehandling, trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier. Bland annat har myndigheten utvecklat det förebyggande arbetet genom att identifiera riskkategorier och genom att rikta uppdrag till försvarsgrenar och stridskrafter. Enligt den årliga enkät som värnpliktiga vid grundutbildning besvarat framgick att andelen som upplevt ovälkommet beteende har minskat från 10 procent 2024 till 9 procent 2025 (21 procent av kvinnorna och 7 procent av männen).

4.3.8Tillgången till infrastruktur har ökat jämfört med föregående år

Under 2025 ökade tillgången till infrastruktur från föregående år genom både nybyggnation, förvärv och förhyrningar. Större objekt som har tillträtts under året är en ny inomhusträningsanläggning för Totalförsvarets skyddscentrum i Umeå, utbildningsanordning för teknisk tjänst i Eksjö och nya byggnader för värnpliktsutbildning i Villingsberg.

Tillkomsten av infrastrukturobjekt har medfört ökade hyror från cirka 4,5 miljarder kronor under 2024 till cirka 5,2 miljarder kronor under 2025. Utöver en ökad tillgång till objekt beror hyresökningen till del på högre kapitalkostnader samt fördyringar för underhåll och rörliga kostnader. Ingångna investeringsavtal under året pekar mot att tillträdet till infrastrukturobjekt kommer öka betydligt under kommande år och åtgärder har vidtagits för att korta ledtider inom myndigheterna.

Försvarsmakten och Fortifikationsverket tecknade en ny överenskommelse för infrastrukturområdet med syftet att tydliggöra myndigheternas uppdrag, bidra till effektiva processer och skapa förutsättningar för ökad försvarsförmåga.

Försvarsmakten bedömer att leveransen av permanent infrastruktur för etableringen av de nya organisationsenheterna blir försenad. Tidigast beräknas ett fullt tillträde till A 9 i Kristinehamn kunna ske 2033. För de övriga regementsområdena bedöms färdigställandet ske under åren 2033–2035. Förseningen bedöms inte påverka förbandsproduktionen då tillfälliga lösningar i form av fortsatt interimistisk införhyrning av lokaler tillämpas.

Inom ramen för NATO Security Investment Program (NSIP), som gemensamt finansierar förmågor som ligger utöver vad ett enskilt land ansvarar för, har Sverige lämnat projektförslag till ett sammanlagt värde om cirka 8 miljarder kronor för perioden 2026–2034. Projekten gäller bränsleförsörjning, flygbaser och faciliteter för förstärkning och upprätthållande av förmågor.

Under 2025 har Försvarsmakten inlett fem tillståndsprocesser avseende miljöfarlig verksamhet för ett flertal verksamhetsplatser. Med stöd av förordningen (2024:1212) med särskilda bestämmelser om anmälan av vissa försvarsverksamheter har Försvarsmakten anmält ett antal ärenden till Försvarsinspektören för hälsa och miljö.

4.3.9Försvarsunderrättelseverksamheten har stärkts

Det militära hotet från Ryssland är fortsatt dimensionerande för Sverige och Ryssland har återkommande visat att landet är berett att använda omfattande militärt våld för att nå sina politiska mål. Behovet av att följa händelseutvecklingen avseende militär verksamhet och närvaro i Sveriges närområde har fortsatt varit hög. Försvarsmakten och Försvarets radioanstalt (FRA) har under 2025 fortsatt att stärka förmågan att följa och analysera situationen i närområdet samt att i övrigt kartlägga yttre hot mot landet.

Försvarsunderrättelsedomstolen har genomfört sin uppgift att pröva FRA:s ansökningar om tillstånd för signalspaning enligt lagen (2008:717) om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet. Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten (Siun) har till uppgift att kontrollera att den försvarsunderrättelseverksamhet som bedrivs av underrättelsemyndigheterna sker i enlighet med det av riksdagen och regeringen fastställda regelverket. Siun har under året avslutat

33 granskningar med ett fåtal synpunkter och förslag till myndigheterna. Siuns granskningar bidrar också till utveckling av försvarsunderrättelsemyndigheternas arbete.

Försvarsunderrättelsemyndigheterna har i enlighet med regeringens inriktningsbeslut under året utvecklat förmågan till informationsinhämtning och övervakning inom rymddomänen. Vidare har försvarsunderrättelsemyndigheterna fortsatt stärkt samarbetet inom rymddomänen. Internationellt har Försvarsmaktens samarbete med EU:s satellitcentrum (SatCen) förstärkts. SatCen tar bl.a. fram lägesbilder baserat på satellitbilder vilka kan användas vid planering och beslutsfattande.

Militära säkerhetstjänsten har bidragit till ett stärkt säkerhetsskydd

Den militära säkerhetstjänsten har under året bidragit i arbetet med att stärka det militära försvaret och utvecklingen av totalförsvaret. Hotnivån avseende främmande underrättelseverksamhet mot Försvarsmakten har legat på en fortsatt hög nivå. Risken för sabotage mot stödet till Ukraina lyfts som ett särskilt hot.

Medlemskapet i Nato innebär att den militära säkerhetstjänsten har arbetat med att integrera informationssäkerhetsarbetet med Natos regelverk för säkerhetsskydd. Arbetet genomförs i nära samarbete med bl.a. Säkerhetspolisen.

En reformerad underrättelsetjänst

Det betänkande som lämnades till regeringen i juni 2025, En reformerad underrättelseverksamhet (SOU 2025:78), remitterades varefter en organisationskommitté tillsattes för att förbereda inrättandet en ny myndighet för utrikesunderrättelser (dir. 2025:92). Den nya myndigheten kommer att inleda sin verksamhet den 1 januari 2027 (förordning 2026:1633 med instruktion för Sveriges utrikes underrättelsetjänst). Se även avsnitt 3.5 och utgiftsområde 5 avsnitt 2.5.5.

4.3.10Utökad och omfattande försvarsmaterielförsörjning

Materielförsörjningen präglades under 2025 av det rådande omvärldsläget och fortsatta utmaningar med hög efterfrågan, kraftigt ökade beställningar, stort tryck på försvarsindustrin och långa leveranstider.

FMV beställde 2025 materiel för 90,1 miljarder kronor, en kraftig ökning på drygt 33 procent jämfört med föregående år. FMV levererade också materiel till Försvarsmakten till ett värde av 18 miljarder kronor – en ökning med omkring 56 procent jämfört med 2024 och mer än dubbelt så mycket som 2023.

Utfall av ekonomiska åtaganden och riktlinjebeslut

Materielförsörjningen har bidragit till att öka Försvarsmaktens uthållighet och under 2025 levererades flera materielsystem av vikt för Försvarsmaktens utveckling av förmåga. Utfallet i procent för vidmakthållande är över 100 procent i jämförelse med investeringsplanen för flera materielområden och för fler materielområden 2025 jämfört med 2024. Se tabell 4.3 nedan.

Tabell 4.3 Utfall av investeringsplan 2025 för anskaffning och vidmakthållande av materiel

			Utfall			Utfall
Objektsgrupp	Anskaffning	Utfall mnkr	procent	Vidmakthållande	Utfall mnkr	procent

Markmateriel	25 265	18 681	74	4 451	4 768	107
Marinmateriel	7 580	10 325	136	3 303	3 579	108

Flygmateriel	17 370	18 838	108	5 065	5 632	111

Lednings- och	3 562	3 725	105	5 697	6 485	114
underrättelsemateriel

Logistikmateriel	4 607	3 134	68	5 225	2 849	55

Övrig materiel,	3 756	5 928	158	2 788	4 081	146
tjänster och
anläggningar

Summa utgifter	62 140	60 631	98	26 529	27 394	103

Källa: Försvarsmakten och Försvarsdepartementets beräkningar.

Utfallet inom olika materielområden skiljer sig jämfört med regeringens inriktning av investeringsplanen. Den största orsaken till avvikelser är ändringsbudgetar som tillfört anslagsmedel utan att motsvarande justeringar av investeringsplanen har skett.

Investeringar i försvarsmateriel

Nedan redovisas status och ekonomiskt utfall för pågående större materielprojekt. Redovisningen i tabell 4.4 omfattar större materielobjekt där det finns beställningar till industrin eller leveranser har påbörjats. Beviljade anskaffningar som har påbörjats, men som ännu inte har beställts av industrin, redovisas om de är av större omfattning och sker i internationell samverkan eller i övrigt är av särskilt intresse.

Tabell 4.4	Redovisning av pågående materielinvesteringar
			Beställt	Planerad	Ekonomiskt utfall
Materielobjekt		Beslutsår	(J/N)	slutredovisning	mnkr1	Projekt-/leveransläge
Arméstridskrafter

Medelräckviddigt luftvärn		2018	J	2025	11 044	Samtliga 4 eldenheter har
						levererats.
						Kompletteringsbeställning
						av robotar genomförd
						under 2024 via NSPA

Brigadluftvärn		2024	J	2032	311	Beställt under 2025

Utökad luftvärnsförmåga		2025	J	2036	650	Pågående

Ledningsstödsystem Mark		2019/2020	J	2026	3 995	Genomförande påverkas
steg 1						av tillgång på plattformar
						som behövs för
						förbandsproduktion.

Anskaffning Stridsvagn		2024	J	2030	63	Nyanskaffning samt
123						ersättningsanskaffning för
						stridsvagnar som
						donerats till Ukraina.
						Totalt 44 stycken.

Artillerisystem Archer,		2022	J	2032	1 464	Enligt plan, första
divisionsartilleri						leveranser 2026.

Eldhandvapensystem		2021	J	2034	1 753	Utökad omfattning
						beslutad 2024.
						Leveranser pågår.

Ersättningsanskaffning		2024	J	2034	872	Ersättningsanskaffning för
stridsfordon						de stridsfordon som
						donerats till Ukraina.
						Anskaffas i samverkan
						med Danmark.

Stridsfordons- och		2016	J	2034	6 406	Uppgradering av
stridsvagnssystem						Stridsvagn 122 och
						renovering av
						Stridsfordon 90.
						Omfattningen utökades
						2024.

Marinstridskrafter

Ubåt typ Blekinge		2015	J	2031, 2033	15 474	Pågående

Ersättning lätt torped		2016/2024	J	2028	1 819	Pågående

Halvtidsmodifiering		2022	J2	2030		Pågående
Korvett typ Visby

Tung Kustrobot		2023	J	2029	135	Pågående

Anskaffning av		2017	J	2028	1 544	Pågående
sjömålsrobot

Artilleriplattform Amfibie		2023	J	2032	532	Pågående

Arbetsfartyg		2023		2028	526	Pågående

Flygstridskrafter

Utveckling och		2013	J	2030	52 316	Pågående
anskaffning JAS 39E –
Stridsflygplan JAS 39E

Kvalificerad ammunition		2022	J	2034	3158	Utökad 2023

Långräckviddig		2024	J	2033	464	Beställd
attackförmåga

Anskaffning		2022	J	2033	8 433	Beställd
stridslednings- och
luftövervakningsflygplan

Nytt statsflygplan		2025	J	2026	1 984	Beställd

Skolflygplan		2025	J	2026	870	Beställd

		Beställt	Planerad	Ekonomiskt utfall
Materielobjekt	Beslutsår	(J/N)	slutredovisning	mnkr1	Projekt-/leveransläge
Taktiskt transportflygplan	2025	J	2025	862	Beställd
Flygbas	2019	J	2032	1587	Utökad 2025

Operativ ledning och
logistikmateriel
Sensorkedja fas 2 och fas	2023	J	2033	1825	Beställd
3

Soldatutrustning	2016/2021	J	2035	2 335	Pågående. Gemensam
					anskaffning med
					Danmark, Finland och

Norge av

Markstridsuniform 24.

1Ekonomiskt utfall av leverantörskostnader och projektkostnader vid FMV för materielobjektet.

2Delvis

Källa: Försvarsmakten och Försvarets materielverk.

Läglighetsköp

Under 2025 avsattes anslag om 25 miljarder kronor för att nyttja där det med kort varsel uppstår möjligheter till anskaffning, s.k. läglighetsköp. Läglighetsköpen ska bidra till att snabbare stärka den svenska militära förmågan. Läglighetsköpen har bl.a. använts för ökad tillgänglighet på JAS 39 Gripen, tidigareläggning av investeringar i antidrönarsystem, obemannade system och rymdförmåga.

Storleken på beställningarna till industrin av läglighetsköp under 2025 har sin förklaring i att de första besluten om läglighetsköp först togs under sista kvartalet.

Investeringsutgifter inom stridsflyg- och undervattensområdena

Objektsramar för stridsflyg- och undervattensområdet särredovisas för perioden 2027–2038 för att tydliggöra investeringsutgifterna inom stridsflyg- och undervattensområdet.

De beräknade utgifterna för stridsflyg- och undervattenförmågorna framgår av tabell 4.5 Redovisningen baseras på Försvarsmaktens underlag.

Utgifterna kommer att belasta anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar samt, i mindre omfattning, anslagen 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap, 1:4 Forskning och teknikutveckling och 1:11 Försvarets materielverk. Utgifter för personal- och lokalkostnader som belastar anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap är inte inkluderade.

Tabell 4.5 Investeringsutgifter inom stridsflyg- och undervattensområdet

Miljoner kronor (prisläge 2025)

	2027	2028	2029	2030	2031	2032	2033–2038
Stridsflyg	15 342	16 231	13 453	13 657	12 003	9 778	40 062
Undervatten	2 591	3 563	2 902	3 226	2 852	4 312	26 793

Källa: Försvarsmakten.

4.3.11Ökad fokus på och mer forskning, utveckling och innovation för stärkt militär förmåga

Den delen av forskning, utveckling och innovation som sker i samarbete med andra länder har växt. Ett exempel är prov- och försöksövningen Arctic strike i Älvdalen. Övningen arrangerades av Försvarsmakten tillsammans med FOI, FMV och försvarsmakter från Norge och Finland. Ett antal företag deltog också i övningen, där bl.a. sensorsystem och olika drönarsystem för långräckviddig bekämpning testades.

Andra exempel på hur tätt samarbetet på området varit med andra länder under det gångna året är arbetet inom Natos innovationsprogram DIANA (Defence Innovation Accelerator for the North Atlantic) och Natos innovationsfond NIF (NATO Innovation Fund). NIF en multinationell riskkapitalfond för försvarsteknik som Sverige deltar i. NIF har investerat inom områden som: autonoma system, kvantteknik, rymdteknik, bioteknik, nya material samt hypersoniska system.

När det gäller Sveriges arbete inom DIANA, ägde den årliga utlysningen i accelerationsprogrammet rum i juni 2025 och fler än 3 600 ansökningar lämnades in från företag i Natoländerna. Totalt beviljades 150 ansökningar, varav fem med deltagande av svenska företag. Svenska myndigheter har arbetat vidare med att identifiera svenska acceleratorer och testcenter och bygga upp ett svenskt innovationssystem som kan kopplas till Natos.

Dessutom har FOI deltagit och deltar fortsatt i ett stort antal internationella forskningsgrupper inom Natos forskningsorganisation Science and Technology Organization (STO) och på så vis bidragit till Natos framtida forskningsinriktning. Sverige är numera ett av de länder som deltar i flest STO-aktiviteter och FOI stod som värd för större panelmöten under förra året.

FMV har verkat innovationsfrämjande bl.a. genom att modernisera sina interna processer för att göra det lättare att ta in ny teknik och nya aktörer och genom en särskild innovationsinsats för Ukraina där företag bjöds in för att presentera lösningar för att skydda mot drönare och luftfarkoster.

4.3.12Fortsatt arbete med hållbarhet i uppbyggnaden av förmåga

Enligt förordningen (2024:1333) med instruktion för Försvarsmakten ska myndigheten, med beaktande av de krav som dess huvuduppgift ställer, ta miljöhänsyn i fred och bidra till att det generationsmål för miljöarbetet och de miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt nås samt vid behov föreslå åtgärder för miljöarbetets utveckling. Försvarsmakten påbörjade 2025 arbetet med en miljöutredning för att identifiera verksamhetens betydande miljöpåverkan med syftet att ta fram nya miljömål.

Försvarsmakten har vidtagit åtgärder för att fasa ut användningen av PFAS i släckskum inför kommande förbud. Under året genomfördes provtagning av förekomst av PFAS i ca 600 dricksvattenbrunnar kring nuvarande och tidigare verksamhetsplatser. Under året uppgick myndighetens kostnader för undersökning, hantering och sanering av förorenade områden (inkl. PFAS) till cirka 135 miljoner kronor.

Under året minskade utsläppen av koldioxid från förbrukning av drivmedel med ca fyra procent jämfört med föregående år trots Försvarsmaktens ökade verksamhet. Försvarsmakten har genomfört försök med elfordon, både avseende personbilar och tunga fordon, vilket fortsätter under 2026. Myndigheten har även genomfört studie- och försöksverksamhet med hållbara flygbränslen.

Försvarsmaktens har redovisat arbetet med klimatanpassning i enlighet med förordningen (2018:1428) om myndigheters klimatanpassningsarbete. Arbetet utgår ifrån myndighetens interna handlingsplan som syftar till att bidra till att utveckla ett långsiktigt och robust samhälle som aktivt möter klimatförändringar genom att minska sårbarheter.

4.3.13Stärkt ekonomisk säkerhet

FMV har stärkt den ekonomiska säkerheten genom att utveckla kravställning i avtal genom exempelvis uppdaterade standardklausuler med krav på försörjningssäkerhet, mer flexibla kontrakt som kan hantera förändringar utan att kräva ny upphandling samt skapat bättre incitament för leverantörer att leverera i tid för att minska risken för kostnadsökningar och förseningar. FMV:s närvaro hos leverantörer har också ökat för att tidigt upptäcka risker.

Vidare har FMV analyserat sårbarheter i försörjningskedjor och kritiska beroenden, utvecklat metoder för att identifiera och hantera sårbarheter i leverantörskedjor och intensifierat dialogen med industrin om produktionsförutsättningar i olika beredskapsnivåer. Leverantörsbasen har breddats för att minska beroendet av enskilda leverantörer och för ökad konkurrens och robusthet i materielförsörjningen.

Även FOI har arbetat med ekonomisk säkerhet genom att stödja FMV och regeringen i riskbedömningar och genom att utveckla analyser kopplade till utländska direktinvesteringar, halvledarteknik (kritiska komponenter i såväl försvarssystem som samhällsviktig infrastruktur) och bioteknik.

FOI:s arbete i sakfrågan har dels varit långsiktigt kunskapsuppbyggande, dels konkret, tillämpat stöd, till andra myndigheter, bl.a. Inspektionen för strategiska produkter (ISP).

4.3.14Genomförandet av försvarsindustristrategin

Implementeringen av Försvarsindustristrategi för ett starkare Sverige – innovation, produktion och samarbete (skr. 2024/25:193, bet. 2025/26:FöU3, rskr. 2025/26:26) har påbörjats. Regeringen har bl.a.

–etablerat ett forum för strategisk försvarsindustridialog,

–följt FMV:s utveckling av kontaktytan mot näringslivet,

–följt Försvarsmaktens ökade transparens kring planeringen av materielinvesteringar och de militära behoven,

–förstärkt Försvarsmaktens materielutvecklingsprogram så det planeras uppgå till minst 300 miljoner kronor,

–gett Försvarsmakten, FMV, FOI och Vinnova i uppdrag att inrätta en samlad funktion för försvarsinnovation med Försvarsmakten som värdmyndighet,

–gett FMV i uppdrag att redovisa vilka utvecklingssteg myndigheten behöver vidta för att bidra till målen med strategin,

–fortsatt uppbyggnaden av ett rymdprogram för totalförsvaret genom att utveckla raketuppskjutningsförmågan vid Esrange,

–tagit emot utredningen Försvarsexportinitiativ – för gemensam säkerhet (SOU 2026:16),

–fortsatt arbeta med frågor som regelförenkling och ekonomisk säkerhet.

4.3.15Samarbete med andra länder har gett stärkt förmåga

Nordiskt försvarssamarbete bidrar till stärkt operativ förmåga

Det nordiska försvarssamarbetet Nordefco har fortsatt fördjupats genom implementeringen av Nordefcos långsiktiga vision (Vision 2030) och den vägkarta som utvecklats för att genomföra visionens åtta målsättningar på myndighetsnivå. Nordefco genomgick också ett antal strukturella förändringar under 2025 för att anpassa samarbetet till samtida behov som allierade. Ett nytt samförståndsavtal (Memorandum of Understanding) undertecknades av försvarsministrarna, och en ny organisationsstruktur togs fram i syfte att möjliggöra en effektiv organisation. På

militär nivå fortsatte samarbetet att utvecklas med fokus på det operativa samarbetet inom flygvapnet, bl.a. genom etablerandet av en nordisk division vid Natos flygoperationscenter i Bodö, Norge. Det fördes också löpande dialog och koordinering inför försvarsministermöten i Nato och EU.

På politisk nivå utnyttjades fortsatt konsultationsmekanismen löpande genom året mellan försvarsdepartementen för informationsutbyte och dialog, bl.a. rörande den säkerhets- och försvarspolitiska utvecklingen i närområdet, luftrumsöverträdelser och stöd till Ukraina. Förmågeutvecklingssamarbetet stärktes med Natos förmågeutvecklingsprocess och förmågekrav som utgångspunkt. En avsiktsförklaring undertecknades i samband med Natos toppmöte i juni rörande lufttankningssamarbete (Multi Role Tanker Transport Capability). Inom försvarsmaterielområdet fortskred arbetet för att avhjälpa flaskhalsar och förstärka försörjningstryggheten inom ammunitionsområdet. Ett strategiskt partnerskapsavtal med Nammo undertecknades i juni. Samarbetet fördjupades också på drönarområdet, där ett avtal för att möjliggöra gemensam upphandling undertecknades av materieldirektörerna i oktober.

Samarbeten med andra europeiska länder har fördjupats

Under 2025 fördjupades det bilaterala försvarssamarbetet med Storbritannien genom att nya samarbetsområden identifierades vid uppföljningen av det strategiska partnerskapsavtal som undertecknades på statsministernivå 2023. Dessa diskussioner har sedan fortsatt på försvarsministernivå.

Arbetet med den fortsatta utvecklingen av Joint Expeditionary Force (JEF) har fortskridit genom övning och vidareutvecklingen av de gemensamma handlingsalternativen (Joint Response Operations). JEF har även möjliggjort för ett närmre samarbete med Ukraina genom att försvarsministrarna undertecknade ett s.k. utökat partnerskap med Ukraina i november 2025. JEF har även börjat att undersöka möjligheter för gemensamma handlingsalternativ för att motverka den ryska skuggflottan.

Under 2025 har Sverige haft en nära dialog med Frankrike om strategiska frågor. Samarbetet med Frankrike har fortsatt att utvecklas genom uppföljning och implementering av den vägkarta som tagits fram för försvarssamarbete mellan Sverige och Frankrike. Samarbetet med Polen fördjupades under 2025, i ljuset av undertecknandet av det strategiska partnerskapet och diskussionerna om den polska ubåtsupphandlingen. Under året genomfördes ett antal högnivåbesök, industribesök och strategiska dialoger på politisk nivå. Samarbetet med Tyskland stärktes också under 2025 då ett nytt samförståndsavtal om fördjupat försvarssamarbete undertecknades. Därtill uppdaterades även det strategiska innovationspartnerskapsavtalet.

Försvarssamarbetet med USA

Det bilaterala försvarssamarbetet med USA stärktes under 2025.

Under Försvarsmaktens ledning fortsatte arbetet med att implementera försvarssamarbetsavtalet Defense Cooperation Agreement (DCA-avtalet).

Inom ramen för US State Partnership Program (SPP) har Försvarsmakten fördjupat och breddat samarbetet med New Yorks National Guard (NYNG). Under 2025 utarbetades en gemensam treårig aktivitetsplan inom domänerna mark, sjö, luft och cyber. NYNG deltog under 2025 i ett flertal verksamheter på svenskt territorium. En amerikansk samverkansofficer ur NYNG har placerats vid den amerikanska ambassaden i Stockholm för att stödja samarbetet på plats.

Strategiskt partnerskap med Kanada

Under 2025 ingick Sverige ett strategiskt partnerskap med Kanada som bl.a. innefattar en ambition om stärkt säkerhets- och försvarspolitiskt samarbete och beslut fattades om att placera en resident försvarsattaché i Ottawa.

Arbetet med att stärka den europiska försvarsberedskapen har fortsatt

EU-kommissionen och den europeiska utrikestjänsten presenterade under 2025 flera initiativ i syfte att stärka den europeiska försvarsberedskapen, däribland vitboken om europeisk försvarsberedskap 2030, den europeiska beredskapsunionsstrategin, ett förordningsförslag om att stärka den militära rörligheten i Europa och ett förordningsförslag om inrättande av ett låneinstrument i syfte att påskynda medlemsstaternas försvarsberedskap genom investeringar i försvarsindustrin och åtgärder mot kritiska förmågebrister. Under 2025 antogs även förordningen om det europeiska försvarsindustriprogrammet, vars syfte är att stärka EU:s försvarsindustri genom ökat samarbete, gemensam upphandling och effektivare produktion, för att öka EU:s samlade försvarsförmåga. Programmet omfattar även ett stödinstrument för Ukraina. Därtill har ett arbete bedrivits för att förenkla EU-lagstiftning på försvarsområdet. Inom ramen för arbetet med att stärka den europeiska försvarsberedskapen har Sverige bl.a. tillsammans med ett antal andra medlemsstater tagit en ledande roll för att åtgärda kritiska förmågegap inom luftförsvarsområdet och markstridsområdet, inom ramen för den Europeiska försvarsbyrån (EDA).

Sverige har gett militärt stöd till Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE)

Som följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina har OSSE:s arbete präglats av ansvarsutkrävande gentemot Ryssland. Sverige har värnat de militärpolitiska instrumenten, och Försvarsmakten har säkerställt fortsatt förmåga i tillämpningen av dessa. En militärrådgivare till Sveriges permanenta delegation vid OSSE har bidragit till koordinering inom såväl EU som Nato.

Fördjupade försvarssamarbeten i Asien

Under 2025 har den försvarspolitiska inriktningen för samarbetet med partners i den indopacifiska regionen implementerats. Detta har lett till fördjupade försvarspolitiska relationer och bidragit till ett ökat utbyte avseende försvarsinnovation och försvarsmateriel. Sverige har bl.a. deltagit i Operation Highmast, en brittiskledd insats där en multinationell hangarstridsgrupp har genomfört verksamhet i indopacifiska regionen.

Materielsamarbeten med andra länder har ökat

Inträdet i Nato i kombination med det förändrade omvärldsläget har bidragit till ökat internationellt samarbete. Bland annat har intresset ökat för bilaterala anskaffnings- och samarbetsavtal med Sverige avseende försvarsmateriel. Under året genomfördes även flera större försvarsexportaffärer.

Polen meddelade 2025 att landet väljer Sverige som partner för sitt ubåtsprogram. Ett samförståndsavtal har undertecknats som konkretiserar det polsk-svenska ubåtssamarbetet och utgör grunden för fortsatta förhandlingar.

Colombia har fattat beslut om anskaffning av 17 JAS 39 Gripen E/F. Med anledning av affären för FMV och Försvarsmakten dialog med Colombia om mellanstatligt samarbete inom flygområdet. Därtill tecknade FMV ett mellanstatligt avtal om fyra JAS 39 Gripen E/F till Thailand, som utöver själva försäljningen av avancerade stridsflygplan också omfattar stöd med utbildning och logistik.

Modernisering och förlängning av befintliga avtal för JAS 39 Gripen C/D med Tjeckien har också genomförts och innefattar både leasing, support och underhåll samt modernisering av system och delkomponenter.

Sverige och Frankrike har undertecknat ett inriktningsdokument om förstärkt materielsamarbete som uppföljning på en avsiktsförklaring om bilateralt försvarssamarbete från 2021. Frankrike har anskaffat två luftburna varnings- och kontrollsystem, Global Eye, av Saab AB samtidigt som Sverige har anskaffat missilsystemet Akeron MP av franska MBDA. Frankrike och Sverige har också ett mellanstatligt avtal om Frankrikes köp av det lätta pansarvärnsvapnet NLAW (Next Generation Light Anti‑tank Weapon).

Försvarsmaterielsamarbetet med Brasilien fördjupades ytterligare genom anskaffningen av fyra transportflygplan C-390, vilka ersätter de föråldrade C-130 planen. Sverige blev därmed en del av Nederländernas ursprungliga kontrakt med tillverkaren Embraer.

Ett femnationssamarbete har initierats för en samordnad anskaffning av Stridsfordon 90 och logistiskt stöd med målsättning att kontrakt ska signeras. Dessutom har Sverige och Sydkorea förnyat ländernas samförståndsavtal om försvarssamarbete.

4.4Budgetförslag

Tabell 4.6 Beräknade anslagsnivåer för anslag 1:1–1:13 för 2026–2036 (löpande priser)

Miljarder kronor

2026	2027	2028	2029	2030	2031	2032	2033	2034	2035	2036

Beräknade

anslagsnivåer1 180,9 181,5 197,6 193,9 210,0 212,3 219,9 227,0 235,4 242,8 247,6

1Utifrån de tillskott som regeringen har föreslagit har det gjorts omräkningar till beräknade anslagsnivåer i löpande priser. För 2028 och framåt baseras dessa på prognoser av pris- och löneomräkning, vilka uppdateras regelbundet.

4.4.11:1 Förbandsverksamhet och beredskap

Tabell 4.7 Anslagsutveckling 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap

Tusental kronor

2025	Utfall	68 855 246	Anslagssparande	419 026

2026	Anslag	78 169 0361	Utgiftsprognos	78 296 445
2027	Förslag	80 503 4104
2028	Beräknat	86 584 6392
2029	Beräknat	93 407 2163

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 85 747 232 tkr i 2027 års prisnivå.

3Motsvarar 90 820 203 tkr i 2027 års prisnivå.

4278 836 tkr avser beräknad statlig ålderspensionsavgift för 2027 sedan hänsyn tagits till regleringsbeloppet för 2024 som uppgick till 26 669 tkr.

Ändamål

Anslaget får användas för att finansiera utbildnings- och övningsverksamhet för utvecklingen av försvarsmaktsorganisationen, planering, nationella operationer och insatser och operationer och insatser under Natos ledning inom Natos eget territorium, under ledning av bilaterala och multilaterala samarbeten samt utrikesunderrättelseverksamhet. Anslaget får vidare användas till att finansiera åtgärder med avsikt att bibehålla materielens eller anläggningens tekniska förmåga eller

prestanda samt åtgärder för att upprätthålla minsta bestånd av beredskapsvaror i lager. Anslaget får även användas för stöd till frivilliga försvarsorganisationer, till veteran- och anhörigorganisationer samt till organisationer som bidrar till att öka kunskapen om totalförsvaret. Även fasta kostnader för multinationella samarbeten får finansieras från detta anslag. Anslaget får vidare användas för det säkerhetsfrämjande samarbetet med andra länder samt till exportfrämjande åtgärder inom försvarssektorn.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 4.8 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap

Tusental kronor

	2027	2028	2029
Anvisat 20261	77 066 828	77 066 828	77 066 828
Pris- och löneomräkning2	372 366	1 122 139	2 573 668
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder	5 264 216	10 760 875	16 178 102

Överföring till/från andra anslag	-2 200 000	-2 365 203	-2 411 383
Övrigt

Förslag/beräknat anslag	80 503 410	86 584 639	93 407 216

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2026. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2028–2029 är preliminär.

De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att anslaget ökar enligt tidigare beslutade tillskott med hänvisning till nödvändig samhällsfunktion. Det innebär vidare att ökningar till följd av beslutade stödpaket till Ukraina kan genomföras. I syfte att stärka det militära försvaret tillfördes medel i budgetpropositionen för 2026. För 2027 minskas anslaget med 488 500 000 kronor genom att en del av medlen som tillfälligt fördelades till anslaget i budgetpropositionen för 2026 fördelas till andra anslag inom det militära försvaret. För 2028 beräknas anslaget minska med 219 500 000 kronor, för 2029 beräknas anslaget minska med 3 731 100 000 kronor, för 2030 beräknas anslaget minska med

2 312 000 000 kronor, för 2031 beräknas anslaget minska med 4 284 000 000 kronor, för 2032 beräknas anslaget minska med 3 245 000 000 kronor, för 2033 beräknas anslaget minska med 3 323 000 000, för 2034 beräknas anslaget minska med

5 138 000 000 kronor och för 2035 beräknas anslaget minska med 6 170 000 000 kronor för motsvarande syfte.

För utgifter med anledning av stödpaket 22 till Ukraina ökas anslaget med 88 000 000 kronor för 2027. För 2028 beräknas anslaget öka med 68 000 000 kronor och för 2029 beräknas anslaget öka med 48 000 000 kronor. Därefter beräknas anslaget öka med

38 000 000 kronor för 2030, med 34 000 000 kronor för 2031, med 34 000 000 kronor för 2032 och med 35 000 000 kronor för 2033.

För att öka den operativa förmågan i det militära försvaret omfördelas medel mellan Försvarsmaktens anslag. Anslaget ökas anslaget med 200 000 000 kronor 2027. Anslaget 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt minskas med motsvarande belopp.

För att justera för finansieringsbortfall för Försvarets materielverk som Försvarsmaktens ändrade klassificering av investeringar innebär minskas anslaget med 40 000 000 kronor fr. o. m. 2027. Anslaget 1:11 Försvarets materielverk ökas med motsvarande belopp.

Riksdagen har beslutat att delar av de ändamål och verksamheter som avser underrättelseverksamhet vid Försvarsmakten och som finansieras från anslaget 1:1

Förbandsverksamhet och beredskap inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap flyttas till utgiftsområde 5 Internationell samverkan (prop. 2025/26:100, bet. 2025/26:KU42, rskr. 2025/26:402). Mot denna bakgrund minskas anslaget med 2 200 000 000 kronor för 2027. För 2028 beräknas anslaget minska med

2 365 203 000 kronor och för 2029 beräknas anslaget minska med 2 411 383 000 kronor.

Regeringen föreslår att 80 503 410 000 kronor anvisas under anslaget

1:1 Förbandsverksamhet och beredskap för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 86 584 639 000 kronor respektive 93 407 216 000 kronor.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringens förslag

Regeringen bemyndigas att under 2027 för anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap besluta om beställningar av materiel och anläggningar som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 46 000 000 000 kronor 2028–2036.

Skälen för regeringens förslag

I förslaget till bemyndigande för 2027 ingår sedan tidigare beställda objekt som kommer att belasta anslaget fr.o.m. 2028 (utestående åtaganden) och objekt som planeras beställas under 2027 (nya åtaganden). Anskaffningar inom anslaget hänför sig till vidmakthållande av tidigare investeringar i materiel och anläggningar. Bemyndigandet omfattar bl.a. underhåll av Försvarsmaktens materiel och anläggningar som inte är av löpande karaktär eller driftskaraktär. Vidmakthållandet bidrar således till att uppfylla målen för det militära försvaret, och säkerställa krigsförbandens krigsduglighet och genomförandet av försvarsbeslutet. Verksamheten bidrar därmed till att uppfylla målen för det militära försvaret och bibehålla krigsförbandens krigsduglighet. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2027 för anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap besluta om beställningar av materiel och anläggningar som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst

46 000 000 000 kronor 2027–2036.

Tabell 4.9 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap

Tusental kronor

						Beräknat
		Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat	2030 –
	Utfall 2025	2026	2027	2028	2029	2036

Ekonomiska åtaganden vid
årets början	29 508 775	26 257 883	50 072 000

Nya ekonomiska åtaganden	10 699 038	37 945 682	12 342 000

Utgifter mot anslag till följd av
ekonomiska åtaganden	-9 921 829	-14 131 565	-16 414 000	-14 537 000	-19 121 000	-12 342 000

Övriga förändringar av
ekonomiska åtaganden	-4 028 101

Ekonomiska åtaganden vid
årets slut	26 257 883	50 072 000	46 000 000

Beslutat/föreslaget
bemyndigande	37 612 300	50 072 000	46 000 000

Investeringsplan

Regeringens förslag

Riksdagen godkänner investeringsplanen för vidmakthållande av försvarsmateriel för 2027–2038 som en riktlinje för Försvarsmaktens investeringar.

Skälen för regeringens förslag

Investeringsplanen är regeringens förslag till riktlinje för vidmakthållande av befintliga investeringar för åren 2027–2038. Investeringsplanen bygger på regeringens förslag till anslag 2027, beräknade anslag för åren 2028–2031 samt för åren 2032–2038. Beloppen per område är regeringens bedömning av investeringarnas omfattning och inriktning för den aktuella perioden.

Regeringen svarar för att riksdagen delges sådan information som är nödvändig för att riksdagen ska kunna utöva sin finansmakt. Osäkerheterna i verksamheten, vad avser bl.a. prissättning, inköp, produktion och leverans, innebär att förändringar av investeringsplanen, inom ramen för beslutat anslag och beställningsbemyndigande, kan förekomma.

Tabell 4.10 Investeringsplan för vidmakthållande av försvarsmateriel

Miljoner kronor

	Utfall	Prognos	Beräknat	Beräknat	Beräknat	Beräknat	Beräknat	Beräknat
	2025	2026	2027	2028	2029	2030	2031	2032-2038

Befintliga investeringar	27 394	31 058	30 397	32 403	34 234	35 728	37 271	295 563

Arméstridskrafter	4 768	5 636	5 979	6 204	6 572	6 915	7 195	50 768

Marinstridskrafter	3 579	3 427	3 858	4 016	4 365	4 659	4 578	36 499

Flygstridskrafter	5 632	5 933	6 597	6 773	7 180	7 410	7 261	56 360

Operativ ledning	6 485	7 027	6 411	7 219	7 239	7 309	8 498	68 590

Logistik	2 849	4 960	4 792	4 933	5 349	5 477	5 768	33 872

Stödfunktioner	4 081	4 075	2 761	3 257	3 529	3 957	3 971	49 474

varav anläggningstillgångar	4 605	6 833	6 687	7 129	7 531	7 860	8 200	65 024

Finansiering	27 394	31 058	30 397	32 403	34 234	35 728	37 271	295 563

varav anslag 1:1	24 411	28 258	26 897	28 753	30 384	31 828	33 171	266 863

varav övrig finansiering	2 983	2 800	3 500	3 650	3 850	3 900	4 100	28 700

Budget för avgiftsfinansierad verksamhet

Tabell 4.11 Avgiftsfinansierad verksamhet vid Försvarsmakten

Tusental kronor

		Verksam-
	Ack. resultat	hetens intäkter	Ack. resultat
Verksamhet	t.o.m.2025 Resultat 2026	2027	Resultat 2027 utgående 2027

Verksamheter där
intäkterna disponeras

Uppdragsverksamhet		2 184 800

varav försvarslogistik och
verkstadsverksamhet		467 800

varav transportverksamhet		130 000

varav statsflyget		9 000

varav övning och utbildning		1 400 500

varav stöd till civil verksamhet		8 800

varav övrigt		170 000

Källa: Försvarsmakten.

4.4.21:2 Försvarsmaktens insatser internationellt

Tabell 4.12 Anslagsutveckling 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt

Tusental kronor

2025	Utfall	6 364 542	Anslagssparande	4 446 806
2026	Anslag	20 437 5411	Utgiftsprognos	17 251 418
2027	Förslag	7 377 154

2028	Beräknat	5 095 5232
2029	Beräknat	2 908 1663

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 5 094 545 tkr i 2027 års prisnivå.

3Motsvarar 2 904 590 tkr i 2027 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för särutgifter för den verksamhet med förband utomlands som Försvarsmakten genomför efter beslut av riksdag och regering. Anslaget får även användas för utgifter avseende avgifter och bidrag till Nordatlantiska fördragsorganisationens (Nato) militära verksamhet och andra bilaterala och multilaterala stöd utanför Nato. Vidare får anslaget användas för Sveriges del av de gemensamma kostnader som kan komma att uppstå i samband med EU-ledda insatser internationellt, som finansieras via den s.k. ATHENA-mekanismen. Anslaget får också användas för Sveriges del av de gemensamma kostnaderna för EU:s utombudgetära fond Europeiska fredsfaciliteten (EPF). Vidare får anslaget användas för särutgifter för Försvarsmaktens bidrag till insatser internationellt som inte innebär sändande av väpnad styrka till andra länder, förutom militärobservatörer, samt sekondering av personal till internationella stabsbefattningar kopplade till pågående insatser. Anslaget får även användas till att anskaffa och utveckla materiel och utrustning i syfte att skänka till Ukraina. Anslaget får även användas för bidrag för att finansiera Sveriges del av projekt som beviljats medel inom Nato Security Investment Programme.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 4.13 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt

Tusental kronor

	2027	2028	2029
Anvisat 20261	15 306 336	15 306 336	15 306 336
Pris- och löneomräkning2	1 321	2 217	4 604
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder	-7 930 503	-10 213 030	-12 402 774
Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	7 377 154	5 095 523	2 908 166

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

För att beslutade stödpaket 21 och 22 till Ukraina ska genomföras ökar anslaget med 325 761 000 kronor för 2027. För 2028 beräknas anslaget öka med 13 431 000 kronor.

För att öka den operativa förmågan i det militära försvaret omfördelas medel mellan Försvarsmaktens anslag. Anslaget 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt minskas med 200 000 000 kronor 2027 och anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap ökas med motsvarande belopp.

Regeringen föreslår att 7 377 154 000 kronor anvisas under anslaget

1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 5 095 523 000 kronor respektive 2 908 166 000 kronor.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringens förslag

Regeringen bemyndigas att under 2027 för anslaget 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt besluta om beställningar och utveckling av materiel och utrustning som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 5 851 400 000 kronor 2028–2031.

Skälen för regeringens förslag

Anslaget används bl.a. till att anskaffa och utveckla materiel och utrustning i syfte att skänka denna till Ukraina. För att kunna skänka materiel och utrustning till Ukraina behövs ett bemyndigande att besluta om beställningar och utveckling av materiel och utrustning som medför ekonomiska åtaganden över flera år. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2027 för anslaget 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt besluta om beställningar och utveckling av materiel och utrustning som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 5 851 400 000 kronor 2028–2031.

Tabell 4.14 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt Tusental kronor

						Beräknat 2030 –
	Utfall 2025	Prognos 2026	Förslag 2027	Beräknat 2028	Beräknat 2029	2031

Ekonomiska åtaganden vid
årets början	1 624 819	10 280 903	15 065 315

Nya ekonomiska åtaganden	8 981 419	15 065 315	2 142 098

Utgifter mot anslag till följd av
ekonomiska åtaganden	-297 342	-10 280 903	-11 356 013	-2 940 141	-769 161	-2 142 098

Övriga förändringar av
ekonomiska åtaganden	-27 993

Ekonomiska åtaganden vid
årets slut	10 280 903	15 065 315	5 851 400

Beslutat/föreslaget
bemyndigande	20 004 921	15 065 315	5 851 400

4.4.31:3 Anskaffning av materiel och anläggningar

Tabell 4.15 Anslagsutveckling 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar

Tusental kronor

2025	Utfall	58 829 332	Anslagssparande	892 704

2026	Anslag	71 224 7941	Utgiftsprognos	70 976 505
2027	Förslag	81 312 458

2028	Beräknat	92 354 4972
2029	Beräknat	83 610 6593

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 91 497 803 tkr i 2027 års prisnivå.

3Motsvarar 81 288 570 tkr i 2027 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för att finansiera utveckling, anskaffning, återanskaffning och avveckling av anslagsfinansierad materiel och anläggningar. Anslaget finansierar även åtgärder, avseende anslagsfinansierad materiel och anläggningar, där avsikten är att förändra teknisk förmåga eller prestanda inklusive förlängning av livstiden. Vidare får anslaget användas för finansiering av förstagångsanskaffning av beredskapsvaror samt anskaffning med syfte att öka minsta bestånd av beredskapsvaror i lager. Anslaget finansierar omställnings- och avvecklingskostnader som kan komma att uppstå inom ramen för pågående omstrukturering av logistik- och materielförsörjning samt forskning och utveckling.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 4.16 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar

Tusental kronor

	2027	2028	2029
Anvisat 20261	71 191 794	71 191 794	71 191 794
Pris- och löneomräkning2	-760 622	-162 396	965 661
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder	10 881 287	21 325 100	11 453 206
Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	81 312 458	92 354 497	83 610 659

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

I syfte att stärka det militära försvaret tillfördes medel i budgetpropositionen för 2026. För 2027 ökar anslaget med 308 000 000 kronor genom omfördelning från andra anslag inom det militära försvaret. För 2028 beräknas anslaget minska med 44 000 000 kronor, för 2029 beräknas anslaget öka med 3 367 000 000 kronor, för 2030 beräknas anslaget öka med 1 510 000 000 kronor, för 2031 beräknas anslaget öka med

3 482 000 000 kronor, för 2032 beräknas anslaget öka med 2 443 000 000 kronor, för 2033 beräknas anslaget öka med 1 960 000 000 kronor, för 2034 beräknas anslaget öka med 3 775 000 000 kronor och för 2035 beräknas anslaget öka med 4 106 000 000 kronor.

Anskaffningen av nya fregatter bedöms leda till tidigare anslagsbelastning än beräknat. För att möjliggöra skyndsam leverans – och därmed en snabbare förmågetillväxt – omfördelas medel mellan åren i kombination med att kvarstående medel för läglighetsköp nyttjas till anskaffningen av nya fregatter. Anslaget beräknas öka med

3 700 000 000 kronor 2028 och minskas med motsvarande belopp 2029. 2030 beräknas anslaget öka med 4 600 000 000 kronor, 2032 beräknas det minska med 2 100 000 000 kronor och 2033 beräknas det minska med 2 500 000 000 kronor.

Regeringen föreslår att 81 312 458 000 kronor anvisas under anslag 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till

92 354 497 000 kronor respektive 83 610 659 000 kronor.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringens förslag

Regeringen bemyndigas att under 2027 för anslaget 1:3 Anskaffningar av materiel och anläggningar besluta om beställningar och avveckling av materiel och anläggningar som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst

348 482 066 000 kronor 2028–2038.

Skälen för regeringens förslag

I förslaget till bemyndigande för 2027 ingår sedan tidigare beställda objekt och objekt som planeras beställas under 2027 (nya åtaganden). Försvarsmakten och Försvarets materielverk behöver besluta om anskaffning av materiel och anslagsfinansierade anläggningar som sträcker sig över flera år. Ett ökat beställningsbemyndigande möjliggör ökade anskaffningar av materiel och anläggningar. Anskaffningarna bidrar till att uppfylla målen för det militära försvaret och säkerställa krigsförbandens krigsduglighet och genomförande av försvarsbeslutet. Verksamheten omfattar även avveckling av tidigare investeringar i materiel samt utfasning av förbrukad eller utsliten materiel. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2027 för anslag 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar besluta om beställningar och avveckling av materiel och anläggningar som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 348 482 066 000 kronor 2028–2038.

Tabell 4.17 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar

Tusental kronor

						Beräknat 2030 –
	Utfall 2025	Prognos 2026	Förslag 2027	Beräknat 2028	Beräknat 2029	2038

Ekonomiska åtaganden vid
årets början	146 456 391	193 010 556	347 169 828

Nya ekonomiska åtaganden	81 817 173	191 285 379	71 506 111

Utgifter mot anslag till följd av
ekonomiska åtaganden	-39 357 305	-51 553 502	-70 193 873	-71 915 832	-69 580 187	-206 986 047

Övriga förändringar av
ekonomiska åtaganden	4 094 297	14 427 395

Ekonomiska åtaganden vid
årets slut	193 010 556	347 169 828	348 482 066

Beslutat/
föreslaget bemyndigande	272 451 786	374 868 000	348 482 066

Investeringsplan

Regeringens förslag

Riksdagen godkänner investeringsplanen för anskaffning av försvarsmateriel för 2027–2038 som en riktlinje för Försvarsmaktens investeringar.

Skälen för regeringens förslag

Investeringsplanen är regeringens förslag till riktlinje för anskaffning av materielinvesteringar för åren 2027–2038. Investeringsplanen bygger på regeringens förslag till anslag 2027, beräknade anslag för åren 2028–2031 samt för åren 2032–2038. Beloppen per område är regeringens bedömning av investeringarnas omfattning och inriktning för den aktuella perioden.

Tabell 4.18 Investeringsplan för anskaffning och utveckling av försvarsmateriel

Miljoner kronor

		Prognos	Beräknat	Beräknat	Beräknat	Beräknat	Beräknat	Beräknat
	Utfall 2025	2026	2027	2028	2029	2030	2031	2032–2038

Nya investeringar	60 631	73 868	83 440	94 348	85 559	94 615	91 530	710 936

Arméstridskrafter	18 681	26 170	29 171	34 193	32 606	36 750	32 953	255 191

Marinstridskrafter	10 325	9 198	11 857	12 668	15 579	16 499	18 309	114 911

Flygstridskrafter	18 838	17 244	21 126	27 894	17 881	21 830	20 264	172 925

Operativ ledning	3 725	3 933	4 530	3 558	6 179	6 307	6 599	67 164

Logistik	3 134	5 747	5 410	7 796	6 631	4 605	3 761	43 737

Stödfunktioner	5 928	5 267	5 153	6 567	6 683	8 624	9 645	57 009

Läglighetsköp		6 309	6 193	1 671

varav anläggningstillgångar	51 085	59 094	66 753	75 478	68 447	75 692	73 224	568 749

Finansiering	60 631	73 868	83 441	94 348	85 559	94 615	91 530	710 936

varav anslag 1:3	58 829	71 192	81 312	92 354	83 608	92 654	89 515	695 870

varav anslag 1:11	1 664	1 825	1 928	1 933	1 951	1 962	2 016	15 067

varav övrig finansiering	138	851	200	60

Redovisning av anskaffning

Förslaget till investeringsplan utgörs av samtliga pågående och planerade investeringar i investeringsplaneringsperioden. För att närmare visa på innehållet redovisas nedan ett urval av större anskaffningar som Försvarsmakten har beställt under 2026 alternativt avser att beställa under kommande budgetår eller närmsta tiden därefter (enligt nuvarande planering).

Tabell 4.19 Redovisning av större anskaffningar (exempel)

Materielområde

Beställning

Arméstridskrafter

Nytt brigadluftvärn

Anskaffning Stridsfordon 90

Anskaffning långräckviddig bekämpningsförmåga (Raketartilleri)

Anskaffning ammunition för indirekt eld, stridsvagn och stridsfordon samt finkaliber

Obemannade farkoster

Utökad luftvärnsförmåga

Marinstridskrafter

Anskaffning nytt ytstridsfartyg

Nya trängfartyg

Flygstridskrafter

Utveckling och anskaffning JAS 39

Anskaffning ny långräckviddig attackförmåga

Anskaffning taktiskt transportflygsystem

Rymd

Operativ ledning

Konnektivitet

Kryptoutrustning

Sensorkedja

Logistik

Soldatutrustning

Anskaffning drivmedelsmateriel

Källa: Försvarets materielverk

Övriga bemyndiganden

Regeringens förslag

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2027 ingå avtal med Frankrike om försäljning av upp till 20 stycken Stridsbåt 90 med därtill hörande utbildning och stödutrusning.

Skälen för regeringens förslag:

Sverige har ett långsiktigt och nära försvarssamarbete med Frankrike. Frankrike har identifierat ett behov av att anskaffa stridsbåtar av typen Stridsbåt 90. Försäljningen avses att genomföras som en mellanstatlig affär. För att tillgodose Frankrikes önskemål om en mellanstatlig lösning föreslås riksdagen bemyndiga regeringen att ingå avtal med Frankrike om försäljning av Stridsbåt 90. Ett sådant avtal innebär att svenska staten åtar sig att beställa och leverera Stridsbåt 90 med därtill hörande utbildning och stödutrustning till Frankrike. Intäkterna från försäljningen ska täcka statens kostnader.

Utförsel av försvarsmateriel som utgör krigsmateriel enligt lagen (1992:1300) om krigsmateriel kräver tillstånd enligt samma lag.

4.4.41:4 Forskning och teknikutveckling

Tabell 4.20 Anslagsutveckling 1:4 Forskning och teknikutveckling

Tusental kronor

2025	Utfall	1 236 522	Anslagssparande	-10 269
2026	Anslag	1 393 7051	Utgiftsprognos	1 371 054
2027	Förslag	1 628 905

2028	Beräknat	1 842 385

2029	Beräknat	1 852 585

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för att finansiera forskning och teknikutveckling. Anslaget får vidare finansiera det nationella flygtekniska forskningsprogrammet (NFFP), verksamhet vid luftstridssimuleringscentrum (FLSC) samt övrig flygteknisk forskning. Anslaget får också finansiera forsknings- och utvecklingsverksamhet som genomförs inom ramen för det svenska deltagandet i den europeiska försvarsbyrån (EDA).

Skälen för regeringens förslag

Tabell 4.21 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:4 Forskning och teknikutveckling

Tusental kronor

	2027	2028	2029
Anvisat 20261	1 463 905	1 463 905	1 463 905
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder	165 000	378 480	388 680

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	1 628 905	1 842 385	1 852 585

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att anslagsnivån förändras. Anslaget ökar enligt tidigare beslutade tillskott med hänvisning till nödvändig samhällsfunktion.

För att delvis finansiera verksamhet vid Rymdstyrelsen för bland annat prövning av tillstånd för rymdverksamhet minskas anslaget med 13 000 000 kronor 2027. Anslaget beräknas minska med 10 000 000 kronor 2028 samt 9 000 000 kronor per år från 2029.

Regeringen föreslår att 1 628 905 000 kronor anvisas under anslaget 1:4 Forskning och teknikutveckling för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 1 842 385 000 kronor respektive 1 852 585 000 kronor.

4.4.51:5 Statens inspektion för utrikesunderrättelseverksamhet

Tabell 4.22 Anslagsutveckling 1:5 Statens inspektion för

utrikesunderrättelseverksamhet

Tusental kronor

2025	Utfall	13 316	Anslagssparande	2 624

2026	Anslag	15 7811	Utgiftsprognos	16 102
2027	Förslag	18 032

2028	Beräknat	18 2452
2029	Beräknat	18 5223

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 18 032 tkr i 2027 års prisnivå.

3Motsvarar 18 032 tkr i 2027 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för att finansiera den verksamhet som Statens inspektion för utrikesunderrättelseverksamhet bedriver med att kontrollera utrikesunderrättelseverksamheten hos de myndigheter som bedriver sådan verksamhet, samt för att verkställa beslut om tillgång till signalbärare.

Kompletterande information

De myndigheter som bedriver sådan verksamhet framgår av förordningen (2000:131) om utrikesunderrättelseverksamhet. Beslut om tillgång till signalbärare fattas av Underrättelsedomstolen enligt lagen (2008:717) om signalspaning i utrikesunderrättelseverksamhet.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 4.23 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:5 Statens inspektion för utrikesunderrättelseverksamhet

Tusental kronor

	2027	2028	2029
Anvisat 20261	15 781	15 781	15 781
Pris- och löneomräkning2	251	440	687
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder

Överföring till/från andra anslag	2 000	2 024	2 054

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	18 032	18 245	18 522

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att anslaget ökas med 2 000 000 kronor fr.o.m. 2027 för att nämnden ska kunna fullgöra sitt uppdrag när underrättelseområdet växer. Anslag 1:8 Försvarets radioanstalt minskas med motsvarande belopp.

Regeringen föreslår att 18 032 000 kronor anvisas under anslaget 1:5 Statens inspektion för utrikesunderrättelseverksamhet för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till

18 245 000 kronor respektive 18 522 000 kronor.

4.4.61:6 Totalförsvarets plikt- och prövningsverk

Tabell 4.24 Anslagsutveckling 1:6 Totalförsvarets plikt- och prövningsverk

Tusental kronor

2025	Utfall	416 286	Anslagssparande	31 582
2026	Anslag	522 0141	Utgiftsprognos	477 700
2027	Förslag	594 237

2028	Beräknat	608 7712
2029	Beräknat	618 2143

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 601 950 tkr i 2027 års prisnivå.

3Motsvarar 601 949 tkr i 2027 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Totalförsvarets plikt- och prövningsverks förvaltningsutgifter. Vidare får anslaget användas för ersättningar för kost, resor och logi till totalförsvarspliktiga.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 4.25 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:6 Totalförsvarets plikt- och prövningsverk

Tusental kronor

	2027	2028	2029

Anvisat 20261	522 014	522 014	522 014
Pris- och löneomräkning2	7 123	13 119	21 420
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder	65 100	73 638	74 780

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	594 237	608 771	618 214

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att anslaget ökar enligt tidigare beslutade tillskott med hänvisning till nödvändig samhällsfunktion.

Regeringen föreslår att 594 237 000 kronor anvisas under anslaget 1:6 Totalförsvarets plikt- och prövningsverk för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 608 771 000 kronor respektive 618 214 000 kronor.

Budget för avgiftsfinansierad verksamhet

Tabell 4.26 Avgiftsfinansierad verksamhet vid Totalförsvarets plikt- och prövningsverk

Tusental kronor

			Verksam-
			hetens	Kostnader		Ack. resultat
	Ack. resultat	Resultat	intäkter	som ska	Resultat	utgående
Verksamhet	t.o.m. 2025	2026	2027	täckas 2027	2027	2027
Verksamheter där
intäkterna disponeras

Uppdragsverksamhet	24 940	-16 200	149 700	149 700	0	8 740

varav Försvarsmakten	2 136	0	17 000	17 000	0	2 136

varav Försvarshögskolan	-321	500	8 200	8 200	0	179

varav Polismyndigheten	24 203	-18 000	119 000	119 000	0	6 203

varav övriga civila	-1 078	1 300	5 500	5 500	0	222

4.4.71:7 Officersutbildning m.m.

Tabell 4.27 Anslagsutveckling 1:7 Officersutbildning m.m.

Tusental kronor

2025	Utfall	337 040	Anslagssparande	9 489

2026	Anslag	381 9801	Utgiftsprognos
2027	Förslag	395 711

2028	Beräknat	409 0482
2029	Beräknat	416 9653

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 404 158 tkr i 2027 års prisnivå.

3Motsvarar 404 779 tkr i 2027 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för att finansiera det treåriga officersprogrammet och annan grundläggande officersutbildning vid Försvarshögskolan. Vidare får anslaget finansiera forskning och utveckling m.m. inom vissa av högskolans kompetensområden. Anslaget får även användas för att finansiera kurser inom ramen för Partnerskap för fred (PFF) samt viss forskning och analysstöd för regeringens behov.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 4.28 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:7 Officersutbildning m.m.

Tusental kronor

	2027	2028	2029
Anvisat 20261	381 980	381 980	381 980
Pris- och löneomräkning2	5 085	8 919	15 355
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder	8 646	18 149	19 630

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	395 711	409 048	416 965

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att anslaget ökar enligt tidigare beslutade tillskott med hänvisning till nödvändig samhällsfunktion.

Regeringen föreslår att 395 711 000 kronor anvisas under anslaget 1:7 Officersutbildning

m.m.för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 409 048 000 kronor respektive 416 965 000 kronor.

4.4.81:8 Försvarets radioanstalt

Tabell 4.29 Anslagsutveckling 1:8 Försvarets radioanstalt

Tusental kronor

2025	Utfall	2 680 881	Anslagssparande	204 586
2026	Anslag	3 526 2291	Utgiftsprognos	3 379 480
2027	Förslag	4 120 422

2028	Beräknat	4 989 7342
2029	Beräknat	5 328 2473

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 4 974 076 tkr i 2027 års prisnivå.

3Motsvarar 5 202 259 tkr i 2027 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Försvarets radioanstalts förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för att lämna stöd till Ukraina.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 4.30 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:8 Försvarets radioanstalt

Tusental kronor

	2027	2028	2029

Anvisat 20261	3 425 329	3 425 329	3 425 329
Pris- och löneomräkning2	41 104	52 016	125 054
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder	655 989	1 514 395	1 779 912

Överföring till/från andra anslag	-2 000	-2 006	-2 048

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	4 120 422	4 989 734	5 328 247

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att anslaget ökar enligt tidigare beslutade tillskott med hänvisning till nödvändig samhällsfunktion.

I syfte att stärka det militära försvaret tillfördes medel i budgetpropositionen för 2026. För 2027 ökar anslaget med 29 900 000 kronor genom omfördelning från andra anslag inom det militära försvaret. För 2028 beräknas anslaget öka med 60 600 000 kronor, för 2029 beräknas anslaget öka med 101 200 000 kronor, för åren 2030–2032 beräknas anslaget öka med 526 000 000 kronor per år, för åren 2030–2032 beräknas anslaget öka med 1 087 000 000 kronor per år och 2035 beräknas anslaget öka med

1 788 000 000 kronor.

Anslaget minskar med 2 000 000 kronor för att finansiera ökning av anslaget till Statens inspektion för utrikesunderrättelseverksamhet för att nämnden ska kunna fullgöra sitt uppdrag när underrättelseområdet växer. Anslaget ökar också med 182

170 000 kronor under 2027 respektive 25 451 000 kronor under 2028 för att finansiera stöd till Ukraina.

Den 1 juli 2026 överfördes cyberverksamhet från Myndigheten för civilt försvar (MCF) till det nationella cybersäkerhetscentret (NCSC) vid Försvarets radioanstalt (FRA). Kostnaderna för de överförda uppgifterna beräknas bli lägre än tidigare bedömt. Anslaget minskas därför med 70 000 000 kronor 2027 och anslaget 2:6 Myndigheten för civilt försvar ökas med motsvarande belopp. Anslaget beräknas därefter minska med 111 000 000 kronor fr.o.m. 2028 samtidigt som anslaget 2:6 Myndigheten för civilt försvar beräknas öka med motsvarande belopp.

Regeringen föreslår att 4 120 422 000 kronor anvisas under anslaget 1:8 Försvarets radioanstalt för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 4 989 734 000 kronor respektive 5 328 247 000 kronor.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 4.31 Avgiftsfinansierad verksamhet vid Försvarets radioanstalt

Tusental kronor

	Ack.
	resultat			Kostnader
	resultat			som ska		Ack. resultat
	t.o.m.			som ska		Ack. resultat
	t.o.m.	Resultat	Verksamhetens	täckas	Resultat	utgående
		Resultat	Verksamhetens	täckas	Resultat	utgående
Verksamhet	2025	2026	intäkter 2027	2026	2027	2026

Verksamheter där intäkterna disponeras

Uppdragsverksamhet	-85	0	23 300	23 300	0	-85

Källa: Försvarets radioanstalt.

Från och med 2027 ingår avgifter för uppdrag kopplade till Nationellt centrum för cybersäkerhet, NCSC.

4.4.91:9 Totalförsvarets forskningsinstitut

Tabell 4.32 Anslagsutveckling 1:9 Totalförsvarets forskningsinstitut

Tusental kronor

2025	Utfall	657 250	Anslagssparande	21 258

2026	Anslag	865 4311	Utgiftsprognos	878 469
2027	Förslag	830 930

2028	Beräknat	857 8122
2029	Beräknat	829 0393

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 847 788 tkr i 2027 års prisnivå.

3Motsvarar 807 099 tkr i 2027 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för att finansiera internationell verksamhet inom försvarsmateriel- och forskningsområdet samt åtgärder för att främja den svenska försvarsindustrins exportverksamhet. Anslaget får också användas för att finansiera viss myndighetsförvaltning som inte kan täckas med avgifter. Anslaget får även

finansiera forskning avseende skydd mot kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära stridsmedel (CBRN) samt forskning och analysstöd för regeringens behov och till stöd för totalförsvaret. Anslaget får vidare finansiera forskning med inriktning mot Polismyndighetens och Säkerhetspolisens verksamhetsområden. Anslaget får även användas för att lämna stöd till Ukraina.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 4.33 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:9 Totalförsvarets forskningsinstitut

Tusental kronor

	2027	2028	2029
Anvisat 20261	796 361	796 361	796 361
Pris- och löneomräkning2	11 663	21 217	33 628
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder	22 906	40 234	-950
Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	830 930	857 812	829 039

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

För utgifter med anledning av stödpaket 22 till Ukraina ökas anslaget med 58 545 000 kronor för 2027. För 2028 beräknas anslaget ökas med 41 170 000 kronor.

Regeringen föreslår att 830 930 000 kronor anvisas under anslaget 1:9 Totalförsvarets forskningsinstitut för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 857 812 000 kronor respektive 829 039 000 kronor.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 4.34 Avgiftsfinansierad verksamhet vid Totalförsvarets forskningsinstitut

Tusental kronor

	Ack.
	resultat		Verksamhete	Kostnader		Ack. resultat
	t.o.m.		Verksamhete	Kostnader		Ack. resultat
	t.o.m.	Resultat	ns intäkter	som ska	Resultat	utgående
		Resultat	ns intäkter	som ska	Resultat	utgående
Verksamhet	2025	2026	2027	täckas 2027	2027	2027
Verksamheter där
intäkterna
disponeras
Uppdragsverksamhet	205 340	10 000	2 300 000	2 300 000	0	215 340

varav tjänsteexport	-12 009	0	30 000	30 000	0	-12 009

Källa: Totalförsvarets forskningsinstitut

4.4.101:10 Nämnder m.m.

Tabell 4.35 Anslagsutveckling 1:10 Nämnder m.m.

Tusental kronor

2025	Utfall	8 382	Anslagssparande	404
2026	Anslag	9 2361	Utgiftsprognos	9 153
2027	Förslag	9 236

2028	Beräknat	9 236

2029	Beräknat	9 236

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för att finansiera den verksamhet som bedrivs av vissa mindre nämnder samt bidrag till exempelvis Svenska Röda Korset och Centralförbundet Folk och Försvar.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 4.36 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:10 Nämnder m.m.

Tusental kronor

	2027	2028	2029
Anvisat 20261	9 236	9 236	9 236
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	9 236	9 236	9 236

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Regeringen föreslår att 9 236 000 kronor anvisas under anslaget 1:10 Nämnder m.m. för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 9 236 000 kronor respektive 9 236 000 kronor.

4.4.111:11 Försvarets materielverk

Tabell 4.37 Anslagsutveckling 1:11 Försvarets materielverk

Tusental kronor

2025	Utfall	3 995 488	Anslagssparande	47 927

2026	Anslag	4 263 9671	Utgiftsprognos	4 313 307
2027	Förslag	4 638 096

2028	Beräknat	4 668 9952
2029	Beräknat	4 793 0643

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 4 623 266 tkr i 2027 års prisnivå.

3Motsvarar 4 669 218 tkr i 2027 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Försvarets materielverks förvaltningsutgifter. Vidare får anslaget användas för myndighetens samhällsinvesteringar. Anslaget får även användas

till utgifter för Sveriges certifieringsorgan för it-säkerhet (CSEC) samt signatärskapet för Common Criteria Recognition Arrangement (CCRA).

Skälen för regeringens förslag

Tabell 4.38 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:11 Försvarets materielverk

Tusental kronor

	2027	2028	2029
Anvisat 20261	4 248 967	4 248 967	4 248 967
Pris- och löneomräkning2	59 772	102 562	174 138
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder	329 357	317 466	369 959

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	4 638 096	4 668 995	4 793 064

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

I syfte att stärka det militära försvaret tillfördes medel i budgetpropositionen för 2026. För 2027 ökar anslaget med 150 600 000 kronor genom omfördelning från andra anslag inom det militära försvaret 2027. För 2028 och 2029 är motsvarande belopp 202 900 000 kronor respektive 262 900 000 kronor. Därefter beräknas anslaget öka med 276 000 000 kronor fr.o.m. 2030.

För utgifter med anledning av stödpaket 22 till Ukraina ökas anslaget med 42 000 000 kronor för 2027. För 2028 beräknas anslaget öka med motsvarande belopp och för 2029 beräknas anslaget öka med 32 000 000 kronor. Därefter beräknas anslaget öka med 22 000 000 kronor för 2030, med 23 000 000 kronor för 2031 och för 2032–2033 med motsvarande belopp.

För att justera för finansieringsbortfall för Försvarets materielverk som Försvarsmaktens ändrade klassificering av investeringar innebär ökar anslaget med 40 000 000 kronor fr.o.m. 2027. Anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap minskar med motsvarande belopp.

Regeringen föreslår att 4 638 096 000 kronor anvisas under anslaget 1:11 Försvarets materielverk för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 4 668 995 000 kronor respektive 4 793 064 000 kronor.

Rörelsekapital

Regeringens förslag

Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2027 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret för att tillgodose Försvarets materielverks behov av rörelsekapital som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 44 500 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag

Försvarets materielverk behöver tillgång till rörelsekapital för att finansiera förskott till industrin och för hantering av avtal inom försvarsexportområdet. Försvarets

materielverk behöver även tillgång till rörelsekapital för att hantera övergången till en ändrad finansiell styrmodell inom materielförsörjningen.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 4.39 Avgiftsfinansierad verksamhet vid Försvarets materielverk

Tusental kronor

	Ack.
	resultat			Kostnader		Ack. resultat
	t.o.m.			Kostnader		Ack. resultat
	t.o.m.	Resultat	Verksamhetens	som ska	Resultat	utgående
		Resultat	Verksamhetens	som ska	Resultat	utgående
Verksamhet	2025	2026	intäkter 2027	täckas 2027	2027	2027

Verksamheter där
intäkterna inte
disponeras

Offentligrättslig
verksamhet	0	0	200	200	0	0

varav nationell tillsyn för
cybersäkerhetscertifiering	0	A0	200	200	0	0
Verksamhet där
intäkterna disponeras

Uppdragsverksamhet	175 855	-5 000	10 102 000	10 107 000	-5 000	165 855
varav Försvarsmakten
vidmakthållande	-9	0	6 000 000	6 000 000	0	-9

varav Försvarsmakten
övrig verksamhet	108 871	0	1 000 000	1 000 000	0	108 871

varav övriga kunder	-62 899	-5 000	3 000 000	3 005 000	-5 000	-72 899

varav evaluering och
certifiering av it-produkter	0	0	2 000	2 000	0	0

varav tjänsteexport	129 892	0	100 000	100 000	0	129 832

Källa: Försvarets materielverk.

4.4.121:12 Underrättelsedomstolen

Tabell 4.40 Anslagsutveckling 1:12 Underrättelsedomstolen

Tusental kronor

2025	Utfall	10 749	Anslagssparande	1 377

2026	Anslag	14 9811	Utgiftsprognos	11 397
2027	Förslag	15 209

2028	Beräknat	15 3732
2029	Beräknat	15 6173

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 15 209 tkr i 2027 års prisnivå.

3Motsvarar 15 209 tkr i 2027 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för att finansiera den verksamhet som Underrättelsedomstolen bedriver med att pröva frågor om tillstånd till signalspaning enligt lagen (2008:717) om signalspaning i utrikesunderrättelseverksamhet.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 4.41 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:12

Underrättelsedomstolen

Tusental kronor

	2027	2028	2029
Anvisat 20261	14 981	14 981	14 981
Pris- och löneomräkning2	228	392	636
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder
Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	15 209	15 373	15 617

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Regeringen föreslår att 15 209 000 kronor anvisas under anslaget 1:12 Underrättelsedomstolen för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 15 373 000 kronor respektive 15 617 000 kronor.

4.4.131:13 Myndigheten för totalförsvarsanalys

Tabell 4.42 Anslagsutveckling 1:13 Myndigheten för totalförsvarsanalys

Tusental kronor

2025	Utfall	66 678	Anslagssparande	20 875
2026	Anslag	93 8211	Utgiftsprognos	90 569
2027	Förslag	95 297

2028	Beräknat	96 3472
2029	Beräknat	97 8623

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 95 297 tkr i 2027 års prisnivå.

3Motsvarar 95 297 tkr i 2027 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Myndigheten för totalförsvarsanalys förvaltningsutgifter.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 4.43 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:13 Myndigheten för totalförsvarsanalys

Tusental kronor

	2027	2028	2029

Anvisat 20261	93 821	93 821	93 821
Pris- och löneomräkning2	1 476	2 526	4 041
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	95 297	96 347	97 862

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Regeringen föreslår att 95 297 000 kronor anvisas under anslaget 1:13 Myndigheten för totalförsvarsanalys för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 96 347 000 kronor respektive 97 862 000 kronor.

4.4.141:14 Stöd till Ukraina

Tabell 4.44 Anslagsutveckling 1:14 Stöd till Ukraina

Tusental kronor

2025	Utfall	11 213 126	Anslagssparande	597 321
2026	Anslag	3 709 7591	Utgiftsprognos	3 676 556
2027	Förslag	40 000 000

2028	Beräknat	0

2029	Beräknat	0

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för direkt stöd till Ukraina i form av ekonomiska bidrag för att stödja Ukrainas försvarsförmåga. Anslaget får även användas för utgifter för infrianden av exportkreditgarantier för försvarsexport till den ukrainska staten.

Skälen för regeringens förslag

De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att anslaget ökar enligt tidigare beslutade tillskott med hänvisning till nödvändig samhällsfunktion.

För att förstärka Sveriges stöd till Ukraina och säkerställa en långsiktighet har regeringen skapat en ram för det militära stödet till Ukraina på sammanlagt 146,5 miljarder kronor för 2024–2027. Stödet till Ukraina hanteras i huvudsak med stödpaket för att kunna hålla ihop helheten och följa hur stor del av Ukrainaramen som är beslutad och vad som återstår. Medel på anslaget omfördelas till andra anslag när stödåtgärderna är kända och beslutade. Omfördelning sker i kommande budgetpropositioner, ordinarie ändringsbudget eller extra ändringsbudget. Beroende på vilken typ av stöd som kommer att användas kan ramen komma att belasta de offentliga finanserna under ett flertal år.

Tabell 4.45 Hittills beslutat stöd till Ukraina inom Ukrainaramen

Miljoner kronor

2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 Summa

Anslag UO06

1:1 Förbands-
verksamhet och
beredskap	1 354	1 391	1 321	469	561	612	613	414	372	380		7 486

1:2 Försvars-
maktens
insatser
internationellt	2 199	8 899	18 217	5 391	2 930	740	755					39 132

1:3 Anskaffning
av materiel och
anläggningar	1 206	2 763	4 791	6 848	7 838	4 396	3 854	2 823	3 387	2 879	1 175	41 959

1:7 Officers-
utbildning m.m.		4	2	1	1							8

1:8 Försvarets
radioanstalt			148	182	26							357
1:9 Total-
försvarets
forsknings-
institut	9	116	170	70	41							406

1:11 Försvarets
materielverk	7	58	84	126	61	49	22	37	37	23		505
1:14 Stöd till
Ukraina		11 810	2 360									14 170

2:1 Kust-
bevakningen		31	33	43								107

2:4
Krisberedskap		240	317	101	31							689
2:6
Myndigheten för
civilt försvar		3	6	4								13
2:8
Myndigheten för
psykologiskt
försvar	4	15	15									34

Anslag UO1

5:1 Läns-
styrelserna
m.m.	3	7	10

Anslag UO4

1:1 Polis-
myndigheten			275									275

Summa1	4 779	25 330	27 742	13 242	11 488	5 796	5 244	3 274	3 796	3 282	1 175	105 150

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Tabell 4.46 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:14 Stöd till Ukraina

Tusental kronor

	2027	2028	2029
Anvisat 20261	39 725 000	39 725 000	39 725 000
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder	275 000	-39 725 000	-39 725 000

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	40 000 000	0	0

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Regeringen föreslår att 40 000 000 000 kronor anvisas under anslaget 1:14 Stöd till Ukraina för 2027.

4.4.15Övriga förslag

Bemyndigande att justera organisationsenheter i Försvarsmakten

Regeringens förslag

Riksdagen bemyndigar regeringen att lokalisera Högkvarteret från Stockholms kommun till Stockholms län.

Riksdagen bemyndigar regeringen att ändra benämning av Markstridsskolan till Arméstridscentrum, Sjöstridsskolan till Marinstridscentrum och Luftstridsskolan till Luftstridscentrum.

Skälen för regeringens förslag

Försvarsmakten har i budgetunderlaget för 2027 framställt om att Försvarsmaktens HR-centrum (FM HRC) avförs och ersätts med Försvarsmaktens Ekonomiredovisnings- och lönecentrum (FM EkLönC), att Högkvarteret (HKV) ändrar lokalisering från Stockholm till Stockholms län, att Markstridsskolan (MSS) ändrar benämning till Arméstridscentrum (ASC), att Sjöstridsskolan (SSS) ändrar benämning till Marinstridscentrum (MSC) och att Luftstridsskolan (LSS) ändrar benämning till Luftstridscentrum (LSC). Regeringen har inget att invända mot Försvarsmaktens förslag. Regeringen föreslår därför att Försvarsmaktens HR-centrum (FM HRC) avförs och ersätts med Försvarsmaktens Ekonomiredovisnings- och lönecentrum (FM EkLönC), att Högkvarteret (HKV) ändrar lokalisering från Stockholm till Stockholms län, att Markstridsskolan (MSS) ändrar benämning till Arméstridscentrum (ASC), att Sjöstridsskolan (SSS) ändrar benämning till Marinstridscentrum (MSC) och att Luftstridsskolan (LSS) ändrar benämning till Luftstridscentrum (LSC).

5 Civilt försvar

5.1Mål för utgiftsområdet

5.1.1Civilt försvar

Det civila försvaret omfattar den verksamhet som civila myndigheter, kommuner och regioner, privata företag och det civila samhället vidtar för att förbereda Sverige för krig. I fredstid utgörs verksamheten av beredskapsplanering och förmågehöjande åtgärder. Under höjd beredskap och ytterst krig utgörs verksamheten av nödvändiga åtgärder för att upprätthålla målet för civilt försvar.

Mål för civilt försvar

Riksdagen har beslutat (prop. 2024/25:34, bet. 2024/25:FöU2, rskr. 2024/25:114) att det civila försvaret ska ha förmåga att

–säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna,

–inom ramen för Natos kollektiva försvar och uppgifter i övrigt, bidra till det militära försvarets förmåga,

–skydda civilbefolkningen,

–upprätthålla försvarsviljan och samhällets motståndskraft mot externa påtryckningar.

5.1.2Krisberedskap och skydd mot olyckor

Krisberedskap utgörs av samhällets förmåga att förebygga, motstå och hantera krissituationer, inklusive skydd mot olyckor.

Mål för krisberedskap

De av regeringen angivna målen för krisberedskapen, som förtydligades i budgetpropositionen för 2015 (prop. 2014/15:1 utg.omr. 6, bet. 2014/15:FöU1, rskr. 2014/15:63) indelas i ett förebyggande perspektiv och ett hanterande perspektiv. Med dessa utgångspunkter är målen för krisberedskapen att

–minska risken för olyckor och kriser som hotar vår säkerhet,

–värna människors liv och hälsa samt grundläggande värden som demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter genom att upprätthålla samhällsviktig verksamhet och hindra eller begränsa skador på egendom och miljö då olyckor och krissituationer inträffar.

Krisberedskapen är inte dimensionerad för att hantera krig men utgör en utgångspunkt för det civila försvaret. En stärkt krisberedskap bidrar i stor utsträckning till att öka förmågan i det civila försvaret.

Arbetet med krisberedskapen bör även bidra till att minska lidande och konsekvenser av allvarliga olyckor och katastrofer i andra länder.

Mål för skydd mot olyckor

Riksdagens mål för skydd mot olyckor är enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor att i hela landet ge människors liv, hälsa, egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor.

5.2Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder

Det civila försvaret och krisberedskapen är ett tvärsektoriellt ansvar och en angelägenhet för hela samhället. Sveriges civila förmåga att förebygga och hantera fredstida kriser, krigsfara och ytterst krig är därför en gemensam uppgift.

Bedömningen av vilka resultat som har uppnåtts i förhållande till målen baseras huvudsakligen på aktiviteter, prestationer och åtgärder inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap. Återrapportering för andra utgiftsområden sker under respektive utgiftsområde. Privata aktörers verksamheter är centrala för Sveriges motståndskraft men omfattas inte av rapporteringen. Resultatredovisningen är en analys av resultatet i relation till målet för det civila försvaret.

5.2.1Bedömningsgrunder

Redovisningen av resultaten inom områdena civilt försvar, samhällets krisberedskap och skydd mot olyckor samt samhällets cybersäkerhet utgår från följande bedömningsgrunder:

–samhällets förmåga att vidta förberedande åtgärder mot krig samt förebygga olyckor och kriser

–samhällets förmåga att hantera olyckor.

5.2.2Resultatindikatorer

För att beskriva utvecklingen används (när så är möjligt) resultatindikatorer enligt nedan. Det pågår ett arbete att se över och utveckla indikatorer, särskilt inom området civilt försvar, bl.a. genom ett uppdrag till Myndigheten för civilt försvar (MCF) (Fö2026/00667).

Civilt försvar

Tillsyn och kontroll av skyddsrum

Sveriges ca 64 000 skyddsrum utgör en viktig del av samhällets förmåga att skydda civilbefolkningen. I händelse av höjd beredskap och ytterst krig är det av stor betydelse att skyddsrummens kvalitet och standard är god. Resultatet av tillsyn och kontroll ger nödvändig kunskap om skyddsrumsstandarden i landet.

Antal aktörer som har registrerat personal i den egna krigsorganisationen

Att aktörer inom det civila försvaret har en plan för bemannade krigsorganisationer som kan träda i kraft vid höjd beredskap och krig bidrar till målet för civilt försvar. Uppgifter om antalet organisationer, som med anställningsavtalet som grund har låtit registrera personal för den egna krigsorganisationen, ger en viss indikation i fråga om utvecklingen av personalförsörjningen av det civila försvaret.

Antal civilpliktiga som har utbildats under året

Antalet nya civilpliktiga som har utbildats under året ger en bild av hur arbetet med civilplikten utvecklas. I indikatorn ingår de som har genomgått repetitionsutbildning eller grundutbildning med civilplikt.

Antal civilpliktiga som har skrivits in och krigsplacerats

Civilplikten är den civila motsvarigheten till värnplikt och ska bidra till att säkerställa att viktiga delar av samhället fungerar vid höjd beredskap och då ytterst krig. Antalet

civilpliktiga visar det totala antalet personer som har skrivits in och krigsplacerats som civilpliktiga i Sverige under året.

Försvarsvilja

Försvarsvilja handlar om viljan och beredskapen att skydda vårt land, våra värderingar och vår frihet mot hot utifrån. Försvarsvilja kan visa sig på flera olika sätt. Det kan t.ex. innebära att stötta landets försvarsmakt, delta aktivt i militära eller civila försvarsinsatser, eller att stå upp för Sveriges intressen och värderingar. I detta sammanhang mäts försvarsvilja genom att se till befolkningens vilja att delta i totalförsvaret utifrån sin förmåga och sina färdigheter med eller utan fara för eget liv.

Krisberedskap och skydd mot olyckor

Antal omkomna i bränder

Ett målinriktat och samordnat brandförebyggande arbete bör på sikt leda till ett minskat antal personer som omkommer eller skadas allvarligt vid bränder.

Antal utbildade brandmän

Utbildning av hel- och deltidsbrandmän samt brandbefäl är en avgörande förutsättning för förmågan inom området skydd mot olyckor och syftar till att säkerställa en likvärdig och grundläggande kompetens inom den kommunala räddningstjänsten i hela landet.

Medelsvarstid på 112-samtal

Tidsfaktorn vid alarmering är av avgörande betydelse för att nödställda personer snabbt och effektivt ska kunna få den hjälp som de behöver av samhällets hjälporgan.

Antal användare av Rakel, SGSI och WIS

Kommunikationssystemet Rakel stödjer en skyddad och driftsäker kommunikation mellan samhällsviktiga organisationer. Indikatorn har kompletterats med SGSI och WIS för att bättre spegla användningen av säker och robust kommunikation inom det civila försvaret. SGSI är ett krypterat myndighetsnät för att säkert utbyta information mellan myndigheter i Sverige och i Europa, medan WIS är en tjänst för anslutna aktörer att dela information i samband med samhällsstörningar. Fler användare av SGSI, WIS och Rakel är en indikator på att aktörernas möjlighet att utbyta information skyddat och driftsäkert har stärkts, vilket bidrar till en effektivare hantering av en uppkommen kris.

Inrapporterade cyberincidenter

Statliga myndigheters rapportering av allvarliga cyberincidenter ger information om hoten mot samhällets cybersäkerhet och underlag för att stärka förmågan att förebygga, upptäcka och hantera cyberincidenter. Indikatorn har bytt namn från itincidenter till cyberincidenter, i linje med hur den underliggande källan (MCF:s årsrapport) numera redovisar incidenter. Fler inrapporterade cyberincidenter kan vara en indikator på minskat mörkertal och organisatorisk mognad inom rapporteringspliktiga verksamheter. Antalet och orsaken bakom inrapporterade cyberincidenter kan även indikera trender inom cyberhotmiljön.

5.2.3Underlag till grund för resultatredovisningen

Underlag som ligger till grund för resultatredovisningen är bl.a. årsredovisningar, statistikuppföljningar och andra rapporter från berörda myndigheter. Övriga underlag består bl.a. av utredningar och uppföljningar av inträffade händelser, risk- och sårbarhetsanalyser, Riksrevisionens rapporter och länsstyrelsernas årsredovisningar.

5.3Resultatredovisning

5.3.1Civilt försvar

Det civila försvaret omfattar hela samhället och den pågående återuppbyggnaden berör därför flera utgiftsområden.

Fortsatt stärkt förmåga inom det civila försvaret

Beredskapsmyndigheterna har under 2025 fortsatt att vidta åtgärder för att utveckla det civila försvaret. I myndigheternas särskilda redovisning för civilt försvar framgår att ett stort antal förmågehöjande åtgärder har genomförts, t.ex. satsningar på försörjningsberedskap, personalförsörjning och robusthetshöjande investeringar.

Av myndigheternas återrapportering av regleringsbrevsuppdrag framgår det att ett femtiotal beredskapsmyndigheter har genomfört insatser för att stärka respektive myndighets förmåga att agera proaktivt och handlingskraftigt samt arbetat löpande med att stärka en kultur och utvecklat arbetssätt för att möta de krav som ett krig ställer.

Ökad takt i arbetet med att öka förmågan inom beredskapssektorerna

Fortsatt utveckling inom beredskapssektorn Räddningstjänst och skydd av civilbefolkningen

Som sektorsansvarig myndighet samordnar MCF berörda aktörers arbete inom sektorn enligt gemensamma prioriteringar för det civila försvaret. Arbetet med att stärka räddningstjänstens förmåga under höjd beredskap har fortsatt. Åtgärder har vidtagits inom områdena: förstärkt personalförsörjning genom civilplikt, kompetenshöjande insatser, utvecklad planeringsförmåga samt stärkt materielförsörjning.

MCF har tagit fram en nationell plan för skydd av civilbefolkningen med fokus på varning, skyddsrum, utrymning och inkvartering. Ett nationellt koncept för trygghetspunkter har utvecklats och planering för gränsöverskridande utrymning i samverkan med Finland har påbörjats. Idrottshallar och annan plats för idrott kan fungera som särskilda samlingsplatser vid krig och krissituationer. Boverket arbetar med att öka tillgången till idrottsanläggningar.

Indikatorn Tillsyn och kontroll av skyddsrum visar att MCF har genomfört cirka 6 100 tillsynsbesök och cirka 1 400 kontrollbesök i skyddsrum. I samband med kontroll av skyddsrum upptäcks brister som i många fall leder till att MCF utfärdar förelägganden om att åtgärder behöver vidtas av fastighetsägare. Vidare har 218 skyddsrum under året fått nytt luftfilter. 399 godkännandebevis har utfärdats.

Konkreta åtgärder har vidtagits inom övriga beredskapssektorer

I beredskapssektorn Ekonomisk säkerhet har myndigheterna genomfört ett antal åtgärder för att säkerställa att den samhällsviktiga verksamheten som sektorn bedriver ska kunna upprätthållas vid kris eller höjd beredskap. Exempel på sådana åtgärder är bl.a. att skapa alternativa driftplatser och ledningsplatser samt stärkt kontinuitetsplanering och planering av krigsorganisation. Förordningen (2024:1005) om samordnad och säker statlig it-drift trädde i kraft 2025. Syftet med den nya förordningen är att öka säkerheten och kostnadseffektiviteten i statliga myndigheters it-drift. De myndigheter som är leverantörsmyndigheter enligt förordningen har under 2025 tagit fram ett samordnat tjänsteutbud. Myndigheter har anslutits till tjänsterna. Myndigheterna i beredskapssektorn hör till utgiftsområdena 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning, 3 Skatt, tull och exekution, 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

funktionsnedsättning, 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom och 14 Arbetsmarknad och arbetsliv.

Ytterligare medel inom civilt försvar har möjliggjort ökade investeringar i en robust och redundant infrastruktur för beredskapssektor Elektroniska kommunikationer och post. Post- och telestyrelsen (PTS) har kunnat öka arbetet med att anskaffa förstärkningsmaterial som inkluderar bl.a. transportabla mobilbasstationer och trygghetsvagnar. Vidare har PTS finansierat flera åtgärder för att höja driftsäkerheten och robustheten i såväl elektroniska kommunikationer som posttjänster. Under året har möjligheten till nationell roaming vid höjd beredskap introducerats, vilket bidrar till att upprätthålla viktiga samhällsfunktioner även i kris och krig. Myndigheterna i beredskapssektorn hör till utgiftsområdena 21 Energi och 22 Kommunikationer.

Myndigheterna inom beredskapssektorn Energiförsörjning har genomfört en rad åtgärder för att förbättra förutsättningarna för samhällets energiförsörjning i kris och ytterst krig. Energimyndigheten har exempelvis i samråd med MCF påbörjat arbetet med riksintresseanspråk för drivmedelsdepåer och energihamnar. Svenska kraftnät har vidtagit åtgärder för att civilpliktiga utbildas och krigsplaceras inom drift och underhåll av elproduktion och elnätsverksamhet, myndigheten har även tagit fram avtal för att stärka reparationsberedskapen inom elförsörjningen. Myndigheterna i beredskapssektorn hör till utgiftsområde 21 Energi, med undantag för Strålsäkerhetsmyndigheten.

I beredskapssektorn Finansiella tjänster bedrivs den samhällsviktiga verksamheten till stor del av privata aktörer. För att öka robustheten i betalningssystemet har Riksbanken kommit överens med representanter från betalningsmarknaden om att öka möjligheten att göra kortbetalningar offline för nödvändiga varor såsom mat, medicin och bränsle. Vidare har riksdagen beslutat om att inrätta en ny funktion för operativ krishantering i den finansiella sektorn samt om åtgärder för att stärka kontanternas funktionssätt (prop. 2025/26:116, bet. 2025/26:FiU37,

rskr. 2025/26:281, prop. 2025/26:199, bet. 2025/26:FiU39, rskr. 2025/26:302). Myndigheterna i beredskapssektorn har bl.a. identifierat finansiella företag som är av särskild vikt för totalförsvaret samt förberett och vidtagit åtgärder för att öka den egna verksamhetens robusthet. Myndigheterna i beredskapssektorn hör till utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning.

Inom beredskapssektorn Försörjning av grunddata har Skatteverket under 2025 bl.a. arbetat med att möjliggöra manuell undanförsel av data, primärt den del som utgör grunddata. Lantmäteriet har börjat tillhandahålla den nationella militära kartan i skala 1:50 000 och 1:250 000 kostnadsfritt till alla civila beredskapsaktörer. De är rikstäckande och anpassade för tryck i storformat och användning i olika geografiska informationssystem. Myndigheterna i beredskapssektorn hör till utgiftsområdena 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning, 3 Skatt, tull och exekution,

17 Kultur, medier, trossamfund och fritid, 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik, 22 Kommunikationer och 24 Näringsliv.

Inom beredskapssektorn Hälsa, vård och omsorg har arbetet med att stärka hälso- och sjukvårdens försörjningsberedskap fortsatt varit prioriterat. Åtgärderna omfattar ökad lagerhållning, där staten och SKR under 2025 ingick överenskommelser som tillförde regionerna riktade statsbidrag för läkemedel och andra sjukvårdsprodukter. Socialstyrelsen har fortsatt arbetet med att stärka försörjningsberedskapen, och från den 1 januari 2027 införs en lagstadgad skyldighet för kommuner och regioner att lagerhålla sjukvårdsprodukter. Produktionsberedskapen har stärkts genom att Apotek Produktion & Laboratorier AB under 2025 förvärvade en antibiotikafabrik. Det har även gjorts insatser för att stärka blodförsörjningen genom säkrare testmetoder, som möjliggör samarbete med allierade och bidrar till individbaserad riskbedömning. För

att stärka hälso- och sjukvårdens förmåga att hantera masskadeutfall har Socialstyrelsen arbetat med nyckeltalsberäkningar och dimensionerande målbilder, som utgör ett viktigt underlag för att uppskatta vårdbehovet i krig. Den 1 januari 2026 trädde ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) i kraft som förtydligar kommuners och regioners skyldigheter vid fredstida krissituationer, höjd beredskap och katastroftillstånd. Socialstyrelsen har vidare fått i uppdrag att fördela statsbidrag enligt förordningen (2023:489) om statsbidrag till regioner för hälso- och sjukvårdens beredskap i syfte att stärka regionernas beredskap och säkerställa hälso- och sjukvårdens förmåga vid höjd beredskap. Därutöver har driftsäkerheten i hälso- och sjukvårdens fastigheter stärkts genom riktade investeringar. Socialstyrelsen har även i uppdrag att utreda och vidta nödvändiga förberedelser för inrättande av civilplikt i hälso- och sjukvården samt tandvården. Myndigheterna i beredskapssektorn hör till utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg.

Arbetet i beredskapssektorn Livsmedelsförsörjning och dricksvatten har gått från analys och kartläggning till att alltmer inriktas på konkreta och utåtriktade åtgärder inom sektorns investeringsprogram och etablering av beredskapslager. Även arbetet med privat-offentlig samverkan har utvecklats. Det investeringsprogram som byggs upp inom beredskapssektorn inkluderade under 2025 ett rådgivnings- och investeringsstöd för ökad robusthet inom primärproduktionen av livsmedel, stöd till kommuner och regioner för förmågehöjande åtgärder inom offentlig måltidsverksamhet och dricksvatten samt pilotprojekt för robusta livsmedelsbutiker. Utveckling sker även av investeringsstöd inom avlopp och avfallshantering. Jordbruksverket har upphandlat beredskapslager av spannmål i norra Sverige och fortsätter upphandling av beredskapslager av spannmål i resten av landet och av insatsvaror i hela landet. Livsmedelsverket har tagit fram en första plan för hur spannmålen kan komma livsmedelskedjan till del. Förmågan när det gäller provtagning och analys har stärkts, bl.a. när det gäller dricksvatten. Se även utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Myndigheterna i beredskapssektorn hör till utgiftsområdena 1 Rikets styrelse, 20 Klimat, miljö och natur och 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel.

I beredskapssektorn Ordning och säkerhet har myndigheterna fortsatt arbetet med att skapa samverkansstrukturer, gemensamma arbetssätt och informationsdelning. Migrationsverket har utsetts till ordinarie beredskapsmyndighet i sektorn från och med februari 2026. Flera av myndigheterna inom sektorn har arbetat med materielanskaffning och försörjningsberedskap. Det handlar exempelvis om inköp av skydds- och kommunikationsutrustning, inköp och lagring av beredskapslager av livsmedel samt reservlösningar för vatten och avlopp. Polismyndigheten har även vidtagit ett flertal åtgärder för att stärka sin egen operativa förmåga att verka under höjd beredskap och krig genom till exempel inköp av utrustning och geografisk spridning av specialistförmåga, etablering av egna verkstäder och arbete med att säkerställa drivsmedelsförmåga. Myndigheterna i beredskapssektorn hör till utgifts-

områdena 3 Skatt, tull och exekution, 4 Rättsväsendet och 8 Migration.

Myndigheterna inom beredskapssektorn Transporter har förbättrat förberedelserna för militär rörlighet och värdlandsstöd till allierade förband. Mot bakgrund av att Trafikverket i september 2025 lämnade förslag till nationell plan för transportinfrastruktur 2026–2037, har en ny nationell plan för transportinfrastrukturen 2026– 2037 beslutats som bl.a. innebär väsentliga satsningar på underhåll av väg- och järnvägsinfrastruktur som bidrar till ökad robusthet i transportinfrastrukturen och därmed stärker totalförsvaret. Vidare har Trafikverket införskaffat materiella resurser i syfte att öka myndighetens försörjningsberedskap samt utvecklat beredskapen inom tågtrafikledningssystem och inlett arbete med mobila trafikcentraler. Sjöfartsverket har genomfört åtgärder som bidragit till bättre förutsättningar för myndigheten att leverera tjänster i minst tre månader vid fredstida kriser och ytterst krig. Samtliga fyra

myndigheterna inom beredskapssektorn har genomfört fysiska åtgärder för att skydda anläggningar och lokaler. Myndigheterna i beredskapssektorn hör till utgiftsområde 22 Kommunikationer.

I juni 2025 beslutades om en ny beredskapssektor för industri, byggande och handel. Tillväxtverket utsågs till sektorsansvarig myndighet. Boverket och Sveriges geologiska undersökning utsågs till beredskapsmyndigheter inom den nya sektorn. Sektorn har inlett ett arbete med försörjningsanalyser och för att hitta lämpliga former för den privat-offentliga samverkan inom sektorn. Myndigheterna i beredskapssektorn hör till utgiftsområdena 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik samt 20 Klimat, miljö och natur och 24 Näringsliv.

Under 2025 beslutades även om en ny beredskapssektor för utrikeshandel. Kommerskollegium utsågs till sektorsansvarig myndighet och Tullverket utsågs till beredskapsmyndighet inom den nya sektorn. Kommerskollegium har bl.a. inlett ett arbete med att utveckla ett system för att kunna övervaka och analysera handelsflöden i så nära realtid som möjligt i syfte att identifiera störningar och analysera sårbarheter. Myndigheterna i beredskapssektorn hör till utgiftsområdena 3 Skatt, tull och exekution och 24 Näringsliv.

Arbetet med att utveckla förmågan på regional och lokal nivå har fortsatt under 2025

Länsstyrelserna har under 2025 fortsatt att stärka sin egen förmåga samt förmågan inom respektive län genom t.ex. utbildning och övning, samverkan inklusive näringslivssamverkan, planläggning av värdlandsstöd, totalförsvarsplanering och förstärkning av egen krigsorganisation.

Kommuners och regioners beredskap är ett prioriterat utvecklingsområde inom det civila försvaret. Till exempel har MCF tillsammans med kommuner åren 2024–2025 genomfört ett arbete med fokus på att etablera och utveckla trygghetspunkter, som de flesta kommuner vid projektets avslut i december 2025 kommit i gång med. Energimyndighetens investeringsprogram Robust kommun har under 2025 beviljat 60 kommuner medel för att stärka kommunal energiberedskap. Fokus har legat på investeringar i reservkraft, aggregat, inkopplingar och andra fysiska åtgärder. Ytterligare medel har tilldelats kommuner för värme vid trygghetspunkter. MCF har för 2026 fått i uppdrag att fördela 490 miljoner kronor till kommuner med särskild betydelse för totalförsvaret. MCF har tillsammans med Försvarsmakten identifierat prioriterade kommuner baserat på civila och militära aspekter.

Regeringen har överlämnat en proposition till riksdagen om kommuners och regioners grundläggande beredskap inför kris och krig (prop. 2026/27:5). I propositionen föreslås bl.a. en ny lag om kommuners och regioners grundläggande beredskap, som innebär ökade och tydligare krav på kommunernas och regionernas beredskapsarbete inför fredstida krissituationer och höjd beredskap. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

MCF har fått i uppdrag att analysera vad tillgänglighet innebär i befolkningsskyddets kontext, med särskilt fokus på skyddsrum, skyddade utrymmen samt utrymning och inkvartering. Analysen ska utgå från artikel 9 i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Civilplikten byggs ut för att säkra det civila försvarets personalförsörjning

I maj 2026 fick Arbetsförmedlingen, MCF och Plikt och prövningsverket (PPV) i uppdrag att lämna förslag på hur en övergripande funktion för samordning av det

civila försvarets personalförsörjning ska organiseras (Fö2026/00913). I juli 2026 överlämnande regeringen propositionen En modern personalförsörjning av det civila försvaret (prop. 2025/26:302). Propositionen bygger på förslagen i betänkandet Plikten kallar! En modern personalförsörjning av det civila försvaret (SOU 2025:6).

I december 2025 fattades beslutet att brett aktivera civilplikten för att öka Sveriges försvarsförmåga. Civilplikten breddades på två sätt: dels utökades civilplikten till att från och med den 1 januari 2026 även omfatta skyldighet att mönstra och fullgöra lång grundutbildning, dels genom att utöka antalet verksamheter där civilplikt kan användas vid behov.

Antalet civilpliktiga som har skrivits in och krigsplacerats under 2025 är

1 165 personer, vilket är en minskning med 790 personer jämfört med 2024 då det var 1 955 personer. Det handlar om personer som sedan tidigare är utbildade inom området kommunal räddningstjänst eller inom elförsörjningsområdet och som därmed krigsplacerats direkt i samband med inskrivningen eller efter en inledande kort grundutbildning. Minskningen beror på att urvalet av personer som redan har en utbildning inom räddningstjänst minskar i takt med att flertalet av dessa redan har skrivits in för civilplikt.

Tabell 5.1 Antal kvinnor och män som har skrivits in för civilplikt

	2024		2025
	Kvinnor	Män	Kvinnor	Män
Kommunal
räddningstjänst	235	1 720	81	920

Elförsörjning	-	-	0	164

Anm.: Inskrivning till civilplikt inom elförsörjningsområdet startade 2025.

Källa: Totalförsvarets plikt- och prövningsverk.

Det totala antalet civilpliktiga förväntas dock öka kommande år i takt med att civilplikten byggs ut med lång grundutbildning och inom fler verksamhetsområden.

Indikatorn Antal civilpliktiga som har utbildats under året visar att under 2025 har 895 personer (varav 97 kvinnor) deltagit i repetitionsutbildningar inom området kommunal räddningstjänst. Detta är en betydande ökning jämfört med 2024 då det var 301 personer (varav 39 kvinnor) men ökningen beror på att utbildningarna startade först under det tredje kvartalet 2024. Under året har 41 personer deltagit i s.k. kort grundutbildning inom elförsörjningsområdet. Dessa utbildningsvolymer förväntas också öka kommande år.

PPV redovisar årligen uppgifter om antalet organisationer som med anställningsavtalet som grund har låtit registrera personal för den egna krigsorganisationen. Resultatet av indikatorn Antal aktörer som har registrerat personal i den egna krigsorganisationen visas i tabell 5.2.

Tabell 5.2 Antal organisationer som med anställningsavtalet som grund har låtit registrera personal för den egna krigsorganisationen

2023	2024	2025

Myndigheter
inkl.
länsstyrelser	82	89

Regioner	19	20
Kommuner	163	172

Offentligt ägda
företag		303
Privata företag		150

Övriga
organisationer		504
Totalt	264	1238

Källa: Totalförsvarets plikt- och prövningsverk.

Stöd till frivilliga försvarsorganisationer och andra ideella organisationer har ökat

De senaste åren har både uppdragsmedel och organisationsbidrag till de frivilliga försvarsorganisationerna ökat för att kunna möta dels de ökade behoven hos offentliga aktörer att använda frivilliga resurser, dels befolkningens ökande engagemang och intresse att bidra till totalförsvaret. Under 2025 har MCF betalat ut uppdragsersättning till 16 av 18 frivilliga försvarsorganisationer. Medlen har använts för att höja krisberedskapen i samhället och främja totalförsvaret genom upplysning, rekrytering och utbildning.

MCF har fördelat uppdragsersättning till 17 ideella organisationer för utbildningar som syftar till att öka stärka allmänhetens beredskap. MCF konstaterar att utbildning av frivilliga är en viktig del i att stärka beredskapen och öka samhällets motståndskraft.

Konkreta åtgärder och bättre förutsättningar för stärkt försörjningsberedskap

Under 2025 utvecklades försörjningsberedskapen och flera steg togs för att stärka förmågan. Det handlar både om konkreta åtgärder inom beredskapssektorerna och om initiativ som tagits för att stärka samordningen av och driva på utvecklingen inom försörjningsberedskapen.

Under 2025 inleddes även ett arbete med decentraliserad försörjningsberedskap och medel för detta avsattes i budgetpropositionen för 2026. Det handlar om investeringar i materiel för det civila försvarets räkning, som ska kunna användas av kommuner och regioner och komplettera insatser inom berörda beredskapssektorer.

Genom ändring i förordningen (2008:1002) med instruktion för Myndigheten för civilt försvar har det förtydligats att myndigheten på en övergripande nationell nivå ska stödja och samordna statliga myndigheters, kommuners och regioners verksamhet inom försörjningsberedskapen.

MCF har även inrättat en kontaktpunkt för företag, som inför och vid fredstida krissituationer och höjd beredskap ska bistå näringslivet med information om försörjningsberedskap eller uppgift om vart företag kan vända sig för att få sådan information. Kontaktpunkten ska även kunna lämna information om vad som krävs för att anpassa verksamheter rörande exempelvis produktionsomställning, genomförda regelförenklingar, produkt och tjänstespecifika regler och därtill närliggande frågor.

Samverkan med näringslivet har under 2025 fördjupats ytterligare, bl.a. inom det tvärsektoriella näringslivsrådet för totalförsvar. Den nationella rådgivaren för stärkt privat-offentlig samverkan inom totalförsvaret presenterade den 15 oktober 2025 ett förslag till nationell strategi för försörjningsberedskap (Fö2025/01499). Den

30 juli 2026 beslutades en nationell strategi för försörjningsberedskap

(Fö2026/00859). Med strategin tas nästa steg för att utveckla försörjningsberedskapen med syftet att skapa ett motståndskraftigt totalförsvar. Strategin riktar sig främst till ansvariga myndigheter, men ska kunna användas som stöd av alla aktörer, både offentliga och privata.

Arbetet med att konkretisera samverkan på nordisk nivå har under 2025 fortsatt. MCF redovisade i november 2025 ett regeringsuppdrag bl.a. om hur Sveriges samverkan med Finland särskilt kan fördjupas inom fyra beredskapssektorer (Fö2025/01606). MCF redovisade bl.a. att ännu fler länder kan omfattas av samverkan på sikt.

Övning för samverkan

Under 2025 har ett stort antal övningar genomförts på olika nivåer och med olika fokus inom totalförsvaret. För mer detaljer, se avsnitt 3 Totalförsvar.

Ett starkare psykologiskt försvar med stark försvarsvilja

Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF) har bedrivit förmågehöjande och operativ verksamhet för att stärka förmågan att upptäcka, analysera och bemöta antagonistiska påverkansaktiviteter i informationsmiljön.

Inom ramen för den operativa verksamheten har MPF påbörjat ett utvecklingsarbete mot en mer datadriven analysverksamhet, vilket bidragit till att myndigheten med stöd av bl.a. AI ökat förmågan att identifiera och analysera mönster och flöden i informationsmiljön.

Den förmågehöjande verksamheten har bedrivits med föreläsningar, seminarier, utbildningar och övningar i syfte att höja förmågan inom psykologiskt försvar hos aktörer i totalförsvaret. Bland annat lanserades under 2025 Förmågeportalen vars syfte är att tillgängliggöra aktuell kunskap och stöd till organisationer som vill höja sin förmåga inom psykologiskt försvar. Myndigheten har även fortsatt utveckla arbetet med att beställa och förmedla forskning och annan kunskapsutveckling i frågor med bäring på psykologiskt försvar, inkl. forskning om försvarsvilja. Forskningsverksamheten har bidragit till ökad kunskap om frågor med bäring på befolkningens motståndskraft, försvarsvilja, demokrati och yttrandefrihet vilket bedöms ha bidragit till en stärkt nationell förmåga. Myndighetens kunskapshöjande aktiviteter bedöms också ha bidragit till en ökad medvetenhet och motståndskraft hos berörda aktörer.

MPF har under året även lämnat stöd till ukrainska motparter och bl.a. genomfört utbildningar och övningar av ukrainska statstjänstemän samt lämnat stöd och rekommendationer avseende Ukrainas strategiska kommunikation till aktörer som verkar i försvaret av Ukraina. Under året har MPF även stöttat Moldavien genom att sekondera en expert till EU:s partnerskapsmission i Moldavien, och genom att delta med en expert i EU:s första snabbinsats för hybrida hot till Moldavien. MPF bistod även med förmågehöjande insatser i Rumänien. Genom sitt internationella engagemang har MPF inhämtat kunskap om hotaktörers metoder och syften vilket bedöms ha bidragit till att stärka Sveriges psykologiska försvar.

Försvarsviljan i Sverige är, enligt flera undersökningar, fortsatt hög. MPF:s rapport Opinioner 2025 visar att stödet för Sveriges militära försvar är det starkaste sedan mätningarna inleddes, och rapporten ”Vi har det i oss” från Försvarshögskolan (FHS)

slår fast att 84 procent av befolkningen är beredda att bidra i en icke-stridande roll genom att bl.a. dela ut livsmedel och hjälpa till inom sjukvården. Sammantaget pekar mätningarna på en befolkning som i hög grad, utifrån sin förmåga, är beredd att bidra till landets försvar.

5.3.2Krisberedskap och skydd mot olyckor

Insatser för att stärka allmänhetens kunskap och beredskap

Informationsinsatsen Beredskapsveckan 2025 genomfördes för nionde året i rad med deltagande från övervägande del av Sveriges kommuner tillsammans med 290 övriga aktörer som frivilligorganisationer, andra myndigheter och näringsliv. En nyhet var att MCF åkte på turné till 17 kommuner mellan Kiruna och Ystad.

Utbetalade medel från anslag 2:4 Krisberedskap

MCF har under 2025 fördelat 2 224 miljoner kronor från anslaget 2:4 Krisberedskap, anslagspost 5 Krisberedskap och totalförsvar, varav 42 procent till 47 myndigheter (inklusive länsstyrelser), 41 procent till kommunerna och 17 procent till regioner, forskning och frivilliga försvarsorganisationer. Jämfört med 2024 har kommunernas andel ökat med 3 procentenheter samtidigt som myndigheternas andel har minskat med motsvarande procentenheter.

Det olycksförebyggande arbetet har utvecklats

MCF bedömer att förmågan att förebygga bränder och andra olyckor samt att genomföra effektiva räddningsinsatser generellt är tillfredsställande. Dock finns fortsatt variationer mellan kommunerna och samverkan mellan kommunala och statliga aktörer behöver stärkas. Det finns även variationer mellan kommuner i omfattningen av tillsyn över den enskildes skyldigheter att hålla skäligt brandskydd enligt lagen. En övervägande majoritet av räddningstjänsterna har etablerat samarbeten för att stärka brandskyddet hos särskilt riskutsatta.

MCF har tillsammans med SMHI vidareutvecklat brandriskprognoserna som utgör ett centralt beslutsstöd för kommunal räddningstjänst, länsstyrelser och skogsnäring. Med satellitövervakning detekterades 47 vegetationsbränder, varav omkring 30 procent inte inkommit som larm på annat sätt. De statligt finansierade brandbevakande flygen upptäckte 87 bränder och bistod med vägledning i 43 ytterligare skogsbrandsinsatser.

Diagram 5.1 Antal omkomna i bränder 2016–2025

120													120
120													120
100												100
80												80
60												60
40												40
20												20
20												20
0												0
0												0
2015	2016	2017		2018	2019	2020	2021	2022	2023	2024	2025
			kvinnor				män			totalt

Källa: MCF:s insamlade uppgifter från kommunal räddningstjänst, sjukvård, Polismyndigheten och Trafikverket.

Omkomna till följd av brand minskade något till 79 personer, varav 23 kvinnor och 56 män. Antalet omkomna är det lägsta sedan 2019.

Förmågan till operativ samverkan inom räddningstjänstområdet har ökat men utmaningar kvarstår

De kommunala räddningstjänsterna larmades till 109 300 händelser och uppdrag varav 81 procent var inträffade eller befarade olyckor. Såväl antalet trafikolyckor som bränder minskade jämfört med tidigare år.

Samtliga kommuner ingår nu i något av landets 18 ledningssystemen för räddningstjänst. MCF bedömer att förmågan till övergripande ledning har ökat men att den inte är tillräcklig i hälften av dem och har gett förelägganden om att vidta åtgärder.

Under sommarens skogsbränder – de mest omfattande sedan 2018 – lämnade MCF stöd till kommunerna med statliga förstärkningsresurser vid 112 tillfällen med tyngdpunkt i norra Sverige. Sverige bistod även inom ramen för EU:s civilskyddsmekanism (rescEU) med fyra skopande flygplan i Bulgarien, Albanien och Portugal.

Förmågan att bedriva räddningstjänst under höjd beredskap har fortsatt att stärkas. MCF slutförde repetitionsutbildning för 895 personer med civilplikt och under 2024– 2025 har sammanlagt 1 195 personer krigsplacerats i kommunal räddningstjänst. Kompetenshöjande insatser för ordinarie räddningstjänstpersonal har genomförts med fokus på lärdomar från kriget i Ukraina och metoder för tillkommande uppgifter under höjd beredskap har testats vid försök i Skövde och Kiruna.

MCF har redovisat uppdraget om att införa civilplikt efter mönstring och grundutbildning inom kommunal räddningstjänst med förslag att kommunal räddningstjänst ska förstärkas med drygt 16 000 civilpliktiga till 2035. Grundutbildningen planeras inledas hösten 2027.

Säkrare hantering av farliga ämnen

Arbetet med att motverka och förhindra att kriminella har tillgång till explosiva varor har fortskridit. MCF har genom lagändringar som trädde i kraft 1 juli 2025 fått en samordnande roll för kommunernas tillståndsverksamhet och ett nytt ansvar för tillsyn över den kommunala tillstånds- och tillsynsverksamheten. Det nationella tillståndsregistret för explosiva varor har fortsatt att utvecklas, vilket möjliggör för tillstånds- och tillsynsmyndigheter, brottsbekämpande myndigheter samt vissa näringsidkare att kontrollera tillstånd som utfärdats för explosiva varor. I registret finns ca 20 000 personer kopplat till 3 700 giltiga tillstånd.

Utbildning och personalförsörjning inom räddningstjänstområdet

Sammanlagt 1 342 personer har examinerats eller slutfört en förordningsstyrd utbildning eller grundutbildning för räddningstjänst i beredskap (deltidsbrandman). Av dem är 15 procent kvinnor och 85 procent män.

Jämfört med tidigare år har färre platser för grundutbildning av räddningstjänstpersonal i beredskap (kurs 1) nyttjats. Detta för att räddningstjänsterna kan genomföra motsvarande utbildning i egen regi efter MCF:s riktlinjer. Utbildningen i skydd mot olyckor (heltidsbrandman) har utvecklats i nära samarbete med kommunal räddningstjänst och en ny utbildning startar hösten 2026 med större fokus på de operativa färdigheterna och basförmåga inom räddningstjänst under höjd beredskap.

Tabell 5.3	Genomförd utbildning 2020–2025
		2020	2021	2022	2023	2024	2025

Heltidsbrandman		204	215	192	208	190	199

Deltidsbrandman1		534	537	484	537	580	437
Räddningsledare2		341	285	336	341	381	399

1Grundutbildning moment 1 av 2.

2Räddningsledning (gruppledare, styrkeledare, insatsledare, räddningschef samt larm- och ledningsoperatör). Källa: MSB:s årsredovisningar 2020–2025.

Förändrade pensionsvillkor påverkar rörligheten hos räddningstjänstpersonal och kan på sikt leda till ökad personalomsättning. Det i sin tur kan påverka kommunerna och behovet av fler utbildningsplatser vid MCF:s skolor. Andelen kvinnor ökar långsamt och utrikes födda är fortsatt kraftigt underrepresenterade. Det är fortsatt svårt att rekrytera och behålla räddningspersonal i beredskap (deltidsbrandmän). Antal orter med rekryteringssvårigheter har minskat något, men vid en av tre orter finns fortfarande problem att rekrytera eller behålla deltidsbrandmän.

Antalet bidrag till arbetet med förbyggande av naturolyckor har ökat

Med ett förändrat klimat följer en ökad risk för naturolyckor och kommunerna har en nyckelroll i det förebyggande arbetet. MCF beviljade statsbidrag till 39 kommuner för sammanlagt 46 förebyggande åtgärder mot naturolyckor, vilket är flest i antal åtgärder som beviljats bidrag under ett enskilt år. Av utbetalade medel om närmare 495 miljoner kronor avsåg drygt 428 miljoner kronor åtgärder mot översvämning, knappt 18 miljoner kronor åtgärder mot ras och skred samt cirka 49 miljoner kronor åtgärder mot kombinerade naturrisker. Vidare fördelades knappt 8 miljoner kronor till länsstyrelserna för deras arbete enligt översvämningsförordningen. MCF har fastställt 140 hotkartor för 26 riskområden med betydande översvämningsrisk.

Svarstider för nödnumret 112

Under 2025 tog SOS Alarm emot cirka 3,8 miljoner inkommande anrop till nödnumret 112. Samtalsvolymen ökade något jämfört med 2024 men var fortsatt lägre än under de första tre åren under 2020‑talet.

Diagram 5.2 SOS Alarms medelsvarstider på 112-samtal

0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025

sekunder

Källa: SOS Alarms årsredovisningar.

Medelsvarstiden för nödnumret 112 uppgick under helåret till 7,3 sekunder, vilket innebar att kravet i alarmeringsavtalet om en genomsnittlig svarstid om högst åtta sekunder uppfylldes. Därmed uppnåddes målet för andra året i rad.

MCF:s årliga tillsyn av åtagandena i alarmeringsavtalet med SOS Alarm visar att avtalskraven i huvudsak uppfyllts. Samtidigt konstaterade MCF att det även under 2025 kvarstod brister i förmågan att fullgöra åtagandena vid höjd beredskap och krig.

Antalet utfärdade viktiga meddelanden till allmänheten (VMA) uppgick till 46 vilket är en ökning jämfört med närmast föregående åren.

Sjöövervakning, tillsyn och räddningstjänst till sjöss har stärkts

Kustbevakningens förmåga till sjöövervakning har stärkts genom utveckling av den operativa ledningsstrukturen. En operationsledning har inrättats för att planera insatser och samordna sjöövervakningen i nära samverkan med myndigheter och internationella aktörer, däribland Nato. En särskild sjöövervakningscentral för civil sjöövervakning har inrättats som har till uppgift att ta fram normallägesbilder, realtidslägesbilder samt framåtblickande sjölägesbilder.

Ett tydligt fokus har varit skyddet av kritisk undervattensinfrastruktur och utvecklad informationsdelning inom havsdomänen. Kustbevakningen har också, tillsammans med andra myndigheter, stärkt sin förmåga att bättre kontrollera och ingripa mot den ryska skuggflottan, vilket har resulterat i flertalet ingripanden när det har funnits misstanke om att dessa fartyg kringgått gällande regelverk. Kustbevakningen har bedrivit riktade sjöövervakningsoperationer i samverkan med andra aktörer både nationellt och internationellt. Internationellt har Kustbevakningen fått en mer framträdande roll genom uppdrag att samordna genomförandet av EU:s maritima säkerhetsstrategi, delta i EU:s gemensamma informationsdelningsmiljö (CISE) samt fungera som nationell operativ kontaktpunkt inom Natos nätverk för skydd av kritisk undervattensinfrastruktur (CUIN).

Samordningen inom Sjöövervakningsrådet har stärkts där arbetet främst fokuserat på att ta fram en nationell sjöövervakningsstrategi för civila behov med tillhörande myndighetsgemensam handlingsplan.

Miljöövervakningen har varit god medan miljöberedskapen varit ansträngd, främst till följd av varvsvistelser och bemanningsutmaningar. Förmågan att genomföra miljöräddningsoperationer har dock stärkts genom övningar, erfarenhetshantering och uppdaterad materiel.

Kustbevakningen genomfördes 26 miljöräddningsoperationer, inklusive förebyggande insatser som nödbogsering och läktring för att hindra olyckor och oljeutsläpp.

Kustbevakningen deltar regelbundet i sjöräddningsinsatser med fartyg och flyg och utgör en viktig del av den nationella räddningstjänstkapaciteten. Under året deltog myndigheten i 20 procent av alla sjöräddningsinsatser i Sverige. Kustbevakningen bistod även kommunal räddningstjänst vid ett flertal tillfällen, främst vid oljeutsläpp och bränder.

Under året har Kustbevakningen deltagit i flera större övningar och fortsatt att utveckla lednings- och stabsförmåga samt tekniska resurser, inklusive undervattensdrönare och modern miljöskyddsutrustning.

Kustbevakningen genomförde sammanlagt cirka 33 700 tillsyns- och kontrollinsatser (fiskerikontroller, kontroll av farligt gods, tillsyn av lastsäkring, sjötrafikövervakning, tullkontroller, gränskontroller, jaktkontroller, kontroll av bemanning, behörighet och certifikat), vilket är i nivå med föregående år. Tyngdpunkten låg på sjötrafikövervakning, fiskerikontroll och hamnrelaterad tillsyn, med bibehållen närvaro i hela det maritima området. Myndigheten genomförde även självständigt 636

brottsutredningar, vilket är något lägre än föregående år. Minskningen speglar en omprioritering mot sjöövervakningsoperationer och biträden i mer komplexa ärenden.

Antalet kustbevakare och övrig operativ personal ökade under 2025 till följd av fortsatt personaluppbyggnad och hög utbildningstakt.

Olycksutredningar för ett säkrare samhälle

För Statens haverikommission har de senaste åren präglats av ett antal omfattande och komplexa utredningar, varav flera slutrapporter under 2025 tar upp allvarliga säkerhetsbrister och angelägna utvecklingsområden.

Haverikommissionen har i 20 slutrapporter lämnat 37 säkerhetsrekommendationer och i merparten av dem fått tillfredsställande respons från myndigheter och aktörer. Utredningarna visar bl.a. på behovet att stärka samhällets förmåga att hantera större fartygsolyckor (Marco Polos grundstötning) och brister i säkerhetskulturen på byggarbetsplatser (branden på Liseberg). Vidare har uppdrag lämnats till Boverket att utreda potentiella förbättringar av plan- och bygglagstiftningen i syfte att förebygga ras och skred. Efter fem års arbete har en gemensam estnisk-finsk-svensk slutrapport publicerats om passagerarfartyget M/S Estonia för att bl.a. beskriva orsakerna till tidigare okända skrovskador.

Allt fler användare av Rakel, SGSI och WIS

Rakel är Sveriges nationella kommunikationssystem för aktörer inom samhällsviktig verksamhet och har ca 700 anslutna organisationer. Användarkretsen har fortsatt öka under 2025, och uppgick i juli 2025 till 105 227 aktiva grundabonnemang, vilket innebär en ökning med cirka 4 100 abonnemang jämfört med föregående år. Det ökade antalet användare är främst statliga myndigheter, både befintliga användare och de nya beredskapsmyndigheterna. Tillgängligheten är fortsatt hög, med en upptid (tillgänglighet för användarna) på 99,965 procent.

MCF har sedan 2024 i uppdrag att etablera ett nytt kommunikationssystem för samhällsviktiga aktörer, Rakel generation 2 (Fö2024/02071). Under 2025 har en sammankoppling av radioaccessnät från Telia mot MCF:s kärnnät slutförts. Upphandling av terminaler för funktionstest med användarorganisationerna i systemet är också slutförd. Vidare har avtal tecknats för en migreringslösning som ska möjliggöra funktionalitet under övergångsperioden från nuvarande Rakelsystem. Under 2025 blev det obligatoriskt för vissa beredskapsmyndigheter att ansluta sig till MCF:s tekniska system för ledning och samverkan, Rakel, SGSI (Swedish Government Secure Intranet) och WIS (webbaserat informationssystem), vilket lett till att användningen ökat. Under 2025 driftsatte MCF tjänsten PGAI Mobil vilket möjliggör samverkan upp till begränsat hemlig nivå. Sammantaget innebär detta stärkta förutsättningar för förmågan att samverka och leda vid olyckor, kriser och ytterst krig.

Diagram 5.3 Antal Rakelabonnemang

120000

100000

80000

60000

40000

20000


2016	2017	2018		2019	2020	2021		2022	2023	2024	2025
			Totalt				Statliga myndigheter

Anm.: Statistik för statliga myndigheter finns från 2019.

Källa: Myndigheten för civilt försvar.

5.3.3Internationella insatser och samarbeten i EU och Nato

Natos civila beredskapsarbete

Sverige har bidragit i Natos arbete med att utveckla och stärka alliansens resiliens och civila beredskap, bl.a. genom att bidra med erfarenheter från det nationella arbetet med att stärka och utveckla det civila försvaret. I november 2025 stod Sverige värd för Natos konferens om civil planering i Stockholm vars syfte var att öka kunskapen om Natos vägledning för civil planering och att främja civil-militär samverkan.

EU-samarbete

Sverige har bidragit i EU:s arbete med att utveckla och stärka unionens resiliens och civila beredskap bl.a. genom att bidra med erfarenheter från det nationella arbetet med att stärka och utveckla det civila försvaret. I november 2025 stod Sverige värd för ett möte i ministerkoalitionen för stärkt civil beredskap och motståndskraft. Koalitionen med likasinnade länder initierades av Nederländerna under 2025 och arbetar för att bidra till att stärka den civila beredskapen och motståndskraften i elva EU-länder och EU som helhet, i ljuset av den nuvarande geopolitiska situationen och som en uppföljning av EU-kommissionens strategi för en beredskapsunion.

Bilateralt samarbete med Finland

Sveriges bilaterala samarbete inom bl.a. försörjningsberedskap har stärkts under 2025. Exempelvis har MCF och deras finska motpart genomfört planering inom området försörjningsberedskap och evakuering. Därutöver har MCF och finska Försörjningsberedskapscentralen (FBC) beslutat om ett nytt strategiskt ramverk för samarbetet mellan myndigheterna för åren 2026–2028. Under året har ett personalutbyte mellan MCF och FBC genomförts för att fördjupa samarbetet.

Internationella insatser

Stöd till Ukraina stärker motståndskraften

Stöd via MCF och Kustbevakningen med finansiering från både utgiftsområdena

6 Försvar och samhällets krisberedskap och 7 Internationellt bistånd har bidragit till Ukrainas förmåga att minska konsekvenserna för befolkningen och ökat samhällets uthållighet under det pågående kriget. Ukrainas motståndskraft har stärkts genom bidrag inom områdena räddningstjänst, energiförsörjning, maritim säkerhet, kriskommunikation, återhämtning av militärsjukvårdare, utbildning av sjukvårds-

instruktörer och beredskapsutbildningar för civilbefolkningen. Detta har direkt bidragit till att liv räddas. MCF har även bidragit till Ukrainas ökade förmåga att hantera hot från minor och oexploderad ammunition, finansierat med projektmedel från Sida.

Stödet har även gett Sverige erfarenheter för uppbyggnaden av det civila försvaret, exempelvis genom kunskapsutbyte mellan svenska och ukrainska myndigheter.

Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF) har bedrivit stödverksamhet i syfte att bidra till Ukrainas förmåga och beredskap att stå emot otillbörlig informationspåverkan. MPF genomförde bl.a. ett tjugotal utbildningar och övningar, gav råd och praktiskt stöd inom strategisk kommunikation och bistod i metodutveckling och framtagandet av AI-baserade och andra tekniska verktyg. Erfarenheterna från att stödja ett land i krig har bidragit till en ökad kunskap om hotaktörers metoder och syften vilket i sin tur bidragit till utvecklingen av det psykologiska försvaret i Sverige.

Internationella humanitära biståndsinsatser

MCF har genomfört humanitära insatser i långvariga kriser, främst i östra och västra Afrika samt i Haiti. Insatserna har riktats mot komplexa krissituationer präglade av konflikt, klimatrelaterade påfrestningar, sjukdomsutbrott samt brist på mat, vatten och sanitet. MCF har bidragit till att stärka den humanitära närvaron genom att tillhandahålla boende-, kontors- och logistiklösningar till framför allt olika FN-organ. Omfattande nedskärningar inom FN-systemet har påverkat mottagarkapaciteten genom minskad bemanning och ökad personalomsättning, vilket ställt krav på löpande anpassningar av insatsernas utformning och genomförande. För att säkerställa ett effektivt nyttjande av stödet och bidra till långsiktigt hållbara resultat har MCF under året i flera fall förlängt pågående insatser. Mot bakgrund av de pågående strukturförändringarna inom FN följer numera MCF utvecklingen nära och bedriver dialog med berörda aktörer för att även framgent kunna utgöra ett effektivt stöd i en föränderlig humanitär kontext.

Resiliensinsatser

MCF har fortsatt att stärka partnerländers kapacitet inom beredskap, förebyggande och återuppbyggnad, med särskilt fokus på integrering i EU:s civilskyddsmekanism. Arbetet har bedrivits långsiktigt i EU:s östra grannskap, bl.a. i Moldavien och Albanien, med inriktning på ledning, samverkan samt risk- och kriskommunikation. Under 2025 har MCF fortsatt att koordinera programmet Capacity for Risk Management of Earthquakes and Health Emergencies (IPA CARE).

Internationell civil krishantering och fredsfrämjande

MCF har under 2025 bidragit till stärkt internationell krishanteringsförmåga och ökad motståndskraft i Europas närområde, med positiva effekter för både global fred och Sveriges säkerhet. Genom expertstöd bl.a. inom cybersäkerhet i Moldavien har myndigheten bidragit till att värna demokratiska processer och hantera hybrida hot. MCF har även varit en aktiv partner inom EU:s civila krishantering och bidragit till utvecklingen av nya europeiska förmågor, bl.a. snabbinsatsteam för att motverka hybrida hot där även MPF har medverkat. Genom utbildningar, insatser och utsänd personal har samarbetet och samordningen mellan EU, OSSE, FN och Nato stärkts.

Civilskyddsinsatser mot skogsbränder i Europa

Under en intensiv skogsbrandssäsong i Europa har MCF, parallellt med insatser i Sverige, bidragit med operativt stöd till Bulgarien, Albanien och Portugal inom ramen för EU:s civilskyddsmekanism med skopande flygplan som ingår i rescEU. Fyra

brandflygplan levererade över 1,2 miljoner liter vatten över skogsbränder utomlands. MCF har samtidigt vidareutvecklat sin beredskap för extrema väderhändelser genom övningar, metodutveckling och förstärkt samverkan inom civilskyddsmekanismen, vilket har förbättrat uthålligheten och förmågan till snabb resursmobilisering.

Internationella insatser och samarbete inom Kustbevakningens område

Kustbevakningen deltog i två Frontex-ledda operationer på Lampedusa, Italien, med uppdrag att övervaka EU:s yttre gräns och rädda liv. Totalt patrullerade besättningarna 975 timmar och deltog i 47 sjöräddningar.

Tillsammans med Polismyndigheten deltog Kustbevakningen även i gränsövervakning i Medelhavet med fokus på att motverka gränsöverskridande brottslighet samt rädda liv. Myndigheten har därutöver deltagit i flera internationella övningar på miljöräddningsområdet, bl.a. i SweDenGer i Malmö, Balex Delta i Polen, Arctic Guardian i Tromsö samt Köpenhamn Väst i Lysekil.

Kustbevakningen har även utvecklat de nordiska och internationella samarbetena vad gäller sjöövervakning. Bland annat inom ramen för Sveriges medlemskap i Nato. Under året har fokus legat på skydd av kritisk undervattensinfrastruktur och förbättrad informationsdelning. Kustbevakningen har genomfört Operation Shadow med Nato och andra aktörer, och drivit fler operationer kopplade till organiserad brottslighet och säkerhetsläget. Myndigheten har ökat sin maritima informationsdelning, särskilt med Finland, och etablerat ett mer omfattande och regelbundet samarbete med centrala nationella och internationella aktörer.

5.3.4Samhällets cybersäkerhet

Nationell strategi för cybersäkerhet 2025–2029

Sedan i mars 2025 finns en nationell strategi för cybersäkerhet 2025–2029 (skr. 2024/25:121). Utifrån strategins tre pelare, har strategin legat till grund för ett fortsatt utvecklingsarbete. Detta arbete har bl.a. omsatts genom den handlingsplan som ingick i strategin och som innehåller ett antal aktiviteter som ska möta strategins mål. Samlat har aktiviteterna syftat till att höja Sveriges cybersäkerhet och motståndskraft genom att stärka det nationella cybersäkerhetssystemet och att höja samhällets cybersäkerhetsnivå. I mars 2026 uppdaterades handlingsplanen där nya aktiviteter bl.a. fokuserar på att stärka det nationella cybersäkerhetscentret, att ge kommuner och regioner ökade resurser samt att öka satsningarna på kompetens inom cybersäkerhet.

Fördjupad samverkan inom det nationella cybersäkerhetscentret

Samverkansformerna inom det nationella cybersäkerhetscentret (NCSC) har förändrats under året, som en följd av beslutet att placera NCSC vid Försvarets radioanstalt (FRA) från och med den 1 november 2024 (Fö 2024/01558). Under 2025 utsågs en ny chef för NCSC och i mars 2025 beslutades även om en ny förordning (2025:237) gällande NCSC som tydliggör centrets uppdrag och ansvar. I november fick MCF och FRA i uppdrag att förbereda för överföring av MCF:s cybersäkerhetsuppgifter till NCSC den 1 juli 2026 (Fö2025/01703 och Fö2025/01704).

Inom ramen för den fördjupade samverkan i det nationella cybersäkerhetscentret fick NCSC vid FRA under 2025 i uppdrag att stödja cybersäkerhetsarbetet inför, under och efter valen till riksdag, region- och kommunfullmäktige 2026 (Fö2025/01712). Insatsen har bidragit till att stärka samverkan mellan ansvariga aktörer och öka den nationella förmågan att förebygga, upptäcka och hantera cyberhot mot valens genomförande.

Ökat fokus på det systematiska cybersäkerhetsarbetet

Resultaten från MCF:s verktyg Cybersäkerhetskollen visar fortsatt på stora brister i offentliga aktörers arbete med cybersäkerhet, och att dessa är än mer omfattande i kommuner och regioner än i statliga myndigheter. Cybersäkerhetslagen (2025:1506) och cybersäkerhetsförordningen (2025:1507) antogs respektive beslutades under 2025 och trädde i kraft den 15 januari 2026. Den nya cybersäkerhetslagen och cybersäkerhetsförordningen har stärkt förutsättningarna för ett mer systematiskt och riskbaserat cybersäkerhetsarbete inom samhällsviktiga och andra utpekade verksamheter. Kraven på säkerhetsåtgärder, incidenthantering och kontinuitetsplanering har tydliggjorts, vilket bidrar till att cybersäkerhet i högre grad integreras i verksamheternas ordinarie styrning och ledning.

För att stärka det systematiska cybersäkerhetsarbetet har ett flertal initiativ beslutats eller genomförts under 2025. Dessa redovisas i handlingsplanen för cybersäkerhet 2026. Det handlar bl.a. om utbildningsinsatser för verksamheter som omfattas av NIS 2-regelverket, vidareutveckling av stödverktyg som t.ex. Cybersäkerhetskollen samt skärpta krav på uppföljning och återrapportering inom informations- och cybersäkerhetsområdet.

Förbättrad kompetensförsörjning

Under 2025 har kompetensutvecklingen inom cybersäkerhet stärkts bl.a. genom ökad samverkan mellan akademi, näringsliv och offentlig sektor. Cybercampus Sverige vid Kungliga Tekniska Högskolan växte och hade 22 partners vid slutet av 2025. Årets cybersäkerhetskonferens arrangerades av MCF och NCSC vid FRA och samlade nära 4 000 deltagare vilket gör den till den största i sitt slag inom EU. Cybernoden har också vuxit då 442 medlemsorganisationer var anslutna vid årets utgång och är därmed den största kompetensgemenskapen i EU.

Under 2025 har det nationella samordningscentret för forskning och innovation inom cybersäkerhet (NCC-SE) på MCF finansierat utveckling och innovation inom cybersäkerhetsområdet med nationella medel med fokus på lösningar som stärker Sveriges digitala leveranskedjor.

Utvecklad förmåga att förhindra och hantera cybersäkerhetsincidenter

Antalet cyberincidentrapporter som inkom till MCF fortsatte under 2025 att minska. Totalt rapporterades 266 cyberincidenter från 95 unika organisationer. Av dessa incidentrapporter inkom 122 från statliga myndigheter och 144 från leverantörer av samhällsviktiga- och digitala tjänster. MCF bedömer att det under 2025 fortsatt funnits ett stort mörkertal i incidentrapporteringen.

Den vanligaste orsaken till cyberincidenter som inkom till MCF under 2025 var okänd (32 procent), följt av misstag (29 procent) och systemfel (25 procent). Dessa tre orsaker var de vanligaste även 2024, dock i omvänd ordning. Andelen incidenter som rapporterats ha orsakats av angrepp var nere på tio procent 2025. Det är en betydande minskning från 30 procent år 2023 och 20 procent 2024. Den vanligast inrapporterade angreppsmetoden är liksom tidigare år överbelastningsangrepp. Under 2025 beskrev drygt 44 procent av inkomna cyberincidentrapporter att incidenten uppstått hos en leverantör. Det är en minskning i jämförelse med 2024, då 51 procent rapporterades ha uppstått hos en leverantör.

Tabell 5.4	Rapporterade cyberincidenter till MCF
		2018	2019	2020	2021	2022	2023	2024	2025

Rapporter från
statliga
myndigheter		297	296	286	261	231	189	170	122

Andel
rapporterande
myndigheter (%)		34	40	37	30	27	29	29	16

Rapporter från
leverantörer av
samhällsviktiga-
och digitala
tjänster		-	66	88	82	99	144	149	144

Källa: MCF:s årsrapport om cyberincidentrapportering 2025.

Under 2025 påträffades flera allvarliga eller kritiska sårbarheter i olika produkter och tjänster, vilket bidragit till att antalet ärenden hanterade av Sveriges nationella CSIRT- enhet (Computer Emergency Response Team) CERT-SE fortsatt att öka och uppgick till 18 300. Detta är en fortsatt uppgång från 17 400, 14 700 respektive 12 000 under åren 2024, 2023 respektive 2022. CERT-SE har hanterat flera större cybersäkerhetsincidenter under 2025, bl.a. utpressningsvirus och överbelastningsangrepp riktat mot svenska myndigheter och andra samhällsaktörer. Exempel på större incidenter som hanterades under 2025 är utpressningsangreppen mot SportAdmin och Miljödata som resulterade i att stora mängder personuppgifter läckte, samt överbelastningsangrepp mot bl.a. Sveriges Television.

CERT-SE har även stärkt förmågan att hantera cyberincidenter inom Sverige och förmågan till automatiserad omvärldsbevakning, exempelvis genom funktionen för Automatiska Notifieringar av Tekniska Sårbarheter (ANTS). Under 2025 skickades

72 500 notifieringar till ANTS anslutna organisationer. Över 80 procent av alla statliga myndigheter och 90 procent av landets kommuner och regioner har anslutit sig till tjänsten. I slutet av 2025 lanserade MCF en pilot av en ny nationell hotdelningsplattform (MISP-SE) för ett begränsat antal organisationer i utvecklingssyfte.

5.4Budgetförslag

5.4.12:1 Kustbevakningen

Tabell 5.5 Anslagsutveckling 2:1 Kustbevakningen

Tusental kronor

2025	Utfall	1 984 036	Anslagssparande	35 414
2026	Anslag	2 031 6781	Utgiftsprognos	2 048 591
2027	Förslag	2 250 718

2028	Beräknat	2 290 2442
2029	Beräknat	2 325 7463

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 2 269 148 tkr i 2027 års prisnivå.

3Motsvarar 2 266 224 tkr i 2027 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Kustbevakningens förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för att lämna stöd till Ukraina.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 5.6 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 2:1 Kustbevakningen

Tusental kronor

	2027	2028	2029
Anvisat 20261	2 031 678	2 031 678	2 031 678
Pris- och löneomräkning2	25 567	44 694	79 601
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder	193 473	213 872	214 467

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	2 250 718	2 290 244	2 325 746

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Regeringen föreslår att 2 250 718 000 kronor anvisas under anslaget 2:1 Kustbevakningen för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 2 290 244 000 kronor respektive

2 325 746 000 kronor.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 5.7 Avgiftsbelagd verksamhet vid Kustbevakningen

Tusental kronor

	Ack.					Ack.
	Resultat		Verks.			Resultat
	t.o.m.	Resultat	Intäkter	Kostnader	Resultat	utgående
Verksamhet	2025	2026	2027	2027	2027	2027

Verksamheter där intäkterna inte
disponeras

Offentligrättslig verksamhet			2 090	2 090

Varav vattenföroreningsavgift			300	300

Varav ersättning för kostnader för
räddningstjänst			1 700	1 700

Varav avgift för marinvetenskaplig forskning			90	90

Verksamheter där intäkterna disponeras

Uppdragsverksamhet	11		6 000	6 000		11

Källa: Kustbevakningen

5.4.22:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor

Tabell 5.8 Anslagsutveckling 2:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor

Tusental kronor

2025	Utfall	506 850	Anslagssparande

2026	Anslag	506 8501	Utgiftsprognos	506 850
2027	Förslag	506 850

2028	Beräknat	506 850

2029	Beräknat	506 850

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för att finansiera ersättning till kommuner för åtgärder som vidtas för att förebygga jordskred och andra naturolyckor. Anslaget får även användas för finansiering av vissa åtgärder för att stärka samhällets förmåga att bedöma och hantera översvämningsrisker.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 5.9 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 2:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor

Tusental kronor

	2027	2028	2029
Anvisat 20261	506 850	506 850	506 850
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder

Överföring till/från andra anslag

Övrigt
Förslag/beräknat anslag	506 850	506 850	506 850

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Regeringen föreslår att 506 850 000 kronor anvisas under anslaget 2:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 506 850 000 kronor respektive 506 850 000 kronor.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringens förslag

Regeringen bemyndigas att under 2027 för anslaget 2:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 750 000 000 kronor 2028–2032.

Skälen för regeringens förslag

Bemyndigandet avser fleråriga beslut om bidrag till kommunernas verksamhet att förebygga jordskred och andra naturolyckor. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2027 för anslaget 2:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 750 000 000 kronor 2028–2032.

Tabell 5.10 Beställningsbemyndigande för anslaget 2:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor, Utgiftsområde 06 Försvar och samhällets krisberedskap

Tusental kronor

						Beräknat
		Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat	2030 –
	Utfall 2025	2026	2027	2028	2029	2032
Ekonomiska åtaganden vid
årets början	433 654	413 535	524 080

Nya ekonomiska åtaganden	158 545	375 868	439 677

Utgifter mot anslag till följd av
ekonomiska åtaganden	-161 754	-265 323	-213 757	-346 140	-180 576	-223 284

Övriga förändringar av
ekonomiska åtaganden	-16 910

Ekonomiska åtaganden vid
årets slut	413 535	524 080	750 000

Beslutat/föreslaget
bemyndigande	750 000	750 000	750 000

5.4.32:3 Ersättning för räddningstjänst m.m.

Tabell 5.11 Anslagsutveckling 2:3 Ersättning för räddningstjänst m.m.

Tusental kronor

2025	Utfall	42 789	Anslagssparande	19 791

2026	Anslag	27 5801	Utgiftsprognos	27 333
2027	Förslag	27 580

2028	Beräknat	27 580

2029	Beräknat	27 580

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för att, i enlighet med lagen (2003:778) om skydd mot olyckor, finansiera vissa ersättningar till följd av uppkomna kostnader vid genomförda räddningsinsatser och finansiera insatser för att bekämpa olja m.m. till sjöss. Anslaget får även användas för att finansiera vissa kostnader för stöd från andra länder till Sverige avseende räddningstjänst eller för beredskapsåtgärder för sådant stöd. Anslaget får också användas för bidrag för skogsbrandsbevakning.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 5.12 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 2:3 Ersättning för räddningstjänst m.m.

Tusental kronor

	2027	2028	2029
Anvisat 20261	27 580	27 580	27 580
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	27 580	27 580	27 580

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Utfallet på anslaget varierar mellan åren eftersom det varken går att förutsäga antalet eller omfattningen av olyckor som kräver räddningsinsatser samt konsekvenserna av dessa.

Regeringen föreslår att 27 580 000 kronor anvisas under anslaget 2:3 Ersättning för räddningstjänst m.m. för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 27 580 000 kronor respektive 27 580 000 kronor.

5.4.42:4 Krisberedskap

Tabell 5.13 Anslagsutveckling 2:4 Krisberedskap

Tusental kronor

2025	Utfall	2 412 928	Anslagssparande	184 104

2026	Anslag	4 114 6081	Utgiftsprognos	4 137 244
2027	Förslag	5 837 308

2028	Beräknat	5 988 708

2029	Beräknat	3 994 408

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för att finansiera åtgärder som stärker samhällets samlade beredskap och förmåga att hantera allvarliga kriser och deras konsekvenser. Anslaget får också i viss utsträckning finansiera åtgärder för att kunna ge stöd till och ta emot stöd från andra länder vid en allvarlig kris eller inför en möjlig allvarlig kris. Anslaget får även i viss utsträckning finansiera åtgärder som syftar till att skapa eller vidmakthålla förmågan till höjd beredskap för det civila försvaret. Anslaget får även i viss utsträckning användas för att finansiera offentliga aktörers kostnader i samband med extraordinära händelser.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 5.14 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 2:4 Krisberedskap

Tusental kronor

	2027	2028	2029
Anvisat 20261	4 040 508	4 040 508	4 040 508
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder	1 796 800	1 948 200	-46 100

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	5 837 308	5 988 708	3 994 408

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Den tillfälliga satsningen på skopande brandflyg upphör vid årsskiftet 2026. Anslaget minskas därför med 75 000 000 kronor fr.o.m. 2027. Behovet av tillräcklig nationell förmåga till skogsbrandsbekämpning genom skopande brandflyg kvarstår dock, och med minskad anslagsnivå kan nödvändig verksamhet inte upprätthållas. Anslaget ökas därför med 50 000 000 kronor 2027.

Anslaget ökas med 20 000 000 kronor fr.o.m. 2027 till följd av en omfördelning från anslaget 2:6 Myndigheten för civilt försvar. Medlen avser stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom det civila försvaret. Med oförändrad anslagsnivå riskerar nödvändig verksamhet inte kunna upprätthållas. Anslaget 2:6 Myndigheten för civilt försvar minskas med motsvarande belopp.

Anslaget beräknas minska med 6 000 000 kronor 2028, 21 000 000 kronor 2029, 47 000 000 kronor 2030, 78 000 000 kronor 2031, 153 000 000 kronor 2032,

151 000 000 kronor 2033 och 150 000 000 kronor fr.o.m. 2034 för att finansiera tillkommande underhållskostnader till följd av investeringar för att stärka järnvägsnätet i syfte att tillgodose totalförsvarets behov. Anslag 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur inom utgiftsområde 22 beräknas öka med motsvarande belopp.

Regeringen föreslår att 5 837 308 000 kronor anvisas under anslaget 2:4 Krisberedskap för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 5 988 708 000 kronor respektive 3 994 408 000 kronor.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringens förslag

Regeringen bemyndigas att under 2027 för anslaget 2:4 Krisberedskap ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 3 571 000 000 kronor 2028–2033.

Skälen för regeringens förslag

Bemyndigandet avser åtaganden för åtgärder som stärker det civila försvaret och samhällets krisberedskap. Vidare avser bemyndigandet bidrag för åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Bemyndigandet avser också de medel för att beställa och förmedla forskning som Myndigheten för civilt försvar och Myndigheten för psykologiskt försvar fördelar. För att kunna finansiera åtgärder avseende det civila försvaret och samhällets krisberedskap behöver beslut kunna fattas som medför behov av medel kommande år. Bemyndigandet avser också åtaganden för att kunna ge stöd till annat land vid en allvarlig kris. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2027 för anslaget 2:4 Krisberedskap ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 3 571 000 000 kronor 2028–2033.

Tabell 5.15 Beställningsbemyndigande för anslaget 2:4 Krisberedskap, Utgiftsområde 06 Försvar och samhällets krisberedskap

Tusental kronor

		Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat	Beräknat
	Utfall 2025	2026	2027	2028	2029	2030 – 2033

Ekonomiska åtaganden vid
årets början	2 457 977	2 132 730	2 470 339

Nya ekonomiska åtaganden	1 055 615	1 973 604	2 604 191

Utgifter mot anslag till följd av
ekonomiska åtaganden	-1 368 158	-1 635 995	-1 503 530	-2 308 442	-827 084	-435 474

Övriga förändringar av
ekonomiska åtaganden	-12 704

Ekonomiska åtaganden vid
årets slut	2 132 730	2 470 339	3 571 000

Beslutat/föreslaget
bemyndigande	3 161 900	3 272 100	3 571 000

5.4.52:5 Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för

alarmeringstjänst enligt avtal

Tabell 5.16 Anslagsutveckling 2:5 Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal

Tusental kronor

2025	Utfall	444 671	Anslagssparande

2026	Anslag	454 6711	Utgiftsprognos	454 671
2027	Förslag	555 671
2028	Beräknat	466 671

2029	Beräknat	471 671

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för att finansiera ersättning från staten till SOS Alarm Sverige AB enligt avtal.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 5.17 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 2:5 Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal

Tusental kronor

	2027	2028	2029
Anvisat 20261	454 671	454 671	454 671
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder	101 000	12 000	17 000

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	555 671	466 671	471 671

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att anslaget ökar enligt tidigare beslutade tillskott med hänvisning till nödvändig samhällsfunktion.

Därutöver ökas anslaget med 94 000 000 kronor 2027 för att säkerställa en säker och effektiv hantering av nödsamtal och annan nödkommunikation till nödnummer 112 i enlighet med bolagets samhällsuppdrag. Utan denna förstärkning bedöms verksamheten inte kunna upprätthållas på den nivå som följer av statens krav enligt alarmeringsavtalet.

Regeringen föreslår att 555 671 000 kronor anvisas under anslaget 2:5 Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 466 671 000 kronor respektive 471 671 000 kronor.

5.4.62:6 Myndigheten för civilt försvar

Tabell 5.18 Anslagsutveckling 2:6 Myndigheten för civilt försvar

Tusental kronor

2025	Utfall	1 995 029	Anslagssparande	86 983
2026	Anslag	2 048 9491	Utgiftsprognos	2 091 613
2027	Förslag	1 971 539

2028	Beräknat	1 984 4082
2029	Beräknat	2 227 6093

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 1 965 383 tkr i 2027 års prisnivå.

3Motsvarar 2 175 338 tkr i 2027 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för att finansiera Myndigheten för civilt försvars förvaltningsutgifter.

Anslaget får finansiera verksamhet avseende skydd mot olyckor, krisberedskap, civilt försvar samt beredskap och indirekta kostnader för internationella räddnings- och katastrofinsatser samt andra internationella insatser inom ramen för EU-samarbetet och Nato/PFF.

Vidare får anslaget finansiera verksamhet för att upprätthålla beredskap samt indirekta kostnader beträffande Myndigheten för civilt försvars förmåga att stödja utlandsmyndigheter och nödställda i en situation då många svenska medborgare eller personer med hemvist i Sverige drabbas till följd av allvarlig olycka eller katastrof i utlandet.

Anslaget får även användas för bidrag till främjande av den enskilda människans förmåga. Anslaget får även finansiera utbildningsverksamhet inom området. Anslaget får även finansiera verksamhet med anledning av lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor.

Anslaget får även finansiera den verksamhet som Myndigheten för civilt försvar genomför inom områdena massmediernas beredskap, kunskapsspridning och information om säkerhetspolitik, information om försvar, samhällets krisberedskap och totalförsvar samt opinionsundersökningar. Anslaget får även finansiera drift och vidmakthållande av vissa reservfunktioner inom etermedia.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 5.19 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 2:6 Myndigheten för civilt försvar

Tusental kronor

	2027	2028	2029
Anvisat 20261	2 017 449	2 017 449	2 017 449
Pris- och löneomräkning2	25 501	45 277	74 591
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder	-71 411	-78 318	135 569

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	1 971 539	1 984 408	2 227 609

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att anslaget justeras enligt tidigare beslut med hänvisning till nödvändig samhällsfunktion och aktuell lagstiftning. Det innebär vidare att redan beslutade stödpaket till Ukraina kan genomföras.

Den 1 juli 2026 överfördes cyberverksamhet från Myndigheten för civilt försvar (MCF) till det nationella cybersäkerhetscentret (NCSC) vid Försvarets radioanstalt (FRA). Kostnaderna för de överförda uppgifterna beräknas bli lägre än tidigare bedömt. Anslaget ökas därför med 70 000 000 kronor 2027 och anslaget 1:8 Försvarets radioanstalt minskas med motsvarande belopp. Anslaget beräknas öka med 111 000 000 kronor fr.o.m. 2028 samtidigt som anslaget 1:8 Försvarets radioanstalt beräknas minska med motsvarande belopp.

Anslaget minskas med 20 000 000 kronor fr.o.m. 2027 till följd av en omfördelning till anslaget 2:4 Krisberedskap. Medlen avser stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom det civila försvaret. Med oförändrad anslagsnivå riskerar nödvändig verksamhet inte kunna upprätthållas. Anslaget 2:4 Krisberedskap ökas med motsvarande belopp.

Anslaget ökas med 4 500 000 kronor 2027 för att finansiera ökade kostnader för beredskapsåtgärder avseende kärnteknisk verksamhet gällande upphandling och lagerhållning av jodtabletter. Fr.o.m. 2028 beräknas anslaget öka med 4 000 000 kronor för samma syfte. Med oförändrad anslagsnivå riskerar nödvändig verksamhet inte kunna upprätthållas. Anslaget 3:1 Strålsäkerhetsmyndigheten minskas med 2 500 000 kronor fr.o.m. 2027 för att delvis finansiera ökningen.

Regeringen föreslår att 1 971 539 000 kronor anvisas under anslaget 2:6 Myndigheten för civilt försvar för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 1 984 408 000 kronor respektive 2 227 609 000 kronor.

Samhällsinvesteringar

Regeringens förslag

Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2027 besluta att Myndigheten för civilt försvar får ta upp lån i Riksgäldskontoret för samhällsinvesteringar som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 1 100 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag

Det är främst infrastrukturen kopplat till kommunikationssystemet Rakel som genererar behov av lån för samhällsinvesteringar.

Tabell 5.20 Låneram för samhällsinvesteringar

Tusental kronor

		Beslutade		Beslutade	Begärda	Beräknad	Beräknad
Utgifts-		låneramar	Skuld	låneramar	låneramar	amortering	nyupplåning
område	Myndighet	20251	2025-12-31	20261	2027	2027	2027
	Myndigheten för
6	civilt försvar	1 300 000	1 115 000	1 200 000	1 100 000	183 000	133 500

	Summa	1 300 000	1 115 000	1 200 000	1 100 000	183 000	133 500

1Av riksdagen beslutad låneram exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Investeringsplan

Regeringens förslag

Riksdagen godkänner investeringsplanen för krisberedskap för 2027–2029 som en riktlinje för Myndigheten för civilt försvars samhällsinvesteringar.

Skälen för regeringens förslag

Under perioden 2027–2029 kommer vissa reinvesteringar behöva göras i kommunikationssystemet Rakel. Investeringar som rör ökad förmåga i Rakel Generation 2 kommer också att behöva göras.

Tabell 5.21 Investeringsplan för Myndigheten för civilt försvar

Miljoner kronor

	Utfall	Prognos	Budget	Beräknat	Beräknat	Summa
	2025	2026	2027	2028	2029	2027–2029

Anskaffning och utveckling av nya
investeringar	690	251	640	848	1 160	2 648

Rakel Generation 1	118	111	120	68	50	238

Rakel Generation 2	468		300	500	800	1 600

RUHB	104	140	220	280	310	810

varav investeringar i
anläggningstillgångar	690	251	640	848	1 160	2 648

– maskiner, inventarier och installationer	586	111	420	568	850	1 838

– beredskapstillgångar	104	140	220	280	310	810

Finansiering av anskaffning och
utveckling	690	251	640	848	1 160	2 648

Anslag 2:4 Krisberedskap	104	140	220	280	310	810

Anslag 2:9 Rakel Generation 2	468		300	500	800	1 600

Låneram för samhällsinvesteringar (lån i
Riksgäldskontoret)	118	111	120	68	50	238

Vidmakthållande av befintliga
investeringar	126	106	119	151	101	370

Beredskapstillgångar	126	106	119	151	101	370

varav investeringar i
anläggningstillgångar	126	106	119	151	101	370

– beredskapstillgångar	126	106	119	151	101	370

Finansiering vidmakthållande	126	106	119	151	101	370

Anslag 2:4 Krisberedskap	32	69	105	137	87	329

Låneram för samhällsinvesteringar (lån i
Riksgäldskontoret)	94	37	14	14	14	41

Totala utgifter för anskaffning,
utveckling och vidmakthållande av
investeringar	815	356	759	999	1 261	3 018

Totalt varav investeringar i
anläggningstillgångar	815	356	759	999	1 261	3 018

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 5.22 Avgiftsfinansierad verksamhet vid Myndigheten för civilt försvar

Tusental kronor

						Ack.
						Resultat
	Ack. Resultat		Verks.	Kostnader		utgående
Tusental kronor	t.o.m. 2025	Resultat 2026	Intäkter 2027	2027	Resultat 2027	2027

Verksamheter där intäkterna disponeras

Offentligrättslig verksamhet	2 512	-1 500	7 060	-8 160	-1 100	-88

varav intyg förare	2 512	-1 500	6 700	-7 800	-1 100	-88

varav avveckling skyddsrum			360	-360	0	0


Uppdragsverksamhet med bestämt ek mål	4 398	-288 667	1 131 770	-1 200 278	-68 608	-352 878

varav tekniska system	-10 723	-6 375	48 000	-46 617	1 383	-15 715

varav tjänsteexport	159	0	3 700	-3 600	0	159

varav internationella insatser	70	0	190 000	-190 000	0	70

varav Rakel	10 350	-280 792	846 000	-914 491	-68 491	-338 934

varav uppdragsutb kost och logi	4 542	-1 500	44 000	-45 500	-1 500	1 542

varav beredskapslagring			70	-70	0	0


Övrig uppdragsverksamhet			17 400

varav uppdragsutb utförare Försvarshögskolan			16 500

varav utbildning skyddsrumsverksamhet			900

Källa: Myndigheten för civilt försvar.

5.4.72:7 Statens haverikommission

Tabell 5.23 Anslagsutveckling 2:7 Statens haverikommission

Tusental kronor

2025	Utfall	62 822	Anslagssparande	4 327
2026	Anslag	67 1411	Utgiftsprognos	67 391
2027	Förslag	68 092

2028	Beräknat	68 8572
2029	Beräknat	69 9303

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 68 092 tkr i 2027 års prisnivå.

3Motsvarar 68 092 tkr i 2027 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för att finansiera Statens haverikommissions förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för myndighetens verksamhet med undersökningar enligt lagen (1990:712) om undersökning av olyckor och samverkan med berörda myndigheter i deras olycksförebyggande verksamhet.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 5.24 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 2:7 Statens haverikommission

Tusental kronor

	2027	2028	2029
Anvisat 20261	67 141	67 141	67 141
Pris- och löneomräkning2	951	1 716	2 789
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder
Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	68 092	68 857	69 930

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Regeringen föreslår att 68 092 000 kronor anvisas under anslaget 2:7 Statens haverikommission för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 68 857 000 kronor respektive 69 930 000 kronor.

5.4.82:8 Myndigheten för psykologiskt försvar

Tabell 5.25 Anslagsutveckling 2:8 Myndigheten för psykologiskt försvar

Tusental kronor

2025	Utfall	166 436	Anslagssparande	12 393
2026	Anslag	174 7941	Utgiftsprognos	173 230
2027	Förslag	161 128

2028	Beräknat	154 6202
2029	Beräknat	157 1833

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 153 127 tkr i 2027 års prisnivå.

3Motsvarar 153 128 tkr i 2027 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Myndigheten för psykologiskt försvars förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för att lämna stöd till Ukraina.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 5.26 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 2:8 Myndigheten för psykologiskt försvar

Tusental kronor

	2027	2028	2029
Anvisat 20261	159 794	159 794	159 794
Pris- och löneomräkning2	2 040	3 617	6 326
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder	-706	-8 791	-8 937

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	161 128	154 620	157 183

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att anslaget justeras enligt tidigare beslut med hänvisning till undantagsprincipen om uppenbart tillfälliga satsningar.

Utifrån det allvarliga säkerhetspolitiska läget bedöms myndigheten behöva ett förstärkt anslag för att den operativa förmågan ska kunna bibehållas. Med minskad anslagsnivå kan nödvändig verksamhet inte upprätthållas. Anslaget ökas därför med 8 000 000 kronor 2027.

Regeringen föreslår att 161 128 000 kronor anvisas under anslaget 2:8 Myndigheten för psykologiskt försvar för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 154 620 000 kronor respektive 157 183 000 kronor.

5.4.92:9 Rakel generation 2

Tabell 5.27 Anslagsutveckling 2:9 Rakel Generation 2

Tusental kronor

2025	Utfall	616 622	Anslagssparande	51 871

2026	Anslag	799 3891	Utgiftsprognos	512 260
2027	Förslag	917 142

2028	Beräknat	1 417 0312
2029	Beräknat	1 796 3903

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 1 411 992 tkr i 2027 års prisnivå.

3Motsvarar 1 753 667 tkr i 2027 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för att finansiera förberedelser samt drifts- och investeringskostnader avseende Rakel Generation 2.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 5.28 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 2:9 Rakel Generation 2

Tusental kronor

	2027	2028	2029
Anvisat 20261	799 389	799 389	799 389
Pris- och löneomräkning2	5 753	8 627	25 368
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder	112 000	609 015	971 633

Överföring till/från andra anslag
Övrigt

Förslag/beräknat anslag	917 142	1 417 031	1 796 390

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att anslaget ökar enligt tidigare beslutade tillskott med hänvisning till nödvändig samhällsfunktion.

I syfte att möjliggöra nästa fas i den fortsatta etableringen av Rakel Generation 2, som avser robusthetshöjande åtgärder för kris och höjd beredskap, behöver ytterligare medel beräknas på anslaget. Utan tillskott försenas etableringen och nödvändiga samhällsfunktioner kan inte upprätthållas. Anslaget beräknas därför öka med

500 000 000 kronor 2028 och 800 000 000 kronor 2029–2031.

Regeringen föreslår att 917 142 000 kronor anvisas under anslaget 2:9 Rakel generation 2 för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 1 417 031 000 kronor respektive 1 796 390 000 kronor

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringens förslag

Regeringen bemyndigas att under 2027 för anslaget 2:9 Rakel Generation 2 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 2 186 000 000 kronor 2028–2031.

Skälen för regeringens förslag

Bemyndigandet avser anskaffning, etablering och drift av Rakel generation 2 och objekt som planeras beställas under 2027. Det omfattar bl.a. investeringar som krävs för att anskaffa system och tjänster och investering i radioaccessnät. Bemyndigandet behövs för att ingå fleråriga åtaganden kopplat till aktuella investeringar. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2027 för anslaget 2:9 Rakel Generation 2 ingå ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag på högst 2 186 000 000 kronor 2028–2031.

Tabell 5.29 Beställningsbemyndigande för anslaget 2:9 Rakel Generation 2

Tusental kronor

						Beräknat
		Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat	2030 –
	Utfall 2025	2026	2027	2028	2029	2031
Ekonomiska åtaganden vid
årets början			1 168 000

Nya ekonomiska åtaganden		1 168 000	1 450 000
Utgifter mot anslag till följd av
ekonomiska åtaganden			-432 000	-800 000	-800 000	-586 000

Ekonomiska åtaganden vid
årets slut		1 168 000	2 186 000

Beslutat/föreslaget
bemyndigande	700 000	2 595 000	2 186 000

6 Strålsäkerhet

6.1Mål för området

Målet för strålsäkerhetsområdet ska vara att kärnteknisk verksamhet och annan verksamhet med strålning bedrivs strålsäkert samt att det finns beredskap för olyckor och utsläpp av radioaktiva ämnen för att skydda människors hälsa och miljön mot skadlig verkan av strålning.

Resultatredovisningen för miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö finns i avsnitt 3.11 i utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur.

6.2Resultatredovisning

6.2.1Nationellt arbete bidrar till ett strålsäkert samhälle

Ny och befintlig kärnkraft

Under 2025 har arbetet med att se över regelverk och processer för kärnkraft fortsatt för att möjliggöra en snabbare utbyggnad av ny kärnkraft i Sverige. Kärnkraftsprövningsutredningen (KN2023:04) lämnade i januari 2025 ett delbetänkande med förslag för effektivare tillståndsprövning och ändamålsenliga avgifter (SOU 2025:7). I linje med förslagen i betänkandet har regeringen under 2025 tagit fram en proposition om mer ändamålsenlig prövning av kärntekniska anläggningar, vilken riksdagen antog i maj 2026 (prop. 2025/26:171, bet. 2025/26:NU19, rskr. 2025/26:244). Regeringen har även lämnat förslag om stärkt kärnämneskontroll och bedömningar av överensstämmelse med säkerhets- och strålskyddskrav i verksamhet med strålning (prop. 2025/26:167, bet. 2025/26:FöU19, rskr. 2025/26:408) samt ändamålsenliga säkerhets- och strålskyddskrav för utvinning och bearbetning av kärnämnen (prop. 2025/26:168, bet. 2025/26:NU27, rskr. 2025/26:384). Åtgärderna bidrar sammantaget till ett mer effektivt och rättssäkert regelverk med fortsatt hög strålsäkerhet. Parallellt har Regeringskansliet fortsatt det interna arbetet (KN2024/00929) med att modernisera lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet och tillhörande förordning samt att föreslå följdändringar i annan lagstiftning.

I budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1) beslutade regeringen om förstärkta anslag till berörda myndigheter, däribland Strålsäkerhetsmyndigheten, för att öka kapaciteten att hantera mer omfattande och komplexa prövnings- och tillsynsprocesser vid etablering av ny kärnkraft samt för att stärka myndighetssamverkan.

Strålsäkerhetsmyndigheten har under perioden genomfört en kompetensförstärkning inom området ny kärnkraft. Vid utgången av 2025 arbetade drygt 40 årsarbetskrafter med ny kärnkraft, vilket motsvarar drygt 10 procent av Strålsäkerhetsmyndighetens totala resurser. Denna resursökning har skapat förutsättningar för myndigheten att fortsätta utvecklingen av myndighetens regelverk, arbetsformer och beredskap inför kommande tillståndsansökningar. Som ett led i detta fick Strålsäkerhetsmyndigheten i januari 2025 i uppdrag att genomföra kunskapshöjande dialoger med aktörer som överväger att ansöka om ny kärnkraft, i syfte att tydliggöra krav och processer och därigenom effektivisera prövningen. Uppdraget slutredovisades i december 2025.

För att stärka hela kärnkraftens värdekedja tog regeringen under 2025 fram förslag till lagändringar som möjliggör utvinning av uran i Sverige, bland annat genom att förbudet i miljöbalken tas bort och att uran åter blir ett koncessionsmineral (prop. 2024/25:203). Riksdagen har antagit förslaget (bet. 2025/26:NU7, rskr. 2025/26:40). Regeringen har även lämnat föreslag om ändrade säkerhets- och strålskyddskrav för utvinning och bearbetning av kärnämnen (prop. 2025/26:168, bet. 2025/26:NU27, rskr. 2025/26:384), vilket bland annat innebär att uranbrytning inte längre ska kräva kommunens tillstyrkan. Sammantaget syftar ändringarna till att stärka försörjningstryggheten av kärnbränsle, samtidigt som kraven på strålskydd och kärnsäkerhet fortsatt ska vara oförändrat höga.

Strålsäkerhetsmyndigheten har under 2025 bedrivit tillsyn i samma omfattning som tidigare år. Inga allvarliga tillbud har inträffat vid kärntekniska anläggningar och fastställda dosgränser har inte överskridits.

Kärntekniska restprodukter och radioaktivt avfall

Kärnkraftsprövningsutredningen redovisade i oktober 2025 sitt delbetänkande om hur radioaktivt avfall och använt kärnbränsle från nya kärnkraftsreaktorer ska omhändertas (SOU 2025:104). Frågan bereds i Regeringskansliet. I arbetet ingår också att omhänderta redovisningen av Strålsäkerhetsmyndighetens regeringsuppdrag om att kartlägga omhändertagandet av radioaktivt avfall (KN2024/00766), däribland avfall från icke-kärntekniska verksamheter.

Riksgäldskontoret delredovisade i februari 2025 hur det nuvarande regelverket för finansiering av omhändertagande av kärntekniska restprodukter påverkar nyetableringen av reaktorer (KN2025/00513). I september 2025 delredovisade Riksgäldskontoret nödvändiga lagändringar för att underlätta nyetableringen av kärnkraftsreaktorer. Regeringen remitterade denna senare delredovisning i oktober 2025. Under remitteringen framkom synpunkter som gjorde att regeringen bedömde att Riksgäldskontorets uppdrag att lämna övriga författningsförslag skulle utgå. Regeringens bedömning var att det behövdes ytterligare utredning av frågan om hur programrisken i ett system för framtida slutförvar för använt kärnbränsle ska utformas. Det fortsatta utredningsarbetet genomförs inom Regeringskansliet vid Klimat- och näringslivsdepartementet, i vilken även medarbetare från Riksgäldskontoret bidrar (KN2026/00055, KN2026/01690 och KN2026/01816 (delvis)).

Forskning och kompetensförsörjning för strålsäkerhet

Under 2025 beviljades 42 nya forskningsprojekt inom områdena kärnkraftssäkerhet, strålskydd och kärnavfallshantering för drygt 150 miljoner kronor från anslaget

3:1 Strålsäkerhetsmyndigheten. Forskningsfinansieringen har bland annat gått till projekt inom Strålsäkerhetsmyndighetens verksamhetsområden som avser nationell kompetensförsörjning och stöd till den egna verksamheten. Statskontorets förslag till en ändamålsenlig och effektiv organisering av det tekniska stödet för kärnsäkerhet och strålskydd (KN2025/00089) remitterades under våren 2025. I mars 2026 blev Sverige, genom Strålsäkerhetsmyndigheten, medlem i Nuclear Education, Skills and Technology Framework (NEST). NEST, som är ett initiativ från Nuclear Energy Agency inom ramen för Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), syftar till att säkerställa långsiktig kompetensförsörjning inom det kärntekniska området.

6.2.2Sveriges arbete inom EU och internationellt bidrar till ett strålsäkert samhälle

Genom att delta i internationella forum och granskningar har Sverige bidragit till standardisering och harmonisering inom strålsäkerhet och nukleär icke-spridning inom EU och internationellt. Sverige bidrar även i arbetet med utvecklingen av internationella standarder av internationell rätt och EU-lagstiftning och andra styrmedel inom strålsäkerhetsområdet. Sverige deltog under 2025 i den åttonde granskningskonferensen inom Joint Convention, som arrangerades av det internationella atomenergiorganet (IAEA) i Wien. Inför mötet lämnade Sverige in sin åttonde nationella rapport, framtagen av Strålsäkerhetsmyndigheten på uppdrag av regeringen.

I december 2025 anordnade Sverige, tillsammans med Nuclear Energy Agency inom ramen för Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), den internationella workshopen Bridging Law and Technology, där över

200 internationella deltagare från olika sektorer samlades under tre dagar för att diskutera lagstiftning och teknik kring små modulära reaktorer (SMR).

Strålsäkerhetsmyndigheten ansvarar för ett stödprogram till internationella atomenergiorganet (IAEA) inom kärnämneskontroll, vilket bidrar till att stärka inspektörers kompetens. Strålsäkerhetsmyndigheten bedriver även, med finansiering från anslag 1:1 Biståndsverksamhet inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd, projekt i Ukraina, Armenien och Moldavien, bland annat inom fysiskt skydd av radiologiskt material och kärntekniska anläggningar. Därtill ges stöd till den ukrainska strålsäkerhetsmyndigheten samt, tillsammans med sin norska motsvarighet, till Energoatom genom utrustning och kompetensöverföring

6.2.3Stärkt arbete med civilt försvar och beredskap

Arbetet med att höja Strålsäkerhetsmyndighetens förmåga inom det civila försvaret har fortsatt med hög intensitet under 2025 och arbetet har präglats av det försämrade säkerhetsläget i omvärlden. Strålsäkerhetsmyndigheten har prioriterat stöd till Försvarsmakten och fortsatt arbetet med att skapa förutsättningar för att myndigheten ska kunna verka vid höjd beredskap.

I april 2025 fick Strålsäkerhetsmyndigheten och Affärsverket svenska kraftnät i uppdrag att gemensamt utreda förutsättningarna för drift av kärnkraftverk under höjd beredskap (KN2025/00969). Myndigheterna delredovisade uppdraget i februari 2026 och kommer slutredovisa uppdraget i november 2026.

Strålsäkerhetsmyndigheten har under 2025 fortsatt att bistå regeringen med strålsäkerhetsrelaterade lägesbedömningar av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Myndigheten har fortsatt genomfört dos- och spridningsberäkningar för olika scenarier vid en potentiell radiologisk nödsituation.

De förstärkta anslag som Strålsäkerhetsmyndigheten erhållit för civilt försvar har under 2025 fortsatt att användas till rekrytering av bland annat utredare och inspektörer inom myndighetens verksamhetsområden och åtgärder för att öka krisorganisationens förmåga att verka under höjd beredskap och krig, exempelvis materielanskaffning av olika slag. Utöver detta har personal kompetensutvecklats inom totalförsvarsfrågor. Myndigheten har även förstärkt sitt interna och externa säkerhetsskyddsarbete.

Strålsäkerhetsmyndigheten ingår i beredskapssektorerna energiförsörjning samt räddningstjänst och skydd av civilbefolkningen. Strålsäkerhetsmyndigheten har under året deltagit i övning med totalförsvarstema, anskaffat skyddsutrustning samt

100

genomfört interna informationsinsatser och utbildningar om samhällsviktig verksamhet, krigsorganisation och krigsplacering för medarbetarna.

Strålsäkerhetsmyndighetens förmåga att hantera olyckor har under 2025 vidmakthållits genom utbildningar och övningar.

6.3Budgetförslag

6.3.13:1 Strålsäkerhetsmyndigheten

Tabell 6.1 Anslagsutveckling 3:1 Strålsäkerhetsmyndigheten

Tusental kronor

2025	Utfall	592 362	Anslagssparande	2 029
2026	Anslag	655 0921	Utgiftsprognos	651 240
2027	Förslag	720 489

2028	Beräknat	792 5912
2029	Beräknat	792 6023

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 784 854 tkr i 2027 års prisnivå.

3Motsvarar 774 111 tkr i 2027 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Strålsäkerhetsmyndighetens förvaltningsutgifter. Anslaget får användas för utgifter för grundläggande och tillämpad forskning för att utveckla nationell kompetens inom myndighetens verksamhetsområde och för att stödja och utveckla myndighetens tillsyn. Anslaget får även användas för statsbidrag till Internationella strålskyddskommissionen (ICPR). Anslaget får också användas för bidrag till andra myndigheter som bidrar till arbetet med att utveckla regelverk mm. för ny kärnkraft. Anslaget får även användas för utgifter för åtaganden avseende fasta kostnader för ett nytt kärnavfallsprogram.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 6.2 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 3:1

Strålsäkerhetsmyndigheten

Tusental kronor

	2027	2028	2029
Anvisat 20261	655 092	655 092	655 092
Pris- och löneomräkning2	8 155	14 693	23 998
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder	57 242	122 806	113 512

Överföring till/från andra anslag
Övrigt

Förslag/beräknat anslag	720 489	792 591	792 602

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Principerna som tillämpats vid utformandet av denna proposition innebär att anslaget ökas med 57 000 000 kronor 2027. Anslaget beräknas därefter öka med 107 000 000 kronor 2028 och 92 000 000 kronor 2029. Ändringar i bland annat lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet som trädde i kraft den 17 juni 2026 innebär nya uppgifter för Strålsäkerhetsmyndigheten, som bland annat behöver säkerställa kompetens och

101

mottagningskapacitet för prövning och granskning av ansökningar för nya kärntekniska anläggningar. Anslaget inkluderar också medel för vissa merkostnader som uppstår till följd av att det är den första ansökan av sitt slag (prop. 2025/26:171, bet. 2025/26:NU19, rskr. 2025/26:244).

Utifrån det allvarliga säkerhetspolitiska läget sker en omfattande upprustning av det civila försvaret. En oförändrad anslagsnivå för Strålsäkerhetsmyndigheten innebär att nödvändig verksamhet för att hantera nukleära och radiologiska nödsituationer inte kan upprätthållas. Anslaget ökas därför med 8 000 000 kronor 2027. Anslaget beräknas därefter öka med 23 000 000 kronor 2028 och 27 000 000 kronor 2029.

Den tillfälliga satsningen för att berörda myndigheter ska kunna bidra i arbetet med att utveckla regelverk m.m. för ny kärnkraft upphör vid årsskiftet 2026. Anslaget minskas därför med 5 258 000 kronor fr.o.m. 2027.

Anslaget minskas med 2 500 000 kronor för att finansiera motsvarande ökning av anslaget 2:6 Myndigheten för civilt försvar för upphandling och lagerhållning av jodtabletter. Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget.

Regeringen föreslår att 720 489 000 kronor anvisas under anslaget 3:1 Strålsäkerhetsmyndigheten för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 792 591 000 kronor respektive 792 602 000 kronor.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringens förslag

Regeringen bemyndigas att under 2027 för anslaget 3:1 Strålsäkerhetsmyndigheten ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 300 000 000 kronor 2028–2033.

Skälen för regeringens förslag

Det behövs ett bemyndigande för myndighetens forskningsverksamhet och för att kunna hantera de utmaningar som myndigheten och industrin står inför när det gäller den långsiktiga kompetensförsörjningen inom området strålsäkerhet. Bemyndigandet för 2027 föreslås vara oförändrat jämfört med 2026. Regeringen bör bemyndigas att under 2027 för anslaget 3:1 Strålsäkerhetsmyndigheten ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 300 000 000 kronor 2028–2033.

102

Tabell 6.3 Beställningsbemyndigande för anslaget 3:1 Strålsäkerhetsmyndigheten

Tusental kronor

		Prognos		Beräknat	Beräknat	Beräknat
	Utfall 2025	2026	Förslag 2027	2028	2029	2030 – 2033

Ekonomiska
åtaganden vid årets
början	204 748	183 264	300 000

Nya ekonomiska
åtaganden	64 744	216 429	100 000

Utgifter mot anslag till
följd av ekonomiska
åtaganden	-85 987	-99 693	-100 000	-100 000	-100 000	-100 000

Övriga förändringar
av ekonomiska
åtaganden	-241

Ekonomiska
åtaganden vid årets
slut	183 264	300 000	300 000

Beslutat/föreslaget
bemyndigande	300 000	300 000	300 000

Budget för avgiftslagd verksamhet

Tabell 6.4 Avgiftstabell verksamhet vid Strålsäkerhetsmyndigheten

Tusental kronor

	Ack.		Verksam-	Kostnader		Ack.
	resultat	Resultat	hetens	som ska	Resultat	resultat
Verksamhet	t.o.m. 2025	2026	intäkter 2027	täckas 2027	2027	utgående 2027
Verksamheter där
intäkterna inte
disponeras
Offentligrättslig
verksamhet

Varav Kärnteknisk
verksamhet	17 076	-12 024	335 140	332 977	2 163	7 215

Varav Icke-
kärnteknisk
verksamhet	-42 177	-1 945	26 402	24 000	2 402	-41 720

Verksamheter där
intäkterna
disponeras

Offentligrättslig
verksamhet
Varav
Anmälningspliktig
verksamhet	-7 765	-3 158	4 811	8 308	-3 496	-14 419
Varav Övrig
tillståndsprövning	4 015	-1 100	15 800	18 400	-2 600	315

Uppdragsverksamhet	-	-	800	-	-	-

Anm.: ”-” betyder att verksamheten saknar ekonomiskt mål på full kostnadstäckning och därför redovisas inte resultat.

Strålsäkerhetsmyndighetens verksamhet finansieras delvis via avgifter enligt förordningen (2008:463) om vissa avgifter till Strålsäkerhetsmyndigheten. En del av avgifterna disponeras av myndigheten. Det rör främst avgifter för anmälningspliktig verksamhet samt vissa ansökningsavgifter. Resterande avgifter får inte disponeras av myndigheten utan redovisas mot inkomsttitel. Majoriteten av dessa avgiftsintäkter är för kärnteknisk verksamhet inom tillsyn, nukleär icke-spridningskontroll, forskning samt beredskap och en mindre del används även för beredskapsverksamhet vid länsstyrelser, Socialstyrelsen och Myndigheten för civilt försvar. Det ackumulerade

103

överskottet för den kärntekniska verksamheten uppgick vid utgången av 2025 till 17,1 miljoner kronor. Det ackumulerade överskottet beräknas minska under 2026. Regeringen justerade under 2026 ansöknings- och granskningsavgifterna för nya reaktorer för att göra dem mer ändamålsenliga och för att differentiera avgifterna efter termisk effekt. Avgifterna för ansökning och granskning har ändrats så att de bruttoredovisas och därmed inte får disponeras av myndigheten. I prognosen för 2027 finns uppskattade avgiftsintäkter med i tabellen för kärnteknisk verksamhet vad gäller ansökningar om nya reaktorer. Intäkter kopplat till ansökningar om nya reaktorer kan påverkas av när en ansökan lämnas in, vilken typ av reaktor som ansökan avser samt hur många ansökningar eller antal reaktorer ansökan omfattar.

Regeringen och myndigheten har under en tid arbetat för att uppnå en bättre balans i den avgiftsbelagda verksamheten särskilt vad gäller den kärntekniska verksamheten som tidigare haft ett historiskt ackumulerat överskott. Kostnaderna för den icke kärntekniska verksamheten har under tidigare år överstigit avgiftsintäkterna, vilket byggt upp ett ackumulerat underskott. Det rör avgiftsbelagd verksamhet från tillståndshavare till tillståndspliktig verksamhet enligt strålskyddslagen (2018:396). Det ackumulerade underskottet uppgick vid utgången av 2025 till 42,1 miljoner kronor. Fram till 2028 strävar myndigheten mot att det ackumulerade underskottet inte ska öka ytterligare.

Intäkterna från anmälningsplikten, som myndigheten disponerar, varierar kraftigt från år till år samtidigt som kostnaderna bedöms vara på en mer konstant nivå. Avgifterna inom anmälningsplikten har höjts fr.o.m. 2023 för att en bättre balans ska uppnås mellan intäkter och kostnader. Det blev ett underskott för den anmälningspliktiga verksamheten under 2025. Även för 2026 och 2027 beräknas resultatet gå med mindre underskott, vilket gör att det ackumulerade överskottet försvinner och övergår i ett underskott. 2029 beräknas det ackumulerade resultatet återigen vara i balans.

Strålsäkerhetsmyndigheten bedriver uppdragsverksamhet för radonlaboratorium och mätningar, vilket inte kräver full kostnadstäckning. Därför framgår inga kostnader eller resultat. Avgiftsintäkterna täcker endast delar av den direkta arbetskostnaden för mätningar inom de båda verksamheterna. Till största del är riksmätplatsen och radonlaboratoriet anslagsfinansierade.

Strålsäkerhetsmyndigheten har lämnat ett förslag på justeringar av avgiftsnivåerna i förordningen (2008:463) om vissa avgifter till Strålsäkerhetsmyndigheten för 2027 som bereds inom Regeringskansliet.

104