Utgiftsområde 5
Internationell samverkan
1
2
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 5
1 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringens förslag:
1.Riksdagen anvisar anslagen för budgetåret 2027 inom utgiftsområde 5 Internationell samverkan enligt tabell 1.1.
2.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2027 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som anges i tabell 1.2.
| Tabell 1.1 | Anslagsbelopp | ||
| Tusental kronor | |||
| Anslag | |||
| 1:1 | Avgifter till internationella organisationer | 1 602 630 | |
| 1:2 | Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet | 189 385 | |
| 1:3 Inspektionen för strategiska produkter | 187 732 | ||
| 1:4 | Svenska institutet | 150 823 | |
| 1:5 | Utrikes- och säkerhetspolitiskt strategiska insatser | 282 071 | |
| 1:6 | Sveriges utrikes underrättelsetjänst | 2 800 000 | |
| Summa anslag inom utgiftsområdet | 5 212 641 | ||
| Tabell 1.2 | Beställningsbemyndiganden | ||
| Tusental kronor | |||
| Beställnings- | |||
| Anslag | bemyndigande | Tidsperiod | |
| 1:5 Utrikes- och säkerhetspolitiskt strategiska insatser | 94 000 | 2028–2033 | |
| Summa beställningsbemyndiganden inom utgiftsområdet | 94 000 | ||
3
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 5
2Utgiftsområde 5 Internationell samverkan
2.1Principer för utformningen av denna proposition
Vid utformningen av denna proposition har särskilda principer tillämpats med anledning av att den har beslutats av en övergångsregering. Bakgrunden till principerna redovisas närmare i finansplanen (Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 1.1).
Förslagen i denna proposition utgår från den budget som riksdagen har beslutat för 2026 efter förslag i budgetpropositionen för 2026. Beslutade ändringar i statens budget för 2026 har inte beaktats. Följande generella justeringar har gjorts för utgiftsområdena.
-Anslag som används för förvaltnings- och investeringsändamål har pris- och löneomräknats på sedvanligt sätt. Anslag som avser regelstyrda transfereringssystem har justerats utifrån ändrad makroekonomisk utveckling liksom ändrade volymer (t.ex. antal personer som omfattas).
-Anslag har justerats till följd av beslutade lagar och förordningar, internationella avtal, civilrättsligt bindande avtal eller EU-rättsakter.
-Anslag har justerats med anledning av att riksdagen beslutat om flyttar av ändamål och verksamheter mellan utgiftsområden.
-Anslag har justerats om det krävts för att nödvändiga samhällsfunktioner ska kunna upprätthållas.
-Uppenbart tillfälliga satsningar från tidigare budgetår som upphör vid utgången av 2026 har inte förlängts.
-Lagförslag som är politiskt okontroversiella och som inte kan genomföras under pågående budgetår, har inkluderats i de fall det råder politisk samsyn om förslagen.
De sedvanliga finansieringsprinciper som används vid beredningen av regeringens budgetförslag har tillämpats i enlighet med det finanspolitiska ramverket när denna proposition har tagits fram (skr. 2025/26:76, bet. 2025/26:FiU14, rskr. 2025/26:156).
Utöver förslag om anslag lämnar regeringen även förslag om beställningsbemyndiganden och andra finansiella befogenheter samt övriga förslag på finansmaktens område som kräver riksdagens ställningstagande inför det kommande budgetåret. Vid bedömningen av storleken på beställningsbemyndigandena har en prövning gjorts utifrån tidigare beslutade bemyndiganden och med hänsyn till de föreslagna anslagsnivåerna.
För att det ska vara möjligt att härleda de föreslagna preliminära utgiftsramarna för 2028 och 2029 till anslagen redovisar regeringen på sedvanligt sätt beräkningar även för det andra och tredje tillkommande året efter budgetåret. Även dessa beräkningar baseras på de ovan angivna principerna. Regeringen har dock inte tillämpat principen om förlängning av 2026 års anslagsnivå för åren efter budgetåret för åtgärder som upphör vid utgången av 2026. För åtgärder som upphör från utgången av 2027 eller
5
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 5
senare gäller 2026 års nivå för åtgärden fram till slutåret. För permanenta åtgärder gäller 2026 års nivå tills vidare. Med hänsyn till att propositionen utformats enligt principer för att lämnas av en övergångsregering är dessa beräkningar mycket osäkra som underlag för bedömning av framtida anslagsnivåer.
I enlighet med kraven i budgetlagen (2011:203) lämnar regeringen i denna proposition en resultatredovisning i förhållande till de av riksdagen beslutade målen. Mot bakgrund av de ovan angivna principerna har dock regeringen avstått från att redovisa en bedömning av måluppfyllelsen och den framtida politiska inriktningen. Hur anslagen är tänkta att användas under 2027 framgår i stället enbart av förslagen om anslag och övriga finansiella befogenheter samt av de ändamål som är kopplade till dessa under rubriken Budgetförslag.
De konsekvenser för anslagsnivån som tillämpningen av principerna har fått redovisas under rubriken Skälen för regeringens förslag för respektive anslag. Tyngdpunkten i redovisningen är konsekvenserna för anslagsnivån 2027. För åren därefter är beräkningarna mycket osäkra varför konsekvenserna inte redovisas närmare för dessa år. I tabellerna för förändringar av anslagsnivån har det inte varit praktiskt möjligt att specificera beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder på motsvarande sätt som gjordes i budgetpropositionen för 2026.
2.2Utgiftsområdets omfattning
Utgiftsområdet omfattar sex anslag. Dessa är 1:1 Avgifter till internationella organisationer, 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet, 1:3 Inspektionen för strategiska produkter,
1:4 Svenska institutet, 1:5 Utrikes- och säkerhetspolitiskt strategiska insatser och 1:6 Sveriges utrikes underrättelsetjänst.
2.3Mål för utgiftsområdet
Målet för utgiftsområdet Internationell samverkan är att säkerställa Sveriges intressen i förbindelserna med andra länder (prop. 2008/09:1 utg.omr. 5, bet. 2008/09:UU1, rskr. 2008/09:122).
Tabell 2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 5 Internationell samverkan
Miljoner kronor
| Utfall Budget Prognos Förslag Beräknat Beräknat | ||||||
| 2025 | 20261 | 2026 | 2027 | 2028 | 2029 | |
| 1:1 Avgifter till internationella organisationer | 1 766 | 1 696 | 1 705 | 1 603 | 1 488 | 1 487 |
| 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet | 167 | 188 | 168 | 189 | 191 | 192 |
| 1:3 Inspektionen för strategiska produkter | 145 | 185 | 183 | 188 | 184 | 186 |
| 1:4 Svenska institutet | 148 | 149 | 140 | 151 | 137 | 139 |
| 1:5 Utrikes- och säkerhetspolitiskt strategiska | ||||||
| insatser | 325 | 329 | 326 | 282 | 282 | 282 |
| 1:6 Sveriges utrikes underrättelsetjänst | 170 | 168 | 2 800 | 3 280 | 3 432 | |
| Totalt för utgiftsområde 05 Internationell | ||||||
| samverkan | 2 551 | 2 717 | 2 691 | 5 213 | 5 561 | 5 719 |
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Tabell 2.2 Förändringar av utgiftsramen 2027–2029 för utgiftsområde 5 Internationell samverkan
Miljoner kronor
| 2027 | 2028 | 2029 | |
| Anvisat 20261 | 2 547 | 2 547 | 2 547 |
| Pris- och löneomräkning2 | 6 | 11 | 18 |
6
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 5
| 2027 | 2028 | 2029 | |
| Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | 459 | 629 | 743 |
| Överföring till/från andra utgiftsområden | 2 200 | 2 374 | 2 412 |
| Övrigt | |||
| Ny utgiftsram | 5 213 | 5 561 | 5 719 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2026. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2028–2029 är preliminär.
| Tabell 2.3 | Utgiftsram 2027 realekonomiskt fördelad för utgiftsområde 5 | |
| Internationell samverkan | ||
| Miljoner kronor | ||
| 2027 | ||
| Transfereringar1 | 1 861 | |
| Verksamhetsutgifter2 | 3 347 | |
| Investeringar3 | 5 | |
| Summa utgiftsram | 5 213 | |
Anm.: Den realekonomiska fördelningen baseras på utfall 2025 samt kända förändringar av anslagens användning.
1Med transfereringar avses inkomstöverföringar, dvs. utbetalningar av bidrag från staten till exempelvis hushåll, företag eller kommuner utan att staten får någon direkt motprestation.
2Med verksamhetsutgifter avses resurser som statliga myndigheter använder i verksamheten, t.ex. utgifter för löner, hyror och inköp av varor och tjänster.
3Med investeringar avses utgifter för anskaffning av varaktiga tillgångar såsom byggnader, maskiner, immateriella tillgångar och finansiella tillgångar.
2.4Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder
Politiken för internationell samverkan redovisas genom fem inriktningar. Inriktningarna tydliggör prioriteringar inom området och belyser de huvudsakliga verksamhetsområdena inom utgiftsområdet som tillsammans bidrar till att främja Sveriges utrikes- och säkerhetspolitiska intressen. Syftet är att ge riksdagen en tydligare och mer överskådlig bild av insatsernas syfte, innehåll och resultat, oavsett aktör.
Sveriges intressen uppnås genom att
1.få genomslag för svenska politiska prioriteringar i internationella organisationer
2.bidra med resurser för stärkt säkerhet och för att stärka kunskapsbasen om utrikes- och säkerhetspolitik
3.säkerställa en rättssäker, effektiv och ändamålsenlig granskning av utländska direktinvesteringar och exportkontroll av strategiska produkter
4.öka intresset, förtroendet och kännedom om Sverige i omvärlden
5.värna och främja Sveriges utrikes- och säkerhetspolitiska intressen genom strategiska insatser och samarbeten.
Resultatbedömningen inom utgiftsområdet är baserad på kvalitativa faktorer som relaterar till utvecklingen i omvärlden. Internationell samverkan kräver att regeringen snabbt kan anpassa sig till globala förändringar och prioritera resurser utifrån aktuella händelser. Regeringen har efter en samlad bedömning funnit att det i dagsläget endast finns en kvantitativ indikator som med tillräcklig precision och relevans kan spegla resultat inom området.
7
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 5
2.5Resultatredovisning
Den resultatredovisning som lämnas utgör en uppföljning av regeringens politiska inriktning i budgetpropositionen för 2025 och bygger huvudsakligen på resultat som avser 2025.
För att ge riksdagen en god bild av vad som åstadkommits inom ramen för målet att säkerställa svenska intressen redovisas resultaten av verksamheten utifrån fem inriktningar som tillsammans bidrar till uppfyllelsen av det övergripande målet. Inriktningarna baseras på vägledande principer och prioriteringar för utgiftsområdet. Dessa omfattar bl.a. demokrati och mänskliga rättigheter, rättsstatens principer, det transatlantiska samarbetet, nordiskt samarbete, medlemskapen i EU, respektive Nato och FN, stöd till Ukraina, fred och säkerhet samt jämställdhet. Av tabell 2.4 framgår vilka andra utgiftsområden som bidrar till finansieringen och därmed till uppfyllelse av det övergripande målet.
| Tabell 2.4 | Andra utgiftsområden som bidrar till finansiering av verksamhet inom | |
| UO5 | ||
| Finansiering | ||
| från anslag | ||
| inom övriga | ||
| Inriktning | utgiftsområden | |
| 1 | Få genomslag för svenska politiska prioriteringar i internationella | UO 1, UO 7, |
| organisationer | UO 24 | |
| 2 | Bidra med resurser för stärkt säkerhet och för att stärka | UO 6, UO 7 |
| kunskapsbasen om utrikes- och säkerhetspolitik | ||
| 3 | Säkerställa en rättssäker, effektiv och ändamålsenlig granskning | UO 24 |
| av utländska direktinvesteringar och exportkontroll av strategiska | ||
| produkter | ||
| 4 | Öka intresset, förtroendet och kännedom om Sverige i omvärlden | UO 6, UO 7 |
| 5 | Värna och främja Sveriges utrikes- och säkerhetspolitiska | UO 6, UO 7 |
| intressen genom strategiska insatser och samarbeten, samt | ||
| utrikes underrättelseverksamhet. | ||
Regeringen lämnar också särskilda resultatskrivelser till riksdagen avseende ett antal verksamheter. Redogörelser från dessa tas som regel inte upp i resultatredovisningen. Under 2025 och 2026 har följande skrivelser lämnats:
Verksamheten inom Nato under helåret 2025 (skr. 2025/26:151).
Strategisk exportkontroll 2025 – krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden (skr. 2025/26:114).
Nordiskt samarbete 2025 (skr. 2025/26:90).
Verksamhet inom Europarådets ministerkommitté under helåret 2024 och första halvåret 2025 (skr. 2025/26:30).
Verksamheten inom Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) under andra halvåret 2023 och helåret 2024 (skr. 2024/25:125).
2.5.1Sveriges engagemang i internationella organisationer
I syfte att säkerställa Sveriges intressen i förbindelser med andra länder är Sverige engagerat i ett antal internationella organisationer. Arbetet är inriktat på bred internationell samverkan och samarbete som möjliggör genomslag för rikets utrikes- och säkerhetspolitik samt utgör en effektiv plattform för sakpolitiska prioriteringar. Sverige ska vara en drivande, konstruktiv och engagerad medlem i dessa organisationer och verka för att få genomslag för svenska prioriteringar.
8
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 5
Sverige är medlem i bl.a. Förenta nationerna (FN), Nordiska ministerrådet, Europarådet (CoE), Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), samt i Nordatlantiska fördragsorganisationen (Nato).
Tabell 2.5 Utgifter för obligatoriska avgifter till internationella organisationer 2025– 2022
Tusental kronor
| Organisationer | 2025 | 2024 | 2023 | 2022 |
| FN | 909 988 | 644 743 | 745 412 | 991 942 |
| Nordiska | 464 774 | 498 259 | 462 492 | 390 533 |
| ministerrådet | ||||
| Europarådet | 101 438 | 95 791 | 90 056 | 69 458 |
| Nato | 105 017 | 173 396 | - | - |
| OSSE | 51 542 | 52 296 | 50 997 | 71 577 |
| OECD | 62 747 | 68 505 | 65 713 | 55 614 |
| Övriga | 67 551 | 62 118 | 48 418 | 42 667 |
| organisationer | ||||
EU – Sveriges huvudsakliga utrikespolitiska plattform
Sverige har under 2025 fortsatt att verka för att stärka EU som säkerhets- och försvarspolitisk aktör. Ett viktigt led i detta arbete är den fortsatta utvecklingen och effektiviseringen av EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik (Gusp). EU:s Gusp-budget utgör en del av EU:s fleråriga budgetram (MFF) och finansieras därmed genom den svenska avgiften till EU under utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen. Merparten av Gusp-budgeten finansierar EU:s civila krishanteringsinsatser inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP). Guspbudgeten finansierar även EU:s särskilda representanter samt stödåtgärder för ickespridnings- och nedrustningsprojekt. Sverige har bl.a. verkat för implementering av budgetjusteringsmekanismer och ökade synergier mellan EU-insatser, vilket har fått genomslag i budgeteringen och bidragit till en stärkt Gusp-budget med ökad flexibilitet.
Svenskt deltagande i GSFP-insatser sker huvudsakligen genom personalbidrag finansierade under utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap samt utgiftsområde 7 Internationellt bistånd. Europeiska fredsfaciliteten (EPF) är EU:s huvudsakliga instrument för försvars- och säkerhetsstöd till internationella partners. EPF finansieras från utgiftsområde 6. Under utgiftsområde 5 faller Sveriges bidrag till EU:s institut för säkerhetsstudier (EUISS) och EU:s satellitcentrum (SatCen). Det senare har bl.a. resulterat i en höjd produktionsnivå av underrättelseprodukter som stöttat EU:s institutioner, medlemsstater samt tredje länder såsom Ukraina.
Nato – Sveriges försvarspolitiska arena
Sveriges Natomedlemskap har inneburit ett paradigmskifte för den svenska utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiken. Sverige för en solidarisk allianspolitik och bidrar till att stärka säkerheten och stabiliteten i vårt närområde liksom i det euroatlantiska området som helhet. Sverige ska vara en trovärdig, pålitlig och solidarisk allierad som över tid bidrar till hela Natos säkerhet i enlighet med alliansens 360-gradersperspektiv på säkerhet och försvar.
Genom medlemskapet i Nato har Sverige stärkt sitt säkerhetspolitiska inflytande och bidragit till säkerhet och stabilitet i hela det euroatlantiska området. Sverige har bidragit aktivt till Natos tre kärnuppgifter: avskräckning och försvar, krishantering och
9
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 5
förebyggande samt säkerhetssamarbete. Svenska prioriteringar har varit att bidra till att stärka Natos kollektiva avskräckning och försvar, inte minst genom fortsatt integrering av Sverige i Natos planverk och strukturer samt genom konkreta bidrag till Natos operationer och andra aktiviteter. Vidare har Sverige prioriterat Natos stöd till Ukraina samt att Nato ska föra en samlad, långsiktig och strategisk politik för att motverka Rysslands maktexpansion och möjligheter att göra skada. Därutöver har Sverige också verkat för att stärka Natos förmågor samt att Europa och Kanada tar ett större ansvar för sin egen säkerhet, inklusive genom ett nytt högre försvarsutgiftsåtagande som överenskoms på Natos toppmöte i Haag.
FN – en arena för svensk utrikes- och säkerhetspolitik
FN har en central roll i upprätthållandet av den regelbaserade världsordningen, internationell fred och säkerhet, och för svensk utrikes- och säkerhetspolitik inklusive mänskliga rättigheter, demokrati, jämställdhet, sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, miljö och klimat.
Sverige har ställt tydliga krav på resultat, styrning och uppföljning, hållbarhet, budgetrestriktivitet, transparens, ansvarsutkrävande samt nolltolerans mot korruption och andra oegentligheter. Detta har bl.a. skett inom ramen för den pågående FN80- reformen som initierades av generalsekreteraren i mars 2025. Genom EU och som vice ordförande i generalförsamlingens femte utskott bidrog Sverige till ett beslut om FN:s reguljära budget i linje med svenska prioriteringar. Den antagna budgeten utgjorde det första skarpa reformbeslutet i FN80 och säkerställde verksamhetsmässiga och administrativa förändringar för ett mer resultatorienterat och effektivt FN. Budgetbeslutet innebar också bibehållen finansiering till systemet för FN:s landchefer från FN:s reguljära budget, vilket skapar förutsättningar för ett effektivt FN på landnivå.
Sverige har konsekvent försvarat Ukrainas rätt till självbestämmande, territoriell integritet och suveränitet i enlighet med FN-stadgan, och verkat för brett stöd bland medlemsstaterna. Generalförsamlingen antog 2025 bl.a. en resolution om återförandet av tvångsförflyttade ukrainska barn. Resolutionen ställer krav på Ryssland att omedelbart, säkert och villkorslöst återföra de tvångsförflyttade barnen. Sverige var en del av kärngruppen bakom resolutionen och arbetade aktivt för dess antagande.
Sverige bidrog till beslut om budgetarna för FN:s fredsbevarande insatser som innebar effektiviseringar men fortsatt operativ kapacitet för att stabilisera konflikter, skydda civila, bistå i avväpning och stärka rättsstatens principer. Sverige bidrog till att skapa förutsättningar för att anpassa FN:s fredsinsatser till nya och komplexa utmaningar genom arbete med resolutionen Peace Building Architecture Review (PBAR).
Nordiska ministerrådet – samarbete inom Norden
De nordiska statsministrarnas vision om att Norden ska vara världens mest integrerade och hållbara region 2030 (Vår vision 2030) var styrande för arbetet i Nordiska ministerrådet även under 2025. Under året trädde de nya samarbetsprogrammen för respektive sektor i kraft med tydliga prioriteringar och riktade insatser som ska vägleda ministerrådets arbete under perioden 2025–2030. Programmen togs fram utifrån Vår vision 2030 och med bidrag från Nordiska rådet, de samnordiska institutionerna, näringslivet, ungdomar, forskningssystemet och civilsamhället. Bland prioriteringarna kan nämnas gemensam beredskap för att göra Norden mer robust, demokrati och aktiva medborgare samt innovation och ökad mobilitet. Regeringen redogör mer ingående för de resultat som uppnåtts inom samarbetet mellan de nordiska regeringarna under 2025, med huvudsaklig inriktning
10
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 5
på verksamheten i Nordiska ministerrådet, i skrivelsen Nordiskt samarbete 2025 (skr. 2025/26:90).
Nordiska rådets årliga session anordnades i Stockholm eftersom Sverige var ordförande i Nordiska rådet under 2025.
Europarådet – Europeiskt samarbete för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer
Under 2025 har Sverige inom ramen för Europarådet fortsatt att prioritera ansvarsutkrävande för Rysslands folkrättsbrott och verkat för att hålla fokus på rättvisa för Ukraina. Sverige deltog under 2025 i förhandlingar om en Europarådskonvention om inrättande av en internationell skadeståndskommission för Ukraina. Skadeståndskommissionen avser att säkerställa gottgörelse för skador orsakade av ryska handlingar som strider mot folkrätten. Sverige har också bidragit till det pågående arbetet med att inrätta en särskild tribunal för aggressionsbrottet mot Ukraina och har som ett av de första länderna lämnat en avsiktsförklaring om att ansluta sig till tribunalen.
Inom ministerkommittén har Sverige aktivt deltagit i uppföljningen av genomförandet av Europadomstolens domar.
Sverige har aktivt verkat för att Europarådet ska fortsätta stärka sitt arbete för hbtqipersoners möjligheter att fullt ut åtnjuta sina mänskliga rättigheter. Sverige har deltagit i framtagandet och undertecknat en ny konvention till skydd för advokatyrket. Inom medie- och kulturpolitiken har Sverige engagerat sig i frågor kopplade till AI, yttrandefrihet och informationspåverkan samt deltagit i arbetet för journalisters säkerhet.
OSSE – Europas säkerhetspolitiska forum för ansvarsutkrävande med utgångspunkt i den europeiska säkerhetsordningen
Rysslands aggression mot Ukraina har i grunden påverkat OSSE:s arbetssätt och institutionella stabilitet. Sedan den fullskaliga invasionen 2022 har verksamheten präglats av ett tydligt fokus på ansvarsutkrävande gentemot Ryssland. Under 2025 har regeringen fortsatt att prioritera användningen av OSSE för att stödja Ukraina och värna den regelbaserade europeiska säkerhetsordningen. I detta arbete har organisationens breda säkerhetsbegrepp främjats, där demokrati och mänskliga rättigheter är nära kopplade till fred och säkerhet.
Med svenskt stöd har OSSE, bl.a. genom kontoret för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter (ODIHR), bidragit till politiskt och juridiskt ansvarsutkrävande kopplat till den ryska aggressionen. Sverige har också varit pådrivande i arbetet med att uppmärksamma allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter genom aktivering och uppföljning av OSSE:s relevanta mekanismer samt genom fortsatt stöd till civilsamhälle och demokratiska aktörer, inte minst i Ukraina, Georgien och Belarus.
Under 2025 var Sverige ordförande i OSSE:s Human Dimension Committee under det finska ordförandeskapet. I denna roll prioriterades stödet till Ukraina. Ordförandeskapet gav Sverige utökade möjligheter att lyfta områden där OSSE har ett särskilt mervärde, bl.a. organisationens samverkan med civilsamhället samt arbetet inom de autonoma institutionerna och fältverksamheten.
Sverige har även värnat de militärpolitiska instrumenten inom OSSE, som syftar till ansvarsutkrävande samt förtroende- och säkerhetsskapande.
11
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 5
OECD – råd- och normgivande analysorganisation till stöd för policyutveckling
Genom medlemskapet i organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) har Sverige under året bidragit till bevarad stark roll för OECD i det multilaterala systemet. Sverige har i ljuset av ökade handelskonflikter och hårdare konkurrens om teknik och råvaror bl.a. bidragit till flera evidensbaserade studier och policydiskussioner. Dessa har belyst vikten av regelbaserad och diversifierad handel samt fria och säkra handelsflöden för gemensam tillväxt och konkurrenskraft i en alltmer fragmenterad omvärld.
Sverige har som näst största bidragsgivare till OECD:s landprogram för Ukraina, som pågår t.o.m. 2027, bl.a. stärkt landets antikorruptionsarbete och bidragit till reformer avseende statligt ägande. Därtill har Sverige inom ramen för OECD:s systerorganisationer stärkt Ukrainas energi- och transportsektorer. Samtliga av dessa åtgärder med sikte på framtida ukrainskt medlemskap i såväl OECD som i EU.
OECD publicerade under året sin senaste ekonomiska landgranskning av Sverige. Rapporten utgjorde ett underlag för fortsatt dialog med OECD om prioriterade reformområden.
Därutöver har OECD:s datainsamling, studier och rekommendationer fortsatt använts
iSveriges arbete inom energi-, innovations-, miljö- och klimatpolitiken samt gett insikter inom livsmedelsproduktion, pensions-, hälso- och sjukvårdssamt forsknings -, utbildnings-, integrations- och arbetslivsområdena. OECD:s- rekommendationer avseende biologisk mångfald samt avskiljning och lagring av koldioxid har följts. Åtgärder har vidare vidtagits kopplade till Sveriges åtaganden enligt konventionen om bekämpande av bestickning av utländska offentliga tjänstemän i internationella affärsförbindelser. En återrapportering till OECD av vidtagna åtgärder inom området kommer att ske i december 2026.
Konsulära och civilrättsliga frågor en efterfrågestyrd verksamhet
Det konsulära stödet till svenskar utomlands är en kärnuppgift för utrikesförvaltningen. Det konsulära stödet är efterfrågestyrt och omvärldsberoende. Arbetet har bedrivits i enlighet med det konsulära regelverkets krav och påverkas bl.a. av svenskars resmönster och vad som sker i omvärlden.
De konsulära ärendena vad gäller dödsfall, nödställda och frihetsberövade har legat på en relativt stabil men hög nivå de senaste åren. Under året har ett intensivt konsulärt arbete fortsatt rörande ett antal svenska medborgare som godtyckligt frihetsberövats eller dömts till dödsstraff. Ett par uppmärksammade högprofilfall kunde avslutas under året.
Antalet barnskyddsärenden som centralmyndigheten hanterar har återigen ökat, medan de familjerelaterade tvångsärendena minskade under 2025.
Män och pojkar var under 2025 överrepresenterade i samtliga konsulära ärendekategorier, med undantag för familjerelaterat tvång som främst drabbade kvinnor och flickor. Barnbortförandeärendena omfattade ungefär lika många flickor som pojkar. Störst skillnad mellan könen syntes i kategorin frihetsberövade utomlands, där män och pojkar stod för 91 procent av de ärenden där kön angivits.
12
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 5
| Tabell 2.6 | Antal konsulära individärenden 2025 | ||||
| Klicka här för att ange enhet. | |||||
| Totalt antal | |||||
| Ärendekategori | ärenden | Män/pojkar | Kvinnor/flickor | Ej angivet kön | |
| Dödsfall | 1 799 | 936 | 551 | 312 | |
| Nödställda | 585 | 328 | 183 | 74 | |
| Frihetsberövade | 470 | 382 | 36 | 52 | |
| Familjerelaterat tvång | 46 ärenden | ||||
| (86 individer) | 19 | 67 | - | ||
| Barnskyddsärenden | 322 ärenden | ||||
| (Centralmyndigheten) | (529 individer) | 254 | 215 | 60 | |
| Bortförda barn | |||||
| (Centralmyndighetsärenden | |||||
| och icke- | 107 ärenden | ||||
| konventionsärenden) | (161 barn) | 78 | 7 | 13 | |
Klicka här för att ange fotnot, eller radera om ingen fotnot behövs.
Källa: Klicka här för att ange källa.
UD har under året i rollen som svensk centralmyndighet för bl.a. 1980 års Haagkonvention om bortförda barn och 1996 års Haagkonvention om skydd för barn varit värd för ett nordiskt möte med övriga länders centralmyndigheter och kontaktdomare på området. Sverige blev under förra året ordförande, tillsammans med Jordanien, för en arbetsgrupp om medling, där både konventions- och icke konventionsländer deltar.
Förberedelserna för utlandsröstningen i de allmänna valen i Sverige 2026 påbörjades under året med en tydlig målsättning om att underlätta valdeltagandet bland utlandssvenskar.
Det nordiska samarbetet och EU-samarbetet har återigen visat sig vara värdefullt i det konsulära arbetet.
I mars 2026 lämnade en bokstavsutredare förslag om en översyn av det konsulära regelverket. Förslaget är för närvarande på remiss.
Konsulär krisberedskap
Regeringen har under året verkat för att upprätthålla en god konsulär krisberedskap. UD har genomfört övningar tillsammans med berörda utlandsmyndigheter i Warszawa, Tokyo, Sarajevo och Washington.
En viktig del i det konsulära arbetet är att allmänheten har kännedom om UD:s reseinformation, innebörden av en reseavrådan och det konsulära regelverket. UD har genomfört informationsinsatser för att nå ut med reseinformation, innebörden av en reseavrådan och det konsulära regelverket, däribland en kommunikationskampanj särskilt riktad till unga personer.
Det fortsatta kriget i Mellanöstern medförde ytterligare konsulära insatser under året. Under 2025 fick ett 60-tal personer med svenskkoppling hjälp att lämna Gaza. Insatserna genomfördes i nära samverkan med berörda svenska myndigheter. Arbetet gällande svenska medborgares deltagande i Global Sumud Flotilla mot Gaza krävde stora insatser från utrikesförvaltningen.
Andra svenska myndigheter, som Polismyndigheten och Migrationsverket, har bidragit i konsulära insatser utomlands, liksom UD:s konsulära snabbinsatsstyrka (SNITS).
13
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 5
2.5.2Resurser för säkerhet och kunskapsbas om utrikes- och säkerhetspolitik
Sveriges intresse av fred och säkerhet gäller såväl i det egna närområdet som globalt. Den regelbaserade världsordningen befinner sig under tryck. Detta är en i grunden farlig utveckling för freden och stabiliteten i världen samt effektiviteten i det internationella systemet. Stödet till Ukraina står här i särställning. Sverige har under 2025 deltagit med personal i internationella civila och militära krishanterings- och fredsfrämjande insatser, företrädesvis inom ramen för internationella organisationer som EU, FN, OSSE och Nato. Syftet har varit att stärka svensk, europeisk och global säkerhet, att hantera grundorsakerna till konflikter samt skapa förutsättningar för stabilitet och fredlig utveckling. Det säkerhetspolitiska läget ställer ökade krav på nationell kapacitet för kunskap och analys. Regeringen har därför fortsatt att stödja relevanta aktörer för att bidra till ett bättre kunskapsläge om säkerheten i omvärlden.
Personalbidrag till internationella insatser
Verksamheten finansieras från anslaget 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet inom utgiftsområde 5 Internationell samverkan, anslaget 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap samt från anslaget 1:1 Biståndsverksamhet inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd. I detta avsnitt redogörs övergripande för det svenska deltagandet i internationella freds- och säkerhetsfrämjande insatser, finansierade under alla tre utgiftsområden, och för relaterade sekonderingar och aktiviteter. För mer information om de internationella insatserna som finansieras inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap, se avsnitt 4.3.6.
Svenska myndigheter bidrog under 2025 med utsänd personal till drygt 30 civila och militära krishanterings- och fredsfrämjande insatser under ledning av EU, FN, OSSE och Nato. Personalbidragen omfattade insatser i Östeuropa och västra Balkan, Mellanöstern och Nordafrika, Afrika söder om Sahara, Asien och Latinamerika. Därutöver har Sverige sekonderat personal till högkvarter vid EU, FN, OSSE och Nato samt deltagit i kapacitetshöjande verksamhet inom ramen för insatserna eller kopplat till dessa organisationers freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet.
De svenska personalbidragen har i stor utsträckning varit inriktade på strategiska befattningar, tjänster med påverkan på policy- och metodutveckling och verksamhet som syftade till att genomföra insatsernas operativa uppdrag. Den utsända personalen har därmed bidragit till såväl insatsernas operativa resultat och mandatuppfyllnad, som stärkt effektivitet och förbättrade arbetssätt. Deltagandet i insatserna har även bidragit till att upprätthålla och utveckla förtroende för Sverige som en kvalificerad och pålitlig internationell aktör, utveckla internationella kontakter och samarbeten samt öka kompetensen hos de utsändande myndigheterna.
14
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 5
Tabell 2.7 Antal årsarbetskrafter för utsända i civila och militära krishanterings- och fredsfrämjande insatser samt andra internationella koalitioner 2025 fördelat på region
Klicka här för att ange enhet.
| Geografisk region | Årsarbetskrafter civila insatser 2024 | Årsarbetskrafter civila insatser 2025 |
| Europa och | 66,87 | 63 |
| Centralasien | (45,7 % kvinnor, 54,3 % män) | (42,3 % kvinnor, 57,6 % män) |
| Mellanöstern | 24,62 | 20,4 |
| och Nordafrika | (38 % kvinnor, 62 % män) | (37,9 % kvinnor, 62,1 % män) |
| Afrika söder | 41 | 29,1 |
| om Sahara | (47,4 % kvinnor, 52,6 % män) | (36,9 %, 63,1 % män) |
| Asien | 0,9 | 0 |
| (100 % kvinnor) | ||
| Nord- och | 5 | 3,3 |
| Latinamerika | (28 % kvinnor, 72 % män) | (100 % män) |
Ukraina, övriga Östeuropa och västra Balkan
Under 2025 har stödet till Ukraina haft fortsatt hög prioritet. Sverige har bidragit med personal till EU:s civila rådgivande insats i Ukraina (EUAM Ukraina). Insatsen stödjer kapacitetsuppbyggnad och reformer av landets civila säkerhetssektor och ger stöd till ukrainska myndigheter för att underlätta utredning och lagföring av internationella brott, exempelvis krigsförbrytelser. Den svenska personalen bidrog till ett effektivt genomförande av insatsens verksamhet, inklusive på områdena rättsstatsreform, reformer av lagstiftning rörande penningtvätt och korruption samt maritimt skydd. Sverige har under 2025 även deltagit med instruktörer i EU:s militära träningsinsats EUMAM Ukraina. Totalt utbildades cirka 30 000 personer genom insatsen under 2025. Könsuppdelad statistik saknas.
Sverige har under 2025 fortsatt att bidra med personal till EU:s civila krishanteringsinsatser i Moldavien, Armenien och Georgien. EUPM Moldavien syftar till att stärka Moldaviens motståndskraft mot hybridhot, inklusive cybersäkerhet och otillbörlig informationspåverkan. Svensk personal har medverkat i insatsens arbete med att skydda Moldaviens demokratiska institutioner och stärka landets krishanteringsförmåga och motståndskraft mot bl.a. cyberangrepp och otillbörlig informationspåverkan. Svensk personal har även tagit fram en handledarutbildning för att säkerställa kapacitetsutveckling mot otillbörlig informationspåverkan och bidragit till att stärka samverkan mellan moldaviska cybersäkerhetsmyndigheter och förbättra Moldaviens möjligheter att ta del av stöd och resurser av internationella aktörer.
I EUM Armenien, som syftar till ökad säkerhet vid den armeniska gränsen till Azerbajdzjan, har svensk personal bl.a. genomfört sjukvårdsutbildningar och genom sitt arbete bidragit till stärkt medicinsk kompetens, beredskap samt kris- och incidenthantering i insatsen.
Sverige har under 2025 fortsatt att bidra till EU:s insats till stöd för rättsstatsreformer i Kosovo, EULEX Kosovo, och till EU:s militära insats i Bosnien och Hercegovina, EUFOR ALTHEA. Svensk personal deltog även i Natos insats i Kosovo (KFOR).
Svensk personal har även deltagit i OSSE:s fältmissioner i Bosnien och Hercegovina respektive Montenegro. I Montenegro har svensk personal bidragit till att stärka OSSE:s arbete med hantering av små och lätta vapen.
15
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 5
Mellanöstern och Nordafrika
Under 2025 har det svenska personalstödet till EU:s civila insats till stöd för polis- och rättsstatsreformer i Palestina (EUPOL COPPS) fortsatt. EUPOL COPPS är ett konkret verktyg i EU:s fortsatta stöd för en tvåstatslösning på konflikten mellan Israel och Palestina. Trots de försämrade omständigheterna på Västbanken kunde insatsens arbete fortgå. Svensk personal har deltagit i rådgivning, vägledning och utbildningar som bidrog till ökad kapacitet, förbättrad operativ förmåga och ökad jämställdhet hos den palestinska polisen och andra brottsbekämpande och rättsvårdande myndigheter. Detta innebär bl.a. förbättrad polis- och åklagarsamverkan samt stärkt kapacitet hos palestinsk civilpolis att respondera i situationer rörande våld mot kvinnor och barn. Sverige bidrog också med personal till EU:s gränsstödsinsats EUBAM Rafah vid gränsövergången mellan Gaza och Egypten i Rafah som återetablerades i januari 2025. Svensk personal utgjorde viktiga stödfunktioner som bidrog till insatsens möjligheter att verka effektivt.
Svensk personal fortsatte under 2025 att delta i EU:s civila rådgivningsinsats EUAM Irak, vilket bidrog till reformer av landets civila säkerhetssektor och utveckling av dess institutioner, inklusive ökad reformförmåga hos irakiska ministerier och stärkt arbete mot miljöbrott.
Sverige har under 2025 även bidragit med personal i utbildningsinsatsen OIR i Irak, till högkvarteret för EU:s sjöfartsskyddsinsats i Medelhavsområdet (EUNAVFOR MED Irini) samt med militärobservatörer till FN:s organisation för övervakning av vapenstillestånd i Mellanöstern (United Nations Truce Supervision Organization).
Afrika söder om Sahara
Sverige har under 2025 ställt personal till förfogande för EU:s civila respektive militära insats i Somalia. Insatserna syftar bl.a. till att stärka Somalias statsbyggande som en del av EU:s långsiktiga engagemang på Afrikas horn. Svensk personal i den civila insatsen EUCAP Somalia arbetade bl.a. med säkerhetshöjande åtgärder och stärkt medicinsk kompetens i insatsen, som verkar i en utmanande miljö, samt bidrog till insatsens arbete kopplat till agendan för kvinnor, fred och säkerhet. Sverige bidrog även med svensk personal till den militära insatsen EUTM Somalia samt till högkvarteret för EU:s militära marina insats Operation Atalanta, vars huvuduppgift är att skydda matleveranser och verka avskräckande mot piratverksamhet i Adenviken och västra Indiska Oceanen. Svensk personal var också verksam i FN:s övergångsinsats UNTMIS i Somalia, och bidrog bl.a. till utbildning och kunskapsöverföring om polisiära metoder.
Sverige har under 2025 även deltagit med personal i EU:s militära insats EUNAVFOR ASPIDES, som ska bidra till ökad sjösäkerhet i Röda havet.
Svensk personal i FN-insatsen MONUSCO (Demokratiska republiken Kongo) har bl.a bidragit till ledarskapsutbildning inom den kongolesiska kriminalvården. Polismyndighetens sekonderade personal till FN:s insats UNMISS i Sydsudan bidrog till utbildningsinsatser på områdena rättssäkerhet, mänskliga rättigheter, jämställdhet och brottsutredning samt till arbete för att öka andelen kvinnliga poliser i poliskåren. Kriminalvårdens utsända i MINUSCA (FN:s insats i Centralafrikanska republiken) och EU:s rådgivande insats i Centralafrikanska republiken (EUAM CAR) bidrog till kapacitetshöjande åtgärder för den nationella kriminalvården.
Asien
Sverige har under 2025 fortsatt att bidra med militärobservatörer till FN:s militära observatörsgrupp i Indien och Pakistan (United Nations Military Observer Group in
16
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 5
India and Pakistan) vars uppgift är att övervaka vapenvilan mellan Indien och Pakistan längs stilleståndslinjen, samt till övervakningskommissionen Neutral Nations Supervisory Commission, som bl.a. syftar till att övervaka vapenstilleståndsavtalet mellan United Nations Command och Nordkorea.
Latinamerika
Svensk personal har under 2025 deltagit i FN:s verifikationsinsats i Colombia och bl.a. bidragit till att stärka FN:s genomförande av säkerhetssektorreform samt arbete för ökad jämställdhet och ungas deltagande i fredsprocesser.
Evidensbaserad kunskap om fred och säkerhet
De kunskapsunderlag som tagits fram av Utrikespolitiska institutet (UI), Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) och Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) utgör viktiga källor för regeringen. Forskningsverksamheten vid SIPRI bidrar till att höja kunskapsnivån inte bara i Sverige utan också globalt. SIPRI:s årsbok utgjorde en internationellt välbetrodd källa till information om rustning, nedrustning, militärutgifter och internationell säkerhet. SIPRI:s rapport om Internationell vapenhandel fick starkt medialt genomslag globalt. Genom tillhandahållande av databaser, analyser och policyevenemang – såsom Stockholm Forum för fred och utveckling – samt samarbeten med bland andra FN, EU och Nato, har SIPRI utövat inflytande inom kritiska områden för fred och säkerhet. SIPRI:s verksamhet har bidragit till att befästa fakta och kunskap i en tid av tilltagande desinformation.
SIPRI:s verksamhet rörande utvecklingen av militär kapacitet, strategisk stabilitet, kärnvapenrisker, cyber‑ och rymddomänen samt konsekvenser av ny teknik har bidragit till ökad kunskapsnivå och dialogmöjligheter. SIPRI:s Stockholm säkerhetskonferens 2025 (SSC25) belyste exempelvis kärnvapenrisker och strategisk stabilitet, påverkan av AI, autonoma system, cyberförmågor och rymdrelaterade kapaciteter kopplat till eskalationsdynamik, konflikter och framtida rustningskontroll, risker kopplade till spridning och möjlig användning av kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära vapen, samt utmaningar för internationella regelverk och verifieringssystem.
UI har under 2025 konsoliderat sin roll som svensk resursbas och källa till kunskap om internationella förhållanden. Forskningsverksamheten har vuxit, och det internationella engagemanget har fortsatt med nya infallsvinklar i forskning och analys. Det förändrade säkerhetsläget – inklusive Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och Sveriges Natomedlemskap – har lett till ökad efterfrågan på UI:s expertis. Verksamheten vid UI:s två kunskapscentra, med fokus på Östeuropa respektive Kina, har under 2025 bidragit med fördjupad kunskap och analysunderlag till regeringen inom två prioriterade geografiska områden.
FOI har genom fortsatt utveckling av myndighetens kunskapsbas och tillhandahållande av kvalificerad sakkunskap och tekniskt stöd bidragit till fördjupad förståelse av internationella avtal, normer och verifieringsmekanismer inom rustningskontroll och nedrustning samt till analyser av spridningsrisker av kärnvapen, radioaktiva ämnen, kemiska och biologiska vapen och vapenbärare. Genom myndighetens bedömningar av hotutveckling, efterlevnad och verifieringsfrågor stärks regeringens förmåga att fullgöra internationella åtaganden och verka för rustningskontroll, nedrustning och internationell fred och säkerhet. FOI har under 2025 bidragit med underlag till regeringen om kärnvapen, biologiska och kemiska vapen samt rymd- och missilfrågor. Myndigheten har bidragit med expertis i internationella förhandlingar på dessa områden samt vid möten inom ramen för ickespridningsfördraget för kärnvapen (NPT), provstoppsavtalet (CTBT),
17
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 5
kemvapenkonventionen (CWC) och konventionen om förbud mot biologiska och toxinvapen (BTWC). FOI har även bidragit med expertis vid internationella möten om rymdsäkerhet, multilateral exportkontroll och samordning av stödinsatser för CBRN-säkerhet.
2.5.3Granskning av utländska direktinvesteringar och exportkontroll av strategiska produkter
Exportkontroll av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden är nödvändig för att uppfylla Sveriges nationella målsättningar och internationella åtaganden.
Strategisk exportkontroll
Inspektionen för strategiska produkter (ISP) och Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) är ansvariga myndigheter inom exportkontrollområdet. Enligt krigsmateriellagen får exporttillstånd endast ges om säkerhets- eller försvarspolitiska skäl finns för det och exporten inte strider mot Sveriges utrikespolitik. ISP:s verksamhet finansieras via anslag 1:3 Inspektionen för strategiska produkter, medan SSM:s arbete inom området finansieras inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap. Regeringen lämnar årligen en skrivelse till riksdagen om resultatet av den svenska exportkontrollen: Strategisk exportkontroll – krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden 2025 (skr. 2025/26:114).
Tillståndsärendena hos ISP har under senare år blivit fler och mer komplexa. Under 2025 avgjorde ISP 2 932 ärenden om krigsmateriel (en ökning med 11 procent jämfört med 2024) och 989 ärenden om produkter med dubbla användningsområden (en ökning med 7 procent jämfört med 2024). Exportkontrollrådet (EKR) är ett samrådsorgan i exportkontrollfrågor med ledamöter från riksdagspartierna. Under 2025 höll rådet fem sammanträden och behandlade sex ärenden för samråd, samtliga rörande krigsmateriel.
Tillsynsbesök är en viktig del av ISP:s arbete för att förebygga och åtgärda brister i företags exporthantering. Under 2025 genomförde ISP 50 tillsynsbesök – en ökning med 39 procent jämfört med 2024. Andelen av ISP:s bedömningar där aktören haft bristande kunskaper eller rutiner var 28 procent för krigsmateriel och 6 procent för produkter med dubbla användningsområden.
Regeringen har deltagit aktivt i arbetet för att öka anslutningen till och genomförandet av FN:s vapenhandelsfördrag (Arms Trade Treaty, ATT). EU:s arbete med att stärka den gemensamma kontrollen av export av militär teknik och krigsmateriel har fortsatt under 2025–2026 inom ramen för den översyn av den gemensamma ståndpunkten som rådet slutförde i april 2025. Alla medlemsländer är bundna att beakta ståndpunktens åtta kriterier vid tillståndsprövning av krigsmaterielexport.
Sveriges medlemskap i Nato påverkar förutsättningarna för krigsmaterielexport inom det nationella regelverket. Det finns säkerhetspolitiska skäl att medge export av krigsmateriel till allierade. I juni 2026 godkände riksdagen propositionen Ett modernt och anpassat regelverk för krigsmateriel (prop. 2025/26:228), som innehåller förslag till ytterligare anpassning av det svenska regelverket med anledning av Natomedlemskapet. Författningsändringarna som följde av propositionen började gälla den 1 augusti 2026.
18
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 5
Investeringsgranskning
ISP ansvarar för en robust och välfungerande investeringsgranskning i enlighet med lagen om granskning av utländska direktinvesteringar och tillhörande förordning. Handels- och investeringsfrågor behandlas under utgiftsområde 24 Näringsliv.
2.5.4Intresset, förtroendet och kännedomen om Sverige i omvärlden
Insatser inom Sverigefrämjande genomförs av utlandsmyndigheterna med finansiering från anslaget 1:5 Utrikes- och säkerhetspolitiskt strategiska insatser samt av Svenska institutet (SI), vars främjandeverksamhet huvudsakligen finansieras från anslaget 1:4 Svenska institutet. Detta avsnitt behandlar även viss verksamhet utförd av Svenska institutet som finansieras inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd, 16 Utbildning och universitetsforskning och 24 Näringsliv då verksamhet som finansieras inom dessa utgiftsområden är av betydelse för Sverigefrämjandet.
Den Sverigefrämjande verksamheten syftar till att få genomslag för svenska intressen, stärka svenska företags globala konkurrenskraft och öka motståndskraften i utlandet mot falsk och vilseledande information om Sverige. Verksamheten utgör en integrerad del av utlandsmyndigheternas långsiktiga arbete med att stärka svenska intressen runt om i världen. Arbetet samordnas nära med näringslivsfrämjandet och sker i samverkan med Team Sweden-aktörer och lokala partners. Svenska institutets verksamhet utgör stöd för utlandsmyndigheterna men också andra aktörers Sverigefrämjande.
Från och med 2025 utgör Strategin för en starkare Sverigebild i utlandet grund för arbetet. Strategin har tagits fram av SI på uppdrag av regeringen i en bred samverkansprocess med över 300 företrädare från näringsliv, myndigheter, akademi och civilsamhälle och utgör den första gemensamma strategin för de aktörer som påverkar och påverkas av Sverigebilden.
SI har anpassat sin organisation och resursutnyttjning i syfte att stärka kostnadseffektiviteten och myndighetens förmåga att utveckla det Sverigefrämjande uppdraget.
Resultatindikator: Sveriges position i förhållande till andra länder ger en bild av Sveriges anseende i världen
Sverige placerar sig genomgående högt i internationella jämförelser som mäter såväl prestation som omvärldens uppfattning, i nivå med flera av världens ledande ekonomier. En majoritet i de flesta länder har en positiv grunduppfattning om Sverige, samtidigt som kännedomen om Sverige fortsatt är låg i stora delar av världen. Under 2025 rankades Sverige på plats 9 av 50 länder i Nation Brands Index (NBI) (jämfört med plats 8 under 2024) och på plats 11 (jämfört med plats 11 under 2024) i Global Soft Power Index av 193 länder. Förändringen i NBI ligger inom normalvariationen och förändrar inte bilden av ett starkt och stabilt svenskt anseende. NBI uppdelad i tematiska områden (se nedan tabell 2.8) visar tydliga styrkor i Sverigebilden, bl.a. samhällsstyre, där Sverige rankas mycket högt.
19
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 5
Tabell 2.8 Sveriges ranking per område i Nation Brands Index 2016–2025
Klicka här för att ange enhet.
| Område | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | 2025 |
| NBI | 10 | 10 | 9 | 9 | 8 | 9 | 9 | 10 | 8 | 9 |
| övergripande | ||||||||||
| Samhällsstyre | 3 | 3 | 3 | 3 | 3 | 3 | 4 | 3 | 2 | 4 |
| Talang och | 7 | 7 | 7 | 6 | 5 | 4 | 4 | 4 | 4 | 6 |
| investeringar | ||||||||||
| Befolkning | 8 | 7 | 7 | 5 | 8 | 5 | 5 | 6 | 6 | 6 |
| Export | 8 | 8 | 8 | 8 | 8 | 8 | 8 | 8 | 7 | 9 |
| Turism | 13 | 13 | 13 | 13 | 14 | 13 | 13 | 13 | 13 | 13 |
| Kultur | 15 | 15 | 13 | 14 | 14 | 14 | 13 | 14 | 12 | 14 |
Källa: Svenska institutet/Anholt Nation.
Placeringarna är i linje med hur Sverige rankats tidigare år, vilket visar att Sveriges nationsvarumärke är stabilt över tid. Bilden bekräftas av utlandsmyndigheternas resultatrapportering där i princip samtliga av de 93 rapporterande utlandsmyndigheterna beskriver Sverigebilden som stabil och överlag positiv. Sveriges Natomedlemskap uppges ha bidragit till ett ökat intresse för Sverige, särskilt i Europa. Enligt rankingarna har Sverige ett mycket starkt anseende i bl.a Tyskland, Storbritannien, USA, Japan, Kina och Brasilien, medan bilden är svagare i Indien och Saudiarabien. Sverige förknippas med en stark demokrati, pålitlighet, ekonomisk stabilitet och politisk förutsägbarhet. SI:s studier visar att de som tagit del av Sverige genom besök, svenska produkter eller information om Sverige har en mer positiv bild jämfört med de som inte haft sådan exponering, vilket skapar motståndskraft mot falsk och vilseledande information.
Business Swedens Business Climate Survey 2025 visar att 82 procent av över 2 000 tillfrågade svenska företag på 37 utlandsmarknader anser att det svenska varumärket har betydelse för deras affärer.
Tabell 2.9 Kostnadsfördelning av Sverigefrämjandeverksamhet 2023–2025
Tusental kronor
| Områden | 2025 | 2024 | 2023 |
| SI | 136 287 | 135 328 | 132 371 |
| Övrigt | 15 475 | 15 475 | 15 475 |
| Total | 151 762 | 150 803 | 147 846 |
Anm. Kategorin Övrigt utgörs av finansiering av utlandsmyndigheternas arbete med information om Sverige i utlandet.
Utlandsmyndigheternas Sverigefrämjande har bedrivits i över 100 länder i bred samverkan med SI, myndigheter och institutioner inom kultursektorn, svenska företag, lärosäten och andra aktörer. Insatserna har omfattat svenska profilfrågor och kultur, ofta i samarbete med svenska företag. Många insatser har integrerat främjande av Sverigebilden med export- och investeringsfrämjande. Främjandet har också fokuserat på student-, turism- och talangattraktion samt affärsmöjligheter för de kulturella och kreativa branscherna.
Av utlandsmyndigheternas resultatredovisning för främjandearbetet 2025 framgår att Sverigefrämjandet har bedrivits med fokus på svenska intressen. Andelen insatser som integrerar Sverigefrämjande med export- och investeringsfrämjande ökar. Sverigebilden används som ett verktyg för att stärka Sveriges inflytande och konkurrenskraft. Efterfrågan från svenska företag styrks av att den privata samfinansieringen uppgick till 17 miljoner kronor. Insatser för jämställdhet har genomförts i många länder.
20
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 5
Svenska institutets arbete med att stärka, skydda och bevaka uppfattningen om Sverige
Svenska institutet har i samarbete med utlandsmyndigheter och externa aktörer arbetat för att öka genomslaget av svenska intressen i världen.
Sex fördjupade studier om Sverigebilden i Ryssland, Ukraina, Polen, Ungern, Japan och Kina har genomförts och SI har stärkt sin förmåga att ta fram dagsaktuella lägesrapporter till Regeringskansliet om hur Sverige porträtteras. SI har identifierat nya tendenser i informationsflöden och desinformation vilket rapporterats till bl.a. Myndigheten för psykologiskt försvar. Stöd till Socialstyrelsen har bidragit till att motverka ryktesspridning och desinformation om socialtjänsten.
SI har kommunicerat på engelska, arabiska och ryska och har nått cirka 170 miljoner människor via digitala kanaler. Kanalerna har ca 3,9 miljoner följare. Hanteringen av 100 000 kommentarer har utgjort ett aktivt verktyg för att motverka desinformation om Sverige.
Stödet till utlandsmyndigheterna har varit mer efterfrågat än tidigare. 82 utlandsmyndigheter har fått stöd och nöjdheten med webbplattformen Sharing Sweden är mycket hög.
Arbetet med talangattraktion har intensifierats. Materialet Work in Sweden laddades ner 1 600 gånger och insatser generade över 6 100 kontakter. Riktade insatser, bl.a. en digital kampanj riktad mot forskare i USA, har stärkt exponeringen mot spetskompetens.
Utlandsmyndigheternas möjlighet att marknadsföra svenska lösningar har stärkts genom nya branschpaket som laddats ner 1 700 gånger. Nyttjandet från svenska handelskamrar har fördubblats och samtliga handelskammare uppger att insatserna bidragit till ökad export.
SI:s alumnnätverk omfattade under 2025 cirka 20 000 personer (varav 11 429 kvinnor och 8 784 män). Ett mer systematiskt arbete har underlättat för Team Sweden aktörer att engagera nyckelpersoner inom prioriterade sektorer och geografier.
Undervisning i svenska och svenska förhållanden på högskolenivå i utlandet fortsätter stärka långsiktiga relationer.
Intresset för svensk kultur och kreativa företag har ökat. Svenska institutet i Paris uppnådde besöksrekord med 147 000 besökare (en ökning med 39 procent) vilket är en effekt av bl.a. nya samarbeten inkl. med privata aktörer. Andra insatser till stöd för talangattraktion samt för kulturella och kreativa branscher redovisas under utgiftsområde 24 Näringsliv avsnitt 4.3.
Synergier mellan utvecklingssamarbetet, Sverigefrämjandet och handelspolitiken
Synergier mellan utvecklingssamarbetet och Sverigefrämjandet har stärkts. Stipendier och ledarskapsprogram har riktats till länder där det finns både utvecklingsbehov och ett svenskt intresse av att fördjupa relationer och främja svenska lösningar.
Pilotsatsningen Woodlife Business har identifierat konkreta affärsmöjligheter inom hållbart skogsbruk för svenska företag.
SI har möjliggjort 110 samarbetsprojekt mellan svenska och ukrainska aktörer till stöd för Ukrainas återbyggnad och EU-integration. Relationer har skapats som bedöms bestå bortom biståndet. SI har administrerat den första omgången av utmärkelsen för
21
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 5
särskilda svenska insatser till stöd för Ukraina. Andra insatser till stöd för Ukraina och närområdet redovisas under Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd.
2.5.5Främjande av svenska utrikes- och säkerhetspolitiska intressen genom strategiska insatser och samarbeten
Sveriges utrikes- och säkerhetspolitiska insatser ska bidra konstruktivt till det internationella samfundets strävanden för rustningskontroll, nedrustning och ickespridning.
Tabell 2.10 Insatsfördelning per område 2023–2025
Tusental kronor
| Områden | 2025 | 2024 | 2023 |
| Säkerhetsfrämjande insatser | 46 942 | 35 105 | 28 522 |
| Insatser för rustningskontroll, | |||
| nedrustning och icke spridning | 18 860 | 21 876 | 25 850 |
| Fredsfrämjande insatser | 38 188 | 47 866 | 55 054 |
| Insatser för demokrati och | |||
| mänskliga rättigheter med fokus på | |||
| Ryssland | 81 788 | 81 425 | 81 786 |
| Östersjösamarbete | 74 508 | 72 812 | 74 197 |
| Insatser för samarbete inom Norden | 12 795 | 16 001 | 12 332 |
| Totalt | 273 081 | 275 085 | 277 741 |
Insatser inom rustningskontroll, nedrustning och icke-spridning
Den globala rustningskontrollen, nedrustnings- och icke-spridningsarkitekturen var under 2025 utsatt för fortsatta påfrestningar. Rysslands agerande, det försämrade globala säkerhetsläget med en utveckling med ökade spänningar mellan kärnvapenstater, försvagad multilateralism och minskat förtroende för internationella avtal präglade arbetet.
Sverige förde under 2025 en aktiv politik på området i FN, EU, Nato, OSSE, och i bilaterala sammanhang. Stödet till Alva Myrdal‑centrum för kärnvapennedrustning (AMC) och till Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) bidrog till att stärka den evidensbaserade kompetensen och analysförmågan.
Genom Stockholmsinitiativet för kärnvapennedrustning drev Sverige, tillsammans med andra icke‑kärnvapenstater, ett arbete som syftar till att minska polarisering och driva på för pragmatiska, stegvisa åtgärder, såsom riskreducering, ökad transparens och stärkt verifiering.
Sverige tog tillsammans med Filippinerna över som ordförande för artikel XIV- processen under det fullständiga provstoppsavtalet för kärnvapen (Comprehensive Nuclear-Test-Ban Treaty, CTBT) med rollen att främja att fler länder ansluter sig och att avtalet träder i kraft.
Sverige verkade under året för att värna det Internationella atomenergiorganets (IAEA) centrala uppdrag att förhindra spridning av kärnvapen och arbetet för att stärka kärnsäkerhet och nukleärt säkerhetsskydd och bidrog genom extrabudgetära bidrag till IAEA:s särskilda insatser i Ukraina, till IAEA:s frivilligfond till stöd för genomförande av verifikation av Irans kärntekniska program och landets åtaganden inom Icke-spridningsavtalet (Non-proliferation Treaty, NPT), samt till IAEA:s arbete med att upprätthålla verifikationsberedskap avseende Nordkorea.
22
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 5
Sveriges insatser till stöd för genomförandet av kemvapenkonventionen (Chemical Weapons Convention, CWC) omfattade finansiellt stöd till fonden för särskilda Syrienuppdrag vid Organisationen för förbud mot kemiska vapen (Organisation for the Prohibition of Chemical Weapons, OPCW). OPCW genomförde under året tekniska expertbesök till Ukraina för att utreda misstänkt användning av kemiska stridsmedel på Ukrainas begäran. OPCW bekräftade användning av förbjudna kemiska ämnen (CS) i strid. Även om Ryssland inte formellt pekades ut som ansvarigt bidrog OPCW:s rapporter till EU‑sanktioner och internationella reaktioner mot Ryssland.
Sverige deltog även aktivt i arbetet med att stärka konventionen om förbud mot biologiska och toxinvapen. Sveriges arbete i vängruppen för mekanismen fortgick under 2025. Svenska experter stod under året till förfogande för eventuella utredningar, i syfte att säkerställa att misstänkt användning av massförstörelsevapen kan mötas med snabba, trovärdiga och internationellt legitima insatser.
Säkerhetspolitiska insatser
Regeringen har under året finansierat strategiska säkerhetspolitiska insatser och projekt som främjar regeringens utrikes- och säkerhetspolitiska prioriteringar. Det har inkluderat finansiellt stöd till tankesmedjor, lärosäten, forskningsinstitut och myndigheter för att genomföra särskilda studier, forskningssatsningar samt policy- och utvecklingsarbete. Insatserna har syftat till att ge analysstöd till regeringen och Regeringskansliet, skapa genomslag för svenska perspektiv hos viktiga internationella allierade och partners, liksom att bidra till kunskapsuppbyggnad och nätverksskapande kring strategiskt viktiga länder som Indien och Kina.
Under 2025 har prioriterade områden bl.a. varit insatser i förhållande till hybridhot, cybersäkerhet, stöd till Ukraina, ny teknik och säkerhetspolitik, transatlantiska relationer samt sanktioner. Insatserna har bidragit till verksamhet till stöd för Ukraina via OSSE, till studier med ny policynära utrikespolitisk forskning i Sverige samt till att förmedla regeringens perspektiv på viktiga säkerhetspolitiska frågor i internationella policydiskussioner.
Insatserna har bl.a. resulterat i att EU:s och Natos politik för att bemöta hybridhot har utvecklats, i ett flertal policydialoger om transatlantiska relationer samt i policyförslag om hur EU:s och Sveriges politik för tekniskt ledarskap inom nästa generations mobila kommunikation (6G) kan utvecklas. Därutöver har insatserna lett till ökad kunskap om genomförandet av sanktioner mot Ryssland med anledning av aggressionen mot Ukraina, samt till stöd för OSSE:s verksamhet för Ukraina, bl.a. kring bortförda barn.
På Afrikas horn har Sverige lämnat finansiella bidrag till FN:s stödkontor i Somalia (UNSOS) samt till European Institute of Peace (EIP) till stöd för fred och stabilitet i norra och centrala Somalia. Stödet till UNSOS har bidragit till logistikstöd till Somalias säkerhetsstyrkor, vilket möjliggjort gemensamma insatser med AU-insatsen AUSSOM mot al-Shabaab. Stödet till EIP har bl.a. bidragit till arbetet med att främja dialog mellan Somalias federala regering och landets regioner.
Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av EU:s sanktioner mot terrorism och en terroristlistning av Islamiska revolutionsgardet (bet. 2023/24:UU10 punkt 3, rskr. 2023/24:184). Av tillkännagivandet följer att regeringen ska vidta åtgärder för att EU ska initiera en översyn av de rättsliga förutsättningarna för att tillämpa sanktioner mot terrorism, som regleras i rådets gemensamma ståndpunkt 2001/931/Gusp. Översynen bör resultera i en uppdatering av den rättsliga grunden för terroristlistning så att denna fångar upp dagens hotbilder
23
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 5
och kan användas mot statsunderstödda grupper som begår terroristhandlingar, som t.ex. Wagnergruppen och Islamiska revolutionsgardet. Det bör enligt utskottet vara möjligt att finna en modell som med starka rättssäkerhetsgarantier som ändå tillåter beslut om listning utan krav på föregående åtgärder av rättsvårdande myndigheter. Regeringen bör i samband med detta även verka för att EU ska terroristlista Islamiska revolutionsgardet (bet. 2023/24:UU10 s. 31).
När det gäller den del av tillkännagivandet som rör en översyn av sanktionerna mot terrorism verkade regeringen under 2024 och 2025 till stöd för en översyn av regelverket för EU:s terrorismsanktioner. I februari 2026 antog Europeiska unionens råd beslut om restriktiva åtgärder i syfte att bekämpa terrorism (2026/455 Gusp) som innebär att även individer, grupper och enheter som har samröre med redan listade kan terroristlistas. Handlingar som därmed kan medföra terroristlistning är till exempel finansiering, underlättande och förberedande av terroristhandlingar eller deltagande i planering av terroristhandlingar. Revideringen innebär också att det har införts reserestriktioner i terrorismsanktionerna. De åtgärder som regeringen har vidtagit får därmed anses tillräckliga för att tillkännagivandet ska anses vara tillgodosett i denna del.
När det gäller den del av tillkännagivandet som avser terroristlistning av Islamiska revolutionsgardet (IRGC) så har den tillgodosetts genom Europeiska unionens rådsbeslut den 19 februari 2026 att lista IRGC under EU:s sanktionsregim mot terrorism.
Mot denna bakgrund anser regeringen att tillkännagivandet i sin helhet är tillgodosett och slutbehandlat.
Insatser inom Östersjöregionen
Verksamheten styrs av Strategin för Svenska institutets verksamhet gällande samarbetet inom Östersjöregionen (UD2016/11388) samt Strategin för stöd till demokrati, mänskliga rättigheter och miljö i Ryssland (UD2020/01513). Det övergripande målet är att förbättra relationer och samarbeten inom Östersjöregionen.
Via projektstödsprogrammet SI Baltic Sea Neighbourhood Programme (BSNP) stödjer SI samarbete mellan aktörer i Sverige, EU-länderna runt Östersjön och länderna inom EU:s östliga partnerskap. Under 2025 genererade SI:s ekonomiska stöd om drygt 148 miljoner kronor mobilisering av ytterligare finansiering på över 1 350 miljoner kronor.
Insatserna syftar till att utveckla Sveriges förbindelser i regionen, främja samarbete och mellanfolkliga kontakter, genomförandet av EU:s Östersjöstrategi, stärka integrationen mellan EU:s Östersjöländer och EU:s östliga partnerskap, värna och sprida kunskap om demokrati, mänskliga rättigheter, rättsstatens principer och jämställdhet samt bidra till ökad tillgång till oberoende information.
Regionalt samarbete
Inom ramen för Arktiska rådet har Sverige fortsatt bidra till arbetet med klimat, miljö och hållbar utveckling. Rådets verksamhet pausades av de sju västliga medlemmarna i mars 2022 efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, men under det norska ordförandeskapet (2023–2025) återupptogs verksamheten i begränsad utsträckning genom virtuella möten på arbetsgruppsnivå. Under 2025 övergick ordförandeskapet från Norge till Danmark och medlemsstaterna kunde vid övergången enas om ett gemensamt uttalande. Sverige blev samtidigt inkommande ordförande i Arktiska rådet.
24
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 5
Verksamheten i rådet fortlöpte under 2025 men med fortsatta begränsningar och praktiska utmaningar för både medlemsstater och urfolksorganisationer.
Verksamheten inom Barentssamarbetet fortlöpte under 2025, inklusive arbetet med att reformera Barentssamarbetet. Den 31 december 2025 lämnade Finland officiellt Barentssamarbetet, vilket, sedan Ryssland suspenderats till följd av sin fullskaliga invasion av Ukraina, innebär att Norge och Sverige från 2026 är de enda kvarvarande aktiva medlemmarna.
För att bättre kunna möta säkerhetsutmaningarna i Östersjöregionen beslutade Östersjöstaternas råds ministermöte i maj 2025 att organisationen skulle reformeras för att stärka dialogen och samarbetet kring säkerhetsrelaterade frågor. Sverige har intagit en aktiv roll i reformprocessen. Samarbetet inom Nordliga dimensionens partnerskap har under 2025 delvis avslutats.
Demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer
Situationen för demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer i Ryssland har fortsatt att försämrats under 2025. Sveriges stöd har inriktats på att säkerställa att civilsamhället och oberoende medier kan fortsätta verka och nå sina målgrupper.
Under 2025 uppgick det samlade svenska stödet avseende Ryssland till 113 miljoner kronor, varav 31 miljoner kronor är finansierade med medel från utgiftsområde 7.
Samarbete inom Norden
Utöver samarbetet inom Nordiska ministerrådet blev det informella utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetet mellan de nordiska länderna, N5, respektive de nordiskbaltiska länderna, NB8, alltmer intensivt under 2025. Flertalet möten hölls, bl.a. med fokus på att stödja Ukraina och motverka Rysslands möjligheter att föra krig.
Sverige stödde även nordiskt samarbete genom bidrag till enskilda organisationer, bl.a. Föreningen Norden och deras arbete med att öka engagemanget för nordiska frågor i företrädesvis Sverige samt med att ge möjlighet för ungdomar att säsongsjobba i ett annat nordiskt land i programmet Nordjobb; och till Hanaholmen och Språkambassadörerna för projekt som främjar det svenska språket i Finland.
25
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 5
2.6Budgetförslag
2.6.11:1 Avgifter till internationella organisationer
Tabell 2.11 Anslagsutveckling 1:1 Avgifter till internationella organisationer
Tusental kronor
| 2025 | Utfall | 1 766 147 | Anslagssparande | 235 127 |
| 2026 | Anslag | 1 696 4671 | Utgiftsprognos | 1 705 467 |
| 2027 | Förslag | 1 602 630 | ||
| 2028 | Beräknat | 1 487 710 | ||
| 2029 | Beräknat | 1 487 380 | ||
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Ändamål
Anslaget får användas för utgifter för avgifterna avseende Sveriges medlemskap i internationella organisationer, främst Förenta nationerna (FN), Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), Nordiska ministerrådet och Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD). Anslaget får även användas för utgifter för avgifter till Nordatlantiska fördragsorganisationens (Nato) civila budget.
Anslaget får även användas för utgifter
–enligt regler om konsulärt ekonomiskt bistånd
–för konsulära insatser, inklusive transporter, vid en kris eller en katastrof utomlands eller liknande händelser
–för höjd beredskap och initiala åtgärder vid en konsulär kris
–för insatser för bortförda och kvarhållna barn i utlandet samt utgifter för resor och andra utgifter som har till syfte att främja rätten till umgänge mellan barn och föräldrar i samband med rättegång inför internationell domstol eller liknande organ där svenska staten är part eller deltar på annat liknande sätt
–för särskilda informationsinsatser riktade till utlandsresenärer
–för ersättning enligt sjöförklaringskungörelsen (1967:294) till person som enligt sjölagen (1994:1009) tillsammans med svensk utlandsmyndighet deltar vid sjöförklaring och enligt sjöförklaringskungörelsen till annan än befälhavaren och medlem av besättningen för inställelse till förhör vid sjöförklaring inför svensk utlandsmyndighet
–för informations- och utbildningsinsatser som verkar inom familjekonfliktområdet med fokus på frågor om barn- och tvångsäktenskap
–för specifika tidsbegränsade insatser i enskilda konsulära ärenden avseende barn- och tvångsäktenskap.
26
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 5
Skälen för regeringens förslag
Tabell 2.12 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:1 Avgifter till internationella organisationer
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 | |
| Anvisat 20261 | 1 691 967 | 1 691 967 | 1 691 967 |
| Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | -89 337 | -204 257 | -204 587 |
| Överföring till/från andra anslag | |||
| Övrigt | |||
| Förslag/beräknat anslag | 1 602 630 | 1 487 710 | 1 487 380 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att anslaget justeras om det krävs för att Sverige ska kunna fullfölja sina betalningsförpliktelser till internationella organisationer. Avgifterna till internationella organisationer varierar mellan åren och för 2027 beräknas avgifterna sammantaget vara lägre jämfört med 2026. Anslaget minskas därför med 89 337 000 kronor 2027.
Regeringen föreslår att 1 602 630 kronor anvisas under anslaget 1:1 Avgifter till internationella organisationer för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 1 487 710 000 kronor respektive 1 487 380 000 kronor.
2.6.21:2 Freds och säkerhetsfrämjande verksamhet
Tabell 2.13 Anslagsutveckling 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet
Tusental kronor
| 2025 | Utfall | 166 844 | Anslagssparande | 21 528 |
| 2026 | Anslag | 187 5451 | Utgiftsprognos | 167 501 |
| 2027 | Förslag | 189 385 | ||
| 2028 | Beräknat | 190 7202 | ||
| 2029 | Beräknat | 192 3263 |
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 189 377 tkr i 2027 års prisnivå.
3Motsvarar 189 071 tkr i 2027 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för utgifter för att främja fred och säkerhet, demokrati samt förebygga konflikter. Det får ske genom stöd till projekt och andra särskilda insatser, seminarier, konferenser, utbildnings- och utredningsinsatser samt som statsbidrag till mellanstatliga eller enskilda organisationer och institutioner. Anslaget får även användas för utgifter för att ställa svensk personal till förfogande för fredsfrämjande-, säkerhetsfrämjande- och konfliktförebyggande verksamhet inom ramen för Förenta nationerna (FN), Europeiska unionen (EU), Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), Nato eller andra mellanstatliga eller enskilda organisationer. Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till stiftelsen Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI), Utrikespolitiska institutet, inklusive Nationellt kunskapscentrum för Kina och Centrum för Östeuropastudier.
27
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 5
Skälen för regeringens förslag
Tabell 2.14 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 | |
| Anvisat 20261 | 187 545 | 187 545 | 187 545 |
| Pris- och löneomräkning2 | 1 611 | 2 943 | 4 546 |
| Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | |||
| Överföring till/från andra anslag | 229 | 232 | 235 |
| Övrigt | |||
| Förslag/beräknat anslag | 189 385 | 190 720 | 192 326 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2026. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2028–2029 är preliminär.
De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att anslaget ökas mot bakgrund av att Fredsarkivet sedan den 1 januari 2025 har flyttat från Folke Bernadotteakademin till Statens museer för maritim-, transport- och försvarshistoria. Flytten finansierades med medel från anslaget. Beräknade medel för den genomförda flytten minskar från 2026 till 2027, och medel bör därför enligt tidigare beräkning föras tillbaka till anslaget i syfte att upprätthålla nödvändig verksamhet. Anslaget ökas därför med 200 000 kronor 2027. Anslag 7:1 Centrala museer: Myndigheter under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid minskas med motsvarande belopp.
Regeringen föreslår att 189 385 000 kronor anvisas under anslaget 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 190 720 000 kronor respektive 192 320 000 kronor.
2.6.31:3 Inspektionen för strategiska produkter
Tabell 2.15 Anslagsutveckling 1:3 Inspektionen för strategiska produkter
Tusental kronor
| 2025 | Utfall | 144 537 | Anslagssparande | 22 862 |
| 2026 | Anslag | 185 1341 | Utgiftsprognos | 183 477 |
| 2027 | Förslag | 187 732 | ||
| 2028 | Beräknat | 183 5522 | ||
| 2029 | Beräknat | 186 4283 |
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 181 534 tkr i 2027 års prisnivå.
3Motsvarar 181 535 tkr i 2027 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för Inspektionen för strategiska produkters (ISP) förvaltningsutgifter.
28
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 5
Skälen för regeringens förslag
Tabell 2.16 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:3 Inspektionen för strategiska produkter
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 | |
| Anvisat 20261 | 185 134 | 185 134 | 185 134 |
| Pris- och löneomräkning2 | 2 598 | 4 684 | 7 658 |
| Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | -6 266 | -6 364 | |
| Överföring till/från andra anslag | |||
| Övrigt | |||
| Förslag/beräknat anslag | 187 732 | 183 552 | 186 428 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2026. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2028–2029 är preliminär.
I förhållande till beräknad anslagsnivå för 2027 i budgetpropositionen för 2026 innebär tillämpningen av principerna att det tidigare beräknade tillskottet på 6 000 000 kronor för granskning av utländska direktinvesteringar inte genomförs och att anslaget därför inte ökas i enlighet med tidigare redovisade beräkningar.
Regeringen föreslår att 187 732 000 kronor anvisas under anslaget 1:3 Inspektionen för strategiska produkter för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 183 552 000 kronor respektive 186 428 000 kronor.
29
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 5
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Inspektionen för strategiska produkter tar ut avgifter i enlighet med förordning (2013:707) om kontroll av vissa skjutvapen, delar till skjutvapen och ammunition. Dessa intäkter får disponeras av myndigheten. Vidare tas avgifter ut i enlighet med bestämmelserna i förordningen (2008:889) om finansiering av verksamheten vid Inspektionen för strategiska produkter. Dessa intäkter disponeras inte av myndigheten.
Tabell 2.17 Avgiftsfinansierad verksamhet vid Inspektionen för strategiska produkter
Tusental kronor
| Ack. | Kostnader | |||||
| resultat | Verksamhete | som ska | Ack. | |||
| t.o.m. | Resultat | ns intäkter | täckas | Resultat | resultat | |
| Verksamhet | 2025 | 2026 | 2027 | 2027 | 2027 | 2027 |
| Verksamheter där | ||||||
| intäkterna inte | ||||||
| disponeras | ||||||
| Offentligrättslig verksamhet | 670 | 0 | 53 000 | 53 000 | 0 | 670 |
| Varav statskontroll av | ||||||
| krigsmateriel och | ||||||
| produkter med | ||||||
| dubbla | ||||||
| användningsområden | 670 | 0 | 53 000 | 53 000 | 0 | 670 |
| Verksamheter där | ||||||
| intäkterna disponeras | ||||||
| Uppdragsverksamhet | 0 | 0 | 455 | 455 | 0 | 0 |
| Varav avgifter enligt 4 § | ||||||
| förordningen (2013:707) om | ||||||
| kontroll av vissa skjutvapen | 0 | 0 | 455 | 455 | 0 | 0 |
Källa: ISP.
2.6.41:4 Svenska institutet
Tabell 2.18 Anslagsutveckling 1:4 Svenska institutet
Tusental kronor
| 2025 | Utfall | 148 289 | Anslagssparande | -8 074 |
| 2026 | Anslag | 148 9841 | Utgiftsprognos | 139 649 |
| 2027 | Förslag | 150 823 | ||
| 2028 | Beräknat | 136 9192 | ||
| 2029 | Beräknat | 139 0313 |
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 135 638 tkr i 2027 års prisnivå.
3Motsvarar 135 638 tkr i 2027 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för Svenska institutets förvaltningsutgifter. Anslaget används även för Svenska institutets Sverigefrämjande uppgifter.
30
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 5
Skälen för regeringens förslag
Tabell 2.19 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:4 Svenska institutet
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 | |
| Anvisat 20261 | 148 984 | 148 984 | 148 984 |
| Pris- och löneomräkning2 | 1 839 | 3 264 | 5 612 |
| Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | -15 329 | -15 565 | |
| Överföring till/från andra anslag | |||
| Övrigt | |||
| Förslag/beräknat anslag | 150 823 | 136 919 | 139 031 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2026. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2028–2029 är preliminär.
I förhållande till beräknad anslagsnivå för 2027 i budgetpropositionen för 2026 innebär tillämpningen av principerna att den tidigare beräknade minskningen av anslaget med 7 000 000 kronor för att finansiera åtgärder inom talangattraktion inom anslag 2:3 Exportfrämjande verksamhet under utgiftsområde 24 Näringsliv inte genomförs utan medel tillförs anslaget även 2027.
Regeringen föreslår att 150 823 000 kronor anvisas under anslaget 1:4 Svenska institutet för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 136 919 000 kronor respektive 139 031 000 kronor.
2.6.51:5 Utrikes- och säkerhetspolitiskt strategiska insatser
Tabell 2.20 Anslagsutveckling 1:5 Utrikes- och säkerhetspolitiskt strategiska insatser
Tusental kronor
| 2025 | Utfall | 325 454 | Anslagssparande | 18 317 |
| 2026 | Anslag | 329 2711 | Utgiftsprognos | 326 267 |
| 2027 | Förslag | 282 071 | ||
| 2028 | Beräknat | 282 071 | ||
| 2029 | Beräknat | 282 071 | ||
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Ändamål
Anslaget får användas för utgifter för utrikes- och säkerhetspolitiska insatser och analyser, inklusive att genomföra sanktioner, främja respekten för folkrätten och de mänskliga rättigheterna, samt rustningskontroll, nedrustning och icke-spridning, inklusive relevant verksamhet vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). Anslaget får dessutom användas för utgifter för nordiskt bilateralt och multilateralt samarbete, för samarbete, samverkan och integration inom Östersjöregionen och för insatser som rör Ryssland avseende mänskliga rättigheter, demokrati samt miljö. Vidare får anslaget användas för utgifter för information om Sverige i utlandet för det allmänna Sverigefrämjandet samt för bidrag till enskilda organisationer som är verksamma inom familjekonfliktområdet.
31
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 5
Skälen för regeringens förslag
Tabell 2.21 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:5 Utrikes- och säkerhetspolitiskt strategiska insatser
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 | |
| Anvisat 20261 | 333 771 | 333 771 | 333 771 |
| Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | -51 700 | -51 700 | -51 700 |
| Överföring till/från andra anslag | |||
| Övrigt | |||
| Förslag/beräknat anslag | 282 071 | 282 071 | 282 071 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att anslaget minskas med 51 700 000 kronor. Anslaget minskas med 39 000 000 kronor fr.o.m. 2027 då strategin för Svenska institutets verksamhet gällande samarbetet inom Östersjöregionen, som delvis finansierats genom avräkning från anslaget
1:1 Biståndsverksamhet inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd, löper ut den 31 december 2026.
Riksdagen har i juni 2026 godkänt att Sverige ska ansluta sig till aggressionsbrottstribunalen och skadeståndskommissionen för Ukraina. Anslutningarna innebär ökade internationella avgifter. Anslaget minskas därför med
12 700 000 kronor fr.o.m. 2027. Anslaget 1:1 Avgifter till internationella organisationer ökas med motsvarande belopp.
Regeringen föreslår att 282 071 000 kronor anvisas under anslaget 1:5 Utrikes- och säkerhetspolitiskt strategiska insatser för 2027. För 2028 respektive 2029 beräknas anslaget till 282 071 000 kronor.
Bemyndigande om ekonomiska åtaganden
Regeringens förslag
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2027 för anslaget 1:5 Utrikes- och säkerhetspolitiskt strategiska insatser besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 94 000 000 kronor 2028–2033.
32
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 5
Tabell 2.22 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:5 Utrikes- och säkerhetspolitiskt strategiska insatser
Tusental kronor
| Prognos | Beräknat | Beräknat | Beräknat | |||
| Utfall 2025 | 2026 | Förslag 2027 | 2028 | 2029 | 2030 – 2033 | |
| Ekonomiska | ||||||
| åtaganden vid årets | ||||||
| början | 119 331 | 145 576 | 162 069 | |||
| Nya ekonomiska | ||||||
| åtaganden | 95 610 | 101 677 | 31 478 | |||
| Utgifter mot anslag till | ||||||
| följd av ekonomiska | ||||||
| åtaganden | -66 179 | -83 434 | -99 547 | -74 102 | -17 913 | -1 985 |
| Övriga förändringar | ||||||
| av ekonomiska | ||||||
| åtaganden | -3 186 | -1 750 | ||||
| Ekonomiska | ||||||
| åtaganden vid årets | ||||||
| slut | 145 576 | 162 069 | 94 000 | |||
| Beslutat/föreslaget | ||||||
| bemyndigande | 224 500 | 241 000 | 94 000 | |||
Skälen för regeringens förslag
Sida, Svenska institutet och Regeringskansliet behöver besluta om bidrag i form av fleråriga stipendier, långsiktiga insatser på miljöområdet samt insatser inom mänskliga rättigheter och demokrati. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2027 för anslaget 1:5 Utrikes- och säkerhetspolitiskt strategiska insatser besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 94 000 000 kronor 2028–2033.
2.6.61:6 Sveriges utrikes underrättelsetjänst
Tabell 2.23 Anslagsutveckling 1:6 Sveriges utrikes underrättelsetjänst
Tusental kronor
| 2025 | Utfall | Anslagssparande | ||
| 2026 | Anslag | 170 0001 | Utgiftsprognos | 168 478 |
| 2027 | Förslag | 2 800 000 | ||
| 2028 | Beräknat | 3 279 9492 | ||
| 2029 | Beräknat | 3 432 2493 |
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 3 245 238 tkr i 2027 års prisnivå.
3Motsvarar 3 342 627 tkr i 2027 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för Sveriges utrikes underrättelsetjänsts förvaltningsutgifter.
33
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 5
Skälen för regeringens förslag
Tabell 2.24 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:6 Sveriges utrikes underrättelsetjänst
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 | |
| Anvisat 20261 | |||
| Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | 600 000 | 906 418 | 1 020 871 |
| Överföring till/från andra anslag | 2 200 000 | 2 373 531 | 2 411 378 |
| Övrigt | |||
| Förslag/beräknat anslag | 2 800 000 | 3 279 949 | 3 432 249 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att anslaget ökas med 2 200 000 000 kronor till följd av den av riksdagen beslutade flytten av ändamål och verksamheter avseende underrättelseverksamhet vid Försvarsmakten från utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap till utgiftsområde 5 Internationell samverkan (prop. 2025/26:100, bet. 2025/26:KU42, rskr. 2025/26:402). Anslaget beräknas öka med 2 350 000 kronor fr.o.m. 2028. Anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap minskas med motsvarande belopp.
I syfte att upprätthålla nödvändig samhällsfunktion ökas anslaget vidare med 600 000 000 kronor 2027. Anslaget beräknas därefter öka med 900 000 000 kronor 2028 och 1 000 000 000 kronor fr.o.m. 2029.
Regeringen föreslår att 2 800 000 000 kronor anvisas under anslaget 1:6 Sveriges utrikes underrättelsetjänst för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 3 279 949 000 kronor respektive 3 432 249 000 kronor.
34