Utgiftsområde 4
Rättsväsendet
1
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 4
Utgiftsområde 4 – Rättsväsendet
Innehållsförteckning
2.6.1Utvecklingen av brottsligheten, tryggheten och förtroendet för
2
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 4
1 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringens förslag:
1.Riksdagen anvisar anslagen för budgetåret 2027 inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet enligt tabell 1.1.
2.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2027 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som anges i tabell 1.2.
| Tabell 1.1 | Anslagsbelopp | |
| Tusental kronor | ||
| Anslag | ||
| 1:1 Polismyndigheten | 49 039 271 | |
| 1:2 Säkerhetspolisen | 3 159 524 | |
| 1:3 Åklagarmyndigheten | 2 943 661 | |
| 1:4 Ekobrottsmyndigheten | 1 252 771 | |
| 1:5 Sveriges Domstolar | 8 640 612 | |
| 1:6 Kriminalvården | 28 922 332 | |
| 1:7 Brottsförebyggande rådet | 321 087 | |
| 1:8 Rättsmedicinalverket | 711 951 | |
| 1:9 Brottsoffermyndigheten | 82 147 | |
| 1:10 Ersättning för skador på grund av brott | 502 953 | |
| 1:11 Rättsliga biträden m.m. | 4 618 957 | |
| 1:12 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. | 107 987 | |
| 1:13 Avgifter till vissa internationella sammanslutningar | 21 174 | |
| 1:14 Bidrag till brottsförebyggande arbete | 158 157 | |
| 1:15 Myndigheten för säkerhet och integritetsskydd | 48 681 | |
| 1:16 Domarnämnden | 12 573 | |
| 1:17 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet, | ||
| gränsförvaltning och visering | 458 000 | |
| Summa anslag inom utgiftsområdet | 101 001 838 | |
| Tabell 1.2 | Beställningsbemyndiganden | ||
| Tusental kronor | |||
| Anslag | Beställningsbemyndigande | Tidsperiod | |
| 1:17 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s | |||
| inre säkerhet, gränsförvaltning och visering | 604 000 | 2028–2029 | |
| Summa beställningsbemyndiganden inom utgiftsområdet | 604 000 | ||
3
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 4
2 Rättsväsendet
2.1Principer för utformningen av denna proposition
Vid utformningen av denna proposition har särskilda principer tillämpats med anledning av att den har beslutats av en övergångsregering. Bakgrunden till principerna redovisas närmare i finansplanen (Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 1.1).
Förslagen i denna proposition utgår från den budget som riksdagen har beslutat för 2026 efter förslag i budgetpropositionen för 2026. Beslutade ändringar i statens budget för 2026 har inte beaktats. Följande generella justeringar har gjorts för utgiftsområdena.
–Anslag som används för förvaltnings- och investeringsändamål har pris- och löneomräknats på sedvanligt sätt. Anslag som avser regelstyrda transfereringssystem har justerats utifrån ändrad makroekonomisk utveckling liksom ändrade volymer (t.ex. antal personer som omfattas).
–Anslag har justerats till följd av beslutade lagar och förordningar, internationella avtal, civilrättsligt bindande avtal eller EU-rättsakter.
–Anslag har justerats med anledning av att riksdagen beslutat om flyttar av ändamål och verksamheter mellan utgiftsområden.
–Anslag har justerats om det krävts för att nödvändiga samhällsfunktioner ska kunna upprätthållas.
–Uppenbart tillfälliga satsningar från tidigare budgetår som upphör vid utgången av 2026 har inte förlängts.
–Lagförslag som är politiskt okontroversiella och som inte kan genomföras under pågående budgetår, har inkluderats i de fall det råder politisk samsyn om förslagen.
De sedvanliga finansieringsprinciper som används vid beredningen av regeringens budgetförslag har tillämpats i enlighet med det finanspolitiska ramverket när denna proposition har tagits fram (skr. 2025/26:76, bet. 2025/26:FiU14, rskr. 2025/26:156).
Utöver förslag om anslag lämnar regeringen även förslag om beställningsbemyndiganden och andra finansiella befogenheter samt övriga förslag på finansmaktens område som kräver riksdagens ställningstagande inför det kommande budgetåret. Vid bedömningen av storleken på beställningsbemyndigandena har en prövning gjorts utifrån tidigare beslutade bemyndiganden och med hänsyn till de föreslagna anslagsnivåerna.
För att det ska vara möjligt att härleda de föreslagna preliminära utgiftsramarna för 2028 och 2029 till anslagen redovisar regeringen på sedvanligt sätt beräkningar även för det andra och tredje tillkommande året efter budgetåret. Även dessa beräkningar baseras på de ovan angivna principerna. Regeringen har dock inte tillämpat principen om förlängning av 2026 års anslagsnivå för åren efter budgetåret för åtgärder som upphör vid utgången av 2026. För åtgärder som upphör från utgången av 2027 eller senare gäller 2026 års nivå för åtgärden fram till slutåret. För permanenta åtgärder gäller 2026 års nivå tills vidare. Med hänsyn till att propositionen utformats enligt principer för att lämnas av en övergångsregering är dessa beräkningar mycket osäkra som underlag för bedömning av framtida anslagsnivåer.
5
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 4
I enlighet med kraven i budgetlagen (2011:203) lämnar regeringen i denna proposition en resultatredovisning i förhållande till de av riksdagen beslutade målen. Mot bakgrund av de ovan angivna principerna har dock regeringen avstått från att redovisa en bedömning av måluppfyllelsen och den framtida politiska inriktningen. Hur anslagen är tänkta att användas under 2027 framgår i stället enbart av förslagen om anslag och övriga finansiella befogenheter samt av de ändamål som är kopplade till dessa under rubriken Budgetförslag.
De konsekvenser för anslagsnivån som tillämpningen av principerna har fått redovisas under rubriken Skälen för regeringens förslag för respektive anslag. Tyngdpunkten i redovisningen är konsekvenserna för anslagsnivån 2027. För åren därefter är beräkningarna mycket osäkra varför konsekvenserna inte redovisas närmare för dessa år. I tabellerna för förändringar av anslagsnivån har det inte varit praktiskt möjligt att specificera beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder på motsvarande sätt som gjordes i budgetpropositionen för 2026.
2.2Utgiftsområdets omfattning
Huvuddelen av resurserna inom utgiftsområdet avser kriminalpolitiskt inriktad verksamhet. I övrigt är rättsväsendets verksamhet inriktad på att avgöra rättsliga tvister mellan enskilda och mellan enskilda och det allmänna samt att handlägga olika typer av ärenden. Den kriminalpolitiskt inriktade verksamheten syftar till att öka tryggheten, upprätthålla allmän ordning och säkerhet, förebygga brott, utreda brott, se till att den som begått brott lagförs, verkställa påföljder och rättsliga anspråk och ge stöd och upprättelse till dem som drabbats av brott. Utgiftsområdet innefattar myndigheter inom polisen och åklagarväsendet, de allmänna domstolarna, de allmänna förvaltningsdomstolarna, Domstolsverket samt Kriminalvården. Dessutom ingår Rättsmedicinalverket, Brottsförebyggande rådet (Brå), Brottsoffermyndigheten, Myndigheten för säkerhet och integritetsskydd, hyres- och arrendenämnderna, Rättshjälpsmyndigheten, Rättshjälpsnämnden, Notarienämnden, Överklagandenämnden för nämndemannauppdrag och Domarnämnden. Från den
1 april 2027 innefattar utgiftsområdet även Domstolsstyrelsen och Domaransvarsnämnden.
Under 2025 fördelade sig kostnaderna mellan myndigheterna inom rättsväsendet enligt diagram 2.1.
6
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 4
Diagram 2.1 Kostnad per myndighet inom rättsväsendet 2025
Ekobrottsmyndigheten
1,5 %Övriga
Åklagarmyndigheten1% 3,5 %
Säkerhetspolisen
3 %
Sveriges Domstolar
10 %
Polismyndigheten
55 %
Kriminalvården
25 %
Källa: Årsredovisningar för rättsväsendets myndigheter 2025.
7
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 4
2.3Utgiftsutveckling
Tabell 2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 04 Rättsväsendet
Miljoner kronor
| Utfall | Budget | Prognos | Förslag | Beräknat | Beräknat | |
| 2025 | 20261 | 2026 | 2027 | 2028 | 2029 | |
| 1:1 Polismyndigheten | 44 759 | 48 541 | 48 423 | 49 039 | 49 686 | 50 231 |
| 1:2 Säkerhetspolisen | 2 736 | 3 048 | 3 060 | 3 160 | 3 197 | 3 245 |
| 1:3 Åklagarmyndigheten | 2 810 | 2 892 | 2 923 | 2 944 | 2 973 | 3 016 |
| 1:4 Ekobrottsmyndigheten | 1 185 | 1 219 | 1 205 | 1 253 | 1 271 | 1 272 |
| 1:5 Sveriges Domstolar | 8 165 | 8 453 | 8 444 | 8 641 | 8 736 | 8 811 |
| 1:6 Kriminalvården | 20 282 | 24 205 | 23 401 | 28 922 | 31 986 | 34 638 |
| 1:7 Brottsförebyggande rådet | 284 | 317 | 314 | 321 | 325 | 330 |
| 1:8 Rättsmedicinalverket | 649 | 717 | 718 | 712 | 723 | 742 |
| 1:9 Brottsoffermyndigheten | 64 | 81 | 80 | 82 | 83 | 84 |
| 1:10 Ersättning för skador på grund av | ||||||
| brott | 282 | 352 | 349 | 503 | 282 | 282 |
| 1:11 Rättsliga biträden m.m. | 4 423 | 4 405 | 4 287 | 4 619 | 4 620 | 4 620 |
| 1:12 Kostnader för vissa | ||||||
| skaderegleringar m.m. | 97 | 99 | 90 | 108 | 81 | 81 |
| 1:13 Avgifter till vissa internationella | ||||||
| sammanslutningar | 18 | 20 | 20 | 21 | 21 | 21 |
| 1:14 Bidrag till brottsförebyggande | ||||||
| arbete | 145 | 157 | 154 | 158 | 158 | 148 |
| 1:15 Myndigheten för säkerhet och | ||||||
| integritetsskydd | 36 | 48 | 47 | 49 | 49 | 47 |
| 1:16 Domarnämnden | 12 | 14 | 13 | 13 | 13 | 13 |
| 1:17 Från EU-budgeten finansierade | ||||||
| insatser avseende EU:s inre säkerhet, | ||||||
| gränsförvaltning och visering | 191 | 432 | 288 | 458 | 440 | 375 |
| Totalt för utgiftsområde 04 | ||||||
| Rättsväsendet | 86 140 | 94 998 | 93 815 | 101 002 | 104 643 | 107 957 |
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Tabell 2.2 Förändringar av utgiftsramen 2027–2029 för utgiftsområde 04 Rättsväsendet
Miljoner kronor
| 2027 | 2028 | 2029 | |
| Anvisat 20261 | 94 744 | 94 744 | 94 744 |
| Pris- och löneomräkning2 | 1 366 | 2 425 | 3 817 |
| Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | 4 892 | 7 474 | 9 396 |
| Överföring till/från andra utgiftsområden | |||
| Övrigt | |||
| Ny utgiftsram | 101 002 | 104 643 | 107 957 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2026. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2028–2029 är preliminär.
8
| Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 4 | ||
| Tabell 2.3 | Utgiftsram 2027 realekonomiskt fördelad för utgiftsområde 4 | |
| Rättsväsendet | ||
| Miljoner kronor | ||
| 2027 | ||
| Transfereringar1 | 5 428 | |
| Verksamhetsutgifter2 | 94 277 | |
| Investeringar3 | 1 297 | |
| Summa utgiftsram | 101 002 | |
Anm.: Den realekonomiska fördelningen baseras på utfall 2025 samt kända förändringar av anslagens användning.
1Med transfereringar avses inkomstöverföringar, dvs. utbetalningar av bidrag från staten till exempelvis hushåll, företag eller kommuner utan att staten får någon direkt motprestation.
2Med verksamhetsutgifter avses resurser som statliga myndigheter använder i verksamheten, t.ex. utgifter för löner, hyror och inköp av varor och tjänster.
3Med investeringar avses utgifter för anskaffning av varaktiga tillgångar såsom byggnader, maskiner, immateriella tillgångar och finansiella tillgångar.
2.4Mål för utgiftsområdet
Målet för kriminalpolitiken är att minska brottsligheten och att öka människors trygghet. Målet för rättsväsendet är den enskildes rättssäkerhet och rättstrygghet. Rättssäkerhet innebär att rättskipning och annan myndighetsutövning ska vara förutsebar och enhetlig samt bedrivas med hög kvalitet. Med rättstrygghet avses att enskilda personer och andra rättssubjekt ska vara skyddade mot brottsliga angrepp på liv, hälsa, frihet, integritet och egendom.
Målen är beslutade av riksdagen (prop. 1997/98:1, bet. 1997/98:JuU1, rskr. 1997/98:87).
Arbetet ska även främja målen om jämställda, fredliga och inkluderande samhällen i linje med Agenda 2030 (prop. 2019/20:188, bet. 2020/21:FiU28, rskr. 2020/21:154).
2.5Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder
För att bedöma måluppfyllelsen avseende riksdagens mål för kriminalpolitiken – minskad brottslighet och ökad trygghet – används följande indikatorer:
–upplevelse av trygghet enligt Nationella trygghetsundersökningen
–antal anmälda brott inom olika brottskategorier
–självrapporterad utsatthet för brott enligt Nationella trygghetsundersökningen
–antalet konstaterade fall av dödligt våld, varav antal med skjutvapen.
Rättsväsendets mål, den enskildes rättssäkerhet och rättstrygghet, rör komplexa begrepp som är svåra att fånga i enskilda indikatorer. Såväl rättssäkerheten som rättstryggheten förutsätter dock ett välutvecklat och välfungerande rättsväsende, vilket kan belysas med information som mäter kvaliteten och effektiviteten i rättsväsendet. Sådan information redovisas också i resultatredovisningen. En viktig del av rättsväsendets resultat är att följa upp hur de brott som anmäls hanteras av rättsväsendets myndigheter. Sådan information, tillsammans med information om brottsförebyggande arbete och stöd till brottsoffer, redovisas också. Rättssäkerheten och rättstryggheten är beroende av människors förtroende för rättsväsendet. Förtroendet är en viktig förutsättning för att människor ska anmäla brott, delta i brottsutredningar och ställa upp som vittnen. För att mäta förtroendet för rättsväsendet används följande indikator:
–förtroende för rättsväsendet enligt Nationella trygghetsundersökningen.
9
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 4
Nationella trygghetsundersökningen (NTU) är en frågeundersökning som sedan 2006 genomförs årligen av Brå. Undersökningen riktar frågor om utsatthet för brott, upplevelse av trygghet samt förtroende för och erfarenheter av rättsväsendet till ett slumpmässigt urval av personer mellan 16 och 84 år i befolkningen. År 2017 reviderades undersökningens metod, flera nya brottstyper infördes och urvalet utökades från 20 000 till 200 000 personer. För att möjliggöra jämförelser över tid har Brå genomfört nya beräkningar av resultat som publicerats före 2017, utefter en uppskattning av vad resultatet hade fått för nivåer med den nya metoden. För motsvarande resultat före omräkningen, se tidigare NTU-publikationer. Den statistik som är individbaserad redovisas uppdelat på kön när sådan statistik finns och det inte finns särskilda skäl som talar emot det.
I föregående års resultatredovisningar har längre tidsserier använts i diagrammen. Inför årets redovisning har bedömningen gjorts att det främst är den senaste tioårsperioden som är relevant för bedömningen av resultatutvecklingen, och tidsserierna omfattar därför generellt tio år. I de fall det finns tidigare utveckling som är relevant för bedömningen redovisas denna i vidhängande textavsnitt. Vidare har avsnittet om utvecklingen av rättsväsendets kostnader tagits bort i årets redovisning.
2.6Resultatredovisning
2.6.1Utvecklingen av brottsligheten, tryggheten och förtroendet för rättsväsendet
Otryggheten på ungefär samma nivå 2025 som 2024
Att öka tryggheten är ett kriminalpolitiskt mål som rättsväsendets myndigheter och även andra samhällsaktörer bidrar till. Nationella trygghetsundersökningen (NTU) mäter flera olika aspekter av otrygghet, exempelvis otrygghet vid utevistelse en sen kväll i det egna bostadsområdet, oro över brottsligheten i samhället och om man avstått från någon aktivitet på grund av oro för att utsättas för brott. Brå publicerade den 14 oktober en ny NTU för 2026, men i mål- och resultatexterna redovisas resultaten för 2025 enligt tidigare ordning och för att möjliggöra jämförelser över tid. Övergripande kan det dock noteras att resultaten i NTU 2026 visar en tydlig nedgång gällande oro över brottsligheten i samhället, från 54 procent 2025 till 45 procent 2026. Även synen på brottsutvecklingen har förändrats, med betydligt färre som upplever att brottsligheten ökar. Resultaten visar också på fortsatt nedåtgående trender för den självrapporterade utsattheten för misshandel, hot, rån, stöld ur eller från fordon, cykelstöld och trakasserier. I övrigt kommer resultaten att redovisas i detalj i budgetpropositionen för 2028.
År 2025 uppgav 25 procent av befolkningen att de var otrygga vid utevistelse sent på kvällen, vilket är 1 procentenhet mer än 2024. Otryggheten hade tidigare minskat med 1 eller 2 procentenheter årligen sedan 2020, då 30 procent uppgav sig vara otrygga. Som framgår av diagram 2.2 upplever kvinnor generellt sett betydligt större otrygghet än män. År 2025 uppgav 32 procent av kvinnorna att de känner sig otrygga vid utevistelse en sen kväll i det egna bostadsområdet, att jämföra med 18 procent av männen.
10
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 4
Diagram 2.2 Indikatorer på otrygghetens utveckling 2016–2025
Procent
100
80
60
40
20
0
| 16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 |
Otrygga vid utevistelse sen kväll – män
Otrygga vid utevistelse sen kväll – kvinnor
Stor oro över brottsligheten i samhället – män
Stor oro över brottsligheten i samhället – kvinnor
Avstått aktivitet på grund av oro för brott – män
Avstått aktivitet på grund av oro för brott – kvinnor
Källa: Nationella trygghetsundersökningen, Brå.
Oron över brottsligheten i samhället har visat en ökande trend den senaste tioårsperioden. År 2024 minskade andelen till 50 procent för att under 2025 åter öka till 54 procent. Som framgår av diagram 2.2 ovan ökade skillnaden mellan könen något under 2025.
NTU visar även att otryggheten får konsekvenser. Bland kvinnorna upplever
15 procent att oron för att utsättas för brott har påverkat dem att mycket eller ganska ofta avstå från någon aktivitet under det senaste året, exempelvis gå på en promenad eller besöka en restaurang, jämfört med 9 procent av männen. Otryggheten i samhället är ojämnt fördelad även på andra sätt. Exempelvis visar resultaten att andelen otrygga kvinnor är högre i de yngsta och äldsta åldersgrupperna jämfört med personer i medelåldern. Bland män syns inte samma mönster, utan störst andel otrygga finns i åldersgrupperna 20–24 och 25–34 år medan andelen är minst i den yngsta åldersgruppen (16–19 år). Även faktorer som utbildningsnivå, familjetyp och bostadstyp påverkar otryggheten och oron över brottsligheten.
Brå redovisar även NTU-statistik för socioekonomiska områdestyper enligt Statistiska centralbyråns definition. I områden med socioekonomiska utmaningar uppgav
40 procent att de känner sig mycket eller ganska otrygga vid utevistelse sent på kvällen i det egna bostadsområdet, vilket är oförändrat jämfört med 2024. Totalt 51 procent av kvinnorna och 30 procent av männen i områden med socioekonomiska utmaningar uppgav att de var otrygga vid utevistelse 2025 (NTU 2025).
Anmälda brott minskade under 2025
År 2025 anmäldes ca 1,44 miljoner brott, vilket är en minskning med ca 50 000 brott eller 3 procent jämfört med 2024. Förändringar av antalet anmälda brott över tid behöver inte betyda att det begås fler eller färre faktiska brott, men det ger en bild av vilka volymer som rättsväsendet har att hantera.
Utvecklingen av antalet anmälda brott över tid har i hög grad påverkats av att antalet anmälda bedrägerier har ökat kraftigt. Ökningen av anmälda bedrägeribrott beror enligt Brå sannolikt i hög grad på ökad internetanvändning i samhället och den tekniska utvecklingen, som bidrar till nya metoder och möjligheter att begå bedrägeribrott. Antalet anmälda bedrägerier ökade stadigt mellan 2006 och 2018. De
11
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 4
minskade därefter under några år, för att återigen öka 2023. De två senaste åren har nivån varit relativt stabil – 2024 minskade bedrägeribrotten med 3 procent jämfört med föregående år och 2025 ökade de med 1 procent. Medan kortbedrägeri utan fysiskt kort ökade så minskade annonsbedrägeri och kortbedrägeri med fysiskt kort.
De anmälda tillgreppsbrotten (stöld, rån m.m.) utgör en antalsmässigt stor del av samtliga anmälda brott. Med undantag för 2022, då tillgreppsbrotten ökade marginellt, har antalet anmälda tillgreppsbrott minskat kontinuerligt under en längre tid. Under 2025 minskade stöld- och tillgreppsbrott med 12 procent jämfört med 2024. Bland annat fortsatte bostadsinbrotten att minska, och var 2025 totalt 15 procent färre än 2024 och 60 procent färre än 2016. Brå har konstaterat att ökningen av bostadsinbrott under 2010-talet sannolikt hängde samman med en ökad aktivitet från internationella brottsnätverk, medan den efterföljande nedgången bl.a. beror på brottsbekämpande myndigheters insatser mot de här nätverken (Brå 2026:4).
Skadegörelsebrotten utgör också en betydande andel av de anmälda brotten. Mängden skadegörelsebrott som registreras varierar beroende på berörda aktörers rutiner vid rapportering och registrering av brott. Ett exempel är att skadegörelsebrott som har skett vid olika tidpunkter ofta anmäls vid ett och samma tillfälle, vilket innebär att brotten i dessa fall kan härröra från tidigare år. År 2025 minskade antalet anmälda skadegörelsebrott med 13 procent jämfört med 2024.
Narkotikabrott är ett ingripandebrott där myndigheternas arbete har stor betydelse för hur många brott som anmäls. Över tid har antalet anmälda narkotikabrott ökat kraftigt. Under 2025 minskade antalet anmälda narkotikabrott efter att ha ökat kraftigt under 2024. Minskningen uppgick till 4 procent.
De anmälda sexualbrotten ökade under 2025 med 5 procent jämfört med 2024. Ökningen avsåg antalsmässigt främst sexuellt ofredande (+9 procent). Antalet anmälda sexualbrott har mer eller mindre kontinuerligt ökat sedan millennieskiftet. Enligt Brå (2017:5, 2019:5, 2020:6 och 2025:6) kan en stor del av ökningen av anmälda sexualbrott tolkas mot bakgrund av en ökande benägenhet att anmäla sexualbrott till polisen, och till viss del även de stora förändringarna i lagstiftningen under 2000-talet som innebär att våldtäktsbegreppet har utvidgats. Ökad tillgång till internet och smarta mobiltelefoner kan enligt Brå i viss mån även ha bidragit till att öka förutsättningarna för förövare att begå vissa typer av sexualbrott. (Se även utg.omr. 13 avsnitt 5.3.6.)
Antalet anmälda fall av misshandel ökade med 4 procent jämfört med 2024. Ökningen var något större av anmälda misshandelsbrott mot kvinnor (+5 procent) än mot män (+3 procent).
Tabell 2.4 Anmälda brott 2025 och procentuell utveckling sedan 2016 respektive 2024
| Procentuell förändring | Procentuell förändring | ||
| Antal anmälda brott 2025 | sedan 2016 | sedan 2024 | |
| Skadegörelsebrott | 172 735 | 11,2 | -13,2 |
| Stöld- och tillgreppsbrott | 305 219 | -39,4 | -12,4 |
| Brott mot narkotikastrafflagen | 125 142 | 37,7 | -4,0 |
| Brott mot trafikbrottslagen | 61 519 | -22,4 | -3,2 |
| Bedrägeribrott | 232 862 | 13,5 | 1,1 |
| Misshandelsbrott | 92 535 | 4,5 | 3,6 |
| Sexualbrott | 27 117 | 33,7 | 4,8 |
| Samtliga brott | 1 439 163 | -4,7 | -3,4 |
| Källa: Officiell kriminalstatistik, Brå. |
12
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 4
Långt ifrån alla brott anmäls och benägenheten att anmäla varierar över tid och mellan olika brottskategorier. Antalet anmälda brott är följaktligen ingen tillförlitlig indikator på brottslighetens totala utveckling. Exempelvis är nivån på antalet anmälda trafik-, sexköps- och narkotikabrott i stor utsträckning ett resultat av polisens spanings- och ingripandeverksamhet. Frågeundersökningar som NTU är därför ett viktigt komplement för att kunna bedöma brottsutvecklingen.
Självrapporterad utsatthet för brott var oförändrad medan egendomsbrott mot hushåll fortsatte minska
Nationella trygghetsundersökningen omfattar självrapporterad utsatthet för tretton vanliga brottstyper som drabbar enskilda personer och hushåll. I NTU 2025, som avser utsatthet för brott under 2024, uppgav 20 procent av de svarande att de utsatts för något brott mot enskild person. Det är i princip oförändrat jämfört med 2023. Andelen har legat relativt stabilt sedan 2020. Dessförinnan (2017–2019) låg andelen på en något högre nivå. Bland kvinnor var det 20,3 procent som uppgav att de utsattes för brott mot enskild person under 2024 och bland män 19,6 procent. Det är i princip samma resultat som 2023, men andelen kvinnor som uppgav att de hade utsatts för brott har sjunkit något, medan andelen män har ökat något.
I undersökningen är utsattheten störst för hot, följt av försäljningsbedrägeri och trakasserier. Utsattheten skiljer sig dock åt mellan kvinnor och män. Män uppger i större utsträckning än kvinnor att de har utsatts för misshandel, personrån, hot, bedrägerier och nätkränkning, medan en betydligt större andel kvinnor än män uppger att de har utsatts för sexualbrott och trakasserier. Det är också vanligare att kvinnor uppger att de har utsatts för brott av en partner eller före detta partner. När det gäller fickstöld är andelen utsatta ungefär lika stor bland män och kvinnor.
Brå genomför uppföljningsintervjuer till NTU för att få fördjupad kunskap om omständigheter kring utsattheten för olika typer av brott. I uppföljningsintervjuerna till NTU 2025 uppgav de kvinnor som under 2024 utsatts för misshandel att gärningspersonen i 29 procent av fallen var en partner eller före detta partner. Motsvarande andel bland män var 9 procent. Brå har under året undersökt vilka sociodemografiska faktorer som ökar risken för att utsättas för våld i nära relation, av en nuvarande eller tidigare partner (Brå 2025:1). Den genomförda undersökningen, som avser utsatthet under 2022, visar att risken för att bli utsatt för våld i partnerrelation är mer än dubbelt så stor för unga (16–29 år), jämfört med personer över 45 år. Oavsett ålder löper kvinnor en större risk än män när det handlar om att utsättas för fysiskt våld eller hot, men när det gäller icke-fysiskt våld har män en något högre risk att utsättas.
Utsattheten för försäljningsbedrägeri har minskat något, från 6,9 procent 2023 till 6,6 procent 2024, efter en tydligt uppåtgående trend mellan 2016 och 2023. Det återstår att se om det rör sig om ett trendbrott eller en tillfällig avvikelse från den annars uppåtgående trenden. Även trakasserier har minskat något i 2025 års undersökning, från 5,8 procent 2023 till 5,6 procent 2024. Utsattheten för kort- eller kreditbedrägeri, nätkränkning och fickstöld var i princip oförändrad mellan 2023 och 2024 (en minskning med 0,1 procentenheter när det gäller fickstöld). För resterande brottstyper (misshandel, hot, sexualbrott och nätkränkning) ligger andelen på i stort sett samma nivå som 2023. För sexualbrott och hot avviker därmed resultaten i NTU 2025 från den tidigare nedåtgående trenden som synts sedan 2018 respektive 2020.
13
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 4
| Tabell 2.5 | Andel utsatta för brott mot person 2024 | |||
| Procent | ||||
| Samtliga | Män | Kvinnor | ||
| Hot | 7,5 | 7,8 | 7,3 | |
| Försäljningsbedrägeri | 6,6 | 7,2 | 6,1 | |
| Kort-/kreditbedrägeri | 4,3 | 4,6 | 4,0 | |
| Sexualbrott | 3,8 | 1,0 | 6,2 | |
| Misshandel | 2,6 | 3,3 | 2,1 | |
| Nätkränkning | 2,2 | 2,4 | 2,0 | |
| Fickstöld | 1,3 | 1,4 | 1,2 | |
| Personrån | 0,9 | 1,5 | 0,4 | |
| Något brott mot | ||||
| enskild person | 20,0 | 19,6 | 20,3 | |
Källa: Nationella trygghetsundersökningen, Brå.
Sexualbrott i NTU innefattar ett brett spektrum av brott, från straffrättsligt lindrigare händelser såsom kränkande sexuella kommentarer, till mycket allvarliga brott såsom våldtäkt. Mellan 2014 och 2017 ökade den självrapporterade utsattheten för sexualbrott kraftigt särskilt bland kvinnor men även bland män. Utsattheten visade därefter en minskande trend 2018–2023, med avbrott för en liten ökning 2022. År 2024 planade trenden ut. Totalt 3,8 procent uppgav att de utsattes för sexualbrott 2024, vilket var lika stor andel som 2023. Andelen utsatta är dock fortsatt betydligt högre än för tio år sedan. Unga kvinnor är markant mer utsatta än unga män (se diagram 2.3). Utsattheten för allvarligare sexualbrott är betydligt lägre och har legat på en relativt stabil nivå över tid.
Efter några år på lägre nivåer ökade utsattheten för misshandel enligt NTU mellan 2015 och 2019, från 2,3 procent till 3,6 procent. År 2020 minskade dock utsattheten för misshandel till 2,8 procent och den har legat kvar på liknande nivå sedan dess, 2024 uppgick den till 2,6 procent. Det är unga män som är mest utsatta för misshandel. Andelen utsatta män är högst i åldersgruppen 16–19 år men minskade 2024 jämfört med 2023, från 8,6 till 8,3 procent. Det är den lägsta andelen sedan 2016. Brå bedömer att det grövsta våldet successivt har minskat över tid. Våld som kräver sjukvård har minskat, framför allt mot män, och till viss del mot kvinnor. Även de anmälda fallen av misshandel mot män har minskat, vilket givet den högre anmälningsbenägenheten vid grovt våld sannolikt återspeglar en faktisk nedgång i de allvarligare våldsbrotten. Att den här trenden inte återspeglas i de statistiska undersökningarna beror sannolikt på att de i större utsträckning även fångar upp lindrigare former av misshandel som inte kommer till sjukvårdens och rättsväsendets kännedom (Brå 2026:4).
14
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 4
Diagram 2.3 Andel unga kvinnor och män (16–24 år) utsatta för misshandel och sexualbrott 2015–2024
Procent
| 40 | |||||||||
| 35 | |||||||||
| 30 | |||||||||
| 25 | |||||||||
| 20 | |||||||||
| 15 | |||||||||
| 10 | |||||||||
| 5 | |||||||||
| 0 | |||||||||
| 15 | 16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 |
| Män 16–24 år – sexualbrott | Kvinnor 16–24 år – misshandel | ||||||||
| Kvinnor 16–24 år – sexualbrott | Män 16–24 år – misshandel | ||||||||
Källa: Nationella trygghetsundersökningen, Brå.
NTU mäter också egendomsbrott mot hushåll. Dessa har minskat sedan mätningarna startade 2006, vilket beror på att de fordonsrelaterade brotten har blivit färre över tid. Andelen utsatta för egendomsbrott minskade från 12,1 till 11,4 procent mellan 2023 och 2024. Utsattheten minskade främst för stöld ur eller från fordon, från 3,8 procent 2023 till 3,4 procent 2024. Utsattheten minskade även för cykelstöld, som också är det vanligaste egendomsbrottet mot hushåll. Under 2024 uppgav 9,2 procent att de utsattes för cykelstöld, jämfört med 9,4 procent 2023. Utsattheten för bilstöld och bostadsinbrott var oförändrad.
Utsattheten för de brott mot enskild person som omfattas av NTU (se tabell 2.5 ovan) är generellt störst bland unga. Exempelvis uppger 32,3 procent i åldersgruppen 20–24 år och 27,2 procent i åldersgruppen 16–19 år att de utsatts för brott mot enskild person under 2024. Detta kan jämföras med 8,1 procent i åldersgruppen 75–84 år. Enligt Brå är dock många äldre av åldersrelaterade skäl särskilt sårbara för exempelvis vissa typer av bedrägerier och stölder i hemmet (Brå 2018:7). Därtill visar NTU 2025 att en särskilt utsatt grupp är ensamstående föräldrar, där 30,3 procent uppger att de utsatts för något brott mot enskild person under 2024.
Som tidigare nämnts är otryggheten betydligt högre i områden med socioekonomiska utmaningar än i landet som helhet. Även den självrapporterade utsattheten för brott är högre i dessa områden. Andelen utsatta för misshandel, hot, rån, trakasserier och fickstöld är generellt större i områden med socioekonomiska utmaningar än i områden med bättre socioekonomiska förutsättningar. Vad gäller egendomsbrott mot hushåll är områdesskillnaderna ännu större än för brott som drabbar enskilda personer. Hushåll i områden med stora socioekonomiska utmaningar utsätts i regel för bostadsinbrott, bilstöld och cykelstöld i större utsträckning än hushåll i områden med bättre socioekonomiska förutsättningar.
Andelen ungdomar som uppger att de har begått brott har minskat
Brå har i uppdrag att minst vart tredje år genomföra Skolundersökningen om brott (SUB), i vilken elever i årskurs 9 i grundskolan tillfrågas om utsatthet för och delaktighet i brott. Enligt senaste SUB (2025) uppgav 47,4 procent av eleverna att de begått något brott (stöldbrott, våldsbrott, skadegörelse eller provat narkotika) vid minst ett tillfälle under de senaste tolv månaderna. Det är den lägsta uppmätta andelen under hela mätperioden (2015–2025). Pojkar uppger i något högre grad än flickor att
15
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 4
de har varit delaktiga i brott (49,0 respektive 45,3 procent). Resultaten visar även den hittills lägsta uppmätta nivån för andelen elever som uppger att de har utsatts för brott under det senaste året. Totalt 42 procent av eleverna i årskurs 9 uppger att de utsatts för något av brotten misshandel, hot, sexualbrott, rån eller stöld under de senaste tolv månaderna. Det går att se en minskande trend sedan 2017 då andelen var
50,6 procent.
Dödligt våld fortsatte minska
År 2025 konstaterades enligt Brås officiella kriminalstatistik totalt 84 fall av dödligt våld, varav 25 fall mot flickor eller kvinnor och 59 fall mot pojkar eller män. Det är
8 fall färre än under 2024 och det lägsta antalet sedan 2012. År 2024 minskade antalet betydligt och med den fortsatta minskningen 2025 är nu nivån åter ungefär vad den var innan ökningen från 2015. Över tid har vissa typer av dödligt våld minskat, medan andra har ökat. Det som framför allt har drivit på den totala ökningen är det dödliga skjutvapenvåldet, som mer än trefaldigades mellan 2011 och 2022, från 17 till 63 fall. Det har därefter minskat till 53 fall 2023, 45 fall 2024 och 42 fall 2025. Majoriteten av dessa fall rör män eller pojkar. Våldsdådet på Campus Risbergska i Örebro 2025, där
7 kvinnor och 3 män sköts ihjäl, har fått stor påverkan på statistiken 2025. Exempelvis stod den enskilda händelsen för nästan en fjärdedel av samtliga fall av dödligt skjutvapenvåld, och för 28 procent av samtliga kvinnor som föll offer för dödligt våld under 2025.
Förändringar i den kriminella miljön har påverkat utvecklingen av det ökande skjutvapenvåldet de senaste decennierna. En mer fragmenterad kriminell miljö där de tidigare mer hierarkiska organisationerna inte längre är lika centrala för skjutvapenvåldet har också medfört ett ökat antal unga som involverats i grova våldsbrott (Brå 2024:7). De senaste tre åren har det dock skett en minskning av antalet fall av dödligt skjutvapenvåld, som 2025 uppgick till 42 fall (Brå 2026:10). Det dödliga våldet mot kvinnor har minskat under de senaste decennierna. Särskilt tydligt är detta i förhållande till befolkningsutvecklingen. Dödligt våld mot närstående i en parrelation uppgick till 13 fall under 2025, vilket var oförändrat jämfört med 2024. I 11 fall av dödligt våld i parrelation var offret av kvinnligt kön, och i 2 fall var offret av manligt kön (Brå, Konstaterade fall av dödligt våld 2025).
Diagram 2.4 Antal konstaterade fall av dödligt våld, totalt och uppdelat på om skjutvapen använts eller inte 2016–2025
Antal
140
120
100
| 80 | |||||||||
| 60 | |||||||||
| 40 | |||||||||
| 20 | |||||||||
| 0 | |||||||||
| 16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 |
| Dödligt våld totalt | Med skjutvapen | Utan skjutvapen | |||||||
Källa: Officiell kriminalstatistik, Brå.
16
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 4
Från och med 2023 redovisar Brå även konstaterade fall av dödligt knivvåld. Uppgiften redovisas retroaktivt fr.o.m. 2019. Under perioden 2019 till 2023 varierade antalet konstaterade fall av dödligt våld med kniv mellan 35 och 52 fall per år, utan någon tydlig trend. År 2024 konstaterades en tydlig minskning avseende fall av dödligt våld med kniv, från 41 fall till 25 fall, vilket också var den lägsta siffran under mätperioden. Under 2025 ökade antalet något till 27 fall.
Många förtroendevalda utsatta för hot och våld
Brå genomför återkommande Politikernas trygghetsundersökning (PTU). I rapporten kartläggs förtroendevaldas utsatthet för trakasserier, hot och våld i deras roll som förtroendevalda i Sveriges riksdag och fullmäktigeförsamlingar (kommuner och regioner). Enligt den senaste PTU (2025) uppgav 25 procent av de förtroendevalda att de utsatts för hot och trakasserier eller våld, skadegörelse och stöld under 2024, i egenskap av förtroendevald. Utsattheten är generellt sett högre under valåren jämfört med de mellanliggande åren. För både män och kvinnor var utsattheten 2024 ungefär densamma som senaste mellanliggande året 2020. Mönstret är likartat för kvinnor och män, men sedan 2018 syns en könsskillnad, där andelen utsatta kvinnor är något större än andelen utsatta män. År 2024 var det 27 procent av kvinnorna och 24 procent av männen som uppgav att de blivit utsatta för minst en händelse under 2024. Vad gäller oron för att utsättas så uppgav knappt 25 procent av samtliga förtroendevalda att de under 2024 känt oro för att antingen själv utsättas, eller oro för att någon anhörig ska utsättas för brott eller liknande obehagliga händelser. Under 2024 var det närmare
28 procent av de förtroendevalda kvinnorna och 22 procent av männen som uppgav att de kände oro.
Fyra av tio företag har utsatts för brott
Under 2025 publicerade Brå en kartläggning av brottsutsattheten bland företag i Sverige (Brå 2025:16). I undersökningen framkommer att cirka fyra av tio företag
(41 procent) uppger att de har utsatts för minst något av de efterfrågade brotten (bl.a. skadegörelse, stöld och bedrägeri) de senaste tolv månaderna. Vissa branscher uppger en högre utsatthet för brott. Omkring hälften av företagen som verkar inom näringsgrenarna Byggverksamhet, Handel, Transport och magasinering samt Fastighetsverksamhet uppger brottsutsatthet. Högst andel utsatta finns inom näringsgrenen Hotell- och restaurangverksamhet, där mer än sex av tio företag uppger att de utsatts för brott. Företagen utsätts för olika typer av brott, där vissa är vanligare än andra. Drygt en femtedel av företagen uppger att de utsatts för bedrägeri och en ungefär en lika stor andel uppger att de utsatts för stöld eller inbrott. Totalt 14 procent av företagen har utsatts för skadegörelse.
Förtroendet för rättsväsendet ökade
Förtroendet för rättsväsendet har legat på en stabil nivå på strax över 50 procent sedan 2021, med undantag för en minskning 2023. Under 2025 ökade andelen något jämfört med föregående år. År 2025 uppgav 54 procent att de hade ganska eller mycket stort förtroende för rättsväsendet som helhet. Det är den högsta nivå som har uppmätts. Kvinnor har fortsatt något högre förtroende för rättsväsendet än vad män har (se diagram 2.5). Andelen som har stort förtroende för rättsväsendet som helhet är också större bland personer med eftergymnasial utbildning än bland personer med lägre utbildningsnivåer. Det är också vanligare att ha stort förtroende bland svenskfödda med minst en svenskfödd förälder än bland framför allt svenskfödda med två utrikes födda föräldrar. Men även utrikesfödda har högre förtroende än svenskfödda med två utrikesfödda föräldrar. Vidare är andelen störst bland boende i
17
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 4
områden med goda socioekonomiska förutsättningar, och mindre ju sämre socioekonomiska förutsättningar området har.
Diagram 2.5 Förtroende för rättsväsendet 2016–2025
Andel med mycket eller ganska stort förtroende (procent)
100
| 90 | |||||||||
| 80 | |||||||||
| 70 | |||||||||
| 60 | |||||||||
| 50 | |||||||||
| 40 | |||||||||
| 30 | |||||||||
| 20 | |||||||||
| 10 | |||||||||
| 0 | |||||||||
| 16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 |
| Män | Kvinnor |
Källa: Nationella trygghetsundersökningen, Brå.
Nivån på medborgarnas förtroende för olika myndigheter i rättsväsendet skiljer sig åt, vilket delvis kan bero på deras olika uppgifter och roller. Andelen med stort förtroende för polisen och Kriminalvården har ökat något 2025 jämfört med 2024 (2 procentenheter vardera), samtidigt som förtroendet för rättsväsendet som helhet, domstolarna och åklagarna ligger kvar på ungefär samma nivåer som 2024 (se diagram 2.6 nedan).
De skillnader i förtroende för rättsväsendet som helhet mellan kön, inrikes/utrikes bakgrund och utbildningsnivå som beskrivits ovan gäller på det stora hela även för de enskilda myndigheterna, med undantaget att det inte finns någon nämnvärd skillnad mellan kvinnor och män avseende domstolarna.
Diagram 2.6 Förtroende för myndigheterna i rättsväsendet 2016–2025
Andel med mycket eller ganska stort förtroende (procent)
100
| 90 | |||||||||
| 80 | |||||||||
| 70 | |||||||||
| 60 | |||||||||
| 50 | |||||||||
| 40 | |||||||||
| 30 | |||||||||
| 20 | |||||||||
| 10 | |||||||||
| 0 | |||||||||
| 16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 |
| Polisen | Åklagarna | Domstolarna | Kriminalvården | ||||||
Källa: Nationella trygghetsundersökningen, Brå.
18
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 4
Polismyndigheten fortsätter att växa
Under 2025 fortsatte Polismyndigheten att växa. Polistätheten i Sverige uppgick vid utgången av året till 233 poliser per 100 000 invånare, jämfört med 225 respektive 218 de två föregående åren. Polistätheten fortsatte att öka i samtliga polisregioner 2025.
Antalet poliser ökade med 902 under förra året och uppgick totalt till 24 746 i december 2025. Tillväxten märks särskilt inom den yttre verksamheten. Antalet uniformerade poliser i yttre tjänst ökade med 773 under 2025.
Under 2025 påbörjade 1 978 personer polisutbildningen, vilket är det högsta antalet någonsin. Antalet godkända efter polisutbildningen uppgick till 1 575 personer, vilket även det är det högsta antalet hittills.
2.6.2Organiserad brottslighet
Antalet skjutningar på lägsta nivån sedan 2017
Sedan 2022 har antalet fall med dödligt skjutvapenvåld kopplat till kriminella miljöer minskat och nedgången syntes även 2025, då 43 personer avled i skjutningar totalt, varav 10 var offren vid dådet på Campus Risbergska, dvs. inte relaterat till kriminella miljöer (Polismyndigheten). Även antalet skjutningar minskade 2025 jämfört med 2024, från 296 till 158, vilket är den lägsta nivån sedan 2017, när Polismyndigheten började följa antalet skjutningar löpande (se diagram 2.7 nedan). Jämfört med 2022 har skjutningarna gått ned med ca 60 procent. År 2025 var det också färre som avled och väsentligt färre som skadades i skjutvapenvåld än under 2024. Jämfört med 2022 har det dödliga skjutvapenvåldet, borträknat dådet på Campus Risbergska, gått ned med ca 47 procent (Polismyndigheten).
Diagram 2.7 Antal skjutningar 2017–2025
Antal
Källa: Polismyndigheten.
Sprängningar och sprängningsrelaterade brott ökade till skillnad från skjutningarna under 2025 jämfört med tidigare år. Under 2025 anmäldes 626 fall av allmänfarlig ödeläggelse genom sprängning, varav 239 avsåg fullbordat brott (se diagram 2.8 nedan). Det var betydligt fler än 2024 och 2023 när nivån var på ca 400 fall per år, varav ca 150 avsåg fullbordat brott (Brå). Under 2025 utfördes fler sprängdåd med insmugglade handgranater, medan användningen av militära och civila sprängmedel har minskat. Polismyndigheten upptäcker och utreder allt fler fall av grovt brott mot lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor (LBE). Antalet åtal för grovt brott mot LBE ökade 2025 med 27 procent jämfört med 2024 och har mer än fördubblats sedan 2023 (Polismyndighetens årsredovisning).
19
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 4
Diagram 2.8 Anmälda sprängningar, totalt 2018–2025 samt varav fullbordade 2021–2025
Antal
700
600
500
400
300
200
100
0
| 18 | 19 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 | |
| Allmänfarlig ödeläggelse genom sprängning | Varav fullbordade | |||||||
Anm.: Officiell kriminalstatistik för allmänfarlig ödeläggelse genom sprängning finns sedan 2018 och är uppdelad mellan försök och fullbordade brott sedan 2021.
Källa: Officiell kriminalstatistik, Brå.
Rekryteringen och utnyttjandet av unga utförare till de grova våldsbrotten fortsätter och fenomenet ”violence-as-a-service” har blivit allt vanligare, där anstiftare och möjliggörare i de kriminella nätverken lägger ut våldsdåd på annons. Enligt Polismyndigheten förekom misstänkta under 18 år i mer än 60 procent av fallen med avlidna eller skadade i skjutningar 2025, vilket är en högre andel jämfört med tidigare år (Polismyndighetens årsredovisning 2025). Åklagarmyndigheten har bl.a. med hjälp av områdesteam handlagt allvarliga brott som kräver särskild uthållighet och kompetens, vilket innefattar brott som begåtts av unga lagöverträdare och anstiftare. Genom särskild samverkan har Åklagarmyndigheten ökat förmågan och samarbetet med bl.a. polisen och socialtjänsten för att effektivisera och intensifiera åtgärderna mot unga lagöverträdare som är inblandade i grov kriminalitet. Sättet att arbeta har lett till att både utförare och anstiftare kunnat lagföras.
Antalet gripna svenska kriminella utomlands var dubbelt så många 2025 jämfört med 2022
Polismyndigheten arbetar intensivt tillsammans med andra svenska myndigheter och myndigheter i andra länder för att identifiera anstiftare som gömmer sig bakom alias i den digitala rekryteringen. Inte sällan uppehåller anstiftarna sig utomlands, och genom digitala kanaler kan de fortsätta styra och anstifta grova brott i Sverige. Arbetet på strategisk och operativ nivå har intensifierats för att bekämpa detta. Det har de senaste åren skett en stadig ökning av antalet gripna utomlands efter begäran av Sverige. Under 2025 kunde 280 svenska kriminella aktörer gripas i andra länder, på svenska efterlysningar, vilket kan jämföras med 136 aktörer 2022 och 157 aktörer 2023. Av de gripna under 2025 var flera ledande aktörer i svenska kriminella nätverk eller aktörer som genom sin roll i hierarkin haft stort inflytande på rekryteringen till nätverken och den grova brottsligheten i Sverige.
Flickor har väsentlig betydelse för de kriminella nätverken
Brå har haft i uppdrag att genomföra en studie av flickor och kvinnor i kriminella nätverk som belyser vad som karaktäriserar de involverade flickorna – deras uppväxt, hur de blir delaktiga, deras villkor, vilka brott de typiskt sett begår samt vilka möjligheter de har att lämna kriminella grupperingar (Brå 2025:13). Rapporten visar att det är betydligt färre flickor än killar som anses delaktiga i de kriminella nätverken. De
20
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 4
rekryteras inte heller på samma sätt som pojkar. Trots det har flickorna en väsentlig betydelse för nätverkens brottsliga verksamheter. Rapporten visar att de involverade flickorna har många överlappande riskfaktorer och tidigt exponerats för kriminalitet i sin omgivning. De befinner sig ofta i sociala sammanhang där risken för att utnyttjas är stor. De deltar och utnyttjas i narkotikahandeln, men även i bedrägerier och penningtvätt. Flickor och kvinnor som kopplas till nätverk är ofta mycket brottsaktiva, om än i lägre utsträckning än killarna. Ofta handlar det om brottslighet som att packa, transportera och förvara narkotika. Kvinnorna är också i hög grad utsatta för brott. Brås sammanställning av målsägandehistorik visar att av de knappt 10 000 kartlagda flickorna har 68 procent varit målsägande under tidsperioden 2014–2023.
Företag är attraktiva brottsverktyg för nätverkskriminella
Företag är attraktiva brottsverktyg eftersom de gör det möjligt för de kriminella att tjäna mer pengar. Företagen förser de kriminella med både legitimitet och möjligheter att tillträda nya arenor, skala upp sin brottsliga verksamhet eller dölja annan brottslighet. Brå har med anledning av detta haft i uppdrag att studera hur företag används som brottsverktyg av aktörer i den kriminella miljön, inklusive hur dessa aktörer genom företagen tillförskansar sig offentliga medel. Brå beskriver att en femtedel av de 56 000 vuxna som av polisen identifierats som aktiva eller kopplade till kriminella nätverk hade minst ett formellt företagsengagemang under perioden 2020– 2023. Tillsammans hade de engagemang i drygt 23 000 företag, motsvarande omkring 1,7 procent av samtliga företag i Sverige. En fjärdedel av företagen försattes i konkurs under den undersökta perioden och tillsammans hade företagen 11,5 miljarder kronor i registrerade skulder till staten (Brå 2025:20).
Sedan 2009 samverkar ett antal myndigheter i en särskild satsning mot organiserad brottslighet och resultatet av gemensamt arbete och insatser redovisas årligen till regeringen. Myndigheterna konstaterar att en stor del av lagföringen och andra åtgärder från de samverkande myndigheterna under 2025 avsåg företag och bolag i brottslig verksamhet och deras företrädare. Ekobrottsmyndigheten konstaterade i rapporten 2024, vilket återges igen i 2025 års rapport, att användningen av falska individuppgifter har ökat inom den organiserade brottsligheten, samt att falska inkomstuppgifter använts som ett led i penningtvätt och efterföljande bidragsbrott. Under 2025 har en stor del av det myndighetsgemensamma arbetet fokuserat på bolag kopplade till personlig assistans och andra vårdformer som t.ex. HVB-hem, bl.a. i syfte att stoppa felaktiga utbetalningar (Myndigheter i samverkan mot den organiserade brottsligheten 2025) (se vidare utg.omr. 2 avsnitt 8).
2.6.3Flödet i brottmålsprocessen
En viktig del i bedömningen av rättsväsendets resultat är att följa upp hur de brott som anmäls hanteras av rättsväsendets myndigheter. I detta avsnitt redovisas statistik över anmälda brott, utredning, lagföring, antalet inkomna, avgjorda och balanserade brottmål till domstolarna samt verkställighet av utdömda påföljder. Verksamhet som inte rör ärendeflödet i brottmålsprocessen, exempelvis brottsförebyggande arbete och stöd och information till brottsoffer, ingår inte i denna beskrivning utan redogörs för separat.
Komplexa ärenden på en fortsatt hög nivå
Enligt den officiella kriminalstatistiken anmäldes ca 1,44 miljoner brott i Sverige 2025, vilket är ca 3 procent eller ca 50 000 brott färre än 2024 (föreläggande av ordningsbot som utfärdas av polis ingår inte i denna statistik).
21
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 4
Under 2025 minskade antalet inkomna ärenden till Polismyndigheten med 6 procent, medan antalet inkomna ärenden till åklagarväsendet ökade med drygt 4 procent (ett ärende som inkommer till en brottsbekämpande myndighet innehåller ett eller flera anmälda brott). Störst procentuell ökning uppvisade Ekobrottsmyndigheten med 10 procent jämfört med 2024.
Komplexa brott, som för rättsväsendet är särskilt resurs- och tidskrävande att utreda och lagföra, ligger fortsatt på en hög nivå. Enligt Polismyndighetens analys av ärenden redovisade till åklagare minskade andelen ärenden av enkel karaktär 2025 medan andelen ärenden som kräver fler utredningsåtgärder ökade. Gruppen med de mest komplexa och resurskrävande ärendena utgjorde 0,7 procent av de ärenden som myndigheten redovisade till åklagare samtidigt som dessa ärenden tog ca 25 procent av resurserna för redovisade ärenden i anspråk.
Av Ekobrottsmyndighetens årsredovisning 2025 framgår att de mest komplexa och särskilt krävande ärendena utgjorde 2,2 procent av det totala antalet avslutade ärenden vid myndigheten, samtidigt som dessa ärenden stod för 34 procent av myndighetens samlade kostnader för utredning och lagföring. Antalet brottsmisstankar som inkom till Åklagarmyndigheten som avsåg särskilt resurskrävande brott låg på en oförändrad men fortsatt hög nivå med drygt 36 000 brottsmisstankar. Våldtäkt, grov misshandel, allvarliga narkotikabrott och allmänfarliga brott ökade medan grovt vapenbrott och rån minskade. De omfattande, komplexa och resurskrävande brotten återfinns i ca 10 procent av alla avslutade ärenden, men beräknas ta 40 procent av resurserna i anspråk.
I domstol (tingsrätt och hovrätt) har avgjorda större mål fluktuerat över tid men har totalt sett ökat i både antal och huvudförhandlingstid jämfört med 2016. Antalet häktningsförhandlingar låg fortsatt på höga nivåer under 2025. Enligt Domstolsverket är en bidragande orsak till de höga nivåerna under de senaste åren att minimistraffet för obligatorisk häktning har sänkts från två år till ett och ett halvt. De senaste årens ökning av inflödet till häkte fortsatte under 2025. Andelen häktningar som pågått fyra månader eller längre fortsatte också att öka. Även den genomsnittliga häktestiden har fortsatt att öka och var 99 dagar (Kriminalvården KOS 2025). De allt fler mycket omfattande och komplicerade utredningarna kan vara en trolig förklaring.
Antalet personuppklarade brott, misstänkta personer och lagföringsbeslut har ökat
I diagram 2.9 nedan illustreras den procentuella utvecklingen av antalet skäligen misstänkta personer, antalet ärenden som Polismyndigheten redovisat till åklagare, antalet lagföringsbeslut vid Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten samt antalet personuppklarade brott sedan 2016. Ärenden som Polismyndigheten redovisar till åklagare är färdigutredda ärenden som redovisas till åklagare för beslut i åtalsfrågan. Lagföringsbeslut avser beslut som åklagare har fattat om att åtala eller på annat sätt lagföra en person (en person kan därmed räknas flera gånger i statistiken om den fått fler än ett lagföringsbeslut under ett år). Med personuppklarade brott avses brott för vilka åklagare har beslutat om åtal, meddelat åtalsunderlåtelse eller utfärdat strafföreläggande, dvs. brott till vilka det har knutits en eller flera gärningspersoner.
Mellan 2016 och 2020 ökade antalet ärenden redovisade till åklagare och antalet personuppklarade brott. Därefter skedde dock en minskning inom samtliga områden fram till 2022, varefter antalet ökat. Antalet misstänkta personer och det totala antalet lagföringsbeslut hos åklagare ökade mellan 2024 och 2025 med 2 procent.
22
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 4
År 2025 personuppklarades ca 189 900 brott, vilket är en ökning med 1 procent i förhållande till 2024. Jämfört med 2016 var antalet personuppklarade brott 4 procent lägre.
Diagram 2.9 Procentuell utveckling sedan 2016 av antalet skäligen misstänkta personer, ärenden redovisade till åklagare, personuppklarade brott och lagföringsbeslut hos Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten
Procent
Anm.: Uppgiften lagföringsbeslut hos Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten benämndes fram t.o.m. BP24 som lagförda personer. Uppgiften har dock även tidigare avsett antalet beslut. En person kan ge upphov till flera beslut.
Källa: Officiell kriminalstatistik, Brå samt Polismyndighetens, Ekobrottsmyndighetens och Åklagarmyndighetens årsredovisningar.
Antalet ärenden redovisade till åklagare ökade med sammanlagt 1 procent 2025 i jämförelse med 2024. Störst förändring syns i förhållande till övriga brott mot person, där ärenderedovisningen ökade med 6 procent, och tillgrepp i butik, där den minskade med 16 procent. En kategorisering som Polismyndigheten har gjort av ärendena utifrån parametrar som mäter hur resurskrävande de är att utreda visar att antalet redovisade ärenden minskade med 1,6 procent i gruppen enkla ärenden (exempelvis enklare former av narkotikabrott, olovlig körning och tillgrepp i butik). Denna kategori ärenden motsvarade 74 procent av de redovisade ärendena. För resterande ärenden, dvs. sådana som är mer komplicerade och tidskrävande, ökade redovisningen till åklagare med knappt 20 procent. Under en treårsperiod (2023–2025) har redovisningen av de mest resurskrävande ärendena ökat med 41 procent.
Sedan 2023 ligger andelen förundersökningsbegränsade ärenden stadigt på 5 procent. Anledningen till förundersökningsbegränsning är vanligtvis prioritering av de brott som har störst potential att leda till lagföring och som kan förväntas ha betydelse för påföljden för den misstänkte. En grov uppskattning som Brå har gjort är att en ökning av andelen förundersökningsbegränsade ärenden med 3 procentenheter leder till att redovisningsandelen sjunker med 1,5 procentenheter (Brå 2023:2). En annan faktor som kan ha bidragit till den över tid minskade ärenderedovisningen är att enkla trafikbrott i större utsträckning lagförs genom ordningsbot.
Antalet brottsmisstankar vid Ekobrottsmyndigheten som lett till lagföringsbeslut har mellan 2024 och 2025 ökat med 7 procent och antalet lagförda personer har ökat med 20 procent. Även andelen lagförda personer har ökat med 1 procentenhet. Antalet brottsmisstankar med lagföringsbeslut ökade marginellt med 0,6 procent vid Åklagarmyndigheten. Samtidigt minskade andelen brottsmisstankar med lagföringsbeslut med 1,6 procentenheter, vilket berodde på en förskjutning av ärendesammansättningen till en större andel mer svårutredda brott. Antalet lagförda
23
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 4
personer vid Åklagarmyndigheten ökade med 1,4 procent. Antalet lagförda personer avseende brott mot barn ökade med drygt 1 procent och antalet lagförda personer för brott i parrelation ökade med 5,7 procent jämfört med föregående år.
Från och med 2023 har andelen personuppklarade brott ökat något. Under 2025 ökade andelen från 12,4 procent till 12,9 procent. Även andelen ärenden som Polismyndigheten redovisar till åklagare av avslutade ärenden ökade något 2025. Andelen ärenden som redovisas till åklagare av bearbetade ärenden, dvs. av ärenden där Polismyndigheten inlett förundersökning eller annan utredning, uppvisar en liknande utveckling med en successiv minskning över tid. Dessa var i stort sett oförändrade under 2025 jämfört med föregående år. Andelen är högst i de brottskategorier som helt eller till stor del består av s.k. ingripandebrott – narkotikabrott, trafikbrott och stöld i butik.
Diagram 2.10 Andelen ärenden redovisade till åklagare av avslutade ärenden, andelen ärenden redovisade till åklagare av bearbetade ärenden samt andelen personuppklarade brott av samtliga handlagda brott 2016–2025
Procent
50
45
40
35
30
25
20
15
10
5
0
| 16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 |
Andel ärenden redovisade till åklagare av avslutade ärenden
Andel ärenden redovisade till åklagare av bearbetade ärenden
Andel personuppklarade brott
Anm.: Från och med 2014 redovisas en justerad personuppklaringsprocent. Målet är i princip konstruerat på samma sätt som tidigare, men med den skillnaden att det beräknas på de handlagda brotten i stället för på de anmälda brotten. Justeringen har en marginell påverkan på resultatet. Det är därför möjligt att jämföra den totala personuppklaringsprocenten för att studera utvecklingen över tid. På motsvarande sätt redovisas fr.o.m. 2015 andelen ärenden redovisade till åklagare av avslutade ärenden, i stället för som tidigare andelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden.
Källa: Officiell kriminalstatistik, Brå och Polismyndighetens årsredovisningar.
Ordningsbot är en typ av böter som får utfärdas direkt på plats av bl.a. polis. Antalet utfärdade ordningsböter är en indikator på hur aktiv polisen har varit med att ingripa mot olika förseelser, exempelvis i trafiken. En tydlig ökning av antalet utfärdade ordningsböter syntes under 2020 och 2021. Ökningen berodde på att hanteringen effektiviserades genom införande av digital ordningsbot och på att Polismyndigheten till följd av pandemin kunde lägga mer tid på hastighetskontroller. Under 2022 minskade antalet utfärdade ordningsböter för att sedan återigen öka 2023, 2024 och 2025. Ökningen 2025 uppgick till 9 procent i förhållande till föregående år. Sedan 2019 har antalet utfärdade ordningsböter för trafikbrott ökat, medan antalet brottmålsärenden avseende trafikbrott har minskat.
24
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 4
Diagram 2.11 Utfärdade ordningsböter 2016–2025
Antal
Anm.: Från och med 2020 hämtas statistiken för ordningsbot från en ny statistikkälla där även digitala ordningsböter ingår. Den nya statistikkällan omfattar data fr.o.m. oktober 2017 och redovisas därför fr.o.m. 2018 (se grafen antal utfärdade ordningsböter – ny). En skillnad mellan de två graferna är också att statistiken för 2018–2025 avser antalet unika ordningsböter medan uppgifterna från 2016–2019 återger antalet förseelser som bestraffas med ordningsbot (en ordningsbot kan innehålla fler förseelser). Ordningsböter till följd av fasta fartkameror ingår ej i statistiken.
Källa: Polismyndigheten
Under 2025 framställdes 5 204 förverkandeyrkanden genom åklagare till ett belopp om totalt 664 miljoner kronor, varav 174 yrkanden och 81 miljoner kronor avsåg självständigt förverkande. Det var en ökning med 166 miljoner kronor jämfört med föregående år. Beloppen kan variera betydligt mellan åren beroende på enskilda ärenden som omfattar stora belopp. Antalet förverkandeyrkanden ökade med
87 procent 2025 jämfört med 2024.
Vidare lagfördes 5 032 personer för penningtvättsbrott, vilket är en ökning med 30 personer jämfört med året innan. Med lagföring avses här beslut om åtal, strafföreläggande, åtalsunderlåtelse och företagsbot.
Ekobrottsmyndigheten, Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten har haft i uppdrag att redovisa arbetet med att tillämpa den nya lagstiftningen om förverkande samt att bedöma vilken nytta som den nya lagstiftningen har haft för brottsbekämpningen. Myndigheterna bedömer i sina redovisningar (Ju2026/00908, Ju2026/01543 och Ju2026/01145) att den nya lagstiftningen skapat förbättrade förutsättningar för att stärka arbetet mot brottsvinster, och har haft positiv effekt på hela återtagandeområdet. Bland annat framgår av redovisningarna att lagstiftningen har varit en starkt bidragande faktor till att brottsvinster i större utsträckning än tidigare kunnat säkras och förverkas.
Det totala antalet lagföringsbeslut och antalet domslut har ökat
Med lagföringsbeslut avses här fällande dom i tingsrätt, godkänt strafföreläggande eller meddelade åtalsunderlåtelse. Lagföringsbesluten har ökat efter 2017, med undantag för 2022. Under 2025 fattades ca 119 200 lagföringsbeslut, vilket är ca 3 400 fler beslut än 2024. Av samtliga lagföringsbeslut 2024 avsåg ca 19 procent kvinnor och
81 procent män, en fördelning som varit likartad de senaste tio åren.
Antalet sakprövade brottmål i tingsrätt och antalet fällande domslut i sådana mål följer en liknande utveckling. Sedan 2017 ökar antalet domslut i tingsrätt. År 2025 ökade antalet domslut med ca 6 procent jämfört med 2024, till drygt 88 000 domslut.
25
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 4
Diagram 2.12 Domslut i tingsrätt fördelat på påföljderna fängelse, böter och övriga domslut 2016–2025
Antal domslut
45000
40000
35000
30000
25000
20000
15000
10000
5000
| 0 | |||||||||||||||||||||||
| 16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 | ||||||||||||||
| Fängelse | Böter | Övriga domslut | |||||||||||||||||||||
Källa: Officiell kriminalstatistik, Brå.
Fler inkomna och avgjorda brottmål
Antalet inkomna brottmål i tingsrätt ökade under 2025 till nästan 144 000, vilket motsvarar en ökning med 4 procent jämfört med föregående år. Bortsett från 2022, då antalet inkomna brottmål minskade något, följer detta en trend som pågått sedan
2016. Antalet avgjorda brottmål vid tingsrätterna ökade till nästan 145 000, vilket motsvarar en ökning med 6 procent. Antalet balanserade brottmål i tingsrätt var 2025 ca 47 000, vilket innebär en minskning med 2 procent från föregående år.
Antalet inkomna och avgjorda brottmål ökade också i hovrätt under 2025. Inkomna brottmål uppgick till ca 17 500, vilket innebär en ökning med 10 procent och en fortsättning på den trend som pågått de senaste åtta åren. Antalet avgjorda brottmål ökade till ca 16 900, vilket innebär en ökning med 5 procent. Antalet balanserade brottmål var ca 6 300, vilket också innebär en ökning med 10 procent.
I Högsta domstolen ökade antalet inkomna brottmål till ca 5 300, vilket innebär en ökning med 11 procent jämfört med föregående år. Antalet balanserade brottmål var 1 770, vilket innebär en ökning med 46 procent jämfört med föregående år.
26
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 4
Diagram 2.13 Inkomna, avgjorda och balanserade brottmål i tingsrätt och hovrätt 2016–2025
Antal mål
180000
160000
140000
120 000
100 000
80000
60000
40 000
20 000
0
| 16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 | |||
| Inkomna | Avgjorda | Balanserade | ||||||||||
Anm.: I diagrammet exkluderas brottmål från Högsta domstolen.
Källa: Domstolsverket.
Av brottmålen i tingsrätterna 2025 avgjordes 41 procent efter huvudförhandling. Dessa mål anses vara mer resurskrävande än de som avgörs utan att någon förhandling ägt rum. Antalet avgjorda brottmål med huvudförhandling i tingsrätterna har ökat med 45 procent sedan 2016, samtidigt som andelen avgjorda brottmål med huvudförhandling i förhållande till det totala antalet avgjorda mål har sjunkit under samma period. Antalet huvudförhandlingstimmar ökade mellan 2024 och 2025 med ca 4 900 till totalt ca 117 700, vilket motsvarar 4 procent. Med undantag för 2022, då antalet huvudförhandlingstimmar minskade, följer ökningen en trend sedan 2018. Antalet mål med en huvudförhandlingstid som översteg 18 timmar minskade något under 2025 jämfört med 2024. Under 2025 ökade däremot antalet mål med en huvudförhandlingstid som översteg 30 timmar, till 207, vilket är det högsta antalet under 2000-talet. Den genomsnittliga tiden för en huvudförhandling var under 2025 två timmar, vilket ungefärligt motsvarar nivån de senaste tio åren.
Diagram 2.14 Antal avgjorda brottmål i tingsrätt med huvudförhandling och antal huvudförhandlingstimmar för dessa mål 2016–2025
Antal
120000
100000
80000
60000
40000
20000
0
| 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | 2025 |
| Antal avgjorda med HF | Antal HF-timmar | ||||||||
Källa: Domstolsverkets årsredovisning för 2025, rapporten Framtida verksamhetsvolymer i rättskedjan 2026–2029 samt Domstolsverket.
27
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 4
I hovrätt låg den genomsnittliga tiden för huvudförhandling på 4,6 timmar 2016 för att 2025 ha minskat till 3,6 timmar. Den totala huvudförhandlingstiden 2025 uppgick till ca 42 000 timmar, vilket är ungefär samma nivå som för 2024.
Huvudförhandlingar som pågick över 18 timmar utgjorde ca 16 procent av den totala förhandlingstiden för brottmål i tingsrätt 2016. År 2025 hade denna andel minskat till 15 procent. I hovrätt var motsvarande siffra 28 procent 2016 och 23 procent 2025.
Antalet avgjorda mål med huvudförhandlingstid över 18 timmar har i tingsrätt och hovrätt ökat under de senaste tio åren.
Ökning av utdömda fängelseår och fortsatt ökad beläggning i Kriminalvården
Antalet domslut med påföljden fängelse ökade 2018 för första gången på tio år, en ökning som fortsatte under 2019–2025. År 2025 utdömdes 15 401 påföljder med fängelse som huvudpåföljd. De flesta intagna i anstalt är män. Av de som påbörjade en fängelseverkställighet 2025 var 10 procent kvinnor, vilket är en liten ökning i jämförelse med föregående år. Straffmassan, dvs. den totala utdömda fängelsetiden under ett kalenderår ökade tydligt 2018–2025, särskilt under 2023–2025. Ökningen beror både på en ökning av antalet fängelsedomar och en ökning av den genomsnittliga strafftiden. Mellan 2018 och 2025 ökade den genomsnittliga strafftiden från 10,6 månader till 15,4 månader. Mellan 2024 och 2025 ökade den genomsnittliga strafftiden från 15,0 månader till 15,4 månader, vilket motsvarar 3 procent.
Diagram 2.15 Utdömd straffmassa i antal fängelseår samt medelbeläggning i anstalt 2016–2025
Straffmassa (antal fängelseår) samt medelbeläggning (antal personer)
25000
20000
15000
10000
5000
0
| 16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 |
| Straffmassa | Medelbeläggning i anstalt | ||||||||
Källa: Officiell kriminalstatistik, Brå samt Kriminalvård och statistik/Kriminalvårdens årsredovisning.
Den omfattande ökningen av medelbeläggningen i anstalt och häkte respektive medelantalet klienter i frivården som skett sedan 2018 fortsatte även under 2025. Mellan 2024 och 2025 var ökningen sammantaget 5 procent i häkte, 13 procent i anstalt och 7 procent i frivården. Det är dock en mindre ökningstakt än tidigare år. Den ökade medelbeläggningen i anstalt berodde både på att fler personer dömdes under 2025 samt straffskärpningarna som genomförts de senaste åren. Inflöde och medelbeläggning ökade för både kvinnor och män, men ökningen var procentuellt sett större för kvinnor. Utvecklingen i frivården förklaras bl.a. av fler villkorligt frigivna och fler som döms till skyddstillsyn. Under 2025 var den genomsnittliga beläggningsgraden i anstalt 96 procent och i häkte 91 procent.
Sett över den längre perioden mellan 2018 och 2025 har medelbeläggningen i anstalt och häkte ökat med ca 5 000 intagna, vilket är en ökning med ca 86 procent. I
28
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 4
frivården har medelantalet klienter ökat med ca 7 500 under samma period, vilket är en ökning med ca 76 procent.
Andelen som återfaller i brott är oförändrad
Statistiken över återfall i brott visar hur vanligt det är att personer lagförs på nytt efter frigivning från ett fängelsestraff eller annan tidigare lagföring. Den senaste slutliga statistiken från Brå som finns tillgänglig gäller personer som följts upp från 2018 medan preliminär statistik finns från 2023. Återfallsproblematiken är särskilt tydlig bland män, ca 25 procent av männen återfaller i något nytt brott inom ett år. Motsvarande andel för kvinnor ligger på 17 procent, enligt preliminär statistik från 2023. Störst är risken för återfall bland dem som är mest brottsbelastade sedan tidigare. Bland dem som friges efter en fängelsepåföljd återfaller 41 procent inom ett år, enligt preliminär statistik från 2023. Detta kan jämföras med 42 procent 2022.
Över tid är trenden dock positiv. Enligt preliminär statistik återföll 54 procent av dem som frigavs från fängelse 2003 inom ett år, jämfört med 41 procent bland dem som frigavs 2023. Enligt både Kriminalvården (2018) och Brå (kortanalys 4/2017) kan den minskande andelen återfall i brott efter frigivning från anstalt från början av 2000-talet till mitten av 2010-talet delvis förklaras av en förändrad klientsammansättning vad gäller exempelvis ålder, tidigare brottsbelastning och typ av brott.
Diagram 2.16 Andel frigivna från anstalt som återfaller i brott inom ett år 2014–2023
Procent
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
| 14 | 15 | 16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 | 23 |
| Strafftid högst 6 månader | Strafftid över 6 månader | ||||||||
Källa: Officiell kriminalstatistik, Brå (preliminär statistik).
Det är svårt att med säkerhet säga i vilken utsträckning Kriminalvårdens återfallsförebyggande insatser har påverkat den över tid positiva utvecklingen av andelen återfall även om den återfallsförebyggande verksamheten inom myndigheten vilar på vetenskaplig grund. Den hårda belastningen och svårigheterna att kompetensförsörja den snabbt växande verksamheten utmanar Kriminalvårdens arbete med insatser som syftar till att minska risken för återfall i brott. Kriminalvården bedömer att verksamhetsinnehållet inte har kunnat bedrivas helt tillfredsställande under 2025. Sysselsättningsgraden fortsatte att minska under 2025. Att sysselsättningsgraden sjönk 2025 berodde till viss del på förändringar i systemstödet. Bedömningen är att förmågan att bedriva sysselsättning bibehölls jämfört med 2024. När det gäller vuxenutbildning bibehölls resultatet. Antal och andel som fullföljde ett behandlingsprogram i anstalt och frivård fortsatte att öka. Andelen intagna som frigavs med någon av de i fängelselagen (2010:610) reglerade särskilda utslussningsåtgärderna minskade något under 2025, efter ett par års ökning. Resultatutvecklingen gäller både män och kvinnor.
29
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 4
Etablering av nya informationsutbyten inom ramen för Rättsväsendets digitalisering
Rättsväsendets digitalisering är ett samverkansarbete mellan elva myndigheter med huvudsakligt fokus på informationsförsörjning inom brottmålsprocessen. Under 2025 har arbetet bl.a. resulterat i etablering av nya informationsutbyten inom ramen för samverkan och viktigt förutsättningsskapande arbete för framtida integrationer mellan myndigheterna. Under året har arbete bedrivits inom samtliga planerade utvecklingsinsatser. En av de utvecklingsinsatser som har påbörjats under året är arbetet med målet att myndigheterna ska kunna utbyta information om beslagshantering digitalt och i strukturerad form (Årsredovisning 2025 för Rättsväsendets digitalisering).
2.6.4Dömande verksamhet, exklusive migrationsmål och brottmål
Ökning av inkomna tvistemål och förvaltningsmål
Mål som inte utgör brottmål och migrationsmål, t.ex. tvistemål, skattemål, socialförsäkringsmål och mål enligt socialtjänstlagen, utgjorde under 2025 ca
68 procent av de inkomna målen i den dömande verksamheten totalt sett. Under 2025 var antalet inkomna mål och ärenden ca 362 000, vilket innebär en ökning med
5,5 procent jämfört med föregående år. När det gäller tvistemålen i tingsrätterna ökade de med ytterligare 5 procent mellan 2024 och 2025. Domstolsverkets bedömning är att de senaste årens ansträngda ekonomiska läge i landet för hushåll och företag sannolikt fortsatt är en bidragande orsak till ökningen. Familjemålen fortsatte under 2025 att ligga på en låg nivå. I hovrätterna ökade inkomna tvistemål till ca 3 600, vilket motsvarar 14 procent. I Högsta domstolen ökade antalet tvistemål till närmare 300, vilket motsvarar 16 procent.
Vid förvaltningsrätterna ökade antalet inkomna mål i jämförelse med 2024 till
ca 112 600, en ökning med nästan 7 procent. Även antalet avgjorda mål ökade under 2025 till runt 108 600, vilket motsvarar en ökning med 5 procent. Att antalet avgjorda mål understeg de inkomna målen bidrog till att balanserna hos förvaltningsrätterna ökade med 14 procent.
Inflödet till kammarrätterna ökade under 2025 till ca 23 900, vilket motsvarar
3 procent. De avgjorda målen hos kammarrätterna ökade med 5 procent. Antalet inkomna mål hos Högsta förvaltningsdomstolen ökade under 2025 med 8 procent, medan antalet avgjorda mål minskade med 6 procent. Ärendebalanserna hos Högsta förvaltningsdomstolen ökade väsentligt under året med 35 procent, vilket är i nivå med föregående års minskning.
30
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 4
Diagram 2.17 Inkomna, avgjorda och balanserade mål för 2016–2025
Antal mål
400 000
350 000
300 000
250000
200000
150000
100 000
50 000
0
| 16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 | |||
| Inkomna | Avgjorda | Balanserade | ||||||||||
Källa: Domstolsverket.
2.6.5Hot mot Sveriges säkerhet
Hoten mot Sverige är föränderliga och komplexa. Olika händelser och skeenden såväl inom som utanför landets gränser påverkar hotbilden både direkt och indirekt. Den säkerhetshotande verksamheten från andra stater bidrar tillsammans med våldsbejakande extremism och terrorism samt organiserad brottslighet till att det bredare författningshotet mot Sverige kvarstår. Det påverkar många olika verksamheter i samhället och medför ett ökat behov av samverkan, informationsdelning och förstärkt skydd av samhällsviktiga funktioner. Det allvarliga säkerhetsläget ställer krav på Sveriges samlade förmåga att förebygga, motstå, hantera och återhämta sig från störningar och angrepp. Detta är centralt för att stärka totalförsvaret. Säkerhetspolisen bedömer att utvecklingen kommer att fortsätta i en försämrad riktning under de närmaste åren. Myndigheten noterade under 2025 säkerhetshotande aktiviteter inom alla sina verksamhetsområden – kontraspionage, säkerhetsskydd, personskydd, kontraterrorism och författningsskydd.
Ryssland är fortsatt det största hotet mot Sverige
Säkerhetsläget är allvarligt och 2025 präglades av stor osäkerhet om den kommande utvecklingen förenat med snabba förändringar. Den regelbaserade världsordningen som rått under lång tid har utmanats och det är en utveckling som kan utnyttjas av främmande makt.
Ryssland utgör alltjämt det största hotet mot Sverige. De ryska underrättelse- och säkerhetstjänsterna bedriver framför allt underrättelseverksamhet och påverkansoperationer samt anskaffar teknik. Det finns därutöver ett sabotagehot riktat mot västländernas stöd till Ukraina. Säkerhetspolisen gjorde i sin lägesbild för 2025– 2026, som publicerades i mars 2026, bedömningen att Sverige än så länge inte hade varit utsatt för omfattande försök till ryska angrepp eller traditionella sabotage. Däremot hade myndigheten observerat försök till cyberfysiska sabotage. Mycket av denna verksamhet faller under begreppet hybridverksamhet. Säkerhetspolisen tog mot den bakgrunden stora steg under 2025 för att tillsammans med andra aktörer stärka incidentkoordineringen. Myndigheten noterar också att stater som genom sina aktiviteter utgör ett hot mot Sverige och mot västvärlden i ökad utsträckning samverkar med och förstärker varandra. Detta leder till en ökad hotbild och Säkerhetspolisen har förstärkt resurser och förmågor för att möta denna utveckling.
31
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 4
Omvärldsläget ställer höga krav på verksamhetsutövare som ansvarar för viktiga funktioner i samhället, t.ex. infrastruktur och samhällsviktiga leveranskedjor, och som löpande träffar avtal med andra aktörer, inte sällan utländska. Säkerhetspolisen tog under 2025 fram vägledningar som ger stöd i arbetet till verksamhetsutövare i tillämpningen av säkerhetsskyddsregelverket.
Polismyndigheten riktade under året ökad uppmärksamhet mot brott och hot mot samhällsviktig verksamhet och bedömer att myndigheten förbättrade förmågan att förvarna, upptäcka och avvärja sådana angrepp. Hotaktörer kan vara allt från enskilda aktörer till internationella nätverk som kan agera självständigt eller som ombud för främmande makt. Polismyndigheten samarbetade nära andra aktörer och hanterade incidenter såsom överbelastningsattacker, drönarflygningar över skyddsobjekt och kopparstölder. Den snabba teknologiska utvecklingen, i synnerhet till följd av Rysslands invasionskrig mot Ukraina, innebär utmaningar i arbetet med att upptäcka, spåra, identifiera och, beroende på omständigheterna, bekämpa drönare.
Terrorhotnivån sänktes 2025 från hög till förhöjd
Säkerhetspolischefen beslutade i maj 2025 att sänka terrorhotnivån från ett högt hot till ett förhöjt hot. Inom ramen för ett förhöjt hot ryms att ett terrorattentat kan inträffa. Beslutet om en sänkt nivå grundade sig på de bedömningar som Säkerhetspolisen kontinuerligt gör av terrorattentatshotet mot Sverige och en aktuell strategisk bedömning från Nationellt centrum för terrorhotbedömning (NCT). Den samlade bedömningen var att attentatshotet från våldsbejakande extremism inte var lika högt som tidigare, bl.a. mot bakgrund av att den hotdrivande propagandan mot Sverige, som pekade ut landet som islamfientligt, mattats av. Säkerhetspolisen hade tillsammans med andra aktörer också genomfört flera insatser och vidtagit åtgärder som hade bidragit till att minska attentatsplanering mot Sverige och reducerat handlingsutrymmet och tillväxten inom våldsbejakande extremism i Sverige.
Händelser i omvärlden kan dock snabbt påverka terrorhotet. I Säkerhetspolisens lägesbild för 2025–2026 lyfter myndigheten fram att den snabba spridningen av propaganda via digitala plattformar kan bidra till att en händelse i en annan del av världen nästan omedelbart påverkar hotet mot Sverige. Attentatshotet kommer framför allt från ideologiskt motiverade ensamagerande gärningspersoner inom den våldsbejakande islamistiska eller högerextrema miljön. Samtidigt har terrorhotet förändrats under 2020-talet, särskilt när det gäller bakomliggande motiv för enskilda aktörer. Aktörer drivs allt oftare av individuella motiv och inte av en lika djupgående och enhetlig ideologi som tidigare. Kopplingarna mellan krig, pågående konflikter, konspirationsteorier och våldsbejakande extremism är centrala faktorer i det nutida säkerhetsläget, där desinformation ofta används som ett strategiskt verktyg både för att radikalisera individer och destabilisera samhällen. Nya rörelser och nätverk har utvecklats med koppling till misogyni, misantropi och en fascination för grovt våld. Dessa miljöer kännetecknas ofta av lösa nätverk och digitala gemenskaper snarare än traditionella organisationer, vilket ställer nya krav på samhällets förebyggande arbete. Grova våldsskildringar och våldsbejakande extremistiska budskap som sprids på digitala plattformar har lett till att personer med svag ideologisk koppling, inte sällan minderåriga och inte tidigare kända för rättsväsendets myndigheter, har utvecklat avsikt och förmåga att genomföra våldshandlingar och terroristattentat.
Ett utökat arbete vid Center mot våldsbejakande extremism
Center mot våldsbejakande extremism (CVE), som är en del av Brå, ansvarar för att samordna, utveckla och stödja det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism och terrorism i enlighet med den nationella strategi som har beslutats av
32
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 4
regeringen (skr. 2023/24:56). Under året gav CVE:s mobila stödteam, som riktar sig till yrkesverksamma, stöd i drygt 200 ärenden. Målgrupperna är oftast socialtjänst, skola, polis, samordnare mot våldsbejakande extremism samt säkerhetssamordnare. Under 2025 ökade stödet till Statens institutionsstyrelse (SiS) och hem för vård och boende (HVB), både i antal insatser och i omfattning. Tidigare har sådana insatser varit relativt få.
I mars 2025 blev CVE kontaktpunkt för myndigheter och andra som fördelar offentliga medel eller på annat sätt granskar offentligt finansierade verksamheter. Funktionen för fördjupade granskningar utvecklade under 2025 arbetet med att stödja myndigheter och kommuner genom att ta fram beslutsunderlag som kan användas vid bedömningar av verksamheter där det finns uppgifter om kopplingar till våldsbejakande extremism eller andra antidemokratiska miljöer. Under året genomförde CVE flera granskningar och lämnade yttranden till berörda myndigheter. CVE fick i mars 2025 också i uppgift att ge behovsanpassat stöd till kommuner, myndigheter och andra aktörer när yrkesverksamma eller verksamheter känner oro för att en skolattack kan komma att genomföras. En nationell stödfunktion för att motverka skolattacker etablerades och utvecklades under året. Därutöver arbetar CVE aktivt med att ta fram kunskap, sprida kunskap och genomföra utbildningar. Under 2025 lanserades rapportserien Extremism i fokus, som syftar till att ge fördjupad kunskap om aktuella fenomen och utvecklingstendenser inom våldsbejakande extremism.
Polismyndigheten fortsatte under 2025 att anpassa sin förmåga till en förändrad hotbild med ett ökat behov av att hantera våldsbejakande och våldsförhärligande forum på digitala plattformar som rekryterar unga både till självskadebeteende och till att skada andra. Arbetet mot extremistiskt innehåll online förstärktes genom att gruppen Internet Referral Unit (IRU) inrättades för att identifiera och avlägsna terroristrelaterat material, med stöd av EU‑förordningen om terrorisminnehåll på internet. Genom samarbete med teknikföretag har även annat olagligt innehåll kunnat tas bort.
Säkerhetspolisen fortsatte under året att förstärka sitt samarbete med och sin informationsdelning till andra myndigheter, vilket bedöms ha förbättrat arbetet mot terrorism och annan ideologiskt motiverad brottslighet. De lagändringar som regering och riksdag har genomfört har gett myndigheten bättre verktyg att förhindra terrorbrott, och flera ärenden har lett till fällande domar för bl.a. terroristbrott, förberedelse till terroristbrott, deltagande i terroristorganisation, finansiering av terrorism och resandebrott.
Medel till civilsamhällesorganisationer för förebyggande insatser
Brå fördelade under 2025 ca 10 miljoner kronor enligt förordningen (2019:1282) om statsbidrag för förebyggande arbete mot våldsbejakande extremism. Myndigheten har prioriterat att fördela bidrag till tre organisationer som under året har utvecklat insatser för att hjälpa individer i behov av avhopparverksamhet och anhörigstöd, samt som arbetar långsiktigt för att förhindra inträde i våldsbejakande extremism.
2.6.6Brottsförebyggande arbete
Kommunernas brottsförebyggande arbete går i rätt riktning
Brå publicerar sedan 2017 årligen rapporten Det brottsförebyggande arbetet i Sverige. I den senaste rapporten beskriver Brå bl.a. att 17 procent av kommunerna 2025 arbetar helt i enlighet med lagen (2023:196) om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete som trädde i kraft den 1 juli 2023. Detta är en ökning från
33
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 4
11 procent under 2024. Bland annat har andelen kommuner som uppger att de har beslutat om en åtgärdsplan mer än fördubblats sedan föregående år, och åtta av tio kommuner har en framtagen och beslutad åtgärdsplan. Även kommunernas personella förutsättningar har förbättrats. Det har sedan 2017 skett en fördubbling av antalet samordnare som har utbildning i brottsförebyggande arbete och över hälften av samordnarna har minst 50 procent av sin tjänst avsatt för brottsförebyggande frågor, vilket går att jämföra med en tredjedel 2018. Samtidigt kvarstår varierande förutsättningar för ett likvärdigt arbete i landet beroende på kommuntyp, storlek och organisatoriska förutsättningar. Brå lyfter också fram att valet av brottsförebyggande åtgärder ofta baseras på andra faktorer än den kartlagda lokala brottsproblematiken, som trender i arbetssätt, nationella initiativ och resurser (Det brottsförebyggande arbetet i Sverige 2026).
Brå och länsstyrelserna fick under 2025 i uppdrag att fortsätta utveckla det nationella och regionala stödet i det brottsförebyggande arbetet (Ju2025/01724). Uppdraget innebär bl.a. att Brå och länsstyrelserna i nära samarbete ska utveckla behovsanpassade och praktiknära stödinsatser till kommuner. Tillsammans bedriver Brå och länsstyrelserna sedan tidigare ett uppsökande arbete mot kommuner. Enligt Brås delredovisning av uppdraget har det under 2025 genomförts eller påbörjats stödinsatser i 27 nya kommuner, varav 18 fortsätter under 2026. Brå genomförde också särskilda kunskapshöjande insatser riktat till kommunala beslutsfattare och förvaltningsledningar och gav stöd till kommuner med stora behov i utsatta områden. Parallellt har även arbete inletts med att rikta fördjupat stöd till kommuner med komplex brottsproblematik. En stor andel av såväl kommunerna (97 procent) som lokalpolisområdena (96 procent) anser att Brås stöd har varit till nytta eller delvis varit till nytta för det brottsförebyggande arbetet (Ju2026/00813). Länsstyrelsernas stöd är också i hög grad efterfrågat från lokal nivå och nästintill alla kommunala brottsförebyggande samordnare och ungefär tre av fyra kommunpoliser uppger att de har tagit stöd av länsstyrelsens brottsförebyggande samordnare. Under 2025 har fokus främst lagts på att stödja kommunerna i att implementera ett kunskapsbaserat brottsförebyggande arbete enligt lagen om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete (Det brottsförebyggande arbetet i Sverige 2026).
Brå arbetar också, i enlighet med uppdraget att utveckla det nationella stödet i det brottsförebyggande arbetet, med att utveckla kunskapen om effektiva brottsförebyggande åtgärder samt den nationella samordningen av, stödet till, och samarbetet med myndigheter. Brå har under 2025 bl.a. arbetat med nio olika guider, stödmaterial och vägledningar om t.ex. välfärdsbrott och otillåten påverkan, tagit initiativ till nya försöksverksamheter inom det brottsförebyggande området och vidareutvecklat utbildningsverksamheten genom att bl.a. ta fram en utbildning i brottsförebyggande arbete för myndigheter, samt en utbildning om barn och unga i organiserad brottslighet (Ju2026/00813).
Sedan 2023 fördelar Brå statsbidrag till kommuner i enlighet med förordningen (2023:442) om statsbidrag till kommuner för brottsförebyggande åtgärder. Syftet är att stärka det brottsförebyggande arbetet på lokal nivå och främja utvecklingen av kunskapsbaserade brottsförebyggande åtgärder. För bidragsåret 2025 inkom 350 ansökningar från landets kommuner. Av dessa beviljades drygt 50 miljoner kronor till 61 kommuner för 81 olika projekt (Brås årsredovisning 2025).
Fler myndigheter bidrar i det brottsförebyggande arbetet
Enligt Brås rapport Det brottsförebyggande arbetet i Sverige involveras allt fler nationella aktörer i arbetet både genom uppdrag och förändringar i lagstiftning. Under 2025 fick 24 myndigheter i uppdrag att utveckla det brottsförebyggande arbetet
34
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 4
(Ju2024/02612), vilket bl.a. ledde till återrapporteringskrav i vissa myndigheters regleringsbrev för 2026. Det har även beslutats om förordningsändringar som förtydligar vissa myndigheters brottsförebyggande ansvar. Brå har i regleringsbrevet för 2026 fått i uppdrag att fortsätta erbjuda rådgivning och ett fördjupat stöd till myndigheter för att utveckla sitt systematiska brottsförebyggande arbete. Stödet ska prioriteras till de myndigheter som har behov av stöd och som omfattades av uppdraget till de 24 myndigheterna. Inom ramen för den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet, som samordnas av Polismyndigheten och som inkluderar ytterligare 13 myndigheter, har ett arbete inletts under 2025 med att få ett tydligare brottsförebyggande fokus i arbetet inom satsningen framöver, kallat strategisk brottsreduktion (Myndigheter i samverkan mot den organiserade brottsligheten 2025). Brå har även haft i uppdrag att utveckla samverkan med näringslivet och civilsamhället i det brottsförebyggande arbetet genom att ge stöd till kommuner (Ju2024/01492, Ju2025/00227).
I mars 2024 beslutades skrivelsen Barriärer mot brott – en socialpreventiv strategi mot kriminella nätverk och annan brottslighet (skr. 2023/24:68). I juni 2026 redovisades till riksdagen det arbete som har bedrivits i enlighet med strategin (skr. 2025/26:272).
Sedan 2023 finns en samverkansstruktur etablerad där ett antal myndigheter, länsstyrelserna samt regionala och lokala aktörer, stärker sin samverkan kring barn och unga som begår eller riskerar att begå grova brott med koppling till organiserad brottslighet, förkortat bob (Ju2023/02529, Ju2025/00846 och Ju2026/01060). Enligt myndigheternas uppdragsredovisning från april 2026 är den lokala bob-samverkan väl utbredd över hela landet, och merparten av kommunerna har någon form av operativ samverkan kopplat till individer. På regional nivå har etableringen av samverkan med hälso- och sjukvårdssektorn varit positiv men ojämn över landet. I flera regioner har hälso- och sjukvården varit representerad och aktiv part i bob-strukturen, vilket har förbättrat förutsättningarna för individinriktat arbete. Samtidigt kvarstår utvecklingsbehov, t.ex. tydliggörande av roller och ansvar, delad lägesbild (exempelvis i samverkan med barn- och ungdomspsykiatrin) samt att involvera flera delar av hälso- och sjukvården i det regionala arbetet (Slutredovisning, uppdrag att fortsätta utveckla stödet till arbetet med barn och unga som begår eller riskerar att begå grova brott med koppling till organiserad brottslighet, Polismyndigheten m.fl., april 2026).
För att utveckla den situationella brottspreventionen har Brå och Boverket fått i uppdrag att i nära samarbete stärka arbetet med trygghetsskapande och brottsförebyggande åtgärder i den byggda miljön (Ju2026/00245). I uppdraget ingår bl.a. att sammanställa kunskap, utveckla och sprida kunskaps- och metodstöd samt ta fram och genomföra utbildningar. Brå ska också ge ett behovsanpassat och praktiknära stöd till relevanta yrkesgrupper.
För brottsförebyggande insatser inom andra utgiftsområden se t.ex. korrekta utbetalningar från välfärdssystemen (utg.omr. 2 avsnitt 8), hälso- och sjukvården (utg.omr. 9 avsnitt 3), barnrättspolitik (utg.omr. 9 avsnitt 7), socialtjänsten (utg.omr. 9 avsnitt 6), utanförskap (utg.omr. 13 avsnitt 6.3), våldsförebyggande arbete inom jämställdhetspolitiken (utg.omr. 13 avsnitt 5), forskning om insatser, metoder och åtgärder (utg.omr. 16 avsnitt 6), idrottspolitik (utg.omr. 17 avsnitt 15.6), samt avfallsbrottslighet (utg.omr. 20 avsnitt 1.4.2).
Fortsatt fokus på det återfallsförebyggande arbetet
I februari 2026 slutredovisade Brå, Polismyndigheten och Kriminalvården uppdraget att fortsätta stödja befintliga etableringar av gruppvåldsintervention (GVI), vilket är en strategi mot grovt våld i kriminella miljöer. Myndigheternas stöd har under 2025 fokuserat på att vidareutveckla både den strategiska och den operativa samverkan med
35
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 4
särskild vikt vid att stärka förståelsen för faktorer såsom risk, behov och mottaglighet. De genomförda effektuppföljningarna visar att skjutvapenvåldet har minskat sedan GVI infördes. Det är dock för tidigt att säkerställa kausalitet (Ju2025/00516).
Enligt Brås rapport om det brottsförebyggande arbetet i Sverige efterfrågar omkring en tredjedel av kommunerna 2025 ett särskilt metodstöd för att kunna utveckla sitt återfallsförebyggande arbete. Länsstyrelserna har sedan 2025 i uppdrag att bidra med regionalt stöd och samordning i arbetet med stöd till avhoppare från organiserad brottslighet. I sin delredovisning bedömer länsstyrelserna att samverkan har stärkts mellan kommuner, polis och kriminalvård och att förutsättningarna för ett mer systematiskt och långsiktigt arbete har förbättrats (Ju2026/00451). Sedan augusti 2025 regleras länsstyrelsernas uppdrag i ett myndighetsgemensamt uppdrag om att tillhandahålla ett nationellt sammanhållet stöd i arbetet med avhoppare (Ju2025/01696). Det myndighetsgemensamma uppdraget inkluderar utöver länsstyrelserna även Polismyndigheten, Kriminalvården, Socialstyrelsen och SiS. Arbetet med stöd till avhoppare har utvecklats de senaste åren och allt fler kommuner tar del av de avhopparmedel som Polismyndigheten fördelar. År 2021 beviljades 17 kommuner sådana medel, vilket ökade till 52 respektive 67 kommuner åren 2024 och 2025.
Den lokala polisnärvaron ökar alltjämt
Antalet poliser i yttre uniformerad tjänst fungerar som indikator på Polismyndighetens synliga närvaro. Mellan 2024 och 2025 ökade antalet poliser i yttre uniformerad tjänst med 773 poliser (7 procent). Polismyndigheten bedömer att det ökade antalet uniformerade poliser i yttre tjänst ger bättre förutsättningar i det brottsförebyggande arbetet.
Den lokala polisiära närvaron redovisas nerbruten på Polismyndighetens brottsförebyggande- och ingripandeverksamhet (BF/IGV) samt områdes- och kommunpolisverksamheten. Under 2025 ökade antalet anställda i brottsförebyggande- och ingripandeverksamheten med 643 anställda (7 procent). År 2024 var motsvarande siffra 467 anställda. Ökningen har skett i samtliga polisregioner.
Antalet områdespoliser, vars uppdrag bl.a. består i att verka brottsförebyggande och trygghetsskapande i ett utpekat geografiskt område, ökade under 2025 med 206 anställda (14 procent). Motsvarande siffra för 2024 var 168 (13 procent). Kommunpolisers huvuduppdrag är att driva och samordna lokalpolisområdenas brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete tillsammans med bl.a. kommunen. Antalet kommunpoliser har under flera år legat på ungefär samma nivå. Under 2025 arbetade totalt 250 kommunpoliser vid myndigheten, en ökning med en polis jämfört med 2024.
Polismyndighetens brottsförebyggande arbete ger resultat
Polismyndigheten har fortsatt att genomföra sin strategi för det brottsförebyggande arbetet och bedömer att den under 2025 har bidragit till ett mer kunskapsbaserat och målinriktat arbetssätt. Strategins grundtanke, att rikta resurser mot aktuella brottsproblem, har omsatts i operativa inriktningar och riktade insatser som styrs av lägesbilder, underrättelser och statistik. Arbetet har enligt myndigheten resulterat i mätbara effekter, såsom minskat antal brottsanmälningar, begränsat handlingsutrymme för kriminella aktörer samt återtagna brottsvinster. Polismyndigheten konstaterar samtidigt att den brottsförebyggande analysförmågan behöver vidareutvecklas och stärkas ytterligare. Därför har fler anställda genomgått grundutbildningen i brottsförebyggande arbete och den fördjupade utbildningen i praktisk tillämpning av SARA-modellen, som är en strukturerad metod för att
36
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 4
identifiera problem, analysera orsaker, genomföra åtgärder och följa upp resultat (Polismyndighetens årsredovisning 2025).
Antalet anmälningar av tillgreppsbrott som bedöms vara kopplade till internationella brottsnätverk sjunker avsevärt. Polismyndigheten bedömer att proaktivt arbete mot stöldligorna, bl.a. genom mer offensiv användning av utlänningslagen, har bidragit till den positiva utvecklingen. Under 2025 har totalt ca 400 internationella brottsaktörer avvisats från Sverige med återreseförbud (Polismyndighetens årsredovisning 2025).
Fokus på förebyggande arbete för att förhindra mäns våld mot kvinnor
Åtgärder för att förebygga mäns våld mot kvinnor har enligt Polismyndigheten gett resultat. Sedan 2023 har närmare 1 000 individer kartlagts som högriskaktörer i relationsvåld eller potentiella serievåldtäktsaktörer och blivit föremål för olika våldsreducerande åtgärder. I flera fall bedöms åtgärderna ha reducerat aktörernas våldsutövande. En effektutvärdering av RRI-metoden (riskreducerande insatser), som syftar till att genom strukturerade samtal påverka våldsutövare till att förändra sitt beteende och minska hotbilden, pekar på goda resultat. Vidare har Polismyndigheten under 2025 vidtagit flera breda brottsförebyggande åtgärder mot mäns våld mot kvinnor. Kampanjen Våld är inte en privatsak har återlanserats och det har genomförts s.k. fridsinsatser med dörrknackning för att upplysa om våld i nära relation samt insatser i krog- och taximiljö för att öka tryggheten och motverka brott mot kvinnor i offentlig miljö. Sammanfattningsvis har detta arbete bidragit till fler redovisade ärenden och misstänkta personer till åklagare för våld mot kvinnor än något tidigare år. Även antalet åtal har ökat, särskilt för sexualbrott, ofredande och olaga hot (Polismyndighetens årsredovisning 2025).
Fortsatt utveckling av det förebyggande arbetet mot ekonomisk brottslighet
Polismyndigheten och Ekobrottsmyndigheten har fortsatt att utveckla det förebyggande arbetet mot ekonomisk brottslighet. Under året har Polismyndigheten utvecklat den brottsförebyggande samverkan med andra myndigheter och aktörer i arbetet mot den kriminella ekonomin. Den 1 april 2025 inrättades även ett finansiellt underrättelsecentrum (Finuc), där Polismyndigheten tillsammans med Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket och ett antal privata aktörer verkar för att effektivisera samverkan och reducera strategiska sårbarheter.
Polismyndigheten har under 2025 arbetat förebyggande mot bedrägerier genom bl.a. informationsspridning tillsammans med telekombranschen och Post- och telestyrelsen om det operatörsgemensamma numret 7726 för rapportering av misstänkta sms. Flera tusen falska sms bedöms ha stoppats tack vare rapporter inkomna genom numret. Polismyndigheten har även stärkt det förebyggande arbetet mot kortbedrägerier genom ett nytt sätt att arbeta tillsammans med Konsumentverket och storbankerna. En informationskampanj riktad till personer över 60 år har också genomförts i syfte att motverka telefonbedrägerier. Under 2025 fortsatte brottsvinsterna från telefonbedrägerierna att minska, med 29 procent jämfört med 2024 och med
57 procent jämfört med 2023 (Polismyndighetens årsredovisning 2025).
Ekobrottsmyndighetens brottsförebyggande arbete är i huvudsak inriktat på samverkan med andra myndigheter, kommuner, regioner, näringsliv och organisationer som har möjlighet att vidta brottsförebyggande åtgärder. Ekobrottsmyndigheten har haft ett uppdrag i sitt regleringsbrev för 2025 att redovisa hur myndigheten har säkerställt en ökad operativ förmåga att bekämpa den ekonomiska brottsligheten på ett effektivt sätt. Ekobrottsmyndigheten har under året
37
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 4
gjort förstärkningar av sitt brottsförebyggande kansli för att kunna arbeta mer strategiskt och stärka effektiviteten.
För att dela den kunskap Ekobrottsmyndigheten har om den ekonomiska brottsligheten har myndigheten publicerat en lägesbild. Den beskriver utvecklingen av brottsligheten och betonar att samhällets gemensamma kraftsamling mot den ekonomiska brottsligheten är avgörande för att vända utvecklingen.
Ekobrottsmyndigheten arbetar tillsammans med tillsynsmyndigheter och organisationer för att synliggöra och motverka yrkespersoner som riskerar att användas som möjliggörare, dvs. personer som antingen omedvetet delar med sig av kunskap eller som medvetet säljer sina tjänster för att möjliggöra brott. Den ökade efterfrågan från tillsynsmyndigheterna på myndighetens kunskap och stöd tyder på en ökad medvetenhet och fokus hos dem att utveckla sitt brottsförebyggande arbete.
Ekobrottsmyndigheten har fortsatt sitt arbete mot ekonomisk brottslighet inom vård och omsorg. Behovet av stöd från Ekobrottsmyndigheten har sedan arbetet inleddes 2023 ändrat fokus från att skapa medvetenhet kring brottsligheten till att ge mer konkret stöd i hur man kan motverka denna brottslighet genom exempelvis upphandling eller avtalsuppföljning. Myndigheten har gett fortsatt stöd till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) inom ramen för de regeringsuppdrag IVO fått med fokus på välfärdsbrottslighet inom hälso- och sjukvården (S2024/00037) samt inom den sociala omsorgen (S2024/00041). Störst fokus har myndigheten haft på att ge IVO stöd i regeringsuppdraget (S2024/01643 [delvis]) att stärka tillsynen av bl.a. stödboenden och HVB-hem. I detta arbete har kompetens och resurser från såväl den brottsförebyggande och utredande verksamheten som underrättelseverksamheten deltagit. Arbetet har skett i samverkan med Polismyndigheten och Skatteverket.
I juli 2025 fick Ekobrottsmyndigheten, Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten ett särskilt uppdrag att bl.a. stärka myndigheternas strategiska och operativa samarbete mot ekonomisk brottslighet, och att vidta åtgärder för att öka utrednings- och lagföringstakten, särskilt när det gäller kvalificerad och systemhotande
ekonomisk brottslighet (Ju2025/01527). Samma myndigheter har också tillsammans med Kronofogdemyndigheten, Skatteverket och Tullverket haft i uppdrag att stärka förmågan att återta brottsvinster (Ju2025/01525).
2.6.7Stöd till brottsoffer
Brottsutsattas upplevelser av kontakterna med rättsväsendet har förbättrats något
Av NTU 2025 framgår att 32 procent av befolkningen har stort förtroende för att rättsväsendet som helhet behandlar brottsutsatta på ett bra sätt, vilket är högre än både 2023 och 2024 (29 respektive 30 procent). Kvinnor har något högre förtroende än män (33 respektive 30 procent). Män i den yngsta åldersgruppen (16–19 år) har dock högre förtroende än kvinnor i samma åldersgrupp, 42 respektive 32 procent.
38
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 4
Diagram 2.18 Brottsutsattas erfarenheter av polisen
Andel mycket nöjda eller ganska nöjda (procent)
100
| 90 | |||||||||
| 80 | |||||||||
| 70 | |||||||||
| 60 | |||||||||
| 50 | |||||||||
| 40 | |||||||||
| 30 | |||||||||
| 20 | |||||||||
| 10 | |||||||||
| 0 | |||||||||
| 16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 |
| Positiva erfarenheter av polisen | Nöjd med polisens tillgänglighet | ||||||||
| Nöjd med polisens bemötande | Nöjd med polisens information | ||||||||
| Nöjd med polisens effektivitet | |||||||||
Källa: Nationella trygghetsundersökningen, Brå.
Av de personer som har utsatts för brott och anmält brottet till polisen under de senaste tre åren har 42 procent en sammantaget positiv erfarenhet av polisen, vilket är ungefär samma nivå som 2024. Andelen har gradvis minskat något under en tioårsperiod. En högre andel kvinnor än män har en positiv erfarenhet, 46 jämfört med 39 procent 2025.
Andelen brottsutsatta som har en positiv upplevelse av polisens tillgänglighet ökade under 2025 medan upplevelsen av bemötande, information samt effektivitet och förmåga att utreda och klara upp brott var oförändrat 2025 jämfört med 2024 (se diagram 2.18). Kvinnor är i större utsträckning än män nöjda med polisens tillgänglighet, bemötande, effektivitet och information.
Resultat för hur brottsutsatta upplever bemötandet av åklagare, domstolar och målsägandebiträden finns för 2018–2025. För såväl åklagare som domstolar och målsägandebiträden har andelen med positiva erfarenheter varierat under mätperioden. Andelen brottsutsatta som under de tre senaste åren har varit i kontakt med en åklagare och som har positiva erfarenheter av kontakten ökade från
43 procent 2024 till 47 procent 2025. Andelen som har positiva erfarenheter ökade mest för kvinnor och även den totala nivån är högre för kvinnor än för män.
Bland de personer som varit i kontakt med domstol de senaste tre åren är andelen som har positiva erfarenheter oförändrad jämfört med 2024. Under 2025 var den totala andelen som uppger sig vara nöjda med det bemötande som de fått i domstolen 57 procent, vilket var oförändrat jämfört med 2024. Andelen män som har positiva erfarenheter ökade mellan 2024 och 2025, men andelen kvinnor med positiva erfarenheter minskade något. Kvinnor är dock fortfarande mer nöjda med bemötandet i domstol än män, 59 jämfört med 55 procent.
Andelen som har positiva erfarenheter av målsägandebiträde var i stort sett oförändrad mellan 2024 och 2025. Detta gällde både kvinnor och män, och i likhet med erfarenheten av polis, åklagare och domstol har kvinnor i högre grad än män positiva erfarenheter av målsägandebiträde, 77 jämfört med 64 procent.
Stärkt stöd till brottsoffer och vittnen
Brottsoffermyndigheten har tillsammans med Domstolsverket i uppdrag att verka för att det ska finnas tillgång till vittnesstöd i samtliga tingsrätter och hovrätter. Drygt
39
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 4
30 000 personer fick stöd av vittnesstödsverksamheten under 2025, vilket är detsamma som föregående år. Domstolsverket och Brottsoffermyndigheten har ett nära samarbete med Brottsofferjouren Sverige för att ta fram nationella riktlinjer. Rekommendationen från myndigheterna är att det även upprättas lokala riktlinjer samt mallar och stöd för hur dessa kan se ut och att de finns tillgängliga för samtliga domstolar. Domstolsverket utbildar även domstolarnas personal om hur stödverksamheten fungerar. Brottsoffermyndigheten har också haft i uppdrag att ta fram och sprida ett informations- och utbildningsmaterial om vikten av att vittna, vilket redovisades i september 2025.
I syfte att stärka stödet till brottsoffer har Brottsoffermyndigheten fått i uppdrag att vara nationell strategisk samordningsansvarig myndighet för brottsofferfrågor. Myndigheten har under 2025 fokuserat på fördjupade studier avseende det svenska brottsofferstödet samt det nationella nätverket för brottsoffersamverkan som leds av myndigheten. Brottsoffermyndigheten kommer årligen redovisa uppdragets fortsatta utveckling i sin årsredovisning.
Brottsoffermyndigheten har vidare fått i uppdrag att förbereda för och inrätta en nationell samordningsfunktion som ska stödja och hjälpa brottsoffer som utsatts för terroristbrottslighet och brottsoffer som utsatts för annan allvarlig brottslighet som innefattat förstörelse av bostad. Funktionen ska underlätta kontakter med offentlig förvaltning och andra relevanta aktörer i Sverige och bidra till att dessa brottsoffer får det stöd de behöver på ett så smidigt och effektivt sätt som möjligt. Funktionen har varit operativ sedan den 31 mars 2026.
Under året har Brottsoffermyndigheten redovisat sitt uppdrag med att utveckla och fördjupa informationen i Brottsofferguiden samt genomföra informationsinsatser om hur webbsidan kan hjälpa brottsoffer, med ett särskilt fokus på information till brottsoffer utsatta bl.a. för mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer, prostitution och människohandel samt hedersrelaterat våld och förtryck. Av slutredovisningen som skedde i maj 2026 framgår att informationsinsatserna har bidragit till att öka tillgången till information för personer som utsatts för brott och att de prioriterade målgrupperna särskilt gynnats (Ju2026/01309, se också Ju2025/02717).
Polismyndigheten har under 2025 arbetat för att förbättra hanteringen av skyddsbehov för hotade personer. Ett nytt arbetssätt innebär att en begäran om biträde alltid ska skickas till brottsoffer och personsäkerhetsverksamheten (Bops) i de fall den individuella skyddsbedömningen pekar på en hög hotbild. Polismyndigheten har vidare under 2025 arbetat för att förbättra polisanställdas kunskap om stöd och skyddsåtgärder till brottsoffer genom olika interna informationsinsatser. Sedan den
1 juli 2025 finns lagkrav på att det ska finnas en utsedd kontaktperson både till den som ska skyddas av ett kontaktförbud och till den förbudet avser. Polismyndigheten arbetar nu med att omhänderta det nya lagkravet. Myndigheten har även infört en ny teknisk lösning med övervakning med fotboja. Utfallet bedöms vara gott och det har skett en viss ökning av kontaktförbudsärenden med elektronisk övervakning under 2025.
Åklagarmyndigheten samverkar med Polismyndigheten både centralt och lokalt i frågor som rör bemötande av brottsoffer. Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten och Domstolsverket redovisade i januari 2026 ett gemensamt uppdrag att stärka stödet till brottsoffer och vittnen. Polismyndigheten har vidtagit eller påbörjat åtgärder bl.a. för att förbättra webbaserad information till brottsoffer och stärka intern kompetens och rutiner kring brottsofferfrågor.
40
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 4
Fortsatt ökning av antalet brottsskadeansökningar och högre utbetald brottsskadeersättning
Antalet inkomna ärenden om brottsskadeersättning till Brottsoffermyndigheten under 2025 uppgick till ca 14 000, vilket är en ökning med 4 procent jämfört med föregående år. Antalet inkomna ärenden har ökat de senaste åren och kan jämföras med att det 2022 inkom 10 285 ärenden. Under 2025 avgjordes 12 300 ärenden, vilket är en minskning med 2,5 procent jämfört med 2024. Det ligger dock på ungefär samma nivå om man ser till de tre senaste åren.
Under 2025 utbetalades 282 miljoner kronor i brottsskadeersättning, vilket är en ökning med 45 procent jämfört med 2024. Det beror både på fler bifallsbeslut och en högre genomsnittlig ersättning per ärende. Brottsskadeersättningen har ökat tydligt under de senaste åren och en av anledningarna är att ersättningsnivåerna för kränkning höjdes 2022. Mellan åren 2023 och 2025 har den totala ökningen varit 86,5 procent.
Den genomsnittliga handläggningstiden för ärendena om brottsskadeersättning vid myndigheten har fortsatt öka. År 2025 uppgick den till 95 dagar, vilket är en ökning med 17 procent jämfört med 2024 (81 dagar). Ärendebalansen fortsätter också att öka och uppgår nu till drygt 4 600 ärenden. Det är en ökning med 57 procent jämfört med föregående år.
Något ökade intäkter från regressverksamheten
Intäkterna från regressverksamheten, dvs. den verksamhet där staten kräver gärningspersonen på den brottsskadeersättning som Brottsoffermyndigheten i deras ställe har betalt till brottsoffret, uppgick till drygt 55 miljoner kronor. Det är en marginell höjning mot föregående år (54 miljoner kronor). Registreringsbalansen, dvs. det sammanlagda antalet ärenden som är på väg att registreras, har ökat med nästan 33 procent på ett år. Regressintäkterna motsvarade under 2025 knappt 20 procent av statens utgifter för brottsskadeersättningen.
Fortsatt ökade intäkter till Brottsofferfonden
Under 2025 uppgick Brottsofferfondens intäkter till nästan 78 miljoner kronor, vilket är en ökning med 7 procent jämfört med föregående år. Under året fördelades drygt 66 miljoner kronor. Antalet inkomna ansökningar till fonden ökade med 10 procent jämfört med 2024. Den största delen av fondens medel gick fortsatt till Brottsofferjouren Sverige och de lokala brottsofferjourerna. Totalt 16 miljoner kronor av fondens fördelade medel gick till brottsofferinriktade forskningsprojekt.
2.7Tillkännagivanden
Omständigheter som särskilt ska beaktas som skäl för livstids fängelse för mord
Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om livstids fängelse för mord (bet. 2020/21:JuU31, rskr. 2020/21:29). Av tillkännagivandet följer att regeringen bör följa utvecklingen av rättspraxis noggrant när det gäller straffet för mord. Om det skulle visa sig att dödligt våld mot närstående och gängrelaterade mord inte i betydligt större utsträckning än tidigare leder till livstids fängelse bör regeringen utan dröjsmål återkomma till riksdagen med ett nytt lagförslag som säkerställer att så blir fallet (bet. 2020/21:JuU31 s. 11).
Regeringen gav i regleringsbrevet för budgetåret 2024 Brottsförebyggande rådet (Brå) i uppdrag att utvärdera 2020 års lagändring om straffet för mord. Uppdraget redovisades i mars 2026. Av Brås rapport framgår att andelen livstidsdömda för
41
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 4
partnermord ökade från 20 procent under perioden före lagändringen (2016–2019) till 66 procent under perioden efter lagändringen (2020–2023). För mord i kriminell miljö ökade andelen livstidsdömda från 28 till 67 procent under motsvarande perioder (Brå, 2026:6, Livstidsstraff för mord). Regeringen konstaterar att dödligt våld mot närstående och gängrelaterade mord leder till livstids fängelse i betydligt större utsträckning än tidigare. Regeringen anser att tillkännagivandet därmed är tillgodosett och slutbehandlat.
Förundersökning
Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att begränsa möjligheterna till förundersökningsbegränsning, direktavskrivning och åtalsunderlåtelse (bet. 2021/22:JuU24 punkt 23, rskr. 2021/22:216). Av tillkännagivandet följer att regeringen så snart som möjligt ska återkomma till riksdagen med ett förslag som innebär att möjligheterna till förundersökningsbegränsning, direktavskrivning och åtalsunderlåtelse begränsas så att fler brott kan utredas och klaras upp (bet. 2021/22:JuU24 s. 49).
I januari 2022 beslutade regeringen tilläggsdirektiv till Flerbrottsutredningen som även fick i uppdrag att se över regelverket för förundersökningsbegränsning, åtalsunderlåtelse och direktavskrivning (Ju 2021:08, dir. 2022:1). I uppdraget ingick bl.a. att analysera om regelverket är effektivt och ändamålsenligt och att vid behov lämna förslag på författningsändringar eller andra åtgärder som bedöms nödvändiga. Uppdraget redovisades i januari 2023 genom betänkandet Skärpta straff för flerfaldig brottslighet (SOU 2023:1). I betänkandet föreslås ett antal lagändringar som syftar till att skärpa straffen för dem som vid ett och samma tillfälle döms för flera olika brott. När det gäller åtalsunderlåtelse, förundersökningsbegränsning och direktavskrivning konstaterar utredningen att den nuvarande ordningen fungerar väl. Utredningen lämnar därför inte några förslag till lagändringar i den delen. Betänkandet har remissbehandlats.
Vidare beslutade regeringen den 20 juli 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av straffskalorna och reformera påföljdssystemet, bl.a. med avseende på flerfaldig brottslighet (dir. 2023:115). Utredningen redovisade sitt uppdrag den 5 juni 2025 genom betänkandet En straffreform (SOU 2025:66). Betänkandet har remissbehandlats.
Den 8 januari 2026 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av straffprocessen, med särskilt fokus på de processuella konsekvenserna av genomförda och pågående straffrättsliga reformer (dir. 2026:1). Utredaren ska bl.a. analysera hur regelverket för åtalsunderlåtelse, förundersökningsbegränsning och direktavskrivning påverkas av genomförda och pågående straffrättsliga reformer och ta ställning till om reglerna bör ändras för att vara ändamålsenliga verktyg vid utredning och lagföring av brott. Uppdraget ska redovisas senast den 8 juli 2027.
Regeringen beslutade den 9 april 2026 propositionen Dubbla straff för brott i kriminella nätverk och skärpta straffskalor (prop. 2025/26:218). Lagändringarna trädde i kraft den 1 augusti 2026, och innebär bl.a. att närmare femtio straffskalor skärps.
Den 30 juni 2026 beslutade regeringen propositionen Ett nytt straffrättsligt påföljdssystem (prop. 2025/26:297). Lagändringarna syftar till att åstadkomma ett mer rättvist straffsystem där straffen på ett bättre sätt återspeglar brottslighetens allvar, påföljderna som döms ut i större utsträckning framstår som rimliga och rättvisa, brottsofferperspektivet ges ett ökat inflytande och samhällsskyddet förbättras. Det innebär bl.a. att ett system för villkorligt fängelse införs och att tillkommande brott, vid flerfaldig brottslighet, ska ges ett större genomslag i straffmätningen. Lagändringarna träder i kraft den dag som regeringen bestämmer.
42
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 4
Sammantaget har regeringen vidtagit en rad åtgärder för att skapa förutsättningar för att fler brott ska utredas och klaras upp. De skärpta straffskalorna i kombination med att tillkommande brott, vid flerfaldig brottslighet, ska ges ett större genomslag vid straffmätningen innebär att möjligheterna till förundersökningsbegränsning, direktavskrivning och åtalsunderlåtelse begränsas. Regeringen bedömer därför att tillkännagivandet är tillgodosett och därmed slutbehandlat.
43
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 4
2.8Budgetförslag
2.8.11:1 Polismyndigheten
Tabell 2.6 Anslagsutveckling 1:1 Polismyndigheten
Tusental kronor
| 2025 | Utfall | 44 759 379 | Anslagssparande | 420 064 |
| 2026 | Anslag | 48 540 5331 | Utgiftsprognos | 48 423 129 |
| 2027 | Förslag | 49 039 271 | ||
| 2028 | Beräknat | 49 685 6542 | ||
| 2029 | Beräknat | 50 231 1493 |
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 49 100 135 tkr i 2027 års prisnivå.
3Motsvarar 48 905 516 tkr i 2027 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för utgifter avseende Polismyndighetens verksamhet. Anslaget får också användas för bidrag till organisationer som hjälper personer att lämna ett liv i kriminalitet (avhopparverksamhet).
Skälen för regeringens förslag
Tabell 2.7 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:1 Polismyndigheten
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 | |
| Anvisat 20261 | 48 375 533 | 48 375 533 | 48 375 533 |
| Pris- och löneomräkning2 | 729 333 | 1 314 868 | 2 057 264 |
| Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | -65 595 | -4 747 | -201 648 |
| Överföring till/från andra anslag | |||
| Övrigt | |||
| Förslag/beräknat anslag | 49 039 271 | 49 685 654 | 50 231 149 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2026. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2028–2029 är preliminär.
De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att den tillfälliga satsningen på inre utlänningskontroller upphör vid årsskiftet 2026. Anslaget minskas därför med 100 000 000 kronor fr.o.m. 2027.
Regeringen har med stöd av 3 a § förordningen (2002:760) om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor medgett att utbildning enligt 4 § förordningen (2014:1105) om utbildning till polisman får bedrivas vid ytterligare ett lärosäte under förutsättning att det finns en överenskommelse om uppdragsutbildning mellan lärosätet och Polismyndigheten (U2025/01793). Överenskommelsen innebär att polisutbildningen ska bedrivas fr.o.m. vårterminen 2027. Anslaget ökas därför med 111 000 000 kronor 2027. Anslaget beräknas därefter öka med 208 000 000 kronor fr.o.m. 2028.
Den tillfälliga satsningen på projektering av en anläggning där polisen kan öva, utbildas och samverka under säkra former upphör vid årsskiftet 2026. Anslaget minskas därför med 89 000 000 kronor fr.o.m. 2027.
45
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 4
Utifrån det allvarliga säkerhetspolitiska läget sker en omfattande upprustning av det civila försvaret. Polismyndigheten är sektorsansvarig myndighet och har särskild betydelse för det civila försvaret och totalförsvaret. Med oförändrad anslagsnivå kan nödvändig verksamhet inom området inte upprätthållas. Anslaget ökas därför med 61 000 000 kronor 2027. Anslaget beräknas därefter öka med 106 000 000 kronor fr.o.m. 2028.
Den tillfälliga satsningen på införandet av ett nytt kommunikationssystem för samhällsviktiga aktörer, Rakel Generation 2, prolongeras 2027. Anslaget ökas därför med 73 000 000 kronor 2027.
Den tidigare beräknade minskningen av anslaget med 1 000 000 kronor genomförs för att finansiera motsvarande ökning av anslaget 1:13 Avgifter till vissa internationella sammanslutningar. Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget.
De ändringar i utlänningslagen (2005:716) som trädde i kraft den 1 september 2026 innebär skärpta regler om utvisning på grund av brott (prop. 2025/26:235, bet. 2025/26:SfU33, rskr. 2025/26:407). Detta innebär att antalet verkställighetsärenden hos Polismyndigheten förväntas öka. Anslaget ökas därför med 120 000 000 kronor 2027. Anslaget beräknas därefter öka med 120 000 000 kronor 2028 och minska med 180 000 000 kronor fr.o.m. 2029.
Den tidigare beräknade minskningen av anslaget med 55 000 000 kronor för minskade kostnader för inlösen av vissa halvautomatiska vapen genomförs. Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget.
Polismyndigheten och Kungliga hovstaten har ingått en överenskommelse om ansvaret för bevakningen av Solliden som innebär en förändring i fördelningen av kostnaderna. Anslaget minskas därför med 5 000 000 kronor fr.o.m. 2027. Anslaget 1:1 Kungliga hov- och slottsstaten inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse ökas med motsvarande belopp.
Polismyndigheten har fått i uppdrag att förbereda utfärdandet av personidentifieringsuppgifter för fysiska och juridiska personer för den europeiska digitala identitetsplånboken enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG (Ju2026/00817). Anslaget ökas därför med 7 000 000 kronor fr.o.m. 2027. Anslaget 2:1 Digitaliseringsmyndigheten inom utgiftsområde 22 Kommunikationer minskas med 2 000 000 kronor fr.o.m. 2027 och anslaget 1:11 Bolagsverket inom utgiftsområde 24 Näringsliv minskas med 5 000 000 kronor fr.o.m. 2027.
Den tillfälliga satsningen på att stärka och utveckla arbetet med tillståndsprövning för skjutvapen upphör vid årsskiftet 2026. Anslaget minskas därför med 4 000 000 kronor fr.o.m. 2027.
Den tidigare beräknade minskningen av anslaget med 60 000 000 kronor för minskade kostnader till följd av ett system med administrativa sanktioner i socialförsäkringen genomförs. Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget.
Den tidigare beräknade minskningen av anslaget med 43 800 000 kronor genomförs för att finansiera en ökning av anslaget 4:6 Statens institutionsstyrelse inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg med 43 000 000 kronor och en ökning av anslaget 1:11 Rättsliga biträden m.m. med 800 000 kronor. Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget.
46
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 4
I förhållande till beräknad anslagsnivå för 2027 i budgetpropositionen för 2026 innebär tillämpningen av principerna också att det tidigare beräknade tillskottet på
2 882 000 000 kronor för fortsatt tillväxt inte genomförs och att anslaget därför inte ökas i enlighet med tidigare redovisade beräkningar.
Regeringen föreslår att 49 039 271 000 kronor anvisas under anslaget 1:1 Polismyndigheten för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 49 685 654 000 kronor respektive 50 231 149 000 kronor.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 2.8 Avgiftsfinansierad verksamhet vid Polismyndigheten
| Verksam- | ||||||
| Ack. | hetens | Kostnader | Ack. | |||
| resultat | Resultat | intäkter | som ska | Resultat | resultat | |
| Verksamhet | t.o.m. 2025 | 2026 | 2027 | täckas 2027 | 2027 | 2027 |
| Verksamheter där | ||||||
| intäkterna inte disponeras | ||||||
| Offentligrättslig verksamhet | - | - | 95 000 | - | - | - |
| Verksamheter där | ||||||
| intäkterna disponeras | ||||||
| Offentligrättslig verksamhet | -389 604 | 28 000 | 1 389 000 | 1 255 000 | 134 000 | -227 604 |
| varav passhantering | -333 172 | 48 000 | 1 009 000 | 905 000 | 104 000 | -181 172 |
| varav identitetskort1 | -56 432 | -20 000 | 380 000 | 350 000 | 30 000 | -46 432 |
| Uppdragsverksamhet | 4 643 | 400 | 5 110 | 5 110 | 0 | 5 043 |
| Verksamhet där intäkterna | ||||||
| disponeras och redovisas | ||||||
| mot anslag | ||||||
| Offentligrättslig verksamhet | - | - | 35 000 | - | - | - |
| Uppdragsverksamhet | - | - | 6 192 | - | - | - |
1Genom en ändring i förordningen (2005:661) om nationellt identitetskort höjs ansökningsavgiften den 1 december 2026 till 500 kronor.
Källa: Polismyndigheten.
Verksamheten passhantering beräknas redovisa positiva resultat, men på grund av att efterfrågan på pass har varit lägre än vad som tidigare beräknats minskar inte det ackumulerade underskottet i verksamheten i den takt som tidigare beräknats. Polismyndigheten arbetar för att flytta ansökningsflöde från 2027 till hösten 2026 i syfte att dämpa den förväntade höga efterfrågan under 2027, då giltighetstiden för många resehandlingar går ut.
Även efterfrågan på nationellt identitetskort har varit lägre än vad som tidigare beräknats. Det har medfört lägre intäkter i verksamheten, vilket bidrar till att det ackumulerade underskottet beräknas öka 2026. Från och med december 2026 omfattar verksamheten även utfärdande av statlig e-legitimation, som enligt förordningen (2005:661) om nationellt identitetskort och förordningen (2026:1359) om statlig e-legitimation och elektronisk identifiering kommer att kunna placeras på det nationella identitetskortet för svenska medborgare och ett nytt identitetskort för folkbokförda utlänningar. Avgiften för respektive kort kommer att vara 500 kronor. Det innebär en höjning av avgiften för nationella identitetskort med 100 kronor. Utökningen av verksamheten för identitetskort bidrar till att både beräknade intäkter och kostnader ökar. För 2027 beräknas verksamheten redovisa ett positivt resultat och det ackumulerade underskottet minska.
Det ackumulerade överskottet i uppdragsverksamhet där intäkterna disponeras beräknas öka till följd av ett positivt resultat 2026 i verksamheten Forensisk undersökning.
47
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 4
2.8.21:2 Säkerhetspolisen
Tabell 2.9 Anslagsutveckling 1:2 Säkerhetspolisen
Tusental kronor
| 2025 | Utfall | 2 736 459 | Anslagssparande | 80 003 |
| 2026 | Anslag | 3 047 5001 | Utgiftsprognos | 3 060 362 |
| 2027 | Förslag | 3 159 524 | ||
| 2028 | Beräknat | 3 197 2672 | ||
| 2029 | Beräknat | 3 245 1543 |
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 3 159 523 tkr i 2027 års prisnivå.
3Motsvarar 3 159 525 tkr i 2027 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för Säkerhetspolisens förvaltningsutgifter.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 2.10 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:2 Säkerhetspolisen
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 | |
| Anvisat 20261 | 3 047 500 | 3 047 500 | 3 047 500 |
| Pris- och löneomräkning2 | 45 024 | 81 967 | 128 838 |
| Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | 67 000 | 67 800 | 68 816 |
| Överföring till/från andra anslag | |||
| Övrigt | |||
| Förslag/beräknat anslag | 3 159 524 | 3 197 267 | 3 245 154 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2026. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2028–2029 är preliminär.
De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att Säkerhetspolisen tillförs medel enligt tidigare beräkningar. Med oförändrad anslagsnivå kan nödvändig verksamhet inte upprätthållas. Anslaget ökas därför med 67 000 000 kronor fr.o.m. 2027.
Regeringen föreslår att 3 159 524 000 kronor anvisas under anslaget 1:2 Säkerhetspolisen för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 3 197 267 000 kronor respektive
3 245 154 000 kronor.
48
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 4
2.8.31:3 Åklagarmyndigheten
Tabell 2.11 Anslagsutveckling 1:3 Åklagarmyndigheten
Tusental kronor
| 2025 | Utfall | 2 809 916 | Anslagssparande | 57 564 |
| 2026 | Anslag | 2 891 9031 | Utgiftsprognos | 2 923 069 |
| 2027 | Förslag | 2 943 661 | ||
| 2028 | Beräknat | 2 972 6922 | ||
| 2029 | Beräknat | 3 016 1923 |
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 2 935 569 tkr i 2027 års prisnivå.
3Motsvarar 2 935 570 tkr i 2027 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för Åklagarmyndighetens förvaltningsutgifter.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 2.12 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:3 Åklagarmyndigheten
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 | |
| Anvisat 20261 | 2 891 903 | 2 891 903 | 2 891 903 |
| Pris- och löneomräkning2 | 48 952 | 86 142 | 129 720 |
| Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | 2 806 | -5 353 | -5 431 |
| Överföring till/från andra anslag | |||
| Övrigt | |||
| Förslag/beräknat anslag | 2 943 661 | 2 972 692 | 3 016 192 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2026. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2028–2029 är preliminär.
De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att anslagsnivån 2027 föreslås väsentligen motsvara den fastställda nivån för 2026.
Mot bakgrund av det allvarliga säkerhetspolitiska läget sker en omfattande upprustning av det civila försvaret. Åklagarmyndigheten har som beredskapsmyndighet särskild betydelse för det civila försvaret och totalförsvaret. Med oförändrad anslagsnivå kan nödvändig verksamhet inom området inte upprätthållas. Anslaget ökas därför med
4 000 000 kronor 2027.
De ändringar i utlänningslagen (2005:716) som trädde i kraft den 1 september 2026 innebär skärpta regler om utvisning på grund av brott (prop. 2025/26:235, bet. 2025/26:SfU33, rskr. 2025/26:407). Anslaget ökas därför med 10 000 000 kronor fr.o.m. 2027.
Den nya lagstiftningen om införandet av ett administrativt sanktionssystem i socialförsäkringen som trädde i kraft den 1 juli 2026 (prop. 2025/26:210, bet. 2025/26:SfU26, rskr. 2025/26:290) innebär att Åklagarmyndighetens kostnader minskar. Anslaget minskas därför med 5 000 000 kronor 2027. Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget.
I förhållande till beräknad anslagsnivå för 2027 i budgetpropositionen för 2026 innebär tillämpningen av principerna också att det tidigare beräknade tillskottet på
49
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 4
150 000 000 kronor för förstärkning av Åklagarmyndigheten inte genomförs och att anslaget därför inte ökas i enlighet med tidigare redovisade beräkningar.
Regeringen föreslår att 2 943 661 000 kronor anvisas under anslaget
1:3 Åklagarmyndigheten för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 2 972 692 000 kronor respektive 3 016 192 000 kronor.
2.8.41:4 Ekobrottsmyndigheten
Tabell 2.13 Anslagsutveckling 1:4 Ekobrottsmyndigheten
Tusental kronor
| 2025 | Utfall | 1 185 073 | Anslagssparande | -12 835 |
| 2026 | Anslag | 1 218 8831 | Utgiftsprognos | 1 205 164 |
| 2027 | Förslag | 1 252 771 | ||
| 2028 | Beräknat | 1 270 8182 | ||
| 2029 | Beräknat | 1 272 0093 |
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 1 258 437 tkr i 2027 års prisnivå.
3Motsvarar 1 239 176 tkr i 2027 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för Ekobrottsmyndighetens förvaltningsutgifter.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 2.14 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:4 Ekobrottsmyndigheten
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 | |
| Anvisat 20261 | 1 218 883 | 1 218 883 | 1 218 883 |
| Pris- och löneomräkning2 | 16 888 | 29 045 | 49 631 |
| Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | 17 000 | 22 890 | 3 495 |
| Överföring till/från andra anslag | |||
| Övrigt | |||
| Förslag/beräknat anslag | 1 252 771 | 1 270 818 | 1 272 009 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2026. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2028–2029 är preliminär.
De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att anslagsnivån 2027 föreslås väsentligen motsvara den fastställda nivån för 2026.
Den nya lagstiftning om subventionsbrott som trädde i kraft den 1 januari 2026 innebär att det straffrättsliga skyddet mot fusk, missbruk och felaktiga utbetalningar av statliga företagsstöd och EU-stöd stärks (prop. 2024/25:187, bet. 2025/26:FiU12, rskr. 2025/26:56). Anslaget ökas därför med 14 000 000 kronor 2027.
De ändringar i utlänningslagen (2005:716) som trädde i kraft den 1 september 2026 innebär skärpta regler om utvisning på grund av brott (prop. 2025/26:235, bet. 2025/26:SfU33, rskr. 2025/26:407). Anslaget ökas därför med 3 000 000 kronor fr.o.m. 2027.
50
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 4
Regeringen föreslår att 1 252 771 000 kronor anvisas under anslaget
1:4 Ekobrottsmyndigheten för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 1 270 818 000 kronor respektive 1 272 009 000 kronor.
2.8.51:5 Sveriges Domstolar
Tabell 2.15 Anslagsutveckling 1:5 Sveriges Domstolar
Tusental kronor
| 2025 | Utfall | 8 165 422 | Anslagssparande | 56 434 |
| 2026 | Anslag | 8 452 9271 | Utgiftsprognos | 8 443 744 |
| 2027 | Förslag | 8 640 612 | ||
| 2028 | Beräknat | 8 735 6132 | ||
| 2029 | Beräknat | 8 810 5413 |
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 8 629 624 tkr i 2027 års prisnivå.
3Motsvarar 8 576 088 tkr i 2027 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för utgifter avseende de allmänna domstolarnas, de allmänna förvaltningsdomstolarnas, hyres- och arrendenämndernas, Rättshjälpsmyndighetens, Rättshjälpsnämndens, Notarienämndens, Överklagandenämnden för nämndemannauppdrags och Domstolsverkets verksamhet. Från och med den 1 april 2027 får anslaget även användas för Domaransvarsnämndens och Domstolsstyrelsens verksamhet. Vidare får anslaget användas för utgifter avseende den regionala avdelningen vid den enhetliga patentdomstolen.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 2.16 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:5 Sveriges Domstolar
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 | |
| Anvisat 20261 | 8 452 927 | 8 452 927 | 8 452 927 |
| Pris- och löneomräkning2 | 155 806 | 261 538 | 391 152 |
| Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | 31 879 | 21 148 | -33 538 |
| Överföring till/från andra anslag | |||
| Övrigt | |||
| Förslag/beräknat anslag | 8 640 612 | 8 735 613 | 8 810 541 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2026. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2028–2029 är preliminär.
De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att anslagsnivån 2027 föreslås väsentligen motsvara den fastställda nivån för 2026.
Mot bakgrund av det allvarliga säkerhetspolitiska läget sker en omfattande upprustning av det civila försvaret. Domstolsverket har som beredskapsmyndighet särskild betydelse för det civila försvaret och totalförsvaret. Med oförändrad anslagsnivå kan nödvändig verksamhet inom området inte upprätthållas. Anslaget ökas därför med
6 000 000 kronor 2027.
De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att anslaget för 2027 förändras till följd av lagändringar, bl.a. skärpta regler om utvisning
51
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 4
på grund av brott i utlänningslagen (2005:716) som trädde i kraft den 1 september 2026 (prop. 2025/26:235, bet. 2025/26:SfU33, rskr. 2025/26:407), fler verktyg till socialtjänsten när samtycke saknas som träder i kraft den 2 januari 2027 (prop.
2025/26:295, bet. 2025/26:SoU39, rskr. 2025/26:433), säkerhetsförvaring, en ny tidsobestämd frihetsberövande påföljd som trädde i kraft den 15 april 2026 (prop. 2025/26:95, bet. 2025/26:JuU27, rskr. 2025/26:191) samt införande av ett administrativt sanktionssystem i socialförsäkringen som trädde i kraft den 1 juli 2026 (prop. 2025/26:210, bet. 2025/26:SfU26, rskr. 2025/26:290). Anslaget ökas därför med 25 879 000 kronor 2027.
I förhållande till beräknad anslagsnivå för 2027 i budgetpropositionen för 2026 innebär tillämpningen av principerna också att det tidigare beräknade tillskottet på 200 000 000 kronor för förstärkning av domstolarna inte genomförs och att anslaget därför inte ökas i enlighet med tidigare redovisade beräkningar.
Regeringen föreslår att 8 640 612 000 kronor anvisas under anslaget 1:5 Sveriges Domstolar för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 8 735 613 000 kronor respektive 8 810 541 000 kronor.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 2.17 Offentligrättslig verksamhet vid Sveriges Domstolar
Tusental kronor
| Ack. | ||||||
| Ack. | resultat | |||||
| resultat | Resultat | Verksamhetens | Kostnader som | Resultat | utgående | |
| Verksamhet | t.o.m. 2025 | 2026 | intäkter 2027 | ska täckas 2027 | 2027 | 2027 |
Verksamheter där intäkterna inte disponeras
Offentligrättslig verksamhet
| Ansökningsavgifter m.m. | 170 000 |
Verksamheter där intäkterna disponeras
Offentligrättslig verksamhet
Verksamhet där intäkterna disponeras och redovisas mot anslag
Offentligrättslig verksamhet
| Uthyrning av lokaler m.m. | 15 700 |
Källa: Domstolsverket.
För 2027 prognosticeras Sveriges Domstolars avgifter, framför allt ansökningsavgifter, medföra intäkter motsvarande 170 000 000 kronor. Avgifterna för bl.a. uthyrning av lokaler prognosticeras till 15 700 000 kronor.
52
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 4
2.8.61:6 Kriminalvården
Tabell 2.18 Anslagsutveckling 1:6 Kriminalvården
Tusental kronor
| 2025 | Utfall | 20 281 866 | Anslagssparande | 759 604 | |
| 2026 | Anslag | 24 204 7211 | Utgiftsprognos | 23 400 667 | |
| 2027 | Förslag | 28 922 332 | |||
| 2028 | Beräknat | 31 986 0642 | |||
| 2029 | Beräknat | 34 638 3293 | |||
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 31 640 549 tkr i 2027 års prisnivå.
3Motsvarar 33 734 908 tkr i 2027 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för Kriminalvårdens förvaltningsutgifter. Vidare får anslaget användas för utgifter för
–förhyrning av anstaltsplatser utomlands,
–övervakningsnämnderna,
–övervakare, biträdande övervakare, förtroendemän, och
–statsbidrag till organisationer inom kriminalvårdens område.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 2.19 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:6 Kriminalvården
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 | |
| Anvisat 20261 | 24 204 721 | 24 204 721 | 24 204 721 |
| Pris- och löneomräkning2 | 353 611 | 621 788 | 1 011 283 |
| Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | 4 364 000 | 7 159 555 | 9 422 325 |
| Överföring till/från andra anslag | |||
| Övrigt | |||
| Förslag/beräknat anslag | 28 922 332 | 31 986 064 | 34 638 329 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2026. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2028–2029 är preliminär.
De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att anslaget för 2027 tillförs medel jämfört med nivån för 2026.
Tidigare beräknade anslagsökningar till följd av beslutad lagstiftning och avtal om förhyrning av anstaltsplatser utomlands kvarstår. Anslaget ökas därmed med
1 929 000 000 kronor respektive 388 000 000 kronor 2027. Principerna innebär vidare att tidigare beräknade anslagsökningar för bibehållen kapacitet kvarstår. Med oförändrad anslagsnivå kan nödvändig verksamhet inte upprätthållas. Anslaget ökas därmed med 1 916 000 000 kronor 2027.
Utifrån det allvarliga säkerhetspolitiska läget sker en omfattande upprustning av det civila försvaret. Kriminalvården är beredskapsmyndighet. Med oförändrad anslagsnivå riskerar nödvändig verksamhet inte kunna upprätthållas. Anslaget ökas därmed med 14 000 000 kronor 2027.
53
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 4
Medel som tillfördes inom utgiftsområde 8 i budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1, bet. 2025/26:SfU4, rskr. 2025/26:103) för de lagändringar som har trätt i kraft till följd av förslagen i Skärpta regler om utvisning på grund av brott (prop. 2025/26:235, bet. 2025/26:SfU33, rskr. 2025/26:407) avsåg bl.a. kostnader för att verkställa fler utvisningar. Dessa kostnader bör belasta Kriminalvårdens förvaltningsanslag. Anslaget 1:6 Kriminalvården ökas enligt tidigare beräkningar med 117 000 000 kronor för 2027. Samtidigt minskas anslaget 1:7 Utresor för avvisade och utvisade inom utgiftsområde 8 med 15 000 000 kronor.
Regeringen föreslår att 28 922 332 000 kronor anvisas under anslaget 1:6 Kriminalvården för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till
31 986 064 000 kronor respektive 34 638 329 000 kronor.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 2.20 Avgiftsfinansierad verksamhet vid Kriminalvården
Tusental kronor
| Verksam- | ||||||
| Ack. | hetens | Kostnader | Ack. | |||
| resultat | Resultat | intäkter | som ska | Resultat | resultat | |
| Verksamhet | t.o.m. 2025 | 2026 | 2027 | täckas 2027 | 2027 | 2027 |
| Verksamheter där | ||||||
| intäkterna inte disponeras | ||||||
| Offentligrättslig verksamhet | 0 | 0 | 4 700 | 4 700 | 0 | 0 |
| varav intensivövervakning | 0 | 0 | 4 700 | 4 700 | 0 | 0 |
| Verksamheter där | ||||||
| intäkterna disponeras | ||||||
| Uppdragsverksamhet | 16 256 | -7 510 | 188 000 | 188 000 | 0 | 8 746 |
| Källa: Kriminalvården. |
Under 2027 beräknas avgifterna för intensivövervakning för Kriminalvården medföra intäkter motsvarande 4 700 000 kronor. Klienterna betalar avgiften till Kriminalvården som vidarebefordrar den till Brottsoffermyndigheten.
Därutöver väntas uppdragsverksamheten uppgå till totalt 188 000 000 kronor för 2027.
2.8.71:7 Brottsförebyggande rådet
Tabell 2.21 Anslagsutveckling 1:7 Brottsförebyggande rådet
Tusental kronor
| 2025 | Utfall | 284 329 | Anslagssparande | 27 371 |
| 2026 | Anslag | 316 6701 | Utgiftsprognos | 313 500 |
| 2027 | Förslag | 321 087 | ||
| 2028 | Beräknat | 324 6332 | ||
| 2029 | Beräknat | 329 7333 |
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 321 087 tkr i 2027 års prisnivå.
3Motsvarar 321 087 tkr i 2027 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för Brottsförebyggande rådets förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för utgifter för verksamheten vid ett nationellt centrum för det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism och för bidrag till projekt eller
54
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 4
verksamhet som bedrivs utanför myndigheten som syftar till att stärka och utveckla det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 2.22 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:7 Brottsförebyggande rådet
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 | |
| Anvisat 20261 | 316 670 | 316 670 | 316 670 |
| Pris- och löneomräkning2 | 4 417 | 7 963 | 13 063 |
| Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | |||
| Överföring till/från andra anslag | |||
| Övrigt | |||
| Förslag/beräknat anslag | 321 087 | 324 633 | 329 733 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2026. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2028–2029 är preliminär.
De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att anslaget för 2027 kvarstår på samma nivå som för 2026.
Regeringen föreslår att 321 087 000 kronor anvisas under anslaget 1:7 Brottsförebyggande rådet för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 324 633 000 kronor respektive 329 733 000 kronor.
2.8.81:8 Rättsmedicinalverket
Tabell 2.23 Anslagsutveckling 1:8 Rättsmedicinalverket
Tusental kronor
| 2025 | Utfall | 649 056 | Anslagssparande | 22 393 |
| 2026 | Anslag | 716 7871 | Utgiftsprognos | 717 520 |
| 2027 | Förslag | 711 951 | ||
| 2028 | Beräknat | 722 6392 | ||
| 2029 | Beräknat | 742 0973 |
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 714 522 tkr i 2027 års prisnivå.
3Motsvarar 722 604 tkr i 2027 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för Rättsmedicinalverkets förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för bidrag till forskning av relevans för Rättsmedicinalverkets uppgifter.
55
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 4
Skälen för regeringens förslag
Tabell 2.24 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:8 Rättsmedicinalverket
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 | |
| Anvisat 20261 | 716 787 | 716 787 | 716 787 |
| Pris- och löneomräkning2 | 10 064 | 18 321 | 29 672 |
| Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | -14 900 | -12 469 | -4 362 |
| Överföring till/från andra anslag | |||
| Övrigt | |||
| Förslag/beräknat anslag | 711 951 | 722 639 | 742 097 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2026. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2028–2029 är preliminär.
De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att anslagsnivån 2027 föreslås väsentligen motsvara den fastställda nivån för 2026.
Anslaget för 2027 förändras till följd av lagändringar, bl.a. säkerhetsförvaring, en ny tidsobestämd frihetsberövande påföljd som trädde i kraft den 15 april 2026 (prop. 2025/26:95, bet. 2025/26:JuU27, rskr. 2025/26:191) och skärpta regler för villkorlig frigivning som trädde i kraft den 1 januari 2026 (prop. 2025/26:34, bet. 2025/26:JuU8, rskr. 2025/26:96). Anslaget minskas därför med 14 900 000 kronor 2027.
Regeringen föreslår att 711 951 000 kronor anvisas under anslaget 1:8 Rättsmedicinalverket för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 722 639 000 kronor respektive 742 097 000 kronor.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 2.25 Avgiftsfinansierad verksamhet vid Rättsmedicinalverket
Tusental kronor
| Kostnader | Ack. | |||||
| Ack. | som ska | resultat | ||||
| resultat | Resultat | Verksamhetens | täckas | Resultat | utgående | |
| Verksamhet | t.o.m. 2025 | 2026 | intäkter 2027 | 2027 | 2027 | 2027 |
Avgiftsbelagda verksamheter där intäkterna disponeras av myndigheten och bidrar till att finansiera verksamheten
Uppdragsverksamhet
| Summa | 6 436 | -4 417 | 141 091 144 081 | -2 990 | -971 |
uppdragsverksamhet
Källa: Rättsmedicinalverket.
Rättsmedicinalverket bedriver avgiftsbelagd verksamhet inom rättsgenetik, delar av rättskemi samt inom rättsmedicin vad gäller utfärdande av rättsintyg. Rättsmedicinalverket tar även ut avgifter för rättsmedicinska åldersbedömningar. Rättsmedicinalverket har sammantaget ett ackumulerat underskott i de avgiftsbelagda verksamheterna. I syfte att uppnå ekonomisk balans inom respektive verksamhet ser Rättsmedicinalverket regelbundet över avgifternas storlek.
2.8.91:9 Brottsoffermyndigheten
56
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 4
Tabell 2.26 Anslagsutveckling 1:9 Brottsoffermyndigheten
Tusental kronor
| 2025 | Utfall | 63 801 | Anslagssparande | 67 |
| 2026 | Anslag | 80 8591 | Utgiftsprognos | 80 202 |
| 2027 | Förslag | 82 147 | ||
| 2028 | Beräknat | 83 0662 | ||
| 2029 | Beräknat | 84 3633 |
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 82 147 tkr i 2027 års prisnivå.
3Motsvarar 82 147 tkr i 2027 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för Brottsoffermyndighetens förvaltningsutgifter.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 2.27 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:9 Brottsoffermyndigheten
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 | |
| Anvisat 20261 | 80 859 | 80 859 | 80 859 |
| Pris- och löneomräkning2 | 1 288 | 2 207 | 3 504 |
| Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | |||
| Överföring till/från andra anslag | |||
| Övrigt | |||
| Förslag/beräknat anslag | 82 147 | 83 066 | 84 363 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2026. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2028–2029 är preliminär.
De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att anslaget för 2027 kvarstår på samma nivå som för 2026.
Regeringen föreslår att 82 147 000 kronor anvisas under anslaget 1:9 Brottsoffermyndigheten för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 83 066 000 kronor respektive 84 363 000 kronor.
2.8.101:10 Ersättning för skador på grund av brott
Tabell 2.28 Anslagsutveckling 1:10 Ersättning för skador på grund av brott
Tusental kronor
| 2025 | Utfall | 282 341 | Anslagssparande | 9 612 |
| 2026 | Anslag | 351 9531 | Utgiftsprognos | 348 803 |
| 2027 | Förslag | 502 953 | ||
| 2028 | Beräknat | 281 953 | ||
| 2029 | Beräknat | 281 953 | ||
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Ändamål
Anslaget får användas för utgifter för ersättningar för skador på grund av brott i enlighet med bestämmelserna i brottsskadelagen (2014:322).
57
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 4
Skälen för regeringens förslag
Tabell 2.29 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:10 Ersättning för skador på grund av brott
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 | |
| Anvisat 20261 | 281 953 | 281 953 | 281 953 |
| Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | 221 000 | ||
| Överföring till/från andra anslag | |||
| Övrigt | |||
| Förslag/beräknat anslag | 502 953 | 281 953 | 281 953 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att anslaget ökas med anledning av genomförande av beslutade lagar och förordningar.
Antalet ansökningar om brottsskadeersättning hos Brottsoffermyndigheten har ökat kraftigt de senaste åren, bl.a. som en följd av höjda ersättningsnivåer mot bakgrund av förändringar i skadeståndslagen (prop. 2021/22:198, bet. 2021/22:CU20, rskr. 2021/22:326). Sedan den 1 september 2026 kan brottsoffer ansöka om brottsskadeersättning från Brottsoffermyndigheten med stöd av en dom på skadestånd utan att först behöva vända sig till gärningspersonen (prop. 2025/26:222, bet. 2025/26:CU38, rskr. 2025/26:318). Ökningen av ansökningar om brottsskadeersättning väntas fortsätta. Anslaget ökas därför med 221 000 000 kronor 2027.
Regeringen föreslår att 502 953 000 kronor anvisas under anslaget 1:10 Ersättning för skador på grund av brott för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till
281 953 000 kronor respektive 281 953 000 kronor.
2.8.111:11 Rättsliga biträden m.m.
Tabell 2.30 Anslagsutveckling 1:11 Rättsliga biträden m.m.
Tusental kronor
| 2025 | Utfall | 4 423 254 | Anslagssparande | -117 397 |
| 2026 | Anslag | 4 404 5071 | Utgiftsprognos | 4 287 110 |
| 2027 | Förslag | 4 618 957 | ||
| 2028 | Beräknat | 4 620 357 | ||
| 2029 | Beräknat | 4 620 357 | ||
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Ändamål
Anslaget får användas för utgifter för rättsliga biträden som enligt 21 kap. 10 § rättegångsbalken, lagen (1988:609) om målsägandebiträde och rättshjälpslagen (1996:1619) ska betalas av allmänna medel. Anslaget får vidare användas för utgifter som enligt lagen (1996:1620) om offentligt biträde ska betalas av allmänna medel, exklusive utgifter som avser offentligt biträde i ärenden enligt utlänningslagen (2005:716) och lagen (2022:700) om särskild kontroll av vissa utlänningar. Anslaget får även användas för utgifter för medlare enligt 6 kap 18 a § och 21 kap. 13 § andra stycket föräldrabalken samt rättegångsbiträde enligt 20 kap 2 b § föräldrabalken. Anslaget får användas för utgifter för särskilda företrädare för barn enligt 12 § lagen (1999:997) om särskild företrädare för barn samt för utgifter för bevisning, parter,
58
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 4
tolk, översättning och god man samt ersättning till likvidatorer och bouppteckningsförrättare. Dessutom får anslaget användas för utgifter som hänför sig till internationellt straff- och civilrättsligt samarbete och som inte ska betalas av annan myndighet.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 2.31 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:11 Rättsliga biträden m.m.
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 | |
| Anvisat 20261 | 4 404 007 | 4 404 007 | 4 404 007 |
| Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | 214 950 | 216 350 | 216 350 |
| Överföring till/från andra anslag | |||
| Övrigt | |||
| Förslag/beräknat anslag | 4 618 957 | 4 620 357 | 4 620 357 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att anslagsnivån 2027 föreslås väsentligen motsvara den fastställda nivån för 2026.
De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att anslaget för 2027 ökas till följd av lagändringar, bl.a. ett utvidgat straffansvar för försök, förberedelse och stämpling till brott (prop. 2025/26:49, bet. 2025/26:JuU19, rskr. 2025/26:166), stärkt lagstiftning mot hedersrelaterat våld och förtryck (prop. 2025/26:213, bet. 2025/26:JuU43, rskr. 2025/26:289) och säkerhetsförvaring, en ny tidsobestämd frihetsberövande påföljd (prop. 2025/26:95, bet. 2025/26:JuU27, rskr. 2025/26:191). Ändringarna bedöms medföra en ökning av utgifterna för rättsliga biträden. Principerna innebär vidare att tidigare beräknade anslagsökningar kvarstår. Anslaget ökas därför med 214 950 000 kronor 2027.
Regeringen föreslår att 4 618 957 000 kronor anvisas under anslaget 1:11 Rättsliga biträden m.m. för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 4 620 357 000 kronor respektive 4 620 357 000 kronor.
2.8.121:12 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m.
Tabell 2.32 Anslagsutveckling 1:12 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m.
Tusental kronor
| 2025 | Utfall | 97 096 | Anslagssparande | -9 098 |
| 2026 | Anslag | 99 4871 | Utgiftsprognos | 89 580 |
| 2027 | Förslag | 107 987 | ||
| 2028 | Beräknat | 80 987 | ||
| 2029 | Beräknat | 80 987 | ||
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Ändamål
Anslaget får användas för utgifter som uppkommer för staten i samband med vissa skaderegleringar samt för utgifter för ersättning till vissa ombuds- och rättegångskostnader. Anslaget får även användas för utgifter i samband med statens skadeståndsansvar om den enhetliga patentdomstolen överträder EU-rätten.
59
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 4
Skälen för regeringens förslag
Tabell 2.33 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:12 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m.
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 | |
| Anvisat 20261 | 79 487 | 79 487 | 79 487 |
| Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | 28 500 | 1 500 | 1 500 |
| Överföring till/från andra anslag | |||
| Övrigt | |||
| Förslag/beräknat anslag | 107 987 | 80 987 | 80 987 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att anslagsnivån 2027 föreslås väsentligen motsvara den fastställda nivån för 2026.
Anslaget för 2027 ökas med 27 000 000 kronor för kostnader för skaderegleringsärenden, främst avseende ersättningar vid frihetsberövande.
Den tidigare tillfälliga minskningen av anslaget med 1 500 000 kronor för att finansiera motsvarande tillfälliga ökning av anslaget 1:3 Kronofogdemyndigheten inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution upphör vid årsskiftet 2026.
Regeringen föreslår att 107 987 000 kronor anvisas under anslaget 1:12 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till
80 987 000 kronor respektive 80 987 000 kronor.
2.8.131:13 Avgifter till vissa internationella sammanslutningar
Tabell 2.34 Anslagsutveckling 1:13 Avgifter till vissa internationella sammanslutningar
Tusental kronor
| 2025 | Utfall | 18 332 | Anslagssparande | 842 |
| 2026 | Anslag | 20 1741 | Utgiftsprognos | 19 838 |
| 2027 | Förslag | 21 174 | ||
| 2028 | Beräknat | 21 174 | ||
| 2029 | Beräknat | 21 174 | ||
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Ändamål
Anslaget får användas till årsavgifter och bidrag till vissa internationella sammanslutningar, internationellt samarbete och forskning med anknytning till rättsväsendets område.
Kompletterande information
Vidare får bidrag till vissa andra internationella sammanslutningar samt internationellt samarbete och forskning med anknytning till Justitiedepartementets område betalas från anslaget.
60
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 4
Skälen för regeringens förslag
Tabell 2.35 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:13 Avgifter till vissa internationella sammanslutningar
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 | |
| Anvisat 20261 | 20 174 | 20 174 | 20 174 |
| Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | 1 000 | 1 000 | 1 000 |
| Överföring till/från andra anslag | |||
| Övrigt | |||
| Förslag/beräknat anslag | 21 174 | 21 174 | 21 174 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att anslaget för 2027 tillförs medel enligt vad som tidigare beräknats för höjd avgift till Interpol. Anslaget ökas därför med 1 000 000 kronor fr.o.m. 2027. Anslaget 1:1 Polismyndigheten minskas med motsvarande belopp.
Regeringen föreslår att 21 174 000 kronor anvisas under anslaget 1:13 Avgifter till vissa internationella sammanslutningar för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till
21 174 000 kronor respektive 21 174 000 kronor.
2.8.141:14 Bidrag till brottsförebyggande arbete
Tabell 2.36 Anslagsutveckling 1:14 Bidrag till brottsförebyggande arbete
Tusental kronor
| 2025 | Utfall | 145 007 | Anslagssparande | 150 |
| 2026 | Anslag | 157 1571 | Utgiftsprognos | 153 768 |
| 2027 | Förslag | 158 157 | ||
| 2028 | Beräknat | 158 157 | ||
| 2029 | Beräknat | 148 157 | ||
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Ändamål
Anslaget får användas för utgifter i syfte att stärka det brottsförebyggande och brottsofferstödjande arbetet, inklusive det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism. Anslaget får även användas för utgifter för statsbidrag för brottsförebyggande åtgärder och administration av dessa, för statsbidrag för åtgärder mot våldsbejakande extremism samt för utvärderingar.
61
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 4
Skälen för regeringens förslag
Tabell 2.37 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:14 Bidrag till brottsförebyggande arbete
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 | |
| Anvisat 20261 | 158 157 | 158 157 | 158 157 |
| Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | -10 000 | ||
| Överföring till/från andra anslag | |||
| Övrigt | |||
| Förslag/beräknat anslag | 158 157 | 158 157 | 148 157 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att anslaget för 2027 kvarstår på samma nivå som för 2026.
Regeringen föreslår att 158 157 000 kronor anvisas under anslaget 1:14 Bidrag till brottsförebyggande arbete för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till
158 157 000 kronor respektive 148 157 000 kronor.
2.8.151:15 Myndigheten för säkerhet och integritetsskydd
Tabell 2.38 Anslagsutveckling 1:15 Myndigheten för säkerhet och integritetsskydd
Tusental kronor
| 2025 | Utfall | 35 704 | Anslagssparande | 6 428 |
| 2026 | Anslag | 48 0321 | Utgiftsprognos | 46 889 |
| 2027 | Förslag | 48 681 | ||
| 2028 | Beräknat | 49 1972 | ||
| 2029 | Beräknat | 46 8623 |
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 48 681 tkr i 2027 års prisnivå.
3Motsvarar 45 640 tkr i 2027 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för Myndigheten för säkerhet och integritetsskydds förvaltningsutgifter.
62
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 4
Skälen för regeringens förslag
Tabell 2.39 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:15 Myndigheten för säkerhet och integritetsskydd
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 | |
| Anvisat 20261 | 48 032 | 48 032 | 48 032 |
| Pris- och löneomräkning2 | 649 | 1 165 | 1 952 |
| Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | -3 122 | ||
| Överföring till/från andra anslag | |||
| Övrigt | |||
| Förslag/beräknat anslag | 48 681 | 49 197 | 46 862 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2026. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2028–2029 är preliminär.
De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att anslagsnivån 2027 föreslås väsentligen motsvara den fastställda nivån för 2026.
Regeringen föreslår att 48 681 000 kronor anvisas under anslaget 1:15 Myndigheten för säkerhet och integritetsskydd för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till
49 197 000 kronor respektive 46 862 000 kronor.
2.8.161:16 Domarnämnden
Tabell 2.40 Anslagsutveckling 1:16 Domarnämnden
Tusental kronor
| 2025 | Utfall | 12 114 | Anslagssparande | 2 392 |
| 2026 | Anslag | 14 3871 | Utgiftsprognos | 13 280 |
| 2027 | Förslag | 12 573 | ||
| 2028 | Beräknat | 12 7262 | ||
| 2029 | Beräknat | 12 9173 |
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 12 573 tkr i 2027 års prisnivå.
3Motsvarar 12 574 tkr i 2027 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för Domarnämndens förvaltningsutgifter.
63
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 4
Skälen för regeringens förslag
Tabell 2.41 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:16 Domarnämnden
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 | |
| Anvisat 20261 | 14 387 | 14 387 | 14 387 |
| Pris- och löneomräkning2 | 216 | 394 | 615 |
| Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | -2 030 | -2 055 | -2 085 |
| Överföring till/från andra anslag | |||
| Övrigt | |||
| Förslag/beräknat anslag | 12 573 | 12 726 | 12 917 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2026. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2028–2029 är preliminär.
De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att anslagsnivån 2027 föreslås väsentligen motsvara den fastställda nivån för 2026.
Regeringen föreslår att 12 573 000 kronor anvisas under anslaget 1:16 Domarnämnden för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 12 726 000 kronor respektive 12 917 000 kronor.
2.8.171:17 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet, gränsförvaltning och visering
Tabell 2.42 Anslagsutveckling 1:17 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet, gränsförvaltning och visering
Tusental kronor
| 2025 | Utfall | 190 748 | Anslagssparande | 262 252 |
| 2026 | Anslag | 432 0001 | Utgiftsprognos | 288 396 |
| 2027 | Förslag | 458 000 | ||
| 2028 | Beräknat | 440 000 | ||
| 2029 | Beräknat | 375 000 | ||
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Ändamål
Anslaget får användas för utgifter avseende verksamhet som bedrivs inom ramen för fonden för inre säkerhet och fonden för integrerad gränsförvaltning, instrumentet för gränsförvaltning och visering, samt för administration av bägge.
64
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 4
Skälen för regeringens förslag
Tabell 2.43 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:17 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet, gränsförvaltning och visering
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 | |
| Anvisat 20261 | 432 000 | 432 000 | 432 000 |
| Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | 26 000 | 8 000 | -57 000 |
| Överföring till/från andra anslag | |||
| Övrigt | |||
| Förslag/beräknat anslag | 458 000 | 440 000 | 375 000 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
Behovet av att betala ut medel till insatser som finansieras från EU-budgeten avseende EU:s inre säkerhet, gränsförvaltning och visering beräknas öka jämfört med 2026 och med oförändrad anslagsnivå kan åtagandena inte infrias. Anslaget ökas därför med
26 000 000 kronor 2027. Anslaget beräknas därefter öka med 8 000 000 kronor 2028 och minska med 57 000 000 kronor 2029.
Regeringen föreslår att 458 000 000 kronor anvisas under anslaget 1:17 Från EU- budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet, gränsförvaltning och visering för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 440 000 000 kronor respektive 375 000 000 kronor.
Bemyndigande om ekonomiska åtaganden
Regeringens förslag
Regeringen bemyndigas att under 2027 för anslaget 1:17 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet, gränsförvaltning och visering ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst
604 000 000 kronor 2028 och 2029.
Skälen för regeringens förslag
Verksamheten inom fonden för inre säkerhet respektive instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik inom fonden för integrerad gränsförvaltning omfattar bl.a. fleråriga projekt som medför utgifter för kommande budgetår. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2027 för anslaget 1:17 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet, gränsförvaltning och visering ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 604 000 000 kronor 2028 och 2029.
65
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 4
Tabell 2.44 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:17 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet, gränsförvaltning och visering
Tusental kronor
| Utfall 2025 | Prognos 2026 | Förslag 2027 | Beräknat 2028 | Beräknat 2029 | |
| Ekonomiska åtaganden | |||||
| vid årets början | 477 215 | 453 614 | 751 000 | ||
| Nya ekonomiska | |||||
| åtaganden | 152 575 | 536 291 | 193 200 | ||
| Utgifter mot anslag till | |||||
| följd av ekonomiska | |||||
| åtaganden | -176 176 | -192 476 | -340 200 | -377 000 | -227 000 |
| Övriga förändringar av | |||||
| ekonomiska åtaganden | -46 429 | ||||
| Ekonomiska åtaganden | |||||
| vid årets slut | 453 614 | 751 000 | 604 000 | ||
| Beslutat/föreslaget | |||||
| bemyndigande | 530 000 | 751 000 | 604 000 | ||
66