Utgiftsområde 3
Skatt, tull och exekution
1
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 3
Utgiftsområde 3 – Skatt, tull och exekution
Innehållsförteckning
2
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 3
1 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringens förslag:
Riksdagen anvisar anslagen för budgetåret 2027 inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution enligt tabell 1.1.
| Tabell 1.1 | Anslagsbelopp | |
| Tusental kronor | ||
| Anslag | ||
| 1:1 Skatteverket | 9 566 777 | |
| 1:2 Tullverket | 3 494 000 | |
| 1:3 Kronofogdemyndigheten | 2 586 565 | |
| 1:4 Kostnader som betalas av staten i konkurser | 344 000 | |
| Summa anslag inom utgiftsområdet | 15 991 342 | |
3
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 3
2Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution
2.1Principer för utformningen av denna proposition
Vid utformningen av denna proposition har särskilda principer tillämpats med anledning av att den har beslutats av en övergångsregering. Bakgrunden till principerna redovisas närmare i finansplanen (Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 1.1).
Förslagen i denna proposition utgår från den budget som riksdagen har beslutat för 2026 efter förslag i budgetpropositionen för 2026. Beslutade ändringar i statens budget för 2026 har inte beaktats. Följande generella justeringar har gjorts för utgiftsområdena.
–Anslag som används för förvaltnings- och investeringsändamål har pris- och löneomräknats på sedvanligt sätt. Anslag som avser regelstyrda transfereringssystem har justerats utifrån ändrad makroekonomisk utveckling liksom ändrade volymer (t.ex. antal personer som omfattas).
–Anslag har justerats till följd av beslutade lagar och förordningar, internationella avtal, civilrättsligt bindande avtal eller EU-rättsakter.
–Anslag har justerats med anledning av att riksdagen beslutat om flyttar av ändamål och verksamheter mellan utgiftsområden.
–Anslag har justerats om det krävts för att nödvändiga samhällsfunktioner ska kunna upprätthållas.
–Uppenbart tillfälliga satsningar från tidigare budgetår som upphör vid utgången av 2026 har inte förlängts.
–Lagförslag som är politiskt okontroversiella och som inte kan genomföras under pågående budgetår, har inkluderats i de fall det råder politisk samsyn om förslagen.
De sedvanliga finansieringsprinciper som används vid beredningen av regeringens budgetförslag har tillämpats i enlighet med det finanspolitiska ramverket när denna proposition har tagits fram (skr. 2025/26:76, bet. 2025/26:FiU14, rskr. 2025/26:156).
Utöver förslag om anslag lämnar regeringen även förslag om beställningsbemyndiganden och andra finansiella befogenheter samt övriga förslag på finansmaktens område som kräver riksdagens ställningstagande inför det kommande budgetåret. Vid bedömningen av storleken på beställningsbemyndigandena har en prövning gjorts utifrån tidigare beslutade bemyndiganden och med hänsyn till de föreslagna anslagsnivåerna.
För att det ska vara möjligt att härleda de föreslagna preliminära utgiftsramarna för 2028 och 2029 till anslagen redovisar regeringen på sedvanligt sätt beräkningar även för det andra och tredje tillkommande året efter budgetåret. Även dessa beräkningar baseras på de ovan angivna principerna. Regeringen har dock inte tillämpat principen om förlängning av 2026 års anslagsnivå för åren efter budgetåret för åtgärder som upphör vid utgången av 2026. För åtgärder som upphör från utgången av 2027 eller senare gäller 2026 års nivå för åtgärden fram till slutåret. För permanenta åtgärder gäller 2026 års nivå tills vidare. Med hänsyn till att propositionen utformats enligt
5
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 3
principer för att lämnas av en övergångsregering är dessa beräkningar mycket osäkra som underlag för bedömning av framtida anslagsnivåer.
I enlighet med kraven i budgetlagen (2011:203) lämnar regeringen i denna proposition en resultatredovisning i förhållande till de av riksdagen beslutade målen. Mot bakgrund av de ovan angivna principerna har dock regeringen avstått från att redovisa en bedömning av måluppfyllelsen och den framtida politiska inriktningen. Hur anslagen är tänkta att användas under 2027 framgår i stället enbart av förslagen om anslag och övriga finansiella befogenheter samt av de ändamål som är kopplade till dessa under rubriken Budgetförslag.
De konsekvenser för anslagsnivån som tillämpningen av principerna har fått redovisas under rubriken Skälen för regeringens förslag för respektive anslag. Tyngdpunkten i redovisningen är konsekvenserna för anslagsnivån 2027. För åren därefter är beräkningarna mycket osäkra varför konsekvenserna inte redovisas närmare för dessa år. I tabellerna för förändringar av anslagsnivån har det inte varit praktiskt möjligt att specificera beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder på motsvarande sätt som gjordes i budgetpropositionen för 2026.
2.2Utgiftsområdets omfattning
Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution omfattar huvuduppgifterna att besluta om och ta in skatter, tullar och avgifter. Nära knutet till och starkt integrerat med huvuduppgifterna finns verksamheter som folkbokföring, id-kort, gränsskydd och verkställighet av betalningsanspråk. Inom skatte-, tull- och exekutionsområdet ingår också att förebygga och motverka brott. Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten är förvaltningsmyndigheter inom respektive område.
| 2.3 | Utgiftsutveckling | |||||
| Tabell 2.1 | Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 03 Skatt, tull och exekution | |||||
| Miljoner kronor | ||||||
| Utfall | ||||||
| 2025 | Budget 20261 | Prognos 2026 | Förslag 2027 | Beräknat 2028 | Beräknat 2029 | |
| 1:1 Skatteverket | 8 871 | 9 435 | 9 375 | 9 567 | 9 564 | 9 708 |
| 1:2 Tullverket | 3 189 | 3 442 | 3 393 | 3 494 | 3 537 | 3 592 |
| 1:3 Kronofogdemyndigheten | 2 374 | 2 538 | 2 578 | 2 587 | 2 615 | 2 656 |
| 1:4 Kostnader som betalas av staten i konkurser | 167 | 167 | 344 | 201 | 201 | |
| Totalt för utgiftsområde 03 Skatt, tull och | ||||||
| exekution | 14 434 | 15 582 | 15 513 | 15 991 | 15 917 | 16 156 |
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
6
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 3
Tabell 2.2 Förändringar av utgiftsramen 2027–2029 för utgiftsområde 03 Skatt, tull och exekution
Miljoner kronor
| 2027 | 2028 | 2029 | |
| Anvisat 20261 | 15 512 | 15 512 | 15 512 |
| Pris- och löneomräkning2 | 234 | 417 | 659 |
| Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | 245 | -13 | -14 |
| Överföring till/från andra utgiftsområden | |||
| Övrigt | |||
| Ny utgiftsram | 15 991 | 15 917 | 16 156 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2026. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2028–2029 är preliminär.
Utgiftsområdets sammanlagda utgifter minskade 2025 med ca 2,5 miljarder kronor. Det berodde i huvudsak på att anslaget för kompensation till personer födda 1957 upphörde och inte längre omfattade 3,5 miljarder kronor. Utgifterna förväntas öka med ca 1,1 miljarder kronor innevarande år, i huvudsak beroende på föreslagna och aviserade åtgärder i budgetpropositionen för 2026. Förslagen i denna budgetproposition innebär tillsammans med pris- och löneomräkning att anslagen ökas med 479 miljoner kronor.
2.4Mål för utgiftsområdet
Målet för utgiftsområdet är att säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn och bidra till ett väl fungerande samhälle för allmänhet och företag samt motverka brottslighet (prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:SkU1, rskr. 2017/18:78).
2.5Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder
Till stöd för resultatbedömningen är bl.a. respektive myndighets årsredovisning samt utvärderingar, rapporter och Riksrevisionens iakttagelser. Antalet resultatindikatorer och bedömningsgrunder har begränsats för att det ska bli tydligare vilka som är centrala för resultatbedömningen. Resultatindikatorer och bedömningsgrunder som beskriver resultatet för verksamhet som bidrar till att målet för utgiftsområdet uppnås är
–totalt inbetalda skatter, tullar, avgifter och indrivna belopp
–uppbördsförlustens storlek
–Skatteverkets bedömning 2025 av skattefelets storlek och utveckling, samt Tullverkets analyser inför bedömningen 2026 av skattefelets storlek och utveckling
–folkbokföringsfelets storlek och utveckling
–den totala skuldens utveckling
–volymer avseende fastställda fordringar och skuldsanering
–myndigheternas rankning och resultat i kvalitets- och anseendemätningar
–samhällsnytta beräknad utifrån beslag av narkotika, dopningsmedel, alkohol och tobak
–vapenbeslag
–utmätt belopp i arbetet med att förebygga och motverka brott.
7
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 3
Resultatindikatorn för skattefelet förändras mellan åren eftersom regeringen sedan 2023 respektive 2024 har ändrat kravet på Skatteverkets och Tullverkets redovisningar. Skatteverket ska bedöma skattefelet vart fjärde år och Tullverket vartannat år. Där emellan redovisas resultatet av genomförda analyser för att utöka underlaget för kommande bedömningar av skattefelet. En ny resultatindikator om den totala skuldens utveckling har lagts till för att bättre kunna följa måluppfyllelsen för utgiftsområdet och ett förtydligande har gjorts avseende resultatindikatorn för fastställda fordringar och skuldsanering.
2.6Resultatredovisning
2.6.1Säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn
Tabell 2.3 Totalt inbetalade skatter, tullar, avgifter och indrivna belopp
Miljarder kronor
| 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | 2025 | |
| Inbetalda skatter och | ||||||||||
| avgifter till Skatteverket, | ||||||||||
| brutto | 1 936,2 | 1 992,7 | 2 089,2 | 2 116,4 | 2 073,2 | 2 264,4 | 2 409,2 | 2 489,9 | 2 599,6 | 2 650,8 |
| - inbetalda skatter och | ||||||||||
| avgifter till Skatteverket, | ||||||||||
| netto1 | 1 172,9 | 1 188,7 | 1 261,4 | 1 256,3 | 1 190,0 | 1 382,5 | 1 472,2 | 1 454,2 | 1 521,6 | 1 540,4 |
| Inbetalda tullar, skatter | ||||||||||
| och avgifter till | ||||||||||
| Tullverket2 | 6,8 | 7,0 | 7,8 | 7,7 | 7,1 | 8,2 | 10,8 | 19,3 | 9,3 | 10,2 |
| Indrivet belopp av | ||||||||||
| Kronofogdemyndigheten | 10,6 | 11,6 | 11,9 | 12,6 | 11,8 | 12,6 | 14,7 | 14,9 | 16,8 | 18,2 |
| Totalt inbetalda skatter, | ||||||||||
| tullar, avgifter och | ||||||||||
| indrivet belopp, brutto | 1 953,6 | 2 011,3 | 2 108,3 | 2 136,7 | 2 092,1 | 2 285,2 | 2 434,7 | 2 524,1 | 2 625,7 | 2 679,2 |
1I nettot avgår utbetalning av kommunalskattemedel och kompensation för mervärdesskatt till kommuner och regioner.
2Inbetald uppbörd som Tullverket redovisar mot inkomsttitel.
Källa: Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten.
Under 2025 ökade inbetalda skatter och avgifter till Skatteverket med 2,0 procent jämfört med 2024, vilket motsvarade ca 52 miljarder kronor. De flesta skatteslag ökade och fördelningen av inbetalda skatter framgår av diagram 2.1. Efter utbetalningar av kommunalskattemedel m.m. var nettouppbörden 1,2 procent högre än 2024. Förändringen i inbetalda skatter berodde främst på förändringar av skatteregler, löner, priser och konjunkturläge. Vid årsskiftet uppgick de tillfälliga anstånden med skatteinbetalningar till 13,6 miljarder kronor jämfört med 27,7 miljarder kronor vid förra årsskiftet och 43,3 miljarder kronor vid årsskiftet dessförinnan.
8
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 3
Diagram 2.1 Inbetalda skatter fördelat på skatteslag
| Övriga | Fysiska | |
| skatter | ||
| personers | ||
| 4,4% | ||
| inkomst- | ||
| Mervärdes- | ||
| skatt | ||
| skatt, netto | ||
| 35,5% | ||
| 19,3% | ||
| Arbetsgivar- | Juridiska |
| avgifter | personers |
| 28,2% | inkomstskatt |
| 12,5% |
Källa: Skatteverket
Tullar, skatter och avgifter som betalas in till Tullverket ökade något jämfört med föregående år, varav 90 procent avsåg tullar. Importvärdet minskade med 18 miljarder kronor under 2025. Det berodde på en lägre import av oljeprodukter. De fortsatt dominerande varugrupperna avseende tullavgifter som importerades var textilvaror, maskiner och apparater samt animaliska produkter. Tullavgifterna för importerade maskiner och apparater ökade med 310 miljoner kronor under 2025, vilket tyder på att investeringsviljan hos företagen ökade. Varor från Kina stod för 50 procent av den debiterade tullen följt av USA och Norge. En utmaning för Tullverket har varit den ökande e-handeln.
Tullverket prioriterade under året arbetet med att kontrollera och säkerställa efterlevnaden av EU:s sanktioner, framför allt mot Ryssland och Belarus, och kontrollerna ökade. Försök till sanktionsbrott har kriminaliserats, vilket gav Tullverket bättre förutsättningar att ingripa vid kontroller. För att förebygga sanktionsbrott genomförde Tullverket under året en riktad informationsinsats till utvalda företag om vikten av att inte exportera varor till Ryssland.
Indrivet belopp av Kronofogdemyndigheten ökade med 8 procent till 18,2 miljarder kronor jämfört med 2024. Av beloppet hänfördes 8,7 miljarder kronor till statliga, kommunala och regionala fordringsägare, en ökning med 461 miljoner kronor. Till enskilda borgenärer drevs det in 9,5 miljarder kronor vilket var en ökning med
922 miljoner kronor jämfört med 2024. Egna inbetalningar från gäldenärer ökade med 7 procent till 41 procent av indrivet belopp jämfört med 2024 och utgjorde den största andelen av indrivet belopp.
Uppbördsförlusterna minskade
Uppbördsförlusten är den andel av fastställda skatter respektive tullar och avgifter som inte har betalats till Skatteverket respektive Tullverket.
9
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 3
| Tabell 2.4 | Uppbördsförluster och preskriberat belopp | |||||||||
| Procent | ||||||||||
| 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | 2025 | |
| Andel fastställda | ||||||||||
| skatter och avgifter | ||||||||||
| som inte betalats till | ||||||||||
| Skatteverket | 0,24 | 0,29 | 0,23 | 0,24 | 0,48 | 0,71 | 0,57 | 0,52 | 0,63 | 0,41 |
| Andel fastställda | ||||||||||
| skatter och avgifter | ||||||||||
| som inte betalats till | ||||||||||
| Tullverket | 0,23 | 0,21 | 0,18 | 0,30 | 0,44 | 0,20 | 0,42 | 0,21 | 0,21 | 0,52 |
| Andel preskriberat | ||||||||||
| belopp till stat, | ||||||||||
| kommuner och | ||||||||||
| regioner | i.u. | 11,53 | 12,27 | 13,26 | 8,63 | 7,69 | 6,30 | 5,21 | 4,68 | 6,73 |
Källa: Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten
För Skatteverket var uppbördsförlusterna 10,9 miljarder kronor 2025 vilket var 33,8 procent lägre än 2024. Av beloppet var 2 miljarder kronor kopplade till anstånd med betalning av skatt som restfördes för företag som inledde konkurs under 2025.
Tullverkets uppbördsförluster ökade jämfört med föregående år, vilket bl.a. berodde på stora belopp som debiterats i samband med kontroller. De obetalda beloppen utgörs främst av några större ärenden, bl.a. ett som avsåg uppdebiteringar på 20,4 miljoner kronor avseende tull och antidumpningstull efter revision. Flera andra ärenden handlar om tulltillägg och obetalda tullräkningar, i vissa fall rör det sig om flera miljoner kronor.
Skattefelet för mervärdesskatt var beloppsmässigt störst
Skattefelet är skillnaden mellan de teoretiskt riktiga och de fastställda beloppen för skatter, tullar och avgifter. Skatteverket ska bedöma skattefelets storlek och utveckling vart fjärde år och lämnade en sådan bedömning i årsredovisningen för 2025. Skattefelet presenteras per skatteslag, se tabell 2.5. Bedömningar av skattefelet är förknippade med stora osäkerheter och resultatet måste användas med försiktighet. Metodutveckling och analyser för att utöka underlaget görs kontinuerligt. Därför kan bedömningen av skattefelets storlek inte jämföras med bedömningar som redovisats i tidigare budgetpropositioner. Skattefelsbedömningar för olika skatteslag kan inte heller jämföras med varandra eftersom uppskattningarna i olika utsträckning omfattar skattefel som är eller inte är kontrollerbart med olika metoder.
Tabell 2.5 Skattefelets storlek per skatteslag 2020–2022
Miljarder kronor och procent
| Andel av | ||
| Belopp | teoretisk skatt | |
| Skatt på fysiska personers förvärvsinkomster | 11,1 | 1,2 |
| Skatt på juridiska personers förvärvsinkomster | 2,9 | 3,3 |
| Skatt på fysiska personers inkomst av kapital | 7,8 | 7,1 |
| Arbetsgivaravgifter | 4,7 | 0,9 |
| Egenavgifter | 3,3 | 31,5 |
| Mervärdesskatt1 | 29,0 | 5,2 |
| Punktskatter och trängselskatt2 | 1,1 | 3,1 |
| Återbetalning av punktskatter | 0,3 | 1,7 |
| Särskild löneskatt på anställda pensionskostnader | -0,3 | -0,7 |
| 1. Bedömningen avser 2023. |
2. Bedömningen avser 2024. Källa: Skatteverket
10
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 3
Tidigare års fördjupade analyser har använts som underlag i en samlad bedömning av skattefel per skatteslag. Skattefelet för mervärdesskatt var det största beloppet, medan felet för egenavgifter var störst som andel av teoretisk skatt. Sedan bedömningen 2022, då skattefelet för mervärdesskatt bedömdes vara 18,7 miljarder kronor, har det ökat. Skillnaden kan bero på metodförändringar, men det går inte att utesluta att olika typer av mervärdesskatteundandragande har blivit vanligare.
Mer än hälften av beloppet för skattefelet avseende skatt på fysiska personers förvärvsinkomster avsåg löner och förmåner i tjänst. Skattefelet för reseavdraget bedömdes ha ökat till 2,3 miljarder kronor 2021–2024, vilket berodde på ökat distansarbete under pandemin och höjd milersättning fr.o.m. 2023. Skattefelet för stora företag sett som andel av fastställd skatt bedömdes vara av samma storleksordning som för små och medelstora företag. Förklaringarna till skattefelet var dock olika. För små och medelstora företag berodde skattefelet till större del på att ägaren tagit upp privata kostnader i verksamheten, medan stora företags skattefel förklarades i huvudsak av fel som rör prissättningen vid transaktioner mellan företag i samma koncern.
Skatteverket har bedömt skattefelets utveckling sammantaget genom indikatorer som bygger på frågor i de årliga attitydundersökningarna om kännedom om fusk och upplevelse av illojal konkurrens. Dessa faktorer har direkt koppling till skattefelets storlek. Dessutom analyserades förändringar i fem skattefelsfaktorer: förutsättningar att göra rätt, felutrymme, upplevd upptäcktsrisk, motivation och social tillit, som antas påverka skattefelet indirekt. Indikatorerna på skattefelets utveckling gav sammantaget en bild av att skattefelet var oförändrat för perioden 2023–2025. Utvecklingen för indikatorer för skattefelsfaktorer som baseras på enkätfrågor ställda till privatpersoner var oförändrad, men indikatorerna motivation och social tillit, som baserades på enkätfrågor till företagen, visade statistiskt säkerställda förbättringar jämfört med 2023.
Skatteverkets arbete med vägledning, ärendehantering, kontroll, verksamhetsutveckling och attitydpåverkan resulterade i att skatt och avgifter fastställdes och betalades. Det bidrog till att skattefelet och uppbördsförlusterna begränsades. Privatpersoner och företag fick besked om skatter och avgifter inom rimlig tid, vilket möjliggjordes av att ärenden i hög grad hanterades maskinellt. Kontrollverksamheten stärktes genom förbättrade urval, metodutveckling och förstärkt kompetens inom företagsbeskattning. Det totala antalet kontroller ökade dock inte, men i huvudsak hanterades de högt värderade riskerna. Utmaningar med försenade rekryteringar medförde omprioriteringar, vilket tillsammans med inslag av manuell hantering påverkade både fastställande av skatt och avgifter samt kontrollverksamheten. Skattekontrollerna för privatpersoner fokuserade på avdrag för resor till och från arbetet samt övriga utgifter inom inkomstslaget tjänst. Kontroller av företag prioriterades till komplexa utredningar om internprissättning och integrerade kontroller som omfattade flera skatteslag. Flera utredningar resulterade i betydande ändringsbelopp.
Skatteverkets borgenärsarbete återgick till mer ordinarie verksamhet efter flera års fokus på tillfälliga anstånd med att betala skatt. Det innebar bl.a. att Skatteverkets ansökningar om konkurs ökade till den nivå som var innan pandemin.
Tullverket ska vartannat år bedöma skattefelets storlek, dvs. i vilken utsträckning varor som ska deklareras faktiskt deklarerats med korrekta avgifter, och hur skattefelet utvecklats. Nästa bedömning ska redovisas i årsredovisningen för 2026. Åren däremellan genomför Tullverket fördjupade analyser för att förbättra underlaget för bedömningen av skattefelet. Under 2025 utvecklade Tullverket den årliga kvalitetsmätningen av tulldeklarationer. Mätningen ligger till grund för bedömningen av skattefelets storlek.
11
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 3
2.6.2Bidra till ett välfungerande samhälle
Folkbokföringsfelet minskade och kontroller resulterade i att personer avregistrerades från folkbokföringen
Att uppgifterna i folkbokföringen speglar befolkningens bosättning, identitet och familjerättsliga förhållanden är en förutsättning för att samhällsfunktioner ska ha ett korrekt underlag för beslut och åtgärder. Folkbokföringsfelet är förekomsten av fel i förhållande till lagstiftningens krav. Metodutveckling innebär att Skatteverkets uppskattning av folkbokföringsfelets storlek för 2016 till 2023 inte kan jämföras med tidigare redovisade uppskattningar.
Tabell 2.6 Folkbokföringsfelet 2016–2023
Antal individer och procent
| 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | |
| Totalt antal individer | 190 900 | 194 300 | 197 300 | 207 100 | 198 300 | 199 900 | 227 200 | 212 900 |
| - varav kvinnor | 79 700 | 80 600 | 80 200 | 83 100 | 79 200 | 79 700 | 89 300 | 81 400 |
| - varav män | 111 200 | 113 700 | 117 100 | 124 000 | 119 100 | 120 200 | 137 900 | 131 500 |
| Andel av befolkningen | 1,9 | 1,9 | 1,9 | 2,0 | 1,9 | 1,9 | 2,0 | 2,0 |
| - varav kvinnor | 1,6 | 1,6 | 1,6 | 1,6 | 1,5 | 1,5 | 1,6 | 1,6 |
| - varav män | 2,2 | 2,3 | 2,3 | 2,4 | 2,3 | 2,3 | 2,5 | 2,5 |
| Källa: Skatteverket |
Antalet individer som ingår i folkbokföringsfelet 2023 var ca 14 300 personer färre än 2022. Av de som var felaktigt folkbokförda var ca 38 procent kvinnor och 62 procent män. Skillnaden mellan könen har långsamt ökat mellan 2019 och 2023. Det var fortsatt felaktig adress som förklarade största delen av folkbokföringsfelet. Fler än hälften av individerna hade felaktig adress. Övriga delar av folkbokföringsfelet avsåg individer som är folkbokförda men inte ska vara det och individer som inte är folkbokförda men ska vara det. Det var främst personer med samordningsnummer som haft inkomster under två efterföljande år, och därmed sannolikt ska vara folkbokförda, som ökat. I Nationell lägesbild över befolkningen 2026 konstaterade Skatteverket att beräkningar och slumpkontroller bekräftade att de allra flesta var folkbokförda med korrekta uppgifter (Fi2026/01565). Även om de flesta gör rätt kan felaktigt folkbokförda orsaka stor skada i samhället. Minst 65 000 personer var folkbokförda trots att de borde varit avregistrerade som utflyttade och minst 23 500 personer var inte folkbokförda trots att de uppfyllde kraven för folkbokföring. Antalet personer som levde och verkade i Sverige utan att ha personnummer eller samordningsnummer uppskattades till ca 110 000–185 000 personer, vilket är oförändrat jämfört med förra årets lägesbild. Av dessa personer bedömde Skatteverket att ca 86 000 personer hade rätt att verka och vistas i Sverige.
Resultatutvecklingen inom folkbokföringen var fortsatt positiv under 2025 eftersom utvecklingen av riskbaserat arbetssätt fortsatte. Det tog dock längre tid att bli folkbokförd i Sverige jämfört med 2024. En anledning till det var förlängd tid när anmälan om flytt kan inledas innan personer anlänt till Sverige och kravet om att då inställa sig vid ett servicekontor. Andra förklaringar var att resurser prioriterades till bosättningskontroll och skatteupplysningen. Färre samordningsnummer tilldelades, men antalet samordningsnummer som tilldelats efter styrkt identitet ökade så att ca 45 procent av de samordningsnummer som tilldelades var sådana. Av alla aktiva samordningsnummer var nästan 20 procent tilldelade efter att identiteten styrkts vid personlig inställelse.
Under 2025 genomfördes 3 083 kontrollbesök, vilket motsvarade ca 60 besök per vecka. I kontrollverksamheten prioriterades folkbokföringsutredningar inom
12
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 3
myndighetssamverkan mot organiserad brottslighet och utredningar där det fanns indikationer på falska identiteter och utnyttjade identiteter som inte var bosatta i Sverige. Utredningarna resulterade bl.a. i att 1 800 folkbokförda personer avregistrerades som utflyttade från Sverige. Under 2025 avregistrerades 39 falska identiteter, jämfört med 166 föregående år. Minskningen förklaras av färre genomförda kontroller och att misstänkta identiteter identifierades i lägre grad eftersom genomgång av historiskt material har genomförts tidigare år.
Den totala skulden fortsatte att öka och handläggningstiderna var fortfarande långa
| Tabell 2.7 | Den totala skuldens utveckling | |||||||||
| Miljarder kronor | ||||||||||
| 2017 | 2018 | 2019 | 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | 2025 | ||
| Total skuld1 | 105.0 | 106,3 | 106,6 | 124,4 | 144,6 | 172,6 | 221,7 | 242,2 | 253,5 | |
| - varav privatpersoner skulder | 78,7 | 119,1 | 82,7 | 87,3 | 94,4 | 101,5 | 119,1 | 138,0 | 154,1 | |
| - varav kvinnor | 19,4 | 19,9 | 20,1 | 21,7 | 23,0 | 24,8 | 30,3 | 35,4 | 39,4 | |
| - varav män | 59,3 | 61,6 | 62,5 | 65,6 | 71,5 | 76,7 | 88,8 | 102,6 | 114,7 | |
| - varav 18–30 år | 4,3 | 5,0 | 4,9 | 5,7 | 6,2 | 7,3 | 8,0 | 8,7 | 8,7 | |
| - varav skulder till stat, | ||||||||||
| kommuner och regioner | 40,0 | 39,1 | 36,1 | 41,3 | 50,7 | 62,5 | 78,5 | 96,4 | 107,4 | |
| - varav skulder till enskilda | 64,4 | 67,2 | 70,5 | 83,1 | 93,9 | 110,1 | 143,3 | 145,8 | 146,0 | |
1Inkluderar skulder som juridiska personer har hos Kronofogdemyndigheten. I de fall det finns ett solidariskt betalningsansvar har hela skulder tagits upp för samtliga betalningsansvariga.
Källa: Kronofogdemyndigheten
Under 2025 ökade antalet fysiska personer med skulder hos Kronofogdemyndigheten med 12 700 personer till 450 000 personer. Av dessa var 33 procent kvinnor och
67 procent män. Antalet juridiska personer ökade med 5 procent till 79 700. Väntetiderna i telefon till kundservice ökade något trots att medarbetarna där blev fler. Kronofogdemyndigheten utredde 86 procent av gäldenärerna inom nio månader, jämfört med 92 procent under 2024. Tiden från ansökan till att handläggningen påbörjades blev längre, vilket främst berodde på det stora ärendeinflödet de senaste åren. Andra förklaringar var att myndigheten i högre grad arbetade för att motverka brott i ärendehandläggningen och insatser för att höja kvaliteten i handläggningen.
Tabell 2.8 Betalningsföreläggande och handräckning
Personer, utslag och dagar
| 2018 | 2019 | 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | 2025 | |
| Ansökningar mot fysiska personer | 426 722 | 416 534 | 422 733 | 390 042 | 400 642 | 421 573 | 442 231 | 410 292 |
| - varav kvinnor | 186 962 | 182 517 | 182 854 | 168 732 | 170 556 | 179 205 | 186 660 | 174 244 |
| - varav män | 239 760 | 234 071 | 239 879 | 221 310 | 230 068 | 242 368 | 255 571 | 236 048 |
| Antal beslut om utslag | 612 485 | 529 839 | 650 191 | 620 680 | 592 816 | 669 590 | 717 461 | 684 067 |
| - varav kvinnor | i.u. | i.u. | i.u. | 249 722 | 244 636 | 268 198 | 281 607 | 267 428 |
| Varav män | i.u. | i.u. | i.u. | 320 487 | 314 961 | 338 154 | 367 674 | 347 621 |
| Tid från ansökan till utslag | 67 | 74 | 123 | 106 | 96 | 93 | 98 | 117 |
| Källa: Kronofogdemyndigheten |
Under 2025 minskade antalet ansökningar om betalningsföreläggande och handräckning med 10 procent till ca 1,4 miljoner ansökningar. Ansökningarna minskade i alla åldersgrupper. Av de som mottog en ansökan om betalningsföreläggande var 42 procent kvinnor och 58 procent män vilket var i nivå med föregående år. Nya
13
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 3
digitala tjänster har gjort det enklare för parterna, såväl enskilda som företag, att komplettera en ansökan om betalningsföreläggande.
Tabell 2.9 Ansökan om skuldsanering och belopp
Antal ansökningar, personer, procent och miljarder kronor
| 2018 | 2019 | 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | 2025 | |
| Antal ansökningar om | ||||||||
| skuldsanering | 18 237 | 21 603 | 30 555 | 30 399 | 27 918 | 34 015 | 33 490 | 34 911 |
| - varav kvinnor | 8 266 | 9 856 | 13 875 | 13 653 | 12 220 | 14 993 | 14 972 | 14 939 |
| - varav män | 9 971 | 11 747 | 16 680 | 15 674 | 15 698 | 19 022 | 18 518 | 19 972 |
| Andel beslut om | ||||||||
| skuldsanering1 | 58 | 52 | 43 | 36 | 35 | 35 | 32 | 43 |
| - varav kvinnor | 63 | 57 | 47 | 40 | 38 | 38 | 34 | 48 |
| - varav män | 54 | 48 | 40 | 34 | 33 | 33 | 30 | 52 |
| Belopp som omfattas | ||||||||
| av skuldsanering | 8,4 | 9,4 | 9,7 | 9,9 | 9,2 | 8,4 | 8,5 | 11,9 |
| - varav sanerat belopp | 7,5 | 8,2 | 8,4 | 8,4 | 7,8 | 7,0 | 6,9 | 9,6 |
| - varav kvar att betala | 0,9 | 1,2 | 1,3 | 1,5 | 1,3 | 1,4 | 1,6 | 2,3 |
1Andel beslut om skuldsanering under året inkluderar ansökningar som inkommit tidigare år Källa: Kronofogdemyndigheten
Av de som ansökte om skuldsanering var 43 procent kvinnor och 57 procent män vilket var i nivå med 2024. Andelen som beviljades skuldsanering ökade jämfört med de föregående åren. Det berodde på att informationen om vad som krävs för att beviljas skuldsanering blev tydligare och att myndighetens bedömningar i tillämpningsfrågor förtydligades. Trots att myndigheten ökade resurserna till skuldsaneringsverksamheten ökade antalet ärenden som väntade på beslut med 29 procent. Väntetiden för beslut om omprövning av skuldsaneringsbeslut minskade med 15 procent jämfört med 2024 för att myndigheten prioriterade dessa ärenden. Medelväntetiden från ansökan om skuldsanering till beslut förlängdes med 42 dagar till 332 dagar 2025. Antalet personer med pågående skuldsanering ökade med 600 personer till 46 800. Regeringen gav i myndighetens regleringsbrev för 2025 (F2024/02402) myndigheten i uppdrag att stödja de kommunala budget- och skuldrådgivarna. Nu finns en särskild telefoniingång för snabb kontakt med myndigheten. Stödet har även utvecklats med bl.a. fler utbildningar och expertstöd riktade till budget- och skuldrådgivare.
Antalet konkurser 2025 var i nivå med 2024, ca 11 700 ärenden. Granskning av förvaltararvoden resulterade i att tingsrätten beslutade enligt Kronofogdemyndighetens rekommendation i 79 procent av konkurserna, vilket var samma andel som 2024. En ny arbetsmetod för att motverka att olämpliga personer får förvaltaruppdrag resulterade i att färre gäldenärer lämnade förslag på förvaltare, men det kunde inte fastställas att gäldenärens möjlighet att föreslå förvaltare och rekonstruktör missbrukades systematiskt.
Sammantaget ökat förtroende för myndigheterna
Tabell 2.10 Förtroendet för myndigheterna
Indexvärde
| 2018 | 2019 | 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | 2025 | |
| Skatteverket | 49 | 50 | 52 | 50 | 53 | 54 | 58 | 52 |
| Tullverket | 40 | 35 | 39 | 40 | 39 | 44 | 47 | 53 |
| Kronofogdemyndigheten | 42 | 42 | 42 | 47 | 43 | 50 | 48 | 43 |
Källa: Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten
14
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 3
Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten fick goda resultat i förtroendeundersökningar. I Verians anseendemätning 2025 – som är ett index från 0 till 100 – placerades myndigheterna över genomsnittligt index som var 39.
Under andra halvåret 2025 påverkade kritik i media förtroendet för Skatteverket ärendespecifikt och situationsbundet. Förtroendet för Skatteverket var generellt fortsatt högt bland privatpersoner och företag. Skatteverket har kunnat konstatera att när myndigheten var aktiv, transparent och tydlig i kommunikationen så stärktes förtroendet. I Skatteverkets årliga attitydundersökning tyckte både fler privatpersoner och fler företagare att det var enkelt att komma i kontakt med Skatteverket jämfört med 2024. Skatteverket har fortsatt arbetat med att förenkla för företag t.ex. genom att manuella moment i kontakterna med Skatteverket successivt ersätts av digitala, automatiserade och mer användarvänliga moment (Fi2026/00676).
Antalet klagomål på Tullverket har ökat något, men ligger på en låg nivå, och myndigheten har under 2025 registrerat 243 klagomål. När det gäller klagomål i samband med fysisk kontroll rör det sig om en dryg promille av det totala antalet sådana kontroller som görs. Tullverket har under 2025 arbetat med flera initiativ för att förenkla för näringslivet (Fi2026/00613). Exempelvis har Tullverket infört en ny dialogstruktur som bl.a. inneburit rundabordssamtal med branschorganisationer, en extern referensgrupp och dialogmöten.
Förtroendet för Kronofogdemyndigheten sjönk något, samtidigt vann myndigheten första pris i kategorin Bästa samhällsinformerande webbplats. Det kan inte uteslutas att det lägre utfallet i förtroendemätningen delvis berodde på de allt längre handläggningstiderna. Kronofogdemyndigheten har fortsatt utveckla sina e-tjänster.
(Fi2025/00637). Det är nu möjligt att bl.a. följa status om delgivning i sina ärenden och att återkalla ärenden digitalt vilket särskilt gynnade små och medelstora företag.
2.6.3Motverka brottslighet
Myndigheterna har intensifierat arbetet mot den kriminella ekonomin i enlighet med den målbild regeringen 2023 tog fram tillsammans med myndigheterna. De ökade resurserna myndigheterna fått möjliggjorde förstärkt arbete med att förebygga och motverka brottslighet.
Ökad samhällsnytta
Tullverket beräknar samhällsnyttan av beslagtagen narkotika och dopningsmedel respektive beslagtagen och omhändertagen alkohol och tobak. Beslagen av narkotika och dopningsmedel beräknas till ett samhällsekonomiskt värde motsvarande kostnaden för skadligt bruk och beroende. Ju farligare ett preparat är, desto högre samhällsnyttovärde ges ett beslag av det preparatet. Samhällsnyttan gällande alkohol- och tobaksbeslag motsvaras av skattebortfallet.
Tabell 2.11 Samhällsnytta beräknad på beslag och beslagens storlek
Miljoner kronor
| 2017 | 2018 | 2019 | 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | 2025 | |
| Samhällsnytta beräknad på beslag | |||||||||
| av narkotika och dopningsmedel | 3 001 | 2 655 | 2 487 | 3 368 | 3 528 | 5 149 | 10 371 | 9 473 | 10 638 |
| Samhällsnytta beräknad på beslag | |||||||||
| av alkohol och tobak | 164 | 84 | 123 | 110 | 89 | 36 | 37 | 36 | 29 |
Källa: Tullverket.
Samhällsnyttan varierar över enskilda år bl.a. beroende på vilka preparat som beslagtas. Samhällsnyttan beräknad utifrån Tullverkets beslag av narkotika och dopnings-
15
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 3
medel ökade med ca 12 procent jämfört med 2024. Samhällsnyttan för beslagtagen och omhändertagen alkohol och tobak sjönk med 19 procent jämfört med 2024. Antalet beslag av både alkohol och tobak har dock ökat. När det gäller alkohol bedömer Tullverket att det beror på att smugglingen i minibussar har ökat, och när det gäller tobak sker huvuddelen av beslagen i post- och kurirflödet.
Tabell 2.12 Ett urval av narkotikabeslagens storlek
Kilo där ej annat anges
| 2017 | 2018 | 2019 | 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | 2025 | |
| Heroin | 37 | 71 | 60 | 22 | 1 | 8 | 11 | 3 | 134 |
| Opium | 4 | 6 | 34 | 10 | 13 | 21 | 11 | 4 | 2 |
| Amfetamin | 368 | 198 | 334 | 221 | 332 | 549 | 1 170 | 798 | 1 126 |
| Kokain | 97 | 488 | 43 | 216 | 261 | 822 | 1 303 | 1 577 | 1 493 |
| Cannabis | 2 396 | 926 | 1 115 | 3 888 | 3 299 | 2 304 | 7 252 | 6 069 | 5 033 |
| Övrig narkotika inkl. narkotiska läkemedel | |||||||||
| (antal tabletter tusental) | 2 198 | 1 167 | 2 815 | 1 869 | 1 805 | 3 740 | 2 129 | 4 711 | 3 262 |
Källa: Tullverket.
Mängden beslagtagen narkotika låg på ungefär samma nivå som föregående år, men antalet beslag har ökat, och drygt hälften av beslagen gjordes i post- och kurirflödet. Flera stora beslag av cannabis har gjorts i flygfraktsflödet, bl.a. i samband med sändningar från USA. Den mycket kraftiga ökningen av beslagtaget heroin beror på ett fåtal stora beslag i den tunga trafiken och i persontågsflödet. Internationellt underrättelsesamarbete är skälet till ökningen. Mängden beslagtagen MDMA (ecstasy) i pulverform har minskat samtidigt som mängden MDMA i tablettform har ökat. Detta är något som har konstaterats även i andra europeiska länder, där även MDMA i form av godis har hittats.
Tabell 2.13 Beslag av vapen och explosiva varor
Antal beslagtagna varor
| 2017 | 2018 | 2019 | 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | 2025 | |
| Skjutvapen | 61 | 41 | 58 | 142 | 85 | 64 | 41 | 55 | 20 |
| Start- och | |||||||||
| gasvapen | 23 | 50 | 30 | 23 | 22 | 30 | 15 | ||
| Vapendelar | 307 | 247 | 165 | 120 | 48 | 187 | 94 | ||
| Explosiva | |||||||||
| varor | 5 888 | 10 528 | 22 138 | 48 940 | 42 912 | 23 777 | 44 434 |
Källa: Tullverket
Tullverket har höjt ambitionsnivån för att förhindra smuggling av vapen och explosiva varor. Den beslagtagna mängden av såväl skjutvapen som start- och gasvapen minskade dock jämfört med föregående år. Flest beslag av både skjutvapen och start- och gasvapen gjordes vid husrannsakningar i samband med brottsutredningar samt i post- och kurirflödet. Minskningen av vapenbeslagen kan bero på lagskärpningar i andra EU-länder. Regeringen gav 2025 Polismyndigheten, Tullverket och Åklagarmyndigheten i uppdrag att ytterligare förstärka arbetet med att förebygga, motverka och bekämpa sprängdåd samt minska tillgången till explosiva varor i kriminella miljöer. Tullverket har prioriterat arbetet och gjorde flera särskilda kontrollinsatser för att förhindra smuggling av sprängmedel, vilket ledde till ökade beslag av explosiva varor, och det blev närmare en fördubbling jämfört med 2024. Under 2025 utfärdade Tullverket 1 390 beslut om strafföreläggande, vilket var en ökning med 27 procent jämfört med föregående år.
16
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 3
Tullverkets arbete mot organiserad brottslighet bidrog till att 45 kriminella nätverk identifierades. Totalt slogs 21 kriminella nätverk ut eller skadades allvarligt under året, vilket var en minskning jämfört med 2024 då 28 nätverk slogs ut. Majoriteten av nätverken ägnade sig främst åt narkotikasmuggling. Tullverket har under året förstärkt sitt internationella arbete mot organiserad brottslighet. Som exempel kan nämnas att samverkan och informationsdelning mellan Tullverket och internationella samarbetspartners lett till stora beslag av narkotika utomlands.
Utmätt belopp var i nivå med föregående år
Genom jourverksamheten säkerställer och utmäter Kronofogdemyndigheten tillgångar som påträffas utanför ordinarie arbetstid bl.a. hos gäldenärer som misstänks för eller har samröre med organiserad brottslighet.
Tabell 2.14 Utmätt belopp i arbetet med att förebygga och motverka brott
Miljoner kronor
| 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | 2025 | |
| Utmätt belopp i | ||||||||||
| jourverksamheten | 5,0 | 6,7 | 4,7 | 6,5 | 7,4 | 7,3 | 32,7 | 93,0 | 115,0 | 116,7 |
| Utmätt belopp i | ||||||||||
| samverkansinsatser | 51,0 | 53,0 | 48,0 | 44,0 | 35,0 | 40,0 | 73,0 | 79,0 | 78,0 | 80,0 |
| Säkrat belopp i | ||||||||||
| samverkansinsatser | 24,8 | 42,0 | 9,2 | 18,5 | 24,4 | 38,0 | 36,0 | 54,0 | 21,0 | 17,1 |
| Utmätt belopp i egeninitierade | ||||||||||
| samverkansinsatser | 25,0 | 25,0 | 35,0 | 27,0 | 40,0 | 29,5 | ||||
| Totalt utmätt och säkrat belopp | 80,8 | 101,7 | 61,9 | 69,0 | 91,4 | 110,3 | 176,7 | 253,0 | 254,0 | 243,3 |
Källa: Kronofogdemyndigheten och Polismyndigheten.
Under 2025 fortsatte utvecklingen av arbetet med utmätning på distans för att höja kvaliteten i handläggningen liksom arbetet med att motverka att företag används som brottsverktyg genom att fördjupa utredningarna av näringsidkare. Det ledde bl.a. till att Kronofogdemyndigheten lämnade 12 315 underrättelser om felaktig folkbokföring till Skatteverket. Även underrättelserna till Polismyndigheten och Säkerhetspolisen ökade till 756 underrättelser.
Inom den summariska processen antogs att 467 ansökningar saknade grund, vilket var en ökning med 110 ansökningar. Dessa ansökningar, som uppgick till 189 miljoner kronor, stoppades. Under 2025 fick 112 gäldenärer sina böter omvandlade till fängelse, vilket var 43 fler än 2024. Av dessa var 7 kvinnor och 105 män. Under 2025 valde 2 kvinnor och 56 män att betala sina böter frivilligt.
Skatteverket förstärkte arbetet med att förhindra att företag används som brottsverktyg
Resultaten för Skatteverkets brottsbekämpning var i nivå med föregående år. Skatteverket förstärkte arbetet mot kriminell ekonomi och indikatorerna för delmålen i regeringens och myndigheternas målbild för arbetet utvecklades i positiv riktning. Fler brottsutredningar med fokus på organiserad brottslighet avslutades och antalet kontroller mot ekonomisk brottslighet ökade. Fler felaktiga utbetalningar inom mervärdesskatteområdet stoppades samt företag och identiteter som kunnat användas som brottsverktyg förhindrades i större utsträckning. Skatteverket stärkte arbetet i grindvaktsrollen som handlar om att förhindra felaktiga uppgifter i myndighetens register när avsikten bakom registrering varit att missbruka skatte- och välfärdssystem. Kontrollerna stärktes avseende bl.a. företagsregistrering, skattereduktion och deklarationsombud. Därtill genomförde Skatteverket, tillsammans med Ekobrotts-
17
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 3
myndigheten och Bolagsverket, riktade kontroller mot oseriösa företagsförmedlare som tillhandahöll s.k. historikföretag till kriminella.
Skatteverket ökade deltagandet och bidrog i större utsträckning i myndighetsgemensamma satsningar mot organiserad brottslighet och arbetslivskriminalitet. I det myndighetsgemensamma arbetet mot organiserad brottslighet deltog Skatteverket i arbetet mot problemområdena hamnar och välfärd. Skatteverket levererade 175 urval för att stötta arbetet i de regionala centren mot arbetslivskriminalitet.
2.7Budgetförslag
2.7.11:1 Skatteverket
Tabell 2.15 Anslagsutveckling 1:1 Skatteverket
Tusental kronor
| 2025 | Utfall | 8 870 774 | Anslagssparande | 196 077 |
| 2026 | Anslag | 9 434 8481 | Utgiftsprognos | 9 375 180 |
| 2027 | Förslag | 9 566 777 | ||
| 2028 | Beräknat | 9 564 2582 | ||
| 2029 | Beräknat | 9 707 5243 |
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 9 450 250 tkr i 2027 års prisnivå.
3Motsvarar 9 450 250 tkr i 2027 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för Skatteverkets förvaltningsutgifter inklusive vissa nämnder och bidrag till vissa internationella organisationer inom skatteområdet samt maximalt 30 000 000 kronor i ersättningsbelopp enligt vissa lagar. Anslaget får även användas för in- och utbetalningar till följd av omprövningar av förhöjt grundavdrag till personer födda 1957.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 2.16 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:1 Skatteverket
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 | |
| Anvisat 20261 | 9 434 848 | 9 434 848 | 9 434 848 |
| Pris- och löneomräkning2 | 148 760 | 264 377 | 409 665 |
| Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | -16 831 | -134 967 | -136 989 |
| Överföring till/från andra anslag | |||
| Övrigt | |||
| Förslag/beräknat anslag | 9 566 777 | 9 564 258 | 9 707 524 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2026. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2028–2029 är preliminär.
Riksdagen har beslutat att transaktionskontosystemet inte ska införas
(prop. 2025/26:277, bet. 2026/27:FiU7, rskr. 2026/27:10). Mot denna bakgrund kommer 38 500 000 kronor för bankavgifter och avgifter för tekniska leverantörer att kvarstå på anslaget fr.o.m. 2027. Anslaget 1:15 Utbetalningsmyndigheten inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning minskas med motsvarande belopp.
18
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 3
Utifrån det allvarliga säkerhetspolitiska läget sker en omfattande upprustning av det civila försvaret. Med oförändrad anslagsnivå riskerar nödvändig verksamhet inte kunna upprätthållas. Anslaget ökas därmed med 4 000 000 kronor 2027. Anslaget beräknas därefter ökas med 7 000 000 kronor 2028 och 2029.
De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att den tillfälliga satsningen för att förenkla processen att avveckla företag upphör vid årsskiftet 2026. Anslaget minskas därför med 6 000 000 kronor fr.o.m. 2027.
Riksdagen har beslutat att inrätta Utbetalningsmyndigheten (prop. 2022/23:34, bet. 2022/23:FiU35, rskr. 2022/23:266). Mot denna bakgrund minskas anslaget fr.o.m. 2027 med 1 500 000 kronor.
I förhållande till beräknad anslagsnivå för 2028 i budgetpropositionen för 2026 innebär tillämpningen av principerna också att det tidigare beräknade permanenta tillskottet på 95 000 000 kronor för förbättrad folkbokföring genom folkräkning inte genomförs. Anslaget ökas därför inte i enlighet med tidigare redovisade beräkningar.
Regeringen föreslår att 9 566 777 000 kronor anvisas under anslaget 1:1 Skatteverket för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 9 564 258 000 kronor respektive
9 707 524 000 kronor.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 2.17 Avgiftsfinansierad verksamhet vid Skatteverket
Tusental kronor
| Ack. resultat | Resultat | Verksamhetens | Kostnader som ska | Resultat | Ack. Resultat | |
| Verksamhet | t.o.m. 2025 | 2026 | intäkter 2027 | täckas 2027 | 2027 | utgående 2027 |
| Verksamheter där intäkterna inte disponeras | ||||||
| Offentligrättslig verksamhet | - 16 619 | - 15 750 | 7 150 | 22 900 | - 15 750 | -48 119 |
| varav förhandsbesked i | - 11 770 | - 11 750 | 250 | 12 000 | - 11 750 | - 35 270 |
| taxeringsfrågor m.m. | ||||||
| varav äktenskapsregistret | 831 | 1 000 | 6 000 | 5 000 | 1 000 | 2 831 |
| varav europeiskt arvsintyg | - 5 046 | - 4 350 | 650 | 5 000 | - 4 350 | - 13 746 |
| varav särskilt uppskattningsvärde | - 634 | - 650 | 250 | 900 | - 650 | - 1 934 |
| på fastighet | ||||||
| Verksamheter där intäkterna disponeras | ||||||
| Offentligrättslig verksamhet | - 6 735 | - 7 000 | 20 700 | 29 500 | - 8 800 | - 22 535 |
| varav id-kort | 0 | 0 | 2 200 | 9 000 | - 6 800 | - 6 800 |
| varav namnärenden | - 6 735 | - 7 000 | 17 000 | 19 000 | - 2 000 | - 15 735 |
| varav prissättningsbesked | 0 | 0 | 1 500 | 1 500 | 0 | 0 |
| Uppdragsverksamhet1 | 60 196 | -10 679 | 903 139 | 950 507 | - 47 368 | 2 149 |
1Avser administration av ålderspension med ersättning från AP-fonderna och premiepensionssystemet, ersättning från Kronofogdemyndigheten respektive Utbetalningsmyndigheten för verksamhetsstöd, samordnad och säker statlig it-drift, SPAR, aviseringssystemet för folkbokföringen samt tjänsteexport.
Källa: Skatteverket
19
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 3
2.7.21:2 Tullverket
Tabell 2.18 Anslagsutveckling 1:2 Tullverket
Tusental kronor
| 2025 | Utfall | 3 188 634 | Anslagssparande | -28 756 |
| 2026 | Anslag | 3 441 7541 | Utgiftsprognos | 3 393 057 |
| 2027 | Förslag | 3 494 000 | ||
| 2028 | Beräknat | 3 536 8422 | ||
| 2029 | Beräknat | 3 591 5213 |
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 3 496 966 tkr i 2027 års prisnivå.
3Motsvarar 3 496 967 tkr i 2027 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för Tullverkets förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för utbetalning till annat medlemsland i Europeiska unionen till följd av kostnader för centraliserad tullklarering.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 2.19 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:2 Tullverket
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 | |
| Anvisat 20261 | 3 441 754 | 3 441 754 | 3 441 754 |
| Pris- och löneomräkning2 | 49 346 | 89 155 | 143 742 |
| Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | 2 900 | 5 933 | 6 025 |
| Överföring till/från andra anslag | |||
| Övrigt | |||
| Förslag/beräknat anslag | 3 494 000 | 3 536 842 | 3 591 521 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2026. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2028–2029 är preliminär.
Utifrån det allvarliga säkerhetspolitiska läget sker en omfattande upprustning av det civila försvaret. Tullverket arbetar bl.a. med att anskaffa utrustning anpassad för krig. Med oförändrad anslagsnivå riskerar nödvändig verksamhet inte kunna upprätthållas. Anslaget ökas därmed med 11 000 000 kronor 2027. Anslaget beräknas därefter ökas med 14 000 000 kronor 2028 och 2029.
Det görs en teknisk justering av finansieringen för Sveriges tullattaché i Bryssel. Mot denna bakgrund minskas anslaget med 3 100 000 kronor fr.o.m. 2027.
Riksdagen har beslutat om en ny vapenlag som innebär förändringar avseende Tullverkets uppgifter (prop. 2025/26:141, bet. 2025/26:JuU10, rskr. 2025/26:232). Mot denna bakgrund minskas anslaget med 5 000 000 kronor fr.o.m. 2027.
Regeringen föreslår att 3 494 000 000 kronor anvisas under anslaget 1:2 Tullverket för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 3 536 842 000 kronor respektive
3 591 521 000 kronor.
20
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 3
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 2.20 Avgiftsfinansierad verksamhet vid Tullverket
Tusental kronor
| Ack. resultat t.o.m. | Resultat | Verksamhetens intäkter | Kostnader som ska | Resultat | Ack.resultat utgående | |
| Verksamhet | 2025 | 2026 | 2027 | täckas 2027 | 2027 | 2027 |
| Avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna inte disponeras | ||||||
| Offentligrättslig | ||||||
| verksamhet | 74 297 | 90 | 90 | 0 | 90 | 74 477 |
| Varav dröjsmålsränta | 74 297 | 90 | 90 | 0 | 90 | 74 477 |
| Verksamheter där intäkterna disponeras och redovisas mot anslag | ||||||
| Uppdragsverksamhet1 | -152 | 10 | 35 | 25 | 10 | -132 |
1Avser kontroll av päls av katt och hund samt kontroll av handel med sälprodukter. Källa: Tullverket
2.7.31:3 Kronofogdemyndigheten
Tabell 2.21 Anslagsutveckling 1:3 Kronofogdemyndigheten
Tusental kronor
| 2025 | Utfall | 2 374 435 | Anslagssparande | 117 020 |
| 2026 | Anslag | 2 538 2961 | Utgiftsprognos | 2 577 720 |
| 2027 | Förslag | 2 586 565 | ||
| 2028 | Beräknat | 2 614 6342 | ||
| 2029 | Beräknat | 2 656 0403 |
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 2 586 565 tkr i 2027 års prisnivå.
3Motsvarar 2 586 565 tkr i 2027 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för Kronofogdemyndighetens förvaltningsutgifter samt för forskning inom exekutionsområdet.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 2.22 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:3
Kronofogdemyndigheten
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 | |
| Anvisat 20261 | 2 538 296 | 2 538 296 | 2 538 296 |
| Pris- och löneomräkning2 | 35 986 | 63 922 | 105 131 |
| Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | 12 283 | 12 416 | 12 613 |
| Överföring till/från andra anslag | |||
| Övrigt | |||
| Förslag/beräknat anslag | 2 586 565 | 2 614 634 | 2 656 040 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2026. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2028–2029 är preliminär.
De nya bestämmelserna om ett effektivare konkursförfarande som trädde i kraft den 1 juli 2026 innebar bl.a. att arbetsuppgifter flyttades från tingsrätt till Kronofogdemyndigheten (prop. 2024/25:135, bet. 2024/25:CU18, rskr. 2024/25:279). Det innebär att anslaget ökas med 13 500 000 kronor 2027. Anslaget beräknas därefter öka
21
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 3
med 13 500 000 kronor 2028 och 13 500 000 kronor 2029. De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att den tillfälliga satsningen för att möjliggöra frivilliga betalningar av brottskadestånd upphör vid årsskiftet 2026. Anslaget minskas därför med 1 200 000 kronor fr.o.m. 2027.
De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att 104 000 000 kronor flyttas till anslag 1:4 Kostnader som betalas av staten i konkurser fr.o.m. 2027.
Regeringen föreslår att 2 586 565 000 kronor anvisas under anslaget 1:3 Kronofogdemyndigheten för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 2 614 634 000 kronor respektive 2 656 040 000 kronor.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 2.23 Avgiftsfinansierad verksamhet vid Kronofogdemyndigheten
Tusental kronor
| Ack. Resultat t.o.m. | Verksamhetens | Kostnader | Resultat | ||
| Resultat 2026 | som ska | ||||
| 2025 | intäkter 2027 | 2027 | |||
| Verksamhet | täckas 2027 | ||||
Ack. resultat utgående 2027
Verksamheter där intäkterna inte disponeras
| Offentligrättslig verksamhet | -20 898 | -14 596 | 1 628 973 | 1 658 165 | -29 192 | - 64 686 |
| varav avgifter vid | ||||||
| Kronofogdemyndigheten | -20 898 | 0 | 1 605 165 | 1 605 165 | 0 | -20 898 |
| varav efterbevaknings- och | ||||||
| tillsynsavgifter | 0 | -14 596 | 23 808 | 53 000 | -29 192 | -43 788 |
| Verksamheter där intäkterna disponeras | ||||||
| Uppdragsverksamhet1 | 2 064 | -4 922 | 20 142 | 17 181 | 2 961 | 103 |
1Avser administration av ålderspension med ersättning från AP-fonderna och premiepensionssystemet samt tjänsteexport Källa: Kronofogdemyndigheten
2.7.41:4 Kostnader som betalas av staten i konkurser
Tabell 2.24 Anslagsutveckling 1:4 Kostnader som betalas av staten i konkurser
Tusental kronor
| 2025 | Utfall | Anslagssparande | |
| 2026 | Anslag | 167 0001 Utgiftsprognos | 167 000 |
| 2027 | Förslag | 344 000 | |
| 2028 | Beräknat | 201 000 | |
| 2029 | Beräknat | 201 000 | |
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Ändamål
Anslaget får användas för utgifter för förvaltararvoden och andra kostnader som ska betalas av staten i konkurser enligt konkurslagen (1987:672).
22
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 3
Skälen för regeringens förslag
Tabell 2.25 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:4 Kostnader som betalas av staten i konkurser
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 | |
| Anvisat 20261 | 97 000 | 97 000 | 97 000 |
| Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | 247 000 | 104 000 | 104 000 |
| Överföring till/från andra anslag | |||
| Övrigt | |||
| Förslag/beräknat anslag | 344 000 | 201 000 | 201 000 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
De nya bestämmelserna om ett effektivare konkursförfarande som trädde i kraft den 1 juli 2026 innebar att Kronofogdemyndigheten övertog uppgiften att betala ut förvaltararvoden och andra kostnader som ska betalas av staten i konkurser från Domstolsverket (prop. 2024/25:135, bet. 2024/25:CU18, rskr. 2024/25:279). Det innebär att anslaget ökas med 104 000 000 kronor fr.o.m. 2027. Anslaget
1:3 Kronofogdemyndigheten minskas med motsvarande belopp.
Fler konkurser förväntas avslutas 2027. Anslaget ökas därför med 143 000 000 kronor 2027.
Regeringen föreslår att 344 000 000 kronor anvisas under anslaget 1:4 Kostnader som betalas av staten i konkurser för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till
201 000 000 kronor respektive 201 000 000 kronor.
23