Budgetpropositionen för 2027 - Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning (Proposition 2026/27:1)

Utgiftsområde 2

Samhällsekonomi och

finansförvaltning

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 2

Utgiftsområde 2 – Samhällsekonomi och finansförvaltning

Innehållsförteckning

1	Förslag till riksdagsbeslut .................................................................................................			4
2 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning..........................................				7
	2.1	Principer för utformningen av denna proposition...........................................		7
	2.2	Utgiftsområdets omfattning.................................................................................		8
	2.3	Utgiftsutveckling..................................................................................................		10
	2.4	Mål för utgiftsområdet........................................................................................		11
		2.4.1	Finansmarknadsområdet ......................................................................	11
		2.4.2	Statlig förvaltningspolitik .....................................................................	12
		2.4.3 Korrekta utbetalningar från välfärdssystemen..................................		12
	2.5	Resultatredovisning .............................................................................................		12
	2.6	Den årliga revisionens iakttagelser....................................................................		12
3 Finansmarknad och internationella finansiella institutioner.....................................				13
	3.1	Mål för området...................................................................................................		13
	3.2	Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder.......................................		13
	3.3	Resultatredovisning .............................................................................................		14
		3.3.1 Stabilitet, högt förtroende och säkerställande av viktiga
			samhällsfunktioner ................................................................................	14
		3.3.2 Tillgång till finansiella tjänster och medverkan till hållbar
			utveckling................................................................................................	17
		3.3.3 Väl fungerande marknader med konkurrens och starkt
			konsumentskydd....................................................................................	20
		3.3.4	Statlig finansförvaltning........................................................................	24
		3.3.5 Resultat för internationella finansiella institutioner .........................		25
	3.4	Budgetförslag........................................................................................................		27
		3.4.1 1:2 Finansinspektionens avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter......		27
		3.4.2	1:10 Finansinspektionen.......................................................................	28
		3.4.3	1:11 Riksgäldskontoret .........................................................................	31
		3.4.4 1:12 Vissa garanti- och medlemsavgifter ...........................................		38
		3.4.5	1:14 Finansmarknadsforskning ...........................................................	39
4 Statlig förvaltningspolitik och statliga arbetsgivarfrågor ...........................................				41
	4.1	Mål för området...................................................................................................		41
	4.2	Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder.......................................		41
	4.3	Resultatredovisning .............................................................................................		42
		4.3.1	Statlig förvaltningspolitik .....................................................................	42
		4.3.2	Statliga arbetsgivarfrågor ......................................................................	49
	4.4	Budgetförslag........................................................................................................		57
		4.4.1	1:1 Kammarkollegiet.............................................................................	57
		4.4.2	1:3 Arbetsgivarpolitiska frågor ............................................................	59
		4.4.3 1:4 Statliga tjänstepensioner m.m........................................................		60
		4.4.4	1:7 Statskontoret....................................................................................	62
		4.4.5	1:13 Statens servicecenter.....................................................................	64
5	Fastighetsförvaltning.......................................................................................................			67
	5.1	Mål för området...................................................................................................		67
	5.2	Resultatindikationer och andra bedömningsgrunder.....................................		67
	5.3	Resultatredovisning .............................................................................................		68
		5.3.1	Fastigheternas värde..............................................................................	68
		5.3.2	Resultatindikationer...............................................................................	69
	5.4	Förvärv av fast egendom....................................................................................		76

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 2

	5.4.1 Förvärv av ambassadlokaler i Ukraina ...............................................		76
5.5	Budgetförslag........................................................................................................		76
	5.5.1	Fortifikationsverket...............................................................................	76
	5.5.2	Statens fastighetsverk............................................................................	78
	5.5.3	1:9 Bidragsfastigheter............................................................................	80
	5.5.4 1:16 Renovering av operabyggnaden i Stockholm...........................		82
6 Prognoser, statistik och uppföljning.............................................................................			83
6.1	Mål för området...................................................................................................		83
6.2	Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder.......................................		83
6.3	Resultatredovisning .............................................................................................		83
	6.3.1	Konjunkturinstitutet .............................................................................	83
	6.3.2	Ekonomistyrningsverket ......................................................................	83
	6.3.3	Finanspolitiska rådet .............................................................................	84
	6.3.4	Statistiska centralbyrån .........................................................................	84
6.4	Budgetförslag........................................................................................................		86
	6.4.1	1:5 Finanspolitiska rådet.......................................................................	86
	6.4.2	1:6 Konjunkturinstitutet.......................................................................	87
	6.4.3	1.8 Statistiska centralbyrån...................................................................	88
7 Korrekta utbetalningar från välfärdssystemen............................................................			89
7.1	Mål för området...................................................................................................		89
7.2	Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder.......................................		89
7.3	Resultatredovisning .............................................................................................		89
	7.3.1 Andelen upptäckta felaktiga utbetalningar är oförändrad...............		89
	7.3.2 Myndigheterna ökade antalet återkrav och det totala beloppet för
		återkrav....................................................................................................	91
	7.3.3 Antalet polisanmälningar ökade 2025 ................................................		93
	7.3.4 Andel av befolkningen som anser att det är lätt att göra rätt är
		oförändrad ..............................................................................................	96
	7.3.5 Andel av befolkningen med tillåtande attityder till bidragsbrott är
		oförändrad ..............................................................................................	97
	7.3.6 Den upplevda upptäcktsrisken vid bidragsbrott har ökat...............		98
	7.3.7 Arbetet mot felaktiga utbetalningar och brottslighet riktad mot
		välfärdssystemen har stärkts ................................................................	99
7.4	Den årliga revisionens iakttagelser..................................................................		100
7.5	Budgetförslag......................................................................................................		101
	7.5.1	1:15 Utbetalningsmyndigheten..........................................................	101
Bilaga 1	Statsförvaltningens utveckling

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 2

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringens förslag:

1.Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2027 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret för att tillgodose Krigsförsäkringsnämndens behov av likviditet vid utbetalning av ersättning från försäkringar som har meddelats av nämnden som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst

200 000 000 000 kronor (avsnitt 3.4.2).

2.Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2027 för stabilitetsfonden ställa ut garantier som inklusive tidigare utfärdade garantier uppgår till högst

750 000 000 000 kronor och besluta om en kredit i Riksgäldskontoret för att tillgodose Riksgäldskontorets behov av likviditet vid användande av stabilitetsfonden som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 50 000 000 000 kronor (avsnitt 3.4.3).

3.Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2027 för resolutionsreserven ställa ut garantier som inklusive tidigare utfärdade garantier uppgår till högst

200 000 000 000 kronor och besluta om en kredit i Riksgäldskontoret för att tillgodose Riksgäldskontorets behov av likviditet vid användande av resolutionsreserven som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 100 000 000 000 kronor (avsnitt 3.4.3).

4.Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2027 för resolution av livförsäkringsföretag ställa ut garantier som uppgår till högst

100 000 000 000 kronor och besluta om en kredit i Riksgäldskontoret för att tillgodose Riksgäldskontorets behov av likviditet vid resolution av livförsäkringsföretag som uppgår till högst 300 000 000 000 kronor (avsnitt 3.4.3).

5.Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2027 för resolution av skadeförsäkringsföretag ställa ut garantier som uppgår till högst

50 000 000 000 kronor och besluta om en kredit i Riksgäldskontoret för att tillgodose Riksgäldskontorets behov av likviditet vid resolution av skadeförsäkringsföretag som uppgår till högst 100 000 000 000 kronor (avsnitt 3.4.3).

6.Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2027 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret för att tillgodose Kammarkollegiets behov av likviditet i samband med inrättandet av nya myndigheter som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 250 000 000 kronor (avsnitt 4.4.1).

7.Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2027 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret för att tillgodose Kammarkollegiets behov av likviditet i det statliga försäkringssystemet som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 100 000 000 kronor (avsnitt 4.4.1).

8.Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2027 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret för att tillgodose Statens tjänstepensionsverks behov av likviditet i pensionshanteringen som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 100 000 000 kronor (avsnitt 4.4.3).

9.Riksdagen godkänner att regeringen under 2027 förvärvar två byggnader i Kyjiv, Ukraina, för sammanlagt högst 23 300 000 US-dollar (avsnitt 5.4.1).

10.Riksdagen godkänner investeringsplanen för fastigheter och markanläggningar för 2027–2029 som en riktlinje för Fortifikationsverkets investeringar (avsnitt 5.5.1).

11.Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2027 besluta att Fortifikationsverket får ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i fastigheter och

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 2

markanläggningar som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 91 000 000 000 kronor (avsnitt 5.5.1).

12.Riksdagen godkänner investeringsplanen för fastigheter och markanläggningar för 2027–2029 som en riktlinje för Statens fastighetsverks investeringar (avsnitt 5.5.2).

13.Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2027 besluta att Statens fastighetsverk får ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i fastigheter och markanläggningar som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst

15 200 000 000 kronor (avsnitt 5.5.2).

14.Riksdagen anvisar anslagen för budgetåret 2027 inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning enligt tabell 1.1.

15.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2027 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som anges i tabell 1.2.

Tabell 1.1	Anslagsbelopp
Tusental kronor
Anslag
1:1 Kammarkollegiet		190 247
1:2 Finansinspektionens avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter		33 050
1:3 Arbetsgivarpolitiska frågor		2 443
1:4 Statliga tjänstepensioner m.m.		17 497 400
1:5 Finanspolitiska rådet		12 556
1:6 Konjunkturinstitutet		77 802
1:7 Statskontoret		320 610
1:8 Statistiska centralbyrån		724 312
1:9 Bidragsfastigheter		265 000
1:10 Finansinspektionen		915 429
1:11 Riksgäldskontoret		410 356
1:12 Vissa garanti- och medlemsavgifter		168 712
1:13 Statens servicecenter		928 467
1:14 Finansmarknadsforskning		35 353
1:15 Utbetalningsmyndigheten		276 759
1:16 Renovering av operabyggnaden i Stockholm		1 000
Summa anslag inom utgiftsområdet		21 859 496

Tabell 1.2	Beställningsbemyndiganden
Tusental kronor
Anslag		Beställningsbemyndigande	Tidsperiod
1:9 Bidragsfastigheter		100 000	2028
Summa beställningsbemyndiganden inom utgiftsområdet		100 000

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 2

2Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

2.1Principer för utformningen av denna proposition

Vid utformningen av denna proposition har särskilda principer tillämpats med anledning av att den har beslutats av en övergångsregering. Bakgrunden till principerna redovisas närmare i finansplanen (Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 1.1).

Förslagen i denna proposition utgår från den budget som riksdagen har beslutat för 2026 efter förslag i budgetpropositionen för 2026. Beslutade ändringar i statens budget för 2026 har inte beaktats. Följande generella justeringar har gjorts för utgiftsområdena.

–Anslag som används för förvaltnings- och investeringsändamål har pris- och löneomräknats på sedvanligt sätt. Anslag som avser regelstyrda transfereringssystem har justerats utifrån ändrad makroekonomisk utveckling liksom ändrade volymer (t.ex. antal personer som omfattas).

–Anslag har justerats till följd av beslutade lagar och förordningar, internationella avtal, civilrättsligt bindande avtal eller EU-rättsakter.

–Anslag har justerats med anledning av att riksdagen beslutat om flyttar av ändamål och verksamheter mellan utgiftsområden.

–Anslag har justerats om det krävts för att nödvändiga samhällsfunktioner ska kunna upprätthållas.

–Uppenbart tillfälliga satsningar från tidigare budgetår som upphör vid utgången av 2026 har inte förlängts.

–Lagförslag som är politiskt okontroversiella och som inte kan genomföras under pågående budgetår, har inkluderats i de fall det råder politisk samsyn om förslagen.

De sedvanliga finansieringsprinciper som används vid beredningen av regeringens budgetförslag har tillämpats i enlighet med det finanspolitiska ramverket när denna proposition har tagits fram (skr. 2025/26:76, bet. 2025/26:FiU14, rskr. 2025/26:156).

Utöver förslag om anslag lämnar regeringen även förslag om beställningsbemyndiganden och andra finansiella befogenheter samt övriga förslag på finansmaktens område som kräver riksdagens ställningstagande inför det kommande budgetåret. Vid bedömningen av storleken på beställningsbemyndigandena har en prövning gjorts utifrån tidigare beslutade bemyndiganden och med hänsyn till de föreslagna anslagsnivåerna.

För att det ska vara möjligt att härleda de föreslagna preliminära utgiftsramarna för 2028 och 2029 till anslagen redovisar regeringen på sedvanligt sätt beräkningar även för det andra och tredje tillkommande året efter budgetåret. Även dessa beräkningar baseras på de ovan angivna principerna. Regeringen har dock inte tillämpat principen om förlängning av 2026 års anslagsnivå för åren efter budgetåret för åtgärder som upphör vid utgången av 2026. För åtgärder som upphör från utgången av 2027 eller

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 2

senare gäller 2026 års nivå för åtgärden fram till slutåret. För permanenta åtgärder gäller 2026 års nivå tills vidare. Med hänsyn till att propositionen utformats enligt principer för att lämnas av en övergångsregering är dessa beräkningar mycket osäkra som underlag för bedömning av framtida anslagsnivåer.

I enlighet med kraven i budgetlagen (2011:203) lämnar regeringen i denna proposition en resultatredovisning i förhållande till de av riksdagen beslutade målen. Mot bakgrund av de ovan angivna principerna har dock regeringen avstått från att redovisa en bedömning av måluppfyllelsen och den framtida politiska inriktningen. Hur anslagen är tänkta att användas under 2027 framgår i stället enbart av förslagen om anslag och övriga finansiella befogenheter samt av de ändamål som är kopplade till dessa under rubriken Budgetförslag.

De konsekvenser för anslagsnivån som tillämpningen av principerna har fått redovisas under rubriken Skälen för regeringens förslag för respektive anslag. Tyngdpunkten i redovisningen är konsekvenserna för anslagsnivån 2027. För åren därefter är beräkningarna mycket osäkra varför konsekvenserna inte redovisas närmare för dessa år. I tabellerna för förändringar av anslagsnivån har det inte varit praktiskt möjligt att specificera beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder på motsvarande sätt som gjordes i budgetpropositionen för 2026.

2.2Utgiftsområdets omfattning

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning omfattar den statliga förvaltningspolitiken, politiken för finansmarknaden och arbetet för korrekta utbetalningar från välfärdssystemen. I utgiftsområdet ingår följande områden:

–finansmarknad och internationella finansiella institutioner

–statlig förvaltningspolitik och statliga arbetsgivarfrågor

–fastighetsförvaltning

–prognoser, redovisning, statistik och uppföljning

–korrekta utbetalningar från välfärdssystemen.

Delområdet finansmarknad omfattar åtgärder för ett stabilt finansiellt system som präglas av ett högt förtroende och sund konkurrens, och har förmåga att säkerställa viktiga samhällsfunktioner. Delområdet omfattar även åtgärder för att de finansiella företagen ska tillgodose hushållens och företagens behov av finansiella tjänster, ta sitt ansvar för ett starkt skydd för konsumenter och medverka till en hållbar utveckling. Därtill omfattas åtgärder för att de finansiella marknaderna ska vara väl fungerande och att statens finansförvaltning ska bedrivas effektivt. I delområdet ingår Finansinspektionen, Riksgäldskontoret och Krigsförsäkringsnämnden.

Delområdet internationella finansiella institutioner omfattar bl.a. årliga medlemsavgifter till tankesmedjan Bruegel, European Institute of Public Administration och Europarådets utvecklingsbank, samt garantier till sex internationella finansieringsinstitut.

Delområdet statlig förvaltningspolitik omfattar styrning, ledning, organisation och utveckling av de statliga myndigheterna samt vissa övergripande frågor om relationen mellan stat och kommun, inklusive regional ansvarsfördelning. Delområdet omfattar även myndigheterna Kammarkollegiet, Statens servicecenter och Statskontorets verksamhet.

Delområdet statliga arbetsgivarfrågor omfattar statliga personal- och lönepolitiska frågor, såsom löneutveckling, pensionsvillkor, arbets- och anställningsvillkor avseende offentliga anställningar, statlig arbetsrätt och kompetensförsörjning inom staten samt

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 2

frågor om arbetsmiljö och hälsa, jämställdhet, mångfald och värdegrundsarbete inom staten. Delområdet omfattar Arbetsgivarverket, Offentliga sektorns särskilda nämnd, Skiljenämnden i vissa trygghetsfrågor, Statens ansvarsnämnd, Statens tjänstepensionsverk, Statens tjänstepensions- och grupplivnämnd, Statens överklagandenämnd och Trygghetsstiftelsen – en kollektivavtalsstiftelse.

Med anledning av att riksdagen den 16 juni 2026 godkände riksdagsstyrelsens förslag (framst. 2025/26:RS5) om att anslag för det nationella genomförandet av Agenda 2030 ska innefattas i utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur (bet. 2025/26:KU42, rskr. 2025/26:401) redovisas det riksdagsbundna målet Sveriges genomförande av Agenda 2030 fr.o.m. denna proposition inom utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur.

Området fastighetsförvaltning omfattar förvaltning av fastigheter som av försvarspolitiska, kulturhistoriska eller andra skäl har ansetts lämpliga att förvaltas av staten. Området omfattar myndigheterna Fortifikationsverket och Statens fastighetsverk.

Området prognoser, redovisning, statistik och uppföljning omfattar myndigheterna Finanspolitiska rådet, Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och delar av Statskontorets verksamhet. Området omfattar vidare verksamhet som ska bidra till att det finanspolitiska ramverket följs, att politiska beslut och prioriteringar är välgrundade samt verksamhet som ska bidra till transparens vid redovisningen av den ekonomiska politiken.

Med anledning av att riksdagen den 16 juni 2026 beslutade att de ändamål och verksamheter som avser Bokföringsnämnden och som finansieras från anslaget 1:12 Bokföringsnämnden ska innefattas i utgiftsområde 24 Näringsliv (prop. 2025/26:100, bet. 2025/26:KU42, rskr. 2025/26:401) redovisas Bokföringsnämndens uppgifter fr.o.m. denna proposition inom utgiftsområde 24 Näringsliv.

Med anledning av att riksdagen den 16 juni 2026 godkände riksdagsstyrelsens förslag (framst. 2025/26:RS5) om att anslag för upphandling flyttas från utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning till utgiftsområde 24 Näringsliv

(bet. 2025/26:KU42, rskr. 2025/26:401) redovisas frågor om offentlig upphandling fr.o.m. denna proposition inom utgiftsområde 24 Näringsliv.

Området korrekta utbetalningar från välfärdssystemen omfattar den samlade styrningen och uppföljningen av arbetet mot felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Det innefattar bl.a. att samordna och stödja berörda myndigheters arbete inom området och samlat återrapportera detta till regeringen. Området omfattar Utbetalningsmyndigheten.

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 2

2.3Utgiftsutveckling

Tabell 2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Miljoner kronor

	Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2025	20261	2026	2027	2028	2029
1:1 Kammarkollegiet	134	179	145	190	190	193
1:2 Finansinspektionens avgifter till EU:s				33
tillsynsmyndigheter	26	33	32	33	33	33
1:3 Arbetsgivarpolitiska frågor	2	2	2	2	2	2
1:4 Statliga tjänstepensioner m.m.	17 066	17 279	17 192	17 497	18 173	18 784
1:5 Finanspolitiska rådet	12	12	12	13	13	13
1:6 Konjunkturinstitutet	75	77	75	78	79	80
1:7 Statskontoret	217	331	324	321	323	324
1:8 Statistiska centralbyrån	670	712	715	724	731	742
1:9 Bidragsfastigheter	445	515	510	265	265	265
1:10 Finansinspektionen	811	899	891	915	939	951
1:11 Riksgäldskontoret	391	400	397	410	407	413
1:12 Vissa garanti- och medlemsavgifter	268	265	262	169	169	169
1:13 Statens servicecenter	896	914	892	928	940	955
1:14 Finansmarknadsforskning	30	33	33	35	35	35
1:15 Utbetalningsmyndigheten	263	326	247	277	285	294
1:16 Renovering av operabyggnaden i				1
Stockholm		1		1	1	1
Äldreanslag
2026 1:12 Bokföringsnämnden2	13	15	15
2025 1:1 Statskontoret	101
Totalt för utgiftsområde
2 Samhällsekonomi och finansförvaltning3	21 420	21 994	21 747	21 859	22 584	23 254

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2I samband med avvecklingen av Bokföringsnämnden och inordnandet av myndighetens uppgifter i Revisorsinspektionen den 1 januari 2027 förs anslagsmedlen från anslaget 1:12 Bokföringsnämnden över till anslaget 1:23 Myndigheten för redovisning och revision inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Från och med budgetåret 2027 redovisas anslaget 1:12 Bokföringsnämnden inom utgiftsområde 24 Näringsliv.

3Från och med budgetåret 2027 redovisas anslaget 3:1 Upphandlingsmyndigheten inom utgiftsområde 24 Näringsliv.

Utgiftsområdets sammanlagda utgifter uppgick 2025 till 21,42 miljarder kronor. Prognosen för utfallet för 2026 är 21,747 miljarder kronor, vilket är 247 miljoner kronor mindre än de anvisade medlen. Den föreslagna anslagsnivån för utgiftsområdet för 2027 uppgår till 21,859 miljarder kronor, vilket är en minskning med totalt

135 miljoner kronor. Anslagsförändringarna redovisas detaljerat under respektive delområde.

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 2

Tabell 2.2 Förändringar av utgiftsramen 2027–2029 för utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Miljoner kronor

	2027	2028	2029
Anvisat 20261	21 913	21 913	21 913
Pris- och löneomräkning2	55	99	159
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder	-328	-323	-323
Makroekonomisk utveckling	38	475	674
Volymer	180	419	831
Överföring till/från andra utgiftsområden
Övrigt
Ny utgiftsram	21 859	22 584	23 254

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2026. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2028 och 2029 är preliminär.

Tabell 2.3	Utgiftsram 2027 realekonomiskt fördelad för utgiftsområde 2
	Samhällsekonomi och finansförvaltning
Miljoner kronor
		2027
Transfereringar1		17 686
Verksamhetsutgifter2		4 131
Investeringar3		43
Summa utgiftsram		21 859

Anm.: Den realekonomiska fördelningen baseras på utfall 2025 samt kända förändringar av anslagens användning.

1Med transfereringar avses inkomstöverföringar, dvs. utbetalningar av bidrag från staten till exempelvis hushåll, företag eller kommuner utan att staten får någon direkt motprestation.

2Med verksamhetsutgifter avses resurser som statliga myndigheter använder i verksamheten, t.ex. utgifter för löner, hyror och inköp av varor och tjänster.

3Med investeringar avses utgifter för anskaffning av varaktiga tillgångar såsom byggnader, maskiner, immateriella tillgångar och finansiella tillgångar.

Utgifter för transfereringar utgör 81 procent av den anslagsfinansierade verksamheten och utbetalningar sker främst från anslaget 1:4 Statliga tjänstepensioner m.m. Verksamhetsutgifter för 9 myndigheter utgör 19 procent av utgiftsområdets anslagsmedel.

2.4Mål för utgiftsområdet

Nedan redovisas de av riksdagen beslutade målen för vissa verksamheter inom utgiftsområdet.

2.4.1Finansmarknadsområdet

Målen för finansmarknadsområdet är följande (prop. 2025/26:1 utg.omr. 2, bet. 2025/26:FiU2, rskr. 2025/26:133):

–Det finansiella systemet ska vara stabilt, präglas av ett högt förtroende och sund konkurrens och ha förmåga att säkerställa viktiga samhällsfunktioner.

–De finansiella företagen ska tillgodose hushållens och företagens behov av finansiella tjänster, ta sitt ansvar för ett starkt skydd för konsumenter och medverka till en hållbar utveckling.

–De finansiella marknaderna ska vara väl fungerande.

–Statens finansförvaltning ska bedrivas effektivt.

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 2

2.4.2Statlig förvaltningspolitik

Målet för den statliga förvaltningspolitiken är en innovativ och samverkande statsförvaltning som är rättssäker och effektiv, har väl utvecklad kvalitet, service och tillgänglighet, och som därigenom bidrar till Sveriges utveckling och ett effektivt EU- arbete (prop. 2009/10:175, bet. 2009/10:FiU38, rskr. 2009/10:315).

2.4.3Korrekta utbetalningar från välfärdssystemen

Målet för området korrekta utbetalningar från välfärdssystemen är att de felaktiga utbetalningarna från välfärdssystemen och den brottslighet som riktas mot dessa system ska minska (prop. 2024/25:1 utg.omr. 2, bet. 2024/25:FiU2,

rskr. 2024/25:120).

2.5Resultatredovisning

Resultatet för utgiftsområdet redovisas på delområdesnivå (se respektive avsnitt).

2.6Den årliga revisionens iakttagelser

Riksrevisionen har lämnat revisionsberättelse med reservation för Utbetalningsmyndigheten (se avsnitt 7.4).

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 2

3Finansmarknad och internationella finansiella institutioner

3.1Mål för området

Riksdagen har beslutat om följande mål för finansmarknadsområdet (prop. 2025/26:1 utg.omr. 2, bet. 2025/26:FiU2, rskr. 2025/26:133):

–Det finansiella systemet ska vara stabilt, präglas av ett högt förtroende och sund konkurrens och ha förmåga att säkerställa viktiga samhällsfunktioner.

–De finansiella företagen ska tillgodose hushållens och företagens behov av finansiella tjänster, ta sitt ansvar för ett starkt skydd för konsumenter och medverka till en hållbar utveckling.

–De finansiella marknaderna ska vara väl fungerande.

–Statens finansförvaltning ska bedrivas effektivt.

Resultat för de nya målen redovisas i kommande budgetpropositioner. Resultatredovisningen i denna budgetproposition avser dock främst 2025 och görs därför i förhållande till de tidigare beslutade målen som var följande (prop. 2023/24:1 utg.omr. 2, bet. 2023/24:FiU2, rskr. 2023/24:111):

–Det finansiella systemet ska vara stabilt, präglas av ett högt förtroende och ha förmåga att säkerställa viktiga samhällsfunktioner.

–De finansiella företagen ska tillgodose hushållens och företagens behov av finansiella tjänster och medverka till en hållbar utveckling.

–De finansiella marknaderna ska vara väl fungerande med konkurrens och ett starkt skydd för konsumenter.

–Statens finansförvaltning ska bedrivas effektivt.

Statsskuldsförvaltningen, som också är en del av den statliga finansförvaltningen, redovisas inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Arbetet med att uppnå målen delas mellan regeringen, Finansinspektionen och Riksgäldskontoret. Även andra myndigheter, bl.a. Riksbanken och AP-fonderna, har uppgifter inom området, men omfattas formellt inte av målen. Detsamma gäller de internationella finansiella institutioner som Sverige är medlem i. Måluppfyllelsen påverkas dessutom av faktorer i omvärlden, eftersom svenska finansmarknader är integrerade med andra, inte minst de i närområdet. Regelutvecklingen drivs därför i huvudsak i EU och i olika standardsättande organ.

3.2Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder

Resultatindikatorerna används som stöd för att visa om målen uppfylls. En helhetsbedömning redovisas utifrån flera indikatorer. De mest centrala indikatorerna är

–storbankernas kapitaltäckning och likviditetsreserver (stabilitet och högt förtroende)

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 2

–de icke-finansiella företagens skulder (stabilitet, tillgodose behov av finansiella tjänster och väl fungerande marknader)

–avbrott i de finansiella infrastruktursystemen (säkerställa viktiga samhällsfunktioner, tillgodose behov av finansiella tjänster och väl fungerande marknader)

–företagens finansieringsmöjligheter (tillgodose behov av finansiella tjänster och väl fungerande marknader)

–hushållens skulder och tillgångar (stabilitet, tillgodose behov av finansiella tjänster, väl fungerande marknader och konsumentskydd)

–utveckling av certifierade gröna obligationer (hållbar utveckling)

–betalningsbedrägerier (högt förtroende, väl fungerande marknader och konsumentskydd)

–marknadsandelar i utlåning (konkurrens)

–fondavgifter (väl fungerande marknader, konkurrens och konsumentskydd)

–styckkostnad per statlig betalning (effektiv finansförvaltning).

Till skillnad från i budgetpropositionen för 2026 är data för utveckling av certifierade gröna obligationer inte indexerad. Skälet för det är att det nu finns tillgång till data som inte är indexerad, vilket bedöms ge en tydligare bild av utvecklingen på området.

3.3Resultatredovisning

3.3.1Stabilitet, högt förtroende och säkerställande av viktiga samhällsfunktioner

Motståndskraft i banksektorn

Under 2025 präglades världsekonomin av betydande osäkerhet och en tilltagande oro för en försvagad global efterfrågan. Det ökade risken för kreditförluster och lägre utbud på krediter hos de svenska bankerna, två faktorer som bl.a. riskerade att hämma investeringar och fördjupa lågkonjunkturen. Kreditförlusterna förblev dock låga vid utgången av 2025. Samtidigt har de svenska storbankerna under en längre tid stegvis ökat sina kapital- och likviditetsbuffertar, vilket har gett dem god förmåga att möta en försämrad utveckling, se diagram 3.1.

Genom ändringar i EU:s regelverk genomförs de återstående delarna i den globala standarden för banker, Basel III, på EU-nivå. Syftet är bl.a. att stärka bankernas motståndskraft och minska risken för framtida finansiella kriser. Ändringar i den svenska lagstiftningen för att anpassa den till ändringarna i EU:s kapitaltäckningsdirektiv inom ramen för EU:s bankpaket trädde i kraft den 1 juli 2026 och vissa bestämmelser träder i kraft den 11 januari 2027 (prop. 2025/26:253,

bet. 2025/26:FiU41, rskr. 2025/26:326).

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 2

Diagram 3.1 Svenska storbankers kapitaltäckning och likviditetsreserver

Procent

Anm.: Genomsnitt för de tre svenska storbankerna (Handelsbanken, SEB och Swedbank). Kärnprimärkapitalrelationen avser bankernas kapital i förhållande till riskvägda tillgångar. Bruttosoliditeten avser bankernas kapital i förhållande till totala (ej riskvägda) tillgångar. Vilket kapital som får räknas in skiljer sig något i de olika kapitalmåtten. För perioden 2013–2018 har kärnprimärkapitalrelationen räknats om i enlighet med en teknisk justering av metoden för riskviktsgolvet för bolån som trädde i kraft 2018. LCR (Liquidity Coverage Ratio) avser likviditetstäckningsgraden. NSFR (Net Stable Funding Ratio) avser bankernas stabila nettofinansieringskvot, som något förenklat innebär att banker ska ha tillräcklig stabil finansiering för att i ett ettårsperspektiv täcka sina finansieringsbehov under både normala och stressade förhållanden.

Källa: Finansinspektionen.

De icke-finansiella företagen anpassar sin finansiering

De icke-finansiella företagens totala skuldkvot fortsatte att minska under 2025 som följd av en minskad andel marknadsbaserad finansiering, se diagram 3.2. Bankutlåningens andel av finansieringen ökade i stället.

Diagram 3.2 De icke-finansiella företagens skulder

Procent av BNP

Anm.: Avser skulder i förhållande till BNP.

Källa: Statistiska centralbyrån.

Livförsäkrings- och tjänstepensionsföretagen är stabila

Livförsäkrings- och tjänstepensionsföretagens förmåga att fullgöra sina åtaganden mäts genom solvenskvoten, dvs. kapitalbasen i förhållande till kapitalkravet. Företag ska ha en solvenskvot på minst 1,0. För livförsäkringsföretag som tillämpar Solvens II-regelverket sjönk solvenskvoten under 2022 men har sedan dess varit relativt stabil, om än lägre än genomsnittet före 2022, se diagram 3.3. Det förklaras av

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 2

att solvenskvoten före 2023 beräknades enligt det föregående Solvens I-regelverket med lägre kapitalkrav. För tjänstepensionsföretag var den genomsnittliga solvenskvoten 2025 fortsatt stabil och ökade något jämfört med 2024.

Diagram 3.3 Genomsnittlig solvenskvot för livförsäkrings- och tjänstepensionsföretag

Kvot

Anm.: Kvoterna beräknas enligt Solvens II-regelverket som kapitalbas dividerat med solvenskapitalkrav och för tjänstepensionsföretagen som kapitalbas dividerat med riskkänsligt kapitalkrav. Från och med 2023 ingår alla tjänstepensionsföretag i urvalet, men de 5 största utgör i stort sett hela kvoten.

Källa: Finansinspektionen.

Nya regler för försäkringsföretag

I augusti 2024 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att lämna förslag till hur det nya EU-direktivet om återhämtning och resolution av försäkrings- och återförsäkringsföretag samt ändringar i Solvens II-direktivet ska genomföras i svensk rätt (dir. 2024:77). Uppdraget redovisades den 24 september 2025 i betänkandet Krishantering och ändrade rörelseregler för försäkringsföretag (SOU 2025:9). Betänkandet har remitterats och förslagen bereds för närvarande i Regeringskansliet.

Låg andel avbrott i den finansiella infrastrukturen

Trots den ovanligt stora osäkerheten i världsekonomin var den procentuella andelen avbrott av total tillgänglighet i den finansiella strukturen fortsatt låg under 2025, även om andelen avbrott ökade något jämfört med 2024. Under 2025 var den procentuella andelen avbrott av total tillgänglighet i den finansiella strukturen 0,24 procentenheter högre än 2024. Den procentuella andelen avbrott av total tillgänglighet är dock i nivå med de senaste åren, se diagram 3.4. De avbrott som skett har inte fått några betydande konsekvenser för den finansiella stabiliteten (Riksbanken, Finansiell stabilitetsrapport 2026:1).

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 2

Diagram 3.4 Avbrott i de finansiella infrastruktursystemen

Procent

Anm.: Avbrott avser procentuell andel av total tillgänglighet. 0 procent innebär full tillgänglighet. 0,2 procent innebär ungefär 5,5 timmars avbrott under ett år. För Swish, Bank-ID, RIX-INST avser 0,2 procent 17,5 timmar då tjänsterna är tillgängliga alla dagar dygnet runt. RIX-INST lanserades 2024. Data för Bank-ID avser 2023, 2024 och 2025. Observera att tillgänglighetssiffran för Swish enbart redovisar tillgänglighet/avbrott i deras system. För att reflektera avbrottstiden för Swish-tjänsten kan man även ta hänsyn till avbrott i Bank-ID och RIX-INST. Då blir avbrott i procent 0,1875 i stället för den i tabellen redovisade siffran om 0,1300 för 2025. Det bör dock noteras att Swish är beroende av Bank-ID, RIX-INST och varje banks koppling till Swish, vilket gör det svårt att rättvist beskriva avbrott i tjänsten.

Källa: Riksbanken.

Åtgärder för att stärka samhällets krisberedskap och civilt försvar

Finansinspektionen är sektorsansvarig myndighet för beredskapssektorn Finansiella tjänster, där även Riksgäldskontoret ingår. Riksgäldskontoret ingår även i beredskapssektorn Ekonomisk säkerhet. Arbetet inom beredskapssektorerna beskrivs i utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap avsnitt 5.3.1. Regeringen har under 2025 beslutat att gå vidare med förslag om att införa en ny funktion för operativ krishantering i den finansiella sektorn som ska hantera allvarliga driftsstörningar i det finansiella systemet (prop. 2025/26:116, bet. 2025/26:FiU37, rskr. 2025/26:281). Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2026. Ett fungerande betalningssystem är nödvändigt för samhället. Möjligheten att använda olika betalningsalternativ – inklusive kontanter – är angeläget för motståndskraften och redundansen i betalningssystemet. För att stärka kontanternas funktionssätt trädde lagändringar i kraft den 1 juli 2026 (prop. 2025/26:199, bet. 2025/26:FiU39, rskr. 2025/26:302). Angående kontanttjänster, se även utgiftsområde 22 Kommunikationer avsnitt 4.3.3.

3.3.2Tillgång till finansiella tjänster och medverkan till hållbar utveckling

Förbättrade finansieringsmöjligheter för företagen

Bankerna och kapitalmarknaderna bidrar till företagens tillgång till finansiering. I Konjunkturbarometern minskade andelen företag som uppgav att det var svårare eller avsevärt svårare än normalt att finansiera sin verksamhet från 21 procent 2024 till 17 procent 2025, se diagram 3.5.

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 2

Diagram 3.5 Företagens finansieringsmöjligheter

Procent

Anm.: Konjunkturbarometern per det fjärde kvartalet varje år.

Källa: Konjunkturinstitutet.

Hushållens tillgång till krediter och sparande

För att hushållen bl.a. ska kunna köpa och äga bostäder behöver de finansiella företagen tillgodose behovet av en lånemarknad. Hushållens räntebetalningar som andel av deras disponibla inkomst (räntekvot) har minskat. Hushållens skulder fortsatte under 2025 att växa i lägre takt än deras inkomster och skuldkvoten minskade. Minskningen föregicks emellertid av två decenniers tillväxt, se diagram 3.6. För att göra det möjligt att bedöma riskerna med hushållens höga skuldsättning har regeringen lämnat förslag på stickprovsinsamling av uppgifter om hushållens skulder (prop. 2025/26:255, bet. 2025/26:FiU45, rskr. 2025/26:405). Lagändringen trädde i kraft den 1 augusti 2026.

En hög skuldsättning ökar risken för att många hushåll vid oväntade händelser kan tvingas minska sin konsumtion samtidigt. Detta kan påverka både det finansiella systemet och samhällsekonomin. Mot den bakgrunden finns flera makrotillsynsåtgärder för att motverka hög skuldsättning och stärka hushållssektorns motståndskraft. Den 1 april 2026 trädde nya regler i kraft, vilka justerar tidigare begränsningar kopplade till bolån, inklusive bolånetaket och amorteringskraven (prop. 2025/26:119, bet. 2025/26:FiU36, rskr. 2025/26:171).

Ett bostadslån innebär ofta att en betydande del av hushållets disponibla inkomst tas i anspråk, bl.a. genom betalning av rörlig eller bunden ränta. Den 30 januari 2025 trädde en ny regel för beräkning av ränteskillnadsersättning i kraft (prop. 2024/25:97, bet. 2024/25:CU17, rskr. 2024/25:191). Syftet är bl.a. att minska hindren för konsumenter som har behov av att binda sin ränta. Det är också nödvändigt att de finansiella företagen tillgodoser hushållens behov av finansiella produkter och tjänster för sitt sparande. Som en följd av högre räntor och stigande priser dämpades hushållens möjlighet att spara under 2022 och 2023. Sedan dess har hushållens sparande återhämtat sig både i förhållande till disponibel inkomst (sparkvot) och i förhållande till BNP. Sparkvoten föll dock tillbaka under 2025, se diagram 3.6.

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 2

Diagram 3.6 Hushållens skulder och tillgångar

Procent

Anm.: Hushållens skuld- och sparkvot visar skulder respektive sparande i förhållande till disponibla inkomster. Hushållens räntekvot visar ett glidande medelvärde de fyra senaste kvartalen för räntebetalningar, brutto, i förhållande till disponibla inkomster. Bostadsrätter och semesterhus utomlands, som av SCB klassificeras som finansiella tillgångar, har exkluderats ur BNP-serien för hushållens finansiella tillgångar.

Källa: Statistiska centralbyrån.

Nya regler mot kriminellas utnyttjande av det finansiella systemet

Åtgärder har vidtagits för att motverka att det finansiella systemet används för att omsätta och flytta vinster från brottslig verksamhet. Ett finansiellt underrättelsecentrum vid Polismyndigheten har inrättats under 2025 (se utg.omr. 4 avsnitt 2.6.6). Finansinspektionen har också, i enlighet med ett regeringsuppdrag att bidra till att utveckla det brottsförebyggande arbetet (Ju2024/02612), redogjort för åtgärder som har en brottsförebyggande effekt, såsom tillståndsprövning, tillsyn och regelgivning.

Den 1 maj 2026 trädde lagändringar i kraft som innebär att brottsbekämpande myndigheter direkt kan begära information från e-legitimationsföretag om en persons användning av e-legitimation mot finansiella företag. Lagändringarna innebär också att uppgiftsskyldigheten för företag som tillhandahåller kryptotillgångar och kryptorelaterade tjänster utökas till att gälla i de brottsbekämpande myndigheternas underrättelseverksamhet (prop. 2025/26:126, bet. 2025/26:FiU33, rskr. 2025/26:207).

Ökad transparens för att bekämpa penningtvätt

Kriminella kan använda företag och truster för att dölja identiteten bakom transaktioner och därigenom tvätta pengar eller finansiera terrorism. För att öka transparensen och motverka sådant missbruk finns Bolagsverkets register över verkliga huvudmän. I propositionen Utlämnande av uppgifter ur registret över verkliga huvudmän (prop. 2025/26:129, bet. 2025/26:FiU35, rskr. 2025/26:98) anpassas svensk lagstiftning till EU-regler om utlämnande av uppgifter och sekretess i registret. Lagändringen trädde i kraft den 1 juli 2026.

De finansiella företagen medverkar till en hållbar utveckling

De finansiella företagen bidrar till omställningen till en hållbar utveckling genom att identifiera, mäta och prissätta de möjligheter och risker som omställningen medför. Genom att olika risker och möjligheter återspeglas i räntor, tillgångspriser och försäkringspremier skapas förutsättningar för en allsidig riskhantering och effektiv allokering av sparande och investeringar. De finansiella företagen kan dessutom bidra till omställningen genom sina investeringsbeslut.

Utvecklingen av emitteringen av certifierade gröna obligationer ger en bild av den generella utvecklingen på hållbarhetsområdet genom att avspegla intresset hos

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 2

offentliga aktörer och privata företag att söka finansiering för projekt som är avsedda att bidra till den gröna omställningen och som uppfyller de uppställda kraven. Emitteringen av certifierade gröna obligationer från företag, inklusive finansiella företag, har under perioden 2016–2025 ökat stadigt medan de från offentliga aktörer fluktuerat något, se diagram 3.7.

Diagram 3.7 Utveckling av certifierade gröna obligationer

Miljoner kronor

Anm.: Volym av emitterade gröna obligationer som klassas som CBI-aligned eller CBI-certified. Med certifierade gröna obligationer avses obligationer som klassas som CBI-aligned eller CBI-certified, efter standarden som arbetats fram av Climate Bonds Initiative. CBI-certifiering syftar till att ge emittenter en oberoende och vetenskapligt baserad standard för att visa på hållbarheten i deras gröna obligationsprojekt. Statistiken innehåller endast vad dataleverantören LSEG workspace definierar som CBI-aligned eller CBI-certified obligationer då dataleverantören LSEG workspace uppdaterar data retroaktivt och det är svårt att avgöra vad de definierar som "gröna lån".

Källa: LSEG workspace.

Europeiska kommissionen har under 2025, inom ramen för sin bredare förenklingsagenda, tagit fram flera initiativ som påverkat de finansiella företagens medverkan till en hållbar utveckling. I februari 2025 presenterades det första s.k. omnibuspaketet. Omnibuspaketet, med fokus på hållbarhetsrapportering, innebar bl.a. ändringar i vilka företag som blir föremål för rapporteringskraven enligt EU:s gröna taxonomiförordning (Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 av den 18 juni 2020 om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar och om ändring av förordning (EU) 2019/2088). Inom ramen för omnibuspaketet antogs även, genom en ny delegerad akt, justeringar i upplysningskraven under taxonomiförordningen. I november 2025 presenterade även kommissionen ett förslag till revidering av EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar − även kallad SFDR – med syfte att effektivisera och förenkla regelverket. Förslaget innebär omfattande ändringar i förordningen. Bland annat införs tre olika produktkategorier för hållbarhetsrelaterade finansiella produkter, en revidering av upplysningskraven och ett reducerat tillämpningsområde för förordningen. Regeringen har under 2025 deltagit i utformningen av ett reviderat regelverk som ska kunna underlätta för finansiella aktörer och investerare att medverka till en hållbar utveckling.

3.3.3Väl fungerande marknader med konkurrens och starkt konsumentskydd

Kapitalmarknader är centrala för jobb, tillväxt och omställning, samtidigt som de ger avkastning till hushållen genom bl.a. privat sparande och pensionssystemet. Inom ramen för arbetet för fördjupat samråd och samarbete med näringsliv och organisationer om EU-frågor, som är särskilt viktiga för Sveriges konkurrenskraft togs initiativ till två informella rundabordssamtal under 2025. Ett branschråd var om tillsyn

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 2

på kapitalmarknaden och ett för att diskutera självreglering på den svenska värdepappersmarknaden. I samband med EU:s arbete med en spar och investeringsunion lyftes även lärdomar från den svenska marknadens framväxt fram under 2025. Mot bakgrund av detta har Europeiska kommissionen presenterat rekommendationer om investeringssparkonton och pensioner med Sverige som förebild.

Förenklingar och ökad transparens på värdepappersmarknaden

Även om noteringsklimatet i Sverige varit starkt, har det totala antalet noterade bolag i EU minskat under det senaste decenniet. I syfte att minska den administrativa bördan för i synnerhet små och medelstora företag och att göra kapitalmarknaderna i EU till ett mer konkurrenskraftigt alternativ vid företagens val av handelsplats för notering har Europaparlamentet och rådet antagit ändringar i EU:s direktiv om marknader för finansiella instrument, EU:s marknadsmissbruksförordning och EU:s prospektförordning. Nationellt genomförande och kompletterade lagstiftning till dessa ändringar beslutades under 2025 (prop. 2025/26:86, bet. 2025/26:FiU29,

rskr. 2025/26:155). Lagändringarna trädde i kraft den 5 och 6 juni 2026.

Tillgång till information om aktörer på EU:s marknader bidrar till att ytterligare integrera finansiella tjänster inom EU och främja gränsöverskridande investeringar. Lagförslag har lämnats för att anpassa svensk rätt till en ny EU-förordning, som inrättar en gemensam åtkomstpunkt för information som företag och myndigheter enligt unionsrätten är skyldiga att offentliggöra (prop. 2025/26:124,

bet. 2025/26:FiU44, rskr. 2025/26:254). Den 10 juli 2026 trädde den första lagändringen i kraft.

I dag offentliggörs marknadsdata avseende handeln i finansiella instrument kontinuerligt. Trots detta är det ofta svårt att få en fullständig bild av handeln i ett enskilt instrument. Det beror på att handeln i ett och samma instrument kan ske på många olika platser i EU. Ändringar i EU-förordningen och direktivet om marknader för finansiella instrument har därför antagits av Europaparlamentet och rådet i syfte att ge investerare förbättrad tillgång till marknadsdata avseende order och transaktioner i finansiella instrument. Kompletterade lagstiftning till dessa ändringar beslutades under 2025 (prop. 2024/25:110, bet. 2024/25:FiU35, rskr. 2024/25:183). Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2025.

Fortsatt minskad dominans bland storbankerna i utlåningen

Hushåll och företag kan genom aktiva val på bankmarknaden söka bättre villkor, vilket bidrar till ökad konkurrens på bankmarknaden. Den svenska bankmarknaden är koncentrerad och tillsammans står sju banker för mer än 80 procent av utlåningen till allmänheten i Sverige. De tre i Sverige hemmahörande storbankernas (Handelsbanken, SEB och Swedbank) marknadsandelar har minskat till fördel för framför allt bolånebankerna. Under 2025 fortsatte minskningen även om den var marginell, se diagram 3.8.

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 2

Diagram 3.8 Marknadsandelar i utlåning

Procent

Anm.: Avser andel av total utlåning till allmänheten i Sverige inkl. utländska bankers utlåning. I utländska banker ingår bl.a. Nordea och Danske Banks filialer och dotterbolag i Sverige.

Källa: Finansinspektionen.

Ytterligare åtgärder mot överskuldsättningen

Överskuldsättning innebär stora kostnader för enskilda och är därför ett samhällsproblem. En del av problematiken är att det finns ett stort antal personer som har varit föremål för indrivning av skulder under lång tid men som trots det inte lyckas ta sig ur sin situation. Regeringen gav den 10 april 2025 en utredare i uppdrag att lämna förslag på ytterligare åtgärder mot överskuldsättning med fokus på s.k. evighetsgäldenärer (dir. 2025:37). Uppdraget redovisades den 10 juli 2026.

Den 20 november 2026 träder en ny konsumentkreditlag och flera lagändringar i kraft. Den nya regleringen innebär bl.a. skärpta regler för kreditprövning, att fler kredittyper omfattas av konsumentskyddande bestämmelser samt ett nytt tillståndskrav – som innebär att fler näringsidkare ska stå under Finansinspektionens tillsyn och leva upp till krav på tillräcklig kunskap och kompetens (prop. 2025/26:223, bet. 2025/26:CU26, rskr. 2025/26:301). Regleringen genomför EU:s konsumentkreditdirektiv.

Lägre avgifter för fonder

Svenska hushåll har en högre andel av sitt sparande i fonder och andra finansiella produkter jämfört med hushåll i andra länder inom EU och fondsparande är en viktig del av pensionssparandet. Avgifter i fondsparandet påverkar den långsiktiga värdetillväxten och hushållens fondsparande negativt. Sedan 2020 har de genomsnittliga fondavgifterna minskat något, se tabell 3.1. I syfte att skapa förutsättningar för ytterligare sänkta avgifter för fondsparande gav regeringen i maj 2025 Finansinspektionen i uppdrag att kartlägga avgiftsuttaget på den svenska fondmarknaden (Fi2025/01139). Uppdraget redovisades i rapporten Avgifter och distribution på den svenska fondmarknaden (Finansinspektionen 2025). Rapporten belyser bl.a. stora skillnader mellan fondavgifterna för tjänstepensioner och att storbankernas kunder ofta betalar mer i fondavgifter.

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 2

Tabell 3.1	Utveckling av fondavgifter
Procent
Fondkategori	2020	2021	2022	2023	2024	2025
Aktiefond	1,17	1,16	1,16	1,17	1,15	1,12
Räntefond	0,41	0,41	0,38	0,39	0,39	0,39
Blandfond	0,84	0,89	0,88	0,70	0,69	0,68
Indexfond	0,31	0,31	0,31	0,31	0,30	0,29

Anm.: Avser volymviktade medelvärden för årliga förvaltningsavgifter uttryckta som andel av förvaltat kapital för svenska värdepappersfonder och specialfonder. Indexfonder omfattar även samtliga s.k. börshandlade fonder.

Källa: Finansinspektionen.

Bedrägerier via betaltjänster

Under andra halvåret 2025 bröts den positiva utvecklingen genom att både antalet bedrägerier via betaltjänster och de totala bedrägeribeloppen från dessa brott började öka igen (se diagram 3.9). Enligt uppgifter från Finansinspektionens webbplats uppvisade helåret 2025 dock en nedgång jämfört med 2024. Finansinspektionen framhåller att trots att både antalet rapporterade bedrägerier och storleken på de stulna beloppen ökat, har de faktiska förlusterna för konsumenter och betaltjänstleverantörer inte ökat i samma utsträckning. Detta tyder enligt myndigheten på att företagens förmåga att stoppa transaktioner och återföra medel har förbättrats. Se information om regeringens uppdrag till Finansinspektionen om brottsförebyggande arbete i avsnitt 3.3.2. För ytterligare information om det förebyggande arbetet mot ekonomisk brottslighet, se även utgiftsområde 4 avsnitt 2.5.6.

Diagram 3.9	Utveckling av bedrägerier via betaltjänster
Antal i tusental	Miljoner kronor

Anm.: Antal bedrägerier som rapporterats från betaltjänstleverantörer under tillsyn redovisas på vänstra axeln i tusental och bedrägeribelopp till höger i miljoner kronor.

Källa: Finansinspektionen.

Fler bör kunna få ett betalkonto

Det är viktigt att ha tillgång till ett betalkonto, annars kan det bli svårt att ta emot lön, transfereringar och att betala sina räkningar. Bankerna är skyldiga att ingå avtal om grundläggande banktjänster. Ändå är det ibland svårt att få ett bankkonto, vilket från bankernas sida ibland förklaras med att de också är skyldiga att motverka penningtvätt och finansiering av terrorism och att dessa båda skyldigheter kan komma i konflikt med varandra. Rundabordssamtal och möten har genomförts med banker, branschorganisationer och andra berörda företrädare, vilket fått branschen att vidta åtgärder. Regeringen har gett Finansinspektionen i uppdrag att vägleda bankerna, så att de kan uppfylla sina skyldigheter om grundläggande banktjänster samtidigt som de möter

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 2

penningtvättslagstiftningens krav. Finansinspektionen redovisade den 29 maj 2026 hur myndigheten avser att lämna vägledning.

3.3.4Statlig finansförvaltning

För att statens finansförvaltning ska kunna bedrivas på ett effektivt sätt krävs att de regelverk, avtal och kontostrukturer som utgör statens betalningsmodell och modellen för statens garanti- och utlåningsverksamhet är ändamålsenliga. Riksgäldskontoret ansvarar, i sin roll som statens internbank, för att förvalta och utveckla den statliga betalningsmodellen samt för att tillhandahålla den infrastruktur som de statliga myndigheterna behöver för att genomföra sina betalningar och för att de ska få tillgång till anslagsmedel och lån.

Styckkostnaden per statlig betalning har minskat

Under 2025 var den genomsnittliga kostnaden för en statlig betalning 1,17 kronor, vilket är en minskning med 8 öre jämfört med 2024, se tabell 3.2. Under 2025 löpte det befintliga ramavtalet vidare utan prisjusteringar. Antalet transaktioner ökade något samtidigt som de totala kostnaderna minskade. Kostnadsminskningen beror bl.a. på att ett antal myndigheter upphörde med pappersavisering vid utbetalningar och gick över till digital avisering. Ett av Riksgäldskontorets utvecklingsarbeten under året var att förbättra förutsättningarna inför kommande upphandling av ramavtal. Myndigheten arbetade vidare med en förstudie om hur kraven kan anpassas för att öka konkurrensen mellan bankerna och få fler aktörer att lämna anbud.

Tabell 3.2 Styckkostnad per betalning

Kronor

	2016	2017	2018	2019	2020	2021	2022	2023	2024	2025
Styckkostnad	0,51	0,59	0,62	0,59	0,56	0,57	0,59	1,08	1,25	1,17

Anm.: Löpande priser som inte är justerade för inflationen. Från och med maj 2023 ingår inte kortinlösen i genomsnittskostnaden.

Källa: Riksgäldskontoret.

Under 2025 hade 14 myndigheter fått tillstånd av Riksgäldskontoret att teckna separatavtal för betalningstjänster som inte ingår i ramavtalet. Sammanlagt omfattade det 20 separatavtal, varav tre tillstånd beslutades under 2025. Avtalen avser kontanthantering, möjlighet till betalning av fakturor via digital brevlåda samt konto i bank utomlands.

Centraliserade valutabetalningar medför besparingar

Centraliserade valutabetalningar inom valutakoncernkontomodellen (VKK) ger en effektivare valutahantering för staten, eftersom valutabetalningar från myndigheter nettas mot valutabetalningar i statsskuldsförvaltningen. Vid utgången av 2025 var

21 myndigheter anslutna till VKK. Riksgäldskontoret uppskattar att besparingen för att växla valuta inom VKK var 14 miljoner kronor under 2025 jämfört med om växlingarna hade gjorts till marknadskurs.

Ökade utestående garantier och utlåning till låntagare utanför staten

Riksgäldskontorets garantiverksamhet uppvisade 2025 ett underskott, se tabell 3.3. Det beror till största delen på att de förväntade förlusterna har stigit. Saldot på reservkontot ökade till följd av avgiftsbetalningar för nya garantier. Nuvärdet av de förväntade förlusterna i garantiverksamheten ökade också, framför allt på grund av lägre kreditvärdighet i portföljen. Vid utgången av 2025 hade Riksgäldskontoret utestående garantier på totalt 18,1 miljarder kronor, jämfört med 13,3 miljarder kronor

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 2

ett år tidigare. Ökningen beror huvudsakligen på att ytterligare lån har tagits upp under programmet för kreditgarantier till gröna industriinvesteringar. Kreditgarantier för gröna investeringar redovisas närmare inom utgiftsområde 24 Näringsliv avsnitt 4.3.1.

Tabell 3.3 Utestående garantier, reservtillgångar och förväntade förluster

Miljoner kronor

	2021	2022	2023	2024	2025
Utestående garantier1	20 043	18 893	16 128	13 252	18 102
Reservtillgångar	1 403	1 497	1 482	1 983	2 360
Reservkonto	706	1 429	1 418	1 486	1 852
Värdering fordringar	658	12	35	18	24
Förväntade framtida avgifter för
förväntad förlust	39	57	29	479	485
Förväntade förluster	1 123	826	816	1 163	2 502
Skillnad mellan tillgångar och
förväntade förluster	280	672	666	820	-141

Källa: Riksgäldskontoret.

Vid utgången av 2025 visade Riksgäldskontorets utlåningsverksamhet ett överskott på omkring 664 miljoner kronor som utgörs av skillnaden mellan reservtillgångar och förväntade förluster, se tabell 3.4. Riksgäldskontorets utlåning till företag och privatpersoner utanför staten (inklusive lån med villkorad återbetalning) uppgick till

6,7 miljarder kronor i slutet av 2025, jämfört med 6,4 miljarder kronor föregående år. Den lilla ökningen utgörs främst av högre utlåning till Svensk-Danska Broförbindelsen

SVEDAB AB.

Tabell 3.4 Utestående lån till låntagare utanför staten, reservtillgångar och förväntade förluster

Miljoner kronor

	2021	2022	2023	2024	2025
Utestående lån	15 724	7 422	7 700	5 668	6 029
Reservtillgångar	579	604	626	650	664
Reservkonto	579	604	626	650	664
Förväntade framtida avgifter för
förväntad förlust	0,6	0	0	0	0
Förväntade förluster	0,1	1 350	1 350	0	0
Skillnad mellan tillgångar och
förväntade förluster	579	-746	-724	650	664

Anm.: Exklusive lån med villkorad återbetalning.

Källa: Riksgäldskontoret.

3.3.5Resultat för internationella finansiella institutioner

Regeringen redogör för verksamheten i Asiatiska banken för infrastrukturinvesteringar (AIIB), Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD), Europeiska investeringsbanken (EIB), Internationella valutafonden (IMF), Nordiska investeringsbanken (NIB) och Världsbanksgruppen i återkommande skrivelser till riksdagen (se t.ex. skr. 2024/25:82). Verksamheten för Europarådets utvecklingsbank (CEB) redovisas i den återkommande skrivelsen om verksamheten inom Europarådets ministerkommitté m.m. (se t.ex. skr. 2025/26:30).

Tankesmedjan Bruegel

Bruegel är en oberoende europeisk tankesmedja med fokus på internationell ekonomiskpolitisk forskning. Tankesmedjans mål är att bidra till ökad kvalitet inom

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 2

ekonomisk politik genom faktabaserad analys och diskussion. Genom det svenska medlemskapet i organisationen finns en möjlighet att lämna synpunkter på tankesmedjans forskningsområden och att delta vid seminarier som anordnas för medlemmar. Under 2025 producerade Bruegel 204 publikationer och arrangerade 96 event om bl.a. världsekonomin, handelspolitik, digitalisering och klimatåtgärder i EU.

Garantier till vissa internationella finansiella institutioner

Sverige har medlemsåtaganden i elva internationella finansiella institutioner. Medlemskapen kan likställas med delägande, eftersom varje medlemsland bidrar med en andel av institutionernas egna kapital. Det egna kapitalet består av inbetalt kapital och garantikapital. Genom garantikapitalet förbinder sig medlemsländerna att, utöver det inbetalda kapitalet, under vissa omständigheter tillskjuta ytterligare ett bestämt kapitalbelopp till institutionerna.

Riksdagen har tidigare godkänt att garantikapital till internationella finansiella institutioner inte ska hanteras inom ramen för den statliga garantimodellen, där riskavspeglande avgifter sätts in på ett konto i Riksgäldskontoret (prop. 2001/02:1 Förslag till statsbudget, reviderad finansplan m.m. avsnitt 7.2.3, bet. 2001/02:FiU2, rskr. 2001/02:129). Eventuella infrianden ska i stället belasta anslag. Infrianden av garantikapital till AIIB, CEB, EBRD, EIB, NIB och Världsbanksgruppen ska belasta anslaget 1:12 Vissa garanti- och medlemsavgifter. De utestående garantiåtagandena gentemot dessa institutioner, vilka har redovisats i skrivelsen Årsredovisning för staten 2025 (skr. 2025/26:101), uppgick vid utgången av 2025 till ca 151 miljarder kronor.

Riksdagen har vidare godkänt två garantiprogram som inte hanteras inom ramen för den statliga garantimodellen, och där infrianden i stället belastar anslag

(prop. 2019/20:181, bet. 2019/20:FiU61, rskr. 2019/20:351). Det är dels fråga om en garanti om högst 863 337 362 euro till en garantifond inom EIB för stöd till i första hand företag i ekonomiska svårigheter orsakade av utbrottet av covid-19, dels en garanti om högst 848 537 250 euro till Europeiska unionen för ett europeiskt instrument för tillfälligt stöd för att minska risken för arbetslöshet i en krissituation till följd av utbrottet av covid-19 (SURE). Vid årsskiftet 2025/26 hade EIB:s garantifond beslutat att ställa ut garantier motsvarande 23,3 miljarder euro. Dessa garantier förväntas möjliggöra 187,2 miljarder euro i investeringar. Den förväntade nettoförlusten är 13,8 procent. Fram t.o.m. den 30 juni 2026 hade garantiinfrianden motsvarande 73,5 miljoner kronor belastat anslaget.

Perioden för det temporära instrumentet SURE löpte ut den 31 december 2022, och det är inte längre möjligt att ansöka om stöd från instrumentet. Stöd från SURE har beviljats till 19 av EU:s medlemsstater till ett belopp om 98,4 miljarder euro. För att finansiera lånen har Europeiska kommissionen emitterat obligationer för motsvarande belopp. Risken för ett garantiinfriande bedöms vara låg, bl.a. eftersom låntagarna är stater. Vid en betalningsinställelse av en sådan stat ska i första hand EU-budgeten användas.

Under 2022 godkände riksdagen ytterligare två garantiprogram som inte hanteras inom ramen för den statliga garantimodellen, och där infrianden belastar anslag. Programmen avser dels en garanti till Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken om högst 44,7 miljoner euro plus ränta för bankens kompletterande lån till Ukraina (prop. 2021/22:152, bet. 2021/22:FiU45,

rskr. 2021/22:190), dels en garanti till Europeiska unionen för ett makrofinansiellt stöd till Ukraina om högst ca 136,6 miljoner euro (prop. 2022/23:2, bet. 2022/23:FiU11, rskr. 2022/23:52). I mars 2026 godkände riksdagen ytterligare ett garantiprogram som inte hanteras inom ramen för den statliga garantimodellen, och

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 2

där infrianden belastar anslag. Programmet avser en ny garanti till Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken som, inklusive tidigare utfärdad garanti, uppgår till högst 280,7 miljoner euro plus ränta för bankens lån till Ukraina (prop. 2025/26:143, bet. 2025/26:FiU46, rskr. 2025/26:179). Eventuella infrianden av garantierna kommer att kunna klassificeras som internationellt bistånd enligt den definition som används av OECD:s biståndskommitté DAC och avses därmed finansieras från anslaget 1:1 Biståndsverksamhet inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd.

Bidrag till EU för räntekostnader för makrofinansiellt stöd till Ukraina

Under 2023 godkände riksdagen ett avtal med Europeiska kommissionen om bidrag till EU för räntekostnader och kostnader för likviditetsförvaltning som avser ett makrofinansiellt stöd i form av lån till Ukraina under 2023 (prop. 2022/23:99, bet. 2022/23:FiU21, rskr. 2022/23:254) och bemyndigade regeringen att under 2024–2027 för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd besluta om bidrag enligt avtalet på sammanlagt högst ca 1 153,5 miljoner kronor. I juli 2026 hade ca 538 miljoner kronor i bidrag betalats ut till EU.

3.4Budgetförslag

3.4.11:2 Finansinspektionens avgifter till EU:s

tillsynsmyndigheter

Tabell 3.5 Anslagsutveckling 1:2 Finansinspektionens avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter

Tusental kronor

2025	Utfall	26 110	Anslagssparande	-560
2026	Anslag	33 0501	Utgiftsprognos	32 199
2027	Förslag	33 050
2028	Beräknat	33 050
2029	Beräknat	33 050

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för Finansinspektionens avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter Europeiska bankmyndigheten, Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten samt Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 3.6 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:2 Finansinspektionens avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter

Tusental kronor

	2027	2028	2029
Anvisat 20261	33 050	33 050	33 050
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder
Överföring till/från andra anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag	33 050	33 050	33 050

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 2

Regeringen föreslår att 33 050 000 kronor anvisas under anslaget 1:2 Finansinspektionens avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 33 050 000 kronor respektive 33 050 000 kronor.

3.4.21:10 Finansinspektionen

Tabell 3.7 Anslagsutveckling 1:10 Finansinspektionen

Tusental kronor

2025	Utfall	810 745	Anslagssparande	24 059
2026	Anslag	899 4101	Utgiftsprognos	891 360
2027	Förslag	915 429
2028	Beräknat	938 9932
2029	Beräknat	951 3993

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 927 724 tkr i 2027 års prisnivå.

3Motsvarar 926 106 tkr i 2027 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Finansinspektionens förvaltningsutgifter och för Krigsförsäkringsnämndens verksamhet.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 3.8 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:10 Finansinspektionen

Tusental kronor

	2027	2028	2029
Anvisat 20261	893 410	893 410	893 410
Pris- och löneomräkning2	13 426	24 441	38 193
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder	8 593	21 142	19 796
Överföring till/från andra anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag	915 429	938 993	951 399

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att den tillfälliga minskningen av anslaget om 287 000 kronor för att finansiera en höjd avgift till Arbetsgruppen för finansiella åtgärder (FATF) upphör vid årsskiftet 2026. För att finansiera den höjda avgiften till FATF ökas anslaget 1:1 Avgifter till internationella organisationer inom utgiftsområde 5 Internationell samverkan (se utg.omr. 5 avsnitt 2.1.6).

De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att anslaget ökas för att kunna leva upp till nya EU-regelverk. En europeisk gemensam åtkomstpunkt för finansiell och hållbarhetsrelaterad information som successivt träder i kraft fr.o.m. den 10 juli 2026 till den 10 januari 2030, Esap, kräver att Finansinspektionen moderniserar och automatiserar delar av nuvarande datainsamlingar och utvecklar nya förmågor (prop. 2025/26:124, bet. 2025/26:FiU44, rskr. 2025/26:254). Anslaget ökas därför med 15 000 000 kronor fr.o.m. 2027.

De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att anslaget ökas mot bakgrund av att det utifrån att det allvarliga säkerhetspolitiska läget

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 2

sker en omfattande upprustning av det civila försvaret. Finansinspektionen har som beredskapsmyndighet och sektorsansvarig myndighet särskild betydelse för det civila försvaret och totalförsvaret. Med oförändrad anslagsnivå riskerar nödvändig verksamhet inte kunna upprätthållas. Anslaget ökas därför med 2 000 000 kronor 2027. Anslaget beräknas öka med 4 000 000 kronor fr.o.m. 2028.

De ändringar i säkerhetsskyddslagen (2018:585) som trädde i kraft den 1 juli 2026 innebär bl.a. att verksamhetsutövare i vissa fall åläggs en skyldighet att anmäla avtal och samarbeten till tillsynsmyndigheterna fr.o.m. den 1 januari 2027

(prop. 2025/26:182, bet. 2025/26:JuU36, rskr. 2025/26:287). Den nya anmälningsplikten kommer initialt och under en övergångsperiod att innebära ett ökat resursbehov för Finansinspektionen. Anslaget ökas därför med 3 200 000 kronor för 2027. För 2028 beräknas anslaget öka med 1 600 000 kronor.

De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att anslaget minskas för att finansiera tvingande teknisk utveckling till följd av en europeisk gemensam åtkomstpunkt för finansiell och hållbarhetsrelaterad information, Esap (prop. 2025/26:124, bet. 2025/26:FiU44, rskr. 2025/26:254). Anslaget minskas därför med 11 900 000 kronor för 2027. Anslaget 1:11 Bolagsverket inom utgiftsområde 24 Näringsliv ökas med motsvarande belopp.

Regeringen föreslår att 915 429 000 kronor anvisas under anslaget 1:10 Finansinspektionen för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 938 993 000 kronor respektive 951 399 000 kronor.

Övrig kontokredit för statlig krigsförsäkring

Regeringens förslag

Regeringen bemyndigas att för 2027 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret för att tillgodose Krigsförsäkringsnämndens behov av likviditet vid utbetalning av ersättning från försäkringar som har meddelats av nämnden som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 200 000 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag

Krigsförsäkringsnämnden har i fredstid i uppdrag att ta fram och å statens vägnar ingå beredskapsavtal för statlig krigsförsäkring. Dessa avtal innebär ekonomiska åtaganden för staten eftersom staten åtar sig att vid en händelse av krig ta över vissa löpande försäkringar. Även Krigsförsäkringsnämndens verksamhet om Sverige är i krig eller befinner sig i krigsfara, bl.a. att meddela vissa typer av skadeförsäkringar på transportområdet, innebär ekonomiska åtaganden för staten. Krigsförsäkringsnämnden har fortsatt arbetet med att ta fram nya beredskapsavtal. Försäkringsersättning ska i första hand utgå från inbetalda premier. I den mån inbetalda premier inte räcker till behövs en övrig kontokredit för att tillgodose ett tillfälligt likviditetsbehov så att försäkringsersättning kan betalas ut i enlighet med ingångna försäkringsavtal. En övrig kontokredit för statlig krigsförsäkring bör omfatta dels ingångna beredskaps avtal (krigsutbrottsavtal och återförsäkringsavtal), dels den försäkringsverksamhet som Krigsförsäkringsnämnden ska bedriva om Sverige är i krig eller befinner sig i krigsfara, bl.a. att meddela vissa skadeförsäkringar på transportområdet. Det maximala försäkringsvärdet för denna samlade verksamhet bedöms uppgå till

200 000 000 000 kronor. En övrig kontokredit för statlig krigsförsäkring föreslås som högst få uppgå till detta belopp.

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 2

Tabell 3.9		Övriga kontokredit för statlig krigsförsäkring
Tusental kronor
			Beslutad	Maximalt	Beslutad	Begärd
Utgifts-			kreditram	nyttjande	kreditram	kreditram
område	Ändamål		20251	2025	20261	2027
2	Statlig krigsförsäkring				200 000 000	200 000 000

1Av riksdagen beslutad övrig kontokredit exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 3.10 Avgiftsfinansierad verksamhet vid Finansinspektionen

Tusental kronor

	Ack.					Ack.
	resultat			Kostnader		Resultat
	t.o.m.	Resultat	Verksamhetens	som ska	Resultat	utgående
	2025)	2026	intäkter 2027	täckas 2027	2027	2027
Verksamhet där
intäkterna inte
disponeras
Offentligrättslig
verksamhet	20 874	-20 874	1 456 150	956 000	500 150	0
varav årliga avgifter
(SFS 2007:1135)	20 874	-20 874	956 000	956 000	0	0
varav
förseningsavgifter och
straffavgifter			500 150		500 150
Verksamhet där
intäkterna
disponeras
Offentligrättslig
verksamhet	-1 174	12 000	145 000	150 000	-5 000	5 826
varav tillståndsavgifter
(SFS 2001:911)	-1 174	12 000	145 000	150 000	-5 000	5 826
Verksamhet där
intäkterna
disponeras och
redovisas mot anslag
Offentligrättslig
verksamhet	0	0	300	300	0	0
varav avgifter för
finansiella företags
uppgifter till
Riksgäldskontoret	0	0	300	300	0	0

Källa: Finansinspektionen.

Finansinspektionen tar i huvudsak ut två slag av avgifter, dels avgifter för tillstånd

m.m.som regleras i förordningen (2001:911) om avgifter för prövning av ärenden hos Finansinspektionen, dels avgifter för Finansinspektionens anslagsfinansierade verksamhet enligt förordningen (2007:1135) om årliga avgifter för finansiering av Finansinspektionens verksamhet. Avgifterna fastställs i syfte att uppnå full kostnadstäckning över tid. De årliga avgifterna har en konstruktion som innebär att en höjning av anslaget är saldoneutralt för den avgiftsfinansierade verksamheten, eftersom motsvarande belopp tas upp på inkomstsidan. I beloppen för intäkter till inkomsttitel ingår även sanktionsavgifter som företagen under tillsyn betalar vid överträdelser.

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 2

3.4.31:11 Riksgäldskontoret

Tabell 3.11 Anslagsutveckling 1:11 Riksgäldskontoret

Tusental kronor

2025	Utfall	391 465	Anslagssparande	8 498
2026	Anslag	400 4321	Utgiftsprognos	396 848
2027	Förslag	410 356
2028	Beräknat	406 9932
2029	Beräknat	413 1253

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 402 185 tkr i 2027 års prisnivå.

3Motsvarar 402 184 tkr i 2027 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Riksgäldskontorets förvaltningsutgifter.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 3.12 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:11 Riksgäldskontoret

Tusental kronor

	2027	2028	2029
Anvisat 20261	400 432	400 432	400 432
Pris- och löneomräkning2	5 924	10 782	16 978
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder	4 000	-4 221	-4 285
Överföring till/från andra anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag	410 356	406 993	413 125

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att anslaget ökas mot bakgrund av att det utifrån att det allvarliga säkerhetspolitiska läget sker en omfattande upprustning av det civila försvaret. Riksgäldskontoret har som beredskapsmyndighet särskild betydelse för det civila försvaret och totalförsvaret. Med oförändrad anslagsnivå riskerar nödvändig verksamhet inte kunna upprätthållas. Anslaget ökas därför med 2 000 000 kronor 2027. Anslaget beräknas öka med

4 000 000 kronor fr.o.m. 2028.

Ändringar i bl.a. lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet som trädde i kraft den

17 juni 2026 innebär att Riksgäldskontoret ska bistå Strålsäkerhetsmyndigheten när det gäller granskning av den sökandes finansiella förutsättningar vid ansökningar av nya kärntekniska anläggningar (prop. 2025/26:171, bet. 2025/26:NU19,

rskr. 2025/26:244). Anslaget ökas därför med 2 000 000 kronor fr.o.m. 2027.

Regeringen föreslår att 410 356 000 kronor anvisas under anslaget 1:11 Riksgäldskontoret för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 406 993 000 kronor respektive 413 125 000 kronor.

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 2

Ramar till stabilitetsfonden

Regeringens förslag

Regeringen bemyndigas att för 2027 för stabilitetsfonden ställa ut garantier som inklusive tidigare utfärdade garantier uppgår till högst 750 000 000 000 kronor och besluta om en kredit i Riksgäldskontoret för att tillgodose Riksgäldskontorets behov av likviditet vid användande av stabilitetsfonden som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 50 000 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag

I samband med genomförandet i svensk rätt av EU:s krishanteringsdirektiv, som framför allt avser banker, ändrades reglerna för stabilitetsfonden. I samband med detta beslutades att riksdagen årligen ska fastställa kredit- och garantiramar för stabilitetsfonden. För ytterligare bakgrundsinformation om stabilitetsfonden, se budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1 utg.omr. 2 avsnitt 3.6.3). Från och med den 12 augusti 2022 kan stabilitetsfonden även användas för finansiering av krishantering av centrala motparter (prop. 2021/22:169 s. 94–97, 100 och 101).

Stabilitetsfonden kan komma att användas för att finansiera åtgärder enligt lagen (2015:1017) om förebyggande statligt stöd till kreditinstitut och om stabilitetsfonden, EU:s förordning om återhämtning och resolution av centrala motparter och lagen (2022:739) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om återhämtning och resolution av centrala motparter. Åtgärderna innefattar kapital- eller likviditetsstöd till livskraftiga banker och centrala motparter.

Stabilitetsfonden är ett konto i Riksgäldskontoret. Stabilitetsfondens behållning uppgick vid utgången av 2025 till ca 44,1 miljarder kronor. Tidigare togs årliga avgifter ut till fonden, men dessa upphörde i samband med att resolutionsregelverket för banker och resolutionsreserven infördes. Någon ytterligare uppbyggnad av stabilitetsfonden har tills vidare inte bedömts nödvändig. Det finns dock särskilda regler om vilka medel som ska tillföras stabilitetsfonden, bl.a. inbetalda ersättningar, ränta eller annan kompensation för förebyggande statligt stöd till banker och centrala motparter och statligt stöd under resolution till centrala motparter. Regeringen bedömer att medlen utgör en betydande resurs för att vidta eventuella krisinsatser, dvs. förebyggande statligt stöd till banker och centrala motparter, statligt stöd under resolution till centrala motparter eller användning av statliga stabiliseringsverktyg i fråga om banker och centrala motparter. Stabilitetsfonden kan också komma att användas till att betala ut kompensation till en central motparts aktieägare, clearingmedlemmar och andra borgenärer i de fall dessa har fått ett sämre ekonomiskt utfall vid resolution än vid konkurs eller likvidation. Fonden kan med regeringens godkännande även komma att användas till finansiering av resolutionsåtgärder eller likvärdiga åtgärder som gäller en central motpart i utlandet.

Det program som inrättades vid finanskrisen 2008 hade ett fastställt belopp om högst 50 miljarder kronor, vilket var det sammanlagda kapitaltillskott som staten kunde medge. Samma belopp utgör för närvarande utgångspunkt för stabilitetsfondens lånemöjligheter och föreslås gälla även för 2027. Beloppet bedöms även kunna täcka eventuella lånebehov i fråga om centrala motparter. I dag finns det endast en central motpart i Sverige – Nasdaq Clearing Aktiebolag.

Garantiramen för stabilitetsfonden bör bestämmas utifrån det faktum att i första hand generella stödåtgärder i form av garantiprogram till samtliga banker kan komma att bli aktuella vid en allvarlig störning i det finansiella systemet. Garantiramen för stabilitetsfonden bör vara på ett högre belopp än den ram som gäller för resolutionsreserven, eftersom det här blir fråga om generella stödåtgärder till samtliga banker. Den ram

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 2

som fanns i garantiförordningen från 2008 uppgick inledningsvis till 1 500 miljarder kronor och var baserad på de svenska bankernas upplåning under en viss period. Det beslutades 2010 att sänka ramen till 750 miljarder kronor även om utnyttjandet aldrig var över 400 miljarder kronor. Samma belopp utgör för närvarande ramen för stabilitetsfondens möjlighet att medge garantier och föreslås även gälla för 2027. Beloppet bedöms även kunna täcka eventuella behov av att ställa ut garantier i fråga om centrala motparter.

Tabell 3.13 Övrig kontokredit för stabilitetsfonden

Tusental kronor

		Beslutad	Maximalt	Beslutad	Begärd
Utgifts-		kreditram	nyttjande	kreditram	kreditram
område	Ändamål	20251	2025	20261	2027
2	Stabilitetsfonden	50 000 000		50 000 000	50 000 000

1Av riksdagen beslutad övrig kontokredit exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Tabell 3.14 Garantiram för stabilitetsfonden

Tusental kronor

Utgifts-		Beslutad	Utfärdade	Beslutad	Begärd
område		garantiram	garantier	garantiram	garantiram
	Ändamål	20251	2025-12-31	20261	2027
2	Stabilitetsfonden garantiram	750 000 000		750 000 000	750 000 000

1Ramar för 2025 och 2026 redovisas exklusive beslutade och föreslagna ändringar som lämnats i propositioner om ändringar i statens budget.

Ramar till resolutionsreserven

Regeringens förslag

Regeringen bemyndigas att för 2027 för resolutionsreserven ställa ut garantier som inklusive tidigare utfärdade garantier uppgår till högst 200 000 000 000 kronor och besluta om en kredit i Riksgäldskontoret för att tillgodose Riksgäldskontorets behov av likviditet vid användande av resolutionsreserven som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 100 000 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag

I samband med genomförandet i svensk rätt av EU:s krishanteringsdirektiv, som framför allt avser banker, inrättades en ny fond för finansiering av krishanteringsåtgärder, resolutionsreserven. I samband med inrättandet beslutades att riksdagen årligen ska fastställa kredit- och garantiramar för resolutionsreserven. För ytterligare bakgrundsinformation om resolutionsreserven, se budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1 utg.omr. 2 avsnitt 3.6.3).

Resolutionsreserven får användas enligt 27 kap. 1 § lagen (2015:1016) om resolution och kan komma att användas för att finansiera åtgärder inom ramen för ett resolutionsförfarande i fråga om banker, vilket innefattar åtgärder för att stötta rekonstruktion eller avveckling av systemviktiga banker som i utgångsläget inte bedöms som livskraftiga. Reserven kan bl.a. finansiera olika stödåtgärder (t.ex. lån, tillgångsförvärv eller garantier) efter det att nedskrivning av delar av företagets kapital och skulder skett. Därutöver kan resolutionsreserven komma att användas till att betala ut kompensation, t.ex. till företagets ägare och borgenärer i de fall dessa fått ett sämre ekonomiskt utfall vid resolution än vid konkurs eller likvidation.

Resolutionsreserven är förfinansierad genom att de institut som omfattas av lagen om resolution betalar årliga resolutionsavgifter. Avgiften ska betalas så länge som behållningen understiger tre procent av de garanterade insättningarna under det föregående året (målnivån). Avgifternas storlek beror på institutens storlek och risk.

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 2

Resolutionsreserven är ett konto i Riksgäldskontoret och uppgick vid utgången av 2025 till ca 73,61 miljarder kronor. Den kreditram som fastställs av riksdagen ger resolutionsreserven finansiell kapacitet utöver det belopp som finns bokfört på reserven. Medel som behöver lånas återbetalas i efterhand genom tilläggsavgifter från instituten. Den garantiram som fastställs av riksdagen begränsar hur stora garantibelopp som får ställas ut.

Storleken på kreditramen, som för närvarande uppgår till 100 miljarder kronor, motiveras av att den bör ha åtminstone samma förmåga till stödåtgärder som kreditramen till stabilitetsfonden, dvs. 50 miljarder kronor, samt dessutom innehålla utrymme för att hantera eventuella kompensationsfall. Kreditramen på 100 miljarder kronor föreslås därför även gälla under 2027.

Stödåtgärder i form av garantier kan användas om banker i resolution initialt behöver stöd för sin finansiering (likviditet). Garantier kan ges till banken själv eller till Riksbanken. Att uppskatta likviditetsbehov i en krissituation är svårt, men bedömningen är att likviditetsstöd till flera av Sveriges storbanker skulle behöva uppgå till minst 100 miljarder kronor. Det kan finnas en negativ signaleffekt i att under ett krisförlopp behöva justera garantiramen. Därför föreslår regeringen att garantiramen för resolutionsreserven även under 2027 sätts till 200 miljarder kronor.

Tabell 3.15 Övrig kontokredit för resolutionsreserven

Tusental kronor

Utgifts-		Beslutad	Maximalt	Beslutad	Begärd
område		kreditram	nyttjande	kreditram	kreditram
	Ändamål	20251	2025	20261	2027
2	Resolutionsreserven	100 000 000		100 000 000	100 000 000

1Av riksdagen beslutad övrig kontokredit exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Tabell 3.16 Garantiram för resolutionsreserven

Tusental kronor

Utgifts-		Beslutad	Utfärdade	Beslutad	Begärd
område		garantiram	garantier	garantiram	garantiram
	Ändamål	20251 2025-12-31		20261	2027
2	Resolutionsreserven garantiram	200 000 000		200 000 000	200 000 000

1Ramar för 2025 och 2026 redovisas exklusive beslutade och föreslagna ändringar som lämnats i propositioner om ändringar i statens budget.

Ramar för resolution av livförsäkringsföretag

Regeringens förslag

Regeringen bemyndigas att för 2027 för resolution av livförsäkringsföretag ställa ut garantier som uppgår till högst 100 000 000 000 kronor och besluta om en kredit i Riksgäldskontoret för att tillgodose Riksgäldskontorets behov av likviditet vid resolution av livförsäkringsföretag som uppgår till högst 300 000 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag

EU:s nya regelverk för resolution av försäkringsföretag ska genomföras i svensk rätt. Enligt EU-regelverket ska det finnas medel tillgängliga för att täcka vissa kostnader i samband med resolution av försäkringsföretag. Ramar behöver fastställas för att säkerställa att det finns tillräcklig finansiell kapacitet i ett krisläge. Det finns stora skillnader mellan liv- och skadeförsäkringsföretag. Verksamhet som rör livförsäkring är mer omfattande och långsiktig än verksamhet som rör skadeförsäkring. Detta speglar även kostnaderna för att bedriva livrespektive skadeförsäkringsrörelse. Kostnaderna för resolution av ett livförsäkringsföretag bedöms högre än för

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 2

resolution av ett skadeförsäkringsföretag. Finansieringsarrangemanget bör därför delas upp i två delar, en del för livförsäkringsföretag och en del för skadeförsäkringsföretag.

Ett finansieringsarrangemang ska täcka vissa kostnader i samband med resolution. Det gäller bl.a. kostnader för kompensation enligt principen ”inte sämre villkor för borgenär” (dvs. att ersätta ägare, försäkringstagare eller borgenärer som till följd av resolutionen har fått ett sämre ekonomiskt utfall än vid konkurs eller likvidation), kostnader för användning av resolutionsverktyg vid resolution av försäkringsföretag och vissa kostnader för Riksgäldskontoret i samband med resolution.

Kostnader i samband med resolution av försäkringsföretag ska i första hand finansieras genom avgifter från försäkringsföretag, dvs. svenska företag som har tillstånd att bedriva försäkringsrörelse, och försäkringsgivare från tredjeland som har tillstånd att bedriva försäkringsrörelse i Sverige. Det finns dock risk att staten, om redan inbetalda avgifter inte räcker till, behöver ordna en tillfällig finansiering. Mot bakgrund av detta behöver finansiella ramar fastställas.

De finansiella ramarna bör fastställas med hänsyn till att den svenska försäkringssektorn är förhållandevis stor. I slutet av 2025 uppgick den samlade balansomslutningen för de fyra största livförsäkringsföretagen till drygt 2 240 miljarder kronor. Finansieringsarrangemanget kommer sannolikt i första hand behövas för att bidra till att återställa kapitalet i företaget i resolution. En betydande skillnad jämfört med banker är att åtagandena till försäkringstagarna i stort sett utgör hela skulden i ett försäkringsföretag. I ett försäkringsföretag finns det därmed inte, till skillnad från i en bank, några nedskrivningsbara skulder om inte försäkringstagarna ska bli drabbade. En skattning av behovet av kreditram kan därför göras under antagande att hela försäkringsföretagets nedräkningsbara kapitalbas är förbrukad och behöver återställas upp till det lagstadgade kapitalkravet. Staten behöver också kunna ställa ut garantier för förpliktelser som försäkringsföretagen har. En viktig faktor vid bestämmande av garantiramens storlek är att beloppet är tillräckligt stort för att skapa förtroende hos berörda aktörer. En del av kreditramen bör också säkerställa att staten omedelbart kan fullgöra sina åtaganden med anledning av utställda garantier. I jämförelse med kreditramen för resolutionsreserven och stabilitetsfonden kan det antas finnas mindre annat kapital tillgängligt, innan en garanti behöver ställas ut till ett försäkringsföretag i resolution. Mot denna bakgrund föreslås en kreditram om 300 miljarder kronor och en garantiram om 100 miljarder kronor för resolution av livförsäkringsföretag.

Tabell 3.17 Övrig kontokredit för resolution av livförsäkringsföretag

Tusental kronor

Utgifts-		Beslutad	Maximalt	Beslutad	Begärd
område		kreditram	nyttjande	kreditram	kreditram
	Ändamål	20251	2025	20261	2027
2	Resolution av livförsäkringsföretag				300 000 000

1Av riksdagen beslutad övrig kontokredit exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Tabell 3.18 Garantiram för resolution av livförsäkringsföretag

Tusental kronor

Utgifts-		Beslutad	Utfärdade	Beslutad	Begärd
område		garantiram	garantier	garantiram	garantiram
	Ändamål	20251	2025-12-31	20261	2027
2	Resolution av livförsäkringsföretag
	garantiram				100 000 000

1Ramar för 2025 och 2026 redovisas exklusive beslutade och föreslagna ändringar som lämnats i propositioner om ändringar i statens budget.

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 2

Ramar för resolution av skadeförsäkringsföretag

Regeringens förslag

Regeringen bemyndigas att för 2027 för resolution av skadeförsäkringsföretag ställa ut garantier som uppgår till högst 50 000 000 000 kronor och besluta om en kredit i Riksgäldskontoret för att tillgodose Riksgäldskontorets behov av likviditet vid resolution av skadeförsäkringsföretag som uppgår till högst 100 000 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag

Som anges ovan är den svenska försäkringssektorn förhållandevis stor. Detta gäller även den del som avser skadeförsäkring. I slutet av 2025 uppgick den samlade balansomslutningen för de tre största skadeförsäkringsföretagen till ca 300 miljarder kronor. För ramarnas storlek gäller i huvudsak detsamma som för livförsäkringsföretag. Verksamhet som avser skadeförsäkring är dock mindre omfattande och inte lika långsiktig. Ramarna för resolution av skadeförsäkringsföretag föreslås vara en kreditram om 100 miljarder kronor och en garantiram om 50 miljarder kronor.

Tabell 3.19 Övrig kontokredit för resolution av skadeförsäkringsföretag

Tusental kronor

Utgifts-		Beslutad	Maximalt	Beslutad	Begärd
område		kreditram	nyttjande	kreditram	kreditram
	Ändamål	20251	2025	20261	2027
2	Resolution av skadeförsäkringsföretag				100 000 000

1 Av riksdagen beslutad övrig kontokredit exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Tabell 3.20 Garantiram för resolution av skadeförsäkringsföretag

Tusental kronor

Utgifts-		Beslutad	Utfärdade	Beslutad	Begärd
område		garantiram	garantier	garantiram	garantiram
	Ändamål	20251	2025-12-31	20261	2027
2	Resolution av skadeförsäkringsföretag
	garantiram				50 000 000

1Ramar för 2025 och 2026 redovisas exklusive beslutade och föreslagna ändringar som lämnats i propositioner om ändringar i statens budget.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 3.21 Avgiftsfinansierad verksamhet vid Riksgäldskontoret

Tusental kronor

			Verksam-	Kostnader		Ack.
			hetens	som ska		resultat
	Ack. resultat	Resultat	intäkter	täckas	Resultat	utgående
Verksamhet	t.o.m. 2025	2026	2027	2027	2027	2027
Verksamheter där intäkterna inte disponeras
Offentligrättslig verksamhet	-21 968	-305	28 777	-30 279	-1 502	-23 775
varav insättningsgaranti och
investerarskydd	-22 903	-274	23 177	-24 679	-1 502	-24 679
varav prövning och tillsyn över
ansvar och ersättning vid
radiologiska olyckor	935	-31	5 600	-5 600	0	904
Verksamheter där intäkterna disponeras
Offentligrättslig verksamhet	18 785	-13 100	11 100	-26 300	-15 200	-9 515
varav prövning av
ansökningar om tillstånd att
reducera kvalificerade
skuldinstrument	0	0	500	-500	0	0

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 2

			Verksam-	Kostnader		Ack.
			hetens	som ska		resultat
	Ack. resultat	Resultat	intäkter	täckas	Resultat	utgående
Verksamhet	t.o.m. 2025	2026	2027	2027	2027	2027
varav garanti- och
utlåningsverksamhet,
administration	18 785	-13 100	10 600	-25 800	-15 200	-9 515

Anm.: Prognostiserade värden för intäkter består av löpande avgiftsintäkter. Tabellen redovisar värden utifrån de objekt som fanns i garantiportföljen per 2026-06-30 – vilka kan variera stort mellan åren p.g.a. oförutsägbara ändringar i omvärlden.

Källa: Riksgäldskontoret.

Garanti- och utlåningsverksamhet

Avgifter tas ut för verksamheterna inom områdena garantier och utlåning, för bankstöd, för prövning av ansökningar om tillstånd att reducera kvalificerade skuldinstrument, för insättningsgaranti och investerarskydd samt för prövning av och tillsyn över ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor. De riskavspeglande garanti- och kreditavgifterna finansieras av garantirespektive låntagarna eller genom anslag på statens budget. I enlighet med budgetlagen ska ränta eller avgift tas ut motsvarande statens förväntade kostnad för lånet eller åtagandet, om inte riksdagen för ett visst lån eller åtagande beslutat annat. Vidare föreskrivs att om lån- eller garantitagaren ska betala en ränta eller avgift som inte täcker kostnaderna, ska regeringen föreslå riksdagen hur mellanskillnaden ska finansieras. Dessa avgifter, samt återvinningar från tidigare infrianden, placeras på räntebärande konton hos Riksgäldskontoret och ska finansiera eventuella infrianden i myndighetens garanti- och kreditverksamhet. De administrativa avgifter som tas ut disponeras av Riksgäldskontoret för att täcka de administrativa kostnaderna i verksamheten. Målet är att avgifterna ska täcka infrianden och administrationskostnaderna sett över en längre tid. Modellen ska vara finansiellt självbärande och tydligt visa vad kostnaderna för statens garanti- och kreditgivning uppgår till.

Prövning av ansökningar om tillstånd att reducera kvalificerade skuldinstrument

Vid en kris kan ett finansiellt företag försättas i resolution i stället för i likvidation eller konkurs och det är ägarna och borgenärerna, inte skattebetalarna, som ska bära förlusterna i ett sådant företag. Det sker i huvudsak genom att kapital och skulder får skrivas ned eller konverteras i resolution. Nedskrivning eller konvertering av skulder får också ske utanför resolution. För att det ska finnas kapital och skulder att skriva ned eller konvertera, ska företagen uppfylla ett krav på kapitalbas och kvalificerade skulder. Av EU:s tillsynsförordning följer att Riksgäldskontoret, i egenskap av resolutionsmyndighet, ska hantera ansökningar om tillstånd för återköp m.m. av kvalificerade skuldinstrument. Riksgäldskontoret får ta ut avgifter för prövningen av sådana ansökningar (se lagen [2015:1016] om resolution). Avgifterna disponeras av myndigheten.

Insättningsgaranti och investerarskydd

Verksamheten insättningsgaranti och investerarskydd finansieras genom Riksgäldskontorets förvaltningsanslag. Administrationskostnaden för denna verksamhet avräknas från efterföljande årsavgifter och redovisas mot inkomsttitel 2552 Övriga offentligrättsliga avgifter. Resterande avgifter placeras på räntebärande konto i Riksgäldskontoret eller i skuldförbindelser utfärdade av staten. Avgifter för insättningsgaranti och investerarskydd betalas av de institut, bolag och förvaltare av alternativa investeringsfonder som är anslutna till garantin respektive skyddet.

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 2

Prövning och tillsyn över ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor

Riksgäldskontoret har uppgifter inom prövning av och tillsyn över ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor. Riksgäldskontoret får ta ut avgifter när det gäller sådan prövning och tillsyn.

3.4.41:12 Vissa garanti- och medlemsavgifter

Tabell 3.22 Anslagsutveckling 1:12 Vissa garanti- och medlemsavgifter

Tusental kronor

2025	Utfall	268 223	Anslagssparande	119 135
2026	Anslag	264 6261	Utgiftsprognos	262 262
2027	Förslag	168 712
2028	Beräknat	168 712
2029	Beräknat	168 712

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget för 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för Sveriges årliga medlemsavgifter, avgifter eller statsbidrag till Bruegel, European Institute of Public Administration (EIPA) samt Europarådets utvecklingsbank (CEB).

Anslaget får även användas för utgifter för infrianden av garantier till vissa internationella finansieringsinstrument.

Anslaget får även användas för infrianden av statens åtaganden i enlighet med avtalen om Europeiska investeringsbankens garantifond för stöd till i första hand företag i ekonomiska svårigheter orsakade av utbrottet av covid-19 och avtalet med Europeiska kommissionen om en garanti för ett europeiskt instrument för tillfälligt stöd för att minska risken för arbetslöshet i en krissituation till följd av utbrottet av covid-19 (SURE).

Anslaget får även användas för kapitalhöjningar i Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD) till den del som inte utgör bistånd.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 3.23 Förändring av anslagsnivån 2027–2029 för 1:12 Vissa garanti- och medlemsavgifter

Tusental kronor

	2027	2028	2029
Anvisat 20261	264 626	264 626	264 626
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder	-95 914	-95 914	-95 914
Överföring till/från andra anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag	168 712	168 712	168 712

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att den tillfälliga ökningen av medel 2026 för att täcka garantiinfrianden av statens åtaganden i enlighet med avtalen om EIB:s garantifond för stöd till i första hand företag i ekonomiska svårigheter orsakade av utbrottet av covid-19 (EGF) upphör vid årsskiftet 2026/27. Anslaget minskas därför med 95 914 000 kronor fr.o.m. 2027.

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 2

Regeringen föreslår att 168 712 000 kronor anvisas under anslaget 1:12 Vissa garanti- och medlemsavgifter för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till

168 712 000 kronor per år.

3.4.51:14 Finansmarknadsforskning

Tabell 3.24 Anslagsutveckling 1:14 Finansmarknadsforskning

Tusental kronor

2025	Utfall	29 607	Anslagssparande	1 146
2026	Anslag	33 3531	Utgiftsprognos	33 353
2027	Förslag	35 353
2028	Beräknat	35 353
2029	Beräknat	35 353

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för finansmarknadsforskning och högst 2 procent av anslaget får användas för programanknutna förvaltningsutgifter.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 3.25 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:14

Finansmarknadsforskning

Tusental kronor

	2027	2028	2029
Anvisat 20261	33 353	33 353	33 353
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder	2 000	2 000	2 000
Överföring till/från andra anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag	35 353	35 353	35 353

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

I förhållande till beräknad anslagsnivå för 2027 i budgetpropositionen för 2026 innebär tillämpningen av principerna att den tidigare beräknade ökningen av anslaget genomförs för att säkerställa att ingångna avtal kan fullföljas och ekonomiska åtaganden infrias. Anslaget ökas därför med 2 000 000 kronor fr.o.m. 2027.

Regeringen föreslår att 35 353 000 kronor anvisas under anslaget 1:14 Finansmarknadsforskning för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 35 353 000 kronor respektive 35 353 000 kronor.

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 2

4Statlig förvaltningspolitik och statliga arbetsgivarfrågor

4.1Mål för området

Arbetsgivarpolitiken är en del av förvaltningspolitiken. Regeringens mål för arbetsgivarfrågor är en samordnad statlig arbetsgivarpolitik som säkerställer att myndigheterna har kompetens för att fullgöra sina uppgifter. Detta mål utgår från den långtgående delegeringen av arbetsgivarpolitiken i staten som utgör en viktig komponent i regeringens styrning av statsförvaltningen och beslutades av riksdagen 1994 (prop. 1993/94:77, bet. 1993/94:KU19, rskr. 1993/94:264, bet. 1994/95:KU3, rskr. 1994/95:7 och 8). Regeringen har satt upp följande delmål för de statliga arbetsgivarna:

–Den statliga sektorn ska totalt sett inte vara löneledande.

–En jämn könsfördelning på ledande befattningar i staten ska eftersträvas.

–Löneskillnaderna mellan kvinnor och män i staten ska minska.

–Andelen anställda i staten med utländsk bakgrund ska öka på alla nivåer.

–Arbetsmiljön i staten ska vara god.

–De statsanställda ska ha kunskap om och förståelse för grundläggande värden i statsförvaltningen och rollen som statsanställd.

4.2Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder

Följande indikatorer används för att redovisa resultaten inom området statlig förvaltningspolitik:

–allmänhetens förtroende för bl.a. regeringen, enligt redovisningen i OECD Trust Survey 2026, och

–organisationen Transparency Internationals jämförelse av världens länder avseende korruption i den offentliga sektorn.

De indikatorer som används för att analysera statsförvaltningen i ett internationellt perspektiv presenteras med olika intervaller. Resultaten redovisas utifrån redovisningen i OECD Trust Survey 2026. OECD Trust Survey publiceras nästa gång 2028. Transparency Internationals index publiceras årligen. I resultatredovisningen beaktas också särskilda åtgärder som vidtagits på området och den generella utvecklingen i statsförvaltningen. Statsförvaltningens resultat inom enskilda områden redovisas inom respektive utgiftsområde. Vissa övergripande frågor om relationen mellan staten och kommunsektorn redovisas inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner.

För att följa upp utvecklingen inom delområdet statliga arbetsgivarfrågor i förhållande till regeringens mål och delmål används i huvudsak följande indikatorer:

–kompetensförsörjningsläget i staten

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 2

–utvecklingen av genomsnittliga löner i olika sektorer på arbetsmarknaden

–andelen kvinnor och män på ledande befattningar i staten

–löneskillnaden mellan kvinnor och män i staten

–andelen anställda med utländsk bakgrund på olika nivåer i staten

–den genomsnittliga sjukfrånvaron i staten

–utvecklingen av nybeviljad sjukersättning och aktivitetsersättning för anställda i staten

–utvecklingen av antalet anmälningar enligt det statliga personskadeavtalet (PSA)

–arbetsmiljöundersökningar (genomförs vartannat år).

I bilagan till utgiftsområdet ges en övergripande redovisning av personalstrukturen

m.m.inom staten och kompletterande information om uppföljningen av regeringens delmål för de statliga arbetsgivarna.

4.3Resultatredovisning

Den 1 januari 2026 slogs Ekonomistyrningsverket (ESV) och Statskontoret samman under det gemensamma namnet Statskontoret. Detta skedde genom att Statskontorets befintliga uppgifter överfördes och inordnades i ESV. Resultatet för Statskontoret som redovisas i detta avsnitt avser främst 2025.

4.3.1Statlig förvaltningspolitik

Uppföljning av det förvaltningspolitiska målet

Redovisningen av den statliga förvaltningspolitiken omfattar dels mått för statsförvaltningens utveckling och resultat som helhet, dels mått som beskriver hur regeringens insatser inom utgiftsområdet har bidragit till att det förvaltningspolitiska målet har uppnåtts.

Statskontoret har, på regeringens uppdrag, redovisat förslag på indikatorer för att följa upp det förvaltningspolitiska målet (Fi2021/03576). Förslagen bereds vidare inom Regeringskansliet.

Statskontoret har fått i uppdrag att följa upp utvecklingen av de statliga myndigheternas arbete mot korruption och otillåten påverkan (Fi2024/01534). Myndigheten ska senast den 30 juni 2027 redovisa arbetet i en rapport, tillsammans med en redovisning av de anställdas kännedom och uppfattning om myndigheternas arbete mot korruption och otillåten påverkan samt de anställdas erfarenheter av korruption och otillåten påverkan.

Fokus på motståndskraft mot korruption och en effektiv och ändamålsenligt organiserad statsförvaltning

Allmänhetens förtroende för förvaltningen

Rapporten OECD Trust Survey bygger på en undersökning av allmänhetens förtroende för offentliga institutioner i drygt 30 av OECD:s medlemsländer under 2025. Undersökningen har tidigare genomförts vid två tillfällen, 2021 och 2023. Enligt rapporten har 41 procent av de tillfrågade hög eller mycket hög tillit till den statliga förvaltningen i Sverige. Resultatet är något lägre än 2023, och fortsatt lägre än i övriga nordiska länder. Av rapporten framgår att 40 procent av de tillfrågade anser att det är troligt att en offentligt anställd skulle vägra att ta emot en muta. Resultatet är ungefär detsamma som 2023, och fortsatt lägre än i övriga nordiska länder.

Transparency International tar fram Corruption Perception Index, som är ett sammansatt index som mäter uppfattningar om korruption i den offentliga sektorn.

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 2

Ett högt indextal visar på en låg upplevd korruption. Sveriges index har stabiliserats (se diagram 4.1). År 2025 var Sveriges index oförändrat jämfört med 2024. Sverige placerade sig på en sjätteplats, vilket kan jämföras med en åttondeplats 2024.

Diagram 4.1 Index och Sveriges placering enligt Corruption Perception Index

Index																Placering
100																	1
100																	1
95																	2
95																	3
																	3
90																	4
90
85																	5
																	5
																	6
																	6
80																	7


																	8


75																	9
75																	9
12	13	14	15	16		17	18	19	20	21		22	23	24	25
					Index						Placering


Källa: Transparency International, Corruption Perception Index 2025.

Arbetet för att stärka motståndskraften mot korruption och otillåten påverkan har fortsatt

Mot bakgrund av bl.a. den uppföljning som Statskontoret har gjort av arbetet mot korruption kan det konstateras att mycket är välfungerande i myndigheternas arbete inom området, men att flera utmaningar kvarstår (Statskontoret 2023:20). Samtidigt har nya hot kopplade till organiserad brottslighet och otillåten påverkan växt fram som ställer nya krav på det förebyggande arbetet.

Under 2025 fortsatte arbetet med att främja en god förvaltningskultur och motverka korruption och otillåten påverkan, bl.a. inom ramen för handlingsplanen mot korruption och otillåten påverkan 2024–2027 (Fi2024/01534).

Av rapporten OECD Anti-Corruption and Integrity Outlook 2026 framgår bl.a. att Sverige har utvecklat det strategiska arbetet mot korruption och att Sverige är ett av de länder som har utvecklat det strategiska ramverket mest under senare år.

OECD har utvärderat handlingsplanen och Sveriges arbete mot korruption och otillåten påverkan. I rapporten OECD Integrity Review of Sweden 2025 lämnar OECD ett antal rekommendationer till Sverige. Regeringen har mot bakgrund av rekommendationerna bl.a. gett Statskontoret i uppdrag att tillsammans med de andra myndigheterna i forumet för samverkan mot korruption (Brottsförebyggande rådet, Ekobrottsmyndigheten, Konkurrensverket, Polismyndigheten och Upphandlingsmyndigheten) utveckla det strategiska arbetet mot korruption och otillåten påverkan (Fi2026/00592). I uppdraget ingår även att följa upp handlingsplanen mot korruption och otillåten påverkan 2024–2027 och bistå regeringen med att ta fram underlag till en strategi mot korruption och otillåten påverkan.

Regeringen har även gett Statskontoret i uppdrag att lämna förslag på hur en nationell upphandlingsdatabas och en analysfunktion för inköps- och upphandlingsdata kan etableras (se utg.omr. 24 avsnitt 6.3.3), bl.a. för att motverka korruption. Vidare fick Statskontoret i sitt regleringsbrev för 2025 i uppdrag att ta fram och tillhandahålla en webbaserad utbildning om otillåten påverkan i offentlig förvaltning. Utbildningen tillhandahålls på Statskontorets webbplats sedan den 1 mars 2026.

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 2

Regeringen har omprövat statlig verksamhet och vidtagit åtgärder för en mer ändamålsenligt organiserad förvaltning

Statskontoret redovisar årligen översiktliga uppgifter om den statliga myndighetsstrukturen i rapporten Statsförvaltningen i korthet. Av den senaste redovisningen framgår att det den 1 januari 2026 fanns 358 myndigheter under regeringen. Det är

9 färre än den 1 januari 2025. Bland dessa finns en betydande variation avseende både uppgifter och storlek. Av de 358 myndigheterna är t.ex. 82 olika typer av domstolar och 31 universitet och högskolor. Myndigheterna under regeringen har i nuläget drygt 268 000 årsarbetskrafter. Diagram 4.2 visar hur myndigheternas storlek sett till antal årsarbetskrafter varierar.

Diagram 4.2 Antal myndigheter under regeringen indelade efter antal årsarbetskrafter 2026

Antal

160

140

120

100

0-49	50-99 100-199 200-499 500-999 1000-	2000-	3000-	4000- 5000-
	1999	2999	3999	4999

Antal myndigheter

Källa: Statskontoret.

Antalet årsarbetskrafter i statsförvaltningen ökar. Statskontoret har tidigare konstaterat att myndigheterna blir färre, men större, och bedömt att detta kan göra staten mer överblickbar och förenkla samverkan, samtidigt som det också kan innebära att förvaltningen blir mer svårstyrd (Ännu färre, ännu större – Utvecklingen av myndigheternas storlek och förvaltningens struktur 2011–2023, Statskontoret 2024).

Under 2025 har regeringen fortsatt arbetet med att se över myndighetsstrukturen och att ompröva statliga verksamheter. Arbetet syftar till att åstadkomma en mer ändamålsenlig organisering av statliga myndigheter och därmed säkerställa en mer sammanhållen, effektiv och mindre fragmenterad statlig förvaltning. Över 100 myndigheter omfattas sammantaget av de översyner som regeringen har låtit genomföra.

Arbetet har lett till att flera strukturförändringar i statsförvaltningen har genomförts. Den 1 januari 2026 trädde flera sammanslagningar i kraft som innebar att nio myndigheter upphörde. Regeringen har även gett fler myndigheter i uppdrag att förbereda en överföring av uppgifter till andra myndigheter så att de kan upphöra som myndigheter den 31 december 2026. Det gäller Myndigheten för digital förvaltning, vars uppgifter ska inordnas i Post- och telestyrelsen, Trafikanalys, vars uppgifter ska inordnas i Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser samt Bokföringsnämnden, vars uppgifter ska inordnas i Revisorsinspektionen. Arbetet med att åstadkomma en mer ändamålsenlig organisering av statliga myndigheter har fortsatt genom att fler verksamhetsområden har analyserats. Regeringen har därutöver beslutat om uppdrag och direktiv som syftar till att utreda om ytterligare organisationsförändringar kan vara aktuella för att åstadkomma en mer ändamålsenligt organiserad

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 2

förvaltning (S2026/00840, dir. 2026:12 och dir. 2026:50). Regeringen har även tagit initiativ till att inrätta myndigheter, t.ex. har en särskild utredare fått i uppdrag att förbereda och genomföra bildandet av en ny myndighet för miljöprövning (dir. 2026:13)

Regeringen har i samband med sammanslagningen av Statskontoret och ESV stärkt Statskontorets uppgift att förse regeringen med underlag för omprövning av utgifter och för omprövning och effektivisering av verksamheter. Myndigheterna har vidare under 2025 haft i uppdrag att ta fram och redovisa metoder för analyser som kan ligga till grund för fullgörandet av den stärkta uppgiften (Fi2025/00515). Redovisningen av uppdraget innehåller flera metoder för att genomföra omprövande analyser (ESV 2025:28 och Statskontoret 2025:14). Statskontoret har under 2026 lämnat förslag till organisatoriska förändringar och gett regeringen underlag för omprövning av statlig verksamhet (Statskontoret 2026:1, 2026:12 och 2026:19). Rapporterna bereds inom Regeringskansliet. Statskontoret har även fått i uppdrag att definiera och kartlägga myndigheters administrativa kostnader, redogöra för vad kostnaderna utgörs av och redovisa dessa i förhållande till de totala kostnaderna för verksamheten (Fi2026/00207).

Ett effektivt resursutnyttjande i staten

Statskontoret ska på uppdrag av regeringen analysera verksamheter och myndigheter ur ett effektivitetsperspektiv, redovisa effekter av statliga åtgärder samt förse regeringen med underlag för omprövning och effektivisering. Under 2025 redovisade myndigheten 28 uppdrag med analyser av myndigheter, effekter av statliga åtgärder och underlag för omprövning och effektivisering. Uppdragen bestod bl.a. av myndighetsanalyser av Socialstyrelsen (Statskontoret 2025:9) och Livsmedelsverket (Statskontoret 2025:12), en analys och utvärdering av den kommunala budget- och skuldrådgivningen (Statskontoret 2025:5), en analys av Finansinspektionens effektivitet, uppföljning och finansiering (Statskontoret 2025:13) samt en analys och utvärdering av Sveriges modell för arbetet mot antibiotikaresistens (Statskontoret 2025:3).

Myndigheters lokalkostnader utgör en betydande del av myndigheternas förvaltningskostnader. År 2025 ökade myndigheternas lokalkostnader till 31,1 miljarder kronor, jämfört med 29,6 miljarder kronor 2024 (skr. 2025/26:101). I Riksrevisionens rapport Kostsam kvadratjakt – statens användning och anskaffning av kontorslokaler (RiR 2025:17) och Ekonomistyrningsverkets rapport Förbättrad uppföljning av statens lokalanvändning (ESV 2025:20) lyfts bl.a. myndigheternas behov av ytterligare stöd i användningen och anskaffningen av lokaler fram. Regeringen har fortsatt arbetet för en mer effektiv och ändamålsenlig användning och anskaffning av lokaler (se skr. 2025/26:65). Mot den angivna bakgrunden har regeringen beslutat om ändring i förordningen (1993:528) om statliga myndigheters lokalförsörjning. Ändringarna syftar till att uppnå en mer ändamålsenlig anskaffning och användning av lokaler som på sikt kan leda till kostnadsbesparingar. De nya bestämmelserna innebär bl.a. att en myndighet i sin lokalförsörjningsplanering ska verka för en effektiv och ändamålsenlig anskaffning och användning av lokaler. Ändringarna innebär även att Statskontoret får meddela föreskrifter i frågor om bl.a. effektivisering av myndigheters lokalförsörjning.

De ändringar som regeringen beslutat om i förordningen om statliga myndigheters lokalförsörjning innebär också att det har införts en bestämmelse som förtydligar att myndigheter om det är möjligt ska samverka med varandra i fråga om anskaffning och användning av lokaler. Bestämmelsen innebär att myndigheter när de planerar för sin lokalförsörjning genom att samverka med varandra kan koordinera sitt arbete med anskaffning och användning av lokaler. Vidare har det införts en bestämmelse om att

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 2

en myndighet med få årsarbetskrafter ska pröva om det genom att samlokalisera med andra myndigheter är möjligt att minska statens kostnader eller uppnå andra fördelar.

Ändringarna i förordningen om statliga myndigheters lokalförsörjning trädde i kraft den 1 september 2026.

Statskontoret har fortsatt arbetet med att ta fram vägledning, utbildning och metodstöd till dem som ska ta fram konsekvensutredningar enligt förordningen (2024:183) om konsekvensutredningar. Vägledning och stöd har publicerats på Statskontorets hemsida och ytterligare material kommer att publiceras allt eftersom arbetet fortlöper. I mars 2026 lämnade Statskontoret en delredovisning av uppdraget att ta fram ett ramverk för vägledning för konsekvensutredningar och erbjuda handledning (Fi2024/01483).

Utvecklingen av de samordnade tjänsterna har fortsatt

Statens servicecenter har till uppgift att efter överenskommelse tillhandahålla administrativt stöd åt myndigheter under regeringen. Statens servicecenter tillhandahöll vid utgången av 2025 administrativa tjänster till 171 anslutna myndigheter, vilket är en myndighet mer än föregående år. Andelen statligt anställda som omfattas av myndighetens lönetjänster uppgick till 45 procent vid utgången av 2025, vilket var samma andel som 2024.

Kostnadseffektiviteten, mätt som antal lönespecifikationer och leverantörsfakturor per årsarbetare, har legat stabilt på en hög nivå, med en viss minskning vad gäller lönespecifikationer och en viss ökning avseende leverantörsfakturor (se diagram 4.3). Minskningen kan härledas till att myndigheten under 2024 och 2025 arbetat med att införa nya lönesystem.

Diagram 4.3 Antal leverantörsfakturor och lönespecifikationer per årsarbetare

Antal leverantörsfakturor								Antal lönespecifikationer
90 000										1 200
90 000										1 200
80 000										1 000
										1 000
70 000
60 000										800
60 000
50 000										600
40 000										400
										400
30 000
20 000										200
20 000
10 000										0
10 000										0
17		18	19	20	21	22	23	24	25
	Leverantörsfakturor per årsarbetare					Lönespecifikationer per årsarbetare

Anm.: Beräkningsgrunden för nyckeltalet för totalt antal leverantörsfakturor per årsarbetare ändrades 2018 i jämförelse med tidigare år.

Källor: Statens servicecenters årsredovisningar och redovisning av nyckeltal som utgått i årsredovisningen för 2025.

Statens servicecenter redovisade ett överskott om 20 miljoner kronor för 2025 i den avgiftsfinansierade delen för administrativa tjänster. Det ackumulerade utgående resultatet för verksamheten förbättrades genom överskottet 2025 och uppgick vid årets slut till -80 miljoner kronor. Regeringens mål är sedan tidigare att Statens servicecenter ska uppnå ekonomisk balans 2030.

Statens servicecenter är beredskapsmyndighet enligt förordningen (2022:524) om statliga myndigheters beredskap. Under 2025 har ett flertal åtgärder vidtagits för att

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 2

stärka myndighetens förmåga att hantera sina uppgifter vid fredstida krissituationer och höjd beredskap, såsom krigsplacering av medarbetare, åtgärder för säkra sambandsmedel samt utbildnings- och övningsinsatser (Fi2026/00604). Myndigheten har även redovisat vilka åtgärder som har vidtagits för att säkerställa proaktivitet och handlingskraft vid fredstida krissituationer eller vid krig och krigsfara och vilka resultat dessa åtgärder haft (Fi2026/00641).

Kammarkollegiets tjänster och service bidrar till effektivitet

Kammarkollegiet har i uppgift att tillhandahålla service inom det statliga området, främst avseende ekonomi, juridik, kapitalförvaltning, riskhantering och administration. Kammarkollegiet tillhandahåller kapitalförvaltning, inklusive redovisning och andra administrativa tjänster, för myndigheter, stiftelser och fonder inom det statliga eller kyrkliga området. Marknadsvärdet för det kapital som förvaltas av Kammarkollegiet ökade med ca 13 miljarder kronor 2025 jämfört med 2024, och uppgick vid slutet av 2025 till ca 262 miljarder kronor.

Försäkringsverksamheten vid Kammarkollegiet syftar till att tillgodose behovet av försäkringsskydd och stöd i riskhantering för statliga myndigheter och stiftelser med statlig anknytning. Intäkterna i verksamheten ökade till 360 miljoner kronor 2025, vilket var en ökning med drygt 7 procent jämfört med 2024. Driftkostnadernas andel av verksamhetens premieintäkter uppgick till 16 procent, vilket var samma nivå som 2024 och inom myndighetens angivna mål om högst 20 procent.

Omsättningen av de varor och tjänster som avropades från Kammarkollegiets ramavtal uppgick till knappt 18 miljarder kronor 2025, vilket var en ökning med ca

1 miljard kronor jämfört med 2024. Ökningen kan främst härledas till ramavtalsområden Möbler och inredning, Skydd och säkerhet samt Datacenter. Statliga myndigheters avrop stod för 80 procent av den totala omsättningen 2025. Resterande 20 procent utgjordes av avrop från kommuner och regioner. Vid utgången av 2025 fanns det 2 221 ramavtal tecknade med 760 unika leverantörer inom 49 ramavtalsområden uppdelade på 1 905 delområden. Resultatet från 2025 års mätning av s.k. nöjd-kund-index respektive s.k. nöjd-leverantör-index var 7,4 respektive 7,6. Det innebar en viss ökning jämfört med föregående mätning 2023.

Kammarkollegiet fick den 14 oktober 2025 regeringens uppdrag att förbereda en överföring av myndighetens uppgift att upphandla samordnade ramavtal så att uppgiften kan inordnas i Upphandlingsmyndigheten den 1 januari 2027 (Fi2025/01831).

De totala utbetalade statsbidragen från Kammarkollegiet 2025 uppgick till knappt

114 miljarder kronor, vilket var en minskning med 33,9 miljarder kronor jämfört med 2024. Minskningen förklaras i huvudsak av att myndigheten under 2024 genomförde en stor utbetalning inom området statsskuldräntor.

Service och tillgänglighet i statsförvaltningen

Lokal statlig service åt medborgare och företag

Statens servicecenter har fortsatt erbjuda lokal statlig service åt medborgare och företag. Servicekontoren hanterade under 2025 drygt 3,1 miljoner ärenden för Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Migrationsverket, Pensionsmyndigheten och Skatteverket, vilket var en minskning med 7 procent jämfört med 2024. Under 2025 hade servicekontoren ca 2,5 miljoner besökare, vilket var lägre än antalet besök 2024. Minskningen beror sannolikt på att antalet kontor har minskat. Antalet ärenden var något högre än antalet besök, eftersom en besökare kan ha fler än ett ärende per besök. Styckkostnaderna per besök och ärende mellan 2024 och 2025 ökade med

3 respektive 4 procent. Ökningen kan härledas till att myndigheten under 2025

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 2

avvecklat ett flertal kontor och att antalet besök och ärenden minskat vilket innebär att intäkterna för verksamheten vid servicekontoren fördelas över färre ärenden och besök samt arbete med avveckling av kontor. Under 2025 genomförde Statens servicecenter kundundersökningar på 40 av servicekontoren. Myndigheten uppnådde ett nöjd-kund-index om 94 av 100. Undersökningarna indikerar att besökarna i något större utsträckning utgörs av kvinnor än av män, men att båda grupperna är lika nöjda med servicen. Undersökningarnas resultat bör tolkas med försiktighet då de genomförts på ett begränsat antal kontor under en avgränsad tidsperiod.

I budgetpropositionen för 2025 aviserades en minskning av Statens servicecenters anslag och att myndigheten i högre grad skulle få bestämmanderätt över frågan om var servicekontoren ska finnas etablerade (prop. 2024/25:1 utg.omr. 2 avsnitt 4.6). Mot denna bakgrund gav regeringen Statens servicecenter i uppdrag att redovisa en plan för en ny organisering av servicekontorsnätet (Fi2024/02222). Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2026 att 10 miljoner kronor skulle tillföras Statens servicecenter i syfte att säkra en effektiv medborgarservice på fler platser i landet (prop. 2025/26:1 utg.omr. 2 avsnitt 4.6). Regeringen beslutade därför den 16 oktober 2025 att ändra uppdraget till Statens servicecenter om att redovisa en plan för ny organisering av servicekontorsnätet (Fi2024/02222). Ändringen innebar att myndigheten ska förstärka arbetet med att på sikt tillhandahålla statlig service inom samtliga s.k. funktionella analysregioner (FA-regioner), genom att även utveckla och tillhandahålla flexibla och mobila lösningar för lokal statlig service. FA-regioner är en geografisk indelning av Sverige som syftar till att ge en övergripande bild av aktuella och prognosticerade framtida områden där människor bor och arbetar. Dessa regioner speglar därmed geografiska områden som kan utgöra lokala arbetsmarknadsområden på lång sikt och kan bestå av en eller flera kommuner.

Statens servicecenter lämnade delredovisningar av uppdraget i januari 2025 och i mars 2026 (Fi2025/00175 och Fi2026/00812). I oktober 2026 lämnade Statens servicecenter en slutredovisning av uppdraget (Fi2026/01955). Av slutredovisningen framgår att myndigheten avvecklat 26 servicekontor under 2025 och 2026. Antalet servicekontor beräknas samtidigt öka med nio som en följd av att kontor ska etableras i de FA-regioner som saknar lokal statlig service. Statens servicecenter har under 2026 inrättat ett antal kontor och kommer under resterande del av 2026 och 2027 att inrätta ytterligare kontor av denna anledning. När samtliga planerade kontor har inrättats förväntas antalet servicekontor i landet uppgå till 131. Vid utgången av 2025 omfattade verksamheten 125 servicekontor.

Samarbete och digitalisering bidrar till en innovativ och samverkande statsförvaltning

I syfte att förbättra samarbetet mellan statliga myndigheter och mellan staten och kommunerna har regeringen löpande prövat om det är möjligt för fler statliga myndigheter att omfattas av den gemensamma regionala indelningen för statliga myndigheter som framgår av förordningen (2022:593) om vissa förvaltningsmyndigheters regionala indelning. Regeringen har beslutat om ändringar avseende ansvarsfördelningen av viss länsstyrelseverksamhet. Ändringarna innebär att ansvaret för viss verksamhet som samtliga 21 länsstyrelser har i dag i stället ska koncentreras till ett färre antal länsstyrelser (se utg.omr. 1 avsnitt 9). Den nya ansvarsfördelningen motsvarar den geografiska struktur som följer av förordningen om vissa förvaltningsmyndigheters regionala indelning. Förändringen förväntas bidra till en tydligare statsförvaltning på regional nivå.

Den digitala utvecklingen innebär stora möjligheter till effektivisering och kvalitetshöjning i den offentliga verksamheten. Myndigheten för digital förvaltnings upp-

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 2

följning av statliga myndigheters digitalisering 2025 visar att myndigheterna har kommit långt med digitaliseringen när det gäller etablering av systematiska processer och strukturerad informationshantering. Resultaten är däremot lägre när det gäller mer avancerade områden. Rapporten pekar samtidigt på att kompetensen inom AI har ökat märkbart 2025 jämfört med 2024 gällande både att myndighetsledningarna bedömer AI:s roll vid verksamhetsutveckling och att medarbetarna kan använda AI i det dagliga arbetet. Digitaliseringen av den offentliga förvaltningen redovisas närmare inom utgiftsområde 22 Kommunikationer avsnitt 5.

4.3.2Statliga arbetsgivarfrågor

En samordnad statlig arbetsgivarpolitik

Arbetsgivarpolitiken utvecklas i samverkan med alla statliga myndigheter som har anställda och som samordnas av Arbetsgivarverket. Nedan redovisas hur myndigheterna inom området och Trygghetsstiftelsen har bidragit till regeringens mål att den statliga arbetsgivarpolitiken ska vara samordnad, och hur detta mål förhåller sig till det statliga förvaltningspolitiska målet.

Arbetsgivarverkets samordning av den statliga arbetsgivarpolitiken

Arbetsgivarverket genomför varje år en medlemsundersökning för att redovisa medlemmarnas samlade bedömning av myndighetens verksamhet. Resultatet från

2025-års undersökning visar på ett högt omdöme vad gäller Arbetsgivarverket som medlemsorganisation. Arbetsgivarverkets medlemsaktiviteter är ett viktigt led i arbetet med att samordna den statliga arbetsgivarpolitiken. Aktiviteterna syftar till att förbättra dialogen och erfarenhetsutbytet mellan medlemmarna i arbetsgivarfrågor. År 2025 anordnades 151 medlemsaktiviteter. Antalet deltagare i möten och aktiviteter ökade från 3 321 personer 2024 till 5 992 personer 2025. Det berodde på att fler webbinarier anordnades. År 2025 har myndigheten stöttat medlemmarna särskilt i frågor om omställning och beredskap.

För att tillgodose medlemmarnas behov av kompetensutveckling tillhandahåller Arbetsgivarverket utbildningar, varav vissa genomförs digitalt. Under 2025 genomfördes sammanlagt 20 öppna utbildningar vid 44 tillfällen med totalt 925 deltagare. Antal medlemsanpassade utbildningar uppgick till 46 med totalt 1 037 deltagare.

Arbetsgivarverket erbjuder vidare rådgivning och information till sina medlemmar. Stöd efterfrågas särskilt i samband med verksamhetsförändringar.

Kompetensförsörjningen i staten

Staten ska vara en attraktiv och föredömlig arbetsgivare. I regeringens mål för arbetsgivarpolitiken ingår att myndigheterna ska ha kompetens att fullgöra sina uppgifter. På uppdrag av Arbetsgivarverket genomför Konjunkturinstitutet två gånger per år en enkätundersökning benämnd Kompetensbarometern för den statliga sektorn. I undersökningen tillfrågas samtliga medlemmar hos Arbetsgivarverket om sin kompetensförsörjning och ekonomi. I maj 2026 svarade 87 procent av medlemmarna på enkäten. Uppföljningen av utvecklingen i staten redovisas enligt den internationella klassifikationen Classification of the Functions of Goverment,

COFOG.

Antalet sysselsatta i staten fortsätter att öka och uppgick till ca 304 000 det första kvartalet 2026, vilket motsvarar ca 5 procent av de anställda på den svenska arbetsmarknaden. Antalet anställda har fortsatt att öka främst inom försvar och rättsväsendet.

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 2

Andelen arbetsgivare i den statliga sektorn som uppgav att de hade brist på personal uppgick våren 2026 till 69 procent. Det var en ökning jämfört med förgående år, då andelen uppgick till 53 procent (våren 2025). I likhet med tidigare år var personalbristen störst inom it-verksamhet (48 procent).

I undersökningen från våren 2026 uppgav 14 procent av de statliga arbetsgivarna att det fanns svårigheter att behålla personal. Det var en ökning med 8 procentenheter jämfört med våren 2025, då andelen uppgick till 6 procent.

Statliga tjänstepensioner och andra avtalsförsäkringar

Statens tjänstepensionsverk (SPV) bidrar till en samordnad statlig arbetsgivarpolitik genom att administrera de statliga tjänstepensionerna och andra avtalsförsäkringar och ge service och information till arbetsgivarna, de anställda, före detta anställda och pensionärerna. Under 2025 utvecklades bl.a. ett nytt utbetalningssystem och det infördes även en möjlighet för pensionärer att göra uppehåll i utbetalningen av sin tjänstepension. Myndigheten arbetar för att öka kunskapen om tjänstepensionen. Under 2025 besvarade myndighetens kundservice ca 90 000 samtal, mejl och chattar, vilket var en ökning med drygt 2 000 jämfört med 2024. SPV följer löpande hur nöjda de som kontaktar myndigheten eller använder dess tjänster är med informationen och servicen. Uppföljningen 2025 visade att nöjdheten fortsatte att vara god, men att nöjdheten avseende vissa tjänster, t.ex. e-tjänsten Mina sidor, hade minskat marginellt sedan föregående år. Skillnaderna i nöjdhet mellan kvinnor och män var fortsatt små. SPV arbetar fortsatt med att analysera vilka behov och förväntningar som finns på myndighetens information och service.

SPV:s verksamhet finansieras med avgifter. Området Statlig pensionsverksamhet m.m. ska bedrivas med full kostnadstäckning över tid. Området Pensionsverksamhet på uppdrag, där SPV:s administration av premiebestämda pensioner ingår, har ett långsiktigt avkastningskrav på minst 6 procent. Som nyckeltal för att mäta effektiviteten används kostnaden per försäkrad. Resultaten för 2017–2025 redovisas i tabell 4.1.

Tabell 4.1 Effektiviteten i hanteringen av statliga avtalsförsäkringar

Kronor

Kostnad per försäkrad	2017	2018	2019	2020	2021	2022	2023	2024	2025
Förmånsbestämd
pension	373,4	394,8	386,2	391,9	406,7	384,5	398,3	372,9	413,8
Premiebestämd
pension	44,5	47,5	50,5	51,2	53,9	49,4	57,0	55,7	52,8

Källa: Statens tjänstepensionsverk.

Trygghetsstiftelsen

Trygghetsstiftelsen, för vilken regeringen är en av stiftarna, hanterar det statliga avtalet om omställning som gäller för alla statliga myndigheter och ger stöd till arbetstagare som blir uppsagda eller vars tidsbegränsade anställning löper ut. Trygghetsstiftelsen har också i uppdrag att ge stöd till anställda som vill bredda sin kompetens eller byta spår i arbetslivet. År 2025 anmälde arbetsgivarna 2 513 personer till stiftelsen enligt avtal om omställning, vilket kan jämföras med 2 291 anmälda 2024. Därutöver fick drygt 1 000 statligt anställda stöd av stiftelsen i form av t.ex. rådgivning eller yttrande till Centrala studiestödsnämnden med anledning av ansökan om omställningsstudiestöd. Verksamheten finansieras genom avgifter från statliga myndigheter och andra arbetsgivare som kan omfattas av avtalet om omställning. Avgifterna fastställs genom centrala kollektivavtal. De totala avgiftsintäkterna uppgick till sammanlagt 504 miljoner kronor 2025, vilket motsvarade 0,3 procent av arbetsgivarnas lönesummor (samma andel som 2024).

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 2

Måluppfyllelsen mäts bl.a. genom andelen personer som får ett nytt jobb eller påbörjar en längre utbildning, och mätningar görs vid olika tidpunkter. Stiftelsen når målen för anställda som tidigare haft tidsbegränsade anställningar, men inte för anställda som tidigare haft en tillsvidareanställning. Det var dock fler anställda som tidigare haft en tillsvidareanställning som fick ett nytt jobb eller påbörjade en längre utbildning 2025 än 2024. Den försvagade arbetsmarknaden och att rekryteringsprocesser tenderar att ta längre tid kan bidra till utfallet. Trygghetsstiftelsen tillämpar även ett mål om att minst 80 procent av kunderna ska ha upplevt att de haft nytta av stödet för att hitta ett nytt jobb. Under 2025 ansåg 80 procent att de haft nytta av stiftelsens stöd.

I november 2025 lämnade Arbetsgivarverket in en hemställan om ändring av stiftelseförordnandet för Trygghetsstiftelsen avseende stiftelsens ändamål och verksamhet för att bl.a. möjliggöra omställning för arbetstagare som inte längre kan arbeta kvar i säkerhetskänslig verksamhet. Regeringen godkände stiftelseförordnandet den 16 april 2026.

Uppföljningen av regeringens delmål för de statliga arbetsgivarna

Nedan redovisas uppfyllelsen av respektive delmål för de statliga arbetsgivarna. Kompletterande information lämnas i bilagan till utgiftsområdet.

Den statliga sektorn ska totalt sett inte vara löneledande

Den svenska lönebildningsmodellen baseras på att den internationellt konkurrensutsatta sektorn är lönenormerande (se även utg.omr. 14 avsnitt 4).

Lönekostnadsutvecklingen inom staten som helhet ska på sikt inte överstiga den konkurrensutsatta sektorn. Arbetsgivarverket, som ingår kollektivavtal på statens vägnar, har tolkat detta som att staten inte ska förhandla före den konkurrensutsatta sektorn inför en ny avtalsperiod.

Som underlag för uppföljningen av delmålet används utvecklingen av de genomsnittliga lönerna i olika sektorer.

Diagram 4.4 Utvecklingen av genomsnittliga löner i olika sektorer på arbetsmarknaden

Index 1994=100

300

250

200

150

100

0 94 95 96 97 98 99 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25

Kommuner

Regioner

Statlig sektor

Privat sektor

Anm.: Uppgifter avser nominella löner och är resande med hänsyn till strukturella förändringar i utbildningsnivå, ålder och kön.

Källa: Statistiska centralbyrån.

Sedan ramanslagsreformen 1994 har löneutvecklingen i staten relativt väl följt löneutvecklingen på arbetsmarknaden i stort (se diagram 4.4) Mellan 1994–2025 ökade

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 2

lönerna inom den statliga sektorn med 282,9 procent, inom regionerna med

294,3 procent, inom kommunerna med 257,2 procent och inom privata sektorn med 278,3 procent. Inom den privata sektorn ökade lönen med 281,1 procent för tjänstemän och med 253,3 för arbetare.

En jämn könsfördelning på ledande befattningar i staten ska eftersträvas

Som underlag för uppföljningen av delmålet att en jämn könsfördelning på ledande befattningar i staten ska eftersträvas används i första hand statistik över andelen kvinnor respektive män med uppgift att planera och leda myndighetens verksamhet och som har personalansvar (ledningskompetens).

Av diagram 4.5 framgår den totala fördelningen av kvinnor och män på ledande befattningar 2016–2025.

Andelen kvinnor och män på ledande befattningar i staten är jämn. Sett över en tioårsperiod har andelen kvinnor på ledande befattningar ökat.

Den totala andelen kvinnor på ledande befattningar uppgick till 48,3 procent 2025, vilket kan jämföras med 48,0 procent 2024.

Diagram 4.5 Fördelningen av kvinnor och män med uppgift att planera myndighetens verksamhet på olika nivåer

Procent

100

16	17	18	19	20	21	22	23	24	25
			Kvinnor				Män

Källa: Arbetsgivarverket.

År 2025 anställde regeringen totalt 39 myndighetschefer, varav 20 (51 procent) var kvinnor och 19 (49 procent) var män. Förändringar i myndighetsstrukturen kan påverka det totala antalet myndighetschefer som regeringen anställer. Av tabell 4.2 framgår fördelningen av kvinnor och män bland de myndighetschefer som anställts av regeringen. Den 30 juni 2026 var könsfördelningen bland myndighetscheferna jämn. Andelen kvinnor bland myndighetscheferna uppgick till 46 procent, vilket var marginellt lägre än föregående år då andelen kvinnor uppgick till 47 procent.

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 2

Tabell 4.2 Fördelningen av kvinnor och män bland myndighetscheferna som anställs av regeringen

Antal

	Kvinnor	Män	Totalt
Generaldirektörer	45	63	108
Landshövdingar	14	7	21
Rektorer1	12	19	31
Överintendenter	4	3	7
Övriga titlar2	14	14	28
Myndighetschefer totalt3	89	106	195

1Regeringen anställer rektorer vid statliga universitet och högskolor efter förslag från lärosätets styrelse.

2Här ingår myndighetschefer med andra eller unika titlar såsom direktörer, ordförande och rikspolischef.

3Inklusive vikarierande myndighetschef.

Löneskillnaderna mellan kvinnor och män i staten ska minska

Som underlag för uppföljningen av delmålet att löneskillnaderna mellan kvinnor och män ska minska används den partsgemensamma statistiken.

I diagram 4.6 redovisas den genomsnittliga löneskillnaden mellan kvinnor och män i staten och den oförklarade löneskillnaden under de senaste tio åren. Statistiken omfattar myndigheter under regeringen.

Diagram 4.6 Genomsnittlig löneskillnad mellan kvinnor och män i staten och den oförklarade löneskillnaden

Procent


16	17	18	19	20	21	22		23	24	25
		Genomsnittlig löneskillnad					Oförklarad löneskillnad

Källa: Arbetsgivarverket.

Arbetsgivarverket har i sin årliga löneskillnadsrapport till regeringen redogjort för löneskillnaden mellan kvinnor och män i staten 2025 (Arbetsgivarverket 2026). Beräknat på månadslön eller heltidslön hade män i staten i genomsnitt 4,4 procent högre lön än kvinnor, vilket var en minskning jämfört med 2024. Löneskillnaderna kan till stor del förklaras av strukturella faktorer. Den faktor som påverkar lönen mest är arbetsuppgifternas komplexitet och självständighet. Komplexitet och självständighet mäts genom grupperingsnivå i BESTA, som är ett klassificeringssystem för att dela in statliga befattningar efter arbetsuppgifternas innehåll och grupperingsnivå. Övriga faktorer som påverkar lönen är arbetsområde, utbildningsinriktning, utbildningsnivå och erfarenhet. När hänsyn tas till dessa mätbara faktorer kvarstår en skillnad som inte kan förklaras av tillgänglig information i statistiken, den s.k. oförklarade löneskillnaden. Den skillnaden uppgick 2025 till ca 0,8 procent.

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 2

Andelen anställda i staten med utländsk bakgrund ska öka på alla nivåer

Som underlag för uppföljningen av delmålet att andelen anställda i staten med utländsk bakgrund ska öka på alla nivåer används statistik över hur stor andel av de statsanställda som har utländsk bakgrund. Med utländsk bakgrund avses enligt Statistiska centralbyrån (SCB) personer som är utrikes födda och personer som är födda i Sverige vars båda föräldrar är utrikes födda.

Av diagram 4.7 framgår andelen med utländsk bakgrund bland de anställda i staten totalt, respektive bland nyanställda.

Andelen anställda med utländsk bakgrund i staten uppgick 2025 till 21,3 procent, vilket var en marginell ökning med 0,1 procentenheter jämfört med 2024. Andelen kvinnor i staten med utländsk bakgrund uppgick 2025 till 21,6 procent. Motsvarande andel för män var 20,9 procent. Det innebar en ökning med 0,1 procentenheter för kvinnor, medan andelen var oförändrad för män jämfört med 2024.

Diagram 4.7 Andelen med utländsk bakgrund för staten totalt, nyanställda, förvärvsarbetande 20–64 och för befolkningen i arbetsför ålder

Procent

16	17	18	19	20	21	22	23	24	25
	Staten totalt					Nyanställda i staten
	Förvärvsarbetande 20–64 år					Befolkningen 20–64 år

Anm.: Staten totalt avser individer med månadsavlönad anställning hos obligatoriska medlemmar i Arbetsgivarverket. Timavlönade m.fl. ingår inte. Som nyanställda räknas individer som inte har varit anställda i staten föregående år och individer som bytt anställningsmyndighet sedan föregående år. I statistiken för förvärvsarbetande 20–64 år ingår egna företagare och personer vars arbetstidsomfattning är minst en timme per vecka. Statistik för 2025 avseende förvärvsarbetande 20–64 år och hela befolkningen är ännu inte tillgänglig.

Källor: Arbetsgivarverket och Statistiska centralbyrån.

Arbetsmiljön i staten ska vara god

Som underlag för uppföljningen att delmålet att arbetsmiljön i staten ska vara god används uppgifter om sjukfrånvaro, sjukpension enligt det statliga tjänstepensionsavtalet och anmälningar enligt avtal om ersättning vid personskada (PSA) samt uppgifter från arbetsmiljöundersökningar.

Sjukfrånvaron i staten uppgick 2025 till 3,5 procent av den ordinarie arbetstiden. Det var en marginell minskning jämfört med 2024, då sjukfrånvaron uppgick till

3,6 procent. Bland anställda kvinnor i staten uppgick sjukfrånvaron till 4,5 procent och bland män 2,5 procent. För kvinnor minskade sjukfrånvaron med 0,1 procentenheter och för män var sjukfrånvaron i stort sett oförändrat. Förändringarna framgår av diagram 4.8.

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 2

Diagram 4.8 Sjukfrånvaron totalt och uppdelat på kön

Procent

16	17	18	19	20	21	22	23	24	25
		Kvinnor			Män			Totalt

Källa: Arbetsgivarverket.

Statligt anställda som beviljas sjukersättning eller aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken har rätt till sjukpension enligt det statliga tjänstepensionsavtalet. År 2025 nybeviljades 139 sjukpensioner, vilket kan jämföras med 182 sjukpensioner 2024 och 195 sjukpensioner 2023. År 2025 var 75 procent av de som beviljades sjukpension kvinnor och 25 procent män. Av de som nybeviljades sjukpension 2024 var

66 procent kvinnor och 34 procent män. Av de som nybeviljades sjukpension under 2023 var 74 procent kvinnor och 26 procent män. År 2022 var motsvarande andelar 74 procent respektive 26 procent.

Om en statligt anställd drabbas som bedöms vara en arbetsskada har personen rätt till ersättning enligt PSA. Med arbetsskada avses arbetsolycksfall, färdolycksfall, vålds- och misshandelsfall, smittskada eller särskild utlandsskada. Antalet anmälningar av arbetsskador ökade 2025. Under 2025 gjordes 4 751 anmälningar, vilket kan jämföras med 4 557 anmälningar 2024 och 4 670 anmälningar 2023. Av anmälningarna 2025 avsåg 48 procent kvinnor och 52 procent män.

Flest arbetsskador 2023–2025 anmäldes vid Polismyndigheten, följt av Försvarsmakten, Kriminalvården, Statens institutionsstyrelse och Trafikverket.

SCB genomför på uppdrag av Arbetsmiljöverket vartannat år en undersökning av hela arbetsmarknaden med utgångspunkt från de anställdas upplevelse av sin arbetsmiljö och vartannat år en undersökning av besvär till följd av arbetet i den sysselsatta befolkningen. Undersökningarna används för att följa upp politiken inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv.

Av den senaste undersökningen Arbetsorsakade besvär 2024 (Arbetsmiljöverket 2025:03) framgår att 22 procent av de anställda som tillfrågats i den statliga sektorn upplever besvär till följd av arbetet (andelen för hela arbetsmarknaden är 25 procent). Andelen besvär orsakade av en olyckshändelse är något lägre för anställda inom staten än för anställda inom alla sektorer på arbetsmarknaden (5 procent jämfört med

6 procent).

Grundläggande värden i statsförvaltningen och rollen som statsanställd

Som underlag för delmålet om grundläggande värden i statsförvaltningen och rollen som statsanställd redovisas nedan utvecklingen av antalet ärenden vid myndigheternas personalansvarsnämnder.

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 2

Myndigheternas personalansvarsnämnder handlägger ärenden som rör disciplinansvar, åtalsanmälan, avstängning, och skiljande från anställning på grund av personliga förhållanden när det gäller anställda. Nämnderna har viktiga funktioner när det gäller att upprätthålla allmänhetens förtroende för den statliga förvaltningen och tillgodose arbetstagarnas intresse av en korrekt handläggning av ärendena.

De statliga myndigheterna hanterade totalt 632 personalansvarsärenden 2025, vilket var en betydande ökning med 127 ärenden jämfört med 2024. Av diagram 4.9 framgår utvecklingen av antalet ärenden 2016–2025.

Diagram 4.9 Antal personalansvarsärenden och antal ärenden som lett till åtgärd

Antal

700

600

500

400

300

200

100


16	17		18	19	20	21		22	23	24	25
		Totalt antal ärenden					Varav ärenden som lett till åtgärd

Källa: Arbetsgivarverket.

Antalet ärenden inom personalansvarsnämnderna har ökat inom nästan alla åtgärdskategorier jämfört med 2024 (se tabell 4.3). Framför allt har antalet ärenden som lett till varning ökat. De senaste årens ökning av antalet personalansvarsärenden kan delvis förklaras av ett ökat fokus på säkerhetsfrågor vid myndigheter.

Tabell 4.3 Personalansvarsärenden, typ av ärende och utfall

Antal ärenden som lett till åtgärd

Typ av ärende	2023	2024	2025
Uppsägning	28	61	62
Avskedande	35	55	67
Varning	90	104	156
Löneavdrag	71	93	83
Åtalsanmälan	41	68	69
Avstängning	0	0	0
Totalt1	260	395	527

1Diskrepansen mellan del- och totalsumman i tabellen beror på att vissa ärenden lett till mer än en åtgärd. Källa: Arbetsgivarverket.

Aktuella frågor inom den statliga arbetsgivarpolitiken

Alla statliga myndigheter ska verka för att genom samarbete med myndigheter och andra ta till vara de fördelar som kan vinnas för enskilda samt för staten som helhet. Personallån mellan myndigheter kan utgöra ett sådant samarbete. I april 2025 gav regeringen beredskapsmyndigheterna i uppdrag att förstärka sin beredskap för att kunna använda personallån mellan myndigheter (Fö2025/00670). Uppdraget har redovisats.

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 2

4.4Budgetförslag

4.4.11:1 Kammarkollegiet

Tabell 4.4 Anslagsutveckling 1:1 Kammarkollegiet

Tusental kronor

2025	Utfall	134 036	Anslagssparande	45 483
2026	Anslag	179 1961	Utgiftsprognos	145 427
2027	Förslag	190 247
2028	Beräknat	189 8052
2029	Beräknat	192 6713

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 187 872 tkr i 2027 års prisnivå.

3Motsvarar 187 872 tkr i 2027 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Kammarkollegiets förvaltningsutgifter och för förvaltningsutgifter för vissa nämnder. Anslaget får även användas för att bevaka statens rätt och andra allmänna intressen samt utbetalning av vissa mindre skadeståndsersättningar. Anslaget får även användas för vissa insatser riktade till myndigheternas ledning.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 4.5 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:1 Kammarkollegiet

Tusental kronor

	2027	2028	2029
Anvisat 20261	179 196	179 196	179 196
Pris- och löneomräkning2	2 351	4 217	6 988
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder	8 700	6 392	6 487
Överföring till/från andra anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag	190 247	189 805	192 671

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att anslaget ökas mot bakgrund av att lagen (2026:1459) om insyn i kommunikation med syfte att påverka politiska beslut och ändringar i lagen (2018:90) om insyn i finansiering av partier träder i kraft den 1 juli 2027. Lagändringarna innebär bl.a. att s.k. påverkansaktörer (lobbyister) ska registrera sig hos Kammarkollegiet och redovisa uppgifter om sin kommunikation med vissa politiska beslutsfattare samt att ett förbud införs för partier och andra som omfattas av lagen att ta emot anonyma och utländska bidrag oavsett belopp (prop. 2025/26:258, bet. 2025/26:KU39, rskr. 2025/26:400). För Kammarkollegiet innebär lagändringarna ökade kostnader. Anslaget ökas därför med 8 700 000 kronor för 2027.

Regeringen föreslår att 190 247 000 kronor anvisas under anslaget 1:1 Kammarkollegiet för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 189 805 000 kronor respektive 192 671 000 kronor.

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 2

Kredit avseende nya myndigheter

Regeringens förslag

Regeringen bemyndigas att för 2027 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret för att tillgodose Kammarkollegiets behov av likviditet i samband med inrättandet av nya myndigheter som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst

250 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag

I avvaktan på ett riksdagsbeslut om anslag för ändamålet bör tillgångar och övriga utgifter för nya myndigheters räkning tillfälligt finansieras med en kredit hos Kammarkollegiet. När en myndighet har bildats bör anskaffningen av tillgångar eller övriga utgifter, inklusive ränta, regleras genom betalning av krediten. Under 2025 har krediten inte utnyttjats. För vilka nya myndigheter som krediten behöver utnyttjas 2027, och i vilken utsträckning, är svårt att bedöma. Regeringen bör mot denna bakgrund bemyndigas att för 2027 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret för att tillgodose Kammarkollegiets behov av likviditet i samband med inrättandet av nya myndigheter som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst

250 000 000 kronor.

Tabell 4.6 Kredit avseende nya myndigheter

Tusental kronor

		Beslutad	Maximalt	Beslutad	Begärd
Utgifts-		kreditram	nyttjande	kreditram	kreditram
område	Ändamål	20251	2025	20261	2027
2	Kammarkollegiets behov av likviditet för
	inrättande av nya myndigheter	250 000		250 000	250 000
	Summa	250 000		250 000	250 000

1Av riksdagen beslutad övrig kontokredit exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Kredit avseende det statliga försäkringssystemet

Regeringens förslag

Regeringen bemyndigas att för 2027 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret för att tillgodose Kammarkollegiets behov av likviditet i det statliga försäkringssystemet som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 100 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag

Det behövs en kredit för att finansiera enstaka stora skador eller anhopningar av skador som hanteras inom det statliga försäkringssystemet. En utnyttjad kredit ska återbetalas inom ramen för systemet. Om den sammanlagda försäkringsersättningen som Kammarkollegiet ska betala för en enskild skadehändelse överstiger

50 000 000 kronor, ska dock regeringen besluta om hur det överstigande beloppet ska finansieras utanför det statliga försäkringssystemet. Regeringen bör därför bemyndigas att för 2027 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret för att tillgodose Kammarkollegiets behov av likviditet i det statliga försäkringssystemet som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 100 000 000 kronor.

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 2

Tabell 4.7		Kredit avseende det statliga försäkringssystemet
Tusental kronor
			Beslutad	Maximalt	Beslutad	Begärd
Utgifts-			kreditram	nyttjande	kreditram	kreditram
område	Ändamål		20251	2025	20261	2027
2	Kammarkollegiets behov av likviditet i det statliga
	försäkringssystemet		100 000		100 000	100 000
	Summa		100 000		100 000	100 000

1Av riksdagen beslutad övrig kontokredit exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 4.8 Avgiftsfinansierad verksamhet vid Kammarkollegiet

Tusental kronor

			Verksam-	Kostnader		Ack.
	Ack.		hetens	som ska		resultat
	resultat	Resultat	intäkter	täckas	Resultat	utgående
Verksamhet	t.o.m. 2025	2026	2027	2027	2027	2027
Verksamheter där intäkterna
inte disponeras
Offentligrättslig verksamhet
Stiftelserätt, tolkar och
översättare	-281 147	-24 655	4 700	30 843	-26 143	-331 945
Verksamheter där intäkterna
disponeras
Uppdragsverksamhet
Fordringsbevakning, idéburen
välfärd, kapitalförvaltning,
registrering av trossamfund och
samordnade ramavtal1	50 384	-4 131	129 801	136 563	-6 762	10 762

1Uppgiften att upphandla samordnade ramavtal överförs till Upphandlingsmyndigheten den 1 januari 2027, vilket påverkar beräknad budget för 2027 i tabellen.

Källa: Kammarkollegiet.

De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att avgifterna för samordnade ramavtal redovisas under avgiftsfinansierad verksamhet vid Upphandlingsmyndigheten inom utgiftsområde 24 Näringsliv fr.o.m. 2027. Tidigare redovisades avgifterna för samordnade ramavtal under avgiftsfinansierad verksamhet vid Kammarkollegiet. Uppgiften att upphandla samordnade ramavtal överförs från Kammarkollegiet till Upphandlingsmyndigheten den 1 januari 2027, vilket aviserades i budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 2 avsnitt 7.5). Kammarkollegiet och Upphandlingsmyndigheten fick i oktober 2025 i uppdrag att förbereda överföringen samt inordnandet av uppgiften (Fi2025/01825 och Fi2025/01831). Om avgifter för denna uppgift inte överförs, kan nödvändig verksamhet vid Upphandlingsmyndigheten inte upprätthållas.

4.4.21:3 Arbetsgivarpolitiska frågor

Tabell 4.9 Anslagsutveckling 1:3 Arbetsgivarpolitiska frågor

Tusental kronor

2025	Utfall	2 436	Anslagssparande	7
2026	Anslag	2 4431	Utgiftsprognos	2 421
2027	Förslag	2 443
2028	Beräknat	2 443
2029	Beräknat	2 443

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 2

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för sådana uppgifter som Arbetsgivarverket utfört åt regeringen eller Regeringskansliet och som inte ingår i Arbetsgivarverkets uppgifter som medlemsorganisation, samt för regeringens behov av underlag och biträde inom det arbetsgivarpolitiska området. Anslaget får även användas för förvaltningsuppgifter avseende vissa nämnder inom det arbetsgivarpolitiska området.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 4.10 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:3 Arbetsgivarpolitiska frågor

Tusental kronor

	2027	2028	2029
Anvisat 20261	2 443	2 443	2 443
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder
Överföring till/från andra anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag	2 443	2 443	2 443

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Regeringen föreslår att 2 443 000 kronor anvisas under anslaget 1:3 Arbetsgivarpolitiska frågor för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 2 443 000 kronor per år.

4.4.31:4 Statliga tjänstepensioner m.m.

Tabell 4.11 Anslagsutveckling 1:4 Statliga tjänstepensioner m.m.

Tusental kronor

2025	Utfall	17 065 812	Anslagssparande	229 188
2026	Anslag	17 279 0001	Utgiftsprognos	17 192 000
2027	Förslag	17 497 400
2028	Beräknat	18 172 700
2029	Beräknat	18 784 000

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för statliga tjänstepensionsförmåner, avgångsförmåner, grupplivförmåner och personskadeersättningar samt liknande förmåner som följer av anställningar med statliga villkor. Därtill får anslaget användas för utgifter för räntor avseende sådana förmåner.

Vidare får anslaget användas för utgifter för löneskatt enligt lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster respektive enligt lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader samt för premieskatt enligt lagen (1990:1427) om särskild premieskatt för grupplivförsäkring, m.m. Anslaget får även användas för löneavgifter enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och arbetsgivaravgifter enligt socialavgiftslagen (2000:980).

Anslaget får dessutom användas för förvaltningsutgifter vid Statens tjänstepensionsverk för biträde vid handläggningen av pensionsärenden avseende lärare m.fl. som överförts från statligt reglerade anställningar genom riksdagens beslut om kommunalt huvudmannaskap för lärare m.fl.

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 2

Skälen för regeringens förslag

Tabell 4.12 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:4 Statliga tjänstepensioner m.m.

Tusental kronor

	2027	2028	2029
Anvisat 20261	17 279 000	17 279 000	17 279 000
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder
Makroekonomisk utveckling	38 400	474 700	674 000
Volymer	180 000	419 000	831 000
Överföring till/från andra anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag	17 497 400	18 172 700	18 784 000

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att anslaget ökas med 218 400 000 kronor 2027.

En stor del av de utbetalningar som belastar anslaget är hänförliga till redan beviljade förmåner. I posten Makroekonomisk utveckling i tabell 4.12 ingår bl.a. effekten av att vissa förmåner som belastar anslaget årligen indexeras med prisbasbeloppets förändring. I posten Volymer avspeglas antalet förmåner som nybeviljas under budgetperioden och storleken på dessa förmåner.

Regeringen föreslår att 17 497 400 000 kronor anvisas under anslaget 1:4 Statliga tjänstepensioner m.m. för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till

18 172 700 000 kronor respektive 18 784 000 000 kronor.

Kredit avseende SPV:s pensionshantering

Regeringens förslag

Regeringen bemyndigas att för 2027 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret för att tillgodose Statens tjänstepensionsverks behov av likviditet i pensionshanteringen som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 100 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag

SPV får bedriva uppdragsverksamhet när det gäller pensionshanteringen. I sådan uppdragsverksamhet hanteras väsentliga penningflöden avseende premier för premiebestämda pensioner och pensionsutbetalningar för uppdragsgivares räkning. Enbart flödet för premier för premiebestämda pensioner enligt det statliga tjänstepensionsavtalet omsätter ca 1 100 000 000 kronor varje månad och faktureras med kort tid för betalning. Skulle t.ex. betalningen för de två största fakturorna utebli en månad motsvarar det ett belopp och en räntekontobelastning på ca

300 000 000 kronor. SPV har därför ett behov av ett rörelsekapital i form av en kredit i Riksgäldskontoret.

År 2025 utnyttjade SPV ca 55 000 000 kronor av en kredit i Riksgäldskontoret för att tillgodose behov av likviditet i pensionshanteringen. Under den senaste femårsperioden har krediten utnyttjats med mellan ca 41 000 000 kronor och ca 55 000 000 kronor. För att minimera risken för övertrassering av likvida medel bör därför regeringen bemyndigas att för 2027 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret för att tillgodose SPV:s behov av likviditet i pensionshanteringen som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 100 000 000 kronor.

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 2

Tabell 4.13 Kredit avseende SPV:s pensionshantering

Tusental kronor

		Beslutad	Maximalt	Beslutad	Begärd
Utgifts-		kreditram	nyttjande	kreditram	kreditram
område	Ändamål	20251	2025	20261	2027
2	Statens tjänstepensionsverks behov av	100 000	54 154	100 000	100 000
	likviditet i pensionshanteringen
	Summa	100 000	54 154	100 000	100 000

1Av riksdagen beslutad övrig kontokredit exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 4.14 Avgiftsfinansierad verksamhet vid Statens tjänstepensionsverk

Tusental kronor

						Ack.
			Verksamheten	Kostnader		resultat
	Ack. resultat	Resultat	s intäkter	som ska	Resultat	utgående
Verksamhet	t.o.m. 2025	2026	2027	täckas 2027	2027	2027

Verksamheter där intäkterna disponeras

Uppdragsverksamhet1

28 307

3 648

306 300

308 709

2 409

22 250

Källa: Statens tjänstepensionsverk.

För området Statlig pensionsverksamhet m.m. disponerar SPV för administrationskostnader det belopp från inkomsttiteln 5211 Statliga pensionsavgifter som anges i myndighetens regleringsbrev. För 2026 uppgår detta belopp till 193 200 000 kronor. Därutöver fastställer regeringen årligen de administrationsavgifter som de myndigheterna m.fl. som skuldför sina pensionsåtaganden ska betala till SPV. För 2025 uppgick dessa avgifter till sammanlagt ca 4 300 000 kronor. Resterande intäkter avser främst området Pensionsverksamhet på uppdrag. År 2025 uppgick intäkterna inom det området till ca 108 400 000 kronor.

4.4.41:7 Statskontoret

Tabell 4.15 Anslagsutveckling 1:7 Statskontoret

Tusental kronor

2025	Utfall	317 5231	Anslagssparande	17 9262
2026	Anslag	331 2303	Utgiftsprognos	324 271
2027	Förslag	320 610
2028	Beräknat	323 1294
2029	Beräknat	323 6595

1Av utfallet för 2025 på 317 523 tkr avsåg 216 954 tkr Ekonomistyrningsverket och 100 569 tkr Statskontoret.

2Av anslagssparandet för 2025 på 17 926 tkr avsåg 7 508 tkr Ekonomistyrningsverket och 10 418 tkr Statskontoret.

3Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

4Motsvarar 319 264 tkr i 2027 års prisnivå.

5Motsvarar 315 123 tkr i 2027 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Statskontorets förvaltningsutgifter och för regeringens behov av vissa förvaltningspolitiska insatser. Anslaget får även användas för verksamhetsstöd för den statliga budgetprocessen samt utgifter för avveckling av den tidigare myndigheten med samma namn.

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 2

Skälen för regeringens förslag

Tabell 4.16 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:7 Statskontoret

Tusental kronor

	2027	2028	2029
Anvisat 20261	325 130	325 130	325 130
Pris- och löneomräkning2	4 851	8 848	13 792
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder	-9 371	-10 849	-15 263
Överföring till/från andra anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag	320 610	323 129	323 659

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att den tillfälliga satsningen i budgetpropositionen för 2023 om genomförandet av Sveriges återhämtningsplan upphör vid årsskiftet 2026/27. Dessutom upphör den tillfälliga satsningen på stöd för försöksverksamhet i kommuner och regioner vid årsskiftet 2026/27. Sammantaget innebär detta att anslaget minskas med 9 371 000 kronor fr.o.m. 2027.

Regeringen föreslår att 320 610 000 kronor anvisas under anslaget 1:7 Statskontoret för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 323 129 000 kronor respektive

323 659 000 kronor.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 4.17 Avgiftsfinansierad verksamhet vid Statskontoret

Tusental kronor

	Ack.					Ack.
	resultat			Kostnader		resultat
	t.o.m.	Resultat	Verksamhetens	som ska	Resultat	utgående
	2025	2026	intäkter 2027	täckas 2027	2027	2027
Verksamheter där
intäkterna disponeras
Uppdragsverksamhet
Ekonomisk styrning			5 500
varav avgift för samråd enligt
7 § avgiftsförordningen	766	400	1 700	1 700	0	1 166
Tjänsteexport	1 049					1 049

Uppdragsverksamheten avser områdena ekonomisk styrning och tjänsteexport. Den ekonomiska styrningen är i sin tur uppdelad i uppdrag och utbildningar respektive avgifter för samråd. Från och med 2024 får avgifter för den del av den ekonomiska styrningen som avser uppdrag och utbildningar bestämmas upp till full kostnadstäckning.

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 2

4.4.51:13 Statens servicecenter

Tabell 4.18 Anslagsutveckling 1:13 Statens servicecenter

Tusental kronor

2025	Utfall	896 280	Anslagssparande	88 212
2026	Anslag	913 5601	Utgiftsprognos	891 945
2027	Förslag	928 467
2028	Beräknat	939 5652
2029	Beräknat	955 1023

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 930 448 tkr i 2027 års prisnivå.

3Motsvarar 930 448 tkr i 2027 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Statens servicecenters förvaltningsutgifter i den mån de inte finansieras med avgifter.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 4.19 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:13 Statens servicecenter

Tusental kronor

	2027	2028	2029
Anvisat 20261	913 560	913 560	913 560
Pris- och löneomräkning2	12 907	21 985	37 456
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder	2 000	4 020	4 086
Överföring till/från andra anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag	928 467	939 565	955 102

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att anslaget ökas mot bakgrund av den omfattande upprustning av det civila försvaret som sker till följd av det allvarliga säkerhetspolitiska läget. Statens servicecenter har som beredskapsmyndighet särskild betydelse för det civila försvaret och totalförsvaret. Med oförändrad anslagsnivå riskerar nödvändig verksamhet inte kunna upprätthållas. Anslaget ökas därför med 2 000 000 kronor för 2027.

I förhållande till beräknad anslagsnivå för 2027 i budgetpropositionen för 2026 innebär tillämpningen av principerna också att den tidigare beräknade minskningen av anslaget med 50 000 000 kronor för att effektivisera statliga servicekontor inte genomförs utan medel tillförs anslaget även för 2027.

Regeringen föreslår att 928 467 000 kronor anvisas under anslaget 1:13 Statens servicecenter för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 939 565 000 kronor respektive 955 102 000 kronor.

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 2

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 4.20 Avgiftsfinansierad verksamhet vid Statens servicecenter

Tusental kronor

	Ack.		Verksam-	Kostnader		Ack.
	resultat		hetens	som ska		resultat
	t.o.m.	Resultat	intäkter	täckas	Resultat	utgående
Verksamhet	2025	2026	2027	2027	2027	2027
Verksamheter där intäkterna
disponeras
Uppdragsverksamhet
varav tillhandahållande av
administrativt stöd till andra
myndigheter	-79 726	3 800	620 000	-600 000	20 000	-55 926

Anm.: Intäkterna avser avgifter för tillhandahållande av administrativt stöd åt myndigheter. Statens servicecenter disponerar även intäkter i verksamhet avseende lokal statlig service. Intäkterna består främst av ersättning från AP- fonder och premiepensionssystemet, ersättning från Skatteverket för hantering av id-kort vid servicekontoren samt intäkter från Migrationsverket avseende allmän och fördjupad service. Under 2027 beräknas intäkterna uppgå till 136 000 tkr. Dessa intäkter redovisas inte i tabellen ovan.

Källa: Statens servicecenter.

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 2

5 Fastighetsförvaltning

5.1Mål för området

Med utgångspunkt i de riktlinjer som riksdagen har beslutat inom lokalförsörjnings- och fastighetsområdet (prop. 1991/92:44, bet. 1991/92:FiU8, rskr. 1991/92:107) är regeringens mål för området en kostnadseffektiv statlig fastighetsförvaltning med rimligt risktagande samt med likvärdig avkastning och service i jämförelse med andra alternativ.

Regeringen har preciserat följande delmål för de fastighetsförvaltande myndigheterna Fortifikationsverket (Fortv) och Statens fastighetsverk (SFV) inom ramen för det ovan nämnda målet och de nationella miljökvalitetsmålen:

–Fastigheterna ska förvaltas så att god resurshushållning och hög ekonomisk effektivitet uppnås.

–Fastigheternas värden ska bevaras på en för ägaren och brukaren långsiktigt lämplig nivå.

–Hyresgästerna ska ges ändamålsenliga och konkurrenskraftiga lokaler, markområden och anläggningar.

–Myndigheterna ska uppfattas som kompetenta och serviceinriktade hyresvärdar.

–Myndigheterna ska inom sitt område verka för att uppfylla de nationella miljökvalitetsmålen.

–Hänsynen till miljö- och kulturmiljövärden ska i tillämpliga delar motsvara vad som gäller för andra stora fastighetsförvaltare.

Fortv:s förvaltning av fastigheter avsedda för försvarsändamål och utveckling av detta fastighetsbestånd ska vara ändamålsenlig och stärka den operativa förmågan i Försvarsmakten i enlighet med det försvarspolitiska inriktningsbeslutet 2020

(prop. 2020/21:30, bet. 2020/21:FöU4, rskr. 2020/21:136).

Det finns ett riksdagsbundet mål för arkitektur, form och design. I enlighet med detta ska bl.a. Fortv och SFV, utifrån sina respektive förutsättningar, agera föredömligt för hållbara och tillgängliga gestaltade livsmiljöer inom staten (se utg.omr. 17).

5.2Resultatindikationer och andra bedömningsgrunder

För att följa upp utvecklingen inom verksamhetsområdet i förhållande till målen används i huvudsak följande indikatorer:

–driftkostnad i kronor per kvadratmeter

–underhållskostnad i kronor per kvadratmeter

–hyresintäkt i kronor per kvadratmeter

–driftnetto i kronor per kvadratmeter

–vakansgrad

–kundnöjdhet

–energianvändning

–myndigheternas miljöledningsarbete.

Såväl Fortv som SFV ska, i enlighet med sina respektive regleringsbrev för 2026, uppnå ett resultat som efter finansiella poster motsvarar en avkastning om 5 procent

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 2

på 30 procent av myndighetens genomsnittliga lån för samhällsinvesteringar i Riksgäldskontoret.

Fastigheterna i SFV:s fastighetsbestånd delas in i tre kategorier: fastigheter med en marknadsmässig hyressättning (marknadshyresfastigheter), fastigheter med en kostnadsbaserad hyressättning (kostnadshyresfastigheter) och fastigheter där hyresintäkterna inte långsiktigt kan täcka kostnaderna (bidragsfastigheter). För fastigheter med kostnadshyra gäller att hyresgästen betalar en hyra som över tid motsvarar kostnaderna för drift, underhåll, administration och kapitalkostnader.

5.3Resultatredovisning

Fortv och SFV är de två största fastighetsförvaltande myndigheterna. Deras samlade fastighetsbestånd omfattar bl.a. ett stort antal försvarsanläggningar, kulturhistoriskt värdefulla byggnader samt stora markområden av bl.a. produktiv och improduktiv skogsmark, inklusive skog med höga naturvärden.

5.3.1Fastigheternas värde

Tabell 5.1 Myndigheternas byggnader, mark och fast egendom

Bokfört värde i miljoner kronor

	2021	2022	2023	2024	2025
Staten	50 156	55 727	59 036	65 169	81 133
– varav Fortv	14 585	18 424	20 300	25 367	40 332
– varav SFV	16 651	16 650	18 033	18 224	18 439
Fortv:s och SFV:s andel	62,3 %	62,9 %	64,9 %	66,9 %	72,4 %

Källor: Årsredovisningar för staten 2021–2025.

I tabell 5.1 redovisas värdet på de fastigheter som Fortv och SFV förvaltar. Uppgifterna bör bedömas med viss försiktighet, bl.a. då vissa tillgångar med kulturhistoriskt värde inte tas upp i balansräkningen. Andra myndigheter som förvaltar fast egendom är bl.a. Affärsverket svenska kraftnät, Kammarkollegiet, Luftfartsverket, Naturvårdsverket, Riksdagsförvaltningen, Sjöfartsverket, Sveriges lantbruksuniversitet och Trafikverket. Värdet av statens innehav av fast egendom och byggnader fortsatte att öka 2025. Värdet på de fastigheter som Fortv förvaltar ökade med ca 15 miljarder kronor, vilket är en ökning med 59 procent jämfört med 2024. En stor del av ökningen beror på Fortv:s förvärv av sju fastigheter från Specialfastigheter Sverige Aktiebolag (Specialfastigheter). Fortv:s och SFV:s investeringstakt bedöms vara fortsatt hög under de kommande åren.

Under perioden 2021–2025 minskade den totala lokalarean som förvaltas av SFV (se tabell 5.2). Uppgifterna om Fortv:s lokalarea omfattar enbart uthyrningsbar yta i det öppna beståndet, dvs. objekt som används av fredsorganisationen och som inte är av hemlig natur, såsom garnisoner och skjutfält. Fortv:s uthyrningsbara bruttoarea fortsatte att öka 2025 med ca 400 000 kvadratmeter jämfört med 2024.

Tabell 5.2 Omfattningen av de fastighetsförvaltande myndigheternas lokalbestånd

Lokalarea (1 000 m2)

	2021	2022	2023	2024	2025
Fortv	2 814	2 867	2 994	3 080	3 410
SFV	1 628	1 628	1 603	1 602	1 599
– varav marknadshyresfastigheter	1 170	1 171	1 146	1 173	1 170
– varav kostnadshyresfastigheter	98	98	98	96	96
– varav bidragsfastigheter	360	359	359	333	333

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 2

Anm.: Försvarsanläggningar redovisas normalt som bruttoarea. Omräkningsfaktor till lokalarea, som är ett vanligare jämförelsetal, är 0,83. Uppgifterna om Fortv:s lokalarea omfattar enbart uthyrningsbar yta i det öppna beståndet.

Källor: Fortifikationsverkets och Statens fastighetsverks årsredovisningar 2021–2025.

Fortv:s resultat före dispositioner uppgick 2025 till 579 miljoner kronor (se tabell 5.3), vilket var 213 miljoner kronor högre än vad som hade prognosticerats. Detta berodde framför allt på att kapitalkostnaderna till följd av lägre räntekostnader och nyupptagna lån till lägre ränta blev lägre än prognosticerats. Fortv har, i enlighet med myndighetens avkastningskrav för 2025 om 4,54 procent på 30 procent av myndighetens genomsnittliga lån för samhällsinvesteringar i Riksgäldskontoret, betalat in

491 miljoner kronor till statens centralkonto. Efter dispositioner redovisade Fortv ett resultat om 17 miljoner kronor för 2025.

Tabell 5.3 Uppgifter om det ekonomiska utfallet för Fortv

Miljoner kronor

	Utfall 2022	Utfall 2023	Utfall 2024	Utfall 2025	Prognos 2026	Budget 2027
Totala intäkter	4 877	5 937	6 467	8 326	10 252	11 800
Totala kostnader	4 706	5 834	6 186	7 747	9 523	10 800
Resultat	171	103	281	579	729	1 000

Källa: Fortifikationsverket.

För 2025 uppgick SFV:s resultat före fastighetsförsäljningar till 859 miljoner kronor (se tabell 5.4), vilket var högre än vad som följer av avkastningskravet. De generellt höga marknadspriserna och indexregleringar av hyresavtal har påverkat resultatet positivt de senaste åren. SFV har, i enlighet med avkastningskravet för 2025 om 4,54 procent på 30 procent av myndighetens genomsnittliga lån för investeringar i fastigheter och anläggningar i Riksgäldskontoret, betalat in 160 miljoner kronor till statens centralkonto.

Tabell 5.4 Uppgifter om det ekonomiska utfallet för SFV

Miljoner kronor

	Utfall 2022	Utfall 2023	Utfall 2024	Utfall 2025	Prognos 2026	Budget 2027
Totala intäkter	3 414	3 637	3 788	3 964	4 023	4 148
Totala kostnader	2 839	2 876	3 061	3 105	3 388	3 637
Resultat	575	762	727	859	635	511

Källor: Statens fastighetsverks årsredovisningar 2022–2025 och budgetunderlag för 2027–2029.

5.3.2Resultatindikationer

Fortv och SFV förvaltar olika typer av fastighetsbestånd. Myndigheterna har därmed inte samma marknadsförutsättningar för sina fastighetsinnehav. Sammantaget medför detta att det i stor utsträckning är missvisande att jämföra myndigheternas nyckeltal med varandra. Syftet med den följande redovisningen av indikatorerna och nyckeltalen är därför framför allt att redovisa respektive myndighets utveckling över tid. SFV har utöver de tre verksamhetsgrenar som redovisas i tabellerna nedan även verksamhetsgrenen mark, som innefattar jord, skog, kronoholmar och tomträtter.

Hyresintäkt i kronor per kvadratmeter

Fortv:s hyresintäkter per kvadratmeter ökade 2025 med 126 kronor jämfört med 2024 (se tabell 5.5). De högre hyresintäkterna berodde framför allt på den lånefinansiering av investeringar och förvärv som Fortv gör i militär infrastruktur. Ökningen av dessa lån hos Riksgäldskontoret medför att kapitalkostnaderna ökar. Kapitalkostnaderna tas i sin tur ut i form av hyra av hyresgästerna. Utöver att lånen har ökat har även räntan hos Riksgäldskontoret justerats upp med 1 procentenhet jämfört med 2024.

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 2

Tabell 5.5	Utveckling av hyresintäkter för Fortv
Kronor per kvadratmeter
	2023	2024	2025
Fortv	806	891	1 017
Källa: Fortifikationsverkets årsredovisning 2025.

SFV:s totala hyresintäkter per kvadratmeter ökade 2023–2025 (se tabell 5.6). Ökningen berodde främst på omförhandlade och tillkommande avtal samt indexuppräkningar av hyror.

Tabell 5.6 Utveckling av hyresintäkter för SFV

Kronor per kvadratmeter

	2023	2024	2025
Marknadshyresfastigheter	2 210	2 285	2 351
Kostnadshyresfastigheter	1 615	1 770	2 083
Bidragsfastigheter	252	259	263
Totalt	1 848	1 950	2 018

Källor: Statens fastighetsverks årsredovisningar 2023–2025.

Driftkostnad i kronor per kvadratmeter

Fortv:s driftkostnad per kvadratmeter minskade från 49 kronor 2024 till 48 kronor 2025 (se tabell 5.7). Driftkostnaderna är fortsatt på höga nivåer, vilket beror på höga kostnader för drift, regional administration och avhjälpande underhåll.

Tabell 5.7 Utveckling av driftkostnader för Fortv

Kronor per kvadratmeter

	2023	2024	2025
Fortv	44	49	48
Källor: Fortifikationsverkets årsredovisningar 2023–2025.

SFV hade lägre driftkostnader 2025 jämfört med 2024, vilket berodde på bl.a. lägre kostnader för snöröjning och el för marknadshyresfastigheterna (se tabell 5.8).

Tabell 5.8 Utveckling av driftkostnader för SFV

Kronor per kvadratmeter

	2023	2024	2025
Marknadshyresfastigheter	401	399	394
Kostnadshyresfastigheter	386	376	378
Bidragsfastigheter	267	288	289
Totalt1	389	395	390

1Inklusive driftkostnader för verksamhetsgrenen mark som saknar uthyrningsbar area. Inkluderar bl.a. kostnader för fastighetsskötsel, teknisk service, service- och driftavtal samt mediaförsörjning.

Källor: Statens fastighetsverks årsredovisningar 2023–2025.

Underhållskostnad i kronor per kvadratmeter

Fortv:s underhållskostnader per kvadratmeter minskade med 10 kronor 2025 jämfört med 2024. Minskningen förklaras av ett lägre behov av underhållsåtgärder jämfört med föregående år (se tabell 5.9).

Tabell 5.9 Utveckling av underhållskostnader för Fortv

Kronor per kvadratmeter

	2023	2024	2025
Fortv	69	82	72
Källor: Fortifikationsverkets årsredovisningar 2023–2025.

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 2

SFV:s underhållskostnader ökade 2025 (se tabell 5.10). Myndighetens underhållskostnader är relativt höga jämfört med branschen i övrigt, vilket beror på att underhållsåtgärder på kulturfastigheter ofta är mer resurskrävande än motsvarade åtgärder på andra fastigheter. Underhållskostnaderna för bidragsfastigheterna var högre 2025 än 2024, vilket berodde på att fler underhållsåtgärder kunde vidtas till följd av ökade anslagsmedel. Exempel på sådana åtgärder är den fortsatta restaureringen av fasaderna och säkerhetshöjande åtgärder på Stockholms slott samt renoveringen av tornspiran på Riddarholmskyrkan i Stockholm. Därutöver genomfördes bl.a. takomläggning på Kungliga Hovstallet i Stockholm och putsning av fasaderna på Läckö slott i Lidköping. SFV och Riksantikvarieämbetet har på uppdrag av regeringen genomfört en utvärdering av strategin för statens förvaltning av kulturhistoriskt värdefulla fastigheter (Ku2025/01219). Redovisningen bereds i Regeringskansliet.

Tabell 5.10 Utveckling av underhållskostnader för SFV

Kronor per kvadratmeter

	2023	2024	2025
Marknadshyresfastigheter	236	243	241
Kostnadshyresfastigheter	163	187	439
Bidragsfastigheter	566	775	975
Totalt	305	350	406

Källor: Statens fastighetsverks årsredovisningar 2023–2025.

Driftnetto i kronor per kvadratmeter

Driftnettot motsvarar intäkter minus kostnader före avskrivningar och räntor. Det redovisade driftnettot beräknas för det öppna beståndet och speglar resultatet i den normala förvaltningsverksamheten.

Driftnettot för Fortv fortsatte att öka för tredje året i rad (se tabell 5.11). Ökningen av driftnettot 2025 jämfört med 2024 berodde på ett stort antal tillträden till fastigheter och genomförda förvärv, vilket medförde en högre kapitalersättning. I driftnettot redovisas intäkter för kapital (avskrivningar och räntor) men motsvarande sker inte på kostnadssidan där kostnader för avskrivningar och räntor inte ingår i redovisningen.

Tabell 5.11 Utveckling av driftnetto för Fortv

Kronor per kvadratmeter

	2023	2024	2025
Fortv	414	482	615
Källor: Fortifikationsverkets årsredovisningar 2023–2025.

För SFV ökade driftnettot inom samtliga verksamhetsområden 2025 jämfört med 2024 (se tabell 5.12). Ökningen av driftnettot 2025 jämfört med 2024 för marknadshyresfastigheterna berodde på indexuppräkning, omförhandlade avtal, tillkommande avtal och avslutade hyresrabatter.

Tabell 5.12 Utveckling av driftnetto för SFV

Kronor per kvadratmeter

	2023	2024	2025
Marknadshyresfastigheter	1 284	1 385	1 432
Kostnadshyresfastigheter	887	-418	1 078
Bidragsfastigheter	98	160	184

Källor: Statens fastighetsverks årsredovisningar 2023–2025.

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 2

Förändringarna av lokalytornas vakansgrad varierar

I statens fastighetsbestånd finns vissa lokalytor som inte är uthyrda, vilket brukar beskrivas som en fastighetsförvaltares vakansgrad.

För Fortv var vakansgraden fortsatt låg 2025 (2 procent).

Det finns ytor i SFV:s bestånd som är svåra att hyra ut eller som kräver större renoveringar och därför är vakanta. Vakanta ytor i SFV:s bestånd finns inom flera verksamhetsgrenar. SFV:s vakansgrad minskade från 5,6 procent 2024 till 5,4 procent 2025. Minskningen beror till stor del på renoveringen av Södra Bankohuset i Stockholm i syfte att inrymma SFV:s huvudkontor.

Undersökning av kundnöjdhet sker regelbundet

Fortv och SFV genomför regelbundet kundundersökningar som kan användas för att bedöma om myndigheterna tillhandahåller det kunderna efterfrågar och hur kunderna uppfattar dem som hyresvärdar. Kundundersökningarna mäts mot myndigheternas egna uppsatta mål.

Under 2025 genomförde Fortv en kundundersökning. Resultatet från undersökningen var oförändrat jämfört med den senaste undersökningen 2022, och uppfyller de mål som myndigheten satt upp. SFV genomför varje år en kundundersökning. Sedan 2025 ingår också utlandsfastigheterna i undersökningarna. Resultatet för 2025 visar på en lägre kundnöjdhet än föregående år. Svarsfrekvensen i kundundersökningen har också minskat. Att öka kundnöjdheten ingår som en åtgärd i SFV:s verksamhetsstrategi för 2027–2030 avseende myndighetens utveckling.

Inom ramen för Riksrevisionens granskningsrapport Förvaltning av fastigheter – Statens fastighetsverk och regeringens styrning (RiR 2025:30) genomfördes en enkät riktad till lokalhyresgästerna. Av de svarande uppgav 75 procent att de var ganska eller mycket nöjda med den service som SFV erbjuder, och 83 procent att det var lätt eller mycket lätt att komma i kontakt med myndigheten. Hyresgästerna är också över lag nöjda med den löpande driften. Samtidigt ansåg 38 procent att SFV är ganska eller mycket långsamt med att åtgärda anmälda problem. Riksrevisionens samlade bedömning var att SFV:s förvaltning av marknadshyres- och bidragsfastigheter till stora delar bedrivs effektivt. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Statens fastighetsverks fastighetsförvaltning (skr. 2025/26:152) redovisat vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av granskningsrapporten.

Under 2024 lämnade Riksrevisionen en revisionsrapport om en granskning vid Fortv:s förvärv av fastigheter. Riksrevisionen rekommenderade då Fortv att ta fram rutiner för att säkerställa att de underlag som myndigheten använder för att rekvirera kompensation för ingående mervärdesskatt kvalitetssäkras och att Fortv sedan ser till att myndigheten arbetar efter dessa. Under revisionen 2025 följde Riksrevisionen upp eventuella åtgärder med anledning av rekommendationerna. Revisionen visade att Fortv tagit fram sådana rutiner och att det inte förekommit förvärv med liknande hantering (Fi2026/00749).

Utvecklingen av energianvändningen varierar

Fortv och SFV har fortsatt fokus på miljö- och kulturmiljövärden och hållbar utveckling. Arbetet med att upprätta vårdprogram för alla statliga byggnadsminnen och vidta åtgärder för en ökad energieffektivisering fortsätter.

Under 2025 minskade energianvändningen för de byggnader som SFV förvaltar med 3,1 procent. Detta berodde främst på vidtagna tekniska åtgärder för en effektivare energianvändning, t.ex. avseende ventilation, energiglas och belysning.

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 2

Den totala energianvändningen i Fortv:s byggnader ökade 2025 jämfört med 2024 (se tabell 5.13). Ökningen berodde främst på nyanskaffningar av större och äldre fastighetsbestånd. Fortv har i likhet med föregående år verkat för en effektivare energianvändning, men tillväxten i försvarssektorn ökade i högre takt än genomförandet av energieffektiviseringsåtgärderna. Energianvändningen per kvadratmeter minskade dock från 171 kWh/m2 2024 till 168 kWh/m2 2025.

Tabell 5.13 Utveckling av energianvändningen för Fortv

Energianvändning i GWh

	2023	2024	2025
Fortv	409	432	499
Källor: Fortifikationsverkets årsredovisningar 2023–2025.

SFV minskade sin användning av köpt energi 2023–2025 (se tabell 5.14).

Tabell 5.14 Utveckling av energianvändningen för SFV

Total energianvändning i GWh

	2023	2024	2025
Sverige	195	196	193
Utrikes	19	19	19
Totalt1	214	215	212

1Bidragsfastigheter ingår i tabellen ovan men ingår inte i uppdraget att minska energianvändningen. Källor: Statens fastighetsverks årsredovisningar 2023–2025.

Myndigheternas miljöledningsarbete fortsätter

I Naturvårdsverkets rapport Miljöledning i staten för 2025 finns Fortv på listan över de tio myndigheter som har störst utsläpp av koldioxid per årsarbetskraft från bilresor. Fortv befinner sig i en stark tillväxt, vilket medför behov av fler resor med bil. Både Fortv och SFV arbetar aktivt med att sänka koldioxidutsläppen från bil- och flygresor samt med att öka antalet resefria och digitala möten. Båda myndigheterna har dock ett behov av att använda större arbetsfordon. En del av SFV:s verksamhet bedrivs vidare utomlands och på andra kontinenter, t.ex. vid Sveriges ambassader, varför en del flygresor är nödvändiga.

Både SFV och Fortv arbetar systematiskt med sitt miljöarbete, är certifierade enligt ISO14001 och har tillhörande miljö- och hållbarhetspolicyer.

År 2025 fortsatte Fortv och SFV att arbeta med uppdragen om att, i den utsträckning det är förenligt med myndigheternas grunduppdrag, anlägga och restaurera våtmarker (Fi2023/03284 [delvis]). Uppdragen redovisades till Regeringskansliet i december

2025. Under 2025 vidtog SFV 15 åtgärder på totalt 47 hektar i egen regi och 5 åtgärder i samverkan med annan aktör på totalt 75 hektar. Fortv har genomfört två våtmarksprojekt under 2025 i Jönköpings respektive Skåne län som gällde igensättning av diken som avvattnar våtmarker och en restaurering av en fördämning.

Fortv fortsätter att växa

Under 2025 har antalet årsarbetskrafter i Fortv ökat med 158 personer. Det motsvarar en ökning med 15 procent jämfört med 2024. År 2025 låg kostnaderna för Fortv:s investeringar i infrastruktur på den högsta nivån någonsin, där den totala volymen på samhällsinvesteringarna uppgick till ca 20 miljarder kronor, vilket motsvarade en ökning med ca 11 miljarder kronor eller 112 procent jämfört med 2024. En stor del av investeringsvolymen utgjordes av de sju fastigheter som förvärvades av Specialfastigheter, där bl.a. Försvarsmaktens och Försvarets materielverk huvudkontor ingick.

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 2

Myndigheternas större investeringar

Fortv och SFV har i regleringsbreven för 2025 fått i uppdrag att redovisa utvecklingen i pågående och nyligen avslutade investeringar som är beslutade av regeringen (se tabell 5.15 och tabell 5.16).

Tabell 5.15 Investeringar i öppna beståndet beslutade av regeringen för Fortv

Miljoner kronor

	Nybyggnad/				Utfall
	Nybyggnad/		Beslutat	Prognos	t.o.m.
			Beslutat	Prognos	t.o.m.
Investering	Ombyggnad	Beslutsår	belopp	totalt	2025	Färdigt år
Berga	O	2024	350	350	14,5	2033
Enköping, Härad
nyetablering	O	2025	530	449	30	2028
Enköping, Förvärv
Romberga 23:57	N	2025	334	335	334
Eksjö storkök	O	2023	80	4	67	2026
Eksjö
utbildningsanläggning	N	2022	115	110	35	2025
Gotland Tofta etapp 2	N	2022	1 600	1 022	272	2025
Gotland Tofta, Kasern 2	N	2024	300	250	10	2026
Göteborg örlogshamn	O	2022	230	176	8,5	2027
Halmstad hangar luftvärn	N	2022	1 300	1 001	101	2026
Halmstad om- och
tillbyggnad skolbyggnad
MHS	O	2024	318	228	29	2027
Karlberg	N	2024	490	478	64	2028
Karlberg Solna Nytomta 3
(förvärv)	N	2022	2 900	2 840	2	2025
Karlsborg hangarer	N	2021	725	718	316	2025
Karlsborg flygplats	N	2023	400	59	338	2028
Karlskrona
bunkringsanläggning	N	2021	150	132	31	2026
Karlskrona Najaden	O	2023	130	122	115	2023
Karlskrona ubåtskaj	N	2022	222	175	7	2026
Karlskrona kajer	O	2023	1 560	1 074	21	2028
Karlskrona Flottans
skeppsbro	O	2023	145	120	10	2026
Kungsängen, Förvärv
Upplands-Bro	N	2025	536	535	535	2026
Kungsängen teknikhall	N	2023	160	133	10	2025
Muskö renovering
kanslibyggnad	O	2023	170	145	19	2026
Ronneby platta 3 och 4	O	2023	260	217	5	2026
Skredsvik
huvudförläggning	N	2022	95	70	34	2025
Skredsvik infrastruktur	O	2022	250	166	16	2025
Skövde uppställningsplats	O	2022	85	74	15	2025
Solna Skogskarlen	O	2022	500	450	10	2026
Stockholm, Förvärv från
Specialfastigheter	N	2025	8 300	8 234	8 234	2025
Såtenäs, nybyggnation
kontorslokaler	N	2025	290	208	7	2027
Umeå CBRN
träningsanläggning	N	2021	220	248	189	2025

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 2

	Nybyggnad/				Utfall
	Nybyggnad/		Beslutat	Prognos	t.o.m.
			Beslutat	Prognos	t.o.m.
Investering	Ombyggnad	Beslutsår	belopp	totalt	2025	Färdigt år
Umeå Skyddscentrum
Inomhustränings-
anläggning	N	2024	265	253	250	2025
Uppsala, kasern	N	2025	420	351	5	2028

Källa: Fortifikationsverkets avvikelserapport avseende investeringsplan för fastigheter 2025–2028.

Tabell 5.16 Investeringar beslutade av regeringen för SFV

Miljoner kronor

	Nybyggnad/				Utfall
	Nybyggnad/		Beslutat	Prognos	t.o.m.
			Beslutat	Prognos	t.o.m.
Investering	Ombyggnad	Beslutsår	belopp	totalt	2025	Färdigt år
Anläggning evakuering
och undanförsel av
kulturföremål	N	2026	26	26		2028
Ambassadbyggnaden,
Helsingfors	O	2022	300	196	190	2026
Ambassadbyggnaden,
Peking	O	2023	200	169	107	2027
Ambassadbyggnaden,
Tokyo	O	2025	925	825	60	2028
Amiralitetshuset,
Stockholm	O	2023	49	40	40	2025
Generalkonsulatet, New
York	O	2021	96	81	78	2026
Gustavianum, Uppsala	O	2021	110	59	58	2026
Kv. Brunkhuvudet	O	2025	146	119	2	2029
Kv. Johannes Större,
Stockholm	O	2023	62	46	43	2025
Kv. Lejonet, Stockholm1	O	2021	250	1 650	35	2029
Kv. Lejonet, delprojekt
byte kylmaskiner2	O	2021	40	40	39	2025
Landstatshus B och
hörsal, Göteborg	O	2025	80	57	15	2027
Lunds universitet, växthus
och orangerier	O	2023	70	65	56	2026
Manillaskolan, Stockholm	O	2023	137	75	46	2027
Moderna museet,
Stockholm	O	2025	90	90	84	2026
Naturhistoriska
riksmuseet, Stockholm	O	2022	180	160	158	2026
Operabyggnaden,
Stockholm, fasad och tak	O	2026	177	177	102	2028
Operabyggnaden,
Stockholm3	O	2026	3 250	3 250	121	2032
Skeppsholmen,
Stockholm, Kajer och
dykdalber	O	2024	376	313	131	2028
Skeppsholmen,
Stockholm, Kasern III	O	2024	175	145	137	2025
Universitetshuset, Lund	O	2022	55	322	30	2029
Yttre Riddarholmen,
Stockholm	O	2018	165	180	115	2030
Ämbetsbyggnaden,
Jönköping	O	2024	65	47	46	2025

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 2

	Nybyggnad/				Utfall
	Nybyggnad/		Beslutat	Prognos	t.o.m.
			Beslutat	Prognos	t.o.m.
Investering	Ombyggnad	Beslutsår	belopp	totalt	2025	Färdigt år
Östra och västra
gymnasiehusen,
Stockholm	O	2022	146	106	105	2026

1Prognosen bygger på en hemställan från SFV.

2Ingår i projekt kv. Lejonet, Stockholm.

3Inklusive en förstudie och projektering för en renovering av operabyggnaden i Stockholm.

Källa: Statens fastighetsverks avvikelserapport avseende investeringsplan för fastigheter 2025–2028.

5.4Förvärv av fast egendom

5.4.1Förvärv av ambassadlokaler i Ukraina

Regeringens förslag

Riksdagen godkänner att regeringen under 2027 förvärvar två byggnader i Kyjiv, Ukraina, för sammanlagt högst 23 300 000 US-dollar.

Skälen för regeringens förslag

Sveriges ambassad i Kyjiv är i behov av nya lokaler. Verksamheten har vuxit kraftigt under de senaste åren och lokalerna är inte längre ändamålsenliga. Det är därför av stor vikt att skyndsamt säkra tillgången till byggnaderna för att tillgodose Utrikesdepartementets behov av ändamålsenliga lokaler och därmed stärka Sveriges långsiktiga närvaro och engagemang i Ukraina.

Regeringen gav i regleringsbrevet för budgetåret 2026 SFV i uppdrag att vidta förberedande åtgärder för att kunna förvärva en eller flera fastigheter eller byggnader i Ukraina som ska användas som ambassadlokaler. Uppdraget redovisades i en skrivelse till Regeringskansliet i augusti 2026 (Fi2026/01834).

Av redovisningen framgår bl.a. att arbetet med att identifiera nya ambassadlokaler har pågått under flera år. SFV har sedan 2025 identifierat ett tiotal potentiella objekt. Myndigheten bedömer att två byggnader i Kyjiv kan vara lämpliga att förvärva. Byggnaderna står på arrenderad mark. Enligt en värdering utförd på uppdrag av staten är byggnadernas sammanlagda marknadsvärde ca 16 000 000 US-dollar. I en tilläggsvärdering, som har gjorts för att bedöma värdet av byggnaderna före Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, har byggnaderna värderats till ca 18 900 000 US-dollar. Det finns svårigheter att bedöma byggnadernas marknadsvärde eftersom de ligger i ett krigsdrabbat område. Med hänsyn till situationen i Ukraina och till att det saknas officiella källor om genomförda fastighetstransaktioner, bedöms marknadsvärdet av byggnaderna vara mycket osäkert. Priset bedöms dock komma att överstiga marknadsvärdet. Riksdagen behöver därför godkänna förvärvet.

Förvärv genom köp eller byte och försäljning som sker av regeringen eller dess myndigheter ska enligt 8 kap. 7 § budgetlagen genomföras affärsmässigt, om inte särskilda skäl talar mot det.

Regeringen föreslår mot denna bakgrund att riksdagen godkänner att regeringen under 2027 förvärvar de aktuella byggnaderna för sammanlagt högst 23 300 000 US-dollar.

5.5Budgetförslag

5.5.1Fortifikationsverket

Fortv:s huvuduppgift är att förvalta en viss del av statens fasta egendom, främst fastigheter avsedda för försvarsändamål, s.k. försvarsfastigheter. Myndighetens förvaltning

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 2

av fastigheter avsedda för försvarsändamål och utvecklingen av detta fastighetsbestånd ska vara ändamålsenlig i förhållande till totalförsvarets behov så att den operativa förmågan i Försvarsmakten kan stärkas. Fastigheterna ska förvaltas så att en god hushållning och en hög ekonomisk effektivitet uppnås, att ändamålsenliga mark-, anläggnings- och lokalresurser kan tillhandahållas på för brukaren konkurrenskraftiga villkor, samt så att fastigheternas värden bevaras på en för ägaren och brukaren långsiktigt lämplig nivå.

Fortv ansvarar också för att etablera, förvalta och avyttra byggnader och anläggningar för försvarets behov i samband med internationella fredsbevarande och humanitära insatser. I myndighetens uppdrag ingår vidare att bedriva fortifikatoriskt utvecklingsarbete så att den kompetens som behövs för det svenska samhällets behov inom skydds- och anläggningsteknik kan utvecklas och säkerställas. Fortv:s verksamhet finansieras främst genom hyresintäkter samt genom lån i Riksgäldskontoret för investeringar i fastigheter och anläggningstillgångar.

Investeringsplan

Regeringens förslag

Investeringsplanen för fastigheter och markanläggningar för 2027–2029 godkänns som en riktlinje för Fortifikationsverkets investeringar (se tabell 5.17).

Tabell 5.17 Investeringsplan för Fortifikationsverket

Miljoner kronor

						Summa
	Utfall	Prognos	Budget	Beräknat	Beräknat	2027–
	2025	2026	2027	2028	2029	2029
Anskaffning och utveckling av nya
investeringar	17 269	17 841	17 317	14 703	15 413	47 433
Byggnader och markanläggningar	3 372	5 213	7 408	6 963	8 492	22 863
Fastighetsförvärv	11 289	8 421	5 489	3 100	2 600	11 189
Försvarsanläggningar	2 608	4 207	4 420	4 640	4 321	13 381
varav investeringar i
anläggningstillgångar	17 269	17 841	17 317	14 703	15 413	47 433
– byggnader, mark och annan fast
egendom	17 269	17 841	17 317	14 703	15 413	47 433
Finansiering av anskaffning och
utveckling	17 269	17 841	17 317	14 703	15 413	47 433
Låneram för samhällsinvesteringar (lån i
Riksgäldskontoret)	16 257	16 308	15 821	13 138	13 905	42 864
Övrig finansiering	1 012	1 533	1 496	1 565	1 508	4 569
Vidmakthållande av befintliga
investeringar	3 323	4 911	5 701	5 156	4 920	15 777
Byggnader och markanläggningar	2 386	3 604	3 765	3 359	3 264	10 388
Försvarsanläggningar	937	1 307	1 936	1 797	1 656	5 389
varav investeringar i
anläggningstillgångar	2 869	4 331	5 141	4 586	4 350	14 077
– byggnader, mark och annan fast
egendom	2 869	4 331	5 141	4 586	4 350	14 077
Finansiering vidmakthållande	3 323	4 911	5 701	5 156	4 920	15 777
Låneram för samhällsinvesteringar (lån i
Riksgäldskontoret)	2 337	3 761	3 918	3 697	3 550	11 165
Övrig finansiering	986	1 150	1 783	1 459	1 370	4 612

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 2

						Summa
	Utfall	Prognos	Budget	Beräknat	Beräknat	2027–
	2025	2026	2027	2028	2029	2029
Totala utgifter för anskaffning,
utveckling och vidmakthållande av
investeringar	20 592	22 752	23 018	19 859	20 333	63 210
Totalt varav investeringar i
anläggningstillgångar	20 138	22 172	22 458	19 289	19 763	61 510

Vissa justeringar har gjorts jämfört med föregående års investeringsplan. Det beror t.ex. på tillkommande förvärv och investeringar mot bakgrund av riksdagens beslut med anledning av propositionen Totalförsvaret 2021–2025 (prop. 2020/21:30, bet. 2020/21:FöU4, rskr. 2020/21:135 och 136), ändrade kostnadsbedömningar och tidsförskjutningar. Pågående och nyligen avslutade investeringar som är beslutade av regeringen redovisas separat (se tabell 5.15).

Låneram för samhällsinvesteringar

Regeringens förslag

Regeringen bemyndigas att för 2027 besluta att Fortifikationsverket får ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i fastigheter och markanläggningar som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 91 000 000 000 kronor (se tabell 5.18).

Skälen för regeringens förslag

De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att Fortv:s låneram för samhällsinvesteringar ökas för att tillväxten av totalförsvaret ska kunna fortsätta. Fortv disponerar en låneram i Riksgäldskontoret för 2026 om

75 000 000 000 kronor för investeringar i fastigheter och markanläggningar. Den redovisade planen för investeringar bygger på de investeringsbehov som har angetts av brukarna. Låneramen bör, med hänsyn till tidigare upplåning och det behov som brukarna angett, ökas från föregående år. Regeringen bör därför bemyndigas att för 2027 besluta att Fortv får ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i fastigheter och markanläggningar som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst

91 000 000 000 kronor.

Tabell 5.18 Låneram för samhällsinvesteringar

Tusental kronor

		Beslutade		Beslutade	Begärda	Beräknad	Beräknad
Utgifts-		låneramar	Skuld	låneramar	låneramar	amortering	nyupplåning
område	Myndighet	20251	2025-12-31	20261	2027	2027	2027
2	Fortifikations-
	verket	47 700 000	49 443 000	75 000 000	91 000 000	2 302 000	19 739 000
	Summa	47 700 000	49 443 000	75 000 000	91 000 000	2 302 000	19 739 000

1Av riksdagen beslutad låneram exklusive beslut om ändringar i statens budget.

5.5.2Statens fastighetsverk

SFV ansvarar för att förvalta en viss del av statens fasta egendom. Det övergripande målet för myndigheten är att förvaltningen ska ske på ett sätt som innebär en god resurshushållning och en hög ekonomisk effektivitet, samtidigt som fastigheternas värden i vid mening ska bevaras och utvecklas. Myndigheten ska inom sitt uppdrag bidra till ett hållbart byggande och en hållbar förvaltning. Förvaltningen av fastigheter ska tillgodose hyresgästernas behov av ändamålsenliga och konkurrenskraftiga lokaler.

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 2

SFV:s verksamhet finansieras med hyresintäkter samt med lån hos Riksgäldskontoret för investeringar i fastigheter och anläggningstillgångar. SFV disponerar även anslaget 1:9 Bidragsfastigheter för att finansiera underhållskostnader och löpande driftunderskott avseende bidragsfastigheterna.

Investeringsplan

Regeringens förslag

Investeringsplanen för fastigheter och markanläggningar för 2027–2029 godkänns som en riktlinje för Statens fastighetsverks investeringar (se tabell 5.19).

Tabell 5.19 Investeringsplan för Statens fastighetsverk

Miljoner kronor

						Summa
	Utfall	Prognos	Budget	Beräknat	Beräknat	2027–
	2025	2026	2027	2028	2029	2029
Anskaffning och utveckling av nya
investeringar	10	1 252	143	89	95	327
Summa marknadshyresfastigheter
nyanskaffning	0	1 210	67	45	45	157
Summa mark nyanskaffning	9	42	76	44	50	170
varav investeringar i
anläggningstillgångar	10	1 252	143	89	95	327
– byggnader, mark och annan fast
egendom	10	1 252	143	89	95	327
Finansiering av anskaffning och
utveckling	10	1 252	143	89	95	327
Låneram för samhällsinvesteringar (lån i
Riksgäldskontoret)		1 170
Övrig finansiering	10	82	143	89	95	327
Vidmakthållande av befintliga
investeringar	1 636	2 454	2 703	2 739	2 472	7 914
Summa marknadshyresfastigheter
vidmakthållande	1 086	1 711	2 082	1 818	1 606	5 506
Summa kostnadshyresfastigheter
vidmakthållande	160	276	417	734	687	1 838
Summa bidragsfastigheter
vidmakthållande	326	383	136	136	133	405
Summa mark vidmakthållande	64	84	68	51	46	165
varav investeringar i
anläggningstillgångar	948	1 693	2 202	2 212	2 019	6 433
– byggnader, mark och annan fast
egendom	948	1 693	2 202	2 212	2 019	6 433
Finansiering vidmakthållande	1 636	2 454	2 703	2 739	2 472	7 914
Anslag 1:9 Bidragsfastigheter	326	383	136	136	133	405
Låneram för samhällsinvesteringar (lån i
Riksgäldskontoret)		830	1 500	1 400	1 300	4 200
Övrig finansiering	1 310	1 241	1 067	1 203	1 039	3 309
Totala utgifter för anskaffning,
utveckling och vidmakthållande av
investeringar	1 646	3 706	2 846	2 828	2 567	8 241
Totalt varav investeringar i
anläggningstillgångar	957	2 945	2 345	2 301	2 114	6 760

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 2

Investeringsplanen för 2027–2029 omfattar SFV:s planerade investeringar. Exempel på stora projekt i investeringsplanen är renoveringen och ombyggnaden av operabyggnaden i Stockholm, ombyggnaden av ambassadanläggningen i Tokyo, Japan, ombyggnaden av kajer på Skeppsholmen och renoveringen av fasader på Stockholms slott. Pågående och nyligen avslutade investeringar som är beslutade av regeringen redovisas separat (se tabell 5.16).

Låneram för samhällsinvesteringar

Regeringens förslag

Regeringen bemyndigas att för 2027 besluta att Statens fastighetsverk får ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i fastigheter och markanläggningar som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 15 200 000 000 kronor (se tabell 5.20).

Skälen för regeringens förslag

SFV disponerar en låneram i Riksgäldskontoret för 2026 om 15 200 000 000 kronor för investeringar i fastigheter och markanläggningar. Den redovisade planen för investeringar bygger på de investeringsbehov som har angetts av brukarna. Låneramen bör, med hänsyn till tidigare upplåning och det behov som brukarna har angett, ligga kvar på samma nivå som föregående år. Regeringen bör därför bemyndigas att för 2027 besluta att SFV får ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i fastigheter och markanläggningar som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst

15 200 000 000 kronor.

Tabell 5.20 Låneram för samhällsinvesteringar

Tusental kronor

		Beslutade		Beslutade	Begärda	Beräknad	Beräknad
Utgifts-		låneramar	Skuld	låneramar	låneramar	amortering	nyupplåning
område	Myndighet	20251	2025-12-31	20261	2027	2027	2027
	Statens
2	fastighetsverk	15 200 000	11 388 770	15 200 000	15 200 000		1 500 000
	Summa	15 200 000	11 388 770	15 200 000	15 200 000		1 500 000

1Av riksdagen beslutad låneram exklusive beslut om ändringar i statens budget.

5.5.31:9 Bidragsfastigheter

Tabell 5.21 Anslagsutveckling 1:9 Bidragsfastigheter

Tusental kronor

2025	Utfall	445 000	Anslagssparande
2026	Anslag	515 0001	Utgiftsprognos	510 391
2027	Förslag	265 000
2028	Beräknat	265 000
2029	Beräknat	265 000

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för underhåll av och löpande driftsunderskott för de bidragsfastigheter som SFV förvaltar. Anslaget får användas för utgifter för insatser för att utveckla bidragsfastigheter.

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 2

Skälen för regeringens förslag

Tabell 5.22 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:9 Bidragsfastigheter

Tusental kronor

	2027	2028	2029
Anvisat 20261	515 000	515 000	515 000
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder	-250 000	-250 000	-250 000
Överföring till/från andra anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag	265 000	265 000	265 000

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att den tillfälliga satsningen för att genomföra åtgärder på de fastigheter som klassas som bidragsfastigheter upphör vid årsskiftet 2026/27. Anslaget minskas därför med 250 000 000 fr.o.m. 2027.

Regeringen föreslår att 265 000 000 kronor anvisas under anslaget 1:9 Bidragsfastigheter för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 265 000 000 kronor per år.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringens förslag

Regeringen bemyndigas att under 2027 för anslaget 1:9 Bidragsfastigheter ingå avtal för underhåll av bidragsfastigheter som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 100 000 000 kronor 2028.

Skälen för regeringens förslag

Vården och underhållet av de statliga fastigheter som utgör en del av det svenska kulturarvet förutsätter att fleråriga ekonomiska åtaganden kan göras. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2027 för anslaget 1:9 Bidragsfastigheter ingå avtal för underhåll av bidragsfastigheter som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 100 000 000 kronor 2028.

Tabell 5.23 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:9 Bidragsfastigheter

Tusental kronor

	Utfall 2025	Prognos 2026	Förslag 2027	Beräknat 2028
Ekonomiska åtaganden vid
årets början	49 531	67 385	100 000
Nya ekonomiska åtaganden	66 780	100 000	100 000
Utgifter mot anslag till följd av
ekonomiska åtaganden	-44 721	-67 385	-100 000	-100 000
Övriga förändringar av
ekonomiska åtaganden	-4 205
Ekonomiska åtaganden vid
årets slut	67 385	100 000	100 000
Beslutat/föreslaget
bemyndigande	100 000	100 000	100 000

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 2

5.5.41:16 Renovering av operabyggnaden i Stockholm

Tabell 5.24 Anslagsutveckling 1:16 Renovering av operabyggnaden i Stockholm

Tusental kronor

2025	Utfall	Anslagssparande
2026	Anslag	1 0001 Utgiftsprognos
2027	Förslag	1 000
2028	Beräknat	1 000
2029	Beräknat	1 000

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för renovering och ombyggnation av operabyggnaden i Stockholm.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 5.25 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:16 Renovering av operabyggnaden i Stockholm

Tusental kronor

	2027	2028	2029
Anvisat 20261
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder	1 000	1 000	1 000
Överföring till/från andra anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag	1 000	1 000	1 000

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att ett nytt anslag förs upp på statens budget för att finansiera kostnaderna för renoveringen och ombyggnationen av operabyggnaden i Stockholm, till den del dessa inte kommer att finansieras genom hyresintäkter. Operabyggnaden på fastigheten Stockholm Norrström 2 har ett omfattande renoveringsbehov. Utan föreslaget anslag kan renoveringen inte fortsätta enligt plan, med risk för påföljande förseningar och ökade kostnader. Anslaget 1:16 Renovering av operabyggnaden i Stockholm förs därför upp på statens budget med 1 000 000 kronor.

Regeringen föreslår att 1 000 000 kronor anvisas under anslaget 1:16 Renovering av operabyggnaden i Stockholm för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 1 000 000 kronor per år.

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 2

6Prognoser, statistik och uppföljning

6.1Mål för området

I linje med det riksdagsbundna målet för den statliga förvaltningspolitiken (se avsnitt 2.3) har regeringen beslutat om följande mål för området prognoser, statistik och uppföljning:

–Prognoser samt analyser och uppföljningar av den samhällsekonomiska och statsfinansiella utvecklingen ska vara tillförlitliga och väldokumenterade.

–Statistiken ska vara av god kvalitet och tillgänglig för användarna. Kostnaden för uppgiftslämnarna ska minska, statistikproduktionen ska vara effektiv och samordningen av statistiken ska utvecklas.

6.2Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder

Målet att producera statistik av god kvalitet mäts bl.a. genom punktlighet i publicering, nöjdkundindex och allmänhetens förtroende. Tillgängligheten till statistiken mäts bl.a. genom antal tabeller i och uttag från Statistiska centralbyråns (SCB) statistikdatabas på myndighetens webbplats. Kostnaden för uppgiftslämnarna mäts genom uppgiftslämnarnas totala kostnader och kostnadsförändringen jämfört med föregående år. Effektiviteten i statistikproduktionen mäts genom produktivitetsförändringen jämfört med föregående år.

6.3Resultatredovisning

6.3.1Konjunkturinstitutet

Konjunkturinstitutet utvärderar årligen sina prognoser för ett antal centrala variabler, som BNP-tillväxt, arbetslöshet, inflation och offentligfinansiellt sparande (Utvärdering av makroekonomiska prognoser, Konjunkturinstitutet, 2026). Prognoserna jämförs med 18 andra prognosmakares, däribland regeringens. Utvärderingen omfattar prognoser gjorda under 2024 och 2025 för utfallsåret 2025, samt prognoser gjorda under 2015–2025 för utfallsåren 2016–2025.

Konjunkturinstitutets prognoser för 2025 stod sig väl i jämförelse med andra prognosmakares. För en majoritet av variablerna uppvisade Konjunkturinstitutet en högre prognosprecision än genomsnittet av alla jämförda prognosmakare. Även i den längre utvärderingsperioden, som avser utfallsåren 2016–2025, uppvisade Konjunkturinstitutet en högre träffsäkerhet än genomsnittet för nästan samtliga variabler.

6.3.2Ekonomistyrningsverket

I detta avsnitt redovisas resultatet för Ekonomistyrningsverket 2025 (fr.o.m. den 1 januari 2026 Statskontoret).

Ekonomistyrningsverket redovisade varje år en uppföljning av sina prognoser för föregående år. Myndigheten analyserar sina prognoser för BNP-tillväxt, den offentliga förvaltningens finansiella sparande, skatteintäkter, statens inkomster och utgifter samt sätter sina prognoser i relation till framför allt regeringens prognoser. Prognoserna för

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 2

2025 justerades kraftigt under den period som följts upp (september 2023 till november 2025). Ekonomistyrningsverket överskattade, i likhet med regeringen och de flesta andra prognosmakare, BNP-tillväxten vid de första prognostillfällena, innan inflationen tagit fart och räntorna börjat stiga. Därefter reviderade myndigheten ned prognosen för BNP-tillväxten successivt och hamnade något under utfallet. Myndighetens prognoser för det finansiella sparandet var också för höga vid de första prognostillfällena, men låg vid sista prognostillfället nära utfallet. Ekonomistyrningsverkets nedrevideringar av prognoserna för det finansiella sparandet skedde något efter regeringens nedrevideringar och berodde främst på att regeringen fattade beslut om höjda utgifter och sänkta skatter.

6.3.3Finanspolitiska rådet

Finanspolitiska rådet publicerade i februari 2026 sin årliga rapport Svensk finanspolitik. Rapportens huvudsakliga bedömningar och rekommendationer samt regeringens bedömningar redovisades i 2026 års ekonomiska vårpropositionen (prop. 2025/26:100 avsnitt 5.6).

I december 2025 beslutade regeringen om ändringar i förordningen (2011:446) med instruktion för Finanspolitiska rådet som bl.a. innebär att det särskilda råd som finns vid myndigheten har de uppgifter som en oberoende finanspolitisk institution ska ha enligt rådets direktiv 2011/85/EU av den 8 november 2011 om krav på medlemsstaternas budgetramverk, i lydelsen enligt rådets direktiv (EU) 2024/1265. Vidare innebär ändringarna att rådet ska bedöma de prognoser över den makroekonomiska utvecklingen som regeringen redovisar i budgetpropositionen och redovisa resultatet av sitt arbete i en rapport som lämnas den 15 februari varje år.

6.3.4Statistiska centralbyrån

Statistik av god kvalitet

Punktligheten i SCB:s statistikpublicering enligt den av myndigheten fastställda tidplanen var fortsatt hög och uppgick till 98 procent 2025 (se tabell 6.1). Jämfört med 2024 var punktligheten för månadsstatistiken på samma nivå, medan kvartalsstatistiken och årsstatistiken visade något bättre punktlighet. Under 2025 gjordes 48 korrigeringar av publicerad statistik, vilket var en minskning jämfört med året innan. En aktuell kvalitetsdeklaration ska finnas för all officiell statistik, vilket vid 2025 års slut uppfylldes för 93 procent av SCB:s statistikprodukter. Detta innebar en minskning med 3 procentenheter jämfört med 2024.

Under 2025 undersöktes allmänhetens och kundernas förtroende för den avgiftsfinansierade verksamheten i två olika undersökningar: SOM-undersökningen och Kundernas förtroende. I SOM-undersökningen undersöker SOM-institutet vid Göteborgs universitet allmänhetens syn på och kännedomen om SCB. Den senaste undersökningen visade att 48 procent av allmänheten hade stort eller mycket stort förtroende för SCB, vilket var samma nivå som 2024. Bland de svarande var det endast 6 procent som uppgav att de hade ett litet eller mycket litet förtroende för SCB. I undersökningen Kundernas förtroende, som utförs av SCB, uppgick medelbetyget till 4,7 på en femgradig skala avseende faktorerna service och användbarhet, vilken var samma nivå som 2024.

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 2

Tabell 6.1	Resultatindikatorer avseende statistik
		2023	2024	2025
Antal tabeller i statistikdatabasen		4 898	5 058	5 180
Antal uttag ur statistikdatabasen (tusental)		2 144	2 267	2 393
Punktlighet i publicering (procent)		97	97	98
Kundnöjdhet i avgiftsfinansierad verksamhet
mätt som kundernas förtroende (5-gradig skala)		4,8	4,8	4,9
Allmänhetens förtroende (procenttalen mycket
stort eller ganska stort förtroende)		50	48	48
Kostnad för uppgiftslämnande (mnkr)		494	490	463
Uppgiftslämnarnas kostnader (förändring
jämfört med föregående år, mnkr)		-37	-3,8	-27,7
Produktivitetsförändring (procent)		-0,8	1,7	5,8

Källor: Statistiska centralbyrån och SOM-institutet.

Tillgänglighet till statistik

SCB:s statistik tillgängliggörs främst på scb.se. Under 2025 vidtog SCB flera åtgärder i syfte att underlätta för besökare av webbplatsen att ta del av statistik. De mest populära ämnesområdena är priser och inflation, lönestatistik och befolkningsstatistik. Statistikdatabasen, som innehåller officiell statistik om t.ex. befolkningen, ekonomi och utbildning, tillgängliggörs på webbplatsen. SCB deltog under 2025 i arbetet med den förvaltningsgemensamma digitala infrastrukturen Ena som Myndigheten för digital förvaltning samordnar. SCB:s arbete inom ramen för Ena syftar till att skapa ett effektivt och säkert informationsutbyte inom offentlig sektor samt till att främja arbetet med att tillgängliggöra värdefulla datamängder. SCB:s arbete med datadriven utveckling och AI har bidragit till att tillgängliggöra och effektivisera statistikproduktionen genom användning av maskininlärning och generativa AI-verktyg (Fi2026/01148).

SCB har talespersoner tillgängliga för media och genomslaget för dessa är fortsatt högt. Under 2025 publicerades 30 artiklar om aktuella statistikområden på SCB:s webbsida, utöver de pressmeddelanden och nyheter samt statistiknyheter som publicerades i samband offentliggörande av officiell statistik. Det är lika många artiklar som publicerades under 2024.

SCB handlägger årligen ca 500 mikrodatautlämnanden för forsknings- och statistikändamål samt för övriga ändamål. Under året har arbetet med att öka tillgängligheten till de uppgifter som används för forskningsändamål fortsatt.

Kostnaden för uppgiftslämnandet

Den totala kostnaden för uppgiftslämnandet uppgick 2025 till 463 miljoner kronor, varav 365 miljoner kronor avsåg kostnader för företag och organisationer, 3 miljoner kronor kostnader för statliga myndigheter och 95 miljoner kronor kostnader för kommuner och regioner (se tabell 6.1). Kostnaderna för utgiftslämnandet minskade under 2025 med ca 28 miljoner kronor eller knappt 6 procent jämfört med 2024.

SCB arbetar kontinuerligt för att förenkla för uppgiftslämnarna. Merparten av SCB:s företagsundersökningar använder ett webbinsamlingsverktyg, vilket underlättar uppgiftslämnandet och minskar svarstiden.

Den totala produktiviteten inom SCB ökade med 5,8 procentenheter 2025. Därmed uppfylldes målet i regleringsbrevet för 2025 om att öka produktiviteten med i genomsnitt 3 procent per år. Utvecklingen av produktiviteten kan dock variera mellan enskilda år på grund av kalendereffekter och andra tillfälliga orsaker. Under femårs-

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 2

perioden 2021–2025 ökade produktiviteten med i genomsnitt 3,2 procent per år och för tioårsperioden 2016–2025 uppgick ökningen till 2,8 procent per år. För att SCB ska kunna utveckla och anpassa statistiken till nya EU-krav, användarnas behov eller förändrade förutsättningar gjordes under 2025 vissa besparingar och omprioriteringar i verksamheten.

SCB samordnar den officiella statistiken

Ansvaret för officiell statistik är gemensamt för de 29 statistikansvariga myndigheterna och systemet samordnas av SCB. Den totala kostnaden för den officiella statistiken beräknas för 2025 ha uppgått till ca 1 238 miljoner kronor, vilket var 4,2 procent högre än föregående år. Den totala kostnaden för EU-reglerad statistik uppgick till ca 677 miljoner kronor eller ca 55 procent av den totala kostnaden, vilket var en ökning med 2 procentenheter jämfört med 2024. En aktuell kvalitetsdeklaration ska finnas för all officiell statistik, vilket uppfylldes för 98 procent av de statistikprodukter som offentliggjordes under 2025.

SCB ansvarar för ett register över samtliga statistikprodukter som ingår i den officiella statistiken. En viktig fråga när det gäller systemet för den officiella statistiken är hur det höga förtroendet för den officiella statistiken ska bevaras och stärkas i en omvärld som kännetecknas av nya tekniska möjligheter, kriser, osäkerhet och desinformation. Inom ramen för sitt samordningsansvar bistår SCB också med stöd och råd i frågor om den officiella statistikens kvalitet och om uppgiftslämnande.

6.4Budgetförslag

6.4.11:5 Finanspolitiska rådet

Tabell 6.2 Anslagsutveckling 1:5 Finanspolitiska rådet

Tusental kronor

2025	Utfall	11 906	Anslagssparande	578
2026	Anslag	12 3601	Utgiftsprognos	12 111
2027	Förslag	12 556
2028	Beräknat	12 7112
2029	Beräknat	12 9003

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 12 556 tkr i 2027 års prisnivå.

3Motsvarar 12 556 tkr i 2027 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Finanspolitiska rådets förvaltningsutgifter.

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 2

Skälen för regeringens förslag

Tabell 6.3 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:5 Finanspolitiska rådet

Tusentals kronor

	2027	2028	2029
Anvisat 20261	12 360	12 360	12 360
Pris- och löneomräkning2	196	351	540
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder
Överföring till/från andra anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag	12 556	12 711	12 900

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Regeringen föreslår att 12 556 000 kronor anvisas under anslaget 1:5 Finanspolitiska rådet för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 12 711 000 kronor respektive 12 900 000 kronor.

6.4.21:6 Konjunkturinstitutet

Tabell 6.4 Anslagsutveckling 1:6 Konjunkturinstitutet

Tusentals kronor

2025	Utfall	75 175	Anslagssparande	2 002
2026	Anslag	76 6221	Utgiftsprognos	75 140
2027	Förslag	77 802
2028	Beräknat	78 7842
2029	Beräknat	79 9393

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 77 802 tkr i 2027 års prisnivå.

3Motsvarar 77 802 tkr i 2027 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Konjunkturinstitutets förvaltningsutgifter.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 6.5 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:6 Konjunkturinstitutet

Tusentals kronor

	2027	2028	2029
Anvisat 20261	76 622	76 622	76 622
Pris- och löneomräkning2	1 180	2 162	3 317
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder
Överföring till/från andra anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag	77 802	78 784	79 939

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Regeringen föreslår att 77 802 000 kronor anvisas under anslaget 1:6 Konjunkturinstitutet för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 78 784 000 kronor respektive

79 939 000 kronor.

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 2

6.4.31.8 Statistiska centralbyrån

Tabell 6.6 Anslagsutveckling 1:8 Statistiska centralbyrån

Tusental kronor

2025	Utfall	669 628	Anslagssparande	24 744
2026	Anslag	711 9611	Utgiftsprognos	715 499
2027	Förslag	724 312
2028	Beräknat	730 6952
2029	Beräknat	741 5013

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 721 726 tkr i 2027 års prisnivå.

3Motsvarar 721 726 tkr i 2027 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Statistiska centralbyråns förvaltningsutgifter.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 6.7 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:8 Statistiska centralbyrån

Tusental kronor

	2027	2028	2029
Anvisat 20261	711 961	711 961	711 961
Pris- och löneomräkning2	10 851	19 833	30 656
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder	1 500	-1 099	-1 116
Överföring till/från andra anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag	724 312	730 695	741 501

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att den tidigare beräknade minskningen av anslaget för att finansiera arbetet med förslag från Skolinformationsutredningen under anslag 1:8 Statistiska centralbyrån uteblir. Anslaget ökas därför med 1 500 000 kronor för 2027.

Regeringen föreslår att 724 312 000 kronor anvisas under anslaget 1:8 Statistiska centralbyrån för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 730 695 000 kronor respektive 741 501 000 kronor.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 6.8 Avgiftsfinansierad verksamhet vid Statistiska centralbyrån

Tusental kronor

	Ack.		Verksam-	Kostnader		Ack.
	resultat		hetens	som ska		resultat
	t.o.m.	Resultat	intäkter	täckas	Resultat	utgående
Verksamhet	2025	2026	2027	2027	2027	2027

Verksamheter där intäkterna disponeras

Offentligrättslig verksamhet

Uppdragsverksamhet	23 668	10 000 473 000 483 000 -10 000	23 668
Källa: Statistiska centralbyrån.

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 2

7Korrekta utbetalningar från välfärdssystemen

7.1Mål för området

Målet för området är att de felaktiga utbetalningarna från välfärdssystemen och den brottslighet som riktas mot dessa system ska minska (prop. 2024/25:1 utg.omr. 2, bet. 2024/25:FiU2, rskr. 2024/25:120).

7.2Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder

Resultatindikatorerna används som stöd för att visa om målen uppfylls. En helhetsbedömning redovisas utifrån flera indikatorer. De mest centrala indikatorerna är:

–upptäckta felaktigt utbetalda belopp i förhållande till de totala utbetalningarna

–antal återkrav och belopp som återkrävs

–antal polisanmälningar

–andelen i befolkningen som anser att det är lätt att göra rätt vid ansökan om bidrag

–andelen i befolkningen med tillåtande attityder till olika former av bidragsbrott

–andelen i befolkningen som upplever att risken för att bli ertappad med bidragsbrott är låg.

Den första indikatorn syftar till att följa upp de delar av målet som avser att utbetalningarna ska vara korrekta och att andelen felaktiga utbetalningar ska minska. Indikatorerna antal återkrav och belopp som återkrävs samt antal polisanmälningar syftar till att följa upp i vilken omfattning som fel motverkas. För indikatorn antal återkrav redovisas även belopp som återkrävs för att bättre spegla det resultat som redovisas. De tre sista indikatorerna syftar till att följa upp attityder hos befolkningen till bl.a. olika former av bidragsbrott. Attityderna har betydelse för målet att utbetalningar ska vara korrekta och fel ska motverkas.

En grundläggande förutsättning för att förebygga felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen är att det ska vara lätt att göra rätt vid ansökan om bidrag och ersättningar. Allmänhetens attityder till bl.a. bidragsbrott och myndigheternas kontroller har också betydelse för omfattningen av de felaktiga utbetalningarna.

Tröskeln för att begå bidragsbrott kan antas vara lägre om omgivningen anser att det är acceptabelt. Den upplevda upptäcktsrisken vad gäller bidragsbrott kan också antas påverka benägenheten att begå bidragsbrott och därigenom omfattningen av felaktiga utbetalningar.

7.3Resultatredovisning

7.3.1Andelen upptäckta felaktiga utbetalningar är oförändrad

Med felaktiga utbetalningar avses i denna resultatredovisning sådana utbetalningar från välfärdssystemen som sker trots att villkoren för att ta del av ersättningen inte är uppfyllda. Felaktiga utbetalningar kan bl.a. upptäckas genom information från den enskilde, vid handläggning av enskilda ärenden, genom kontroller eller genom information från en annan myndighet eller aktör än den utbetalande.

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 2

Tabell 7.1 Upptäckta felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen

Miljoner kronor och procentuell andel av de totala utbetalningarna

	2021	2022	2023	2024	2025
Arbetsförmedlingen1	80	120	107	133	121
Arbetslöshetskassorna2	264	220	225	269	330
CSN	727	397	442	551	961

Försäkringskassan3	1 685	2 768	2 141	2 182	2 038
Migrationsverket4	7	28	33	27	11
Pensionsmyndigheten	130	174	244	358	373

Totalt belopp	2 893	3 707	3 192	3 520	3 804
Arbetsförmedlingen	0,5	0,8	0,7	0,9	0,9

Arbetslöshetskassorna	1,2	1,5	1,4	1,2	1,3

CSN	1,6	0,9	1,0	1,1	2,0

Försäkringskassan3	0,7	1,2	0,9	0,9	0,8
Migrationsverket4	2,2	4,6	5,5	6,3	6,2
Pensionsmyndigheten	0,0	0,0	0,1	0,1	0,1

Totalt, procentuell andel	0,4	0,5	0,4	0,4	0,4

1Inkluderar endast lönebidrag och nystartsjobb.

2Redovisningen för tidigare år är korrigerad på grund av ändrad definition.

3Redovisningen skiljer sig från budgetpropositionen för 2025 bl.a. eftersom upptäckta felaktiga utbetalningar för bostadsbidraget vid slutavstämningen tidigare inte har redovisats.

4Redovisningen skiljer sig från budgetpropositionen för 2026 eftersom Migrationsverket registrerar upptäckta felaktiga utbetalningar året då den felaktiga utbetalningen sker, vilket medför ett stort antal registreringar i efterhand.

Källor: Rapporten Myndigheternas och arbetslöshetskassornas arbete med att minska felaktiga utbetalningar och tillhörande brottslighet (Utbetalningsmyndigheten 2026:4) och Migrationsverkets årsredovisning för 2025.

Det sammanlagda beloppet för upptäckta felaktiga utbetalningar har ökat något 2025 jämfört med 2024 (se tabell 7.1), framför allt på grund av en ökning hos Centrala studiestödsnämnden (CSN) och arbetslöshetskassorna. Upptäckta felaktiga utbetalningar har minskat eller varit oförändrade hos övriga myndigheter.

Verksamhetsåret 2025 har för Försäkringskassans del präglats av omfattande rekryteringar, vilket bl.a. har påverkat myndighetens arbete med att motverka felaktiga utbetalningar och bidragsbrott. Försäkringskassan står dock fortsatt för den beloppsmässigt största delen av de upptäckta felaktiga utbetalningarna. Det totala beloppet för upptäckta felaktiga utbetalningar har ökat inom barnbidrag, sjukpenning och aktivitetsersättning. Beloppet för upptäckta felaktiga utbetalningar har samtidigt minskat inom bl.a. assistansersättning. När det gäller det myndighetsgemensamma arbetet mot arbetslivskriminalitet har Försäkringskassan till följd av ökat antal impulser gjort fler kontrollutredningar. Arbetet har bl.a. resulterat i att samverkan genererat högre belopp för upptäckta och förhindrade felaktiga utbetalningar, samt fler polisanmälningar, jämfört med tidigare års samverkan.

Andelen upptäckta felaktiga utbetalningarna av de totalt utbetalda beloppen är oförändrad jämfört med de tre föregående åren. Hos CSN ökade dock andelen upptäckta felaktiga utbetalningar. Ökningen berodde enligt myndigheten på att efterkontrollen av inkomster inom studiestödet återupptogs efter uppehållet under pandemin, att fler personer som studerade utomlands hade haft för höga inkomster och att fler personer meddelade CSN aktuella inkomster.

Arbetsförmedlingen prioriterade resurser för kontroll under 2025 för att öka dels antalet kontroller, dels träffsäkerheten i kontrollerna. De totala utbetalningarna minskade under året och andelen upptäckta felaktiga utbetalningar av totalt utbetalt belopp förblev dock oförändrad.

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 2

Det kan finnas flera orsaker till att andelen upptäckta felaktiga utbetalningar av de totala utbetalningarna har ökat hos arbetslöshetskassorna. Arbetslöshetskassorna har tagit emot fler underrättelser från andra myndigheter under 2025 och några arbetslöshetskassor har kontrollerat fler ärenden mot arbetsgivardeklarationer. En annan möjlig förklaring till att andelen upptäckta felaktiga utbetalningar ökar kan vara att arbetslöshetskassorna har väntat för länge med att göra kontroller, så att de felaktiga utbetalningarna hinner bli omfattande.

Felaktiga utbetalningar som upptäcks vid Migrationsverket ett visst år men avser tidigare utbetalningsår registreras för det år då den felaktiga utbetalningen inträffade. Detta innebär att den totala summan upptäckta felaktiga utbetalningar för ett visst år successivt ökar. Migrationsverket bedömer att minskningen av andelen upptäckta felaktiga utbetalningar för 2025 beror på att antalet ersättningsberättigade har minskat.

Pensionsmyndigheten har upptäckt fler felaktiga utbetalningar till ett sammanlagt större belopp under året jämfört med tidigare år dels på grund av att kontrollverksamheten har intensifierats, dels för att det pågår avarbetning av gamla återkravsärenden och ändringsärenden inom förmånerna. Under 2025 gjordes en kontroll av ärenden om bostadstillägg till pensionärer som inte tagit ut hel allmän pension vilket ledde till att ett fåtal ärenden med stora felaktigt utbetalda belopp upptäcktes.

Kostnaden för kontrollarbetet i kronor per upptäckta felaktiga utbetalningar i kontrollarbetet har minskat för arbetslöshetskassorna, CSN, Migrationsverket och Pensionsmyndigheten. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har dock upptäckt ett mindre belopp felaktiga utbetalningar per nedlagd krona 2025 än året innan. Enligt Arbetsförmedlingen förklarades resultatet bl.a. av att kontrollverksamheten lade mer tid på utredningar som valts ut slumpmässigt för att användas till kommande omfattningsstudier än på riktade kontroller. De slumpvis utvalda ärendena resulterar i återkrav i lägre grad än ärenden som väljs ut på grund av att de bedöms ha högre risk för att vara felaktiga. Enligt Försäkringskassan var myndighetens kontroller mindre kostnadseffektiva för att myndigheten ökade bemanningen i kontrollutredningen under året och att de nyanställda inte kom upp i full kapacitet innan året var slut.

Under 2025 skickade Utbetalningsmyndigheten drygt 3 400 underrättelser om misstänkt felaktiga utbetalningar och felaktig folkbokföring. Antal underrättelser som skickats mellan de utbetalande myndigheterna har också ökat jämfört med tidigare år.

7.3.2Myndigheterna ökade antalet återkrav och det totala beloppet för återkrav

När en felaktig utbetalning upptäcks utreds det om beloppet ska återkrävas. Vid bedömningen tas i många fall hänsyn till det utbetalda beloppet, vem som har orsakat felet och om det finns skäl att efterskänka kravet. Olika regelverk och rutiner för återkrav och eftergift gäller för de berörda myndigheterna och arbetslöshetskassorna, vilket påverkar antalet ärenden och storleken på de belopp som återkrävs samt hur beloppen fördelar sig mellan år. De återkrävda beloppen kan också vara större än de upptäckta felaktiga utbetalningarna ett år, vilket bl.a. kan bero på att återkraven och de upptäckta felen inte avser samma period.

Både det totalt återkrävda beloppet och antalet beslut om återkrav ökade 2025 jämfört med de två senaste åren (se tabell 7.2).

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 2

Tabell 7.2	Återkrävda belopp och antal återkrav
Miljoner kronor och antal
		2021	2022	2023	2024	2025

Arbetsförmedlingen1		114	110	93	115	102
Arbetslöshetskassorna2		250	210	215	256	317
CSN		633	307	336	448	852

Försäkringskassan		1 483	2 534	1 939	2 027	1 812

Pensionsmyndigheten		122	162	197	278	283

Totalt belopp		2 602	3 323	2 780	3 124	3 366

Arbetsförmedlingen		6 090	4 986	3 346	2 785	3 066

Arbetslöshetskassorna1		51 621	31 157	31 679	36 538	42 354
CSN		54 741	43 458	45 417	50 188	66 273

Försäkringskassan		65 554	185 823	139 401	127 676	125 635

Pensionsmyndigheten		3 682	4 603	5 103	5 595	9 752

Totalt antal		181 688	270 027	224 946	228 782	247 080

1Inkluderar endast lönebidrag och nystartsjobb.

2Antalet återkrav för tidigare år är justerat på grund av ändrad definition.

Anm.: Migrationsverket har saknat lagstöd för att återkräva felaktigt utbetalda dagersättningar. Antal återkrav kan avse beslut om återkrav eller återkravsärenden. I prop. 2025/26:229 föreslogs en ny mottagandelag med bl.a. lagstöd för återkrav. Den nya mottagandelagen (2026:999) trädde i kraft den 1 oktober 2026.

Källa: Rapporten Myndigheternas och arbetslöshetskassornas arbete med att minska felaktiga utbetalningar och tillhörande brottslighet (Utbetalningsmyndigheten 2026:4).

Arbetslöshetskassorna och samtliga myndigheter förutom Försäkringskassan ställde fler återkrav 2025 än tidigare år. Även det sammanlagda beloppet som återkrävdes ökade.

Försäkringskassan har utökat återkravsverksamheten med många nya handläggare under 2025, vilket minskat produktiviteten jämfört med 2024. Minskningen i antalet upptäckta felaktiga utbetalningar för Försäkringskassan beror enligt myndigheten till stor del på att antal återkrav som gjordes av bostadsbidrag vid slutavstämningen minskade. Det berodde i sin tur på att antalet förmånstagare var färre och att Försäkringskassan hade utökat kontrollerna av inkomstuppgifter vid ansökan i förebyggande syfte, vilket ledde till färre fel. Även det totala beloppet som återkrävts minskade vilket berodde på minskade återkrav inom just bostadsbidrag vid slutavstämning, men även på att återkraven för assistansersättning minskat. Enskilda krav inom assistansersättning kan uppgå till stora belopp, vilket kan medföra stora variationer i utfallet mellan år (Utbetalningsmyndigheten 2026:4). För Försäkringskassans del har det operativa utfallet av samverkan mot organiserad brottslighet under 2025 legat på en genomsnittlig nivå jämfört med tidigare år. Arbetet har resulterat i att 83 miljoner kronor har återkrävts och 58 miljoner kronor har förhindrats i framtida felaktiga utbetalningar (Polismyndigheten, mars 2026, Myndigheter i samverkan mot den organiserade brottsligheten 2025).

Arbetsförmedlingen beslutade om något fler återkrav av lönebidrag och nystartsjobb men det totalt återkrävda beloppet var lägre än 2024. Myndigheten redovisade även en ökning av det operativa utfallet av samverkan mot organiserad brottslighet när det gäller t.ex. beloppet för förhindrade felaktiga utbetalningar.

Arbetslöshetskassorna gjorde fler återkrav och återkrävde ett högre belopp än föregående år. Det kan bero på att antalet ersättningstagare och den totalt utbetalade

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 2

ersättningen ökade. Arbetslöshetskassorna tog även emot fler underrättelser från andra myndigheter vilket kan leda till stora återkrav.

Antalet återkrav och återkrävt belopp avseende CSN:s utbetalningar minskade under 2020, 2021 och 2022 eftersom fribeloppet tillfälligt togs bort under pandemin. I takt med att efterkontrollen av inkomster har återinförts har antal återkrav ökat och därmed även beloppet som återkrävs.

Pensionsmyndigheten har inrättat en särskild verksamhet för återkrav och har stärkt handläggarkapaciteten genom produktionsplanering, kompetenshöjande insatser och rekrytering. Åtgärderna har lett till att antalet beslut om återkrav har ökat kraftigt medan totalt beslutade belopp om återkrav endast ökat marginellt. Det beror på att färre ärenden som avser riktad efterkontroll mot taxerad inkomst inom bostadstillägg har hanterats, vilka ofta leder till höga återkravsbelopp. För Pensionsmyndighetens del har även det operativa utfallet av samverkan mot organiserad brottslighet under 2025 haft en positiv utveckling. Med ett återkravsbelopp på 25 miljoner kronor och ett belopp om förhindrade felaktiga utbetalningar på 67 miljoner kronor är det myndighetens hittills högsta utfall i samverkan (Polismyndigheten, mars 2026, Myndigheter i samverkan mot den organiserade brottsligheten 2025).

När ett beslut om återkrav har fått laga kraft ska beloppet återbetalas. Återbetalda medel visar till viss del i vilken grad felaktiga utbetalningar faktiskt återbetalas. 2025 återbetalades totalt 2 401 miljoner kronor i felaktigt utbetald ersättning. Det är en ökning jämfört med 2024 då 2 297 miljoner kronor återbetalades. CSN redovisade en ökning av återbetalda medel med 274 miljoner kronor, eller 70 procent, jämfört med 2024. Försäkringskassans återbetalda medel minskade samtidigt med 202 miljoner kronor, eller 13 procent, jämfört med 2024. Minskningen beror enligt Försäkringskassan till största del på färre återbetalningsbeslut vid slutavstämning av bostadsbidrag vilket gett minskat antal inbetalningar och avbetalningsplaner.

7.3.3Antalet polisanmälningar ökade 2025

I de fall upptäckta felaktiga utbetalningar misstänks bero på att en enskild person avsiktligt eller av grov oaktsamhet har lämnat felaktiga uppgifter eller inte har anmält ändrade förhållanden ska en polisanmälan göras. Myndigheternas polisanmälningar handlar främst om misstänkta bidragsbrott, men anmälningarna kan även avse andra brottsmisstankar, t.ex. misstänkt urkundsförfalskning.

Antalet polisanmälningar ökade för arbetslöshetskassorna och för samtliga myndigheter förutom Migrationsverket och Pensionsmyndigheten 2025 jämfört med 2024. Ökningen var något större för de anmälningar som avsåg män än för de som avsåg kvinnor (se tabell 7.3).

Migrationsverket bedömer att minskningen beror på att antal personer med rätt till ersättning har minskat. Utifrån antal polisanmälningar per 100 miljoner kronor som betalas ut i ersättning gör Migrationsverket betydligt fler polisanmälningar än övriga myndigheter. För Pensionsmyndighetens del bedöms minskningen bero på att genomförandet av omfattningsstudier tagit resurser från kontrollverksamheten, vilket lett till hantering av färre ärenden.

Arbetsförmedlingen gjorde betydligt fler polisanmälningar som avsåg felaktigt utbetalda lönebidrag och nystartsjobb än tidigare år.

Försäkringskassan står fortsatt för majoriteten av det totala antal polisanmälningar som görs av myndigheterna och arbetslöshetskassorna. De procentuellt sett största ökningarna skedde inom arbetsmarknadspolitiska förmåner (aktivitetsstöd, utvecklingsersättning och etableringsersättning), omvårdnadsbidrag, sjukersättning och

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 2

sjukpenning. Ökningen kan förklaras med att myndigheten utrett fler ärenden inom förmånerna.

Något fler män än kvinnor polisanmäldes för bidragsbrott under 2025. Vid Försäkringskassan avsåg polisanmälningarna fortsatt i något större utsträckning kvinnor än män, vilket bl.a. kan bero på att fler kvinnor än män uppbär olika typer av förmåner och ersättningar från myndigheten, t.ex. barnbidrag, bostadsbidrag och underhållsstöd. Polisanmälningarna från arbetslöshetskassorna avsåg i högre utsträckning män än kvinnor.

Tabell 7.3 Polisanmälningar

Antal polisanmälningar fördelat på kvinnor respektive män och totalt

	2021	2022	2023	2024	2025
Arbetsförmedlingen1	137	101	188	192	254
varav kvinnor	-	-	-	-	-
varav män	-	-	-	-	-
Arbetslöshetskassorna	1 501	1 539	1 340	1 777	1 929
varav kvinnor	-	284	496	664	623
varav män	-	581	714	1 113	1 306
CSN	390	495	675	854	995
varav kvinnor	112	136	221	335	440
varav män	278	359	454	519	555
Försäkringskassan	5 886	8 100	8 022	8 526	9 097
varav kvinnor	2 908	4 228	4 276	4 572	4 778
varav män	2 934	3 840	3 731	3 951	4 318
Migrationsverket2	97	56	201	176	107
varav kvinnor	47	18	96	97	52
varav män	50	38	105	79	55
Pensionsmyndigheten	116	141	176	381	219
varav kvinnor	-	66	81	167	95
varav män	-	75	95	214	123
Totalt kvinnor	3 067	4 732	5 170	5 835	5 898
Totalt män	3 262	4 893	5 099	5 876	6 357
Totalt	8 127	10 432	10 602	11 906	12 601

Anm.: Tecknet ”-” anges då könsuppdelad statistik saknas. Antalet kvinnor och män summerar inte till totalen, eftersom könsuppdelad statistik saknas för vissa myndigheter och år.

1För Arbetsförmedlingen redovisas nystartsjobb och lönebidrag.

2Migrationsverket rapporterar fr.o.m. 2022 antalet personer som polisanmäls.

Källa: Rapporten Myndigheternas och arbetslöshetskassornas arbete med att minska felaktiga utbetalningar och tillhörande brottslighet (Utbetalningsmyndigheten 2026:4).

Antalet anmälda bidragsbrott ökade något 2025

Myndigheternas och arbetslöshetskassornas polisanmälningar utgår från ärenden, inte enskilda utbetalningar. Statistiken över anmälda brott omfattar däremot alla händelser som har anmälts och registrerats som brott enligt bidragsbrottslagen (2007:612). Det innebär att utvecklingen över antalet polisanmälningar och antalet anmälda brott inte nödvändigtvis behöver följas åt. De anmälda brotten inkluderar även händelser som efter utredning inte bedöms som bidragsbrott. Eftersom varje enskild utbetalning enligt praxis räknas som ett bidragsbrott är det inte ovanligt att ett och samma ärende avser flera brottsmisstankar. Det innebär t.ex. att en enskild person kan ge upphov till ett stort antal anmälda brott.

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 2

Diagram 7.1 Anmälda brott enligt bidragsbrottslagen

Antal

30 000

25 000

20 000

15 000

10 000

5 000


2016	2017		2018	2019	2020	2021		2022	2023	2024	2025
		Bidragsbrottslagen, totalt					varav mot Försäkringskassan

Anm.: Könsuppdelad statistik saknas.

Källa: Officiell kriminalstatistik.

Antalet anmälda brott ligger kvar på ungefär samma nivå som de två föregående åren. (se diagram 7.1). Brott inom bidrags- och ersättningssystem som Försäkringskassan ansvarar för utgör den största andelen av de anmälda brotten. Anmälda brott som riktade sig mot a-kassorna och Arbetsförmedlingen ökade under 2025 medan brotten mot Försäkringskassan var i stort sett oförändrade med en marginell ökning. Brott som riktade sig mot Pensionsmyndigheten, Centrala Studiestödsnämnden, Migrationsverket och kommunerna minskade under 2025.

Antalet personuppklarade brott i stort sett oförändrat 2025 jämfört med 2024

Personuppklarade brott är sådana brott där en misstänkt person har lagförts för brottet genom att åtal har väckts, strafföreläggande har utfärdats eller åtalsunderlåtelse har meddelats. Det innebär att det för alla personuppklarade brott finns minst en registrerad misstänkt person och att det har bedrivits en utredning. Under 2021 och 2022 minskade antalet personuppklarade brott för att åter öka under 2023. Från 2023 har antalet legat på samma nivå (se diagram 7.2). Andelen personuppklarade brott låg 2025 på 48 procent av samtliga utredda bidragsbrott. Andelarna var högst när det gäller brott som riktade sig mot ersättningssystem som arbetslöshetskassorna och Arbetsförmedlingen ansvarar för (54 procent).

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 2

Diagram 7.2 Personuppklarade brott enligt bidragsbrottslagen

Antal

20000

18000

16000

14000

12000

10 000

8 000

6000

4000

2000

2016

2017

2018

2019

2020

2021

2022

2023

2024

2025

Personuppklarade brott enligt bidragsbrottslagen

Anm.: Könsuppdelad statistik saknas.

Källa: Officiell kriminalstatistik.

Antal lagföringsbeslut med bidragsbrott som huvudbrott har ökat under senare år

Antalet lagföringsbeslut, dvs. antalet domslut, strafförelägganden och åtalsunderlåtelser, med bidragsbrott som huvudbrott ökade från 1 875 beslut 2024 till

2 149 beslut 2025. Av lagföringsbesluten 2025 avsåg 924 beslut kvinnor och 1 225 beslut män. Det går inte att göra direkta jämförelser mellan lagföringsbesluten och anmälda eller personuppklarade brott, då statistiken bl.a. hämtas från olika system och tas fram på olika sätt (Officiell kriminalstatistik).

Under 2025 var villkorlig dom i domslut den vanligaste huvudpåföljden för lagföringsbeslut med bidragsbrott som huvudbrott (1 667 beslut), följt av strafföreläggande

(270 beslut), böter (128 domslut), skyddstillsyn (36 domslut), fängelse (20 domslut) och åtalsunderlåtelse (15 beslut). Den genomsnittliga längden på fängelsestraffet uppgick till 11 månader (Officiell kriminalstatistik).

7.3.4Andel av befolkningen som anser att det är lätt att göra rätt är oförändrad

Ekonomistyrningsverket genomförde varje år från 2022 undersökningar av allmänhetens inställning till bl.a. bidragsbrott. Från och med 2026 genomförs undersökningarna av Utbetalningsmyndigheten. Resultaten från undersökningarna redovisas i tabell 7.4, 7.5 och 7.6. Resultaten från 2022 är, till skillnad från resultaten från 2023, 2024 och 2025, inte viktade och därmed inte direkt jämförbara med resultaten från de senare åren.

Andelen som instämmer i påståendet att det är lätt att göra rätt 2026 är i huvudsak oförändrad jämfört med tidigare år. En högre andel positiva svar registrerades 2023, 2024, 2025 och 2026 jämfört med 2022. Ekonomistyrningsverket gjorde dock 2023 bedömningen att den högre andelen positiva svar i första hand berodde på förändringar i hur frågorna hade formulerats, snarare än på en förändrad inställning. Kvinnor instämde i något högre utsträckning än män i påståendet att det är lätt att göra rätt.

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 2

Tabell 7.4 Allmänhetens uppfattning om det är ”lätt att göra rätt” vid ansökan om bidrag

Andel i procent som instämmer i påståendet

	2022	2023	2024	2025	2026

Det är lätt att göra rätt	16	45	44	45	44

varav kvinnor	14	48	48	43	45

varav män	17	41	41	46	43

Anm.: Andel i procent som anger 4 eller 5 på en 5-gradig skala, där 5 betyder instämmer helt. För attityderna fr.o.m. 2023 har underrepresenterade svarsgrupper viktats upp i resultatet, för att ge en så rättvisande bild som möjligt. De är därför inte direkt jämförbara med resultaten för 2022. I undersökningen 2026 valde 23 procent svarsalternativet ”ingen åsikt”.

Källa: Rapporten Myndigheternas och arbetslöshetskassornas arbete med att minska felaktiga utbetalningar och tillhörande brottslighet (Utbetalningsmyndigheten 2026:4). För 2022, 2023 och 2024 är uppgifterna hämtade från budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 2 avsnitt 8.3.4).

7.3.5Andel av befolkningen med tillåtande attityder till bidragsbrott är oförändrad

Attityderna till olika typer av bidragsbrott har i huvudsak varit oförändrade under de år som attityderna undersökts, vilket framgår av tabell 7.5. Att arbeta svart, och samtidigt ta emot studiebidrag eller ta studielån, är en typ av bidragsbrott där attityderna är mer tillåtande jämfört med attityderna till övriga bidragsbrott. Kvinnor anser i högre utsträckning än män att de nedan uppräknade bidragsbrotten är allvarliga. Skillnaderna mellan mäns och kvinnors attityder är särskilt stora när det gäller synen på att ta ut tillfällig föräldrapenning (VAB) trots friska barn. Under tidigare år uppmättes ingen skillnad mellan könen i synen på att arbeta svart och samtidigt få ersättning för sjukdom eller arbetslöshet. I resultaten för 2026 bedömer kvinnor dock brottet som mer allvarligt än män, vilket ligger i linje med de attitydskillnader som observeras för övriga bidragsbrott.

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 2

Tabell 7.5	Attityder till olika bidragsbrott
Andelen i procent som tycker att handlingen är allvarlig
		2022	2023	2024	2025	2026

Att arbeta svart och samtidigt få ersättning för sjukdom eller arbetslöshet		91	90	87	87	87

varav kvinnor		92	90	88	87	89

varav män		89	90	86	87	84

Att arbeta svart och samtidigt ta ut studiebidrag eller studielån		78	68	71	71	72

varav kvinnor		80	71	74	73	74

varav män		76	67	69	70	70

Att ta ut tillfällig föräldrapenning (VAB) trots friska barn		86	84	82	83	83

varav kvinnor		87	86	85	86	87

varav män		84	82	80	80	80

Att inte anmäla ändrade förhållanden som skulle minska storleken på
bidraget eller ersättningen		86	80	78	78	77

varav kvinnor		89	81	80	81	-

varav män		84	78	76	75	73

Att inte meddela att man bor ihop med någon för att få ut mer ersättning
än man har rätt till		85	79	78	76	77

varav kvinnor		85	82	81	79	80

varav män		84	76	75	74	75

Att uppge felaktig inkomst för att få ut mer ersättning		93	89	88	87	88

varav kvinnor		94	91	88	89	90

varav män		91	87	86	86	86

Anm.: Andel i procent som anger 4 eller 5 på en 5-gradig skala, där 5 betyder mycket allvarligt.

7.3.6Den upplevda upptäcktsrisken vid bidragsbrott har ökat

Knappt hälften av de svarande upplevde att det var troligt att myndigheterna skulle upptäcka om de fuskade med bidrag (se tabell 7.6). Andelen män som upplevde upptäcktsrisken som hög har ökat. En högre andel kvinnor än män upplevde att upptäcktsrisken var hög. Andelen som instämde i påståendet att myndigheterna var överdrivet noggranna i sina kontroller har ökat från 11 procent 2025 till 12 procent 2026.

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 2

Tabell 7.6	Risk för att bli upptäckt för bidragsbrott
Andel i procent som anser att påståendet är troligt
		2022	2023	2024	2025	2026

Myndigheterna skulle upptäcka om den svarande eller
någon i dess omgivning fuskade med bidrag		36	41	43	42	46

varav kvinnor		40	48	45	48	49

varav män		33	37	39	36	43

7.3.7Arbetet mot felaktiga utbetalningar och brottslighet riktad mot välfärdssystemen har stärkts

Statskontoret har kartlagt och analyserat hur Arbetsförmedlingen, Centrala studiestödsnämnden (CSN), Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten arbetar med sex reformer som syftar till att minska de felaktiga utbetalningarna från välfärdssystemen (Fi2025/02387). Reformerna består av ny reglering som ger myndigheterna ökat rättsligt stöd att utbyta information samt inrättandet av Utbetalningsmyndigheten. Statskontorets analys visar att myndigheterna har börjat förändra sitt arbetssätt med anledning av reformerna, bl.a. genom att utbyta mer information med varandra och förbättra befintliga kontroller. Samtidigt har myndigheterna endast i liten utsträckning infört nya arbetssätt för att använda de möjligheter reformerna ger. Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten har i uppdrag att redovisa hur stärkta kontrollmöjligheter som följer av författnings-ändringar har implementerats i myndighetens verksamhet och vad dessa har gett för resultat i förhållande till respektive reforms syfte. Uppdragen ska redovisas senast den 23 oktober 2026.

Regeringen har beslutat om tilläggsdirektiv till Utredningen om att motverka felaktiga utbetalningar till företag och civilsamhälle (Fi 2025:06). Utredningens uppdrag utvidgas till att vid behov föreslå andra åtgärder för att stärka arbetet med att säkerställa korrekta utbetalningar. Utredningen ska bl.a. även ta ställning till om vissa myndigheter och organisationer bör vara skyldiga att lämna uppgifter till Skatteverket om de stöd de har betalat ut. Uppdraget ska redovisas senast den 11 juni 2027

(dir. 2026:16).

Utredningen om en effektivare ordning för att bekämpa bidragsbrott (S 2024:C) har fått sitt uppdrag ändrat. Utredningen ska bl.a. se över om en generell bidragsspärr bör införas för sådana förmåner och stöd som omfattas av bidragsbrottslagen för den som har gjort sig skyldig till allvarliga former av bidragsbrott, och om en sådan bidragsspärr ska kunna aktualiseras även vid annan allvarlig brottslighet. Uppdraget ska slutredovisas senast den 30 april 2028 (S2026/00781).

Regeringen har beslutat om tilläggsdirektiv till Utredningen om kraftfulla verktyg för kontroll av utbetalning av socialförsäkringsförmåner till personer som lämnat Sverige (S 2025:02). Utredningens uppdrag utvidgas till att kartlägga och analysera vilka olika bosättningsbegrepp som används inom olika rättsområden samt undersöka premisserna för att ta fram ett harmoniserat bosättningsbegrepp som kan tillämpas över flera rättsområden. Uppdraget ska redovisas senast den 31 januari 2027

(dir. 2026:35).

Arbetet med att gå igenom myndighetsbeslut inom ramen för regeringsuppdraget att gemensamt kraftsamla mot organiserad brottslighet i välfärden (S2025/01085) har medfört att tillstånd har återkallats och felaktiga ersättningar har stoppats, återkrävts

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 2

och i förekommande fall polisanmälts. Arbetet har därtill lett till viktiga insikter, ökad kunskap och nya arbetssätt (S2025/02032, S2026/00915). Uppdraget ska slutredovisas före utgången av september 2027.

Utredningen om ändamålsenliga återkravsregler inom socialförsäkringen har haft i uppdrag att se över regelverket för återkrav inom socialförsäkringsbalken. Utredningen lämnade sina förslag den 17 juni 2026 och betänkandet (SOU 2026:39) har remitterats.

Efter förslag i propositionen Bidragsspärr och sanktionsavgift i socialförsäkringen har riksdagen beslutat om lagändringar som trädde i kraft den 1 juli 2026 och som syftar till att motverka felaktiga utbetalningar och att skydda socialförsäkringen

(prop. 2025/26:210, bet. 2025/26:SfU26, rskr. 2025/26:290). Regeringen har därtill givit Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) i uppdrag att följa upp utfallet av reformen (S2026/01101).

Riksdagen har beslutat om förslagen i regeringens proposition Ett mer träffsäkert och korrekt bostadsbidrag som träder i kraft den 1 januari 2027 (prop. 2025/26:170,

bet 2025/26:SfU24, rskr. 2025/26:260) och som syftar till att minska risken för felaktiga utbetalningar, återkrav och skuldsättning inom bostadsbidraget.

Försäkringskassan har, tillsammans med Pensionsmyndigheten och Skatteverket, haft i uppdrag att stärka samverkan och kontrollen av utländska inkomster i syfte att motverka felaktiga utbetalningar och öka återbetalningen. I redovisningen av uppdraget framgår bl.a. att myndigheterna har utvecklat en gemensam rutin som möjliggör för Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten att vända sig direkt till Skatteverket för att erhålla inkomstuppgifter från de nordiska länderna. Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten har även vidtagit åtgärder för att säkerställa en välfungerande hantering av regresskrav, vilket bedöms ha inneburit en ökad återbetalning (S2026/00789).

7.4Den årliga revisionens iakttagelser

I revisionsberättelsen för Utbetalningsmyndigheten 2025 har Riksrevisionen lämnat ett uttalande med reservation (Fi2026/00683). Grunden för uttalandet är att Utbetalningsmyndigheten har överskridit anslagskrediten för utgiftsområde 2, anslag 1:18, anslagspost 1 Utbetalningsmyndigheten med 47 813 000 kronor. Det är inte förenligt med 6 § anslagsförordningen (2011:223).

Regeringen bedömer att överskridandet av förvaltningsanslaget beror på omständigheter utom myndighetens kontroll. Överskridandet är en följd av att införandet av systemet med transaktionskonto avbrutits efter att regeringen gett Utbetalningsmyndigheten i uppdrag att förbereda avvecklingen av systemet med transaktionskonto, med förbehåll för riksdagens godkännande av nödvändiga lagändringar (Fi2025/02122). Detta har medfört nedskrivningar och utgifter för avveckling av systemet som inte fanns beräknade i den ursprungliga budgeten. Systemet skulle införas den 1 januari 2027 och hantera utbetalningar från välfärdssystemen. För att täcka det underskott som har uppstått till följd av överskridandet föreslog regeringen att Utbetalningsmyndigheten skulle tillföras 68 miljoner kronor i vårändringsbudgeten för 2026 (prop. 2025/26:99).

100

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 2

7.5Budgetförslag

7.5.11:15 Utbetalningsmyndigheten

Tabell 7.7 Anslagsutveckling 1:15 Utbetalningsmyndigheten

Tusental kronor

2025	Utfall	262 984	Anslagssparande	-67 574
2026	Anslag	326 2191	Utgiftsprognos	246 632
2027	Förslag	276 759
2028	Beräknat	284 7302
2029	Beräknat	294 2633

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 281 706 tkr i 2027 års prisnivå.

3Motsvarar 286 576 tkr i 2027 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Utbetalningsmyndighetens förvaltningsutgifter.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 7.8 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:15

Utbetalningsmyndigheten

Tusental kronor

	2027	2028	2029
Anvisat 20261	258 219	258 219	258 219
Pris- och löneomräkning2	3 540	6 350	10 562
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder	15 000	20 161	25 482
Överföring till/från andra anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag	276 759	284 730	294 263

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Lagändringar till följd av prop. Förbättrade förutsättningar för kommuner att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen som trädde i kraft den 1 juli 2026 innebär bl.a. att Utbetalningsmyndigheten ska kunna påbörja arbetet med en successiv anslutning av vissa kommunala utbetalningar till Utbetalningsmyndighetens verksamhet (prop. 2025/26:161, bet. 2025/26:FiU43, rskr. 2025/26:282). Anslaget ökas därför med

15 000 000 kronor 2027. Anslaget beräknas därefter öka med 20 000 000 kronor 2028 och 25 000 000 kronor 2029.

Till följd av förslagen i propositionen Avveckling av Utbetalningsmyndighetens system med transaktionskonto kommer Utbetalningsmyndigheten inte längre att ansvara för att betala bankavgifter och avgifter till tekniska leverantörer (prop.

2025/26:277, bet 2026/27:FiU7, rskr. 2026/27:10). Mot denna bakgrund minskas anslaget fr.o.m. 2027 med 133 000 000 kronor. De medel som skulle ha tillförts Utbetalningsmyndigheten återförs till myndigheterna som fortsatt kommer att ha kostnader för bankavgifter och tekniska leverantörer. Anslagen 1:1 Skatteverket, 2:1 Försäkringskassan, 2:1 Pensionsmyndigheten och 1:7 Centrala studiestödsnämnden tillförs medel om sammanlagt 133 000 000 kronor.

Regeringen föreslår att 276 759 000 kronor anvisas under anslaget för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 284 730 000 kronor respektive 294 263 000 kronor.

101

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 2 Bilaga 1

Bilaga 1

Statsförvaltningens utveckling

Innehållsförteckning

1	Inledning .............................................................................................................................			2
2	Personalstrukturen i staten...............................................................................................			2
	2.1	Anställda i staten....................................................................................................		3
		2.1.1 Utbildningsbakgrund bland de anställda..............................................		4
		2.1.2	Åldersstrukturen ......................................................................................	4
		2.1.3	Nybeviljade ålderspensioner ..................................................................	5
		2.1.4	Nybeviljade delpensioner .......................................................................	6
		2.1.5 Könsfördelningen på ledande befattningar .........................................		7
		2.1.6 Anställda med utländsk bakgrund.........................................................		9
		2.1.7	Personalrörligheten ...............................................................................	11
	2.2	Sjukfrånvaro i staten............................................................................................		12
		2.2.1 Sjukfrånvaron vid statliga myndigheter..............................................		12
		2.2.2 Sjukfrånvaron i staten jämfört med andra sektorer .........................		13
		2.2.3	Nybeviljade sjukpensioner ...................................................................	14
		2.2.4 Anmälningar enligt det statliga personskadeavtalet .........................		15
	2.3	Lönenivåer och löneutveckling .........................................................................		15
		2.3.1	Löneutvecklingen i staten.....................................................................	15
		2.3.2 Utvecklingen av genomsnittliga löner ................................................		15
		2.3.3 Löneskillnader mellan kvinnor och män ...........................................		16
		2.3.4	Genomsnittlig löneutveckling..............................................................	17
		2.3.5	Ett partsgemensamt arbete ..................................................................	17
		2.3.6 Närmare om grupperingsnivån (svårighetsgrad) ..............................		17

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 2 Bilaga 1

1 Inledning

I denna bilaga lämnas en mer detaljerad redogörelse av personalstrukturen inom staten och kompletterande information om uppföljningen av regeringens delmål för de statliga arbetsgivarna.

2 Personalstrukturen i staten

Ansvaret för den statliga arbetsgivarpolitiken har till stor del delegerats till de statliga myndigheterna. Den långtgående delegeringen innebär att myndigheterna, utifrån sina uppgifter, har en betydande frihet bl.a. när det gäller kompetensförsörjning, kompetensutveckling, löne- och andra anställningsvillkor, arbetsmiljö och arbetet med den statliga värdegrunden.

För att regeringen ska kunna följa utvecklingen av kompetensförsörjningen lämnar myndigheterna varje år sedan 1997 en redovisning av sin kompetensförsörjning till regeringen. Från och med 2003 sker denna redovisning i myndigheternas årsredovisningar.

Myndigheterna ska genom sin kompetensförsörjning säkerställa att relevant kompetens finns för att fullgöra sina uppgifter och för att tillgodose sina behov på både kort och lång sikt. Myndigheterna ska vidare systematiskt analysera vilken kompetens som behövs för att de ska klara sina nuvarande och framtida uppgifter.

I det följande redovisas all individbaserad statistik uppdelad på kön, i den mån sådana uppgifter är tillgängliga. Följande definitioner används för redovisningen:

–Ledningskompetens avser personal med ett formellt personalansvar som har till uppgift att planera och leda en myndighets verksamhet på olika nivåer, oavsett om uppgifterna avser kärn- eller stödkompetens.

–Kärnkompetens avser personal med sakområdeskompetens inom myndighetens verksamhetsområde.

–Stödkompetens avser personal med en stödfunktion åt personal med lednings- eller kärnkompetens inom myndighetens verksamhetsområde.

–Personer med utländsk bakgrund avser, i enlighet med Statistiska centralbyråns (SCB) definition, personer som är utrikes födda eller personer som är födda i Sverige och vars båda föräldrar är utrikes födda.

Uppföljningen av utvecklingen i staten redovisas fr.o.m. 2008 enligt den internationella klassifikationen Classification of the Functions of Government (COFOG) och syftar till att redovisa sektorns uppgifter efter deras funktion och ändamål.

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 2 Bilaga 1

2.1Anställda i staten

Anställda i staten september 2025

Siffrorna inom parentes avser september 2020.

Antalet anställda i staten uppgick till 300 914 (267 670), vilket innebar en ökning med 8 450 jämfört med 2024. Bland månadsavlönade statsanställda hade 96 procent av kvinnorna och 96 procent av männen en heltidsanställning. Andelarna var oförändrade jämfört med 2024. Heltidsanställning är således norm inom statsförvaltningen. Staten är den sektor som har jämnast könsfördelning på arbetsmarknaden. Andelen kvinnor uppgick till 53 procent. Det var samma andel som 2024. Andelen tillsvidareanställningar med månadslön uppgick till 82 procent (79 procent). Av kvinnorna hade 83 procent (81 procent) en tillsvidareanställning. Motsvarande andel för männen var 80 procent (76 procent). Av de anställda var 15 procent

(17 procent) visstidsanställda med månadslön. Av kvinnorna hade 14 procent

(15 procent) en visstidsanställning med månadslön. Motsvarande andel var 17 procent

(19 procent) bland männen. Omkring 3 procent (4 procent) av de anställda hade en anställning med betings-, dag- eller timavlöning. Bland kvinnorna var andelen med en sådan anställning 3 procent (4 procent) och bland männen 3 procent (5 procent).

Nedan redovisas fördelningen av de statsanställda totalt per kompetenskategori och könsfördelningen inom respektive kategori (procent). Siffrorna inom parentes avser 2020:

–ledningskompetens 8 (8), varav kvinnor 48 (45) och män 52 (55)

–kärnkompetens 66 (67), varav kvinnor 51 (51) och män 49 (49)

–stödkompetens 25 (25), varav kvinnor 60 (61) och män 40 (39)

–oklassade 1 (1), varav kvinnor 44 (50), varav kvinnor 56 (50).

Totalt sett överensstämde fördelningen 2025 i stort med 2024.

Den till antalet största ökningen av anställda mellan september 2024 och september 2025 stod Försvarsmakten för, med 3 112 anställda (11 procent). Den näst största ökningen stod Kriminalvården för, som växte med 1 679 anställda (9 procent), följt av Polismyndigheten som växte med 1 191 anställda (3 procent).

Umeå universitet stod för den största minskningen, med 256 personer (-5 procent), följt av Stockholms universitet som stod för en minskning med 250 anställda (-4). Även timanställda ingår i beräkningen.

I september 2025 hade 5 myndigheter (motsvarande 2 procent av 209 inräknade myndigheter) mer än 10 000 anställda, 45 (22 procent) 1 000–9 999 anställda, 74 (35 procent) 200–999 anställda, 51 (25 procent) 50–199 anställda och

34 (16 procent) färre än 50 anställda.

Flest anställda fanns i COFOG-gruppen Utbildning (25,8 procent), och därefter i fallande ordning i grupperna Samhällsskydd och rättskipning (24 procent), Försvar (13,9 procent), Socialt skydd m.m. (13,8 procent), Näringslivsfrågor (11,2 procent), Allmän offentlig förvaltning (10,3 procent) och Fritidsverksamhet, kultur och religion (mindre än 1 procent).

Tidsbegränsade anställningar inom staten grundar sig till stor del på arbetets karaktär eller förutsättningar och ska ha stöd i lag, förordning eller kollektivavtal. Som exempel kan nämnas universitet och högskolor, som har både författningsreglerade och kollektivavtalsreglerade meriteringsanställningar, och soldater och sjömän, vars

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 2 Bilaga 1

anställningar regleras i både lag och kollektivavtal, samt notariernas författningsreglerade anställningar inom Sveriges Domstolar. Bland de tidsbegränsade anställda ingår bl.a. de som har en provanställning, de som fått möjligheten till tjänstledighet för att prova en annan statlig anställning och chefer för myndigheter som anställs av regeringen för en bestämd tid.

Andelen tidsbegränsade anställningar skiljer sig åt mellan olika myndigheter. Den högsta andelen tidsbegränsat anställda finns inom universiteten och högskolorna. Även andelen visstidsanställningar med timavlöning skiljer sig åt mellan myndigheterna.

2.1.1Utbildningsbakgrund bland de anställda

Av de som 2025 var anställda inom den statliga sektorn hade ca 80 procent eftergymnasial utbildning. Både inom staten och på arbetsmarknaden i stort är andelen kvinnor med eftergymnasial utbildning högre än motsvarande andel för män. För befolkningen som helhet i åldern 16–74 år uppgick andelen med eftergymnasial utbildning till ca 40 procent 2025.

Bland de anställda i staten har kvinnor sedan nio år tillbaka en något högre genomsnittlig utbildningsnivå än män. Det beror på att fler kvinnor än män anställts i staten de senaste åren och att nyanställda generellt sett har en hög utbildningsnivå.

Det finns fortsatt skillnader mellan män och kvinnor när det gäller vilka utbildningsområden som är vanligast. Inom kategorin eftergymnasial utbildning är juridik och rättsvetenskap, företagsekonomi samt handel och administration vanligast bland statsanställda kvinnor. Bland statsanställda män med eftergymnasial utbildning är polisutbildning och militärutbildning vanligast.

2.1.2Åldersstrukturen

Åldersstrukturen i staten 2025 var på det stora hela oförändrad jämfört med 2020.

Åldersgruppen under 35 år utgjorde 24 procent av det totala antalet anställda. Andelen kvinnor och andelen män i åldersgruppen uppgick till 24 respektive 25 procent av det totala antalet kvinnor respektive män i staten.

Åldersgruppen 35–44 år utgjorde 25 procent av det totala antalet anställda. Andelen kvinnor och andelen män i åldersgruppen uppgick till 26 respektive 24 procent av det totala antalet kvinnor respektive män i staten.

Åldersgruppen 45–54 år utgjorde 26 procent av det totala antalet anställda. Andelen kvinnor och andelen män i åldersgruppen uppgick till 26 respektive 25 procent av det totala antalet kvinnor respektive män i staten.

Åldersgruppen 55–65 år utgjorde 23 procent av det totala antalet anställda. Andelen kvinnor och andelen män i åldersgruppen uppgick till 22 respektive 23 procent av det totala antalet kvinnor respektive män i staten.

Åldersgruppen över 65 år utgjorde 2 procent av det totala antalet anställda. Andelen kvinnor och andelen män i åldersgruppen uppgick till 2 procent av det totala antalet kvinnor respektive män i staten.

Genomsnittsåldern uppgick 2025 till 44 år. Medelåldern var 45 år för kvinnor och

44 år för män. Genomsnittsåldrarna för de olika kompetenskategorierna var 50 år för ledningskompetens, 43 år för kärnkompetens och 47 år för stödkompetens. Inom grupperna ledningskompetens och stödkompetens har genomsnittsåldern ökat något.

Anm.: Eftersom arbetskraftsundersökningarna (AKU) är en urvalsundersökning är samtliga uppskattningar behäftade med osäkerhet. Skattningen av utfallet i åldersgruppen 66–74 år uppgår till ca 1 procent utifrån en skattning för totalen då antalet svarande inom staten är få och osäkerheten anses vara hög. Källa: Statistiska centralbyrån. 2.1.3 Nybeviljade ålderspensioner År 2025 beviljades 4 635 förmånsbestämda ålderspensioner enligt det statliga tjänstepensionsavtalet. Det är något fler än 2024 (se diagram 2.2). Antalet nybeviljade ålderspensioner per år har dock minskat successivt sedan 2016, men ökade under 2021 och 2022. 5

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 2 Bilaga 1

Antalet anställda som har månadslön och är 67 år eller äldre fortsatte att öka och uppgick till 3 734 anställda 2025. Det var en ökning med 7 procent jämfört med 2024. Den största ökningen var bland män inom kompetenskategorin kärnkompetens. Fördelningen efter kompetenskategori redovisas i tabell 2.1.

Tabell 2.1 Antal anställda med månadslön 67 år eller äldre fördelade efter kompetenskategori

Antal

	2023	2024	2025
Ledningskompetens	169	176	206

Kärnkompetens	2 311	2 465	2 575
Stödkompetens	569	663	775

Oklassade	210	178	178

Summa	3 259	3 482	3 734

varav kvinnor	1 280	1 315	1 457

varav män	1 979	2 167	2 277

Källa: Arbetsgivarverket.

Staten har ett något äldre personalstyrka än arbetsmarknaden i övrigt (se diagram 2.1). I åldersgrupperna 55–65 och 65–74 år, har andelen statligt anställda ökat 2025 i förhållande till arbetsmarknaden i övrigt.

Diagram 2.1 Åldersstrukturen i staten och på arbetsmarknaden totalt 2025, andel fast anställda av de sysselsatta i arbetskraften

Procent

35,0

30,0

25,0

20,0

15,0

10,0

5,0

0,0

15–34 år	35–44 år		45–54 år	55–65 år		66–74 år
		Arbetsmarknaden			Staten

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 2 Bilaga 1

Diagram 2.2 Anställda som beviljats ålderspension 2016–2025

Antal

6000

5000

4000

3000

2000

1000

0
0
15	16	17	18	19	20	21	22	23	24	25
		Kvinnor				Män			Totalt

Källa: Statens tjänstepensionsverk.

Lika stora andelar kvinnor och män tog ut ålderspension under 2025. Allt fler av de statligt anställda tar ut ålderspensionen senare och genomsnittsålder för uttag av ålderspension har ökat kontinuerligt sedan 2020 och under 2025 var den 66 år och tre månader för kvinnor och 66 år och 4 månader för män. Det totala uttaget ökade under 2025 med 23 procent jämfört med 2024. Antalet som tog ut sin ålderspension vid 66 år eller senare ökade under 2025 med 44 procent. Under 2025 var det åtta procent fler män än kvinnor som tog ut sin ålderspension före 65 års ålder och fyra procent fler kvinnor än män som tog ut den från 65 års ålder och senare.

Det är fortsatt relativt stora skillnader mellan de olika COFOG-grupperna när det gäller uttag av pension för personer som har haft anställningar med 65 år som ålder för beräkning av målpension. Under 2025 valde 37 procent av de statsanställda i gruppen Samhällsskydd och rättskipning att påbörja uttaget före månaden då de fyllde 65 år, medan 60 procent påbörjade sitt uttag efter denna månad. Bland statsanställda i gruppen Utbildning påbörjade 13 procent sitt uttag före denna månad och 83 procent efter.

För de statligt anställda kompenserar tjänstepensionen för de intjänandetak som finns i den allmänna pensionen för inkomster som överstiger 7,5 inkomstbasbelopp. Av de som 2025 påbörjade uttag av ålderspension efter att ha haft en anställning med 65 år som pensionsålder, var det ca 54 procent av männen och ca 40 procent av kvinnorna som hade ett pensionsunderlag som översteg intjänandetaket.

2.1.4Nybeviljade delpensioner

År 2025 nybeviljades 996 delpensioner enligt avtalet om delpension för arbetstagare hos staten. Det är något fler än 2024. Av de som nybeviljades delpension under 2025 var 60 procent kvinnor och 40 procent män.

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 2 Bilaga 1

Diagram 2.3 Nybeviljade delpensioner 2016–2025

Antal

1400

1200

1000

800

600

400

200

0
0
15	16	17	18	19	20	21	22	23	24	25
		Kvinnor				Män			Totalt

Källa: Statens tjänstepensionsverk.

Under 2025 var det 85 procent av männen och 90 procent av kvinnorna som beviljades delpension med en omfattning upp till 20 procent. Män har haft en högre andel nybeviljade delpensioner på 50 procent under hela tidsperioden sedan delpensionsavtalet infördes. Det är vanligare att anställda inom COFOG-gruppen Utbildning beviljas delpensioner med en omfattning på 50 procent. I denna grupp beviljades 27 procent delpension på 50 procent jämfört med 3 procent i gruppen Allmän offentlig förvaltning.

Delpensionsavtalet upphörde 2024 med övergångsbestämmelser för att nya delpensioner kan beviljas för anställda födda innan 1966 vilket innebär att dessa kan beviljas till och med 2030 då personer födda 1965 fyller 65 år.

2.1.5Könsfördelningen på ledande befattningar

Andelen kvinnor och män på ledande befattningar i staten är jämn. Den totala andelen kvinnor på ledande befattningar uppgick till 48,3 procent 2025, vilket kan jämföras med 48 procent 2024. Antalet kvinnor och män med uppgift att planera och leda myndighetens verksamhet på olika nivåer uppgick 2025 till 22 442, varav 10 849 var kvinnor och 11 593 var män.

Av diagram 2.4 framgår den totala fördelningen av kvinnor och män på ledande befattningar 2016–2025.

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 2 Bilaga 1

Diagram 2.4 Fördelningen av kvinnor och män med uppgift att planera och leda myndighetens verksamhet på olika nivåer

Procent

100

16	17	18	19	20	21	22	23	24	25
			Kvinnor				Män
			Kvinnor				Män

Källa: Arbetsgivarverket.

Fördelningen av kvinnor och män bland myndighetschefer som anställs av regeringen

År 2025 anställde regeringen totalt 39 myndighetschefer, varav 20 (51 procent) var kvinnor och 19 (49 procent) var män. Förändringar i myndighetsstrukturen kan påverka det totala antalet myndighetschefer som regeringen anställer. I tabell 2.2 framgår fördelningen av kvinnor och män bland de myndighetschefer som anställts av regeringen. Den 30 juni 2026 var könsfördelningen bland myndighetscheferna jämn. Andelen kvinnor bland myndighetscheferna uppgick till 46 procent, vilket var marginellt lägre i förhållande till föregående år, då andelen kvinnor uppgick till

47 procent.

Tabell 2.2 Fördelningen den 30 juni 2026 av kvinnor och män bland myndighetschefer som anställs av regeringen

Antal

	Kvinnor	Män	Totalt
Generaldirektörer	45	63	108
Landshövdingar	14	7	21

Rektorer1	12	19	31
Överintendenter	4	3	7

Övriga titlar2	14	14	28
Myndighetschefer totalt3	89	106	195

1Regeringen anställer rektorer vid statliga universitet och högskolor efter förslag från lärosätets styrelse.

2Här ingår myndighetschefer med andra eller unika titlar såsom direktörer, ordförande och rikspolischef.

3Inklusive vikarierande myndighetschefer.

Av diagram 2.5 framgår fördelningen av kvinnor och män bland de myndighetschefer som anställdes av regeringen 2006–2025.

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 2 Bilaga 1

Diagram 2.5 Fördelningen av kvinnor och män bland myndighetschefer som anställts av regeringen

Antal

250

200

150

100

0 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26

Kvinnor	Män		Totalt

2.1.6Anställda med utländsk bakgrund

Andelen med utländsk bakgrund i staten fortsätter att öka och uppgick 2025 till

21,3 procent. Det var en marginell ökning med 0,1 procentenhet jämfört med 2024. Andelen med utländsk bakgrund ökade mest inom verksamhetsområdet Utbildning. Bland de nyanställda i staten hade 26 procent utländsk bakgrund 2025, vilket var en minskning med 1,4 procentenheter jämfört med 2024. Andelen nyanställda med utländsk bakgrund minskade för första gången på fem år.

År 2025 uppgick den andel av de nyanställda kvinnorna som hade utländsk bakgrund till 26,0 procent, vilket var en minskning med 0,9 procentenheter jämfört med 2024. Bland männen uppgick motsvarande andel till 26 procent, vilket var en minskning med 1,9 procentenheter.

Av diagram 2.6 framgår andelen med utländsk bakgrund bland anställda i staten totalt, respektive nyanställda.

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 2 Bilaga 1

Diagram 2.6 Andelen med utländsk bakgrund för staten totalt, nyanställda, förvärvsarbetande 20–64 och för befolkningen i arbetsför ålder

Procent


16	17		18	19	20	21	22	23	24	25
		Staten totalt					Nyanställda i staten
		Staten totalt					Nyanställda i staten
		Förvärvsarbetande 20–64 år					Befolkningen 20–64 år
		Förvärvsarbetande 20–64 år					Befolkningen 20–64 år

Källor: Arbetsgivarverket och Statistiska centralbyrån.

Statsanställda med utländsk bakgrund inom olika kompetenskategorier fördelat på kön

Andelen anställda med utländsk bakgrund varierar mellan olika delar av statsförvaltningen, bl.a. beroende på verksamhetens karaktär och krav på svenskt medborgarskap som följer av viss lagstiftning, t.ex. lagen (1994:260) om offentlig anställning. I tabell 2.3 redovisas andelen anställda med utländsk bakgrund fördelat på COFOG-grupper och kön. Andelen med utländsk bakgrund ökade inom kompetenskategorierna ledningskompetens och stödkompetens. Inom kompetenskategorin kärnkompetens var andelen oförändrad.

Tabell 2.3 Andelen kvinnor respektive män med utländsk bakgrund inom staten totalt och per kompetenskategori

	2016		2025		Jämfört med 2024
	Kv.	Män	Kv.	Män	Kv.	Män

Staten totalt	18,5	17,8	21,6	20,9	+0,1	0

Ledningskompetens	9,8	7,8	12,3	11,8	+0,1	+0,2

Kärnkompetens	20,7	20,5	24,5	23,7	+0,1	-0,1

Stödkompetens	15,5	13,6	17,5	16,2	-0,1	+0,3

Anm.: Staten totalt avser individer med månadsavlönad anställning hos obligatoriska medlemmar i Arbetsgivarverket. Timavlönade m.fl. ingår inte.

Källa: Arbetsgivarverket.

Tabell 2.4 Andelarna kvinnor och män i procent med utländsk bakgrund fördelade på COFOG-grupper 2025 jämfört med 2024

	2025		2024
	Kv.	Män	Kv.	Män

Allmän offentlig förvaltning	16,9	14,2	16,5	14,3

Försvar	9,1	6,2	9,1	6,2
Samhällsskydd och rättskipning	14,1	16,0	14,1	15,7

Näringslivsfrågor	14,4	14,2	14,3	13,8

Fritidsverksamhet, kultur och religion	19,6	18,7	19,7	18,0

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 2 Bilaga 1

	2025		2024
Utbildning	33,6	40,2	33,2	39,6

Socialt skydd m.m.	26,6	33,8	26,1	32,9

Totalt	21,6	20,9	21,5	20,9

Anm.: Uppgifterna i tabellen baseras på alla anställda med månadsavlönad anställning hos Arbetsgivarverkets obligatoriska medlemmar. Timavlönade m.fl. ingår inte.

Källa: Arbetsgivarverket.

Av tabell 2.4 framgår att den högsta andelen anställda med utländsk bakgrund finns inom gruppen Utbildning (36,5 procent). Det är också denna grupp som har flest antal anställda. Inom gruppen finns också flest nyanställda med utländsk bakgrund

(53,9 procent). Universitetens och högskolornas verksamheter karakteriseras av internationellt samarbete inom både forskning och utbildning, och rekryteringar internationellt. Det förklarar den relativt höga andelen anställda med utländsk bakgrund inom den gruppen.

Andelen anställda med utländsk bakgrund ökade inom de flesta COFOG-grupper 2025 jämfört med 2024. Inom gruppen Försvar var andelen med utländsk bakgrund dock oförändrad. Inom flera av COFOG-grupperna bl.a. Försvar förutsätts svenskt medborgarskap. Detta krav kan antas påverka andelen anställda med utländsk bakgrund inom dessa grupper.

2.1.7Personalrörligheten

Mellan september 2024 och september 2025 uppgick personalrörligheten i staten till ca 9 procent. Det innebär att rörligheten minskade med en procentenhet jämfört med perioden september 2023 och september 2024. Med personalrörlighet avses här nyanställningar och avgångar, oavsett om det skett inom staten eller i förhållande till andra arbetsmarknadssektorer.

Diagram 2.7 Personalrörlighet fördelad på kompetenskategorier, ålder och kön

Procent

18
16
14
12
10
8
6
4
2
0
Samtliga	Kvinnor	Män	>35 år	35–44 år	45–54 år	54 år<
	Ledningskompetens		Kärnkompetens		Stödkompetens

Källa: Arbetsgivarverket.

I likhet med tidigare år var personalrörligheten högre bland anställda under 35 år, för att sedan avta med stigande ålder (se diagram 2.7) Personalrörligheten fortsätter att vara högre inom kompetenskategorierna kärn- och stödkompetens än inom kategorin ledningskompetens.

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 2 Bilaga 1

2.2Sjukfrånvaro i staten

2.2.1Sjukfrånvaron vid statliga myndigheter

Arbetsgivarverket har gjort en sammanställning av sjukfrånvaron i staten utifrån myndigheternas årsredovisningar för 2025.

Enligt sammanställningen uppgick sjukfrånvaron i staten till 3,5 procent av den ordinarie arbetstiden 2025, vilket var en minskning med 0,1 procentenhet jämfört med 2024 (se diagram 2.8). Av 203 statliga myndigheter hade närmare hälften,

96 myndigheter, en lägre sjukfrånvaro 2025 än 2024, medan 63 myndigheter hade en högre sjukfrånvaro. Sjukfrånvaron var oförändrad för 44 av myndigheterna.

Sjukfrånvaron uppgick 2025 till 4,5 procent för kvinnor och 2,5 procent för män, vilket innebar en minskning med 0,1 procentenhet för kvinnor och oförändrat för män jämfört med 2024. För anställda i åldersgruppen yngre än 30 år uppgick sjukfrånvaron till 2,7 procent av gruppens sammanlagda ordinarie arbetstid. I åldersgruppen 30–49 år var sjukfrånvaron 3,4 procent och i gruppen 50 år och äldre var sjukfrånvaron 4,1 procent. Sjukfrånvaron minskade i alla åldersgrupper förutom åldersgruppen 30–49 år, där andelen var i stort sett oförändrad jämfört med 2024.

Diagram 2.8 Sjukfrånvaron totalt och uppdelat på kön

Procent

16	17	18	19	20	21	22	23	24	25
		Kvinnor			Män			Totalt
		Kvinnor			Män			Totalt

Källa: Arbetsgivarverket.

Itabell 2.5 redovisas sjukfrånvaron inom de olika COFOG-grupperna. Sjukfrånvaron minskade inom samtliga COFOG-grupper förutom i myndigheter inom gruppen Samhällsskydd och rättsskipning. Myndigheter inom gruppen Försvar hade den lägsta totala sjukfrånvaron på 2,2 procent. Myndigheter inom gruppen Socialt skydd m.m. uppvisade den högsta sjukfrånvaron på 5,6 procent.

Tabell 2.5 Sjukfrånvaro inom olika COFOG-grupper fördelat på kön

Procent

COFOG-grupp	2023		2024		2025
	Kv.	Män	Kv.	Män	Kv.	Män

Allmän offentlig förvaltning	4,5	2,4	4,4	2,4	4,2	2,3

Försvar	3,7	1,9	3,6	1,8	3,3	1,7

Samhällsskydd och rättskipning	5,5	3,4	5,2	3,2	5,2	3,2

Näringslivsfrågor	4,6	2,6	4,3	2,3	4,1	2,3

Fritidsverksamhet, kultur och religion	4,3	3,3	3,9	2,7	3,8	2,9

Utbildning	3,6	1,7	3,5	1,6	3,4	1,6

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 2 Bilaga 1

COFOG-grupp	2023		2024		2025
Socialt skydd m.m.	6,1	4,4	6,6	4,5	6,3	4,4

Totalt	4,7	2,6	4,6	2,5	4,5	2,5

Källa: Arbetsgivarverket.

Av diagram 2.9 framgår att bland myndigheter med 1 000 årsarbetskrafter eller fler hade 23 av 203 myndigheter en lägre sjukfrånvaro 2025 än under 2024. Sjukfrånvaron minskade för 55 myndigheter med minst 50 men färre än 1 000 årsarbetskrafter. Bland myndigheter med färre än 50 årsarbetskrafter hade 18 myndigheter en minskad sjukfrånvaro.

Diagram 2.9 Förändring i sjukfrånvaron vid statliga myndigheter mellan 2024 och 2025

Antal

120

100


Små mynd. < 50		Mellanstora mynd. 50– Stora mynd. >999		Totalt
årsarb.		999 årsarb.	årsarb.
	Minskat		Oförändrat	Ökat

Anm.: Enligt förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag ska uppgift om sjukfrånvaro inte lämnas om antalet anställda är färre än tio.

Källa: Arbetsgivarverket.

2.2.2Sjukfrånvaron i staten jämfört med andra sektorer

I SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU) jämförs sjukfrånvaron i olika arbetsmarknadssektorer. Definitioner och mätmetoder skiljer sig mellan AKU och sjukfrånvarouppgifterna i myndigheternas årsredovisningar, som Arbetsgivarverket sammanställer. Av den anledningen är uppgifterna enligt AKU inte jämförbara med Arbetsgivarverkets redovisning. I diagram 2.10 redovisas den genomsnittliga sjukfrånvaron i den kommunala, den privata och den statliga sektorn enligt AKU uppdelad på kvinnor och män.

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 2 Bilaga 1

Diagram 2.10 Sjukfrånvaron enligt Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökningar

Procent

10,0

9,0

8,0

7,0

6,0

5,0

4,0

3,0

2,0

1,0

0,0

16	17	18	19	20	21	22	23	24	25
	Kommun, kvinnor			Kommun, män				Privat, kvinnor
	Kommun, kvinnor			Kommun, män				Privat, kvinnor
	Privat, män			Stat, kvinnor				Stat, män
	Privat, män			Stat, kvinnor				Stat, män

Anm.: AKU är en urvalsundersökning och det s.k. osäkerhetstalet påverkas av urvalens storlek. Staten är den minsta sektorn på arbetsmarknaden och har därmed störst osäkerhetstal.

Källa: Arbetsgivarverket utifrån underlag från Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökningar.

AKU visar att den genomsnittliga sjukfrånvaron ökade inom samtliga arbetsmarknadssektorer 2025 förutom inom staten där sjukfrånvaron minskade för båda könen. Trenderna i hur sjukfrånvaron minskar eller ökar mellan åren följer oftast respektive sektor snarare än kön. Den genomsnittliga sjukfrånvaron under perioden inom de olika sektorerna var högre för kvinnor än män. I likhet med tidigare år hade den statliga sektorn under den aktuella perioden totalt en lägre genomsnittlig sjukfrånvaro jämfört med övriga arbetsmarknadssektorer. Det kan förklaras av att staten har en större andel anställda med tjänstemannayrken.

2.2.3Nybeviljade sjukpensioner

Sjukpension är en förmån enligt det statliga tjänstepensionsavtalet som kan beviljas om Försäkringskassan har beslutat om sjukersättning eller aktivitetsersättning med omfattningen 25–100 procent. År 2025 nybeviljades 139 sjukpensioner, vilket var något färre än 2024. För en tioårsöversikt över utvecklingen av nybeviljade sjukpensioner (se diagram 2.11).

Diagram 2.11 Anställda som har beviljats sjukpension 2016–2025

Antal

300

250

200

150

100

0


15	16	17		18	19	20	21	22	23	24	25
			Kvinnor				Män			Totalt

Källa: Statens tjänstepensionsverk.

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 2 Bilaga 1

Det finns en tydlig skillnad mellan könen beträffande antalet nybeviljade sjukpensioner. År 2025 var en tre fjärdedelar kvinnor och en fjärdedel män. Nästan 60 procent av de nybeviljade sjukpensionerna var på heltid (63 procent kvinnor och 54 procent män).

Medianåldern för att beviljas sjukpension under 2025 var för kvinnor, 60 år, och för män, 60 år och 10 månader.

2.2.4Anmälningar enligt det statliga personskadeavtalet

Antalet anmälningar enligt personskadeavtalet (PSA) ökade med ca 4 procent 2025 jämfört med 2024 (se diagram 2.12). Andelen som avsåg män uppgick 2025 till

52 procent, vilket var en minskning med 0,4 procentenheter jämfört med 2024.

Diagram 2.12 Anmälningar enligt PSA

Antal

6 000

5 000

4 000

3 000

2 000

1 000

16	17	18	19	20	21	22	23	24	25
		Kvinnor			Män			Totalt

Källa: Arbetsgivarverket.

2.3Lönenivåer och löneutveckling

2.3.1Löneutvecklingen i staten

Arbetsgivarverket ingår som arbetsgivarpart avtal på statens vägnar med de fackliga parterna Offentliganställdas Förhandlingsråds förbundsområden inom det statliga förhandlingsområdet sammantagna (OFR/S,P,O), Sveriges Akademikers Centralorganisation Staten (Saco-S) samt Seko, service- och kommunikationsfacket (Seko).

Nuvarande ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (RALS) gäller tills vidare med Saco-S. Arbetsgivarverket har med OFR/S,P,O respektive med Seko slutit avtal som omfattar tiden fr.o.m. den 1 oktober 2025 t.o.m. den 30 september 2027.

2.3.2Utvecklingen av genomsnittliga löner

Sedan ramanslagsreformen 1994 har löneutvecklingen i staten relativt väl följt löneutvecklingen på arbetsmarknaden i stort (se diagram 2.13)

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 2 Bilaga 1

Diagram 2.13 Utvecklingen av genomsnittliga löner i olika sektorer på arbetsmarknaden

Index 1994=100

300

250

200

150

100

0 94 95 96 97 98 99 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25

Kommuner	Regioner		Statlig sektor	Privat sektor

Anm.: Uppgifter avser nominella löner och är resande med hänsyn till strukturella förändringar i utbildningsnivå, ålder och kön.

Källa: Statistiska centralbyrån.

Mellan 1994–2025 ökade lönerna inom den statliga sektorn med 282,9 procent, inom regionerna med 294,3 procent, inom kommunerna med 257,2 procent och inom den privata sektorn med 278,3 procent. Inom den privata sektorn ökade lönen med 281,1 procent för tjänstemän och med 253,3 procent för arbetare.

2.3.3Löneskillnader mellan kvinnor och män

Beräknat på heltidslön hade män inom staten i genomsnitt 4,4 procent högre lön än kvinnor, vilket var en marginell minskning med drygt 0,3 procentenheter jämfört med 2024. Löneskillnaderna kan till stor del förklaras av strukturella faktorer. Den faktor som påverkar lönen mest är arbetsuppgifternas komplexitet och självständighet. Komplexitet och självständighet mäts genom grupperingsnivå i BESTA, som är ett klassificeringssystem för att dela in statliga befattningar efter arbetsuppgifternas innehåll och grupperingsnivå. När hänsyn tas till dessa mätbara faktorer kvarstår en skillnad som inte kan förklaras av tillgänglig information i statistiken, den s.k. oförklarade löneskillnaden. Den skillnaden uppgick till 0,8 procent i september 2025, vilket var oförändrat jämfört med 2024.

I regressionsanalysen av den partsgemensamma lönestatistiken, som syftar till att analysera vilka faktorer som kan förklara löneskillnaderna mellan män och kvinnor, ingår alla myndigheter under regeringen. Arbetsgivarverkets frivilliga medlemmar eller myndigheter som sorterar under riksdagen ingår inte i det statistiska materialet. Materialet omfattar samtliga anställda som har en månadslön och som arbetar minst 40 procent. Myndighetschefer, vars löner beslutas av regeringen, har dock uteslutits.

År 2025 var mäns genomsnittliga heltidslön 2 035 kronor högre än motsvarande lön för kvinnor.

Den genomsnittliga månadslönen uppgick till 45 174 kronor. För kvinnor uppgick den genomsnittliga månadslönen till 44 248 kronor och för män 46 219 kronor. Den faktor som har störst påverkan på den totala löneskillnaden är fortsatt att kvinnor och män i olika omfattning arbetar med olika arbetsuppgifter och på olika nivåer i myndigheterna.

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 2 Bilaga 1

2.3.4Genomsnittlig löneutveckling

Arbetsgivarverkets medlemmar hade vid mättillfället i september 2025 genomfört den sista lönerevisionen enligt RALS 2023–2025 och slutfört den årliga lönerevisionen för motsvarande period i Saco-S tillsvidareavtal. De flesta medlemmar hade en revisionsperiod om 12 månader och den genomsnittliga revisionsperioden för hela staten var 10,1 månader. Löneutvecklingen under 2025 uppgick till 3,4 procent för kollektivet inom det statliga avtalsområdet (beräknad som årstakt). Det innebar en minskning med 0,9 procentenheter jämfört föregående år. Under 2025 var löneutvecklingen för försvaret samt samhällsskydd och rättsskipning högst och uppgick till 6 procent respektive 5,6 procent.

För statsanställda var den genomsnittliga löneutvecklingen i årstakt för identiska individer, 4,9 procent 2025. Att löneutvecklingen för identiska individer kan vara större än den kollektiva löneutvecklingen beror framför allt på att individer som avslutar sin anställning oftare har en högre lönenivå än individer som börjar sin anställning. Den genomsnittliga löneutvecklingen (exklusive chefer) för kvinnor uppgick till 4,5 procent och för män till 5 procent. Löneutvecklingen för identiska individer som var chefer var 5,8 procent för kvinnor och 6,2 procent för män.

Antalet överenskommelser där anställda ges möjlighet att få individanpassade villkorslösningar har fortsatt ökat. Den största ökningen stod avståenden från högre lön till avsättning till tjänstepension för, och det var vanligast i åldersgruppen 50 år eller äldre.

2.3.5Ett partsgemensamt arbete

Parterna på det statliga avtalsområdet har på alla nivåer ett gemensamt ansvar för att utjämna och förhindra skillnader i löner och andra anställningsvillkor mellan kvinnor och män, som utför arbete som är att betrakta som lika eller likvärdigt. Parterna ska också främja alla medarbetares lika möjligheter att på sakliga grunder påverka sin löneutveckling. Parterna ska även beakta principerna om att utjämna och förhindra skillnader i löner och andra anställningsvillkor mellan kvinnor och män avseende medarbetare som under viss tid inte befinner sig i arbete, t.ex. föräldralediga.

De centrala parterna på det statliga avtalsområdet träffade i september 2023 en överenskommelse om att fortsatt bedriva fyra utvecklingsområden inom rådet för partsgemensamt stöd inom det statliga avtalsområdet, Partsrådet. Arbetsområdena är: Arbetsmiljö ur ett partsperspektiv, Partsgemensamt arbetsområde ett hållbart arbetsliv, Centrala parters stöd till samverkan på lokal nivå och Centrala parters stöd till lokal lönebildning. Arbetet med utvecklingsområden fortgick t.o.m. den 31 december 2025.

2.3.6Närmare om grupperingsnivån (svårighetsgrad)

För att bättre kunna analysera lönestatistiken i staten har parterna på det statliga avtalsområdet kommit överens om BESTA-systemet, som utgör en indelning av arbetsuppgifter i 64 arbetsområden och på olika grupperingsnivåer. För medarbetare finns det sex grupperingsnivåer (1–6), som anger arbetsuppgifternas omfång och komplexitet. Nivån ska också återspegla det ansvar, den självständighet, de kunskaper och de erfarenheter som krävs för att utföra arbetsuppgifterna (desto högre nivå ju större ansvar och krav på bl.a. självständighet).

År 2025 uppgick antalet anställda vid de statliga myndigheterna som klassificerades som medarbetare till 278 841. Detta exkluderar anställda chefer. Sammantaget uppgick antalet klassificerade chefer till 22 073 (se tabell 2.6).

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 2 Bilaga 1

Tabell 2.6 BESTA-klassificering efter grupperingsnivå, medarbetare (anställda exklusive chefer), 2025

Antal och procent

Grupperingsnivå	Antal	Andel kvinnor	Andel män
Nivå 1	27 977	43	57

Nivå 2	42 624	56	44

Nivå 3	98 317	57	43
Nivå 4	73 878	54	46

Nivå 5	22 705	49	51

Nivå 6	5 248	34	66
Källa: Arbetsgivarverket.