Utgiftsområde 26
Statsskuldsräntor m.m.
1
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 26
Utgiftsområde 26 – Statsskuldsräntor m.m.
Innehållsförteckning
2
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 26
1 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringens förslag:
Riksdagen anvisar anslagen för budgetåret 2027 inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. enligt tabell 1.1.
Tabell 1.1 Anslagsbelopp
Tusental kronor
Anslag
| 1:1 | Räntor på statsskulden | 30 600 000 |
| 1:2 | Oförutsedda utgifter | 10 000 |
| 1:3 | Riksgäldskontorets provisionsutgifter | 145 200 |
| Summa | 30 755 200 | |
3
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 26
2Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.
2.1Principer för utformningen av denna proposition
Vid utformningen av denna proposition har särskilda principer tillämpats med anledning av att den har beslutats av en övergångsregering. Bakgrunden till principerna redovisas närmare i finansplanen (Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 1.1).
Förslagen i denna proposition utgår från den budget som riksdagen har beslutat för 2026 efter förslag i budgetpropositionen för 2026. Beslutade ändringar i statens budget för 2026 har inte beaktats. Följande generella justeringar har gjorts för utgiftsområdena.
–Anslag som används för förvaltnings- och investeringsändamål har pris- och löneomräknats på sedvanligt sätt. Anslag som avser regelstyrda transfereringssystem har justerats utifrån ändrad makroekonomisk utveckling liksom ändrade volymer (t.ex. antal personer som omfattas).
–Anslag har justerats till följd av beslutade lagar och förordningar, internationella avtal, civilrättsligt bindande avtal eller EU-rättsakter.
–Anslag har justerats med anledning av att riksdagen beslutat om flyttar av ändamål och verksamheter mellan utgiftsområden.
–Anslag har justerats om det krävts för att nödvändiga samhällsfunktioner ska kunna upprätthållas.
–Uppenbart tillfälliga satsningar från tidigare budgetår som upphör vid utgången av 2026 har inte förlängts.
–Lagförslag som är politiskt okontroversiella och som inte kan genomföras under pågående budgetår, har inkluderats i de fall det råder politisk samsyn om förslagen.
De sedvanliga finansieringsprinciper som används vid beredningen av regeringens budgetförslag har tillämpats i enlighet med det finanspolitiska ramverket när denna proposition har tagits fram (skr. 2025/26:76, bet. 2025/26:FiU14, rskr. 2025/26:156).
Utöver förslag om anslag lämnar regeringen även förslag om beställningsbemyndiganden och andra finansiella befogenheter samt övriga förslag på finansmaktens område som kräver riksdagens ställningstagande inför det kommande budgetåret. Vid bedömningen av storleken på beställningsbemyndigandena har en prövning gjorts utifrån tidigare beslutade bemyndiganden och med hänsyn till de föreslagna anslagsnivåerna.
För att det ska vara möjligt att härleda de föreslagna preliminära utgiftsramarna för 2028 och 2029 till anslagen redovisar regeringen på sedvanligt sätt beräkningar även för det andra och tredje tillkommande året efter budgetåret. Även dessa beräkningar baseras på de ovan angivna principerna. Regeringen har dock inte tillämpat principen om förlängning av 2026 års anslagsnivå för åren efter budgetåret för åtgärder som upphör vid utgången av 2026. För åtgärder som upphör från utgången av 2027 eller senare gäller 2026 års nivå för åtgärden fram till slutåret. För permanenta åtgärder gäller 2026 års nivå tills vidare. Med hänsyn till att propositionen utformats enligt
5
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 26
principer för att lämnas av en övergångsregering är dessa beräkningar mycket osäkra som underlag för bedömning av framtida anslagsnivåer.
I enlighet med kraven i budgetlagen (2011:203) lämnar regeringen i denna proposition en resultatredovisning i förhållande till de av riksdagen beslutade målen. Mot bakgrund av de ovan angivna principerna har dock regeringen avstått från att redovisa en bedömning av måluppfyllelsen och den framtida politiska inriktningen. Hur anslagen är tänkta att användas under 2027 framgår i stället enbart av förslagen om anslag och övriga finansiella befogenheter samt av de ändamål som är kopplade till dessa under rubriken Budgetförslag.
De konsekvenser för anslagsnivån som tillämpningen av principerna har fått redovisas under rubriken Skälen för regeringens förslag för respektive anslag. Tyngdpunkten i redovisningen är konsekvenserna för anslagsnivån 2027. För åren därefter är beräkningarna mycket osäkra varför konsekvenserna inte redovisas närmare för dessa år. I tabellerna för förändringar av anslagsnivån har det inte varit praktiskt möjligt att specificera beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder på motsvarande sätt som gjordes i budgetpropositionen för 2026.
2.2Utgiftsområdets omfattning
Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. omfattar räntor på statsskulden, oförutsedda utgifter och Riksgäldskontorets provisionsutgifter i samband med upplåning och skuldförvaltning. Utgiftsområdet omfattas inte av utgiftstaket för staten.
2.3Utgiftsutveckling
Kostnaderna för statsskulden påverkas i huvudsak av skuldens storlek och räntenivåerna vid de tidpunkter som skuldinstrumenten ges ut. En del av statsskulden är exponerad mot utländsk valuta, varför valutakursrörelser också påverkar kostnaderna. För realskulden, dvs. skulden med inflationssäkrad avkastning, påverkas kostnaderna på motsvarande sätt av hur konsumentprisindex utvecklas. Därutöver kan Riksgäldskontorets upplåningsstrategi och upplåningsteknik få stora kassamässiga effekter enskilda år.
Utgifterna för utgiftsområdet beräknas uppgå till 25,5 miljarder kronor 2026 (se tabell 2.1), vilket är 1,4 miljarder kronor lägre än vad som anvisades i statens ursprungliga budget för 2026. Utgifterna för anslaget 1:1 Räntor på statsskulden beräknas bli
1,4 miljarder kronor lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten för 2026, vilket huvudsakligen är till följd av valutavinster.
För 2027 beräknas utgifterna för utgiftsområdet uppgå till 30,8 miljarder kronor, vilket är en ökning med 5,2 miljarder kronor jämfört med prognosen för 2026 och en ökning med 3,8 miljarder kronor jämfört med vad som anvisats 2026 (se tabell 2.2). Förändringen förklaras framför allt av högre inhemska räntor och valutaförluster. För 2028 och 2029 beräknas utgifterna uppgå till 46,3 respektive 23,1 miljarder kronor, vilket är 19,3 miljarder kronor högre respektive 3,9 miljarder kronor lägre än vad som anvisats 2026. Den högre nivån 2028 förklaras framför allt av högre inhemska räntor som b.la. är till följd av kostnader för inflationskompensation för realobligationer som förfaller. Under 2029 förfaller ingen realobligation vilket bidrar till att utgifterna återgår till en lägre nivå.
De beräknade utgifterna för statsskuldsräntor redovisas närmare i tabell 2.4.
6
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 26
Tabell 2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.
Miljoner kronor
| Utfall | Budget | Prognos | Förslag | Beräknat | Beräknat | |
| 2025 | 20261 | 2026 | 2027 | 2028 | 2029 | |
| 1:1 Räntor på statsskulden | 30 119 | 26 800 | 25 400 | 30 600 | 46 100 | 22 900 |
| 1:2 Oförutsedda utgifter | 4 | 10 | 4 | 10 | 10 | 10 |
| 1:3 Riksgäldskontorets provisionsutgifter | 96 | 145 | 124 | 145 | 145 | 145 |
| Totalt för utgiftsområde 26 | ||||||
| Statsskuldsräntor m.m. | 30 220 | 26 955 | 25 528 | 30 755 | 46 255 | 23 055 |
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Tabell 2.2 Förändringar av utgiftsramen 2027–2029 för utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.
Miljoner kronor
| 2027 | 2028 | 2029 | |
| Anvisat 20261 | 26 955 | 26 955 | 26 955 |
| Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | |||
| Överföring till/från andra utgiftsområden | |||
| Övrigt | 3 800 | 19 300 | -3 900 |
| Ny utgiftsram | 30 755 | 46 255 | 23 055 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2.3.1Räntor på statsskulden
Faktorer som påverkar utgifterna
Ränteutgifterna påverkas av storleken på statsskulden och statens budgetsaldo, Riksgäldskontorets upplåningsteknik, svenska och utländska räntenivåer samt den svenska kronans växelkurs mot andra valutor.
Statsskulden och statens budgetsaldo
Statsskuldens storlek förändras i takt med statens budgetsaldo och ändrade skulddispositioner m.m. En skulddisposition kan exempelvis bestå av en omvärdering av valutaskulden, dvs. lån i utländsk valuta, utifrån aktuella valutakurser.
Utfallet för statens budgetsaldo var negativt 2025. Budgetsaldot beräknas även bli negativt alla prognosåren 2026–2029 (se Förslag till statens budget, finansplan m.m., avsnitt 7.2). Som en följd därav beräknas den konsoliderade statsskulden som andel av BNP öka från 17 till 19 procent av BNP 2026 och vidare till i genomsnitt 20 procent av BNP 2027–2029.
Upplåningsteknik
Den upplåningsteknik som Riksgäldskontoret väljer kan på kort sikt få betydande effekter på ränteutgifterna, främst genom att utgifterna omfördelas över tid, t.ex. genom över- eller underkurser i samband med emissioner av statsobligationer.
Generellt gäller att förändrade marknadsräntor får genomslag först i takt med att utestående obligationer löper ut och statsskulden refinansieras. Den underliggande trenden är att effekten av den uppjustering av marknadsräntorna som skedde i mitten av 2022 gradvis ger ökade upplåningskostnader under innevarande prognosperiod. Överkurser uppstår om marknadsräntan understiger obligationens kupongränta vid emissionstillfället. Köparen av obligationen är då beredd att betala ett högre pris, eftersom detta kompenseras av en högre löpande avkastning fram till dess att obligationen förfaller. På motsvarande sätt uppstår underkurser om marknadsräntan överstiger obligationens kupongränta vid emissionstillfället.
7
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 26
Kursförluster uppstår när Riksgäldskontoret köper tillbaka obligationer och marknadsräntan vid köptillfället understiger kupongräntan. Valutakursförluster uppstår på instrument i utländsk valuta om värdet på den svenska kronan är lägre vid förfallotidpunkten än då kontraktet ingicks.
Statsskulden består av lån i svenska kronor respektive i utländsk valuta. Valutaskulden utgörs av nominella låneinstrument i utländsk valuta medan den inhemska skulden både består av nominella och reala låneinstrument. Ungefär 90 procent av statsskulden är finansierad med nominella lån i svenska kronor per den 30 september 2026. De två låneinstrument som framför allt används är statsobligationer och statsskuldväxlar.
Statsskuldväxlar har en löptid som normalt uppgår till mellan tre och tolv månader. En statsskuldväxel är ett s.k. nollkuponginstrument. Räntan utgörs av skillnaden mellan det belopp som staten får när växeln emitteras och det belopp som staten återbetalar vid förfall. Den korta löptiden på statsskuldväxlar innebär att de refinansieras relativt ofta, vilket medför att en förändring av räntenivån relativt snabbt påverkar räntekostnaderna.
Nominella statsobligationer har en fast årlig kupongränta, som betalas ut årligen med ett lika stort belopp varje gång. Normalt finns omkring tio olika statsobligationer utfärdade samtidigt, med en löptid på mellan 1 och 15 år. År 2009 emitterades dock en 30-årig obligation, 2012 en 20-årig obligation, 2020 en 25-årig obligation och 2021 en 50-årig obligation. Inledningsvis brukar kupongräntan och marknadsräntan vara ungefär densamma. När marknadsräntan förändras får det till följd att obligationer som senare emitteras inom ramen för samma lån får en över- eller underkurs. När Riksgäldskontoret emitterar obligationer med överkurs uppstår en ränteinkomst, och när emitteringen sker till underkurs uppstår en ränteutgift.
Realobligationer innebär förenklat uttryckt att köparen får en real ränta plus kompensation för inflation. Kupongräntan för realobligationer räknas upp med inflationen, liksom det lånade beloppet som återbetalas på förfallodagen. Det innebär att en stor del av räntan betalas först när lånet förfaller. I likhet med vad som gäller för nominella obligationer uppstår det i samband med detta över- och underkurser, som utöver skillnaden mellan kupongräntan och marknadsräntan även är beroende av inflationen.
Statsskulden är även till viss del exponerad mot utländsk valuta. Nivån på exponeringen styrs av de riktlinjer för statsskuldens förvaltning som årligen beslutas av regeringen. I riktlinjerna för 2023 förändrades styrningen av statsskuldens exponering i utländsk valuta, från att valutaexponeringen skulle vara oförändrad till att den ska avvecklas successivt och anta riktvärdet noll fr.o.m. 2027.
Även i de av regeringen beslutade riktlinjerna för statsskuldens förvaltning 2025 ändrades styrningen av statsskuldens sammansättning. Enligt riktlinjerna ska den utestående stocken real kronskuld minska successivt och uppgå till en målnivå på ca 80 miljarder kronor, exklusive upplupen inflationskompensation, vid utgången av 2029. De aktuella riktlinjerna leder till en ökad andel nominell kronskuld och en minskad andel real kronskuld. Enligt de tidigare gällande riktlinjerna skulle andelen realskuld långsiktigt utgöra 20 procent av statsskulden.
Ränte- och valutakursutveckling
Statsobligationsräntorna sjönk i Sverige under 2010-talet. De i ett historiskt perspektiv låga statsobligationsräntorna har därefter stigit sedan årsskiftet 2021/22 i takt med Riksbankens beslut att strama åt penningpolitiken med snabba räntehöjningar. Som en följd av Riksbankens beslutade räntesänkningar fr.o.m. maj 2024 t.o.m. oktober 2025
8
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 26
har även statsskuldväxelräntorna sjunkit. Statsobligationsräntorna påverkas i huvudsak av förväntningarna om hur styrräntan kommer att utvecklas framöver.
Värdet på den svenska kronan påverkar ränteutgifterna för lån i utländsk valuta. En svagare krona ökar ränteutgifterna för lån i utländsk valuta, och en starkare krona minskar utgifterna. Dessutom påverkas ränteutgifterna av realiserade valutakursdifferenser, som uppstår när lån i utländsk valuta förfaller. Om kronan stärkts sedan lånet togs uppstår en valutavinst, och vice versa.
Historiska slutkurser 2025, och prognoser för ett urval av räntor och växelkurser perioden 2026–2029, redovisas i tabell 2.3.
Tabell 2.3 Urval av räntor och växelkurser 2025–2029, slutkurser
Procent, om inte annat anges. Utfall 2025, prognos 2026–2029.
| 2025 | 2026 | 2027 | 2028 | 2029 | |
| Statsskuldväxel 6-månaders | 2,0 | 2,2 | 2,4 | 2,4 | 2,4 |
| Statsobligation 5-års | 2,4 | 3,0 | 2,8 | 2,8 | 2,8 |
| Statsobligation 10-års | 2,8 | 3,2 | 2,9 | 2,9 | 2,9 |
| Tyskland 5-års | 2,5 | 3,2 | 3,0 | 2,8 | 2,8 |
| USA 6-månaders | 3,6 | 4,3 | 3,7 | 3,3 | 3,3 |
| Växelkurs SEK/EUR | 10,8 | 11,2 | 10,9 | 10,8 | 10,6 |
| Växelkurs SEK/USD | 9,2 | 9,8 | 9,4 | 9,2 | 8,9 |
| Källa: Egna beräkningar. |
Statsskuldsräntornas utveckling
De utgiftsmässiga statsskuldsräntorna för 2025–2029 redovisas närmare i tabell 2.4.
Tabell 2.4 Utgiftsmässiga statsskuldsräntor 2025–2029
Miljarder kronor. Utfall 2025, prognos 2026–2029.
| 2025 | 2026 | 2027 | 2028 | 2029 | |
| Räntor på lån i svenska kronor | 27,0 | 25,3 | 29,6 | 49,8 | 27,5 |
| Räntor på lån i utländsk valuta | 1,3 | 0,3 | -0,7 | -0,9 | -0,4 |
| Över-/underkurser vid emission | 3,9 | 8,7 | 1,9 | -0,1 | -0,2 |
| Summa räntor | 32,3 | 34,3 | 30,8 | 48,8 | 26,9 |
| Räntor på in- och utlåning | -1,4 | -3,4 | -3,1 | -3,3 | -3,9 |
| Kursförluster/-vinster | -0,3 | 0,0 | 0,1 | -0,3 | 0,0 |
| Valutakursförluster/-vinster | 0,4 | -5,5 | 2,8 | 0,9 | -0,1 |
| Summa ränteutgifter | 31,0 | 25,4 | 30,6 | 46,1 | 22,9 |
Källor: Riksgäldskontoret och egna beräkningar.
Av tabell 2.5 framgår de kostnadsmässigt redovisade statsskuldsräntorna, som bl.a. används vid beräkningen av statens finansiella sparande. Redovisningen i tabell 2.5 utgår från posten Summa räntor i tabell 2.4, varefter en kostnadsjusteringspost har lagts till. De realiserade valutakurs- och kursförlusterna, som påverkar ränteutgifterna, beaktas således inte vid beräkningen av de kostnadsmässiga räntorna. Inte heller orealiserade omvärderingar av statsskulden som härrör från ändringar i marknadsräntor eller växelkurser tas upp som kostnader för statsskulden. De kostnadsmässiga statsskuldsräntorna har normalt en något jämnare utveckling över tid än de utgiftsmässiga räntorna.
9
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 26
| Tabell 2.5 | Kostnadsmässiga statsskuldsräntor 2025–2029 | |||||
| Miljarder kronor. Utfall 2025, prognos 2026–2029. | ||||||
| 2025 | 2026 | 2027 | 2028 | 2029 | ||
| Summa räntor enligt tabell 2.4 | 32,3 | 34,3 | 30,8 | 48,8 | 26,9 | |
| Summa kostnadsjustering | -11,4 | -11,5 | 0,9 | -12,3 | 10,6 | |
| Summa räntekostnader | 20,8 | 22,8 | 31,7 | 36,5 | 37,5 | |
Källor: Riksgäldskontoret och egna beräkningar.
Diagram 2.1 visar de utgiftsmässiga statsskuldsräntornas utveckling över en längre tidsperiod i förhållande till BNP. Under 2000-talet har en lägre statsskuld och ett lägre ränteläge tillsammans med ekonomisk tillväxt bidragit till att statsskuldsräntorna kommit att motsvara en mindre andel av BNP.
Diagram 2.1 Utgifter för statsskuldsräntor 2000–2029
Procent av BNP. Utfall 2000–2025, prognos 2026–2029.
4,5
3,5
2,5
1,5
0,5
-0,5
| 00 | 02 | 04 | 06 | 08 | 10 | 12 | 14 | 16 | 18 | 20 | 22 | 24 | 26 | 28 |
Källor: Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar.
2.3.2Riksgäldskontorets provisionsutgifter
Riksgäldskontoret betalar ut provisioner till olika marknadsaktörer för att de upprätthåller infrastrukturen i marknaden genom att sälja, marknadsföra och lösa in Riksgäldskontorets produkter. Dessa utgifter belastar anslaget 1:3 Riksgäldskontorets provisionsutgifter.
Samtliga provisionsutgifter i samband med upplåning och skuldförvaltning redovisas vid sidan av utgiftstaket, vilket innebär att de behandlas på samma sätt som ränteutgifterna på statsskulden.
Provisionsutgifterna varierar över tid. Det beror på att volymerna för upplåning via olika instrument och metoder skiljer sig åt mellan åren. Provisionsutgifterna styrs till största delen av vilka upplåningskanaler som används. Vissa upplåningsinstrument ger inte upphov till rörliga kostnader, medan andra gör det. För de största upplåningsvolymerna är försäljningsprovisionerna fasta. En upplåning via syndikering, dvs. genom att Riksgäldskontoret anlitar en grupp av banker som genomför försäljningen, leder till höga provisioner som är beroende av volymen. Avvägningen mellan vilka instrument som ska användas görs av Riksgäldskontoret inom de ramar som regeringen gett genom riktlinjerna för statsskuldens förvaltning. Avvägningen inkluderar alla kostnader som är förknippade med upplåningen, inklusive räntekostnaden och eventuella provisioner. Sammantaget beräknas provisionsutgifterna för de lån Riksgäldskontoret hanterar uppgå till 123,7 miljoner kronor 2026, 89,0 miljoner kronor 2027 samt 100,1 miljoner kronor per år 2028 och 135,1 miljoner kronor 2029.
10
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 26
2.4Mål för utgiftsområdet
Målet för statsskuldsförvaltningen är att skulden ska förvaltas så att kostnaden för den långsiktigt minimeras, samtidigt som risken i förvaltningen beaktas. Förvaltningen ska ske inom ramen för de krav som penningpolitiken ställer (5 kap. 5 § budgetlagen [2011:203]).
2.5Resultatredovisning
2.5.1Utvärdering av statens upplåning och skuldförvaltning
Vartannat år lämnar regeringen en skrivelse till riksdagen med en utvärdering av statens upplåning och skuldförvaltning. Åren däremellan redovisar regeringen sin preliminära syn på den genomförda statsskuldsförvaltningen i budgetpropositionen. I april 2026 överlämnade regeringen skrivelsen Utvärdering av statens upplåning och skuldförvaltning 2021–2025 (skr. 2025/26:104) till riksdagen.
2.6Budgetförslag
2.6.11:1 Räntor på statsskulden
Tabell 2.6 Anslagsutveckling 1:1 Räntor på statsskulden
Tusental kronor
| 2025 | Utfall | 30 119 049 | Anslagssparande | -1 519 049 |
| 2026 | Anslag | 26 800 0001 | Utgiftsprognos | 25 400 000 |
| 2027 | Förslag | 30 600 000 | ||
| 2028 | Beräknat | 46 100 000 | ||
| 2029 | Beräknat | 22 900 000 |
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Ändamål
Anslaget får användas för utgifter för räntor på statsskulden.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 2.7 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:1 Räntor på statsskulden
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 | |
| Anvisat 20261 | 26 800 000 | 26 800 000 | 26 800 000 |
| Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | |||
| Makroekonomisk utveckling | |||
| Volymer | |||
| Överföring till/från andra anslag | |||
| Övrigt | 3 800 000 | 19 300 000 | -3 900 000 |
| Förslag/beräknat anslag | 30 600 000 | 46 100 000 | 22 900 000 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
Regeringen beslutar om den övergripande styrningen av statsskuldens förvaltning i det årliga riktlinjebeslutet senast den 15 november varje år. Riksgäldskontoret lämnar förslag till riktlinjer som Riksbanken ges möjlighet att yttra sig över. I riktlinjebeslutet fastställs bl.a. skuldens löptid samt fördelningen mellan nominell skuld i svenska kronor, real skuld i svenska kronor och statsskuldens exponering i utländsk valuta.
11
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 26
Inom de ramar som regeringen fastställer har Riksgäldskontoret mandat att fatta beslut om hur statsskulden ska förvaltas. Utgångspunkterna för statsskuldsförvaltningen är det av riksdagen beslutade målet för statsskuldspolitiken, att kostnaderna för statsskulden långsiktigt minimeras samtidigt som risker beaktas, och att förvaltningen ska ske inom ramen för de krav som penningpolitiken ställer. De risker som avses beskrivs närmare i skrivelsen Utvärdering av statens upplåning och skuldförvaltning 2021–2025.
Regeringen föreslår att 30 600 000 000 kronor anvisas under anslaget 1:1 Räntor på statsskulden för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 46 100 000 000 kronor respektive 22 900 000 000 kronor.
2.6.21:2 Oförutsedda utgifter
Tabell 2.8 Anslagsutveckling 1:2 Oförutsedda utgifter
Tusental kronor
| 2025 | Utfall | 4 245 | Anslagssparande | 5 755 |
| 2026 | Anslag | 10 0001 | Utgiftsprognos | 4 000 |
| 2027 | Förslag | 10 000 | ||
| 2028 | Beräknat | 10 000 | ||
| 2029 | Beräknat | 10 000 |
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Ändamål
Anslaget får användas för oförutsedda utgifter inklusive utgifter för ersättningar till enskilda för skador av statlig verksamhet enligt en dom som fått laga kraft eller efter uppgörelse samt för utgifter för skador inom landet som uppkommit under tidigare krigsförhållanden. Medel från anslaget tas i anspråk efter beslut av regeringen i varje enskilt fall.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 2.9 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:2 Oförutsedda utgifter
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 | |
| Anvisat 20261 | 10 000 | 10 000 | 10 000 |
| Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | |||
| Överföring till/från andra anslag | |||
| Övrigt | |||
| Förslag/beräknat anslag | 10 000 | 10 000 | 10 000 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
Regeringen bedömer att det alltjämt behövs ett anslag för oförutsedda utgifter och för vissa speciella ändamål om andra medel inte står till förfogande (jfr prop. 1997/98:1 utg.omr. 26 avsnitt 4). Kammarkollegiet bör därför efter beslut av regeringen även fortsättningsvis få betala ut ersättningar av detta slag. Regeringen kommer i efterhand att redovisa för riksdagen vilka utgifter som täckts genom att medel från anslaget tagits i anspråk. Finansiering av utgifter från anslaget ska ske genom indrag från annat anslag. Användningen av anslaget och beslutade indrag med anledning av detta redovisas i årsredovisningen för staten.
12
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 26
Regeringen föreslår att 10 000 000 kronor anvisas under anslaget 1:2 Oförutsedda utgifter för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 10 000 000 kronor per år.
2.6.31:3 Riksgäldskontorets provisionsutgifter
Tabell 2.10 Anslagsutveckling 1:3 Riksgäldskontorets provisionsutgifter
Tusental kronor
| 2025 | Utfall | 96 426 | Anslagssparande | 48 774 |
| 2026 | Anslag | 145 2001 | Utgiftsprognos | 123 731 |
| 2027 | Förslag | 145 200 | ||
| 2028 | Beräknat | 145 200 | ||
| 2029 | Beräknat | 145 200 | ||
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Ändamål
Anslaget får användas för utgifter för Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 2.11 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:3 Riksgäldskontorets provisionsutgifter
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 | |
| Anvisat 20261 | 145 200 | 145 200 | 145 200 |
| Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | |||
| Överföring till/från andra anslag | |||
| Övrigt | |||
| Förslag/beräknat anslag | 145 200 | 145 200 | 145 200 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
Med stöd av 3 kap. 9 § budgetlagen får regeringen besluta att anslaget 1:1 Räntor på statsskulden samt andra utgifter för upplåning och skuldförvaltning får överskridas om det är nödvändigt för att fullgöra statens betalningsåtaganden. Bemyndigandet utnyttjades senast 2009, då utfallet på anslaget 1:3 Riksgäldskontorets provisionsutgifter uppgick till 212 288 672 kronor, vilket var 52 288 672 kronor högre än vad som anvisats av riksdagen. De relativt höga variationerna mellan olika år, och det faktum att risken är större för att utgifterna avviker uppåt, beaktas vid beredningen av budgetförslaget.
Regeringen föreslår att 145 200 000 kronor anvisas under anslaget 1:3 Riksgäldskontorets provisionsutgifter för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 145 200 000 kronor per år.
13