Utgiftsområde 21
Energi
1
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 21
Utgiftsområde 21 – Energi
Innehållsförteckning
2
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 21
1 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringens förslag:
1.Riksdagen fastställer avgiftsuttaget under 2027 för elberedskapsavgiften till högst 800 000 000 kronor (avsnitt 2.7.11).
2.Riksdagen godkänner investeringsplanen för elförsörjning för 2027–2029 som en riktlinje för Affärsverket svenska kraftnäts investeringar (avsnitt 2.8.3).
3.Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2027 låta Affärsverket svenska kraftnät placera likvida medel i och utanför Riksgäldskontoret (avsnitt 2.8.3).
4.Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2027 besluta om delägarlån eller borgen om högst 500 000 000 kronor till förmån för bolag i vilka Affärsverket svenska kraftnät förvaltar statens aktier (avsnitt 2.8.3).
5.Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2027 besluta om förvärv och bildande av bolag som ska verka inom Affärsverket svenska kraftnäts verksamhetsområde intill ett belopp om 20 000 000 kronor samt avyttra aktier intill ett belopp om 20 000 000 kronor (avsnitt 2.8.3).
6.Riksdagen anvisar anslagen för budgetåret 2027 inom utgiftsområde 21 Energi enligt tabell 1.1.
7.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2027 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som anges i tabell 1.2.
| Tabell 1.1 | Anslagsbelopp | |
| Tusental kronor | ||
| Anslag | ||
| 1:1 Statens energimyndighet | 620 744 | |
| 1:2 Insatser för energieffektivisering | 323 000 | |
| 1:3 Energiforskning | 1 527 723 | |
| 1:4 Energimarknadsinspektionen | 245 189 | |
| 1:5 Energiplanering | 1 425 000 | |
| 1:6 Avgifter till internationella organisationer | 33 328 | |
| 1:7 Elsäkerhetsverket | 97 449 | |
| 1:8 Laddinfrastruktur | 850 000 | |
| 1:9 Biogasstöd | 1 035 000 | |
| 1:10 Energiberedskap | 561 000 | |
| 1:11 Elberedskap | 846 000 | |
| 1:12 Energistöd | 25 000 | |
| 1:13 Subvention av förväntade kostnader för lån till nya kärnkraftsreaktorer | 50 000 | |
| 1:14 Ersättning för dubbelriktade differenskontrakt för nya kärnkraftsreaktorer | 1 000 | |
| Summa anslag inom utgiftsområdet | 7 640 433 | |
3
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 21
| Tabell 1.2 | Beställningsbemyndiganden | ||
| Tusental kronor | |||
| Anslag | Beställningsbemyndigande | Tidsperiod | |
| 1:2 Insatser för energieffektivisering | 750 000 | 2028–2030 | |
| 1:3 Energiforskning | 4 100 000 | 2028–2032 | |
| 1:5 Energiplanering | 5 260 000 | 2028–2035 | |
| 1:6 Avgifter till internationella organisationer | 30 000 | 2028–2029 | |
| 1:8 Laddinfrastruktur | 1 200 000 | 2028–2030 | |
| 1:9 Biogasstöd | 545 000 | 2028 | |
| 1:10 Energiberedskap | 1 200 000 | 2028–2030 | |
| 1:11 Elberedskap | 2 000 000 | 2028–2042 | |
| Summa beställningsbemyndiganden inom utgiftsområdet | 15 085 000 | ||
4
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 21
2 Utgiftsområde 21 Energi
2.1Principer för utformningen av denna proposition
Vid utformningen av denna proposition har särskilda principer tillämpats med anledning av att den har beslutats av en övergångsregering. Bakgrunden till principerna redovisas närmare i finansplanen (Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 1.1).
Förslagen i denna proposition utgår från den budget som riksdagen har beslutat för 2026 efter förslag i budgetpropositionen för 2026. Beslutade ändringar i statens budget för 2026 har inte beaktats. Följande generella justeringar har gjorts för utgiftsområdena.
–Anslag som används för förvaltnings- och investeringsändamål har pris- och löneomräknats på sedvanligt sätt. Anslag som avser regelstyrda transfereringssystem har justerats utifrån ändrad makroekonomisk utveckling liksom ändrade volymer (t.ex. antal personer som omfattas).
–Anslag har justerats till följd av beslutade lagar och förordningar, internationella avtal, civilrättsligt bindande avtal eller EU-rättsakter.
–Anslag har justerats med anledning av att riksdagen beslutat om flyttar av ändamål och verksamheter mellan utgiftsområden.
–Anslag har justerats om det krävts för att nödvändiga samhällsfunktioner ska kunna upprätthållas.
–Uppenbart tillfälliga satsningar från tidigare budgetår som upphör vid utgången av 2026 har inte förlängts.
–Lagförslag som är politiskt okontroversiella och som inte kan genomföras under pågående budgetår, har inkluderats i de fall det råder politisk samsyn om förslagen.
De sedvanliga finansieringsprinciper som används vid beredningen av regeringens budgetförslag har tillämpats i enlighet med det finanspolitiska ramverket när denna proposition har tagits fram (skr. 2025/26:76, bet. 2025/26:FiU14, rskr. 2025/26:156).
Utöver förslag om anslag lämnar regeringen även förslag om beställningsbemyndiganden och andra finansiella befogenheter samt övriga förslag på finansmaktens område som kräver riksdagens ställningstagande inför det kommande budgetåret. Vid bedömningen av storleken på beställningsbemyndigandena har en prövning gjorts utifrån tidigare beslutade bemyndiganden och med hänsyn till de föreslagna anslagsnivåerna.
För att det ska vara möjligt att härleda de föreslagna preliminära utgiftsramarna för 2028 och 2029 till anslagen redovisar regeringen på sedvanligt sätt beräkningar även för det andra och tredje tillkommande året efter budgetåret. Även dessa beräkningar baseras på de ovan angivna principerna. Regeringen har dock inte tillämpat principen om förlängning av 2026 års anslagsnivå för åren efter budgetåret för åtgärder som upphör vid utgången av 2026. För åtgärder som upphör från utgången av 2027 eller senare gäller 2026 års nivå för åtgärden fram till slutåret. För permanenta åtgärder gäller 2026 års nivå tills vidare. Med hänsyn till att propositionen utformats enligt principer för att lämnas av en övergångsregering är dessa beräkningar mycket osäkra som underlag för bedömning av framtida anslagsnivåer.
5
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 21
I enlighet med kraven i budgetlagen (2011:203) lämnar regeringen i denna proposition en resultatredovisning i förhållande till de av riksdagen beslutade målen. Mot bakgrund av de ovan angivna principerna har dock regeringen avstått från att redovisa en bedömning av måluppfyllelsen och den framtida politiska inriktningen. Hur anslagen är tänkta att användas under 2027 framgår i stället enbart av förslagen om anslag och övriga finansiella befogenheter samt av de ändamål som är kopplade till dessa under rubriken Budgetförslag.
De konsekvenser för anslagsnivån som tillämpningen av principerna har fått redovisas under rubriken Skälen för regeringens förslag för respektive anslag. Tyngdpunkten i redovisningen är konsekvenserna för anslagsnivån 2027. För åren därefter är beräkningarna mycket osäkra varför konsekvenserna inte redovisas närmare för dessa år. I tabellerna för förändringar av anslagsnivån har det inte varit praktiskt möjligt att specificera beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder på motsvarande sätt som gjordes i budgetpropositionen för 2026.
2.2Utgiftsområdets omfattning
Utgiftsområdet omfattar frågor om tillförsel och användning av energi samt elsäkerhet. Myndigheter som hör till utgiftsområdet är Statens energimyndighet (Energimyndigheten), Energimarknadsinspektionen, Affärsverket svenska kraftnät (Svenska kraftnät), Elsäkerhetsverket och Oljekrisnämnden.
2.3Utgiftsutveckling
Tabell 2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 21 Energi
Miljoner kronor
| Utfall | Budget Prognos Förslag Beräknat Beräknat | |||||
| 2025 | 20261 | 2026 | 2027 | 2028 | 2029 | |
| 1:1 Statens energimyndighet | 573 | 602 | 609 | 621 | 626 | 625 |
| 1:2 Insatser för energieffektivisering | 401 | 327 | 117 | 323 | 323 | 323 |
| 1:3 Energiforskning | 1 591 | 1 528 | 1 500 | 1 603 | 1 603 | 1 623 |
| 1:4 Energimarknadsinspektionen | 233 | 234 | 241 | 245 | 250 | 254 |
| 1:5 Energiplanering | 270 | 1 195 | 1 515 | 1 920 | 2 165 | 2 120 |
| 1:6 Avgifter till internationella organisationer | 31 | 33 | 33 | 33 | 25 | 25 |
| 1:7 Elsäkerhetsverket | 80 | 89 | 90 | 95 | 102 | 103 |
| 1:8 Laddinfrastruktur | 269 | 605 | 511 | 850 | 535 | 530 |
| 1:9 Biogasstöd | 789 | 1 035 | 1 035 | 1 085 | 1 085 | 1 085 |
| 1:10 Energiberedskap | 187 | 333 | 333 | 651 | 776 | 776 |
| 1:11 Elberedskap | 701 | 830 | 830 | 846 | 844 | 844 |
| 1:12 Energistöd | 4 552 | 4 552 | ||||
| 1:13 Subvention av förväntade kostnader för lån | ||||||
| till nya kärnkraftsreaktorer | 50 | 50 | 150 | 400 | ||
| 1:14 Ersättning för dubbelriktade differenskontrakt | ||||||
| för nya kärnkraftsreaktorer | 1 | 1 | 1 | 1 | ||
| Totalt för utgiftsområde 21 Energi | 5 125 | 11 415 | 11 366 | 8 323 | 8 485 | 8 709 |
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
6
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 21
Tabell 2.2 Förändringar av utgiftsramen 2027–2029 för utgiftsområde 21 Energi
Miljoner kronor
| 2027 | 2028 | 2029 | |
| Anvisat 20261 | 7 940 | 7 940 | 7 940 |
| Pris- och löneomräkning2 | 14 | 26 | 40 |
| Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | 369 | 520 | 729 |
| Överföring till/från andra utgiftsområden | |||
| Övrigt | |||
| Ny utgiftsram | 8 323 | 8 485 | 8 709 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2026. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2028–2029 är preliminär.
Tabell 2.3 Utgiftsram 2027 realekonomiskt fördelad för utgiftsområde 21 Energi
Miljoner kronor
| 2027 | |
| Transfereringar1 | 4 625 |
| Verksamhetsutgifter2 | 2 987 |
| Investeringar3 | 28 |
| Summa utgiftsram | 7 640 |
Anm.: Den realekonomiska fördelningen baseras på utfall 2025 samt kända förändringar av anslagens användning.
1Med transfereringar avses inkomstöverföringar, dvs. utbetalningar av bidrag från staten till exempelvis hushåll, företag eller kommuner utan att staten får någon direkt motprestation.
2Med verksamhetsutgifter avses resurser som statliga myndigheter använder i verksamheten, t.ex. utgifter för löner, hyror och inköp av varor och tjänster.
3Med investeringar avses utgifter för anskaffning av varaktiga tillgångar såsom byggnader, maskiner, immateriella tillgångar och finansiella tillgångar.
2.4Skatteutgifter
Vid sidan av stöd till företag och hushåll på budgetens utgiftssida finns det även stöd på budgetens inkomstsida i form av avvikelser från en enhetlig beskattning, s.k. skatteutgifter. Innebörden av en skatteutgift beskrivs i Förslag till statens budget, finansplan m.m., avsnittet om skattefrågor. Den samlade redovisningen finns i regeringens skrivelse Redovisning av skatteutgifter (skr. 2025/26:98). I det följande redovisas de skatteutgifter som är att hänföra till utgiftsområde 21 Energi.
7
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 21
| Tabell 2.4 | Skatteutgifter inom utgiftsområde 21 Energi | ||
| Miljoner kronor | |||
| 20261 | 2027 | ||
| Fastighetsskatt på elproduktionsenheter (B25) | -1 650 | -1 670 | |
| Energiskatt på vissa bränslen för uppvärmningsändamål (F10) | 250 | 250 | |
| Energiskattebefrielse för biobränsle m.m. för uppvärmning (F11) | 4 610 | 4 730 | |
| El som inte beskattas (F12) | - | - | |
| Koldioxidskatt på fossila drivmedel och biodrivmedel inom | |||
| reduktionsplikten (F19) | 2 850 | 2 780 | |
| Koldioxidskatt på biooljor för uppvärmningsändamål (F21) | - | - | |
| Koldioxidskatt på vissa fossila bränslen för uppvärmningsändamål (F22) | 170 | 190 | |
| Skattereduktion för installation av grön teknik (G9) | 3 380 | 3 380 | |
Anm.: Inom parentes anges den beteckning för respektive skatteutgift som används i regeringens skrivelse. Skatteutgifter som inte har beräknats anges med ”-”. Skatteutgifter som upphör eller har upphört anges med ”u”. Negativa belopp innebär att skatteutgiften är en s.k. skattesanktion.
1De tillfälliga sänkningarna av skatt på drivmedel 2026 enligt Extra ändringsbudget för 2026 – Sänkt skatt på drivmedel samt el- och gasprisstöd (prop. 2025/26:236) och Extra ändringsbudget för 2026 – Stöd till Ukraina samt stöd till hushåll och andra åtgärder med anledning av kriget i Mellanöstern (prop. 2025/26:275) är inte beaktade i redovisningen för 2026. De tillfälliga skattesänkningarna på drivmedel har påverkan på skatteutgift F19.
Källa: Regeringens skrivelse 2025/26:98.
2.4.1Riksdagsbundna mål
Det övergripande målet för energipolitiken är att skapa villkor för en effektiv och hållbar energianvändning och en kostnadseffektiv svensk energiförsörjning med låg negativ påverkan på hälsa, miljö och klimat samt att underlätta omställningen till ett ekologiskt hållbart samhälle (prop. 2017/18:228, bet. 2017/18:NU22, rskr. 2017/18:411). Målet bygger på samma tre grundpelare som energisamarbetet i EU och syftar till att förena försörjningstrygghet, konkurrenskraft och ekologisk hållbarhet.
Målet för en effektivare energianvändning var t.o.m. den 19 maj 2026 att Sverige år 2030 ska ha 50 procent effektivare energianvändning jämfört med 2005 (prop. 2017/18:228, bet. 2017/18:NU22, rskr. 2017/18:411). Den 20 maj 2026 beslutade riksdagen att målet ska vara att energianvändningen i Sverige ska vara effektiv och bidra till stärkt motståndskraft, konkurrenskraftiga energipriser, ett resurseffektivt energisystem och samhällets elektrifiering. En effektiv energianvändning ska innebära en god hushållning av energiresurser, utjämning av effekttoppar samt ökad förmåga till efterfrågeflexibilitet och energilagring (prop. 2025/26:159, bet. 2025/26:CU30, rskr. 2025/26:271).
Därutöver har riksdagen beslutat om följande mål för utgiftsområdet:
–Målet inom det med Norge gemensamma elcertifikatssystemet ökar med
18 terawattimmar (TWh) nya elcertifikat till 2030 (prop. 2016/17:179, bet. 2016/17:NU20, rskr. 2016/17:330).
–Målet för elproduktionens sammansättning år 2040 är 100 procent fossilfri elproduktion (prop. 2022/23:99, bet. 2022/23:FiU21, rskr. 2022/23:254).
–Planeringen av det svenska elsystemet ska ge förutsättningar för att leverera den el som behövs för en ökad elektrifiering och att möjliggöra den gröna omställningen (prop. 2023/24:105, bet. 2023/24:NU14, rskr. 2023/24:201).
–Det svenska elsystemet ska ha förmågan att leverera el där efterfrågan finns, i rätt tid och i tillräcklig mängd, i den utsträckning det är samhällsekonomiskt effektivt. Omotiverade hinder i elsystemet ska undanröjas för att skapa förutsättningar för en effektiv marknad som främjar konkurrenskraftiga priser (prop. 2023/24:105, bet. 2023/24:NU14, rskr. 2023/24:201).
–Det övergripande målet för forskning och innovation på energiområdet är att bidra till uppfyllandet av de energi- och klimatpolitiska målen (prop. 2024/25:72,
8
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 21
bet. 2024/25:NU14, rskr. 2024/25:161). För att bidra till det övergripande målet för forskning och innovation på energiområdet samt underlätta uppföljning av forskningens nytta har riksdagen beslutat att insatserna på området ska bygga upp kunskap och kompetens, utveckla teknik, tjänster, produkter och lösningar, främja nyttiggörande av forskning och innovation samt bidra till och dra nytta av internationella samarbeten på energiområdet (prop. 2024/25:72, bet. 2024/25:NU14, rskr. 2024/25:161).
Resultatredovisningen i budgetpropositionen för 2027 avser främst resultat som uppnåtts 2025 och görs i förhållande till de mål som då gällde för utgiftsområdet.
2.4.2Europeiska unionens mål
Sveriges energipolitik påverkas i hög utsträckning av EU:s mål och regelverk inom energiområdet. Det bindande målet för förnybar energi innebär att 42,5 procent av EU:s totala energianvändning senast 2030 ska vara förnybar och att medlemsländerna gemensamt ska sträva efter att uppnå en andel om 45 procent. Varje medlemsstat ska säkerställa att transportsektorn minskar växthusgasutsläppen med minst 14,5 procent till 2030 alternativt att minst 29 procent av energianvändningen inom transportsektorn har förnybart ursprung. I samma sektor ska 5,5 procent av energianvändningen komma från avancerade biobränslen, varav minst 1 procent ska komma från förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung. Vidare ska medlemsstaterna sträva efter att höja andelen förnybar energi och insatsvaror i industrin till minst 1,6 procent i genomsnitt per år 2021–2030. Dessutom ska 42 procent av vätgasen som används i industrin utgöras av förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung 2030 och 60 procent 2035.
Energieffektivitetsmålet är bindande på EU-nivå och uppgår till 11,7 procent minskad slutlig energianvändning 2030 jämfört med ett referensscenario som togs fram 2020. Medlemsstaterna bidrar till det bindande målet med indikativa nationella bidrag. Det finns även ett bindande nationellt energisparkrav som medlemsstaterna årligen ska uppnå vilket är att genomsnittligt spara 1,49 procent årligen 2024–2030 med en stegvis höjning år för år. Medlemsstaterna ska säkerställa att den totala energianvändningen hos aktörer som omfattas av definitionen offentliga organ minskar med minst 1,9 procent per år. Medlemsstaterna ska även årligen renovera minst 3 procent av vissa byggnader som ägs av offentliga organ alternativt uppnå motsvarande mängd energibesparingar i offentliga organs byggnader.
I syfte att öka investeringar och binda samman EU:s elsystem har Europeiska rådet 2014 kommit överens om en sammanlänkningsgrad om 15 procent till 2030. Det innebär att varje medlemsstat ska ha motsvarande överföringskapacitet för el till grannländerna i procent av landets installerade elproduktionskapacitet.
2.5Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder
Regeringen strävar efter att kontinuerligt utveckla resultatredovisningen utifrån näringsutskottets iakttagelser för utgiftsområdet. I budgetpropositionen för 2027 har indikatorn för elflödesbalansen vidareutvecklats för att synliggöra skillnaden mellan elproduktion och elanvändning per elområde. Indikatorn för effektbalansen har vidareutvecklats för att synliggöra hur effektbehovet vid topplasttimmen har tillgodosetts. Indikatorn om antal kunder med elavbrott har kompletterats med antal elavbrott med varaktighet 12–24 timmar. Indikatorn för användning av fossila bränslen har justerats så att den även visar fossil energianvändning per energislag.
9
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 21
Resultatredovisningen och regeringens bedömning av måluppfyllelsen görs med utgångspunkt i de resultatindikatorer som anges nedan. Redovisningen avser främst 2025 men i de fall uppgifter inte finns tillgängliga redovisas data från 2024. De centrala indikatorerna för att följa upp det övergripande målet samt de specifika målen på energiområdet är
–energiintensitet jämfört med basåret 2005 (energieffektiviseringsmål)
–elpris (övergripande mål)
–energikostnadens andel av rörliga kostnader i industrin (övergripande mål)
–andel fossilfri elproduktion (mål om 100 procent fossilfri elproduktion)
–elflödesbalans (övergripande mål, planeringsmål, leveranssäkerhetsmål)
–effektbalans (övergripande mål, planeringsmål, leveranssäkerhetsmål)
–antal kunder med elavbrott som överstiger 24 timmar (övergripande mål, leveranssäkerhetsmål)
–användningen av fossila bränslen per energislag och andel fossil energianvändning (övergripande mål)
–förnybar elproduktion inom den svensk-norska elcertifikatmarknaden (mål för elcertifikatssystemet)
–samfinansiering inom energiforskningen (forskning och innovation)
–antal publikationer och examina inom energiforskningen (forskning och innovation)
–omsättningen i företag som fått stöd för affärsutveckling (forskning och innovation).
2.6Resultatredovisning
2.6.1En effektiv och hållbar energianvändning
Energiintensiteten minskade med 38 procent jämfört med 2005
En effektiv energianvändning bidrar till lägre energikostnader vilket stärker företagens konkurrenskraft och minskar konsumenternas sårbarhet för höga energipriser. Målet för en effektivare energianvändning följs upp utifrån energiintensitet. Det är ett relativt mått som visar på tillförd energi i relation till bruttonationalprodukten (BNP) i fasta priser. Hur energiintensiteten utvecklas beror således på utvecklingen av BNP och av mängden tillförd energi. Historiskt sett har den tillförda energin ökat i lägre takt än den ekonomiska tillväxten. Energiintensiteten har minskat med 38 procent jämfört med 2005.
10
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 21
Diagram 2.1 Energiintensitet jämfört med 2005 och utvecklingen av BNP
| 50 % | 7 000 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 40 % | 6 000 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 30 % | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 20 % | 5 000 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 10 % | 4 000 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 0 % | 3 000 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| -10 % | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| -20 % | 2 000 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| -30 % | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1 000 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| -40 % | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| -50 % | 0 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2005 2007 2009 2011 2013 2015 2017 | 2019 2021 2023 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Normalårskorrigerad energiintensitet (%) | BNP (2024 års priser) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Källa: Energimyndigheten, Energiindikatorer 2026. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Den slutliga energianvändningen uppgick till 353 TWh 2024, vilket är oförändrat jämfört med 2023. Av den slutliga energianvändningen 2024 stod industrin för ca 39 procent, inrikes transporter för ca 23 procent och bostäder och service m.m. för ca 38 procent. Utvecklingen av byggnadsbeståndets energiprestanda redovisas i utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik.
För att minska sårbarheten hos hushåll mot bl.a. höga energipriser har Boverket och länsstyrelserna fördelat ett bidrag för energieffektivisering riktat till småhus som värms med direktverkande el eller gas. För 2025 uppgick det utbetalda beloppet till 290 miljoner kronor (anslag 1:2 Insatser för energieffektivisering). Energimyndigheten har intensifierat arbetet med att stärka offentliga verksamheters förmåga att minska sin energianvändning och inlett ett kompetenslyft för energieffektiv drift av byggnader. Provningen av energirelaterade produkter har fokuserat på tester av uppkoppling och interoperabilitet hos smarta produkter (anslag 1:2 Insatser för energieffektivisering).
Energimyndigheten ger stöd till kommuner för kommunal energi- och klimatrådgivning som riktas till hushåll, organisationer och mindre företag (anslag 1:5 Energiplanering). Rådgivningen bidrar till att öka kunskapen om energibesparande åtgärder och energianvändningens klimatpåverkan. Ungefär 70 procent av de rådsökande är privatpersoner, 15 procent är små och medelstora företag och 15 procent är bostadsrättsföreningar och andra föreningar.
För att främja förbättrad energieffektivitet i stora företag ska företagen genomföra energikartläggningar minst vart fjärde år. Företag som har rapporterat in resultaten av sina energikartläggningar för perioden 2024–2027 har identifierat en besparingspotential om 2,2 TWh för perioden Företagen har även tagit beslut om att genomföra energibesparande åtgärder motsvarande 0,7 TWh under samma period.
Volatila elpriser och fortsatta prisskillnader mellan elområden
Elpriserna under 2025 var på årsbasis drygt 35 procent lägre i elområde SE1 och SE2 jämfört med 2024, men 25 procent respektive 18 procent högre i elområde SE3 och SE4.
11
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 21
Diagram 2.2 Elpris på spotmarknaden per elområde 2016–2025
Kronor/MWh
3500
3000
2500
2000
1500
1000
500
| 0 | |||||||||
| 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | 2025 |
| SE1 | SE2 | SE3 | SE4 |
Anm.: Elpriserna avser månadsmedelvärden.
Källa: Energimyndigheten, Energiindikatorer 2026.
Elpriset på spotmarknaden, eller den s.k. dagen före-marknaden, fastställs i en gemensam europeisk auktion en gång per dag för det nästkommande dygnet. Elpriset bestäms av utbud och efterfrågan samt överföringskapaciteten mellan nationella elområden och mellan länder. Därmed varierar priset beroende på väder och temperatur, vattennivån i magasinen och priset på bränslen som används i elproduktion, exempelvis gaspriset.
Prisskillnaderna mellan elområdena 2025 berodde framför allt på stora överskott av el i norra Sverige samt på begränsad överföringskapacitet inom elområde SE3. Överföringen av el ökade generellt sett mellan Sveriges elområden, främst till följd av höga vattennivåer men även på grund av ökad överföringskapacitet. Ökningen var dock lägre i omfattning mellan elområdena SE3 och SE4 till följd av att kärnkraftsreaktorn Oskarshamn 3 var ur drift större delen av året. Trenden med många timmar och kvartar med negativa elpriser kvarstod under 2025, vilket i hög grad beror på ett ökande inslag av förnybara kraftslag med mycket låga rörliga kostnader.
Tillfälliga stöd införda till följd av stigande energipriser
För att motverka konsekvenserna av stigande energikostnader för svenska hushåll har regeringen infört ett tillfälligt el- och gasstöd. Det sammanlagda beloppet för utbetalningarna fram till augusti 2026 uppgick till 2 389 miljoner kronor för elstödet och 137 miljoner kronor för gasstödet. Dessutom har skatten på bensin och diesel tillfälligt sänkts till EU:s minimiskattenivå under perioden 1 maj–30 september 2026 (prop. 2025/26:236, bet. 2025/26:FiU48, rskr. 2025/26:217). I en kompletterande sänkning har skatten på bensin och diesel sänkts under perioden 1 juli – 30 november 2026 med 2 kronor och 40 öre per liter (prop. 2025/26:275, bet. 2025/26:FiU47, rskr. 2025/26:424).
Tilldelningen av kapacitet för nätanslutning ökade
För att möjliggöra en ökad elektrifiering och den gröna omställningen behöver anslutning till elsystemet ske i takt med behoven. Svenska kraftnäts anslutningsförfrågningar visar att den totala ansökta effekten i oktober 2026 uppgick till ca 46 450 megawatt (MW), varav ca 7 000 MW avser anslutning av industri i norra Sverige (elområde SE1).
12
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 21
Under 2025 tilldelade Svenska kraftnät 3 695 MW till nätanslutningar för uttag (användning) respektive 1 170 MW till nätanslutningar för inmatning (produktion) till transmissionsnätet. Motsvarande tilldelning 2024 var 1 923 MW för uttag och 1 142 MW för inmatning. Svenska kraftnäts genomsnittliga ledtid för förhandsbesked om anslutning minskade från 26 till 23 månader mellan 2024 och 2025.
Under 2025 har ny produktion motsvarande 651 MW (997 MW 2024) och ny förbrukning motsvarande 343 MW (270 MW 2024) anslutits till transmissionsnätet. Vindkraften var det kraftslag som stod för flest nya anslutningar under 2024 och 2025 sett till antal MW.
Energimarknadsinspektionen har fört dialog om de delar av elmarknadens regelverk som avser anslutning, abonnemangsökning och flexibilitet i syfte att främja att anslutning till elnätet eller abonnemangsökning sker mer effektivt och underlättar investeringar för elektrifiering och den gröna omställningen. Dialogen har genomförts med relevanta aktörer i Norrbottens, Västerbottens, Västra Götalands, Skåne och Gotlands län (anslag 1:5 Energiplanering).
Kravet att införa effektavgifter har upphävts
En effektiv energianvändning kan uppnås både genom energieffektivisering och efterfrågeflexibilitet. Efterfrågeflexibilitet innebär att anpassa sin elanvändning tidsmässigt till följd av någon typ av incitament, t.ex. genom att anpassa elanvändningen baserat på tim- eller kvartspriser, tidsdifferentierade nättariffer eller genom att delta på olika marknadsplatser och få kompensation för att använda mer eller mindre el under en given tidsperiod.
Energimarknadsinspektionen beslutade i april 2022 att alla elnätsföretag i Sverige ska införa en effektavgift senast den 1 januari 2027. Avgifterna ska uppmuntra till ett mer effektivt nyttjande av elnätet genom ökad flexibilitet. För många elanvändare har dock effektavgifterna varit svåra att förstå och inneburit höga kostnader. I enlighet med regeringens uppdrag (KN2026/00582) har Energimarknadsinspektionen upphävt sina föreskrifter och allmänna råd för utformning av nättariffer för ett effektivt utnyttjande av elnätet (EIFS 2022:1).
Fortsatt höga priser på fjärrvärme
Priset på fjärrvärme ökade i genomsnitt med 9,2 procent 2025, vilket är en lägre ökningstakt jämfört med 2024 då fjärrvärmepriserna ökade med över 15 procent. De senaste årens prisökningar på fjärrvärme beror i huvudsak på kraftigt höjda inköpspriser för fasta biobränslen till följd av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Den uppåtgående prisutvecklingen för fasta trädbränslen stannade dock av under 2025.
Energikostnadens andel av industriföretagens rörliga kostnader minskade totalt sett
Energikostnadernas andel av de rörliga kostnaderna minskade för industrin som helhet mellan 2023 och 2024, se diagram 2.3. De totala energikostnaderna sjönk för samtliga industribranscher, procentuellt som mest i massa-, pappers-, pappersvaru- och grafisk industri med 17,5 procent och som minst för baskemikalieindustrin med 5,3 procent.
Utvecklingen av industrins energikostnader som andel av de totala rörliga kostnaderna beror både på energirelaterade faktorer som energianvändning, energimix och energipriser samt på kostnader som inte är relaterade till energi, såsom lönekostnader och andra rörliga kostnadsposter. För energiintensiva företag kan energikostnaden ha
13
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 21
en stor betydelse för konkurrenskraften. Genom att ingå långsiktiga elköpsavtal med elproducenter kan elintensiva företag dock prissäkra hela eller delar av sin elanvändning under en längre period.
Diagram 2.3 Energikostnadernas andel i industrin 2015–2024
14%
12%
10%
8%
6%
4%
2%
0%
Industrin, totalt
Massa-, pappers- och pappersvaruindustri och grafisk industri
Baskemikalieindustri
Järn-, stål- och metallverk
Verkstadsindustri
| 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 |
Källa: Energimyndigheten, Energiindikatorer 2026.
2.6.2En kostnadseffektiv svensk energiförsörjning
Förbättrade förutsättningar för energiplanering
För att leverera den el som behövs för en ökad elektrifiering och för att möjliggöra den gröna omställningen behöver investeringar i elproduktion, eldistribution och elanvändning gå i takt både geografiskt och tidsmässigt.
Svenska kraftnät har publicerat en nätutvecklingsplan för utvecklingen av transmissionsnätet den kommande tioårsperioden samt kompletterande regionala nätutvecklingsplaner. Syftet är att synliggöra Svenska kraftnäts bedömning av den regionala utvecklingen av transmissionsnätet och vilken nätkapacitet som kan möjliggöras i olika tidsperspektiv för anslutande kunder och andra intressenter. Svenska kraftnät har även synliggjort för elmarknadens aktörer var produktion av el, flexibilitetsresurser och elanvändning bör anslutas för att bidra till en effektivare utbyggnad av elsystemet.
För att underlätta en effektivare energiplanering har Energimarknadsinspektionen tagit fram en karttjänst som visar hur nätföretagen planerar att utveckla elnätet under den kommande tioårsperioden (anslag 1:5 Energiplanering). Aktörer får därigenom en bättre överblick över kapacitet och planerade investeringar.
För att stärka länsstyrelsers, regioners och kommuners arbete med energiplanering har Energimyndigheten finansierat 29 energiplaneringsprojekt (anslag 1:5 Energiplanering). Majoriteten av projekten inriktas mot att stärka den regionala samverkan för att på så sätt aktivera och skapa gemensamma utgångspunkter för energiplaneringen. Flera av projekten fokuserar på att integrera energiplanering i samhällsplaneringen, särskilt den fysiska planeringen. Dessutom har flera projekt som mål att möjliggöra för elektrifiering, trygg energiförsörjning och etablering av industrier inom grön omställning genom möjliggörande för elnätsutbyggnad, elproduktion, effektiv energianvändning och flexibilitet.
Under 2025 var Energimarknadsinspektionens genomsnittliga handläggningstid i ärenden om ny nätkoncession för linje och ändringar av befintliga nätkoncessioner
14
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 21
9,9 månader. Det är en förkortning jämfört med 2024 då den genomsnittliga handläggningstiden var 12 månader.
Energimarknadsinspektionen har tillsammans med länsstyrelserna och Lantmäteriet fortsatt att utveckla och genomföra metoder och arbetssätt för kortare ledtider vid prövning av nätkoncession (anslag 1:5 Energiplanering).
Andelen fossilfri elproduktion är fortsatt hög
Andelen fossilfri elproduktion var 98,6 procent 2024, se diagram 2.4. De fossila bränslen som används vid elproduktion utgörs främst av den fossila delen i avfall samt lite torv, följt av koks- och masugnsgas samt mindre mängder oljor och fossilgas.
Diagram 2.4 Andelen fossilfri elproduktion i förhållande till total elproduktion 2015–2024
100 %
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
| 0 % | |||||||||||||||||||||||||
| 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | ||||||||||||||||
| Vattenkraft | Solkraft | Vindkraft | |||||||||||||||||||||||
| Biokraft | Kärnkraft | Totalt | |||||||||||||||||||||||
Källa: Energimyndigheten, Energiindikatorer 2026.
I december 2025 lämnade Videberg Kraft AB in den första ansökan om statligt stöd enligt lagen (2025:587) om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft till regeringen för ett nytt kärnkraftverk på Väröhalvön.
Regeringen ingick den 25 juni 2026 avtal med Vattenfall AB om att förvärva 60 procent av aktierna i Videberg Kraft AB och har lämnat in en anmälan till Europeiska kommissionen om statligt stöd för byggandet av de nya reaktorerna på Väröhalvön. De huvudsakliga stödåtgärderna omfattar lån, kapitaltillskott, dubbelriktade differenskontrakt och en modell för risk- och vinstdelning.
I oktober 2025 anordnade regeringen en internationell högnivåkonferens om finansiering av ny kärnkraft, Nordic-Baltic Nuclear Investment Summit. I samband med konferensen ställde sig Estland, Finland, Lettland, Polen och Sverige bakom ett gemensamt skriftligt uttalande som bland annat pekar på kärnkraftens potential att i vårt närområde bidra till stärkt energisäkerhet, mer konkurrenskraftiga elpriser och till att fasa ut fossil energi. Dessutom har regeringen bidragit med ekonomiskt stöd till internationella samarbeten inom kärnkraft (anslag 1:6 Avgifter till internationella organisationer).
För att öka kommuners incitament att säga ja till ny vindkraft och samtidigt kompensera de kommuner som redan tillåtit att vindkraftverk byggs har Energimyndigheten fördelat 710 miljoner kronor till kommuner som påverkas av vindkraftsetableringar (anslag 1:5 Energiplanering). Stödet avsåg 2025 och 2026.
15
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 21
Fördelningen har gjorts utifrån vindkraftverkens geografiska placering och utifrån installerad effekt.
År 2025 uppgick antalet elnätsanslutna solcellsanläggningar till drygt 314 000, vilket är en ökning med ca 21 000 anläggningar eller 7 procent jämfört med antalet anläggningar året innan.
Elflödesbalansen visar på fortsatt hög nettoexport
Elflödesbalansen visar produktionen av el jämfört med användningen på nationell nivå samt skillnaden mellan elproduktion och elanvändning inom respektive elområde.
Diagram 2.5 Elflödesbalans 2016–2026 samt skillnaden mellan elproduktion och elanvändning inom ett elområde 2021–2025
TWh
75
55
35
15
-5
-25
-45
| 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | 2025 | ||||
| SE1 | SE2 | SE3 | SE4 | Elflödesbalans (import-export) | |||||||||
Anm.: Negativt värde anger nettoexport för elflödesbalansen. Negativt värde inom ett elområde innebär att elproduktionen är lägre än elanvändningen.
Källa: Statistiska centralbyrån, månatlig elstatistik och byten av elleverantör.
På nationell nivå exporterade Sverige mer el än vad som importerades under 2025. Den totala nettoexporten av el var 33,7 TWh, vilket kan jämföras med 2024 då nettoexporten uppgick till 37,2 TWh. På elområdesnivå var elproduktionen högre än elanvändningen i SE1 och SE2. I SE3 och SE4 var elproduktionen lägre än elanvändningen.
Den totala elproduktionen 2025 uppgick till 168 TWh, vilket är en minskning med 1,7 TWh jämfört med 2024. Elproduktionen minskade med 4,3 TWh i elområde SE3 på grund av minskad produktion från kärnkraft och vindkraft. I elområde SE4 minskade produktionen med ca 0,8 TWh till följd av minskad vatten- och vindkraftsproduktion. I elområdena SE1 och SE2 ökade produktionen med 2 TWh respektive 1,4 TWh vilket berodde på ökad vattenkraftsproduktion.
Under 2025 stod elområde SE3 för ca 61 procent av elanvändningen, följt av SE4 som stod för ca 17 procent. Elanvändningen i södra Sverige är högre eftersom den innefattar storstadsregionerna i Stockholms län, Västra Götalands län (båda i SE3) samt Skåne län (SE4). I elområdena SE2 och SE1 var elanvändningen ca 14 respektive ca 9 procent 2025. Elanvändningen i samtliga elområden är i stort sett oförändrad jämfört med 2024.
Effektbalansen – nettoimport av el under vinterns topplasttimme
Effektbalansen visar skillnaden mellan elproduktion och förbrukad elektrisk effekt (effektbehov) för ett visst område vid en viss tidpunkt. Ett underskott mellan egen
16
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 21
produktion och förbrukning måste balanseras med import eller förbrukningsflexibilitet. Topplasttimmen, dvs. den timme med högst elförbrukning, under vintern 2025/2026 inträffade den 12 januari 2026. Den svenska elförbrukningen uppgick då till 24,5 gigawattimmar per timme (GWh/h) och produktionen inom landet uppgick till 24,3 GWh/h. Under topplasttimmen nettoimporterade Sverige därmed ca 0,2 GWh till skillnad från topplasttimmen året innan då Sverige nettoexporterade 2,7 GWh, diagram 2.6.
Diagram 2.6 Maximalt effektbehov samt elproduktion per kraftslag under topplasttimmen, 2016–2026
| GWh/h | GWh/h | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 30 | 30 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 25 | 25 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 20 | 20 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 15 | 15 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 10 | 10 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 5 | 5 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 0 | 0 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | 2025 | 2026 | |||||||||||||||||||||||||
| Vattenkraft | Kärnkraft | Vindkraft | |||||||||||||||||||||||||||||||||
| Övrig värmekraft m.m. | Maximalt effektbehov | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Källa: Energimyndigheten, Energiindikatorer 2026.
I slutet av 2025 uppgick den totala installerade elproduktionskapaciteten (installerad effekt) till 54,1 gigawatt (GW). Det är en ökning med 2,5 GW jämfört med 2024, till följd av ett tillskott av vindkraft med 1,3 GW, solkraft med 0,6 GW och kraftvärme med 0,5 GW. För att den installerade effekten ska bidra positivt till effektbalansen behöver produktionen vara tillgänglig när efterfrågan på el är som störst. Under topplasttimmen producerade vattenkraften 76 procent av installerad effekt (16 300 MW). Vindkraften producerade 18 procent av installerad effekt (18 300 MW), kärnkraften 99 procent av installerad effekt (7 000 MW) och övrig värmekraft producerade 23 procent av installerad effekt (7 000 MW). Solkraften har en installerad effekt på 5 500 MW men producerade ingen el.
Under 2025 upprätthölls effekttillräckligheten i det nationella elsystemet med resurser från ordinarie marknader. Den strategiska reserven, som upphandlades för perioden 15 januari–15 mars, behövde inte sättas i beredskap eller aktiveras vid något tillfälle. Den senaste EU-gemensamma analysen utförd av det europeiska nätverket av systemansvariga för överföringssystem för el (Entso-e) visar dock på en risk för effektbrist i SE3 och SE4, mätt som antalet timmar per år då elanvändningen i ett område inte kan tillgodes av import till området eller produktion inom området. Analysen visar att effektbristen i SE3 och SE4 förväntas uppgå till 1 timme respektive 7 timmar 2028, vilket tangerar respektive överstiger den av regeringen beslutade tillförlitlighetsnormen på en (1) timme per år (I2022/02083). Tillförlitlighetsnormen
17
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 21
beskriver hur många timmar per år det är samhällsekonomiskt motiverat att landets produktion och möjlig import inte tillgodoser hela den förväntade efterfrågan på el.
Fler lokalnätskunder drabbades av elavbrott längre än 24 timmar
Under 2024 drabbades 18 847 lokalnätskunder av minst ett avbrott över 12 timmar. Motsvarande antal 2023 var 21 216 kunder. Under 2024 drabbades 6 456 lokalnätskunder av minst ett avbrott över 24 timmar medan motsvarande antal 2023 var 3 824 kunder.
Under 2024 hade ca 93 procent av kunderna i lokalnäten tre eller färre avbrott vilket innebär en liten försämring jämfört med föregående år. Andelen kunder med fyra eller fler avbrott per år har sedan 2019 haft en nedåtgående trend men 2022 ökade andelen till 7,9 procent för att sedan ligga runt 7 procent åren därefter. Under 2024 hade ca 0,3 procent av kunderna tolv eller fler avbrott vilket i princip inte är någon förändring jämfört med 2023.
Medelavbrottstiden i lokalnäten uppgick under året till ca 63 minuter, vilket motsvarar en tillgänglighet på 99,988 procent. Energimarknadsinspektionen uppskattar att kundernas direkta kostnader för elavbrotten var ca 1,27 miljarder kronor under 2024, vilket var ca 19 procent lägre än 2023.
Diagram 2.7 Antal kunder med minst ett elavbrott längre än 12 respektive 24 timmar 2015–2024
Antal
140000
120000
100000
80000
60000
40000
20 000
0
| 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | |||
| Över 12 timmar | Över 24 timmar | |||||||||||
Anm.: Vissa år präglades av stormar, som 2019 (Alfrida).
Källa: Energimarknadsinspektionen, Leveranssäkerheten i Sveriges elnät 2024 (Ei R2025:17).
På regionnätsnivå medförde avbrott att 3 724 megawatt (MW) respektive 1 524 megawattimmar (MWh) energi inte kunde levereras under 2024. Det är ovanligt med avbrott över 12 timmar i regionnätet men när de väl inträffar kan de orsaka en relativt stor mängd icke-levererad energi. Avbrott över 12 timmar stod 2024 för ca 5,3 procent av den icke-levererade energin (0,4 procent 2023). Till skillnad från avbrotten i lokalnäten finns det inte något tydligt samband mellan större väderstörningar och leveranssäkerheten i regionnäten.
Under 2025 var det 114 driftstörningar i transmissionsnätet (132 under 2024), varav 6 störningar ledde till avbrott som medförde att 9,7 MW respektive 195,4 MWh energi inte levererades. Det kan jämföras med 9 avbrott och 99,0 MW respektive 9,3 MWh som inte kunde levereras under 2024.
18
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 21
Energiberedskapen har stärkts
Energisystemet behöver kunna leverera energi till samhället under samtliga förhållanden, dvs. ett fredstida normalläge, fredstida krissituationer och höjd beredskap.
Sverige är genom internationella åtaganden skyldigt att hålla beredskapslager av råolja och petroleumprodukter motsvarande minst 90 dagars genomsnittlig nettoimport. För att lindra konsekvenserna på den globala oljemarknaden till följd av situationen i Mellanöstern medverkade Sverige i den gemensamma lageravtappningen av oljeberedskapslager som Internationella energibyrån (IEA) tog initiativ till. I april 2026 beslutade regeringen att beredskapslager motsvarande upp till 287 000 ton oljeekvivalenter får användas under perioden den 2 april 2026–30 juni 2026 (KN2026/00774). I juni beslutade regeringen att förlänga tidsperioden under vilken beredskapslagren får användas till den 31 december 2026 eller den tidigare tidpunkt då IEA upphäver sin rekommendation om en samordnad användning av beredskapslager (KN2026/01428).
Energimyndigheten har, inom ramen för arbetet med drivmedelsberedskap bl.a. identifierat behov av reservkraft hos de regionala drivmedelsdepåerna (anslag 1:10 Energiberedskap). För att uppnå en tydligare koppling mellan området energiberedskap och klimatanpassning har Energimyndigheten tagit fram en metod för att integrera arbetet med myndighetens olika riskanalyser.
Sveriges importberoende av fossilgas (naturgas) och små möjligheter till egen lagerhållning innebär att nivåerna i Europas gaslager får betydelse även för den svenska försörjningstryggheten för fossilgas. Höga lagernivåer i Europa minskar risken för snabbt svängande priser och mildrar effekterna av leveransstörningar. Vid utgången av september 2026 uppgick gaslagren på EU-nivå till 72 procent.
Energimyndigheten har inom projektet Robust kommun fördelat ca 98 miljoner kronor till 60 kommuner för att stärka upp reservkraftsförmågan i deras samhällsviktiga verksamheter. Finansieringen har gått till fysiska åtgärder, avgränsat till reservkraftaggregat och inkopplingar. Dessutom har Energimyndigheten finansierat genomförandet av en värmepilot med 10 deltagande kommuner. Syftet med beredskapssatsningen har varit att genomföra fysiska investeringar riktade mot trygg värmeenergiförsörjning i kommunala trygghetspunkter (anslag 1:10 Energiberedskap).
Försörjningsanalys är ett viktigt verktyg för att kunna fatta beslut om lämpliga åtgärder för att stärka totalförsvarets förmåga. Energimyndigheten har tillsammans med Svenska kraftnät, Energimarknadsinspektionen och andra berörda aktörer genomfört en kartläggning av behovet och tillgången till energi vid höjd beredskap i det södra civilområdet (Kronobergs, Blekinge och Skåne län) genom pilotprojektet ResiliENt Syd.
Svenska kraftnät har fokuserat på åtgärder inom robusthet, reparationsberedskap och ö-drift. Reparationsberedskapen har stärkts genom inköp av reparationsmateriel för luftledningar motsvarande tio mil och på ett antal platser i landet har lagring av materiel hos elnätsbolagen initierats. Svenska kraftnät har ålagt samtliga företag som behöver ha sambandsförmåga genom Rakel att införa kommunikationssystemet i sina organisationer och främjat aktörernas arbete med att skapa ö-drift i prioriterade områden, framför allt i Stockholm, Göteborg och Malmö. Under 2025 har 175 individer skrivits in som civilpliktiga. Tre utbildningar har genomförts där 41 personer slutförde 20 dagars grundutbildning (anslag 1:11 Elberedskap).
19
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 21
2.6.3Omställningen till ett ekologiskt hållbart samhälle
Användningen av fossila bränslen ökade
För att nå klimatmålen och möjliggöra den gröna omställningen behöver fossila bränslen ersättas med fossilfri energi. År 2024 stod den slutliga användningen av fossila bränslen i form av kol, koks, petroleumprodukter samt fossil- och stadsgas för sammanlagt 102 TWh, se diagram 2.8. Detta motsvarar en ökning med 14 TWh jämfört med 2023. Ökningen beror främst på att reduktionsplikten sänktes (prop. 2023/24:28, bet. 2023/24:MJU5, rskr. 2023/24:62). Den fossila delen av fjärrvärmeanvändningen och elanvändningen stod för 8 respektive 2 TWh 2024. Fjärrvärmens fossila energi beror i huvudsak på avfallsbränslets plastinnehåll. Andelen fossil energianvändning uppgick till 33 procent av den slutliga energianvändningen 2024.
Diagram 2.8 Användningen av fossila bränslen och andel fossil energianvändning 2015–2024
TWh
| 100 | 100 % | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 90 | 90 % | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 80 | 80 % | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 70 | 70 % | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 60 | 60 % | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 50 | 50 % | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 40 | 40 % | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 30 | 30 % | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 20 | 20 % | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 10 | 10 % | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 0 | 0 % | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Kol och koks | Petroleumprodukter | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Natur- och stadsgas | Fossil fjärrvärme | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Fossil elproduktion | Andel fossil energianvändning | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Källa: Energimyndigheten, Energiindikatorer 2026. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Petroleumprodukter används till viss del inom samtliga sektorer men i huvudsak som drivmedel inom transportsektorn. Fossilgas (naturgas) och stadsgas används i huvudsak inom industrin samt till viss del inom bostads- och servicesektorn. Kol och koks används i industrin som insatsråvara inom ståltillverkning.
För att underlätta elektrifieringen av fordonsflottan stödjer Energimyndigheten utbyggnaden av ladd- och tankinfrastruktur för tunga fordon (anslag 1:8 Laddinfrastruktur). Under 2025 inkom ansökningar med ett sökt stödbelopp på 936 miljoner kronor, varav 358 miljoner kronor beviljades. Sammantaget bidrar befintliga laddstationer och beviljade laddstationer till en täckning av 97 procent av det
20
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 21
transeuropeiska transportnätverket (TEN-T) inom Sverige. Under 2025 anslöts 15 415 laddpunkter till databasen Nobil, som innehåller uppgifter om antal laddstationer och laddpunkter. Vid utgången av 2025 omfattade databasen 61 268 laddpunkter för publik laddning, vilket är en ökning jämfört med föregående år då antalet laddpunkter uppgick till 45 863.
För att stimulera utvecklingen av biogasproduktion finansierar Energimyndigheten stöd för produktion av biogas från gödsel samt uppgradering av biogas till biometan i gas- eller vätskeform (anslag 1:9 Biogasstöd). Antalet ansökningar under 2025 var 215 och det sökta stödbeloppet uppgick till totalt 875 miljoner kronor. Den totala produktionen uppskattas enligt ansökningarna till 3,0 TWh för 2025.
Målet för förnybar elproduktion inom den svensk-norska elcertifikatmarknaden är uppnått
Elcertifikatssystemet är ett marknadsbaserat stödsystem som har till syfte att öka produktionen av förnybar el på ett kostnadseffektivt sätt. Den 31 december 2021 infördes ett stopp för nya anläggningar i elcertifikatssystemet (prop. 2020/21:16, bet. 2020/21:NU6, rskr. 2020/21:44). Det innebär att anläggningar som tagits i drift efter detta datum inte är berättigade till elcertifikat. De anläggningar som redan är godkända fortsätter att få tilldelning av elcertifikat i 15 år eller fram till elcertifikatssystemets avslut 2035.
Under 2025 utfärdades elcertifikat motsvarande 29 TWh i svenska anläggningar. Det är en minskning med 2 TWh jämfört med 2024, vilket beror på stoppregeln, naturliga utfasningar efter 15 års tilldelning och att producenter har valt att lämna elcertifikatssystemet.
2.6.4Forskning och innovation
Drygt 1,4 miljarder kronor fördelades till forskning och innovation
Energimyndigheten betalade 2025 ut bidrag till forskning och innovation om totalt 1 461 miljoner kronor (anslag 1:3 Energiforskning). De utbetalade medlen fördelades över sju temaområden.
21
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 21
Diagram 2.9 Fördelning i procent av utbetalda medel för forskning och innovation per temaområde 2025
Tvärgående och övergripande
20 %
| Elproduktion och elsystem | |
| Allmänna | 30 % |
| energisystemstudier | |
| 6 % | |
| Industri | |
| 6 % | |
| Byggnader i | |
| energisystemet | Transportsystemet |
| 8 % | 20 % |
| Bioenergi | |
| 9 % |
Anm. Tidigare redovisades nio temaområden, men områdena hållbar stadsutveckling samt affärsutveckling och kommersialisering har integrerats i övriga temaområden och särredovisas inte längre.
Källa: Energimyndigheten, Energiindikatorer 2026.
Det största tematiska området utgörs av elproduktion och elsystem vilket bl.a. inkluderar stöd till forskning och innovationsprojekt på kärnkraftsområdet. Energi i transportsystemet är det näst största tematiska området, följt av bioenergi och byggnader i energisystemet. Den tematiska indelningen skiljer sig något från föregående år. En stor del av FoI- insatserna utgörs av tvärgående och övergripande frågeställningar. Batteriforskningen inom programmet Hållbar batterivärdekedja utgör ett exempel på ett tvärsgående område, liksom FoI-programmet Termo. De strategiska innovationsprogrammen Viable Cities och Re:Source ryms också i denna kategori.
Under 2025 har forskningsinsatserna med inriktning på elproduktion förstärkts, utifrån planeringsmålet för elsystemet. Kunskaps- och kompetensutveckling inom kärnkraftsområdet har varit särskilt prioriterat. Utifrån leveranssäkerhetsmålet för elsystemet pågår även arbete för att förstärka forskningen kring elberedskap och elmarknadens utveckling. Dessutom har arbetet med att förstärka forskning inom försörjningstrygghet med starkt fokus på energiberedskap och resiliens fortsatt.
Sverige deltar i forsknings- och innovationssamarbeten inom energiområdet både inom EU och globalt. Genom spridning och nyttiggörande av kunskap och resultat stärks även det nationella arbetet. Forsknings- och innovationssamarbetet inom EU sker till stor del inom ramen för Horisont Europa och underliggande initiativ. I det underliggande initiativet Clean Energy Transition Partnerships utlysning var Sverige ett av de länder som hade flest medverkande och huvudsökande. Av totalt 55 beviljade projekt 2025 hade 24 svenska deltagare vilket är en ökning från tidigare utlysning.
Graden av samfinansiering
Av de utbetalda bidragen för forskning och innovation gick 52 procent till universitet och högskolor och 33 procent till näringslivet. Forskningsinstitut fick 11 procent av medlen. Föreningar och stiftelser samt övriga offentliga organisationer fick vardera 2 procent. Fördelningen av medel till universitet och högskolor minskade med 7 procent
22
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 21
jämfört med föregående år medan fördelningen av medel till näringslivet ökade med 10 procent. Sammanlagt var det över 800 olika projekt som fick stöd under 2025.
Graden av samfinansiering av forskning och innovation kan ses som en indikation på hur stor del av insatserna som riktas till projekt som efterfrågas av näringsliv, samhälle och andra aktörer och därmed som en indikation på verksamhetens relevans.
Energimyndighetens andel av den totala finansieringen uppgick i genomsnitt till 52 procent 2025, se tabell 2.5. Graden av samfinansiering varierar mellan de olika finansieringsverktygen, och beror på syfte och utformning av de olika satsningarna.
Tabell 2.5 Samfinansieringsgrad av forskning och innovation 2016–2025
Procent
| 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | 2025 | |
| Energimyndigheten | 51 | 47 | 39 | 42 | 46 | 43 | 43 | 43 | 53 | 52 |
| Övriga finansiärer | 49 | 53 | 61 | 58 | 54 | 57 | 57 | 57 | 47 | 48 |
Anm. Tidsserien har reviderats då samfinansiering från projekt som löper över flera år är medräknade, även om projektet inte har fått någon utbetalning från Energimyndigheten det aktuella året.
Källa: Energimyndigheten, Energiindikatorer 2026.
Antal publikationer och examina inom energiforskningen
Energimyndigheten har ändrat metod för att ta fram data för antal publicerade vetenskapliga artiklar. Därför saknas data för antal publikationer som Energimyndigheten har finansierat 2025. Dessa publikationer kommer i stället att redovisas i budgetpropositionen för 2028. Antalet doktorander och forskare som fick del av sin finansiering från anslaget 1:3 Energiforskning var 1 376 under 2025 jämfört med 1 457 under 2024. Andelen kvinnor var 33 procent (34 procent 2024) och andelen män var 67 procent (66 procent 2024). Antalet doktorsexamina som finansierades av Energimyndigheten var 26 under 2025, jämfört med 33 under 2024. Av dessa var 46 procent kvinnor och 54 procent män, vilket är en ökning av andelen kvinnor jämfört med föregående år. Av de projekt som Energimyndigheten beviljat stöd till under 2025 hade 31 procent en kvinna som projektledare och 69 procent en man. Detta kan jämföras med 33 procent kvinnor och 67 procent män 2024.
Ökad omsättning i företag som fått stöd för affärsutveckling
Energimyndigheten följer upp programmet Hållbar affärsutveckling med insatsformerna konceptutveckling och verifiering med kund genom att följa nyckeltal för företag som fått stöd. Programmet riktar sig till små- och medelstora företag. Uppföljningen visade att företag som fått stöd 2020–2022 ökade sin totala nettoomsättning med 249 miljoner kronor (48 procent) två år efter sitt första stöd. Antal anställda ökade med totalt 554 personer (88 procent) två år efter första stödet. Undersökningen omfattade sammanlagt 91 små och medelstora företag.
23
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 21
2.7Budgetförslag
2.7.11:1 Statens energimyndighet
Tabell 2.6 Anslagsutveckling 1:1 Statens energimyndighet
Tusental kronor
| 2025 | Utfall | 573 477 | Anslagssparande | 9 336 |
| 2026 | Anslag | 602 0281 | Utgiftsprognos | 603 549 |
| 2027 | Förslag | 620 744 | ||
| 2028 | Beräknat | 626 3852 | ||
| 2029 | Beräknat | 624 8443 |
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 618 769 tkr i 2027 års prisnivå.
3Motsvarar 608 225 tkr i 2027 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för Statens energimyndighets (Energimyndighetens) förvaltningsutgifter samt Fjärrvärmenämnden.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 2.7 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:1 Statens energimyndighet
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 | |
| Anvisat 20261 | 602 028 | 602 028 | 602 028 |
| Pris- och löneomräkning2 | 9 116 | 16 639 | 25 814 |
| Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | 9 600 | 7 718 | -2 998 |
| Överföring till/från andra anslag | |||
| Övrigt | |||
| Förslag/beräknat anslag | 620 744 | 626 385 | 624 844 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2026. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2028–2029 är preliminär.
En nationell insamling och hantering av data för kommuner och regioners årliga energianvändning är en nödvändig förutsättning för att genomföra kraven i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2023/1791 om energieffektivitet (EED). Detta innebär bl.a. krav på datainsamling, uppdatering, offentliggörande och rapportering. Tillämpningen av principerna vid utformningen av denna proposition innebär att den tidigare beräknade ökningen av anslaget med 5 600 000 kronor från och med 2027 för ny databas och statistikproduktion m.m. genomförs.
Ändringarna i säkerhetsskyddslagen (2018:585) som trädde i kraft den 1 juli 2026 innebär bl.a. att verksamhetsutövare i vissa fall åläggs en skyldighet att anmäla avtal och samarbeten till tillsynsmyndigheterna från och med den 1 januari 2027 (prop. 2025/26:182, bet. 2025/26:JuU36, rskr. 2025/26:287). Den nya anmälningsplikten kommer initialt och under en övergångsperiod att innebära ett ökat resursbehov för Statens energimyndighet. Anslaget ökas därför med 4 000 0000 kronor 2027. För 2028 beräknas anslaget öka med 2 000 000 kronor.
24
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 21
Regeringen föreslår att 620 744 000 kronor anvisas under anslaget 1:1 Statens energimyndighet för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 626 385 000 kronor respektive 624 844 000 kronor.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 2.8 Avgiftsfinansierad verksamhet vid Statens energimyndighet
Tusental kronor
| Kostnader | Ack. | |||||
| Ack. resultat | Resultat | Verksamhetens | som ska | Resultat | Resultat | |
| Verksamhet | t.o.m. 2025 | 2026 | intäkter 2027 | täckas 2027 | 2027 | 2027 |
| Verksamheter där | ||||||
| intäkterna inte | ||||||
| disponeras | ||||||
| Offentligrättslig | ||||||
| verksamhet | ||||||
| varav avgifter enligt | ||||||
| förordningen | ||||||
| (2014:349) om vissa | ||||||
| kostnads- | ||||||
| nyttoanalyser på | ||||||
| energiområdet | - | - | 12 | - | - | - |
| varav | ||||||
| försörjningstrygghets- | ||||||
| avgiften enligt | ||||||
| förordningen | ||||||
| (2008:1330) om vissa | ||||||
| avgifter på | ||||||
| naturgasområdet | 1 138 | -1 200 | 4 200 | 5 500 | -1 300 | -1362 |
| varav tillsynsavgift | ||||||
| enligt förordning | ||||||
| (2025:747) om | ||||||
| tillhandahållande och | ||||||
| användning av | ||||||
| hållbara flygbränslen | - | 0 | 120 | -120 | 0 | 0 |
| Verksamheter där | ||||||
| intäkterna | ||||||
| disponeras | ||||||
| Offentligrättslig | ||||||
| verksamhet | ||||||
| varav | ||||||
| ansökningsavgifter | ||||||
| enligt 12 § | ||||||
| fjärrvärmelagen | ||||||
| (2008:263) | -- | - | 100 | - | - | - |
| varav avgifter enligt | ||||||
| förordningen | ||||||
| (2020:1180) om vissa | ||||||
| utsläpp av | ||||||
| växthusgaser | -719 | 160 | 680 | 500 | 180 | -379 |
| varav avgifter enligt | ||||||
| förordningen | ||||||
| (2011:1480) om | ||||||
| elcertifikat | 1 402 | 385 | 4 858 | 4 818 | 40 | 1827 |
| varav avgifter enligt | ||||||
| förordningen | ||||||
| (2025:1258) om | ||||||
| ursprungsgarantier | ||||||
| för energi | 2 187 | -1 214 | 22 388 | 23 603 | -1 215 | -242 |
Energimyndigheten disponerar avgifter enligt lagen (2020:1173) om vissa utsläpp av växthusgaser och förordningen (2020:1180) om vissa utsläpp av växthusgaser.
25
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 21
Energimyndigheten disponerar vidare de avgifter som tas ut med stöd av 6 kap. 7 § lagen (2011:1200) om elcertifikat, förordningen (2011:1480) om elcertifikat, lagen (2010:601) om ursprungsgarantier för energi och förordningen (2025:1258) om ursprungsgarantier för energi och som ska täcka myndighetens kostnader för dessa verksamheter. Myndigheten disponerar även ansökningsavgifter som tas ut enligt 12 § fjärrvärmelagen (2008:263). Dessa ansökningsavgifter ska bidra till finansieringen av Fjärrvärmenämndens verksamhet vid Energimyndigheten.
Tjänsteexporten omfattar dels projekt om beräkning av klimatnytta av satsningar på förnybar energi, dels projekt som drivs av FN-organet Unido om kapacitetsuppbyggnad kring ekodesign och energimärkning.
2.7.21:2 Insatser för energieffektivisering
Tabell 2.9 Anslagsutveckling 1:2 Insatser för energieffektivisering
Tusental kronor
| 2025 | Utfall | 400 771 | Anslagssparande | 14 230 |
| 2026 | Anslag | 327 0001 | Utgiftsprognos | 115 953 |
| 2027 | Förslag | 323 000 | ||
| 2028 | Beräknat | 323 000 | ||
| 2029 | Beräknat | 323 000 |
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Ändamål
Anslaget får användas för utgifter för att utveckla och introducera ny energieffektiv teknik på marknaden samt stöd till energieffektiv teknik. Anslaget får även användas för utgifter för insatser för informationsspridning, utveckling och spridning av verktyg och metoder samt utredningsinsatser. Anslaget får användas för utgifter för genomförandet av EU-rättsakter samt annat internationellt samarbete inom energieffektiviseringsområdet och därtill hörande metod-, utvecklings- och utredningsarbete. Anslaget får även användas för utgifter för utveckling av styrmedel för energi- och effekteffektivisering inklusive efterfrågeflexibilitet samt för insamling av ny och utveckling av befintlig energistatistik som kan användas i syfte att minska energianvändningen. Anslaget får också användas till investeringsstöd som leder till minskad energianvändning i lokaler och hos hushåll samt de administrativa utgifter som ett investeringsstöd medför.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 2.10 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:2 Insatser för energieffektivisering
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 | |
| Anvisat 20261 | 327 000 | 327 000 | 327 000 |
| Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | -4 000 | -4 000 | -4 000 |
| Överföring till/från andra anslag | |||
| Övrigt | |||
| Förslag/beräknat anslag | 323 000 | 323 000 | 323 000 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
26
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 21
Tillämpningen av principerna vid utformningen av denna proposition innebär att den beräknade minskningen av anslaget genomförs eftersom en del av den tillfälliga satsningen för förbättrad och utvecklad energistatistik hos Boverket upphör vid årsskiftet 2026. Anslaget minskas därför med 4 000 000 kronor fr.o.m. 2027.
Regeringen föreslår att 323 000 000 kronor anvisas under anslaget 1:2 Insatser för energieffektivisering för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till
323 000 000 kronor respektive 323 000 000 kronor.
Bemyndigande om ekonomiska åtaganden
Regeringens förslag
Regeringen bemyndigas att under 2027 för anslaget 1:2 Insatser för energieffektivisering ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 750 000 000 kronor 2028–2030.
Skälen för regeringens förslag
För att möjliggöra planering och tecknande av avtal om fleråriga projekt är det nödvändigt att kunna fatta beslut som medför åtaganden för kommande år. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2027 för anslaget 1:2 Insatser för energieffektivisering ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 750 000 000 kronor 2028–2030.
Tabell 2.11 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:2 Insatser för energieffektivisering
Tusental kronor
| Prognos | Beräknat | Beräknat | Beräknat | |||
| Utfall 2025 | 2026 | Förslag 2027 | 2028 | 2029 | 2030 | |
| Ekonomiska | ||||||
| åtaganden vid årets | ||||||
| början | 38 584 | 250 000 | ||||
| Nya ekonomiska | ||||||
| åtaganden | 250 000 | 750 000 | ||||
| Utgifter mot anslag till | ||||||
| följd av ekonomiska | ||||||
| åtaganden | -38 584 | -250 000 | -250 000 | -250 000 | -250 000 | |
| Ekonomiska | ||||||
| åtaganden vid årets | ||||||
| slut | 250 000 | 750 000 | ||||
| Beslutat/föreslaget | ||||||
| bemyndigande | 1 000 000 | 750 000 | ||||
27
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 21
2.7.31:3 Energiforskning
Tabell 2.12 Anslagsutveckling 1:3 Energiforskning
Tusental kronor
| 2025 | Utfall | 1 590 560 | Anslagssparande | 24 661 |
| 2026 | Anslag | 1 527 7231 | Utgiftsprognos | 1 486 575 |
| 2027 | Förslag | 1 527 723 | ||
| 2028 | Beräknat | 1 527 723 | ||
| 2029 | Beräknat | 1 547 723 |
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Ändamål
Anslaget får användas för utgifter och statsbidrag för forskning och innovation samt nyttiggörande av dessa insatser inom energiområdet. Anslaget får även användas för utgifter för bidrag för att främja utvecklingen av teknik som baserar sig på fossilfria energislag och effektiv energianvändning i industriella processer i försöks- eller fullskaleanläggningar.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 2.13 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:3 Energiforskning
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 | |
| Anvisat 20261 | 1 527 723 | 1 527 723 | 1 527 723 |
| Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | 20 000 | ||
| Överföring till/från andra anslag | |||
| Övrigt | |||
| Förslag/beräknat anslag | 1 527 723 | 1 527 723 | 1 547 723 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
I förhållande till beräknad anslagsnivå för 2027 i budgetpropositionen för 2026 innebär tillämpningen av principerna att det tidigare beräknade tillskottet på
75 000 000 kronor för energiforskning inte genomförs och att anslaget därför inte ökas i enlighet med tidigare redovisade beräkningar.
Regeringen föreslår att 1 527 723 000 kronor anvisas under anslaget 1:3 Energiforskning för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 1 527 723 000 kronor respektive
1 547 723 000 kronor.
Bemyndigande om ekonomiska åtaganden
Regeringens förslag
Regeringen bemyndigas att under 2027 för anslaget 1:3 Energiforskning ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 4 100 000 000 kronor 2028–2032.
Skälen för regeringens förslag
För att möjliggöra planering och tecknande av avtal om fleråriga projekt är det nödvändigt att kunna fatta beslut som medför åtaganden för kommande år.
28
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 21
Regeringen bör därför bemyndigas att under 2027 för anslaget 1:3 Energiforskning ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 4 100 000 000 kronor 2028–2032.
Tabell 2.14 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:3 Energiforskning
Tusental kronor
| Prognos | Beräknat | Beräknat | Beräknat | |||
| Utfall 2025 | 2026 | Förslag 2027 | 2028 | 2029 | 2030 – 2032 | |
| Ekonomiska | ||||||
| åtaganden vid årets | ||||||
| början | 2 494 608 | 2 444 841 | 4 100 000 | |||
| Nya ekonomiska | ||||||
| åtaganden | 1 057 449 | 3 055 159 | 1 400 000 | |||
| Utgifter mot anslag till | ||||||
| följd av ekonomiska | ||||||
| åtaganden | -870 660 | -1 400 000 | -1 400 000 | -1 400 000 | -1 400 000 | -1 300 000 |
| Övriga förändringar | ||||||
| av ekonomiska | ||||||
| åtaganden | -236 556 | |||||
| Ekonomiska | ||||||
| åtaganden vid årets | ||||||
| slut | 2 444 841 | 4 100 000 | 4 100 000 | |||
| Beslutat/föreslaget | ||||||
| bemyndigande | 4 100 000 | 4 100 000 | 4 100 000 |
2.7.41:4 Energimarknadsinspektionen
Tabell 2.15 Anslagsutveckling 1:4 Energimarknadsinspektionen
Tusental kronor
| 2025 | Utfall | 233 036 | Anslagssparande | 6 640 |
| 2026 | Anslag | 234 4511 | Utgiftsprognos | 238 933 |
| 2027 | Förslag | 245 189 | ||
| 2028 | Beräknat | 250 4212 | ||
| 2029 | Beräknat | 254 0003 |
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 247 162 tkr i 2027 års prisnivå.
3Motsvarar 247 162 tkr i 2027 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för Energimarknadsinspektionens förvaltningsutgifter.
29
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 21
Skälen för regeringens förslag
Tabell 2.16 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:4
Energimarknadsinspektionen
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 | |
| Anvisat 20261 | 234 451 | 234 451 | 234 451 |
| Pris- och löneomräkning2 | 3 738 | 6 878 | 10 327 |
| Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | 7 000 | 9 092 | 9 222 |
| Överföring till/från andra anslag | |||
| Övrigt | |||
| Förslag/beräknat anslag | 245 189 | 250 421 | 254 000 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2026. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2028–2029 är preliminär.
De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att anslaget ökas mot bakgrund av att det utifrån det allvarliga säkerhetspolitiska läget sker en omfattande upprustning av det civila försvaret. Energimarknadsinspektionens beredskaps- och säkerhetsarbete behöver gå i takt med Sveriges ambition för civilt försvar och totalförsvarsarbetet inom energisektorn. Med oförändrad anslagsnivå riskerar nödvändig verksamhet att inte kunna upprätthållas. Anslaget ökas därmed med 6 000 000 kronor 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget att öka med
8 000 000 kronor. Förslaget finansieras genom att medel tilldelade för civilt försvar under anslaget 1:10 Elberedskap föreslås att minskas med motsvarande belopp.
Regeringen föreslår att 245 189 000 kronor anvisas under anslaget
1:4 Energimarknadsinspektionen för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 250 421 000 kronor respektive 254 000 000 kronor.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 2.17 Offentligrättslig verksamhet
| Ack. | Kostnader | Ack. | ||||
| resultat | Resultat | Verksamhetens | som ska | Resultat | resultat | |
| Verksamhet | t.o.m. 2025 | 2026 | intäkter 2027 | täckas 2027 | 2027 | 2027 |
| Verksamheter där | ||||||
| intäkterna inte disponeras | ||||||
| Offentligrättslig verksamhet | ||||||
| varav avgifter enligt | ||||||
| förordningen (2008:1330) | ||||||
| om naturgasavgift | 1 479 | -500 | 4 250 | 4 750 | -500 | 479 |
| Verksamheter där | ||||||
| intäkterna disponeras | ||||||
| Offentligrättslig verksamhet | ||||||
| varav avgifter enligt | ||||||
| förordningen (2014:1059) | ||||||
| om vissa avgifter för | ||||||
| registrering och tillsyn över | ||||||
| handeln på | ||||||
| grossistmarknaden | - | - | 20 000 | - | - | - |
Energimarknadsinspektionen disponerar avgifter som tas ut i enlighet med förordningen (2014:1059) om vissa avgifter för registrering och tillsyn över handeln på grossistmarknaden. Ändringar i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1227/2011 av den 25 oktober 2011 om integritet och öppenhet på
30
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 21
grossistmarknaderna för energi (Remit) innebär ett utökat ansvarsområde för Energimarknadsinspektionen vilket förväntas medföra ökade kostnader samt ökade intäkter från avgiften. Regeringskansliet bereder för närvarande de förslag som lämnas i rapporten En effektiv bekämpning av marknadsmissbruk på grossistmarknaderna för energi, Ei R2025:02.
2.7.51:5 Energiplanering
Tabell 2.18 Anslagsutveckling 1:5 Energiplanering
Tusental kronor
| 2025 | Utfall | 269 716 | Anslagssparande | 520 284 |
| 2026 | Anslag | 1 195 0001 | Utgiftsprognos | 1 501 440 |
| 2027 | Förslag | 1 425 000 | ||
| 2028 | Beräknat | 1 425 000 | ||
| 2029 | Beräknat | 1 370 000 | ||
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Ändamål
Anslaget får användas för utgifter för arbetet med energiplanering, grön omställning, stimulera till utbyggnaden av vindkraft, investeringar som bidrar till planerings- och leveranssäkerhetsmål för elsystemet och därmed ökar försörjningstryggheten på nationell, regional och lokal nivå. Anslaget får användas för statsbidrag till kommuner för att stärka kommunernas förmåga att bidra till ökad försörjningstrygghet på lokal nivå, stimulera till utbyggnad av vindkraft, kommunal energi- och klimatrådgivning samt för myndigheternas administrativa utgifter kopplade till stöden. Anslaget får även användas för ekonomiska bidrag till investeringar som stärker leveranssäkerheten eller ökar anslutningskapaciteten i elsystemet regionalt eller lokalt. Anslaget får även användas till myndigheters kostnader för särskilda insatser, uppgifter eller andra myndighetsgemensamma utvecklingsarbeten som syftar till kortare ledtider för tillståndsprövning. Anslaget får även användas för en ekonomisk kompensation för utebliven tilldelning av elcertifikat om elcertifikatsystemet avslutas i förtid.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 2.19 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:5 Energiplanering
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 | |
| Anvisat 20261 | 1 195 000 | 1 195 000 | 1 195 000 |
| Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | 230 000 | 230 000 | 175 000 |
| Överföring till/från andra anslag | |||
| Övrigt | |||
| Förslag/beräknat anslag | 1 425 000 | 1 425 000 | 1 370 000 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
Tillämpningen av principerna vid utformningen av denna proposition innebär att beräknade tillskott i Budgetpropositionen för 2025 om ett ekonomiskt stöd till investeringar som syftar till att bl.a. stärka elsystemets förmågor regionalt genomförs. Detta för att kunna hantera ekonomiska åtaganden som följer av myndighetsbeslut enligt förordningen (2025:1487) om statligt stöd för att förbättra leveranssäkerheten i elsystemet. Det innebär att anslaget ökar med 200 000 000 kronor från och med 2027.
31
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 21
I förhållande till beräknad anslagsnivå för 2027 i budgetpropositionen för 2026 innebär tillämpningen av principerna att det beräknade tillskottet på 500 000 000 kronor, och 750 000 000 kronor för 2028 och 2029, för nya medel till Kraftlyftet inte genomförs och att anslaget därför inte ökas i enlighet med tidigare redovisade beräkningar.
För att kunna genomföra förväntad kompensation till de kommuner som redan låtit vindkraft byggas föreslås anslaget öka i enlighet med tidigare beräknade medel för ekonomisk ersättning till kommuner vars omgivning påverkas av vindkraftsetableringar. Ersättningen ska baseras på fastighetsskatten för vindkraftsanläggningar (prop. 2024/25:1 utg.omr. 21 avsnitt 2.9.5). Anslaget ökar därför med 30 000 000 kronor 2027. Anslaget beräknas öka med 30 000 000 kronor 2028 och 2029. Det innebär att det totala beloppet som kan fördelas till aktuella kommuner med vindkraft uppgår till 400 000 000 kronor från och med 2027.
Regeringen föreslår att 1 425 000 000 kronor anvisas under anslaget 1:5 Energiplanering för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 1 425 000 000 kronor respektive 1 370 000 000 kronor.
Bemyndigande om ekonomiska åtaganden
Regeringens förslag
Regeringen bemyndigas att under 2027 för anslaget 1:5 Energiplanering ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 5 260 000 000 kronor 2028–2035.
Skälen för regeringens förslag
För att möjliggöra planering och tecknande av avtal om fleråriga projekt är det nödvändigt att kunna fatta beslut som medför åtaganden för kommande år. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2027 för anslaget 1:5 Energiplanering ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 5 260 000 000 kronor 2028–2035.
Tabell 2.20 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:5 Energiplanering
Tusental kronor
| Prognos | Beräknat | Beräknat | Beräknat | |||
| Utfall 2025 | 2026 | Förslag 2027 | 2028 | 2029 | 2030 – 2035 | |
| Ekonomiska | ||||||
| åtaganden vid årets | ||||||
| början | 80 743 | 103 755 | 5 260 000 | |||
| Nya ekonomiska | ||||||
| åtaganden | 53 345 | 5 260 000 | 780 000 | |||
| Utgifter mot anslag till | ||||||
| följd av ekonomiska | ||||||
| åtaganden | -30 333 | -103 755 | -780 000 | -500 000 | -1 000 000 | -3 760 000 |
| Ekonomiska | ||||||
| åtaganden vid årets | ||||||
| slut | 103 755 | 5 260 000 | 5 260 000 | |||
| Beslutat/föreslaget | ||||||
| bemyndigande | 1 200 000 | 5 260 000 | 5 260 000 | |||
32
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 21
2.7.61:6 Avgifter till internationella organisationer
Tabell 2.21 Anslagsutveckling 1:6 Avgifter till internationella organisationer
Tusental kronor
| 2025 | Utfall | 31 015 | Anslagssparande | 2 313 |
| 2026 | Anslag | 33 3281 | Utgiftsprognos | 33 030 |
| 2027 | Förslag | 33 328 | ||
| 2028 | Beräknat | 25 328 | ||
| 2029 | Beräknat | 25 328 |
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Ändamål
Anslaget får användas för utgifter för avgifter till internationella organisationer samt utgifter för internationellt samarbete inom energiområdet.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 2.22 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:6 Avgifter till internationella organisationer
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 | |
| Anvisat 20261 | 33 328 | 33 328 | 33 328 |
| Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | -8 000 | -8 000 | |
| Överföring till/från andra anslag | |||
| Övrigt | |||
| Förslag/beräknat anslag | 33 328 | 25 328 | 25 328 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
Regeringen föreslår att 33 328 000 kronor anvisas under anslaget 1:6 Avgifter till internationella organisationer för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 25 328 000 kronor respektive 25 328 000 kronor.
Bemyndigande om ekonomiska åtaganden
Regeringens förslag
Regeringen bemyndigas att under 2027 för anslaget 1:6 Avgifter till internationella organisationer ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 30 000 000 kronor 2028 och 2029.
Skälen för regeringens förslag
För att möjliggöra planering och tecknande av avtal om fleråriga projekt är det nödvändigt att kunna fatta beslut som medför åtaganden för kommande år. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2027 för anslaget 1:6 Avgifter till internationella organisationer ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 30 000 000 kronor 2028 och 2029.
33
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 21
Tabell 2.23 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:6 Avgifter till internationella organisationer
Tusental kronor
| Utfall 2025 | Prognos 2026 | Förslag 2027 Beräknat 2028 | Beräknat 2029 | |
| Ekonomiska åtaganden | ||||
| vid årets början | 26 000 | 13 000 | ||
| Nya ekonomiska | ||||
| åtaganden | 30 000 | |||
| Utgifter mot anslag till | ||||
| följd av ekonomiska | ||||
| åtaganden | -13 000 | -13 000 | -15 000 | -15 000 |
| Ekonomiska åtaganden | ||||
| vid årets slut | 13 000 | 30 000 | ||
| Beslutat/föreslaget | ||||
| bemyndigande | 30 000 | |||
2.7.71:7 Elsäkerhetsverket
Tabell 2.24 Anslagsutveckling 1:7 Elsäkerhetsverket
Tusental kronor
| 2025 | Utfall | 79 790 | Anslagssparande | 1 147 |
| 2026 | Anslag | 89 2851 | Utgiftsprognos | 89 194 |
| 2027 | Förslag | 97 449 | ||
| 2028 | Beräknat | 101 5732 | ||
| 2029 | Beräknat | 103 1193 |
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 100 390 tkr i 2027 års prisnivå.
3Motsvarar 100 390 tkr i 2027 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för Elsäkerhetsverkets förvaltningsutgifter.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 2.25 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:7 Elsäkerhetsverket
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 | |
| Anvisat 20261 | 89 285 | 89 285 | 89 285 |
| Pris- och löneomräkning2 | 1 306 | 2 373 | 3 768 |
| Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | 6 858 | 9 915 | 10 066 |
| Överföring till/från andra anslag | |||
| Övrigt | |||
| Förslag/beräknat anslag | 97 449 | 101 573 | 103 119 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2026. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2028–2029 är preliminär.
De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att anslaget ökar mot bakgrund av att det utifrån det allvarliga säkerhetspolitiska läget sker en omfattande upprustning av det civila försvaret. Med oförändrad anslagsnivå riskerar nödvändig verksamhet inte kunna upprätthållas. I förhållande till beräknad anslagsnivå för 2027 i budgetpropositionen för 2026 innebär det bl.a. att det tidigare
34
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 21
beräknade tillskottet på 7 000 000 kronor 2027 genomförs och att anslaget därför ökar i enlighet med tidigare redovisade beräkningar. Anslaget beräknas även öka med
12 000 000 kronor 2028 och 2029.
Regeringen föreslår att 97 449 000 kronor anvisas under anslaget 1:7 Elsäkerhetsverket för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 101 573 000 kronor respektive 103 119 000 kronor.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 2.26 Offentligrättslig verksamhet
| Kostnader | ||||||
| Ack. resultat | Resultat | Verksamhetens | som ska | Resultat | Ack. resultat | |
| Verksamhet | t.o.m. 2025 | 2026 | intäkter 2027 | täckas 2027 | 2027 | 2027 |
| Verksamheter där | ||||||
| intäkterna inte | ||||||
| disponeras | ||||||
| Offentligrättslig | ||||||
| verksamhet | ||||||
| varav | ||||||
| ansökningsavgifter | ||||||
| auktorisation | ||||||
| elinstallatörer | - | - | 2 700 | - | - | - |
| varav | ||||||
| nätövervakningsavgift | - | - | 33 513 | - | - | - |
| varav | ||||||
| elsäkerhetsavgift | -12 597 | 10 400 | 101 336 | 98 500 | 2 836 | 639 |
Elsäkerhetsverkets verksamhet finansieras i huvudsak med elsäkerhetsavgiften. Förordningen (2017:1040) om elberedskapsavgift, nätövervakningsavgift och elsäkerhetsavgift innehåller bestämmelser om avgifter för att finansiera statliga åtgärder och verksamheter enligt elberedskapslagen (1997:288), verksamhet vid nätmyndigheten samt verksamhet vid Elsäkerhetsverket enligt elsäkerhetslagen (2016:732) och lagen (1992:1512) om elektromagnetisk kompatibilitet. Budget för elberedskapsavgiften redovisas under anslag 1:11 Elberedskap under utgiftsområde 21.
Av förordningen (1997:294) om elberedskap och förordningen (2023:342) om det nationella elsystemet framgår att Affärsverket svenska kraftnät är elberedskapsmyndighet och Energimarknadsinspektionen är nätmyndighet. Nätövervakningsavgiften och elsäkerhetsavgiften redovisas som intäkter till inkomsttitel, eftersom det är Elsäkerhetsverket som administrerar dem. Elsäkerhetsverket tar även ut en avgift för auktorisation som elinstallatör samt ersättning för vissa kostnader i samband med Elsäkerhetsverkets marknadskontroll. Även dessa redovisas som intäkter till inkomsttitel.
35
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 21
2.7.81:8 Laddinfrastruktur
Tabell 2.27 Anslagsutveckling 1:8 Laddinfrastruktur
Tusental kronor
| 2025 | Utfall | 268 996 | Anslagssparande | 661 005 |
| 2026 | Anslag | 605 0001 | Utgiftsprognos | 505 931 |
| 2027 | Förslag | 850 000 | ||
| 2028 | Beräknat | 535 000 | ||
| 2029 | Beräknat | 530 000 |
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Ändamål
Anslaget får användas till stöd för ladd- och tankstationer för el och vätgas samt till utgifter för berörda myndigheters arbete kopplat till stöden.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 2.28 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:8 Laddinfrastruktur
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 | |
| Anvisat 20261 | 605 000 | 605 000 | 605 000 |
| Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | 245 000 | -70 000 | -75 000 |
| Överföring till/från andra anslag | |||
| Övrigt | |||
| Förslag/beräknat anslag | 850 000 | 535 000 | 530 000 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
Tillämpningen av principerna vid utformningen av denna proposition innebär att de tidigare beräknade förändringar av anslaget genomförs.
Regeringen föreslår att 850 000 000 kronor anvisas under anslaget 1:8 Laddinfrastruktur för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 535 000 000 kronor respektive 530 000 000 kronor.
Bemyndigande om ekonomiska åtaganden
Regeringens förslag
Regeringen bemyndigas att under 2027 för anslaget 1:8 Laddinfrastruktur ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 200 000 000 kronor 2028–2030.
Skälen för regeringens förslag
För att möjliggöra planering och tecknande av avtal om fleråriga projekt är det nödvändigt att kunna fatta beslut som medför åtaganden för kommande år. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2027 för anslaget 1:8 Laddinfrastruktur ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 200 000 000 kronor 2028–2030.
36
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 21
Tabell 2.29 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:8 Laddinfrastruktur
Tusental kronor
| Prognos | Beräknat | Beräknat | Beräknat | |||
| Utfall 2025 | 2026 | Förslag 2027 | 2028 | 2029 | 2030 | |
| Ekonomiska | ||||||
| åtaganden vid årets | ||||||
| början | 557 039 | 578 562 | 1 059 599 | |||
| Nya ekonomiska | ||||||
| åtaganden | 508 334 | 750 000 | 890 401 | |||
| Utgifter mot anslag till | ||||||
| följd av ekonomiska | ||||||
| åtaganden | -181 910 | -268 963 | -750 000 | -500 000 | -500 000 | -200 000 |
| Övriga förändringar | ||||||
| av ekonomiska | ||||||
| åtaganden | -304 901 | |||||
| Ekonomiska | ||||||
| åtaganden vid årets | ||||||
| slut | 578 562 | 1 059 599 | 1 200 000 | |||
| Beslutat/föreslaget | ||||||
| bemyndigande | 2 000 000 | 2 000 000 | 1 200 000 | |||
2.7.91:9 Biogasstöd
Tabell 2.30 Anslagsutveckling 1:9 Biogasstöd
Tusental kronor
| 2025 | Utfall | 788 748 | Anslagssparande | 196 252 |
| 2026 | Anslag | 1 035 0001 | Utgiftsprognos | 1 025 737 |
| 2027 | Förslag | 1 035 000 | ||
| 2028 | Beräknat | 835 000 | ||
| 2029 | Beräknat | 835 000 | ||
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Ändamål
Anslaget får användas för utgifter för att stimulera utvecklingen av biogasproduktion. Anslaget får även användas för de administrativa utgifter som detta medför.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 2.31 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:9 Biogasstöd
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 | |
| Anvisat 20261 | 1 035 000 | 1 035 000 | 1 035 000 |
| Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | -200 000 | -200 000 | |
| Överföring till/från andra anslag | |||
| Övrigt | |||
| Förslag/beräknat anslag | 1 035 000 | 835 000 | 835 000 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
I förhållande till beräknad anslagsnivå för 2027 i budgetpropositionen för 2026 innebär tillämpningen av principerna vid utformningen av denna proposition bl.a. att det tidigare beräknade tillskottet på 250 000 000 kronor för stöd till produktion av biogas inte genomförs och att anslaget därför inte ökas i enlighet med tidigare redovisade beräkningar.
37
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 21
Principerna innebär att det tillfälliga förstärkningen av anslaget under perioden 2024–2026 förlängs ett år. Den tidigare beräknade minskningen av anslaget med 200 000 000 kronor genomförs därför inte utan medel tillförs anslaget även 2027.
Regeringen föreslår att 1 035 000 000 kronor anvisas under anslaget 1:9 Biogasstöd för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 835 000 000 kronor respektive
835 000 000 kronor.
Bemyndigande om ekonomiska åtaganden
Regeringens förslag
Regeringen bemyndigas att under 2027 för anslaget 1:9 Biogasstöd ingå ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag på högst 545 000 000 kronor 2028.
Skälen för regeringens förslag
För att möjliggöra planering och tecknande av avtal om fleråriga projekt är det nödvändigt att kunna fatta beslut som medför åtaganden för kommande år. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2027 för anslaget 1:9 Biogasstöd ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 545 000 000 kronor 2028.
Tabell 2.32 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:9 Biogasstöd
Tusental kronor
| Förslag 2027 | Beräknat 2028 | |
| Ekonomiska åtaganden vid årets början | ||
| Nya ekonomiska åtaganden | 545 000 | |
| Utgifter mot anslag till följd av ekonomiska | ||
| åtaganden | -545 000 | |
| Ekonomiska åtaganden vid årets slut | 545 000 | |
| Beslutat/föreslaget bemyndigande | 545 000 | |
2.7.101:10 Energiberedskap
Tabell 2.33 Anslagsutveckling 1:10 Energiberedskap
Tusental kronor
| 2025 | Utfall | 187 434 | Anslagssparande | 10 566 |
| 2026 | Anslag | 333 0001 | Utgiftsprognos | 330 020 |
| 2027 | Förslag | 561 000 | ||
| 2028 | Beräknat | 746 000 | ||
| 2029 | Beräknat | 759 000 | ||
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Ändamål
Anslaget får användas för Energimyndighetens utgifter för energiberedskapsåtgärder, och civilt försvar inom energisektorn. Anslaget får också användas för ersättning för solidaritetsgas som begärs enligt artikel 13 i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1938 av den 25 oktober 2017 om åtgärder för att säkerställa försörjningstryggheten för gas och om upphävande av förordning (EU) nr 994/2010. Anslaget får användas för myndighetens förvaltningskostnader inom dessa områden.
38
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 21
Skälen för regeringens förslag
Tabell 2.34 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:10 Energiberedskap
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 | |
| Anvisat 20261 | 398 000 | 398 000 | 398 000 |
| Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | 163 000 | 348 000 | 361 000 |
| Överföring till/från andra anslag | |||
| Övrigt | |||
| Förslag/beräknat anslag | 561 000 | 746 000 | 759 000 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär bl.a. att anslaget ökas mot bakgrund av att det utifrån det allvarliga säkerhetspolitiska läget sker en omfattande upprustning av det civila försvaret. Inom energiområdet genomförs åtgärder i syfte att skyndsamt höja förmågan inom det civila försvaret. Med oförändrad anslagsnivå riskerar nödvändig verksamhet inte kunna upprätthållas. I enlighet med beräknad anslagsnivå för 2027 i budgetpropositionen för 2026 ökas anslaget därmed med 397 000 000 kronor 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget öka med 522 000 000 kronor.
En nationell insamling och hantering av data för kommuner och regioners årliga energianvändning är en nödvändig förutsättning för att genomföra kraven i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2023/1791 om energieffektivitet (EED). Detta innebär bl.a. krav på datainsamling, uppdatering, offentliggörande och rapportering som bedöms medföra ökade administrativa kostnader för kommunerna. De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att anslaget minskas med 90 000 0000 kronor 2027 för att finansiera motsvarande ökning av anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner. För 2028 och 2029 minskas anslaget med 30 000 000 kronor respektive 17 000 000 kronor. Åtgärden bedöms bidra till ökad försörjningstrygghet inom energiområdet och därmed bidra till att höja förmågan i det civila försvaret. Minskningen bedöms inte heller påverka den verksamhet som finansieras från anslaget.
Regeringen föreslår att 561 000 000 kronor anvisas under anslaget 1:10 Energiberedskap för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 746 000 000 kronor respektive 759 000 000 kronor.
Bemyndigande om ekonomiska åtaganden
Regeringens förslag
Regeringen bemyndigas att under 2027 för anslaget 1:10 Energiberedskap ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 200 000 000 kronor 2028–2030.
Skälen för regeringens förslag
För att möjliggöra planering och tecknande av avtal om fleråriga projekt är det nödvändigt att kunna fatta beslut som medför åtaganden för kommande år. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2027 för anslaget 1:10 Energiberedskap ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 200 000 000 kronor 2028–2030.
39
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 21
Tabell 2.35 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:10 Energiberedskap
Tusental kronor
| Prognos | Beräknat | Beräknat | Beräknat | |||
| Utfall 2025 | 2026 | Förslag 2027 | 2028 | 2029 | 2030 | |
| Ekonomiska | ||||||
| åtaganden vid årets | ||||||
| början | 100 000 | |||||
| Nya ekonomiska | ||||||
| åtaganden | 100 000 | 1 200 000 | ||||
| Utgifter mot anslag till | ||||||
| följd av ekonomiska | ||||||
| åtaganden | -100 000 | -400 000 | -400 000 | -400 000 | ||
| Ekonomiska | ||||||
| åtaganden vid årets | ||||||
| slut | 100 000 | 1 200 000 | ||||
| Beslutat/föreslaget | ||||||
| bemyndigande | 1 050 000 | 1 050 000 | 1 200 000 | |||
2.7.111:11 Elberedskap
Tabell 2.36 Anslagsutveckling 1:11 Elberedskap
Tusental kronor
| 2025 | Utfall | 701 148 | Anslagssparande | 31 852 |
| 2026 | Anslag | 830 0001 | Utgiftsprognos | 822 571 |
| 2027 | Förslag | 846 000 | ||
| 2028 | Beräknat | 844 000 | ||
| 2029 | Beräknat | 844 000 | ||
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Ändamål
Anslaget får användas för Affärsverket svenska kraftnäts utgifter för elberedskapsåtgärder, dammsäkerhet, tillsynsuppdrag enligt säkerhetsskyddslagen inom områdena elförsörjning och dammanläggningar, med undantag för kärnteknisk verksamhet, samt myndighetens arbete med totalförsvar och som beredskapsmyndighet. Anslaget får användas för myndighetens förvaltningskostnader inom dessa områden.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 2.37 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:11 Elberedskap
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 | |
| Anvisat 20261 | 705 000 | 705 000 | 705 000 |
| Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | 141 000 | 139 000 | 139 000 |
| Överföring till/från andra anslag | |||
| Övrigt | |||
| Förslag/beräknat anslag | 846 000 | 844 000 | 844 000 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
Utifrån det allvarliga säkerhetspolitiska läget sker en omfattande upprustning av det civila försvaret. I förhållande till beräknad anslagsnivå för 2027 i budgetpropositionen för 2026 minskas anslaget med 8 000 000 kronor för att finansiera annan
40
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 21
beredskapsverksamhet inom energiområdet för civilt försvar. För 2028 och 2029 beräknas anslaget minskas med 10 000 000 kronor för samma ändamål. Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget.
De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär även att de medel som tillförts anslaget inom ramen för upprustningen av det civila försvaret bibehålls. Det innebär i sin tur att arbetet med bl.a. civilplikt inom elförsörjningen kan genomföras.
Regeringen föreslår att 846 000 000 kronor anvisas under anslaget 1:11 Elberedskap för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 844 000 000 kronor respektive
844 000 000 kronor.
Bemyndigande om ekonomiska åtaganden
Regeringens förslag
Regeringen bemyndigas att under 2027 för anslaget 1:11 Elberedskap ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 2 000 000 000 kronor 2028–2042.
Skälen för regeringens förslag
För att möjliggöra planering och tecknande av avtal om fleråriga projekt är det nödvändigt att kunna fatta beslut som medför åtaganden för kommande år. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2027 för anslaget 1:11 Elberedskap ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 2 000 000 000 kronor 2028–2042.
Tabell 2.38 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:11 Elberedskap
Tusental kronor
| Prognos | Beräknat | Beräknat | Beräknat | |||
| Utfall 2025 | 2026 | Förslag 2027 | 2028 | 2029 | 2030 – 2042 | |
| Ekonomiska | ||||||
| åtaganden vid årets | ||||||
| början | 1 634 178 | 1 694 655 | 2 000 000 | |||
| Nya ekonomiska | ||||||
| åtaganden | 514 202 | 705 345 | 400 000 | |||
| Utgifter mot anslag till | ||||||
| följd av ekonomiska | ||||||
| åtaganden | -448 155 | -400 000 | -400 000 | -550 000 | -550 000 | -900 000 |
| Övriga förändringar | ||||||
| av ekonomiska | ||||||
| åtaganden | -5 570 | |||||
| Ekonomiska | ||||||
| åtaganden vid årets | ||||||
| slut | 1 694 655 | 2 000 000 | 2 000 000 | |||
| Beslutat/föreslaget | ||||||
| bemyndigande | 2 000 000 | 2 000 000 | 2 000 000 |
41
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 21
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 2.39 Offentligrättslig verksamhet
| Kostnader | ||||||
| Ack. resultat | Resultat | Verksamhetens | som ska | Resultat | Ack. resultat | |
| Verksamhet | t.o.m. 2025 | 2026 | intäkter 2027 | täckas 2027 | 2027 | 2027 |
| Verksamheter | ||||||
| där intäkterna | ||||||
| inte disponeras | ||||||
| Offentligrättslig | ||||||
| verksamhet | ||||||
| varav | ||||||
| elberedskapsavgift | -445 488 | 4 772 | 750 639 | 536 613 | 214 529 | -226 689 |
Av förordningen (1997:294) om elberedskap framgår att Affärsverket svenska kraftnät är elberedskapsmyndighet. Förordningen (2017:1040) om elberedskapsavgift, nätövervakningsavgift och elsäkerhetsavgift innehåller bestämmelser om avgifter för att finansiera statliga åtgärder och verksamhet enligt elberedskapslagen (1997:288). Budget för nätövervakningsavgiften och elsäkerhetsavgiften redovisas under anslag 1:7 Elsäkerhetsverket under utgiftsområde 21.
Elberedskapsavgift
Regeringens förslag
Avgiftsuttaget under 2026 för elberedskapsavgiften, som tas ut i enlighet med elberedskapslagen för att finansiera beredskapsåtgärder som beslutas med stöd av lagen, fastställs till högst 800 000 000 kronor
Skälen för regeringens förslag
För åtgärder som genomförs enligt elberedskapslagen (1997:288) betalar den som innehar nätkoncession enligt ellagen (1997:857) en avgift. Åtgärderna, som finansieras från den del av anslaget 1:11 Elberedskap som disponeras av Affärsverket svenska kraftnät, uppgår till motsvarande belopp som avgiftsuttaget över tid. Åtgärderna syftar till att tillgodose elförsörjningen vid höjd beredskap och till att förebygga, motstå och hantera störningar i elförsörjningen som kan medföra svåra påfrestningar på samhället.
2.7.121:12 Energistöd
Tabell 2.40 Anslagsutveckling 1:12 Energistöd
Tusental kronor
| 2025 | Utfall | Anslagssparande | |
| 2026 | Anslag | 4 552 0001 Utgiftsprognos | 4 511 259 |
| 2027 | Förslag | 25 000 | |
| 2028 | Beräknat | 20 000 | |
| 2029 | Beräknat | 10 000 | |
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Ändamål
Anslaget får användas för elstöd till kommuner. Anslaget får även användas för högkostnadsskydd till hushåll vid höga el- och gaspriser, för att lämna stöd till hushåll
42
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 21
vid höga el- och gaspriser, samt för myndigheternas administration för utbetalning av sådana stöd.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 2.41 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:12 Energistöd
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 | |
| Anvisat 20261 | 1 137 000 | 1 137 000 | 1 137 000 |
| Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | -1 112 000 | -1 117 000 | -1 127 000 |
| Överföring till/från andra anslag | |||
| Övrigt | |||
| Förslag/beräknat anslag | 25 000 | 20 000 | 10 000 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
Tillämpningen av principerna vid utformningen av denna proposition innebär att den beräknade minskningen av anslagsnivån i budgetpropositionen för 2026 genomförs eftersom den tillfälliga satsningen till kommuner som fått ett reducerat elstöd som betalades ut 2023 i enlighet med förordning, upphör vid årsskiftet 2026. Anslaget minskas med 137 000 000 kronor fr.o.m. 2027.
Vid årsskiftet 2026 upphör även det högkostnadsskydd för höga el- och gaspriser från november 2025 till och med december 2026. Anslaget minskas med 1 000 000 000 kronor fr.o.m. 2027.
För att hantera utgifter som kan uppkomma innan det tillfälliga elstödet för månaderna januari och februari 2026 är avslutat tillförs 25 000 000 kronor 2027. För 2028 och 2029 beräknas 20 000 000 kronor respektive 10 000 000 kronor för samma ändamål.
Regeringen föreslår att 25 000 000 kronor anvisas under anslaget 1:12 Energistöd för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 20 000 000 kronor respektive
10 000 000 kronor.
2.7.131:13 Subvention av förväntade kostnader för lån till nya kärnkraftsreaktorer
Tabell 2.42 Anslagsutveckling 1:13 Subvention av förväntade kostnader för lån till nya kärnkraftsreaktorer
Tusental kronor
| 2025 | Utfall | Anslagssparande |
| 2026 | Anslag | 50 0001 Utgiftsprognos |
| 2027 | Förslag | 50 000 |
| 2028 | Beräknat | 150 000 |
| 2029 | Beräknat | 400 000 |
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Ändamål
Anslaget får användas för utgifter för subvention av statens förväntade kostnader för lån till företag enligt lagen (2025:587) om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft.
43
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 21
Skälen för regeringens förslag
Tabell 2.43 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:13 Subvention av förväntade kostnader för lån till nya kärnkraftsreaktorer
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 | |
| Anvisat 20261 | 50 000 | 50 000 | 50 000 |
| Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | 100 000 | 350 000 | |
| Överföring till/från andra anslag | |||
| Övrigt | |||
| Förslag/beräknat anslag | 50 000 | 150 000 | 400 000 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
Regeringen föreslår att 50 000 000 kronor anvisas under anslaget 1:13 Subvention av förväntade kostnader för lån till nya kärnkraftsreaktorer för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 150 000 000 kronor respektive 400 000 000 kronor.
2.7.141:14 Ersättning för dubbelriktade differenskontrakt för nya kärnkraftsreaktorer
Tabell 2.44 Anslagsutveckling 1:14 Ersättning för dubbelriktade differenskontrakt för nya kärnkraftsreaktorer
Tusental kronor
| 2025 | Utfall | Anslagssparande |
| 2026 | Anslag | 1 0001 Utgiftsprognos |
| 2027 | Förslag | 1 000 |
| 2028 | Beräknat | 1 000 |
| 2029 | Beräknat | 1 000 |
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Ändamål
Anslaget får användas för utgifter för dubbelriktade differenskontrakt enligt lagen (2025:587) om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 2.45 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:14 Ersättning för dubbelriktade differenskontrakt för nya kärnkraftsreaktorer
Tusental kronor
| 2027 | 2028 | 2029 | |
| Anvisat 20261 | 1 000 | 1 000 | 1 000 |
| Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | |||
| Överföring till/från andra anslag | |||
| Övrigt | |||
| Förslag/beräknat anslag | 1 000 | 1 000 | 1 000 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
Regeringen föreslår att 1 000 000 kronor anvisas under anslaget 1:14 Ersättning för dubbelriktade differenskontrakt för nya kärnkraftsreaktorer för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 1 000 000 kronor respektive 1 000 000 kronor.
44
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 21
2.8Affärsverket svenska kraftnät
2.8.1Ekonomiskt resultat
Svenska kraftnät är ett affärsverk där koncernen består av affärsverket, ett dotterföretag och sju intressentföretag i Sverige, Norge, Danmark och Finland. Svenska kraftnät ska utifrån ett samhällsbyggnadsperspektiv skapa förutsättningar för en samhällsekonomiskt effektiv, internationellt konkurrenskraftig, hållbar och trygg elförsörjning i Sverige. Verksamheten finansieras huvudsakligen av avgiftsintäkter från transmissionsnätskunder och balansansvariga parter samt av s.k. flaskhalsinkomster som uppkommer till följd av de prisskillnader som uppstår när transmissionsnätet inte kan överföra all den el som efterfrågas. Svenska kraftnäts investeringar och reinvesteringar finansieras normalt genom lån från Riksgäldskontoret, men eftersom flaskhalsinkomster kan användas för att finansiera investeringar varierar lånebehovet beroende på inflödet av flaskhalsinkomster.
Svenska kraftnäts rörelseintäkter ökade under 2025 och uppgick till 24 822 miljoner kronor, vilket är en ökning med 4 248 miljoner kronor jämfört med 2024. De högre intäkterna avser till stor del ökade flaskhalsinkomster jämfört med föregående år.
Svenska kraftnäts resultat på koncernnivå uppgick till 474 miljoner kronor för 2025, vilket är 234 miljoner kronor högre än 2024. Resultatet gav en räntabilitet på justerat eget kapital på 4,0 procent, se diagram 2.10, vilket är högre än 2024 (2,0 procent).
Räntabiliteten på justerat eget kapital uppgick i medeltal till 4,0 procent 2016–2025. Räntabiliteten ligger därmed i nivå med regeringens långsiktiga mål om 4 procents räntabilitet på eget kapital, efter schablonmässigt avdrag för skatt, exklusive resultatandelar från avyttringar i intresseföretag, under en konjunkturcykel. Vid beräkning av tariffnivån beaktas tidigare års resultat för att nå räntabilitetsmålet.
Diagram 2.10 Svenska kraftnäts räntabilitet 2016–2025
Procent
| 15 | ||||||||||
| 13 | ||||||||||
| 11 | ||||||||||
| 9 | ||||||||||
| 7 | ||||||||||
| 5 | ||||||||||
| 3 | ||||||||||
| 1 | ||||||||||
| -1 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | 2025 |
| -3 | ||||||||||
| Räntabilitet | Mål | |||||||||
Källa: Svenska kraftnäts årsredovisningar för 2016–2025.
Under 2025 uppgick flaskhalsinkomsterna till 28 998 miljoner kronor, vilket är högre jämfört med året innan (20 126 miljoner kronor). Huvuddelen av flaskhalsinkomsterna (76 procent) genererades av prisskillnader mellan elområdena SE2 och SE3 (58 procent) och mellan elområdena SE3 och SE4 (18 procent). Under året nyttjades sammanlagt 8 814 miljoner kronor av flaskhalsinkomsterna för nätinvesteringar, tariffreduktioner och åtgärder som bibehåller eller ökar överföringskapaciteten mellan elområden samt för underhåll av anläggningar som har en direkt påverkan på
45
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 21
överföringskapaciteten mellan elområden. Vid utgången av 2025 fanns ett överskott placerat hos Riksgäldskontoret på 64 595 miljoner kronor. Detta är en ökning jämfört med föregående år då överskottet uppgick till 49 866 miljoner kronor. De placerade medlen hos Riksgäldskontoret genererade ränteintäkter på 1 238 miljoner kronor, jämfört med 1 691 miljoner kronor föregående år. Minskningen beror på det lägre ränteläget.
Utfall och prognos för Svenska kraftnäts avgiftsintäkter redovisas i tabell 2.46.
Tabell 2.46 Utfall och prognos för Svenska kraftnäts avgiftsintäkter
Miljoner kronor
| Beräknat | Beräknat | Beräknat | Beräknat | ||
| Intäktspost | Utfall 2025 | 2026 | 2027 | 2028 | 2029 |
| Transmissionsnät – effektavgift | 1 722 | 1 730 | 1 900 | 2 280 | 2 735 |
| Transmissionsnät – energiavgift | |||||
| (netto) | 2 107 | -150 | 1 855 | 1 840 | 1 905 |
| Systemansvar - balansansvarsavgift | 6 463 | 5 170 | 5 000 | 5 000 | 5 000 |
| Telekom (externa kostnader) | 46 | 50 | 45 | 45 | 45 |
| Summa | 10 338 | 6 800 | 8 800 | 9 165 | 9 685 |
Källa: Svenska kraftnät, Verksamhetsplan med investerings- och finansieringsplan 2027–2029.
Svenska kraftnät ska för varje verksamhetsår inleverera en utdelning inkluderande skattemotsvarighet inom spannet 40–70 procent av verksamhetsårets resultat till staten där mittenvärdet i intervallet ska vara utgångspunkten. Det beräknade resultatet samt utdelningen från Svenska kraftnät under budgetåren 2026–2029 redovisas i tabell 2.47 och utgår ifrån antagandet om en utdelning om 55 procent av avkastningskravet.
Tabell 2.47 Beräknade inleveranser från Svenska kraftnät
Miljoner kronor
| Beräknat | Beräknat | Beräknat | Beräknat | ||
| Utfall 2025 | 2026 | 2027 | 2028 | 2029 | |
| Årets resultat | 474 | 490 | 490 | 510 | 510 |
| Utdelning | 132 | 261 | 270 | 270 | 280 |
| Räntabilitet på justerat eget kapital | 4% | 4% | 4% | 4% | 4% |
Källa: Svenska kraftnät, Verksamhetsplan med investerings- och finansieringsplan 2027–2029, och regeringens beslut om fastställande av Affärsverket svenska kraftnäts bokslut och utdelning för 2025 (KN2026/01076).
2.8.2Uppföljning av investeringsplan
Inför 2025 godkände riksdagen en investeringsplan om 10 400 miljoner kronor som en riktlinje för Svenska kraftnäts investeringar. Under 2025 uppgick investeringarna till 10 807 miljoner kronor jämfört med 8 432 miljoner kronor 2024, se diagram 2.11.
46
| Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 21 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Diagram 2.11 | Svenska kraftnäts investeringar 2016–2025 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Miljoner kronor | Procent | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 12000 | 120 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 10000 | 100 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 8000 | 80 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 6000 | 60 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 4000 | 40 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2000 | 20 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 0 | 0 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | 2025 | ||||||||||||||||||||||||||||
| Investeringsplan | Utfall | Utnyttjandegrad (%) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Källa: Svenska kraftnäts årsredovisningar för 2016–2025. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Det sammantagna utfallet för anskaffning och utveckling av nya investeringar, dvs. anslutning, marknadsintegration, systemförstärkningar och övriga investeringar, uppgick till 5 620 miljoner kronor, vilket är 594 miljoner kronor lägre än budgeterat.
Utfallet för anslutningsprojekten uppgick till 369 miljoner kronor, vilket är 339 miljoner kronor lägre än planerat. Den största avvikelsen är Porjusberget-Naalojärvi med ett utfall på ca 230 miljoner kronor lägre än planerat. Detta beror på att beviljad koncession överklagades och att byggstarten därmed blir försenad.
Utfallet för marknadsintegrationsprojekten uppgick till 1 758 miljoner kronor, vilket är marginellt högre än planerat. För Aurora Line blev utfallet 112 miljoner kronor högre än plan, och ca 500 miljoner lägre än budgeterat för projektet som helhet, till följd av kortade ledtider. För Ekhyddan-Nybro-Hemsjö blev utfallet 55 miljoner kronor lägre än planerat då beslut om koncession för en delsträcka togs senare än beräknat.
Utfallet för systemförstärkningsprojekten uppgick till 2 834 miljoner kronor, vilket är 114 miljoner kronor högre än planerat. Projekten i Stockholmsregionen har haft god framdrift men den färdigborrade tunneln från Anneberg till Skanstull är inte slutreglerad än, vilket medför att utfallet för Stockholmsprojekten blev 112 miljoner kronor lägre än planerat. Arbetet med Gotlandsförbindelsen intensifierades och utfallet blev därför 427 miljoner kronor högre än planerat. Andra förändringar medförde sammantaget 204 miljoner kronor lägre kostnader.
Utfallet för vidmakthållande av befintliga investeringar, dvs. reinvesteringar, omfattar ett mycket stort antal projekt och uppgick till 5 187 miljoner kronor, vilket är 948 miljoner kronor högre än budgeterat. Projektet NordSyd har den största avvikelsen där projekteringen ligger före planen med 374 miljoner kronor. Det är även god framdrift för projekten på västkusten, vilket medförde att utfallet blev 199 miljoner kronor högre än planerat. Projektet Civil beredskap för ledningar och stationer är försenat och utfallet blev därför 228 miljoner kronor lägre än planerat.
47
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 21
2.8.3Förslag om Svenska kraftnäts verksamhet
Investeringsplan för 2027–2029
Regeringens förslag
Investeringsplanen för elförsörjningen för 2027–2029 godkänns som riktlinje för Affärsverket svenska kraftnäts investeringar (tabell 2.48).
Skälen för regeringens förslag
Svenska kraftnät har redovisat sitt förslag till investerings- och finansieringsplan för treårsperioden 2027–2029 som omfattar åtgärder i transmissionsnätet och utrustning för elektronisk kommunikation (KN2026/00438). De planerade investeringarna under perioden beräknas uppgå till 67 550 miljoner kronor, varav 20 800 miljoner kronor avser 2027. Investeringsvolymerna ökar under perioden och bedöms uppgå till 22 500 miljoner kronor 2028 och 24 250 miljoner kronor 2029. Den ökade investeringsvolymen avser både förstärkningar av transmissionsnätet genom nybyggnation och reinvesteringar av äldre anläggningar.
Nedanstående investeringar, vars beräknade totalbelopp överstiger 400 miljoner kronor, har tillkommit sedan föregående investeringsplan redovisades:
–Skåne Syd, utökning av transmissionsnätet i Skåne (systemförstärkning)
–Södermanlandspaketet, förnyelse och kapacitetsuppgradering av ledningar i södra östkustsnitten (systemförstärkning)
–Snitt 1 förstärkning, ny 400 kV-ledning mellan Piteå och Umeå (systemförstärkning)
–Harsprångspaketet, förnyelse och kapacitetsuppgradering av ledningar i västra delen av överföringssnitt 1 (reinvestering)
–Morgårdshammar, stationsförnyelse (reinvestering)
–Krångede, stationsförnyelse (reinvestering)
–Lasele, stationsförnyelse (reinvestering)
–Åtgärdspaket sjökablar, stärkande åtgärder för de befintliga sjökabelanläggningarna Swepol, Nordbalt, Fenno-Skan1 och 2, Konti-Skan 1 och 2 samt Öresundskablarna (reinvestering)
–Revisionsprojekt luftledningar, Paket 4, underhåll och reinvestering av komponenter (reinvestering)
–Revisionsprojekt luftledningar, Paket 5, underhåll och reinvestering av komponenter (reinvestering)
–Uppförande av skyddad yta (övriga investeringar)
Den 17 juni 2026 redovisade Svenska kraftnät regeringens uppdrag om att inkomma med en reviderad investeringsplan för 2027–2029, där förbindelserna Konti-Skan Connect, Aurora Line 2 och Fenno-Skan 3 är exkluderade (KN2026/01401). Förslaget till investeringsplan för 2027–2029 omfattar inte dessa tre förbindelser.
Projektet Konti-Skan Connect har upparbetade kostnader och tillkommande arbete som beräknas uppgå till totalt ca 150 miljoner kronor. Beloppet kommer att reserveras och påverka Svenska kraftnäts ekonomiska resultat för 2026. Enligt regeringens uppdrag (KN2026/01027) ska Svenska kraftnät redovisa samhällsekonomiska analyser för de planerade förbindelserna Aurora Line 2 och Fenno-Skan 3 om Svenska kraftnät avser att inkludera dessa investeringsobjekt i investeringsplanen framöver.
48
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 21
Regeringen föreslår att investeringsplanen för Svenska kraftnät i tabell 2.48 godkänns som en riktlinje för affärsverkets investeringar.
Tabell 2.48 Investeringsplan för Affärsverket svenska kraftnät
Miljoner kronor
| Summa | ||||||
| Utfall | Prognos | Budget | Beräknat | Beräknat | 2027– | |
| 2025 | 2026 | 2027 | 2028 | 2029 | 2029 | |
| Anskaffning och utveckling av nya | ||||||
| investeringar | 5 620 | 7 497 | 11 937 | 10 912 | 10 939 | 33 788 |
| Anslutning | 369 | 755 | 1 037 | 1 682 | 1 871 | 4 590 |
| Marknadsintegration | 1 758 | 875 | 817 | 703 | 466 | 1 986 |
| Systemförstärkning | 2 834 | 4 872 | 8 735 | 7 004 | 7 112 | 22 851 |
| Övriga investeringar | 659 | 995 | 1 348 | 1 523 | 1 490 | 4 361 |
| varav investeringar i | ||||||
| anläggningstillgångar | 5 620 | 7 497 | 11 937 | 10 912 | 10 939 | 33 788 |
| – maskiner och inventarier | 4 583 | 5 787 | 9 493 | 8 235 | 8 958 | 26 686 |
| – fastigheter och markanläggningar | 375 | 715 | 1 096 | 1 154 | 491 | 2 741 |
| – beredskapstillgångar | 3 | |||||
| – övriga investeringar | 659 | 995 | 1 348 | 1 523 | 1 490 | 4 361 |
| Finansiering av anskaffning och | ||||||
| utveckling | 5 620 | 7 497 | 11 937 | 10 912 | 10 939 | 33 788 |
| Bidrag/medfinansiering | 1 036 | 1 640 | 1 027 | 1 725 | 2 170 | 4 922 |
| Övrig finansiering | 4 584 | 5 857 | 10 910 | 9 187 | 8 769 | 28 867 |
| Vidmakthållande av befintliga | ||||||
| investeringar | 5 187 | 6 585 | 8 863 | 11 588 | 13 311 | 33 762 |
| Reinvesteringar | 5 159 | 6 567 | 8 831 | 11 555 | 13 288 | 33 674 |
| Reinvesteringar, dotterbolag | 28 | 18 | 32 | 33 | 23 | 88 |
| varav investeringar i | ||||||
| anläggningstillgångar | 5 187 | 6 585 | 8 863 | 11 588 | 13 311 | 33 762 |
| – maskiner och inventarier | 4 965 | 6 232 | 8 487 | 11 324 | 12 934 | 32 746 |
| – fastigheter och markanläggningar | 221 | 353 | 376 | 264 | 376 | 1 016 |
| Finansiering vidmakthållande | 5 187 | 6 585 | 8 863 | 11 588 | 13 311 | 33 762 |
| Egna medel | 2 304 | 1 340 | 1 940 | 1 970 | 1 940 | 5 850 |
| Bidrag/medfinansiering | 18 | 40 | 26 | 52 | 10 | 88 |
| Övrig finansiering | 2 865 | 5 205 | 6 897 | 9 566 | 11 361 | 27 824 |
| Totala utgifter för anskaffning, | ||||||
| utveckling och vidmakthållande av | ||||||
| investeringar | 10 807 | 14 082 | 20 800 | 22 500 | 24 250 | 67 550 |
| Totalt varav investeringar i | ||||||
| anläggningstillgångar | 10 807 | 14 082 | 20 800 | 22 500 | 24 250 | 67 550 |
49
Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 21
Finansiella befogenheter
Regeringens förslag
Regeringen bemyndigas att för 2027 låta Affärsverket svenska kraftnät placera likvida medel i och utanför Riksgäldskontoret.
Regeringen bemyndigas att för 2027 besluta om delägarlån eller borgen om högst
500 000 000 kronor till förmån för bolag i vilka Affärsverket svenska kraftnät förvaltar statens aktier.
Regeringen bemyndigas att för 2027 besluta om förvärv och bildande av bolag som ska verka inom Affärsverket svenska kraftnäts verksamhetsområde intill ett belopp om 20 000 000 kronor samt avyttra aktier intill ett belopp om 20 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag
Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att låta Svenska kraftnät placera likvida medel i och utanför Riksgäldskontoret i enlighet med gällande ordning.
Vidare föreslås att regeringen bemyndigas att lämna delägarlån eller borgen till bolag där Svenska kraftnät förvaltar statens aktier intill ett belopp om 500 000 000 kronor.
Tabell 2.49 Ramar för statlig utlåning
Tusental kronor
| Beslutade | Beslutade | Begärda | |||
| Utgifts- | utlåningsramar | Lånefordran | utlåningsramar | utlåningsramar | |
| område | Ändamål | 20251 | 2025-12-31 | 20261 | 2027 |
| 21 | Delägarlån till bolag i vilka | ||||
| Affärsverket Svenska Kraftnät | |||||
| förvaltar statens aktier | 500 000 | 208 217 | 500 000 | 500 000 | |
| Summa | 500 000 | 208 217 | 500 000 | 500 000 | |
1Ramar för 2025 och 2026 redovisas exklusive beslutade och föreslagna ändringar som lämnats i propositioner om ändringar i statens budget.
För 2027 föreslås att regeringen ska kunna besluta om förvärv av aktier eller bilda bolag intill ett belopp om 20 000 000 kronor samt avyttra aktier intill ett belopp om 20 000 000 kronor. Förvärv av aktier eller bildande av bolag ska ske inom ramen för Svenska kraftnäts verksamhetsområde.
Svenska kraftnät har tidigare finansierat sina investeringar med lån i Riksgäldskontoret. Under 2020 ökade dock inflödet av flaskhalsinkomster så kraftigt att Svenska kraftnät kunde amortera alla lån i Riksgäldskontoret. Till följd av det fortsatt höga inflödet av flaskhalsinkomster bedömer regeringen att det inte finns behov av att låta Svenska kraftnät ta upp lån i och utanför Riksgäldskontoret. Regeringen föreslår därför inget bemyndigande om låneram för detta ändamål.
50