Budgetpropositionen för 2027 - Utgiftsområde 1 Rikets styrelse (Proposition 2026/27:1)

Utfall Budget Prognos Förslag Beräknat Beräknat

Sieps och deltagande i EU-arbetet

9:1 Sieps och deltagande i EU-arbetet

Utgiftsområde 1

Rikets styrelse

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 1

Utgiftsområde 1 – Rikets styrelse

Innehållsförteckning

1	Förslag till riksdagsbeslut .................................................................................................			5
2 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse.......................................................................................				7
	2.1	Principer för utformningen av denna proposition ...........................................		7
	2.2	Utgiftsområdets omfattning.................................................................................		8
	2.3	Utgiftsutveckling....................................................................................................		8
	2.4	Mål för utgiftsområdet..........................................................................................		9
		2.4.1	Sametinget och samepolitiken ...............................................................	9
		2.4.2 Demokratipolitik och mänskliga rättigheter......................................		10
		2.4.3	Nationella minoriteter...........................................................................	10
		2.4.4	Medier......................................................................................................	10
	2.5	Resultatredovisning .............................................................................................		10
	2.6	Den årliga revisionens iakttagelser....................................................................		11
3	Statschefen........................................................................................................................			13
	3.1	Budgetförslag........................................................................................................		13
		3.1.1 1:1 Kungliga hov- och slottsstaten .....................................................		13
4	Riksdagsförvaltningen.....................................................................................................			17
	4.1	Utgångspunkter för Riksdagsförvaltningens verksamhet..............................		17
		4.1.1	Riksdagsförvaltningens uppgift ...........................................................	17
		4.1.2 Riksdagsstyrelsens uppdrag till förvaltningen ...................................		17
	4.2	Resultatredovisning .............................................................................................		18
	4.3	Riksdagsstyrelsens bedömning av uppdragsuppfyllelsen ..............................		21
	4.4	Budgetförslag........................................................................................................		22
		4.4.1 2:1 Riksdagens ledamöter och partier m.m. ......................................		22
		4.4.2	2:2 Riksdagens förvaltningsanslag.......................................................	23
		4.4.3	2:3 Riksdagens fastighetsanslag ...........................................................	26
5	Riksdagens ombudsmän.................................................................................................			33
	5.1	Uppdrag och övergripande mål.........................................................................		33
	5.2	Resultatredovisning .............................................................................................		33
	5.3	Riksdagens ombudsmäns (JO) bedömning av måluppfyllelsen ...................		33
	5.4	Budgetförslag........................................................................................................		34
		5.4.1 2:4 Riksdagens ombudsmän (JO) .......................................................		34
6	Riksrevisionen		..................................................................................................................	37
	6.1	Riksrevisionen ......................................................................................................		37
	6.2	Mål för Riksrevisionen........................................................................................		37
	6.3	Resultatredovisning .............................................................................................		37
	6.4	Budgetförslag........................................................................................................		39
		6.4.1	2:5 Riksrevisionen..................................................................................	39
7	Sametinget och samepolitiken .......................................................................................			43
	7.1	Mål för området ...................................................................................................		43
	7.2	Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder.......................................		43
	7.3	Resultatredovisning .............................................................................................		43
		7.3.1 Insatser för samiskt inflytande och delaktighet ................................		43

7.3.2Insatser för utveckling av det samiska språkets användning

och ställning............................................................................................

	7.3.3 Insatser för att ta del av och utöva ett mångfaldigt samiskt
	kulturliv ...................................................................................................	45
7.4	Den årliga revisionens iakttagelser....................................................................	46

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 1

	7.5	Budgetförslag........................................................................................................		46
		7.5.1	3:1 Sametinget ........................................................................................	46
8	Regeringskansliet m.m. ...................................................................................................			49
	8.1	Budgetförslag........................................................................................................		49
		8.1.1	4:1 Regeringskansliet m.m....................................................................	49
9	Länsstyrelserna.................................................................................................................			53
	9.1	Mål för området ...................................................................................................		53
	9.2	Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder.......................................		53
	9.3	Resultatredovisning .............................................................................................		53
		9.3.1	Sektorsövergripande, samordnande och samverkande arbete .......	54
		9.3.2	Främjande av länets utveckling ...........................................................	54
		9.3.3	Utveckling och utmaningar inom tillsynsarbetet ..............................	54
	9.4	Budgetförslag........................................................................................................		55
		9.4.1	5:1 Länsstyrelserna ................................................................................	55
10	Demokratipolitik och mänskliga rättigheter................................................................			59
	10.1	Mål för demokratipolitiken ................................................................................		59
	10.2	Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder.......................................		59
	10.3	Resultatredovisning .............................................................................................		59
		10.3.1	Allmänna val...........................................................................................	59
		10.3.2	Stärkta möjligheter till deltagande och delaktighet mellan valen ...	59
		10.3.3	En mer motståndskraftig demokrati ..................................................	61
		10.3.4	Värna det demokratiska samtalet mot hot och hat ..........................	62
	10.4	Mål för politiken för mänskliga rättigheter......................................................		64
	10.5	Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder.......................................		64
	10.6	Resultatredovisning .............................................................................................		65
		10.6.1	Synpunkter och rekommendationer från internationella
			granskningsorgan...................................................................................	65
		10.6.2	Ett starkt rättsligt och institutionellt skydd av de mänskliga
			rättigheterna............................................................................................	66
		10.6.3	Ett samordnat och systematiskt arbete med mänskliga
			rättigheter inom offentlig verksamhet................................................	67
		10.6.4	Ett starkt stöd för arbete med mänskliga rättigheter inom
			det civila samhället och inom näringslivet.........................................	68
	10.7	Budgetförslag........................................................................................................		69
		10.7.1	6:1 Allmänna val och demokrati .........................................................	69
		10.7.2	6:2 Justitiekanslern.................................................................................	70
		10.7.3	6:3 Integritetsskyddsmyndigheten ......................................................	71
		10.7.4	6:4 Valmyndigheten...............................................................................	72
		10.7.5	6:5 Stöd till politiska partier .................................................................	72
		10.7.6	6:6 Institutet för mänskliga rättigheter...............................................	74
11	Nationella minoriteter.....................................................................................................			75
	11.1	Mål för området ...................................................................................................		75
	11.2	Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder.......................................		75
	11.3	Resultatredovisning .............................................................................................		76
		11.3.1	Det övergripande arbetet inom politikområdet................................	76
		11.3.2	Diskriminering och utsatthet ...............................................................	76
		11.3.3	Inflytande och delaktighet....................................................................	77
		11.3.4	Språk och kulturell identitet.................................................................	78
		11.3.5	Strategi för att stärka judiskt liv och motverka antisemitism .........	80
		11.3.6	Romsk inkludering ................................................................................	80
	11.4	Budgetförslag........................................................................................................		81
		11.4.1	7:1 Åtgärder för nationella minoriteter ..............................................	81

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 1

12 Medier................................................................................................................................			83
12.1	Budgetförslag........................................................................................................		83
	12.1.1	8:1 Mediestöd .........................................................................................	83
	12.1.2	8:2 Mediemyndigheten..........................................................................	84
13 Sieps och deltagande i EU-arbetet ..........................................................................			87
13.1	Omfattning ...........................................................................................................		87
13.2	Resultatredovisning .............................................................................................		87
	13.2.1 Resultat avseende Svenska institutet för europapolitiska studier ..		87
	13.2.2 Resultat avseende deltagande i EU-arbetet .......................................		88
13.3	Budgetförslag........................................................................................................		88
	13.3.1 9:1 Sieps och deltagande i EU-arbetet ...............................................		88
Bilaga 1	Sveriges utlandsmyndigheter och Stockholmsbaserade sändebud

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 1

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringens förslag:

1.Riksdagen anvisar anslagen för budgetåret 2027 inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse enligt tabell 1.1.

2.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2027 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som anges i tabell 1.2.

Riksdagsstyrelsens förslag:

3.Riksdagen bemyndigar Riksdagsförvaltningen att för 2027 ta upp lån

i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används

i myndighetens verksamhet som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 150 000 000 kronor (avsnitt 4.4.2).

4.Riksdagen godkänner investeringsplanen för 2027–2029 för anslaget 2:3 Riksdagens fastighetsanslag som en riktlinje för Riksdagsförvaltningens fastighetsinvesteringar (avsnitt 4.4.3).

5.Riksdagen bemyndigar Riksdagsförvaltningen att för 2027 ta upp lån

i Riksgäldskontoret för investeringar i fastigheter och tekniska anläggningar som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 3 700 000 000 kronor (avsnitt 4.4.3).

6.Riksdagen anvisar anslagen för budgetåret 2027 inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse, när det gäller anslag som står till Riksdagsförvaltningens disposition, enligt tabell 1.1.

Riksdagens ombudsmäns (JO) förslag:

7.Riksdagen beslutar att Riksdagens ombudsmän (JO) för 2027 får anslagsfinansiera anläggningstillgångar som används i myndighetens verksamhet (avsnitt 5.4.1).

8.Riksdagen anvisar ett anslag för budgetåret 2027 inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse för Riksdagens ombudsmän (JO) enligt tabell 1.1.

Riksrevisionens förslag:

9.Riksdagen bemyndigar Riksrevisionen att för 2027 ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i verksamheten som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 30 000 000 kronor (avsnitt 6.4.1).

10.Riksdagen anvisar ett anslag för budgetåret 2027 inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse för Riksrevisionen enligt tabell 1.1.

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 1

Tabell 1.1	Anslagsbelopp
Tusental kronor
Anslag
1:1 Kungliga hov- och slottsstaten		205 672

2:1 Riksdagens ledamöter och partier m.m.		1 220 790

2:2 Riksdagens förvaltningsanslag		1 233 059
2:3 Riksdagens fastighetsanslag		405 000

2:4 Riksdagens ombudsmän (JO)		170 024

2:5 Riksrevisionen		405 764
3:1 Sametinget		67 927

4:1 Regeringskansliet m.m.		10 822 886

5:1 Länsstyrelserna m.m.		4 548 586
6:1 Allmänna val och demokrati		189 840

6:2 Justitiekanslern		102 711

6:3 Integritetsskyddsmyndigheten		232 662
6:4 Valmyndigheten		176 812

6:5 Stöd till politiska partier		169 200

6:6 Institutet för mänskliga rättigheter		55 632

7:1 Åtgärder för nationella minoriteter		159 271

8:1 Mediestöd		1 027 119

8:2 Mediemyndigheten		101 231
9:1 Sieps och deltagande i EU-arbetet		36 800

Summa anslag inom utgiftsområdet		21 330 986

Tabell 1.2		Beställningsbemyndiganden
Tusental kronor
Anslag			Beställningsbemyndigande	Tidsperiod

6:5	Stöd till politiska partier		169 200	2028

8:1	Mediestöd		977 119	2028

Summa beställningsbemyndiganden inom utgiftsområdet			1 146 319

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 1

2 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

2.1Principer för utformningen av denna proposition

Vid utformningen av denna proposition har särskilda principer tillämpats med anledning av att den har beslutats av en övergångsregering. Bakgrunden till principerna redovisas närmare i finansplanen (Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 1.1).

Förslagen i denna proposition utgår från den budget som riksdagen har beslutat för 2026 efter förslag i budgetpropositionen för 2026. Beslutade ändringar i statens budget för 2026 har inte beaktats. Följande generella justeringar har gjorts för utgiftsområdena.

–Anslag som används för förvaltnings- och investeringsändamål har pris- och löneomräknats på sedvanligt sätt. Anslag som avser regelstyrda transfereringssystem har justerats utifrån ändrad makroekonomisk utveckling liksom ändrade volymer (t.ex. antal personer som omfattas).

–Anslag har justerats till följd av beslutade lagar och förordningar, internationella avtal, civilrättsligt bindande avtal eller EU-rättsakter.

–Anslag har justerats med anledning av att riksdagen beslutat om flyttar av ändamål och verksamheter mellan utgiftsområden.

–Anslag har justerats om det krävts för att nödvändiga samhällsfunktioner ska kunna upprätthållas.

–Uppenbart tillfälliga satsningar från tidigare budgetår som upphör vid utgången av 2026 har inte förlängts.

–Lagförslag som är politiskt okontroversiella och som inte kan genomföras under pågående budgetår, har inkluderats i de fall det råder politisk samsyn om förslagen.

De sedvanliga finansieringsprinciper som används vid beredningen av regeringens budgetförslag har tillämpats i enlighet med det finanspolitiska ramverket när denna proposition har tagits fram (skr. 2025/26:76, bet. 2025/26:FiU14, rskr. 2025/26:156).

Utöver förslag om anslag lämnar regeringen även förslag om beställningsbemyndiganden och andra finansiella befogenheter samt övriga förslag på finansmaktens område som kräver riksdagens ställningstagande inför det kommande budgetåret. Vid bedömningen av storleken på beställningsbemyndigandena har en prövning gjorts utifrån tidigare beslutade bemyndiganden och med hänsyn till de föreslagna anslagsnivåerna.

För att det ska vara möjligt att härleda de föreslagna preliminära utgiftsramarna för 2028 och 2029 till anslagen redovisar regeringen på sedvanligt sätt beräkningar även för det andra och tredje tillkommande året efter budgetåret. Även dessa beräkningar baseras på de ovan angivna principerna. Regeringen har dock inte tillämpat principen om förlängning av 2026 års anslagsnivå för åren efter budgetåret för åtgärder som upphör vid utgången av 2026. För åtgärder som upphör från utgången av 2027 eller senare gäller 2026 års nivå för åtgärden fram till slutåret. För permanenta åtgärder gäller 2026 års nivå tills vidare. Med hänsyn till att propositionen utformats enligt principer för att lämnas av en övergångsregering är dessa beräkningar mycket osäkra som underlag för bedömning av framtida anslagsnivåer.

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 1

I enlighet med kraven i budgetlagen (2011:203) lämnar regeringen i denna proposition en resultatredovisning i förhållande till de av riksdagen beslutade målen. Mot bakgrund av de ovan angivna principerna har dock regeringen avstått från att redovisa en bedömning av måluppfyllelsen och den framtida politiska inriktningen. Hur anslagen är tänkta att användas under 2027 framgår i stället enbart av förslagen om anslag och övriga finansiella befogenheter samt av de ändamål som är kopplade till dessa under rubriken Budgetförslag.

De konsekvenser för anslagsnivån som tillämpningen av principerna har fått redovisas under rubriken Skälen för regeringens förslag för respektive anslag. Tyngdpunkten i redovisningen är konsekvenserna för anslagsnivån 2027. För åren därefter är beräkningarna mycket osäkra varför konsekvenserna inte redovisas närmare för dessa år. I tabellerna för förändringar av anslagsnivån har det inte varit praktiskt möjligt att specificera beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder på motsvarande sätt som gjordes i budgetpropositionen för 2026.

Vad som angetts ovan har inte tillämpats i förhållande till de förslag i budgetpropositionen som avser Riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän (JO) och Riksrevisionen. Budgetpropositionens innehåll motsvarar i dessa delar det förslag som respektive myndighet själv lämnar i budgetpropositionen.

2.2Utgiftsområdets omfattning

Utgiftsområdet omfattar avsnitten Statschefen, Riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän, Riksrevisionen, Sametinget och samepolitiken, Regeringskansliet m.m., Länsstyrelserna, Demokratipolitik och mänskliga rättigheter, Nationella minoriteter, Medier och Sieps och deltagande i EU-arbetet.

2.3Utgiftsutveckling

Tabell 2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Miljoner kronor

	Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2025	20261	2026	2027	2028	2029
Statschefen	190	190	190	206	199	202
1:1 Kungliga hov- och slottsstaten	190	190	190	206	199	202

Riksdagen och dess myndigheter	3 309	3 313	3 447	3 435	3 456	3 488

2:1 Riksdagens ledamöter och partier m.m.	1 111	1 183	1 187	1 221	1 230	1 239
2:2 Riksdagens förvaltningsanslag	1 115	1 206	1 215	1 233	1 238	1 256

2:3 Riksdagens fastighetsanslag	548	355	475	405	405	405

2:4 Riksdagens ombudsmän (JO)	143	170	170	170	172	175
2:5 Riksrevisionen	392	399	400	406	411	413

Sametinget och samepolitiken	67	67	68	68	69	69

3:1 Sametinget	67	67	68	68	69	69
Regeringskansliet m.m.	9 862	10 723	10 766	10 823	10 937	11 111

4:1 Regeringskansliet m.m.	9 862	10 723	10 766	10 823	10 937	11 111

Länsstyrelserna	4 172	4 421	4 406	4 549	4 352	4 422
5:1 Länsstyrelserna m.m.	4 172	4 421	4 406	4 549	4 352	4 422

Demokratipolitik och mänskliga rättigheter	882	1 657	1 632	927	928	913

6:1 Allmänna val och demokrati	188	931	915	190	184	184
6:2 Justitiekanslern	95	101	92	103	104	82

6:3 Integritetsskyddsmyndigheten	217	227	233	233	235	239

6:4 Valmyndigheten	162	174	169	177	179	182

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 1

	Utfall	Budget Prognos Förslag Beräknat Beräknat
	2025	20261	2026	2027	2028	2029
6:5 Stöd till politiska partier	168	169	168	169	169	169
6:6 Institutet för mänskliga rättigheter	52	55	56	56	56	57

Nationella minoriteter	152	159	158	159	138	138

7:1 Åtgärder för nationella minoriteter	152	159	158	159	138	138

Medier	963	1 075	1 013	1 128	1 080	1 029

8:1 Mediestöd	869	977	918	1 027	977	927

8:2 Mediemyndigheten	94	98	95	101	102	102
Sieps och deltagande i EU-arbetet	32	36	37	37	37	38

9:1 Sieps och deltagande i EU-arbetet	32	36	37	37	37	38

Totalt för utgiftsområde 1 Rikets styrelse	19 628	21 642	21 719	21 331	21 194	21 409

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Tabell 2.2 Förändringar av utgiftsramen 2027–2029 för utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Miljoner kronor

	2027	2028	2029
Anvisat 20261	21 614	21 614	21 614
Pris- och löneomräkning2	268	478	771
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder	-500	-846	-924

Överföring till/från andra utgiftsområden
Övrigt	-52	-52	-53

Ny utgiftsram	21 331	21 194	21 409

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2026. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2028–2029 är preliminär.

Tabell 2.3 Utgiftsram 2027 realekonomiskt fördelad för utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Miljoner kronor

	2027
Transfereringar1	2 045
Verksamhetsutgifter2	19 085
Investeringar3	201
Summa utgiftsram	21 331

Anm.: Den realekonomiska fördelningen baseras på utfall 2025 samt kända förändringar av anslagens användning.

1Med transfereringar avses inkomstöverföringar, dvs. utbetalningar av bidrag från staten till exempelvis hushåll, företag eller kommuner utan att staten får någon direkt motprestation.

2Med verksamhetsutgifter avses resurser som statliga myndigheter använder i verksamheten, t.ex. utgifter för löner, hyror och inköp av varor och tjänster.

3Med investeringar avses utgifter för anskaffning av varaktiga tillgångar såsom byggnader, maskiner, immateriella tillgångar och finansiella tillgångar.

2.4Mål för utgiftsområdet

Riksdagen har för utgiftsområdet beslutat om mål inom följande delområden.

2.4.1Sametinget och samepolitiken

–Samepolitikens övergripande mål är att verka för en levande samisk kultur byggd på en ekologiskt hållbar rennäring och andra samiska näringar (prop. 2000/01:1 utg.omr. 23, bet. 2000/01:MJU2, rskr. 2000/01:86).

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 1

2.4.2Demokratipolitik och mänskliga rättigheter

–Målet för demokratipolitiken är en levande demokrati som är uthållig, kännetecknas av delaktighet och där möjligheterna till inflytande är jämlika (prop. 2017/18:1 utg.omr. 1, bet. 2017/18:KU1, rskr. 2017/18:74).

–Målet för politiken för mänskliga rättigheter är att säkerställa full respekt för Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter (prop. 2015/16:1 utg.omr. 1, bet. 2015/16:KU1, rskr. 2015/16:62).

2.4.3Nationella minoriteter

–Målet för politiken för nationella minoriteter är att ge skydd för de nationella minoriteterna och stärka deras möjligheter till inflytande samt stödja de historiska minoritetsspråken så att de hålls levande (prop. 2008/09:1, bet. 2008/09:KU1, rskr. 2008/09:83).

2.4.4Medier

–Målen för medieområdet är att stödja yttrandefrihet, mångfald, massmediernas oberoende och tillgänglighet samt att motverka skadlig mediepåverkan (prop. 2014/15:1 utg.omr. 17, bet. 2014/15:KrU6, rskr. 2014/15:96).

2.5Resultatredovisning

Resultat för utgiftsområdet redovisas på delområdesnivå (se respektive avsnitt).

För avsnittet Medier redovisas resultat samlat inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid.

För avsnittet Sametinget och samepolitiken redovisas resultat om rennäring och andra näringar inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel.

Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om dels en årlig uppföljning, dels en utvärdering av det nya mediestödet (bet. 2023/24:KU3 punkt 7, rskr. 2023/24:24). Av tillkännagivandet följer dels att regeringen årligen i budgetpropositionen bör redovisa hur regleringen har tillämpats och hur utfallet blivit, dels att regeringen ska utvärdera det nya mediestödet för att säkerställa att syftet uppnås och redovisa utvärderingen i budgetpropositionen för 2027 (bet. 2023/24:KU3 s. 19).

När det gäller delen om årlig uppföljning lämnar regeringen en sådan redovisning som riksdagen efterfrågar inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid, avsnitt 13.3. En motsvarande redovisning lämnades även i budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 17 avsnitt 13.3). Genom årets redovisning blir det den andra gången redovisningen lämnas avseende det nya mediestödet. Regeringen anser att formerna för redovisningen därmed har blivit så etablerade att det är fråga om en årlig redovisning.

När det därefter gäller delen om att utvärdera det nya mediestödet och redovisa utvärderingen i denna proposition redovisar regeringen en sådan utvärdering inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid, avsnitt 13.3. Sammantaget anförs i utvärderingen att effekterna av det nya mediestödet svarar mot det syfte som framgår av lagen (2023:664) om mediestöd.

Genom den årliga redovisningen av det nya mediestödets tillämpning och utfall samt utvärderingen av det nya mediestödet anser regeringen att tillkännagivandet är tillgodosett och därmed slutbehandlat.

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 1

2.6Den årliga revisionens iakttagelser

Riksrevisionen har lämnat en revisionsberättelse med reservation för Sametinget (se avsnitt 7.4).

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 1

3 Statschefen

3.1Budgetförslag

3.1.11:1 Kungliga hov- och slottsstaten

Tabell 3.1 Anslagsutveckling 1:1 Kungliga hov- och slottsstaten

Tusental kronor

2025	Utfall	190 463	Anslagssparande
2026	Anslag	190 4571	Utgiftsprognos	190 457
2027	Förslag	205 672

2028	Beräknat	198 7192
2029	Beräknat	201 8053

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 196 496 tkr i 2027 års prisnivå.

3Motsvarar 196 495 tkr i 2027 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för att täcka utgifter för statschefens officiella funktioner inklusive utgifter för kungafamiljen samt för Kungliga hovstatens och Kungliga slottsstatens förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för Kungl. Maj:ts Ordens förvaltningsutgifter.

Resultatredovisning

Kungliga hovstaten (Hovstaten) och Kungliga slottsstaten (Slottsstaten) har till uppgift att bistå statschefen och övriga medlemmar av kungafamiljen i deras officiella plikter. I uppgiften ingår även att vårda och att visa det kungliga kulturarvet.

Verksamheten inom Hovstaten

Kungens konstitutionella, statsceremoniella och officiella uppgifter utgör kärnan i Hovstatens årliga verksamhet. I dessa uppgifter ingår bl.a. öppnande av riksmötet, ordförandeskap i Utrikesnämnden, konseljer, audienser, statsbesök, officiella besök, representation samt möten med företrädare för den offentliga och den privata sektorn och med företrädare för det civila samhället. Kungen stöds i sitt uppdrag av kungafamiljen. Till Hovstaten hör Riksmarskalksämbetet, Hovmarskalksämbetet och Informationsavdelningen.

Av Kungliga hov- och slottsstatens verksamhetsberättelse för 2025 framgår att 32 utländska ambassadörer ackrediterades och 8 ambassadörer avtackades vid avskedsaudienser. Under året genomfördes ett statsbesök från Island och ett statsbesök till Kanada. Kungaparet genomförde ett officiellt besök i Storbritannien samt deltog i uppmärksammandet av FN:s 80 årsjubileum i samband med generalförsamlingens öppnande i New York och vid FN:s klimatmöte COP30 i Brasilien. Vidare ledde kungen en svensk delegation till världsutställningen Expo i Osaka och genomförde under året även ett flertal försvarsrelaterade program, bl.a. besök vid Sveriges representation vid Nato i Bryssel. Kronprinsessan genomförde ett officiellt besök i Nigeria och kronprinsessparet genomförde officiella besök till Japan och Sydkorea. Antalet förfrågningar om kungligt deltagande uppgick till drygt 1 800, vilket i princip motsvarar antalet förfrågningar som inkom 2024. Under 2025 genomförde kungen och

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 1

kungafamiljen 952 officiella engagemang, vilket var en minskning med 49 programpunkter jämfört med 2024.

Inom ramen för det offentliga belöningssystemet delade kungen under 2025 ut utmärkelser inom de kungliga riddarordnarna vid en statsceremoni på Kungliga slottet.

Verksamheten inom Slottsstaten

Slottsstatens verksamhet omfattar huvudsakligen vård och underhåll av det kungliga kulturarvet samt utställnings- och visningsverksamhet. Organisatoriskt ansvarar Ståthållarämbetet för den löpande skötseln och tillsynen av de elva kungliga slotten med tillhörande byggnader och parker. Husgerådskammaren med Bernadottebiblioteket svarar för förvaltning, underhåll och vård av det statliga lösöret på de kungliga slotten. Till Ståthållarämbetet hör även Kungliga Djurgårdens Förvaltning, som finansieras med de intäkter som förvaltningen av Kungliga Djurgården genererar.

I samarbete med Statens fastighetsverk bedrevs 2025 fortsatt ett flertal underhålls- och renoveringsprojekt vid de kungliga slotten, bl.a. renovering av den stora gästvåningen i Stockholms slott och den omfattande renoveringen av slottets fasader. Mot bakgrund av det allvarliga säkerhetspolitiska läget har ett antal säkerhetshöjande insatser genomförts, bl.a. utbyggnad av tekniska övervakningssystem och installation av en ny linje pollare vid Stockholms slott. Husgerådskammarens verksamhet avsåg under 2025 främst vård och förvaltning av kulturarvsföremål.

Samtliga kungliga besöksmål höll åter öppet under 2025, efter att delvis ha hållits stängda under 2024 av besparingsskäl. Antalet besök vid de kungliga besöksmålen minskade till drygt 1,1 miljoner 2025, vilket kan jämföras med knappt 1,2 miljoner besök 2024. Intresset för att besöka slottsparkerna var fortsatt stort.

Hovstatens ekonomi

I enlighet med den överenskommelse som träffats mellan regeringen och Riksmarskalksämbetet, vars huvudsakliga innehåll återges nedan under Skälen för regeringens förslag, består den ekonomiska redovisningen av Hovstatens verksamhet av resultat- och balansinformation samt kommentarer i form av tilläggsupplysningar och noter. Redovisningen följer vedertagna principer som tillämpas för Slottsstaten. Riksmarskalksämbetet har därutöver åtagit sig att öka öppenheten kring fördelningen av anslaget genom att fr.o.m. 2021 redogöra för hur anslaget fördelas till statschefen och till andra medlemmar av den kungliga familjen som utfört officiella uppdrag som åligger statschefen eller anknyter till statschefsämbetet (prop. 2021/22:232 s. 4).

De anslagsmedel som avsåg Hovstaten uppgick 2025 till 96 miljoner kronor. Medlen ska användas för att finansiera kostnader för representation, resor, transporter, personal m.m. samt levnadsomkostnader som är direkt kopplade till statschefens funktion. År 2025 utgjorde anslagsmedlen 84 procent av verksamhetens intäkter. Övriga intäkter, som framför allt utgörs av kostnadsersättningar för tjänster som utförs åt bl.a. Slottsstaten och Kungliga Djurgårdens Förvaltning, uppgick till

18,3 miljoner kronor.

Hovstatens kostnader ökade från 99,1 miljoner kronor 2024 till 109,9 miljoner kronor 2025. Ökningen berodde främst på högre personal- och driftskostnader.

Verksamhetsutfallet för Hovstaten var positivt för 2025 och uppgick till 4,4 miljoner kronor, vilket kan jämföras med resultatet för 2024 om 1 miljon kronor.

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 1

Slottsstatens ekonomi

Slottsstaten har som tidigare år lämnat en årsredovisning enligt gängse utformning. Slottsstatens verksamhet finansieras med anslag, hyres- och arrendeintäkter, intäkter från visningar av de kungliga slotten och intäkter från försäljning i slottsbodarna.

Slottsstatens intäkter från avgifter och andra ersättningar ökade från 137,6 miljoner kronor 2024 till 141,2 miljoner kronor 2025, vilket främst berodde på ökade försäljningsintäkter i slottsbodar och kaféer samt entré- och visningsintäkter. Verksamhetens kostnader ökade samtidigt från 209,4 miljoner kronor 2024 till

228,5 miljoner kronor 2025. Såväl kostnader för personal som övriga driftskostnader ökade. Ökningen förklaras främst av fler säsongsanställda inom visningsverksamheten, då alla besöksmål åter var öppna (se ovan).

Slottsstatens resultat för 2025 blev 5,9 miljoner kronor, vilket kan jämföras med ett resultat om 12,1 miljoner kronor 2024.

Anställda inom Kungliga hov- och slottsstaten

Omräknat till heltid motsvarade de tillsvidareanställda 279 årsarbetskrafter 2025, vilket var en ökning jämfört med 2024, då antalet anställda motsvarade 275 årsarbetskrafter. De visstidsanställda motsvarade 80 årsarbetskrafter, vilket var en ökning jämfört med 2024 då de motsvarade 71 årsarbetskrafter.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 3.2 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 1:1 Kungliga hov- och slottsstaten

Tusental kronor

	2027	2028	2029

Anvisat 20261	190 457	190 457	190 457
Pris- och löneomräkning2	2 715	4 901	7 936
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder	12 500	3 361	3 413

Överföring till/från andra anslag
Övrigt

Förslag/beräknat anslag	205 672	198 719	201 805

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Kungliga hov- och slottsstaten ska enligt överenskommelse med regeringen årligen lämna en berättelse över den samlade verksamheten (prop. 1996/97:1 utg.omr. 1 avsnitt 4). Verksamhetsberättelsen ligger till grund för regeringens bedömning av medelsbehovet. Av det totala anslaget tillförs Hovstaten 51 procent medan Slottsstaten tillförs 49 procent. Anslagsmedlen som avser Hovstaten disponeras av Kammarkollegiet och betalas ut engångsvis efter rekvisition till H.M. Konungens hovförvaltning. Anslagsmedel som avser Slottsstaten utbetalas månadsvis i lika stora delar. Anslagsfördelningen mellan Hovstaten och Slottsstaten grundar sig på relationen mellan deras faktiska kostnader 1996. Kostnadsfördelningsnyckeln ska gälla långsiktigt och inte justeras till följd av smärre förändringar i organisationen eller verkliga kostnadsutfall.

Regeringen och Riksmarskalksämbetet har sedermera kommit överens om att större organisatoriska förändringar mellan dem ska redovisas i verksamhetsberättelsen för det budgetår då förändringen sker. Redovisningen ska utgöra en grund för en eventuell framtida ändring av anslagsfördelningen mellan Hovstaten och Slottsstaten.

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 1

Anslagets fördelning på de olika verksamhetsområdena ska dessutom bli föremål för en kontinuerlig diskussion mellan Riksmarskalksämbetet och Regeringskansliet (prop. 2005/06:1 utg.omr. 1 avsnitt 6).

Enligt tidigare överenskommelse har tyngdpunkten i verksamhetsberättelsen legat på en redovisning av hur tilldelade medel använts när det gäller Slottsstaten. Regeringen och Riksmarskalksämbetet enades dock 2013 om att den ekonomiska redogörelsen för Hovstaten ska utgöras av en uppställning som liknar den redogörelse som tidigare lämnats för Slottsstaten. Detta innebär att uppställningen ska bestå av resultat- och balansinformation samt kommentarer i form av tilläggsupplysningar och noter (prop. 2013/14:1 utg.omr. 1 avsnitt 4).

Av förarbetena till regeringsformen framgår att Hovstaten står utanför den statliga förvaltningsorganisationen (prop. 1973:90 s. 176). Den verksamhet som Hovstaten bedriver omfattas inte av lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m.

Hovstaten omfattas inte heller av anslagsförordningens (2011:223) bestämmelser om bl.a. prövning av anslagssparande och indragning av anslag, eller andra delar av det ekonomiadministrativa regelverket för myndigheter under regeringen.

Regeringen har, i enlighet med de riktlinjer som riksdagen har antagit (prop. 2021/22:232, bet. 2021/22:KU39, rskr. 2021/22:393), beslutat förordningen (2022:1800) om Sveriges främsta utmärkelser. Genom förordningen har ett nytt offentligt belöningssystem inrättats i Sverige fr.o.m. den 1 februari 2023. Kungl. Maj:ts Orden, som är en från Kungliga hov- och slottsstaten fristående juridisk person, bereder nomineringar till ordensutmärkelser. Anslaget 1:1 Kungliga hov- och slottsstaten används för utgifter för dessa uppgifter. Anslagsmedlen disponeras av Kammarkollegiet och betalas ut engångsvis efter rekvisition till Kungl. Maj:ts Orden. I övrigt fortsätter den ovan nämnda anslagsfördelningen mellan Hovstaten och Slottsstaten att gälla.

De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att anslaget sammantaget ökas med 15 215 000 kronor (inklusive pris- och löneomräkning) för 2027 jämfört med den ursprungligen beslutade budgeten för 2026.

Polismyndigheten och Kungliga hovstaten har ingått en överenskommelse om ansvaret för bevakningen av Solliden som innebär en förändring av fördelningen av kostnaderna. Anslaget ökas därför med 5 000 000 kronor fr.o.m. 2027. Anslaget 1:1 Polismyndigheten inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet minskas med motsvarande belopp.

Under 2027 planeras jubileumsfirande med publika aktiviteter med anledning av kronprinsessan Victorias 50-årsdag. Anslaget ökas därför med 4 000 000 kronor för 2027.

I händelse av kris eller höjd beredskap har statschefen en central roll. Det finns mot bakgrund av det försämrade säkerhetsläget behov av medel för att nödvändiga totalförsvarsförberedelser ska kunna vidtas. Anslaget ökas därför med 3 500 000 kronor fr.o.m. 2027.

Regeringen föreslår att 205 672 000 kronor anvisas under anslaget 1:1 Kungliga hov- och slottsstaten för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 198 719 000 kronor respektive 201 805 000 kronor.

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 1

4 Riksdagsförvaltningen

4.1Utgångspunkter för Riksdagsförvaltningens verksamhet

Riksdagen har som det främsta demokratiska statsorganet konstitutionellt fastställda uppgifter i det svenska statsskicket. Riksdagen med dess ledamöter har som folkets främsta företrädare också en central roll i opinionsbildningen och en skyldighet att verka för att demokratins idéer blir vägledande inom samhällets alla områden. Riksdagen har även uppgifter som följer av internationella åtaganden och av medlemskapet i Europeiska unionen.

Riksdagens arbete bedrivs i enlighet med bestämmelserna i regeringsformen, riksdagsordningen och särskilda riksdagsbeslut om arbetets inriktning.

4.1.1Riksdagsförvaltningens uppgift

Riksdagsförvaltningen är riksdagens förvaltningsmyndighet. Förvaltningens verksamhet regleras i riksdagsordningen och i lagen (2011:745) med instruktion för Riksdagsförvaltningen samt i annan lagstiftning och i föreskrifter på riksdagsområdet.

Riksdagsförvaltningen har endast en verksamhetsgren: Stöd till den parlamentariska processen.

Riksdagsförvaltningen har till uppgift att stödja riksdagens arbete. Förvaltningen ska se till att kammaren, utskotten, EU-nämnden, ledamöterna och övriga riksdagsorgan får det stöd och den service de behöver. Förvaltningen ska också informera allmänheten om riksdagens arbete och om EU-frågor samt handlägga ärenden som rör riksdagens internationella kontakter. Dessutom ansvarar förvaltningen för att vårda riksdagens byggnader och samlingar samt för myndighets- och förvaltningsuppgifter.

4.1.2Riksdagsstyrelsens uppdrag till förvaltningen

Riksdagsförvaltningen ska skapa bästa möjliga förutsättningar för riksdagens och ledamöternas arbete genom att

–svara för ett väl fungerande stöd till arbetet i kammare och utskott m.m.

–svara för ett väl fungerande stöd och service till ledamöter och partikanslier

–främja kunskapen om riksdagen och riksdagens arbete

–vårda och bevara riksdagens byggnader och samlingar

–vara en väl fungerande myndighet och arbetsgivare.

Dessa uppdrag utgör grunden för de fem uppdragsområden som verksamheten bedrivs utifrån:

A.Stöd till arbetet i kammare och utskott m.m.

B.Stöd och service till ledamöter och partikanslier

C.Kunskap om riksdagen och riksdagens arbete

D.Vård och bevarande av byggnader och samlingar

E.Myndighet och arbetsgivare

Med utgångspunkt i uppdraget fastställer riksdagsstyrelsen en strategisk plan för Riksdagsförvaltningen varje valperiod. Den 14 december 2022 beslutade

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 1

riksdagsstyrelsen om en strategisk plan för Riksdagsförvaltningen för perioden 2023– 2027 (dnr 663-2022/23).

4.2Resultatredovisning

Riksdagsförvaltningen har arbetat för att skapa bästa möjliga förutsättningar för riksdagens och ledamöternas arbete. Nedan följer en sammanfattning av Riksdagsförvaltningens resultat inom respektive uppdragsområde sedan januari 2025.

Stöd till arbete i kammare och utskott

Förvaltningen har gett stöd till arbetet i kammaren och skapat förutsättningar för att riksdagens ledamöter har kunnat utöva sitt uppdrag och fatta beslut som planerat. Flera digitala tjänster har utvecklats för att underlätta den parlamentariska processen och ledamöternas arbete. Dock har viss utveckling inte kunnat genomföras som planerat.

Arbetet med att kontinuerligt och systematiskt utveckla effektiva arbetsformer till stöd för att prioritera och samverka för att ge det bästa stödet för riksdagens och ledamöternas arbete har fortsatt. De it-tjänster som stöder arbetet i kammare och utskott har fungerat stabilt under året med undantag för ett fåtal incidenter. För fortsatt stabil drift pågår löpande arbete med livscykelhantering, planerade tekniska uppgraderingar och kontinuitetshantering.

Ett intensivt förberedelse- och planeringsarbete har pågått för att skapa bättre förutsättningar för arbetet i kammaren och i utskotten. Samtliga motioner från allmänna motionstiden hösten 2025 har beretts och behandlats av utskotten under våren 2026 för att frigöra tid i kammaren.

Riksdagsförvaltningen har bistått riksdagens talman, de vice talmännen och ledamöter vid en rad olika internationella besök och resor inklusive deltagande i internationella parlamentariska församlingar och i samband med ledamöternas uppdrag som valobservatörer i andra länder. Två stora arbetsinsatser har varit genomförandet av aktiviteter i samband med det svenska ordförandeskapet i Nordiska rådet samt Krimplattformens parlamentariska toppmöte.

Trots omfattningen av och komplexiteten i det internationella arbetet och EU- samarbetet har förvaltningen skapat goda förutsättningar för riksdagens, talmannens, de vice talmännens och ledamöternas arbete genom att svara för ett väl fungerande stöd. På grund av begränsade resurser har förvaltningen dock inte till fullo kunnat leverera på den del av uppdraget som syftar till att upprätthålla och utveckla kompetensen i EU-frågor i riksdagen.

Förmågan att skydda en öppen riksdag och att öka tryggheten för riksdagens ledamöter har stärkts genom en rad olika aktiviteter. Inom säkerhets- och beredskapsarbetets ram genomfördes utbildnings- och övningsinsatser i samband med den nationella beredskapsveckan. Förvaltningen tog även fram en broschyr med information om riksdagens och Riksdagsförvaltningens beredskap vid kris, krig och krigsfara. Därutöver har förvaltningen haft uppföljning med krigsdelegationens presidium om valperiodens aktiviteter och lämnat medskick till kommande krigsdelegation.

Stöd och service till ledamöter och partikanslier

Riksdagsförvaltningen har fortsatt att höja ambitionsnivån när det gäller ledamotsperspektivet i verksamheten. Ytterligare insatser har genomförts för att stärka stödet

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 1

till riksdagens ledamöter i deras uppdrag i enlighet med resultatet från 2023 års riksdagsutredning.

Bland annat har ett arbete inletts för att ta fram verktyg för utvecklande arbetssätt som ska underlätta för anställda vid Riksdagsförvaltningen att anlägga ett ledamotsperspektiv när förvaltningen fullgör sitt uppdrag. Som en del i kunskapsförsörjningen har förvaltningen utifrån sitt uppdrag tillhandahållit bibliotekstjänster och gett stöd

i användningen av tjänsterna. Arbetet med att införa ett nytt och säkrare bibliotekssystem har emellertid försenats.

Ett nytt intranät har lanserats för att förbättra tillgången till förvaltningens digitala tjänster och redaktionella innehåll. Vidare har förvaltningen svarat för och vidareutvecklat ett väl fungerande stöd till ledamöter och partikanslier genom faktaunderlag och utredningstjänster. Arbetet med service kring arbetsplatser, sammanträdeslokaler och övernattningsbostäder har genomförts i enlighet med uppdrag och planering. Införandet av en plattform för digitala möten och samarbeten blev framflyttat fram på grund av behov av ytterligare analyser, men har nu fortskridit utifrån den nya planeringen.

Kunskap om riksdagen och riksdagens arbete

Förvaltningen har möjliggjort insyn i riksdagens arbete och beslut genom att tillhandahålla information och tjänster på webbplatsen riksdagen.se och i sociala medier, svara på faktafrågor om riksdagen och EU samt handlägga pressackrediteringar.

Via riksdagens öppna data har dokument från den parlamentariska processen och sändningar från riksdagens öppna sammanträden gjorts tillgängliga och sökbara. Utveckling har genomförts för att säkra tillgången till information via riksdagen.se. Ett projekt har inletts gällande riksdagens öppna data och en teknisk översyn av mediehanteringssystemet har påbörjats. Arbetet med att säkerställa efterlevnaden av lagen om tillgänglighet till digital offentlig service har fortsatt under året. Förvaltningen har främjat kunskapen om riksdagens funktion, arbetssätt och historia genom olika kunskapshöjande aktiviteter som exempelvis visnings- och skolverksamhet och genomförande av evenemang och utställningar. Tekniken för att boka in besöksgrupper har moderniserats.

Vård och bevarande av byggnader och samlingar

De stora fastighetsprojekten inom ramen för Framtidens riksdagshus har fortsatt. Bland annat har arbete med en ny extern godsmottagning inletts. Även planering för renovering av bostadsfastigheterna med övernattningsbostäder samt för Villa Bonnier och Kungliga Trädgården har påbörjats. Renoveringen av kvarteret Cephalus har fortsatt, med viss avvikelse från den ursprungliga planen. Planering för Riksdagshuset östra och Riksplan har inletts. Det löpande underhållet av riksdagens fastigheter har i huvudsak gått som planerat.

Förvaltningen har stärkt det egna ägandet av fastigheter, för att kunna uppnå en effektivare förvaltning och samtidigt öka ambitionsnivån för att tillhandahålla övernattningsbostäder. Förvaltningen har vårdat och bevarat riksdagens bibliotekssamlingar utifrån fastställda planer samt transkriberat äldre riksdagsdokument.

Myndighet och arbetsgivare

För att uppnå effektivare arbetsformer har förvaltningen bland annat slutfört arbetet med en ny organisationsföreskrift där ansvar och roller i organisationen tydligare framgår. Arbete har även påbörjats med att ersätta de befintliga systemen för diarieföring, ekonomi och löner. Anskaffningen och installationen av ett systemstöd

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 1

för planering, budgetering och uppföljning har slutförts. Dock påbörjade inte förvaltningen användningen av systemstödet som planerat under hösten 2025. Systemstödet införs successivt i förvaltningen under 2026.

Satsningen på individuell ledarskaps- och ledningsgruppsutveckling är slutförd och en ny medarbetar- och ledarskapspolicy har införts. Den organisatoriska och sociala arbetsmiljön är god. Aktiviteter för att stärka den strategiska kompetensförsörjningen har genomförts. Riksdagsförvaltningen bedömer att kompetensförsörjningen är tillfredsställande, men det finns fortfarande utmaningar i att rekrytera vissa specialistroller inom it-området.

Det pågår ett löpande och omfattande arbete för att upprätthålla en säker och stabil drift av förvaltningens it-miljöer och it-tjänster. Riksdagsförvaltningen strävar efter balans i att kunna leverera moderna it-tjänster utifrån ledamöternas och verksamhetens behov, samtidigt som en hög informationssäkerhet och digital suveränitet upprätthålls. I stort har en hög nivå av tillgänglighet och support bibehållits. Därutöver har riktlinjer tagits fram med syftet att vara ett stöd för en säker och ansvarsfull användning av generativ AI inom Riksdagsförvaltningen.

I tabellen nedan framgår Riksdagsförvaltningens intäkter, kostnader och transfereringar för verksamhetsgrenen Stöd till den parlamentariska processen.

Tabell 4.1	Intäkter, kostnader och transfereringar
Miljoner kronor
		2023	2024	2025
Intäkter av anslag		1 911	1 995	2 074

Intäkter av avgifter och andra ersättningar1		46	55	57
Summa intäkter		1 957	2 050	2 131

Kostnader		-2 305	-2 252	-2 285

Verksamhetsutfall		-348	-202	-154

Medel från statsbudgeten för finansiering av bidrag		535	564	577
Transfereringar		-535	-564	-577

Totalt2		-348	-202	-154

1I andra ersättningar ingår finansiella intäkter samt bidragsintäkter

2Alla belopp i tabellen redovisas i miljoner kronor. Till följd av detta kan summeringsdifferenser förekomma.

De ökade kostnaderna jämfört med 2024 beror bland annat på ökade lönekostnader, utbetalda arvoden och pensioner till ledamöter, avskrivningar och säkerhetsrelaterade kostnader.

Avsättningarna för ledamöters pensioner är lägre jämfört med 2024, vilket minskar årets verksamhetsutfall. Transfereringarna har ökat främst beroende på att stödet till partigrupperna har ökat.

För en mer utförlig redogörelse hänvisas till Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2025 (2025/26:RS1) samt utskottens egna verksamhetsberättelser.

Konstitutionsutskottet kommer under hösten 2026 att behandla Riksdagsförvaltningens årsredovisning för 2025. Vid behandlingen av årsredovisningen för 2024 (bet. 2025/26:KU1) hade utskottet inget att invända och riksdagen lade årsredovisningen till handlingarna.

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 1

4.3Riksdagsstyrelsens bedömning av uppdragsuppfyllelsen

Sammanfattningsvis bedöms Riksdagsförvaltningen ha genomfört sina uppdrag med ett tillfredsställande resultat.

Osäkerheten i omvärlden och den säkerhetspolitiska utvecklingen har i mångt och mycket påverkat Riksdagsförvaltningens verksamhet. Genom en rad olika säkerhetshöjande åtgärder har förvaltningens förmåga att skydda en öppen riksdag och att öka tryggheten för riksdagens ledamöter stärkts. Sammantaget bedöms åtgärderna skapa fortsatt goda förutsättningar för förvaltningen att säkerställa ett väl avvägt säkerhetsskydd i hela hotskalan.

Aktiviteten i den parlamentariska processen har varit hög, vilket i sin tur påverkat behovet av stöd från förvaltningen. Flera av de propositioner som regeringen lagt på riksdagens bord har varit omfattande och komplexa. Därutöver ökade antalet propositioner och motioner under den allmänna motionstiden.

Intensiteten i den internationella verksamheten har också varit hög. Utöver sedvanligt internationellt arbete har arrangemang och aktiviteter genomförts med anledning av det svenska ordförandeskapet i Nordiska rådet och värdskapet för Krimplattformens parlamentariska toppmöte. Bedömningen är att utskotten och EU-nämnden har fått ett fullgott stöd för att kunna genomföra sammanträden och samråd samt bereda och behandla hänvisade riksdagsärenden inom givna tidsramar och samtidigt kunna planera och genomföra övriga aktiviteter.

En viktig del av en öppen riksdag är att medborgare, medier och andra aktörer kan förstå och följa riksdagens arbete. Genom tydlig, korrekt och begriplig information skapas insyn i riksdagens arbete och beslutsprocesser. Med detta som utgångspunkt har bland annat sökfunktionen och presentationen av beslutskedjan på riksdagens webbplats utvecklats. Genom det arbete som har bedrivits är bedömningen att Riksdagsförvaltningen har säkerställt att externa målgrupper har fått möjlighet att få information och kunskap om riksdagen.

De stora fastighetsprojekten inom ramen för Framtidens riksdagshus har fortsatt. Till exempel har ytterligare steg tagits inför byggstarten av en ny extern godsmottagning. Det egna ägandet av fastigheter har också stärkts för att kunna uppnå en effektivare förvaltning av fastigheterna och en höjd ambitionsnivå för övernattningsbostäder. Riksdagsförvaltningen bedöms ha vårdat och bevarat riksdagens byggnader och samlingar på ett systematiskt sätt så att de kan användas i dag såväl som i framtiden.

Att dra nytta av digitaliseringen är en av de övergripande prioriteringar som är vägledande för förvaltningen. En del av detta handlar om att använda arbetssätt som tar vara på de möjligheter som AI-teknik kan ge.

Riksdagsförvaltningen är sina medarbetare. Satsningen på individuell ledarskaps- och ledningsgruppsutveckling, liksom den nya medarbetar- och ledarskapspolicyn, och aktiviteter som genomförts för att stärka en strategisk kompetensförsörjning bedöms skapa goda förutsättningar för riksdagens och ledamöternas arbete. Sammantaget är bedömningen att Riksdagsförvaltningen har varit en väl fungerande myndighet och arbetsgivare och att förvaltningen utfört sina uppgifter väl.

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 1

4.4Budgetförslag

4.4.12:1 Riksdagens ledamöter och partier m.m.

Tabell 4.2 Anslagsutveckling 2:1 Riksdagens ledamöter och partier m.m.

Tusental kronor

2025	Utfall	1 111 136	Anslagssparande	29 082
2026	Anslag	1 182 5651	Utgiftsprognos	1 187 197
2027	Förslag	1 220 790

2028	Beräknat	1 229 7862
2029	Beräknat	1 238 7493

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 1 220 790 tkr i 2027 års prisnivå.

3Motsvarar 1 220 790 tkr i 2027 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för kostnader för

–ersättningar som riksdagens ledamöter enligt lag har rätt till inom ramen för sitt ledamotsuppdrag

–stöd till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen

–talmannens verksamhet, resor och representation

–utskottens utgående besök samt utrikes och inrikes resor och utfrågningar

–internationellt och interparlamentariskt samarbete samt bidrag till interparlamentariskt samarbete

–bidrag till föreningar i riksdagen

–bidrag till Stiftelsen Sveriges Nationaldag

–språkutbildning till riksdagens ledamöter

–klimatkompensation.

Skälen för riksdagsstyrelsens förslag

Tabell 4.3 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 2:1 Riksdagens ledamöter och partier m.m.

Tusental kronor

	2027	2028	2029
Anvisat 20261	1 182 565	1 182 565	1 182 565
Pris- och löneomräkning2	10 393	19 184	27 943
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder	27 832	28 037	28 241
varav BP273	27 832	27 832	27 832
– Stödet till politiska sekreterare	9 632	9 632	9 632

– Basstöd till riksdagens partigrupper	18 200	18 200	18 200
Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	1 220 790	1 229 786	1 238 749

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

3Exklusive pris- och löneomräkning.

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 1

Stödet till politiska sekreterare

Stödet till partigrupperna i riksdagen för politiska sekreterare till riksdagens ledamöter regleras i 3 kap. lagen (2016:1109) om stöd till partigrupperna för riksdagsledamöternas arbete i riksdagen och riksdagsstyrelsens föreskrift (RFS 2016:6) om tillämpningen av lagen. Stödet är avsett att täcka kostnaderna för handläggarhjälp åt riksdagens ledamöter och beräknas efter normen en politisk sekreterare per riksdagsledamot. Schablonbeloppet för stödet till politiska sekreterare räknas upp med cirka 3,0 procent från nuvarande 75 900 kronor till 78 200 kronor fr.o.m. den 1 januari 2027. Det innebär att anslaget behöver ökas med 9 632 000 kronor fr.o.m. 2027.

Basstöd till riksdagens partigrupper

Enligt riksdagsstyrelsens framställning till riksdagen om den parlamentariska processen med ledamoten i fokus (2025/26:RS5) höjs basstödet som regleras i 2 kap. lagen (2016:1109) om stöd till partigrupperna för riksdagsledamöternas arbete

i riksdagen genom en koppling till gällande prisbasbelopp, vilket innebär en årlig uppräkning (bet. 2025/26:KU38, rskr. 2025/26:365). Basstödet ska fr.o.m. 2027 beräknas utifrån ett grundbelopp som är 45 prisbasbelopp och ett tilläggsbelopp som är 2 prisbasbelopp. Riksdagsförvaltningen beräknar att anslaget mot bakgrund av basstödet behöver ökas med 18 200 000 kronor fr.o.m. 2027.

Sammanfattning av riksdagsstyrelsens förslag

Enligt riksdagsstyrelsens överväganden ökas anslaget fr.o.m. 2027 med 27 832 000 kronor.

Riksdagsstyrelsen föreslår att 1 220 790 000 kronor anvisas under anslaget 2:1 Riksdagens ledamöter och partier m.m. för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 1 229 786 000 kronor respektive 1 238 749 000 kronor.

4.4.22:2 Riksdagens förvaltningsanslag

Tabell 4.4 Anslagsutveckling 2:2 Riksdagens förvaltningsanslag

Tusental kronor

2025	Utfall	1 114 685	Anslagssparande	36 623

2026	Anslag	1 205 6071	Utgiftsprognos	1 215 046
2027	Förslag	1 233 059

2028	Beräknat	1 237 8732
2029	Beräknat	1 256 3693

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 1 223 813 tkr i 2027 års prisnivå.

3Motsvarar 1 223 370 tkr i 2027 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Riksdagsförvaltningens förvaltningsutgifter, bidrag till föreningar i riksdagen och resebidrag till skolor. Anslaget får också användas för kostnader för stipendier till skolungdomar och kostnader för nämnder och riksdagsorgan enligt lagen (2011:745) med instruktion för Riksdagsförvaltningen.

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 1

Skälen för riksdagsstyrelsens förslag

Tabell 4.5 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 2:2 Riksdagens förvaltningsanslag

Tusental kronor

	2027	2028	2029
Anvisat 20261	1 205 607	1 205 607	1 205 607
Pris- och löneomräkning2	17 326	31 376	50 313
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder	10 126	890	449
varav BP273	34 586	25 331	24 891
– Nato PF:s vårsession	710	440

– Jubileum riksdagen 500 år	8 485
– Resebidrag till skolor	2 000	2 000	2 000

– Säkerhet och beredskap	8 951	8 451	8 451

– Digitaliseringsarbete m.m.	5 485	5 485	5 485
– Byggherrerollen m.m.	8 955	8 955	8 955

Överföring till/från andra anslag

Övrigt
Förslag/beräknat anslag	1 233 059	1 237 873	1 256 369

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

3Exklusive pris- och löneomräkning.

Nato PF:s vårsession

Riksdagens delegation till Natos parlamentariska församling planerar för att riksdagen ska stå värd för en vårsession inom Natos parlamentariska församling under kommande mandatperiod. Planering och genomförande av konferensen innebär ett ökat resursbehov. Mot bakgrund av detta ökas anslaget med 710 000 kronor för 2027 och 440 000 kronor för 2028.

Jubileum riksdagen 500 år

I juni 2027 är det 500 år sedan den första regelrätta riksdagen hölls i Västerås. Riksdagsförvaltningen planerar mot denna bakgrund att uppmärksamma hur vår demokratiska tradition har utvecklats och hur den tar sig uttryck idag.

Med utgångspunkt i uppdraget att främja kunskap om riksdagen planeras olika aktiviteter i hela landet, till exempel utställningar, studiematerial, digital kommunikation, evenemang och jubileumsdagar i juni med en avslutande konsert.

Med anledning av jubileet ökas anslaget med 8 485 000 kronor för 2027.

Resebidrag till skolor

För att möjliggöra att ännu fler skolor ska kunna få del av resebidraget ökas anslaget med 2 000 000 kronor fr.o.m. 2027.

Det innebär att beloppet för resebidrag totalt kommer att uppgå till 8 500 000 kronor.

Säkerhet och beredskap

Riksdagsförvaltningen ska skydda och säkerställa det stöd som krävs för att upprätthålla den parlamentariska processen oavsett situation. Detta gäller även vid incidenter, i kris samt i krig och krigsfara. Arbetet är högt prioriterat i förvaltningen och involverar alla avdelningar. Arbetet dimensioneras utifrån terrorhotet,

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 1

underrättelsehotet och även totalförsvarets krav. Säkerhetsläget i såväl Sveriges närområde som globalt präglas av instabilitet och oförutsägbarhet.

Riksdagsförvaltningen har sedan några år höjt ambitionen gällande den operativa förmågan, ett arbete som fortsätter framöver. I samband med detta behöver omställningsåtgärder göras för vilket utökade resurser krävs.

Bevakningskostnaderna ökar och förvaltningen fortsätter arbetet med beredskap. Vidare behövs en resursförstärkning inom säkerhetsverksamheten med koppling till fastighetsverksamheten.

Därutöver tillkommer investeringar i säkerhetsutrustning. Beredskapshöjande åtgärder behöver göras vilket också kräver utökade resurser. Utökade resurser krävs för att möta kraven för förvaltningens arbete med it-säkerhet.

Mot bakgrund av ovanstående ökas anslaget med 8 951 000 kronor för 2027. För åren 2028 och 2029 beräknas anslaget öka med 8 451 000 kronor. Från och med 2030 beräknas anslaget öka med 7 451 000 kronor.

Digitaliseringsarbete m.m.

Tjänster för digitala möten och digitalt stöd fortsätter att moderniseras och utvecklas, i syfte att underlätta arbetet för riksdagsledamöterna och myndigheten. För detta behövs resursförstärkningar för att kunna hantera de nya tjänsterna och bedriva digitaliseringsarbetet framåt.

Mot bakgrund av ovanstående ökas anslaget med 5 485 000 kronor fr.o.m. 2027.

Byggherrerollen m.m.

Arbetet med att resurs- och kompetensmässigt förstärka Riksdagsförvaltningens förmåga som fastighetsägare och byggherre fortgår för att bättre nå en överensstämmelse mellan resurser och uppdragens omfattning.

Med anledning av ökade ambitioner i förvaltningens fastighetsverksamhet behövs en resursförstärkning. Detta för att möjliggöra en ökad förmåga att leda och driva stora komplexa fastighetsprojekt inom förvaltning samt utveckling i en högre takt.

Fastighetsportföljen växer, vilket innebär ökade driftskostnader för fastigheter och utöver detta ökar hyreskostnaderna.

En god förvaltning av fastigheterna är en viktig del i att kunna garantera och utveckla säkerhetsskyddet i och kring fastigheterna. En delvis förändrad omvärld med nya hotbilder ställer krav på att fastigheterna är anpassade för att ge förutsättningar att bedriva det parlamentariska arbetet även under förändrade förhållanden. För ökad förmåga till styrning och effektivisering inom säkerhetsområdet för fastighetsverksamheten krävs resursförstärkningar inom verksamhets- och säkerhetsskydd.

Riksdagsförvaltningen fortsätter att utveckla och förvalta it-miljöer för att säkerställa skydd av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter och säkerhetskänslig verksamhet. Detta kräver en särskild hantering i form av nätverk, programvaror, mötesrum, resurser m.m. När det gäller hanteringen av ovanstående it-miljöer krävs en resursförstärkning.

Med anledning av ovanstående ökas anslaget med 8 955 000 kronor fr.o.m. 2027.

Sammanfattning av riksdagsstyrelsens förslag

Enligt riksdagsstyrelsens överväganden ökas anslaget med 34 586 000 kronor 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget öka med 25 331 000 kronor respektive 24 891 000 kronor.

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 1

Tidigare beslutade och aviserade anslagsförändringar innebär samtidigt att anslagsnivån minskas med 24 460 000 kronor 2027.

Riksdagsstyrelsen föreslår att 1 233 059 000 kronor anvisas under anslaget 2:2 Riksdagens förvaltningsanslag för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 1 237 873 000 kronor respektive 1 256 369 000 kronor.

Låneram

Riksdagsstyrelsens förslag

Riksdagsförvaltningen bemyndigas att för 2027 ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i myndighetens verksamhet som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 150 000 000 kronor.

Skälen för riksdagsstyrelsens förslag

För 2027 beräknas investeringar i anläggningstillgångar som används i myndighetens verksamhet uppgå till cirka 69 000 000 kronor.

De investeringar som är planerade för 2027 ryms inte inom nuvarande låneram. Därför föreslås en ökning av låneramen för 2027 med 10 000 000 kronor till

150 000 000 kronor. Ökningen av låneramen beror bland annat på ökade kostnader för it-utrustning och annan teknisk utrustning.

4.4.32:3 Riksdagens fastighetsanslag

Tabell 4.6 Anslagsutveckling 2:3 Riksdagens fastighetsanslag

Tusental kronor

2025	Utfall	547 843	Anslagssparande	174 908

2026	Anslag	355 0001	Utgiftsprognos	474 704
2027	Förslag	405 000
2028	Beräknat	405 000

2029	Beräknat	405 000

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för kostnader för särskilt beslutat underhåll i Riksdagsförvaltningens egna fastigheter och bostadsrätter. Det får också användas för kostnader för renoverings- och underhållsåtgärder, evakueringslokaler i samband med renoveringsarbeten, markskötsel och utemiljö, konst, fast inredning samt kostnader för it-system kopplade till denna verksamhet. Anslaget får även användas för att täcka kostnader för räntor och avskrivningar för ovanstående. Anslaget får också användas för kostnader för stipendier till vetenskaplig forskning om Masreliez-rummen samt sprida kunskap om dessa.

Anslaget får också användas för kostnader för förvärv av mark för framtida byggnation av en extern godsmottagning samt för kostnader för fastighetsförvärv i samband med Framtidens riksdagshus.

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 1

Skälen för riksdagsstyrelsens förslag

Tabell 4.7 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 2:3 Riksdagens fastighetsanslag

Tusental kronor

	2027	2028	2029
Anvisat 20261	340 000	340 000	340 000
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder	65 000	65 000	65 000

varav BP27	65 000	65 000	65 000
– Avskrivningar och räntekostnader	12 000	12 000	12 000

– Förstärkning av anslaget	8 000	8 000	8 000

– Renovering av fogar, fasader och balustrader,
riksbyggnaderna	45 000	45 000	45 000

Överföring till/från andra anslag

Övrigt
Förslag/beräknat anslag	405 000	405 000	405 000

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Riksdagsförvaltningen vårdar och bevarar riksdagens byggnader och samlingar. En övergripande långsiktig planering för att förvalta och utveckla fastigheterna som kallas Framtidens riksdagshus togs fram 2020 och utgör grunden till de större fastighetsprojekten för riksdagsbyggnaderna. Detta övergripande och strategiska program innehåller planeringen för kommande ombyggnader och utveckling av riksdagens fastigheter och beräknas pågå till 2050-talet. Varje fastighet har dessutom en underhållsplan som uppdateras löpande.

Som aviserades i propositionen Vårändringsbudget för 2026 planeras ett förvärv av fastigheterna Betongblandaren 4 i Huddinge och Neptunus Större 11 i Stockholm under 2026 (prop. 2025/26:99, s. 18). Som ett led i att säkra lokalbehovet kan det bli aktuellt med ytterligare fastighetsförvärv framöver.

Det finns ett stort underhållsbehov i fastighetsbeståndet och omfattande renoveringsarbeten beräknas pågå framöver. Detta påverkar resursbehovet, kostnaderna för avskrivningar och räntor och medför på sikt behov av högre låneram. I väntan på att respektive fastighet ska totalrenoveras hanteras planerat underhåll inom varje byggnad.

Cephalus står inför en totalrenovering och projektet befinner sig i genomförandefasen. Den tidiga planeringen inför renoveringen av Östra riksdagshuset och Riksplan pågår. Renovering av fastigheter som är skyddsobjekt eller innehar säkerhetskänslig verksamhet kräver en särskild hantering, avseende säkerhetsbedömningar, introduktion och utbildning, resurser, nätverk, programvaror, arbetssätt och mötesrum.

Planeringen för en ny extern godsmottagning i Huddinge och ett centralt lokalt varuintag vid Riksplan pågår.

Mot bakgrund av den osäkra omvärldsutvecklingen har behovet av säkerhetsanpassningar i riksdagens verksamheter ökat. Erfarenheter från de senaste årens genomförda åtgärder visar att behov av säkerhetshöjande insatser kan uppstå med kort varsel och kräver snabb handlingsberedskap.

Flera av riksdagens bostadsfastigheter har ett omfattande behov av underhåll. Förvaltningen arbetar med en övergripande plan för renovering med långsiktigt hållbar ambitionsnivå av riksdagens övernattningsbostäder inklusive dess interiörer. Förvaltningen genomför anpassningar i fastigheten Havssvalget 5 inför inflyttning.

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 1

Renovering av Ormsaltaren pågår och en förstudie inför renovering och grundförstärkning av Aurora har startat. Efter Aurora planeras renovering av fastigheten Milon. Som en följd av dessa renoveringar kommer evakueringskostnaderna fortsatt att vara höga. Behov av ersättningsboenden gör att det är svårt att renovera flera bostadsfastigheter samtidigt.

Exempel på andra större renoveringar är Kungliga trädgården, där Riksdagens ombudsmän (JO) är hyresgäst, och Villa Bonnier. Det pågår också underhållsprojekt och verksamhetsanpassningar av riksdagens byggnader och lokaler. Exempelvis yttre renovering av Mercurius, renovering av avlopp i Västra riksdagshuset samt underhåll av balustrader, fogar och fasader på Östra riksdagshuset.

Avskrivningar och räntekostnader

Avskrivningskostnaderna är fortsatt höga och räntekostnaderna i samband med lånet för investeringar i fastigheter och tekniska anläggningar beräknas öka.

Mot bakgrund av ovanstående ökas anslaget med 12 000 000 kronor fr.o.m. 2027.

Förstärkning av anslaget

Kostnaderna för löpande underhåll beräknas öka. Utöver det ökar kostnaderna för utredningar och förstudier.

Mot bakgrund av ovanstående ökas anslaget med 8 000 000 kronor fr.o.m. 2027.

Projekt ny godsmottagning

Riksdagsstyrelsen fattade den 5 november 2025 beslut om förvärv av mark för ny godsmottagning och ett villkorat avtal tecknades avseende fastigheten Betongblandaren 4 i Huddinge kommun. Kostnaden för fastigheten uppgår till drygt 70 000 000 kronor och omfattar, utöver köpeskilling, även gatukostnadsersättning.

Efter tillträdet fortsätter kravinsamling och programarbete samt projektering. Produktionen beräknas pågå från slutet av 2028 till slutet av 2029. Den preliminära kostnaden, förutom förvärvet av marken, beräknas till cirka 440 000 000 kronor. Kostnadsnivån är i hög grad beroende av vilka verksamhetskrav, funktioner och säkerhetslösningar som slutligen fastställs inom ramen för programarbetet.

Projekt renovering Ormsaltaren

Projektet innefattar en totalrenovering av hela fastigheten. Investeringsprojektet omfattar stambyte och renovering av samtliga lägenheter. Därutöver ingår planändring i ett antal lägenheter, installation av el och nytt ventilationssystem samt yttre renovering av fönster, fasad, tak, terrasser och balkonger.

Renoveringen beräknas vara klar i början av 2028 och enligt en ny beräkning bedöms beloppet uppgå till cirka 159 000 000 kronor, varav cirka 156 000 000 kronor utgör investeringens anskaffningsvärde.

Projekt Cephalus

Renoveringen av kvarteret Cephalus pågår. Vid riksdagsstyrelsens sammanträde den 11 juni 2025 beslutades om att starta produktion. Riksdagsförvaltningen har signerat kontrakt med en entreprenör för genomförande av produktionen, parallellt som projekteringen pågår för färdigställande av bygghandlingar. Projektet har höga krav att hantera då fastigheten är ett skyddsobjekt, har höga kulturhistoriska värden samt har ett stort behov av modernisering av bland annat teknik och tillgänglighet. Projektet drivs som ett säkert fastighetsprojekt vilket innebär förändrade arbetssätt och säker digital miljö. Prognosen för projektet är cirka 3 150 000 000 kronor, varav cirka

3 050 000 000 kronor utgör investeringens anskaffningsvärde.

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 1

De huvudsakliga arbetena planeras vara klara för slutbesiktning till augusti 2029. Därefter kvarstår vissa undantagna arbeten som beräknas pågå cirka ytterligare ett halvår.

Projekt Villa Bonnier

Renoveringen av Villa Bonnier påbörjas under 2026. Arbetet genomförs under en sammanhängande period fram till hösten 2028. Byggnaden kommer under hela genomförandet att vara stängd för verksamhet. Projektets totala kostnad bedöms uppgå till cirka 80 000 000 kronor, varav 62 000 000 kronor utgör investeringens anskaffningsvärde.

Projekt Kungliga trädgården

Beslut om att starta renoveringen av Kungliga trädgården fattades av riksdagsstyrelsen den 17 september 2025. Fastigheten planeras att tomställas under hösten 2026 inför genomförandet. Arbeten beräknas att pågå till och med 2029. Projektets totala kostnad bedöms uppgå till cirka 350 000 000 kronor.

Projekt Mercurius yttre renovering

Yttre renovering av fönster, fasad och tak på Mercurius har pågått sedan 2025 och beräknas att färdigställas under 2026. Projektet beräknas avslutas under 2027.

Fysisk säkerhet Västra riksdagshuset

Som ett led i att stärka tryggheten i riksdagshusen har under 2025 och 2026 säkerhetsåtgärder kopplade till plenisalen genomförts i Västra riksdagshuset. Arbeten fortsätter under 2027 med fokus på entréområdet och personsäkerhetsåtgärder m.m.

i anslutning till entrén.

Renovering av fogar, fasader och balustrader, riksbyggnaderna

Renoveringen av fogar och fasader på Östra och Västra riksdagshusen fortsätter och beräknas vara klar i slutet av 2028. Från och med 2026 har en långsiktig renovering av takets balustrader och fasadens stenornament på Östra riksdagshuset påbörjats. Skadorna är så omfattande att åtgärder inte kan vänta. Arbetet beräknas pågå under ett flertal år och kostnaden bedöms initialt till mellan 300–400 miljoner kronor.

Renoveringen kommer att pågå under flera år och syftar till att bevara riksbyggnaderna. Renoveringen betraktas som en investering och ska anslagsfinansieras enligt lagen (2016:1091) om budget och ekonomiadministration för riksdagens myndigheter. Mot bakgrund av de ökade kostnaderna ökas anslaget med 45 000 000 kronor fr.o.m. 2027.

Projekt renovering Aurora

Förstudien för renovering av Aurora pågår och beräknas vara klar i slutet av 2026. Förstudien kommer att klargöra renoveringens omfattning och innehåll. Renoveringen planeras att påbörjas i nära anslutning till att projektet Ormsaltaren färdigställs. En tidig beräkning visar på en kostnad på preliminärt 200 000 000 kronor och kommer att preciseras i samband med att förstudien slutförs.

Relining Västra riksdagshuset

Arbetena med relining, det vill säga renovering av avlopp, i Västra riksdagshuset inleddes 2024 som ett underhållsprojekt och genomförs etappvis. Fram till 2030 kommer projektet bedrivas i en mer omfattande genomförandeetapp och beräknas sammanlagt kosta cirka 34 000 000 kronor.

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 1

Lokalt varuintag

Program för ett centralt lokalt varuintag vid Riksplan har startat under 2026. Projektet beräknas pågå till och med 2029. Arbetet utgår från den inriktning som riksdagsstyrelsen fattade beslut om hösten 2025. I projektet lokalt varuintag ingår även åtgärder kopplade till tekniska förutsättningar inför kommande renovering och ombyggnad av Östra och Västra riksdagshuset samt ytorna under Riksplan. Projektets totala kostnad beräknas till cirka 110 000 000 kronor.

Sammanfattning av riksdagsstyrelsens förslag

Enligt riksdagsstyrelsens överväganden ökas anslaget fr.o.m. 2027 med 65 000 000 kronor.

Riksdagsstyrelsen föreslår att 405 000 000 kronor anvisas under anslaget 2:3 Riksdagens fastighetsanslag för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 405 000 000 kronor för respektive år.

Investeringsplan

Riksdagsstyrelsens förslag

Investeringsplanen för 2027–2029 för anslaget 2:3 Riksdagens fastighetsanslag godkänns som en riktlinje för Riksdagsförvaltningens fastighetsinvesteringar (tabell 4.8.).

Tabell 4.8 Investeringsplan för Riksdagsförvaltningen

Miljoner kronor

						Summa
	Utfall	Prognos	Budget	Beräknat	Beräknat	2027–
	2025	2026	2027	2028	2029	2029

Anskaffning och utveckling av nya
investeringar	300	138	20	250	165	435

Förvärv av fastigheten Havssvalget 5	300

Förvärv av fastigheten Neptunus Större 11		62

Projekt ny godsmottagning		76	20	250	165	435

varav investeringar i anläggningstillgångar	300	138	20	250	165	435
– byggnader, mark och annan fast egendom	300	138	20	250	165	435

Finansiering av anskaffning och utveckling	300	138	20	250	165	435

Anslag 2:3 Riksdagens fastighetsanslag	300	133

Låneram för fastighetsinvesteringar (lån i
Riksgäldskontoret)		5	20	250	165	435

Vidmakthållande av befintliga investeringar	305	669	946	1 084	1 331	3 361

Underhåll och renoveringsplan	18	77	91	71	65	227

Projekt renovering Ormsaltaren	21	35	89	10		99

Projekt Cephalus	244	416	531	605	1 008	2 145
Projekt Villa Bonnier	1	13	26	22		48

Projekt Kungliga trädgården	0	30	110	126	83	319

Restaurangkök Västra riksdagshuset	0	30

Projekt Mercurius yttre renovering	12	24	1			1

Fysisk säkerhet Västra riksdagshuset	1	9	13	5		18

Renovering av fogar, fasader och balustrader,
riksbyggnaderna	4	25	55	70	60	185

Projekt renovering Aurora			10	100	90	200

Relining Västra riksdagshuset	4	6	5	5	5	15
Lokalt varuintag		5	15	70	20	105

varav investeringar i anläggningstillgångar	305	669	946	1 084	1 331	3 361

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 1

						Summa
	Utfall Prognos Budget Beräknat Beräknat					2027–
	2025	2026	2027	2028	2029	2029

– byggnader, mark och annan fast egendom	305	669	946	1 084	1 331	3 361

Finansiering vidmakthållande	305	669	946	1 084	1 331	3 361

Anslag 2:3 Riksdagens fastighetsanslag	4	25	55	70	60	185

Låneram för fastighetsinvesteringar (lån i
Riksgäldskontoret)	301	644	891	1 014	1 271	3 176

Totala utgifter för anskaffning, utveckling och
vidmakthållande av investeringar	605	807	966	1 334	1 496	3 796

Totalt varav investeringar i
anläggningstillgångar	605	807	966	1 334	1 496	3 796

Nivån på investeringar som föreslås för perioden 2027–2029 baserar sig på nuvarande beslutade och planerade underhålls- och renoveringsåtgärder av Riksdagsförvaltningens fastigheter.

Låneram

Riksdagsstyrelsens förslag

Riksdagsförvaltningen bemyndigas att för 2027 ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i fastigheter och tekniska anläggningar som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 3 700 000 000 kronor.

Skälen för riksdagsstyrelsens förslag

De investeringar som är planerade för 2027 ryms inte inom nuvarande låneram. Därför föreslås en ökning av låneramen för 2027 med 500 000 000 kronor till

3 700 000 000 kronor. Ökningen av låneramen beror främst på projekt Cephalus. Då renoveringarna av riksdagens fastigheter kommer att pågå under flera år kommer låneramen att behöva utökas framöver.

Tabell 4.9 Låneram för fastighetsinvesteringar

Tusental kronor

		Beslutad		Beslutad	Begärd	Beräknad	Beräknad
Utgifts-		låneram	Skuld	låneram	låneram	amortering	nyupplåning
område	Myndighet	20251	2025-12-31 20261		2027	2027	2027
1	Riksdagsförvaltningen	2 500 000	2 087 614	3 200 000	3 700 000	81 508	911 053

	Summa	2 500 000	2 087 614	3 200 000	3 700 000	81 508	911 053

1Av riksdagen beslutad låneram exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 1

5 Riksdagens ombudsmän

5.1Uppdrag och övergripande mål

Riksdagens ombudsmäns (JO) uppgift är att utöva tillsyn över tillämpningen i offentlig verksamhet av lagar och andra författningar. Ombudsmännen ska särskilt se till att domstolar och förvaltningsmyndigheter i sin verksamhet följer regeringsformens föreskrifter om saklighet och opartiskhet och att det inte görs intrång i enskildas grundläggande fri- och rättigheter i den offentliga verksamheten. Ombudsmännen ska också verka för att brister i lagstiftningen avhjälps.

JO fullgör vidare de uppgifter som ett nationellt besöksorgan har enligt det fakultativa protokollet den 18 december 2002 till Förenta nationernas konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning (Opcat).

Ett övergripande syfte med verksamheten är att främja rättssäkerheten och höja den rättsliga kvalitetsnivån i myndighetsutövningen.

Närmare bestämmelser om JO:s verksamhet finns i 13 kap. 6 § regeringsformen och lagen (2023:499) med instruktion för Riksdagens ombudsmän (JO).

5.2Resultatredovisning

Resultatet av JO:s verksamhet redovisas i myndighetens årsredovisning, i den årliga ämbetsberättelsen, i den årliga Opcat-rapporten samt i temarapporter.

JO bedöms genom sin verksamhet ha främjat rättssäkerheten och bidragit till ökad rättslig kvalitet i myndighetsutövningen samt till att förebygga risker för tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. JO har belyst viktiga rättssäkerhetsaspekter i besvarandet av lagstiftningsremisser.

Under 2025 ökade antalet inkomna klagomål med 32 procent, motsvarande ca 3 700 ärenden, vilket utgör den största ökningen i JO:s historia. Trots den kraftigt ökade ärendetillströmningen avgjorde JO under 2025 ca 3 700 fler ärenden än 2024 och fler än något tidigare år. Antalet beslut i utredda ärenden ökade också samtidigt som handläggningstiderna förkortades och antalet äldre balanserade ärenden minskade.

Tyngdpunkten i verksamheten har fortsatt legat på hanteringen av de klagomålsärenden som kommit in. Inspektioner har genomförts, både genom fysiska besök på plats och på annat sätt.

5.3Riksdagens ombudsmäns (JO) bedömning av måluppfyllelsen

JO hade inför 2025 satt upp ett antal övergripande mål och ett antal mer specifika verksamhetsmål rörande bl.a. tillsynsverksamhetens handläggningstider och inspektionsverksamheten. De övergripande målen bedöms i huvudsak ha uppnåtts. Även centrala specifika verksamhetsmål har uppnåtts.

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 1

5.4Budgetförslag

5.4.12:4 Riksdagens ombudsmän (JO)

Tabell 5.1 Anslagsutveckling 2:4 Riksdagens ombudsmän (JO)

Tusental kronor

2025	Utfall	142 939	Anslagssparande	-2 811
2026	Anslag	170 0591	Utgiftsprognos	170 059
2027	Förslag	170 024

2028	Beräknat	172 2412
2029	Beräknat	174 7203

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 170 024 tkr i 2027 års prisnivå.

3Motsvarar 170 024 tkr i 2027 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Riksdagens ombudsmäns (JO) förvaltningsutgifter och anskaffningar av anläggningstillgångar.

Skälen för Riksdagens ombudsmäns (JO) förslag

Tabell 5.2 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 2:4 Riksdagens ombudsmän (JO)

Tusental kronor

	2027	2028	2029
Anvisat 20261	170 059	170 059	170 059
Pris- och löneomräkning2	2 686	4 938	7 457
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder	-2 721	-2 756	-2 796

varav BP273	11 500	11 500	11 500
– Personalförstärkning	7 000	7 000	7 000
– Ökade it-kostnader	1 500	1 500	1 500

– Ökade lokalkostnader	1 500	1 500	1 500

– Ökade driftskostnader	1 500	1 500	1 500
Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	170 024	172 241	174 720

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

3Exklusive pris- och löneomräkning.

Inför 2027 ser JO en fortsatt ökning av antalet inkommande ärenden. Under perioden januari–maj 2026 inkom 30 procent fler klagomålsärenden än under motsvarande period föregående år. Prognoserna indikerar att JO redan under 2026 kommer att ta emot omkring 18 000 klagomålsärenden, jämfört med drygt 15 400 under 2025 och cirka 11 500 under 2024. Detta motsvarar en ökning om närmare 57 procent på två år. Ökningen bedöms fortsätta under de kommande åren.

JO bedriver ett omfattande arbete för att effektivisera verksamheten och öka produktiviteten. Dessa åtgärder bedöms dock inte vara tillräckliga för att fullt ut möta den pågående och förväntade ökningen av antalet ärenden. För att upprätthålla en rättssäker och effektiv handläggning krävs därför förstärkningar av verksamheten.

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 1

JO har under 2026 bl.a. rekryterat avdelningschefer och ytterligare byråchefer samt ökat antalet jurister och sakkunniga inom Opcat-verksamheten. Det kommer att behövas ytterligare jurister inom tillsynsverksamheten och ytterligare administrativa resurser, bl.a. registratorer. JO:s anslag bör med hänsyn till dessa tjänster förstärkas med 7 000 000 kronor fr.o.m. 2027.

IT-driften är, vid sidan av personal- och lokalkostnader, JO:s största kostnadspost. Kostnaden för JO:s externa IT-drift debiteras per medarbetare, vilket innebär att utgifterna har ökat i takt med att organisationen vuxit. Samtidigt har kostnaden per medarbetare stigit, och det finns indikationer på att den utvecklingen kommer att fortsätta, bland annat till följd av ökade priser på system, licenser och tekniska komponenter. En utökning av personalstyrkan medför dessutom ytterligare kostnader genom ökade behov av IT-stöd och investeringar i teknisk infrastruktur. Därutöver genomför JO ett utvecklingsarbete inom digitalisering, automatisering och AI-stöd, vilket på sikt förväntas bidra till en mer effektiv verksamhet men som samtidigt medför ökade investeringar och driftskostnader. Mot denna bakgrund bedömer JO att anslaget behöver förstärkas med 1 500 000 kronor fr.o.m. 2027.

Inför den kommande tillfälliga evakueringen till Sveavägen har JO, med anledning av de nödvändiga personalförstärkningarna, fört dialog med hyresvärden om möjligheten att disponera något större lokaler. Bedömningen är att en sådan lösning sannolikt kommer att kunna genomföras. En utökad lokalyta medför högre hyreskostnader. JO:s anslag behöver med anledning av detta förstärkas med 1 500 000 kronor fr.o.m. 2027.

Myndighetens övriga driftskostnader ökar på grund av personalförstärkningar, etableringen av det nya verksamhetsstället i Göteborg och ökat antal Opcatinspektioner. Med övriga driftskostnader avses bl.a. tjänsteresor och kompetensutvecklingsinsatser. JO:s anslag behöver med anledning av det förstärkas med 1 500 000 kronor fr.o.m. 2027.

Sammantaget innebär de bedömningar som nu redovisats att JO kommer att behöva en permanent förstärkning av anslaget med 11 500 000 kronor fr.o.m. 2027.

Riksdagens ombudsmän (JO) föreslår att 170 024 000 kronor anvisas under anslaget 2:4 Riksdagens ombudsmän (JO) för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 172 241 000 kronor respektive 174 720 000 kronor.

Anslagsfinansiering av anläggningstillgångar

Riksdagens ombudsmäns (JO) förslag

Riksdagens ombudsmän (JO) får för 2027 anslagsfinansiera anläggningstillgångar som används i myndighetens verksamhet.

Skälen för Riksdagens ombudsmäns (JO) förslag

Skälen för Riksdagens ombudsmäns (JO) förslag: Enligt 4 kap. lagen (2016:1091) om budget och ekonomiadministration för riksdagens myndigheter ska anläggningstillgångar – med vissa särskilt angivna undantag – finansieras med lån i Riksgäldskontoret, om inte riksdagen beslutar att finansiering ska ske på annat sätt. JO har hittills fått använda anslagsmedel för att finansiera sina anläggningstillgångar, bl.a. med hänsyn till att dessa investeringar normalt är av ringa omfattning. JO bedömer att denna ordning bör gälla även under 2027.

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 1

6 Riksrevisionen

6.1Riksrevisionen

Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen med huvudsaklig uppgift att granska genomförandet och resultatet av det statliga åtagandet, att statliga insatser är effektiva och att god ordning råder i den statliga redovisningen.

Riksrevisionen har även i uppdrag att företräda Sverige som det nationella revisionsorganet samt att bedriva internationellt utvecklingssamarbete.

Närmare bestämmelser om Riksrevisionens verksamhet finns bl.a. i 13 kap. 7–9 §§ regeringsformen, lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. och lagen (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen.

6.2Mål för Riksrevisionen

Riksrevisionens verksamhet ska främja god förvaltning. Med detta avses att statens verksamhet ska bedrivas med hög effektivitet och enligt gällande regelverk, att den redovisas på ett tillförlitligt sätt samt att god hushållning av statens resurser iakttas.

Riksrevisionens internationella utvecklingssamarbete ska bidra till att stärka de nationella revisionsorganens kapacitet och förmåga att bedriva revision enligt internationella standarder samt till stärkt revision inom multilaterala organisationer.

6.3Resultatredovisning

Resultatet av Riksrevisionens verksamhet redovisas i myndighetens årsredovisning, i den årliga rapporten och i uppföljningsrapporten. Riksrevisionen rapporterar resultatet av det internationella utvecklingssamarbetet till riksdagen vart fjärde år. En resultatrapport lämnades till riksdagen i oktober 2022.

Riksrevisionen har under år 2025 genomfört sitt uppdrag inom den årliga revisionen i enlighet med god revisionssed. Myndigheten har bidragit till att statens verksamhet redovisas på ett rättvisande sätt samt till att verksamheten bedrivs med god intern styrning och kontroll. Detta innebär att målet med den årliga revisionen har uppfyllts på ett tillfredsställande sätt. Under 2025 slutförde Riksrevisionen granskningen av myndigheternas årsredovisningar för räkenskapsåret 2024. Totalt lämnades 226 revisionsberättelser för myndigheter och andra organisationer som ingår i Riksrevisionens mandat, samtliga i tid. För räkenskapsåret 2024 fick 26 myndigheter eller organisationer en modifierad revisionsberättelse. Skälen till att myndigheterna fick en modifierad revisionsberättelse varierar. Nio myndigheter hade ett ackumulerat över- eller underskott i avgiftsbelagd verksamhet med full kostnadstäckning som ekonomiskt mål, vilket var det vanligaste skälet till att en modifiering. Riksrevisionens uppföljning visar vidare att myndigheterna eller regeringen helt eller delvis har vidtagit åtgärder för samtliga modifieringar inom ett år från att revisionsberättelserna för 2023 lämnades. Kostnader och arbetade timmar låg i nivå med föregående år, med en mindre minskning av både nettokostnader och total tidsåtgång.

Effektivitetsrevisionen uppvisade under 2024 ett tillfredsställande resultat genom att leverera oberoende underlag av hög kvalitet till riksdagen, och därigenom bidra till att staten får ett mer effektivt utbyte av sina insatser. Riksrevision publicerade under 2025 36 granskningsrapporter, vilket är en markant ökning jämfört med föregående år och

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 1

det tredje högsta antalet sedan Riksrevisionen bildades 2003. Granskningen täcker in samtliga utgiftsområden utom ett, vilket ligger i linje med riksdagens förväntningar på bredd i granskningen under en mandatperiod. Riksrevisionens uppföljning av tidigare granskningar visar att de i de flesta fall har medfört att åtgärder vidtagits av regeringen, myndigheter och andra berörda aktörer. Åtgärderna bedöms i de flesta fall ha bidragit till förbättringar i den granskade och uppföljda verksamheten. Kostnader och arbetade timmar inom effektivitetsrevisionen ökade något jämfört med föregående år, främst till följd av högre produktion. Samtidigt minskade styckkostnaden per publicerad granskning och antalet timmar per rapport.

Riksrevisionens internationella verksamhet består av två delar: internationellt utvecklingssamarbete och internationell samverkan. Riksrevisionen bedrev under 2025 båda områdena i linje med myndighetens beslutade inriktningar och bidrog till att stärka revisionens roll, både globalt och i Sverige.

Riksrevisionen genomförde under 2025 internationellt utvecklingssamarbete på global, regional och bilateral nivå i enlighet med myndighetens långsiktiga inriktning. I den bilaterala och regionala verksamheten gavs stöd till 63 revisionsmyndigheter, och externa utvärderingar av genomförda samarbeten bekräftar att Riksrevisionen bidragit till betydande kapacitetsutveckling hos partnerorganisationer. Kostnaderna för utvecklingssamarbetet låg i nivå med de två föregående åren.

Riksrevisionen bedrev under 2025 internationell samverkan i enlighet med myndighetens inriktning och med syftet att stärka revisionsprofessionen globalt och samtidigt utveckla Riksrevisionens egen verksamhet. Årets två största åtaganden var ledarskapet för European Organisation of Supreme Audit Institutions (Eurosai) kapacitetsutvecklingsarbete och Riksrevisionens gemensamma arbete med Storbritannien kring utveckling av globala standarder för finansiell revision inom International Organisation of Supreme Audit Institutions (Intosai). Kostnaderna för internationell samverkan under 2025 var marginellt lägre än 2024.

Tabell 6.1	Verksamhetens nettokostnader 2025
Tusental kronor
Verksamhetsgren		Belopp
Årlig revision		184 839

Effektivitetsrevision		191 270
Internationell verksamhet		65 581

Summa		441 689

Anm.: Tabellen visar verksamhetens nettokostnader. Kostnader och lämnade bidrag (transfereringar) minus andra intäkter än av anslag.

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 1

6.4Budgetförslag

6.4.12:5 Riksrevisionen

Tabell 6.2 Anslagsutveckling 2:5 Riksrevisionen

Tusental kronor

2025	Utfall	391 937	Anslagssparande	8 828
2026	Anslag	399 4031	Utgiftsprognos	400 300
2027	Förslag	405 764

2028	Beräknat	411 1122
2029	Beräknat	413 2483

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 405 764 tkr i 2027 års prisnivå.

3Motsvarar 402 131 tkr i 2027 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Riksrevisionens förvaltningsutgifter utom för Riksrevisionens internationella utvecklingssamarbete som finansieras inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd.

Skälen för Riksrevisionens förslag

Tabell 6.3 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 2:5 Riksrevisionen

Tusental kronor

	2027	2028	2029
Anvisat 20261	399 403	399 403	399 403
Pris- och löneomräkning2	6 361	11 709	17 579
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder			-3 734
Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	405 764	411 112	413 248

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Riksrevisionen bedömer att anvisat anslag det kommande året endast bör påverkas av pris- och löneomräkning.

Riksrevisionen föreslår att 405 764 000 kronor anvisas under anslaget 2:5 Riksrevisionen för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 411 112 000 kronor respektive 413 248 000 kronor.

Riksrevisionen effektiviserar kontinuerligt verksamheten för att fullfölja sitt uppdrag inom befintlig ram. För att långsiktigt säkerställa en fortsatt effektiv granskning, med bibehållen hög kvalitet, behövs moderna systemstöd och nya förmågor. Finansiering av detta kräver en ramförstärkning och myndigheten kommer därför att återkomma med begäran om höjning av anslaget.

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 1

Låneram

Riksrevisionens förslag

Riksrevisionen bemyndigas att för 2027 ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i verksamheten som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 30 000 000 kronor.

Skälen för Riksrevisionens förslag

Riksrevisionens hyresavtal för kontorslokaler löper ut under 2029 och verksamhetsinvesteringar på 15 000 000 kronor beräknas 2029 i samband med en eventuell flytt till ny kontorslösning.

Investeringsbehovet är oförändrat och en låneram 30 000 000 kronor bedöms som tillräcklig. Därför föreslår Riksrevisionen att myndighetens nuvarande låneram behålls.

Tabell 6.4 Låneram och räntor för verksamhetsinvesteringar

Tusental kronor

	Utfall	Prognos	Budget	Beräknat	Beräknat
	2025	2026	2027	2028	2029
Lån i Riksgäldskontoret

IB lån i Riksgäldskontoret	18 786	12 788	12 842	16 201	15 082
Nyupplåning	-153	5 670	9 600	4 970	20 350

Amorteringar	-5 845	-5 616	-6 241	-6 089	-5 457

UB lån i Riksgäldskontoret	12 788	12 842	16 201	15 082	29 975

Beslutad/föreslagen låneram	30 000	30 000	30 000	30 000	30 000

Ränteutgifter	365	384	436	469	676

Summa av Amorteringar och Ränteutgifter	-6 210	-6 000	-6 677	-6 558	-6 133
Finansiering av räntor och avskrivningar

Anslag 2:5 Riksrevisionen	6 210	6 000	6 677	6 558	6 133

Summa finansiering	6 210	6 000	6 677	6 558	6 133

Investeringsplan

Tabell 6.5 Verksamhetsinvesteringar

Tusental kronor

	Utfall	Prognos	Budget	Beräknat	Beräknat	Summa
						Summa
	2024	2025	2026	2027	2028	2026–2028
Immateriella investeringar

Balanserade utgifter för utveckling	0	2 000	6 000	3 000	3 000	12 000

Materiella investeringar
Förbättringsutgifter på annans fastighet	0	100	100	100	3 000	3 200

Maskiner, inventarier och installationer m.m.	203	3 570	3 500	1 870	14 350	19 720

Övriga verksamhetsinvesteringar	0	0	0	0	0	0
Summa utgifter för investeringar	203	5 670	9 600	4 970	20 350	34 920

Finansiering

Lån i Riksgäldskontoret (2 kap. 1 §
kapitalförsörjningsförordningen)	203	5 670	9 600	4 970	20 350	34 920

Summa finansiering	203	5 670	9 600	4 970	20 350	34 920

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 1

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 6.6 Avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna disponeras av myndigheten

Tusental kronor

	Ack.					Ack. resultat
	resultat	Resultat				Ack. resultat
	resultat	Resultat	Verksamhetens	Kostnader som	Resultat	utgående
			Verksamhetens	Kostnader som	Resultat	utgående
Verksamhet	t.o.m. 2025	2026	intäkter 2027	ska täckas 2027	2027	2027

Uppdragsverksamhet

Internationella uppdrag	716	0	220	220	0	716

Den internationella uppdragsverksamheten har avsett revision av verksamheten inom Östersjöstaternas råd (Council of the Baltic Sea States, CBSS). Intäkterna disponeras av Riksrevisionen.

Överskott avses fortsatt disponeras av Riksrevisionen för att kunna användas i samband med framtida uppdrag.

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 1

7 Sametinget och samepolitiken

7.1Mål för området

Det övergripande målet för samepolitiken är att verka för en levande samisk kultur byggd på en ekologiskt hållbar rennäring och andra samiska näringar (prop. 2000/01:1 utg.omr. 23, bet. 2000/01:MJU2, rskr. 2000/01:86).

7.2Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder

Resultatredovisningen inom Sametinget och samepolitiken utgår från följande bedömningsgrunder:

–insatser för samiskt inflytande och delaktighet

–insatser för utveckling av det samiska språkets användning och ställning

–insatser för att ta del av och utöva ett mångfaldigt samiskt kulturliv.

7.3Resultatredovisning

Samepolitiken ingår i flera utgiftsområden: 1 Rikets styrelse, 13 Jämställdhet, 16 Utbildning och universitetsforskning, 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid, 20 Klimat, miljö och natur samt 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel.

Statskontoret lämnade den 24 november 2023 rapporten Självbestämmande på pappret men inte i praktiken? Analys av ledningen, styrningen och uppföljningen av Sametinget 2023:17 till regeringen (Ku2023/01233). Arbetet med att omhänderta de förslag till åtgärder som finns i rapporten har fortsatt.

7.3.1Insatser för samiskt inflytande och delaktighet

Lagen (2022:66) om konsultation i frågor som rör det samiska folket innebär skyldigheter för regeringen, statliga förvaltningsmyndigheter, regioner och kommuner att konsultera Sametinget innan beslut fattas i ärenden som kan få betydelse för samerna.

Sametinget har även en viktig roll som remissinstans i ärenden med koppling till den samiska kulturen, inklusive språk, rennäringen och andra samiska intressen. Myndigheten deltar också i samråd på lokal, regional och nationell nivå.

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 1

Tabell 7.1 Genomförda och avböjda konsultationer enligt lagen (2022:66) om konsultation i frågor som rör det samiska folket samt besvarade remisser, Sametinget, 2022–2025

Antal

	2022	2023	2024	2025
Konsultationsförfrågningar	110	296	325	324
Avslutade konsultationer1	5	9	34	47
Avböjda konsultationer	77	202	281	241

Besvarade remisser2	264	326	310	367

1Med avslutade konsultationer avses konsultationer som Sametinget deltagit i och som avslutats under respektive år. Observera att konsultationsförfrågningar kan inkomma under ett år men besvaras under nästkommande år vilket försvårar årsvisa jämförelser.

2Med besvarade remisser avses antal remisser som besvarats under respektive år.

Källa: Sametinget.

Tabell 7.2 Avsändare av konsultationsförfrågningar som inkommit till Sametinget under respektive år, 2022–2025

Antal

	2022	2023	2024	2025
Regeringen	3	2	7	9
Övriga
förvaltningsmyndigheter	107	294	267	239

Regioner		-	3	12
Kommuner		-	32	50

Källa: Sametinget.

Av tabell 7.1 framgår att antalet konsultationsförfrågningar legat relativt konstant 2023–2025. Utöver de konsultationsförfrågningar som redovisas i tabellen har Sametinget, i egenskap av företrädare för det samiska folket, själva initierat konsultation i sex ärenden 2025. Det är tre fler än 2024. Sametinget har liksom tidigare år valt att avstå konsultation i en majoritet av ärendena. Anledningen är liksom tidigare att dessa förfrågningar främst rör ärenden av lokal karaktär som berör en eller flera samebyar. Sametinget har i de fallen bedömt att den lokala samiska parten är den som bör konsulteras. Sametinget har valt att konsultera ärenden av mer generell karaktär som rör det samiska folket.

Antalet avslutade konsultationer har ökat för varje år sedan lagen trädde i kraft.

Av tabell 7.2 framgår att allt fler konsultationsförfrågningar kommer från kommuner och regioner som omfattas av lagen sedan 2024. Konsultationsförfrågningar från kommuner och regioner rör främst planfrågor men även strategi- och policydokument om t.ex. kultur. De förvaltningsmyndigheter som inkommit med flest konsultationsförfrågningar 2025 är Skogsstyrelsen (53), Energimarknadsinspektionen (37), Lantmäteriet (31) och Länsstyrelsen i Jämtlands län (26).

Vid sidan av konsultationer med Sametinget som redovisas ovan, genomförs även konsultationer med samebyar och samiska organisationer.

Regeringen har haft samråd med samiska företrädare om genomförandet av minoritetspolitiken (se även avsnitt 11).

Sanningskommissionen för det samiska folket (dir. 2021:103) har arbetat med att kartlägga och granska den politik som förts gentemot samerna i ett historiskt perspektiv och dess konsekvenser för det samiska folket. Den 11 september 2025 fattade regeringen beslut om att förlänga utredningstiden till den 1 oktober 2026 (dir. 2025:84). I mars 2026 överlämnade kommissionen ett delbetänkande i form av en forskningsantologi vid namn Marken, vattnet, tankarna – Konsekvenser för samer av

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 1

svensk politik (SOU 2026:15). Den 30 september 2026 överlämnade kommissionen sin slutrapport Markerna berättar och minns – Konsekvenser för samer av svensk politik med en tillhörande berättelsevolym som heter ”Jag ber marken tyst om lov” (SOU 2026:58).

Sverige har även under 2025 både följt och aktivt deltagit i arbetet med att främja urfolksrättigheter internationellt. Sverige deltog bl.a. i FN:s permanenta urfolksforums (UNPFII) 25:e session, ett årligt högnivåmöte för världens urfolk, arrangerat av UNPFII som är ett rådgivande organ underställt FN:s ekonomiska och sociala råd. Sverige verkar även aktivt för att urfolks traditionella kunskaper och rättigheter respekteras och beaktas i förhandlingarna inom ramen för Klimatkonventionen och Konventionen om biologisk mångfald.

7.3.2Insatser för utveckling av det samiska språkets användning och ställning

Enligt sametingslagen (1992:1433) ansvarar Sametinget för att fastställa mål för och för att leda det samiska språkarbetet. Sametinget bedriver bl.a. verksamhet inom samiska språkcentrum och under 2025 har en rad insatser genomförts. Bland dessa finns språkstärkande insatser för barn och unga samt mellan generationer, insatser för att öka antalet språkarbetare och insatser som syftar till att sprida information om och stärka statusen för samiska (se även avsnitt 11).

Sámi Giellagáldu är ett samarbetsorgan som är inrättat av sametingen i Sverige, Norge och Finland. Vid Sámi Giellagáldu bedrivs bl.a. verksamhet som syftar till en harmoniserad språkutveckling över landgränserna av de samiska språken. Under 2025 har 2 237 nya termer på de samiska språken normerats. Sametingen bedriver även ett gränsöverskridande samarbete för att främja samisk språkteknologi inom ramen för arbetsgruppen Mijá tekno.

7.3.3Insatser för att ta del av och utöva ett mångfaldigt samiskt kulturliv

Under 2025 fördelade Sametinget medel till verksamhetsbidrag och projektbidrag för att stötta samiskt kulturliv genom medel avsatta inom utgiftsområde 17 anslaget 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete.

Av de totalt cirka 18 miljoner kronor som Sametinget fördelade, avsattes drygt

15 miljoner kronor till verksamhetsbidrag i syfte att bidra till ett livskraftigt samiskt samhälle. Därutöver fördelades cirka 1 miljon kronor i projektbidrag, vilket är mindre än 2024 då drygt 2 miljoner kronor fördelades. Syftet med projektbidragen är att främja ett rikt och varierat konst- och kulturliv. Resterande medel användes bland annat till språkverksamhet.

Giron Sámi Teáhter har även för 2026 genom särskilt regeringsbeslut tilldelats 2 miljoner kronor i syfte att utveckla teaterns rikstäckande verksamhet (Ku2026/00113).

Kulturrådet har under 2025 arbetat med att stärka och utveckla det samiska kulturlivet för barn och unga, bland annat genom ett samarbete med Norge och Finland för att undersöka möjligheterna att stärka ett Sápmi-perspektiv inom kulturskolan. Målet är att ge barn och unga i Sápmi likvärdiga möjligheter att utöva kultur oberoende av landstillhörighet. Kulturskolecentrum har fokuserat på utvecklingsområden som rör barn och unga med begränsad tillgång till sina rättigheter, däribland en kulturskola med samisk profil. (Se även utg.omr. 17 avsnitt 4.3).

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 1

7.4Den årliga revisionens iakttagelser

Riksrevisionen har i revisionsberättelsen för Sametinget för 2025 lämnat tre uttalanden med reservation.

Sametinget har inte kommenterat väsentliga förändringar i fördelning av intäkter och kostnader i tabell 13 i resultatredovisningen. Dessutom finns det fel i fördelningen av kostnader mellan verksamheterna Näring och EU-medel. Det är inte förenligt med 3 kap. 2 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB).

Myndigheten har inte heller redovisat sammanställda förlustsiffror för rennäringen orsakade av skada från stora rovdjur. Återrapporteringskravet framgår av regleringsbrevet för myndigheten. Avsaknad av återrapportering är inte förenlig med 3 kap. 1 § FÅB.

Myndigheten har dessutom inte redovisat hur den uppfyllt det finansiella villkoret som regeringen angett för anslaget 1:21 Främjande av rennäringen, anslagspost 2 inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel om att 3,7 miljoner kronor ska lämnas till samebyar där förekomsten av björn är särskilt stor. Det är inte förenligt med 6 kap. 1 § FÅB.

Regeringen har följt upp frågorna i dialog med myndigheten.

7.5Budgetförslag

7.5.13:1 Sametinget

Tabell 7.3 Anslagsutveckling 3:1 Sametinget

Tusental kronor

2025	Utfall	66 566	Anslagssparande	6 000

2026	Anslag	66 9871	Utgiftsprognos	68 446
2027	Förslag	67 927
2028	Beräknat	68 6102
2029	Beräknat	68 5853

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 67 927 tkr i 2027 års prisnivå.

3Motsvarar 66 914 tkr i 2027 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Sametingets och Nationellt samiskt informationscentrums förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för utgifter för statsbidrag till Samefonden.

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 1

Skälen för regeringens förslag

Tabell 7.4 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 3:1 Sametinget

Tusental kronor

	2027	2028	2029
Anvisat 20261	66 987	66 987	66 987
Pris- och löneomräkning2	940	1 623	2 637
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder			-1 039
Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	67 927	68 610	68 585

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Regeringen föreslår att 67 927 000 kronor anvisas under anslaget 3:1 Sametinget för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 68 610 000 kronor respektive

68 585 000 kronor.

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 1

8 Regeringskansliet m.m.

8.1Budgetförslag

8.1.14:1 Regeringskansliet m.m.

Tabell 8.1 Anslagsutveckling 4:1 Regeringskansliet m.m.

Tusental kronor

2025	Utfall	9 861 858	Anslagssparande	1 145 605
2026	Anslag	10 722 8861	Utgiftsprognos	10 765 683
2027	Förslag	10 822 886

2028	Beräknat	10 936 9592
2029	Beräknat	11 111 4673

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 10 822 886 tkr i 2027 års prisnivå.

3Motsvarar 10 822 886 tkr i 2027 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Regeringskansliets förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för utgifter för utrikesrepresentationen, kommittéväsendet och gemensamma ändamål (hyror, kapitalkostnader m.m.).

Mål

Regeringskansliet ska vara ett effektivt och kompetent instrument för regeringen i dess uppgift att styra riket och förverkliga sin politik.

Skälen för regeringens förslag

Regeringskansliets verksamhet

I följande tabell redovisas viss resultatinformation för Regeringskansliet.

Tabell 8.2 Viss resultatinformation för Regeringskansliet

Antal (om inte annat anges)

	2021	2022	2023	2024	2025
Tjänstgörande (inkl. politiskt tillsatta)	4 715	4 782	4 931	4 906	4 848

varav andel kvinnor/män	61/39	62/38	62/38	61/39	62/38

Politiskt tillsatta	193	167	187	207	215
varav andel kvinnor/män	51/49	50/50	45/55	47/53	49/51

Andel kvinnor/män som är chefer	53/47	55/45	55/45	54/46	54/46

Sjukfrånvaro (andel av arbetstid)	2,1	2,5	2,3	2,3	1,9
varav bland kvinnor/män	2,6/1,5	3,1/1,5	2,8/1,4	2,7/1,6	2,2/1,5

Diarieförda ärenden	59 793	50 919	50 087	43 412	43 546

Regeringsärenden	5 313	5 699	4 924	5 021	5 698
Propositioner och skrivelser	228	251	159	183	222

Författningsärenden	1 337	1 867	947	1 368	1 576

Kommitté- och tilläggsdirektiv	117	143	182	127	110

Regleringsbrev och ändringsbeslut	847	764	710	690	762

SOU-serien	104	72	103	98	125

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 1

	2021	2022	2023	2024	2025
Ds-serien	35	28	34	35	33

Interpellationssvar	673	386	521	682	541

Frågesvar till riksdagen	3 134	1 450	1 194	1 314	1 137
Brevsvar till enskilda	13 814	7 486	7 890	3 531	3 337

Resdagar i Sverige (med övernattning)	2 149	4 478	6 914	6 398	5 581

Resdagar utomlands (med övernattning)	7 599	23 767	34 038	27 172	27 908

Faktapromemorior till EU-nämnden	114	130	126	41	108

Registrerade internationella handlingar	13 914	16 037	17 335	32 355	36 164

Utlandsstationerade	559	590	604	566	572
varav andel kvinnor/män	54/46	54/46	54/46	55/45	56/44

Fotnot: Uppgifterna för 2025 som avser resdagar är preliminära och kan komma att ändras.

Källa: Regeringskansliets årsböcker.

Regeringskansliet, kommittéerna och utlandsmyndigheterna hade i genomsnitt 4 848 tjänstgörande 2025 (exklusive lokalt anställda vid utlandsmyndigheterna). Av dessa var ca 4,4 procent politiskt tillsatta. Andelen kvinnor som tjänstgör i Regeringskansliet ökade något jämfört med 2024 medan andelen kvinnor som är chefer låg på samma nivå. Andelen kvinnor som är utlandsstationerade ökade något. Bland politiskt tillsatta ökade andelen kvinnor jämfört med 2024. Sjukfrånvaron minskade för både kvinnor och män. Sjukfrånvaron är fortsatt låg i förhållande till staten i övrigt.

Ytterligare redovisning av Regeringskansliets arbete finns i Regeringskansliets årsbok för 2025 och på regeringen.se.

Utrikesrepresentationen

Sverige har diplomatiska förbindelser med i stort sett alla självständiga stater i världen. Utrikesrepresentationen bestod per den 1 augusti 2026 av 106 utlandsmyndigheter

(90 beskickningar, 7 delegationer vid internationella organisationer, 9 karriärkonsulat) och 9 Stockholmsbaserade sändebud som täcker 40 länder. Vidare har Sverige ca 300 honorärkonsulat.

Från den 1 januari 2000 till den 1 augusti 2026 har regeringen beslutat att öppna 30 beskickningar, 1 delegation och 8 karriärkonsulat. För samma period har regeringen beslutat att stänga 30 beskickningar och 9 karriärkonsulat.

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 1

Anslagsförändringar

Tabell 8.3 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 4:1 Regeringskansliet m.m.

Tusental kronor

	2027	2028	2029
Anvisat 20261	10 722 886	10 722 886	10 722 886
Pris- och löneomräkning2	151 588	266 205	441 545
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder
Överföring till/från andra anslag

Övrigt3	-51 588	-52 132	-52 964
Förslag/beräknat anslag	10 822 886	10 936 959	11 111 467

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

3Justeringar till följd av ändrade växelkurser och lokalkostnader utomlands.

De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att anslaget sammantaget ökas med 100 000 000 kronor (inklusive pris- och löneomräkning) för 2027 jämfört med den ursprungliga beslutade budgeten för 2026.

Regeringen föreslår att 10 822 886 000 kronor anvisas under anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 10 936 959 000 kronor respektive 11 111 467 000 kronor.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 8.4 Avgiftsbaserad verksamhet vid Regeringskansliet

Tusental kronor

	Ack.		Verksam-			Ack.
	resultat		hetens	Kostnader		resultat
	t.o.m.	Resultat	intäkter	som ska	Resultat	utgående
Verksamhet	2025	2026	2027	täckas 2027	2027	2027

Verksamheter där intäkterna
inte disponeras	-	-	255 000	-	-	-

Offentligrättslig verksamhet	-	-	255 000	-	-	-

varav expeditions- och
ansökningsavgifter m.m.	-	-	255 000	-	-	-

Verksamheter där intäkterna
disponeras och redovisas
mot anslag	-	-	4 000	-	-	-

Uppdragsverksamhet	-	-	4 000	-	-	-

varav näringslivsfrämjande
tjänster	-	-	4 000	-	-	-

Inkomsterna från expeditionsavgifter och ansökningsavgifter för viseringar m.m., som redovisas på inkomsttitel, beräknas till 255 000 000 kronor för 2027. Verksamheten utförs i huvudsak vid utlandsmyndigheterna. Avgifterna ska bidra till att täcka statens kostnader. Kostnader för verksamheten finansieras av anslag. Avgifterna bestäms

i förordningar.

Avgifterna för näringslivsfrämjande tjänster, vilka går utöver en utlandsmyndighets grundläggande uppdrag, beräknas till 4 000 000 kronor för 2027. Med näringslivsfrämjande tjänster avses tjänster för främjande av svensk export och främjande av investeringar och turism i Sverige.

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 1

9 Länsstyrelserna

9.1Mål för området

Länsstyrelsen är den myndighet som samlat företräder staten i respektive län. Det finns inte något riksdagsbundet mål för området som helhet. I avsaknaden av ett sådant är regeringens mål för området att nationella mål ska få genomslag i länen, samtidigt som hänsyn tas till regionala förhållanden och förutsättningar.

9.2Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder

Varken resultatindikatorer eller bedömningsgrunder används i detta avsnitt. Länsstyrelserna har uppgifter som syftar till att uppfylla många nationella mål, fördelade på ett stort antal utgiftsområden. Flera av dessa mål är riksdagsbundna. Måluppfyllelsen för dessa uppgifter redovisas under respektive utgiftsområde. De resultat som redovisas i detta avsnitt utgår från de uppgifter som länsstyrelserna har enligt 2 § förordningen (2017:868) med länsstyrelseinstruktion, närmare bestämt att arbeta sektorsövergripande, samordna olika samhällsintressen och inom sin verksamhet främja samverkan mellan kommuner, regioner, statliga myndigheter och andra relevanta aktörer i länet samt att främja länets utveckling och ansvara för tillsyn.

9.3Resultatredovisning

För att skapa förutsättningar för en högre effektivitet, en mer rationell användning av ekonomiska och personella resurser och en väl fungerande rättssäkerhet har regeringen sett över möjligheterna att koncentrera vissa verksamheter till ett färre antal länsstyrelser. Efter förslag i propositionen Koncentration av viss länsstyrelseverksamhet har riksdagen beslutat om de lagändringar som behövs för att kunna genomföra en koncentration av viss länsstyrelseverksamhet. Ändringarna innebär att sådana uppgifter i lag som anger vilken länsstyrelse som ska pröva en viss fråga tas bort och att det i stället förs in en upplysning om att regeringen utser den eller de länsstyrelser som ansvarar för vissa uppgifter (prop. 2025/26:176, bet. 2025/26:KU37, rskr. 2025/26:364). Regeringen har beslutat om ändring i de förordningar som behövs för att flytta ansvaret för vissa uppgifter från samtliga 21 länsstyrelser till 6 länsstyrelser. Förordningsändringarna träder i kraft den 1 januari 2027.

Den nya ansvarsfördelningen motsvarar den geografiska struktur som följer av förordningen (2022:593) om vissa förvaltningsmyndigheters regionala indelning.

Regeringen har fortsatt att omstrukturera det nationella ansvaret för vissa sakområden genom att flytta nationella uppgifter från länsstyrelserna till andra statliga myndigheter. Den 1 januari 2026 överfördes vissa av de uppgifter som tidigare utförts av Länsstyrelsen i Östergötlands län inom ramen för nationellt centrum mot hedersrelaterat våld och förtryck till Jämställdhetsmyndigheten (A2024/01395), samt verksamheten inom minoritetspolitiken från Länsstyrelsen i Stockholms län till Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (Ku2024/01003 och Ku2025/00625).

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 1

9.3.1Sektorsövergripande, samordnande och samverkande arbete

Länsstyrelserna fortsatte under 2025 att inom ramen för sitt ansvarsområde samverka med och främja samverkan mellan lokala, regionala och nationella aktörer i syfte att uppnå nationella mål inom en rad olika utgiftsområden. I frågor om exempelvis krisberedskap, totalförsvar, brottsförebyggande arbete, samhällsplanering, jämställdhet, integration, energi, klimat och miljö samt landsbygdsutveckling har länsstyrelserna utifrån ett statligt helhetsperspektiv samlat representanter från kommuner, regioner, statliga myndigheter, näringsliv och civilsamhälle i olika samverkansgrupper. Flera länsstyrelser har etablerade strukturer för samverkan mellan olika aktörer i syfte att regelbundet skapa mötesplatser och forum för att diskutera olika frågor och hitta lösningar på samhällsutmaningar i länet. Ett stort antal länsstyrelser har även ett nära samarbete med kommunerna och regionerna i regionala utvecklingsfrågor.

Under 2025 har samverkan inom arbetet med beredskap, totalförsvar och civilt försvar varit i särskilt fokus. Länsstyrelserna har etablerat och utvecklat strukturer för samverkan inom krisberedskap, t.ex. genom samverkansråd. I syfte att öka krishanteringsförmågan i länen har länsstyrelserna samlat myndigheter och aktörer från näringslivet för att diskutera beredskapsrelaterade frågor. Länsstyrelserna har genomfört olika samverkansinsatser, såsom konferenser och gemensamma övningar med myndigheter, kommuner, regioner, näringsliv och civilsamhälle, i syfte att skapa effektiva strukturer för samverkan och stärka samhällets motståndskraft. De civilområdesansvariga länsstyrelserna har vidare tillsammans med Försvarsmaktens militärregioner fortsatt att utveckla samverkansstrukturer på högre regional nivå för att skapa en mer enhetlig inriktning för totalförsvaret.

9.3.2Främjande av länets utveckling

Länsstyrelserna har samverkat och genomfört gemensamma insatser tillsammans med kommuner, regioner, statliga myndigheter och andra aktörer i syfte att främja länens utveckling och tillväxt inom flera områden. Under 2025 fokuserade länsstyrelserna särskilt på civilt försvar och krisberedskap, energi och klimat, samhällsplanering samt grön omställning. Länsstyrelserna har kontinuerligt samverkat med regionerna i det regionala utvecklingsarbetet och i arbetet med att främja respektive läns utveckling. Samarbetet har skett i strukturerade former, t.ex. genom samverkansråd, regelbundna möten och gemensamma projekt.

Genom regelbunden samverkan på regional och lokal nivå har länsstyrelserna följt tillståndet i länen, identifierat områden med utvecklingsbehov och samverkat för att hitta lösningar på lokala eller regionala utmaningar.

9.3.3Utveckling och utmaningar inom tillsynsarbetet

Länsstyrelserna bedrev under 2025 tillsyn inom ett stort antal områden. Tillsynen omfattade bl.a. miljö, naturvård, djurskydd, veterinärverksamhet, livsmedel, jakt och fiske, rennäring, kulturmiljö, samhällsplanering samt kommunernas arbete inom alkohol-, narkotika- och tobaksområdet. Länsstyrelserna arbetar även med tillsynsvägledning till andra aktörer, bl.a. kommuner.

Under 2025 har länsstyrelserna fortsatt arbetet med att utveckla gemensamma arbetssätt för att effektivisera tillsynsprocessen, göra arbetet mer enhetligt och förenkla för verksamhetsutövare. Länsstyrelserna har bl.a. arbetat med att utveckla fler gemensamma arbetsmetoder och för ett ökat resursutbyte mellan länsstyrelser, t.ex. genom att förbättra strukturerna för att låna personal av varandra. För att effektivisera tillsynsarbetet har flera länsstyrelser även tagit andra initiativ inom den egna

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 1

myndigheten och i samarbete med närliggande länsstyrelser. Vidare samarbetar länsstyrelserna med andra statliga myndigheter och aktörer för att förbättra och utveckla tillsynsarbetet. Länsstyrelserna bedriver också förebyggande arbete inom tillsynsområdet, t.ex. genom proaktiva informationsinsatser.

Inom vissa områden har länsstyrelserna inte utfört tillsyn i den omfattning som förväntas. Flera länsstyrelser har behövt prioritera ned viss tillsyn till förmån för annan tillsynsverksamhet och handläggning, för att använda resurserna så effektivt som möjligt. Hot, våld, trakasserier och försök till otillbörlig myndighetspåverkan beskrivs fortsatt av flera länsstyrelser som en växande utmaning, exempelvis inom området djurskyddskontroll. Detta är förenat med stora utmaningar sett till såväl arbetsmiljön som effektiv resursanvändning, och skapar svårare förutsättningar för att bedriva en rättssäker tillsyn.

9.4Budgetförslag

9.4.15:1 Länsstyrelserna

Tabell 9.1 Anslagsutveckling 5:1 Länsstyrelserna m.m.

Tusental kronor

2025	Utfall	4 171 651	Anslagssparande	100 712

2026	Anslag	4 421 3841	Utgiftsprognos	4 406 495
2027	Förslag	4 548 586

2028	Beräknat	4 351 6212
2029	Beräknat	4 421 9033

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 4 298 534 tkr i 2027 års prisnivå.

3Motsvarar 4 301 889 tkr i 2027 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för de 21 länsstyrelsernas förvaltningsutgifter samt för ersättningar till regioner och Gotlands kommun för de uppgifter som dessa övertagit från länsstyrelserna. Anslaget får användas för regeringens behov av vissa mindre utvecklingsinsatser och visst europeiskt samarbete. Anslaget får även användas för utgifter för den svenska offentliga medfinansieringen av tekniskt stöd i vissa av de territoriella programmen samt delfinansiering av förvaltningsorganisationen för Laponiatjuottjudus. Anslaget får även användas för att lämna stöd till Ukraina.

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 1

Skälen för regeringens förslag

Tabell 9.2 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 5:1 Länsstyrelserna m.m.

Tusental kronor

	2027	2028	2029
Anvisat 20261	4 418 384	4 418 384	4 418 384
Pris- och löneomräkning2	65 704	118 723	186 291
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder	64 500	-185 485	-182 775
Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	4 548 586	4 351 621	4 421 903

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att anslaget sammantaget ökas med 130 204 000 kronor (inklusive pris- och löneomräkning) för 2027 jämfört med den ursprungligen beslutade budgeten för 2026.

I förhållande till beräknad anslagsnivå för 2027 i budgetpropositionen för 2026 innebär tillämpningen av principerna att de tidigare beräknade minskningarna av anslaget med 60 000 000 kronor för effektivare miljöprövning och kortare handläggningstider samt med 40 000 000 kronor för effektivare miljötillsyn och tillsynsvägledning inte genomförs utan medel tillförs anslaget även för 2027. Tillämpningen av principerna innebär även att tidigare beräknade tillskott för effektivare tillståndsprocesser med 65 000 000 kronor (prop. 2024/25:1 utg.omr. 1 avsnitt 9.7) samt effektivare miljöprövning och tillsyn med 50 000 000 kronor (prop. 2025/26:1 utg.omr. 1 avsnitt 9.7) inte genomförs. Anslaget ökas därför inte i enlighet med tidigare redovisade beräkningar.

De principer som tillämpas innebär att den tillfälliga satsningen för att stärka länsstyrelsernas kapacitet i Norrbottens och Västerbottens län att hantera målkonflikter kopplade till stora industrietableringar och expansioner upphör vid årsskiftet 2026/27. Anslaget minskas därför med 5 000 000 kronor fr.o.m. 2027.

Förordningen (2022:1345) om nationellt centrum mot hedersrelaterat våld och förtryck upphävdes den 1 januari 2026 och regeringen gav motsvarande uppdrag i Jämställdhetsmyndighetens regleringsbrev för 2026. Det innebär att verksamheten vid nationellt centrum mot hedersrelaterat våld och förtryck vid Länsstyrelsen i Östergötlands län succesivt avvecklas och flyttas till Jämställdhetsmyndigheten. Anslaget minskas därför med 7 000 000 kronor för 2027. Anslaget 3:2 Jämställdhetsmyndigheten inom utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet ökas med motsvarande belopp.

I februari 2026 överlämnade regeringen propositionen Ett starkare skydd för civilbefolkningen vid höjd beredskap (prop. 2025/26:142) till riksdagen. För att länsstyrelserna ska kunna överta ansvaret för uppgiften kontroll av skyddsrum från Myndigheten för civilt försvar på ett sådant sätt som förslaget i propositionen utgår ifrån ökas anslaget med 80 000 000 kronor för 2027.

I oktober 2026 överlämnade regeringen propositionen Kommuners och regioners grundläggande beredskap inför kris och krig (prop. 2026/27:5). I propositionen föreslås en ny lag, som innehåller nya och skärpta krav på kommuners och regioners beredskapsåtgärder. Lagförändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027. Anslaget ökas därför med 30 000 000 kronor för 2027.

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 1

I lagrådsremissen Stärkt pandemiberedskap (S2026/01607) ingår förslag som medför kostnader avseende länsstyrelsernas förberedelse och beredskap för tillsyn. De nya bestämmelserna beräknas träda i kraft den 1 april 2027. Anslaget ökas därför med

5 000 000 kronor för 2027.

I förhållande till beräknad anslagsnivå för 2027 i budgetpropositionen för 2026 innebär tillämpningen av principerna också att det tidigare beräknade tillskottet på

5 000 000 kronor för effektiva miljötillstånd för ny kärnkraft inte genomförs och att anslaget därför inte ökas i enlighet med tidigare redovisade beräkningar.

Principerna som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär vidare att anslaget ökas med 1 500 000 kronor för 2027 och beräknas öka med 2 000 000 kronor fr.o.m. 2028 för att genomföra en effektivare och mer likvärdig kontroll i livsmedelskedjan.

Den nya lagen (2026:1326) om bosättning för vissa nyanlända invandrare som träder i kraft den 1 januari 2027 innebär bl.a. att kommunernas inflytande över mottagandet ökar och att nyanlända ska få ett mer likvärdigt stöd när det gäller boende (prop. 2025/26:215, bet. 2025/26:AU14, rskr. 2025/26:387). Det nya bosättningssystemet innebär att länsstyrelserna får förändrade uppgifter. För att finansiera nya uppgifter ökas anslaget med 12 000 000 kronor fr.o.m. 2027. På grund av minskat medelsbehov minskas även anslaget med 30 000 000 kronor fr.o.m. 2027.

Principerna som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att anslaget minskas med 85 000 000 kronor för 2027 och beräknas minska med

181 000 000 kronor fr.o.m. 2028 med anledning av att vissa uppgifter flyttas från länsstyrelserna till en ny myndighet för miljöprövning.

EU:s förordningar om nettonollindustri respektive kritiska råmaterial innebär bl.a. krav på att medlemsstaterna ska inrätta kontaktpunkter för att samordna tillståndsprocesser. Anslaget beräknas därför öka med 19 000 000 kronor fr.o.m. 2028.

De ändringar i säkerhetsskyddslagen (2018:585) som trädde i kraft den 1 juli 2026 innebär bl.a. att verksamhetsutövare i vissa fall har en skyldighet att anmäla avtal och samarbeten till tillsynsmyndigheterna fr.o.m. den 1 januari 2027 (prop. 2025/26:182, bet. 2025/26:JuU36, rskr. 2025/26:287). Den nya anmälningsplikten kommer under en övergångsperiod att innebära ett ökat resursbehov för länsstyrelserna. Anslaget ökas därför med 4 500 000 kronor för 2027.

I förhållande till beräknad anslagsnivå för 2027 i budgetpropositionen för 2026 innebär tillämpningen av principerna för utformningen av denna proposition att den tidigare beräknade minskningen av anslaget med 5 000 000 kronor för arbetet med översyn av nationell fysisk planering inte genomförs, utan 10 000 000 kronor tillförs anslaget även för 2027.

EU:s nya penningtvättsregelverk ska i huvudsak börja tillämpas den 10 juli 2027. Detta innebär bl.a. ökade krav på länsstyrelsernas tillsynsverksamhet, inbegripet att tillsynen kommer att omfatta ett väsentligt ökat antal tillsynsobjekt. Anslaget ökas därför med 52 000 000 kronor fr.o.m. 2027.

Länsstyrelserna i Värmlands och Västernorrlands län har ett samarbete med provinsen Zaporizjzja oblast i Ukraina inom ramen för Sveriges civila stöd till Ukraina. För att länsstyrelserna ska kunna fortsätta att bidra till utveckling och återuppbyggnad i provinsen samt för ett kunskaps- och erfarenhetsutbyte på regional nivå inom civil beredskap ökas anslaget med 7 000 000 kronor för 2027.

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 1

Regeringen föreslår att 4 548 586 000 kronor anvisas under anslaget 5:1 Länsstyrelserna

m.m.för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 4 351 621 000 kronor respektive 4 421 903 000 kronor.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 9.3 Avgiftsfinansierad verksamhet vid länsstyrelserna

Tusental kronor

	Ack.			Kostnader		Ack.
	resultat		Verksamhet-	som ska		resultat
	t.o.m.	Resultat	ens intäkter	täckas	Resultat	utgående
Verksamhet	20251	2026	2027	2027	2027	2027
Verksamheter där intäkterna inte
disponeras

Offentligrättslig verksamhet	44 156	-7 935	251 980	248 460	3 520	35 951

varav 2394 Övriga ränteinkomster	-	-	10	-	-	-

varav 2511 Expeditions- och
ansökningsavgifter	-68 368	-19 600	41 310	59 460	-18 150	-106 118

varav 2537 Miljöskyddsavgift	104 657	11 700	188 850	170 950	17 900	134 257

varav 2552 Övriga offentligrättsliga
avgifter	7 867	-35	17 960	18 050	-90	7 812

varav 2711 Restavgifter och
dröjsmålsavgifter	-	-	3 300	-	-	-

varav 2811 Övriga inkomster av
statens verksamhet	-	-	550	-	-	-

Verksamheter där intäkterna
disponeras

Offentligrättslig verksamhet	-32 635	-6 386	40 185	45 715	-5 531	-44 551

varav Registreringsavgift för
jaktområden	-1 499	-367	2 570	2 940	-370	-2 236

varav Djur och lantbruk (avgift för
extra kontroller m.m.)	-40 676	-4 071	12 223	16 428	-4 206	-48 953

varav Delgivning	103	-996	5 753	6 012	-259	-1 152

varav Övrig offentligrättslig
verksamhet	9 437	-952	19 639	20 335	-696	7 789

Uppdragsverksamhet	60 292	-40 039	934 029	939 041	-5 012	15 241

1Ackumulerat resultat för verksamheter där intäkterna inte disponeras avser intäkter fr.o.m. 2022. Källa: Länsstyrelserna.

De avgiftsintäkter som disponeras utgörs bl.a. av intäkter från avgifter inom djur- och lantbruksområdet, avgifter för delgivning och registreringsavgifter för jaktområden. Uppdragsverksamheten utgörs till största delen resurssamordningen med anledning av den länsstyrelsegemensamma it-enhet som är placerad vid Länsstyrelsen i Västra Götalands län (se tabell 9.3).

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 1

10Demokratipolitik och mänskliga rättigheter

10.1Mål för demokratipolitiken

Målet för demokratipolitiken är en levande demokrati som är uthållig, kännetecknas av delaktighet och där möjligheterna till inflytande är jämlika (prop. 2017/18:1 utg.omr. 1, bet. 2017/18:KU1, rskr. 2017/18:74).

10.2Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder

Resultatredovisningen inom demokratipolitiken utgår från följande bedömningsgrunder:

–utvecklingen av valdeltagandet i det senaste allmänna valet

–omfattningen av medborgerligt engagemang i demokratiska processer

–förtroendet för demokratin i allmänhet och för demokratins institutioner, såsom regeringen, riksdagen och EU:s institutioner

–omfattning och konsekvenser av hot, våld och trakasserier mot centrala aktörer i det demokratiska samtalet, t.ex. förtroendevalda och journalister.

10.3Resultatredovisning

10.3.1Allmänna val

2024 års valsedelskommitté – en översyn av valsedelsystemet

Regeringen beslutade den 15 februari 2024 att tillsätta en parlamentariskt sammansatt kommitté med uppdrag att utvärdera och överväga förändringar av valsedelsystemet, inklusive att analysera för- och nackdelar med att övergå till ett system med gemensamma eller neutrala valsedlar (dir. 2024:24). Genom tilläggsdirektiv den 19 juni 2025 fick kommittén även i uppdrag att analysera behovet av att ändra reglerna om valbarhet och valbarhetens koppling till folkbokföring (dir. 2025:65). I januari 2026 överlämnade kommittén delbetänkandet 710 miljoner skäl till reformer (SOU 2026:2). I delbetänkandet föreslås bl.a. att partivalsedlarna utan kandidatuppgifter ska avskaffas och att valadministrationen ensam ska få ansvaret för att distribuera valsedlar till val- och röstningslokaler. Delbetänkandet har remitterats. Den 6 augusti 2026 fick kommittén ytterligare ett tilläggsdirektiv. Kommittén ska även bedöma och redovisa hur ett alternativt valsedelsystem som bygger på gemensamma eller neutrala valsedlar kan utformas, beskriva vilka ändringar som krävs av det svenska valsystemet för att ett sådant system ska kunna införas, och redovisa en fullständig författningsreglering avseende ett alternativt valsedelsystem (dir. 2026:87). Uppdraget ska redovisas slutligt senast den 13 augusti 2027.

10.3.2Stärkta möjligheter till deltagande och delaktighet mellan valen

Befolkningens deltagande och delaktighet i demokratin har följts upp

För att följa hur demokratin utvecklas mellan valen har regeringen gett SOM-institutet vid Göteborgs universitet i uppdrag att ta fram indikatorer över tid (Ku2025/00590). I redovisningen för 2025 framgår att det politiska engagemanget i befolkningen (16 år

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 1

och uppåt) fortsatt ligger på en relativt hög nivå. Av de svarande uppger 63 procent att de är mycket eller ganska intresserade av politik, vilket innebär att intresset är stabilt i ett längre perspektiv. En större andel män än kvinnor uppger att de är intresserade av politik, 69 procent jämfört med 57 procent.

Personer med högre utbildning uppger i större utsträckning att de är intresserade av politik jämfört med personer med lägre utbildningsnivå. 72 procent av de högutbildade uppger att de är mycket eller ganska intresserade av politik, medan motsvarande andel bland personer med låg utbildning är 53 procent. Bland personer i åldern 16–29 år uppger 50 procent att de är intresserade av politik, medan motsvarande andel bland personer över 65 år är 71 procent.

Det politiska intresset är högre i storstadsområden än på landsbygden, där 70 procent respektive 58 procent uppger att de är intresserade av politik. Intresset för politik är också högre bland personer uppväxta i Sverige än bland personer uppväxta utanför, där 64 procent respektive 57 procent uppger att de är intresserade av politik.

Enligt rapporten uppger 30 procent som är 16 år eller äldre att de har mycket eller ganska goda möjligheter att påverka beslut på kommunal nivå. Vidare anser 27 procent att de har goda möjligheter att påverka politiska beslut på nationell nivå. Endast 9 procent anser att de har mycket/ganska goda möjligheter att påverka beslut på EU-nivå. Kvinnor och män upplever i det närmaste lika hög grad av möjlighet att påverka.

Andelen som upplever att de har möjlighet att påverka politiska beslut har ökat under 2025 på kommunal- och nationell nivå och är oförändrad på EU-nivå, jämfört med föregående år. Utvecklingen ligger därmed i linje med den uppåtgående trend som har varit tydlig sedan början av 2000-talet.

Tabell 10.1 Möjligheter att påverka politiska beslut i EU, Sverige och i den egna kommunen, 2000–2025

Andel i befolkningen (procent), 16–90 år, som svarar att de har mycket eller ganska goda möjligheter att påverka beslut

		2000	2005	2010	2015	2019	2020	2021	2022	2023	2024	2025
Goda	Kvinnor	2	2	3	4	9	5	7	7	6	9	9
möjligheter
möjligheter	Män	3	3	5	5	9	6	7	7	6	9	9
påverka	Män	3	3	5	5	9	6	7	7	6	9	9
påverka
beslut i EU	Totalt	2	2	3	5	9	5	7	7	6	9	9
	Totalt	2	2	3	5	9	5	7	7	6	9	9
Goda	Kvinnor	7	10	15	20	24	21	26	28	23	24	27
möjligheter
möjligheter	Män	10	14	17	19	22	22	25	28	21	27	26
påverka	Män	10	14	17	19	22	22	25	28	21	27	26
beslut i
Sverige	Totalt	9	12	15	19	23	22	26	28	22	25	27

Goda	Kvinnor	14	16	23	25	26	25	29	29	25	27	29
möjligheter
möjligheter	Män	18	20	23	26	28	29	29	31	27	29	29
påverka	Män	18	20	23	26	28	29	29	31	27	29	29
påverka
beslut i den
egna
kommunen	Totalt	17	18	23	26	27	27	29	30	26	28	29

Källa: Göteborgs universitet, SOM-institutet 2025.

Det europeiska medborgarinitiativet för ökat medborgardeltagande

Sedan 2012 har EU-medborgare möjlighet att genom det så kallade medborgarinitiativet uppmana EU-kommissionen att lägga fram lagförslag, vilka syftar till att stärka medborgarnas delaktighet på EU-nivå. Valmyndigheten fungerar som nationell kontaktpunkt och ansvarar för att kontrollera och intyga antalet giltiga stödförklaringar som har undertecknats i Sverige.

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 1

Valmyndigheten har deltagit i EU-kommissionens expertgruppsmöten inom ramen för det europeiska medborgarinitiativet. Under 2025 genomfördes ett sådant möte. Under samma år inkom fyra initiativ, varav tre granskades under året, medan det fjärde behandlades i början av 2026.

10.3.3En mer motståndskraftig demokrati

Förtroendet för demokratin fortsatt stort

Statistiken som presenteras bygger på en rapport från SOM-institutet, framtagen på uppdrag av regeringen (Ku2025/00590).

Majoriteten av de svarande i åldern 16–85 år, 77 procent, uppger att de är ganska eller mycket nöjda med hur demokratin fungerar i Sverige. Kvinnor är något mer nöjda än män. Andelen nöjda är lägre bland personer med låg utbildningsnivå jämfört med personer med hög utbildning, och lägre bland personer bosatta på landsbygden och i mindre tätorter än bland dem som bor i större tätorter och storstäder.

Andelen som har ett mycket eller ganska stort förtroende för regeringen har minskat något sedan 2024 och uppgår till 37 procent. Andelen kvinnor med stort förtroende är något lägre än andelen män. Det är fler som har förtroende för regeringen bland högutbildade än bland lågutbildade personer och bland personer bosatta i städer jämfört med personer bosatta på landsbygden. Andelen med högt förtroende är något större bland personer uppväxta utanför Sverige jämfört med personer uppväxta i Sverige.

Andelen med mycket eller ganska stort förtroende för riksdagen har också minskat något sen 2024 och uppgår till 40 procent. En något större andel kvinnor än män har lägre förtroende för riksdagen. Andelen som har förtroende för kommunstyrelserna är högre bland kvinnor än män, 23 respektive 18 procent och totalt sett har förtroendet sjunkit jämfört med föregående år. 29 procent uppger att de har mycket eller ganska stort förtroende för Europaparlamentet och EU-kommissionen, vilket är en ökning jämfört med 2024. Skillnaden är dock stor mellan kvinnor och män, 33 respektive 32 procent hos kvinnor jämfört med 24 respektive 26 procent hos män.

Främja hågkomst av Förintelsen och motverka antisemitism, antiziganism och andra former av rasism

Sverige har i samband med Malmö internationella forum för hågkomst av Förintelsen och bekämpande av antisemitism och i arbetet inom International Holocaust Remembrance Alliance åtagit sig att bevara och föra vidare minnet av Förintelsen samt att främja utbildning för att förebygga antisemitism och andra former av rasism. I budgetpropositionen för 2026 förstärktes finansieringen av hågkomstresor till Förintelsens minnesplatser. Sedan 2024 är dessutom en miljon kronor öronmärkta för hågkomstresor och utbildningsinsatser för skolor i områden med socioekonomiska utmaningar. Regeringen beslutade den 2 februari 2026 att tilldela Svenska kommittén mot antisemitism 5,9 miljoner kronor och Voksenåsen AS 1 miljon kronor för arbete med utbildningsinsatser och hågkomstresor (Ku2025/01078 och Ku2025/01136). Forum för levande historia har haft i uppdrag att främja hågkomstresor till Förintelsens minnesplatser och har i det arbetet bl.a. genomfört hågkomstresor för lärare och annan personal inom skolan till minnesplatser för folkmordet på romer under Förintelsen och till Förintelsens minnesplatser i Norge. Myndigheten har också tillhandahållit fördjupat pedagogiskt stöd för aktörer som avser genomföra hågkomstresor. Forum för levande historia har även haft i uppdrag att ta fram en sammanställning och analys av arbetet med hågkomstresor (Ku2025/01262). Av myndighetens delredovisning från den 15 juni 2026 (Ku2026/00588) framkommer bl.a. att förberedelse, bearbetning och arbete efter hemkomst har betydelse för

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 1

hågkomstresornas pedagogiska värde. Myndigheten har också tagit fram förslag på vägledande kriterier för kvalitetssäkring av verksamheter som arrangerar hågkomstresor.

Forum för levande historia ansvarar för det årliga högtidlighållandet av Förintelsens minnesdag den 27 januari. På Förintelsens minnesdag 2026 gavs myndigheten i uppdrag att uppmärksamma civila insatser längs svensk-norska gränsen vid flykt under Förintelsen (Ku2026/00042). Inom ramen för uppdraget att genomföra en bred kunskapshöjande insats för hågkomst av Förintelsen (Ku2024/01346) med utgångspunkt i budskapet i boken ” … om detta må ni berätta … En bok om Förintelsen 1933–1945” (Bruchfeld & Levine, 1998) har myndigheten bl.a. producerat en filmserie om Förintelsen och dess historiska sammanhang. Därutöver har myndigheten genomfört insatser som syftar till att främja hågkomst av Förintelsen och motverka antisemitism, antiziganism och andra former av rasism, bl.a. inom ramen för den nationella planen mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott (utg.omr. 13 avsnitt 4). Tillsammans med Statens skolverk har Forum för levande historia fortsatt arbetet med att vidareutveckla och sprida verktyget Demokratistegen, och anpassat verktyget till att fungera i anpassade skolformer samt i förskola och studieförbund.

Stärka befolkningens demokratiska motståndskraft genom ökad kunskap

Regeringen har de senaste åren gjort flera satsningar för att öka befolkningens medie- och informationskunnighet (MIK). Förmågan att kunna söka, hantera och värdera information har blivit viktigare än någonsin både på grund av den snabba tekniska utvecklingen inom bl.a. AI och givet det oroliga omvärldsläget. Mediemyndigheten fick därför 2024 och 2025 i uppdrag att genomföra en nationell långsiktigt hållbar satsning på MIK med fokus även på AI. Regeringen beslutade i december 2025 att förlänga uppdraget till Mediemyndigheten om den nationella satsningen på stärkt MIK till och med 2028 (se vidare utg.omr. 17 avsnitt 13).

10.3.4Värna det demokratiska samtalet mot hot och hat

Utsatthet för hot, trakasserier och våld bland förtroendevalda är fortsatt vanligt förekommande

Brottsförebyggande rådet genomför Politikernas trygghetsundersökning (PTU) vartannat år. PTU 2025, som presenterades i november 2025, har undersökt förtroendevaldas utsatthet under mellanvalsåret 2024. Resultaten visar att 24,8 procent av de förtroendevalda under 2024 utsattes för hot eller trakasserier kopplade till sitt uppdrag. Detta är i nivå med det resultat på 25,2 procent som uppmättes vid föregående mellanvalsår 2020. Utsattheten brukar generellt sett vara högre under ett valår än under mellanliggande år. Totalt uppgav 26,3 procent av kvinnorna och 23,6 procent av männen att de varit utsatta för hot och trakasserier under 2024. Över tid har utvecklingen varit likartad för kvinnor och män, men sedan 2018 är andelen utsatta högre bland kvinnor. Den vanligaste formen av hot och trakasserier sker på internet. Precis som tidigare år var hot och påhopp via sociala medier den mest förekommande händelsen 2024, vilket 18,2 procent av de förtroendevalda uppgav att de utsatts för. Den näst vanligaste utsattheten var att bli uthängd på nätet, något som 7,7 procent angav att de utsatts för.

I SNS Demokratirådets rapport 2026 framgår att en majoritet av riksdagsledamöterna utsätts för hot och hat. Rapporten visar att yngre och personer med invandrarbakgrund utsätts i högre utsträckning än andra medan kvinnor utsätts marginellt mer än män. Kvinnor drabbas dock mer än tre gånger så ofta av sexistiska och sexualiserade angrepp. Utsattheten får tydliga konsekvenser för

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 1

förtroendeuppdraget och nästan 40 procent av ledamöterna uppger att de har undvikit att uttala sig offentligt i vissa frågor av rädsla för att bli utsatta.

Stärkt skydd för förtroendevalda mot hot, hat och våld

Genom lagändringar som trädde i kraft den 1 juli 2025 infördes en skyldighet för kommuner och regioner att förebygga att en förtroendevald utsätts för ohälsa eller olycksfall till följd av hot och våld (prop. 2024/25:80). Det gäller personer som fullgör ett förtroendeuppdrag på heltid eller betydande del av heltid, bland annat kommunal- och regionråd. Lagändringarna tydliggör även att den interna kontrollen i kommuner och regioner ska förebygga fel och oegentligheter i verksamheten. Syftet med lagändringarna är att stärka skyddet för förtroendevalda och att kommuner och regioner i större omfattning ska förebygga, upptäcka och åtgärda fel och oegentligheter i verksamheten.

Regeringen har också den 30 juli 2026 tillsatt en utredning som ska se över vissa straffrättsliga regler i syfte att stärka skyddet för förtroendevalda, viktiga samhällsfunktioner och det demokratiska samtalet (dir. 2026:85).

Förebygga hot och hat mot journalister

Linnéuniversitetet har sedan 2017 genom Medieinstitutet Fojo haft i uppdrag att stärka det förebyggande arbetet mot hat och hot mot journalister bl.a. genom sin utbildningsverksamhet och sina kurser för journalister. Under 2025 har Fojo bl.a. slutfört arbetet med att ta fram en ny säkerhetsutbildning för journalister verksamma i Sverige, vilken omfattar hantering av såväl digitala som fysiska hot. Fojo har också i samverkan med psykolog tagit fram och genomfört en handledarutbildning där journalister utbildas för att kunna stödja kollegor i att hantera påfrestande arbetsvillkor. Fojo har även i samarbete med en författare publicerat en bok om nättrakasserier som ger exempel på strategier för att kunna hantera hat och hot som kan förekomma i den digitala miljön.

Stärkt stöd till journalister och uppföljning av journalisters utsatthet

I regeringsbeslut den 2 maj 2024 (Ku2024/00568) beviljades Brottsofferjouren Sverige (BOJ) bidrag för att bygga upp en kontaktpunkt för journalister med behov av stöd eller skydd. Under 2025 beviljades BOJ ytterligare bidrag för att fortsätta arbetet med uppbyggnaden av kontaktpunkten (Ku2024/01279). Under året har fortsatt fokus varit inriktat på utbildning av stödjare, teknisk utveckling av system samt samverkan med aktörer för att bygga upp en struktur för fortsatt arbete att ge relevant stöd till målgruppen.

Mediemyndigheten har i uppgift att följa frågor som rör journalisters säkerhet i Sverige och att samla relevanta nationella aktörer till dialog. Inom ramen för uppgiften anordnade myndigheten i maj 2025 en konferens med bl.a. företrädare för branschorganisationer, fackförbund, rättsvårdande myndigheter och brottsofferstödjande verksamhet. I anslutning till konferensen presenterade myndigheten även en ny kunskapsöversikt som redogör för det aktuella läget vad gäller journalisters säkerhet och de utmaningar som finns. Hot och hat mot journalister behandlas även i rapporten Medieutblick 2025. Av resultaten framgår bland annat att kvinnliga journalister utsätts för en högre andel hot och hat och trakasserier av sexuell karaktär än män. Därutöver har myndigheten genomfört seminarium och dialogmöten samt fungerar också som nationell kontaktpunkt för Europarådets kampanj för journalisters säkerhet Journalists Matter.

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 1

I slutet av 2025 gav regeringen Mediemyndigheten i uppdrag att genomföra en förstudie för att utveckla en återkommande undersökning av hot, våld och trakasserier som riktas mot journalister (Ku2025/01086). I uppdraget ingick att identifiera lämpliga metoder för att kunna jämföra utsattheten över tid och att identifiera relevanta aktörer att samverka med i genomförandet. Uppdraget redovisades den 1 april 2026 och i redovisningen föreslås bl.a. att en undersökning ska genomföras vartannat år med start från och med 2027.

Ett starkare rättsligt skydd för att värna det demokratiska samtalet

I november 2025 beslutade regeringen propositionen Genomförande av direktivet om skydd för personer som deltar i den offentliga debatten samt införande av en ny tredskodomssanktion (prop. 2025/26:64). I propositionen föreslås de lagändringar som krävs för att genomföra EU:s direktiv om skydd för personer som deltar i den offentliga debatten mot uppenbart ogrundade anspråk eller rättegångsmissbruk (strategiska rättsprocesser för att hindra offentlig debatt). Den föreslagna regleringen ger ett stärkt processuellt skydd mot att civilrättsliga processer i gränsöverskridande situationer används för att tysta journalister, människorättsförsvarare och andra som deltar i den offentliga debatten. Det syftar bland annat till att värna yttrandefriheten och det demokratiska samtalet. Lagändringarna trädde i kraft den 1 maj 2026.

10.4Mål för politiken för mänskliga rättigheter

Målet för politiken för mänskliga rättigheter är att säkerställa full respekt för Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter (prop. 2015/16:1 utg.omr. 1, bet. 2015/16:KU1, rskr. 2015/16:62). Målet är sektorsövergripande och ska genomsyra all politik.

10.5Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder

Bedömningen av utvecklingen och redovisningen av resultat av arbetet med att uppnå målet om att säkerställa full respekt för Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter görs utifrån strukturen i strategin för det nationella arbetet med mänskliga rättigheter (skr. 2016/17:29) enligt nedan:

–ett starkt rättsligt och institutionellt skydd av de mänskliga rättigheterna

–ett samordnat och systematiskt arbete med mänskliga rättigheter inom offentlig verksamhet

–ett starkt stöd för arbete med mänskliga rättigheter inom det civila samhället och inom näringslivet.

Resultatet redovisas utifrån bedömning av:

–synpunkter och rekommendationer som Sverige får i internationella granskningar

–uppdragsredovisningar och utredningsbetänkanden

–Institutet för mänskliga rättigheters årsrapport

–andra rapporter och initiativ.

Dessa utgör viktiga underlag i arbetet med att säkerställa full respekt för Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter.

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 1

10.6Resultatredovisning

Resultaten redovisas med utgångspunkt i beslutade propositioner, kommittédirektiv, uppdrag och andra insatser. Redovisning sker också i förhållande till de 12,5 miljoner kronor som 2025 fanns på anslaget 6:1 Allmänna val och demokrati för insatser för främjande av de mänskliga rättigheterna på nationell nivå. Resultaten redovisas ibland kortfattat med en hänvisning till ett annat politikområde för närmare detaljer. Åtgärder inom ramen för jämställdhetspolitiken redovisas under berörda utgiftsområden.

10.6.1Synpunkter och rekommendationer från internationella granskningsorgan

Synpunkter och rekommendationer från internationella granskningsorgan är inte juridiskt bindande men ger en vägledning i arbetet med att säkerställa full respekt för Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter.

Som en del i granskningen av Sveriges genomförande av FN:s konvention om avskaffande av alla former av rasdiskriminering hölls en dialog mellan FN:s rasdiskrimineringskommitté (CERD) och Sverige den 20–21 november 2025 i Genève. I december 2025 lämnade kommittén sina sammanfattande slutsatser och rekommendationer till Sverige. Kommittén välkomnade bl.a. inrättandet av Institutet för mänskliga rättigheter och en rad olika åtgärder för att stärka mänskliga rättigheter. Rekommendationerna omfattar ett flertal områden som t.ex. skyddet mot diskriminering, arbetet mot rasism och hatbrott, lika tillgång till sysselsättning och utbildning och rätten till hälsa.

I december 2025 lämnade Sverige in sin nionde rapport till FN:s kommitté mot tortyr (CAT) avseende FN:s konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Rapporten innehåller svar på frågor som kommittén ställt till Sverige.

Under 2026 inleddes den sjätte respektive nionde granskningscykeln för Ramkonvention om skydd för nationella minoriteter (ramkonventionen) och Europeisk stadga om landsdels- eller minoritetsspråk (språkstadgan) med att Sverige lämnade in två periodiska rapporter till Europarådet den 29 maj 2026. Rapporterna beskriver Sveriges efterlevnad av de två konventionerna och svarar på de rekommendationer som Europarådet lämnade i den förra granskningscykeln för respektive konvention.

Den 26 september 2025 antog FN:s råd för mänskliga rättigheter Sveriges rapport inom ramen för FN:s allmänna ländergranskning (Universal Periodic Review, UPR). Detta markerade slutet på den fjärde granskningen av efterlevnaden av mänskliga rättigheter i Sverige. Sverige fick vid granskningen totalt 315 rekommendationer av 101 stater och accepterade 203 av dessa.

I samband med att Sverige år 2024 tog emot FN-kommittén för rättigheter för personer med funktionsnedsättnings (CRPD) sammanfattande observationer och rekommendationer gav regeringen Myndigheten för delaktighet (MFD) i uppdrag att informera berörda myndigheter, regioner, kommuner, civilsamhället och övriga relevanta aktörer om rekommendationerna. Uppdraget omfattade även att tillgänglighetsanpassa materialet samt att inhämta berörda aktörers bedömningar av vad det kan innebära för respektive aktör utifrån ett nationellt sammanhang. Arbetet skulle genomföras i samverkan med relevanta aktörer och i dialog med funktionshindersorganisationerna. MFD redovisade uppdraget till regeringen den 15 februari 2026. Slutrapporten bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 1

10.6.2Ett starkt rättsligt och institutionellt skydd av de mänskliga rättigheterna

Stärkt rättsligt skydd

Nedan redovisas översiktligt några av de åtgärder som har vidtagits för att säkerställa att mänskliga rättigheter får fullt genomslag i svensk lagstiftning.

Kriminalvårdens arbete med att bryta isolering för intagna barn i häkte fortsatte under 2025. Myndigheten har ökat andelen som nås av isoleringsbrytande åtgärder, där barns lagstadgade rätt till fyra timmars isoleringsbrytande åtgärder var särskilt prioriterad.

Det innebar samtidigt utmaningar för verksamheten att erbjuda minst två timmars bruten isolering för andra klientgrupper. Störst ökning har det varit för häktade barn, där andelen som nås av fyratimmarskravet ökade från 57 procent till 72 procent.

Egendomsskyddskommittén har överlämnat betänkandet Stärkt egendomsskydd i regeringsformen (SOU 2026:54). I betänkandet föreslår kommittén ändringar i regeringsformens bestämmelse om egendomsskydd, bland annat att det införs ett uttryckligt krav på proportionalitet och att rätten till ersättning vid rådighetsinskränkningar stärks. Kommitténs betänkande har remitterats.

Den 4 december 2025 beslutade regeringen om propositionen En grundlagsskyddad aborträtt samt utökade möjligheter att begränsa föreningsfriheten och rätten till medborgarskap (prop. 2025/26:78). I propositionen föreslår regeringen bl.a. att rätten till abort införs som en ny grundläggande fri- och rättighet i regeringsformen.

Sedan den 1 januari 2026 är Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor förvaltningsmyndighet för politiken för de nationella minoriteterna judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar samt de nationella minoritetsspråken finska, jiddisch, meänkieli och romani chib. Tidigare ansvarade Länsstyrelsen i Stockholms län för att följa upp minoritetspolitiken (Ku2024/01003 och Ku2025/00625) (utg.omr. 1, avsnitt 9.3).

Inom arbetslivsområdet överlämnade regeringen i februari 2026 propositionen ILO:s konvention om avskaffande av våld och trakasserier i arbetslivet och ILO:s konvention om en säker och hälsosam arbetsmiljö (prop. 2025/26:134). Se vidare under resultatredovisningen för arbetsliv under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv.

Stärkt institutionellt skydd av de mänskliga rättigheterna

Institutet för mänskliga rättigheter (IMR) ska i enlighet med lagen (2021:642) om Institutet för mänskliga rättigheter bl.a. följa, undersöka och rapportera om hur de mänskliga rättigheterna respekteras och förverkligas i Sverige. Institutet ska även fullgöra de uppgifter som en oberoende nationell mekanism har enligt artikel 33.2 i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Den 25 mars 2026 överlämnade IMR sin årsrapport i enlighet med lagen om Institutet för mänskliga rättigheter (A2026/00363). Av årsrapporten framgår bl.a. myndighetens iakttagelser och rekommendationer gällande situationen för mänskliga rättigheter i Sverige. I rapporten lyfter IMR utmaningar inom en rad olika områden, exempelvis rättsstatens principer och de medborgerliga och politiska rättigheterna, de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna, klimat- och miljöfrågor ur ett människorättsperspektiv, lika tillgång till rättigheter och situationen för olika grupper. Rapporten innehåller också rekommendationer kopplade till en rad olika rättighetsfrågor.

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 1

10.6.3Ett samordnat och systematiskt arbete med mänskliga rättigheter inom offentlig verksamhet

Insatser för att höja kunskapen om mänskliga rättigheter

Uppsala universitet har haft ett fortsatt uppdrag [(U2023/03645 (delvis), U2025/02412 (delvis)] att genomföra utbildningsinsatser om mänskliga rättigheter för statligt anställda och berörd personal i kommuner och regioner. Vidare har i uppdraget ingått att genomföra utbildningsinsatser om barnets rättigheter och att vidta åtgärder för att fler i målgruppen ska nås av utbildningsinsatserna. Av uppdragsredovisningen (A2026/00248) framgår att genomförda utbildningsutvärderingar bland deltagarna bl.a. visar att utbildningarna bedöms som aktuella och relevanta för deltagarnas yrkesutövning. När det gäller de verksamhetsanpassade utbildningsinsatserna är deltagandet högt och möjligheten att arbeta bl.a. med praktiska exempel uppskattas särskilt av deltagarna. I rapporten gör Uppsala universitet också bedömningen att det finns ett fortsatt stort behov av kompetenshöjande insatser inom mänskliga rättigheter.

Statskontoret redovisade i mars 2026 sin uppföljning av regeringens strategiska arbete inom delområdet barnets rättigheter utifrån strategin för att stärka barnets rättigheter i Sverige (prop. 2009/10:232) och lämnade förslag på en mer effektiv styrning av barnrättspolitiken på statlig, regional och kommunal nivå (S2025/00065) (utg.omr. 9, avsnitt 7).

Integrering av mänskliga rättigheter inom offentlig verksamhet

Länsstyrelsen i Dalarnas län har haft i uppdrag att samordna länsstyrelsernas insatser med att stödja kommuner och regioner i arbetet med mänskliga rättigheter (Fi2020/00591 m.fl.). Stödet innefattar bl.a. att sprida kunskap och metoder inom området, att främja erfarenhetsutbyte samt arbetet mot olika former av rasism, däribland antisemitism. Länsstyrelsernas bedömning är att arbetet med att ge stöd till kommuner och regioner under 2025 har utvecklats i en positiv riktning samt att länsstyrelsernas anpassade och verksamhetsnära processtöd med riktade insatser och särskild kunskapshöjning har gett en positiv effekt i arbetet. Länsstyrelserna beskriver att arbetet mot rasism berör värderingar och normer vilket kan möta motstånd eller osäkerhet inom organisationerna och att detta, i kombination med begränsad mottagarkapacitet hos framför allt kommunerna, gör att effekten av insatserna i flera fall stannar på individnivå. Länsstyrelserna betonar vidare behovet av systematiska och jämförbara underlag baserade på statistik och indikatorer i arbetet (A2026/00282).

Inom ramen för regeringens handlingsplan mot rasism och hatbrott har bl.a. Forum för levande historia erbjudit arbetsplatsförlagda utbildningar och processtöd om olika former av rasism i historien och i dag riktade till skolans personal och andra relevanta yrkesgrupper inom offentlig verksamhet. Myndigheten har även bildat ett kommun- och regionnätverk för erfarenhetsutbyte och kunskapspåfyllnad och ett nytt utvecklingsprogram riktat till strateger i kommunerna som stöd till arbetet på lokal och regional nivå. En lärdom är att kommuner och regioner behöver tid att förankra och utveckla sitt arbete. Forum för levande historia bedömer att utbildningsinsatserna har bidragit till att deltagarna har fått ökad kunskap på området. Samverkan med bl.a. myndigheter och långsiktighet i arbetet har varit framgångsfaktorer för att uppnå resultat. Se även utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet, avsnitt 4.3.2.

Inom ramen för regeringens handlingsplan för hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter och myndighetens uppdrag att stärka kunskap för hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter har Forum för levande historia tagit fram ett kunskapsstöd för offentlig verksamhet. Av delredovisningen framgår att kunskapsstödet är efterfrågat i målgruppen och att det fyller ett viktigt behov av erfarenhetsbaserad

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 1

kunskap i enkelt format (A2024/00980). Se även utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet, avsnitt 4.3.4.

10.6.4Ett starkt stöd för arbete med mänskliga rättigheter inom det civila samhället och inom näringslivet

Dialog med det civila samhället angående hur Sverige följer internationella konventioner

Barnrättsdelegationen, ett forum för dialog mellan regeringen och civilsamhällesorganisationer i Sverige där även ungdomsorganisationer ingår, bidrar med fördjupad kunskap, erfarenheter och perspektiv i olika frågor som rör barnets rättigheter och barnkonventionen. Funktionshindersdelegationen utgör regeringens nationella samordningsorgan, för överläggningar och ömsesidig information mellan regeringen och funktionshindersorganisationerna i frågor som är av särskilt intresse för personer med funktionsnedsättning.

Under 2025 hölls ett sakråd med civilsamhället inför rapportering till FN:s kommitté mot tortyr (CAT).

Inom ramen för arbetet med de två rapporter som Sverige lämnade till Europarådet den 29 maj 2026, avseende Sveriges efterlevnad av ramkonventionen respektive språkstadgan, anordnades ett digitalt samrådsmöte med representanter för de nationella minoriteterna i februari 2026. Samrådet syftade till att höra vilka aspekter som minoritetsorganisationerna ansåg borde framkomma i rapporteringen.

Som ett led i uppföljningen av rekommendationerna som FN:s rasdiskrimineringskommitté lämnade i december 2025 hölls ett sakråd med berörda civilsamhällesorganisationer den 11 mars 2026.

I april 2026 hölls ett sakråd med civilsamhällesorganisationer inför rapportering till FN:s kommitté för de mänskliga rättigheterna gällande efterlevnaden av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter.

Uppföljning av insatser inom ramen för hållbart företagande, företag och mänskliga rättigheter

Handlingsplan för företagande och mänskliga rättigheter

Genomförandet av handlingsplanen för företagande och mänskliga rättigheter har fortsatt med informations- och kompetenshöjande insatser, bl.a. genom möten och aktiviteter med representanter för näringslivsorganisationer, företag och civilsamhället liksom berörda myndigheter och svenska ambassader samt genom kvartalsmöten i Team Sweden Hållbarhet. Det har också vidtagits åtgärder för att stärka den svenska nationella kontaktpunkten (NKP) för OECD:s riktlinjer för multinationella företag i enlighet med rekommendationer från OECD:s arbetsgrupp för ansvarsfullt företagande. NKP har fortsatt haft regelbundna möten med civilsamhälle och akademi samt har ökat tillgängligheten på information och vägledningar, inte minst genom översättningar till svenska av riktlinjer och vägledning.

Business Sweden (Sveriges export- och investeringsråd) har under 2025 fortsatt arbetet med att etablera Team Sweden-regionala hållbarhetscentra för att stärka stödet till företag på svåra marknader, som bl.a. inkluderar företagande och mänskliga rättigheter. Business Sweden etablerade även en Helpdesk för partnerländerna gällande riskanalys inom området företagande och mänskliga rättigheter.

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 1

10.7Budgetförslag

10.7.16:1 Allmänna val och demokrati

Tabell 10.2 Anslagsutveckling 6:1 Allmänna val och demokrati

Tusental kronor

2025	Utfall	187 744	Anslagssparande	12 896
2026	Anslag	930 9401	Utgiftsprognos	914 679
2027	Förslag	189 840

2028	Beräknat	183 840
2029	Beräknat	183 840

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för val, åtgärder för att främja, förankra och försvara demokratin samt åtgärder för främjande av de mänskliga rättigheterna på nationell nivå. Anslaget får användas för administrationskostnader som är en förutsättning för genomförandet av insatser inom området.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 10.3 Förändringar av anslagsnivån

Tusental kronor

	2027	2028	2029
Anvisat 20261	921 940	921 940	921 940
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder	-732 100	-738 100	-738 100
Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	189 840	183 840	183 840

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att de tidsbegränsade medlen avseende genomförande av allmänna val 2026 upphör vid utgången av 2026. Anslaget minskas därför med 732 100 000 kronor fr.o.m. 2027.

Regeringen föreslår att 189 840 000 kronor anvisas under anslaget 6:1 Allmänna val och demokrati för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 183 840 000 kronor respektive 183 840 000 kronor.

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 1

10.7.26:2 Justitiekanslern

Tabell 10.4 Anslagsutveckling 6:2 Justitiekanslern

Tusental kronor

2025	Utfall	94 848	Anslagssparande	5 870

2026	Anslag	101 2981	Utgiftsprognos	91 647
2027	Förslag	102 711

2028	Beräknat	103 8422
2029	Beräknat	81 5273

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 102 711 tkr i 2027 års prisnivå.

3Motsvarar 79 390 tkr i 2027 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Justitiekanslerns förvaltningsutgifter.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 10.5 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 6:2 Justitiekanslern

Tusental kronor

	2027	2028	2029
Anvisat 20261	101 298	101 298	101 298
Pris- och löneomräkning2	1 413	2 544	4 178
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder			-23 949

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	102 711	103 842	81 527

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att anslagsnivån 2027 föreslås väsentligen motsvara den fastställda nivån för 2026.

Regeringen föreslår att 102 711 000 kronor anvisas under anslaget 6:2 Justitiekanslern för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 103 842 000 kronor respektive 81 527 000 kronor.

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 1

10.7.36:3 Integritetsskyddsmyndigheten

Tabell 10.6 Anslagsutveckling 6:3 Integritetsskyddsmyndigheten

Tusental kronor

2025	Utfall	217 106	Anslagssparande	13 562

2026	Anslag	227 3361	Utgiftsprognos	232 870
2027	Förslag	232 662

2028	Beräknat	235 4152
2029	Beräknat	238 9823

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 232 662 tkr i 2027 års prisnivå.

3Motsvarar 232 662 tkr i 2027 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Integritetsskyddsmyndighetens förvaltningsutgifter.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 10.7 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 6:3

Integritetsskyddsmyndigheten

Tusental kronor

	2027	2028	2029
Anvisat 20261	226 336	226 336	226 336
Pris- och löneomräkning2	3 326	6 044	9 565
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder	3 000	3 035	3 081

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	232 662	235 415	238 982

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att anslagsnivån 2027 föreslås väsentligen motsvara den fastställda nivån för 2026.

Den nya lagstiftning om polisens användning av AI för ansiktsigenkänning i realtid som trädde i kraft den 1 juli 2026 innebär att polisen under vissa förutsättningar ska få använda AI-tekniken om det är absolut nödvändigt för att lokalisera eller identifiera en viss person (prop. 2025/26:150, bet. 2025/26:JuU28, rskr. 2025/26:288). Anslaget ökas därför med 3 000 000 kronor fr.o.m. 2027.

Regeringen föreslår att 232 662 000 kronor anvisas under anslaget 6:3 Integritetsskyddsmyndigheten för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 235 415 000 kronor respektive 238 982 000 kronor.

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 1

10.7.46:4 Valmyndigheten

Tabell 10.8 Anslagsutveckling 6:4 Valmyndigheten

Tusental kronor

2025	Utfall	162 131	Anslagssparande	10 426

2026	Anslag	173 7401	Utgiftsprognos	169 212
2027	Förslag	176 812

2028	Beräknat	179 4792
2029	Beräknat	181 8193

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 176 812 tkr i 2027 års prisnivå.

3Motsvarar 176 812 tkr i 2027 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för Valmyndighetens verksamhet.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 10.9 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 6:4 Valmyndigheten

Tusental kronor

	2027	2028	2029
Anvisat 20261	173 740	173 740	173 740
Pris- och löneomräkning2	3 072	5 739	8 079
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	176 812	179 479	181 819

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Regeringen föreslår att 176 812 000 kronor anvisas under anslaget 6:4 Valmyndigheten för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 179 479 000 kronor respektive 181 819 000 kronor.

10.7.56:5 Stöd till politiska partier

Tabell 10.10 Anslagsutveckling 6:5 Stöd till politiska partier

Tusental kronor

2025	Utfall	167 734	Anslagssparande	1 466

2026	Anslag	169 2001	Utgiftsprognos	167 686
2027	Förslag	169 200

2028	Beräknat	169 200

2029	Beräknat	169 200

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 1

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för stöd till politiska partier. Enligt lagen (1972:625) om statligt stöd till politiska partier lämnas stöd till politiskt parti som deltagit i val till riksdagen dels som ett partistöd, dels som ett kanslistöd för ett år i taget räknat fr.o.m. den 15 oktober. Partistödet lämnas som ett mandatbidrag.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 10.11 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 6:5 Stöd till politiska partier

Tusental kronor

	2027	2028	2029
Anvisat 20261	169 200	169 200	169 200
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder

Överföring till/från andra anslag
Övrigt

Förslag/beräknat anslag	169 200	169 200	169 200

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Regeringen föreslår att 169 200 000 kronor anvisas under anslaget 6:5 Stöd till politiska partier för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 169 200 000 kronor respektive 169 200 000 kronor.

Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden

Regeringens förslag

Regeringen bemyndigas att under 2027 för anslaget 6:5 Stöd till politiska partier besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 169 200 000 kronor 2028.

Skälen för regeringens förslag

När Riksdagsförvaltningen beslutar om bidrag till politiska partier medför det utgifter året efter budgetåret. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2027 för anslaget 6:5 Stöd till politiska partier besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 169 200 000 kronor 2028.

Tabell 10.12 Beställningsbemyndigande för anslaget 6:5 Stöd till politiska partier

Tusental kronor

	Utfall 2025	Prognos 2026	Förslag 2027	Beräknat 2028
Ekonomiska åtaganden vid
årets början	125 800	125 800	169 200
Nya ekonomiska åtaganden	125 800	169 200	169 200

Utgifter mot anslag till följd av
ekonomiska åtaganden	-125 800	-125 800	-169 200	-169 200
Ekonomiska åtaganden vid
årets slut	125 800	169 200	169 200

Beslutat/föreslaget
bemyndigande	169 200	169 200	169 200

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 1

10.7.66:6 Institutet för mänskliga rättigheter

Tabell 10.13 Anslagsutveckling 6:6 Institutet för mänskliga rättigheter

Tusental kronor

2025	Utfall	52 243	Anslagssparande	2 051

2026	Anslag	54 8401	Utgiftsprognos	55 951
2027	Förslag	55 632

2028	Beräknat	56 2832
2029	Beräknat	57 1423

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 55 632 tkr i 2027 års prisnivå.

3Motsvarar 55 632 tkr i 2027 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Institutet för mänskliga rättigheters förvaltningsutgifter.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 10.14 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 6:6 Institutet för mänskliga rättigheter

Tusental kronor

	2027	2028	2029
Anvisat 20261	54 840	54 840	54 840
Pris- och löneomräkning2	792	1 443	2 302
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	55 632	56 283	57 142

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Regeringen föreslår att 55 632 000 kronor anvisas under anslag 6:6 Institutet för mänskliga rättigheter för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 56 283 000 kronor respektive 57 142 000 kronor.

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 1

11 Nationella minoriteter

11.1Mål för området

Målet för politikområdet är att ge skydd för de nationella minoriteterna och stärka deras möjligheter till inflytande samt stödja de historiska minoritetsspråken så att de hålls levande (prop. 2008/09:1 utg.omr. 1, bet. 2008/09:KU1, rskr. 2008/09:83).

De nationella minoriteterna i Sverige är judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar och de nationella minoritetsspråken är finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska.

Målet ska följas upp inom följande delområden (prop. 2008/09:158, bet. 2008/09:KU23, rskr. 2008/09:272):

–diskriminering och utsatthet

–inflytande och delaktighet

–språk och kulturell identitet.

Regeringens mål för strategin för romsk inkludering är att den rom som fyller 20 år 2032 ska ha lika möjligheter i livet som den som är icke-rom.

Regeringens målsättningar i strategin för att stärka judiskt liv och motverka antisemitism i Sverige är följande:

–Det ska finnas god kunskap om judiskt liv i samhället och personer som tillhör den judiska minoriteten ska ha goda möjligheter att lära sig judiska språk.

–Det ska finnas ett levande svensk-judiskt kulturarv och goda möjligheter att ta del av judiskt kulturliv.

–Judar i Sverige ska kunna leva öppet, tryggt och säkert.

11.2Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder

Resultatredovisningen inom området nationella minoriteter utgår från följande indikatorer och bedömningsgrunder:

–kommuner och regioner som antagit mål och riktlinjer

–informations- och kunskapshöjande insatser

–arbete mot diskriminering och utsatthet

–andelen kommuner som uppger att nationella minoriteter haft inflytande över beslut

–språk- och kulturaktiviteter för och av de nationella minoriteterna

–elever som deltar i modersmålsundervisning i nationella minoritetsspråk

–antalet utbildningar som anordnats i minoritetsspråk eller om minoriteters kultur

–andelen kommuner som uppger att de tillhandahåller äldreomsorg på minoritetsspråk.

Redovisningen omfattar de delar där nya uppgifter har tillkommit under det senaste året.

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 1

11.3Resultatredovisning

11.3.1Det övergripande arbetet inom politikområdet

Länsstyrelsen i Stockholms län har tillsammans med Sametinget under 2025 ansvarat för att följa upp tillämpningen av lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk (minoritetslagen). Från och med den 1 januari 2026 har dock Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) ansvar för den verksamhet inom minoritetspolitiken som Länsstyrelsen i Stockholms län tidigare ansvarade för. Därför har MUCF och Sametinget publicerat 2026 års upplaga av den årliga rapporten om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Av årets rapport, Nationella minoriteter och minoritetsspråk, Minoritetspolitikens utveckling 2025 (Ku2026/00344), som fortsättningsvis benämns Uppföljningsrapport 2025, framgår att Länsstyrelsen i Stockholms län och Sametinget har haft särskilt fokus på länsstyrelsernas och andra myndigheters arbete med inflytande och delaktighet.

Försoningsprocess med tornedalingar, kväner och lantalaiset

Regeringen har genomfört dialoger med företrädare för minoriteten om det fortsatta arbetet med försoningsprocessen och förslagen i slutbetänkandet Som om vi aldrig funnits – exkludering och assimilering av tornedalingar, kväner och lantalaiset (SOU 2023:68). Regeringen har fördelat medel till Meänmaa för kunskapshöjande insatser om tornedalingars, kväners och lantalaisets historia, språk och rättigheter (Ku2025/01129) och till Svenska Tornedalingars Riksförbund – Tornionlaaksolaiset för fortsatta insatser för försoning med tornedalingar, kväner och lantalaiset (Ku2025/01296) från anslaget 7:1 Åtgärder för nationella minoriteter anslagspost 4 inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse. Tornedalsteatern har beviljats bidrag för att öka synligheten och kunskapen kring tornedalingar, kväner och lantalaiset från samma anslag (Ku2026/00090). Institutet för språk och folkminnen har fått i uppdrag att främja meänkieli genom att utveckla språkteknologin för språket och på så sätt också stärka språkvården. Myndigheten ska också bygga upp språkmodeller för meänkieli för att stärka språkets digitala tillgänglighet (Ku2025/00686). Folkbildningsrådet har fått medel från ovannämnda anslag för att stärka meänkieli och traditionellt hantverk och kultur med kopplingar till tornedalingar, kväner och lantalaiset (Ku2026/00433). Den 11 oktober 2025 deltog kulturminister Parisa Liljestrand vid samlingen Askel sovinthoon – steg för försoning, som bl.a. Svenska kyrkan och Svenska Tornedalingars Riksförbund anordnade i Karungi. Vid samlingen förmedlade statsrådet att regeringen erkänner ansvar för att de kränkningar som den svenska statens assimileringspolitik innebar för enskilda tornedalingar, kväner och lantalaiset har fått negativa konsekvenser för minoriteten, och att dessa konsekvenser lever vidare än i dag.

Antalet användare av webbplatsen minoritet.se har sjunkit

Antalet användare och sidvisningar på webbplatsen minoritet.se har sjunkit sedan 2024. Sametinget som ansvarar för webbplatsen bedömer att bl.a. utvecklingen av AI har resulterat i färre besökare på webbplatsen.

11.3.2Diskriminering och utsatthet

Antalet anmälningar till Diskrimineringsombudsmannen (DO) om diskriminering har ökat kraftigt sedan 2020 samtidigt som antal anmälningar som rör nationella minoriteter har minskat från ett redan lågt antal. De flesta anmälningar rör diskriminering av romer. DO har under 2025 fattat tillsynsbeslut i två ärenden som gäller diskriminering av romer inom utbildningsväsendet respektive socialtjänsten. Även antalet anmälda hatbrott mot nationella minoriteter är generellt få. Antalet

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 1

anmälda antisemitiska hatbrott har dock ökat från 111 till 217 mellan åren 2022 och 2024. År 2024 var de utsatta i 39 fall kvinnor och i 40 fall män. I övriga fall är kön okänt eller så var det inte en fysisk person som utsattes. Personuppklaringen avseende samtliga hatbrott uppgick i den senaste redovisningen från Brottsförebyggande rådet (Brå) till cirka 5 procent. Flera rapporter visar på förekomsten av rasism och intolerans. Bland annat har Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) publicerat rapporten Antisemitism i digitala miljöer – En kunskapsöversikt som bl.a. visar att det har skett en intensifiering av spridningen av antisemitism i digitala miljöer (FOI-R-- 5795--SE). I Brå:s fördjupade rapport Antiziganistiska hatbrott (2026:17) framkommer bl.a. att verbala kränkningar i form av olaga hot, förtal, förolämpning eller ofredande förekommer i ungefär hälften av de studerade polisanmälningarna om antiziganistiska hatbrott (se även utg.omr. 13 avsnitt 4.3.2). Gemensamma Romska Internationella Förbunds (GRIF) studie Vi är inte problemet – Romska ungdomars röster om identitet, narrativ och antiziganism i Sverige 2025 visar att antiziganismen genomsyrar ungdomarnas vardag. I Länsstyrelsen i Stockholms läns och Sametingets enkätundersökning till länsstyrelser och ett urval andra statliga myndigheter framgår att sju av tio statliga myndigheter verkar för att förebygga och motverka diskriminering vilket är samma andel som 2023. Bland länsstyrelserna har andelen däremot minskat från 90 procent 2023 till 63 procent 2025. Länsstyrelsen i Stockholms län och Sametinget har under 2025 genomfört insatser för att sprida ett tidigare framtaget metodstöd för att motverka nationella minoriteters utsatthet för diskriminering.

Arbetet inom arbetsgruppen för samverkan om förutsättningarna för den judiska minoriteten i Sverige (Samling för judiskt liv) har fortsatt. Under 2025 och delar av 2026 var arbetsgruppens huvudsakliga fokus judiskt liv och säkerhet. Arbetsgruppen har samverkat och fört dialog om förebyggande åtgärder och insatser som stärker förutsättningarna för judiskt liv och som förebygger och motverkar antisemitism. Arbetsgruppen träffades vid fem tillfällen under perioden september 2025 till augusti 2026.

11.3.3Inflytande och delaktighet

Länsstyrelsen i Stockholms län och Sametinget har genomfört en enkätundersökning om länsstyrelsernas och statliga myndigheters arbete med inflytande och delaktighet. Av enkätundersökningen framgår att ungefär hälften av myndigheterna har information om nationella minoriteters rättigheter och det allmännas ansvar på sina webbplatser. Det är en minskning från tidigare år. Nationella minoriteter framhåller att den information som finns är svår att hitta och efterfrågar ett mer proaktivt arbete. Ungefär en tredjedel av länsstyrelserna och två tredjedelar av de statliga myndigheterna anger att de har identifierat vilka delar inom verksamheten som är relevanta för nationella minoriteters inflytande. Andelen länsstyrelser och statliga myndigheter som har identifierat områden som särskilt rör gruppen barn inom de nationella minoriteterna är betydligt lägre. Samtidigt som en större andel myndigheter jämfört med 2023 anger att de nationella minoriteterna har påverkat beslut eller verksamhet framgår att enbart hälften av insatserna för inflytande leder till påverkan på beslut. Av Uppföljningsrapport 2025 framgår att de nationella minoriteterna ofta upplever att insatser för inflytande är av symbolisk karaktär och att minoriteten får en roll som faktagranskare i stället för dialogpart. Judar, romer och samer omfattas enligt Uppföljningsrapport 2025 i något högre grad av myndigheternas insatser för inflytande och delaktighet än sverigefinnar och tornedalingar. De myndigheter som har uppgifter om fördelning mellan kön i insatser för inflytande och delaktighet uppger generellt en jämn fördelning mellan kvinnor och män med en viss överrepresentation av kvinnor bland samer och sverigefinnar. Ett strukturellt hinder

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 1

för inflytande och delaktighet är att de nationella minoriteterna har svårt att möta efterfrågan på deltagande i samråd.

11.3.4Språk och kulturell identitet

Sedan 2025 finns det både permanenta och tillfälliga medel avsatta för Institutet för språk och folkminnens språkcentrum för finska, jiddisch, meänkieli och romani chib. I syfte att skapa långsiktighet för språkcentrums verksamhet beslutade regeringen den

27 november 2025 att föra in uppgiften att ansvara för språkcentrum i myndighetens instruktion. Av Uppföljningsrapport 2025 framgår att under 2025 svarade ungefär 60 procent av de tillfrågade myndigheterna att de genomfört insatser för att främja nationella minoritetsspråk och kulturer vilket motsvarar andelen 2023. Andelen som har insatser riktade till barn är lägre, runt 25 procent 2025 i jämförelse med 37 procent 2023.

Något färre elever deltar i modersmålsundervisning i nationella minoritetsspråk

Det totala antalet elever som deltog i modersmålsundervisningen i nationella minoritetsspråk i grund- och sameskolan läsåret 2024/25 minskade fortsatt marginellt i förhållande till tidigare år. Minskningen gäller antal elever som läser finska och romani chib medan antalet elever som läser jiddisch, meänkieli och samiska har ökat något. Knappt hälften av de som är berättigade till modersmålsundervisning i nationella minoritetsspråk i grundskolan deltar i undervisningen. Andelen har varit relativt konstant sedan läsåret 2019/20. Fördelningen skiljer sig åt mellan språken med färre deltagare i romani chib och meänkieli och fler deltagare i finska, jiddisch och samiska. Bristen på lärare är en betydande orsak till att undervisningen i nationella minoritetsspråk inte erbjuds. En annan orsak till att elever inte deltar i modersmålsundervisning är att vårdnadshavare inte känner till rätten till modersmålsundervisning. Tidpunkt och plats för när undervisningen erbjuds påverkar också. Skolverkets statistik visar dock att antalet modersmålslärare har ökat något under läsåret 2024/25.

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 1

Diagram 11.1 Antal elever som deltar i modersmålsundervisning på minoritetsspråk samt andelen av berättigade elever som deltar i undervisning i minoritetsspråk i förhållande till andra modersmål

Antal eleverAntal berättigade elever som deltar i undervisning

5 000										100
4 500										90
4 000										80
3 500										70
3 000										60
2 500										50
2 000										40
1 500										30
1 000										20
500										10
0										0


2018/19		2019/20	2020/21	2021/22	2022/23		2023/24	2024/25
	Finska		Jiddisch			Meänkieli			Romani chib


	Samiska		Minoritetsspråk			Andra modersmål
	Samiska		Minoritetsspråk			Andra modersmål

Källa: Uppföljningsrapport 2025, MUCF och Sametinget.

Det finns för närvarande ingen könsuppdelad statistik för antal elever som deltar i modersmålsundervisning på minoritetsspråk.

Antalet utbildningar inom nationella minoritetsspråken har ökat inom högre utbildning

Högre utbildning inom nationella minoritetsspråk eller om nationella minoriteter erbjuds av fem universitet och högskolor som har särskilda uppdrag att ansvara för minoritetsspråken. Utöver detta ges utbildning i vissa av minoritetsspråken även vid andra universitet och högskolor. Utbildningar i finska/finsk kultur, jiddisch/judaistik och samiska/samisk kultur utgör merparten av det utbildningsutbud som ges. Utbildningar i meänkieli/tornedalsk kultur och romani chib/romsk kultur står för ungefär 3 procent vardera av utbudet. Utbildningarna kan avse språk eller kultur. Antalet utbildningar har ökat under 2025 jämfört med föregående år. De flesta utbildningarna i nationella minoritetsspråk ges på grundnivå. För meänkieli/tornedalsk kultur och romani chib/romsk kultur saknas det utbildningar på avancerad nivå. Avsaknaden av kurser på avancerad nivå innebär att det i dagsläget inte är möjligt att utbilda sig till ämneslärare i meänkieli, jiddisch eller romani chib. Det är inte heller möjligt att läsa de 30 högskolepoäng som krävs för att bli behörig modersmålslärare i romani chib. Däremot har Södertörns högskola under 2025 startat en ny förskollärarutbildning med interkulturell profil med inriktning nationella minoriteter och romani chib.

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 1

Diagram 11.2 Antal utbildningar som anordnats i minoritetsspråk eller om minoriteters kultur 2020–2025

Antal

100

60 50 40 30

0 HT2020 VT2021 HT2021 VT2022 HT2022 VT2023 HT2023 VT2024 HT2024 VT2025 HT2025

Finska, finsk kultur	Jiddisch, judaistik	Meänkieli
Finska, finsk kultur	Jiddisch, judaistik	Meänkieli
Romska, romsk kultur	Samiska, samisk kultur	Nationella minoriteter

Källa: Universitets- och högskolerådet.

11.3.5Strategi för att stärka judiskt liv och motverka antisemitism

Regeringen beslutade i maj 2025 om en strategi för att stärka judiskt liv och motverka antisemitism under perioden 2025–2034 (Ku2025/00578). Regeringen har beslutat om ett antal åtgärder som syftar till att bidra till att nå målsättningarna i strategin. För att nå målsättningen att det ska finnas god kunskap om judiskt liv i samhället och att personer som tillhör den judiska minoriteten ska ha goda möjligheter att lära sig judiska språk har Folkbildningsrådet (Ku2025/00940), Lunds universitet (Ku2025/01066) och Institutet för språk- och folkminnen (Ku2025/01087) beviljats medel från anslaget 7:1 Åtgärder för nationella minoriteter anslagspost 2 inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse. För att nå målsättningen att det ska finnas ett levande svensk-judiskt kulturarv och goda möjligheter att ta del av judiskt kulturliv har Judiska Centralrådet (Ku2025/00176), Stiftelsen Judiska museet (Ku2025/00974), Riksarkivet (Ku2025/00575), Forum för levande historia (Ku2026/00042) och Statens kulturråd (Ku2025/01226) beviljats medel från samma anslag. Totalt fördelades 9,4 miljoner kronor för åtgärder inom ramen för strategin under 2025. Regeringen har också beslutat om ett antal åtgärder som syftar till att nå målsättningen att judar i Sverige ska kunna leva öppet, tryggt och säkert (se även utg.omr. 13 avsnitt 4.3.3).

Regeringen tillsatte den 6 november 2025 en särskild utredare som ska fungera som nationell samordnare för regeringens strategi för att stärka judiskt liv och motverka antisemitism (dir. 2025:97). Syftet med uppdraget är att strategin ska få genomslag och leda till varaktiga förändringar i samhället. I uppdraget ingår bl.a. att samordna de myndigheter och aktörer som kan bidra till strategins genomförande samt att följa upp strategins genomförande och måluppfyllelse.

Ett antal myndigheter hade under 2025 i uppdrag att bidra till att uppmärksamma 250- årsjubileet av judiskt liv i Sverige. Forum för levande historia beskriver att över 400 aktiviteter från ca 270 arrangörer synliggjordes på den webbplats som myndigheten uppdragits att ta fram för jubileumsåret (Ku2026/00345).

11.3.6Romsk inkludering

MUCF redovisar i sin Årsrapport 2025 Romsk inkludering (Ku2026/00343) att antiziganism och diskriminering mot romer fortsatt utgör hinder för likvärdiga möjligheter utöver att romers specifika rättigheter som nationell minoritet inte

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 1

tillgodoses. I sin slutredovisning av uppdraget att ta fram ett kunskapshöjande material riktat till skolväsendet om den nationella minoriteten romer och antiziganism redovisar Forum för levande historia att myndigheten bl.a. har tagit fram faktatexter och en utställning om och med unga romer. Myndigheten har även identifierat ett fortsatt behov av kunskapshöjande insatser (Ku2026/00340). I mars 2026 fick Arbetsförmedlingen ett uppdrag att under 2026–2028 vidareutveckla och stärka arbetet med romsk inkludering i sin verksamhet (Ku2026/00271). Syftet är att stärka romers möjligheter på arbetsmarknaden, särskilt romska kvinnor och unga romer. Under 2025 har elva kommuner tilldelats statsbidrag enligt förordningen (2022:259) om statsbidrag till kommuner för att främja romsk inkludering. Statsbidraget har bidragit till bl.a. kunskapshöjande aktiviteter om romers rättigheter och minoritetslagstiftningen.

11.4Budgetförslag

11.4.17:1 Åtgärder för nationella minoriteter

Tabell 11.1 Anslagsutveckling 7:1 Åtgärder för nationella minoriteter

Tusental kronor

2025	Utfall	152 096	Anslagssparande	5 676
2026	Anslag	159 2711	Utgiftsprognos	157 845
2027	Förslag	159 271

2028	Beräknat	137 771
2029	Beräknat	137 771

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för åtgärder för de nationella minoriteterna enligt lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk (minoritetslagen), språklagen (2009:600) samt Sveriges internationella åtaganden inom området. Anslaget får även användas för Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågors och Sametingets utgifter för det nationella samordningsansvaret för minoritetspolitiken samt för uppföljning enligt minoritetslagen. Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till kommuner och regioner inom förvaltningsområdena för finska, meänkieli och samiska samt för utgifter för statsbidrag för verksamhet som främjar regeringens minoritetspolitik. Anslaget får vidare användas för utgifter för utvecklingsarbete och samordning för att främja den nationella minoriteten romers rättigheter och livsvillkor. Anslaget får även användas för utgifter för utbildnings- och arbetsmarknadsåtgärder för den nationella minoriteten romer samt för statsbidrag för att främja romsk inkludering. Anslaget får även användas för utgifter för samordning och uppföljning av strategin för att stärka judiskt liv och motverka antisemitism.

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 1

Skälen för regeringens förslag

Tabell 11.2 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 7:1 Åtgärder för nationella minoriteter

Tusental kronor

	2027	2028	2029
Anvisat 20261	159 271	159 271	159 271
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder		-21 500	-21 500

Överföring till/från andra anslag
Övrigt

Förslag/beräknat anslag	159 271	137 771	137 771

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Regeringen föreslår att 159 271 000 kronor anvisas under anslaget 7:1 Åtgärder för nationella minoriteter för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 137 771 000 kronor respektive 137 771 000 kronor.

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 1

12 Medier

12.1Budgetförslag

12.1.18:1 Mediestöd

Tabell 12.1 Anslagsutveckling 8:1 Mediestöd

Tusental kronor

2025	Utfall	868 626	Anslagssparande	122 493
2026	Anslag	977 1191	Utgiftsprognos	917 837
2027	Förslag	1 027 119

2028	Beräknat	977 119

2029	Beräknat	927 119

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till mediestöd.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 12.2 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 8:1 Mediestöd

Tusental kronor

	2027	2028	2029
Anvisat 20261	977 119	977 119	977 119
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder	50 000		-50 000

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	1 027 119	977 119	927 119

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att anslaget ökas med 50 000 000 kronor för 2027 till följd av införandet av det nuvarande mediestödssystemet (prop. 2022/23:133, bet 2023/24:KU3, rskr. 2023/24:24) Riksdagen har även beslutat om beställningsbemyndigande för mediestödet på 1 027 119 000 kronor för 2026 vilket gett möjligheter att ingå åtaganden upp till detta belopp för 2027 (prop. 2025/26:1, utg. omr 1 avsnitt 12.1.1).

Regeringen föreslår att 1 027 119 000 kronor anvisas under anslaget 8:1 Mediestöd för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 977 119 000 kronor respektive

927 119 000 kronor.

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 1

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringens förslag

Regeringen bemyndigas att under 2027 för anslaget 8:1 Mediestöd besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst

977 119 000 kronor 2028.

Skälen för regeringens förslag

Med ett beställningsbemyndigande kan Mediestödsnämnden besluta om mediestöd före årsskiftet och därmed ge stödmottagarna bättre planeringsförutsättningar. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2027 för anslaget 8:1 Mediestöd besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 977 119 000 kronor 2028.

Tabell 12.3 Beställningsbemyndigande för anslaget 8:1 Mediestöd

Tusental kronor

	Utfall 2025	Prognos 2026	Förslag 2027	Beräknat 2028
Ekonomiska åtaganden vid
årets början	874 500	924 125	1 027 119

Nya ekonomiska åtaganden	924 125	1 027 119	977 119

Utgifter mot anslag till följd av
ekonomiska åtaganden	-868 626	-924 125	-1 027 119	-977 119

Övriga förändringar av
ekonomiska åtaganden	-5 874

Ekonomiska åtaganden vid
årets slut	924 125	1 027 119	977 119

Beslutat/föreslaget
bemyndigande	977 119	1 027 119	977 119

12.1.28:2 Mediemyndigheten

Tabell 12.4 Anslagsutveckling 8:2 Mediemyndigheten

Tusental kronor

2025	Utfall	94 270	Anslagssparande	-1 651

2026	Anslag	97 8611	Utgiftsprognos	95 349
2027	Förslag	101 231

2028	Beräknat	102 3912
2029	Beräknat	101 8853

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 101 232 tkr i 2027 års prisnivå.

3Motsvarar 99 201 tkr i 2027 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Mediemyndighetens förvaltningsutgifter.

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 1

Skälen för regeringens förslag

Tabell 12.5 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 8:2 Mediemyndigheten

Tusental kronor

	2027	2028	2029
Anvisat 20261	97 861	97 861	97 861
Pris- och löneomräkning2	1 404	2 541	4 089
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder	1 966	1 989	-65
Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	101 231	102 391	101 885

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att de tidsbegränsade medlen avseende kostnader för inordnandet av Statens medieråd i Mediemyndigheten upphör vid utgången av 2026. Anslaget minskas därför med

1 034 000 kronor fr.o.m. 2027.

EU-rättslig reglering och lagen (2025:1242) med kompletterande bestämmelser till EU:s mediefrihetsförordning som trädde i kraft den 1 januari 2026 innebär bl.a. nya uppgifter för Mediemyndigheten (prop. 2024/25:197, bet. 2025/26:KU12, rskr. 2025/26:41). Vidare innebär EU-rättslig reglering och lagen (2025:1408) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om politisk reklam som trädde i kraft den 1 januari 2026 bl.a. nya arbetsuppgifter för Mediemyndigheten. (prop. 2025/26:4, bet. 2025/26:KU13, rskr. 2025/26:46). Anslaget ökas därför med

3 000 000 kronor för 2027.

Regeringen föreslår att 101 231 000 kronor anvisas under anslaget 8:2 Mediemyndigheten för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 102 391 000 kronor respektive 101 885 000 kronor.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 12.6 Avgiftsfinansierad verksamhet vid Mediemyndigheten

Verksamhet	Ack.			Kostnader		Ack.
			Verksam-			Ack.
	resultat		Verksam-
	resultat		hetens	som ska		Resultat
				som ska		Resultat
	t.o.m. år	Resultat		täckas	Resultat	utgående
	t.o.m. år	Resultat	intäkter	täckas	Resultat	utgående
			intäkter
	2025	år 2026	2027	2027	år 2027	år

Verksamhet där intäkterna inte
disponeras

Offentligrättslig verksamhet

avgifter för analog kommersiell radio
(inkomsttitel 2811)	-	-	31 560	-	-	-

särskild avgift och viten (inkomsttitel
2712)	-	-	-	-	-	-
Verksamhet där intäkterna disponeras
och redovisas mot anslag

Offentligrättslig verksamhet
avgifter för ansökan om att sända tv och
kommersiell radio	-1 366	0	0	0	0	-1 366

utgivningsbevis för webbplatser m.m. 1	-721	721	1 735	-1 735	0	0

1Avser 35 procent av kostnaderna, eftersom det ekonomiska målet är 35 procents kostnadstäckning. Ackumulerat resultat är beräknat från 2014.

Källa: Mediemyndighetens årsredovisning.

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 1

Under hösten 2025 utlystes samtliga tillstånd att sända kommersiell radio inför tillståndsperioden 1 augusti 2026–31 juli 2034. Det nya regelverket för kommersiell radio (prop. 2024/25:164, bet. 2025/26:KU3, rskr. 2025/26:4) innebär att en ansökningsavgift om 45 000 kronor ska betalas för varje sökt programtjänst i samband med att en ansökan skickas in till Mediemyndigheten. Cirka 7 100 000 kronor har betalats in i ansökningsavgifter under 2025. Avgifterna täcker myndighetens kostnader för hanteringen av tillståndsprocessen.

Enligt det nya regelverket för kommersiell radio ska en årlig sändningsavgift betalas. Avgiften ska beräknas utifrån den kommersiella radions samlade reklamintäkter under året och redovisas för första gången under 2026. Avgiften avser perioden 1 augusti 2026–31 juli 2027.

Mediemyndigheten ansvarar för inkassering och eventuell indrivning av särskild avgift enligt radio- och tv-lagen (2010:696). Under 2025 inkasserades sammanlagt 180 000 kronor i särskilda avgifter (budget för dessa avgifter redovisas inte i tabell 12.6).

Mediemyndigheten ansvarar för att utfärda utgivningsbevis för webbplatser m.m. Sedan 2025 ansvarar myndigheten även för utgivningsbevis för periodiska skrifter. Verksamheten är delvis avgiftsfinansierad. Målet att avgifterna ska täcka 35 procent av kostnaderna för verksamheten uppfylldes därmed för 2025, då avgifterna täckte ca 87 procent av kostnaderna. Det ackumulerade underskottet för verksamheten beräknas minska ytterligare under 2026.

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 1

13Sieps och deltagande i EU- arbetet

13.1Omfattning

Delområdet omfattar myndigheten Svenska institutet för europapolitiska studiers (Sieps) verksamhet samt informations- och kommunikationsinsatser som gäller samarbetet inom EU.

Tabell 13.1 Utgiftsutveckling inom Sieps och deltagande i EU-arbetet

Miljoner kronor

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

13.2Resultatredovisning

13.2.1Resultat avseende Svenska institutet för europapolitiska studier

Svenska institutet för europapolitiska studier (Sieps) ska bland annat utarbeta forskningsbaserade analyser och annat underlag i frågor om utvecklingen av Europeiska unionen och Sveriges europapolitik, samt göra dessa tillgängliga för regeringen och övriga aktörer i den politiska beslutsprocessen i Sverige. Sieps ska även bidra till en allsidig belysning av aktuella europapolitiska frågor och delta i internationellt forskningsutbyte. Myndigheten ska tillhandahålla utbildningar i ämnen som rör EU, som ett led i kompetensförsörjningen inom offentlig verksamhet.

Sieps publicerar rapporter, arrangerar öppna seminarier och webbseminarier och publicerar poddar om EU-relaterade frågor.

Antalet publikationer minskade jämfört med föregående år. Samtidigt ökade det totala antalet nedladdningar av publikationer. Analysverksamheten fokuserade bland annat på försvar och säkerhet, Tysklands nya regering, EU:s utvidgning, migrationspolitiken samt konkurrenskraft och industripolitik.

Antalet genomförda öppna seminarier och webbseminarier minskade i förhållande till föregående år, medan antalet seminarier och presentationer för Regeringskansliet ökade. Under 2025 genomförde Sieps ett regeringsuppdrag om att uppmärksamma Sveriges 30 år som medlem i Europeiska unionen. Sieps deltog vidare aktivt i ett internationellt forskningsutbyte.

Under 2025 deltog 506 personer vid Sieps 17 utbildningstillfällen (67 procent kvinnor och 33 procent män). I Sieps EU-nätverk för nationella myndigheter ingick vid årets slut 158 medlemmar från 62 myndigheter.

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 1

13.2.2Resultat avseende deltagande i EU-arbetet

Rekrytering till EU:s institutioner

Universitets- och högskolerådet (UHR) har i uppdrag att informera om möjligheter till arbete och praktik inom EU:s institutioner. Under 2025 utökades insatserna för att motverka den svenska underrepresentationen, bland annat genom fler träningstillfällen inför uttagningsprov och förstärkt individuellt stöd. UHR genomförde 51 informationsträffar om karriärmöjligheter i EU:s institutioner.

Insatserna har bidragit till att fler svenskar klarar urvalsförfaranden och placeras på reservlistor. UHR fortsatte expansionen av studentambassadörsprogrammet.

Studier vid College of Europe har visat sig vara en effektiv väg till anställning inom EU:s institutioner. Till läsåret 2025–2026 antogs 20 svenska studenter (5 kvinnor och 15 män), vilket är en ökning med elva studenter jämfört med föregående år. Regeringen har sedan 2023 ökat medlen från 0,4 till 3,7 mnkr för detta ändamål.

Ökad delaktighet i EU-relaterade frågor

UHR fortsatte sitt uppdrag att genomföra fortbildningen Skolambassadör för EU. Under 2025 deltog 68 lärare och skolledare i utbildningen.

Regeringen bjöd under året löpande in det omgivande samhället till olika former av information och samråd i aktuella EU-relaterade frågor. Civilsamhället och arbetsmarknadens parter inbjöds till samråd om den europeiska planeringsterminen. Vidare diskuterade EU-arbetsgrupper konkreta EU-förslag som representerar strategiska svenska intressen. Genom referensgrupper inhämtades löpande synpunkter från näringsliv och arbetsmarknadens parter på aktuella EU-frågor.

13.3Budgetförslag

13.3.19:1 Sieps och deltagande i EU-arbetet

Tabell 13.2 Anslagsutveckling 9:1 Sieps och deltagande i EU-arbetet

Tusental kronor

2025	Utfall	31 860	Anslagssparande	2 777
2026	Anslag	36 3711	Utgiftsprognos	37 048
2027	Förslag	36 800

2028	Beräknat	37 1302
2029	Beräknat	37 6983

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2026 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 36 801 tkr i 2027 års prisnivå.

3Motsvarar 36 799 tkr i 2027 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för förvaltningsutgifter för Svenska institutet för europapolitiska studier. Anslaget får användas för utbildnings- och kommunikationsinsatser på EU-området. Anslaget får användas för att medfinansiera medel från EU. Vidare får anslaget användas för att främja rekrytering av svenska medborgare till tjänster inom EU:s institutioner, byråer och organ.

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 1

Skälen för regeringens förslag

Tabell 13.3 Förändringar av anslagsnivån 2027–2029 för 9:1 Sieps och deltagande i EU-arbetet

Tusental kronor

	2027	2028	2029
Anvisat 20261	36 371	36 371	36 371
Pris- och löneomräkning2	429	759	1 327
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder
Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag	36 800	37 130	37 698

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2025 (bet. 2025/26:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Regeringen föreslår att 36 800 000 kronor anvisas under anslaget 9:1 Sieps och deltagande i EU-arbetet för 2027. För 2028 och 2029 beräknas anslaget till 37 130 000 kronor respektive 37 698 000 kronor.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Sieps har möjlighet att ta ut avgifter för utbildningsverksamhet som myndigheten bedriver.

Tabell 13.4 Avgiftsfinansierad verksamhet vid Svenska institutet för europapolitiska studier

Tusental kronor

	Ack.		Verksam	Kostnader		Ack.
	resultat		hetens	som ska		resultat
	t.o.m.	Resultat	intäkter	täckas	Resultat	utgående
Verksamhet	2025	2026	2027	2027	2027	2027

Avgiftsbelagda verksamheter där intäkterna disponeras av myndigheten och bidrar till att finansiera verksamheten

Uppdragsverksamhet

Utbildningsverksamhet	-	-	700	-	-	-

Sieps får ta ut avgifter upp till full kostnadstäckning för uppdragsverksamheten vid myndigheten samt disponera intäkterna i verksamheten.

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 1

Bilaga 1

Sveriges utlandsmyndigheter och Stockholmsbaserade sändebud

Innehållsförteckning

1 Sveriges utlandsmyndigheter och Stockholmsbaserade sändebud ............................			2
1.1	Utlandsmyndigheter ..............................................................................................		2
	1.1.1	Beskickningar ...........................................................................................	2
	1.1.2 Delegationer vid internationella organisationer..................................		4
	1.1.3	Karriärkonsulat ........................................................................................	4
1.2	Stockholmsbaserade sändebud............................................................................		4

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 1

1Sveriges utlandsmyndigheter och Stockholmsbaserade sändebud

Förteckning över Sveriges utlandsmyndigheter och Stockholmsbaserade sändebud per den 1 augusti 2026.

1.1Utlandsmyndigheter

Utlandsmyndigheter är beskickningar, delegationer vid internationella organisationer och karriärkonsulat.

En beskickning benämns ambassad eller legation. En delegation vid en internationell organisation benämns delegation eller representation. Ett karriärkonsulat är ett konsulat som leds av en utsänd tjänsteman. Sidoackrediteringar anges inom parentes.

1.1.1Beskickningar

–Abu Dhabi (Kuwait, Manama)

–Abuja (Accra, Yaoundé)

–Addis Abeba (Djibouti, Juba)

–Alger

–Amman

–Ankara

–Astana

–Athen

–Bagdad

–Baku

–Bangkok (Rangoon, Phnom Penh, Vientiane)

–Beirut

–Belgrad (Podgorica)

–Berlin

–Bern (Vaduz)

–Bogotá D.C. (Caracas, Quito)

–Brasilia

–Bryssel (Luxemburg)

–Budapest (Ljubljana)

–Buenos Aires (Asunción, Montevideo)

–Bukarest

–Canberra (Wellington)

–Chisinau

–Dakar (Bamako, Ouagadougou, Niamey och Nouakchott)

–Damaskus

–Dar es Salaam

–Dhaka

–Doha

–Dublin

–Guatemala (San Salvador, Tegucigalpa, San José, Managua, Panama City)

–Haag

–Hanoi

–Harare (Lilongwe, Port Louis)

–Havanna (Santo Domingo)

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 1

–Helsingfors

–Islamabad

–Jakarta (Dili, Port Moresby)

–Jerevan

–Kairo

–Kampala (Bangui, N’Djamena)

–Khartoum

–Kyjiv

–Kigali (Bujumbura)

–Kinshasa (Brazzaville, Libreville, Malabo)

–Kuala Lumpur

–Köpenhamn

–La Paz

–Lissabon (Bissau, Praia, São Tomé)

–London

–Lusaka

–Madrid (Andorra la Vella)

–Manila

–Maputo (Antananarivo, Mbabane)

–Mexico

–Minsk

–Monrovia (Freetown)

–Moskva

–Nairobi (Moroni, Victoria)

–New Delhi (Colombo, Katmandu, Thimphu, Male)

–Nicosia

–Oslo

–Ottawa

–Paris (Monaco)

–Peking (Ulan Bator)

–Prag

–Pretoria (Gaborone, Maseru, Windhoek)

–Pristina

–Pyongyang

–Rabat

–Reykjavik

–Riga

–Riyadh (Muskat, Sanaa)

–Rom (San Marino)

–Santiago de Chile

–Sarajevo

–Seoul

–Singapore (Bandar Seri Bagawan)

–Skopje

–Tallinn

–Tbilisi

–Teheran

–Tel Aviv

–Tirana

–Tokyo

–Tunis (Tripoli)

–Vilnius

Prop. 2026/27:1 Utgiftsområde 1

–Warszawa

–Washington

–Wien (Bratislava)

–Zagreb.

1.1.2Delegationer vid internationella organisationer

–Sveriges ständiga representation vid Europeiska unionen, EU, i Bryssel

–Sveriges ständiga representation vid Nordatlantiska fördragsorganisationen, Nato, i Bryssel

–Sveriges ständiga representation vid Förenta nationerna, FN, i New York

–Sveriges ständiga representation vid de internationella organisationerna i Genève

–Sveriges delegation vid Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD, och Förenta nationernas organisation för utbildning, vetenskap och kultur, Unesco, i Paris

–Sveriges ständiga representation vid Europarådet i Strasbourg

–Sveriges ständiga delegation vid Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, OSSE, i Wien.

1.1.3Karriärkonsulat

–Hongkong

–Houston

–Istanbul

–Jerusalem

–Mariehamn

–Mumbai

–New York

–San Fransisco

–Shanghai.

1.2Stockholmsbaserade sändebud

Ett Stockholmsbaserat sändebud fullgör uppgifter som Sveriges beskickning i ett visst land:

–SBS Angola

–SBS Bulgarien

–SBS Centralasien (Kirgizistan, Tadzjikistan, Turkmenistan, Uzbekistan)

–SBS Eritrea

–SBS Malta och Heliga stolen

–SBS Karibien (Antigua och Barbuda, Bahamas, Barbados, Belize, Dominica, Grenada, Guyana, Haiti, Jamaica, Saint Kitts och Nevis, Saint Lucia, Saint Vincent och Grenadinerna, Surinam, Trinidad och Tobago)

–SBS Peru

–SBS Stilla havet (Fiji, Kiribati, Marshallöarna, Mikronesien, Nauru, Palau, Salomonöarna, Samoa, Tonga, Tuvalu, Vanuatu)

–SBS Västafrika (Benin, Elfenbenskusten, Gambia, Guinea, Togo).